SOU

Betänkande med utredning rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna

Beteckning: SOU 1931:34
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

Prop. 1961:92: ('angående statens stöd åt växtförädlingen, m. m.',), avsnitt 12

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

w 0 - fé STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1931:34

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE MED

UTREDNING RÖRANDE DE STATSUNDERSTÖDDA VÄXTFÖRÄDLINGSANSTALTERNA AVGIVET AV

TILLKALLADE

UTREDNINGSMAN

1 9

1 L

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1931 Kronologisk

förteckning

Sammandrag av yttranden över 1927 års prästlöne-1 17. Utredning och förslag r ö r a n d e fortsättningsskolaC regleringssakkunnigas betänkande rörande nya organisation. Hseggström. 94 s. E . grunder för lagstiftningen om prästerskapets av- j 1928 års l ö n e k o m m i t t é . B e t ä n k a n d e m e d förslag tö löning och förvaltningen av den därtill anslagna lönereglering för landsfogdar, lappfogdar och land] egendomen. Idun. 622 s. E. fiskaler m . in. Norstedt, vij, 324 s. F l . Utredning och förslag rörande läroböcker vid de B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag m e d särskilda bi allmänna läroverken och med dem jämförliga lärostämmelser o m d e l n i n g av jord å landet i n o m vigs anstalter. Norstedt. 131 s. E. delar av Kopparbergs län m. m . Marcus. 307 j Betänkande med förslag angående arbetslöshetens 4 bilagor. J u . motverkande genom beredskapsarbeten. Norstedt. 81 s. S. A r b e t s l ö s h e t s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e . 1. Arbets Utredning och förslag av frågorna om ytterligare löshetens omfattning, k a r a k t ä r och orsaker. Noi inskränkningar i den nuvarande folkskoleseminariestedt. xix, 554 s. S. organisationen samt om statens övertagande av de ? Arbetslöshetsutredningens b e t ä n k a n d e . 1. Bilagoj utav landstingen och vissa städer upprätthållna småb a n d I. Orsaker till arbetslöshet. Av G. Bagge. P. N skoleseminarierna m. m. Norstedt. (2), 215 s. E. ang. a r b e t s m a r k n a d e n och de faktorer, som be Utlåtande angående utförselbevissystemets verks t ä m m a dess utveckling. Av G. Huss. Norstedt, xf ningar m. m. Marcus. 25 s. J o . 149 s. S. Jordbruksutredningens betänkanden. 4. Betänkande 2 1930 års m i l i l ä r a v l ö n i n g s s a k k u n n i g a . Betänkand angående åtgärder för fjäderfäskötselns främjande. m e d förslag till a v l ö n i n g s b e s t ä m m e l s e r för icke Beckman, vj, 109 s. J o . ordinarie personal vid försvarsväsendet. Beckmar J o r d b r u k s u t r e d n i n g e n s betänkanden. 5. Statistisk vj, 101 s. F ö . översikt över d e t svenska j o r d b r u k e t s u t v e c k l i n g och läge. Av E. Höijer. Marcus. 74 s. J o . 23. Betänkande och förslag angående anskaffning, un Ny v ä r m e l e d n i n g s a m t elektrisk belysningsanläggderhåll och drift av för tulltjänsten erforderlig fort n i n g i Nationalmuseibyggnaden i Stockholm. Stat. skaffningsmateriel. Marcus. 91 s. F l . Repr.-anst. 43 s. K. 24. B e t ä n k a n d e m e d förslag till h u v u d g r u n d e r för ei Lagberedningens förslag angående vissa i n t e r n a t i o decentraliserad förvaltning av prästlönejorden m. I I nella rättsförhållanden. 3. Förslag till k o n v e n t i o n Idun. 200 s. E . mellan Sverige, D a n m a r k , Finland, Island och Norge 25. B e t ä n k a n d e m e d förslag till prästlönelag m. ir. om e r k ä n n a n d e och verkställighet av domar, m. ni. Idun. 138 s. E . Norstedt. 39 s. J u . Betänkande m e d förslag angående vissa ändringa Betänkande m e d förslag till lag o m vård av vissa i riksdagens arbetsformer m. m. Beckman. 204 s. J u skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns 27. Betänkande och förslag r ö r a n d e åtgärder för höjand l a p p m a r k e r m. fl. o m r å d e n . Marcus, iv, 398 s. J o . av säkerheten vid flygning. Beckman. 194 s. F ö Utredning m e d förslag a n g å e n d e p r e m i e r i n g a v väl- 28. Förslag till checklag m. m. Norstedt. 241 s. J u skötta m i n d r e skogsbruk. Hseggström. 06 s. J o . 29. Betänkande angående flygstyrelsens materielanskafl 1928 års l ö n e k o m m i t t é . B e t ä n k a n d e m e d förslag til I ning m. m. Marcus. 354 s. F ö . avlöningsreglemente för extra ordinarie och extra 30. Normalbestämmelser för j ä r n k o n s t r u k t i o n e r til tjänstemän, t i l l h ö r a n d e den civila statsförvaltningen byggnadsverk (järnbestämmelser). Beckman. 76 s. K m. m. Norstedt, vi, 131 s. F i . Si. Repartitionstalen för jordbruksfastighet. Marcus Utlåtande över u t k a s t till näringslag m . m. Marcus. | 60 s. F i . 28 s. H. * 32. Utredning och förslag r ö r a n d e viss omläggning a Förslag till växellag m. m. Norstedt. 254 s. J u . socialstyrelsens lönestatistik. Hseggströni. 109 s. S Provdebitering av fyr- och båkavgift samt sjömans- 33. Förräderibrott m. m. F ö r b e r e d a n d e utkast till straff husavgift. Marcus. 64 s. H . lag. Speciella delen. 10. Av J. C. W . Thyrén. Lund Riktlinjer för v i n n a n d e av viss koncentration i n o m Berling. 313 s. J u . det svenska fångvårdsväsendet. Av S. Hagströmer. i 34. Betänkande m e d u t r e d n i n g r ö r a n d e de statsunder Marcus, v, 162 s. J u . stödda växtförädlingsanstalterna. Marcus. 164 s. J f

A n m . Om särskild t r y c k o r t ej angives, är t r y c k o r t e n Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelse bokstaverna till det d e p a r t e m e n t , under vilket u t r e d n i n g e n avgivits, t. ex. E . = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t J o = j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e an o r d n i n g (nr 98) utgivas u t r e d n i n g a r n a i omslag m e d e n h e t l i e färg för varje d e p a r t e m e n t

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 931 : 34 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE MED

UTREDNING RÖRANDE DE STATSUNDERSTÖDDA VÄXTFÖRÄDLINGSANSTALTERNA AVGIVET AV

TILLKALLADE

UTREDNINGSMÄN

STOCKHOLM

1931 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

;•"«**

°tKHO^

Till Heir Statsrådet och Chefen för Kungl.

Jordbruksdepartementet.

Den 28 augusti 1930 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla högst tre utredningsmän för verkställande inom departementet av utredning enligt närmare angivna grunder rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna. På grund av detta bemyndigande anmodade herr statsrådet undertecknade f. d. landshövdingen Johan Widén, ledamoten av riksdagens andra kammare Per Edvin Sköld och sekreteraren hos Östergötlands läns hushållningssällskap Algot Einar Engström att verkställa nämnda utredning, varjämte undertecknad Widén förordnades till ordförande vid densamma. Till sekreterare vid utredningen förordnades andre kanslisekreteraren i jordbruksdepartementet Johannes Thygesen. Efter en förberedande orientering i ämnet började utredningsmännen sina överläggningar under hösten 1930. För fullgörande av uppdraget hava utredningsmännen från de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna vid Svalöv och Weibullsholm införskaffat redogörelser och upplysningar rörande den vid anstalterna för närvarande bedrivna växtförädlingsverksamheten och därmed sammanhängande anordningar. Därjämte hava utredningsmännen vid besök, som med herr statsrådets medgivande företagits vid förädlingsanstalterna, inhämtat närmare kännedom om förhållandena därstädes. För enahanda ändamål har besök gjorts vid Sveriges utsädesförenings filial vid Ultuna, varjämte utsädesföreningens filialer inom Jämtlands, Västernorrlands och Norrbottens län för utredningens räkning besökts av undertecknad Engström. Rörande vissa av de under utredningen behandlade frågorna hava utredningsmännen inhämtat upplysningar från och konfererat med chefen för statens centrala frökontrollanstalt, professorn Hemfrid Witte, professorn Nils Heribert-Nilsson, Alnarp, och docenten Carl Hallqvist, Djursholm — de båda sistnämnda tidigare anställda vid växtförädlingsanstalten vid Weibullsholm — ävensom föreståndaren för svenska betes- och vallföreningen, doktorn A. Elovson m. fl. För uppgörande av vissa be-

räkningar, avseende det av utredningsmännen för handhavande av den framtida växtförädlingsverksamheten vid Svalöv alternativt föreslagna statliga aktiebolaget, hava utredningsmännen med vederbörligt tillstånd och enligt anvisning av professorn vid handelshögskolan 0. Sillen såsom sakkunnigt biträde anlitat av Stockholms handelskammare auktoriserade revisorn Nils Olsson. Såsom resultat av sitt arbete få utredningsmännen härmed överlämna följande betänkande med utredning rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna. Kortfattad redogörelse i fråga om växtförädlingsverksamheten i Tyskland, Danmark, Norge och Finland är såsom bilaga 3 fogad vid detta betänkande. Stockholm den 10 december 1931. JOHAN WIDÉN. PER EDVIN SKÖLD.

EINAR ENGSTRÖM.

Joh:s

Thygesen.

FÖRSTA

KAPITLET.

Utredningens

uppgift.

Föreliggande utredning är närmast föranledd av riksdagens skrivelse den 31 maj 1930, nr 321, i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse den 14 mars samma år, nr 271, rörande nytt avtal mellan Sveriges utsädesförening och allmänna svenska utsädesaktiebolaget i fråga om bolagets övertagande av från föreningen utgående nya sorter och eliter av lantbruksväxter. Uti sitt över Kungl. Maj:ts berörda skrivelse avgivna utlåtande den 6 maj 1930, nr 71, uttalade jordbruksutskottet i sammanhang med förordande av nämnda avtals giltighet för en tid av tre år, räknat från den 1 juli 1930, att utskottet förutsatte, att Kungl. Maj:t skulle under tiden låta verkställa den närmare utredning rörande förevarande fråga, som vore erforderlig för ett säkrare bedömande av betingelserna för att kunna på ett för den till största delen med statsmedel uppehållna utsädesföreningen och för den växtodlande allmänheten så ekonomiskt fördelaktigt sätt som möjligt i marknaden utföra från föreningen utgående nya sorter och stammar. För ernående av detta syfte syntes, därest förhandenvarande omständigheter skulle därtill giva anledning, jämväl kunna tänkas ifrågakomma tillgripande av annan utväg än den för närvarande anlitade. Utskottet förväntade, att det förslag härutinnan, vartill den förutsatta utredningen kunde komma att leda, förelades senast 1932 års riksdag. Vid utredningen borde enligt utskottets mening även undersökas, huruvida icke statens medverkan för verksamhetens upprätthållande skulle kunna ske efter andra grunder än dem, som för närvarande tillämpades vid statsbidragets avvägande och som innebure, att detta bidrag efter granskning av föreningens utgifter i stort sett bestämdes till skillnaden mellan de beräknande utgifterna och den med utsädesaktiebolaget överenskomna avgiften för av föreningen uppdragna sorter och stammar. Utskottet ansåge det sålunda kunna ifrågasättas, om icke i stället till föreningen borde utgå ett lämpligt avvägt fixerat statsbidragsbelopp, med vilket föreningen vid den årligen återkommande planläggningen av förädlingsverksamheten skulle hava att räkna. Storleken av detta belopp

6 borde självfallet bliva beroende på resultatet av utredningen. I samband därmed borde givetvis även komma i betraktande, vilken ställning den a n d r a statsunderstödda vaxtförädlingsanstalten, Weibullsholm, u r statens synpunkt lämpligen borde intaga. Likaledes syntes böra uppmärksammas dessa båda anstalters inbördes ställning. Under åberopande av jordbruksutskottets omförmälda, av riksdagen godkända utlåtande anhöll riksdagen om utredning rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna med beaktande därvid av vad jordbruksutskottet i sitt utlåtande anfört. Sedan Kungl. Maj:t den 25 juli 1930 dels med vissa ändringar godkänt omförmälda mellan Sveriges utsädesförening och allmänna svenska utsädesaktiebolaget träffade avtal, dels ock meddelat beslut rörande statsanslag för budgetåret 1930/1931 till förberörda båda växtförädlingsanstalter, anmäldes den 28 augusti 1930 för Kungl. Maj:t riksdagens skrivelse i vad den avsåg fråga om utredning rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna. I sitt yttrande till statsrådsprotokollet framhöll chefen för jordbruksdepartementet lämpligheten av att den ifrågasatta utredningen komme till stånd. E n sådan utredning syntes departementschefen v a r a så mycket mera önskvärd för ett r ä t t bedömande av hur statens medverkan på detta område i fortsättningen borde avvägas som under senare år från utsädesföreningen framkommit olika förslag avseende betydande utvidgningar i föreningens verksamhet. Vid utredningen borde i anslutning till vad jordbruksutskottet y t t r a t i första hand n ä r m a r e undersökas, huruvida icke för utförande i allmänna marknaden av stammar och eliter, som frambragts av utsädesföreningen, någon annan form än den nuvarande skulle kunna u r statens och den växtodlande allmänhetens synpunkt v a r a att föredraga. Sedan olika tänkbara möjligheter i sådant avseende undersökts, syntes med utgångspunkt från det därvid v u n n a resultatet böra tagas i övervägande, på vad sätt och i vilken utsträckning statens direkta medverkan borde lämnas utsädesföreningen, därvid särskild uppmärksamhet borde ägnas vad jordbruksutskottet d ä r u t i n n a n anfört. Då det i sammanhanget givetvis även vore av betydelse att få n ä r m a r e klarlagt, vilken ställning u r statens synpunkt Weibullsholms växtförädlingsanstalt i fortsättningen borde intaga, ansåge departementschefen i överensstämmelse med jordbruksutskottets uttalande, att utredningen i fråga jämväl borde omfatta detta spörsmål, liksom ock att frågan om de båda anstalternas inbördes ställning därvid syntes böra tagas i betraktande.

ANDRA

KAPITLET.

Växtförädlingens betydelse för vårt lands jordbruk m. m. Växtodling och husdjursskötsel utgöra vårt jordbruks viktigaste pro- Växtförduktionsgrenar. Vidkommande särskilt växtodlingen må beaktas, huru- ^ " f ^ o e * som denna produktionsgren icke blott direkt förser folkhushållningen uppgifter. med viktiga födoämnen utan ock i stor utsträckning bildar underlag för husdjursskötseln. Dess betydelse för landets jordbruk torde därför icke kunna överskattas. Den rationellt bedrivna växtodlingen påverkas av en mångfald faktorer, vilka för ett gott resultat alla och en var kräva beaktande. Av alldeles särskild betydelse är dock växtförädlingen, som åsyftar en på vetenskaplig forskning baserad, metodisk förbättring av växterna i sådan riktning, att dessa allt bättre bringas att motsvara de ändamål, för vilka de odlas. Växtförädlingen bygger numera på förefintligheten hos växterna av ärftliga egenskaper (anlag), vilka äro oavhängiga av växternas yttre livsvillkor. Den högre avkastningen av en växtsort i jämförelse med en annan, vilken odlats under alldeles samma förhållanden, kan sålunda icke bero på de yttre livsbetingelserna utan härrör väsentligen ur sortens inneboende egenskaper. Växtsorternas ökade avkastning utgör fördenskull en ren nettovinst för odlingen, och det högre odlingsvärdet kan således anses representera en direkt ökning av nationalförmögenheten. Emellertid må bringas i erinran, att växtförädlingen ingalunda tager sikte enbart på ökad avkastning utan jämväl på åstadkommandet av förbättringar i andra avseenden, såsom i fråga om kvalitet, stråstyrka, tidighet, härdighet, sjukdomsresistens m. m. Att växtförädlingsverksamheten med hänsyn till dess hittills vunna resultat varit och är av stor betydelse, lärer av ingen bestridas. Gäller det emellertid att siffermässigt belysa värdet av växtförädlingsarbetet, resa sig stora svårigheter härför. Sålunda saknas tillförlitliga uppgifter beträffande den utsträckning, i vilken de förädlade växtsorterna odlas av landets jordbrukare. Att dessa dock numera i betydande utsträckning övergått till odling av förädlade växtsorter, belyses därav, att de tidigare allmänt odlade s. k. lantsorterna till största delen undanträngts. Bely-

s sande vittnesbörd härför lämnas bl. a. av det förhållandet, att vid femton år 1930 avhållna utsädesutställningar inom olika län från Sydsverige till Gästrikland omkring 90 % av de företrädda sädesslagen utgått från växtförädlingsanstalterna vid Svalöv och Weibullsholm. Av övriga sorter voro en del av utländskt ursprung, under det att resten härrörde från gamla lantsorter. Ett aktgivande på förhållandena i praktiken bestyrker ock lantsorternas numera ringa förekomst i odling. En annan svårighet betingas därav, att detaljerade uppgifter saknas i fråga om de förädlade sorternas avkastning vid odling under praktikens starkt växlande förhållanden. Kvantitativa beräkningar med avseende å skördeavkastningen föreligga visserligen i form av uppgifter beträffande hektarskördarnas storlek. Att emellertid tillförlitligt avgöra, i vad mån den faktiskt föreliggande ökningen av dessa skördar härrör från växtsorternas förädling eller från en förbättrad och intensifierad jordvård, låter sig svårligen göra. Det torde dock icke vara tvivel underkastat, att växtförädlingen därvid varit av mycket stor betydelse. Framhållas må slutligen vanskligheten av att beräkna den från de förädlade sorterna härrörande vinsten i form av förbättrad kvalitet och förbilligat skördearbete m. m. I betraktande av vad sålunda anförts lära alltså exakta beräkningar i fråga om det nationalekonomiska utbytet av växtförädlingsarbetet uppenbarligen icke kunna verkställas. Sveriges utsädesförening har emellertid sökt att, såvitt angår föreningens förädlingsarbete, utföra en ungefärlig uppskattning av det nationalekonomiska värdet av detta. Enligt föreningens beräkningar, vilka biläggas detta betänkande, skulle ungefär 78 % av den för spannmålsodling använda arealen vara besådd med »Svalövssorter». Det direkta mervärde, som föreningens strå- och trindsädesförädling med hänsyn till odlingens sålunda angivna omfattning tillfört landet, skulle enligt samma beräkningar årligen uppgå till något mera än 32 000 000 kr. Någon uppgift beträffande värdet av vissa andra förädlingar, såsom i fråga om rotfrukter, vallväxter, potatis m. m., har föreningen på anförda skäl icke kunnat förebringa, men anser dock, att betydande värden därigenom tillförts det svenska jordbruket. Utan att med anledning av de sålunda lämnade uppgifterna ytterligare ingå på här ifrågavarande spörsmål vilja utredningsmännen såsom sin mening uttala, att växtförädlingens hittills uppnådda resultat givetvis äro av synnerligt värde för landets jordbruk. Emellertid har det ur olika synpunkter ifrågasatts, huruvida växtförädlingen även i framtiden kunde bliva av samma betydelse som hittills. De växande svårigheterna med avseende å jordbruksprodukternas avsättning i allmänhet och icke minst i fråga om vissa för direkt konsumtion avsedda alster av växtodlingen hava förmenats snarare tala mot än för en fortsatt produktionsökning åstadkommen av den genom växtförädlingen stegrade avkastningen av de olika åkerbruksväxterna. Ävenledes har uttalats den uppfattningen, att av förädlingen i fråga nu i stort sett

9 uppnåtts vad som stått att vinna och att därför en fortsatt växtförädlingsverksamhet icke torde giva mera avsevärda ytterligare resultat. Vad angår den förra uppfattningen må framhållas, att växtförädlingen icke endast tager sikte på åstadkommandet av ökad avkastning, utan numera i väsentlig mån strävar att förbättra växtsorternas kvalitet, anpassa dessa efter de klimatiska förutsättningarna inom olika landsdelar samt göra dem motståndskraftiga mot angrepp av sjukdomar och skadedjur, m. m. Ur dessa synpunkter torde växtförädlingen uppenbarligen hava bestående uppgifter att fylla, huru det ekonomiska läget för jordbruket än kan komma att gestalta sig. Inom jordbruksnäringen nu rådande avsättningssvårigheter, vilkas framtida fortbestånd till tid, grad och omfattning icke låter sig bedöma, torde därför rimligen icke böra i alltför hög grad påverka ett ställningstagande till frågan om växtförädlingens framtida betydelse för jordbruket, synnerligast som förädlingens allmänna läggning karaktäriseras av arbeten på lång sikt. Vidkommande åter frågan om de ytterligare resultat, som av den framtida växtförädlingsverksamheten torde stå att vinna, må anföras, att växtförädlingens hittills ständigt fortlöpande framgångar närmast synas giva stöd för ett antagande, att sådana även framgent äro att förvänta. Såväl utsädesföreningen som Weibullsholmsanstalten hava i omfattande till utredningen ingivna eller eljest tillgängliga skrifter kraftigt framhållit växtförädlingsverksamhetens föreliggande möjligheter till ytterligare värdefulla resultat. I sammanhanget må tillika erinras därom, att de ständigt nya rönen inom den teoretiska ärftlighetsforskningen och andra grenar av botaniken anvisa delvis helt nya metoder för växtförädlingsarbetet. Av uttalanden från vetenskapligt håll framgår, att dessa nya metoder för förädlingsarbetets bedrivande ställa högst avsevärda framgångar i utsikt. Växtförädlingsverksamheten torde därför ännu under lång tid framåt vara i stånd att tillföra jordbruket betydande värden. Av de växtförädlingen föreliggande uppgifterna framstår kvalitetsförbättringen såsom en angelägenhet av särskild vikt. I fråga om vetet må sålunda nämnas, att den efter världskriget ständigt ökade inhemska odlingen av detta växtslag i hög grad aktualiserat frågan om en förbättring av detsammas kvalitet. Möjligheten att inom landet vinna avsättning för veteproduktionen torde nämligen vara i hög grad beroende av att sådan förbättring av vetesorternas kvalitet åstadkommes, att den eljest för en nöjaktig bakning erforderliga inblandningen av utländsk vara onödiggöres. Beaktande förtjänar jämväl frågan om förbättringen av rågsorternas kvalitet. Även beträffande korn, avsett för bryggeriändamål, är kvalitetsspörsmålet av stor betydelse. Visserligen pågå sedan flera år arbeten med framställandet av förstklassigt maltkorn, men viktiga uppgifter för förädlingsverksamheten synas ännu föreligga på detta område. I fråga om de korsbefruktande växternas förädling föreligga stora pro-

10 blem, varibland särskilt frågan om uppdragandet av självfertila sorter med högt odlingsvärde tilldrager sig intresse. Men även andra värdefulla förbättringar anses h ä r k u n n a vinnas. Då förädlingsgrenen i fråga omfattar ett flertal betydelsefulla växtslag, såsom råg, rotfrukter, flera grässorter, rödklöver och flertalet trädgårdsväxter m. fl., ä r växtförädlingen på detta område givetvis av stor betydelse. Vissa kulturväxter, såsom vall- och betesväxter samt trindsäden, hava i jämförelsevis ringa omfattning hittills varit föremål för förädling. Orsakerna härtill torde bl. a. v a r a a t t söka i den omständigheten, att flera av dessa växtslag icke i samma mån som andra lämna vinst vid exploateringen. I fråga om vallväxterna har förädlingsarbetet visserligen haft att uppvisa påtagliga framgångar, men däremot har betesväxtförädlingen knappast mer ä n påbörjats. Betydelsen av de ifrågavarande växtslagen samt angelägenheten av en vidgad förädlingsverksamhet på området belyses till fullo därav, att vallväxtskördarnas värde för närvarande utgör icke mindre än omkring en tredjedel av landets totalskörd och att behovet a v utsäde för betesmarkerna till största delen fylles av importerad vara, ofta av synnerligen tvivelaktigt odlingsvärde. Trindsädesförädlingen torde få anses vara av icke mindre betydelse. Densamma har hittills omfattat huvudsakligen matärter, av vilka en del särskilt inom södra Sverige odlingsvärda sorter framställts. Även foderärter och vicker h a v a blivit föremål för förädling. Några n y a sorter av dessa båda växtslag h a v a emellertid — på ett par u n d a n t a g n ä r — icke under de senare åren tillförts den praktiska växtodlingen. Med hänsyn till jordbrukarnas u r ekonomisk synpunkt ofta berättigade önskemål a t t genom egen odling producera tillräckliga mängder äggviterikt foder särskilt för kreaturens vinterutfodring är påtagligen ett fortsatt förädlingsarbete med avseende på berörda växtslag mycket betydelsefullt. E n ytterligare för växtförädlingen angelägen uppgift består i uppdragandet av växtsorter, vilka kunna tåla och utnyttja en ökad gödsling av jorden särskilt med kväve. Med stöd av kemiens och teknikens På senare tid gjorda stora landvinningar kunna numera konstgjorda kvävegödselmedel framställas i snart sagt obegränsade mängder och till väsentligen billigare pris än tidigare. Visserligen har växtförädlingen på sitt program redan upptagit frågan om uppdragandet av sorter med ökad förmåga att tillgodogöra sig rikligare kvävegivor, men detta spörsmål framstår likväl såsom en synnerligen viktig framtidsuppgift. I fråga om växtförädlingens mera betydande uppgifter må slutligen erinras om vad ovan framhållits rörande uppdragandet av sorter, vilka i möjligaste mån äro resistenta mot angrepp av sjukdomar och skadedjur. Även denna fråga är redan föremål för förädlingens särskilda uppmärksamhet, och strävandena på området hava också krönts med icke r i n g a framgång. Ännu återstå dock omfattande arbeten, synnerligast som sjukdomsfrekvensen synes tilltaga med den ökade intensiteten hos växt-

odlingen och nya växtsjukdomar tid efter annan vinna insteg och utbredning inom landet. Av förestående exemplifiering till belysande av växtförädlingens betydelse och förestående uppgifter torde framgå, att en på vetenskapliga grunder bedriven växtförädling även för framtiden är av behovet påkallad och att densamma i flera avseenden behöver utvidgas. Dess åsidosättande skulle enligt utredningsmännens uppfattning för landet innebära en stor förlust.

Såsom resultat av förädlingsverksamheten hava framkommit en mång- Bew^rf fald för olika förhållanden avsedda växtsorter. Av dessa hava efter in- ^ulge,n. £. gående, vanligen under flera år fortlöpande prövning ett stort antal vi- hovet av offi sat sig odlingsvärda och därför efter förökning utförts i marknaden för c' ning. allmän odling. En del sorter hava dock sedermera ersatts med nya mera värdefulla dylika, samtidigt som andra, vilka icke längre ansetts odlingsvärda, upphört att föras i marknaden. Beaktas må emellertid, att flertalet av de numera indragna växtsorterna vid tidpunkten för deras utförande i marknaden likvisst betytt ett framsteg vid odlingen av resp. växtslag. Från växtförädlingsanstalterna vid Svalöv och Weibullsholm hava införskaffats fullständiga förteckningar över de under senare år från anstalterna till allmän odling utlämnade nya växtsorterna. En på grundval av dessa förteckningar jämte föreliggande tidigare uppgifter gjord sammanställning meddelas i omstående tabell. I förbigående må anmärkas, att de i tabellen meddelade sifferuppgifterna icke äro utslagsgivande såvitt angår en jämförelse av verksamhetens omfattning vid de båda förädlingsanstalterna, detta på grund av de olika principer, som vid anstalterna tillämpas i fråga om de framkomna förädlingsprodukternas utlämnande till förökning. I fråga om rotfrukter föreligger vid båda anstalterna ett rikt förädlingsresultat. Särskilt har Weibullsholmsanstalten på detta område utfört ett synnerligen förtjänstfullt arbete. Vidkommande rotfruktsförädlingen må emellertid märkas, att densamma bedrives efter delvis andra riktlinjer än som gälla övriga växtslag. Av rotfruktssorterna producera sålunda årligen vederbörande förädlare elit- eller stamfrö, vilket överlämnas för reproduktion av handelsfrö. Därjämte tillhandahållas tid efter annan nya och bättre stammar till ersättning för äldre av samma sort. De nya stammarna åsättas emellertid icke nya namn, då de i morfologiskt hänseende nära överensstämma med de äldre. Arbetet på området avser sålunda dels ett vidmakthållande, dels ock en kontinuerlig förbättring av det tidigare framställda sortimentet. I omstående tabell har därför icke införts någon uppgift beträffande antalet utlämnade, resp. handelsförda sorter av ifrågavarande växtslag.

12 Antal

u t l ä m n a d e ,

resp.

från Svalövsanstalten (inkl. filialerna) 1886 — 1905

V ä x t s l a g

1906 — 1915

utläm- dirav utlämnade handels- nade förda i

1916 — 1925

Höstvete

12 Vårvete

6 Råg

4 Vithavre

7 Svarthavre

3 Tvåradskorn

3 Sexradskorn

1 Ärter Vicker

1926 — 1930

därav därav därav utläm- handels- utlämhandelshandelsnade nade förda förda förda 12

1 3

Vallväxter

3 Potatis

6 7

Spånads- och oljeväxter .. Köksväxter Summa

27 Eedan en flyktig granskning av det ovan angivna siffermaterialet giver vid handen att, därest resultatet av växtförädlingsverksamheten bedömes ur synpunkten av antalet framställda nya sorter, verksamheten varit av betydande omfattning. Sammanlagda antalet av de vid förädlingsanstalterna i fråga uppdragna och såsom odlingsvärda utlämnade nya växtsorterna uppgår sålunda till icke mindre än 218. Antalet därav handelsförda sorter uppgår till 161. Emellertid har tid efter annan gjorts gällande, att förädlingsarbetet skulle i viss mån hava inriktats med allt för stor hänsyn till det med förädlingsprodukternas exploatering sammanhängande merkantila intresset och att detta intresse skulle hava föranlett utsläppande i marknaden av nya sorter i en omfattning, som icke betingats av föreliggande behov. Med avseende härå må anföras, att den ovan angivna sammanställningen icke synes jäva ett antagande att växtsorter, vilkas exploatering förmodats erbjuda större vinstmöjligheter än andra, i första hand blivit föremål för förädling och att sålunda jordbrukets intresse understundom torde hava blivit åsidosatt. Det lärer heller icke kunna bestridas, att det merkantila intresset medfört viss benägenhet till utsläppande i marknaden av ett alltför stort antal nya växtsorter. Emellertid må icke förbises, att här ifrågavarande verksamhet visserligen baserats på teoretisk-vetenskaplig grund, men att densamma dock ytterst till sin ka-

13 ti a n d e 1 s f o r d a

v ä S. t S 0 r t e r från Weibullsholmsans tälten

1912- -1915

Summa

1916- -1925

1926- -1930

Summa summarum

Summa

därav utläm- därav utläm- därav utläm- därav utläm- därav utläm- därav utlämhandels- nade handels- nade handels- nade handels- nade handels- nade handelsnade förda förda förda förda förda förda 42

— — — —

1 2

— —

—

— — — —

—

6 2

—

9 2

—

162 Ill

raktär är av praktisk art och avser jordbrukets ekonomiska gagn, vartill kommer, att förädlingsverksamheten visat sig icke kunna skapa egen ekonomisk oavhängighet. I sammanhanget må nämnas att, på av utredningsmännen i ämnet gjord förfrågan, Sveriges fröengrossistförening givit uttryck för en bestämd uppfattning, att allt för många nya växtsorter blivit av växtförädlingsanstalterna vid Svalöv och Weibullsholm utsläppta i allmänna marknaden. Påtalats har vidare, att affärsföretag inom branschen understundom skulle hava i marknaden utlämnat sorter, vilka i odlingsvärde endast föga skilt sig från varandra, ävensom att dylika affärsföretag av rent ekonomiska bevekelsegrunder med korta tidsmellanrum skulle hava utsläppt nya sorter, vilka blott varit obetydligt överlägsna tidigare handelsförda sådana. Ehuru full klarhet i fråga om nämnda åtgärders förekomst icke står att vinna, synes likväl icke uteslutet, att så kunnat vara fallet. Givet är, att i dylika företeelser ligger ett för utsädesmarknaden oroande moment, ägnat att förorsaka både praktiska och ekonomiska olägenheter för jordbruket. Under senare tid har från kvarnintressets sida uttalats önskvärdheten av att för den inhemska brödsädeskonsumtionen till förfogande ställas i möjligaste mån enhetliga partier särskilt av vete. Tillgodoseendet av detta tydligen i och för sig berättigade önskemål underlättas påtagligen icke av

14 förekomsten av ett större antal mer eller mindre skiljaktiga sorter, odlade jämsides inom ett och samma tämligen begränsade odlingsområde. — Krav på enhetliga odlingar hava ock framförts av havregrynskvarnarna samt av bryggerierna. — Vidkommande sockerindustrien har denna, i syfte av enhetlig vara, förbehållit sig att själv tillhandahålla odlarna betfrö till utsäde. Även om med h ä n s y n till v å r t lands mycket skiftande klimat och jordm å n ett relativt betydande antal olika växtsorter påtagligen erfordras för uppnående av högsta möjliga skördeutbyte, förringar detta dock enligt utredningsmännens åsikt icke olägenheterna av ett alltför rikligt sortiment av ett och samma växtslag. I varje fall böra därför i marknaden icke utföras nya växtsorter, vilka i odlingsvärde alls icke eller endast obetydligt överträffa redan förut i odling varande sådana. Med hänsyn härtill synes angeläget, att en opartisk och tillförlitlig prövning från det allmännas sida åvägabringas beträffande odlingsvärdet av nya växtsorter, vilka avses att utföras i allmänna marknaden. Detta spörsmål bliver framdeles föremål för utredningsmännens närmare övervägande. 1 vaxtfbrAv förberörda översikt torde framgå, att växtförädlingsverksamheten samheTms^be- ^ a ^ a ^ uppvisa betydande resultat. Flera omständigheter hava bidragit hov av stats- härtill, men framgångarna synas dock främst kunna tillskrivas den förunderstöd. tjänstfulla praktiska och vetenskapliga grund, varpå verksamheten allt ifrån dess början vilat. F r å n auktoritativa håll har ock framhållits, att svensk växtförädling v a r i t av banbrytande a r t och att v å r t land på området intager en framstående ställning. Emellertid förete förhållandena på växtodlingens område en ständig och delvis mycket hastigt försiggående utveckling. Såsom ovan berörts göras sålunda inom den teoretiska ärftlighetsforskningen, växtfysiologien och a n d r a forskningsområden oavbrutet nya vetenskapliga rön, varigenom såväl nya metoder som ock förbättring av äldre sådana erbjuda sig. Försökstekniken företer ock livlig utveckling. Även framkomma från den praktiska växtodlingens företrädare ständigt nya önskemål och krav. Det måste därför anses v a r a i hög grad angeläget, att växtförädlingsverksamheten till gagn för landet fortfarande uppehälles på en fullt nöjaktig nivå och att densamma även beredes möjlighet till fortsatt framgångsrik utveckling. För uppnående av dessa syften erfordras emellertid ekonomiska resurser av icke ringa mått. Enligt vad erfarenheten givit vid handen ä r växtförädlingsverksamheten icke i tillfälle att i så måtto utnyttja vunna resultat, a t t kostnaderna för densamma därav kunna täckas. Bedrivandet av kvalificerad förädlingsverksamhet kräver nämligen tillgång till såväl vetenskapligt skolade förädlingsledare som ock praktiskt kunniga försöksledare. Dessutom erfordras en förhållandevis stor personal för förädlingsarbetets 1

Sid. 124 ff.

15 praktiska utförande. En tidsenlig förädlingsanstalt måste därtill förfoga över tillräckliga jordområden, arbetslokaler, laboratorier och utensilier m. m. Uppmärksammas må även, att förädlingsverksamheten städse måste arbeta på lång sikt och att arbeten, vilka med betydande kostnader fullföljts under en lång följd av år, understundom slutligen kunna visa sig resultatlösa eller i varje fall icke motsvara förväntningarna. Sist men icke minst må därtill beaktas, att vid förädlingen endast relativt små kvantiteter förädlat material framställas och att det visat sig icke vara möjligt att från utövarna av den merkantila exploateringen av förädlingsresultaten erhålla ett mot förädlingskostnaderna svarande vederlag. Vid sådant förhållande och med hänsyn till det nationalekonomiska värdet av växtförädlingsverksamheten har understöd från det allmännas sida hittills i stor utsträckning beviljats till dennas upprätthållande. Enligt utredningsmännens åsikt erfordras dylikt understöd även framgent, därest växtförädlingsverksamheten skall kunna bibehållas vid nuvarande nivå och omfattning.

TREDJE

KAPITLET.

N u v a r a n d e v e r k s a m h e t vid Svalöv. Den vid Svalöv bedrivna verksamheten är av dels praktiskt-vetenskaplig, dels merkantil art. Den förra utövas av Sveriges utsädesförening och åsyftar uppdragande på vetenskaplig grundval av nya sorter, stammar och eliter av jordbrukets kulturväxter, vilka i ett eller flera avseenden förete bättre egenskaper än redan odlade; den senare åter bedrives av allmänna svenska utsädesaktiebolaget, vars huvudsakliga uppgift är att exploatera resultaten av nämnda förenings förädlingsverksamhet. I n n a n utredningsmännen ingå på ett närmare övervägande av spörsmålen, under vilka organisationsformer och betingelser i övrigt den framtida växtförädlingsverksamheten vid Svalöv lämpligen synes böra utövas, torde kortfattad redogörelse få lämnas beträffande de nuvarande anordningarna för nämnda verksamhet. Till Svalöv är numera förlagd jämväl den i anslutning till professorn Nils Herman Nilsson-Ehles personliga professur vid universitetet i Lund upprättade institutionen för ärftlighetsforskning. I fråga om dennas samband med den av utsädesföreningen bedrivna verksamheten skall i det följande n ä r m a r e översikt lämnas. A. Sveriges utsädesförening. vmdes/öre- Sveriges utsädesförenings organisation och verksamhet är n ä r m a r e regganisati°on l e r a d genom av föreningen antagna stadgar, vilka den 24 oktober 1913 m. m. av Kungl. Maj:t fastställts att lända till efterrättelse såsom villkor för föreningens tillgodonjutande av statsanslag. I § 8 av nämnda stadgar har år 1929 vidtagits viss ändring, som emellertid icke blivit föremål för Kungl. Maj:ts fastställelse. Enligt stadgarna, vilkas huvudsakliga innehåll härmed återgives, har föreningen till ändamål att verka för odling och utveckling av förbättrade sädesslag och frösorter samt denna odlings tillgodogörande inom landet och i utlandet. Detta ändamål skall föreningen i mån av krafter och tillgångar söka u p p n å : genom att på skilda orter utföra noggranna, kontrollerade försök för utrönande av här i landet såväl som i utlandet odlade framstående växters olika värde och lämplighet för våra förhållanden;

17 genom a t t förmedelst omsorgsfull och under insiktsfull ledning utförd förädling åstadkomma u t m ä r k t a stamutsäden och verka för deras spridning inom landet; genom a t t befrämja gräsfröodling och verka för en mera rationell odling av rotfrukter och övriga foderväxter; genom a t t förmedelst utställningar, tryckalster och a n d r a lämpliga åtgärder sprida kännedom om och bana väg för användandet av gott utsäde. Föreningens angelägenheter handhavas av en styrelse, bestående av sju ledamöter, av vilka ordföranden och fyra ledamöter utses av Kungl. Maj:t för en tid av två år i sänder och de två övriga ledamöterna jämte två suppleanter för dem utses för samma tid av föreningen själv. Styrelsen äger a t t inom sig utse ett utskott av tre ledamöter för det närmaste h a n d h a v a n d e t och övervakandet av anstaltens löpande ärenden. — Föreståndaren för anstalten leder och övervakar verksamhetens olika grenar vid huvudanstalten och filialerna enligt av styrelsen fastställd plan och h a n d h a r därjämte själv någon gren av förädlingen. — Föreståndarna för de olika arbetsavdelningarna handhava verksamheten en var inom sin avdelning och skola årligen gemensamt under ledning av anstaltens föreståndare uppgöra och till styrelsen ingiva förslag till arbetsplan och stat för nästföljande år. —- Det åligger föreningens styrelse att tillse, a t t erforderligt samarbete med centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet bliver, i vad på föreningen ankommer, vederbörligen upprätthållet. — För granskning av föreningens räkenskaper skola årligen utses tre revisorer jämte suppleanter, nämligen två jämte suppleanter av Kungl. Maj:t och en jämte suppleant av föreningen. — Föreningen samm a n t r ä d e r å ordinarie årsmöte en gång årligen. E x t r a föreningsmöte hålles, då styrelsen finner sådant nödigt för angelägna frågor. — Skulle föreningen upplösas eller dess verksamhet av a n d r a grunder upphöra, tillkommer beslutanderätten, huru med föreningens fastigheter och övriga egendom skall förfaras, de hushållningssällskap och ännu då levande enskilda personer, som till föreningens fonder bidragit med 1000 kr. eller däröver, varvid för varje skänkt tusental kronor skall beräknas rättighet till en röst, dock med förbehåll att med användningen av föreningens egendom skall avses ett för jordbruket gagneligt ändamål. Föreningens medlemsantal utgjorde vid 1931 års ingång 732, varav 295 ständiga och 437 årsmedlemmar. Mellan utsädesföreningen och det i förhållande till föreningen fristå- Samarbete . T

-i , • T i

• i

med allmänna

ende, helt merkantilt betonade allmänna svenska utsadesaktiebolaget h a r ^ e w s Ä a ut_ bolaget.ie senast den 3 mars 1930, till reglerande av föreningens och bolagets in- s »^f«^ bördes ställning, u p p r ä t t a t s ett avtal, vilket av Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande den 25 juli 1930 med vissa ä n d r i n g a r godkänts (bil. 1). U r detsamma må i huvudsak återgivas följande. Bolaget tillförsäkras ensamrätt att under avtalstiden erhålla de n y a 2 — 31274S.

18 sorter och eliter av lantbruksväxter av olika slag, som av föreningen anses färdiga att utsläppas till allmän odling, dock att föreningen äger att dels för behövliga försöksodlingar utlämna utsäde av nya sorter eller eliter, dels ock, därest bolaget vägrar mottaga erbjuden sort eller elit eller anser mottagen dylik icke längre värd att föras i handeln, överlåta sådan sort eller elit åt annan till förökning och försäljning. — Föreningen överlåter å bolaget ensamrätt att under avtalstiden å föreningens vägnar begära och erhålla frövara av föreningens sort eller elit betecknad som original i plomberings- och insyningsbevis samt att under sådan beteckning saluhålla varan. — Bolaget åligger att väl vårda, föröka och under statens centrala frökontrollanstalts kontroll och plomb i allmän marknad saluhålla utsäde av alla sorter, som från föreningen mottagits. — Till betryggande av nödig förökning av från föreningen erhållna utsäden skall bolaget förfoga över tillräckligt stort och välskött jordbruk samt tidsenliga av föreningens styrelse godkända magasinslokaler med för utsädets skötsel erforderliga rensnings- och sorteringsmaskiner m. m. — Bolaget har att ställa sig till efterrättelse av föreningens styrelse för bibehållande av sorternas värde meddelade rimliga föreskrifter beträffande odling, förökning och skötsel av dessa. — I avseende å såväl förökningen och spridningen av de från föreningen övertagna sorterna och eliterna som ock alla andra av bolaget marknadsförda utsädesvaror skall bolaget vara underkastat av statens centrala frökontrollanstalt anbefalld kontroll. — Vid förökning av sådana från föreningen mottagna sorter, vilka med ekonomisk fördel kunna odlas inom landet, må bolaget icke utan föreningsstyrelsens medgivande ingå avtal rörande odling i främmande land. — Föreningens styrelse är förbehållen rätt att yttra sig över de pris, till vilka utsäden av föreningens sorter tillhandahållas allmänheten. — Bolaget är berättigat att med föreningsstyrelsens medgivande förvärva rättighet till förande i handeln av utav annan förädlare än föreningen framställd sort, vilken befinnes särskilt lämplig eller överträffar föreningens sorter. — Såsom ersättning för den bolaget enligt detta avtal tillförsäkrade rätt har bolaget att till föreningen erlägga dels en årlig grundavgift av 60 000 kr., dels ock, för den händelse bolagets årliga försäljning av föreningens originalvaror skulle överstiga 1500 000 kr., en efter vissa grunder beräknad tilläggsavgift av 2 % av den överskjutande försäljningssumman för dylika originalvaror. — Bolaget åligger att ställa till föreningens förfogande den för försöken erforderliga åkerarealen färdigberedd och gödslad med vissa kvantiteter kreaturs- och konstgödsel; i ersättning härför har föreningen att till bolaget erlägga viss årlig avgift per hektar använd mark. — Föreningen och bolaget äro till främjande av ett gott samarbete dem emellan ömsesidigt tillförsäkrade viss representationsrätt vid styrelsesammanträdena. — Avtalets giltighet omfattar tiden 1 juli 1930—30 juni 1933. — Giltigheten av detsamma förutsätter vissa bestämmelser i den för bolaget fastställda bolagsordningen, varibland att Kungl. Maj:t skall äga utse en

19 ledamot i bolagets styrelse samt ett ombud a t t för statens r ä k n i n g årligen deltaga i granskningen av bolagets räkenskaper och förvaltning. Till reglerande av samarbetet på kontrollverksamhetens område h a v a Samarbete u p p r ä t t a t s överenskommelser dels den 10 m a r s 1930 mellan statens cen- centa^frö trala frökontrollanstalt och utsädesbolaget, dels ock den 18 i samma må- kontrollanstalt nad mellan centrala frökontrollanstalten och utsädesföreningen. ' Enligt överenskommelsen mellan centrala frökontrollanstalten och utsädesbolaget har detta att ställa sin försäljning av samtliga utsädesv a r o r under den kontroll frökontrollanstalten anbefaller. Kontrollen skall avse såväl förökningen och spridningen av de från utsädesföreningen övertagna sorter, stammar och eliter som ock alla andr a a v utsädesbolaget i allmänna marknaden förda utsädesvaror. — Frökontrollanstalten åligger a t t utöva kontroll och verkställa plombering i enlighet med gällande författningar och föreskrifter, enligt vilka utsädesföreningen för plombering av utsäde såsom originalvara skall utföra all fältbesiktnings- och kärnprovskontroll. Fältbesiktningskontrollen omfatt a r dock icke utom landet förekommande odling och icke heller inom landet så belägen odling, att kostnaden för besiktningen skulle bliva oskäligt hög i förhållande till odlingens omfattning. — För det kontrollarbete frökontrollanstalten sålunda åtagit sig utföra erlägger utsädesbolaget till anstalten för varje år dels en grundavgift av 50 000 kr., dels ock en eventuell tilläggsavgift, beroende av antalet utförda fullständiga analyser, plomberingar, efterkontrollodlingar och besiktigad areal odlingar. — Överenskommelsen gäller för tiden till och med den 30 juni 1933. Ovanberörda överenskommelse mellan centrala frökontrollanstalten och utsädesföreningen innehåller i huvudsak åtagande från utsädesföreningens sida att h a n d h a v a all fältbesiktnings- och kärnprovskontroll över av utsädesbolaget förda originalutsäden och att i överensstämmelse därmed granska och godkänna av bolaget för kontraktsodlingar avsedda partier samt verkställa fältbesiktningskontroll över sådana från föreningens sorter, stammar och eliter härstammande grödor, vilka bolaget för statsplombering som originalvara anmäler. Därest av utsädesbolaget fältbesiktningskontroll önskas beträffande odling av sorter, som ej äro att beteckna såsom original, åligger frökontrollanstalten att för fullgörande av dylik besiktning anlita utsädesföreningen. Vid kontroll av sortrenhet skola efter gemensam överenskommelse i princip samma metoder tillämpas såväl av föreningen som av anstalten. — Utsädesföreningen är skyldig att i fråga om utsädesvaror av såväl egna sorter som a n d r a verkställa sådana förberedande analyser, som äro nödvändiga för inköp, godkännande av leverans och iordningställande av utsädesvaror. — Frökontrollanstalten åligger att omedelbart lämna utsädesföreningen avskrifter av alla för utsädesbolagets r ä k n i n g utfärdade analysbevis. — F ö r de arbeten utsädesföreningen sålunda åtagit sig utföra erlägger frökontrollanstalten årligen

20 till föreningen dels en grundavgift av 15 000 kr., v a r a v 10 000 kr. för insyning och 5 000 kr. för förberedande analyser, dels ock en eventuell tillläggsavgift, beroende av besiktigad areal och antalet förberedande analyser. — Överenskommelsen gäller för tiden till och med den 30 juni 1933. Samarbete Uppdrag i fråga om speciella förädlingsarbeten och försök m. m. hava ed vissa en- a v v j s s a organisationer och enskilda personer anförtrotts utsädesförening:uda institutioner, en, därvid i vissa fall medel ställts till föreningens förfogande. Sålunda har Skånes betodlares centralförening såsom bidrag till kostnaderna för förädlingsarbeten och försök med sockerbetor från och med år 1921 lämnat föreningen ett årligt anslag av 1 600 kr. Under femårsperioden 1921—1925 lämnade centralföreningen jämväl ett årligt understöd av 1000 kr. till stamförsök med sockerbetor. F ö r fullföljande och utveckling av de kombinerade sort- och kvävegödslingsförsök, som under å r e n 1927—1929 bedrevos med understöd av chilesalpeterkommittén i Göteborg, har utsädesföreningen av I. G. Farbenindustrie Aktiengesellschaft, Berlin, från och med år 1930 för en sexårsperiod tillförsäkrats ett årligt understöd av 10 950 kr. F r å n Svenska bryggareföreningen h a r utsädesföreningen under år 1930 erhållit ett engångsanslag av 15 000 kr. för iordningställande samt utrustande med behövliga a p p a r a t e r av föreningens kemiska laboratorium. De anskaffade a p p a r a t e r n a äro bl. a. avsedda för undersökningar av stärkelsehalten m. m. hos korn. Genom anslag, som av lantbruksakademien tilldelats utsädesföreningen från aktiebolaget Separators luzernfond, hava möjliggjorts omfattande förädlings- och försöksarbeten med blåluzern. I samarbete med Föreningen för svensk humleodling och med anslag från denna förening h a r utsädesföreningen upptagit arbeten på uppdragande av nya inhemska humlesorter. Även bedriver utsädesföreningen samarbete med Skånes fröodlingsförening och andra dylika föreningar, varjämte föreningen medverkar vid utsädes- och fröutställningar inom skilda delar av landet. Slutligen utför utsädesföreningen på uppdrag av l a n t m ä n och spannmålshandlande för dessas räkning kvalitetsklassificering av handelspartier av vårvete, varjämte å föreningens baknings- och kemiska laboratorier i Svalöv åt statens spannmålsnämnd utföras cereala undersökningar. Fbrädlingsoch försöksverksamheten.

Utsädesföreningens verksamhet bedrives dels vid huvudanstalten å Svalöv, dels ock vid filialer i olika delar av landet. Den vid huvudanstalten utövade förädlings- och försöksverksamheten är i organisatoriskt hänseende fördelad å följande v a r för sig arbetande avdelningar, nämligen: Vete- och havreavdelningen, omfattande förädlingsarbeten med vete och h a v r e samt cereala undersökningar;

21 Rågavdelningen, omfattande förädlingsarbeten med råg; Kornavdelningen, omfattande förädlingsarbeten med korn; Vallväxtavdelningen, omfattande förädlingsarbeten med gräs-, klöveroch luzernarter, dels slåtterväxter, dels betesväxter; Rotfruktsavdelningen, omfattande förädlingsarbeten med foder- och sockerbetor, kålrötter, rovor, morötter och fodermärgkål. Till avdelningen höra även olje- och spånadsväxter, av vilka senare dock för närvarande endast lin är föremål för förädling; Avdelningen för baljväxter, potatis och studier av växtsjukdomar, omfattande förädlingsarbeten med ärter och potatis samt undersökningar rörande sådana växtpatologiska spörsmål, som sammanhänga med föreningens förädlingsarbeten samt växtsorternas förökning; Kromosomavdelningen, omfattande kromosomforskning och därtill ansluten växtförädling; Kemiska avdelningen, vilken i anslutning till ovannämnda förädlingsarbeten utför omfattande kemiska undersökningar i första hand rörande kvalitetsegenskaper hos förädlingsmaterialet (mjölanalyser å brödsäd, analyser å korn rörande dess lämplighet för bryggeriändamål, fodervärdeundersökningar å vallväxter och rotfrukter m. m.); samt Kontrollavdelningen, vilken utför föreningens stamsädeskontroll (fältbesiktning med därmed förenad fält- och kärnprovskontroll) samt förberedande kvalitetskontroll beträffande allmänna svenska utsädesaktiebolagets utsädesvaror. Utöver området för avdelningarnas förenämnda egentliga arbetsuppgifter omfattar emellertid verksamheten ytterligare sådana, gemensamma för samtliga avdelningar eller för flertalet av dem. Förädlingsavdelningarna handhava sålunda, envar beträffande sitt verksamhetsområde, övervakandet av filialernas verksamhet. Även uppehålla avdelningarna samarbete med centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. En eller flera av föreningens avdelningsföreståndare deltaga sålunda i det sammanträde mellan centralanstaltens avdelningsföreståndare, vid vilket arbetsplan för denna anstalts avdelningar uppgöres. Vidare insändas årligen till centralanstalten de av föreningens avdelningsföreståndare upprättade förslagen över nya sorter, vilka efter förutgången prövning i föreningens egna försök samt vid filialerna kunna anses värda att prövas i de lokala av centralanstaltens jordbruksavdelning samt hushållningssällskapen utförda lokala sortförsöken. Förslagen i fråga underkastas prövning dels vid kommitténs för hushållningssällskapens jordbruksförsök årligen återkommande möte, dels ock vid det årligen av centralanstalten anordnade mötet med hushållningssällskapens försöksledare m. fl. Härutöver bedriva avdelningarna samarbete med allmänna svenska utsädesaktiebolaget genom överläggningar med bolagets ledning och föreståndarna för dess avdelningskontor angående nya växtsorter och dessas utsläppande i marknaden, försöksfältens placering på bolagets jord, kontroll-

22 verksamheten och en mångfald a n d r a frågor av gemensamt intresse; avdelningarna lämna ock bidrag till bolagets årskataloger m. m. Den föreningen tillhöriga, för avdelningarnas ovanberörda försöksverksamhet avsedda jorden är till arealen relativt obetydlig; behovet härutinn a n utfylles i övrigt till största delen av utsädesbolaget tillhöriga jordområden. Föreningens egen jord är uppdelad i sju skiften, v a r t d e r a omfattande c:a 1-5 har. För n ä r v a r a n d e användes följande växtföljd: 1) grönfoderträda, 2) höstsädesförsök, 3) baljväxter, 4) rotfrukter och potatis, 5) vårsäd, 6) vall, 7) vårsäd. Under år 1930 har föreningens jord använts för följande ä n d a m å l : Grönfoderträda Tö hektar Höstsädesförsök 1-5 » Rotfrukter och potatis (försök) 1-5 » Vårsäd (förökningar) 1*5 » Vall 1-5 » Vårsäd (försök) 1-5 » Ärftlighetsinstitutionen (försök) 1-5 » Summa 10'5 hektar. Av föreningens jord användes sålunda */? eller 7*5 har till försök och 2/7 till utjämnande grödor (grönfoder och vall). I arealen för försök ä r då även inräknat det skifte, som upptages av smärre förökningar av vårsäd och i vilket jämväl insådd av vall sker, ävensom hela rotfruktsskiftet, dock att i vissa fall en mindre del av detta utfylles med rotfrukter för ladugårdens behov. Enligt utredningsmännen tillhandakommen förteckning över de under år 1930 för växtförädlingen j ä m t e ärftlighetsinstitutionen använda odlingsparcellerna uppgingo dessa vid Svalöv till ett antal av 31289. Av dessa voro emellertid allenast 6 993 belägna å utsädesföreningens egen jord. Övriga parceller, sålunda icke mindre än 24 296, voro utplacerade å utsädesbolaget och andra ägare tillhöriga jordområden. Vid föreningens filialer utgjorde parcellantalet år 1930 23 409. Parcellernas vid Svalöv fördelning ur brukningssynpunkt angives å nämnda förteckning. Utsädesföreningens förädlings- och försöksverksamhet bedrives emellertid förutom vid huvudanstalten i Svalöv jämväl vid å t t a föreningen tillhöriga filialer, förlagda till skilda delar av landet. Filialerna i fråga äro följande: Kalmarfilialen, Östgötafilialen, Västgötafilialen, Värmlandsfilialen, Ultunafilialen, Västernorrlandsfilialen, Jämtlandsfilialen och ö v r e Norrlandsfilialen. 1 Metodik och Den vid huvudanstalten och filialerna bedrivna praktiskt-vetenskapliga **gifted verksamheten åsyftar huvudsakligen frambringandet av nya och bättre sorter, stammar och eliter av v å r a åkerbruksväxter. 1

Samtliga utsädesföreningens filialer berörande spörsmål, såsom deras förläggning, verksamhet, ekonomi och framtida ställning m. m., bliva framdeles i ett sammanhang föremål för ingående utredning (sid. 73 ff.).

23 I fråga om tillvägagångssättet härvid må ur en av utsädesföreningen lämnad redogörelse i korthet återgivas följande. Vid förädlingsarbetet användes numera genomgående den s. k. pedigreemetoden, d. v. s. urval av enskilda plantor, vilka sedermera uppdragas i enskilda bestånd. Vid förädlingen anlitas dels direkt urval ur gamla lantsorter eller blandade s. k. populationer, dels ock korsningar, som kunna avse än förenande av olika praktiskt värdefulla egenskaper hos olika sorter eller arter (vanlig korsningsförädling), än förändring av graden av en och samma önskvärda egenskap (s. k. transgressionsförädling). Mångsidiga studier, iakttagelser och undersökningar av samt grundliga jämförelser inom urvalsmaterialet såväl på fältet som på laboratorierna avse a t t så småningom utvälja de värdefullaste linjerna, varpå följer dessas förökning och tillgodogörande för jordbruket. Detta uppnås i första hand genom praktiska på olika stadier fortgående fältförsök, vilka i huvudsak äro gemensamma för samtliga växtslag och omfatta smärre studieparceller av diverse art, förberedande och egentliga jämförande försök samt förökningar och renodlingar m. m. Rörande föreningens hithörande verksamhet hava till utredningsmännen överlämnats dels redogörelse för de olika avdelningarnas vid huvudanstalten ävensom filialernas arbetsuppgifter, dels ock allmän översikt beträffande de mål, vägar och metoder, som vid förädlingsverksamhetens bedrivande följas. Berättelserna i fråga äro bilagda detta betänkande. J ä m l i k t därom av Kungl. Maj:t meddelad föreskrift har föreningen att Föreningens vid ingivande av ansökan om statsbidrag för uppehållande av verksam- budget för °

heten foga av dess styrelse uppgjort förslag till inkomst- och utgiftsstat för stundande budgetår. Sålunda ingivna statförslag hava årligen blivit föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning. För budgetåret 1931/ 1932 har följande inkomst- och utgiftsstat blivit för föreningen fastställd. Av Kungl. Maj:t för budgetåret 1931/1932 godkänd inkomst- och utgiftsstat för Sveriges utsädesförening. Inkomster. Årsmedlemsavgifter 3 000 Annonser i tidskriften 1 000 Hyror 7 800 Allmänna svenska utsädesaktiebolagets grundavgift .... 60 000 Bolagets tilläggsavgift (beräknad) 5 200 Statens centrala frökontrollanstalts grundavgift 15 000 Anstaltens tilläggsavgift (beräknad) — 92 000 Statsanslag: till huvudanstalten 144 415 » filialerna 103 585 248 000 340 000 Summa kronor 340 000. Utgifter. 1. För huvudanstalten m. m. Avlöning till tjänstemän m. fl. vid Svalöv 88 550 Arvode till siffergranskare 500 89 050

1QS1

24 Dyrtidstillägg åt tjänstemän ro. fl. vid Svalöv Styrelse och revisorer, reseersättning Resekostnader och representation Försöksverksamheten vid Svalöv: Allmänna omkostnader Vete- och havreförädlingen Kornförädlingen Rågförädlingen Vall växtförädlingen Potatis- och baljväxtförädlingen Rotfrukts- (inklusive lin-)förädlingen Bakningsförsök Kemiska och fotografiska arbeten Ledning av och samarbete med filialerna Lokala sortförsök Ärftlighetsinstitutionen Arrende för jord till ärftlighetsinstitutionens försök .... Kontrollverksamheten Samlingarnas vård och tillökning Bibliotek och prenumeration Tidskriften Trycksaker : Kontorsutgifter Post, telefon och telegraf Frakter Uppvärmning och belysning Städning och övrig renhållning Underhåll av byggnader » och inköp av inventarier » av trädgård, park och vägar Försäkringar Skatter Pensionsavgifter för tjänstemän vid Svalöv Räntor Hyra för den s. k. dubbelvillan Amortering å skulder Förevisning för besökande Diverse utgifter

20 390 3 000 1 500 2 000 8 000 2 500 1 700 9 500 4 000 7 300 2 000 3 500 1 800 1 800 7 000 500 200 1 200 6 500 1 500 700 2 000 5 800 1 200 4 000 1 200 2 800 1 700 2 100

4 500

40 500 3 QQQ 7 500 15 000

9 400 2 700 1 200 7 QOO

8 OQO 3 gno 1 600 13 300 1000 5 000 1 200 1 675 236 415

Summa för huvudanstalten 236 415 2. För verksamheten vid föreningens Avlöning till föreståndare vid: Ultunafilialen Östgötafilialen Kalmarfilialen Västgötafilialen Värmlandsfilialen Västernorrlandsfilialen Jämtlandsfilialen Övre Norrlandsfilialen

filialer

(försöksstationer). 5 200 5 450 5 200 5 200 5 450 5 200 5 200 5 200

42 100

25 Dyrtidstillägg åt tjänstemän vid filialerna Pensionsavgifter för samma Försöksverksamheten vid: Ultunafilialen Östgötafilialen Kalmarfilialen Västgötafilialen Värmlandsfilialen Västernorrlandsfilialen Jämtlandsfilialen Övre Norrlandsfilialen

10 525 960 6 250 6 250 6 250 6 250 6 250 6 250 6 250 6 250

50 000 103 585

Summa för filialerna 103 585 Summa summarum 340 000.

Vidkommande föreningens inkomster må följande anmärkas. Statsanslagen till föreningen och dess filialer hava under en lång följd av år till beloppen plägat bestämmas till skillnaden mellan föreningens beräknade, av statsmakterna godkända inkomster och utgifter. De belopp, varmed de årliga statsanslagen utgått, angivas nedan: Statsanslag till Sveriges utsädesförening.

År

1886 1888 1890

Från an- Från särskilt för slaget till ändamålet av riksbefrämdagen beviljade jande i i anslag allmänhet av jordHuvud- Filialer bruksnäringen anstalten 5 000 10 000 20 000

15 000

18 000

1895 1896

18 000 18 000

18 000

1903 1904

18 000 18 000

— — — — — — — — — — — — — — — --

Från an- Från särskilt för slaget till ändamålet av riksbefrämdagen beviljade jande i anslag allmänhet av jordHuvud- Filialer bruksnäringen anstalten

Summa anslag

År

—

5 000

15 000

25 000

—

10 000

15 000

25 000

15 000

25 000

— — — — — — — — — — — — — — —

20 000 15 000

15 000

25 000

15 000

25 000

— — — — — — — — — — — —

Summa anslag

40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000

15 000

25 000

18 000

15 000

25 000

18 000

15 000

25 000

18 000

15 000

35 000

18 000

15 000

66 000

18 000

15 000

66 000

18 000

15 000

66 000

18 000

15 000

66 000

9 500

90 500

18 000

15 000

66 000

27 000

108 000

18 000

15 000

72 600

60 900

148 500

15 000

72 600

60 900

148 500

—

126 000

103 600

229 600

18 000 18 000

40 000 40 000 50 000 81000 81000 81000

26 Från anslaget till Från särskilt för befräm- ändamålet av riksdagen beviljade jande i anslag allmänhet av jordHuvudbruksFilialer näringen anstalten

År

1922 1923 x

—

Summa anslag

Fran anslaget till Från särskilt för befräm- ändamålet av riksdagen beviljade jande i anslag allmänhet av jordHuvudbruksFilialer näringen anstalten

År

Summa anslag

113 000

106 400

219 400 1927—28

114 500

96 700

49 800

51 500

101 300 1928—29

129 900

99 700

229 600

135 250

99 950 144 240 100 460 144 415 103 585

235 200

1923—24

86 900

93 700

180 600 1929—30

1924-25

70 800

92 200

163 000 1930—31

1925—26

111 100

96 265

207 365 1931—32

1926-27

104 370

95 460

199 830

244 700 248 000

Föreningens största inkomst, oberäknat statsanslag, utgöres av den ersättning allmänna svenska utsädesaktiebolaget har att till föreningen utgiva enligt förberörda avtal mellan föreningen och bolaget rörande bolagets övertagande av från föreningen utgående nya sorter och eliter av lantbruksväxter. Ersättningen ifråga har, såsom förut nämnts, för tiden 1 juli 1930—30 juni 1933 fastställts till 60 000 kr. för år, vartill event, kommer en i viss ordning bestämd tilläggsavgift. Uppgift över utsädesbolagets ifrågavarande årliga ersättning och övriga bidrag till föreningen redovisas i följande tablå: Uppgifter över allmänna svenska utsädesaktiebolagets årliga avgift och övriga bidrag till Sveriges utsädesförening. År

Stamavgift

1892— 1900

7 711-—

1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909

Royalty

Summa

År

— 24 975-— 32 6 8 6 - - 1913 69-34 2 625-43 3 700 — 6 394-7 7 1914 1383-03 2 520-7 5 3 800-— 7 703-7 8 1915 490-51 5 579-43 4 531-49 10 601-43 1916

Stamavgift

Royalty

6 000-— 31 112-18 60 000'— 60 000-—

— —

För kontrollen

— — — —

Summa

37 112-18 60 000-— 60 000-—

60 000-— 9 000- 69 000 — 2 083-3 2 4 000-— 7 207-76 13 291-08 1917 60 000 — 9 000-— 3 0 0 0 - 72 000-— 396-8 7 6 516-13 9 968-13 16 881-13 1918 75 000-— 30 000-— 20 580-6 6 125 580-65 1573-58 4 000-— 11 754-7 3 17 328-31 1919 95 000-— — 23 467-23 118467-23 3 276-52 10 o o o - - 12462-36 25 738-88 1920 105 000-— — 12 493-— 117493--* 3 000-— 7 000 — 9 753-76 19 753-76 1921 115 000-— — 8175-6 8 123175-68 6 000-— 19 962-90 — 25 962-90 1922 125 000-— — — 125 000 —

6 000-— 25 348-04

6 0 0 0 - - 25 567-11

6 000-— 30 027-23

1 För kontrollen

— — —

31 348-04

1923 135 000 —

31567-n

1924 140 000-—

36 027-2 3

Första halvåret. * Därtill 18 000 kronor såsom bidrag till dyrtidstillägg.

— —

— 135 000-— 1 463-— 141463 —

27 För stammarna Å r Grundavgift

Tilläggsavgift

För kontrollen Grundavgift

Tilläggsavgift

Summa

1^25

100 000 —

23 750-—

996-82

124746-8 2

60 000 —

2 035-03

47 500-—

4 333-19

113 868-22

60 000-—

139-6 4

47 500-—

3 759-15

111398-79

47 500-—

11333-2 7

118 833-27

47 500-—

21273-59

133 951-7 8

31 250-—

10 557-n

101807-u

60 000- —

60 000-—

5178-19

Såsom inkomst h a r föreningen vidare a t t medräkna förberörda ersättning från statens centrala frökontrollanstalt för föreningens handhavande av fältbesiktnings- och kärnprovskontrollen över av utsädesbolaget förda originalutsäden samt för vissa förberedande analyser av utsädesvaror. Denna ersättning, som för tiden till och med den 30 juni 1930 enligt då gällande avtal utgick med i ovanstående tablå angivna högre belopp, utgår n u m e r a och till och med den 30 juni 1933 med dels grundavgift till belopp av 15 000 kr. för år, dels ock eventuell tilläggsavgift. Med avseende på föreningens utgifter må erinras allenast dels att dessa avse kostnaderna för såväl sortförädlingen och sorternas prövning intill dess de överlämnas till utsädesbolaget för förökning som ock kostnaderna för sorternas vidmakthållande genom n y a eliter, dels ock att utgifterna för filialerna helt bekostas av staten. Enligt av styrelsen för utsädesföreningen för år 1930 avgiven »årsberät- Föreningens telse» gestaltade sig föreningens ekonomiska ställning vid nämnda års ekonomiska ställning.

utgång sålunda: Tillgångar. Kassabehållning 75-8 3 Fordringar av Diverse Personer 33 462*16 Fastigheter med därå uppförda byggnader (taxeringsvärde 307 700-—) 270 850-— Levande och döda inventarier 52 389-63 Spannmål och övriga förråd 4 660-36 Kassabehållning, inventarier, byggnader och förråd vid filialerna 35 516-78 396 954*76 Balans till år 1931: för huvudanstalten och filialerna: från år 1929 kvarstående förlust 13 805*83 under året uppkommen förlust 3 830-76 17 636*59 för ärftlighetsinstitutionen: under året uppkommen förlust 1 058*98 avgår överskott från 1929 608-— 450-98 18 087-57 Summa kronor 415 04 2 3 3.

28 Skulder. Stående lån mot inteckningar 152 000-— Korta lån 37 000 — Upplupna ränlor 4 853-66 Skulder till Diverse Personer 29 623*15 223 476*81 Skuld å checkräkning 19 000'— R. Dicksons fond 25 000-— Ständiga medlemsavgifters fond 16 775- — För tiden i/1—30/6 1931 beräknad del ( = hälften) av statsanslaget för budgetåret 1930/1931 122 350*— Återstående del av anslag till: kemiska laboratoriets utrustning 5 699-08 cereala undersökningar 2 741-44 8 440-52 Summa kronor 415 042-33. Beträffande tillgångsposten »Fastigheter med därå uppförda byggnader» h a r av föreningen lämnats särskild redogörelse. Enligt denna omfattar föreningens jordbruksfastighet S. Svalöv nr 5 en areal av 16-3 hektar. Övriga jordområden utgöras av smärre avsöndringar, å vilka institutionsbyggnaden och övriga byggnader äro uppförda. Av redogörelsen framgår vidare, att det bokförda v ä r d e t av föreningens fastigheter med 36 850 kr. understiger det fastställda taxeringsvärdet å desamma. Vidkommande de bland tillgångarna upptagna posterna »Levande och döda inventarier» samt »Spannmål och övriga förråd», h a r föreningen l ä m n a t n ä r m a r e specifikation. De levande inventarierna utgöras sålunda av 4 hästar, 7 kor och 3 större kvigor, värderade tillhopa till 4 975 kr. I n v e n t a r i e r n a för jordbruket och de större försöken hava åsatts ett värde av 7 634 kr., under det a t t inventarierna för försöks- och förädlingsverksamheten uppskattats till ett värde av 33 180 kr. 63 öre. Bibliotekets bokbestånd h a r upptagits till ett värde av 6 600 kr. Av inneliggande förråd h a r spannmålen ansetts representera ett värde av 2 955 kr. 54 öre och kraftfodret 124 kr. 82 öre. Trycksaker och kontorsartiklar hava upptagits till ett värde av 1100 kr. samt förrådet av koks till 480 kr. Slutligen har beträffande tillgångsposten »Kassabehållning, inventarier, byggnader och förråd vid filialerna» lämnats å sid. 78 återgiven n ä r m a r e specifikation. Bland föreningens skulder hava upptagits bl. a. tvenne fonder, nämligen »R. Dicksons fond» och »Ständiga medlemsavgifters fond». Med avseende å dessa poster har föreningen anfört följande: »Förenämnda fonder äro ej särskilt placerade, u t a n ingår värdet av dem bland föreningens övriga tillgångar. N å g r a särskilda bestämmelser angående deras förvaltning och användning finnas icke. De av herr R. Dickson donerade medlen, 25 000 kr., torde närmast hava avsetts som bidrag till kostnaderna för uppförande av föreningens institutionsbyggnad. De till föreningen influtna ständiga medlemsavgifterna avsattes tidigare till en byggnadsfond. Då den n u v a r a n d e institutionsbyggnaden blev färdig, av-

29 skrevs emellertid denna fond genom att byggnadens bokförda värde minskades med samma belopp. Sedermera har, i enlighet med föreningsstyrelsens beslut, sagda avgifter icke upptagits bland de för driften avsedda årliga inkomsterna u t a n i stället bokförts som fonderade medel.»

Allmänna svenska utsädesaktiebolaget.

Den vid Svalöv bedrivna verksamheten för exploaterande av utsädes- utsädes* föreningens förädlingsprodukter utövas, såsom tidigare berörts, ensamt ö °^f^ u£p' av allmänna svenska utsädesaktiebolaget. Dess ändamål ä r enligt bolagsordningen att verkställa inköp, försäljning och odling av fullgott utsäde ävensom fabriksmässigt utöva verksamhet med förädling av utsäde samt a n n a n i samband därmed stående verksamhet. — Bolagets aktiekapital u p p g å r n u m e r a till 5 000 000 kr. — Antalet aktieägare utgjorde vid 1930 års u t g å n g 1 482, v a r a v 12 med ett innehav av över 1000 aktier. Angående utsädesbolagets verksamhet, i den m å n denna h a r avseen- Samarbete de å samarbetet med utsädesföreningen, hänvisas i allt väsentligt till det mef uffädesföreningen.

förut å sid. 17 omförmälda avtalet den 3 m a r s 1930 mellan föreningen och bolaget. I detta sammanhang må därutöver anföras följande. Enligt avtalet ifråga har utsädesbolaget såsom kompensation för ensamrätten till försäljning av de utav utsädesföreningen uppdragna nya sorterna och eliterna av lantbruksväxter — förutom det årliga kontanta vederlaget — tillförsäkrat föreningen vissa förmåner, varibland den a t t bolaget till föreningens förfogande mot visst avtalat pris per hektar ställer den för växtförädlings- och förökningsarbetet utöver föreningens eget område behövliga jordarealen. Det område, varöver utsädesföreningen själv för n ä m n d a ändamål disponerar, ä r nämligen såsom förut berörts alldeles otillräckligt, varför behovet av m a r k i stor omfattning måste utfyllas från a n n a t håll. Arealen av den utav utsädesbolaget till föreningen för olika ä n d a m å l upplåtna jorden utgjorde år 1930 16*95 hektar. Den enligt avtalet på utsädesbolaget ankommande förökningen av från föreningen erhållna sorter och eliter bedrives vid följande bolaget tillhöriga egendomar vid Svalöv, nämligen Heleneborg, omfattande 249*30 hektar, Svalövsgården, omfattande 291*68 hektar, Lönnstorp med Ekebo, omfattande 372*57 hektar, och Karatofta, omfattande 120*09 hektar, ävensom vid egendomen Toretorp vid Storviks järnvägsstation, omfattande 30*25 hektar. Sammanlagda arealerna utgöra 1063*89 hektar. För ändamålet disponerar bolaget därjämte tre arrenderade egendomar, nämligen dels den s. k. prästjorden N. Svalöv 16 i Svalöv, omfattande en areal av c:a 18 hektar, dels ock egendomarna Ljura och Lida vid Norrköping med en areal av s a m m a n l a g t c:a 113 hektar. N ä r m a r e uppgifter i fråga om egendomarna meddelas å sid. 58—59. Förökning av sorterna och eliterna

30 sker även genom s. k. kontraktsodlingar enligt med vederbörande jordägare upprättade särskilda odlingskontrakt. Antalet dylika kontraktsodlingar utgjorde å r 1930 515, fördelade på 16 län. Flertalet kontraktsodlingar voro förlagda till Malmöhus, Östergötlands och Södermanlands län. För ändamålet begagnar sig bolaget slutligen av s. k. insynade odlingar, d. v. s. sådana, där visserligen icke något kontrakt slutits mellan bolaget och jordägaren, men denne i vissa fall erhållit utsäde till billigare pris än bolagets vanliga affärspris mot löfte att hembjuda grödan såsom utsäde. E h u r u bolaget jämligt bolagsordningen bedriver handel även med utsäde och frö, som icke härleder sig från utsädesföreningens förädlingar, förökar bolaget dock till försäljning så gott som uteslutande föreningens förädlingar. De av bolaget handelsförda, icke från föreningen härstammande frövarorna äro till stor del direkt importerade. Bolagets utsädesaffärer äro väsentligen koncentrerade till Svalöv. Emellertid h a r bolaget även u p p r ä t t a t avdelningskontor, s. k. filialer, för den lokala försäljningen. Sådana finnas numera i Norrköping, Göteborg och Skara. I Storvik har bolaget ett magasin. I fråga om bolagets omsättning av spannmål och frö hava lämnats vissa uppgifter. Av dessa framgår bl. a., att beträffande tiden 1 juli 1929 —30 juni 1930 bolagets försäljning av spannmål av föreningens stammar, fördelad å originalutsäden och efterodlingar, uppgått till 4 284 502 resp. 2 094 240 kilogram, representerande ett värde av 1366 918 kr. 21 öre, resp. 655 656 kr. 1 öre. Omsättningen av spannmål av annan odling har för samma tidsperiod uppgått till 789 504 kr. 51 öre. Förutom jordbruksdrift och utsädesaffärer omfattar utsädesbolagets verksamhet jämväl annan rörelse. Sålunda bedriver bolaget kvarnrörelse vid en i anslutning till magasinsbyggnaderna i Svalöv uppförd egen grynkvarn. Bruttovinsten av denna rörelse utgjorde för tiden 1 juli 1930 —30 juni 1931 81272 kr. 94 öre. Genom dotterbolag försäljas tomter i Svalöv och drives brännvinstillverkning samt bränntorvberedning. Dotterbolagen ifråga äro fastighetsaktiebolaget Svalöv, Källstorps bränneriaktiebolag och aktiebolaget Källstorps bränntorvfabrik. Utsädesbolaget äger samtliga aktier i n ä m n d a tre dotterbolag. Till fastighetsaktiebolaget Svalöv hava emellertid överflyttats alla aktier i de båda övriga dotterbolagen och redovisas sålunda där. Nämnda fastighetsbolag äger därutöver ett mindre antal — 195 — aktier i utsädesbolaget ävensom en större aktiepost — 1134 av 2 100 — i Svalövs kraftaktiebolag, upptagen i fastighetsbolagets balansräkning till ett värde av 175 770 kr. Detta bolag förser utsädesbolaget och Svalövs samhälle jämte kringliggande orter med elektrisk kraft. — I sammanhanget må anmärkas, att samtliga aktier i fastighetsaktiebolaget Svalöv äro i utsädesaktiebolagets balansräkning upptagna till ett belopp av 50 000 kr.

31 Fastighetsaktiebolaget Svalöv äger fastigheten 247/ao48 mantal nr 9 Södra Svalöv, omfattande en areal av c:a 18 hektar, varav 4*5 hektar utmark, belägen invid egendomen Heleneborg, och 13*5 hektar tomtjord, belägen i Svalövs stationssamhälle. Egendomen är i fastighetsaktiebolaget Svalövs räkenskaper upptagen till ett värde av 52 600 kr. Källstorps bränneriaktiebolag innehar en bränneribyggnad med tillhörande tomtområde vid Källstorps järnvägsstation. Aktiebolaget Källstorps bränntorvfabrik äger en torvmosse, belägen norr om egendomen Lönnstorp. Till belysande av de nämnda bolagens ekonomiska ställning hava till utredningsmännen överlämnats senaste styrelse- och revisionsberättelser. Utsädesaktiebolagets räkenskaper omfatta tiden 1 juli—30 j u n i påföl- Bola?ets .

jande år. Bolagets ekonomiska ställning den 30 juni 1931 samt dess inkomster och utgifter under räkenskapsåret 1930/1931 framgå av nedanstående balans- samt vinst- och förlusträkningar: Balansräkning. Tillgångar: Fastigheter och industriella anläggningar: Magasin och kvarnbyggnad 1 795 360*10 Kontorsbyggnad 85 000*— Bostadshus 176 000"— Lantegendomar 1 722 136*— 3 778 496*10 Maskiner och inventarier 1 160 254*43 Lager 466 717'82 Fordringar hos diverse personer 3 399 211*77 Inneliggande accepter 116 407*59 500 st. aktier i Fastighets A. B. Svalöv, nom. å kr. 100-— 50 000-— Kassa 4 919*22 Summa 8 976 006-93 Skulder: Aktiekapitalet Reservfonden Accepterade växlar Lån mot inteckningar: fasta lån tillfälliga lån Löpande räkning Skulder till diverse personer Behållning

5 000 0 0 0 — 401 335*6 2 136 778*79 2 215 994*23 395 000 — 43 067-22 2 654 061*45 481 706 - 98 302 124-0 9 Summa 8 976 006*9 3.

V i d b o k s l u t s d a t u m v o r o i c k e f ö r f a l l n a v ä x l a r d i s k o n t e r a d e t i l l e t t bel o p p a v k r . 118 713*37.

°-

nomiska stall n{ng%

Vinst- och förlusträkning. F ö r d e l n i n g

Inkomster: Frö, spannmål och säckar Kvarnprodukter Infl. å avskrivna fordringar Lantegendomarna Summa Utgifter: Skatter Avgift till Sveriges utsädesförening inkl. kontrollavgift Räntor Avskrivningar: Kundförluster 6 % å magasins- och kvarninventarier Å fastigheter Årets nettovinst Summa C.

Summa

Utsädesavd.

Kvarnavd.

, egendomarna

459 20974 81272-94 11128-14 164 77573 716 38655

459 209'74 11128-14 — 470 337*88

— 81272-94 — — 81272*94

— — 164 775-73 164 775*73

56 247-51

29 753*91

5 192-77

21300*83

114 0 3 5 * 106 992-91

114 03574 70654

— 9 381*53

— 22 90484

63 759-39

62 814-09

945-30

48 227-65 25 000— 302 12409 716 386-55

30 740-59 20 000— 138 287-75 470 33788

17 48706 — 48 26628 81272-94

— 5 000 — 115 570*06 164 775*73

Institutionen för ärftlighetsforskning.

Såsom i det föregående berörts är numera till Svalöv förlagd j ä m v ä l Lunds universitets institution för ärftlighetsforskning. J ä m l i k t Kungl. Maj:ts medgivande den 17 juli 1925 äger professorn i ärftlighetslära vid n ä m n d a universitet Nils H e r m a n Nilsson-Ehle att, så länge institutionen ifråga är förlagd till Svalöv, med sin professorstjänst förena befattningen såsom vetenskaplig chef för Sveriges utsädesförenings växtförädlings verksamhet. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 9 november 1917 hava vissa föreskrifter meddelats i fråga om professorns i ärftlighetslära vid universitetet i Lund åligganden. Sålunda skall på denne ankomma bl. a.: att förestå den ifrågavarande institutionen för ärftlighetsforskning med tillhörande försöksfält, därstädes anordna, leda och övervaka försök i teoretisk och tillämpad ärftlighetslära, föra n o g g r a n n a journaler över samt upplägga vetenskapliga samlingar från försöken, vilka journaler och samlingar skola tillhöra Lunds universitet, att beträffande disponerandet av de försöksresultat, som kunna v a r a av praktisk betydelse för jordbruket eller dess binäringar, underkasta sig de bestämmelser Kungl. Maj:t kan komma a t t meddela, samt att på lämpliga tider anordna demonstrationer av de pågående försö-

33 Isen och det till dem hörande materialet samt handleda de studerande i de vetenskapliga arbetena inom sitt fack. I fråga om ärftlighetsinstitutionen åligga utsädesföreningen vissa förpliktelser. Fullgörandet av dessa stadgas såsom villkor för föreningens tillgodonjutande av statsbidrag. I berörda hänseende är sålunda föreskrivet, att utsädesföreningen skall kostnadsfritt å föreningens anstalt i Svalöv för ärftlighetsinstitutionen upplåta erforderliga lokaler med värme och ljus, däri inbegripet jämväl bostadsrum för assistent och kvinnligt vaktmästarbiträde, tillhandahålla försöksjord och bekosta dess skötsel, avlöna förenämnda vaktmästarbiträde samt draga försorg om att för studerande vid institutionen eventuellt erforderligt logi kan för rimliga kostnader erbjudas i Svalöv.

31274S.

FJÄRDE

KAPITLET.

N u v a r a n d e v e r k s a m h e t vid W e i b u l l s h o l m . w. Weibull

Växtförädlingsverksamheten vid Weibullsholm omhänderhades tidigare?

aktiebolag;

organisation av firman W. Weibull, men utövas numera av det i slutet av år 1929 bil— m. m. dade W. Weibull aktiebolag, som övertagit firmans rörelse. Bolagets verksamhet h a r enligt bolagsordningen till föremål a t t bed r i v a växtförädlings- och reproduktionsverksamhet, jordbruk, handelsoch fabriksrörelse samt a n n a n därmed förenlig verksamhet. — Aktiekapitalet utgör 1500 000 kr., lika fördelat på de tre delägarna H a r r y , William och J o h n Weibull. — Bolagets styrelse, som har sitt säte i Landskrona,, består av fem personer. —• För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper utses årligen två revisorer och lika a n t a l suppleanter för dem. — Ordinarie bolagsstämma hålles en gång om året före m a j månads utgång. —• Därest bolaget upphör med sin växtförädlings- och r e produktionsverksamhet, skall bolaget träda i likvidation, i vilket syfte bolagets styrelse har att vidtaga åtgärder. Denna bestämmelse må ickeä n d r a s u t a n Kungl. Maj:ts medgivande. K a r a k t ä r i s t i s k t för verksamheten vid Weibullsholm är, att såväl själva växtförädlingsarbetet som ock det merkantila exploaterandet av de förädlade utsädena och frövarorna bedrives av en och samma organisation,, nämligen av bolaget självt. Förädlingsverksamheten är dock så till vidaskild från den merkantila delen av rörelsen, att för densamma föres särskild räkenskap. Ledningen av förädlingsverksamheten utövas liksom beträffande övriga rörelsegrenar av bolagets styrelse, som sålunda anställer och avlönar j ä m v ä l den vid förädlingsverksamheten sysselsatta personalen. Bolagets verksamhet är fördelad på fyra huvudavdelningar, nämligen förädlingsavdelningen, förökningsavdelningen, lager- och r e n s ningsavdelningen samt avdelningen för försäljning och expedition. Förädlings- Den vid Weibullsholm bedrivna växtförädlingsverksamheten h a r u n d e r och försöks- (j e senare åren i organisatoriskt hänseende varit fördelad å följande fem verksamheten

m. m.

förädlmgsavdelnmgar, nämligen:

35 ;

Avdelning I a: vete och tvåradskorn; » I b : vall- och betesväxter samt trindsäd; ». I I : råg, havre och potatis; » I I I : foderrotfrukter och korn; samt » IV: grönsaksväxter. Till växtförädlingen är ansluten en särskild kontrollbyrå för utövande av kontroll beträffande de från bolaget i allmänna marknaden utgående utsädes- och frövarorna. Även den vid Weibullsholm bedrivna förädlingen grundar sig genomgående på den s. k. pedigreemetoden. Förädlingsarbetet bedrives i stort sett efter enahanda metoder, som av utsädesföreningen vid Svalöv tilllämpas; 1 vissa skiljaktigheter förefinnas dock. Rörande förädlingsarbetets metodik och uppgifter har bolaget till utredningsmännen överlämnat av vederbörande förädlings- och försöksledare uppgjorda utförliga redogörelser, föregångna av en utav bolagets verkställande direktör Harry Weibull avgiven allmän översikt. Redogörelserna i fråga biläggas detta betänkande. För förädlings- och försöksändamål hava betydande arealer kommit till användning. Sålunda disponerades år 1930 å de bolaget tillhöriga egendomarna mark för nämnda ändamål med en areal av sammanlagt 50-94 hektar. Försöksparcellernas vid Weibullsholm antal uppgick samma år till 27166, omfattande enligt lämnad uppgift ett område av omkring 40 hektar, utlagt »i verklig smådrift». De vid bolagets hos enskilda jordbrukare i olika delar av landet utlagda 15 demonstrations- och försöksodlingar (av bolaget benämnda filiala försök) utlagda försöksparcellerna utgjorde år 1930 2 843. Förökningen av de till utförande i allmänna marknaden avsedda förädlingsprodukterna sker i främsta rummet på de bolaget tillhöriga egendomarna Weibullsholm (areal 44 hektar), Axeltofta (496 hektar), Spargott (221 hektar), Fredriksberg (324 hektar) och Lönhult (359 hektar) samt dessutom å den av bolaget arrenderade egendomen Svedberga (areal 397 hektar) ävensom å av Landskrona stad arrenderad jord (24 hektar). Med hänsyn till de vidsträckta arealerna torde bolaget hava tillfälle att till förökningarna utvälja de för varje växtslag lämpligaste områdena. Förädlingsprodukternas förökning sker dessutom i betydande utsträckning genom av bolaget anordnade kontraktsodlingar, varjämte bolaget, ehuru endast i ringa omfattning, för ändamålet begagnar sig av s. k. insynade odlingar. Kontrollen med avseende å saluhållna produkter verkställes till största delen vid den med växtförädlingen förenade kontrollbyrån. Kontrollen ifråga omfattar bolagets samtliga saluhållna utsädes- och frövaror, oberoende av deras ursprung. Statens centrala frökontrollanstalt anlitas i viss utsträckning för utsädeskontrollen så till vida, att vissa analyser 1

Sid. 23.

36 utföras av denna anstalt. I avseende på köksväxtfrö utövas av nämnd a anstalt särskild kontroll enligt av anstalten utfärdade »bestämmelser angående kontroll över försäljning a v frö u t a v statskontrollerad köksväxtstam». 1 Utbud och försäljning av bolagets utsädes- och frövaror ombesörjes av bolaget självt. Såsom mellanhänder anlitas därvid lantmannaföreninga r n a , konsumentkooperationen samt bolagets agenter och ombud å skilda orter. Såsom tidigare berörts ä r den av bolaget bedrivna växtförädlingsverksamheten så till Adda skild från bolagets övriga rörelse, att för densamma föres särskild räkenskap. Denna avser tiden 1 juli—30 juni påföljande år. Bolaget har till utredningsmännen överlämnat s a m m a n d r a g över kostnaderna för förädlingsverksamheten under tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 (bil. 2). Räkenskaperna ifråga sluta på ett nettoutgiftsbelopp av 200 089 kr. 96 öre. Med a v d r a g för utgifterna för frökontrollen, 34 455 kr. 15 öre, vilka visserligen bokföras i samband med växtförädlingens räkenskaper, men där äro förda på särskilt konto, uppgå nettokostnaderna för själva förädlingsarbetena till sammanlagt 165 634 kr. 81 öre. Beviljade Växtförädlingsverksamheten vid Weibullsholm bedrevs under mera än statsunder- e ^ h a i v t sekel såsom fullkomligt privat företag. Statsbidrag till förädstöd till växt-

. ,

förädlings- lingen beviljades först år 1924 och då på grund av inom riksdagen väckta verksamheten, motioner. Sedermera hava för verksamhetens upprätthållande årligen beviljats ytterligare anslag, delvis efter förslag av Kungl. Maj:t. Anslagen hava beviljats med följande belopp, nämligen: för budgetåret 1924 — 1925 med 100 000 kronor » » 1925 — 1926 » 75 000 » » » 1926 — 1927 » 50 000 » » » 1927 — 1928 » 50 000 » » » 1928—1929 » 50 000 » » » 1929 — 1930 » 50 000 » » » 1930 — 1931 » 75 000 » » » 1931 — 1932 » 75 000 » Summa 525 000 kronor. F ö r sistnämnda budgetår begärdes av bolaget ett anslag av 100 000 kr., vilket belopp angavs såsom minimum, därest växtförädlingsverksamheten fortfarande skulle k u n n a uppehållas i obeskuren omfattning och vid samma kvalitativa nivå. Beloppet beräknades motsvara omkring två tredjedelar a v nettoutgifterna för förädlingen, kontrollkostnaderna därvid oberäknade. Anslaget bestämdes emellertid — i a v v a k t a n på resultatet av föreliggande utredning —• enligt Kungl. Maj:ts förslag till samma belopp, som för nästföregående budgetår beviljats, eller till 75 000 kr. 1

Sid. 131.

F E M T E K A P I T L E T. V ä x t f ö r ä d l i n g s v e r k s a m h e t e n s vid Svalöv f r a m t i d a o r g a n i s a t i o n . A.

Huvudanstalten.

I det föregående hava utredningsmännen ägnat uppmärksamhet åt så- Allmänna v ä l betydelsen av den inom landet bedrivna växtförädlingsverksamheten synpunkter ,

j)« den stats-

som ock behovet av fortsatt verksamhet pa området. Därtill hava lam- understödda näts sammanfattande redogörelser för den vid Svalöv och Weibullsholm yäxtföräd1 1 1 .

TT,

lingsverksam-

för n ä r v a r a n d e bedrivna vaxtforädlmgsverksamheten. Utredningsman- fotens framnen övergå nu till ett n ä r m a r e skärskådande av spörsmålen, under vil- <*"<*« organisaken form växtförädlingsverksamheten framdeles bör bedrivas samt den ställning staten därvid kan anses böra intaga. Till belysande av ämnet må erinras om den föreliggande uppdelningen av växtförädlingsverksamheten å det praktiskt-vetenskapliga förädlingsarbetet och den merkantilt betonade exploateringen av förädlingsprodukterna. Såsom förut berörts omhänderhaves förädlings verksamheten vid Svalövsanstalten av Sveriges utsädesförening och vid W'eibullsholmsanstalten av W. Weibull aktiebolag. Vidkommande Svalövsanstalten hava dessa arbeten utförts till stor del med anlitande av statsunderstöd, under det att kostnaderna för motsvarande verksamhet vid Weibullsholm bestritts av den Weibullska firman, vilken först under senare år åtnjutit dylikt understöd. Vad åter angår exploateringen av förädlingsprodukterna omhänderhaves denna vid Svalöv av det urspungligen särskilt för ändamålet bildade allmänna svenska utsädesaktiebolaget, medan vid Weibullsholm denna gren av verksamheten utövas under samma ledning som förädlingsarbetet. Växtförädlingen lärer till sin k a r a k t ä r kunna betecknas såsom utpräglat teoretiskt-vetenskaplig. Det torde därför hava legat n ä r a till hands, a t t verksamheten i fråga med åsidosättande av p r a k t i s k a intressen inrikt a t s huvudsakligen på vetenskaplig forskning. De omfattande och viktiga resultat, vilka växtförädlingen under dess jämförelsevis korta till-

38 varo i vårt land lyckats vinna, visa dock, att med avseende på verksamhetens praktiska inriktning någon anmärkning av betydelse icke kunnat riktas mot växtförädlingsverksamhetens utövare. Härvid förtjänar särskilt uppmärksammas, att verksamheten med hänsyn till vårt lands krävande klimat och betydligt växlande jordmånsförhållanden ställts infor avsevärt större svårigheter än i många andra länder. Förädlingsverksamhetens gynnsamma resultat äro emellertid icke ensamt hänförliga till de vetenskapliga utövarnas personliga inställning. I mycket stor utsträckning torde nämligen resultaten hava betingats av verksamhetens organisation, vilken städse karaktäriserats av en successiv, av utvecklingen betingad utbyggnad av en från början mycket anspråkslös verksamhet. Den nuvarande organisationen av förädlingsarbetet torde enligt utredningsmännens åsikt kunna sägas hava i allt väsentligt fungerat på ett tillfredsställande sätt. Att det oaktat viss kritik försports med avseende å växtförädlingsverksamhetens bedrivande, kan icke förnekas. Enligt vad utredningsmännen kunnat finna äro de påtalade bristerna i allmänhet att hänföra till de med växtförädlingsverksamheten sammanhängande ekonomiska förhållandena. Därjämte har emellertid särskilt den vid Svalöv anlitade organisationen för förädlingsprodukternas exploatering ur olika synpunkter givit anledning till erinran. Med hänsyn till ovan anförda förhållanden hava utredningsmännen vid planläggandet av växtförädlingsverksamhetens framtida organisation utgått från den principen, att de i vårt land på grund av erfarenheten tillämpade formerna för verksamheten böra i stort sett även framdeles upprätthållas, men att å andra sidan brister och olägenheter vid desamma böra i möjligaste mån elimineras. Nämnda principiella förfarande gäller givetvis båda de ifrågavarande växtförädlingsanstalterna. På grund av anstalternas förenämnda väsentligen olika organisation torde de emellertid framdeles var för sig få bliva föremål för utredningsmännens närmare undersökningar, vilka då komma att i första hand avse Svalövsanstalten. De erinringar, som framställts mot den vid Svalöv bedrivna växtförädlingsverksamheten och för vilkas avhjälpande utredningsmännen funnit anledning föreslå åtgärder, rikta sig huvudsakligen mot det ekonomiska förhållandet såväl mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget som ock mellan dessa kontrahenter och staten. Därjämte har anmärkts, att samarbetet mellan föreningen och bolaget ifråga om förädlingsprodukternas tillgodogörande för allmänheten icke är på ett fullt tillfredsställande sätt ordnat. Såsom tidigare nämnts, äro förädlingsarbetet och tillhandahållandet av dess produkter åt allmänheten fördelade mellan utsädesföreningen och

39 ^ltsädesbolaget med var för sig åtskilda förvaltningar. Avsevärda ölägenheter förorsakas härav. Den ena institutionen har intet inflytande på den andras förvaltning och ekonomi. Det inbördes förhållandet dem emellan regleras visserligen genom ett avtal på viss tid, och åtskilliga bestämmelser däri äro uppenbarligen avsedda att betrygga de båda intressenternas ställning till varandra liksom ock i viss mån till allmänheten, men i det hela torde dock föreningen och bolaget kunna sägas numera stå oberoende av varandra. För bolaget är det av jämförelsevis ringa intresse, om föreningens skötsel giver bättre eller sämre ekonomiskt resultat, blott dess förädlingsverksamhet lämnar nödiga produkter för bolagets affärsrörelse; dess inflytande härpå är emellertid också ringa. Enahanda förhållande möter för utsädesföreningen gentemot bolaget. Det ekonomiska förhållandet mellan nämnda kontrahenter och staten är heller icke tillfredsställande. Bestridandet av kostnaderna för själva växtförädlingen är för närvarande ordnat så, att staten tillskjuter allt erforderligt rörelsekapital utöver föreningens egna mycket begränsade inkomster samt bolagets årliga bidrag. Det är icke för bolaget och knappast ens för föreningen av något verkligt intresse att förädlingskostnaderna hållas inom ekonomiskt behöriga gränser. Härtill kommer, att föga reellt inflytande från det allmännas sida utövas på de priser, till vilka växtförädlingens produkter tillhandahållas jordbrukarna; den inverkan på prissättningen, som enligt avtal tillerkänts utsädesföreningen, har i själva verket blivit utan verklig betydelse. För att råda bot på nämnda missförhållanden är det enligt utredningsmännens åsikt nödigt att på ett eller annat sätt ändring av den nuvarande organisationen genomföres. Angeläget synes därvid vara att, till åstadkommande av ett mera ekonomiskt tillfredsställande resultat av verksamheten i dess helhet, växtförädlingen och exploateringen av dess produkter förläggas under en och samma ledning. Emellertid synes även vara av vikt att, på sätt tidigare framhållits, staten beredes sådant inflytande över växtförädlingen att garantier i möjligaste mån vinnas för dennas uppehållande i en med hänsyn till jordbrukets krav önskvärd omfattning och på en fullt tillfredsställande nivå. I organisatoriskt hänseende böra alltså strävandena även framgent inriktas härpå. Vid övervägande av föreliggande möjligheter till realiserande av nämnda önskemål hava utredningsmännen funnit följande alternativa anordningar vara förtjänta att underkastas närmare prövning, nämligen: I. att staten själv omhändertager under form av statsanstalt såväl förädlingsverksamheten som ock förädlingsprodukternas exploatering, eller II. att nämnda samfällda verksamhet under statens uppsikt och medverkan i dess helhet bedrives av ett enskilt företag, eller slutligen III. att den samfällda verksamheten ifråga utövas av ett statligt bolag, i vilket även enskilda intressen beretts delaktighet.

40 I. Statsanstalt för utövande av växtförädlingsverksamheten vid Svalöv ?

Den vid Svalöv bedrivna växtförädlingsverksamheten har, som ovan berörts, i stor utsträckning varit föremål för direkt understöd av statsmedel. Växtförädlingsanstalten vid Svalöv har ock, ehuru tillhörig en enskild förening, i anslagsavseende sedan åtskilliga år tillbaka närmast kunnat betraktas som en statsinstitution. Nära till hands ligger då tanken att helt inrangera anstalten under statens ägo och förvaltning, d. v. s. att staten, efter förvärv av utsädesföreningens huvudsakliga tillgångar, skulle under statlig institutionsform ombesörja såväl själva växtförädlingen som ock förädlingsprodukternas exploatering. Sådant har ock, åtminstone till förslagets förra del, tidigare varit ifrågasatt. Anordningen har även varit föremål för offentlig utredning*, men ansetts icke böra vinna tillämpning. Det lärer enligt utredningsmännens förmenande icke kunna förnekas, att en dylik organisationsform skulle medföra vissa fördelar för växtförädlingsverksamheten. Genom dennas övertagande av en statsinstitution skulle givetvis åt densamma förlänas mera stabilitet och åt dess utövare större trygghet. Starka garantier skulle ävenledes vinnas för att det allmännas intressen bleve tillbörligen beaktade. Ur andra synpunkter finna dock utredningsmännen den ifrågasatta organisationsformen mindre lämplig. Med avseende på förädlingsarbetet må sålunda beaktas, att en nödvändig förutsättning för dettas fortsatta framgångsrika bedrivande är, att detsamma, utövas under såvitt möjligt fria former. Det synes till väsentlig del vara den ställning förädlingsverksamheten hittills intagit, som kraftigt befordrat dennas utveckling och även åstadkommit vunna resultat. Med all säkerhet torde kunna sägas, att växtförädlingens hittills jämförelsevis obundna ställning i så hög grad torde hava bidragit till uppnående av de föreliggande resultaten, att varje mera väsentligt intrång på detta område, ägnat att under snävare former inordna verksamheten, lärer få anses oförenligt med ett rätt tillvaratagande av jordbrukets intressen. Men oavsett detta torde, därest en statsinstitution övertoge de utsädesföreningen åliggande uppgifterna och sålunda själv bedreve förädlingsverksamheten, följden till äventyrs bliva, att de växlande praktiska behoven inom jordbruket knappast bleve i samma omfattning som hittills beaktade. Vore emellertid här fråga allenast om en uteslutande vetenskaplig verksamhet, skulle måhända mindre betänkligheter kunna resas mot tanken på utsädesföreningens omdaning till en statsinstitution. Utredningsmännen hava emellertid ovan av anförda skäl framhållit önskvärdheten av att med nämnda verksamhet förenas exploateringen av de vunna resultaten av förädlingen. Vanskligheten av en dylik uppgift ligger redan i och för sig i öppen dag och torde i ingen mån förringas med hänsyn till möjligheterna för en rent statlig institution att tillfredsställande ombesörja de skiftande arbetsuppgifter, som på detta område ifrågakom-

ma. Med hänsyn till det anförda synes det utredningsmännen uteslutet att åt en statsinstitution överlämna exploateringen av förädlingsprodukterna. Svårigheterna för en statsinstitution att utöva denna verksamhet har framkallat tanken på den eventuellt föreliggande möjligheten att staten, för merkantilt utnyttjande av förädlingsverksamhetens resultat, skulle genom offentlig auktion upplåta de nya växtsorterna och eliterna till privata affärsföretag eller odlare, vilka själva finge ombesörja växtsorternas förökning och försäljning. En dylik anordning har också — i syfte därjämte att häva utsädesbolagets faktiska monopolställning gentemot utsädesföreningen — tidigare varit försökt, ehuru utan resultat. Anordningen skulle emellertid utan tvivel fortfarande visa sig förbunden med stora praktiska svårigheter. För själva förädlingsarbetet saknas sålunda alltjämt den nödvändiga förutsättningen av disponibla, tillräckliga markområden och byggnader, vilken brist icke utan svårighet och betydande ekonomiska uppoffringar torde kunna fyllas. För köparna skulle föreligga nödvändigheten att förfoga dels över så stort och välskött jordbruk, att förökningen och vidmakthållandet av sorterna kunde anses betryggad, dels ock över tidsenliga magasinslokaler med för utsädets skötsel erforderliga rensnings- och sorteringsmaskiner m. m. Det är påtagligt, att endast ett fåtal köpare kunna tänkas nöjaktigt fylla dessa förutsättningar. Därtill komme svårigheten att effektivt kontrollera, att de olika köparna iakttoge för bibehållande av sorternas värde meddelade föreskrifter i fråga om utsädets skötsel, odling och förökning. Fara torde ock föreligga, att under dylika förhållanden tiden för sorternas förökning till tillräckliga kvantiteter och därmed tidpunkten för deras tillhandahållande åt jordbruket kunde komma att onödigtvis fördröjas. En för jordbrukarna önskvärd tillräcklig utgrening av köparnas försäljningssystem lärer heller icke i allmänhet kunna av dessa anordnas. Beaktas må slutligen den inverkan på priset å försäljningsprodukterna, som torde förorsakas av de genom den ifrågasatta anordningen ökade kontroll- och försäljningskostnaderna. Av vad ovan anförts finna utredningsmännen ådagalagt, att växtförädlingsverksamhetens skilda krav icke lämpligen kunna tillgodoses under statlig institutionsform, detta huvudsakligen beroende på de därvid föreliggande till synes oöverstigliga hindren för en tillfredsställande anordning av det merkantila exploaterandet av förädlingsresultaten. Vidkommande den framtida organisationen av växtförädlingsverksamheten bör därför, enligt utredningsmännens åsikt, förevarande organisationsform icke komma i betraktande.

•

42 ii. Växtför- Ovan h a r såsom alternativ organisationsform även föreslagits, a t t växtädlmgsverk- förädlingen och exploateringen a v dess produkter skulle sammanföras Svalöv utövan- under en organisationsform, jämlikt vilken den samfällda verksamheten de av ett en- u n d e r statens uppsikt och medverkan u t ö v a s a v ett enskilt företag. E n under stattns dylik organisation skulle uppenbarligen medföra, att nöjaktigt u t r y m m e uppsikt och bereddes den enskilda företagsamheten samtidigt som växtförädlingsverksamheten alltjämt bibehölles vid den fria form, som A'isat sig v a r a av så stort värde för dess utveckling. Växtförädlingsverksamheten i dess helhet torde likväl icke u t a n särskilda anordningar kunna överlämnas åt ett enskilt företag. E n dylik anordning skulle nämligen i åtskilliga avseenden sannolikt bliva förbunden med mindre förmånliga verkningar. Visserligen kan antagas, att brytn i n g a r n a mellan de praktiskt-vetenskapliga och merkantila intressena i viss m å n bleve utjämnade, men dock k v a r s t å r faran för a t t de senare i a l l t fall komme att göra sig i övervägande g r a d gällande. Erfarenheten h a r sålunda, såsom förut framhållits, visat, att till följd av konkurrensen vid försäljning av förädlat utsäde de firmor, som tillhandahållit dylikt, eftersträvat möjligast rikhaltiga sortiment a v nya utsädessorter och a t t d ä r v i d det rent kommersiella intresset icke sällan medfört bristande hänsynstagande till odlingsvärdet av salubjudna växtsorter. Även om denna tendens icke direkt medfört utbjudande a v mindre odlingsvärda sorter, torde dessa dock u r förädlingssynpunkt ofta icke hava inneburit sådant framsteg, att detta k u n n a t u r a v n ä m a r e n s synpunkt motivera sorternas utförande i marknaden. Även en annan synpunkt må beaktas. Såsom förut berörts hava förhållandena vid den vid Svalöv bedrivna förädlingsverksamheten utvecklats d ä r h ä n , att staten i allt större u t s t r ä c k n i n g för verksamhetens fortbestånd och utveckling iklätt sig ekonomiska uppoffringar. Det måste under sådana omständigheter givetvis hava legat i statens intresse a t t i görligaste m å n söka föra verksamheten under egen kontroll och u t ö v a ett bestämmande inflytande på dess ledning. Utslag för denna s t r ä v a n utgör bl. a. anordningen med den i utsädesföreningens stadgar i n t a g n a bestämmelsen a t t Kungl. Maj:t skall äga utse vissa a v ledamöterna i föreningens styrelse samt därjämte ombud att deltaga i revisionen a v föreningens räkenskaper och förvaltning. Motsvarande bestämmelser, ehuru i mera begränsad omfattning, förefinnas även beträffande utsädesbolaget. Det är emellertid påtagligt att, även om staten i fortsatt egrenskap av anslagsgivare på nyss angivet sätt förbehölle sig en med h ä n s y n till statsanslagets användning nöjaktig kontroll över det enskilda företagets verksamhet, anordningen ifråga i allt fall icke skulle erbjuda u r det allmännas synpunkt tillräckliga garantier. Den anordning, som vid växtförädlingsverksamhetens bedrivande av e t t enskilt företag torde erbjuda största fördelar, synes vara, att staten efter förvärv av utsädesföreningens huvudsakliga tillgångar upplåter des-

sa åt ett dylikt företag för förädlingsverksamhetens bedrivande i samband med förädlingsprodukternas exploatering. Organisationsformen ifråga synes utredningsmännen erbjuda bestämda fördelar. Väsentligen karaktäriseras densamma av ett jämförelsevis oförändrat bibehållande av den nuvarande på samlad erfarenhet grundade verksamheten såväl med avseende på själva förädlingen som ock i fråga om exploaterandet av förädlingsprodukterna. Men så till vida innebär den dock en beaktansvärd förändring av nuvarande anordning att, till fördel för verksamheten i dess helhet, förädlingen och exploateringen av produkterna sammanföras under enhetlig ledning. Därmed anse utredningsmännen ock grunden för de anmärkta olägenheterna vara undanryckt och förmena, att vid den framtida verksamheten båtnad bör kunna vinnas i lika mån för de ifrågavarande intressena, samtidigt som verksamheten torde bereda jordbruksnäringen åsyftat gagn. En beaktansvärd fördel ligger i det förhållandet, att förädlingsverksamhetens överförande i statlig ägo medför väsentligen ökade möjligheter för staten att korrektivt ingripa, därest verksamheten framdeles skulle visa sig otillfredsställande anordnad eller utövad. Även torde kunna framhållas föreliggande möjligheter till de rent nationalekonomiska synpunkternas bättre tillvaratagande vid växtförädlingen. Utredningsmännen hava icke förbisett den ekonomiska konsekvensen för staten av förslagets genomförande, men vilja med avseende härå framhålla, att den kostnad, varom här är fråga och vars ungefärliga belopp av utredningsmännen nedan beräknats, dock till sin natur är en engångsutgift och motsvaras av erhållna reella värden. Skälig ränta å kapitalutlägget ifråga förutsattes ock skola tillkomma staten. Uppmärksammas må, att de i utsädesföreningens utgiftsstat årligen upptagna utgifterna för förräntning av föreningens skuld på grund av sättet för statsbidragets avvägande redan till väsentlig del betalas av staten och att sålunda under alla omständigheter den av utredningsmännen ifrågasatta anordningen endast skenbart kommer att åsamka staten den av kapitalutlägget ifråga föranledda nya räntekostnaden. Utgångspunkten för det ifrågasatta affärsföretagets verksamhet är, Staten» förvärv av som ovan anförts, statens förvärv till huvudsaklig del av den fasta och Sveriges utlösa egendom, varöver utsädesföreningen för närvarande disponerar och sädesföreväxtsom kan anses erforderlig för förädlingsverksamhetens fortsatta ratio- nings förädlingsnella bedrivande. Ehuru denna föreningens egendom lokalt omfattar så- anstalt. väl huvudanstalten vid Svalöv som ock föreningens filialer, komma utredningsmännen nedan att uppehålla sig allenast vid de för huvudanstalten gällande anordningarna, varemot, såsom tidigare berörts, frågan om filialernas framtida ställning och verksamhet först längre fram kommer att bliva föremål för behandling. 1 Därest förslaget om statens övertagande av utsädesföreningens ifrågavarande tillgångar skulle vinna gillande, aktualiseras i första hand 1

Sid. 73 ff.

44 spörsmålet om föreningens framtida ställning. Konsekvenserna a v den ifrågasatta anordningen torde givetvis medföra, att fråga uppstår, huruvida föreningens verksamhet kan anses böra upphöra och föreningen förty bör träda i likvidation eller anledning finnes antaga, att föreningen allt fortfarande skall hava vissa uppgifter att fylla och för den skull även framdeles bör bestå. I § 19 av de för föreningen gällande stadgarna föreskrives att, därest föreningen skulle upplösas eller dess verksamhet av a n d r a grunder upphöra, beslutanderätten, h u r u med föreningens fastigheter och övriga egendom skall förfaras, tillkommer de hushållningssällskap och ännu då levande enskilda personer, som till föreningens fonder bidragit med 1000 kr. eller däröver, dock med förbehåll att med användningen av föreningens egendom skall avses ett för jordbruket gagneligt ändamål. H u r u vid föreningens eventuella upplösning beslutanderätten praktiskt kan komma a t t utövas, torde få betraktas såsom en föreningens enskilda angelägenhet. Utredningsmännen anse emellertid icke föreningens upplösning eller nedläggandet av dess verksamhet oundgängligen påkallas av den ifrågasatta överlåtelsen av föreningens tillgångar. Skulle nämligen därvid tillg å n g a r n a komma att överskjuta skulderna och sålunda en kapitalbehållning uppkomma, möter givetvis intet hinder för en fondering av denna, och att avkastningen av fonden vid föreningens fortsatta, om ock väsentligen begränsade verksamhet användes för ett för jordbruket gagneligt ändamål. Men föreningen torde uppenbarligen även i av var o av en dylik fond k u n n a fortsätta den verksamhet, som efter tillgångarnas realiserande kan anses önskvärd och därför böra ifrågakomma. A v tidigare å sid. 27—28 lämnade uppgifter över föreningens ekonomiska ställning vid utgången av å r 1930 framgår, a t t föreningens effektiva tillg å n g a r vid n ä m n d a tidpunkt beräknats utgöra sammanlagt 396 954 k r . 76 öre. Därjämte har å tillgångssidan upptagits balans till å r 1931 till ett sammanlagt belopp av 18 087 kr. 57 öre, vilken skuld tidigare åsamkats föreningen på grund av dess egen samt ärftlighetsinstitutionens verksamhet. Mot dessa poster s v a r a å skuldsidan dels verkliga skulder i form a v stående lån mot inteckning, korta lån, upplupna räntor, skulder till diverse personer samt skuld å checkräkning till ett sammanlagt belopp a v 242 476 kr. 81 öre, dels föreningens fonder, tillhopa 41 775 kr., dels ock förbrukade eller icke i anspråk tagna anslag till ett sammanlagt beloppa v 130 790 kr. 52 öre. Föreningen lärer sålunda hava nödgats för verksamhetens bedrivande använda statsanslag, avsett för nästpåföljande h a l v å r s verksamhet. E n sammanställning av föreningens verkliga tillgångar och skulder v i d 1930 års slut synes giva vid handen, a t t kapitalbehållningen (= föreningens fonder) vid n ä m n d a tidpunkt i realiteten icke uppgick till h ö g r e belopp än 23 687 kr. 43 öre. De verkliga tillgångarna h a v a d ä r v i d liksom ovan upptagits till 396 954 kr. 76 öre. Häremot svara dels v e r k l i g a

45 skulder med 242 476 kr. 81 öre, dels ock förbrukade eller icke i anspråk tagna anslag till belopp av 130 790 kr. 52 öre eller sålunda tillhopa 373 267 kr. 33 öre. Att för n ä r v a r a n d e avgöra, h u r u vid genomförandet av den ovan föreslagna anordningen de ekonomiska mellanhavandena mellan staten och föreningen lämpligen böra i detalj regleras, torde enligt utredningsmännens uppfattning icke v a r a lämpligt eller ens möjligt. Beaktas må, a t t överlåtelsen ifråga torde till tidpunkten först framdeles kunna bestämmas och att överlåtelsevillkoren dessförinnan böra v a r a av p a r t e r n a ÖA^erenskomna. Principiellt sett bör emellertid överlåtelsen innefatta statens förvärvav föreningens samtliga vid huvudanstalten och filialerna förefintliga tillgångar i form av fastigheter med d ä r å uppförda byggnader, levande och döda inventarier samt spannmål och övriga förråd. Till grund för beräkningen av de för överlåtelse ifrågakommande tillgångarnas värde torde såvitt a n g å r fastigheter och byggnader kunna läggas dessas taxeringsvärden samt i fråga om den övriga egendomen dennas bokförda värde. Vid tidpunkten för överlåtelsen bör dock tilläventyrs en värdering av samtliga ifrågavarande tillgångar ske. Hänfört till föreningens balansräkning för år 1930 skulle vid tillämpning av förenämnda uppskattningsgrund värdet av de ifrågakommande tillgångarna u t g ö r a : Fastigheter vid huvudanstalten kronor 307 700-— Inventarier » » » 52 389-63 Spannmål och övriga förråd vid huvudanstalten » 4 660-36 364 71999 Fastigheter vid filialerna » 13 100*— Inventarier » » » 15 251-15 Spannmål » » » 3 24319 31594*34 396 344-33. Värdet av de ifrågavarande tillgångarna skulle alltså i avrundade tal utgöra vid huvudanstalten 364 750 kr. och vid filialerna 31594 kr. Därest vid uppgörelsen mellan staten och föreningen dennas tillgångar skulle överskjuta dess skulder, lärer fråga uppstå, h u r u v i d a och i vad m å n ersättning för kapitalöverskottet bör av staten beredas föreningen. F ö r en dylik gottgörelse talar visserligen den allmännyttiga verksamhet föreningen bedrivit och a t t densamma delvis tillkommit genom enskilda personers offervillighet, men å a n d r a sidan torde med visst fog k u n n a göras gällande att, då staten hittills i väsentlig m å n uppehållit växtförädlingsverksamheten och jämväl i fortsättningen kommer a t t understödja densamma, kapitalöverskottet ifråga bör tillfalla staten a t t användas för nu ifrågavarande ändamål. Utredningsmännen finna dock för sin del övervägande skäl tala för a t t ett eventuellt föreliggande kapitalöver.skott tillgodoföres föreningen. Såsom ovan angivits förutsattes staten efter förvärv av utsädesförenin-

46 gens vid huvudanstalten och filialerna förefintliga tillgångar skola upplåta dessa till en eller annan privat sammanslutning — lämpligen ett aktiebolag — med uppgift att ombesörja såväl förädlingsarbetena som ock exploaterandet av förädlingsprodukterna. Med nyttjanderätt bör d ä r v i d till bolaget i första hand upplåtas fastigheterna med d ä r å uppförda byggnader. Ävenledes böra med n y t t j a n d e r ä t t till bolaget överlämnas de inventarier, som hava direkt avseende å förädlings- och försöksverksamhetens bedrivande och tidigare anskaffats för detta ändamål, ävensom bibliotekets bokbestånd. Värdet av den ifrågavarande vid huvudanstalten förefintliga egendomen har med tillämpning av ovanberörda beräkningsgrunder uppskattats till följande belopp, nämligen för fastigheter till 307700 kr. samt för inventarier för förädlingsverksamheten och bibliotekets bokbestånd till 33 180 kr. 63 öre, resp. 6 600 kr. (sid. 28) eller till sammanlagt 347 480 kr. 63 öre. 1 ö v r i g a inventarier, alltså k r e a t u r samt inventarier för jordbruket och försöken, böra däremot hembjudas bolaget för inlösen eller eljest å offentlig auktion försäljas. Av inneliggande lager av spannmål och kraftfoder torde foderspannmålen och kraftfodret likaledes böra hembjudas bolaget för inlösen eller ock försäljas, varemot lagret av förädlad spannmål bör u t a n ersättning överlämnas till bolaget mot utfästelse att vid verksamhetens frånträde ävenledes u t a n särskild ers ä t t n i n g överlämna då förefintliga förråd av dylik spannmål, ö v r i g a förråd torde böra av bolaget förvärvas. Angående dispositionen av egendomen bör mellan staten och bolaget upprättaa kontrakt, innefattande n ä r m a r e bestämmelser om växtförädlingsverksamhetens bedrivande samt det n u v a r a n d e förädlingsmaterialets bevarande i bolagets ägo och vidmakthållande ävensom i fråga om skyldighet för bolaget att väl v å r d a och bevara den med nyttjander ä t t upplåtna egendomen. Likaså bör kontraktet innehålla bestämmelse om skyldighet för bolaget att vid frånträde t av egendomen utan särskild ersättning till statsverket överlämna allt vid bolagets förädlingsverksamhet framkommet förädlingsmaterial ävensom under avtalstiden med bidrag av statsmedel gjorda bok förvärv. I kontraktet bör vidare införas bestämmelse angående tiden för u p p låtelsen ifråga. F ö r en längre upplåtelsetid, exempelvis tio år, talar givetvis den större trygghet för verksamheten i dess helhet, som d ä r a v torde följa, ävensom det förhållandet a t t förädlingsarbetena städse måste inriktas på lång sikt. Då emellertid särskilt under verksamhetens första skede erfarenheter torde böra vinnas beträffande de ifrågasatta anordningarnas lämplighet, synes till en början en kortare upplåtelsetid — förslagsvis fem år —; v a r a att föredraga. För kontrahenterna bör stadgas två års ömsesidig uppsägningsrätt. Även i fråga om den årliga avgift, som bolaget skall hava att till stats1

Angående dispositionen av vid filialerna befintlig egendom lämnas framdeles närmare redogörelse i samband med övriga filialerna berörande frågor 'sid. 73 ff.).

47 verket gälda såsom ersättning för den upplåtna egendomen, bör givetvis kontraktsenlig bestämmelse meddelas. Denna arrendeavgift synes lämpligen k u n n a beräknas till exempelvis 4*5 % av värdet av den med nyttjanderätt till bolaget u p p l å t n a egendomen, dock med u n d a n t a g för bibliotekets bokbestånd. Hänföres denna beräkning till det ovan a v utredningsmännen uppskattade värdet av den h ä r ifrågakommande egendomen, alltså (347 480 kr. 63 öre — 6 600 = ) 340 880 kr. 63 öre, skulle den årliga arrendeavgiften u t g ö r a 15 339 kr. 62 öre eller i a v r u n d a t tal 15 300 kr. Den praktiska tillämpning av ovan angivna förslag i fråga om växtför- Yäxtförädädlingsverksamhetens vid Svalöv framtida ordnande, som enligt utred- ^f^**"™. ningsmännens åsikt bör k u n n a genomföras med största fördel för såväl tagande av allmänna den jordbrukande allmänheten som staten, är, att allmänna svenska ut- svenska utsädesaktiebolaget såsom arrendator övertager den av staten på a n t y d d a sädesaktie1 lo a get. sätt förvärvade förädlingsanstalten, v a r v i d skyldighet skall åligga bolaget att i viss omfattning uppehålla växtförädlingen. Statsbidrag till nödigt och skäligt belopp förutsattes d ä r v i d skola tillkomma bolaget. Den, merkantila delen av detta arbete utföres redan i full omfattning av bolaget. Men detta står ej heller främmande för den egentliga förädlingsverksamheten. Bolaget bildades från början av personer med särskilt intresse för denna rörelse och med avsikt a t t i marknaden utföra produkterna av utsädesföreningens växtförädlingsarbete. Gällande bolagsordning innehåller såsom bolagets uppgift att verkställa inköp, försäljning och odling av fullgott utsäde ävensom fabriksmässigt utöva verksamhet med förädling av utsäde samt a n n a n i samband därmed stående verksamhet. Bolaget står således, såsom ock framgår av den förut lämnade utredningen, i närmaste beröring med den av utsädesföreningen bedrivna rörelsen. Bolaget äger därjämte omedelbart intill anstalten belägna, för förädlingen samt försöksodling och sortförökning nödiga markområden m. m. För den merkantila delen av verksamheten torde bolaget innehava den erforderliga organisationen samt en t r ä n a d personal och övriga betingelser. Genom övertagande på arrende från staten av förädlingsanstalten ifråga samt engagerande av dess personal, vilken redan nu står i förbindelse och h a r ett visst samarbete med bolagets personal och institutioner, erhåller ock bolaget möjligheter till ett framgångsrikt bedrivande av själva förädlingsarbetet. Visserligen t a r v a s för ändamålet vissa åtgärder och därav föranledda ä n d r i n g a r i bolagsordningen, men dessa synas u t a n svårighet v a r a genomförbara. Nedan angivna betingelser för växtförädlingsverksamhetens övertagande i dess helhet av ett enskilt bolag hava därför utformats n ä r m a s t med hänsyn till verksamhetens utövande av allmänna svenska utsädesaktiebolaget. Växtförädlingsverksamhetens blivande organisation torde böra av bo- Växtförädlaget självt bestämmas. U t r e d n i n g s m ä n n e n anse nämligen, a t t bolaget Uhn^nesr\la™* bör äga frihet att med hänsyn till förhandenvarande omständigheter nisation.

48 träffa alla de anordningar, som för verksamhetens rationella bedrivande erfordras. Allenast härigenom beredes den enskilda företagsamheten tillfälle a t t till gagn för verksamheten i dess helhet göra sig i nöjaktig mån gällande. Bolaget bör alltså icke bindas av a n d r a bestämmelser ä n sådana, som avse allmän kontroll över verksamhetens utövande samt statsbidragets behöriga användning. Men även om förädlingsverksamhetens bedrivande sålunda helt bör vara underlagt bolagets bestämmande, hava utredningsmännen dock utgått från a t t den nuvarande på omfattande erfarenhet grundade organisationen av denna verksamhet i allt väsentligt fortfarande skall bestå Utredningsmännen förutsätta sålunda bl. a., att förädlingsverksamhetens utövande handhaves av ett för en framgångsrik förädling tillräckligt antal vetenskapligt utbildade förädlingsledare (avdelningsföreståndare) och a t t såsom dessas biträden anställas agronomiskt utbildade försöksledare (assistenter) i den omfattning, som erfordras för försökens nöjaktiga utförande. Förädlingsverksamheten bör dock oundgängligen hållas s t r ä n g t avgränsad från bolagets övriga rörelse och således bilda en fristående anstalt, vars ekonomi, grundad på särskild inkomst- och utgiftsstat, bokföringsmässigt hålles skild från bolagets övriga räkenskaper. Anstalten bör direkt subordinera under bolagets styrelse. H ä r a v följer, a t t styrelsen bör äga befogenhet bl. a. att tillsätta och entlediga anstaltens tjänstemän samt fastställa dessas avlöningsförmåner. Då bolaget förutsattes i allt väsentligt inträda i utsädesföreningens nuvarande funktioner, skall det åligga bolaget a t t övertaga och respektera a v utsädesföreningen ingångna förbindelser i fråga om den hos föreningen för närvarande anställda personalens anställning och avlöning m. m. Bolaget skall städse v a r a skyldigt att i egenskap av huvudman ombesörja pensionering a v vid anstalten anställda förädlings- och försöksledare. Med hänsyn till anstaltens åsyftade fristående ställning anse utredningsmännen angeläget, att en av anstaltens förädlingsledare utses till chef för denna. Nämnde chef skall äga befogenhet och skyldighet att vid bolagsstyrelsens sammanträden föredraga alla förädlingsverksamheten berörande frågor samt r ä t t a t t till styrelsens protokoll få sin eventuellt avvikande mening antecknad. Tillsättandet av anstaltens förädlings- och försöksledare bör ske i närmaste samråd med anstaltens chef. Vid tillsättandet av försöksledare bör vederbörande förädlingsledares yttrande inhämtas. At anstaltens chef bör anförtros att i mån av utav bolaget för ändamålet anvisade medel anställa den lägre personalen, såsom arbetsförmän m. fl. Förädlingsledarna skola äga att sammansluta sig till ett kollegium för dryftande av till förädlingsarbetet hörande frågor. Vad a n g å r tjänstemännens kompetens anse utredningsmännen böra föreskrivas, att förädlingsledare skall äga väl vitsordad, på praktisk erfarenhet grundad kännedom om växtodling, växtförädling och jordbruk i allmänhet samt därtill hava avlagt högre akademiskt lärdomsprov —

4'J agionomie eller filosofie licentiatexamen. Försöksledare bör äga mots v a r a n d e allmänna kompetens, men i fråga om den formella behörigheten synes böra uppställas k r a v allenast på avlagd agronomexamen. Dispens torde dock — med hänsyn till vederbörandes speciella utbildning eller ådagalagda personliga lämplighet och duglighet — av lantbruksstyrelsen kunna meddelas i fråga om sökandes till förädlings- och försöksledartjänst ovannämnda formella kompetens. Före tillsättandet av vakant tjänst av ifrågavarande slag bör rörande sökandes kompetens y t t r a n d e avgivas av lantbruksstyrelsen. Den årliga planläggningen samt genomförandet av växtförädlingsverksamheten anse utredningsmännen v a r a en fråga av stor betydelse. Med hänsyn härtill synes uppenbart, att garantier böra i möjligaste mån skapas för bolagets behöriga hänsynstagande till denna angelägenhet. Nämnda garantier synas utredningsmännen kunna vinnas därigenom att den praktiskt-vetenskapliga verksamhetens utövare beredas tillfälle att vid upprättande av den för förädlingsverksamhetens bedrivande erforderliga arbetsplanen nöjaktigt göra sig gällande. Men därutöver torde anordning böra träffas för en auktoritativ granskning av arbetsplanen. Till vinnande av en fast organisation i detta viktiga hänseende samt av skäl, som framdeles i samband med förslag om införande av officiell sortprövning anföras, hava utredningsmännen ansett en särskild institution av i viss mån offentlig k a r a k t ä r böra i n r ä t t a s . Rörande institutionen ifråga — förslagsvis benämnd växtförädlingsråd — lämnas i nyssnämnda sammanhang n ä r m a r e redogörelse. 1 I anslutning till det anförda anse utredningsmännen växtförädlingsverksamhetens årliga planläggning böra ske på följande sätt. Sedan förädlingsledarna för resp. avdelningar u p p r ä t t a t förslag till plan för förädlings- och försöksverksamhetens bedrivande under instundande arbetsår, uppgöres med ledning därav arbetsplan för året gemensamt av de till ett kollegium sammanslutna förädlingsledarna. Den sålunda upprättade arbetsplanen förelägges d ä r p å bolagets styrelse för granskning och antagande, varefter planen av styrelsen underställes växtförädlingsrådets prövning. Sedan rådets utlåtande delgivits bolagsstyrelsen, fastställer denna slutligen arbetsplanen till huvudsaklig efterrättelse vid förädlingsverksamhetens bedrivande. Det förutsattes givetvis att, därest växtförädlingsrådet skulle finna brister föreligga i fråga om den rådets prövning underställda arbetsplanen eller eljest skulle anse ä n d r i n g a r av densamma önskvärda, rådet i sådant ärende träder i förhandling med bolagsstyrelsen, innan rådets utlåtande över planen meddelas. Arbetsplanen och växtförädlingsrådets över densamma avgivna utlåtande skola delgivas lantbruksstyrelsen. Utredningsmännen h a v a med hänsyn till lantbruksstyrelsens nedan ifrågasatta överinseende över verksamheten icke funnit arbetsplanen behöva underkastas formell fastställelse av nämnda styrelse. 1

Sid. 127.

4 — 31274S.

50 Med avseende å växtförädlingsverksamhetens organisation må slutligen framhållas angelägenheten av att opartisk prövning åstadkommes i fråga om odlingsvärdet av n y a växtsorter, vilka av bolaget avses att saluföras, ävensom att kontrollen över bolagets försäljning av utsädesvaror bliver på fullt tillfredsställande sätt anordnad. Dessa betydelsefulla frågor bliva framdeles var för sig föremål för utredningsmännens särskilda övervägande och förslag. 1 Då emellertid de åtgärder, som bolaget bör hava att i omförmälda hänseenden vidtaga, böra föreskrivas såsom Adllkor för bolagets åtnjutande av statsbidrag och sålunda även böra ingå bland övriga av utredningsmännen här nedan föreslagna villkor för dylikt bidrag, må redan i förevarande sammanhang anföras, att utredningsmännen anse skyldighet böra åläggas bolaget dels att inhämta det förut omnämnda växtförädlingsrådets utlåtande beträffande odlingsvärdet av nya växtsorter, vilka avses att utföras i allmänna marknaden, dels ock att i fråga om bolagets originalutsäden överlåta sortäkthetskontrollen åt statens centrala frökontrollanstalt. Lantbruks- För tillvaratagande av det allmännas intresse bör på lantbruksstyrelsen överinseende a i l k ° m m a a *t handhava överinseendet såväl över den av bolaget bedrivna över verksam- växtförädlingsverksamheten som ock över bolagets i samband därmed ståheten. ende affärsverksamhet. Uppmärksamhet bör av lantbruksstyrelsen synnerligast ägnas statsmedlens a n v ä n d n i n g ävensom prissättningen å bolagets marknadsförda förädlingsprodukter. För ändamålet bör lantbruksstyrelsen beredas tillgång till bolagets styrelseprotokoll, räkenskaper, priskalkyler och övriga erforderliga handlingar samt i mån av behov äga anlita biträde av bokföringstekniskt erfaren person. Vidare bör på lantbruksstyrelsen särskilt ankomma att tillse bl. a., att förädlingsverksamheten bedriA^es enligt den fastställda arbetsplanen, att utgifter, som påförts växtförädlingen, äro överensstämmande med gällande utgiftsstat, att kostnader, vilka berört bolagets hela verksamhet, endast i behörig omfattning påförts förädlingsverksamheten samt a t t bolagets marknadsförda ATäxtsorter blivit av A<äxtförädlingsrådet med avseende å deras odlingsvärde prövade. Berättelse över tillsynen skall av lantbruksstyrelsen årligen avgivas till Kungl. Maj:t. Utredningsmännen hava icke ansett erforderligt, att av Kungl. Maj:t utses ledamöter i bolagets styrelse. Enligt vad erfarenheten givit vid handen torde nämligen oftast icke k u n n a undvikas, att genom dylika styrelseledamöters välloATliga strävan till bolagets gagn deras intressegemenskap med bolaget anknytes så fast, att den åsyftade oberoende ställningen gent emot bolaget i A^erkligheten icke bliver till finnandes. Därtill kommer, att ledamöternas i fråga delaktighet i bolagsstyrelsens beslut medför en i ATiss mån ofrånkomlig statlig förhandssanktion med avseende på bolagsstyrelsens verksamhet. Utredningsmännen hava heller icke ansett nödigt, att av Kungl. Maj:t utses ombud att å statens \~äg1

Sid. 1*24 ff.; 128 ff.

5i nar deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper. Möjlighet till eventuellt önskvärt korrektivt ingripande med avseende å såATäl bolagsstyrelsens h a n d h a v a n d e av förädlingsverksamheten som ock statsbidragets a n v ä n d n i n g synes nämligen i tillräcklig mån föreligga vid det av lantbruksstyrelsen utövade överinseendet över verksamheten, vilken därtill städse lärer bliva beroende av de för statsbidragets tillgodonjutande föreskrivna villkoren. F ö r växtförädlingsverksamhetens nöjaktiga bedrivande är enligt vad statsbidrag tidigare u t r e t t s erforderligt, att staten jämväl i fortsättningen ekonomiskt 1%^^'. understödjer densamma. Detta understöd bör emellertid avse allenast de samheten. årliga kostnaderna för förädlingsarbetet och sålunda icke utgöra bidragtill exempelvis byggnadskostnader eller utgifter för inventarier av mera v a r a k t i g beskaffenhet. I den m å n statens bidrag till dylika kostnader kan bliva ifrågasatt, lärer dylik fråga böra prövas i särskild ordning och så vitt möjligt avgöras i samband med upprättande, respektive förnyelse av förut omförmälda arrendekontrakt mellan staten och bolaget. Beaktas må nämligen att, därest arrendebeloppet fastställes enligt de av utredningsmännen föreslagna g r u n d e r n a och sålunda beräknas motsvara viss r ä n t a å de u t a v staten för växtförädlingsanstaltens övertagande bestridda engångskostnaderna, storleken av arrendebeloppet även bör påverkas av beloppet av de ytterligare engångsutgifter för anstaltens utvidgning och utrustning, till vilka staten k a n v a r a villig bidraga. Med avseende å spörsmålen, i vilken omfattning och under vilka villkor statsunderstöd lämpligen bör utgå till förädlingsverksamhetens upprättbållande, må erinras, hurusom de till utsädesföreningens och dess filialers verksamhet beviljade statsunderstöden under en lång följd av å r till beloppet plägat bestämmas till skillnaden mellan föreningens enligt uppr ä t t a t statförslag beräknade, av statsmakterna godkända inkomster och utgifter. Statsanslagen ifråga h a v a till beloppen företett en nästan ständig stegring. För budgetåret 1931/1932 uppgår statsanslaget till 248 000 kr., A^araA- 144 415 kr. för uppehållande av föreningens verksamhet ävensom för ledning av och samarbete med föreningens filialer samt 103 585 kr. för uppehållande av verksamheten vid nämnda filialer. Statsbidragets storlek lärer givetvis bliva beroende av omfattningen av den utav bolaget bedrivna förädlingsverksamheten. Utredningsmännen hava emellertid utgått från a t t bolagets blivande verksamhet skall uppehållas i minst samma omfattning som den av utsädesföreningen för närvarande utÖA^ade — men att tillika statsbidraget i görligaste m å n begränsas. Att emellertid statens direkta understöd likvisst kommer a t t påfordras i icke ringa omfattning, lärer redan från början kunna förutses. Utredningsmännen hava dock anledning förmoda att, då den av bolaget bedrivna rörelsen kommer att omfatta, förutom förädlingsarbetena, jämväl exploateringen av förädlingsprodukterna, behovet av statsbidrag skall k u n n a väsentligen begränsas.

52 Ovan haAra utredningsmännen framhållit, hurusom en vidsträckt självbestämmanderätt i fråga om växtförädlingsverksamhetens organisation och bedrivande bör tillerkännas bolaget. Utredningsmännen finna i anslutning härtill, att statsbidraget bör avvägas med utgångspunkt från det aAr bolaget självt prövade medelsbehovet för förädlingsverksamhetens nöja k t i g a upprätthållande samt tillmätas i viss proportion till den vid granskningen av sagda medelsbehov godkända nettokostnaden för verksamheten. Anordningen ifråga medför uppenbarligen bl. a. den fördelen att, då bolaget självt har a t t med viss andel bidraga till kostnadernas bestridande, bolaget i eget intresse lärer tillse, att verksamheten hålles inom behöriga gränser och a t t allenast oundgängligen erforderliga kostnader ifrågakomma. Till belysande av frågan, i vilken omfattning det ifrågavarande bolaget bör tillerkännas statsunderstöd till upprätthållande av dess förädlingsverksainhet, hava utredningsmännen, på grundval av den u t a v Kungl. Maj:t för Sveriges utsädesförening för verksamhetsåret 1931/1932 godk ä n d a budgeten, 1 sökt fastställa beloppen av de inkomster och utgifter, med vilka bolaget skulle haft att räkna, därest detsamma förutsattes under nämnda tid hava bedrivit A^erksamheten i samma omfattning som den av utsädesföreningen planerade. Utgifterna för filialernas verksamhet hava därvid icke medräknats. Sammanställningen ifråga återgiA-es härmed: Inkomster. Annonser Hyror

Utgifter. Avlöning till tjänstemän m. fl. vid Svalöv Dyrtidstillägg åt dessa Resekostnader och representation Försöksverksamheten vid Svalöv Ledning av och samarbete med filialerna (förädlingsstationerna) Lokala sortförsök Kontrollverksamheten: fältbesiktningskontroll laboratorieundersökningar Samlingarnas vård och tillökning Bibliotek och prenumeration Publikationer Trycksaker Kontorsutgifter Post, telefon och telegraf Frakter Uppvärmning och belysning Städning och övrig renhållning Underhåll av byggnader » och inköp av inventarier » av trädgård, park och vägar 1

Sid. 23—25.

1 000 7 800 79 850 18 890 1500 40 500 1 800 1 800 12 000 7 000 200 1200 4 000 1 500 700 2 000 1 200 5 800 1 200 4 000 1 200 2 800

g g00

53 Försäkringar Skatter Pensionsavgifter för tjänstemän vid Svalöv Förevisning för besökande Diverse utgifter Arrende till statsverket Nettokostnad för förädlingsverksamheten

1 700 2 100 1 475 1 200 1 675 • 15 300 212 590 203 790.

Vidkommande sammanställningen må a n m ä r k a s följande: Posterna avlöning, dyrtidstillägg och pensionsavgifter äro i utsädesföreningens stat upptagna med belopp av resp. 88 550, 20 390 och 1 600 kr. I posterna ingå utgifter jämväl för avlöning och pensionering aA^ föreståndaren för föreningens kontrollavdelning. Då emellertid denna avdelning närmast synes vara att hänföra till bolagets merkantila verksamhet, ehuru densamma i viss utsträckning även kommer att anlitas vid förädlingsverksamheten, böra kontrollföreståndaren tillkommande ersättning och ÖATriga förmåner icke i sammanhanget medräknas. Beaktas må att, enligt ATad nedan sägs, vissa andra kostnader för kontrollverksamheten däremot ansetts böra påföras förädlingsutgifterna. Kontrollföreståndarens avlöning u t g å r för n ä r v a r a n d e med grundlön till belopp av 6 000 kr. samt 25 % dyrtidstillägg därå, d. v. s. 1500 kr.; h u v u d m a n s pensionsavgift för densamme har uppskattats till c:a 125 kr. Med hänsyn till vad ovan anförts hava förenämnda poster minskats med nyssnämnda belopp. — AA^dragits har jämväl det i avlöningsposten ingående sekreterararvodet, 2 700 kr. Posten kontrollverksamheten är i utsädesföreningens stat upptagen med ett belopp av 15 000 kr. För n ä r v a r a n d e utövas kontrollen ÖATer utsädesbolagets försäljning aA- utsädesA-aror av statens centrala frökontrollanstalt, som dock åt utsädesföreningen uppdragit, bl. a., att mot en ersättning av lägst 10 000 kr. för år verkställa fältbesiktningskontroll över sådana från föreningens sorter, stammar och eliter härstammande grödor, som utsädesbolaget för statsplombering som originalvara anmäler. Med hänsyn till betydelsen för växtförädlingen av att fältbesiktningen och vad därmed sammanhänger även framdeles utövas aA< växtförädlarna själva hava utredningsmännen ansett det ifrågavarande bolaget självt böra omhänderhaA-a denna kontroll och sålunda äA^en böra äga r ä t t att bland övriga förädlingskostnader upptaga utgifterna härför. I förevarande sammanhang hava dessa utgifter beräknats till ett belopp av 12 000 kronor. I den av utsädesföreningen omhänderhavda kontrollverksamheten ingår jämväl s. k. förberedande kvalitetskontroll. N ä r m a s t avser denna kontroll utförandet av sådana förberedande laboratorieundersökningar, som äro nödvändiga för inköp, godkännande av leA^erans och iordningställande av utsädesvaror. I f r å g a v a r a n d e kontrollverksamhet torde visserligen i första hand tjäna ett merkantilt syfte. Emellertid innesluter densamma flera för själva växtförädlingen betydelsefulla moment, varjämte i anslutning

54 till densamma förekomma växtförädlingen direkt berörande arbetsuppgifter av mera allmän art. Dessa omfatta bl. a. olikartade vetenskapliga undersökningar av frö- och kärnprov, h ä r r ö r a n d e från de genom växtförädlingen framställda sorterna och från det under bearbetning v a r a n d e materialet. P å grund av betydelsen för växtförädlingen av berörda laboratorieundersökningar anse utredningsmännen det ifrågavarande bolaget böra äga att bland kostnaderna för förädlingen medräkna utgifterna lör desamma. Till g r u n d för beräkningen av det belopp, varmed utgifterna ifråga böra påföras förädlingskostnaderna, synes framdeles kunna läggas i behörig ordning gjord, av växtförädlingsanstalten godkänd debitering av utgifterna ifråga. För verksamhetsåret 1931/1932, varom här ä r fråga, hava utredningsmännen uppskattningsvis ansett h ä r ifrågavarande utgift k u n n a beräknas till omkring 7 000 kr. Posten publikationer bör, i den m å n densamma har avseende på förädlingsverksamheten, uppföras med högst 4 000 kr.; posten ifråga liar därför minskats med 2 500 kr. Slutligen hava förädlingsutgifterna påförts arrende till statsverket, 15 300 kr. Ifråga om beräkningen av denna utgiftspost hänvisas till vad d ä r u t i n n a n å sid. 46—47 anförts. Av sammanställningen framgår alltså, att nettokostnaden för bolagets förädlingsverksamhet beräknats uppgå till 203 790 kr. eller till i a v r u n d a t tal 203 800 kr. Olika meningar kunna uppenbarligen anläggas på frågan, vilken andel a A- nämnda nettokostnad rimligen bör täckas &\r statsmedel. Utredningsmännen hava emellertid ansett, att ett belopp motsvarande 50 procent av nettokostnaden i fråga bör utgöra skäligt statsbidrag. Stöd h ä r u t i n n a n hava utredningsmännen funnit icke minst vid aktgivande på storleken av utsädesföreningens årliga underskott å motsA^arande \Terksamhet samt den ATinst utsädesbolaget — enligt Arad dess räkenskaper giva A'id handen — under de senare åren må antagas ha\ 7 a åtnjutit av sitt monopol på föreningens förädlingsprodukter. Hänfört till förenämnda beräkningar skulle statsbidraget, filialerna oberäknade, alltså hava uppgått till 101900 kr. I anslutning till vad sålunda anförts vilja utredningsmännen såsom sin mening uttala att, därest växtförädlingsverksamhetens utövning kommer a t t under ovan angivna förutsättningar anförtros åt ett enskilt bolag, statsbidrag till upprätthållande aA* bolagets växtförädlingsA-erksamhet bör tillerkännas bolaget i en omfattning, motsvarande hälften av nettobeloppet av bolagets enligt ovan angrvna grunder beräknade årliga kostnader för förädlingsverksamheten. Utredningsmännen hava ÖA^ervägt, h u r u v i d a det sålunda beräknade statsbidraget lämpligen bör fastställas att med enahanda belopp utgå under en följd a\r år framåt. E n dylik anordning synes icke sakna fördelar. Sålunda skulle genom densamma tilläventyrs kunna undvikas den eljest årligen återkommande detaljgranskningen &\ de utav bolaget beräknade inkomsterna och utgifterna för rörelsen. Därjämte skulle för den

55 ifrågavarande tidsperioden åstadkommas en begränsning uppåt av anslaget, samtidigt som — på grund av bolagets motsvarande bidrag — anslaget med största sannolikhet kunde antagas redan vid dess äskande hava begränsats nedåt till lägsta nödiga belopp. Utredningsmännen hava emellertid funnit, a t t de med anordningen i fråga förenade nackdelarna överväga. E t t för flera år för verksamheten fastslaget utgiftsbelopp skulle, om principen med fixt statsbidrag konsekvent fasthölles, leda till att å ena sidan bolaget bleve förhindrat att, om så skulle visa sig erforderligt, under perioden minska sina utgifter för växtförädlingsverksamheten, liksom äA^en att å andra sidan en nödig utvidgning av verksamheten skulle omöjliggöras. I praktiken skulle väl resultatet bliva, a t t det fastställda utgiftsbeloppet bleve föremål för jämkningar. Men därmed skulle också de åsyftade fördelarna av anordningen vara tillspillogivna. Vid sådant förhållande hava utredningsmännen för sin del ansett sig icke böra förorda, att statsbidraget fastställes att utgå med ett för en följd av år fixerat belopp. Såsom förut berörts skall bolagets växtförädlingsverksamhet grundas på särskild inkomst- och utgiftsstat. Dylik i fråga om de särskilda utgiftsposterna i möjligaste mån motiverad stat skall av bolaget årligen i samband med anslags äskande ingivas till Kungl. Maj:t. Med h ä n s y n till bolagets åsyftade självbestämmanderätt i fråga om förädlingsverksamhetens organisation och bedrivande samt bolagets delaktighet i kostnadernas bestridande hava utredningsmännen förutsatt, att granskningen av den ifrågavarande staten i regel mindre behöver avse storleken av beloppet av varje post än fastmera huvudsakligen hänföras till det berättigade i att de olika posterna upptagits, helt eller delvis, bland förädlingsutgifterna. Vissa villkor böra givetvis uppställas för bolagets tillgodonjutande av statsbidrag. P å grund av bolagets förutsatta fria verksamhetsutövning samt lantbruksstyrelsens överinseende över denna hava utredningsmännen dock icke ansett vare sig önskvärt eller erforderligt, att dylika villkor alltför detaljerat utformas. F a s t m e r a torde allenast allmänna föreskrifter böra på området meddelas. Utredningsmännen hava sålunda funnit i huvudsak följande villkor böra uppställas för bolagets tillgodonjutande av statsunderstöd: Av bolaget bedriven växtförädlingsverksamhet skall uppehållas i minst samma omfattning som den av utsädesföreningen för n ä r v a r a n d e utövade samt å en kvalitativt fullt nöjaktig nivå. Förädlingsverksamheten skall hållas a v g r ä n s a d från bolagets övriga rörelse och bilda en fristående anstalt, vars ekonomi, grundad på särskild inkomst- och utgiftsstat, bokföringsmässigt hålles skild från bolagets övriga räkenskaper. Till chef för anstalten skall utses en av förädlingsledarna, med befogenhet och skyldighet för denne att vid bolagsstyrelsens s a m m a n t r ä d e n föredraga alla växtförädlingsarbetet berörande frågor samt med r ä t t a t t t i l l styrelsens protokoll få sin eventuellt avvikande mening antecknad.

56 För verksamhetens bedrivande skola finnas anställda dels ett för en framgångsrik förädling tillräckligt a n t a l förädlingsledare, dels ock såsom dessas biträden försöksledare i den omfattning, som erfordras för försökens nöjaktiga utförande. Tillsättandet av anstaltens förädlingsoch försöksledare skall ske i närmaste samråd med anstaltens chef. Bolaget skall vara skyldigt att i egenskap av huvudman ansvara för pensionering i statens pensionsanstalt av vid anstalten anställda förädlings- och försöksledare. Förädlingsverksamheten skall vila å framstående teoretisk och praktisk utbildning hos dess utövare. Förädlingsledare skall sålunda äga väl vitsordad, på praktisk erfarenhet g r u n d a d kännedom om växtodling, växtförädling och jordbruk i allmänhet samt därtill hava avlagt högre akademiskt lärdomsprov — agronomie eller filosofie licentiatexamen. Försöksledare skall äga motsvarande allmänna kompetens samt därtill h a v a avlagt agronomexamen. Sökande till förädlings- eller försöksledartjänst må av lantbruksstyrelsen — med hänsyn till vederbörandes speciella utbildning eller ådagalagda personliga lämplighet och duglighet — kunna meddelas dispens från ovannämnda formella kompetenskrav. Yttr a n d e rörande sökandes kompetens skall av bolaget hos lantbruksstyrelsen inhämtas. För förädlings- och försöksverksamhetens bedrivande skall årligen under samarbete mellan de vid anstalten anställda förädlingsledarna upprättas arbetsplan, vilken efter växtförädlingsrådets prövning fastställes av bolagets styrelse. Arbetsplanen jämte rådets över densamma avgivna utlåtande skall delgivas lantbruksstyrelsen. Börande odlingsvärdet av de vid anstalten uppdragna nya växtsorterna skall, innan dessa må utföras i allmänna marknaden, utlåtande inhämtas av växtförädlingsrådet. I fråga om bolagets originalutsäden skall sortäkthetskontrollen handhavas av statens centrala frökontrollanstalt. Bolaget skall med avseende å såväl förädlingsanstaltens organisation och verksamhet som ock bolagets i samband därmed stående affärsverksamhet v a r a underkastat överinseende av lantbruksstyrelsen, varvid särskild uppmärksamhet skall ägnas statsmedlens användning ävensom p r i s sättningen av bolagets marknadsförda förädlingsprodukter. Lantbruksstyrelsen skall därför beredas tillgång till bolagets styrelseprotokoll, r ä kenskaper, priskalkyler och ÖA^riga erforderliga handlingar. Berättelse över bolagets växtförädlingsverksamhet skall årligen ingivas till lantbruksstyrelsen. ni. Växtför- Såsom ovan anförts anse utredningsmännen växtförädlingsverksamhea anZtZrvid t e n s v i d S v a l ö v S a m t i d a bedrivande av ett enskilt bolag v a r a ägnat att Svalövutövan- medföra väsentliga fördelar. F r ä m s t lämnas sålunda det enskilda initiaatt igtZtMag. iivet iiUmie * önskvärd omfattning göra sig gällande, varjämte verk-

57 samheten tillförsäkras fri utveckling under relativt obundna former. Emellertid kan å a n d r a sidan ifrågasättas, h u r u v i d a icke en dylik anordning äAren kan vara förbunden med vissa olägenheter. Visserligen anse sig utredningsmännen icke h a v a anledning antaga, a t t verksamheten skulle exempelA7is genom en alltför ensidig inriktning på merkantilt bärkraftiga förädlingsgrenar komma att giva anledning till erinran. Men uteslutet synes lik\ 7 äl icke vara, att vissa ur det allmännas synpunkt angelägna intressen m å h ä n d a icke komme att bliva i behörig utsträckning tillgodosedda. H ä r v i d åsyftas huvudsakligen förädlingens ställning och omfattning inom ramen aA7 bolagets verksamhet samt prissättningen å de utav bolaget handelsförda förädlingsprodukterna. Utredningsmännen hava därför ansett sig böra undersöka, h u r u v i d a icke en sådan anordning för A 7 äxtförädlingSA 7 erksamhetens bedrivande skulle k u n n a åvägabringas, att nämnda olägenheter undvekes, samtidigt som ATerksamheten bereddes den fria och obundna ställning, som ansetts följa av dess utövande av ett enskilt bolag. Vid övervägande av detta spörsmål haA7a utredningsmännen funnit ovan omförmälda alternativa förslag om växtförädlingsverksamhetens övertagande av ett statligt bolag, i vilket även enskilda intressen beretts delaktighet, A7ara ur här avsedda synpunkter förtjänt av en mera ingående prö\ 7 ning. HärA7id h a r området för bolagets verksamhet förutsatts omfatta såväl förädlingsarbetet som ock exploaterandet av förädlingsprodukterna. Organisationsformen medför påtagligen fördelarna aA7 ett enhetligt bedriATande av \ 7 äxtförädlingsverksamhetens olika grenar, varjämte den enskilda företagsamhetens gagnande inverkan i A7iss mån torde kunna tillgodogöras. H ä r t i l l kommer, att den hittillsvarande så\ 7 äl praktiskt-vetenskapliga som ock merkantila verksamheten torde kunna i jämförelsevis oförändrat skick direkt inordnas under det nya bolagets förvaltning. Å a n d r a sidan lägges verksamheten väsentligen i statens hand, u t a n att dock därigenom bindas under snävare band. För ifrågavarande fall erfordras uppenbarligen icke, att staten över- Bolagets övertager den utsädesföreningen tillhöriga fasta och lösa egendomen för att ta9<*nfe * d«ss °

helhet av den

därefter överlåta denna på det ifrågavarande bolaget, överlåtelsen torde vid Svalöv befastmera böra ske direkt till bolaget och synes därvid k u n n a ske efter drivna vaxt.

förädlings-

enahanda beräkningsgrunder, som under nästföregående förslag angi- verksamheten. vits. Utredningsmännen hänA-isa förty till vad d ä r u t i n n a n o\-an anförts. 1 I sammanhanget må emellertid erinras, att föreningens här ifrågavarande tillgångar — filialerna oberäknade — därvid upptagits till ett beräkn a t värde av i a v r u n d a t tal 364 750 kr. Dessa tillgångar böra enligt utredningsmännens åsikt i förevarande fall övertagas efter värdering. Bolagets A 7 erksamhet förutsätter emellertid även nödiga resurser för förädlingsprodukternas exploaterande, varibland främst markområden för förökning av förädlingsprodukterna ävensom nödiga byggnader och 1

Sid. 45—46.

a n d r a anläggningar. N ä r m a s t till hands ligger därvid övertagande av de utav allmänna SATenska utsädesaktiebolaget för nämnda ändamål disponerade tillgångar. Utredningsmännen hava därför funnit sig böra verkställa nödiga beräkningar beträffande omfattningen och ATärdet av dessa. Beaktas må, att denna bolagets egendom till huvudsaklig del anskaffats i syfte av det merkantila utnyttjandet av utsädesföreningens praktiskt-A T etenskapliga verksamhet och att densamma sålunda torde kunna anses v a r a normerande för det statliga bolagets behov av motsvarande egendom även för det fall att annan sådan skulle behÖA7a för ändamålet tagas i anspråk. Nedan angivna beräkningar hänföra sig alltså till den förutsättningen, a t t det statliga bolaget till huvudsaklig del övertager utsädesbolagets ifrågavarande egendom. Senast tillgängliga uppgifter beträffade utsädesbolagets tillgångar återfinnas i bolagets balansräkning per den 30 juni 1931.1 Följande i anslutning till n ä m n d a balansräkning uppgjorda specifikation beträffande taxeringsvärdet å bolagets jordbruksegendomar och annan fastighet har av utsädesbolaget tillställts utredningsmännen. Allmänna svenska utsädesaktiebolagets fastigheter (1931). Jordbruksfastigheter: Svalöv : Egendomen Heleneborg: åker 207-9 hektar betesmark 36*1 » övrig mark m. m 5-3 » Egendomen Svalövsgården: åker 275 - 88 hektar betesmark 12-2 » övrig mark 3*6 » Egendomen Lönnstorp med Ekebo: åker 320*8 hektar betesmark 22*01 » skogsmark 24*1 » övrig mark 5*8 6 » Egendomen Karatofta: åker 72*69 hektar betesmark 39*74 » skogsmark 2*59 » övrig mark 5*07 » Storvik : Egendomen Toretorp (Svalövsgården): åker 2 7 2 5 hektar övrig mark m. m 30Ö » 1

Sid. 31.

Areal i hektar

Tax.värden

452 200

291*68

538 000

372*57

456 200

120*09

105 600

30*25 1 063*89

86 200

i 638 2 0 0 .

59 Annan

fastighet:

Svalöv:

Magasins- & kvarnbyggnader å S. Svalöv nr 9, Y256 mantal och Utsädesbolagets tomt nr 1: Magasinsbyggnader 1 Kvarnbyggnad Magasinsbyggnad ] 1 kontorsbyggnad å S. Svalöv nr 5, r '/ ia8 mantal (Bolaget nr 1) Villabyggnad 1 å S. Svalöv nr 2 (Månsabovillan) Villabyggnad 1 å S. Svalöv nr 5 (Dubbelvillan) Villabyggnad l å S. Svalöv nr 5 (Disponentbostaden) 1 villabyggnad å S. Svalöv nr 5, r'/B1 mantal, (Svensbo) 1 villabyggnad 1 å Karatofta nr 3, (Ekebo) .... 1 bostadshus å S. Svalöv nr 1, 1/.>88 mantal (Hemro) 1 bostadshus l å Ilåkaledshus, Bockeberga och Månstorp (Tegelbrukshuset) 1 tegelbrukshyggnad l å Hökaledshus nr 2 (Tegelbruket) Bostadshus å Munkagårda nr 2 1 jordområde på avsöndring från 3 / 32 mantal S. Svalöv nr 6 (Mellangatan) 1 jordområde å avsöndrat område från N. Svalöv (Stenkrossen nr 1)

Areal i hektar

Tax.värden

260 000 100 000 80 000

63 000 25 000 33 000 25 500

0-2000

20 800 24 000

0-0770

9 000 4 000

0*2468

10 000 3 500

0-2700

2 000

0-1600

800 Lund: Magasin & bostadshus å tomten nr 1 kv. Utsädet och sladsägan nr 216

448 000

Norrköping: Magasin å tomterna n:ris 1 & 2 kv. T ä r n a n . . .

0-4999

210 200

Södertälje: Magasin å stadsägan nr 520

O168O

300 000

Göteborg: Magasin å %lll/Mi09 mantal Trädgården, Fässberg Tomt vid Tingstad

0-6690 0'0178

253 000 9 600

Skara: Magasin å tomten nr 113 vid Marums- och Gunnar Wennerbergsgatorna

0*3431

77 000

1 9 5 8 400

Summa tax. värden kronor

3 596 600.

1 Fastigheterna belägna å ej avsöndrad mark.

60 Bolaget innehar dessutom på arrende dels den s. k. prästjorden N. Svalöv 16, omfattande en areal av c:a 18 hektar, och dels egendomarna Ljura och Lida utanför Norrköping med en sammanlagd areal av c:a 113 hektar. Enligt ovannämnda balansräkning hava »fastigheter och industriella anläggningar» upptagits till 3 778 500 kr. 1 Taxeringsvärdet å denna egendom — varmed här torde böra räknas — uppgår enligt förestående specifikation till sammanlagt 3 596 600 kr. AA7 ifrågavarande egendom beräknas det statliga bolaget böra komma i besittning av de fastigheter och anläggningar, som av utsädesbolaget för närvarande begagnas för förädling, förökning och försäljning aA7 utsädesföreningens produkter samt för a n n a n i samband därmed bedriven A7erksamhet. För uppskattning av dessa tillgångars värde torde frånräknas den egendom, vilken utredningsmännen ansett icke böra övertagas av det statliga bolaget. Denna utgöres, såvitt angår jordbruksfastigheterna, aA7 egendomen Toretorp vid Storvik, A 7 ärderad till 86 200 kr., ATilken egendom efter det statliga bolagets övertagande av utsädesföreningens rörelse lärer vara utan intresse för detta bolag. Av utsädesbolaget tillhörig annan fastighet bör \ 7 idare frånräknas dels kvarnbyggnaden, värderad till 100 000 kr., dels magasinet med bostadshus i L u n d samt magasinet i Södertälje, värderade till 448 000, resp. 300 000 kr., dels ock tomtområdet vid Tingstad utanför Göteborg, värderat till 9 600 kr. Då taxeringsvärdet å den sålunda frånräknade egendomen utgör inalles 943 800 kr., skulle A7ärdet av den del aA7 utsädesbolagets fasta egendom, vilken avses att övertagas aA7 det statliga bolaget, utgöra tillhopa 2 652 800 kr. — Av de utav utsädesbolaget för n ä r v a r a n d e arrenderade egendomarna lärer åtminstone den s. k. prästjorden N. SvalÖA7 16 även böra arrenderas av det statliga bolaget. 1 utsädesbolagets förenämnda balansräkning äro vidare posterna »maskiner och inventarier» samt »lager» uppförda med 1160 300 kr., resp. 466 700 kr. eller sålunda med tillhopa 1627 000 kr. Enligt ovannämnda förutsättning torde h ä r å frånräknas de å k\ T arnrörelsen och egendomen vid Storvik ävensom bolagets arrendeegendomar Ljura och Lida A7id Norrköping belöpande belopp, utgörande enligt beräkning sammanlagt 408 800 kr. K v a r v a r a n d e hithörande egendom, avsedd att övertagas av det statliga bolaget, skulle sålunda utgöra tillhopa 1218 200 kr. Ovanstående beräkningar giva alltså vid handen, att värdet av de utsädesbolagets tillgångar, vilka skulle v a r a erforderliga för det statliga bolaget, torde kunna beräknas uppgå till sammanlagt (2 652 800 + 1218 200 = ) 3 871000 kr. Härtill bör läggas värdet av den egendom, som avses att förvärvas från utsädesföreningen och ovan beräknats till 364 750 kr. 2 Totalbeloppet av den för det statliga bolaget ifrågakommande fasta och lösa egendomen skulle sålunda uppgå till sammanlagt 4 235 750 kr. • 1 följande beräkningar angivas allenast avrundade tal. Sid. 45.

61 Utöver förenämnda tillgångar i form av fast och lös egendom erford^ Bolagets kapir a s emellertid för det statliga bolagets verksamhet jämväl visst rörelsekapital. Storleken av detta torde kunna beräknas motsvara utsädesföreningens och utsädesbolagets i deras senaste balansräkningar redovisade rörelsekapital. Av detta bör dock frånräknas den del, som belöper å utsädesbolaget tillhörig rörelse, vilken icke avses att övertagas av det statliga bolaget. Utsädesföreningens rörelsekapital angives i dess balansräkning ' under form av »kassabehållning» och »fordringar hos diverse personer» med 100, resp. 33 500 kr. eller sålunda med tillhopa 33 600 kr. Vad åter a n g å r utsädesbolaget upptagas i dess balansräkning »fordringar hos diverse personer» till belopp av 3 399 200 kr. H ä r a v belöpa emellertid å kvarnrörelsen 93 600 kr. samt å egendomen vid Storvik 300 kr. Då dessa belopp av ovanberörd anledning icke böra medräknas och avdrag bör ske jämväl för ett belopp av 523100 kr., enligt bolagets uppgift utgörande utsädesverksamheten ovidkommande fordringar, bör av posten ifråga medräknas ett belopp av allenast 2 782 200 kr. Ytterligare hava emellertid i utsädesbolagets balansräkning redovisats dels »inneliggande accepter» till belopp av — exklusive de å kvarnrörelsen belöpande — 112 500 kr., dels »diskonterade men icke till betalning förfallna växlar» till belopp av 118 700 kr., dels ock slutligen »kassabehållning», frånsett å egendomen vid Storvik belöpande dylik, till belopp av 4 800 kr. Sammanlagda beloppet av dessa poster utgör 236 000 kr. För det statliga bolaget erforderligt rörelsekapital skulle alltså utgöra (33 600 + 2 782 200 + 236 000 = ) 3 051800 kr. Emellertid är här ifrågavarande verksamhet av utpräglad säsongkaraktär. Det största behovet av rörelsemedel förefinnes sålunda under kalenderårets första månader, under det att det minsta kapitalbehovet torde A7ara för handen omkring halvårsskiftet. Utöver det ovan angivna beloppet av erforderligt rörelsekapital bör därför ytterligare sådant beräknas tillgängligt under vissa tider av året. Storleken av detta låter sig svårligen bedöma, men torde enligt vad utredningsmännen i n h ä m t a t kunna uppskattas till omkring 1000 000 kr. E n sammanställning av ovanstående beräkningar giver alltså vid handen, att — oavsett de för filialernas verksamhet erforderliga rörelsemedlen — det statliga bolagets totala kapitalbehov, tillfälligt sådant oberäknat, torde kunna uppskattas till c:a 7 300 000 kr. Beloppet av det för inlösen av ifrågakommande fast och lös egendom erforderliga kapitalet ingår däri med 4 235 750 kr. samt det beräknade nödiga rörelsekapitalet med 3 051800 kr. F r a m h å l l a s må emellertid, att de sålunda beräknade beloppen ingalunda torde få anses exakt angiva det statliga bolagets kapitalbehov sådant detta i verkligheten kan komma att gestalta sig. Åtskilliga av de till grund för beräkningarna liggande faktorerna kunna nämligen 1

Sid. 27—28.

l ä m n a r u m för olika uppfattningar om och till vilka belopp de böra medtagas, så exempelvis vad angår omfattningen av den egendom, som ansetts erforderlig för bolagets rörelse. Därtill kommer, att utredningsmännen icke varit i tillfälle att med ledning av föreningens och bolagets räkenskaper vinna fullt exakta utgångspunkter för beräkningarna. H ä r a v följer, att de ifrågakommande tillgångarnas verkliga värde icke kunnat fullständigt utredas. Utredningsmännen hava därför med de förebragta sifferuppgifterna avsett allenast att giva en ungefärlig bild av det kapitalbehov, varmed det statliga bolaget skulle haft att räkna, därest för dettas verksamhet tagits i anspråk ovanberörda för utsädesföreningen och utsädesbolaget föreliggande tillgångar samt dess verksamhet bedrivits i samma omfattning, som densamma av dessa utövas. Skulle förslaget om bildande av det ifrågasatta bolaget vinna beaktande, böra självfallet hithörande spörsmål bliva föremål för n ä r m a r e prövning. Det statliga bolagets aktiekapital synes lämpligen böra beräknas till 6 000 000 kr. För ett något högre belopp talar visserligen den av utredningsmännen ovan förebragta utredningen i fråga om bolagets kapitalbehov. Men utredningsmännen vilja framhålla, att det genom aktieteckningen inflytande kapitalet väl förslår till täckande av det för förvärv av erforderlig fast och lös egendom beräknade kapitalbehovet samt därutöver i icke obetydlig utsträckning torde lämna tillgång till bestridande av övriga utgifter. Då därtill den ifrågavarande fasta egendomen avsetts att gravationsfri förvärvas av bolaget, lära svårigheter icke föreligga för mötande av det i övrigt föreliggande kapitalbehovet. Beaktas m å slutligen, att den ekonomiska påfrestningen endast under kortare tidsperioder av året torde motsvara maximum av det beräknade totala behovet av rörelsemedel. Driftskalkyl.

Utredningsmännen hava slutligen sökt att på grundval av för det statliga bolagets verksamhet upprättad driftskalkyl beräkna beloppet av den årsvinst bolaget ifråga torde haft att påräkna, därest verksamheten bedrivits under de av utredningsmännen nedan angivna förutsättningarna. Kalkylen ifråga har uppgjorts på grundval av allmänna svenska utsädesaktiebolagets vinst- och förlusträkning för budgetåret 1930/1931 samt den för Sveriges utsädesförening för budgetåret 1931/1932 av KungL Maj:t godkända inkomst- och utgiftsstaten. Det förutsattes, att det statliga bolagets rörelse bedrivits med anlitande av den utav utredningsmännen ovan angivna fasta och lösa egendomen samt förut beräknat rörelsekapital ävensom att verksamheten uppehållits i samma omfattning som den av bolaget utövats och av föreningen planerats samt att statsbidrag till förädlingsverksamhetens bedrivande utgått enligt av utredningsmännen nedan föreslagna grunder. Driftskalkylen i fråga, upptagande beräknade we^oinkomster och -utgifter, meddelas härmed:

63 Inkomster. Försålda utsäden Inkomst å avskrivna fordringar Lantegendomarna Statsbidrag Utgifter. Växtförädlingsverksamheten Kontrollavgifter Avskrivningar: Fastigheter Inventarier Räntor (exklusive ränta å aktiekapitalet) Skatter Förlust å fordringar Nettovinst

459 200 11100 145 000 101 900 Summa kronor 717 200. 188 500 54 000 27 500 • 65 700

93 200 90 000 35 000 50 000 206 500 Summa kronor 717 200_

Beträffande de i driftskalkylen ingående posterna må lämnas följande n ä r m a r e förklaring. Beloppen av försålda utsäden samt inkomst A avskrivna fordringar återfinnas i utsädesbolagets förenämnda vinst- och förlusträkning. I fråga om lantegendomarna redovisas i samma vinst- och förlusträkning en bruttoinkomst av 164 775 kr. 73 öre. Detta belopp utgör av allt att döma avkastningen å utsädesbolagets hela jordbruksdrift. H ä r i ingår alltså bruttoinkomsten av jämväl egendomen vid StorA7ik samt de arrenderade egendomarna vid Norrköping. Då emellertid enligt A7ad ovan anförts dessa egendomar icke avses att ÖA7ertagas av det statliga bolaget, bar inkomstposten ifråga reducerats i proportion till den sålunda minskade arealen. Statsbidrag har beräknats utgå efter enahanda grunder, som föreslagits böra gälla för det fall ifrågavarande verksamhet utövats aA7 det under nästföregående alternativ omförmälda enskilda bolaget. Detta bolags kostnader för A 7 äxtförädlingsverksamheten hava enligt av utredningsmännen tidigare å sid. 52—54 lämnad utredning ansetts uppgå till i a v r u n d a t tal 203 800 kr. I detta belopp ingår arrende till statsverket med 15 300 kr. Beträffande det statliga bolaget ifrågakommer givetvis icke en dylik utgiftspost, men däremot synes hyra för av växtförädlingsanstalten anArända byggnader och inventarier böra med motsvarande belopp påföras förädlingskostnaderna. Även för det statliga bolagets \ 7 idkommande torde alltså förädlingskostnaderna kunna beräknas uppgå till ett belopp av 203 800 kr. Beräknas statsbidraget utgå med hälften av detta belopp, skulle detsamma utgöra 101900 kr. Utredningsmännen återkomma nedan till ett n ä r m a r e angivande aA7 de grunder, som för beräkningen a v statsbidraget ansetts böra ifrågakomma.

64 Beträffande kostnaderna för växtförädlingsverksamheten hänvisas till vad därom nyss anförts. Kostnaderna hava i detta sammanhangminskats med förberörda hyresbelopp, 15 300 kr. Beloppet aA7 kontrollavgifter motsvaras av i utsädesbolagets vinst- och förlusträkning upptagen avgift till statens centrala frökontrollanstalt. Avskrivningar hava beräknats på så sätt, att å utsädesbolagets för jordbruksdriften använda byggnader, vilkas värde uppskattats till 750 000 kr., a\7skrivTits 1 %, å utsädesbolagets övriga byggnader med ett taxeringsvärde av 1098 000 kr. 1*5 %, å utsädesföreningens fastigheter 1 % samt å inventarier — efter a v d r a g aA7 det beräknade A*ärdet av levande sådana — 10 %. Räntor hava beräknats med 5 % å ett belopp, motsvarande skillnaden mellan det totala kapitalbehovet, 7 300 000 kr., och aktiekapitalet, 6 000 000 kr., eller sålunda å 1300 000 kr. Beloppet av denna ränteutgift utgör 65 000 kr. Därjämte har påförts r ä n t a å tillfälligt upplånat kapital med 25 000 kr. AA7 skatter har kronoskatt beräknats till c:a 7 000 kr. samt kommunalskatt till c:a 28 000 kr. Förlust å fordringar har upptagits med belopp, vartill utredningsmännen uppskattningsvis ansett densamma kunna antagas uppgå. Bolagets för aktiekapitalets förräntning tillgängliga nettovinst skulle enligt beräkningarna utgöra 206 500 kr. Utredningsmännen ATilja emellertid betona, a t t denna vinstberäkning är i hög grad approximativ, baserad som den är på ett flertal jämförelsevis svårberäkneliga faktorer. Bolagets Vidkommande frågan om aktiernas fördelning Arilja utredningsmängamsation. n e n f r a n i h å u a önskvärdheten aA7 att huvudparten av dessa förbehålles staten. Växtförädlingsverksamheten är nämligen ytterst att anse såsom ett det allmännas intresse, varjämte staten under alla omständigheter bör tillförsäkras ett aA7görande inflytande på bolagets verksamhet. Därest aktiekapitalet, såsom 0A7an berörts, fastställes till 6 000 000 kr., torde därför 5 000 000 kr. i form av stamaktier böra tecknas av staten, under det att preferensaktier å tillhopa 1 000 000 kr. lämnas till teckning av vissa enskilda personer. Utredningsmännen anse dessa senare — utan särskilda direktiv rörande inhämtande av förslag — böra utses av Kungl. Maj:t och därvid tillförbindas att icke överlåta aktierna till annan än den Kungl. Maj:t godkänner. Beaktas bör särskilt, att till preferensaktieägare utses A7äl k\ 7 alificerade personer, A-ilka kunna ställa erfarenhet och insikt på jordbrukets och affärslivets områden till förfogande särskilt A~id utseende av representanter i bolagets styrelse. Preferensaktieägarna synas lämpligen böra representera Adssa sammanslutningar på jordbrukets område, för vilka växtförädlings\ T erksamhetens rationella bedrivande är av intresse, samt därutöver företrädare för kvarn- och konsumentintressena m. fl.

65 Den årliga utdelningen å aktierna anse utredningsmännen böra bestämmas till högst 4*5 % å stamaktierna och högst 6 % a preferensaktierna med företräde till utdelning för de sistnämnda. Den för preferensaktierna angivna maximala utdelningen torde visserligen kunna anses jämförelsevis högt tilltagen, men utredningsmännen vilja erinra om de för växtförädlingsverksamheten föreliggande riskerna, beroende som denna verksamhet är av jordbrukets allmänna konjunkturläge. Utdelningen å preferensaktierna synes dock icke böra garanteras av staten. Utredningsmännen hålla nämligen före att, därest till preferensaktieägare utses personer, vilka äro intresserade av bolagets verksamhet och väl i åtskilliga fall även torde komma att representera bolagets kunder, dessa aktieägare helt visst lära tillse, att verksamheten bedrives på sådant sätt, att det i företaget av deras huvudmän investerade kapitalet avkastar nöjaktig ränta. Med hänsyn till verksamhetens beroende av föreliggande konjunkturer anse emellertid utredningsmännen vinstregleringsfond böra i sedvanlig ordning uppläggas. Till denna bör överföras den vinst, som icke åtgår för omförmälda utdelning å aktierna. Bolagets styrelse bör bestå aA7 sju eller nio personer. För det lägre antalet talar givetvis den större behändigheten, under det att det större antalet ledamöter torde medföra en med hänsyn till de olika intressena allsidigare sammansättning av bolagets styrelse. Erinras må, att utsädesbolagets styrelse för närvarande består av tio personer. Styrelseledamöterna jämte suppleanter för dessa böra väljas å ordinarie bolagsstämma, därvid stamaktieägaren — staten — bör utse det antal ordinarie styrelseledamöter, som är närmast över hälften, och preferensaktieägarna det antal dylika ledamöter, som är närmast under hälften. Antalet styrelsesuppleanter bör fastställas till fem, \7arav tre böra utses aAr staten och två av preferensaktieägarna. Styrelsens ordförande bör utses bland de aAT staten valda styrelseledamöterna. För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper böra å ordinarie bolagsstämma utses tre revisorer jämte två suppleanter för dem. Av de ordinarie revisorerna böra två utses av staten och en aA7 preferensaktieägarna; av suppleanterna bör en utses av vardera parten. Den närmare organisationen i övrigt anse utredningsmännen böra ankomma på bolaget självt att utforma. I fråga om förädlingsverksamhetens organisation böra emellertid därvid beaktas de av utredningsmännen tidigare i fråga om det enskilda bolagets verksamhet framlagda synpunkter och förslag. Denna verksamhet bör sålunda icke bliva föremål för mera ingående förändringar, utan i huvudsak allt framgent grundas på av utsädesföreningen vunnen erfarenhet. Förädlingsverksamheten bör emellertid hållas strängt avgränsad från bolagets övriga rörelse och bilda en fristående anstalt, vars ekonomi grundas på särskild inkomst- och utgiftsstat och bokföringsmässigt hållas skild från bolagets övriga räkenskaper. AAT anstaltens förädlingsledare bör en utses till chef för denna 5 — 312748.

med uppgift bl. a. att inför bolagsstyrelsen vara föredragande i frågor rörande växtförädlingsarbetet samt med rätt att till protokollet få sin eventuellt avvikande mening antecknad. Förädlings- och försöksledarna böra tillsättas i n ä r m a s t e s a m r å d med anstaltens chef. Med avseende å deras kompetens böra gälla enahanda bestämmelser, som i sådant hänseende förut av utredningsmännen föreslagits. Det bör givetvis åligga bolaget a t t i egenskap av h u v u d m a n ansvara för nämnda tjänstemäns pensionering i statens pensionsanstalt. Förädlings- och försöksverksamhetens årliga planläggning samt A 7 äxtförädlingsrådets befattning därmed bör ock ske i den aA7 utredningsmännen tidigare föreslagna ordningen. I fråga om bolagets originalutsäden bör sortäkthetskontrollen handhavas a v statens centrala frökontrollanstalt. Lantbruksstyrelsen bör tilläggas r ä t t till överinseende över bolagets hela verksamhet. Då bolaget förutsattes i allt A7äsentligt övertaga utsädesföreningens för växtförädlingen aA7sedda egendom och verksamhet, följer därav, att bolaget bör vara skyldigt övertaga och respektera av föreningen ingångna förbindelser i fråga, om den hos denna anställda personalens anställning och avlöning m. m. statsbidrag Av vad ovan anförts torde framgå, att organisationen av det ifrågaMUmwerk- v a r a n d e bolagets verksamhet utformats i närmaste överensstämmelse samheten, med de aA7 utredningsmännen föreslagna formerna för det tidigare omförmälda enskilda bolagets handhavande aAT verksamheten ifråga. Enahanda förfaringssätt anse utredningsmännen ock böra tillämpas med aAseende å fastställandet av grunderna för beräkningen aA7 det för det statliga bolagets A 7 idkommande erforderliga statsbidraget. Storleken av detta bidrag bör alltså avvägas med utgångspunkt från det av bolaget självt prövade medelsbehovet för förädlingsverksamhetens nöjaktiga upprätthållande samt tillmätas med belopp, motsvarande 50 procent av den vid granskningen av sagda medelsbehov godkända nettokostnaden för förädlingsverksamheten. Denna verksamhet bör givetvis uppehållas i minst samm a omfattning som den av utsädesföreningen för närvarande utövade. Av enahanda skäl, som tidigare i samband med utredning av frågan om det enskilda bolagets understödjande med statsbidrag anförts, anse utredningsmännen statsbidraget icke böra fastställas att med fixerat belopp u t g å under en följd av år framåt. För bolagets åtnjutande av statsbidrag böra föreskrivas enahanda villkor och bestämmelser, som aA7 utredningsmännen ovan föreslagits böra gälla i fråga om det enskilda bolaget. Rörande den eventuella uppgörelsen mellan det ifrågavarande bolaget och allmänna SA7enska utsädesaktiebolaget hava utredningsmännen icke ansett lämpligt här uppställa direktiA7.

67 De av utredningsmännen framlagda alternativa förslagen till organi- För växtfSrsation av den framtida växtförädlingsverksamheten A7id Svalöv karak- adlmjpverk, , _ . . , . , , , „, , samheten vid tariseras bada därav, a t t behovet av mark för såväl förädlings- och för- Svalöv evensöksverksamheten som ock för förädlingsprodukternas förökning förutsattes jJf^JjjS?" i allt väsentligt bliva tillgodosett genom upplåtelse av de u t a v allmänna bolaget icke svenska utsädesaktiebolaget disponerade jordområdena. Då. emellertid ut- tillhöriga sädesbolagets ställning till frågan om dess avsedda befattning med den framtida växtförädlingsverksamheten ansetts böra inhämtas först, sedan de av utredningsmännen 0A7an alternativt föreslagna anordningarna blivit föremål för Kungl. Maj:ts prövning, och utgången av blivande förhandlingar med bolaget kan anses oviss, hava utredningsmännen funnit angeläget undersöka föreliggande a n d r a möjligheter till erhållande av för verksamheten ifråga lämplig mark. Genom domänstyrelsens försorg hava sålunda införskaffats uppgifter i fråga om vissa förädlingsanstalten vid Svalöv närbelägna kronoegendomar. Därjämte hava från utsädesföreningen på begäran erhållits uppgifter beträffande A7issa andra egendomar, vilka för ändamålet ansetts kunna ifrågakomma. Domänstyrelsen h a r i fråga om förenämnda kronoegendomar lämnat följande uppgifter: i Kronoegendomen Va mantal Tarstad nr 1, 2 och 3 med 8/s mantal Tirup nr 5, 6 och 8, kallade Brmkagården, i Tirup's socken. Belägenhet: 5 km. från v a r d e r a av Billeberga och Svalövs järnvägsstationer. Areal: 174*7 hektar, d ä r a v 159*3 hektar tomter, åker och dyl., 11-8 hektar äng samt 3*c hektar impediment. Taxeringsvärde: 352 700 kr. Arrendetid: 1925—14 m a r s 1932. Avgäld: 11000 kr. Byggnaderna äro i allmänhet goda och tillräckliga, väl underhållna samt brandförsäkrade för 181300 kr. Åkerarealen består av lermylla på leralv. Delvis är jordmånen ganska tung och svårbrukad. P å c:a 30 hektar är myllagret t u n n a r e samt al\ 7 en h å r t flisartad och grusblandad. Marken är täckdikad, dock icke fullt rationellt. Källsprång h ä r och där göra skördarna ojämna. Eljest ä r hävden god. Ängen utgöres av mycket god betesäng, delvis användbar som slätter. Ärsmedelskörden av spannmål beräknas uppgå till c:a 200 ton. Sockerbetor odlas. Egendomen vinterfoder 20 hästar samt 120—130 nötkreatur. Egendomen ä r ej elektrifierad. Kronoegendomen 1 mantal Vittskövle nr i, 5, 7 och 19 i Torrlösa socken. Belägenhet: 25 km. från Landskrona och 5 km. från Svalövs järnvägsstation. Areal: 110*3 hektar, d ä r a v 108*8 h e k t a r tomt och åker, 0*5 hektar äng och l*o hektar impediment. Taxeringsvärde: 236 600 kr. Arrendetid: 1929—14 mars 1939. Avgäld: 6 600 kr. Byggnaderna äro i gott stånd, synnerligen väl underhållna och i allt väsentligt tillräckliga, brandförsäkrade för 75 700 kr. Åkern, som är erforderligt täckdikad för c:a 30 år sedan, består till en tredjedel av god

6 Q p ntfoiti s r

68 mylla på lerbotten, medan det övriga betecknas som dels medelgod iermylla p å något sämre botten och dels g r u n d a r e och sämre mylla på grusblandad arv eller rent grus. H ä v d e n ä r mycket god. E n del a v den sämre och sankare marken ligger i flerårig vall, inhägnad till bete. Årliga medelskörden av spannmål beräknas uppgå till c:a 130 ton. Sockerbetor odlas icke. Det hålles 11 arbetshästar, 3 a 4 unghästar, 25 kor och 30—35 ungnöt. Egendomen är elektrifierad för kraft och belysning. Kronoegendomen -k mantal Årup nr 1 med V» mantal Billeberga nr I jämte därunder lydande lägenheten Röamöllu nr 1, ett kvarntorp med kvarn, i Billeberga socken. Belägenhet: 11 km. från Landskrona, invid Billeberga järnvägsstation och ungefär 8 km. från SvalÖA7. Areal: 196-7 hektar, d ä r a v 3*3 hektar tomter och t r ä d g å r d a r , 173*2 h e k t a r åker, 15'i hektar ängs- och odlingsm a r k samt 5*i hektar impediment. Taxeringsvärde: 439 000 kr. Arrende tid: 1926—14 m a r s 1936. Avgäld: 13 420 kr. B y g g n a d e r n a äro, med u n d a n t a g för det bristfälliga häststallet, goda och tillräckliga, brandförsäkrade för 177 000 kr. Åkern, som i det väsentliga är erforderligt täckdikad, består till största delen av god och djup lermylla på märgelbotten. P å åtskilliga ställen finnes dock även sandmylla på torr sand alv. De som äng och odlingsmark u p p t a g n a områdena äro delvis mycket stenbundna och kunna betecknas såsom betesmark. Hävden är mycket god. Årliga medelskörden av spannmål be räknas till c:a 225 ton. Sockerbetor odlas. Det hålles 20 hästar och omkring 100 nötkreatur. Gården ä r elektrifierad.» Beträffande de av utsädesföreningen anvisade egendomarna anför föreningen följande: »Torrlösa nr 3 och 4. Gården, som tillhör Trolleholms fideikommiss, är belägen öster om och omedelbart intill utsädesföreningens jordbruk; ägorna ligga på ömse sidor om landsA7ägen från Svalöv till Torrlösa och vidare österut. A r e a l : 42-3 hektar åker och 1*5 hektar a n n a n mark. Taxeringsvärde: (1923) 91 700 kr. Gården ä r utarrenderad; arrendeavgälden utgör 4 070 kr.; arrendekontraktet gäller till år 1936. Torrlösa nr 5 och 6. Denna gård, som likaledes tillhör Trolleholm, är belägen söder om och intill föregående egendom s a m t gränsar på en kortare sträcka intill utsädesföreningens jordbruk. Areal: 39*3 hektar åker och 0*6 hektar a n n a n mark. Taxeringsvärde: (1923) 82 500 kr. Gården ä r utarrenderad, arrendeavgälden utgör 4 028 kr.; arrendekont r a k t e t gäller till år 1936.»

69 Utredningsmännen hava besiktigat samtliga förenämnda egendomar. Av denna besiktning ävensom av vad utredningsmännen i övrigt inhämtat framgår att, även om utsädesbolagets markområden icke skulle kunna för ändamålet tagas i anspråk, möjligheter likväl föreligga för anskaffande av den mark, som erfordras för såväl växtförädlingsverksamhetens A7id Svalöv upprätthållande i nuvarande omfattning som ock för förädlingsprodukternas förökning. Visserligen torde den sammanlagda arealen av de ovannämnda egendomarnas odlade jord, c:a 523 hektar, m å h ä n d a visa sig otillräcklig för de angivna ändamålen. Men u t r e d n i n g s m ä n n e n vilja framhålla, a t t även a n d r a än de förenämnda egendomarna torde k u n n a ifrågakomma för förvärv eller arrende samt a t t innehavet a v egen m a r k k a n i viss u t s t r ä c k n i n g ersättas genom kontraktsodlingar. I framställning till Kungl. Maj:t den 10 augusti 1929 anhöll SA7eriges Framställutsädesförening dels med utgångspunkt från verksamhetens tillgodoseen- J 1 '"? *™B de i dittillsvarande omfattning om anslag för budgetåret 1930/1931 till sädesförening uppehållande av föreningens praktiskt-vetenskapliga verksamhet m. m., J/*"-*8*..0!-1 dels ock att därutöver m å t t e för samma budgetår anvisas ej m i n d r e ett utvidgningar driftsanslag av 32 750 kr. för utvidgning av föreningens verksamhet än a v föreningäven ett belopp av7 80 000 kr. för bestridande av vissa n ä r m a r e angivna het m. m. med verksamhetens utvidgning förenade och i vissa avseenden såsom förutsättning därför nödvändiga engångskostnader. De allmänna motiven för föreningens ansökan om anslag för utvidgning av dess verksamhet sammanfattade föreningen sålunda: Orsakerna till behovet av ökade medel vore flera. Så hade kravet på i vissa avseenden — främst med hänsyn lill inre egenskaper — förbättrad kärnkvalitet hos ett par av våra viktigaste sädesslag, vete och korn, nödvändiggjort särskilda undersökningar och förädlingsarbeten. De senaste årens ogynnsamma förhållanden för rågodlingen hade ökat behovet av sorter, okänsliga för skördenedsättande faktorer. Vallodlingens och beteskulturens ökade betydelse för vårt jordbruk nödvändiggjorde ökade ansträngningar för alt frambringa särskilda för våra vallar och betesmarker lämpliga sorter av gräs och vallbaljväxter. Nyupptagna metoder för rotfruktsförädlingen ansåges lämna större möjligheter för uppdragande av nya rotfruktsorter, och det syntes angeläget, att arbetena härmed kunde utföras i tillräckligt stor omfattning. Så vore ock fallet i fråga om potatisförädlingen: för potatisens vidkommande hade den i vårt land nu inkomna potatiskräftan där jämte nödvändiggjort särskilda förädlingsarbelen för frambringande av mot nämnda sjukdom immuna sorter. De allmänt härjande växtsjukdomarna gjorde också behovet stort av särskilda studier rörande desamma och deras bekämpande bland annat i samband med förädlingsarbetena. Möjligheterna för föreningen att i detta avseende göra en större insats hade också ökats, sedan föreningen i sin tjänst fått en avdelningsföreståndare med speciell utbildning på växtsjukdomarnas område. I sitt över föreningens ansökan avgivna u t l å t a n d e den 24 september 1929 anförde lantbruksstyrelsen — under e r i n r a n om de då pågående förhandlingarna mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget om n y t t avtal mellan kontrahenterna — bland annat att, då föreningens utvidg-

ningsplaner delvis avsåge förbättring av arbetsresultaten och således borde v a r a aAr direkt värde för bolaget, med fog kunde ifrågasättas, att bolaget påtoge sig kostnaderna för åtgärder, som direkt gagnade dess verksamhet. Därtill skulle ett beviljande av statsbidrag för utvidgning av föreningens verksamhet utan tvivel föregripa nämnda förhandlingar. Under sådana förhållanden ansåge sig lantbruksstyrelsen icke för det dåvarande böra till behandling upptaga föreningens framställning i denna del. P å av lantbruksstyrelsen anförda skäl och av statsekonomiska hänsyn upptogo icke heller statsmakterna, föreningens äskande om anslag till utvidgad verksamhet till n ä r m a r e prövning. Enligt vad föreningen i en till utredningsmännen ingiven, detta betänkande bifogad skrift framhållit kvarstå därför föreningens berörda önskemål till största delen fortfarande orealiserade. I ett par avseenden har dock h ä r u t i n n a n ett motsatt förhållande inträtt. BehoA7et vid förädlingsanstalten aA7 ny frysningsanläggning, beräknad draga en engångskostnad av 35 000 kr., har sålunda n u m e r a blivit tillgodosett. Genom donation av styrelsen för K n u t och Alice Wallenbergs Stiftelse har nämligen till föreningens förfogande för kromosomforskningen anvisats dels ett engångsanslag av 90 000 kr., till utrustning och instrumentering aA7 nödigt laboratorium, frysningsanläggning och växthus, dels ock ett årligt belopp a A7 20 000 kr. under fem å r till driftsutgifternas bestridande. Ytterligare haA7a till iordningställande och utrustning av kemiska laboratoriet 15 000 kr. anA7isats genom donation av Svenska bryggareföreningen. Utsädesföreningen har emellertid i berörda till utredningsmännen ingivna skrift anfört, att gjorda erfarenheter ådagalagt ytterligare ökade behov av verksamhetens utvidgning. Tillgodoseendet aA7 dessa ävensom omförmälda ä n n u kvarstående önskemål skulle enligt föreningens utförligt motiverade beräkningar medföra följande utgifter: Årliga utgifter kr.

Engångskostnad kr.

Vete- och havreavdelningen — Bakningsförsöken 1 600 Kornavdelningen 1 000 Rågavdelningen 1 500 Vallväxtavdelningen (tjänstemän å Ultuna) 13 375 » ökade omkostnader 2 500 Avdelningen för potatis och baljväxter samt studier av växtsjukdomar: potatisförädlingen 4 000 ärtförädlingen 1 000 växtpatologiska försök 1000 ökad assistentlön 1 500 Kotfruktsavdelningen 4 500 Kemiska avdelningen (inkl. fotografiska arbeten) 2 800 Kemiska avdelningen, tjänstemän 8 625

1 500 5 000 — — — 3 000 1 500 12 000 — 10 900 8 700 —

71 Kontrol lav delningen Ärftlighetsinstitutionen Amortering av skulder (ökat belopp) Assistent för upplysningsverksamhet

Årliga utgifter kr.

Engångakostnad kr.

5 875 — 5 000 3 750 Summa kronor 58 025

2 100 7 000 — 51 700.

För A'issa av ovanberörda anslagsäskanden hava otvivelaktigt goda skäl anförts. Då emellertid utredningsmännen ovan föreslagit, a t t växtförädlingsverksamheten ' i dess helhet framdeles skall överlåtas å ett enskilt eller alternativt å ett statligt bolag med uppgift således a t t handhava j ä m v ä l den del av verksamheten, som nu utövas av Sveriges utsädesförening, lärer beslut om ytterligare statsanslag till denna verksamhet icke böra fattas, innan frågan om A 7 erksamhetens framtida organisation blivit slutgiltigt prövad och avgjord. Därest det ena eller a n d r a av utredningsmännens nyssberörda förslag därvid skulle vinna beaktande, bör det givetvis ankomma på det blivande bolaget att fatta beslut i fråga om önskvärda utvidgningar av verksamheten samt att, i den mån statens medverkan erfordras, göra den framställning om statsbidrag, som aA7 omständighetern a anses påkallad. I sin ifrågavarande till utredningsmännen ingivna skrift har utsädesföreningen slutligen även framhållit behovet aA7 ökade och förbättrade lokalutrymmen. Sålunda anföres, att den för förvaring, tröskning och rensning m. m. av skörden från och utsädet till de större försöken för närvarande använda s. k. paviljongen under senare åren visat sig allt mera otillräcklig. Erforderlig nybyggnad, till vilken preliminär skiss uppgjorts, beräknades d r a g a en kostnad a v 55 000 kr. Byggnaden avsåges a t t förses med värmeledning i vissa lokaler samt torkanläggning. Kostnaden härför ävensom för en del nyuppsättning av maskiner och redskap hade approximativt beräknats till 25 000 kr. F r a m h å l l i t s h a r vidare, att föreningens stall- och ladugårdsbyggnad Arore otillräcklig och ytterst bristfällig. E n preliminär skiss till ny sådan byggnad hade med anledning d ä r a v uppgjorts. Kostnaden för nybyggnaden hade uppskattats till unge färligen 15 000 kr. Utredningsmännen, som besiktigat växtförädlingsanstaltens byggnader, vilja för sin del vitsorda, a t t såväl paviljongen som ock stall- och ladugårdsbyggnaden befinna sig i mindre b r u k b a r t skick. Behovet av nybyggn a d e r för n ä m n d a ä n d a m å l synes därför v a r a angeläget. Vad särskilt a n g å r stall- och ladugårdsbyggnaden m å dock bemärkas att, därest växtförädlingsverksamheten framdeles kommer a t t handhavas av ett bolag, som självt äger för egentligt jordbruk avsedda byggnader, sistnämnda byggnad ävensom a n d r a för jordbruksdriften erforderliga dylika torde bliva överflödiga. Föreningens övriga byggnader befinna sig enligt ut-

redningsmännens åsikt i ett i stort sett tillfredsställande skick. Underhållet av institutionsbyggnaden har dock, såsom föreningen anmärker, på grund av knapp medelstillgång blivit något eftersatt. En del andra reparationer äro ock av behovet påkallade. Utredningsmännen anse emellertid äATen frågan om erforderliga nybyggnader och reparationer böra upptagas och prövas i enahanda ordning, som ovan av utredningsmännen vidkommande föreningens övriga äskanden föreslagits. Spörsmålet ifråga torde därför först framdeles böra bringas till avgörande. ÄrftlighetsI sina o\Tan framlagda förslag i fråga om växtförädlingsverksamhetens 118 v '"Vamthla ^ Svalöv framtida organisation hava utredningsmännen icke berört den ställning till dit förlagda ärftlighetsinstitutionen. Skulle emellertid enligt utredningsIing8verk8am- m ä n n e n s förslag växtförädlingsverksamheten vid Svalöv framdeles komma heten vid att utövas av ett enskilt eller statligt bolag, erfordras uppenbarligen, att Svalöv. v i s s a föreskrifter meddelas i fråga om bolagets ställning till ärftlighetsinstitutionen. Utredningsmännen förutsätta nämligen, att institutionen — såsom väl närmast kan tänkas bliva fallet — fortfarande kommer att bliATa förlagd till Svalöv och att chefskapet för förädlingsverksamheten därstädes även i fortsättningen kommer att utövas av professorn NilssonEhle. De föreskrifter, som i nyssnämnda avseende böra meddelas, synas utredningsmännen i så fall lämpligen böra innefatta stadgande för bolaget att gent emot ärftlighetsinstitutionen fylla förpliktelser, motsvarande dem, som för närvarande åligga utsädesföreningen.1 Vid övervägande av de ärftlighetsinstitutionen berörande spörsmålen hava utredningsmännen ansett kunna ifrågasättas, huruvida icke de för närvarande i utsädesföreningens stat upptagna utgiftsposterna för ärftlighetsinstitutionens verksamhet, 7 000 kr., och arrende för jord till institutionens försök, 500 kr., framdeles böra uteslutas ur förädlingsanstaltens stat. Beaktas må nämligen att, därest såsom utredningsmännen ifrågasatt, statsunderstöd till förädlingsverksamhetens upprätthållande kommer att tillmätas med belopp motsvarande hälften av nettobeloppet av det enskilda, alternativt det statliga bolagets samtliga årliga kostnader för förädlingsverksamheten, bolaget skulle komma att svara för hälften av nyssnämnda kostnader för ärftlighetsinstitutionens verksamhet och försöksjord. Då detta uppenbarligen icke är avsikten, A7ilja utredningsmännen föreslå, att för ärftlighetsinstitutionens ifrågavarande kostnader särskilt anslag uppföres under åttonde huvudtiteln. Däremot bör givetvis, såsom hittills, den professor Nilsson-Ehle i egenskap av ledare för förädlingsverksamheten tillkommande arvodesersättningen allt framgent ingå i förädlingsanstaltens utgiftspost för aA7löningar till tjänstemän m. fl. 1

Sid. 38.

73 B.

S v e r i g e s u t s ä d e s f ö r e n i n g s filialer; den lokala v ä x t f ö r ä d l i n g s v e r k s a m h e t e n s framtida organisation.

Redan kort tid efter det utsädesföreningen t r ä t t i verksamhet framkommo önskemål om prövning i landets olika delar av de vid växtförädlingen framkomna nya sorternas odlingsvärde. H ä r v i d åsyftades närmast a t t få »avgjort, h u r u långt de vid Svalöv uppdragna sorternas användning kunde utsträckas och under vilka förhållanden de nådde sin högsta utbildning». F r å g a n om lokal sortprÖArning hade därmed väckts och resulterade år 1894 i a n l ä g g a n d e t å Karlslunds egendom i närheten av Örebro av ett försöksfält för odling av A 7 äxtsorter, som kunde antagas lämpa sig för mellersta Sverige. Ungefär samtidigt träffades mellan utsädesföreningen och kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå överenskommelse om prövning därstädes i mindre skala a v korn och havresorter. Resultatet d ä r a v blev dock av flera skäl mindre fruktbärande; föreningens avsaknad vid anstalten av egen på växtförädlingens område fackligt utbildad assistent gjorde sig m ä r k b a r t gällande. Efter berörda första ansatser till lösning av spörsmålet om lokal sortprövning, upprättades å r 1897 vid Ultuna egendom utsädesföreningens första filial i egentlig bemärkelse genom förflyttning dit och omdaning av »filialen» vid Karlslund. Ultunafilialen avsågs icke blott att tillgodose prövningen av redan marknadsförda växtsorter, u t a n ock a t t anlitas för prövning av förädlingsprodukter på tidigare bearbetningsstadium. Någon självständig lokal växtförädling åsyftades däremot knappast vid denna tidpunkt. Såsom ovan nämnts ledde det mellan utsädesföreningen och kemiskväxtbiologiska anstalten i Luleå åvägabragta samarbetet icke till åsyftat resultat. E j heller infriades i n ä m n v ä r d m å n de vid Ultunafilialens uppr ä t t a n d e n ä r d a förhoppningarna, att därstädes vunna försöksresultat skulle v a r a tillämpliga även långt norrut. Tanken på en filial för övre Norrland började därför t r ä d a alltmera i förgrunden och förverkligades å r 1906, då verksamheten vid den a n d r a av föreningens filialer — ö v r e Norrlandsfilialen — påbörjades i stort sett efter samma riktlinjer som vid Ultunafilialen. Dessa riktlinjer blevo för övrigt normerande för arbetet även vid efterföljande filialer. Behovet av ytterligare filialer framfördes aA' utsädesföreningen å r 1912 i samband med framställning om statsunderstöd för detta år. Föreningen ifrågasatte därvid u p p r ä t t a n d e av nya filialer i övre Götalands båda för-

Historik.

74 nämsta jorbruksdistrikt, Öster- och Västergötland. Sedan 1913 års riksdag bevilja* anslag för ändamålet, trädde å r e t d ä r p å Östgöta- och Västgötafilialerna i verksamhet. Särskild filial för mellersta Norrland — Västernorrlandsfilialen — upprättades år 1917. Påföljande å r tillkommo ytterligare tvenne filialer, nämligen Värmlands- och Jämtlandsfilialerna. Den åttonde och sista filialen — Kalmarfilialen — trädde i verksamhet år 1921. Sistnämnda fyra filialer tillkommo på framställning av vederbörande hushållningssällskap, vilka ock beviljade bidrag till kostnaderna för filialernas verksamhet. Filialernas I fråga om de olika filialerna har utsädesföreningen i huvudsak medH É . d e l a t o l j a n d e n ä r m a r e uppgifter. het m. m. I. Kalmar filialen ä r förlagd till egendomen N y g å r d per Ölvingstorp. Till filialens förfogande h a r ägaren av nämnda egendom mot en årlig hyra av 800 kr. ställt en byggnad, innehållande lada, loge och arbetsrum. F ö r försöken erforderlig jord — intill högst fyra hektar — väl gödslad, brukad samt färdigberedd för sådd upplåtes från egendomen mot ett årligt arrende a v 200 kr. per hektar. De vid filialen v u n n a resultaten kunna närmast anses giltiga för sydöstra delen a v K a l m a r län jämte Öland, men verksamhetsområdet omfattar större delen av Jönköpings, Kronobergs och K a l m a r län, östra delen av Blekinge län samt Öland och Gotland. Inom detta område h a r alltså filialen att i m å n a v behoA7 och tillfälle anlägga lokala försök. Verksamheten vid filialen avser dels prövning a v viktigare marknadsförda växtsorter ävensom n y a sorter, vilka framkomma såsom resultat av den s a m v e r k a n d e förädlingsverksamheten vid huvudanstalten och den ifrågavarande samt a n d r a filialer, dels ock självständigt lokalt förädlingsarbete, i n r i k t a t på höstvete, havre, korn och blåluzern. Bearbetningen av en del äldre korsningar och i enstaka fall linjeurval u r äldre sorter hava under de senare åren bedrivits i ganska stor omfattning. — Försök med korn och sockerbetor anordnas på n å g r a platser på Öland. Likaledes har på Öland utlagts ett flertal försök med blåluzern. I I . Östgötafilialen ä r förlagd till den invid Linköping belägna egendomen Tornby, tillhörig mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag. E n för filialen avsedd byggnad upplåtes av bolaget mot en årlig h y r a av 850 kr. För filialens försök behövlig jord — intill högst t v å hektar — väl gödslad, brukad och färdigberedd för sådd tillhandahålles av bolaget mot ett årligt arrende av 300 kr. per hektar. Filialens verksamhetsområde omfattar, förutom hela Östergötlands län, n o r r a delarna a v K a l m a r och Jönköpings län samt sydöstra delen av Södermanlands län. Verksamheten är i stort sett av samma a r t som vid Kalmarfilialen. Det huvudsakligaste lokala förädlingsarbetet har under de senaste åren ägnats vete och havre. Särskilt har vårA 7 eteförädlingen på senaste tiden uppta-

75 gits i större omfattning. Även kornförädlingen har något utökats. Filialen h a r t v å lokala försök utlagda vid Ullevi gård per Vadstena, v a r a v ett med höstvete och ett med sockerbetor. I I I . Västgötafilialen är förlagd invid Skara. Erforderliga lokaler uppl å t a s kostnadsfritt a v Skaraborgs läns hushållningssällskap. Filialens försök äro utlagda å en kemiska stationen i S k a r a tillhörig mindre egendom. V i d a r e anordnas v7id St. Holms säteri å Hisingen invid Göteborg försök med avseende på höstvete, vårvete, korn, havre och rotfrukter, vid mellersta Sv*eriges sockerfabriksaktiebolags egendom Russelbacka per J ä r p ås försök med sockerbetor, A7id Götala egendom per Skara försök med baljväxter samt vid Mariedals egendom per Lundsbrunn försök med potatis. Verksamhetsområdet omfattar i stort sett södra delen av Dalsland, hela Skaraborgs, Älvsborgs och Bohus län samt nordligaste delen av Hallands län. Liksom vid övriga filialer utföres prövning av viktigare marknadsförda växtsorter jämsides med n y t t material. Självständigt förädlingsarbete bedrives med höstvete, vårvete, vithavre, rotfrukter och vallväxter. Förberörda försök med sockerbetor äro stamförsök och bekostas av n ä m n d a sockerbolag. De vid St. Holms säteri å Hisingen anordnade försöken, till vilka ett årligt bidrag å 600 kr. erhålles från Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap, äro vad a n g å r rotfruktsförsöken special försök, som utlagts å av klumprotsjuka s t a r k t infekterad jord. IV. Värmlandsfilialen är förlagd till egendomen Varpnäs per Norsbron, belägen c:a 20 kilometer väster om Karlstad. F ö r de till filialens förfogande ställda arbets- och förvaringslokalerna u t g å r h y r a med 400 kr. per år. Erforderlig försöksjord — intill högst 3 hektar — väl gödslad och brukad samt färdigberedd till sådd upplåtes från egendomen mot ett årligt arrende av 250 kr. per hektar för med höstsäd och 200 kr. per hektar för med vårsäd besådd areal. Verksamhetsområdet omfattar hela V ä r m l a n d s län, nordligaste delen av Älvsborgs län samt Kopparbergs län med u n d a n t a g av dess nordligaste och sydligaste delar. F ö r sortprövning under skilda odlingsbetingelser inom filialområdet äro från filialen utlagda åtskilliga lokala försök. Sålunda har filialen sedan å r 1927 tvenne fasta försöksfält i Dalarna, A7arav det ena vid Gärdsjö i R ä t t v i k s socken samt det a n d r a vid Malung. Dessa försök hava möjliggjorts genom årliga anslag från Kopparbergs läns hushållningssällskap av 800 kr. Inom V ä r m l a n d har filialen för n ä r v a r a n d e försök utlagda vid Lakenetorps gård per Myra (havre), vid M y r a ålderdomshem per M y r a (höstråg), vid Stensgård per Torsby (potatis) samt A7id Uddeholms gård per Uddeholm (kvävegödslingsförsök i vall). Filialens jämförande sortförsök omfatta samtliga stråsädesslag ävensom ärter, potatis, rotfrukter, baljväxter och lin. Det vid filialen bedrivna lokala förädlingsarbetet är i huvudsak inriktat på höstvete och baljväxter.

76 P å senare å r har emellertid dylikt arbete även med r å g och korn påbörjats. V. Ultuna filialen är förlagd till U l t u n a egendom. För filialens försök hava från egendomen ställts till förfogande dels kostnadsfritt ett mindre jordområde för det fasta försöksfältet, dels ock mot en arrendeavgift av 40 kr. per hektar för de s. k. rörliga försöken behövlig jord. Filialen h a r själv a t t ombesörja och bekosta jordens gödsling, bearbetning och färdigställande till sådd. Lantbruksinstitutet vid Ultuna upplåter kostnadsfritt erforderliga arbets- och förvaringslokaler ävensom bostad för filialföreståndaren. Verksamhetsområdet omfattar Mälar- och Hjälmarlandskapen samt södr a delarna a v Dalarna och Gästrikland. Utom sortprövning i jämförande försök, som upptaga stråsäd, ärter, rotfrukter, potatis och vallväxter, bedrives lokalt förädlingsarbete med höstvete, svarthavre, korn (erectum-typer) samt blåluzern. E h u r u i mindre omfattning bearbetas även förädlingsmaterial av vårvete, kålrötter och vissa betesgräs. Som komplement till den vid Ultuna bedrivna sortprövningen ä r o utlagda lokala försök med höstvete och höstråg A7id Domnarvet i Dalarna samt med rödklöver vid Hjulsta per Enköping och Strömsbergs bruk per Strömsberg i norra Uppland. V I . Västernorrlands filialen ä r förlagd till hemmanet Lännäs nr 3, beläget omedelbart intill den Björkå aktiebolag tillhöriga egendomen Holms säteri. År 1928 övergick hemmanet genom donation av nämnda bolag i utsädesföreningens ägo. Angående filialens byggnader, åkerarealens storlek, jordmånens beskaffenhet m. m. lämnas framdeles i a n n a t sammanhang n ä r m a r e redogörelse. 1 Filialens verksamhetsområde omfattar större delen av Västernorrlands län, landskapet Hälsingland och sydöstra delen av Västerbottens län. Liksom vid övriga filialer äger även A7id denna filial vanlig sortprövning r u m . Vid filialen bedrives en ganska omfattande lokal förädling, i första h a n d i n r i k t a d på havre, korn, ärter, potatis och vallväxter. V I I . Jämtlmidsfilialen är förlagd till den J ä m t l a n d s läns hushållningssällskap tillhöriga egendomen Törsta i Ås socken. F r å n denna egendom upplåtes mot ett årligt arrende av 200 kr. per hektar för försöken erforderlig jord, gödslad, brukad och färdigberedd för sådd. I en å egendomen befintlig byggnad disponeras mot en årlig h y r a a v 800 kr. a v hushållningssällskapet till förfogande ställda arbets- och förvaringslokaler. — N å g r a av filialens försök äro förlagda till Rödön, varest omkring 0*5 hektar jord a r r e n d e r a s av Rödöns kommun. N ä r m a s t avser filialens verksamhetsområde J ä m t l a n d s län, varjämte till området i stort sett torde kunna r ä k n a s hela den norrländska s. k. mellanoch innerbygden. 1

Sid. 1 0 0 - 1 0 1 .

77 Verksamheten omfattar, förutom prövning i jämförande försök av olika för Norrland lämpliga sorter, även självständig förädling, vilken i främsta rummet avser korn och olika slag av vall- och betesväxter. Dessutom bedrives urvalsarbete för förädling av rovor. Filialen utövar en jämförelsevis omfattande lokal försöksverksamhet med olika växtslag, företrädesvis dock korn och potatis. Dessa försök äro utlagda hos jordbrukare på ett tjugutal olika egendomar inom Jämtlands län. VIII. Övre Norrlandsfilialen är förlagd till egendomen Hagalund, belägen 5 kilometer från Luleå. Egendomen, som äges av Luleå stad, har en areal av 16 hektar odlad jord, vilken enligt avtal med staden är upplåten för filialens verksamhet. Ett mindre jordområde å den s. k. Mjölkudden invid Luleå ävensom erforderliga arbetslokaler, loge och lada äro kostnadsfritt upplåtna av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå. Filialens verksamhetsområde lärer avse hela Norrbottens och större delen av Västerbottens län. Förutom prövning i jämförande försök av för området lämpliga sorter och stammar förekommer lokalt förädlingsarbete, huvudsakligen inriktat på vallväxter samt tidiga sorter av sexradskorn och havre. I mindre omfattning bearbetas även rotfrukter, potatis och råg. I samarbete med kemisk-växtbiologiska anstalten bedriver filialen lokal försöksverksamhet med korn och havre på olika platser inom Norrbottens län. Upplåtelserna till filialerna aA7 för söks jord och lokaler regleras genom avtal med resp. ägare. Avtalen gälla i regel tio år och förnyas för samma tidsperiod, därest icke från någondera partens sida uppsägning mellankommer minst ett år före avtalstidens utgång. För Västgötafilialen föreligger endast muntligt avtal angående upplåtelse av försöksjord. Rörande filialen vid Ultuna är avtalet gällande tillsvidare med ett års ömsesidig uppsägning. För övre Norrlandsfilialens vidkommande gäller arrendet av jord till den 14 mars 1932, medan erforderliga lokaler av kemisk-A7äxtbiologiska anstalten upplåtas enligt under hand träffad överenskommelse. Uppgifter angående kassabehållning och fordringar samt värdet av byggnader, inventarier och spannmålsförråd vid filialerna enligt 1930 års bokslut framgå av omstående sammanställning:

78 Kalmar- Östgötafilialen filialen

Väst- Varm- ! ultuna- V ä s t e r " ! Jämt- !Ö. Norr-i göta- j lands. 1 . " "| norrl.- j lands- i lands- ! Summa lilialen 1 filialen ' ' | filialen ! filialen ! filialen j |

! Kassabehållning

24-6 2

59-96

77*35

125-0 2

Fordringar

503-0 9

Byggnader

Spannmål enl. förteckning

653-4 0

714.-

552-6.b 503-09

14 366-67i

Inventarier enl. 1 400-— 2 345-50 2 4 5 0 - ; förteckning

1 ; 234-6 8

81*16 —

|l 600.— 15 966-6 7

| 316 — 3 736-65 1 884- — 1 3 5 0 - 2 7 6 9 - 15 251-15

246*80j 223-so

518-50

I 496-50| 251-19J 140*50 3 24319

Summa kronor 2 078-02 3119*46 2 772-551 664*8aJ4 789*89 16 747*17! 601-io|4 744-18 35 516-78

Vidkommande sammanställningen må anmärkas, att i det för Västernorrlandsfilialen uppgivna inventarievärdet icke ingår värdet av de för jordbruksdriften därstädes förefintliga levande och döda inventarierna. Dessa ägas nämligen icke av filialen. Vidare må framhållas, att i sammanställningen upptagits värdet å allenast de med anlitande av löpande medel anskaffade inventarierna. Emellertid har dessutom för inventarieinköp till fyra av filialerna anvisats särskilt statsbidrag. Värdet a v de härför inköpta inventarierna, utgör vid Kalmarfilialen 2 000 kr. och vid vardera av Värmlands-, Västemorrlands- och Jämtlandsfilialerna 1500 kr. eller sålunda sammanlagt 6 500 kr. En var filial förestås av en föreståndare. Samtliga dessa hava avlagt agronomexamen och tre dessutom akademisk examen; av7 de senare äro två filosofie licentiater. Befattningarna äro ordinarie; anställningskontrakten gälla tillsvidare med sex månaders ömsesidig uppsägning. Föres t å n d a r n a åtnjuta en grundlön av 4 200 kr. för år j ä m t e tre ålderstillägg, vartdera å 500 kr. efter resp. 5, 10 och 15 års väl vitsordad tjänstgöringF ö r e s t å n d a r n a äro delaktiga i statens pensionsanstalt. 1 den av Kungl. Maj:t för budgetaret 1931/1932 godkända inkomst- och utgiftsstaten för utsädesföreningen äro för verksamheten vid filialerna beräknade följande utgifter: Avlöning till filialföreståndarna 12 100 Dyrtidstillägg åt desamma 10 525 Pensionsavgifter för desamma 960 Till försöksverksamheten 50 000 Summa kronor 103 585. Ovanstående utgifter bestridas helt av statsmedel. Vissa filialer erhålla därjämte understöd till verksamheten genom anslag från vederbörande hushållningssällskap. I regel utgå dessa anslag såsom hyresbidrag. Följande filialer uppbära årligen anslag från vederbörande hushållningssällskap med nedanstående belopp, nämligen: Kalmarfilialen med 500 kr.; östgötafilialen med 500 kr.; Västgötafilialen med 600 kr. (såsom b i d r a g

79 till kostnaderna för försöksverksamheten inom Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps område); Värmlandsfilialen med 800 kr. (såsom bidrag till kostnaderna för försöksverksamheten inom Kopparbergs läns hushållningssällskaps område); Västernorrlandsfilialen med 1050 kr., varav 500 kr. såsom hyresbidrag och 550 kr. till vissa sortprÖA-ningar i fråga om potatis, g r å ä r t e r och klöver. Bland filialernas arbetsuppgifter ingå i första hand sortprövningar i jämförande försök, d. v. s. prövning av vid huvudanstalten, någon av filialerna eller annorstädes, inom eller utom landet u p p d r a g n a sorter ävensom lantsorter och lokala stammar av olika växtslag. Sortprövningarna, vilka avse fastställande av för odling inom ATederbörande filialområde lämpligaste sorter oeh stammar a\7 lantbruksväxterna, om fatta så\ 7 äl redan marknadsförda som ännu icke saluförda sorter och stammar. Filialernas mera direkta medverkan A7id förädlingsarbetet ernås genom den 8. k. sanrverkande förädlingen, bestående däri, att vid huvudanstalten och vissa filialer parallella serier av7 samma förädlingsmaterial utsås, varefter urvalet grundas på resultaten aA7 samtliga serier. I a n d r a fall utsås ett större antal längre komna korsningslinjer parallellt A7id huvudanstalten och olika filialer; urvalet mellan dessa linjer företages med ledning av resultaten i deras helhet. Härigenom vinnes i första h a n d större säkerhet A7id förädlingsurvalet, varjämte eftersträvas sorter med egenskaper, möjliggörande deras ej alltför begränsade utbredning inom landet. Den vid filialerna bedrivna självständiga lokala förädlingsverksam heten är, såsom OA7an berörts, i viss m å n uppdelad å filialerna, så a t t den för varje filial huvudsakligen omfattar de växtslag, som inom dess område äro att anse såsom de viktigaste. Resultatet av filialernas förädlingsverksamhet framgår av följande förteckning, i vilken inom parentes angivits det å r förädlingsprodukterna ÖATerlämnats till utsädesbolaget: Höstvete. Solvete III (1925) från Kalmarfilialen Borevete II (1928) » Östgötafilialen Sveavete I (1917) » Ultunafilialen » II (1921) » » Vårvete. 0980 ur Kxtra Kolben x Dalavårvete (1930) från Östgötafilialen. Svarthavre. Fyrishavre (1909) från Ultunafilialen (indragen som handelsvara) Engelbrektshavre II (1928) från Ultunafilialen Stormogulhavre II (1929) » » Orionhavre II (1924) » Övre Norrlandsfilialen.

80 Korn. Vegakorn (1915) från Övre Norrlandsfilialen .T. 01294. ur jämtlandskorn, från Jämtlandsfilialen. Vallgräs. Boretimotej (1925) från Värmlandsfilialen Bottniatimotej (1915) » Övre Norrlandsfilialen Bottniaängssvingel (1927) » » » Härförutom hava i ett flertal fall n y a eliter av vid huvudanstalten u p p d r a g n a sorter u t l ä m n a t s från filialerna. E n del vid dessa framkomn a n y a sorter ä r o för n ä r v a r a n d e under förökning. Verksamheten vid filialerna bedriA7es i samråd med och under ledning av resp. förädlingsledare vid huvudanstalten. För främjande av detta samarbete hava ATid huvudanstalten tid efter a n n a n med samtliga filialföreståndare anordnats möten, vid vilka försöks- och förädlingsarbetet med olika växtslag v a r i t föremål för överläggningar. Sammanfattningsvis k a n den vid filialerna bedrivna A 7 erksamheten sägas i huvudsak omfatta: sortprövning i jämförande försök a\7 vid huvudanstalten, någon av filialerna eller annorstädes inom eller utom landet uppdragna sorter ävensom lantsorter och lokala stammar a v olika växtslag, alltså i främsta r u m m e t prövning a v r e d a n i odling A7arande lantbruksväxter samt slutprövning av förädlingsmaterial; samA-erkande förädling, som aA7ser a t t i samarbete mellan huvudanstalten och de olika filialerna pröva och företaga urval av på olika bearbetningsstadier befintligt förädlingsmaterial; samt självständig lokal förädling, inriktad på framställning a v sorter, som i första h a n d äro lämpade för vederbörande filials verksamhetsområde. Bland filialernas arbetsuppgifter ingår därjämte insyningsverksamhet, omfattande fältbesiktning aA7 de till förökning hos enskilda odlare utlämnade sorter, s t a m m a r och eliter, som avses att av utsädesbolaget saluföras. Filialernas Med hänsyn till de av växlande klimatiska och geologiska förhållanbetydelse. ^eil betingade olikartade förutsättningarna för växtodlingen inom skilda delar aA7 landet synas vissa svårigheter föreligga att genom en till ett och samma område uteslutande eller huvudsakligen lokaliserad växtförädlingsverksamhet tillfredsställande förse de skilda jordbruksområdena med för dessa lämpade sorter och s t a m m a r aA' olika växtslag. F l e r a aAr de på odlingsvärdet inverkande faktorerna göra sig nämligen gällande först A7id förädlingsprodukternas odling under olika förhållanden- De för växtodlingen gynnsamma förutsättningar, som äro tillfinnandes i Sydsverige jämfört med landet i övrigt, göra det därför särskilt vanskligt att från en därstädes belägen växtförädlingsanstalt förse hela landet med lämpliga förädlade växtsorter. E n decentralisation av växtföräd-

81 lingsverksamheten måste på grund h ä r a v för vårt lands vidkommande anses nödvändig. U r denna synpunkt är påtagligen anordningen med filialer på olika platser inom landet principiellt sett att betrakta såsom riktig. Vid bedömande av den vid filialerna bedrivna verksamhetens betydelse för A 7 äxtförädlingen synas de ovanberörda skilda verksamhetsgren a r n a k u n n a tillmätas olika värde. Sortprövningen är sålunda ovedersägligen aA7 stor betydelse för den praktiska växtodlingen, som genom densamma erhåller värdefulla anvisningar om de olika sorternas odlingsvärde inom skilda jordbruksområden. Att sortprövningen även t j ä n a r själva växtförädlingen genom förä d l a r n a s därunder gjorda iakttagelser och rön i fråga om olika faktorers inflytande på sorterna, lärer icke kunna förnekas. Emellertid synes denn a del av filialernas verksamhet icke utgöra ett så väsentligt led i växtförädlingen, a t t icke, därest förhållandena därtill skulle giva anledning, även andra anordningar för dess genomförande kunna ifrågakomma u t a n a t t förädlarnas intressen d ä r v i d åsidosättas. Den samverkande förädlingen ä r tvivelsutan att betrakta som ett direkt led i förädlingsarbetet och aA7 värde på grund av de växlande odlingsbetingelserna inom skilda delar av landet. Utredningsmännen äro ock aAr den uppfattningen, att denna A7erksamhet jämväl för framtiden bör tillgodoses. Den aA7 filialerna bedrivna självständiga lokala förädlingSA 7 erksamheten synes visserligen med hänsyn till resultaten av densamma böra till-mätas värde. Men det är likväl hittills jämförelsevis få sorter, som genom denna förädlingsverksamhet framkommit. Delvis torde detta bero på a t t flera aA7 filialerna tillkommit förhållandevis så sent, att förädlingsarbetet ännu icke kunnat medgiva utförandet i marknaden av n y a växtsorter. Därtill må beaktas, att filialföreståndarna, som ensamma h a v a att svara för den lokala förädlingen, vanligen i så stor utsträckning tagas i anspråk för a n d r a arbetsuppgifter A7id filialerna, exempelvis för sortprövning och insyningar m. m., a t t tiden för självständigt lokalt förädlingsarbete k ä n n b a r t begränsas. Slutligen må framhållas, att filialerna i allmänhet knappast synas äga den utrustning och ej heller förfoga över de resurser, som påtagligen u t g ö r a en förutsättning för ett framgångsrikt förädlingsarbete. V a d angår den genom filialerna utÖA*ade insyningsverksamheten må e r i n r a s om att denna i allt väsentligt utgör ett led i den kontrollverksamhet, som utsädesföreningen efter överenskommelse med statens cent r a l a frökontrollanstalt utövar över utsädesbolagets inköp och försäljningar av utsäden. F ö r själva förädlingsarbetet äro insyningarna givetvis av betydelse med hänsyn såväl till föreliggande möjligheter till iakttagelser vid sorternas odling under praktikens ofta starkt skiftande förhållanden som ock till kontakten med växtodlingens praktiska utÖA7are. fi —

312748.

82 Vidkommande slutligen frågan om filialernas betydelse för utsädesbolagets merkantila verksamhet m å beaktas att, då filialernas försöksfält besökas av och demonstreras för ortens jordbrukare, kännedom härigenom sprides om bolagets olika handelsförda växtsorter. Den upplysningsverksamhet, som filialföreståndarna genom föredrag och tidningsuppsatser m. m. utöva inom resp. områden, synes ock i viss m å n gagna bolagets intressen. Icke u t a n fog torde k u n n a göras gällande, att behovet av lokal växtförDen lokala växtföräd- ädlingsverksamhet knappast k a n med n u v a r a n d e a n o r d n i n g a r anses lingsverksamhetens fram- hava blivit i tillräcklig grad tillgodosett. E n n ä r m a r e g r a n s k n i n g a v det tida orga- genom hnvudanstaltens och filialernas förädlingsarbete framställda nisation. växtsortimentet giver också vid handen, a t t de skilda odlingsområdena Allmänna inom landet i ganska olika u t s t r ä c k n i n g försetts med förädlade växtsorsynpunkter. ter. A n m ä r k n i n g s v ä r t synes vara, att tA-enne så betydelsefulla jordbruksområden som Mälar—Hjälmarbygden med a n g r ä n s a n d e t r a k t e r samt hela Norrland blivit i stort sett mindre väl lottade än landet i övrigt. Skulle behovet av ökad lokal växtförädling påkalla en långt driven decentralisation av verksamheten, lärer d ä r a v påtagligen nödvändiggöras en omdaning av flertalet filialer till fullgoda förädlingsstationer. Redan a v ekonomiska skäl torde emellertid en dylik anordning icke anses önskvärd. Dessutom kan ifrågasättas, huruvida den betydande uppoffring från det allmännas sida detta skulle innebära i själva verket k a n anses påkallad för tillgodoseende a v föreliggande behov. Visserligen synes en till olika delar aAT landet lokaliserad växtförädling k u n n a betecknas såsom önskvärd och i viss utsträckning även nödvändig, men utredningsmännen förmena dock, att avgörande skäl icke föreligga fölen så långt gående decentralisation av denna verksamhet. Vid val mellan a t t i fortsättningen bibehålla samtliga filialer organiserade och utrustade i stort sett som för n ä r v a r a n d e eller att ombilda n å g r a av dessa till väl u t r u s t a d e förädlingsstationer synes det senare alternativet onekligen v a r a a t t föredraga aAT såväl statsekonomiska skäl som ock ur den praktiska växtodlingens synpunkt. H ä r t i l l kommer, att en omdaning av A7issa filialer till officiella s. k. sortprövningsstationer enligt utredningsmännens åsikt måste tilläggas så avsevärd betydelse för främjandet aA' landets växtodling, a t t en dylik omläggning bör för dessa filialers ATidkom mande genomföras. Vid ÖA7ervägande av spörsmålet, h u r u den av utsädesföreningen hittills bedrivna växtförädlingsverksamheten lämpligen bör med u t g å n g s p u n k t från ovan anförda synpunkter för framtiden organiseras, h a v a utredningsmännen ansett en tillfredsställande anordning k u n n a v i n n a s genom förädlingsverksamhetens bedriA7ande, förutom vid huvudanstalten, j ä m A7äl A7id tvenne väl utrustade förädlingsstationer, den ena aA7sedd fölstörre delen av Mellansverige samt sydostligaste Norrland (södra delen

83 av Gävleborgs län) och den a n d r a avsedd för Norrland i övrigt. Huvudanstalten vid Svalöv skulle alltså närmast hava att svara för växtförädlingen inom Götaland. De sålunda angivna gränserna för huvudanstaltens och förädlingsstationernas verksamhetsområden äro givetvis att anse allenast såsom ungefärliga. Det förutsattes, att huvudanstalten och förädlingsstationerna skola bilda en organisatorisk enhet och a t t mellan anstalten och stationerna samt mellan de senare ett intimt samarbete åstadkommes. Såväl huvudanstalten som de båda förädlingsstationerna böra givetvis så organiseras och utrustas, att de nöjaktigt kunna fylla behovet av växtförädling inom resp. A-erksamhetsområden. Såsom ett led i organisationen av den framtida växtförädlingsverk- Mellansvensk samheten haA7a utredningsmännen nyss ifrågasatt upprättande a v en för- ?dxtff™d.

ädlingsstation å lämplig plats mom mellersta Sverige. Stationens ATerksamhetsområde förutsattes d ä r v i d i huAuidsak komma att omfatta större delen av mellersta Sverige, d. v. s. Mälar—-Hjälmarbygden och angränsande trakter — närmast de delar av dessa, som ligga under den m a r i n a gränsen — samt södra delen aA7 Gävleborgs län. Området ifråga innesluter n å g r a av landets viktigare jordbruksdistrikt med en sammanlagd åkerareal, motsvarande omkring en fjärdedel aA7 hela landets odlade jord. Härtill komma emellertid avsevärda arealer betesmark och för beteskultur lämpliga ägoslag. Geologiskt sett är området tämligen ensartat och ntmärkes av förekomst i betydande utsträckning av åkerlera, delvis aAT styA7 till mycket styv beskaffenhet. Klimatet inom området företer på det hela taget likformighet och utmärkes i allmänhet av torra v å r a r och försomrar samt jämförelseA7is nederbördsrika ef ter somrar. E h u r u den hittills inom området bedrivna lokala växtförädlingsverksamheten i flera avseenden haft att uppvisa framgångar, återstå dock många och viktiga uppgifter, vilka knappast torde kunna tillfredsställande lösas u t a n en till området lokaliserad, med tillräckliga resurser utrustad förädlingsverksamhet. AA7 de växtslag, A7ilka vid den ifrågavarande förädlingsstationen i främsta rummet synas böra bliva föremål för bearbetning, må först nämnas höstvetet. H ä r v i d gäller a t t genom ett fortsatt, systematiskt kombinationsarbete förbättra dettas stråstyrka och kvalitet. — SA 7 arthavreodlingen har mycket stor utbredning inom området. De hittills förädlade havre sorterna lämna emellertid i vissa avseenden, bl. a. i fråga om kvaliteten, en del övrigt att önska. Fortsatt förädling av detta A7äxtslag ä r därför av icke oväsentlig betydelse. — Den lokala förädlingen inom området av korn (erectum-typen) är av sent datum. De för n ä r v a r a n d e därstädes odlade erectumsorterna, primuskorn och svanhalskorn, äro u p p d r a g n a vid Svalöv. Då dessa marknadsfördes för s n a r t trettiofem år sedan, lära desamma knappast längre motsvara jordbrukets kraA7. Med hänsyn till kornodlingens betydelse inom stora delar av området är därför en fort-

Inujsstation.

84. satt och utvidgad förädling av detta sädesslag väl motiverad. — Förädlingen a v ärter (matärter) avsedda för mellersta SA7erige bedrives för n ä r v a r a n d e uteslutande vid huvudanstalten i Svalöv. Det torde emel lertid med fog kunna ifrågasättas, huruA7ida icke en till Mellansverige lokaliserad förädling a A7 detta A7äxtslag skulle bliva jämförelsevis mera effektiv, allra helst som förädlingsarbetet vid Svalöv enligt uppgift i hög grad försvåras genom insektsangrepp just på den medeltidiga typ, som mest är ägnad för odling inom det ifrågaA 7 arande området. Förädlingen av foderärter för Mellansverige torde få anses mycket eftersatt, och detta gäller i ännu högre grad förädlingen av vicker. Trindsädesodlingens stora betydelse framförallt för husdjursskötseln gör lokalt förädlingsarbete med denna växtgrupp i hög grad önskvärt. — Icke heller i fråga om rotfrukter har inom området hittills förekommit någon egentlig förädling. Då odlingsbetingelserna därstädes i flera avseenden starkt avvika från de för södra Sverige gällande, framstår värdet av utvidgad lokal förädling även beträffande rotfruktsväxterna. — Alldeles särskilt angeläget är, a t t förädling av slåttervall- och betesA7äxter upptages i en utsträckning, som motsvarar vall växtodlingens och beteskulturens redan nu mycket stora och av allt a t t döma växande ekonomiska betydelse för ifrågavarande landsända. Så vitt a n g å r slåttervallväxterna har förädlingen, vilken hittills så gott som uteslutande ägt rum vid huvudanstalten, resulterat i framställning av A7issa jämväl inom Mellansverige odlingsvärda sorter. Men därigenom h a r behovet därstädes ingalunda i tillräcklig grad blivit tillgodosett. I fråga om de för området synnerligen betydelsefulla betesväxterna har förädlingsarbetet knappast mera än påbörjats. Det torde förvisso icke v a r a tvivel underkastat, att mycket stora svårigheter föreligga att genom en huvudsakligen till Sydsverige förlagd förädlingsverksamhet förse mellersta SA7erige med lämpliga förädlade vall- och betesväxter. Inom sistnämnda område h a r det hittills bedrivna lokala försöks- och förädlingsarbetet med dessa växtslag i flera avseenden varit så begränsat och pågått så kort tid, att detsamma knappast förmått tillfredsställande komplettera den sydsA7enska förädlingSA 7 erksamheten på området. Säkerligen torde kravet på förädling av vall- och betesväxter för olika delar av landet icke kunna nöjaktigt tillgodoses u t a n en genomgående rationalisering av verksamheten, innebärande sådan uppdelning av densamma, a t t arbetet vid huvudanstalten företrädesvis inriktas på att fylla de för södra Sverige föreliggande behoven, medan för mellersta SA7erige verksamhetens tyngdpunkt förlägges till en därstädes u p p r ä t t a d förädlingsstation. Till frågan om den för Norrlands vidkommande erforderliga förädlingen av nyss berörda växtslag återkomma utredningsmännen senare. E n rationalisering av förädlingsverksamheten med avseende å vall- och betesväxter har under de senare åren framstått såsom allt mera nödvän-

85 dig. F r å n skilda håll h a r behovet h ä r a v mycket e n s t ä m m i g t betonats. J ä m v ä l u t s ä d e s f ö r e n i n g e n h a r i en t i l l u t r e d n i n g s m ä n n e n l ä m n a d u p p gift a n g å e n d e ö n s k v ä r d a u t v i d g n i n g a r a v f ö r e n i n g e n s v e r k s a m h e t f r a m l a g t v i s s a s y n p u n k t e r p å f ö r e v a r a n d e s p ö r s m å l och d ä r v i d a n f ö r t bl. a. följande: För tillgodoseende av den under senare år alltmera utvidgade vallväxtodlingens krav hade förädlingen på vallväxtområdet utökat sitt arbetsprogram. Sedan anslag beviljats till anställande av en ordinarie assistent å vallväxtavdelningen, hade arbetena där fördelats så, att för assistenten huvudvikten lagts vid betesväxtförädlingen, en förädlingsgren som förut icke kunnat bearbetas i större omfattning. — Förädlingsarbetet med växtmaterial för slättervallarna hade under de senaste aren inriktats på uppdragande av mera avkastningsrika, efter olika svenska förhållanden och gängse vallblandningar lämpade sorter av timotej och hundäxing samt rödklöver och blåluzern. För ernående av resultat inom rimlig tid hade inom samtliga de nämnda arterna omfattande isolerings- och korsningsarbeten igångsatts. För varje år hade försöksmaterialel därvid helt naturligt utökats och hade nu nått den gräns de förut tillgängliga anslagen utstakat. Ett fullföljande av de redan vunna och för framtiden ytterligare lovande resultaten vore givetvis ur nationalekonomisk synpunkt det enda riktiga. — Den under senare år påbörjade lokala vallväxtförädlingen vid filialerna hade visat sig alltmera nödvändig. — Sedan förenämnda assistentbefattning inrättats hade betesväxtförädlingen igångsatts så långt tillgängliga medel medgivit. Ifrågavarande växtarter vore emellertid i allmänhet särdeles mångformiga och en förädling genom vanligt enkelt urval syntes, åtminstone till en början, lämna goda resultat. Härför fordrades emellertid först och främst ett stort och rikt utgångsmaterial av de olika arterna, sammanbragt genom insamling av typplantor och frön från olika lokaler. Prövningen av sagda material vore en omfattande, tids- och arbetskrävande procedur. Ett annat moment vore behovet av att utföra försök under olika sorters markförhållanden: på fuktigare och torrare gräsmarker, på åkerjord o. s. v., samt även i olika delar av landet. Tillsvidare hade försök med betesväxter i någon större omfattning blott kunnat utläggas vid Svalöv och Ultuna, men i framtiden bleve det nödvändigt att med utgångspunkt från filialerna insamla material i olika landsändar och pröva det vid de olika stationerna. — En fullständig uppdelning av det omfattande vallväxtmaterialet (ined dess betydande antal arter) på ett flertal förädlare bleve förr eller senare ofrånkomligt. För den redan förefintliga huvudstationen för vallväxtförädlingen i Svalöv måste arbetena med de mera speciellt sydsvenska vallväxterna — t. ex. hundäxing, rajgräs och blåluzern — jämte för sydsvenska förhållanden avpassade typer av timotej, ängssvingel och klöverarter anses mer än tillräckliga, om varaktigt goda resultat inom överskådlig framtid skulle kunna ernås. Till avdelningens arbetsuppgifter tillkomme alltid dessutom förädling och prövning av för Sydsverige lämpliga, eventuellt delvis eller kanske huvudsakligen vid annan huvudstation ursprungligen uppdragna typer av de viktigare vallväxterna. — Det för Nord- och Mellansverige närmast ifrågakommande lörädlingsar betet på vallväxtområdet bleve även efter ett dylikt frånskiljande av de mera speciellt sydsvenska arbetsuppgifterna i största behov av en särskilt härför avsedd liuvudstation. I dessa arbeten komme betesväxterna att spela en dominerande roll och huvudarbetena med betesväxtförädlingen borde lämpligen förläggas till en plats, som i berörda hänseenden motsvarade även mera sydsvenska förhållanden. S å s o m l ä m p l i g p l a t s för n y s s n ä m n d a h u v u d s t a t i o n f ö r o r d a r f ö r e n i n g e n a v a n f ö r d a s k ä l U l t u n a . F ö r v a l l v ä x t f ö r ä d l i n g e n med dess o m f a t t a n d e ,

86 artrika växtmaterial anser föreningen tvenne skilda avdelningar erforderliga, varaA7 en för slåttei*A7äxterna och en för betesA 7 äxterna. Arbetena förutsättas a t t omhänderhavas å den förra aA7delningen av en föreståndare, biträdd av en förste assistent, och å den senare avdelningen av en föreståndare, biträdd aA7 en andre assistent. Den ifrågasatta avdelningen för betesA7äxter förmenar föreningen böra förläggas till Mellansverige, n ä r m a r e bestämt till den nuA 7 arande filialen A7id Ultuna. Utredningsmännen anse för sin del A-ägande skäl föreligga för en A7äsentligt utvidgad lokal växtförädlingsA 7 erksamhet inom det mellansvenska området. A t t denna verksamhet skulle kunna tillfredsställande ordnas genom att bibehålla filialen A7id Ultuna med i huvudsak samma organisation och uppgifter som hittills samt till densamma anknyta en särskild avdelning för be tes växtförädling, finna utredningsmännen icke antagligt. Redan ur organisatorisk synpunkt förefaller en sådan anordning mindre lämplig och synes dessutom ägnad att f'ÖrsATåra en rationell arbetsfördelning m. ni. Den ov7an förebragta utredningen har därtill tydligen givit vid handen, att behoAret av utA7idgad lokal förädling icke bör begränsas enbart till betesA 7 äxterna, u t a n fastmera omfatta flertalet aA7 de för mellersta SArerige viktigare lantbruksväxterna. Säkerligen skulle det också v a r a mindre välbetänkt att, såsom utsädesföreningen ifrågasätter, på två skilda avdelningar uppdela de i själva verket i praktiskt odlingshänseende A 7 arandra mycket närstående slåtterA7all- och betesväxterna. Tvärtom synes vida ändamålsenligare, om icke rent av nödvändigt, att dessa växtslag jämsides på samma plats bliva föremål för förädling. Under alla omständigheter lärer den lokala förädlingen i fråga om slåtterA 7 alh 7 äxterna v a r a för mellersta Sveriges vidkommande så betydelsefull, att densamma bör upptagas i fullt tillfredsställande omfattning. P å g r u n d aA7 A7ad sålunda anförts hålla utredningsmännen före, att förädlingsarbetet vid stationen ifråga bör omfatta samtliga viktigare lantbruksväxter inom mellersta Sverige. Med hänsyn till vall- och betesväxtodlingens stora ekonomiska betydelse inom detta område bör särskild vikt läggas A7id förädlingen av de för nämnda odling ifrågakommande A r äxterna. Förädlingsstationen synes Lämpligen böra organiseras på tvenne avdelningar, den ena avsedd för sädesA7äxter, rotfrukter och potatis och den a n d r a för slätter- och betesväxter. Skulle u r arbetsfördelningssynpunkt eller eljest vissa jämkningar med aA7seende å arbetsfördelningen avdelningarna emellan böra företagas, torde hinder härför icke möta. Verksamheten lärer vid A*ardera avdelningen böra handhavas aA7 en förädlingsledare och en försöksledare. I fråga om dessa befattningshavares kompetens böra givetvis uppställas enahanda krav, som aAT utredningsmännen ovan föreslagits böra gälla motsvarande A*id huvudanstalten an-

87 ställda befattningshavare, med vilka de ifrågavarande förädlings- och försöksledarna även beträffande avlöning och pensionsrätt m. m. böra jämställas. E n av förädlingsledarna bör utses till föreståndare för stationen och i sådan egenskap äga uppbära ett mindre arvode. Gemensamt för båda avdelningarna böra anställas ett kvinnligt skrivbiträde och en förman för fältarbetena. Skrivbiträdet, för vilket ett arvode av omkring 2 000 kr. för å r torde böra beräknas, avses a t t anlitas för bokföring och korrespondens samt utskrivning av fältböcker, sånings- och skördelistor m. m. F ö r m a n n e n synes böra åtnjuta fri bostad om förslagsvis 2 r u m och kök samt en årslön av omkring 2 500 kr. P å förmannen bör ankomma att själv deltaga i det manuella fältarbetet och samtidigt h a n d h a v a den direkta uppsikten över arbetspersonalen. S å d a n bör självfallet i erforderlig utsträckning anställas. Det förutsattes, a t t skrivbiträdet, förmannen och arbetspersonalen skola tjänstgöra vid b å d a avdeln i n g a r n a i mån a v dessas olika behov aA7 arbetskraft. I anslutning till A7ad sålunda anförts hava utredningsmännen beräknat de årliga avlönings- och arbetskostnaderna till följande belopp: 2 förädl ingsledare: avlöning, vardera 7 700 kr dyrtidstillägg, 25 % därå, 1925 kr Föreståndararvode 2 försöksledare: avlöning, vardera 4 500 kr dyrtidstillägg, 25 % därå, 1 125 kr Huvudmans pensionsavgift 1 kvinnligt skrivbiträde, årsarvode 1 förman vid fältarbetena, årslön Arbetskostnader för vardera avdelningen, 5 500 kr

15 400 . 3 850

19 250 300

9 000 2 250

n 250 600 2 000 2 500 ^\_P_?_® : Summa kronor 46 900.

Ovanstående beräkningar avse endast att ungefärligen a n g i v a den kostnad, som i förevarande fall kan tänkas ifrågakomma, och m å fördenskull icke betraktas såsom något utredningsmännens förslag till avlönings- och omkostnadsstat. Utredningsmännen vilja d ä r t i l l framhålla, a t t den ovan ifrågasatta anordningen med två förädlingsledare och två försöksledare allenast utgör ett förslag i organisatoriskt hänseende och a t t detta icke utesluter möjligheterna till a n n a n lämplig anordning. Skulle sålunda de båda förädlingsledarna åtminstone under verksamhe tens tidigare skede anses böra ersättas med en sådan, bör hinder därför icke föreligga. Till fullständigande av de på stationens försöksfält v u n n a resultaten böra anordnas lokala sortförsök på olika platser inom stationens verksamhetsområde. Kostnaden härför hänför sig i första hand till arrende för

88 behövlig jord. Antages jordbehovet komma att utgöra sammanlagt c:a 3 hektar och förutsattes jorden tillhandahållen gödslad och färdigberedd till sådd, torde kostnaden ifråga uppgå till omkring 500 kr. per år. I samband med utläggande a v nämnda försök ävensom för tillsyn och skörd påkallas givetvis resor för vederbörande tjänstemän. Kostnaderna härför, förslagsvis beräknade till 200 kr. per avdelning och år, äro inräknade i nedan u p p t a g n a utgiftsbelopp för resekostnads- och traktamentsersättningar. Härförutom påkomma emellertid för tjänstemännen resor till huvudanstalten samt till vissa av de i det efterföljande omn ä m n d a sortprövningsstationerna. Därtill ifrågakomma resor inom distriktet för insamling av material — vildväxande slätter- och betesväxter, lantsorter etc. — samt för studium a v sorternas övervintring, sjukdomsresistens m. m. F ö r föreståndaren torde dessutom a n d r a resor bliva behövliga. De årliga utgifterna för sålunda uppkommande resekostnads- och traktamentsersättningar hava beräknats till ungefär följande belopp: Lokala försöksverksamheten Materialinsamling m. m Resor till huvudanstalten och sortprövningsstationerna Föreståndarens resor

400 200 600 300

Summa kronor 1 500. Vidkommande frågan om stationens utrustning möta vissa svårigheter att på förhand beräkna behovet av dylik liksom ock de av densamma föranledda kostnaderna. Det bör emellertid k u n n a förutsättas, a t t den vid utsädes föreningens Ultunafilial förefintliga utrustningen kommer a t t överlämnas till förädlingsstationen. Men även om så sker, l ä r a likväl nyanskaffningar bliva nödvändiga. Dessa torde komma att avse möbler och kontorsutensilier, maskiner och redskap för försöksarbetena samt diverse laboratorieapparatur m. m. Enligt av utredningsmännen uppgjord beräkning skulle kostnaderna härför uppgå till omkring 20 000 kr. F ö r förädlingsarbetet med avseende å vall- och betesväxter samt höstvete torde det v a r a av betydelse, att stationen förfogar över en frysningsanläggning. E n dylik anläggning torde d r a g a en kostnad av c:a 15 000 kr. Eventuellt torde emellertid till stationen kunna överflyttas den vid huvudanstalten befintliga frysningsanläggningen, vilken till följd av nyanskaffning därstädes av sådan för framtiden icke vidare torde v a r a behövlig. F ö r stationen synes även komma att föreligga behov av en torkanläggning. Särskilt för betes- och vallväxtförädlingen men även för åtskilliga a n d r a ändamål skulle en dylik anläggning v a r a a v stort värde. Utgiften för densamma torde uppgå till c:a 5 000 kr. Utredningsmännen hava emellertid av kostnadsskäl ansett, att med frysnings- och torkanläggningarna för närvarande bör anstå.

89 Behovet av lokalutrymme för den ifrågasatta förädlingsstationen h a r aA7 utredningsmännen uppskattas sålunda: Golvyta

1 arbetsrum för avdelningsföreståndare, tillika stationens föreståndare 20 m~ 1 arbetsrum för avdelningsföreståndare 20 » 1 kontorsrum, »skrivbyrå» 20 > 1 mottagningsrum 20 » 1 assistentrum för sädesväxtavdelningen 15 » 1 » » vallväxtavdelningen 15 » 1 större gemensamt skriv- och räknerum, »räknekontor» 40 » 1 sorterings- och analysrum för sädesväxtavdelningen 40 » 1 grovarbetsrum för vallväxtavdelningen 40 » 1 groningsrum 15 » 1 analysrum för vattenhaltsbestämningar m. m 30 » 1 frysningslaboratorium 20 » 1 torkanläggning 20 » 1 rum för fotografiska arbeten 10 » 1 förvaringsrum för rotfrukter och potatis 30 » 1 » » utsäden 75 » Garderober, kapprum, V.-C, värmeledningsrum, garage Tröskloge, rumshöjd 5 o m 70 » Renserilokal under trösklogen, rumshöjd 3 o m 50 » Lada, rumshöjd 3-75 m 200 » Förvaringsrum för knippor från mindre parcellförsök, rumshöjd 4-5 m. 200 » Redskapsbod 50 » Växthus 50 » A v s i k t e n med o v a n s t å e n d e u p p g i f t e r ä r a l l e n a s t a t t å s k å d l i g g ö r a d e ifråg a k o m m a n d e u n g e f ä r l i g a l o k a l u t r y m m e n a . Vissa av d e a n g i v n a lokalern a t o r d e icke v a r a o u n d g ä g l i g e n b e h ö v l i g a . N ö d i g a u t r y m m e n för f r y s n i n g s - och t o r k a n l ä g g n i n g a r n a h a v a m e d t a g i t s , o a k t a t a n l ä g g n i n g a r n a först v i d en s e n a r e t i d p u n k t t o r d e k o m m a t i l l u t f ö r a n d e . D e t i f ö r t e c k n i n g e n u p p t a g n a v ä x t h u s e t ä r a v s e t t a t t v i d v a l l - och b e t e s v ä x t f ö r ä d l i n g e n a n v ä n d a s för u p p d r a g a n d e a v p l a n t o r u r frö- och s t i c k l i n g s k u l t u r e r s a m t för ö v e r v i n t r i n g och o d l i n g a v m a t e r i a l ä v e n s o m för k o r s n i n g a r och isoler i n g a r . Tillgång r e d a n från v e r k s a m h e t e n s början till ett dylikt v ä x t h u s t o r d e få a n s e s v a r a a v s t o r b e t y d e l s e , ä v e n om, i d e n m ä n s å d a n t ä r m ö j l i g t , d r i v b ä n k a r a n v ä n d a s för u p p d r a g a n d e t a v p l a n t o r . F ö r t e c k n i n g e n ö v e r l o k a l u t r y m m e n a u p p t a g e r i c k e b o s t a d s r u m för t j ä n s t e m ä n n e n , s k r i v b i t r ä d e t och f ö r m a n n e n . I v a d m å n s ä r s k i l d a a n s t a l t e r b e h ö v a v i d t a g a s för b o s t a d s f r å g a n s o r d n a n d e ä r p å t a g l i g e n b e r o e n d e a v stationens blivande förläggningsplats. Utredningsmännen återkomma d ä r f ö r s e n a r e till n ä m n d a f r å g a . D e t s a m m a g ä l l e r ä v e n k o s t n a d e r n a för å s t a d k o m m a n d e aA7 e r f o r d e r l i g a a r b e t s - och f ö r v a r i n g s l o k a l e r m . fl. D e för s t a t i o n e n s försöks- och f ö r ä d l i n g s v e r k s a m h e t e r f o r d e r l i g a o m r å d e n a h a v a av u t r e d n i n g s m ä n n e n u p p s k a t t a t s sålunda:

jord-

90 Sädesväxtavdelningen: Rörliga försök Fasta försöksfält Vallväxtavdelningen: Rörliga försök Fasta försöksfält

ft>ty? . . . lerjord. hektar

Lättare , jord, liektar

2*5 2-o

3*0

5-5 2*o

3*0 l*o 8*5

4-5 l*o 8-5

7-5 2o 17-0.

Stumma hektar

Av ovanstående framgår, a t t arealen av förädlingsstationens effektiva försöksjord torde k u n n a beräknas till omkring 17 hektar. Vid val av egendom för stationens förläggning må emellertid beaktas, att i regel icke all jord ägnar sig för försöksändamål, vartill kommer, att tillräckliga arealer böra beräknas för s. k. utjämnande grödor till onwäxling med försöksodlingarna. Jordområdena böra alltså tillmätas med behörig hänsyn härtill. Vissa driftskostnader uppkomma givetA'is för själva stationens verksamhet, ATaribland utgifter för gödsel och utsäde. Kostnaden för naturlig gödsel torde kunna uppskattas till 225 kr. och för konstgödsel till 50 kr. per hektar. Gödslingskostnaden för stationens totala åkerareal k a n ber ä k n a s till c:a 1100 kr. F ö r utsäde torde kostnaden komma att uppgå till omkring 200 kr. Bland de årliga driftskostnaderna synas A7idare böra uppföras ett belopp av 600 kr. för anskaffning och underhåll av inventarier samt 500 kr. för inköp av förbrukningsartiklar ävensom 200 kr. för inköp aA* böcker och tidskrifter. H ä r t i l l komma slutligen vissa allmänna omkostnader för verksamheten, A7ilka specificerade torde uppgå till följande belopp: för uppvärmning av arbetslokaler » elektrisk kraft » renhållning » telefon » porto » kontorsmaterial

1 200 350 1 000 700 200 300 Summa kronor 3 750.

Beträffande frågan om lämplig förläggningsplats för förädlingsstationen må framhållas önskvärdheten aA7 att densamma förlägges till en egendom, som i fråga om jordbruksförhållanden m. m. är i möjligaste mån typisk för hela eller i varje fall för större delen av dess verksamhetsområde. Vidare bör beaktas, att stationen förlägges till sådan plats, a t t dess försöksverksamhet kan bedrivas med största möjliga säkerhet. Detta förutsätter alltså, a t t jordmånen är av jämn beskaffenhet och a t t jorden är väl torrlagd eller a t t möjligheter därtill föreligga samt a t t jordens läge i förhållande till väderstrecken är lämplig, m. m.

91 Vid övervägande av frågan om förädlingsstationens förläggningsplats haAra utredningsmännen ansett sig i första hand böra undersöka lämpligheten av och möjligheten för dess förläggning till Ultuna egendom, dit utsädesföreningens Ultunafilial redan är förlagd. F ö r stationens förläggning till Ultuna synas flera skäl tala. Jordmånsförhållandena därstädes torde sålunda i stort sett k u n n a anses vara typiska för stationens tilltänkta verksamhetsområde. J ä m v ä l i klimatiskt hänseende synes förläggningsplatsen på det hela taget v a r a lämplig. Vid a r e torde av kostnadsskäl förläggningen till Ultuna v a r a att förorda, då härigenom komme att besparas eljest eventuellt påkommande utgifter för förvärv av särskild egendom för stationen. E h u r u för den praktiska växtförädlingsverksamheten vid stationen strängt taget ovidkommande, synas ock vissa fördelar v a r a a t t förvänta genom stationens förläggning till samma plats som lantbrukshögskolan och centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Sannolikt lärer även för nämnda institutioner förefintligheten av en förädlingsstation på platsen bliva av betydelse. Av påtaglig direkt fördel för förädlingsverksamheten A7id stationen är möjligheten till samarbete med den likaledes till Ultuna förlagda sA7enska betes- och vallföreningen. Vid undersökning a v möjligheterna för stationens förläggande till Ultuna egendom bör givetvis i första hand uppmärksammas, huruvida lämplig försöksjord k a n i tillräcklig omfattning erhållas från egendomen. Denn a angelägenhet påverkas emellertid i hög grad av spörsmålet om det för lantbrukshögskolan och n ä m n d a centralanstalt föreliggande behoATet av jordområden för fältförsök. Då uppgifter h ä r u t i n n a n ännu icke föreligga, hava utredningsmännen givetvis icke k u n n a t bedöma, i vad mån j ä m v ä l en till Ultuna förlagd förädlingsstation kan förses med erforderlig försöksjord. Under förutsättning emellertid a t t vid Ultuna egendom upplåtas för stationens verksamhet behövliga jordområden och a t t detta sker på enahanda villkor, som för n ä r v a r a n d e gälla i fråga om utsädesföreningens filial därstädes, hava utredningsmännen beräknat den årliga utgiften för stationens jordarrende komma att uppgå till omkring 500 kr. J ä m v ä l spörsmålet om tillgodoseende av oet vid förädlingsstationens förläggande till Ultuna föreliggande behovet av nödiga lokaler har varit föremål för utredningsmännens övervägande. Utsädesföreningens filial A7id Ultuna förfogar icke över egna lokaler. Tills vidare hava för dess räkning arbetslokaler upplåtits i lantbruksinstitutets botaniska institution, d ä r två skrivrum, ett groA 7 arbetsrum samt ett r u m för förAraring och rensning aA7 utsäde disponeras. Vidare h a r södra hälften av en intill filialens försöksfält uppförd lada upplåtits åt filialen. I denna byggnad förfogar filialen över lada, knipphall, magasin och redskapsbod, medan tröskloge disponeras gemensamt med institutet, som utnyttjar norra hälf-

92 ten av byggnaden. Dä emellertid nämnda lokaliteter med största sannolikhet komma a t t tagas i anspråk av lantbrukshögskolan, lärer en tillfredsställande lösning av förädlingsstationens lokalfråga knappast k u n n a åstadkommas a n n a t än genom nybyggnad. Lokalbehoven för en mellansvensk förädlingsstation hava i det föregående angivits och hänvisas för den skull till vad d ä r u t i n n a n anförts. Med utgångspunkt från de sålunda beräknade lokalutrymmena h a r byggnadsingenjören Simon Lindsjö, Uppsala, på uppdrag av utredningsmännen u t a r b e t a t en detta betänkande bilagd preliminär skiss till institutionsbyggnad för stationen. Enligt skissen avses institutionsbyggnaden sammanbyggas med växthus, tröskloge och lada. Kostnaderna för byggnaden m. m. hava approximativt beräknats till följande belopp: Institutionsbyggnaden Tröskloge med torklokaler Lada Växthus Varuhiss Planeringar och vägar Oförutsedda arbeten m. m

115 000 24 000 15 0 00 10 000 \ 000 4 000 16 000 Summa kronor 188 000. I anförda belopp ingå kostnaderna för elektrisk installation samt framd r a g a n d e av ledningar för vatten och avlopp ävensom utgifter för linoleummattor i arbetsrummen. Utredningsmännen förutsätta givetvis, att byggnadsskissen och kostnadsberäkningarna bliva föremål för ingående bearbetning, innan desamma läggas till grund för ett eventuellt utförande av byggnaden. Såsom lämplig plats för institutionsbyggnaden torde förslagsvis k u n n a ifrågakomma antingen området närmast norr om svenska betes- och vallföreningens tomt eller ock nordöstra hörnet av skiftet I V intill kronoparken Åsen. Sistnämnda plats synes nödvändiggöra mindre d y r b a r a schaktningsarbeten än den förra och är dessutom r y m l i g a r e ä n denna. I ovannämnda byggnadsplan ingå icke bostäder. Vid Ultuna torde emellertid sådana för stationens tjänstemän icke kunna göras disponibla. Ehur u med h ä n s y n till a r t e n av tjänstemännens arbeten önskvärt synes vara, a t t bostäder beredas dessa i närheten av arbetsplatsen, hava utredningsmännen dock icke ansett sig för sin del böra taga ställning till frågan om uppförande av bostäder åt tjänstemännen. Utredningsmännen hålla likväl före, att frågan ej torde k u n n a lämnas helt obeaktad vid det ifrågavarande förslagets eventuella realiserande. Preliminär skiss över en bostadsbyggn a d h a r på utredningsmännens föranstaltande u p p r ä t t a t s . I anslutning till vad ovan anförts i fråga om förläggande till U l t u n a av en förädlingsstation för mellersta Sverige meddelas sammanfattningsvis nedanstående sammanställning över de beräknade årliga driftskostnaderna ävensom engångskostnaderna för stationen ifråga:

93 Ärliga driftskostnader. Avlöningar och arbetskostnader (sid. 87) Lokala sortförsöksverksamheten (sid. 88) Resekostnads- och traktamentsersättningar åt tjänstemännen (sid. 88).... Gödsel och utsäde (sid. 90) Anskaffning och underhåll av inventarier och utensilier (sid. 90) Diverse förbrukningsartiklar (sid. 90) Böcker och tidskrifter (sid. 90) Allmänna omkostnader för stationen (sid. 90) Jordarrende (sid. 91) Byggnadsunderhåll, beräknat efter 1 procent å byggnadskostnaderna och avrundat till Diverse utgifter Summa kronor Engångskostnader. Institutionsbyggnad m. m. (sid. 92) Möbler, inventarier och utensilier (sid. 88) Oförutsedda kostnader

46 900 500 1 500 1 300 600 500 200 3 750 500

2 000 510 58 260.

188 000 20 000 2 000 Summa kronor 210 000.

Såsom utredningsmännen framhållit synas avsevärda fördelar bliva förbundna med förädlingsstationens förläggning till Ultuna egendom. Utredningsmännen anse fördenskull denna egendom i första h a n d böra ifrågakomma vid val av förläggningsplats för stationen. Då emellertid på g r u n d av eventuellt bristande tillgång till försöksjord en u r förädlingsstationens synpunkt tillfredsställande lösning av förläggningsfrågan icke med visshet står a t t vinna genom stationens förläggande till U l t u n a egendom, hava utredningsmännen ansett nödigt på ort och ställe företaga besiktning av vissa a n d r a egendomar i trakten av Uppsala. I fråga om dessa har inhämtats i huvudsak följande. Kronoegendomen Ekeby är belägen i Börje socken, 7 kilometer nordväst om Uppsala. Egendomen, som ä r taxeringsvärderad till 38 200 kr., h a r en åkerareal av 43*52 hektar. Egendomen ä r utarrenderad till den 14 m a r s 1940. Åkerjorden ligger i stora regelbundna ägofigurer med sluttning mot öster ned mot J u m k i l å n . P å de högre belägna d e l a r n a består åkerjorden a v relativt styv men godartad lera. L ä n g r e ned mot å n vidtager en mullrik svämlera, som dock genomdrages av ett bälte s t a r k t sandblandad jord. Den mullrika svämleran, som torde utgöra en för vårvete, vissa vall- och betesväxter, erectumkorn och rotfruktsväxter lämplig jordmån, synes vara företrädd i fullt tillfredsställande utsträckning. Tillgången på styvare lerjord är däremot något knapp. Till egendomen höra mindre arealer betesmark, som kunna ifrågakomma för försöks- och förädlingsverksamhetens bedrivande. Åbyggnaderna befinna sig i jämförelsevis gott stånd och äro tillräckliga för egendomens nuvarande behov. H u r u v i d a vissa av dessa byggnader k u n n a utnyttjas för förädlingsstationens räkning, tarvar närmare undersökning, vilken för övrigt bör omfatta bygg-

94 nadsfrågan i dess helhet. — Egendomen synes k u n n a ifrågakomma såsom förläggningsplats för förädlingsstationen. Egendomen Flogsta är belägen i Läby socken, 9 kilometer sydväst om Uppsala. Egendomen tillhör Uppsala universitet och är taxeringsvärder a d till 63 000 kr. Löpande arrendeperiod u t g å r den 14 m a r s 1933. Egendomen har en åkerareal av 61*5 hektar. J o r d m å n e n består dels av mullrik godartad svämlera, dels av ganska styv samt starkt skorpbildande lera. Svämleran synes v a r a väl lämpad som försöksjord. Den styvare jorden däremot, som av allt a t t döma icke kan anses fullt representativ för de mellansvenska lerjordarna, torde av denna anledning få anses mindre lämplig. Åkerarealen är fördelad å relativt stora och ganska regelbundna ägofigurer. I fråga om byggnaderna och behovet av nybyggnader gäller i stort sett vad ovan beträffande kronoegendomen Ekeby anförts. — Den ifrågavarande egendomen synes såsom förläggningsplats för förädlingsstationen icke A7ara att föredraga framför Ekeby. Ytterligare tvenne egendomar h a v a besiktigats. B å d a ägas av enskilda personer och erbjuda framför de förut omnämnda egendomarna fördelen a v a t t ligga helt n ä r a de Ultuna egendom tillhörande m a r k e r n a å Kungsängen. Den ena egendomen, Fyrislund, ligger i Vaksala socken, 4 kilometer öster om Uppsala. Taxeringsvärdet utgör 142 500 kr. Egendomen ä r för n ä r v a r a n d e utarrenderad. Åkerarealen omfattar 137*o hektar, vartill komma 5 hektar tomt och trädgård. Egendomen anses v a r a synnerligen god. J o r d m å n e n består dels av en med Kungsängsjorden likartad, men m å h ä n d a något mindre mullrik svämlera, dels av7 styvare lerjord. Ägorn a ligga i stora, plana, regelbundna skiften. Rörande egendomens byggnader m. in. gäller vad i fråga om de båda förstnämnda egendomarna anförts. Behovet av försöksjord på denna egendom synes bliva mycket väl tillgodosett. Även den a n d r a egendomen, Gnista, belägen i Danmarks socken 4 kilo meter öster om Uppsala, har varit föremål för besiktning. Egendomen har ett taxeringsvärde aA7 33 000 kr. Åkerarealen utgör 40*o hektar, vartill kommer 1 hektar tomt- och trädgårdsjord. J o r d m å n e n består huvudsakligen av svämlera av samma beskaffenhet som å Fyrislund. Fälten äro även h ä r plana, men delvis av något oregelbunden form. — Som försöksgård synes egendomen erbjuda någorlunda goda möjligheter. Därest någon av de n u n ä m n d a egendomarna skulle komma att tagas i anspråk för den mellansvenska växtförädlingsstationen, måste givetvis mera ingående undersökningar företagas rörande jordmånens beskaffenhet m. m. Därvid bör även tillses, h u r u v i d a och i vilken omfattning stationens lokalbehov kan tillgodoses genom a n l i t a n d e av de å egendomarna redan befintliga byggnaderna. Då det torde k u n n a förutsättas, att så i viss utsträckning är möjligt, l ä r a de under förutsättning av stationens förläggande till Ultuna beräknade byggnadskostnaderna kunna i viss omfattning minskas.

95 Utredningsmännen haA7a, såsom tidigare berörts, jämväl ifrågasatt upp- norrländsk r ä t t a n d e av en lokal förädlingsstation på lämplig plats inom Norrland. J * ^ j S ^ Utsädesföreningen h a r därstädes trenne filialer, nämligen Lännäs i Ångermanland, Törsta i J ä m t l a n d s län och Hagalund i Norrbottens län. Angående verksamheten vid dessa hänvisas till därom i det föregående lämnad redogörelse. Den norrländska förädlingsstationens verksamhetsområde avse utredningsmännen skola omfatta de nordligare delarna av Svealand samt hela Norrland med u n d a n t a g av den sydöstra delen (landskapet Gästrikland). Området är mycket vidsträckt och företer delvis tämligen starkt framträdande olikheter i såväl klimatiskt som geologiskt avseende. I stort sett synas emellertid tvenne huvudområden kunna särskiljas, nämligen å ena sidan kustlandets och de nedre älvdalarnas region samt å a n d r a sidan innerbygden — dit i förevarande hänseenden jämväl de nordligare delarna av Svealand hänföras. F ö r s t n ä m n d a område, A7ars bredd från kusten inåt landet är växlande, bildar ett på det hela taget ganska utpräglat lågland. Gränsen inåt landet sammanfaller i det närmaste* med den m a r i n a gränsen. Jordmånen är a v relativt ensartad beskaffenhet och utgöres av havs- och älvsediment, vartill flerstädes komma y n g r e bildningar, moss- och torvmarker. I klimatiskt hänseende f r a m t r ä d a större olikheter, framförallt mellan områdets södra och norra delar. Emellertid äro dessa olikheter icke så markerade, som med hänsyn till områdets betydande utsträckning i norr och söder k u n n a t förmodas. Den årliga nederbörden uppvisar icke n å g r a större skillnader. Medeltemperaturen för månaderna maj—september, alltså den egentliga vegetationsperioden, varierar inom hela Bottniska vikens kustland mellan 11—13 gr. C. och ä r något, ehuru obetydligt, lägre i norra än i södra delen. Den förenämnda innerbygden, i A7ilken de nordligare delarna av Svealand i förevarande sammanhang inbegripas, omfattar, förutom det breda mittbältet av Norrland mellan det ovannämnda kustområdet i öster och fjällregionen i väster, även den norrländska silurregionen, v a r s huvuddel utgöres av det centraljämtska silurområdet. Morän- och torvjordar utgöra denna bygds förhärskande jordslag. Mo- och lersediment förekomma dock flerstädes fastän av mindre omfattning. Inom silurområdet hava formationens lösare bergarter, skiffer och kalksten, mångenstädes givit upphov till en u r odlingssynpunkt godartad jordmån. I klimatiskt hänseende skiljer sig innerbygden avsevärt från kustlandets och de nedre älvdalarnas region. Sålunda uppgår medeltemperaturen för månaderna maj—september till 9 a 11 gr. C. Nederbörden under sagda månader är något rikligare, A 7 egetationsperioden däremot ej obetydligt kortare. 1 De väsentliga olikheter i klimatiskt och geologiskt hänseende, som den 1 Ovanstående uppgifter angående Norrlands geologiska och klimatiska förhållanden äro i huvudsak hämtade u r : Paul Hellström. Norrlands jordbruk, Norrländskt handbibliotek VI.

96 norrländska förädlingsstationens verksamhetsområde företer, synas nödvändiggöra, att en på lämplig plats belägen substation u p p r ä t t a s och anknytes till huvudstationen. H ä r t i l l återkomma utredningsmännen senare. Vidkommande frågan om behovet av lokal växtförädling inom Norrland vilja utredningsmännen framhålla angelägenheten av utökad sådan verksamhet. Detta, behov betingas icke blott av de väsentliga skiljaktigheterna i förutsättningarna för växtodlingen därstädes och i landets södra och mellersta delar, u t a n ock av den i nationalekonomiskt hänseende stora betydelse det norrländska jordbruket otvivelaktigt intager. H ä r t i l l kommer, a t t växtförädlingsverksamheten inom Norrland icke synes med nuvarande resurser k u n n a bedrivas i nöjaktig omfattning. Med u n d a n t a g för den vid Övre Norrlandsfilialen bedrivna verksamheten ä r det lokala växtförädlingsarbetet i Norrland a v jämförelsevis sent datum. I viss m å n torde detta förklara de hittills jämförelsevis sparsamt företrädda synliga resultaten av A 7 erksamheten. N å g r a värdefulla sorter hava dock framkommit och även överlämnats till odling i stort, varjämte flera av de vid filialerna under bearbetning varande förädlingsprodukterna synas ingiva goda förhoppningar om ytterligare framgång. Det oaktat ä r emellertid en utvidgad och med bättre resurser u t r u s t a d A 7 äxtförädlingsverksamhet inom Norrland att beteckna såsom en angelägenhet av stor ATikt. Vid det förhållandet att vall- och betesväxtodlingen intager en avgjort dominerande ställning inom det norrländska jordbruket — av den odlade jorden användes vanligen tre fjärdedelar för vallväxtodling — t r ä d e r önskvärdheten av lokal förädling av n ä m n d a A7äxtslag starkt i förgrunden. De inom landsändan rådande, från landet i övrigt mycket avvikande odlingsbetingelserna torde väsentligen utesluta möjligheten a t t genom en till södra och mellersta Sverige lokaliserad förädlingsverksamhet förse densamma med för vall- och betesväxtodling lämpliga sorter. I utredningsmännen tillhandakomna meddelanden h a r även utsädesföreningen understrukit nödA 7 ändigheten av ett betydligt utökat lokalt förädlingsarbete i fråga om nämnda växtslag. J ä m v ä l utredningsmännen hålla före, a t t vid den norrländska förädlingsstationen största vikt bör läggas vid bearbetningen aA7 A7all- och betesväxter. Men ock i fråga om övriga lantbruksväxter framstår för Norrlands Aidkommande önskemålet om en utvidgad lokal förädlingsverksamhet. Sålunda är kornet därstädes av stor betydelse såsom brödsäd och odlas dessutom i stor utsträckning som fodersäd. Framställning av tillräckligt tidiga och samtidigt avkastningsrika kornsorter är därför av vikt. Behovet av dylika sorter synes icke kunna tillgodoses a n n a t än genom lokalt bedriven förädling. Bland stråsädesslagen i övrigt förtjäna även haA7re och r å g a t t uppmärksammas. F ö r vissa delar av området framstår det vidare som ett önskemål att erhålla lämpliga sorter av foderärter. AAT rotfrukter odlas i Norrland så gott som uteslutande rovor. Påpekas må, a t t alla för n ä r v a r a n d e i marknaden tillgäng-

97 liga s t a m m a r av rovor äro uppdragna i sydliga landsdelar, mellan odlingen av rovor numera förekommer huvudsakligen i Norrland med dess betydligt hårdare klimat och kortare vegetationsperiod. Det lärer kunna förutsättas, a t t sorter, som genom förädling i landets norra delar anpassats för d ä r rådande förhållanden, skola giva avsevärt bättre avkastningsresultat. Förädling av rovor bör därför i tillräcklig omfattning upptagas vid den norrländska förädlingsstationen. Slutligen må framhållas angelägenheten av a t t den för tillgodoseende av det norrländska behovet av potatis påkallade lokala förädlingen av detta växtslag i nöjaktig mån tillgodoses. Vid den norrländska förädlingsstationen synes en fullständig avdelning, avsedd för bearbetning av samtliga för området betydelsefulla växtslag, böra inrättas. Vid stationen böra anställas en förädlingsledare — tillika föreståndare för stationen — samt tvenne försöksledare. Av de senare bör en placeras vid den förut omnämnda substationen. Till huvudstationen förutsattes givetvis tyngdpunkten av förädlingsarbetet bliva förlagd. Vad a n g å r den vid huvudstationen ifrågakommande arbetsfördelningen mellan förädlingsledare och försöksledare torde n ä r m a r e föreskrifter k u n n a meddelas först i samband med verksamhetens igångsättande. Förädlingsarbetet vid den ifrågasatta substationen bör omfatta samtliga växtslag, som för dess område äro att anse såsom de viktigaste. Arbetet därstädes bör bedrivas under närmaste ledning av huvudstationens förädlingsledare. I fråga om förenämnda befattningshavares kompetens samt avlönings- och pensionsförhållanden m. m. bör gälla A7ad av utredningsmännen i sådant avseende föreslagits beträffande motsvarande tjänstemän vid huvudanstalten och den mellansvenska förädlingsstationen. Vid huvudstationen bör anställas ett kvinnligt skrivbiträde och vid denna station liksom ock vid substationen en arbetsförman jämte nödig arbetspersonal. De årliga avlönings- och arbetskostnaderna för huvudstationens och substationens verksamhet torde i anslutning till det ovan anförda beräkningsvis utgöra: Huvudstationen: 1 förädlingsledare: avlöning dyrtidstillägg, 25 % därå 1 försöksledare: avlöning dyrtidstillägg, 25 % därå Huvudmans pensionsavgift 1 kvinnligt skrivbiträde, årsarvode 1 förman vid fältarbetena, årslön Arbetskostnader

7 700 1 925 4 500 1125 300 2 000 2 500 6 000

9 Q25 5 625

\Q g00

Summa kronor 26 050. 7 — 312748.

98 Substationen: 1 försöksledare (se ovan) 1 förman (se ovan) Arbetskostnader

5 625 2 500 5 000

13 125

Summa kronor 13 125. Ovanstående beräkningar må givetvis icke anses utgöra något utredningsmännens förslag till avlönings- och omkostnadsstat, u t a n avse allenast a t t giva en ungefärlig bild av de kostnadsbelopp, varmed i förevarande hänseende är att räkna. A v enahanda skäl, som i fråga om den mellansvenska förädlingsstationen anförts, bör vid ifrågavarande huvud- och substation bedrivas lokal försöksverksamhet inom området för resp. stationers hela distrikt. F ö r huvudstationen torde de årliga kostnaderna härför böra beräknas till 400 kr. och för substationen till 250 kr. eller till sammanlagt 650 kr., resekostnader därvid oberäknade. V a d a n g å r storleken av det årliga, utgiftsbeloppet för resekostnadsoch traktamentsersättning åt tjänstemännen vid de båda stationerna, lär e r med hänsyn till de längre avstånden ett något högre belopp ä n vid den mellansvenska stationen böra beräknas erforderligt. Kostnaderna ifråga torde kunna uppskattas till: Lokala försöksverksamheten 550 Materialinsamling m. m 300 Resor till huvudanstalten m. m 750 Föreståndarens resor 400 Summa kronor 2 000. Ovanstående belopp synes böra fördelas med 1400 kr. på huvudstationen och 600 kr. på substationen. J ä m v ä l i fråga om den norrländska stationen möta vissa svårigheter a t t p å förhand beräkna behovet av nödig utrustning samt kostnaderna för sådan, men vad angår huvudstationen torde dock denna kostnad icke böra beräknas understiga 12 000 kr. Det förutsattes därvid, att förefintlig u t r u s t n i n g vid en av utsädesföreningens norrländska filialer överlämnas till stationen. I det ovan angivna beloppet ingår icke kostnad för torkanläggning, då en sådan, ehuru av stort värde för förädlingen av vall- och betesväxter, icke nödvändigtvis torde omedelbart behöva anskaffas. — Även substationen bör förses med nöjaktig utrustning. Under förutsättning a t t till substation ombildas en aA7 de norrländska filialerna, bör k u n n a påräknas, a t t vid filialen befintlig utrustning överlämnas till substationen. Härigenom torde utgifterna för erforderlig nyanskaffning k u n n a begränsas till i r u n t tal 3 500 kr. Lokalbehovet vid huvudstationen har av utredningsmännen uppskattats sålunda:

99 Golvyta

1 arbetsrum för förädlingsledaren 20 m2 1 » » försöksledaren 15 » 1 kontorsrum 20 » 1 större gemensamt skriv- och räknerum 40 » 1 sorterings- och analysrum 40 » t grovarbetsrum 40 » 1 rum för torkanläggning (anläggningen inmonteras senare) 20 » 1 rum för diverse ändamål 20 » 1 förvaringsrum för rotfrukter och potatis 30 » 1 » » utsäden 75 » Garderober, kapprum, V.-C, värmeledningsrum Tröskloge, rumshöjd c:a 5 m 50 » Renserilokal under trösklogen, rumshöjd c:a 3-o m 25 » Lada, rumshöjd 3*75 m 150 » Förvaringsrum för knippor från mindre parcellförsök, rumshöjd c:a 4*5 m. 175 » Redskapsbod 150 » Växthus (för vall- och betesväxter) 35 » Ovanstående uppgifter avse allenast att ungefärligen åskådliggöra utrymmesbehoA-et. E n mera exakt beräkning av detta måste givetvis föregå beslutet om stationens upprättande. I sammanhanget m å emellertid framhållas, att lokalbehovet i viss mån kommer att påverkas av utrymm e n a i redan befintliga byggnader å den egendom, dit stationen kan komma att förläggas. I samband med behandling av frågan om stationens förläggningsplats komma utredningsmännen att n ä r m a r e redogöra för de beräknade kostnaderna för lokalbehovets tillgodoseende. Slutgiltigt torde emellertid beloppet h ä r a v kunna fastställas först vid en sen a r e tidpunkt. — För substationen synes lokalbehovet bliva i stort sett detsamma, som för n ä r v a r a n d e står en norrlandsfilial till buds. Under alla omständigheter bör emellertid substationen förfoga över sådana lokalutrymmen, a t t verksamheten kan nöjaktigt bedrivas. Till frågan om kostnaderna för iordningställande av lokaler för substationen återkomma utredningsmännen nedan. Huvudstationens behov av effektiv försöksjord synes k u n n a beräknas till c:a 8*5 hektar åkerjord. H ä r j ä m t e erfordras för betesväxtförädling lämplig jord i en omfattning av beräkningsvis 2 hektar. Även för s. k. utjämnande grödor måste viss areal beräknas. Med h ä n s y n härtill torde stationens åkerareal icke böra understiga 11 ä 12 hektar. H ä r v i d förutsattes emellertid, att jordmånen är aAT god och framförallt av j ä m n beskaffenhet, så a t t större delen av arealen kan utnyttjas för försöksoch förädlingsändamål. — Vid substationen bör för den direkta försöksverksamheten finnas disponibel en åkerareal av omkring 3 a 4 hektar. De årliga driftskostnaderna för huvud- och substationerna h a v a utredningsmännen, i anslutning till motsvarande poster i de för den mellan-

100 svenska förädlingsstationen uppgjorda driftskostnadsberäkningarna, uppskattat sålunda:

Gödsel Utsäde Nyanskaffning och underhåll av inventarier Inköp av förbrukningsartiklar » » böcker och tidskrifter Allmänna omkostnader Summa kronor

Huvud... stationen kronor

Sub... stationen kronor

Q Summa

425 100 350 150 250 2 500 3 775

200 50 100 75 150 1750 2 325

625 150 450 225 400 4 250 6 100.

kronor

I posten ^allmänna omkostnader» ingå beräknade utgifter for uppvärmning av arbetslokalerna, elektrisk kraft, renhållning, telefon, porto och kontorsmateriel m. m. Beträffande frågan om lämplig förläggningsplats för den norrländska förädlingsstationen och dess substation k u n n a anläggas motsA 7 arande synpunkter, som i fråga om den mellansvenska stationen framförts. Förläggningen bör alltså i första hand v a r a sådan, att försöks- och förädlingsarbetet kan bedrivas med utsikt till största möjliga framgång. I anslutning till A7ad o\ r an angående jordbruksområdena inom Norrland anförts synes huvudstationen böra förläggas inom kustlandets och de nedre älvdalarnas region, medan substationen bör placeras inom området för den s. k. innerbygden. För huvudstationens förläggning till kustlandet tala detta jordbruksområdes stora utbredning samt jordbruksnäringens därstädes framträdande ekonomiska betydelse ävensom det förhållandet, att växtlighetsbetingelserna där äro relativt gynnsamma och framför allt ganska säkra. Sistnämnda förutsättning är påtagligen av stor betydelse för förädlingsmaterialets bevarande samt för möjligheterna a t t i åsyftade fall regelbundet erhålla mogen skörd. Inom området har utsädesföreningen för n ä r v a r a n d e tvenne filialer, nämligen Västernorrlandsfilialen i södra och ö v r e Norrlandsfilialen i norra delen. AAT dessa torde den sistnämnda såsom belägen väl nordligt knappast kunna tänkas komma i fråga. Däremot synas vissa förutsättningar föreligga för omdaning aA7 Västernorrlandsfilialen till huvudstation för Norrland. Såsom förut nämnts ä r sistberörda filial förlagd till hemmanet Lännäs n r 3 invid Holms säteri. Egendomen, som å r 1928 genom donation övergick i utsädesföreningens ägo, ä r belägen på en platå vid Ångermanälvens n o r r a strand inom havsavlagringarnas och älvsedimentens region på ett avstånd av 23 kilometer från Sollefteå. Arealen utgör 6*5 hektar åker och c:a 30 hektar skogsmark. Dessutom finnes ungefärligen 1 hektar synnerligen stenbunden och delvis ganska vattensjuk betesmark. Åker-

101 jorden ligger i svag lutning mot söder. Jordmånen har delvis karaktär av medelstyv lera, men i övrigt utgöres densamma av mojord (mjuna eller mjäla). Av åkerjorden äro 3*5 hektar rörtäckdikade. I övrigt förekommer öppen avdikning, men möjligheten till täckdikning är på grund av tillfredsställande fallförhållanden god. Till följd av sin goda, jämna beskaffenhet är jorden fullt lämplig för försöks- och förädlingsändamål. På egendomen finnas följande byggnader, nämligen en större och en mindre mangårdsbyggnad, en s. k. sommarstuga, källare av betong, ett ekonomihus — inrymmande ladugård, stall och foderlada — vagn- och vedbod samt en sammanbyggd kontors- och logbyggnad, inrymmande arbets- och förvaringslokaler för den nuvarande filialens behov. Egendomen är taxeringsvärderad till 11500 kr. Vid bedömande av lämpligheten av att till den ifrågavarande egendomen förlägga huvudstationen för den norrländska växtförädlingsverksamheten förtjäna flera synpunkter beaktande. Egendomens i klimatiskt hänseende jämförelsevis gynnsamma läge synes närmast vara att betrakta som en fördel. Den större säkerhet, som därigenom vinnes i fråga om olika försöksodlingar, torde icke böra underskattas. Att jordmånen därstädes är av god och mycket jämn beskaffenhet, är ock av påtaglig betydelse för försöks- och förädlingsverksamheten. Egendomens åkerareal är emellertid icke tillräcklig för förädlingsstationens behov. Redan för den nuvarande filialen har ökad tillgång på åkerjord framstått såsom alltmera önskvärd. Hittills hava visserligen mindre jordområden arrenderats på egendomar i grannskapet, men på sådant sätt lärer icke tillräcklig jordareal för förädlingsstationen stå att erhålla. Och även om en dylik anordning vore genomförbar, skulle densamma uppenbarligen både försvåra och fördyra verksamheten. Det torde därför bliva nödvändigt att genom köp förvärva ytterligare erforderlig jord. Enligt vad som utrönts A7id en av utredningsmännen på ort och ställe företagen undersökning synas möjligheter föreligga till förvärv av ett omedelbart intill filialens egendom gränsande hemman, vilket äges av enskild person. Hemmanet har en areal av c:a 5 hektar åker och tomt samt c:a 50 hektar skogsmark. Jordmånen är i stort sett av enahanda art som på filialens egendom och fördenskull fullt lämplig ur förädlings- och försökssynpunkt. På hemmanet finnas följande byggnader: en mangårdsbyggnad, uppförd 1927, samt ett ekonomihus, innehållande stall och ladugård, lada samt kombinerad bak- och tvättstuga. Dessa byggnader skulle för stationen utgöra en både behövlig och värdefull tillgång. Hemmanets taxeringsvärde uppgår till 8- å 9 000 kr. och det uppgives vara till salu för ett pris aA7 c:a 18 000 kr. Vid förvärv av egendomen kommer förädlingsstationen att disponera c:a 11*5 hektar för försöksändamål fullt passande jord, varigenom behoA-et åtminstone för överskådlig framtid torde bliva i huvudsak tillgodosett.

102 Förlägges förädlingsstationen till Lännäs, kommer densamma a t t bliva belägen allenast 6 kilometer från statens försöksgård A7id Offer. Denna omständighet kan möjligen tagas till intäkt för uppfattningen att, då försöksverksamhet redan bedri\ 7 es inom orten, a n n a n plats borde väljas. Emellertid må icke förbises dels a t t A 7 äxtförädlingsverksamhet icke bedrives vid nämnda försöksgård — sortprövning i viss omfattning äger emellertid r u m — dels ock a t t förädlingsstationen ingalunda är avsedd att betjäna allenast området n ä r m a s t omkring densamma, u t a n fastmera hela det norrländska kustlandet. Det må erinras, att den mellansvenska förädlingsstationen ansetts k u n n a förläggas till Ultuna, oberoende av att centralanstaltens jordbruksavdelning med dess omfattande försöksverksamhet kommer a t t dit förflyttas. Under sådana omständigheter torde knappast något vägande skäl k u n n a anföras mot att den ifrågavarande förädlingsstationen förlägges i omedelbar närhet av statens ifrågavarande försöksgård. Snarare äro vissa fördelar därav att p å r ä k n a i form av möjligheter till samarbete m. m. Byggnaderna å såväl föreningens som å det till inköp ifrågasatta hemmanet äro av betydande värde för tillgodoseende av stationens lokalbehov och komma a t t i stort sett erbjuda tillräckliga u t r y m m e n för stationen. Nybyggnad för beredande av bostäder å t tjänstemännen och den övriga fast anställda personalen behöver sålunda icke ifrågakomma. Även ekonomibyggnaderna torde bliva fullt tillräckliga. Emellertid påfordras beträffande dessa en del reparations- och ändringsarbeten, för vilka kostnaden dock knappast behöver överstiga 7 500 kr. För arbets- och förvaringslokaler m. m. finnes tillgänglig en vid filialen inredd särskild byggnad, nämligen den förutnämnda kontors- och logbyggnaden. I befintligt skick torde dock denna icke u t a n vidare v a r a tillräcklig för förädlingsstationens behov. Byggnaden ifråga behöver sålunda tillbyggas samt även repareras. Kostnaderna härför torde uppskattningSA 7 is kunna beräknas till ett belopp av 10 000 kr. Vid förädlingsstationen torde slutligen även erfordras ett växthus. Då sådant icke förefinnes vid filialen, men särskilt för A7all- och betesväxtförädlingen måste betecknas såsom mycket önskvärt, lärer n y b y g g n a d av ett dylikt bliva nödvändig. Kostnaden härför torde kunna beräknas till c:a 8 500 kr. Engångskostnaderna för stationens lokaler skulle alltså enligt ovanstående uppgå till: Reparation och ändring av ekonomibyggnader * » tillbyggnad av institutionsbyggnaden Nybyggnad av växthus

7 500 10 000 8 500

Summa kronor 26 000. Antages det utsädesföreningen tillhöriga hemmanet Lännäs n r 3 komma att överlämnas till förädlingsstationen och det ovanberörda grann-

103 h e m m a n e t kunna förvärvas för ett pris a v 18 000 kr., skulle kostnaden för erforderligt egendomsförvärv bliva begränsad till sistnämnda belopp. I a n s l u t n i n g till vad sålunda anförts meddelas följande sammanställning a v de beräknade årliga driftskostnaderna ävensom engångskostnaderna för en till Lännäs förlagd norrländsk växtförädlingsstation: Årliga driftskostnader. Avlöningar och arbetskostnader (sid. 97) Lokala försöksverksamheten (sid. 98) Resekostnads- och traktamentsersättning åt tjänstemännen (sid. 98) Gödsel och utsäde (sid. 100) Nyanskaffning och underhåll av inventarier och utensilier (sid. 100).... Diverse förbrukningsartiklar (sid. 100) Böcker och tidskrifter (sid. 100) Allmänna omkostnader för stationen (sid. 100) Byggnadsunderhåll Diverse utgifter Summa kronor

26 050 400 1 400 525 350 150 250 2 500 600 525 32 750.

Engångskostnader. Möbler, inventarier och utensilier (sid. 98) Inköp av egendom (sid. 101) Byggnads- och reparationskostnader (sid. 102) Oförutsedda kostnader

12 000 18 000 26 000 4 000 Summa kronor 60 000.

Kostnader, som kunna föranledas av övertagande och drivande av jordbruket å de båda hemmanen, ingå icke i den gjorda sammanställningen. Uppsättningen av levande och döda jordbruksinventarier drager dock självfallet viss kostnad, varjämte böra beräknas årliga driftskostnader för jordbruket. Den n ä m n d a inventarieuppsättningen synes böra bekostas av det bolag, som enligt vad framdeles angives avses att omhändert a g a växtförädlingsverksamheten i dess helhet och i samband därmed d r i v a jordbruk. Driftskostnaderna åter förutsättas skola täckas av inkomsterna av jordbruksdriften. I varje fall synes växtförädlingsverksamheten icke böra belastas med någondera av dessa kostnader. Såsom av den förebragta utredningen framgår, erbjuder Lännäs vissa fördelar såsom förläggningsplats för förädlingsstationen. Utredningsm ä n n e n hava därför ock i första hand övervägt stationens förläggningtill denna plats. Emellertid har även en a n n a n möjlighet till stationens förläggning blivit föremål för utredningsmännens undersökningar. Den sålunda företagna undersökningen har avsett den i Umeå socken belägna egendomen "/vs m a n t a l B r a t t b y nr 1, tillhörig Västerbottens läns hushållningssällskap. Egendomen ä r belägen på ett avstånd av 21 kilometer från Umeå stad, 2 kilometer från Gubböle anhalt och 6 kilometer från Spölands järnvägsstation å statsbanan Umeå—Vännäs. Tidigare h a r lä-

104 nets lantbruksskola varit förlagd till egendomen. Egendomens ägovälde är fördelat på tre olika skiften, av A7ilka dock allenast ett eller möjligen två, nämligen det s. k. hemskiftet och eventuellt det s. k. mellanskiftet, synas för förädlingsstationens räkning böra ifrågakomma. Hemskiftet, som är beläget omkring egendomens åbyggnader, omfattar en åkerareal av 11 hektar samt dessutom 34 liektar skogs- och betesmark. Åkerjorden är täckdikad, ligger med jämn lutning söderut mot Umeälven och består till övervägande del av havs- och älvsediment. Mellanskiftet, beläget på c:a 2 kilometers avstånd från gården, omfattar 4 hektar åker och 3*5 hektar skogsmark. Åkerjorden består av mullrik sandjord. I vilken utsträckning för försöks- och förädlingsändamål lämplig jord finnes på egendomen har icke med bestämdhet kunnat utrönas. Det förutsattes därför att, innan beslut fattas om förädlingsstationens förläggning till ifrågavarande egendom, närmare undersökning av nyssberörda förhållanden äger rum. Egendomen är väl bebyggd och därtill i sådan omfattning, att nybyggnader för förädlingsstationens räkning knappast behöva ifrågakomma. Vissa reparations- och ändringsarbeten torde dock bliva nödvändiga liksom ock uppförande av ett växthus. I sammanhanget må nämnas, att Västerbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott uppgivit sig ämna hos hushållningssällskapet tillstyrka, att av egendomen det förenämnda hemskiftet med därå befintliga åbyggnader ställes till förfogande för en till egendomen förlagd växtförädlingsstation. Den ifrågasatta substationen synes, såsom förut framhållits, böra förläggas till lämplig plats inom den s. k. innerbygden. De därstädes rådande klimatiska och geologiska förhållandena aA7vika som nämnts starkt från kustlandets. Ehuruväl ifrågavarande område med avseende å jordbruksbygdernas storlek och jordbruksnäringens därav betingade betydelse icke kan jämställas med kustlands- och nedre älvdalsdistriktet, spelar dock jordbruket därstädes en väsentlig roll. Detta gäller främst det jämtländska silurområdet med dess utlöpare norrut, men även inom andra delar äro förhållandevis viktiga jordbruksbygder tillfinnandes. Anförda omständigheter synas fullt motivera, att substationen förlägges inom denna bygd. Utsädesföreningens filial inom området är, såsom förut berörts, förlagd till den Jämtlands läns hushållningssällskap tillhöriga egendomen Törsta i Ås socken. En av utredningsmännen företagen undersökning rörande lämpligheten av att till substation ombilda denna filial har givit vid handen följande. Jordmånen å egendomen utgöres, med undantag för två hektar mossjord, av stenbunden moränlera av siluriskt ursprung. För förädlings- och försöksändamål är egendomen mindre lämplig, beroende på jordmånens delvis ganska stora ojämnhet, men framför allt på fältens läge. Övervägande delen av åkerjorden ligger nämligen i lutning mot

105 norr, vilket medför, att växtligheten utvecklas långsamt och a t t mognaden särskilt av strå- och trindsäd ofta äventyras. I fråga om nödiga lokaler och u t r u s t n i n g skulle substationen däremot bliva väl tillgodosedd, därest de aA7 filialen nu disponerade lokaler och utensilier övertagas. Försöksjordens mindre lämpliga läge utgör emellertid en så framträdande olägenhet, a t t deF torde bliA7a nödvändigt att för stationens r ä k n i n g söka erhålla a n n a n försöksmark. Enligt vad utredningsmännen i n h ä m t a t torde en tillfredsställande lösning aA7 detta spörsmål icke A7ara helt utesluten. Omedelbart intill hushållningssällskapets ifrågavarande egendom g r ä n s a r lantmannaskolans vid Törsta egendom, vilken tillhör J ä m t lands läns landsting. Åkerjorden på denna egendom består av moränlera, ä r av god och j ä m n beskaffenhet samt har ett fördelaktigt läge mot söder. Egendomen lärer sålunda få anses fullt lämplig för det ifrågasatta ändamålet. Därest från nämnda egendom för substationen upplåtes erforderlig försöksjord, skulle behovet av lämplig sådan jord i allt väsentligt bliA7a tillgodosett. Utredningsmännen hava emellertid på frågans n u v a r a n d e läge icke funnit anledning n ä r m a r e undersöka möjligheterna för erhållande av nödig försöksjord å lantmannaskolans ifrågav a r a n d e egendom. Det må tilläggas, a t t även efter försökens förflyttning till egendomen ifråga de av filialen disponerade lokalutrymmena med fördel kunna i befintligt skick begagnas av stationen. Under nämnda förutsättning torde engångsutgifter för anskaffande av lokaler icke erfordras. I fråga om den årliga hyresersättningen för dessa synes kunna beräknas samma belopp, som filialen nu erlägger i hyra, eller 800 kr. Likaså torde i fråga om arrende för försöks jorden kunna beräknas enahanda belopp, som filialen för n ä r v a r a n d e h a r att gälda, eller 600 kr. De årliga driftskostnaderna ävensom engångskostnaderna för en till Törsta förlagd substation skulle i så fall sammanfattningsvis utgöra: Årliga driftskostnader. Avlöningar och arbetskostnader (sid. 98) Lokala försöksverksamheten (sid. 98) Resekostnads- och traktamentsersättningar (sid. 98) Gödsel och utsäde (sid. 100) Nyanskaffning och underhåll av inventarier orh utensilier (sid. 100).... Diverse förbrukningsartiklar (sid. 100) Böcker och tidskrifter (sid. 100) Allmänna omkostnader för stationen (sid. 100) Lokalhyra (se denna sid.) Jordarrende (se denna sid.) Diverse utgifter

13 125 250 600 250 100 75 150 1 750 800 600 300

Summa kronor

18 000.

Engångskostnader. Inventarier och utensilier (sid. 98) ; Oförutsedda kostnader

3 500 500 Summa kronor

4 000.

106 F ö r den händelse frågan om anskaffande av lämplig försöksjord för substationen k a n tillfredsställande lösas, vilja utredningsmännen för sin del förorda dennas förläggande till Törsta. A n d r a möjligheter i fråga om förläggningsplats för stationen hava icke ansetts böra i detta sammanhang undersökas. E r i n r a s m å att, enligt uppgift, tidigare ifrågasatts a t t för Jämtlandsfilialens r ä k n i n g förvärva ett hemman inom Rödöns socken, enär filialens förläggning dit ansetts v a r a avsevärt fördelaktigare ä n den n u v a r a n d e . I anslutning till vad o\-an anförts skulle alltså kostnaderna för den lokala växtförädlingsverksamheten inom Norrland sammanfattningsvis k u n n a beräknas utgöra: Årliga driftskostnader. Huvudstationen (sid. 103) Substationen (sid. 105) Summa kronor

32 750 18 000 50 750.

Engångskostnader. Huvudstationen (sid. 103) Substationen (sid. 105) Summa kronor

60 000 4 000 64 000.

I d e t före ^tMdtn9 £ å e n d e hava utredningsmännen framlagt tvenne alternativa lokala växt- förslag i fråga om de framtida a n o r d n i n g a r n a för utövande av den utav ve^ksam^t i u t s ä d e s f ö r e n i n 8 " e i 1 f ö r n ä r v a r a n d e bedrivna växtförädlingsverksamheten. ( ' Förslagen innebära, att förädlingsverksamheten i dess helhet skall ombesörjas antingen a v ett enskilt eller ock av ett statligt bolag. Vare sig det ena eller det a n d r a av n ä m n d a förslag vinner beaktande, förutsattes, att växtförädlingsverksamheten vid de av utredningsmännen föreslagna lokala förädlingsstationerna skall ingå såsom ett led i resp. bolags verksamhet och att denna skall utövas i minst ovan angiven omfattning. Enligt förstnämnda alternativ avses staten skola efter förvärv av utsädesföreningens fasta och lösa egendom mot visst årligt arrende upplåta denna åt ett enskilt bolag. Motsvarande anordning anse utredningsmännen böra träffas i fråga om den för de nu föreslagna förädlingsstationernas u t r u s t n i n g erforderliga fasta och lösa egendomen. Engångskostn a d e r n a för denna böra alltså bestridas av statsmedel. De vederbörligen iordningställda och utrustade förädlingsstationerna böra därefter upplåtas åt bolaget mot arrende, med skyldighet för bolaget a t t vid stationerna i föreskriven omfattning bedriva växtförädlingsverksamhet. Till grund för beräkningen av arrendets storlek böra läggas omförmälda engångskostnader ävensom värdet av det för den norrländska huvudstationen erforderliga hemmanet Lännäs nr 3 samt de vid Ultuna-, Väster-

107 norrlands- och Jämtlandsfilialerna befintliga inventarier m. m., vilka tillgångar, av utsädesföreningen förv7ärvade donationsvis, resp. med statsanslag, förutsättas komma att utan vederlag överlämnas till förädlingsstationerna. Engångskostnaderna hava för den mellansvenska förädlingsstationen ovan beräknats till 210 000 kr. och för den norrländska stationen, inklusive substationen till 64 000 kr. Taxeringsvärdet å hemmanet Lännäs, varmed här bör räknas, utgör 11500 kr. Värdet av de vid nyssnämnda tre filialer befintliga inventarierna m. m. uppgår enligt tidigare å sid. 78 lämnad redogörelse till i avrundade tal resp. 4 255, 3 881 och 2101 kr. Därest arrendet bestämmes att utgå med ett belopp, motsvarande 4*5 procent av summan av nämnda poster, skulle arrendet komma att uppgå till 13 308 kr. Härav belöpa på den mellansvenska förädlingsstationen 9 641 kr. samt på den norrländska förädlingsstationen jämte substation 3 667 kr. — Bolaget bör självfallet tillförbindas att nöjaktigt underhålla den med nyttjanderätt upplåtna egendomen samt att vid arrendets frånträde utan ersättning till staten överlämna allt vid verksamheten framkommet förädlingsmaterial. För det fall åter att förädlingsverksamketen kommer att övertagas av ett statligt bolag, torde det böra åligga detta att bestrida förberörda engångskostnader. Någon ökning av storleken av det för sagda bolag beräknade aktiekapitalet synes likväl icke härav föranledas. Vad därpå vidkommer frågan om eventuellt statsbidrag till understödjande av den vid förädlingsstationerna bedrivna växtförädlingsverksamheten anse utredningsmännen sådant bidrag böra utgå och i princip tillmätas enligt samma grunder, som föreslagits böra gälla i fråga om statsbidrag till den vid huvudanstalten i Svalöv bedrivna förädlingsverksamheten. Bidraget bör alltså beräknas utgå med viss procent av nettokostnaderna för förädlingsverksamheten. I fråga om verksamheten vid huvudanstalten hava utredningsmännen ansett ett belopp, motsvarande 50 procent av nettokostnaden för verksamheten, utgöra skäligt statsbidrag. Av lätt insedda skäl torde likväl ett högre procentuellt bidrag böra utgå till verksamheten A7id de ifrågavarande förädlingsstationerna. Framför allt synes detta motiverat av det förhållandet, att verksamheten vid dessa i viss omfattning kommer att avse växtslag, vilka, ehuru av största ekonomiska betydelse för jordbruket inom förädlingsstationernas verksamhetsområden, likATäl icke vid exploaterandet kunna förväntas medföra större merkantil vinst. Vidare bör särskilt i fråga om de norrländska stationernas förädlingsprodukter räknas med en ganska begränsad omsättning. Utredningsmännen hava därför ansett statsbidrag till den vid den mellansvenska förädlingsstationen bedrivna växtförädlingsverksamheten böra utgå med ett belopp, motsvarande 65 procent av nettokostnaden för denna A7erksamhet. För förädlingsverksamheten vid den norrländska förädlingsstationen med dess substation synes böra anvisas statsbidrag med

108 90 procent av den beräknade nettokostnaden. Under förutsättning att den ärliga driftskostnaden för verksamheten vid den mellansvenska förädlingsstationen, såsom förut beräknats, utgör 58 260 kr. samt härtill lägges ovan beräknad arrendeutgift, 9 641 kr., skulle statsbidrag till denna stations verksamhet komma att utgå med 65 procent av dessa kostnader, utgörande tillhopa 67 901 kr., eller sålunda med 44136 kr. De årliga driftskostnaderna för verksamheten vid de norrländska förädlingsstationerna hava ovan beräknats uppgå till 32 750 kr. för huvudstationens vidkommande och till 18 000 kr för substationen eller sålunda till sammanlagt 50 750 kr. Härtill kommer beräknad arrendeavgift, 3 667 kr Då statsbidrag ansetts böra utgå med 90 procent av dessa kostnader, vilka tillhopa utgöra 54 417 kr., skulle statsbidraget alltså komma att uppgå till 48 975 kr. Sammanlagda beloppet av det för den lokala växtförädhngsverksamheten årligen erforderliga statsbidraget skulle således utgöra 93 111 kr. eller i avrundat tal 93100 kr. ^ Utredningsmännen, som hålla före, att statsunderstöd bör utgå till den ifrågavarande verksamheten vare sig denna kommer att utövas av ett enskilt eller av ett statligt bolag, hava icke ansett sig böra ingå på frågan, i vad mån vederbörande bolags ekonomi kan komma att påverkas av förädlingsstationernas verksamhet, men förutsätta dock, att bolagets fördel av denna åtminstone torde motsvara utgifterna för densamma.

avÄrifv 6 . U t 7 d n i n ^ ' s m ä n n e n s ^ s l a g med avseende å växtförädlingsverksamheningssta- t e n s f r a m t i d a utövande innebär, såsom förut framhållits, verksamhetens tioner. bedrivande förutom vid huvudanstalten vid Svalöv även vid en mellansvensk och en norrländsk förädlingsstation jämte en till den senare anknuten substation. För sådant ändamål har ifrågasatts att ombilda utsadesföreningens Ultunafilial till mellansvensk förädlingsstation, Västernorrlandsfilialen till förädlingsstation för Norrland och Jämtlandsfilialen till substation för sistnämnda landsända. Av föreningens nuvarande åtta filialer skulle alltså tre komma att i hittillsvarande form upphöra med sin verksamhet. Vidkommande återstående fem filialer hava utredningsmännen ansett sig böra överväga, huruvida dessa böra jämväl framdeles tjäna hittillsvarande syften eller desamma böra för framtiden tillläggas andra uppgifter. För bedömande av dessa spörsmål må till en början erinras om den omfattande del av filialernas arbetsuppgifter sortprövningen utgör. Då filialer började upprättas, var avsikten framför allt att vid dessa vinna tillfälle till nödig sortprövning. Sedermera hava emellertid andra arbetsuppgifter tillkommit, bland vilka det lokala förädlingsarbetet i dess olika stadier tvivelsutan är det viktigaste. Alltjämt kvarstår dock sortprövningen såsom den mest betydelsefulla delen av filialernas arbetsuppgifter. Denna verksamhet, vilken tvivelsutan varit av största betydelse

109 för landets växtodling, har från att till en början avse allenast en prövning av de olika A7äxtsorternas aA7kastningsförmåga successivt utvecklats till att gälla ett bedömande av förädlingsprodukternas förhållande till flertalet av den mångfald faktorer, som inverka på växtodlingens tekniska bedrivande och ekonomiska resultat. Jämväl för själva växtförädlingsarbetet är denna sortprövning av värde, då nästan varje växtförädlingsspörsmål kan sägas i sig innesluta en mängd odlingstekniska spörsmål. Det synes därför angeläget, att växtförädlarna även i fortsättningen beredas tillfälle att inhämta och i sin verksamhet nyttiggöra de uppslag, rön och erfarenheter, som framkomma vid en till olika delar av landet förlagd sortprövning. Med hänsyn till att denna främst avser att till den praktiska växtodlingens tjänst fastställa de olika förädlingsprodukternas relativa odlingsvärde och härutinnan jämväl fäller utslaget, torde kravet på ett fullständigt opartiskt bedömande av sorternas värdeegenskaper vara berättigat. Såsom tidigare antytts hava utredningsmännen funnit nödigi föreslå införande av officiell sortprövning, vilken den statsunderstödda växtförädlingsverksamhetens produkter skola vara underkastade, innan desamma må saluföras. Avgörandet i berörda hänseende måste självfallet grunda sig på resultaten från tillförlitliga jämförande odlingsförsök, utförda inom skilda jordbruksområden och under sakkunnig och opartisk ledning. Utredningsmännen anse ifrågavarande officiella sortprövning utgöra ett mycket betydelsefullt led i de statliga åtgärderna till växtodlingens främjande. Angående sättet för densammas utförande komma utredningsmännen att framdeles lämna särskild redogörelse.1 Emellertid må nämnas, att den försöksmässiga delen av prövningen avses att i första hand utföras vid statens fasta försöksgårdar. Då emellertid antalet dylika försöksgårdar — för närvarande allenast två — tydligen måste anses vara för ändamålet otillräckligt, hava utredningsmännen vid övervägande av i förevarande avseende till buds stående möjligheter ansett vissa av de nuvarande filialerna med fördel kunna ombildas till officiella sortprövningsstationer. Dessa stationer, vilka böra intaga en från växtförädlingsanstalterna fullt fristående ställning, synas lämpligen kunna inordnas under centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet förvaltning, varvid närmast anstaltens jordbruksavdelning torde komma att leda och ansvara för den vid stationerna bedrivna sortprövningsverksamheten. Vidkommande frågan om sortprövningsstationernas organisation hålla utredningsmännen före, att denna fråga bör närmare övervägas först i samband med den förväntade utredningen angående ordnandet av försöksväsendet på jordbruksområdet. Tills vidare och intill dess annorlunda bliver bestämt böra emellertid de till sortprövningsstationer ombildade filialerna i huvudsak bibehållas vid nuvarande organisation, givetvis dock 1

Sid. 125—127.

110 med de förändringar, som betingas av stationernas förhållande till ovannämnda centralanstalt och de i vissa avseenden förändrade och nya arbetsuppgifter, som enligt utredningsmännens förslag avses att tilläggas dem. Utredningsmännen föreslå således att, i samband med en omorganisation på grundval av utredningsmännens förslag av den utav utsädesföreningen hittills bedrivna växtförädlingsverksamheten, de till sortprövningsstationer ombildade filialerna tillsvidare i befintligt skick övertagas av nämnda centralanstalt. Härvid torde de för filialföreståndarna gällande anställningsATillkoren böra respekteras i den mån de avse föreståndarna tillförsäkrade avlöningsförmåner och pensionsrätt. Angående organisationen och arbetet i övrigt böra gälla de föreskrifter centralanstaltens styrelse därutinnan kan komma att meddela. Då här ifrågavarande filialer icke disponera över egna jordområden och lokaler, förutsattes att gällande arrende- och hyresavtal efter överenskommelse med A7ederbörande transporteras på centralanstalten. Vid filialerna befintliga inventarier och utensilier m. m. böra övertagas av staten i samband med dess förvärv av utsädesföreningens övriga ifrågakommande egendom. Erinras må, att inventarierna i fråga, vilka kunna antagas hava förvärvats med anlitande av de till filialernas verksamhet beviljade statsanslagen, torde kunna anses vara statens egendom. Vad slutligen angår de av hushållningssällskapen till vissa av filialerna oftast i form av hyresbidrag lämnade anslagen, torde på blivande överenskommelse mellan centralanstalten och hushållningssällskapen böra beror huru med anslagen i fråga bör förfaras. Sortprövningsstationerna böra i främsta rummet hava till uppgift att i enlighet med därför av centralanstalten lämnade föreskrifter verkställa den försöksmässiga delen av förutnämnda officiella sortprövning. För erhållande av en i möjligaste mån fullständig prövning av förädlingsprodukterna böra genom resp. stationers försorg och under dessas ledning försök av olika slag utläggas på skilda platser inom verksamhetsområdet. Stationernas arbetsuppgifter synas vidare böra till gagn för växtförädlingsverksamheten i lämplig utsträckning omfatta jämväl prövning för de statsunderstödda växtförädlingsanstalternas räkning av förädlingsmaterial på tidigare bearbetningsstadium. Därjämte böra vid stationerna växtodlingsspörsmål av skilda slag kunna upptagas till undersökning, exempelvis genom därstädes utförda kombinerade sort- och gödslingsförsök, ogräsbekämpningsförsök, såtidsförsök o. s. v. Sortprövningsstationernas verksamhet lärer uppenbarligen i stor utsträckning komma att omfatta växtförädlingen närstående uppgifter. Vid sådant förhållande synas föreståndarna för stationerna nödvändigtvis böra besitta tillräcklig kännedom om växtförädlingens metodik och därmed sammanhängande försöksteknik. Därest emellertid personalen vid de nuvarande filialerna bibehålies även efter dessas ombildning till sortprövningsstationer, torde nu berörda synpunkt bliA7a väl tillgodosedd. Enligt

Ill utredningsmännens förmenande böra stationerna i fråga.bliva av mycket stor betydelse icke blott på g r u n d av deras befattning med den officiella sortprövningen, u t a n även därigenom a t t de verksamt torde bidraga till klarläggandet av a n d r a viktiga växtodlingsspörsmål. F ö r beräkningen a\r driftskostnaderna för sortprövningsstationernas verksamhet lärer i huvudsak till grund k u n n a läggas n u v a r a n d e utgiftsstat för de olika filialerna. De årliga kostnaderna för en enskild filial hava i genomsnitt uppgått till följande belopp, nämligen: Avlöning jämte dyrtidstillägg åt föreståndaren Huvudmans pensionsavgift För försöksverksamheten Summa kronor

6 580 120 6 250 12 950.

Såsom ovan n ä m n t s u p p b ä r a vissa av filialerna anslag avT vederbörande hushållningssällskap. Dessa anslag ingå icke i ovan angivna belopp. Med hänsyn härtill ävensom till det förhållandet, att den utvidgade lokala sortförsöksverksamheten torde medföra vissa ökade kostnader, synes en höjning a v den ovan angivna kostnadssumman v a r a erforderlig. Driftskostnadsbeloppet för varje sortprövningsstation torde likväl icke behöva ber ä k n a s överstiga 15 000 kr. per år. De filialer, vilka icke böra ombildas till förädlingsstationer, äro som ovan berörts till antalet fem och utgöras av filialerna i Kalmar, Östergötlands, Skaraborgs, Värmlands och Norrbottens län. F r å g a uppstår då, h u r u v i d a samtliga dessa fem filialer böra ombildas till sortprövningsstationer. Det i viss mån egenartade jordbruksdistrikt, som omfattar K a l m a r län och Gotland, synes tala för a t t Kalmarfilialen ombildas till sortprövningsstation. Därvid framstår såsom önskvärt, a t t stationens distrikt kommer a t t omfatta även Kronobergs och angränsande delar av Jönköpings län. A n m ä r k a s må, a t t berörda område för n ä r v a r a n d e icke är representerat bland centralanstaltens fasta försöksstationer. Östgötafilialens verksamhetsområde omfattar Östergötlands län jämte norra delarna av K a l m a r och Jönköpings län samt sydöstra delen av Södermanlands län. Till följd av jordbruksnäringens omfattning och framträdande betydelse inom området synes en sortprövningsstation för området v a r a fullt motiverad. E j heller detta område är för n ä r v a r a n d e representerat bland centralanstaltens fasta försöksstationer. E n statens fasta försöksgård ä r numera u p p r ä t t a d å L a n n a Borregård i Skaraborgs län. Då enligt utredningsmännens förmenande statens fasta försöksgårdar, förutom annan verksamhet på växtodlingens område, jämväl böra för sina resp. distrikt omhänderhava den officiella sortprövningen, torde Västgötafilialen vid Skara icke böra ombildas till sortprövningsstation. Därtill kommer, att en till S k a r a förlagd sortprövningsstation

112 komme att ligga på ett avstånd av allenast två å tre mil från Lanna Borregård. Tvenne v a r a n d r a så pass närbelägna stationer med i vissa avseenden likartade uppgifter torde uppenbarligen icke v a r a av behovet påkallade. Då utredningsmännen alltså anse, att Västgötafilialen bör nedläggas och sortprövningSA 7 erksamheten ö\ 7 erflyttas till L a n n a Borregård, förutsattes, a t t därstädes personal och u t r u s t n i n g komma a t t förefinnas i sådan omfattning, a t t försöksgården nöjaktigt kan genomföra de arbetsuppgifter, som i förevarande hänseende avses att ankomma på sortpröv7ningsstationerna. Värmlandsfilialen synes böra ombildas till sortprövningsstation och därvid lämpligen sammanslås med centralanstaltens därstädes befintliga försöksstation. Stationens verksamhetsområde, som i stort sett synes böra omfatta Värmlands och Kopparbergs län, utgör ett på det hela taget naturligt avgränsat jordbruksområde. Vad slutligen angår den till H a g a l u n d vid Luleå förlagda Övre Norrlandsfilialen hava utredningsmännen funnit lämpligheten av a t t till filialens nuvarande plats förlägga en sortprövningsstation k u n n a ifrågasättas. De klimatiska förhållandena därstädes förefalla nämligen väl gynnsamma för a t t kunna sägas v a r a representativa för någon större del av verksamhetsområdet. Sortprövningsstationen bör givetvis förläggas till en plats, där de rådande växtodlingsbetingelserna möjliggöra en för så stor del av området som möjligt tillförlitlig och effektiv sortprövning. Utredningsmännen hava därför ansett böra övervägas, huruvida icke de för en sortprövningsstation avsedda uppgifterna kunde ÖA7ertagas av kemisk-växtbiologiska anstaltens i Luleå försöksgård vid Sunderbyn och ö v r e Norrlandsfilialen på grund d ä r a v nedläggas. Såväl jordmånen som de klimatiska förhållandena vid Sunderbyns försöksgård lämpa sig väl för den ifrågasatta verksamheten. Däremot förefaller det tveksamt, huruvida u t a n en väsentlig omläggning aA7 den nuvarande arbetsplanen för försöksgården sortprövningen och A7ad därmed sammanhänger kan dit förläggas. Den ställning försöksgården i administrativt hänseende intager — den sorterar under nyssnämnda anstalt och är sålunda icke anknuten till centralanstalten — synes också innebära en viss olägenhet. Skulle dessa hinder icke kunna undanröjas, anse utredningsmännen frågan om ö v r e Norrlandsfilialens omdaning till sortpiwningsstation böra upptagas till ytterligare prövning. — Under förutsättning att sortprövningsverksamheten för Norrbottens län övertages av försöksgården vid Sunderbyn, h a v a utredningsmännen ansett även kunna ifrågasättas, att sortprövningsstation u p p r ä t t a s på lämplig plats inom Västerbottens län. Förslaget innebär närmast, att ö v r e Norrlandsfilialen skulle förflyttas till nyssn ä m n d a län och samtidigt ombildas till sortprövningsstation. Norrlands stora geografiska utsträckning ävensom olikheterna i klimatiskt hänseende de skilda jordbruksområdena emellan synas i viss m å n tala för detta förslag. Utredningsmännen hava emellertid ansett sig icke böra t a g a de-

113 finitiv ställning till ovan berörda alternativ, då det slutliga avgörandet beträffande Övre Norrlandsfilialens bli\ 7 ande ställning och verksamhet torde bero på de förslag, som senare lära komma att framläggas i fråga om försöksverksamhetens inom landet ordnande. Utredningsmännen anse emellertid att, i a v v a k t a n härpå, filialen i fråga bör provisoriskt ombildas till sortprövningsstation. Den omläggning av verksamheten vid vissa av utsädesföreningens filialer, som av utredningsmännen sålunda ifrågasatts, synes komma a t t medföra betydande fördelar för den praktiska växtodlingen samtidigt som åt den vetenskapliga växtförädlingsverksamheten bevaras möjligheterna till prövning av förädlingsmaterialet under olika klimatiska och geologiska förhållanden. För centralanstaltens jorbruksavdelning lära de ifrågasatta anordningarna uppenbarligen komma att medföra avsevärt förbättrade möjligheter till utövande aA7 den fältförsöksverksamhet, som måste anses v a r a nödvändig för avdelningens arbete till jordbrukets främjande. Avdelningens nät av fasta försöksstationer skulle vid genomförande av utredningsmännens förslag komma att omspänna så gott som hela landet.

S J AT T E

K A P I T L E T.

Växtförädlingsverksamhetens vid Weibullsholm framtida organisation. Allmänna Enligt direktiven för utredningen hava utredningsmännen att undersynpunkter s ö k a jämväl »vilken ställning den a n d r a statsunderstödda växtförädlingsifraga om

växtföräd- anstalten, Weibullsholm, ur statens synpunkt lämpligen bör intaga» samt lingsverksam- a t t d ä r v i d »uppmärksamma Svalövs- och Weibullsholmsanstalternas innetens vid

•,..-,

. -.-. .

Weibullsholm bordes ställning». fortvaro och Fröodling och därmed kombinerad förädling av rotfrukter påbörjades understöd. v i d Weibullsholm år 1870. Efter att en lång följd av år h a v a omfattat endast denna verksamhet, utvidgades rörelsen efterhand så a t t densamma sedan år 1918 omfattar så gott som samtliga för jordbruk och trädgårdsskötsel odlade växtslag. Enligt A7ad utredningsmännen å ort och ställe inhämtat bedrives växtförädlingsverksamheten vid Weibullsholm i betydande omfattning. Erkännansvärda resultat av förädlingsarbetet haATa också uppnåtts. Det rikhaltiga materialet samt den kraft och intensitet, varmed förädlings- och försöksA-erksamheten vid anstalten bedrives, synas ock utgöra förutsättning för ytterligare värdefulla resultat. Emellertid har förädlingsverksamheten vid Weibullsholm under senare å r i stort sett v a r i t inriktad på samma m å l som arbetet vid Svalöv. Mellan de båda förädlingsanstalterna har därför helt naturligt en viss konkurrens kommit a t t uppstå. Olika meningar om betydelsen av denna konkurrens hava gjort sig gällande. Sålunda h a r förmenats, att konkurrensen i fråga, såsom i sig innebärande ett kraftigt incitament till uppbringande a v anstalternas verksamhet till högsta möjliga effektivitet, endast eller i varje fall i övervägande grad skulle Arara fördelaktig. Å a n d r a sidan h a r ock uttalats bl. a., att obestridliga olägenheter varit därmed förbundna, exempelvis i form aA7 allt för stor produktion av7 n y a A 7 äxtsorter. Enligt utredningsmännens uppfattning torde icke kunna bestridas, a t t en viss konkurrens mellan förädlingsanstalterna varit och i viss mån fortfarande är rådande såväl vetenskapsmännen emellan som ock å det merkantila området. Vad a n g å r konkurrensen mellan de båda a n s t a l t e r n a s vetenskapsmän hålla emellertid utredningsmännen före att, d å denna kon-

115 k u r r e n s verkat stimulerande på vetenskapsmännens initiativkraft och ambition, densamma enbart varit av godo. Vad åter a n g å r den merkantila konkurrensen mellan anstalterna anse utredningsmännen denna visserligen hava medfört fördelar så till vida, att densamma i viss mån torde hava bidragit till upprätthållande av god kvalitet och skäliga priser å förädlingsprodukterna, men å andra sidan lärer icke kunna förnekas, att densamma äA7en medfört olägenheten av att alltför m å n g a n y a växtsorter blivit saluförda. Därest emellertid, såsom ovan i annat sammanhang föreslagits, genom i n r ä t t a n d e av det s. k. växtförädlingsrådet anstalter träffas för prövning av utsädesvarornas odlingsvärde, torde tvivelsutan nämnda olägenhet av konkurrensen ifråga väsentligen undanröjas. Med hänsyn till vad sålunda anförts anse utredningsmännen konkurrensen mellan förädlingsanstalterna icke böra utgöra hinder för båda anstalternas understödjande med statsmedel. I sammanhanget må jämväl beaktas det vid anstalterna förekommande s. k. dubbelarbetet, vilket svårligen står att undvika, därest såsom här ä r fallet tvenne förädlingsanstalter var för sig arbeta p å liknande uppgifter inom samma verksamhetsområde. Detta dubbelarbete har understundom betecknats såsom både obehövligt och gagnlöst samt därtill oekonomiskt. Utredningsmännen vilja h ä r u t i n n a n erinra, att ett rikhaltigare arbetsresultat sannolikt torde v a r a att förvänta av verksamhetens bedrivande vid tvenne anstalter samt att det av en förädlingsanstalt utförda arbetet tvivelsutan icke onödiggör en a n n a n anstalts arbete på samma område. Därtill kommer att, då växtförädlingen på grund av dess vetenskapliga k a r a k t ä r med avseende å resultaten städse är till stor del beroende av den form och omfattning, i vilken vetenskapliga rön tillämpas och nya sådana utexperimenteras, anstalterna städse l ä r a i fråga om verksamhetens art komma att uppvisa var sin säregna prägel. A t t detta dock icke utesluter ett reciprokt tillgodogörande av de vid anstalterna v u n n a erfarenheter eller forskningsresultat, ligger i sakens natur. Enligt utredningsmännens uppfattning utgör alltså icke heller nämnda dubbelarbete hinder för tilldelande av statsunderstöd åt båda de ifrågaA 7 arande växtförädlingsanstalterna. Ifrågasättas kan emellertid, h u r u v i d a icke i varje fall i besparingssyfte en sammanslagning} a v de båda förädlingsanstalterna borde äga r u m eller alternativt en uppdelning av arbetet ske mellan anstalterna. Förstn ä m n d a förslag synes utredningsmännen med hänsyn till betydelsen a v enhetlig ledning av företagen visserligen i och för sig kunna vara ägnat att medföra vissa fördelar, men förslaget torde dock framför allt på grund av svårigheten att nöjaktigt ordna den med förädlingen förbundna merkantila rörelsen liksom ock a v a n d r a skäl icke vara genomförbart. E n mera framkomlig A7äg synes däremot det senare alternativet erbjuda. Anstalten vid Weibullsholm, belägen som den ä r å godartad jordmån i en slättbygd med synnerligen milt klimat, kunde därvid tänkas i huvudsak

116 inriktad på tillgodoseende av behovet av förädlingsprodukter för de sydligaste delarna av landet, medan Svalövsanstalten med dess högre belägenhet och styva lerjord skulle komma att fylla en m o t s v a r a n d e uppgift för övriga delar av Sydsverige samt landet i övrigt. Även a n d r a fördelningsgrunder med aA^seende å arbetsuppgifterna synas givetvis tänkbara. Utredningsmännen hava dock funnit en uppdelning av arbetsuppgifterna mellan anstalterna medföra så avsevärda svårigheter, a t t utredningsmännen ansett sig icke kunna tillstyrka en sådan. Sålunda skulle anordningen kunna tänkas åstadkomma en menlig klyvning av organiskt sammanhängande, förädlingen och dess metodik berörande arbetsuppgifter. Härtill kommer, att den stimulans, vilken en tävlan vetenskapsmännen emellan förmenats innebära, härigenom givetvis skulle minskas och a t t fortfarande olöst skulle kvarstå spörsmålet om ett nöjaktigt merkantilt utnyttjande av förädlingsprodukterna. Beaktas må nämligen det a v erfarenheten ådagalagda behovet för en var förädlingsanstalt att kunna tillhandahålla så gott som alla erforderliga produkter. Men även om de båda förädlingsanstalterna sålunda j ä m v ä l för framtiden böra bestå såsom självständiga och av v a r a n d r a oberoende företag, föreligga dock såvitt angår Weibullsholms växtförädlingsanstalt icke u t a n vidare nödiga förutsättningar för denna anstalts fortbestånd. Utredningsmännen hava sålunda inhämtat, att de ekonomiska svårigheter, v a r m e d förädlingsanstalten under senare år haft a t t k ä m p a och vilka tidigare föranlett firman W. Weibull, resp. W. Weibull aktiebolag a t t av statsmakterna äska anslag till anstaltens upprätthållande, allt förfarande äro förhanden. Med hänsyn härtill ävensom till behovet av den inhemska växtförädlingens stödjande till gagn för vårt lands jordbruksproduktion hava utredningsmännen till prövning upptagit spörsmålen, huruvida och under vilka förutsättningar fortsatt statsunderstöd bör tilldelas den ifrågavarande A 7 äxtförädlingsanstalten. Vidkommande förstnämnda fråga må erinras, hurusom utredningsmännen ovan i annat sammanhang betonat vikten av växtförädlingsverksamhetens fortsatta bedrivande samt densammas uppehållande vid hittillsvarande höga nivå. Utredningsmännen hava därvid framhållit, att växtförädlingen ännu erbjuder stora områden, vilka fortfarande ä r o i jämförelsevis ringa grad utforskade och från vilka nya för praktiken värdefulla resultat torde stå att hämta. Även hava utredningsmännen uttalat vikten av ökad förädling av A7issa växtslag. A t t Weibullsholms växtförädlingsanstalt i icke ringa mån hittills bidragit till de u r jordbrukets och hela folkhushållningens synpunkt värdefulla resultaten av växtförädlingen, lärer icke kunna bestridas. Då utredningsmännen därtill ansett sig kunna vitsorda, att med hänsyn till beskaffenheten av den vid Weibullsholm bedrivna växtförädlingsverksamheten förutsättningar föreligga för ytterligare värdefulla resultat, hava utredningsmännen för sin del icke tvekat uttala önskvärdheten av a t t förädlingsanstalten ifråga fortfarande må komma i åtnjutande av nödigt statsunderstöd.

117 Men oaktat utredningsmännen sålunda vilja förorda en statlig under- Växtföradstödsverksamhet såsom underlag för fortsättandet av förädlingsarbetet l™9s™rksa» t

hetens orga-

vid Weibullsholm, haA7a utredningsmännen dock icke funnit dylikt under- nisation. stöd böra tilldelas förädlingsanstalten under hittills tillämpade föreskrifter för understöds åtnjutande. Berörda föreskrifter, vilka väsentligen åsyftat statsanslagens behöriga användning samt förädlingsverksamhetens u p p r ä t t h å l l a n d e i viss omfattning, hava visserligen k u n n a t anses v a r a tillfyllest ur synpunkten av anslagens mera tillfälliga natur. Men u t r e d n i n g s m ä n n e n hålla dock före att, då såsom h ä r åsyftas fråga bliver om en fortlöpande statlig understödsverksamhet, anordningar böra träffas för förädlingSA 7 erksamhetens frigörande i önskvärd mån från bolagets ÖA7riga verksamhet och möjlighet därmed beredas förädlingens utövare till ett mot dennas uppgifter och betydelse svarande inflytande på förädlingsverksamhetens ledning. I anslutning till vad sålunda anförts finna utredningsmännen nödigt föreslå A7issa anordningar såsom betingelser för fortsatt statsunderstöd åt Weibullsholms växtförädlingsanstalt. Utredningsmännen anse sålunda i första hand böra stadgas sådan organisatorisk förändring av förädlingsanstaltens ställning till bolaget, att densamma kommer a t t bilda en fristående anstalt, som strängt avgränsas från bolagets övriga rörelse och i ekonomiskt hänseende grundas på särskild inkomst- och utgiftsstat. Förädlingsanstaltén bör dock v a r a direkt underställd bolagets styrelse — som sålunda skall äga bl. a. att anställa och entlediga anstaltens tjänstemän samt efter eget beprövande fastställa ersättningen åt dessa — men anstalten skall förestås aA7 särskild chef. Till sådan bör utses en aA7 anstaltens förädlingsledare, med rättighet och skyldighet för denne att vid bolagsstyrelsens sammanträden föredraga alla anstaltens verksamhet berörande frågor och med r ä t t att till styrelsens protokoll få sin eventuellt avvikande mening antecknad. Anstaltens förädlings- och försöksledare böra anställas i närmaste samråd med anstaltens chef. Vid tillsättande aA7 försöksledare bör därtill vederbörande förädlingsledares yttr a n d e inhämtas. Den lägre personalen, såsom arbetsförmän m. fl., bör i m å n av utav bolagsstyrelsen för ändamålet anslagna medel anställas av anstaltens chef. F ö r dryftande av till förädlingsarbetet hörande frågor böra förädlingsledarna äga sammansluta sig till ett kollegium. F ö r verksamhetens bedrivande skola finnas anställda dels ett för en framgångsrik förädling tillräckligt a n t a l förädlingsledare, dels ock såsom dessas biträden försöksledare i den omfattning, som erfordras för försökens nöjaktiga utförande. I fråga om förädlings- och försöksledares kompetens äA7ensom beträffande eventuell dispens i fråga om dessas formella kompetens m. in. anse utredningsmännen enahanda föreskrifter böra gälla, som i sådant avseende vidkommande Svalövsanstalten föreslagits; och hänvisas förty härtill. 1 Såvitt a n g å r förädlings- och försöksledarna bör vidare stadgas före1

Sid. 48—49.

118 skrift för bolaget a t t i statens pensionsanstalt ombesörja pensionering av dessa och a t t i egenskap av h u v u d m a n ansvara för sådan åliggande skyldigheter. Utredningsmännen hava icke förbisett den svårighet, som härvid torde komma att möta bolaget på grund av vissa i bolagets förädlingsverksamhet anställda personers jämförelsevis höga ålder. Med kännedom om de på området för sådant fall gällande övergångs- och undantagsbestämmelser finna emellertid utredningsmännen oöverstigliga hinder för kravets fyllande icke böra möta. Den årliga planläggningen av växtförädlingsverksamheten tillmäta utredningsmännen stor betydelse och anse därför denna böra ske enligt samma utförliga grunder, som beträffande Svalövsanstalten ifrågasatts. Utredningsmännen hänvisa alltså härtill. 1 Även i fråga om växtförädlingsrådets, statens centrala förkontrollanstalts samt lantbruksstyrelsens av utredningsmännen förutsatta befattning med växtförädlingSA 7 erksamheten böra för Weibullsholmsanstalten föreskrivas med Svalövsanstalten fullt analoga bestämmelser. 2 Sålunda skall bolaget v a r a skyldigt underställa anstaltens arbetsplan växtförädlingsrådets prövning, varjämte rådets utlåtande skall i n h ä m t a s beträffande odlingsvärdet a v n y a förädlingsprodukter, vilka avses att utföras i allmänna marknaden. I fråga om bolagets originalutsäden skall sortäkthetskontroll ombesörjas a v statens centrala frökontrollanstalt. P å lantbruksstyrelsen skall ankomma att h a n d h a v a överinseendet såväl över den av bolaget bedrivna förädlingsverksamheten som ock över bolagets i samband därmed stående affärsverksamhet. I övrigt bör enligt utredningsmännens åsikt såsom ledande princip gälla, att bolaget självt skall ä g a bestämma växtförädlingsverksamhetens organisation och sålunda hava frihet att med hänsyn till förekommande omständigheter träffa alla för verksamhetens rationella utövande erforderliga anordningar. Endast härigenom lärer nämligen den enskilda företagsamhetens gagnande inverkan stå att vinna. Utredningsmännen övergå härefter till belysande av spörsmålet, i vilken utsträckning statsunderstöd lämpligen bör tillkomma den vid Weibullsholm bedrivna växtförädlingsverksamheten. Till en början vilja utredningsmännen anföra, att denna fråga självfallet ytterst ä r beroende av den omfattning, i vilken växtförädlingsverksamheten vid anstalten kommer a t t upprätthållas. Visserligen torde, såsom tidigare nämnts, kunna förutsättas, att ytterligare möjligheter till värdefulla resultat av förädlingsverksamheten torde föreligga i mån av verksamhetens ökade omfattning. Men utredningsmännen vilja dock såsom sin mening uttala, att, med hänsyn till omfattningen av den vid Svalöv bedrivna förädlingsverksamheten samt den av utredningsmännen förordade utvidgningen av vissa utsädesföreningens filialers verksamhet, det icke torde ur det allmännas synpunkt vara påkallat, att förädlingsverksamheten vid Weibullsholms1 2

Sid. 49. Sid. 50.

119 anstalten vare sig utökas eller ens bedrives i nuvarande omfattning. Av betydelse är allenast, att den ifrågakommande verksamheten såsom hittills uppehållas på en kvalitativt fullt nöjaktig nivå. Givetvis bör dock även i fortsättningen förädlingsverksamheten vid anstalten utövas i en omfattning, som möjliggör de redan vunna resultatens utnyttjande samt ett mot den statliga understödsverksamheten svarande, för landets jordbruksproduktion gagneligt resultat. Emellertid må beaktas, att förädlingen av vissa växtslag bl. a. på grund av konjunkturförhållanden ställer sig merkantilt gynnsammare än annan växtförädlingsverksamhet. Vid begränsad medelstillgång torde det därför ligga nära till hands, att växtförädlingen inriktas allenast å sådana växtslag, vilkas exploatering är ur ekonomisk synpunkt fördelaktigast. En dylik ensidig arbetsinriktning anse utredningsmännen visserligen förklarlig, men hålla dock före, att en alltför långt driven sådan icke kan anses överensstämma med det allmännas intressen. För bedömande av frågan om storleken av det statsbidrag, som för Weibullsholmsanstaltens upprätthållande torde vid tillämpning av ovan angivna anordningar erfordras, hava utredningsmännen, med utgångspunkt från de av bolaget Weibull meddelade uppgifter i fråga om kostnaderna för förädlingsverksamheten under tiden 1 juli 1930—30 juni 1931, uppgjort vissa beräkningar. Enligt nämnda uppgifter, vilka finnas återgivna i den vid detta betänkande fogade bil. 2, visa sig bolagets växtförädlingskostnader hava uppgått, brutto, till sammanlagt 222 973 kr. Emellertid hava även redovisats vissa inkomster av levererade produkter, uppgående till sammanlagt 22 883 kr. 4 öre. Efter avdrag av dessa uppgå nettoutgifterna för förädlingsverksamheten till sammanlagt 200 089 kr. 96 öre, varav förädlingskostnader 165 634 kr. 81 öre samt frökontrollkostnader 34 455 kr. 15 öre. Nämnda kostnader hava under senare åren företett en jämförelsevis obetydlig höjning. Enligt bolagets uppgifter hava desamma uppgått till följande belopp, nämligen: K o s t n a d för Växtförädlingen Frökontrollen kronor kronor

i/ 1/ \f i/7 i/ 7 iZ

1925— 8 0 / 1926 ! 926—»o/ 1927 1927—* 0 / 6 1928 x928—30/l 1929 !929—30/ !930 1930— 30 /e 1931

145 632-61 16152658 152 32149 158 49764 164 409-27 165 63481

26 22297 26 45836 25 471-84 25 714*79 29 978'73 34 455-15

Summa kronor

171855*58 187 984*94 177 793'33 184 212-43 194 388-— 200 089-96-

De till grund för omförmälda summariska kostnadsuppgifter liggande, budgetåret 1930—1931 avseende specificerade utgifterna hava av utredningsmännen granskats. Denna granskning har dock icke tagit sikte på storleken av beloppet av varje post, utan utredningsmännen hava ansett dessa böra godtagas. Granskningen har däremot hänförts till synpunkten av det berättigade däri, att de olika posterna upptagits, helt eller

120 delvis, bland de ifrågavarande förädlingskostnaderna. Allenast ett fåtal poster hava enligt nämnda förutsättning för granskningen givit anledning till erinran. Sålunda har posten »Tryckning och utgivning av redogörelser för förädlingsanstalten», upptagen till 3 750 kr., ansetts böra reduceras till 1500 kr. Det av bolaget redovisade beloppet utgör dels kostnaden för vissa småskrifter i förädlingsfrågor, dels ock c:a en tredjedel av kostnaden för bolagets årsbok, d. v. s. dess katalog med däri ingående redogörelse för resultaten av förädlingen. Utredningsmännen hava emellertid funnit årsboken ifråga i så övervägande grad hänförlig till den merkantila verksamheten, att endast en relativt ringa del av kostnaden för densamma ansetts böra påföras förädlingsutgifterna. — Posten »Ränta å driftskapital» har av bolaget uppförts med 1 542 kr. 5 öre, därvid 5 procent debiterats å utlagt kapital med avdrag för ränta å erhållet statsbidrag. Posten ifråga synes här icke böra medräknas. — Likaså torde posten »Avskrivningar å inventarier», upptagen till 500 kr., böra i sin helhet avräknas, då densamma till sin natur delvis sammanfaller med bolagets utgiftspost »Nyanskaffning och underhåll av inventarier». — Nämnda avdrag utgöra tillhopa 4 292 kr. 5 öre. Nettoutgifterna för förädlingen skulle sålunda utgöra (165 634 kr. 81 öre — 4 292 kr. 5 öre =) 161 342 kr. 76 öre. ^ Emellertid torde förädlingskostnaderna böra påföras vissa ytterligare utgifter. Sålunda torde i anslutning till utredningsmännens ovan i annat sammanhang framförda förslag om pensionering av vissa förädlingsanstaltens tjänstemän jämväl bolagets utgift härför, uppskattningsvis beräknad till c:a 1300 kr., böra tilläggas övriga förädlingskostnader. Likaledes torde, i enlighet med vad utredningsmännen tidigare i samband med beräkningen av kostnaderna för förädlingsverksamheten vid Svalöv föreslagit, vissa utgifter för kontrollverksamheten böra påföras förädlingskostnaderna. 1 I berörda sammanhang hava utredningsmännen framhållit, att, med hänsyn till betydelsen för växtförädlingen av att fältbesiktningskontrollen ÖA7er originalutsädena och vad med denna kontroll sammanhänger även framdeles utövas av växtförädlarna själva, det växtförädlande bolaget självt bör handhava denna kontrollverksamhet och sålunda även bör äga rätt att bland övriga förädlingskostnader upptaga utgifterna härför. Även hava utredningsmännen anfört, att de i den s. k. förberedande kvalitetskontrollen ingående laboratorieundersökningarna av utsädes- och frövaror i A7isst avseende äro av betydelse för växtförädlingen och att fördenskull utgifterna för desamma böra enligt närmare angivna grunder för uppskattningen av desamma upptagas bland övriga kostnader för växtförädlingen. Förberörda fältbesiktningskostnader synas i bolagets ifrågavarande omkostnadsstat redan hava medräknats bland förädlingsutgifterna. Däremot torde dessa böra påföras den däri icke upptagna kostnaden för omförmälda laboratorieundersökningar. Beloppet av denna kostnad hava utredningsmännen uppskattningsvis beräknat till c:a 4 000 kr. — Under omförmälda förutsätt1

Sid- 53.

121 ningar skulle alltså nettoutgifterna för växtförädlingsverksamhetens uppehållande i nuvarande omfattning och å fem avdelningar k u n n a ber ä k n a s årligen uppgå till 166 642 kr. 76 öre eller till i a v r u n d a t tal 166 600 kr. Såsom ovan anförts påfordrar emellertid enligt utredningsmännens åsikt det allmännas intresse icke, att förädlingsverksamheten ifråga uppehälles i ovanberörda omfattning. Skulle därför bolaget av ekonomiska skäl eller eljest finna anledning inskränka förädlingsverksamheten, torde detta icke utgöra hinder för A7erksamhetens understödjande med statsmedel, förutsatt dock att den kvarvarande verksamheten uppehälles på en kvalitativt fullt nöjaktig nivå. Utredningsmännen hava erfarit, att bolaget självt under senare tid övervägt en anordning, enligt A7ilken förädlingsA-erksamheten skulle komma att såsom tidigare v a r i t fallet bedri vas å endast fyra avdelningar samt därtill i vTiss m å n begränsas med avseende å omfattningen aA7 förädlingsarbetet. Detta avsåges därvid uppdelat på en avdelning för vete och tidigt korn samt i begränsad omfattning även bryggerikorn, en annan avdelning för klöver och gräs samt i mindre omfattning jämväl havre och råg, en tredje avdelning för rotfrukter samt i viss omfattning även ärter och matpotatis samt en fjärde avdelning för grönsaksväxter. För förädlings- och försöksverksamhetens bedrivande förutsattes anställda tvenne vetenskapligt utbildade personer samt fyra agronomer. Genomförandet av denna anordning torde enligt utredningsmännens uppfattning innebära, att verksamheten uppdelas å två huvudavdelningar, vardera under ledning av en vetenskapligt utbildad förädlingsledare, samt att envar av dessa huvudavdeln i n g a r med hänsyn till de bearbetade A 7 äxtslagen uppdelas i två underavdelningar, vardera med en agronomiskt utbildad försöksledare. Den årliga kostnadsbesparing, som anordningen ifråga torde medföra, erbjuder vissa svårigheter att beräkna, men torde enligt utredningsmännens förmenande uppgå till 15 å 20 000 kr. Nettokostnaderna för förädlingsverksamheten skulle i så fall uppgå till omkring 150 000 kr. Principiellt sett anse utredningsmännen beräkningen av statsbidrag böra för Weibullsholmsanstaltcns vidkommande — i likhet med vad för Svalövsanstalten föreslagits — baseras på bolagets förutsatta självbestämmanderätt i fråga om förädlingsverksamhetens organisation och bedrivande. Statsbidrag bör sålunda avvägas med utgångspunkt från det av bolaget självt prövade medelsbehovet för förädlingsverksamhetens nöjaktiga upprätthållande och tillmätas i viss proportion till den vid granskningen av sagda medelsbehov godkända nettokostnaden för verksamheten. Härigenom vinnes, såsom tidigare berörts, den fördelen att, då bolaget självt har att med A7iss andel b i d r a g a till förädlingskostnadernas bestridande, en viss garanti är att p å r ä k n a beträffande bolagets återhållsamhet med aA7seende å nämnda kostnader. Därest i anslutning härtill den statliga bidragskvoten, såsom utredningsmännen anse tillfyllest,

122 fastställes till 50 procent av nettokostnaden för förädlingsverksamheten, skulle i omförmälda alternativa fall statsbidrag komma a t t utgå med omkring 83 300, resp. 75 000 kr. Enligt vad förberörda beräkningar och uttalanden giva vid handen finna alltså utredningsmännen statsbidrag till den vid Weibullsholm bedrivna växtförädlingsverksamheten böra tillerkännas bolaget i en omfattning, motsvarande hälften a v nettobeloppet av bolagets enligt ovan angivna grunder beräknade årliga kostnader för förädlingsverksamheten. AA7 skäl, som tidigare i fråga om motsvarande anordning vid Svalövsanstalten anförts, finna utredningsmännen statsbidraget icke böra bestämmas att med fixt belopp utgå under en följd av år. Bolaget bör vid framställning om statsbidrag förebringa nöjaktig utredning rörande omfattningen och arten av samt kostnaderna för den av bolaget planerade växtförädlingsverksamheten. Utredningen bör hänföra sig till u p p r ä t t a d inkomst- och utgiftsstat, vilken i fråga om de särskilda utgiftsposterna bör A7ara i möjligaste mån motiverad. Granskningen av staten i fråga synes böra taga sikte framför allt på det berättigade i att de olika posterna upp tagits, helt eller delvis, bland förädlingsutgifterna och mindre avse pos ternas storlek. Statsbidragen till den vid Weibullsholm bedrivna växtförädlingsverksamheten h a v a hittills haft en m e r a tillfällig k a r a k t ä r . Då emellertid, såsom nu avses, fråga bliA7er om en fortlöpande statlig understödsverksamhet, h a v a utredningsmännen funnit angeläget, a t t sådan stabilitet tillförsäkras växtförädlingen vid Weibullsholm, a t t risken för ett blott tillfälligt resultat aA7 statens uppoffringar i möjligaste m å n undanröjas. Utredningsmännen hava inhämtat, att från det Weibullska bolagets sida ingen som helst plan eller önskan föreligger att nedlägga den a v bolaget bedrivna växtförädlingsverksamheten. Men till yttermera visso hava utredningsmännen, efter konferens med bolaget, från dess kreditgivare mottagit skriftlig försäkran, a t t denne icke hyser någon avsikt att påfordra sådan omläggning av bolagets verksamhet, a t t detta skulle upphöra med eller väsentligt beskära sin förädling. Så länge bolagets verksamhet överhuvudtaget kan fortsättas, komma icke att göras till villkor för kreditgivning sådana omändringar av bolaget, att dess förädlingsverksamhet äventyras. Det förutsattes emellertid därvid, att förädlingsverksamheten icke får ställa oproportionerliga k r a v på det Weibullska bolagets ekonomi. Utredningsmännen anse i stort sett enahanda villkor och bestämmel ser, som vidkommande SvalÖA 7 sanstalten föreslagits böra gälla såsom villkor för statsbidrags åtnjutande, böra fastställas att gälla i fråga om förevarande bolags tillgodonjutande av dylikt bidrag. Utredningsmännen vilja därför i ämnet föreslå följande villkor och bestämmelser: Av bolaget bedriA7eu växtförädlingsverksamhet skall uppehållas å en kA 7 alitativt fullt nöjaktig nivå. Förädlingsverksamheten skall hållas avgränsad från bolagets övriga

123 röreiso och bilda en fristående anstalt, vars ekonomi, grundad på särskild inkomst- och utgiftsstat, bokföringsmässigt hålles skild från bolagets övriga räkenskaper. Till chef för anstalten skall utses en av förädlingsledarna, med befogenhet och skyldighet för denne att vid bolagsstyrelsens sammanträden föredraga alla växtförädlingsarbetet berörande frågor samt med rätt att till styrelsens protokoll få sin eventuellt avvikande mening antecknad. För verksamhetens bedrivande skola finnas anställda dels ett för en framgångsrik förädling tillräckligt antal förädlingsledare, dels ock såsom dessas biträden försöksledare i den omfattning, som erfordras för försökens nöjaktiga utförande. Tillsättandet av anstaltens förädlingsoch försöksledare skall ske i närmaste samråd med anstaltens chef. Bolaget skall vara skyldigt att i egenskap av huvudman ansvara för pensionering i statens pensionsanstalt av vid anstalten anställda förädlings- och försöksledare. Förädlingsverksamheten skall vila å framstående teoretisk och praktisk utbildning hos dess utövare. Förädlingsledare skall sålunda äga väl vitsordad, på praktisk erfarenhet grundad kännedom om växtodling, växtförädling och jordbruk i allmänhet samt därtill hava avlagt högre akademiskt lärdomsprov — agronomie eller filosofie licentiatexamen. Försöksledare skall äga motsvarande allmänna kompetens samt därtill hava avlagt agronomexamen. Sökande till förädlings- eller försöksledartjänst må av lantbruksstyrelsen — med hänsyn till vederbörandes speciella utbildning eller ådagalagda personliga lämplighet och duglighet — kunna meddelas dispens från ovannämnda formella kompetenskrav. Yttrande rörande sökandes kompetens skall av bolaget hos lantbruksstyrelsen inhämtas. För förädlings- och försöksverksamhetens bedrivande skall årligen under samarbete mellan de vid anstalten anställda förädlingsledarna upprättas arbetsplan, vilken efter växtförädlingsrådets prövning fastställes av bolagets styrelse. Arbetsplanen jämte rådets över densamma avgivna utlåtande skall delgivas lantbruksstyrelsen. Rörande odlingsvärdet av de vid anstalten uppdragna nya växtsorterna skall, innan dessa må utföras i allmänna marknaden, utlåtande inhämtas av växtförädlingsrådet. I fråga om bolagets originalutsäden skall sortäkthetskontrollen handhavas av statens centrala frökontrollanstalt. Bolaget skall med avseende å såväl förädlingsanstaltens organisation och verksamhet som ock bolagets i samband därmed stående affärsverksamhet vara underkastat överinseende av lantbruksstyrelsen, varvid särskild uppmärksamhet skall ägnas statsmedlens användning ävensom prissättningen av bolagets marknadsförda förädlingsprodukter Lantbruksstyrelsen skall därför beredas tillgång till bolagets styrelseprotokoll, räkenskaper, priskalkyler och övriga erforderliga handlingar. Berättelse över bolagets växtförädlingsverksamhet skall årligen ingi7 A as till lantbruksstyrelsen.

SJUND E

K A P I T L E T.

Officiell s o r t p r ö v n i n g . Allmänna Tidigare hava utredningsmännnen bl. a. i samband med den ovan lämsynpunkter. n a ^ e redogörelsen för resultaten av den i vårt land bedrivna växtförädlingsverksamheten framhållit angelägenheten av att opartisk och tillförlitlig prövning från det allmännas sida åstadkommes i fråga om odlingsvärdet av n y a växtsorter, vilka avses att utföras i allmänna marknaden. Rörande motiven härför hänvisas till vad utredningsmännen i n ä m n d a sammanhang anfört. 1 Utredningsmännen övergå nu till ett n ä r m a r e övervägande, under vilken form berörda officiella sortprövning lämpligen synes böra anordnas. Den i v å r t land för n ä r v a r a n d e förekommande sortprövningen verkställes i första hand av växtförädlingsanstalterna själva. Sveriges utsädesförening utför sålunda sortprövning dels vid huvudanstalten, dels ock i betydande omfattning vid filialerna. Då dessa äro förlagda till olika delar av landet, sker alltså prövningen av sorterna under skilda odlingsbetingelser. Även av Weibullsholmsanstalten verkställes sortprövning. Denna sker såväl vid själva anstalten som ock genom försöksodlingar hos jordbrukare inom vissa län. Utöver berörda sortprövning sker dylik — under ledning och kontroll av centralanstalten för försöksväsendet På jordbruksområdet — vid den av hushållningssällskapen och vissa lantbruksundervisningsanstalter bedrivna lokala sortförsöksverksamheten samt, för Malmöhus läns vidkommande, vid den av länets hushållningssällskap särskilt upptagna försöksverksamheten på växtodlingens område. Nämnda sortprövning är tvivelsutan av betydelse, men å a n d r a sidan lärer densamma knappast kunna anses v a r a så ordnad, att den fyller kraven på en i möjligaste m å n tillförlitlig officiell prövning. I varje fall torde detta i stort sett gälla den vid hushållningsällskapens lokala sortförsök anordnade sortprövningen. P å g r u n d v a l av de genom berörda försöksverksamhet erhållna resultaten torde alltså icke tillförlitliga omdömen k u n n a fällas om de olika sorternas relativa odlingsvärde. H ä r 1

Sid. 11 IT.

125 till kommer, att det vid dessa försök prövade växtsortimentet till övervägande del utgöres av redan marknadsförda sorter, medan ännu icke i handeln utförda sorter — s. k. nummersorter — medtagas endast i jämförelsevis liten omfattning. Åvägabringandet av en opartisk och i möjligaste mån tillförlitlig officiell sortprövning måste därför anses som ett synnerligen viktigt led i åtgärderna från det allmännas sida för växtodlingens främjande och nära nog vara av samma betydelse som förädlingsverksamhetens understödjande i ekonomiskt hänseende. Angelägenheten av dylik sortprövning som ett korrektiv mot ett allt för omfattande och ofta återkommande utsläppande av nya sorter har redan berörts. För den praktiska växtodlingen bör nämnda sortprövning bliva av stort värde såsom vägledning vid inköp och odling av nya sorter. Och för affärsföretagen måste det innebära en bestämd fördel att få de nya sorterna officiellt prövade och bedömda, då dessa härigenom så att säga åsättas ett kvalitetsmärke, som självfallet kommer att göra dem mera efterfrågade. Den åsyftade sortprövningen bör, som redan antytts, omfatta tvenne olika moment, nämligen dels utförande under tillräckligt lång tid ocb, inom skilda jordbruksområden av sakkunnigt anordnade jämförande försök, dels ock bedömande av de vid dessa försök framkomna resultaten samt utfärdande av därpå grundat officiellt utlåtande i fråga om de prövade sorternas odlingsvärde. Det förstnämnda ledet av sortprövningen — nämligen sorternas odling i jämförande försök — förmena utredningsmännen lämpligen böra äga rum vid statens försöksgårdar samt vid av staten på vissa platser inom landet upprättade sortprÖAmingsstationer ävensom vid annan statlig eller statsunderstödd försöksA-erksamhet av sådan art, att därpå kan grundas ett tillförlitligt bedömande av sorternas odlingsvärde. Utredningsmännen hava tidigare i annat sammanhang närmare redogjort för anordningarna för sortprövningens försöksmässiga utförande, beträffande vilket det torde ankomma på centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet att lämna föreskrifter och utöva ledning. Därvid har även frågan om upprättande av nyssnämnda sortprövningsstationer blivit föremål för utredningsmännnens närmare övervägande.1 Det andra ledet av sortprövningen — alltså bedömandet av de vid de jämförande försöken framkomna resultaten, m. m. — bör åligga växtförädlingsrådet, som härigenom tillägges en ytterligare och därtill mycket viktig funktion. Principiellt sett skall rådets prövning avse att före marknadsförandet fastställa nya växtsorters odlingsvärde för skilda jordbruksområden. Prövningen skall alltså i första hand åsyfta fastställandet av sorternas ärftliga egenskaper, de s. k. sortegenskaperna — avkastning, kvalitet, stråstyrka, tidighet, härdighet, sjukdomsresistens m. m. 1

Sid. 108 ff.

^£*g^

126 Då anledning därtill anses föreligga, bör växtförädlingsrådet emellertid därjämte A7erkställa sådan undersökning av för prövning anmäld sort, som erfordras för fastställande, huruvida denna i morfologiskt och biologiskt hänseende verkligen utgör en ny självständig sort och sålunda tydligt skiljer sig från redan odlade sorter. I praktiken bör omförmälda sortprövning tillgå så, att företag, som ämnar saluföra ny genom den statsunderstödda växtförädlingsverksamheten framställd sort, hos centralanstalten för försöksväsendet p å jordbruksområdet anmäler denna till undergående av officiell prövning. Dylik anmälan bör innehålla kortfattad beskrivning över sorten, dennas beteckning (namn eller nummer), uppgift på det eller de odlingsområden, inom vilka sorten önskas prövad, ävensom meddelande att erforderligt utsäde kostnadsfritt tillhandahålles vid de platser, där prövningen skall försiggå. Centralanstalten u n d e r r ä t t a r härefter anmälaren om vad denne i övrigt har att iakttaga för genomförandet av den ifrågasatta prövningen. Ur blivande, försäljares synpunkt framstår det tydligen som angeläget, att prövningsproceduren icke onödigtvis fördröjes, och det förutsattes därför, att denna verkställes med minsta möjliga tidsutdräkt. Å a n d r a sidan måste givetvis tillräckligt lång tid tillmätas för prövningens genomförande. Att bestämt angiva denna tidrymd låter sig icke göra, då h ä r p å inverka flera olika omständigheter, såsom sortens art, årsväxt- och skördeförhållandena under olika år, m. m. Det torde emellertid kunna förutsättas, att i allmänhet minst fem år komma att förflyta från det sorten ingått i de officiella försöken och till dess växtförädlingsrådets utlåtande om densamma k a n föreligga Den officiella sortprövningen synes dock icke behöva fördröja sorternas utförande i marknaden. I allmänhet torde nämligen denna prövning k u n n a utföras jämsides med den av växtförädlarna själva företagna sortprövningen. Förädlingsprodukten kan alltså på ett jämförelsevis tidigt stadium anmälas till och bliva föremål för officiell prövning. Under dennas fortgång bör den, som a n m ä l t sort till prövning, äga r ä t t att taga del av försöksresultaten och vid försöken gjorda iakttagelser ävensom a t t på ort och ställe företaga besiktning aA7 det under prövning varande materialet. Därest så önskas, bör detta kunna från fortsatt prövning återkallas. Sedan växtsort ingått i förenämnda jämförande försök under så lång tid, att förutsättning för dess bedömmande av växtförädlingsrådet föreligger, skall den, för vars r ä k n i n g sorten prövats, äga a t t hos rådet påkalla officiellt utlåtande i fråga om sortens odlingsvärde. Dylikt utlåtande skall grundas på de vid n ä m n d a försök uppnådda resultaten samt u t a n tidsutdräkt tillhandahållas vederbörande. Enligt utredningsmännens åsikt bör växtförädlingsrådets u t l å t a n d e innefatta yttrande allenast huruvida och under vilka förutsättningar a v rådet prövad sort anses odlingsvärd inom landet i dess helhet eller vissa delar därav. Av

127 utlåtandet bör sålunda närmast framgå, huruvida sorten blivit av växtförädlingsrådet godkänd eller icke. På i stort sett enahanda sätt bör officiell prövning kunna ske jämväl av sort, som av annan än exploatörerna av de statsunderstödda växtförädlingsanstalternas originalsorter anmälts för erhållande av växtförädlingsrådets utlåtande. Med hänsyn till Önskvärdheten av att den officiella sortprövningen till allmänt gagn bliver i möjligaste mån anlitad bör densamma få avgiftsfritt begagnas av envar. Såsom OA7an berörts hålla utredningsmännen före, att företag, som bedriver av staten understöd, växtförädling eller exploaterar vid dylik förädling framställda originalprodukter, skall vara skyldigt att innan dessa utföras i allmänna marknaden inhämta växtförädlingsrådets utlåtande i fråga om 'deras odlingsvärde. Det förutsattes emellertid icke och torde ej heller vara erforderligt, att förbud utfärdas mot utförande i marknaden av sort, som växtförädlingsrådet icke godkänt. Bland jordbrukarna lärer nämligen snart kännedom spridas om betydelsen av att erhålla utsäde av allenast officiellt godkända sorter Rörande anordningarna för den kontroll, som kan anses erforderlig för Sortäkthets, ..

T ..

» o

fastställande att utbjudet originalutsäde verkligen härrör frän sorter, godkända vid den officiella sortprövningen — s. k. sortäkthetskontroll — lämnas framdeles i annat sammanhang närmare redogörelse.1 Växtförädlingsrådet torde med hänsyn till dess funktioner lämpligen böra sammansättas av representanter för såväl den officiella försöks- och kontrollverksamheten som ock den teoretiska ärftlighetsforskningen på växtodlingens område samt därutöver av representanter för jordbruksnäringens praktiska utövning. Enligt utredningsmännens åsikt bör sålunda säte och stämma i rådet beredas föreståndarna för centralanstaltens för för söks väsendet på -jordbruksområdet avdelningar för jordbruk och boskapsskötsel ävensom chefen för statens centrala frökontrollanstalt samt — med hänsyn tagen till den av statsmakterna innevarande år beslutade omdaningen av den högre lantbruksundervisningen — jämväl den professor i botanik vid nämnda högskola, i vars ämnesområde ärftlighetslära ingår. Samtliga förenämnda personer böra vara självskrivna ledamöter av rådet. Härutöver böra av Kungl. Maj:t till rådsledamöter utses tvenne utövare av praktiskt jordbruk, varav eventuellt en såsom representant för södra Sverige och en för landets mellersta och norra delar. Mandattiden torde förslagsvis böra bestämmas till tre år. Särskild ersättning för ifrågavarande uppdrag synes icke böra utgå. Vid rådets sammanträden böra dess ledamöter åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente. Rådet bör äga anställa en avlönad sekreterare. 1

Sid. 136—137.

kontroll.

Växtförädlingsrådets sammansättning.

ÅTTONDE

Kontrollen

Utsädeskontrollens allmänna uppgifter.

över

K A P I T L E T.

de s t a t s u n d e r s t ö d d a v ä x t f ö r ä d l i n g s a n s t a l t e r n a s utsädesvaror.

Vid handeln med utsädesvaror måste en i möjligaste m å n betryggande kontroll över utsädets egenskaper tillmätas väsentlig betydelse. Såvitt a n g å r den välordnade utsädeshandeln torde också numera knappast förekomma, att okontrollerat utsäde utbjudes i allmänna m a r k n a d e n . Utsädeskontrollen avser i första hand utsädets viktigare bruksegenskaper, såsom friskhet, renhet, groningsförmåga, rymdvikt m. m., men kontrollen kan därjämte även gälla utsädets sort- eller ärftliga egenskaper, varvid åsyftas att utröna, h u r u v i d a utsädet härrör från viss bestämd växtsort. F ö r att fastställa en utsädesvaras bruksegenskaper ä r laboratorieundersökning oftast tillräcklig; för prövning av utsädesvarans sortegenskaper erfordras a n d r a kontrollåtgärder, såsom fältbesiktning och i vissa fall kontrollodling ni. m. Beträffande vanlig handelsvara omfattar kontrollen i allmänhet endast den förstnämnda egenskapsgruppen, men i fråga om s. k. originalutsäde eller a n n a t bättre utsäde jämväl den senare gruppen. Den officiella kontrollen i berörda hänseenden utövas av statens centrala frökontrollanstalt och de lokala statsunderstödda frökontrollanstalterna, vilka senare dock sakna befogenhet att utfärda plomberingsbevis för utsädesvaras beteckning som original.

Kontrollen Kontrollen över de utsädesvaror, vilka exploatörerna av den statsunderöver de av stödda växtförädlingsverksamhetens produkter — allmänna svenska utallmänna svenska ut- sädesaktiebolaget och W. Weibull aktiebolag — försälja, utövas på väsentsädesaktiebolaget och W. ligen olika sätt. Utsädesbolagets hela försäljning av utsädesvaror står Weibull aktie- sålunda under kontroll av statens centrala frökontrollanstalt, medan bolabolag saluförda utsädes- get Weibull självt, med u n d a n t a g i visst avseende för köksväxtfrö, omhänvarorna. derhar kontrollen över sina saluförda utsädesvaror.

Allmänna Vad då först angår kontrollen över de av utsädesbolaget saluhållna utsädesaktie- sadesvarorna må till en början erinras därom, att berörda kontroll tidibolaget. gare helt utövades av Sveriges utsädesförening och därvid närmast av dess kontrollavdelning. Sedan emellertid utsädesbolaget på grundval av riks-

129 dagens beslut ålagts skyldighet att ställa sin försäljning av samtliga utsädesvaror under kontroll av statens centrala frökontrollanstalt, övertog denna anstalt från och med den 1 juli 1930 definitivt sagda kontroll. Samarbetet mellan centrala frökontrollanstalten och utsädesbolaget regleras genom den tidigare återgivna överenskommelsen mellan kontrahenterna av den 10 mars 1930.1 Enligt denna överenskommelse skall kontrollen avse såväl förökningen och spridningen av de utav bolaget från utsädesföreningen övertagna sorter, stammar och eliter som ock alla andra av bolaget i allmänna marknaden förda utsädesvaror. Beträffande samtliga bolagets utsädesvaror avser kontrollen dessas bruksegenskaper och i fråga om de från utsädesföreningens sorter, stammar och eliter härstammande grödor, som bolaget därtill anmäler, jämväl dessas sortegenskaper. Kontrollen utföres på i huvudsak följande sätt. Genom särskilda vid såväl bolagets huvudkontor som ock dess avdelningskontor placerade provtagare övervakar centrala frökontrollanstalten expeditionen av utsäden samt verkställer all provtagning och plombering av för försäljning avsedda utsädesvaror. Genom laboratorieundersökning vid anstalten undersökas provtagna partier med avseende å deras bruksegenskaper. Under förutsättning att utsädesvarorna motsvara fastställda fordringar plomberas de sedermera av anstalten på olika sätt. I fråga om utsäde av sådana utsädesföreningens sorter, eliter och stammar, vilka enligt vad därom särskilt är stadgat må saluföras under beteckningen original,2 samt jämväl i vissa andra fall verkställer utsädesföreningen sortäkthetskontroll enligt därom mellan föreningen och centrala frökontrollanstalten träffad, likaledes förut återgiven särskild överenskommelse av den 18 mars 1930.3 Sistberörda led av kontrollen, vilket avser fastställandet av sortrenhet, sortoch stamäkthet samt förekomst av vissa smittsamma växtsjukdomar, såsom sot, strimsjuka och stråbrand, utför föreningen medelst fältbesiktning av växande gröda samt genom kärnprovskontroll. Till denna av föreningen utövade kontroll, vilken vanligen benämnes stamsädeskontrollen, kan också hänföras den av föreningen utförda stamboksföringen över de till utsädesbolaget överlämnade utsädesstammarna liksom ock den s. k. fältkontrollen, vilken omfattar granskning av på smärre parceller utsådda prov av utsäden från de fältbesiktigade grödorna. I fråga om vara, som blivit av föreningen godkänd, skall till centrala frökontrollanstalten avgivas s. k. insyningsbevis, vilket, därest även anstalten godkänt varan, tillika med av denna utfärdat plomberingsbevis under dess plomb åsättes originalvaran. Vidkommande annan än sålunda insynad vara utföres all kontroll, däri inbegripen efterkontroll för fastställande av sort- och stamäkthet, av centrala frökontrollanstalten. Enligt förenämnda överenskommelse av den 1

9 8

—

Sid. 19.

Sid. 130-131. Sid. 19—2031274S.

130 18 mars 1930 har utsädesföreningen förbundit sig att i fråga om utsädesbolagets samtliga utsädesvaror åt centrala frökontrollanstalten verkställa sådana förberedande analyser, som bl. a. äro nödvändiga för inköp, godkännande av leverans och iordningställande av utsädesvaror — s. k. förberedande kvalitetskontroll. I korthet sagt utövas alltså kontrollen över utsädesbolagets försäljning av utsädesvaror av centrala frökontrollanstalten, som beträffande originalutsäden erhåller föreningens godkännande i fråga om sortrenhet, sort- och stamäkthet samt förekomst av ovannämnda växtsjukdomar. För det kontrollarbete centrala frökontrollanstalten sålunda åtagit sig utföra erlägger utsädesbolaget enligt förenämnda överenskommelse till frökontrollanstalten för varje år dels en grundavgift av 50 000 kr., dels ock en eventuell tilläggsavgift, beroende på antalet utförda fullständiga analyser, plomberingar, efterkontrollodlingar och besiktigad areal odlingar. Av detta belopp betalar centrala frökontrollanstalten i sin tur till utsädesföreningen för de arbeten denna i samband med kontrollen åtagit sig utföra årligen dels en grundavgift av 15 000 kr., varav 10 000 kr. för insyning och 5 000 kr. för förberedande analyser, dels ock en eventuell tillläggsavgift, beroende av besiktigad areal och antalet förberedande analyser. Utsädesbolagets till centrala frökontrollanstalten erlagda kontrollavgifter utgjorde för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 — första året för det ovannämnda avtalets giltighet — sammanlagt 54 035 kr. Utsädesföreningen har uppgivit, att dess kostnader för kontrollverksamheten under samma tid, oberäknat kontrollföreståndarens lön och dyrtidstillägg samt ersättning för de av kontrollavdelningen disponerade lokalernas uppvärmning och belysning, uppgått till c:a 25 000 kr. Gällande bestämmelser för att utsädesvara må i de av centrala frökontrollanstalten utfärdade plomberingsbevisen betecknas som original återfinnas i § 18 av lantbruksstyrelsens kungörelse den 9 november 1931 (nr 10) angående plombering av frövara och innebära i huvudsak följande. Utsädet skall härstamma från genom svensk förädling uppdragen sort, vilken efter att hava ingått i ett tillräckligt antal tillförlitliga, om möjligt officiella försök blivit av en särskild nämnd förklarad vara av betydelse för svensk odling. Nämnden i fråga skall bestå av föreståndarna för centrala frökontrollanstalten och utsädesföreningen samt en av styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet utsedd ledamot.1 Utsädesvaran skall vidare fylla vissa närmare angivna fordrinGenomförandet av utredningsmännens förslag om införande av officiell sortprövning synes påkalla ändring av nämnda bestämmelser. Enligt förslaget skall det tillkomma växtförädlingsrådet att efter förutgången opartisk prövning av växtsorterna avgiva utlåtande i fråga om dessas odlingsvärde. Då växtförädlingsrådet sålunda avses fylla en funktion av ungefärligen enahanda art, som för närvarande åligger den i lantbruksstyrelsens ifrågavarande kungörelse omförmälda nämnden, lära dennas uppgifter i förevarande avseende böra överlagas av växtförädlingsrådet och detta förty träda i nämndens ställe.

131 gar med avseende å renhetsgrad, ogräshalt m. m. samt v a r a av förädlaren godkänd vid insyning och därpå följande kärnprovskontroll. Centrala frökontrollanstalten har att på förslag av förädlaren för varje växtsort fastställa de minimikrav, vilka vid insyning och kärnprovskontroll skola ställas p å utsädesvara, som för plombering må k u n n a av förädlaren godk ä n n a s såsom originalvara. Frövara, som i plomberingsbevis betecknas som originalvara, skall vid plomberingen j ä m v ä l förses med insyningsbevis. Kontrollen över de av W. Weibull aktiebolag saluhållna utsädesvarorna w. Weibull utövas, såsom ovan nämnts, av bolaget självt. Den på laboratorieundersökningar grundade kontrollen utföres därvid av den till bolagets växtförädlingsanstalt a n k n u t n a frökontrollbyrån. Förekommande fältbesiktn i n g a r verkställas av vid förädlingsanstalten eller för bolagets övriga verksamhet anställda tjänstemän. Angående frökontrollbyråns verksamhet m. m. har bolaget meddelat i huvudsak följande: Verksamheten vid b y r å n omfattar bolagets samtliga utsädesvaror, oberoende av dessas ursprung. De efter skörden till bolagets magasin inkomna utsädespartierna torkas omedelbart för a t t därefter å bolagets renserier bliva föremål för kontrollbyråns undersökningar. Före rensningen lämnas av b y r å n uppgift om partiernas renhet och vattenhalt samt i fråga om förekomst av inblandningar. Med ledning h ä r a v sker d ä r p å rensningen. Då p a r t i e r n a färdigrensats, uttages av varje säck prov, vilka prover sammanföras i serier och undersökas med avseende på sortrenhet, grobarhet, vattenhalt, ogräs- och sjukdomsförekomst, tusenkornvikt m. m. P å grundval av denna undersökning utfärdas den slutliga analysattesten. — Vid expedieringen av utsädena eftersträvas största möjliga skydd mot förväxling samt möjlighet till kontroll beträffande sortäktheten. Fördenskull sammanföras omedelbart efter rensningen utsädespartier av samma stam och varietet i större partier. Vid expedieringen maskinvägas partierna i olika viktsenheter och förses inuti säckarna med analysbevis, å vilket även partiets nummer angivits, samt u t a n p å desamma med plomberingsbevis jämte plomb. Samma förfarande tillämpas med avseende å allt utgående utsäde; även de minsta partier förses med analysbevis. De till frökontrollb y r å n överlämnade proven utsås följande år i observationsförsök, varigenom möjlighet föreligger till efterkontroll vid eventuell reklamation. Samtliga vid bolagets växtförädlingsanstalt framställda förädlingar och s t a m m a r av köksväxtfrö deltaga i stamförsöken vid Alnarps trädg å r d a r s försöksverksamhet med köksväxter. Enligt av statens centrala frökontrollanstalt fastställda bestämmelser må utsäde av de bästa därstädes prövade s t a m m a r n a försäljas under benämningen »statskontroller a d köksväxtstam». F ö r statskontrollering mottages s t a m , sedan den under minst ett år underkastats förprövning vid n ä m n d a försöksverksamhet med köksväxter och d ä r v i d blivit godkänd som l:sta klass

132 stam. Vid förprövningen godkänd stam m å försäljas som statskontrollerad, under villkor a t t densamma framdeles varje å r bliver föremål for fortsatt kontroll. För undersökning av stammen uttages årligen av representant för centrala frökontrollanstalten genomsnittsprov a v det eller de partier av stammen, som bolaget avser att försälja. Vid provtagningen m ä r k e s hela det provtagna partiet enligt särskild metod, som möjliggör att på kemisk väg igenkänna även små mängder av fröpartiet. E n del a v det u r försäljningspartiet tagna fröprovet utsås jämsides med en del a v det vid förprövningen uttagna fröprovet, vilket bevarats för anv ä n d n i n g som jämförelsematerial. De båda jämsides sådda fröproverna representera sålunda olika årgångar av samma stam. De a v fröproverna erhållna plantorna jämföras härefter. Av denna jämförelse framgår, hur u v i d a det försålda fröet ä r a v samma stam som det förprövade och om stammens kvalitet bibehållits. En del av årets prov bevaras till påföljande å r och jämföres då med det frö, som då försäljes. P å enahanda sätt fortsattes kontrollen, så länge stammen försäljes såsom statskontrollerad. Utgifterna för bolagets hela kontrollverksamhet utgjorde för verksamhetsåret 1 juli 1930—30 juni 1931 34 455 kr. 15 öre. ning^Zv- P å u t r e d n i n g s m ä n n e n s anmodan h a r utsädesföreningen lämnat redogifter och gorelse for sitt samarbete med statens centrala frökontrollanstalt F ö r ifrTgf^it- e n i n g e n h a r d ä r v i d ^ a m f o r t vissa synpunkter angående kontrollverksamsädeskon- h e t e n s s a m m a n h a n g med och betydelse för föreningens förädlingsarbeten Samt { anslutnin "Tiv™* S därtill uttalat vissa önskemål med avseende p å föreningens kontrollavdelning. Föreningen h a r härom anfört i huvudsak följande: Arbetena vid och betydelsen av utsädesföreningens kontrollavdelning kunde icke ses enbart ur kontrollsynpunkt. Det funnes ett nära samband mellan själva föradhngsarbetet och kontrollverksamheten. Denna gåve nämligen förädlingen en omedelbar och snabb översikt över nyare och äldre sorters förhållande vid odling i stort under vårt utsträckta lands starkt växlande betingelser med avseende på ett antal i praktiskt avseende viktiga ärftliga egenskaper. — Vid insyningarna av odlingarna landet runt gjordes iakttagelser och anteckningar icke blott rörande sortrenhet och andra utsädeskontrollen direkt berörande moment, utan också beträffande sorternas förhållande i olika andra avseenden, beståndets beskaffenhet med hänsyn till täthet, jämnhet o. s. v., förekomst av liggsäd och växtsjukdomar, härdighet, tidighet m. m. — Man finge också därvid erfara odlarnas allmänna uppfattning om sorternas odlingsvärde, något som för förädlarna givetvis vore ytterst värdefullt. — Den nära och obrutna kontakt, som föreningens förädlingsledare, fihalföreståndare och kontrolltjänstemän under en lång följd av år haft med lantbrukets nitiska och intresserade utövare i olika landsdelar, de många lärdomar de vid dessa besök kunnat hämta rörande sorternas egenskaper, deras förtjänster och fel och deras förhållande vid odling i stort samt rörande olika områdens önskningar och behov i förädlingshänseende hade i hög grad bidragit till förädlingsarbetenas jämna och stadiga framgång. — Icke mindre viktigt för förädlingen än insyningskontrollen vore emellertid den därtill nära anslutna laboratoriekontrollen. Man hade här ett rikligt material från olika landsändar till belysande

133 av sorternas förhållande i stort under åren med avseende på grobarhet, vattenhalt, kornstorlek, sorteringsgrad o. s. v., ett material, som icke på något annat sätt kunde åvägabringas, enär föreningens försöksverksamhet, där motsvarande analyser gjordes, av helt naturliga skäl måste hålla sig till vissa bestämda platser och här lägga huvudvikten vid utrönande av sådana ärftliga egenskaper, som icke bedömdes eller kunde bedömas vid kontrollverksamheten, såsom avkastningsförmåga, kärnkvalitet (till övervägande del) o. s. v. Med avseende på sorternas bedömande supplerade försöksverksamheten och kontrollverksamheten varandra och kunde icke ersätta varandra. — Vissa sortegenskaper kunde bäst bedömas av kontrollverksamheten genom sorternas förhållande i stort inom ett visst område. Så vore fallet exempelvis med tidigheten och groningsmognaden hos olika sorter. — Även de analyser av sorteringsgrad, som kontrollen utförde, vore för sortkännedomen icke oviktiga; man kunde nämligen icke vid försöksverksamheten alltid hava alla de maskinella anordningar, som förekomme på utsädesbolagets magasin i och för utsädespartiernas färdigställande, men det vore av vikt att veta, huru sorterna därvid förhölle sig i stort, t. ex. med avseende på mängden frånrensning för att godkännbar kvalitet skulle uppnås. — Ur berörda synpunkter vore det viktigt, att laboratoriekontrollen stode under samma ledning som insyningskontrollen. För att rätt kunna bedöma resultaten av laboratoriekontrollen måste man ständigt gå tillbaka till insyningspuotokollen. Sammanfattande kunde sägas, att det med hänsyn till utsädesföreningens förädlingsarbetens planmässiga och rationella fortsatta bedrivande ur flera olika synpunkter vore av synnerligen stor vikt för föreningen att under enhetlig ledning själv handhava såväl insyningskontroll, fältkontroll och kärnprovskontroll (gemensamt kallad stamsädeskontroll) som också fullständig frökontroll på laboratoriet. Föreningen övergår härefter till kontrollavdelningens arbetsuppgifter av mera allmän a r t och framför i samband därmed vissa önskemål beträffande föreståndarens för kontrollavdelningen löneförmåner m. m. I huvudsak framhålles därvid följande: Föreningens kontrollavdelning måste såväl i fråga om stamsädeskontroll som frökontroll och därtill ansluten vetenskaplig forskning rörande sorternas och förädlingsmaterialets egenskaper fullt motsvara moderna krav, och för att detta skulle vara möjligt vore den första förutsättningen, att kontrollavdelningens föreståndares kvalifikationer icke sattes lägre än hittills varit fallet och att han sålunda alltjämt bereddes avdelningsföreståndares ställning. Som ytterligare och synnerligen vägande skäl härför ville föreningen erinra om den betydelsefulla verksamhet av mera allmän art, som föreningens kontrollavdelning och kontrollföreståndare i anslutning till och med anledning av den löpande ordinarie kontrollen över utsädesaktiebolagets försäljning av utsädesvaror i många olika för sortfrågan, utsädesfrågan och utsädeshandeln viktiga riktningar utövat och alltjämt utövade. Denna verksamhet omfattade bl. a. undersökning av groningsförhållandena hos groningsomogen spannmålsvara; betningsmedels användning och inverkan på grobarheten; analys av rymdvikten, dess konstituerande faktorer och dess värde för bedömande av spannmålsvarors (speciellt vetets) kvalitet; tröskningsskador och deras inverkan på utsädets lagring m. m.; samt utförande av arbeten för utsädes- och maltkornutställningar. Under e r i n r a n att föreningens framställning, att kontroll föreståndaren m å t t e i fråga om löneförmåner jämställas med avdelningsföreståndare, icke bifallits av Kungl. Maj:t och riksdagen — i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag bestämdes ersättningen till kontrollföreståndaren att

134 utgå med grundlön till belopp av 6 000 kr. j ä m t e tre ålderstillägg, vartdera å 500 kr. efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring, ävensom dyrtidstillägg — säger sig föreningen av ovan refererade skäl alltjämt vidhålla sin uppfattning, a t t kontrollföreståndaren i löneavseende borde v a r a jämställd med aA 7 delningsföneståndare. Erfarenheten under den tid som gått, sedan avtalet med centrala frökontrollanstalten t r ä t t i kraft, hade dessutom till fullo visat behovet av en fast anställd assistent på avdelningen. Särskilt gjorde sig d e t t a behov gällande under den del av sommaren, då fältkontrollen och insyningarna samtidigt påginge. Utsädeskon- Av de affärsföretag, som inom landet idka handel med utsädesvaror, inUdTlwrT- t a £ a d e o a d a exploatörerna av den statsunderstödda växtförädlingsverkning. sanihetens originalprodukter en särställning så till vida, a t t de a v den utsädesköpande allmänheten betraktas såsom särskilt kvalificerade och ej sällan rent av likställas med offentliga institutioner. H ä r a v följer, a t t jordbrukare, som från nämnda företag inköpa utsäde, vanligen beräkna att därvid erhålla den bästa kvalitetsvara, som överhuvudtaget k a n uppbringas. Uppenbarligen kan också förutsättas, att här ifrågavarande företag själva äro angelägna a t t hävda och befästa sin ställning genom a t t städse söka tillhandahålla, utsädesvaror av bästa möjliga beskaffenhet. Av nämnda och andra skäl måste givetvis utsädesvarorna, innan de saluföras, underkastas sorgfälliga undersökningar i fråga om samtliga viktiga värdeegenskaper. Dessa undersökningar, vilka utföras laboratoriemässigt och d ä r j ä m t e ofta fullständigas med fältbesiktning, innefattas i frökontrollen. Såsom i det föregående nämnts tillämpas för denna kontroll olika principer a v allmänna svenska utsädesaktiebolaget och W. Weibull aktiebolag. Medan sålunda det sistnämnda bolaget självt omhänderhar frökontrollen, har utsädesbolaget ålagts skyldighet att ställa sin försäljning av samtliga utsädesvaror under kontroll av statens centrala frökontrollanstalt. Utsädesbolagets förpliktelser i fråga om frökontrollen k u n n a realiter betraktas såsom villkor för att utsädesföreningen skall komma i åtnjutande av statsbidrag till sin A7erksamhet. Det ligger i sakens natur, att vid genomförande av utredningsmännens ovan framförda förslag till växtförädlingsverksamhetens vid Svalöv och Weibullsholm understödjande medelst statsbidrag anledning föreligger att överväga, h u r u frökontrollen i fråga om de från denna verksamhet härrörande produkterna bör för framtiden ordnas. H ä r v i d lära n ä r m a s t tvenne huvudlinjer komma i betraktande, nämligen huruvida, kontrollen ifråga skall handhavas av statens centrala frökontrollanstalt eller om kontrollen skall på de växtförädlande bolagens eget ansvar ombesörjas av dem själva. Utredningsmännen förutsätta i varje fall, att samma bestämmelser skola gälla för båda de ifrågavarande bolagen. I n n a n utredningsmännen upptaga nämnda frågor till övervägande, torde principerna för statens ställning till utsädeshandeln böra omnämnas. F ö r

135 handeln med stråsäd, trindsäd, skogsfrö och frö av prydnadsväxter äro reglerande bestämmelser icke givna. Däremot äro i fråga om annat frö enligt lagen den 14 juni 1928 (nr 289) angående handel med utsädesvaror bestämmelser stadgade, enligt vilka försäljare av dylikt frö i regel är skyldig att vid försäljningen skriftligen uppgiva fröets slag (klöver, tomotej etc), beskaffenhet med avseende på grobarhet och i allmänhet även renhetsgrad samt sort. Detta innebär alltså, att den kontroll, som försäljare av utsäde måste låta nyssnämnda frövaror undergå, må av honom själv på lämpligaste sätt ombesörjas. Försäljaren kan sålunda härför anlita statens centrala frökontrollanstalt eller de med statsmedel understödda lokala frökontrollanstalterna eller ock med egna resurser verkställa den undersökning, som är erforderlig för att kunna lämna köparen uppgift om frövarans egenskaper i ovanberörda hänseenden. Skyldighet att för kontrollen anlita särskild frökontrollanstalt åligger såsom ovan nämnts endast allmänna svenska utsädesaktiebolaget. Emellertid hava de flesta välordnade utsädesfirmorna genom frivilliga avtal överlämnat kontrollen icke blott i fråga om de i berörda lag omförmälda frövarorna utan jämväl beträffande övriga utsädesvaror antingen åt statens centrala frökontrollanstalt eller åt någon av de med statsmedel understödda lokala frökontrollanstalterna. Utredningsmännen hava förutsatt, att någon ändring av statens principiella inställning till utsädeshandeln icke för närvarande bör vidtagas. Det för övervägande föreliggande huvudspörsmålet är därför, närmare detaljerat, huruvida krav bör uppställas på att de statsunderstödda bolagens utsädesvaror skola för fastställande av deras värdeegenskaper underkastas kontroll av statens centrala frökontrollanstalt eller om undersökningarna i sådant avseende kunna överlämnas åt bolagen själva, givetvis med full frihet att efter avtal med nämnda anstalt åt denna överlämna kontrollen ifråga. För sistnämnda alternativ, vilket alltså innebär, att bolagen själva skulle omhänderhava hela frökontrollen, synas vissa skäl kunna anföras. Då de statsunderstödda bolagen — i enlighet med vad utsädesföreningen i sin förberörda framställning gjort gällande — med hänsyn till själva växtförädlingen torde vara nödsakade att taga viss befattning med kontrollverksamheten och fördenskull under alla omständigheter behöva upprätthålla en särskild kontrollavdelning, synes kunna förutsättas, att bolagen förfoga över erforderliga resurser för utsädeskontrollens handhavande. Enär vidare en hög kvalitet på de försålda utsädesvarorna torde vara av största ekonomiska betydelse för bolagen själva, måste det för dessa vara synnerligen angeläget att i fråga om utsädesvarorna vidtaga möjligast effektiva kontrollåtgärder. Givetvis skulle ock bolagens ansvarskänsla ökas, därest de själva finge svara för varornas kvalitet. Slutligen må påpekas, att den inbördes konkurrensen mellan de båda företagen torde inne-

136 bära en sporre till upprätthållande av hög kvalitet å de salubjudna utsädesvarorna. Men även om sålunda anledning finnes antaga, att de statsunderstödda växtförädlande bolagen av sig själva komma att sörja för upprätthållande av en god kvalitet å de av dem saluförda produkterna, kan å andra sidan icke förnekas, att ett opartiskt bedömande av produkternas kvalitet icke på denna väg står att vinna. Visserligen har köparen möjlighet att hos frökontrollanstalt låta kontrollera det inköpta utsädet. Med hänsyn emellertid till den oföretagsamhet, som i dylikt avseende oftast torde vara tillfinnandes, och jämväl på grund därav, att de utsädesköpande jordbrukarna till följd av det i vårt land tillämpade systemet för frökontrollen förutsätta, att utsädesvarorna genom vidtagna kontrollanordningar äro officiellt garanterade beträffande deras värdeegenskaper, torde knappast kunna påräknas, att jordbrukarna mera allmänt skola komma sig för att begagna berörda möjlighet till kontroll. En dylik kontroll lider dessutom av den svagheten, att resultatet av densamma föreligger först sedan varan blivit utsådd; kontrollen erbjuder fördenskull icke något direkt skydd åt odlaren mot förluster, uppkomna genom användning av underhaltig vara. Å andra sidan må icke förbises, att även ett system, jämlikt vilket ansvaret för utsädesfirmornas frökontroll överlämnas åt statens centrala frökontrollanstalt, lider av den konstitutiva svagheten, att den utsädesköpande allmänheten saknar opartisk kontrollanstalt att vädja till i fall av tvist med utsädesförsäljaren. Av vad utredningsmännen anfört torde framgå, att för båda systemen goda skäl kunna anföras, liksom ock att brister vidlåda dem båda. Enligt utredningsmännens mening torde det ur ren växtförädlingssynpunkt vara fördelaktigast att låta vederbörande växtförädlare själva ombesörja kontrollen. Däremot synas ur den utsädesköpande allmänhetens synpunkt de starkaste skälen tala för att kontrollen uppdrages åt statens centrala frökontrollanstalt. Med hänsyn till växtförädlingens intresse lärer emellertid icke vara tillrådligt att tillämpa någotdera av de båda systemen utan att modifikationer i desamma göras. I det föregående hava utredningsmännen föreslagit införande av officiell sortprövning och i samband därmed skyldighet för de statsunderstödda bolagen att inhämta utlåtande från växtförädlingsrådet rörande förädlingsprodukternas odlingsvärde. För att ernå avsett syfte synas dessa anordningar böra kompletteras med kontroll rörande originalutsädesvarornas sortäkthet, d. v. s. att av bolagen utbjudna originalutsäden verkligen härröra från sorter, godkända vid den officiella sortprövningen. Denna sortäkthetskontroll kan det givetvis icke komma ifråga att överlämna åt bolagen själva; densamma synes därför böra uppdragas åt statens centrala frökontrollanstalt Enligt vad utredningsmännen inhämtat torde för sortäkthetskontrollen följande anordning kunna tillämpas: För förkontrollodling verkställes av centrala frökontrollanstalten provtagning

137 av det för odling och förökning avsedda utsädet. Uppfyller dylikt prov fastställda fordringar, förser centrala frökontrollanstalten varje kolli av det från respektive odlingar erhållna och till försäljning avsedda utsädet med bevis om förkontrollodlingens resultat. Vid plomberingen uttages prov för att genom efterkontrollodling få fastställt, huruvida det försålda utsädet varit av uppgiven sort. En anordning, varigenom i princip kontrollen över de statsunderstödda bolagens försäljning av utsädesvaror skulle uppdragas åt statens centrala frökontrollanstalt, torde medföra olägenheten av att växtförädlingens intressen kunna komma att bliva i väsentlig grad åsidosatta. Såsom förut framhållits är det för växtförädlingsverksamheten av betydelse, att växtförädlarna själva få utföra den förberedande kvalitetskontrollen, och av ännu större betydelse är, att fältbesiktningen och vad därmed sammanhänger utföres av dessa. Skulle centrala frökontrollanstalten övertaga denna besiktning, måste, därest bolagen anse sig för sin del icke kunna avstå från att genom sina egna för växtförädlingen anställda tjänstemän också verkställa sådan besiktning, dubbelarbete och väsentligt ökade kostnader härav bliva följden. Beaktande förtjänar ock, att det för centrala frökontrollanstalten torde bliva förenat med nästan oöverkomliga svårigheter att erhålla tillgång till ett tillräckligt antal för fältbesiktningen kompetenta personer. Utredningsmännen hålla för den skull före att, om kontrollen över de statsunderstödda bolagens utsädesförsäljning skulle komma att uppdragas åt statens centrala frökontrollanstalt, en rationell uppdelning av kontrollverksamheten mellan bolagen och frökontrollanstalten bör åvägabringas. Därvid synes i stort sett det system, som hittills kommit till användning vid Svalöv, även i fortsättningen kunna tillämpas. Emellertid bör därvid från början fullt klart bestämmas, vilka delar av kontrollen bolagen själva skola utföra och vilka centrala frökontrollanstalten skall hava att svara för. Enligt utredningsmännens förmenande bör kontrollarbetet uppdelas så, att åt bolagens växtförädlingsavdelningar uppdrages att verkställa stamsädeskontrollen liksom ock den förberedande kvalitetskontrollen — vilken senare icke torde vara erforderlig för fullföljandet av själva försäljningskontrollen. På centrala frökontrollanstalten åter skulle ankomma att handhava den slutliga försäljningskontrollen, vilken enligt vad utredningsmännen inhämtat, såvitt angår annat än originalutsäde, i regel torde behöva omfatta allenast provtagning och laboratorieundersökning för statsplombering samt, i fråga om originalutsäden, förkontrollodling och provtagning m. m. för statsplombering som originalutsäde och i samband därmed stående efterkontrollodling. Utredningsmännen hava sålunda funnit, att i fråga om saluförandet aA7 produkterna från den statsunderstödda växtförädlingsverksamheten två olika alternativ kunna uppställas för kontrollens anordning. Det ena av dessa åsyftar, att bolagen själva, i likhet med vad nu äger rum vid Weibulls-'

138 holm, skulle omhänderhava hela kontrollen, dock att sortäkthetskontrollen skulle verkställas av statens centrala frökontrollanstalt. Det andra alternativet avser, att kontrollen skulle omhänderhavas av statens centrala frökontrollanstalt i likhet med vad nu sker vid Svalöv, men att bolagen själva skulle handhava stamsädeskontrollen och den förberedande kvalitetskontrollen. Det första av dessa alternativ torde vara det ur förädlingens synpunkt förmånligaste, enär växtförädlingsanstalterna därigenom beredas största frihet att anpassa verksamheten vid sina kontrollavdelningar efter förädlingens behov. Ur den utsädesköpande allmänhetens synpunkt torde alternativet däremot representera ett minimum av vad som kan ur trygghetssynpunkt anses tillrådligt. Det andra alternativet är däremot ur sistnämnda synpunkt otvivelaktigt fördelaktigare, enär utsädet underkastas ingående kontroll av en opartisk instans. Enligt utredningsmännens mening torde någon övervikt böra tilläggas det andra alternativet, d. v. s. att krav uppställes på att bolagen skulle enligt av utredningsmännen ovan angiven fördelning av kontrollarbetet överlämna försäljningskontrollen, innefattande jämväl sortäkthetskontroll, åt statens centrala frökontrollanstalt. Utredningsmännen anse dock icke åtnjutandet av statsbidrag böra göras beroende av ett dylikt villkor utan förmena, att de statsunderstödda bolagen med hänsyn till växtförädlingens intressen böra tillerkännas valfrihet mellan de båda av utredningsmännen uppställda alternativen. Det synes nämligen utredningsmännen sannolikt att, därest bolagen åläggas att under alla omständigheter låta centrala frökontrollanstalten omhänderhava sortäkthetskontrollen, bolagen skola anse det vara med sin egen fördel förenligt att frivilligt uppdraga även återstoden av den egentliga försäljningskontrollen åt nämnda anstalt. I dylikt fall komme i själva verket ovannämnda andra alternativ att bliva tillämpat. Anordningen med det frivilliga avtalet synes emellertid erbjuda den fördelen, att växtförädlingens intressen kunna i samband med kontrollens anordnande bättre tillvaratagas. För tillämpningen av den utav centrala frökontrollanstalten utövade kontrollen över de statsunderstödda växtförädlingsbolagens utsädesförsäljningar torde närmare föreskrifter i vanlig ordning böra utfärdas. Utredningsmännen vilja uttala önskvärdheten av att dessa föreskrifter så utformas, att en i möjligaste mån betryggande kontroll ernås utan att dock bolagen därigenom belastas med större kostnader än oundgängligen erfordras.

NIONDE

KAPITLET.

Kort s a m m a n f a t t n i n g av h u v u d d r a g e n a v u t r e d n i n g e n s f ö r s l a g . Växtförädlingsverksamhetens vid Svalöv framtida organisation, m. m. Vid Svalöv för närvarande utövad växtförädling och exploatering av dess produkter föreslås sammanförda under en och samma ledning. Den samfällda verksamheten avses att bedrivas antingen av ett enskilt eller a v ett statligt affärsföretag, med anledning v a r a v två olika alternativ framlagts. Statens medverkan påkallas under skilda förutsättningar. Enligt första alternativet föreslås staten övertaga Sveriges utsädesför- i»^ternaenings för växtförädlingen använda egendom och med nyttjanderätt uppyåxtför_ låta denna till ett enskilt bolag, vilket förutsattes skola bedriva växtförädiing8verk. ädling i minst samma omfattning som utsädesföreningen samt tillika ^jJ^JJ omhänderhava exploateringen av förädlingsprodukterna. utöva8 av ett Värdet av utsädesföreningens för överlåtelse ifrågakommande egen- enskiXt företag. dom har med ledning av föreningens balansräkning för å r 1930 enligt vissa grunder beräknats till 396 344 kronor, v a r i ingå tillgångar vid huvudanstalten till ett belopp av 364 750 kronor samt vid filialerna till ett belopp av 31594 kronor. Med nyttjanderätt avses att till bolaget upplåtas större delen av den vid huvudanstalten förefintliga egendomen. Den årliga arrendeavgiften har beräknats efter 4*5 % av värdet av den upplåtna egendomen och upptagits till 15 300 kronor. Angående den föreslagna dispositionen av vid filialerna befintlig egendom lämnas n ä r m a r e redogörelse i samband med övriga filialerna berörande frågor. Enligt alternativet föreslås växtförädlingsverksamheten i dess helhet omhändertagas av allmänna svenska utsädesaktiebolaget enligt vissa för verksamhetens organisation n ä r m a r e angivna bestämmelser. Statsbidragtill växtförädlingSA 7 erksamhetens bedrivande föreslås tillkomma bolaget med belopp, motsvarande hälften av nettobeloppet av bolagets enligt angivna grunder beräknade årliga kostnader för själva förädlingsverksamheten. Enligt preliminär beräkning, vilken uppgjorts med ledning av den

140 u t a v Kungl. Maj:t för budgetåret 1931/1932 för utsädesföreningen fastställda budgeten, skulle vid tillämpning av nämnda beräkningsgrunder statsbidraget till huvudanstaltens A7erksamhet under sagda budgetår hava u p p g å t t till 101900 kronor. För statsbidrags tillgodonjutande föreslås vissa villkor, i huvudsak innefattande allmänna föreskrifter med avseende å växtförädlingsverksamhetens organisation och bedrivande samt befogenhet för lantbruksstyrelsen att handhava överinseendet över såväl förädlingsverksamheten som ock bolagets i samband därmed stående affärsverksamhet. 2a

D e t statli Uvef"8 & a b o r g e t förutsattes enligt andra alternativet för rörelsens beGrivan,de Växtförförvärva såväl den av Sveriges utsädesförening för växtförädadUngsverk- lingsverksamhetens utövande använda egendomen som ock de av allmänna svenska duuhSut utsädesaktiebolaget för exploateringen a v föreningens förädutövas av ett Hngsprodukter disponerade tillgångar. För erhållande a v en ungefär"bofalfi luket l i g b i l d a V d e e k o n o m i s k a faktorer, med vilka ett dylikt bolag torde hava även 'enskilda att räkna, hava med ledning av uppgifter och redogörelser från utsädesbiZrttTTei- f ö r e n i n g e n o*3*1 utsädesbolaget uppgjorts approximativa beräkningar anaktighet. gående värdet av den för överlåtelse ifrågasatta egendomen, bolagets kapitalbehov, aktiekapitalets storlek samt driftskostnaderna för verksamheten. Värdet av den för överlåtelse ifrågakommande, utsädesföreningen tillhöriga egendomen har därvid uppskattats efter enahanda grunder, som under första alternativet angivas, och upptages sålunda till 364 750 kronor. F r å n utsädesbolaget förutsattes det statliga bolaget övertaga tillgångar till ett u p p s k a t t a t värde av 3 871000 kronor. Värdet av de för växtförädlingen och exploateringen av förädlingsprodukterna erforderliga, för bolagets förvärv avsedda tillgångarna beräknas sålunda till ett sammanlagt belopp av 4 235 750 kronor. Bolagets kapitalbehov h a r uppskattats till omkring 7 300 000 kronor. H ä r i ingår dels det nyssnämnda, för egendomsinlösen beräknade beloppet, 4 235 750 kronor, dels ock ett rörelsekapital av 3 051800 kronor. Bolagets aktiekapital h a r beräknats till 6 000 000 kronor, v a r a v staten ifrågasattes övertaga h u v u d p a r t e n såsom stamaktier, under det a t t återstoden i form av preferensaktier lämnas till teckning av vissa av K u n g l . Maj:t utsedda enskilda personer, representerande sammanslutningar på jordbrukets område samt kvarn- och konsumentintressena m. fl. Enligt en under n ä r m a r e a n g i v n a förutsättningar upprättad, approximativ driftskalkyl h a r bolagets nettovinst beräknats för visst å r u p p g å tiU 206 500 kronor. Börande växtförädlingsverksamhetens organisation, rörelsens bedrivande s a m t statbidrags tillgodonjutande m. m. föreslås enahanda bestämmelser, som angivits i fråga om det under det första alternativet omförmälda enskilda bolaget.

141 Genom båda de förenämnda alternativa anordningarna torde enligt utredningsmännens åsikt ernås en ur såväl statens som allmänhetens synpunkt tillfredsställande lösning av spörsmålen om den framtida lämpliga organisationen av den vid Svalöv bedrivna växtförädlingen och exploateringen av dennas produkter. Emellertid synes det utredningsmännen, som om det senare alternativet skulle i högre grad än det förra vara ägnat att tillgodose vissa i betänkandet angivna, ur det allmännas synpunkter angelägna intressen. Utredningsmännen förorda därför detta alternativ och föreslå för sin del, att detsamma lägges till grund för den blivande organisationen. För realiserande av de alternativa förslagen erfordras i båda fallen, att överenskommelser träffas med såväl Sveriges utsädesförening som ock allmänna svenska utsädesaktiebolaget. Utredningsmännen hava emellertid funnit sig icke böra föra underhandlingar härom med nämnda kontrahenter, vartill utredningsmännen icke heller haft bemyndigande, utan torde de åtgärder, som i berörda hänseende skola företagas, bero på Kungl. Maj:ts vidare åtgörande. Behovet av mark för såväl förädlings- och försöksverksamheten som ock för förädlingsprodukternas förökning har i förslagen förutsatts bliva i allt väsentligt tillgodosett genom upplåtelse av de utav allmänna svenska utsädesaktiebolaget disponerade jordområdena. Utredningsmännen hava emellertid undersökt och i betänkandet lämnat redogörelse för även andra möjligheter för markbehovets tillgodoseende. Utredningsmännen hava ägnat frågan om den lokala växtförädlingen Den lokat* och i samband därmed spörsmålet om fortvaron av utsädesföreningens l^^en. filialer ingående prövning. För att bättre tillgodose växtförädlingen inom mellersta och norra Sverige, särskilt vad angår de för dessa landsdelar betydelsefulla vall- och betesväxterna, föreslås, att Ultuna- och Västernorrlandsfilialerna ombildas till en mellansvensk, resp. en norrländsk fullständig växtförädlingsstation, vilka samordnas med huvudstationen i Svalöv till en organisatorisk enhet med denna. Till den norrländska förädlingsstationen föreslås för den norrländska s. k. innerbygden anknuten en substation, till vilken Jämtlandsfilialen avses ombildad. Enligt i betänkandet närmare specificerade, approximativa beräkningar skulle engångskostnaderna för växtförädlingsstationernas upprättande uppgå till följande belopp, nämligen för stationen vid Ultuna till 210 000 kronor, kostnader för uppförande av bostäder åt tjänstemännen därvid oberäknade, för stationen vid Lännäs, Västernorrlands län, till 60 000 kronor och för substationen vid Törsta, Jämtlands län, till 4 000 kronor eller sålunda till sammanlagt 274000 kronor. Rörande växtförädlingsstationernas organisation föreslås närmare föreskrifter. Verksamheten vid stationerna avses att bedrivas i samband

142 med huvudanstaltens verksamhet och att ingå såsom ett led i det enskilda, alternativt det statliga bolagets verksamhet. I förra fallet anses omförmälda engångskostnader böra bestridas aAr staten och egendomen med n y t t j a n d e r ä t t upplåtas till det enskilda bolaget. Den årliga arrendeavgiften h a r därvid beräknats efter 4*5 % av värdet av till bolaget upplåten egendom och sålunda uppskattats till 13 308 kronor. I senare fallet åter förutsattes det statliga bolaget bestrida engångskostnaderna för förädlingsstationernas u p p r ä t t a n d e ; någon ökning av aktiekapitalet synes dock icke h ä r a v påkallad. De årliga driftskostnaderna, inklusive arrendeavgift, hava för den mellansvenska, resp. den norrländska förädlingsstationen jämte dess substation beräknats u p p g å till 67 901, resp. 54 417 kronor. Statsbidrag till växtförädlingsverksamheten vid förädlingsstationerna anses böra utgå enligt samma grunder, som föreslås skola gälla i fråga om statsunderstöd till den vid huvudanstalten bedrivna verksamheten, dock a t t av vissa skäl ett i jämförelse med huvudanstalten högre procentuellt bidrag anses böra utgå till förädlingsstationerna. Till den mellansvenska växtförädlingsstationen föreslås sålunda statsbidrag skola u t g å med 65 % av nettokostnaden för förädlingsverksamheten och till den norrländska stationen j ä m t e dess substation med 90 % av sagda nettokostnad. Det årliga statsbidraget till ifrågavarande växtförädlingsstationer beräknas, hänfört till ovannämnda driftskostnader, uppgå till 93 100 kronor. SortprövAA7 utsädesföreningens övriga filialer anses filialerna i Kalmar, österstationer. götlands och Värmlands län samt eventuellt även filialen i Norrbottens län böra ombildas till sortprövningsstationer, den sistnämnda dock endast under förutsättning att sortprövningsstation för övre Norrland icke anordnas på a n n a n lämpligare plats än vid den nuvarande till Luleå förlagda filialen. Utsädesföreningens filial i Skaraborgs län anses böra nedläggas och sortprövningsverksamheten för området förflyttas till statens fasta försöksgård vid Lanna Borregård. F r å g a n oin sortprövningsstationernas blivande organisation föreslås böra n ä r n a r e övervägas i samband med den förväntade utredningen angående ordnandet a v försöksväsendet på jordbruksområdet. Filialerna i fråga anses tillsvidare böra i befintligt skick övertagas a v centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet och inordnas under anstaltens förvaltning. Den årliga driftskostnaden för utsädesföreningens nuvarandt filialer, vilken kostnad helt bestrides av statsmedel, u p p g å r för en var av filialerna till i genomsnitt 12 950 kronor; statens årliga utgift för A7ar;e sortprövningsstation beräknas icke behöva överstiga 15 000 kronor för å r .

143 Växtförädlingfsverksamhetens vid Weibullsholm framtida organisation. Växtförädlingsanstalten vid Weibullsholm föreslås bibehållen såsom särskild växtförädlingsanstalt, i likhet med Svalövsanstalten understödd med statsbidrag. Såsom betingelse för dylikt bidrag förutsattes växtförädlingsverksamheten organiserad efter enahanda grunder, som av utredningsmännen vidkommande Svalövsanstalten föreslagits. Statsbidrag, till beloppet beroende av den omfattning, v a r i verksamheten vid anstalten kommer a t t upprätthållas, anses likaledes böra utgå enligt för Svalövsanstaltens vidkommande föreslagna grunder. Enligt preliminär ber ä k n i n g skulle vid verksamhetens uppehållande i nuvarande omfattning statsbidrag komma att utgå med 83 300 kronor. Därest aA7 ekonomiska skäl eller eljest verksamhetens omfattning inskränkes, förutsattes statsbidraget skola reduceras i förhållande till däraA7 föranledd kostnadsminskning. För statsbidrags tillgodonjutande föreslås liknande villkor, som ansetts böra gälla i fråga om statsunderstöd till den vid Svalöv bedrivna förädlingsverksamheten. Officiell sortprövning. Officiell prövning av växtsorternas odlingsvärde föreslås. Prövningen i fråga anses utgöra ett synnerligen viktigt led i det allmännas åtgärder för växtodlingens främjande. Sortprövningens första moment, nämligen sorternas odling i jämförande försök, förutsattes äga rum, förutom vid statens försöksgårdar, jämväl vid de ovan omförmälda n y u p p r ä t t a d e sortprövningsstationerna ävensom vid annan statlig eller statsunderstödd försöksverksamhet av sådan art, att därpå k a n grundas ett tillförlitligt bedömande a v sorternas odlingsvärde. Det förutsattes ankomma på cent r a l a n s t a l t e n fcr försöksväsendet på jordbruksområdet att i fråga om denna del av sortprövningen meddela föreskrifter och utöva ledning. För det a n d r a *edet aA7 sortprövningen, alltså bedömandet av de vid de jämförande försöken framkomna resultaten, föreslås i n r ä t t a n d e av en särskild institution — förslagsvis benämnd växtförädlingsråd — vilken institution jänrräl ur andra synpunkter anses erforderlig. Förslag om rådets organisation h a r framlagts. Till rådsledamöterna föreslås icke utgå arvode, u t a n allenast resekostnads- och traktamentsersättning vid sammanträden. Kontrollen över de statsunderstödda växtförädlingsanstalternas utsädesvaror. För kontrollei över försäljningen av de statsunderstödda växtförädlingsanstalternas förädlingsprodukter uppställas två alternativa förslag. Det ena åsyfta?, att de växtförädlande bolagen sjäh 7 a skola omhänder-

144 hava hela kontrollen, dock att sortäkthetskontrollen skall verkställas av statens centrala frökontrollanstalt. Enligt det andra alternativet skall kontrollen överlämnas åt statens centrala frökontrollanstalt, därvid emellertid bolagen själva böra handhava stamsädeskontrollen och den förberedande kvalitetskontrollen. Utredningsmännen förorda för sin del, att bolagen böra tillerkännas valfrihet mellan de föreslagna alternativa anordningarna. Sortäkthetskontrollen förutsattes sålunda under alla omständigheter böra uppdragas åt statens centrala frökontrollanstalt.

BILAGOR

lO —

312748.

146 Bilaga 1.

Avtal den 3 mars 1930 mellan Sveriges utsädes förening och allmänna svenska utsädesaktiebolaget angående bolagets övertagande av från föreningen utgående nya sorter och eliter av lantbruksväxter; av Kungl. Maj:t med nedan angivet innehåll godkänt den 25 juli 1930. Mellan Sveriges utsädesförening, här nedan kallad föreningen, ocli Allmänna svenska utsädesaktiebolaget, här nedan kallad bolaget, är denna d a g följande överenskommelse u p p r ä t t a d angående övertagandet aA* från föreningen utgående nya sorter och eliter aA7 lantbruksväxter. 1 § Föreningen förbinder sig att under den tid, detta avtal varar, med undantag, varom nedan i denna paragraf och i 4 § sägs, uteslutande till bolaget överlämna de n y a sorter och eliter av lantbruksväxter av olika slag, som av föreningen anses färdiga att utsläppas till allmän odling. Vad sålunda stadgats skall dock icke utgöra hinder för föreningen att för behövliga försöksodlingar utlämna utsäde av nya sorter eller eliter. Föreningen är pliktig att vid dylikt utlämnande vidtaga nödiga åtgärder för att på denna A7äg intet må komma ut i marknaden. Skulle på grund av föreningens förvållande detta ändock inträffa, är föreningen pliktig att utgiva skadestånd till av skiljenämnd fastställt belopp. 2 §.

Föreningen överlåter å bolaget, med undantag, varom i 4 § sägs, ensamrätt att under den tid, detta avtal varar, å föreningens vägnar begära och erhålla frövara av föreningens sort eller elit betecknad som original i plomberings- och insyningsbevis samt att under sådan beteckning saluhålla v a r a n . Föreningen förbinder sig att i den utsträckning, som enligt gällande bestämmelser erfordras för erhållande av beteckningen original, låta föreningens tjänstemän insyna bolagets i Sverige befintliga odlingar under förutsättning dels att uppgift angående för odling använda partier samt prov d ä r a v lämnats före sådden, dels att anmälan om odlingarna lämnats före 1 juli. Utom för fall, A7arom i 4 § sägs, må föreningens tjänstemän icke biträda vid insyning av odling aA7 föreningens sort eller elit för annans räkning än bolagets.

147 3 *. Bolaget förbinder sig a t t väl vårda, föröka och under statens centrala frökontrollanstalts kontroll och plomb i allmän m a r k n a d saluhålla utsäde av alla sorter, som från föreningen mottagits, dock med reservation för sådana hinder, som möjligen kunna vållas a v missväxt, dålig övervintring, växtsjukdomar m.m. och med undantag, v a r o m i 4 § sägs. Detsamma gäller ock för sådana a n d r a sorter än föreningens egna, vilka föreningen med hänsyn till deras värde för sA7ensk växtodling föreslagit bolaget att föra i marknaden.

4 i Bolaget är berättigat att vägra mottaga erbjuden sort eller elit, vilken det i så fall skall v a r a föreningen förbehållet a t t överlåta åt a n n a n till förökning och försäljning eller — i fråga om a n n a n sort än föreningens — föreslå till odling; dock må föreningen ej å t a g a sig kontroll ÖArer till a n n a n försäljare överlåten sort eller elit. Likaledes är bolaget berättigat att, om det anser en mottagen sort eller elit icke längre värd att föras i handeln, efter hos föreningen därom gjord a n m ä l a n upphöra a t t tillhandahålla densamma i marknaden, med r ä t t för föreningen att likaledes i sådant fall på sätt h ä r förut sagts till a n n a n överlåta eller till odling föreslå sorten eller eliten. 5 *. Bolaget förbinder sig att ej låta såsom originalvara plombera eller under sådan beteckning saluhålla frövara av föreningens sort eller elit, som föreningen i skriftligt meddelande till bolaget förklarat v a r a uppblandad eller aA7 annan orsak mindervärdig.

6 i Bolaget skall förfoga dels över så stort och så välskött jordbruk, a t t förökningen a v från föreningen erhållna utsäden under de första åren efter mottagandet k a n anses betryggad, dels ock över tidsenliga och vid besiktning, verkställd genom föreningens styrelses försorg, godkända magasinslokaler med alla de rensnings- och sorteringsmaskiner m. m., som befinnas A7ara nödiga för utsädets vederbörliga skötsel. 7 §.

Bolaget förbinder sig att ställa sig till efterrättelse ej mindre de rimliga föreskrifter beträffande odling och förökning, som av föreningens styrelse för bibehållande av sorternas värde k a n finnas nödiga, än även a v föreningens styrelse meddelade föreskrifter beträffande skötseln av de övertagna sorterna. För den händelse a t t Kungl. Maj:t och riksdagen såsom villkor för föreningens åtnjutande av statsunderstöd stadgar, att föreningen eller den, som förmedlar försäljningen av dess sorter, icke får inregistrera namnen å detsamma, förbinder bolaget sig att ställa sig denna föreskrift till efterrättelse. 8 §.

Bolaget förbinder sig såväl att i avseende på förökningen och spridningen a v de från föreningen övertagna sorterna och eliterna som ock beträffande alla a n d r a av bolaget i allmänna marknaden förda utsädes-

148 varor underkasta sig den kontroll, som statens centrala frökontrollanstalt anbefaller. Kontrollen skall sålunda innefatta dels för plombering erforderlig kontroll över alla utsädesvaror, dels ock fältbesiktningskon troll över sådana från föreningens sorter och eliter härstammande grödor, som bolaget därtill anmäler. Kostnaden för denna kontroll ävensom för föreningens tjänstemäns i 2 § omförmälda biträde med insyningar aA7 bolagets odlingar bestrides av bolaget efter avtal med statens centrala frökontrollanstalt. 9 §. Bolaget förbinder sig a t t vid förökning aA7 sådana från föreningen mott a g n a sorter, som med ekonomisk fördel kunna inom landet odlas, icke u t a n föreningens styrelses medgivande ingå avtal rörande odling i främmande länder. 10 §. Föreningens styrelse förbehålles r ä t t att y t t r a sig över de pris, till A7ilka utsäden aA7 de från föreningen bekomna sorterna, tillhandahållas allmänheten. 11 i Bolaget är berättigat a t t framdeles såsom hittills, i händelse någon avannan förädlare än föreningen framställd sort skulle befinnas för dess m a r k n a d särskilt lämplig eller möjligen överträffa någon av föreningens sorter, med föreningens styrelses medgivande förvärva rättighet till såd a n sorts förande i handeln. 12 §. Såsom ersättning för den bolaget enligt denna överenskommelse tillförsäkrade r ä t t erlägger bolaget till föreningen dels en å r l i g grundavgift av sextiotusen (60 000) kr., dels ock, för den händelse a t t bolagets årliga försäljning a v föreningens originalvaror skulle överstiga 1500 000 kr. en tilläggsavgift av 2 % av den överskjutande försäljningssumman för dylika originalvaror. Sagda försäljningssumma beräknas efter försåld och leverad k v a n t i t e t och bolagets för året gällande katalogpris, med avdrag av 15 % för rabatter, fraktavdrag m. m. Grundavgiften utbetalas med en fjärdedel eller femtontusen (15 000) kr. A7id slutet a v varje kvartal. Tilläggsavgiften betalas, så s n a r t bolagets räkenskaper avslutats och ordinarie bolagsstämma hållits, dock senast den 1 december. 13 §. Bolaget förbinder sig att ställa till föreningens förfogande den för försöken erforderliga åkerarealen färdigberedd och gödslad, för höstsäd med kreatursgödsel enligt föreningens önskan och därjämte 200 kilogram superfosfat per hektar samt för A7årsäd med 200 kilogram superfosfat per hektar. Den för vallväxtförsöken avsedda jorden skall v a r a helträdad å r e t inn a n försöken utläggas. I e r s ä t t n i n g för detta bolagets åtagande, som gäller allenast under föru t s ä t t n i n g a t t föreningen giver bolaget meddelande om önskad plats i god tid, dock minst två m å n a d e r före såningstiden, betalar föreningen

149 7

till bolaget en årlig avgift a\ 400 kr. per hektar för höstsäd och 300 kr. per hektar för övriga växtslag, dock att för A7arje isolering minimiavgiften skall utgöra 5 kr. Sagda ersättning förfaller till betalning den 31 december det år, då försöken skördats och, i fråga om valrväxtförsöken, jämväl det Är dessa utlagts. 14 §. För främjande av ett gott samarbete mellan föreningen och bolaget bör föreningen till sina styrelsesammanträden kalla av bolagets styrelse utsedda tvenne ombud, vilka må — utom då inbördes avtalsfrågor behandlas — äga vid sammanträdena närvara och i överläggningarna men ej i besluten deltaga. Bolagets representanter må äga rätt, om de så påfordra, erhålla sina yttranden förda till protokollet. Därest föreningen önskar få någon fråga behandlad av bolagets styrelse och gjort anmälan härom, skall7 en representant för föreningen äga rätt att närvara vid behandlingen aA ärendet i fråga under det sammanträde med bolagets styrelse, då ärendet föredrages, samt att deltaga i överläggningen men ej i beslutet angående detsamma. Föreningens representant må äga rätt, om han så påfordrar, erhålla sina yttranden förda till protokollet. 15 i Uppstår tvist rörande rätta tolkningen av denna överenskommelse eller i förhållandet mellan föreningen och bolaget samt deras inbördes rättigheter och skyldigheter, får saken icke dragas inför domstol, utan skall avgöras enligt gällande lag om skiljemän. 16 §. Denna överenskommelse gäller från och med den 1 juli 1930 till och med den 30 juni 1933. 17 *. Denna överenskommelse blir gällande endast om den för bolaget fastställda bolagsordningen innehåller följande bestämmelser: a) Kungl. Maj:t skall äga utse en ledamot i bolagets styrelse, vilken av bolaget erhåller dagtraktamente och reseersättning enligt rese- och traktamentsklass I B i gällande allmänt resereglemente; b) ett ombud för statens räkning skall äga att årligen deltaga i granskningen av bolagets räkenskaper och förvaltning samt därför av bolaget äga åtnjuta dagtraktamente och reseersättning enligt rese- och traktamentsklass I B i gällande allmänt resereglemente; c) bolagets aktiekapital skall utgöra lägst 2 000 000 kr. och högst 5 000 000 kr.; d) ingen ändring i bolagsordningen i dessa i denna paragraf angivna hänseenden får under tiden för uppgörelsens giltighet äga rum utan Kungl. Maj:ts medgivande. Denna överenskommelse gäller endast under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande och annulleras överenskommelsen av den 12 mars 1925. Svalöv den 3 mars 1930. (Underskrifter.)

150 Utdrag ur W. Weibull

aktiebolags

D i r e k t a utgifter för u p p r ä t t h å l l a n d e t a v f ö r ä d l i n g s Avd. I a

Avd. I b

Vete och tvåradskorn

Vallväxter och trindsäd

9 000-

7 800-

9 820-

12 19411

6 221-1866-7-

715-99 149101

1 346—

3 561 —

1 583-14

783-14

1 518-—

968 —

100 —

Kronor

30 45408

27 613-25

34 34214

3 232-65

3 417-82

2 413-59

Summa kronor

27 221-43

24 195-43

31928-55

Förädlingsledarnas avlöningar Försöksledarnas » Anstaltens kassa- och bokf.-kostnader Förädlingsanst. sammanlagda avlöningar Frökontrollpersonalens » Arbetslöner Resekostnader Sortförsök: utgifter för förädlingsmaterialets prövning vid anstaltens försöksstationer i olika delar av landet Material, gödsel m. m. Kontrollverksamhet, analyser och plomberingsbevis Tryckning och utgivning av redogörelser för förädlingsanstalten Bibliotek och prenumerationer Trycksaker m. m Kontorsmaterial Post, telefon och telegraf Kemiska och fotografiska arbeten Frakter och transporter Uppvärmning av lokalerna Renhållning av » Arrende för försöksjordar Hyra för materialbyggnader och arbetslokaler Hyra i Institutionsbyggnaden för tjänsterum, frökontroll och laboratorium Elektrisk energi Nyanskaffning och underhåll av inventarier... Försäkringar Ränta å driftskapital (med avdrag av ränta för statsbidrag) Avskrivning på inventarier Diverse utgifter Avgår inkomster: för levererade produkter

151 Bilaga

räkenskaper ] / 7 1930— s % 1931. arbetet vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt. Avd. I I I

S a m m a

Avd. IV

Foderrotfrukter och korn

Grönsaksväxter

9 000-— 8 000 —

6 000 — 7 8 0 0 -

—

— —

Förädlingens allmänna omkostnader

Förädlingsutgifterna

—

1 200 —

4 0 800-— 22 400-— 1 200-—

—

64 4 0 0 - —

64 4 0 0 — 15 514-50 50 305-88 7 681-78

260-7 5

2 0 423-5 8 5 060-0 7

—

13 643-26

13 643-2 6

3 750 — 1 126-75

_ —

3 750-— 1 126-76

6 999-22 1 228-68

1 01857 70212

—

2 0 423-58 4 799-32

—

_ — — — — — — — —

3 750 — 1126-7 5 433-05 15845 449-3 2 917-67 633-15 730-7 9 220-66

1 991 —

1 477-—

2 033-34

1 518-—

1 243 —

—

— —

7 681-78

—

— — — 15 514-50

—

8 780-15

Frökontrollutgifterna

Förädlingens och frökontrollens totalsumma

— 50 305-88 7 681-78

11651-

n d r a g

591-50 449-32

—

102-— 4-50 66-05

— —

—

698-— 515-37

— —

225-48 12684

2 281-61 220-66 9 600 —

—

2 507-09 347-5 0 9 600 —

—

7 245*90

—

7 245-90

— — .

— — _

1 300-— 4 3 5 6 798-52

7 040 — 1 300 — 4 356"— 798-52

1 760-— 500-— 1 060-44

—

8 800-— 1 800-— 5 416-44 798-52

100 —

—

104-98

1 542-05 500-— 104-98

280-58 900-10-76

1 822-63 1 400-— 115-73

25 4 0 3 - u

188517-85

34 455-15

222973 —

42 521-24

28183-97

9 265-7 9

4 55319

33255-4 5

2 3 630-7 8

1 54205

— 25 4 0 3 1 7

22 883-04 165 6 3 4 - s i

— 34 455-15

22883-04 200089-96

152 Bilaga

V ä x t f ö r ä d l i n g s v e r k s a m h e t e n i T y s k l a n d , Danmark, N o r g e och Finland. P å av utredningsmännen given anledning hava genom utrikesdepartementets försorg införskaffats nedanstående uppgifter beträffande den i Tyskland, Danmark, Norge och Finland bedrivna växtförädlingsverksamheten. Växtförädlingsverksamheten i Tyskland. Enligt en å svenska beskickningen i Berlin av lantbruksrådet G. Leufvén verkställd utredning — vilken nedan i sammandrag återgives — utövas den tyska växtförädlingsverksamheten dels vid statliga och halvstatliga anstalter, dels vid halvoffentliga anstalter med eller utan statsunderstöd, dels ock vid p r i v a t a icke statsunderstödda anstalter, tillhörande sammanslutningar eller enskilda personer. De statliga anstalterna äro: Statliga växtTabakforschungsinstitut fur das deutsche Reich, som äges av Tyska riförädlingsket och drives i samband med Badiska lantbrukskammaren å egendomen anstalter. Forchheim vid K a r l s r u h e . Vid anstalten bedrives vetenskaplig forskning för utrönande av lämpliga tobakssorter s a m t odlingsmetoder ävensom råv a r a n s lämpligaste behandling. Landwirtschaftliche Versuchs- und Forschungsanstalt in Landsberg a. d. Warthe, som äges a v Preussiska staten. Vid anstalten bedrives inom Institut fur Pflanzenzuchtung växtförädling, företrädesvis a v foderväxter. Bayerische Ltindessaatzuchtanstalt, som äges av Bayerska staten. Anstalten är förlagd till lantbrukshögskolan Weihen Stephan vid Freising. Vid anstalten bedrives förädling av alla för Bayern lämpliga sades- och foderväxtslag, vilka sedermera försäljas genom de bayerska lantbruks- och utsädesföreningarna. Wurttemb&i-gische Laandessaatzuchtanstalt, som äges av Wiirttembergska staten och ä r förlagd till lantbrukshögskolan Hohenheim vid S t u t t g a r t . Lantbrukshögskolans egendom samt filialen St. J o h a n n ävensom statens nio försöksgårdar stå till anstaltens förfogande för utförande av försök med samt förökning a v å anstalten uppdragna sorter. Halvstatliga De halvstatliga anstalterna utgöras av till vissa lantbrukshögskolor eller växtföräd- universitetet förlagda institut för växtodling, vid vilka växtförädling i nngsanstaiter. s t ö r r e e l l e r m i n d r e utsträckning bedrives vid sidan av undervisningen i växtodlingslära. De ifrågavarande instituten äro förlagda till lantbrukshögskolorna i Berlin och Bonn-Poppelsdorf samt till universiteten i Königsberg, Breslau, Halle, Kiel, Göttingen, Leipzig, J e n a och Giessen. Haivoffentlig Av de utav Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft upprättade instituten h a r In stöddväxt stitutet f°r ärftlighetsforskning å Miincheberg till främsta uppgift a t t bedriva förädlmgsväxtförädling. Vid institutet bedrives förädling av alla viktigare anstalt. lantbruksväxter, men särskilt ägnas uppmärksamhet åt frambringandet

153 av nya vetearter, som lämpa sig för odling å jandjord, at k o ™ ) ^ . 0 ^ med potatis samt åt uppdragandet av alkaloidfria lupinarter Institutets förädlingar äro icke avsedda att av detta eller dess organ utforas i marknaden, utan desamma lära mot avgift skola ställas till de enskilda utsädesodlarnas förfogande. Av lantbrukskamrarna, vilkas syfte är att envar inom sitt område Halvö/fentlig icke statsfrämja jordbrukets utveckling, hava allmänt inrättats särskilda avdelnin- understödd gar för växtodling med uppgift att genom sortförsök pröva nya vaxtsorters växtförädlämplighet ävensom att meddela råd vid sortval. En av lantbrukskamrar- lingsanstalt. na, nämligen Badiska lantbrukskammaren, har upprättat egen vaxtforadlingsanstalt å Rastatt, varest förädling bedrives ay olika spannmålsslag, särskilt av majs, samt av baljväxter, gräs, potatis och spanadsvaxter. * orädlingsprodukterna försäljas dels direkt från anstalten dels genom Veiband badischer Pflanzenziichter. I vissa provinser eller länder hava — oftast med understöd från veder- Privata växtförädlingsbörande lantbrukskamrar - sammanslutningar bildats ay utsadesodlare i anstalter, tillsyfte att bedriva vetenskaplig förädling av lantbruksväxter Bland dessa hörande samsammanslutningar märkas: Ostpreussische Saatzucht-Gesellschaft »Nord- manslutningar. ost» i Königsberg, Pommersche Saatzucht-Gesellschaft Stettin, Deutsche Saatveredlungs-Gesellschaft Landsberg a. d. Warthe, Saatwirtechaft Badowbruck vid Borken i Pommern, Nordwestdeutsche Futtersaatbau-Gesellschaft i Bremen, Emsländische Saatbau-Genossenschaft i Ems, Zucht- unci Verkaufsgenossenschaft Probstei, Vereinigte Saatzuchten Ebstorf, Uelzen. växtTill denna grupp hör det stora flertalet av Tysklands mest betydande Privata förädlingsväxtförädlingsanstalter. anstalter, tillhörande enskilda personer.

Flera av de större utsädesförädlarna bedriva under egen firma försäljning av sina förädlingar. Den huvudsakliga försäljningen av förädlade utsäden bedrives dock mot viss provision eller royalty ay särskilda lor- Försäljningsorganisatiosäljningsorganisationer, antingen aktiebolag, ekonomiska föreningar^ eller ner för förenkla handelsbolag. Bland dessa märkas: Deutsche Landwirtschafts-Ge- ädlade utsäden. sellschaft, Berlin, Saatgutverkaufsgesellschaft, Berlin, Kartoffelbaugesellschaft (m. b. H.), Berlin, Landessaatbauverein fiir Sachsen, Dresden, Provinzialsächsische Saatgutgenossenschaft, Halle, Saatzuchtgesellschaft des landV. Hauptvereins Hannover, Holtensen pr Wunstorf, Saatstelle des Rheinischen Bauernvereins, Köln, Landesverband bayenscher Acker bauvereine, Mimenen, Verein zur Förderung der Grunlandwirtschaft, Muncnen, I G. Pflanzenzucht, Mimenen, samt Verband badischer Pflanzenziichter, Karlsruhe. Dessutom finnes ett mycket stort antal lokala utsadesf orenmgar, som jämte rådgivande verksamhet syssla med försäljning av förädlade utsäden, ävensom enskilda firmor.

På grund av det stora antalet utsadesförädlare och den mängd sorter. Kontroll över som dessa var för sig och oberoende av varandra framställa, har det visa-t sig nödvändigt att till lantmännens ledning vid sortvalet samt till undvi- varorna. kande av att sortnamnen missbrukas anordna kontroll i fråga om de nya växtsorterna. Den ifrågavarande kontrollen, som är av halvofficiell natur och utövas genom lantbrukets egna organisationer, omfattar dels sortgodkännande, dels ock sortförsök.

154 £2£ - 7 J% SJ J1* s ° r t s k a 1 1 k u m i a förklaras såsom »anerkannt» och sålunda kännande. a g a r a t t att betecknas såsom »orginalutsäde», erfordras i första hand a t t vederbörande forädlare anmäler sorten till Registerkommissionen, som provar sorten med hänsyn till botaniska och morfologiska egenskaper för utrönande, h u r u v i d a densamma utgör en självständig förädlingsprodukt vars egenskaper icke innehaves a v någon förut känd sort, Registerkommissionen vars ordförande är chefen för Biologische Reichsanstalt, består av tio medlemmar, som var för sig föra register över alla kända sorter av olika vaxtslag. Om medlemmarna av registerkommissionen funnit anmäld sort till sina egenskaper skilja sig från övriga kända sorter, införes densamma i kommissionens register, varefter kommissionen utfärdar intye a t t sorten ifråga utgör nyförädling. Med bifogande av n ä m n d a intyg jämte bevis från odlare om sortens odJmgsyarde h a r förädlaren härefter a t t för växtsortens besiktning ingiva anmälan till Arbeitsgemeinschaft fur Saatenanerkennung beim Deutschen Landwirtschaftsrat, Berlin, som utgör en sammanslutning mellan tyska i a n t ° r u k s r a d e t , lantbrukskamrarna, tyska lantbrukssällskapet, sällskapet till iramjande a v växtodlingen och rikslantmannaförbundet i syfte a t t främja utsädesodlingen genom godkännande av orginalstammar. Sedan nämnda Arbeitsgemeinschaft prövat föreliggande intyg kan n y sort godkännas till besiktning. Denna verkställes i regel å lantbrukskamr a r n a s forsoksgårdar i jämförande serier med andra sorter. Besiktningen utlores av ett sakkunnigt ombud för lantbrukskammaren och ett ombud tor tyska lantbrukssällskapet. Besiktningsmännens rapport tillställes Arbeitsgemeinschaft, som därefter avgör, huruvida sorten kan förklaras såsom »anerkannt» och tillerkännas rätten att föra beteckningen »orginal» Antalet under år 1927 såsom »anerkannte» förklarade sorter utgjorde- av höstråg 53, av v å r r å g 3, av höstvete 129, av vårvete 29, av vinterkorn 25, av sommarkorn 102, av havre 115, av ärter 37, av vicker 8, av höstbönor öb, ay lupiner 20 och av majssorter 5. Sedermera har antalet sorter något minskats, men ä r fortfarande betydande. Bland dessa sorter finnas flera n y a sådana från Svalöv och Weibullsholm. Sedan Arbeitsgemeinschaft godkänt en sort, följer därmed rättigheten a t t tora den i handeln såsom »anerkannt» med beteckningen orginal, om densamma utgöres av utsäde levererat direkt från odlaren. • Arbeitsgemeinschaft h a r för beteckningen orginalutsäde fastställt följande definition: »Der Vertrieb von Saatgut unter der Bezeichnung 'Orginalsaatgut* ist nach dem Grundsätzen, welche fur den ehrbaren Saatzuchtbetrieb und fur den ehrbaren Saatzuchthandel bestimmend sind, nur zulässig, wenn es sich um das Erzeugnis einer ordnungsgemäss betriebenen Saatzuchtwirtschaft handelt, welches bestimmte wissenschaftlich nachweisbare Sorteneigenschaften besitzt und unter einem bestimmten Sortennamen vertrieben wird. Die Bezeichnung anderen Saatgutes als 'Orginalsaat' ist, weil es die Käufer iiber den inneren Wert der W a r e irrefiihrt, als unlauteres Geschäftsgebaren anzusehen». Särskild lagstiftning på ifrågavarande område förefinnes icke. Domstolarna beakta emellertid nämnda definition och döma sålunda enligt lagen om illojal konkurrens envar, som beträtts med att såsom originalutsäde hava utgivit utsäde, vilket icke fyller berörda fordringar. K l a g a n utföres i de flesta fall av utsädesodlarnas ideella sammanslutning »Gesellschaft zur F ö r d e r u n g deutscher Pflanzenzucht», Berlin, som förebringar sakkun-

155 nig bevisning i dylika mål. Sällskapet bevakar även i övrigt utsädesförädlarnas intressen. Arbeitsgenieinschaft har vidare fastställt vissa licensbestämmelser för handeln med originalutsäden. Enligt dessa bestämmelser ä r o bl. a. sortnamnen skyddade såsom varumärken och få säljas endast mot en avgift av RM O-is för 50 kilogram godkänd efterodling. Genom det sålunda företagna sortgodkännandet äro emellertid endast sortens egenskaper fastslagna och åtgärden har därför betydelse allenast för förädlaren. F ö r jordbrukarens val mellan de olika godkända sorterna erfordras emellertid upplysningar om sorternas odlingsvärde såsom vinterhärdighet, stråstyvhet, motståndskraft mot växtsjukdomar och framför allt avkastning. F ö r detta ändamål vidtager den a n d r a serien av kontrollåtgärder, nämligen sortförsöken. Dessa anordnas av följande institutioner: Sortförsök Deutsche Landwirtschafts-Gesellschaft genom dess »Saatzuchstelle». Sällskapets försök utföras på särskilt utsedda försöksgårdar och uppdelas i en »Vorprufung», som avser att underkasta de nya sorterna förberedande prövning, samt en »Hauptprufung», i vilken endast de vid den förberedande prövningen utsedda sorterna medtagas. De sorter, som bestått den förberedande prövningen, benämnas »Anerkannte Saaten», under det att de sorter, som bestått huvudprövningen, införas i D. L. G:s »Hochzuchtregister fur landwirtschaftliche Pflanzenzuchten» och få betecknas med särskilt m ä r k e med inskriften: »Eingetragene DLG Hochzucht». År 1927 var antalet »Hochzuchten» 128, år 1929 112 och år 1930 109 sorter, d ä r a v 9 av höstråg, 23 av höstvete, 16 av havre, 23 av korn, 7 av vårvete, 1 av v å r r å g , 9 av baljväxter, 12 av rotfrukter, 2 av raps, 4 av klöver och gräs och 3 av majs. Lantbrukskamrarna, som å egna försöksgårdar eller hos sina medlemmar låta pröva de godkända sorter, som anses lämpliga för k a m m a r e n s område. Försöksresultaten meddelas i lantbrukskamrarnas publikation. Instituten för växtodling vid lantbrukshögskolor och universitet, varest sortförsök utföras av vederbörande professorer och offentliggöras i institutspublikationerna. Den hittillsvarande ordningen har dock icke visat sig fullt tillfredsställande, så till vida a t t ledningen av försöksverksamheten vid ovannämnda tre institutioner icke v a r i t enhällig. Till följd h ä r a v har både dubbelarbete utförts och motstridiga resultat erhållits. F ö r ernående av gemensam ledning av sortprövningsväsendet bildades därför år 1930: Reichsarbeitsgemeinschaft fur Pflanzensorténprufung bei der D. L. G. Genom detta sällskaps bildande h a r sortprövningsväsendet blivit en Tyska rikets angelägenhet under deltagande av de olika länderna och provinserna samt de halvoffentliga och enskilda institutioner, som hittills sysslat med sortprövning. Ledningen av sällskapet liksom ock dess byrå äro förlagda till tyska lantbrukssällskapet, Reichsarbeitsgemeinschafts angelägenheter omhänderhavas av ett arbetsutskott, som handlägger de tekniska frågorna, och ett »Kuratorium», som avgör de finansiella ärendena. Tyska riket har beslutat lämna Reichsarbeitsgemeinschaft ett årligt anslag, men beloppet är ännu icke slutligt fastställt. I övrigt erhållas medel för verksamhetens bedrivande från växtförädlarna, som erlägga ett belopp av 100 R M för varje i provningarna ingående sort samt därtill gratis till-

156 handahålla nödigt utsäde. Tyska lantbrukssällskapet ställer u t a n ersättning tjänstepersonalen å dess »Saatzuchtstelle» till förfogande s a m t upplåter lokal. Försöken, som tagit sin början hösten 1930, utföras endast å högskoleinstituten för växtodling samt å lantbrukskamrarnas försöksgårdar i de länder eller provinser, varest lantbrukshögskolor eller universitet saknas. Försöken bestå i: »Vorprufung I Ordnung», som omfattar ett stort sortiment av nästan alla lantbruksväxter och vari ingå de sorter, som hittills visat sig eller anses lämpliga för de olika länderna och provinserna, samt »Vorprufung I I Ordnung», som utföres med allenast ett fåtal av arbetsutskottet med ledning av den förberedande prövningen utvalda sorter av varje växtslag, lika för hela riket, j ä m t e tre å fyra lokalsorter, som av ve. derbörande lokala försöksledning utväljas. Försöksresultaten komma att publiceras först efter det t r e års försök äro utförda. H u r u v i d a de vid den a n d r a prövningen utvalda sorterna komma a t t inregistreras uti »D. L. G:s Hochzuchtregister» eller i ett nytt register, ä r ännu icke bestämt. statsanslag Tyska riksdagen h a r under de senare åren anslagit ett belopp av 3 milj. till växtför- R M »till främjande av jordbrukets produktion samt till understöd åt veten^samhet^' skapliga, tekniska och liknande strävanden på lantbruksområdet». Av detta belopp h a r sedermera riks jordbruksministern anvisat följande anslag för växtodlingens befrämjande: till institutet för ärftlighetsforskning å Muncheberg R M 150 000 » tobaksforskningsinstitutet å Forchheim » 100 000 » prövning och godkännande av sorter » 200 000 » särskilda undersökningar på växtförädlingsområdet.. .c:a » 30000. Preussiska staten utgiver icke särskilda medel till växtförädling utöver dem, som på lantbruksministeriets s t a t utgå till lantbrukshögskolorna i Berlin och Bonn-Poppelsdorf samt å undervisningsministeriets stat till universitetens lantbruksavdelningar för uppehållande av undervisningen och bedrivande av försöksverksamhet, Bayerska staten underhåller den statliga växtförädlingsanstalten i Weihen Stephan. Wurttembergska staten beviljar anslag till den statliga växtförädlingsanstalten i Hohenheim. Tyska riket och de olika staterna utöva kontroll över de anslagna medlens användning endast i så måtto, a t t representanter för vederbörande ministerier äga att n ä r v a r a vid de sammanträden, vid vilka försöksplaner fastställas eller fördelningen av statsmedlen behandlas. Lagstiftning.

Under flera år hava utredningar pågått för genomförande av särskild lag till skydd för utsädesförädlarnas intressen samt för reglerande av handeln med förädlade utsädesvaror. Förhållandena i Tyskland äro ganska egenartade på grund av den ofantliga mängden av enskilda utsadesf örädlare och den intill senare å r e n nästan totala frånvaron av statsunderstöd för utsädesförädlingens uppehållande och utveckling. Därigenom har helt naturligt med avseende å sorterna u p p s t å t t en viss oreda, vilken i någon mån k u n n a t förminskas, men icke förhindras genom kontrollåtgärderna för sortgodkännandet och sortförsöken. Därför hava också röster höjts för ett starkt statsunderstöd för den privata utsädesförädlingen eller för att riket, eventuellt i samarbete med del-

157 staterna, skulle centralisera förädlingsverksamheten efter svenskt monster till en eller några få statsanstalter eller statsunderstödda privatanstalter. I den mån de enskilda växtförädlingsanstalternas ekonomiska läge alltmera försämrats i samband med det tilltagande nödläget inom tyska jordbruket hava kraven på statens medverkan till växtförädlingens uppehållande blivit allt starkare. Gentemot planerna på centralisering av växtförädlingsverksamheten har framhållits, att i den privata växtförädlingsverksamheten låge ofantliga värden, som icke finge tillspillogivas, och att en statsanstalt icke erbjöde några garantier för ett bättre resultat än ett flertal privata anstalter samt att det vore staten ovärdigt att upptaga konkurrens med dess enskilda näringsidkare, vilka hittills presterat ett uppoffrande och över hela världen vpmip'kt/f i*ät 3,1* Döt 6.

Av nämnda anledningar och yttermera med hänsyn till rikets och delstaternas nuvarande svåra finansiella läge hava statsmyndigheterna i Tyskland tagit avstånd från centraliseringsplanerna och undvikit att vidtaga några åtgärder, som skulle kunna skärpa konkurrensen för de enskilda •\ro "Y T T Öl* £5 fl I5-I1*TU)

Statsmyndigheterna hava i stället i samarbete med näringsorganisationerna inriktat sig på att söka genom lagstiftning förbättra växtförädlingsverksamheten. I sådant syfte har inom riksjordbruksministeriet utarbetats förslag till en »Saat (Pflanz) gutgeset.ZK Förslaget avser att förädlad utsädesvara skall anses såsom förädlarens lagliga egendom och åsyftar nödiga garantier för att äganderätten alltid oförkränkt förbehålles denne. Dessutom tillerkänner lagförslaget förädlaren laglig rätt att för förädlad vara uppbära vissa avgifter (licenser), större under första odlingsåret och sedermera fallande, vilka avgifter köparen skulle vara skyldig erlägga. Mot lagförslagets förra del föreligger troligen ingen egentlig opposition, men mot bestämmelserna om licenser har starkt motstånd rests från lantbrukarna själva och dessas organisationer. Lagförslaget är av riksregeringen överlämnat till riksrådets prövning. Det förväntas att detta under den närmaste tiden kommer att taga ställning därtill, varefter lagtexten offentliggöres i samband med att lagförslaget framlagges för tyska riksdagen. Växtförädlingsverksamheten i Danmark. Konsulatkansliet vid svenska beskickningen i Köpenhamn har meddelat följande i danska statens Planteavlsudvalg inhämtade uppgifter. »Växtförädlingsverksamheten i Danmark utövas dels av staten vid dess elva försöksstationer, vilka beträffande växtförädlingsverksamheten i administrativt avseende sortera under statens Planteavlsudvalg, och dels i synnerhet av enskilda fröodlarföretag och mindre fröodlare. Planteavlsudvalget består av 5 medlemmar, som väljas av Landbrugsministeriet på förslag från Veterimer- og Landbohöjskolen, Landhusholdningsselskabet, De samvirkende danske Landboforeninger, De samvirkende danske Husmandsforeninger och organisationerna för trädgårdsskötsel. Medlemskap i Planteavlsudvalget betraktas såsom en förtroendepost och avlönas ej. Planteavlsudvalgets löpande göromål ombesörjas av Planteavlskontoret, som ledes av en kontorschef med en fullmäktig som biträde. Växtföradlingsarbetet vid statens försöksstationer företages frivilligt och blott och bart av intresse för saken av försöksstationernas föreståndare. Arbetet

158 medför icke n ä m n v ä r d a utgifter för staten, men anses vara av stor betydelse. I D a n m a r k finnas tre större enskilda fröodlareföretag, som utöva växtioradlingsverksamhet, nämligen ett på Ötoftegaard pr Taastrup, som äges av de bada andelsföreningarna De danske Landboforeningers Fröforsyning och Faellesforeningen af Danmarks Brugsforeninger och uppgivits vara av ungefär samma storlek som Weibullsholm, ett på Amagergaard pr Taastrup, som äges av den stora fröfirman Trifolium, och slutligen Fröaylscentret Hunsballe pr Holstebro. Enskilda mindre fröodlare, bland vilka många äro vanliga lantbrukare, finnas spridda i olika delar av Danmark. I allmänhet uppdriva och förädla dessa endast en enda speciell art. Såväl fröodlarföretagens som de mindre fröodlarnas växtförädlingar prövas kostnadsfritt av Statens Planteavlsudvalg, som offentliggör resultaten i sina berättelser. De privata fröodlarna åtnjuta icke statsunderstöd och samarbete emellan dem förekommer i allmänhet icke.» Efter utredningsmännens hänvändelse till Statsfrökontrollen i Köpenhamn hava vissa ytterligare uppgifter i ämnet lämnats av byråchefen i Statens Planteavlskontor H. C. Larsen, som anför följande: »I D a n m a r k finnes ingen statsinstitution, som uteslutande sysslar med förädling av kulturväxter. De fasta försöksstationerna bekostas helt av staten, och vid flera av dessa bedrives även förädlingsverksamhet, men mgen av stationerna har förädling till ensam uppgift. Tvärtom kan det snarare sägas, att förädlingsarbetet i viss mån kunnat betecknas såsom tillfällighetsarbete, i det att även på de stationer, vilka syssla med förädling, i samarbete med övriga stationer utföras en mängd försök på olika områden för växtkulturen, såsom arts-, varietets- och stamförsök, gödningsförsök, bearbetningsförsök, försök till bekämpande av växtsjukdomar, m. m. Förädlingsarbetet på stationerna har dock med årens lopp givit särdeles lyckliga resultat. I D a n m a r k utföres förädlingsarbete i icke ringa omfattning av praktiska jordbrukare, vidare av lantbruksorganisationer samt i synnerhet av fröfirmor, som just med hänsyn till förädlingsarbetet i ganska stor utsträckning tagit i sin tjänst vetenskapligt utbildade fackmän. Detsamma gäller a n d r a institutioner, exempelvis sockerfabrikerna. Men varken de p r i v a t a förädlarna, organisationerna eller firmorna åtnjuta understöd av staten för förädlingsarbetets utförande. Staten understöder däremot förädlingsarbetet på annat sätt, nämligen därigenom a t t förädlarna beredas tillfälle a t t vid de jämförande försöken vid statens försöksstationer få deras stammar prövade, innan dessa utlämnas till odling i praktiken. Genom facktidskrifterna utsändes offentlig inbjudan till sort- och stamförsöken vid försöksstationerna, och en var förädlare ä r berättigad att få de bästa av hans stammar prövade i dessa försök, självfallet dock under vissa n ä r m a r e angivna betingelser. Dessa äro emellertid icke av ekonomisk natur, i det a t t förädlaren utöver leverans av försöksfrö icke vidare bidrager till försöken; staten betalar samtliga kostnader. Statens stamförsök h a r det tredubbla syftet: 1) a t t utvisa de bästa stamm a r n a för frambringande av värdefulla grödor på landets marker, 2) att stödja arbetet på förbättring av stammarnas avkastning, och 3) att bringa större säkerhet i handeln med utsäde och frö. Det ä r också endast de stammar, som genom dessa försök äro anvisade såsom de bästa, vilka hava utsikt att vinna allmän utbredning i Danmark.

159 Allt i allt torde nog kunna sägas, att i D a n m a r k allmän tillfredsställelse råder beträffande det sätt, varpå förädlingsarbetet ä r organiserat, och det torde också kunna fastslås, att arbetet tills dato givit särdeles goda resultat.» Växtförädlingsverksamheten i Norge. I en svenska beskickningen i Oslo tillhandakommen verbalnote 1 har norska utrikesdepartementet anfört följande: »I Norge finnas åtta försöksstationer för växtkultur, en för fruktodling och två för grönsaksodling. Dessa stationer äro rena statsinstitutioner. Vid sidan av dessa driver emellertid Det Norske Myrselskap en myrförsöksstation på Maeresmyra i Tröndelag och Det Kgl. Selskap for Norges Vel en betesförsöksstation på Appelvold, Toten. Försöksstationerna i växtkultur äro följande: Statens försöksstation på Möystad, Hedmark, för Östlandet och Oplandene. U p p r ä t t a d år 1902. Vid denna station har år 1929 upprättats analyslaboratorium, vid vilket analyser för försöksstationerna utföras. Statens försöksstation på Voll, för Tröndelag och Möre. Upprättad 1909. Statens försöksstation på Forus, för J a e r e n och Vestlandet. Upprättad 1910. Vid denna station bedrives också försök med nya odlingsmetoder och jordbearbetning. Statens försöksstation på Volbu i Valdres, för fjällbygderna. Upprättad 1917. Statens försöksstation på Kjevik pr Kristiansand, för Sorlandet. Uppr ä t t a d 1919. Vid denna station bedrives också försök med grönsaksväxter. Statens försöksstation på Vågönes vid Bodö, för Nordland. U p p r ä t t a d 1919. Statens försöksstation på Holt vid Tromsö, för Tromsö och F i n n m a r k . U p p r ä t t a d 1922. Dessa stationer sortera direkt under lantbruksdirektören. Stationerna förestås av försöksledare; vid varje station äro en eller flera assistenter anställda. Åker växt försöken vid Norges lantbrukshögskola, för hela landet. Denna försöksstation är anknuten till högskolan. Såsom gemensam ledning för alla dessa stationer fungerar »Åkerbruksforsökenes fellesråd», som består av samtliga försöksledare ävensom professorn i ogräsbiologi vid Norges lantbrukshögskola. Fellesrådet planlägger försöken och fördelar uppgifterna på stationerna. Berättelse över försöken tryckes till väsentlig del i lantbruksdirektörens årsberättelse, tillägg H. Berättelsen från Åkerbruksförsöken offentliggöres i »Meddelelser fra Norges Landbrukshöiskole». Det Norske Myrselskaps försöksstation på Maeresmyra bedriver försök med myrodling och de växter, som bäst kunna användas på myrjord. Till stationens drift utgå avsevärda statsbidrag. Av försöksstationer i trädgårdsskötsel finnes fruktodlingsstationen på Njös, Hermansverk i Sogn. U p p r ä t t a d 1920. Också vid Norges lantbrukshögskola bedrivas fruktodlingsförsök. P å samma ställe finnes en försöksstation för grönsaksodling. I Tröndelag h a r staten inköpt en gård till försöksstation för grönsaksväxter, men driften vid denna är ännu icke upptagen. 1

Av noten synes framgå, atl i Norge icke finnes motsvarighet till den svenska växtförädlingsverksamheten.

160 Alla försöksstationerna i växtkultur och trädgårdsskötsel bedriva försök såväl på själva försöksgården som ock ute i distrikten hos intresserade jordbrukare. Till alla stationer, som icke äro anknutna till lantbrukshögskolan, har för budgetåret 1930/1931 beviljats som utgift 351325 kr. och som inkomst 86 000 kr. samt till de nämnda försöken vid Norges lantbrukshögskola 48 700 kr. i utgift.» Växtförädlingsverksamheten i Finland. Svenska beskickningen i Helsingfors har, efter hänvändelse till direktören för lantbruksförsöksanstaltens avdelning för växtförädling, professorn V. A. Pesola, från denne mottagit följande redogörelse: »Växtförädling bedrives på följande i n r ä t t n i n g a r : Lantbruksförsöksanstaltens växtförädlingsavdelning i Jokioineu. (De övriga sex avdelningarna av lantbruksförsöksanstalten äro förlagda i Dickursby, n ä r a Helsingfors.) Avdelningens ordinarie tjänstemän äro föreståndaren samt en första och en a n d r a assistent, Till kompetensvillkoren för föreståndarbefattningen hör bl. a. licentiatexamen och äger föreståndaren professors grad. Första assistenten bör hava avlagt kandidatexamen och a n d r a assistenten kandidat- eller agronomieexamen. Växtförädlingsavdelningen är den senast inrättade av försöksanstaltens avdelningar. Bestämmelserna för dess grundläggning ingå i förordningen angående lantbrukets försöks- och undersökningsverksamhet av å r 1924, men först 1926 påbörjade avdelningen en självständig verksamhet. Det förädlingsarbete som utföres på avdelningen är dock av äldre u r s p r u n g . Huvuddelen av materialet h ä r s t a m m a r från »Finska utsädes A/B»:s växtförädlingsanstalt, vilken som privat inrättning verkade i J ä r v e n p ä ä år 1918—1923 och som vars föreståndare fungerade växtförädlingsavdelningens n u v a r a n d e direktör. Förädlingen av sädesslag och ärter har hittills intagit främsta platsen i avdelningens arbete, medan förädlingen av vallväxter och potatis ställts i a n d r a rummet. Förädlingen av rotfrukter har blivit jämförelsevis åsidosatt med u n d a n t a g av sockerbetan, vars förädling allt sedan år 1918 stått på arbetsprogrammet. Bland hittills uppnådda resulat inom förädlingsarbetet må nämnas rågsorten Toivo, vilken detta år utsändes i handeln. I försöksodlingarna ingå höst- och vårvete, åkerärter, havre och sockerbeta. Förökningsodlingen utföres på F i n s k a staten tillhöriga Jockis gods, vars odlingsfält omfatta inemot 2 000 hektar. Dessa åkerfält befinna sig i växtförädlingsavdelningens omedelbara omgivning. Jockis gods omhänderhar även förädlingsprodukternas försäljning. Växtförädlingsavdelningen sorterar närmast under centralutskottet för lantbrukets försöksverksamhet, som direkt underlyder lantbruksministeriet. Centralutskottet granskar och godkänner avdelningens arbetsplan, budget o. s. v. Avdelningens ordinarie budget för år 1931 utgör Fmk. 330 020. Lantbruks för söksanstaltens växtkulturavdelnirig i Dickursby. Innan lantbruksförsöksanstaltens växtförädlingsavdelning hade inrättats, utfördes på växtkulturavdelningen ett omfattande förädlingsarbete. Under de senaste åren har dock endast linet här varit föremål för egentlig förädling, varförutom tidigare uppdragna linjer av särskilt havre och korn undersökts i jämförande fältförsök.

161 Försöksstationerna. Till arbetet på lantbruksförsöksanstaltens växtförädlingsavdelning liksom även till arbetet på Hankkijas växtförädlingsanstalt Tammisto, vilken i det följande närmare omtalas, ansluter sig till väsentlig del det arbete, som utföres på statens försöksstationer med bestämmandet av de i handeln redan förekommande eller för handeln avsedda nya sorternas odlingsvärde. Försöksstationerna äro förlagda till olika delar av landet och deras antal uppgår för närvarande till åtta stycken. Kompetensfordran till föreståndarbefattning på försöksstationerna är filosofie kandidatexamen eller motsvarande lärdomsprov. Försöksstationerna underlyda centralutskottet för lantbrukets försöksverksamhet i likhet med lantbruksförsöksanstaltens avdelningar. Hankkijas växtförädlingsanstalt Tammisto i Malm. Det mest beaktansvärda arbetet på växtförädlingens område i Finland har hittills blivit utfört på Centralandelslaget Hankkijas m. b. t. växtförädlingsanstalt Tammisto i Malm. Denna växtförädlingsanstalt grundlades år 1913 och har alltsedan år 1923 åtnjutit ett statsunderstöd av Fmk. 300 000. På anstalten arbetar föreståndaren (fil. dr) samt två ordinarie och en extra assistent (kandidater). Förädlingsarbete bedrives med landets samtliga viktigare åkerbruksväxter, varvid såväl sädesslag som vallväxter och rotfrukter liksom ock potatis varit föremål för en intensiv förädling. Resultaten av detta arbete ha också redan i över tio års tid kommit jordbrukarna till godo. De bästa resultaten ha hittills uppnåtts vid förädling av havre, korn, vårvete, potatis, kålrot och vissa gräsarter. Anstaltens arbete inspekteras årligen under sommaren av två personer, tillsatta av Centralutskottet för lantbrukets försöksverksamhet, vilka till Centralutskottet avgiva sitt utlåtande över verksamheten. Centralandelslaget Labors m. b. t. växtförädlingsverksamhet. Alltsedan år 1915 har Centralandelslaget Labor upprätthållit förädlingsarbete i Nickby, Sibbo, vilket speciellt koncentrerats på höstvete. Tvenne särdeles beaktansvärda höstvetesorter, vilka i någon mån vunnit utbredning, ha även framgått som resultat av detta förädlingsarbete. En av andelsaffärens avdelningschefer har som bisyssla omhänderhaft förädlingen.»

—

312748.

•

Specialregister till betänkandet. S k r i v e l s e till Herr S t a t s r å d e t och Chefen för Kungl. j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t

Sid. 3

FÖRSTA KAPITLET.

U t r e d n i n g e n s uppgift

5 ANDRA. KAPITLET.

V ä x t f ö r ä d l i n g e n s b e t y d e l s e för vårt l a n d s j o r d b r u k m. m.

7 Växtförädlingens betydelse och uppgifter, s. 7 — Resultatet av växtförädlingen; behovet av officiell sortprövning ; s. 11 — Växtförädlingsverksamhetens behov av statsunderstöd, s. 14. TREDJE KAPITLET.

N u v a r a n d e v e r k s a m h e t vid Svalöv A. Sveriges utsädesförening

\a 16

Utsädesföreningens organisation m. m., s. 16 — Samarbete med allmänna svenska utsädesaktiebolaget, s. 17 — Samarbete med statens centrala frökontrollanstalt, s. 19 — Samarbete med vissa enskilda institutioner, s. 20 — Förädlings- och försöksverksamheten, s. 20 — Metodik och arbetsuppgifter, s. 22 — Föreningens budget för 1931 — 1932, s. 23 — Föreningens ekonomiska ställning, s. 27. Ii. Allmänna

svenska

utsädesaktiebolaget

29 Utsädesbolagets uppgift m. m., s. 29 — Samarbete med utsädesföreningen, s. 29 — Verksamheten i övrigt, s. 30 — Bolagets ekonomiska ställning, s. 81. (1. Institutionen

för ärftlighetsforskning

32 FJÄRDE KAPITLET.

N u v a r a n d e v e r k s a m h e t vid W e i b u l l s h o l m

34 W. Weibull aktiebolag; organisation m. m., s. 34 — Förädlings- och försöksverksamheten m. m., s. 34 — Beviljade statsunderstöd till växtförädlingsverksamheten, s. 36. FEMTE KAPITLET.

V ä x t f ö r ä d l i n g s v e r k s a m h e t e n s vid Svalöv f r a m t i d a o r g a n i s a t i o n A. Huvudanstalten Allmänna synpunkter på den statsunderstödda växtförädlingsverksamhetens framtida organisation, s. 37 — Olika organisationsförslag, s. 38 — I. Statsanstalt för utövande av växtförädlingsverksamheten vid Svalöv? s. 40 — II. Växt0

37 37

163 Sid.

törädlingsverksamhetens vid Svalöv utövande av ett enskilt företag under statens uppsikt och medverkan, s. 42 — Statens förvärv av Sveriges utsädesförenings växtförädlingsanstalt, s. 43 — Växtförädlingsverksamhetens övertagande av allmänna svenska utsädesaktiebolaget, s. 47 — Växtförädlingsverksamhetens organisation, s. 47 — Lantbruksstyrelsens överinseende över verksamheten, s. 50 — Statsbidrag till växtförädlingsverksamheten, s. 51 — III. Växtförädlingsverksamhetens vid Svalöv utövande av ett statligt aktiebolag, s. 56 — Bolagets övertagande i dess helhet av den vid Svalöv bedrivna växtförädlingsverksamheten, s. 57 — Bolagets kapitalbehov, s. 61 — Driftskalkyl, s. 62 — Bolagets organisation, s. 64 — Statsbidrag till växtförädlingsverksamheten, s. 66 — För växtförädlingsverksamheten vid Svalöv eventuellt disponibla, utsädesbolaget icke tillhöriga egendomar, s. 67 — Framställning från Sveriges utsädesförening ifråga om önskvärda utvidgningar av föreningens verksamhet m. m., s. 69 — Ärftlighetsinstitutionens framtida ställning till växtförädlingsverksamheten vid Svalöv, s. 72. Ii. Sveriges utsädesförenings fdialer; den lokala våxtförädlingsverksamhetens framtida organisation Historik, s. 73 — Filialernas förläggning och verksamhet m. m., s. 74 — Filialernas betydelse, s. 80 — Den lokala växtförädlingsverksamhetens framtida organisation. Allmänna synpunkter, s. 82 — Mellansvensk växtförädlingsstation, s. 83 — Norrländsk växtförädlingsstation, s. 95 — Substation, s. 104 — Statsbidrag till den lokala växtförädlingsverksamheten, s. 106 — Upprättande av sortprövningsstationer, s. 108.

SJÄTTE KAPITLET.

V ä x t f ö r ä d l i n g s v e r k s a m h e t e n s vid W e i b u l l s h o l m f r a m t i d a o r g a n i s a t i o n

114 Allmänna synpunkter i fråga om växtförädlingsverksamhetens vid Weibullsholm fortvaro och behov av statsunderstöd, s. 114 — Växtförädlingsverksamhetens organisation, s. 117 — Statsbidrag till växtförädlingsverksamheten, s. 118. SJUNDE KAPITLET. 124 Officiell s o r t p r ö v n i n g Allmänna synpunkter, s. 124 — Sortprövningens utförande, s. 125 — Sortäkthetskontroll, s. 127 — Växtförädlingsrådets sammansättning, s. 127.

ÅTTONDE KAPITLET.

K o n t r o l l e n ö v e r d e s t a t s u n d e r s t ö d d a v ä x t f ö r ä d l i n g s a n s t a l t e r n a s u t s ä d e s v a r o r 128 Utsädeskontrollens allmänna uppgifter, s. 128 — Kontrollen över de av allmänna svenska utsädesaktiebolaget och W. Weibull aktiebolag saluförda utsädesvarorna, s, 128 — Allmänna svenska utsädesaktiebolaget, s. 128 — W. Weibull aktiebolag, s. 131 — Utsädesföreningens uppgifter och önskemål i fråga om utsädeskontrollen vid Svalöv, s. 132 — Utsädeskontrollens framtida anordning, s. 134. NIONDE KAPITLET.

Kort s a m m a n f a t t n i n g av h u v u d d r a g e n av u t r e d n i n g e n s f ö r s l a g

164 Sid.

Bilagor: BILAGA

2. l

Utdrag ur W. Weibull aktiebolags räkenskaper /« 1930—so/e 1931 150 Direkta utgifter för upprätthållandet av förädlingsarbetet vid Weibullsholms växttörädlingsanstalt. BILAGA 3 .

Växtförädlingsverksamheten i Tyskland, Danmark, Norge och Finland 152 Växtförädlingsverksamheten i Tyskland, s. 152 — Danmark, s. 157 — Norge, s. 159 — Finland, s. 160.

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1931 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.) Allmlin lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Lagberedningens förslag ang. vissa internationella rätts- Betänkande med förslag till lag om vård av vissa skoj förhållanden. 3. Förslag till konvention mellan Sverige, inom Västerbottens och Norrbottens läns lappman Danmark, Finland, Island och Norge om erkännande m. fl. områden. [10] och verkställighet av domar, m. ni. [9] Utredning med förslag ang. premiering av välskj Riktlinjer för vinnande av viss koncentration inom det mindre skogsbruk. [11] svenska fångvårdsväsendet. [16] Förberedande utkast till strafflag. Förräderibrott m. m. (33] Industri. Ny värmeledning samt elektrisk belysnin^sanlägg Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. i Nationalmuseibyggnaden i Stockholm. 8] 1928 års lönekommitté. Betänkande med förslag till av- .Normalbestämmelser för järnkonstruktior.er till b nadsverk (järnbestämmelser). [30] löningsreglemente lör extra ordinarie och extra tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen m. in. [12] 1928 ars lönekommitté. Betänkande med förslag till Handel och sjöfart. lönereglering för landsfogdar, lappfogdar och landsProvdebitering av fyr- och båkavgif t samt sjömans fiskaler m. m. [18] avgift. [15] Betänkande och förslag ang. anskaffning, underhåll och drift av för tulltjänsten erforderlig fortskaffningsmateriel. [23] Betänkande med förslag ang. vissa ändringar i riksKommunikationsväseii. dagens arbetsformer m. m. [26] Kommunalförvaltning. Statens och kommunernas tinansväsen. Utlåtande ang. utförselbevissystemets verkningar m. m. [5| Kepartitionstalen för jordbruksfastighet. [31] Pollti. Socialpolitik. Betänkande med förslag ang. arbetslöshetens motverkande genom beredskapsarbeten. [3| Arbetslöshetsutredningens betänkande. 1. Arbetslöshetens omfattning, karaktär och orsaker. [20] Arbetslöshetsutredningens betänkande. 1. Bilagor,band 1. Orsaker till arbetslöshet. P. M. ang. arbetsmarknaden och de faktorer, som bestämma dess utveckling. [21] Utredning och förslag rörande viss omläggning av socialstyrelsens lönestatistik. |32] Hälso- och sjukvård.

Bank-, kredit- och penningväsen. Förslag till växellag m. m. [14] Förslag till checklag m. m. [28] Försäkringsväsen. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Sammandrag av yttranden över 1927 års prästlöner^ ringssakkunnigas betänkande rörande nya grun för lagstiftningen om prästerskapets avlöning förvaltning av den därtill anslagna egendomen Utredning och förslag rörande läroböcker vid de manna läroverken och med dem jämförliga Ii anstalter. [2] Utredning och förslag av frågorna om ytterligare skränkningar i den nuvarande folkskolesemina organisationen samt om statens övertagande a? utav landstingen och vissa städer upprätthållna s skoleseminarierna ni. m. |4[ Utredning och förslag rörande fortsättningsskolans Qi nisation. [17] Betan kände ined förslag till huvudgrunder för eB centraliserad förvaltning av prästlönejorden m. ni. Betänkande ined förslag till prästlönelag m. m. [25'

Allmänt näringsväsen. Utlåtande över utkast till näringslag m. m. [13]

FörsvarsvSsen. 1930 års militäravlöningssakkunniga. Betänkande förslag till avlöningshestämmelser för icke-ordi personal vid försvarsväsendet. [22] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Betänkande och förslag rörande åtgärder för hö; av säkerheten vid flygning. [271 Jordbruksutredningens betänkanden. 4. Betänkande ang. åtgärder för fjäderfäskötselns främjande. [6J. 5. Sta- Betänkande ang. flygstyrelsens materielanskaf tistisk översikt över det svenska jordbrukets utveckm. m. [29] ling och läge. [7[ Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämmelser om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs län m. m. [19] Utrikes ärenden. Internationell rätt. Betänkande med utredning rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna. [34J

Isaac Marcus Boktr.-A.-B., Stockholm 1931