SOU 1931:35

Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden vid 1928 års allmänna fastighetstaxering.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1931:35

FINANSDEPABTEMENTET

UNDERSÖKNING AV

TAXERING18UTFALLET BETRÄFFANDE JORDBRUKSFASTIGHET Å LANDSBYGDEN VID

1 9 2 8 ÅRS ALLMÄNNA

FASTIGHETSTAXERING

S T O C K H O L M 1 9

3 1

Statens offentliga utredningar 1931 K r o n o l o g i s k

Sammandrag av yttranden över 1927 års prästlöneregleringssakknnnigas betänkande rörande nya grunder för lagstiftningen om prästerskapets avlöning och förvaltningen av den därtill anslagna egendomen. Idun. 622 s. E. Utredning och förslag rörande läroböcker vid de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroanstalter. Norstedt. 131 s. E. Betänkande med förslag angående arbetslöshetens motverkande genom beredskapsarbeten. Norstedt. 81 s. S. Utredning och förslag av frågorna om ytterligare inskränkningar i den nuvarande folkskoleseminarieorganisntionen samt om statens övertagande av de utav landstingen och vissa städer upprätthållna småskoleseminarierna m. m. Norstedt. (2), 215 8. E. Utlåtande angående utförselbevissystemets verkningar m. m. Marcus. 25 s. J o . % Jordbruksntredningens betänkanden. 4. Betänkande angående åtgärder för fjäderfäskötselns främjande. Beckman, vj, 109 8. J o . Jordbruksutredningens betänkanden. 5. Statistisk översikt över det svenska jordbrukets utveckling och läge. Av E. Höljer. Marcus. 74 s. J o . Ny värmeledning samt elektrisk belysningsanläggning i Nationalmuseibyggnaden i Stockholm. Stat. Bepr.-anst. 43 s. K. Lagberedningens förslag angående vissa internationella rättsförhållanden. 3. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om erkännande och verkställighet av domar, m. m. Norstedt. 39 s. J u . Betänkande med förslag till lag om vård av viBsa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker m. fl. områden. Marcus, iv, 398 s. J o . Utredning med förslag angående premiering av välskötta mindre skogsbruk. Hseggström. 66 s. J o . 1928 års lönekommitté. Betänkande med förslag till avlöningsreglemente för extra ordinarie och extra tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen m. m. Norstedt, vj, 131 s. Fi. Utlåtande över utkast till näringslag m. m. Marcns. 28 s. H. Förslag till växellag m. m. Norstedt. 254 a. J u . Provdebitering av fyr- och båkavgift samt sjömanshusavgift. Marcns. 64 s. II. Biktlinjer för vinnande av viss koncentration inom det svenska fångvårdsväsendet. Av S. Hagströmer. Marcus, v, 162 s. J u . Utredning och förslag rörande fortsättningsskolans organisation. Hfeggström. 94 s. E .

f ö r t e c k n i n g

18. 1928 års lönekommitté. Betänkande med förslag ti lönereglering för landsfogdar, lappfogdar och landsfiskal m. m. Norstedt, viij, 324 s. Fi. 19. Betänkande med förslag till lag med särskilda bestäm melser om delning av jord å landet inom vissa delar a Kopparbergs län m. m. Marcus. 307 s. 4 bilagor. J« 20. Arbetslöshetsutredningens betänkande. 1. Arbetslösh* tens omfattning, karaktär och orsaker. Norstedt, xij 554 s. S. 21. Arbetslöshetsutredningens betänkande. 1. Bilagor, band] Orsaker till arbetslöshet. Av G. Bagge. P. M. an( arbetsmarknaden och de faktorer, som bestämma dea utveckling. Av G. Hnss. Norstedt, xij, 149 s. S. 22. 1930 års militäravlöningssakkunniga. Betänkande me förslag till avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie pel sonal vid försvarsväsendet. Beckman, vj, 101 s. Fö. 23. ^Betänkande och förslag angående anskaffning, undei håll och drift av för tnlltjänsten erforderlig fortskaf ningsmateriel. Marcus. 91 s. Fi. 24. Betänkande med förslag till huvudgrunder för en d« centraliserad förvaltning av prästlönejorden m. m. Idur 200 s. E. 26. Betänkande med förslag till priistlönelag m. m. Idun 138 s. E. 26. Betänkande med förslag angående vissa ändringar i riks dagens arbetsformer m. m. Beckman. 204 s. J u . 27. Betänkande och förslag rörande åtgärder för höjande a säkerheten vid flygning. Beckman. 194 s. Fö. 28. Förslag till checklag m. m. Norstedt. 241 s. J u . 29. Betänkande angående flygstyrelscns matericlanskaffnin m. m. Marcns. 354 s. F ö . 30. Normalbestämmelser för järnkonstruktioner till bygg nadsverk (järnbestämmelser). Beckman. 76 s. K. 31. Bepartitionstalen för jordbruksfastighet. Marcus. 60 Fi. 32. Utredning och förslag rörande viss omläggning a' socialstyrelsens lönestatistik. Hceggström. 109 s. S. I 33. Förräderibrott m. m. Förberedande utkast till strafflag Speciella delen. 10. Av .T. O. \V. Thyrén. Lund Berling. 313 s. J u . 34. Betänkande med utredning rörande de statsunderstödd: växtförädlingsanstalterna. Marcus. 164 s. J o . 35. Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruks fastighet å landsbygden vid 1928 års allmänna fastighets taxering. Norstedt, vj, 168 s. 1 karta. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstävers till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbrukadepartementet Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga ntredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i om •lag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1931: 35. FINANSDEPARTEMENTET

UNDERSÖKNING AV

TAXERINGSUTFALLET BETRÄFFANDE JORDBRUKSFASTIGHET Å LANDSBYGDEN VID

1928 ÅRS ALLMÄNNA

FASTIGHETSTAXERING

STOCKHOLM 1931 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

P. A. NORSTEDT & SÖNER

312003 QCK H 0 V

TILL

KONUNGEN.

Genom beslut den 24 februari 1928 uppdrog Eders Kungl. Maj:t åt undertecknade att i egenskap av sakkunniga inom finansdepartementet verkställa undersökning i enlighet med 30 § i förordningen den 27 juni 1927 om taxerings-

myndigheter och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1928 (nr 311) för utrönande av, huruvida vid taxeringen av jordbruksfastigheter å landsbygden jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit uppnådd. Med skrivelse den 30 april 1928 avlämnade de sakkunniga redogörelse för omförmälda undersökning. Genom beslut den 26 oktober 1928 har Eders Kungl. Maj:t därefter uppdragit åt samma sakkunniga att med ledning av fastighetstaxeringsnämndernas och fastighetsprövningsnämndernas protokoll och övriga tillgängliga handlingar fortsätta och avsluta den undersökning, varom föranstaltats genom ovannämnda beslut den 24 februari 1928, samt att i samband därmed dels vidtaga motsvarande undersökning beträffande taxeringsutfallet ifråga om jordbruksfastigheter i städerna, dels ock upprätta en summarisk sammanställning av de inom de särskilda kommunerna åsatta taxeringsvärdena å annan fastighet. Sedan de sakkunniga i en den 12 januari 1929 dagtecknad promemoria framhållit önskvärdheten av att en särskild undersökning verkställdes angående taxeringsutfallet beträffande skogsmark och växande skog, har Eders Kungl. Maj:t slutligen genom beslut den 25 februari 1929 och den 31 januari 1930 förordnat, att den genom nyssnämnda beslut den 26 oktober 1928 anbefallda undersökningen av taxeringsutfallet vid 1928 års allmänna fastighetstaxering skulle utvidgas att omfatta all skogsmark och växande skog i riket samt att undersökningsarbetet skulle bedrivas i enlighet med grunder, som angivits i förutnämnda promemoria i ämnet. Under arbetets gång har efter härom lämnade medgivanden utredningsmaterial tillhandahållits ett flertal institutioner för olika ändamål. Förutom kammarrätten må härvid nämnas statistiska centralbyrån, Södermanlands läns hushållningssällskap, centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund, 1928 års skogsvårdskommitté, svenska skogsvårdsföreningen och 1929 års utställning i Karlstad. I kammarrätten har materialet använts för taxeringsändamål, medan det i övriga fall tjänat rent statistiska sj^ften. Stockholm den 30 nov. 1931. Underdånigst

ERNST HÖIJER.

ERIK LINDEBERG.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. Skrivelse till Konungen I I. Taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden 1 Taxeringsvärdet enligt beredningsnämndernas förslag samt taxerings- och prövningsnämndernas beslut 1 Jämförelse mellan de olika länen i avseende på taxeringsutfallets jämnhet och likformighet beträffande åkerjorden 5 Aretalredovisningen beträffande inägojorden 11 Jämförelse mellan jordbruksfastigheternas taxerings- och saluvärde 15 Särskilda förmåners värde 17 II. Särskild undersökning av taxeringsutfallet för skogsmark och växande skog samt >övrig mark> m. m. på landsbygden 20 Sammanfattning av instruktion för värdering av skogsmark och växande skog jämlikt förordningen 27 juni 1927 20 Redogörelse för genom länsstyrelsens försorg framlagda anvisningar för taxering av skogsmark och växande skog vid 1928 års allmänna fastighetstaxering 22 Undersökningsmaterialet 27 Arealredovisningen 36 Bonitet, rotvärde, skogsmarkens värde samt relativ skogstillgång 52 >Övrig mark> 83 Bete 87 III. Taxeringsutfallet beträffande »annan» fastighet på landsbygden 88 IV. Sammanfattning 89 Tab. 1. Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet på landsbygden år 1928 enligt beredningsnämndernas, taxeringsnämndernas och prövningsnämndernas beslut 98 Tab. 2. Taxeringsvärdet å >aunan> fastighet på landsbygden år 1928 enligt beredningsnämndernas, taxeringsnämndernas och prövningsnämndernas beslut 100 Tab. 3. Uppgifter för varje landskommun enligt 1928 års allmänna fastighetstaxering . . . 102 Tab. 4 Specifikation för vissa läns landsbygd av värdet å särskilda förmåner i kronor . . . 157 Tab. 5. Jordbruksfastigheter med i särskilda förmåner inräknat värde å byggnader för vissa läns landsbygd 158 Tab. 6. Areal skogsmark, i hektar, inom olika skogsägargrupper enligt 1928 års allmänna fastighetstaxering på landsbygden, länsvis 159 Tab. 7. Skogsmarkens och >övriga markens> relativa fördelning inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1928 års allmänna fastighetstaxering, länsvis 160 Tab. 8. Areal skogsmark samt därtill hörande åker, betesäng och »övrig mark> inom olika skogsägargrupper enligt 1928 års allmänna fastighetstaxering, i hektar. Sammandrag.för landsdelar och hela riket • 161 Tab. 9. Jämförelse mellan vissa uppgifter enligt 1928 års allmänna fastighetstaxering och motsvarande uppgifter enligt 1923—29 års riksskogstaxering samt den officiella statistiken 162

IV Sid. Skogsmarksarealen och dess procentuella fördelning på olika skogsägargrupper enligt riksskogstaxeringen 164 Tab. 11. Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet på landsbygden år 1928 enligt prövningsnämndernas beslut, fördelat i procent på däri ingående delvärden 165 Tab. 12. Bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång inom olika skogsägargrupper enligt 1928 års allmänna fastighetstaxering, länsvis 166 Tab. 13. Värde per hektar av skogsmark och växande skog inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1928 års allmänna fastighetstaxering, länsvis 168 Kartbilaga 169 Tab. 10.

1¶I. Taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden. Taxeringsvärdet enligt beredningsnämndernas förslag samt taxeringsoch prövningsnämndernas beslut. I sin första redogörelse meddelade de sakkunniga uppgift för varje läns landsbygd å det av beredningsnämnderna vid 1928 års allmänna fastighetstaxering föreslagna taxeringsvärdet å jordbruksfastighet, med fördelning på jordbruksvärde, skogsvärde samt tomt- och industrivärde. Sagda uppgifter voro hämtade från de av beredningsnämndernas ordförande för varje kommun upprättade sammandragen av nämndernas ifrågavarande förslag. Till fullföljande av sitt uppdrag hava de sakkunniga vid den fortsatta utredningen på grundval av de i fastighetstaxeringslängderna och prövningsnämndernas ändringslängder därom meddelade uppgifterna gjort en sammanställning av motsvarande värden dels enligt taxeringsnämndernas beslut, dels sådana de blivit efter prövningsnämndernas däri vidtagna ändringar. Även av beredningsnämndernas förslag har en ny sammanställnig verkställts, varvid man dock icke utgått från förutnämnda sammandrag, vilka visat sig innehålla en del felaktigheter, utan från motsvarande uppgifter i taxeringslängderna. Härtill har även fogats en sammanställning av det i jordbruksvärdet ingående värdet å skogsmarken enligt de tre nämnda taxeringsinstansernas beslut, varom uppgifter särskilt meddelas i taxeringslängderna och prövningsnämndernas ändringslängder. Resultatet av nu nämnda sammanställningar meddelas för varje läns landsbygd och i sammandrag för hela riket i tab. 1, sid. 98. De i nämnda tabell framlagda uppgifterna kunna emellertid icke göra anspråk på att vara fullt exakta, då det visat sig, att även taxeringslängderna varit behäftade med vissa felaktigheter. Detta är även orsaken till att jordbruksfastigheternas taxeringsvärde enligt prövningsnämndernas beslut icke fullständigt överensstämmer med det av statistiska centralbyrån upprättade sammandraget av fastighetstaxeringen. Härtill kommer, att inga uppgifter från 1928 års allmänna fastighetstaxering ännu kunna betraktas som fullt definitiva, då kammarrättens prövning av de över prövningsnämndernas beslut avgivna klagomålen ännu icke avslutats.

2¶I de sakkunnigas uppdrag ingick även att vidtaga en undersökning beträffande taxeringsutfallet i fråga om jordbruksfastigheter i städerna. Vid det försök, som med anledning härav verkställts, till bearbetning av fastighetstaxeringslängder samt taxerings- och prövningsnämndernas protokoll beträffande städerna har det emellertid visat sig, att ifrågavarande material icke varit av den beskaffenhet, att en sådan undersökning kunnat genomföras för samtliga städer, varför de sakkunniga nödgats anmäla, att denna del av utredningen icke kunnat verkställas. Genom de i tab. 1 framlagda uppgifterna är det möjligt att följa de förändringar, de av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdena å landsbygdens jordbruksfastigheter genom taxerings- och prövningsnämndernas beslut undergått under det fortsatta taxeringsarbetet, och därmed att jämföra resultaten av de tre taxeringsinstansernas arbete. De därvid framträdande förändringarna bero givetvis till övervägande del på av taxeringsmyndigheterna beslutade höjningar eller sänkningar i av föregående instans beslutade värden, men kunna i vissa fall även innebära endast en överflyttning av en fastighet eller del av sådan från jordbruksfastighet till annan fastighet eller omvänt. I sammandrag för hela rikets landsbygd utgör taxeringsvärdet å jordbruksfastighet enligt de tre taxeringsinstanserna följande: Beredningsnämndernas förslag, kr.

Taxeringsnämndernas beslut, kr.

Prövningsnämndernas beslut, kr.

Jordbruksvärde därav skogsmarkens värde . Skogsvärde . . . • Tomt- o. industrivärde . . . .

4 671540 900 515 404 850 1559 987 900 66 930 300

4 719 540 500 514 932 550 1 574 350 800 65 196 800

4 729 581000 514 360 900 1 565 372 300 62 618 700

Summa taxeringsvärde

6 359088100

6357 572000

Såsom av ovanstående sammanställning framgår, hava taxerings- och prövningsnämndernas beslut i stort sett medfört en höjning i de av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdena med nära 60 milj. kronor, varav det mesta kommer på det egentliga jordbruksvärdet. De av taxeringsnämnderna beslutade förhöjningarna hava i någon mån reducerats genom av prövningsnämnderna vidtagna sänkningar, varigenom det sammanlagda taxeringsvärdet nedbragts med omkr. l - 5 milj. kronor. Denna minskning berör dock endast skogsvärdet, tomt- och industrivärdet samt det i jordbruksvärdet ingående värdet å skogsmarken, varemot det totala jordbruksvärdet av prövningsnämnderna ytterligare höjts med omkr. 10 milj. kronor. Inom de olika länen hava emellertid, såsom av tab. 1 närmare framgår, de senare taxeringsinstansernas förändringar gått i olika riktningar. Det egentliga jordbruksvärdet (utom skogsmarkens värde) har i vissa län undergått betydliga förändringar. Så har nämnda värde i Malmöhus län av taxeringsnämnderna fastställts till ett belopp, som med nära 10 milj. kronor överstiger beredningsnämndernas förslag. Betydande förhöjningar i jordbruksvärdet hava av taxerings- och prövningsnämnderna vidtagits även inom ett flertal andra län, såsom Östergötlands, Skaraborgs, Älvsborgs, Gotlands, Örebro, Västmän-

8 lands och Värmlands län. Endast i Stockholms län har jordbruksvärdet, efter av taxeringsnämnderna vidtagna förhöjningar, av prövningsnämnden underkastats en sådan reduktion, att detsamma understiger det av beredningsnämnderna föreslagna beloppet. Skogsmarkens värde har i de flesta län undergått endast smärre förändringar. Endast i Kopparbergs län har en mera nämnvärd höjning skett; i motsatt riktning är taxeringsnämndernas anmärkningsvärda sänkning av skogsmarkens värde i Kronobergs län mest framträdande. Skogsvärdet har av taxeringsnämnderna i flertalet län höjts, medan prövningsnämndernas ändringar varit övervägande sänkande. Såsom större förändringar i skogsvärdet må nämnas sänkning för Norrbottens och Västernorrlands län samt höjning för Jämtlands, Kopparbergs, Skaraborgs och Älvsborgs län. I sin första redogörelse framlade de sakkunniga även för varje läns landsbygd specificerade uppgifter å de i jordbruksvärdet ingående delvärdena å varje särskilt ägoslag samt å bete och särskilda förmåner. Uppgifterna voro hämtade från de av beredningsnämndernas ordförande upprättade sammandragen av sagda nämnders förslag. Det skulle otvivelaktigt hava varit av intresse att erhålla definitiva uppgifter å ifrågavarande delvärden, sådana de blivit enligt prövningsnämndernas beslut. En fullständig översikt härav har det emellertid icke varit möjligt att framlägga på grund av brist på tillräckligt detaljerade upplysningar. Fastighetstaxeringslängderna och prövningsnämndernas ändringslängder innehålla beträffande taxerings- och prövningsnämndernas beslut, med undantag för skogsmarken, ingen specifikation av de i jordbruksvärdet ingående delvärdena och i de båda taxeringsmyndigheternas protokoll äro stundom upplysningarna mycket knapphändiga beträffande den närmare innebörden av de i jordbruksvärdet vidtagna förändringarna. Eör erhållande av de i tab. 3 framlagda uppgifterna för varje kommun angående värdet per hektar åker samt det totala värdet av »övrig mark» och särskilda förmåner hava de sakkunniga emellertid för nu nämnda delvärden sökt i så stor utsträckning som möjligt taga hänsyn till de av taxerings- och prövningsnämnderna beslutade ändringarna i beredningsnämndernas förslag. Härvid hava för ändamålet taxerings- och prövningsnämndernas protokoll i detalj genomgåtts. I de fall, då i sagda protokoll icke tydligt angivits, vilket delvärde som berörts av en beslutad ändring i jordbruksvärdet, har ändringen hänförts till åkerns värde, vilket i de allra flesta fall utgör den helt övervägande delen av jordbruksvärdet. Härigenom har det icke kunnat undvikas, att en viss osäkerhet vidlåder de i tab. 3 framlagda uppgifterna, men i de allra flesta fall torde densamma hålla sig inom ganska trånga gränser och sakna praktisk betydelse för bedömande av taxeringsvärdets höjd. Eör framhävande av att uppgifterna icke äro fullt exakta, har i tab. 3 värdet per hektar åker angivits i jämna tiotal kronor. De efter iakttagande av taxerings- och prövningsnämndernas ändringar erhållna delvärdena för åker, »övrig mark» och särskilda förmåner uppgå i jämförelse med beredningsnämndernas förslag till följande belopp:

4¶Enligt beredningsnämndernas förslag » prövningsnämndernas beslut . .

Åker, kr. 3 710 893 300 3 773 604 000

»Övrig mark>, kr. 44 370 800 44 608 000

Särskilda förmåner, kr. 86 927 700 86 694 400

Äkerns totalvärde har alltså under taxeringsarbetets gång från beredningsnämndernas förberedande förslag till prövningsnämndernas slutliga beslut undergått en förhöjning med 62-7 milj. kronor och värdet per hektar åker har höjts från 1 020 till 1 040 kronor. Förändringarna i värdet å »övrig mark» hava i regel föranletts antingen av en överflyttning av vissa arealer från »övrig mark» till skogsmark eller därav, att områden, som av beredningsnämnderna upptagits utan värde, av taxerings- eller prövningsnämnderna åsatts sådant värde. Av de olika länen förete endast Stockholms, Hallands och Jämtlands län någon mera betydande sänkning samt Västerbottens och Norrbottens län en jämförelsevis stor höjning av sistnämnda värde. Vad beträffar värdet av särskilda förmåner, har detta inom Uppsala och Västernorrlands län sänkts med 5—10 % av det ursprungligen föreslagna värdet; inom övriga län äro förändringarna helt obetydliga. För åkern framgå de av taxerings- och prövningsnämnderna för varje läns landsbygd vidtagna ändringarna i totalvärde och värde per hektar av följande tablå, där de med a betecknade kolumnerna angiva beredningsnämndernas förslag och b de av prövningsnämnderna slutligt fastställda värdena. Totalvärde 1 000 kr. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs o. Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

142 158-2 114 957-7 140 313-7 227 793-1 117 388-0 79 566-0 146 035-4 44 518-1 65 421-3 277 559-5 596 415-9 167 683-8 127 440-6 200 197-0 265 271-5 141 496-2 140 775-9 112 592 9 141171-2 126 788-1 107 872-7 69 548-4 96 207-1 61 721-0

140 383-3 116 068-3 141 775-9 232 225-1 119 510-1 80 898-0 146 918-2 46 458-2 66 016-9 278 826-2 607 197-2 168 191-2 130 122-6 207 136-3 273 294-9 144 097-4 142 278-7 115 804-7 141109-6 128 325-2 113 389-9 71857-2 98 511-7 63 207-5

Värde per hektar

a) 905 753 805 942 898 819 772 554

b) 890 760 810 960 930 830 780 580

1059 1179 1804 1195 1417

1070 1180 1840 1200 1450 1020

983 830 750 900 728 1321 1154 1148 1055

860 760 910 750 1320 1170 1160 1090

5 Av rikets samtliga län är det, såsom av nämnda sammanställning framgår, endast Stockholms och Kopparbergs, som uppvisa någon sänkning av åkervärdet. Inom alla övriga län har detsamma undergått förhöjning, vilken i vissa fall, såsom för Malmöhus, Älvsborgs, Skaraborgs, Västernorrlands och Jämtlands län är icke så obetydlig. Länens inbördes ställning i avseende på det genomsnittliga värdet per hektar åker har icke undergått några förändringar. Alltjämt är sagda värde högst inom Malmöhus och Göteborgs och Bohus län (med resp. 1 840 och 1 450 kr.) och lägst inom Gotlands och Västmanlands län (med resp. 580 och 750 k r . ) .

Jämförelse mellan de olika länen i avseende på taxeringsutfallets jämnhet och likformighet beträffande åkerjorden. För utrönande av i vilken mån jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit nådd vid taxeringen av jordbruksfastigheterna på landsbygden, verkställde de sakkunniga i sin första redogörelse en jämförelse i avseende på värdet per hektar av olika ägoslag och därvid i främsta rummet av åker mellan till varandra gränsande kommuner inom olika län. Härvid påpekades i åtskilliga fall betydande olikheter i de åsatta värdena, av vilka dock en del uppenbarligen voro motiverade av faktiskt rådande olikheter i gällande saluvärden, under det att andra syntes de sakkunniga häntyda på en viss ojämnhet i taxeringen de olika länen emellan. Vid den senare fullföljda undersökningen har det visat sig, att de här berörda olikheterna till stor del blivit utjämnade under det följande taxeringsarbetet genom beslut av taxerings- eller prövningsnämnderna, under det att vissa andra alltjämt synas kvarstå. Till den närmare granskning i detalj, som i det följande framlägges, torde emellertid böra fogas den reservationen, att det stundom är förenat med stora svårigheter att bedöma, huruvida de ojämnheter, som framträda vid en siffermässig jämförelse, icke möjligen kunna hava sin förklaring i de rådande lokala förhållandena. Vid jämförelse mellan gränskommunerna i S t o c k h o l m s och S ö d e r m a n l a n d s län befanns, att det av beredningsnämnderna föreslagna medelvärdet per hektar åker var avsevärt högre för socknarna i Stockholms län än för de till Södermanlands län hörande socknarna, vilken skillnad visserligen till en del föranletts av de förra socknarnas läge närmare Stockholm men dock syntes de sakkunniga giva vid handen, att en viss ojämnhet förefunnes mellan de båda länen. Denna ojämnhet har i de följande taxeringsinstanserna åtminstone till en del utjämnats genom en betydande sänkning av värdet för tre av de fem gränskommunerna i Stockholms län och höjning av värdet för en av kommunerna i Södermanlands län. Beträffande U p p s a l a län funno de sakkunniga anledning framhålla, att i de kommuner, som ligga utefter gränsen till S t o c k h o l m s och G ä v l e b o r g s län, värdet per hektar åker enligt beredningsnämndernas förslag avsevärt understege samma värde i de angränsande socknarna inom det andra länet, varvid genom en detaljundersökning fastighet för fastighet inom vissa utvalda

6 byar i omedelbart grannskap till varandra på vardera sidan om länsgränsen påvisades, att även i dessa fall skillnaden vore avsevärd. Även om för Uppsala län i dess helhet överensstämmelsen med åkerjordens genomsnittliga saluvärde vore god och någon allmän höjning av åkerns taxeringsvärde därför icke påfordrades, syntes de sakkunniga en höjning av nämnda värde för åtskilliga gränskommuner därför erforderlig för utjämnande av de konstaterade ojämnheterna gent emot angränsande län. En utjämning i denna riktning har också otvetydigt ägt rum. P å gränsen mellan Uppsala och Stockholms län har åkerns värde i det förstnämnda länet höjts och å andra sidan i det sistnämnda länet sänkts, så att skillnaden i detta avseende mellan de båda länens gränskommuner numera är ringa. På gränsen mellan Uppsala och Gävleborgs län har visserligen skillnaden i åkervärdet likaledes något utjämnats genom förhöjning för kommunerna i Uppsala län, men alltjämt är nämnda skillnad mycket stor. Invid gränsen mellan S ö d e r m a n l a n d s och Ö s t e r g ö t l a n d s län voro redan i beredningsnämndernas förslag avvikelserna mellan närgränsande kommuner icke synnerligen stora och syntes i flertalet fall betingade av de lokala förhållandena. Endast för östra Vingåker i Södermanlands län föreföll åkerns medelvärde lågt i jämförelse med kringliggande kommuner; denna avvikelse har numera utjämnats genom en betydlig höjning av nämnda värde. Även de till varandra gränsande kommunerna i å ena sidan Södermanl a n d s och å andra sidan Ö r e b r o och V ä s t m a n l a n d s län hava bragts i närmare överensstämmelse med varandra genom av taxerings- och prövningsnämnderna vidtagna jämkningar. Utefter gränsen mellan Ö s t e r g ö t l a n d s och Ö r e b r o län framstod medelvärdet per hektar åker enligt beredningsnämndernas förslag för Godegård och Västra Ny i Östergötlands län såsom anmärkningsvärt låga i jämförelse med samma värde för närbelägna kommuner på andra sidan länsgränsen. En av de sakkunniga företagen detaljundersökning ådagalade, att även beträffande närbelägna fastigheter på vardera sidan om länsgränsen i östgötasocknarna tilllämpats väsentligt lägre enhetsvärden. För Godegård har i senare taxeringsinstanser taxeringsvärdet å åkern höjts med omkring 10 %, varigenom den påtalade ojämnheten till en del eliminerats, men för Västra Ny kvarstår det låga värdet oförändrat. Även de på gränsen mot J ö n k ö p i n g s län liggande östgötasocknarna visade i beredningsnämndernas förslag genomgående lägre värde än grannkommunerna i det andra länet. Skillnaden har till en del minskats genom en höjning av värdena för ödeshög och Trehörna i Östergötlands län men har i andra fall ytterligare förstärkts genom sänkning av värdena för Blåvik och Västra Ryd i Östergötlands län och höjning av samma medelvärden för två närbelägna kommuner i Jönköpings län. I sin först avgivna redogörelse ansågo sig de sakkunniga, efter en jämförelse mellan åkerjordens saluvärde och det av beredningsnämnderna föreslagna värdet å åkern, böra framhålla, att en icke obetydlig undertaxering av åkerjorden syntes föreligga för Ö s t e r g ö t l a n d s läns landsbygd som helhet betraktad. Under det fortsatta taxeringsarbetet har länets fastighetsprövningsnämnd beslutat en generell höjning av taxeringsvärdet å åkerjorden för 33 kommuner med

7 5—30 %. Samtidigt beslöts visserligen en generell sänkning av samma värde för tre socknar med 10—30 %, men genom de vidtagna förändringarna höjdes medelvärdet per hektar åker för länets hela landsbygd från 942 till 960 kronor. I åtskilliga kommuner, där övervärde å byggnader av beredningsnämnderna hänförts till särskilda förmåner, har därjämte sagda värde av taxeringsnämnderna överförts till åkerns värde, varigenom en höjning åstadkommits av värdet per hektar åker, utan att dock fastigheternas totala taxeringsvärde därför ändrats. Då emellertid de sålunda överförda beloppens storlek icke framgå av nämndemas protokoll, har vid uträknande för varje socken av värdet per hektar åker i tab. 3 och i angivna länsmedeltal hänsyn härtill icke kunnat tagas. Utefter gränsen mellan Ö s t e r g ö t l a n d s och K a l m a r län konstaterade de sakkunniga vid sin granskning av beredningsnämndernas förslag, att betydande skillnader mellan närgränsande kommuner förelåge i avseende på åkerjordens uppskattning, men att det utan särskild undersökning vore svårt avgöra, i vilken mån densamma vore förorsakad av en verklig ojämnhet i taxeringen. I vissa fall voro medelvärdena för östgötasocknarna lägre, i andra åter högre än för grannkommunerna i Kalmar län. Genom att åkerns värde i fem av de tio till Östergötlands län hörande gränskommunerna höjts, har den ursprungliga skillnaden i vissa fall minskats men i andra fall däremot, rent siffermässigt sett, ökats. Utefter gränsen mellan J ö n k ö p i n g s och K a l m a r län låg medelvärdet per hektar åker enligt beredningsnämndernas förslag med ett undantag åtskilligt högre för kommunerna tillhörande det förstnämnda länet, vilket de sakkunniga i sin första redogörelse funno hänvisa på en viss ojämnhet i taxeringen de båda länen emellan. Genom senare vidtagna höjningar av värdena för några av gränskommunerna i Jönköpings län har skillnaden i ifrågavarande avseende mellan de båda länen i viss mån ytterligare skärpts. Mellan de talrika, till varandra gränsande kommunerna i J ö n k ö p i n g s och K r o n o b e r g s län framträdde vid granskningen av beredningsnämndernas förslag åtskilliga ojämnheter i åkerjordens medelvärde, vilka dock gingo i olika riktning och icke utan vidare kunde tagas som uttryck för bristande likformighet vid taxeringen de båda länen emellan. Häri har ingen nämnvärd förändring inträtt genom taxerings- och prövningsnämndernas arbete, vilket för båda länen i deras helhet givit till resultat någon förhöjning av åkerjordens genomsnittliga värde. Alltjämt är emellertid ifrågavarande värde för Kronobergs län omkr. 10 % lägre än för Jönköpings län. De av beredningsnämnderna föreslagna värdena för gränskommunerna mellan J ö n k ö p i n g s samt H a l l a n d s , Ä l v s b o r g s och S k a r a b o r g s län gåvo icke heller anledning till någon erinran från de sakkunnigas sida i deras första redogörelse; häri har genom taxerings- och prövningsnämndernas beslut icke någon ändring inträtt. Utefter gränsen mellan K r o n o b e r g s och K a l m a r län hade enligt beredningsnämndernas förslag de till förstnämnda län hörande kommunerna genomgående högre värden per hektar åker, en skillnad, som efter taxeringsarbetets avslutande alltjämt kvarstår. Även utefter gränsen mellan K r o n o b e r g s och B l e k i n g e län rådde en viss ojämnhet i taxeringen, vilken

8 dock till stor del utjämnats genom senare vidtagna förhöjningar av åkerns värde för de flesta av gränskommunerna i Blekinge län. En liknande utjämning har i viss mån ägt rum även mellan K r o n o b e r g s och K r i s t i a n s t a d s län. Av de sakkunniga i deras första redogörelse anmärkta ojämnheter i åkerjordens taxering för vissa kommuner invid gränsen mellan K a l m a r och B l e k i n g e län hava till stor del eliminerats genom av taxerings- och prövningsnämnder vidtagna förändringar. För G o t l a n d s län kan på grund av dess avskilda läge någon jämförelse med angränsande kommuner icke göras. De av beredningsnämnderna tillämpade, genomgående låga enhetsvärdena likaväl som det låga saluvärdet å åkerjorden inom detta län finna, som i de sakkunnigas första redogörelse framhålles, sin förklaring i de där rådande, särskilda förhållandena, ehuru det dock föreföll de sakkunniga, som om någon förhöjning av de föreslagna taxeringsvärdena vore påkallad. En sådan förhöjning har också genomförts, huvudsakligen genom av länets prövningsnämnd fattade beslut, varigenom medelvärdet per hektar åker för länets hela landsbygd bragts upp från 554 till 580 kronor. ^ Beträffande B l e k i n g e län gåvo de sakkunniga uttryck åt den uppfattningen, att för de flesta skogssocknarna i det inre av länet de av beredningsnämnderna föreslagna värdena å åkerjorden vore för låga, vilket föranlett en viss ojämnhet i taxeringen i jämförelse med angränsande kommuner i K r o n ob e r g s och K a l m a r län. Såsom redan i det föregående framhållits, har emellertid under det följande taxeringsarbetet rättelse häri i huvudsak åstadkommits genom höjning för de flesta av ifrågavarande kommuner i Blekinge län. På gränsen mellan B l e k i n g e och K r i s t i a n s t a d s län hade efter beredningsnämndernas förslag kommunerna i det förstnämnda länet genomgående de högre åkervärdena. Till en del har detta utjämnats genom förhöjning för en av de fyra gränskommunerna i Kristianstads län, men i övrigt kvarstår skillnaden oförändrad. Vid sin granskning av beredningsnämndernas förslag för K r i s t i a n s t a d s län framhöllo de sakkunniga, att det förefolle, som om i genomsnitt för länet i dess helhet och i synnerhet för dess slättbygd en viss undertaxering förefunnes, som erfordrade rättelse för ernående av likformighet med angränsande län. Särskilt visade utefter största delen av gränsen till M a l m ö h u s län kommunerna i Kristianstads län lägre medelvärden å åkern än de angränsande kommunerna i det angränsande länet. Denna ojämnhet kvarstår i det väsentliga oförändrad även efter taxeringsarbetets avslutande, och skillnaden mellan de båda länen har snarare ytterligare skärpts genom att värdet per hektar åker i medeltal för länens hela landsbygd av taxerings- och prövningsnämnderna höjts i Malmöhus län från 1 804 till 1 840 kronor men i Kristanstads län förblivit oförändrat vid 1 180 kronor. I H a l l a n d s län hava de av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdena i senare instanser undergått endast obetydliga ändringar och giva, i jämförelse med motsvarande värden för angränsande län, icke anledning till några erinringar. Detsamma kan sägas i fråga om G ö t e b o r g s och

9 B o h u s län, där visserligen de åsatta värdena i allmänhet äro höga men där dock av jämförelser med åkerjordens saluvärde samt erlagda köpeskillingar å försålda fastigheter synes framgå, att någon övertaxering i förhållande till saluvärdet icke ägt rum. Utefter gränsen mellan Ä l v s b o r g s och V ä r m l a n d s län framträdde i beredningsnämndernas förslag en betydande underlägsenhet i åkerjordens värde för alla kommuner i det senare länet. Genom senare företagen höjning av ifrågavarande värde för de tre lägst taxerade gränskommunerna i Värmlands län har denna skillnad till en del utjämnats. Av de många kommunerna på gränsen mellan Ä l v s b o r g s och S k a r a b o r g s län lågo efter beredningsnämndernas förslag de till det sistnämnda länet hörande med få undantag på en lägre nivå än grannlänets i fråga om åkerns medelvärde, vilket syntes de sakkunniga tyda på en viss ojämnhet i taxeringen. Inom båda länen har taxeringsvärdet i de följande instanserna i rätt stor utsträckning undergått förhöjning, men gränskommunernas inbördes ställning är fortfarande i huvudsak oförändrad. Genom de vidtagna höjningarna har åkerns värde per hektar i genomsnitt för länens hela landsbygd höjts i Älvsborgs län från 983 till 1 020 kronor och i Skaraborgs län från 830 till 860 kronor. För Skaraborgs län ådagalägger dock en jämförelse med åkerjordens saluvärde och med erlagda köpeskillingar, att den av de sakkunniga i deras första redogörelse anmärkta, icke obetydliga undertaxeringen alltjämt, ehuru i minskad omfattning, består. Mellan kommunerna på gränsen mellan S k a r a b o r g s och Ö r e b r o län rådde i beredningsnämndernas förslag en mycket god överensstämmelse. Genom i de följande taxeringsinstanserna vidtagna förändringar har värdet per hektar åker i Tiveds socken i Skaraborgs län höjts till 790 kronor, samtidigt som motsvarande värde i den närbelägna Ramundeboda socken i Örebro län sänkts till 510 kronor. Den härigenom uppkomna betydande skillnaden mellan de båda socknarna synes föranledd av den sistnämnda socknens avsides läge och andra särskilda förhållanden. Vid den i de sakkunnigas första redogörelse anställda jämförelsen mellan beredningsnämndernas förslag för de kommuner, som ligga utefter gränsen mellan V ä r m l a n d s , Ö r e b r o och K o p p a r b e r g s län framhöllos som särskilt anmärkningsvärda de synnerligen låga genomsnittsvärdena för åkern inom Gåsborn och Ramen i Värmlands län samt Hällefors i Örebro län. I de senare taxeringsinstanserna hava ifrågavarande värden inom nämnda kommuner såväl som inom vissa andra närbelägna kommuner i samma län underkastats en avsevärd förhöjning, varigenom de stora olikheterna till en del utjämnats. Samtidigt har det mycket höga medelvärdet för Gustav Adolf i Värmlands län sänkts med omkr. 200 kronor per hektar. Alltjämt består dock en mycket stor motsats mellan å ena sidan de höga värdena för sistnämnda kommun samt Sävsnäs och Äppelbo i Kopparbergs län och de väsentligt lägre värdena för närgränsande kommuner i Värmlands och Örebro län. Utefter gränsen mellan Ö r e b r o och V ä s t m a n l a n d s län hava de av beredningsnämnderna föreslagna värdena för kommunerna i förstnämnda län lämnats i det närmaste orubbade av taxerings- och prövningsnämnder, medan

samma värden för tre av de fyra kommunerna i Västmanlands län fått sina värden icke obetydligt sänkta. Härigenom har större jämnhet vunnits i taxeringen inom sistnämnda län, medan olikheterna gent emot grannkommunerna i Örebro län till större delen torde finna sin förklaring i rådande lokala förhållanden. Det påvisades vid de sakkunnigas tidigare granskning av beredningsnämndernas förslag, att de kommuner i norra delen av V ä s t m a n l a n d s län, som gränsade till K o p p a r b e r g s och G ä v l e b o r g s län, hade avsevärt lägre taxeringsvärden än kommunerna omedelbart på andra sidan av länsgränsen och att förhållandet i detta avseende vore likartat som för trakterna på gränsen mellan Uppsala och Gävleborgs län. Två av de ifrågavarande kommunerna i Västmanlands län hava sedermera fått sina värden höjda, men i huvudsak består alltjämt den stora skillnaden. Såsom redan framhållits i de sakkunnigas första redogörelse, försvåras i hög grad en jämförelse mellan åkervärdet i Kopparbergs och i angränsande län på grund av byggnadernas höga värde i jämförelse med den obebyggda åkerns och på grund av det olika förfaringssättet vid taxeringen av byggnaderna. I vissa distrikt har man uppskattat byggnadernas hela värde tillsammans med åkern, medan man åter i andra låtit det åsatta taxeringsvärdet för åkern avse dess värde utan byggnader och hänfört dessas värde till särskilda förmåner. Taxeringsnämnderna och länets prövningsnämnd hava icke vidtagit någon ändring i de av de olika beredningsnämnderna tillämpade beräkningsmetoderna. Till följd härav förekomma i tab. 3 för vissa socknar i Kopparbergs län mycket höga värden å särskilda förmåner, medan för andra socknar sådana förmåner icke alls förekomma eller upptagits endast till obetydliga belopp. Med undantag för de kommuner i Kopparbergs län, som gränsa till Gävleborgs län och norra Värmland, framstå emellertid de uppskattade värdena i Kopparbergs län genomgående såsom åtskilligt högre än för närbelägna kommuner i angränsande län. Det framhölls av de sakkunniga vid deras granskning av beredningsnämndernas förslag, att för G ä v l e b o r g s län en viss övertaxering i förhållande till saluvärdet syntes hava ägt rum av länets åkerjord. Sedermera har i genomsnitt för hela länet samma taxeringsvärde jiterligare något förhöjts. Invid gränsen till V ä s t e r n o r r l a n d s och J ä m t l a n d s län ligga dock medelvärdena för kommunerna i Gävleborgs län i allmänhet under motsvarande värden för närbelägna kommuner i grannlänen. Utefter gränsen mellan å ena sidan V ä s t e r n o r r l a n d s och å andra sidan J ä m t l a n d s och V ä s t e r b o t t e n s län torde förekommande avvikelser i åkerjordens värde i regel vara motiverade av rent lokala förhållanden. Skillnaderna utjämnas ytterligare därigenom, att för flera kommuner med lågt värde fastigheternas byggnader med betydande belopp ingå bland särskilda förmåner. Vid sin granskning av beredningsnämndernas förslag ansågo sig de sakkunniga böra framhålla, att på gränsen mellan V ä s t e r b o t t e n s och N o r r b o t t e n s län skillnaden mellan ägoslagens medelvärde i vissa fall förefölle

11 anmärkningsvärt stor, varvid särskilt nämndes Byske i Västerbottens län, vars medelvärden vore avsevärt lägre än för den angränsande Hortlax kommun i Norrbottens län. Dessa olikheter kvarstå i huvudsak även efter taxeringsarbetets avslutande. I fråga om så vidsträckta socknar, som det här gäller, är det dock knappast möjligt att utan en ingående undersökning på ort och ställe avgöra, huruvida de påpekade olikheterna bero på någon verklig ojämnhet i taxeringen de båda länen emellan eller möjligen hava sin förklaring i de rådande lokala förhållandena.

Arealredovisningen beträffande inägojorden. De båda faktorer, som vid fastighetstaxeringen användas för uträknande av värdet av fastigheternas inägojord, voro å ena sidan värdet per hektar av de särskilda ägoslagen och å andra sidan den totala arealen av samma ägoslag. Uppgift om varje fastighets areal skulle för fastighetstaxeringen lämnas av fastighetens ägare eller innehavare å den av honom angivna fastighetsdeklarationen. För erhållande av så noggranna arealuppgifter som möjligt såsom underlag för värderingen av fastigheterna underkastades de avgivna arealuppgifterna en detaljerad granskning av beredningsnämnderna och i viss mån även av de följande taxeringsmyndigheterna, varvid jordregistret och beskrivningarna till det ekonomiska kartverket samt vid närmast föregående fastighetstaxering lämnade arealuppgifter i främsta rummet fått tjäna som kontrollmaterial. Vid den bearbetning, som statistiska centralbyrån sedermera verkställt av deklarationsuppgifterna, visade det sig, att taxeringsmyndigheterna i stor utsträckning rättat de å deklarationerna uppgivna arealerna, varvid såväl höjningar som sänkningar förekommit, ehuru de förra varit vanligare (Jordbruksräkningen år 1927, sid. 7 ) . En sammanfattning länsvis av de arealer, som legat till grund för beredningsnämndernas taxeringsförslag, framlades i fråga om jordbruksfastigheter på landsbygden i de sakkunnigas första redogörelse, varvid även beträffande åkern en jämförelse anställdes med äldre tillgängliga arealuppgifter. Denna jämförelse funno de sakkunniga ådagalägga, att beredningsnämnderna lyckats att som grundval för uppskattning av åkerjorden erhålla i allt väsentligt fullständiga och tillförlitliga uppgifter. De ändringar, som under det fortsatta taxeringsarbetet verkställts av taxerings- och prövningsnämnderna i uppgifterna angående inägojordens areal, hava varit jämförelsevis fåtaliga och i stort sett av mycket liten betydelse för det slutliga taxeringsutfallet. Någon ny sammanräkning av fastigheternas areal hava de sakkunniga därför icke ansett sig behöva verkställa, så mycket mindre som en fullständig sammanräkning av ifrågavarande uppgifter verkställts av statistiska centralbyrån för 1927 års allmänna jordbruksräkning. Härvid har den av taxeringsmyndigheterna för varje fastighet angivna arealen varit normgivande, ehuru vissa kompletteringar och rättelser av statistiska centralbyrån däri vidtagits. 2'—,112003.

12 Vid den av statistiska centralbyrån verkställda sammanräkningen, som omfattade såväl jordbruksfastighet som annan fastighet och både landsbygd och städer, erhölls för hela landet en åkerareal av 3 715 847 hektar. De tidigare uppgifter, som närmast kunna jämföras härmed, äro dels de under åren 1913— 1920 verkställda s. k. jordbruksstatistiska lokalundersökningarna, vilka gåvo ett resultat av 3 819 571 hektar åker, dels den år 1919 verkställda arealinventeringen, enligt vilken åkerarealen uppgick till 3 781 824 hektar. 1927 års jordbruksräkning understeg alltså de båda nämnda undersökningarna med resp. 103 724 och 65 977 hektar. Beträffande övriga ägoslag äro uppgifterna icke med varandra jämförbara. För de särskilda länen är i efterföljande tabell en jämförelse i avseende på åkerarealens storlek anställd mellan 1927 års jordbruks räkning och de nyssnämnda lokalundersökningarna, vartill för vissa län tillagts uppgifter från det ekonomiska kartverket. I förhållande till de jordbruksstatistiska lokalundersökningarna visar 1927 års jordbruksräkning det största underskottet för Kronobergs, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Västernorrlands län. I alla dessa län måste tillbakagången i åkerarealen betecknas som anmärkningsvärt stor. A andra sidan visa Gotlands, Västerbottens och Norrbottens län en icke obetydlig ökning i åkerarealen, som förklaras av de i dessa län ganska omfattande nyodlingarna. I de län, som under de senare åren varit föremål för ekonomisk kartläggning, torde de därvid erhållna uppgifterna om åkerarealen vara de mest tillförlitliga, som överhuvud taget finnas, varför de till jämförelse införts i tabellen, överensstämmelsen med de från kartverket hämtade uppgifterna är genomgående god, vilket i sin mån är ett bevis för att jordbruksräkningens och fastighetstaxeringens uppgifter om åkerarealen icke kunna vara alltför oriktiga. Orsakerna till att de vid fastighetstaxeringen och jordbruks räkningen framkomna uppgifterna om åkerarealen övervägande äro lägre än de vid tidigare undersökningar erhållna kunna vara dels en faktisk tillbakagång i åkerarealen, dels att den vid de olika undersökningarna redovisade åkerarealen varit för låg vid den sista fastighetstaxeringen och jordbruksräkningen eller för hög vid de äldre undersökningarna, dels en samverkan av båda dessa orsaker. För utrönande av tillförlitligheten av de förstnämnda uppgifterna har statistiska centralbyrån under år 1930 verkställt en kontrollundersökning av de vid fastighetstaxeringen lämnade arealuppgifterna. Härvid utvaldes ett antal kommuner inom Kronobergs, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län, där överensstämmelsen med äldre uppgifter var sämst, och inom de utvalda socknarna kontrollerades varje fastighet. På grund av arealredovisningens stora betydelse även för fastighetstaxeringen återgivas här i korthet huvud resultaten av nämnda kontrollundersökning. I Kronobergs län utvaldes för kontroll Hälleberga, Linneryd, Hjortsberga, Vederslöv och Bergunda, för vilka åkerarealen enligt 1927 års jordbruksräkning avsevärt understeg de vid lokalundersökningarna erhållna uppgifterna. För alla dessa kommuner visade sig en mycket god överensstämmelse mellan jordbruksräkningen och kontrollundersökningen. På en kontrollerad areal av

13¶Jämförelse

mellan åkerarealens storlek enligt olika källor, i hektar. Jordbruksräkningen 1927

L ä n

Lokalundersökningarna 1913/20

Skillnad

2 454

160 349

166 640

6 291

154 212

157 700

3 488

178 963

184 167

5 204

252 759

251 781

133 762

137 588

+ -

978 3 826 8 926

97 387

106 313

191 673

196 045

4 372

Ekonomiska kartverket

163 052

177 839

— — — — — —

Gotlands

82 226

77 305

4 921

Blekinge

63 035

237 733

239 883

—

337 975

340 954

2 979

* 342 706

143 428 94133

144 181

105 387

207 187

226 238

19 051

323 578

344 989

9 899

159 206

201 214 163 817

163 783

168 986

4 611 5 203

107 364

111 927 114 422

4 563

105 281 67 257

7 917

95 920

4 601

9 019

Hallands

Örebro Kopparbergs

> »

112 953 97 364 66 046 100 521 56 962 Hela riket

3 715 847

47 943 3819571

- 1 0 3 724

63 795

144 591

— — — — — 6

163 543

— — — — — — -

nära 5 700 hektar visade jordbruksräkningen endast 38 hektar för lågt. Orsakerna till nedgången i jämförelse med lokalundersökningarna visade sig huvudsakligen vara, att i vissa fall den äldre uppgiften var för hög och i andra fall att en del åker under mellantiden igenlagts till bete eller vid fastighetstaxeringen varit obrukad och därför överförts till »övrig mark». — I Göteborgs och Bohus län undersöktes socknarna Ljung, Grinneröd, Tegneby, Ståla, Foss och Bro, som tillsammans visade en nedgång i åkerarealen sedan lokalundersökningarna på 17 % och en motsvarande ökning i ängsarealen. Även i detta län bekräftade kontrollundersökningen i stort sett tillförlitligheten av de vid fastighetstaxeringen avgivna arealuppgifterna, ehuru dock jordbruksräk1

Kartläggningen verkställd åren 1901—1906. —6 s D:o d:o åren 1897—1901. — 68 D:o d:o åren 4 1915—1919. — D:o d:o åren 1910—1915. — D:o d:o åren 1919—1925. D:o d:o åren 1905—1911.

ningens uppgifter ligga något i underkant. Minskningen i den redovisade arealen beror till en mindre del på igenläggning av åker till tomter, vägar och skog, men huvudsakligen på att åkern vid lokalundersökningarna blivit för högt angiven. — Inom Älvshorgs län hava undersökts dels Västra Tunhem, Holm och Brålanda tillhörande norra hushållningssällskapets område, dels Bollebygd, Källunga, Od och Alboga inom det södra sällskapets område, vilka kommuner alla visade en betydlig nedgång i åkerarealen i jämförelse med lokalundersökningarna. Av kontrollundersökningen beträffande de tre förstnämnda socknarna framgår, att de vid jordbruksräkningen erhållna arealerna synas vara så tillfredsställande, som man, utan verklig uppmätning, rimligtvis kan begära, möjligen med någon tvekan för Brålanda, där avgränsningen mellan åker och äng icke alltid blivit rättvisande. Nedgången i åkerarealen sedan lokalundersökningarna förklaras till en del av att vissa områden, som under kristiden uppodlades, sedan åter såsom mindre lämpliga igenlagts. Beträffande de fyra till södra hushållningssällskapets område hörande kommunerna har kontrollundersökningen ådagalagt, att jordbruksräkningens arealer äro för låga. P å en kontrollerad areal av något över 3 200 hektar förefinnes en brist på 358 hektar, eller 11 %. Bristen uppgives hava uppkommit därigenom, att en del mindervärdiga s. k. mader, som på grund av dålig torrläggning eller av andra orsaker icke kunnat nöjaktigt brukas, eller annan, stenbunden åkerjord, vars brukande likaledes varit förenat med stora svårigheter, icke redovisats såsom åker. — Inom Skaraborgs län hava undersökts icke mindre än 23 kommuner, utvalda bland dem, som uppvisat den största nedgången i åkerarealen från lokalundersökningarna till 1927 års jordbruksräkning. Kontrollundersökningen har givit till resultat, att jordbruksräkningens arealer med i genomsnitt 2 % understiga de faktiska, vid kontrollundersökningen erhållna, men att de dock synas vara åtskilligt tillförlitligare än de arealer, som framkommit vid lokalundersökningarna, vilka i många fall blivit för högt angivna, varjämte sedan tiden för deras utförande en del åker synes hava blivit nedlagd. — I Värmlands län gjordes Södra Ny, By, Stavnäs, Svanskog och Karlstads landskommun till föremål för kontrollundersökning, för vilka överensstämmelsen med de vid lokalundersökningarna erhållna åkerarealerna var mindre god. Härvid visade sig, att icke obetydliga arealer åker faktiskt blivit igenlagda till äng eller betesmarker, emedan de på grund av översvämningar icke kunnat besås, och att därjämte en del mera avsides belägna åkrar fått växa igen till skog. överhuvud taget har det i dessa trakter rått ovisshet beträffande rubriceringen av en del mindre god åkerjord, varvid otvivelaktigt vissa arealer, som med rätta bort räknas som åker, vid fastighetstaxeringen och den därpå byggande jordbruksräkningen upptagits som äng. Härigenom har den taxerade åkerarealen blivit något för låg. För den kontrollundersökning, vilkens resultat här i korthet angivits, hava uteslutande utvalts kommuner, där överensstämmelsen i fråga om åkerarealen med äldre uppgifter var särskilt dålig. Om vid fastighetstaxeringen mera betydande fel i åkerarealens uppskattning förekommit, borde sådana fel därför framför allt framträtt inom de kontrollerade kommunerna. Då nu kontroll-

15 undersökningen givit vid handen, att de vid fastighetstaxeringen använda arealuppgifterna visserligen i åtskilliga fall varit något för låga men att de till övervägande del visat sig ganska riktiga, synes man därav kunna draga den slutsatsen, att det vid fastighetstaxeringen i stort sett lyckats för taxeringsmyndigheterna att erhålla tillfredsställande arealuppgifter beträffande åkern, det viktigaste ägoslaget.

Jämförelse mellan jordbruksfastigheternas taxerings- och saluvärde. I de sakkunnigas tidigare avgivna redogörelse anställdes en jämförelse mellan värdet per hektar åker enligt beredningsnämndernas förslag till 1928 års allmänna fastighetstaxering och saluvärdet per hektar av samma ägoslag år 1926 enligt en av L. Nanneson för kungl. lantbruksakademiens räkning upprättad statistik. Av den ifrågavarande jämförelsen framgick, att för rikets landsbygd som helhet betraktad en mycket nära överensstämmelse rådde mellan de båda värdena, och att alltså, i enlighet med de för taxeringsförfarandet gällande föreskrifterna, det taxeringsvärde, som år 1928 åsattes åkerjorden, i genomsnitt för hela riket nära motsvarade saluvärdet. Däremot påvisades vid en mera detaljerad jämförelse, att för vissa län det åsatta taxeringsvärdet understeg saluvärdet, medan detsamma å andra sidan i åtskilliga andra län låg över sistnämnda värde. En annan möjlighet till jämförelse mellan jordbruksfastigheternas taxeringsoch saluvärden föreligger genom en av särskilda utskottet vid 1930 års riksdag verkställd utredning angående köpeskillingar och taxeringsvärden å lagfarna fastigheter å landsbygden inom Malmöhus, Östergötlands, Skaraborgs, Västmanlands, Gävleborgs och Västerbottens län. 1 Undersökningen grundade sig på från rikets hovrätter för ändamålet särskilt införskaffade utdrag av de i lagfartsprotokollen förefintliga uppgifterna angående under åren 1921—1929 lagfarna egendomars köpeskillingar och taxeringsvärden. För de fastigheter, å vilka lagfart sökts under år 1929, grunda sig taxeringsvärdena på 1928 års allmänna fastighetstaxering, varför de i detta sammanhang äro av intresse. Beträffande jämförbarheten mellan fastigheternas taxeringsvärden och köpeskillingar framhålles i den åberopade utredningen, att, enligt bestämmelserna vid 1928 års fastighetstaxering, visserligen taxeringsvärdet, med undantag för skogsmark och växande skog, skulle motsvara fastigheternas allmänna saluvärde, men att dock, även där vid taxeringen det åsatta värdet så nära som möjligt anpassats efter saluvärdet, full motsvarighet mellan de båda värdena icke alltid förefunnes. Anledningen härtill vore, att i köpeskillingen stundom inginge värdet av vissa nyttigheter, såsom utsådd säd, vissa på egendomen förefintliga fasta maskiner o. d. samt inneliggande förråd av foder och gödsel, som icke vore inräknat i taxeringsvärdet. Värdet härå medförde i sådana fall en höjning av köpeskillingen utöver taxeringsvärdet, som i utredningen uppskattades till omkring 10 % av den normala köpeskillingen. I trakter med rik1

Särskilda utskottets utlåtande nr 2, år 1930, Bilaga B.

16 h g tillgång på skog förryckes därjämte jämförbarheten i viss mån av den omständigheten, att skogen icke taxeras efter sitt saluvärde och att det värde, som efter fastställda beräkningsgrunder åsättes skogsmark och växande skog, i regel torde ligga under det faktiska saluvärdet. Från nämnda utredning återgivas i följande tabell uppgifter angående köpeskillingar och taxeringsvärden för fastigheter, å vilka lagfart sökts under år 1929, varvid den i utredningen verkställda uppdelningen på egentliga jordbruksfastigheter och avsöndrade lägenheter bibehållits. Fastigheter, som gått i köp mellan närskylda och för vilka i många fall köpeskillingen torde bestämmas efter andra grunder än gällande saluvärde, hava här icke medtagits. Köpeskillingar

och taxeringsvärden för på landsbygden belägna vara lagfart sökts är 1929.

fastigheter,

Överpris

Antal fastigheter

KöpeTaxeringsskillingar, värden, kr. kr.

. .

745 1250 570

9 575 900 8393 600 1 182 300 18 282 100 15 833 700 2 448 400 5 975 700 5 575 800 399 900

14-1 15-5 7-2

Avsöndrade lägenheter: Köp, avslutade år 1928 » > l:a halvåret 1929 . . » > 2:a » > . .

161 341 208

984 000 1 856 500 1 260 600

17-3 18-8 17-4

Egentliga jordbruksfastigheter: Köp, avslutade år 1928 . . . . > > l:a halvåret 1929 . . >

2:a

838 500 1 562 100 1 073 700

kr.

145500 294 400 186 900

i % av taxeringsvärdet

Det framgår av den i ovanstående tabell anställda jämförelsen, att ifråga om egentliga jordbruksfastigheter vid de köp, som avslutats under år 1928, köpeskillingarna överstigit taxeringsvärdet med 1 4 l % och vid köp under första halvåret 1929 med 15-5 %. Under senare halvåret 1929 stannade det erlagda överpriset, på grund av nedgång i egendomsvärdena, vid 7'2 % av taxeringsvärdet. De för de båda förstnämnda tidsperioderna framlagda procenttalen, som äro närmast jämförbara med förhållandena vid 1928 års fastighetstaxering, synas giva vid handen, att det åsatta taxeringsvärdet legat något under det allmänna saluvärdet, även om skillnaden, om hänsyn tages till vad ovan anförts angående den begränsade jämförbarheten mellan de båda värdena, icke kan sägas vara så synnerligen stor. För de i samma tabell upptagna avsöndrade lägenheterna överstiga köpeskillingarna de åsatta taxeringsvärdena med omkring 18 %, eller något mera än för de egentliga jordbruksfastigheterna. Inom de olika, av utredningen berörda länen växla emellertid förhållandena i ifrågavarande avseende avsevärt. Detta belyses närmare av följande tabell, som för egentliga jordbruksfastigheter anger, huru mycket den erlagda köpeskillingen över- eller understiger taxeringsvärdet.

17¶Malmöhus län Östergötlands > Skaraborgs > Västmanlands > Gävleborgs > Västerbottens >

Köp, avslutade

år 1928

l:a halvåret 1929

2:a halvåret 1929

+ 13"1 + 7'6 + 28"5 + 15'6 + 0-9 + *1

+ 1*6 + 20* + 287 + 7 7 + *2 + 11"6

+ f'\ + 1W + 141 " +

Ovanstående sammanställning överensstämmer i huvudsak med den redan i de sakkunnigas tidigare redogörelse anställda jämförelsen för de särskilda länen mellan åkerjordens salu- och taxeringsvärde och bekräftar den där gjorda iakttagelsen, att taxeringsvärdena i Skaraborgs och Östergötlands län åtskilligt understiga saluvärdena men att de å andra sidan i Gävleborgs län äro jämförelsevis höga.

Särskilda förmåners värde. I det åsatta taxeringsvärdet å jordbruksfastighet ingår även i viss utsträckning värde å särskilda förmåner, som för rikets landsbygd av beredningsnamnderna uppskattats till nära 87 milj. kronor och som i senare instanser icke undergått några mera avsevärda förändringar. P å grund av nämnda värdes i och för sig avsevärda belopp och med hänsyn särskilt till den redan i den första redogörelsen påvisade omständigheten, att i vissa fall bland särskilda förmaner inräknats en betydande del av byggnadsvärdet, medan detta i andra fall helt inbegripits i åkervärdet, har det ansetts påkallat att något närmare undersöka, vilka taxeringsobjekt, som ingå bland särskilda förmåner. För detta ändamål hava deklarationerna för jordbruksfastighet från fjorton län underkastats en särskild bearbetning med specifikation av värdet å olika slag av särskilda förmåner. De värden, som för bearbetningen hämtats frän deklarationerna, äro de av taxeringsnämnderna beslutade. Det har emellertid icke varit möjligt att för de för bearbetningen utvalda länen erhålla en fullständig specifikation av ifrågavarande förmåner, då i många fall dessas^ art icke närmare angivits i deklarationerna. I den utsträckning en bearbetning v a n t möjlig, återgivas resultaten länsvis i tab. 4, där de särskilt uppskattade förmånerna efter sin art fördelats på femton olika kolumner samt därjämte, i de fall där förmåner av mera än ett slag åsatts ett gemensamt värde, sistnämnda värden redovisats i en särskild kolumn. Slutligen har i tabellens sista kolumn angivits det totala värdet av alla särskilt taxerade förmåner. Genom jämförelse mellan sistnämnda belopp och summan av de specificerade förmånernas värde möjliggöres ett bedömande av den i tabellen framlagda redovisningens fullständighet. Enligt den åberopade tabellen uppgår det totala värdet av de särskilda iormånerna inom de 14 undersökta länen till 50 milj. kronor. Härav har det lyckats erhålla specificerade uppgifter beträffande förmåner till ett värde av sam-

18 manlagt nära 23 milj., eller icke fullt hälften av det totala värdet. skaffenheten fördela sig förmånerna till sitt värde på följande sätt: Byggnader Fiske och jakt Vattenfall Grus- och lertäkt Stenbrott

Torvtäkt Trädgård Industrianläggning o. d Gott lä e S Husbehovsskog Fri elektrisk energi Bete

Skog å annan mark Arrenden

Fiskdammar Övriga förmåner . . • Förmåner av olika slag Summa

Efter be-

Kronor 11914 300 3 566 300 1151800 374 400 210300 127100 135 000 53 100 229 900 120 700 271 900 39 600 82 000 122100 231 600 282 400 4 020 900 22933400

Motsvarande fördelning för vart och ett av de undersökta länen återfinnes i tab. 4. Såsom av ovanstående sammanställning framgår, uppgår det i de särskilda förmånerna inräknade värdet å byggnader till 11-9 milj. kronor, eller något mera an hälften av de specificerade förmånernas sammanlagda värde, vartill kominer, att i värdet av förmåner av olika slag ingår värde av byggnader till 'betydande belopp. Angående de jordbruksfastigheter, för vilka någon del av byggnadernas värde uppskattats bland särskilda förmåner, lämnas mera detaljerade uppgifter i tab. 5. De ifrågavarande fastigheterna ha där fördelats på två grupper, med högst 10 hektar åker och med mera än 10 hektar, och för var och en av dessa angives antalet fastigheter, åkerns areal och värde samt det särskilt åsatta värdet a byggnaderna. Inom den förstnämnda gruppen med de mindre fastigheterna utgör antalet fastigheter 3 926 med en åkerareal av sammanlagt 8 394 hektar vars värde oavsett de särskilt uppskattade byggnaderna uppgår till 11-4 milj kronor. Härtill kommer så byggnadernas tilläggsvärde med nära 7-6 milj. kronor, varigenom det ursprungliga värdet per hektar av åkern, 1 361 kronor, om det sistnämnda värdet tillägges, höjes till icke mindre än 2 250 kronor, eller med 65 %. De i tabellen inbegripna fastigheterna med mera än 10 hektar åker äro till antalet endast 292 st., men deras åkerareal utgör 8 829 hektar, och åkerns värde uppgår till 104 milj. kronor, vartill kommer det särskilt uppskattade värdet å byggnaderna med 4-4 milj. kronor. Tillägges sistnämnda värde till åkerns ursprungliga värde, höjes för nu ifrågavarande fastigheter värdet per hektar åker från 1 178 till 1 682 kronor, eller med närmare 43 % l i r a g a om fastigheterna inom den högre storleksgruppen torde i regel värdet

19 å normalt bostadsbestånd vara uppskattat tillsammans med åkern, och det bland särskilda förmåner inräknade byggnadsvärdet alltså utgöras av byggnader, som varit större eller dyrbarare, än som för jordbrukets bedrivande ansetts erforderligt. Detsamma gäller givetvis i viss mån även de mindre fastigheterna, men ifråga om dem förekommer det uppenbarligen därjämte, att taxeringsmyndigheterna stundom hänfört hela eller åtminstone större delen av byggnadsvärdet under särskilda förmåner.

IL Särskild undersökning av taxeringsutfallet för skogsmark och växande skog samt »övrig mark» m. m. på landsbygden. Sammanfattning av instruktion för värdering av skogsmark och växande skog jämlikt förordningen 27 juni 1927. Jämlikt instruktionen skola särskilda värden beräknas för skogsmark och växande skog. Som skogsmark värdesättes arealen till skogsbörd duglig mark, bestämd enligt därför givna anvisningar. Som skogsmark skall — förutom den egentliga skogsmarken — taxeras skogbeväxt hagmark eller betesmark, även om betestillgången är det väsentliga och skogsproduktionen av underordnad betydelse, för såvida icke ifrågavarande hagmark eller betesmark är att betrakta såsom betesvall under ordnad skötsel. I senare fallet taxeras marken såsom betesvall med särskild uppskattning av värdet av växande träd å densamma. Varken betesvall eller s. k. »annan betesmark», d. v. s. betesmark, som ej är skogsbevuxen och ej är att anse såsom betesvall, taxeras såsom skogsmark, utan skall värdet av sådan mark ingå i fastighetens jordbruksvärde i övrigt. Till skogsmark räknas dessutom ljungmark och annan utmark, som av ålder ligger skoglös, såframt den kan anses lämpa sig för skogsproduktion. Däremot skall icke som skogsmark taxeras »övrig mark», varmed avses mossar, myrar, berg, fjällmark och annan dylik mark, som på grund av klimatiska förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist hos marken eller de lösa jordlagrens ringa djup är av den beskaffenhet, att någon egentlig skogsproduktion där icke kan påräknas. För taxeringen av »övrig mark» har i anvisningarna till 6 § i förordningen 27 juni 1927 om allmän fastighetstaxering 1928 angivits, att även om sådan mark endast har ringa avkastningsförmåga ur skoglig synpunkt, den dock regelmässigt på grund av användbarhet ur andra synpunkter har något — större eller mindre — värde, vilket — liksom förenämnda betesmarksvärden — skall beaktas vid värdesättning av fastigheten i övrigt. De faktorer, som inverka vid värderingen av skogsmarken, äro den normala årliga virkesavkastningen uppskattad i kubikmeter fast mått på bark per hektar såsom uttryck för markens virkesproducerande förmåga (bonitet), samt värdet i penningar av denna avkastning (rotvärde). Boniteten eller skogsmarkens normala avkastningsförmåga skall beräknas efter den årliga avkastning, som anses kunna erhållas vid ett efter rationella grunder bedrivet skogsbruk och under antagande, att marken är beväxt med

?1 ett tillfredsställande och å behöriga åldrar fördelat virkesförråd (normal skogstillgång). Normala avkastningsförmågan skall bestämmas utan hänsyn till, om befintlig skogstillgång är normal eller icke. Förekomsten av ett onormalt stort virkesförråd, vilket under den närmaste tiden kommer att lämna större avkastning än den normala, eller i motsatt fall, ett virkesförråd, som under en tid framåt kommer att lämna mindre avkastning än den normala, får sålunda icke inverka vid bedömandet av den normala årliga virkesavkastningens ^ storlek. Vidare är att märka, att den normala avkastningen skall grundas på den genomsnittliga virkesproducerande förmågan hos hela skogskomplexet och sålunda icke allenast hos en mindre del av detsamma. — Till den normala avkastningen skall räknas jämväl virke till husbehov. Jämlikt instruktionen skall bete å skogsmark uppskattas, men för skogar under rationell skötsel allenast, där betet plägar utnyttjas, och upptages betesvärdet då till den storlek, som kan ernås, utan att intrång på det rationella skogsbruket göres. Kan därvid på grund av betets utnyttjande skogen ej lämna den avkastning, som förutsatts vid bestämmande av värdet å skogsmarken för enbart skogsproduktion, skall betesvärdet sättas så mycket lägre än det verkliga, att totalvärdet icke blir högre än om betet upptagits till sitt verkliga värde och marken såsom skogsproducerande värderats med hänsyn till den genom betet minskade skogsavkastningen. ' Rotvärdet skall beräknas efter virkets nettovärde per kubikmeter å rot enligt de priser, som för liknande sortiment under åren 1922—1926 i genomsnitt varit å orten gällande, och får sålunda icke de vid taxeringens utförande gällande priserna ligga till grund för värdesättningen; icke heller få de priser, som tilläventyrs på grund av mer eller mindre onormal sortimentssammansättning hos avkastningen erhållas, inverka vid åsättande av rotvärdet. Genom värdering av den normala årliga avkastningen efter det beräknade rotvärdet erhålles ett bruttovärde för avkastningen, från vilket medgivits avdrag för förvaltningskostnader, i regel med 25 %, i vissa fall med upp till 50 %. Det nettovärde, som därefter framkommer, kapitaliseras efter 5 °A. Av kapitalvärdet, 20 reducerade årsavkastningar i värde, skola 3-5 årsavkastningar utgöra värdet av skogsmarken per hektar, medan resterande 16-5 årsavkastningar skola motsvara värdet av den växande skogen vid normal skogstillgång. De efter dylika grunder bestämda normalvärdena för skogsmark och växande skog hava för olika boniteter och rotvärden i instruktionen sammanställts i en tabell. Växande skog skall värdesättas med hänsyn till det skick, vari den faktiskt befinner sig, och till den därav betingade värdeavkastning, som för framtiden kan uttagas under förutsättning av en rationellt driven hushållning. Då normal skogstillgång, d. v. s. att virkesförrådets fördelning på olika åldrar är normal, samt att den beräknade normala avkastningen genast kan uthålligt uttagas, mera sällan förefinnes, måste normala skogsvärdet i regel korrigeras för de avvikelser, den faktiskt rådande skogstillgången företer. Som mått å dessa avvikelser har valts relativa skogstillgången, som utgör en korrektionsfaktor å normala skogsvärdet (för normal skogstillgång är relä-

A tiva skogstillgången således = 1). Om den värdeavkastning, som ur det förhandenvarande virkesförrådet rationellt bör uttagas, understiger den normala, skall det för normal skogstillgång angivna värdet jämkas nedåt till 0-9, 0-8, 0'7 o. s. v. av det normala (relativ skogstillgång 0-9 e t c ) . Skulle däremot den värdeavkastning, som kan erhållas ur skogen, överstiga den normala, jämkas skogsvärdet uppåt till 1*1, 1-2, 18 o. s. v. av det normala (relativ skogstillgång 1-1 e t c ) .

Redogörelse för genom länsstyrelsens försorg framlagda anvisningar för taxering av skogsmark och växande skog vid 1928 års allmänna fastighetstaxering. Erfarenheter från 1922 års allmänna fastighetstaxering. Grunderna för 1928 års allmänna fastighetstaxering beträffande skogsmark och växande skog äro i princip desamma som för 1922 års fastighetstaxering. Ur framlagda redogörelser över granskning av taxeringsutfallet kunna såsom mera väsentliga erfarenheter av 1922 års fastighetstaxering framhållas följande : Arealen skogsmark blev icke alltid tillfredsställande uppskattad på grund av, bland annat, en viss benägenhet att redovisa den som mindervärdig »övrig mark». Skogsmarkens virkesproducerande förmåga (boniteten) blev sannolikt stundom ojämnt bedömd och därvid särskilt underskattad för bondehemmanens skogar inom vissa trakter. Värdet per kbm. av den normala årliga virkesavkastningen (rotvärdet)' blev på sina håll felaktigt uppskattat genom att hänsyn icke togs till den oftast förekommande skillnaden mellan den aktuella och normala virkesavkastningens rotvärde och till medeldrivningskostnaderna för skogen. Relativa skog stilig äng en beräknades sannolikt stundom mindre efter faktiska förhållanden än vad som varit möjligt. Dessa erfarenheter från 1922 års fastighetstaxering hava varit av värde vid förarbetena till 1928 års taxering. Förarbeten till 1928 års fastighetstaxering, speciellt länsstyrelsens anvisningar. ^ I överensstämmelse med 17 § i förordningen 27 juni 1927 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1928 ålåg det länsstyrelse, bland annat, att vid sammanträde med ordförandena i beredningsnämnderna och fastighetstaxeringsnämnderna på länets landsbygd m. fl. framlägga förslag till s. k. hjälptabell och de särskilda anvisningar för verkställande av taxering av skogsmark och växande skog, som kunde finnas erforderliga för en riktig tillämpning av de föreskrivna taxeringsgrunderna. Från flera håll hade i samband med förarbetet till 1928 års fastighetstaxering uttalats önskemålet, att före sammanträdet inför länsstyrelsen, som skulle äga rum senast 25 oktober 1927, till befordrande av enhetlighet och jämn-

23 het i taxeringen ett möte med landskamrerarna i riket samt med ett antal i fråga om taxering av skogsmark och växande skog sakkunniga personer skulle äga rum. E t t sådant sammanträde ägde också enligt Kungl. Maj:ts förordnande rum i Stockholm den 5—8 oktober 1927. Mötet enades om vissa, på grundval av de sakkunnigas överläggningar vilande uttalanden rörande taxeringen av skogsmark och växande skog. Dessa uttalanden berörde, bland annat, skogsmarkens virkesproducerande förmåga, beräknad sortimentssammansättning å normala skogsavkastningen och däremot svarande omloppstider, bruttopriser för olika sortiment samt rotvärdet för normala skogsavkastningen, reduktionstal för beräkning av verklig virkesmassa på bark i rått tillstånd samt relativa skogstillgången. Av riksskogstaxeringsnämnden hade till mötet jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag i samråd med domänstyrelsen utarbetats och framlagts redogörelse, berörande, bland annat, utmarkens fördelning å skogsmark och »övrig mark», skogsmarkens genomsnittliga bonitet, virkesförrådets genomsnittliga storlek och åldersklassfördelning. De resultat, som mötesförhandlingarna gåvo, torde få anses hava motsvarat förväntningarna, vilket. bland annat, bestyrkes av en jämförelse mellan inom de olika länen utgivna anvisningarna till 1922 och 1928 års fastighetstaxeringar. I dessa anvisningar hava intagits, bland annat, sådana med hänsyn till de särskilda förhållandena inom ett län avpassade, liksom eljest ur skoglig synpunkt kompletterande uppgifter, som av olika skäl icke kunnat inrymmas i en författning, men för vilka likväl anvisningar och föreskrifter böra lämnas för taxeringen. Dessa anvisningar hava granskats av de sakkunniga, och lämnas i det följande en redogörelse för resultatet av denna granskning. Allmänt rörande anvisningarnas natur. Anvisningarna hava självfallet växlat för olika län, icke blott med hänsyn till förekommande sifferuppgifter om bonitet och rotvärde m. m. utan även med hänsyn till de spörsmål, som på grund av olika skogliga förhållanden m. m. ansetts fordra sin särskilda behandling. Vad som däremot förtjänar uppmärksammas, är den olika natur från nästan bindande föreskrifter till endast knapphändiga uppgifter, lämnade i föredragsform eller annorledes och utan uttalanden från länsmötets sida till ledning vid taxeringen, som de olika anvisningarna förete. Inom vissa län synes sålunda hava förfarits så, att länsstyrelsen med stöd av vid länsmötet fastställda grunder utfärdat så långt möjligt bindande anvisningar samt särskilda uppgifter till ledning vid taxeringen. Inom andra län åter hava givits mera knapphändiga anvisningar och underlåtits att vid länsmötet göra uttalande rörande t. ex. frågan om sortimentsklassindelningen vid rotvärdets beräknande eller om hjälptabell. Avsikten med bestämmelserna i 17 § i förutnämnda förordningen om taxeringsmyndigheter torde dock få anses vara, att beslut om hjälptabell och särskilda anvisningar till ledning för taxeringen så vitt möjligt skola fattas vid sammanträdet inför länsstyrelsen, och att anvisningarna på grundvalen av sammanträdet skola för åstadkommande av enhetlighet givas i en för taxeringsarbetet så långt möjligt bindande form.

24 Redogörelse för avvikelser i anvisningarna m. m. Areal skogsmark, »övrig mark» och skogsbete. De av riksskogstaxeringsnämnden framlagda siffrorna rörande utmarkens fördelning på skogsmark och »övrig mark», hava i regel utnyttjats och stundom kompletterats med uppgifter från domänstyrelsens jämlikt 16 § i förutnämnda förordning utförda förhandstaxeringar, ävensom särskilda utredningar för vissa delar av ett län eller t. o. m. för olika kommuner. Inom ett län med förhållandevis likartad markbeskaffenhet har t. o. m. angivits, att högre avdrag än 20 % för »övrig mark» icke skulle medgivas, utan att verklig utredning härom företeddes. Frågan om värdet på »övrig mark» blev icke närmare behandlad vid mötet i Stockholm och har endast undantagsvis berörts i de olika anvisningarna. I några fall har visserligen framhållits, att en viss betesavkastning kan erhållas från sänka marker etc, och i ett annat fall har värdet å sådan mark angivits växla från 20 kronor till lägre för hektar, men några mera detaljerade anvisningar till ledning för beskattningsnämnderna förekomma i regel icke. Inom ett län har i anvisningarna »övrig mark» definierats på ett sätt, som torde hava lett till ojämnhet i taxeringen. Det har nämligen angivits, att mark, som icke kan lämna mer än 0'8 kbm. per hektar och år, är att hänföra till »övrig mark». Som komplettering härtill upplyses, att »till impediment hänföres all skogsmark med lägre avkastningsförmåga än 0'8 kbm. per hektar». E t t sådant uttalande har knappast stöd i författningen och torde leda därhän, att mark, som i andra län blir redovisad som skogsmark och bör vara skogsmark, i detta län blir redovisad som mindervärdig »övrig mark». I tabell I i instruktionen för värdering av skogsmark och växande skog har nämligen angivits 0*5 som lägsta bonitet (närmaste högre boniteter äro därtill 075 och 1-00, ej 0-80). Vid boniteringen för fastighetstaxeringen åsättes icke den ideala boniteten utan den bonitet, som i genomsnitt kan uppnås i praktiken. 1 En ideal virkesproduktion av 1 kbm. per hektar och år anses härvid i praktiken kunna motsvara en produktion av lägst 0-5 kbm. Med hänsyn härtill är det också som tabellen utsträckts till bonitet 0-5. Uttrycket »lämna mer än 0'8 kbm.» är dessutom mycket svävande; skulle härmed icke avses skogsproducerande förmågan utan den kvantitet virke, som kan tillgodogöras, bleve anvisningen än mer missvisande. Författningen innehåller ganska utförliga föreskrifter för uppskattningen av skogsbetet. I regel hava dessa icke heller kompletterats med särskilda anvisningar inom de olika länen. Enligt författningens bestämmelser skall betet i varje fall uppskattas, så framt det plägar utnyttjas. Oaktat detta har emellertid i ett mellansvenskt län angivits i anvisningarna, att skogsbetet — som således anses förekomma — i allmänhet ej bör värdesättas. I ett angränsande län däremot har betet å inhägnad skogsmark, s. k. hagmark, vilket bete är att hänföra till skogsbete, i exempel beräknats till 30 kronor per hektar. . ' F Ö r j M 1 1 : l n d e t m e l l a n > n » r m a l a » och »ideala, boniteten (Bn BJ har ansetts kunna uttryckas i följande ekvation: Bn = Bi 0.78-0.28, vilket för normal bonitet 0.5 ger ideal bonitet 1.0.

25 Skogsmarkens virkesproducerande förmåga (boniteten). Någon anledning att befara ojämnhet i taxeringen på grund av den varierande form, i vilken anvisningar om boniteten givits, eller på grund av bristande anvisningar härutinnan, synes icke föreligga. Det må dock framhållas, att det till en kommande fastighetstaxering likväl skulle vara av fördel, om anvisningarna så långt möjligt gåves en mera enhetlig form än nu är fallet. Värdet per kbm. av den normala årliga virkesavkastningen (rotvärdet). E t t av Stockholms-mötets viktigaste uppgifter var att försöka vinna enhetliga, lätt tillämpliga grunder för bestämmande av rotvärdet för normala virkesavkastningen. Man enades härvid om att för varje län eller stundom för delar av län anvisa en efter så vitt möjligt samma grunder för hela riket upprättad schablon för normalavkastningens sortimentsfördelning vid viss omloppstid. Härefter skulle genomsnittligt erhållna priser liksom reprensentativa avverkningskostnader ligga till grund för beräkningen av rotvärdet. För beräkning av detta erfordrades även anvisningar om reduktionstal för omvandling av timmer, mätt i toppmått, ved, mätt i löst mått etc, till fast, verklig massa på bark, mätt i rått tillstånd. Den schabloniserade sortimentsklassindelning, som Stockholms-mötet anvisade, synes också i det huvudsakliga, ehuru icke alltid, blivit följd inom de olika länen. I anvisningarna för vissa län har sålunda frågan om Stockholms-mötets schabloniserade sortimentsklassindelning icke alls berörts, i andra har en något avvikande klassindelning blivit tillämpad. För Norrbottens och Västerbottens län kommer rotvärdet härigenom att mera närma sig det aktuella rotvärdet än normalavkastningens rotvärde. För de nordligare länen hava i regel anvisningarna hänvisat till kustpriserna som utgångspunkt för beräkningen av rotvärdet. För dessa län med endast obetydlig lokal avsättning torde också rotvärdet lämpligast bestämmas med utgångspunkt från kustpriser eller vid större skilje gällande priser för olika sortiment. Det bör måhända likväl icke förbises att, särskilt i mera tätt bebyggda orter av dessa län, även kan finnas en lokal marknad för så stor del av normala virkesavkastningen, att rotvärdet i någon utsträckning kan vara beroende därav. Det vore önskligt, att, bland annat, de exempel för beräkningen av rotvärdet, liksom de uppgifter för reduktion från löst till fast mått m. m., som böra ingå i anvisningarna, göras mera enhetliga. Givetvis måste likväl dessa växla för olika förhållanden i riket. För närvarande erbjuder en jämförelse av de olika anvisningarna i detta avseende vissa svårigheter. En annan, för vissa län betydelsefull fråga må här beröras. I ett län synes man i anvisningarna hava utgått ifrån att under enahanda förhållanden med hänsyn till belägenhet, bonitet etc, samma rotpris skulle tillämpas för normala skogsavkastningen vare sig ägaren vore staten, bolag eller enskild. I ett annat län har man emellertid givit uttryck åt den uppfattningen, att rotvärdet för de minsta skogsgårdarna borde sättas något lägre än för större skogsegendomar under i övrigt lika förhållanden, därför att å de förstnämnda åtgången av virke till husbehov vore relativt stor, under det att möjligheten

26 att utfå högsta salupris vore mindre. Frågan om husbehovsvirkets verkliga värde och de gynnsamma avsättningsförhållandena för detta virke är här icke tillräckligt uppmärksammad och måste den olika uppfattning, som här kommit till synes, giva ojämnhet i taxeringen såväl inom länet som vid jämförelse med andra län. I några län hava i anvisningarna angivits rotvärden för olika medeldrivningsavstånd, med tillägg att för välbelägna skogar — i närheten av städer och större samhällen — rotvärdet borde höjas med 0-50—1-00 kronor per kbm. I enlighet härmed skulle de närmaste skogarna omkring en stad åsättas högre rotvärde än som betingades enbart med hänsyn till drivningsvägens längd. I stället borde väl avsikten med tillägget hava varit att korrigera de givna länsmedeltalen för alla drivningslägen, från vilka avsättning beräknats till sådan ort, där de för länet högsta virkespriserna erhållas. Ifrågavarande föreskrifter synas överhuvud taget stundom hava givit anledning till missuppfattning. I några län hava hjälptabellerna angivit rotvärden på t. ex. 6-25 och 675, medan författningen för värden över 6 kronor endast medgiver intervall på lägst 50 öre. I de fall de förra rotvärdena i strid med författningen kommit till användning, hava desamma således förorsakat ojämnhet i taxeringen i förhållande till andra län. Relativa skogstillgången. Då relativa skogstillgången är den värdebestämmande faktor, om vilken mesta diskussionen torde hava förekommit, är det naturligt, att anvisningarna rörande denna faktors bestämmande uppvisa ganska stora växlingar såväl ifråga om utförlighet som beträffande de detaljer i bestämningen, som ansetts mest värda att uppmärksammas. Endast ett fåtal län hava underlåtit att lämna anvisningar eller endast lämnat knapphändiga sådana utöver instruktionens föreskrifter. I flera fall har emellertid begreppet relativ skogstillgång icke givits den värdebetonade karaktär, som borde hava kommit till uttryck. Man har t. ex. utgått ifrån att för en skog med normal åldersklassammansättning är relativa skogstillgången lika med relativa kubikmassan (d. v. s. faktiska kubikmassan i förhållande till den normala vid den för skogen gällande omloppstiden), i vilket fall relativa skogstillgången kan variera i samma mån virkesförrådet hålles högre eller lägre genom en jämn, större täthet, respektive gleshet hos skogsbestånden i olika åldrar. Då ett dylikt skogstillstånd icke är regel, har det sedan gällt att ge anvisning för de vanligast förekommande fall, då skogen har en onormal sammansättning. Därvid hava anvisningarna i flera fall varit mindre lyckligt formulerade. Man har t. ex. nöjt sig med att i exempel visa de justeringar i relativa kubikmassan, som under olika förutsättningar kunna anses erforderliga, men slutligen fallit tillbaka på denna såsom en allmängiltig utgångspunkt för relativa skogstillgångens bestämmande. Enklast har korrektionen vid onormal ålderssammansättning angivits genom faktiska medelåldern i förhållande till den normala vid för länet gällande omloppstid. Endast i något fall hava anvisningar av denna förrådsbetonade karaktär berört

27 onormal sortimentssammansättning och den justering av relativa kubikmassan, som för sådant fall erfordras. Med anvisningar av detta slag når man visserligen fram till närmevärden för relativa skogstillgången, vilka under vissa förhållanden kunna vara tillfyllest, men det borde dock hava framhållits, att bestämningen av relativa skogstillgången bör innebära en värdering i penningar av det faktiska förrådet med hänsyn till dess uthålliga värdeavkastning; det värde, som därvid erhålles, sättes i relation till det normala skogsvärdet. Av de anvisningar, som klart fastslå värdekaraktären hos relativa skogstillgången, hava vissa likväl avfattats väl knapphändigt. I flera fall har icke tillräckligt beaktats den inverkan på relativa skogstillgången, som bestämmes av tidpunkten för värdeavkastningens utfallande under en längre följd av år. Man har t. ex. nöjt sig med ett bedömande av värdeavkastningen »för den närmaste framtiden» eller »för de närmaste 20 åren» i stället för att utsträcka beräkningen till en något längre tid, vilket kan vara nödvändigt. (Se härom bland annat i en utredning av docenten vid skogshögskolan L. Mattson-Mårn i Svenska Skogsvårdsföreningens tidskrift Skogen, H. 19 år 1927.) Även om det måste anses vara av betydelse, att tidsmomentets inverkan på avkastningens kapitalvärde på så sätt klarlägges, må medgivas, att i det praktiska taxeringsarbetet det torde höra till undantagen, att deklarationshandlingarna innehålla sådana uppgifter, som kunna tjäna till ledning för en tillämpning i detalj av rent matematiska principer i förevarande avseende. Kännedomen om dessa torde likväl för taxeringsarbetet utgöra ett mera allmänt principiellt underlag för relativa skogstillgångens bedömande. I vissa sydsvenska län hava anvisningarna innehållit sifferuppgifter för exakt beräknad relativ skogstillgång för helt jämnåriga ungskogar av olika åldrar. Denna skogstyp är icke så sällan förekommande och behovet av sådana beräkningar för olika omloppstider torde väl motivera deras plats i liknande anvisningar framdeles för allmän fastighetstaxering, åtminstone i södra Sverige. Om än de sakkunniga, som nämnts, anse, att de olika länens anvisningar liksom de uttalanden, som gjordes vid Stockholms-mötet, i huvudsak varit till god ledning för taxeringsarbetet, skulle dock till en kommande allmän fastighetstaxering vara av betydelse att ytterligare uppmärksamhet ägnades här föreliggande frågor liksom ock taxeringsarbetets organisation, anställandet av sakkunniga biträden m. m. Undersökningsmaterialet. Gruppering av materialet. Det material, som legat till grund för föreliggande undersökning, har huvudsakligen utgjorts av de i 23 § punkt d) samt 32 § första stycket i förordningen 27 juni 1927 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1928 omförmälda protokoll och längder, vilka skola föras av fastighetstaxerings- och fastighetsprövningsnämnderna. Därjämte hava i vissa B—312003.

28 fall, där dessa längder varit otydligt eller bristfälligt förda, de i förutnämnda förordning 13 § 1 mom. sista stycket omförmälda deklarationsblanketterna, införskaffats. De för varje kommun förda längderna innehålla för varje fastighet, bland annat, uppgifter angående areal skogsmark, »övrig mark» och »annan betesäng», värdet av skogsmarken och den växande skogen, bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång. Redan tidigare har erinrats om, att den utredning, som verkställts för utrönande av likformigheten och jämnheten i taxeringen av skogsmark och växande skog, omfattar rikets landskommuner (ej stadskommuner), samt att samtliga vid bearbetningen framkomna uppgifter hänföra sig till fastighetstaxerings- och fastighetsprövningsnämndernas beslut, varför hänsyn icke kunnat tagas till i kammarrätten eventuellt vidtagna ändringar. Av det sagda framgår, att primärmaterialet medgivit sammanställningar för varje kommun. Då emellertid en allmän jämförelse kommunerna emellan, för utrönandet av likformigheten och jämnheten i taxeringen, skulle stöta på betydande svårigheter, beroende i främsta rummet på det stora antalet kommuner inom riket, vilket i hög grad skulle äventyra överskådligheten, hava i huvudsak jämförelserna gjorts mellan större områden, nämligen taxeringsdistrikt 1 och län. En annan bidragande orsak till detta förfaringssätt är, att vid bearbetningen för små kommuner med ett litet antal fastigheter vid beräkningen av sammanställningarnas medeltal en viss ojämnhet kan göra sig gällande, vilken ojämnhet inom taxeringsdistrikten, där antalet fastighetsägare i de flesta fall är betydande, elimineras. Då man kan utgå ifrån, att fastighetstaxeringsnämnderna inom sina distrikt, omfattande ett antal beredningsdistrikt, vilka bestå av en eller flera kommuner, sökt att i möjligaste mån utjämna olikformigheter och ojämnheter, som kunna förefinnas emellan de olika beredningsdistrikten inom taxeringsdistriktet, är det också tydligt, att taxeringsdistrikten bättre än de enskilda kommunerna måste vara lämpade att användas som jämförelseområden. Där det på grund av påtagliga ojämnheter visat sig nödvändigt, har specialundersökning så långt möjligt utförts. För det tekniska sammanställandet av resultaten från kommuner till taxeringsdistrikt redogöres längre fram i samband med använda metoder vid bearbetningen. Emellertid må redan här nämnas, att kommunerna var för sig måst bearbetas, innan sammanförandet till taxerings distrikt kunnat ske. Sedermeia hava taxeringsdistrikten sammanförts länsvis, eller, där så varit av omständigheterna påkallat, till områden inom län. Då undersökningen avser att söka utreda, huruvida likformighet och jämnhet uppnåtts vid 1928 års allmänna fastighetstaxering, har det icke ansetts vara tillfyllest att framlägga de erhållna resultaten såsom slutsummor och medeltal för kommuner, taxeringsdistrikt och län. En jämförelse enbart mellan områdenas slutsummor för arealer och deras medeltal för bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång skulle lida av påtagliga brister, då man på så sätt ej 1 Taxeringsdistrikten hava numrerats i den ordning, i vilken de äro upptagna i respektive länskungörelser (se även kartan å sid. 169).

29 skulle kunna utläsa något angående likformigheten emellan olika slag av fastighetsägare, vilka i de flesta fall förekomma inom varje kommun. Då olika kategorier av fastighetsägare kunna utnyttja och vårda sin skog på olika sätt, bör detta hava framkommit vid taxeringen, i synnerhet med avseende på den relativa skogstillgången, som i viss mån är ett uttryck för skogstillståndet. Men även i fråga om bonitet och rotvärde borde skiljaktigheter vara att förvänta emellan olika kategorier av fastighetsägare. Sålunda äro åtminstone i Norrland statens skogar i regel mindre välbelägna i förhållande till exempelvis enskilda bondehemmans skogar, något som för statens skogar bör berättiga till lägre bonitet och rotvärde. Ecklesiastika skogar äro däremot oftast välbelägna, vilket medför högre bonitet och rotvärde för dessa. Av det nämnda framgår, att det måste vara av stort intresse att inom olika jämförelseområden kunna bedöma, hur taxeringen av skogar, tillhörande olika kategorier av fastighetsägare, utfallit. Med hänsyn härtill har en indelning av materialet i olika skogsägargrupper gjorts. Även ur andra synpunkter än de här berörda torde en dylik indelning vara av värde, då härvid skapas eitt statistiskt material, som torde kunna användas och redan utnyttjats för olika ändamål. Med taxeringsdistrikten som jämförelseområden möjliggöres härigenom dels jämförelse inom varje taxeringsdistrikt emellan olika slag av skogsägare, samt dels jämförelse emellan de olika taxeringsdistriktens medeltal liksom även emellan samma slag av skogsägare inom olika distrikt. Enahanda blir förhållandet vid jämförelse emellan de olika länen. Då skogsbruket företer olika karaktär beroende på att den för skilda skogsägargrupper mest lämpade skogshushållningen kan avsevärt växla, vilket förhållande borde framträda i taxeringsutfallet och mången gång tjäna till förklaring av detta, har det varit av betydelse att få en lämplig indelningsgrund med hänsyn till de olika slagen skogsägargrupper. Efter samråd med i dessa frågor förtrogna personer har valts följande indelning: Allmänna skogar. I. Statens m. fl. skogar kronoparker m. fl. kronoöverlopp smarker ecklesiastika skogar I I . övriga skogar av allmän natur, här kallade gemensamhetsskogar Enskilda skogar. I. Aktiebolagens skogar träförädlingsindustriens skogar övriga aktiebolags skogar I I . Gods och därmed jämförbara egendomars skogar fideikommisskogar övriga gods skogar I I I . Bondehemmanens m. fl. skogar, omfattande 0— 10 hektar skogsmark 10— 25 » »

30 25— 50 hektar skogsmark 50—100 » > 100—200 över 200 » » Arealavgränsningen för bondehemmans m. fl. skogar har bestämts så, att till minsta gruppen förts fastigheter med 0-01—9-99 hektar skogsmark, till andra gruppen fastigheter med 10—24-99 hektar skogsmark o. s. v. Andra kategorier av skogsägare än ovan nämnda kunna tänkas, men då kostnaderna för bearbetningen skulle väsentligt ökas för varje tillkommande grupp, har det ej ansetts lämpligt att göra ytterligare uppdelning. De sålunda fixerade skogsägargrupperna omfatta följande slag av skogar. Gruppen kronoparker m. fl. skogar omfattar kronoparker, statens utarrenderade jordbruksdomäners skogar, statens flygsandsfält, kronolägenheter, civila boställens skogar samt renbetesfjällens skogar. Gruppen kronoöverloppsmarker omfattar kronoöverloppsmarkerna och oavmätta kronomarker (förekommer endast inom de två nordligaste länen). Gruppen ecklesiastika skogar omfattar kyrkofondens, biskopslöneregleringsfondens och övriga ecklesiastika skogar. Gruppen gemensamhetsskogar omfattar skogar av delvis rätt olikartad natur, såsom häradsallmänningar, sockenallmänningar, statens till bergshanteringens understöd anslagna skogar, allmänna inrättningars skogar, städernas skogar, i den mån de äro belägna inom landskommuner, s. k. kommunskogar under skogssällskapets förvaltning m. fl. Här torde skäl för en ytterligare uppdelning hava förelegat, men sådan har ej verkställts med hänsyn till de betydligt ökade kostnaderna och en viss svårighet att vid bearbetningen av taxeringslängderna särskilja olika till denna grupp hörande skogar. Gruppen träförädlingsindustriens skogar omfattar skogar, tillhörande träförädlande aktiebolag, vilka torde vårda sina skogar med hjälp av skogssakkunnig personal. Hit räknas sålunda icke de mindre sågverk eller snickerifabriker, vilka äro ägare till obetydliga arealer skogsmark och vilkas råvaruanskaffning huvudsakligen sker genom köp av virke. Dylika skogar hänföras till övriga aktiebolags skogar, vilka omfatta, förutom ovan berörda mindre sågverk tillhörande skogar, alla övriga aktiebolags skogar, i den mån man vid bearbetningen av taxeringslängderna kunnat identifiera bolag tillhöriga skogar. Gruppen fideikommisskogar omfattar fideikommissen. Gruppen övriga gods skogar omfattar gods ävensom egendomar, vilka kunna anses jämförliga med godsen. Avsikten har varit att till denna grupp hänföra endast sådana egendomar, vilka av ålder betecknats såsom gods och herresäten. Dessas ägare hava ofta kunnat ordna sin skogshushållning på längre sikt än andra enskilda med mindre kapitaltillgång, vilka kanske helt eller delvis till sin utkomst äro beroende av skogens avkastning för tillfället eller den närmaste framtiden. Med hänsyn härtill måste det vara av intresse att lämna material för utrönande, hur värden och medeltal ställa sig för dessa i förhållande till övriga enskilda skogar. Någon avgränsning med hänsyn till

31 storleken av arealen skogsmark har icke här företagits. Vid särskiljandet i taxeringslängderna av godsen från bondehemmanens m. fl. skogar hava tvenne uppslagsverk »Svenska gods och gårdar» av N. Åkerhielm samt »Sverige» av O. Sjögren tjänat till ledning. Gruppen bondehemmanens m.. fl. skogar omfattar huvudsakligen bondeskogar och hava dessa, som nämnts, indelats efter storleken av fastigheternas skogsmarksareal. Den minsta gruppen med 0—10 hektar skogsmark beräknas endast äga skog till husbehov. Då det inom de fyra nordligaste länen åtgår större areal för att fylla husbehovet av virke, hava här de båda minsta grupperna sammanslagits till en grupp om 0—25 hektar skogsmark. Även inom delar av Gävleborgs och Kopparbergs län torde förhållandet i detta hänseende delvis vara likartade, men har det ej ansetts vara lämpligt att tillämpa olika förfaringssätt inom samma län. Emellertid må beaktas, att vid sammandrag för riket i dess helhet, minsta bondehemmansgruppen kommer att omfatta 0—25 hektar skogsmark, alldenstund denna indelningsgrund tillämpats inom de fyra nordligaste länen. Till sin huvudsakliga del består bondehemmansgruppen av rena bondeskogar, men har i denna även medtagits alla övriga enskilda skogar, vilka icke lämpligen kunna hänföras till några av de övriga skogsägaregrupperna. Ett särskiljande av dessa senare skogar från de rena bondeskogarna är nämligen tekniskt outförbart, då det i taxeringslängderna ofta ej angives yrke för fastighetsägaren. Emellertid torde dessa skogar till antal, areal och värde spela en mycket ringa roll.

Använda metoder m. m. vid bearbetning av materialet. Ur kommunernas taxeringslängder hava för fastighetsägare inom olika skogsägargrupper å en för ändamålet särskilt upprättad blankett sammanförts areal åker, »annan betesäng», skogsmark och »övrig mark», skogsmarkens värde, värdet av den växande skogen, medelbonitet, samt antal fastighetsägare och taxeringsenheter. Ä denna blankett, vilken för Varje kommun utskrivits i två exemplar, finnas, förutom kolumnerna för dessa ägoslag, värdesummor m. m., även kolumner för procent »övrig mark» i förhållände till summa skogsmark och övrig mark, relativ skogstillgång, skogsmarks värde per hektar, skogsvärde per hektar samt summa mark- och skogsvärde per hektar, medelrotvärde per kbm., samt en del hjälpkolumner för beräkningars utförande. Åkerarealen, som för denna del av utredningen saknar större betydelse, har medtagits dels då den av arbetstekniska skäl erhållits utan nämnvärd kostnad, dels då det kan vara av visst intresse att erhålla uppgift på, hur stor åkerareal, som i medeltal belöper sig på varje skogsägare. Åkerarealen har alltså endast medtagits för sådana fastighetsägare, som äga skogsfastighet. Då det möjligen var att förvänta, att en del av skogsmarksarealen redovisats såsom »annan betesäng» eller »övrig mark», har all areal tillhörande dessa båda grupper medtagits och redovisats å respektive skogsägargrupper. Härvid är

32 att märka, att »annan betesäng» och »övrig mark», tillhörande markägare, vilka hänförts till »bondehemmanen m. fl.» och vilka sakna skogsmark, hava tillagts den minsta gruppen med 0—10 hektar skogsmark i södra och 0—25 hektar skogsmark i norra Sverige. Vid sammanställande av arealuppgifterna hava dessa avrundats till närmaste hela hektar, varvid halva hektar omväxlande höjts och sänkts. Procenten »övrig mark» i förhållande till sammanlagda summan av skogsmark och »övrig mark» har uträknats för de olika skogsägargrupperna. Som följd av att »övrig mark» tillhörande jämväl fastighetsägare, som ej tillika äro skogsägare, tillagts den minsta kategorien av skogar, kommer procenten »övrig mark» att bliva för stor för skogsfastigheterna inom denna grupp.. Skogsmarksvärd ena och skogsvärdena hava summerats för fastigheterna inom de skilda grupperna. Ur dessa värden hava sedan uträknats medelvärden per hektar (genom division med antalet hektar). I de fall, där samtliga fastigheter inom en skogsägargrupp eller kommun varit åsatta samma rotvärde, har skogsmarksvärdet per hektar — för erhållande av exakt resultat — uträknats ur detta på sätt, i det följande angives. De skilda fastigheternas boniteter hava på liknande sätt summerats och dividerats med antalet fastigheter vid bestämning av medelboniteten för de mindre bondehemmanens grupper eller grupper med ett stort antal fastigheter av liknande storlek. I alla övriga fall har medelboniteten för de skilda skogsägargrupperna beräknats genom vägning med fastigheternas arealer. Me• delvärdena för kommunerna hava ävenledes erhållits genom vägning med skogsägargruppernas arealer. Den normala årliga virkesavkastningens rotvärde har, vid ett förvaltningsavdrag av 25 %, beräknats på följande sätt: Markvärdet = 3-5 X rotvärdet X boniteten X 0*75. -Rf .. , _ markvärdet _ markvärdet o var e - b o n i t e t e n x 3 - 5 x 0 7 5 — boniteten X 2'625 I det fall, att endast en fastighet ingått i en skogsägargrupp eller samtliga inom grupp eller kommun varit åsatta samma rotvärde, har detta direkt utsatts. Relativa skogstillgången har beräknats sålunda: skogsvärdet — 16-5 X rotvärdet X boniteten X 0-75 X relativa skogstillgången och markvärdet = 3-5 X rotvärdet X boniteten X 075. Om ekvationerna lösas med avseende på relativa skogstillgången, erhålles -r, , ,. , ..„ , skogsvärdet X 0*212 Relativa skogstillgangen = , , Resultaten för kommun hava intagits i sammandrag för taxeringsdistrikt. Därvid hava areal- och värdesummorna m. fl., tillhörande samma skogsägaregrupp inom kommun, sammanförts. Medelvärden hava därefter uträknats på sätt som ovan angivits rörande medelvärdenas uträknande kommunvis. Samtliga medelboniteter hava erhållits genom vägning med respektive arealer.

33 P å enahanda sätt hava sammandrag upprättats över län, landsdelar och riket i dess helhet, ävenså för vissa områden inom län, vilka i ett eller annat avseende kunna vara av intresse. En sammanställning beträffande arealen skogsmark samt därtill hörande åker, »annan betesäng» och »övrig mark» för Norrland, Svealand, Götaland och hela riket meddelas i tab. 8. Orsaker, inverkande på utredningens tillförlitlighet. Då fastighetstaxeringsarbetet handlägges av ett stort antal berednings- och fastighetstaxeringsnämnder, kan förutsättas, att i taxeringslängderna en del olika uppfattningar framträtt om sättet för längdernas förande, vilka, förutom rena misstag, kunnat inverka menligt på materialets sammanställande och därvid även i sig innebära möjligheter till fel. För de oftast återkommande av dessa, ävensom för andra förhållanden, vilka kunnat inverka på exaktheten av de ur materialet framkomna resultaten, kommer i det följande att redogöras. I den mån det varit möjligt, hava i tveksamma fall förklaringar eller deklarationer infordrats från vederbörande taxeringsmyndigheter, varefter rättelse vidtagits. Längdernas arealuppgifter hava i allmänhet angivits på fullt tillfredsställande sätt. För en del mindre fastigheter inom vissa län (t. ex. vissa delar av Malmöhus och Kristianstads län) är visserligen angivet skogsmarksareal, men är denna icke åsätt värde som skogsmark, icke heller finnes uppgift om bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång. I dessa fall har skogsmarksarealen överförts till »övrig mark». I sådana fall åter, där skogsmarksvärde finnes angivet och i anteckningskolumnen finnes utsatta siffror för bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång, men uppgift på skogsmarkens areal saknas, har denna uträknats och redovisats med utgångspunkt från värdet och de ovan angivna faktorerna. Det har nämligen ansetts, att en sådan fastighet måste betraktas som redovisad, då skälet till att uppgift om arealen saknas, kan tänkas bero på glömska eller möjligen på att tillförlitliga uppgifter saknats. I vissa norrländska län (t. ex. Västernorrlands län) har i taxeringslängderna för fastigheter, vilka ett virkesservitut åvilat (tjänande fastigheter), detta fråndragits skogsvärdet, men har den verkliga relativa skogstillgången angivits i anmärkningskolumnen. Servitutets värde har sedan i de flesta fall tilllagts jordbruksvärdet direkt för den eller de fastigheter, vilka åtnjutit förmånen av servitutet (härskande fastigheter). Där så varit möjligt, har det mot relativa skogstillgången svarande skogsvärdet vid bearbetningen insatts i stället för det i taxeringslängden angivna, d. v. s. den för servitutet fråndragna summan har åter tillagts den tjänande fastigheten. En felaktig bild av skogskapitalets storlek skulle i annat fall hava uppstått, då ett skogsvärde icke ansetts kunna påföras en fastighet, som saknar skogsmark. Då det emellertid icke alltid angivits, att servitut åvilat viss fastighet, utan endast avdrag därför gjorts, finns här möjlighet, att detta blivit förbigånget vid bearbetningen, då icke alla taxeringslängdernas värdesummor hava kunnat bli föremål för kontrollräkning.

34 I de fall, där de i taxeringslängderna åsatta värdesummorna icke överensstäm^ med de angivna siffrorna för bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång och visshet erhållits om att den bristande överensstämmelsen berott på felräkningar, hava värdesummorna rättats i enlighet med de angivna siffrorna för bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång. Vid utredningen har sålunda strävats^ efter att erhålla de medelvärden, vilka svara mot de av respektive nämnder åsatta siffrorna för bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång. Då det är dessa, vilka äro avgörande för, om taxeringen utförts jämnt och likformigt, måste det vara av betydelse att i möjligaste mån söka eliminera rena räknefel. Utredningen är ju närmast avsedd att bilda ett underlag för nästkommande allmänna fastighetstaxering. Därest det nu framgår, att något område i ett eller annat avseende är exempelvis för lågt taxerat, bör detta vid nästa fastighetstaxering kunna uppmärksammas av vederbörande nämnder. Skulle däremot här icke de rena felräkningarna ändrats, kunde icke med bestämdhet hava påvisats, vari felet låge. Givetvis hava icke taxeringslängdernas värden varit underkastade kontrollräkning, annat än där skäl funnits antaga, att de varit felräknade. Inom vissa sydsvenska län har i vissa kommuner med stor kalmarksareal relativa skogstillgången icke angivits annat än för den del av fastigheten, som v a n t bevuxen med skog. Då justering vidtagits, är alltså det för dessa kommuner av de sakkunniga beräknade medeltalet lägre än medeltalet av de olika fastigheternas relativa skogstillgång enligt uppgifterna därom i taxeringslängdernas anmärkningskolumner. Vid uträknandet och utsättandet av värdesummorna för skogsmark och växande skog har inom skilda nämnder förfarits på olika sätt. Särskilt för mindre skogsarealer, och då i första hand inom de minsta bondehemmansgrupperna, har det varit av betydelse för beräknandet av medelvärden, hur härutmnan förfarits. Så ha i en del fall de exakta värdesummorna utsatts, i andra åter hava värden över eller under 50 kronor höjts eller sänkts till närmast liggande 100-tal, i andra fall har det krontal, som överskjutit jämnt 100-tal, fått bortfalla. I det första fallet hava givetvis de åsatta medelvärdena per hektar erhållits; i det andra fallet böra rätta medelvärden erhållas, för så vitt dessa höjningar och sänkningar utförts följdriktigt. I det tredje fallet åter — vid avrundning nedåt — skulle, om de i längderna upptagna värdena använts vid bearbetningen, för låga medelvärden hava erhållits. För att i möjligaste mån eliminera denna felkälla hava taxeringslängderna varit föremål för undersökning för att utröna, hur taxeringsnämnden förfarit i detta avseende. Där det visat sig, att värdesummorna avrundats nedåt, har en höjning av 50 kronor per taxeringsenhet vidtagits. Även detta bör i stort sett lända till, att de uträknade medelvärdena bliva de riktiga. Uppenbart är, att en sådan ökning kominer att inverka mest för fastigheter med små skogsmarks- och skogsvärden vilkas procentuella ökning kan bliva avsevärd, under det tor fastigheter med större värden denna ökning blir utan betydelse. For att åskådliggöra detta med ett exempel tages en kommun, där detta förfaringssätt tillämpats. Inom den minsta bondehemmansgruppen med 0—10

35 hektar skog finnas 49 fastigheter med tillsammans 260 hektar skogsmark. Summa skogsmarksvärde utgör enligt taxeringslängden 5 400 kronor. Vid undersökning av varje fastighet visar det sig, att taxeringsnämnden avrundat skogsmarksvärdet nedåt till närmast liggande jämna 100-tal kronor. Det kan alltså antagas, att i medeltal 50 kronor bortfallit för varje fastighet. Uträknas medelrotvärdet från summan av taxeringslängdens skogsmarksvärden, erhålles för en medelbonitet av 2-47 kbm. ett rotvärde av 3-21 kronor. Höjes åter skogsmarksvärdenas summa med 50 kronor per fastighet eller 2 400 kronor, erhålles för samma bonitet ett rotvärde av 4'62 kronor. Skillnaden är alltså betydande. Såväl i detta fall, som i det fall avrundning uppåt eller nedåt företagits, föreligger dock en källa till felmöjligheter. Det har nämligen visat sig inom vissa kommuner, att nämnden i många fall icke i detta avseende förfarit följdriktigt. Det har alltså i ett flertal fall uppstått svårighet att avgöra, om en höjning eller ej skulle företagas för att komma närmast medelvärdet. Genom dessa justeringar bliva värdesummorna i de förut å sid. 31 omnämnda arbetsblanketterna större än de, som erhållas genom att nedsummera taxeringslängderna. Dessa senare summor ingå i tab. 1 och tab. 3. När taxeringsnämnderna underlåtit att i anmärkningskolumnen utsätta siffra för bonitet, har, där det gällt enstaka fastigheter, den mest sannolika boniteten antagits. I de fall åter det gällt hela kommuner, hava deklarationerna infordrats eller uppgift om boniteten på annat sätt införskaffats. För vissa kommuner i Skara fögderi i Skaraborgs län saknas uppgifter om bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång såväl i längderna som i deklarationerna. Då förfrågningar härom lämnats obesvarade, hava dessa kommuner måst utelämnas vid bearbetningen. I sammandraget för Götaland och för riket i dess helhet äro dessa socknar dock medtagna och uträknade efter medelvärdena i Skaraborgs län. E t t mycket vanligt fel, som de olika nämnderna gjort sig skyldiga till, är felsummering. Ofta förekommer även, att icke samtliga eller endast enstaka kolumner i taxeringslängderna nedsummerats. Då de vid bearbetningen erhållna slutsummorna alltid i kontrollsyfte hava jämförts med slutsummorna i taxeringslängderna, hava även härigenom uppstått vissa svårigheter. I de fall, där taxeringslängden varit nedsummerad och skiljaktigheterna icke varit betydelselösa, har felet uppsökts. Längderna hava alltså härigenom i många fall blivit föremål för kontrollsummeringar. I de fall åter, där nedsummering i taxeringslängden icke gjorts, skulle det blivit alltför tidsödande och kostsamt att verkställa en dylik summering. Här föreligger alltså en viss möjlighet till att mindre fel kunna hava uppstått. För de allmänna skogarna hava varje fastighets arealer jämförts med »Sveriges officiella statistik. Domänverket år 1925.» Då det gällt utarrenderade kronoegendomar med arrendator som skattskyldig, särskilt då icke ordet »arrendator» finnes angivet, har uppstått svårighet att avgöra, vart viss fastighet är att hänföra, särskilt om arealuppgifterna icke exakt överensstämt med de i

36 officiella statistiken, och då ledning av fastighetens namn icke stått att erhålla. Enligt vad som tidigare anförts, har antalet taxeringsenheter med skog räknats. Härav följer även, att antalet fastighetsägare är hänfört till skogsägarna. Då, såsom förut nämnts, »annan betesäng» och »övrig mark» tillhörande jämväl fastigheter utan skog likväl medtagits, kommer alltså arealen för dessa båda ägoslag att hänföra sig till ett större antal fastigheter, än vad som är angivet i de förut å sid. 31 omnämnda arbetsblanketterna. Beträffande antalet redovisade taxeringsenheter är att märka, att i skilda kommuner och län på grund av avgivna deklarationer eller varierande uppfattning taxeringsnämnderna förfarit på olika sätt. Sålunda hava i en del fall en ägares samtliga fastigheter inom en kommun sammanförts till en taxeringsenhet, i andra fall åter har varje fastighet fått utgöra en taxeringsenhet. Antalet skogsägare har räknats för varje skogs ägargrupp inom kommun. Vid de taxeringsdistrikts- och länssammandrag m. fl., som upprättats, har detta emellertid av tekniska skäl icke låtit sig göra, utom beträffande statens, träförädlingsindustriernas och fideikommissens skogar, där det verkliga antalet skogsägare angivits. Fastighetsägare inom övriga skogsägargrupper kunna givetvis även äga fastigheter i flera kommuner, men hava dessa ägare vid sammandragens upprättande blivit dubbelförda. Antalet fastighetsägare redovisas alltså något högre i sammandragen för nämnda större områden än vad det i verkligheten är. I en del fall (t. ex. vissa kommuner inom Älvsborgs- och Uppsala län m. fl.) hava en ägares olika fastigheter icke i taxeringslängderna förts intill och under varandra. Då detta icke alltid varit möjligt att upptäcka, ligger häri alltså en möjlighet till att antalet fastighetsägare även för enstaka kommuner blivit för högt beräknat. Samtliga här ovan uppräknade felmöjligheter torde, utom beträffande höjningar av värdesummorna för de minsta bondehemmanen, vara av ringa eller ingen betydelse för beräknandet av medelvärdena för taxeringsdistrikt eller större områden. Däremot kunna de för enstaka kommuner orsaka större eller mindre fel.

Arealredovisningen. Det är uppenbart, att en riktig arealredovisning är nödvändig för att kunna fastställa totalvärdena å jordbruksfastigheterna. Svårigheten att fastställa He rätta arealerna kunna stundom vara betydande på grund av bristfälligt kartmaterial. Anledning till felaktigheter i arealredovisningen, kan dessutom tänkas förekomma på grund av missuppfattning av anvisningarna om ägoslagens redovisning eller rent bristande iakttagande av föreliggande bestämmelser. Stundom kan även tvekan råda, till vilket ägoslag en mark skall redovisas, sålunda om mark skall hänföras till skogsmark, »övrig mark» eller i vissa fall »annan betesäng». De sakkunniga hava iakttagit, att deklaranter stundom i begreppet skogsmark uppenbarligen även innefattat »övrig mark»,

37 d v s mossar, myrar och kärr m. m., och att sistnämnda markslag sålunda redovisats som skogsmark. Det bör uppmärksammas, att en riktig redovisning av storleksförhållandet mellan skogsmark och »övrig mark» givetvis ar av betydelse för åsättande av medelboniteten för skogsmarken. För utrönande av i vilken mån de vid 1928 års allmänna fastighetstaxering redovisade arealerna skogsmark och »övrig mark» kunna förmodas överensstämma med de verkliga arealerna av dessa ägoslag, har till utgångspunkt tagits den arealbestämning, som erhållits vid riksskogstaxenngen, vars resultat för hela riket framlagts av riksskogstaxeringsnämnden år 1929. E n jämförelse mellan riksskogstaxeringsnämndens arealuppgifter och de vid 1928 ars allmänna fastighetstaxering framkomna arealresultaten för skilda lan samt i vissa fall delar av län återfinnes i tab. 9. E n närmare redogörelse over jämförelsen lämnas i det följande för varje län. Det må emellertid redan har framhållas, att, om riksskogstaxeringens arealresultat godtagas, den totala redovisningen av arealen skogsmark och »övrig mark» vid fastighetstaxeringen måste i stort sett få anses tillfredsställande. Undantag skulle dock. utgöra särskilt Norrbottens, Västerbottens, Skaraborgs, Älvsborgs, Kronobergs Goteborgs och Bohus, Hallands, Kristianstads och Malmöhus län, varjämte det synes som om i vissa fall icke oväsentliga ojämnheter i arealredovisningen skulle förekomma inom vissa län, där totala resultatet likväl får anses tillfredsställande. », . p. Beträffande arealen »övrig mark» föreligga dock större avvikelser Iran riksskogstaxeringsnämndens uppgifter inom flertalet län. Förutom de jämförelser, vilka i tab. 9 lämnas beträffande totalarealerna, hava även vissa jämförelser gjorts för olika skogsägargrupper (tab. 10) mellan redovisad areal skogsmark enligt fastighetstaxeringen och verklig areal skogsmark. Denna senare har ansetts med tillräcklig noggrannhet kunna bestammas för varje skogsägargrupp med stöd av totalareal skogsmark enligt riksskogstaxeringsnämndens uppgifter, totalareal skogsmark för de allmanna skogarna enligt domänstyrelsens statistik, samt den procentfördelning, som lor övriga skogar framkommit vid den föreliggande undersökningen. Tabellen kan givetvis icke göra anspråk på att vara exakt, men någon tillförlitligare statistik över skogsmarkens fördelning på olika skogägargrupper torde knappast kunna erhållas. Vid en jämförelse av tabellens siffror bör iakttagas, att, vid undersökning av taxeringsutfallet vid 1928 års allmänna fastighetstaxering en del skogar betraktats såsom allmänna, vilka enligt domänstyrelsens statistik icke redovisats såsom sådana. Hit höra en del s. k. kommunskogar, till största delen förvaltade av skogssällskapet. Dessa skogar hava i tab. 10 redovisats tillsammans med allmänna skogar och fråndragits de enskilda skogarna, innan den procentuella fördelningen för dessa uträknats. Såsom allmanna skogar hava även vid undersökningen redovisats en del övriga skogar, vilka vid jämförelserna inom de olika länen komma att närmare beröras. På grund av svårigheter vid bearbetningen av materialet hava dessutom kronohemmanen, vilka äro av allmän natur och av domänstyrelsen även redovisats bland de allmänna skogarna, i undersökningen redovisats bland enskilda skogar under bondehem-

38 mansgruppen. Detta måste medföra vissa skillnader i utredningens arealredovisning for olika län, vilka även komma att påpekas i det följande. Ännu en omständighet inverkar så, att vid jämförelse olika skogsägargrupper emellan lull överensstämmelse icke kan vinnas. Riksskogstaxeringsnämndens totalareal skogsmark innefattar nämligen även stadskommunernas areal skogsmark något som icke är fallet med undersökningens material, då denna endast avser rikets landsbygd. Följden blir, att undersökningen av taxeringsutfallet visar något mindre arealer för såväl allmänna som enskilda skogar. Städernas skogar som i båda fallen redovisats såsom allmänna, hava i enlighet med det sagda endast medtagits, i den mån de äro belägna inom landskommun Det bor emellertid framhållas, att vid jämförelse mellan totalarealer enligt nksskogstaxenngen och denna undersökning direkta jämförelser kunna göras i tab. 9, enar till undersökningens arealer skogsmark för de olika länen lagts stadernas arealer skogsmark enligt uppgifter från 1927 års jordbruksräkning. - 1 det ioljande lämnas länsvis en redogörelse för arealredovisningen beträffande skogsmark, »övrig mark» och i vissa fall över »annan betesäng». Redogörelserna hava, vad beträffar skogsmark och växande skog m. m., lämnats i ordning från norr till söder. Norrbottens län. Lappmarken (Karesuando, Jukkasjärvi, Gällivare, Jokkmokks, Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner). I förhållande till riksskogstaxeringsnämndens uppgifter (tab. 9) föreligger inom lappmarken ett arealunderskott för skogsmarken av 546 900 hektar, motsvarande 21-3 %. Skillnaden kan synas anmärkningsvärd i betraktande av att fastighetstaxeringens arealer torde ™ das pa en relativt fullständig redovisning enligt skogshushållningsplaner. °Icko blott ior allmänna skogar utan även för enskilda skogar, för vilka den s k lappmarkslagen är gällande, finnas nämligen i stor utsträckning skogshushallningsplaner upprättade. Enligt sådana planer för såväl allmänna som enJ i Z r e d o v i s a s i domänstyrelsens statistik en skogsmarksareal, som med 401000 hektar understiger den, som framkommit vid riksskogstaxenngen. _ Huruvida en principiell skillnad i uppfattningen om vad som skall redovisas till det ena eller andra ägoslaget föreligger mellan skogshushållningsplanerna och nksskogstaxeringen, har ej kunnat fastslås. För de extrema fall i de mot fjällen belägna skogsområdena, som förekomma inom detta område, kan det överhuvud taget stundom vara ovisst, om marken skall hänföras till skogsmark eller »övrig mark», varför den stora skillnaden mellan fastighetstaxeringens och skogshushållningsplanernas skogsmarksareal och riksskogstaxenngens delvis torde få sin förklaring i nu nämnda förhållanden. De sakkunniga hava dessutom haft tillfälle taga del av ännu icke slutförda undersökningar, som tyda på att, om hänsyn tages till efter år 1927 upprättade hushållningsplaner, i huvudsak för områden där dylika icke tidigare funnits skogsmarksarealen kommer att ökas. (Se även Västerbottens läns lappmark.)

39 För arealen »övrig mark» föreligger emellertid även en brist av icke mindre än 1 609 600 hektar, motsvarande 347 %. Detta underskott torde till stor del få tillskrivas underlåtenhet att redovisa »övrig mark», vilket i sin tur i många fall torde bero på att detta ägoslag ansetts värdelöst. Som ett exempel härpå kan anföras, att i ett fall, då fastighetstaxeringen redovisar omkring 2 500 hektar övrig mark, utgör enligt hushållningsplaner, varav de sakkunniga tagit del, i själva verket arealen »övrig mark» över 175 000 hektar. Jämföras de olika skogsägargruppernas skogsmarksarealer (se tab. 6) ined skogsmarksarealerna i tabell 10, finner man, att ett underskott å allmänna skogar av 157 000 hektar förefinnes, varvid dock är att märka, att onligt domänstyrelsens statistik omkring 149 000 hektar utgöres av kronohemman, vilka i utredningen redovisats såsom enskilda skogar. Underskott på inalles omkring 8 000 hektar skulle sålunda förefinnas för dessa skogar, vilket med hänsyn till de arealer, redovisningen avser, synes kunna anses mycket tillfredsställande. Beträffande träförädlingsindustriens skogar skulle en brist på omkring 124 200 hektar, motsvarande 41 % föreligga, vilket icke kan anses tillfredsställande. Bondehemmansskogarna, vilka enligt undersökningen omfatta 373 200 hektar skogsmark, förete ett underskott på icke mindre än 262 400 hektar, motsvarande 41 %, vilket underskott betydligt ökas genom det nyssnämnda förhållandet, att i undersökningens siffror även ingå kronohemmanens arealer på 149 000 hektar, som vid jämförelsen skola ingå såsom allmänna. För de enskilda skogarna synes efter denna jämförelsegrund överhuvud taget ett underskott föreligga, vilket, även om hänsyn tages till svårigheterna vid arealredovisning för detta område, måste anses otillfredsställande. Kustlandet (övriga kommuner i Norrbottens län). För arealen skogsmark förefinnes, jämfört med riksskogstaxeringens uppgifter, ett underskott av 76 200 hektar, motsvarande 4-3 % av arealen. Denna procent kan icke anses vara av betydenhet, men då samtidigt ett överskott av 41 800 hektar »övrig mark» uppkommit, vill det möjligen synas, som om en del av skogsmarken redovisats såsom »övrig mark», vilket förfaringssätt måste vara felaktigt. E n jämförelse med itab. 10 ger vid handen, att de allmänna skogarna hava ett underskott på 22 800 hektar. Då emellertid de allmänna skogarna i tab. 10 även i sig innefatta cirka 31 000 hektar skogsmark utgörande kronohemman, vilka vid undersökningen redovisats såsom enskilda, skulle i verkligheten för de allmänna skogarna med undantag för kronohemmanen föreligga ett överskott av omkring 8 000 hektar. För träförädlingsindustriens skogar föreligger en brist av endast 13 400 hektar, motsvarande omkring 6.1 %, samt för bondeskogarna en brist av 43 900 hektar, motsvarande 5-8 %, vilken procent dock i verkligheten ökas, då nyssberörda kronohemmansarealer redovisats i utredningens bondegrupper. Som förut påpekats, torde en del av skogsmarken vara redovisad såsom »övrig mark». Då de allmänna skogarna beträffande arealen skogsmark till synes uppskattats för högt, skulle denna felredovisning i huvudsak hava skett för de enskilda skogarna. Då stadskommunernas areal skogsmark är obetydlig, kan vid jämförelsen bortses från dessa.

40 Västerbottens län. Lappmarken (Mala, Sorsele, Tärna, Stensele, Vilhelmina, Dorotea, Fredrika, Åsele, örträsks och Lycksele kommuner). En jämförelse mellan riksskogstaxeringsnämndens och fastighetstaxeringens skogsmarksarealer ger vid handen, att en brist av 177 700 hektar skogsmark, motsvarande 8-8 %, förefinnes. Liksom för Norrbottens läns lappmark torde vid fastighetstaxeringen hava uppgivits skogsmarksarealer från skogshushållningsplaner, vilka arealer i domänstyrelsens statistik angivas med ett belopp, som understiger riksskogstaxeringens inventerade skogsmarksareal med 172 000 hektar. Rent siffermässigt skulle härigenom nästan hela fastighetstaxeringens avvikelse från riksskogstaxeringens skogsmarksareal kunna förklaras. I sak torde emellertid avvikelsen därjämte härröra från en förskjutning i arealredovisningen mellan skogsmark och »övrig mark». Samtidigt med bristen på skogsmark föreligger nämligen här ett överskott av 25 300 hektar »övrig mark», vilket bör tyda på, att skogsmark redovisats såsom »övrig mark». Man torde nämligen hava kunnat förvänta — i stället för överskott •—• ett rätt betydande underskott av detta ägoslag. Med säkerhet kan nämligen antagas, att man flerstädes, liksom i Norrbottens läns lappmark, på grund av att man ansett dylik mark vara värdelös, underlåtit att överhuvud taget redovisa densamma. Påvisbara exempel på dylik nedklassning av skogsmarken finnas. Sålunda hava inom Stensele och Sorsele kommuner all kronoöverloppsmark förts såsom »övrig mark». Inom Tärna kommun äro i många fall arealuppgifterna oriktiga, varom meddelande erhållits från beredningsnämnden. Då inom Sorsele kommun redovisats cirka 18 000 hektar »annan betesäng» under det att av övriga kommuner Stensele endast redovisar 700 hektar, Vilhelmina 400 hektar samt Dorotea 300 hektar, vill det synas, som1 om inom Sorsele kommun en del skogsmark även redovisats såsom »annan betesäng». I många fall, särskilt ovan odlingsgränsen, kunde vid 1928 års fastighetstaxering uppgifter rörande skogsmarksarealen endast erhållas ur avvittringshandlingarna. Dessa uppgifter torde ofta, såväl för Norrbottens som för Västerbottens läns lappmark, vara mindre tillfredsställande, vilket framgår av efterföljande exempel från Sorsele kommun i Västerbottens läns lappmark. För en totalareal av 38 097 hektar redovisa avvittringshandlingarna 6 499 hektar »duglig skogsmark» och 31 598 hektar »oduglig skogsmark» under det att efter 1927 tillgängliga skogshushållningsplaner redovisa 14118 hektar skogsmark och 23 979 hektar impediment. Totalarealen är densamma, men skogsmarksarealen i senare fallet mer än dubbelt så stor. För en annan, mindre skog, där totalarealen även överensstämmer, har skogsmarksarealen befunnits vara ungefär 9 gånger större. De i avvittringshandlingarna redovisade skogsmarksarealerna torde visserligen vid fastighetstaxeringen hava höjts med mellan 20 å 30 %, men är ju skillnaden i alla händelser betydande. Göres en jämförelse i fråga om arealfördelningen olika skogsägargrupper emellan, finner man för allmänna skogar ett underskott av 52 000 hektar, för

41 träförädlingsindustriens skogar ett underskott av 54 700 hektar och för bondeskogarna en brist av 71 200 hektar skogsmark. Det bör uppmärksammas, att de i tab. 10 såsom allmänna skogar redovisade kronohemmanen omfatta omkring 46 200 hektar skogsmark. Sålunda skulle, om kronohemmanen fråndragas de allmänna skogarna i tab. 10, för dessa endast föreligga ett underskott på omkring 5 800 hektar. Bristen för bondeskogarna blir, med hänsyn till kronohemmansarealerna, 117 400 hektar. Bristen för lappmarken i dess helhet synes efter denna jämförelsegrund kunna lokaliseras till de enskilda skogarna, procentuellt taget mest till bondehemmansgruppen. Kustlandet (övriga kommuner i Västerbottens län). Skogsmarksarealen visar ett underskott av 79 100 hektar, motsvarande 6-3 %, medan ett överskott av 41 800 hektar föreligger för »övrig mark», motsvarande 11-0 %. Det vill sålunda synas, som om en betydande del skogsmark redovisats såsom »övrig mark». E n jämförelse mellan arealerna för olika skogsägargrupper enligt tab. 10 och utredningens länstabeller ger vid handen, att för de allmänna skogarna ett överskott på 2 600 hektar skogsmark blivit redovisat. Detta överskott blir något större, eller 4 400 hektar, om kronohemmanens skogsmarksareal, 1 800 hektar, tillägges undersökningens uppgifter. För träförädlingsindustriens skogar föreligger en brist av 28 800 hektar och för bondeskogarna av 54 700 hektar, vilken brist ökas till 56 500 hektar, om kronohemmanens skogsmarksareal fråndrages undersökningens siffror. Från stadskommuners areal bortses, då arealen är obetydlig. Arealredovisningen torde icke för de enskilda skogarna, särskilt för bondehemmanens, kunna anses fullt tillfredsställande. Jämtlands län. För den totala arealen skogsmark föreligger, jämfört med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter, ett underskott av 77 600 hektar, motsvarande 2-9 %. Enär ett överskott av 59 100 hektar »övrig mark», motsvarande 3'0 %, samtidigt förefinnes, torde bristen i skogsmark bero på, att denna i avsevärd grad redovisats såsom »övrig mark». Man torde nämligen knappast kunna förvänta, att all »övrig mark» verkligen redovisats. Beträffande de olika skogsägargruppernas skogsmarksarealer .föreligger för de allmänna skogarna ett överskott av omkring 6 000 hektar. Några kronohemmansarealer av betydenhet förekomma icke, varför överskottet torde bero på att i utredningen en del kommunskogar redovisats såsom allmänna. Brist föreligger för träförädlingsindustriens skogar med 41 900 hektar, motsvarande 3-6 %, för bondeskogarna med 40 600 hektar, motsvarande 3-6 %, samt för övriga aktiebolag med 3 000 hektar, eller 3-7 %. F r å n stadskommunernas skogar torde kunna bortses, överhuvud taget synes arealredovisningen för länet vara tillfredsställande.

42 Västernorrlands län. Ångermanland. För arealen skogsmark föreligger, jämfört med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter, en brist av 76 400 hektar, eller 5-7 %. Då samtidigt ett överskott »övrig mark» av 54 100 hektar förefinnes, vill det synas, som om även för Ångermanland underskottet i skogsmark till största delen skulle förorsakas av att denna mark felaktigt redovisats såsom »övrig mark». Medelpad. E t t underskott för skogsmarken av 13 200 hektar, motsvarande 2-3 %, föreligger. Samtidigt förefinnes även i fråga om »övrig mark» ett underskott av 12 900 hektar eller 13-2 %. Det vill synas, som om bristerna skulle bero på uraktlåtenhet i redovisningen. Med hänsyn till det procentuellt sett låga underskottet i fråga om skogsmarken, torde dennas arealredovisning i stort sett kunna anses tillfredsställande. Beträffande arealfördelningen på olika skogsägargrupper kunna jämförelser göras endast för länet i dess helhet. För allmänna skogar föreligger ett överskott på 2 700 hektar skogsmark. Överskottet torde förklaras genom att en del kommunskogar vid undersökningen redovisats såsom allmänna. För träförädlingsindustriens skogar är underskottet 51 700 hektar, motsvarande 5-6 %, för bondeskogarna 43 700 hektar eller 5*5 %. Arealredovisningen kan anses vara ganska tillfredsställande. Gävleborgs län. För länet i dess helhet föreligger skenbart överensstämmelse beträffande skogsmarksarealen, men är detta beroende på att överskott i Hälsingland utjämnar underskott i Gästrikland. Hälsingland. För arealen skogsmark föreligger, jämfört med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter, ett överskott av 23 200 hektar, motsvarande 2-2 %, för »övrig mark» däremot förefinnes en brist av 60 700 hektar eller 28-8 %. Det vill härav synas, som en del mindervärdig »övrig mark» redovisats såsom skogsmark. Emellertid har även uraktlåtits att i vissa fall redovisa »övrig mark». Visshet härom har för vissa delar av landskapet erhållits genom upplysningar, som inhämtats av de sakkunniga. Enligt dessa uppgifter har i många fall »övrig mark», som icke varit tilldelad de olika fastigheterna utan var av samfälld natur, icke upptagits i deklarationerna. E n granskning av de olika taxeringsdistriktens »övrig mark» i procent av summa skogsmark och »övrig mark» ger även vid handen, att dessa procenttal för en del distrikt äro osannolikt låga, vilket tyder på uraktlåtenhet att inom dessa distrikt redovisa »övrig mark». Särskilt framträder vid en sådan granskning 11. taxerings distriktet med endast 4 % »övrig mark.» Procenttalen för 6., 12., 13. och 14. distrikten synas även vara för låga (10 %). Gästrikland. E t t underskott för skogsmarken av 25 100 hektar, motsvarande 8-0 %, samt 15 300 hektar för »övrig mark», eller 20-8 %, föreligger. Såväl skogsmark som »övrig mark» synes sålunda i vissa fall hava redovisats bristfälligt. Beträffande arealfördelningen på olika skogsägargrupper kan jämförelse

endast göras för länet i dess helhet. De allmänna skogarna visa en brist på 3 400 hektar skogsmark, vilket torde vara förklarligt, då inom detta län en icke oväsentlig areal städerna tillhörande skogar äro belägna inom stadskommunernas gränser och sålunda icke äro medtagna bland utredningens allmänna skogar. Bristen för träförädlingsindustriens skogar är 3 500 hektar, för övriga aktiebolags skogar 400 hektar samt för bondeskogarna 3 100 hektar. Då emellertid inom Gästrikland brist och inom Hälsingland överskott av den totala skogsmarksarealen förefinnes, torde i verkligheten inom de olika landskapen brist, respektive överskott även föreligga för olika skogsägargrupper, ehuru icke av större omfattning. Kopparbergs län. För hela länet och samtliga områden inom länet visar fastighetstaxeringen för låga arealer för såväl skogsmark som »övrig mark», uppenbarligen beroende på uraktlåtenhet i arealredovisningen i deklarationerna. För skogsmarken utgör underskottet efter jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter omkring 114 000 hektar. Särna-Idre-omrädet (Särna och Idre kommuner). För arealen skogsmark föreligger en brist av 14 800 hektar, motsvarande 5-4 %, för »övrig mark» en brist av 7 700 hektar, motsvarande 47 %. Underskotten synas vara relativt obetydliga. Norra Siljans-området (Älvdalens, Venjans, Mora, Våmhus, Orsa, Ore, Transtrands, Lima, Malungs och Äppelbo kommuner). För skogsmarken föreligger ett underskott av 15 900 hektar, motsvarande 1-8 %, för »övrig mark» ett underskott av 48 800 hektar, eller 16-9 %. Inom Älvdalens kommun har ett aktiebolag icke redovisat någon »övrig mark». Södra Siljans-området (Solleröns, Boda, Rättviks, Siljansnäs, Leksands, Bjursås, Åls, Gagnefs, Järna, Nås, Flöda, Envikens och Svärdsjö kommuner). För skogsmarken framträder en brist av 56 200 hektar, motsvarande 11-5 %, för »övrig mark» av 33 600 hektar, eller 387 %. Inom den del av södra Siljansområdet, som omfattar Flöda, Nås, Åls, Leksands, Siljansnäs, Bjursås, Rättviks och Boda kommuner, finnes enligt utredningen 227 910 hektar skogsmark samt 24 406 hektar »övrig mark». För bondehemmanens skogar, omfattande enligt utredningen 116 349 hektar skogsmark, redovisas därvid endast 3 749 hektar »övrig mark», för övriga skogar, omfattande 111 561 hektar skogsmark, redovisas sålunda 20 657 hektar »övrig mark». För nämnda kommuner, omfattande huvuddelen av södra Siljansområdet, utgör arealen »övrig mark» i förhållande till sammanlagda arealen »övrig mark» och skogsmark enligt utredningen 97 %, mot cirka 15 % för hela södra Siljansområdet enligt riksskogstaxeringen. För bondeskogarna redovisas emellertid enligt fastighetstaxeringen endast 3-1 % »övrig mark», medan för övriga skogar redovisats 15-6 %. I flera fall har för bondeskogarna ingen »övrig mark» redovisats. Falu-Säter-området (övriga kommuner inom Kopparbergs län). Underskotten för skogsmark och »övrig mark» utgöra respektive 27 300 och 6 100 4—312003.

44 hektar, motsvarande 6-4 och 11-1 %* Inom den del av Falu-Säter-området, som omfattar Grangärde, Ludvika, Norrbärke, Söderbärke, Malingsbo, Stora Tuna, Torsångs, Silvbergs och Gustafs kommuner, redovisas enligt utredningen 193 557 hektar skogsmark samt 20 398 hektar »övrig mark», motsvarande 9-5 %. För bondehemmanens skogar redovisas därvid 73 371 hektar skogsmark och 2 781 hektar »övrig mark», motsvarande 37 %. För övriga skogar redovisas 120 186 hektar skogsmark samt 17 617 hektar »övrig mark», motsvarande 12-8 %. För Falu-Säter-området, varav nu nämnda kommuner omfatta huvuddelen, utgör arealen »övrig mark» enligt riksskogstaxeringen cirka 11 %. I flera fall har för bondeskogar ingen »övrig mark» blivit redovisad. Inom Särna-Idre-området är skillnaden i areal mellan de allmänna skogarna enligt tab. 10 och enligt utredningen högst oväsentlig, och förefinnes ett överskott av omkring 800 hektar. För träförädlingsindustriens skogar och bondeskogarna föreligger underskott av 9 200 hektar och 6 400 hektar, motsvarande 191 och 19-2 %. Inom övriga delar av Kopparbergs län föreligger för de allmänna skogarna ett överskott för skogsmark av 20 900 hektar, motsvarande 7-6 %. En del av detta överskott torde få tillskrivas det förhållandet, att i utredningens uppgifter en del kommunskogar (förutom sockenallmänningarna) ingå bland allmänna skogar. För de enskilda skogarna föreligga genomgående underskott av skogsmark, vilket för tiäföräcllingsindustriens skogar utgör cirka 52 000 hektar, motsvarande 8'0 %, för »övriga aktiebolags» skogar 1 600 hektar eller 8-8 % samt för bondeskogarna 67 000 hektar eller 8-0 %. Fullt tillfredsställande arealredovisning kan icke anses föreligga. Värmlands län. En jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter visar ett överskott för skogsmarken av 18 500 hektar, motsvarande endast 1-5 %, samt ett underskett för »övrig mark» av 41 400 hektar eller 17 %. Den brist i »övrig mark», som förefinnes, torde, efter vad erfarenheten visat, väsentligen bero på uraktlåtenhet att redovisa dylik mark. Detta har t. ex. varit fallet för bondeskogarna inom Mangskogs kommun inom 14. taxeringsdistriktet samt kronoparker m. fl. inom Ny kommun i 13. distriktet. Beträffande de olika skogsägargrupperna föreligger för allmänna skogar ett överskott av 7 800 hektar skogsmark eller 14-6 %. Överskottet för träförädlingsindustriens skogar är ytterst obetydligt, endast 2 700 hektar eller 0-6 %. För bondeskogarna är överskottet 4 300 hektar eller 07 %. överhuvud taget. får arealredovisningen inom länet anses vara tillfredsställande. Västmanlands län. I jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter föreligger för totalarealen skogsmark och »övrig mark» respektive över- och underskott på endast 3 200 hektar, motsvarande 0-9 och och 4-5 %.

45 För allmänna skogar föreligger ett underskott av 3 500 hektar skogsmark, beroende på att Sala stads egna skogar inom stadskommungränsen icke äro medtagna i undersökningen, men däremot ingå med 3 800 hektar bland allmänna skogar i domänstyrelsens statistik. För övriga skogsägargrupper föreligger i huvudsak samma goda överensstämmelse. Örebro län. I jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter föreligger för arealen skogsmark ett överskott av 6 800 hektar, motsvarande 1*3 %, samt för »övrig mark» en brist på 15 200 hektar eller 12-8 %. En del »övrig mark» synes hava redovisats såsom skogsmark. Resultatet får likväl anses fullt tillfredsställande. Skillnaderna i areal för olika skogsägargrupper synas även vara obetydliga. Uppsala län. I jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter föreligger för skogsmarken ett överskott av 3 600 hektar och för »övrig mark» ett överskott av 8 200 hektar. Inom detta, liksom inom följande län med undantag för Gotlands, förekomma skogar under skogssällskapets förvaltning. Dessa hava i undersökningen redovisats såsom allmänna skogar, men äro med hänsyn till skogslagstiftningen att anse såsom enskilda, varför de icke redovisas bland allmänna skogar i domänstyrelsens statistik. I tab. 10 redovisas emellertid, som nämnts, dessa skogar tillsammans med de allmänna skogarna. De mindre överskott, som kunna förekomma för de allmänna skogarna, torde i regel hava sin förklaring i att i utredningen en del av skogssällskapet ej förvaltade kommunskogar redovisats såsom allmänna. För allmänna skogar i detta län förefinnes ett överskott av 3 600 hektar skogsmark, motsvarande 8-8 %; jämväl för övriga skogsägargrupper äro avvikelserna utan betydelse. Stockholms län. I jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter föreligger för skogsmarken ett överskott av 3 100 hektar och för »övrig mark» ett underskott av 2 500 hektar, motsvarande respektive 0-8 och 2-2 %. För de allmänna skogarna förefinnes ett överskott av 800 hektar skogsmark; jämväl för övriga grupper äro skillnaderna obetydliga. Södermanlands län. I jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter föreligger för skogsmarken en brist av 10 700 hektar, motsvarande 3*1 %, och för »övrig mark»

4(5 ett överskott av 14 900 hektar eller 25 %, vilket synes tyda på, att skogsmark i vissa fall redovisats såsom »övrig mark». För allmänna skogar föreligger ett överskott av 2 600 hektar skogsmark. För träförädlingsindustriens skogar föreligger ett underskott av 1 700 hektar, motsvarande 6-4 %, för övriga aktiebolag en obetydlig brist, för godsens skogar en brist på 8 100 hektar eller 63 % samt för bondeskogarna slutligen en brist på 8 400 hektar eller 6-2 %. Östergötlands län. I jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter föreligger för arealen skogsmark ett överskott av endast 1 500 hektar skogsmark, motsvarande 0-3 %, och för »övrig mark» en brist av 100 hektar eller 0-1 %. För allmänna skogar föreligger ett överskott av 9 700 hektar eller 14-5 % på grund av, bland annat, att under riddarhusdirektionens vård stående skogar i utredningen redovisats såsom allmänna skogar. För träförädlingsindustriens skogar redovisas ett underskott av 2 500 hektar, motsvarande 2-9 %, för godsen en brist av 2 600 hektar eller 2-9 %, för bondeskogarna en brist av 9 700 hektar eller 3-3 %. Det må emellertid framhållas, att inom länet stadskommunerna omfatta omkring 6 000 hektar skogsmark tillhörande olika skogsägargrupper, vilka skogar procentuellt fördelats i tab. 10, men, som nämnts, icke redovisats i utredningens länstabeller, vilka endast omfatta landsbygden. En redovisning i tab. 10 i särskild kolumn av de ovan nämnda som allmänna skogar redovisade, riddarhusdirektionen tillhörande skogarna, skulle haft till följd en något annorlunda fördelning i tabellen för övriga skogsägargrupper, varvid bristerna blivit mindre för dessa. Gotlands län. I jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter föreligger för arealen skogsmark ett underskott av 2 300 hektar skogsmark, motsvarande 17 %, samt för »övrig mark» ett underskott av 18 900 hektar eller 28-2 %. Hänsyn har därvid tagits till att riksskogstaxeringsnämnden icke uppskattat Gotska Sandön, omfattande 3 600 hektar skogsmark. I tab. 10 har Gotska Sandöns areal tillagts riksskogstaxeringens resultat. Arealredovisningen för skogsmarken synes vara tillfredsställande. För »övrig mark» föreligger tydligen i stor utsträckning uraktlåtenhet att redovisa densamma;, sannolikt beroende på att den icke ansetts äga något värde. För allmänna skogar föreligger för skogsmarken ett överskott av 1 000 hektar eller 6"9 %, samt för bondeskogarna ett underskott av 3 700 hektar eller 3-1 %. Skaraborgs län. I jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter föreligger för skogsmarken ett underskott av 57 600 hektar. För totalarealerna skogsmark och

47 »Övrig mark» har jämförelsen kunnat verkställas för delar av länet, i det följande benämnda norra delen och södra delen. Arealredovisningen för länet får anses mindre tillfredsställande. Norra delen. (Omfattar länet utom Frökinds, Gudhems, Vilske och Vartofta härader.) E t t underskott av 30 600 hektar, motsvarande 11-9 %, föreligger för skogsmarken. För »övrig mark» finnes ingen avvikelse. Uppenbart är, att skogsmark i stor utsträckning icke redovisats. I vissa fall torde därjämte skogsmark redovisats såsom »övrig mark». Detta bestyrkes därav, att ett flertal kommuner icke alls eller i ringa omfattning redovisat någon »övrig mark». Bland dessa kommuner må nämnas Lyrestad, Björsäter, Ransberg, Sventorp, Hjo landskommun, Grevbäck, Tiarp, Vänersnäs, Lindärva, Sävare samt Hangelösa, belägna inom såväl norra som södra delen av länet. Södra delen. (Omfattar Frökinds, Gudhems, Vilske och Vartofta härader.) För skogsmarken utgör underskottet 27 000 hektar, motsvarande icke mindre än 26-0"A.För »övrig mark» föreligger ett överskott av 2 800 hektar eller 14 %. Det är tydligt, att även för denna del av länet all skogsmark icke blivit redovisad eller felaktigt redovisats såsom mindervärdig »övrig mark». Jämförelser beträffande arealerna för olika skogsägargrupper kunna endast göras för länet i dess helhet. För de allmänna skogarna förefinnes ett överskott av 1 900 hektar eller 3-6 %. För samtliga enskilda skogar har skogsmarksarealen redovisats för lågt. Bristen utgör för träförädlingsindustriens skogar 6 300 hektar, för godsen 10 800 hektar, samt för bondeskogarna 43 700 hektar eller för samtliga dessa skogar 20-3 %. Arealredovisningen för enskilda skogar är som synes mycket otillfredsställande. Det bör likväl uppmärksammas, att då så stora arealer skogsmark icke blivit taxerade, kan den arealfördelning på olika skogsägargrupper, som gjorts i tab. 10 efter de procenter, som vid utredningen framkommit, bliva något missvisande. Älvsborgs län. Jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter har med avseende på totalarealerna kunnat göras för Dalsland och för övriga delar av länet var för sig. För hela länet föreligger därvid för skogsmarken en brist av 46 800 hektar. Inom Balsland föreligger en brist av 10 300 hektar skogsmark, motsvarande 5-1 % samt ett överskott av 7 400 hektar »övrig mark», eller 11-4 %, vilket tyder på att skogsmark i viss mån redovisats såsom »övrig mark». Inom övriga delar av länet föreligger en brist av 36 500 hektar skogsmark eller 7-9 %, samt ett överskott »övrig mark» av 14 100 hektar eller 11-0 %. Även inom detta område synes en del skogsmark hava redovisats såsom »övrig mark». För olika skogsägargrupper kunna jämförelser göras endast för länet i dess helhet. För de allmänna skogarna föreligger ett överskott av 6 500 hektar, motsvarande 137 %. För träförädlingsindustriens skogar föreligger ett underskott av 2 200 hektar, motsvarande 9-1 %, för övriga aktiebolags skogar 2 400

hektar eller 9-0 %, för godsens skogar 3 200 hektar eller 11-0 %, samt för bondeskogar 51 900 hektar eller 9-6 %. Kronobergs län. I jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter föreligger en brist av 33 100 hektar skogsmark, motsvarande 6-0 %, samt 33 000 hektar »övrig mark» eller 18-8 %. Inom detta landskap finnas, särskilt inom Sunnerbo härad, betydande områden med sänka marker och ljunghedar, för vilka arealredovisningen kan bereda svårigheter. De sakkunniga hava haft tillfälle jämföra taxeringsresultatet för detta härad med en år 1919 av skogssällskapet verkställd arealinventering. Av jämförelsen framgår, att för »övrig mark» en brist föreligger av i runt tal 33 000 hektar, eller samma brist som för hela länet. Förklaringen till det stora underskottet för övrig mark torde också till större delen ligga i uraktlåten redovisning av en del sänka marker inom Sunnerbo härad. För skogsmarken synes underskottet, av jämförelsen att döma, mera vara lokaliserat till andra delar av länet. För allmänna skogar föreligger ingen arealbrist, för träförädlingsindustriens skogar är bristen i skogsmarksareal 4 800 hektar eller 67 %, för övriga aktiebolags skogar 800 hektar eller 6*1 "A, för godsens skogar 2 100 hektar eller 6'5 %, samt för bondeskogarna 26 000 hektar eller 67 %. Jönköpings län. I jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter föreligger för den totala skogsmarksarealen ett underskott av 59 200 hektar, motsvarande 9-0 %, samt för »övrig mark» ett underskott av 16 000 hektar eller 8-2 %, sannolikt beroende på underlåten redovisning av dessa ägoslag. För allmänna skogar föreligger ingen brist, för träförädlingsindustriens skogar föreligger ett underskott i skogsmarksareal av 2 800 hektar eller 11*0 %, för övriga aktiebolag ett underskott av 1 400 hektar eller 122 %, för godsen ett underskott av 4 500 hektar eller 10-3 %, samt för bondehemmansskogarna ett underskott av 53 600 hektar eller 10-2 %. Kalmar län. Jämförelser med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter har kunnat göras för länets båda landstingsområden. Norra landstingsområdet. För skogsmarken föreligger ett överskott av 10 700 hektar, motsvarande 3*1 %, samt för »övrig mark» ett underskott av 20 300 hektar eller 24*1 %, varför det vill synas, såsom om »övrig mark» i vissa fall redovisats såsom skogsmark. För allmänna skogar förefinnes en brist av 900 hektar skogsmark, eller 2*5 %, för träförädlingsindustriens skogar föreligger ett överskott av 700 hektar,

4 J)

eller 3*1 %, för övriga aktiebolags skogar ett obetydligt överskott, för godsen ett överskott av 1 100 hektar, eller 3-1 %, samt för bondeskogarna ett överskott av 7 500 hektar eller 3-1 %. Södra landstingsområdet. För skogsmarken föreligger ett överskott av 11800 hektar, motsvarande 4-3 %. För »övrig mark» föreligger, om Öland undantages, en brist av 25 200 hektar- eller 45'9 %. Beträffande Öland kan för »övrig mark» ingen jämförelse göras, enär riksskogstaxeringen icke å Öland taxerat »övrig mark». Det föreliggande överskottet är huvudsakligen att hänföra till bondehemmanens skogar, som hava ett överskott av 8 600 hektar, motsvarande 4-0 %. Göteborgs och Bohus län. I jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter föreligger för länet det relativt största underskottet för skogsmarken, nämligen icke mindre än 52 000 hektar, motsvarande 30-6 %. Däremot föreligger ingen nämnvärd brist för »övrig mark». Inom ett län av så olikartad beskaffenhet, till stor del bestående av improduktiva berg och ljunghedar, måste förväntas en rätt avsevärd brist för »övrig mark», vilken dock till synes icke förefinnes. Det förefaller därför sannolikt, att en avsevärd del av skogsmarken redovisats såsom »övrig mark», vilket haft till följd att intet underskott uppstått för »övrig mark». För allmänna skogar föreligger endast ett underskott av 900 hektar, motsvarande 5-3 %. För bondehemmansskogarna, som utgöra huvuddelen, föreligger en brist av 49 500 hektar eller 34-4 %. Enligt uppgift av länsjägmästaren i Göteborgs och Bohus län skulle skogsmarken hava blivit särskilt lågt uppskattad inom Inlands Nordre härad för Ucklums och Spekeröds kommuner, inom Vette härad för Skee och Högdals kommuner samt inom Bullarens härad för Mo kommun. För dessa kommuner lämnas följande uppgifter i avrundade tal. H e k t a r I Skogsmark

Kommun

»övrig mark»

enligt fastighetstaxeringen

Skogsmark

>övrig mark»

enligt länsjägmästaren 1450

Ucklum

2 700

3 500

Spekeröd

2 450

2 500

1700 Mo

. .

2 650

3 900

4 600

3100 Skee . .

9 950

8 900

3 350

2 800

2 900

22 350

19250 Högdal Summa

50 Denna beräkning, som skulle innebära, att endast halva skogsmarksarealen i föreliggande fall blivit redovisad, vilar emellertid icke på å marken utförda mätningar. Arealredovisningen för länet måste anses vara synnerligen otillfredsställande i vad den avser skogsmarken. Hallands län. I jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter föreligger för skogsmarken en brist av 25 100 hektar, motsvarande 11*8 %, samt för »övrig mark» ett överskott av 11 400 hektar eller 13-9 %, vilket tyder på att rätt avsevärd del av skogsmarken redovisats såsom »övrig mark». För godsen föreligger ett underskott av 2 500 hektar eller 12-9 %, samt för bondehemmansskogarna på 22 200 hektar eller 130 %. Blekinge län. I jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter föreligger för skogsmarken ett underskott av 7 100 hektar, motsvarande 3-9 %. Häremot synes svara ett överskott på »övrig mark» av 6 200 hektar eller 24-8 %. Kristianstads län. I jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter föreligger för skogsmarken ett underskott av 22 600 hektar, motsvarande 8-6 %, för »övrig mark» en brist av 11 300 hektar eller 18-7 %. För ett flertal kommuner har med visshet kunnat utrönas, att »övrig mark» icke alls eller blott delvis redovisats. För godsen föreligger en brist av 3 900 hektar eller 10-6 %, samt för bondehemmansskogarna en brist av 20 500 hektar eller 10-5 %. Malmöhus län. I jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter föreligger för skogsmarken ett underskott av 9 100 hektar eller 12-6 %, samt för »övrig mark» ett överskott av 5 900 hektar eller 517 %. Skogsmark har tydligen till en del även i detta län redovisats såsom »övrig mark». Detta bestyrkes än mer av det förhållandet, att ett flertal kommuner icke alls eller ofullständigt redovisat »övrig mark», men att det oaktat överskott av dylik mark förefinnes*. För godsen föreligger ett underskott av 4 300 hektar, motsvarande 14-4 %, för bondeskogarna ett underskott av 4 900 hektar eller 14-3 %.

De slutsatser, som dragits beträffande arealredovisningen, vila på den förutsättningen, att riksskogstaxeringens resultat i regel skola kunna godtagas. Något som talar mot detta har icke heller gjorts gällande, om undan-

51 tag göres för Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker ,och ^ möjligen Göteborgs och Bohus län med i alla tre fallen mycket extrema förhållanden. Den verkställda jämförelsen visar också för ett flertal län en nästan överraskande överensstämmelse mellan riksskogstaxeringens och fastighetstaxeringens arealresultat för skogsmarken. För »övrig mark» äro resultaten något ojämnare, och det är uppenbart, att vid fastighetstaxeringen detta ägoslag mångenstädes icke blivit redovisat. För de län eller länsdelar, där skillnaden mellan riksskogstaxeringens och fastighetstaxeringens skogsmarksarealer är mera väsentlig, d. v. s. framförallt Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker samt Göteborgs och Bohus län, vill det också synas, som om^ en felaktig arealredovisning vid fastighetstaxeringen kan påvisas. Beträffande den jämförelse, som gjorts för arealredovisningen inom olika skogsägargrupper i tab. 10, må framhållas, att säkerheten i resultatet är helt beroende på, huruvida de fördelningsprocenter, som vid utredningen framkommit, äro möjliga att direkt tillämpa på skillnaden i areal mellan riksskogstaxeringsnämndens totalarealer och de allmänna skogarnas arealer enligt domänstyrelsens statistik. Sistnämnda arealers bestämning inverka således på jämförelserna för övriga skogar. Där i allmänhet svårigheter föreligga för en god bestämning av skogsmarksarealen, såsom i lappmarkerna, där arealen ej fullständigt redovisats, har därför den använda fördelningsgrunden lett till att bristen lokaliserats mera till de enskilda skogarna än förhållandena i dessa län torde motivera. I övrigt bör emellertid en dylik fördelning kunna användas, men för enstaka grupper inom olika län kunna givetvis de i taxeringslängderna redovisade arealerna för grupperna ifråga vara riktiga. Detta skulle i tab. 10 medföra en något annan fördelningsprocent än den, som använts. I allmänhet borde träförädlingsindustriens skogar, som till stcrc del äro kartlagda, vara bättre redovisade än övriga enskilda skogar. Om så är fallet, komma felen i redovisningen, i förhållande till vad i redogörelsen för de olika länen anförts, att förskjutas sålunda, att felen bliva större för övriga enskilda grupper, d. v. s. mest för bondehemmansskogarna. Arealredovisningen för bondeskogarna torde väl också vara mindre tillfredsställande — vilket i regel visat sig vara fallet — såväl av det skälet, att antalet fastigheter är i förhållande till övriga enskilda grupper oerhört mycket större, som därför att tillgängligt kartmaterial eller övriga handlingar för denna kategori av skogar torde lämna mera otillförlitliga uppgifter om skogsmarksarealen. Ehuru de sakkunniga endast för några fall hava kunnat verkställa arealgranskningen för mindre områden än länen, har det likväl ansetts lämpligt att med hänsyn till en kommande taxering för varje län framlägga resultaten av arealutredningen. Genom att för varje fastighetstaxering uppmärksamma utfallet från en föregående taxering, bör grunden kunna läggas allt säkrare, varigenom vinnes, icke blott förutsättningarna för en större jämnhet i taxeringen utan även, att taxeringsarbetet så småningom skall kunna väsentligt förbilligas.

52¶Bonitet, rotvärde, skogsmarkens värde samt relativ skogstillgång. För att få en uppfattning om taxeringsutfallet för boniteten har i första hand jämförts medelboniteten för olika län eller i vissa fall delar av län enligt fastighetstaxeringen och riksskogstaxeringen. Vidare hava jämförelser inom länen stundom kunnat göras mellan olika områden — i regel då taxeringsdistrikt eller kommuner — samt mellan olika skogsägargrupper. För ett och samma område är boniteten förhållandevis oföränderlig. Då en likformig bonitering icke får anses alltför svår att genomföra, är det därför med hänsyn till framtida fastighetstaxeringar av vikt, att boniteringen en gång för alla blir så väl utförd som möjligt. Beträffande rotvärdet har utredningen i regel endast kunnat verkställas som en jämförelse mellan vid fastighetstaxeringen erhållna medelsiffror för olika områden (taxeringsdistrikt, kommuner) samt mellan olika skogsägargrupper. Granskningen av taxeringsresultaten för bonitet och rotvärde ger stöd för bedömande av i vad mån de av dessa faktorer beroende värdena blivit rätt åsatta. Särskilt gäller detta skogsmarkens värde, vilket utgör en multipel av boniteten gånger rotvärdet för normalskogen; vid bedömningen av skogsvärdet inverkar däremot även relativa skogstillgången. Skogsmarksvärdets bestämning oberoende av det aktuella skogstillståndet gör detta värde särskilt lämpligt för jämförelser mellan områden med likartade mark- och avsättningsförhållanden. Någon redogörelse för sådana jämförelser för områden, som gränsa intill varandra, kommer dock icke att lämnas, utan hänvisas till redogörelsen för värdefaktorerna bonitet och rotvärde. Det bör emellertid framhållas, att om vid jämförelse mellan närliggande områden det ena befunnits vara för lågt uppskattat med avseende på boniteten men samtidigt åsatts för högt rotvärde i förhållande till det andra, ojämnheterna kunna upphäva varandra, så att värdesättningen av skogsmarken överensstämmer för de båda jämförda taxeringsområdena. Taxeringstekniskt är dock ett påpekande av dylika ojämnheter viktigt. Oftast torde nog sådana avvikelser icke upphäva varandra eller komma till synes endast beträffande en av värdefaktorerna och i vissa fall gå i samma riktning för båda, varigenom skogsmarksvärdet visar mindre god överensstämmelse för de jämförda områdena. Beträffande relativa skogstillgången har för olika län eller i vissa fall delar av län riksskogstaxeringsnämndens uppgifter angående, bland annat, boniteten, virkesförrådet och dess fördelning på ålders- och mogenhetsklasser samt trädslag tjänat till ledning vid utredningen. Inom länen hava även vissa jämförelser kunnat göras mellan olika områden (taxeringsdistrikt, kommuner) samt mellan olika skogsägargrupper. En bedömning av hur uppskattningen av relativa skogstillgången för större områden utfallit är likväl ganska vansklig, även om uppgifter om det faktiska virkesförrådet finnas tillgängliga genom riksskogstaxeringen. Med dessa uppgifter som underlag gives dock möjlighet att få ett begrepp om den ungefärliga relativa skogstillgång, som i verkligheten bör föreligga, i jämförelse med den,

53 som erhållits vid fastighetstaxeringen. För en sådan utredning har i första hand förhållandet mellan det nuvarande, verkliga virkesförrådet och det normala förrådet undersökts. Det nuvarande virkesförrådet per hektar skogsmark har vid riksskogstaxeringen beräknats inom bark. För fastighetstaxeringsändamål måste därför dessa förrådssiffror omräknas till kubikmassa på bark, vilken erhålles efter ett genomsnittligt tillägg för bark av 20 %, vilket procenttal av riksskogstaxeringsnämnden anförts vid angivande av virkesförrådet på bark för hela landet. Här har den givits en utsträckt tillämpning för varje län eller område inom län. Det normala virkesförrådet per hektar har med tillämpning av tab. I I till instruktionen för värdering av skogsmark och växande skog härletts efter den vid riksskogstaxeringen funna medelboniteten samt den omloppstid för medelgod skogsmark inom länen, som angivits vid Stockholms-mötet. Förhållandet mellan verkliga och normala virkesförrådet har i det följande betecknats som »relativa kubikmassan». Relativa kubikmassan är visserligen en starkt integrerande del av relativa skogstillgången, men den överensstämmer likväl icke med denna utom i de fall, då åldersklassfördelning och sortimentssammansättning äro normala för den omloppstid, som befunnits lämplig. Då åldersklassfördelning och sortimentssammansättning i regel icke äro normala, inverkar detta på värdeavkastningens storlek för viss tidsperiod. Sålunda kan förekomsten av mera gammal skog än normalt beräknas medföra såväl värdefullare sammansättning av avkastningen och därmed högre aktuellt rotvärde än normalt som stegrad avverkning för den närmaste tiden, vilket i motsvarande grad höjer relativa skogstillgången. Motsatt blir förhållandet, om de yngre åldersklasserna förhärska. Uppgifter om arealens fördelning på åldersklasser samt virkesförrådets fördelning på ålders- eller mogenhets- samt dimensionsklasser hava även lämnats av riksskogstaxeringsnämnden. Med ledning härav torde det för län eller område vara möjligt att utreda den sannolika sortimentssammansättningen hos den avkastning, som vid rationellt skogsbruk bör uthålligt uttagas. De sakkunniga hava emellertid icke ansett sig för föreliggande ändamål böra verkställa eller behöva dylika, synnerligen omfattande utredningar, i all synnerhet som flera omständigheter göra ett exakt bestämmande av relativa skogstillgången ganska vanskligt. Riksskogstaxeringens uppgifter om åldersklassfördelning hava därför av de sakkunniga endast lagts till grund för ett allmänt bedömande av, i vad mån den konstaterade relativa kubikmassan med hänsyn till åldersklassfördelningen kan anses motsvara den verkliga relativa skogstillgången eller om denna bör ligga något högre eller lägre än relativa kubikmassan. I följande sammanställning angivas för län eller områden inom län det faktiska virkesförrådet på bark per hektar och medelbonitet enligt riksskogstaxeringen, fastställd omloppstid och motsvarande normalförråd, relativa kubikmassan och den vid fastighetstaxeringen erhållna relativa skogstillgången.

54 Virkesförråd Normalförråd i kbm. per Vid fastighektar på hetstaxebark enligt kbm. på Relaför bonitet tiv ringen erriksskogsvid om- bark per enligt rikskubik- hållen retaxeringshektar massa lativ skogstaxe- loppstid skogsnämnden för medel- (enl. tab. ringsnämntillgång (20% tillägg god mark II till den för bark) instr.)

Län och landsdelar

—

Norrbottens län >

lappmark . . .

kustland

. . .

Västerbottens län »

lappmark . .

kustland

1-7

—

— 1-7 1-9

1-8

2-1

57 57

. . .

0-54

37 (exkl. lövskog) 49

0-52

0-56

0-69

0-53

—

0-72

0-79

0-73 0-72

0"69

0-94

0-68

2-5

0-G9

0-62

Jämtlands

län

Västernorrlands Gävleborgs

> >

Kopparbergs Värmlands

> >

2-2

0-78

2-8

1-04

0-80

Västmanlands Örebro

> »

95 93

2-7

85 86

l-io

3-3

0-89

0-67 0-72

Uppsala

2-8

1-15

1-05

0-72

Södermanlands

. .

2'5 3-2

90 90

85 Stockholms

1-02

0-77

Östergötlands Gotlands

. .

1-03

0-68

0-88

0-61 0-60 0-45

Skaraborgs

Alvsborgs Kronobergs

> >

. .

Jönköpings Kalmar

» »

. ,

Göteborgs och Bohus > Hallands >

. .

Blekinge

Kristianstads Malmöhus

> »

. . . .

2-9

97 88

2-0

3-3

0-90

2-9

30 3-4

078 072

0-8C

2-6

80 80

0-55 0-54

0-46

3-3

0-57

3-5

0-35 0-44

3-8

0-42

4-6

103 ' 124

0-66 0-67 0-73

0-56

0-51

Föreliggande sammanställning kommer att i det följande diskuteras för varje län, där så kan finnas befogat. I det följande redogöres länsvis och därvid delvis i form av stickprov för resultatet av utredningen rörande taxeringsutfallet för bonitet, rotvärde, i vissa fall även markvärde, samt relativ skogstillgång. Med bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång avses alltid, där ej annorlunda angives, medelbonitet, medelrotvärde och genomsnittlig relativ skogstillgång enligt för fastighetstaxeringen gällande grunder. De sakkunniga få

55 i övrigt erinra om vad som tidigare anförts om arealredovisningen, vilken har betydelse särskilt för bedömande av boniteten. Beträffande sifferuppgifter hänvisas till tab. 3 1 , 9, 12 och 13. Norrbottens län. Bonitet. Boniteten är enligt fastighetstaxeringen för hela länet 1-27, för lappmarken 1-15 och för kustlandet 1-41. Motsvarande siffror enligt riksskogstaxeringsnämnden äro för lappmarken 1*3 samt för kustlandet 1*7. Med utgångspunkt från sistnämnda uppgifter skulle både för lappmarken och kustlandet en underskattning av boniteten föreligga vid fastighetstaxeringen. Avvikelsen i bonitet är visserligen icke avsevärd för lappmarken, men torde huvudparten av den skogsmarksareal, som redovisats av riksskogstaxeringen men icke återfinnes i fastighetstaxeringens uppgifter, utgöras av med hänsyn till bördigheten svagare skogsmarker. Då boniteten för kustlandet enligt fastighetstaxeringen är endast 1*41 mot 1*7 enligt riksskogstaxeringsnämnden, och då därtill en betydande del skogsmark antogs hava blivit i fastighetstaxeringen redovisad som »övrig mark», synes boniteten för kustlandet sannolikt hava blivit än mer underskattad. Vid jämförelse mellan taxeringsdistrikten har icke någon nämnvärd ojämnhet kunnat iakttagas. Sådan framträder emellertid inom 3., 6. och 8. taxeringsdistrikten vid granskning av resultatet för olika skogsägargrupper. För de tre största av dessa eller kronoparker, trävarubolag och bondehemman framgår denna jämförelse av följande. T a x e r i n g s d i s t r i k t Skogsägargrupp skogsmark hektar Kronoparker Trävarubolag

Bondehemman

53 646 42 976 111 945

bonitet 1-48 1-57 1-40

skogsmark hektar

bonitet

skogsmark hektar

bonitet

355 558

0-98

201 230

1-28

59 787

1-13

1-20

176 296

0-87

164 629

1-15

Distrikt 6 omfattar Gällivare, Jukkasjärvi och Karesuando kommuner inom lappmarken, de båda övriga kommuner inom kustlandet. Inom kronoparksarealen för lappmarksdistriktet finnes möjligen en del kronoöverloppsmark redovisad både med areal och bonitet. Tabellen redovisar medeltal för samtliga skogar, tillhörande de olika skogsägargrupperna. De enskilda skogarna, och då särskilt bondehemmanens, ligga i allmänhet i ådalarna, under det kronoparkerna i stor utsträckning äro belägna på de sämre områdena längre bort från vattendragen och å större höjd från havet, vilka områden vid tiden för avvittringen icke hade tagits i bruk. Under sådana förhållanden är boniteten 1 Uppgifter för relativa skogstillgången hava ej införts i tab. 3, då medeltal för denna icke äro av samma vägledande betydelse som medeltal för bonitet och rotvärde, alldenstund relativa skogstillgången av naturliga skäl växlar mellan olika fastigheter.

56 för bondehemmanens skogar anmärkningsvärt låg. Den högre boniteten för bolagens skogar ävensom förutnämnda underskott i skogsmarksareaien, som särskilt torde gälla för bondeskogarna, tyder också på att dessas bonitet blivit underskattad. Skillnaden mellan riksskogstaxeringens och fastighetstaxeringens boniteringsresultat får dock icke härmed hela sin förklaring, utan förefaller det, som om något avvikande uppfattning förelegat om uppskattningen av boniteten mellan riksskogstaxeringens förrättningsmän och främst domänstyrelsens. Sistnämnda bonitering torde i huvudsak hava varit normerande för Norrbottens län, icke minst på grund av domänstyrelsens förutnämnda skyldighet enligt § 16 i förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1928 att kommunvis lämna förhandsuppgifter rörande bland annat boniteten för kronoparkerna. Rotvärde. För Norrbottens län har anvisats en sortimentssammansättning, gällande endast för barrskogen och vilken därjämte, såsom nämnts å sid. 25, sannolikt mera motsvarade den aktuella skogsavkastningens än normalskogens. Även om en sådan värderingsgrund bör hava medfört för högt rotvärde, anse sig de sakkunniga icke kunna uttala något omdöme, huruvida medelrotvärdet 2*14 kronor för länet får anses för högt. Rotvärdet för lappmarken är 1-88 kr. och för kustlandet 2-39 kr. För lappmarksdistrikten, 2. och 6. taxeringsdistrikten, synas rotvärdena inbördes vara ganska väl avvägda. Detta är icke i samma grad fallet för kustlandet. Medelrotvärdet för 7. taxeringsdistriktet är 1-95 kr. och för det sydligare belägna 5. distriktet 2-78 kr. Skillnaden synes väl stor, även om avsättningsförhållandena variera. Avvikelsen torde vara mest beroende av rotvärdet för Övertorneå kommun inom 7. distriktet. Denna gränsar mot överkalix kommun inom 5. distriktet och rotvärdena äro 1*71 och 2-69 kr. Detta torde icke helt kunna förklaras genom Överkalix bättre avsättningsläge. Rotvärdet för norr om övertorneå kommun och längre in i landet belägna 8. distriktet är 1-79 kr., således högre än för övertorneå kommun. Inom 4. distriktet är rotvärdet för Älvsby kommun 3-42 och för överluleå 1*98 kr. Skillnaden mellan Älvsby och Överluleå synes väl stor, icke mindre än 1-44 kr. För Edefors kommun inom samma distrikt är rotvärdet för olika skogsägargrupper följande, vilket tyder på att särskilt rotvärdet för bondehemmanen blivit för lågt:

Kronoparker Trävarubolag Bondehemman

Skogsmark hektar 52 870 44 324 19 899

Rotvärde kr. 2"74 227 1-99

För dessa tre skogsägargrupper är rotvärdet för lappmarken respektive 1-97, 1-98 och 1-84 kr. samt för kustlandet 2-29, 2-60 och 2-42. I förhållande till rotvärdet för kronoparker och trävarubolagens skogar synes rotvärdet för bondeskogar vara för lågt uppskattat. Relativ skogstillgång. Som följd av sättet för rotvärdets beräknande har endast barrskogens avkastning fått bliva bestämmande för relativa skogstill-

57 gången, som därigenom blivit lägre och, vad skogsvärdet beträffar, verkat utjämnande på ett eventuellt för högt rotvärde. Relativa skogstillgången är för lappmarken 0-56 och för kustlandet 0-53. Bortsett från den endast till mindre del avsättningsbara lövskogen — vilket vid jämförelse är nödvändigt med hänsyn till förestående — är relativa kubikmassan 0-52 för lappmarken och 069 för kustlandet (med lövskog respektive 0-61 och 0-87). Med virkesförrådets sammansättning motsvarar detta sannolikt en på angivet sätt modifierad relativ skogstillgång av respektive över 06 och nära 08. För länet och särskilt kustlandet torde alltså relativa skogstillgången vara betydligt underskattad. Särskilt låg, 0-35, är denna faktor i 7. distriktet, (vilket även synes vara lågt taxerat beträffande bonitet och rotvärde). Västerbottens län. Bonitet. Boniteten är enligt fastighetstaxeringen för hela länet 1-66, varvid för lappmarken 1-53 samt för kustlandet 1-87. Motsvarande siffror enligt riksskogstaxeringsnämnden äro för lappmarken 1'7, för kustlandet 1*9. Om hänsyn tages till för Norrbottens län anmärkta förhållanden, torde boniteten vara för lågt uppskattad, särskilt i lappmarken. Boniteringen företer icke några sådana ojämnheter, att det funnits skäl till särskilt påpekande av dessa. Rotvärde. Liksom i Norrbottens län har till grund för bestämningen av rotvärdet lagts sortimentssammansättningen för enbart barrskogsavkastningen, varigenom de erhållna rotvärdena bort bliva högre, än om lövskogen ingått i taxeringen. Rotvärdet för länet är 2-62 kr., varvid för lappmarken 2-56 och för kustlandet 2-67 kr. Skillnaden mellan lappmarkens och kustlandets rotvärde är anmärkningsvärt liten. I huvudsak torde detta bero på att rotvärdet underskattats för en del distrikt inom kustlandet, varjämte möjligen rotvärdet för 7. distriktet inom lappmarken uppskattats något för högt. Detta distrikt har rotvärdet 2-98 kr., medan 3. distriktet, närmare kusten, har rotvärdet 2-66 kr. samt 6. distriktet, som visserligen ligger nordligare men dock till en del närmare kusten, 2-10 kr. Distrikten utmed kusten hava icke i något fall högre rotvärde än 3-01 kr., men väl lägre. En sammanställning av rotvärdet för olika skogsägargrupper belyser ytterligare det anmärkta förhållandet. Efterföljande sammanställning för de tre största skogsägargrupperna visar nämligen på synnerligen stora ojämnheter. Lappmarken Skogsägargrupp

Kustlandet

7. taxerings- 8. taxerings- Västerbotten distriktet distriktet R o t v ä r d e

Norrbotten

k r o n o r

2-66

2-12

2-36

2-29

3-12

2-75

2-58

2-60

3-32

2-35

2-80

2-42

58 För trävarubolagens skogar ger detta det överraskande resultatet, att dessa skogar (tab. 13) skulle hava samma markvärde, 12-8 kr., i lappmarken och kustlandet. Relativ skogstillgång. Den åsatta- relativa skogstillgången, för lappmarken 079 och för kustlandet 0-62, hänför sig endast till barrskogsavkastningen. Motsvarande relativa kubikmassa är 073 och 0-72 (med lövskog 0-90 och 0-89). Den för lappmarken uppskattade, något högre relativa skogstillgången är visserligen ett utslag i rätt riktning med hänsyn till det mycket stora överskottet på gammal skog men knappast tillfyllest. Även i kustlandet föreligger överskott på gammal skog, varför den åsatta relativa skogstillgången förefaller låg. Förutnämnda 7. taxeringsdistriktet har även den högsta relativa skogstillgången, 0-91, tämligen jämnt fördelad på olika skogsägargrupper. Jämtlands län. Bonitet. Boniteten är enligt fastighetstaxeringen 1-72, enligt riksskogstaxeringsnämnden 1-8. Skillnaden är alltså obetydlig. Emellertid förelåg, jämfört med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter, underskott av 77 600 hektar skogsmark eller 2-9 % och ett överskott av 59 100 hektar »övrig mark», vilket, liksom för delar av Norrbottens och Västerbottens län, torde innebära, att sämre skogsmark redovisats som mindervärdig »övrig mark». En höjning, om än obetydlig, av boniteten för den redovisade arealen skogsmark borde till följd härav kunnat förväntas. Vid jämförelse mellan olika taxeringsdistrikt har icke någon nämnvärd olikformighet kunnat iakttagas, icke heller för de olika skogsägargrupperna. Den låga boniteten 1-16 för kronoparkerna får sin förklaring däri, att bland dessa även redovisats renbetesfjällens skogar. Rotvärde. Rotvärdet är 2-70 kr. och synes detsamma vara någorlunda väl avvägt inom de olika taxeringsdistrikten, med undantag för 4. distriktet med rotvärdet 2*32 kr., vilket synes vara för lågt. Detta framträder särskilt vid jämförelse med 12. distriktet med rotvärdet 3*34 kr., vilket möjligen kan vara väl högt. Det 4. distriktet omfattar Hackas och Näs kommuner vid sydöstra delen av Storsjön, det 12. Rödöns, Näskotts, Aspås och Ås kommuner norr om och nära intill Storsjön. Boniteten är i huvudsak densamma. En jämförelse beträffande rotvärdena för vissa skogsägargrupper visar följande. T a x e r i n g s d i s t r i k t Skogsägargrupp

4. skogsmark ' hektar

12. rotvärde kronor

skogsmark hektar

rotvärde kronor

Kronoparker

2 843

Trävarubolag

2-18

5 522

352 Bondehemman

13 855

2-51

27 167

3-33

1-91

59¶Kronoparkerna inom 12. distriktet omfatta endast 236 hektar belägna inom en kommun, varför de uteslutits. Taxeringsresultatet förefaller här ojämnt. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är nära 0-9, den uppskattade relativa skogstillgången 0'69. Då virkesförrådet är sammansatt av betydligt mera gammal skog än normalt, bör den verkliga relativa skogstillgången ligga högre än 0-9, och har tydligen uppskattats för lågt. Taxeringsdistrikten kring Storsjön i Jämtland hava hög relativ skogstillgång i förhållande till övriga distrikt. Den högsta relativa skogstillgången uppvisar Norderöns och Hallens kommuner inom 6. distriktet. Resultaten för dessa kommuner äro för vissa skogsägargrupper följande.

Skogsägargrupp

Kronoparker

. .

Norderön

Hallen

relativ skogsmark skogshektar tillgång

skogsmark hektar

2-06

254 853

1-02

1-50

5 273

Länet relativ tillgång

Trävarubolag . .

2-00

0-71

1 121489

0-67

Samtliga enskilda

2 779

1-15

16 020

0-88

2 279 184

0-66

Det förefaller som om relativa skogstillgången, förutom att den i genomsnitt för länet underskattats, blivit något ojämnt bedömd, vara i viss mån de anförda siffrorna, jämförda inbördes och med resultatet för länet, kunna tjäna som exempel. Västernorrlands län. Bonitet. Boniteten är enligt fastighetstaxeringen 1-99 mot av riksskogstaxeringsnämnden beräknade 2 l . För Ångermanland och Medelpad äro boniteterna enligt fastighetstaxeringen 1*91 och 2-19. Någon jämförelse för landskapen med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter har ej kunnat göras. Även för detta län, med underskott av skogsmark och överskott av »övrig mark», torde en del skogsmark hava redovisats såsom »övrig mark». Denna avvikelse kan enligt riksskogstaxeringsnämndens arealuppgifter lokaliseras till Ångermanland. Under förutsättning, att detta icke inverkat höjande på boniteten i tillräcklig grad, kan det något för låga länsmedeltalet möjligen vara orsakat av att boniteringen inom Ångermanland i jämförelse med riksskogstaxeringens blivit något för låg. Några större olikformigheter framträda icke inom de olika taxeringsdistrikten eller skogsägargrupperna. Några erinringar må emellertid göras. I Ångermanlands inland ligga kring Ångermanälven 8., 11. och 12. distrikten med boniteterna 2-15, 2-18 och 1-98. I jämförelse med dessa boniteter förefalla de vid Ångermanälvens mynning belägna 7. och 9. distrikten, med boniteterna 2,03 och 1-84, hava uppskattats väl lågt. Det nordligaste kustdistriktet, 15. distriktet, har liksom angränsande 1. distriktet inom Västerbottens län bonitet 1-80, vilket i båda fallen förefaller b—312003.

60 vara för lågt vid jämförelse med innanför liggande distrikt. För 5. distriktet är boniteten 1-85 och för kringliggande 3. och 6. distrikten 2-12, vilket tyder på ojämnhet. Till länsstyrelsens anvisningar finnas bifogade uppgifter med beräknade medeltal för bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång. Särskilt för boniteten kan iakttagas, att fastigheter ofta blivit åsatta en och samma bonitet. Rotvärde. Rotvärdet är 3-77 kr., för Ångermanland 3-67 och för Medelpad 3-93 kr. Rotvärdena för de olika distrikten synas icke alltid så väl avvägda. För 6. och 7. distrikten vid kusten äro rotvärdena respektive 3-63 och 3-71 kr. För de vid kusten angränsande 5. och 9. distrikten äro rotvärdena 4-22 och 4-34 kr. Rotvärdet torde hava underskattats i de förstnämnda 6. och 7. distrikten. Det 11. distriktet, beläget en bit in i landet kring Sollefteå, har ett i förhållande till närliggande distrikt väl högt rotvärde. Då även boniteten för detta distrikt är relativt hög, blir skogsmarksvärdet per hektar här det näst högsta inom länet, vilket knappast kan vara riktigt. Det sämst belägna 13. distriktet har ett relativt högt uppskattat rotvärde, 3-87 kr., vilket med 0-51 kr. överstiger rotvärdet för det angränsande och mer välbelägna 12. distriktet. Det må därjämte framhållas, att, förutom de förut berörda 6. och 7. distrikten, de jämväl vid kusten belägna 10. och 15. distrikten hava lägre rotvärde än det sämst belägna 13. distriktet. Jämföras kustdistrikten inbördes i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län, synas rotvärdena i Västerbottens läns kustland vara underskattade. Med undantag för förutnämnda 11. och 13. distrikten i Västernorrlands län synas rotvärdena i övrigt vara väl avvägda i gränsdistrikten mellan Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Rotvärdena i genomsnitt för länet äro för kronoparker 329, trävarubolag 3-58 och bondehemman 4-03 kr. De sistnämnda grupperna upptaga 48 och 42 % av skogsmarksarealen. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 0-94, medan den uppskattade relativa skogstillgången är 0-68. På grund av överskott på gammal skog bör siffran 0-94 höjas för att motsvara den verkliga relativa skogstillgången, vilken således har underskattats. Som förut nämnts, hade till länsstyrelsens anvisningar fogats uppgifter rörande, bland annat, den beräknade relativa skogstillgången inom varje kommun. Sådana medeltalsuppgifter kunna, även om de äro riktigt beräknade, lätt bliva vilseledande, särskilt för relativa skogstillgången, som växlar för olika fastigheter efter helt andra grunder än bonitet och rotvärde. I detta fall synas ifrågavarande beräkningar vara för låga och hava sannolikt bidragit till underskattningen. Taxeringsmyndigheterna hava därför i de flesta fall kommit till högre medeltal. Som exempel på denna höjning kan anföras, att för en kommun relativa skogstillgången enligt nämnda förhandsuppgifter skulle vara 0-80. Den vid taxeringen uppskattade relativa skogstillgången utgör 0-95, som efter besvär hos kammarrätten visserligen blivit sänkt, dock ej under 0-90.

61 Gävleborgs län. Bonitet. Boniteten är enligt fastighetstaxeringen 2-38, den av riksskogstaxeringsnämnden beräknade 2-5. För Hälsingland är fastighetstaxeringens bonitet 2-28, för Gästrikland 2-77. Motsvarande jämförelse med riksskogstaxeringen har icke kunnat göras. För hela länet skulle boniteten efter nämnda jämförelse vara något för låg. Boniteten synes vid jämförelse mellan såväl taxeringsdistrikten som skogsägargrupperna vara väl avvägd. Några anmärkningsvärda ojämnheter i gränsdistrikten mellan länet samt Västernorrlands och Jämtlands län framträda icke heller. Rotvärde. Rotvärdet är 4-42 kr. En del ojämnheter mellan taxeringsdistrikten synas förekomma. Särskilt framträder därvid 9. distriktet, omfattande Ljusdals och Ramsjö kommuner. Rotvärdet för detta distrikt är 4-60 kr., vilket är det högsta för Hälsingland, ehuru distriktet omfattar den nordvästra delen av landskapet. Överhuvud taget synes, som om kustdistriktens rotvärden blivit något för lågt uppskattade i jämförelse med inlandsdistriktens. Uppskattningen mellan olika skogsägargrupper synes i huvudsak någorlunda likformig, om än oregelbundenheter stundom torde förekomma. Taxeringsutfallet i Ljusdals kommun med rotvärdet 4-49 kr. för 72 094 hektar skogsmark, tillhörande trävarubolag, och 5-50 kr. för 25 083 hektar, tillhörande bondehemman, kan tjäna som exempel härå. Den omständigheten, att i Gävleborgs län vid sidan av kustpriserna även förekomma genom lokal virkesmarknad inne i landet utbildade ortspriser, torde på vissa håll framkallat meningsskiljaktigheter om rotvärdets beräknande (jfr sid. 25). Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 0-98, medan den vid fastighetstaxeringen uppskattade relativa skogstillgången är 0-69. Åldersfördelningen och virkesförrådets sammansättning tyder på att den verkliga relativa skogstillgången snarare bör vara över än under 0-98, varför en betydande underskattning föreligger. Länet är ju också det såväl absolut som förhållandevis mest virkesrika inom landet. Särskilt låg relativ skogstillgång, eller respektive 0-49, 0-56, 0*44 och 0-55, redovisas för 11.—14. distrikten, belägna i Hälsingland. Det torde vara uppenbart, att framför allt bondehemmanens skogar blivit för lågt uppskattade, om än underskattning förekommer även för andra skogsägargrupper. De största ägargrupperna utgöras av trävarubolagen och bondehemmanen med respektive 43-4 och 44-3 % av länets skogsmarksareal. En jämförelse mellan relativa skogstillgången inom förutnämnda 11.—14. distrikten samt 5. distriktet för dessa grupper framgår av tabellen å följande sida. För dessa fem distrikt omfatta trävarubolagens skogar en areal av 178 225 hektar skogsmark samt bondehemmanens 247 243 hektar, för vilka grupper relativa skogstillgängen är respektive 0*72 och 0-42. Skogsvårdsstyrelsen i länet har i den 29 januari 1929 avgivet yttrande till centralrådet för skogsvårdsstyrelsens förbund angående skogstillståndet å enskilda skogar i länet anfört, bland annat, följande:

62¶T a x e r i n g s d i s t r i k t Skogsägargrupp

11.

12.

13.

14.

skogs- relativ skogs- relativ skogs- relativ skogs- relativ skogs- relativ mark skogs- 1 mark skogsmark skogs- mark skogsskogshektar tillgäni hektar tillgång hektar tillgång hektar tillgång mark hektar tillgång! Trävarubolag

43 856

0-89

23 932

0-67

0-64

4 541

0-78

Bondehemman

0-45 1 66 568

0-41

53 891

0-47

42 597

0-39

58 310 42 627

0-68 i 0-37'

»Skulle nu emellertid dessa siffror vara fullt pålitliga, så torde de omskrivna kalmarkerna, skogsproduktiv mark med slutenhetsgrad 0-3—0-4 och mark, vara skogstillståndet betecknas som otillfredsställande, påträffas framför allt i länets nordliga och nordvästliga del, eller inom Loos, Färila, Ljusdals och Bjuråkers socknar. Men de återfinnas även ehuru likaväl i liten omfattning inom Alfta, Bollnäs och nordvästra delen av Ockelbo socknar.» Av dessa kommuner ingå endast Bollnäs och Bjuråker i den anförda sammanställningen, Bollnäs i 5. och Bjuråker i 14. distriktet, vartill kommer, att den uppskattade relativa skogstillgången för bondehemmanen inom just dessa kommuner liksom inom alla övriga av skogsvårdsstyrelsen angivna kommuner äro icke obetydligt högre än för de nämnda taxeringsdistrikten i genomsnitt. Kopparbergs län. Bonitet. Den av riksskogstaxeringsnämnden verkställda uppdelningen av länet i fyra områden har även följts av de sakkunniga. Dessa områden voro Särna—Idreområdet, Norra Siljansområdet, Södra Siljansområdet samt Falu— Säterområdet. Boniteten för länet är enligt fastighetstaxeringen 2-09, enligt riksskogstaxeringsnämnden 2-2. Skillnaden är alltså obetydlig. För Särna— Idreområdet är härvid boniteten 1-40 mot 1-3 enligt riksskogstaxeringsnämnden, för Norra Siljansområdet 1-85 mot 2-0, för Södra Siljansområdet 2-41 mot 2-5 samt för Falu—Säterområdet 2-71 mot 2-8. Boniteten synes hava blivit likformigt bedömd vid jämförelse mellan de olika områdena liksom taxeringsdistrikt och skogsägargrupper. I förhållande till angränsande läns boniteter framträda icke heller nämnvärda ojämnheter. Rotvärde. Rotvärdet för länet är 4-05 kr. För Särna—Idreområdet är det 3-24, för Norra Siljansområdet 3-83, för Södra Siljansområdet 4-05, samt för Falu—Säterområdet 4-58 kr. Det inbördes förhållandet mellan rotvärdena för de olika områdena förefaller sannolikt. Rotvärdena för de olika distrikten synas inbördes vara i huvudsak väl avvägda, ehuru undantag förekomma. Sålunda torde rotvärdet i 1. distriktet vara för lågt i förhållande till de omgivande distrikten, beroende på rotvärdet för Svärdsjö kommun. Rotvärdet för denna och övriga kommuner inom distriktet utgör följande:

63 ^ Kommun

Skogsmark hektar

Svärdsjö Enviken Sundborn Aspeboda Kopparberg Vika

65 985 26 328 15 421 5 468 19 546 13129 Summa 145 877

Rotvärde kr. 3-47 4-03 425 4-75 4'98 4-67 medeltal 4"01

En jämförelse mellan Svärdsjö och Envikens kommuner giver möjligen anledning till den förmodan, att Svärdsjö vore underskattat, låt vara att avsättningsförhållandena för vissa delar äro ganska ogynnsamma. Det 10. taxeringsdistriktet utgöres av Orsa, Älvdalens, Särna, Idre och Ore kommuner med följande rotvärden. _ Kommun

Orsa Älvdalen Särna Idre Ore

Skogsmark hektar 129 764 194 077 125145 132 217 65 991 Summa 647194

Rotvärde kr. 3*70 398 3-35 3-12 3-46 medeltal 3-61

Det förefaller som om rotvärdena för Orsa och Ore kommuner vore för låga i jämförelse med respektive Älvdalens och Särna kommuner. De sakkunniga äro likväl tveksamma i detta uttalande. En viss olikformighet framträder vid jämförelse mellan olika skogsägargrupper, men hava de sakkunniga icke ansett sig kunna precisera några uttalanden härom. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan har bestämts till 0-78 vid en omloppstid av 120 år, vilket ansetts vara ett användbart medeltal av Särna— Idreområdets 140 år, Norra Siljansområdets 130 år, Södra Siljansområdets 110 år och Falu—Säterområdets 100 år. Den uppskattade relativa skogstillgången är 0-76, men är sannolikt för låg med hänsyn till fördelningen på åldersklasser av areal och virkesförråd. Relativa skogstillgången torde för övrigt i vissa fall vara ojämnt uppskattad. En jämförelse för olika skogsägargrupper mellan Särna och Ore kommun inom 10. distriktet samt mellan Transtrands och Äppelbo kommuner inom 6. distriktet enligt följande sammanställning kan tjäna som exempel härå. sk o g s t i 11 g ä n g

R e l a t i v K

K o m m u n

samtliga skogar

kronoparker

trävarubolag

bondehemman

0-77

0-53

O.GO

0-81

0-82

0-53

0-84

0-85

Ore 0-60

64¶Tages hänsyn till det i västra Dalarna förekommande överskottet av gammal skog, förefaller relativa skogstillgången för Särna och Transtrand att vara genomgående låg. Det synes dessutom knappast sannolikt, att förhållandet inbördes mellan relativa skogstillgången för bondehemmanens skogar i verkligheten skulle växla på sätt, som framgår av taxeringsutfallet. Värmlands län. Bonitet. Boniteten är 2-73 mot 2-8 enligt riksskogstaxeringsnämndens uppgifter. Då överskott av 18 500 hektar skogsmark och brist av 41 400 hektar »övrig mark» föreligger i förhållande till riksskogstaxeringsnämndens uppgifter, överensstämma boniteringarna för länet i genomsnitt synnerligen väl. Boniteterna olika distrikt och skogsägargrupper emellan synas även vara väl avvägda; icke heller företer boniteten i gränstrakterna några större ojämnheter. Rotvärde. Rotvärdet är 4-89 kr. Vid jämförelse mellan taxeringsdistrikten framträda vissa ojämnheter, vilka äro särskilt stora för 17., 18., 4. och 5. distrikten, omfattande, det 17. distriktet norra Värmland på båda sidor om Klarälven, det 18. trakten söder därom, likaledes på båda sidor om nämnda älv. De övriga distrikten, som äro belägna sydligare i angiven ordningsföljd mot söder, gränsa mot Örebro län. Det bör framhållas, att boniteten, varav rotvärdet även är beroende, är för 17. distriktet uppskattat till 1-94 mot mellan 2-60 och 2-90 för övriga. För nämnda distrikt äro rotvärdena respektive 440, 4-34, 4-35 och 4-25 kr., vilket torde innebära att de 18., 4. och 5. distrikten äro för lågt uppskattade i jämförelse med 17. distriktet, som å andra sidan visar bättre överensstämmelse med andra distrikt inom länet. Olikformigheten förefaller mest påtaglig vid jämförelse mellan 17. och 18. distrikten. Båda äro, som nämnts, belägna å ömse sidor om Klarälven, 17. distriktet nordligare med svagare bonitet men rotvärde 4-40 kr., mot 434 kr. för 18. distriktet. Skogsmarken inom 18., 4 och 5. distrikten äges till nära 80 % av trävarubolag. Någon väsentlig ojämnhet i uppskattningen mellan olika skogsägargrupper föreligger icke. Däremot torde vissa olikformigheter förekomma vid jämförelse mellan kommuner inom de olika distrikten, vilket framgår av följande:

Är 18.

Eo, de tt

*»-» Ekshärad Gustaf Adolf Norra Råda Sunnemo

Medeltal

Ramen

4-94

Gåsborn Nordmark Färnebo

425 4-00 424 435 425 4-25 4-25 4-25

Medeltal 5.

4-54 3-43 424 425 4-34

Brattfors Kroppa Lungsund

! ' Medeltal

65 I Norra Råda kommun är rotvärdet 0'30 kr. lägre än i Ekshärads kommun, vilket förefaller anmärkningsvärt. Rotvärdet för Gustaf Adolfs kommun förefaller även lågt. Avsättningsförhållandena, här äro emellertid mindre gynnsamma än i övrigt. I jämförelse med Ramens kommun i 4. distriktet synas de övriga där belägna kommunernas rotvärden låga. Inom 5. distriktet torde samtliga kommuner hava för låga rotvärden. För hela länet äro rotvärdena för kronoparker 5-17, ecklesiastika skogar 5-14, trävarubolag 4-50 och bondeskogar 5'08 kr. De två förstnämnda gruppernas rotvärden torde i jämförelse med övrigas blivit för höga. Detta sammanhänger med att domänstyrelsen i sina förhandsuppgifter räknat med en annan sortimentssammansättning, än den som Stockholms-mötet sedan förordade. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 1-04, medan den vid fastighetstaxeringen uppskattade relativa skogstillgången är 0'80. Då åldersklassfördelningen är någorlunda normal, torde förstnämnda siffra ganska väl motsvara den verkliga relativa skogstillgången. Denna skulle under sådana förhållanden blivit underskattad. < Relativa skogstillgången synes någorlunda likformigt bedömd vid jamiorelse mellan olika taxeringsdistrikt och skogsägargrupper. Västmanlands län. Bonitet. Boniteten är 2-78 mot 2-7 enligt riksskogstaxeringsnämndens uppgifter. Några särskilda olikformigheter framträda icke vid jämförelse mellan olika distrikts skogsägargrupper samt mellan gränsdistrikt inom Kopparbergs och Gävleborgs län. Rotvärde. Rotvärdet är 4-91 kr. Ojämnheter i rotvärdet synas föreligga vid jämförelse mellan 9. distriktet och angränsande 6., 10. och 12. distrikten med rotvärdena 4-20 kr. å ena sidan samt 4-74, 4-85 och 4-76 kr. å den andra. Det 9. distriktet omfattar nordvästra delen av länet med mindre gynnsamma avsättningsförhållanden, varför det är naturligt, att rotvärdena skola vara betydligt lägre än för de angränsande, mera välbelägna distrikten. Avvikelsen synes emellertid väl stor, och är det låga rotvärdet särskilt anmärkningsvart for Gunnilbo kommun. Rotvärdet är där 3-53 kr. mot 5-14 kr. för angränsande, inom samma distrikt belägna Heds kommun. Skillnaden utgör icke mindre an 1-61 kr För 15. distriktet är rotvärdet 4-30 kr. mot 5-34 och 5-24 kr. for angränsande 16. och 17. distrikten. Huvudparten av 15. distriktet är emellertid ogynnsamt beläget i nordöstra delen av länet. Rotvärdet för länet i genomsnitt är för kronoparker 4-98, träförädlingsindustrier 4-53 samt för bondehemman 5-02 kr. Det förhållandevis låga rotvardet för träförädlingsindustriens skogar beror till största delen på taxeringen i 9. distriktet, för vilket motsvarande rotvärden äro 4-40, 3-99 och 4-70 kr. Med undantag för nämnda 9. och 15. distrikten synas inga nämnvärda ojämnheter förefinnas beträffande rotvärdet i förhållande till taxeringsdistrikt i angränsande län. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 1-10, medan relativa skogs-

66 tillgången endast uppskattats till 0-67. Med ungefär normal åldersklassfördelning innebär detta, att relativa skogstillgången blivit anmärkningsvärt underskattad. Relativa skogstillgången är för kronoparker 0-84, ecklesiastika skogar 0-98, gemensamhetsskogar 0-93 samt för träförädlingsindustriens och bondehemmanens skogar respektive 0-77 och 0-56.. De sistnämnda grupperna upptaga icke mindre än 30-4 och 48-9 % av länets skogsmarksareal, varför underskattningen för dessa ägargrupper har största betydelsen. Örebro län. Bomtet. Boniteten är 2-78 mot 3'3 enligt riksskogstaxeringsnämndens uppgifter. En betydande underskattning av boniteten synes alltså föreligga Denna underskattning torde vara tämligen genomgående. Det av riksskogstaxeringsnämnden beräknade länsmedeltalet har nämligen som medeltal icke uppnatts inom något av länets tio taxeringsdistrikt och endast för två skogsägargrupper inom vardera 1., 4. och 10. taxeringsdistrikten. Den underskattning av boniteten, som uppenbarligen föreligger, torde delvis vara beroende av domänstyrelsens förhandsuppgifter till taxeringen. Rotvärde. Rotvärdet är 5-03 k r , vilket synes vara i huvudsak väl avvägt vid jämförelse såväl mellan distrikten som mellan olika skogsägargrupper. Undantag förekomma likväl. För en kommun inom 9. taxerings distriktet är rotvardet för träförädlingsindustriens skogar 5-01 och för bondehemmanens skogar 4-43 kr. Bondehemmanens skogar äro i föreliggande fall alldeles uppenbarligen bättre belägna ur avsättningssynpunkt, och boniteten är ungefär densamma. Taxeringsnämnden hade höjt rotvärdet för träförädlingsindustriens skogar med den felaktiga motiveringen, att, bland annat, bolaget hade egna pappersbruk och fabriker, samt att större skogsägare hade lättare att få fram ett högre rotvärde än mindre skogsägare. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 0-89 och den vid fastighetstaxeringen uppskattade relativa skogstillgången 0-72. Då någorlunda normal aldersklassfördelnmg förefinnes, har även för detta län relativa skogstillgången underskattats. Denna underskattning förefaller att vara genomgående för de olika distrikten. Relativa skogstillgången är högst för 4., 8. och 10. distrikten, men går likväl icke för någondera upp till 0-8. Uppsala län. Bonitet. Boniteten är 2-89 mot 2-8 enligt riksskogstaxeringsnämndens uppgifter, och får boniteringen överhuvudtaget anses tillfredsställande. Rotvärde. Rotvärdet är 5-00 kr. I huvudsak torde rotvärdet vara likformigt uppskattat, om än kronoparker samt ecklesiastika skogar stundom erhållit för höga rotvärden. Inom t. ex. 1 , 2. och 5. distrikten förekomma flera tall, da rotvärdet för dessa skogar är mer än 1-25 kr. högre än genomsnittliga rotvärdet för övriga skogar. Sammanlagt upptaga emellertid kronoparker och ecklesiastika skogar endast 4-9 % av länets skogsmarksareal.

I jämförelse med Harbo och östervåla kommuner i förutnämnda 15. distriktet av Västmanlands län, med rotvärdena 3-70 och 377 k r , kunna icke rotvärdena för angränsande Bälinge och Järlåsa kommuner inom 3. distriktet av Uppsala län, eller 5-00 och 4*83 k r , anses likformiga. Rotvärdet är anmärkningsvärt olikformigt vid jämförelse mellan Danmarks och Fundbo kommuner inom 4. distriktet och Lägga kommun inom 7. distriktet av Stockholms län samt mellan Ekeby kommun inom 5. distriktet samt Bladåkers kommun inom 2. distriktet av sistnämnda län. Redogörelse härför kommer att lämnas i samband med redogörelsen för rotvärdet i Stockholms län. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 115 och den vid fastighetstaxeringen uppskattade relativa skogstillgången 0-81. Med hänsyn till åldersklassfördelningen torde verkliga relativa skogstillgången vara lägre än relativa kubikmassan, ehuru icke så låg som 0-81. Med undantag för 5. distriktet med relativa skogstillgången 0-88 är densamma för samtliga övriga distrikt omkring 0-8. Stockholms län. Bonitet. Boniteten är 2'69 mot 2-5 enligt riksskogstaxeringsnämndens uppgifter. Arealredovisningen för länet visar mycket god överensstämmelse med riksskogstaxeringen. Det förefaller, som om boniteten vore något olikformigt uppskattad i skärgården. Detta har för övrigt kunnat förväntas i dessa trakter med starkt växlande förhållanden från mycket goda växtlighetsbetingelser i sänkorna mellan de rena impedimenten å höjderna. Rotvärde. Rotvärdet är 5-33 kr. Inom den del av länet, som ligger inom Södermanland, framträda icke några anmärkningsvärda olikformigheter i uppskattningen av rotvärdet. Detta är däremot fallet för den inom Uppland liggande delen av länet. Mot Uppsala län gränsa från norr 3 , 2. och 7. taxeringsdistrikten, för vilka rotvärdena, särskilt för de två sistnämnda, måste anses låga. De uppgå till respektive 4-27, 3-90 och 3-95 kr. För 2. distriktet, där skogsmarken till 41, 37 och 17 % innehaves av träförädlingsindustrier, bondehemman och gods, utgör rotvärdet för olika kommuner följande: Kommun Edebo Bladåker Faringe Almunge Knutby Edsbro Ununge

Rotvärde kr. 4-73 2-11 3*25 4'60 351 400 4'23

Inom Bladåkers kommun hava vissa fastigheter åsatts ett rotvärde av 1-5 k r , d. v. s. icke högre än rotvärdet för åtskilliga kommuner i det inre av Lappland. Kommunens avsättningsläge är visserligen dåligt, men detta torde icke i någon mån kunna förklara så lågt rotvärde som 2-11 kr. En orsak till den låga

6$ uppskattningen skulle möjligen kunna tänkas vara, att rikligt med ungskogar finnas, och att dessa värderats med hänsyn till dessa skogars nuvarande avkastning, eller med andra ord, att förväxling skett mellan aktuella och normala rotvärdet. Häremot talar den omständigheten, att relativa skogstillgången uppskattats till 0-81. I Faringe kommun hava träförädlingsindustriens skogar ett rotvärde av 2-90 k r , kronoparkerna 5-00 kr. Rotvärdena för Edebo och Almunge kommuner torde vara lämpligt avvägda, de övriga däremot för låga. I förhållande till omgivande distrikt torde även 4. distriktet hava något för lågt rotvärde, 4-61 kr. Inom distriktet hava särskilt Rö och Fasterna kommuner och förmodligen även Söderbykarl låga rotvärden med 4-13, 4'15 och 4-42 kr. Kustdistrikten i mellersta delen av länet synas hava relativt höga rotvärden, men torde detta vara förklarligt med hänsyn till de goda avsättningsförhållandena, i synnerhet för brännved. — Inom 7. distriktet äro de lägsta rotvärdena för Husby-Långhundra, Vidbo och Gottröra kommuner, eller respektive 2-97, 3-45 och 3-76 kr. Rotvärdena inom de distrikt av Uppsala län, som gränsa mot de ovan nämnda 2. och 7. distrikten, äro avsevärt högre, vilket även torde bekräfta, att dessa hava åsatts för låga rotvärden. En jämförelse mellan rotvärdena för förutnämnda varandra angränsande kommuner i Uppsala och Stockholms län visar följande: Uppsala län Danmark Fundbo Ekeby

Stockholms län Rotvärden kr. 5'4l! 5-47/ 4 " 4 5 4-00 2-11

La £Sa Bladåker

Rotvärdena för kronoparker och ecklesiastika skogar torde även för Stockholms län stundom vara väl höga i förhållande till rotvärdena för övriga skogsägargrupper. Det i förhållande till övriga medelrotvärden låga länsmedeltalet för träförädlingsindustriens skogar beror därpå, att dessa skogar så gott som uteslutande äro belägna inom 2. och 3. distrikten, inom vilka rotvärdena äro låga för nästan alla skogsägargrupper. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 1'05 och den vid fastighetstaxeringen uppskattade relativa skogstillgången 0'72. Då brist på skog i högre åldersklasser föreligger, bör den verkliga relativa skogstillgången ligga lägre än 1-05 men säkerligen icke så lågt som 0-72. Taxeringsdistrikten emellan växla medeltalen från 1-07 till 0-54, med de lägsta talen mot kusten. Till skillnad från Uppsala län är talspridningen mycket stor. Gods och bondehemman innehava ungefär 75 % av skogsmarksarealen, varför underskattningen för dessa grupper har största betydelsen. Södermanlands län. Bonitet. Boniteten är enligt fastighetstaxeringen 3-21 eller densamma som enligt riksskogstaxeringen. Det bör emellertid uppmärksammas, att ett underskott av 10 700 hektar skogsmark och ett överskott av 14 900 hektar

69 »övrig mark» föreligger i förhållande till riksskogstaxeringsnämndens uppg i f t e r

• -i

-u

En jämförelse de olika distrikten emellan visar icke några större ojämnheter. 1 , 4. och 3. distrikten, samtliga mot Östergötlands län hava visserligen hög bonitet i förhållande till övriga distrikt, men torde detta, med hänsyn till de här förekommande synnerligen godartade markerna, vara riktigt. Gränsdistnkten mot Stockholms län hava även högre bonitet än motsvarande distrikt inom Stockholms län, vilket också får anses berättigat. Rotvärde. Rotvärdet är 5-10 kr. Vid en jämförelse mellan länets olika taxeringsdistrikt förefalla rotvärdena låga med hänsyn till läget för 6. och i viss mån för 4. distriktet. Det 6. distriktet med ett rotvärde av 5-04 kr. har till övervägande del ett gott läge. Inom distriktet är för Råby-Rekarne kommun, som gränsar mot Eskilstuna stad, rotvärdet endast 4-15 k r , för Jäders kommun är det 6-21 kr. eller 2'06 kr. högre. Dessa och andra växlingar inom distriktet torde icke helt kunna förklaras med avsättningsläget eller en starkt växlande bonitet. Inom 4. distriktet är rotvärdet 479 kr. till stor del beroende av Flöda kommun, vilken omfattar över 36 % av arealen, för vilken rotvärdet är 418 kr. och därvid växlande för olika skogsägargrupper mellan 3-97 och 5-25 kr. I förhållande till gräns distrikten inom Örebro, Västmanlands, Uppsala och Stockholms län föreligga, med undantag för ovan behandlade distrikt med till synes för låga rotvärden, icke större olikformigheter. De vid gränsen mot Östergötland befintliga skiljaktigheterna behandlas i samband med redogörelsen för nämnda län. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 1-02 och relativa skogstillgången enligt fastighetstaxeringen 0-77. Då brist på äldre skog föreligger, är den verkliga relativa skogstillgången under 1-0 men knappast så låg som 077. Relativa skogstillgången växlar mycket litet för olika distrikt. Den är lägst 0-71 för 6. och högst 084 för 7. distriktet. Östergötlands län. Bonitet. Boniteten är 2-99 mot 2-9 enligt riksskogstaxeringsnämndens uppgifter. Den högsta boniteten förekommer för inom slättområdet i huvudsak belägna 4 , 5. och 12. distrikten, för vilka den är 3-42, 3-35 samt 4-19. Boniteten för 16. och 18. distrikten 2-94 och 2-77 torde få anses väl låg. Några större olikformigheter framträda för övrigt icke beträffande boniteten. Rotvärde. Rotvärdet är 5-57 kr. Växlingarna i rotvärde mellan distrikten ävensom inom dessa äro betydande. De växla nämligen för distrikten mellan 4-45 och 7-76 k r , det senare för förut nämnda 12. distriktet. Samtliga i detta distrikt ingående kommuner med undantag för Väversunda, Roglösa och Styra hava rotvärdet 8-00 kr. Då boniteten för distriktet är den högsta i länet, blir markvärdet 85 kr. per hektar mot 44 kr. för länet i genomsnitt. Omgivande distrikt hava rotvärden, som växla mellan 5-76 och 6-91 kr. Följande sammanställning visa rotvärdena för inom länets inre delar liggande taxeringsdistrikt, alla successive gränsande mot varandra:

70¶Taxeringsdistrikt

Rotvärde kr.

Antal kommuner

Rotvärdena i kr. inom distriktets kommuner växla mellan

6-77

6-28 och 8-00

4-80

> 8-oo

5-45

4-05 4-78

13.

6-91

> 8-10

14.

5-87

6-41 5-56

16.

5-36

5-19

•

796 7-88 5-77

19.

6-88

6-33

7-33

5-41

4-36

6-61

5-86

5'44 >

7"35

Växlingarna äro i vissa fall betydande och det kan väl ifrågasättas, om skillnaderna kunna förklaras genom motsvarande olikhet i läge (och bonitet). l ö r flera kommuner har ett och samma rotvärde uppskattats för alla skogsägargrupper, sannolikt då utan hänsynstagande till olika läge för fastigheterna. Uppskattningen förefaller ojämn. Några särskilda olikformigheter mellan olika skogsägargrupper framträda dock icke. De ur bonitet och rotvärde erhållna skogsmarksvärdena växla mycket, till skillnad för Södermanlands län, som i detta avseende visar den minsta talspridningen. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 1-03 och vid fastighetstaxeringen erhållna relativa skogstillgången 0-68, vilket även med hänsyn till åldersklassfördelningen måste innebära en underskattning. Relativa skogstillgången växlar för distrikten endast mellan 0-61 och 0-82. Gotlands län. Bonitet. Boniteten är 1-71 mot 2-0 enligt riksskogstaxeringsnämndens uppgifter, vilket innebär underskattning av boniteten, även om Gotska Sandön ingår i fastighetstaxeringens men ej i riksskogstaxeringens medeltal. Vid tiden för fastighetstaxeringens utförande kunde riksskogstaxeringsnämnden icke meddela någon uppgift över boniteten för länet. En riktig bonitering av marken å Gotland torde alltid vara svår att genomföra. Rotvärde. Rotvärdet är 6-35 kr. och för länets tre taxeringsdistrikt från norr till söder 5-98, 6-31 och 6-97. Gotland är det län, där bondehemmanens skogar intaga den största delen av skogsmarksarealen, icke mindre än 85-6 %. Skogsmarkens procentuella fördelning och rotvärdets fördelning i kronor för olika storleksgrupper för bondeskogarna framgår av sammanställningen å nästa sida. Rotvärdet är högst för den minsta storleksgruppen och faller sedan med stigande storleksgrupp. Denna utveckling av prisserien, som synes riktig, har framkommit som medeltal för länet, ehuru inom ett flertal kommuner samma rotvärde torde hava åsatts alla fastigheter. \

71¶S t o r l e k s g r u p p e r 0—10

25—50

10—25

6-69

6-CO

26-6

h e k t a r 100—200

I 50—100

P r o c e n t 23-5

a r e a l e n 24-6

R o t v ä r d e

kr.

6-54

200—

6-37

11-9

4-7

6-13

5-88

Relativ skogÉtillgång. Relativa kubikmassan är 0-88 och relativa skogstillgången enligt fastighetstaxeringen 0-61. Då åldersklassfördelningen i detta län torde vara i det närmaste normal, och den verkliga relativa skogstillgången således bör nära överensstämma med relativa kubikmassan, har relativa skogstillgången underskattats betydligt. Skaraborgs län. Bonitet. Boniteten är 3-00 mot 3-3 enligt riksskogstaxeringsnämndens uppgifter, varför underskattning skulle föreligga, i synnerhet om samtidigt tages hänsyn till det för länet rätt betydande underskottet för skogsmarksarealen. Riksskogstaxeringsnämnden kunde emellertid icke för detta län vid tiden för taxeringen lämna vägledande uppgifter rörande boniteten. Boniteten är för alla taxeringsdistrikt utom det 7 , där den utgör 3-35, lägre än den av riksskogstaxeringsnämnden för länet uppskattade. I övrigt växla medeltalen för distrikten mellan 2-56 för 11. distriktet och 3-16 för 20. distriktet. Det 11. distriktet omfattar åtminstone delvis marker, som äro mycket magra, steniga och vattensjuka, varför den uppskattade boniteten torde få anses skälig. Det bör dock uppmärksammas, att arealen »övrig mark» för distriktet uppgår till icke mindre än 60-5 % och därvid växlar mellan omkring 20 och 90 %. Skogsmarkens beskaffenhet inom 7. distriktet motiverar knappast den där i förhållande till övriga distrikt höga medelboniteten. Procenten »övrig mark» i detta distrikt är den lägsta inom länet eller 6-6 % och växlar mellan 3-2 och 11-4 %. Arealfördelningen för olika ägoslag enligt de sakkunnigas utredning visar för de två distrikten på betydande ojämnheter beträffande ägoslagens redovisning, vilket framgår av följande: Taxeringsdistrikt Ä sr. o s 1 a 11. Hektar

Hektar

Åker .

12 878

5 390

Annan betesäng

3 613

Skogsmark

19 266

3 746

Övrig mark

5 723

18472 Summa

72¶Denna sammanställning visar stor olikformighet i arealredovisningen, varvid för 11. distriktet förutom en del »övrig mark» en del »annan betesäng» bort redovisas som skogsmark. Rotvärde. Rotvärdet är 6'26 kr. På grund av uraktlåtenhet i en del kommuner att i längderna utsätta bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång, kunna, bland annat, rotvärdena i någon mån vara missvisande. Vid beräknandet av rotvärdet har i utredningen för dylika fall använts enstaka utsatta boniteter och rotvärden, samt i övrigt värdefaktorer, vilka enligt protokoll och längder förefallit vara antagliga. Rotvärdet växlar mellan 5-08 kr. för 11. distriktet och 8-06 kr. för 18. distriktet. Rotvärdena förefalla att vara inbördes väl avvägda med undantag för 11. distriktet, där det antagligen underskattats något. Detta har möjligen skett under påverkan av de i allmänhet mindre tillfredsställande skogliga förhållandena i dessa trakter. I 9. distriktet torde rotvärdet 4-22 kr. för träförädlingsindustriens skogar vara väl lågt i förhållande till 5-30 för övriga skogsägargrupper. I förhållande till angränsande län synas rotvärdena i huvudsak väl avvägda. Efter Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län redovisas för Skaraborgs län det högsta rotvärdet bland fastlandslänen. Relativ sko g tillgång. Relativa kubikmassan är 0-90 och relativa skogstillgången enligt fastighetstaxeringen 0'60. Då brist på äldre skog föreligger, är verkliga relativa skogstillgången lägre än relativa kubikmassan 0-90 men icke så låg som 0 60. Relativa skogstillgången förefaller särskilt låg inom Trävattna och Floby kommuner av 13. distriktet och Bällefors m. fl. kommuner inom 4. distriktet. Av förut anförda skäl äro emellertid även sifferuppgifterna för relativa skogstillgången stundom osäkra. Älvsborgs län. Bonitet. Boniteten är 2-68 mot 2-9 enligt riksskogstaxeringsnämndens uppgifter, varför någon underskattning av boniteten torde hava skett, särskilt om hänsyn tages till att ett underskott av 46 800 hektar skogsmark delvis bör återfinnas i ett överskott av 21 500 hektar »övrig mark». Liksom för de båda föregående länen har riksskogstaxeringsnämnden icke kunnat lämna några uppgifter till ledning vid uppskattning av boniteten vid fastighetstaxeringen. Riksskogstaxeringsnämndens uppgifter giva möjlighet till jämförelser rörande taxeringsutfallet beträffande bonitet och areal särskilt för inom Dalsland och Västergötland belägna delar av länet. Dalsland har enligt riksskogstaxeringsnämnden en bonitet av 2-8, Västgötadelen av 3-0. Motsvarande°siffror äro enligt fastighetstaxeringen 2-64 och 2-69. Skillnaderna äro alltså i det närmaste lika stora som för länet i dess helhet. För båda länsdelarna föreligga även i fråga om skogsmarkens redovisning samma förhållande som för länet i dess helhet, varför underskattningen av boniteten icke är utpräglat lokaliserad till endera länsdelen. I huvudsak råder god överensstämmelse mellan boniteterna i förhållande till angränsande distrikt inom övriga län. Då boniteten vid jämförelse med riks-

skogstaxeringen skulle vara för lågt uppskattad i både Älvsborgs och Skaraborgs län, är överensstämmelse här naturlig. Rotvärdet. Rotvärdet är 5-96 k r , varvid för Dalsland 6-41 kr. och för Västgötadelen 5-80 kr. För Dalsland förefalla rotvärdena att vara förhållandevis väl avvägda. De 7 , 11. och 10. distrikten, eller kustdistrikten mot Vänern, hava i ordning från norr till söder rotvärdena 6-78, 6-13, 6-37, vilka växlingar synas befogade. Det 9. distriktet, som gränsar mot Värmland och Norge, har rotvärdet 651 k r , vilket jämfört med Vänerndistrikten synes högt men likväl med hänsyn till goda avsättningsförhållanden kan vara riktigt. I förhållande till angränsande distrikt inom Värmland hava distrikten i Dalsland högre rotvärden, vilket framgår av följande: Dalsland TaxeringsRotvärde distrikt kr. 7 6-78 8 6-42 9 6-51

Värmland TaxeringsRotvärde distrikt kr. 10 5-78 9 5-38 11 5-42

Distrikten i Dalsland få anses vara bättre belägna, men torde skillnaden 1-00, 1-04 och 1-09 kr. vara väl stor. De sakkunniga sakna stöd för ett uttalande, att överskattning skulle skett i Dalsland eller att underskattning förekommit i Värmland. Den sortimentssammansättning, som tillämpades för Värmland i jämförelse med den för Älvsborgs län tillämpade för rotvärdets bestämmande, kan till betydande del vara orsaken till skillnaden. Det för Västgötaåelen av länet så betydligt lägre rotvärdet kan icke förklaras med att avsättningsförhållandena skulle vara mindre gynnsamma än i Dalsland. Utefter tre av de fyra järnvägar, som leda till Göteborg, äro t. ex. dessa synnerligen gynnsamma. Goda virkespriser förekomma även efter de järnvägar, som följa vattendragen ned mot Hallands län, ävensom vid annorstädes belägna större samhällen och industriella platser. Låga rotvärden förekomma måhända särskilt i 1 7 , 1 8 , 24. och 25. distrikten, där de utgöra 5-76, 5-27, 4-95 och 5-76 kr. Prövningsnämnden i länet ansåg, att bland annat rotvärdet var för lågt för 22. distriktet, omfattande Redvägs härad samt ett antal kommuner av Kinds härad och höjde de av taxeringsnämnden bestämda rotvärdena, så att distriktets medeltal nu utgör 5-39 kr. Denna åtgärd var befogad, men rotvärdet förefaller fortfarande väl lågt, även om avsättningsförhållandena för vissa delar av distriktet äro mindre gynnsamma. Det synes emellertid hava förelegat samma skäl att företaga en revision av uppskattningen av rotvärdet inom nyssnämnda 1 7 , 1 8 , 24. och 25. distrikt, av vilka det 24. distriktet har det lägsta rotvärdet inom länet. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 0*78 och relativa skogstillgången enligt fastighetstaxeringen 0"45. P å grund av brist på äldre skog är den verkliga relativa skogstillgången sannolikt 0-6 a 0-7, varför en underskattning föreligger, oaktat de justeringar, som vidtagits i Redvägs m. fl. härader av prövningsnämnden, bland annat på grund av de sakkunnigas tidigare på-

pekanden. För Dalsland är relativa skogstillgången 0-58 och för Västergötland 0-38. De 15. och 19. distrikten hava därvid relativ skogstillgång 0-20 och 024 eller sammantaget det näst lägsta i landet. Relativa skogstillgången är inom dessa trakter i verkligheten mycket låg, vilket icke hindrar att den ändock är underskattad. Ofta har skogssakkunnig icke anlitats vid uppskattningen, och vissa beskattningsmyndigheter synas hava haft den uppfattningen, att relativ skogstillgång icke skulle åsättas den del av virkestillgången, som hade användning för husbehovsändamål. Detta har också medfört, att skogar tillhörande minsta storleksgruppen bland bondehemman icke åsatts någon relativ skogstillgång. För de olika storleksgrupperna inom bondehemmanen minskas också relativa skogstillgången för t. ex. 15. distriktet från 0-20 till 0-11. Inom 17. distriktet har Bollebygds kommun relativa skogstillgången 0-66, vilket synes lågt med hänsyn till där rådande förhållanden. Kronobergs län. Bonitet., Boniteten är 3-02 mot 3-0 enligt riksskogstaxeringen. Vid jämförelse mellan taxeringsdistrikten inom länet ävensom gränsdistrikt i närliggande län framträda icke några större olikformigheter med undantag för att boniteten i 5. distriktet, 2-80, möjligen är för låg. Inom detta distrikt och angränsande finnas dock kommuner med svaga skogsmarker. Rotvärde. Rotvärdet är 6-21 kr. De 11.—13. distrikten, omfattande Sunnerbo härad, hava rotvärdena 7-05, 6-62 och 6-45 kr. eller i ordning de tre högsta förekommande rotvärdena för taxeringsdistrikt inom länet. I jämförelse med rotvärdet för en del andra distrikt torde de anförda få anses något höga. Inom 7. distriktet förekomma vissa ojämnheter, särskilt för Vederslövs kommun. Denna kommun har rotvärdet 4-29 k r , det utan jämförelse lägsta inom länet, medan rotvärdena för övriga kommuner växla mellan 5 85 och 6-60 kr. Detta låga rotvärde beror på uppskattningen av bondehemmanens skogar, för vilka det utgör 3-94 kr. mot 6-80 och 7-00 kr. för kronoparker och ecklesiastika skogar. De sakkunniga hava redan förut framhållit, att växlingarna i rotvärde mellan allmänna och enskilda skogar äro betydande inom ett flertal sydsvenska län. Särskilt framträder detta för de tre smålandslänen, vilket framgår av tab. 12, varav följande är ett utdrag.

Län

Kronoparker Ecklesiastika skogar R o t v ä r d e

Jönköpings Kalmar

Bondehemman kr.

6-95

7-67

6-08

7-32

7-72

5-62

6-86

7-15

5-96

75 Detta innebär icke nödvändigt en ojämnhet, alldenstund domänstyrelsen räknat med en längre omloppstid för de allmänna skogarna, än den, som varit gällande för länen. Härför skall emellertid korrigering göras vid bedömande av den relativa skogstillgången. De sakkunniga kunna icke bedöma, huruvida denna korrigering skett i tillräcklig utsträckning. Under alla förhållanden har genom de högre markvärdena en större del av taxeringsvärdet utgjort grund för beskattning efter det för markvärdet högre repartitionstalet, än fallet varit för övriga skogsägare. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 0-72 och relativa skogstillgången enligt fastighetstaxeringen 0'51. Brist på äldre skog gör, att den verkliga relativa skogstillgången är lägre än 0-70, knappast dock så låg som 0'50. För taxeringsdistrikten växlar den mellan 030 och 0-68, varvid för kronoparker mellan 0-59 och 1-00, för ecklesiastika skogar mellan 0-56 och 1-03 samt för bondeskogar mellan 0'23 och 0-56. Jönköpings län. Bonitet. Boniteten är 326 mot 3-4 enligt riksskogstaxeringens uppgifter. Vid jämförelse mellan taxeringsdistrikten inom länet, ävensom gränsdistrikt i närliggande län, synes boniteten vara likformigt uppskattad. De lägre boniteterna i Skaraborgs län skulle endast bestyrka den förmodade underskattningen för detta län. Rotvärde. Rotvärdet är 5-77 kr. Mellan rotvärdena för de olika distrikten framträda åtminstone icke några större ojämnheter. Detta är emellertid fallet vid granskning av taxeringsutfallet för olika kommuner. För t. ex. det 7. distriktet, som i jämförelse med kringliggande distrikt synes vara något lågt uppskattat, är rotvärdet 5-36 kr. För distriktets tjugo kommuner växla rotvärdena mellan 4-10 och 6-55 k r , härvid för enskildas skogar mellan 4'00 och 6"35 kr. samt för kronoparker mellan 7"00 och 9-00 kr. Särskilt låga värden förekomma i Hylletofta, Nydala, Skepperstads och Bäckaby kommuner, låt vara att avsättningsförhållandena för dessa i huvudsak äro mindre gynnsamma. I förhållande till angränsande kommuner framträda stora ojämnheter. Hylletofta och Malmbäcks kommuner inom distriktet gränsa intill varandra. För Hylletofta är rotvärdet 4-10 kr. och för Malmbäck 6-39 kr. Skillnaden ar 2-29 kr. För kronoparker inom dessa kommuner är skillnaden 0-76 k r , vilket måhända är ett riktigare uttryck för de olika avsättningsförhållandena. För Malmbäck är boniteten 3-02 mot 3-22 i Hylletofta. \ De sakkunniga hava det intrycket, att rotvärdet i Jönköpings län, i jamtorelse t. ex. med Kronobergs län, möjligen blivit för lågt uppskattat. For 4 distriktet i Jönköpings län, omfattande Norra Vedbo härad, är rotvardet 5-84 kr. och boniteten 3-46, för 11. distriktet av Kronobergs län, omfattande delar av Sunnerbo härad, är rotvärdet 7-05 kr. och boniteten 2-88. Båda representera gynnsamma avsättningsförhållanden. Rotvärdena för distriktens kronoparker, 7-37 och 7-81 k r , utgöra måhända ett riktigare förhållande an distriktsmedeltalen för alla skogarna. 6—312003.

76 Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 0-70 och relativa skogstillgången enligt fastighetstaxeringen 0-55. Någon underskattning av relativa skogstillgången torde föreligga. Relativa skogstillgången växlar för de olika distrikten endast mellan 0-50 och 0-61, därvid för kronoparker mellan 0-67 och 1-07, för ecklesiastika skogar mellan 0-55 och 1-07 samt för bondeskogar mellan 0-45 och 0-60. Kalmar län. Bonitet. Boniteten är 2*91 mot 3*0 enligt riksskogstaxeringsnämndens uppgifter, varvid för Kalmar norra landstingsområde 2-91 och 2-9, för södra landstingsområdet, med undantag av Öland, 2-93 mot 3-0 samt för Öland 2-75 mot 3-3. Vid jämförelse mellan taxeringsdistrikten inom länet och mellan dessa och distrikt i angränsande län framträda icke några större ojämnheter. Rotvärde. Rotvärdet är 6-01 k r , för norra landstingsområdet 5*79, för södra utom Öland 6-30 kr. samt för Öland 5'97 kr. För 6. distriktet, som omfattar Stranda och Norra Möre härader, är rotvärdet 6-56 k r , vilket är det högsta inom länet. Inom distriktet växlar rotvärdet för de elva kommunerna mellan 5-75 kr. för Bäckebo kommun med bonitet 2-71 och 8-69 kr. för Kläckeberga kommun med bonitet 2-92. Medelrotvärdet för angränsande 7. distriktet, omfattande Södra Möre härad, är 6-33 kr. H ä r växlar rotvärdet mellan 5-64 kr. för Madesjö kommun med bonitet 2-99 och 916 kr. för Hossmo kommun med bonitet 2-79. Skillnaderna utgöra icke mindre än 2-94 respektive 3-52 kr. Värdesättningen av skogsmark och växande skog har visserligen ringa betydelse för Hossmo kommun. Det anförda tjänar endast som exempel på de ojämnheter i värdesättningen, som stundom förekomma. Inom 8. distriktet på Öland hava fastigheterna i regel åsatts samma rotvärde. I förhållande till angränsande län framträda icke några mera betydande olikformigheter. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 0-86 och den vid fastighetstaxeringen uppskattade relativa skogstillgången 0-54, vilket innebär underskattning, även om hänsyn tages till virkesförrådets sammansättning. För bondehemmanens skogar, som omfatta 73-3 % av länets skogsmarksareal, uppgår relativa skogstillgången till 0-47. Göteborgs och Bohus län. Bonitet. Boniteten är 2-68 mot 2*6 enligt riksskogstaxeringsnämndens uppgifter. Det må emellertid erinras om det betydande arealunderskott, 306 %, som föreligger för skogsmarken vid jämförelse mellan fastighetstaxeringen och riksskogstaxeringen, vilket även torde innebära en underskattning av boniteten vid fastighetstaxeringen. Det kan förtjäna omnämnas, att medan fastighetstaxeringen redovisade en skogsmarksareal av 116 143 hektar och boniteten 2-68, anser sig läns jägmästaren med stöd av personlig erfarenhet och riksskogstaxeringsnämndens uppgifter vilja uppskatta skogsmarksarealen till 169 600 hektar, eller riksskogstaxeringens resultat, och boniteten till icke mindre än

77 3-60. För de förut i samband med arealredovisningen nämnda kommunerna, för vilka enligt jämförelse med länsjägmästarens uppgifter endast halva skogsmarksarealen skulle hava redovisats, framträder måhända särskilt markerat skillnaden mellan fastighetstaxeringens resultat och länsjägmästarens uppfattning, vilket framgår av följande: Boniteter

Kommun

Fastighetstaxeringen

Länsjägmästaren

Ucklum

4"00

Spekeröd

4"00

1-66

3-00

Högdal

2-48

350 För här anförda fall sammantagna skulle enligt länsjägmästarens beräkningar rörande areal och bonitet taxeringsvärdet mer än tredubblas. Länsjägmästarens beräkning vilar, som förut nämnts, i regel icke på å marken utförda beräkningar. De sakkunniga anse sig icke heller kunna giva stöd åt densamma, och avviker boniteringen väsentligt från riksskogstaxeringsnämndens. Den har emellertid anförts för att visa de svårigheter, som boniteringen uppenbarligen innebär i detta län, vilka svårigheter även givit anledning till betydande ojämnheter de olika distrikten emellan. Rotvärde. Rotvärdet är 6-72 kr. Ojämnheter framträda vid jämförelse emellan distrikten. Nära Göteborg ligga 1 , 2. och 7. distrikten, för vilka rotvärdena äro 8-43, 6-77 och 8-01 kr. Rotvärdet för 2. distriktet synes väl lågt. För 3. distriktet är rotvärdet 6-64 k r , vilket även synes lågt, beroende på de förhållandevis låga rotvärdena för Romelanda och Lyoke kommuner, respektive 6-11 och 6-34 kr. De 13. och 14. distrikten, belägna vid kusten, hava rotvärdena 6-45 och 6-90 k r , vilket får anses lågt, då i dessa trakter föreligga samma gynnsamma avsättningsförhållanden, som t. ex. för vissa delar av Stockholms skärgård. Rotvärdet för 16. distriktet, 8-09 k r , förefaller att vara väl högt. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 0-73 och relativa skogstillgången enligt fastighetstaxeringen 0-46. Då överskott på yngre skog förekommer, torde relativa skogstillgången blivit riktigt bedömd. Den växlar för distrikten mellan 0-20 och 0-81; för övriga distrikt är 0-59 den högsta relativa skogstillgången. Siffran 0*81 gäller för 18. distriktet, omfattande Bullarens härad, där relativa skogstillgången för bondehemmanens skogar satts i Naverstads kommun till 0-81 och i Mo kommun till 0-98. Därest dessa tal äro överskattade, skulle detta för Mo kommun i någon mån motväga förut ifrågasatt arealbrist samt underskattad bonitet.

78 Hallands län. Bonitet. Boniteten är 2-88 mot 3-3 enligt riksskogstaxeringsnämndens uppgifter. Då för skogsmarken förelåg underskott med 25 100 hektar och för »övrig mark» överskott med 11 400 hektar, vilket kan innebära, att en del svagare skogsmark redovisats som »övrig mark», har boniteten underskattats betydligt. Riksskogstaxeringsnämndens uppgift om boniteten fanns icke tillgänglig vid tiden för taxeringens utförande. Med undantag för 5. distriktet, som har boniteten 3-31, är boniteten för övriga distrikt lägre än riksskogstaxeringsnämndens medeltal för länet. Förhållandet är detsamma för alla skogsägargrupper med undantag för godsen. Den låga boniteten framgår även av en jämförelse med angränsande län. Rotvärde. Rotvärdet är 5-76 kr. En del ojämnheter mellan de olika distrikten förekomma. Inom 1. distriktet äro för Veinge, Knäreds och Hishults kommuner rotvärdena 5*11, 5-23 och 5-49 kronor, vilka förefalla låga med hänsyn till deras läge. Rotvärdena för enskildas skogar utgöra därvid 5-04, 5-21 och 4-33 kr. Då relativa .skogstillgången för dessa uppgår till respektive 0"20, 0-13 och 0-26 mot mellan 0-62 och 1*27 för övriga kommuner, vilka hava betydligt högre rotvärden, — om Laholms landskommun undantages — torde värdesättningen hava påverkats av de nuvarande skogliga förhållandena. För Veinge och Hishults kommuner äro dock utredningens uppgifter icke fullt säkra, beroende på ofullständiga uppgifter i taxeringslängderna. Inom 4. distriktet äro för Askome, Abilds, Vessige och Asige kommuner rotvärdena 4*80, 4-83, 5-04 och 5-07 k r , vilka även förefalla låga. Inom 7. distriktet växla rotvärdena mellan 3-54 kr. för Förlanda och 7'53 kr. för Onsala kommun, eller med icke mindre än 3-99 kr. Rotvärdena för förstnämnda kommun ävensom för Idala, Gällinge och Frillesås kommuner, respektive 4-06, 4*24 och 4*26 kr. äro sannolikt för låga. Vid jämförelse med distrikten i angränsande län förekomma en del ojämnheter, delvis beroende av här anförda förhållanden. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 0-57 och den vid fastighetstaxeringen uppskattade relativa skogstillgången 0-35, vilket sannolikt torde innebära någon underskattning. Särskilt låg förefaller relativa skogstillgången för 6. distriktet. För här angivna kommuner inom distriktet är relativa skogstillgången följande:

Stamnared

Relativ skogstillgång . . 0-02

Stråvalla

. . 0-03

Kommun

Spannarp

. . 0-05

Valinge .

. . 0-05

SälMorp

. . 0-06

Tvååker .

. . 0-06

Ås

. . .

. . 0-06

Värö

. .

. . 0-08

79 Blekinge län. Bonitet. Boniteten är 3-44 mot 3'5 enligt riksskogstaxeringsnämndens uppgifter. För det 1. distriktet, längst i öster, är boniteten 3-73 och för det 4 , längst i väster, 3*24. Det förefaller, som om denna skillnad vore för stor. Vid jämförelse med angränsande distrikt i Kalmar län framträder samma skillnad'. För t. ex. Kristianopels kommun i Blekinge län är boniteten 4-23 mot 3*14 för angränsande kommun i Kalmar län. Rotvärde. Rotvärdet är 5-75 kr. Rotvärdena synas något låga i förhållande till dessa värden i gränsdistrikten inom Kronobergs och Kalmar län. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 066 och den enligt fastighetstaxeringen uppskattade relativa skogstillgången 0-44, vilket torde innebära någon underskattning. Kristianstads län. Bonitet. Boniteten är 3*38 mot 3'8 enligt riksskogstaxeringsnämndens uppgifter, varför underskattning av boniteten torde föreligga. För länet hade icke förhandsuppgifter rörande boniteten kunnat lämnas av riksskogstaxeringsnämnden. Boniteten uppgår endast inom 5. distriktet till den av riksskogstaxeringsnämnden uppgivna. I förhållande till länets övriga taxerings distrikt synes, som om 4. distriktet vid Blekingegränsen med boniteten 310 vore för lågt uppskattat. Även 6. distriktet längst i söder förefaller — särskilt vid betraktande av de betydligt högre boniteterna inom angränsande distrikt inom Malmöhus län — vara väl lågt uppskattat. Vid Hallandsgränsen ligga distriktens bonitetssiffror betydligt högre än för angränsande distrikt inom Hallands län. Förut har dock påpekats, att sistnämnda län torde uppskattats för lågt. Rotvärde. Rotvärdet är 6-20 kr. Inom 2. distriktet förefaller särskilt rotvärdet 4-50 kr. för Häglinge kommun att vara lågt. För 4. distriktet växla rotvärdena betydligt, från 5-00 till 7-65 kr. (Härvid bortses från ett par kommuner med obetydlig skogsmarksareal och 8-00 kr. rotvärde.) Ivetofta kommun har ett rotvärde av 7*22 kr. medan de omedelbart intill belägna kommunerna Näsum, Vånga, Ivö och Gualöv hava rotvärden på respektive 5*11, 5*36, 5-00 och 7-65 kr. Fjälkestads kommun intill Kristianstad har rotvärde 5'86 k r , österlövs kommun omedelbart intill 7-05 kr. Av kommunerna inom 5. distriktet hava särskilt Hörröd, Andrarum, Huaröd, Linderöd och Äsphult låga rotvärden, nämligen 4-78, 5-03, 4-97, 5-31 och 5'30 kr. Mot Linderöd med rotvärdet 5'31 kr. gränsar V. Vram med 6'74 kr. och mot Huaröd med rotvärdet 4-97 kr. gränsar ö . Sönnarslöv med 7*05 kr. Länets sydligaste, det 6. distriktet, omfattar en relativt obetydlig skogsmarksareal, fördelad på 30 kommuner. Då virkespriserna inom detta skogfattiga område böra vara ganska höga, kan distriktets höga rotvärde, 8-85 k r .

80 vara förklarligt. Växlingarna i rotvärde äro emellertid betydande eller mellan omkring 4-00 och 11-00 kr. Skogsbrukets ringa omfattning och betydelse i förhållande till andra förvärvsgrenar förklara den bristande insikt om skogsvärdering i allmänhet, som här kommit till synes i de stora växlingarna i rotvärdena. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 0'67 och den vid fastighetstaxeringen uppskattade relativa skogstillgången 0-42, vilket torde innebära någon underskattning. Malmöhus län. Bonitet. Boniteten är 4-47 mot 4-6 enligt riksskogstaxeringsnämndens uppgifter. Vid jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens arealuppgifter synes, som om en del sämre skogsmark redovisats såsom »övrig mark», vilket bort höja i stället för sänka boniteten. En jämföielse emellan de olika distrikten inom länet ger vid handen, att en del ojämnheter i fråga om boniteter föreligga. Särskilt synes 5. distriktet med boniteten 2-75 vara för lågt uppskattat. För kringliggande distrikt växlar nämligen boniteten mellan 3'88 och 4*80. För 2. distriktet förefaller boniteten 3-76 i jämförelse med kringliggande distrikt med boniteterna 5-74 och 5-76 att vara för låg. Liknande är förhållandet för 6. distriktet. Inom 2. distriktet växlar boniteten för kommunerna mellan 2-89 för Rangs och 6'67 för Anderslövs kommun. Skillnaden i gränstrakten mot Kristianstads läns distrikt torde bero på den genomgående för låga uppskattningen av boniteten inom Kristianstads län. Rotvärde. Rotvärdet är 6-96 kr. Inom distrikten växla rotvärdena för de olika kommunerna betydligt. Detta torde, bland annat, bero på att vederbörande taxeringsmyndighet mångenstädes saknat nöjaktig sakkunskap. De sakkunniga hava icke närmare redogjort för dessa växlingar, vara redogörelsen för Kristianstads län kan tjäna som exempel, utan hänvisas till tab. 3. Relativ skogstillgång. Relativa kubikmassan är 0-73 och relativa skogstillgången 0-56, vilket torde innebära en förhållandevis riktig uppskattning. För taxeringsdistrikten växlar relativa skogstillgången från 0'33 till 0-87. För 9. distriktet, omfattande Frosta härad, som har den lägsta relativa skogstillgången eller 0-33, växlar den därvid från 0-13 för Östra Sallerups kommun till 1*10 för Gudmuntorps kommun. I viss utsträckning tyder nog denna stora variation på ojämnheter, beroende på osäkerheten hos bedömningar och medeltal vid ringa skogstillgång.

Skogsmarkens värde. P å grund av skogsmarksvärdets sammansättning som produkt av bonitet och rotvärde kan detsamma med fördel användas för jämförelser mellan resultaten av olika fastighetstaxeringar. Skillnaderna i värde per hektar böra nämligen huvudsakligen bliva beroende på rotvärdets förändringar, då boniteten

81 borde vara mindre föränderlig. Vid en jämförelse mellan skogsmarksvärdet per hektar vid 1922 års och 1928 års fastighetstaxering är dock att märka, att skogsmarksvärdet vid 1922 års fastighetstaxering bestämdes med hänsyn till då gällande 6 %:s kapitaliseringsfaktör till 3 normala årsavkastningars värde, medan det vid 1928 års taxering med 5 %:s kapitaliseringsf aktör har bestämts till 3-5 normala årsavkastningars värde. Sänkningen av kapitaliseringsfaktorn har alltså under i övrigt samma förutsättningar inverkat höjande på skogsmarksvärdena vid 1928 års taxering. För att renodla taxeringsfaktorernas inverkan kan jämförelsen mellan de olika taxeringarna, förutom skogsmarksvärdet per hektar, lämpligen omfatta även nettovärdet av en normal årsavkastning. Sistnämnda värde vid 1928 års fastighetstaxering bör, jämfört med samma värde vid 1922 års fastighetstaxering, huvudsakligen ge utslag för den allmänna nedgången i det rotvärde, som lagts till grund för taxeringen. En viss skillnad i bonitering mellan de olika taxeringstillfällena bör man dessutom räkna med, särskilt kanske med hänsyn till att riksskogstaxeringen lämnat säkrare hållpunkter för bonitetsbedömningen i genomsnitt än som tidigare stått till buds. En jämförelse länsvis mellan förenämnda taxeringar och värden har gjorts i en sammanställning å nästa sida. Skogsmarksvärdet per hektar har med vissa undantag förändrats obetydligt vid 1928 års taxering och är övervägande lägre än vid 1922 års taxering. Värdet av en normal årsavkastning vid 1928 års taxering är däremot genomgående och i vissa län avsevärt lägre än vid 1922 års taxering. I övrigt förtjänar nämnas följande. För Norrland och Kopparbergs län är nedgången i värdena sedan år 1922 anmärkningsvärt stor. Detta förklaras till stor del därav, att rotvärdena vid 1922 års taxering i många fall felaktigt bestämdes till det aktuella rotvärdet vid avverkning av mogen skog, varjämte awerkningskostnaderna ofta beräknades efter välbelägna avverkningar. Särskilt torde dessa förhållanden återspeglas i siffrorna för Jämtlands och Kopparbergs län. I de övriga norrlandslänen synes nämnda anledning till ytterligare nedgång i värdena icke förelegat i samma grad men torde därjämte hava motverkats av att boniteten vid 1928 års fastighetstaxering i vissa fall höjts. I övrigt äro skogsmarksvärdena avsevärt lägre vid 1928 års taxering för Värmlands, Örebro, Östergötlands och Malmöhus län. Åtminstone för Östergötlands län innebär detta en justering av en år 1922 synbarligen för hög taxering i förhållande till omgivande län. I de län, där värdet av en normal årsavkastning endast ligger obetydligt under 1922 års nivå, torde boniteten i regel hava höjts. Länen emellan framträda beträffande 1928 års fastighetstaxering endast i ett par fall anmärkningsvärda resultat. Stockholms län (och möjligen även Uppsala län) förefalla att hava låga skogsmarksvärden per hektar, 38 kronor för båda dessa län, i jämförelse med 36 kronor för Västmanlands län, 37 kronor för Örebro län, 43 kronor för Södermanlands län och 44 kronor för Östergötlands län. Inom Stockholms län är skogsmarksvärdet för 7. taxeringsdistriktet, 29 kronor per hektar, särskilt lågt i förhållande till omgivande di-

82 Skogsmarksvärdet per hektar

Nettovärdet av ett års normala avkastning

år 1922

år 1928

år 1922

år 1928

7-1 5-7

2-7

lappmark kustland

8-8 • 4-3

2-8 3-3

L ä n

Norrbottens län

Västerbottens län

11-4

lappmark

10-3

kustland

13-1

Jämtlands

1-6

3-0 3-7

12-2

7-0

3-6

Västernorrlands

8-0

57 Gävleborgs

9-7

80 Kopparbergs

22¶Värmlands

» >

103 15-3

10-0

12-7

10-3

15o

10-6

13-7 13-7

109 Västmanlands Örebro Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Alvsborgs Kronobergs Jönköpings Kalmar

. . .

> > » » » > » > > >

. . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Göteborgs och Bohus » Hallands > . . . . Blekinge > Kristianstads Malmöhus

> . . > . .

6-3

10-9

13-3

12-3

19-3

12-6

30 45

10-0

15-0

8-3 14-0

13-3

40 49 48

16*8 16-0

15-3

47 44 52

15-8 14-3

43 45 62

150 207 35-0

12-0 14-0 140 131 13-4 126 14-9 15-7 23-4

strikt, varjämte även 2 , 3. och 4. distrikten hava låga skogsmarksvärden, respektive 29, 31 och 33 kronor per hektar. — För Älvsborgs och Hallands län äro, sannolikt på grund av låg uppskattning av rotvärde, respektive bonitet, skogsmarksvärdena, 42 respektive 44 kronor per hektar, låga i förhållande till angränsande Skaraborgs, Jönköpings, Kronobergs, samt Göteborgs och Bohus län med respektive 49, 49, 49 och 47 kronor per hektar. Det möjligen något för låga rotvärdet för Jönköpings län motväges av en högre bonitet än för angränsande län. För Älvsborgs län äro skogsmarksvärdena nästan genomgående låga för de olika taxeringsdistrikten, av vilka 21. distriktet med 37 kronor per hektar och 24. distriktet med 32 kronor per hektar

83 synas vara relativt lägst taxerade. I Hallands län är skogsmarksvärdet för det nordligaste, 7. taxeringsdistriktet, 31 kronor per hektar, medan angränsande 1. och 2. distrikten av Göteborgs och Bohus län hava skogsmarksvärden på respektive 58 och 52 kronor per hektar. Sistnämnda värden äro visserligen beroende på närheten till Göteborgs stad, men den anmärkta skillnaden är säkerligen ändå för stor. Likaså har Hallands läns sydligaste, 1. distriktet, lågt skogsmarksvärde, 39 kronor per hektar, i förhållande till angränsande 13. distriktet av Kronobergs län samt 1. och 2. distrikten av Kristianstads län med respektive 50, 56 och 51 kronor skogsmarksvärde per hektar. I jämförelse med skogsmarksvärdet 52 kronor per hektar för Blekinge län, för vilket rotvärdet ansågs lågt i jämförelse med Kronobergs och Kalmar län, synes 55 kronor vara lågt för Kristianstads län, särskilt som boniteten också torde vara underskattad inom sistnämnda län. Det skulle föra för långt att, utöver vad nu samt tidigare vid redogörelse för bonitet och rotvärde anförts, ingå på de ojämnheter i skogsmarksvärdet taxeringsdistrikt (eller kommuner) emellan, som härröra från ojämn uppskattning av värdefaktorerna. Som ett exempel på, vilka betydande skillnader, som på så sätt kunna uppstå, må emellertid dessutom nämnas, att inom Malmöhus län 5. taxeringsdistriktets skogsmarksvärde, är 46 kronor per hektar, medan av de angränsande distrikten det 3. har ett skogsmarksvärde av 96 kronor per hektar. Skillnaden kan måhända och i så fall endast till en mindre del vara motiverad men därjämte i viss mån bero på den osäkerhet, som med stor sannolikhet vidlåder uppskattningen, då skogsmarksarealen är förhållandevis liten. »Övrig mark.» Areal. I den föregående granskningen av taxeringsutfallet för skogsmarken har arealredovisningen av »övrig mark» berörts huvudsakligen för att söka förklara avvikelser i arealredovisningen och boniteringen av skogsmarken. Därvid har, bland annat, påpekats, att skogsmark redovisats som mindervärdig »övrig mark», att överflyttning skett från »annan betesäng» till »övrig mark» eller någon gång tvärtom, samt att »övrig mark» ofta helt uteslutits vid redovisningen. Av tab. 9 framgår, för län eller område av län, huru »övrig mark» redovisats vid fastighetstaxeringen i jämförelse med riksskogstaxeringen. Skillnaderna böra bedömas i samband med tabellens uppgifter om fastighetstaxeringens arealredovisning samt bonitering av skogsmarken i jämförelse med riksskogstaxeringen samt hela den vid fastighetstaxeringen redovisade arealen för jordbruksfastigheter (på landsbygden), jämförd med totala landarealen enligt den officiella statistiken. I sistnämnda avseende må beaktas, att fastighetstaxeringens totalareal icke innefattar arealen av från skatteplikt undantagen fastighet eller »annan fastighet». För hela landet redovisas i tab. 9 ett underskott för »övrig mark» av 1 648 100 hektar eller 13 %. Samtidigt föreligger underskott även för skogsmarken med 1 425 400 hektar, på grund av att, som nämnts, en del skogsmark

84 torde hava redovisats såsom »övrig mark». Detta ägoslag har följaktligen i stor utsträckning icke redovisats. För flertalet av de i tab. 9 angivna län eller områden av län uppvisar arealen »övrig mark» underskott, även om samtidigt skogsmarken redovisats för lågt. Det största underskottet för »övrig mark» föreligger i Norrbottens läns lappmark med 1 609 600 hektar eller 34-7 %. Detta kan till större delen lokaliseras till Karesuando, Jukkasjärvi, Gällivare och Jokkmokks socknar, där fjällmarker i stor utsträckning icke redovisats. Förhållandevis stora underskott av »övrig mark» föreligga dessutom för Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Gotlands, Kronobergs, Kalmar (utom Öland) och Kristianstads län. Överskott av »övrig mark», vilket torde motsvaras av brist på skogsmark, har uppkommit inom Norrbottens läns kustland, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands (Ångermanlandsdelen), Uppsala, Södermanlands, Skaraborgs, Älvsborgs, Hallands, Blekinge och Malmöhus län. I sistnämnda fall, då överskott föreligger, är arealen »övrig mark» i procent av sumnm skogsmark och »övrig mark» givetvis högre, än vad riksskogstaxeringen utvisar. Vid underskott är procenten »övrig mark» i regel lägre än enligt riksskogstaxeringen. De förskjutningar i arealredovisningen mellan skogsmark och impediment, som därvidlag äro huvudsakligen utslagsgivande, hava icke medfört alltför stora avvikelser från riksskogstaxeringens procenttal i tab. 9. För Kalmar södra landstingsområde (om Öland undantages) har emellertid procenten »övrig mark» blivit anmärkningsvärt låg, 9-8 % mot 17-5 % enligt riksskogstaxeringen. Vid materialets fördelning på skogsägargrupper i tab. 7 framkomma i huvudsak icke heller ojämnheter, om än undantag finnas. Bortsett ^ från vissa skogsägargrupper med ringa areal, är procenten »övrig mark» sålunda låg för bondehemmans skogar inom Gävleborgs län, 9*2 %, mot 14-7—21-2 % för övriga skogsägargrupper inom länet. »Övrig mark» torde visserligen i viss utsträckning hava redovisats såsom skogsmark, men i än större omfattning hava helt uteslutits vid redovisningen. Detta gäller även för övriga enskilda skogar inom länet. Särskilt låga procenter för dessa skogar föreligga i följande kommuner: Arbrå Undersvik Järvsö Bergsjö Hög Norrbo

6-l % 1*5 » 3-4 > 4-6 > 5-7 , 59>

Det har tidigare påpekats, att det i dessa kommuner föreliggande underskottet för »övrig mark» i stor utsträckning berodde av att dylik, som icke tilldelats de olika fastigheterna, utan vore av samfälld natur, icke redovisats. För Kopparbergs län är redovisningen av »övrig mark» i flera fall otillfredsställande och hänvisas till vad som anförts i samband med arealredovisningen för skogsmarken. För ett större område redovisades i detta län för bondeskogarna 3-1 % övrig mark och för övriga skogar 1 8 l %. Vid en mera ingående undersökning framträda inom flera län med tillfredsställande arealredovisning för länet i dess helhet högst växlande uppfattningar

85 om redovisningen av »övrig mark» inom olika taxeringsdistrikt och kommuner. Inom Stockholms län saknas t. ex. uppgifter om arealen »övrig mark» för Järfälla, Lovö och Danderyds kommuner. Inom åtskilliga kommuner av Västmanlands, Örebro och Östergötlands län hava alltför låga procenter »övrig mark» iakttagits, särskilt för enskilda skogar. Liknande är självfallet förhållandet inom län med mindre god arealredovisning, såsom Skaraborgs, Kronobergs, Jönköpings och Kristianstads län, men även Kalmar län. Inom Göteborgs och Bohus läns 2. taxeringsdistrikt är procenten »övrig mark» för Härryda och Landvetters kommuner 1-4 respektive 3*6 % men för övriga kommuner inom distriktet, Partilie, Kållered och Råda, respektive 72-7, 47-3 och 36-2 %. — E t t vidare omnämnande av dylika ojämnheter skulle föra för långt. Värdesatt areal och värde av »övrig mark» samt värde av bete å skogsmark. Skogsmark med si Lrskilt betesvärdo

Värdesatt » övrig mark >

summa hektar

—

1-8

638 387

4-9

547 300 126 000

0-9 0-6

11-4

221 763 28147

0 25 12

1 060 500 941 000

4-3

57 665

2 3

4 300 33 400

0-2 06

8-6

114 190

372 600

113 350

9 31

26 400 193 000

0-2 1-7

199 002 68 694

198 400 61300

0-9

153 711

246 746

Värmlands

55¶Västmanlands

109 005 32 227

Örebro

93 989

> »

33 308 91042

per

h ^ t a r

2-4

Kopparbergs

summa

70 700 1 o-i

1 752 700

% av totala 19

summa hektar 696 123

> »

Västerbottens

Uppsala Stockholms

per lektar 1-0

län

Gävleborgs

summa

3 563 183| 94 1 3 763 200 5 269 900 2 157 511 100 3 417 900 1 834 863 89 1 649 700 85 333 157

Norrbottens Jämtlands Västernorrlands

% av totala

Värde å bete, kr.

Areal

Värde, kr.

Areal

Län

—

51 93

1 299 300

11-5 13-8

433 000

1 381 500

205 691

531 500 1101100

2-6 6-9

l-o

Södermanlands

67 847

1101 000

15-1 16-2

Östergötlands

93 355 47 770

1 939 500

20-7

392 740

5 429 900

13-8

1 408 100

29-4

1 425 700 1 452 400

25-6

482 100 767 700

59 6-6

11-2

115 766 210166

60 39 34

12-7 ll-o

428 550 542 273

614 400 2 217 700

2-9 52

7 400 300

13-6

488 073 42 583

76 37

2 227 300 256 900

4-6 i1 6-0 2-0 10-4

Gotlands

100 Skaraborgs

55 547

87 Älvsborgs

129 395

62¶Kronobergs

119 624

1 525 300

1 Jönköpings

157 744

1 739 200

Kalmar » Göteborgs och Bohus >

115 871

1 935 800

16-3

145 247

3 623 800

24-9

Hallands

80 827

1 865 200

230 Blekinge Kristianstads

> >

24 325

397 000

85 311 143 149

46 83

174 600 1 494 900

48 220

2 101 600

43-5

177 640

767 700

37 88Ö 61 2499 4-6 1 5247 429 | 24

532 000

14-0

25258 900

4-8

Malmöhus

11056 > Hela riket |9 74557C

96 89

2 752 100 44608000

Varde. För värdet av »övrig mark» har utredningen i huvudsak begränsats till vissa stickprov. Som nämnts, hava betydande arealer »övrig mark» icke blivit redovisade till fastighetstaxering. Men även uppgiven areal har i åtskilliga fall icke åsatts värde. I hela landet har således inom cirka 350 kommuner den vid fastighetstaxeringen redovisade arealen »övrig mark» icke värdesatts. Av den redovisade arealen »övrig mark» har sålunda i Kopparbergs, Värmlands och Västmanlands län endast omkring hälften, i Älvsborgs län cirka 60, i Uppsala län cirka 70 och i Gävleborgs län 75 % upptagits till något värde. I tabellen å sid. 85 hava upptagits värdesatt areal »övrig mark», dess totalvärde och värdet per hektar, länsvis (jämte uppgifter om betets värdesättning å skogsmark). För hela riket uppgår den värdesatta arealen »övrig mark» till 9 745 570 hektar med ett värde av 44 608 000 kronor. Länen emellan förefaller värdesättningen icke att vara jämn att döma av de medelvärden per hektar, som uppkommit. Malmöhus län intager en särställning med ett värde per hektar för »övrig mark» av 250 kronor, medan skogsmark och växande skog tillsammans mom länet hava ett medelvärde av 298 kronor per hektar. Visserligen torde den som »övrig mark» värdesatta arealen i viss utsträckning hava utgjorts av sämre skogsmark, förmodligen även naturlig betesäng, men en betydande överskattning av dess värde synes dock föreligga. Höga värden per hektar förekomma därjämte i Kristianstads, Gotlands, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus Jan, Hallands samt Östergötlands län med respektive 43-5, 29-4, 256, 24-9, 23-0 och 20-7 kronor per hektar. I Kopparbergs län är dels redovisad areal »övrig mark» låg och endast till hälften värdesatt, dels värdet per hektar lågt i förhallande till motsvarande värde inom angränsade län — Jämtlands län undant &et ? T ~ v a r f ö r resultatet av taxeringen av »övrig mark» torde få anses väl lågt, åtminstone i förhållande till andra län. De sakkunniga hava vid detaljgranskning av resultaten för taxeringsdistrikt och kommuner funnit, att, förutom ojämnheter på grund av underlåten uppskattning, ojämnheter i uppskattningen av värdet på »övrig mark» även i övrigt äro mycket vanliga. Särskilt har uppmärksamheten fästs vid de höga värden som förekomma snart sagt inom alla län. Delvis förklaras detta av, att skogsmark eller i vissa fall »annan betesäng» redovisats såsom »övrig mark», varigenom en för låg taxering för nämnda ägoslag i viss mån kan hava uppvägts. I ovngt torde förekommande ojämnheter bero på att anvisningar eller värdeuppgifter till ledning för taxeringsmyndigheterna icke lämnats. Enligt de sakkunnigas förmenande har »övrig mark», där den värdesatts, i allmänhet erhållit val höga vården, även om hänsyn tages till därå befintlig skogstillgång, slätter eller bete, grus- eller mosstäkt m. m.

87 Bete. Beträffande värdet å bete har utredningen, liksom för värdet av »övrig mark», huvudsakligen begränsats till vissa stickprov. De i tabellen å sid. 85 lämnade uppgifterna rörande areal skogsmark med särskilt betesvärde, denna areal i procent av totala skogsmarksarealen, betets värde, totalt och per hektar, hava hämtats från beredningsnämndernas förslag med hänsyn till de arbetstekniska svårigheter, som mött för ett bearbetande av taxerings- och prövningsnämndernas protokoll i detta avseende. Vid bedömande av tabellens siffror bör dels beaktas, att icke utnyttjad betestillgång å skogar under rationell skötsel icke skall taxeras, dels, att utöver den skogsmarksareal, som åsatts särskilt betesvärde, skogsmark bör hava varit föremål för taxering med avseende å betestillgång, utan att detta kommit till synes i särskilda betesvärden, nämligen under förutsättning att betet vid rationellt skogsbruk ansetts hava förorsakat sådant intrång, att värdet av detsamma icke inverkar höjande på det markvärde, som åsatts skogsmarken med hänsyn till enbart skogsproduktion. Icke minst med hänsyn till sistnämnda taxeringsprincip torde resultaten av skogsbetets värdering hava blivit ojämna. De högsta betesvärdena förekomma i Malmöhus, Östergötlands och Jönköpings län med cirka 14 kronor per hektar samt Blekinge län med 10'4 kronor per hektar. Mera allmänt hava särskilda betesvärden — förutom i nyssnämnda län — åsatts inom Kronobergs, Kalmar, Kristianstads och Gotlands län. Inom Västerbottens län hava inga särskilda betesvärden föreslagits av beredningsnämnderna. I mycket ringa utsträckning har betet värderats inom Gävleborgs (endast i Gästrikland), Kopparbergs (endast i Falu-Säter området), Värmlands och Västernorrlands län. Dessa ojämnheter i förhållande till andra län kunna icke förklaras av olikheter i betets utnyttjande utan måste bero på olika uppfattning hos taxeringsmyndigheterna om betets värde, utnyttjande eller intrång på skogsbruket.

88 III. Taxeringsutfallet beträffande »annan» fastighet på landsbygden. Av de sakkunniga har en bearbetning verkställts av de i fastighetstaxeringslängderna för år 1928 meddelade uppgifterna angående taxeringsvärdet å »annan» fastighet på landsbygden enligt beredningsnämndernas förslag samt taxeringsnämndernas och prövningsnämndernas beslut. Resultatet av denna bearbetning framlägges i tab. 2 i summor för varje län samt med fördelning av värdet på markvärde, byggnadsvärde och parkvärde. Förutom de tre nämnda detaljvärdena har i tabellen tillagts en särskild kolumn för »annat värde», vartill hänförts vissa i taxeringslängderna förekommande, icke särskilt specificerade värden och vilket i de flesta fall torde utgöras av frälseräntor. Efterföljande tabell innehåller en sammanfattning för hela rikets landsbygd av de vid 1928 års fastighetstaxering åsatta värdena å annan fastighet: Beredningsnämndernas förslag, kr. Markvärde Byggnadsvärde Annat värde Summa taxeringsvärde

Taxeringsnämndernas beslut, kr.

Prövningsnämndernas beslut, kr.

486 502 500

519 126 000

526 020 400

2 722 276 800

2 781 094 900

2 789 193 600

1 551 400

1 479 600

1356 900

1 315 100

829 200

869 200

3 211645800

3 302529 700

3 317 440100

Enligt prövningsnämndernas beslut har för annan fastighet å landsbygden i hela riket erhållits ett sammanlagt taxeringsvärde å 3 317 milj. kronor, vilket belopp emellertid på grund av hos kammarrätten vilande, ännu icke avgjorda besvär icke är att betrakta som fullt definitivt. I det totala taxeringsvärdet ingår värdet av marken, med bortseende från därå befintliga träd och anläggningar, med ett belopp av 526 milj. kronor, värdet å byggnaderna med 2 789 milj. kronor och parkvärdet, eller det värde ifrågavarande fastigheter äga utöver markvärdet och byggnadsvärdet på grund av därå befintliga träd, trädgårdsanläggningar och dylikt, med 1-4 milj. kronor. ^ Det sammanlagda taxeringsvärdet å annan fastighet uppgick enligt beredningsnämndernas förslag till 3 212 milj. kronor. På grund av taxeringsnämndernas beslut höjdes detta belopp med 91 milj. kronor till 3 303 milj. kronor och genom beslut av prövningsnämnderna med ytterligare 15 milj. till förut nämnda belopp av 3 317 milj. kronor. Av den totala höjningen, 106 milj. kronor, komma icke mindre än 97 milj. kronor på Stockholms län.

«9

IV. S amin anf attning. Slutresultatet av 1928 års allmänna fastighetstaxering å landsbygden har blivit ett sammanlagt taxeringsvärde å all jordbruksfastighet av 6 358 milj. kr., varav jordbruksvärde 4 730 milj., skogsvärde 1 565 milj. och tomt- och industrivärde 63 milj., samt för annan fastighet ett sammanlagt värde av 3 317 milj. kr., varav markvärde 526 milj., byggnadsvärde 2 789 milj., parkvärde 1-4 milj. och annat värde 0-9 milj. De nu angivna värdena grunda sig på prövningsnämndernas beslut, sedan under taxeringsarbetets gång de av beredningsnämnderna föreslagna värdena av taxerings- och prövningsnämnderna höjts för jordbruksfastighet med 59 milj. kr. och för annan fastighet med 106 milj. I jordbruksfastigheternas nu angivna värde ingår värdet å åkern med 3 774 milj. kr., vilket motsvarar i medeltal 1 040 kr. per hektar. Vid en jämförelse mellan sistnämnda medelvärde för de särskilda länen framträder Malmöhus län med det högsta värdet, 1 840 kr. per hektar, varefter närmast följa Göteborgs och Bohus samt Kopparbergs län med resp. 1 450 och 1 320 kr., medan å andra sidan Gotlands och Västmanlands län uppvisa de lägsta medelvärdena med resp. 580 och 750 kr. Inäg o jorden. Den närmare undersökning, som av de sakkunniga verkställts för utrönande av i vilken mån jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit nådd vid taxeringen av jordbruksfastighet å landsbygden, har ådagalagt, att de ojämnheter i detta avseende, som i de sakkunnigas första redogörelse påvisades, i de flesta fall blivit utjämnade genom av taxerings- eller prövningsnämnderna vidtagna ändringar i beredningsnämndernas förslag, men att i vissa fall dylika ojämnheter alltjämt synas kvarstå. Så råder fortfarande en betydande skillnad i det åsatta värdet per hektar åker för vissa kommuner på gränsen mellan å ena sidan Uppsala, Västmanlands, Örebro och Värmlands län och å andra sidan Gävleborgs och Kopparbergs län. Även om denna skillnad otvivelaktigt till en del är motiverad av en motsvarande skillnad i det rådande saluvärdet å jorden, torde dock den påpekade ojämnheten de olika länen emellan vara större än som motiveras av det faktiska saluvärdet. En liknande ojämnhet synes även råda dels mellan vissa kommuner i Östergötlands län samt angränsande kommuner i Örebro och Jönköpings län, dels mellan gränskommunerna i Kristianstads och Malmöhus län, dels slutligen även mellan de till varandra gränsande kommunerna i Skaraborgs och Älvsborgs län. Vid alla de nu angivna sammanställningarna är det kommunerna tillhörande det första av de båda jämförelseleden, som uppvisa de lägre värdena.

De sakkunniga ha vidare framhållit, att en jämförelse sådan som den förestående i betydlig mån försvåras av det olikformiga sätt, på vilket byggnadernas värde uppskattas. I regel har visserligen detta värde sammanförts med värdet å åkern, men i vissa distrikt, särskilt i Kopparbergs län, hava i stället byggnadernas värde helt förts till särskilda förmåner, och även i övrigt har mycket olika förfaringssätt tillämpats i avseende på rubriceringen av s. k. »övervärde» å byggnader. De sakkunniga vilja med anledning härav framhålla behovet av tydliga anvisningar i detta avseende för ernående av större likformighet vid kommande fastighetstaxeringar. I och för granskning av arealredovisningen beträffande inägojorden har av de sakkunniga en jämförelse verkställts med äldre arealuppgifter, vilken ådagalagt, att en viss tillbakagång ägt rum i åkerarealen för flertalet län. Vid en särskild undersökning av ett antal kommuner inom Kronobergs, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län, där nämnda tillbakagång varit störst, har emellertid befunnits, att vid fastighetstaxeringen åkerarealen i allmänhet blivit riktigt redovisad, men att dock i vissa trakter en del åker av sämre beskaffenhet i stället hänförts till äng eller »övrig mark». I stort sett torde man dock kunna säga, att det i allmänhet lyckats taxeringsmyndigheterna att erhålla tillfredsställande arealuppgifter beträffande åkerjorden. För övriga ägoslag av inägojorden äro otvivelaktigt uppgifterna åtskilligt osäkrare på grund av den bristfälliga kännedomen om arealernas storlek. E t t samlat uttalande rörande taxeringsutfallet för skogsmark och växande skog samt »övrig mark» och bete kan i huvudsak gälla resultaten länsvis och för olika skogsägargrupper, ehuru dessa uttalanden givetvis vila på detaljresultaten. Arealen

skogsmark.

Som redan förut nämnts, blev skogsmarksarealen, jämförd med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter, i huvudsak mycket väl bedömd, med undantag för särskilt Norrbottens, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus, Hallands och Malmöhus län. För dessa växlar skillnaden med ett underskott av 30-6 % för Göteborgs och Bohus län och 11-8 % för Hallands län. För övriga län är skillnaden störst för Jönköpings län med ett underskott av 9 %, och utgör den i medeltal endast 3-6 % (underskott). För de nyssnämnda länen, i synnerhet Göteborgs och Bohus län, torde arealbristen i huvudsak bero av bristfälligt kartmaterial liksom överhuvudtaget svårigheter i arealredovisningen på grund av rådande extrema förhållanden, även om andra omständigheter påverkat resultatet. Dessa skulle då främst vara en av taxeringsmyndigheterna icke påtalad tendens till underlåtenhet vid redovisning av skogsmark, som i viss utsträckning i stället uppgivits som mindervärdig »övrig mark». En jämförelse med de i tab. 9 införda siffrorna för den totala landarealen enligt fastighetstaxeringen och den officiella statistiken är i detta sammanhang av intresse. Dessa siffror äro emellertid icke fullt jämförbara, då fastighetstaxeringens totalareal icke innefattar arealen av från skatteplikt undantagen fastighet eller annan fastig-

het, varför det är riktigt, att fastighetstaxeringens siffror visa underskott. Detta underskott är för hela riket 8-5 %, varvid 21-2 % för Norrbottens och 18-1 % för Göteborgs och Bohus län. Ifrågavarande jämförelse visar emellertid tillräckligt tydligt, att arealen underskattats vid fastighetstaxeringen, och att denna arealbrist väsentligen föreligger för skogsmark och »övrig mark». Det kan förtjäna erinras om att för Norrbottens län arealbristen huvudsakligen uppstått i Gällivare, Jokkmokks, Jukkasjärvi och Karesuando kommuner, där den utgör 2 036 797 hektar eller 96 % av totala arealbristen för länet enligt följande: för Gällivare > Jokkmokk » Jukkasjärvi > Karesuando

288 257 hektar 979 917 > 179 659 > 588 964 » Samma 2 036 797 hektar.

Med hänsyn till skogens betydelse torde arealbristen för skogsmarken främst hava medfört ojämn beskattning inom Norrbottens län. I beskattningshänseende bör den jämförelsevis stora arealbristen hava medfört ojämnheter även för Skaraborgs, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Jönköpings län. Med undantag i viss mån för Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker torde arealunderskottet mest vara att hänföra till bondehemmanens skogar icke blott på grund av de siffermässigt framkomna underskotten för dessa skogar, utan även med hänsyn till de förhållanden, som de sakkunniga omnämnt å sid. 51. Det må i detta sammanhang likväl påpekas, att skogsmarksarealen stundom torde hava överskattats och i så fall troligen mest för denna skogsägargrupp, genom att »övrig mark», som förut nämnts, på grund av missuppfattning av ägoslagsbeskrivningen redovisats som skogsmark. I deklarationen har t. ex. angivits 40 hektar skogsmark ( = totalarealen), varav dock 10 hektar funnes, »vara skogen ej ginge». Det är uppenbart, att med dessa 10 hektar avses »övrig mark», vilket de sakkunniga även kunnat konstatera. I detta och liknande fall, eller då det gällt för ett eller annat år sedan utdikade sankmarker, hava deklaranternas hos taxerings- eller prövningsnämnden ingivna besvär stundom icke lett till ändring. Den procentuellt sett största arealbristen för bondeskogarna förekommer i Göteborgs och Bohus län. Det har stundom kunnat uppmärksammas, att beskattningsmyndigheterna alltför schablonmässigt tillämpat riksskogstaxeringsnämndens uppgifter rörande procenten »övrig mark» i förhållande till totala utmarksarealen. Då denna procent givetvis kan växla betydligt för enstaka fall, torde på detta sätt stundom för hög och stundom för låg skogsmarksareal hava redovisats. Bonitet. Någon större anledning att befara ojämnhet på grund av felaktig bonitering torde icke föreligga. Frågan om boniteringen måste också ses i sammanhang med arealredovisningen samt i viss mån med bestämningen av rotvärdet. Göres 7—312003.

92 i första hand uteslutande en jämförelse med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter, synes i regel någon underskattning av boniteten föreligga, överskattning av bonitet föreligger endast för Västmanlands, Uppsala och Stockholms län samt Göteborgs och Bohus län. Mera nämnvärd underskattning förekommer i Norrbottens, Örebro, Gotlands, Skaraborgs, Älvsborgs, Halland* och Kristianstads län samt på Öland. Om undantag göras, i förra fallet för Göteborgs och Bohus län och i senare fallet för Örebro län, går uppskatt- i ningen av areal och bonitet i samma riktning med samtidig överskattning, respektive underskattning, av både bonitet och areal. Särskilt framträder därvid underskattning av boniteten för Norrbottens läns lappmark, Skaraborgs, Älvsborgs, Hallands samt Kristianstads län, alldenstund arealunderskottet för skogsmarken i dessa län är ganska betydande. Med hänsyn till olika skogsägargrupper torde, liksom beträffande skogsmarksarealen, underskattningen av boniteten framträda mest för bondehemmanens skogar. För Norrbottens läns lappmark har detta särskilt framhållits i det föregående, och utgör boniteten där för bondehemmanens skogar 1-10 mot 1-17 för de med hänsyn till skogsmarkens beskaffenhet sämre kronoparkerna. Samma är, ehuru i mindre utpräglad grad, förhållandet i övre delarna av Kopparbergs län. Då bondehemmanens skogar inom Skaraborgs, Älvsborgs, Hallands och Kristianstads län omfatta respektive 57, 80, 79 och 73 % av totala skogsmarksarealen, är uppenbart, att underskattningen i dessa län i första hand beror av bondeskogarna. Därtill kommer, som nämnts, att arealunderskattningen huvudsakligen kan hänföras till denna skogsägargrupp. Boniteten växlar för Norrland och Svealand för de olika storleksgrupperna bland bondehemmanen, vilket även kan avläsas av följande sammanställning för nämnda landsdelar och Götaland.

Storleksgrupp hektar

Norrland

Svealand B

0— 10 10— 25

1-99

Götaland e t

2-76

2-92

2-71

2-93

25— 50

1-91

2-67

2-98

50—100

1-88

2-58

100—200

1*81

2-4(J

2-93

200—

1-65

2-32

2-90

. .

Denna växling för Norrland och Svealand med fallande bonitet för stigande areal torde till sin tendens få anses riktig, varvid hänsyn även bör tagas till att de större bondehemmansskogarna icke torde fördela sig jämnt över landsdelarna utan övervägande äro belägna i Norrlands inland eller Svealands skogsbygder med sämre bonitet än för de mindre bondehemmansskogarna, som huvudsakligen äro belägna i Norrlands kustland och Svealands slättbygder.

93 Rotvärde. Det ställer sig givetvis svårare att fälla ett allmänt omdöme om taxeringsutfallet för rotvärdet. Vid en jämförelse de olika länen emellan synas rotvärdena i huvudsak väl avvägda, möjligen något låga för Södermanlands, Älvsborgs, Jönköpings, Hallands, Blekinge och Kristianstads län. Beträffande olika skogsägargrupper har i det föregående berörts den olikformiga taxeringen för träförädlingsindustriens skogar i Västerbotten, de höga rotvärdena för kronoparker och ecklesiastika skogar överhuvud taget i södra Sverige, särskilt i smålandslänen, det låga rotvärdet för bondeskogarna i Norrbottens län samt övre delen av Kopparbergs län ävensom i övrigt i vissa fall, där åsättningen av normala rotvärdet torde hava rönt inflytande av att de nuvarande förhållandena i skogligt avseende varit mindre tillfredsställande. För Götaland, där bondehemmanens skogar omfatta 72 % av skogsmarksarealen och godsen representera den därnäst största gruppen, utgör rotvärdet i genomsnitt 6-00 kr. samt för de nämnda skogsägargrupperna 5-89 respektive 6-22 kr. Denna skillnad blir större, om Gotlands, Östergötlands samt Göteborgs och Bohus län undantagas, då rotvärdena för bondeskogarna i dessa län äro högre än länsmedeltalen. Rotvärdet växlar för de olika storleksgrupperna bland bondehemmanen, vilket även kan avläsas ur följande sammanställning för Norrland, Svealand och Götaland. Norrland

Götaland

Svealand

Storleksgrupp hektar R o t v ä r d e

kr.

4-99

6-25

10— 25

4-96

6-00

25— 50

3-38

4-88

5-85

50—100

3-34

4-77

5-81

100—200

4-70

5-81

200—

2-96

4-66

5-68

0— 10

Denna växling med fallande rotvärde för stigande areal torde till sin tendens få anses riktig, varvid hänsyn även bör tagas till att den under boniteten härovan berörda spridningen av olika storleksgrupper i stort blir bestämmande för avsättningsförhållandena. Relativ

skogstillgång.

Som förut framhållits, torde relativa skogstillgången hava underskattats för alla län, ehuru i större eller mindre grad. Den största underskattningen torde föreligga för Norrbottens, Gävleborgs, Västmanlands, Östergötlands, Skaraborgs, Älvsborgs, Kalmar och Kristianstads län. Om Norrbottens län undan-

94 tages, är icke någon tvekan, att denna underskattning i främsta rummet framträder för bondehemmanens skogar, som också äro de till arealen övervägande. För relativa skogstillgången kan även iakttagas en bestämd växling för de olika storleksgrupperna av bondehemmanens skogar, vilket framgår av följande sammanställning, där i detta fall även kronoparker, träförädlingsindustriens och godsens skogar medtagits. Norrland

Svealand

Götaland

Skogsägargrupp Relativ Kronoparker Träförädlingsindustrier Gods Bondehemman, hektar 0-10 10— 25

skogstillgån 0-79

0-83

0-70

0-82

0-67

0-79

0-65

0-61

0-39

0-52

25— 50

0-56

0-41

0-44 047

50—100

0 58

0-68

100—200

0-61

0-70

200-

0-65

0-51

För bondehemmanens skogar växlar relativa skogstillgången omvänt mot för bonitet och rotvärde, i det att relativa skogstillgången ökas med stigande areal. Detta förhållande har sannolikt sin motsvarighet i verkligheten, om också knappast i så hög grad som taxeringsresultatet giver vid handen, beroende, bland annat, av uraktlåten uppskattning av relativa skogstillgången å åtskilliga mindre bondehemman för den del av virkesavkastningen, som motsvarar fastighetens husbehov av virke. »Övrig

mark».

Uppskattningen av »övrig mark» måste i det stora hela anses mindre tillfredsställande. Detta gäller icke blott dess areal, som i stor utsträckning uteslutits vid arealredovisningen, utan även värdesättningen av redovisad areal »övrig mark», vilken värdesättning synes hava skett efter mycket växlande grunder. I de län, där såväl arealen skogsmark som »övrig mark» underskattats, bör — med hänsyn till att skogsmarken i så fall delvis torde hava redovisats som »övrig mark» — den verkliga underskattningen av »övrig mark» vara åtskilligt större än den, som kommer till synes i tab. 9. Med beaktande härav blir underskattningen av arealen »övrig mark» särskilt framträdande för Norrbottens läns lappmark, Gästrikland, Kopparbergs, Kronobergs och Kristianstads län. Den redovisade arealen »övrig mark» har i anmärkningsvärd utsträckning icke värdesatts inom Kopparbergs, Värmlands, Västmanlands och Älvsborgs

95 län. Eljest har den redovisade arealen i södra delarna av landet mera allmänt värdesatts efter enhetsvärden, som förefalla väl höga. Bete. Taxeringen av betestillgången å skogsmark har endast kunnat bedömas, där särskilda betesvärden kommit till synes. Av huvudsakligen taxeringstekniska skäl men även mycket växlande uppfattningar från taxeringsmyndigheternas sida om betets värde torde detta hava blivit ojämnt uppskattat. Det anförda torde beträffande taxeringsutfallet för skogsmark och växande skog samt »övrig mark» och bete i huvudsak få anses innebära följande. Arealen skogsmark blev i regel tillfredsställande uppskattad. Då underskattning förekom, skedde detta i huvudsak på grund av bristfälligt kartmaterial samt benägenhet att redovisa skogsmark som mindervärdig »övrig mark». Skogsmarkens virkesproducerande förmåga (boniteten) blev i regel tillfredsställande uppskattad. Värdet per kbm. av den normala årliga virkesavkastningen (rotvardet) blev i regel tillfredsställande uppskattat, om än betydande olikformigheter föreligga, i huvudsak på grund av att instruktionens bestämmelser om rotvärdets anknytning till den normala virkesavkastningens sortimentssammansättning samt frågan om innebörden av medelpriset för orten icke tillräckligt uppmärksammats. . Relativa skogstillgången blev icke tillfredsställande uppskattad och i regel underskattad, beroende av främst bristande kännedom om virkesförrådets storlek och sammansättning, samt därjämte felaktig tolkning eller åsidosättande av instruktionens bestämmelser. »Övrig mark» blev icke tillfredsställande uppskattad, på grund av såväl uraktlåten arealredovisning som uraktlåten och i övrigt ojämn värdesättning av dylik mark. Betet blev icke tillfredsställande uppskattat på grund av ojämn redovisning och värdesättning av detsamma. Det är de sakkunnigas uppfattning, att åtskilliga av de vid 1928 års allmänna fastighetstaxering uppkomna ojämnheterna i mindre grad skola behöva uppstå vid en kommande fastighetstaxering, ävensom att framtida fastighetstaxeringar skola bliva mindre arbetskrävande. Särskilt gäller detta för taxeringen av skogsmark och växande skog m. m. Det för taxeringen erforderliga materialet bör nämligen bliva bättre och fullständigare. De sakkunniga vilja i detta avseende erinra om det genom den nu avslutade riksskogstaxeringen tillgängliga materialet för varje län och den ökade kännedom, som sedan år 1927 vunnits rörande såväl allmänna som enskilda skogar på grund av sedan dess uppgjorda hushållningsplaner eller andra skogsuppskattningshandlingar ävensom genom ekonomiska kartverket sedan nämnda år utgivna kartor samt de ge-

96 nom den här föreliggande utredningen vunna erfarenheterna. Med bättre taxeringsmaterial, som möjliggör en säkrare uppskattning av arealen skogsmark och »övrig mark», boniteten samt i någon mån relativa skogstillgången är redan mycket vunnet för framtida fastighetstaxeringar. Vissa kompletteringar och förtydliganden i den nuvarande instruktionen för värdering av skogsmark och växande skog skulle även bidraga till ett bättre taxeringsresultat, särskilt för rotvärdet och för värdet av »övrig mark» och bete. De sakkunniga anse sålunda en sådan normering av taxeringen beträffande bestämningen av rotvardet tillrådlig, att föreskrift meddelas i instruktionen, varigenom rotvärdet anknytes till en för normala virkesavkastningen gällande sortimentssammansättning, fastställd i de särskilda anvisningar, som jämlikt 58 § taxeringsförordningen skola givas för varje län eller område av län. I övrigt anses dessa länsstyrelsens anvisningar kunna icke blott tjäna till ledning utan även genom liknande föreskrifter i instruktionen göras normerande beträffande såväl angivna medelpris för olika orter samt lämplig omloppstid för län eller del därav, som i viss mån beträffande uppskattningen av relativa skogstillgången, värdet av »övrig mark» samt bete. Om i allmänhet länsstyrelsens anvisningar givas en mera bestämd form, torde detta endast vara till fördel och skänka stadga åt taxeringen. För nödig enhetlighet i dessa anvisningar synas dock dessas viktigaste punkter böra göras till föremål för gemensam överläggning mellan landskamrerarna i riket och skogligt sakkunniga. Men även med nu nämnda sannolika förutsättningar för ett jämnare taxeringsutfall vid en kommande fastighetstaxering blir resultatet givetvis synnerligen beroende av taxeringsmyndigheternas handhavande av sin uppgift. De sakkunniga vilja därvid särskilt fästa uppmärksamheten på den viktiga frågan om ett lämpligt utväljande av skoglig sakkunskap vid fastighetstaxering. Allas intressen synas i detta avseende bliva bättre tillgodosedda, om landskamreraren tilldelas befogenhet och skyldighet att tillse, att berednings- och taxeringsnämnderna under taxeringsarbetet i erforderliga fall hava fullt kompetent skoglig sakkunskap till förfogande, ävensom att vid behov tillhandahålla nämnderna dylikt sakkunnigt biträde. Statsverkets kostnader för 1928 års allmänna fastighetstaxering uppgingo i runt tal till 2-2 miljoner kronor, vartill komma betydande kostnader även från andra håll. Det synes berättigat att antaga, att här i korthet berörda förhållanden utgöra en viktig förutsättning för att dessa kostnader kunna nedbringas vid ett ändamålsenligt ordnat och förenklat taxeringsarbete. Då därjämte taxeringsutfallet kan förväntas bliva bättre och mera rättvisande, böra kostnader även besparas såväl staten som icke minst skogsägarna för avgörandet av en hel del besvär av enklare slag i högre instanser. E t t undanröjande av anledningar till missnöje och besvär och ett ökat förtroende för fastighetstaxeringens resultat är till båtnad för det hela.

TABELLER

98 Tab. 1. Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet på landsbygden år 1928 dernås Skogsmar- | Jordbrukskens värde i värde

Län

kr. Norrbottens

Västerbottens

Jämtlands

Västernorrlands

Gävleborgs

Kopparbergs

Värmlands

Västmanlands

Örebro

Uppsala

Stockholms

Södermanlands

Östergötlands

län

kr.

Skogsvärde

Tomt- och industrivärde

kr.

Summa taxeringsvärde kr.

26 567 800 j| 117147 700 69 597 900 338 000 187 083 600 26 508 000)1 117 329 500 68 636 900 298 100 186 264 500 26 200 000 117142 800 67 427 700 274 300 184 844 800 34 762 500 \ 145 252 000 116 161100! 1 267 200 262 680300 34 889 000 ! 147 304 500 116 8517001 1169 600 265 325 800 34666 400 148 351800 115 248 700! 1173 400 264 773 900 31125 200 112 180 100 99 371 800; 872 500 212 424 400 31 586 700 114 562 200 103 450 2001 869 600 218 882 000 31461500 114474 300 102 847 000 852 800 218 174100 36 228 000 166 318 700 115 036 600 2 024 800 283 380 100 35 810300! 167 478 200 114 435 300 2 058 200 283 971 700 35 471 400 166 615 000 112 949 900 1 965 200 281 530 100 36 617 0001 175 214 500 121 297 300 2 457 700 298 969 500 37 371700 175 901700 122 790 200 2 534 200 301 226 100 37 285 600 175 817 800 122 398 700 2 501 200 300 717 700 42 681 400 206 383 100 154 015 800 3 020 700 363 419 600 43 660 200 208 067 100 156 650 900 2 965 900 367 683 900 43 617 400 207 314 700 156 313 3001 2 086 200 365 714 200 43 821300 200 248 800 163 059 0001 1 733 700 365 041 500 b 43 686 100 203 089 700 165 781100 1660300 370 531100 c 43 694 000 203 338 600 163 697 400 1 697 900 368 733 900j 12 367 800 132 373 000 41 477 100| 1 008 400 174 858 500! 12 801 200 135 182 200 4i 415 ioo; 852 500 177 449 800; 12 715 900 135 980 700 41 232 2001 1 078 700 178 291 600! 19 109 8001 172 313 000 65 945 1001 942 000 239 200 100 19 129 9001 173 507 400 66110 800; 1 099 500 240 717 700! 19 393 4001 174 250 500 65 755 900; 1 230 500 241 236 900 10 331100 135 582 700 40190 000! 1127 900 176 900 600 10 335 200 136 211000 40 054 200! 1 095 500 177 360 700! 10328 900 136 425 300 39 959 300 1 093 500 177 478 100J 15118100 174 594 90o| 50867 900! 19 519 500 244 982 300, 14 964 100 175 486 400 51172 300, 19 426 200 246 084 900! 14 971 700 173 014 600 50 930400J 19 267100 243 212 100 13 824 900 167 694800 50 248 600| 557 700 218 501100 13 874 300 169136 800 50 706 600 573 300 220 416 700 13 929 100 169 339 200 50 904 600 568 800; 220 812 600 a 23 884 600 289 658 100 75 624 200; 2 852 400! 368 134 700 b 23 820 600 293 423 600 76 525 600' 2 554 900 j 372 504100 c I 23 754 900 295 972 300 76 236 300] 2 5201001 374 728 700

a - beredningsnämndernas förslag; b = taxeringsnämndernas beslut: c = prövningsnämndernas

enligt beredningsnämndernas, taxeringsnämndernas och prövningsnämnbeslnt. Skogsmar- Jordbruksvärde kens värde|

Län

kr. Skaraborgs

län . . a b c

Gotlands

» • • a b c

Älvsborgs

» • . a b c

Kronobergs

» . . a b c

Jönköpings

» . . a b c » • . a b c

Kalmar

Göteborgs o. Bohus » . . b c » • . a b c

Hallands

Tomt- och Skogsvärde tindustrivärde

kr.

295 952 700; 40 556 700 1 591 700! 338 101100 300 659 300! 41 549 600 1 457 700 343 666 600 303 623 900 41 856 500 1 396 000 346 876 400 68 511 400 350400 57 532 700; 10 628 300 3 742 100 70 048 900 326 700 58 776 300; 10 945 900 3 794 000 71 009 800 326 700 59 668 000 11 015100 3 794000 25 062 800 245 570 500 52 224 200 3 448 300 301 243 000 24 973 000 248 926 500 52 316 400 3 477 700 304 720 600 25 236 000 250 405 900! 53 306 800 3 425 600 307 138 300 27 282 600 122 723 200 61 014 500 2 115 100 185 852 800 61187 300 2 149 300 187 526 200 25 050400 124189 600 24 980 200 123 858 200! 60175 600 2 049 600 186 083 400 879 700 255 250 800 29 081400 178 286 000 76 085 100 929 400 255 754 500 28 986 000 179 025 400 75 799 700 942 900 257 156 300 29 063 700 180 465 500 75 747 900 28 982 600 28 962 800 28 963 600

198 520 300 199 386 300 199 491 600

5 361500 5 317 000 5 280900

149 001 500 150461300 152 110 800

8 106 700 8 079 200 8 079 200

185 981 300 186 084800 186 242 500

» . . a b c

8 915 600 8 924300 8 923 900

83 571 300 84 434 000 84414 000

Kristianstads

» . . a b c

12 911 700 13 008 900 13 010 100

317 326 600 318 968 000 319 236 300

Malmöhus

» ..

a b c

4 965 550 5 132 950 5 117 200

642 113 400 651 948 700 652 026 700

för hela rikets

kr.

14 552 800 14 266 700 14421900

Blekinge

Summa

kr.

Summa taxeringsvärde

73 236 200 2 011 800 74 301 800 2 017 100 74195 900 2 004 000 11 990 400 9 668 900 12 124 000 9 273 800 11896 500 8 447 700 13 307 200 13 367 900 13 302 000 18 417 600 18 469 200 18 466 800 26100 800 26 103 700 25 991 300

273 768 300 275 705 200 275 691 500 170 660 800 171 859 100 172 455 000

1427 900 200 716 400 1 550 700 201 003 400 1127 700 200 672 200 1 261300 103 250 200 1 261 000 104164 200 1251 000 104131 800

3 307 000 346 734400 2 449 900 347 521 600 2 410 900 347 638 500 13 534 500 3 145 700 658 793 600 13 604 400 3 145 700 668 698 800 13 516 500 2 926 900 668 470 100

a 515 404 850 4 671540900 1559 987 900 66930 300 6298 459100 b 514 932 550 4 719 540 500 1574 350 800i 65196 800 6 359 088 100 c

beslut.

514 360900 4 729 58100C11 565 372 30C 62 618 700 6357 572 000

100 Tab. 2. Taxeringsvärdet å »annan» fastighet på landsbygden år 1928 dernas Län

Norrbottens

Västerbottens

Jämtlands

Västernorrlands

Gävleborgs

Kopparbergs

län . . 1 a b c i . . a b c » . . a b c » . . a b c » a b c » . . a b C

Värmlands

Västmanlands

. . a b c . . a b c

Örebro

a b c

Uppsala

. . a b 0

Stockholms

a b c

Södermanlands

Östergötlands

. . a b c . . a b c

Markvärde,

j Byggnadsvärde,

Parkvärde,

Annat värde,

Summa taxeringsvärde,

kr.

20 000

110 417 500 122 348 100 118 408 300

9 567 700 100 824 300 5 500 13 839 500 108 500 600 8 000 11 015 800 107 384 500 8 000 14 059 500 64 583 700 5 400 9 428 500 69 616 300 7 200 9 634 900 67 620 800 7 200 9 460 400 38 781 400 62 700 11 306 700 38 740 600 60 300 9 556 900 39 212 900 11300 26 066 300 189 233 700 20 500 26 518 400 191 532 000 20 500 24 411 400 186 021 600 10 500 17 697 600 151 411 000 47 400 17 697 600 157 133 600 51600 17 647 500 156 172 700 51600 27 158 900 182 012 200 39 600 35 526 200 182 782 900 40100 32 686 700 179 125 700 40100 14 000100 147 517 200 102 600 15 736 900 158 988 500 94 300 15 675 600 157 167 900 93 300 10 416 700 91 834 000 43 200 10 075 600 89 166 900 40 800 9 455 500 88 577 700 40 800 16 292 700 133 087 400 26 600 18 590 200 127 879 500 25100 19 691 200 126 933 900 25100 9 782 900 95 388 500 79 900 10 116 200 96 384 600 64 600 10 110 200 93 102 900 60 800 101155 100 303 435 600 202 700 115 986 400 328 958 100 199 100 134430 000 366 991 200 194 600 10 655 300 80 885 400 83 200 10 814 700 80 855 700 62 000 10 805 700 80 691 400 61500 20 569 700 139 727 500 84 700 20 109 900 139 816 800 96 300 20 705 900 133 075 900 1 93 700

10 000 10 000

78 648 600 79 062 000 77 272 900

9 700 200 200

48 314 200 50 107 800 48 781 300

—

215 320 500 218 070 900 210 443 500

103 400 60 300 60 300

169 259 400 174 943 100 173 932 100

11000 11000 11000 249 900 9 000 10 000 33 800 66 200 66 200

209 221 700 218 360 200 211 863 500

15 800 17 700 17 700 112 800 105 500 105 500 364 600 385 200 385 200

161 869 800 174 828 700 172 946 800 102 327 700 99 349 500 98 140 200 149 422 500 146 512 500 146 667 900 105 364 100 106 670 900 103 379 400 405 158 000 445 528 800 502 001 000

54 800

91 678 700 91 732 400 1 91 558 600

85 400 51600 51600

160 467 300 160 074 600 153 927 100

— beredningsnämndernas förslag; b = taxeringsnämndernas beslut; c = prövningsnämndernas

enligt beredningsnämndernas, taxeringsnämndernas och prövningsnämnbeslnt. Län

a bi c

Markvärde,

Byggnadsvärde,

Parkvärde,

Annat värde,

Summa taxerings- | värde,

kr.

9 723 700 9 803 600 9 820 200

61 352 400 60183 000 59 877 200

64 900 i 59 800 ! 50 000

56 700 37 600 46 900

71197 700 70 084 000 69 794 300 21 730 600 22 775 100 22 608 400

Skaraborgs

län . .

Gotlands

»> • • a b c

2 222 100 2 317 600 2 312 900

19 460 900 20 418 300 20 256 300

32 600 39 200 I 39 200

15 000

Älvsborgs län

• • a b c

25 571 800 26 042 000 23 607 700

125 279 800 126 734 900 126 322 000

87 500 87900 87 900

Kronobergs

a b c

17 496 600 17 893 000 17 585 500

80 322 200 80 274 900 79 520 200

53 500 54 000 54 000

150 949 200 10 100 152 876 100 11 300 11 300 1 150 028 900 12 400 i 97 884 700 98 234 100 12 200 ! 97 171 900 12 200

Jönköpings

. . a b c

12 920 900 13 551 300 13 697 200

85 272 200 86 431 700 87 176 200

. • a b c . . a b c

12 175 700 12 161 900 12 195 400

52 700 48100 47100 31500 29 000 27 000

30 300 39 000 39 000

Kalmar

72 268 300 72 793 300 73 392 900 77 827 400 77 979 500 77 571 800

3 800 3 800 3 800

90 038 400 90 174 200 89 798 000

103 493 900 104188 000 104 130 700 55 255 700 55 651 000 55 350 600 53 215 000 53 171 400 52 661 900 135 099 300 136 083 100 135 505 400

93 800 95 300 64 300

2 000

138 455 200 141 338 900 140 626 300

109 600 112 400 107 400 29 900 29 400 29 400

5 000

67 173 600 67 329 800 68 012 100

6 400

63 408 600 63 519 100 63 193 200

80 200 54 900 52 400

61200 5 000 8 200

157 866 600 158 771 900 158 176 600

219 980 000 223 261 400 222 525 500

111 200 99 700 99 700

51000 3 600 3 600

260 199 000 263 405 300 261 531 600

Göteborgs o. Bohus »

34 865 500 37 055 600 36 404 800

Hallands

. . a b c

Blekinge

. • a b c

Kristianstads

. .

a b c

11 803 300 11 566 400 12 554 100 10 157 300 10 318 300 10 501 900 22 625 900 22 628 900 22 610 600

Malmöhus

. . a b c

40 056 800 40 040 600 38 902 800

Summa

för hela rikets i

486502 500 2 722 276 800 1 551 400 | 1 315 100 3 211 645 800 829 200 3302 529 700 519126 000 2 781 094 900 1479 600

1 c 1 526020 400 i 2 789 193 600! 1356 900 beslut.

26 500

869 200 3317 440100

102 Tab. 3. Uppgifter

för varje landskommun enligt 1928 års allmänna fastighetstaxering. 10

O Taxeringsvärde per hektar, kr. c < CT <-t

BOR'

Län, härad och kommun

Åke

Skogsmark 1

Taxeringsvärde, 1 000 kronor bd

Därav värde å

Jordbruksvärde

CD i— CD CT-

3 „

sär»övrig skilda mark mark» för- ! maner j

Stockholms län. Frösåkers härad. Forsmark Valö Hökhuvud Börstil Gräsö Harg Edebo

670 690 700 730 730 690 750

26-9 28-3 31o 33-2 30-6 31-7 33-4

22-8 15-5 13-9 17-2 33-6 24-7 19-6

22-80 3-03 2-48 2-45 2-75 2-G9

3-83 540-5 156-0 3-85 I 2 223-7 289-9 3-90 I 1 592-6 231-0 5-10 3 823-9 363-9 4-76 838-2 200-4 4-39 1 912-0 381-1 4-73 2 3431 282-7

17-1 20-0 12-2 23-6 17-6 18-2 1-5

7-0 5-3 21-2 3-0 75-7

Närdinghundra Bladåker Faringe Almunge Knutby Edsbro Ununge

700 770 710 760 760 730

15-2 23-5 33-0 27-6 29-8 30-5

22-2 10-4 17-6 15-4 18-5 13-7

2-75 2-75 2-73 3-00 2-84 2-75

2ll 325 4-60 3-51 4-00 4-23

926-4 1 373-2 2 731-4 2 277-2 1 699-5 1131-7

90-8 94-4 321-3 246-7 182-9 175-2

26-3 6-6 25 7 36-9 26-3 14-6

0-1

Väddö o. Häverö sklg. Häverö Singö Väddö

820 640 710

36-0 29-9 43-4

16-6 2-49 5-51 34-5 2-26 5-05 14-9 2-76 5-99

2 055-7 322-3 2 549-4

321-9 53-4 340-1

0-7 63-7

0-4 13-2 29-4

Bro o. Vätö sklg. Björkö-Arholma . . Vätö Roslags-Bro . . . .

760 720 780

39-0 46-4 39-8

16-8 2-50 6-00 574-3 104-9 23-1 2-72 6-50 967-7 144-3 9-5 2-75 5-51 ! 3 016-0 245-9

Lyhundra härad. Söderby-Karl Estuna Lohärad Malsta Husby-Lyhundra . . .

770 810 790 820 770

31-8 36-5 31-5 43-0 39-6

5-8 5-3 13-8 5-5

2-74 2-77 2-66 2-98 146 2-70

Frötuna o. Länna sklg. Frötuna Rådmansö Blidö Länna

740 650 910 820

44-0 45-3 35-0 42-8

Sjuhundra Skederid Rö Rimbo Fasterna

hårad. 680 760 800 830

33-9 29-8 36-4 30-9

Långhundra Kårsta Närtuna Gottröra

härad.

4-42 5-02 4-51 5-50 5-59

0-2 14-7

28-2 0-6 7-1

3-0

25-5 54-6 34-0 0-3

2 495-3 222-8 2 164-9 108-9 1444-1 97-1 527-4 30-5 1 346-8 88-0

1-3 6-8 2-3 10-7

16-3 30-1 41-3 18-4

2-751 6-io 1 803-7 270*3 2-72 6-35 1 234-4 145-4; 2-2ö! 6-00 990-6 66-s! 2-651 6-16 2 547-4 347-5!

8-0 17-2 0-1

32-2 1-9 12-0 145-1

7-8 14-3 6-9 18-8

2-66| 4-85 1171-2 108-81 2-75J 4-13 944-0 86-s! 2-80 4-96 1 622-2 161-41 2-84 4-15 1 830-5 193-0!

— — — 18-2

2-6 1-6 341 0-7

343-91 5-9! 1 361-1 106-5 264-6| 9-6| 1 591-4 84-4 3-41 282-5! 1193-2 86-2 1 De angivna skogsmarksvärdena överensstämma icke alltid med de värden, som erhållas om totala värdet för skogsmarken divideras med arealen skogsmark, beroende på i taxeringslängderna företagna avrundningar (jmf. sid. 34 och 35). 790 700

35-7 31-9 28-8

24-6 2-48 5-48 17-0 2-58 4-71 9-7 2-92 3-76

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 1

2¶UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 1 4 i 5 1 6 |

| Taxeringsvärde ( o 1

jer hektar, kr. j 3 tro'

| i*

Län, härad och kommun Åker

Skogs- j •D M. mark

W o 3 etCD

ef-

et-

<i-iCD

Årlinghundra

Därav värdei å Jordsär- Skogsbruks- skogs- >övrig i skilda värde i värde mark mark»! för1måner 327-3 375-0 308-8

690 800 840

20-9 33-8 33-5

1 583-3 1 258-6 1 570-3

92-4 931 70-0

740 850

44-1 13-9 2-96 5-68} 1 092-6 41-0 5-4 2-96 5-27 1 367-6 35-9 4-8 12-58 5-34 1 374-0 622-8 42-5 5-5 289 5-60 43-9 6-8 3-04 5-50 1 239-01 44 8 11-7 2-90 5-89 1 292-7 39-9 6-2 2-65 5-73) 1559-1 41-1 8-7 296 5-30 2 027-1

71-4 92-5 32-9 34-2 79-1 72-3 71-6 96-3

700 810 800 890 880 800 830

845-4 24-5 11-1 2-71 3-45 9-8 2-81 4-03 i 1 650-8 29-7 30-3 8-6 2-74 4-22 J 1 094-1 43-0 11-0 2-83 5-79! 1 449-8 44-2 14-0 2-83 5-95 | 840-7 908-7! 36-0 10-0 2-77 4-96 33-2 22-6 2-66 4-75 1 1316-4

36-5 44-4 60-0 90-6 42-2 42-8 60-4

0-5 2-5 1-7

1490 1360 900 810 790 800

49-3 39-7 39-9 37-5 41-2 36-0

6-0 13-6 16-0 15-7 12-7 20-7

2-94 2-63 2-57 2-54 2-72 2-50

6-50 5-75 5-91 5-56 5-77 5-49

1 591-6 1199-7 2 348-6 550-9 568-1 2106-8

37-3 40-7 96-2 37-9 38-5 239-3

0-2 1-3 13-3 1-7 1-4 16-2

— — 95-8

630 790 1080 880

38-7 44-2 46-0 45-4

23-3 23-6 28-2 23-2

2-99 2-75 2-50 2-86

4-93

1166-4 838-2 2180-1 3 069-0

181-4 105-4 226-6 340-3

14-5 8-4 60-9 37-4

2-5 683-5 138-0 415-8 361-5 788-7 240-0 1127-8

1000 1180 1360 1060 1220 1080

45-8 28-4 2-49 7-00 4 647-2 370-5 562-5 93-0 36-6 33-5 1-98 7-oo 37-1 33-8 2-01 7-oo 1 246-7 108-8 40-1 38-0 2-27 6-73 1 379-0 145-7 847-8 57-7 48-3 39-8 2-4£ 7-40 596-s 86-c ; 44-7 15-4 2-61 6 50

1080 890

46-4

1370 1110 1190 1170 1430

15-4 2-68 2-97 10-7 2-94 4-38 8-0 2-87 4-45

4-5 2-0

— —

—

hårad.

S;t Olof o. S:t Per . . . . Husby-Årlinghundra Seminghundra Vidbo . . . .

1¶Taxeringsvärde, 1 000 kronor fed o

•D O ^ 3

Husby-Långhundra . . .

. .

härad. . . .

6-0 0-5 7-0

— o-i — —

—

3-2

10-5

51-4 4-0

— — —

2-0 24

—

10-0 2-0 27-0

376-2 343-3 120-0 1320 267-7 334-2 305-0 445-8 161-2 205-3 245-7 343-2 161-3 164-5 204-1

Vallentuna härad.

6-0 0-5 8-6

180-7 157-4 315-9 184-6 120-9 715-4

Åkers skeppslag.

6-u

7-oo 6-05

Vårmdö skeppslag.

80-9 1 209-8 1 2430 12-1 120-5 288-0 44-8 206-8 328-3 50-4 344-8 617-2 18-8 138-6 269-0 7-s 12-0 373-6

Danderyds skeppslag.

Täby

32-C 0-5

146-£

879-8 105-9

47-2 45-9

2 089-; 224-É 486-i 26£ » 21-i 2-5:5 7-11 443-<> 4 3 " 8-7 25( ) 6-83 2 021-:$ 121-()

1-5

—

121-1 447-0

51-0 49-4 53-0

7-7 2-9 J 6-55 1463- i 131<5 17-2 2-7 5 6-85 1895- 3 104- l 2-9 1 6-94 2 279- i 132- i

l-(5 50-) 10- r 201-,> —- 43-()

751-2 433-9 619-9

—

12-0 2-8i » 6-20

—

Sollentuna härad. Ed .

104 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun

Spånga Hässelby villastads köp. .

Åke

Skogsmark

900 —

52-3

Taxeringsvärde, 1 000 kronor Därav värde å Jordsär- Skogsbruksvärde skogs-i »övrig skilda I värde mark mark» för- J månerj 18-2 2-85 7-00

1918-8

76-s

25-0

214-8

461-5

1 309-7 o r 6 1 640-9 25-6 1 721-3 46-0 755-2 29-5 1 349-8 30-3 1 518-8 50-2| 2 488-1 104-0 93- 8 1316-8

1 3-6 4

49-6 162-4 70-2 79-2 19-2 23-2 148-0 19-0

344-6 79-4 184-6 119-4 111-3 206-2 518-0 318-5

890 1590 1520 1070 1000 930

560-3 86-5 3 622-7 2 732-5 1851-5 3 257-3

98-2 12-5 329-8 202-6 174-4 296-7

13-6 429i 20-0 59-9 40-6 105-6 1 123-9 25-4 198-7 851-8 5-8 296-5 717-0 6-6 169-6

Öknebo härad. Östertälje . . . . Västertälje . . . . Tveta Turinge Vårdinge överjärna . . . . Ytterjäma . . . .

1130 1070 1000 970 940 1000 1220

815-5 707-2 1 279-7 2 499-5 2 436-2 1 804-6 1 791-ol

73-0 58-5 109-8 281-3 175-7 113-1 87-4

2-4 18-0 218-6 0-5 215-6 2-5 425-8 10-0 2-0 1 003-8 19-2 224-3 620-3 7-3 421-5 322-61 5-6

Sotholms härad. Sorunda Västerhaninge . . österhaninge . . . Tyresö Dalarö Nämdö Ornö Utö Muskö Ösmo Nynäshamns köp. Torö

980 1000 1020 750 1640 480 890 690 750 880 1010 920

5 525-7 3 641-0 3 407-8 812-8 221-5 212-8 5-66 467-9 6-54 367-0 6-oo 547-1 639 3 895-9 6-75 103-1 6-48 488-7

322-0 245-3 327-0 129-0 27-3 27-1 122-9 81-4 88-0 347-0 18-5 67

57-6 117-7 948-7 21-3 366-0 844-3 44-0 199-2 1 036-2 16-8 83-6 378-2 4-6 110-3 53-0 74-9 50-1 22-3 401-5 30 10-4 266-3! 19-5 265-4 8-7 35-5 59-2 375-8 1 053-5 j 15-0 4-9 44-41 33-4 37-3 166-8

| Färentuna härad. Lovö Skå Sånga Hilleshög Färentuna Munsö Ekerö Adelsö S vartlösa härad. Nacka Saltsjöbadens köp. . Huddinge Botkyrka Salem J Grödinge

1310 1300 1200 ; 1150 1 180 l 220 1200 ' 1260

2-45 2-53 2-68 2-84 2-79 3-oo

2-96 2-91

39-7 40-1 43-8 37-7 47-6 31-9 29-8 31-3 36-5 46-1 44-0 42-2

24-7 22-6 320 36-6 44-0 57-5 44-3 33l 25-6 24-2 53-2 30-9

5-84

6-04 6-30 6-43 7-oo 6-oo

Uppsala län. Bro härad. Bro o. Lossa . . . Stockholms-Näs Västra Ryd . . .

820 860 830

Håbo härad. Håbo-Tibble . . Håtuna . . . . Häggeby

760 780 740

47-3 50-2 44-3

3-12 5-77 2-97 6-44 2-98 5-66

2 582-5 191-1 1 047-7 56-3 1 254-9 123-3

4-0 2-5

1145-3 89-3 1 530-2 106-0 784-9 43-21

—

2690 31-8 33-9

728-1: 327-8; 362-3;

2-4 3-9 0-3

12-0 48-0

363-7 570-2 163-9

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 2

1 I

4 1 5

3¶Taxeringsvärde p e r h e k t a r , k r . c* 2

3 <w' S B tf p

L ä n , h ä r a d och kommun

Åker

Skogsmark

CD >-.

o p.

<p:

Husby-Sjutolft

Vallby

Kungs-Husby

CD c*-

P-

Jordbruksvärde

Skogssärskogs- »övrig skilda v ä r d e m a r k mark» förmåner

5-55 6-io 5-94 5-82

702-5 1 988-4 497-4 984-0

40-9 130-1 28-4 42-5

•1

Tillinge Bred Sparrsätra

37-0 46-2 47-1 43-6

14-5 6-7 5-6 9-5

2-54 2-89 3-02 2-85

800 800 840 ; 820 800 1 820 810 780 850 840 800 800 780

49-7 44-8 40-1 44-5 46-5 45-2 40-8 39-2 44-2 42-7 46-6 49-2 51-1

8-1 60 13-9 7-4 4-1 1-5 12-1 8-9 7-8 9-0 9-8 6-0 12-6

3-oo

6-36 2'98 5*74 2-60 5-88 2-941 5-76 3-oo! 5-91 3-06| 5-63 3-00 5-19 3-02I 4-95 3-03 5-56 266 6-ll 2-90 6 1 2 3-16 5-93 3-01 6-47

850-3 1195-8 1 704-8 1 414-0 2 392-5 946-2 1 568-6 694-6 1401-1 500-8 1 007-5 2 120-5 465-0

19-2 18-7 16-8 33-4 126-6 26-0 45-4 21-2 72-4 52-2 56-5 79-5 48-1

780 780 840 800 680 800 790

44-1 42-5 43-1 41-0 34-4 39-0 44-9

10-2 8-9 13-2 13-9 12-4 16-7 16-8

2-96 5-67 317 5-ll 2-91 5-65 2-781 5-62 2 6 5 4-95 2-64 5 6 3 2-90 5-90

1150-3 813-0 1 056-5 2 934-0 1148-4 1670-2 2 484-1

50-7 30-9 20-5 77-2 33-5 30-7 68-6

800 690 800 810 780 790 730 690 700

39-4 29-3 36l 37-4 36-7 33-5 42-5 38-7 30-7

9-8 13-3 6-2 9-9 16-0 15-8 15-4 14-4 13-5

2-83 2-51 2-51 253 2-49 2-56 2-73 2-99 2-51

5-30 4-45 5-49 5-63 5-61 5-93 5-02 4-65

1 365-3 1 513-7 1 257-0 800-1 1 070-3 1187-2 672-8 420-2 520-7

16-6 98-5 20-9 131 11-9 11-4 11-3 8-3 6-5

740 820 760 800 790 790 790 780 710

38-9 43-4 34-7 43-0 39-5 32-4 310 36-5 34-2

18-4 13-7 29-2 21-1 12-8 8-6 11-7 15-3 14-5

256 2-92 2-41 2-78 2-76 2-50 2-56 2-67 2-70

5-79 5-66 5-49 5-90 5-45 4-93 4-61 5-21 4-83

1139-7 1 029-2 518-5 1027-4 889-6 905-8 1441-7 760-8 13102

57-5 25-0 5-2 25-8 28-1 34-6 131-2 76-E 215-0

1030 800 760

44-9 37-6 37-5

11-4 2-7C 10-8 2-47 17-3 2-5£

6-20 5-80 5-60

1 695-£ 886-c 1 564-:

621 58-e 94-1

_ — 0-5 4-6

36-5 75-5 40-7 23-5

142-5 515-2 112-0 150-8

—

9-0 25-0

75-1 72-5 54-0 76-9 602-1 101-7 173-6 67-6 267-9 187-7 231-4 287-s 236-6

2-7 3-8 4-1 0-7 1-9 1-4 11 2-2

— —

61-6 13-3

—

2-7

—

16-4 27-6 10-0 36-3 18-0

31-5 130 0-1

—

2-0 45-0

—

25-4

—

— — — — — — —

1-4

—

123? 105-^ 81-4 263-1 100-1 99-5 224-'

härad.

Kulla Holm Eittia

5-oo

2-8

— — —

0-5

67-i 3917021-. 26-( 19SOlö12-

härad.

Dalby Skogs-Tibble

Ulleråkers

730 800 900 840

härad.

Enköpings-Näs Teda

Hagunda

härad.

Löt

Lagunda

Därav värde å

et-

Åsunda

8¶T a x e r i n g s v . Lrde. 1 000 k r o n o r

CD O ^ P p 1

Trögds

105 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

0-2

—

16976158189102356229673-

härad. 8-£ 9- r 5-: ti

0-5 0-5

—-

312281449-

106 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Län, härad och kommun

11 C:

Taxeringsvärde per hektar, kr.

Taxeringsvärde, 1 000 kronor Därav värde å Jordsärbruksvärde skogs »ovrig skilda mark mark» förmåner

Åker

Skogsmark

Läby Börje

810 740

33-2 38-9

13-4 2-30 5-50 11-6 2-55 5-81

Bälinge härad. Jumkil Åkerby Bälinge Skuttunge . . . .

640 880 790 710

39-6 36-0 39-6 38-1

16-3 14-0 171 7-2

Vaksala härad. G:a Uppsala . . . Vaksala Danmark . . . .

850 860 860

41-4 399 37-2

12-5 2-97 5-31 10-5 2-72 5-59 14-1 2-62 5-41

48-4 55-2 79-8

95-9 2-9

302-0 19-0 24-3

Rasbo härad. Fundbo Rasbo Rasbokil

750 760 710

38-8 36-1 40-5

11-2 2-70 5-47 1 781-5 113-5 ll-o 2-62 5-25 3 278-3 243-2 l l o 2-79 5*53 1 247-0 206-1

1-9 4-0 9-4

48-5 10-0 35-2

Norunda hårad. Björklinge . . . . Viksta Tensta Lena Ärentuna . . . .

660 640 640 600 720

39-3 49-7 39-3 36-9 38-2

2-6 20-8 11-3 10-2 5-8

3-011 4-97 2 272-5 3-18T 5-11 1 634-0 327 4-58 2 317-8 2-72 5-17 1181-9 2-85 5-n 1 309-8

218-5 131-6 243-0 140-0 56-4

44-9 9-2 5-4

57-7

Olands härad. Stavby Tuna Ekeby Skäfthammar. . . Alunda Morkarla Dannemora . . . Film Tegelsmora . . . . österlövsta . . . Hållnäs

740 720 710 730 750 720 770 650 800 740 590

35-5 32-1 35-1 38-9 34-4 39-5 37-5 34-0 36-7 32-3 31-1

10-5 12-8 10-9 12-5 11-3 19-9 15-2 28-3 20-2 21-1 17-3

2-91 4-65 2-71 4-51 3-35 4-oo 3-15 4-71 2-84 4-62 339 4-44 3 0 3 4-71 2-95 439 2-95 4-75 302 4-07 2-60 4-56

1 527-6 1 762-3 1 438-5 662-7 4177-2 1114-7 1 076-3 1 508-4 1 850-9 3 716-4 2 072-3

138-5 80-7 169 106-8 270-7 244-3 157-4 247-6 248-6 534-5 483-9

26-0

Örbyhus härad. Vendel Tierp Tierps köp. . . . Söderfors . . . . Tolfta Västland Älvkarleby . . . .

720 710 1240 630 820 680 780

32-6 37-3

303-5 699-7

20-5 80-2

41-0 39-4 38-4 42-4

9-9 2-94 4-21 4 259-5 14-0 2-93 4-85 8 303-6 237-8 23-2 3 0 0 5-25 586-9 12-6 3-01 4-99 1 984-6 11-9 3-02 4-84 2 936-4 13-7 2-86 5-65 2 478-1

860 890 840 800

42-3 40-8 50-6 52-1

23-5 23-7 17-4 11-6

2-87 2-93 302 2-95

452-3 1 530-5

21-6 79

1-0 2-8

5-26 1 200-1 211-2 4-68 759-9 14-2 5-00 4 458-6 215-2 4-92 2182-6 157-5

38-4 9-1 47-8 33-3

2 219-7 2 242-8 2 649-2

0-2

16-6

5-0 20-2

0-9 0-6

0-1 9-2 01 1-2

84-5 33-3 98-8 63-7 182-4 16-5

190-0 343-9 447-1 633-7

10-4 9-5 0-2

26-0 54-4 17-0 1-4 24-4 85-3 266-6

1460-8 96-2 2 630-9 171-2 2 939-6 515-5 4 869-2! 576-2

13-2 25-0 33-5 17-2

364-9 53-11 731-3 73-5 1682-5 55-4 2 033-2

0-7 2-2

Södermanlands län. Jönåkers härad. Tuna Lunda Kila Björkvik

2-97 3-05 3-49 4-oo

5-41 5-10 5-52 4-96

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

107 11

10¶Taxeringsvärde c < p e r h e k t a r , k r . in- >-! B era' L ä n , h ä r a d och kommun Åke

T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

Skogsmark

Därav värde å Jordbruksvärde

Skogssärskogs- »övrig skilda värde m a r k mark» förmåner

Hälla . . . Nykyrka . . Stigtomta . Barbo . . . Bergshammar Tunaberg . S:t N i k o l a i .

790 780 850 820 870 880 910

50-4 47-6 45-8 45-6 41-6 44-4 48-0

11-5 11-8 11-2 9-1 27-0 32-7 23l

3-50 3-50 3-47 3-50 2-85 2-93 3-03

5-49 5-18 5-03 4-96 5-56 5-77 6-03

655-7 747-4 3 043-5 1113-4 1 246-5 1 921-4 3 394-2

38-1 41-0 141-2 59-9 49-3 257-9 227-8

1-4 1-6 5-4 2-3 12-9 41-9 27-2

44-0 14-9 62-1 65-1 28-1 13 144-7

123-6 130-3 600-3 281-3 189-2 980-4 843-4

Rönö härad. Svärta Helgona Råby-Rönö . . . Runtuna Lid Ripsa Ludgo Spelvik Bogsta . . . . . Sättersta . . . . Tystberga . . . Bälinge . . . . Lästringe . . . Torsåker . . . .

820 870 790 770 750 680 780 840 800 820 790 710 830 690

39 4!) 38 37 84 40 39 34 47 42 44 42 41 36

26-5 25-7 18-6 14-9 23-6 24-6 21-4 20-7 14-8 14-9 36-9 33-6 21-1 20-8

2-85 3-25 3-29 327 3-17 2-57 3-45 3-20 3-50 3-27 3-18 2-91 3-13 3-02

5-29 5-84 4-50 4-40 4-17 4-28 4-32 414 5li 4-96 5-30 5-56 5-09 463

1 910-5 205-4 78-9 1210-3 94-9 1 454-6 2 103-5 108-0 77-9 963-9 922-0 132-7 1 716-6 144-1 574-6 9-6 931-6 76-0 803-3 67-2 2 069-1 176-3 1 644-6 182-2 85-2 880-1 68-0 692-7

23-6 5-9 5-7 6-0 14-2 21-5 21-2 1 10-6 5-4 23-4 29-2 12-3 12-3

25-6 13-5 22-5 80-0 4-0 18-2 38-1 5-0 92-9 9-3 70-0 103-4 11-3 35o

704 328 441 411 298 496 472 33 231 265 622 627 333 187

Hölebo härad. Västerljung . . . Trosa-Vagnhärad . Mörkö Hölö

810 800 750 830

43-3 39-7 38-0 38-8

27-3| 2-90 29-0 2-63 31-5 2-50 25-6 2-00

569 5-75 579 5-69

1 948-7 3 004-5 1 480-2 2 607-7

220-6 193-6 96-7 1341

24-5 14-5 0-2 2-7

69 142-s 58-5

719-9 678-1 340-8 427-0

Daga härad. Frustuna . . . . Kattnäs Björnlunda. . . . Gryt Gåsinge Dillnäs

910 890 900 870 800 850

39-3 39-8 42-9 41-8 36-8 34-8

15-6 25-6 12-7 17-8 19-1 33-3

3-00 5-oo 3 0 2 5-01 3-02 5-41 3-05 5-22 3-22 4-35 3-09 4 2 9

2 482-6 6221 3 157-2 2 586-0 2 392-6 615-6

188-1 26-4 213-8 257-7 207-9 70-4

26-0 4-4 18-0 10-4 13-7 10-2

17-4! 689113-2 9-6| 105-s! 883-5 118-3 1 027-2 703-4 92-3 389-4 27-9

Selebo härad. Taxinge Kärnbo Ytterenhörna . . . Överenhörna . . . Toresund . . . . Ytterselö . . . . Överselö Aspö

750 800 840 810 770 880 820 770

49-8 48-4 45-5 51-6 48-7 59-2 54-8 51-0

13-6 14-6 15-0 12-2 15-2 2-7 7-5 18-6

3-30 5-74 3-11 5-92 2-85 6-07 3 1 4 625 3 0 7 6-05 3-46 6-52 32 6-42 2 9 9 6-50

953-0 1 092-5 1 242-7 723-4 2 250-4 1 887-6 2 334-8 989-4

126-4 121-9 131-8 71-0 181-5 143-7 111-4 76-4

13-9 16-7 18-8 6-7 25-1 1-3 3-0 7-0

100-0 19i 55-2 320 48-0 77-7 75-4 16-7

Åkers härad. Helgarö Fogdö Vansö Härad Strängnäs ländsk. Åker Länna

730 770 770 750 800 800 750

49-5 43-6 43-0 38-6 47-4 40-3 38-4

9-9 16-7 15-7 11-3 13-9 22-9 12-2

3-06 2-75 2-73 2-88 2-98 2*30 3*08

615 6-05 6-oo 5-10 6-06 529 4-75

755-4 1975-1 1 293-3 13601 1 533-5 2 387-6 1 704-4

33-5 55-1 25-4 140-7 136-7 258-7 228-0

2-2 6-4 3-4 14-1 14-0 55-8 24-3

10-0

8—3/2003

530-4 495-1 479-8 350-1 637-4 318-7 376-5 227-1

129-2 215-6 95-6 559-4 527-0 12-6 1 256-5 1154-3

108 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per hektar, kr.

Taxeringsvärde, 1 000 kronor BCR

|?rBp

Län, härad och kommun Åker

Skogsmark

Villåttinge härad. Dunker . . . . . . Lilla Malma . . . . Malmköpings köp. Hyltinge Helgesta Årdala Forssa Flen Lilla Mellösa . . . .

790 770 830 800 850 700 660 830 800

410 42-4 45-7 42-3 41-6 43-0 41-3 51-4 42-0

Österrekarne härad. Näshulta Husby-Rekarne . . . Stenkvista Arla Barva Jäder Kjula Hammarby . . . . Sundby Vallby

770 800 830 860 760 850 810 840 810 930

Västerrelcarne hårad. Torshälla ländsk. . . Tumbo Råby-Rekarne . . . Gillberga Lista Öja Västermo

830 860 800 880 850 810 790

44-8 41-8 32-4 39-7 36-3 42-5 40-3

Oppunda härad. Julita Flöda Sköldinge . . . . Vadsbro Blacksta Husby-Oppunda . Vrena Bettna Lerbo Stora Malm . . . Östra Vingåker . . Västra Vingåker . Österåker . . . .

810 830 830 810 840 760 820 850 800 810 780 810 810

41-3 38-9 46-0 47-1 49-1 40-8 50-5 51-5 46-5 52-5 51-7 38-0 43-5

590 800 760 910 810

493 40-1 39-5 44-5 39-9

Därav värde å Jordbruksvärde

28-9 llo 17-9 15-2 8-3 12-4 15-9 14-7 18-2

95 141 7-8 15-9 140 9-9 16-0

2 720-2 19411 49-8 1 565-0 1 894-4 1 662-9 924-9 1134-8 2 625-0

sär!- »övrig skilda mark i mark» förmåner

3-26 3-16 3-00 3-00 3-oo 3-28 3-09 3-42 319

4-86 511 5-75 5-37 5-27 4-99 5-09 5-72 5-oi

277 192 3 166 133 137 98 129 304

30-4

3-oo 2-99 3*12 3-08 2-91 3-03 3-06 2-92 2-99 2-97

4-78 2 222-3 341 5-18 2 360-2 201 5-49 2 081-5 91 4-72 3 493-7 277 5-oo 1527-1 109 6-21 3 039-2 53 5-02 2 333-4 144 6-oo 610-0 15 6-05 802-2 16 26 5-71 1177-2

31-4 26-4 4-3 4-3 2-s 8-6 1-9 3-6 3-2

109-6 10-4

?7S 2-98 2-97 307 3-06 317 303

6-14 5-34 4-15 493 4-52 5-10 5-07

1521-9 61 1 6320 80 48 629-9 1 942-5 89 1 518-2 71 2 240-0 189 2 391-4 178

5-0 3-2 1-3 4-5 3-4 4-1 16-s

27-5 1-5 30-5 13-3

3-48 3-54 335 3-52 3-50 323 3-46 3-55 3-51 397 3-77 3-14 3-29

4-52 4141-3 301 4-18 5 479-2 588 5-24 2 648-8 185 509 1 492-9 105 5-34 936-9 59 4-81 1799-9 102 5-56 586-8 34 5-52 2 767-2 165 5-04 2 031-4 140 5-03 4 034-0 579 5-21 2 334-3 302 4-01 7 952-1 663 5-03 1 813-2 128

18-5 47-4 8-5 4-5 2-0 6-6 1-2 4-6 5-6 19-3 7-8 32-8 5-2

109-7 78-7 128-0 138-0 151-8 5-4 10-5 54-2 59-1 146-5 15-1 65-5 22-7

3-34 3-10 2-99 2-94 2-93

563 493 5-04 5-77 5-19

2 289-2 691-6 4 6721 424-3 4 658-5 746-5 3 3520 353-5 4 448-9 875-2

59-3 16-5 50-5 36-4 1-6

1-8 11-2

9-0 3-4 7-5 8-5 9-8 31-8

76-6 38-8 1-8 166-6 261-5 40-9 26-9 117-9 216-2 32-3 11-8 9-0 31-5

130 Östergötlands län. Finspånga läns härad. Godegård Tjällmo Hällestad Vånga Risinge

' I | |

22-7 22-4 20-6 15-8 17-3

29-4 44-4

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 2

1 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 3

1 I 4 || 5

Taxeringsvärde per h e k t a r , k r .

Åker

Skogsmark

al w o

Bråbo

Därav värde å

Jord- Skogs- | särb r u k s - skogs- »övrig skilda v ä r d e i värde m a r k mark» förmaner

4-40 4-50

1 978-1 436-9 3 228-7 6 3 0 0

05 1

351 120-9

32-8 8-9

45-0 110-8

1 414-8 1 916-1

Lösings

Östkinds

36-4 ! 16-8 2-81 4-93 1009-8] 40-3 ; 20-5 2-70 5-69; 3 476-6

423-3 259-2

101-5 74-8

1591 155-0

1 614-4 895-2

950 970 1150

57-5 , 15 - 5 3 1 4 7-00 55-1 | 11-5 3 1 7 6-62 57-7 22-4 3-oo 7-33

59-9 175-2 133-3

1-2

98-6

72-0

69-0

191-7 591-3 399-5

44-5

1177-8 2 314-4 2 889-0

1 53-3 i 17-7 2 9 5 6-90 1 1 3 5 0 - 3

härad.

— 131-5

1090 1140 1 1150 1090 810

54-9 19-5 49-9 15-8 44-8 40-0 42-4 i 22-2

3-03 2-86 2-70 2-78

6-90 1 1 524-2 6-64 1890-1 6-33 1 839-7 5-81 1 469-4

34-4 12-4 17-3 22-5 267-0

1-0 0-2 22-8 12-5 23-7

81-2 80-9 341-8

92-8 46-9 57-6 81-9 1168-1

970 1 050 1000 960 910

44- 8 45-3 44-3 41-6 38-0

26-7 11-9 21-0 28-3 33-9

2-98 2-82 2-69 2-77 2-74

5-74 1 968-4 6 l 3 l 2 316-2 6-28| 3 661-5 5-73 2 721-9 5-29 2 248-9

198-5 53-0 92-7 181-6 166-7

8-9 1-7 7-2 23-4 27-2

22-7 169-5 183-6 51-4 243-7

910-0 185-9 281-1 589-0 449-8

810 850 1090 1110 1120 1040

40-0 410 42-5 47-0 47-0 470

24-4 18-6 19-4 11-7 16-0 14-7

2-65 5 - 75 2-so 5-58 2-68 6-04

1199-8 125-3 1 5 4 9 0 106-3 1 2590 41-8 3 182-3 771 1184-5 19-6 1 566-9 46-5

15-5 10-7 5-3 6-1 3-2 10-1

63-5 26-7 23-6 8-8 15l 11-5

381-4 392-8 113-5 272-3 66-8 97-6

950 980 1050 930 870 910 840 780 1170 860

46-5 16-8 45-6 15-4 52-5 20-8 38-1 25-0 41-0 25-9 3 9 1 24-0 43-4 30-9 34-6 36-8 46-6 37-9 36-4 ; 25-t

3-oo 5-92

2 092-6 119-3 3 608-9 205-5 2 427-3 121-2 2 391-3 147-5 86-5 708-1 2 068-3 1 2 9 1 2 798-1 292-8 3 054-1 312-6 476-4 25-6 6 001-e 549-4

8-1 141

51-9 361-5 45-0 71-9 7-6 87-6 667-5 367-6

356-3 695-4 298-1 482-4 355-8 359-5 999-5 823-2 94-2 1 662-0

060 690 790 970 1080

29-2 43-0 44-3 51-4 60-9

2-bi 4-36 3 l ( 5-18 3- oi 5-49 3-0 (> 6-40 3-51 6-61

932- i 2 770-c 932-5 3 305-( 1 654-5!

132-s 3114 58- i 110-i 3 3 (1

1010 1060

54-5 Ii 51-7 3-0( ) 6-931 383-. 56-2 il 12-3 II 3-0(5| 7-00 II 1 1 6 2 !5

1-.5 20- r

—

härad.

Häradshammar Björkekinds

610 1 220 hårad.

Borg

hårad.

Å . . / Tåby Hammarkinds

3oo 6-oo 3-oo 6-00 3-oo 6-00

hårad.

Skällvik Gryt Valdemarsviks köp. . .

2-95 3-11 2-55 2-62 2-56

3-oo 2-55 2-96 2-81

5-89 6-44 5-69 595 5-82 5-51 5-17 6-00 4-93

—

Ill

3-6 21-1 28-4 104-9 12-2

0-9

härad.

1¶Gistad Åkerbo

3-04 12-7 3-07

härad.

Memmings

Skärkinds

10 W

< i

36-2

! * i CD 3

780 730

7 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

a< •+ g 3 era'

L ä n , h ä r a d och kommun

i Östra Skrukeby

21-2

4-8

35c

—

35-s 8-c

—-

Bit

438-3 832-9 146-9 315-1 107-2

1-.i\

9- L 27-,i

3-5 59-7

b-4

härad. . . . . .

26-9 18-0 13-9 12-3 8-9

3- )|

110 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun Åke

Törnevalla . Östra Harg Rystad . .

Taxeringsvärde, 1 000 kronor Därav värde å Jordsar- Skogsbruksvärde skogs- »övrig skilda värde mark mark» förI maner

Skogs- 12 *r mark

1070 1010 1110

66-1 54-6 65-7

8-7 3-47 7-28 17-3 3-oo 6-94 8-1 3 4 4 7-27

970 930 880 910 820 820 750 990

58-5 54-0 54-3 54-9 51-4 50-6 53-2 48-0

5-3 3-03 6-6 3-io 12-8 314 11-5 317 7-8 3-60 8-9 3-47 10-8 3-37 11-1 3-34

Hanekinds härad. Vist Landeryd Skeda Slaka Kärna Kaga

910 1020 900 1160 1170 1210

59-3 68-1 54-9 64-9 71-2 76-5

Gullbergs härad. Vreta kloster . . . Stjärnor p . . . . Ljung Flistad Björkeberg . . . .

1250 760 920 1210 1230

Bobergs härad. Klockrike . Brunneby . Kristberg Ekebyborna Lönsås . . Älvestad . . Skeppsås. . Vallerstad . Fornåsa . . Aska härad. Västra Ny . . . Motala ländsk. . Vinnerstad . . . Ask Varv Styra Västra Stenby . Hagebyhöga . . Fivelstad . . . Orlunda . . . .

Bankekinds Vårdsberg Askeby Örtomta Bankekind Grebo Värna Björsäter Åtvid

2 140-2 1163-3 3 000-5

57-8 17-2 62-4

6-9 5l 28-7

38-2 51-0 131-2

735 2 092-s 6-65 1 367-2 6-59 2 546-3 6-60 2 358-6 544 1 635-9 5'55 942-3 6-oi 2 123-3 5-48 3 164-7

39-5 46-6 131-6 136-8 202-9 103-4 330-3 460-9

1-8 0-7 7-2 7l 6-1 3-6 15-3 23-6

131-4 121-5 105-3 146-0 110-1 406-1 95-9 469-6 21 656-2 6-9 337-1 972-3 3l 215-4 1 397-7

7-3 3'47| 6'51 9 9 3-79! 6-85 121 3-33 6-28 9-7 3-2l| 7-70 11-8 3-39! 8-00 12-4 3-64 8-00

2 819-0 270-0 1 779-4 73-6 2 712-6 157-2 2 471-1 47-2 1 676-6 42-3 13361 7-5

5-4 2-3 4-0

380-8 175-4 4-5 9-5 13l 34-2

72-8 43-7 47-7 70-0 64-0

9-7 17-9 22-0 10-8 72-8

3 901-6 46-4 1 830-2 334-4 2 953-8 224-8 1 696-8 9-8 1 046-3 0-2

1-8 19-9 14-0 3-8 2-0

1180 1070 780 1090 960 1160 1170 1170 1080

74-0 64-5 56-7 74-3 74-0 72-5 74-0 75-0 74-0

7 1 3-50 14-5 3-47 17-5 3-37 17-2 3-52 12-0 3-50 4-3 3-46 5-3 3-50 5-9 353 3-0 3-51

187-8 40-2 213-0

härad.

3-52 2-99 3-08 3-45 3-50

7-88 5-56 5-90 7-72 7-00

1-4

886-7 247-0 465-2 127-8 182-9 21-9

106-2 165-2 154-6 1 231-8 95-9 765-3 32-4 10-0 0-8

8-oo 8-oo 8-oo 8-oo 8-io 8-oo

71-2 1418-7 126-9 3 362-s 501-9 2 045-0 34-9 1328-1 26-6 1 913-3 20-7 1 332-2 10-0 1 900-6 41-3 1883-1 60-6

3o 177-7 317-4 14-8 212-0 483-2 19-0 297-1 1 713-3 16-8 215-4 104-3 8-3 164-5 80-5 0-6 69-5 51-1 0-4 46-5 24-7 4-9 97-8 155-4 1-4 218-1 211-3

690 920 1130 1120 1050 1080 1180 1080 1010 1200

58-7 11-9 3-49 6-41 67-8 5-4 3-49 7-41 74-0 3-0 3-50 8-oo 75-5 3-9 3-60 8-oo 75-2 6-0 3-58 8-oo 73-9 8-6 3-56 7-91 75-1 17-1 3-58 8-oo 72-7 38-9 3-50 7-91 78-7 7-2 3-75 8-oo 84-0 70-2 4-oo 8-00

2 175-6 336-7 2 840-9 301-6 1 412-0 31-7 823-0 9l 1 480-6 33-4 9341 7-7 2 882-8 35-8 1951-1 5-6 1 552-9 18-9 1 498-0 1-1

32-0 18-0

1220 1190 1050

77-9 101-2 105-0

2 098-3i 1677-81 718-41

8-oo 3 054-c 7-08 6-41

0-2 2-4

1-3 20-9 11-9 6-4

27-1 1 039-3 69-9 896-5 5-5 80-3 — 31-3 20-0 90-1 11-4 21-0 69-9 117-7 83-2 17-1 86-9 67-5 80-4 2-2

Dals hårad. Strå S:t Per ja

58-3 3-71 8-00 26-0 4-83 8-oo 30-0 5-oo 8-oo

2-2 7-5 17-6

8-01 189-6: 6-7 143-7 4-9 33-6

41 27-3 44-4

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 1

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 4 || 5 |

2 Taxeringsvärde per hektar, kr.

3 era'

Åker

Skogsmark

p sr CD CD

•—

7 CD

O ^

< 1

Rök Heda Kumla G östrings

2-3 6-4

111-4 180-4 221-0 273-3 121-3 7-3 32-9 3-5

14-0 10-1 13-4

30 146-5 51-5

8-7 28-0 2-6 13-4

8-5 2-5 48-1 21-5

2-0 2-3 4-5 38-1 14-0 53-6 38-3 23 3 235-9 404-5 367-7 238-2 505-6

1-7 39-0 0-3 0-1 0-1 1-7 8-4 156-5 0-3 3-4 21 2-2 7-6

6-6 3-5 10-2 22-4 19-6 22-8 101-9 121-8 39-8 9-9 152-0 37-0 104-0 12-8 78-2 25-5 865-6 22-3 42-2 1527-9 22-4 1412-6 976-7 6-0 32-5 1 798-2

2-80 4-78 2-81 6-05 3 i o 6-79 3 2 2 7-00 3 1 4 7-oo 3-21 7-oo 3 1 9 7-oo 3'24 7-96

1 967-4 281-5 1 918-6 108-4 50-0 871-9 230 1730-1 25-9 2 017-0 17-4 872-0 14-9 1 957-3 13-3 3 009-4

5-9 2-5 0-4 1-2 3-3 2-5 0-6 1-6

110 59-5 28-1 19-4 1-2

4-oo 7-99

925-7 1 733-4 1 286-0 2 230-1 2 523-S 2 728-2 1166-4

29-8 33-9 70-7 76-0 91-7 224-8 252-4

0-4 2-5 41

4-c

64-8 233-5 87-5 161-5

9-7 7-7 9-7

29-2 1-0

105-0 99-1 162-7 265-3 269-5 754-6 734-5

2 781-5 2 544-]

357-C 313f »

5-1 2 3 -l

134- i» 50-s1

906-9 816-5

2 150-9 1 337-3 943-5 2 234-4 727-6

90-1 98-0

20-8 4-58 7-50 11-8 5-oo 7-50

1250 870 820 590 980 1150 1330 1260

98-0 44-5 40-7 44-8 48-6 56-5 64-0 52-9

11-6 14-1 141 15-4 16-9 40-1 10-6 320

5-oo 3-oo 3-oo 3-oo

7-50 1 778-4 5-65 3 536-3 5-17 2 714-2 5-69 1 079-0 3-21 5-77 1 714-7 3-49 6-17 2 007-8 3-25 7-50 2 964-8 3-oo 6-72 1 779-7

1340 1340 1260 1230 1140 980 1070 1210 770 910 780 490 580

62-5 74-0 63-0 58-9 53-1 51-6 51-9 56-4 46-9 53-8 45-6 46-0 40-9

21-9 66-3 22-9 0-5 0-7 4-3 7-7 56-0 10-2 8-9 10-7 10-0 9-9

3-oo 8-oo 3-50 8-oo

840 980 1120 1190 1190 1150 1160 1170

35l 44-0 55-2 59-0 57-7 59-0 58-5 67-7

4-2 8-1 2-6 4-4 8-5 8-7 1-9 13-6

1040 940 950 910 970 840 630

83-8 77-2 65-6 56-9 39-8 33-3 27-2

0-3 7-6 4-5 1-8 11-2 13-7 13-5

900 960

56-0 40-7

4-9 3-3< 13-3 2-8£

4-4 7-5

3-3

276-7 132-2 72-6 264-2 86-5

5-oo 8-oo

1060 1230 1190 1120 1050

1-8 0-2 7-7 55-2

0-8 92-7 192-5

Hogstad Väderstad Ekeby Blåvik

Vifolka

395-3 496-5 682-5 1 265-5 477-2 15-9 56-1 6-1

härad.

Hov

3-39 3-04 2-89 2-94 2-98 3-31 319 3-10 3-09 3-02 2-90

7-07 7-39 7-00 6-69 6-63 6-49 5-60 6-61 5-62 5-80 5-37

1 407-9 2 762-5 2 458-0 2 860-4 811-6 2 037-2 1 737-9 31441 1711-6 2 395-4 2 014-8 505-2 1 322-3

härad.

Östra Tollstad Veta Viby

Västerlösa härad.

Rappestad

Gammalkil Nykil Ulrika Kinda

Skogssärskogs- >övrig skilda v ä r d e m a r k mark» förmåner

härad.

Västra Tollstad Ödeshög

Valkebo

Därav värde å Jord-

p: brukspCD j v ä r d e

< |

Lysings

» -

P p

8 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

w o g_ rt-'

5 B

L ä n , h ä r a d och kommun

Ill

3-74 3-50 3-10 2-93 2-92

7-87 7-14 7-00 5-17 4-35

2-ÖÉ

0-7 16-2

816-4 390-8 141-6 68-4 81-5 47-0 38-7 49-9

4-05

härad.

> 6-30 » 5-44

112 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per hektar, kr.

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

C <!

Län, härad och kommun Åke

W Därav värde å Jordsär- Skogsbruksvärde skogs- »ovrig skilda, värde mark mark» förmåner

Skogs- 5 er mark CD

•-.

Kättilstad . . Hägerstad . . Oppeby . . . Hycklinge . . Horn . . . . Västra Eneby Kisa . . . . Tidersrum . .

810 930 780 760 840 820 750 620

36-8 42-9 43-3 38-5 42-2 42-3 39-2 36-8

12-5 2-86 4-90 12-3 2-84 5-75 ll-o 2-97 5-56 11-1 2-80 5-24 9-0 2-96 5-43 9-4 2-81 5-75 7-3 2-84 5-26 6-4 2-78 5-05

Ydre härad. Norra Vi . Sund . . . Asby . . . Torpa . . . Västra Ryd Svinhult . .

680 780 740 870 720 560

37-8 46-6 42-8 46-9 44-0 30-3

12-5 2-67 7-0 3-11 9-3 2-99 6-5 3-07 8-5 3-02 8-4 2-53

2 162-5 1211-1 1 389-7 1 781-3 3 099-8 1 951-3 2 834-5 1 340-9

363-8 74-7 314-7 321-9 505-8 353-3 639-8 393-5

28-2 5-0 15-1 34-1 25-1 39-1 2-8 3-7

42-7 28-3 23-0 13-4 51-3 7-0 99-5 26-0

1 371-9 187-6 904-5 945-7 1 333-2 994-2 1 827-8 1 231-2

5-40 1 233-4 5-71 1 659-3 5-45 1 964-2 5-82 1 680-6 5-55 2 222-4 4-56 1 805-2

286-3: 406-9: 326-71 267-21 376-7 i 360-2 i

53-2 10-6 26-9 6-9 17-9 8-4

45-6 113-4 27-6 22-2 128-4 14-3

807-2 1 606-2 1 017-3 770-0 1 077-4 1152-1

Jönköpings län. Södra Vedbo härad. Mariannelunds köp. . Hässleby Ingatorp Bellö Edshult Hult Mellby Höreda Eksjö ländsk. . . . Norra Solberga. . . Flisby Norra Vedbo härad. Askeryd . Bredestad Bälaryd . Lommaryd Haurida . Vireda . . Marbäck . Frinnaryd Linderås . Säby . . Adelöv. . Vista härad. Gränna ländsk. . . Visingsö

ölmstad Skärstad

63-4 5-7 3-18 7-59 55-9 7-4 3-22 6-61 52-1 7-1 3-24 612 47-9 8-6 3-27 5-58 49-5 4-3 3-6S 5-12 56-2 8-6 3-45 6-21 39-1 14-6 3-50 4-26 51-8 13-2 3-50 5-63 54-7 12-1 3-49 5-97 60-0 6-7 3-50 6-52 55-3 6-7 3-50 6-02

1 473-5 1 985-6 551-8 987-5 1 502-4 1 055-8 3 114-8 2 497-2; 2 358-0! 2 469-sl

374-9| 537-3 115-9 220-1 437-5 90-9 382-2 330-1 423-1 368-2

11-9 7-3 1157-8 24-2 6-3 1 511-5 5-9 0-3 320-0 2-1 4-5 801-1 12-9 3-9 1 393-5 4-7 31-0 250-2 10-6 84-8 1 045-7 31-4 215-9 935-1 2-6 220-0 1 313-2 4-1 61-7 1186-9

820 900 830 870 700 830 980 900 1070 1040 850

54-9 60-6 46-7 55-0 44-8 56-2 50-5 59-7 53-6 59-3 39-6

8-6 3-43 6-09 5-5 3-49 6-61 18-6 3-24 5-49 13-7 3-45 6-07 12-3 3-oo 5-70 9-0 3-49 6-13 5-6 3-50 5-49 3-69 6-16 6-4 3-62 5-63 9-1 3-48 6-48 4-3 3-49 4"32

1 655-4 735-9 1 021-9 2 635-5 456-8 1 378-8 1 425-6 999-5 3 045-7J 4 987-4 2 483-0!

417-7 119-5 202-4 368-6 99-0 203-7 202-5 148-6 319-1 660-0 251-3

5-1 5-9 9-3 31-1 2-0 3-4 0-3

1100 970 1230 1170

59-1 117-2 68-0 66-0

8-2 4-2 9-2 8-1

4 321-2 411-si 1 901-5 61-2 2 244-5 167-9 3 909-5 34111

830 830 920 830 800 850 810 870

3-94 5-72

4-98 8-95 3-88 6-67 3-95 6-36

0-7 14-4

3-sl

6-1 1 249-2 8-0 318-1 449-1 21-2 986-9 183-1 2-1 404-1 26-3 579-4 100 449-2 827-5 11-9 10-9 2 195-2 615-0

71-6 1 006-4 344-6 21-9 460-6 786-8 4-ol 140-0 2-41 0-6

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

113 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

10¶Taxeringsvärde per h e k t a r , k r . L ä n , h ä r a d och kommun Åke

T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

B era'

Skogsmark

5 W CD

M-

Därav värde å Jordbruksvärde

Skogssärskogs- »övrig skilda v ä r d e m a r k mark» förmåner

Tveta härad. Svarttorp . . . . Lekeryd Järsnäs Barkeryd . . . . Nässjö l ä n d s k . . . Forserum . . . . Öggestorp . . . • Hakarp Rogberga . . . . Barnarp . . . . Månsarp . : . . Sandseryd . . . Järstorp . . . . Bankeryd . . .

1020 940 840 970 950 890 800 1130 980 970 1090 1140 1220 1110

401 50-7 42-8 56-6 58-0 54-8 55-4 55-5 58-6 44-4 48-3 531 53-2 53-6

10-2 3 5 5 10-3 3-67 13-9 3-29 18-8 3-31 13-2 3-37 18-1 3-43 19-9 3-39 12-2 3-47 17-6 3-53 19-8 2-95 25-6 2-88 27-5 3-18 36-2 3-10 7-90 3 2 5

4-30 5-26 4-95 6-51 6-55 6-08 6-23 6-10 6-33 5-73 6-38 6-37 6-53 6-28

1 800-1 2 266-5 1 413-3 2 036-7 2 039-0 1482-1 1 090-5 1365-3 2 676-4 1788 1137-0 1 568-9 1480-9 1 670-4

120-4! 170-5 1 197-6! 281-1 280-5) 176-4; 146-7, 94-91 200-lj 195-9! 183-8J 154-2 78-8 95-6

Mo härad. Bottnaryd . . . Mulseryd . . . Angerdshestra . Bondstorp . . . Stengårdshult . Norra Unnaryd . Öreryd . . . . Norra Hestra Valdshult . . . Åsenhöga . . . Källeryd . . . .

740 690 810 870 830 820 710 850 860 870 660

43-8 43-7 42-5 37-8 42-3 44-9 50-8 50-5 45-0 46-1 48-6

29-2 33-6 40-9 49-3 45-1 31-5 24-6 24-7 38-2 45-9 32-6

3-03 2-88 295 2-65 2-88 2-76 3-07 303 3-16 3-22 2-96

5-50 5-78 5-49 5-44 5-60 6-20 6-30 6-35 5-42 5-45 6-26

1 376-5 744-3 601-7 556-3 531-7 761-5 445-7 416-9 2110 856-8 431-4

366-2 254-3 182-0 157-5 184-4 205-9 216-3 134-1 77-4 266-5 186-7

960 930 980 960 1030 950 830 870 990 970 1040 820 840 780 750 950 730 840 850 810 980 1110 1070 820 820

50-7 46-8 49-2 52-5 50-5 58-4 55-1 57-0 57-5 50-2 50-8 41-8 50-8 48-3 45-1 38-5 36-9 39-4 49-0 41-8 49-8 47-0 50-2 51-6 55-6

43-6 3-08 6-27 37-5 2-95 6-05 38-5 3-43 5-46 30-1 3-50 5-71 39-8 3-10 6-20 29-3 3-46 6-43 31-2 3-47 6-05 47-2 3-49 6-22 43-5 3-41 6-43 40-2 3 1 7 6-04 38-6 3-21 6-03 3 3 1 3-05 5-22 36-5 3 4 9 5-55 36-9 3-50 5-25 34-9 3-50 4-90 46-8 3 3 2 4-41 16-0 2-98 4-71 13-s 3-oo 5-oo 13-2 3-66 5-10 50-9 2-99 5-32 46-5 2-90 6-53 37-0 2-82 6-35 46-3 3 0 1 6-35 40-0 3-38 5-81 31-3 3-41 6-21

Västbo

20-9 33-0 8-6 3-0 22-5 21-8 13-8 24-7 14-9 3-7

18-6 24-7 21-4 2-1 5-2 0-4

0-e!

274-4 420-9 489-41 714-5 700-5 393-2 350-6 208-7 459-3 539-6 396-1 456-3 176-3 258-5

50 5 48 56 11632 30 34 172 85 50 105 33 19

1187-6 607-7 439-9 471-4 1-5 480-9 4-8 550-7 10 645-2 435-8 2-7 —i 194-6 708-1 649-1

hårad.

Anderstorp . . . Båraryd . . . . Våthult . . . . Bosebo . . . . Villstad . . , :, Burseryd . . Sandvik . . . Gryteryd . . Södra Hestra . Långaryd . . Färgaryd . . Femsjö . . . Södra U n n a r y d Jälluntofta . . Kållerstad . . Ås Bolmsö . . . Tannåker . . Dannäs . . . Torskinge . . Forsheda . . Bredaryd . . Reftele . . . Kulltorp . . . Gnosjö . . .

876-1 193-3 719-6 190-4 406-6 105-9 85-0 287-3 2 315-7 380-2 1 209-5 275-8 68-9 177-8 80-3 359-6 1 3 5 1 1 203-6 2 781-8 530-1 1 048-2 180-0 587-3 132-4 1 615-0 418-9 96-7 343-4 78-2 410-6 1 608-3 115-0 841-2 159-7 337-1 55-1 565-4 l l l - l 702-9 76-6 893-0 86-5 1 563-5 1 3 1 1 2 055-9 293-5 1 096-0 209-6 5 2 7 1 157-0

22-2, 21-7 10-1 6-9 58-0 24-6 9-3 24-2 99-6 92-1! 30-4| 12-9!

62-9J 20-4 9-8 28-7 9-5 1-7 2-2 8-1 25-6 14-7 67-5 27-3 14-8

14-3 3-0

30 2-3 5-2 28-3

l-o

20-0

465-8 431-7 270-7 216-2 866-1 618-6 380-4 180-4 604-3 1174-2 518-2 425-4 818-9 200-9 222-4 276-7 314-7 84-9 242-9 148-5 236-0 395-2 934-0 482-0 313-7

114 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per hektar, kr.

c < er- I"!

Län, härad och kommun Åke

Östbo härad. Karda Hånger . . . . Värnamo ländsk. Tånnö Våxtorp . . . . Rydaholm . . . Gällaryd . . . . Fryele Hagshult . . . Kävsjö . . . . Åker Tofteryd . . . . Byarum . . . .

830 800 1050 900 910 850 640 830 780 710 770 810 830

Västra härad. Ödestugu . . . . Malmbäck . . . . Almesåkra . . . . Bringetofta . . . Hylletofta . . . . Svenarum . . . . Vrigstad Nydala Hjälmseryd Stockaryd Hultsjö Skepperstad . Hjärtlanda . . Norra Ljunga Vallsjö . . . Norra Sandsjö Fröderyd . . Bäckaby . . . Ramkvilla . . Södra Solberga Östra härad. Korsberga . . . Lemnhult . . . Näshult . . . . Stenberga . . . Skirö Nye Bäckseda . . . Näsby Myresjö . . . . Lannaskede . . Navelsjö . . . . Björkö . . . . Vetlanda ländsk. Skede Alseda Ökna Karlstorp . . . Kråkshult . . .

Taxeringsvärde, 1 000 kronor bd

fr Skogs- S mark CD M-

Därav värde å Jordsär- Skogsbruksvärde skogs- »övrig skilda > värde mark mark»i för! maner

49-8 53-8 54-4 50-0 58-2 55-2 41-0 38-7 43-6 44-2 39-0 42-7 42-5

22-2 325 5-84 1 052-8 19-9 3-33 616 711-4 27-7 3-33 6-22 3 799-5 16-4 3-48 5-47 661-0 14-8 3-58 619 1 549-7 23-5 3-47 6-06 3 587-4 26-5 3-47 4-50 891-2 28-3 2-93 5-03 1342-7 38-5 2-81 5-91 743-0 54-2 2-99 5-63 763-0 30-8 2-91 5-io 1 513-4 24-4 2-86 5-6S 1 465-3 24- 8 2-55 6-35 2 633-4

262-2 139-3 548-0 76-9 294-4 569-4 240-4 260-0 136-4 123-8 326-3 261-7 565-2

6-6 44-7 30-4 12-1 2-4

670 810 650 890 860 790 900 800 980 i 1060 880 830 940 1040 940 880 870 780 670 710

46 50 48 46 34 43 -16 39 47 51 47 37 47 54 57 47 42 39 41 44

20-3 2-98 5-90 25-9 3-02 6-39 25-4 3-04 6-12 17-4 3-38 5-28 21-0 322 4-io 21-1 2-99 5-56 28-7 3-28 5-34 24-3 3-57 4-20 44-7 3-21 5-59 39-3 3-oo 6-55 14-5 3-49 5 l 6 18-3 3-oo 4-71 18-7 3-oo 6-02 13-2 3-49 5-95 7-2 3-47 6-26 12-3 3 0 3 5-93 11-4 3-47 4-72 11-2 3-48 4-32 16-3 3-46 4-58 20-4 3-43 4-89

986-3 2 267-7 720-4 1715-1 767-0 1 867-6 1 488-2 1 213-3 2 536-9 948-2 1 590-0 785-8 425-9 1 0130 974-2 3 326-9 1 359-2 768-7 1165-5 600-6

261 495-9 151-2 309-1 129-2 473-6 285-0 252-6 271-4 93-5 278-2 1021 62-2 131-5 149-6 456-6 226-8 170-0 255-2 123-7

3-3 10-8 5i 10-4 10-5 0-1 30-6 2-0 59-6 16-9 11-3 6-8 3-2 10-7 5-2 56-6 8-3 5-5 21-3 13-3

890 860 920 860 970

50-4 33-2 46-3 42-9 48-3 44-1 64-4 65-2 54-0 48-5 53-6 60-4 58-0 48-9 59-0 52-6 40-2 39-9

13-6 2-99 6-41 9-7 2-71 4-66 4-1 2-98 5-92 3o 2-91 5-61 6-6 3-32 5-54 6-3 3-60 4-67 6-5 3-60 6-82 4-8 3-79 6-55 110 3-33 6-17 15-1 3-02 6-12 14-3 3-42 5-97 12-1 3-50 6-57 5-0 3-47 6-37 10-0 3-37 5-52 6-0 3-55 6-33 7-7 3-39 5-91 10-7 2-91 5-25 10-3 295 5-15

1 806-0 857-9 1 303-6 869-8 1 067-3 1 376-5 1 014-8 1 055-3 1 469-5 838-2 1633-1 2 303-2 2 678-8 1 435-9 3 050-8 1251-6 1 467-9 1123-3

370-2 178-1 233-5 138o 167-7 136-2 164-4 1920 211-1 139-1 175-1 280-2 410-6 215-8 521-9 302-9| 298-3) 168-21

0-5

960 960 930 860 910 860 1020

910 900 870 800 810

23-6 7-7 33-8 2-4 6-7 15-3 0-6

21 72-8 0-6 7-0

0-7 0-1 5-1 3-6 11-4 2-6 2-4 0-5 32-5 30-8 7-5 4-5 3-4 4-9 7-2 2-7

0-0

1-5 20 0-1 32-0 1-2 0-5 12-0 7-7 3l 13-5 3-6 84-9 0-3 0-3 1-5 1-8 17-7 3-6 11-4 7-5 29-7 51-1 7-5 15-5 0-9 3-3 0-9 76-4 77-6 3-0 43-2 7-4 10-2 21l

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 1

4 || 5

a| Taxeringsvärde per hektar, kr. | B era' Län, härad och kommun

S3 Åker

115 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

Skogsmark

pr 55

p pr

9 I

11¶Taxeringsvärde. 1 000 kronor

w o 3

CD et-

fed o

< CD

CD O ^

< |

Därav värde å Jordsär- Skogsbruks- skogs- »övrig skilda värde värde mark mark» förmåner

Kronoberg-s län. Uppvidinge hårad. Nottebäck med Granhult

Herråkra Älghult Hälleberga Ekeberga Konga härad. Långasjö Älmeboda Linneryd Hovmantorp Furuby Växjö ländsk Östra Torsås Nöbbele Tingsås

Kinnevalds härad. Almundsryd Urshult

Öja Bergunda

305 2-81 3-oo 3-24 3-40 3-10 2-69 2-67 2-88 2-59 2-68 2-98

5-97 2 949-3 797-1 6-25 1 790-5 645-7 883-4 223-6 6-24 288-7 5-58 71-1 6-23 407-2 105-4 6-15 1 745-9 539-6 5-29 492-3 177 5 5-711 1 699-3 782-1 5-97 | 3 487-8 1 274-9 6-08 1 1 218-9 508-6 6-20 1 1 009-6 488-9 5-14 3 347-2 821-8

2-6 3-9 2-0

70-0 2 093-4 19-8 2 3271 631-3 188-3 3-6 313-2 0-4 1 491-5 — 655-9 0-4 2 237-2 86-5 2 880-1 11-6 1 289-7 110 1 409-3 20-1 1 622-0

730 790 860 850 910 880 750 810 780 910 980 830

47-8 461 49-1 47-4 55-6 50-1 37-3 40-0 45-1 41-3 43-6 40-2

14-0 18-0 8-9 11-7 21-0 17-9 22-9 20-5 9-9 17-1 23-0 12-5

710 860 700 640 860 840 1080 1100 1340 960 960 700 920 740 1910 680

48-9 53-7 53-7 56-3 51-0 42-3 52-2 65-4 66-5 52-5 55-5 47-8 56-0 59-3 69-8 61-7

131 364 11-6 3-n 5-6 3-22 10-9 3-31 12-9 2-99 17 7 2-84 130 3-05 13-7 3-43 10-0 3-45 10-2 3-oo 6-5 3-16 9-2 3-25 14-3 3-26 6 0 3-42 1-8 3-54 9-6 347

5-12 659 6-35 6-48 6-50 5-68 6-51 7-26 735 667 6-69 5-61 6-55 6-61 7-50 6-77

1 490-9 1 535-0 2 517-0 2 445-7 1 364-4 1150-5 910-3 806-9 2 037-0 1 921-1 1 053-t 1 691-4 2 688-2 21770 165-9 1 654-3

302-9 380-8 490-0 513-7 506-5 424-3 1411 147-5 167-2 245-7 72-4 310-9 360-9 590-2 3-7 489-7

2-4 2-9 6-5 13-3 29-8 32-5 4-0 42-4 3-2 6-7 0-7 0-4 10-2 16-5 0-1 18-6

668-8 940-8 853-7 2-9 960-3 27-9 1 297-3 5-9 1 360-7 — 518-4 — 474-4 54-4 871-5 18-6 589-9 — 116-1 — 636-6 0-6 639-7 12-7 1 282-4 65-2 8-1 4-8 1 322-3

670 840 890 870 880 730 760 830 840 920

58-7 53-5 60-2 53-3 50-3 510 35:1 53-2 530 55-9

11-4 10-3 4-3 4-4 6-7 10-1 10-3 9-7 7-8 9-9

3-40 3-27 3-47 3-47 3-24 3-19 312 3-35 316 3-41

6-58 6-24 6-60 5-85 5-91 6-09 4-29 6-05 6-39 6:25

2 167-4 2 915-9 1 236-6 912-1 1 232-7 300-4 824-4 751-9 1183-6 513-2

680-4 608-8 124-3 143-4 157-8 59-9 109-2 134-9 189-2 103-2

36-6 0-1 2-0 2-5 4-6

19-2 2 015-2 10-1 1 473-3 l-o 280-2 381-7 — 397-5 — 220-6 — 374-5 384-9 5-0 487-3 — 331-6

700 860 810 860 830 850 840 910

55-0 65-3 49-2 45-6 47-0 48-5 43-3 43-0

10-2 3-29 9-4 3-53 19-3 3-05 ll-o 304 181 3-21 22-0 2-95 160 3-05 11-1 3-24

6-37 7-04 615 5-71 5-58 6-26 5-41 5-05

1491-7 11220 688-9 1179-4 1406-1 644-7 1166-1 406-7

329-9 203-9 71-7 144-3 328-9 1160 141-9 30-7

16-3 9-8

— 14-2 50-2

— — —

1-9

— — — —

10-0 18-0

Norrvidinge härad.

Tolg Asa Berg Ormesberga

— 2-1 0-8

2-4 1 092-6 3-3 513-1 l-o 183-3 401-2 0-2 1 327-0 2-8 299-1 408-4 9-8 103-2 0-7

116 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

Därav värde å Jordsär- Skogsbruksvärde skogs »övrig skilda : värde mark mark» för- | måneri

Åke

Skogsmark

Allbo härad. Öv Härlöv . . . . Moheda . . . . Slätthög . . . . Mistelås . . . . Kvenneberga . . Hjortsberga . . , Lekaryd . . . . Aringsås Blädinge Vislanda Skatelöv Västra Tor sås . . Härlunda . . . . Virestad Stenbrohult . . . Älmhults köp. . .

930 870 850 070 670 710 660 1110 1100 860 730 900 740 640 770 1040 1160

47-2 60-0 51-0 37-1 47-5 48-5 49-1 49-3 54-5 54-0 50-4 52-3 42-8 36-5 45-3 53-2 58-4

3-7 3-07 5-S2 10-2 3-22 7-io 4-1 3-01 6-46 24-3 2-97 4-76 16-4 3-03 5-98 16-6 2-92 6-33 18-7 2-98 6-28 12-9 3-02 6-22 22o 3-oo 6-92 18-3 3-13 6-58 21-1 3-02 6-35 17-5 3-26 612 30-3 2-77 5-88 25-5 2-78 5-oo 40-0 2-96 5-82 20-1 2-97 6-82 18-8 2-99 7-45

726-6 228-3 1 474-8 1 448-6 570-8 642-8 1 299-9 869-9 1 261-6 1 395-4 1 672-4 3 461-3 2 240-6 885-0 3 801-5 1 700-5 299-6

Sunnerbo härad. Göteryd . . . Pjätteryd . . Agunnaryd . . Södra Ljunga Hamneda . . Kanna . . . . Ljungbv . . . Tutaryd . . . Ryssby . . . Berga . . . . Dörarp . . . Vittaryd . . . Angelstad . . Odensjö . . . Lidhult . . . Vrå Torpa . . . . Annerstad . . Nöttja . . . . Hinneryd . . Traryd . . . Hallaryd . . . Markaryd . . Markaryds köp.

780 750 760 720 840 970 L 200 900 L 020 990 940 940 930 770 880 610 720 760 720 710 060 880 910 550

52-7 48-2 63-6 55-4 47-6 50-2 55-0 55-0 52-8 50-1 58-9 56-0 55-2 64-3 59-0 . 28-2 51-9 59-7 54-0 36-3 49-0 41-8 55-7 59-0

30-4 3-00 6-70 28-1 2-83 6-50 29-8 3-44 7-05 28-6 3-08 6-85 34-1 2-00 6-98 27-3 2-61 7-32 24-1 2-89 7-25 35-7 3-oo 7-oo 24-7 2-95 6-82 25-6 2-72 7-02 28-9 3-06 7-33 26-8 312 6-84 21-S 2-90 7-25 36-6 3-32 7-38 49-2 3-17 7-08 54-7 2-32 4-53 59-0 3-11 6-36 40-8 3-09 7-36 38-6 2-S8 7-15 50-7 2'72 5-08 44-0 2-75 6-80 37-7 3-oo 5-31 33-4 312 6-80 17-s 3-oo 7-50

1 826-0 418-9 0-3 6-0 1 505-3 338-5 3-1 7-7 1 551-0 361-9 0-3 0-8 1 793-3 266-3 2 077-4 248-3 3-7 255-2 945-7 149-5 9-7 2-0 1 316-5 139-5 15-5 24-4 562-6 120-0 24-4 19-8 2 831-2 479-1 30 13-5 53 3 733-0 498-4 4-4 12-9 748-3 152-7 17-3 725-3 200-0 1-7 14-9 1 442-8 279-9 7-0 5-3 751-2 232-2 4-0 977-6 277-4 15-2 812-1 145 4-5 3-5 944-8 171-4 1-2 1 264-4 324-7 27-7 711-1 166-7 9-4 2-4 1 860-4 259-3 85-9 239-6 197-1 325-2 659-9 1 281-3 185-6 55-1 4-0 2 686-8 424-2 65-7 12-s 4-9 61-3 2-oi

850 720 810 660 690 690

39-8 13-3 2-89 5-25 37-1 12-3 3-33 4-25 41-2 171 3-02 5-20 35-3 23-0 2-98 4-51 38-4 28-4 2-52 5-80 43-7 47-4 2-35 7-08

78-3 0-3 5-0 40-7 1-8 267-4 1-2 15-2 263-2 17-2 17-1 141-6 6-0 1-2 89-0 3 4-6 275-1 ll-o 19-0 98-7 10-4 110-3 203 l-o 351-6 61-4 306-6 13-9 25-5 408-2 41-7 29-0 253-2 28-4 5-8 496-1 191-1 20-1 264-7 25-5 110-4 27-5 4-7 33-1

Kalmar län. Norra Tjusts härad Gärdserum Dalhem Ukna Hannäs Tryserum Östra Ed

1 959-4 1 749-5 2 973-0 1 599-8 3 276-s 1 672-4

389-4 282-5 413-4 240-9 344-6 200-1

16-0 26-1 25-9 20-2 35-6 40-9

5-7 12-5 35-3 88-5 180-5

206-2 164-2 556-0 678-9 385-8 259-3 730-5

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

117 10

Taxeringsvärde c O < per hektar, kr. <*- 2

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

B era'

Län, härad och kommun

Sd Därav värde å Jordsär- Skogsbruks- skogs»övrig skilda värde värde mark mark» förmåner

pr p

Åke

Skogsmark

CD 0 ~ -

3 .

Västra Ed Loftahammar Lofta . . .Södra Tjusts härad. Gamleby Odensvi" Locknevi Blackstad Hallingeberg Törnsfall Gladhammar Västrum Hjorted

46-2 48-8 44-7

22-2 2-85 6-19 41-0 2-47 7-52 23-5 2-62! 6-50

930 680 620 690 770 880 750 670 750

48-8 32-5 31-5 35-4 42-8 55-0 49-1 46-3 38-8

11-7 9-80 10-8 9-0 18-5 17-8 27-5 31-7 16-4

2-84 6-54 3-22 3-85 3-02 3-97 3 o i 4-48 313 5-21 3-05 6-87 2-79 6-70 2-49 7-09 2-7 6 5-35

2 853-6 2 166-9 1 919-0 1 361-6 2 543-3 1 874-8 1 805-0 1 650-5 3 370-8

3320 302-2 346-3 189-3 441-6 295-6 364-6 323-5 696-5

680 660 780 620 650 670 730 —

47-2 41-7 50-5 47-0 49-2 52-7 46-0

7-7 3-04 5-91 6-3 3-00 5-29 5-8 2-94 6-54 6-4 2-82 6-35 3-6 3-06 6-12 6-4 3-05J 6-58 9-5 i 2-74i 6-40

2 027-4 974-7 3 473-0 1 587-9 800-4 2 443-1 3 397-4

412-3 197-0 853-3 606-9 199-6 555-2 751-5

750 680 980 660

44-2 44-2 47-0 39-8

130 20-9 llo 13-7

3 168-6 675-9 4 585-0 1 082-2 101-5 18-6 2 625-2 523-7

730 820 650 690 700 860 870

44-2 41-1 45-7 54-3 49-8 57-6 50-8

9-7 2-90 7-3 3-oo 11-9 2-82 7-1 314 6-7 3 l l 4-9 3-25 3-4 317

5-81 3 992-3 5-21 1199-5 6-is 1932-1 988-7 659 6-10 1120-4 6-75 1 098-3 6-11 2 616-2

: j

670 660 800 700 770 680

47-7 38-5 44-9 53-1 51-5 47-6

9-7 9-0 7-4 12-0 12-2 12-4

I i \ I

680 770 950 860

; I [

]

Sevede härad. Frödinge j Djursdala j Södra Vi : Rumskulla i Pelarne i Vimmerby ländsk. . . .1 Vena ; Hultsfreds köp i Tunaläns härad. Tuna Misterhult Figcholms köp \ : Kristdala Aspelands härad. Mörlunda Tveta Målilla Gårdveda Lönneberga Järcda Virserum Handbörds härad. Fagerhult Fågelfors Högsby Kråksmåla Långemåla Fliseryd Stranda härad. Döderhult Mönsterås Mönsterås köp Ålem

3 688-3 456-6 1 893-4 257-6 3 977-5 279-2

780 730 890

;

: i ; i j

;

2-89 5-82 2-73 6-17 3-OOJ 6-oo

2-93! 517

29-0 37-1 20-0

— — — — —

5-6 2-4 40-0

162-6 1170-5 221-2 549-7 666-2 243-7

70-9 835-0 5-1 1 018-6 2-3 999579-9 18-9 1 451-1 51-8 1120-6 131-2 1 053-2 588-2 399-9 103-5 2 273-3

6-7 10-1

3-8

1-0 11-7 4-8 17-9 23l

913-4 416-3 2 030-3 2 241-1 450-5 1 501-8 1 9550

11-4 2 066-6 204-3 3 100-5 53-5 10-0 1 388-0 —

0-2 5-9

l-o 2 207-8 — 592-4 — 2 276-3

840-9 201-9 694-9 234-1 305-6 338-6 589-6

7-2 1-5 10-2 1-2 2-0

5,89 4-90 5-70 6-77 6-59 6-14

2 057-0 646-7 1 093-8 260-9 4 789-2 1 024-6 1 673-6 736-6 2 052-9 456-8 3 4730 837-6

3-7 15-5 20-7

55-3 48-2

31-7 2-65! 7-96 5-0 2-94 6-25

50-2

6-5 3-01 6-36

3 635-6 7731 4120-1 482-0 89-9 4 496-3 435-7

40-9 436-5 2 148-2 19-6 227-7 1 064-4 2-3 31 2-8 48-7 1 084-4

309 3-00 3-oo 2-99 2-98 2-95

—

700-3 785-2 1 382-5 — 1665-8

5-3 9-2

12-4 3-0 165-6 — 19-7 21-5 19-2 28-6 26-0

1 419-2 1 007-5 2 713-6 1 658-2 1 244-8 1 848-2

118 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

Taxeringsvärde per hektar, kr.

c* B era'

SB „

Län, härad och kommun Åke

Skogsmark 5 ~ II CD

•-•

Norra Möre härad. Ryssby Bäckebo Kristvalla Åby Förlösa Kläokeberga . . . . Dörby

720 540 590 810 870 1130 1130

611 40-9 45-4 49-2 60-2 66-6 57-7

6-5 9-5 4-4 7-2 2-8 5-0 5-8

Södra Möre härad. Hossmo . Ljungby . S:t Sigfrid Madesjö . Nybro köp. Örsjö . . Vissefjärda Oskar . . Mortorp . Karlslunda Arby . . Hagby . . Våxtorp . Halltorp . Söderåkra Torsås . . Gullabo .

1030 1040 640 790 710 750 590 570 700 620 880 960 950 850 900 800 630

67-1 57-9 49-3 44-2 71-4 47-0 43-5 42-3 54-9 43-1 51-0 55-0 69-6 65-0 57-6 49-9 49-0

10-9 2-79 9-16 2-7 3-04 7-26 1-9 2-70 6-81 6-4 2-99 5-64 9-7 3-00 9-oo 7-2 2-83 6-33 8-7 2-79 5-94 1-1 2-63 6-12 2-8 2-98 7-01 8-9 2-66 6-18 8-1 2-99 6-58 5-4 2-57 8-15 0-5 3-28 8-09 3-5 314 7-89 3-8 2-98 7-36 7-7 3-14 6-06 7-9 2-88 6-48

1 257-7 5 908 867-2 4 791-9 11-8 1145-5 3 306-8 1 021-2 1819-1 1144-3 1 751-7 1 765-3 936-0 1 742-6 4 959-1 4 241-6 1 522-3

454-51

5-9 0-5

Åkerbo härad. Boda Högbv Källa' Persnäs Föra

600 600 670 610 690

47-0 42-7 47-0 47-0 47-0

21-5 3-00 90-0 2-71 99-0 3-00 98-3 3-00 98-7 3-00

1 398-4 274-0 1 707-6 11-2 0-4 615 1-6 1 050-8 1-4 844-4

35-8 87-5 21-5 47-0 46-2

Slättbo härad. Alböke Köping Räpplinge . . . . Högsrum . . . .

680 860 870 760

58-8 41-7 42-8

84-0 3-20 7-oo 82-0 2-62 6-06 21-4 2-55 6-40

797-3 1 919-7 1 281-8 1086-1

13-9 14-7 54-6

lllo 6894-1 2-8

32-9

Runstens härad. Löt Ekby Bredsätra . . . . , Gärdslösa . . . . , Långlöt , Runsten ,

640 650 570 790 780 840

46-0 99-5 39-0 98-5 42-8 97-1 47-2 64-7 40-8 53-3 40-3 45-9

911-6 374-3 766-9 1 899-9 828-2 1 659-6

0-1 0-2 0-4 26-9 14-8 33-6

63-4 18-1 61-6 87-8 5-5 8-4

2-2 7-5

Algutsrums härad. Glömminge Algutsrum Torslunda Vickleby

790 830 980 1080

_ 2-49 6-n 1185-7 — 2-39 5-44 1339-1 — 2-60 5-71 2 175-3 1158-2 —

54-7 45-5 41-7

40-0 341 38-9

—

2-90 6-72 3 542-4 547-8 2-71 5-75 1917-9 645-9 2-85 6-07 1351-5 403-5 3-03 6-18 3 401-5 269-3 3-32 6-91 1 944-8 181-1 2-92 8-69 2101-9 114-0 82-2 2-92 7-53 2 007-8

2-50 2-50 2-33 2-79 2-45 2-56

6-oo 6-oo 6-oo 6-00 6-oo

7-oo 6-oo 7-00 6-45 6-36 6-oo

15-4J 352-6 160-9 929-0 4-0 230-1 787-2 254-5 393-3 310-3 157-7 27-1 27-4 181-7! 242- 2 '<• 700-oj

29-7 21-4

75-8 5-4

4-4 0l 3-2 6-8

10-0 6-£ 51-9

6-0 24-2

26-

1-4

2-0 3-0

321 6-0

33-9

138-0 1-7 309-0 0-6

2-2

7-6

6-0 19-7

46-8 50-5 35-5

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 2

1 I

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 4 || 5 |

6 1

Taxeringsvärde per h e k t a r , k r . c <

et- '1

L ä n , h ä r a d och kommun

Därav värde å

et-

gjg-

joraSkogssärb r u k s - skogs- >övrig skilda v ä r d e v ä r d e m a r k mark» förmåner|

— 1 1075-1 — Jj 1448-4

< 1

1140 1220

—

Möckleby härad. N o r r a Möcklebv . . . . Gårdby Sandby Hulterstad Gräsgårds

690 690 710 790 800

_ —

—

.— I — —

—

— 1056-1 — j! 568-2 — 692-9 —1| 893-9 — 1227-0

— — — — —

9-9 8-2 13-9 29-3 25-5

— \ 2 005-2 i 732-4 — 833-5 — 640-1 — 1 255-0 756-1 — 898-2 6-oo

— — — — —

75-3 51-8 55-8 36-9 27-3 21-5 5-5

; S ö d r a Möcklebv Segerstad

. . . .

i Ventlingc i Ås

1040 870 920 820 960 920 980

47-0

59-7

3-00

470 540 550 410 400 480 550 540 590 550 530 570 810 540 550 560 620 570 600 520 510 630 690 800 820 740 590 820 740 850 840

14-0 24-7 24-6 16-5 23-8 22-5 27-3 30-5 22-0 27-9 24-2 23-4 37-0 27-5 29-2 25o 28-5 31-2 39-6 38-5 39-4 40-2 40-6 46-0 40-9 34-8 29-8 37-3 45-6 53-7 56-9

261 18-2 31-8 22-7 32-5 32-3 22-5 42-0 36-1 32-2 430 29-1 12-2 63-0 12-2 13-9 16-6 58-7 45-9 42-6 33-4 16-5 13-0 18-6 31-2 51-6 44-6 13-4 3-3 29-4 10-4

1-53 3 4 9 1-45 6-50 1-44 6-50 1 1 2 5-61 1-66 5-46 1-51 5-68 1-73 6-01 1-81 6-49 1-31 6-40 1-65 6-44 1-48 6 2 3 1-51 5-90 2-oo 7-05 1-59 6 5 9 1-69 6-58 1-53 6-22 1-67 6-50 1-85 6 4 2 211 715 2 1 2 6-91 2-31 6-50 2-35 6-51 2-21 7-oo 2-50 7-oo 2-22 7-03 1-89 7-03 1-42 8-oo 1-78 7-96 2-48 7-oo 2-69 7-61 2-71 8-oo

— — — — —

—

— -

härad.

— — —

7-5| 9-3j

14-7 26-3

—. — —

CD O^» 0=

j Mörbylånga ' Mörbylånga köp

et-

Skogs- pr p i CD - • m a r k SL. o

8 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

o Bcra' 50 pr 1 et-

Åker

• —

10-5

3-7; 1-9 2-8

—

t>3

— —

—

3-2 10-5

—

3-0

— — —

— —

0-5 30-0

3-9

270-9 139-6 214-7 169-3 150-8 284-2 473-6 159-9 176-6 149-4 71-7 80-9 70-8 106-7 192-0 257-8 123-9 47-9 129-1 105-3 1351 190-0 91-8 52-8 114-5 56-1 26-8 188-1 103-£ 70a 80-7

Gotlands län. Gotlands Fårö

norra

Rute Hall Hangvar !

Hellvi 1 Othem : Boge Bäl < Vallstena

1¶Tingstäde Stenkyrka ' Lummelunda Västkinde Bro ; Fole Ekeby Endre 1

Visby l ä n d s k Follingbo Roma

härad. 91-2 743-0 49-2 350-7 75-7 567-7 64-7 215-7 225-6 44-9 99-3 845-2 1 401-4 158-7 422-6 42-3 55-0 572-7 457-4 46-5 23-4 352-8 579-0 30-9 783-2 23l 485-7 29-9 64-0 7171 981-4 73-5 560-5 32-3 839-3 14-9 36-5 1186-3 33-4 511-5 977-8 35-2 53-4 737-7 31-2 537-1 901-8 20-9 752-3 37-4 478-0 25-7 317-7 9-5 1 092-5 75-5 365-7 25-8 28-2 1 320-2 634-3 1 21*7

76-1 7-8 8-0 110 1-4 8-2 7-2 19-5 35-3 8-2 10-1 22-2 10-8 7-9 20-7 23-7 16-5 46-8 58-1 20-3 18-3 16-9 171 8-2 20-7 40-1 19-6 15-3 1-4 14-4 4-1 :

1-2 12-3 14-4

—

0-9 5i

— — — -— — — —: — — -—•

0-5

—

2-0 10-5

—

8-8

—

2l 4-2

120 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde aper hektar, k r c <

] 1

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

et- >-J

BCR

Län, härad och kommun

Därav värde å

pr p CO

Åke

Skogs- g rr mark

sär- Skogsskilda I värde för- I maner]

CB O ^

Viklau Guldrupe Buttle Vänge Sjonhem Hälla Ganthem Dalhem Hörsne m. Bara . . Gothem Norrlanda Angå Kräklingbo Ala Ardre Gammelgarn . . . . östergarn Gotlands

södra

Västerhejde Träkumla Vall Atlingbo Hogrän Stenkumla Tofta Eskelhem Västergarn Sanda Mästerby Väte Hejde Klinte Fröjel Eksta Sproge Silte Hablingbo Levede Gerum Fardhem Linde Lojsta Etelhem Lye Garde Älskog Lau När Burs Stånga Hemse Alva Rone Eke Havdhem

550 450 470 590 520 620 570 760 590 480 340 350 380 370 490 340 470

35-6 34-9 28-5 33-5 33-5 35l 21-7 36-0 29-5 24-1 22-8 21-4 22-7 19-9 28-5 23-6 26-6

28-5 13-3 18-8 12-3 12-7 12-3 24-7 7-8 28-8 11-8 7-6 25-5 27-6 32-2 31-8 41-0 40-4

1-83 1-95 1-76 2-02 2-02 1-83 1-30 1-96 1-94 1-69 1-62 1-44 1-41 1-25 1-76 1-50 1-69

7-41 6-81 6-19 6-32 6-31 7-30 6-09 6-98 5-79 5-44 5-35 5-68 6-13 6-06 6-17 6-oo 6-00

387-8 273-2 335-2 716-1 3831 448-0 428-3 1 251-6 789-3 743-1 334-4 215-1 367-2 300-1 407-7 343-5 414-7

O-o 4-5 17-7 18-1 11-1 6-2

—

0-3

— — —

5-8 4-0 2-7 26-7 5-7 20-6

66- SJ 66-4 115-3

213-1 65-9 77-3 80-3 166-7 123-7 280-0 123-1 110-2 165-4 98-3 199-s 132-3 85-4

härad

. . . .

660 600 720 650 670 600 440 580 610 610 620 540 460 660 500 550 450 520 570 520 580 600 660 580 670 680 600 540 470 520 520 670 650 610 530 550 630

516-8 312-5 701-3 585-4 722-3 698-0 508-3 942-8 298-7 1 038-1 713-0 823-9 754-8 681-7 631-8 762-4 405-6 488-9 1170-9 860-2 273-4 717-s 681-7 377-9 948-7 712-5 643-7 877-5 668-2 lllll 1096-7 967-3 840-4 894-2 1108-3 340-1 1 309-2

50-2 19-4 39-4 17-4 38-2 49-9 38-5 48-1 7-4 43-6 30-8 51-7 91-8 43-4 60-4 60-3 22-6 34-5 65-6 53-7 34-4 28-3 42l 48-0 78-5 21-1 43-8 58-8 21-0 12-9 45-2 56-8 29-1 19-8 30-5 16-0 41-7

6-3 11-3 4-4 24-4 2-8 8-1 4-9 5-9 1-3 0-3 1-3 15-2 53-7 4-7 15-7 13-9 8-3 7-9 23-0 5-1 2-S 1-5 9-1 2-5 22-9 10-6 30-6 49-5 10-8 13-4 19-2 11-5 19-4 12-5 49-7 6-3 9-6

3-5 0-5

— —

176-9 43-6 127-9 59-4 117-r.

11-7 24-3 0-7 61 24-2 9-1 27-2 1-6 17-2

0-4 5-1 0-5 1-3 0-5

2-4 0-8

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

121 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

Jämjö Torhamn Sturkö Tjurkö Ramdala Lösen Augerum Rödeby Medelstads härad. Sillhövda Eringsboda Tving Fridlevstad Nättraby Aspö Hasslö Förkärla Listerby Hjortsberga Edestad Ronneby ländsk Backaryd

580 590 650 880 1020 1160 i 1280

i j j

388-9 209-7 1198-8 293-3 1 046-3 607-5

Bräkne härad Öljehult Bräkne-Hoby Åryd Hällaryd Ringamåla Asarum Listers härad Kyrkhult Jämshög Mörrum Elieholm Gammalstorp Ysane . . . Mjölby Sölvesborgs ländsk

1.0 6-2 2-0 2-2 60-0 3 044-4 3 812-2 3 886-5 567-0 2 642-4 1 797-3 5 539-7 1 004-8

735-3 658-1 196-2 13-5 170-8 27-6 80-1 52-3

4-2 418-3 23-9 929-8 48-4 324-9 160-8 533-5 47-3 1139-0 321-2 1 016-9

134-4 1 527-5 8-1 1 407-0 395-5 — 370-8 139-9 17-5 3-4 70-0 366-5 23-6 51-6 26-7 18-8 35-6 106-6 7l 395-3 10-5

10-6

122 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. K)

O Taxeringsvärde per hektar, kr. ss <

11 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

let- 2

I B era'

Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

CB M . •—i^O CB O ^

Därav värde å Jordbruksvärde

3 .

sär-

Skogs-

1- »övrig skilda I värde

mark

mark» för- I månen

1-2 20-7 2-5 3-0 2-5 7-6 66-2 3-8 157-5 0-3 2-5 5-0 3-3 5-0

Kristianstads län. Järrestads härad. Östra Nöbbelöv . . . Simris Järrestad Östra Tommarp . . . Gladsax Östra Vemmerlöv . . . Stiby Vallby Bolshög

1490 1950 1980 1920 1440 1170 1860 1810 1580

1 651-2 1 925-4 1299-1 4 068-9 101-5 2 3 l 3-io 12-50 2 364-7 100-0 2-70 3-sijlO-oo 2 382-8 2 173-6 130-0 48-3 4-50 ll-oo 3 283-9 116-0 71-5 4-oo ll-oo 1168-2

0-2 29-2 59-9

Ingelstads härad. Östra Hoby Borrby Hörup Löderup Valleberga Ingelstorp Glemminge Tosterup Bollerup Hannas Hammenhög Östra Herrestad . . . . Östra Ingelstad . . . . Smedstorp I Kverrestad I Ullstorp Övraby . . . Benestad . . Tryde . . . . Tomelilla köp. Spjutstorp . . Onslunda . . Tranås . . .

1 940 2 000 9 030 1 740 1 710 1620 1 880 l 560 \ 530 1950 2 040 1 850 1530 1330 1320 1280 1580 1350 1530 2 010 1330 1380 1160

43-2 43-0 94-5 18-0 60-0

1-3 3-9 0-7 6-8 0-5

79-0 101-3

38-6 2-63! 6-28 2 733-3 48-8 2-501 6-50 6 236-9 4-50' 8-oo 2 497-0 1-75| 4-oo 4 776-7 10-0 3-50J 6-50 3 310-3 2 321-7 3 601-6 1-2 0-63 10-00 1 930-0 36-9 3-oo 10-oo 1 878-9 1 368-3 2 219-9 23-1 5-oo 10-oo 2 389-9 1 956-4 16-0 4-09 7-59 3 936-3 17-0 3-53 9-25 2 552-6 18-4 3-00 10-oo 1 253-9 41-7 4-oo 10-oo 1773-5 10-2 4-94 9-25 1 839-4 81-1 7-50 5-oo 4 508-5 98-1 1 953-7 33-7 3-85 7-82 2 142-8 22-5 429 9-02 2 077-2

Albo härad. Fågeltofta . S:t Olof . . Rörum . . Södra Mellby Vitaby . . Eljaröd . . Andrarum . Brösarp . . , Ravlunda . ,

1130 1200 1140 1340 1220 990 950 850 820

60-7 70-0 67-0 63-8 58-1 48-0 51-9 58-2 58-5

Gärds härad. Magiehem . . . . Hörröd Huaröd Degeberga . . . . Vittskövle . . . . Östra Sönnarslöv .

900 810 840 820 770 710

47-4 49-5 53-8 60-6 49-5 86-5

145-0 79-0 131-0 81-0 85-7 78-8 105-0 120-0 98-0

1-7 0-5

12-4 0-9 1-3

8-7 15-2

4-9 1-7 1-6 5-0 3-7 33-1 2-4

58-5J 0-1 l-5l

34-0 140-3

99-0 45-7 43-6 1-0

0-7

0-7 0-3 1 5-0 0-5 1-4 0-1

10-5

50-2 4-2 6-0 3-9 9-0 0-7

0-3 4-0

124-6 14-4 12-6 4-3 821-

8-1 7-7

0-4 0-9 10-2 4-1

13o 141

25-7 3-95 5-85 20-0 3-98 6-70 4-3 4-22 6-05 3-7 3-57 6-81 18-3 3-69 6-oo 7-9 3-58 5 l l 9-1 3-93 5-03 15-7 3-93 5-64 7-9 3-72 6-oo

2 432-8 33-4 2190-1 87-3 1177-8 38-6 2 332-0 43-6 2 208-9 41-6 1 018-8 52-1 1 885-8 111-5 1 758-6 93-5 1125-0 84-6

15-5 32-4 3l 0-9 14-2 5l 6-6 13-1 8-4

19-4 296 6-io 34-2 3-94 4-78 26-3 4-13 4-97 4-40 3-81 6-06 15-3 2-68 7-04 4-67 7-05

1 701-1 22-0 793-2 43-7 1 247-5 73-3 1 723-1 74-8 2 206-1 68-6 2 033-0 217-4

9-2 13-6 10-2 10-3 19-0

30-0

50-1 14-1

3-6

6-5 153-6 363-2

91-5 159-2 64-4 56-9 77-7 85-8 179-4 125-8 244-7 38-0 86-5 118-8 270-1 334-7 783-1

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 2

1 L ä n , h ä r a d och kommun

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 3

4 1

Taxeringsvärde p e r h e k t a r , k r . B era' SB pr p £P hr5 " Skogs- 1-3 CB •-• Åker m a r k SL.o 3 p

8¶Skepparslöv

Vä

Villands

Fjälkinge Trolle-Ljungbv Gualöv Kiaby

Oppmanna

Östra Göinge

W o

et-

Jordbruksvärde

6-52 6-50 6-61 6-74 5-31 5-30 5-62 6-22 4-oo 6-44 3-71 6-55 3-52 7-oo 3-50 6-50

2 175-7 625-6 677-4 3 057-7 1128-4 1110-7 1 059-2 2 053-7 2 285-4 2 575-0 3 924-0 2 989-2

27-2 12-5 3-2 87-6 86-2 118-5 25-1 59-9 57-5 22-8 11-9 131

9-0 0-9 17-5 10-5 31 2-5 4-6 19-4 8-7 7-9 45-6

6-32

3 086-8 18-6 1121-5 1 033-3 3110-3 2 013-2 590-6 2 640-2 654-1 1 572-7 529-6 2 582-3 2 608-9 1 546-3 1693-1 2 777-6 2 652-0

49-0

3-0

7-1 4-3 41-4 32-4 27-8 14-8 95-8 228-8 306-0 115-4 82-2 70-4

92-3 4-2 5-2 0

30-9 63-4 77-2 110-1 77-3 304-3 73-5 257-3 646-1 711-7 263-3 647-3 255-7

41-3 49-6 14-2 33-6 21-0 55-5 26-8 17-3 6-1 34-0 0-4 17-1 0-9

244-8 187-8 196-6 434-1 157-6 232-3 168-8 111-2

23-7 28-7 81-9 36-5 93-2 14-7 7-8 i

i-j

Därav värde å

3-55 3-36 433 4-40 3-27 3-88 4-23 3-89

1060 780 1110 910 870 930 800 820 1490 950 1460 1030

60-7 57-4 75-2 77-8 45-5 54-0 62-3 63-5 67-6 63-8 64-6 60-0

30-0 15-1 11-4 5-8 4-3 9-8 6-3 8-3 7-0 34-9 54-2

950 2 040 940 1550 1330 1050 700 880 990 1120 870 920 1080 820 750 1160 1080

29-7

12-7

39-0

73-2 3-oo 5-oo

54-0 61-0 49-1 58-3 43-6 39-0 65-2 45-8 45-6 55-0 71-8 51-7

2-57 2-91 8-2 2-61 1-1 2-90 14-3 3-03 9-3 3-oo 10-0 3-44 10-5 3-41 7-3 3-24 0-8 3-50 8-3 3-88 12-3 3-36

8-oo 8-oo

1390 1190 1090 770 960 670 790 820 730 680 820 730 730

89-5 78-0 64-3 59-9 70-5 58-3 59-8 59-0 61-5 47-8 57-0 57-3 61-4

32-4 13-3 8-3 12-1 8-5 9-3 5-3 2-0 12-2 17-9 34-5 ll-o 7-1

3-95 3-87 3-46 3-52 3-48 3-42 3-47 3-48 319 2-S8 3-io 3-35 3-22

8-63 7-68 7-08 6-48 7-71 6-50 6-55 6-45 7-35 6-32 6-52 7-26

4 076-2 1 824-8 1 789-4 956-3 2 320-3 1 390-9 1 061-9 1 879-5 2 329-4 2 675-1 1 407-4 2 393-6 1 465-8

710 710 670 810 1020 730 780 840

55-0 52-5 48-9 66-3 59-4 52-0 46-7 52-2

13-4 27-4 30-9 38-1 21-8 38-3 15-5 6-9

3-23 6-49 3-27 6-11 3 1 6 5-90 3-60 7-02 3-20 7-06 3-49 5-68 3-oo 5-94 3-16 6-29

1 568-0 1222-6 872-5 2 143-4 1 609-9 1 740-0 1 078-8 1899-1

särSkogsskogs- »övrig skilda v ä r d e m a r k mark» förmåner 118-7

— —

1-2 0-1

—

5-4

l-o —

28-8

—

51-0 15-5 10-4 207-3 61-2 105-7 70-1 182-0 198-5 27-7 19-3 16-5

Glimåkra Orkened Loshult Osby Västra Göinge Farstorp Verum

— —

1-79

— —

7-17 7-65 5-48

5-oo 7-22

5-n 5-36

6-oo 7-05 5-86

— —

2-8 0-7 2-3 2-6 1-0

131-4

— 82-9 9-0 4-2 51-6

— — —

50-0 61-7 11-6

l-o 7-8 8-9

0-5

5-8

— —

22-1 5-4 140-7 116-0 109-9 29-9 320-5 672-9 526-7 153-2 227-9 161-8

härad.

Kviinge Gryt

9 — 312003

härad.

Ahus köping

Norra Åkarp Röke Hörja 1 Finja

9¶T a x e r i n g s v ä r d e . 1 000 k r o n o r

«,

Äsphult

7-oo

106-0 16-3 77-8 93-9 0-3 30-8 14-8 5-0

—

182-7

— 1-8

70-8 160-8 232-9 375-0 247-4 733-4 199-4 491-2 1 302-4 1 587-2 391-5 1 063-8 318-2

härad.

—

259-9 421-6 418-7 1155-3 5-5 279-5 79-2 507-4 11-4 206-2 — 167-8

—

0-4

124 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 9

Taxeringsvärde per hektar, kr.

11¶Taxeringsvärde, 1 000 kronor bi

Län, härad och kommun

Därav värde å Jordsär- Skogsbruksvärde skogs- »övrig skilda värde mark mark» förmåner

Skogs- S ^r

Åke

Vankiva . . . Stoby . . . . Norra Sandby Gumlösa . . . Sörby . . . . Ignaberga . . Vinslöv Onnestad Nävlinge Häglinge Tj örnarp . . Norra Mellby Brönnestad Matteröd . . Västra Tor up

mark

CB c N 3 m

920 980 730 880 930 840 890 ! 1320 580 680 860 830 870 750 750

52-7 40-7 55-2 54-1 60-1 62-0 60-6 66-8 55-5 40-5 57-1 49-5 53-8 42-5 45-5

20-4 3-02 6-65 8-5 2-98 5-20 12-6 3-50 6-oi 6-5 3-44 6-oo 1-8 3-50 6-55 10-7 3-50 6-75 4-3 3-50 6-60 3-3 3-41 7-46 4-8 3-51 6-02 14-4 3-43 4-50 12-3 3-64 5-98 16-o 3-40 5-55 4-1 3-72 5-51 10-0 3-06 5-29 16-2 3-24 5-35

2 206-1 3 537-8 1 087-2 1 111-3 804-1 1 300-5 3 310-9 3 439-4 781-8 1437-1 1 212-6 2 323-2 1 234-7 999-2 1156-6

151-6 150-3 77-5 62-0 51-7 76-1 143-1 62-3 136-5 74-7 120-9 162-9 149-0 143-5 203-8

16-9 12-7 10-3 2-7 19-7 18-7 46-8 11-9 15-3 22-2

82-4

159-6 160-0 75-6 136-2 123-6 106-4 221-6 65-0 167-9 160-1 234-2 205-7 226-4 141-0 226-7

Norra Åsbo härad. Färingtofta . . Riseberga . . . Perstorp . . . . Oderljunga . . . Rya Örkelljunga . . Fagerhult . . . Tosjö Tostarp . . . . Munka-Ljungby Össjö Kallna Östra Ljungby . Gråmanstorp . . Vedby Hishult (del av)

900 970 850 920 960 770 800 940 1520 1590 1270 1470 1370 1280 930 690

54-3 60-0 52-9 46-7 49-0 60-0 46-7 47-3 38-9 48-3 56-3 51-1 59-1 56-0 49-7 38-6

10-2 3-71 5-58 7-4 3-83 5-97 13-4 3-47 5-80 23-6 3-42 5-21 17-1 3-33 5-60 17-9 3-51 6-52 42-5 3-04 5-84 17-8 3-31 5-45 27-1 2-73 5-43 38-7 3-02 6-09 13-4 3-31 6-48 23-4 2-75 7-09 5-5 314 7-16 31-3 3-46 6-17 16-8 3-24 5-84 52-9 2-68 5-49

1 752-3 5 069-7 1177-4 2 517-0 1 685-1 3 634-4 1 284-9 1 892-2 2 139-2 4 588-8 2 300-1 1 473-3 2 271-0 3 246-6 2 379-7 131-7

2271 410-6 160-2 269-1 160-3 520-6 123-2 226-0 20-4 44-3 127-9 1-8 64-2 54-0 167-0 4-9

17-7, 75-1 24-0 590-3 15-2J 103-5 48-2! 12-5 22-4 i 69-4 337-2 81-2 12 42-4 8-1 26-0 43-8 53-3 6-5 6-0 0-1 2-1 16-1 0-7 49-8 13-5 26-1 9-1

440-9 923-0 350-2 333-6 243-9 768-4 243-3 644-1 22-0 87-2 460-6 47 132-7 151-9 277-2 6-9

Södra Åsbo härad. Stenestad Västra Sönnarslöv . Kvidinge Starby Björnekulla . . . . Västra Broby . . . Strövelstorp . . . . Ausås Höja

850 1180 1440 1780 1920 2 040 1770 1700 1820

56-3 j 7-2 3-67 5-84 i 861-2 59-7 6-7 3-77 6-04 1 2 135-2 62-1 9-3 3-63 6-52 5 728-9 1867-1 83-5 9-0 3-99 7-97 2 781-6 2 890-1 54-5 18-9 2-77 7-50 6 350-6 68-6 29-3 3-50 7-50 5 239-8 4 208-5

97-4 30-1 65-5

1-7 1-6 5-8

182-5 95-1 148-5

10-3

8-9

34-3 4-8

18-8 8-4 7-9

Bjäre härad. Rebbelberga . . . Barkåkra . . . . Hjärnarp . . . . Förslöv Grevie Båstad Hov Västra Karup . . Torekov

1880 1720 1370 1550 1270 1560 1080 1200 1230

52-5 | 27-3 2-50 80-7 ! 33-2 3-85 61-2 32-5 3-66 54-4 27-1 3-44 60-0 13-6 3-12 76-8 — 3-33 60-0 34-4 3-19 63-7 38-5 | 3-21 60-6 I 31-6 12-91

97-01 35-4| 5-9|

46-8 18-4 4-5 10-0 16-0 48-s 37-9

13-1 1-5

8-00 2151-1 8-02 4 631-3 6-37 4166-1 6-02 3 648-7 7-31 3 786-5 8-79 623-6 7-17 1 883-0 7-56 5 553-3 7-93 137-3

0-4

l-o

15-0 114-3 23l 61-4 3-2 17-6 25-2 9-7

29-9 33-0 7-5 8-5 0-2 5-9 17-5 3-8

29-6 45-9 26-4 78-2 3-0 4-3

38-3 42-6

36-6J 72-2|

18-3J

1-5 41-2 292-0 39-9 41-0 5-9 12-2 36-2 21-7

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

125 10

O Taxeringsvärde per hektar, kr. c < et- H

3 era'

Län, härad och kommun Åker

8prBp Skogs- £ Sr mark

11¶Taxeringsvärde, 1 000 kronor bd

Därav värde å Jordsär- Skogsbruksvärde skogs- »ovrig skilda värde mark mark» förmåner

CB C N

Malmöhus län. Luggude härad. Brunnby Höganäs Väsby Viken Jonstorp Farhult Välinge Kattarp Fleninge . . * . . . Allerum Kropp Mörarp Bjuv Norra Vram . . . . Södra Vram . . . . Risekatslösa . . . . Hässlunda Frillestad Välluv Bårslöv Ekeby Kågeröd Halmstad Ottarp Fjärestad Kvistofta

1560 2170 1800 1650 1600 1810 1910 2 060 2 020 1650 1600 1700 1920 1370 1570 1470 1620 1860 2 080 2 010 1380 1140 1320 1810 1860 2 210

Rönnebergs härad. Glumslöv S:t Ibb Härslöv Säby Vaden sjö Örja Tofta Asmundtorp . . . . Sireköpinge . . . . Billeberga Tirup Svalöv Felestad

2 500 2 360 2 210 2 300 2 550 2 480 2 080 2 320 2 010 2 410 2 010 1680 2 420

Onsjö härad. Källs-Nöbbelöv . Annelöv . . . . Norrvidinge . . N:a Skrävlinge . Torrlösa . . . . Reslöv Östra Karaby . Trollenäs . . . Västra Strö . . Bosarp . . . .

460 240 200 690 474 540 210 060 970 370

63-0

57-2 129-0 100-0 132-7 147-0 85-9 74-7 95-1 55-8 64-0 62-9 63-0 118-0 150-0 118-0 60-7 58-2 114-2 169-0

110-0

52-0 51-0

54-0 4-40 Y-68 3 755-5 39-0 642-3 1-4 59-7 3-37 7-12 7 051-6 1386-4 6-3 1-2 83-2 3-50 6-22 4 221-2 2-1 90-3 7-oo 7-oo 3 3520 12-5 31-7 5-24 7-27 5 501-6 12-4 23-1 5-95 8-50 4 433-4 2-0 68-2 7-oo 8-oo 4154-0 12-8 4-13 7-93 7 463-5 45-1 2 1 4-07 7-oo 4 527-1 24-1 4-9 5-17 7-00 2 520-2 2 913-3 4-3 6-oo 2 550-3 88-6 1-2 6-4 7-oo 1 595-3 O-o 0-0 6-oo 1 463-9 40-2 0-3 28-6 6-oo 2 256-0 1-8 41-7 9-oo I 1 915-6 2-6 77-1 9-oo 2 436-3 3-6 60-0 9-oo 2 608-9 O-o 6-65 3 703-5 22-8 12-7 5-92 4 067-2 135-9 29-0 8-02 2 885-9 43-2 35-2 10-oo 5 087-7 9-3 2 530-1 4 260-1 3-5

40-6 6-oo 7-oo

24-1 3-05 6-50 70-0 3-oo 6-50

2 587156351921303 1675 2 309 1783 4 915 4 431 4 413 2 265 3 505 1169

4-2 3-6 70-1 54-0 41-4 37-3 165-2 19-1 73-7 7-4 27-8 314-2 42-5 8-7 0-6 48-5

27-0

10-6 70-9 7-1 1-9 13-6 40-4 171-8 37-3 10-7 17-2 136-6 31-4 28-1

5-1 2-1 46-6 54-0 6-9 156-6 70-1 18-7 168-6 15-3 207-6 0-2 4-9 11-4 56-7 323-5 136-9 32-9

0-5 49-5 1-9

1-0 0-3

25-7 4-8 2-5 2-3 0-9 8-0

— 3-0 36-4 2-7 35-6

— 11-2

97-4

32-1 5-06 7-33

39-0

3-3 2-50 6-oo

0-4

115-1

17-5 6-29

67-1

98-0 90-0 109-5

33-3 5-oo 3-6 5-oo 14-7 6-15

1834-3 3 260 4 277-4 1661-1 7-00 6 366-7 5 697-7 1 464-2 7-50 4 850-8 6-86 1 990-4 6-78 3 059-9

1620 3-5

3-4 10-3

—

10-9

—

3-5 0-2 16-9

8-1 36-8

—

4-1 16-5 45-6

1-8 2-8 0-6 6-0 10-5 4-4 11-7 2-1 5-6

99-6

1-4

—

220-6

52-0 16-1

23-9 31-3 160-7

—

126 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Tax eringsvärde per hektar, kr.

5pr B p

L ä n , härad och kommun

Alve

T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

Därav värde å

Jordbruksvärde

Skogs- S & mark

Ask . . . Konga . . Röstånga Billinge . Hallaröd . Stehag . .

1270 1020 1400 1270 1000 1390

82-1 61-1 69-6 76-0 59-6 124-0

9-10 8-10 2-io 3-60 7-2 10-5

Har jagers härad. V ä s t r a Sallerup . . Remmarlöv . . . Örtofta Lilla H a r r i e . . . Stora Harrie . . . Virke Dagstorp . . . . , Södervidinge . . . Kävlinge Hög Västra Karaby . . . Saxtorp Hofterup Barsebäck Löddeköpinge . . .

2 060 2 360 2 350 2 380 2 250 2 370 2 280 2120 2 470 2 420 1690 1990 1390 1790 1780

112-6

5 553-2 1 467-2 44-7 7-00 10-oo 2 777-9 2 000-4 2 920-3 1 639-7 16-7 3-oo 7-oo 1 748-1 66-7 3-50 8-oo 1 795-4 1 893-5 1 626-4 38-6 2-46 5-96 4 049-0 2 58 6-oo 3 323-3 2-501 6-oo 1200-3! 2 396-7 40- 2-50 6-oo 2 806-9:

Torna härad. Borgeby Flädie Fjälie Stävie Lackalänga Västra Hoby Hastad Igelösa o. Odarslöv . Stångby Vallkärra Norra Nöbbelöv . . Lunds ländsk. . . . Stora R å b y . . . . Bjällerup Hardeberga . . . . Södra Sandby . . . Revinge Silvåkra Hällestad Dalby Bonderup Gödelöv Veberöd Everlöv Blentarp

1810 2 470 2 580 2 390 2 440 2 100 i 2 390 2 030 2 520 2 500 2 530 2 310 2 560 2 460 1670 1540 1 050 750 1030 2 210 1730 1750 850 680 860

Bara hårad. Genarp . . . Lyngby . . . Esarp . . . . Kyrkheddinge

1220 1510 2 370 2 470

184-0

55-0 73-0

38-5 40-6 39-0 39-0

o-50

0-29 4-15 4-41 4-60 4-50 6-23 5-36

8-2 4-50 31-0 4-50

s ä r - : Skogsi- »övrig skilda : v ä r d e m a r k | mark» förmåner!

5-92 5-61 6-02 6-29 5-05 7-58

2 065- 8: 36-5 1 739-4i 115-2! 1 774-9| 88-1 2 499-7) 140-5 [ 1181-2: 111-2! 3 613-ii 55-3

8-oo

41-0

3-2

48-5|

112-0

4-5 0-8 0-1 0-3 0-4 2-5 9-7 0-8 29-1 6-3 24-0 0-7 27-2

0-8 35-4 70-3

14-5

1 842-6 1337-4 5 040-9 74-0 10-7 3-50 8-oo 2 457-9 2 273-7: 15731 1458-5i 150-0 66- 6-ooi 9-50 4 299-0 : 2 476-2' 2 612-1 1485-9: 2 795-3! 1 776-5! 2 400-0 88-2 l - i 3-97 8-48 2 317-9! 116-2 34-3 5-13 8-64 4 478-1! 50-0 60-6 2-73 6-97 1 063-3 131-1 54-5 5-27 9-50 1 1 1 9 - 6 96-7 18-0 4-68 7-86 2 197- 8! 165-9 12-8 7-86 8-03 3 991-2: 89-4 6-7 4-54 7-50 2 502-9! 116-0 30-6 5-50 8-oo 1 967-0! 86-0 29-0 4-33 7-56 2 191-7 48-3 33-2 3-07 6-oo 1 219-7 80-5 22-7 4-12 7-45 3 1 9 0 - 9 89-7 85-0

7-60 7-19

4 736-9 2 510-7 3 222-31 -113 250-5!

0-3 0-3i

6-5 7-6 8-1:

3-8

10-9 6-6 1-9 1-0 4-1 19-3

1-3! 13-91

94-4 58-9 98-8 69-6 239-9 73-6 42-3 44-1 51-9

117-1 236-7 167-9 323-8 106-8 185-8

1-0!

0-71 20-5i 31-0! 34-7 10-21

3-9 7-4 0-8: 1-8

3-0

0-2

8-2 15-6 3-6 23-0 28-1 36-9 7-3 66-1 58-9 24-5 52-8

196-3 1-6 — —

1-2 3-3 17-6 1-8 13-2 19-3 0-9 28-2!

7-5 21-7 26-7 15-0 0-2 9-5 l-l 41-9 16-7 23-4

57-4| 28-2 15-9 12-5 23l 84-0 23-4 15-0 5-4

—1

2-5

3-7

— —

22-3 71-4 9-9 89-3;

— — —

154-61 1-0 217-1 145-8 60-3 156-2

12-6 2-5 65-2 32-8 8-5

47-3,

3-sl

6-3

— 6o

62-4J

769-0 5-5

—

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 2

1 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 3

4 1 Cr-

5 G !

Taxeringsvärde C < p e r h e k t a r , k r . et- <-l

Sera' 5pr B p

L ä n , h ä r a d och kommun Åker

p 5-" Skogs- <s CB M . m a r k SL. o

W o

Därav värde å

et«r DM i-i

CB et-

Jordbruksvärde

& CB

g°"

2 590 2 550 1530 1540 2 060 1660 2 070 2 640 2 650 2 770 2 540 2 470 2 810 2 640

Tottarp

Flackarp

Oxie

—

9-Q6

10-1 5-89

140-2 158-0

O-o 6-oo 10-oo — — —

—

10-3 7-oo 10-oo

184-0

— — — -— — — — — — — ! —

•—

—. —

.—,

—

.— —

— —

• — •

— — — — —

—-

— •

—

1137-9 2 940-8 5 741-1 3 004-7 636-7 2 271-7 1248-1 2 219-6 1 398-4 3 782-8 1 812-2 3 442-3 3 978-9 1 3390

särSkogsskogs- »övrig skilda v ä r d e m a r k mark» förmaner

—

105-5 46-4

—

46-5

— — — — — — —

31 21-0

_ — —

— 0-3 9-9 0-5 10-9 7-0 7-8 1-2 12-4

_ — — — — —

_ —

381-5 152-8! 197-0;

i — —

19-0

— —

91-6 7-0

—

3-4 6-4 5-2 16-6 4-8 2-0 O-o 2-8 28-0 6-0 1-4 1-8 4-7 6-9 0-2

— —

1¶Oxie Lockarp Fosie Västra Klagstorp . . . . Tygelsjö Eskilstorp Hököpinge Södra Åkarp Mellan-Grevie Ö s t r a Grevie Västra Ingelstad Törringe Västra Kärrstorp Svedala Svedala köp

— — —

härad.

S ö d r a Salierup

Skytts

—

11 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

I < Nevishög Hyby

. . . . . . . .

2 590 2 320 2 690 2 200 2 340 2 420 3 050 2 970 2 890 2 850 2 800 2 870 2 870 2 400 2 610 2 680 2 510 2140 1900 1850 2 200 3 220

— ——

•

— —

—

— — —

—

•

—

•

— —

— — —

_._ —

—

z.— —

—. — 15-2 4-oo 10-oo

106-0

—

28-9 6 07 9-02

143-9

—

25-5 6-67

9-oo

1271-8 2 536-8 2 983-4 2 290-2 2 397-0 1 209-2 3127-2 4 716-6 2 510-1 3 251-6 1 686-2 2 109-8 2 851-3 1 602-9 2 853-6 1 273-8 1 427-3 2 182-3 1 209-4 2 493-3 7 498-5 364-8

— — 0-6

— — — 0-1

— — — —

—

ll-o

— 13-0 8-0 60-0 10-4 1-6

—

— __ —

0-1

—

— — —

5-0

— i

—

46-3 4-6 16-1 47-8 5-6

18-4

13-8

— — — — —

— —

3-5

— —

17-0

6-8 16-0

2-2 8-3

—

— — — —

— —

15-0 3-9 2-5

7-6

—

2-5

5-3 7-6 50-3

— —

7-3

2-0 4-0

182-4

—

101-5 0-5

69-5

— — —

4-0

7-9 15-3

—

härad.

F r u Alstad Västra Alstad Stora Slågarp Fuglie Vellinge Stora H a m m a r Håslöv Bodarp Skegrie Maglarp Västra Tommarp . . . .

2 060 2 220 2 330 2 520 2 560 2 650 2 900 2 420 2 440 2 620 2 580 2 440 2 620 2 670

158-0

— — — — —

16-7 3-oo 8-oo 15-0 2-89 7-64

63-0 57-9

— 1

— — — —

5 525-9 2 092-1 3122-3 4 081-4 1 465-4 2 432-4 4 092-3 1656-1 2 993-5 2 838-2 1 880-8 1742-1 2 430-8 1 526-0

—1 — — —

—

— — —

— — — —

128 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per h e k t a r , k r .

T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

et- 2

3 era' L ä n , h ä r a d och kommun Åk€

Hammarlöv Västra Vemmerlöv Gylle . . . . Kyrkoköpinge Dalköpinge . . Gislöv . . . . Bösarp . . . Vemmenhögs

ti Därav värde å

pr p SS £ Skogs- P £m a r k i-j r< CB

Jordbruksvärde

•-.

22 750 750

2 740 2 850 2 830 2 670 2 740 2 540

mark

2 823-4' 1795-8 2 533-6 1367-7' 927-9 3 426-4 3 661-3

sär»övrig skilda mark»! förmåner —

9-7j

— - : —

8* 2-5 8-0

Skogsvärde

o-i:

—

5-0

—!

härad.

Simlinge Lilla Isie Östra Torp . . . . Hemmesdynge . . . Södra Åby Östra Klagstorp . . Äspö Källstorp Lilla Bedinge . . . Tullstorp ö s t r a Vemmenhög . Yästra Vemmenhög . , Önnarp Gärdslöv Grönby Gustav Slimminge Skurup Skurups köp Svenstorp Hassle-Bösarp . . . . örsjö Solberga Skivarp

2 840 2 740 2160 2 820 2 780 2 760 2 770 2 700 2 220 2 640 2 230 2 500 2 520 1880 2 420 1220 1620 2140 3 220 2 520 2 320 2 260 2 330 2 460

Ljunits härad. Västra Nöbbelöv . Sjörup Katslösa Villie Skårby Balkåkra . . . . Snårestad . . . .

2 580 2 330 2170 1830 2 020 2 460 2 240

Herrestads härad. Bjäresjö Hedeskoga Öja Stora Köpinge . . . Stora Herrestad . . Borrie Bromma Sövestad Högestad Baldringe

1770 2 430 2 610 1770 2 290 1250 2180 1660 1030 1040

101-0 40-0 32-6 62-0

18-9 23-9 0-0 21-2

171-0

19-9

126-9 121-5 110-0

10-4 29-9 34-4

187-5

33-3

1 843-5 2 187-4 —! 934-7 — 2 369-6 3 674-0 4 132-6 — 1 232-8 5-50 7-oo 4 1 7 0 - 5 30-3 2-50 6-io 2 016-4 1-0 2-50 5-oo 3 096-7, 1-5 2-95 8-oo 4 525-9! 5-6 1405-1! 1342-4! 6-50 10-oo 4 472-2' 54-3 3 416-8 6-12 7-90 5 012-7 133-7 5-47 8-48 4 706-1 26-6 5-50 7-61 6 530-2 25-0 193-1 6-50 11-00 1 936-3 3-0 806-1 2 375-5 1473-9, 3 920-2!

6-50 12-oo 6-50 10-68 5-83 8-68 5-30 8-oo 6-50 10-oo 6-50 10-oo

205-0 182-5 132-7 111-5 171-0 171-0

69-4 15-0 37-5 16-2 15-7 45-5

157-0

49-0 6-OOilO-oo

53-3 63-0

64-3 3-oo 6-78 74-2 3-ool 8-oo

162-0 88-5 90-7

22-0 6-30J 9-80 27-8 4-501 7-50 16-3 5-oo! 6-91

2 693-31 2 918-6J 2 040-4 4 662-5 3 632-0 2 269-9 2 490-8

2 724 1626 1308 4 329 4 319 48519944 68211551505-

3l 44-8 23-2 16-1 18-2 6-1

12-2

3-2 13-2

110-8 17-0 52-5

16-0; 12-6!

3-2i 1055-6! 126-5! 6-3

—I

13-li 2-1 9-6! 9-7| 24-1 j 18-l! 7-1; 60-3j

13-5!

2-8 1'5 35-7J 3-0 11-7

4-3 34-2 8-2 24-0 26-1 15-6 24-7

2-1 4-7: 6-0

178-9!

554-2I 11-0|

64-8: 107-9!

1-si

6-7

24-6

—

12-5

45-0

-J

17-4 35-5 54-7 14-7 67-0 14-2

57-2

5-8 1-4 4-0 44-7 40-9 0-6 9-6

—

7-5J

17-3J

18-0 53-6 3-5!

463-31 63-9; 193-1

5-01

5-.il

9-7.

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

129 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

10 Taxeringsvärde per hektar, kr.

Taxeringsvärde, 1 000 kronor bd

Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

Därav värde å Jordbruksvärde

p 2t-1

sär- Skogs»ovrig skilda värde mark mark» förmåner

! Färs härad. Ramsåsa 1120 Röddinge 890 Sövde 920 Ilstorp 720 Björka 390 Våmb 540 Öved ! 1110 Östra Kärrstorp . . . . 1550 Brandstad ; 1530 Södra Åsum ; 1130 Tolånga i 1210 Vanstad j 1490 : Lövestacl 1280 ; Vollsjö 1470 Fränninge 1260 Långaröd ' 950 Östraby ' 1360 Västerstad 1370 Frosta härad. Harlösa Hammarlunda Holmby Gårdstånga Borrlunda Skeglinge Skarhult Östra Srö Hurva Gudmuntorp '• Högseröd Lyby Hörby Hörby köp Östra Sallerup Svensköp Östra Äspinge Fulltofta Bosjökloster Södra Rörum Höör Munkarp Norra Rörum

; j j | [

: ' !

; ; !

3-64 7-00 4-57 7-50 5-20 8-05 3-oo 6-oo 3-00 6-oo 3-00 5-oo 5-50 8-46 5-38 9-12 5-06 7-76 4-67 7-65 5-21 8-56 5-72 7-60 5-93 8-oo 4-oo 10-oo 4-13 6-38 3-74 6-04

66-9 90-0 110-0 47-0 47-0 39-0 122-2 128-8 103-1 93-7 117-2 114-1 124-5 105-0 69-1 59-3 82-0 95-0

13358 19 10 282360 1423 26 34

1420 1350 1660 1970 2 020 2180 1310 1570 1610 1600 1530 1470 1 600 2 430 1370 980 1 060 980 1410 930 1100 1 000 710

133-4 142-0

8-2 5-83 8-72 37-2 6-oo 9-oo

126-0 105-0

23-8 6-oo 8-oo 4-0 5-oo 8-oo

116-0

12-5 5-50 8-00

670 960 1270 1170 1 430 1170 1030

el-

s' 24-

4-30 7-26 4-50 8-oo

0-8 77-1 130-6 49-8 13-0

5-1 3-2 28-5 47-6 22-5

19-2 669; 0-5j

60-7! 2-5| 30-0

133-4J

9-0 24-7 29-0

51-61 7-2!

7-3 30-8 10-4

119-6 43-2 59-2 26-6 71-0 142-3 38-8 84-1 7-3

150 46-1 18-8 0-8

82-0 63-7 11-6| 60-2

13-5 119-1 845-6 5-3 49-8 130-4 547-9 71-3 51-8 157-6 156-3 39l 126-5 3-2 190-6 290-7 39-5 32-0 164-0 49-2

41-6 ll-o 5-0 85-1

6-55 6-75 6-31 5-93 5-oo

102-4 110-0 131-1 117-5 53-1 221-0 229-0 82-1 235-5

2-3 18-0 15-7 18-6 3-9 5-7 6-5 8-7 28-1

40-21 45-0 i 53-3! 12-0'

60-9 102-1 126-0 288-9 169-8 309-9 385-9j 96-0 173-2

5-49 t»-62 6-86 6-50 6-34 6-70 6-18

1 537-7 58-1 4 446-4 204-0 27-8 2 058-3 34-6 2 305-4 13-3 2 956-3 69-8 5 169-7 2 210-2 49-9

21-4 123-6 35-1 51-6 6-8 56-7 14-S

12-9 16-5 3-0 3-3 6-4 6-9 —I

137-8 533-7: 1761 128-5 43-0! 223-8'; 157-3;

5-78 7-90 505 10-oo 3-90 7-28 4-37 7-12

64-4 63-2 78-5 78-8 78-7 71-9 65-1 65-3 55-1

4-4 5-4 8-2 22-8 12-9 6-1 4-2 6-5 14-7

4-01 4-oo 3-99 4-29 4-58

38-6 46-7 71-0 55-6 39-8 54-3 48-7

52-9 45-6 65-8 50-3 15-0 32-2

2-68 3-16 3-94 3-26 2-39 3-09

4-20

49-6 9-1

4-7 22-0 34-2 119-7 14-3 12-5 42-0 56-5 25-3 40-0

3-7 21-0 51-1

3-3 1-4 5-7 59-2 6-2 25-3

6-2 53-6 40-3 15-9

4-06

10-1 33-2 153-1

4 448-1 3 002-3 2 874-0 2 881-0 2 921-2 1239-1 2 477-1 1 753-0 1 755-2 5 096-9 4 191-3 3 361-8 6 637-8 91-0 3 626-8 1 097-6 1 483-2 1 525-7 3117-8 1 459-3 2 594-9 1167-5 1196-0

119-7 132-6 74-6 81-7

3-93 4-20

1 249-9 1 500-6 3 889-9 605-0 247-4 1 009-7 2 605-2 3 135-3 2 903-3 2 434-6 4 093-6 3 519-6 5675-8 2 812-0 4 853-6 2 382-1 4 501-6 4 047-6

6-12 6-02 7-50 7-00

53-7

17-7 58-7 5-4

153-1 40-4 52-4 128-6 14-6 3-8i

sä

214-5 20* 15-2 175-1

Hallands län. Höks härad. Hishult (del av) . . . . Våxtorp I Hasslöv i Östra Karup I Skummeslöv I Ränneslöv ! Ysby

25l 3-oo

130 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

ö < et- i-f

B era'

Därav värde å Jordsärbruksvärde skogs- »ovrig skilda mark mark» förmåner

pr p

Åke

Skogsmark CB O ^

3 «

Knäred . . . . Laholms ländsk. Tjärby . . . . Veinge

650 1350 1770 1190

34-2 32-1 56-7 33-7

32-7 24-6 20-8 39-3

2-49 1-95 2-70 2-51

5-23 6-27 8-01 5-11

1 728-3 337-0 6 648-3 41-4 13-0 2 607-7 5 777-5 272-4

7-3 27-9 8-9 26-2

Tönnersjö härad. Tönnersjö . . . . Eldsberga . . . . Trönninge . . . . Snöstorp Breared Enslöv

840 1320 1620 1070 960 930

37-0 84-8 55-0 47-2 45-4 48-9

44-5 18-5 31-8 33-9 30-1 26-7

2-64 3-59 2-60 2-78 2-86 327

5-33 8-98 8-oo

1670-9 188-6 4 329-1 114-2 2-4 1 720-7 76-3 3 850-6 1 510-4 412-5 2 992-1 564-4

81-8 14-3 3-6 Ull 0-9

Halmstads härad. Kinnared . . . . Torup Slättåkra . . . . Kvibille Holm övraby Vapnö Söndrum Harplinge . . . . Steninge Rävinge , Getinge ,

1230 980 720 1170 1160 970 1430 1270 1400 1320 1450 1340

69-2 60-8 41-0 49-8 40-9 67-7 47-0 30-1 31-0 30-1 41-2 41-8

28-0 32-9 24-3 18-8 25-1 4-9 19-5 15-2 24-3 44-8 15-4 18-6

3-oo 8-80

105-4 740-1 285-8 100-3 41-1 38-2 25-5 28-3 33-2 14-9 10-1 80-4

13-2 57-6 7-1 0-6 1-9 5-3 34-6 23-9 3-7 12-9

14-0 20-6 49-5 5-1 6-1 18-5

Abild . . Vessige . Askome . Drängsered Krogsered

1530 1300 1150 1310 860 1080 1130 1030 660 710

51-2 22-4 2-98 6-54 2 149-7 20 42-2 39-3 2-54 6-33 2 857-3 38-0 43-2 50-0 2-69 611 2 767-8 18-1 46-4 35-6 3-18 5-56 3 677-9 32-3 43-4 20-8 3-26 5-07 1 445-9 164-9 38-3 18-7 3-02 4-83 1 236-9 157-6 40-5 20-3 3-06 504 2 523-0 112-3 38-2 13-2 3-03 4-80 749-8 78-1 46-5 38-7 3-37 5-25 861-8 275-9 42-8 42-8 2-99 5-45 560-0 162-8

2-3 18-4 38-4 46-7 1-6 7-7 16-2 9-2 18-6 11-4

44-8 42-2 26-1 18-3 2-9 38-0 17-5 3-0 8-5 10-0

Faurås härad. Gunnarp Fagered Källsjö Ullared Gällared Okome Svartrå Köinge Dagsås Sibbarp Ljungby Alfshög Vinberg Stafsinge Mor up .

890 790 820 900 830 1150 920 1240 980 900 1230 1360 1270 1280 1300

57-2 28-3 57-8 24-2 37-3 20-0 53-0 20-6 46-8 33-8 44-7 16-9 48-8 20-7 52-0 19-7 5-8 46-8 45-0 19-8 43-8 20-2 55-3 53-7

11-4 7-5 10-9 20-6 7-4 16-9 11-3 11-6 1-4 40-7 25-5 13-1 45-9 112-3 68-0

Arstads härad. Slöinge Eftra Skrea Årstad

64-0

90-8

3-03 3-16 3-40 2-99 3-63 3-oo 1-85 2-23 2-36 2-87 2-93

3-63 3-53 3-09 3-32 3-07 3-05 3-06 3-16 3-33 3-21 3-46 4-01 4-00

6-47

6-05 5-69

7-65 4-95 5-58 5-21 7-10 6-00 616 5-30 4-86 5-46 5-45

6-oo 6-24 4-60 6-08

5-81 5-59 6-08

6-27 5-35 5-35 4-82 526 6-oo

586-0 2 577-4 1 304-9 2 048-8 1 815-4 957-1 2 356-3 2 432-1 5 603-6 1 080-0 1 935-7 2 434-3

1144-2 711-4 306-4 720-7 747-2 1 654-0 710-9 1 229-7 631-5 1 800-6 4 135-1 1 654-9 4 042-3 4 685-5 5113-8

339-8 267-6 59-2 191-1 208-5 142-9 99-7 65-7 41-6 135-0 53-9 4-3 3-2

— —

39-1 28-0 7-3

l-l 28-5 25-5 152-3

12-2 0-3

—

0-3 0-5 7-0

—

3-7 17-2 14-1

—

4-0 18-0 17-3 48-8 84-1

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

131 11

10¶Taxeringsvärde c <O s 2 per hektar, kr. •*B era' Sk0gS

A k e i

mark

1300 1260 1420 1270 1430 1410 1110

1040 1060 1 310 1310

47-2 41-6 52-5 39-0 74-0 45-0 43-6 33-8 35-8 30-3 37-5 39-0 37-0

11-5 2-50 21-7 2-50 94-6 2-50 87-2 2-50 86-5 3-50 25-9 3-io 24-4 2-81 17-4 2-54 19-5 2-92 18-3 2-53 19-3 2-40 84-0 2-12 72-7 2-oo

1440 1430 1300 1220 1260

37-2 37-0 37-2 37-0 37-0

28-0 27-5 36-9 78-0 62-5

2-02 7-oo

j 940 J 1 180 ! 1300 i 910 | 880 690 1310 ! 1460 1270 1220 1740 1470 1360 1340

21-8 35-0 31-5 27-8 32-5 25-0 32-1 42-5 33-6 36-2 34-6 32-6 36-0 29-8

38-1 90-0 87-3 32-5 23-6 22-2 26-6 38-3 49-5 38-5 67-5 40-5 26-8 43-5

1-95

53-8 48-3 47-1

1-4 2-97 6-90 3-6 2-87 6-43 72-7 2-83 6-34

36-2 47-3 90-1 98-0

Jordbruksvärde

sär- Skogs»ovrig skilda värde mark mark» förmåner

5 460-8 1 674-8 3 419-9 1560-1

19-8 16-7 1-2 l-l 0-9 60-4 110-0 113-3 82-2 14-0 34-7 7-2 7-5

4-5 1-3 57-0 22-1 16-5 65-2 18-4 7-5 2-6 1-4 8-4 65-0 22-1

125-4 25-0 19-6 1-0

48-6 36-2 108-3 22-9

5-61

ll-o

6-3 4-2 19-8 23-6 6-1

1247-öi 34-1 2-8 734-7 5-4 1412-2 33-5 871-5 41-5 383-0 70-4 555-5 182-9 5 235-5 16-8 1490-0 44-6 2 206-5 62-1 2 183-9 20-4 1 408-7 71-0 2 683-5 60-9 1 328-8 2 261-3! 80

18-7 7-2 11-8 6-1 6-1 4-4 38-1 9-1 4-9 2-5 1-7 2-0 1-2 62-6

härad.

Tvååker . Spannarp Träslöv . Hunnestad Gödestad Grimeton Rolfstorp Skällinge . Nösslinge Stamnared Valinge . Lindberg . Torpa . .

910 580

Viske härad. Ås ' Sällstorp . . . . Veddige . . . . Värö Stråvalla . . . . Fjäre

Därav värde å

pr p

4ker

Himle

Län, härad och kommun

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

7-20 6-34

8-oo 6-oo 8-00 5-53 5-91 5-07 4-67 4-56 5-95

7-oo 7-oo

2-oo 7-oo 2-05 6-94 2-00 7-00 2-00 7-oo

1 044-3 2 345-8 1 930-1 995-8 244-8 505-3 1 602-9 3 612-8 883-8

2 192-0 811-2 3 099-9 3 444-9 640-6

7-8 5-3 10-6 3-1 0-4

18-31: 10-41

2-oi

7-1 4-4 1-5 0-5 1-3 69-6 78-9 72-6 96-8 1-5 8-1 19-0 18-2

12-6 9-5 63-8 8-7 1-5

härad.

Frillesås Landa Ölmevalla Gällinge Idala Förlanda Fjärås Hanhals Onsala . Valida . Släp. . Tölö. . Älvsåker Lindome

4-26

2-oo 6-67 2-oo 6-00 2-50 3-05 2-69 2-58 2"24 1-70 1-98 1-77 2-12 244 2-04

4-24 4-06 3-54 4-74 7-22 7-53 6-97 7-45 5-86 5-62 5-56

0-3 16-9 16-9 1-8

82-7 35-1

27-9

40-7: 0-3! 0-7 22-7! 87-7 j 109-4 266-7 14-0 32-7 22-9 76-5 65-4 56-9 101-1

Göteborgs o. Bohus län.! Såvedals

härad.

Härryda Landvetter Partille Askims

j 1290 ! 1350 3190

1102-31 1157-11 2 976-3!

235-4 196-8 48-3

73-1 31-0 7-8 0-6

2-41

476-0 417-9! 72-8

1-3! 99-7

härad.

Råda : Kållered ; Askim i Västra Frölunda . . . .\ Nya Varvet j Styrsö

1920 1760 2 480 3 220 4 200 —•

67-7 45-3 59-5 42-0

3-33 2-48 2-68 2-00

7-74 6-96 8-45 8-00

8909982 030' 3 81730'

Östra Hisings Tuve

2 200

65-0 II 94-4 2-7,

9-00

1817-5;

77-2 135-9

94-6 166-3 27-0 19-8

204-7! 11-8! 13-5 0-8!

—:

0-9

6-3

härad.

132 TAB. 8 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde 5 5 per hektar, kr. el!-»

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

Ben' § B

Län, härad och kommun Åke

Västra Hisings härad. Öckerö Torslanda Björlanda Säve Backa Rödbo

I — J 2180 ; 2 080 2 200 3 630 ! 1730

Skogsmark

Därav värde å Jordbruksvärde

s *CB O ^

2-74 2-75 2-14 2-7S

1331-0 8-32 i 3 247-2 8-00 5112-5 7-21 2 794-9 8-io 958-5

Inlands Södre härad. • j Romelanda J 1380 Kareby i 1520 Ytterby 1660 Harestad 1640 Torsby 1660 Lycke . 1720

39-4 35-0 2-46 49-4 51-0 2-69 69-8 49-1 3-62 46-3 73-7 2-30 54-6 83-2 2-42 38-1 87-1 2-29

6 l l 2 485-9 7-oo j 1 822-5 7-35 i 2 401-4 918-6 7-67 8-62 2 279-7 6-34! 1 098-1

Inlands Nordre härad. Halta Solberga Jörlanda Spekeröd Norum Ödsmål Ucklum

1570 1570 1630 1300 1610 1610 1160

57-3 ,56-0 2-75 7-95 59-8 i 57-3 2-80 8-14 53-2 59-3 2-73 7-43 47-1 ,67-7 2-79 6-43 51-0 181-9 2-75! 7-00 50-2 60-5 2-74 6-98 42-8 58-7 2-671 6-n

1198-2 2 878-5 2 103-6 1 425-0 1 575-1 1 864-0 1 304-5

Inlands Torpe härad. Västerlanda . . . . , Hjärtum

1590 1440

56-7 28-9 3-07 7-03 55-7 ! 22-3 2-81 7-55

2 370-2 3 339-3

Inlands Fräkne härad. Grinneröd Ljung Resteröd Forshälla

1040 1440 1450 1360

43-9 31-3 56-8 34-8 51-1 32-6 45-6 3 4 1

2-84 2-96 2-66 3-01

5-89 765-6 54-8 7-31 1 282-2 99 7-32 776-4 34-3 5-77 3 881-9 249-1

Orusts östra härad. Torp Myckleby Långelanda . . . . Ståla

1330 1390 1530 1510

71-4 60-7 3-70 80-8 54-0 3-88 49-1 84-7 2-41 45-5 85-9 2-21

7-35 1226-7! 60-4 7-94 2 470-9; 110-8 7-76 2 010-2 13-4 7-85 1844-71 17-1

1410 1370 1700 2 240 1970 2 000 1010

54-5 81-0 56-5 37-9

7-90 7-70 8-oo 6-31

Orusts västra härad. Tegneby Röra Morlanda Skaftö Fiskebäckskil Grundsund Gullholmen Käringön Mollösund Tjärns härad. Valla Stenkyrka

59-8 95-0 58-0 74-2 40-5 59-1 59-1 58-3

190-4 342-6

74-7 113-4 143-7 64-0 34-7

36-7;

—

15-1 18-6

166-3! 36-7!

424-2 839-5

2-0i

180-7 298-3 lll-o 668-1

7-7!

140-3 261-8 22-4 37-4

•

85-8 71-2 86-8 97-3

2-63 4-01 2-69 2-29

2 323-21 1595-4! 2 417-2! 862-5! 8-0j 4-0

20-0 62-0 35-0 1-5

20-6 151-5 91-9 2-5

61-5 6-9!

112-6

1770 2 310

53-3 50-5

69-1 2-60i 7-82 82-9 2-44! 7-90

2 376-0; 3 948-4!

0-4

180-3

18-4

58-4 19-2

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 1

Län, härad och kommun

3¶II 4 || 5 ! O Taxeringsvärde c < 2 per hektar, kr. 5Boo 5pr Bp W o 2

Åker

Skogsmark

£LVP

§•' «3"

CB O ^

o <1 p: di c»

0-9

2-5 29-5 1-4

6-63; 2 195-3 133-5 6-98! 2 209-0 103-4 84-6 6-73 j 2 687-2 7-22 2 825-9 153-8 782-3 36-5 7-04 8-oo 1 553-4 45-8 j 9-9^ 472-1 3-oo 8-oo

34-1 198-1 1-77 7-35

i Herrestad \ Skredsvik

47-8 43-4 49-6 143-0 44-7 64-3 55-7 48-8 55-4 39-7 62-0 73-2 63-0 75-0

1 046-7 323-0 1-4

2-75 2-71 2-53 2-94 3-00 2-95

Stångenäs härad. 1870 1470 1560

i Bro Sotenäs härad. Malmön Kungshamn Smögen

45-5 43-6 44-9

89-3 2-58 6-73 65-3 2-70 6-15 57-8 2-61 6-56

1 922-0 2 165-8 2 774-5

11-3 36-2 62-7

i 28-9 41-1 6-6! 22-2 8-o!

Sörbygdens härad. Hede

9-2

0-2

26-2 142-4

264-6 242-4

4-6 13-21

395-5! 95-5 113-0 27-5

27-6J1

30-0 1 510-3 2 393-0 701-8

12-8 40-6

83-1 162-6 3-9

8-4 6-1 0-5

42-8 41-7 33-2

49-9 2-54 6-41 3 567-3 30-0 2-56 6-20 1 1459-6 44-0 2-19 5-78 3 229-6

174-8 55-4 98-4

9-9 2-2 14-4

2-0 0-1

343-3 107-4 307-3

770 810 910

37-7 35-8 32-7

34-7 2-67 5-38 1 252-7 110-7 42-9 671-7 40-3 2-62 5-21 49-5 2-34 5-32 1 2 453-3 145-0

0-5 0-3 0-1

266-5 94-0 306-3

870 860

29-7 23-3

54-4 2-22 5-io : 2 868-7 59-5 1-66 5-35 1 057-9

227-9 60-2

90-2 37-7

1-1 l-o

838-8 239-1

1220 1230 1280

51-5 167-9 2-81 7-00 i 5 425-6 642-4 54-5 178-0 2-60 8-oo 954-8 54-3 190-9 2-53 8-19

153-0 10-7 7-4

27-3 6-6 7-4

57-2 5-4 14-8

231-7 17-7 5-9

1140 790

55-4 55-7

58-1 2-49 8-48 i 5 979-2 312-2 50-3 2-82 7-54 1 1 332-6 184-8

79-8 33-6

43-3 7-0

498-9 504-S

1950 1110 1150 1250 1420 !

55-7 44-8 42-7 47-1 42-1

86-3 2-36 9-00 1 239-0 18-0 I 41-6 70-6 2-53 6-75 5 957-0 165-5 149-9 59-6 61-9 2-60 6-25 1 004-0 47-7 95-9 71-5 2-48 7-24 ! 1266-0 56-7 25-2 55-5 ! 2-42 6-63 ! 852-5 39-1

5-0 325-1

47-2 540-9 ! 144-6 ! 153-5 1 93-5

1840 1660 1340

40-6 91-2 2-30 6-72 58-1 49-4 3-19 6-95

1140 1180 1220

Bullarens härad. Mo Kville härad. Bottna Svenneby Tanums härad.

Vette härad. Skee

167-el

13-s 72-6 123-3

15-3 13-7

Tunge härad. Håby

Därav värde å Jordsär- Skogsbruks- skogs- »övrig skilda värde värde mark mark» förmåner

Lane härad. 1080 1330 ! 1320 1220 1270 1280 1580

10 1

9 1

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

2140 5 510

tö

P ~

Klövedal Rönnäng Klädesholmen

133 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

37-0 104-5

134 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per hektar, kr. Bero'

Län, härad och kommun

Taxeringsvärde, 1 000 kronor bd

Därav värde å ! JordI sär- | Skogsbruksvärde skogs- j »övrig j skilda j värde mark [ mark») för- ; ! maner

pr p

Åke

Skogs-, S g £ mark IISLvp i CB O ^

Alvsborgs län. Tössbo hårad. Edsleskog . . . . Mo Fröskog Åmåls ländsk. . . Tösse Tydje Ånimskog . . . .

990 960 1170 1010 900 920 890

52-3 14-8 44-1 ! 26-6 5 6 l 1 24-6 55-0 | 24-2 53-6 26-0 53-8 i 26-7 50-8 i 31-0

938-7 508-9 1100-1 1 991-4 1 885-6 1021-0 1 096-0 1 955-5 154-9 1496-2 1191-0 2 914-9 1171-3 1 841-4 702-5

359-51 579-1! 277-5! 136-1! 26-21

844-0 1 074-9 780-4 1 246-1 2 829-9 2 898-2 1 099-8 1113-6 847-2

55-9 69-0 82-7 81-4 178-6 186-9 141-1 137-9 218-3

6-0 2-6 3-3 7-0 8-4

3-23 6-10 i 1 052-0 3-oo 5-60 ! 1 075-9 3-03 7-05 I 1 255-5 2-76 7-59 ! 2 175-3 2-90 7-03 | 1 593-4 2-80 7-33 910-2 2-58 7-50 2 252-7

Vedbo härad. Tisselskog . . Backe . . . . ödskölt . . . Steneby . . . Laxarby . . . Vårvik . . . Torrskog . . . Ärtemark . . Bengtsfors köp. Nössemark . . Håbol . . . . Dals-Ed . . . Töftedal . . . Rölanda . . . Gesäter . . .

950 910 980 990 920 2 080 910 880 1010 840 890 840

48-0 27-2 2-61 7-oo 39-3 20-7 2-53 5-91 41-7 16-8 2-59 6-14 48-1 13-6 2-66 6-90 48-5 i 18-6 2-95 6-27 55-5 12-8 3-06 6-91 50-0 13-5 315 6-05 46-7 21-2 2-851 6-25 63-0 10-3 3-00; 8-oo 47-1 27-0 2-521 7-12 42-3 21-8 2-531 6-38 44-0 131-9 2-42: 6-93 35-6 35-1 2-35! 5-76 36-0 2-45| 5-60 32-8 !:29-9 2-24! 5-58 Ii 37-1

Valbo härad. Lerdal Rännelanda . . Råggärd . . . . Järbo Högsäter . . . . Färgelanda . . . Ödeborg . . . . Torp Valbo-Ryr . . .

700 840 660 800 860 890 830 790 680

30-3 35-8 35-9 33-0 37-2 38-9 41-3 36-9 40-0

36-8 2-49 4-03 32-4 2-54| 5-37 43-4 2-58| 5-30 47-2 2-15 5-85 34-2 2-33! 6-09 26-2 2-59,' 5-71 31-2 2-47; 6-37 39-0 2-4l! 5-83 22-5 2-19 7-06

353-1 177-1 170-7 229-3 160-1 71-6 261-8

11-4 10-9 7-2 12-2 10-0 5-4 25-3

1509-9; 556-4: 3-0 500-0! 24-6 520-4 2-7 431-3 — 198-0 77-0 547-5

230-8 102-3 224-6 359-2 606-7 317-4 374-8 459-4: 12-5

— — — —

0-6 729-8i 729-8 6-8 267-7 1-5 600-7 25-3 1171-6 — 2 026-2 5-0 1 050-3 — 1 354-7 3-0 1190-3 30-5 — — 1120-4 — 932-3 10-0 1 570-4 — 691-3 — 273-7 — 60-8

460-61

27-5 9-0 12-1 47-1 0-1 37-3 24-3 62-1

— — —

—

112-8,

—1 168-3 — 139-0

—

— —

4-0

2-2 3-7 24-9 14-2 3-2

1-9 2-2 0-7 ll-o

—

302-8 170-9 749-0 452-8 120-4

1-9

2-2

61-3

1-5 2-0 2-3 6-0

— — —

90-5

3-5

386-1 346-3'

298-2! 747-1

Nordals härad. Ör Gunnarsnäs . . . Dalskog Skållerud . . . . Holm Melleruds köp. . . Järn

780 1080 1010 1210 950 1420 850

30-5 22-4 2'39i 4-86 2 944-9 131-4! 49-7 21-8 2-881 6-56 1011-1 59-11 43-3 !i28-9 2-69! 6-14 1 395-6 261-3! 51-3 ; 28-6 2-52! 7-78 1155-3 147-9J 47-5 37-5 2-82^ 6-42 2 579-2 58-51 62-4 4 3 l 12-8 2-51 6-55 1 229-6 29-ö!

Sundals hårad. Grinstad Erikstad Bolstad Gestad Brålanda . . . . Sundals-Ryr . . . Frändefors . . . .

700 710 710 690 840 700 770

39-1 40-7 37-5 38-2 37-1 32-9 53-3

10-0 26-1 22-1 28-9 45-8 46-9 48-5

2-46 2-57 2-35 2-41 2-36 2-08 2-91

6-05 6-04 6-07 6-04 6-oo 6-02 7-00

43-5 2 589-7 1 672-8 22-2 3 056-7 32-2 2 605-5 44-1 3 804-7 30-4 2 197-0 103-8 5 941-8 250-4

112-3 434-0

9-5 3-3

111-6 38-1 35-8 54-6 31-4 215-6 395-2

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 2

1 L ä n , h ä r a d och kommun

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 4 i! 5

3¶O || Taxeringsvärde per h e k t a r , k r . 3crc)'|j | B W cTg:i g CB Skogs- UC ^ Åker mark !

0¶Väne

T a x e r i n g s v ä r d e . 1 000 k r o n o r SÖ o

Därav värde å

ef-

di CB

Jordbruksvärde

CO 1

4 !

sär- | Skogsskogs- »övrig äkilda j v ä r d e m a r k mark» för- ] maner; 1 i

härad.

Vassända-Naglum . . . . Västra Tunhem . . . .:

Väne-Åsaka

84-7 546-3 471-8 78-8 113-9 146-9

851-9 6-18 7-77 i 3 439-7 7-52 3 529-5 5-75! 1151-0 6-98 3 433-7 5-96 2 983-6

19-o 161-5 146-1 43-0 59-4 89-6

—1 6-2 54-7| 19-2i 21-6, 33-9]

31-G 30-5 21-2 32-7

2-79 6-47 I 3 084-0 2-73 5-75 | 1 255-7 2-93 5-90 1 645-0 2-75 5-07! 1 1 0 0 - 6

133-2 75-2 72-4 83-3

— i

— —I

1-5 4-6 1-8

— i

—

47-0 39-4 47-0 50-4 57-7

32-5 1.9-5 27-3 14-s 45-3

2-75 6-50 | 1 976-7] 928-51 2-50 6-00 | 2-74 6-54 1 1707-3! 455-9! 2-74 7-oo 870-31 2-93 7-50

101-8 19-8 61-9 17-0 48-8

—|

3-3J

—

2-oi 14-9

—j

23- 51

980 1380 1630 1520 1390 1300 1110 1450 1930

36-1 42-5 38-3 46-4 34-5 39-4 31-7 33-5 43-1

26-3 35-3 76-8 36-2 34-2 13-9 34-2 59-0 41-3

2-50 2-53 2-25 2-52 2-31 2-50 2-38 2-48 2-28

5-50 6-40 6-50 7-00 5-69 6-00 5-07 5-15 7-20

1 084-7 2 058-4 779-2 860-2 3 632-4 1 532-4 765-5 3 513-9 1 260-6

151-6 91-9 7-4 15-6 95-9 193-0 62-9 56-3 42-3

26-4 33-0 16-0

15-0 8-0 l-i

42-3' 1-9 11-4 42-6 10-3

2-6 16-2 12-4 210 9-1

359-6 210-7 16-9 34-0 198-8 359-8 117-7 90-9 64-5

1790 1680 1540 1740 1250

51-1 39-0 44-7 53-4 55-3

59-6 3-04 61-2 2-67 19-6 2-76 9-4 2-82 15-7 2-98

6-41 5-55 6-18 7-22 7-07

2 211-0 2 158-5 3332-5 2 643-4 1 561-9

56-4 54-2 215-8 203-8 253-7

151 32-1 17-6 111 10-8

19-0 15-8 14-8 108-9 2-0

72-9 87-2 477-3 475-0 573-4

1 590 1030 1460 1510 830 1080 1080 990 960 990 890 920 960 1110 940 1010

41-2 38-2 44-2 39-6 41-3 40-6 33-3 26-9 28-5 27-2 26-2 28-9 28-8 37-3 39-8 46-5

13-3 2-47 26-0 2-62 11-2 2-52 20-6 2-58 26-8 3-oo 19-s 2-73 23-9 2-54 34-2 2-48 34-2 2-17 25-3 2-07 21-3 2-50 21-2 2-20 26-8 2-19 65-7 2-39 48-8 • 2-76 35-5 3-oc

6-36 5-55 6-68 5-85 5-25 5-66 5-oo 4-13 5-00

1 589-7 287-2 2 716-4 966-2 373-0 1 550-9 1353-1 558-5 648-8 1139-9 352-8 787-2 498-4 1 515-6 977-7 571-6

112-7 74-4 287-2 55-4 91-7 167-0 56-8 36-9 19-7 48-4 30-5 35-6 21-1 8-1 25-8 16-7

3-9

4-0

—

— — — —

110-6 97-6 461-9 51-3 107-1 140-9 56-1 42-1 12-2 27-1 12-5 18-9 32-5 7-1 29-5 11-5

1210 1260 1210 1000 1210 1010

37-9 53-0 46-2 37-8 46-0 38-2

36-4 ( 2-34 33-4 2-60 27-9 | 2-34 49-2! 2-50 39-1 2-51 41-5 2-44

900 820 1160 890

47-2 41-2 45-4 36-6

1120 1130 1090 1160 1760

—

l-o

— 15-0 i

1¶Bjärke härad. S t o r a Mellbv Lagmansered Flundre Upphärad

Ale

336-8 203-7 125-0 235-0

härad.

155-0 45-1 138-0 32-5 141-1

hårad.

Ale-Skövde Sit P e t e r Skepplanda : Östad

Vättle

härad.

Stora Lundbv

Kuttings

härad.

; Alingsås landsf. o. R ö d e n e i Skogsbygden Långared

'• F u l l e s t a d Hol

Kullings-Skövde

. . . .

5-oo 4-00 5-00 5oi 6-oo 5-48 5-91

5-6

1-4

5-3 6-7 9-9 4-9

136 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 8

Taxeringsvärde per hektar, kr.

Åke

10¶Taxeringsvärde, 1 000 kronor 3 CRp pr p p

Län, härad och kommun

tö Därav värde å

i-J

Jordbruksvärde

Skogs- £ Pr mark CB O ^

sär;s-i »övrig skilda

mark

mark» förmåner

Bråttensby o. Landa Eggvena Remmene Tarsled Fölene Herrljunga

980 1120 1080 1190 1120 1120

28-7 46-5 51-2 47-2 47-6 51-5

26-9 25-5 12-5 15-5 19-5 13-0

Gäsene härad. Nårunga . . Ljur . . . . Kvinnestad Asklanda Ornunga . . Vesene . . Grude . . . Jällby . . . Södra Björke Hudene . . Skölvene . . Norra Säm . Hov . . . . Källunga Hällestad . Mjäldrunga Eriksberg . Broddarp . Öra Alboga . . Od Molla . . .

860 920 980 1000 910 880 980 870 980 990 890 890 970 900 930 1040 820 790 1010 940 980

38-0 34-1 41-3 32-6 37-1 46-6 47-5 39-8 41-8 54-1 39-6 44-4 45-7 50-7 44-9 35-6 32-8 37-2 47-3 47-3 47-0 46-2

22-3 2-91 4-97 23-3 2-54 5-n 23-5 3-05 5-16 26-1 2-48 5-00 26-1 2-83 5-oo 25-9 2-92 6-08 28-7 2-91 6-21 22-9 2-53 6-oo 18-4 2-61 6-io 17-7 2-95 7-oo 14-3 2-51 6-oo 13-1 2-82 6-oo 15-3 2-94 5-92 25-2 2-87 6-73 27-3 2-80 6-10 29-8 2-50 5-44 27-8 2-54 4-92 26-3 2-78 5-10 39-5 3-oo 6-oo 29-0 3-oo 6-oo 18-0 2-98 6-oo 27-1 2-93 6-02

860 940 960 970 830 860 890 1030 1080 1140 1120 1160 1130 1210 1370 1350

39-5 34-6 39-8 39-4 29-2 34-9 43-1 48-3 48-4 58-0 56-7 49-7 49-7 52-7 46-8 30-9

403-0 21-7 2-85 5-28 29-5 1-2 2-64 4-99 185-9 11-9 5-5 2-59 5-86 469-1 41-3 906-2 10-8 2-69 5-57 82-1 513-6 47-8 14-3 2-50 4-45 295-8 28-9 14-1 2-73 4-88 359-0 66-2 6-3 2-82 5-82 521-5 46-8 11-3 3-oo 6-13 6-8 2-99 6-16 1 698-3 158-7 10-0 2-98 7-41 492-3 65-1 15-9 3-02 7-15 427-2 39-3 12-5 3-oo 6-32 1 028-1 112-8 20-7 3-oo 6-31 74-5 593-1 17-7 3-00 6-69 1 823-0 265-4 13-6 2-68 6-66 552-7 50-OJ 10-8 2-35 5-01 787-4 48-31

43-9 0-3 4-3

1-9 2-8

1230 1130

49-3 i12-6 43-2 18-3 40-1 !28-9 39-1 24-5 31-8 21-0 34-0 32-8

1167-5 124-7 849-8 94-4 412-6 73-1 363-8 67-4 957-5 151-8 1319-9 215-6

2-21 3-2 4-8 7-1 9-9 40-21

7-4 0-3

Ås härad. Kärråkra . . . Södra Vånga . . Möne Hällstad . . . . Murum . . . . Grovare . . . . Fänneslunda . . Härna Södra Ving . . Varnum . . . . Tärby Rångedala . . . Äspered . . . . Toarp Brämhult . . . Gingri Vedens härad. Fristad Borgstena . . . . Tämta Vänga Bredared . . . . Sandhult

980 940 920 900

2-00 3-00 3-00 3-oo 3-oo 3-oo

5-47 5-91 6-50 6-00 6-05 6-55

2-84 6-61 2-76 5-97 2-79 5-48 2-92 5-10 2-68 4-52 2-61 4-96

584-8 838-0 574-3 657-1 823-7 513-8

14-2 14-1 19-4 21-1 25-6 29-7

415-5 63-2 461-5 36-5 374-5 32-2 256-7 24-3 474-1 55-0 504-9 83-2 576-2 52-1 187-6 19-3 236-9 28-9 1192-7 169-6 488-0 42-4 235-7 39-6 634-9 94-8 459-6 59-3 575-8 52-1 529-4 28-5 633-3 41-3 532-0 18-9 418-6 24-9 503-9 46-8 961-2 87-4 601-7 86-0

Skogsvärde

10-o 17-9 24-4 31-3 21-6 49-2

0-6

1-0 1-0 1-8 4-0

1-7 0-1 0-1 0-2 l-o 0-7 0-4 1-0 0-1 0-3 1-5 0-1 0-2

2-0 2-0 3-0 5-9

45-3 27-3 32-9 14-7 35-6 79-0 36-C 9-9 23-7 238-0 23-6 17-2 151-8 68-4 36-6 9-9 24-9 20-9; 13-7 23-s; 80-1 65-0

2-i

34-6 14-1 55-2 111-6 52-9 59-0 121-3 74-5 308-3 96-4 95-8 181-5 132-9 650-7 55-8, 28-3 i

2-0

0-6 0-4 0-3 0-1 5-8 6-8 6-0 13-5

0-1 0-8

4-0 6-0

10-9 12-0

164-4 90-5: 103-5: 107-1! 213-4: 248-1

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 2

1¶UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 4 ;j 5 |

L ä n , h ä r a d och kommun

Åker

Skogsmark

o p

3 ** 9

O et

. . .

! Horred Kungsäter

Karl-Gustav

Örbv

•

Fritsla

i Hillared

Ullasjö örsås

Kalv

760 1110 1320

28-6 j 3-0 2-30 4-73 1 618-8 44-0 22-3 j 2-84 5-90 2 107-2 52-7 : 17-2' 3-05 6-58 ! 1 644-3

970 1020 1270 1300 1330 1180 1370 1200 1370 1390 1000 990 820 650 940 790 910 1250 1570 1000 1510 870 1010

36-5 33-2 32-8 39-0 32-7 25-2 36-8 35-3 36-9 32-2 35-1 26-2 30-7 27-9 22-9 23-6 30-1 39-6 43-3 36-8 43-2 43-5 46-3

18-4 2-55 15-9 2-52 17-5 2-51 19-5 2-51 12-1 2-50 14-2 2-25 16-3 2-50 24-1 2-50 21-8 2-50 22-5; 2-50 2 0 - 1 : 2-90 64-2; 2-16 29-2 2-70 37-0 2-57 32-1 2-24 33-9 2-23 23-5 2-28 18-3 2-82 14-4 2-Sl 21-8 2-74 12-7 2-61 15-2 2-74 18-9 2-69

1170 970 940 1000 590 1180 1050 880 970 1000 1080 1110 860 770 1000 750 960 960 970 1020 910 950 920 990 1010

43-1 46-2 45-4 37-9 37-5 51-8 44-3 45-0 48-2 45-8 48-7 47-0 33-9 37-3 37-3 35-6 43-3 39-5 35-6 45-3 46-1 39-3 29-4 43-3 42-0

11-9 11-4 22-4 18-2 34-1 26-4 24-3 28-2 20-7 21-3 18-9 23-4 27-0 31-0 25-3 26-3 26-2 27-9 34-1 25-7 29-9 38-3 54-9 14-3 22-6

164-6 415-8 211-1

0-6 3-4

7-5 13-0

—

424-4 1 337-2 627-5

5-45, 2 285-2 276-6 5-021 1 346-3 160-7 69-1 4-98 1 1 8 3 - 3 65-9 5-92! 1 489-8 77-6 4-98 i 1 503-0 432-6 28-7 4-27 | 99-6 5-60! 1 782-4 64-9 5-38! 1 392-0 82-4 5-62 i 1 453-3 57-1 4-91! 2 135-8 782-5 59-0 4-61! 18-9 573-1 4-62 98-8 601-1 4-33 63-6 314-7 4-13 67-3 3-90 716-9 359-6 61-6 4-03 800-0 167-5 5-03 5-35 3 379-2 270-6 97-5 5-88 1 520-8 5-11 1 089-0 290-2 97-4 6-30 1 025-2 531-3 132-0 6-05 6-56 1 1 1 2 - 1 312-2

18-2 9-1 8-8 10-3 6-2 3-3 8-1 13-4 8-1 9-7 5-3 4-2 11-4 7-6 10-7 12-7 14-1 27-5 2-8

80-7 25-2 27-9 8-5 30-1 8-2 35-6 11-4 13-1 42-3 16-9 2-0 64-0 5-5 8-3 0-5 3-3 120-7 114-8 4-0 68-1

1-9 7-1

— —

854-9 501-9 70-6 58-4 70-7 25-2 115-2 69-9 122-9 77-5 123-5 20-0 150-1 101-1 79-4 68-5 164-9 240-6 85-2 428-3 168-9 150-1 626-2

684-1 150-3 517-8 120-1 1 1 0 9 - 3 239-9 328-3 86-0 402-0 128-8 901-1 117-0 1 085-2 136-4 848-5 256-0 485-9 117-7 772-9 214-4 650-2 231-7 549-3 144-3 689-2 132-9 970-5 214-3 1 286-8 160-7 733-4 221-2 603-6 183-6 639-9 177-5 612-6 179-5 1 618-8 362-1 857-3 192-7 643-9 132-9 29-8 286-6 885-7 156-3 323-7 I 41-4

— — — — — — — —

269-0 186-1 354-1 75-0 197-6 249-7 177-5 720-2 202-1 — 292-4 — 298-4 — 254-1 — 292-9 474-1 431-0 — 521-6 — 345-5 — 323-5 0-4 344-6 1 035-4 — 322-6 190-1 49-8 3-6 293-0 46-6

—

härad.

Surteby-Kattunga

Kinds

sär- 1 Skogsskogs- »övrig skilda v ä r d e m a r k mark» förmaner

härad.

Berghem Fotskäl

11¶Därav värde å Jordbruksvärde

Marks

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

p°p

Bollebygds Töllsjö ! Bollebygd

8 W

pr p

1T a x e r i n g s v ä r d e

O per hektar, kr. c < et- >-l Bas: s' 3

— —

härad. 2-80 5-88 2-96 5-94 2-76 6-27 3-oo 4-82 2-89 4 9 4 2-99 6-60 2-87 5-88 2-89 5-93 2-88 6-37 2-76 6-32 2-74 6-77 2-75 6-51 2-50 5-16 2-55 5-56 2-56 5-55 2-49 5-44 2-74 6-02 2-55 5-90 2-60 5-22 2-67 6-46 2-47 7-10 2-03 7-36 2-01 5-59 2-60 6-35 2-17 7-38

— — — —

12-0 12-9 8-1 5-2 2-3

— — — — — — —

138 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per hektar, kr. pr p CO

Åke

Södra Åsarp Månstad Länghem Dannike Tvärred Marbäck Finnekumla Södra Säm Gällstad Grönahög

Taxeringsvärde, 1 000 kronor bd

Län, härad och kommun

1010 ! 1140 ; 940 : 1 060 j 950 1 050 1100 i 1120 j 1050 840

I-i

Skogs- g * mark CB

•-•

Därav värde å Jordsär- I Skogsbruksvärde skogs- »övrig skilda värde mark mark» förmåner]

45-4 17-2 3-oo 5-77 260-2 47-3 25-0 2-74 6-58 907-1 47-3 26-1 2-8ö! 6-31 1 634-3 44-2 13-9 2-78 6-06 558-9 43-5 12-7 3-04 5-45 1136-1 54-0 9-7 3-21 6-41 718-2 51-7 14-9 3-12 6-32 532-5 46-2 13-2 2-97 6-05 656-2 36-3 19-3 2-78 4-97 1 515-3 33-0 32-4 2-63 4-78 449-1

52-2 94-2 226-8 82-6 173-3 113-1 46-0 65-7 153-6 91-0

860 940 1000 1120 H50 970 930 950 830 850 840 1 060 1040 930 1000 830 940 1030

33l 39-3 38-3 49-9 49-4 47-6 45-3 37-8 36-1 37-4 36-9 50-2 46-9 45-5 40-0 43-0 39-6 39-3

100-9 111-71 132-8, 76-3 54-6 141-0 43l 42-6 87-0 112-3 64-5 88-5 69-5 38-1 43-0 21-3 22-3 0-4

Åse härad. Vänersnäs Flo Sal Ås Karabv Tun Friel Täng Håle Särestad

840 800 830 810 870 870 810 790 830 850

11-7 2-69 6-91 51-1 25-0 2-94 6-62

58-7 52-6 49-6 55-0 54-6

9-1 14-6 11-5 22-3 17-7

Viste härad. Bjärby Flakeberg Sparlösa Slädene Levene Hyringa Malma Längnum . . . . . Tengene

890 860 840 780 960 870 850 830 910

56-0 55-9 56-2 65-3 58-8 47-9 47-0 47-0 56-5

25-1 3-oo 7-10 26-3 3-oo 6-85 22-5 2-69 7-97 16-7 2-90 8-60 17-4 2-77 8-10 34-3 2-81 6-50 28-2 2-75 6-50 55-7 2-75 6-50 42-0 3-oo 7-18

Redvägs härad. Strängsered Gullered Hössna Brunn Vist ' Timmele Böne | Knatte i Liared ! Kölingared (del a v ) . . . Fivlered Dalum | Blidsberg Humla i Kölaby \ Solberga Norra Åsarp Smula |

36-1 2-81 4-49 466-6 18-7 2-95 5-08 561-7 17-2 2-94 4-96 1170-3 5-6 2-97 6-40 673-9 8-2 2-99 6-29 474-7 7-0 2-91 6-23 1 489-5 25-1 2-99 5-78 533-1 27-7 2-96 4-87 614-8 19-3 2-97 4-63 660-6 17-5 2-95 4-83 873-7 21-0 2-94 4-78 476-0 7-60 3-03 6-31 839-3 8-50 2-96 6-04 663-0 18-3 3-00 5-78 352-1 30-4 2-50 6-10 1147-1 38-1 2-59 6 3 3 282-7 42-9 2-50 6-03 1 248-4 77-8 2-50 6-oo 509-7

0-1

l-o

0-3 1-3

1-0 1-3 3-7 5-1 0-7 0-4 2-5 0-2 1-7 1-8 2-4 18-5 4-2 25-7 2-0

l-o 3-2

232-3 117-9 479-7 124-6 267-4 266-6 88-4 68-6 182-7 154-3 265-6 309-4 238-1 126-2 74-1 226-4 120-8 95-1 157-7 236-6 117-4 115-9 50-0 28-7 81-6 64-9 41-0 0-4

Skaraborgs län

3-02 7-40 3-09 6-49 2-78 6-80 3-oo 7-00 3-oo 6-94

1 315-3 130-3J 2 288-7 68-11 711-4 1 356-4 6-oi 680-3 0-4 1 308-2 32-9J 812-9 23-8| 655-2 14-0| 942-2 4-2i 1 584-7 11-4! 729-6 1 208-5 1 651-4 460-8 2 330-3 1 297-9 1 298-8 521-2 1 274-2

2-8 5-5

33-5

fri 0-4 120-6 86-6 37-4 8-8 25-9

3-7

l-oi 0-4

1-1 2-0 1-7

— — 0-5 3-2 0-2 0-7

2-2

— — — — — —

20-2

5-3

2-0

11-2

8-1 37-0 24-1 38-3 15-3 36-9

303-1 395-2

—

29-2 17-4 123-1 80-8 130-3 43-2 105-5

—

6-o 59-7

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

139 10

Taxeringsvärde per hektar, kr.

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

S3 Bro' 5pr Bp

Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

Därav värde å Jordbruksvärde

co s p 3i-i " CB K CB Ö ^

3 «

sär- Skogsskilda värde mark» förmåner

»övrig

mark

Grästorps köp. Trökörna . . Främmestad . Bäreberg . . .

1250 830 880 960

53-0 47-0 51-0

212-1 1182-1 2 176-9 1123-6

0-2 77-5 92-7 24-0

10-5 30-9 14-6

2-8

Bar ne härad. Essunga . . . Kyrkas . . . Fåglum . . . Barne-Åsaka . Lekåsa . . . Eling . . . . Naum . . . . Södra Keduni Ryda . . . . Long . . . . Hällum . . . Skärstad . . . Vara . . . . Vara köp. . . Önum . . . .

810 770 790 830 810 740 810 930 960 970 790 920 1100 1190 900

53-0 49-7 2-50 8-oo 2 755-9 314-5 39-0 37-3 2-50 6-00 39-3 66-8 2-38 6-29 1 015-0 45-2 58-8 2-46 7-oo 1 296-2 43-2 40-6 2-50 6-60 884-4 51-9 41-3 2-84 6-95 799-5 73-2 6-8 3 l l 8-97 1 567-5 72-8 7-0 3-08 9-oo 1 643-7 78-2 4-6 3-31 9-oo 2 244-5 71-0 75-0 9-oo 1 482-8 808-3 63-0 58-7 3-oo 8-oo 1 692-7 71-0 84-5 3-oo 9-00 1 203-6 91-3 6-7 2-96 9-oo 1 6320 69-9

37-3 18-9 9-0 12-6 18-6 22 41-5 33-4 53-7 0-2

36-7 5-0 8-2 13-2 14-1 0-9 0-3 0-3 1-1

2-2

Laske härad. Laske-Vedum Västerbitterna . Österbitterna . . Larv Södra Lundby . Längjum . . . . Travad . . . .

850 790 810 710 780 860 910

47-5 42-7 39-7 52-8 63-0 63-0 63-0

20-2 31 31-0 17-6 21-8 45-1 14-4

3-oo 2-65 2-52 2-99 3-oo 3-oo 3-oo

6-04 6-14 6-00

Kållands härad. Uvered . . . Järpås . . . . Häggesled . . Lavad . . . . Tranum . . . Tådene . . . Norra Kedum Väla . . . . Gillstad . . . Mellby. . . . Kållands-Åsaka Råda . . . . örslösa . . . Sone . . . . Skalunda . . Rackeby . . . Gösslunda . . Sunnersberg . Strö Otterstad . .

860 790 770 760 820 820 730 790 820 810 880 810 840 810 830 860 880 730 800

77-7 64-5 55-1 46-9 48-7 72-7 50-0 43-5 56-7 56-8 56-3 72-3 55-2 53-3 55-0 55-0 54-3 55-0 52-0 66-1

56-7 10-3 14-4 13-3 17-4 14-8 20-2 7-2 14-2 19-9 6-0 6-3 15-0 18-8 13-2 28-4 5-9 17-5 9-7 21-8

3-25 3-09 3-oo 2-95

940 930

59-0 67-1

2-0 3-12 7-20 j 1349-3 7-5 3-25 7-87 II 2 360-3

Kinnefjärdings härad. Hovby Norra Härene . . . . 10—312003

42-1 2-99 6-76 28-1 2-90 6-18 48-4 3-oo 6-50

3-06

3-69 2-98 2-56 3-09 302 3-08 3-23

3-01 2-93 3-oo 3-oo 2-96 3-oo 2-50 3-09

0-8

0-7 0-3

0-4 0-7 0-7

20-9

0-4

1472-7 20-2 795-2 28-4 799-1 38-1 6-72 2 533-5 201-1 8-oo 1 071-5 15-2 8-oo 1 758-8 3-5 8-00 1 458-7 5-2

0-7 0-8 5-5 23-8 1-3 1-6 0-5

l-o 9-10 1 390-8 72-4 7-96 2 440-1 639-9 15-1 7-oo 726-7 25-1 6-07 694-9 15-6 6-07 628-1 49-7 7-50 423-0 13-3 6-39 587-2 27-0 6-47 733-2 26-2 7-00 29-3 717 1177-0 6-98 1 011-4 20-0 8-53 1 659-3 69-8 7-oo 1 436-7 45-3 19-1 788-0 6-94 9-0 603-1 7-oo 7-oo 1 018-8 25-9 25-6 7-oo 1109-1 50-1 7-oo 1487-2 50-2 577-5 7-93 188-9 8-15 1 875-4

0-7 6-4 2-3 0-4 2-0 6-3

2-9 25-2

2-0 3-9 2-1

l-o

6-0

3-6

16-3 4-8

0-5 2-5

7-2 3-5 1-7 10-6

5-4

0-3 39-6

0-3

0-1 0-2

2-5

140 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per hektar, kr.

SS Bcfq' s

Län, härad och kommun Åke

Taxeringsvärde, 1 000 kronor U

Därav värde å Jordbruksvärde

Skogs- pr p mark OO H P

CB M" CB O ^

P p

Hasslösa . Lindärva Sävare . . Hangelösa Skeby . . Källby . Broby . . Ova . . . Skälvum . Husaby .

840 860 860 800 800 870 870 800 960 1010

4-5 2-97 55-9 56-2 0-0 2-90 59-4 0-8 3-n 55-7 l-o 2-98 50-3 20-9 304 55-1 14-8 3-06 63-0 36-3 3-oo 59-9 8-9 3 - n 92-8 3-7 3 50-3 32-1 3-01

Kinne härad. Västerplana . Medelplana . . Österplana . . Kestad . . . Kinne-Kleva . Sil Kinne-Vedum Fullösa . . . Forshem . . . Bredsäter . . Lugnas . . . Holmestad . . Götene . . . Vättlösa . . . Ledsjö . . . .

920 1120 940 930 1030 890 930 970 880 830 860 900 980 870 810

390 46-0 45-9 48-9 55-0 58-9 51-3 52-7 63-5 68-9 73-3 57-6 64-7 49-8 62-1

27-3 2-50 12-4 2-50 9-6 2-51 11-3 2-64 78-1 3-50 20-0 3-oo 21-9 2-48 18-0 2-56 10-3 3-01 4-9 3-42 12-2 3-60 10-1 3-29 14-9 3-25 18-6 2-86 6-3 3-56

Valle härad. Tstrum Öglunda Eggby Skarke (Värnhem) Norra Lundby . . Häggum Bolum Stenum Norra Ving . . . Skärv

760 910 950 1030 1110 900 910 770 940 900

58-6 39-9 53-4 40-0 40-0 46-9 35-7 40-2 51-1 53-1

22-1 3-25 30-3 3-00 8-8 2-86 20-9 2-52 18-1 2-65 42-7 2-55 28-7 2-91 15-9 3-00 14-1 3-08 11-3 317

Skånings härad. Skånings-Åsaka . . Händene Skara ländsk. . . Härlunda . . . . Marum Vinköl Västra Gerum . . Synnerby . . . . Skallmeja . . . . Trässberg . . . . Härj e vad . . . . Saleby Öttum Jung Fyrunga

910 920 960 680 960 860 870 900 880 860 830 880 900 910 920

5-3 4-7 15-1 61-1 20-3 3-51 8-5 11-6 7-2 3-07 56-4 55-0 6-8 3-oo 55-0 86-7 3-oo 51-0 24-7 3-oo 55-0 30-0 3-00 44-8 59-0 55-0 44-2 3-00 63-0 80-0 3-oo 82-0 38-4 3-49

•

717 7-40 7-27 7-12 6-31 6-87 8-oo 7-34

9-oo 637 6-oo 7-00

6-98 7-07 6-oo

7-48 7-89 7-86 8-04 7-68 7-76 6-67 7-58 6-64 6-66 6-87 5-07 7-12 6-05 5-75 7-oo

4-67 5-10 6-31 6-40

6-64

7-00 7-oo 7-oo 6-50 7-oo 5-70 7-oo 8-oo 8-95

1 361-8 774-0 1 662-4 1 553-1 564-6 764-0 507-0 614-1 798-6 1 507-2

sär»ovrig skilda mark mark» förmåner 19-6 16-2 46-2 32-3 8-3 18-4 0-5 25 47-3 14-7

390-9 3-4 1 017-3 50 758-7 38-5 463-1 4-3 726-1 0-7 579-2 3-6 1 530-6 24-9 1 082-2 31-1 2 215-7 209-2 87-8 879-4 1 424-1 171-7 1 863-0 87-6 843-5 11-2 1 427-5 50-7 1392-5 48-0 839-6 436-1 785-2 937-2 088-3 695-4 908-1 808-3 489-9 685-2

64-7 15-3 26-8 39-5 28-0 14-4 19-4 26-8 14-4 38-7

610 2 092-7 55-2 1157-8 43-9 839-9 668-8 106-9 552-9 47-2 1513-1 89-4 752-0 25-5 2 012-0 24-1 1 333-5 0l 1 417-4 2-8 669-7

0-4

3 249-8 1481-4 1 956-4 1 011-2

1-1 5-6 0-2 3-6

l-o 1-4 0-5 5-7 13-0 0-4 2-0 1-4

2-3 2-0

o-o

8-3

0-4 6l 0-8 4-1 0-5 6-9 6-6 19-1 0-7 0-4 5-3 5-7 24-6 3-7

2-0 23-0 4-8 l-o 22-7 2-8 8-3 61-3 0-5 15-3

2-8 0-1 0-2 0-4 0-8 2-2 0-1 0-2 0-2 0-1 0-5 10-3

0-7

2-0

1-6 3-2 4-2 0-1 7-4 1-1 2-5

0-6 0-9

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

141 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

i Taxeringsvärde ! per hektar, kr. BocT

8pr Bp

Län, härad och kommun

Åke

Skogsmark

Taxeringsvärde, 1 000 kronor td

Därav värde å Jordbruksvärde

5 *CB > — CB O ^

P p <1

Kvänum Norra Vånga Edsvära Vilske härad. Ullene Vilske-Kleva Märka Gökhem Sörby Trävattna Floby Göteve Grolanda Jäla Frökinds härad. Brismene Börstig Kinneved Vårkumla

22-4 2-95 6-65 20-8 2-96 6-36 17-0 3-00 6-50

\ ! i

920 760 830

51-5 49-4 51-0

680 750 800 880 880 880 990 940 770 780

13-5 20-7 47-0 75-8 3-00 43-6 30-3 2-83 47-0 12-3 3-00 39-0 32-5 2-50 51-0 35-7 3-00 39-0 76-9 2-50 14-5 45-1

810 830 820 1060

34-0 39-3 26-5 40-7

; i i

Vartofta härad. Luttra [ Falköpings östra ländsk. . Karleby '• ! Slöta Kälvene j ! Vartofta-Åsaka Vistorp ! Yllestad i Näs | Hångsdala I Skörstorp ' Östra Gerum | Mularp I Åsle i Tiarp Kungslena Hömb I Varv ! ; Dimbo Ottravad Suntak : Valstad Kymbo Vättak Härja \ Utvängstorp ! Sandhem ! Nykyrka : Bjurbäck j Kölingared (del av) . . . Habo Gustav Adolf J Brandstorp i

890 860 940 950 950 820 780 890 990 940 860 920 880 880 920 850 750 950 890 790 840 850 900 720 580 520 750 830 750 610 810 770 780

36-4 31-9 30-4 47-2 27-4 29-3 28-7 47-0 50-8 46-3 34-6 32-7 31-1 56-9 45-9 38-3 45-3 32-8 32-8 49-2 55-7 43-3 37-4 46-1 49-3 30-7

sär- Skogs»övrig skilda värde mark mark» förmåner

7-7 2 230-5 2 615-1 133-7 1 759-0 60-7

2-2 6-5 2-0

396-3 1 357-0 6-00 1 058-7 5-87 1 270-3 563-4 6-00 538-3 6-oo 6-50 1207-7 975-9 6-oo 1125-1 758-7

84-0 79-4

719-4 1050-6 1 896-1 634-8

8-5 20-5 3-0 3-8

45-5 51-0 64-2 16-4

1098-0 674-1 1 550-9 2 332-6 38-0 458-3 65-1 2-50 4-50 22-3 2-51 5-52 1 076-5 487-3 40-6 2-49 4-88 845-8 35-1 2-42 4-79 601-4 41-2 2-63 6-85 700-7 729-2 366-1 38-1 2-00 5-22 405-4 53-8 2-35 4-75 49-8 2-19 5-00 1104-7 643-4 2-3 3-oo 6-00 912-7 29-6 2-90 6-68 534-4 22-1 2-94 6-00 453-5 25-1 2-34 5-64 37-7 2-08 5-99 1 233-5 394-3 14-0 2-00 5-93 426-1 6-1 3-11 6-97 966-1 8-1 2-98J 5-87 678-2 31-6 2-85 5-12 357-4 11-3 3-04 5-68 587-7 13-2 2-75 4-54 277-8 13-9 2-71 4-61 9-0 2-95 6-36 1 748-6 481-0 6-6 2-98 712 706-5 6-7 2-96 5-58 135-8 17-5 2-95 4-83 20-1 2-94 5-98 3 484-1 14-4 3-00 6-26 1 628-3 976-2 9-7 2-38 4-92

0-6 0-4 1-9 9-6 0-5 19-3 31-7 27-0 4-0

0-9 0-4

80-4 72-6 90-0 70-6

2-70 2-93 2-19 2-83

4-80 5-11 4-62 5-49

2-0 19-7 2-7 34-2 33-4 3-8 46-4 44-2

5-4 4-4 2-7 9-2 27-6 32-0 13-3 15-4 12-9 39-0 31-0 26-2 33-9 130-7 65-6 306-5 101-2 130-2 34-9 429-6 254-7 137-0

3-2 13-9 17-1 1-3

5-o 0-5 5-3

2-0 5-0

0-2 6-9

1-1 0-4 0-5 3-0 14-2 11-6 1-1 3-4 0-4 .6-0 13-1 8-6 0-2 8-5 11 1 13-6 1-5 l-o

1-1

23-2 258-5 111-2 199-1 138-7 7-3 42-7 6-1 44-5 12-6 3-9 47-6 25-0 18-1 55-3 8-6 12 7

2-6i 2-3

0-6 0-9

10-7 41-6 32-1 10-8

0-2

l-o 50-0 l-o 0-1

l-o!

6-3 3-0 15-0 1 4-5 1-4 121-5! 25 37-8 4-6 21-1

6-1 2-4 1-7 6-8 94-0 99-2 24-2 23-8 26-7 80-3 35-4 48-0 64-3 406-7 182-7 838-1 381-4 439-6 90-0 814-5 649-1 422-4

142 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per hektar, kr.

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

3 era'

Län, härad och kommun

Därav värde å

pr p

Åker

Jordbruksvärde

't Skogs- SgS pr mark s

CB 0 -

3 p

Daretorp . Velinge . Baltak . . Acklinga . Agnetorp Fröjered . Korsberga Fridene .

sär»övrig skilda | värde mark mark» förmåner!

680 750 930 870 900 750 750 820

37-1 44-6 52-2 52-2 54-0 46-9 42-0 51-9

21-6 26-2 4-4 7-2 4-6 12-2 6-0 12-1

2-65 5-34 2-81 6-06 2-98 6-67 3-oo 6-63 3-03 6-79 3-01 5-94 2-88 5-56 3-15 6-27

1 284-7 1 085-2 678-6 797-1 1 677-8 2 036-2 1615-0 1 234-8

166-0 58-9 44-1 65-1 127-2 119-9 62 45-3

47-6 36-6 1-3 4-1 0-5 38-6 9-9 17-9

770 730 870 860

54-1 52-2 48-8 32-0 47-2 51-7 55-0

6-6 5-3 7-3 6-5 10-6 12-4 12-5

3-18 6-48 3-16 6-29 2-51 7-41 2-oo 6-00 2-57 7-00 2-85 6-92 3-00 7-00

520-3 787-3 881-7 467-1 1 377-1

42-3 66-4 18-8 13-9 39-8 32-9 15-0

6-0 7-5 1-5 1-6 4-1 3-6 1-5

30-0 44-4 31-4 45-8 43-3

80-6 22-5 7-3 15-0 19-3

2-00 3-oo 2-13 2-85 2-97

2-0 6-2 15-0 6-9 2-9

1-8 0-3

Gudhems härad. Ljunghem Edåsa Sjogerstad Rådene Borgunda Dala Högstena Södra Kyrketorp . . . . Stenstorp Brunnhem Segerstad Håkantorp Valtorp Torbjörntorp Friggeråker Falköpings västra ländsk. östra Tunhem Gudhem Ugglum Bjurum Bjärka Sätuna Hornborga Broddetorp

850 910 960 880 810 770 980 990 1050 1390 860 890 870 700 570 890 860 920

25-0 56-5 54-6 39-0 44-8 34-3 31-7 36-1

93-2 2-00 63-0 3-86 58-0 2-97 81-2 3-00 35-1 3-25 33-3 3-00 22-7 3-oo 11-4 3-oo

Kåkinds härad. Södra Fågelås . . Norra Fågelås . . Hjo ländsk. . . . Grevbäck . . . . Bredvik Kyrkefalla Mofalla Värsås Varola Hagelberg Öm Norra Kyrketorp Våmb Ryd Forsby Sventorp

850 820 1030 830 750 800 770 780 850 830 920 910 1170 850 910 830

45-8 46-6 48-2 49-3 42-9 49-8 51-6 47-6 48-2 39-0 47-0 47-8 44-0 50-8 55-0 49-4

3-8 3-50 4-99 2 089-4 166-7 11-4 3-50 5-08 2 096-0 127-4 3-2 3-04 6-05 1 763-6 75-0 5-0 3-50 5-38 1 282-7 133-6 6-2 3-47 4-72 1318-1 119-7 8-1 3-19 5.95 3 713-6 225-0 990-1 5-7 3-05 6-45 45-7 3-9 3-05 5-95 2 414-1 71-2 5-96 5-2 3-08 1 524-0 57-6 2-4 3-oo 5-oo 681-1 13-7 17-0 3-oo 6-oo 693-7| 5-0 955-3 ll-o 3-10 5-88 39-1 598-1 15-9 3-03 5-53 25-7 397-7 10-2 3-01 6-44 31-8 806-8 2-9 3-00 7-00! 8-9 6-5 3-oo 6-27 2 710-4 100-2

53-0 49-3

2-1 3-18 6-35 7-5 3-17 5-93

Vadsbo härad. Locketorp . . . . Väring

5-72 5-64 5-63 6-13 5-56

4-75 7-05 7-oo 5-00 5-25 4-36 4-02 4-59

1165-0 501-4 397-6 806-0 525-5 710-4 274-1 784-9 665-1 1 046-0 545-4 401-8 1 015-1 642-3 906-1 606-4 418-0 475-7 - 244-8

1 293-2 1 8511

0-3

10-2 5-9 10-8 52-3 21 6-8 6-7

71-0 68-2

7-0i

1-2

1-2 0-4

1-1 10-1 11-7 14-6 17-8 28-9 26-6 2-9! 16-5

4 10-7 1 3-3 2-4 20-9 30 3-4 3-3 0-3

1-7 6-2 — l-l 4-2

2-8 0-2 7-5 26-8 7-3 l-o 5-6 1-1 2-9 1-7 91-8 25-0 25-0 7-1 179-9 170-9

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 2

4 || 5

1¶T a x e r i n g s v ä r d e |, o | per h e k t a r , k r . j L ä n , h ä r a d och kommun

143 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

11¶A4 kk ee rr

SkogS

mark

3 OQ'

|iB\

<r p

p CB

>-•

B-

& < CB e>-

10 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

w -

B O^ 1 3 p

D ä r a v värde å Jordbruksvärde

< 940 920 900 910 830 1080 930 770 910 920 920 740 900 940 930 Vad 910 800 830 800 580 760 900 960 790 800 790 910 860 820 ' Utby 810 580 ! Ek 860 890 960 720 860 H a s s l e , E n å s a o. B e r g a . 860 960 1000 1500 900 i 820 ! 910 830 760 880

särskogs- »övrig skilda m a r k mark» förmaner

20-4 9-6 3-03 5-oo 1 001-3 39-7 511 71-0 4-9 3-92 6-90 1 1 5 6 - 6 58-3 917-3 43-5 5-0 3-10 5-35 52-0 45-7 15-2 2-99 5-84 1 345-9 925-2 49-7 43-2 12-1 2-79 5-90 478-1 11-7 4-5 3-00 6-57 51-7 444-0 15-1 47-2 2-7 2-94 6 1 1 10-4 843-5 47-8 10-9 3 1 2 5-84 255-2 61 47-0 3-8 3-oo 6-oo 21s 9-4 3-17 5-76 1105-c 47-8 894-7 16-1 45-5 22-3 3-00 5-78 587-c 21f 47-0 8-9 3-oo 6-oo 90723-5 54-0 3-7 2-90 7-10 696-s i 15-i! 47-9 6-7 3-03 6-03 6-' 780-] i 1-2 2-92 5-75 44-0 6-1L 40-2 5-6 3-03 5-05 1 097- ]L 82-:i 47-1 18-3 3-04 5-90 1 825-.> 88- i 43-1 31-9 3-02 5-44 1 4 2 8 - L 7 1t 48-4 12-2 3-oo 6-15 1 0 2 8 - i 60-2 23-0 3-51 6-54 1 0 1 9 - J 176- 2 48-5 l-o 2-92 6 3 3 2 506- d 275- r 50-8 7-9 3-04 6-37 1 7 6 7 - 2 176- 9 15- 1 39- 3 55-0 17-4 3-00 7-oo 810- 6 153- 6 33-1 21-9 2-83 4-46 45-7 15-3 2-94 5-93 3 711- l 949- 4 625- 0 58- 5 42-0 18-4 2-93 5-46; 55-8 3-7 3-08 6-91 3 589- 6 113- 9 6 12 55-0 14-5 3-00 7-oo 1 0 7 2 - 9 887- 0 24- 1 48-9 22-8 2-90 6-43 3 12 47-0 5-2 3-oo 6-oo 1 0 3 7 - 3 59- 1 713- i 43-0 11-9 3-00 5-50 64- 2 4-5 2-88 6-56 1 5 6 1 5 49-5 70 6 3-2 3-oo 7-32 1 6 3 8 7 57-6 54 2 7-0 3-56 7-30 1 2 3 9 8 68-2 54-9 19-8 3-oo 6-98 1 3 3 0 0 269 1 61-6 8-7 3-18 7-38 3 1 6 1 0 3 0 4 3 26 7 475 8 47-0 23-8 3-00 6-00 53 1 48-5 35-8 3-01 6-14 1 0 2 7 0 39 6 55-0 13-9 3-oc 7-00 2 086 •4 4 •5 — — — 56-0 30-6 3-0£ 7-oo 3 240•7 122 •6 51-8 10-9 3-oc 6-58 2 426 •9 232 •o 54-3 14-0 3-01 6-88 4 431•7 460 •4 55-0 25-2 3-2] 6 5 3 2 1 0 8 •5 265 •8 47-2 15-2 3-15i 5-65 2 064 •5 620 •8 7-3 3-0i 5 6-41 2 1 1 8 •9 282 •1 51-8

Skogsvärde

0-3 11-6 25-1 10-6 1-9 0-3 0-2 1-2 0-1 0-1 1-4 0-8 2-5 0-3 — — 12-9 34-4

55-3 168-0 137-2 — 197-3 — 177-6 59-8 — 80-2 27-4 8-1 — 74-8 — 38-6 l-o 39-2 — 67-2 — 28-0 — 13-7 — 21-0 — 3-8 265-1 — 200-1 — 157-5 —1 482-8 17-6 670-9 6-7 446-7 82-9 — 0-3 729-9 3-4 2 890-6 1-5 128-2 342-9 0-7 184-7 65-8 — 76-1 — 35-0 141-0 5-0 156-2 17-0 244-0 29-0 305-7 5-1 947-9 l-o 901-6 71-8 — 150-7 37-3 95-9

24-9 5-5 — 4-e 6-6 1 $>

314-6 0-s 579-9 4-5 972-9 - 1042-5 - 1945-7 6-,[ 769-9

21- 5 35- i 2- 9 33- 0

- 2 303-2 - 2 464-2 380- l 1581-9 172- 1 3 317-8

0-2 01

—

3-2 1-7

— 0-5 0-2 0-7 1-9 0-8 1-0

—

0-6 6-5 6-7 0-3 4-0

l-o

0-2 2-8 2-3

—

V ärmlands län. Färnebo

härad. 730 680 640

32-4 Il 19-2 29-8 15-£ 27-7 16-4 28-0 II12-5

2-5 0 2-6 7 2-6 4 2-5 2

4-94 4-2£ 4-OC 4-24

1 1 0 r 7-9 86<>-5 1525 M 2 54()-0

595M 49c5-7 54()-9 97;3-4

144 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Län, härad och kommun

Taxeringsvärde per hektar, kr. B dq' S B pr p •:/-•

Åke

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

w Därav värde å

—

Jordbruksvärde

Skogs- g pr mark CB O ^ 3 m

Brattfors Kroppa Lungsund

. . . .

15-1 2-73 4-25 22-9 2-94 4-25 18-0 2-92 4-25

. . . .

580 860 890

30-4 32-8 32-6

Visnums härad. Rudskoga . . . . Södra Råda . . . Visnums-Kil . . . Visnum

830 830 570 680

47-5 8-9 45-0 11-9 44-4 17-1 43-9 15-8

Ölme härad. Varnum Ölme

820 760

40-7 41-5

Vase härad. Vase östra Fågelvik . . Alster

710 780 690

Karlstads hårad. Hammarö . . . . Karlstads ländsk. . Grava

sär- Skogs»övrig skilda värde mark mark» förmåner

1213-1 457-9 1 279-8 541-5 2 340-6 363-4

0-1 3-1

27-9 1 763-5 2 337-9 1 433-8

1 779-5 1188-7 1 240-8 3 060-0

128-1 105-2 264-6 574-8

15-9 6-6

5-4 j 319-4 53-8| 318-5 1-3 657-8 — 1872-7

18-5 2-91 5-33 14-7 2-96 5-34

3 1541 554-1 4 688-0 370-3

46-6

195-1 1 897-2 230 1 019-5

48-0 40-7 44-5

9-9 2-91 6-29 16-6 2-84 5-47 18-2 2-87 5-90

6 745-5 554-2 2 036-3 170-7 2 685-4 276-0

25-7 7-2 0-1

33-5 1726-8 12-9 524-2 33-4 857-9

1340 1220 910

35-6 49-7 50-4

13-1 2-25 6-03 12-3 2-73 6-94 6-8 2-94 6-53

1 790*5 82-2 1 231-6 140-9 5 238-2 429-8

117 18-6

— 245-0 4-0 499-6 43-2 1 419-6

Kils hårad. Nedre Ullerud . Övre Ullerud . . Ransäter . . . . Stora Kil . . . Frykerud . . .

810 870 1000 840 820

56-1 48-5 45-8 44-1 42-7

9-5 3-63 9-5 3-47 9-0 3-23 5-0 2-96 8-6 2-95

5-89 5-32 5-40 5-67 5-51

2 685-1 3 228-8 2 218-1 4 069-9 4 738-7

401-8 704-3 468-4 385-3 295-7

15 17 18-8 48-8 2-6

Grums härad. Nor Segerstad . . . . Grums Borgvik Ed

780 780 650 640 770

9-6 3-11 6-50 53-1 47-0 22-2 2-56 7-00 9-2 3-05 5-93 47-5 9-5 2-96 6-06 47-1 7-5 2-97 6-61 51-5

3 209-8 1 763-3 3 367-2 823-2 1 723-2

297-4 142-1 441-1 186-3 312-8

9-9 11-1 18 15 10-1

Näs härad. Bro Södra Ny . . . Huggenäs . . . By Säffle köp. . . . Botilsäter . . . ölserud . . . . Millesvik . . . . Eskilsäter . . . Tveta Kila

630 570 550 690 730 540 460 460 440 660 610

49-6 44-8 43-5 56-0

305-8 118-9 55-7 205-2

41-8 43-4 40-1 44-1 43-0 47-0

2 017-5 1 075-8 939-9 2 468-5 33-5 32-6 2-89 5-51 1 495-1 25-1 2-86 5-79 846-0 29-1 2-87 5-32 554-0 34-8 3-03 5-54 804-7 25-7 2-94 5-58 1 617-3 26-0 3-22 5-56 2 517-6

Gillbergs härad. Svanskog . . . . Långserud . . . . Gillberga Värmskog . . . .

630 640 600 600

35-9 7-8 2-74 36-3 5-2 2-86 46-7 111 3-02 38-8 || 13-4 2-83

8-2 21-6 21-6 19-8

3-02 3-02 2-88 3-oo

316 3-01 3-00 3-17

6-00

5-68 5-87 5-58

5-98 5-68 5-53 6-73

4-99 4-83 5-90 5-23

1312-8 2 000-1 3 105-7 1 366-3

129-6 88-5 58-4 117-7 136-1 326-5 323-31 542-8! 598-71 185-9J

16-0 8-5 24-2 2-3 38-1 231 5-0 14-8 44-4

0-2 5-4 9-2 13-5

1 603-1 1 0 2 496-3 0-8 1 610-5 4-2

1 432-4 895-3

110-1 932-9 13-5 488-9 3 0 1163-9 832-0 1 250-8

169-2

955-1 234-7 121-3 477-5

316-7 217-2 127-3 299-2 463-5 20-6 1 016-8 20 5-6 1133-9 319 1 925-4 34-7 2 045-3 7-2 540-2

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

145 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

Bero pr p CO

Åke

Skogs- g pr mark

Därav värde å Jordbruksvärde

1 sar- Skogs»övrig I; skilda värde mark mark»] förmåner

2 424-2 672-1 763-2 151-9 2 254-5 758-1

2 308-7 492-6 — 3 427-6

650 730 860

44-0 41-6 40-8

7-1 2-90 5-79 7-1 2-75 5-77 9-4 2-94 5-29

Nordmarks härad. Sillerud . . . . Silbodal . . . . Blomskog . . • Trankil . . . . Västra Fågelvik Holmedal . . . Töcksmark . . . Östervallskog . . Karlanda . . . Järnskog. . . . Skillingmark . .

540 590 650 670 610 580 690 660 670 690 750

42-3 38-4 46-5 44-2 45-8 43-7 39-4 35-9 37-3 38-5 40-1

11-5 3-05 5-29 2 800-4 058-8 16-9 2-95 4-96 1847-5 642-7 7-6 2-90 6-11 1 540-7 458-2 686-6 216-1 18-1 2-82 5-97 858-7 209-6 22-2 3-00 5-81 14-0 3-07 5-43 1 586-3 342-6 15-5 2-97 5-06 1 378-8 328-0 977-7 340-9 14-2 2-68 5-10 16-7 2-93 4-86 2 150-9 402-1 14-4 3-20 4-58 2 731-7 682-1 835-3 317-0 14-3 3-22 4-75

Jösse härad. Kola Eda Bogen Gunnarskog . . Ny Älgå . . . . . Arvika ländsk. . Mangskog . . . Brunskog . • . Boda

700 750 510 650 650 750 910 740 870 860

44-4 15-4 3-09 5-47 2 872-0 38-3 14-4 2-89 5-05 3 302-2 297-1 34-0 12-1 2-83 4-57 9-6 2-92 4-57 3 349-3 35-0 7-0 2-97 5-27 1 298-9 41-1 7-8 2-95 5-15 1 420-1 39-9 5-2 2-97 4-82 3 555-5 37-6 4-0 2-98 4-85 1139-9 37-9 7-5 3-04 5-73 3 836-8 45-7 6-4 3-03 5-08 1 681-7 40-4

Fryksdals härad. Västra Emtervik . Östra Emtervik . Sunne Sunne köp. . . . Gräsmark . . . . Lysvik Fryksände . . . . Lekvattnet . . . . Östmark Vitsand

860 750 880 1810 750 810 860 640 670 800

46-1 38-7 38-5

13-8 3-15 5-57 8-2 2-97 4-96 8-7 2-98 4-92

33-9 40-3 38-8 27-4 317 312

10-9 2-87 4-50 8-9 3-04 5-05 10-5 3-12 4-73 13-5 2-61 4-oo 11-9 2-87 4-20 10-1 2-90 4-10

597-7 338-4 526-1 264-6 045-9 1 492-4 52-2 650 964-7 7115 490-4 199-7 1 289-0 7918 429-5 286-0 999-2 513-5 574-6

Älvdals härad. Nyskoga Södra Finnskoga . Norra Finnskoga . Dalby Norra Ny . . . . Ekshärad . . . . Gustav Adolf . . Norra Råda . . . Sunnemo . . . .

1250 1480 1850 1550 1430 1090 1210 940 1050

20-3 17-9 2-08 3-72 20-4 18-9 1-93 4-02 19-9 18-6 181 4-19 22-2 16-0 1-89 4-48 27-4 18-4 2-10 4-96 32-9 14-1 2-76 4-54 22-6 19-0 2-51 3-43 33-4 10-0 3-oo 4-24 9-7 2-96 4-25 33-0

550-9 252-2 1 699-9 1 009-1 1 807-6 061-4 3 474-1 374-1 3 646-1 556-6 6 883-8 347-8 1910-0 889-1 4143-9 9512 1 504-7 593-7

4-8i 11-41

3 848-4 14-3 6 260-7 0-4 8110-9 8192-3 10-9 2 593-7 62-0 4 270-0 25-9 2 2715

Nyeds härad. Älvsbacka . . . . Nyed

560 740

9-8 3-09 4-64 8-1 3-08 5-12

701-3 168-5 5 358-3 773-1

723-4 2 716-1

Stavnäs Högerud Glava

37-6 41-3

582-6 669-2 226-3 994-7 213-4 453-8 379-5 387-0 760-0 180-6

3-0

0-4 3 779-2

24-0

llo 27-4 18-5 33-4 51-8 0-4

2 534-0 5-0 1 788-9 753-6 57-2 620-4 0-9 1205-2 1040-5 1196-6 1 576-0 109-1 2 244-5 1 255-3

14-4 310 3-2 14-4 110 212 18 210

— 2 558-6 57-6 2 500-3 1 083-7 3 582-4 760-7 9-3 13-0 1 741-2 151-8 1414-3 0-7 1115-4 0-5 2 745-6 681-5

2-5 25-5

6-2 1 006-6 890-2 86-1 309-4 5 539-8

22-0

2-9 12-4 2-6 3-5

2-0 3 88 127-0 2 183-5 114-8 6 0811 35-5 2 014-5 1 8 4 0116 12-3 2 682-5 1009-1 3-6 3 854-8

0-2

146 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

O Taxeringsvärde per hektar, kr. a <

11 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

ei- <s

B Bero'

Län, härad och kommun Åke

pr p co s Skogs- g pr mark

Därav värde å Jordbruksvärde

CB C B ^

sär- Skogs»övrig skilda värde mark j mark» förmåner

Örebro län. Örebro härad. Kil Grave Tysslinge Vintrosa Täby Mosjö Almby Ånsta Längbro Eker Hovsta Axberg

930 1080 1060 §30 980 1010 1330 1130 1280 1250 1220 960

32-5 13-7 2-79 4-44 32-7 4-8 2-41 5-17 29-3 23-6 2-46 4-54 39-5 10-4 2-94 5-12 47-0 9-9 3-23 5-55 48-5 15-2 310 5-97 54-0 2-6 319 6-45 51-2 5-1 2-93 6-66 53-2 2-3 306 6-63 36-2 8-9 2-51 5-50 50-2 44-3 3-09 6-18 40-8 l l - l 2-98 5-23

3 808-4 1 090-8 2 728-1 2 6520 1 598-3 2 648-5 1 898-2 1 077-2 2 038-4 903-5 1 871-8 3 580-3

Glanshammars härad. Rinkaby Glanshammar . . . Ödeby Lillkyrka Götlunda

1120 990 640 920 810

47-0 38-0 36-7 35-7 42-5

5l 112 10-6 117 13-9

5-80 5-ll 5-00 5-23 4-89

1 774-3 52-1 3 393-4 129-8 512-6 60-2 2 080-8 1 1 5 l 4 384-7 361-2

Askers kärad. Lännäs Asker , Stora Mellösa . .

900 900 1070

42-3 45-2 54-9

13-5 319 5-06 18-3 3-20 5-38 17-2 3-50 5-98

Sköllersta härad. Norrbyås Gällersta Ekeby Sköllersta Svennevad Bo

1010 890 910 960 780 820

43-0 8-6 47-0 4-5 53-5 18 51-8 12-9 37-9 21-8 37-5 22-6

Kumla härad. Lerbäck Hallsberg . . . . Hallsbergs köp. . . Kumla

750 1100 1660 1110

35-6 48-4

28-8 2-62 5-18 9-5 3-13 5

49-7

Hardemo härad. Kräklinge . . . . Hardemo . . . .

930 1040

Grimstens härad. Hackvad Viby Ramundeboda . . Sundbo härad. Snavlunda . . . . Hammar Askersunds ländsk.

3-08 2-83 2-so 2-60 3-31

3-oo 3-oo 3-50 3-23 2-87 2-85

286-0 28-4 1810 57l 26-1 26-6 106-6 40-8 42-2 35-4 56-6 199-1

43-7 91-8

976-0 97-2 587-2 169-2 71-4 80-6 395-3 187-6 184-4 114-4 179-7 691-5

1-7 10-5

4-9 31-0 13 17-8

195-8 688-1 153-9 353-6 978-8:

2 952-9 235-3 5 471-2 342-9 6 427-9 183-2

7-6 7-6 33-4

316 762-5 5-0 1 248-1 42-2 632-2

5-50 1 889-0 48-8 6-oo 2 278-2 63-7 5-84 2 288-6 54-8 6-11 4 420-7 242-8 503 2 051-3 567-6 5-01 1 884-2 316-9

14 2-3 18 7-4 16-3 12-7

15-0

128-2 208-8 202-6 114 742-2 1 787-6 1368-3

17-1 8-8 7-4 118 5-0 35-3 2-8 3-8 49-1

2-2 4-9

0-4

8-0:

59-o! 75-3

5-4 3-29 5-76

3 818-8 2 834-6 405-5 7 687-9

589-0 287-2 2-9 147-5

72-4 43-0 0-5 26-4

10-9 1 566-1 1131-5 22-5 2-6 583

48-9 47-6

5-8 3-50 5-33 13-8 3-00 6-05

2 216-2 3 164-3

78-4 68-3

2-8 4-7

168-7 233-1

960 890 510

55-0 55-8 410

33-1 3-50 6-oo 13-6 3-44 6-18 24-5 3-oo 5-25

1 389-3 12-6 5 090-6 391-1 753-4 355-7

3-6 5-7 2-9

10-4 37-4 77-4 1 862-8 0-4 1351-9

640 860 840

38-6 || 14-3 2-88 5-11 1 752-8 270-8 44-4 8-7 2-82 6-01 3 529-9 570-5 3 9 l 112-5 3-ool 4-96 3 840-6 665-3

34-9 17-9 49-1

0-2 1 049-6 22-4 1 896-9

2 543-7

TAB. 3 ( f o r t s . ) . 1

2 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 3

Taxeringsvärde per hektar, kr.

4 1

Åker

6 I

Skogs- p pr CB >-• m a r k SLvP

bd o p

Därav värde å

l-J Pi CB

Jord- Skogssärb r u k s - skogs- >övrig skilda v ä r d e värde m a r k mark» förmåner i

710 650 1020 910 750 770 720

40-8 41-5 55-0 41-9 42-3 43-4 38-5

31-7 32-5 16-9 20-2 28-9 15-6 21-9

3-00 3-00 3-50 2-81 2-97 3-07 2-93

5-19 5-27 6-00 5-69 5-43 5-39 5-oo

966-9 935-3 3 103-0 2 204-7 1 857-9 2 774-0 3 340-3

309-4 106-5 57-8 185-8 316-8 465-8 638-0

8-4 10-0 6-1 510 69-9 34-3 45-3

0-4 2-4 35-5 104-4 164-2 273-0 299-1

1 314-5 233-6 154-1 635-3 1102-0 1 521-7 2 155-6

840 760 650

36-7 37-4 41-3

18-3 2-78 15-3 2-72 14-4 3-37

5-03 5-24 4-67

1 845-9 213-6 6 609-5 1 040-4 2 084-8 365-8

28-6 48-9 16

186-5 657-2 315-7 3 453-1 40-1 1 1 7 1 - 6

810 980

318 24-4

17-2 2-47 4-90 19-5 2-26 4-11

2 142-6 1 679-1

827-2 753-0

26-1 37-3

91-3 3 592-7 61-8 3 405-8

700 810 860 790

33-4 33-2 34-4 33-9

13-7 8-8 12-7 17-0

4-80 5-14 5-08 4-91

1 495-3 1 492-3 4 224-4 1 081-2

607-3 300-5 901-2 358-8

27-5 7-8 37-1 7-8

33-0 1 920-4 1512 663-7 338-3 2 893-3 7 1 9 1152-2

850 930 830

45-2 47-2 40-9

10-6 3-00 5-76 2 675-5 6-6 3-oo 6-oo 1 805-8 1 2 1 2-91 5-36 10 915-8

140-0 162-3 737-6

6-9 7-7 75-4

0-5 336-0 71-3 416-9 178-4 1 999-5

940 940

41-1 27-5

1 1 7 3-oo 16-9 2-57

5-22 4-08

9 1 0 1 8 1 244-2 3 769-3 946-1

96-8 125-6

99-6 3 1 2 1 0 37-8 3 724-4

1040 940

29-4 47-0

12-4 2-59 4-2 3-oo

4-33 6-oo

3 870-5 1 4 0 7 - 1 8-6 85-4

23-1 0-2

93-4 4 474-7 31-2 23-4

800 810 1830 810 840 840 860 810 660 790 660 680 670

45-2 41-4 47-2 45-7 44-6 40-3 42-4 39-3 32-4 36-1 35-6 44-1 39-2

5-7 5-6 6-2 17-6 5-3 13-1 11-5 5-5 16-3 5-3 18-2 6-5 12-5

2-93 5-88 1 888-9 140-5 2-83 5-57 1 9 6 4 - 1 1 6 1 8 0-7 38-1 3-oc 6-00 13-2 3-02 5-76 1 085-2 48-6 2-97 5-73 2 988-£ 2-82 5-44 1 006-1 126-3 2-82 5-74 2 398-4 107-4 2-87 5-21 2 1 4 1 ( 132-7 2-8J 4-36 1 5 5 0 - : ! 352-2 91-S 2-77 4-97 1 595-4t 2-6c » 5-07 1 635-' 227-1 63- i 851-5i 2-91! 5-72 2-8( » 5-22 2 416-4[ 303-t

härad.

o. Hjulsjö

Fettinqsbro

Nya

härad.

Grythytte o. Hällefors

Lindes

el-

Nora

elCB

CB O ^

Karlskoga

w o

0 p Edsbergs

7 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

BcK'

l^ B P

L ä n , h ä r a d och kommun

5 O

härad.

härad. 2-65 2-46 2-58 2-63

härad.

o. Ramsberqs

Kopparbergs

härad.

; Kopparbergs köp.

. . .

Västmanlands län. Åkerbo

härad.

Kungs-Barkarö

. . . .

Arboga ländsk Västra Skedvi Bro

. . . .

0-2 14 1-2 3-É 0-£ 0-£ t 26-1 0-s i r 56-' ti

23-8

12-£ 22-7 32- i 31-i » 10-;> 3-i > 2-() 41-:>

456-8 542-9 2-8 33-5 127-5 387-1 413-9 420-6 1256-4 236-3 777-9 196-8 1124-9

148 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun

Taxeringsvärde, 1 000 kronor B <»' |prBp

00¶Åker

Därav värde å

S er §ismark CB O ^

Jordbruksvärde

1 328-4 232-9; 1116-5 238-1! 2 208-5 110-7

Sko

sär- Skogs»övrig skilda värde mark mark» förmåner

Skinnskattebergs härad. Hed Gunnilbo Skinnskatteberg . . .

640 720 620

37-8 26-9 30-3

19-2 2-80 5-14 20-9 2-90 3-53 17-8 2-60 4-44

Gamla Norbergs bergslag. Västanfors Norberg Västervåla Karbenning

680 750 580 630

36-9 36-6 37-1 34-1

116 16-0 17-3 17-0

4-72 4-73 5-39 4-92

1 876-0 2 292-5 994-4 1 770-0

409-2 740-3 296-4 287-7

1-8 7-5

Vagnsbro härad. Västerfärnebo . .

34-1

17-5 2-81 4-62

5 639-5

573-9

0-2

Snevringe härad. Ramnäs Sura Skedvi Berg Munktorp . . . . Kolbäck Säby Rytterne

670 620 800 760 830 860 850 780

31-7 34-7 41-7 39-2 42-8 50-9 46-8 '46-9

20-9 21-6 6-9 15-1 18 113

2-63 4-59 2-87 4-60 2-83 5-61 2-86 5-23 2-93 5-56 3-11 6-23 3-9 2-97 6-oo 4-5 2-94 6-08

1 779-2 1 404-2 2 032-8 1404-9 5 755-0 2 356-9 1044-3 21019

465-5 272-0 120-9 121-9 181-6 76-7 30-8 139-9

0-6 10 11 0-6

62-5 1 486-3 55-3 1140-6 118-0 337-0 71l 459-3 72-1 473-8 76-8 225-5 42-6 72-1 139-2 332-6

Tuhundra hårad. Västerås-Barkarö . . Dingtuna Lillhärad

780 810 690

49-0 43-2 33-2

19-7 3-09 6-oo 8-2 2-75 5-99 14-4 2-83 4-46

1 306-7 57-2 3 618-4 123-7 812-1 130

20-0 20-6 2-7

63-6 60-5 9-3

120-3 283-0 406-6

Norrbo härad. Skerike Skultuna Fläckebo Haraker Romfartuna . . .

780 780 690 690 780

44-8 38-9 30-7 36-1 37-6

8-6 12-8 21-4 118 3-1

3-02 2-99 2-78 2-70 2-80

5-65 4-95 4-21 5-09 5-12

878-0 2 181-8 1 871-6 2 047-5 3 432-5

0-5 8-6 9-3

18-0

138-8 727-3 629-0 435-0 446-9

Siende härad. Tillberga Hubbo Badelunda . . . . Irsta Kärrbo Kungsåra . . . .

770 810 800 780 690 690

46-7 45-5 45-7 49-5 46-8 44-9

12-4 7-4 5-7 4-8 5-6 3-7

2-96 2-86 2-80 2-96 2-89 3-00

6-01 6-06 6-21 6-37 6-17 5-70

1 365-5 64-4 1 087-1 43-0 1 931-0 82-1 1 926-4 95-3 821-7 108-0 853-9 73-9

Björksta Tortuna Sevalla

640 720 810 730

35-7 39-8 44-3 41-7

38-4 9-3 6-6 5-9

2-27 6-00 2-83 5-36 3-oo 5-63 3-00 5-30

Övertjurbo härad. Kumla Kila Sala ländsk. . . . Möklinta

800 750 780 750

45-5 42-5 40-6 35-5

6-8 12-7 10-6 14-5

6-00 3 010-8 1012 2-95 5-50 3 493-1 299-0 2-80 5-51 2 282-9 163-3 2*711 4-99 4 209-5 579-0

2-98 2-95 2-62 2-64

44-2 201-3 196-0 155-9 159-7

94-1 811-2 8-1 1156-5 37-8 2 664-1

3-3 13

0-2

187-6 282-9 122-4 156-4

1 355-4 3 367-1 1 025-5 1 056-0

— 1542

10 10-0 —

530 7-8 7-5

264-2 141-2 225-9 270-0 274-6 209-3

Yttertjurbo härad. 554-6 2 097-6 1 485-2 1 049-9

26-7 97-7 71-0 93l

2-2 5-2

2-89

4-3 0-1

2-0

318 19-3 47-3

108-7 276-0 230-4 230-5 285-2 689-1 430-1 1 806-3

TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 2

1 I

4 || 5 O:

3¶Taxeringsvärde per hektar, kr. B CTQ'

5prBp

Län, härad och kommun

Åker

Skogsmark

'-•.

P pr CB

•-•

6¶W o CD ei-

<p: CB

£NO CB O ^

P « < Simtuna

8 I

11 I

Därav värde å Jordsär- Skogsbruks- skogs- »övrig skilda värde värde mark mark» förmåner

härad.

' Västerlövsta

9¶Taxeringsvärde, 1 000 kronor 2 oet-

get-"t

690 730 760 740 750 770 780

36-2 39-7 37-0 36-4 33-5 30-9 37-0

16-6 7-8 7-6 5-6 9-9 7-4 8-9

2-57 2-63 2-56 2-68 2-52 2-48 2-63

5-36 5-74 5-51 5-18 5-06 4-75 5-36

1 524-2 4115-9 3 278-1 1 874-6 1677-0 3 998-4 1 092-7

215-6 405-3 182-7 105-6 101-4 170-3 28-5

522-8 47-8 165-7 1 088-5 369-0 Zi 285-4 244-1 481-2 2-0 88-0 0-7

710 740 690 730

37-1 30-2 33-3 37-1

7-4 11-9 9-5 12-1

2-68 2-52 2-51 2-61

5-27 4-57 5-05 5-42

654-1 2 913-2 1191-1 2 537-0

12-3 69-5 91-5 338-7

0-8 3-4

700 680 750 690

31-1 25-8 28-4 37-9

18-8 19-3 131 25-4

2-53 2-66 2-87 2-93

4-68 3-70 3-77 4-92

1 651-3 2 086-0 4 674-5 3 730-5

212-4 163-3 366-7 617-7

840 990 910 1000

37-4 45-3

121 2-76 5-16 9-0 3-43 5-04 10-2 2-93 4-76

1120 1030 1080 1290 1040

40-4 33-2 37-5 33-5 28-6

7-3 3-01 1 9 2-74 9-8 2-97 10-1 2-58 5-2 2-50

1210 1190 1400 1360 1310 1130

31-3 28-0 219 23-9 34-2 32-5

6-2 9-8 14-0 9-2 3-3 7-7

1¶Torstuna härad.

8-9

29-1 216-0 246-4 2-0 1124-1

18 29-2 141-5

579-4 558-2 1 292-8 15-2 1 995-8

V åla härad.

15 0-7

8-8

Kopparbergs län. Folkare härad. Bv

5 092-3 817-5 6 093-2 455-9 0-7 316 3 218-3 183-0

30-4 18-6 131

707-9 3 077-6 107-4 1510-4 12 603-7 47-6

419-9 880-9 685-3 2413 338-9

12 8-4 9-2 4-7 3-2

21-6 46-6 288-3 62-9 90-5

1 551-7 3175-5 2 619-2 682-3 1169-6

3 374-0 411-7 2 383-8 431-9 5 696-8 1445-5 2 245-7 627-9 3 130-1 663-4 1 503-2 175-2

6-1 0-6 12-9

lo lo

57-1 199-7 266-8 49-6 62-4 58-2

1 542-0 1 675-5 6 265-5 2 522-6 2 970-6 705-8

32-3

2-3 2-51 4-90 14 835-3 1007-7

14-7

860-3 3 389-9

1260 1250 1200

31-5 29-2 34-1

3-5 2-56 4-69 3-2 2-62 4-23 12-1 2-74 4-75

1 964-5 79-6 3 916-9 182-0 1347-1 317-9

1-1 5-0 6-5

244-8 45-9 631-4 36-3 136-1 1 213-3

1230 : 1200

36-3 28-8

8-2 3-05 4-54 12-9 2-74 4-00

4800-0 1118-3 662-6 2911

22-3 14-8

93-1 3 850-3 3-3 1475-9

36-6

Hedemora tingslag. Hedemora ländsk.

. . .

Stora Skedvi Falu norra tingslag. ^ Vika

2-56 2-51 2-41 2-26 2-62 2-61

5-11 1 801-9 4-62 6 283-2 4-81 10 035-2 4-95 1 8 6 1 1 4-36 6 358-1 4-67 4-25 3-47 4-03 4-98 4-75

Falu södra tingslag.

Väster bergslags tingslag.

150 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. K)

O Taxeringsvärde c < per hektar, kr. ec 2

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

Bog'

P ii

Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

11¶Därav värde å Jordsär- Skogs- i bruksvärde skogs- »ovrig skilda värde I mark mark» förmåner

&\0

CB CB^-

P ™

Norrbärke . . . . Smedjebackens köp. Ludvika ländsk. . Grangärde . . . .

1250 2 050 1430 1370

35-3

7-9 2-84 4-73

38-8 27-5

8-9 2-82 5-24 14-8 2-73 3-84

5 390-4 1 219-6 13-8! 209-4 4 570-8 397-2 l-6l 40-0 2 551-5 508-6 12-o! 280-9 2 032-2 6 002-9 1 512-9 190-9! 710-3 5 738-2

Nås tingslag. Säfsnäs . . . . Flöda Nås Järna

1110 1620 1280 1650

27-0 30-6 28-9 24-4

24-1 12-5 15-6 15-3

2-25 2-74 2-44 2-31

4-57 4-25 4-51 4-02

2 092-4 1129-1 2 898-3 850-5 3 255-7 1 091-6 6 203-9 1 279-9

Malungs tingslag. Äppelbo Malung Lima Transtrand . . . .

1810 1560 1530 1510

24-1 21-4 20-0 23-7 15-9 28-2 15-8 32-1

2-21 1-99 161 161

4-15 3-83 3-77 3-74

2 850-3 612-9 34-9 124-9 2 454-0 7 696-1 2 493-3 201-0 1 620-2 8 314-0 3 215-1 1 493-3 0-3 169-9 3 735-2 2 082-3 1 048-9 — 85-0 2 635-7

Leksands o. Gagnefs tig. Gagnef Ål Bjursås Leksand Siljansnäs

1960 1530 1620 1900 1590

25-4 26-6 26-5 28-1 29-3

9-7 2-4 3-3 9-1 5-7

2-41 2-43 2-34 2-50

Rättviks tingslag. Rättvik Boda Ore

1640 1450 1530

27-0 22-0 19-9

4-02 8 082-8 670-1 4-17 2 397-7 213-7 4-31 2 042-4 211-1 4-29 12 227-0 1 571-4 2-48 4-50 3 326-3 430-5

66-4 7-6 48-8

4-4 3-9

4-8 1519 425-6 378-8

4 690-2 3 395-4 5 027-4 5 389-9

29-4 8-7

438-9 2 006-s 115-7 752-9 34-0 938-7 833-7 5 005-6 148-6 1182-9

8-0 2-48 4-15 7-8 2-37 3-53 16-8 2-19 3-46

8 723-6 1 482-3 88-3 2 217-2 326-5 3 824-8 1 3 1 1 3 122-0

421-7 6 280-7 8-1 1 307221-6 5106-

19-8

20-6 2-04 3-70

8191-7 3 257-1

386-6 11 828-9

1650 1110

16-8 19-7

18-8 174 3-68 13-4 1-89 3-97

1533-4 445-9 8 087-0 1657-1

0-8

106-4 1 637-2 1 817-7 6 287-8

1320 1630

213 19-9

9-1 2-03 4-00 29-8 1-84 4 1 1

2 201-3 683-4 2 222-9 879-3

31-4 18-7

20-4 2 334-4 81-8 3 093-

Älvdals tingslag. Älvdalen

17-5

17-7 1-68 3-98

6 696-4 3 412-

0-8

552-1 11 274-7

Särna o. Idre tingslag. Särna , Idre . .

720 1070

12-5 112

38-7 143 3-35 36-4 1-37 3-12

2 368-3 1 559-1 1 901-2 1 489-9

584-1 4 467-3 245-7 3 945-.

1170 1140 1270 1670 1250 1220

32-4 318 36-6 47-3 35-5 36-5

12-7 16-9 10-7 19-2 8-3 9-5

9 029-9 2 357-7 106-5 2 674-5 257-8 21-3 8 148-0 1 015-1 120-1 215-2 18 0-5 830-4 320-8 19-7 6 279-7 810-5 90-7

201-3 112-4 555-6 34-7 111 1316

Orsa tingslag. Orsa Mora tingslag. Våmhus Mora Morastrands köp. . Sollerön Venjan

Gävleborgs län. Gästriklands västra tig. Ockelbo Järbo Ovansjö Storviks köp Hofors Torsåker

2-70 2-76 2-81 3-00 2-75 2-93

4-57 4-39 4-96 6-00 4-93 4-75

9 361-4 957-3 3 810 8 •8

1301 3 0.9-s

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

Gästrikslands östra tig. Österfärnebo Hedesunda Årsunda Sandvikens köp Högbo Valbo Hille Hamrånge

1120 1 240 1 210 1 080 1 400 1630 1590 1740

Ala tingslag. Skog Söderala Norrala Trönö Mo Rengsjö

1130 1 350 1300 1190 1140 1120

Bollnäs tingslag. Segersta Hanebo Bollnäs Björkhamre köp Bollnäs köp Alfta Ovanåker Voxna

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

1160 1180 1230 1 290 1120 1230 780

Västra Hälsinglands domsagas tig. Arbrå 1060 Undersvik 1000 Järvsö 1 000 Ljusdal 920 Ljusdals köp 1 350 Ramsjö 780 Färila-Kårböle 990 Los 1130 Delsbo tingslag. Bjuråker Norrbo Delsbo

940 1050 1170

Enångers tingslag. Nianfors Enånger Njutånger

740 1150 1400

I Bergsjö o. Forsa tingslag. Forsa 1230 Hög 1110 Ilsbo 860 Hälsingtuna 1220 ! Idenor 1250 Rogsta 1080 Harmånger | 1060

1 461-6 275-4 128358-3 145-7 563-2 718-6

152 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

10¶O Taxeringsvärde c < per h e k t a r , k r . et>1 B 00/

5pr Bp

L ä n , h ä r a d och kommun

Åke

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

» Därav värde å

Jordbruksvärde

Skogs- 2 Kmark CB O ^ P CO

Jättendal Gnarp

Hassela

;

domsagas

1 200 870

mark

Skogsj sar»övrig I s k i l d a v ä r d e mark» förI maner

240 211 26-2 21-8

16-0 13-6 4-6 9-1

2-10 2-26 2-29 2-47

4-35 3-56 4-36 3-36

1 621-6 3109-3 4 640-0 2 290-9

159-3 504-8 708-7 818-5

10-2 34-1 2-3 0-4

350-2 78-0 959-1 105-7 1 92038-4 2 421-9

tig. 1240 1490 1380 1200 1 040 1320 1250 1140

21-5 15-3 219 1 1 9 22-1 11-9 23-8 9-9 21-8 I 14-9 26-8 20-8 29-1 116-9 24-4 10-7

2-06 2-30 2-22 2-30 2-30 2-47 2-47 2-29

3-98 3-63 3-80 3-94 3-61 413 4-49 4-06

2 984-7 1802-8 6 133-6 1 744-0 9 328-4 1 989-3 5137-7 1 246-3 2 648-0 320-1 3 375-0 230 3 278-8 408-3 3 614-4 707-4

76-9 55-8 22-4 17-3 317 22-1 26-5

91-8 1418 165-2 418-3 0-3 29-6 84-6 13-7

Njurunda, Sköns o. Ljustorps Njurunda Skön Timrå Alnö Tynderö Hässjö Ljustorp

tig. 1370 1750 1640 1700 1170 H30 900

26-4 32-7 36-2 30-8 28-9 22-4 19-2

13-9 19-3 17-7 21-7 16-3 17-1 16-0

2-24 2-47 2-61 2-45 1-98 1-86 1-83

4-49 5-05 5-29 4-79 5-56 4-59 4-00

5 877-3 2 619-2 2 512-6 2 384-9 1 273-9 2 593-8 2 719-8

545-9 84-6 222-0 112-6 84-7 232-9 701-1

8-9 0-4 12-7 14-7 5-9 21-3 69-6

478-9 1 287-6 387-8 232-6 66-7 795-8 108-1 3114 17-5 238-7 619 609-2 39-0 2 239-0

Indals tingslag. Indal Indals-Liden . . . Holm

980 900

23-7 20-6 21-1

11-1 2-47 3-66 13-4 202 3-89 6-8 2-oo 4-02

2 537-5 529-0 2 826-5 1109-7 1 1 3 9 - 6 468-1

13-5 41-4 8-1

48-7 1 6 1 5 - 2 188-4i 4 272-0 15-6 1619-4

870 1140 1040 1290

20-5 24-5 21-1 16-8 18-9 19-6 26-0 25-3 18-1 17-8

370 28-9 26-1 15-4 17-8 22-9 50-5 45-6 33-3 38-1

4-02 4-19 3-65 3-12 3-55 3-70 4-86 2-oo 4-83 2-oo 3-45 1-58 4-30

1 200-1 3 850-8 2 006-4 983-1 2 530-7 2 049-9 410-1 2 602-5 919-9 1 969-6

87-2 304-3 224 328-0 249-1 259-4 59-1 168-5 54-5 108-9

31-6 57-9 37-0 38-2 218 17-9 12-6 49-4 16-1

286-6 0-8 113-3 1144-7 799-2 1102-3 9119 24-2 853-0 55-1 215-1 67-0 471 48-9 142-4 18-5 310-2 96-4

Torsåker . . Ytterlännäs Dal . . . .

1110 1020 980 1000 1080 1290 1010

20-9 23-9 24-0 24-8 15-0 16-9 21-1

18-3 17-0 12-1 13-0 17-0 12-3 13-6

2-06 2-22 2-25 2-26 1-89 2-16 2-06

3-87 4-10 4-07 4-18 3-02 2-98 3-91

937-5 1 382-3 10417 629-4 1 204-6 2 349-7 959-4

208-2 318-2 274-9 146-2 92-2 286-3 167-1

6-9 8-1 4-7 3-0 3-5 3-2

8-3 13-5 26-9 13-9 12-5 164-0 3-6

Sollefteå tingslag. Multrå Sollefteå l ä n d s k . .

1020 1260

26-0 24-7

10-7 2-26 4-38 12-7 2-22 4-25

1 294-5 1 743-7

269-1 384-7

0-o

55-6: 889-9 128-7i 1 3 7 1 8

Bergsjö

Västernorrlands län. Medelpads Haverö Borgsjö Torp Stöde Sättna Selånger Tuna Attmar

västra

Ångermanlands Häggdånger Säbrå . . . Stigsjö . . . Viksjö . . . Gudmundrå Högsjö . . Hemsö . . Nora . . . Skog . . . Bjärtrå . . Boteå Styrnäs Boteå Överlännäs

södra domsagas

5 556-4 4 838-8 6 684-7 3 840-7 854-4 553-4 1 252-0 2 107-8

tig.

1250 1380 1070 880 1400 1200

1-94 2-23 2-20 2-05 2-03 2-02 2-04

tingslag.

. . . .

516-2 989-3 850-1 466-6 247-8 951-1 553-1

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

lbi

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

j Taxeringsvärde per hektar, kr.

Cr. P < el- 2

Bro' £. B pr p

Län, härad och kommun

00 Åke

Taxeringsvärde, 1 000 kronor W

B Därav värde å Jordsär- Skogsbruks- skogsvärde »övrig skilda värde mark mark» förmåner

,-j

Skogs- 2 pr mark CB O ^ P »

228-5 1 3 6 2 1 226-4 1 232-0 115-8 2 643-7

1 326-7 381-8 2 099-7 354-7 1 707-5 590-0

Ed Långsele Graninge

860 1000 1010

26-9 29-9 19-9

10-7 2-30 4-45 5-3 2-39 4-77 17-5 2-oo 379

Ramsele o. Resele tingslag. Helgurn Edsele Ramsele Resele Ådals- Liden

1060 1070 930 1230 1030

23-1 17-9 18-1 17-9 18-9

14-8 18-7 15-7 15-5 15-5

311 212 43-6 0-2 2-5

80-6 46-7 89-4 169-9 164-7

2 560-5 2 209-3 4 769-7 2 980-9 2 277-7

Fjällsjö Junsele Fjällsjö Bodum Tåsjö

890 1010 1120 1120

16-8 22-8 185 3-46 3 397-6 1499-3 140-0 320 18-4 15-2 181 3-88 2 246 1124-4 34-9 18-3 19-9 1-80 3-88 1 732-8 957-3 61-0 16-3 20-1 163 3-81 3 340-9 1200-5

32-4 38-7 23-8 62-3

5106-3 4 062-6 3 418-1 3 408-1

Nordingrå tingslag. Nordingrå Ullånger Vibyggerå

1120 1110 1060

23-7 34-7 2-04 4-42 19-2 25-3 1 9 1 3-83 17-9 33-0 1-78 3-83

2 728-6 230-8 1464-2 200-1 1 485-3 212-8

13-7

53-4 40-3 40-8

621-9 581-0 534-5

Nätra tingslag. Nätra Sidensjö Skorped Anundsjö . . . .

1260 1100 1090 1150

22-9 18-6 16-0 14-7

32-8 16-3 18-5 20-8

199 2-05 181 180

4-38 4 304-6 463-2 3-46 2 784-2 509-1 3-37 1 968-4 624-0 3-11 8 352-6 2 861-9

16-6 3211

103-3 71-6 44-4 369-3

1 423-4 1441-5 1 775-4 9 212-6

Själevads o. Arnäs tingslag, Mo Själevad Björna Trehörningsjö . . . . Gideå Arnäs Grundsunda

1180 1310 980 940 900 1130 970

23-5 24-5 16-6 14-2 17-6 20-9 20-5

15-2 27-7 113 9-4 18-7 30-9 34-5

2-05 191 179 174 1 181 1-84

4-36 1 840-4 292-7 4-89 5 691-5 397-7 3-53 2 817-4 1174-2 3 1 1 1 202-8 299-1 3-56 2 824-3 555 4-40 4 759-3 378-3 4-25 2 634-4 363-4

12-5 33-5 27-3 8-2 22-0 39-5 27-7

807-5 93-9 390-1 1127-0 188-9 3 477-2 839-7 72-2 137-8 1 238-8 956-1 79-7 900-4 324-5

1200 1150 1330 1230 1150 1150

16-7 14-4 2-18 2-92 18-7 13-1 2-15 3-31 16-1 10-9 2-12 2-89 16-4 13-4 2-04 3-06 13-1 18-6 2-03 2-46 5-6 2-02 3-U 16-5

2 304-9 664-1 2 585-9 1366-2 1 340-6 468-1 4 818-5 1233-4 1115-6 457-6 2 581-8 1128-5

Revsunds, Brunflo o. Nä3 tig. Bräcke I 1 290 Nyhem 1520 Sundsjö 1220 Revsund 1 210 Bodsjö 1100 Hackas ! 1100 Näs | 1 020

16-1 14-6 2-25 2-73 19-8 15-2 2-36 3-20 18-8 15-1 2-46 2-91 22-2 10-2 2-44 3-47 17-3 16-0 2-48 2-66 14-0 22-3 2-33 2-29 14-9 24-4 2-39 2-38

1 649-4 1 026-5 1 981-7 2 196-0 1451-9 1 695-2 1 408-8

tingslag.

2-12 1-87 181 211 2-10

4-14 2 646-7 748-0 3-65 1 942-4 634-8 3-81 3 310-5 1384-8 3-23 2 578-2 778-4 3-43 2 376-3 724-3

Jämtlands län. Ragunda tingslag. Eors Hällesjö Håsjö Ragunda Borgvattnet . . . . Stugun

720-8 590-3 703-0 695-4 719-6 292-4 142-6

14-2 203-7 2 008-0 19-4 4132-6 59-0 17-0 1481-9 18-1 40-8 186-8 4 068-1 64-1 1618-2 77-5 45-0 2 970-4 32-6 34-2 24-4 28-8 313 37-7 30-0 15-5

2 372-5 1 954-8 4-1 2 624-5 5-9 2 895-3 0-5 2 522-4 1 3321 512-8

154 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

Län, härad och kommun

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

Skogsmark CB C B ^

Lockne Marieby Brunflo

1160 1130 1250

16-8 15-6 2-31 2-77 12-7 24-4 1-95 2-48 14-8 30-9 2-25 2-51

Lits o. Rödöns tingslag. Rödön Näskott Aspås Ås Kyrkas Lit Häggenås Föllinge Laxsjö Hotagen

1280 1210 1050 1240 1110 1040 950 860 890 810

213 13-6 19-4 21-3 18-9 18-3 16-5 12-5 11-1

Hammerdals tingslag. Hammerdal . . . . Gåxsjö Ström Alanäs Frostviken ,

Jordbruks- i värde s k ° S s mark

Skogsvärde

2 502-2 951-0 2 667-0

243-2 31 228-5

914-3 132-6 1 015-9

206-3 77-1 233-6 140-7 140-9 988-9 516-8 725-4 571-9 470-2

920-8 345-0 852-3 489-2 512-0 3 89S 1 741-7 2 255-5 974-8 1 208-5

6-7

36-4 32-7 32-2 22-6 33-3 25-4 30-9 33-6 35-9 60-5

2-27 2-06 2-17 2-28 2-25 2-17 2-31 1-80 1-75 1-25

3-57 2 877-5 2-51 1169-3 3-41 1395-2 3-56 2 365-8 3-20 712-6 3-21 4 000-9 2-72 2 426-5 2-71 2131-0 2-60 961-2 2-12 846-7

990 920 1030 910 900

16-0 13-3 12-7 12-3 5-2

33-7 50-7 34-3 18-9 68-3

2-16 1-90 183 174 1-09

2-82 2-67 2-64 2-69 1-99

315-3 118-3 167-0 75-5 123-9

1-2 3 825-7 488-9 5 612-1 2 431-7 2 480-4

Undersåkers o. Offerdals tig. År 980 Undersåker 1160 Mörsil . . 1150 Kall . . . 1020 Offerdal . 1040 Alsen . . , 1190 Mattmar . , 1150

4-3 6-3 10-8 4-8 10-8 9-2 12-8

70-5 79-4 19-2 66-7 46-2 21-0 24-1

0-93 2-00 1822-4 240-31 61-9 1-15 2-10 1706-5 299-1 66 1-66 2-48 864-6 205-1: 40-9 1-24 1-84 1609-7 349-2 1-77 2-32 4 906-2 850-li 145-5 1-98 1-78 3182-8 327-0' 66-7 1-85 2-65 1456-4 174-0j 39-5

753-2 1152-5 675-3 982-2 2 515-4 1 226-6 637-3

Sunne, Ovikens o. Hallens tig. Frösön 1250 Sunne . . 1110 Norderön 1090 Hallen . . 1000 Marby . . 980 Oviken . 1020 Myssjö 970

17-9 13-8 9-4 9-6 9-3 8-0 10-6

20-4 29-1 40-8 47-2 38-7 66-9 34-4

2-29 2-10 1-62 1-50 158 1-43 1-80

2-98 2 578-1 2-50 2 520-8 2-36 539-3 2-44 1794-2 2-24 719-5 2-13 2 935-5 2-25 1444-4

Bergs tingslag. Berg Åsarnc Klövsjö Rätan

1020 1010 1040 1280

115 25-3 1-62 16-5 20-7 192 14-3 34-5 1-90 13-7 19-0 1-78

2-70 I 2 810-6J 3-27 590-3! 2-97 1089-sl 2-93 1641-9

620-2! 220-0 451-7!1 814-2

16-3 3-5 15-9

2 158-0 658-5 1 375-1 1 5 2 617-2

Hede tingslag. Vemdalen . . . . Hede Storsjö Tännäs

1020 1160 650 710

9-1 7-5 6-4 4-2

2-63 2-50 191 1-76

518-7 43-6 772-2 112-6 282-8! 90-1 224-41 166-4

1 5 1 379-3 1 3 2 360-0 384-4 22-8 607-0 714

Svegs tingslag. Lillhärdal . . . . Linsäll

840 1050

10-3 44-1 1-45 2-73 12-0 317 1-541 3-18

47-2 40-2 73-8 75-1

1-44 1-25 1-27 1-04

4 936-7 1251-7 1169-0 192-7 4 906-7 1827-1 1601-3 721-3 1821-3 684-4

1111-3 1628-öi 606-2! 1180-4J

2-0

370-8 442-3 164-2 3 2 l 1 016-3 115-0 0-3 1 066-4 603-1 15

1964-811 314-9 1561-91 922-5

154-8 73-0

3 659-0 2Ö77-0

TAB. 3 ( f o r t s . ) .

155 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun

Taxeringsvärde, 1 000 kronor K Därav värde å JordSkogsbruks- skogs-1 »övrig särvärde skilda värde mark i mark» förmåner

Skogsmark

4 514-3 1455-8 760-1 3178-3 2 248-5

25-5 28-3 19-6

7 148-6 1159-9 140-0 99 1 643-7 295-9 4 554-9 1 233-2 161-8

2 857-5 974-0 6-8 3 700-4

23-6 1-94 2-77

8 623-7 2 652-4

1170 1090

24-2 24-0 19-2 17-4 16-3

Nordmalings o, Bjurholms Nordmaling Hörnefors Bjurholm

tig. \ 1150 •• 910 j 980

Degerfors tingslag. Degerfors . . . . . . . .

1040 Sveg Älvros Överhogdal Ytterhogdal Ängersjö

1290 1240

3-31 3-47 3-33 3-39 3-61

2 827-9 1 538-5 820-6 450-0 474-4 232-1 1 7917 985-9 694-9 480-5

67-0 14-7 7-9 26-9

Västerbottens län.

Umeå tingslag. Vännäs Vännäs köp Umeå ländsk Holmsund Sävar Holmön

14-1

890 1630 ! 1090 1910 770 1030

291-7

8 549-9

23-4 17-0 32-5 27-3 41-0 13-6

2-85 5 862-3 437-0 1318 0-1 0-5 209-4 3-80 2-99 16 482-8 1122-4 181-9 7-8 52-4 4-75 436-2 3-00 3176-2 564-3 137-3 3-2 3-50 35-9 194-7

1 279-0 3*2 2 839-1 120-1 1 626-0 77-5 111

2-77 2-52 2-96

69-7 60-5 88-9

8-4 2 172-3 945-2 33-6 48-2 1 298-6

9186-1 1 565-8 294-0

5 293-5

20-3 20-6 26-8 28-8

22-1 2-90 3 086-0 265-6 2-77 16 327-2 1 298-8 140-8 78-2 2-69 6 250-0 899-3 2-07 3 997-5 1110-3 250-3

749-2 17-8 310 3107-7 118 2 041-8 18-9 3 222-4

26-4 29-5

2-15 2-08

4 634-3 1196-9 2 680-7 980-6

218-8 128-7

0-5 4 270-3 3 846-5

9 469-6 4 793-4 1119-9 446-9 4 245-6 2 345-2 3 303-0 1 527-6 97-9 1138-5

237-7 28-2 2911 451-8 490-4

19 712-5 3-4 1 691-0 1 2 5 618-5 4-5 4 598-1 100-1

Nysätra tingslag. Bygdeå Nysätra Lövånger

860 öou

13-9 13-1 14-6

30-7 24-3 29-3

Burträsks tingslag. Burträsk

12-9

27-6 195 2-53

Skellefteå tingslag. Bureå ! 1010 Skellefteå ländsk i 1030 810 Byske 940 Jörn Norsjö o. Mala tingslag. 1130 Norsjö 900 Mala Lycksele tingslag. Lycksele Örträsk Stensele Sorsele Tärna Vilhelmina tingslag. Vilhelmina Dorotea Åsele tingslag. Åsele Fredrika 11—312003

24-2 21-6 28-3 42-2 93-6

1220 980 910 850

1160 1380 1080

9-25 12-6

6114-3 757-9 4 557-7 302-4 5 374-9 451-0

615 36-2

2-84 2-79

6 247-1 2 924-9 3 935-0 2 105-6

574-4 238-7

37-4 8 384-1 73-4 7 782-9

23-9 25-9

2-93 2-66

6 5419 3 143-6 1 710-0

367-1 83-1

48-5 13 990-8 16-2 4 396-5

156 TAB. 3 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun Åke

Boro' 5 B pr p Skogs- 2 K* mark

Taxeringsvärde, 1 000 kronor U

Därav värde å Jordsarbruksvärde skogs »övrig skilda mark mark» för-

CB C 3 ^

P «

värde

Norrbottens län. Piteå o. Älvsby tingslag. Hortlax Piteå ländsk Norrfjärden Älvsby

1170 1120 1170 1120

13-2 10-4 118 12-4

24-9 25-4 18-8 15-9

9-5

24-9 121 3-00 14 359-0

604-

65-4

231-9 1 299-1

Överluleå Edefors

1130 1020

8-7 9-2

17-2 1-67 1-98 10 084-4 677-4 20-7 1-44 2-43 3116-0 1123-6

56-0

5-11 1514-5 30-6 3 746-6

Arvidsjaurs lappmarks tig. Arvidsjaur

8-7

24-6 1-42 2-35

7 166-7 3 597-1 151-6

88-110 264-3

Arjeplogs lappmarks tig. Arjeplog

4-3

76-8 103 158

3 416-7 1 242-9 700

156-1 3 698-1

Jokkmokks lappmarks tig Jokkmokk

7-2

33-5 127 2-17

7 730-0 3 950-6 396-9

292-7 9 826-5

Gällivare lappmarks tig. Gällivare

4-4

58-6 1-10 1-54

6 581-3 2 349-0 1077-8

462-7 5 505-4

Råneå tingslag. Råneå

9-6

26-3 157 2-33

8 049-1 1 396-5 268-7

144-81 2 993-1

Överkalix tingslag. Överkalix

10-6

3 1 1 151 2-69

5 166-6 1 893-5

153-3 5 008-9

Nederkalix Tore Nederkalix

1340 1120

116 10-9

27-5 1-45 3-05 19-9 143 2-91

3 467-0 649 6 544-9 607-5

ll-i 29-4

245-2 1328-6 913-5 1 264-9

Torneå tingslag. Nedertorneå . . . Karl Gustav . . . Hietaniemi . . . . Övertorneå . . . .

1230 790 930 2 340

9-0 8-5 7-4 6-5

317 37-2 46-1 36-8

1-58 143 1-31 1-45

2-16 2-27 2-14 171

2 306-9 2 060-0 1 839-2 3 525-4

215-3 2117 322-2 600-4

64-7 57-2 45-8 137-5

166-2 491-5 54-0 244-8 21-7 455-9 102-8 1159-5

Pajala o. Korpilombolo Korpilombolo . . . Tärendö Pajala Junosuando . . . .

280 940 940 910

7-7 7-2 5-3 3-2

39-9 48-7 38-9 33-1

134 1-26 1-23 114

2-20 2-18 1-65 1-06

1 5912 651-1 1123-2 599-0 2 544-3 1133-9 573-3 194-9

120-8 75-0

202-5 1 797-6 217 1512-7 16 2 379-0 342-7

Jukkasjärvi lappmarks tig. Jukkasjärvi

81-3 0-66 0-98

2 114-9

322-0

Karesuando lappmarks tig. Karesuando

7-0 0-50 0-72

305-8

33-3

1-46 1-50 1-50 1-38

3-44 2 939-6 269-4 30-4 2-64 10 147-3 1 609-7 57-1 3-00 4 394-2 413-9 12-3 3-42 5 995-8 1 530-4 183-0

68-7 602-5 389-8 4 071-3 169-3: 1294-5 182-8! 5186-5

Nederluleå tingslag. Nederluleå Överluleå tingslag.

tingslag.

2-1 96-2 8-3

498-4

899-4

14-9

39-8

157 d

-cä T J °o3 -P ® ^ P OT3 2 P : E-

•3 * =3

£.2-3.2

a s

n a © > £ a

:e3 8D <*3

TJI TH

I CB

i*> sä HÖ

Tji T*

00 CO

T)l lO

OB CM

CO CM

T-l

o CO

o o

Ml* © -P

to . p © M J 3

o co

OB OB CM T-l

o o

Ii» LO

CM 0»

»o

o o CO

o OB co

o o co

i ) bo > O O i !

»O Tji TH

IS CB

O CO

Tji OB T-t

CO T-l

<+H

1 O

o o co

1 1

co eo

T-t

T-l

1 1

o o

1 1

o CO

-1 « g

1 oo

lO T-t

1 oo

1 1

CO 1—1

I 1

o en

o CM o

TJI OB

1 1

1¶T-l CO

o c~

CM QO CM

1 1

o o

oCO

o» o CM CM T—1

o o CO

CM T-t

CO OB

1 1

T-l

CM a©

«0

1¶LO QO T-l CM

1 1 o

1 1 1 1 o

T-,

T-l

o o

o o T-t

CM T—1

1 1

o o CO

o o o

1 1

o o CO

o o TjH c~

1 O CM

1 O

1 o

00 H

o o

1 1

TJI

h% &%

o T-t

O T-t

T-l

o CO TH

1 1

o TJI CM iO

T-t

1 CO

-4 w3

1 O

o o

^ P

*C"D*

o o o

bo (T) J 03

o o o

o o OB

C-

1PH § 1

T-t

o T}<

o o eo

00 OB

eo o o o

Td TJI

-* O

"«*

CO kO

o o o

T-l 00

o o o

TJI

bog

K"! fl

o eo o T-l T-t

o o o co

o o o o

o o o

o o T-l

CO CO

T-t

o OB CM

o o T-t

o o T-l

Tji CO

CM CO CO

CO Ttl T-l T-l

OB CO

CO -ej! TJI

<ro

eo eo

o o c^ CO I>

o OB co CO

1 1

CM T-t

Tji

o o o

T H

o o CM

ID CO •3 - P

T-l

o o o

CO lO Tji Tji

o o coo co o o OB o m T-t

o o iO

o LO o LO

T-l

1 1

o o r~

o o o co

o OB

o o CD

o o CM

o o o

T-t

lO iO

T-t

o o CO

o o CM

o o o

o o

T-t TJI

T-l

T-t

CO TJI

l > CM

o o o o

o o TH

o CO

TJI

eo o

iO CO

1 1

o iO

T-t

o CM OB OB 00 T-t

o T-t CO CM

T-l

co o o CM CO

r^ o

TJI CM

o o c^

o o TJI

1 1

TJI

lO OB T-l

OB D" CM

o CM

c :oä

fl -O P

u o

03 (50

o3 -P

O .Q ^©

:c3

:cö l-B

(50 © rO

lO lO lO TJI CM CM

o o T-t CO

oo CO

3 CO

fl -Ao

(50

ft ft g O

cä

:o3

o -p CO

> :3

to ©

TH I H

at to

fl 'ft :0 o H

M a

••o

1rö 3

03 Ti

eo c-»

rfl

00 TH

co TJI T-t OB OB

T-t i-i

T-l

o o [ >

lO CM

o»

T-t

o CO o

o o T-t

o TJH o» CM CM

o lO

co o o

o o o

!>•

T—1

T-l

1 o

1 l

OQrD

O <D

•TH

CM CM

Tji

cä

-T»

»O T-t

»o

lO vO

-p

f-i

c»

OB TjH

*4H

o o -iO_

O O

CO l>

T-t

T—1

1 TH

OB TH

9» 00 1—1

o c^

o OB OB

CO CM

CM Tji CO T-l

1 1 1 1 1 1 1 1 1 o

eo o o eo

CO T-l

1 1 ooo

T-l

o o

o oo

CM CO lO T-t

1 o O

o o

CO LO

OB T-t 1

o o o

C-

cä

c»

lO CM

o o co

CM CO

fö

C»

Tji OB pCO

CO 00 T-l

o o o

fcJD

eä

T—1 C»

1 1 1 1 oor~

-p ©

CO 00 T-1

o o

T-l T-t

»cS fl w (50 o3 T 3 O fl c3

o> H=S

nä

CO T* CM T-l

o o

o o o

1 ©

o o

r *

o o oo

•<*

01 CM

O os o o

ii fe-a n

:cS

•pH

, t.

OB CM

:© s*-

C7B C3B CO

•d

•ejl

eo co

»T3

CM lO

T *

n «? S^BO

O O T-l

o o oo

oo oo o

Sa te eo

p CC

<=>

C» <0 CO O t -

a a

TJI

lO CM T-l

o o o

T-I

cä

o o o eo

O O

SS <s 5r!

(ä ©

cS -p IO

cä +3 ut

a a p

158 fee ks

> fl

T©

-Ö bC

q >>

ic4 , y > ©

-O

co o

o eo

OB iO

OB ITCM

I> Tjl 1-1

O T-l 00

CO Tjl CM

00 CO

i© ©

CO OB

eS S feD feD t-s

3 T-t

CO 00 CM

OB i—1 CO

co OB T-l

O CM

s p cä

5:«

H -p

t> ©

03 P «o3 03

cä

q >,

rfl

L C O

bO-O

-H

O O C

O B C O C O L O C O L O C M C M L O C M 0 0 L O I O O B T - I 0 0 T J I I > M T - I T J I C 0 0 B 0 0 0 0 I > T H

:c3-«

:© hö

T3J

5 CM

5 CB

f? M o

• ©

i. ©

Ä © "•a »A

3 -3 -o o

-S

ft A 19 id > ft :o3 -p O

•a

w m

5 CM 00 00

bcT-! O cä \AÉ fl

O LfB LfB T H 0 0 OO LO Oä CM OJ » S S w S © c 3 S Q O « © T ^ o e o i > » e o e o e i o o L O T - o » T ( - « O L O t » CJB 0 0 TJH O «o rS ^ o S ^ ^ c Ä ^ i i r - C B ^ i T t i e o o ^ T H c ^ M T - c ^ C T e o e P THLoaoeoo*cMeoLOCMeoeOLOTHeosOLOLO«ST-iT-iT-icM O TH t r O ( o o eo ,<MI eo CM n e S H — r n r , 'r^.~ei5"rQ"^i c o c M T j i o O L O i r - - ^ i O i - i c o ( r - T t < o o o c O L O O O O C— CO T * T j l r ^LOTHComooooOTjiOTjiTjicoir-TjiTjicococBOT-itr-co 00 - * H 00 - * • * 0 3 coocoTjiocococ»cor>-LO^LOcOTjicMC3i-iT-icococo T j l CJ UB CM OB T - I T - I Tjl CMTHT-ICOB oo o O co CO OB CM CM O CM i H CM CO TH CM eo CM TJI CM T-I T—I T-1 ~^-M ^ . A I V . ^ . .

cn7rVr~>

«o

TJH

l—l i—I

O0 «©

TJI

1-1

TJI

CO IM W l O CO H C - LO L>LO LO O O O LO eo CM o

eo T-l CM CM o CM

CCO CB CO

CÖ>^T-|I^CX>I-ICBCDTJ<-T-)IIOIOTJI-^COI-IL^CO[>-

c « 2 2Sc5^T?t5cMoocMLOcococ»THcoeocor-THC-oc^ T$5wCM^2coScOr?THirOCOi^THTHCBCOC»Tj<COCMLH W » O c c N a H C » C D r - i O M H N > C T C O M > W ^ i C ! i O C B r - ^ H ? - OS r - OB "B CO CO T - l LO L O O CO CM T - l CO T - I CO T - l T-t T j l CO l O CB CM H O l H H N N r l r l r l

T—1

ii-

T-t T-t

ed CB O L* co CO o CM CO [T o CO c- LO 25 Ol CM

N N e M o N t O "co c o eo co r - c o c o b - c - CM " T * OB TH-"OO "CO r - C B - * OB CO OO OTnScoSS^COCCNCOCoSHrlOC-HOCD^COOcOHCOcnfCM co K > C O t - i o m c o H < r , o c o c - c o c o i O N < » r - c o c c o ^ c o c o c n c c i CO O

t-OOGO

i-l CM

t - THTh

co^^co

or^iCOCOOBTjlTtlCOCMLOCMC-CMCMgCBCMTj^THCOCOTjI H H r l H H r l

• "

OO T H

T - I T-l

»O CO

T-l

'il Ol

T H CO L O CM T j l T - I CO CM CM 0 0 CB C O O O C M C M C O C M C M C O L O C O T H T H

^Tl^T-t^oi&&itt<£&&T*tt&co'&™p!ittgttcg

CM o r i o o o t-cococMcnor-cnocjJOP-iOcoiOi-iP-oocoo-^co Or-WO^MTHOOTTlvOOTjTjJ^TjjOir-OrTLOC»© C O C i OOOCO - i i O B C X D C B C O T j l T j l T t i C M L O i r O L O C O C O T ^ T H C O C O C M L O T j i T l i

__, _„ > _ _ j ^ - i r v r f i t o p o n c a c o r ^ c o w c o r - ^ o o c a c o

c o O B CO

COCOOOCOCB

cDH-ilcnHMcoioroi>Hi>HCN]cocnooooiooJHHHcnT-io5w^ Oao<Ni^<>NLOT-iLOcoi-iiOL^cocoa)coocooco^orocooLoco co^OrHOLOcocoir->ocoLOiroTjicoTjicococoooLOTjiTjiTjivOT-i

<o c o T H 00 c s

C B T J I C - T* H CO T - I g o co c o a u

pq CMCXDCMCOL^I-H>OCOOBOCMCOTJIC»LOTJ^CMTHC^CO

I I iT>M- cc xo)LCOBCr TB -CcMMOc oc Lo OO CT CM Bc oo co oe ioocco- co Mc Mc oe To c^ c- Cc oB eTo- icOo Tc jBi -erl CB i - l CO CO CM CM T - I r TH

bO ?C

O10

j3 bO

CO TH CO CO O

CM 0 0

i-l

CM L O O CB CO CM CO H CO l OT j l TJICMCOCOLO THT-ICOCM

i l

Tjl Tjl

CD CD

» o

O »o TJI

C-

LO CM

CO CO

CB O - CM 00 iO w CM O B eo OB eo TH O OB CM

LO O CO LO -K T H C O C B T j l i - H O - * C O I > - T j l r ^ C B T j l C O L O L ^ T H C O C » C J B C > l C 2 T - - l ioScOTHMHCOONCDNO^CI3T-llNI>Ha3HNHCN1^0CXllOCa o «B WBCM i-l r H [ > c M C » c o c o c » e o T - i r - r ^ c o c o c O T j i c M O o O T - i c o c o T j i T-t

C - T-l T-l T-l T-l

T-t

i - l >o CO CO b - CO OB 0 0 CO T J I CM 0 0 CM O 0 0 O CM CO«BOTjlOCOOOOOCOCOCOCMCOCBC^-eJ1

o o o oor— a coco t-n— o

OOTJICOC-TJICOTJIIOOOCMCB-^I coi-icoTjicor-ooooocc-^ico

CM T - l i H

bD ,

Pö .1

C75

CM CO T T I C M C O T j l CO t. - 0 0 Td LO

oo CO O

COCBC^TjlCOC-TtlOBCB | O C O O O O O T - I C O C O O O I O O O O B T J I C O O O C - C M C B T - I

0 0 t - O C O T-I ( M C M C ^ C B C O C - T - I O O C B - e J I C M G O C O H N D - ' U M r I 0 0 L O C O T J I T - I T - I n r -

c o c o o o L O O O T i ^ c o c r n c o c M ^ c o O T T H r - r c c c c o c M c o r o o

o oo

OCYBI^-^COOOCOTOOr^-CMCBCOOOCOCOTfCMOOTjlCOCB cOCBT^THr^-CMOTjlT-|iX)<X3LOCMCOTjlTtlLOCOc6TjlCMCOT-l T J I o o r-t C M i - l e o T-t C M e o T-I

icoTjicxjcOL^LOOiocococoi-HL^eococoTjiLOoocMcooo r-icooooT-iOT}iLor-OTjicMi-ir-oor--^icooco3 LO O CO-eJI CO O i - I O C M C M O T - l O C - O O O T j I C M C O L O r - L O C O L O C O C O O O CM »O t- eo oo a c o T j i o c n i o c o i x D O O i O G O i n o m c o i o o CMLOT—ILOT-I "1 LO t CO CM CM T H CM •—4 m R I r a p I M I—11—I i-H T—I i—t

L®

I . H M »

c- o C O H en

Wvft

L O O W B O t - C O C O C O i - t C O CO CO CB CO L O O C O C M T ^ C O C O C M C O C M C M C M T - I C O C » C O > O T H C O t - L O T j l O O C » C M L ^ C M C B C M ^ T J J O B C M r o C O C O O [ ^ O O T - l COcOMLOO-^OOCMT-ICO-eJICOCMC-CMCO-^OOCBLO-^LOCOCMCBCOCMCO

LO OB CO

LO CO

T* t—tioocooTjiTjiTjicMCMc>iococBTiii-Hr^-T4i(xicocx)OOcceoioco coooor>t-oiocoi>co(MCMco T-ieo COCMCMCMLOT-I C-OCOCBt-(MCMT—I CM

eo CM

r- tCB OS CO CO

I c o co I t— t T H r-l

1-1 T - I

L O »O

T-I

LO T-t

LO T>| IT

t. 'O rd P - C8

« CE

fc-RflS

bO» EP M bO 03 a; 03 f-J g S - d o S - ö f t %-c Sö 9 : -fi fl bOfi-2 8 O -o 2 _ § fl, fl-2 !

1 o sl'££o^^lJ >2 §'3«32'

*3 £

C5 P5

160 ics c

c: oo (O •* i|i oo o

eo t - os

H I O l l O C D O C D T i i o O O S H V O b - O

^ ( S W T # T j l « T ) l H T l W r t H H T ( T l H H & l H « ( J J ( N H » « e S T l H T l ,

-a a §• H <° a o;

r«

53 A l

??I""r ??

CO 0 0

COCB

?7'?'??T ^ C B CO

COCOCOCOcOCNCOi—I

j , n N e O H O O n n

'*CONffiO

i o T-t oo TJI TJI i h ob cb -r-l CM t > C B TJI L O I > c b 1 T-l T H i-l i-l T-I CM i-l CM CM CM TH LO CO T H i—I i—I

T - I T—I

O O C C I O O « « ) C i l O O O r J ! T J C I ) O l | I O > H O W C O H L>-cbT-ICBC;OCMl>cbcbTjlCBCM(>-^ÖBCMTHCÖCM 1—1 i—I H H C M H H C M H H H H H C O C M H r t H

T3 -fi <D fl oo

a, g"

u bD

OUB •<»• Tjl ^ - A T * c b c b C B c b c B O O T A O T O t > T O " ^ C B e J B c b C B C M C M

^:cf

afl fee :et ce

o-°

aq W

feJ3 t » © T"

03 P 03

W n p ( M M

oä

« 2 S3 et :eS

S3 C

fe S3 H

C—

«©

Ttti

C—

t - I Q N t - H H N H O

ibcbobooLÖCBCMÖob

»O

[>TO

«a

03 r « i

cä

to to

c l CB

O J t - N K i b - N f f j i O i O C O H O i O O i *

S ^ ^ S S ^ ^ ^ ^ ^ i ^ ^ ^ ^ ^ ^ - ^ ^ ^ b ^ ö c b c b c b T ^ T H c b T ^ T ^ i

>b T * CO TJI

W - I C O T - I - I C N C O H N O I H H T - I H I - I N T - I N I - I O J N H

LOCM

T-ICM

TH t - t -

ft * | 3 T §

00¶T-Hi-lTHT-(i^TllT-(CMeOTjlT-lLOCMi-ICMCM

O C O t - T H T I t - T t 1 0 0 t — CO-rHCO*Ot— OOBCM TjIOO CT. ÖB Ös < 3 0 Ö 3 t > - ^ c b L Ö c b o b c b Ö B C M L Ö C O » I M O ] I M l M C M H H H H H H H H C M H

' *

TVS!

" C O T I H

COcoT-Ieo CMLO CM

C i N O O C B O B W O O U i H O H i l T j i O I S O f f l l O O O O T t I M

ö > c b T ^ c b c b L > o b ^ ö Ö B r ^ c B L b L b e b L ^ c M c M r - - ^ c b c ö " N H H H H H H W T - I H H O J H W C X I C O C N I T J I C N I H T H H

D-

C»

•B a o3

•fe o S

ftD»

•2 2

|i5

fl P*

fed ft

g -

«i

^?^?9e50100>ONI--*HOIOijl01C)OOIfli|IHt-i-IHC<l COÖCN

-"ir-THCMITOlHCMCMi-ICMCM^lT-lTHCMCMCMTH-^ICM

fcJD

ca ™ © fee

W3 CM

ers TH

? ' . < ! ? ! * ! ' t - ? ? ? ? r < ? , " S o o o * ! O H ' 0 0 " ' 0 ( s e i ^ i i o

r i r J ^ ' ^ 5 ^ ° ° t > » b ÖBOO CMLÖ F - Ö B C O ÖBcb-rwcbTji e b e b

°° ^

22 •

-i

co CN •« T J I T J I ^ J I T-ji ia

T-

UB CO CC OB t -

T-H

fl CO W .T-

T J I c o c o TJI c o L O

oo L O c - c - c - c - oo i > oo t > T * nNNO)(Di*<jlO«)COOO

00¶T H O O T - ^ c b T H L b t ^ c b ö - ^ - ^ i b c b Å c M c ö c b c b ö T—I CM CO T H T-t 1-1 T j l

t—

F-

T-I

OB Td

cb ob eb

§c£f> > 2

S,ft

*^ft -B ÉPÉT

00 O

CNTJICV, c^röobcbcMcbÖLbib-r;-ic;-Lb - ( M I M I M T j l T j l T j i C O C O e O C O e O H T-I

? ? ? ? ^ ? 7

*—'

® J*

e b ö

? ? ?

0¶C O t - O M C l l C » O O O C O ' < l l l O H

T—i

t-l

LO CM

00 CO t »

1 ^^ '

ÖB CM

T|l

ö ö e b c B T H L Ö c M T H - ^ c b c Ö T H i r b c M

03 O3

S'5 M o tn O

r M -r-

T—I

eoooiooomt-coo åoebcMebib-r-iööö

TjlL-COIOINCBT}lTJlT|ICBO^TjlcOCOOCOOI Ö B O TH

* S3

O-J CO

i i

:©

H H r i H H r t H M H H H T i H H r t r l r t H H H r l H H T H H r t T H S

-O rfi ' g ft G F W

""" s eS

fl a

CB LO

mcbiiö-^L^THebcbcbcbTHcbL^cöebcbobLf-cbc3BLb

ä ce

-a a

. 5 S3

t - IO LO-#

LOCO CNCOCO

? ? f

O ©

? ?

™ ! f

0 H

)

' *

C - > t - 0 1 H l -

O O O O H t H i H H W C T H N O J H T H c b c b w W C T

T*S

TT S3

§s ft^

CO UB

IM CO

TJI cc

22^

2222J

I I

IS-2 fee ©

td ft

'--bbi>LbT>THiiTHCMCMT>LbibTHT>ibT]ii>dbT>c^

T T UB Ttfl CO TH T - I

T—1

1—I

T3J

T 2

03¶O fir< +2 -P O

^, O

-3 ^

—i P 4

5-0.

M S T J ^

S rS

fl-O cö fl

"fl-3

a ^ r S

W) »

EP SP

o ^ fj c .T.-pS^p-SflboSfl f^iS © S A (H - g c f p ? a P ^ - f l fl b o f l - 0 o ^ f t c s o g ö r ö = o ©,© ftflflfe » 3 b ^ c ä <8 J3 2 : g § ^ 2 i l -9-43 fl • " S T » Q . P - K ' S CL, V JU © - H (H 03 g ^ fl t l « W K ö

>OM>>OpcocoOc5^«^OWfflMg

161 Tab. 8. Areal skogsmark samt därtill hörande åker, betesäng och >öyrig m a r k / inom olika skogsägargrupper enligt 19*8 års allmänna fastighetstaxering, i hektar. Sammandrag för landsdelar och hela r i k e t Skogsmark

»Annan» betesäng

Åke

»Övrig mark»

»Annan» betesäng

»övrig mark»

Skogsmark

Åke

418 035

4 656

189 488

24 831 25 325 75 348

2 680 2 084 9*420

17 632 97 739 304 859

Svealand.

Norrland.

Staten: kronoparker . . . . kronoöverloppsmarker Ecklesiastika skogar . Övriga allmänna skogar Summa allmänna skogar

3 223 395 176 873 109 043 418 066

4 080 3 734 1970

9 971 3 613 534 1 461 670 1143 37 840 143 697

3 927 377

9 784

4 962 5 256 741

80 772 309 289 808 096

Aktiebolag: träförädlingsövriga . . .

3 714104 120 744

32 081 15 926 1 259 521 49 432 2 424 1311

1 583 094 87 706

81333 17127

21828 2 517

338 642 14 504

Gods: fideikommiss övriga . . .

14 712

101 411 249 621

38 012! 98 628!

4 388 9195

27 524 47 620

3184 Bondehemman o. d. med: 22 077 f 147 565 130 876! 20190 — 10 ha skog j. 351913 92 814 47 681 158 751 [ 385 924 190 420! 15 202 48 094 10— 25 » » 66 777 501 823 164105! 14 883 613i 30 592 232 021 585 556 25— 50 » » 79 646 528 289 122 703J 12 205 1 020 086 83 853; 36 748 413 986 50—100 » » 66 556 65 813! 6 211 388 066 1 202 213 51928! 29145 515 927 100—200 » » 58 842 27 430! 3 333 305 756 1 539 374 26 7051 18 038 714 591 över 200 » » 770 282 936 447! 109 952 4 279 255 Summa enskilda skogar . i 8 548 702, 371 234| 179 594 3 347 413 1075141 1011795J119 372 Summa 12476079: 381018! 184 556 8 604154 5 087 351 Hela rikets

Götaland. Staten: kronoparker . . . . kronoöverloppsmarker Ecklesiastika skogar . Övriga allmänna skogar Summa allmänna skogar

Gods: fideikommiss övriga Bondehemman o. d. med: — 10 ha skog 10— 25 » » 25— 50 » » 50—100 » » 100—200 » » över 200 » » Summa enskilda skogar . Summa

48 890

16 233!

43 600 92 436 93 9571 15 874 434 708 108 364

11 414i 4 746! 32 393!

23 421 27 055

8 264 5 786

51733 5 554 551 136 835 46 018 1649 896 313 457 46 606 9 614 104 935 40 999

69 537 123 775

11187 21140

24 830 43 559

248 315!

Aktiebolag: träförädlingsövriga . . .

257 353 105 007

landsbygd.

72 188 3 889 745 78162 23 860 3 875 210 1 461 670 176 873 86 552 282 251 72165 15 237 31 080! 7 678 265 749 821 312 43169 24 313 127 581 5 170 181 193 496 46 775 5 689 181

109 757 258 604

211168 107 549 15 575 522 937 223 219 30 488

52 354 94363

201 888! 292 588 133 555 240 506 jl 687 155 1 028190 283 766 668 266 599 8651 321 492 67 138 198 838 832 134! 253 145! 60 412 214 597 1 919 513 497 863 105 887 513 395 737 350| 159 529 38 082 158 851 2 285 725 366 085 87 035 652 483 654 478 376 019i 71004 15 895 71 995 1 966 298 188 745 51251 205 582 29 438 5 873 36 040 2 050 712 83 573 27 244 809 473 16 511 516,2 678 665656 878! 5199 643 3 683 559 1 370 984; 367 332:1 081 948 21681697 2 872161 703 653 10 888 824 4118 267 1479 348' 399 725 1 209 529

162 Tab. 9. Jämförelse mellan vissa uppgifter enligt 1928 års allmänna skogstaxering samt den Skogsmark Län och område av län

Enl. tax. Hektar

1 Norrbottens län . . 2 lappmarken . . . 3 kustlandet . . . . 4 Västerbottens län . 5 lappmarken . . . 6 kustlandet . . . . 7 Jämtlands län . . 8 Västernorrlands län 9 Ångermanland . . 10 Medelpad . . . . 11 Gävleborgs län . . 12 Hälsingland . . . 13 Gästrikland . . . 14 Kopparbergs län . 15 Särna-ldre . . . 16 Norr-Siljan . . . 17 Söder-Siljan . . . 18 Faln-Säter.... 19 Värmlands län . . 20 Västmanlands län . 21 Örebro län . . . . 22 Uppsala län . . . 23 Stockholms län . . 24 Södermanlands län 25 Östergötlands län . 26 Gotlands län . . . 27 Skaraborgs län . . 28 Älvsborgs län . . 29 i Dalsland . . . 30 i Västergötland 31 Kronobergs län . . 32 Jönköpings län . . 33 Kalmar län . . . . 34 Norra delen . . . 35 Södra » ... 36 Öland 37 Göteborgs o. Bohuslän 38 Hallands län . . 39 Blekinge län . . 40 Kristianstads län 41 Malmöhus län 42 43 44

Enl. fastigh.tax. 1 Hektar

Överskott

Underskott

Hektar

4 334 300 3 711 200

623 100

2 018 000 1 693 200

546 900 76 200

3 269 800 3 013 000 2 018 700 1 841 000 1 251 100 1 172 000 2 659 000 2 581 400 1 901 400 1 811 800 1 333 100 1 256 700 568 300 555 100

256 80(1

2 564 900 1 769 400

133 100 360800 665600 200 800 4 6 4 800

190 500 428 300

546800 656 >oo

513 700 596 900 642 900 22 500

343300 552900 4

6 2 0 4CO 343 400 259 300 17 700

169 6co

2'2

8-0 55 5-4 1-8 11-5 6-4

25 100

113 700 14 800 15 900 56 200 27 300

1-5 0-9 1-3 1-3 0-8 10 700

354 100 10 700 274 500 15 200 14 300

117 600 188 000 173 100 239 200 63100 Norrland7 o.» . 13 544 60012 495 700 8 Svealand o.» . 5 204 100 5 114 800 Götaland 9 . . 4 432 600 4 145 40U Hela riket ° 23 181 200 21 755 800 213 100 180200 261 800 72 200

2 000

1500 1300

57 600 46 800 10 300 36 500 33100 59 200 3-6 3-1 5-9

— 1425 400|

210 700 73 700

150 000 58 400

593 800

497 800

162 600

154 900 240 800 53 300 48 800

289 600I 86 900] 54900: 242 700; 71800! Il8 7001

3960OJ

0-3 10

3 400 52 000 25100 7100 22 600 9100 048 900 89 300 287 200

Enl. Eni. riksskogs- fastigh.tax. tax.1 Hektar Hektar

5 358 300 3 790 600 21-3 4 642 100 3 032 500 43 716 200 758 000 7-9 2 096 600 2 163 800 8-8 i 716 800 1 742 100 379 800 421 600 6-3 2-9 1999500 2 058 600 352900 394 100 4-7 309 600 255 500 5-7 97400 84 500 2-3 2844OO 208 400 0-1

76 400 13 200

3 200 6 800 3 600 3100

> Övrig mark>

14-4

77 600 89 600

371 900 527 900 275 900 405 800 332 600 554 400 5 134 400 303 200 618 800

521 100 272 3cc 402 700

Procent

177 700 79 100

1 380 200 1 378 200 1 067 100 1 090 300 23 200 313 100 288 000 2 0 6 4 2 0 0 1 950 500 272 200 257 400 875 400 859 500 487 100 430 900 4 3 0 100 402 800 1 231 800 1 250 300 18 500

368700 Över- Under skott skott

16-0 7-0 5-i 7-9 6-0 9-0

III 700 59700 106500 4 67000 63 600 193 IOO 65 100 128 000

175900 195 600 3 139 IOO 84 2^0

54 9°°

201 3u0 68 600 103 500 47 800 109 200 74 600 106 4u0 5 48 100 66 400 214 6U0 72 500 142 100

142 900 179 600 134 900 63 900 29 700 41 200

19-2 306 11-8 3-9 8-6 12-6

169 200 82000 25 000 60600 II 400

7-7 1-7 6-5

091 600 615 400 238 OOO 1 102 800 289COO 1 252 300

168 400 93400 31 200 49 300 17 300

6-2 II12 618 60010 970500

Då riksskogstaxeringsnämndens uppgifter avse all skogsmark och »övrig mark», men vid ut»ovng mark» medtagits, hava här tillagts städernas skogsmark och »övrig mark» enligt 1927 års Riksskogstaxeringsnämndens boniteter hava här omförts till fastighetstaxeringsbonitet. — * Exmedtagit någon »övrig mark» på Oland. - ' Inklusive Hamra kapellag. - 8 Exklusive Hamra av gjorda avrundmngar ej alltid med länssiffrornas summor

163 fastighetstaxering och motsvarande uppgifter enligt 1923—29 års riksofficiella statistiken. Överskott

Underskott

He ktar 1 567 700 — 1 609 600 41 800 — — 67 200 25 300 — 41 800 — — 59100 — 41200 54 100 — 12900

— —

76 000 60 700 15 3 0 0

96 000 — — _

8 200 14 900 2 800 21500 7 400 14 1 0 0

. — .— — , ,

7 700 48 800 3 3 600 6 100

41400 3 200 15 200 — 2 500 — 100 18 900 — — — — 33 000 16 000 °) 4 200 20 300 25 200

800 — — 11300 —

TotalProcent 2 Medelbonitet areal land S:a areal Över- Under- »övrig mark» enl. enl. den skott skott fastigEnl. officiella Enl. Enl. Enl. hetstaxeriksfariksstatistifaringen skogs- sti gh.- skogs- sti gh.ken 3 Pro<•ent tax. tax. tax. tax. Hektar Hektar

3¶B 0 ProHektar i cent

29-2

55"3

50-5

1-5

1-27

9 857 789 7 767 661 2 090 128 21-2

— — — — — — —

60-0 30-9

l'i

5-8

64'-* 28-8

39"'

41-8

5 553 493 5 504 909

• 158 584

46" 0 23-3 42-9

48 6 26-4

I'7 I-9

115 1-41 lT.C 1-53 T87

44-4 17-9

1-8 2-1

1-72 199

4 763 793 4 685 189 2405 152 2 266 815

78 604 138 337

13-2

14" 6

19-8 13-2

26-7

I7l

2'5

2-38

28-8 20'8

16-5 19-1 22-3

12-1 16-8

—

2-28 2-77

20-3

2-2

37-6 21-9 11-0 10-8

I'3 2'o

1-40 1-85 2-41 2 71

13-8 15-6 16-4 14-8 21-2 18-3 16-1 264 18-0 25-7

2-8 2-7

2" 8

3*0

2-64 2-69

32 1-5 11-0

30 11-7 21-2

— — — — — — —

20-7

'5'7 16-1

16-2 4-7 169 38-7 11-1

37*4 24'8

»5*1 I I'3 16-5 163 186 12-7 2I-7

17'0 4-5 12-8 — 2-2

25-0 4-4 11-1 11-4 11-0

— — —

I48 l6 - 2 3T5

0-1 28-2 —

I'7

3'3 2-8 2

'5 3'*

2-9 2-0

3'3 2-9

273 2-78 2-78 2-89 2-69 3-21 2-99 1-71 300 2-68

— 18-8 8-2 3-0

2I 6

27-6 24-9

24-3 23-o 18-3

21-8 231 17-3

3'° 3'4 3'o

3-02 3-26 2-91

241 45-9

19-7 »75

15-3 9-8 74-3

2-9

2'91 2'93 2-75

24 5 -

50-O 27-8 I2'2 188 13-6

58 9 33-2 15-3 171 21-5

14-6 109 2-8

42-7 19-2 22'5

13-0

35'3

40-8 17-7 23-2 335

0-5 18-7

3'° 3'3 2-6

3'3 3'5 3-8 4-6 18 2-6 3-i 2-2

2-7

1 2 3 4

1-91 2-19

2'5 2'8

a B

—

13-9 24-8 — 51-7 5 90C — 1 476 20C 135 20C — — 36 70C 1 — 1648 MX

11 400 6 20C

Underskott

1 806315 1 683 125 123 190 2819306 2 607 081

212 225

1 738 554 1 700 379 621 496 601 745 806 016 837 874 509 370 49H 870 730235 676 295 608454 596 455 2 955 866 97 554 291192 3°9 359 796 995 735 368 1 150903 1 076 604

38 175 19 751 31858 9 500 53 940 11999 16 688 18167 61627 74 299

889771 835 511 1 051 004 987 158 1 086 746 1 037 278

54 260 63 H46 49 468

6 7 8 9 10 6-8 11 12 13 7-5 14 15 16 17 18 2-2 19 3 2 •20 3-8 21 1-9 22 7-4 2 3 20 24 1-7 2 5 5-9 26 7-7 27 6 5 28 29 80 6-1 3 1 6-1 32 4 6 33 34

1-7 5-8

36 36

2-68 472918 387 322 85 596 18-1 •37 2-88 469 Q I 8 436 051 33 867 7-2 3 8 3-44 288 048 28U 154 7 894 2-7 89 621 14c 3-38 580 236 40 904 6-6 4 0 456 609 4-47 436 743 19 926 4-4 4 1 42 1-68 43 2-53 44 2-98 213 40 817 85É 37 335 023 3482 833 8-5 4 5

redningen angående 1928 års allmänna fastighetstaxering endast landsbygdens skogsmark och jordbruksräknings uppgifter. — * Procent »övrig mark» av skogsmark och »övrig mark». — jdusive Gotska Sandön. — s Inklusive Gotska Sandön. — 6 Riksskogstaxeringsnämnden har ej kapellag. — 9 Resultaten för Norrland, Svealand, Götaland och hela riket överensstämma på grund

164 Tab. 10. Skogsmarksarealen och dess procentuella fördelning på olika skogsägai grupper enligt riksskogstaxeringen1. S k o g s m a r k i hektar Län eller del av län

AllTrävara Övriga männa bolag bolag

Gods och fideikommiss

Bondehemman o. d.

P r o c e n it Gods All- Trä- Öv- och Bonde Samtliga männa varu- riga fidei- hemskogar bolag bolag kom- man miss o. d.

Norrbottens län. . 2 402 700 521 500 14 400 1 395 700 4 334 300 55-4 lappmarken . . 1 620 500 300 300 8 500 635 600 2 564 900 63 2 kustlandet. . . 782 200 221200 5 900 760 100 1 769 400 442 Västerbottens län: 1154 700 821200 2100 1 291 800 3 269 800 353 lappmarken . . 943 300 465 600 1100 608 700 2 018 700 467 kustlandet . . . 211 400 355 600 1000 683 100 1 251 100 16-9 Jämtlands län . . 294 300 1 163 401 80 400 1120 900 2 659 000 11-1 Västernorrlands län 160 300 928 000 12 200 800 900 1 901 400 8-4 Gävleborgs län . . 139 100 598 200 18 600 14 900 609 400 1 380 200 9-9 Kopparbergs län . 467 800 698 000 18 200 10 600 869 600 2 064 200 22-7 Särna-Idre . . . 190 800 48100 33 300 272 200 701 Övriga delen . . 277 000 649 900 18 200 10 600 836 300 1 792 0001 15-4 Värmlands län . . 53 300 474 900 13 000 31800 658 800 1 231 800' 4-3 Västmanlands län . 54 200 110 700 8 200 17 000 178 600 368 700 14-8 Örebro län . . . . 80 500 186 800 23 400 35 700 194 700 521100 15-5 Uppsala län . . . 40 900 98 800 2100 32 400 98 100 272 300 15-0 Stockholms län . . 33 3(10 46 900 17 400 104 200 200 900 402 700 8-2 Södermanlands län 43 800 26 700 7 800 129 400 135 600 343 300 12-8 Östergötlands län . 66 200 86100 14100 90 000 296 500 552 900 11-9 2 Gotlands län . . 14 400 3 300 700 118 300 136 700 10-5 Skaraborgs län . . 52 500 31100 8 600 53 300 215 300 360 800 14-5 Älvsborgs län . . 47 600 24100 26 600 29 000 538 300 665 600 7-2 Kronobergs län . . 44 700 71300 13100 32 100 385 600 546 800 8-2 Jönköpings län . . 49 400 25 500 11500 43 700 526 000 656 100! 7-5 Kalmar län: . . . 68 000 30 800 17 600 51400 452 600 620 400! 11-0 Norra delen . . 35 800 22 800 10 800 35 700 238 300 343 400| 105 Södra delen (inkla sive Öland) 32 200 8 000 6 800 15 700 214 300 277 000' 11-6 Öland 6 900 10 800 17 700 39-0 Göteborgs o. Bohus län 16 900 2 700 2 300 4100 143 600 169 600! 100 Hallands län . . 18 700 1400 3 500 19 40O 170 100 213 ioo; 8-7 Blekinge län . . 7 400 1000 6 6O0 H 6 0 0 153 6o0 180 200; 4-1 Kristianstads län 22100 2 400 5 000 36 900 195 400 2618t)0| 8-4 Malmöhus län . 7 200 1000 29 800 34 200 72 2001 10-0 i Norrland 3 . . 4 151100 4 076 800 131500 18 800 5 166 400 13 544 600 30-6 Svealand 3 . . 773 800 1 639 300 88 6UO 363 300 2 339 1O0 5 204 100 14-9 Götaland 3 . . 415 100 281 200 116 500 401800 3 218 000 4 432 600 9-4 Hela riket3 5 340 000 6 012 500 339 000 785 00010 704 700 23181200 23-0

12-1 11-7 12-5 25-1 23-1 28-4 43-7 48-9 43-4 339 17-7 363 38-5 30-0 35-8 363 11-7 7-8 15-6

0-3 0-3 0-3 0-1 0-1 01 3-0 0-6 1-4 0-8

11 0-5

8-6 3-6 13-0 3-9 5-0 6-6

1-0 1.1 2-2 4-5 0-8 4-3 2-3 2-6 2-4 24 4-0 2-4 1-8 2-8 8i

0-6 2-6 46 68 119 25-9 37-6 16 3 05 14-8 4-3 59 6-7 8-3 10-4

2-9

2-4

5-7

1-6 0-7 06 0-9

1-4 1-6 3-7 1-9 1-4

2-4 9-1 6-4 141 41-3

77.4 61-0 84-6 79-9 85-2 74-7 47-3

30-1 1-0 31-5 1-7 6-3 2-6 26 0 1 1-5

0-1 7-0 9-1 34

38-2 44-9 72-6 461

32244339-E 3054-( 424244421246-7 5348373649395386598070-5| 8072-9 69-4

Totalarealen skogsmark har fördelats enligt de vid undersökningen av taxeringsutfallet vid 1928 å: allmänna fastighetstaxering framkomna procenterna (allmänna skogarnas arealer äro dock angivna enligt up gifter dels från Kungl. Domänstyrelsens statistik och dels från ShOgssällskapet). — 2 Till Riksskogstaxering nämndens totalareal skogsmark har, då nämnden icke medtagit Gotska Sandön, dennas areal skogsmark enli Kungl. Domänstyrelsens statistik tillagts. — 3 Resultaten för Norrland, Svealand, Götaland och hela riket öve ensstämma på grand av gjorda avrundningar vid fördelningen icke med länssiffrornas summor.

165 Tab. 11. Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet på landsbygden år 1928 enligt prövningsnämndernas beslut, fördelat i procent på däri ingående delvärden. Egentligt jordbruks- g k rkens varde (utom °värde skogsmarkens värde)

Län

Tomt- och Skogsvärde . ndustrivärde

Summa

% 100

Norrbottens

län . .

49-3

14-1

36-5

Västerbottens

43-0

13-1 14-4

0-1 0-4

47-1

0-4

100 100

. .

100 Jämtlands Västernorrlands

* »

. • . .

38-1 46-6

Gävleborgs

. .

12-4

100 Kopparbergs Värmlands

» »

. . . .

46-1 44-8

40-1 40-7

0-7

11-9

42-7

0-6

43-2

11-9

44-4

Västmanlands

. .

69-2

7-1

100 100

Örebro Uppsala

» >

. . . .

64-2 71-0

8-0 5-8

23-1 27-3

0-5 0-6

Stockholms

. .

65-0

Södermanlands

. .

Östergötlands

. .

Skaraborgs

12-6

0-5

22-6

0-6

6-2

20-9

70-4

100 100

726 83-4

6-3

23-1 20-4

7-9 0-2 0-7

12-0

5-3

0-4 0-5 1-1

100 100

1-1 0-4

100 100

0-7 4-9

100 100

0-6 1-2

100 100

Gotlands

78-7

Älvsborgs

73-3

8-2

15-5 17-4

53-2

32-3 29-4

Kronobergs

58-9

Kalmar » Göteborgs och Bohus »

61-8

11-8 10-6

. .

851 888

6-9

Hallands

81 4-0

72-5

8-6

17-7

88-1 96-8

3-7

7-5

0-8

2-0

0-7 0-4

100 100

44-6

13-2

41-7

8-8

31-7

79-0

5-7

14-4

1-5 0-9

100 100

66-3

8-1

24-6

l-o

100 Jönköpings

Blekinge Kristianstads Malmöhus

» > » »

26-9 6-6

166 Tab. 12. Bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång inom olika skogsäga M

e d

c L ä n och l a n d s d e l a r

Krono- Ep c k, l.e s. . " 07r'Ka Krono - över1 siastika allm. parkei marker 8 k o ^ a r s k o « a r

P CB <-i

1¶Norrbottens län 2

lappmarken

kustlandet

. . . . . .

. .

4¶Västerbottens län 5

lappmarken

kustlandet

. . . .

bola

?7«a

fidei-

kommiss

b0la

1-25

0-89

1-30

1-26

1-40

1-21

1-17

0-89

1-23

1-20

1-29

0-75

1-38

—

1-38

1-43

1-48

1-G5

1-55

0-90

1-75

1-27

1-77

1-85

1-49

. .

.. Tra varn-

1-70

7¶Jämtlands

län.

. .

1-16

8¶Västernorrlands

» . . .

1-76

9 Gävleborgs

» . . .

1-95

10¶K o p p a r b e r g s

» . . .

1-57

Gods och

0-90

1-67

1-25

1-67

1-70

— — — — — —

1-88

1-91

1-89

2-04

Bonde hemman o. d.

Krom SamtKrono - överliga parkei loppa skogar mark«

1-31

1-27

2-10

1-06

1-10

1-15

1-97

1-06

1-42

1-41

2-29

1-73

1-60

0-60

o-uo .

— — — — —

1-82

1-72

2-ll

—

2-06

1-99

1-54

1-53

2-36

1-89

1-87

2-3G

1-90

1-75

1-80

2-18

1-96

1-99

2-56

1-81

2-39

2-49

2-57

2-45

2-38

4-35

2-21

1-79

2-27

2-97

2-18

2-09

3-81

11¶V ä r m l a n d s

» . . .

2-75

2-61

2-72

2-68

2-89

2-92

2-76

2-73

5-17

12¶V ä s t m a n l a n d s

» . . .

2-70

2-80

2-86

2-78

2-75

2-80

2-77

2-78

4-98

13¶Örebro

» . . .

2-64

3-00

3-09

2-71

2-68

2-99

2-85

2-78

4-60

14¶U p p s a l a

» . . .

2-90

2-77

2-93

2-90

2-96

3-02

2-84

2-89

5-80

15¶S t o c k h o l m s

» . . .

2-69

2-66

2-87

2-77

2-69

2-72

2-64

2-69

5-51

16¶S ö d e r m a n l a n d s

» . . .

3-09

3-21

3-27

3-16

3-30

3-21

5-46

3-04

3-00

2-95

2-97

3-oc

2-97

2-99

5-64

2-00

1-56

—

1-72

1-82

1-69

1-71 i

4-35

3-11

2-59

3-05

2-93

2-98

2-97

3-oo '

6-62

2-81

2-79

2-73

2-77

2-78

2-66

2-GS i

6-28 6-95

17¶Östergötlands

» . . .

1-69

19¶S k a r a b o r g s

» . .

3-19

» . . .

2-67

18¶G o t l a n d s

— — — —

1-82 2-08

1 J

23¶K a l m a r

» . .

2-88

24¶Göteborgs o. B o h u s

» . . .

2-36

25¶H a l l a n d s

» . . .

2-75

26¶Blekinge

» .

3-15

27¶K r i s t i a n s t a d s

» . . .

3-38

28¶M a l m ö h u s

» . . .

4-75

— — — — — — — — —

1-37

0-89

1-93

1-34

1-87

2-57

1-80

1-cs

2-33

1-04

1-95

—

2-64

2-25

2-55

2-76

2-99

2-58

2-53

4-34

—

31¶G ö t a l a n d

2-96

—

3-01

2-93

2-98

3-00

3-27

2-95

2-88

6-55

—

32¶R i k e t s l a n d s b y g d . .

1-54 I

0-89

2-48

1-87

2-12 1 2-50

3-12

2-32

2-13

3-] 2

1-04

Älvsborgs

21¶K r o n o b e r g s

» . . .

2-93

22¶J ö n k ö p i n g s

» , .

3-07

29¶N o r r l a n d

2-68

2-98

3-03

3-20

3-02

3-17

3-18

3-26

3-30

3-27

3-26 1 7-32

2-99

2-96

3-02

3-07

2-94

2-89

2-91 ! 6-86

2-73

2-C4

2-18

2-70

3-02 ! 2-72

2-68 I

6-33

2-83

2-87

3-06

2-S8

5-74

3-74

3-47

3-42

3-52

3-41

3-44

6-22

3-44

3-64

3-52

3-67

3-32

3-38

6-56

3-98

4-20

—

4-61

4-83 i 4-16

4-47

7-05

2-83

—. . .

167 grupper på landsbygden enligt 1928 års allmänna fastighetstaxering, länsyis. p e r

o t v ä r d ei

m3,

R e l a t i v

k r o n o r

s k o g s t i l l g å

ÖS IGods Bondejods KronoBondeoch hem- Samt- Krono- över- Eckle- Övriga Trä- x . & och hem- öarnt- g Övriga liga » siastika allm. varu- °™Z fidei- man liga idui- man parker loppsbolB bolag S kom- 0. d. skogar skogar skogar bolag com- o. d. skogar marker miss miss

Sckle- Övrign astika allm. kogar äkogar

Trävarubolag

2-02

2-33

1-93

2-27

2-14

0-58

0-48

0-55

0-57

0-55

0-49

— 1-84 — 2-42 — 2-75 — 2-7 0 — 2-8Ö — 2-76 — 4-03

1-88

0-55

0-48

0-47

0-61

0-54

0-65

2-39

0-61

—

0-59

0-49

0-56

0-43

2-62

0-84

0-82

0-92

0-61

0-72

0-50

2-56

0-86

0-82

1-00

0-61

0-78

0-62

2-67

0-77

0-81

0-55

0-65

0-38

2-70

1-02

1-24

0-88

0-67

0-57

3-77

0-93

1-25

0-61

0-68

4-42

0-94

1-18

0-87

0-54

—

2" 6 9 1-99

2-o3

1-98

1-53

3-28

1-99

2-GO

2-11

3-31

1-62

2-75

3-31

1-54

2-92

n g

3-23

0-54

0-56

0-72

0-55

— 0-48 — 0-57 — 0-45 — 0-63 — 0-72 — 0-57 — 0-66 — 0-62

0-78

0-61

0-60

0-56

0-69

0-84

0-74

0-72

0-69

0-76

1-24

0-98

0-84

0-74

0-71

0-75

0-80

0-98

0-93

0-77

0-65

0-67

0-56

0-67

1-13

1-03

0-79

0-78

0-82

0-56

0-72

0-99

1-07

0-85

0-71

0-77

0-68

0-81

0-97

0-73

0-72

0-76

0-63

0-72

1-12

0-64

0-65

0-85

0-62

0-77

1-04

0-76

0-66

0-67

0-58

0-68

0-57

—

0-64

0-44

0-60

0-61

0-73

0-72

0-63

0-50

0-60

0-53

0-38

0-45

0-79

0-62

0-69

0-68

7-74

6-27

6-96

0-64

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

2 3 3 | 3-23

3-21 14-39

3-21

8-00

0-75

0-49

1-15

0-67

0-70

0-58

0-60

0-67

5-22

4-59 j 4 3 9

5-30

5-25

4-81

4-70

0-83

—

1-10

0-91

0-82

0-73

0-7S

0-67

0-76

6-15

5-84

6-03

6-22

5-89

6-oo

0-79

—

0-82

0-76

0-67

0-59

0-6£

0-45

0-52

5-51

4-03

4-98

5-7£

4-63

1 4-27

0-77

0-49

0-82

0-75

0-64

0-71

0-55

0-64

3-30

3-23

2-58

3-06

3-03

2-87

2-72

2-79

4-53 4-84

369 4-66

3-58 4-29

3-83 4-50

4-38

4-49

4-82

3-79

4-05

4-49

4-68

4-09

4-05

0-74

5-14

5-06

4-50

5-60

5-08

4-89

l-oo

5-22 5-55

5-06 5-57

4-53 4-71

5-39 5-10

5-45 5-27

5-02

4-91

5-30

5-03

0-84 0-83

5-39

5-50

4-65

4-89

5-32

4-95

6-oo

0-94

5-90

5-93

3-96

6-32

5-52

5-40

5-33

0-96

5-07

5-io

5-35 5-93 6-85 6-59

4-96 5-84

5-40 5-17

669 623

5-55 5-60 6-51

5-83

6-94

5-00 5-67 7-05 6-42

5-58 6-47 6-16

5-57 635 626

1-02 0-82 0-66 0-81

6-60

6-83

6-27

6-25

5-85

5-96

0-81

7-67

5-83

6-29

5-99

6-31

6-08

6-21

0-84

7-72

7-15 |

5-82

6-26

5-88

5-62

5-77

0-83

7-15

6-18 i 5-94

5-28

5-78

5-96

6-01

0-85

6-87 6-47

6-70 6-09

6-12 732

6-36 6-33

7-20 6-35

6-75 5-61

6-72 5-76

0-57 0-52

6-62

6-66

5-10

6-oo

6-28

5-64

5-75

0-65

6-48

5-90

6-70

6-43

6-10

6-20

0-65

6-60

6-65

3-83

—

7-26

1-05 0-91 0-83 0-76

0-74

0-82

0-49

0-57

0-91

0-48

0-58

0-55

0-75

0-42

0-51

0-57

0-51

0-55

0-90

0-95

0-53

0-56

0-88

0-52

0-66

0-60

0-58

0-47

0-54

0-62

0-52

0-71

0-44

0-46

0-50

0-58

0-29

0-35

0-39

0-44

0-59 0-47

0-49 0-39

0-64

0-92

0-65

0-49

0-55

0-77

0-59

0-55

0-68

0-69

0-67

0-33

0-42

0-59

0-74

0-32

0-56

'S a T3 -C

i-H r H

i-l

i-i T-I i-l i H

3 S

»i

—

55 I n

r ~ - * o r ~ t ^ G O T H - ^ c o c o o c o o c i T H C M O T H e o " ^ c o < c O T H C i c D e N ! C M c o H - H - C O m c O - ^ C D I > [ > C 0 0 3 0 H H C M ( M X H I > C 5 H 0 0 3 l O C » 0 0 0

ee Ttl

I r o ^ r o ^ T - i - r j t c M r o T t f C i O r o c M c o e M C M C M c o i o r o lao<>i^c>ieoT*-*[>Ttfcx>>o-rHC3<roc>ias>SeooiS

re GO

a d

H co

•S^es

1 I

•<*05

Q C O I N

0 5 l > 0 1 0 ] 0 ( M O i O C J J O ( M C O O O O C D C O C M ' *

H C O T C O C O I O C O O C C T - I C O C O I O T I I C O Q O O O C M N T U C M T H C X I ^ O O ^

O C D r t i 0

rt<

0-° £ <ä O

OJ.-ieN-^-^CQCOlOCSCiCMCMCM-g'CirO"^

| c D t > C O N \ l < O t ^ O P -

a \ u" 2 2 ^ ^ ^ 0 ^ O T O r ? T O ^ l : ^ ' r - | f ^ r H O i o r o c o - ^ - * c £ ) c n ) 0 0 - > c } < c r ) O i > H H r t H « - * l O » Q i O C 3 C O W H ^ N W I > - * 0 0 5 S H O » 0 0 0 0 0

C D §4

N H c o c f l c o t o x - ^ o o ^ o o o c o o o c s c N i O T t i m o o c - c o c o c o o o o i o ? H H H W i - I O l T - I H W N H r t H N C M I M H T - K M T - I H

o T-I

T - I T-t CM <M C J CM CM

THT-I

(

T - I H H

K "3 <n

i si's

CX> CO

I l O >o

H M w c o a ) T t i c c c D Q i o i > ^ w a i i > H c o c o T M c o r t m o o o i o » i » H H r t H r t C M H < M H C M ( M < N T - I H H r H < M

X i

r o co TH

aji C O ^

THrHrHl-l(S4CM<MCfOCOeOC»MTt(^cfj^^^^^^^S5i«CC

CD cb

-g a g^ g

™

CD a

o r ^ c o o T H O C 7 3 c b c b - ^ ö c b ^ T H i ö i > c b i ö c N i G b C Q C O - ^ r l l ^ r ^ C O ^ t l ^ r O l O - ^ l O l O r t l l O l O C D C D C T S H

O M M

c x i o j c n o ^ ^ r o o C T T H r ö ö c i c j i ö c b - ^ ö r b c b c b ^ e ^ i ö ^

M r ] • r ft

tj t e

co eo c OJ.C0 <M c M c b i ^ ^ c M e b - * c b c 5 < b ö T-H-rHrt "i—lT-tCMCMrOCOrOrOCMTltTjt

o CM

OT ib

T-t e o Tjt i O

t» ^1

cb do

c— c i c: cs c- io cs eb ö -^-*-#-TttTjtCOlO-^lO

T-THCMCMTHCOCTjTtt^^-^Ttlcxjxji^fl^yj^i^ji^j,,^,^,^ " ^

T H 93 T J

" "

,-,,

-M

•

J_,

.2 -g 3 3 '•« £°

-rH «

—

-M CM ro CM ro co ^

r o - * - * - * ro 10-* o

10 ^

ib cb

T H ro

• o >0 CM CN

fl«

2^ lad

PL,

—

c x 3 c o o o c 5 c j i © c x . ö c M Ö ^ ö c M - j } t O T - * r ^ ö ^ - * r b c i d i O T — T H t M - M r o r o r o ^ r o - T j t - ^ T H i o ^ f i i O i O i o r C T i t i o i o o o

o b i\ CM

« Ä Ä Ä Ä Ä ^ ^

0¶J M -8 6S b

O S< _D el -P Ö

d d

:;. ~at

Ö »3 a

fi "

bo SJ

-a

3 3

5-3

a '

C -~4 * T5 cö *-o eo J »

> O W > > Ö p K B Ö O « ^ b M

C5P1

pqM

ra co

B o

^ ört

"fc$x

11 10

\.%\1<

v8 a

10a 8

\ 16 18

<ft

JM)

(1v\

ri3>

»toN

länsqräns. gräns för fastighet} hixerinqsdistnhh

3 1 5\H

10/ & .19/

,13i

7 L'6 X

\7 ii

Indelninq

fashqhetstaxerinqsdistrikl-

2 13

inom varje löns landsbygd år 1928. i^, Stada.1 2 000000

Stabens offentliga utredningar 193 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna inom k.ammer beteckna utredningarna, nammer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning.

Fångvård.

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsl Betänkande med förslag till lag om vård av vi

n Vi8Sft l n t e r n a ^ hållanden. J Ä n T3.™Forslag ^ f l8g *-n t i o n eSverige l l a rättsförtill #konvention mellan Dan-

3d^Ti r 0 b ] o t t e n s och Norrbottens laM 1 W U a rg 8 br g uk rae [nT rslag ans- p r ° m l e r i n g ftv vUlsk J

nI n ISlaQd h Nor e o m fmuJ ° H' ° C m. ^ erkännande ö!h verkstallighet av domar, m. [9] Riktlinjer för vinnande av viss koncentration Inom det svenska fångyardsväsendet. [16] Förberedande utkast till strafflag. Förräderibrott m. m. [88]

Statsförfattning.

Allmän

Industri. Ny värmeledning samt elektrisk belysningsanläggl tionalmuseibyggnaden i Stockholm [8] F Normalbestämmeleer för järnkonstruktioner till \erk öarnbestämmelser). [30]

statsförvaltning.

1928 års lönekommitté. Betänkande med förslag till avlöt i m f Sat eåem Hd ne tne c fmÖ lr a, e x t r a o r d i l i a ™ °ch extra tjänstemän, \ statsförvaltningen m. m. [121 ln«i , 1928 års lönekommitté. Betänkande med förslag till lönelandsfo dar m ^TlS] S ' lappfogdar och landsfiskaler Betänkande och förslag ang. anskaffning, underhåll och tuIlt ans riel. [28] J *«n erforderlig fortskaffningsmateBetänkande med förslag ang. vissa ändringar i riksdagens fa arbetsformer m. m. [26]

Handel o c h sjöfart. Frovdebitcring av fyr- och båkavgift samt sjömai

Kommunalförvaltning. Statens och kommunernas

Kommunlkationsväseii. flnansväsen.

Utlåtande ang. utförselbevissystemets verkningar m. m Töl Kepartitionstalen för jordbruksfastighet. [31] t S k - i n i g A \ t a « r i n ^ u t f a l l e t beträffande jordbruksfastäxering 1 ^ J s b y e d e n V l d 1 9 2 8 å r s allmänna fnstighets-

Bank-, kredit- och pennlngväsei Förslag till växellag m. m. [14] Förslag till checklag m. m. [28] Försäkrlngsväsen.

Politi. Socialpolitik. Betänkande med förslag ang. arbetslöshetens motverkande genom beredskapsarbeten. [3] mutversanae Arbetslöshetsntredningens betänkande. 1. Arbetslöshetens omfattning, karaktär och orsaker [20] - a - 1 U L 6 S l o s n e w n s Arbetslöshetsntredningens betänkande. 1. Bilagor, band 1 Ä 1 1 ^betslöshet. P. M. ang. arbetsmarknaden och de faktorer, som bestämma dess utveckling [211 Ltredmng och förslag rörande viss omläggning av social 80CIal styrelsens lönestatistik. [32] ^ '^ Hälso- och sjukvård, Allmänt näringsväsen. Utlåtande över utkast till näringslag m. m. [13]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsei Andlig odling I övrigt. Sammandrag av yttranden över 1927 års prästlöner! sakkunnigas betänkande rörande nya grunder föl ningen om prästerskapets avlöning och förvall den därtill anslagna egendomen. [1] Utredning och förslag rörande läroböcker vid de • HrrX" °Ci1..m,6d d e m Jämförliga läroanstalter! Utredning ooii forslag av frågorna om ytterlio-are il rungar i den nuvarande lolkskoleseminarieorgani samt om statens övertagande av de utav landstil vissa stader upprätthållna småskoleseminarierna i B r irande fortsatt 5aMonng[l°7] ' "i»g^°lanl Betänkande med förslag till huvudgrunder för en q liserad förvaltning av prästlönejorden m. in. [24]1 Betänkande mod förslag till prästlönelag m. m . [U\ Försvarsväsen. 1!)

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. •Tordbruksutredningens betänkanden. 4 Betänkande *r>. åtgärder för fjäderfäskötselns främjande. [6] T S t a t i s t översikt över det svenska jordbrukets utveckling och läge Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämmelser

bSÄ^VWIandefc inom visaa delar avKopp--

" S S S Ä Ä t I f f " *

° S t a t - d - s t ö d d a växt-

mUi t iir aVl0ningssakkll lni

^,„ T- 1 , , . . ' fe' a - Betänkande; slag till avlomngsbestämmelser för icke-ordinarie vid forsvarsväsendet. [22] Betänkande och förslag rörande åtgärder för hoj J säkerheten vid flygning. [27] ' Betänkande ang. ilygstyrelsens muterielanskaffninf Utrikes ärenden.

Stockholm 1981. Kgl. Boktr. P. A. Norstedt & Söner 312003

Intematioiiell rätJ