SOU 1931:15

Provdebitering av fyr- och båkavgift samt sjömanshusavgift enligt av Sjöfartsavgiftssakkunniga av 1924 föreslagna grunder för avgifternas utgående utredning

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

6 STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1031:15

HANDELSDEPARTEMENTET

PROVDEBITERING AV FYR- OCH BÅKAVGIFT SAMT SJÖMANSHUSAVGIFT ENLIGT AV SJÖFARTSAVGIFTSSAKKUNNIGA AV 1924 FÖRESLAGNA GRUNDER FÖR AVGIFTERNAS UTGÅENDE

UTREDNING VERKSTÄLLD AV KUNGL. KOMMERSKOLLEGIUM PÅ GRUNDVAL AV UPPGIFTER INHÄMTADE AV KUNGL. GENERALTULLSTYRELSEN

C 1 9

1 L

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1931 Kronologisk

förteckning

Ny värmeledning samt elektrisk belysningsanlägg] 1 Sammandrag av yttranden över 1927 ars prästlonening i Nationalmuseibyggnaden i Stockholm. Stal regleringssakkunnigas betänkande rörande nya Repr.-anst. 43 s. K. grunder för lagstiftningen om prästerskapets avLagberedningens förslag ang. vissa internationell löning och förvaltningen av den därtill anslagna rättsförhållanden. 3. Förslag till konvention mella^ egendomen. Idun. 622 s. E. Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge ort 2. Utredning och förslag rörande läroböcker vid de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroerkännande och verkställighet av domar, m. m anstalter. Norstedt. 131 s. E. , , , - , , Norstedt. 39 s. J u . 3. Betänkande med förslag angående arbetslöshetens 10. Betänkande med förslag till lag om vård av vissi motverkande genom beredskapsarbeten. Norstedt. skogar inom Västerbottens och Norrbottens lan] 81 s. S. „ , ,. lappmarker m. fl. områden. Marcus, iv, 398 s. J o 4. Utredning och förslag av frågorna om ytterligare Utredning med förslag angående premiering av väl inskränkningar i den nuvarande folkskoleseminaneskötta mindre skogsbruk. Ha-ggström. 6b s. J o . organisationen samt om statens övertagande av de års lönekommitté. Betänkande med förslag til utav landstingen och vissa städer upprätthållna sma- 12. 1928 avlöningsreglemente för extra ordinarie och extr: skoleseminarierna ni. m. Norstedt. (2), 215 s. E. tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltning^ 5. Utlåtande angående utförsel bevissystemets verkm. m. Norstedt, vj, 131 s. Fi. ningar m. m. Marcus. 25 s. J o . Utlåtande över utkast till näringslag. Marcus. 28 i 6. Jordbruksutredningens betänkanden. 4. Betankande U angående åtgärder för fjäderfäskötselns främjande. Förslag till växellag m. m. Norstedt. 254 s. J u . Beckman, vj, 109 s. J o . 7. Jordbruksutredningens betänkanden. 5. Statistisk Provdebitering av fyr- och båkavgift samt sjömans översikt över det svenska jordbrukets utveckling husavgift. Marcus. 61 s. H. och läge. Av E. Höijer. Marcus. 74 s. J o .

Anm. Om särskild tryckort bokstäverna till det departemei = jordbruksdepartementet. Enh&.. .*-..&~.~~~.. ordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag m

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 3 1 : 1 5 HANDELSDEPARTEMENTET

PRO V D E B I T E R I N G AV FYR- OCH BÅKAVGIFT SAMT SJÖMANSHUSAVGIFT ENLIGT AV SJÖFARTSAVGIFTSSAKKUNNIGA AV 1924 FÖRESLAGNA GRUNDER FÖR AVGIFTERNAS UTGÅENDE

UTREDNING VERKSTÄLLD AV KUNGL. KOMMERSKOLLEGIUM PÅ GRUNDVAL AV UPPGIFTER INHÄMTADE AV KUNGL. GENERALTULLSTYRELSEN

S T O C K H O L M 1931 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Förord

5 Kap.

I. Utredningens föremål och omfattning 1. Plan för utredningen 2. Insamling, kontrollering och komplettering av primäruppgifterna

Kap.

II. Om de allmänna verkningarna av sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag ifråga om fyr- och båkavgift samt sjömanshusavgift 1. Beräkning av avgiftssatser 2. Verkningar på fartyg av olika slag 3. Verkningar på passagerar- och lastfarlyg. Avgifter för turistfartyg och lustjakter. Passageraravgift » 4. Frågan om lastavgiftens differentiering efter lastens art. Avgiftsbefrielse för omlastningsgods 5. Verkningar på fartyg i olika geografisk fart 6. Begränsningen av antalet för tonnageavgift avgiftspliktiga resor 7. Vissa verkningar på avgiflsuppbörden

Kap. III. Om omfattningen av särskilda befrielser från och nedsättningar i fyr- och båkavgiften samt om förslagets verkningar på fartyg, som erhållit sådana . . 1. 1924 års Kungl. förordning angående befrielse i vissa fall från erläggande av fyr- och båkavgift 2. öresundskonventionen 3. Ångfärjetrafiken Trälleborg—Sassnitz 4. Farlyg med s. k. resolutionstonnage

7 7 11 16 16 18 25 30 36 38 41 45 45 49 51 51

Tabeller: Tab. 1. Under är 1929 direkt in- och utklarerat tonnage med fördelning på klareringarnas ordningsnummer 1-—10 samt på svenska och utländska fartyg av olika slag (svenskt brutto) 54 Tab. 2. Under år 1929 direkt in- och utklarerat tonnage med fördelning på klareringarnas ordningsnummer 1—10 samt på svenska och utländska fartyg av olika slag (svenskt netto) 55 Tab. 3. Under år 1929 på fartyg över 40 nettotons dräktighet (exkl. ångfärjor) över svenska h a m n a r importerat och exporterat gods med fördelning på klareringarnas ordningsnummer samt på direkta och viaresor för svenska och utländska fartyg av olika slag 56 Tab. 4. Antal från utlandet ankomna och dit avresta passagerare å fartyg över 40 nettotons dräklighet, som klarerat i svenska hamnar under år 1929, med fördelning på klareringarnas ordningsnummer, direkta och viaresor samt fartyg av olika slag, svenska och utländska 58

4 Sid.

Övriga bilagor: Bil. 1. Kungl. generaltullstyrelsens cirkulär nr 268 med föreskrifter rörande avgivandet av vissa uppgifter för provdebitering av fyr- och båkavgift ocli s. k. sjömanshusavgift under år 1929; den 17 december 1928 60 Bil. 2. Provdebiteringskartolin. Bil. 3. Tonnageblankett.

för provdebitering

61 Tonnageuppgifter för provdebitering

Uppgifter

61 Bil. 4. Kungl. generaltullstyrelsens revisionsbyrås meddelande med vissa anvisningar av i generaltullstyrelsens cirkulär den 17 december 1928 avsedda uppgifter för provdebitering av fyr- och båkavgift och s. k. sjömanshusavgift «2 Bil. 5. Kungl. kommerskollegii cirkulärskrivelse den 21 december 1928 till direktionerna för samtliga sjömanshus i riket angående vissa uppgifter för provdebitering med avseende å tonavgifterna 64 Bil. 6. Kungl. generaltullstyrelsens revisionsbyrås meddelande angående angivandet av vissa varuslag som massgods i de för provdebiteringen av fyr- och båkavgift avsedda uppgifterna • • • • 64

F O R O R D. Den 23 mars 1927 avgåvo sjöfartsavgiftssakkunniga av 1924 sitt betänkande, vari framlades ett förslag till helt nya grunder för sjöfartsavgifternas utgående. Då d e t visade sig svårt att erhålla klarhet rörande verkningarna av en övergång till det nya avgiftssystemet, hemställde kommerskollegium i sitt utlåtande i ämnet den 4 augusti 1928, att en provdebitering måtte verkställas beträffande förslaget i vad det avsåge fyr- och båkavgift samt s. k. sjömanshusavgift (tonavgift). Samtidigt skulle genom svenska hamnförbundets försorg utföras en liknande provdebitering ifråga om hamnavgifter för fartyg. Förstnämnda provdebitering skulle äga rum på sådant sätt, att generaltullstyrelsen i samråd med kollegium inhämtade det erforderliga materialet, medan bearbetningen av detsamma och utredningsarbetet i övrigt förutsattes skola åvila kollegium. Genom nådigt beslut den 26 oktober 1928 uppdrog Kungl. Maj:t åt generaltullstyrelsen att i samråd med kollegium under en tid av ett år från tidpunkt, varom ämbetsverken skulle äga att överenskomma, föranstalta om provdebitering beträffande fyr- och båkavgift samt s. k. sjömanshusavgift med huvudsaklig tillämpning av de av sjöfartsavgiftssakkunniga av 1924 framlagda förslag med av kollegium i ovannämnda utlåtande angivna jämkningar däri. Vid verkställandet av det givna uppdraget visade det sig onödigt, att generaltullstyrelsen skulle företaga en verklig provdebitering för varje klarerande fartyg med tillämpning av de föreslagna avgiftssatserna. Uppgifter ha därför av styrelsen lämnats endast beträffande det nya avgiftsunderlaget samt rörande den faktiska uppbörden. Beräkningen av avgiftssatser och provdebiteringen av desamma för olika slag av fartyg och trafik har på grundval av det inkomna materialet verkställts inom kollegium, där också övrig materialbearbetning ägt rum. Sedan detta arbete nu slutförts, får kollegium härmed framlägga den verkställda utredningen, som på kollegii uppdrag utförts av förste aktuarien H. Eneborg. Stockholm den 8 maj 1931. KUNGL. KOMMERSKOLLEGIUM.

KAP. I.

UTREDNINGENS FÖREMÅL OCH OMFATTNING. 1.

PLAN FÖB UTREDNINGEN.

Sedan de av kommerskollegium den 23 september 1924 tillkallade sakkunniga för verkställande av utredning rörande omläggning av nuvarande system för beräkning och uppbörd av allmänna sjöfartsavgifter — sjöfartsavgiftssakkunniga av 1924 — den 23 mars 1927 avgivit sitt betänkande, anmodade kollegium eller beredde tillfälle för ett större antal av förevarande fråga berörda myndigheter och sammanslutmingar m. fl. att avgiva yttrande i ärendet. Sådant yttrande inkom bl. a. från svenska hamnförbundet, som hemställde om uppskov med avgivande av slutligt yttramde i syfte att beredas tillfälle verkställa en provdebitering av hamnavgifter för fartyg under minst ett år parallellt med löpande debitering. Förbundet ansåg nämligen, att man endast på detta sätt kunde erhålla klarhet rörande verkningarna av d e t föreliggande förslaget vad hamnarna beträffar. Samtidigt föreslogs, att en likna.nde provdebitering skulle verkställas beträffande förslaget till nya grunder för beräkningen av fyr- och båkavgift samt sjömanshusavgift (tonavgift). Yrkanden på dylika provdebiteringar framfördes också allmänt från sjöfartshåll samt från överståthållarämbetet, åtskilliga länsstyrelser och handelskammare jämte hamndirektioner och hamnstyrelser. I sitt utlåtande i ärendet till Kungl. Maj:t den 4 augusti 1928 hemställde kolleigium, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt generaltullstyrelsen att i samråd med kollegium under en tid av ett år från tidpunkt, varom ämbetsverken borde överenskomma, föranstalta om provdebitering beträffande fyr- och båkavgift samt sjömanshusavgift med tillämpning av de av sjöfartsavgiftssakkunniga framlagda förslag med huvudsakligen de jämkningar däri, som av kollegium i utlåtandet angivits. Genom nådigt beslut den 26 oktober 1928 uppdrog Kungl. Maj:t åt generaltullstyrelsen att i samråd med kollegium föranstalta om sådan provdebitering i enlighet med närmare angivna grunder. Kollegium meddelade svenska hamnförbundet detta Kungl. Maj:ts beslut och beviljade förbundet sökt uppskov med avgivande av slutligt yttrande över sakkunnigbetänkandet för att en provdebitering av hamnavgifter för fartyg genom förbundets försorg skulle kunna äga rum jämsides med provdebiteringen av fyr- och båkavgift och sjömanshusavgift. Sådan provdebitering har också verkställts, varvid vissa direktiv lämnats av kollegium. Sedan ämbetsverken överenskommit, att provdebiteringen av fyr- och båkavgift samt sjömanshusavgift skulle avse 1929 års trafik, utfärdade generaltullstyrelsen genom cirkulär den 17 december 1928 vissa föreskrifter att av vederbörande tullanstalter iakttagas vid avgivande av de uppgifter, som vore erforderliga för verkställande av den anbefallda provdebiteringen (bil. 1). Cirkuläret åtföljdes av blanketter utav tvenne slag, s. k. provdebiteringskartoliner (bil. 2) och tonnageblanketter (bil. 3), utarbetade inom kommerskollegium. Vidare utsände generaltullstyrelsens revisionsbyrå samtidigt vissa anvisningar för ifyllandet av dessa blanketter (bil. 4). Den 21 december 1928 utfärdade kollegium en cirkulärskrivelse till direktionerna för samtliga sjömanshus i riket (bil. 5), vari dessa anmodades att insända vissa uppgifter rörande debiteringen av tonavgift till den tullanstalt, som

8 i varje särskilt fall hade att verkställa fartygens utklarering. Slutligen utsände generaltullstyrelsens revisionsbyrå den 15 januari 1929 ett meddelande till tullanstalterna angående angivandet av vissa varuslag som massgods i de för provdebiteringen avsedda uppgifterna (bil. 6). Ursprungligen hade kommerskollegium föreslagit, att provdebiteringen skulle tillgå på sådant sätt, att jämsides med den löpande debiteringen av fyr- och båkavgiften samt tonagiften skulle föras en särskild debiteringsförteckning, upptagande anteckningar om fartygens namn, storlek, det lastade eller lossade godsets vikt samt de övriga data, som vore av intresse för bedömandet av verkningarna av de nya beräkningsgrunderna. I särskilda kolumner skulle utföras resultaten av debiteringarna enligt gällande grunder och vid sidan därav resultaten av debiteringarna enligt de nya grunderna, särskilt i vad avsåge tonnageavgiften och särskilt beträffande lastavgiften. Vad beträffar uppgifterna om utländska fartygs svenska bruttodräktighet skulle i de fall, då densamma ej omedelbart framginge ur ett fartygs mätningshandlingar, vissa data hämtas ur dessa handlingar och en gång i veckan insändas till kollegium, som därefter med det snaraste skulle tillställa vederbörande tullförvaltning besked om resp. fartygs uträknade bruttodräktighet. Uppgift å för fartyg erlagd tonavgift skulle tillställas tullförvaltning efter anvisning av kollegium genom vederbörande sjömanshus för att i den av tullförvaltningen förda längden antecknas vid sidan av anteckningen om den tonavgift, som på prov debiterats enligt de nya grunderna. Kollegium föreslog vidare, att debiteringarna skulle äga rum med tillämpning av de av sjöfartsavgiftssakkunniga avgivna författningsförslagen med vissa av kollegium angivna jämkningar. Dessa sistnämnda gällde dels, att det av de sakkunniga föreslagna totala bruttot skulle ersättas med svenskt brutto, dels att debitering av fyr- och båkavgift för inrikes fart icke skulle ifrågakomma vid provdebiteringen. När sedermera den s. k. provdebiteringen skulle organiseras, visade det sig ändamålsenligt att verkställa vissa ändringar i den ursprungliga planen. Sålunda ansåg kollegium det onödigt att inom tullverket skulle för den s. k. provdebiteringen verkställas en uträkning av ifrågakommande avgifter enligt de föreslagna nya avgiftsgrunderna och avgiftssatserna. De avgiftssatser, som sjöfartsavgiftssakkunniga föreslagit, vore nämligen uträknade efter äldre års trafikförhållanden — för tonnage avgiften på 1923 års fartygstrafik och för lastavgiften på 1925 års varutrafik — varför de icke lämpade sig för 1929 års förhållanden med väsentligt större trafik. Det borde ju också vara fullt tillräckligt för kollegium att erhålla uppgift om det nya avgiftsunderlaget — svenskt brutto samt den lossade och lastade lastens kvantitet i ton jämte antalet av- eller påstigna passagerare (en utvidgning av de sakkunnigas förslag) — tillika med upplysningar rörande fartygets art m. m. av intresse vid materialets bearbetning. Sedan denna verkställts och summor nedräknats för de olika delarna av avgiftsunderlaget, kunde de olika avgiftssatserna beräknas. Någon verklig provdebitering av de föreslagna nya avgifterna har därför icke verkställts av tullverket, utan uppgifter ha endast genom detsamma inhämtats rörande det nya avgiftsunderlaget. I syfte att åstadkomma den bästa organisationen för den statistiska bearbetningen av uppgiftsmaterialet frångick kollegium vidare den ursprungliga tanken på särskilda debiteringsförteckningar, vilka skulle föras parallellt med den löpande debiteringen. Dessa förteckningar ersattes med kartoliner, en för varje in- och varje utklarering av ett fartyg, vare sig denna skedde direkt eller via annan svensk hamn. Dessa kartoliner ifylldes på de olika tullanstalterna. På detta sätt har kollegium erhållit ett material, som kan grupperas efter olika indelningsgrunder, och sålunda är synnerligen lätthanterligt. För den händelse systemet med debi-

teringsförteckningar hade kommit till användning, skulle man först hava nödgats överflytta dessa uppgifter till kartoliner, innan någon bearbetning av materialet kunnat äga rum. Under år 1929 inhämtades på nyssnämnda sätt uppgifter rörande alla i utrikessjöfart med undantag av ångfärjetrafik — för vilken sistnämnda uppgifter erhöllos på annat sätt — under året in- och utklarerade fartyg, vilkas avgiftspliktiga dräktighet översteg 40 ton. Uppgifterna avgåvos av vederbörande tullanstalter enligt det formulär, blanketten eller kartolinen utgör, och insändes månadsvis med den förflutna månadens redogörelsehandlingar till generaltullstyrelsens revisionsbyrå, som vidarebefordrade dem till kommerskollegium. Den s. k. provdebiteringskartolinen upptager följande uppgifter: Första avdelningen: tullanstalt, klareringsdag, journalsnummer, fartygets namn, nationalitet och cert (ångfartyg, motorfartyg, segelfartyg med hjälpmaskin, annat segelfartyg, pråm utan motor); Andra avdelningen: inklarerat resp. utklarerat direkt eller via viss hamn, som angives, fartygets dräktighet omfattande svenskt netto, reducerat netto och svenskt brutto, vidare fartygets art av lastfartyg eller passagerarfartyg, fartygets fart med fördelning på trampfart och linjefart och den sistnämnda med specifikation på olika geografisk fart, Östersjöfart, europeisk fart och oceanfart; Den tredje avdelningen: lossad eller lastad last från resp. till utrikes ort med fördelning på massgods (med angivande av olika slag) samt styckegods (anges i ton) ävensom summa lossad eller lastad last; vidare kvantiteten direkt omlastningsgods samt slutligen antalet på- resp. avstigna passagerare (endast till resp. från utrikes ort); Fjärde avdelningen: fyr- och båkavgift, antalet betalningar av sådan verkställda år 1929 (inklusive för förevarande resa), angivande av olika befrielsegrunder, enligt gällande lotsstadga och kungl. förordningen den 2 maj 1924 med upptagande av paragraf och littera ävensom enligt Öresundskonventionen; samt dessutom för förevarande inklarering resp. utklarering erlagd avgift i kronor ; slutligen erlagd tonavgift. I anvisningarna för avgivande av ifrågavarande uppgifter framhålles först, att blanketten för provdebiteringsuppgifterna avser inklarering eller utklarering, och att följaktligen å samma blankett endast en klarering får upptagas. Enär lotsstadgans bestämmelser om fyr- och båkavgift endast skilja på ång- och segelfartyg, har i nämnda anvisningar upplysts, att ett fartygs egenskap av segelfartyg med hjälpmaskin eller motorfartyg samt pråm bör angivas med ledning av den beteckning, fartyget har i detta hänseende i sin nationalitetshandling (nationalitets- och registreringscertifikat eller motsvarande handling) eller, därest sådan icke finnes, i fartygets mätbrev. Vidare meddelas, att såsom passagerarfartyg endast skall upptagas svenskt fartyg, som är försett med passagerarfartygscertifikat, och utländskt, som är inrett för förande mot betalning av flera än tolv passagerare. Närmare föreskrifter rörande angivandet av den geografiska farten lämnas. Som allmäa regel meddelas härvid, att fartyg skall anses nyttjat i den fart, som bestämmes med hänsyn till den längst bort från svenskt land belägna hamn, varav fartygets fraktfart på Sverige beröres. Mel avseende å uppgifterna om lastens vikt meddelas, att såsom sådan skall upptagas den sammanlagda bruttovikten, som skall uppgivas i hela ton. Härvid anmäikes också, att bruttovikten av styckegodslaster torde, där ett fartygs till tullamtalt avlämnade handlingar ej lämna tillräcklig vägledning, kunna efter hänvände.se till vederbörande erhållas genom de uppgifter, som finnas å fartygens s. k. manifest eller liknande handling. Kommerskollegium har förutsatt, att med avseeide å det ändamål, vartill uppgifterna erfordras, hinder ej skulle möta för tullamtalterna att, om det skulle befinnas, att arbetet därigenom kunde under-

10 lättas, få del av eller erhålla behövliga uppgifter ur ifrågakomna handlingar,, liksom ock att beträffande frihamnarna kompletterande uppgifter skulle i förekommande fall erhållas från frihamnsförvaltningen. I och för omräkning av rymdmått eller stycketal till viktton, vilken är erforderlig beträffande vissa varuslag, meddelas vissa evalveringstal att användas, därest icke särskilda omständigheter föranleda, att annan beräkningsgrund kan befinnas giva tillförlitligare resultat. Särskilda direktiv ha också lämnats i fråga om angivande av vissa vanuslag såsom »massgods». Såsom sådant gods skulle enligt dessa direktiv, oavsett om varorna vore emballerade eller icke, angivas de varuslag, som skeppas i hela laster, under förutsättning dock, att desamma enligt vedertaget språkbruk kunna betecknas såsom »bulk»-gods, d. v. s. sådant gods, som plägade transporteras på nämnt sätt. Vissa angivna varuslag skulle emellertid angivas såsom massgods jämväl i det fall, då de icke skeppas i hela laster. Särskilda detaljerade föreskrifter ha lämnats rörande bestämmandet av fartygens svenska bruttodräktighet, och vissa ändringar i den ursprungliga planen rörande lämnandet av hithörande uppgifter ha vidtagits. Den svenska bruttodräktigheten skulle bestämmas på följande sätt: För svenskt fartyg med mätbrev enligt Litt. A eller B skulle uppgift om bruttodräktigheten hämtas ur nämnda mätbrev. För främmande fartyg med appendixmätbrev enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter skulle uppgift om bruttodräktigheten hämtas ur appendixmätbrevet. (Detta innehåller även uppgift om bruttodräktigheten enligt fartygets hemlands mätningshandling; men denna uppgift får icke läggas till grund för provdebiteringsuppgiften.) Beträffande tyskt fartyg, som är försett med appendixmätbrev (»SpezialAusweis») har dock beräkningen av bruttodräktigheten gjorts av kommerskollegium. I och för denna beräkning skulle av tullanstalterna lämnas vissa uppgifter enligt särskilt formulär. För fartyg med mätningsattest Litt. K har beräkning av bruttodräktigheten verkställts " av kommerskollegium med ledning av vissa uppgifter från tullanstalterna enligt särskilt formulär. För fartyg med mätningsattest Litt. M skulle uppgifterna om bruttodräktigheten hämtas ur mätningsattesten. För främmande fartyg med svenskt mätbrev Litt. C skulle uppgift om bruttodräktigheten hämtas ur det svenska mätbrevet. För främmande fartyg, annat än maskindrivet, skulle uppgiften om bruttodräktigheten hämtas ur fartygets hemlands mätbrev. De uppgifter, som erfordrats för utförande av kommerskollegii beräkning av bruttodräktigheten beträffande tyska fartyg med s. k. Spezial-Ausweis samt främmande fartyg med mätningsattest Litt. K skulle enligt anvisningarna lämnas endast första gången sådant fartyg under år 1929 anlöpt svensk hamn. De skulle insändas varje vecka till general tullstyrelsen, som skulle vidarebefordra dem till kommerskollegium. Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande har skeppsmätningskontrollören i Stockholm, ingenjör A. Andersson utfört ovannämnda uträkning av den svenska bruttodräktigheten för vissa utländska fartyg. Meddelanden om de sålunda beräknade bruttotontalen ha icke, som ursprungligen varit avsett, utgått till vederbörande tullanstalter, för att dessa skulle kunna införa dem i primärmaterialet. I stället ha provdebiteringsuppgifterna insänts, utan att ifrågavarande uppgift varit ifylld. Materialet har senare kompletterats i sagda avseende inom kollegium.

11 2.

KNSAMLING, KONTROLLERING OCH KOMPLETTERING AV PRIMÄRUPPGIFTERNA.

Under år 1929 insändes genom generaltullstyrelsen till kommerskollegium dels veckovis vissa tonnageuppgifter för beräkning av svenskt brutto för utländska fartyg, dels månadsvis provdebiteringskartoliner från samtliga tullkammare och underlydande tullanstalter belägna vid rikets kuster och vid de inre vattenvägar, som stå i förbindelse med havet. Det huvudsakliga arbetet inom kommerskollegium med ifrågavarande material under år 1929 gällde beräkningen av svenskt brutto och utskrivande av särskilda kartoliner för de fartyg, för vilka sådana uppgifter sakmades. I anslutning härtill bedrevos också vissa efterforskningar, framför allt i de fall, fartygen ändrat namn eller blivit ommätta under senare år. D e inkommande provdebiteringskartolinerna sorterades fortlöpande på in- och utklarerade fartyg men bibehöllos eljest i kronologisk ordning fördelade på de olika tullkamrarna. I ett stort antal fall saknades anteckning, huruvida kartolinen avsåge in- eller utklarering. Många gånger kunde man avgöra, vilket som vore avsett, därigenom, att anteckning fanns om klarering enligt in- eller utgående journal. Ofta avgjordes också detta därigenom, att anteckning gjorts rörande lossad eller lastad last. För den händelse tonavgift debiterats, var det givet, att kartolinen avsåg utklarering, då ju denna avgift endast utgår vid sådan. I de fall åter, då fartygen voro barlastade och man icke kunde finna motsvarande andra kartolin för r e s p . fartyg, måste man tillsvidare i avvaktan på en senare jämförelse låta anstå med kartolinens hänförande till in- eller utklareringar. Sedan hela materialet inkommit för året, \idtog nästa led i bearbetningen. Detta bestod däri, att materialet sorterades på fartyg efter dessas namn inom varje tullkammare. F a r t y g med samma namn höllos isär genom tontalets olika storlek. Härefter kompletterades kartolinerna med uppgifter rörande fartygens svenska brutto med ledning av det kartolinsystem, som upprättats i samband med beräkningen av bruttot på grundval av inkomna tonnageuppgifter. I anslutning härtill införskaffades på olika sätt kompletterande uppgifter för ett betydande antal fartyg, för vilka tonnageuppgifter icke insänts till kommerskollegium. Dessutom utmönstrades s. k. undermåliga fartyg, d. v. s. sådana under 40 nettotons dräktighet, samt vidare fiskefartyg, dykeri-, bärgnings- och isbrytarfartyg, s. k. vinddrivare, fartyg, som besökt en hamn för inhämtande av order, reparation, kolning eller proviantering, i vilka fall befrielse från erläggande av fyr- och båkavgift stadgats i gällande författning och i sjöfartsavgiftssakkunnigas författningsförslag. Under arbetets gång verkställdes en första granskning av andra uppgifter å kartolinerna. Härvid befunnos dessa vara bristfälliga i ganska betydande grad. För att avhjälpa dessa brister och i syfte bl. a. att kontrollera olika uppgifter samt materialets fullständighet — ett stort antal kartoliner, särskilt avseende s. k. viaresor saknades — sammanfördes materialet för hela landet på de olika fartygen efter dessas namn. Kartolinerna lades för varje fartyg i datumföljd. Sedan detta gjorts, kontrollerades uppgifterna rörande fartygens nationalitet, tonnage m. m. Kartoliner för fartyg, som under året ändrat namn eller cert, sammanfördes. Detsamma gäller fartyg, som ommätts. Härvid anlitades ovannämnda kortsystem grundat på tullverkets tonnageuppgifter, vilka även innehöllo upplysningar i dessa avseenden. Vidare begagnades olika länders skeppslistor samt Lloj^d' Registers och liknande företags publicerade uppgifter av ifrågavarande slag. Härefter vidtog en s. k. kombinering av inklareringar och utklareringar för samma fartyg i syfte att kontrollera, att uppgifterna voro fullständiga, d. v. s. att ingen kartolin för in- eller utklarering i någon svensk hamn saknades. Samtidigt granskades och kompletterades uppgifterna om antalet verkställda betalningar, erlagda avgiftsbelopp m. m. Inklareringskartolinerna lästes mot utklareringskarto-

12 linerna. Alla felaktigheter samt saknade uppgifter antecknades. I ett mycket stort antal fall kunde efter undersökning rättelser göras i kollegium. Detta gällde särskilt sådana felaktigheter, som att olika cert eller tontal uppgivits för samma fartyg bland in- och utklareringar, att antalet avgiftsbetalningar blivit felaktigt angivet i vissa fall, att erlagt avgiftsbelopp under en resa bland många var felaktigt angivet, eller avgift upptagits, då sådan tydligen icke skulle utgå. Meningen var att få alla övriga fall kompletterade i tullverket. Men då det visade sig, att detta kompletteringsarbete skulle bli alltför betungande för tullverket, överenskoms att alla kompletteringar, som kunde göras i kommerskollegium genom jämförelse med kollegii sjöfartsstatistiska material för samma år och eljest, skulle verkställas av kollegium. Endast i de fall, då in- eller utklareringar saknades och vederbörande fartyg gått med last (för den händelse det gått i barlast, kunde en kartolin lätt utskrivas, men om det gått med last, krävdes uppgift om dennas storlek), skulle undersökning av fallet och komplettering verkställas i tullverket. I c:a 300 fall verkställdes dylik komplettering inom tullverket och i många gånger detta antal fall inom kollegium. Det upptäcktes, att en tullkammare underlåtit att lämna uppgifter rörande passagerartrafiken, något som medförde ett besvärligt kompletteringsarbete och skriftväxling med de rederier, som bedrevo trafik därstädes, samt att en tullanstalt icke lämnat uppgifter rörande fartyg, som anlöpt å viaresor; i sistnämnda fall skedde komplettering genom tullverket. Sådan ägde också rum i ett stort antal fall, då uppgifterna om lasten voro felaktiga, eller uppgift om dennas art — ifråga om massgods — saknades eller var ofullständig. I anslutning till dessa kompletteringsarbeten antecknades på de olika kartolinerna, huruvida ifrågavarande resa var direktresa eller viaresa, samt ordningsnumret på klareringen, resp. till vilket klareringsnummer viaresan hörde. Tonnageavgift skall nämligen enligt sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag utgå endast vid de 4 första klareringarna under ett år för maskindrivna fartyg och vid de 2 första för segelfartyg. För att man skall kunna få fram det avgiftspliktiga tonnaget enligt förslaget ävensom enligt andra grunder, såsom avgiftsbefrielse efter färre eller flera klareringar än de nämnda, är det nödvändigt att känna dessas ordningsnummer. Vidare skall enligt förslaget tonnageavgift icke utgå vid viaresa men väl lastavgift, om last lastas eller lossas, vadan man nödgas skilja på direkta och viaresor. Såsom direkta resor har i enlighet med sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag rörande avgifternas utgående räknats första in- och utklarering under varje resa från resp. till utlandet. Beteckningen kan synas vara oegentlig vid utklarering, där »direktresan» utgöres av första utklarering även i de fall, då flera svenska hamnar senare angöras för intagande av last till utlandet, innan fartyget lämnar Sverige. Men någon bättre benämning har ej funnits. Nyssnämnda arbete gav anledning till ett betydande antal rättelser av uppgifterna om erlagda avgifter. Felaktiga anteckningar och debiteringar upptäcktes, de sistnämnda ofta sammanhängande med felaktiga tolkningar av författningarnas bestämmelser. Särskild möda har också nedlagts på att erhålla korrekta uppgifter rörande klareringsförhållanden, avgiftsbetalning och befrielse för fartyg, som verkställt s. k. avstickarresor eller eljest befriats från eller erhållit nedsättning i avgiften jämlikt 1924 års kungl. förordning angående befrielse i vissa fall från erläggande av fyr- och båkavgift. Här ovan nämnda granskningar och kompletteringsprocedur samt materialbehandling har varit synnerligen tidskrävande. Efter allt det arbete, som nedlagts på komplettering av materialet, torde emellertid detta hava bringats i ett sådant skick, att bearbetningen av detsamma kan anses giva tillförlitliga uppgifter rcrande de förhållanden, man avsett få belysta. Vad här sagts gäller samtliga uppgifter utom uppgifterna rörande fartygens last.

13 Beträffande uppgifterna härom på de olika kartolinerna har i regel ingen annan kontroll kunnat göras under arbetets gång, än att en jämförelse gjorts med fartygens tontal, varvid tillsetts, att lasten per resa icke vore större än två gånger nettotontalet. Dessutom ha som nämnts kompletteringar verkställts, då lastspecifikation saknats eller varit ofullständig. Men i övrigt har ingen möjlighet funnits att under arbetets gång kontrollera, huruvida lastuppgifterna voro felaktigt uppgivna, eller huruvida sådana helt utelämnats och fartyget blivit uppgivet som barlastat. Först då hela materialet förelåg bearbetat och slutsummorna kommo fram, ägde man möjlighet att genom jämförelse med import- och exportsiffrorna för riket samt vissa andra siffror konstatera, om lastuppgifterna i stort sett voro riktiga. Beträffande denna eftergranskning må lämnas följande redogörelse. Hela importen 1929 utgjorde enligt kommerskollegii berättelse över rikets handel 10 845 200 ton. Vill man med utgångspunkt från denna siffra räkna fram den del av importen, som gått sjöledes och icke på ångfärjor, har man att enligt statens järnvägars statistik frånräkna den import, som gått på ångfärjorna Sassnitz— Trälleborg och Köpenhamn—Malmö samt dessutom den import, som gått på de danska färjorna Helsingör—Hälsingborg, vidare importen från Norge och Finland på järnväg. Summan av hela denna trafik, som skall frånräknas, utgör 278 780 ton. Ytterligare skall för erhållande av jämförbarhet med provdebiteringsmaterialets siffror frånräknas importen av timmer i form av flottar, som transporterats havsledes, samt löstimmer, som flottats på norska och svenska gränsvattendrag importen av fartyg, vilka icke gå som last på andra fartyg eller på järnvägsvagn, samt slutligen all import å fartyg om under 40 nettotons dräktighet. Rörande storleken av dessa poster äger man inga exakta uppgifter. Timmerimporten i flottar redovisas i sjöfartsstatistiken för 1929 med blott omkring 20 600 m 3 ; 1927 åter redovisades 240 000 m 3 . Uppgifterna äro icke fullständiga, enär flertalet lastageplatser sakna taxa och därför icke ingå i statistiken. Rörande timmerflottningarna på gränsvattendragen finnas uppgifter i kollegii flottningsstatistik. 1929 flottades till Sverige från Norge 304 287 m 3 eller c:a 150 000 ton. Ifråga om fartygsimporten uppges denna i handelsstatistiken för år 1929 till 70 581 ton. Man torde kunna räkna med att 70 000 ton komma på fartyg, som icke utgjort last å andra fartyg eller å järnvägsvagn. Vad slutligen angår importen på mindre fartyg försiggår viss import till Sverige framför allt från danska hamnar vid Öresund på fartyg under 40 nettoton. Om man från ovannämnda siffra för totalimporten, 10 845 200 ton, drager de kända poster, som böra frånräknas, sammanlagt omkring 520 000 ton, erhåller man en siffra å omkring 10 325 000 ton. Skillnaden mellan denna och den ur provdabitenngsmaterialet erhållna siffran, 10 314 401 ton, utgör omkring 10 000 ton om torde bestå av import å fartyg under 40 nettoton, vilken import ej skall medttgas å provdebiteringen. Det statistiska materialet synes alltså vad importlasteria beträffar vara så fullständigt, man kan önska. Den verkställda kontrollerande jämförelsen utesluter dock givetvis icke, att fel kunna förekomma i redovsnmgen för vissa varuslag. Beträffande dessa lämnas nedan en närmare redogörelse. Först skall en undersökning motsvarande den, som här gjorts beträffande importer, göras för exporten. Eeh exporten 1929 utgjorde enligt kommerskollegii berättelse över rikets handel 21 955 382 ton. Den del av exporten, som icke går på fartyg, finner man redovisad till en del i statens järnvägars statistik, nämligen vad beträffar bantågsexporten, vars största post är järnmalmstransporten över Riksgränsen till Narvik,

14 samt exporten över järnvägsfärjerutterna T r ä l l e b o r g - S a s s n i t z och M a l m ö - K ö p e n hamn. Särskilda uppgifter föreligga beträffande exporten med de danska färjorna Hälsinffbore—Helsingör. Hela denna export utgör 6 670 000 ton. Ä posfe , som skola fråndragas den totala e x p o r t ^ t i t e t B a r f f a j n , åro exporten av timmer i flottar, redovisad till c:a 22 000 « • eller c:a " 0 0 0 * 0 » . vidare löstimmer, flottat till Norge på gränsvattendrag utgörande 1 5 020 m eller omkring 78 000 ton, samt fartygsexporten redovisad till 66 734 ton. Tillsammans med förstnämnda avdragsposter utgöra dessa omkring; 6 826 000 t o r ^ Fråndrages denna siffra från den totala exportsiffran, 21 955 382 ton, erhålles en rest å omkring 15 130 000 ton. Från denna siffra skall ytterligare dragas transporten 1 viss linbana mellan Sverige och Norge, vidare transporten landsvTgsledes samt exporten å fartyg om mindre än 40 nettotons dräktighet, over vilka inga närmare uppgifter föreligga. , ,..".,. Jämföres den anförda siffran 15 130 000 ton med den ur provdebitenngsmateSalet erhållna, avrundad 14 845 000 ton, finner man, att om hansyn tages tiU vad nyss sagts sistnämnda statistiska material synes vara så fullständigt, man kan önska y Det bör emellertid betonas, att man icke beträffande exporten kan vänta sig 'samma goda överensstämmelse mellan provdebitenngsmateria ets summa r e x p o r t e r a t gods i ton och exportstatistikens motsvarande summa da i exporten en mycket stor del (framför allt trävaror) är uppgiven i rymdma t och må te evalvTas i ton och då vid denna omräkning lätt olika evalveringstal komma till Invändning, varigenom resultaten måste komma att avvika frän varandra. Den ovln erhållna differensen kan i betydande mån vara att hänföra till ett sådant förhållande. Liksom beträffande importen gäller ock för exporten, att fel kunna ffirpkomma i redovisningen av särskilda varuslag. V a d T e l ä f f a r de i provdeUteringsmaterialet specificerade varuslagen har bearbetning skett ör importen av: 1) svavelkis, 2) råfosfat, 3) grus, sand, lera och 4 ftenko koks och kolbriketter samt för exporten av: 1) järnmalm 2) sten, 3 frus t n d lera, 4) trävaror och 5) pappersmassa. I det följande skola några ^ m S r e i s e r göras i syfte att kontrollera fullständigheten i materialets angivning av de

Vad V a då S l ?ö g ; S t angår importen av svavelkis, uppgives denna i handelsstatist^en för år 1929 till 173 224 ton. Härav komma 12 229 ton över Storlien och Charl e n b e r g a 1 så järnvägsledes. Denna vara är icke specificerad i statens pärn" s t t i s t i k . Enligt "denna ha endast 20 ton »malm* kommit öv<* *™£^ Trillin™ Omkring 161 000 ton svavelkis skulle alltså ar 1929 ha importerats på a r t y T I ptvdebiteringsmaterialet redovisas en import av 153 911 ton Måhända h f m i n d ' r e k v a n t i t e t gått på pråmar eller andra fartyg under 40 ne totons dräktighet En viss, ehuru icke stor, brist å några tusen ton synes alltså före-

^'rirTrt^s^'^™*»*^^

Nå

*°nimröverlandd

J X har enligt handelsstatistiken icke ägt rum. Varan är icke specificerad f s t a t e n s iärnvägar? statistik. Importen enligt provdebiteringsmatenalet utgjorde 135 811 ton elfer 1 833 ton mindre än hela importen enligt handelsstatistiken. Kanske har någon import gått på järnväg (och färjor) och på fartyg om under f o nettotons d l t i g h e t Även om så icke är fallet, måste provdebiteringsmatenalet anses vara så fullständigt, man kan önska Importen av grus, sand (inkl. kvartssand) och lera utgjorde ar 1929 enligt, nan d e l s S t i s t i k e n £ 633 ton. över gränsstationerna a l * - p » f f « £ ^ £ j I statens järnvägars statistik finnas dessa varor icke specificerade 4 342 tor »jord, sand och Turkafk» äro i densamma redovisade såsom ankomna från ut andet Omkring 86 000 to N y n ä s alltså ha importerats på fartyg. I provdebiteringsmatena-

15 let äro 80 416 ton angivna såsom import av här ifrågavarande varor. Då dessa åtminstone i inrikes trafik i betydande grad transporteras å segelfartyg och pråmar, ofta av ganska liten storlek — anmärkningsvärt nog finnes i materialet ingen import uppgiven å pråmar — synes man ha anledning antaga, att några tusen ton införts på fartyg om under 40 tons dräktighet. Provdebiteringsmaterialets uppgifter om nämnda varuslag synas alltså vara ganska fullständiga. Importen av stenkol, koks och kolbriketter utgjorde år 1929 enligt handelsstatistiken 6 275 718 ton. Av statens järnvägars statistik framgår, att 22 233 ton importerades järnvägsledes (inkl. på ångfärjor). Även om sistnämnda post skulle innefatta all import, som ej ägt rum på fartyg om över 40 nettotons dräktighet, så skulle importen å större fartyg bliva 6 253 486 ton eller blott 64 700 ton eller c:a 1 % mera än den import, som redovisas i provdebiteringsmaterialet, 6 188 786 ton. Sistnämnda material är sålunda ganska fullständigt. Hela exporten av järnmalm utgjorde år 1929 10 990 570 ton. E n mycket stor del härav gick emellertid över Riksgränsen till Narvik, och en del gick på andra vägar landvägen ur landet. Endast 4 917 000 ton av exporten gin go över svenska hamnar. Enligt provdebiteringsmaterialet var exporten 4 827 580 ton eller c:a 90 000 ton mindre än de förra siffrorna. Sannolikt föreligger en brist i provdebiteringsmaterialets uppgifter på denna summa, d. v. s. 1-8 %, icke på sådant sätt, att materialet skulle sakna uppgifter för så stora laster utan endast så till vida, att för sagda kvantitet icke uppgivits, att exporten avsett järnmalm. Differensen är relativt obetydlig. Den i provdebiteringsmaterialet redovisade exporten av sten skall enligt givna direktiv avse sten i block och gatsten (granit och gnejs m. m.), kalksten och fältspat. Exporten av dessa varor utgjorde 1929 1 297 700 ton. Enligt statens järnvägars statistik ha 95 761 ton sten, mineralier och gatsten förts ur landet per järnväg. Enligt handelsstatistiken äro blott 7,824 ton angivna för gränsposteringar och gränstullanstalter. Betydande poster kunna emellertid ha angivits för export vid andra tullanstalter och gått ut ur landet per järnväg. I provdebiteringsmaterialet har redovisats en stenexport å 1 229 636 ton. Dessa uppgifter synas alltså vara ganska fullständiga. Exporten av grus, sand (inkl. kvartssand) och lera utgjorde år 1929 enligt handelsstatistiken 44 875 ton. Enligt statens järnvägars statistik ha 6 221 ton >jord, sand, murkalk > gått ut ur landet per järnväg. Enligt handelsstatistiken ha blott 310 ton av förstnämnda varuslag angivits till export vid landgränsorter. Sannolikt har en icke obetydlig del gått ut på mindre fartyg. Med hänsyn härtill synes provdobiteringsmaterialets exportsiffra 36 391 ton vara relativt riktig för exporten å fartyg om över 40 tons dräktighet. E n i g t givna direktiv skola i provdebiteringsmaterialet specificerade uppgifter lämnas rörande exporten av trä. Räknar man trävaror oarbetade, bilade, sågade och hyvlade, men ej träarbeten av olika slag, blir exporten av dessa varor enligt handelsstatistiken c:a 4 800 000 ton. Någon mera exakt siffra kan ej uppgivas, enär evalveringarna från m 3 fast eller löst mått av olika varuslag icke kunna göras med siörre grad av exakthet. Experten järnvägsledes utgör enligt statens järnvägars statistik c:a 300 000 ton och exporten i havsflottar och i flottningsgods å gränsvattendrag omkring 89 000 ton. Tråndragas dessa sistnämnda belopp, erhålles en siffra, som mycket nära överensstämmer med provdebiteringsmaterialets siffra, 4 404 501 ton. Provdebiteringsmite rial ets angivning av trävarorna synes alltså vara så fullständig, man kan önska. Exp>rten av pappersmassa uppgick år 1929 enligt handelsstatistiken till 2 096 877 ton. Enligt statens järnvägars statistik utfördes 97 967 ton järnvägs-

16 ledes. C:a 1 998 900 ton skulle alltså ha utskeppats å fartyg. Enligt provdebiteringsmaterialet utgjorde exporten å fartyg om över 40 nettotons dräktighet 1 909 966 ton. Skillnaden mot nyssnämnda siffra utgör något mindre än 90 000 ton. E n del härav har måhända skeppats på mindre fartyg. Provdebiteringsmaterialets uppgifter synas dock vara ofullständiga på några procent, vilket emellertid icke torde vara av större betydelse. Den verkställda granskningen har givit till resultat, att det inhämtade provdebiteringsmaterialet är tillräckligt fullständigt, för att man genom detsamma skall kunna belysa de förhållanden, man därigenom önskat få klarlagda. KAP. II. OM DE ALLMÄNNA VERKNINGARNA AV SJÖFARTSAVGIFTSSAKKUNNIGAS FÖRSLAG IFRÅGA OM FYR- OCH BÅKAVGIFT SAMT SJÖMANSHUSAVGIFT. 1.

BERÄKNING AV AVGIFTSSATSER.

Sjöfartsavgiftssakkunniga förordade, att fyr- och båkavgift liksom hittills skulle uttagas endast av fartygen. Emellertid borde enligt de sakkunnigas mening sjöfartens ifrågavarande bidrag till fyr- och båkväsendet i väsentlig mån reduceras. P å anförda skäl föreslogo de sakkunniga, att avgiften skulle minskas så, att den icke lämnade större uppbörd än som motsvarade halva det kostnadsbelopp, som kunde beräknas för fyr- och båkväsendet. Enahanda synpunkter gjordes gällande i avseende å den statliga isbrytaravgiften, som enligt de sakkunnigas förslag definitivt borde sammanslås med fyr- och båkavgiften. Med utgångspunkt särskilt från grundtanken, att avgiften borde i möjligaste mån stå i direkt proportion till den omfattning, vari sjöfartsanstalterna tagas i anspråk, och att beräkningsgrunderna för avgiften borde medföra anpassning av avgiften efter fartygets ekonomiska bärkraft, föreslogo de sakkunniga en uppdelning av avgiften i två delar. Av dessa skulle den ena »tonnageavgiften» beräknas efter fartygens storlek för att såmedelst ställa avgiften i såvitt möjligt direkt proportion till den omfattning, vari fartygen taga i anspråk det allmännas anstalter till sjöfartens gagn och bekvämlighet, och den andra, »lastavgifton», beräknas å lasten, varigenom hänsyn skulle tagas till fartygens ekonomiska bärkraft. De sakkunnigas förslag innebär, att denna kombinerade beräkningsgrund borde, utom i fråga om lotsavgifter samt kanal-, sluss- och farledsavgifter, tillämpas såsom huvudregel för alla förekommande sjöfartsavgifter av fartyg. För bestämmande av fartygsstorleken föreslogo de sakkunniga, att skeppsmätningen skulle avse fartygets hela inre rymd, »totala bruttodräktigheten», vilken alltså skulle ligga till grund för tonnageavgiftens beräknande. Lastavgiften skulle enligt förslaget beräknas efter viktmängden av det gods, som av fartyget lastats och lossats. Enligt det av de sakkunniga utarbetade författningsförslaget i ämnet avses fyr- och båkavgift skola, med iakttagande av vissa närmare angivna särskilda befrielsegrunder, erläggas, då fartyg ankommer från eller avgår till utrikes ort med 8 öre per ton av fartygets förenämnda bruttodräktighet enligt mätbrev (tonnageavgift) samt med 4 öre per ton av det gods, som av fartyget här i landet lossas av den från utrikes ort medförda lasten eller som här lastas för befordran med fartyget till utrikes ort (lastavgift), dock med iakttagande att, därest under ett kalenderår tonnageavgift erlagts för maskindrivet fartyg eller pråm fyra gånger eller för segelfartyg två gånger, fartyget ar från vidare tonnageavgift under året befriat. Med dessa avgiftssatser beräknas ungefär hälften av fyr- och båkavgiften belöpa på tonnageavgiften och andra hälften på lastavgiften. De sakkunniga föreslogo även införande av fyr- och båkavgift för den inrikes farten med vissa begränsningar.

17 E n beräkning av avgiftsunderlaget för fyr- och båkavgift enligt sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag till avgiftsgrunder med av kommerskollegium för provdebiteringen angivna jämkningar — innefattande att avgift ej skall beräknas för inrikes fart, och att totalt brutto skall ersättas av svenskt brutto — ger på grundval av 1929 års trafik enligt provdebiteringsmaterialet följande resultat: Svenskt brutto för avgiftspliktiga fartyg Godston

Ton 14 404 060 25 757 920

Omnämnda summa svenskt brutto är beräknad på de fyra första in- och utklareringarna av maskindrivna fartyg och på de två första klareringarna av segelfartyg, vilka fartygs avgiftspliktiga dräktighet överstiger 40 ton med de inskränkningar, som angivits ovan och vilka hänföra sig till bestämmelserna i det av sjöfartsavgiftssakkunniga utarbetade författningsförslaget. Summan för godston innefattar även gods, transporterat i färjetrafik. Sjöfartsavgiftssakkunniga beräknade att genom fyr- och båkavgift uttaga 1 700 000 kr., varav hälften eller 850 000 kr. genom en tonnageavgiftsdel och den andra hälften genom en lastavgiftsdel. Under förutsättning att fyr- och båkavgift icke skall uttagas av inrikes fart, skulle alltså för erhållande av det önskade uppbördsbeloppet erfordras en tonnageavgift av 5-9 0 öre per svenskt bruttoton och en lastavgift av 3*3 0 öre per viktton lossat och lastat gods. Om avrundning sker till jämna ören, 6 resp. 3, skulle följande uppbördssummor erhållas på 1929 års trafik: tonnageavgift lastavgift eller sammanlagt

Kr. 864 244 772 738 1 636 982

d. v. s. något mindre än vad som önskats. På grund av trafikens ökning under senare år bliva de nyssnämnda avgiftssatserna lägre än de av sjöfartsavgiftssakkunniga beräknade, 8 öre per ton totalt brutto i tonnageavgift och 4 öre per ton gods i lastavgift. Utbytandet av totalt brutto mot svenskt brutto inverkar icke nämnvärt på resultatet. Enligt undersökningen bil. E till sjöfartsavgiftssakkunnigas betänkande är nämligen det totala bruttot för hela fartygstrafiken (1923) blott 1-7 % större än det svenska bruttot. Nämnas bör också, att 1928 års lotsförfattningssakkunniga verkställt en beräkning rörande avgiftssatsen för fyr- och båkavgift enligt sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag grundad på cen beräknade trafiken i medeltal åren 1927 —1929. Denna beräkning gav samna resultat som här förevarande, d. v. s. 6 öre per fartygston och 3 öre per godston. Sjöfartsavgiftssakkunniga föreslogo, att tonavgiften skulle utgå under namn av sjömc.nshusavgift och beräknas enligt samma grunder som fyr- och båkavgiften för fartyg i utrikes fart samt uttagas gemensamt med denna avgift såsom ett tillägg å 20%% varmed avsågs att erhålla en årlig uppbörd å omkring 350 000 kr. motsvarande medelintäkten under åren 1919—1925 med tillägg av 2 % uppbördsprovision. Om man emellertid tager i betraktande, att intäkten stigit högst avsevärt under senare år, och att tilläggsprocenten till fyr- och båkavgiften skall beräknts på sådant sätt, att uppbörden av tonavgift vad totaluppbördens storlek beträffa- skall i huvudsak bli orubbad, synes man böra räkna antingen med medeluppbjrden för de senaste fem åren 1925—1929, för vilka definitiva uppgifter föreligga eller med uppbörden under sistnämnda år såsom grundval för beräkninge n 2 — '.11418.

18 Beräkningen skulle sålunda verkställas med utgångspunkt i en önskad upp)börd inklusive uppbördsprovision å c:a 500 000 kr. (1925—1929) eller 600 0 0 0 kr. (1929), utgörande resp. 29'4 och 35-3 % av det önskade uppbördsbeloppet aw fyroch båkavgift 1 700 000 kr. Önskar man, att fyr- och båkavgiften inklusive sjömanshusavgiften skall utgå med jämna öresbelopp, böra alltså de sammanllagda avgifterna, under övriga ovan nämnda antaganden, utgå med 8 öre per fartygston (svenskt brutto) och 4 öre per godston av lossade och lastade varor, då en avgiftsuppbörd (år 1929) å 2 255 356 kr. skulle erhållas. Denna uppbörd utgör nära nog ett aritmetiskt medium av de belopp, som skulle ha erhållits, om 500 000 kr. eller 600 000 kr. hade uttagits i sjömanshusavgift. P å grund av osäkerheten ifråga om det belopp, som bör uttagas i sådan avgift, ha samtliga beräkningar i det följande hänförts till endast fyr- och båkavgift. 2. VERKNINGAR PÅ FARTYG AV OLIKA SLAG. I de undersökningar, sjöfartsavgiftssakkunniga låtit verkställa rörande verkningarna av en ^övergång till det av dem föreslagna nya avgiftssystemet, har visats, hur en övergång till totalt brutto som avgiftsgrund verkar på tonnageavgiften, samt hur en avgift på lasten skulle drabba olika slags fartyg, då det gäller förandet av import- och exportgods på svenska och utländska kölar. Men någon möjlighet att konstatera, hur tonnage- och lastavgifterna tillsammantagna verka som fartygsavgift på fartyg av olika slag, har icke funnits, då materialet icke medgivit en bearbetning, som kunde visa detta förhållande vid jämförelse med gällande avgifter per nettoton. Man har icke kunnat konstatera, hur det föreslagna systemet verkar som helhet. I syfte att belysa denna fråga vad beträffar förskjutningar i avgiftsbelastningen för fartyg av olika slag har efterföljande sammanställning utarbetats. Densamma upptager avgiftsunderlag och avgiftsuppbörd för olika slag av fartyg enligt sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag och enligt gällande grunder för fyr- och båkavgift (med tillägg av statlig isbrytaravgift). Trafiksiffrorna gälla 1929 års förhållanden. Avgiftsunderlaget enligt gällande grunder hänför sig till samtliga direkta resor till och från utlandet, vilka skulle hava varit avgiftspliktiga, därest icke särskilda befrielser varit gällande, alltså till 8 resor för maskindrivna fartyg och 4 resor för segelfartyg. Reduktion har icke verkställts i den beräknade avgiftsuppbörden enligt gällande grunder för sådana fartyg, som äro befriade från eller erhållit nedsättning i fyr- och båkavgiften (jämlikt Öresundskonventionen, 1924 års förordning med provisoriska föreskrifter rörande befrielse i vissa fall från erläggande av fyr- och båkavgift eller bestämmelserna om nedsättning av det avgiftspliktiga tonnaget för vissa fartyg i huvudsakligen Östersjöfart, s. k. reducerat netto). Meningen är ju icke att jämföra hela avgiftsbördan för varje fartygskategori enligt de båda systemen. Det är givet, att vissa grupper av fartyg, som hittills icke betalat fyr- och båkavgift, enligt det nya systemet bli relativt mycket hårt belastade. De sakkunnigas förslag går överhuvud ut på borttagandet av alla dylika speciella gynnande bestämmelser. Syftet med jämförelsen är att undersöka, hur en övergång till det föreslagna nya avgiftssystemet verkar för de olika fartygsslagen såsom sådana, bortsett från hurudana verkningarna bli för sådana kategorier, som hittills särskilt gynnats. Det kunde synas, som om en sådan jämförande undersökning bäst gjordes på sådant sätt, att man helt uteslöte de speciella fartygskategorier, som här omnämnts, i analogi med ångfärjorna, som utskiljts till en särskild grupp i efterföljande tabell. En dylik uteslutning är emellertid icke så lätt att verkställa för andra,

19 i

-*^»

•

S , ^ p' , UcS * —' S T - ,

flP .

ta *-•

t. e3

. \ o

fc5 a

Uppbi förslå av be uppbc gäll ,

toS

i p.

S 44 ;

^ - w £ s:

.a 3

S S S -M bo

.!. + ! •** M

e3 '4^

°°

a g< g

fl)

TO'H

s a is

^ : 0

4= P. P.

es bo

a a

44 44 cj J«

'So

.t^

'bo

fe ti _2 44

CO 03

>o a :e« VH

bc;£

PQ a "bo »J a > 44 H a o

^3 :0

T3 O Ci>

'5? JJ

_fap

x *

i-H m ^Ch CO

d CO

in m i n co

o O x *

-H

00 OS OS CM CM

OS CM

CO x*

CM Tjl

i-H

t~ CO

in *#

i-H CO

IC CO

,-H

co os t~

C CO 00 lO

oo co l-H

OS t ~ OS CO OS o

i n os

CM CO

l-H

CD CD O 10 CM

co co t^ co O CM

co i n CM m

— 'SP oc <rg <2>

1- CM o

O OS CM CO

00 CM

CO C2> O x*

CM O OS CO CM OS

CM CM CM

CO O O CM t~ 00

~<» i-H

O CD 00 m i-H

t~ CO CM

os co

O CM O

—i

• *

i-H

00 id

oo co CM r}<

CM t>

CD CO

»o

co co

x #

t - to»

00 CM O CM CO

i-H

tCM

00 CM

x *

m o m x * 0 0 CO

i-H

•HI

i n os

\C o

lO 00

i-H 0 0

>o o

i-H i-H

os co i n OS CD l O

lO »O CM

CD OS

y-<

Tt<

CD CO t~

"tf OS

co co

o o o os

l-H

co —i

m i-H

-# co

"**

O t^

co os CM i—t

o co

- t f OS

"<* "*

«o CO

cvj «5 «3

i-H

•>* C M rjl t -

O CM

os co o c» co t~

"<*

9 00

co CD

Tjt

t - 00 l-H 0 0 CO x #

m o

9 co

1—1

y-t

i-H

r-> CM CM OS

00 I>

•*

Tt CO

m x *

co i n

m m

oo co

CM — i

| |

i—< !-H

<M 0 0 CM OS

co i> m

1-H

os t~

CM 0 0

CM IC

l-H

CD O OS »O CO CD

•** O

CO CO i—1

CM CM

t~ co O CC O i-i i-H r-t

l-H T-H

i-H

*-l «3

«c

CM t ^

CM CM

i n t--

S2 00

CO CD

CD CM O

CO CD

«o

«35 f*3

«o *S

t - x# l-H -^1 CO OS

i-H

i n co CM -tf

CD OS CM l > O 00

m -#

00 CD OS

m o os

00 CD i-H

l-H

T ^

\a CO

i-H

* # 00 CO i-H

CM in

in -*

o »o CD T}<

m o

i-H t l> O 0 0 CM

CO 0 0 l-H CO CM •<*

^ H CM

c o i—i CO o CM 0 0

CO O

O CM - < CM » O rt<

tt~ m

-* CD CO

CM Ttt OS

t > i-H i-H 0 0 CM CO

T-t

i-H

i—i

0 0 CM 0 0 CD

CO CO

CD CM

O CM

IC t> r>

m CD

os tCM 00 CM

CM O 00

OS -<t

m cc t> t-

CM lO

m m

i-H CM

S ^ i>-

x * 00 0 0 l-H

T-H

CO tN

1-3

x *

Tf(

i-H

| |

i^H

CO OO OS 0 0 CM CM

CO a

do 1 i-h* co

-fl

| |

oä

•3

£ 'bo « S

-H

co ->#

l b r^H Ttt "<*

—1

c3 EM

T *

;-. a

- *

S . - c 5 <» ^

os i n

i 44

•-*

+^ 44 CO

^ a ° -2 > "3 *<

is «>

o in o t~

m CD

m co

CD t> CD 00

O t-

0 0 -H> 00 00 1-H t ~ i-H CD CO CO

00 t~

m co

CD m co t >

OS l-H

co os

i-H CM OS o l-H CO

00 OS

x * OS CO CM i-H CD

CM OS

CM t~

os cco

CO CO

>> cd

co oo

i-H i-H

i-H eo

CM CO CD

x * i-H

l-H t ~ CD O r f CD

00 CD O

CM t » » T ) l CD —

OS l> l>

*# OS

O CD CO

0 0 CM id O

OS O CD OS

os t-

5j o: Tt

00 CD OS

CO CD OS

OS CC CM 0C m i-

m i-H t>

•v

»—

CD 00 r~*

l-H

CD CM

coir: CM cc

co o

i-H

1-H

in in

i-H

co os

<M IC

** CO

o: cc

i-H

l-H

m i—<

1 be M CO

CG «

•ft

M O 'Et ••a « 60

•a co

a c8

3 CO

•0

1* M

o o

ad 44

Sä S

OOP

> £ CO P

i-H CM OS l >

«*n CM

0s os

m T *

i n ico -H

CM CO

1 §>>a B

cä be d

c«

'CD , E

5 P ^o-

CD to

P H

0D tD

c^ OS

o !P t»

CO I H

CO Ä

"ös UD <v M

as rå a pCD ^C

-Ö

CO nt

" ^

•**

CD , — •

cc P

c>o t±

i* > £

i•<tf^ <3

T3 -~;

x* CO 00

a B i«s

3 CO

13 > i? CD

a c3

«M

JS SM

co t~

1*1

t~ CM

S g

** *H

i-H

g C3

co o

00 t^

CD CD 00 o

CM • OS i -

00 00

iC.

l-H

i-H i-H

00 C

o CM

i-H

i c CM i—4 m i-H CM l-H CD

o 00 oo coo l-H

x *

ovan nämnda fartygskategorier. E t t betydande antal fartyg bedriver nämligen sådan trafik, att de endast under någon enstaka resa erhålla befrielse från erläggande av fyr- och båkavgift enligt Öresundskonventionen eller enligt 1924 års kungl. förordning med provisoriska föreskrifter rörande befrielse i vissa fall från erläggande av fyr- och båkavgift. Dessa enstaka fall kunna ligga både inom och utom gränserna för de avgiftspliktiga resorna och olika enligt de båda systemen, som skola jämföras. Enda möjligheten skulle därför vara att utesluta alla sådana fartyg. Men det bleve i så fall ganska många, som finge uteslutas, ty ett betydande antal har någon gång erhållit befrielse från eller nedsättning i fyr- och båkavgiften. Den bästa jämförelsen synes alltså vara den, som nu gjorts i ifrågavarande tabell. Enligt denna skulle det föreslagna avgiftssystemet bli förmånligast för motorfartyg, vilka i den mån de icke varit gynnade av särskilda nedsättningar erhålla en genomsnittlig avgiftsbelastning (av fyr- och båkavgift) utav blott 29-5 % avutgående avgifter. I andra rummet skulle pråmarna komma med ett motsvarande procenttal av 35'3 %, i tredje rummet segelfartygen med 37"i %. Minst förmånligt skulle det nya systemet bli för segelfartygen med hjälpmaskin samt ångfartygen, vilka skulle erhålla 42"9 % avgiftsbelastning av den gällande. Härvid räknas icke ångfärjor och fartyg, som gå i sådan fart, att Öresundskonventionen tillämpas på alla dess resor, vilka fartyg hittills varit avgiftsfria. Ej heller räknas sådana fartyg, som erhållit nedsättningar i det avgiftspliktiga nettot. Vid bedömandet av det nya systemets verkningar på fartyg av olika slag bör man emellertid icke stanna vid en jämförelse sådan som den nyss gjorda. D e t är ju uppenbart, att om man minskar det totala uppbördsbeloppet till mindre än hälften, alla fartygsslag bli gynnade ehuru i olika grad, såvida icke systemskiftet medför alltför genomgripande' omändringar. Vad man framför allt vill undersöka är väl, hur det nya systemet verkar såsom sådant, oavsett om i avgifter uttages just det belopp, som de sakkunniga föreslagit, eller något annat större eller mindre än detta, blott de föreslagna principerna i systemet bestå och alltså avgiftsbördans relativa fördelning på olika fartygsslag blir densamma. En dylik undersökning kan verkställas på sådant sätt, att nya avgiftssatser beräknas för det nya avgiftssystemet med utgångspunkt i det uppbördsbelopp, som angivits ovan för det nu tillämpade systemet, dock med bortseende ifrån speciellt gynnande bestämmelser av olika slag (4 008 028 kr.). De avgiftssatser, man på detta sätt erhåller, bliva 13-9 öre per bruttoton och 7*8 öre per godston. Med tillämpning av dessa avgiftssatser erhållas följande uppbördsbelopp, som skola jämföras med de ovan erhållna, vilka även meddelas här nedan. BERÄKNADE UPPBÖRDSBELOPP AV FYK- OCH BÅKAVGIFT ÅR 1 9 2 9 ENLIGT GÄLLANDE AVGIFTSSYSTEM BORTSETT FRÅN SPECIELLA AVGIFTSLÄTTNADER OCH ENLIGT DET AV SJÖFARTSAVGIFTSSAKKUNNIGA FÖRESLAGNA, FÖRDELADE PÅ OLIKA FARTYGSSLAG, UNDER FÖRUTSÄTTNING AV OFÖRÄNDRAD TOTALUPPBÖRD.

Enligt gällande system kr. Ångfartyg Ångfärjor Motorfartyg Segelfartyg med hjälpmaskin Segelfartyg, andra Pråmar

3 054 517 — "36 454 129 370 59 306 28381 Summa 4 008 028

Enligt sjöfartsavgiftssakkunnigas .system kr. 3 222 082 56 165 517 967 136 486 54 073 24 509 4 011 282

Andra sifferkolumnen i % av den första 105-5

—

70?. 105-5 91-2 86-4 100-1

21 Totalsummorna i tablån överensstämma så när som på 3 254 kr. Av/ tablån framgår, att det nya avgiftssystemet såsom sådant medför betydande ändriingar i avgiftsbelastningen för olika fartygsslag. Motorfartygen erhålla en avgifttsbörda av endast 10 % av den nuvarande (alltjämt bortsett ifrån speciella avgiftsbefrielser och nedsättningar i avgifterna). Gynnade bli även pråmar (86-4 % avgifttsbörda) och segelfartyg utan hjälpmaskin (91*2 %), medan ångfartyg och segellfartyg med hjälpmaskin erhålla en med 5 — 6 % ökad avgiftsbelastning. De>,t bör emellertid starkt understrykas, att vad som här sagts icke innebär någott omdöme rörande det rättmätiga i avgiftsbelastningen enligt de olika systemen. Det är uppenbart, att den ökade relativa avgiftsbelastningen för ångfartygen vid öivergång till det nya systemet sammanhänger därmed, att dessa fartyg hittills varit såsom grupp relativt gynnade därigenom, att det avgiftspliktiga tonnaget utgjort en proportionsvis ringa del av hela det in- och utklarerade tonnaget. Deitta framgår av följande siffersammanställning. IN- eiCH UTKLARERAT NETTOTONNAGE i DIREKT FABT ÅR 1929 (exkl. ångfärjetrafiken). Samtliga klareringar nettoton Ångfairtyg: svemska utlämdska

Därav avgiftspliktigt tonnage nettoton %

10472136 12924431

4416659 7 219 596

42-2 55-9

Summa 23 396 567

11636 255

49-7

1937 108 1637 325

1317 523 1488017

68-0 90o

3 574 433

2 805 540

78-5

278009 385 608

176 840 340 639

63-6 88-8

663 617

517 479

78-0

140 348 174537

80 292 156 930

57-2 89-J

314 885

237 222

75-p,

72443 102 688

29 703 83820

41-0 81-6

113 523

64"8

46s

15224589 Totalsumma 28124 633

9 289 002 15 310 019

61o 54'4

Motorfartyg: svemska utländska Summa Segelfartyg med hjälpmaskin: svenska utländska Summa Segelfartyg, andra: svenska utländska Summa Pråmair: svenska utländska Summa Samtliga fartyg:

svenska utländska

Tablån utvisar, att ej ens 50 % av de direkta klareringarna för ångfartygen utgöras av avgiftspliktiga resor, medan för motorfartygen detta är fallet med 78-5 %, för segelfartyg med hjälpmaskin med 78-o %, för andra segelfartyg med 75*3 % och för pråmar med 64*8 %. För utländska fartyg äro motsvarande procenttal genomgående högre än för svenska fartyg. Segelfartyg med hjälpmaskin ha icke varit gynnade på samma sätt som ångfartygen. Men de ha i likhet med andra segelfartyg fört mycket gods per avgiftspliktig resa. Vid det nya systemet blir visserligen endast hälften så många resor som hittills avgiftspliktiga, men lastavgift utgår för varje resa. Härigenom blir avgiftsbelastningen för de olika fartygsslagen mera jämn än förut.

22 De ovan verkställda jämförelserna gälla, om man räknar med den nuvarande avgiftsbelastningen frånsett speciella förmåner av avgiftsfrihet eller avgiftsrabatt. D e t är emellertid också av intresse att jämföra de beräknade avgiftsbeloppen för olika fartygsslag enligt det nya avgiftssystemet med de faktiskt erlagda beloppen enligt det gällande systemet. En sådan jämförelse visar, huru stora belopp som komma att tagas ut av de olika fartygsslagen vid jämförelse med vad som faktiskt tagits ut av dem. De siffror, som möjliggöra en sådan jämförelse, ha inlagts i tabellen å sid. 19. Av dessa siffror framgår, att motorfartygen i hög grad äga speciella förmåner enligt det gällande avgiftssystemet. Det av dessa fartyg faktiskt erlagda beloppet av fyr- och båkavgift (inkl. tillägg av statlig isbrytareavgift) understiger det beräknade beloppet enligt gällande grunder bortsett från särskilda förmåner med 209 729 kr. eller med ej mindre än 28-5 °4• Detta för med sig, att beträffande ifrågavarande fartyg siffran för den beräknade uppbörden enligt det nya systemet i procent av den faktiska uppbörden blir relativt hög eller 41-2 %. Motsvarande tal för pråmar blir 40-o, för segelfartyg med hjälpmaskin 43-3 % och för ångfartyg 47 - o %. Endast för segelfartyg (utan hjälpmaskin) överensstämmer det faktiskt erlagda avgiftsbeloppet i det hela med det enligt gällande grunder beräknade. E n annan jämförelse av intresse är den, som gäller de faktiskt erlagda avgiftsbeloppen (1929) och motsvarande beräknade belopp enligt det nya avgiftssystemet, uträknade på sådant sätt, att avgiftsuppbörden blir ungefär lika med den faktiska (3 524 664 kr. enligt provdebiteringsmaterialet och 3 538 487 kr. enligt kommerskollegii sjöfartsberättelse). I detta fall har alltså hänsyn tagits till alla speciellt gynnande avgiftsbefrielser och -rabatter. Den beräknade uppbörden är uträknad med tillämpning av avgiftssatserna 12 öre per bruttoton och 7 öre per godston. Siffrorna meddelas i nedanstående tablå: FAKTISK UPPBÖRD AV FYR- OCH BÅKAVGIFT ÅR 1 9 2 9 JÄMFÖRD MED BERÄKNAD UPPBÖRD ENLIGT SJÖFARTSAVGB?TSSAKKUNNIGAS AVGIFTSSYSTEM MED FÖRDELNING PÅ OLIKA FARTYGSSLAG (BERÄKNINGEN UNDER FÖRUTSÄTTNING AV OFÖRÄNDRAD TOTALUPPBÖRD).

Ångfartyg Ångfärjor Motorfartyg Segelfartyg med hjälpmaskin Segelfartyg, andra Pråmar

Faktisk uppbörd kr. 2 785 581 — 526 725 128154 59 138 25 066 Summa 3524 664

Beräknad uppbörd kr. 2840061 50082 451860 120 339 47 640 21560

Beräknad uppbörd i % a? faktisk 102-0 — 85*8 93'» 80*6 86'Q

100s

Man skulle kunna säga, att ovanstående jämförelse visar, hur det nya avgiftssystemet faktiskt drabbar eller gynnar olika fartygsslag under förutsättning ej blott att avgiftsuppbörden blir oförändrad, utan även att de belopp, som gällande avgiftsbefrielser och -rabatter motsvara i penningar, slås ut på samtliga fartyg inom resp. kategori. Siffrorna utvisa, att motorfartygen i verkligheten icke bli så gynnade av en övergång till det nya avgiftssystemet, som förut meddelade siffror utvisa. Den relativa minskningen i dessa fartygs avgiftsbörda blir blott omkring 14 %, d. v. s. motorfartygen bliva jämställda med pråmarna. Segelfartygen utan hjälpmaskin bibehålla sin förut nämnda gynnade ställning med c:a 19 % minskad avgiftsbörda,

medam segelfartyg med hjälpmaskin få sitt läge förbättrat till omkring 6 % minskning i avgiftsbelastningen. Ångfartygens avgiftsbörda blir endast 2 % större) än den nu gällande. Olilkheten i avgiftsbelastningen enligt de båda jämförda avgiftssystemen beror på en samverkan av flera olika förhållanden. F ö r s t må nämnas, att förhållandet mellan svenskt brutto och svenskt netto är väsenttligt olika för olika slag av fartyg. Detta framgår av nedanstående tablå. FÖJRHÅLLANDET MELLAN

BRUTTO- OCH NETTODRÄKTIGHET ENLIGT SVENSK REGEL.

Ångfartyg: svenska

Svenskt brutto i % av netto 142-4

utländska

135-5 samtliga

137' 7

samtliga

135-4 129-8 132-0

Motorfartyg: svenska utländska Segelfartyg med hjälpmaskin: svenska utländska

131-6 135-0 samtliga

Segelfartyg, andra: svenska utländska

134*0 116-7 1167

samtliga P r å m a r : svenska utländska

116-7 108"7 108'0

samtliga Samtliga fartyg: svenska utländska

108-2 139-9 133-9

samtliga fartyg

135-9

Beräkningarna äro verkställda på grundval av summorna för de enligt det nya förslaget avgiftspliktiga 4 första klareringarna för maskindrivna fartyg och 2 första klareringarna för segelfartyg. De anförda talen — vilka avvika mycket litet från motsvarande publicerade i bil. E till sjöfartsavgiftssakkunnigas betänkande (tabellen s. 329) — visa, att pråmarnas tonnageökning vid övergång från netto- till bruttoton som avgiftsunderlag är minst av alla fartygsslags, blott 8*2 %. Motsvarande siffra för segelfartyg är 16-7 %, för segelfartyg med hjälpmaskin 34*0 %, för motorfartyg 32*0 % och för ångfartyg 37-7 %. Sistnämnda fartyg få den största tonnageökningen. Utländska fartyg erhålla i regel mindre ökning än svenska beroende på vissa förhållanden, som framhållits i ovannämnda bilaga. Undantaget för segelfartyg med hjälpmaskin synes bero därpå, att vissa utländska fartyg blivit hänförda till denna grupp, vilka rätteligen borde ha hänförts till gruppen motorfartyg. De nya svenska definitionerna på segelfartyg med hjälpmaskin — innebärande att ett visst matematiskt förhållande mellan tontal och maskinkraft är avgörande för, om fartyget -skall räknas till denna kategori — kunna nämligen icke tillämpas för utländska fartyg, då man icke känner deras maskinstyrka och för övrigt icke kan verkställa mera invecklade matematiska beräkningar ute på tullstationerna.

från netto till brutto, som är av betydelse vid en undersökning av det nya systemets verkningar vid jämförelse med det gällande. Också olikheten i det avgiftspliktiga antalet klareringar är av stor betydelse. Blott hälften så många sådana som hittills äro avgiftspliktiga vad tonnageavgiften beträffar enligt det nya systemet. Om nu endast ett fåtal fartyg gör flera än fyra enkelresor per år, så blir det avgiftspliktiga tonnaget enligt förslaget relativt stort jämfört med detsamma enligt gällande grunder, alldeles oavsett om bruttot är stort eller litet i förhållande till nettot för varje fartyg. Nedanstående sammanställning visar, huru miskningen i de avgiftspliktiga klareringarnas antal verkar i och för sig på de olika fartygsslagen. NETTOTONNAGET FÖR DE 4 FÖRSTA KLARERINGARNA I PROCENT AV MOTSVARANDE TONNAGE FÖR DE 8 FÖRSTA KLARERINGARNA (FÖR SEGELFARTYG DE 2 RESP. 4 FÖRSTA KLARERINGARNA). Svenska fartyg 56*6 62'8 54a 56-6 82i

Ångfartyg Motorfartyg Segelfartyg med hjälpmaskin Segelfartyg, andra Pråmar ...

Utländska fartyg 747 8*1 71*0 78*1 72"0

Samtliga fartyg 67-s 73-. 6JV8 67"6 74"0

Av tablån framgår, att minskningen i de avgiftspliktiga klareringarnas antal i och för sig inverkar minst på avgiftsunderlaget för pråmar och motorfartyg, vilka till övervägande del göra högst 4 klareringar per år. Tablån visar också, att de utländska fartygen endast frånsett pråmarna i vida högre grad än de svenska göra blott ett fåtal klareringar i svenska hamnar. Detta för med sig, att en övergång till det nya systemet med blott 4 avgiftspliktiga klareringar (2 för segelfartyg) åstadkommer en förskjutning i tonnageavgiftsunderlaget till de svenska fartygens fördel, varigenom en viss utjämning av olikheten i bruttots förhållande till nettot äger rum. Slutligen må framhållas, att icke blott den ena avgiftsfaktorn, tonnaget, utan även den andra, lasten, utövar inflytande på jämförelsen mellan de båda avgiftssystemen. J u större lasten är per avgiftspliktigt fartygston, desto starkare verkar den som avgiftsfaktor. Observeras bör dock, att lastavgiften beräknas blott till hälften per ton mot tonnageavgiften. Mycket stora olikheter råda mellan olika fartygsslag i fråga om lastens förhållande till det avgiftspliktiga tonnaget. Nedanstående tablå ger närmare upplysning härom. FÖRHÅLLANDET MELLAN LAST OCH AVGIFTSPLIKTIGT TONNAGE.

Svenska ångfartyg Utländska » Svenska motorfartyg Utländska » Svenska segelfartyg med hjälpmaskin Utländska » » » Svenska » andra Utländska » > Svenska pråmar Utländska »

Godston

Avgiftspliktigt svenskt brutto

Antal jodston per bruttoton

10 577 233 11364801 1134 191 629302 391952 550662 169461 190607 58 632 92147

3 560 088 7 307 562 1111586 1625 206 126 494 326474 52 991 133972 26 529 65 186

297 15C P02 Osa 3io loo 320 142 221 1*1

25 Största lasten per avgiftspliktigt bruttoton äga svenska segelfartyg med 3*2 0 godsiton per fartygston brutto, minsta last äga utländska motorfartyg, O.39 godston per ffartygston. Segelfartygen skulle på grund härav ha blivit hårt avgiftsbelastade, om icke bruttotonnaget vore relativt litet i förhållande till nettotonnaget och minsjkningen till hälften av antalet avgiftspliktiga resor medförde en avsevärd redulktion i avgiftsunderlaget. A andra sidan är det uppenbarligen främst den ringa lastem, som gör, att de utländska motorfartygen vid övergången till nytt avgiftssystem komma bland de mest gynnade fartygen. Det avgiftspliktiga bruttotonnaget är föir dessa fartyg betydligt större för 4 klareringar än det avgiftspliktiga nettot för 85 klareringar. Bruttot är relativt litet i förhållande till nettot, men minskningen i de avgiftspliktiga klareringarnas antal spelar en ganska liten roll för dessa fartyg. Taibellen ovan ger också den viktigaste förklaringen till, att de utländska fartygeia som en särskild grupp betraktade bliva gynnade vid övergång till det nya avgiftssystemet. De föra nämligen vida mindre last per avgiftspliktigt fartygston till och från svenska hamnar än svenska fartyg.

3. VERKNINGAR PÅ PASSAGERAR- OCH LASTFARTYG. AVGIFTER FÖR TURISTFARTYG OCH LUSTJAKTER. PASSAGERARAVGIFT. D e t av sjöfartsavgiftssakkunniga föreslagna nya avgiftssystemet kan väntas erhålla olika verkningar på passagerar- och lastfartyg. De förstnämnda föra ju i regel ganska liten last och skulle alltså komma att erlägga relativt små belopp i lastavgift. Däremot bör dessa fartygs brutto vara relativt stort i förhållande till deras netto. Det är huvudsakligen detta förhållande, som utgjort det skäl, sjöfartsavgiftssakkunniga åberopat mot införande av särskild passageraravgift. Det höga bruttot, på vilket en i förhållande till lastavgiften ganska hög tonnageavgift skulle utgå, borde, mena de sakkunniga, åstadkomma, att avgiftsbelastningen bleve tillräckligt hög vid jämförelse med lastfartyg, en passageraravgift förutan. Hur härmed förhåller sig skall i det följande undersökas. E n bearbetning av materialet har verkställts på sådant sätt, att fartygen uppdelats i passagerar- och lastfartyg. Till den förra gruppen ha räknats alla svenska fartyg med passagerarfartygscertifikat, d. v. s. sådana som äro inredda för förande av flera än 12 passagerare, och utländska fartyg, som äro inredda på liknande sätt. Alla övriga ha räknats som lastfartyg. Endast ång- och motorfartyg komma i fråga härvidlag. Det har krävt ett betydande gransknings- och kompletteringsarbete för att avgöra, till vilken grupp ett fartyg bör hänföras. För svenska fartyg har detta vållat relativt ringa besvär, då uppgifterna kunnat kollationeras mot inom kommerskollegium tillgängliga handlingar. Men för de utländska fartygen hava olika källor måst anlitas, och i en del fall har skriftväxling ägt rum. En sammanställning av avgiftsunderlag och beräknade avgifter samt faktiskt utgående sådana för år 1929 meddelas i omstående tabell. Av tabellen framgår, att passagerarfartygen bliva gynnade i förhållande till lastfartygen vid övergång från gällande beräkningsgrunder för fyr- och båkavgiften till de av sjöfartsavgiftssakkunniga föreslagna, Medan för samtliga passagerarfartyg avgiftsuppbörden enligt det nya systemet blir endast 30'0 % av den nuvarande, blir den för lastfartygen 41-3 % av densamma. Vid dessa beräkningar har bortsetts ifrån speciella gynnande avgiftsbefrielser och avgiftsrabatter. Om man eliminerar den faktor, som består i förslagets starka nedskärning av den önskade avgiftsinkomsten, för att få fram systemets verkningar i och för sig och vid beräkningen förfar på liknande sätt som vid undersökningen rörande fartyg

26 c3 fc. J 5 "Ö SH 00 : 0 !< \ o fl : 0 S B X J -0 ° \ ^ 13 :ö fl t. Q. . " t—, <—. i l-* B « XI o> bo

eb cb

»b

o, . bo OJ rt i—i fi ® OJ - B

CO r f

CO TJ*

co o eo O os os i-H 1-H CM

co »o

^ gr .2 B r*« T" bp fe -2

o> "Ö

^ W

to ^

•

-fl IÖ8

«o er

03 CM CM CM CO

ÖS CM

t ^ OJ CM CM

01 CM

Ö r^-

ö TJI

CM »O CM CD Tji 0 0

t00 CM

»0 cc

0 cc t~ ec

CO CM CM

00 Tj i-H a CM

OJ cc co t>

CO T j

r H CM

0 0 Tji

b - OS O OS 1-H » O rH

tO t> 1-H

CM O CD CD rH

Tji TJI rH

CD T j i OJ CM TJI T j

O 10 00

TJI

OJ CD

co t»

eo CM

»c

Tji 1 -

CM b-rH t> 1-H

OJ 00 1-H

r^ er.

»0 Tji

CM l > CM CC

0 C5J

Os 0

O 00 »O CM

00 t-

o I-H

1-H

TJI os » O 1-H C O O lO T* CO OS O i-H

1-H CO

tCO OS lO i-H i-l

CM CM

*-t

-H

Tji

00 cc

TJI

eo 0 co

2 bop,W

fe « > BS

boj*(

B -t? cs &

•Cl Jx! bo ^ -

P aB . co> B

I-H

CO CO

co eo

c> 0

r H <M

00 rH

CM CO eo T f

OJ t>

«—« 'Sa

< •1*

-3 M

-H1

fe »-

Tji r H

»n

i c co co cc

»O

co oc

1-H

TJI 0C

CM t~

00 00 TJI

r H

CM l>

c - co

00 oc

rH t~ T f CO t -

OS l> t>

CO »o

00 Os

0 0 T |

1-H

CD CM Os O

t00

00 eo

CM CM OS

t»

r-l ec lO 0

T ^

eo o

eo te.

CM T * i-H C

l O iC.

1-4

eo ec

»c o co eo 1-H

Tji

^43

bo t»

r H CM CD CO CM » C i-H O TH O CM CM r H CO

co Oi t^

0 0 Tji co 10

eo 0 co 0

Tt 0 CM l> 0 r-i

r H r H

3! TK

>-H

»H

CM Os CO

l > CC 10 t> t ~ CC

c>3 erj •w

t ~ OJ OJ CM

1-H

•o

r-t OJ rH C CS

\o 0

0 teo »0

OJ t~ 00

r H

1-H

OS t > eo CM O J CM T J I CD CM 0 0

Tji

0 »c

C C

OJ T j i CM 0 0 O T J I

CD CM

c» co

os i>

»0 OS CD

Tji

00 t i-H Tji

CD CD

CO 1-1 Os

CM CO t > TJI J>

TJI TJI

eo c

CD 00 oc CM co 00 0 OS O CD l> T J I CM eo

»O

00 os

I-H TJI 0 0 Tj"

co *H »S t-i IN

c»

§ eo »-i 00

H 1

"S 3

.-^ 4d

CD kO TJI t CD

T *

i-H CD TJI t "

i c

:rf

r«

CD i-H

—

os cc

B B

00 t ^ T * CD CM i-H TjH

eo co os 0 »o m a o os

l-{

£ i

CM T H

CM O lO

•.O *H

eS bo

os »O

eo c-

>.o ! a

CD eo CO OJ

as CD

lO t TJI t > t » rH

•B

r H

IL. O

3 B o3

O) v

eb H

i-H CM 0 0 »C

eo x

"tn T3 O

i-H i o i-H CC TJI H

0 00

eo 00 CD CM OJ CM OS r-t

CO CD O OJ eo O J

CM 0 CO

eo Tt< O CM eo CM

r» l>

ts CVJ «3

0 0 cc t - 00 rH n

Tji

r H CM

0 0 0 i-H r H CD

OJ CM CD

r H Tji

co t ^

10 C5 t>

co x

o —1

o oc

1-t

00 00

t ~ 1— j» .bor*

l O Tji CO T t

r H

—

CM O r H \G Tji r H

o c o o o o OJ b -

U|S g g

r-4 eo

j- - -

,_,

eo eo CM

t> 0 0 0 CO t -

co \a eo

Tj<

eo 0

CM OS

1—i

»-H - H

i-H l O t - —1 CD OS

CM CD

»c t^ 0 eo t~

»0 »o

CO 00

m ,-H r H 1-4

—1 OJ

eo t ~

O T* O CM 1-4 k O

co 0

r H O. CM CO

r_|

r H CM

et) r^

r-4

a a

CB O

CD 0 0

T (

•3

"a 0

bio

• *

ii V.

1 CO

!>>

Tt<

s g

co OJ co 0

a s

CO 0 CM

i-H

CM CM

0 co 00 cq Tji t ~

3 cc

00 00

6f D

bJD

«*H

1 äfl CO,

3 3

t>>

c t>> «. IT

t i

.« <*i

ös

<B B r* 00

i E3

B B b0 u

t-l

bC k co t

£4

0 B

0 0

B 0 U b. b B

•r.

fl >

a Buai £>b0

b£ C

B .in

Kfl

•>

-»2 (-1 B «+-!

b£ E B B 00 " T -

**• e5

0 9 -21

BP s

•S S«s ^

3 5

27 av ojlika slag, och alltså räknar med avgiftssatserna 13-9 öre per bruttoton och 7*8 Ö5re per godston, erhåller man följande siffror:

233 537 3 506 512

Beräknad uppbörd enligt gällande grunder Kr. 325 831 3 465140

Uppbörd enligt förslaget i % av uppbörd enligt gällande grunder 71-7 101-2

3 740 049

3 790 971

98*7

Beräknad uppbörd enligt förslaget Kr. Passagerarfartyg Lastfairtyg Summa

EnJigt dessa siffror bliva passagerarfartygen gynnade vid övergång till det nya avgiftssystemet, medan lastfartygen få något ökad avgiftsbörda. Passagerarfartygen skulle få sin avgiftsbelastning minskad med omkring 28 %, under det att lastfartygen skulle få sin belastning ökad med omkring 1 %. En jämförelse av de faktiskt utgående avgifterna med de beräknade enligt gällande grunder ger vid handen, att särskilt de svenska passagerarmotorfartygen äro särdeles gynnade av speciella förmåner, ity att de blott erlagt ungefär hälften av de beräknade avgifterna (62 422 kr. av 114 426 kr.). Det är här framför allt avgiftsbefrielsen och lättnaderna enligt 1924 års förordning rörande befrielse i vissa fall från fyr- och båkavgift, som inverkat. Orci man vid beräkningarna tar hänsyn till alla speciellt gynnande avgiftsbefrielser och -rabatter och jämför de faktiskt erlagda avgiftsbeloppen med motsvarande beräknade på sådant sätt, att avgiftsuppbörden totaliter blir ungefär lika med den faktis;ka, d. v. s. uträknar den beräknade uppbörden med användande av avgiftssatserna 12 öre per bruttoton och 7 öre per godston, erhåller man följande siffror:

Passagerarfartyg Lastfa,rtyg

Beräknad uppbörd enligt förslaget Kr. 203827 3 088 093 Summa 3 291920

Faktisk uppbörd Kr. 239 170 3 073 136 3 312 306

Beräknad uppbörd i % av faktisk 85-2 10Q-5 99-4

De;ssa siffror visa, att passagerarfartygen i verkligheten icke bli så gynnade vid en övergång till det nya avgiftssystemet, som förut meddelade siffror angiva. Den relativa minskningen i dessa fartygs avgiftsbörda blir blott omkring 15 % vid jämförelse med avgiftssumman enligt gällande avgiftssystem. Man kunde ha anledning förmoda, att tvenne kategorier passagerarfartyg, som icke föra någon last, skulle bli exceptionellt gynnade vid en övergång till det nya avgiftssystemet, nämligen turistfartyg och lustjakter. Det har därför synts vara av intresse att belysa frågan, hur införandet av det nya avgiftssystemet skulle verka på dessa fartygs avgiftsförhållanden. Då svenska lustjakter äro avgiftsfria och svenska turistfartyg endast undantagsvis göra rena turistresor, har undersökningen inskränkts att omfatta endast utländska fartyg. Nedanstående tabell belyser de nämnda förhållandena för dessa fartyg. Av tabellen framgår, att lustjakterna ingalunda bli gynnade genom det nya avgiftssystemet utan tvärtom få erlägga relativt högre avgifter än de övriga här specificerade passagerarfartygen. Turistfartygen bliva mera gynnade. Förmånligast ställer sig övergången till det nya avgiftssystemet för övriga passagerarmotorfartyg.

28 AVGIFTSUNDERLAG FOR OCH UPPBÖRD AV FYR- OCH BAKAVGIFT FOR UTLANDSKA PASSAGERARFARTYG ENLIGT SJÖFARTSAVGIFTSSAKKUNNIGAS FÖRSLAG OCH ENLIGT GÄLLANDE GRUNDER. Beräknad uppbörd Beräknad avgiftsuppbörd Avgiftsnppbörd Avgiftsenl. nya enligt sjöfartsavgiftssak- Avgifts- enligt gällande pliktigt pliktigt systemet i kunnigas förslag grunder svenskt Godston svenskt % av ber.: brutto netto Beräkn. Faktisk uppbörd : Tonnage- LastSumma avgift avgift uppbörd uppbörd enl. gäll. kr. grunder i kr. kr. kr. kr.

1 Ångfartyg Turistfartyg Lustjakter Andra

31 352 362 612 219 1972 10 225 104 448

95 186 518 27 417

522 540 3 648 81224 178 353

31352 219 4 874

5 351

87 383 518 19 929

32-9 42-3 37-3

Summa 607 412 178 353

36 445

5 351 41796 469 032 123 121 107 830

33-9

Motorfartyg Turistfartyg Lustjakter Andra

25 066 8 402 67 012

1 n anfi

1504 504 4 330

Summa 100 480

10 306!

6 029

6 338

1504 504

16 052 4 738 fifiSfid

3 634 1245 1 7 4-7S 13 936

35*7 40-5 24-8

18 815

27-o

4 213 1244

1 87 354! 22 930

;

Jämför man de beräknade avgifterna enligt det nya systemet med de faktiskt erlagda enligt det gamla, visar det sig, att endast vanliga passargerarmotorfartyg och turistångfartyg bli fördelaktigt ställda enligt det nya systemet, om man bortser ifrån den allmänna avgiftssänkningen, som detta system eller förslag innebär. Rörande förklaringen till här anförda förhållanden må nämnas, att lustjakterna äga ett ovanligt stort brutto i procent av nettot, för ångfartyg 185*0 % och för motorfartyg 177*3 %. Även turistmotorfartygen äga ett högt motsvarande tal, 156*2 %. För vanliga passagerarfartyg är emellertid bruttot icke särdeles högt, för ångfartyg 145*8 % av nettot; för motorfartyg är det tvärtom lågt, 126*9 %. Men så äro sistnämnda fartyg uppenbarligen icke byggda för förande av något större antal passagerare. Nämnas bör också, att lustjakterna endast gjort en ä ett par resor till svenska hamnar, och att turistfartygen endast undantagsvis gjort flera besök i Sverige. Provdebiteringen lämnar material för en undersökning av frågan om införande av en passageraravgift. Enligt provdebiteringsmaterialet ankommo år 1929 med fartyg från utlandet 343 576 personer och avreste dit 346 737 personer, summa 690 313 personer. Med ångfärjorna reste i båda riktningarna sammanlagt 905 125 personer. Hela passagerarantalet utgjorde alltså 1 595 438. Då det gäller att införa passagerarantalet som ny avgiftsgrund, framställer sig frågan, huru en passageraravgift skall inpassas i avgiftssystemet. Närmast till hands torde härvid ligga tanken att avväga passageraravgiften på ett sådant sätt, att den upphäver olikheten i avgiftsbelastning mellan passagerarfartyg och lastfartyg. Enligt vad ovan framhållits skulle det emellertid ställa sig mycket svårt att utjämna denna skillnad bl. a. därför, att den varierar betydligt med fartygsslagen. Det kan t. o. m. ifrågasättas, om det existerar någon sådan till passagerarfartygens favör i en del fall. Observeras bör också, att den skillnad, det här är tal om, gäller olikheten i avgiftsbelastning vid jämförelse med förlållan-

det uinder det gällande avgiftssystemet. Den verkliga skillnaden i avgiftsbelastning mel lam de olika fartygsslagen enligt det nya systemet är ett annat problem. Beträffande avvägandet av en passageraravgifts höjd synes eljest böra anföras följande. Attt man valt den lossade och lastade lastens kvantitet som en avgiftsgrund för sjöfartsavgifter, sammanhänger närmast därmed, att densamma är en relativt god ersättning för fraktintäkten, vilken utan tvivel är den bästa mätaren på vad man vill träffa, nämligen fartygens aktuella ekonomiska bärkraft. En avgift kan emellertid, svårligen läggas på fraktintäkten, varför man tvingats till att ersätta densammia med en annan mätare av den ekonomiska bärkraften. Med hänsyn till vad som här framhållits, borde en passageraravgift avvägas efter förhållandet mellan bruttointäkten av passagerarfrakter och av godsfrakter i fart mellan Sverige och utlandet. Man känner sistnämnda faktorer endast för .svenska fartyg. Men förefintliga uppgifter ge otvivelaktigt en god ledning. Enligt kominerskollegii uppgifter ur sjöfartsstatistiken för år 1929 inseglade svenska fartyg i trafik mellan Sverige och utlandet nämnda år 20 868 579 kr. i passageraravgifter och 138 918 934 kr. i godsfrakter brutto eller sammanlagt 159 787 513 kr. ((Härtill komma postbefordringsavgifter m. m.) Passagerarintäkterna utgöra blott 13*1 % av hela bruttofraktsumman. Om man skulle införa en passageraravgift, så skulle alltså det belopp, som av sjöfartsavgiftssakkunniga beräknats inflyta av lastavgift, 850 000 kr., uppdelas på en passageraravgiftssumma utgörande 13*1 % härav, d. v. s. 111 350 kr. och en lastavgiftssumma utgörande resten, 86*9 % eller 738 650 kr. Fördelar man beloppet 111 350 kr. på 1 595 438 passagerare, skulle man erhålla en avgiftssats å 7 (7*i) öre per passagerare. Lastavgiften skulle självfallet komma att sänkas vid införande av passageraravgift. Enligt ovanstående uppgifter skulle huvudparten av avgiften uppenbarligen komma att drabba ångfärjorna, vilka nu äro befriade från avgift. Ej mindre än 63 358-75 kr. skulle uttagas av dessa i enbart passageraravgift. Härtill skulle komma tonnageavgift och lastavgift. Av den del av avgiftssumman, som skulle tagas ut av övriga fartyg, skulle största delen drabba ren lokaltrafik d. v. s. fartyg, som göra minst en tur om dagen, d. v. s. 730 klareringar per år, enligt vad som framgår av följande siffror. ANTALET

PASSAGERARE

Å FARTYG (EXKL. ÅNGFÄRJOR), VILKA ANLÖPT SVERIGE OLIKA ANTAL GÅNGER ÅR 19 2 9 .

Passagerare å fartyg, som anlöpt Sverige intill 1 gång i månaden 1 gång i månaden intill 1 gång i veckan 1 gång i veckan intill 1 gång om dagen minst 1 gång om dagen

, , An!aI klareringar 1—23 24—103 104—729 730—

Åntal

passagerare 44 328 60 034 197 312 388 639

Summa passagerare 690 313

% 6-4 8-7 28-6 56-3 100-0

Tabellen visar, att det är den reguljära närtrafiken, som skulle få betala nära nog hela den summa, som skulle inflyta av en passageraravgift; ångfärjorna tillhöra ju också denna kategori av sjöfart. Ej mindre än 84*9 % av passagerarantalet å fartyg (ej färjor) kommer på sådana, som göra minst en anlöpning avSverige i veckan. Medräknas ångfärjorna stiger ifrågavarande procenttal till 93*5 %. Bortser man från ångfärjetrafiken, befinnes det, att 56*3 % av passagerarantalet å ovannämnda fartyg, kommer på sådana fartj^g, som göra minst en anlöpning avlandet om dagen. Dessa fartyg, vilka i likhet med ångfärjorna nu äro befriade från avgift, skulle komma att erlägga i enbart passageraravgift 27 204*7 3 kr.

30 På ångfärjor och sistnämnda fartyg skulle i passageraravgift komma ej mindre än 90 56348 kr. av 1 1 1 3 5 0 kr. eller 813 %. Då på dessa fartyg dessutom skulle komma ganska betydande belopp i tonnageavgift och lastavgift, synes en passageraravgift komma att drabba dem jämförelsevis hårt; i varje fall skulle avgiften kännas som en hård belastning, då som nämnt hittills ingen avgift utgått för denna trafik. Skulle åter ifrågavarande trafik befrias från avgift — något som i så fall borde gälla alla fartyg, som f. n. äro befriade från avgift dock icke på grund av 1924 års provisoriska förordning — så kunde man tänka sig tvenne alternativ: antingen att samma uppbördsbelopp, 111 350 kr., skulle inhämtas på övriga passagerare, eller att uppbördsbeloppet skulle sänkas proportionellt mot minskningen i det passagerarantal, på vilket det skulle komma att utgå. Enligt förra alternativet skulle passageraravgiften gå ut för blott något över 150 000 passagerare och därför bli så hög som omkring 73*5 öre per passagerare. Enligt det senare alternativet skulle avgiften komma att inbringa blott omkring 10 500 kr. Det förstnämnda alternativet skulle uppenbarligen bli jämförelsevis dyrbart för vissa rederier med relativt många passagerare. Det senare alternativet skulle inbringa så litet i avgifter, att beloppet sannolikt icke skulle täcka indrivningskostnaderna. Med hänsyn till vad som här ovan framhållits har i det följande icke räknats med en passageraravgift. 4. FRÅGAN OM LASTAVGIFTENS DIFFERENTIERING EFTER LASTENS ART. AVGIFTSBEFRIELSE FÖR OMLASTNINGSGODS. Den för sjöfartsavgiftssakkunnigas räkning verkställda undersökningen rörande det sjöledes importerade och exporterade godsets förande å svenska och utländska kölar samt på fartyg av olika slag och storlek verkställdes såsom en representativ undersökning, vilken avsåg endast några få tullkammardistrikt och blott tvenne månader under ett år. På grund härav kunde den ej giva tillräckligt säker ledning vid bedömandet av frågan om eventuell differentiering av lastavgiften. Den för år 1929 verkställda provdebiteringen åter gäller hela riket och ett helt år, vadan dess resultat borde vara mera vägledande härvidlag. En redogörelse för denna provdebiteringsundersöknings huvudresultat i nu ifrågavarande avseende skall i det följande lämnas. Beträffande import- och exportgodsets förande å svenska och utländska kölar må meddelas följande huvudsiffror. IMPORT OCH EXPORT ÖVER SVENSKA HAMNAR ÅR 1 9 2 9.

(Å fartyg om över 40 nettotons dräktighet inkl. ångfärjor.) Import Ton % svenska fartyg 5935117 utländska fartyg 4 566 826 Summa 10 501943

56ö 43-5 100o

Export Ton 6 613 862 8 642115 15 255 977

% 434 56*6 100-0

Sumn. a Ton % 12 548 979 13 208 941 25 757 920

487 51-3 100-0

Enligt dessa uppgifter gick importen över svenska hamnar år 1929 (97 % av hela importen) till något större del (56*5 %) på svenska än på utländska kölar (43*5 %). För exporten över svenska hamnar (69 % av hela exporten) df-remot var förhållandet det motsatta (43*4 % på svenska och 56*6 % på utländska kölar). Härigenom skedde en utjämning, så att av hela varuutbytet med utlandet över s/enska hamnar ungefär lika mycket gick på svenska som på utländska fartyg. Procenttalen stämma ifråga om importen alldeles med motsvarande, som erhöllos i r den

för ^sjöfartsavgiftssakkunnigas räkning verkställda representativa undersökningen. Procenttalen för exporten visa en viss skillnad, i det att de svenska fartygens anpairt enligt sistnämnda undersökning var 48 % mot här funna 43 %. Sannolikt förekomma större variationer i nu nämnda avseende i exporten än i importen, beroende framför allt på järnmalmsexportens växlande storlek. Denna export (över svenska hamnar) utgör en mycket stor del av totalexportens kvantitet och går till vida övervägande del på utländska kölar. Beträffande import- och exportgodsets förande på fartyg av olika slag ger nedanstående tablå upplysning. IMP'ORT OCH EXPORT ÖVER SVENSKA HAMNAR ÅR 1 9 2 9 MED FÖRDELNING PÅ FARTYG AV OLIKA SLAG (EXKL. ÅNGFÄRJOR.)

Import Ton

Export Ton

Summa Ton

Summa

5224984 3805196 9 030180

5352249 7 559 605 12 911854

10 577 233 11364801 21942 034

Summa

428932 325 806 754 738

705259 303 496 1008 755

1134191 629 302 1763 493

Summa

131409 219 802 351211

260543 330 860 591403

391952 550 662 942 614

Summa

29288 4655! 75 839

140173 144056 284 229

169461 190 607 360 068

Summa

39 894 539 102 433

18 738 29 608 48 346

58 632 92147 150 779

Totalsumma 10 314 401

14 844 587

. , Ångfartyg: svemska utländska Motorfartyg: svenska utlandska .. . . . , . Q segelfartyg med hjälpmaskin: svenska utlandska _ .. . segelfartyg, andra: s y?Qs^ utländska Pråmar: syeasja utländska

62 Av tablån framgår, att ångfartygen taga den vida övervägande delen av såväl import som export. På svenska kölar föras något mindre kvantiteter än på utländska. Det är dock endast exporten på ångfartyg, som är större på utländska fartyg, uppenbarligen beroende på de stora järnmalmslaster, som dessa taga. Exporten på svenska motorfartyg är nära dubbelt så stor som på utländska motorfartyg. Däremot taga utländska segelfartyg med hjälpmaskin större last än svenska fartyg av detta slag. Varutransporterna på andra segelfartyg äro ungefär lika stora på svenska som på utländska kölar med någon övervikt för de senare. Utländska pråmar taga icke obetydligt mera last än svenska. Vad som erbjuder särskilt intresse är att undersöka, i vad mån det nya avgiftssystemet skulle komma att drabba vissa slag av trafik med vissa varor särskilt hårt, så att det skulle bliva nödvändigt att differentiera lastavgiften med hänsyn härtill. Det är uppenbart, att det nya systemet måste verka mest betungande för fartyg, som föra hela laster av sådana varor, som äro tunga eller skrymmande och som äro relativt billiga per kvantitetsenhet samt draga jämförelsevis låg frakt. Om fartygen föra stora styckegodslaster eller fulla laster av andra varor, som draga

relativt hög frakt, är det blott rättvist, om de bliva proportionsvis tyngre avgiftsbelastade än nu, liksom det är rättvist, att fartyg, som klarera i barlast, erhålla en avsevärd lättnad i avgiftshänseende. I provdebiteringsmaterialet ha specificerade uppgifter angående lastens art lämnats för åtskilliga varuslag. Det har dock särskilt i syfte att icke göra undersökningen alltför omfattande ansetts lämpligt att begränsa bearbetningen i förevarande avseende till för importen 1) svavelkis, 2) råfosfat, 3) grus, sand och lera och 4) stenkol, koks och kolbriketter samt för exporten till 1) järnmalm, 2) sten, 3) grus, sand och lera, 4) trävaror och 5) pappersmassa. Undersökningen har avsett dels att erhålla importen resp. exporten av dessa varuslag fördelad på fartyg av olika slag, svenska och utländska, dels att få fram det avgiftspliktiga tonnaget av de fartyg, på vilka dessa varor transporterats.^ E t t sammandrag av den första bearbetningen meddelas i nedanstående tablå. IMPORTEN OCH EXPORTEN AV VISSA VARUSLAG MED FÖRDELNING PÅ FARTYG AV OLIKA SLAG, SVENSKA OCH UTLÄNDSKA.

Alla varukvantiteter äro angivna i ton. Export av nedanstående varor

Import av nedanstående varor Fartygsslag

Grus, Stenkol, Fand koks och koloch lera briketter

Svavel- Råfosfat kis

Järnmalm

Sten

Grus, sand Trävaror Pappersmassa och lera

Ångfartyg: 100 795 svenska utländska ... 52 055

24 483 31826 3 804 710 922 900 49 505| 13 783 2 247 074 3 680 515

456 162 20 249 2 189 081 923 324! 509 679 6 047 1 530 682 731 920

i ! Motorfartyg: utländska ...

3 7401 4 455 58 083J 1907

32 456 8 161

210 985 9 435

21649 31231

1881 96

71126 67 572

130 167 i 115 347:

15 440

76 284 115 951

453 4 718

130116 146 014

5 547 2 307!

3 693 5 196

215 2 732

129 044 120 304

1251 103

i Segelfartyg med 1 hjälpmaskin: svenska utländska ...

— —

10 489 12 223

21442 30 107

—

2 599 3 134

12 131 6 225

; Segelfartyg, andra: svenska utländska ... Pråmar: utländska ...

19 302 7 178

2 000 1290

6 644 3 147

1716 18 846

28 223 49 369 3 890 041 1 135 900 ! 564 432 22 798 2 521 083 1 060 289 S:a utländska 53 116 107 588 31047 2 298 745 3 691 680 : 665 204 13 593 1883 418 849 677 Totalsumma 153911 135 811 80 416 6188 786 4 827 580 1 229 636 36 391 4 404 501 1 )09 966 S:a svenska 100 795

Av tablån framgår, att ångfartygen föra huvudparten av alla de specificerade varuslagen. Vidare framgår härav, att vissa varuslag till övervägande del skeppas med svenska fartyg, medan andra huvudsakligen föras med utländska. Av im-

portem gick svavelkis till 65*5 %, stenkol, koks och kolbriketter till 62*9 %, grus, sand och lera till 61*4 %", på svenska fartyg, råfosfat däremot till 79*2 % å utländska fartyg. Av exporten gingo grus, sand och lera till 62*6 %, trävaror till 57*2 % och pappersmassa till 55*5 % på svenska fartyg, medan järnmalm gick till 76*5 % och sten till 54*i % på utländska fartyg. V i d bearbetningen av provdebiteringsmaterialet för att få fram det avgiftspliktiga tonnaget för de fartyg, som fört ovanstående varor, visade det sig, att i vissa fall, särskilt ifråga om pappersmassa, en del av exporten icke gick i hela laster. Uppenbarligen kunde i dylika fall icke fartygstonnaget medräknas över lag, då man ju skulle erhålla för stort avgiftspliktigt tonnage; ej heller kunde det uteslutas, då man skulle få för litet sådant tonnage. Det blev nödvändigt att välja en medelväg. Tonnaget medräknades endast, då den specificerade lasten uppgick till minst halva lasten. Med största sannolikhet har man härigenom kommit till siffror, som äro så riktiga som möjligt. Bearbetningen avsåg att få fram det avgiftspliktiga tonnaget enligt det nya avgiftssystemet (svenskt brutto för de 4 första klareringarna under året för maskindrivna fartyg och de 2 första för segelfartyg), och enligt det nu tillämpade (svenskt netto för de 8 första klareringarna under året för maskindrivna fartyg och de 4 första för segelfartyg). Vid beräkningen av sistnämnda tonnage har hänsyn icke kunnat tagas till särskilda avgiftsbefrielser. Vid den följande beräkningen av avgiftssummorna enligt de båda systemen har beträffande det gällande systemet icke räknats med särskilda nedsättningar i avgifterna på grund av 1924 års förordning angående befrielse i vissa fall från erläggande av fyr- och båkavgift eller på grund av att fartyg erhållit s. k. reducerat netto. Några sådana nedsättningar hava för övrigt knappast ifrågakommit för fartyg med de laster, det här gäller, annat än undantagsvis. Vid beräkning av den utgående fyr- och båkavgiften har ej heller tagits med i beräkningen, att statlig isbrytaravgift icke utgår för segelfartyg med eller utan hjälpmaskin samt pråmar, detta för att icke onödigtvis komplicera beräkningarna. Dessa fartygs avgiftspliktiga tonnage spelar emellertid, som ovan antytts, en mycket liten roll, vadan något nämnvärt fel härigenom icke uppstår. I efterföljande tablå återges resultatet av de nämnda beräkningarna. Av tablån sid. 34 framgår, att avgiftsbelastningen enligt det nya systemet blir ganska varierande i förhållande till belastningen enligt det nu gällande. Någon absolut merbelastning förekommer icke i något fall. De högsta siffrorna visar avgiftsbelastningen för utgående fartyg, som exportera järnmalm. För samtliga fartyg stannar denna vid 72*7 % av avgifterna enligt nu gällande avgiftssystem, och för utländska fartyg uppgår den till 77*o % av motsvarande avgifter. Vid bedömandet av tablåns siffror bör man emellertid hålla i minne, att det nya systemet innebär en nedskärning av det belopp, som beräknas skola inflyta i fyr- och båkavgift, till 40*8 % av det belopp, som skulle ha gått ut enligt nu gällande system utan alla speciella befrielser från eller nedsättningar i avgifterna och till 46*4 % av det faktiskt utgående beloppet. Det nya systemet skulle, tillämpat på sådant sätt, att det gåve samma uppbörd som det gamla, för flertalet av de i tablån upptagna transportslagen medföra en icke obetydligt större avgiftsbelastning än det gällande systemet. I allmänhet skulle denna merbelastning bli större för svenska fartyg än för utländska. Detta beror uppenbarligen i huvudsak på två olika förhållanden: 1) de utländska fartygen erhålla ett proportionsvis lägre brutto i förhållande till nettot och 2) de föra proportionsvis mindre last än de svenska. Starkast blir ökningen i den genomsnittliga, relativa avgiftsbelastningen för fartyg, som utklarera med järnmalm. Ökningen skulle bli omkring 85 %" för samtliga fartyg, för svenska fartyg c:a 55 % och för utländska c:a 95 %. Denna re3 — £11418.

34 AVGIFTSUNDERLAG FÖR OCH UPPRÖRD AV FYR- OCH RÅKAVGIFT ÅR 1 9 2 9 ENLIGT SJÖFARTSAVGffTSSAKKUNNIGAS FÖRSLAG OCH ENLIGT GÄLLANDE GRUNDER FÖR FARTYG, SOM FÖRA VISSA SLAG AV VAROR, HUVUDSAKLIGEN I HELA LASTER.

Enligt gällande grunder

Enligt sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag V a r u s 1a F a r t y g

Avgiftspliktigt svenskt brutto

Beräknad avgift Godston Tonnage- Lastavgift avgift kr. kr.

Summa kr.

Uppbörd enl. förslaget i % Avgiftsav upppliktigt Beräknad börd enl svenskt uppbörd gällande kr. netto grunder

Import. Svavelkis. Svenska fartyg Utländska fartyg Summa

18 099 100 795 26 734 53116

1086 1604

3 024 1593

4110 3197

28 959 21117

7 602 5 543

44 833 153 911

2 690

7 307

50 076

13 145

Eå fosfat. Svenska fartyg Utländska fartyg

9154 28 223 87 269 107 588

549 5 236

847 3 228

1396 8 464

11771 84 480

3 090 22 176

Summa

96 423 135 811

5 785

9 860

96 251

25 266 3 309 4 508 7 817

Grus, sand o. lera. Svenska fartyg Utländska fartyg

9 901 16 110

49 369 31047

594 967

1481 931

2 075 1898

12 607 17 173

Summa

26 011

80 416

2 412

3 973

29 780

Stenkol, koks o. kolbriketter. Svenska fartyg Utländska fartyg

800 413 3 890 041 759 049 2 298 745

48 025 116 701 164 726 1 009 540 265 004 45 543 68 962 114 505 807 871 212 066

Summa 1 559 4626 188 786

93 568 185 663 279 231 1817 411 477 070

Export. Järnmalm. Svenska fartyg Utländska fartyg Summa

240 613 1135 900 544 551 3 691 681

34 077 48 514 296 798 77 909 14437 32 673 110 750 143 423 709 194 186 163

785 1644 827 581

144 827 191 937 1 005 992 264072

Sten. Svenska fartyg Utländska fartyg

83 151 564432 249 459 665 204

4 989 14 968

16 933 19 956

21922 108 866 34 924 241 340

28 577 63 352

Summa

332 610 1 229 636

19 957

36 889

56 846 350 206

91929 Grus, sand o. lera. Svenska fartyg Utländska fartyg

3 945 7 094

22 798 13 593

237 426

684 408

921 834

4 938 6 400

1296 1680

Summa

36 391

2 976

Trävaror. Svenska fartyg 623 367 2 521 083 Utländska fartyg 1 120 9411 883 418

37 402 67 256

75 633 113 035 803 575 210 938 56 503 123 759 1 100 390 288 852

Summa 1 744 3084 404 501 104 658 132 136 236 794 1 903 965 499 790 Pappersmassa. Svenska fartyg Utländska fartyg

286 225 1 060 289 524 441 849 677

17173 31467

31809 25 490

Summa

810 666 1 909 966

48 640

57 299 105 939 915 015 240 192

48 982 372 749 97 847 56 957 542 266 142 345

35 lativa ökning kan ju synas vara betydande. Men man bör uppmärksamma, att den gäller blott för utklareringarna och är beroende framför allt därpå, att så mycken tung last då inlastas. Räknar man med, att dessa fartyg inklarera i barlast — något som gäller mycket allmänt — så skulle avgifterna vid inklarering. under nyssnämnda förutsättningar blott bliva omkring 40 % av nu utgående (ocb om förslagets nedskärning av det totala inkomstbeloppet av avgifterna genomförde» blott c:a 18 % av de nu utgående avgifterna). För hela resorna (inklarering och utklarering) skulle de svenska fartygen knappast erhålla någon ökning i avgifterna. Man torde kunna säga, att endast under förutsättning, att ett fartyg för full last in eller ut och en avsevärt stor returlast, samt att den av sjöfartsavgiftssakkunniga föreslagna nedskärningen i inkomsten av fyr- och båkavgiften icke kommer till stånd, avgiftsbelastningen blir avsevärt högre enligt det nya avgiftssystemet än enligt det nuvarande. E t t sådant fall kunde tänkas vara en trafikkombination, som är mycket vanlig: Fartyg gå in med stenkol och ut med trävaror. Detta fall har undersökts på ett sådant sätt, att man tagit hela denna trafik under ett år, varigenom man alltså måste få siffror, som borde vara verkligt representativa. Förfarandet har varit följande. Till utgångspunkt för beräkningarna ha tagits siffrorna i ovanstående tablå beträffande fartyg, som importera stenkol etc. och fartyg, som exportera trävaror. Dessa siffror ha kompletterats på sådant sätt, att man antagit, att skillnaden mellan det förra och det senare tonnaget utgjorts av fartyg, som in- eller utklarerat i barlast. Som synes av tablån är det endast för utländska fartyg, som denna skillnad är av större betydelse. Det torde också överensstämma med verkligheten, att de utländska fartyg, som komma in med stenkol, i den mån de icke erhålla trävarulast ut, utklarera i barlast från landet för att på annat håll erhålla returlast. F ö r barlasttonnaget ha avgifter beräknats på samma sätt som för det övriga tonnaget. Resultatet av beräkningarna framgår av följande tablå:

AVGIFTSUNDERLAG FÖR OCH UPPRÖRD AV FYR- OCH BÅKAVGIFT ÅR 1 9 2 9 ENLIGT SJÖFARTSAVGBTSSAKKUNNIGAS

FÖRSLAG OCH ENLIGT GÄLLANDE GRUNDER FÖR FARTYG, VILKA IN-

KLARERA MED STENKOL OCH KOKS ETC. SAMT UTKLARERA MED TRÄVAROR.

Enligt sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag Avgiftspliktigt svenskt brutto

Stenska

Utlindska

Lastavgift kr.

Summa avgift kr.

Uppbörd Avgifts. Beräkn. enl. förpliktigt fyr- och slaget i % svenskt båkavgift av uppbörd netto kr. enl. gäll. grunder

fartyg.

Inklirerade Utk.arerade

Inklirerade Utklarerade

Godston

Tonnageavgift kr.

Enligt gällande grunder

800 413 3 890 041 800 413 2 521 083

48 025 116 701 164 726 1 009 540 265 004 48 025 75 632 123 657 1 009 540 265 004

62*2 46*7

67 256 67 256

68 962 136 218 1100 390 288 852 56 503 123 759 1 100 390 288 852

47*2 42-8

Summa 3842 708 10 593287 230 562 317 798 548360 4 219 860 1107 712

49 B

fartyg. 1 120 941 2 298 745 1 120 941 1883 418

Ovanstående beräkningar ge till resultat, att avgiftsbelastningen för fartyg, som besöca Sverige på rundresor med kol och trävaror, skulle erhålla en avgiftsbelast-

ning av blott omkring 49*5 % av den nuvarande, för den händelse inkomstbeloppet av fyr- och båkavgiften skulle nedskäras i enlighet med sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag. Om åter det nuvarande totala inkomstbeloppet skulle bibehållas, så skulle detta medföra en merbelastning för ifrågavarande trafik av 22—23 %. Av övrig trafik visa de fartyg, som exportera sten samt grus, sand och lera, och de, som importera svavelkis, grus, sand och lera ganska stor ökning i avgiftsbelastningen, om ingen nedskärning av det totala inkomstbeloppet av avgiften göres. Men dessa transporter synas ganska allmänt ske på sådant sätt, att returresorna äga rum i barlast. I sådant fall kan avgiftsbelastningen (utan nedskärning av totala inkomstbeloppet) icke bli större än nu. Sjöfartsavgiftssakkunniga ha i sitt betänkande föreslagit, att lastavgift icke måtte utgå för visst slags omlastningsgods, utrikesgods, som omlastas från fartyg till fartyg för reexport. I provdebiteringsmaterialet ha uppgifter inhämtats rörande nämnda omlastning från fartyg till fartyg. Enligt dessa uppgifter skulle omlastningstrafiken bestå av endast 3 859 ton inklarerat gods och 8 875 ton utklarerat gods. Materialet är uppenbarligen ofullständigt på denna punkt, då ju lika mycket bör ha lossats som lastats å andra fartyg. Men frånsett detta är det uppenbart, att denna omlastningstrafik är av mycket liten omfattning. På grund dels av osäkerheten i uppgifterna rörande omlastningstrafiken, dels ock av den ringa omfattningen av denna trafik har vid avgiftsberäkningen ingen hänsyn tagits därtill, att omlastningsgods av ovannämnda slag enligt sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag skulle befrias från erläggande av lastavgift.

VERKNINGAR PÅ FARTYG I OLIKA GEOGRAFISK FART.

Det är av visst intresse att undersöka, hur en övergång till det föreslagna nya avgiftssystemet skulle komma att verka på fartyg i olika geografisk fart. En sådan undersökning har icke kunnat göras på hela provdebiteringsmaterialet. Visserligen har å undersökningskartolinen upptagits frågor rörande den fart, i vilken fartyget varit insatt, varvid skilts på trampfart och linjefart och i sistnämnda fall med ytterligare fördelning på Östersjöfart, europeisk fart och oceanfart. Men de lämnade uppgifterna äro alltför ojämna, för att de skola kunna läggas till grund för en bearbetning. Då för samma fartyg de olika resorna voro angivna på olika sätt, vad fartygets fart beträffar, verkställdes en kontrollundersökning för ett större antal svenska fartyg. I det till kommerskollegium årligen inkommande s. k. redarematerialet, d. v. s. uppgifter från redarna rörande varje av dem ägt fartyg, finnes särskilt angiven varje resa, som ett fartyg gjort i utrikes fart under året, och dessutom finnes särskild uppgift rörande den fart, i vilken fartyget gått. Man kan således följa fartygen från hamn till hamn hela året igenom och får sålunda en utmärkt komplettering till provdebiteringsmaterialet, som icke innehåller några uppgifter rörande de hamnar, från vilka fartyget kommit eller till vilka det varit destinerat. Även om dylika uppgifter funnits i sistnämnda material, hade man ändock nölgats jämföra desamma med redarematerialets uppgifter. Farten bestämmes ju icke av närmast anlöpta hamn utan av den längst bort belägna, och det är icke s&kert, att uppgiftslämnaren tagit hänsyn till annan hamn än den, varifrån gods tnlänt eller dit gods destinerats till resp. från just den ifrågavarande svenska hamnan.

37 Kcontrollundersökningen gav vid handen, att uppgifterna i provdebiteringsmaterialet-, rörande fartygens fart i mycket stor utsträckning voro felaktiga. Em annan möjlighet finnes emellertid att erhålla uppgifter, som belysa den ovannämnida frågan om verkningarna på olika geografisk fart. Man kan nämligen välja ut ded viktigaste svenska rederier, som bedriva speciell fart, och undersöka vart och ett aw deras fartyg genom jämförelse med redarematerialet. På detta sätt får man visseirligen blott en representativ undersökning av svenska fartyg. Men denna torde vara av så mycket större intresse, som det väl just är verkningarna av ett systemskifte) i sjöfartsavgiftshänseende på de viktigaste svenska linjerna inom varje fartkategjori, man framför allt önskar känna. Ösitersjöfarten eller Östersjö- och Nordsjöfarten domineras av två slags trafik, övervägande trampfart av malm-, kol- och trävarutransporter samt linjefart av passagerarfartyg. Dem förra har erhållit sin belysning i föregående avdelning av detta kapitel, varav framgick, att en övergång till det nya avgiftssystemet komme att medföra visserligen en absolut minskning i avgiftsbelastningen sammanhängande med den allmäinna nedskärningen av avgiftsuppbörden enligt förslaget men en relativ höjning av densamma. Då ifrågavarande trafik är av mycket stor omfattning, måste det innebära en ganska betydande förskjutning i avgiftsbelastningen, som härigenom kommier att äga rum. Dem senare farten, passagerarlinjefarten, kommer att till viss del belysas i nästa kapitel. Det är uppenbart, att den trafik, som enligt gällande avgiftssystem varit befriad från eller erhållit nedsättning i avgifterna, kommer att bli relativt hårt belastad vid övergång till ett annat system, som icke medger något speciellt gynnande av viss trafik. Av särskilt intresse är — vad som i nästa kapitel påvisas — a t t fartyg med s. k. resolutionstonnage, d. v. s. passagerarångfartyg i huvudsakligen Östersjöfart, visserligen komma att erhålla en relativt något ökad avgiftsbelastning vid jämförelse med genomsnittet för samtliga fartyg men en mindre ökad sådan än genomsnittet för samtliga ångfartyg. D e t har synts av intresse att undersöka, hur en övergång till nytt avgiftssystem verkar på den passagerartrafik, som äger rum med särskilt täta resor mellan Sverige och Finland samt Sverige och England. En verkställd undersökning ger vid handen, att införandet av sjöfartsavgiftssakkunnigas avgiftssystem skulle sänka avgiftsbördan för denna trafik till 35*6 % av den nuvarande. Detta vill alltså säga, att det nya systemet skulle medföra icke blott delaktighet i den allmänna nedskärningen av avgifterna utan även därutöver en icke obetydlig minskning, beroende bl. a. därpå, att relativt liten lastkvantitet skeppas med de ifrågavarande linjerna. Vad beträffar inverkan av systemskifte på annan europeisk fart, varmed då icke menas Nordsjöfart, har en undersökning gjorts för de svenska rederier, som bedriva sjöfart på ifrågavarande område. Av denna undersökning framgår, att övergången till det nya avgiftssystemet skulle sänka den avgiftssumma, som rederierna hade^ att erlägga för fartyg, engagerade i nämnda fart, till 38*5 % av nu utgående. Även i detta fall komme alltså det nya systemet att betyda en minskning i avgiftsbördan utöver vad den föreslagna nedskärningen i uppbördsbeloppet föranledde. Det bör framhållas, att trafiken i annan europeisk fart icke är passagerartrafik. Endast ett mycket litet antal passagerare har transporterats av de fartyg, det här gäller. Slutligen har en liknande undersökning gjorts för oceanfarten. I densamma äro medtagna samtliga stora svenska oceanlinjerederiers fartyg, i den mån de varit sysselsatta i oceanfart under år 1929. .Då en betydande skillnad kunde förväntas beträffande verkningarna på lasttrafiken och passagerartrafiken, ha de egentliga passagerarfartygen behandlats för sig.

38 Den verkställda undersökningen utvisar, att avgiftsbelastningen för lasttrafiken i oceanfart skulle vid övergång till sjöfartsavgiftssakkunnigas avgiftssystem komma att utgöra 493 % av den nuvarande. Detta innebär, att avgifterna för denna trafik endast på grund av den allmänna nedskärningen i statens inkomster av fyroch båkavgiften, vilken av de nämnda sakkunniga föreslagits, bli lägre än enligt det gällande avgiftssystemet. Därest avgifterna skulle beräknas på grundval av nuvarande uppbördsbelopp, skulle trafiken bli starkare belastad än nu. Ifråga om passagerartrafiken med egentliga passagerarfartyg har undersökningen givit till resultat, att övergången till nytt avgiftssystem skulle reducera avgiftsbördan av fyr- och båkavgift till 327 % av den nuvarande. I detta fall erhålles alltså en minskning genom det föreslagna nya avgiftssystemet utöver vad nedskärningen av uppbördsbeloppet föranleder.

6. BEGRÄNSNINGEN AV ANTALET FÖR TONNAGEAVGIFT AVGIFTSPLIKTIGA RESOR. Som ovan framhållits ha sjöfartsavgiftssakkunniga föreslagit, att antalet för fyroch båkavgiftens tonnageavgiftsdel avgiftspliktiga enkelresor skall utgöra blott 4 för maskindrivna fartyg och 2 för segelfartyg. Hittills har avgiftsplikten för samma avgift gällt 8 resp. 4 enkelresor. De sakkunniga ha motiverat detta sitt förslag därmed, att på detta sätt största hänsyn tages till de svenska fartygens trafikförhållanden. De stödde sig härvid på vissa utredningar rörande det utklarerade tonnaget år 1923, offentliggjorda i sakkunnigbetänkandet s. 173 —174. Det nu föreliggande provdebiteringsmaterialet avseende år 1929 lämnar möjlighet att belysa ifrågavarande förhållanden ej blott för utklarerade fartyg utan jämväl för inklarerade, alltså för samtliga klareringar. Först må här meddelas en beräkning av avgiftspliktigt tonnage under förutsättning av olika befrielsegränser, nämligen vid befrielse redan efter 2 betalningar för maskindrivna fartyg och 1 för segelfartyg, efter 4 resp. 2, 6 resp. 3, 8 resp. 4 och 10 resp. 5 betalningar. Längre än till 10 betalningar har man ansett sig icke böra utsträcka materialbearbetningen. BERÄKNAT AVGIFTSPLIKTIGT SVENSKT BRUTTO VID OLIKA BEFRIELSEGRÄNSER

Tonnagesummorna gälla fartyg om över 40 nettotons dräktighet exkl. ångfärjor. ....... ,L Avgvftsbefnelse efter

Svenska

Utländska

fartyg

fartjrg

Samtliga {artyg

2 betalningar 4 » 6 » 8 » 10 »

2 572 741 4877688 6 828 375 8476 060 9 964123

6466163 9458400 11229 938 12 477 273 13 456 324

9 038 904 14336088 18 058 313 20 953 333 23 420 447

Tablåns siffror åskådliggöras även av nedanstående diagram. Tablån och diagrammet visa bl. a., att skillnaden mellan svenskt och utlindskt tonnage, om man låter avgiftsbefrielsen för maskindrivna fartyg upphöra ef'.er ett jämnt antal betalningar, kulminerar, då befrielse äger rum efter 4 betalaingar (2 för segelfartyg).

39 BERÄKNAT AVGIFTSPLIKTIGT TONNAGE VID OLIKA BEFRIELSEGRÄNSER.

Milj. t on svenskt brutto 25

Milj. ton svenskt brutto 25

20 QO

15 ,»»"

,»•*

xxxxxxxxxx XXXXXXXKXX, ^ " K X X K *

O Avgiftsbefrielse efter följande antal betalningar

2 (1)

-4 (2)

6 (3)

samtliga fartyg

svenska

8 (4r)

10 maskindrivna fartyg. ( 5 V segelfartygutländska fartyg

xxxxxxxxxxxxxskillnaden mellan

svenska och utländska fartyg ökningen i det avgiftspliktiga tonnaget från det ena alternativet till nästfoljande utgör:

F r å n 2 till 4 betalningar » 4 » 6 » » 6 » 8 » > 8 » 10 »

Svenska fartyg bruttoton 2 304 947 1 950 687 1 647 685 1 488 063

Utländska fartyg bruttoton 2 992 237 1 771 538 1247 335 979 051

Samtliga fartyg bruttoton 5 297 184 3 722 225 2 895 020 2 467 114

Tonnagets och tonnageavgiftens fördelning på svenska och utländska fartyg vid avgiftsbefrielse efter olika antal betalningar framgår av nedanstående sammanställning:

40 Vid befrielse efter 2 betalningar 4 » 6 » 8 » 10 »

Svenska fart yg

Utländska fart y&

Samtliga fart y&

28*5 34*0 37*8 40*5 42*5

71*6 66*0 62*2 59*5 57*5

100*0 100-0 100*0 100*0 lOO-o

D e t i ovanstående siffror avspeglade förhållandet sammanhänger därmed, a t t ett vida större tonnage av utländska fartyg än av svenska besöker vårt land blott 1 å 2 eller ett fåtal gånger. Närmare belyses detta av följande siffror: BRUTTOTONNAGE AV FARTYG, SOM KLARERAT 1:STA

10:DE GÅNGEN ÅR 19 29

EXKL. ÅNGFÄRJOR.

Summa

Svenska fartyg 1093 543 226336 1319 879

Utländska fartyg 3157197 176137 3 333 334

Summa

201339 1077 753 1 279 092

77 337 3121738 3 199 075

Summa

982 015 192766 1 174 781

1431445 77337 1 508 782

Summa

175 349 969641 1 144 990

44529 1421421 1465 950

Summa

828 705 168529 997 234

847 637 44403 892 040

Summa

161485 806411 967 896

25 618 845902 871520

Summa

674133 156 194 830 327

591187 25618 616 805

Summa

147 272 669024 816 296

24519 585099 609 618

Summa

603 762 139965 743 727

466 629 24519 491 148

135917 596691

20851 459233 480 084

1: sta klareringen in ut

2:dra

3:dje

4:de

5:te

6:te

7:de

8:de

9:de

10:e

in ut

in ut Summa

732 608

41 Umder första och andra klareringarna består tonnaget av omkring 2 */, gånger så nrycket utländskt som svenskt. Sedan sjunker denna proportion hastigt och redarn vid femte klareringen överväger det svenska tonnaget. 7. VISSA VERKNINGAR PÅ AVGIFTSUPPBÖRDEN. Dett av sjöfartsavgiftsakkunniga framlagda förslaget till nya grunder för sjöfartsavgifternas utgående innebär en betydande omläggning av uppbörden utav fyr- och båkavgift och sjömanshusavgift. Genomförandet av det nya avgiftssystemet med dess uppdelning av avgifterna på en tonnageavgiftsdel och en lastavgiftsdel, av vilka den förstnämnda blott utgår 4 gånger per år för maskindrivna fartyg och 2 gånger för segelfartyg, medan den sistnämnda utgår utan begränsning, då gods lossas och lastas, måste medföra vissa lokala förskjutningar i avgiftsuppbörden. Det har synts vara av intresise att närmare undersöka dessa förskjutningar, i den mån det är möjligt. F ö r närvarande erlägges fyr- och båkavgift i första in- och utklareringshamn 8 g å n g e r om året för maskindrivna fartyg och 4 gånger för segelfartyg. Enligt det £TV sjöfartsavgiftssakkunniga utarbetade författningsförslaget (Förslag till förordning angående ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen den 15 februari 1881 angående lotsverket) § 49 erlägges tonnageavgift på samma sätt som hittills fyr- och båkavgiften ehuru blott hälften så många gånger om året ( » F y r - och båkavgift skall mot kvitto erläggas till tullförvaltningen å den ort, där tullklarering skall ske, dock att, om fartyget under resa från eller till utrikes ort anlöper flera svenska hamnar, tonnageavgiften såväl vid inkommande som vid utgående skall erläggas å den ort, där tullklarering först verkställes.»), medan »lastavgiften skall erläggas till tullförvaltningen å lossnings- eller lastningsorten eller till den tullförvaltning, inom vars distrikt lossningen eller lastningen äger rum. För gods, som av fartyg omedelbart omlastas i annat fartyg för befordran till annan inrikes ort, skall lastavgiften erläggas till tullförvaltningen å omlastningsorten.» En undersökning av de lokala förskjutningar i avgiftsuppbörden, som komma att äga rum vid övergång till sjöfartsavgiftssakkunnigas avgiftssystem, möter mycket stora svårigheter. Dessa sammanhänga bl. a. därmed, att uppgifter saknas i många fall beträffande den ort, där fyr- och båkavgift erlagts, samt rörande det lossade och lastade godsets fördelning på orter eller distrikt, vilken fördelning är nödvändig att känna, för att man skall kunna verkställa en tillförlitlig beräkning av förskjutningarna i avgiftsuppbörden. Uppgifter föreligga, som möjliggöra en relativt korrekt beräkning av uppbörden utav tonnageavgift enligt det nya systemet. Däremot saknas uppgifter, på vilka en motsvarande beräkning av lastavgiften kan verkställas. En materialbearbetning beträffande det enligt det nya systemet avgiftspliktiga tonnagets lokala fördelning har verkställts, och på de erhållna tonnagesummorna ha uppbördssiffror för tonnageavgift uträknats. Någon bearbetning av provdebiteringsmaterialets lastuppgifter har emellertid icke gjorts. E n sådan är mycket tidskrävande. Den avses komma att verkställas senare för undersökning av verkningarna utav en övergång till nytt lotsavgiftssystem enligt av lotsförfattningssakkunniga avgivet förslag. Uppgifter föreligga för ett relativt stort antal hamnar rörande den i var och en av dessa lossade och lastade godskvantiteten. Men lastavgift kommer i många fall att enligt det nya avgiftssystemet erläggas å hemortens tullkammare även för mycket betydande varukvantiteter, som lossas och lastas på andra orter inom tulldistriktet. Sålunda finnas som bekant åtskilliga stora tulldistrikt, som icke äga underlydande tullstationer eller tullexpeditioner, vadan ej blott tonnageavgift utan även lastavgift i dessa fall måste erläggas å vederbörande tullkammare i samband med klarering. Nämnas bör även, att i det material, som föreligger för vissa

hamnar, varukvantiteter finnas upptagna, vilka ankommit efter omlastning i annan svensk hamn. Dessa kvantiteter kunna icke utskiljas. För dem skall enligt vad ovan sagts lastavgift icke utgå i den sista ankomsthamnen utan i omlastnings hamnen. Det torde tillika böra framhållas, att de uppgifter, kollegium årligen emottager från olika hamnar, icke äro användbara för här ifrågavarande ändamål bl. a. därför, att de i regel blott gälla med hamnavgift belagda varor, och att i desamma i många fall ingå uppgifter rörande godskvantiteter av timmerflottar, vilka icke skola beläggas med lastavgift enligt sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag. Emellertid må meddelas nedanstående uppgifter, beräknade vad lastavgiften beträffar på de godskvantiteter, som år 1929 lossats och lastats (endast import- och exportgods ingå) i resp. hamnar. Uppgifterna meddelas med ovannämnda reservationer. AVGD?TSUNDERLAG FÖR OCH BERÄKNAD AVGIFTSUPPBÖRD AV FYR- OCH BAKAVGIFT 1 9 2 9 ENLIGT SJÖFARTSAVGIFTSSAKKUNNIGAS FÖRSLAG TILL NYA AVGB?TSGRUNDER.

Hamnar

Göteborg Stockholm Luleå Malmö Gävle Norrköping Hälsingborg Kalmar Karlshamn Visby Landskrona . Kristianstad-Ahus Oskarshamn Ystad Västervik Kristinehamn Ronneby Karlskrona Västerås Sölvesborg Södertälje

Avgiftspliktigt svenskt brutto

Beräknad Godston

TonnageLastavgift avgift kr. kr.

avgift Summa kr.

Beräknad Faktiskt avgift i % erlagd av fakavgift tiskt erkr. lagd

857 083 3 556 308 231424*98 106 689*2 4 338114*2 2 836 972 060 317 2 439 148 123 646*50 73174-4 4 196 820-94 505 072 606 105 2 512 711 36 366-3 0 75 381-33 111 747-68 177 236 737 818 1 099 408 44 269-08 32 982*24 77 251*82 164 693 442 134 1 220 587 26 528*04 36 617-61 63 145-65 133 510 416 479 694 555 24 988*7 4 20 836-6 5 45 825*3 9 107 649 76 312 341 880 584 493 20 5128 0 17 534-7 9 38 047-59 6 803-28 20 725-es 56 563 232 040 226 776 13 922-40 6 295*65 18 092-55 45 021 196 615 209 855 11796*90 1503*9 6 16 687-60 48 029 253 059 50 132 15 183-54 35 633 156 332 221 987 9 379-92 6 659-61 16 039*63 25 682 109 602 135 578 6 576*12 4 067*34 10 643*46 25 174 91281 162 535 5 476-86 4 876*06 10 352*91 94 819 142 511 5 689-14 4 275*33 9 964-4 7 26 603 2 394-6 6 8 555-58 23 200 102 682 79 822 6160-92 11030 30 342 155 812 1820*5 2 4 674-3 6 •6 494-88 13 626 44 593 90 364 2 675-58 2 710-92 5 386-50 13 511 4 920-93 2861 97 34 316 95 399 2 058-96 1 745*4 6 2 708-7 0 4 45416 9 643 29 091 90 290 1981-os 4 086-S4 9 737 35 096 66 036 2 105-76 730-68 912*2 7 1642*9 5 2 776 12178 30 409

40-4 39-0 63*1 46-9 47*3 42*6 49*9 36-6 40*2 34*7 45*0 41*4 41*1 37*5 36-9 58-9 39-5 36-4 46-2 42*0 59*2

Till ledning vid bedömandet av uppgifterna bör även meddelas, att relativ ökning i uppbörden inträder, då den beräknade avgiftsuppbörden enligt sakkunnigförslaget uppgår till över 46*4 % av den faktiska uppbörden. Detta saramanhänger med den allmänna reduktionen i det belopp, som beräknas skola inflyta genom fyr- och båkavgift enligt sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag. Med anledning av vad ovan anförts ha inga uppgifter meddelats rörande norrländska hamnar, med undantag av Gävle och Luleå. En beräkning av väntad uppbörd i dessa, grundad vad beträffar varutrafiken ej blott på uppgifter från varje hamn utan även ifråga om de stora exportvarorna, trävaror och pappersmassa, på sådana för hela tulldistriktet, ger vid handen, att de norrländsks hamnarna få en relativt större uppbörd av fyr- och båkavgift än enligt nu gällande uppbördssystem. I regel synes uppbörden bli mer än 50 % av den under åi 1929

erlag^da. Det är ganska naturligt, att den stora exportgodstrafiken över de norrländsika hamnarna och lastageplatserna skall ge ett betydande underlag för lastavgifft. I Gävle skulle avgiftsuppbörden enligt ovanstående beräkning bli 47*3 % av dlen faktiskt erlagda. I verkligheten torde dock avgift komma att erläggas i Gävlra för icke obetydliga varukvantiteter, som icke lossas eller lastas i själva hamnien, varför uppbörden torde komma att stiga till mera än ovan angivits. I ILuleå kommer uppbörden att visa en relativt ganska stor ökning. Enligt en beräkning för Nyköping—Oxelösund skulle detsamma komma att gälla nämnda tullkammare. Det bör påpekas, att enligt särskilda bestämmelser all tullklarering av fartyg, som besöka Oxelösund eller närliggande lastageplatser, sker vid tullkamimaren i Nyköping. Det är den stora malmexporten, som förorsakar nämnda ökninig. Eniligt tabellen härovan skulle även Kristinehamn komma att erhålla en relativt ökad avgiftsuppbörd. I själva verket torde denna ökning bli större än vad den meddelade siffran (58*9 %) utvisar. Detsamma gäller Karlstad och Västerås, vilken sistn&mnda hamn dock uppvisar ett tämligen lågt procenttal, 46'2 %, som torde komnaa att väsentligt höjas på grund av en betydande varutrafik, som ej är redovisad på själva hamnen. Över huvud torde inlandshamnar med betydande utrikes varutrafik komma att uppvisa relativt ökad uppbörd, för så vitt varorna icke omlastas i annan hamn. Till här ifrågavarande kategori av hamnar torde också kunna räknas Södertälje. En relativt ungefär oförändrad avgiftsuppbörd synes komma på Hälsingborg (49*9 %), Malmö och Landskrona; måhända också på Norrköping, Kristianstad— Åhus, Oskarshamn, Sölvesborg och Karlshamn samt på andra, i ovanstående tabell icke upptagna hamnar. Siffrorna för Hälsingborg och Malmö skulle bli icke obetydligt lägre, om icke viss förut icke avgiftsbelagd trafik enligt förslaget bleve avgiftspliktig. Relativ minskning i avgiftsuppbörden torde förekomma för bl. a. Kalmar, Karlskrona, Västervik och Ystad. Visby uppvisar en låg siffra (34*7 %), men det synes? vara osäkert, om densamma blott skenbart är låg. E n relativt minskad uppbörd av fyr- och båkavgift synes även komma att uppvisas av Stockholm (39*0 %) och Göteborg (40*3 %). I absoluta tal blir minskningen av avgiftsuppbörden i dessa hamnar säkerligen den största. Bortsett från lokala förskjutningar i avgiftsuppbörden och från den fullständiga omläggningen av uppbörden för sjömanshusavgiften (tonavgiften) är av särskilt intresse, att stora förändringar komma att genom det nya avgiftssystemets införande äga rum i antalet betalningstillfällen. Fyr- och båkavgift erlägges som ovan nämnts för närvarande i första in- och utklareringshamn för maskindrivna fartyg 8 gånger och för segelfartyg 4 gånger om året. Enligt det nya avgiftssystemet skall tonnageavgift erläggas blott 4 gånger för maskindrivna fartyg och 2 gånger för segelfartyg men lastavgift skall utgå varje gång gods lossas och lastas, det må vara vid direktresa eller viaresa. Tilläggas bör, att vissa slags trafik äro befriade från avgift enligt gällande bestämmelser men bliva avgiftspliktiga enligt de föreslagna nya bestämmelserna. En bearbetning av provdebiteringsmaterialet har verkställts i syfte att belysa ifrågavarande sida av de verkningar, som införandet av det nya avgiftssystemet skulle få på avgiftsuppbörden. Enligt denna bearbetning erlades fyr- och båkavgift år 1929 vid 17 309 tillfällen. Med tillämpning av de föreslagna nya grunderna för denna avgifts utgående skulle antalet uppbördstillfällen bli 53 2 4 1 , detta dock under förutsättning

att lastavgiften ej behöver erläggas varje gång last in- och utlastas utan endast en gång under varje klarering från ett och samma tulldistrikt. Av provdebiteringsmaterialet framgår icke, i vilken mån ett fartyg har lastat eller lossat på flera ställen inom samma tulldistrikt under samma resa. Särskilt vid lastning av trävaror lärer det förekomma mycket ofta, att fartygen hämta last vid ett flertal sågverks lastageplatser, belägna inom ett tulldistrikt, exempelvis Sundsvalls eller Härnösands distrikt, som är mycket stort, och där sågverken ligga nära varandra uppför en älvmynning. Antalet uppbördstillfällen för fyr- och båkavgiften ökas vid övergång till det nya avgiftssystemet till mer än tre gånger antalet enligt gällande system. Nära 36 000 nya uppbördstillfällen tillkomma. Av dessa komma 12 172 på ångfärjetrafiken. Tonnageavgift skulle komma att utgå vid 11 594 tillfällen under året, då den antingen utgår enbart för sig — i händelse vederbörande fartyg klarera utan att hämta resp. avlämna last — eller tillsammans med lastavgift — i de fall, d å last lossats eller lastats. Enbart lastavgift skulle utgå vid 41 647 tillfällen under året. Vid många av dessa utgöres lasten, på vilken avgiften beräknas, endast av ett eller ett par ton, varför avgiften blott blir några ören. Någon motsvarande bearbetning av provdebiteringsmaterialet vad beträffar den nuvarande tonavgiften har icke verkställts. Men ungefär samma ökning i uppbördstillfällena synes komma att gälla beträffande denna avgift som för fyr- och båkavgiften, enligt vad här nedan skall visas. Tonavgift utgår enligt nu gällande bestämmelser för fartyg, som avgår från Sverige till utrikes ort, när påmönstring av besättning äger rum, eller om sådan ej förekommer, när fartyget utklareras. F ö r fartyg, som under samma kalendermånad avgår flera gånger från samma svenska hamn, erlägges avgift endast en gång i månaden. För den händelse sistnämnda bestämmelse ej funnits, skulle antalet betalningstillfällen år 1929 ha varit 19 641, en siffra som anger hela antalet direkta utklareringar under året med frånräkning av ångfärjetrafiken. I och för erhållandet av uppgift å det antal betalningar, som i verkligheten erlagts. bör från nämnda siffra dragas antalet utklareringar utöver 12 per år för varje fartyg, som utklarerat flera än en gång i månaden från samma hamn. Dessa klareringar gälla den reguljära närtrafiken, och uppgå enligt särskilt förda listor till omkring 3 500. Hela antalet uppbördstillfällen utgör alltså för nämnda år (1929) omkring 16 000. Antalet uppbördstillfällen enligt sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag till nya avgiftsgrunder blir detsamma som för fyr- och båkavgiften, (53 241), då ju sjömanshusavgiften är avsedd att utgå som visst procenttillägg till denna avgift. Antalet uppbördstillfällen för ton- eller sjömanshusavgiften blir sålunda genom övergång till det nya systemet mer än tredubblat. Ökningen synes bli något större än motsvarande för fyr- och båkavgiften. — Det bör i detta sammanhang erinras därom, att avgiftsuppbörden överflyttas från sjömanshusen till tullverket.

45 KAP.. III.

OM OMFATTNINGEN AV SÄRSKILDA BEFRIELSER FRÅN OCH NEDSÄTTNINGAR I FYR- OCH BÅKAVGIFTEN.

1. TIILLÄMPNINGEN AV 1924 ÅRS KUNGL. FÖRORDNING ANGÅENDE BEFRIELSE I VISSA FALL FRÅN ERLÄGGANDE AV FYR- OCH BÅKAVGIFT. Fö)r närvarande finnas vissa bestämmelser om särskilda befrielser från eller nedsättniingar i fyr- och båkavgiften och vissa andra avgifter, vilka bestämmelser enligt sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag skulle upphöra att gälla. I de fall, då ingen som helst avgift utgått under nuvarande system, är det självfallet, att införandet av e.n avgift måste kännas betungande. Det är emellertid av stort intresse att undersöka dels vilken omfattning ifrågavarande befrielser och nedsättningar för närva.rande äga, dels vilken avgiftssumma som kommer att uttagas av denna trafik enligt sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag till nya avgiftsgrunder och i anslutning härtill vilken inverkan en övergång till det nya avgiftssystemet skulle få för ifrågavarande trafik. ^ ^Bestämmelserna i 1924 års Kungl. förordning angående befrielse i vissa fall från erläggande av fyr- och båkavgift tillkommo efter förslag av de 1921 tillkallade sakkunniga för utredning av sjöfarts avgifts väs end et. I nämnda förordning hade emellertid vidtagits vissa ändringar i de ursprungliga bestämmelserna 1922. Föreskrifterna, som äga provisorisk karaktär och tillkommo för att gynna frihamnstrafiken — den transoceana trafiken, som det egentligen gällde, är ju till stor del koncentrerad till frihamnarna — innefatta enligt gällande förordnings § 1 den generella bestämmelsen, att avgiften för fartyg, för vilket under ett kalenderår fyr- och båkavgift erlagts två gånger, därefter under samma år skall utgå för den del av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, som överstiger 1 500 ton, med allenast 10 öre för varje ton (mot eljest 25 öre per ton oavsett statligt isbrytartillägg). En undersökning av denna bestämmelses ekonomiska betydelse i form av minskad avgiftsuppbörd, kan icke göras genom direkt bearbetning av provdebiteringsmaterialet. Någon särskild fråga innefattande tillämpning av nämnda paragraf har icke upptagits i frågeformuläret, kartolinen, som endast innehåller frågor rörande de olika grunder, som varit orsak till avgiftsbefrielse. D e t har ej heller varit möjligt, att utan vidare verkställa en bearbetning av samtliga kartoliner för fartyg om över 1 500 nettoton, vilka icke äro avgiftsbefriade enligt samma förordnings paragraf 2, olika moment, då ju full avgift skall betalas 2 gånger, innan avgiftslindring inträder. Man skulle givetvis ha kunnat göra en sådan bearbetning, om man även toge hänsyn till uppgifterna å kartolinerna om antalet verkställda betalningar. Men en sådan bearbetning har ansetts kräva alltför stor uppmärksamhet vid sorteringen av kartolinmaterialet för att man skulle utan vidlyftig kontroll kunna lita på resultatet. I stället har förfarits på följande sätt. För samtliga fartyg om över 1 500 nettotons dräktighet ha listor upprättats, i vilka upptagits kartolinernas uppgifter om erlagd fyr- och båkavgift, tonnagets storlek brutto och netto samt klareringens nummer jämte anteckning rörande grunden för event, avgiftsbefrielse. På detta sätt^ har erhållits en synnerligen god överblick över varje fartygs resor och betalningar. Man kan omedelbart se, i vilka fall full avgift utgått och i vilka nedsättning förekommit. Sedan strykningar gjorts dels av de fall, då full avgift utgått, dels av de fall, då befrielse skett, ha summeringar verkställts av de faktiskt erlagda fyr- och båkavgiftsbeloppen, av nettot för motsvarande klareringar samt slutligen av bruttot för klareringarna inom gränserna för avgiftsplikten enligt sjöiartsavgiftssakkunnigas förslag (4 klareringar). Sedan man summerat ned antalet

fall, vid vilka § 1 kommit till användning, har man multiplicerat detta antal ned 1 500 (nettoton), varvid man erhållit det nettotonnage, på vilket full avgift utgitt. För resten av tonnaget har reducerad avgift erlagts. Det bör anmärkas, att på detta sätt full överensstämmelse mellan beräknad uppbörd och faktisk sådan icke uppnås. Tonnagesiffrorna hava nämligen justerats för de fartyg, som ommäits under året, till sista mätningsresultatet. Då ommätningarna i regel gå i den ristningen, att nettot minskas, bör den beräknade avgiftsuppbörden bli något mindre än den faktiska. Resultatet av bearbetningen och beräkningarna framgår av nedanstående tabell: AVGIFTSUNDERLAG FÖRSLAG

OCH

UPPBÖRD

FYR- OCH

BÅKAVGIFT

ENLIGT

SJÖFARTSAVGIFTSSAKKUNN

ENLIGT GÄLLANDE GRUNDER FÖR FARTYG VILKA ERHÅLLIT NEDSÄTTNING I AVGD ENLIGT § 1 I 1 9 2 4 ÅRS FÖRORDNING (FARTYG ÖVER 1 5 0 0 NETTOTO>).

Enligt sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag

Svenska ångfartyg Inkl Utkl Utländska ångfartyg Inkl Utkl Svenska motorfartyg Inkl Utkl Utländska motorfartyg Inkl Utkl

Enligt gällande grunder

Er Beräknat 3eräknat TonLast- Summa Avgifts- Antal netto med letto med fyrnageavgift pliktigt klare- full av- reducerad li å' avgift avgift netto ringar kr. kr. avgift gift kr.

Avgiftspliktigt svenskt brutto

Godston

217 945 262 303

282 650 13 077 8 479 21 556 386 461 643 817 15 738 19 315 35 053 494 420

177 265 500 120 961 215 322 500 171 920 10S

363 658 341 209 21820 10 236 32 056 751 169 585 447 1260 117 35127 37 803 72 930 975 118

276 414 000 337 169 14^ 334 501 000 474118 18:

122 324 217 489

12 300 7 339 369 7 708 199 192 298 951 13 049 8 969 22 018 396 758

55 500 143 692 2< 37 100 150 000 246 758 6;

172 916 224 976

518 10 893 179 557 17 262 10 375 71 144 13 499 2134 15 633 269 578

35 59

52 500 88 500

127 057 2' 181 078 4!

Summa 2167 05812927 4501130 024\87 8231217 847\\3 652 253\ 1 233\1849 5001 802 753\67

Av tabellen framgår, att det nettotonnage, som berörts av bestämmelserna i § 1 av 1924 års förordning, utgör omkring 3 652 000 ton. Då antalet klareringar utgör 1 233, beräknas det nettotonnage, på vilket full avgift utgått, till ( 1 2 3 3 x 1 500 = ) 1 849 500 ton och alltså utgör det nettotonnage, på viltet reducerad avgift utgått, 1 802 753 ton. Multipliceras dessa tonsiffror med a7giftssatserna resp. 25 och 10 öre, erhållas följande avgiftsbelopp Full avgift Eeducerad avgift

462375*00 ir. 180275*30 » Hela avgiftsbeloppet utgör alltså 642 650*30 »

Tilläggas 5 % isbrytartillägg, 32 132*5 0 kr., erhålles ett totalbelopp av fyr- och båkavgift å 674 782*82 kr. Mot detta beräknade avgiftsbelopp svarar det faktiskt erlagda ealigt tabellen 676 650*13 kr. Som ovan nämnts bör det förra vara något lägre äi det senare, vilket också är fallet. Om justering av tonnagesiffran verkställes med hänsyn till denna lifferens, och härefter uträknas, vilken avgift, som skulle ha erlagts, om icke nedsättnirg förekommit, erhåller man ett belopp å 960 685 kr. Dragés härifrån det faktskt er-

47 lagda a T giftsbeloppet, 676 650*13 kr., erhålles en summa å omkring 284 000 kr., vilken ttgör det belopp, som genom bestämmelsen i § 1 rabatterats för här ifrågavarande fartyg om över 1 500 nettotons dräktighet. Rabatten utgör omkring 30 % av hela det belopp, som eljest skulle ha utgått. Det nå framhållas, att medelstorleken av de fartyg, som kommit i åtnjutande av rabaot enligt nämnda paragraf, utgör omkring 3 000 nettoton. Full avgift utgår alltså på halva tonnaget och reducerad avgift på andra hälften. En beräkning ger till resultat, att 62 % av avgiftsrabatten enligt § 1 eller omkring 175 700 kr. komma på utländska fartyg, Då irga anteckningar gjorts rörande de hamnar, som berörts av ifrågavarande avgiftsrtbatt i varje särskilt fall, kan ingen uträkning göras rörande denna rabatts betydelse för frihamnstrafiken. Enär det emellertid i stort sett är samma fartyg, som beröras av § 1 som av § 2 i 1924 års förordning, torde vad som härutinnau nedan sigs beträffande avgiftsbefrielse enligt sistnämnda paragraf äga sin tillämpning även ifråga om avgiftsrabatten enligt den förstnämnda. Beräkningar hava också gjorts rörande den inverkan, som ett införande av det föreslagna nya avgiftssystemet skulle få på den trafik, som erhållit nyssnämnda rabatt i fyr- och båkavgiften. Med tillämpning av de avgiftssatser, som ovan beräknats för fyr- och båkavgiftens tonnage- och lastavgiftsdelar, skulle här ifrågavarande trafik komma att erlägga i sådan avgift 217 847 kr. Då den faktiskt erlagda avgiften utgör 676 650*13 kr., utgör nyssnämnda belopp endast 32*2 % härav. Detta innebär, att trafiken kommer att bli mindre avgiftsbelastad enligt det nya systemet än efter det gamla och detta ej blott, om den av sjöfartsavgiftssakkunniga föreslagna allmänna nedskärningen av det totalbelopp, fyr- och båkavgiften beräknas skola inbringa, kommer till stånd, utan även om samma totalbelopp uttiges som enligt gällande grunder. Detta sammanhänger framför allt därmed, at, fartygen föra relativt liten last. § 2 i 1S24 års förordning rörande befrielse i vissa fall från erläggande av fyr- och bikavgift stadgar i moment a) avgiftsbefrielse för fartyg, för vilket vid inkommande till svensk hamn under ett kalenderår erlagts fyr- och båkavgift en gång, och 7ilket därefter under samma år ankommer till svensk hamn för lossning endast av last, som av fartyget medförts från ort, i sjöfartshänseende belägen bortom en linje Islands västkust — Kap Finisterre (fjärrzonen); dock under villkor att den till svensk hamn bestämda lasten uppgår till minst en tiondel av fartygets avgiftspliktga dräktighet, vid beräknande varav en ton skall anses motsvara för varor, som i fartygets skeppshandlingar äro upptagna i volym, 2*8 3 kubikmeter och för vaior, som äro upptagna i vikt, 1 360 kilogram. Samma jaragraf stadgar i moment b) avgiftsbefrielse för fartyg, vilket efter att hava ankonmit till svensk hamn för lossning endast av last, som av fartyget medförts från )rt inom fjärrzonen, eller för intagande endast av last, som skall med fartyget btfordras till sådan ort, samt därefter anlöpt utrikes, innanför en linje Skagen—Lndesnäs samt östra mynningen av Kielkanalen (närzonen) belägen ort, i omedelba* anslutning härtill ånyo en eller flera gånger ankommer till svensk hamr för bssning endast av från ort inom fjärrzonen medförd last eller intagande endast av till sådan ort bestämd last. Paragrafm stadgar slutligen i moment c) avgiftsbefrielse för fartyg, som, efter att hava v:d inkommande till svensk hamn befriats från erläggande av fyr- och båkavgift på grund av bestämmelserna i b), utklarerar till utrikes ort. De båda sistnämnda momenten taga sikte på en särskild företeelse inom svensk oceattrafik de s. k. avstickarresorna. Då förfatningen stadgar, att särskilda anteckningar eller handlingar skola utvisa, i vac mån fartyg är berättigat till avgiftsbefrielse som ovan nämnts, ha å prov-

48 debiteringskartolinerna kunnat upptagas särskilda frågor för uppgifter rörande ifrågavarande avgiftsbefrielser. En särskild bearbetning av dessa uppgifter har verkställts under kombination med övriga anteckningar å kartolinerna rörande fartygens tontal netto och brutto samt antal klareringar och avgiftsbetalningar i svenska hamnar. Av densamma framgår omfattningen av den avgiftsbefriade trafiken, samt i vad mån denna trafik blir avgiftsbelagd enligt det nya avgiftssystemet. På grundval av föreliggande data kan man beräkna dels vilka summor, som skolat erläggas i avgifter, därest trafiken icke vore avgiftsbefriad, dels de summor, som komma att tagas ut enligt det nya avgiftssystemet. En sammanställning av dessa data lämnas i nedandanstående tablå. AVGIFTSUNDERLAG OCH UPPBÖRD AV FYR- OCH BÅKAVGIFT ENLIGT SJÖFARTSAVGIFTSSAKKUNNIGAS FÖRSLAG OCH ENLIGT GÄLLANDE GRUNDER FÖR FARTYG, SOM BEFRIATS FRÅN AVGIPT ENLIGT 8 2 I 19 24 ÅRS FÖRORDNING. Enligt gällande Avgifter enligt grunder ~ [förslaget h % av Avgifts- Beräknad Summa lieräkpliktigt avgift avgifts- l n a d e e n i svenskt kr. uppbörd aii g a n de netto kr. grunder

Enligt sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag Avgifts, pliktigt svenskt brutto

Fartygsslag

Enligt § 2 a:

Fartyg,

Tonnageavgift kr.

Godston

som ankommit från

Lastavgift kr.

fjärrzon.

Svenska ångfartyg > motorfartyg . . . Utländska ångfartyg » motorfartyg ..

55 653 127 554 80 863 169 073 41461 75 597 39 626 70 702

3 339 4 852 2 488 2 378

3 827 5 072 2 268 2 121

7 166 150 831 9 924 184 096 4 756 67172 4 499 66 945

39 593 48 325 17 632 17 573

18-1 20*5 27-0 25-6

Summa

217 603 442926

26 345 469044 123123

21-4

Enligt § 2 o:

Fartyg,

som ankommit

efter

avstickarresa.

Svenska ångfartyg > motorfartyg Utländska ångfartyg > motorfartyg ..

28 471 9 329 31673 19 253 32 995 2 640 27 539 26

1708 1900 1980 1652

Summa

120 678 31248

280 578 79 1 938

1988 52 876 2 478 111769 2 059 88 865 1653 52 539

13 880 14-3 84 29 339 23 327 88 13 791 12-o

8178 306049

80 337 10a

Enligt § 2 c: Fartyg, som utklarerat efter att hava inklarerat enligt § 2 b. Svenska ångfartyg 28 471 41 827 1708 1255 2 963 52 876 13 880 » motorfartyg 28 815 120 968 1729 3 629 5 358 111769 29 339 Utländska ångfartyg 32 995 47 210 1980 1416 3 396 88 865 23 327 » motorfartyg .. 27 539 19 159 1652 575 2 227 52 539 13 791 Summa

117 820 229164

7069]

6 875

13944 306049

80 337

21*3 18-3 14*6 16-1 174

Av tablån framgår bl. a., att avgiftsbefrielse enligt § 2 gällt följande summor: enligt moment a) 123 123 kr., enligt b) 80 337 kr. och enligt c) 80 337 kr. eller sammanlagt 283 797 kr. Av avgiftsbefrielsen enligt a) kommer huvudparten eller 87 918 kr. på svenska fartyg och blott 35 205 kr. på utländska men enigt b) och c) ungefär lika mycket på svenska som utländska fartyg: för vartdera momentet 43 219 kr. på svenska och 37 118 kr. på utländska fartyg. Enligt sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag till avgiftssystem skulle uttagas följande avgiftssummor av ifrågavarande trafik: enligt a) 26 345 kr., enligt b) 8 178 kr.

49 och enligt c) 13 944 kr. eller sammanlagt 48 467 kr., d. v. s. blott 17*i % av vad som skulle ha utgått enligt nuvarande system, därest icke avgiftsbefrielse ägt rum. D e t är alltså relativt låga avgifter, som utkrävas enligt det nya systemet. Avem om icke den allmänna nedskärningen av det belopp, som beräknas skola inflyta totaliter på fyr- och båkavgift, skulle komma till stånd, så skulle det nya systemet innebära jämförelsevis låga avgifter för här ifrågavarande trafik. Under förutsättning att samma totalbelopp uttages i fyr- och båkavgift som nu, skulle mindre än 50 % av vad som nu skulle ha gått ut komma att uppbäras i avgift. D e t bör understrykas, att ovanstående beräkningar och uppgifter gälla blott de enligt 1924 års förordnings § 2 från avgift befriade resorna och deras motsvarighet enligt sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag, d. v. s. i sistnämnda fall de utav dessa resor, som enligt förslaget bli belagda med tonnageavgift — relativt få resor — och lastavgift (alla, där last lossats eller lastats). Man bör hålla i minnet, att avgift skall hava erlagts minst en gång (vid ankommande) under ett kalenderår, innan avgiftsbefrielse kan erhållas enligt gällande bestämmelser, samt vidare, att ett fartyg kan ha gått i helt annan trafik och erlagt avgift flera gånger, innan bestämmelserna i § 2 komma att tillämpas. Enligt det nya systemet erlägges tonnageavgift vid de 4 första klareringarna (för segelfartyg 2) och någon hänsyn till avstickarresor tages icke; sålunda kunna alla fyra betalningarna av tonnageavgift erläggas redan under första resan, om en avstickarresa göres vid ankommandet och avgåendet mellan besök i tvenne svenska hamnar, medan lastavgift måste erläggas varje gång last lossas och lastas. Med hänsyn till den stora olikheten i avgiftssystemens byggnad är det svårt att jämföra deras verkningar på den trafik, oceantrafiken, som man genom 1924 års provisoriska bestämmelser velat gynna. Vad beträffar dessa bestämmelsers betydelse för frihamnarna — det var som ovan nämnts huvudsakligen med tanke på dessa som de tillkommo — må nämnas, att av det belopp, 123 123 kr., till vilket avgiftsbefrielserna enligt § 2 a) uppgingo år 1929, 35 184 kr. eller 28*6 % kommo på frihamnarna och att av de 80 337 kr., som avgiftsbefrielserna enligt § 2 b) motsvarade i penningar, 38 270 kr. eller 47*6 % kommo på frihamnarna samt slutligen att av de 80 337 kr., till vilken summa avgiftsbefrielserna enligt § 2 c) uppgingo, 43 515 kr. eller 54*2 % kommo på frihamnarna. Av hela beloppet för avgiftsbefrielserna enligt § 2, 283 797 kr., belöpte sig 116 972 kr. eller 41*2 % på frihamnarna. Det är också av intresse att undersöka, vad dessa avgiftsbefrielser betyda ekonomiskt för frihamnstrafiken på sådant sätt, att man räknar ut, vilken andel det på frihamnarna kommande, icke utgående beloppet av fyr- och båkavgift utgör av hela uppbörden av nämnda avgift i dessa hamnar. Denna uppbörd utgjorde år 1929 329 662 kr., och alltså belöpte sig nyssnämnda belopp 116 972 kr. till 35*5 % av detta. Summan av i frihamnarna influten fyr- och båkavgift utgör 329 662 k r . ; tillägges det belopp, som den avgiftsbefriade trafiken eljest skulle ha erlagt, 116 972 kr., erhålles en summa av 446 634 kr. Den enligt § 2 från avgift befriade trafiken eller dess beräknade »uppbördsbelopp» utgör 26*2 % av hela den ifrågavarande trafiken eller den uppbörd, som skulle hava influtit, därest icke befrielse från erläggande av avgift förekommit. 2.

ÖRESUNDSKONVENTIONEN.

G-eaom gällande ministeriell deklaration den 5 augusti 1879 har förklarats, att svenska och danska fartyg och båtar, av vilken storlek och beskaffenhet som helst, gående mellan samtliga orter inom Hälsingborgs, Landskrona, Malmö och Trälleborgs tullkammardistrikt å ena, samt inom Köpenhamns, Helsingörs och Kjöges 4 — £11418.

50 tulldistrikt å andra sidan, ifråga om skeppsavgifter, lastpenningar, fyr- och båkavgifter samt alla liknande avgifter till statskassan (härunder dock icke inbegripna hamnavgifter i statshamn) såväl från svensk som dansk sida helt och hållet skola behandlas såsom ginge de inrikes orter emellan. Rörande Öresundskonventionens betydelse med avseende å befrielse från fyroch båkavgift enligt nu gällande avgiftssystem och enligt det av sjöfartsavgiftssakunniga föreslagna avgiftssystemet må meddelas följande uppgifter, framräknade ur provdebiteringsmaterialet. »Avgiftspliktigt» svenskt netto för 8 klareringar (4 för segelfartyg)

Svenskt brutto för 4 klareringar (2 för segelfartyg)

22 920 26 085

24168 27 639

21118 25667

49 005

46 785

9 462 29 401

8 777 29122

17213 59 890

Summa

38 863

37 899

77 103

Samtliga fartyg

87 868

89 706

123 888

2 940 6 460

13 538 39 860

9 400

3 090 5 728 8 818

2 940 6 460

3 090 5 728

81010 218 600 299 610

Last

Fartyg, Inklarerade: svenska danska Summa Utklarerade: svenska danska

Ångfärjor. Inklarerade:

Summa Utklarerade:

53 398

Summa

9 400

8 818

Samtliga ångfärjor

18 800

17 636

353 008

Totalsumma

107 342

476 896

Om man på ovanstående avgiftsunderlag uträknar de belopp av fyr- och båkavgift, som skulle inflyta av de utav Öresundskonventionen berörda fartygen, för den händelse konventionen icke funnits och trafiken alltså varit avgiftsbelagd, finner man, att denna avgiftssumma enligt nuvarande avgiftssystem skulle uppgå till 28 000 kr. och enligt de av sjöfartsavgiftssakkunniga föreslagna grunderna till 20 747 kr. För den händelse den föreslagna nedskärningen i den totala avgiftsinkomsten icke komme till stånd, utan samma avgiftssumma skulle uttagas totaliter som enligt nuvarande system, skulle det belopp, som kunde beräknas inflyta av här ifrågavarande trafik, stiga till över 50 000 kr. Av ovanstående belopp, 28 000 kr., som avgiftsbefrielsen på grund av Öresundskonventionen motsvarar i penningar enligt nuvarande avgiftsgrunder, belöpa sig 10 326 kr. på svenska fartyg och 17 674 kr. på utländska fartyg. Av motsvarande summa, 20 747 kr. enligt det nya systemet skulle 6 334 kr. belöpa sig på svenska fartyg och 14 413 kr. på utländska. Enligt nuvarande grunder skulle 4 935 kr. eller 17*6 % av avgiftssumman komma på ångfärjetrafiken, medan enligt de nya grunderna 11 648 kr. eller 56*1 % skulle komma på denna trafik.

ÅNGFÄRJETRAFIKEN TRÄLLEBORG—SASSNITZ.

D å svenska statens fartyg sedan gammalt äro avgiftsfria, har ingen avgift utgått för d e svenska ångfärjorna på linjen Trälleborg-Sassnitz. Genom kungl. brev den 2 juli 1909 befriades de tyska ångfärjorna på samma linje från avgifter. D e svenska och tyska ångfärjorna representera tillsammans ett »avgiftspliktigt» tonnage (för 8 klareringar) å 43 416 svenska nettoton. Fyr- och båkavgift skulle med tillämpning av gällande grunder utgå för denna ångfärjetrafik med 11 397 kr. årligen (inkl. statligt isbrytartillägg). Avgiftsunderlaget för fyr- och båkavgiften enligt de av sjöfartsavgiftssakkunniga föreslagna grunderna skulle utgöras av 50 336 ton svenskt brutto och 245 924 ton gods (år 1929), och det sammanlagda beloppet av tonnage- och lastavgift skulle uppgå till 10 398 kr. Under förutsättning att totalinkomsten av fyr- och båkavgiften icke skulle sänkas utan uppgå till samma belopp, som enligt nuvarande avgiftsgrunder skulle inflyta, så skulle avgiftsbeloppet mer än fördubblas.

FARTYG MED S. K. RESOLUTIONSTONNAGE.

I skeppsmätningsförordningens § 14 stadgas bl. a.: »A ångfartyg, som idkar fart inrikes orter emellan eller till främmande hamnar vid Östersjön, Öresund, Bältena eller Kattegatt eller till norska hamnar, må dessutom general tullstyrelsen, efter därom av fartygets redare eller befälhavare gjord ansökning, bevilja avgiftsfrihet i svenska hamnar ej mindre för påbyggnader uppförda till skydd vare sig för däckspassagerare mot sjöns eller väderlekens åverkan, såvida i dem ej finnas inrättade sängställen eller kojplatser, eller för kreatur, än även för ovan översta fasta däcket eller dels över och dels under samma däck befintliga passagerarsalonger utan sängställen eller kojplatser, likväl i senare fallet endast för den del av sådan salong, som ligger över den i jämn tur fortsatta däckslinjen. Sålunda beviljade avgiftsfrihet må dock ej införas i fartygets mätbrev utan skall i varje fall generaltullstyrelsens resolution, upptagande ej mindre dräktigheten av ifrågavarande rum än även den återstod av fartygets avgiftspliktiga dräktighet, för vilken avgifter i svenska hamnar skola beräknas, vidhäftas fartygets mätbrev.» Grenom kungl. kungörelse den 12 december 1919 har den general tullstyrelsen enligt ovan återgivna föreskrift åvilande befattning med utfärdande av särskild resolution överflyttats på kommerskollegium. Då det är uppenbart, att här ifrågavarande nedsättning i det avgiftspliktiga tonnaget i vissa fall innebär en betydande minskning i avgiftsunderlaget och därmed i de avgifter fartygen hava att betala, samt till följd härav betydande skillnad måste uppstå mellan det avgiftspliktiga tonnaget enligt nuvarande grunder och det svenska brutto, som ligger till grund för tonnageavgiften enligt förslaget till nya avgiftsgrunder, är det givetvis av stort intresse att undersöka dels betydelsen av den avgiftslättnad, som resolutionstonnageinstitutet nu medför, dels inverkan på därav berörd fartygstrafik av institutets avskaffande vid en övergång till det nya avgiftssystemet. I nedanstående tablå meddelas resultatet av en bearbetning utav provdebiteringsmaterialet beträffande de fartyg, för vilka beviljats resolution rörande nedsättning i det avgiftspliktiga tonnaget.

52 UPPGIFTER RÖRANDE TONNAGE OCH LAST FÖR FARTYG MED S. K. RESOLUTIONSTONNAGE.

Svenska fartyg Utländska » Summa

Svenskt netto för 8 klareringar 95 723 34 978

Keducerat netto för 8 klareringar 71879 25 422

bvenskt brutto för 4 klareringar 76 888 32 863

118 817 38 059

130 701

97 301

109 751

156 876

Last ton

Ovanstående uppgifter utvisa, att resolutionstonnageinstitutet icke innebär så stor nedsättning i det för fyr- och båkavgift avgiftspliktiga tonnaget, som man måhända kunde ha väntat. Betydelsen av nedsättningen framstår tydligast, om man beräknar skillnaden mellan den avgiftssumma, som skulle ha erlagts, om dessa fartyg debiterats på samma sätt som andra efter svenskt netto, och den avgiftssumma, som erlagts och som beräknats på det reducerade nettot. Den förra summan är 34 309 kr. och den senare 25 542 kr. Skillnaden utgör alltså blott 8 767 kr. Nedsättningen uppgår emellertid till 25*6 %• Beräknar man åter de avgifter, som skulle utgå på ifrågavarande fartyg enligt det nya avgiftssystemet, så finner man, att dessa skulle utgöra 11 291 kr. eller 44*2 % av de nu utgående. Då motsvarande siffra för samtliga ångfartyg enligt tabellen å sid. 19 utgör 47*0, är det tydligt, att resoiutionstonnageinstitutets avskaffande icke skulle för därav berörd fartygstrafik medföra, att någon ökad arbetsbörda uppstode enligt det nya systemet vid jämförelse med övriga eller samtliga ångfartyg utan snarare en minskad sådan. Om allmän avgiftssänkning icke kommer till stånd, uppstår dock ökad avgiftsbelastning. F a r t y g med resolutionstonnage äger visserligen ett mycket stort brutto i förhållande till nettot — det förra utgör 207*5 % av det senare; beräkningen verkställd på de 4 första klareringarna — och borde därför draga relativt stor tonnageavgift. Men de föra proportionsvis litet last, varför lastavgiften blir låg. Den sammanlagda avgiften enligt det nya systemet blir därför icke särdeles hög för dessa fartyg.

TABELLER OCH

ÖVRIGA BILAGOR

54 TAB. 1. UNDER ÅR 19 29 DIREKT IX- OCH UTKLARERAT TONNAGE MED FÖRDELNING PA KLAREBIN GARN, ORDNINGSNUMMER 1 10 SAMT PÅ SVENSKA OCH UTLÄNDSKA FARTYG AV OLIKA SLAG. Ångfärjetrafik icke inräknad. Tonnagesiffrorna gälla s v e n s k t b r u t t o för fartyg över 40 nettotons dräktighet. A. Fartygsslag

Inklarerat

K l a r e r i n

tonnage.

r n a s

o r d n i n g s n u m m e r

Svenska ångfartyg 822 828 111621 746 599 104 967 644 704 99 323 2 478 664 59 440 l 068 436 40 419 688 345 22 566 Utländska » Svenska motorfar245 718 45 763 218 815 31895 168 652 31572 tyg Utländska motor- 495 175 14 532 265 592 617 942 102 629 fartyg Svenska segelfart y g med hjälp6 065 21824 6 749 23 666 7 642 25 462 maskin Utländska segelfartyg med hjälp2 039 40 946 2 486 61494 96 138 2 683 maskin Svenska segelfar8 079 8 246 8 545 11982 13 715 12 902 tyg Utländska segel8 233 24 245 286 286 67 097 fartyg 1038 687 2 839 1307 5 591 3 640 Svenska pråmar 7 484 396 396 20 123 396 11678 Utländska » 175 349 828 705 161 485 Summa svenska 1 093 543 201 339 982 015 44 529 847 637 25 618 » utländska 3 157 197 77 337 1 431 445 Totalsumma 4 250 74o\ 278 676\2413460\ 219878\1 676342] 187103\l B. Fartygsslag

Utklarerat

K l a r e r i n g a r n

550 904 512 022

94 814 21560

510 490 426 216

89 7< 19 7S

28 512

85 775

28 2!

50 524

24 219

5 680

15 6i

22 589

12 638

4 618

4 743

2 354

2 2l

1714 1038 4 338

77 396

350 1038 3 206

674 133 147 272

603 762 135 9

591 187

466 629

24 519

20 8

265 320\ 171 79l\l 070 391\ 156 7

tonnage. o r d n i n

n u m m e r

92 735 505 4 Svenska ångfartyg 115 209 809 626 108 584 740 654 103 053 627 008 98 3151 547 0591 : 59 440 1 058 884 40 419 688 345 22 566! 506 064 21560 418 8 89 859 Utländska » 2 452 420 Svenska motorfar45 080 212 974 31572 164 878 31 304 111 893 28 269 85 7 65 623 tyg 245 718 Utländska motor617 24 2 50 524 617 fartyg 942 102 629 81657 487 184 14 532 265 592 Svenska segelfart y g med hjälp 38 5 333 16 410 20 001 7 067 5 986 maskin 6 207 22 073 24 009 25 692 Utländska segelfartyg med hjälp12 6 2 039 22 589 1946 96 051 maskin 2 360 39 410 2 683 61343 3 596 Svenska segelfar 6 3 701 2 474 7 501 6 403 8 545 11144 13 046 13 328 11982 tyg Utländska segel 3 1584 8 034 286 23 924 286 65 960 629 fartyg 77 1038 171 1038 687 K) 1261 3111 6 766 2 014 Svenska pråmar 356 4 338 396 7 484 396 32 11678 396 396 Utländska » 20 123 596 6 139 965 669 024 806 411 156 194 168 529 969 641 192 766 226 336 Summa svenska l 077 753 24 519 459 2 585 099 25 618 845 902 44 403 1 421 421 77 337 » utländska 176 137 3 121738 Totalsumma 40247314 19949l\ 270103\2391 062\ 212932]! 652313] 181 812\1 254 123\ 164484,1 055 9

55 3. 2 .

UNDER AR 1 9 2 9 DIREKT IN- OCH UTKLARERAT TONNAGE MED FÖRDELNING PÅ KLARERINGARNAS ORDNINGSNUMMER 1 — 1 0 SAMT PÅ SVENSKA OCH UTLÄNDSKA FARTYG AV OLIKA SLAG.

Angfärjetrafik icke inräknad. Tonnagesiffrorna gälla s v e n s k t n e t t o för fartyg över 40 nettotons dräktighet. A.

Inklarerat

tonnage.

K l a r e r i n g a r n a s

Fartygsslag

o r d n i n g s n u m m e r

enska ångfartyg 581 735 76 491 ländska » 834 260 43 696 enska motorfar182 120 33 277 fg ländska motor379 040 M*tyg 11559 enska segelfarp-g med hjälp5 818 laskin 19 327 ländska segelirtyg medhjälp71278 taskin 2 032 enska segelfar11826 10 977 7S ländska segel57 419 251 tttyg 3 368 5143 enska pråmar 376 18 538 ländska » :mma svenska 784 867 145 215

71744 449 664 67 732 381 337 64 479 352 823 29 414 503 255 16 124 372 998 15 434 3L0151

785 166

14 347 22 424

124 688 22 220

81842 20103

62 349

162 067

19 927 684

78 986

206 573 5 166 45 404

17 951 1884

7 252 10198

4 655 16 550 30 252

1 545

6 997

6 839

38 071 4 367 16 607 3 922

17 469

14 514

3 152

9 323

3 998

442 11881 76 1843

20 970 1208

251 7 083 1435 299 957 957 623 70 957 70 2 580 7 006 376 3 984 376 2 954 376 376 10 878 124 897 586 961 113 964 472 425 103 164 421 292 94 830 700 489 utländska|2 S60 535 57 914 32 609 626 582 18 487 433 095 17 731 340 196 15 241 1068 991 Totalsumma^ 145 402\ 203129 1 769 480] 157 5061213 543] 132451] 905 520] 120 895 761488] 110 071 B.

Fartygsälag

K l a r e

! 2

Utklarerat

tonnage.

r i n g a r

nas

520 344 777 838

70 426 29 414

437 079 503 255

67 005 378 591 16 124 368 530

63 239 349 203 15 434 304 957

157 984 22 220

121 814

22 067

19 927

78 986

38 071

enska ångfartyg 79 085 571 808 74 343 ländska » 66 020 1814 372 43 696 enska motorfar47 902 182 120 32 833 7S ländska motor373 528 11559 ""tyg 62 377 enska s?gelfarvg med hjälp5409 18 209 laskin 19 500 ländska segelirtygmelhjälp71218 2 032 laskin 2 646 enska sjgelfar11101 11488 10198 7g ländska segel543 56 562 251 irtyg 6 258 1824 2 852 enska p'amar 376 18 538 376 ländska » imma svjnska 163 846 772 649 138 435

206 573

o r d n i n g s n u m m e r 7

» 1

62 349 17 469

4 754 16 741

4 597 15 178

4 104 12 454

45 288

29 032

1 545

16 607

7 252

9 474

6 369

5 401

3 148

2 074

20 683 1162 10 878

251 623 376

6 902 957 7 006

164 376

1338 957 3 984

70 376

299 957 2 954

691 496 119 484 570 816 109 815 utändska 131 962 2 334 218 57 914 1 061 260 32 515 625 181 18 487

Tota summa 295 8083106

867\ 196349]1 752 756\ 151 999\l 195 997] 128302\

2 960 9 323

468 642

97 764 416 009

428 530

17 731

335 002

897172] 115 495\

56 TAB. S.

UNDER

ÅR

1929 PÅ

FARTYG

ÖVER

40 NETTOTONS DRÄKTIGHET (EXKL.

ÅNGFÄRJj

ORDNINGSNUMMER SAMT PÅ DIREKTA OCH VIARE!

Siffrorna gälla -w A. K Fartygsslag

dir. Svenska ångfartyg Utländska »

via

524 018 49 350 1 040 834 128 937

1 a

dir.

via

dir.

via

dir.

via

86149 23 305

13 260 6153

492 738 465 980

39164 49 252

79156 16 151

9 435 417 873 338 320 431

52 ( 23 i

26 906 32 958

4 695

37 842

1954 6 261

dir.

82 950 40 524

7 218 11156

2 398 1556

31951 44 890

38 974 12 522

6 622 391

628 Svenska segelfartyg med hjälpmaskin... Utländska segelfartyg med hjälpmaskin

4 737

19 212

4 529

16 434

70 820

2 535

54 067

2 935

865 Svenska segelfartyg Utländska >

5 717 22 713

5 436 140

2 971 13 889

2 820 129

Svenska pråmar Utländska »

2 329 14 901

5 061 700

1325 11243

2 695 700

587 915 132 414 123 076

utländska 1 278 178 172 366

36 169

Summa summarum 1 866 093 304 780 159 245

17 767

533 514

78 484 107 727

7 709

590 069

65 358

25 4761123

z z

le 83 £

338 406 204

27 «

18 236

111 i

dir.

via

dir.

17 343 318 437 329 016 17 925 1 010 527 620 210

34 725 22165

27 512 22 023

300 357 322 702 530 081 353 614

15 471 3 099

6 741 15 924

73 560 78 818

85 533 68171

8 487 1615

3 810

87 088 39 735

79 553 29177

6911 880

K c

34 958

2 895

6 758

32 307

4 707

8 343

3 977

73 894

47 221

3 504

44 004

33 819

18 760 514

2157 281

14 750 74 260

5 445 22 007

17 952 508

3 428

12 374 29 313

2 828 7 508

16 242 296

31 1

566 13 311

2 686

1435 5 397

2 914

3 388

414 071

421 450

39 457

409 597 406 310

8C104 371

34 480 1250 810

760 523

27 792

22 586

648 530 427 506

24 306 13 4

•i

dir.

via

Svenska ångfartyg Utländska »

52 628 35 277

Svenska motorfartyg Utländska » Svenska segelfartyg med hjälpmaskin... Utländska segelfartygmedhjälpmaskin Svenska segelfartyg Utländska » Svenska pråmar Utländska » ....

3 625

Summa svenska

125 442

42 867

Summa summarum 168 309

dir.

via

63 616 1 664 881 1181 973 123949

via

Exi

n a 5 d.r. vi 1 26863 27 i 19990 12^

Fartygsslag

utländska

1 a

11129 452 240

583\ 143 842\ 125 963 11467\S58444

vij

812 8 712

51114 128 910

i n g å r 4

Svenska motorfartyg Utländska »

Summa svenska

62043 1 058127 833 816 10é410 511

57 3R SVENiSKA HAMNAR IMPORTERAT OCH EXPORTERAT GODS MED FÖRDELNING PÅ KLARERINGARNAS SVENS1KA OCH UTLÄNDSKA FARTYG AV OLIKA SLAG.

(å 1 000) kg.). gods. r

d ni

g s n u

,ir.

dir.

via

e r

dir.

via

dir.

via

6 293 2 200 950 225 378 5 224 984 48 1 142 170 131888 3 805 196

68 253 2 394 342 748 43112 8 471 1251 175 289 14 589

64 061 11465

»881

5 312

12 632 20 093 21138 2 495

3 557

278 12 497

Summa

via

5 083 5 803 381 373 43 346 $659 409 213198 18 066 2 555

Ovr. klar. dir. via

dir.

14 341 10149 13 421 232

6 743

—

56 799 12 236

13 859 2 912

428 932 325 806

3 249

32 bil

131 409

—

12 979

219 802

—

24129 10195

—

18 603 2 259

—-

2 051 2107

700 700

——

1326 6 944

>598

8 982 400 939 63 717

87 716

2 896 364 025 53 324

80 542

:580

409 261 990 22 998

9 336 1251 205 748 15 554

12 279

48|1 177 580

135 509 4 459 894

i 178

9 391 662929 86 715

97 052 4 147 569 773 68878

7016-3493463

376170\ 10 314 401

—

2 362 459 1325 5 081

— 703

29 288 46 551

— 192

39 894 62 539

6 968 2 315 883 240 661 5 854 507

! gods. r

cl n i

6 ir.

s n u m 7

Tia

dir.

1 via

e r 8

dir.

via

dir. i via

dir. !

via

Ovr. klar. dir. via

Summa

288 284 875 35 313 28128 217 520 296 032 33 589 33 442 207 501 250 041 1 197 598 1 023 519 5 352 249 »405 248 724 17 417 5 864 328 138 170 015 20 546 5 851 297 125 111968 2 296 307 1 017 944 7 559 605 • 891 71 459 3 734 3 166 37 039 23 649 6161 2 833 15 258 27 014 48 242 46 984 705 259 t 705 12 879 860 9 033 3 099 885 2 716 2 607 5 059 13 690 303 496 950

1 241 26 084 4 006

645 24 935

6 231

329 16 808

2 265 23142

3 972

50 351

6 616

260 543

10 686

9 622

6 157

12 384

330 860

025 403

2 018 9114 862

4 766 977

3 758

—

7 184

140 173 144 056

300 161

850 2 276

—

300 231

—

300 200

4 078 730

18 738 29 608

454 360 443 74 478 37193 265 856 324 450 66 783 38166 228 081 278 836 1 307 453 1 079 357 6 476 962 319 289 676. 21396 6 193 355 187 183 800 24 534 6 001 309 663 120 732 2 323111 1029171 8 367 625 773 650 119 95 874 43386 621 043 508250 91 317] 44167 537 744 399 568 3 630 564 2108528 14 844 587

58 TAR. 4 .

ANTAL FRÅN UTLANDET ANKOMNA OCH DIT AVRESANDE PASSAGERARE Å FARÅR 1 9 2 9 , MED FÖRDELNING PÅ KLARERINGARNAS ORDNINGSNUMMER, DIBEKTA

Passagerare åi ångA. K

1 a

Till Sverige ana

Fartygsslag dir. i via

dir. I via

dir. i via

dir.

661 1434 104

821 2

642 1341

232 150

893 1584 104

1146 o

2477: 104

1148\

— \ 2157

487 — 763 5 7821 1 693

Svenska ångfartyg.... Utländska » —

225: 384

Svenska motorfartyg Utländska » Summa svenska

6 175 —

! 712

6 938

utländska1 6 166: 1 693

— 12

Totalsumma 6 878] 1 699] 938

dir. | via

dir. | via i dir.

743 4 5 473 2 612

—

S a

Frän Sverige r

dir.

via

dir.

via

633 328

601 4

— 1593 104

23 1402 150

1203 100

27 2 005

1836 344

utländska

5 579 2 762

1693 104

4 Totalsumma 729

— 7 256 2789 2006

3 529 448

1 751

— Summa svenska

via

603 1

9341 106:

467 Svenska motorfartyg

K l a r i

816 B.

Fartygsslag

59 TYG OVER 4 0 NETTOTONS DRÄKTIGHET, SOM KLARERAT I SVENSKA HAMNAR OCH VIARESOR SAMT FARTYG AV OLIKA SLAG, SVENSKA OCH UTLÄNDSKA.

UNDER

färjor ej inräknade. komna o

passagarare.

6 dir.

u ii\

7 dir.

via

dir.

via

dir.

via

229 3

781 1041

4 84

—

526 o

2 611 825 302

—

Ovr. k ar.

Summa

via

dir.

via

—

147 882 162 328

1308 214

155 449 175 158

—

5 670

12 432 537

dir.

1 815

2 073

1 779

—

153 552

1 30S| 167 881

—

826 302

—

162 328

216| 175 695

1820 304

1770] 13

1 779

315 880

1524] 343576

avresta passagerare. o

9 dir. | via

10 Ovr. klar. dir. via |

Summa

148 377 158 064

1022 1019

155 647 171 473

10 847

19 245 372

159 224

174 892

158 064

1 019

171 845

1604\ 126

317 288

2052t 346 737

dir.

Tia

dir.

via

1314 1 101

4 -

—

750 520

208 3

—

498 895!

3 84

1 178 18

«3

—

402 i

—

211j

2 492

—

— _

—

1 117

—

3 609 17

dir.

via

dir. | via

Bil. 1. KUNGL. GENERALTULLSTYRELSENS CIRKULÄR NR 2 6 8

med föreskrifter rörande avgivandet av vissa uppgifter för provdebitering av fyroch båkavgift och s. k. sjömanshusavgift under år 1929; den 17 december 1928. Med bifall till en av kungl. kommerskollegium gjord framställning i anledning av ett av sjöfartsavgiftssakkunniga av 1924 framlagt förslag till ändrad lydelse av 44—50 och 52 §§ i förordningen den 15 februari 1881 angående lotsverket och av § 21 i förordningen den 13 juli 1911 angående sjömanshusen m. m., har Kungl. Maj:t den 26 oktober 1928 uppdragit åt generaltullstyrelsen att i samråd med kommerskollegium under en tid av ett år från tidpunkt, varom ämbetsverken ägde överenskomma, föranstalta om provdebitering beträffande fyr- och båkavgift samt s. k. sjömanshusavgift med huvudsaklig tillämpning av de sakkunnigas förslag med av kollegium angivna jämkningar däri. I anledning härav vill kungl. generaltullstyrelsen, sedan från kommerskollegium meddelats att för berörda provdebitering någon uträkning av ifrågakomna avgifter icke behövde verkställas av tullverket, i samråd med kommerskollegium härigenom utfärda följande föreskrifter att av vederbörande tullanstalter iakttagas vid avgivandet av för provdebiteringen erforderliga uppgifter. Uppgifter rörande alla i utrikes sjöfart, med undantag av ångfärjetrafik, under år 1929 in- och utklarerade fartyg, vilkas avgiftspliktiga dräktighet överstiger 40 ton, skola av vederbörande tullanstalter avgivas enligt fastställt formulär och månadsvis med den förflutna månadens redogörelsehandlingar insändas i postförsändelse till generaltullstyrelsens revisionsbyrå. Blanketter för uppgifterna tillhandahållas genom tullverkets centralförråd. För arbetets utförande komma förutom de anvisningar, som givits å formulären, särskilda sådana att meddelas av generaltullstyrelsens revisionsbyrå. Med provdebiteringen åsyftas bl. a. att åvägabringa erfarenhet rörande det föreslagna systemets förmåga att uppfylla behöriga fordringar på enkelhet och reda. Det åligger fördenskull vederbörande tullmyndigheter att vid utgången av år 1929 till generaltullstyrelsen inkomma med yttrande rörande de erfarenheter, som i berörda hänseende må hava vunnits vid uppgifternas insamlande. Redogörelse för sjöfartsavgiftssakkunnigas förslag med tillhörande författningstext i nu ifrågavarande delar samt referat av kommerskollegii utlåtande angående provdebitering enligt förslaget komma att i tryck tillhandahållas vederbörande tullanstalter. Detta meddelar kungl. generaltullstyrelsen härigenom till vederbörande tullmyndigheters kännedom och efterrättelse. Stockholm den 17 december 1928. KUNGL. GENERALTULLSTYRELSEN. A. E. M. ERICSSON. (Revisionsbyrån.)

Ivar

Kullgren.

61 Bil.

Jebiteringiskartofin.

UPPGIFTER FOR PROVDEBITERING. mstalt: aringsdag: nåls nr

Fartygets namn: Nationalitet: 1929. Fartygets cert.: ångf., motorf., segelf. m. hjälpm., annat segelf., pråm (utan motor). (Det tillämpliga understrykes) Lossad , . från . .. Lastad last till u f c n k e s o r t : (Det tillämpliga understrykes)

direkt, via )et tillämpliga

understrykes)

vgets dräktighet: svenskt netto reduc. n e t t o 1 svenskt brutto

ton ton ton

artyg:

H t

igerarf artyg:

—S

massgods: slag • styckegods Summa därav direkt omlastningsgods (förslagets § 47 e) Passagerare, antal på- resp. avstigna (endast t. resp. fr. utrikes ort)

ton ton ton ton ton

Fyr- och båkavgift: Antal betalningar verkställda år 1929 (inklusive för förevarande resa) -| & Befrielse medgiven enl. gällande lotsstadga* <* 'j^ » » » förordn. 2/t 1924 * * S » » » Öresundskonventionen *2~ För förevarande inklär, resp. utklär, erlagd avgift kr. » » » Reducerat, avgiftspliktigt ton- Tonavgift

vgets fart: Tramp fart Linjefart: Östersjöfart Europ. fart Oceanfart

J4 X

el. s. k. resolutionstonnage.

2 Angiv tillämpad § och littera.

Bil.

tgeblankett.

TONNAGEUPPGIFTER FÖR

PROVDEBITERING

isändas till Kungl. Generaltullstyrelsen rörande vissa fartyg, som under tiden. klarerat vid tull-

Fartygets

Främmande Tyska fartyg fartyg med mätnings- Ur fartygets tyska attest Litt. K Schiffs-Messbrief

med

1929 Spezi a1 ausweis

Ur fartygets Spezialausweis

»2. den Uteslutna Inhalt rum under: »Inhalt der der in •»Bemerk- »Inhalt der sonstigen i m »1. den Benatiodem ung: Fol- von Bord zu Ort och trag, nm Netto Bruttonalitet Brutgende Auf- Bord ,. datum imn den der In, .. .nicht Raum(även to ,., bauten auf .. nicht halt abzugsför mät- gehalt n näst (ert. näst . Räueingerech1 fähigen iibersteigt» me (Maående) före- ningsattesnet ist.» nicht einRäume» tens utfärschinen gåengemessen dande usw.) worden.> de)1 Obs. Angiv i varje fall huruvida uppgifterna avse registerton (Ton) el. kubikmeter (Kbm) *

Jppgift er'ordras endast, om namn- el. nationalitetsförändring nyligen ägt rum.

Anm.

* Delar av ton o. kbm angivas icke.

62 Bil. 4.

KUNGL. GENERALTULLSTYRELSENS REVISIONSBYRÅS MEDDELANDE

med vissa anvisningar för avgivandet av i generaltullstyrelsens cirkulär den 17 december 1928 avsedda uppgifter för provdebitering av fyr- och båkavgift och s. k. sjömanshusavgift; den 17 december 1928. Med stöd av i kungl. generaltullstyrelsens cirkulär den 17 december 1928 (T. ffs n r 269 år 1928) lämnat bemyndigande och i enlighet med av kungl. kommerskollegium läimnade direktiv får generaltullstyrelsens revisionsbyrå härigenom meddela följande anvisnin,gar att av vederbörande tullanstalter iakttagas vid avgivandet av de i förenämnda cirkulär awsedda, för provdebitering av fyr- och båkavgift och s. k. sjömanshusavgift erforderliga uppgifter. Blanketten för provdebiteringsuppgifterna avser inklarering eller utklarering. A samma blankett må endast en klarering upptagas. Fartygs egenskap av segelfartyg med hjälpmaskin eller motorfartyg samt pråm avgör es med ledning av den beteckning fartyget i detta hänseende h a r i dess nationalitetshandling (nationalitets- och registreiingscertifikat eller motsvarande handling) eller, därest sådan icke finnes, fartygets mätbrev. Bruttodräktigheten, varmed avses den svenska bruttodräktigheten, skall bestämmas p å följande sätt. I. Svenskt fartyg med mätbrev enligt Litt. A eller B. Uppgift om bruttodräktigheten hämtas ur nämnda mätbrev. II. Främmande fartyg med appendixmätbrev enligt svenska skeppsmätningsföreskrifter. Uppgift om bruttodräktigheten hämtas ur appendixmätbrev e t 1 ; dock att beträffande tyskt fartyg, som är försett med appendixmätbrev (Spezial-Ausweis), beräkning av bruttodräktigheten göres av kommerskollegium. I och för denna beräkning lämnas av tullanstalterna vissa uppgifter enligt särskilt formulär. III. Främmande fartyg med mätningsattest: A. Mätningsattest Litt. K. Ifråga om med dylik mätningsattest försedda fartyg göres beräkning av bruttodräktigheten av kommerskollegium. I och för denna beräkning lämnas av tullanstalterna vissa uppgifter enligt särskilt formulär. B. Mätningsattest Litt. M. Uppgift om bruttodräktigheten hämtas ur mätningsattestcn. IV. Främmande fartyg med svenskt mätbrev (Litt. C ) . Uppgift om bruttodräktigheten hämtas ur det svenska mätbrevet. V. Främmande fartyg, annat än maskindrivet. Uppgift om bruttodräktigheten hämtas u r fartygets hemlands mätbrev. De uppgifter, som erfordras för utförande av kommerskollegii beräkning av bruttodräktigheten beträffande tyska fartyg med s. k. Spezial-Ausweis samt främmande fartyg med mätningsattest Litt. K., skola lämnas endast första gången sådant fartyg under år 1929 anlöper svensk hamn men böra avse även fartyg med 10—40 tons nettodräktighet, för vilka eljest inga särskilda provdebiteringsuppgifter lämnas. H ä r ifrågavarande uppgifter skola insändas varje vecka till generaltullstyrelsen, som vidarebefordrar dem till kommerskollegium. Såsom passagerarfartyg upptages endast svenskt fartyg, som är försett med passagerarfartygscertifikat, och utländskt, som är inrett för förande mot betalning av flera än tolv passagerare. Vid angivandet av den geografiska farten betecknas med östersjöfart: fart på orter belägna vid Östersjön eller därmed i sjöfartsförbindelse varande farvatten intill en linje Lindesnäs—Hanstholm samt en linje Esbjerg—Texel; europeisk fart: fart på andra europeiska orter än föregående, dock i norr ej bortom en linje Nova Zemblas västkust—ön Waygatch, fart på utom europeiska orter vid Medelhavet, Svarta havet och Nordafrikas västkust norr om 25 grader nordlig latitud samt fart p å Kanarieöarna och ön Madeira; oceanfart: all annan fart än i föregående punkter upptagna. 1 Appendixmätbrevet innehåller även uppgift om bruttodräktigheten enligt fartygets hemlands mätningshandling; denna uppgift må icke läggas till grund för provdebiteringen.

63 Farrtyg skall anses nyttjat i den fart, som bestämmes med hänsyn till den längst bort från swenskt land belägna hamn, varav fartygets fraktfart på Sverige beröres. Såstom lastens vikt upptages sammanlagda bruttovikten (förslagets § 45). Bruittovikten av styckegodslaster torde, där fartygets till tullanstalten avlämnade handlingar ej lämma tillräcklig vägledning, k u n n a efter hänvändelse till vederbörande erhållas genom de upipgifter, som finnas å fartygens s. k. manifest eller liknande handling. Kommerskollegiumi förutsätter att med avseende å det ändamål, vartill uppgifterna erfordras, hinder ej skall nnöta för tullanstalterna att, om det befinnes att arbetet därigenom underlättas, erhålla del av/ eller behövliga uppgifter ur ifrågakomna handlingar, liksom ock att beträffande frihamnairna kompletterande uppgifter kunna i förekommande fall erhållas från frihamnsförvaltnimgen. Viktberäkningens resultat skall uppgivas i hela ton, varför obetydligare viktk v a n t i t e t e r ej inverka på slutresultatet. Då omräkning från rymdmått eller stycketal till viktton är erforderlig beträffande vissa varusliag, kunna i allmänhet följande evalveringstal användas, därest icke särskilda omständigheter föranleda, att annan beräkningsgrund kan befinnas giva tillförlitligare resultat. Sand exiler grus 1 m3

1*5

ton

1 hl 1 m3

0*15 1*5

osJäckt 1 hl sliäckt 1 hl

0-08 005

» »

st.enkol 1 hl k o k s 1 hl triäkol 1 hl

0*os 0*04 0*015

•* »

Eotfru.kter 1 hl

0-OG

Tegel m-ortegel 12 x 6 x 3 1000 st » 10 x 5 x 2 o 1000 st » andra dimensioner 1000 st taktegel 1000 st reveterings- och klinktegel, golv- och väggplattor, r ö r - o c h rördelar 1000 st.

5*5 4o 2*5 2*5 1*5

» » » » »

Lera

Kalk

Kol

Trävaror utländska träslag 1 m 8 075 > ved 1 m 3 0*4 » rundtimmer, master och spiror 1 m 3 0*5 » gruvstöttor, pålar, stolpar, bjälkar, spärrar, syllar, plankor, bräder, pappersved 1 m 3 0*7 1 standard rundvirke 3*4 m3 1 standard bilat virke 4*25 » 1 standard sågat virke 467 x> 1 svensk kubikfot 0*026 » 1 engelsk kubikfot 0*028 » Flottningsgods 1 stycken rundtimmer 1 » pappersved 1 > »

0*2 » 0*09 m 3 för norra Sverige 0*035 m 3 för södra Sverige.

Uppgift angående den erlagda tonavgiften kommer att p å föranstaltande av kommerskollegium genom vederbörande tillställas de tullanstalter, där uppbörden av denna avgift icke verkställes. Stockholm den 17 december 1928. JOHN EWERLÖF. (Re visi onsbyrån.)

64 Bil. KUNGL.

KOMMERSKOLLEGII CIRKULÄRSKRIVELSE DEN 21

DECEMBER

till direktionerna för samtliga sjömanshusen i riket, angående vissa uppgifter för provdebitering med avseende å tonavgiften. Genom beslut den 26 oktober 1928 har Kungl. Maj:t, efter framställning därom av kungl. kommerskollegium, uppdragit åt kungl. generaltullstyrelsen att i samråd med koll. under en tid av ett år från tidpunkt, varom ämbetsverken ägde överenskomma, föranstalta om provdebitering beträffande fyr- och båkavgift samt s. k. sjömanshusavgift med huvudsaklig tillämpning av de av sjöfartsavgiftssakkunniga av 1924 framlagda förslag med av koll. angivna jämkningar däri. Ämbetsverken hava överenskommit, att ifrågavarande provdebitering skall avse 1929 års trafik, och h a r generaltullstyrelsen genom cirkulär den 17 december 1928 utfärdat vissa föreskrifter, a t t av vederbörande tullanstalter iakttagas vid avgivande av de uppgifter, som äro erforderliga för verkställande av den anbefallda provdebiteringen. Enligt vissa till dessa föreskrifter anslutna närmare anvisningar rörande avgivandet av nämnda uppgifter, vilka jämväl skola avse för resp. fartyg under år 1929 erlagda tonavgifter, har förutsatts, att u PPgift angående erlagd tonavgift i varje särskilt fall tillställes tullanstalt, där uppbörden av denna avgift icke verkställes. I anledning härav får koll. härigenom anmoda Eder att föranstalta därom, att för varje gång, då under år 1929 inom sjömanshusets distrikt tonavgift för fartyg uppbäres av ombudsmannen vid sjömanshuset eller a n n a n än tullmyndighet, uppgift om det ifrågakomna fartygets namn och nationalitet samt tonavgiftens storlek och tidpunkten för dess debitering utan dröjsmål insändes till den tullanstalt, som i det särskilda fallet har att verkställa fartygets utklarering. K. A. F R Y X E L L . C. E. Landberg. / / Fritz von Schiverin.

Bil. 6. KUNGL. GENERALTULLSTYRELSENS REVISIONSBYRÅS MEDDELANDE

angående angivandet av vissa varuslag som massgods i de för provdebiterincen av fyr- och båkavgift avsedda uppgifterna. Kungl. generallullstyrelsens revisionsbyrå får i enlighet med från kungl. kommerskoliegium inhämtade upplysningar härigenom meddela tullanstalterna följande direktiv i fråga jm angivandet av vissa varuslag såsom >massgods» i de för provdebiteringen av fyr- och båkavgift avsedda uppgifterna. Såsom massgods i nu ifrågavarande hänseende skola, oavsett om varorna äro emballerade eller icke, angivas de varuslag, som skeppas i hela laster, under förutsättning dock, att desamma enligt vedertaget språkbruk k u n n a betecknas såsom »bulk»-gods, d. v. s. sådant gods, som plägar transporteras på förenämnda sätt. Följande varuslag skola emellertid angivas såsom massgods, jämväl i det fall, då le icke skeppas i hela laster, nämligen vid import: svavelkis, råfosfat, stenkol, koks, kolbriketter, potatis, oljekakor, extraherade ben, svavel och koksalt; vid export: järnmalm, kalksten och kalk, fältspat, sten i block och gatsten, cement, spannmål målen, ved, trävaror och pappersmassa; samt i bägge fallen: grus, sand, lera, slagg, kisbränder, spannmål omalen, kli, tegel och konstgödsel. Stockholm den 15 januari 1929. JOHN EWERLÖF.

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1931 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom k l ä m m e r beteckna u t r e d n i n g a r n a s n u m m e r i den kronologiska förteckningen.)

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård. Betänkande m e d förslag till lag o m vård av vissa skoga L a g b e r e d n i n g e n s förslag ang. vissa internationella r ä t t s i n o m Västerbottens och Norrbottens läns l a p p m a r k e j förhållanden. 3. Förslag till konvention mellan Sverige, m. fl. områden. [10] j # D a n m a r k , Finland, Island och Norge o m e r k ä n n a n d e Utredning med förslag ang. p r e m i e r i n g av välskött! och verkställighet av d o m a r , m. m. [9] m i n d r e skogsbruk. [11]

Statsförfattning.

Allmän statsförvaltning.

1928 års l ö n e k o m m i t t é . Betänkande m e d förslag till avl ö n i n g s r e g l e m e n t e för extra ordinarie och extra tjänstemän, t i l l h ö r a n d e den civila statsförvaltningen m. m. 112]

Industri. Ny värmeledning s a m t elektrisk belysningsanläggninj i Nationalmuseibyggnaden i Stockholm. [8]

Handel o c h s j ö f a r t . Provdebitering av fyr- och båkavgift samt s j ö m a n s h u s avgift. [15] Kommunalförvaltning.

Kommunikationsväsen.

Bank-, k r e d i t - o c h p e n n i n g v ä s e n . Statens o c h k o m m u n e r n a s finansväsen. Utlåtande ang. utförselbevissystemets verkningar m. m. Förslag till växellag m. m. [14] Försäkringsväsen.

Poiiti. Kyrkoväsen.

Undervisningsväsen. Andlig odling 1 övrigt. S a m m a n d r a g av y t t r a n d e n över 1927 års prästlöiieregU Socialpolitik. ringssakkunnigas b e t ä n k a n d e r ö r a n d e nya grundd för lagstiftningen o m prästerskapets avlöning od B e t ä n k a n d e m e d förslag ang. arbetslöshetens motverförvaltningen av den därtill anslagna e g e n d o m e n . k ä n d e g e n o m beredskapsarbeten. [3] Utredning och förslag r ö r a n d e läroböcker vid de all m a n n a läroverken och m e d d e m jämförliga lärd anstalter. [2] ;•'-. • ,. ,1 Utredning och förslag av frågorna om ytterligare ni s k r ä n k n i n g a r i den n u v a r a n d e folkskoleseminanj Hfilso- o c h s j u k v å r d . organisationen samt om statens övertagande av d utav landstingen och vissa städer u p p r ä t t h å l l n a smi skoleseminarierna m. m. [4]

Försvarsväsen. Allmänt näringsväsen. Utlåtande över utkast till näjingslag. [13] Utrikes ärenden. Fast e g e n d o m . J o r d b r u k m e d binäringar. J o r d b r u k s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e n . 4. B e t ä n k a n d e ang. åtgärd er för fjäderfäskötselns främjande. [6]. 5. Statistisk översikt över d e t svenska j o r d b r u k e t s utveckling och läge. [7]

Isaac Marcus Boktr.-A.-B., Stockholm 1931

Internationell ritt.

6 STATENS OFFENTLIGA

1 L

5 Kap.

7 7 11 16 16 18 25 30 36 38 41 45 45 49 51 51

4 Sid.

61 Tonnageuppgifter för provdebitering

11 2.

19 i

44 44 cj J«

00 OS OS CM CM

00 CM

00 id

00 CM O CM CO

00 CM

9 00

9 co

00 I>

00 CD OS

00 CD i-H

0 0 CM 0 0 CD

0 0 -H> 00 00 1-H t ~ i-H CD CO CO

00 t~

00 OS

00 CD O

0 0 CM id O

00 CD OS

1 be M CO

3 CO

1 §>>a B

3 CO

13 > i? CD

00 t^

00 00

00 C

3 054 517 — "36 454 129 370 59 306 28381 Summa 4 008 028

10472136 12924431

4416659 7 219 596

11636 255

1937 108 1637 325

1317 523 1488017

3 574 433

2 805 540

278009 385 608

176 840 340 639

663 617

517 479

140 348 174537

80 292 156 930

314 885

237 222

72443 102 688

29 703 83820

113 523

15224589 Totalsumma 28124 633

9 289 002 15 310 019

10 577 233 11364801 1134 191 629302 391952 550662 169461 190607 58 632 92147

3 560 088 7 307 562 1111586 1625 206 126 494 326474 52 991 133972 26 529 65 186

297 15C P02 Osa 3io loo 320 142 221 1*1

26 c3 fc. J 5 "Ö SH 00 : 0 !< \ o fl : 0 S B X J -*0 ° \ ^ 13 :ö fl t. Q. . " t—, <—. * i l-* B « XI o> bo

03 CM CM CM CO

01 CM

0 cc t~ ec

00 Tj i-H a CM

0 0 Tji

0 C5J

00 cc

2 bop,W

00 rH

00 00 TJI

00 oc

00 Os

0 0 T |

00 eo

0 0 Tji co 10

0 teo »0

0 »c

00 t i-H Tji

00 os

00 t ^ T * CD CM i-H TjH

3 B o3

26 c3 fc. J 5 "Ö SH 00 : 0 !< \ o fl : 0 S B X J -0 ° \ ^ 13 :ö fl t. Q. . " t—, <—. i l-* B « XI o> bo