SOU 1932:26

Uppskattning av Sveriges skogstillgångar verkställd åren 1923-1929 redogörelse

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1932:26

JORDBRUISDEPARTEMENTET

U P P S K A T T N I N G AV

S V E R I G E S SKOGSTILLGÅNGAR VERKSTÄLLD ÅREJNT 1923—1929 R E D O G Ö R E L S E A V G I V E N AV

RIKSSKOGSTAXERINGSNÄMNDEN

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1932 K r o n o l o g i s k Sociala jordutredningens betänkande med rörslag till vissa ändringar i den sociala arrendelagstiftningen. Marcus. 121 s. J o . Betänkande rörande erkännande och verkställighet av utländsk civildom. Av E. Marks voi Wttrtemberg. Marcus. 43 s. J n . Luf tförsvarsntredningens betänkande. Utredning beträffande hemortens och civilbefolkningens skyddande vid luftanfall mot Sverige. Norstedt. 139 s. Fö. Dödlighetsantaganden för livränteförsäkring. Norstedt. 142 s. H. Betänkande rörande frivilliga sammanslutningar mellan enskilda järnvägar i Skåne m. m. Beckman. 132 s. 2 bilagor. K. Normalförslag till byggnadsordningar m. m. 1. Byggnadsordning för stad, köping och större municipalsamhälle. Marcus. 37 s. K. Normalförslag till byggnadsordningar a . m. 2. Byggnadsordning för mindre municipalsamliälle. Marcus. 27 s. K. Normalförslag till byggnadsordningar a . m. 3. Byggnadsordningar och utomplansbeätämme.ser för landsbygden. Marcns. 18 s. K. Normalförslag till byggnadsordningar m. m. 4. Bilagor till normalbyggnadsordningar för städer och för landsbygden. Marcus. 32 s. K. Jordbruksutredningens betänkanden. 6. Promemoria rörande inkomstntvecklingen inom Sveriges jordbruk i jämförelse med i andra näringsgrenar och dess sammanhang med lönepolitiken. Beckman. 52 s. J o . Normalförslag till provisoriska byggtadsföreskrifter. Marcus. 10 s. K. Jordbruksutredningens betänkanden. 7. Betankande angående åtgärder för lindrande av jordbrukets kreditsvårigheter. Beckman. 99 8. J o . v Skottentjämningsberedningen 1. Statistisk utredning angående det kommunala skattetrycket. A. v E. Ahlberg. Norstedt. 85», 560 s. Fi.

f ö r t e c k n i n g 14. Jordbruksutredningens betänkanden. 8. Arbetarfrågan inom det svenska jordbruket. Av B. Nyström. Beckman. 111 s. J o . 15. De ekonomiska verkningarna för sjöfarten av 1928 års lotsförfattningssakkunnigas förslag till lotsavgifter. Norstedt. 38 s. H. 16. Lagberedningens förslag till revision av är^dabalken. 4. Förslag till lag om boutredning och arvskifte m. m. Norstedt. 689 s. J u . 17. Utredning och förslag rörande ändrade grunder för biskoparnas avlöning och därmed sammanhängande frågor. Idnn. 264 s. E. 18. Utredning rörande motorfordonsbest&ndet i Sverige. Marcus. 50 s. K. 19. 1930 års pensionssakkunniga. Betänkande med förslag till reglemente angående tjänstepension för tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen, m. m. Norstedt. (2), 211 B. F i . 20. Betänkande med förslag till förordning angående handel med farmacevtiska specialiteter. Marcus. 99 s. S. 21. Betänkande med förslag till lag om allmänna vägar och lag om vägdistrikt m. m. Norstedt. 223, xv, 174 s. K. 22. 1930 års pensionssakkunniga. Betänkande med förslag till reglemente angående tjänstepension för arbetare i statens tjänst. Norstedt. 87 B. Fi. 23. Utredning och förslag angående do civila tjänsteläkarnas ställning i städer och stadsliknande samhällen. Beckman. 206 s. S. ' 24. Normalbestämmelser för leverans och provning av cement (cementbestämmelser) samt för byggnadsverk av betong och armerad betong (betongbestämmelser) [fjärde upplagan] jämte tilläggsbestämmelser [tredje upplagan]. Norstedt. 44 s. K. 25. Statens organisationsnämnd. Betänkande med plan för statens byggnadsverksamhet under närmast kommande tioårsperiod. Marcus. 125 s. Fl. 26. Uppskattning av Sveriges skogstillgångar, verkställd åren 1923—1929. Norstedt. 256, 216 s. J o .

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begyunelaeookstUverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet. Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 8 febr. 1922 ang. statens offeutliga inredningars yttre anordning (nr 98) ntgivas utredningarna i omslug med enhetlig färg för varje departemen;.

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1932:26

JO RDBRUKSDEPARTEMENTET

UPPSKATTNING AV

SVERIGES SKOGSTILLGÅNGAR VERKSTÄLLD ÅREN 1923—1929 R E D O G Ö R E L S E AVGIVEN AV

RIKSSKOGSTAXERINGSNÄMNDEN

DEL I T E X T

STOCKHOLM 1 9 3 2 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

P. A. NORSTEDT & SÖNER

•w -

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

T I L L D E L I. Sid.

Skrivelse till Konungen Riksskogstaxeringens förhistoria Fältarbetets planläggning och organisation T a x e r i n g s l a g e n s sammansättning och utrustning Taxeringens utförande Linjernas uppsökande och uppmätning å marken s. 22. — Beståndsbeskrivningen s. 24. — Stamräkningen s. 27. — Provträdsundersökningen s. 30. Arbetet i övrigt s. 34. Arbetsprestationer vid fältarbetet Materialets bearbetning Materialets registrering och kontrollering s. 42. — Påstämpling av vissa beteckningar s. 43. — Provträdens avstånd från släplinan s. 43. — Uträkning av provträdens kubikmassa och tillväxt samt ålder s. 43. — Materialets ordnande s. 48. — Sammandrag av beståndsbeskrivningar och stamlistor s. 49. — Beräkningar rörande arealens fördelning s. 49. — Beräkningar rörande stamantal s. 54. — Sammandrag över provträdskorten s. 55. — Beräkningar av kubikmassa och tillväxt s. 55. — Specialundersökningar s. 58. — Tidigare rapporter rörande de viktigare resultaten s. 59. — Vid byråarbetet anställd personal s. 59. En kort översikt av Sveriges skogar med ledning av riksskogstaxeringens resultat Jämförelser med tidigare uppskattningar

7 IO I7 22

4o 42

gx g.

Hela riket S. 84. — Skogsmarksarealen s. 84. — Virkesförrådet s. 94. — Tillväxten s. 98. — Värmlands län S. 100. — Inägor och impediment s. 100. Den skogsproduktiva marken s. 101. — Virkesförrådet s. 103, — Tillväxten s. 107.

Kostnaderna för riksskogstaxeringen

3!,

Kostnaderna för fältarbetet s. 113. — Kostnaderna för bearbetningen s. 115. — Kostnaderna inalles s. 116.

Bilaga A. Härledning av provträdens kubikmassa, tillväxt och sortimentsutbyte II9 Bilaga B. Uppskattning av barkmassan I2~ Bilaga C. Taxeringsförfarandets tillförlitlighet med hänsyn till linjeavståndet J42 Bilaga D. Kontroll a v diametermätningen j.63 Bilaga E. Kontroll a v den taxerade bältesbredden z 7 j. Bilaga F. Kontroll av den skogsproduktiva markens bonitering . . . . 204

• 4 Sid.

Bilaga G. Instruktionen för fältarbetet 212 Instruktion för arbetet å marken under riksskogstaxeringen år 1929 s. 212. — Under åren 1923 —1929 vidtagna ändringar i instruktionen s. 232. — Jämförelse mellan 1911 och 1923 års instruktioner s. 236. Bilaga H. Instruktionens tillämpning

241 Redogörelser för den svenska riksskogstaxeringen i utländsk facklitteratur 255 Accounts of the Swedish National Forest Survey in Foreign Forestry Journals 255

Kartografiska översikter. Under olika år taxerade områden samt taxeringslinjernas riktning och inbördes avstånd Skala å använda topografiska kartblad Förminskad detalj av arbetskarta Redovisade administrativa områden Redovisade höjdområden Redovisade flodområden Vid bearbetningen av materialet uppdragen gräns mellan bergslag och slättbygd i Västmanlands och Örebro län Virkesförråd inom bark i dimensionsklasserna 10—45+ i m3 per hektar skogsproduktiv mark Tillväxt inalles inom bark i m3 per hektar skogsproduktiv mark Landarealens fördelning å ägo slag Virkesförrådets fördelning å trädslag Tillväxtens fördelning å trädslag Barrskogsförrådets fördelning å sortiment

13 14 44 45 46 47 72 73 75 76 77 79

Till

KONUNGEN.

Den io oktober 1924 utsåg Eders Kungl. Maj :t undertecknade till ledamöter i en nämnd, åt vilken uppdrogs att handhava bearbetningen av det taxeringsmaterial, som insamlats vid den under år 1923 verkställda taxeringen av skogar-

6 na i Jönköpings, Kronobergs, K a l m a r och Kopparbergs län. Samtidigt utsågs undertecknad H E S S E L M A N till ordförande och undertecknad Ö S T L I N D till verkställande ledamot och sekreterare i nämnden. I samband med statsmakternas beslut år 1925 om den u n d e r åren 1923 och 1924 under domänstyrelsens ledning påbörjade riksskogstaxeringens fortsättande föreskrev E d e r s Kungl. Maj :t genom beslut av den 17 april 1925, a t t den centrala ledningen av den beslutade taxeringen ävensom bearbetningen av det vid taxeringen insamlade materialet skulle åligga den sålunda tillsatta riksskogstaxeringsnämnden. Efter avslutat fältarbete och verkställd bearbetning av det insamlade materialet får nämnden härmed överlämna föreliggande redogörelse för den verkställda riksskogstaxeringen och dess resultat, del I text och del I I tabeller. Riksskogstaxeringsnämnden h a r haft för avsikt att utge även en tredje del, vilken skulle ha innehållit en kortfattad redogörelse på engelska språket, men nämnden h a r varit nödsakad att avstå härifrån, enär medel till bestridande av de därmed förbundna kostnaderna saknats. E n relativt omfattande redogörelse för den verkställda taxeringen jämte dess viktigaste resultat, författad av e. jägmästaren E R I K T H O R E L L och översatt till olika främmande språk, h a r emellertid redan influtit i ett flertal länders facklitteratur. Beträffande övriga av nämnden fullgjorda nådiga uppdrag torde nämnden få hänvisa till sid. 58 i föreliggande redogörelse. E . o. j ä g m ä s t a r e n R O B . S K Ö L D , civil jägmästaren F R I T Z J A R R E , e. jägmästaren E R I K T H O R E L L och civil j ä g m ä s t a r e n E R I C Ö S T L I N ha, såsom framgår av n ä m n -

dens redogörelse, hela tiden — med undantag för S K Ö L D , vilken återinträdde i domänverkets tjänst i början av år 1931, och ÖSTLIN, som under 11 m å n a d e r åtnjutit tjänstledighet för utländsk studieresa — i ledande ställning deltagit i riksskogstaxeringsnämndens arbeten. U n d e r fullgörandet av sina uppdrag h a r nämnden i åtskilliga frågor samarbetat med ledningen av den norska landsskogstaxeringen och råd fört sig med ett flertal svenska fackmän. Riksskogstaxeringsnämnden h a r dessutom haft förmånen att vid arbetet i fältet röna stort tillmötesgående från skogsägare och skogsmän över hela landet. Det u n d e r riksskogstaxeringen insamlade materialet h a r överlämnats till skogshögskolan, där det för framtida studier och bearbetningar förvaras i ett särskilt arkivrum. Stockholm den 31 oktober 1932. Underdånigst HENRIK HESSELMAN. WILH. EKMAN.

T O R JONSON.

JOSEF ÖSTLIND.

Riksskogstaxeringens förhistoria. I sitt den 5 maj 1914 avgivna betänkande framlade kommissionen för försökstaxering rörande virkeskapital, tillväxt m. m. av skogarna i Värmlands län, den s. k. värmlandskommissionen, en plan samt kostnadsberäkning för taxering av Sveriges samtliga skogar. Kommissionen förordade för sin del livligt en sådan taxering men framhöll samtidigt, att även en närmare kännedom om virkesförbrukningens storlek vore nödvändig för ett rätt bedömande av utvecklingsriktningen hos våra skogar. För utredning av frågan om en ordnad avverkningsstatistik föreslog kommissionen, att en särskild kommitté skulle tillsättas. Kommissionens förslag tillstyrktes i princip av nästan samtliga hörda myndigheter. Domänstyrelsen samt styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt framhöllo emellertid, att frågan om en tillförlitlig avverkningsstatistik borde vara klarlagd, innan en riksskogstaxering av skogarna igångsattes. I anledning härav tillkallades den 2 oktober 1917 särskilda sakkunniga, de s. k. skogstaxeringssakkunniga, för att verkställa utredning om anordnande av skogsavverkningsstatistik och taxering av Sveriges samtliga skogar. Dessa sakkunniga avlämnade den 28 februari 1923 ett betänkande rörande »Vid virkesmätning erforderliga relationstal» samt den 27 februari 1924 ännu ett, angående »Förbrukning av virke till husbehov på Värmlands läns landsbygd». De sakkunniga blevo emellertid ej i tillfälle att slutföra sitt uppdrag rörande skogsavverkningsstatistikens ordnande, då genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 november 1922 de sakkunnigas förordnande upphörde med februari månads utgång 1923. Redan dessförinnan hade emellertid frågan om påbörjandet av en riksskogstaxering blivit väckt. I skrivelse den 23 januari 1923 hemställde Svenska forstmästareförbundet, att Kungl. Maj :t, med hänsyn till bl. a. att ett stort antal personer med skoglig utbildning vore utan sysselsättning, ville föranstalta om påbörjande av tidigare ifrågasatt riksskogstaxering. Över denna framställning avgavs den 20 februari samma år utlåtande av domänstyrelsen, som därtill fogat yttrande av skogstaxeringssakkunniga, och framhölls såväl av styrelsen som av nämnda sakkunniga vikten av att en riksskogstaxering av våra skogar snarast möjligt igångsattes samt att tidpunkten härför vore mycket lämplig. Domänstyrelsen, som efter förhandlingar med arbetslöshetskommissionen fann, att arbetslösa borde kunna användas såsom hantlangare vid en riksskogstaxering, föreslog i en senare framställning, daterad den 12 mars, att, med hänsyn till rådande ar-

betslöshetsförhållanden, i första hand Kopparbergs, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län skulle komma ifråga vid denna taxering. Styrelsen framlade även en beräkning av det särskilda statsanslag, som vore erforderligt för att jämte de medel, som borde kunna erhållas från arbetslöshetsanslaget, täcka med taxeringen förenade kostnader. I skrivelse den 14 mars tillstyrkte styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt ett omedelbart igångsättande av riksskogstaxeringen på sätt domänstyrelsen föreslagit, varjämte arbetslöshetskommissionen i sitt utlåtande den 15 mars förklarade sig ej ha något att erinra mot att arbetslöshetsanslaget under vissa förutsättningar användes för ändamålet. Sedan Kungl. Maj :t den 20 mars 1923 framlagt proposition (nr 191) i överensstämmelse med domänstyrelsens förslag, bifölls denna den 3 maj av riksdagen. Den centrala ledningen av taxeringen ålades den 4 maj domänstyrelsen, som till överledare vid fältarbetet förordnade i Småland och på Öland jägmästaren ROB. SKÖLD samt i Kopparbergs län jägmästaren B. N Y L É N . Plan jämte förslag till instruktion och blanketter för taxeringsarbetet hade enligt av Kungl. Maj :t den 20 mars givet uppdrag redan dessförinnan utarbetats och den 30 april avlämnats av skogstaxeringssakkunniga. Under sommaren och hösten 1923 utfördes taxeringen i fältet av skogarna i ovannämnda län under domänstyrelsens ledning. I skrivelse den 16 februari 1924 gjorde domänstyrelsen framställning om anvisande av medel för riksskogstaxeringens fortsättande inom Västernorrlands, Örebro, Skaraborgs och Älvsborgs län, varvid styrelsen hemställde, att även detta år vid arbetets bedrivande finge anlitas arbetslösa att avlönas av medel till arbetslöshetens bekämpande. På grund av de ölägenheter, som under föregående sommar visat sig vid användning av arbetslösa för ett arbete av detta slag, avstyrkte arbetslöshetskommissionen denna hemställan om anvisande av medel ur arbetslöshetsanslaget. Domänstyrelsen framlade då förslag om taxering av skogarna i Västernorrlands samt angränsande delar av Jämtlands län, vilken framställning bifölls av statsmakterna. Under sommaren 1924, då jägmästaren B. NYLÉN förordnades som överledare vid fältarbetet, taxerades Västernorrlands samt en sjättedel av Jämtlands län. Bearbetningen av materialet kunde ej omedelbart påbörjas, då inga medel härför funnos tillgängliga. Vid 1924 års riksdag väcktes emellertid i första kammaren av häradshövding F. W. LINDER m. fl. och i andra kammaren av amiral A. LINDMAN m. fl. likalydande motioner om beviljande av medel för bearbetande av det i Kopparbergs och Jönköpings län insamlade materialet, vilka motioner biföllos av riksdagen. Genom nådigt beslut den 10 oktober 1924 anförtroddes denna bearbetning åt en riksskogstaxeringsnämnd. Ledamöter i denna blevo samma personer, söm tidigare varit skogstaxeringssakkunniga, nämligen professorn vid statens skogsförsöksanstalt H E N R I K HESSELMAN, ordförande, professorn vid skogshögskolan T O R JONSON, förste aktuarien, sedermera byråchefen i pensionsstyrelsen JOSEF ÖSTLIND, verkställande ledamot och sekreterare, samt direktören vid Korsnäs sågverksaktiebolag W I L H E L M EKMAN. Nämndens konstituerande sammanträde hölls den 25 oktober 1924.

9 Riksskogstaxeringsnämnden påbörjade omedelbart bearbetningen av det i de småländska länen samt Kopparbergs län insamlade materialet. Under tiden hade flera framställningar blivit gjorda hos Kungl. Maj :t angående riksskogstaxeringens fortsättande. I skrivelse den 19 juni 1924 hemställde landstingens norrlandskommitté om fortsatt undersökning av de norrländska skogstillgångarnas storlek och beskaffenhet. Vidare hemställde Svenska skogsvårdsföreningens styrelse i skrivelse den 12 juli samma år om riksskogstaxeringens fullföljande. En liknande framställning gjordes även i skrivelse den 25 augusti 1924 av Sveriges skogsägareförbund, som framhöll, att Norrland borde i första hand undersökas. Vidare föreslog förbundet, att bearbetning och publicering av taxeringsresultaten skulle ske snarast möjligt efter varje sommars fältarbete. Över dessa framställningar avgåvos yttranden av domänstyrelsen och riksskogstaxeringsnämnden, vilka båda tillstyrkte ett omedelbart fortsättande av riksskogstaxeringen och materialets bearbetning samt var för sig framlade plan och kostnadsberäkning för taxeringens utsträckande till återstående delar av landet. På grund av statsfinansiella skäl ansåg sig chefen för jordbruksdepartementet år 1925 endast kunna framlägga proposition om erforderligt anslag för fortsatt bearbetning av materialet och om taxering under en tid av tre år av de återstående norrländska länen samt Uppsala, Örebro och Västmanlands län, vilken proposition bifölls av riksdagen. Jämlikt detta beslut anförtroddes ledningen även av fältarbetet från och med år 1925 åt riksskogstaxeringsnämnden, vilken som överledare vid detsamma anställde jägmästaren ROB. SKÖLD. I ovannämnda proposition uttalade emellertid departementschefen, att med detta förslag ingalunda avsågs, att uppskattningen av därefter återstående delar av landet skulle vara avförd från dagordningen. Frågan om taxeringens fullföljande borde upptagas till prövning i god tid, innan då föreslagna arbeten slutförts. Riksdagen uttalade även samma år, att den betraktade riksskogstaxeringens fullföljande som en betydelsefull och viktig angelägenhet. I skrivelse den 13 oktober 1926 hemställde därför riksskogstaxeringsnämnden, att taxeringen skulle utsträckas till övriga delar av landet, vilket förslag tillstyrktes av domänstyrelsen och statskontoret samt år 1927 bifölls av statsmakterna. I detta beslut innefattades dock ej Värmlands län, som hade försökstaxerats år 1911. Värmländska ingeniörsföreningen hemställde emellertid i skrivelse till Kungl. Maj :t den 27 december 1927 om vidtagande av åtgärder för nytaxering av skogarna i Värmlands län enligt enahanda grunder, som tillämpats vid riksskogstaxeringen. Härigenom skulle även kunna vinnas en värdefull möjlighet till jämförelse mellan två med längre tidsmellanrum företagna uppskattningar. I sitt med anledning härav den 29 september 1928 avgivna yttrande framhöll riksskogstaxeringsnämnden, att den ansåg den föreslagna omtaxeringen av Värmlands län vara i så hög grad önskvärd, att den själv ämnat föreslå en sådan. Förslaget tillstyrktes även av övriga i ärendet hörda myndigheter, varefter detsamma år 1929 godkändes av statsmakterna.

Fältarbetets planläggning och organisation. Den av de s. k. skogstaxeringssakkunniga utarbetade planen för 1923 års fältarbete anslöt sig i huvudsak till det redan av värmlandskommissionen i betänkande den 5 maj 1914 framlagda förslaget till riksskogstaxering. Åtskilliga uppslag rörande såväl själva undersökningsmetoden som vissa detaljer i instruktionen och blanketterna hade dock erhållits dels från landsskogstaxeringen i Norge, dels från vissa under de senare åren i Sverige utförda, större taxeringsarbeten. Särskilt bör nämnas den värdefulla komplettering av taxeringsmetoden, som avser att möjliggöra kontroll av det taxerade bältets bredd, vilken kontrollmetod utarbetats och för första gången tillämpats vid den norska landsskogstaxeringen år 1920. Instruktionen för fältarbetet återfinnes som särskild bilaga till denna redogörelse och blanketterna under kapitlet »Taxeringens utförande». Då emellertid riksskogstaxeringsnämnden före påbörjandet av 1925 års fältarbeten med ledning av såväl under bearbetningen av materialet som vid 1923 och 1924 års fältarbeten gjorda erfarenheter förtydligade och kompletterade instruktionen och blanketterna, har nämnden ansett det lämpligt att återgiva dem i deras slutgiltiga skick. Härvid har lämnats dels kommentarer på de punkter, där den nya instruktionen i sak skiljer sig från den vid taxeringen år 1923 tillämpade, dels upplysningar rörande i vilka avseenden den vid riksskogstaxeringen tillämpade metoden avviker från den vid värmlandstaxeringen år 1911 använda. Även om alla detaljer i taxeringsarbetet framgå av nämnda bilaga samt av redogörelsen för taxeringens utförande i fältet, torde det dock vara lämpligt att här i stora drag omnämna de grundläggande principerna för taxeringen och dennas omfattning. Riksskogstaxeringen har utgjort en stickprovsundersökning av samtliga skogar inom resp. län. För att stickproven skulle bli verkligt representativa för området ifråga har taxeringen skett å parallella bälten, som förlagts på samma inbördes avstånd och i stort sett vinkelrätt mot resp. områdes topografiska längdriktning. Bältesbredden har utgjort 10 m och avståndet mellan linjerna har varit olika för olika områden. Linjeavståndet har i varje särskilt län bestämts med hänsyn till dettas storlek och det krav man ansett sig böra ställa på säkerheten i resultaten såsom utslagsgivande även för de mellan linjerna fallande, icke taxerade områdena. Till grund för beräkningarna av de erforderliga linjeavstånden ha legat de resultat, som erhöllos beträffande tillförlitligheten av den i Värmlands län år 1911 verkställda taxeringen. Taxeringslinjerna ha varit uppdelade i 2 km långa sträckor och alla uppgifter ha protokollförts å särskilda blanketter för varje 2-km och för varje vid länsgräns liggande del av sådan. Härigenom har materialet kunnat uppdelas förutom på län exempelvis på olika höjd- och flodområden. Taxeringslinjernas

II Rjksskogstaxeringsnämndcn 1932 20,0 km -^2

6,0 ••

<° "

E== 5,0

' Linjeavstånd

1924 Taxeringsår.

250 Linjenummer.

2-km-nummer

Skuggat område betecknar mark ovan barrskogsgränsen.

KARTOGRAFISKA

INSTITUTET

Fig. 1. Under olika år taxerade områden samt taxeringslinjernas riktning ock inbördes avstånd.

riktning har i Norrland samt Kopparbergs län varit sydväst till nordost och i hela det övriga Sverige väster till öster (se fig. i ) . Linjernas inbördes avstånd och taxeringsprocenten inom olika delar av landet framgår av nedanstående sammanställning. Avstånd mellan taxeringslinjerna km

„ TaxenngsPTOCent

Norr- och Västerbottens län , 20 0 . 0S Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs och Kopparbergs län . . 10 o-i Värmlands län (1929) g i/6 Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Örebro, Södermanlands, Östergötlands, Skaraborgs, Älvsborgs, Jönköpings och Kronobergs län samt Kalmar läns fastlandsdel . r 0-2 Blekinge, Kristianstads, Hallands samt Göteborgs och Bohus län . r5 o-4 Gotlands län 2 oMalmöhus län samt Öland j ro En sådan undersökning som riksskogstaxeringen har icke varit möjlig att genomföra utan tillgång till ett gott kartunderlag. De av generalstaben utgivna topografiska kartbladen över Sverige ha varit fullt användbara för ändamålet, även om en del av de äldre kartbladen visat sig vara mindre tillfredsställande. Av i fig. 2 återgivna kartskiss framgår, i vilka skalor de vid taxeringen använda topografiska kartbladen funnits att tillgå för olika delar av landet. Förutom tillgängliga topografiska kartblad användes under somrarna 1923 och 1924 för Småland och Öland samt en del av Västernorrlands län, för vilka kartblad i skala 1150 000 ej funnos utgivna, fotografiska kopior av konceptbladen i samma skala. Vid användningen av dessa fotografiska kopior blev vinsten i noggrannhet ej sådan, att den motsvarade de stora kostnaderna för dessa kartor, varför dylika fr. o. m. år 1925 ej kommo till användning. I Blekinge och Hallands, mindre delar av Kristianstads samt framför allt Malmöhus län voro de ekonomiska kartorna i skala 1: 20 000 till mycket stor nytta, därigenom att större skoglösa jordbruksområden kunde mätas direkt å kartorna och således ej behövde undersökas å marken. Uträkningen av taxeringslinjernas läge samt deras inläggning å kartmaterialet utfördes av professorn vid generalstaben K. D. P. ROSÉN med biträde av statsgeodeten i rikets allmänna kartverk N I L S JONSSON. Taxeringslinjernas lägen och riktningar samt 2-kmnas längd hava bestämts genom noggrann beräkning i resp. kartprojektioner av deras avstånd från de olika kartbladshörnen. De kartprojektioner, i vilka beräkningen skett, äro för topografiska kartbladen i södra och mellersta Sverige den s. k. Spen'ska koniska projektionen, för de ekonomiska kartorna i skala 1:20000 den Gauss-Hannoveranska projektionen samt för topografiska kartorna i övre Norrland den vid dessa kartors uppgörande använda polykoniska projektionen. På grund av kartpapperets föränderlighet, vanligen kallad krympning, har för varje bladkant å varje använt blad beräknats en krympningsfaktor lika med förhållandet mellan bladkantens mätta och teoretiska längd. Med denna krympningsfaktor ha sedan de beräknade måtten för taxeringslinjerna och 2-kmna multiplicerats före inmätningen. Oaktat kartmaterialet utvalts med särskild omsorg för att i möjligaste

13¶Riksskogsmcringsa-urnnderi 1932

mån undvika blad med större krympning, har denna varit så stor, att vid varje kartblad hänsyn måst tagas till densamma. Vid de kartblad, där bladdimensionerna icke äro givna, t. ex. vid fotografiska reproduktioner, ha taxeringslinjer och 2-km måst orienteras efter å bladen identifierade triangelpunkter eller skärningar mellan meridianer och paralleller. Principen för linjesystemets numrering utvisas av fig. 1 och 3. Av desamma framgår, dels att taxeringslinjerna numrerats från söder till norr på sådant sätt, att skillnaden mellan numren å två linjer anger det vinkelräta avståndet i km mellan dessa, dels att 2-kmna å varje linje numrerats från väster till öster medelst jämna nummer, varvid mitt för varandra liggande 2-km erhållit samma nummer. Kort sagt, taxeringslinjernas nummer stiga med en enhet per km norrut och 2-kmnas med en enhet per km österut.

i5 Utgångspunkt för linjernas och 2-kmnas numrering har för mellersta och södra Sveriges väst-östliga linjesystem varit nordvästra hörnet av topografiska bladet I Ö 35 Skara, vilket hörn ansetts som skärningspunkt mellan taxeringslinjen nr 400 och västra ändpunkten av 2-kmn nr 500. För det från sydväst till nordost gående linjesystemet i Kopparbergs län och Norrland har numreringen utgått från sydvästra hörnet av topografiska bladet S V 102 Älvdal, vilket hörn ansetts som skärningspunkt mellan linjen nr 300 och sydvästra ändpunkten av 2-kmn nr 600. Bägge dessa kartblads västra kant sammanfaller med femte meridianen väster om Stockholm. I södra och mellersta Sveriges linjesystem har den sydligaste linjen erhållit nr 52 och den nordligaste nr 688. Den förra är belägen uteslutande i Malmöhus län och den senare uteslutande inom Värmlands. I Kopparbergs läns och Norrlands linjesystem har den sydöstligaste linjen erhållit nr 100 och den nordvästligaste nr 750. Den förra sträckte sig genom den söder om Dalälven belägna delen av Gävleborgs län och den senare över Norrbottens läns båda nordvästligaste spetsar invid resp. Torne träsk och Treriksröset mellan Sverige, Norge och Finland. I fältet verkställdes arbetet av ett antal taxeringslag, vilka med anlitande av kompass så noggrant som möjligt följde de å arbetskartorna inlagda taxeringslinjerna. Utefter dessa ha arealundersökning, stamräkning och provträdsundersökning verkställts. Varje år innan fältarbetena igångsattes uppskattades med ledning av beräknade arbetsprestationer den linjelängd, som varje taxeringslag ansågs kunna medhinna. De för taxering avsedda länen eller länsdelarna uppdelades därefter i lagom stora lagtrakter, varvid i första hand större vattendrag och slättbygder fingo utgöra traktgränser. Särskild hänsyn togs härvid även till kommunikationsmöjligheterna, varigenom erforderliga transporter underlättades och förbilligades. Där det var möjligt ordnades även så, att taxeringslinjerna blevo lagom långa fölen veckas arbete, d. v. s. 4 å 5 mil. Vanligen avsattes även ett välbeläget område som reservtrakt, d. v. s. som utfyllnad åt de lag, som tidigare än beräknat medhunno taxeringen av dem från början tilldelade trakter. För varje lag upprättades även en arbetsplan för taxeringens bedrivande, vilken plan ej fick omläggas utan särskilt medgivande av ledningen. Under somrarna 1923 och 1924 inkallades före arbetets början lagledare, förmän och provträdstagare till instruktionskurser. När sedermera tillgången på vid taxeringen vant folk var större, ansågos några sådana kurser icke nödvändiga. Endast sommaren 1928, då taxeringen i de sydligaste landskapen skulle påbörjas, samlades lagledarna till en kurs i Kristianstad, där läns jägmästare F. AF PETERSENS demonstrerade bonitetsförhållanden å ljunghedar och i bokskogar. På de halländska ljunghedarna med deras för västkusten säregna blandning av produktiv skogsmark och impediment hölls längre fram under samma sommar en kortare exkursion under ledning av läns jägmästare G. P F E I F F . Från och med år 1925 inkallades lagledarna varje år till Stockholm några dagar före påbörjandet av fältarbetena för att erhålla instruktioner och från och med 1927 ordnade man dessutom så, att nyanställda lagledare antingen beordrades att under en veckas tid följa arbetet i ett lag, vars ledare även tidigare tjänstgjort vid riks-

skogstaxeringens fältarbete, eller ock tillsammans med sina egna lag i arbetets början följdes av överledaren några dagar i sträck, innan de fingo påbörja taxeringen fullt på egen hand. Under de båda sista somrarna, 1928 och 1929, då verkställande ledamoten icke i samma utsträckning som tidigare kunde ägna sig åt riksskogstaxeringen, förordnades vidare en av de förutvarande lagledarna, jägmästaren E R I K THORELL, att omhänderhava den närmaste ledningen av de med fältarbetet förenade personal- och expeditionsärendena. Vad instruktionen av lagens övriga medlemmar beträffar, ålåg det lagledarna att tillse, att var och en, innan arbetet å marken igångsattes, hade satt sig in i föreskrifterna för arbetet i allmänhet och i synnerhet i den del, som närmast avsåg vars och ens uppgift inom laget, vilket allt kunde inhämtas i den tryckta »Instruktion för arbetet å marken», som tilldelades varje man. Enligt instruktionen insändes varje vecka dels alla under veckan avslutade blanketter samt insamlade borrspån, dels rapportkort med uppgift om arbetsprestationer under den gångna veckan och plan för den kommande veckans arbete jämte adressuppgifter. På nämndens byrå, där särskild personal under närmaste ledning av nämndens kontorsföreståndare, jägmästaren FRITZ JARRE, var avdelad för kontroll av fältarbetet, protokollfördes de inkomna blanketterna, varvid särskilt tillsågs att ingen linjesträcka blivit överhoppad. Blanketter och borrspån granskades och kontrollräknades omedelbart, varvid upptäckta felaktigheter delgåvos såväl överledare som resp. lagledare. Med ledning av de rapporter och resplaner, som varje vecka insändes till byrån, samt de pålar, som enligt instruktionen utsattes vid alla körbara vägar, uppsökte överledaren vid upprepade tillfällen under sommaren samtliga taxeringslag för kontroll. Minst en gång varje år deltogo en eller flera av nämndens ledamöter i dessa inspektionsresor. Vid kontrollen användes en av över jägmästaren U N O WALLMO anvisad metod, som måste anses synnerligen effektiv. Den bestod däri, att överledaren, när han påträffade laget, tog hand om samtliga protokoll för den senast taxerade 2-kmssträckan och beordrade omtaxering av densamma, varvid fullständigt nya protokoll fördes. Vid jämförelserna mellan de gamla och de nya protokollen visade det sig så gott som alltid, att taxeringslagen hade verkställt sina observationer på ett betryggande sätt. Endast i enstaka fall behövde resultatet av kontrollen föranleda mera allvarliga anmärkningar. På nämndens byrå i Stockholm följdes lagens arbete med ledning av rapportkorten även på så sätt, att å en översiktskarta inlades de för varje vecka taxerade linjesträckorna. Mot slutet av varje sommar gjordes på grundval av resp. lags dittills presterade arbete en omreglering av lagtrakterna, varvid även reservtrakten uppdelades å de olika lagen. Under somrarna 1923 och 1924, då fältarbetena stodo under domänstyrelsens ledning, hade överledarna sina kontor å de orter, där de voro förlagda, således år 1923 i Växjö och Falun, år 1924 i Sollefteå. Vid dessa kontor voro anställda kontorsföreståndare med 1 å 2 biträden, som hade till uppgift att registrera och kontrollera de från taxeringslagen insända listorna och borrspånen samt att utsända material och avlöningsmedel.

Taxeringslagens sammansättning och utrustning. Taxeringslagen ha i regel bestått av en lagledare, en förman, tillika prickare, en provträdstagare, ett biträde till denne, en kompassförare, två klavare, två linjemätare samt i mån av behov en eller flera bärare eller transportbud. Lagledarna, vilka utgjordes av personer med högre skoglig utbildning, hade till uppgift att föra beståndsbeskrivning och kontrollera att samtliga observationer och mätningar utfördes med största noggrannhet samt att ordna lagets arbete och förläggning på ett praktiskt och tidsbesparande sätt. Då terräng- och skogsförhållanden äro synnerligen växlande och även väderleken vid ett arbete av denna art spelar en stor roll, har det krävt god organisationsförmåga att på bästa sätt planlägga arbetet. De flesta lagledarna ha löst sina uppgifter på ett mycket erkännansvärt sätt och i många fall ha taxeringslagen fullgjort arbetsprestationer långt utöver de på förhand beräknade. Nedan angivas de personer, vilka tjänstgjort som lagledare vid riksskogstaxeringen. N a m n

T i t e l

Forstmästare TEGMAN, SVEN THORELL, ERIK Jägmästare » ÖSTLIN, ERIC Forstmästare DANIELSSON, ERIK Jägmästare HERLITZ, NILS MOBERGER, E R I K » » SUNDELÖF, ARVID 5> H A H R , GÖSTA 7> WALLMAN, P. H. fBjÖRKEGREN, ÖSTEN » » BORGSTRAND, C. A. » CHRISTERSSON, TORE ERIKSSON, GEORG » I> HANSSON, NILS B. f HELGESON-HANSER, R » LIEDHOLM, ERIK » » LUGNEGÅRD, C. G. OLSSON, ALBERT >

Antal somrar

N a m n

rr • . , T i t e l

Antal somrar

Jägmästare

» >

i i

Forstmästare Jägmästare

i i

2¶ÅLBORG, A. M. DAHLGREN, N. E. EKELUND, LARS ERIKSSON-HELLAS, A HAGLUND, E R I K HELLSTRÖM, IVAR JOHANSSON, FOLKE LAGERBORG, IWAN LAURELL, ALGOT ODENMAN, BERNT

2¶PRICE,

2¶Ros, WILHKLM SCHOLANDER, CARL STRÖMBLAD, C. A. SÄFWENBERG, GÖSTA WELIN, HARALD ZIMMERMAN, K. G. ÖRN, ERIC

Forstmästare Jägmästare Forstmästare

i i i

7 6 2 6 5 5 4 4 3 3 l

2 2 2 2 2

2¶JOHN

1¶Forstmästare Jägmästare

i i

Jägmästare

> »

i i

F ö r u t o m ovan ang ivna lagledai•e tian stenorde som s å d a n år 1923 i D a l a r n a

jägmästaren FOLKE WESTMAN. WESTMAN omkom emellertid efter endast 9 dagars tjänstgöring genom drunkning under ett hjältemodigt försök att rädda en 1 Under två av här upptagna somrar omhänderhaft de med fältarbetet förenade personal- och expeditionsärendena. Alltsedan den 6/ia 1924 intill riksskogstaxeringens avslutande även anställd vid nämndens byrå. 2 Härutöver under en sommar tjänstledig på grund av studieresa. Alltsedan den 10 /n 1924 intill riksskogstaxeringens avslutande även anställd vid nämndens byrå.

2—320772.

av sina hantlangare, kontorsbiträdet S. E. RATHSMAN, vilken likaledes drunknade. Olyckshändelsen inträffade vid lagets förflyttning nedför Dalälven på en för ändamålet byggd flotte. Denna tornade emot ett skär, varvid RATHSMAN misslyckades i sitt försök att hoppa i land och föll i älven. WESTMAN, som visste att RATHSMAN icke var simkunnig, hoppade i älven för att söka rädda honom med den sorgliga påföljden, att båda omkommo. Förmännen hade till uppgift dels att föra stamlistan, dels att närmast under lagledaren utöva befäl och biträda denne vid övervakandet av lagets arbete. Såsom förmän anställdes i regel personer, utexaminerade från skogsskola, men i undantagsfall erhöllo även praktikanter, som deltagit i arbetet under flera somrar och visat särskild duglighet, befordran till förmän. Bland förmän, som under flera somrar deltagit i fältarbetena, märkas skogsmästarna RICKARD ELGÅN och KARL HÄGER (vardera 7 somrar) samt skogvaktarna TORSTEN BERG och ERNFRID OLSSON (vardera 4 somrar). Såsom provträdstagare antogos personer, vilka på grund av betyg från skogsskola eller föregående lämplig praktik kunde antagas vara kompetenta för arbetet ifråga. I Småland och Dalarna, där riksskogstaxeringen år 1923 igångsattes som nödhjälpsarbete, anvisades hantlangare genom arbetslöshetskommissionen. En stor del av dessa visade sig emellertid vara mindre lämpliga för det krävande taxeringsarbetet och lämnade detta en eller flera i taget, ofta utan vidare och efter endast ett par dagars arbete. Då detta inträffade även med de arbetslösa, som under hand anvisades som ersättare för dessa, blev härigenom lagens arbete avsevärt försvårat. Lagledarna erhöllo därför sedermera tillstånd att i mån av behov anställa manskap från resp. orter. Under senare år anställdes emellertid samtliga personer i taxeringslagen efter ansökning hos nämnden. Ansökningshandlingarna infordrades härvid till en början genom annonser i fackpressen, men då sedermera det antal personer, som långt i förväg direkt hos nämnden förhörde sig angående möjligheterna för anställning, blev mycket större än behovet, trycktes och utsändes i stället — som svar å dessa förfrågningar — en kort p. m. rörande resp. års taxeringsområde och de kvalifikationer, som fordrades för vissa poster inom taxeringslagen, samt om löneförmånerna. Därigenom att ansökningshandlingarna infordrades i god tid, i regel före den 1 april, kunde dessa noggrant prövas och de för arbetet lämpligaste av de sökande utväljas. Var och en av de antagna tillställdes en p. m. angående för arbetet lämplig personlig utrustning jämte en plan, upptagande data och tågtider samt erforderliga tågombyten för resan till den för arbetets påbörjande fastställda orten. De flesta, som antogos, voro skogspraktikanter, som önskade påbörja eller fortsätta sin utbildning på skogsmannabanan och som ägde intresse för arbetet. För de nordligaste lagen tillsågs, att minst en man i varje lag behärskade .såväl svenska som finska språker. för att även kunna tjänstgöra som tolk. I flera taxeringslag utgjordes dessa »tolkar» av elever från Tornedalens lantmanna- och folkhögskola.

19 E n i h ö g grad bidragande orsak till att fältarbetet k u n n a t genomföras icke endast m e d största omsorg utan även i rask takt samt till betydligt lägre kostnad, än som p å förhand beräknats, ligger helt säkert i att lagledarna kunnat pår ä k n a så intresserade, kunniga och villiga medhjälpare i sina lag. Många av dessa h a trivts b r a och återkommit sommar efter sommar samt utgjort en van och pålitlig stamtrupp i taxeringslagen. Bland s å d a n a mångåriga deltagare m ä r k a s A L F R E D P A L M och P E T R U S P E R S S O N ( v a r d e r a 6 s o m r a r ) , O L O F D A N I E L S S O N , G U N N A R E K L U N D , O L O F K A R L S S O N och GUNNAR L I N D (vardera 5 somrar), MALTE B I H L , M A N F R E D B I H L , Y N G V E E L G Å N , E M I L H A N S S O N , K A R L L I N D B E R G , A R N E N Y S T R Ö H , N I L S P A L M och C A R L Ö S T L I N

(vardera 4 somrar).

L I N D , E K L U N D , K A R L S S O N och E L G Å N hava därunder tjänst-

gjort såsom förmän, d e n förstnämnde två somrar och de övriga v a r d e r a en sommar. F ö r sitt arbete v a r varje lag utrustat med följande instrument och a r t i k l a r : ex. Instruktion för arbetet i marken (tryckt häfte i fickformat) ex. arbetskartor (därav 1 ex.med inritade taxeringslinjer) tillväxtborrar (1 st. 250 mm,2 s t . 2 0 0 mm, 1 st. 100 mm) 2 barkmätare 2 höjdmätare 5 klavar, därav 1 millimeterklave 4 måttband av stål 20 m » > » 50 m 1 1 » » väv 5 m (för mätning av omkretsen å grova träd) 4 avfattningskompasser med glimmerskiva 2 kompassbrickor 1 kompasstav (med doppsko och kula) 10 doppskor av järn till mätpinnar 1 lödkolv (lödsalva och lödtenn) 2 hamplinor 2 yxor (1 st. huggyxa, 1 st. handyxa) 2 eggskydd 1 bambtistång 5 m, med skor av mässing

mätstänger 2-5 m, med skor av mässing märkpåsar (»klappalätter») av läder märkdosor av plåt (för regnväder) rödfärgspåse av läder, rymmande c:a 3 kg förstoringsglas eller lupper kartfodral prickbräden celluloidskiva, graderad, för mätning av längder å karta millimetergraderad mindre linjal cylindrar av plåt till förvaring av blanketter och borrspånshylsor materialväskor sigill kikare läderportfölj samt i vissa fall 1 tält 1 cykel 2 bärmesar 2 jägarhorn

Dessutom medfördes en första omgång av följande förbrukningsartiklar: blanketter och borrspånshylsor, blyerts- och anilinpennor, svart- och blåkritor, radergummi, häftstift, första förband, vaselin till verktygen samt medel för att preparera blanketterna vid regnväder. Ovanstående artiklar rekvirerades sedermera i m å n av behov från byrån i Stockholm. Utrustningen utskickades till varje lags startplats, packad i e n särskild låda av trä, 90 cm lång, 57 cm bred och 51 cm hög, vilken v a r försedd m e d plåtbeslag och lås. Sedan laget u r denna vid starten utrustats med instrument och blanketter, skickades lådan m e d reservmaterial per järniväg, b å t eller bil till den större ort, som laget härnäst skulle passera under arbetets gång. Erforderliga penningmedel erhöllo lagledarna påi rekvisition från byrån i Stockholm. Lagledarna, förmännen och provträdstagarna voro dock utrustade

med postsparbanksböcker, på vilka nämnden vid fältarbetets början insatt 200 kronor å varje, och som voro avsedda att utgöra en reserv att av lagledaren disponeras för lagets räkning, om från byrån rekvirerade medel icke anlände på beräknad tid. Förutom för arbetet erforderliga instrument och blanketter måste varje man i laget medföra vad han själv behövde för sitt personliga behov, såsom filt, regnkappa, ombyte av kläder och skor, toalettartiklar o. s. v. Denna utrustning, som medfördes i ryggsäckar, måste inskränkas till den minsta möjliga, då vanligen även en del proviant ingick i packningen. Enligt order från ledningen fick i Norrland ingen man i taxeringslaget annat än undantagsvis ha tyngre packning än 15 kg, inklusive proviant och redskap. I övriga delar av landet torde packningens vikt ha uppgått till omkring 10 kg. Tack vare att de använda ryggsäckarna voro försedda med mes, kunde packningarna dagligen medföras i terrängen, utan att arbetet behövde i nämnvärd grad försinkas. En del för arbetet väl lämpad och nödvändig personlig utrustning, såsom ryggsäckar med mes, kokkärl (arméns modell), regnrockar, arbetskläder, skogsskor, strumpor, filtar o. d., tillhandahölls av nämnden till inköpspris. Vad den proviant beträffar, som lagen på egen bekostnad försågo sig med och förbrukade, må här som ett exempel på dess sammansättning och mängd lämnas nedanstående uppgifter från den undersökning över provianteringen, som verkställdes för det lag, vilket sommaren 1925 taxerade södra hälften av Härjedalen. För en tid av något över 100 dagar uppgick livsmedelsförbrukningen i genomsnitt till 175 kg per man och dag samt fördelade sig på olika varuslag såsom följer: Varuslag

Varuslag

Mjölk (även långmjölk) 5-7 Smör och margarin . . i-Q Ost, ä g g och rökt kött o-4 r"od • • • 3*3 Korv och fläsk . . . i- c Kaffe, thé o c h cacao . o-4 btro- och bitsocker . . i- s Torkad frukt, sagogryn Corned beef och andra Vetemjöl . . o- 9 konserver o- 3 r, 0 c h potatismjöl Makaroner, potatis, ärter Havregryn, havremjöl Salt o-i och bruna bönor . . i- 2 och risgryn . . . . o-4 Kostnaderna härför uppgingo till kronor 170 per man och dag. Vidare voro lagen för smärre olycksfall utrustade med större och mindre första förband av Röda korsets modell, varjämte lagledarna själva försågo sig med ett mindre förråd av ricinolja och konjak för medicinskt ändamål. Mot myggen medfördes, framför allt i Norrland, ett eller annat skyddsmedel, främst beckolja. Reservmaterial, gemensamma kokutensilier, proviant m. m. fraktades av särskilda bärare eller transportbud. Dessa hade även till uppgift att ordna med mat och logi för laget. I de delar av landet, där möjlighet fanns att komma fram på cykel, voro transportbuden utrustade med särskilda transportcyklar. De kunde därigenom medföra även en del av lagets personliga utrustning ävensom tält, då laget disponerade sådant. I inre Norrland, där taxeringslagen förutom tält ofta måste medföra proviant för ända till tre veckor, måste 2 a 3 bärare anställas. Dessa erhöllos vanligen

på orten och voro i allmänhet segt och härdat folk, vana att bära bördor och genomgå strapatser. Att i oländig terräng utan några som helst stigar bära en packning på över 70 kg i en mes på ryggen var ingen omöjlighet för dessa präktiga typer. Den genomsnittliga vikten å dessa bärares packning torde ha uppgått till 40 å 50 kg. I stället för att anställa flera bärare använde sig ett och annat lag framför allt i de mot fjällen gränsande skogstrakterna av en klövjehäst med förare. För taxeringslagen i de stora trakter av Norrland, där några som helst möjligheter att erhålla logi ej funnos, lät nämnden tillverka särskilda tält, beräknade att rymma 11 man och deras packning. Dessa tält voro av vattentät duk och konstruerade så, att deras båda halvor även kunde användas var för sig i form av två s. k. gapskjul. Vid kylig väderlek ställdes dessa mitt emot varandra med en nying emellan, varigenom kylan hölls ganska bra på avstånd. Tälten, som voro försedda med s. k. gräskant och rökhål med gallerduk, hade en golvyta av 3-85 X 3-60 m samt en höjd vid mitten av i-8o och vid sidorna av 0-80 m ; vikten i torrt tillstånd var c:a 20 kg. Dessa tält, som ursprungligen voro avsedda för Norrland, ha kommit till användning även i övriga delar av landet, på grund av dels svårigheten att erhålla logi i vissa trakter, dels lagens önskan att leva så billigt som möjligt. Givet är att lagen även togo in i de skogs- och flottledskojor, som utan vidare påträffades eller om vilkas läge lagledaren redan på förhand hade kunnat förskaffa sig kännedom genom resp. revir- och skogsförvaltare. I de större jordbruksbygderna, där skogsmarken endast förekommer på spridda ställen och i mindre omfattning, utfördes taxeringen av reducerade lag, bestående av en lagledare med två eller tre medhjälpare. Dessa lag, som utsändes på våren, så snart marken var snöfri, kunde genom anlitande av bil på kort tid medhinna stora områden. En sådan taxering utfördes bl. a. våren 1928 av större delen av Malmöhus län. De spridda större skogsområden, som finnas i detta län, taxerades däremot längre fram på sommaren av ett fulltaligt lag, vilket i en av nämnden förhyrd buss fraktades mellan de linjesträckor, där skogsmarken ej kunnat undersökas vid taxeringen på våren. Även de större skärgårdsområdena taxerades av särskilda lag, som per motorbåt färdades mellan öarna. På detta sätt taxerades år 1927 östra skärgården från Örskär vid Upplands läns norra gräns till Valdemarsvik vid norra smålandsgränsen jämte öarna i Mälaren. I Bohusläns skärgård, som taxerades på samma sätt år 1929, inskränktes motorbåtslaget med hänsyn till den ringa skogsförekomsten därstädes till 5 å 6 man förutom lagledaren. Genom att på detta sätt använda reducerade lag och för längre tid förhyrda transportmedel kunde en avsevärd besparing i tid och kostnader ernås.

Taxeringens utförande. Linjernas uppsökande och uppmätning å marken. Med stöd av några karakteristiska terrängföremål, som med säkerhet kunde återfinnas å arbetskartan, bestämde lagledarna å marken taxeringslinjernas begynnelsepunkt. Med hänsyn tagen till kompassens missvisning orienterades därefter kartan efter meridianerna i norr och söder, varefter kompassdosan vreds, så att dess kant blev parallell med taxeringslinjen å kartan. Gradtalet för blå nål avlästes och detta gradtal hade kompassgångaren sedan att följa för att i terrängen kunna föra laget fram utefter den på kartan inlagda taxeringslinjen. Kompassen var en vanlig s. k. avfattningskompass, försedd med arreteringsskiva av glimmer. Kompassdosan var infälld i en tjock, kvadratisk eller rektangulär träskiva, kompassbricka, på vars översida 2 syftnålar av mässing voro fästa i rät vinkel mot underlaget. Genom en enkel kulled, som bildades av denna skivas urholkade undersida och en halvklotformig knopp i övre ändan av den med en stabil doppsko försedda kompasstaven, kunde kompassbrickan horisonteras även i den mest ojämna terräng. Detta underlättade givetvis i hög grad kompassens noggranna inställande, vilket med de långa linjesträckor, som lagen hade att röra sig på — som regel 4 å 5 mil, understundom det 2- a 3-dubbla — var av stor vikt. I sådana trakter, där den magnetiska kompassen på grund av förekomsten av järnmalm icke kunde användas, tillgreps solkompass. Under taxeringens gång kontrollerade lagledaren genom jämförelse mellan kartan och tydliga terrängföremål taxeringslinjens läge och riktning. Avvikelserna från den rätta linjeriktningen höllo sig dock, såsom i samband med materialets bearbetning närmare angives, inom rimliga gränser och korrigerades så snart tillfälle därtill gavs genom erforderlig sidoförflyttning tillbaka till linjen i rät vinkel mot kompassriktningen. Efter sig drog kompassgångaren en c:a 100 m lång, tjärad hamplina. Försöksvis ersattes hamplinan med stålwires, men då dessa snodde ihop sig i sin bakre del och därför ständigt fastnade i allehanda föremål å marken, befunnos linorna bättre lämpade för detta ändamål. Olika kompassgångare tillämpade olika sätt att framföra linan. De, som voro kraftigare, bundo linan vid kompassstaven och buro denna över skuldran. De andra kompassgångarna bundo linan om livet för att kunna lägga in hela kroppens tyngd och kraft vid framförandet av linan, som på grund av sin längd och friktionen mot marken ingalunda var lätt, men också på denna grund höll sig väl utsträckt. Omkring linan fördelades taxeringsbältet med 5 m å vardera sidan.

23¶Utefter linan utförde de båda linjemätarna (»pinnpojkärna») mätningen i regel med hjälp av ett 20 ms stålmåttband, men över större öppna och jämna områden kunde en viss tidsbesparing göras genom att använda ett 50 ms måttband. Sträckmätningen måste, då det vid riksskogstaxeringen i jämförelse med de flesta andra skogsuppskattningar var fråga om mycket långa sträckor, ske med den största omsorg. På grund härav måste måttbandet i kuperad terräng ofta »brytas», så att mätningen skulle kunna ske i horisontalplanet, och vidare voro mätstickorna försedda med stabila doppskor av järn, för att de ständigt skulle kunna släppas lodrätt ned från måttbandets främre ände. Dessutom hade den av linjemätarna, som gick först i bandet, en blankettbok, i vilken han, för undRiksskogs taxeringsnät nnden Blankett 9.

Väster —öster.

Linje nr. &&9....

2-km. nr.

flA...

& & r' & v

y 2f

21 22 23 V£ & 14r isr :IfSTiT V& W 2& tn. m. — avvikelse +

öster— Väster

2-km

1 2 3 4 5 6 7 8 9 (1Ö] 1112 13 m. 18 19 |19,eo| [20] 21 22 23 14 15 1C 0

A föreg. 2-km. +

— avvi kelse

avvikelse RiksskogstaxeriDgsnäm

. 1927. 10 000

Ktinil. Scitr. Stktm lftt 271481

Fig. 4. Blankett för markering av inmätta 100-tal meter. nden. Nr 19

vikande av rena misstag ifråga om sträckmätningen, markerade var 100 :e inmätt m. I fig. 4 återgives den blankett, som härför användes. Mätfel kunde dock ej helt undvikas, varför lagledaren, varje gångna kartan säkert bestämbara punkter passerades, genom jämförelse mellan den på marken uppmätta sträckan och längden enligt kartan kontrollerade linjemätningen. De skillnader, ,som eventuellt förelågo, antecknades i därför avsedda kolumner å beståndsbeskrivningsblanketten, varvid avvikelse infördes med plustecken, om kartan angav större längd än mätningen, i motsatt fall med minustecken. Härvid måste dock lagledaren för att korrektionerna icke skulle inverka på den västligaste delen av 2-kmna, där även de mindre träden skulle medräknas, förfara något olika, allteftersom taxeringen framskred från väster till öster eller i motsatt riktning. Där —avvikelse införts fortsatte taxeringen exempelvis intill pålslag 21-50 enligt lagets mätning, om avvikelsen utgjorde 150 m. Hade däremot + avvikelse införts och taxeringen pågick, från väster till öster,

påbörjades ny 2-km redan vid lagets pålslag 18.50 om -f avvikelsen utgjorde 150 m, och om taxeringen pågick från öster till väster fortsattes taxeringen intill lagets pålslag 20, varefter nästföljande 2-km påbörjades med exempelvis pålslag 1-50 om -f avvikelsen utgjorde 150 m. I sistnämnda fall antecknades å beståndsbeskrivningen för den nya 2-kmn, att den föregående 2-kmn inklusive -f avvikelsen utgjort 2 150 m. Införda avvikelser från kartan föranledde inget som helst avbrott i taxering av areal och stamantal, d. v. s. s. k. tomgång förekom icke i taxeringslinjerna. Genom de införda korrektionerna fingo de på kartan fixerade 2-kmna, såvitt möjligt var, sin riktiga plats ute i marken. Inom varje 2-km verkställdes mätningen i löpande följd, varvid längder över fjäll och vatten samt, om detta medförde avsevärd tidsvinst, även längder över trädlösa inägor och impediment uttogos från kartan. Då en linje började inuti 0

-__

Fig. j .

Graderad celluloidskiva för uppmätning å arbetskartan av del av 2-km.

en 2-km, bestämdes med hjälp av kartan det pålslag, med vilket mätningen skulle igångsättas, för att laget vid 2-kmns slut skulle nå påle 20, d. v. s. 2 000 m. Vid alla mätningar å kartan användes, på sätt som instruktionen angav, en celluloidskiva (fig. 5), vilken var så graderad, att den kunde anpassas efter kartornas olika skalor och krympmån. Kring mindre sjöar och besådd åker vinklades på vedertaget sätt eller ock tillgreps någon indirekt mätningsmetod, som grundade sig på användandet av rätvinkliga trianglar.

Beståndsbeskrivningen. Vid linjemätningen avgjorde lagledaren i överensstämmelse med instruktionens föreskrifter, var gränserna för olika ägoslag och skogsbestånd skulle förläggas, samt antecknade den inmätta längden i beståndsbeskrivningsblankettens olika redovisningskolumner. Då en ägo figur icke sträckte sig tvärs över hela bältets bredd, uppskattade lagledaren härvid längden av den rektangel med 10 ms bredd, som svarade mot ägofigurens areal.

25 I fig. 6 återgives den för taxeringslinje nr 480, 2-km nr 756 ifyllda beståndsbeskrivningsblanketten. Denna har, som synes, 47 kolumner, varav 32 avse beskrivningen av den skogsproduktiva marken och skogsbestånden. Den första kolumnen anger beståndets eller delsträckans nummer inom 2-kmn ifråga, vilken i detta fall uppdelats i 17 var för sig beskrivna bestånd eller avdelningar. Avdelning 1, som sträcker sig till pålslag 370, utgör 370 m och består av inägor och tomtmark. Sedan längden redovisats i kolumnen för detta ägoslag, erfordrades icke någon ytterligare beskrivning av denna sträcka. Av anteckningen överst till höger framgår, att 2-kmn taxerats från väster till öster. Den västligaste delen av 2-kmn utgöres sålunda till mer än 300 m av inägor, en omständighet som i fortsättningen närmare beröres. Avdelning 2 sträcker sig från pålslag 370 till pålslag 5-00 och utgör sålunda 130 m. Den består till 20 ms längd av berg och till 110 ms längd av skogsproduktiv mark, eller närmare bestämt av backar och hagmark. Hagmarken ifråga har med stöd av instruktionens föreskrifter och hjälptabeller angivits äga bonitet IV, d. v. s. den skulle ha en högsta produktionsförmåga å 4-5 m3 per hektar och år. Skogsbeståndets slutenhet har med hänsyn tagen till ålder och trädslag uppskattats till 0-5—0-6 av fullt utnyttjad produktionsförmåga och beståndets ålder till mellan 41 och 60 år samt skogstillståndet betecknats mindre tillfredsställande. Beståndets vegetationstyp har angivits med LG2, vilket enligt ett i instruktionen inryckt beteckningsschema för vegetationstyperna visar, att det består av mossrik löv- och granskog. Av anteckningen i anmärkningskolumnen framgår, att å de 110 mna hagmark 2-kmns första provträd utfallit och att detta tillhör dimensionsklass 15. Andra provträdet, tillhörande dimensionsklass 35, har utfallit å 5 :e delsträckan. Avdelning 6 består av 60 m myr, om vilken lagledaren stått tveksam, huruvida den ur teknisk och ekonomisk synpunkt varit dikningsbar eller icke, vilket är markerat med ett frågetecken över kolumnen ifråga. Vegetationstypen är i detta fall M2, d. v. s. starrmyr. Avdelning 8, som utgör 70 m, består av skogsproduktiv mark, som är i behov av dikning för att nå den produktion, som markens beskaffenhet i och för sig medger, varför denna längd förutom i andra kolumner även är uppförd i kolumnen »Mark i behov av dikning». I 14 :e beståndet ingå 10 m vatten, vilka redovisats som icke uppmätta i marken utan efter kartan uttagna. I övrigt utgöres denna delsträcka av 80 m skogsproduktiv mark, vilken, då den icke samtidigt antecknats i kolumnen för backar och hagmark, utgöres av egentlig skogsmark. Å denna sträcka voro träden olikåldriga och har längden därför fördelats å olika åldersklasser i proportion till de delytor, dessa ansetts upptaga. I kolumnen för 21—40-årig skog ha sålunda redovisats 50 m och i kolumnen för 61—80-årig skog 30 m samt dessutom i kolumnen för olikåldriga bestånd hela sträckan, 80 m. Anteckning i sistnämnda

26 J

1 *i

h i

•» .. a JD u ,

- 3 | — -.S « c B

1 S *

1 '? ' ^

BOrji

1 i\ \ | \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ W \ \

*" •a fi

•a

: 1

\ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ s \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \.\ \ \\ \ \

il \

i j

\>l\\\\\;\\\:\\\\\^\\\

^i!a

\i^\;\i^:\!^i\^\^i^\KNi^\i\|\ ^

i-s *1

>1 "

1u J1

|lj!

: t : r t »*: ^

•^

s; ^

: £ ^

'Ml

^: ^

i |

$i*

* 1o i

: « j : ««; >0;

-Si 3

' «! '

: *>

*J1

^ ; «^:

!«h i ^ ^ ^ v ^ ^ i f e ^

! '4 I

;

i i 3: :• Si i $

§i

s 3

'1(1

""v,""

CD H S5 J

1 .-

S5 s

> * oW

o.,-~

ca i

z «-<5 1 o

w i ca h

Ä 2

•

j |

•

: i

•

: *: i

: S 'i - '

•

t i S i

i •* i • i

j : . «|

i O-

: 1

•:

•

: o!

f] I

•

0 •4

i]:': e s

*•

j j

! i i ;« M

i i* 1 : «i

i ;

> »

•

i :

•

i 1

: !

•

51 1

]

B i l

t! i- J.i ii »i i 2 1 eller

;

fl_

" i S

iC 3 o 3 £ i

Bcftlndr-

i 5 *^ tDS- . t O o; | - * i

csio: i

-i! 0: £ X @

S i-|j

! ! 1

• i ii i ^ ^S: ' 5 5 «S'^. i 1 ' '§' ' •"& • ^ ^ !

.a * f

£ 3

oioi !

* «*}'' i i ^

i ^S

s s s

0:0i

o j .

1 ^ B J! •ii

[ Q **i

I §:

-= s" S II

^ oU 1.1

1 •Ji: : ^>:

: ! Ä:

'.•: j ^i

4 5| i l + 2

1< £2

ml _ I £ * M 1 1 ^i * 5 +

•a

a g

a" s,

o..

: ^i

Kl«« l«i1

H •

•

' ;*i

..,-,.. o.,-..

: i : " 1 j

1«.»—o-l

• *

4 .v-,..

« i

i4«L* 1 i i § ?i*-*i i 1 ! ? T8M ''i i «L' j ., 1•*}' 1

II4°

oi 1 * 1

i *L i % 1 '4 i ! *; i^i i

4>-6o III

-<-

NO;

(

6r— So IV

-1

-i • i ..-,«,

Vll-Vltl

| | 111

: %

«•: ""O 1

>&.*

avdtniogi-

; M i i i i i i I I "i M 1 i

j j * . ^ ^ $ Äi. 3; S A. 3; «; $j 8\ $ 8; 3| « i f i * s ?: t j J S J « 8: Jh .?: * ^ ft. * *:• -«? \ * X - »o; 9; 5" ^s V $ « i ^ IQ; * ^> *S S?> ^ fr - . * * .r, >• V> Oi >V, 00 » l g ^ ; , -J; 5; V» ^ Vvs

> il i- -

£ E E

; g * f -g Oi ^ i j OiU i ä | 2

** i

: i

i If 2 oo (2 (-.

kolumn har emellertid icke gjorts i de fall, då den mest representerade åldersklassen upptagit 4/5 eller mera av hela delsträckan. För den händelse ett stycke skogsproduktiv mark, antingen på grund av oåtkomlighet eller därför att detsamma samtidigt som det varit av ringa utsträckning skulle blivit mycket tidsödande att uppsöka, icke taxerats, har dess längd upptagits i anmärkningskolumnen. Icke endast samtliga kolumner ha nedadderats, utan även kolumnernas summor sammanslagits för vissa grupper. Detta har gjorts av lagledaren, som därefter även verkställt de kontroller, som äro föreskrivna nederst å blanketten. Kontroll nr 5 rörande antal prov i olika dimensionsklasser har härvid skett genom jämförelse med stamlistan. Längst ned å blanketten har lagledaren under taxeringens gång markerat satta 100-mspålar och därvid blivit av ramarna kring vissa pålslag påmind om att nya bestämmelser gällt för efterföljande sträcka ifråga om de träd, som skulle medtagas. För övrigt återfinnas å beståndsbeskrivningsblanketten de tidigare omnämnda kolumnerna för korrigeringen av den uppmätta linjelängden samt överst till höger en figur, som var avsedd att underlätta lagledarens kontroll av bältesbreddens uttagande och till vilken närmare förklaring skall lämnas i samband med redogörelsen för stamräkningen och provträdstagningen. Av den i bilaga återgivna instruktionen framgå de detaljerade föreskrifter, som lagledarna hade att iakttaga vid urskiljandet och beskrivandet av de olika ägoslagen och skogsbestånden samt vid ifyllandet av beståndsbeskrivningsblanketterna.

Stamräkningen. Vid stamräkningen mättes och utropades med vissa inskränkningar för klenare dimensioner alla träd inom det 10 m breda taxeringsbältet, vilka uppnått en höjd över marken av 1-3 m (brösthöjd) av två klavförare (»klavare»), en på vardera sidan om linan. För bestämningen av diametrarna voro klavarna utrustade med lätta, i 5-cm graderade klavar av stål, vilkas gradering vid taxeringens början kontrollerades genom jämförelse med provtiidstagarens mm-graderade precisionsklave. Klavarna voro även utrustade med 2-5 m långa, skodda, lätta stänger av bambu för uppmätningen av bältesbredden. Denna kontrollerades av förmannen och lagledaren jämsides med att de gjorde sina egna observationer. Träden antecknades i stamlistan av lagets förman (»prickaren»). Härvid skildes på trädslagen tall, gran, björk och övriga samt i Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län dessutom på bok. Stammarna fördelades på 5-cmsklasser med avseende å diametern på bark vid brösthöjd, varvid, sedan taxeringen pågått någon tid och klavarna fått in ett tillfredsställande ögonmått, klavning ej påfordrades av varje träd. Detta kunde låta sig göra, därför att man, såsom i bilagan »Kontroll av diametermätningen» närmare utvecklas, genom jämförelser mellan provträdens verkliga diametrar och den för dem uppgivna dimensionsklassen hade möjlighet att kontrollera huru

28 noggrant klavningen i allmänhet skett. Klasserna benämndes efter sin lägsta gräns och omfattade 0—4-9, 5—9-9, 10—14-9 cm o. s. v. Alla träd med en diameter av 45 cm och däröver vid brösthöjd sammanfördes emellertid till en grupp, dimensionsklass 454-. Diametern mättes på mötande kant. Träd av klenare dimensioner än 15 cm vid brösthöjd medräknades icke å hela den taxerade sträckan. Sålunda medtogos dimensionsklass 10— å de västligaste 1 000 mna av varje 2-km, dimensionsklass 5— å de västligaste 300 mna samt barrträd med en brösthöjdsdiameter mindre än 5 cm endast å de västligaste 40 mna. Omföringsfaktorerna för erhållande av trädantalet å hela linjelängden blevo således för träd i 10—klassen 2, för träd i 5—klassen 62/3 och för träd i o—klassen 50. Av lövträden medräknades icke träd, som hade en brösthöjdsdiameter mindre än 5 cm, och trädslag, vilka i regel sakna upprätt stamform, såsom hassel, en, buskformiga sälgarter e. d. medtogos icke alls. Detta gäller även träd, växande å som fjäll redovisad areal samt träd å tomtmark, i trädgårdar och parker, vilka på grund av sin skötsel voro att betrakta som trädgård. Torra träd och vindfällen, som vuxit inom bältet, medräknades icke, försåvitt de ej höllo minst 10 cm vid brösthöjd och kunde anses vara dugliga till ved. För undvikande av såväl dubbelräkning som förbigående av träd inom bältet märktes alla medtagna träd på den mot släplinan vända sidan med hjälp av med rödfärgspulver fyllda, gallerförsedda läderpåsar eller plåtdosor, s. k. klappalätter, av vilka den senare typen kom till användning vid regnväder. Å stamlistan infördes träden i löpande följd för hela 2-kmna utan åtskillnad för de olika bestånden eller avdelningarna. De torra träden och vindfällena antecknades dock å härför särskilt avsedd plats å stamlistans nedre del. Den för samma 2-km, som den tidigare återgivna beståndsbeskrivningen avser, förda stamlistan återgives i fig. 7. Såsom av denna framgår, ha i varje ruta prickats 10 träd medelst två s. k. fanor, vardera bestående av 5 streck, varav det femte korsar de fyra andra. För att under det träden på så sätt prickades underlätta arbetet med provträdens uttagande har å listan med feta tvärstreck markerats hur många rutor, som i resp. kolumner skulle fyllas med fanor, innan provträd utföll. Från närmast föregående 2-km har vidare transporterats det antal träd, som prickats för varje dimensionsklass och trädslag, efter det att provträd senast utfallit inom dessa. Härvid har avrundning till närmaste 10-tal skett i dimensionsklasser o— till och med 25—. Hade därvid, såsom exempelvis beträffande tall i dimensionsklass 10—, där provstamskvoten är 100, 60 träd prickats å föregående 2-km, sedan senaste provträdet utföll, markerades detta genom att 6:e rutan utfylldes med tecknet •/., varefter prickningen fortsattes i 7:e rutan. När sedan det grova tvärstrecket uppnåddes, blev det senast inräknade trädet provträd. Enligt beståndsbeskrivningen tillhörde det första provträd, som utföll å 2-kmn, dimensionsklass 15—, men enligt stamlistan hade man vid prickningen i denna dimensionsklass icke nått det grova strecket för något trädslag. Förklaringen ligger emellertid i den överstrukna nollan för gran, vilken anger, att man vid

,i ' d 4 •"

l\ *M

1"*

"i 5(1

«'

s £•; f o-,:

— &l .

a 5

2 S

Ä o

S, i

El si

i v-

111 8 < T j

•A

•*

** * • * - - * •É - > *• < - % -0

> «> •»

| *i^ =

-> . * « - i11

•

h o * *

c •v

CK o

k• 1< 1 £ 1

_ • «. 1 w * z " • z .C

1 N2 '

05 I

•1

*« JJ.

1¶I ? i? i d

^ * •» s V

w. É

4 V

•

: i

11 Z

1 z^ z

| \

** <K

>' |

-5i •*

t Z

e- L

\ s

1 E £l&

2 2 . 2 . S . 5 2 . 5 2 . 9

1 • 1 0

5 . o o o ° o o o o o o o o o o o o o

1 1 I? s

l| E3

1' s 5

1 E

; 8

i- s

* - S 2

i a

I i

$G A

\= ^

~0 £

9 J£ 3

1 K

-0

—

i •; ^1E J

•a

5« :

•11

•—i

S, J &

§ a

• * <* " , * 5

3 " " J »II - <n B | : -

° '

avrundning å föregående 2-km till närmaste io-tal av det efter det senaste provträdet inräknade antalet träd erhållit ioo träd och att därför första trädet på den nya 2-kmn skulle tagas som provtiid. Endast å 2-kmn prickade fanor och enstaka streck nedadderades. Sålunda medräknades ej de för provträdstagningen överförda träden, eftersom summorna skulle utvisa antalet träd å 2-kmn ifråga. Som figuren utvisar ha icke nå^ra träd inräknats i dimensionsklasserna o— och 5— å denna 2-km, vilket finner sin förklaring däri, att, som i samband med beståndsbeskrivningen nämndes, de 300 mna i 2-kmns västligaste del, inom vilka taxeringsytorna för nämnda dimensionsklasser äro belägna, utgjordes av inägor, som tydligen saknat träd av dessa dimensioner. Figuren upptill i högra hörnet, som igenkännes från beståndsbeskrivningen, avsåg att underlätta de observationer, som enligt en norsk metod utfördes för kontroll av den uttagna bältesbredden. Denna metod, som x det följande närmare skall utvecklas, grundar sig på att man genom uppmätning och antecknande av provträdens avstånd från släplinan erhåller möjlighet att studera provträdens fördelning inom bältet. Nyssnämnda figur utvisar den platssiffra, som skulle givas provträd å olika avstånd från släplinan. Den återgiver också instruktionens bestämmelse, att på vänstra sidan om linan endast träd, som föllo helt inom bältet, men på högra sidan även sådana träd, som till någon del föllo inom detsamma, skulle medräknas. I överensstämmelse med instruktionen, vilken även vad stamräkningen beträffar innehöll detaljerade föreskrifter, utropade klavarna träden högt och tydligt och för undvikande av misstag repeterades ropen lika tydligt av prickaren vid protokollföringen.

Provträdsundersökningen. För möjliggörandet av noggranna beräkningar av de inräknade trädens kubikmassor och tillväxt m. m. underkastades vissa provträd en ingående undersökning. Provträden utföllo, som redan i förbigående nämnts, automatiskt efter inräkningen av ett visst för resp. dimension fastställt antal träd. De provstamskvoter, som för de olika dimensionsklasserna kommit till användning i de skilda länen och som hade fastställts på grundval av stamfördelningen vid andra större taxeringar och med ledning av den allmänna erfarenhet, som kunde föreligga, framgå av nedanstående ' sammanställning. D i m e n s i o n s k l a s s L ä n 0—5 —

Västerbottens och Norrbottens Jönköpings,

10—15—

20—

> I : IOO

3o—

35—

1:30

1:50

Kronobergs

25—

> I :IOO

1:50

I : 20

1:50

40-45 +

1:5 \

1 : 20

\ I : IO

3* Å stamlistorna för olika län voro dessa provstamskvoter återgivna ovanför resp. dimensionsklasser, och, sam tidigare nämnts, hade genom feta tvärstreck för prickaren markerats, när han skulle utropa prov för en viss dimension. Då så skedde, försåg klavaren trädet ifråga med en ring av rödfärg och mätte ut provträdets plats i bältet med hjälp av 2-s-msstången, vilken för detta ändamål var försedd med tydliga märken för varje 0-5 m. Platsen angavs med resp. 1, 2, 3 t. o. m. 10, allteftersom stammens mitt var belägen o—1, 1—2, 2—3 m o. s. v. från bältets vänstra gränslinje. Låg provträdets mitt utanför den högra gränslinjen betecknades dess plats med u. Denna observation skulle, såsom tidigare i

Riksskogstaxeringen Blankett 3

2 km. n:r Taxeringslinje n:r ...!%..

fé

Provträd n:r .A.....J

s?. .?.... dim.-ki.

Bestånd n:r.

Plats i bältet

Riksskogstaxeringsnämnden. Nr 16.

Fig. 8.

50.000.

Identifieri?igsblankett for provträd.

förbigående nämnts och som i bilagan »Kontroll av den taxerade bältesbredden» ytterligare utvecklas, tjäna som underlag för undersökningar rörande provträdens fördelning inom bältet, vilken fördelning kunde väntas återgiva hela trädantalets. Genom en jämförelse mellan stamantalet i bältets yttre i-msfält med antalet å i-msfälten inuti bältet borde man sålunda kunna bilda sig en uppfattning om, i vilken grad bältet uttagits till sin föreskrivna bredd av 10 m. Med den tydliga rödfärgsringen försågos provträden, därför att dessa lätt skulle falla i ögonen på prövträdstagaren och häng biträde. Dessa blevo nämligen, då provträden voro talrika, fördröjda och följde på avstånd det övriga taxeringslaget med ledning dels av rödfärgsstämplarna såväl på de i skogsbestånden taxerade träden som på de öppna sträckornas stubbar och stenar, dels av de mosstappar, som klavarna vid linjens passage genom plant- och ungskogsbestånd för detta ändamål fäste på grenarna av buskar och träd. Då provträdstagarna stötte på ett nytt provträd, kunde de emellertid, genom jämförelse mellan numret å det provträd de just stodo inför och numret å det de sist hade undersökt, förvissa sig om att något träd ej blivit förbigånget. Lagledaren fäste nämligen med häftstift på varje provträd en liten identifieringsblankett, vara han bl. a. antecknade provträdets nummer inom 2-kmn samt dess plats i bältet. I övrigt upptog, såsom av fig. 8 framgår, denna blankett taxeringslinjens och 2-kmns ävensom beståndets nummer och provträdets dimensionsklass

— för Norrland även mogenhetsklass. Dessa senare uppgifter jämte provträdets nummer antecknade lagledaren även mitt för motsvarande avdelning i beståndsbeskrivningen. När provträdstagarna anlände, överförde de samtliga uppgifter å identifieringsblanketten till ett provträdskort, varefter identifieringsblanketten fick sitta kvar å trädet till ledning för den kontroll, som lagen blevo underkastade. Nyssnämnda uppgifter möjliggjorde bl. a. för provträdstagarna att, när taxeringen för dagen avslutats, med hjälp av beståndsbeskrivningen å provträdskortet införa lagledarens beskrivning av den avdelning, i vilken provträdet växt. Med hjälp av sitt biträde utförde provträdstagaren alla de i instruktionen i detalj föreskrivna undersökningarna rörande provträdens höjd, formpunkt, toppskott, diametrar på olika punkter av stammen, barktjocklek, ålder vid brösthöjd och vid stubben samt diametertillväxt m. m. Då de kubikmassetabeller, som användes för trädens kubering, förutsätta ett fixerande av stammarnas höjd ovan stubben och att denna utgör i procent av nämnda höjd, mättes trädens höjd från den i enlighet härmed uppskattade stubben. Detta skedde med hjälp av CHRISTENS höjdmätare och en 5 m lång bambustång. Denna var delad i 2 halvor, vilka voro skodda i ytterändarna. De båda stånghalvorna kunde genom sina vid deras innerändar fastade och med varandra väl inpassade mässingshylsor vid användningen lätt ihopsättas och vid förflyttningarna lika lätt isärtagas, varigenom framkomligheten för provträdstagarna underlättades. Endast i yttersta nödfall, såsom då bambustången vid någon transport e. d. blivit förstörd och en ny ej hunnit erhållas, tillgreps den vid övriga taxeringar ofta använda träribban eller slanan. Avläsningen av höjden verkställdes efter höjdmätarens högra skala, efter dess vänstra avlästes enligt T O R JONSONS metod formpunktens höjd i procent av stamlängden. Med ögonmått uppskattades längden av de 10 sista toppskotten och deras medellängd antecknades. Härvid underlättades bedömningen genom användandet av de kikare med 6 gångers förstoring, med vilka provträdstagarna voro utrustade. Provträdens diametrar mättes i mm, varvid medeltalet togs av två mot varandra vinkelräta mått. Vid mätningen användes precisionsklavar av stål. Var klaven ej tillräcklig (stammens diameter mer än 65 cm), angavs omkretsen, sedan den bestämts med ett cmgraderat måttband av väv. Barktjockleken bestämdes vid två å stammen diametralt motsatta punkter med hjälp av barkmätare av skogs försöksanstaltens modell. Under de första fem åren användes härvid sådana, vilkas mot stammen anliggande del var konkav, men under de båda sista åren övergick man till en nykonstruerad modell, vara nyssnämnda del var plan. Uttagandet av borrspånen, vara trädens ålder och de senaste 10 årens radietillväxt avlästes, verkställdes med hjälp av tillväxtborrar. Dessa voro av tre olika längder, 100, 200 och 250 mms borrdjup, av vilka det förstnämnda användes för hårdare träslag (ek och ask), å vilka oftast endast radietillväxten bestämdes och åldern endast mera sällan kunde avgöras genom ett ända inifrån stammens centrum uttaget borrspån.

33 Räkningen av årsringarna, vartill i nödig utsträckning lupper användes, samt mätningen av radietillväxten verkställdes i regel omedelbart, men i sådana fall, då borrspånen voro osedvanligt tätringade eller provträden ovanligt många eller ock då myggen var alltför svår, utfördes dessa bestämningar efter taxeringsarbetets

RIKSSKOGSTAXERINGEN Linje n:r.t£.å.Q~. 2 Km. K t - ^ ä i É

. Provträd n:r..~:2:

Borrspånsiängd (u. b.) fy /

mm. OMUOOBtXM KÄEUDIUL

Fig. g.

Tryck

borrspånshylsa.

Myr Egentli' skogsmark

Rikssk ogs taxeringen

Plan i bältet

Inägor

Myr

5¶Dubbel bark

Diameter rid i . , m. pä bark ropad

Formklass

.tlJd

ZH: /O-

Zf o.r

Aide

arsringar punkt n.: närm/m maste (när- (ej för V.m.) maste <toär) A dm.)

Ålden klass'

Bestandels alders-

Skado (Den gar vid stubben bety- (barrträd i dim.5 try!<e kl. 20 )

IX.

För toppbrutn.( + .

Grundyta tJ) B C M

-?, /

("io

3 5 35/ vy- 3ofi 7f

°-7^ '0.8

Barrträd*

Höjd Diam. inom bark m/m

Provträd n:r

Backar Mark i Skogs- Vegeta- Anmärkningar behov Boni- Sluten- Åldersoch tilltions(•maib.> hag- nv dik- tet het klass stånd typ n>. ro.) ning mark

Skogsprod. mark

Omkrets i cm.

5~ ^

Bestånd n:r

Trädslag t = lall g=gran bj=björk namD

Div. impediment

Berg

Provträdskort Stockholm

Blankett 4.

Linje n:r _£.<?_<?.... 2-km. n:r - fOo

pa bark

inom bark

/zzz ff&

•

—•-

Massa inom bark dm'

få

8ZY-

Tillväxt dm»

u /3.

Skadebeteckningar: t = torrtopp, r — röta, p = peridermium, d = större djur, i = insekt, a — brott, b = brand, m — åverkan genom människor. X (för barr) = dubbeltopp

1 För grövre träd angives a nedre raden omkretsen i cm. * För toppbrutna träd och vid upphörd höjdtillväxt utskriva toppskott o. 3 Bedömes för ek och ask samt rötskadade, i vilka fall anteckning göres i nedre raden. För marbuske göres även anteckning under anmärkningar. ' Ifyllts ej. • Endast för prov med, med. udda nummer, " nummer,—^

Riksskogstaxeringsnämnden. N:r 17. 1927 30.000. f

NonUdt Sthlm l?fj 2j 14Q t

Fig. 70.

Provträdskort

från

Stockholms

län {format

Provträdstagare.

ig x IJ

efi . i ^ö

cm).

slut för dagen. Någon tveksamhet om, till vilket provträd de olika borrspånen hörde, behövde härvid icke råda, ty varje borrspån förvarades i en papphylsa, å vilkens etikett (fig. 9) såväl linjens och 2-kmns som provträdets nummer ävensom spånets längd i mm antecknades. Borrspånshylsorna voro av två längder, 22 resp. 32-5 cm. 3—320772.

34 Vid utförandet av observationerna var arbetet i regel fördelat på provträdstagaren och hans biträde på så sätt, att provträdstagaren avläste höjd och formpunkt, uppskattade toppskottens längd, mätte diameter och barktjocklek samt antecknade samtliga observationer, under det biträdet höll 5-msstången, uttog borrspån, räknade årsringar och mätte radietillväxten samt gjorde erforderliga anteckningar å de av honom förvarade borrspånshylsorna. De rörande provträden insamlade uppgifterna antecknades direkt å provträdskorten, varav ett ifylldes för varje provträd. Som ett exempel härpå återgives i fig. 10 ett provträdskort. Beträffande detta torde här böra nämnas, att det var till kortets översta avdelning, som provträdstagaren överförde lagledarens beskrivning av beståndet ifråga. Rörande kortets mellersta avdelning märkes, att krysstecknet i den ena diameterkolumnen angiver, att två mot varandra vinkelräta diametrar skulle mätas och medeltalet dem emellan antecknas samt att cirkeln med de två diametralt motsatta, inåtriktade små pilarna i barkkolumnen erinrar om, att barktjockleken skulle mätas å två diametralt motsatta punkter på stammen, ävensom att såväl många av denna avdelnings övriga kolumnhuvuden som anmärkningarna till desamma nederst å kortet innehålla korta utdrag ur instruktionen. Detta underlättade givetvis i hög grad observationernas riktiga verkställande och antecknande. Kortets nedre avdelning ifylldes först vid materialets bearbetning å byrån i Stockholm. Med undantag av beståndsbeskrivningen och stamlistan voro samtliga blanketter, som användes vid fältarbetet, infästa i block, baktill försedda med en tunn pappskiva, som gav erforderligt stöd vid anteckningarnas verkställande. Beståndsbeskrivningen och stamlistan däremot fästes vid ett prickbräde, vartill i början användes compoboardskivor, vilka emellertid, då de i regnväder lätt blevo förstörda, sedermera utbyttes mot plywoodskivor av 5 mms tjocklek. Vad själva blanketterna beträffar preparerades dessa mot regn genom att på båda sidorna bestrykas med ett impregneringsmedel, som bestod av zaponlack, vari celluloid lösts, och som torkade så gott som omedelbart efter påstrykningen. Prickbrädena voro så pass mycket större än nyssnämnda båda blanketter, att något stöd erhölls för handen vid protokollföringen, och vidare voro de försedda dels med ett läderhölster för blyertspenna, dels med en i två av brädets hörn fästad läderrem. Med hjälp av denna kunde brädet bäras om halsen och sålunda bliva mindre hinderligt, då lagledaren eller prickaren, som ej sällan hände, måste använda sig av både armar och ben för att taga sig fram förbi eller över mötande terränghinder.

Arbetet i övrigt. Före arbetets början varje dag beordrade lagledaren bärarna eller transportbuden att med ledning av de kartor, varmed även de voro utrustade, på lämpliga vägar och stigar eller utefter något vattendrag på egen hand taga sig fram till den plats, som han beräknade att laget under dagens lopp skulle hinna arbeta sig fram till och där de hade att på bästa sätt styra om inkvartering i gårdarna eller ordna om lägerplats.

35 I sådana trakter där lagen ej kunde nå fram till bygd för natten eller där för mycken tid skulle åtgå att uppsöka någon gård vid sidan om linjen hade bärarna att slå upp lagets tält och att anrätta lagets kvällsmål, huvudmålet för dagen. Givetvis måste bärarna ha en viss valfrihet ifråga om förläggandet av lägerplatsen —• den skulle vara torr och något så när jämn på samma gång som avståndet till användbart vatten ej fick vara för stort — och därför voro både de och själva laget utrustade med jägarhorn eller mässingslurar, genom vilka man kom i kontakt med varandra. Vad åter förflyttningarna av taxeringslagen samt deras redskap och utrustning m. m. mellan de olika taxeringslinjerna inom resp. lagtrakter beträffar, undveko lagledarna i görligaste mån de tidsödande marscherna till fots. Alltefter de möjligheter, som stodo till buds, begagnade de sig i stället av järnväg, buss, bil, hastIl ilc s skogstaxe ringen Blankett 5

Linje n:r

7.Q.Q..

km. n:r

/..?.*?.

Antal provträdshylsor

lagledare NtTTtt*

Riksskogstaxeringsnämnden.

SM%

381405 Nr 18.

Fig. 11.

Etikett till borrspånsbunt.

skjuts eller båt, varjämte lagledarna sökte planera den sista dagens arbete å en viss linje så, att samma dag även förflyttningen till nästa linje skulle medhinnas, innan laget på kvällen gick i kvarter. Efter det taxeringsarbetet för dagen avslutats, hade lagledarna, förmännen och provträdstagarna att samla och ordna de under dagens lopp förda protokollen och insamlade borrspånen. Härvid kompletterade provträdstagarna i erforderlig utsträckning uppgifterna å provträdskorten, varefter de hopbuntade hylsorna med borrspånen för varje 2-km och försågo varje sådan bunt med en liten avisblankett (fig. n ) , varjämte var och en iordningställde nytt material för nästa dags arbete. Samtidigt ägnade lagets övriga medlemmar redskapen och mätningsinstrumenten nödig eftersyn, så att dessa ständigt voro i fullt brukbart skick. Under kvällstimmarna hade lagledaren också att föra arbetsjournal (fig. 12), att till byrån rapportera utfört arbete (fig. 13), att insända förda protokoll och insamlade borrspån samt att rekvirera nytt material (fig. 14), att föra kassabok över utbetalade löner och andra utgifter samt att planera lagets arbete och förläggningar en tid framåt (fig. 13). Där proviant måste inköpas, övervakade lagledaren jämte förmannen, att detta skedde på mest lämpliga sätt och i väl avvägda mängder. Vid rastställen, utgångs- och slutpunkter för dagens arbete samt vid passe-

36¶Riksskogstaxeringen.

81 nk 6

" under \m^M4&.

ARBETS JOURNAL månad Vtfd 9é^k.

1¶Dag N a t t l o g i

Arbets. Därav gångtid tid timmar timmar

Linje n:r

2 < k m . n:r

«Ä***é&..

Lagledare.

Väderlek

Uppmätt längd Antal prov> i i träd marken kartan

A n t e c k n i n g a r (om ofullbordade sträckor, res. och liggedagar m. m.

fl ? b 10

t<=

SftSéO fsxte

Transport

'/so

<&n.jsa. f-80

<o-W&*-£ifL

**T rf

\», J~~°

fé<f&i-esy\.

%+ &r/aAsty&ra c

fb>/-fi>0 .l/io „

/Sr

%i tOJ Z,<Xs<sb»q,C\. tt Å

loooc

SrOOO

..M/9

f/fp

...lkf°

fé

Sfto

SQo

, jfo-Uz , „ „

fté - -jis 89fo

„

1¶Ht i %i i

I03O

3,3c

. &+wh&m.-£i* • %*>y<* •. .ififtC

• - • • • / * •

?r^ri^^_

WJWc eS/éc

Transport Riksskog staxeringsnämnden

N:r 2b. 1926. 3.0CO.

^Vg-. 12.

J*- t/-cvi4>£a-9«V't-.

Blad ur lagledares arbets journal

t/-S 5" jxsir)

i^jCax/L,

fo s,i då

Vfl1

{format 18.0 x 13.5 cm).

randet av körbara vägar uppsatte lagen, såsom instruktionen föreskrev, väl synliga pålar med anteckning om datum och klockslag samt den riktning, V—Ö eller Ö—V, i vilken taxeringen pågick. Dessa pålar tillyxades och uppsattes oftast av andre man i bandet. Med ledning av dessa pålar jämte de rapporter och resplaner, som lagledarna varje vecka insände till nämndens byrå i Stockholm, uppsökte, såsom redan nämnts, överledaren de härpå alldeles oförberedda taxeringslagen i och för inspektion. Vid kontrollen av arbetet tog överledaren hand om samtliga protokoll för den senast taxerade 2-kmssträckan och beordrade omtaxering av densamma, varvid fullständigt nya protokoll fördes. Ifråga om beståndsbeskrivningen fick överledaren härvid tillfälle dels att rätta eventuella felaktigheter, dels att klarlägga olika frågor, t. ex. rörande bestämningen av bonitet, slutenhet, skogstillstånd, myrarnas dikningsbarhet m. m., så att såvitt möjligt enhetliga principer skulle tillämpas av de olika lagledarna vid beskrivandet av bestånden. Vid den upprepade stamräkningen medtogos å den nya stamlistan alla träd, som vid föregående taxering blivit märkta med rödfärg. Träd, som då eventuellt blivit förbigångna, antecknades särskilt. Uttagandet av bältesbredden kunde på grund av den stora svårigheten för kompassgångaren att vid omtaxeringen gå fram precis samma väg, som vid den

37¶Riksskogstaxeringen Blankett 8.

A R B E T S R A P P O R T

förtiden^/* Linje n:r

— K7g a-km. n:r

Uppmätt längd å marken

Antal provträd

SfSo

.få J.f.

Vso fio-fco

få* -p*

lic*

r /i /<?..

\9.Z.f

,//péq

p.d-ft.s

3sfo

fttrfé-

tCffffp

/pfho

Lagledare!

Resplan för närmaste ti,den. Postadress (P) Telefon IT)

Logi

17-

.&rl?!-!-Lo>-*.'f&.

zf 95•i^K.'H.es^,

i^.-.fc?

imC<

.3fl'bo M

7¶Riksskogstaxeringsnämnden. N:r 30.

Fig. 13. Brevkort

för lagledares

arbetsrapport.

Riksskogstaxeringen. Blankett 7.

Samtidigt översändas

Rekvireras att, sändas per {K^Läg. till.

Listor och borrspån för Linje n:r

.T..?.Q...

TZOe^st.

2JEL

.ÅP... st. blankett 1

st. blankett 10

30 ,

bl.

2-km. n:r .p.O.Z.^A.^,

st. bonspånsh., långa >

> blyertspennor

Linje n:r

ask. häftstift st. klappalätt 1.QQQ:—.

kronor

2-km. n:r

Riksskogstaxeringsnämnden. N:r so,

Fig. 14. Brevkort

Lagledare.

600.

för lagledares meddelande

om insänt

material

och

rekvisitioner.

korta

33 första taxeringen, endast i undantagsfall kontrolleras. En sådan kontroll erhölls emellertid sedermera genom de enligt instruktionen verkställda anteckningarna om provträdens plats i bältet. Beträffande provträden kontrollerades samtliga observationer genom direkta mätningar av överledaren. Riksskogstaxeringens fältarbete satte stora krav både på fysiska krafter, arbetsglädje och sinnesnärvaro hos deltagarna i detsamma. Det erbjöd talrika strapatser och medförde, att taxeringslagen i en icke ringa utsträckning fingo leva ett sannskyldigt vildmarksliv. Manskapet, av vilket mången från början ej var van vid varken det ena eller det andra, övervann emellertid de mångahanda svårig-, heter, som mötte. Riksskogstaxeringen har också med undantag av den tidigare omnämnda, svåra olyckan 1923 kunnat genomföras, utan att någon av de för var och en av de sju taxeringssäsongerna till ett 100-tal uppgående deltagarna råkat ut för annat än mera ofarliga vrickningar, lindrigare huggsår o. d. Detta trots de på många ställen svåra terrängförhållandena och de ofta — i Norrland nästan dagligen — återkommande forceringarna av sjöar och älvar i mången gång bristfälliga båtar eller på i en hast hoptimrade flottar. Även antalet sjukdagar har varit förvånansvärt obetydligt. Taxeringslagen kommo under sitt arbete i nära beröring med befolkningen i de bygder, som genomvandrades. Vid linjemätningen voro de ofta tvungna att passera odlad mark och en och annan lantbrukare opponerade sig väl till en början häremot, men sedan lagledaren klarlagt ändamålet med den pågående undersökningen, möttes man så gott som alltid i det bästa samförstånd. Lagen iakttogo också största möjliga försiktighet, när ej annat val förelåg, än att mäta över mark med växande gröda. Då det var möjligt, hade arbetet även från början planerats så, att de mest åkerbruksbetonade områdena av de olika lagtrakterna taxerades vid en sådan tidpunkt, att åkerfälten, utan att nämnvärd skada därvid förorsakades, kunde beträdas. Oavsett givna instruktioner låg det för övrigt i lagens eget intresse att gå hänsynsfullt tillväga, ty de voro i stora delar av landet hänvisade till inkvartering hos bygdebefolkningen. I allmänhet och i skogsbygderna i synnerhet möttes lagen också av den hjälpsamhet och förståelse, som de på grund av sitt strävsamma arbete och ständigt ambulerande liv voro i så stort behov av. För att bidraga härtill spreds, framför allt fr. o. m. 1925, till dagspressen olika artiklar innehållande redogörelser för riksskogstaxeringens ändamål och arbetsmetoder. Dessa bidrag publicerades i regel före fältarbetenas början i resp. taxeringsområden och kompletterades sedermera, när taxeringsresultaten förelågo, vanligen med redogörelser även för dessa. På så sätt kom minst en tidning i varje län att det år, under vilket taxeringen pågick inom dess spridningsområde, innehålla rätt ingående och oftast illustrerade redogörelser för riksskogstaxeringen och dess resultat. En i möjligaste mån fullständig samling tidningsurklipp behandlande riksskogstaxeringen och i samband med denna stående problem har under årens lopp hopbragts samt jämte taxeringsmaterialet överlämnats till skogshögskolan. I detta sammanhang kan nämnas, att Aktiebolaget Svensk filmindustri för sin

39 skolfilmavdelning år 1927 i samarbete med jägmästaren hos riksskogstaxeringsnämnden E R I K THORELL och ett taxeringslag upptog en film över riksskogstaxeringens fältarbete. Denna film har emellertid under titeln »Hur mycket skog har Sverige» även framförts såväl å en hel del av landets offentliga biograf teatrar som i in- och utlandet i samband med föredrag om Sveriges skogar och riksskogstaxeringen. Tidningsartiklarna och filmen torde i viss mån även kunna sägas hava bidragit till att hos landets befolkning öka intresset för våra skogar och insikten om deras betydelse för landets hushållning.

Arbetsprestationer vid fältarbetet. Enligt instruktionen skulle arbetstiden inklusive gångtid och högst ix\2 timmes raster för måltid eller vila utgöra i genomsnitt minst 10 timmar per dygn. Lagledaren ägde dock att bestämma varje dags arbetstid med hänsyn till arbetets lämpliga bedrivande. Arbetstidens längd under olika dagar blev helt naturligt i hög grad beroende av inkvarteringsmöjligheterna. Detta gjorde att ett lag den ena dagen kunde få arbeta 12 timmar och nästa dag endast 8 timmar. I de inre delarna av Norrland och Dalarna med där rådande svårigheter för proviantering kunde ett lag en längre tid arbeta 12 timmar per dygn eller mera för att vid framkomsten till bebodda trakter vila ut några dagar, iordningställa och avsända protokoll och rapporter samt reparera skor, kläder o. s. v. Taxeringslagens sammanlagda prestationer under olika år äro redovisade i tab. 1. Av denna framgår, att den sammanlagt gångna linjelängden uppgår till 51955 km samt att inalles 180309 provträd blivit undersökta, motsvarande ett prickat stamantal av mer än 12 300 000. Den siffra, som närmast motsvarar den vanligen vid linjetaxering å mindre områden uppgivna arbetsprestationen, torde vara den i kol. 13 i km per vardag angivna, å marken uppmätta linjelängden. Denna siffra har varit i jämnt stigande från 4-65 i Kopparbergs län år 1923 till 707 i Skaraborgs m. fl. län år 1929. Härtill har helt naturligt i hög grad bidragit den vana vid arbetet, som den anställda personalen från år till år förvärvat. Att arbetsprestationen år 1923 blev så låg, beror nästan enbart på att under denna sommar till hantlangare anvisades arbetslösa, vilka ej ägde någon som helst vana vid liknande arbete. Det måste räknas de under denna sommar anställda lagledarna till förtjänst, att medelprestationen då icke blev ändå lägre. Under hela riksskogstaxeringen har arbetsprestationen varit i medeltal per vardag 6-13 km uppmätt längd å marken och 6-69 km inalles gången linjelängd (å marken och å karta uppmätt). Under åren 1925—1929, då riksskogstaxeringsnämnden omhänderhaft ledningen av fältarbetet, ha motsvarande prestationer varit 671, resp. 7-39 km. Beträffande rubriken inalles gången linjelängd märkes, att denna omfattar även de linjesträckor över odlad mark samt vatten, vilka av lagledarna kunnat uttagas å kartorna och vilka således ej behövt uppmätas med måttband å marken. Dit ha dock ej räknats linjesträckor över större sammanhängande, odlade områden samt marker ovan barrträdsgränsen, vilka redan i förväg frånskilts och ej avdelats till lagtrakter. Sistnämnda höga arbetsprestation måste i första hand tillskrivas lagledarnas intresse samt förmåga att organisera och leda arbetet, en förmåga som givetvis utvecklats, därigenom att åtskilliga av lagledarna deltagit i arbetet ett flertal år.

4i Antal provtrå per effe tiv ar betsda

^ / i , bO

s T3 bifl

bO rt 13 ro ><u

ro B

>2!

•<*•

ON d LO

io Os

•i LO

oo en 1/-NO

r^ O sO

CK OS •+ co cn CK l o sO s O

CO LO

Vj-

00 so

Os O

»-i

sn o

Os O

O »o

oo VO

«o cn

ros

cn Os

so io

Os O VO

l-~ Os LO

TJ- d coso r^.r^

00 N Lo t-,

OsOO

K^ ä bo ro

tfl

N O

ö ^ ro°

• * •

SO LO

P.0

D Os C

i o r^ CK M

öo

i o sb SK sb

lO d i-o

Os N

Os so

tie G ort 0

iri O

L o Lo N co

•J oo ^A

Os •

l o N

Därå ppm å ma ken

"Sj

:o3

<o Os

Därå uppm å ma ken

r-^ s o • *

US O

t-. O

r^-

r^ so sn

so cn

r^ oo

Os r^

"t-

o , C/}

c-^ r--

0 sÖ LO

LO Os Th

l o

LO 00

os 0 sn N N N

1-4

co M

H-t

r^ «

N N N

3: S2.1 -3: *• 2 ON

•-<

Th so

« * •

*-i

« bO-O D

» K s.-3 & l -a TJ

• * "

ro ^, ^ j _K. n f l ^

>• en M PH

3¶Därav ppmätt i marken .

r^ oo Os r-^ sn

B V TI

—

—.

Os LO

sO N

lo CO

8 0r-^ 0

N ^4-

r^. lToj -

•*• N

LO00 N ->

r-v

N 00

LO -+ •o

0 0 Lr- co OSLO - ^ co 00

OSCK.

0N 0 T}-LO co N N M M M

oo o

Os Os rtN

N O »1

OsO LOLO CO LO

l-H

co N

co Lo

O OC LO O

00¶LO fö

OS CO

LO "H

N LO

N sO K

«=, co

O r-. N •n

* 00

a aro •sO N

rt-

LO Urs sO CO N

co l o

co M

"* t^. lo

N lo CO

co N

o jd o

TJ B

ro fl • 6 :ro w iO o O TJ B

bO v. V

oro

P-, O

c/)

O 1 1

oTO bfl _B

ästern orrlands och 1/c mtlan ds län . . . . ester, del av Jämtlands ästerb ottens län . .

rt :ro

T3 oro

•

•<t-

TJ-

9> o *?

1-4

rr-

r-.

•H >*

CO m

Os OO CO LO N

N Os O co

rt O,

s M > £ , <*;>

VO N Os

"rt B

•

•*•

O t~^

K it

oM-

co O 00

TJM co

c-)

O oo M-

sn co

r-. co

sO Os

00 N

tfl

•S .s O 3

TJ- N

sn Tt-

CO 00 LO

t \

rtB 3

c jrt

ro o In O

LO fr j^-

CO LcO o

T}-

CA 00 CO

•H

l o

esterande del av Älvsb orgs och hela Skaraborgs, Göteborgs o. Bohus samt Värmlands län . . .

•W

"5 .-.

r-K

" * •

•%• ca i ro te « l> rt H .ä -P T3

1/-1

Reseo. flytl ningsdagar

t*1

1-1

TT00

ri-

i - B

"3 b o £ o u ^rt S2 o*ro >• B o £ >-l roS^ K o

-^ o

Os oo

o 00

is, Blekinge, Krist , Malmöhus, Hall del av Älvsborgs

^ c>

* so OO

oo J> sO

orrbo ttens län . . . ävleb 3rgs samt delar Upps ala och Västrr lands län

»>«

e > <*-i

OOSO

-or.

so M

d O

K-l

cn SO

* •

estera nde delar av Uppsala och Västmanlands samt hela Örebro, Stockho ms, Söde rmanlands och 0 ;tergötla nds län . . . .

r^ sn t-~

p K.

sb sb

io sb

O O

SO N Os

t~N Os

oo C( o M

Os N Os

c cN

o> N Os i—i

11 CO N

LO N

0) CO N Os •*

rjN Os

1-1

LO N Os

•a " a1 1—

Materialets bearbetning. Materialets registrering och kontrollering. Såsom framgår av det föregående, insändes varje vecka från taxeringslagen till byrån i Stockholm beståndsbeskrivningar, stamlistor och provträdskort jämte borrspån. Allteftersom materialet anlände, registrerades detsamma samt påstämplades länsnamn. För att intet linjestycke skulle bli överhoppat, registrerades materialet genom inprickning i särskild liggare, i vilken varje 2-km för årets taxering motsvarades av en ruta. Härvid antecknades förutom beståndsbeskrivning och stamlista även antalet provträdskort för resp. 2-km. I liggaren voro även länens och taxeringslagens gränser på förhand inritade. Vid registreringen kompletterades materialet med beståndsbeskrivningar för 2-kmr, vilka helt gingo över inägor, vatten eller mark ovan barrskogsgränsen, samt tillsågs, att å de båda delarna av en 2-km, som låg på gränsen mellan två taxeringslag, inalles redovisades en sammanlagd linjelängd å 2 000 m. Då så ej var förhållandet, måste orsaken utrönas. Ofta gick gränsen i en sjö, som icke redovisats av något av lagen, varvid motsvarande sträcka vatten måste tillföras endera beståndsbeskrivningen. Sedan å beståndsbeskrivningarna kontrollerats, att instruktionens bestämmelse rörande redovisandet av olikåldriga bestånd följts, kontrollsummerades de tre kolumner, i vilka backar och hagmark, mark i behov av dikning, resp. olikåldriga bestånd redovisats. Dessa tre kolumner inbegripas nämligen icke i de kontroller, som ålågo lagledarna (se fig. 6). Därjämte tillsågs, att samtliga summor å nämnda blanketter införts i rätta kolumner. Sistnämnda kontroll utfördes även å stamlistorna, varjämte å desamma kontrollerades, att riktiga stamantal överförts från en 2-km till den efterföljande i och för provträdsuttagningen samt att dessa överförda stamantal icke av förbiseende medtagits vid de å 2-kmna prickade trädens nedsummering. Vidare jämfördes de enligt stamlistorna utfallna antalen provträd med de i motsvarande beståndsbeskrivningar antecknade antalen. Å varje stamlista summerades de i olika dimensionsklasser inalles prickade träden, varvid vindfällen och torra träd summerades för sig. Resp. summor prickade träd antecknades nedtill i högra hörnet av stamlistan (se fig. 7). Vid uppgörandet av sammandrag av stamlistorna angåvos dessa summor i särskilda kolumner, varigenom kontroll erhölls på sammandragen ifråga.

43 Slutligen ingick i den granskning, som materialet underkastades före bearbetningen, även en kollationering av provträdskortens uppgifter om provträdens växtplats med beståndsbeskrivningarna, varjämte en kontroll av provträdens ålder och i o-årsringars bredd verkställdes med hjälp av de inskickade borrspånen.

Påstämpling av vissa beteckningar. För Norrlands, Kopparbergs och Värmlands län påstämplades provträdskorten sedermera beteckning för det flod- och höjdområde, till vilket övervägande delen av motsvarande 2-kms landareal hörde, samt för Norrland även uppgift, huruvida resp. 2-kms landareal till mer än 3/4 tillhörde staten, enskilda eller bolag. Härvid skildes emellertid för de två nordligaste länen icke på enskilda och bolag. Beteckningarna för flod- och höjdområden utgöras av 3-siffriga tal, av vilka de två första siffrorna angiva flodområdet och den tredje höjdområdet (se del II, tab, 35, kol. 2). För Örebro och Västmanlands län påstämplades provträdskorten olika beteckningar för slättbygd (A) och bergslag (B). Samtliga dessa beteckningar påstämplades först efter det s. k. arbetsschemata uppgjorts för den följande bearbetningen. Dessa schemata utvisa för varje taxerings linje och 2-km det delområde, som resp. 2-km tillhörde, och ha i sin tur uppgjorts med ledning av kartor, å vilka såväl delområdenas gränser som taxeringslinjerna och 2-kmna inlagts. Den med stöd av generalstabens höjdkarta i skalan 1 : 500000 och K. L. LYRHOLMS karta över norra Sveriges flottleder och skogsindustrier använda uppdelningen i höjd- och flodområden framgår av fig. 16, resp. fig. 17. Gränsen mellan bergslag och slättbygd i Örebro och Västmanlands län, fig. 18, har fastställts av riksskogstaxeringsnämnden i samråd med resp. skogsvårdsstyrelser. Erforderliga uppgifter om av staten ägda skogar erhöllos från domänstyrelsen och om av bolag ägda marker genom förmedling av resp. skogsvårdsstyrelser.

Provträdens avstånd från släplinan. Innan materialet från olika taxeringslag sammanslogs och ordnades för olika områden, gjordes en undersökning för varje taxeringslag, hur provträden fördelade sig å olika avstånd från släplinan. Under de sista taxeringsåren översändes sammandrag redan under pågående taxering till såväl lagledarna som den på inspektionsresor mellan taxeringslagen stadde överledaren vid fältarbetet. (Se bilagan »Kontroll av den taxerade bältesbredden».)

Uträkning av provträdens kubikmassa och tillväxt samt ålder. Sedan ovannämnda särskilda undersökning verkställts och provträdskorten för olika områden, på sätt nedan närmare beskrives, sorterats i 8 olika grupper och inom varje sådan efter trädslag och dimensionsklass, uträknades provträdens

44¶Riksskogstaxeringsnämnden 193 Skuggat område betecknar mark ovan barrskogsgränsen.

Fig. 15. Redovisade administrativa områden. RAFISKA I N S T I T U T E T

45¶Riksskogstaxeringsnämnden 1932

{

•

O m r å d e ovan barrskogsgränsen.

' 500 m 300 ~

/ lsHöjd över havet. _,.-.', 166 133 ..

Fig. 16. A.-B. KARTOGRARSKA I

Redovisade höjdområden.

46¶Riksskogstaxeringsnämnden 1932 Skuggat område betecknar mark ovan barrskogsgränsen.

Fig. 77. K B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET

Redovisade flodområden.

47¶A.-B KARTOGRAFISKA INSTITUTET

Fig. 18.

Vid bearbetningen av materialet uppdragen gräns mellan bergslag och slättbygd i Västmanlands och Örebro län.

kubikmassa och tillväxt. Härvid tillämpades huvudsakligen T O R JONSONS massa- och tillväxttabeller, grundade å hans s. k. formpunktsmetod för avgörande av trädets avsmalning, och HÖJERS logaritmiska avsmalningskurva. Rörande detta räknearbetes detaljer hänvisas till bilaga. Resultaten, vilka endast avse kubikmassa och tillväxt inom bark, antecknades nedtill å provträdskorten. Vidare bör anmärkas, att under provträdskortets rubrik »Grundyta» endast diameterkvadraterna (i cm2) antecknades och ej motsvarande cirkelytor. Å nedre raden under »Grundyta inom bark» antecknades vidare kvadraten å diametern inom bark för 10 år sedan, vilken diameter, uttryckt i mm, återfinnes i kortets nedre, vänstra hörn (se fig. 10).

48¶I detta sammanhang torde kunna nämnas, att under åren 1923—1924 redan i fältet å provträdskorten antecknades varje provträds åldersklass, bedömd med ledning av det funna antalet årsringar vid brösthöjd, ökat med det antal år, som normalt ansågs åtgå för att en fritt uppvuxen planta å ståndorten ifråga skulle nå brösthöjd. Under följande år ökades provträdens brösthöjdsålder med nämnda antal år först i samband med bearbetningen, varvid lades till grund en undersökning av den genomsnittliga skillnaden mellan åldern vid stubbhöj d och åldern vid brösthöjd å de barrprovträd i dimensionsklass 20—, å vilka antalet årsringar räknats även vid stubbhöjd. Det tillägg till konstaterad brösthöjdsålder, som under bearbetningen gjordes för samtliga provträd av viss kategori, redovisas i nedanstående tabell. Tab. 2. Antal år, som för skogsproduktiv mark av olika boniteter och andra ägoslag beräknats erforderliga för en plantas uppnående av ij ms höjd. I

2 Redovisningsområde

Trädslag

Stockholms,

Uppsala,

l 7 | 8 |

10 | 11 | 12

-II

III

In- Div. och ägor imp. berg VII V I I I -

6 6

7 7

8 8

9 •9

6 6 8

7 7

7 8

17 19

n 1

15 17

17 19

2 MVT

Södermanlands,

Östergötlands, Örebro och VästmänBlekinge, Kristianstads, Malmöhus, H a l lands, Göteborgs

3 l 4 l 5 l

och

Alla Alla

Bohus, ÄlvsAlla Tall o.löv Gran Tall 0. löv Gran

l 8

Tall o.löv Gran

8 9

17 19

23 IO

12 II

5 6 8

8 IO

13 17

15 17

26 30

8 9

26 3D

10 22 2

20¶Jämtlands, Västerbottens och Norrbot11 12

5 6

23 22

Materialets ordnande. Sedan beståndsbeskrivningar och stamlistor kontrollerats och kompletterats i erforderlig utsträckning, sammanfördes desamma från olika taxeringslag för varje administrativt område, för vilket bearbetning skulle verkställas. Dessa administrativa områden (se fig. 15) benämnas i det följande o m r å d e n a v f ö r s t a o r d n i n g e n och utgöras av de olika länen, med undantag för Norrbottens och Västerbottens län, vilka uppdelats i kustland (A) och lappmark (B), samt Kalmar län, vilket län — med hänsyn till de olika skogsvårdsstyrelserna därstädes samt Ölands säregna beskaffenhet — uppdelats i tre redovisningsområden, norra, resp. södra landstingsområdet, exklusive Öland, samt Öland. Vad beträffar beståndsbeskrivningar och stamlistor ordnades dessa inom varje

49 delområde av första ordningen efter linje- och 2-kmnr, varefter någon omsortering av desamma icke företagits. Pro\rträdskorten däremot sorterades, efter det ovan nämnda särskilda undersökning verkställts, inom varje område av första ordningen på de 8 linjegrupper, som erhöllos genom att sammanföra var 8 :e taxeringslinje till en grupp, samt inom varje dylik grupp efter trädslag och dimensionsklass. Först sedan ovan nämnda uträkning av varje provträds kubikmassa och tillväxt därefter verkställts och vissa sammandrag över provträdens antal, kubikmassa och tillväxt uppgjorts för var och en av nämnda 8 grupper, sammanfördes hela provträdsmaterialet för varje område av första ordningen och ordnades efter trädslag och diniensionsklass samt inom varje dylik underavdelning efter de ovan nämnda beteckningar, som ange flod- och höjdområde, resp. bergslag eller slättbygd. Härvid skilde man på trädslag endast i samma utsträckning som vid prickningen av träden under taxeringen, d. v. s. på tall, gran, björk och övriga samt i Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län även på bok. Varje helt flod-, resp. höjdområde benämnes i det följande o m r å d e a v a n d r a o r d n i n g e n och de arealer, som inom ett visst område av första ordningen tillhöra både samma flodområde och samma höjdområde, anses tillsammans utgöra ett o m r å d e a v t r e d j e o r d n i n g e n , liksom de olika bergslags- och slättbygdsdelarna i Örebro och Västmanlands län var för sig betraktas som ett område av sistnämnda ordning.

Sammandrag av beståndsbeskrivningar och stamlistor. Från beståndsbeskrivningar och stamlistor uppgjordes för varje område av första ordningen sammandrag för olika taxeringslinjer av i huvudsak samma utseende som originalen och upptagande summaraderna för varje 2-km. Om ett område av första ordningen uppdelades i områden av tredje ordningen, sönderdelades härvid genast varje linje i stycken tillhörande de olika områdena av tredje ordningen, varefter från dessa första sammandrag gjordes nya liknande sammandrag, vart och ett upptagande summorna för alla de olika linjestycken, som tillhöra ett visst område av tredje ordningen. 'För att man skulle kunna studera variationen i ett antal fullt fristående linjetaxeringars resultat och därigenom bedöma säkerheten i taxeringsresultaten, uppgjordes från de första sammandragen nya sammandrag, utvisande resultaten för varje område av första ordningen för de 8 olika grupper av taxeringslinjer, som erhöllos, då var 8:e taxeringslinje sammanfördes till en grupp. (Se bilagan »Taxeringsförfarandets tillförlitlighet med hänsyn till linjeavståndet».)

Beräkningar rörande arealens fördelning. Sedan man erhållit sammandrag av beståndsbeskrivningarna, beräknades totala landarealens fördelning å olika ägoslag. Man bortsåg sålunda från de linjestycken, som gått över vatten, vilka endast fingo tjäna som kontroll å inalles uppmätta linjelängder samt gjorda -f och —korrektioner. 4—320772

5o Vad dessa korrektioner angår, redovisas desamma för områdena av första ordningen jämte bergslags- och slättbygdsområdena i tab. 3 nedan. Såsom framgår av tabellen, är nettoavvikelsen för varje område synnerligen liten och saknar i förhållande till den inalles uppmätta linjelängden all betydelse. Nettoavvikelsens ringa storlek för de olika områdena förklaras därav, att en större +korrektion å en viss taxeringslinje uppväges av en i det närmaste lika stor —avvikelse längre fram å samma taxeringslinje eller tvärtom. Orsaken härtill kan ha varit felaktighet i kartmaterialet eller misstag av lagledaren vid avläsningen å kartan. Nettoavvikelsernas ringa storlek tillät, att man i fortsättningen helt bortsåg från desamma. Taxeringslagens avvikelser från taxeringslinjernas riktning, Tab. 3.

Uppmätta linjelängder 2

och korrektioner 1

4¶Uppmätt längd1 Redovisningsområde

Stockholms län och stad . . Södermanlands län

. . . .

å marken

å kartan

inalles

1535 745 1 066377 1 225 705 1999055 2 136611 1 795 995

28790 3 550 127 555 232675 172 491 181 492

1 564 535 1 069927 1 353 260 2 231 730 2 309 102 1 977 487

63 426 34 550 26830 89415 676560

1 157 198 885 567

Kalmar län: n:a landst.omr. . . . . . 1093 772 s:a » > (exkl.Öland) • 851017

Göteborgs och Bohus län

. . . .

Västerbottens län: kustlandet Norrbottens län:

Hela riket, exkl. Öland och Gotska Sandön 1

7¶Uppmätt längd Linjelängd utöver enligt karta karta

2 2IO

I 115 1455 AOO

I 662 92 I 289 661

3 607 145 385 425 111 980

1 5 6 3 370 1 220 370 2 566 115 4 846 645 1 966930 2 040 830

2312555 1405 820 2905660

243 210 286 205 299780

2 555 765 1 692 115 3 205 440

1257 995 392 105

134 130 73 785

1 392 125 465 890

5^955 753 488 2 757 260 1834130 2442319 3785059

27 580 47860

542 535 801 348

260235 131 415 121 048 1380675

3 017 495 1 965 545 2 563 367 5 1 6 5 734

947 205 1 4 " 935

31 105 619 185

978310 2031 120

67425 1 326 165 2008 580 1 1858175

1 393 590 3866755

47066413 " 3 2 3 7 8 7

58 390 200

II 097

Västmanlands län:

Gävleborgs län Västernorrlands län

Karta utöver uppmätt längd

1536 540 1130 955 1889 555 1 239 500 15»i 505 1928 850

Örebro län:

i m. 6

74°

460 2915 915

I 562 325 1 071 042 1354715 2231330 2 3°7 440 1 977 579 1 155909 884906 1 562 630 1 219910 2 569 030

970 5080

4847560 1 965960 2035750

525 30

2555915 1 691 590 3 205 4Jo

1 460 120

180 920

1 390665 465 770 542 715 802 268

2 560 2 235 643 270 650 I 260

30i4935 1 963 310 2 562 724 5 165 464 978960 2 029 860 1 393690 3 869 360

IOO

22 575

58 378 722

Här ingå linjelängder över fjäll och större, sammanhängande, odlade områden samt sjöar och vattendrag.

5i vilka föranlett förflyttningar i sidled på sätt instruktionen föreskrev, ha helt naturligt ej heller influerat å gjorda beräkningar. För fullständighetens skull redovisas de emellertid för olika områden i tab. 4, varjämte kan nämnas, att av de 1 976 avvikelserna 512 voro mindre än 50 m, 726 mellan 50 och 100 m, 510 mellan 100 och 200 m, 178 mellan 200 och 400 m samt 50 över 400 m. Vid arealberäkningarna utgick man från den för varje område av första ordningen i Statistisk årsbok eller Årsbok för Sveriges kommuner uppgivna landarealen och beräknade den faktor, Flt som angav förhållandet mellan totala landarealen i hektar och den å taxeringslinjerna inom området över land uppmätta linjelängden i m (se tab. 5). Alla uppgifter rörande den å linjerna uppmätta landarealen multiplicerades därefter för varje område av tredje ordningen och de områden av första ordningen, som ej uppdelats i delområden, med för resp. områden av första ordningen beräknade faktorer F1} varvid motsvarande totalarealer i hektar approximativt erhöllos för resp. områden av tredje och första ordningen. Då det gällde uppgifter rörande den skogsproduktiva markens vidare fördelning efter exempelvis bonitet, måste hänsyn tagas därtill, att en del av den skogsproduktiva marken — huvudsakligen på grund av otillgänglighet — icke taxerats. Detta skedde på så sätt, att faktorerna F± först multiplicerades med förhållandet mellan den totala skogsproduktiva marken och den taxerade inom resp. områden av tredje och första ordningen, varvid nya faktorer F 2 erhöllos, som användes i stället för Fj. De för områden av första ordningen, som icke uppdelats i delområden, och för bergslags- och slättbygdsdelarna använda faktorerna Flf resp. F 2 framgå av tab. 5 och de för övriga områden av tredje ordningen använda faktorerna F 2 av tab. 6. (De för sistnämnda områden ifråga om annan mark än den skogsproduktiva använda faktorerna Ft utgöras, såsom framgår av det ovan sagda, av de för resp. områden av första ordningen i tab. 5 angivna.) Beträffande beräknandet av faktorerna F 2 bör vidare anmärkas, att för de områden av tredje ordningen i Jämtlands län samt Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker, vilka gränsa intill fjällen, den endast å kartan uppmätta och sålunda icke taxerade längden över land nedom barrskogsgränsen, som i beståndsbeskrivningarna angivits SOffl, ej taxerad skogsproduktiv mark, ansetts bestå av såväl skogsproduktiv mark som myr och därför uppdelats å dessa ägoslag i samma proportion som de över dessa ägoslag taxerade längderna inom resp. områden. Först sedan på så sätt korrigerade uppgifter erhållits för nämnda områden beträffande den ej taxerade skogsproduktiva marken ha motsvarande faktorer F 2 beräknats. För övriga områden har man utgått från att icke taxerade linjestycken kunnat med hjälp av kartan med tillfredsställande säkerhet uppdelas i ägoslag. När så arealstatistiken efter de uppmätta linjelängdernas multiplicering med faktorerna Flf resp. F 2 förelåg i alla dess detaljer för de områden av första ordningen, vilka icke uppdelats i delområden, och för samtliga områden av tredje ordningen, summerades resultaten för sistnämnda områden, dels så att man erhöll totalresultat för samtliga de områden av första ordningen, vilka uppdelats i

52 — NOO LOON— r o r o ON O roOO

N O NO N * r o

t^t^— - N NO

O O ON L O O Q roN LO O N N Ö O O N O 00 O N N NO O •*• LOSO —

N O W N CO NO

O N Q LO r o O LO OO O N N NO N r o L O — 00 NNO N

ONLO

ONOO r o

00¶N Q r o LONQ L o -*%£> O N O O - t „ „ „ « « «

-A»

O O N ON L O N

N ONLO i-i r o r o

LOO O r o O "•*ON00 N —

O O L O Tt-O L O

^ n r^-

N LOLO VP — N N

N O N —

O LOO Ö!» N ro— O •"*• — LO

— Q N NNO —

NO Q N O

roLoO

LOQ N N

""t^O -NO i-i —

O O LOOO roOO O L O

LOLO OO CO

-*•

ONLO

rf-O m N N N

roN

^-N

N ON

O N

rt--

O L O O ro N Loro — LOTJ-O

O O ro —

—

ONO

r o — TJ-

^0 8f

Tj-

QOO

ONN LO d i n t s — N

— N

•<*-CO N

Q N K *

,^'00. NO LT N N

•*w v Q. S£ "•* O roNO NO

LoNQ -rt" r o - O v ^ « — - -.

LoO QOO 0 . LT O }-LON O O0 r o QNNO Lots NO N O NO 1 ^NO

N ON

* O LO LOOO

O LO -NO

Loro

•A»

*< ^

°&\ °Hc2 O^OO r o

N O O N

LOO N

I S LOLO

ONQN N

N N

LoroON 00

O LOO O r o OOOO0

O N L O N*

O O O

O L O Q L O

O L O

LOO

N r o O

— 00 ONQ

— LO

OO N

NO 0 0 O0 M N —

LONOOON

TTLO

N O

•>*•

— ro

rots

NO —

—NO

?::$

N ro ro

—

O O LON , N roro — N —

LO'

0L0O

LO NN

LO O LO roOO N

NONO

ro N

LOLO O LON

O LOO O

8¶N L o ——c VO Nr No 0ON0

Nå"!

— N ro ro

•Ai

2 • na

c ** a a »22

C^Jid

•£a 8 | 3 ft, co S i

^"5 grt rt g a 2« 62 ^ 2 26r2 73 -* .SM3rt ~ ».5 S 2 o<w to C S £ o'23 * S 'rt E o a

.: 0 13

2 ö

£ na :rt "

2 a s * ° c nä T: S? w ~ ~ § , £ - * 2_>- "2 o 2 a J J E S S E " £-2 2~ 2 % cu-£ ^ a

2¶O :rt :rt .5 :rt

M O > £,>

53 Tab. 3.

Hjälpfaktorer

Redovisningsområde

S t o c k h o l m s län och stad U p p s a l a län . . . S ö d e r m a n l a n d s län Östergötlands län . J ö n k ö p i n g s län . . K r o n o b e r g s län Kalmar län: n:a landst.omr. . (exkl. Öland) s:a > Öland G o t l a n d s län . . Blekinge län . . Kristianstads län M a l m ö h u s län . H a l l a n d s län . . Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län . . Skaraborgs län . . V ä r m l a n d s län . . Örebro län . . . därav bergslagen » slättbygden V ä s t m a n l a n d s län därav bergslagen > slättbygden K o p p a r b e r g s län . Gävleborgs län . . Västernorrlands län J ä m t l a n d s län . . Västerbottens l ä n : därav kustlandet > lappmarken. Norrbottens län: därav kustlandet > lappmarken

för erhållande av arealer och stamantal.

Uppmätt Landareal linjelängd inalles å land hektar

Kol. 2 : kol. 3 F,

752 172 1 496 795 0*502522 512087 1 047 037 O-489082 623 755 1 237 735 0-503949 997 166 2018925 °'4939°9 i 061 688 2 126 316 0-499309 0-502851 890666 1 771 2 3 2 531998 1 077 722 0-493632 429 924 857742 0-501228 133 943 3"794 1 545 620 0-199367 290863 1 173 295 0*247903 624 280 2 463 170 0-253446 473 439 4 747 545 0*099723 476961 1 903 310 0-250596 489 559 1 973 8 7 ° 0-248020 1 167 811 2 347 685 0*497431 807496 1 020 440 0*498319 1746444 2901 090 o 601996 842 746 1 704 920 0*494302 1 249 550 455 370 643 819 1 2908 0*498757 508800 782 048

Linjelängd å skogsproduktiv mark Ej Taxerad taxerad

Kol. (5 + 6): kol. 5

Fj • kol.

7 = F2

555907 680 650

100 760 480

'000125 '001367 •000705

0*502584 0*489751 0*504304

I 119 320 1313330 I 087 169

600 150

'000134 '000503 "000138

0*493976 0*499560 0*502920

"000056 001122

0*493660 0*501790 O'100000

000765 '000000 '000000

0*199520 0*247903 0*253446

801 2 5 0

695 553 516844 176 895 667000 726715 1 032 940 724 100 849590 683 640

"oooooo

0*099723

780 300

'000918 '000439

0*250826 0*248129

1 337 860 724035 2 045 220

'000097 'oooooo '000479

0497479 0498319 '0602284

1 053 975 869645 184330

210 210

'000199 '000241 'oooooo

0*494401 0*494422

"oooooo 'oooooo 'oooooo

0*498757 0*498757 0-498757

739 333 352 265 387068

0*494302

2 824 847 2809 590 1005430 1 819782 1 818 731 1000578 2 412 797 2 403 394 1003912 4769003 4 73° 299 1008182

2052535 54° 1 378 592 830 1 »93 149 840 2 622 489 14 931

'000263 '000602 '000444 '005693

1-005695 I*oon8o 1 1-004358 1 1-013922

1 795 438 922 880 I'945473 3 761 649 1 889 595 1*990717

643 080 1 002010 12038

oooooo '012014

2 642 793 1 316 120 2oo8ci8 7 223 216 3 '582 910 2016019

000341 025163

1 241 0 1 0 31 228

Hela riket 41 058 136I54778 816

—

880 865

1 I'945473 2-014633 2^008702 2-066749

29 245 056 66 537

delområden, dels så att resultat erhöllos för samtliga områden av andra ordningen. För Dalälvens flodområde verkställdes särskild, kompletterande undersökning för de mindre arealer i Västmanlands och Uppsala län, vilka tillhöra ifrågavarande flodområde, men icke från början avskilts såsom områden av tredje ordningen. Vad beträffar ovan nämnda från beståndsbeskrivningarna upprättade sammandrag för 8 olika linjegrupper för områdena av första ordningen, multiplicerades icke linjelängderna för erhållande av arealsiffror för vederbörande områA n v ä n d endast för vissa specialundersökningar, avseende resp. områden i dess helhet.

54¶Tab. 6. Faktor F<L för

Jämtlands län

Värmlands län

070, 071

0*601996

073 • • • 080—083

0*605156

090 . . .

0*603891

091 . . .

0*602296

093-103

0-601996

0*601996

115.

. .

13°. 133 135- •

•

150, 153 155. . 160 . . .

I*oo6668

"5 120-135

• • •

1*005430

230, 231

2*008018

1*008182

233 • • •

2*028561

1*011023

240—261

2*008018

1*008182

270 . . .

2*009402

1*011992

271-293

2*008018

1*024803 2-149813

173 •

•

1*012724

205 . . . .

2-046151

175 •

•

1*065953

223 . .

225 . . .

2*062458

2*808507

233-241

2*016019

HO—115

1*000578

120 . . .

1*000940

123, I 3 0

1*000578

• •

1*001276

135 • • • I40 . . .

1*000578

171 . .

1*990717

1*002558

173 • • •

1*994117

I43-I53

1*000578

175. .

1*003912

150.

. .

1*007703

153-183

I'oo39i2

I'945473

190-233

Västerbottens län, lappmarken

2*051808 1*990717

203 . . .

2*048875

221, 223

243 • • •

2*101070

245 . . .

2*033535 2*016019

250, 251 253 . .

2*048532

255.

. .

2*118878

261—271

2*016019

273 . .

2*091457

275 • •

•

283. . 291, 293

2*283156 2*016019

281 . . .

l8l—201

205 . . 140, 143

2'oi6oi9

1*008182

203 . .

Västerbottens län, kustlandet

Västernorrlands län

Norrbottens län, lappmarken

170 .

005 . Gävleborgs län

1*045152

1*009803

165 . . 1*005430

Norrbottens län, kustlandet

1*008182

163 . .

Kopparbergs län

. . .

Delområde nr

090 — 113

delområden.

2*246986 2*016019

2*008434 1*990717

den, då det här icke gällde att studera annat än den skogsproduktiva markens relativa storhet jämte kubikmassor och tillväxt per hektar inom nämnda områden. Vid vissa andra specialundersökningar, avseende endast områden av första ordningen, har man icke använt de för områden av tredje ordningen uträknade faktorerna F 2 , utan beräknat nya faktorer, gällande hela resp. områden.

Beräkningar rörande stamantal. På sätt, motsvarande det vid arealberäkningen använda, beräknades även totala trädantalet för olika trädslag och olika dimensionsklasser. Beräkningen verkställdes sålunda först för områden av första ordningen, som icke uppdelats

55 i delområden, och för alla områden av tredje ordningen, varefter genom summering motsvarande trädantal erhöllos för samtliga övriga områden av första och andra ordningen. Vid beräkning av trädantalet användes genomgående faktorerna F 2 , vilket innebär, att även å inägor och impediment prickade träd multiplicerats med samma faktor som de å den taxerade skogsproduktiva marken prickade träden, eller med andra ord, att man ansett lika stor del av förstnämnda ägoslag hava uttagits enbart från kartan som ifråga om det sist nämnda ägoslaget. Något nämnvärt fel kan detta förfarande givetvis icke innebära, eftersom dels icke taxerad mark utgör en ytterst liten del av den totala landarealen, dels trädantalen å impediment och inägor äro relativt obetydliga. Innan de å linjerna prickade antalen träd multiplicerades med faktorerna F 2 , måste dock de i dimensionsklasserna o—, 5— och 10— prickade antalen multipliceras rned faktorerna 50, 62/3, resp. 2 för att trädantalen skulle komma att motsvara hela den taxerade arealen även för de dimensioner, som prickats endast å mindre sträckor av varje 2-krn. För ovan nämnda 8 grupper av taxeringslinjer gjordes endast sistnämnda multiplicering, varigenom man erhöll de trädantal, som svarade mot hela den i taxeringslinjerna för olika grupper ingående arealen.

Sammandrag över provträdskorten. Sedan provträdskorten för varje område av första ordningen sorterats på ovan nämnt sätt efter trädslag och dimensionsklass samt i förekommande fall inom varje dylik underavdelning efter område av tredje ordningen, upprättades vissa sammandrag över provträdens antal, kubikmassa och tillväxt. Härvid gjordes för varje trädslag och dimensionsklass ett sammandrag, vilket var så uppställt, att för de i flod- och höj dområden uppdelade länen de områden av tredje ordningen, som tillhörde samma flodområde, kommo bredvid varandra och de, som tillhörde samma höjdområde, under varandra. Dylika sammandrag upprättades med fördelning av provträden dels efter ålder, dels — för de nordliga länen — efter mogenhet. Vidare upprättades även särskilda sammandrag över provträd, som växt å hagmark, resp. inägor och impediment. En god kontroll ifråga om provträdskortens sortering på områden erhölls på så sätt, att även sammandragen av beståndsbeskrivningarna innehöllo uppgifter om antalet provträd. Såsom i det föregående nämnts, hade på ett tidigare stadium även sammandrag upprättats över provträden, fördelade för varje område av första ordningen på de 8 olika linjegrupperna.

Beräkningar av kubikmassa och tillväxt. För beräkning av kubikmassa och tillväxt uträknades först för varje område av tredje ordningen, resp. område av första ordningen, som icke uppdelats i del-

56 områden, det antal träd, som varje provträd av visst trädslag och viss dimensionsklass representerade. Därvid hade man endast att dividera det i resp. område för trädslaget och dimensionsklassen ifråga tidigare beräknade totala trädantalet med motsvarande provträdsantal. I tab. 7 angivas för olika län approximativa uppgifter rörande det antal, som varje provträd representerar. Till grund för dessa uppgifter ligga endast de i de olika länen tillämpade linjeavstånden och provträdskvoterna samt för dimensionsklasserna o—, 5— och 10— den å varje 2-km taxerade sträckan. Tab. 7. Mot varje provträd — teoretiskt enligt linjeavstånd kvoter — svarande antal stammar. 1

och provträds9

11¶D i m e n s i o n s k l a s s Redovisningsområde 0—

id—

15-

20—

30-

35-

4 0 -

45 +

Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Älvsborgs, Skaraborgs, ÖrebTO och Västmanlands län . . . . 2 5OOOOO 333 333 IOO 0 0 0

2 5 0 0 0 2 5 OOO IOOOO

5000 Jönköpings, Kronobergs och Kalmar liin (exkl. Öland) 2 50OOOO 333 333 IOO OOO

2 5 0 0 0 IOOOO IOOOO

2 500

Öland

IOOOO

1 OOO

20000 I OOOOOO 1.33 333

500000 Blekinge, Kristianstads, Hallands samt Göteborgs och Bohus län . i 2 5 0 COO 166667

25-

4000 20000

IOOOO IOOOO

12 50O 12 5OO

3 oooooo 400000 1 2 0 0 0 0

IOOOO 60000

50OOOO

2000 Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län . . . . 5 0 0 0 0 0 0 666667 2 0 0 0 0 0 IOO OOO

5 000 2 500

2 50O

2000 I 000

I OOO

5000 12000

30000 30000 50000

Västerbottens och Norr5 0 0 0 0 0 0 666667 4 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 IOO OOO

50000 60000

2 0 0 0 0 IOOOO IOOOO IOOOO 4 0 0 0 0 2 0 0 0 0 IOOOO IOOOO

För Värmlands län har exempelvis det i dimensionsklass o— angivna antalet å 3000000 erhållits genom multiplikation av talen 600, 100 och 50, vilka motsvara linjeavståndet 6 km, provträdskvoten 100, resp. å varje 2-km i nämnda dimensionsklass taxerade 40 m. Antalen beräknades emellertid, som nämnts, exakt för varje område av tredje ordningen, resp. område av första ordningen, som icke uppdelats i delområden. De varierade därför något de olika trädslagen och delområdena emellan. I tab. 8 nedan angivas som exempel de för tall och gran i Västmanlands bergslag, resp. slättbygd beräknade antalen. Sedan man beräknat det antal träd, som varje provträd, tillhörande visst område, trädslag och dimensionsklass, representerade, behövde man endast multi-

57¶Tab. 8. Exempel å det antal träd i tusental, som varje verkligen representerar. I

3 II

5¶V ä s t m a n l a n d s Dimensionsklass

0—

Bergslagen

provträd

l ä n Slättbygden

Tall

Gran

Tall

Gran

2 575'4o

2 493*78

2 448*43

333'"9

r—

334'545

3 9'97*

328-937

IO—

100*051

101*255

96*8794

97*6139

50*1771

48*2742

49*3272

24*2908

24*1945

24*7499

K— 20—

49*8210 25*1202

2C—

25*1663

24-5014

24' 1113

20—

10*2809

10*1691

9*72121

23'9583 10*1580

35—

4*93641

4-89257

5*08732

5*00068

40—

4*84792

7*98000

4*98756

6"o35oo

45+

5*26467

7*48100

5*76688

3*84757

plicera alla uppgifter å sammandragen över provträden med nämnda antal för att erhålla motsvarande trädantal, kubikmassa och tillväxt. Genom sammanslagning av resultaten för områden av tredje ordningen erhöllos slutligen resultat för de uppdelade områdena av första, resp. områdena av andra ordningen. Då man tidigare beräknat motsvarande arealer, kunde man vidare beräkna stamantal, kubikmassa och tillväxt per hektar. Anmärkas bör, att, då inga provträd utfallit för visst område, trädslag och dimenisionsklass, redan å sammandragen över provträden införts uppgifter om motsvarande provträd inom något annat liknande område eller från det större område, av vilket det, för vilket provträd saknats, utgjort en del. Detta förfarande innebär ju endast, att, då provträdsmaterial saknats, vissa genomsnittstal för kubikmassa och tillväxt kommit till användning. Detta saknar naturligtvis all betydelse, eftersom stamantal och därmed kubikmassa och tillväxt måst vara relativt obetydliga i de fall, då inga provträd utfallit. Å sammandragen över provträd från hagmark, inägor, resp. impediment ha dock inga sådana »tillägg av provträd» gjorts; därigenom har den kubikmassa och tillväxt, som svarat mot stamantal utan provträd, kommit att tillräknas den egentliga skogsmarken. För denna ha nämligen stamantal, kubikmassa och tillväxt erhållits genom att från motsvarande totalsiffror draga de för hagmark, inägor och impediment beräknade. Vid den beräkning av kubikmassa och tillväxt, som verkställdes för 8 olika linjegrupper i de olika områdena av första ordningen, beräknades kubikmassa och tillväxt per provträd, varefter det å hel linjelängd beräknade antalet träd multiplicerades med dessa medeltal.

58 Kubikmassan av torra träd och vindfällen, av vilka endast veddugliga träd med io cms brösthöjdsdiameter eller däröver prickats och av vilka inga uttagits som provträd, har beräknats på så sätt, att sedan totala antalet dylika träd beräknats — på samma sätt som antalet levande träd — detta antal för varje dimensionsklass multiplicerats med den kubikmedelstam, som erhållits genom att dividera den för rå barrskog i resp. dimensionsklass inalles erhållna kubikmassan med motsvarande stamantal.

Specialundersökningar. Beträffande tillvägagångssättet vid verkställda specialundersökningar torde, i den mån det icke framgår av vad ovan nämnts, få hänvisas till de i bilagorna avgivna redogörelserna. Här skall endast nämnas, att man vid vissa undersökningar, exempelvis rörande tillståndet å föryngringsytorna, vegetationstyperna och antalen skadade träd, endast uträknat procenttal. Därvid har emellertid för sådana redovisningsområden, inom vilka linjeavståndet varierat, materialet från de olika linjerna vägts med hänsyn till avståndet. Vidare torde böra nämnas, att riksskogstaxeringsnämnden verkställt en del utredningar, vilka icke ingå i föreliggande redogörelse. Sålunda har på begäran av Sveriges skogsägare förbund och vissa större skogsbolag i Kopparbergs län en bearbetning av materialet från nämnda län verkställts efter uppdelning av detsamma i fyra olika grupper av socknar. Beträffande ifrågavarande utredning hänvisas till den av Svenska skogsvårdsföreningen utgivna tidskriften Skogen, år 1928, nr 6, där nämndens redogörelse för utredningen framlagts in extenso. Efter framställning av 1927 års skogssakkunniga för lappmarken har vidare på nådigt uppdrag verkställts en utredning för Norrbottens och Västerbottens län rörande skogsmarksarealens och skogstillgångarnas beskaffenhet å statliga och enskilda skogar var för sig. Redogörelse för denna utredning föreligger in extenso i Skogen, år 1928, nr 19. I detta sammanhang torde böra nämnas, att riksskogstaxeringsnämnden i underdånigt utlåtande av den 15 december 1931 med anledning av en av redaktör AND. PERS ingiven framställning av den 3 februari 1930 om bl. a. bearbetning av det insamlade materialet för riket i övrigt med hänsyn till de socialekonomiska förhållanden, som anknyta sig till skogstillståndets beroende av olika ägare, på grund av där anförda skäl ställt sig mycket tveksam ifråga om lämpligheten av att en dylik utredning göres redan nu, men framhållit, att utredningar av detta slag med största fördel torde kunna företagas i samband med en eventuell upprepning av riksskogstaxeringen. Med anledning härav föranledde redaktör PERS framställning ingen Kungl. Maj :ts vidare åtgärd. Slutligen har på nådigt uppdrag riksskogstaxeringsnämnden i samråd med domänstyrelsen avlämnat vissa uppgifter och förslag i och för 1928 års allmänna fastighetstaxering. Nämndens skrivelse ifråga återfinnes i Skogen, år 1927, nr 20.

59¶Tidigare rapporter rörande de viktigare resultaten. Förutom ovannämnda utredningar har riksskogstaxeringsnämnden tidigare avlämnat, inalles sex rapporter rörande de viktigare resultaten av den verkställda taxeringen. Den första rapporten, avgiven den 9 mars 1925, avsåg de år 1923 taxerade områdena, nämligen Kopparbergs län och de småländska länen. Denna kortfattade rapport återgavs i tidskriften Trävaruindustrien, år 1925, nr II, En andra rapport, avseende den åren 1924 och 1925 i Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län verkställda taxeringen, var mera utförlig. Den publicerades likaledes i Trävaruindustrien, år 1926, nr 34. Uppgifterna i denna redogörelse återfinnas i nämndens tredje rapport, sammanställda med resultaten av den år 1926 i Norrbottens samt Gävleborgs län utförda taxeringen. Sistnämnda rapport omfattar sålunda samtliga Norrlandslän. Den återgavs i Skogen, å r 1927, nr 6. Nämndens fjärde rapport omfattar samtliga de tio län i Svealand och Götaland, som taxerats under åren 1923—1927 (se fig. 1), och återfinnes i Skogen, år 1928, nr 6. Beträffande de fem län, som taxerades år 1928, avgavs rapport i januari 1929; den publicerades i Skogen, år 1929, nr 3. Samma år den 22 december avlämnades rapport rörande de under året taxerade, återstående fyra länen. I sistnämnda rapport, vilken återfinnes i Skogen, år 1930, nr 1, ingick även en redogörelse för resultaten beträffande Kopparbergs län, uppdelat i höjd- och flodområden, samt för resultaten beträffande hela riket. Ovannämnda i Skogen tryckta rapporter komplettera i viss mån föreliggande redogörelse, enär i de förra relativa tal finnas angivna i en del fall, där i denna redogörelses tabellavdelning endast motsvarande absoluta tal angivits. Slutligen kan i detta sammanhang nämnas, att i Statistisk årsbok åren 1930— 1932 influtit vissa tabeller, innehållande de viktigaste resultaten. Särtryck av dessa tabeller har jämte en kortfattad redogörelse för den vid taxeringen tillämpade metoden utgivits av riksskogstaxeringsnämnden i en broschyr »Sveriges skogstillgångar enligt den åren 1923—1929 verkställda riksskogstaxeringen», vilken översatts till engelska, franska och tyska språken och distribuerats i såväl insom utlandet.

Vid byråarbetet anställd personal. Vid byråarbetet, som pågått från den 1 november 1924, ha under vintrarna varit anställda omkring 20 och under somrarna, då fältarbetet pågått, omkring 15 personer. I ledande ställning ha i byråarbetet deltagit följande personer. Jägimästaren ROB. SKÖLD, som åren 1923 och 1925—1929 varit överledare vid fältarbetet, har varit förordnad som biträdande sekreterare från den 27 oktober 1924 intill dess han återinträdde i domänverkets tjänst den 8 februari 1931. Jägmästaren FRITZ JARRE har sedan den 12 november 1924 varit i nämndens

6o tjänst och som dess kontorsföreståndare omhänderhaft personalärenden s a m t den närmaste ledningen av granskningen och huvudbearbetningen av materialet samt i egenskap av biträdande sekreterare från den i oktober 1930 närmast m e d a r b e t a t vid avfattandet och redigerandet av föreliggande redogörelses a n d r a del. Jägmästaren E R I K T H O R E L L , som varit i nämndens tjänst sedan den 6 december 1924 och under somrarna 1924—1927 deltagit i fältarbetet som lagledare samt under åren 1928—1929 omhänderhaft de med fältarbetet förenade personaloch expeditionsärendena, h a r omhänderhaft den närmaste ledningen av specialundersökningarna beträffande den uttagna bältesbredden, noggrannheten vid diametermätningen samt den skogsproduktiva markens produktionsförmåga. I egenskap av biträdande sekreterare från den 1 oktober 1930 h a r h a n bl. a. u n d e r medverkan av sekreteraren avfattat redogörelserna för de båda förstnämnda specialundersökningarna samt även närmast medarbetat vid avfattandet och redigerandet av föreliggande redogörelses textavdelningar i övrigt. Jägmästaren E R I C ÖSTLIN, som varit i nämndens tjänst sedan den 10 november 1924 och under somrarna 1923—1926 och 1928—1929 deltagit i fältarbetet som lagledare, 1 har omhänderhaft den närmaste ledningen av specialundersökningarna beträffande bl. a. barken, virkesförrådets fördelning å sortiment och primärkalkylerna rörande resultatens medelfel samt i egenskap av biträdande sekreterare från den 1 oktober 1930 under medverkan av sekreteraren avfattat redogörelsen rörande verkställda barkberäkningar och medarbetat vid avfattandet av bilagan »Instruktionens tillämpning». Överledaren vid fältarbetet och samtliga biträdande sekreterare deltogo våren 1925 i arbetet med kompletterandet och förtydligandet av instruktionen för fältarbetet jämte därtill hörande blanketter. Övriga personer som under två å r eller längre tid varit anställda i nämndens tjänst och därvid deltagit i byråarbetet ä r o : Anställningstid vid byråarbetet ENQUIST, MÄRTA 8 år AHLSTRÖM, ELISABET, f. LINDSTRÖM 7 3 / 4 MÅHRBECK, KARIN 7 3/4 ENBERG, B 7 V2 WICKSTRÖM, SIGRID, f. MUNTER 7 7« » ÖBERG, SIGRID, f. LINDGREN . . 7 'A » PETTERSSON, KARIN 6 3/4 » BjÖRKANDER, 0 6 1/a » HENRICSSON, G 6 7a *> •

Anställningstid vid byråarbetet BACKMAN, ELSA ERIKSSON, ELSA HEDLUND, INGEGERD, f. HÖÖK SÖDERSTEN, MARGIT ÖRTENBLAD, MAJ ELGÅN, R TEGMAN, S LUNDQUIST, MAJA HÄGER, K

år

5.*/4 . 5 74 5 I/4 5 74 4 "/a 3 */» 2 3, 4 2

" » » »

A v dessa personer ha, såsom tidigare nämnts, forstmästaren T E G M A N dessutom varit lagledare samt skogsmästarna E L G Å N och H Ä G E R förmän u n d e r samtliga de 7 somrar, som fältarbetet pågått. Skogsmästaren H E N R I C S S O N h a r varit räkenskapsförare och förrådsförvaltare under hela den tid, han varit anställd hos nämnden. 1

ÖSTLIN åtnjöt tjänstledighet 11 månader åren 1926—1927 för utländsk studieresa.

En kort översikt av Sveriges skogar med ledning av riksskogstaxeringens resultat. Riksiskogstaxeringens resultat återfinnas i de tabeller, som utgöra föreliggande redogörelses andra del. Skogstillgångarna redovisas dels för olika län och delar av län„ dels vad beträffar Norrland och Kopparbergs samt Värmlands län även för olika höjd- och flodområden. Det är här icke möjligt att i detalj redogöra för tabellernas rika innehåll. Det skulle i många fall endast bli en tröttande upprepning av siffror, som den intresserade läsaren själv utan svårighet kan uppsöka. En orientering i tabellerna underlättas genom den i del II, sid. 3—6, lämnade innehållsförteckningen. Viss;a huvudresultat liksom också några intressantare och viktigare drag i Sveriges skogar, som dels direkt framgått ur riksskogstaxeringen, dels, ehuru sedan gammalt kända, på ett nytt och intressant sätt belysas av densamma, må emellertid Jhär närmare framhållas. Arealen skogsproduktiv mark uppgår till 23-2 millioner hektar. Härvidlag är att märka, att med undantag för Kopparbergs län endast mark nedanför barrskogsgränsen blivit undersökt. De betydande vidder, som i Norrland nedanför de egentliga kala fjällen men ovan barrskogsgränsen intagas av fjällbjörkskogar, ingå sålunda icke i ovannämnda siffra. Det kan vara av intresse att omnämna detta, då fjällbjörkskogarna ingå i den beräknade skogsmarksarealen, såväl i Finland som framförallt i Norge, i vilket senare land de spela en större ekonomisk roll än i Sverige. Vid jämförelse med äldre beräkningar bör framhållas, att vid riksskogstaxeringen endast från ekonomisk synpunkt skogsproduktiv mark upptagits och att dess uppgifter sålunda äro fria från det fel, som mer eller mindre belastar äldre statistiska uppgifter om arealen »skogsmark» eller »skogbärande mark», i vilka uppgifter en del impediment merendels ingå (se vidare kapitlet »Jämförelser med tidigare uppskattningar»). Av den skogsproduktiva marken utgöras 0*97 millioner hektar av hagmark och omkring 1-5 millioner hektar av kal, egentlig skogsmark, d. v. s. kalhyggen, trädlösa ljunghedar eller annan av ålder trädlös skogsmark. Myrarealen uppgår till omkring 5*8 millioner hektar, varav 27 procent ansetts dikningsbara för skogsbörd, en siffra, som emellertid bör tagas med försiktighet, då bedömningen av en myrs dikningsbarhet ingalunda är lätt (se bilagan »Instruktionens tillämpning»). Den skog, som kläder den svenska skogsmarken, inberäknat träd på impedi-

ment etc., har ett virkeskapital inom bark 1 av omkring i 420 millioner m3, varav omkring 570 millioner m3 (40 procent) komma på tall och 600 millioner m3 (42 procent) på gran. Den årliga tillväxten hos skogskapitalet uppgår till 47 a 48 millioner m3, varav omkring 18 millioner m3 komma på tall och 20 millioner m 3 på gran. Per hektar skogsproduktiv mark uppgår kubikmassan till 59 m3 i genomsnitt för hela landet och tillväxten till 2-0 m3. Dessa äro nu de stora huvudresultaten av riksskogstaxeringens undersökningar. Hur skogsproduktiv mark, virkeskapital, tillväxt etc. gestalta sig inom landets olika delar framgår i detalj av tabellerna och belyses i korthet i det följande. Innan vi gå in härpå, torde emellertid något böra sägas angående säkerheten hos de resultat, som riksskogstaxeringen lämnat. Denna taxering är, såsom flerstädes framhållits i redogörelsen, en stickprovsundersökning och såsom sådan belastad med en viss osäkerhet. Graden av denna osäkerhet låter sig emellertid matematiskt beräknas. En redogörelse för den bearbetning, som nämnden för detta ändamål underkastat riksskogstaxeringens material, återfinnes i bilagan »Taxeringsförfarandets tillförlitlighet med hänsyn till linjeavståndet». Av resultatet av denna bearbetning framgår, att det fel, som sammanhänger med riksskogstaxeringens karaktär av stickprovsundersökning, med en till visshet gränsande sannolikhet icke överstiger, när det gäller hela landet, 2 procent vare sig i fråga om areal skogsproduktiv mark, kubikmassa eller tillväxt. Vad de olika länen beträffar, är osäkerheten något större, men felet, på samma sätt bedömt, överstiger i fråga om kubikmassan icke i något fall 10 procent. Nämnden har också underkastat själva de skogliga mätnings- och uppskattningsmetoderna vissa undersökningar för att utröna, huruvida de kunnat medföra några systematiska fel. Särskilt har den inriktat sig på att utreda, huruvida taxeringsbältet uttagits till sin bestämda bredd — 10 meter (se bilaga E ) . Nämnda undersökning synes ge vid handen, att riksskogstaxeringen snarare under- än överskattat det förefintliga skogskapitalet. Även den skogsproduktiva markens bonitering har nämnden sökt närmare granska, såsom framgår av bilaga F. I vissa delar av landet synes ha förekommit en tendens att överskatta, i andra däremot en tendens att underskatta produktionsförmågan.

Efter dessa erinringar angående resultatens tillförlitlighet vilja vi övergå till en kort redogörelse för skogarnas beskaffenhet inom olika delar av landet. Man brukar från växtgeografisk synpunkt indela Sverige i fem olika regioner, i första hand betingade av klimatet, nämligen 1) fjällregionen, 2) björkskogsregionen, 3) norra barrskogsregionen, 4) södra barrskogsregionen, 5) bokskogsregionen. Av dessa fem regioner omfattar riksskogstaxeringen de tre sistnämnda. Endast i Kopparbergs län, där björkskogsregionen emellertid är svagare utvecklad än i de nordligare delarna av fjällkedjan, ingår denna region i taxerin1 I detta kapitel avse alla uppgifter beträffande kubikmassa och tillväxt virkesförrådet inom bark. Vidare ingå icke i uppgifterna lövträd med en brösthöjdsdiameteT på bark mindre än 5 cm.

63 gen. De i detta län under den skogsproduktiva marken upptagna fjällbjörksområdena omfatta endast omkring 01 procent av den för hela riket redovisade arealen skogsproduktiv mark. Nedanför björkskogsregionen vidtager barrskogsregionen, som täcker största delen av Sveriges fasta landyta och vars sydgräns lämpligen bestämmes av sydoch sydvästgränsen för granens naturliga utbredning. Då denna förlöper genom mellersta delen av Göteborgs och Bohus län, inre delarna av Hallands län, mellersta Kristianstads och södra Blekinge län samt mellersta Öland, når den i stort sett icike havet i sydväst och söder. Detta väldiga skogsbälte, som huvudsakligen domineras av tvenne trädslag, tall och gran, uppdelas lämpligen i en nordlig och en sydlig del, varvid ekens nordgräns, gående genom södra Värmlands, mellersta Örebro, norra Västmanlands och sydligaste delen av Gävleborgs län, utgör skiljelinjen. Genom förekomsten av ädla lövträd, såsom ek, ask, lönn, i södra delen även bok m. fl., företer den södra barrskogsregionen en större omväxling än den norra. Inorn bokskogsregionen är skogarnas areal i hög grad inskränkt genom kulturen; här finns landets bördigaste och mest välskötta åkerjord. Naturskogarna utgöras i övervägande grad av lövträd, främst bok, ask och ek. Av barrträden är endast tallen spontan; granen är inplanterad, vilket emellertid skett i sådan omfattning, att granen nu täcker ganska betydande arealer. Så naturbetingade dessa olika skogsregioner än äro, lämpa de sig dock mindre väl som underlag för en översiktlig framställning av det nuvarande skogstillståndet. Vårt skogsbruks historiska utveckling har nämligen jämte klimatet i väsentlig* grad bestämt det nuvarande skogstillståndet. Vad de historiska orsakerna till skogarnas nuvarande tillstånd beträffar, torde i korthet böra erinras om skogstillståndet i mitten av förra århundradet, då den moderna trävaruindustrien grundades. I Norrland, övre Dalarna, norra och västra Värmland funnos vidsträckta, i stort sett orörda urskogar med ett mycket betydande förråd av grovt timmer. I brukstrakterna och framför allt i västra Bergslagen hade däremot gruv- och järnindustrien sedan länge hårt skattat skogskapitalet. Den gamla skogen var så gott som borta, men goda betingelser och ett sedan gammalt förefintligt intresse för skogarnas vård hade sörjt för föryngringen. Vackra ungskogar uppspirade efter kolningarna och på svedjefallen. 1 sydvästra Sverige, där skogarna av olika anledningar redan tidigt börjat att exploateras — för export och för att förse fiskerierna utmed kusten med nödigt bränsle och virke — funnos de av ålder kala ljunghedarna. I Skåne fanns redan tidigt ett visst intresse för skogsvård och skogsskötsel, dock i huvudsak knutet tilli de stora godsen. De kala »fäladsmarkerna» hade emellertid en stor utsträckning. I sydöstra Sverige fanns, åtminstone i de inre delarna, ännu ett betydande förråd av äldre, grov skog. Den inom denna del av landet i högre grad virkesförbrukande industrien utgjordes av glasindustrien, som, med gamla anor, under frihetstiden vunnit ett betydande uppsving. Den är alltjämt huvudsakligen koncentrerad till sydöstra Småland. För att, så långt det föreliggande materialet medger, låta så väl de historiska som de klimatiska orsakerna till skogarnas nuvarande tillstånd i stora drag fram-

64 träda ha län och andra redovisningsområden i denna översikt grupperats på följande sätt: i) Övernorrland omfattande Norr- och Västerbottens län, 2) Nedernorrland » Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län, 3) Bergslagsbygden > Kopparbergs och Värmlands samt bergslagsdelarna av Örebro och Västmanlands län, 4) Mälarelandet > Stockholms län och stad, Uppsala och Södermanlands samt slättbygderna i Örebro och Västmanlands län, 5) Götalands norra slättbygdsområde » Östergötlands och Skaraborgs län, 6) Götalands högland » Jönköpings, Kronobergs och fastlandsdelen av Kalmar samt Älvsborgs län, 7) Sydvästsverige » Göteborgs och Bohus samt Hallands län, 8) Sydsverige » Kristianstads, Malmöhus och Blekinge län, 9) Östersjööarna » Oland och Gotland. Börja vi vår översikt av skogstillgångarna med Övernorrland, finna vi där nästan tredjedelen av landets produktiva skogsmarksareal eller 7-60 millioner hektar med huvudparten eller c:a 4-58 millioner hektar inom Lappland. Omkring en femtedel av den skogsproduktiva marken i riket ligger sålunda inom landets i klimatiskt hänseende minst gynnade del och inom ett område, där man genom speciell lagstiftning sökt trygga skogens bestånd. Förutsättningarna för en ekonomisk skogsskötsel inom Övernorrland belysas ytterligare därav, att av dess skogsmark ej mindre än 4-11 millioner hektar ligga på en höjd av 300 m ö. h. eller högre. Redan mellan 300 å 400 m ö. h. bliva inom denna del av landet enligt erfarenheten föryngringssvårigheterna ganska betydande, framför allt i granskogarna. Övernorrland är ett stort, föga omväxlande och glest bebyggt land, där skogen endast i ett mer eller mindre brett bälte utmed kusten samt i dalgångarna fått vika tillbaka för kulturen, för åker och äng, men i övrigt i stor utsträckning får dela herraväldet med myrmarkerna. Nästan hälften eller c :a 2-84 millioner hektar av hela landets myrareal finns i Övernorrland, varav ej mindre än 1-12 millioner hektar i Norrbottens lappmark. Närmare 30 procent av landarealen nedanför fjällområdet är här täckt med myr. Från ett av lågfjällen eller något av de högre skogklädda bergen ser man ett landskap, ej så litet påminnande om en skärgård, där myrarna representera fjärdar och vikar, de skogklädda höjderna öar, holmar och skär. Såväl i de båda kustlanden som i Västerbottens lappmark är myrmarksprocenten lägre, i sin mån vittnande om gynnsammare klimatiska betingelser. Ett annat utslag av klimatets inverkan finner man i den stora utbredningen av skogsproduktiv mark i behov av dikning. Ej mindre än 11 procent av den skogsproduktiva marken i Västerbottens län och 12 procent i Norrbottens län äro försumpade. Övernorrland överträffar i detta hänseende övriga delar av Sverige.

65 3

Inom Övernorrland uppgår virkesförrådet till c:a 390 millioner m . I Norrbottens lappmark når förrådet, per hektar skogsproduktiv mark räknat, sitt minimum inom landet eller 36 m3, i huvudsak ett utslag av det ogynnsamma klimatet. I Västerbottens län närmar sig kubikmassan per hektar i såväl kustland som lappmark riksmedeltalet, 59 m3, medan den i Norrbottens kustland är avsevärt lägre. Det relativt låga virkeskapitalet, dess genomsnittligt höga ålder och klimatets; hårdhet betinga en låg tillväxtsiffra. Norrbottens lappmarks tillväxt per hektar skogsproduktiv mark, 07 m3, betecknar också minimum, tagen som genomsnitt för ett helt län eller annat större område. Redan i Västerbottens lappmark är tillväxten, 1-2 nr, avsevärt högre, men understiger betydligt riksmedeltalet, 2-0 m3 per hektar. Öve-rnorrlands skogar förblevo länge i urskogsstadiet och de bära ännu i dag i de inre delarna prägeln av urskog, där visserligen yxan gått fram, men där den ännu ej framkallat några mera genomgripande förändringar i avseende på föryngring och åldersfördelning. I Norrbottens lappmark upptaga bestånd av 160 års ålder och därutöver omkring en tredjedel av hela den skogsproduktiva marken och i Västerbottens lappmark omkring en femtedel. Av virkesförrådet är inom Norrbottens lappmark inemot hälften övermoget eller behäftat med skador av olika slag. I Västerbottens lappmark uppgår den övermogna eller skadade skogen till omkring 30 procent för tall och 40 procent för gran, medan denna kategori i kustlanden enligt riksskogstaxeringens uppgifter spelar en mindre framträdande roll. I avseende på skogarnas sammansättning råder mellan Norrbottens och Västerbottens lappmarker en märklig skillnad i avseende på granens och tallens inbördes förhållande till varandra. I Norrbottens lappmark dominerar tallen, i Västerbottens granen. Rörande de geologiska och klimatiska orsakerna till denna skillnad må här endast nämnas, att förekomsten i Västerbottens södra lappmark av stora områden, där skogarna nästan enbart bestå av gran, beror på den stora utbredningen därstädes av siluriska skiffrar, vilka genom sin kalk- och lerhalt gynna detta trädslag. Granens betydelse tilltar med höjden över havet och från 500 m ö. h. upp mot barrskogsgränsen blir detta trädslag dominerande i båda länen, mest utpräglat i Västerbottens, där tallen i höjdlägena spelar en i förhållande till granen helt underordnad roll. I Nedernorrland, d. v. s. Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län, äro de klimatiska betingelserna i stort sett gynnsammare än i Övernorrland. I sydligaste delen av Gävleborgs län kommer man in i södra barrskogsregionen, utmärkt bl. a. av ekens spridda förekomst. Inom de lägre delarna utmed kusten ha skogarna i mångt och mycket samma karaktär som i Bergslagsbygden, medan de i de högre delarna längre in i landet likna Övernorrlands. Klimatet är i de inre delarna vida strängare och hårdare än utmed kusten. Trävarurörelsen är i Nedernorrland av äldre datum än längre norrut; de första ångsågarna här anlades 1851 i Västernorrlands län. I östra och södra delarna av området har man dessutom sedan länge haft ett till järnindustrien knutet skogsbruk, som i ganska vid omfattning satt sin prägel på skogarna. Den 5—320772

66 genomsnittsbild av skogarna, som riksskogstaxeringen lämnat av Nedernorrland, måste därför bli väsentligt avvikande från den i Övernorrland. Den totala skogsproduktiva arealen inom Nedernorrland uppgår till omkring 5-94 millioner hektar eller omkring en fjärdedel av landets skogsproduktiva mark. Då skogsmarksarealen i Övernorrland, såsom ovan nämnts, uppgår till omkring 7-60 millioner hektar, finnes mycket mer än hälften eller c :a 58 procent av Sveriges totala skogsproduktiva mark i Norrland. Myrmarkerna nedanför fjällen uppgå i Nedernorrland till 17 procent av landarealen eller omkring 1-32 millioner hektar. Den inom silurområdet mycket flacka terrängen har i Jämtlands län jämte klimatet gynnat torvbildningen, så att myrmarkerna här intaga 22 procent av arealen nedanför barrskogsgränsen. I samma län äro ej mindre än 9-5 procent av den skogsproduktiva marken i behov av dikning. Länet närmar sig i detta hänseende Västerbottens län. Det totala virkeskapitalet uppgår i Nedernorrland till ej mindre än 390 millioner m3. Då förrådet i Övernorrland når samma storlek, uppgår Norrlands samlade virkeskapital till 780 millioner m3. Över hälften eller närmare bestämt 55 procent av landets virkesmassa finnes sålunda inom Norrland. Virkeskapitalets genomsnittliga fördelning per hektar skogsproduktiv mark är emellertid mycket olika inom de olika länsdelarna i Nedernorrland. Jämtlands län kommer under riksmedeltalet, Västernorrlands över detsamma, medan Gävleborgs län visar det högsta länsmedeltalet inom riket eller 85 m 3 inom bark per hektar skogsproduktiv mark. Orsakerna till dessa olikheter äro att söka såväl i mycket varierande klimatiska förhållanden som i skogsbrukets utvecklingshistoria. Man torde sålunda till ej oväsentlig del få tillskriva förtjänsten av det vackra genomsnittsresultatet för Gävleborgs län ej blott ett gynnsamt klimat utan även den skogsvård och det skogsintresse, vilka sedan länge varit knutna till den bruksindustri, som av ålder bedrivits i länets östra och södra delar. Vad tillväxten per hektar skogsproduktiv mark beträffar, understiger även denna i Jämtlands län väsentligt riksmedeltalet, men överträffar dock tillväxten i det närbelägna Västerbottens lappmark. Västernorrlands och ännu mer Gävleborgs län överträffa riksmedeltalet i fråga om tillväxten per hektar. Totala tillväxten i Norrland uppgår till 217 millioner m3, eller 46 procent av hela rikets. Som förut nämnts, är utnyttjandet av skogarna inom Nedernorrland av äldre datum än i Övernorrland. Detta tar sig bl. a. uttryck i skogsbeståndens åldersfördelning. I Gävleborgs och Västernorrlands län upptas mer än hälften av den skogsproduktiva marken av skog mellan 21 och 80 år, medan i Jämtlands län dylik skog endast upptager omkring 40 procent av arealen. I jämförelse med Övernorrland förete skogarna sålunda i Nedernorrland en stark förskjutning mot yngre åldersklasser, men rätt mycket gammal skog finnes ännu kvar. Detta är fallet speciellt i Jämtlands län, som äger relativt lika mycket äldre skog som Västerbottens län, ehuru betydligt mindre än detta läns lappmark. Övermogen och skadad skog har i Gävleborgs län ungefär samma betydelse som i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, under det att dess andel i det totala skogskapitalet i Jämtlands och Västernorrlands län är avsevärt större utan att dock på långt när nå samma betydelse som i Lappland. Det är granen, som är mest

67 representerad i denna mogenhetsklass. Inom samtliga län och i synnerhet i norra Jämtlands län utgör granen en större andel av virkeskapitalet än tallen. Södra delen av Nedernorrland bildar ett övergångsområde till Bergslagsbygden. Skogarna ha i många avseenden haft samma utvecklingshistoria och klimatbetingelserna äro i huvudsak desamma. Bergslagsbygden, omfattande Värmlands och Kopparbergs län samt de egentliga skogstrakterna i Örebro och Västmanlands län, torde från skoglig synpunkt kunna sägas utgöra ett ganska enhetligt område. Avvikande äro dock norra Värmllands och nordligaste delen av Kopparbergs län, vilka områden på grund av stöirre höjd över havet, avlägsenhet från industricentra och därav fördröjt utnyttjande förete helt andra skogsförhållanden än området i övrigt. Den totala arealen skogsproduktiv mark uppgår inom Bergslagsbygden till 3-90 millioner hektar; huvudparten eller 2-06 millioner hektar tillhör Kopparbergs län och 1-23 millioner hektar Värmlands län. Myrmarksarealen uppgår till 079 millioner hektar eller 15 procent av landarealen nedanför fjällen. Det totala virkeskapitalet inom Bergslagsbygden uppgår till 267 millioner m3, utgörande något mer än en sjättedel av landets virkes förråd. Frånsett Kopparbergs läns högsta höj dområden belöper sig kubikmassan inom bark per hektar skogsproduktiv mark i de olika områdena till mellan 73 och 85 m3. Nämnda värden torde få anses som ganska karakteristiska för de skogsområden i vårt land, där industrien i större utsträckning satt sin prägel på skogarna. Tack vare gynnsamma klimatiska betingelser, skogarnas jämförelsevis höga virkeskapital och låga ålder är tillväxten ganska betydande. Den uppgår till ej mindre än 9-83 millioner m3, vilket är mer än tillväxten i hela Övernorrland med dess nästan dubbelit så stora areal skogsproduktiv mark. Per hektar når tillväxten sitt maximum i Västmanlands bergslag med 3*8 m3, vilket också betecknar det högsta medeltalet för något län eller redovisningsområde i Sverige. Kopparbergs län ligger något under riksmedeltalet, men bortser man från de magra, högt belägna markerna i norra delen av länet, blir genomsnittet för de nedre skogstrakterna betydligt högre. Inom Värmlands län samt i Örebro läns bergslag spelar granen en större roll än tallen, medan i Kopparbergs län det motsatta förhållandet råder. Som redan förut nämnts, ha skogarna inom denna del av landet länge varit föremål för utnyttjande. Äldre bestånd finnas nu huvudsakligen i höjdlägena, varest skogarna på grund av sämre transportbetingelser först i senare tid börjat avverkas. Undantar man de högre delarna av Värmlands och Kopparbergs län, företer Bergsliagsbygden bilden av ett skogsområde, som visserligen i senare delen av förra århundradet var rätt starkt avverkat, men som tack vare goda naturliga förutsättningar — ett gynnsamt klimat och en i stort sett god skogsmark — under skogsvårdens hägn företett en snabb utveckling. Det torde nu ha erövrat platsen som vårt lands bästa skogsområde. Huruvida den utveckling till högre virkeskapital och högre tillväxt, som Värmlands län företett under perioden 1911— 1929 (se kapitlet »Jämförelser med tidigare uppskattningar»), är ett utslag av en för hela området gällande tendens, torde endast framtida riksskogstaxeringar kunna avgöra.

68 I och med övergången till Mälarelandet — Uppsala, Stockholms och Södermanlands län samt slättbygderna inom Örebro och Västmanlands län — komma vi in i ett område, där skogarna mindre än i förut skildrade delar av landet rönt inverkan av den på export inriktade trävaruindustrien. Ett sedan äldre tider i vissa delar bedrivet bergsbruk och en därmed förenad järnindustri ha jämte det skogsvårdande intresse, som är knutet till de stora godsen och de allmänna skogarna, satt sin prägel på skogarna. Åker och äng spela en roll, tävlande med eller överträffande skogens, och inom de egentliga jordbruksdistrikten, t. ex. inom den starkt uppodlade slättbygden kring Mälaren, blir skogen endast ett stöd åt jordbruket. Mellan 40 och 55 procent av arealen intages av produktiv skogsmark, vilken i området uppgår till inalles 1-30 millioner hektar, d. v. s. till något mer än Värmlands läns skogsareal. Det totala virkeskapitalet uppgår till c :a 103 millioner m3, vilket är avsevärt högre än nämnda läns. Det högsta genomsnittsvärdet per hektar skogsproduktiv mark, 82 m3, finner man i Södermanlands och Uppsala län och det lägsta värdet, 67 m3, i Stockholms län. Nämnas kan, att, om man endast tager hänsyn till skogstillgångarna å den egentliga skogsmarken, d. v. s. bortser från i den skogsproduktiva marken ingående hagmark och skogstillgångarna å dylik mark, Södermanlands län uppvisar den största virkesmassan per hektar inom hela landet eller 91 m3. Tillväxten är högst, 3-7 m3 per hektar, i Örebro läns slättbygd och lägst, 2*6 m3, i Stockholms län, där skärgårdsskogarna draga ned medeltalet. Inom denna del av landet ha vi kanske vårt äldsta, mera konservativt ordnade skogsbruk, där det första exploateringsstadiet ligger långt tillbaka i tiden. Möjligen kan man häri se orsaken till att äldre skog ofta intager en icke obetydlig andel av skogsmarksarealen. Fördelningen på yngre åldersklasser är påfallande gynnsam, speciellt i Södermanlands län. De båda huvudträdslagen, tall och gran, äga ungefärligen samma betydelse, dock med markerad övervikt för tallen i Södermanlands län. Götalands norra slättbygd, omfattande Östergötlands och Skaraborgs län, bildar icke blott geografiskt utan också i skogligt hänseende genom beståndens virkeskapital och ålder en övergång mellan Mälarelandet i norr och Götalands högland i söder. Kubikmassan uppgår i Östergötlands län till 76 m 3 per hektar skogsproduktiv mark och i Skaraborgs län till 75 m3. Bestånden tillhöra sålunda i fråga om det genomsnittliga virkeskapitalet samma storleksklass som skogarna i Mälarelandet och Bergslagsbygden och ligga betydligt över andra skogar i Götaland med undantag av dem i Malmöhus län. Med avseende på beståndens åldersfördelning och framför allt trädslagsfördelning synes området vara mycket enhetligt. Bestånd om 21—60 år intaga omkring hälften av skogsmarksarealen. Äldre skog spelar mindre roll än i Mälarelandet; området närmar sig härutinnan sydligare län. Tallen dominerar över granen och björken över övriga lövträd. I vissa avseenden ha skogarna även i detta område påverkats av där eller i angränsande län förefintlig järnindustri. Skogarna på Götalands högland äro avsevärt virkesfattigare än inom föregående område. Det lägsta genomsnittstalet per hektar skogsproduktiv mark visar Kronobergs län med 48 m3, det högsta, omkring 59 m3, finner man i Kalmar län,

69 som intager höglandets ostsluttning och som i klimatiskt hänseende starkt skiljer sig från det inre landet. I Kalmar län dominerar tallen över granen, under det i övriga län, med undantag för Älvsborgs, jämvikt råder nämnda trädslag emellan. Jämfört med föregående områden utvisar höglandet en betydlig förskjutning i beståndsfördelningen till yngre åldersklasser och kalmarker. Framför allt är detta fallet i Jönköpings och Kronobergs län. Skogarna ha i tämligen sen tid exploaterats och skogsvården har ännu ej helat de sår, som yxan åstadkommit. De sedan gammalt kala, vidsträckta ljungmarkerna i områdets sydvästra del bidraga också avsevärt till de låga genomsnittssiffrorna. Kalmarken uppgår exempelvis i Kronobergs län till 19 procent, trots att stora ljunghedsarealer i senare tid skogsodlats. Med höjden över havet avtar temperaturen och ökas nederbörden, varigenom torvbildningen gynnas. Med en myrareal av 18 procent i Kronobergs och 16 procent i Jönköpings län liknar det inre av höglandet norra Sverige. Utsikten från en av de högre skogklädda höjderna visar ett landskap, som starkt påminner om Nedernorrland. Klimatet är dock bättre, de ädla lövträden äro ingalunda sällsynta och till och med i det karga Kronobergs län intaga inägorna omkring 19 procent av arealen, vilket är vida mer än i något norrländskt län. I Sydvästsverige — Halland och Bohuslän — är virkeskapitalet per hektar skogsproduktiv mark något över 42 m3 och närmar sig därigenom Norrbottens läns; endast dettas lapplandsdel visar avsevärt lägre värde. Orsakerna till den låga siffran för Sydvästsverige äro dels omfattande kalmarker, upptagande närmare 30 procent av skogsmarksarealen, dels beståndens låga ålder. Huvudparten av skogen är under 60 år. Tillväxten är omkring 22 m3 per hektar, men tillväxtprocenten är bland de högsta i landet till följd av skogarnas låga medelålder. Det är ett område, där skogarna skapas på nytt. Kalmarkerna utgöras till väsentlig del av sedan äldre tider kala ljunghedar och ungskogarna äro i regel kulturskogar, i stor utsträckning uppdragna på dylik mark. I Bohuslän dominerar granen över tallen, men i Halland råder det motsatta förhållandet. Den stora roll, som bok och ek spela i Hallands skogar, vittnar om dess nära anslutning till Sydsverige. I de inre delarna visar landskapet dock samma natur som Götalands högland, vilket torde vara den förnämsta orsaken till den höga myrmarksprocenten, som uppgår till 13. Bohusläns natur betingas till mycket stor del av de kala bergen; ej mindre än c:a 30 procent av landarealen intagas av sådana. I Sydsverige — Kristianstads, Blekinge och Malmöhus län — äga barrträden väsentligt mindre betydelse än i det övriga riket. Skogarna ha en annan karaktär; lövskogar och kulturskogar av tall eller gran spela en stor eller såsom i Malmöhus län dominerande roll, odlad mark har en stor utbredning. Inägor och tomtmark intaga i Malmöhus län 82 procent av arealen, i Kristianstads 48 procent men i det skarpt småkuperade Blekinge endast 29 procent. Kristianstads och Malmöhus län visa genom hög kalmarksareal, c:a 23 procent, en viss anslutning till Sydvästsverige. Kalmarken utgöres till väsentlig del av ljunghedar, fäladsmarker och annan sedan gammalt kal skogsproduktiv mark. I samtliga län dominera yngre åldersklasser; huvudmassan av bestånden är under 60 år. Det högsta genomsnittliga virkeskapitalet per hektar skogsproduktiv mark finnes i Malmöhus

län, 75 m3. I Kristianstads län med 58 m3 och Blekinge med 52 m3 per hektar äro skogarna genomsnittligt lika virkesfattiga som på Götalands högland. Den roll, som andra trädslag än tall, gran och björk spela i virkeskapitalet, är större än i övriga län i Sverige med undantag av Hallands, där de spela lika stor roll som i Blekinge. Det viktigaste av dessa andra trädslag är boken, som i Malmöhus län bildar 44 procent av kubikmassan, i Kristianstads 21 procent och i Blekinge 97 procent. Sydsveriges virkeskapital av bok uppgår till 6-57 millioner m3, utgörande 81 procent av hela landets bokförråd, 8*o8 millioner m3. Ekförrådet har för hela området i fråga uppskattats till 1*94 millioner m3, eller 25 procent av rikets totala ektillgångar. I Sydsverige finnes enligt taxeringen även ganska mycket al eller inalles 1-36 millioner m3, utgörande 9*7 procent av hela landets alförråd. Tillväxten är i samtliga tre län rätt betydande eller 3 m 3 och däröver per hektar skogsproduktiv mark med maximum, 3-3 m3, i Malmöhus län. I förhållande till den genomsnittligt höga markboniteten måste dock tillväxtsiffrorna i Sydsverige anses anmärkningsvärt låga; de förklaras emellertid av den stora procenten kalmark. Öland och Gotland skilja sig med hänsyn till klimat och jordmån väsentligt från fastlandet. Den oftast starkt kalkhaltiga marken, den långa vegetationsperioden, klimatets torrhet och mildhet ge en prägel åt skogarna, starkt avvikande från det övriga Sveriges. I riksskogstaxeringen kommer detta bäst till uttryck för Gotland. Resultaten från Öland ha nämligen starkt påverkats av Boda kronopark, som mycket avviker från det övriga Öland med hänsyn till mark och vegetation. Ölands egendomliga skogs förhållanden komma därför mindre väl fram i taxeringsresultaten. Här må endast framhållas lövträdens stora roll som ett karaktärsdrag i skogarna samt att den angivna höga kalmarksprocenten bör tagas med stor försiktighet, då på Öland avgörandet om viss kalmark är lämplig för skogsbruk eller ej är förenat med särskilda svårigheter. På Gotland, som är ett utpräglat jordbrukslän, intar den skogsproduktiva marken 43 procent av landarealen och uppgår till 133 000 hektar. Virkeskapitalet utgör 6-9 millioner m3, eller c:a 49 m3 per hektar skogsproduktiv mark. Tallen dominerar mer än i något annat svenskt län; j6 procent utgöras av tall och endast 19 procent av gran. Bestånden visa en för södra Sverige märklig förskjutning mot äldre åldersklasser. Tillväxten per hektar är endast 1-5 nr\ den lägsta söder om Västerbottens län, vilket har lika stor tillväxt per hektar. Av den skogsproduktiva marken ha över 10 procent ansetts vara i behov av dikning, vilket är mer än i något annat län söder om Västerbottens län. För övrigt kan framhållas, att träden äro synnerligen grovbarkiga. Såväl tallen som granen ha grövre bark än inom något annat län i landet. Dessa drag i de gotländska skogarna förklaras av klimatet och jordmånen. Skogsmarken är ofta mycket grund och torr, skogen blir gles och kort, klimatet och markens beskaffenhet framkalla en stark barkbildning. Vattenavrinningen från den vanligen flacka skogsmarken är långsam och ofta försvårad. Små kärr och »vätar» förekomma allmänt i skogsmarken och nedsätta skogens tillväxt. Boniteringen har på Gotland utfallit mindre väl, vilket är förklarligt, då boniteringsförfarandet närmast utarbetats på erfarenheter från mellansvenska skogar, som äro väsentligt olika de gotländska.

n För bättre översikts skull sammanställas här nedan uppgifter om de skildrade områdenas totala areal skogsproduktiv mark, virkeskapital och tillväxt samt de lägsta och högsta genomsnittsvärdena å virkeskapital och tillväxt per hektar skogsproduktiv mark för de i resp. områden ingående länen eller länsdelarna. Skogsproduktiv , mark. , tusental , ,. hektar Övemorrland 7 604 Nedernorrland 5 941 Bergslagsbygden 3 902 Mälarelandet I 302 Götalands norra slättbygdsområde 914 Götalands högland 2471 Sydvästsverige 383 Sydsverige 514 Östersjööama . . . ' 151 Hela riket 23 l8l

Däray Virkes, , , , .. , Tillväxt hagmark kapital .„. *tusental * i millioner -nmillioner , ,. ,J ms, hektar m

41 58 122 132 117 388 28 69 10

390 390 267 103 71 141 17 31 8

9-58 12*14 9*83 4*02 3*03 6-35 0'88 I-58 0*24

Kubikmassa per ,hektar ,. , m* 36—58 54—85 60—85 67—82 75—j6 48—59 42—43 52—75 49—66

965 I 417

59*1

T.llväxt rper ,hektar .. , m*

0-7—1'8 1*5—2*9 1*8—3'8 2*6—3*8 3*1—3*4 2*2—28 2 ' i - 2-3 2-9—3-3 1*4—1*9 1*99

Av den allmänna översikt, som lämnats i det föregående, framgår, att Bergslagsbygden och Mälarelandet jämte Gävleborgs län i norr samt Östergötlands och Skaraborgs län i söder utgöra ett i stora drag mera enhetligt skogsområde, utmärkt av ett jämförelsevis stort virkeskapital per hektar. Endast vissa högt belägna partier i norra delen av detta område bilda härifrån ett undantag och dra härigenom ned några av länsmedeltalen. Tillväxten håller sig omkring 3 m3 per hektar. Såväl norr som söder om detta ganska framträdande skogsbälte avtaga såväl virkeskapitalet som tillväxten för att i Norrbottens lappmark nå de lägsta värdena med 36 m3, resp. 07 m3 per hektar. Söderut är variationen större. Här finnas de lägsta värdena i landets sydvästra delar, området för de av ålder kala ljungmarkerna. Skogarna äro unga, tillväxtprocenterna höga, men den absoluta tillväxten tämligen låg med föga mer än 2 m3 per hektar. Längst i söder, i Malmöhus län, sker en stegring i virkeskapital och tillväxt. Ehuru kalmarkerna även här ha stor utsträckning, uppgå dock genomsnittsvärdena å virkeskapital och tillväxt till 75 m3, resp. 3-3 m3 per hektar. (Jämför vidare fig. 191 och 20.) I norra Sverige ett exploaterande skogsbruk med starka återuppbyggnadstendenser, i mellersta Sverige ett mera välbalanserat skogsbruk och i södra Sverige ett skogsbruk med stora utvecklingsmöjligheter och på sina ställen kraftiga utvecklingstendenser, sådan är i stort sett den bild, som den första riksskogstaxeringen lämnat av Sveriges skogar och genom sina undersökningar närmare belyst. För att ytterligare framhålla de viktigaste av riksskogstaxeringens resultat ha dessa återgivits även kartografiskt. Sålunda lämnas enligt en av fil. kand. I. WINBERG utarbetad metod i fig. 21—23 en framställning av landarealens för1 Beträffande fig. 19 torde observeras, att där angivna kubikmassor icke omfatta träd med en brösthöjdsdiameter på bark mindre än 10 cm.

72 Riksskogstaxeringsnämnden vt M"

te*

Norrland

O Svealand

Götaland

O Hela riket

Fig. ig. Virkesförråd inom bark i dimensions klasserna IO—45 + i m? per hektar skogsproduktiv mark. A . - t . KARTOCRAF1SKA I N S T I T U T E T

73 Riksskogstaxeringsnämnden 1932 IB*

20*

Norrland

Svealand

Götaland

Hela riket

/*§\ 20. Tillväxt inalles inom bark i m3 per hektar skogsproduktiv mark. A.BLKARTOGRAFISM INSTITUTET

74 delning på olika ägoslag samt virkeskapitalets, resp. tillväxtens fördelning på olika trädslag inom varje särskilt län eller länsdel. Man kan dessutom å diagrammens baslinje utläsa huru stor del av rikets landareal, resp. totala virkeskapital och tillväxt, som finnes inom varje län eller länsdel. Anmärkas bör, att i nämnda diagram ytorna av staplarna äro direkt jämförbara med varandra även för olika län. Några mera framträdande drag i figurerna torde förtjäna att särskilt framhållas. I fig. 21 illustreras landarealens fördelning på olika ägoslag. Norrland, Kopparbergs och Värmlands län bilda tillsammans ett stort naturligt område, utmärkt av den skogsproduktiva markens höga andel i den totala landarealen, c:a 70—80 procent. Det är i norr myrmarkerna, som i statistiskt hänseende tränga tillbaka arealen skogsproduktiv mark; först i det sydligaste länet, Värmlands län, uppnår inägoarealen en större andel av totalarealen än myrmarkerna. Söder om detta stora skogsområde kan man statistiskt fördela länen i tre grupper, den ena omfattande län, där inägoarealen är väsentligt större, den andra län, där den är ungefärligen lika stor, och den tredje län, där den är väsentligt mindre än den skogsproduktiva marken. Till den första gruppen hör endast Malmöhus län, vilket genom sina 82 procent inägor och 15 procent skogsproduktiv mark intar en särställning inom landet. Till den andra gruppen höra Skaraborgs, Göteborgs och Bohus, Hallands och Kristianstads samt Gotlands län. I de återstående länen överväger arealen skogsproduktiv mark väsentligt, och starkast är detta fallet inom länen å Götalands högland. I fig. 22 illustreras virkeskapitalets fördelning på trädslag. Enligt kartan bilda Västerbottens lappmark, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län ett stort sammanhängande område, där granen dominerar över tallen. Ett annat liknande område utgöres av Värmlands och Örebro län, till vilka såväl geografiskt som statistiskt Västmanlands, Uppsala och Stockholms län ansluta sig. Ett annat, men mindre dylikt område bildas av Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län. För övrigt torde framhållas, att tallen gärna dominerar i sydöstra Sverige, mest utpräglat på Gotland. I fyra län, Hallands, Kristianstads, Malmöhus och Blekinge län, är virkeskapitalet av lövträd större än av tall eller gran, men endast i Malmöhus län dominerar lövskogen över barrskogen. Förhållandet mellan granens och tallens betydelse för virkeskapitalet, som belyses av fig. 22, förskjutes till granens förmån, när det gäller tillväxten, fig. 23. Området i Norrland (Västerbottens lappmark, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län) blir i detta hänseende föga förändrat. I det övriga Sverige utvidgas området för granens övervikt. I mellersta Sverige bilda Värmlands, Örebro, Västmanlands, Uppsala och Stockholms län ett sammanhängande område med övervägande grantillväxt. I södra Sverige finna vi ett liknande, sammansatt av Blekinge, Kronobergs, Jönköpings, Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län. Endast i vissa delar av östra Sverige, i Skaraborgs, Kopparbergs och Norrbottens län samt Västerbottens kustland är tallens tillväxt större än granens. I Sydsverige är lövskogens tillväxt större än något av barrträdens. Slutligen finner man i fig. 24 en framställning av virkesförrådets fördelning på olika sortiment. För vinnande av bättre översikt ha länen i Svealand med

75 Riksskogstaxeringsnämnden 193

t t II

!!!ttlS!

Baslinjens längd utvisar redovisningsområdets totala landareal i procent av hela rikets. Staplarnas höjd utvisar landaTealens procentiska fördelning å ägoslag inom resp. område.

Fig. ai. Landarealens fördelning å ägoslag.

76 Riksskogstaxeringsnämnden 1932 22°

24*

a a

•J

LMh

B KARTOGRAFISKA

SX 6,V

Baslinjens längd utvisar redovisningsområdets totala kubikmassa i procent av hela rikets. Staplarnas höjd utvisar kubikmassans procentiska fördelning å trädslag inom resp. oanade.

INSTITU1EI

Fig. 22. Virkesförrådets fördelning å trädslag.

77 Riksskogsuxeringsnämnden 193: 18*

20°

22*

24"

Baslinjens längd utvisar redovisningsområdets totala tillväxt i procent av hela rikets. Staplarnas höjd utvisar tillväxtens procentiska fördelning å trädslag inom resp. område.

Fig. 23. Tillväxtens fördelning å trädslag. . 9 . KARTOGRAFISKA INSTITUTET

78 undantag av Värmlands och Kopparbergs län sammanförts till ett område och samtliga län i Götaland likaledes till ett område. Vid sortimentsuppdelningen, som endast gäller barrskogen, ha tre sortimentsklasser bildats efter grovleken vid viss stocklängd, varvid grövsta klassen ungefärligen motsvarar sågtimmerdimensioner, medan mellanklassen motsvarar pappersved och liknande sortiment samt tredje klassen småvirke. Den grövsta sortimentsklassen utgör för tall 49 procent av totala virkesförrådet i hela landet, men för gran endast 16 procent.1 Småvirke, klenare än 4 eng. tum på 3 ms höjd, uppgår för tall till 23 procent och för gran till ej mindre än 35 procent; det senare antyder, att granen ofta förekommer som ett mer eller mindre undertryckt mellan- eller underbestånd. I Lappland, östra Svealand och i Götaland finnas de egentliga förråden av grövre virke. Av de egentliga skogsområdena äro Värmlands län samt Norr- och Västerbottens kustland relativt fattigast på grövre virke, medan Södermanland har största mängden grovsortiment, nämligen 61 procent för tall, resp. 28 procent för gran (se del II, tab. 22). Det är allmänt bekant, att inom ett sådant klimatområde som norra Sveriges betingelserna för skogens tillväxt och utveckling i stort sett försämras med stigande höjd över havet. Vegetationsperioden förkortas, sommartemperaturen sjunker och vindhastigheten ökas. De sammanställningar, som nämnden verkställt angående skogens beskaffenhet inom olika höjdområden i norra Sverige (se fig. 16), låta betydelsen av dessa faktorer framträda på ett mycket markerat sätt. Klart är, att man härvidlag endast rör sig med stora genomsnittstal och att grupperingen av landet på olika höjdområden måst bli till en viss grad schematisk. Bearbetningen av materialet i övrigt är närmast gjord med hänsyn till skogsbrukets och trävarurörelsens praktiska behov. Då det emellertid är första gången en redovisning för olika höjdområden, stödd på ett mera omfattande material, lämnas för vårt land, måste resultaten tillerkännas ett stort intresse såväl från rent skoglig som från geografisk och biologisk synpunkt. Nämnden kan här emellertid icke ingå på en mera detaljerad redogörelse för höjdens inflytande på skogarnas beskaffenhet, utan vill endast framhålla några mera framträdande drag hos skogarna inom de olika höjdområdena. De med stigande höjd över havet försämrade betingelserna för skogen visa sig i en förskjutning av den skogsproduktiva marken mot lägre bonitetsklasser. Sämre boniteters frekvens tilltager, de bättres avtager med höjden över havet. Detaljerna framgå av del II, tab. 39. Förhållandet torde i korthet bäst illustreras genom nedanstående sammanställning. De sämsta boniteternas (VII—IX) procentuella andel av den totala skogsproduktiva marken. Höjd över havet m '" Under 300 300—500

Över 500 . 1

Kopparbergs län 4 11

^nmS^oeh*' T- ii J iJ ä m t l a n d s lan 12 15

46 Västerbottens

län

Norrbottens län

22 27

28 55

D e n stora skillnaden beror till betydande del på att sågtimmer antagits ha för gTan minst 8 tums men för tall minst 6 tums toppdiameter.

79 Riksskogstaxeringsnämnden 1952

Baslinjens längd utvisar redovisningsområdets totala barrskogsförråd i procent av hela rikets. Staplarnas höjd utvisar barrskogsförrådets procentiska fördelning å grovleksklasser i eng. tum inom resp. område.

Fig. 24. fördelning

Barrskogsförrådets å sortiment.

8o Även breddgradens inflytande visar sig i denna sammanställning. I Norrbottens län dominera helt de sämsta bonitetsklasserna på en höjd av 500 m ö. h., medan de i Kopparbergs län endast intaga omkring 40 procent. De sämsta bonitetsklassernas ökade betydelse från söder mot norr är tämligen jämn i alla höjdlägen. Beståndens genomsnittliga slutenhet och virkeskapital bero ej blott på klimat, jordmån och ålder utan även på människans ingrepp. Höjdlägets inflytande i detta avseende kan därför ej framträda så rent, som när det gäller "boniteten. Framför allt är detta fallet i Norr- och Västerbottens län, där skogarna inom Lappland och sålunda inom de egentliga höjdområdena varit skyddade genom lagstiftning. Trots detta visa dock bestånden med tilltagande höjd över havet ökad gleshet samt i regel minskat stamantal och virkeskapital per hektar, såsom nedanstående korta översikter visa. Höjd över havet

Kopparbergs län

Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län

Västerbottens län

Norrbottens län

Areal slutna bestånd (slutenhet 0*7 — 1 + ) i procent an' all areal skogsproduktiv mark u d e r l66

166-300 / 300—500 Över 500 . •

56 > 35 24

66 W

48 28

159 45 24

53 36 15

Antal stammar med en brösthöjdsdiameter på bark över 10 cm per hektar skogsproduktiv mark U

°derl66l 166—300 j 300—5°° Över 500

530 «w 434 288

Under 166I 166—300 / 300-500 Över 500

Kubikmassa inom bark i m3 per hektar skogsproduktiv mark I54 51 73 7Z ^65 49 57 63 59 37 43 41 46 28

515 >»*» 466 325

(44° \^0 420 331

4i6 370

270 234

Såsom i bilagan »Kontroll av den skogsproduktiva markens bonitering» omnämnes, ha förrättningsmännen ådagalagt viss benägenhet att ställa mindre anspråk på beståndens slutenhet på sämre än på bättre mark. Så mycket mera anmärkningsvärt är det inflytande av höjdläget på beståndsslutenheten, som ändock framkommit. Endast i Västerbottens län finner man i avseende på stamantal och virkeskapital en avvikelse från den allmänna gången i höjdlägets inflytande. Möjligen kan denna avvikelse delvis bero på den olika lagstiftningen rörande kustlandets och lappmarkens skogar. Med hänsyn till avverkningens allmänna gång och hittills gällande lagstiftning innebär det intet överraskande, att de gamla beståndens relativa betydelse tilltager med höjden över havet. Förhållandet belyses av följande översikt.

8i Gamla bestånds (161 år och däröver) procentuella andel av den skogsproduktiva marken i olika höjdlägen. Höjd över havet m

Kopparbergs län

Under i66\ 166-300 f 300—500 Över 500

' .

^j£JSg ^dT" , ... T.. ., Jämtlands lan ,

9 36

8 '22

Västerbottens län

Norrbottens län

fl \8 19 34

7 25 30 39

Fjällskogen är sedan gammalt känd för att vara kortvuxen, starkt avsmalnande och kvistig. Ser man saken i stort, bliva träden kortare med tilltagande höjd över havet, såsom framgår av nedanstående sammanställning. Trädens genomsnittliga höjd i m i dimensionsklass 25—. Höjd över havet m

Under i66t 166-300 / ' 300—500 Över 500 . . .

Kopparbergs län

^ ^ i S ^ ^ ' j v T.. ., Jämtlands lan Tall

Västerbottens

län

Norrbottens län

,r "2 I5'3 138

l6-2 10z

/l4> \l 5 *9 I5'i I2'o

H'6 I4*4 I3'7 I2'3

._. J 7 7 16-4 I5'7

.-.. *7 4 l6'9 14-0

fl>'6 t ^ 15*8 13*4

I5'9 ,4.8 13*3 I2'i

15*7 136 Gran

Under 166I 166-300 / 300—500 Över 500

Västerbottens läns lägre områden visa några smärre avvikelser, eljest framträder höjdlägets inflytande med stor regelbundenhet. Även i andra avseenden, såsom på avsmalningen och granbarkens tjocklek, inverkar höjdläget, vilket närmare framgår av del II, tab. 64.

De olika flodområdenas skogsgeografiska förhållanden bero närmast på deras mer eller mindre nordliga läge och relativa fördelning pä olika höjdområden. Det torde här vara tillräckligt att nämna något om de största flodområdenas skogsmarksareal och skogsrikedom. Dalälvens och Ångermanälvens flodområden äga de vidsträcktaste arealerna skogsproduktiv mark, närmare 1-9 millioner hektar vardera. Ljusnans, Indalsälvens, Ume älvs samt Kalix älvs (med Övre Torne älvs) flodområden, vilka äga mellan 1-2 och i*6 millioner hektar, höra till nästa storleksklass och till den tredje höra Ljungans och Lule älvs med 0-9, resp. 0-8 millioner hektar. Det absolut virkesrikaste flodområdet är Dalälvens med närmare 121 millioner m3, följt av Ångermanälvens med närmare 114, Ljusnans med 80, Indalsälvens med 75 och Ume älvs med 71 millioner m3. Det största granförrådet, 68 millioner m3, finner man i Ångermanälvens flodområde, det största tall6—320772

82 förrådet, 63 millioner m3, i Dalälvens flodområde. Den per hektar virkesrikaste skogsproduktiva marken finnes i Gavleåns flodområde med 88 m3. Även med hänsyn till tillväxtens absoluta storlek kommer Dalälvens flodområde i första rummet med 3-5 millioner m 3 och därnäst Ångercnanälvens med 3*1, Ljusnans med 2-4, Indalsälvens med 2-2, Ljungans med 2-1 och Ume älvs med 17 millioner m3. Den största grantillväxten finnes i Ångermanälvens flodområde, 1*8 millioner m3, och den största talltillväxten i Dalälvens 1-7 millioner m3. Den högsta tillväxten per hektar skogsproduktiv mark finnes inom By älvens flodområde, 3-5 m3, och den näst största inom Gavleåns, 3-1 m3. Anmärkas bör, att i del II, tab. 35—64, utförliga detalj uppgifter lämnas för de olika flodområdena, enär dylika uppgifter ansetts vara av stor betydelse för de skogs förbrukande industrierna i de olika områdena. Sålunda finner man i tab. 57 även uppgifter om barrskogens fördelning på olika sortiment inom olika flodområden.

Den i det föregående lämnade korta sammanfattningen av taxeringens huvudresultat skulle kunna utökas med en mängd påpekanden av intressanta siffror, belysande lokala förhållanden eller en del skogliga frågor av mera ekonomisk eller taxatorisk art. Nämnden avstår emellertid härifrån och vill ytterligare endast närmare motivera uppgörandet av en del tabeller i del II, vilka åtminstone för den oinvigde kunna synas vara av mera periferisk natur. Först kan då påpekas, att vissa sammanställningar icke äro att betrakta som slutgiltiga resultat, utan avsedda att bilda underlag för fortsatt bearbetning för praktiskt ekonomiska ändamål. Så t. ex. äro de utförliga uppgifterna om virkesmassans fördelning på dimensions- samt mogenhets- eller åldersklasser bl. a. avsedda för lokala avkastningsberäkningar, liksom ock till stomme för den allmänna fastighetstaxeringen i olika landsdelar. Till komplettering av dylika beräkningar lämnas vidare i ett par tabeller, tab. 31 och 64, fullständiga uppgifter om barrträdens barktjocklek, medelhöjd och avsmalning m. m. inom olika dimensionsklasser, varigenom sortimentsutbyte och sortimentens årliga tillväxt kan utredas. Tabellerna kunna även tjäna till stöd för andra taxeringar, därigenom att vissa uppgifter, t. ex. angående barktjocklek samt tillväxtprocent i olika åldersklasser m. m., direkt kunna tagas ur riksskogstaxeringens material och arbetet därigenom förbilligas. Likaså kunna de angivna kubikmasse- och tillväxtbestämmande faktorerna tjäna till jämförelse vid en eventuellt förnyad riksskogstaxering, på sätt som i det följande skett för Värmlands län. Då i tab. 32 —34 vissa dylika faktorer framlagts för björk, al, asp, ek och bok, har detta också skett för att rikta den skogliga facklitteraturen med en del uppgifter, som nu helt saknas. Ett annat exempel på sammanställningar, avsedda att fylla en lucka i vårt skogliga vetande, utgör tab. 29, som för ett par representativa län visar kuberingstalens samband med bonitet och ålder, vilken fråga spelar en ej oväsentlig roll vid uppgörandet av en riktig awerkningsstatistik för en skogsegendom. På liknande sätt visar tab. 30 kuberingstalen å impediment, jämförda med motsva-

83 rande tal å skogsproduktiv mark av olika boniteter, varigenom provträdstagningen på mera värdelösa marker torde kunna inskränkas. Slutligen bör anmärkas, att i bilagan »Kontroll av den skogsproduktiva markens bonitering» även ingå uppgifter beträffande den i slutna bestånd för olika boniteter och åldersklasser per hektar erhållna kubikmassan och tillväxten samt att i bilagan »Taxeringsförfarandets tillförlitlighet med hänsyn till linjeavståndet» angives den vid en eventuellt förnyad riksskogstaxering under vissa förutsättningar för olika områden erforderliga linjetätheten. Ovan anförda exempel torde visa, att även en del biändamål kunna tillgodoses genom bearbetning av det insamlade rikhaltiga materialet. Vid framläggandet av riksskogstaxeringens huvudresultat vill nämnden därför uttala en förhoppning om, att det i vissa avseenden enastående material, som under arbetets gång insamlats, må göras till föremål för fortsatt bearbetning av enskilda forskare, som därur torde kunna utvinna mycket av värde till belysande av olika spörsmål rörande landets skogar. För att möjliggöra dylik fortsatt bearbetning ligger allt material ordnat i ett å skogshögskolan för detta ändamål särskilt inrett arkivrum.

Jämförelser med tidigare uppskattningar. Hela riket. Skogsmarksarealen. I sitt den 5 maj 1914 avgivna betänkande redogör kommissionen för försökstaxeringen av Värmlands läns skogar efter en inledande resumé över landets skogsstatistik närmare för de försök till uppskattning av landets skogstillgångar och dessas årliga avkastning samt av den årliga virkesförbrukningen, som intill nyssnämnda tidpunkt hade utförts. Metoden för uppskattningarna av skogstillgångarna och deras tillväxt hade varit, att man med hjälp av tillgänglig arealstatistik sökt fastställa skogsmarkens omfattning. På denna areal hade man sedan tillämpat vissa genomsnittstal för virkesförråd och tillväxt per ytenhet, grundade på kännedom om lokala förhållanden i mindre eller större delar av landet. Sistnämnda förfarande måste helt naturligt bliva mycket subjektivt och vad arealstatistiken beträffar ha skogsmarksuppgifterna varken tidigare eller ens in i senaste tid varit tillräckligt pålitliga. De olika försöken hade också, oaktat en del av dem i tiden lågo tämligen nära varandra, givit vitt skilda resultat. Utöver en hänvisning till ovannämnda betänkande torde det här vara tillfyllest att omnämna de olika uppskattningarna och de för dem grundläggande siffrorna rörande skogsmarksarealens storlek. Denna, som kunde synas vara den lättast bestämbara, redovisades vid de olika uppskattningstillfällena för hela landet på följande sätt. J. AV STRÖM 1855 1 åtkomlig skogsmark J. O. AV ZELLÉN 1882 2 till skogsproduktion tjänlig mark 1896 års skogskommitté 3 produktiv skogsmark U. VALLMO 1905"1 produktiv skogsmark J. O. AV ZELLÉN 1906 5 produktiv skogsmark

128349 km 2 158 921 » 211 614 *> 210000 » 216200 »

Härutöver må nämnas, att 1868 års skogskommitté utförde liknande beräkningar för Norrlands del, för vilken skogsmarksarealen i kommitténs betänkande 8 angavs till 97 357 km 2 , samt att 1888 års riksdag behandlade en beräkning över den årliga virkesförbrukningen i landet. Nästa överslagsuppskattning verkställdes av 1911 års skogslagstiftningskommitté, vilken i sitt betänkande 7 framlade beräkningar över den förhandenvarande och i fram1 Underdånigt betänkande och förslag angående åtgärder för befrämjande av en förbättrad skogshushållning avgivet den 28 juni 1856. Stockholm 1856. 2 Om skogshushållning. Föredrag hållet vid lantbruksmötet i Gävle den 28 juni 1882. Tidskrift för skogshushållning 1882. 3 Underdånigt betänkande av den för utredning angående lämpliga åtgärder för främjande av den enskilda skogshushållningen av Kungl. Maj:t den 6 oktober 1896 förordnade kommittén. Stockholm 1899. 4 Om vikten av svenska skogens bevarande och medel därtill. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1905. 5 Om våra skogars bättre vård och högre avkastning. Skogsvårdsföreningens tidskrift 1906. 6 Underdånigt betänkande och förslag angående skogsförhållandena i Norrland och åtgärder för åstadkommande av en förbättrad skogsvård därstädes avgivet den 21 december 1870. Stockholm 1871. 7 Betänkande avgivet den 9 december 1918 av skogslagstiftningskommittén. Stockholm 1919.

85 tiden möjliga årliga tillväxten i landets skogar samt över den årliga virkesförbrukningen. Ifråga om tillväxten grundade sig denna utredning på värmlandstaxeringen och på av läns jägmästarna i Kalmar läns södra landstingsområde samt i Jönköpings län verkställda uppskattningar av större eller mindre delar av dessa län samt för övriga delar av landet på en serie publikationer och uttalanden av läns jägmästare och andra skogsmän, men ifråga om skogsmarksarealen måste man alltjämt begagna sig av de officiella uppgifterna. Efter domänstyrelsens berättelse år 1915 upptog denna kommitté arealen skogsproduktiv mark i hela landet till 223 982 km 2 . Den sista och mest betydelsefulla uppskattningen före riksskogstaxeringen framlades av professor T O R JONSON vid den första nordiska skogskongressen i Göteborg 1923. Sedermera lämnade JONSON i Nordisk statistisk tidskrift 1924 en utförlig redogörelse för sina beräkningar. 1 Sedan en del resultat från den pågående riksskogstaxeringen för vissa län publicerats, belyste JONSON ytterligare sin utredning i samma tidskrift 1926. 2 I motsats till ovannämnda uppskattningar grundade sig denna utredning ifråga om virkesförråd och tillväxt på ett omfattande taxeringsmaterial från olika delar av landet, men ifråga om skogsmarksarealen vilade, även denna på föreliggande officiella arealsiffror, vilkas osäkerhet starkt betonades vid resultatens framläggande. Till de av JONSON framlagda uppgifterna rörande virkesförråd och tillväxt blir det tillfälle att senare återkomma. Samtliga tidigare uppskattningar hade sålunda ytterst vilat på den officiella statistikens uppgifter om de olika ägoslagens och däribland skogsmarkens omfattning. Den osäkerhet, som tydligen intill senaste tid måst vidlåda dessa uppgifter, framgår bl. a. av nedanstående sammanställning ur Statistisk årsbok rörande arealen »skogbärande mark» i hela riket. Ar km 2

1900 207071

1905 212 102

1910 213902

1915 226169

1920—1925 245837

För åren 1915—1925 upptager domänstyrelsen i sina förvaltningsberättelser skogsmarken i hela riket till resp. 223982, 240 146 och 234051 km 2 . I ovannämnda utredning om Sveriges skogstillgångar i Nordisk statistisk tidskrift 1924 framhåller JONSON ifråga om de officiella arealuppgifterna följande, vilket även hitintills i stort sett ägt sitt fulla berättigande. »Med skogsuppskattningens starka beroende av arealuppgifter måste det livligt beklagas, att den officiella statistiken beträffande vår svenska skogsmark befinner sig i ett så ytterst otillfredsställande skick, som allt fortfarande är fallet. Endast för de allmänna skogarna, vilka i regel underkastats s. k. skogsindelning med kartläggning och figurvis beskrivning samt noggrant avskiljande av den produktiva skogsmarken från övriga, till skogsbörd odugliga eller ej avsedda arealer, finnas siffror av åtminstone praktiskt sett tillfredsställande noggrannhet. Vid dessa skogsmätningar redovisas jämväl den till ordnat skogsbruk icke användbara marken medelst en impedimentsiffra, innefattande marker av vitt skilda typer. Sålunda ingå häri förutom vägar, berg och vatten m. m. jämväl mossar och kärr samt grunda bergmarker, vilka senare typer icke sällan kunna bära spridd skog, men som dock icke anses räntabla nog för att underkastas verklig skogsvård. De efter dessa grunder erhållna arealsiffrorna meddelas för allmänna skogar i domänstyrelsens berättelser, som vart femte år lämna dessa uppgifter detaljerat för varje skog i riket. För den mångdubbelt större och ofta mera värdefulla skogsmarken i enskild ägo saknas emellertid några härmed jämförliga officiella siffror i det att skogskartor antingen saknas eller äro tillkomna på privat initiativ, i vilket senare fall de aldrig komma till officiell kännedom och utnyttjande. Det kartmaterial, som närmast står till buds såsom grund för arealredovisning å dessa skogar, består sålunda av lantmäterikartor samt ekonomiska kartverk. De förra upprättas emellertid såsom bekant endast i den mån lantmäteriförrättning för något delningsändamål påkallas av jordägaren, medan de ekonomiska kartverken tillkomma länsvis, allteftersom vederbörande län själva härtill taga initiativ, och som de starkt begränsade arbetskrafterna medhinna uppmätningen. Om båda kartverken gäller för övrigt, att de skogliga synpunkterna på areal1

TOR JONSON: Sveriges skogstillgångar. Nordisk statistisk tidskrift 1924. Häfte 2—3. TOR JONSON: Några praktiska resultat från Sveriges riksskogstaxering. Nordisk statistisk tidskrift 1926. Häfte 2—3. 2

86 redovisningen ända intill senaste tid lämnats helt och hållet obeaktade. I regel har nämligen enligt sekelgammal hävd skogsmarken tillsamman med annan för jordbruk icke användbar mark förvisats till den skräpvrå, som vanligen går under namnet 'utmark' och i de fall, då en areal 'skogbärande mark' verkligen redovisas, inneslutas häri vanligen även samtliga svagt skogbeväxta impediment, varemot en del f. n. kal, men till skogsbörd ofta mvcket duglig mark såsom våra sydliga fäladsmarker och ljunghedar uteslutas. "Då nu vår officiella statistik över 'skogbärande mark', sådan den framlägges i t. ex. Statistisk årsbok, dels saknar stöd av ett tillfredsställande kartunderlag eller annan verklig uppmätning, dels ock är av principiellt annan innebörd än de från skogsuppskattningar framkomna siffrorna, så inses lätt att alla kalkyler, som baseras på nu tillgängliga arealsiffror, måste bliva ytterst otillfredsställande. Speciellt gäller detta för skogsmark i enskild ägo, vars areal redovisas på sådant sätt, att från den länsvis angivna arealen 'skogbärande mark' subtraheras den på allmänna skogar uppmätta 'produktiva' skogsmarksarealen, varefter resten betecknas som enskild skogsmark. Med största sannolikhet leder förfaringssättet därhän, att den uppgivna enskilda skogsmarken innehåller större eller mindre mängder impediment och därtill icke blott sådana som ligga inom dess egna gränser, utan genom subtraktionsmetoden torde även de på allmänna skogarna befintliga skogbärande impedimenten mången gång bliva redovisade som enskild skogsmark. För att i siffror något belysa skillnaderna i de uppgifter, som framläggas angående den enskilda skogsmarksarealen, sammanställas nedan några officiella siffror från olika år varjämte till jämförelse meddelas de uppgifter, som ifrågavarande läns skogsvårdsstyrelser angiva i 1922 års berättelser. Areal skogsmark i 1 000 hektar L ä n

Stockholms (län och stad) Jönköpings Kronobergs Älvsborgs

Officiella

siffror

E n l . skogsvårdsstyrelsen

år 1908

år 1920

ar 1922

387 533 221 674

494 693 S8S 814

400 599 453 829

Sammanställningen visar, att på den korta tiden av några få år de officiella siffrorna för vissa län skilja sig med både 25 och 50 procent. För vissa trakter kan detta bero på olika behandling av ljunghedar eller andra dylika marker, men när t. ex. Stockholms län ökats med 107000 hektar skogsmark eller omkring 28 procent har man stor anledning att ställa sig frågande. För hela landet redovisas under samma tid en stegring från 21-4 till 24 millioner hektar skogsmark, av vilken stegring omkring 1 million hektar belöper sig enbart på Götaland, som man dock skulle tro vara rätt väl utforskat.» Enligt fastighetstaxeringen 1928 tillhör inemot hälften av landets skogsmark bondehemmanen, vilkas skogsinnehav är fördelat på över 278 000 olika ägares händer. Under dessa förhållanden var det ej annat att vänta, än att riksskogstaxeringen i många fall skulle komma till helt andra och nya resultat. Ifråga om skogsmarksarealen lämnas i tab. 9 en jämförelse mellan riksskogstaxeringens resultat och vissa tidigare föreliggande uppgifter rörande ägoslagsfördelningen. Med resultaten jämförliga uppgifter ha i allmänhet hämtats från statistiska centralbyråns publikation »Statistisk årsbok» och skogsvårdsstyrelsernas berättelser, men där fråga varit om delar av län även från nämnda byrås publikation »Jordbruk och boskapsskötsel». Beträffande Norrland, inom vilket i Norr- och Västerbottens läns lappmarker samt i Jämtlands läns skyddsskogsområde den enskilda skogsmarken står under skogsstatens kontroll men i övriga områden under skogsvårdsstyrelsernas överinseende, ha uppgifter dessutom hämtats från domänstyrelsens förvaltningsberättelser. Riksskogstaxeringens i tabellen upptagna inägo- och tomtarealer ävensom mindre impedimentarealer göra på grund av de förhållandevis stora linjeavstånd, som vid denna taxering kommit till användning, icke anspråk på samma grad av säkerhet som skogsmarksarealerna. Emellertid bör för fullständighetens skull nämnas, att den i tabellen såsom skogsvårdsstyrelsernas uppgift angivna inägoarealen erhållits som skill-

»7 Tab. p. Jämförelse mellan riksskogstaxeringens resultat och vissa tidigare föreliggande uppgifter rörande landarealens fördelning å olika ägoslag. 5 Inägor och tomtmark

Redovisn ingso mråde Uppgiftskälla

Stockholms stad och län: Riksskogstaxeringen 1927 Statistisk årsbok 1926 Skogsvårdsstyrelsen 1926

. . . .

Skogsproduktiv mark

km a

% av landareal

km 2

2 378

3iJ>

4027 5 4

48*9

26'o

Uppsala län: Riksskogstaxeringen 1926—1927 • Statistisk årsbok 1926 Skogsvårdsstyrelsen 1926 . . . .

2 002

39^

34*5

3151 2904

56*7

3 433 4006 3184

64 2 SIG

Södermanlands län: Riksskogstaxeringen 1927 Statistisk årsbok 1926 Skogsvårdsstyrelsen 1926

. . . . . . . .

32-8

Östergotlands län: Riksskogstaxeringen 1927 Statistisk årsbok 1926 Skogsvårdsstyrelsen 1926

. . . .

3 378

33*9

5 4 0J0? i '

. . . .

2 955

29-6

6 557

65*8

Jönköpings län: Riksskogstaxeringen 1923 Statistisk årsbok 1926 Skogsvårdsstyrelsen 1923

. . . .

2 IOO

6l*8 70'3

. . . .

2 7IO

25*5

6561 7460 6429

Kronobergs län: Riksskogstaxeringen 1923 Statistisk årsbok 1926 Skogsvårdsstyrelsen 1923

. . . .

l68o

. . . .

I564

17-6

5468 6317 4927

Kalmar län, norra, landstingsområdet Riksskogstaxeringen 1923 . . . . Jordbruk och boskapsskötsel 1920 Skogsvårdsstyrelsenti923 . . . .

IO44

64-5

60*3 72-3 67-2

177 459 150 149

13* 34*3 11*2 III

1 660 1 660

43"* 53*9 53*9

Kalmar län, södra, exklusive Öland: Riksskogstaxeringen 1923 . . . . Jordbruk och boskapsskötsel 1920 Skogsvårdsstyrelsen 1923 . . . .

35*4

IO75

20*2

3 434 4014 3522

I 157

2 593

3 n°

Kalmar län, Öland: Riksskogstaxeringen 1923 . . . . Jordbruk och boskapsskötsel 1920 Domänstyrelsen 1920 Skogsvårdsstyrelsen 1920 . . . . Gotlands län: * Riksskogstaxeringen 1928 Statistisk årsbok 1928 Skogsvårdsstyrelsen 1927 ' Exklusive Gotska Sandön.

. . . . . . . .

I 08l 914

35^ 29*7

i % av riksskogs taxeringens

27*6 8 ' 1

. . . .

— 1 113 + 349 +

3 2 3678

1764 Avvikelse

% av landareal

Impediment

- P

% av landareal

I 117

14*9

25-1

7*7

6*6

573 — 249 +

16*7 7*3

1 032 1028 -

I8'7 18*6

899 132 4-

I3'7 2'o

19*7

849 541 +

15-5 9'9

27-I

842 I5J9

l6'9 2'6

»3'fi

6o*6

70*9 55*3

428 181

km 2

9*6

1 010

l6* 2

10*7

4*6

1478 I3"9

5'Z

+ +

I9'9 »"5

282 - 1593 27 + I5'3 28 -t- 15*8 670

329 329

24*7 24*7

5°7

21-7

Tab. g {forts?). Jämförelse mellan riksskogstaxeringens resultat och vissa tidigare föreliggande uppgifter rörande landarealens fördelning å olika ägoslag. Inägor och tomtmark

Redovisningsområde Uppgiftskälla

Blekinge

km 2

% av landareal

Kristianstads

856 781

26*8

I 802 1944 1909

48*4

29*4

i % av riksskogstaxeringens

142 107

7*9 5*9

. . ,

41*9 45*8 401

241 200

92 9*9

43*6

2878 Riksskogstaxeringen 1928 . . . Statistisk årsbok 1928 Skogsvårdsstyrelsen 1927 . . .

82-3

722 779 788

l6'6

250 219

2 131 1927 2468

44*7 40*4 51*7

1 696 2 148 2787

34*6 43*9

606 640

län:

77*7

I 819

län:

Riksskogstaxeringen 1928 . . . Statistisk årsbok 1928 Skogsvårdsstyrelsen 1927 . . . Göteborgs och Bohus

34*7

30-8

114 79 9i

+ -

204 4- 9'6 337 - I 5 ' 8

län:

Riksskogstaxeringen 1929 . . . Statistisk årsbok 1929 Skogsvårdsstyrelsen 1928 . . . Älvsborgs

km 2

6l'o 66*8 65*6

. . .

Hallands

Avvikelse

% av landareal

län:

Riksskogstaxeringen 1928 Statistisk årsbok 1928 Skogsvårdsstyrelsen 1927 Malmöhus

Impediment

län:

Riksskogstaxeringen 1928 . . , Statistisk årsbok 1 9 2 8 . . . . , Skogsvårdsstyrelsen 1927 . . ,

1 109

22*7

26'5

I 692

56*9

452 I 091

— 26*7 -64-3

6656 8629 8756

57*o 73*9 75'o

1973 2 IOO

— 29*6 -31-6

3608 3 655 3654

44'7 45*3 45*3

12318 13 7 5 9 12 679

70-5 78-8 72*6

6l*8

39 I OOO

län:

Riksskogstaxeringen 1929 . . . Statistisk årsbok 1929 Skogsvårdsstyrelsen 1928 . . . Skaraborgs län: Riksskogstaxeringen 1929 Statistisk årsbok 1929 Skogsvårdsstyrelsen 1928 Värmlands län: Riksskogstaxeringen 1929 Statistisk årsbok 1929 Skogsvårdsstyrelsen 1928 Örebro län: Riksskogstaxeringen 1927 Statistisk årsbok 1926 Skogsvårdsstyrelsen 1926

. . .

15*3

3 831

47*4

. . .

44*9

. . .

15*6

. . .

2 435

13*9

. . .

24'I

. . .

5*4

Västmanlands län: Riksskogstaxeringen 1926—1927 Statistisk årsbok 1926 Skogsvårdsstyrelsen 1926 . . .

31*6

1¶Skogsproduktiv mark

1 810

28*1

636 -

1*3 1*3

793 2427

1441 3361

H'7 2*9

6A6 9i O

72*8 79*4

928 1479

178 28-4

3 687 4132 4030

64*2 626

445 343

— I2'I

Av skogsvårdsstyrelsen angiven enligt försökstaxeringen 1911.

1 187 1283

718 -

9*3

89 Tab. g {/orts). Jämförelse föreliggande uppgifter

mellan riksskogstaxeringens resultat och vissa tidigare rörande landarealens fördelning å olika ägoslag. 5 nägor och tomtmark

Impediment

Skogsproduktiv mark

Redovisningsområde Uppgiftskälla

Kopparbergs län: Riksskogstaxeringen 1923 Statistisk årsbok 1926 Skogsvårdsstyrelsen 1924

5*7

20642 20303 20473

73*i 7i*9 72*5

o* 8

6 162

7*9 9*4

75*8 74*0 + 340 + 2*5 73*9 + 358 -*- 2*6 8i*8 — 1 090 - 7*9

1436 I 717

13 802 I3462 I3444 I4892

6*6

19 OI4 18665 18763 20538

78*8 77*4 + 349 77-8 + 251 85*1 - 1 5 2 4

3 529

2659O 34 558 32 559 33°°7

55*8 72/5 - 7 9 6 8 68'3 - C 9 6 9 69*2 - 6 4 1 7

5j>

1552 Västernorrlands län: Riksskogstaxeringen 1924 Statistisk årsbok 1926 Domänstyrelsen 1920 Skogsvårdsstyrelsen 1923 Jämtlands län: Riksskogstaxeringen 1924—1925 Statistisk årsbok 1926 Domänstyrelsen 1920 Skogsvårdsstyrelsen 1925

% av landareal

1613 Gävleborgs län: Riksskogstaxeringen 1926 Statistisk årsbok 1926 Domänstyrelsen 1920 Skogsvårdsstyrelsen 1925

1462 1547 • •

Västerbottens län: Riksskogstaxeringen 1925 Statistisk årsbok 1926 Domänstyrelsen 1920 därav k u s t l a n d e t : Riksskogstaxeringen 1925 . . . . Jordbruk och boskapsskötsel 1920 Domänstyrelsen 1920 Skogsvårdsstyrelsen 1925 . . . . därav l a p p m a r k e n : Riksskogstaxeringen 1925 . . . . Jordbruk och boskapsskötsel 1920 Domänstyrelsen 1920 Norrbottens län: Riksskogstaxeringen 1926 Statistisk årsbok 1926 Domänstyrelsen 1920

Avvikelse

km 2

lm 2

I 105 IO37

6~ 6' 4

2j3 2*2

1907 2472

4*4

9*2

1440 813 ZÖI

32698 588 32 397 58'3 29 538 53'

km2

+ +

i % av riksskogstaxeringens

I'6

339 169

1*8

+ Vi

I 031

2*7

»735

I'8

2*5

därav k u s t l a n d e t : Riksskogstaxeringen 1926 . . . . Jordbruk och boskapsskötsel 1920 Domänstyrelsen 1920

5*9

I 580

6-o

därav l a p p m a r k e n : Riksskogstaxeringen 1926 . . . . Jordbruk och boskapsskötsel 1920 Domänstyrelsen 1920

0'2

897 Vt

20187 18384 17249

— 24*1

+ +

0"9 9'7

14094 14870

3 798 4225 4852 17 168

+ 8*9

+ n'i

38'5

+4805 + 5 320

17604 67'o 16982 643 17 150 649

712 544

43 343 439 3»538 391 38023

3 3i8 1589

20966 + 301 + 3 160

+ l8o3 + 293E

489 45*9

5 938

19995 -300 — 224

12 511 697 14 012 780 — I 501 — I2'o 8'o\ 12 289 68*4 + 222 + Vt 4'5/

0*7

km 2

+ I4'6

19 336

53 583

+ I2'3

58159 7162

25649 355 21 568 299 4- 4081 20873 289 + 4 776

4'o 3'1

7698 46421

+ i' + ii

27*1

po Tab. g {forts). föreliggande

Jämförelse uppgifter

mellan riksskogstaxeringens resultat och vissa tidigare rörande landarealens fördehiing å olika ägoslag.

1¶Redovisningsområde Uppgiftskälla

* •1

4¶Inägor och tomtmark km2

% av landareal

7 885

3*2

7¶Skogsproduktiv mark km 3

% av landareal

9¶Impediment

Avvikelse km 2

i % av riksskogstaxeringens

km 2

% av landareal

Norrlands länen : Riksskogstaxeringen 1924—1926 . . Statistiska centralbyrån 1926 . . . .

3*6

15 039

135446 137 619 132 327

56*3 - 2 173 54*2 + 3 " 9 +

IC0916 41' 3 1*6 2' 3 103 036 42'2

Svealandslänen : Riksskogstaxeringen 1923—1929 . . Statistiska centralbyrån 1926—1929 . Skogsvårdsstyrelserna 1924—1928 . .

52041 56630 53 638

65*5

15*6

13 742

»7*3

67*5 -

4 589 1597 -

8*8 3*i

32*8 "44 325 2 5 r o 2 51 522 * 593 28-3 2 49 375 2 56-9 -

7197 -

' 12 89I 1 148 l6'2 11*4 '10285 ' II'8

15*2

Götalandslänen : Riksskogstaxeringen 1923—1929 . . '28461 Statistiska centralbyrån 1920—1929 . SkogsvåTdsstyrelserna 1923—1929 . . '24 582

5050 -

Hela riket: Riksskogstaxeringen 1923—1929 . . '51384 ' 12*5 "231812 Statistiska centralbyrån 1920—1929 . •=245771 Skogsvårdsstyrelserna 1923—1929 och 2 domänstyrelsen 1920 ' I I I '45 544 235 34o

3 3 2

'126 186 ' 30*7

56*5 59*9 - 1 3 9 5 9 -

57*3 -

1*5 '127063 '30'9

3 528 -

nad mellan resp. läns landareal och den av skogsvårdsstyrelserna för dem uppgivna utmarksarealen. Vidare bör nämnas, att i riksskogstaxeringens inägo- och tomtareal ingå förutom åkerareal även inom denna belägna såväl smärre impediment — vägar, vatten, kanaler, stenrös m. m. — som backar, vilka genom sin ringa storlek eller sitt läge inuti inägorna äro olämpliga för skogsproduktion, ävensom marker, vilka äro föremål för ordnad beteskultur, samt ängar utan trädvegetation eller med enstaka träd eller trädgrupper. Vad den skogsproduktiva marken beträffar, hänföra sig jämförelserna ifråga om »Statistisk årsbok» och »Jordbruk och boskapsskötsel» till dessas uppgifter om »skogbärande mark» resp. »skogs- och hagmark» samt ifråga om skogsvårdsstyrelsernas och domänstyrelsens berättelser till dessas uppgifter om arealen »skogsmark». Till jämförelse ha upptagits de uppgifter, som utan att hava varit påverkade av riksskogstaxeringens resultat dock varit i tiden närmast sammanfallande med taxeringen i de olika länen. En detaljerad redogörelse för de olika uppgiftskällornas avvikelser för vart och ett av de skilda länen skulle föra för långt. För landets tre huvudområden, d. v. s. norrlandslänen, svealandslänen och götalandslänen var för sig tillsammantagna, har emellertid statistiska centralbyrån, såsom av tab. 9, kol. 4 och 6 framgår, för alla tre landsdelarna upptagit större areal »skogbärande mark» än riksskogstaxeringens areal skogsproduktiv mark. Så är ock fallet beträffande skogsvårdsstyrelsernas uppgifter för Svealands- och götalandslänen, under det att domänstyrelsens berättelser för norrlandslänen som enhet betraktade redovisat mindre skogsmark än den nu framkomna skogsproduktiva marken. ' Exklusive Öland och Gotska Sandön. — 2 Exklusive Gotska Sandön (skogsproduktiv mark 29 km 2 ).

9i I förhållande till Statistisk årsboks uppgifter härrör riksskogstaxeringens skogsmarksunderskott för Norrlands det enbart från Jämtlands län, alla de övriga norrlandslänen ha enligt riksskogstaxeringen större skogsmarksareal. Det sistnämnda är även förhållandet i jämförelse med domänstyrelsens berättelser. I detta fall är emellertid de andra norrlandslänens skogsmarksöverskott tillräckligt stort för att överflygla det för Jämtlands län framkomna underskottet, så att i jämförelse med domänstyrelsens uppgifter för Norrland i dess helhet, som nyss nämndes, ett skogsmarksöverskott uppstått. För de enskilda norrlandslänen gå avvikelserna mehan riksskogstaxeringens resultat och domänstyrelsens uppgifter alltid åt samma håll som mellan nämnda resultat och Statistisk årsboks värden, även om de förra, vad Norr- och Västerbottens län beträffar, avvika i högre grad och vad Jämtlands län angår i lägre grad än Statistisk årsbok. Vad åter skogsvårdsstyrelsernas berättelser beträffar, uppvisa även dessa för Jämtlands län större skogsmark än riksskogstaxeringen, men ifråga om de två övriga norrlandslän, för vilka självständiga uppgifter från dessa styrelsers sida förelågo, brytes ovannämnda enhetliga avvikelsetendens. I stället för statistiska centralbyråns och domänstyrelsens mindre areal skogbärande mark resp. skogsmark hade nämligen skogsvårdsstyrelserna i Gävleborgs och Västernorrlands län angivit större skogsmarksareal än den, riksskogstaxeringen funnit. Det betydande underskottet i Jämtlands län torde i första hand sammanhänga därmed, att tidigare en viss del av marken ovan barrskogsgränsen, d. v. s. fjällbjörksområdet, samt en del till bete duglig med vide- och andra buskar bevuxen mark medräknats i den skogbärande marken resp. skogsmarken. Inägorna redovisas nämligen enligt riksskogstaxeringen, statistiska centralbyrån och domänstyrelsen till i^ stort sett samma areal, under det att impedimentarealen, däri inbegripet ^fjällområdena, praktiskt taget ökat i samma grad som skogsmarken minskat. Ifråga om skogsvårdsstyrelsens arealuppgifter har ingen sådan jämförelse kunnat göras, eftersom i dessa ingick en utmarksareal, som översteg länets totala landareal med 187 km 2 . Orsakerna till skogsmarksunderskottet i förhållande till skogsvårdsstyrelsernas berättelser för Gävleborgs och Västernorrlands län undandrager sig nämndens bedömande. Den ökade skogsmark, som framkommit för flertalet Norrlandslän i allmänhet men framför allt beträffande de båda nordligaste i förhållande till domänstyrelsens uppgifter, synes sammanhänga dels därmed, att man tidigare, då det gällt att avgöra gräns mellan skogsmark och impediment, säkerligen tagit mera hänsyn till det förhandenvarande beståndets beskaffenhet än till markens egen förmåga att kunna frambringa produktiva skogsbestånd, dels därmed att tidigare uppskattningar av olika orsaker, t. ex. den ännu ej fullt avslutade avvittringen i de båda nordligaste länen, ej kunnat grundas på primärsiffror rörande länen i deras helhet. Härpå tyder det förhållandet, att det framför allt är för Norr- och Västerbottens läns lappmarker som de mera betydande överskotten uppstått. I detta sammanhang må nämnas att sakkunniga för undersökning av taxeringsutfallet vid 1928 års allmänna fastighetstaxering i sitt betänkande 1 även uppdragit jämförelser mellan fastighetstaxeringens och riksskogstaxeringens skogsmarksarealer. Vad nu närmast Norr- och Västerbottens läns lappmarker beträffar, uppvisade även fastighetstaxeringen för dessa båda områden lägre skogsmarksareal än riksskogstaxeringen. Enligt de sakkunniga torde fastighetstaxeringens arealer ha grundats på en relativt fullständig redovisning enligt skogshushållningsplaner, vilka i stor utsträckning finnas upprättade icke blott för allmänna skogar utan även för de enskilda skogar, som hittills varit underkastade den s. k. lappmarkslagen. Efter att hava framhållit, att den skillnad i skogsmarksareal, som trots detta uppstått, delvis kan sammanhänga därmed, att det i de mot f j alien belägna skogsområdena stundom kan vara ovisst, om marken skall hänföras till skogsmark eller »övrig mark» (impedi1 Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden vid 1928 års allmänna fastighetstaxering. Statens offentliga utredningar 1931: 35, Finansdepartementet. Stockholm 1931.

92 ment), anföra de sakkunniga beträffande skogsmarksarealen i Norrbottens lappmark följande. »De sakkunniga hava dessutom haft tillfälle taga del av ännu icke slutförda undersökningar, som tyda på att, om hänsyn tages till efter år 1927 upprättade hushållningsplaner, i huvudsak för områden, där dylika icke tidigare funnits, skogsmarksarealen kommer att ökas.» Liknande förhållanden påpeka de sakkunniga även rörande Västerbottens läns lappmark, varifrån de anföra följande två exempel på de mindre tillfredsställande arealuppgifterna i avvittringshandlingarna, vilka tidigare i många fall, särskilt för områdena ovan odlingsgränsen, voro de enda, som stodo till buds. »För en totalareal av 38097 hektar redovisa avvittringshandlingarna 6499 hektar 'duglig skogsmark' och 31 598 hektar 'oduglig skogsmark', under det att efter 1927 tillgängliga skogshushållningsplaner redovisa 14 118 hektar skogsmark och 23 979 hektar impediment. Totalarealen är densamma, men skogsmarksarealen i senare fallet mer än dubbelt så stor. För en annan mindre skog, där totalarealen även överensstämmer, har skogsmarksarealen befunnits vara ungefär 9 gånger större.» För Svealands och Götalands 19 län har i jämförelse med statistiska centralbyråns uppgifter ett skogsmarksöverskott erhållits i två län, Hallands och Kopparbergs, samt i jämförelse med skogsvårdsstyrelsernas uppgifter i 5 län, Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs ävensom Kopparbergs län. Alla de övriga länen liksom nyssnämnda båda landsdelar var för sig som enheter betraktade uppvisa emellertid skogsmarksunderskott både i förhållande till Statistisk årsboks och skogsvårdsstyrelsernas uppgifter. Underskottet enligt de senares siffror utgör dock för Svealand 35 procent och för Götaland 70 procent av underskottet enligt statistiska centralbyråns värden. För dessa båda landsdelar torde en i viss mån motsatt tendens mot den nyss för Norrland antydda ha gjort sig gällande vid de förrättningar, varifrån primärsiffrorna till de tidigare uppgifterna hämtats. Vid dessa förrättningar ha säkerligen trädbevuxna impediment i viss utsträckning betraktats som skogsmark eller i varje fall som skogbärande mark. Vid riksskogstaxeringen däremot har, såsom framgår av taxeringsinstruktionens bestämmelser och bilagan »Instruktionens tillämpning», uppställts den fordran, att marken för att betraktas som skogsproduktiv skulle vara användbar för uthålligt skogsbruk eller med andra ord under gynnsammast möjliga beståndsförhållanden kunna som genomsnitt för en omloppstid producera minst 1 m s per hektar och år, oberoende av om det bestånd, som marken för tillfället uppbär, i sitt förhandenvarande tillstånd har denna genomsnittliga produktion eller ej. Riksskogstaxeringens mätningsmetoder ha ock i och för sig medgivit ett mera långt drivet urskiljande av såväl den skogsproduktiva mark, som varit insprängd i större impediment, som de smärre impediment, vilka varit inströdda i en i övrigt sammanhängande skogsproduktiv mark. I vad som nyss sagts om urskiljandet av den skogsproduktiva marken vid riksskogstaxeringen samt i den enhetlighet, som därvid kunnat tillämpas för hela landet, torde i allmänhet orsakerna till skillnaden mellan riksskogstaxeringens värden och de tidigare föreliggande, jämväl i och för sig osäkra uppgifterna finna sin förklaring. Som en följd av vad som ovan anförts har slutresultatet för hela riket blivit, att arealen skogsproduktiv mark enligt riksskogstaxeringen är 13 959 km 2 eller 6-02 procent mindre än arealen skogbärande mark enligt Statistisk årsbok samt att förstnämnda areal i förhållande till rikets skogsmark, erhållen som summa av domänstyrelsens uppgifter för norrlandslänen och skogsvårdsstyrelsernas uppgifter för Svea- och Götalandslänen, är 3 528 km 2 eller 1-5 procent mindre. De arealer skogsproduktiv mark, som JONSON med stöd av domänstyrelsens berättelser 1920 och Statistisk årsbok 1921 kom fram till för landets olika län, framgå av tab. 10. Som kol. 5 utvisar, avvika riksskogstaxeringens värden från dessa arealer med högst —29-0 procent i Älvsborgs län och lägst —0-9 procent i Skaraborgs län samt i medeltal för hela riket med —3-6 procent. För Norrland blev riksskogstaxe-

93 ^ :0

fa • i j rt S oj _d E C bfl "-I

.> '*-<

rrt

rt A ! f>

i< " :rt t Ca

*i- T } - c o

t-^vo

d " tovo

-r CO

tOOO c n rt

CN t ^ c n W O N

o C<1

t-~

r»

CO ON

vo V^-'cn

bfl 43 rt

•c c2

° S? i

K2 > o c2 g-*5 -* H w<

^ 0 ~ V » ' t o *rjvo oo oo

0 O

m t l

'el OO ' O N OO O N OS

ON •**•

'd V I 'ON ONVO t o

c n -^- t o t - ^ v o VO

t"> 0

ONVO VO OO

Tt-vo

•*• O s O V

W to

d ON O v>vO ON

oo OO

i-i oo

•«

r^vo

cnvo O N ON

""JS

I-

—i rt D

s NV

*-• -* ä bfl 42 fl

I I CO u CM T 3 Ov j -

fcJJ

|| oi £

a S — oo

sg*6Jä

Ovvo v i cn O N i - vO

cn O N t o w o oo vo OO O

m O d oo t^oo

T4-

ON cn

ON ON O N tin w •«

vo d

i*H

•+ O

r^ -i

•+ t ^ r r oo O oo O d

t»^ O t O vo co ON i - v o

tooo oo vo + 0

rrcn M

TJ-VO

oo c o — t o O "> to vn M N ON v i

» O « CNl

*« J

8.1 S 3

d C^J

CO CO

O N w c n

r-~0ON

oo 'cnoo

r^ d ^h

ON O N * 0

TT M W

I I

O N O O

ON O

'<-> t o

d d

oo vo co

NJ- t-~

'i-i ' d

cnvo

*ON'C>

*c< o o

rt SJ oi

I + + + I +4- + I

I i + I I I

w w w

•rt „

8 I I

I I I

ONOO O t~- UN r f CO CO M

O VO O N VO v o w d d

CI «"» d t o d CO •>*• ON

I I I

>- OO w t - ^ tin t o CO CO rt

I I I

ON c n w 00 vo W •>!- ON

ON O vo v o

ON IH

+++ I ++ + I I

ort " 3

.5 -ä *2 u to O j s ! vO

"P "2 sx) a co 3 O N

O w e » O t ^ tin t o co el to

CO r } -

W O N * oo oo ^ t o v o ON .

t^vo

OOOO « l-»oo M OO C*-. O N

0 0 C O 0 rj-oo •*• W tinvo

OO M S oo O N V O I N Ov N

TJ-

l-Tj-CO r - T*-VO c* T J - t-*.

ONOO en t o c o rt to to O

COOO

ONOO

o oo d cooo co t o n IN

•S & M rt

°r. i •£ a •a

o o^

bfl 3

;=;-* .5

t-^ c o c o M O cn O l-^ •*•

ON w

oo N VO VO U ) u i +

•4- O O co O rt cnoo

TJ- el

tovo

OO w O

M rt

VO V© 0 0 ON u n O VO V O VO

w vo

f» H T O VO OO

**• -i O

O oo co ON ON r j ti-|VO CO

•*• O

" > "O rt rt 0 - S - * o-

a rt nn .2 S O

'C U

.1 s «l ^ "rt u J3 :0 •V ort

a 2*2 a M .

:ri

: -^ a

bfl :S

•3

« 2 " rt :o a 3 [3 rt

T3 1)

:rt fl

:rt

£V oi

:«

bi w 43 £* bfl M

S o °n ?, O

"T", n n o> bfl

rt o ™

p< 2

« "-* 43 "—'

2 S -*

iJ a O) S

" s« »O ^:rt ":rt55 •*o o i ; C^! Dc8 o £ , « w o n ^ S f f i o:<Jcfi > o > U50> giJO i

H «

*= i i -H s « S

a a fl u S HJ gtjfl :rt :cä -rt

"O "3 "2

2 fl 8 rt

"S "rt ^ O 2f :0

•S :c« ^ ^ i c « 0

t . N ^ rt m S^ » "^ A ^O ort

94 ringens areal skogsproduktiv mark 3 119 km 2 större än den, JONSON räknade med. För Svea- och Götaland blev den resp. 4 489 och 6 963 km 2 mindre. För hela riket uppstod en minskning av 8 333 km2. Virkesförrådet. Före riksskogstaxeringen hade, som förut nämnts, det enda på ett större taxeringsmaterial grundade försöket att uppskatta Sveriges samtliga virkestillgångar utförts 1923 och 1924 av T O R JONSON. Dennes beräkningsmetod hade bestått i att sammanföra resultaten från de nyare, större skogstaxeringar, som under det då sistförflutna decenniet företagits på såväl allmänna som enskilda skogar i olika delar av landet. De sålunda erhållna uppgifterna, som ofta hade tillkommit efter en mångfald olika taxeringsmetoder, hade mer eller mindre korrigerats medelst procentuella erfarenhetstal, så att slutresultaten kommit att avse total kubikmassa stamved av såväl barr- som lövskog ned till minsta brösthöjdsdimension, varvid barkens massa jämväl ingick. Likaledes hade medräknats virke från impediment samt inägor, vilken rätt obetydliga kubikmassa dock redovisats på skogsmarken. Då den genom försökstaxeringen kända arealen för hela Värmland inräknades, uppgick den produktiva skogsmarksarealen i det disponerade materialet, såsom av tab. 10, kol. 6 framgår, till över 4-4 millioner taxerade hektar utgörande över 18 procent av totalarealen. Provytan var fördelad på olika landsdelar på så sätt, att 16-5 procent av Norrland och 37 procent av Svealand, men endast 3 procent av Götaland stodo till förfogande i form av kända taxeringar. Om det föreliggande grundmaterialet framhöll JONSON följande. »Denna stora provyta skulle ju kunna antagas giva en god bild av det genomsnittliga skogstillståndet, om den nämligen vore väl spridd på olika förekommande skogstyper. Så är emellertid tyvärr ingalunda fallet, i det att endast allmänna samt bolag och större gods tillhörande skogar gjorts till föremål för dylika skogstaxeringar. I provytan ingå nämligen icke mindre än 26 procent av de allmänna skogarna, men endast omkring 16 procent av privatskogarna, vilken senare siffra för Götaland sjunker så lågt som till 2-2 procent, överhuvud kan påstås, att nästan hela arealen skogar i bondehand är utan representation utanför det totaluppskattade Värmland samt utanför lappmarken, där hushållningsplaner och uthålligt skogsbruk äro föreskrivna för all enskild skog. Denna avsaknad av smärre skogar i materialet är desto mer att beklaga, som dessa skogar i stora delar av landet utgöra den största men på samma gång virkesfattigaste av alla här urskilda kategorier, detta åtminstone vad södra delarna av landet beträffar. Något förmånligare te sig förhållandena i Norrland, där bolagens domäner i relativt sen tid bildats genom inköp av bondejord, och där sålunda skillnaden mellan dessa två kategorier kan antagas vara ganska liten. Även i bergslagen torde dessa båda typer vara mera jämförbara och detta på den grund, att bergsmännen i stor utsträckning i sitt skogsbruk tagit efter de metoder, som tillämpats på närliggande bruksskogar. Den_ länsvis gjorda detalj uppskattningen av kubikmassan per hektar skogsmark har emellertid även av andra orsaker icke kunnat ske genom direkt användning av de funna resultaten från provskogarna. I stället har uppskattningen för flertalet viktigare typer av allmänna skogar skett revirvis, i det jag för Norrland med biträde av erfarna skogsmän med god lokalkännedom bedömt revirets nytaxerade skogar i jämförelse med de otaxerade eller i äldre tid taxerade delarna, varefter revirmedeltal av kubikmassan per hektar skattats och tillämpats å revirets totalareal. De länsresultat, som sedan erhållits genom summering revirvis, torde sålunda få anses relativt säkra, utom möjligen beträffande inre Norrbotten samt för en del överloppsmarker eller andra trakter, vilka äro föga kända. Uppskattningen av de norrländska kronoparkerna utfördes på detta sätt under mitt arbete i kolonisationskommittén — se kommitténs betänkande 19221. Hemmansskogarna i lappmarken hava sedermera på liknande sätt uppskattats med ledning av under åren 1917—1922 upprättade nya hushållningsplaner. För mellersta och södra Sverige hava de allmänna skogarna i stor utsträckning likaledes revirvis uppskattats, och har jag därvid som stöd använt de sammanställningar över kubikmassor och åldersklassfördelning, som framlagts i kommittébetänkanden dels av skogssak1 Förslag till kolonisation å kronoparker i Norrland och Dalarna avgivet den 31 maj 1922 av kolonisationskommittén. Statens offentliga utredningar 1922: 22, Jordbruksdepartementet. Stockholm 1922.

95 1

kunnige för södra Sverige (1915) , dels av kyrkofondskommittén (utarbetat av lektor J. A. AMILON 1920)* samt dels för häradsallmänningarna av en allmänningskommitté (1918)3. Då dessa sammanställningar i många fall grunda sig på hushållningsplaner av äldre datum samt på mindre tillfredsställande uppskattningsmetoder, har jag sökt jämka resultaten med hänsynstagande dels till sannolikt uppkommen förändring i åldersklassfördelningen, dels ock till vid äldre taxeringar använda något skiljaktiga metoder. Om sålunda såväl statens som även andra allmänna skogars virkesförråd medelst detta tillvägagångssätt torde hava blivit ganska tillförlitligt uppskattat, kan, såsom förut påpekats, samma omdöme tyvärr icke fällas beträffande de enskilda skogarna. Till bristen på taxeringar av typiska skogar, speciellt sådana i mindre jordägares händer, kommer den förut påpekade osäkerheten i arealuppgifterna, vilken senare faktor t. o. m. kan anses svårare att övervinna än den förra. Det har sålunda för dessa skogar icke endast gällt att söka bedöma, i vad mån det skogliga tillståndet, uttryckt i m3 per hektar skogsmark, avviker från de taxerade områdena, utan också att jämka medeltalen på den grund, att en del impedimentarealer sannolikt ingå i skogsmarkssiffrorna för många län. Då det dessutom icke är klart, huruvida de i vissa län nykultiverade ljunghedarnas arealer äro medräknade som skog, har det tydligen varit omöjligt att för de enskilda skogarna utföra några som helst systematiska beräkningar, utan äro siffrorna för åtminstone Götaland att betrakta som rena gissningar. För att få något stöd har jag emellertid i alla sydliga län inhämtat länsjägmästarnas uppfattning om arealer och kubikmassor i resp. län.» Omfattningen av det taxeringsmaterial, som JONSON disponerade, samt det virkesförråd per hektar, som detta utvisade, framgår av tab. 10, vilken även återger det reducerade virkesförråd, som JONSON dels på ovan antydda grunder, dels med hänsyn till osäkerheten i de tillgängliga arealsiffrorna ansåg sig böra räkna med. I kol. 9 redovisas motsvarande värden för samtliga trädslag enligt riksskogstaxeringen samt i kol. 1 o dess förråd av barrskog per hektar skogsproduktiv mark. Vidare återfinnes i tab. n en sammanställning av det vid riksskogstaxeringen för länen i deras helhet framkomna virkesförrådet inklusive bark och motsvarande av JONSON på ovan angivet sätt för dem beräknade virkesförråd. I tabellen ingå vissa i Nordisk statistisk tidskrift ej publicerade uppgifter rörande skogstillgångarnas fördelning å olika trädslag enligt sistnämnda uppskattning. För hela landet har riksskogstaxeringen, såsom i tabellen kan utläsas, funnit totala virkesförrådet vara 449-6 millioner m 3 större, d. v. s. 34-9 procent mer än man förut räknade med. Av denna merkvantitet belöpa sig 72-1 procent på Norrland, 16-4 procent på Svealand och 11-5 procent på Götaland. En jämförelse de olika trädslagen emellan i de båda uppskattningarna inskränker emellertid avsevärt betydelsen av den framkomna skillnaden. Det visar sig nämligen, att det är lövskogen, som företer den största skillnaden. Denna hade för hela landet av JONSON beräknats till 159-7 millioner m 3 , men visade sig vid riksskogstaxeringen uppgå till 310-4 millioner m8 eller ej mindre än 94-4 procent mera. För Norrland blev lövskogens kubikmassa inemot 3 gånger större än den av JONSON beräknade, i Svealand uppgick ökningen till 43-2 procent och i Götaland till 34-8 procent. Den stora skillnaden framför allt för Norrlands del förklaras därav, att de av JONSON anförda lövskogssiffrorna närmast voro att betrakta som en gissning, eftersom lövskogen i Norrland nästan aldrig och i övriga Sverige endast i viss utsträckning plägat medtagas vid tidigare taxeringar. ökningen i lövskogsförrådet härrör till 75-0 procent från Norrland, till 10-9 procent från Svealand och till 14-1 procent från Götaland. På de båda nordligaste länen i deras helhet belöpa sig 44.5 procent av den konstaterade merkvantiteten lövskog samt ensamt på dessa båda läns lappmarker 25-5 procent. För de enskilda länen växlar lövskogstillskottet mellan högst 347 millioner m8 i Västerbottens län och lägst 1 Betänkande och förslag angående de allmänna skogarne i södra och mellersta delarne av Sverige avgivet den 17 december 1915. Stockholm 1915. 2 Sveriges prästskogar, en skoglig och administrativ utredning, utarbetad efter uppdrag av kyrkofondskommittén. Stockholm 1920. 8 Sveriges häradsallmänningar, en skoglig, ekonomisk, administrativ och rättslig utredning avgiven den 8 juni 1918. Stockholm 1918.

t ^ co

CO * ^ - b s m N N

.^ -^

bflO S°

TJ*

r^oo

un d

**•

N eic N rt-coco

tovo

ONNO

"e-o l o

OvVi-ro -<r N

•4-

L o co d

*l-vO

t o t o rtNQ V K O N -n- N

O N

TJ- H

N vo tf» t~- O vo O K Ö 0 V v b N V f 0 0 "•*- rtdnt^-vO Q N O N ' * LfAO O N

to moo

r>- r~- c o

O O O

c«-

ONÖ0 V o

ONNO

l o T(-i>. L O

"N N

QNOO

*-I

"*• r o

T J - c<-)

i n ^

Tf- ON L O

»M K

TJ-OO

_ , „ « , „

b „

—

UAVOVO

CON

ONO00 Lo t o N Ov*-CO

*^o t ^ t o d bfl

^ J - O O N vb

0 O

'-^- <io

TJ-

S °

'TJ-N

co o

N e n N

ON Tf-VO

>-<

bfl O

Vj-lo

' O N O N K

c n b

i o

O N "ef V j -

t o v o . oo oo

bfl rt en

ioco'cn

ens r-^ t o

N vb

l o •

l o O v "rt- T f

cooo

Ocot-^

O \ T J - I O

'"isO

'rt-

'i-> K ' - ' e J -

t^vo

OOO « VO c o v o

-K 2 '•"

** a rt.2 bfljS

o ö

= J*.2

MOO

N 00 vb

i-ovb

'•<*•

c> r> M

ON tovo

y .-**." .° N —

m N

O N c o co.

i-ovb ON "rrND 0 0 -+— N -<*-N «

r-~ r t - c n

"N» t-~ co -c bfl

r-~vo

tovo

locjo

'cob

I i-

^-oo

c n ^}-oo

i "coi>» c o • N I - I >-o

v b >-o O ONC^N

W N éc O N O N O

00 VO

r r O O «-o N c n M L O co N

a. <o ^ S

I -^ O Kl NS

rt.2

S S 3

Ifl1.2

oo vo t ^ OO "co O N

d i rh Vovb N O

O t o ^ '•<et-00 N O

-<*- c o

t o M v o O N N vb

d c o i - i t ^ ON K

M v o t o i - o P O "-«

C O N

ON-«}-CO

>-i

Lo L 0 \ 0 0 0 ON-ch N e n N

*v V bfl ~

fl O

ON I O

OvOO

Tf-roro

M ii

O i-i

ON Tj-

ron N

r^vo vo N

O d oo N N « N «

d d CO

d d 0 vo

LOOO Tj-H

ONOO T J - O

N n

CO t o

Ni^O

•>*-^-LONO

N "" • -

•&>

•o

^ .

v\j

.IS

O S

**•

t-^

ro'-i

0 N

vbvb

^<p N

'«

Tj-^OS

d t o " 4 - o o T j - T j -

ro'»

"ro

i-o

t o t o o o o co 'LOOO

ONvo

ON O N N N

N > i

L o N n

vOvO

N O V

t o CO

rococo l o 'N N ( n N H

o o v t o o v b ON O N H v O r o N v O

OOVO^J-O

TJ-OOVO

O N K~ O N l o r ^ L o r O L o

' n i i *ON Ov-^t-Tj-

fl n a :rt p

t \ L O OvO

t ^ rJ-VO

CO r i - V O

ON Tf- LTN

bfl fl •JZ O

rj-

l o b

t^ '•"*•

V4-I0ÖO

o v i o o i t - ^ , 4 O co r o "o O O r o L o o O - ^ - r o

LO l o

vCO -cf ,N00 « ONO N «

NVl

tf. ^ M o ra M

bfl a iS

ONOvto

dt"~CX3

vOOOwn

tfl

OOO

V H _, M

j>~ b \ r o N H N

N vb

l o O

"•^"

r o i>.vb n n

K HH

vb i i vb r O N n

vo ONOO H ii LOVO

t-~ t o

N Kb ON-+ ro « n

°v3

I .V.

A fl

e/1 . g

S^-fl C4 •o,

n3 '

j ;

" <x2

:rt

:cj

rt bfl g/3 :rt " —< S J2 fl

en J J "2 bfl rt C fl fi rt - S

•S

13 o «

.•O ' f i H Q JA

a a

a ,_p*-'o o : 0

*"* M

fi *J oj 2-x

_. ** -^

2 .fl

N\l

o O

fl •rt ^rt

m bfl

:etj

„ fi fl

e^bfl^ T3fii Sfi ^ °

2 jg s-a -S-S *o^^

U i-

eo :rt

J£ 5

=rt

yIen.-2'-, oj ° f

"^2 S fl

s I I t<°oi ^rtl l«

:rt

:cj

en T 3

»-•

fl S c o s rt rt ,2

"Kg -3 O SJ .'O

97 8

0 7 millioner m i Blekinge län. Fyra län, Jönköpings, Gotlands, Göteborgs och Bohus samt Värmlands län, uppvisa emellertid ett löv skogs avdrag, som växlar mellan 1-6 millioner m 3 på Gotland och 0-3 million m 3 i Värmlands län. Vad granförrådet beträffar, har detta för hela landet visat sig vara 195-5 millioner m 8 större eller 36-8 procent mera än den tidigare uppskattningen kom fram till. I Norrland blev ökningen 53-6 procent samt i Svea- och Götaland resp. 28-3 och 4-2 procent. Emellertid faller en betydande del av grantillskottet, 45-0 millioner m 3 eller 23-0 procent av merkvantiteten för hela riket på gran i Norrland med mindre än 10 cms diameter på bark vid brösthöjd, vilka dimensioner tidigare aldrig taxerats. För att emellertid få även dessa klenare dimensioner medräknade hade JONSON höjt sitt förråd i dimensionsklasserna 10— och däröver med 8 procent, under det att riksskogstaxeringen för Norrlandslänen funnit, att denna förhöjningsprocent belöper sig på mer än det dubbla, eller 16-8 procent. Vidare faller ett tillskott av 45-8 millioner m 3 eller 23-4 procent av den för hela landet framkomna ökningen i granförrådet på gran över 10 cm i Norr- och Västerbottens lappmarker. En betydande del av sistnämnda skillnad förklaras därav, att den skogsproduktiva marken i de båda lappmarkerna utgör 771 400 hektar mer än vad som framgår av domänstyrelsens av JONSON använda arealstatistik. Norrlands totala andel av den nu för hela riket konstaterade merkvantiteten i granförrådet utgör 75-5 procent, Svealands 22-3 procent och Götalands endast 2-2 procent. För de enskilda länen växlar grantillskottet mellan högst 45-1 millioner m 3 i Västerbottens län och lägst o-i million m 3 i Malmöhus län. Även ifråga om granförrådet har en lägre kvantitet konstaterats för fyra län, nämligen Kronobergs, Kalmar, Älvsborgs och Skaraborgs. Störst är avdraget i Kalmar län och lägst i Kronobergs, inom vilka båda län det uppgår till resp. 2-5 och 0-4 millioner m3. Merkvantiteten ifråga om tallförrådet uppgår för hela landet till 103-4 millioner m 3 eller till 17-3 procent av den förut föreliggande beräkningens värde. I Norrland, Svealand och Götaland framkom en ökning av resp. 21-2, 7-5 och 22-9 procent. Emellertid är avvikelsen mellan de båda uppskattningarna i absoluta tal uttryckt förhållandevis liten för de enskilda länen, med undantag av framför allt Norrbottens län, som uppvisar en merkvantitet tall av 36-1 millioner m 3 . För Blekinge län föreligger t. o. m. samma resultat ifråga om tallförrådet enligt riksskogstaxeringen och enligt JONSONS uppskattning. I de övriga länen växlar merkvantiteten mellan högst 18-7 millioner m 3 i Gävleborgs län och lägst 0-3 million m 3 i Kristianstads län. Även ifråga om tallförrådet förelåg tidigare för vissa län en om än i de flesta fall helt obetydlig överskattning. Nio län, Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Kronobergs, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Örebro och Jämtlands län förete nämligen nu ett mindre tallförråd. Minskningen är störst i Jämtlands län, där den uppgår till 6-0 millioner m 8 och minst i Södermanlands och Malmöhus län, inom vilka båda län den stannar vid o-i million m 3 . Det för hela riket framkomna tillskottet i tallförrådet, 103-4 millioner m 8 , faller till 61-3 procent på Norrlands del, till 13-4 och 25-3 procent på Svealands resp. Götalands del. Av den för hela landet konstaterade merkvantiteten i det totala virkesförrådet hänför sig 23-0 procent till tallens, 43-5 procent till granens och 35-5 procent till lövskogens kubikmassa. Sammanslås de båda uppskattningarnas förråd av tall- och granvirke med minst 10 cms grovlek vid brösthöjd, uppgår detta enligt riksskogstaxeringen för hela landet till 1 259-1 millioner m 3 och enligt den tidigare uppskattningen till 1 044-7 millioner m 3 . Barrskogsmassan, sådan den vid taxeringar oftast redovisas, skulle sålunda för hela riket med 214-4 millioner m 3 eller 20-5 procent överstiga vad man tidigare beräknat den till. I Norrland blev ökningen 28-7 procent. I Svea- och Götaland stannade den vid resp. 11-4 och 13-1 procent. 7—320772.

98 Slutligen må framhållas, att det vid dessa jämförelser ej får förbises, att, såsom av ett efterföljande kapitel närmare framgår, den i Värmlands län år 1929 upprepade taxeringen bl. a. givit till resultat, att virkesförrådet därstädes sedan 1911 ökats med det ingalunda oväsentliga beloppet av 14 procent. Då en dylik ökning kan förmodas ha förekommit även i andra delar av åtminstone södra och mellersta Sverige, torde JONSONS på äldre material grundade och gentemot riksskogstaxeringens resultat lägre siffror till viss grad kunna förklaras av skedda förändringar i virkesförrådets storlek. Tillväxten. Efter försökstaxeringen i Värmland blev det 1911 års skogslagstiftningskommitté, som först beräknade den årliga tillväxten i hela landets skogar. Under upprepat betonande av, att sådana beräkningar måste bliva osäkra, så länge endast ett fåtal hållpunkter äro tillgängliga, framlade denna kommitté, stödd på de tidigare i samband med skogsmarksarealen nämnda uppgiftskällorna, i sitt betänkande av år 1918 följande tablå över den totala årliga tillväxten i landets skogar.

4¶Hektar produktiv skogsmark

Tillväxt per hektar m

Summa årlig tillväxt m3

2 561 465 3 »42 I 9 8

O-80 1-25

c:a 2 049 170

2'oo

2*50

3'°°

22 398 I95

1-92

Norr- och Västerbottens län: b) nedre

= 3/s *

Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs och Kop-

> 16 914 360

Landet söder om Norrland och Dalarna, intill

Summa

4 802 750

» 17 400 910 » I730970 c:a 42 898 160

Vid riksskogstaxeringen har den totala tillväxten inklusive bark, som nedan visas, för hela riket uppgått till 56-6 millioner m 3 , d. v. s. företett en merkvantitet av 13-7 millioner m 8 eller 31-9 procent. För att utröna den årliga tillväxten sökte JONSON i sina beräkningar över Sveriges ^skogstillgångar utbygga den tidigare återgivna uppskattningen av virkesförrådet på sådant sätt, att med stöd av kända tillväxtundersökningar virkesförrådets genomsnittliga tillväxtprocent uppskattades, varefter denna procent tillämpades på virkesmassan. Ehuru otvivelaktigt väsentliga skillnader förefinnas emellan olika län även beträffande den relativa tillväxten, ansågos beräkningarna ej böra framläggas länsvis utan endast för större landsledar. I tab. 12 återfinnes en sammanställning av tillväxten inalles och per hektar skogsproduktiv mark enligt riksskogstaxeringen och enligt JONSONS beräkning. För jämförelsens skull ingår här i riksskogstaxeringens tillväxtsiffra per hektar skogsproduktiv mark även tillväxten på impediment och inägor. Vid en jämförelse med tidigare uppskattningar bör emellertid beaktas, att dessa ej annat än i mycket begränsad omfattning hade tillgång till material, som belyste tillväxten hos de klenaste träden. I riksskogstaxeringens material visar det sig nämligen, att klasserna o— och 5— inrymma så stor del av tillväxten, att denna i dimensionsklasserna 10—45-j- för barrskogens del behöver höjas med 32-0 procent i Norrland, 26-8 procent i Svealand, 19-5 procent i Götaland samt i hela riket med 27-3 procent, för att barrskogens totala tillväxt skall erhållas. På samma sätt måste

99 Tab. 12. Ärlig tillväxt inklusive bark i dimensionsklasserna o—4.3+ enligt riksskogstaxeringen och enligt ett tidigare uppskattning av Tor Jonson. I

3¶Årlig

Enligt

Redovisningsområde

tillväxt inklusive

riksskogstaxeringen

Inalles millioner m3

Per hektar m3

Procent

25-9

I-9i

163 Hela riket

bark

Enligt Tor Jonson Inalles millioner m3

Per hektar m3

2*7i

io*8

0*81

3*i4

3*64

"*5

2*02

3*°4

14*4

3' 2 4

4*36

"*3

2*20

4*07

56-6

2*44

3*26

3.rs

2*6o

Procent

*39

lövskogstillväxten i dimensionsklasserna 10—45-f- höjas med ej mindre än 63-6 procent i Norrland, 57-2 procent i Svealand och 32-5 procent i Götaland samt 50-5 procent i hela riket för att även lövskogens tillväxt i enbart 5—klassen skall bliva medräknad. Nämnda siffror avse tillväxten inom bark (se del II, tab. 25). Liksom ifråga om virkesförrådet bör vidare observeras, att omtaxeringen i Värmlands län visat, att tillväxten 1929 var 34 procent större än 1911, oaktat att de klenaste dimensionerna vid båda tillfällena medräknats. En del av denna ökade tillväxt sammanhänger givetvis med det större virkesförråd, som framkommit, i vilket sammanhang må erinras därom, att hos nyare skogsuppskattningar med deras fullständigare och noggrannare förfaringssätt föreligger en allmän tendens att ge högre resultat än tidigare förrättningar. Såsom av nästa kapitel närmare framgår, kan emellertid en del av den ökade tillväxten tillskrivas dels inverkan av gynnsamma klimatiska förhållanden, dels en förbättrad skogsvård. Som ett exempel på huru mycket tillväxten kunnat ökas mellan två taxeringar må redan här lämnas följande sammanställning över tillväxtprocenterna inom bark i de olika dimensionsklasserna i Värmlands län 1911 och 1929. Dimensionsklass

T a l l

Gran

1929 8

I9II

Björk

I929

19H

5—

•

6*oo

5" 7

4*«s

5*6o

6-90

6-71

10—

4-71

5*°4

4'77 3*95

4*o6

15—

4'49 3*47

3*49 3*°4

3-80

3-65

5*i6 3*9° 3*38

2-8o

2*97

20—

2*64

3-20

25— 30—

• .

2*2 4

2*6o

1*77

2'73 2-23

3*99 3*64 3*64

2-26

3-28

2*92

2-24

35— •

1*29

I-94

2* 3 6

2*8o

I-o6

2-32

40—

1*40

I-49

2-23

2-66

1-47

Som av denna sammanställning framgår, voro både tallens och granens tillväxtprocenter med ett enda undantag större 1929 än 1911 och vad björken beträffar var det endast klasserna 5—, 20— och 30—, som vid senaste uppskattningen visade mindre tillväxtprocent. Tendensen till en ökad tillväxtprocent kan på goda grunder antagas ha gjort sig gällande även inom andra delar av landet. Även mot bakgrunden härav bör således den nu framkomna, gentemot äldre beräkningar högre tillväxten betraktas.

IOO

Rent siffermässigt har emellertid riksskogstaxeringen för hela landet, som ur tab. 12 kan utläsas, funnit, att den totala tillväxten är 23-1 millioner m3 eller 69-0 procent större än den av JONSON beräknade. Den största ökningen i tillväxten framkom för Norrland, där densamma var nära 21/2 gånger så stor, under det att ökningen i Svealand och Götaland stannade vid resp. 41-7 och 27-4 procent. Huvudparten av tillväxtökningen eller 65-6 procent förskriver sig till Norrland, under det att Svealand inrymmer 20-9 och Götaland 13-5 procent av densamma. Framför allt är resultatet glädjande för Norrlands del, eftersom dess skogar visat sig innehålla en större mängd yngre och växtliga bestånd, än vad man tidigare med stöd av huvudsakligen från urskogsområden å kronoparker hämtat material hade vågat antaga. Beträffande betydelsen av den nu framkomna tillväxtökningen må slutligen hänvisas till nästa kapitels mera ingående redogörelse för skillnaden mellan tillväxten i Värmlands län 1911 och 1929 och de sannolika orsakerna härtill.

Värmlands län. År 1929, då 18 år hade förflutit, sedan försökstaxeringen i Värmlands län verkställdes, blev detta län, såsom av kapitlet »Riksskogstaxeringens förhistoria» närmare framgår, föremål för en förnyad undersökning. Vid försökstaxeringen 1911 sträckte sig taxeringslinjerna från VSV—ONO. Deras inbördes avstånd var i södra Värmlands jordbruksbygd med dess mera omväxlande förhållanden 2 km samt i den övriga delen eller huvudparten av länet 4 km. Vid riksskogstaxeringen 1929 inordnades emellertid Värmland i södra och mellersta Sveriges väst-östliga linjesystem. Med stöd av de erfarenheter, som vunnits beträffande taxeringsresultatens tillförlitlighet i med Värmland jämförbara län, ökades linjeavståndet vid omtaxeringen till 6 km. Taxeringsprocenten, som 1911 för större delen av Värmland hade varit 0-25, kunde sålunda 1929 minskas till o-1666 .. De olikheter, som förelågo i själva taxeringsförfarandet vid de båda uppskattningarna, behandlas i ett särskilt kapitel — »Jämförelse mellan 1911 och 1923 års instruktioner» — av bilagan G, »Instruktionen för fältarbetet», vartill här må hänvisas. Värmlands läns landareal redovisades av Statistisk årsbok 1911 till 17548-67 km2 och 1929 till 17 464-44 km2. Minskningen sammanhänger därmed, att västra delen av Nysunds kommun omfattande en landareal av 84-23 km2 (inägor 14-9, skogs- och hagmark 63-2 samt övrig mark 6-i km 2 ) 1 fr. o. m. år 1923 överförts till Örebro län. Inägor och impediment. Såsom tidigare nämnts, gör den vid riksskogstaxeringen använda stickprovsmetoden icke anspråk på att kunna redovisa sådana ägoslag som inägor och impediment med samma grad av noggrannhet som skogsmarken. Då härtill kommer, att linjelängderna över inägor år 1911 uttogos efter den då som underlag använda ekonomiska kartan, medan samma längder år 1929 mättes å marken, bliva 1

Enligt i statistiska centralbyrån befintligt primärmateriel till jordbruksstatistiken.

siffrorna ej fullt jämförbara. Bl. a. kunna inom inägorna belägna vägar, backar och diverse smärre impediment ha blivit olika behandlade. Efter reduktion för Nysunds kommun skulle emellertid inägorna enligt 1911 års linjetaxering ha utgjort 2 480 km2 medan 1929 erhölls 2 720 km2 eller 240 km2, d. v. s. nära 10 procent mera. Taxeringsmetodens osäkerhet kan icke förklara denna stora skillnad, varför en del av densamma torde få hänföras till olikheter i mätningsförfarandet. Dock bör observeras, att staten under den genom världskriget uppkomna situationen genom rikliga understöd uppmuntrade nyodling till åker, varjämte med säkerhet den ökade bebyggelsen för bostads- eller industriändamål krävt ökade tomtarealer. Likaså ha en del av i denna kategori redovisade ordnade kulturbeten, vanligen tagna från hagmarken, tillkommit. Det är därför sannolikt, att en verklig nettoökning av inägoarealen föreligger, detta även om viss igenläggning av åker stundom skett. Beträffande myrmarken uppgick denna år 1929 till 1 919 km2, medan år 1911 redovisades en något mindre areal eller 1 910 km2, »mossmark», vilka båda markkategorier tämligen väl täcka varandra. 1 Överensstämmelsen synes vara utomordentligt god, men anmärkas bör, dels att en del starkt försumpade, skogbeväxta marker, som år 1911 ingingo i skogsmarken, år 1929 redovisades som myr, dels ock att senaste decenniets livliga, delvis med statsunderstöd bedrivna dikningsverksamhet bör ha omfört en del härav från »mossmark» och myrar till skogsproduktiv mark eller eventuellt till åker. Då de sålunda åt olika håll omförda arealerna äro okända, kunna några slutsatser rörande den nu uppkomna skillnaden ej dragas, och detta desto mindre som osäkerheten i mossmarkens bestämning är relativt stor. Liknande reservation är nödvändig vid jämförelser mellan arealen av övriga landimpediment (berg, väg m. m.), vilka år 1911 redovisades med 434 km2, men 1929 med 508 km2, d. v. s. med 74 km2 eller 17 procent större areal. En del av denna stora skillnad måste ju tillskrivas nybyggda vägar och osäkerhet i arealbestämningen, men samtidigt har en systematisk förskjutning skett, i det att denna markkategori år 1911 endast medtog kala berg, medan år 1929 dit även hänfördes sådana något skogsproduktiva men mycket svaga bergmarker, som vid skogsindelning allmänt bruka redovisas bland impedimenten. Den skogsproduktiva marken. Vid en jämförelse mellan de båda taxeringarnas arealuppgifter tilldrager sig givetvis den skogsproduktiva marken det största intresset. År 1911 redovisades skogs- och hagmark helt skilda åt, men skulle sammanlagt efter reduktion för Nysunds kommun omfatta 12 616 km2, medan år 1929 erhölls 12 318 km2 eller 298 km2, d. v. s. 2-3 procent mindre areal. Beträffande denna skillnad må emellertid observeras det ovan påpekade överförandet av vissa mycket lågproducerande, försumpade eller bergbundna marker, vilka år 1911 upptogos som skogsmark men år 1929 som impediment. Denna omförda areal torde kunna beräk1 För Nysunds kommun ha 6 km2 >övrig mark> antagits utgöra mossmark och därför här fråndragits 1911 års siffra.

nas minst motsvara den skogsmark, som 1911 betecknades med bonitet o eller 3, utgörande inalles 82 km2. Dragés denna sannolikt omförda areal från skillnaden mellan de båda taxeringarna, återstår en nettoskillnad på endast 216 km2 eller 17 procent. Detta återstående underskott innesluter emellertid ej blott den genom stickprovsmetoden uppkommande osäkerheten i bägge taxeringarna, utan även skogsmarkens nettoförlust under 18 år genom nyodlingar, vägbyggande samt dess ianspråkstagande för samhällsbyggande och industriella ändamål m. m., liksom ock den ökning av skogsmarken, som uppkommit genom dikning av impediment eller utläggning av åker till skog. Beträffande många myrdikningar märkes emellertid, att de äro av så ungt datum, att resultaten år 1929 säkerligen ännu ej ansågos motivera arealens redovisande som produktiv skogsmark och att många övergivna smärre åkrar fortfarande torde ha redovisats som inägor. De ovan framlagda skillnaderna i arealredovisningen mellan 1911 och 1929 års uppskattningar äro relativt obetydliga eller förklarliga. I en punkt synes emellertid överensstämmelsen vara avsevärt sämre, nämligen beträffande arealen hagmark, som år 1911 upptogs till 731 km 2 , 1 men 1929 till endast 282 km 2 eller till omkring 39 procent av föregående siffra. Känt är visserligen, att stora hagmarksarealer successivt utlagts till skog, varjämte smärre bitar torde ha odlats eller omförts till ordnade kulturbeten, men det förefaller knappast troligt, att dessa omläggningar kunnat vara av sådan omfattning, som de anförda siffrorna utvisa. Sannolikare är därför, att olika principer följts vid avskiljandet av hagmark under de båda taxeringarna. Möjligen lades hagmarksgränsen 1911 i förekommande hägnad, men år 1929 föreskrevs, att icke hägnaden utan den faktiska brukningsmetoden (såsom röjningar m. m.) skulle iakttagas. För övrigt är det ju ingalunda överraskande, om olika uppfattningar i denna fråga göra sig gällande, då gränsen mellan skogs- och hagmark ofta kan betraktas som flytande. I vissa andra fall kan ingen som helst jämförelse ske mellan de båda taxeringarnas arealfördelningar, detta beroende på att enligt utfärdade instruktioner helt olika principer följts. Så är fallet med den skogsproduktiva markens uppdelning på bonitetsklasser, enär man 1911 angav boniteten medelst höjden av ett normalt växande träd med 50 årsringar vid brösthöjd. Då denna metod endast undantagsvis torde hava använts och ej ännu gjorts till föremål för vetenskapligt studium rörande resp. höjdklassers produktionsförmåga, saknas för närvarande möjlighet att anknyta 1911 års resultat till den vid riksskogstaxeringen liksom vid flertalet andra uppskattningar använda bonitetsskalan. Samma förhållanden råda, om icke i lika hög grad, beträffande uppdelningen på slutenhetsgrader, i det att man 1911 använde en skala, baserad på stammarnas inbördes avstånd, medan riksskogstaxeringens skala avsåg ett bedömande av den grad, i vilken det förefintliga beståndet utnyttjade markens virkesproducerande förmåga. Ej heller den synnerligen betydelsefulla uppdelningen av arealen på 20-åriga åldersklasser är fullt jämförbar, i det att man år 1911 redovisade 20-5 procent av arealen endast i gruppen olikåldrig skog, medan man 1929 efter okulär be1 Hagmarkerna i Nysunds kommun ha icke kunnat avdragas från 1911 års totalsiffra, då deras areal ej kunnat utrönas.

103 dömning även fördelade de olikåldriga beståndens areal på deras olika åldersklasser. Emellertid torde man, utan att begå ett alltför stort fel, kunna fördela 1911 års areal olikåldriga bestånd på åldersklasser i samma proportion som den likåldriga, då följande jämförande åldersfördelning erhålles: 1 '

Åldersklass: År:

Kalmark

I i—20

II 21—40

III 41—60

IV 61—80

Areal igu % . . . > 1929 % . . ...

5*0 4-7

14*7 12-4

26-2 23*6

23-6 26-5

15-4 17-3

V VI VII + 81—100 101 —120 121 + 7-6 8-o

4-5 3-9

3-0 3-2

Jämförelsen visar, att kalmarker och äldre åldersklasser i stort sett hållit sig oförändrade i arealhänseende, medan 41—80-årig skog ökat sin relativa areal från 39 till över 44 procent, med motsvarande minskning i skog under 40 år. Tyngdpunkten har sålunda på 18 år förskjutits från I I till III åldersklassen. Den senare härstammar i huvudsak från de stora kolningarna under det ekonomiska uppsvinget under och efter det fransk-tyska kriget på 1870-talet och är därför mycket homogen samt i regel även högproducerande. I detta samband bör även erinras om de stora trakthuggningarna efter depressionsåren i slutet av 1870-talet. Att nämnda åldersförskjutning gynnsamt påverkat virkesförrådet och dess sammansättning liksom i samband därmed tillväxten, skall längre fram påvisas. Virke sf örrådet. Vid de båda taxeringarna av Värmlands län har virkesmassan inom bark uppskattats efter samma kuberingsmetod och även i övrigt efter i stort sett samma principer,2 varför resultaten rörande virkesförrådet kunna anses mera jämförbara än de beträffande arealredovisningen. Efter ungefärlig reduktion med inalles 0-5 million m 3 för den till Örebro län överflyttade delen av Nysunds kommun, te sig de absoluta och relativa virkesmassorna inom bark av all rå barrskog samt av rå lövskog över 5 cm i sammandrag sålunda. Trädslag:

Tall

dan

Övriga

Samtliga

millioner m3

29-3

79'4

37'* 29-5 3 2 '3

38-3 48-2 49's 53*7

11-6

14-0

IOO

O-o

I 1-2

0-8

I2-o

O-o

29^

6-9

15**

millioner m

millioner m3 %

14*6

IOO

12-4

91*4

Riksskogstaxeringen 1929 har sålunda givit en merkvantitet av 12 millioner m 3 eller 151 procent gentemot 1911, varvid ökningen nästan helt faller på granen 1 Fördelningen år 1911 har tagits ur tab. 7, sid. 40 (jfr not å sid. 18) i värmlandskommissionens utredning om bolagens skogaT i jämförelse med skog å annan mark: Skogstillståndet år 191.1 i Värmlands län. Stockholm 1916. 2 Vissa skillnader finnas dock, i det att man 1929 ej medtog lövskog; under 5 cm, varjämte klenare dimensioner år 1911 medräknades på vissa smalare bälten, medan de år 1929 medtogos på hela 10 ms bredd men endast på vissa kortare sträckor. Ävenså användes 1911 en annan metod för beräkning av de klenaste dimensionernas kubikmassa och tillväxt, ledande till något för låga resultat, om ock obetydligt ifråga om kubikmassan.

104 Mill. m3 -14

Mill. m5 14-

12 I9II

— 12

•10

10¶Klarälven Fig. 25.

Norsälven

Byälven

• T P st V a . Varmland

Övriga delar

-o

Kubikmassa tall, resp. gran i olika delar av Värmlands län år IQ29 jämförd med motsvarande kubikmassa år ign.

(29-3 procent), under det att tallen visar lika belopp och lövskogen endast en mindre ökning. Vid en uppdelning av länet på fem områden framträder, såsom fig. 25 utvisar, granens stora ökning i samtliga områden, medan för tall endast smärre i olika riktning gående skillnader förmärkas. Söker man en antaglig förklaring till den vitt skilda utvecklingstendensen hos de olika trädslagen, må observeras, att tallen i äldre tider ansågs såsom vårt ojämförligt viktigaste timmerträdslag, medan granen betraktades som mindervärdig för timmerproduktion, men synnerligen lämplig för kolning. Följden av denna ekonomiska värdesättning var, att tallen länge, åtminstone i det ordnade skogsbruket, på allehanda sätt gynnades på övriga trädslags bekostnad. Sålunda slogs granen och björken hårdhänt ut till kol ved i gallringarna och vid de oftast genom större trakthyggen bedrivna föryngringarna kvarlämnades endast fröträd av tall eller såddes hyggena länge med enbart tall frö, varjämte den allmänt nyttjade hyggesbränningen och röjningen mest gynnade tallens reproduktion. Samtidigt fingo gran och björk sköta sin egen föryngringsfråga samt intränga i tallbestån-

io5 den i den mån de förmådde uthärda den av ovan angivna skäl ojämna konkurrensen med tallen. I och med pappersmasseindustriens snabba utveckling har emellertid tämligen hastigt en ekonomisk omvärdering av de båda barrträden ägt rum, vilken även åtföljts av förändrade skogsbruksmetoder, så att granen alltmera fått övertaga den gynnade ställning, som tallen tidigare intog. Den förut i barrblandskogen ofta som underväxt uppkomna granen gynnas sålunda systematiskt genom tidiga gallringar i det förhärskande tallbeståndet, och även vid föryngringen hjälpes granen ej blott direkt genom kultur utan kanske än mera genom upptagande av mindre hyggen> föryngring under skärm, undvikande av bränning, uppsläppande av befintliga bättre marbuskar etc. 1 viss mån har även björkens skogliga roll undergått en omvärdering, sedan grövre dimensioner fått ökad användning, t. ex. inom tändsticksindustrien samt skidfabrikationen, och sedan trädslagets roll som markförbättrare i våra barrskogar vetenskapligt belysts. Ävenså gynnar minskningen av skogsbetet björkens självföryngring. Den erhållna skillnaden i de olika trädslagens förekomst i Värmland kan sålunda anses som ett siffermässigt utslag för en åtminstone i våra mellansvenska skogar allmänt emotsedd utvecklingstendens. Det enda, som måhända kan anses förvånansvärt, är att så stora skillnader kunnat erhållas inom loppet av endast 18 år. Söker man förklara den för samtliga trädslag till inalles 12 millioner m3 eller drygt 15 procent erhållna merkvantiteten utöver 1911 års siffror, må i första hand observeras den tidigare påpekade gynnsamma förskjutningen i beståndens åldersfördelning yttrande sig i en minskning av yngre, virkesfattigare åldersklasser till förmån huvudsakligen för 41—80-åriga bestånd. En uppskattning av denna förskjutnings betydelse erhålles, om kubikmassan uträknas både 1911 och 1929 med användande vid båda kalkylerna av samma kubikmassa per hektar för resp. åldersklasser. En dylik kalkyl, utförd på basis av värmlandskommissionens kubikmassa per hektar för olika åldersklasser (se Skogstillståndet år 1911 i Värmlands län, tab. 11), anger, att om alla andra faktorer varit oförändrade, borde åldersförskjutningen medfört en höjning av virkesförrådet med omkring 6 procent eller med omkring 4-7 millioner m3. Samtidigt med denna arealens förskjutning å åldersklasser har, såsom av fig. 26 framgår, i dimensionsklasserna under 20 cm relativa massan hos såväl tall som gran minskats, medan granen visar ökning för alla grövre klasser och tallen visar god ökning i klass 20—, men minskning i klasserna 30— och grövre. Det är sålunda huvudsakligen den gamla, grova tallskogens hårdare anlitande, som motverkat den av åldersförskjutningen väntade ökningen i totala tallförrådet. Utöver den nu påvisade mera naturliga ökningen av förrådet återstår en merkvantitet av omkring 9 procent eller 7-3 millioner m3, vilket utvisar, att man nu har en väsentligt större kubikmassa per hektar än den år 1911 beräknade. Orsaken härtill torde delvis vara att söka i ett frångående av vissa tidigare rent ödeläggande awerkningsmetoder, särskilt i yngre bestånd. Denna fråga belyses närmare i det följande.

io6 -30

30-

Tall

Gran

o- 5- 10-15-20-25-30-35-40+

o- 5- 10-15-20-25-30-35-40+ Dimensionsklass

Fig. 26.

Kubikmassans procentiska fördelning å dimensionsklasser för tall, resp. gran i Värmlands län år ig2g jämförd med motsvarande fördelning år ign.

Emellertid är det troligt, att en ej så obetydlig del av ökningen endast är skenbar och hänförlig till vid båda eller åtminstone vid första uppskattningen begångna systematiska taxerings fel. Enligt vad närmare framgår av den i bilagan E, »Kontroll av den taxerade bältesbredden», närmare återgivna utredningen, har man nämligen funnit, att uttagandet av rätt bältesbredd vid linjetaxering erbjuder långt större svårigheter, än som tidigare antagits. Sålunda har man enligt denna utredning trott sig kunna påvisa, att tillfredsställande bältesbredd i stort sett endast skulle ha uppnåtts under riksskogstaxeringens senare arbetsår, sedan upprepade påpekanden om kontrollmetodens resultat framtvingat behövliga rättelser. Under de två första åren däremot, då kontrollen visserligen på marken utfördes, men då resultaten icke omedelbart uträknades och tillställdes arbetslagen, anses bältesbredden vara avsevärt för låg, så att t. ex. år 1924 ej mindre än 7-3 procent genomsnittlig underskattning av densamma skulle föreligga, medan enskilda, mindre väl skötta taxeringslag samma år endast skulle ha uppnått 86 procent av den rätta bredden. Speciellt skulle nyuppsatta lag visat benägenhet att taxera för smal bältesbredd. Inför dessa resultat har man stor anledning förmoda, att taxeringen 1911, då kontrollmetoden icke förelåg och då ännu ingen mera ingående diskussion om bältesbreddens stora betydelse ägt rum, arbetade med i genomsnitt mindre bältesbredd än 1929, och det är ingalunda osannolikt, att denna skillnad kan röra sig mellan 5 å 10 procent motsvarande 4 å 8 millioner m3. År 1911 rådde nämligen

IO7

stor brist på vältränade lagledare, vartill kom, att många då tillämpade arbetsmetoder antingen voro helt nya (t. ex. formpunktsmetoden och tillväxtundersökningen) eller helt avvikande mot förut tillämpade förfaringssätt (t. ex. bedömningen av bonitet och slutenhet m. m.). Detta kan ha distraherat lagledarna, så att deras tillsyn över bältesbreddens rätta uttagande kan ha blivit mindre skarp och detta så mycket mer som olika bältesbredder — olika för olika dimensionsklasser — skulle taxeras. Nämnas bör emellertid, att båda de då fungerande överledarna för lagledarna upprepade gånger framhöllo den stora betydelsen av bältesbreddens riktiga uttagande och så långt möjligt kontrollerade den taxerade bältesbredden. Läggas härtill de tillfälliga fel, som alltid måste vidlåda varje stickprovsmetod och som i ogynnsammaste fall kunna beräknas till 4 å 5 procent av virkesförrådet, måste resultatet av jämförelsen angående virkesförrådets förändringar i Värmland åren 1911—1929 sammanfattas sålunda: Granens kubikmassa har med säkerhet avsevärt ökats, detta såväl i absoluta tal räknat som än mer i förhållande till övriga trädslag. Även har detta trädslags grövre dimensionsklasser samt därmed också dess medelgrovlek med säkerhet ökats. Tallens relativa andel i virkesförrådet har samtidigt väsentligt nedgått och möjligen har även en absolut nedgång av dess totala kubikmassa ägt rum. Med säkerhet hava de grövsta talldimensionerna minskats, men denna minskning kompenseras av en gynnsam åldersförskjutning uppåt, varigenom trädslagets medeldimension hållit sig tämligen konstant. För övriga trädslag kunna inga bestämda slutsatser dragas. I stort sett synas de dock ha bibehållit sin relativa andel av virkesförrådet. Tillväxten. Vill man nu även jämföra de åren 1911 och 1929 beräknade årliga tillväxterna, erhålles, efter reduktion med 0-6 procent för Nysunds kommun, följande absoluta tal, som avse all barrskog samt lövskog över 5 cm inom bark. Trädslag:

År 1911 » 1929 • Ökning

3 Tall

tusental m 919 % 34-0 tusental m 3 1 129 % 28-9 tusental m 3 210 % 23

Gran

Övriga

Samtliga

1312 48-s 2156 55*2 844 64

476 17*5 621 I 5'9 145 30

2707 100 3 906 TO ° 1 199 44

O m m a n söker en antaglig förklaring till denna stora tillväxtökning p å inalles omkring 1-2 millioner m 3 eller 44 procent, torde u r diskussionen k u n n a uteslutas lövskogens tillväxt, d å denna alltid är relativt osäker. Däremot finnes en annan systematisk felkälla, vars inverkan låter sig u p p skattas. Å r 1911 saknade m a n nämligen en duglig formel för beräkning av den årliga tillväxten i dimensionsklass o — och delvis även i klass 5—, varför dessa klassers tillväxt blev betydligt underskattad (jämför bilagan »Härledning a v

io8 provträdens kubikmassa, tillväxt och sortimentsutbyte»). Underskattningen av tillväxten torde sålunda för den klenaste barrskogen 1911 ha uppgått till omkring 180000 m3 eller omkring 7-5 procent (c:a 75000 m3 tall och 105000 m3 gran). Vidare har i ovan gjorda jämförelse beträffande virkesförrådet framhållits möjligheten av, att man 1911 uttog taxeringsbältets bredd 5 å 10 procent mindre än 1929, vilket eventuella fel måste göra sig gällande även ifråga om tillväxten. Med iakttagande av sistnämnda båda korrektioner borde tallens tillväxt 1911 sannolikt ha rört sig om 1-04 å 1-09 samt granens om 1-49 å 1-56 millioner m3. Den verkliga ökningen i tallens tillväxt kan då beräknas till omkring minst 40 000 och högst 90000 m 3 eller 3-7 resp. 87 procent, medan granens ökade tillväxt skulle kunna ligga inom gränserna 600 000 och 670 000 m3, motsvarande ej mindre än 38 resp. 45 procents stegring gentemot 1911. För båda trädslagen tillsammans skulle verkliga stegringen i tillväxt utgöra minst 640000 och högst 760000 m3, motsvarande 24 resp. 30 procent. Till en viss liten del kan denna glädjande tillväxtökning sägas ha varit förutsedd, nämligen i den mån den sammanhänger med arealens förskjutning från yngre, mindre producerande åldersklasser till medelålders klasser med maximal tillväxt per ytenhet. Gör man liksom för virkesförrådet en kalkyl över åldersförskjutningens betydelse för den absoluta tillväxten (se Skogstillståndet år 1911 i Värmlands län, tab. 12) under förutsättning, att andra faktorer icke förändrats, finner man en sannolik tillväxtökning, huvudsakligen på barrskog, av omkring 4 procent motsvarande omkring 100 000 m3. Även företagna dikningar böra hava verkat höjande å tillväxten. Enligt skogsvårdsstyrelsens berättelser har dylik markförbättring enbart å enskilda skogar (inklusive bolags) åren 1906—1925 verkställts i följande omfattning: Dikning Bäckrensning

8 887 km för en kostnad av 2 248 505 kr. 3 392 > » » i » 475 625 » Summa 12 279 km för en kostnad av 2 724 130 kr.

Läggas härtill dikningarna även å allmänna skogar, torde kostnads summan närma sig 3 millioner kronor. Dessa diknings- och rensningsarbetens resultat böra till åtminstone större delen gjort sig märkbara vid 1929 års taxering, men ej alls 1911. Räknar man med en medelkostnad av 75 kronor per hektar vunnen eller förbättrad mark, kan verklig markförbättring anses ha uppstått å omkring 40 000 hektar, å vilka sålunda även en betydande tillväxtökning mellan 1911 och 1929 bör ha infunnit sig. Vidare meddelar skogsvårdsstyrelsen, att under tiden 1906—1920 å enskilda skogar utförts skogsodling å omkring 72000 hektar. Dessa arbeten hava å 32 440 hektar utförts under ägarens egen ledning, medan skogsvårdsstyrelsen haft tillsyn över kultiveringen av återstående c :a 40 000 hektar. Alla dessa kulturarbetens resultat böra ha gjort sig gällande i tillväxtundersökningen 1929, men ej 1911, och man torde ha fullgod anledning förmoda, att genom 1903 års skogsvårdslag större delen av åtminstone de marker, som kultiverats genom skogs-

109 vårdsstyrelsens direkta medverkan, nu äro bevuxna med avsevärt tillväxtkraftigare ungskogar, än motsvarande åldrar 1911 uppvisade. För 40000 hektar kultiverad skogsmark och lika stor areal dikad sådan, kan därför måhända beräknas en genomsnittlig tillväxtökning per hektar av för barrskogen 2 m3, d. v. s. inalles 160 000 m3. Läggas härtill de 100 000 m3, som uppstått genom åldersförskjutningen, erhålles sammanlagt en redovisad verklig tillväxtökning å i avrundat tal 0-25 millioner m3. Den återstående tillväxtökningen för barrskogen, utgörande 0-4 å 0-5 millioner m3 eller 15 resp. 20 procent av 1911 års tillväxt, kan ej gärna hänföras till andra orsaker än genomförandet av rationellare beståndsvårds- och awerkningsmetoder eller gynnsammare klimatiska förhållanden under de tio åren före 1929 än under motsvarande period före 1911. Vad då först beståndsvården beträffar, synas senare tiders jämförande gallringsförsök i barrskogar tyda på, att därvid använda olika former av gallringsingrepp endast obetydligt påverka massatillväxtens absoluta storlek. Så t. ex. skulle starkare gallringar visserligen öka den procentuella tillväxten hos det kvarvarande beståndet, men om denna högre tillväxtprocent tillämpas på den genom gallringen reducerade virkesmassan, skulle effekten bliva ungefär densamma, som om det tätare beståndets lägre tillväxtprocent tillämpas å dettas högre virkeskapital. Vinsten med väl genomförda gallringar skulle sålunda mera ligga i den förbättring av medelkvaliteten, som uppkommer genom successiv bortgallring av krokiga, skadade och på annat sätt felaktiga stammar med gynnande av den bättre individen. Härutöver skulle starkare gallringar endast i räntabilitetshänseende samt genom produktion av något grövre dimensioner ställa sig gynnsammare än svagare huggningar. De i Värmland under senaste decennierna nästan allmänt genomförda gallringarna med början redan i II åldersklassen skulle sålunda ej verkat höjande på den absoluta tillväxten, därest nu relaterade erfarenheter vore att betrakta såsom allmängiltiga. Så är emellertid knappast förhållandet, ty i Värmland är själva problemställningen väsentligt annorlunda än vid de i välslutna och välskötta, rena bestånd utförda jämförande gallringsförsöken. Enligt vad av skogsvårdsstyrelsens äldre berättelser tydligt framgår, var nämligen vid sekelskiftet i stora delar av Värmland dimensionshuggningen den allmännast brukade avverkningsformen och rena ungskogsskövlingar voro ingalunda sällsynta. Då nu den sistnämnda förödande huggningsformen genom lagstiftning och ökad upplysning bragts att upphöra och ersatts med gallringar, bör redan detta ha medfört en viss tillväxtökning. Vad åter dimensionshuggningens förhållande till gallringen beträffar, skilja sig dessa båda huggnings former däruti, att den förra systematiskt avlägsnar beståndets starkaste och tillväxtkraftigaste huvudstammar, vilka i regel även intaga en relativt fri ställning. Härigenom uppkomma i beståndet en del luckor, vilka för lång tid framåt berövats all produktion. I allmänhet kan denna förlust ej heller ersättas genom ökad tillväxt å kvarstående klenare och mindre växtkraftiga träd. Dessa stå nämligen ofta i oupplösta, mer eller mindre täta grupper, inom vilka träden fortfarande konkurrera med varandra, varför de ej förmå att tillgodogöra sig utrymmet i de

no vid dimensionshuggningen uppkomna luckorna. Då nu en av gallringens viktigare uppgifter består i upplösning av dylika grupper samt överhuvud i åstadkommandet av en mera jämn fördelning av stamantalet, så att lämpligt utrymme lämnas alla utvecklingsdugliga träd, torde, som ovan nämndes, även dimensionshuggningens successiva ersättande med gallringar hava verkat i viss tillväxthöj ande riktning. Liknande resultat bör ha erhållits genom den extrema kalhuggningens ersättande med en medelst upprepade genomhuggningar erhållen utglesning-, som under ej alltför ogynnsamma förhållanden i allmänhet visat sig leda till successiv föryngring, utan att någon helt produktionslös kalmarkstid behöver förflyta mellan den gamla och den nya trädgenerationen. Då man nu ur skogsvårdsstyrelsens årsberättelser kan utläsa, hurusom utvecklingen på så gott som alla skogar under de sedan skogsvårdslagens ikraftträdande gångna 24 åren gått i riktning mot allt bättre avverkningmetoder, så att numera omkring 80 å 90 procent av alla huggningar sker efter utsyning genom skogligt utbildad personal, anser riksskogstaxeringsnämnden på ovan anförda skäl, att den i Värmland konstaterade tillväxtökningen till en icke obetydlig del bör tillskrivas de under de senaste decennierna avsevärt förbättrade avverkningsformerna. Försöker man även att ur nu erhållna resultat draga slutsatser om den framtida tillväxten, måste en viss försiktighet iakttagas. Visserligen är det påtagligt, att Värmland ännu har en betydande areal av vanvårdade eller åtminstone relativt ovårdade och illa utnyttjade marker, vilka böra kunna bringas i väsentligt högre produktion, men detta är en fråga på mera lång sikt. För närmaste tiden uppställa sig emellertid två ännu olösta frågor, nämligen dels frågan om uthålligheten hos en del nu erhållna gallringsreaktioner, dels frågan om de klimatiska faktorernas längre fram behandlade inverkan på tillväxten. Förstnämnda fråga är av betydelse därför, att man i fröträdsställningar eller i andra starkt utglesnade bestånd funnit, att den efter friställningen starkt ökade årsringsbredden så småningom åter går tillbaka till mera ordinär storlek. Detta förhållande har satts i samband med en häftig mobilisering och successiv förbrukning av ett i det mera slutna beståndet hopsparat, men före utglesningen ej för träden åtkomligt näringskapital. Skulle nu de mångenstädes även i relativt unga bestånd inlagda hårda huggningarna åstadkomma en dylik näringsmobilisering, ligger det nära till hands att befara, att den senare beståndsutvecklingen kan komma att gå i mindre fördelaktig riktning, detta antingen till följd av ren markförvildning eller avsaknad av den stimulans, som den redan verkställda näringsmobiliseringen åstadkom. Utan att vilja göra något uttalande huruvida en sådan ogynnsam framtidsutveckling kan befaras i Värmland, har nämnden velat framkasta detta spörsmål därför, att mycket betydande skillnader i tillväxtprocenter och årsringsbredder erhållits vid de båda taxeringarna. Sålunda kan påpekas, att både den förut omnämnda åldersförskjutningen uppåt och den samtidiga ökningen av granens totala virkesförråd i vanliga fall borde ha resulterat i någon sänkning av resp. trädslags genomsnittliga tillväxtprocenter. I stället har man emellertid (efter

III

behövliga korrigeringar) funnit, att en avsevärd höjning skett, nämligen för tall från 3-15 till 3-84 procent, motsvarande en relativ stegring med 22 procent, samt för gran en stegring från 3-44 till 4-36 procent, eller relativt 27 procent. För att ytterligare belysa dessa skillnader framlägges här nedan för viktigare dimensionsklasser den enligt de båda taxeringarna funna, genomsnittliga bredden i mm å de 10 sista årsringarna med angivande jämväl av den procentuella skillnaden: Dimensionsklass

Tall:

59*2

. mm . mm 9*5 Ökning . . • % 3 Gran. 1 9 1 1 . . . . mm 7*° 10,29 . . . . mm 8*9 Ökning . . • % 2 7 1911 1929

. .

10—

15-

20 —

25-

30-

io-3 II-9

IO'6

IO-i

io-4

IO'3

I3*°

*3»

!3'4 29

IOo 11-9

11-6

I4'3 19-7

I3'4 30 14-4 21-2

3 I3'9 20

3i 13*3 161 21

Då emellertid årsringsbredden rätt nära sammanhänger med trädets ålder, har även medelåldern hos provträden klassvis uträknats, varvid befunnits, att denna för både tall och gran är praktiskt taget lika vid båda taxeringarna för klasserna 20— och lägre, medan i grövre klasser medelåldern 1911 var endast 7 a 8 år högre än 1929. Olika fördelning å åldrar inom resp. dimensionsklasser kan sålunda ej vara orsaken till dessa genomgående stora skillnader i årsringsbredd, utan måste en genomgående faktisk ökning föreligga. Vid denna jämförelse får emellertid ej förbises den stora roll, som de årliga eller periodiska växlingarna hos vissa klimatiska faktorer visat sig spela för trädens tillväxt. Även i fullt orörda bestånd har man nämligen observerat starka periodiska växlingar i årsringsbredden, vilka växlingar samtidigt kunnat påvisas inom stora områden, men vilka dock i olika landsdelar kunna gå i olika riktning. Sålunda har man påvisat, att i Mellaneuropas lågländer varma och regnfattiga somrar kunna verka starkt nedsättande på tillväxten, medan högre belägna bergskogar samtidigt visat ökning. På liknande sätt har man i Sverige funnit, att varma somrar i inre och övre Norrland utbilda goda årsringar, medan i sydligare trakter utslaget kan gå i olika riktningar. Då denna fråga ännu ej är tillräckligt belyst, har nämnden låtit utföra en del undersökningar över årsringsbredderna i orörda bestånd i Värmland, varav framgår att tiden 1901—1910, vilken låg till grund för 1911 års tillväxtberäkning, representerade en sänkning av allmänna tillväxtgången. En avsevärd ökning ägde däremot rum under de därpå följande åren, och för tiden 1919—1928, vilken låg till grund för riksskogstaxeringens tillväxtberäkning, voro årsringsbredderna även i orörda bestånd i genomsnitt större än under åren 1901—1910. Till överensstämmande resultat har skogschefen G. WESSLÉN kommit för Värmland, 1 professor O. ENEROTH för Malingsbo2 och skogschefen E. RONGE för norra Ångermanland, 3 varvid ökningen i senare fallet skulle ha fortgått t. o. m. 1923 med därefter inträdd för1 Anförande i anslutning till ett föredrag om Riksskogstaxeringen i Värmland, dess metoder och resultat. Värmländska bergsmannaföreningens annaler 1930. Filipstad 1931. 2 Om de spontana variationerna i trädens diametertillväxt. Manuskript. Kort redogörelse för vissa skogliga försök verkställda under åren 1914—1928 å Kramfors aktiebolags skogar och resultatens praktiska tillämpning i skogsbruket. Nonlands skogsvårdsförbunds tidskrift 1928. Häfte 4.

sämring. Uppslaget till dessa observationer gavs år 1923 av jägmästare GUSTAF KOLMODIN, som i en avhandling påvisade, att tallens tillväxt i orörda bestånd i övre Dalarna företedde periodiska växlingar, som närmast stodo i samband med växlingar i temperaturen, varvid tiden 1900—1910 utmärktes av en svag tillväxt, medan åren 1912—1919 utvisade ökning.1 Med stöd av dessa erfarenheter och direkta undersökningar anser nämnden möjligt, att den i Värmland konstaterade tillväxtökningen till viss del kan grunda sig på att för skogen gynnsammare klimatiska förhållanden rått under tiden före den senare taxeringen än före den tidigare. Något siffermässigt uttryck för dessa gynnsamma faktorers inverkan har dock icke kunnat härledas ur det tillgängliga materialet. Då tiden före 1924, d. v. s. tiden strax före riksskogstaxeringens början, i genomsnitt synes, åtminstone i Norrland, ha varit ännu gynnsammare än under de därpå följande fem åren, torde den ovanligt höga tillväxten i flertalet norrlandslän delvis härröra från orsaker, liknande dem i Värmland. Huruvida tillväxten även i sydligare landsändar påverkats i samma riktning måste dock tillsvidare anses som en öppen fråga. Nämnden anser sig ej heller kunna göra något uttalande om, huruvida den ena eller den andra väderlekstypen kan anses såsom för vårt land i genomsnitt normal, eller med andra ord huruvida de för Värmland och för landet i dess helhet genom den nu avslutade riksskogstaxeringen erhållna tillväxtresultaten äro att emotse även för framtiden.

Beträffande den i metodens karaktär av stickprovsundersökning bottnande osäkerheten hos de båda taxeringarna i Värmlands län må till slut nämnas, att verkställda medelfelsberäkningar tyda på att, om man bortser från systematiska fel, man med till visshet gränsande sannolikhet kan anse, att felen uppgå till högst nedanstående procent (3 gånger medelfelet): Beträffande den skogsproduktiva arealen » kubikmassan inalles » tillväxten »

År 1929

År 1911

omkring 2 Va % » 5 % > 4 "/»

i1!* % 4 % 3 %

Motsvarande felgränser utgjorde ifråga om virkesförrådet av vartdera trädslaget tall och gran 1929 omkring 7 procent. Att 1911 års taxeringsresultat visade sig något säkrare än de år 1929 erhållna, förklaras av att man, som nämnts, år 1911 förlade taxeringslinjerna mindre glest. 1 Tillväxtundersökningar i norra Dalarna. och 2.

Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift 1923. Häfte I

Kostnaderna för riksskogstaxeringen. Kostnaderna för fältarbetet. Den sammanlagda kostnaden för riksskogstaxeringens fältarbeten har, såsom framgår av tab. 13, uppgått till kronor 873 710-08, varav kronor 228 245-38 belöpa på åren 1923—1924 och kronor 645 464-70 på åren 1925—1929. I angivna kostnader ingå ej nämndsledamöternas arvoden, enär dessa helt bestritts från anslagen till materialets bearbetning. Till täckande av kostnaderna för åren 1923—1924 utgingo av medel till arbetslöshetens bekämpande kronor 70491-12 och från domänfonden kronor 22 752-82. Övriga kostnader för fältarbetet hava bestritts av särskilda reservationsanslag med undantag för år 1929, då anslaget erhöll förslagsanslags karaktär för möjliggörande av fältarbetets avslutande detta år. Nämnden beräknade efter fältarbetets avslutande år 1924 kostnaderna för taxering av då återstående, otaxerade delar av Sverige till 700 000 kronor och senare kostnaderna för den år 1929 beslutade omtaxeringen av Värmlands län till 60000 kronor. Riksskogstaxeringsnämndens kostnader för fältarbetet, 645465 kronor, ha sålunda blivit inalles 114 535 kronor mindre än de på förhand beräknade. Av ovannämnda tabell framgår, att kostnaderna för åren 1925—1929 utgjorde till 81 procent arvoden, 10 procent rese- och transportersättningar samt 9 procent materialkostnader. Överledare och lagledare ha under dessa år i månadsarvode uppburit 725, resp. 450 kronor. Vad beträffar arvodena till fältpersonalen i övrigt kan nämnas, att desamma åren 1928—1929 utgjorde för förmän 200—225 kronor och för provträdstagare 180—200 kronor per månad, varvid det högre arvodet utgick efter en månads väl vitsordad tjänstgöring i resp. befattning. Sistnämnda år utgjorde vidare dagarvodet för klavare, biträdande provträdstagare och kompassgångare kronor 5-50, för mätare över 18 år 5-00 och för mätare under 18 år 4-50 samt för transportbud eller bärare 5-50. Nämnda dagarvoden utgingo även för sön- och koj dagar. För lagledare utgick nämnda år ersättning för resa å järnväg eller båt till arbetsplatsen från bostadsorten, resp. senaste anställningsort, dock högst för resa från Stockholm, samt för återresa till Stockholm vid taxeringsarbetets avslutande. ^ Resekostnaderna beräknades efter resa i 3:e klass å järnväg och 2:a klass å båt med snabbaste lägenhet och resedagarna räknades som arbetsdagar. Vid arbetet anställda förmän och biträden uppburo samma år ersättning för resedagar vid resa till arbetsplatsen från bostadsorten eller från den oit, där de 8—320772

ii4 cn ON

OO oo ON VO

Th vo

00 O

cn vo

c> OO

Oi IO

CO N

CO CO

OO O"

Q OV

-i" VO -t

ucr

8 i o i o vb

*N v b rT ON N l\ v n Lo N

CO ON

CN cl c) O Ov Ov t ^ M OC v o VO OO u - Th OO c o N vO

ir^ •H

io vo

vb t^

CO OO

o OO vO

Ov vo

Ö rf t\

ON to C4

l o i o -*frr--. r o CO O 0 0 vO

„

"-. '-

-*- CO

ii N KCO

OO oo

cn w lo

f^ l o

O 00

cn 0 Tf ft, L-v

LTN

K">

N •<*• CO

M CO \r* VO l O CO

vn o ON

L o

-trl

c> d co CO N co OC

•-

l>-

CO N CO «

l o CO N Ov

O O l^ OO

VO i/n TtN

"-1 OO

r~.

r^ r>~ vo

r^ N Ov vO

i o vo i^ vO OO vO

l o

T)-

o vo — t^~ r ^ I O c o O vO

co 00

ON -<j>-o

£ o

0¶VO ON 00

M l-VN NO

00 ON

ON CO

•<*• N

>-i O

Ov »

CO N

vb -

r^ o -* o rN

LO N VO

Th oo

«N

Tt r--

o NO °v w M vO

T*-

•-•

r-^.

r-^ i o

~> O vO

LO OO Ov c o loi

•*• LO OO 00

k, -a

vO O

vO l>-

o .2

04 H

*3 "2 .S .5

t4 oi

5 CO

ON N

'- ,

O -4- v o

oo oo ON

2 -3

•*• N

* 3

oo ro

*"' •"•*

£j

r n

6 P.

ii5 voro anställda vid antagandet, om denna ort var belägen närmare inställningsorten. Vid taxeringsarbetets slut samt då anställd måste avbryta sitt arbete på grund av sjukdom eller för inställelse till värnplikt eller skolgång, lämnades ersättning ej endast för resedagar utan även för billigaste resekostnad å järnväg eller båt från arbetsplatsen till bostadsorten. Om arbetet avbröts av annan orsak, lämnades ej någon ersättning för återresan. Kostnaden per km uppmätt längd å marken har för hela fältarbetet uppgått till kronor 18-37 samt för km inalles gången linjelängd till kronor 16*82. Motsvarande siffror för åren 1925—1929 utgöra kronor 18-27, resp. 16-59. Per 100 hektar total landareal har fältarbetet kostat kronor 2-13 samt per 100 hektar skogsproduktiv mark kronor 3-77. Kostnaderna ha varit rätt växlande under olika år, beroende på transport- och väderleksförhållanden ävensom andra orsaker. Så har t. ex. kostnaden per km uppmätt längd å marken varierat mellan högst kronor 24-14 år 1924 och lägst kronor 16-27 år 1928. Överhuvudtaget har taxeringen ställt sig dyrare per km i norra än i södra och mellersta delarna av landet.

Kostnaderna för bearbetningen. De sammanlagda kostnaderna för det insamlade taxeringsmaterialets bearbetning ha uppgått till kronor 549 779-46 och fördela sig å olika utgiftsposter på sätt, som framgår av nedanstående sammanställning. Nämndens ledamöter: Kr. Arvoden 42 170: 16 Ersättning till verkst. led. för mistade avlöningsförmåner . 52 260:02 Rese- och traktamentsersättning 847: 10 Biträdande sekreterare och övrig personal: Arvoden Övriga utgifter: Lokal, värme och lyse samt städning Inventarier Blanketter och skrivmaterial Övriga expenser Tryckning av preliminära rapporter och diverse särtryck broschyr med tabeller ur Statistisk årsbok föreliggande redogörelse

Kr. 0-277:28 363 569: 70

51 485: 68 1 863: 28 6922:81 9 745-4Q

70017:17

3 140: 50 2 196: 31 15 578: 50 Summa kronor

20915:31 549 779: 46

Ovan angivna arvoden och ersättning för mistade avlöningsförmåner till nämndens ledamöter innefatta även ersättning för ledningen av fältarbetet. Vidare bör ifråga om den ringa kostnaden för inventarier anmärkas, att möbler samt skriv- och räknemaskiner ställts till nämndens förfogande dels av jordbruksdepartementet, dels av byggnadsstyrelsen, som handhar statens centrala möbelförråd.

n6 Kostnaderna för tryckning av de preliminära rapporterna ha nedbringats genom välvilligt tillmötesgående från resp. tidskrifters redaktioner. Slutligen torde böra anmärkas, att i kostnaderna för tryckning av föreliggande redogörelse ingå kostnader för ritning av kartor och grafiska framställningar samt för kontrolladderingar i korrekturen. Till bestridande av de med vissa utredningar förbundna kostnaderna har bidrag lämnats dels å 2000 kronor av Sveriges skogsägareförbund jämte vissa större skogsbolag i Kopparbergs län, dels å kronor 2010-39 från anslag i riksstaten i anledning av fastighetstaxeringen år 1928.

Kostnaderna inalles. Sammanläggas kostnaderna för fältarbetet och kostnaderna för byråarbetet, erhåller man nedanstående totalkostnader för riksskogstaxeringen. Nämndens ledamöter: Arvoden och viss ersättning Rese- och traktamentsersättning

Kr. 94 43 o : ^ 9 5^8: 25

103 998: 43

Överledare vid fältarbetet, biträdande sekreterare och övrig personal: Arvoden 1 066 948: 12 Rese- och traktamentsersättning 31 465: 49

1098413:61

Övriga utgifter

221 077: 50 Summa kronor

Kr.

221 077: 50 1 423 489: 54

I den ovan för nämndens ledamöter angivna rese- och traktamentsersättningen ingår dylik ersättning till representant för domänstyrelsen under de år, 1923 och 1924, som nämnda styrelse omhänderhade ledningen av fältarbetet. Kostnaderna uppgå, såsom framgår av sammanställningen, till i runt tal 1 425 000 kronor. Vid en eventuellt förnyad riksskogstaxering torde emellertid linjetätheten kunna minskas i åtskilliga län (se bilagan »Taxeringsförfarandets tillförlitlighet med hänsyn till linjeavståndet») och en del vid den nu gjorda bearbetningen verkställda utredningar och beräkningar icke behöva ånyo verkställas, exempelvis den omfattande utredningen rörande resultatens variation vid uppdelandet av materialet i 8 grupper för varje område av första ordningen och likaså beräkningen av trädens barkmassa. Andra utredningar och beräkningar synas i betydande utsträckning kunna begränsas, exempelvis utredningen rörande den uttagna bältesbredden, resp. noggrannheten vid diametermätningen samt beräkningarna rörande stamantal, kubikmassa och tillväxt per hektar av olika ägoslag. Överhuvudtaget torde det vara berättigat hysa den förhoppningen, att den erfarenhet, som vunnits vid den första svenska riksskogstaxeringen, skall lämpligt utnyttjad kunna leda till ett avsevärt nedbringande av kostnaderna för en eventuellt förnyad riksskogstaxering.

BILAGOR

Bilaga

Härledning av provträdens kubikmassa, tillväxt och sortimentsutbyte. Såsom av kapitlet »Materialets bearbetning» framgår, har beräkningen av virkesförrådets totala volym och årliga tillväxt baserats på de resultat, som erhållits med stöd av de inom de skilda redovisningsområdena för varje dimensionsklass och trädslag automatiskt utfallna provträden. Dessa hade, såsom av kapitlet »Taxeringens utförande» närmare framgår, noggrant undersökts med hänsyn till bl. a. brösthöj dsdiaimeter, barktjocklek vid brösthöjd, höjd och formpunktshöjd samt de 10 sista årsringarnas bredd, varjämte för barrskog medellängden av de 10 sista toppskotten hade uppskattats. Med ledning av därvid erhållna uppgifter uträknades och antecknades å resp. provträdskort (fig. 10, sid. 33) kubikmassa och tillväxt individuellt för varje provträd, varvid i huvudsak samma, av TOR JONSON uppställda beräkningsmetoder kommo till användning som vid 1911 års försökstaxering av Värmlands län. Vid utförandet av dessa beräkningar hava följande avrundningar vidtagits: Diametern avrundades för träd med en diameter inom bark å 20 cm och däröver till närmaste hela cm och för klenare träd till närmaste halva cm. Höjden avrundades för träd med en höjd å 10 m och däröver till närmaste hela m och för lägre träd till närmaste halva m. (För toppbrutna träd har gjorts ett approximativt tillägg, svarande mot den avbrutna toppen.) Den ur formpunktshöjden härledda formkvoten avrundades till närmaste formklass enligt den klassindelning, som förekommer i TONSONS massatabeller; 4-.de uppl., 1918. Toppskottslängden avrundades för alla träd till närmaste halva dm och de sista 10-årsringarnas bredd till närmaste hela mm. Kubikmassan har angivits i hela dm 3 för träd med en kubikmassa å 10 dm 3 eller mera, medan för mindre träd, tillhörande dimensionsklassen o—, kubikmassan angivits i dm 3 med två decimaler och för träd i dimensionsklassen 5— med en decimal. Tillväxtprocenterna för grundyta och formhöj d hava angivits med en decimal samt provträdets tillväxt i dm 3 med två signifikativa siffror. Som allmän regel har dessutom gällt, att vid avrundning av tal i tveksamma fall höjning resp. sänktiing skett till närmaste jämna tal. Så t. ex. har en diameter å 23-5 cm höjts till 24 och en diameter å 22-5 cm sänkts till 22 etc. Uträkningen har skett med hjälp av JONSONS massa- och tillväxttabeller, sedan dessa kompletterats i erforderlig utsträckning med hänsyn till de gjorda avrundningarna. För minskning av skrivarbetet har i de använda hjälptabellerna formklassernas beteckning ändrats på så sätt, att den i nämnda tabeller angivna formklassiffran dividerats med 0-025, varigenom t. ex. klassen 0-625 fått beteckningen 25 och klassen 0-650 beteckningen 26 etc. Formklassen inom bark har härletts ur formpunktshöjden medelst en av jägmästaren E. ÖSTLIN uppgjord grafisk tablå (fig. 1). Vid kubikmasseberäkningen ha diametern och formklassen inom bark använts,

varför den angivna stamvolymen och dess tillväxt liksom också sortimentsfördelningen endast avser massan exklusive bark. Stubbens och grenvedens volym ingår ej i redovisningen, utom för starkt grenade lövskogsstammar, där huvudgrenarnas volym ingår i den härledda kubikmassan. För vissa, mera sällsynta och i tabellerna icke upptagna dimensioner har stamvolymen uträknats direkt som produkt av grundyta, höjd och formtal. Provträdens årliga massatillväxtprocent, p m , har beräknats enligt formeln: P„ + Pf h ' där p g betyder grundytetillväxtprocenten och p fh formhöj dstillväxtprocenten. För lövskogen har denna formel ej kunnat användas, emedan observationer över dess^toppskottslängd, på grund av svårigheten att tillfredsställande uppskatta densamma å rotstående träd, ej verkställts vid fältarbetet. Lövträdens massatillväxtprocent har därför uträknats genom att förhöja deras grundytetillväxtprocent, p_, med en viss faktor. För erhållande av denna faktor har man, under antagande att vårt vanligaste lövträd, björken, med hänsyn till tillväxtens allmänna gång närmast motsvarar tallen, för detta senare trädslag områdesvis ordnat provträden i 20-åriga åldersklasser och för varje åldersklass beräknat J?p m : v p g . Erhållna värden å denna förhöjningskvot ha utjämnats och därefter använts som faktorer för erhållande av p m för de inom resp. redovisningsområden och åldersklasser erhållna provträden av lövskog. Såsom exempel å dessa faktorer kunna följande utjämnade värden nämnas: . Redovisningsområde

Å l d e r s k l a s s I 1*25 ?•->x 2 3

Stockholms och Uppsala län Värmlands län •

II I35 ¥•-» l 35

III 1*30 i-.„ '4°

IV 1*25 .•„,. * 35

V 1*20 T-„„ I 30

VII Tio »< 1 15

IX l*oo 1 10

Provträdens årliga massatillväxt, z m , har beräknats enligt formeln p m

IOO

där M^ anger trädets kubikmassa inom bark vid den undersökta 10-årsperiodens slut. Den på så sätt erhållna tillväxten skulle motsvara provträdens tillväxt under periodens sista år. De här ovan beskrivna metoderna för beräkning av kubikmassa och tillväxt hava emellertid endast använts för träd av större höjd än 4 m. För småträd till och med 4 ms höjd användes däremot varken höjder eller formpunktshöjder, utan kubikmassan, M, uttryckt i dm3, härleddes enbart ur brösthöjdsdiametern inom bark, D, angiven i cm, enligt följande av JONSON uppställda formel: 1 M = o-2i (1 + D 2 ) .

Vid beräkningen enligt denna formel, varvid hjälptabeller användes, avrundades diametrar å 5 cm och däröver till närmaste halva cm och mindre diametrar, utgörande udda antal mm till närmaste med 4 divisibla antal mm. Småträdens årliga tillväxt har direkt uträknats enligt följande av JONSON framställda formel: 1 z m = o-84 (D — zr) zr, Se T. JONSON: Några nya metoder för beräkning av stamvolym och tillväxt hos stående träd; Skogshögskolans festskrift samt Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 1928.

där z m betecknar årliga massatillväxten i dm 3 , D brösthöjdsdiametern inom bark i cm samt zr sista årsringens bredd i cm. Även denna formel har tabellerats för förekommande olika värden å D och z r . För träd, som vid brösthöjd haft 10 eller flera årsringar, har zr antagits utgöra en tiondel av de 10 sista årsringarnas bredd, och för träd, som vid brösthöjd haft mindre än 10 årsringar, har z r antagits överensstämma med den genomsnittliga årsringsbredden. Det torde böra anmärkas, att denna nya metod för beräkning av småträdens årliga tillväxt helt skiljer sig från och oftast ger väsentligt högre värden än den vid 1911 års försökstaxering i Värmland använda metoden, vid vilken småträdens tillväxt erhölls genom att dividera stamvolymen med antalet årsringar vid brösthöjd.

Sortimentsutredning. När bearbetningen av riksskogstaxeringens material år 1924 skulle igångsättas, framkom ett önskemål, att såväl kubikmassan som tillväxten ej skulle enbart redovisas i total kvantitet stamvirke, utan dessutom fördelas på sådana virkessortiment, som speciellt för trävaruindustrien vore av betydelse. För att tillmötesgå detta önskemål utarbetade var för sig två av nämndens ledamöter på HÖJERS stamkurva grundade system och hjälptabeller för kubikmassans och tillväxtens uppdelning sortimentsvis. 1 Dessa metoder prövades och befunnos användbara, varför beslut fattades om sådan utrednings verkställande, sedan fältarbetet helt avslutats. Då emellertid speciellt beräkningen av tillväxten av olika sortiment visade sig synnerligen arbetskrävande och dyrbar, beslöts att sistnämnda beräkning skulle uteslutas och redovisningen av virkesförrådets uppdelning på sortiment i möjligaste mån förenklas. Denna senare utredning, vars resultat äro framlagda i del II, tab. 22 och 57, och även delvis återgivna i fig. 24, omfattar en redovisning av barrskogsförrådets fördelning å olika sortiment dels för olika län, dels för flodområden 1 Norrland, Dalarna och Värmland. Redovisningen avser all barrskog å såväl skogsmark som impediment och inägor och beräkningen har verkställts med aptering av tall, resp. gran i följande grovleksklasser, som ungefärligen torde motsvara den använda apteringen i industrisortiment. Tall. Över 6 eng. tum i topp. 4—6 » » » » Resterande småvirke.

•

Gran.

Över 8 eng. tum i topp. 4—8 » » s> 5 Resterande småvirke.

Uppdelningen av kubikmassan har skett rent teoretiskt med hjälp av JONSONS s. k. sortimentstabeller, vilka för olika brösthöjdsdiametrar, höjder och formklasser i procent angiva hur stor del av trädets totala kubikmassa, som ligger nedanför en viss toppdiameter. Hänsyn till förekomsten av krökar, rötor eller skador av något slag har sålunda icke tagits, varför angivna kubikmassor t. ex. för grovleksklasserna tall över 6 " och gran över 8 " ej kunna anses dugliga till sågtimmer i sin helhet. Större eller mindre reduktioner måste därför göras för på olika trakter förekommande felaktigheter. Vid den verkställda sortimentsutredningen har emellertid den fordran uppställts, att rotstockar 6" i topp för tall och 8 " i topp för gran skola vara minst 4 m (13-1 eng. fot) långa samt rotstockar 4" i topp minst 3 m (9-8 eng. fot) långa. 1 Se J. ÖSTLIND: Trädens kubikmassa och tillväxt enligt HÖJERS stamkurva; Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 1926, samt tidigare citerad avhandling av T. JONSON: Några nya metoder etc.

123 Av kostnadsskäl ha provträden vid sortimentsutredningen icke kunnat behandlas individuellt på samma sätt som vid uträkningen av deras totalvolym och årliga tillväxt. Sortimentsfördelningen har i stället skett på »medelstammen» i varje dimensionsklass, erhållen genom beräkning för resp. klass av provträdens genomsnittsdiameter inom bark, medelhöjd och medelformkvot. Om sålunda medelstammen i en viss klass lämnat t. ex. en rotstock av 6" X 4 m, utgörande en viss procent av medelstammens totala kubikmassa, har hela klassens kubikmassa ansetts lämna samma procentiska utbyte av dylika rotstockar, ehuru naturligtvis de klenaste och mest kortvuxna träden i klassen lämnat mindre och de grövre samt mera långvuxna träden större utbyte. I viss dimensionsklass inträffar det emellertid, att den stipulerade minimidimensionen hos rotstocken endast kan erhållas hos de grövsta stammarna i klassen, medan de klenare träden lämna en för kort eller för klen stock. Beräkningen har då skett på så sätt, att man först teoretiskt beräknat den brösthöjdsdiameter, som erfordrats för erhållande av önskad minimirotstock, varefter endast den del av klassens kubikmassa, som haft större brösthöjdsdiameter, beräknats lämna rotstockar av den önskade minimidimensionen. På grund av förekommande stora växlingar i stamform och barktjocklek har uppdelningen av kubikmassan i ifrågavarande dimensionsklass endast skett mera approximativt, med uteslutande av för resultatet mera oväsentliga moment. Då vidare den procentuella sortimentsförekomsten endast föga påverkas av smärre skillnader i medelhöjd och medelf ormklass, har för tall resp. gran inom samtliga redovisningsområden gemensamma höjd- och formkvotskurvor använts som underlag för sortimentsberäkningarna. Hänsyn har däremot tagits till den för varje redovisningsområde beräknade barktjockleken. Av det ovan sagda torde framgå, att en uppdelning av virkesförrådet på trängre klasser efter diametern vid brösthöjd skulle giva något annorlunda resultat än de nu framlagda. Detta förhållande saknar emellertid all betydelse i jämförelse med de reduceringar för krökar, rötor och tekniska fel samt till husbehov avsett virke m. m., som måste vidtagas innan resultaten lämpa sig för kalkyler angående de nettokvantiteter virke av olika sortiment, som kunna anses tillgängliga för de träförädlande industrierna.

Metodernas noggrannhet. Då metoderna för beräkning av provträdens kubikmassa och tillväxt äro i hög grad utslagsgivande för riksskogstaxeringens resultat, måste en diskussion av de systematiska fel, som eventuellt vidlåda dessa metoder, erbjuda stort intresse. Vad då först angår de använda massatabellerna, hava dessa enligt en omkring 20-årig erfarenhet visat sig giva tillfredsställande resultat för alla vanligt förekommande stamformer av såväl barrskog som lövskog, så snart trädets höjd och formkvot kunnat bestämmas med tillräcklig noggrannhet. Beträffande noggrannheten i den medelst CHRISTENS höjdmätare uppmätta stamhöjden synes observatörens individuella skicklighet spela rätt stor roll, varför möjlighet ej torde förefinnas att uttala något omdöme rörande de systematiska fel, som eventuellt vidlåda de uppmätta stamhöjderna. Vad åter angår den använda metoden att härleda formkvoten ur den bedömda formpunktshöjden, tyda hittills framlagda undersökningar på att metoden äger goda möjligheter att för bestånd av olika slutenhetstyper i stort sett angiva medelformkvoten inom tillräckligt snäva felgränser, varemot enskilda träd eller stamklasser ej fullt behärskas med metoden ifråga. Så har det visat sig, att de hos enstaka träd förekommande högsta och lägsta formkvoterna ej kunna beräknas enligt formpunktsmetoden och att formkvoten hos mera trångt stående, klena stamklasser i barrskog underskattas medelst metoden ifråga, under det att de mera fristående, största träden

överskattas, varigenom en viss felutjämning äger rum. Ett systematiskt fel uppkommer emellertid, därest rotansvällningen når upp till brösthöjd, så att därvarande diameter blir abnormt stor i förhållande till högre liggande diametrar. Då endast brösthöjdsdiametern uppmätes, leder förekomsten av rotansvällning till att kubikmassorna och även sortimentsutbytena bliva mer eller mindre överskattade. För att få ett mått på det härigenom uppkommande systematiska felet igångsattes vid omtaxeringen av Värmlands län under sista taxeringsåret en kontrollundersökning, bestående i stångklavning av provträden å fem ms höjd, i avsikt att sedan utföra en kubering medelst den av JONSON angivna s. k. tvådelningsmetoden. 1 Det befanns emellertid, att den använda stångklaven under sommarens lopp blivit skadad, utan att det kunde utrönas, när skadan skett. Kontrollundersökningen måste därför tyvärr uppgivas, alldenstund en stor del av de tagna måtten voro uppenbart felaktiga. Redan föregående år hade emellertid en annan kontrollundersökning utförts, i det att å 527 granprovträd av minst 20 cms brösthöjdsdiameter å taxeringslinjerna nr 255—325 i södra delen av Älvsborgs län jämväl diametern å 1-7 ms höjd från marken uppmätts. Kubering skedde därefter dels efter brösthöjdsdiametern på vanligt sätt, fastän på bark och utan avrundning av diametern, dels ock efter diametern å manshöjd, varvid av JONSON uträknade formhöjder användes. 1 H u r kubikmedelstammarna i olika dimensionsklasser te sig enligt dessa dubbla uppskattningar framgår av nedanstående tabell.

Dimensionsklass

Antal provträd

Kubikmedelstam på bark i m 3 enligt diametern vid brösthöjd (V3 m)

manshöjd (i* 7 m)

S k i l l n a d

20—

244 C271

0*268

0*003

» • > —

0*449

0*443

0*006

1*3

3°35-

96 55

0*682

0'667

0*015

2*2

0*957

0*938

C019

2'o

40-

1*270

1*222

0*048

3*8

1*718

l*66o

0*058

3*4

45 +

Under förutsättning att rotansvällningen upphört å 1-7 ms höjd samt att formpunktsmetoden förmår nöjaktigt bestämma formklassen, sedan eventuell rotansvällning eliminerats, skulle detta kontrollförsök sålunda tyda på att den medelgrova granen är tämligen nöjaktigt uppskattad, medan grövre dimensioner torde vara överskattade med några få procent. Härvid bör dock anmärkas, att volymen av rotansvällningen ej ingår i den redovisade kubikmassan, om måttstället ligger ovanför rotansvällningen, varför någon höjning i kuberingstalen kan anses berättigad, detta speciellt vid användning av det högre måttstället. Sammanställas emellertid de ovan angivna siffrorna med å andra håll funna resultat, torde man ha skäl för det antagandet, att vid riksskogstaxeringen de grövre grandimensionerna som en följd av rotansvällning 1-3 m över marken i genomsnitt torde vara något överskattade. På grund av dessa dimensioners relativa sällsynthet torde dock det härigenom uppkomna felet på totala kubikmassan vara obetydligt. För tallen verkar rotansvällningen i enahanda riktning, men enligt erfarenheter från Norrland synes överårig tallskog ofta uppvisa högre formkvot än formpunktsmetoden angiver, vilket verkar i motsatt riktning, varför felet å grövre tall torde vara mindre än å grövre gran. 1

Se tidigare citerad avhandling av T. J O N S O N : N å g r a nya metoder etc.

125 ^Beträffande rotansvällningens inverkan på sortimentsuppskattningen kan man påstå, att överskattningen blir större för grövre sortiment än för totala kubikmassan, alldenstund många rotansvällda träd ej lämna för normalvuxna träd beräknad minimirotstock. Då härtill kommer,-att en del mycket kortvuxna och starkt avsmalnade träd ej heller lämna någon rotstock av stipulerad minimilängd, kunna möjligen de redovisade sågtimmerdimensionerna av gran behöva reduceras med 5 a 10 procent utöver vad som måste reduceras för eliminerande av skador och tekniska fel. Söker man slutligen bedöma tillförlitligheten hos de vid tillväxtberäkningen använda metoderna, så har man att först konstatera, att varje feluppskattning av kubikmassan direkt överförts på tillväxten, då denna erhållits som viss procent av den beräknade kubikmassan. Denna felkälla kan dock anses vara av obetydlig storleksordning i jämförelse med de felmöjligheter, som möta vid beräknandet av själva tillväxtprocenten hos stående träd. Rent teoretiskt äro de ifråga om träd av större höjd än 4 m och med minst 10 årsringar vid brösthöjd använda metoderna baserade på följande antaganden: att trädets formkvot icke förändras under den undersökta 10-åriga tillväxtperioden, samt att det sista årets grundytetillväxt kan uppskattas till en tiondel av de 10 sista årens sammanlagda grundytetillväxt. Vad formkvoten angår, är det emellertid känt, att en formförbättring äger rum i samband med kvistrensningen, varför den tillväxtprocent, som erhålles, kan väntas vara något för låg för slutna ungskogar, som befinna sig i en livlig kvistrensningsperiod. I rent motsatt riktning går däremot uppskattningsfelet hos grövre träd med en begynnande eller ökad rotansvällning vid brösthöjd, enär grundytetillväxten i mätpunkten på dylika träd blir abnormt stor i jämförelse med den i högre liggande sektioner. Antagandet, att det sista årets grundytetillväxt kan uppskattas till en tiondel av de 10 sista årens sammanlagda grundytetillväxt, innebär helt naturligt en viss approximation. Enligt av JONSON meddelade exempel 1 skulle metoden under beståndens första utvecklingsstadier ge för låga resultat, alldenstund stegring av grundytans tillväxt då brukar inträda, medan tillfredsställande resultat bör uppnås för medelålders och äldre bestånd, som ej gjorts till föremål för starkare gallringar. Vidade har ZACHAU visat 2 , dels att metoden i ogallrade tallbestånd i medeltal för lång tid kan leda till för höga resultat dels ock att synnerligen starka variationer förekomma från år till år och jämväl mellan olika, på varandra följande 10-årsperioder. Hade man i stället antagit, att sista årets ringbredd uppgått till en tiondel av de 10 sista årens sammanlagda årsringsbredder, skulle man hava erhållit betydligt större tillväxt 3 . Det förra antagandet torde emellertid under nuvarande skogsförhållanden leda till betydligt bättre närmevärden än det senare, vilket dock vid användning av vissa mera intensiva genomhuggningsmetoder kan förtjäna att läggas till grund för tillväxtberäkningen. Lägges härtill svårigheten att rätt bedöma toppskottslängden samt stora olikheter mellan de enskilda provträdens tillväxt, så kan man utan tvekan påstå, att den utförda tillväxtberäkningen är utförd med betydligt mindre säkerhet än uppskattningen av virkesmassan. Denna osäkerhet i tillväxtberäkningen måste särskilt beaktas, om man med ledning av de funna tillväxtresultaten vill söka beräkna våra nuvarande skogstillgångars produktionsförmåga för en längre tid framåt. Såsom i kapitlet »Jämförelser med tidigare uppskattningar» påpekas, har ett flertal nyare undersökningar utvisat, att skogarnas tillväxt är utsatt för starka periodiska växlingar, vilka närmast synas sammanhänga med periodiska växlingar i klimatet under olika vegetationsperioder. Likaså påverkas tillväxten avsevärt av sättet för gallringarnas och genomhuggnin1

Se tidigare citerad avhandling: Några nya metoder etc. ANDERS R. ZACHAU: Huru stora fel erhållas vid tillväxtberäkning på tio års medeltal? skogsvårdsföreningens tidskrift 1929. 3 S e j . ÖSTLIND: Trädets grundytetillväxt,- Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 1929.

Svenska

126 garnas utförande. Huruvida de tillväxtreaktioner, vilka uppstått som en följd av senare decenniers ökade genomhuggningar, kunna väntas bliva bestående, samt huruvida den tioårsperiod, som vid denna vår första riksskogstaxering legat till grund för tillväxtundersökningen i resp. redovisningsområden, kan anses representera en för vederbörande trakt typisk produktionsperiod, torde vara omöjligt att i nuvarande stund avgöra. Dock torde det böra framhållas, att de vid riksskogstaxeringen erhållna tillväxtprocenterna i allmänhet ligga avsevärt högre än tidigare kända och med nu framkomna närmast jämförbara siffror. De stora såväl årliga som periodiska växlingarna i tillväxten torde motivera, att nian vid en eventuellt förnyad riksskogstaxering tager i övervägande, huruvida ej den period, för vilken tillväxten undersökes, bör omfatta mer än tio år.

Bilaga

Uppskattning av barkmassan. På grund av svårigheterna att fullt korrekt beräkna barkens inflytande i olika avseenden har riksskogstaxeringsnämnden vid bearbetningen av taxeringsmaterialet låtit verkställa uträkning endast av stamvedens kubikmassa och tillväxt. Härför ha träden klavats på bark, varefter barktjockleken särskilt undersökts å provträden samt fråndragits den klavade diametern. Då emellertid barken ur taxatorisk synpunkt erbjuder visst intresse därför att flertalet tidigare taxeringar även medtagit barkvolymen, har nämnden även sökt uppskatta barkmassans volym, och lämnas nedan en redogörelse såväl för den å provträden uppmätta barktjockleken vid brösthöjd som den uppskattade barkvolymen.

Barktjockleken vid brösthöjd. Den för fältarbetet gällande instruktionen föreskrev, att barktjockleken skulle mätas i närmaste hela mm å två diametralt motsatta punkter vid brösthöjd, 1-3 m över marken, varefter summan skulle antecknas. Mätningen av barktjockleken utfördes av den ene av de båda provträdstagarna med en barkmätare av skogsförsöksanstaltens modell, varvid i regel den äldre modellen kom till användning. Vid bruk av barkmätaren iakttogs, att barktjockleken avlästes medan barkmätaren satt kvar i trädet, detta för att ej riskera att få ett felaktigt, vanligen för stort, värde på barken. Bearbetningen av de i fältet gjorda observationerna har inom de skilda redovisningsområdena skett dimensionsklassvis för de olika trädslagen. Tillvägagångssättet har varit följande. För varje provträd uträknades först diametern inom bark, D i b , såsom skillnad mellan den uppmätta diametern på bark, D b , och dubbla barktjockleken. Dubbla medelbarktjockleken, 2b, i en dimensionsklass erhölls sedan genom att minska medeldiametern på bark med medeldiametern inom bark enligt formeln

där n är antalet provträd i klassen. I detta sammanhang kan nämnas, att ovanstående vägda barktjocklek skiljer sig något från det aritmetiska medeltalet av de enskilda provträdens barktjocklek.

128 Beräkningar över barkens dubbla tjocklek vid brösthöjd ha u t f ö r t s för landets olika län samt för de flod- och höjdområden, som riksskogstaxeringen redovisar. Givet är att inom ett och samma redovisningsområde flera olika barktyper kunna påträffas, varför de erhållna resultaten endast få betraktas som genomsnittliga för hela området ifråga. Tall. Uppgifterna rörande dubbla barktjockleken vid brösthöjd för tall i olika dimensionsklasser återfinnas i del II, tab. 31 (för län) och tab. 64 (för höjd- och flodområden). För att lättare kunna klassificera barktjockleken vid brösthöjd i olika barktyper har densamma grafiskt utjämnats för de olika dimensionsklasserna. Vid utjämningen, som för tall skedde medelst en rät linje, togs i första hand hänsyn till barktjockleken i de medelgrova dimensionsklasserna. Med ledning av de sålunda verkställda utjämningarna har barken för tall inom de olika redovisningsområdena hänförts, så gott sig göra låter, till en viss barktyp enligt nedanstående indelningsgrund, som använts av JONSON. 1 Serie

A . B . C . C—D D . E .

T y p

. Mycket tunn . . Tunn . . Mellantyp . . . . Tjock . . . Mycket tjock . . . Extra tjock

Dubbla barktjockleken vid brösthöjd

2 mm -f 2 mm

7'. i» av diametern på bark

+10 13

14 ä 15 16 J 9

% % % %

Det bör emellertid framhållas, att uppdelningen i barktyper ofta varit svår att verkställa. De faktiskt funna värdena på dubbla barktjockleken äro i regel något större i de klenare och något mindre i de grövre dimensionsklasserna än enligt barkformlerna. De olika barktypernas förekomst inom olika län framgår av tab. 1. Som synes av denna är barken tunnast i nordligaste Sverige och blir tjockare ju längre söderut man kommer. Ett par undantag förekomma dock. Sålunda är mellantypen av bark (C) förutom i mellersta Sverige i övergångszonen mellan den högnordiska och den sydsvenska tallen även representerad i Skåne och i Hallands län. I det närgränsande Blekinge län tillhör barken samma barktyp (C—D), som förekommer i mellersta Sverige. På Gotland är barken synnerligen tjock (typ E ) . En uppdelning av barken efter barktyp med olika höjdlägen över havet som redovisningsområden har även verkställts för de norrländska länen samt Kopparbergs och Värmlands län (se tab. 2). I Norrland är inom ett visst län barken praktiskt taget lika tjock inom alla höjdområden med undantag för höj dområdet över 500 m ö. h., där tallbarken är något tjockare än i de nedanför liggande områdena. I Värmlands och Kopparbergs län är barken däremot tjockast i de lägsta höjdområdena. Dessa län ligga emellertid, som förut omnämnts, i övergångszonen mellan den tunnbarkiga högnordiska och den tjockbarkiga sydsvenska tallens utbredningsområden. Den inverkan på barktjockleken, som höjden över havet möjligen äger, har sålunda i viss utsträckning bortskymts av det inflytande, tallformen utövar. Som slutsats av undersökningen av barktjocklekens variationer hos tallen inom olika höjdområden kan sägas, att höjden över havet spelar beträffande detta trädslag en ytterst liten roll. Vid redovisning av barken inom flodområden erhölls följande resultat (se tab. 2). Inom de sydligast belägna flodområdena, Dalälvens, Klarälvens, Norsälvens och Byäl1

TOR JONSON: Massatabeller för träduppskattning, femte reviderade och utökade upplagan.

129 Tab. i.

Barktyper samt barkmassetillägg

för

län. *3 I H

Barkmassetillägg (barken i procent av kubikmassan inom bark) Barktyp Tall

Redovisningsområde

Gran

Björk

Övriga trädslag

Samtliga trädslag

+ Stockholms län och stad . . Uppsala län Södermanlands län . . . .

C—D C—D C—D

B B

24-6 24-0 22-3 21'4 2 1 6 20" 7

27*9 27*8 28-2 28*o 22*8 22" 1 22*7 22*5 24/7 2 4 8 20" 4 1 9 6 20 - o 25"9 20-5 19-7 24*7 29

Östergötlands län J ö n k ö p i n g s län Kronobergs län

C—D D D

B C C

2 2 ' 2 21*5 24-8 23'6 26-3 25-0

D D D D

c c c c

26*6 2 6 4 26-7 2 6 2 21 *6 20*8 27 26*4 2 5 9 25*3 23-1 21-9 28 28*5 24'o 23*4 23*5 22-3

Gotlands län Blekinge län Kristianstads län

E C—D C

c c c

25-6 24*7 3 1 3 i ' i 26 26*2 24*5 30*3 30*1 2Ö-8 26*7 2 6 2 25-1 9*7 32*3 3 2 ' 2 26-5 25*6 41*6 4 i ' o 2 4 2 23*6 2I - 8 2 1 5 9-0 28-9 29-2 27-8 35*4 34*2 29'o 27-0 29-8 2 3 0 8-2 7*° 37*8 38*9 21*7 20" 9 23*7 32*0 33*3 14-4 13*8 2I - 8 2 1 1 3*7

Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län

C C C—D

c c

22'8 21*7 242 230

Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län

C—D C—D C

B B A

Örebro län därav bergslagen > slättbygden

B B

. . . .

C—D C C—D

. . . .

C—D C—D C—D

B B B

C B B B

K a l m a r län, exkl. O l a n d . . därav n:a landst.omr. . . » s:a » Öland

Västmanlands län däTav bergslagen » slättbygden

Norrbottens län därav kustlandet » lappmarken

23*^ 21'6 19-7 Ii 23*7 22'o 24/2 22'6

. . . .

A(-B) A(-B) B(-A)

A A A

20" 2 19*1 zS'i 238 20-8 I 9 4 23-6 21'6 I9'8 l8-8 25-8 24*8

23*0 28-8 28-2 20-o 24*5 23*9 8 24'8 31*9 3 1 ' *

23-I 2 T 8 21-9 20*4 23*9 22*7

. . . .

A(-B) A(-B) A(-B)

A A A

2To 19-7 26-6 25*1 2 I o »9*5 25*1 23*0 2I*i 2 0 ' o 27*7 20*5

25-3 27*5 26*6 23*8 22*2 3 22*2 2C-8 25*4 22 7 21*1 29-6 30S 33*7 2 4 9 23*3

22*o 2 0 - 7 21*9 20 - 3 22"o 20" 9

Kopparbergs

Bortsett från lövskog i dimensionsklass o-

9—320772

2 I ' i I 9 8 24-0 22*3 24*6 23*3 27-0 2Ö"4 23*1 21*5 22*8 21*6 20'o 1 8 4 23*7 2 2 9 26'I 2?*5 21*7 20"4 24*5 23-4 I 7 ' 8 l6*6 28*4 28-4 21*3 20 6 22 4 21*5

Hela riket 1

6*7 7*i 8*8

A A A A

Norrlandslänen Svealandslänen Götalandslänen Norrlands och län Övriga Sverige

28-8 27*3 25-0 23*9 22 - 6 21'7

29*3 29*7 I2*i U 7 A. 4 IO 3*4 2 7 9 28*5 20*2 2Ö'6 26*3 25*2 69 25*3 25'6 25*9 25*5 6 3 24*0 23*7 25*9 2?*7 7'° 22*0 21'o 25*0 24*3

23*3 2I 9 22'4 21*3 7*7 6*2 21*7 20*9 24*0 23*3 9 6*4 21*6 20*8 2 5 0 24*2 22 - 2 21'2 22*3 2 T 8 22*3 21*7 22" I 2 I ' i 6*8 5*5 23-6 22'3 9*7 8'o 23*5 23-2 28*5 26*4 23*3 2I"9 9'8 7*8 22*9 22'1 29*2 20*9 23*5 22'6 9*4 8*2 23*4 23'3 28*5 26*1 22 - 5 21'2 2; 25*4 23*6 26* 2 25*2 Z 7 A 20"4 I 9 2 1! 20*7 1 9 8 24-3 23*7 22 3 2O9 24*4 22'3 22*6 2 T 6 27*2 20*8 2 3 0 21*0 24*2 22'7 26" 2 24*9 27*3 26*7

Kopparbergs län Gävleborgs län . . . . . . Västernorrlands län . . . . Jämtlands län Västerbottens län därav kustlandet » lappmarken

2*6

4'i 3*7 8*

25-0 24" 1 2 4 6 23*9 25-6 2 4 5 24-0 23*3 29-8 28-8 24*4 23/5 19-2 18-6 14*5 14-0 20-9 20 - 1 23*3 22* 1 ZVt 20"3 2 I - 2 20'4 20*8 19*3 20" 2 I9'o 20*2 I9*0 20* o l 8 - 9

21*4 20"o 23-9 22*3 2 4 ' 7 23*3 27-0 26-4 23*1 21*5 23-8 22*7 18*2 l6*8 26-3 2Ö - 2 22-5 2 1 8 21*8 20*8 22 - 3 2 I ' o 21*9 20*4 25-2 24-3 24-2 23*3

22'6 21*2

130 Tab. 2.

Barktyper samt barkmassetillägg

för höjd- och

flodområden.

Barkmassetillägg (barken i procent av kubikmassan inom bark) Barktyp Redovisningsområde Tall

Samtliga tTädslag

Gran

Tall

x \ Gran 0—45 4- IO—45 + O—45+ IO—454- O—45 4- IO—45

Värmlands län: Under 133 m ö. h. . . 1.33 — 3 ° ° > > * . . . Över 300 > > > . .

C C C

23*3 22*9 24"o

22*1 21*6 22*3

I7-I 18-0

15*8 IÖ*2

22'6

20'?

Kopparbergs l ä n : Under 300 m ö. h. . . 300 —500 » » ' " » ' . - . Över 500 » » • » . ; . .

C—D C C

22*7 22*6 22*2

21'6 2I*o 21*1

22'2 23*7 25*3

20'3

21*6 24*1

22*6 23*2 24*2

Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands l ä n : Under 300 m ö. h. . . 300 —500 > > » . . ! Över 500 > > > . .

B B B

21*6 21*8 23*9

20*1 20'o 22*3

21*8 22 - 6 25-8

19*6 20*9 24*8

22*0 22*6 2Ö*0

20*o 20'0 23*6

Västerbottens l ä n : Under 166 m ö. h. 166 —300 » > » 300 —500 » » > Över 500 > > »

. . . .

A (-B) A (-B) B (-A) B (-A)

20*9

20*1 20* o 2I'o

19*8 18*7 191 20*7

22 - 8 24-8 25-9 25-0

21*1 22*4 24*8 24*6

21*6 21*8

Norrbottens län: Under 166 m 166 —300 » 300 —500 » Över 500 >

. . . .

A (-B) A (-B) A (-B) B (-A)

21'3 2I'o 20'2 21*0

19*3 19*5 195 20*5

25 2D I 269 27*5

22*6 24*4 25*7 26*8

22*5 23*4 24*1 27* 5_

22*8 22*o

2I-9 21*1 21*9

17-0 19*1 21*6

15*8 17*3 193

20*8 22*8

22*8

21*1 l6'7 20*4

22*6 20*2 22*3

ö. h. » > » » > >

Byälven . , Norsälven Klarälven . ,

C C C

Ii B B

24*0

25*6

19*8

Dalälven . . Gavleån . Ljusnan .

C B B

B C

23*9 22*2 20*3 21*8

Delångersån Ljungan . Indalsälven

B B B

B C C

21*1 22*0 22*3

20'2 20*O 20*6

Angermanälven . . . . Mo- och Gideälvarna Lögde och Öre älvar . .

B B ! B (-A)

c c c

21*8 21*4 20'5

20*4

20*4 I9'l

24*2 25*4 23*6

Ume älv Rickleån Skellefte älv

I A (-B) B (-A) B (-A)

D C D

20*1 20*7 20*5

18*9 19-6 19*7

25-9 23*0 27*6

24*6

23*1 22*4

26*6

23*4

Byske älv Pite älv Lule älv

A(-B) A (-B) A(-B)

C D D

20*2 19*7 2I'l

24*7 20*i 26*6

23*2 24*6 24*7

22*5 21*7

Råne älv . Kalix och Övre Torne älvar Nedre Torne älv

B (-A) B (-A)

D D

2I-I 21'5 22'3

IO-.I 18*6 19*5 19*7 20*1 21*2

25*6 27*6 26*5

23*9 2D*i 24*6

23*4 24*2 24*4

B (-A) I D

BoTtsett från lövskog i dimensionsklass o-

20*9 I 9 *l 20" 1

18*9 22*0

17*4 22*7

25*0

15*7 21*1 23*3 22*6 231 22*1

18*7 19 3 20*8 21*2

i8*6 20*7

19-8

18*4

22*9

21*2 22*8

24*4

23*9 24*1 22*9

23*3

22*4 22*4 21*4 21*8 2I'C 22*3 21*1 20*5 21'6 21*8 22*7

23*o

i3i

vens flodområden tillhör barken mellantypen C. I de andra flodområdena är tunn bark (typ B) förhärskande i Norrlands södra flodområden och mycket tunn bark (typ A—B) i de norra. Gran. Dubbla barktjockleken vid brösthöjd för gran i olika dimensionsklasser redovisas länsvis i del I I , tab. 31 och för olika höjd- och flodområden i del II, tab. 64. Liksom för tallen har ett försök gjorts att klassificera granbarken i olika barktyper avseende dubbla barktjockleken vid brösthöjd. Barken utjämnades först grafiskt för olika dimensionsklasser, varvid god utjämning i regel erhölls medelst en rät linje. Vid uppdelningen i barktyper har följts samma indelningsgrund som tilllämpats av JONSON. Serie

Barktyp

B C D

Tunn

. . . .

Medel Tjock Mycket tjock

Dubbla barktjockleken vid brösthöjd

4-5 mm + 3*3 »/„ av diametern på bark 5*0 mm + 5*0 % ~> » » » 5*5 mm 4- 6*s % » » » » 6*o mm + 8*o % *> » >."\?

Av tab. 1 och 2 framgår de olika barktypernas förekomst inom olika områden. ^ B arken är tjockast i norra Sverige och avtar sedan i regel söderut. Granen förhåller sig alltså tvärtom mot tallen, vilket naturligtvis, även om granbarken i regel är betydligt tunnare än tallbarken, verkar utjämnande på medeltalet av tall- och granbarken, d. v. s. på hela barrskogens bark. På Gotland tillhör emellertid granbarken liksom tallbarken den tjockaste typen, varför Gotland ur barksynpunkt intager en särställning. Höjden över havet har ett märkbart inflytande på tjockleken hos granbarken, vilken ökar betydligt med stigande höjd över havet. Inom höj dområdet över 500 m ö. h. är den mycket tjockbarkiga typen, D, förhärskande. Mellan 300—500 m ö. h. tillhör granbarken i Norr- och Västerbotten även typ D, medan i de övriga länen barktyp C är förhärskande. Inom höjdområdena under 300 m ö. h. upptages övervägande delen av barktyp C, om ock i Värmlands lan barktyp B är vanligast. Inom ett och samma höjdområde vill det synas, som om barken tilltog i tjocklek med tilltagande nordlig bredd. Av undersökningen med avseende på höjdområdena har det sålunda kunnat konstateras, att granbarken tilltar i tjocklek med höjden över havet, liksom den i allmänhet gör med avtagande bonitet. Redovisningen av granbarken med flodområden som redovisningsenheter är ur barkteknisk synpunkt synnerligen olämplig. Höjden över havet, som i hög grad influerar på barkens tjocklek, växlar nämligen betydligt inom flodområdenas olika delar. Granbarken i nästan alla flodområden i Norr- och Västerbottens län tillhör i genomsnitt barktyp D ; Undantag utgöra endast Byskeälvens, Rickleåns samt Lögde och Ore älvars flodområden, inom vilka barken i genomsnitt är något tunnare (typ C). Dessa flodområden ligga dock till större delen inom de lägsta höjdområdena. e I övriga Norrlands flodområden är typ C förhärskande med undantag för Delångersans och Gavleåns, där barken tillhör B-typen. Även inom dessa flodområden är höjden över havet ringa. Barken i Dalälvens flodområde tillhör barktyp C och i Klarälvens, Norsälvens och By älvens flodområden barktyp B. Björk. Kännedomen om björkens bark har varit mycket ofullständig. Barkfrågan kompliceras också av det förhållandet, att både masurbjörken och glasbjörken samtidigt före-

132 komma. Vad barken hos dessa olika arter beträffar, vet man sedan gammalt, att masurbj orken i södra delarna av landet, i synnerhet grövre dylik, i regel nedtill är utrustad med s. k. skorpbark, som sträcker sig mer eller mindre högt uppför stammen, och att ovanför skorpbarkbildningen barken är mera jämn, medan hos glasbjörken ävensom hos masurbjörken i norra Sverige barken från stubben till toppen är mera likformigt utbildad. Vid riksskogstaxeringen ha emellertid de båda arterna ej kunnat åtskiljas vid prickningen. I del II, tab. 32 återfinnes dubbla barktjockleken vid brösthöjd för björk i olika dimensionsklasser och län. Vid studerandet av det tillgängliga materialet har framgått, att barken hos björken liksom hos tallen är betydligt tunnare i Norrland än i sydligaste Sverige. En preliminär uppdelning av björkbarken har, såsom framgår av tab. 1, skett i följande tre huvudtyper, nämligen tunn (A), mellantyp (B) och tjock bark (C). Barktyp A, den tunnbarkiga typen, skiljer sig avgjort från de båda andra typerna. Karakteristiskt för denna typ är, att barkens dubbla tjocklek i de olika dimensionsklasserna kan utjämnas med en rät linje genom origo, varav framgår, att barken utgör en viss procent av brösthöjdsdiametern på bark. Den procentuella barktjockleken växlar emellertid något från län till län, men i genomsnitt uppgår den till omkring 10 procent. Dubbla barktjockleken hos barktyp A erhålles alltså enligt formeln 2b = 1 o % av Dpb. Den tunnbarkiga björken företer både med avseende på barktjocklek och förekomst likheter med den högnordiska tallen av typ A eller B. Av tab. 1 framgår, att den tunna barken förekommer i hela Norrland samt i Värmland och Kopparbergs län. Björkens barktyp B, mellantypen, är liksom den tjocka C-typen mycket svår att enkelt karakterisera. Utmärkande för bägge nämnda typer är emellertid, att barken i de klenaste dimensionsklasserna är relativt tunn, varefter den, på grund av att de grövre träden ha kraftigt utbildad skorpbark, språngvis ökar i tjocklek för att sedan mera jämnt tilltaga med stigande diameter. Det har därför varit nödvändigt att var för sig grafiskt utjämna barken i de klenare och grövre dimensionsklasserna, varvid i regel tillfredsställande resultat erhållits genom att använda räta linjer. Vad nu närmast barktyp B beträffar, kan den genomsnittliga dubbla barktjockleken i de olika dimensionsklasserna erhållas approximativt enligt formlerna 2b = 13 % av Dpb — 4 mm för dimensionsklass 5—25— och 2b = 15 % av Dpb * » 30—454-. Barken i de klenare klasserna skulle närmast kunna jämföras med barken hos den högnordiska tallformen, medan i de grövre klasserna barken är ungefär lika tjock som typ D hos sydsvenska tallformen. Mellantyp av bark, B, förekommer huvudsakligen i de mellansvenska länen. Stockholms, Örebro och Västmanlands län förete dock övergångstyper, det förstnämnda till södra Sveriges grövre och de båda sistnämnda till norra Sveriges tunnare bark. Hos den tjockbarkiga typen, typ C, erhålles dubbla barktjockleken approximativt enligt formlerna 2 b = 15 % av D — 4 mm för dimensionsklass 5—20— (25—) och 2b = 17 % av D » » 25—45+ (30—45+). De klenare björkarnas bark är ungefär lika tjock som den högnordiska tallens och de grövre björkarnas liknar barken hos de extra tjockbarkiga tallarna av sydsvensk form. Den tjocka barken av typ C är förhärskande i Skåne och Småland samt i Hallands, Blekinge och Gotlands län. Jönköpings och Hallands län uppvisa tunnare bark, dock fortfarande av typ C, medan den tjockaste björkbarken förekommer i Blekinge närmast följd av barken i Gotlands och Kristianstads län.

133 Barktjocklekens förändringar med höjden över havet ha även studerats. Då den tunnbarkiga björken, barktyp A, är så gott som allenahärskande inom de län, där en uppdelning i höjdområden ägt rum, har undersökningen närmast värde i och för belysande av höjdens över havet inverkan på denna barktyp. Härvid visade det sig, att barken hos björken liksom hos granen i regel ökade i tjocklek med stigande höjd över havet. Inom de lägsta höjdområdena utgör barken omkring 8 a 9 procent och i de högsta omkring 10 å 12 procent av brösthöjdsdiametern på bark. Inom Värmlands och Kopparbergs län är emellertid höjdens inverkan ej så utpräglad. Detta torde stå 1 samband med att dessa län ligga i övergångszonen mellan den tunnbarkiga björkens utbredningsområde i norr och den tjockbarkiga björkens i söder. Vad barktjockleken inom olika flodområden beträffar, har ingen undersökning härom ansetts böra verkställas. Andra trädslag. Barken hos boken (del II, tab. 33) är synnerligen tunn hos såväl klenare som grövre träd. I de fyra länen, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län, där bok förekommer mera allmänt, är barken praktiskt taget lika tjock, om än barken hos boken i Blekinge är någon mm tjockare än i de övriga länen. Approximativt utgör dubbla barktjockleken vid brösthöjd 3 å 4 procent av brösthöjdsdiametern på bark. Bokbarken är närmast jämförbar med den allra tunnaste granbarken. Albarken varierar föga i tjocklek inom de olika länen (del I I , tab. 34). Den är närmast att jämföra med den tunna tallbarken (typ B), som är förhärskande i södra delarna av Norrland. Dubbla barktjockleken utgör omkring 10 å 12 procent av brösthöjdsdiametern på bark. Någon utpräglad skillnad mellan barken hos svart- och gråal har ej kunnat konstateras. Barken hos aspen är av ungefär samma grovlek som hos alen och skulle alltså även kunna jämföras med den tunna tallbarken. I de flesta länen uppgår dubbla barktjockleken vid brösthöjd till omkring 10 å 12 procent av brösthöjdsdiametern på bark. Aspbarken visar, enligt vad en undersökning i Västerbotten givit vid handen, en tendens att öka i tjocklek med stigande höjd över havet. I Västerbottens kustland, där höjden över havet är relativt liten, uppgår nämligen barkprocenten till omkring 10 procent, medan i Lappmarken, som är högre belägen, barken utgör 12 procent av brösthöjdsdiametern på bark. Ekbarken påminner i viss mån om bokbarken, i det att barken ökar relativt litet med stigande diameter. Ekens bark är dock 2 å 3 gånger så tjock som bokens. I de klenare klasserna utgör dubbla barktjockleken omkring 12 procent, i de medelgrova omkring 10 procent och i de grövsta omkring 9 procent av brösthöjdsdiametern på bark. Till sin tjocklek är ekbarken närmast jämförbar med den tjockaste granbarken. Barken hos andra trädslag, såsom ask, lönn, alm m. fl., har ej studerats, då materialet härför varit för knappt.

Barkens volym. D å man vid riksskogstaxeringen icke kunnat fälla provträden och undersöka barkens tjocklek på olika delar av stammen, har man måst tillgripa andra metoder för barkvolymens uppskattning. Till en början ha vid en inom nämnden verkställd undersökning, vilken grundats på av statens skogs försöksanstalt undersökta provstammar, de av J O N S O N i »Massatabeller» lämnade siffrorna, ut-

134 visande barkmasseprocentens variation för tall och gran, dels kompletterats, dels något korrigerats, varjämte särskilda barkmasseprocenter beräknats för björk. Vid nämnda undersökning fördelades provstammarna på barkklasserna 8, 9, 10 e t c , allteftersom dubbla barktjockleken vid brösthöjd efter avrundning till närmaste hela procenttal utgjorde 8, 9, 10 etc. procent av diametern på bark, varefter barkmasseprocenter beräknades för de olika barkklasserna. D e erhållna barkmasseprocenterna framläggas i det följande i form av grafiska tablåer. Det bör observeras, att barkmasseprocenten avser barkens massa i procent av trädens kubikmassa inom bark, varför den i det följande benämnes barkmassetillägg, och att i barkmassan inräknats de luftmellanrum, som utfylla skorpbarkens ojämnheter. Tall. Primärmaterialet till den grafiska tablån för avläsning av tallens barkmassetillägg utgöres av 3 274, på och inom bark sektionskuberade provstammar. Större delen, 1 507 träd, härstamma från Kopparbergs län, 1 151 från Jönköpings län, 137 från Kalmar och Kronobergs län samt 479 från olika trakter i mellersta Sverige. Bearbetningen verkställdes särskilt för vart och ett av nämnda områden. Härvid uträknades först för varje provstam barkklassen och ordnades provstammarna inom varje dylik barkklass i höjdklasser med 3 ms intervall, vilka klasser benämndes efter den klassmitten motsvarande, i m angivna trädhöjden. En redovisning av provstamsmaterialet i bark- och höjdklasser lämnas här nedan. Barkklass . . , Antal . . . . Höjdklass . . Antal

8-9

3 550

15 249

6 J

9 413

16 228

!7— 191

Till en början skildes inom dessa klasser också på olika dimensionsklasser, men då för tall ingen regelbunden inverkan av diametern kunde märkas, verkställdes utredningen sedermera endast för de olika höjdklasserna inom varje barktyp. Inom varje dylik höjd- och barkklass uträknades summa kubikmassa med och utan bark. Skillnaden, d. v. s. barkmassan, sattes sedan i procentförhållande till kubikmassan utan bark, varvid barkmassetillägget erhölls. De sålunda erhållna värdena upplades sedan grafiskt för de olika barkklasserna med barkmassetillägget på y-axeln och höjdklassen på x-axeln. Härvid visade det sig, att man kunde konstatera en mindre, systematisk skillnad, i det att för samma barkklass och höjdklass ett något högre barkmassetillägg erhölls för den sydsvenska tallformen i Småland än för den högnordiska i Kopparbergs län. Skillnaden i barkmassetillägg, vilken skillnad möjligen kan förklaras av att skorpbarken i genomsnitt torde nå högre upp på tallen i Småland än i Kopparbergs län, uppgick emellertid för samtliga fyra områden till endast några tiondedels procentenheter, och då, som förut påpekats, inom samma bestånd olika övergångsformer mellan högnordisk och sydsvensk tall kunna förekomma, sammanslogos de olika kurvserierna till en enda medelkurva för varje barkklass. Dessa kurvor, vilka återfinnas i fig. 1, böra alltså kunna lämna för taxatoriska ändamål praktiskt användbara barkmassetillägg för hela landet, även om de ge 0-2 a 0-3 procentenheter för höga värden för den högnordiska och 0-3 a 0-4 procentenheter för låga för den sydsvenska tallen. Om tallen hänföres till högnordisk eller sydsvensk form spelar nämligen mindre roll än dess hänförande till ena eller andra barkklassen, i det att ett fel i denna på 1 klassenhet ger för medelhöga träd (12 å 15 m) ett fel i barkmassetillägget på omkring 1 procentenhet.

135 Barkmassetillägg V,

6 Fig. 1.

14 IÖ

26 28 Höjd i mecer

Tablå för bestämning av barkmassetillägg för tall.1

Sedan de för erhållande av tallbarkens volym nödvändiga kurvorna sålunda upprättats, kunde beräkningen av barkmassetilläggen hos riksskogstaxeringens eget material vidtaga. Härvid lades till grund de för provträden i resp. dimensionsklasser erhållna genomsnittliga värden å dubbla barktjockleken vid brösthöjd, 2b, diametern på bark vid samma höjd, D pb , och höjden, H, som angivas i del I I , tab. 31 resp. 64. De barkmassetillägg, P b , angivande barkvolymen i procent av kubikmassan inom bark, som härvid erhölls för olika dimensionsklasser, angivas även i nämnda tabeller. Såsom framgår av dessa tabeller, varierar barkmassetillägget avsevärt inom de olika dimensionsklasserna. Sålunda utgör barkens volym omkring 1j3 av kubikmassan hos träden i dimensionsklass 5, men avtar med stigande diameter, först mycket hastigt, sedan något långsammare, för att hos de grövsta träden, där barken utgör omkring 1j6 av kubikmassan inom bark, bli mer eller mindre konstant. Sedan man inom varje dimensionsklass uträknat kubikmassan på bark genom att multiplicera kubikmassan inom bark med faktorn ( i o o - f - P b ) : 100 ( = i-o P b ) , erhölls genom division av totala kubikmassan på bark med totala massan inom bark den för hela kubikmassan för resp. redovisningsområde genomsnittliga barkmassefaktorn, vilken minskad med 1 och multiplicerad med 100 anger det procentiska barkmasse^ tillägget, och som återfinnes i tab. 1 och 2. Det genomsnittliga barkmassetillägget hos totala kubikmassan är givetvis beroende dels av trädens barktyp och höjd, dels av i vilken proportion den totala massan fördelar sig på de olika dimensionsklasserna. Ju mindre trädens dimensioner i stort sett 1

Barkklassens nummer anger dubbla barktjockleken vid brösthöjd i procent av brösthöjdsdiametern på bark.

136 äro med avseende på såväl diameter som höjd, desto större är det genomsnittliga barkmassetillägget. Inskränker man sig till dimensionsklasserna 10—45+, finner man, att i de norrländska länen, där den högnordiska tallen med tunn bark av typ A eller B förekommer, barkmassetillägget uppgår till 19 å 21 procent, under det att i större delen av mellersta Sverige, där tallbarken i regel är av de tjockare barktyperna C och C—D, barkmassetillägget uppgår till 21 å 23 procent, med undantag för Stockholms län, där det uppgår till 24 procent. I södra Sverige växlar barkmassetillägget synnerligen starkt. I Skåne och Hallands län (barktyp C) är den 21 å 23 procent, i Blekinge och Älvsborgs län (barktyp C—D) samt i Småland (barktyp D) 23 å 25 procent, i Göteborgs och Bohus län (barktyp C—D) ävensom å Gotland (barktyp E ) 27 å 29 procent. Det genomsnittliga barkmassetillägget för tall i hela Sverige uppgår i dimensionsklasserna 10—45+ till 2i-o procent, i dimensionsklasserna 5—45-j- till 21-8 procent och i dimensionsklasserna o—45-|- till 22-3 procent. Vad den sista siffran beträffar, är denna mera approximativ, då barkmassetillägget i o—klassen ej särskilt uträknats, utan antagits vara 50 procent. Barkmassetillägget inom olika höjdområden växlar i viss mån odeciderat. Inom de högsta höjdområdena, där barken är något tjockare, är barkmassetillägget i de olika dimensionsklasserna liksom det genomsnittliga i regel större än i de nedanför liggande områdena. I de andra höjdområdena kan av siffrorna ingen bestämd tendens utläsas. I några av de allra lägsta höjdområdena är barkmassetillägget emellertid något större än i de närmast ovanför liggande. Inom de olika flodområdena är det genomsnittliga barkmassetillägget tämligen konstant. Bland de norrländska flodområdena växlar sålunda detsamma från omkring 19 procent i Pite älvs till omkring 21 procent i Nedre Torne älvs flodområde samt i de sydligare flodområdena i Värmland och Dalarna från 21 till 22 procent. Gran. Granbarken är på grund av en mera regelbunden utformning betydligt lättare att uppskatta än tallbarken. En särskild på direkta mätningar grundad undersökning rörande granens bark har ej heller ansetts nödvändig, då de redan i ämnet publicerade arbetena ha lämnat tillräckligt stöd för de nödvändiga barkberäkningarna. Vid MAASS' och JONSONS m. fl :s undersökningar har sålunda konstaterats, att granbarken

praktiskt taget kan anses procentiskt lika tjock i trädets alla delar. Det är nämligen endast i den översta delen av trädet, som barkprocenten nämnvärt ökas, men där är också kubikmassan obetydlig, varför man kan bortse härifrån. Kubikmassan på bark i de olika dimensionsklasserna har därför beräknats genom att multiplicera kubikmassan inom bark i resp. klasser med faktorn D2pb : D 2 ; b Det barkmassetillägg, som härvid erhållits för viss relativ barktjocklek vid brösthöjd, barkklass, framgår av fig. 2. 1 Barkmassetillägget, P b , avseende barkmassan i procent av kubikmassan inom bark, återfinnes för de olika dimensionsklasserna och redovisningsområdena i del I I , tab. 31 resp. 64. Av tabellerna framgår, att barkmassetillägget sjunker med stigande diameter. Den totala kubikmassans genomsnittliga barkmassetillägg uppgår därför till ett större eller 1 Genom att å fig. 2 inlagts även en kurva, utvisande barken i procent av totala ved- och barkmassan, kan figuren användas för att för vilket trädslag som helst avläsa den procent, som barken utgör av totala massan (barkmasseavdraget), då man känner den procent barken utgör av vedmassan (barkmassetillägget) och vice versa. Om förstnämnda procent tecknas P b / p b ocn den sistnämnda Pb/,;b,

bliT relationen dem emellan P, , = bpb

^ _ , eller Pv- k =

'» +P b ;

blb

-^_.

ioo-Pb/pb

13?

V. 44 •

28 B/

-4

**4

/ /

Barkmassetillägg

Barkmasseavdrag

~s \ 0

/Y^. .2.

10¶Tablå för

bestämning

av barkmasseprocent

för

28 Barkklass

gran}

mindre belopp, allteftersom den totala kubikmassan till större eller mindre del utgöres av klenskog. Det genomsnittliga barkmassetillägget hos kubikmassan i dimensionsklasserna 10— 4 5 + ligger i regel mellan barkmassetilläggen för dimensionsklasserna 15— och 20—. 2 Det genomsnittliga barkmassetilläggets växlingar inom olika redovisningsområden framgå av tab. 1 och 2. Begränsar man sig till dimensionsklasserna 10—45+, finner man, att Halland och Skånelänen uppvisa det minsta barkmassetillägget, omkring 12 å 13 procent, och övriga län i södra och mellersta Sverige ett tillägg å 15 å 18 procent. I Norrlandslänen och Dalarna uppgår granbarksmassan till 20 å 26 procent. Det största barkmassetillägget i hela riket återfinnes på Gotland, där det når upp till nästan 28 procent. I genomsnitt för hela riket uppgår barkmassetillägget till 20-4 procent. Barkmassetilläggen för dimensionsklasserna 0—45-f- och 5—45+ uppgå för hela riket till i genomsnitt 21-9, resp. 21-1 procent. I o-klassen har då barkmassetillägget, liksom ifråga om tall, antagits utgöra 50 procent. Inom olika höjdområden varierar, som man kunnat vänta sig, barkmassetillägget för gran synnerligen kraftigt. I höjdområdena under 300 m ö. h. uppgår tillägget med undantag för Värmland till omkring 20 å 24 procent, medan det i de allra högsta ligger mellan 24 a 27 procent. I Värmlands höjdområden varierar barkmassetillägget mellan 16 och 20 procent. 1

Se not till fig. 1. Approximativt är barkmassetillägget, i procent uttryckt, för gran av medelbarktypen (B) lika med dubbla barktjockleken vid brösthöjd, uttryckt i m m , för ett tTäd med omkring 25 cms brösthöjdsdiameter på bark. 2

138 Beträffande flodområdena är barkmassetillägget minst i Delångersåns, varefter komma Byälvens, Gavleåns och Norsälvens flodområden, inom vilka tillägget uppgår till 16 å 17 procent. Det största tillägget för granbark har Skellefte samt Kalix och Övre Torne älvars flodområden, inom vilka det uppgår till omkring 26 å 27 procent. I övriga flodområden uppgår tillägget till mellan 19 och 25 procent. Björk. Då inga tabeller över barkmassetilläggets variation hos björk förelegat, har en särskild undersökning rörande dettas storlek, såsom redan nämnts, först måst utföras. Resultatet av denna har framlagts i form av en tablå (fig. 3), som upprättats enligt samma metod, som tidigare tillämpats för tallen. Barkmassetillägg 7.

Barkmassetillägg '/,

1 r8

Si if.

1 Barkklass

\ i

K \ |

IO . ^ ^

\ ^ N^ 1

^ \

8 ~^^

»4

p \ N \iv

T-\J

20 6

N^^

^^J^> •---~~^r_^^--

"~""~~p-~-~ — i

~~—

^~~

Barkklass \f

^ S - J \ N > -'6

I—-u^Jj

8 4

Höjd i meter

Fig. 3.

Tablå för bestämning av barkmassetillägg för björk.1

Till grund för tablån ligga 277 sektionskuberade stammar från statens skogsförsöksanstalt. Materialet härstammar från södra och mellersta Sverige, men tyvärr har en fördelning å glasbjörk och masurbjörk ej kunnat ske. En närmare uppdelning av materialet å bark-, höjd- och dimensionsklasser återfinnes nedan. Barkklass . . . . Antal Höjdklass . . . Antal Dimensionsklass Antal

5 5 9 22

6 36 12

5 — 10— 86 6*

Se not till fig. I.

7 37 15

8 48

9 38

38 - i s -- 2 0 —- 2 5 — 87 36 3

14 7

15-18

139 Antalet provträd är väl fördelat å de olika höjdklasserna, medan fördelningen å grovleksklasser är koncentrerad till de klenare och medelgrova dimensionerna. Detta senare förhållande torde delvis utgöra en förklaring till provträdens koncentrering till de tunnbarkiga barkklasserna 6—12. Liksom för tallen kunde ej heller här någon regelbunden inverkan av diametern konstateras. På grand av provträdens koncentration till de klenare och medelgrova dimensionsklasserna kan tablån endast väntas ge goda värden för tunnbarkiga björkar, under det att barkmassetilläggen för barkklasserna 13 och högre, vilka grunda sig å en rätt godtycklig extrapolation, måste betraktas såsom relativt osäkra. Av den grafiska tablån (fig. 3) framgår, att barkmassetillägget för en viss barktyp faller, liksom hos tallen, med stigande höjd hos trädet, och faller fortare för de högre barkklasserna. Resultaten av barkmasseberäkningen för björk återfinnas i del II, tab. 32. Av tabellen framgår, att barkmassetillägget hos björken i Norrland avtar sakta med stigande diameter, under det tillägget hos björken i mellersta och södra Sverige är tämligen konstant i alla dimensionsklasser, frånsett en viss diskontinuitet på grund av skorpbarkbildningen i de grövre dimensionsklasserna. Det genomsnittliga barkmassetillägget återfinnes i tab. 1. Av denna framgår, att barkmassetillägget för dimensionsklasserna 10—45-f- i Norrland, där den tunnbarkiga björken (barktyp A) är förhärskande, varierar mellan 20 procent i Gävleborgs län och 30 procent i Norrbottens läns lappmark. Barkmassetillägget stiger i regel med höjden över havet. I höjdområdena under 300 m ö. h. uppgår det till omkring 19 å 24 procent och i områdena över 300 m ö. h. till omkring 22 å 32 procent. I större delen av mellersta Sverige (barktyp B) växlar barkmassetillägget mellan 21 och 28 procent, medan det i södra Sverige, där den tjockbarkiga masurbjorken (barktyp C) är förhärskande, växlar mellan 26 och 39 procent. På Öland och Gotland samt i Blekinge län är barkmassetillägget störst i hela landet och uppgår till resp. 41, 34 och 39 procent. Genomsnittliga barkmassetillägget för hela landet uppgår i dimensionsklasserna 10—45-f- till 24-3 procent och i dimensionsklasserna 5—45-]- till 25-2 procent. Andra trädslag. Bokens barkmassetillägg har, då närmare kännedom om de faktorer, av vilka det är beroende, saknas, uträknats på samma sätt som för granen, d. v. s. barken har ansetts vara procentuellt lika tjock längs hela stammen. Av del II, tab. 33 framgår, att bokens barkmassetillägg är synnerligen litet. I dimensionsklasserna 10—45+ u PPgår det i genomsnitt till 7 å 10 procent. Då kubikmassan för övriga trädslag i regel endast utgör en ringa del av det totala virkesförrådet, har beräkningen av barkmassan ansetts kunna utföras mera approximativt. Barkmassetillägget har sålunda uträknats enligt samma grunder som för gran och bok. I tab. 1 återfinnes det genomsnittliga barkmassetillägget för dimensionsklasserna 5 — 4 5 + . resp. 10—45-]- för »övriga trädslag» inalles, inklusive bok. Såsom framgår av densamma, uppgår barkmassetillägget i Norrland och Svealand i dimensionsklasserna 10—45-j- till omkring 26 procent och i Götaland till endast 21 procent, beroende på att boken, vars bark är mycket tunn, här utgör en betydande del av gruppen »övriga». Genomsnittliga barkmassetillägget för hela landet uppgår i dimensionsklasserna 10—45+ till 23-3 procent och i dimensionsklasserna 5 — 4 5 + till 24-2 procent.

140 Samtliga trädslag. Barkmassetillägget för samtliga trädslag är givetvis beroende av i vilka proportioner de olika trädslagen ingå i den totala kubikmassan. Det genomsnittliga barkmassetillägget, P b , för samtliga trädslag i dimensionsklasserna o — 4 5 + resp. 1 0 — 4 5 + återfinnes i tab. i. Såsom tabellen utvisar, uppgår barkmassetillägget för dimensionsklasserna i o — 4 5 + i regel till mellan 18 och 24 procent. Undantag utgö>ra Malmöhus län, där barkmassetillägget endast uppgår till 14 procent, och Gotland, där det uppgår till nästan 29 procent. För hela landet uppgår genomsnittliga barkmassetillägget till 21-2 procent. I dimensionsklasserna o—45-j- (bortsett från lövskog i dimensionsklass o—) är motsvarande siffra 22-6 procent.

Kubikmassa och tillväxt inklusive bark. I del II, tab. 23 och tab. 58, ha framlagts beräkningar över virkesförråd och tillväxt inklusive bark. För virkesförrådet har beräkningen skett dimensionsklassvis genom förhöjning av kubikmassan inom bark med de barktillägg, som härletts enligt här ovan skildrade metoder. Beträffande barkmassans tillväxt visa beräkningarna ovan, att relativa barkvolymen avtager med tilltagande stamgrovlek och höjd, d. v. s. att barken tillväxer relativt långsammare än själva vedvolymen (jämför fig. 1—3). Närmare undersökningar över barkvolymens tillväxthastighet saknas, men JONSON har för tall och gran framlagt vissa formler 1 för approximativ beräkning av det belopp, varmed den för vedmassan härledda tillväxtprocenten bör minskas för att kunna tillämpas å totala stamvolymen inklusive bark. Med tillämpning av dessa formler ha beräkningar verkställts för Norrbottens läns kustland samt Gävleborgs, Södermanlands och Älvsborgs län. Då de olika länsresultaten beträffande den relativa minskningen i tillväxtprocenten endast uppvisade tämligen små skillnader sinsemellan, ha de sammanslagits och grafiskt utjämnats. Härvid har såsom resultat erhållits, att tillväxtprocenten för vedmassan bör minskas relativt med nedanstående procent för att kunna tillämpas å totala stamvolymen inklusive bark. Dimensionsklass:

o—

5—

10—

15—

20—

25—

30—

35—

Tall

12 Gran

40—

3-7

3-0

2-6

2-3

2-o

i- 7

5-3

3-2

2*3

i-s

i* 3

I-O

Om man sålunda i dimensionsklass 20 för tall funnit en tillväxtprocent inom bark å exempelvis 4 procent, bör denna siffra sänkas med 3 procent till 3-88 före dess tillämpning på stamvolymen med bark. För totala virkesförrådet i en skog blir det genomsnittliga avdraget beroende på massans fördelning å olika trädslag och dimensionsklasser. Efter vägning med kubikmassorna inklusive bark erhölls för undersökta fyra län ett genomsnittligt avdrag, som för tallen uppgick till resp. 3-9, 3-5, 3-3 och 4 procent samt för gran till resp. 3-3, 2-8, 2-3 och 2-4 procent. Dessa genomsnittssiffror uppvisa rätt stora variationer såväl för trädslag som för olika län, men då de endast äro att betrakta som närmevärden, har det synts onödigt att genomföra beräkningen för samtliga redovisningsområden, och detta desto mindre, som möjlighet saknas att genomföra samma beräkning för lövskogen. Vid upprättande av tab. 23 och 58 i del II har därför använts ett approximativt förfarande på så sätt, att den inom bark funna tillväxten ökats med de genomsnittliga barktillägg, som 1

TOR JONSON: Massatabeller, femte upplagan, 1929.

Hi för kubikmassan inom bark angivas i tab. i och 2 i denna bilaga, varefter den så erhållna tillväxten minskats med 3 procent för samtliga områden och trädslag. Genom att den detaljerade redogörelsen för riksskogstaxeringens resultat bet r ä f f a n d e kubikmassa och tillväxt icke omfattar bark u t a n endast den mer värdefulla vedmassan, har den osäkerhet, som fortfarande måste anses vidlåda uppskattningen av barkmassan och dess tillväxt, mindre betydelse.

Bilaga C.

Taxeringsförfarandets tillförlitlighet med hänsyn till linjeavståndet. De vid riksskogstaxeringen erhållna resultaten göra icke anspråk på att exakt ange areal fördelningen, skogstillgångarna och dessas beskaffenhet. Riksskogstaxeringen är nämligen en s. k. stickprovsundersökning och kan sålunda endast med en viss grad av sannolikhet ge tillförlitliga resultat. Själva mätningsmetoderna kunna vidare ge upphov till vissa systematiska fel. Nedan bortses emellertid från sistnämnda felkällor och avhandlas endast den felrisk, vilken sammanhänger med taxeringens karaktär av stickprovsundersökning. Då man önskar angiva ett mått å den säkerhet, som — bortsett från eventuellt förefintliga systematiska fel — uppnåtts vid en stickprovsundersökning, plägar man beräkna undersökningsresultatets s. k. medelfel och på sannolikhetsteoretiska grunder uppskatta det största fel, som rimligen kan vidlåda det vid undersökningen erhållna resultatet, till tre gånger medelfelet. Med medelfelet hos en stickprovsundersöknings resultat avses det tal, vars kvadrat utgör medeltalet av kvadraterna på avvikelserna mellan resultaten av en mängd stickprovsundersökningar, lika omfattande som den verkställda, och den undersökta storhetens verkliga värde. Vid riksskogstaxeringsnämndens beräkningar har man, för att arbetet med medelfelens beräknande icke skulle bliva alltför vidlyftigt, uppdelat taxeringslinjerna för varje redovisningsområde i 8 grupper genom att hänföra var 8:e linje till en grupp samt ansett grupperna sinsemellan likvärdiga. Varje grupp utgör — kan man säga — en fristående, systematisk linjetaxering med 8 gånger så stort linjeavstånd som den totala taxeringen. Taxeringslinjerna inom ett område ha numrerats i, 2, 3 etc, från exempelvis den sydligaste, och vid medelfelens beräkning har man tillämpat följande tre formler: n+ i

^ i - .

(I)

l?=—

f.t2 — •

+ ^ + x - 2 ^ 2

6n 2

1 = 1

och

2n2 n

(3)

u2 =

1= 1

n(n—

143 där JU betecknar medelfelet, x ; den observerade storhetens värde å den grupp av taxeringslinjer, vari den ii? taxeringslinjen ingår (här är således x ? lika med x x och x i a lika med x 2 ) , x 0 det ovägda aritmetiska medeltalet av x ; -värdena och n antalet grupper. ' 4:'i*l 1 Formel ( i ) erhålles ur en av A. LANGS^ETER år 1926 härledd formel och formel (2) ur en av K.-G. HAGSTRÖM och J. ÖSTLIND år 1921 angiven formel. 2 Formel (3) över-

ensstämmer med den vid värmlandstaxeringen år 1911 använda. Den av L A N G S ^ T E R angivna formeln för likvärdiga grupper kan skrivas n —1

2 ,

j . *

•>

l-r*\

11- =

^ '

+ X. . — 2 X . ) 2

(X. x

1— 1

i+1

6 n (n - 2)

och den av HAGSTRÖM och ÖSTLIND angivna n —1

2(xi-xi+,)2 2

(2*) ," =—'"t V" ' 2n (n — 1) Genom att i dessa formler i tälj aren medtaga ytterligare 2, resp. 1 term erhåller man formlerna (1) och (2) ovan. Om formlerna (1*) och (2*) använts, hade man med hänsyn till de i de olika grupperna ingående taxeringslinjernas varierande längd bort vid gruppernas numrerande beräkna varje grupps tyngdpunkts avstånd från en viss med taxeringslinjerna parallell linje. Detta arbete har man undvikit genom att numrera grupperna efter de i dem ingående taxeringslinjernas nummer och genom att anse den första gruppen, i vilken även taxeringslinje 9 ingår, följa efter grupp 8 etc. Formlerna (1) och (2) söka taga hänsyn till den systematiska gång, som möjligen förefinnes i den observerade storheten från linje till linje inom området. Alla tre formlerna torde oftast ge för stora värden å medelfelet, formel (3) i regel det största och formel (1) det minsta. Då formel (1) sålunda förefaller att vanligen ge de bästa närmevärdena å medelfelen, har densamma av nämnden använts vid samtliga medelfelsberäkningar, under det formlerna (2) och (3) endast i vissa fall kommit till användning. Att de senare överhuvudtaget använts kan tillskrivas det stora intresse, som på många håll ägnats de olika sätten för medelfelens beräknande vid systematiska linjetaxeringar. De storheter, vilkas medelfel beräknats, äro: skogsproduktiva marken i procent av landarealen (tab. 1 och 6), kubikmassan inom bark per hektar landareal (tab. 2 och 7), kubikmassan inom bark per hektar skogsproduktiv mark (tab. 3, 4 och 8) och tillväxten inom bark per hektar landareal (tab. 5 och 9). De 8 stycken x ; -värden, som erhållits för olika storheter, återfinnas i tab. 1—5 och resultaten av de enligt formlerna ovan utförda beräkningarna i tab. 6—9. Samtliga beräknade medelfel angivas i tabellerna endast relativt, i procent av resp. storhets vägda medeltal, med undantag av de enligt formel (1) erhållna medelfelen, vilka även angivas i absoluta mått i samma kolumner som de erhållna värdena å storheterna ifråga och skilda från dessa värden av tecknen + . I sista kolumnerna av tab. 6—9 angivas i likhet med vad som gjorts vid värmlandstaxeringen 1911 och vid den norska landsskogstaxeringen de medelfel, som enligt de 1 »Om beregning av middelfeilen ved regelmessige linjetakseringeT», tryckt i Meddelelser fra det norske skogforseksvesen, hefte 7, år 1926. 2 HAGSTRÖM och ÖSTLIND »Felrisken vid provtaxering», utredning verkställd på uppdrag av Sveriges geologiska undersökning under åren 1920—1921 (ej publicerad). En sedermera av J. W. LINDEBERG i »Uber die Berechnung des Mittelfehlers des Resultates einer Linientaxierung» i Acta Forestalia Fennica 25, Helsingfors 1923, härledd formel geT samma resultat för likvärdiga grupper.

vo r i - cn r-~oo ON LONO\0

LOÖO co L O L O -<J-

-*vO

§>

vo cn

T(- --J-

•vvb SÖ

ON O N i o

"S3

v i O \

cn ONOO rt

rj-

oo t ^ »o WOO N

» o -ej- r-O OiOO

voov — OO c n -tj-

O 'w i f - , t~-,vo I A

f l ioOO f-» l>- f--

i o O N '•-*l A i n Tf

cn r^oo ON rj- »-

vo 0

'N Q N O t o v o ••*•

Ö OVN r^.t^0O

O N i-o "co

*o *o ONOO

tv n cnoo

ts T(-

LOLOLo

r-~ -sf-vo

I - V O V N

00¶N i o Tf- i o L O

r o O "•'*• L O N O vO

co N i-o N O '<SKO

*- O " o vo ON - I Ö K-NO L O i o -c(-

voi-io oo cnoo "rt-ON « L O LOVO

-« ON r) cn c* ON < 0 N i-o N O -cl-O

vivo — N-OOO i o '-***6c •^t" l _ l - vt-

i-OON 00*01 00 i s ' " roiOTj-

T}* M t n M v i m COCO '-«*• (NUMJN

o ONVO "-* vo oo Lo»b Ö (-^ t-»00

OO •rt- I O vo r*--vo CO O MD VO I s t r v

M w O --}- cn -c b '-<•»-'--*•

i cn i o m o i n t-*.'--* 'ON

cn c* t-N O N Vt-"- ' N

O vo * cnoo CN" N W

io h O rt N + KbvVo

rj- M ^)tNVin '--i-'r--.

ri VO

— OO

LO LO LO

LONO

^ - *-< ""t*

CO L O -st*

r-VvO v O

r"-Uo

T}-NO

— rf

cn r-

ONOO W i 4

c o s b i*-. r--.r-^r--

VON b i/>Ncn

O* cn cn *N l o " - * N N N .

0 rt* cn '** 'covb LoLorJ-

:c-I - j o

i2 o

OO cn -

Tj- I O ITN

N iob

TJ-

co -LT»

-t

rJ-LO

co\o

PvS is.

i- Tj-vo v b ONO OS b

cnoo

ONOO OO

vo cnvo vb io'co COLO^J-

M o io 0 0 Vj-'O vOvOvfi

• i i rtO L O TJ-

bwb 0s v o -O -«J-

OO ON P" r- rj-vo r) vo (Ni O d •*• c o v b i o 00 OO c o COLO Ti- VO LOLO

cn cnvo ioö-vbv

.•to

"T •>3

:rt

• ^ e .3 o ,S :rt O ^2 —

""" M 3

E-2-5 O rt 2

N> . ^

jrt bfl g»

rt c

cnDcn

•1 '

.5 2 O

*£,«

' i—I

rt 0 i J U ! O D3

c ^ -a rt -'O c

» o

5¶Si ••§ a « •8-S g 'ill cl cj

a a a•-* 5?<i i -

- a :rt J2 ö - * tTic rt o »-i D to :cl _ i - :rt

>o>

XI g O '- i? c O , to O

:tsl :ci

'-'

"OOO o r-- O N c n

•*• d rv p rt- <i OO N CO co N co

*r--'-«+-*b

c o •*• •*-!-

i o ' e o -*tn coco

• o i oo -J-oooo

O -O O NOO ON Vo Vt- b rt-coco

cnoo vo vocn>o cooo i o rf- Tt- i o

oo ON i r j - t o ON K b OO T-t-coN

'«-• " l o b v CO c o —

r-- cn rtONON*O if-, c o '•<*• CO N CO

ON O fcn ON d i o N OO N n ~

vo oo oo O vo r-.

ONVO OO _i _d vO t-- t-- c o « CO CO

b 6o vb Tj-vO

ON N- O

ONO"O

rl- t--

r-- oo vo "rt- V» °rf r t - N PO

«o vo w co O O N i N

O -o O i o -ej- L O H enen

rf-

v o *#o V-— vjo *N ö o "£.&$-- ^-CON

QO *M vjo ^INCO

c o *N ' i N - N

cn O O t— O cn K l o ON !- CON

+OVO cn vo rt"-o I-- c o Locor*-

ON t--00 cn rt- rtco N N -tO ^

cn ON " ON ON t— lo Q lo corf-.

cn ON d vo ON d KÖO i o cor-t-r-)-

f- i o i o i t-- cn *cON N rt-eoco

i-~ i tjt-- O 00 ÖO N '-*c o N co

oo OO i r-. m y i i o N ON «- «

"OC 1-- rf r f V '-«*- £-i coco

ON rl- TJvo p ON - Ö « *N LOLOLO

cn O ON ON --t" r— *r-r- N ÖO TfvO r f

cn I F vo oo rtb io io co rf i

oof-ON O 00 -

u-ivo oo *P .-OVO

OOvo 1--00 »o

oo d d cn vnoo

ooovo ONOO *f

ÖO b N i

c o V» 0 0

ic-a K . «-"

CO N ÖO

'O-VNO OO

"-i

LOLOLO

rJ-sQ ""i"

N CO""

SvS\E

. ^ >

"OSSÄ'

3S& - £ £ s a s 1§ = *^ £-*•£. - " - ^ s

-«s

-t-

«O

"-o

vo cn cn

*K>

^ &

w t 'rf*i--

H n -tr j - O VO

O VO

'co i o N

i o Vi

r f

rt-coco

CON

irg^

SSC^ON

,Sgv$

NO c o - f

- f CN "t" f N co

Jo&t

coco

r g ^

• * *

rt- O N

O OO

rl-VO

cnOO

ON cn rj-

," ," ,so

KVr-,

tost--"•> vb — • b

OOO N rf-iyvK

COrf r f

COCON

— b "r-ti

N « »^ i-o *N v b n

CO CO

d - 2 _ON oo rf rt- CO N -COCO

rf cn cn t - - 00 cn t-- 1 1 r-- ON • , ~ •_». 0-1 "co i - N t ! ^ c ^ N " r *L *;

rt-

C O N CO NO00 VO O oo O n t - ^ N f

rt-rfoo m t o N N N n N " N

- a

c--

r f r - 10 00

cn rt-

1 ON d

rt-00

L O L O CO

t - o b '-f r-)- t-- rt"

'1 b v ' b CO N N

,"• . d i 00 00 i o rfrf-rf

0 0 0 0 NO rtvO - ^

i O N CO.CON

--2

5 n i2

1-3

ui ™ £1

•3 a

•as s?.

-?••?. •S a

De/)

IO—320772

= ^ bfl rt C G i a .3 • 3 JA - 3 O <*->

,w w oS

C-S-O rt "O C i

bfl

i£3

'«S

c a a

« o 2 EX i

w 1) u-, •ej >-• :rt

>o>

S5-S to—

b " CO -""-i

S bfl K -Q S o

ii a to 3

Si S

-o o ä

g-'? to

O -.rt :ct >ZA\0>

i - _o

i-1 TA

•S : ^^

•3

**?

10¶ON ON » 0 0 0 d ON cn O 00 d cn O 'rf io ÖO VO O N O O OO N IO LO

N ON r-. 1 0 0 0 vo "I '« CO VO LO LO

N r t 00 vo rt-OO dcnON OMON 'rf'O '« ' r f ONÖ0 »--OO ON O O L O r f

O ON w-i 1 rt- o *N N ' H \OLOLO

dOvo 1 O d r f bv'o 1-- t--00 1 OO d » m o 'COO V f UNN-T

1 d d d vo ON N i-i N •-ONO N

rl-OO vo r- ON rtÖO O "O vOW N

£8 1

vo 1 o Q '--tNO VÖ LOLO

-J*

"it

*>u

-»Ni

**"*• F N\J

vo 00 ON _rf O ON i o ' r f bv

ONOO

1¶ON d N O io LOOO r f

rfO

d rt- ON rt- 1 "O 'rf Q CO NOvOO

^ -^ * So •*>-•

oocnwi oovod cnvo *oi r f cn cn "1 " N ' N NO O LO NO OO O LOvO rt-

OVNJ

OO N O M rt-VO _r-- - f ON rt- ONOO K"— ' r f v o N ' N LOOOVO LOLO-f

rt- O 1 1 1 vo

cnvo t~O vo t~-

b b\öo

'« *« 'N

00¶NOOOVO

N N

vb 'N vJ5oo<

5 "a CNO1 r-00 O V^^Ä" NO 00 00

OOvOi rt vo vo b ^ K ^ N LO LO

1¶CN t-O d c n K ° Ö LOLOLO

O t~-v© cn cn vo Sr"- 1 9 . vO N ' t

00 «o cn r^vo 1 ^ . N N r f LO N

ONVO OO N O + 00 1 ON O F - cn ioK'rf 'rf'rfOO N NOO VO OO LO

1 »000 O d vo O NO\ NLO-f

»OW-ivO co b 60 LO Lo - f

OOdd 'i b Ov Lo N CO

VOON«0 60 'N 'N - r f O 00

irt-VO NVOND NOO N

cn O ON d 1 O 00 00 bv vO rJ-UN

00 1 f cn cn ON i Vl "rf vO 00 - f

'rt'Ovil r f Lot—

NOO 00

B :cj-.6 a

co M

Si •<*£

VO0

ONVO OO

O V» ' f

rtN "O O ^ N ON O rt*rf N b v NO O M O

•si

J2j

rt bfl bfl

rt a e "3 CL,

—, n r:

-n o CL..5

« o K

— cs a a

«OPQ

«SE

rt :0

£ '4

O-^C/J.

>o> * o >

årmla nds rebro län åstmj nian

a a

«i2

ötebc rgs och Ivsbo rgs län c arab orgs län

risti nstac alm hus alla ds lä

aim otla !eki

opp arbergs 1. ävle borgs läc åste rnorrland

:rt c

•—< :ca fl cn '"""' 3 fl cn

2 a S-a o

S to t-

bfl ti

>:«

-v'Ov O )SO l—

>*- ' r f . L O -rf

fr NÄ

-o

«n "V

<t •*v

O ON O N ' r f """ÖO l o t — CO

r t - d i 1 f rf VO b>vb LOr f - r f

iorfÖO L o N CO

O r* •-Lorf

V O O C N rt VO P v o d d oo N O ÖO N CO ÖO ' r f CO N L O r f vO N O C

«». <! k

cn C N f t ÖO N rf rf

bfl

I VO

->b\b INÖ t —

'rf i - O N r f LoO

- * ö VO

•^ &^ rr! S.I

r- i o r-

oo vo vo i vo vo 'rf b '«

-rf L O C O

l N 'rf L O -»f

"VN»

d oo O rf r-- i o OvioN

b Vovb

bvNvb

r f LONO

L O V Ö NO

+ •*o •^ -K H -^ O| -2 s e> '•vi

«v\ •A.

r f I O »O C N O OO

i d

rt-VO F-VO

O 0 0 ON r f »O cn

öo b - bv

i o b öo

vb >b b

t--, r f CO

LOLO-rf

r f N

d d i d vo r f

N O

r f

r— cn io

rf vo i o

co r- i o

r f OO c n " r f v O *— vO m N

i rt- r f ' i 'n ' f LONLO

rf t- d N O N N r f - r f co

OOO ON r f

i p- r irvO O NON NF r f T f

L O LO - r f

L o t - , CO

voCvvo l o c n i o '»" b »b t—LO r f

i P-vo d o o o b ÖO b L O r f LO

c n O c n r f l o r f b> b b LO t — r f

N O N

i o ' O ON ioöo Ov

co b>'

vO N V O

LONO >

d o o o t rt oo VOÖO i— NO N t—

d C v r f IO " I M b N '-rf LO N L O

<-> 5^

^ ^ •\ vn

• * «

»TJ

i pr f o Vo N t — N

" o d r f d c n o v vb *-> N COLON

<> -r*

*>r4 bvÖO N rf t t

*"? .& rv < a

^ *>•

-t*

vO ON l o IO r f VO

cn r f cn

vo r -

r f OO ON

NNONO

COvb N LO r f T f

N r f LO r f V O PO

i i NO L O r f LO N

O N d - f i i i N LO "rf vO r f L O

d r f v o „ i r t v b ÖO ' n L oN r f

vo t—r-

bvN •NO NI

i r t o o c n r f d ÖO '"" " K t - - LO r f

r f 1/-1

N O COVO VO N V O

*N 'L/

vO N N

r c, •3 S

— C S>jä> O rt g JA

U2 h

2 o.»

a 53

•0 bfl

'a-° a V,

a :rt a *2 S c fl 13 rt S o rt :g :0 fl fl vi g i_rt^ J— B co JS —

rt rt

u SK

:rt

-a

•si .i .2

>«

O^JA

a S rt o g S ^> -5 v :rt

OJ cn i :rt

>o>

gfw-S PL, OJ

c n -

S3 a co

S* :rt fe :rt « O t40>

8:8 >>£

r-vo

cn p- i n prt rt p - i n rt*

oo i n c n v o oc vo vo oc

i cn rt P- 0 rf d in C

00 P-vo

-. O -

vo d cnvo

ON r f vo 0

O -

O N c n v£

cn i

o c n rt vo

—

O O O

mvo

—

O O O

*""u -a

OJ .

:rt

r f VO

P-

c n 0 cn p - cn c)

O 13

r-. P cn i

- o -

P0 N

CNOO

O O r f c n O O N cn oo » o cn

* . * * O N cnvo C vo vo 0

vi vo d

N I O moc m 0

w r - h c n i n cn OO p - i / l

CN i pcn O N c— d Cv P -

O «

N — —

O O O

OO vo

cn o P- i OO r f

C cn cn

rt oo

vo vo vo

rj-

I O

P- r f

•8

OO O N r f ON d vo

d rf

- O - i

cn d

p- i o i n

0 c n r— r f p- cn oo vo 0

r f i n vo d vo C d rf -

P- O 00 r f VO r f P-VO K- 1

CNVO P cn ON r f i i OO

™ O N

O «

— N—

mvo n N mvo

—

CN r f

O O O

rf C i

d i d

d vo i cm c-

O P- 0 oo i n r f oo vo c

r f vo c n cn Ov p c n v o p—

« O N

O «

—

- O

C N d vo VO d c vovo C N

VO O P 0 d oc cn i n C

i i OO vo Cv i n P-vo m

cn i n rt r f c n r— d d rf

O - m

—

O - O

cn 0

O -

3 00 SR

•V)

0 ON

moo

»o CN

CN r f

s <a . K

r f CN d I r f O< VO vo 0 0

r f W1 r f oo m c cnrfON

-i

r - m p -r

P-

d d e n N

o - o

^ 1

vo cnoo io d cn r f I O P-

rt"

•ft,

cn r f

P- r f 1/ N

i 00 c-i O O rf »O I N I O

vo invo in i c r f i n O N

0 oo oo m m co o i n i n

0¶ON p cn O N rt cnQ.cn

r-oo •f

O -

« O O

o « -

O O O

i inoo r f r f V£ VOVO P -

P-VO r f c n o o ci r f O0

d rf oo

d 0 o Cv mvo

M in rt

P- pm in r f VO

•i

N N

—

m p-

— rt CM

v-S

vo i o C N

i O P- r f cn VO I O r f

VO P - Pi r f 0< oo vo cn

O O

r f VO

—

o O O

0¶Ov d vo i n v e r - v o oo

oo oo vo vo i rf i m i

VO vo r f vo i ve P-vo vN

VO i

d d i ON 0 OO

0 m

rf in

« O -

O «

-i

P-

O O O

-c c

•<*i

O O

o ••a v

-d

bfl

rt fl

:rt co

T3 C

jjrS O

fl**3 ^«

°,

i "c

5 c

JA OJ

<- -a

~-f Si

<•"-

"rt

Kristianstads län Malmöhus län

:S C -g = — :rt

Oil

CO r/

o fl

a» g - £

-a i sr

"5.3 7 0:<

en C T3 :r

ii J CO

< l

•"* i :rt > • • _

Kopparbergs län (Jävleborgs län Västernorrlands 1

-o

Östergötlands lär Jönköpings län

T3 o«

c M 1/ •B C

S a a a

i a 3-

:«

2 -•£ ° i i«i "2 J-* C"

149 —-

-n -*rto *

OJ X

fl -fl *33 °ti 8 OJ T3 "OJ

-f I O i v O i P-CN-f « O m i i o p cniocn V| CO i o ÖO r f LO VO -rf r f

«J

bfl rt

C O L O N

- f CON

ON rf 'rfÖO

OOO O

ooCNcn OP-ON rtONin cnooO oo ve cn cn o t-- r— i o CN m v o m o o o m N il ÖO O VO VO v b — N C O N O 'rf N rf VO

5 " § "13 ,o .3

r;N

OJ - g bCfl

O -

cn o

b '~ c o N n N

CO O LO

cn m

N CO

drtvo oovocn

d VO r f CN rf O oo d d vo d cn O — O - N

VO rf vo OO rf Prt- - f v o *N '— N N '— "i

b — V»

O O O

N co-f

>i C O N

VO i O O — — b •>, 'N

d O vo rf VO i m p - CN r f H VO N "H '— *N '— "i

O i

'— i i O

N N N

o - 4-14-| 4-1

O O O O O - - O O O O O O - O O O - - O 4-1 + | 4-1 4-14-14-1 4-14-144 4-14-14-1 4-14-14-1 4-14-14-1 4-14-14-1 rf 00 r f _p- d Cv Cv cnvo VO O vo m o o c n i oo oo oo oo CN lf>i N PO — '— i o Vf 'rf K ' rf N N O LOvOVO * b rfVO rf— r f

CNOO r f

mvo d

oo rf oo

4-14-14-1 4-1 -I-I 4-1

4-1N— N NCOO

i P- i O lOOO ÖO i-ovb

O cnoo

Cv rf r-i i oo —co O

cnoo i

Prl

NvO N

P- P-OO

CNVO

CN r f cn rf O N

i d O '— N Ov LO '— N N — — — —

M K K

'c?«5 B

Lo N N

tn JA

clij

-3 a.:© m Dt/3

a c

•rt :d 3 5 C OJ •'O * Q , - Q

bfl.g- O

<5 g a

-Sig

-i rt . i

NONONO

o o vo

rfmp-

CONVO

vOOOO

O o 4-14-1 i i

LOVÖ <

4-14-1 LovO O »*• N00

cn CN r f cn i m i n p - ON rf VO VO N b Voöo vbvb '— N — — N — N

VO r f CN r f i n cn

O O N —

i lo i O CN rf O O ON i i O b v N * N ÖOÖO *rf N — — N — N

CO i c NÖOÖO

N — N

•2 c

- O • — l :rt

C fl TD "* C

a - S a U O

C :rt M

r r c-.

*- a io °-a

-fl

LO CO

:rt

:rt GO 12 c a s i 2 fl cn

^> JA a g tn — 3 to 3OJ3 ojfl •Si g £ bfl S " g o t ; :rt rt •S O g _ o g -2 ° O rt g 3 .o £

g rt i33-3 ."t? > rt i oj to rt rt :rt 3 :: O OXi ^3 :ct! :rt »"-< :rt

PL,"3 •*-"

33 r * oå:S ,« t4i 0o2 « ^JSK 0--<& > 0 > * 0 * >

oil*

n N — — L r v o Ov 4-14-1 + I + I - H 44 4-144 00 —t-- N N r f Q00 < — —0O r f o — O^Q>-

— v O t O N

rfOO r f cn r f o cn d m oo cn d O NOO vo c o N

3 a fl to C 5 C :rt ,2 jr* "" a O rt g fl 33 C

rfcvi

O0N— vOvOOO — N CO s > L o O

Mg^i

irfvo cn r f i LO 'rf CO

rf — CON

N c n c n o>v — oo N N CO NVOVO O PO00 N O N — O N + LOLO r f •rf N CO LOVÖ LOVÖ — — N N

£ JA

N K

CNIOCN rfcno rf N

33 i* -S :rt

•rt

, -a <•> ZjA O M

i5o mvo d O P- d iCvCvoovovo LONLOvb'rfLO

d^.3 ""=* —, <£"

rf cnoo rf oo rt Cv d d i m r f v o d r f i n rt p N N i o >b N i o Ö COOO

LO i

00¶NOVQVO

ONO

2 p S •"BO

"SS'S.S. io^rt <*.

5°S

IOO c m i m r f v o c n d Öv Vo N ÖO 0 0 OO

NNO

o o o o >o cnvo m i i m P- i ON vo i cn CNdO ON "rf b> O "co b v ÖC N O O

rf COO rf rf P-

O i*

> <* ?, . 3 fl 4) ji j4 rt

""u *£ """ P4

S «

god ^ n-J

rfp-p-oocnrt cnoo vo rt O i " oo — 0 0 O N O —

POrfrf

-"*

v o i o i rfcnm '— i o b v »

i CNOO rt cnoo t o m rt vo i n o o Vo'— N v b i o r f M

N N N

N — rf

N CO CO N — N

—

CONCO

N — CO CO c o N

ON rf i n oo P- cn N ö V»

—

cnoo pf N O O OO b v

vo cn d ON ONVO Vo r f r f

„

—

CO— CO

rf rf

N M CO

NvOvO

CO— C O —

r f co.

N N N

NCOCO

NO P-vO ^ivorf N CO N

rt B t-,

Vro

—v

bfl

:rt

.a»

— *i-

M • $

:rt

c <u

•*v

<JJ

1s>

d d O cnvo vo CO "rf CO VO '— VO

P-vo P- i o o O vo i m l o o c n r f o o p - v o c n i CO rf CO CO — — rf rf CO

cnvo P- cn r - O vo ONVO O O m cnrfo d o o d "rf *N 'rf CO — 'rf N rf CO

NNCO

NCOLO

N — io

i o b

rt i o i n oo vo i

O O m O vo p -

i 0

O ONOO 0 0 -rfvb CO r f - f i rf rt VO oo p -

•»>»

<rl

cn .o ON *N N N

LO LO CO Lo

rf LO

i v o d c n O m N r f *rf

LO CO CO

CO L O CO

O d P - ON P - I P - c n c n o o d m N CO N — rf rf m in ri c n r f Vi *N CO

cn r— i rfONd CO "— N

b '« '- '« b b '- b b b b b b b '- b '- ' - b - b b '- b 4-14-14-1 4-14-14-1 4-14-14-1 4-14-14-1 4-14-14-1 4-14-14-1 4-14-14-1 4-14-14-1

°<s rt •d .'u

COvb rf CO CO rf CO O N

Q rt ^-* -n ft

rf O rf CO — CO — rf CO — i— '—

j _ ,

CNrtO 1VOOO OOOd d p - r f v o c n p - v o i o o N "— N N '— V» N CO N

a CD ort

•fl s •N

r - P - O i o rf rt ONVO rt- N O f i CO r f i— ÖO N CO T T - O N i o ' r f "rf r f C O C O C O N C O N — — — COCO O cnvo P- ON PCN IO d O vo vo ON O d rf - d d rf O

cnOO *N OSNO Lo r f r f vt N « cnvo O

oorfrf rfinoo 'rfvb b v '— i o b v - f v O r f CO CO — ONrfi rfrt rf cn rt O vo

ö b b — b b b b b b b b b b — —— ' — ' "N N N Voiorf <> 4-14-14-1 4-14-14-1 4-14-14-1 -fl 4-14-1 4-14-14-1 4-14-14-1 4-14-14-1 4-14-14-1 4-1 m O _rt vo ONNO rt ONVO 0 0 c o b v VONO N NVO bv N N N - f P O N c o

miort ioiobv —

P-P-Prfcnpm o o cn " N O N N « '- i > vb O ( > c O N O v r f N N N —

m m m b w b Vo rfONOvI

**5* t)> a ^ J,

bfl h F, 33 Jo "Y g-SKVS -g rt 6

Ö0 bv bv

rtrno

oo vo

5 a. S cn a w

O N I I

N N bv

Tf r f o o — LovO NCOCOVOLOCO

CNOO OO

O N io

N i o *rf 00 vb Ö

— ON Lo CO N LO

cn cn

i oo

— c o ON L O O OO LOOO L o N N —

Zåå ti * -G rt F JA rö i

N 00 Ov NVO bv

vOvO N 0 0 t n f LOrfLOCONLO

• " :rt

A :g--~ c fl vb U

bij.r- o

Ils

d* ^

bfl

' G •rt i i - .5 CO i

S a art -a -o -'2 a ^3 o j ; ' • S ^ 3 3

>— _. . 3 i o =rt C •« :n O O :rt •— —• bfl i s i 0 O S i On 3 t-. r-

3 1

B rQ

•a^ij

0:<"^

4> bfl

5 o :rt rt **£rt XI fl E

•s-s s

is a 3 S:cl- S ci a i b" cn ™

> C >

PL oj i j

-o o t! rt

33 iJ-2 a,*> to S OT s O :rt :ui •S 'M 2

i> —

i5i

N N r f V O N L O

N H

I r l vQvO t n

N N r f NO — r f

N — rf

io lovö vO rt O

cn cn i ON cnoo

r f vo ON O vo

m p- O c n c n Cv

Vo co i o

b \ N

COCON

-a!-vb r f

LOVÖ CO r f LO r f

O IOVO r f r f d

0 0 rt r f I O I O O

VO r f i M r f r f

r f Pn.NO

"rf N

LO N

r f LO "rf

LOOO

Sj5

+ IO rf

N L O N

O to

s a fl g a

co N

'rf

LOOO

oj - a

-fl 2 o &O bi) — ro ^

O O o o cn m v o

i c n i n o o r f r - p—vo v o cn i cn

Vo N r f

N N vb

Ov N vb

N N^O

LO N O

rf i

P- d Pcn Cv c n

»O ON r f OO P - 0 O

i r f OO OS P - V O

d O rf rf

ON I

ONOO

N O N

N N

—

P-vo i 0 oo

O d d c n t-- O

C cnvo vo oo c n

d cn

io rf

cn i n d OO

cnoo i m

in p-

— ——

N O N

NN—

N —N

iS vO u-) c i

Th t r , T h u-t O s "••©

LOOO r f

N O N

rf c n CN

ONOO

1¶ONVO co NO r f N

CNVO ON d

in t^

m m

Prf

5¶OJu <u

3 7. OJ g 3 Sv2 3

•

H OJ

å* +

o O

O", r o o o

IV-I Cr!

t-- O

•*©

•<+- O

«4-

N m

io m

ON p- d

—N —

p- m m 0

i rf

i i

cn cn P- r f

p- p-

ON r f VO

P-vo

cn ON P inoo

b *— — ' — b — — " b — — — b b b N b— ' — o '-* b b b b +1+1+1 +1+1+1 +1+1+1 ++I+I +1+1+1 +1+1+1 +1+1+1 +1+1+1 cnrfrt — 'rfNO lO N N

i c n o v o d r f — Ov CO CONO N O N rf rf LO rf rf

b b M

—b b

c v i i N — 00 CON.C1

dP-ON cn ON i n vo i O ivovo N ' — ÖO N ÖO bv V» "rf N vO O v O CO L O N Q N Q VO N O Lo N LO -rf LO CO

C O t-!

C a)

£>

— ' b — ' "— — o

— O N

O N —

O — O

+1+1+1 +1+1+1 +1+1+1 +1+1+1 +1+1+1 +1+1+1 + I + + I +1+1+1 oooocn

Cvioi

vocncnoorfd

mp-O

O P - i

oo cnvo

r f cnvo

d d O

oo oo r f

r f i n ON d c n i

Se a

m d d

P-cncn

O d i o

vo oo

Lo.2

nrt

a -2 B M

.2 u . „ - " i TD .•a 3

+ TS

m rf

—N — —— —

u JS a.^

m i v o I I C N ÖO b\Ö0 N ÖO ÖO vO vO N OO co r f LOrfLOOONLO

-o

rfend CNIOO N N O ON N N ÖO r f - f 00 — LovO NCOCOVOLOCO

P-OOOQ i n i c n O N i o vb i o ' r f — ON Lo n co OS C O N L O LOOO LO

o fl w W

S fl cn "2 fl

„ fl fl to -g u O 'rt 3 S a :gJ2 a ägo fl M M -O S rt S 42 cu bfl tJ co2tJ a fl ,2 fl OJ O rt ^ fl -2 fl fl T3 Sf bfl i S-O ci-a « -a-g B rt :0 c ti Ö o ti *3! •a 5 fl a. u 5 JA ~ rt . 3 - I fl 2-V 5 UJA a 1S SS 0.-3* * * - o*2 :rt O rt rt :0 ,3 g B ja -S a g O o ^ £c53 £ S £ Ö5J :rt ±" :rt O & :rt cn^cn

152 *3 "-'tis 5 15 B

fcJA ofl rt

Z B°

CNOVI m O O 'co Q ÖO

c n o i m p - i 'rf 'covb

OOCNPO«od CN Vo i o

i d O N O N O i o v o o o r f o o i o c n d d r f o o O O vo m v o m cnvo N N bN N 'rf N i o Vo'— bv NÖO

ov Ov i o r f m rf 'rf N K

8¶B 15.Sf>'a'

*a - 3 33 OJ c M C OJ bfl

* fl.2 > «ö "•2 S- K

O O i O O ^P-oo vb

P-P-O rfrfr-

cnOOON « r f i

ICvlO rfrtin

—

LOVÖ

'— ÖO

'co i o b

w n

N — CO

CO N

N — N

ON cn pvO O Pi rj-cc;

i n v o rf cn rt ON i i -

M I M

P-oo Pd rt O — 'rf'co

O O O

rfvo-rf p-rtcn vb

i r f c n o o o o m 4 N cooo N

'— ÖO

O N "ONNO

O OO I t-

i v© NOO

_rt _rt d

rt :rt rt "»5.2; Pi i

ort

> B rt 0

K-,LO

— ' Vo i o

N *N — '

P- I m ON cnvo N N C O N — N

O cn CN rt O rf — rf rf

m rt i o i CN m cn o oo vo cn _CN '— '— — V» '— '—

rf oo m d Cv d MVO rt O O vo N 'N CO PO— 'N

mo< _rt — 'rf'rf

N '— '—

O O O

CNVO

Vo N Ö

V-

_,_,

V bfl fl

,° B

Ö «<J

g X5 Q

c :rt M

•

' v-,

N\|

:rt ^ B •<s U ft rt •!* -crt •v»

rt i T: B

ONmcn

O O O

b b b b b b b b b b b b b b b b b b b b b b b b +1+1+1 +1+1+1 +1+1+1 +14-1+1 +1+1+1 +1+1+1 +1+1+1 +1+1+1 i Q i

— O i

O i —

N N N

i N i

O O O

lOOP-oorfiH

p-p-o

oop-

- f Cvoo

O P- d

+1+1+1 +1+1+1 +1+1+1 +1+1+1 +1+1+1 +14-1+1 +1+1+1 +1+1+1 QNNO N COvO ON vO "fOO O r f QN VO — LO N O - r f — 00 O NNO N L o N Lo

rfOO NQ OO — — vO vD N emn QNvj QNVO — ONPOON " Q v O QOO ON O OO Ov -O N N * )Ov N C SNN N N »0 0 IO ON i i co — — C O r f C O

N ONOO OOO rf-rf-rf

3D C o ert

ex i »> ^ G O "g K OJ

a fl :«> B OJ OJ

C &A33 33 o - i

0 0 LOCO O NO r f O C O N OO r f N N N i L O N L O I O N N i N co. c o N co — N

ON ICOON coN—

OO c o

LOOO L O -rfvö L O 0 0 O O 1 — P O N VO c o N POrfco

N O rf co r f N N

•2

—« c

• TJ i a to C rt :ti —

cn S -T3 '

aS :rt

cn '.ti fl 13 —' :rt rS » ~ c -G : -o

S aS O -ti —*

^-, to

T3 a

•rt

i« c

co — g b" cn - 2 oj bfl £

iä a TJ : r t J3 a "" a S a Sä - S a g ^ "t" i* -C 3 } fl B xi 5B g, u C *a o ti OJ JA g^rt £ ar-rj V. O > J31 :rt o « 32 i-i m rt : 0 ,3, .2 a-ig I n . 0S g•, 1rtOJi; v- :rt a*"? "K S -a o ~S "rt O :rt : « CfiiJt/J O* -.^ ^ O S * £ £ 0:<C« >o> ^ 0 > Srt :ctlor c-,i •rt « a ^

fl _S — fl 33 •'O ' o . .

O rt g

* a bfl 3

Sä 2 a

•S,>*z;

153 för olika områden erhållna resultaten skulle erhållas vid en systematisk linjetaxering av viss omfattning över resp. områden. Sålunda angives i tab. 6 kol. I I det procentiska medelfel i bestämningen av den skogsproduktiva markens andel i totala landarealen, som enligt formel ( i ) skulle erhållas, om i taxeringslinjerna endast inginge ioo hektar skogsproduktiv mark. För exempelvis Stockholms län har det i kol. I I angivna medelfelet å 5-00 procent erhållits genom att multiplicera det i kol. 7 för hela den verkställda taxeringen angivna medelfelet å 1-76 procent med V8-OI, där 8-oi anger det 1 oo-tal hektar skogsproduktiv mark, som ingår i samtliga taxeringslinjer (se kol. 4). De för hela riket angivna medelfelen ha erhållits genom att först uträkna det absoluta medelfelet i resp. storhets totala värde för varje län och därefter kvadrera dessa medelfel samt slutligen draga kvadratroten ur summan av de så erhållna kvadraterna. De absoluta medelfel, som på så sätt erhållits, ha därefter angivits i procent av resp. storhet. I detta sammanhang torde dock böra nämnas, att medelfelsberäkningar beträffande Kalmar län endast utförts för dess fastlandsdel" d. v. s. för länet, exklusive Öland, och a tt — vid medelfelens beräknande för hela riket — för erhållande av det absoluta medelfelet för hela Kalmar län tillämpats det relativa medelfel, som erhållits för dess fastlandsdel. Den approximation detta förfarande innebär är naturligtvis utan betvdelse. Vid beräknandet av medelfelet i kubikmassan å skogsproduktiv mark för hela riket har den totala kubikmassan för varje län ansetts behäftad endast med samma relativa medelfel som kubikmassan per hektar skogsproduktiv mark för resp. län. Man har sålunda bortsett från den osäkerhet, som vidlåder bestämningen av den skogsproduktiva markarealen. Beträffande beräknandet av medelfelen för kubikmassan å skogsproduktiv mark märkes även, att man för varje grupp fördelat den totala och sålunda även å impediment och inägor taxerade kubikmassan å arealen skogsproduktiv mark. Därefter har det så erhållna relativa medelfelet använts vid angivandet av det absoluta medelfelet i den kubikmassa, som enligt hela den verkställda taxeringen erhållits, då man bortsett från kubikmassan å impediment och inägor (tab. 8, kol. 4 och 5). Orsaken till att de i tab. 7, kol. 2 och i tab. 8, kol. 2 angivna kubikmassorna äro olika, oaktat i båda fallen kubikmassa å impediment och inägor ingå, är, att man vid beräknandet av medelfelen i kubikmassan per hektar landareal ansett sig för varje grupp böra göra ett tillägg i kubikmassan motsvarande de mindre sträckor skogsproduktiv mark å taxeringslinjerna, som av en eller annan orsak icke blivit taxerade, vilket man däremot icke behövt göra, då undersökningen gällt kubikmassan per hektar skogsproduktiv mark. Att man för enkelhetens skull på visst sätt låtit kubikmassan på impediment och inägor ingå även då det gällt att beräkna medelfelet i kubikmassan per hektar skogsproduktiv mark torde icke hava nämnvärt förryckt resultaten, eftersom kubikmassan å impediment och inägor är relativt obetydlig och ungefärligen lika stor för var och en av de 8 grupperna. De i tab. 8, kol. 10 och 11 angiva medelfelen kunna även utan risk anses angiva medelfelen i taxeringar, som å den inmätta skogsproduktiva marken omfatta 10 000 m3, oaktat de erhållits med hjälp av kol. 2 och 3 i samma tabell, i vilka kubikmassan å impediment och inägor ingå. Nämnda medelfel torde för övrigt vara i stort sett mer exakta än de, som skulle erhållits, om man på de i kol. 6 och 7 angivna medelfelen använt i kol. 2 och 3 angivna kubikmassor med avdrag för impediment och inägor, eftersom de förra äro uträknade med hjälp av kubikmassan å hela arealen, inklusive impediment och inägor. Övergå vi till de erhållna resultaten, finna vi, att för hela riket såväl areal skogsproduktiv mark som kubikmassa och tillväxt enligt formel (1) bestämts med ett relä-

154 tivt medelfel å mindre än 2 / 3 procent. Det största fel, som man skulle behöva räkna med i resultaten för hela riket på grund av att de endast stöda sig å gj orda stickprov och ej å taxering av hela arealen, uppgår sålunda till 2 procent beträffande samtliga dessa storheter. Vidare finner man, att kubikmassan per hektar skogsproduktiv mark skulle vara relativt säkrast bestämd och därnäst den skogsproduktiva marken i procent av landarealen samt att den totala kubikmassan och tillväxten skulle vara bestämda med i det närmaste samma noggrannhet. Det torde dock i detta sammanhang åter böra erinras om att man här bortser från de systematiska fel, som möjligen vidlåda själva mätningsmetoderna. Jämför man de erhållna medelfelen för olika områden, finner man, att de variera betydligt. Detta gäller även de i sista kolumnerna av tab. 6—g för taxeringar av samma omfattning angivna medelfelen. För vissa områden synes även den totala kubikmassan (tab. 7) vara i det närmaste lika säkert bestämd som den skogsproduktiva markarealen (tab. 6), såsom för Uppsala, Gotlands, Kristianstads, Älvsborgs, Jämtlands och Norrbottens län, vilket i sin tur skulle tyda på att för nämnda län kubikmassan per hektar skogsproduktiv mark skulle vara så gott som bestämd med full säkerhet. Detta är emellertid icke fallet. Alla empiriskt bestämda medelfel äro nämligen i sin tur behäftade med medelfel, vilket i detta fall vill säga, att, om man omedelbart verkställt en ny riksskogstaxering med samma linjeavstånd i de olika områdena, men förlagt taxeringslinjerna mellan de nu taxerade linjerna, man skulle erhållit icke endast något avvikande resultat beträffande den skogsproduktiva markarealen och kubikmassan etc. utan även andra värden å medelfelen. Osäkerheten i de beräknade medelfelen är även relativt stor, var-för man ioke får tillmäta dem alltför stor betydelse för de olika länen. De formler, som använts för deras beräknande, torde emellertid i genomsnitt ge för höga värden å medelfelen. Ett försök att för de olika länen beräkna de genomsnittsvärden å medelfelen, som man skulle erhålla vid upprepade taxeringar av samma omfattning som den nu verkställda, stöter på stora svårigheter. För att ett dylikt försök skulle lyckas fordrades nämligen, att man hade värden för tillräckligt många taxeringar för att kunna verkställa en utjämning av medelfelen under hänsynstagande till de faktorer, som kunna tänkas inverka å deras storlek, i detta fall areal, linjeavstånd och procent skogsproduktiv mark, resp. kubikmassa och tillväxt per hektar. I en utredning »Erforderlig taxeringsprocent vid linjetaxering av skog»1, daterad i maj 1932 och verkställd på uppdrag av domänstyrelsen, har emellertid J. ÖSTLIND med stöd av material från linjetaxeringar å 173 skogar härlett en formel för beräknande av medelfelet i kubikmassan inom bark per hektar skogsproduktiv mark av träd med en brösthöj dsdiameter å 10 cm och däröver. Ifrågavarande formel kan skrivas

där ju(m) är det i kubikmeter per hektar skogsproduktiv mark angivna medelfelet, m den per hektar erhållna kubikmassan, 1 linjeavståndet i meter och A det taxerade områdets totalareal skogsproduktiv mark i hektar. För att pröva denna formel för såväl större linjeavstånd som för stora arealer har ÖSTLIND beräknat medelfelen enligt densamma i riksskogstaxeringens resultat för olika län såväl för totaltaxeringarna som för de deltaxeringar, som var och en av de 8 grupperna kan anses utgöra, och sammanställt de erhållna medelfelen med de av riksskogstaxeringsnämnden beräknade i en tabell, vars siffror återfinnas nedan i tab. 1o. 1

Utredningen kommer att inflyta i Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift.

Sä-

— rt bfl

CO Q v t - ^ . — L o OVvO c o O v v O

r-~ Ov d Ov Ov + 0 v o » O r f O L o r f c o

OvOO oo oo o O tnrt m O

COvO r l - r t r t t-» O -

W t f l t f l W K -

m N

r ^ L o ^ v O v o o"v L O r t - O v L r > t~^

0O 0 > r t - O L O 0 O V O L O O O CO

O 00 LO o O 0 - v * - 0

52--* K

o-.^

bfl

fl s-a CD

f» N cooo -«r

'to*

c »>

"G 5o t)

rt y-a i

i o c o r h r j - r^ 5 i « O O "o

vt —

CON

r f - L o CO r t -

t^ to v> r h OvOO CON

to » OvOO

S v f l oo -" t-~ ~

+ -

COrt

rf- r f

m - t N

m ^ -

l o »

m N v O

rovO

O O O OO

O O O r t r t «

o N

00 O N

00¶O O O O r f r f - rJ-0O 0O

OOOOvOvÖ

r^~ -<OOC» to,o\ t^oo r t

r^-vc

rr-vo

T J «3

H O i m Ov O C-^vo

-t o

COCOLo

r^ O t - - « 5 \ O v O

Ov to

t-^i-OOrJ-O N ti v i ^ -

co co L O

rt- O «-« i o

N r-.

w1 r-

co N

-a

• i-l

to JA >

O ^

r t rj- r f

o N

O N

O O -vtrf

O O Q Q

" rt

OvrtOO N ' t ~ N t ^ LO r t

T t - t ^ N rt- — vo r t os LO r t

r t o o vo oo i o Ov O m 0 0 VO

i o »- Cs -< co vo t ^ v o r>.vo

rt oo r t - v o vo r-^ l o v ö vo O

OWO

IOOO

o - - o o

o o o o o

O O O O -

O O O O

v o c i o v r VO I O O O 1 /

LO, t ^

ON O N O

M —M bfl C

i-, "CD

bfl 1)

6*3

rt ^ -^ _-, rt S

• * - *

O •*

g-^

Ov c o o o Ov v -i t^ 0 rhvo r t

N O

o^""

O « « - C

<•* «

fl fi

i o i o i o U M f \

l o i o N N N

-i

o N

O o o o d t - ^ N N t O CN v t

— O o o «<

io rt OWO

0 io Ov r-^

o ~ - O «

I-I N

O vo

O O O O-.

1¶O O O O

1 TJ

•rr«ort fl - Ö

t i vo rt * i o co co u-i

LOLO

c o u i O

-> «*

"-i

i-i

v o vo

NVO O ' O LorJ-LOC

ijs s

-•*

CO r t

-*j= g -o „ 3

« » « « r - ~ O v

"« r f O •"• O s v O f s N N T

»» CO

c o c o O O N v t c ^ T - T i n

O vo

t - ^ c o CO L o s C

«00

N - 0 0

toO\

lovO

—

vS 0 0 0 \ N r f vOvflvO f l N

CL)

X a-

i i jj i?-~

* * irt

O TJ

c, C

O O O OQ

O O O QO

O O Q QO

O O Q O Q

O O Q O

CO N CO C O O O t ^ " t L OL O

r t O

cooo

t ^ —

1-oOvC

co N vO O

N ( 3 l ( 5 Vj O i o t s «•i

• t t )

L o O

H V O

ONVO

C•)

• "

—

CO r j

CO N

L O O

-«

f l

L O co

"-i

w S..S

1) TJ G :0 T;

ort h.

g o

ir.

• JA T J Zi

fl o -2*0

bfl

> o

iS o

jä*

"o fl

c/5 £

:rt

Kronobergs län Kalmar län, exklu Gotlands län, exk

rt Tönkönincrs län

Södermanlands lä Östergötlands län

3 C C

"C e t/ 0 c .0

M e •g s —

C :cc

O jo

i £

:c-

* „ a°b» C o *-

i Si tz

c T

e c!

• C

ca. t

Västmanlands län Kopparbergs län

G :<ä

2 c

rti£

co^ fl 1/

o TI </ iOi C£ O

s S

•S

•21

u •-; to c :rt

:rt e

"5 JA

S ""a

i56 De i kol. 9 av denna tabell angivna, enligt definitionen beräknade medelfelen för deltaxeringarna utgöra V 8 gånger de medelfel, som av riksskogstaxeringsnämnden beräknats för totaltaxeringarna enligt formel (3). De medelfel, som på så sätt I erhållits för deltaxeringarna, kunna anses i genomsnitt riktiga, cl. v. s. icke behäftade med något systematiskt fel. Då, såsom framgår av tab. 10, de för deltaxeringarna enligt formel (4) beräknade I medelfelen i genomsnitt äro 104 procent av eller så gott som lika stora med de enligt definitionen beräknade medelfelen, drager ÖSTLIND den slutsatsen, att den av honom I härledda formeln även kan med tillfredsställande säkerhet tillämpas för såväl stora I arealer som stora linjeavstånd. Härav skulle följa, att de enligt hans formel för totaltaxeringarna i resp. områ- j den beräknade och i kol. 6 angivna medelfelen skulle vara mera exakta än de i kol. 5 i av samma tabell angivna och enligt formel (1) beräknade. I stort sett äro de förra endast 83 procent av de senare och formel (1) skulle så- I lunda beträffande kubikmassan per hektar skogsproduktiv mark ge 20 å 21 procent I för stora medelfel. Då ÖSTLIND funnit, att den av LANGS;ETER härledda formel, som I ligger till grund för formel (1) ovan, för de 173 skogar, som taxerats av domänsty- I relsen, ger omkring 23 å 24 procent för stora medelfel, drager han vidare den slut- i satsen, att LANGS^ETERS formel eller formel (1) ovan är behäftad med ungefärligen I samma systematiska fel för såväl stora som små arealer och linjeavstånd. De stora avvikelserna i kol. 7 och 11 från resp. medeltal tyda visserligen på att utjämningen möjligen är för långt driven genom formel (4), men talen i dessa kolumner, jämförda med varandra för olika län, tyda å andra sidan på att de i kol. 5 och 9 angivna observerade medelfelen äro behäftade med relativt stor osäkerhet. För Stockholms, Uppsala, Jönköpings, Gotlands, Värmlands och Norrbottens län äro sålunda talen i kol. 7 till och med större än talen i kol. 11, oaktat de förra för hela riket i genomsnitt utgöra endast 80 procent av de senare. För övrigt gör formel (4) icke anspråk på att ge det verkliga medelfelet i varje särskilt fall, utan endast det för taxeringsförfarandet ifråga i genomsnitt riktiga. Medelfelet är ju i varje fall beroende av den undersökta storhetens relativa variation inom området ifråga, och att denna kan vara ganska olika inom olika områden är ju givet. Man bör dock ihågkomma, att det fel, man riskerar vid en taxering, uppskattas till 3 gånger medelfelet. Även om det verkliga medelfelet skulle i vissa fall något överstiga det enligt formel (4) beräknade, är därför risken för att det verkliga felet i taxeringsresultaten skulle överstiga det beräknade, möjliga felet obetydlig. Att formeln i genomsnitt verkligen visat sig uppfylla alla rimliga anspråk på säkerhet måste bero på att man lyckats välja det material, varpå formeln grundats, så att det blivit verkligt representativt. Vid en eventuellt förnyad riksskogstaxering skulle de här erhållna resultaten kunna utnyttjas vid linjeavståndets fixerande för varje redovisningsområde, för den händelse man endast uppställde viss fordran på säkerheten i resultaten i den del, de avsåge kubikmassa inom bark per hektar skogsproduktiv mark av träd med en diameter å 10 cm eller däröver vid brösthöjd. ÖSTLIND har exempelvis angivit de linjeavstånd, som enligt formel (4) skulle erfordras, för att medelfelet i kubikmassan per hektar skogsproduktiv mark skulle uppgå till 1 m3, resp. 2 procent. Även vid en förnyad riksskogstaxering torde man emellertid, liksom Värmlands-; kommissionen gjorde vid planläggandet av den nu verkställda riksskogstaxeringen, uppställa fordran på viss säkerhet beträffande den totala kubikmassan. Kommissio-' nen uppställde fordran på ett medelfel å högst 2 procent för de större länen och 3 procent för de mindre. Då medelfelet i den totala kubikmassan, om man bortser från kubikmassan å im-

157 pediment och inägor, beror dels av medelfelet i procenten skogsproduktiv mark, dels av medelfelet i kubikmassan per hektar skogsproduktiv mark, gäller det sålunda att söka finna även ett uttryck för medelfelet i procenten skogsproduktiv mark. Även med risk att erhålla endast ett mycket approximativt resultat har riksskogstaxeringsnämnden därför gjort ett försök att finna ett sådant uttryck. Då i uttrycket för medelfelet enligt kända sanolikhetsteoretiska satser borde ingå faktorn p(ioo—p)]°' 5 , om det gällde på slump uttagna prov av frekvensen p : ioo, har man satt

MP) =

a [ p ( i o o - p ) ] 0 * 5 ( l - io) b

-£ö!

•

där p angiver den skogsproduktiva marken i procent av landarealen, L totala landarealen i hektar, 1 linjeavståndet i meter och ft(p) det absoluta medelfelet i p samt a och b äro två konstanter, vilkas värden det gäller att söka bestämma. En utjämning enligt minsta kvadratmetoden av de 24 värden å f.i(p), som erhållits för de olika länen, tab. 6, kol. 6, har givit till resultat värdet 0-754 å konstanten b. Efter avrundning av detta värde till 0-75 (jämför formel 4) har erhållits a-värdet 0-0295. Formeln skulle sålunda kunna skrivas 0*0295 [p (100 — p ) ] ° ' s ( l — i o ) 0 "

(5)

,"(?) =

L05

En jämförelse — i likhet med den av ÖSTLIND ifråga om medelfelet i kubikmassan per hektar skogsproduktiv mark gjorda — mellan de enligt formel (5) beräknade medelfelen i procenten skogsproduktiv mark för de deltaxeringar, som erhållits genom linjernas uppdelande i 8 grupper, och V8 gånger de medelfel, som beräknats för totaltaxeringarna enligt formel (3) ovan (tab. 6, kol. 9), har i stort sett givit till resultat, att de enligt formel (5) beräknade medelfelen torde kunna reduceras med åtminstone 12 procent. Att de senare överhuvud taget böra reduceras sammanhänger med att formeln (5) innebär en utjämning av de enligt formel (1) beräknade medelfelen, vilka äro i genomsnitt för stora. Eftersom 0-0295 • 0-88 = 0-026, blir sålunda formeln för medelfeletu (p) i procenten skogsproduktiv mark <6)

o*oz6 [p (100 -

• i"(P)=

p)]°*5 (1 -

io)°*«

- p j

De för olika områden enligt formel (6) beräknade medelfelen ha för erhållande av de relativa medelfelen multiplicerats med faktorn 100: p, och återfinnas de relativa medelfelen i tab. 11, kol. 3. I samma tab., kol. 2 angivas för jämförelse de ur tab. 6, kol. 7 hämtade, enligt formel (1) beräknade relativa medelfelen. Formel (4) har vidare antagits approximativt gälla för medelfelets beräknande ifråga om kubikmassan per hektar skogsproduktiv mark, även då i kubikmassan inräknas virkesförrådet i dimensionsklasserna o— och 5—, och återfinnas de med hjälp av denna formel beräknade relativa medelfelen i den totala kubikmassan (inom bark) per hektar skogsproduktiv mark i tab. 11, kol 5. För jämförelse har i kol. 4 angivits de ur tab. 8, kol. 6 hämtade, enligt formel (1) beräknade relativa medelfelen. Om det relativa medelfelet i kubikmassan per hektar landareal tecknas ^ o c ^ de relativa medelfelen i procenten skogsproduktiv mark och kubikmassan per hektar skogsproduktiv mark skrivas /u^(p) resp. u%{m), har man relationen

(7)

rt-i-HifrP

+ P.M1.

158 Tab. II.

Relativa

M e d e l f e l Redovisningsområde

. .

Kronobergs län Kalmar län, exklusive Öland . därav n:a landst.omr. . . . > s:a > > . . . Öland

b e s t ä m n i n g e n

areal skogsproduktiv kubikmassa å skogsmark produktiv maric

kubikmassa inalles

Observ.

Utjämn.

Observ.

Utjämn.

1*77 I* 3 8 I18

I17 I'o6 T8o 2-30 C72

1*48 1*66 1*48

1*12

1*30

2'02

o'6i

1*21

2-69

1*45 1*27 T66 2'oo

% Stockholms län och stad Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län

medelfel.

1*76 3*59 2*o8 °*75 1-32

1*66 2*02

1*57 1*9' 3-21

I'20

I - 27

2* 16 3*67 2*46 2*29 1*72 2-40 2'6l

2"I2

Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län

I16 2*04 2-52 I'7o I'o6

r6o i*33 1*36 1*57 1*48

0*83 2*36 2-90 2*55 I32

Göteborgs och Bohus län . . Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län

244 I-26 I61 0-83 I* 7 8

l*8o 1*24 I*8i 0-86 1-32

2-45 1*23 2*85 I13 2*58

Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län VästernoTrlands län Jämtlands län

2*8i I'oo I "04 0-64

166 O'94 I "09 0-87 l'o6

1*75 1*57 2*05 I*4i I'll

Västerbottens län därav kustlandet > lappmarken

2'oo

1*55 215 2*09

1*73

Norrbottens län därav kustlandet > lappmarken

2" 19

'*57 I89 2*19

1*43

Norrlandslänen Svealandslänen Götalandslänen

0-95 0-58 O'42

o-68 C50 O'44

C71 C71 0*71

O" 64 °*53 0*44

I*°5 0*99 0*79

Norrland och Kopparbergs län Övriga Sverige

0*83 0*43

o*6o 0*35

0*65 0*50

0*57 Q*34

0*95 0*67

Hela riket

C58

C42

0*45

0*39

0*65

2'Ol

I'46 1*45 ri6 0*99 1*45

1-36 2-78 2-68 3*1° 2*82

r62

3*74 I14 3*7° 1*46 4*05

I"22

1*49 0-94 I"23 1*45 Ii5 1*22 I-i9

3*44 1-97 1*94

Vis

I'o6

2-03

I* 5 6 2-51 I98

2-86

1*53

2*09

2*22

2"*3

159 Enligt denna formel beräknade medelfel i kubikmassa per hektar landareal eller, eftersom landarealen antages vara känd, i totala kubikmassan angivas i tab. I I , kol. 6 och 7, av vilka kol. 6 svarar mot kol. 2 och 4 samt kol. 7 mot kol. 3 och 5. De medelfel i tab. 11, vilka grunda sig på de 8 värden, som erhållits vid materialets uppdelning i deltaxeringar, samt formel (1), ha i tabellen betecknats som observerade och de med hjälp av formlerna (4) och (6) beräknade medelfelen som utjämnade. Nedtill i tab. 11 ha för olika grupper av län angivits de medelfel, som svara mot de i resp. kolumner för de olika länen angivna medelfelen. De ha samtliga erhållits på det sätt, som använts för erhållande av de i tab. 6—9 för hela riket angivna medelfelen och som beskrivits i det föregående. Även om de observerade och enligt formel (1) beräknade medelfelen böra vara större än de utjämnade medelfelen, synas skillnaderna för de olika landsdelarna ibland vara så stora, att de motivera, att man för säkerhets skull antager medelfelen vara något större än de som erhållits genom gjorda utjämningar. Då riksskogstaxeringsnämnden med stöd av erhållna medelfel och tillämpade linieavstånd beräknat de erforderliga linjeavstånden för ett medelfel i den totala kubikmassan å högst 2, resp. 3 procent, har nämnden därför ökat de i tab. 11, kol. 7 angivna utjämnade medelfelen med 15 procent (se tab. 12, kol. 6). De så erhållna linjeavstånden torde vara fullt betryggande. Anmärkas kan, att, om kubikmassa å impediment och inägor inräknats vid beräknandet enligt formel (4) av de i tab. 11, kol. 5 angivna relativa medelfelen, dessa hade blivit något, om ock obetydligt mindre, vilket i sin tur skulle ha medfört längre linjeavstånd än de i tab. 12 angivna. En formel för beräknandet av erforderligt linjeavstånd för ett högsta medelfel å q procent erhålles med hjälp av formlerna (4) och (6). Den kan skrivas q (1 — 10) 0 '" x - IO)° « =l\2 L— fi% där x är det sökta linjeavståndet samt 1 och fx% beteckna förut angivna storheter. Av de i tab. 12 angivna resultaten framgår, att de vid riksskogstaxeringen tilllämpade linjeavstånden ej för något län resulterat i större medelfel i kubikmassan än 3 procent. De för olika landsdelar, resp. hela riket nederst i tab. 12 angivna linjeavstånden utvisa i vilken grad linjeavstånden kunna ökas, om man sammanfattar länen till ett fåtal redovisningsområden eller ett enda, utan att samtidigt i motsvarande grad öka anspråken på resultatens tillförlitlighet. I tab. 13 ha slutligen angivits vissa relativa medelfel liksom också under olika förutsättningar erforderliga linjeavstånd för de flodområden, vari Värmlands, Kopparbergs och de fem norrlandslänen uppdelats. De där angivna medelfelen utgöra 115 procent av de enligt formlerna (4), (6) och (7) beräknade medelfelen och ha därför betecknats som utjämnade och korrigerade till skillnad från de i tab. 11 för olika län angivna medelfelen.. I anslutning till ovan lämnade utredning beträffande de vid riksskogstaxeringen erhållna resultatens tillförlitlighet torde böra påpekas, a t t densamma avser genomsnittsresultaten för de stora redovisningsområdena samt för dessa endast den totala skogsproduktiva marken och den totala kubikmassan. Uppgifter r ö rande delområden, liksom naturligtvis även uppgifter beträffande vissa relativt obetydliga delar av arealen eller virkestillgångarna, äro icke tillförlitliga i samma grad, exempelvis uppgifter beträffande arealen skogsmark av viss bonitet eller kubikmassan av visst trädslag och dimension. Riksskogstaxeringsnämnden kan dock icke närmare ingå härpå, utan måste överlåta till envar skogsman att med stöd av denna utredning och av jämförelser

i6o Tab. 12.

Under vissa förutsättningar erforderlig nyad riksskogstaxering-

linjetäthet vid en för5

Riksskogstaxeringen

Land

Redovisningsområde

kubikmassa Skogsproduk- inalles 1 tiv mark millioner

1923—1929

Linjeavstånd Medelfel i km vid ett i totala beräknat mekubikmassan Linje- delfel i totala avUtkubikmassan jämn. stånd Oboch serv. korrig.

km*

km 2

Stockholms län och stad Uppsala län Södermanlands län . . . Östergötlands län . . . . Jönköpings län

7520 5 120 624O 9970 I0Ö20

4 030 2 720 3 43° 5 530 6560

28"5 23'o 29*2 43*6 309

2*i6 3*67 2*46 2*29 1*72

Kronobergs län . . . . . K a l m a r län, exklusive Öland därav n:a landst.omr. . .

89IO 962O 5 320 43OO 1340

5 470 603O 3 430 259O 177

27*6 37*i

2*40 2*6l

Gotlands län, exkl. Gotska Sandön Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län

3080 29IO 624O

1330 1 80O 2ÖZ0 722 2 I30

6*9 9*6 155 5*5 9*2

1*36 2*78 2*68 3*io 2*82

2*50

1*5

2*27

2*5 2*5 I

2* I

2*4 9*i

2*5

2'o

Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län

49OO 11 680 807O I7460 843O

I 7OO 6660 361O 12 320

7*7 39*7 27*7 9**4 4i*3

3*74 I14 3'70 1*46 4*05

2*78 2*69 1*46 2*07

2*5 5

Västmanlands län . Kopparbergs län . Gävleborgs län . . Västernorrlands län Jämtlands län . .

644O 2825O l8 200 24 I30 4769O

369O 2064O 13 80O I90IO 20 590

29*7 126*5 120*8 119*3

3*44 1*97 1*94 I-8 5 2*03

2*53 1*70 I"89 169 1*72

5 5 10 10 10 10

1*6 5*P 3*4 9*' 4*8

Västerbottens län . därav kustlandet > lappmarken

55 970 I7 950 3762O

32 7OO 12 510 20 I90

2*86

2"53 3* 80 3*31

20 20 20

146 8*5

Norrbottens län . , därav kustlandet » lappmarken

98660 2643O 72 23O

43 340 I769O 2565O

196*5 75*4 121*1 193/5 963 97'*

2*52 3*36 3/5!

20 20 20

14-7 IO'O 9*5

Norrlandslänen Svealandslänen Götalandslänen

244250 79460 86840

I35 450 52040 44320

779*6 369*6 268*3

105 °99 079

I*02 0-83 0*72

36*4 22*4 17*2

Norrland och Kopparbergs län Övriga Sverige

272500 138050

156090 75720

906*1 5*1*4

0*95 0*67

C92 0-58

40*4 26*0

I 410 550

231 810

I 417*5

0*6-*

0*62

52*7

Öland

. . . .

4 73° 4770

22*0

15*2 1*2

149*5

Hela riket 2

. . .

I n o m bark och bortsett från lövskog i dimensionsklass o

% I

2*09

3*6 2*9 3*4 4'7

2*55

3*oo 2*66 2"io 1*99

5'°

2'24 2'oi 2'62 3*19 4*43

2*06 2*14 2*38

2'0O

4*3

5'° 3*5 2*7 0*4

3*7 12*4 10*8 12*5 12*2

10*2

90'S

Exklusive Gotska Sandön.

I6I « v t m o t-s^t N w

O vo C N 00 N N

0 Tt " 1

00 "-I

OM>»

oo TJ- in i s "co T t

rs co io j * -st-öo

N iJ in Vt- "K <K.

m in vf b *<•• "<*•

OvOvO

O-vO O

O O O

CON

OVH

VOID r s r-.

ONOO 0 0

-a -0 I» *S _ s

T t L O t ^

*-i

OV I O

NvOvO

O - w t^ONOO

• i

-s

•Sfl^ 2 6

** 3 ö > OS "

t~s

c o c o 'N

M o oo t ^ "<4- c o

M co rs T t LO "<t

co Ov oo CO LO CO

O O O N N N

r< m o o vtvo n "N "co>b

rs ' t v o c n v o CON "•"4-vb^b

IOVO

vo m o o

N d

"J-MM

i - *co*N

C O N "N

IO IO Tt

O N

N d

• O T t OV

1^*1 L O

•i C M bfl >-< a M .3

o fl

O io

-* S ^2

O cn O 1>

O co

ts o

io CO

rsoo isvo

tsOO

N N N

i-i

I-I

N H M

I-I

N "_, *M

^Pi

CN M ON ON

r s ON t s

Ov O

I-I N

N ln-+

LO COCO

CT CO T t "st

CO, CO - » f

Os.

ort g O. -H OI t > ^ rt tuO-5 T2

S 2 .2 «"«

•rt T3 Ö E

TtOO

O vo

cfl

M M

*-, *N Vf

00 CO

"<t-

ci r a

£2

sÖNl sVO '

MS JA - ^

"J3.S

§ *

-a S T3 M O h

'-5

8* S

«*•*»>

— vo

I-I N

rt a)

[NN l o O

rs.rs.vo

Q O O öOv r L- sOLC oO N N •*r

I-

O ON

NOO bv N coco

fl rt

S3 •v»

CO CO

O c<-

?o oo OC C O N

IOI-OO

N K b v O N K

O O O •£"••• O M - i LO

s8 o0 O

COON N

N CO

0 0 vO

'~ "

o 8£ O TtON

o O O

CO C O L O

Tt00

K n i n t s t-sLo

N 00 »1

LO00

O o O

r-s N N OOO t s . LO

N N

O Ö\vO c o i-i N N Tt

8 Ow

O coO N O O CO

is-^O

LOVÖ

O CO

^ - H

ON ON*O ^JAO LO

, »o C-

° Q N

n ~

Rfl O

O LO

£ O

L O L O CO

-^r-ts-oo

o o O • t m N N t o NT) N CO N

i o

ts. IS.

IN sO

O LO

SO i-i

'*•

C cu H 3 0 r j o ij rt -A O

?, a ort

rt0>_ 1 Q ri

rsoo

11—320772

M «

s°

ti 3

(i)

Q J:

S 05 2

C o u

cu j *

52 T3

bfl ' bo

a ° .-o

••* > S cu «5

_«

<*-> ^ 5

>v.ti

« « £

mellan olika resultat söka bedöma enstaka uppgifters tillförlitlighet. I det material, som riksskogstaxeringsnämnden efter avslutandet av sitt uppdrag överlämnat till skogshögskolan, finnas för var och en av de 8 deltaxeringar, i vilka totaltaxeringarna uppdelats, uppgifter beträffande arealens fördelning å ägoslag och efter skogsmarkens bonitet samt beståndens slutenhet och ålder ävensom beträffande stamantal, kubikmedelstammair och kubikmassa för olika trädslag och dimensionsklasser m. m. För den intresserade, som önskar närmare studera tillförlitligheten av taxeringen som stickprovsmetod betraktad, i vad rör de olika detalj resultaten, föreligger sålunda ett synnerligen omfattande material.

Bilaga

Kontroll av diametermätningen. Trädfördelningen enligt stamprickningen och enligt provträdens diametrar. Vid det praktiska utförandet av en stamräkning, vare sig nu denna verkställes beståndsvis, å regelrätta provytor eller å taxeringsbälten, angivas endast mera sällan trädens exakta diametrar, försåvitt uppskattningen ej avser rent speciella, t. ex. vetenskapliga ändamål. I stället sammanföras stammarna efter olika regler till mer eller mindre vida dimensionsklasser. Till vilken av dessa klasser träden skola hänföras, avgöres vanligen till en början genom direkt mätning av varje stams grovlek, men sedan stamräkningen pågått någon tid, bruka klavarna anses ha fått in ett så pass gott ögonmått, att klavning av varje träd ej påfordras. Härigenom kan arbetstakten ökas, men klavarnas ögonmått äro givetvis till en viss grad osäkra, vilket framför allt måste väntas gälla de stamdiametrar, vilka ligga närmast gränserna mellan de olika dimensionsklasserna. Vid undersökningen av provträden hava däremot dessas exakta diametrar mätts och antecknats. Om därvid, såsom vid riksskogstaxeringen skett, även den för provträden vid stamräkningen uppgivna, så att säga nominella dimensionsklassen antecknas, får man härigenom möjlighet att studera provträdens verkliga diametrar i förhållande till deras nominella och kan på så sätt bilda sig en uppfattning, om huru noggrant hela stamräkningen skett med avseende på trädens hänförande till de föreskrivna dimensionsklasserna. Vid riksskogstaxeringen ha träden vid stamräkningen efter brösthöjdsdiametern, 1-3 m över marken, upptagits i 5-cmsklasser, vilka benämnts efter sin lägsta gräns, o-klassen har sträckt sig från o till 4-9 cm, 5-klassen från 5-0 till 9-9 cm o. s. v. Dock har 45+klassen tilldelats alla träd med en diameter av 45-0 cm och däröver. Vad riksskogstaxeringens provträd beträffar, ha dessa utfallit efter en viss kvot, olika för olika 5-cmsklasser (se sid. 30). För varje provträd har brösthöjdsdiametern bestämts i mm, på så sätt att medeltalet tagits av två mot varandra vinkelräta diametrar. På provträden fästes en identifieringsblankett, vara lagledaren bl. a. hade antecknat den vid stamräkningen för trädet ifråga utropade 5-cmsklassen. I de fall, då denna nominella klass icke omfattade den vid korsklavning av trädet framkomna, verkliga diametern, antecknade provträdstagarna enligt instruktionen å provträdskortet — varav de ifyllde ett för varje provträd — under kolumnen för den korsklavade diametern som ett observandum ordet »riktig», för att man vid bearbetningen skulle kunna vara säker på att provträdstagarna ej gjort sig skyldiga till någon felskrivning. Med utgångspunkt från att de sålunda på millimetern när bestämda provträdsdiametrarna voro fullt representativa för det totala stamantalets fördelning å dimensionsklasser, upprättades sedermera vid materialets bearbetning sammandrag över provträdens fördelning å 1 cm vida klasser: o—0-9, i-o—1-9, 2-0—2-9 cm o. s. v. dels för samtliga trädslag tillsamman, dels i vissa fall för de skilda trädslagen var för sig. I tab. 1, som avser samtliga provträd i rikets alla län utom två, Kopparbergs och Väs-

164 ternorrlands, lämnas ett exempel på huru provträdens fördelning å 5-cmsklasser utföll enligt å ena sidan dessa stammars verkliga, genom korsklavning fastställda, diametrar och å den andra enligt den vid stamräkningen för dem utropade, nominella dimensionsklassen. Anledningen till att de båda nämnda länen här uteslutits skall i det följande närmare beröras. Tab. i. Provträdens ligt vid stamräkningen

procentiska fördelning enligt verkliga diametern och enuppgiven dimensionsklass för hela riket exklusive Kopparbergs och Västernorrlands län. 2

Provträdens verkliga diameter i förhållande till den vid stamräkningen uppgivna (nominella) dimensionsklassen

5¶Prickad

0—

5 -

10—

15-

7 J

d i m e n s i 0nskl ass

20—

25-

30-

35-

40—

45 + 1

8*74 91'26

1-49

2*49

3-80

9*81

10*69

97*21

95*49

94*26

92*24

5*75 89-76

7-26

L i k a s t o r (rätt klass) . % 98*28

87*34

84*97

83*13

1*72

1*95

3-02

3**5

3*96

4*49

5*4°

5*22

6-i8

0*84

Inalles % IOO.00 100*00 IOO'oo IOO'oo IOO'oo IOO'oo IOO*oo IOO'oo 1 0 0 . 0 0 IOO'oo Antal provtTäd 1 5 8 0 8 3

3 765 2 0 9 0 7 2 9 4 9 1 3 0 1 7 3 29 383 1 6 4 2 2 12 I49

2692 Tab. 1 angiver, att i småklasserna över 95 procent av stamantalet prickats i rätt klass, medan för grövre dimensioner denna siffra sjunker, ,så att exempelvis i 40— klassen endast 83-13 procent äro rätt klassificerade, medan resterande 16-87 procent äro felaktigt bokförda. Att antalet felaktigt klassificerade träd sålunda stiger med stigande diameter är ingalunda överraskande. Dels utgör nämligen klassvidden, 5 cm, en relativt Liten del av diametrarna i de högre klasserna i jämförelse med de lägre, dels utbilda de grövre träden oftare än de klenare genom bl. a. längsgående åsar å stammen en mera oregelbunden omkrets. Då nu å ena sidan diametrarna vid stamräkningen bestämts dels genom ögonmått, dels genom direkt klavning, vilken senare skett på mötande kant — huvudsakligen i lagets rörelseriktning räknat — men å andra sidan provträdens diametrar fastställts exakt genom korsklavning, måste följden härav bliva, att resultaten enligt de båda diameterbestämningarna avvika från varandra oftare iför de grövre än för de klenare dimensionerna. Vad Kopparbergs och Västernorrlands län beträffar, hade det vid ett detalj studium av provträdens fördelning inom de olika länen visat sig, att procenttalen för de till rätt 5-cmsklass uppgivna träden genomgående voro påtagbart högre i dessa båda än i de övriga länen. I dessa senare har instruktionen missuppfattats i sådan riktning, att ett medvetet påverkande av valet av provträd fått göra sig gällande. Antingen ha klavarna, då de vid utpekandet av ett provträd upptäckt, att trädet ifråga tillhörde en annan klass, än den till vilken de utropat detsamma, eller ock provträdstagarna, då de gjort samma iakttagelse, utvalt ett nytt träd, vars diameter föll inom den 5-cmsklass, som var i tur att erhålla prov. En jämförelse mellan å ena sidan tab. 1 och å den andra tab. 2, som avser nyssnämnda båda län, ger en uppfattning om i huru hög grad provträdens fördelning å de riktiga, de närmast lägre och de närmast högre dimensionsklasserna härigenom kommit att påverkas. Som av tab. 2 framgår, äro procenttalen för de oriktigt angivna diameterklasserna i Kopparbergs och Västernorrlands län obetydliga. För övriga län däremot, där provträ1 Enligt instruktionens föreskrifter skulle även träd grövre än 49*9 cm upptagas i denna dimensionsklass.

i65 Talb. 2. Provträdens procentiska ligt1 vid stamräkningen uppgiven 2

Provträdens verkliga diaimeter i förhållande till dten vid stamräkningen mppgivna (nominella) dimensionsklassen

O—

L i ' k a s t o r (rätt klass) . %

99-42

fördelning enligt verkliga diametern och endimensionsklass för Kopparbergs och Västernorrlands län.

Prickad

0-58

IO—

5 -

15-

f "8

d i m e n s i 0 n s k 1 ass

20—

0"I2

0-08

o-57

0-85

99*73 o-i5

99-50

99-18

98-41

0-42

0-25

0-74

30-

250*65 98*75 0-59

40—

35-

45 + 1

I'o3

2*27

2*64

2*86

97*99 0*98

97* 14 0*59

97**4

0*43

Inalles % IOO'oo IOO'oo IOO'oo IOO'oo IOO'oo IOO'oo IOO'oo IOO'oo IOO'oo IOO'oo 684

Antal provträd 22 226

3 370

5 on

4 210

den uttagits mera objektivt, så att även de felpriokade träden blivit representerade blanid proven, voro procenttalen för de oriktigt angivna diameterklasserna av sådan storleksordning, att en särskild undersökning verkställdes i avsikt att utröna om felen vid den till grund för stamprickningen liggande klavningen kunde anses som enbart tillfälliiga, eller måhända förknippade med någon tendens till för hög eller för låg klassificering. Tab', j . Pä del av totala I

varje i-cmsintervall inom de skilda 5-cmsklasserna belöpande trädantalet på hel linjelängd i dimensionsklasserna 5—4.5+ för samtliga trädslag i hela riket. 2

8¶Antal provträd2

i:a

2:a

3:e

4-e

24277 34 5 0 2

15— 20—

34 915

9-8i

12-77

4*9° 2*86

5-89 2-98

enligt provträdens diameter

enligt pricklistans dimensionsklass

antal träd

7*81

51-80

51*99 25*02

14 333 2IO

12*77

3547097 I 702 093

12-63

3 483 620

1 682 839 732 263

5:e

centimetersint ervallet i"rån nedre kläs sgränser

5—

9¶Inalles per 5-cmsklass

Trädantal i % per

Dimensions klass

1 II-54

9-87

5*5* 2*69

4*72 2-30

3*98 1*94

25*00

1*28

1*09

0*94

6 897 0 2 4

33 593 18 i n

1*43 0*69

1*39 0*62

o* 54

0*45

0-38

2*68

0*24

0*20

0*17

0*14

1*03

1*02

280 324

35-

13503 9901

o'28

743 697 286 773

2-66

o'io

O'o9

0*08

0*o6

C05

0-38

104 633

0-37

101 047

40-

0*04

0-03

0*02

0'02

0*13

0'I3

35 4o6

0'02

O'oi

0*08

23 648

o - o8

25— 30—

45+

1 Enligt instruktionens föreskrifter skulle även träd gTÖvre än 49-9 cm upptagas i denna dimensionsklass. 2 Enligt nominell dimensionsklass.

i66 Granskar man tab. i finner man, att för de klenare dimensionsklasserna ett relativt större antal provträd rätteligen tillhörde närmast högre än närmast lägre klasser än vad de vid stamprickningen angivits till, samt att för de grövre klasserna motsatta förhållandet råder. Detta kunde synas tyda på att klavarna snarare hade under- än överskattat de klenare dimensionerna och att de oftare över- än underskattat de grövre. En närmare granskning av trädfördelningen ger emellertid vid handen, att klavarna varit benägna att underskatta samtliga dimensioner. Man finner detta, om man undersöker hur många träd rätteligen tillhörande exempelvis dimensionsklass 40—, som svara mot de felaktigt i klasserna 35— och 45-]- pricTab. 4. På varje i-cmsintervall del av totala trädantalet på hel

1 *

1 3

inom de skilda 5-cmsklasserna belöpande linjelängd för tall, gran och löv i Värmlands län. 6

9¶Trädantal i % per

Dimensionsklass

Trädslag

Antal provträd1

2:a

i:a

3"e

4=e

. . .

Tall Gran Löv

105 325

1*68 5*oi

11-73 14*04

134*

Tall Gran Löv

462 I 108 508

4-85 5-10 IO'6i

6-46 6*25 1672

12*87

5:e

enligt pTOvträdens diameter

534 9 0 I I 613 450

5*32 4*28 14*46

25-81

14-80 12-65 22-56

313 798 2506 7 5 8 4 4 9 2481 332 130 67'39 179 914 1 5 0 4 375 796 12*31 112 514 2 2 - 5 4

304 727 737097 336067

3'7o

4*63 4*07 9*03 2*23 1-94 2'8o

1*58 0*99 1*15

081 O-90

9*05 5'7i 7*14

109 985 169708 35 58o

107 107 166000 34429

0-83

4-72

0-30 0*26

2*21

57405 65727 10360

C23 0*07 0-08

r79 062 0*72

0"o7 O'oi C04

o*47 o'i6 0*24

0*01

O'll 0*04 0*04

o'o3

Tall Gran Löv

923 1834 572

2*99 2*54 5*04

3'6o 3*°4 6*45

15-

. . .

Tall Gran Löv

I 076 1668 346

I*8o

2*19 I* 4 i 1*84

2-00 I28 I-32

Tall Gran Löv

I 152 I 300 201

o*94 0*49 o*53

0*95 0*49 0*41

0-28

Tall Gran Löv

0*42 0*13 0*17

0*40 0*11 0*14

0*25 0*09

Tall Gran Löv

441 378 45 291 228 56

0"I4

o*n

O'o5

0-o8 C04 0"o6

0*07 0'02

0-04

0*04 0*06

Tall Gran Löv

H3 in 39

0*03 0'02 0'02

0*03 O'oi O02

0'02 O'oi 0'02

0'02 O'oo 0*01

O'OI

O'oi O'00 O'oo

O'OI O'oo O'oi

O'oi O'oo O'oi

O'oo O'oo O'oi

O'oo O'oo O'oo

O'oi 0*03

O'oo O'oo O'oo

O'oo

O'oo O'oo

O'oo

O'oi O'oo O'oi

25-

30-

35-

40—

45+ 1

. . .

• • •

. . .

• ••

Tall Gran Löv Tall Gran Löv

28 10 11

9 8

1*93 I'o8 0*59 0'6o 0*50 0'22 0'22

Enligt nominell dimensionsklass.

tr ädantal

525 372 44oo 1 576 395 543* 2646

43*22 53*o6 o*53

20—

trädantal

6-76 7-28 o*53

IO—

I'2I

enligt pricklistans dimensionsklass

9*64 *3*87

4-56 5-84 15*79 3*o8 2-87 4*57

Inalles per 5-cmsklass

centimetersintervallet från nedre klassgränsen

0—

2*90 2*26

0*93 o*35

O'n

0'o5

1*48

O'oo

66*6o

2*o8

21 815 18477 3 571 5667 4820

8'8i 0 90

4-66 2-15 2*13

182 912 365 682 112 384

56679 63 999 10 6 2 1

0-62 0-68

21 718 18852 3 412

0-48 0-15 0*23

5803 4 572 I 140

1 310 1 061 435

0*12

I 420

0'o4 O08

I III

325 298 157 107

0*03 O'oi O03

313 275 125

O'OI

121 O'OI

0'02

1 212

1*79

167 kade träden. Det visar sig nämligen, att många fler träd svara mot de underskattade provträden än mot de överskattade, vilket ger vid handen, att klavarna haft en tendens att oftare under- än överskatta även de grövre dimensionerna. Detta iframgår även av ett försök, som gjorts att med ledning av provträdens fördelning å i-cmsklasser j ustera den vid stamprickningen erhållna dimensionsfördelningen. Vid detta försök har m a n måst taga hänsyn dels till att de lägre dimensionsklasserna icke medräknats å hela linjelängden, dels till att provträdskvoterna växlat i de olika dimensionsklasserna. Man har sålunda först fördelat det i varje dimensionsklass prickade och till hel linjelängd uppmultiplicerade antalet träd efter resp. dimensionsklassers provträds fördelning på i-cmsklasser, varvid en stor del föllo utanför den mot prickningen svarande dimensionsklassen. Därefter har man genom summering för varje i-cmsklass erhållit det totala trädantalets fördelning på samtliga i-cmsintervall. Resultatet härav för samtliga trädslag i hela riket framgår av tab. 3, och för de olika trädslagen i Värmlands län av tab. 4. Då tab. 3 har karaktär av slutsammandrag för hela riket, ingå i denna även Kopparbergs och Västernorrlands län, för vilka, som av tab. 2 framgår, även föreligger någon, ehuru obetydlig, tendens till i stort sett samma felklassificering som i de övriga länen. Av en jämförelse mellan kol. 9 och 11 i tab. 3 samt kol. 10 och 12 i tab. 4 framgår, att stamlistorna i hela riket för samtliga klasser 5—45+ upptaga för låga stamantal, samt att i Värmlands län förhållandet i stort sett är detsamma. Detta visar just att klavarna haft en tendens att underskatta samtliga dimensioner. För tall och gran motsvaras de mot prickningen svarande underskotten i klasserna 5— o c h däröver av överskott i den lägsta klassen, o—, såsom framgår av tab. 4, kol. 1 o och 12. För lövskog, vilken icke taxerats i lägsta klassen, motsvaras underskotten i dimensionsklasserna 10— och däröver av överskott i dimensionsklass 5—. Då man sålunda funnit, att pricklistorna skulle vara i viss mån felaktiga genom upptagande av ett något för högt trädantal i den lägsta, medräknade klassen, vilka överskott skulle motsvaras av underskott i de grövre klasserna, uppställde sig frågorna: huru stor kan den genomsnittliga underskattningen av diametern vara i olika dimensionsklasser och huru verkar denna underskattning på beräkningen av kubikmassan och tillväxten. För att söka besvara den första frågan har för varje klass uträknats dels diametern i den genomsnittliga grundytan för alla provträd, som nominellt tillhöra klassen ifråga, dels ock klassens medeldiameter, sådan den borde vara enligt pricklistan. Denna senare beräkning har skett efter en av LANGS^TER i Meddelelser fra Det Norske Skogsforsoksvesen, Hefte 11, 1929, framlagd formel. För samtliga trädslag i hela riket ter sig jämförelsen mellan de på nyssnämnt sätt erhållna medeldiametrarna sålunda: Dimensionsklass . . . Medeldiameter i mm: enligt provträden . » pricklistan Skillnad mm . . . .

5—

10—

15 —

25 —

30—

35—

74*8 72*5 + 2"3

124-8 122*9

173*8 I72-6 + 1-2

223-3 222-3 + I-0

272-I

3 2 I 9 3211 4- 0"8

370-8 370-8 ±0-o

+ 1*9

27I* 7 + 0*4

Med hänsyn till de obetydliga skillnader, det här rör sig om, måste det tillämpade beräkningssättet anses vara i viss mån approximativt. Godtages det emellertid, skulle under förutsättning att provträden äro fullt representativa för det totala stamantalets fördelning å dimensionsklasser — såsom av sammanställningen iframgår, medeldiametern för småträden enligt pricklistan vara ett par mm för liten, medan det i samma riktning gående felet för grövre klasser ej skulle uppgå till 1 mm. Härav liksom av kol. 9 och 11 i tab. 3 samt av kol. 10 och 12 i tab. 4 skulle sålunda framgå, att de av riksskogstaxeringen framlagda tabellerna över stamantalets fördelning på olika diameterklasser ej kunna anses felaktiga i sådan grad, att detta skulle ha någon som helst betydelse för resultatens praktiska användning.

168 5

•/ :>

3°

Brösthöjdsdiameter på bark i cm 40 45 5c

*5 -

T ? I I

i i i

/A i/ A

9 -

-- 9

* \ / *^\

? i 0

—i—1_ i , i

1 1

20¶Outjämnad fördelning Fig.

Trädantalets

procentiska

fördelning

•""TT—1—t— •

--——-— å i-cms-klasser

för

*—

1 1

40 4S 50 Brösthöjdsdiameter pl bark i cm

Utjämnad fördelning samtliga

trädslag i hela

riket.

Vad åter beträffar den inverkan, som de eventuella felen i pricklistan kunde tänkas ha på beräkningen av kubikmassan och tillväxten i olika dimensionsklasser, torde observeras, att pricklistan vid av riksskogstaxeringen tillämpat beräkningssätt icke alls lagts till grund för härledning av medeldiameter eller andra massa- och tillväxtbestämmande faktorer. Dessa ha nämligen hämtats direkt från de för varje klass kvotvis uttagna provträden, vilka alla individuellt uppmätts på noggrannast möjliga sätt. Kuberingen och tillväxtberäkningen beröres därför icke alls av klassificeringen, så snart provträden objektivt uttagits, d. v. s. fullt automatiskt efter de å pricklistorna angivna provträdskvoterna. Nu har emellertid redan här ovan påpekats, att man i två län missförstått instruktionen på så sätt, att om ett anvisat provträd befunnits tillhöra en annan klass än den, som ropats, i de flesta fall ett nytt provträd uttagits och detta av sådan grovlek, att det föll inom den utropade klassens gränser. Härigenom har man för dessa län i all huvudsak förlorat möjligheten att kontrollera klassficeringen i pricklistan. Även för övriga län har man emellertid funnit, att uttagandet av provträden i viss utsträckning icke skett fullt regelrätt. Så kan t. ex. av tab. 3, kol. 4 och 3 utläsas, att cmsintervallen 6—7, 11—12 och 16—17 ha flera träd än närmast lägre intervall, ehuru förhållandet bort vara det omvända. En relativ brist föreligger således för sistnämnda cmsintervall. Framställes fördelningen å de olika i-cmsklasserna grafiskt, återfinnes denna brist, såsom av fig. 1 framgår, i form av markerade »hack» i stamfördelningskurvan. När det gällde att finna en sannolik förklaring till diskontinuiteten i stamfördelningen, var det endast lätt att klarlägga den ringa frekvensen i klassen mellan o och 1 cm, vara tab. 4, kol. 4 lämnar ett exempel. Några verkliga o-träd finnas nämligen ej i naturen, ty så snart plantan nått upp till brösthöjd och enligt taxeringsinstruk-

169 tione:n blir föremål för klavning, varierar dess »brösthöjdsdiameter» från minst några mm till en eller annan cm. V a d åter den ringa frekvensen strax ovan nedre gränsen för klasserna 5—» I 0 — och 15— beträffar, trodde man sig först ha funnit en orsak härtill i den tidigare påvisade benägenheten hos klavarna att oftare underskatta än överskatta diametern och i dett förhållandet, att vid stamräkningen dimensionsklasserna o—, 5— och 10— ej skulle medtagas utefter hela linjelängden utan endast å kortare sträckor, 40, 300 resp.. 1 000 m av varje 2-km. Genom en samverkan av dessa båda orsaker ansågs följden på sätt, som nedan visas, kunna ha blivit, att de klenare dimensionerna icke medtagits i den omfattning, de rätteligen skulle. P å grund av benägenheten att underskatta diametrarna ha klavförarna kommit att betrakta de träd, vilkas diametrar i verkligheten lågo strax ovanför de klenare 5-cmsklassernas nedre gräns, såsom tillhörande den närmast underliggande 5-cmsklassen. Vid stamräkningen har detta medfört, att å de delar av varje 2-km, där en viss eller vissa av de klenare 5-cmsklasserna icke skulle medtagas, ett för litet antal träd kommit att tillföras den närmast grövre 5-cmsklass, vilken skulle medräknas. Nu borde detta ha uppvägts, om inom de delar av 2-kmna, där de klenare 5-cmsklasserna skulLe medtagas, ett motsvarande antal träd uppgivits till den närmast underliggande klassen. Härigenom skulle dennas trädantal efter uppmultiplicering till hel linjelängd hava täckt bristen på den del av 2-kmn, där dimensionsklasserna ifråga icke medräknats. Denna utjämnade förskjutning av trädantalet har emellertid av ovannämnda hack i stamfördelningskurvan att döma ej inträtt. Detta skulle möjligen kunna tänkas sammanhänga därmed, att klavarna å de sträckor, där även de klenare träden skulle protokollföras, vid uppskattningen av diametrarna förfarit noggrannare och detta framför allt ifråga om träden i närheten av dimensionsklassgränserna, för vilka träd de här oftare än å övriga sträckor torde ha tillgripit direkt uppmätning av diametrarna. Detta skulle ju medföra, att de klenare dimensionerna på förstnämnda sträckor bleve hänförda till rätt, d. v. s. högre dimensionsklass än på de övriga sträckorna, där de underskattades, varav följden i sin tur skulle blivit, att de klenare dimensionsklasserna o—, 5— och 10— tillförts ett för litet trädantal, för att man genom multiplikation med faktorerna 50, 6 2 / 3 , resp. 2 skulle erhålla det mot hela linjelängden svarande verkliga trädantalet. Härigenom skulle således en icke så obetydlig brist i dessa klassers virkesförråd och tillväxt möjligen ha kunnat uppstå. Nyssnämnda förklaring kan emellertid icke sägas vara tillfredsställande. Ett närmare studium visar nämligen, att häcken ej inskränka sig till de gränsklasser, 5—, 10— resp. 15—, där olika linjelängder avbytt varandra, utan de förefinnas även, ehuru i mindre utpräglad grad, i de grövre klasserna. För att starkare framhäva detta förhållande har den i tab. 3 och fig. 1 framlagda provträdsfrekvensen utjämnats genom att bilda s. k. fortlöpande medeltal av frekvensen i tre på varandra följande i-cmsklasser, vilket förfarande ännu en gång upprepats, varefter den observerade frekvensen angivits i procent av dessa medeltal av andra ordningen, å fig. 2 representerade av ioo-procentiinjen. Som figuren utvisar, återfinnas hack vid eller strax ovan samtliga klassgränser. Ett annat skäl, som talar mot att den ovan angivna hypotesen skulle kunna utgöra en förklaring, erhölls även från Norge, där man från landsskogstaxeringen upplyste, att samma hack även där igenfunnits vid en specialundersökning avseende Oplands fylke och detta även mellan klasserna 5 och 10—, trots att dessa dimensioner klavats på hela linjesträckan och på samma bältesbredd. Andra orsaker måste därför sökas till diskontinuiteten. Granskar man närmare fig. 2, utvisar denna en relativ anhopning av provträden omkring mitten av resp. 5-cmsklasser. Detta torde kunna förklaras därigenom, att klavaren, då prov utföll bland flera på en gång utropade, samma dimensionsklass och trädslag tillhörande träd, som prov helst utpekade sådana, om vilka han var säker, att de tillhörde den ropade klassen, sålunda med undvikande av mera tveksamma

170 o

10 I5

30¶Brösthöjdsdiameter pi bark cm 40 45 50

120 V, /—-^. \ J Jv

100 Ro 6n

/ 100

•

80 60

40 O

,1 .1

1 .

1 1 1 ..II

1 1

20 i

3°

1 1

50¶Brösthöjdsdiameter pä bark i cm

Fig. 2.

Trädantalet i olika i-ctns-klasser enligt den outjämnade fördelningen i procent av motsvarande antal enligt den utjämnade fördelningen.

gränsträd. Strax efter lagen kommo nämligen provträdstagarna, som genast upptäckte och på provträdskortet antecknade om felklassificering skett, vilket ledde till diskussioner inom arbetslaget samt eventuellt också till påpekanden från lagledarens sida. Möjligheten av ett dylikt val var redan förutsedd vid instruktionens utfärdande, och man ville förebygga densamma genom föreskriften, att om ett provträd utföll bland flera på en gång ropade träd, så skulle det först passerade anses som rätt prov. 1 Tydligen har emellertid denna föreskrift ej alltid blivit eller kunnat bliva strikt iakttagen, vilket också bekräftas vid förfrågningar hos lagledare och klavare. (Jämför även provträdens fördelning å olika delar av taxeringsbältet, bilagan E »Kontroll av den taxerade bältesbredden».) Att häcken blivit djupare för de klenare klasserna skulle då bero på att man i täta ungskogar oftare måst ropa flera träd samtidigt och sålunda där oftare hade en viss valfrihet, medan i grövre skog endast i mera sällsynta fall två eller flera lika grova träd torde ha stått så tätt att de blivit ropade samtidigt. Vidare må påpekas, att häckens placering omedelbart ovan klassgränserna skulle kunna förklaras som en följd av den förut nämnda antagligen något för låga klassificeringen, varigenom de verkliga klassgränserna blivit något högre än som avsetts. Nämnda i viss mån fria val av provträd kan på följande sätt ha inverkat på uppskattningen av kubikmassan och tillväxten. För det fall att diametrarna vid stamräkningen blivit angivna till rätt dimensionsklass, medför klavförarnas benägenhet att vid utpekandet av provträden undvika gränsträden i resp. klasser varken över- eller underskattning, så länge blott de klumpvis ropade träden fördela sig tämligen jämnt över hela klassvidden. Då emellertid trädantalet har sin tyngdpunkt i klassens nedre del, medför detta, att de i närheten av klassens mitt utvalda provträden bliva för stora för att rätt representera de i klump ropade träden och att kubikmassan och tillväxten för de i rätt klass prickade träden sålunda bliva överskattade. För det fall åter att diametrarna vid stamräkningen blivit överskattade, medför det i viss mån fria valet, att för stora provträd bliva utvalda, varav givetvis även följer överskattning. Ha däremot diametrarna underskattats vid stamräkningen, medför samma fria val, att de provträd som utväljas bli för små, så att i detta fall en underskattning uppstår. Huruvida i denna bilaga avhandlade ojämnheter i provträdens fördelning å olika diametrar motsvaras av en över- eller underskattning av den totala kubikmassan och tillväxten, anser sig riksskogstaxeringsnämnden emellertid icke kunna avgöra. 1 Denna föreskrift kan såtillvida ha berett en viss svårighet, som den kunde tvinga laget att avbryta arbetet och återvända för att uppsöka det först klavade trädet. Hellre boTde som provträd ha uttagits det sist klavade trädet.

Bilaga

Kontroll av den taxerade bältesbredden. Vid riksskogstaxeringens enligt linjetaxeringsmetoden verkställda fältundersökningar följdes, såsom framgår av kapitlet »Taxeringens utförande», de å arbetskartorna inlagda taxeringslinjerna med hjälp av kompass. De io m breda taxeringsbältenas mittlinje utmärktes härvid å marken av den av kompassgångaren framdragna släplinan. På vardera sidan om denna uttogos bältena till 5 ms bredd. De inom detta avstånd växande träden räknades och mättes efter vissa regler, varjämte ett antal provträd undersöktes. På grundval av dessa observationer utfördes sedermera kubikmasseberäkningarna under antagande att bältena i verkligheten blivit uttagna till io ms bredd. Med de betydande fördelar, som linjetaxeringsförfärandet måste sägas ha för svenska skogs förhållanden, lider det dock av den nackdelen, att den långa smala provyta, som taxeringsbältet utgör, har en i förhållande till sin areal lång gränslinje. Man stöter på proportionsvis många kantträd, om vilka tveksamhet måste råda, om de falla inom eller utom bältets gränslinjer. Ett mindre noggrant bestämmande av dettas gränser får sålunda ett förhållandevis stort inflytande på den taxerade ytans storlek och därmed på taxeringsresultaten. Tänker man sig exempelvis att klavarna, som vid stamräkningen mäta ut bältets bredd, begå ett fel av i genomsnitt endast i dm på vardera sidan om släplinan, så medför detta, att taxeringsresultatet blir behäftat med ett fel av ej mindre än 2 procent. 1 dm är emellertid en förhållandevis liten storhet ute i marken, varför felet med säkerhet lätt kan bliva större. Det sannolika är också, att felen systematiskt gå i negativ riktning och sålunda leda till en underskattning av virkesförrådet. Orsakerna härtill kunna sägas vara följande. 1. Rent ofrivilligt förbigå klavarna träd i bältets yttre del, vilket i högre grad måste vara fallet i de yngre, tätare och därför vid klavningen mera arbetskrävande än i de äldre, glesare och sålunda mindre arbetskrävande bestånden. 2. Då bestämmandet av bältets bredd för att ej bliva alltför tidsödande endast sker med hjälp av mätstänger, kommer bältesbreddens utmätande nästan aldrig att kunna försiggå i fullt rät vinkel mot bältets mittlinje eller exakt i horisontalplanet. Detta medför, att bältet blir för smalt, framför allt i kuperad terräng. 3. Då mätstången för att ej mer än nödvändigt vara hindrande för klavarna endast är 2*5 m lång, kommer andra stånglängden varken i horisontal- eller vertikalplanet att utgöra en fullt rätlin jig förlängning av den första, vilket medför ännu ett i negativ riktning verkande mätningsfel.

4- D å släplinan p å grund av smärre m e n skarpt avgränsade ojämnheter å marken, stenar, stubbar o. d., ofta befinner sig något ovanför denna, vill klavaren från sin syftpunkt utanför linan gärna utefter marken skjuta stångens inre ända in p å a n d r a sidan om linan. Även detta ger upphov till en för liten bältesbredd. M a n synes sålunda vara berättigad att anse, att det fel, som uppstår v i d u t mätning av bältesbredden, i övervägande antalet fall ä r ensidigt negativt. N å g o t sätt att m ä t a storleken av detta fel h a r m a n vid tidigare taxeringar ej haft tillgång till, ehuruväl m a n haft sin uppmärksamhet inriktad på detsamma. Emellertid h a r vid den norska landsskogstaxeringen, vilken i stort sett verkställts enligt samma linjetaxerings förfarande som den svenska, landsskogtaksator A A S MUND V I G E R U S T uppfunnit en metod för kontrollering av den uttagna bältesbredden. Metoden grundar sig på det sannolika antagandet att, n ä r vid en linjetaxering provträden utfalla efter en viss kvot, dessa skola, vid ett ej alltför ringa antal, fördela sig tämligen jämnt över hela bältets bredd. O m ej något fel på bältesbredden blivit begånget, skulle således provträdsantalet i den yttre delen av bältet vara i stort sett detsamma som i den inre delen. E n jämförelse mellan antalet provträd i bältets olika delar borde därför kunna ge ett mått p å den noggrannhet, varmed bältesbredden blivit bestämd. F ö r a t t sedan m e d hjälp av provträdens "fördelning å olika delar av bältet beräkna den uttagna bältesb r e d d e n h a r V I G E R U S T i samarbete med förste landsskogtaksator O L A F

SK0IEN

tillämpat tvenne förfaringssätt, vilka även använts i det följande och d ä r betecknats med metod A resp. B 1 .

Observationsmaterialet^ insamling och första bearbetning. För att möjliggöra tillämpandet av dessa metoder måste provträdens plats i bältet observeras och antecknas vid stamräkningen. Så har också vid riksskogstaxeringen skett alltifrån dess början sommaren 1923. Stamräkningen har utförts så, att träden inom bältet klavats 1-3 m från marken och trädslagsvis prickats i 5-cmsklasser med avseende å diametern på bark vid brösthöjd. Klasserna ha benämnts efter sin lägsta gräns, dock så att dimensionsklass 45 - f tilldelats alla träd med en diameter av 45 cm och däröver. Vidare ha på vänstra sidan om släplinan medtagits endast träd, som vid stubbhöjd legat helt inom taxeringsbältet. P å den högra sidan däremot har medtagits även träd, som vid stubbhöj d endast till en del fallit inom bältet. Inom varje dimensionsklass och trädslag ha provträd uttagits, vilka numrerats i löpande följd inom varje 2-km. Provträdskvoterna funnos angivna å stamlistan och provträden bestämdes av prickaren. Då två träd tillhörande samma dimensionsklass och trädslag utropades samtidigt, skulle prickaren tillse, att klavaren icke efter eget val utmärkte vilket av dem, som skulle bliva provträd. Kunde prickaren ej avgöra vilket träd, som ropats först, ansågs i enlighet med instruktionen det träd, som först passerades vid lagets gång i taxeringslinjens riktning, vara det först ropade. Klavaren försåg provträdet med en ring av rödfärg och inmätte även provträdets plats i bältet, som angavs med resp. 1, 2, 3 t. o. m. 10, allteftersom stammens mitt var belägen o—1, 1—2, 2—3 m o. s. v. från den vänstra gränslinjen. Låg provträdets mitt utanför den högra gränslinjen, betecknades dess plats med u (—förkort1

Se >Taksering av Norges skoger, del III, Akershus fylke>; Oslo 1923.

173 ning av utanför) 1 . För underlättande av platsbestämningen återgåvo både stamlistan och beståndsbeskrivningen en figur, som grafiskt sammanfattade reglerna härför. (Se kapitlet »Taxeringens utförande».) Provträdens avstånd utmätte vardera klavaren med hjälp av sin 2 1 / 2 m långa bambustång, vilken för detta ändamål var försedd med tydliga märken för varje halv m. Såväl lagets förman som dess ledare, vilka i regel befunno sig strax bakom klavarna, ha jämsides med sina egna observationer i görligaste mån kontrollerat denna mätning. För övrigt var det praktiskt taget ogörligt att medvetet påverka densamma i sådan riktning, att en jämn provträdsfördelning skulle erhållas. Denna fördelnings större eller mindre jämnhet kommer nämligen först till synes efter ett så pass stort antal mätningar, att det för klavaren är omöjligt att komma ihåg, huru han för vart och ett av de fyra trädslagen tall, gran, björk och övriga placerat de tidigare provträden i någon av de 10 olika dimensionsklasserna, o—, 5—, . . . 45 + • Såsom instruktionen förutser, har det emellertid vid taxeringen också inträffat, att flera träd ropats samtidigt eller nästan samtidigt. Särskilt har detta varit fallet i stamrik yngre skog. I sådana bestånd ha ropen i regel fallit tätt efter, understundom i varandra och detta så mycket mer som de båda klavarna, för att arbetets fortskridande här ej alltför mycket skulle hindras, var för sig till prickaren ofta uppgivit mer än en stam av samma trädslag och dimension i varje rop. Då prickaren härvid bland dessa utropat prov på ett visst träd i ordningen, ha klavarna visserligen trott sig kunna minnas, i vilken ordning de mätt och uppgivit träden ifråga, och därför också snabbt utpekat det av prickaren utropade provet, men säkerligen ha de härvid mången gång kommit att av sig själva direkt utvälja det träd, som skulle bliva prov och som sådant bl. a. avståndsbestämmas. Som sedermera skall visas, kan detta ha medfört en anhopning av provträd å det avstånd från släplinan, på vilket klavarna mest uppehålla sig. Vid bearbetningen ha — efter de till provträdskorten från provträdens identifieringsblanketter överförda platssiffrorna (se fig. 8 och 10 i kapitlet om taxeringens utförande) — sammandrag först upprättats över provträdens fördelning å de olika platserna i bältet för dimensionsklasser och i vissa fall även för trädslag, varefter antalet träd å samma i-msavstånd på vardera sidan om linan hopslagits. Härvid ha de provträd, vilkas mitt legat utanför den högra gränslinjen och därför betecknats med u, sammanförts med de provträd, som erhållit platssiffrorna 1 och 10. Varje år upprättades dylika sammandrag bl. a. för de olika taxeringslagen, så att var och en av lagledarna, då han återvände på hösten, kunde taga del av huru provträden fördelat sig under hans taxering. Under de senare åren gjordes dessutom ungefär mitt i arbetssäsongen för varje lag ett preliminärt sammandrag, vilket tillställdes lagledarna till ledning och efterrättelse. Så snart fältarbetet i de olika länen avslutats, upprättades, i den ordning, som sedermera närmare skall redogöras för, liknande sammandrag för resp. län och så småningom för hela landet. Härvid dels isärhcll man de olika dimensionsklasserna, dels sammanförde man dem till vissa dimensionsklassgrupper, i vilka senare dock ej o—klassen ingick, eftersom lövskog klenare än 5 cm ej medtagits vid taxeringen.

Trädunderskott i bältets yttre del. Som väntat var, fann man snart nog, att ett underskott av provträd i regel förelåg i det yttersta i-msbältet på vardera sidan om linan, vilket förhållande närmare återgives av sammanställningen i tab. 1. I denna liksom i följande tabeller angivas 1 Givetvis kunde man ha antecknat varje provträds exakta avstånd från släplinan, men man ansåg I att kontrollmetoden härigenom skulle bliva alltför tidsödande. Nämnas kan, att man vid den norska landsskogstaxeringen visserligen i marken bestämde provträdens plats på I / 2 m när, men sedermera ansåg I sig kunna sammanslå materialet till 1 ms avståndsklasser.

174 inom parentes de värden, som i de olika fallen grunda sig på ett material understigande i ooo stammar. Såsom av kol. 3 i tab. 1 till en början framgår, uppvisar dimensionsklass o— med sina 15-1 procent provträd å 4—5 ms avstånd från linan den största, och dimensionsklass 30— med sina 19-6 procent provträd å samma avstånd den minsta avvikelsen från den mest idealiska provträdsfördelningen. Då en sådan skulle innebära, att en femtedel eller 20 procent av provträden avståndsbestämts till vart och ett av de fem olika i-msavstånden, borde således även det yttersta eller femte förete detta procenttal. Avvikelserna för nyssnämnda dimensionsklasser uppgå följaktligen till resp. 4-9 och 0-4 procentenheter. Båda dessa avvikelser äro negativa liksom alla de övriga dimensionsklassernas utom de bägge grövstas. Tab.

1. Antal avstånds bestämda provträd samt provträdsprocenten för yttersta i-msavståndet på vardera sidan om släplinan vid taxeringen 1923—192g samt vid en specialundersökning 1926.

Enl. taxeringen Antal avståndsbestämda provträd

Dimensionsklass

o— 510— 1520— 2530354045 + 0-45 +

Därav å 4—5 ms avstånd från linan

det

Enl. specialundersökningen Antal avståndsbestämda provträd

11 857

Därav å 4—5 ms avstånd från linan % 197 205 1

343i8

33 395

1 090

13 430 9829 4252 2789

397 121 17

(5*9)1

179 262

19-9

19*6 J 19*8 19*9 > 20'o

21*8 (l6*6)j

(*I'5)| (i4*8)Ki8-8)

Av tabellen framgår vidare, hurusom med stigande dimension relativt flera provträd blivit medtagna i de båda yttersta i-msbältena. Detta kan ej gärna sammanhänga med annat, än att dels både stamräkningen och utmätningen av bältesbredden för klavarna varit mera påkostande, där dimensionerna voro lägre — de klenare och vanligtvis yngre träden äro ju oftast flera å ytenheten — dels att de grövre och i regel äldre träden medgåvo en bättre överblick av bältet. Till tab. 1 har slutligen redan här som jämförelse fogats provträdsprocenterna för det femte i-msbältet från linan vid en specialundersökning, som utfördes år 1926. För denna skall i det följande närmare redogöras, varför här endast må förutskickas, att vid denna undersökning å vissa sträckor samtliga träds plats bestämdes å ett 21 m brett bälte genom särskilda mätningar medelst måttband och att härvid även lövskog i dimensionsklass o— medtogs. Såsom kol. 3 och 5 utvisa, ligger nyssnämnda provträdsprocent vid specialundersökningen i flertalet fall avsevärt närmare 20 än vid taxeringen. I stort sett förmärkes ej heller den ovan påtalade stegringen med stigande dimension.

175 I bestånd av olika slutenhetsgrader. Riksskogstaxeringens slutenhetsgrader äro ej ett absolut mått på stamtätheten, utan ett relativt uttryck för i vad mån det förhandenvarande beståndet utnyttjar ståndortems virkesproducerande förmåga, men då detta nära sammanhänger med antalet träd per ytenhet i varje fall, kan det ha sitt intresse att efterse, huru stor del av provträdsantalet, som i bestånd av olika slutenheter redovisats i de båda yttersta i-msbältena. Då även de olika trädslagen på grund av sina kronors mer eller mindre hindrande och skymmande natur härvidlag måhända kunde spela in, upprättades försöksvis särskilda sammandrag ej blott för samtliga trädslag inom olika slutenheter utan även för tall och gran var för sig. Detta skedde för Kopparbergs och Värmlands län, av vilka det förstnämnda företedde ett relativt litet provträdsantal å de yttersta i-msbältena och det sistnämnda bland landets olika län intog en mellanställning ifråga om provträdsantalet å dessa i-msbälten. Den inverkan, som den större eller mindre slutenheten och de olika trädslagen kunde ha på antalet träd å de yttersta i-msbältena, d. v. s. å 4—5 ms avstånd från släplinan, framträdde därför i Kopparbergs län säkerligen tydligare än i de flesta andra län, medan Värmlands län kunde väntas giva en för riksskogstaxeringen i dess helhet mera typisk bild av samma förhållanden. Till en början sammanfördes varje trädslag för slutna (slutenhetsgraderna 0-7—1 + ) och ej slutna (slutenhetsgraderna o-o—0-6) bestånd var för sig, varefter samtliga trädslag sammanslogos för de båda slutenhetsgraderna. Resultatet av denna undersökning återgives i tab. 2 samt vad de båda beståndskategorierna var för sig beträffar även i fig. 1. Dimensionsklass 10—

o—

20—

15-

30-

25-

35-45 + %

Kopparbergs län

. ^ -

20 16

* *

s "~^J**

^ Värmlands län 20

« « • ' • '

-"*-* - • * • » • » • » • » " - "

. - - "

^ ^ ^

^-T^""""'1-"*-

, ' " ~

*>-*^.— 2 0 **•«•

o—

10—

15Slutna

20—

25-

30-

35-45 +

Dimensionsklass

Ej slutna

Fig. 1. Antalet provträd å 4—j ms avstånd från släplinan i procent av antalet å hela bältesbredden i slutna resp. ej slutna bestånd.

__;

S fl O

•rt rt > -1

Ov O

—°—'

OV M 0 1-1

O t^

Ovoo n 0 0 0

V2-Ä&

« «4S

1-1

» m ~ c ort "oQ fc.' 0

2 M

VO HI OO

CL 1CL 1» O ,Q

*—*

0 0 vo vo M 11 0

« f0 1 - 0 0

•—

OvVO O M

rj0

vtrt M M

m 00

1H »1

ti T2 O :ti

«s

rt cu

•

g -o a

a 2

in*^

^"~. ^-^ NO

cu Ov 0000

Co —

NOO

00 O 00

• * "Vt

r^ooNO

00 00

vO T 3

-* rt fl N

1¶A ort

—

1-1

v +

a 7

:rt

0 &fl CL in CL HCO U O

VO 0 0 " o *

•vt- vS 0 0

00 o v T ^

MOO

t ^ -<t- v o

co r<

• t ^ N

ON-^NO

rovo

CJMAB

ro.

Tj-r^

v o m

1 £-

,£>

3 M

NO O O -4-N N O N vo

ONO

O N —

CL ^

rt cn

|-o

•<* rt. > -1

NOO

•«*--i-oo 0 N cn t f l N «

L^TJ-IH

m i o

ONN N N — en O N N L o

IN N O O 00 N N O •<*-

N O N - I 00 N O LO — 0 0

— vO

ON>-O

1-1

IM v~0

O N O N -

ONO H

—

•^ COOO

—

Ovr^ro

CL S°

f ^ Q N O dCTvlrv

0 HO

""*

in—'

a-o •rt rt

O N -

t^.00

h °2 1 cu o

•°-b 1,5

O N OvOO

1 <=>

1-1

N OO

-^-ro

N — NNO • * N

1^00

00 O 1-1 N

v o VO

O —

VO V O L O

v o TJ- O N

O N O N O N

O N OvOO

O N ONOO

-—

-—*

Q g

~c2 bfl-o I-I c

Ii « 2

«a

rt ^

ort J"* ~Ä T3

&<$

VO - * O N 52 cO:rt

O N —

LOLO

ti -T3

CL^-i CL^2 O •*•

"+°2

—

a 2

A , 1-1

. NO

P, «

S rt 2

CL i-i CL vU 0 , 0

v o 1-1 vo

_o r - 0 0

Ov O

v-oco 60

NNCSO

O N O NO

•—• •—'

t-~

r o Ov

vnvo

rt i?

Vo>-o N

N N

LOVÖ 6 0

a"2

•

-—•

—

•—'

11 . - H

.M CD

w-S

rt a 2-73

t-*- 2

Ant åndsb provt

"3-S

a-g > ort

**&

a 3

rt a S-o

—

„ „Ä

£.3 00

p-j

cn :cci

> rt

"cn

g "3

NNO

N N O

t-eh: °m vCO>

-^-ON

"-*

O O N NOO

""•

N N N Q O O O N L o c o •*}-

O — 0 0

>-i 1-»

N O V *

00 00

00 an

v o O v N 1-1

K I N

r^Ov ro

**t-(X> 00NO ON N

— •<*• N

—

-^t-Tt-N

rt g bfl >.

"3 g H

CL cu 0 H-

M L n c f i \Q Lo Lo vOCO N

ONMIO

ON ON —00 N L O LO

I S N N O

N O N

—

-*NO ii

00 N

aS a§

cn -1-» cu

-o-p H CL CL

00 M ' S

rt ^'N

bfl

"cn tt

rt fl fl a

r*S

1-*-*

rt „ , bfl S3

1 1 + + +o t+ lr> L /v

O O O M

Cflvt

- t - t *

1¶O1 V + + + \r^+ ly^ "Lo T

O M

trvvc).

^ ^ T f

1 1 + H

+ + + •c °

w u r

•^-•^-•^J-

1-1

L o O —

1 1 1 • 1T O1O 1 1 1 1 1 1 1 L O L O L O

LOLO Lo

11 N

L O t1-1 o

L o co

V-vO «

0 N

O O

1 1O 1

CL O

N ri<S : S :0

bfl

a 13

"rt H

0 ti

art

-1

:rt >

177 Av tab. 2, kol. 5 och 6 samt 9 och 10 framgår, att provträdsprocenten för de båda yttersta i-msbältena såväl för tall och gran var för sig som för samtliga trädslag tillsammans är större för de ej slutna än för de slutna bestånden. Förhållandet mellan de ej slutna och de slutna beståndens provträdsprocenter för det femte i-msavståndet, vilket förhållande för de båda länen återgives i kol. 11 och 12, uppgår exempelvis i dimensionsklassgruppen 10—45 + för såväl tall och gran som samtliga trädslag i Kopparbergs län till 1-16, medan motsvarande värden, vad Värmland angår, stanna vid för tallen 1-05, för granen 1-08 och för samtliga trädslag 1-05. Beträffande samtliga trädslag uppvisar den klenare dimensionsklassgruppen 5—1 o— både i Kopparbergs och Värmlands län det högsta värdet för nyssnämnda förhållande. Det utgör i denna grupp resp. 1-24 och 1-15 samt närmar sig, såsom av tabellen framgår, med stigande dimension alltmera värdet i-oo. Härav måste sägas framgå, att klavarna ha svårare att hålla ut bältesbredden i täta bestånd än i glesa och att detta framför allt gäller ifråga om de klenare träden. Såsom redan nämnts företer Kopparbergs län för båda beståndskategorierna en i förhållande till Värmlands län genomgående lägre provträdsprocent för de yttersta i-msbältena. Detta sammanhänger säkerligen därmed, att man, såsom i det följande närmare skall angivas, åren 1923 och 1924, då bl. a. Kopparbergs län taxerades, ännu ej hade haft tillfälle att studera den inverkan, som ett mer eller mindre noggrant uttagande av bältesbredden kunde ha på taxeringsresultatet. Det vill därför synas, som om man i nyssnämnda län ej i samma utsträckning som i det övervägande flertalet av de senare taxerade länen kommit att ägna nödig kontroll åt bältesbreddens noggranna uttagande vid taxeringen i fältet. För olika trädslag. Tallens provträdsprocenter för det femte i-msbältet äro i regel och framför allt i de mera omfattande dimensionsklassgrupperna större än granens både i de ej slutna och i de slutna bestånden såväl i Kopparbergs som Värmlands län. För att något närmare belysa detta har i tab. 3 förhållandet mellan dessa tallens och granens provträdsprocenter för det yttersta i-msavståndet i de båda länens ej slutna, slutna och samtlig-a bestånd angivits. Tab. ?. Förhållandet mellan tallens och granens provträdsprocenter för yttersta i-msavståndet på vardera sidan om släplinan i Kopparbergs Värmlands län {taxerade åren 1923 resp. 1929). 2

det och

7¶Ej slutna bestånd (slutenhet oo—06)

Slutna bestånd (slutenhet 0 - 7 — 1 + )

Kopparbergs län

Värmlands län

Kopparbergs län

Värmlands län

Kopparbergs län

Värmlands län I'o3

Samtliga bestånd

Dinensionsklassgrupp

5~:o-

(1*24)

(I*")

(O* 8 8)

(I*i3)

(0*92)

ro6

(o*97) 1*03

I *°5

I5--0-

Tio

Too

35-^5+

(I*")

(l- 9 8)

(1*38)

(o*47)

(r*5)

(I48)

I'22

Vox

I12

1*03

1-18

I'o3

Il6

Vo\

I-i6

1*04

I-i7

I'04

ro8

(o"97)

(ro6)

(no)

1*07

I'o6

5—45 + . .

12—120772

. . . . .

i78 Såsom av denna tabell, kol. 3 och 5, framgår, ligga emellertid tallens och granens procenttal helt nära varandra i Värmlands län, där de båda trädslagens inflytande på medtagandet av träden å det yttersta i-msavståndet således skulle ha varit ungefär lika stort. I Kopparbergs län däremot föreligger härutinnan en tämligen framträdande skillnad de båda trädslagen emellan. I detta läns slutna bestånd, kol. 4, uppgår förhållandet mellan de båda trädslagens provträdsprocenter för det femte i-msbältet till högst I - I 6 i dimensionsklassgruppen 10—45 - j - och lägst 1-06 i gruppen 15—30—. Måhända spåras i dessa siffror ett mått på den rörelsefriheten och överblicken i högre grad hindrande inverkan, som granen kan komma att utöva framför tallen, där man, såsom i Kopparbergs län synes hava varit fallet, är mindre starkt inriktad på att kontrollera bältesbreddens noggranna uttagande. I fig. 2 slutligen ha tallens och granens provträdsprocenter för det femte i-msavståndet i samtliga bestånd och för de olika dimensionsklasserna upplagts grafiskt. o-

10—

20—

Dimensionsklass

30-

35-45 +

% Kopparbergs län

*-""*" -** ta» "-* ^ ^

16 H

/'*

** *

-'f

m. — " " "^v

8 Värmlands län

ta ^

r^v^--

«*••* "

- - _ ^ : .«--•""" "~ •

—

16 H

io-

o—

15-

20-

30-

35-45 + Dimensionsklass

Tall Fig. 2.

Antalet

provträd

å 4—jr

ms avstånd från släplinan för tall, resp. gran.

Gran i procent

av antalet

å hela

bältesbredden

179 Av denna framgår, hurusom tallens och granens procenter för de mera omfattande dimensionsklasserna i stort sett sammanfalla med varandra i Värmlands län, vilket däremot ej i samma grad visar sig vara fallet för Kopparbergs län. Man hade sålunda för Värmlands län, vilket var ett av de län, som i förhållande till landets övriga uppvisade en genomsnittligt god provträdsfördelning å taxeringsbältets olika delar (se tab. 9 och 11), kunnat konstatera, att ingen större skillnad förelåg i de båda viktigaste trädslagens relativa representation å 4—5 ms avstånd från linan. Då detta avstånd i här berörda avseende kunde väntas vara det mest kritiska och utslagsgivande, bibehöllos vid den fortsatta bearbetningen de tidigare i förbigående omnämnda sammandragen, i vilka åtskillnad ej hade gjorts mellan de olika trädslagen. Sådana sammandrag hade först upprättats för varje länsdel, som ingick i de skilda lagens undersökningsområden (lagtrakter) under resp. taxeringsår. Från dessa sammandrag uppgjordes i sin tur nya för varje taxeringslags sammanlagda arbete under ett visst år samt för varje helt län ävensom för samtliga taxeringslag under ett visst år och slutligen även för hela landet.

Ojämn trädfördelning å bältets inre delar. Efter hand som dessa sammandrag fullbordades, visade det sig visserligen, som väntat var, att provträden voro underrepresenterade å det yttersta, femte i-msbältet, men samtidigt befanns detta även vara fallet såväl för den närmast innanför Avstånd från linan i meter

F%. 3.

Provträdens

*-3

3-4

4-5

2-3

3-4

4-5

2-3

3-4

4-5

3-4

4-5

procentiska

1923-1924 fördelning iQ23—ig24,

-3 o

Avstånd från linan i meter 1925-1929 å olika avstånd från släplinan vid taxeringen åren resp. ig2j—ig2g.

i8o liggande, fjärde metern som oftast också för i-msavståndet närmast linan. Vidare uppträdde en markerad anhopning av provträd ungefär mitt i bältet på vardera sidan om linan. Provträdens fördelning å olika avstånd från släplinan för hela riket samt för dess olika län återfinnes i tab. i i ävensom sammandragsvis i tab. 4. I den senare har dock av skäl, som i det föregående något vidrörts och i det efterföljande närmare skall utvecklas, materialet från taxeringarna åren 1923—1924 och 1925— 1929 isärhållits. Siffrorna för de fem senare åren torde nämligen få anses vara mera typiska för en, vad speciellt bältesbreddens uttagande beträffar, i görligaste mån noggrann taxering. I fig. 3 återfinnes den procentiska fördelningen för de båda årsgrupperna grafiskt upplagd. Mest iögonfallande i tab. 4 och i nyssnämnda figur är, förutom det tidigare behandlade underskottet å det yttersta i-msavståndet, kol. 6 och 11, ovannämnda stora anhopning av provträd framför allt å 2—3 ms avstånd från bältets mittlinje, kol. 4 och 9. Såsom av dessa kolumner framgår, är avvikelsen från de eftersträvade 20 procenten provträd för vart och ett av de fem i-msavstånden högst å det tredje i-msbältet i dimensionsklass o—, där den åren 1923—1924 och åren 1925—1929 belöpte sig på resp. -\- 4-1 och 4~ 3'5 procentenheter. Dimensionsklass 40— däremot företer den lägsta avvikelsen med resp. -\- 1-2 och 4-1-6 procentenheter. Tab. 4.

Provträdens procentiska fördelning å olika avstånd från taxeringen åren 1923—1924 resp. 1925—192g. 1

|,- 3

5¶Avstånd Dimensionsklass

6 || 7 från

vid taxeringen åren 1923—24 0—I

1—2

2-3

3-4

Provträd i % av k o l .

26-1

IO—

23*4

15-

21*9

20—

2T2

2 5 -

20" 2

4-5 12

| .8

linan

| 10 |

meter

vid taxeringen åren O—I

I—2

2 - 3

1925—29

3-4

Provträd i % av kol.

4-5 13

släplinan 12

vid 13

Antal avståndsbestämda provträd åren 1923—24 1925—29

24-1

13*6

10*6

20" 1

21*3

23*5

18-5

16*6

1 103

23*4

23'3

15*8

11*3

20" 2

21*6

22*6

16*4

21-9

23*3

18-2

13*3

19*9

20*9

22'7

18-8

17-7

21'6

23*4

14*9

19-4

20*9

22'8

18-4

18*5

20-3

22-9

17*2

I9'5

19*9

22'6

18*8

19*3

22'6

17*5

19*5

19*7

22'5

18*8

19*4

9 505 8995 6438

18*9

22'2

19*8

24*8

20'6

24400 11 5 7 7

3D-

21*3

18-7

l8* 3

19-6

20*1

35-

22-4

19-0

23"o

17*9

I 7 *6

I9-I

19-6

22*2

19*2

19*9

4 0 -

21'4

21-2

15-2

21*9

I92

20'3

21*6

19-0

19*9

2 997 2177 I l6l

I9"6

215 I9-3

l8-o

22'o

19-0

21*6

73°

45+

21*5

20-4 19-2

0-45 + 5-10-

. . .

22-5

23*3

17*3

12*5

20-o

7652 3091

21*2

22*7

i8*9

15-30-

. . .

2I 2

20" 6

23-0

19*5

20*2

22-6

i8*6

35-45+

• • •

22'o

19-4

2T6

'7*4

19*5

19*2

I9'5

22'o

20'2

27935 4068

5-45+ 10-45+ 20—45+

• • • . . . • • •

22*3

2I'i

17*8

15*8

19*6

20-5

22'6

18*8

18*6

20-8

22'9

l8*i

l6"4

19*5

20-3

22*6

l8*7

18*9

47 347 4U55

127 5 1 0

218 2I*i

20"o

22-6

18*0

19-4

l9-8

22'4

18*8

19*6

24*5

I8I

Denna anhopning för avståndet 2—3 m går, såsom för de enskilda taxeringsåren av fig. 9 och för de olika länen i tab. 11 kan utläsas, mer eller mindre markerat, men alltid tydligt igen för samtliga redovisningsenheter. Nämnas kan för övrigt, att den norska landsskogstaxeringen uppvisat liknande resultat. Till de olikheter, som i allmänhet föreligga mellan provträdens procentiska fördelning under de båda första och under de fem senare åren, blir det tillfälle att återkomma i samband med redogörelsen för vart och ett av de skilda taxeringsåren. Vill man nu studera huru provträden fördela sig på vardera sidan om släplinan och härför väljer det mera typiska materialet från taxeringsåren 1925—1929, så finner man på både vänster och höger sida om linan en mot nyss anförda siffror svarande ojämn fördelning, såsom ock framgår av tab. 5. Tab. 5.

Provträdens procentiska fördelning å olika avstånd från släplinan vänster och höger sida vid taxeringen åren 1925—1929. * 1 3 1 4

1 5

Avstånd Dimensions-

1 6 || 7 från

linan

V ä n s t e r

| 10 | 11

12 |

meter

H ö g e r

u I—2

0—1

0—I

1—2

2-3

3-4

Summa

klass 4-5 3-4 2-3

4-5

Vänster

på

15¶Teoretisk Hö- u % D ger 20

P r o v t r ä d s p r o c e n t O—

8*4

9*7

12 0

10*5

10*3

9*9

IO*8

II 4

8-8

7"8

0*4

8*o

9*7

III

10*7

9*5

10*7

i ro

II 6

9*4

7*8

0*7

50*9 48-7 48*9 50-4

IO —

8* 4

9*7

lo*3

9*5

10*4

IO*6

II 2

9*i

8*i

I'i

49*4 49*4

0-2

o* 5 o*7

15-

8-8

9*6

I I-I

10*3

8*8

10*6

io*6

II 7

8*9

1-6

48*5

49*9

i i

20—

8-8

9*4

III

9*2

10*3

IO*i

II 4

9*4

2'0

49*7

1*3

2530-

8*5

9*5

io-9

9*7 9*8

9*6

9*9

IO*o

II 6

9*3

8*8

2'2

48-3

49*5

1*7

8-2

9*5

IO-8

IO*i

8*8

10-8

IOl

II 4

8-8

3*0

1*9 2-2

5o*i 500

2*5

49*8 49*7 46" 1 50-3

o-6

I"2

3540-

8-i

9*4

10-6

8*9

10'2

IO*2

II 6

9-8

3*i

47*4 49*5 46-4 50-4

7*6

9-0

9*4 lo*3

8*5 8*7

9*i

IO - i

IOl

II 8

IOo

8*2

4*i

45-8

45 +

7*2

9*5

io- 4

9*3

9*0

8*7

II 6

9*5

9*9

4-6

45*5

5-10-

8-2

9*7

11*3

Io* 5

9*5

10-5

IO-8

II 4

9*2

7*9

1*0

49-2

15—30-

8- 7

9*5

H o

10*0

9*i

10*4

10-3

II 5

8*4

2*1

35-45 +

7 -8

9*3

10-4

9*6

9*0

IO - 2

9*9

II 6

9*i 9*8

8*7

3*6

5-45 + 10-45 +

8-4

9*5

11 * i

IO*i

9"z

IO - 4

104 II 5

9*2

8*3

1*8

8*5

9*5

H l

10*0

9"i

10*4

10-3

II 5

9*2

8-4

2*o

48*3 49-8 48*3 49*7

20—45 +

8*4

9*4

lO* 9

9*8

9*2

10*3

IO'o

II 5

9*4

2*6

47*7

49*8

3*° 1*3 2*4

1*3 vi

I detta fall vore ju den idealiska fördelningen en tiondedel eller 10 procent provträd å vart och ett av de tio i-msbältena, vilket värde emellertid ingenstädes exakt återfinnes. Även här uppvisar avståndet 2—3 m å vardera sidan om linan, kol. 4 och 9, de största positiva avvikelserna. Dessa äro emellertid i allmänhet något lägre på den vänstra än på den högra. Vad åter höger sidas yttersta i-msavstånd, kol. 11, beträifar, är provträdsprocenten åtminstone i de klenare och mera omfattande dimensionsllasserna lägre än för motsvarande avstånd på den vänstra sidan, kol. 2, detta oäkta: att procenten för yttersta bältet till vänster rätteligen skall ökas med procenten

182 för de till u-bältet avståndsbestämda provträden, kol. 12. För stamräkningen gällde nämligen, att på vänster sida endast träd, som helt lågo inom bältet, skulle medräknas, under det att på höger sida även sådana träd, som endast till en del föllo inom bältet, skulle medtagas. Hälften av dessa senare,- mot vilka svara de s. k. u-provträden, ersatte de träd, som på vänster sida blevo uteslutna, därför att de ej helt lågo inom bältet. Vad procenten u-träd angår, kan denna teoretiskt beräknas enligt formeln pu =

: 1 000, där D är stubbhöj dsdiametern på bark och 1000 bältets bredd, 2

båda i cm. Denna u-procent angives för de olika dimensionsklasserna i kol. 15. Av en jämförelse mellan nämnda kolumn och kol. 12 framgår, att den teoretiska procenten genomgående endast utgör ungefär 2 / 3 av den i verkligheten framkomna. Det vill därför synas, som om klavarna eftersträvat att få u-bältet väl representerat, möjligen i hopp om att bältesbredden därigenom skulle komma att visa sig bättre uttagen. Tydligen har detta till en del skett på det yttersta, högra i-msbältets bekostnad. I de tabeller, där vänster och höger sida sammanslagits, ingå givetvis u-träden under avståndet 4—5 m från linan, under det att u-träden i tab. 5 endast ingå i kol. 12. Till tab. 5 må härutöver tillsvidare endast i förbigående påpekas, att i-msbältet närmast till höger om släplinan, kol. 7, på ett undantag när, dimensionsklass o —, uppvisar ett relativt större antal provträd än det närmast till vänster om linan, kol. 6.

En specialundersökning och trädfördelningen vid densamma. På grund av den ordning, i vilken medel för riksskogstaxeringens arbeten till en början beviljades, hade materialet från 1923 och 1924 års taxeringar först under vintern 1924—1925 kommit att närmare undersökas och bearbetas. Det blev således först, sedan två somrars fältarbeten avslutats, som man i det svenska taxeringsmaterialet kunde konstatera samma ojämna provträdsfördelning å bältets olika delar, som framkommit i den del av det norska materialet, som redan då förelåg. Härpå berodde det, att man vid den svenska riksskogstaxeringen först från och med sommaren 1925 kom att ägna full uppmärksamhet åt kontrollen av bältesbreddens noggranna uttagande, en kontroll, som därefter med åren alltmera skärptes. Då man, trots den sålunda ökade övervakningen av klavarna, i materialet från fältarbetet år 1925 åter erhöll en ojämn, ehuru i jämförelse med åren 1923 och 1924 gynnsammare provträdsfördelning och även norrmännen i fortsättningen gjorde samma erfarenhet, beslöt man, såsom tidigare i förbigående nämnts, att vid taxeringen år 1926 en specialundersökning skulle utföras. Genom denna hoppades man vinna klarhet i huru träden i verkligheten fördela sig inom ett 20 m brett bälte, vilket emellertid — för att man skulle vara säker om att det undersöktes till hela sin bredd — i fältet skulle utökas med 0-5 m på vardera sidan. Detta års taxering omfattade i all huvudsak Gävleborgs och Norrbottens län, inom vilka sålunda även specialundersökningen kom att verkställas. För denna taxering utfärdades följande instruktion: »Varje lag skall under sommaren år 1926 ägna 35 effektiva arbetstimmar åt räkning av samtliga stammar å 21 m breda bälten, gående genom för resp. lags taxeringsområde typiska bestånd, valda av lagledaren på sådant sätt, att alla viktigare typer bliva representerade. Stammarna fördelas härvid efter avstånd från släplinan. Då dylik stamräkning, vid vilken blankett 10 användes, skall äga rum, ger lagledaren — utan att därom på förhand hava varskott någon i taxeringslaget — kompassgångaren order att stanna, där han befinner sig. Sedan laget på vanligt sätt taxerat linjen fram till kompassgångaren, lägger laget ned sina packningar och återvänder för stamräkningen ifråga.

i83

•

°N

|- *** < "**-a •"*•

** '

*•

•

"" *•

" +

»i

2 ts

8a M

i t

n 1

» M . -

i i

•

> *>

„

-§

«j

•*-•

»fl •

<•->

•s

vfl

. rt; rt i

sä

- r 1 * r > 5, r j* - V, V b £ j* p « 3 » o

» ^ s ^ V, > rt "1

i VI

^ x t»

•)

^ • c-.

•<

' S •

*§ »f ? *""tf r $ J? •fl ^ I* r »"*• ^c , g * '; n 5, rt *2 ^ <» 1 O . g „ *x t. k 21» •,• I4 t 1 ?? |"** ^ ** *v i 1 <* a < \ r I r T i I I I s 1| I <" "s rt

•o

•.<

-•v

ti S3

-0

»A

» n ^ - „ >0 I« «i

si;"

• s

S I ** -g rt *. ^ 1 ^ •j cn

3 Hi

•*1

3 °

«*4

-s

10 CO

*» • '

•>

s1 ' '1

184 De båda klavarna åtföljas var för sig av två avståndsmätare samt en prickare, som även kontrollerar alla mätningar. Bältesbredden uttages i o 1 ^ m å varje sida om släplinan, vilken vid undersökningen ej får rubbas från sitt ursprungliga läge. Träden fördelas å tall, gran och övriga. Impediment, som redovisats som sådana vid den vanliga taxeringen, förbigås utan stamräkning. I bestånd med större antal träd av mindre dimensioner behöva endast korta linjesträckor taxeras. Å blankettens övre del anges med numret det bestånd å beståndsbeskrivningsblanketten, till vilket den undersökta sträckan hör. Denna beskrives endast med hänsyn till den specialundersökta delen av beståndet ifråga. Taxerad längd angives i m. Trädslagsblandning anges i tiondelar av kubikmassan. Varje lista får endast avse ett bestånd och numreras på föreskrivet sätt i nedre vänstra hörnet, exempelvis V I I I : 3 : v , angivande 8:e lagets 3:dje specialundersökta bestånds vänstra sida.> Vid denna specialundersökning bestämdes bältets bredd liksom provträdens plats inom detsamma med hjälp av cmgraderade måttband av väv, ett för vardera sidan om linan. I övrigt var lagets arbete i stort sett organiserat på följande sätt. Vartdera måttbandets inre ända fastgjordes så att noll-strecket sammanföll med linan, varefter de båda linjemätarna sträckte ut var och en sitt band mot resp. bälteshalvas yttergräns. Låg denna högre än linan, fästes måttbandets nollpunkt i linans plan vid en påle av sådan längd, att bandet fick ett horisontellt läge. Låg bälteshalvans yttergräns lägre än linan, förfors på motsvarande sätt med bandets yttre ända samtidigt som den inre vanligtvis fästes med en av mätstickorna. På plan mark användes dessa i regel för bandets båda ändar. Lagledaren bestämde efter ögonmått, så gott sig göra lät, den riktning, i vilken måttbandet skulle sträckas, för att en i möjligaste mån rät vinkel mot linan skulle erhållas. Sedan måttbanden på detta sätt fixerats, klavades och märktes träden i vanlig ordning inifrån linan och utåt räknat. På ena sidan om linan förde lagets prickare protokollet (fig. 4) och på den andra vanligtvis förste provträdstagaren. I var sin bälteshalva avläste biträdande provträdstagaren och kompassgångaren vid stubbhöjd och efter trädens mitt på måttbandet varje klavat träds avstånd, vilket han uppgav till prickaren omedelbart efter det klavaren ropat ut diametern vid brösthöjd och trädslaget ifråga. De båda linjemätarna kvarstodo under tiden på sina platser färdiga att förflytta och på nytt fastgöra måttbanden, så snart träden inom ungefär 1 ms avstånd på båda sidor om måttbanden protokollförts. Träden erhöllo vid specialundersökningen två rödfärgsmärken, under det att de vid taxeringen endast försågos med ett. Någon tveksamhet om ett träd blivit avståndsbestämt eller ej behövde således ej uppstå. Såväl klavningen som avståndsmätningen övervakades av lagledaren. På så sätt undersökte de nio taxeringslag, som sommaren 1926 voro i verksamhet, inom bestånd av växlande typer en sammanlagd linjesträcka av 26 790 m. Då bältets bredd härvid var 21 m, innebar detta med andra ord, att de verkställde en stamräkning på 56-26 hektar eller, om hänsyn tages endast till de inre 5 mna på vardera sidan om linan, på en yta av 26-79 hektar. På denna senare yta avståndsbestämdes 44 972 träd och på den förra sammanlagt 93 751. över detta material upprättades sammandrag på samma sätt som för de vid taxeringen avståndsbestämda provträden. Den procentiska fördelningen å olika avstånd från släplinan återgives i tab. 6. I denna har i och för procentberäkningen vänster och höger sida sammanslagits, dock med uteslutande av det halva yttersta i-msavståndet, 10—10-5 m, med vilket man ju endast hade avsett att få det yttersta i-msbältet, avståndet 9—10 m, fullt uttaget. Av tab. 6 liksom av fig. 5 framgår hurusom framför allt för de mera omfattande dimensionsklassgrupperna avvikelserna från 10 procent för vart och ett av de 10 i-msavstånden ej äro stora. Undantag härifrån

i85 ' ^

rt-

«v

i o

rt-

L O

•rt-

m N

«*1

^N_^

L O

~ N

»O

i».

l-O

t o

t-v.

L O

lyo

1 S

•*

N •+ M,

N 00 •fv

v/1

•«•

•>.

rt- «* OO

•<*-

vO hs

L O

N ON

ro OO NO

L O

1a o

o "T*

ON 00

W"l O

^ r^

l/N

"•*•

L O

If)

VI ON

ro no

(TTv

N •rt- O <^ r^ N »o * L o

•*

00 '4-

O N

U"l

vo ON

"-* M

1 O

C-

rt •—'

L o

c/j

L O

(Ni

Tt"

rt-

CNO

TJ-

M O, g-, NO r o oo

^^ t-^

rt- O N o>

«o

t/1

• *

-t

00 OO-

rt- CN 0 0

• *

oo oo

ro ro

— O

rt-

Z £*°

tämc träd avst nden

il av tands

i o

r^ O

^_^

l \

— K

1 N

ort Ort- O

r-s ON

l r ^

I-I

r-«

t ^

1 OO

o<-*CN

«*•

f •-•^

'""J """"""I CT "***?

rt c«

ti NO

.-. — -^

ort

1 ' •*

e*i

ON ON -O

rt-

CV ON

N O

vo O

l O

0 ro

-"• w

•+ ON

oo lr<

^_^

— * " *"*

i o

o SS

*"*

•"''

^_^

** o

rt w

rt- O

rt_ _, ** ^"-^ ^5

rt- o

* • '

rt-

"—'

^ .^

1 * j

> <

-d-

ort

i o

<fl

• *

tr>

oo O

^^ oo rt- oo rt K,

(Ni

O ON

L o

t-^ ON

—

r o

•

nu ^CN _^ o

oo ON

_i>.

oo ON

4uo

»t

1 o

S Q

1 L1O 1 1 O1

l o

1 1 1 1 L O N

Cl ro

L o

+ -*•

l o

1 4-

L O •

1 1 1

L O

+ + + "* 1 1 o o LO

-*J-

l-O

(NI

186 o-i

1-2

3-4

2-3

5-6

4-5

Avstånd från linan i meter

6-7

7-8

12 II

8-9 9-10 Dim, klass 5-10- 7. 12 11

10 9

10 9 Dim. klass 1 s-30-

12 II

12 11

10 9

12 II

Dim. klass 5-45+_ 12

10 9

1-2

0-1 Fig- 5-

Trädantalets

2-3

3-4

procentiska

fördelning

5-6

4-5

7-8

6-7

å olika avstånd

från

8-9

9-10

Avstånd från linan i meter släplinan vid specialundersökningen.

utgöra emellertid i viss mån avstånden o—1 och 1—2 m samt även avståndet 9—10 m. Till de båda förra blir det strax tillfälle att återkomma. Vad det sistnämnda beträffar torde dess i jämförelse med de övriga avståndens understundom något låga procent finna sin förklaring i klavarnas förut påtalade benägenhet att i gränsfall hellre föra ett träd utåt än inåt. Som kol. 14 utvisar, överskrider också procenten för avståndet 10—10-5 m genomgående det för detta avstånd idealiska procenttalet 5. För de fem i-msavstånden närmast linan, vilka för en jämförelse med motsvarande resultat från taxeringen närmast äro av intresse, ställer sig provträdens procentiska fördelning som tab. 7 utvisar. Tab. 7.

Provträdens

procentiska fördelning å de 5 i-msavstånden släplinan vid specialundersökningen.

Avstånd från linan i meter Dimensionsklassgrupp

2—3

3—4

4—5

Stamantal i % av kol. 7

närmast

Antal avståndsbestämda stammar å avståndet 0—5 m

2I-o

19-9

21*9

20" 1

19*5 19*0

20" I

15-30-

19*5 I9'o

20'0

35-45 +

(15*8)

(21*8)-

(23*0)

(20*6)

(18-8)

0-45 + 5-45 +

19*1

2I*o

20'o

20*0

I9" 9

19*3

21*3

19-9

19*4

10-45 +

19*4

21*5

20'2

19*2

19-7

27134 15277

20—45 +

18-3

21-8

2I*o

18-9

20 - o

3 917

5-10-

Som av denna tabell framgår, är ej heller här stamfördelningen fullständigt jämn utan företer åtminstone intill linan relativt stora ojämnheter. Avvikelserna från det idealiska, jämnt 20 procent å varje m, äro dock ej på långt när så stora, som vid

i87 Avstånd från linan i meter 1-2

2-3

3-4

4-5

2-3

3-4

4-5

Avstånd från linan i meter

Specialundersökningen Fig. 6>. Provträdens

fördelning å olika avstånd från släplinan borgs län samt motsvarande fördelning vid

Taxeringen vid taxeringen i Norrbottens specialundersökningen.

och Gävle-

taxeringen. Fig. 6 och tab. 8 giva vid handen, hurusom detta gäller även vid jämförelse med taxeringen i Norrbottens och Gävleborgs län, inom vilka län huvudparten av specialundersökningen utfördes. Tab.

Provträdens procentiska fördelning å olika vid taxeringen i Norrbottens och Gävleborgs

avstånd från län år 1926.

Avstånd från linan i meter Dimensionsklassgrupp

2—3

3—4

4—5

ProvtTäd i % av kol. 7

släplinan

Antal avståndsbestämda provträd å avståndet 0—5 m

5-IO-

20*6

21*8

22*4

18-2

15—30-

19*4 l8* 7

20*4

22*7

18-9

19*8

23*3

18-3

187 19-8

8671 11 096 1 718

19*8

20*9

22*6

l8*6

21 485

20*4

22" 7

18-7

17 010

20*2

18-9

I9*i

35—45 + 5—45 + 10-45 + 20—45 +

19*7 19*2

Kompassgångarens inverkan. För att förstå ojämnheten å avstånden o—1 och 1—2 m är det nödvändigt att erinra sig, huru specialundersökningen tillgick. Mitt under taxeringen stoppades laget utan föregående varning. Varje man hade på den sträcka, som blev specialundersökt, utfört sina åligganden som vanligt och således även kompassgångaren. Säkerligen går denne vid framförandet av linan ej fullständigt rakt fram utan är snarare böjd för att välja sin väg något vid sidan av de hinder, han möter i form av täta trädgrupper, långt ned på stammen grenrika träd och annat. Det kan med andra ord antagas och är för övrigt av riksskogstaxeringens lagledare ofta iakttaget, att kompassgångaren, där möjligheter till val inom rimliga gränser föreligga, medvetet eller omedvetet går, där beståndet är glesast eller i dess luckor och detta framför allt i yngre bestånd. H ä r i skulle således såväl underskottet å avståndet o—1 m som överskottet å avståndet 1—2 m från linan kunna finna sin förklaring.

188 I motsats till specialundersökningen uppvisar taxeringen emellertid i regel sin största avvikelse å avståndet 2—3 m, vilket får sin närmare förklaring i det följande. Vid taxeringen och följaktligen även vid specialundersökningen ha vidare kompassgångarna tillämpat två olika sätt att framföra släplinan. En del ha bundit linan vid kompasstaven och burit denna över skuldran. Då täta trädgrupper eller andra hinder mött, ha de, i de fall, där så låtit sig göra, kastat staven med den vidhängande linan rätt' igenom eller rätt över dessa. Andra kompassgångare ha bundit själva linan runt skuldran för att kunna lägga in hela kroppens tyngd och kraft vid framföran0-1

1-2

2-3

3-4

4-5

5-6

6-7

Avstånd från linan i meter

7-8

8-9

9-IO

7. Dim. klass 5-1010

8¶Dim. klass 15-30-

^^^^"^ ^^^^1

"*"1>

B m 1 •"> * - -

-"—-

- " — • ""*

zs%m.

8¶Dim. klass 10-45+

10 - - - ~Z^

Fig- 7-

8¶Dim. klass 5-45+

12 O-I

.^-^-L_

1-2

2-3

3-4

4-5

5-6

6-7

7-8

8-9

9-10

Avstånd från linan i meter • Linan om staven Linan om livet Trädantalets procentiska fördelning å olika avståna från släplinan vid olika linföring enligt specialundersökningen.

det av linan, vilken på grund av sin längd, omkring 100 m, och friktionen mot marken ingalunda varit lätt. Dessa kompassgångare ha, 'där intet val förelegat, krupit igenom eller över hindren, men där inom ett ringa avstånd en mindre hindrande passage erbjudit sig, ha de i stället gjort en båge runt hindret för att på andra sidan detta återtaga den rätta linjeriktningen, varefter de vid kraftigare avvikningar efter bästa förmåga försökt antingen draga linan tillbaka i dess rätta läge eller ock för klavarna angiva, var den rätteligen hade bort gå. Vid bearbetningen av materialet från specialundersökningen ha därför även de olika lagen isärhållits med avseende på enligt vilketdera av nyssnämnda båda tillvägagångssätt släplinan framförts. Det visade sig därvid, som av den grafiska framställningen i fig. 7 framgår, att ojämnheten i stamfördelningen å de båda innersta i-msbältena är — framför allt för de mera utslagsgivande klenare dimensionsklassgrupperna — mindre framträdande, där linan förts vid staven, än där den förts om livet.

189 Beståndens sammansättning. Äm vidare kunna tall och gran såväl på grund av deras kronors olika beskaffenhet siom det för granen mera än för tallen vanliga sättet att framför allt i yngre, ojämna bestånd växa i grupper tänkas i olika grad påverka kompassgångarens kurs. För att söka utröna huruvida någon skillnad i stamfördelningen ur dessa synpunkter skulle kunma påvisas i första hand för avstånden o—i och i—2 m, studerades materialet från specialundersökningens tall- och granbestånd var för sig. Härvid skedde visserligen Ingen uppdelning av tall- och granmaterialet efter den olika linföring, som kommit till användning, men detta torde ej ha varit alldeles nödvändigt, eftersom båda Avstånd från linan i meter

5-6

6-7

7-8

8-9

9-10

o-i

2-3

3-4

4-5

5-6

6-7

Trädantalets

procentiska

fördelning enligt

8-9

9-10

Avstånd från linan i meter Granbestånd

Tallbestånd Fig. 8.

7-8

å olika avstånd från specialundersökningen.

släplinan

i tall- resp.

granbestå?id

förfaringssätten kommit till användning i ungefär samma omfattning i tall- och granbestånden. Såsom av fig. 8 framgår, föreligger åtminstone för de inre avstånden en betydligt jämnare fördelning för tallen än för granen. Härav synes framgå, att kompassgångarens rörelseriktning i högre grad röner inverkan av förekomsten av gran än av tall. Åt vilket håll kompassgångarens kurs huvudsakligen påverkas, kan måhända spåras i de förut påtalade olika provträdsprocenterna för avståndet o—i m till vänster och till höger om linan vid taxeringen åren 1925—1929, tab. 5. Provträdsprocenterna uppgingo för dessa avstånd exempelvis i dimensionsklassgruppen 5—45 -f- till resp. 9-2 och 10-4 procent, kol. 6 och 7, d. v. s. den vänstra utgör endast 88 procent av den högra. Med den hos flertalet svenskar från trafiken på gator och vägar inrotade va-

190 nan att färdas till vänster om mötande hinder, är nyssnämnda resultat ej helt överraskande. Vad ovan anförts torde få anses bekräfta den förmodan, att ojämnheten i trädens fördelning å de båda i-msbältena närmast linan, vad materialet från specialundersökningen beträffar, förorsakats av kompassgångarens sätt att taga sig fram genom terrängen. Då samtidigt fördelningen å de övriga, längre ut liggande i-msbältena utan att vara fullt idealisk dock är tämligen jämn, kan säkerligen antagandet, att, där ett tillräckligt stort material av med goda hjälpmedel avståndsbestämda provträd föreligger, dessa skola fördela sig jämnt över hela bältet, betraktas som i stort sett riktigt. Detta antagande har, som tidigare nämnts, lagts till grund för de här utförda beräkningarna över den noggrannhet, varmed bältets bredd uttagits.

Jämförelse mellan trädfördelningen vid taxeringen och vid specialundersökningen. Jämför man nu med hjälp av tab. 4 och 7 samt fig. 3 och 6 trädfördelningen vid taxeringen och vid specialundersökningen med varandra, så återfinner man i bådaderas trädantal besläktade, relativa underskott å avståndet o—1 m från linan och förhöjningar å i-msbältet närmast utanför detta. Därutöver är emellertid specialundersökningens fördelning tämligen jämn, under det att taxeringen uppvisar ett, särskilt i de lägre dimensionsklassgrupperna, synnerligen markerat överskott å den tredje mn från linan efterföljt av en ny sänkning å den fjärde samt framför allt å den femte och yttersta mn. Trots att vid taxeringen stor uppmärksamhet ägnats åt linjebreddens noggranna uttagande och fixerandet av provträdens plats i bältet, har vid taxeringen erhållits en avsevärt ojämnare fördelning av provträden, än vad man enligt specialundersökningen kunde förvänta.

Trädfördelningen under de olika taxeringsåren. Om sålunda de svårigheter, som rest sig mot såväl ett korrekt bestämmande av trädens plats i bältet som mot dettas uttagande till full bredd, aldrig helt kunnat övervinnas, så har dock, som de grafiska framställningarna i fig. 9 visa, med åren en avsevärd förbättring inträtt och en intill en viss gräns stadigt jämnare fördelning erhållits, dock utan att den vid specialundersökningen framkomna mera jämna trädfördelningen någonsin uppnåtts. I taxeringen från år 1923 föreligger, liksom oftast under de andra åren, ett bristande provträdsantal å fjärde och femte i-msavståndet, vilken brist dock överträffas av ett av de övriga årens, nämligen 1924 års. För den inre delen av bältet däremot uppvisar år 1923 en från de andras avsevärt avvikande fördelning. Detta år äro nämligen provträden överrepresenterade ej blott såsom för de övriga åren å den tredje och andra mn utan även å den första, närmast linan belägna. H ä r till kommer ytterligare, att den andra mns provträdsprocent i motsats till alla de andra årens är avsevärt mindre än de båda omkringliggande i-msavståndens, såsom den tydliga vågdalen i fördelningskurvan för avståndet 1—2 m, 1923, i fig. 9 utvisar. Förklaringen till dessa egendomligheter kan nog ej sökas i annat än att man detta år, på grund av riksskogstaxeringens sammankoppling med arbetslöshetshjälpen, vid fältarbetena till god del måste anställa härtill anvisade arbetslösa. Dessa voro dels i och för sig långt ifrån lämpliga för ett sådant arbete, dels lämnade de detsamma med täta mellanrum och ersattes av nya. Under sådana förhållanden måste arbetet givetvis bliva lidande.

iQi Avstånd från linan i meter

2-3

3-4

4-5

2-3 o

. 3-4

4-5

Avstånd från linan i meter

Fig. 9.

— - » ^ - — Dim. klass 20-45+ Dim. klass 5-45+ Provträdens procentiska fördelning å olika avstånd från släplinan under olika taxeringsår.

Anhopningen av provträd å avståndet 2—3 m talar visserligen för att klavarna år 1923, såsom under de efterföljande åren blev fallet, huvudsakligen rört sig i var sin bälteshalvas mitt. Detta har, som sedermera närmare skall utvecklas, i och för sig säkerligen förorsakat en del av dettas anhopning, men vad avståndet 1—2 m beträffar, ha klavarna tydligen ofta förfarit mycket schematiskt. De ha troligen ej givit sig tid att bestämma dettas gränser och därför utpekat provträdet till framför allt det tredje men även det första i-msavståndet. Om avståndet o—1 m ha de utan vidare efter ögonmått kunnat känna sig mera säkra på grund av linans närhet och om avståndet 2—3 m ha de tyckt sig lätt kunna få visshet genom en hastig jämförelse med den 2 x\2 va. långa mätstången. De ha därför säkerligen kommit att undvika det mellanliggande andra, enligt deras uppfattning ej fullt så lätt bestämbara i-msavståndet. Detta fick, eftersom man detta år, av skäl som tidigare nämnts, ej kunde ha fullt klart för sig betydelsen av en i möjligaste mån korrekt bestämning av provträdens plats, av allt att döma passera i tillräckligt många fall, för att den här påtalade relativa bristen å andra mn skulle uppstå. Även år 1924, då man ej heller före fältarbetets påbörjande hade varit i tillfälle att studera det tidigare taxeringsmaterialet, företer fördelningskurvan egendomligheter. Både andra och tredje i-msavstånden uppvisa för huvudmassan av trädantalet ett ungefär lika stort överskott av provträd, medan de övriga avstånden, i överensstämmelse med de följande årens trädfördelning, ha ett relativt mindre antal provträd intill ett markerat underskott å avstånden 3—4 och 4—5 m. Detta år taxerades hu-

192 vudsakligen Västernorrlands län, vilket dels i vissa trakter är mycket kuperat, dels i hög grad har omfattande snåriga bestånd, bl. a. av stavagran. Detta torde ofta ha tvingat klavarna att frångå sina vanliga uppehållsplatser ungefär mitt i bälteshalvan och förmått dem att tidvis uppehålla sig närmare linan dels för att ha denna i bättre ögonsikte och dels för att vid behov lättare kunna syfta in stången mot släplinan på föreskrivet sätt. Troligen ha klavarna härvid kommit att huvudsakligen röra sig på i—2 ms avstånd från linan. Då nu klavarnas uppehållsplats, såsom i fortsättningen närmare skall visas, av allt att döma drar med sig en förhöjning av provträdsantalet å motsvarande avstånd, skulle måhända de från de efterföljande årens trädfördelning avvikande, nästan lika stora överskotten å avstånden 1—2 och 2—3 m i nyssnämnda förhållande finna sin förklaring. Det för 1924 i jämförelse med de övriga årens särskilt i det yttersta i-msbältet ytterligt markerade underskottet synes f. ö. också tyda på att klavarna förstnämnda år hållit sig förhållandevis långt in på bältet. Under år 1924 hade åtskilliga av lagledarna under sommaren förflyttats till annan tjänst och ersatts med nya, vilket nog ej helt kunnat undgå att inverka på arbetsresultatet. Dessutom bedrevs arbetet detta år till stor del med hjälp av yngre medlemmar av ortens befolkning till skillnad mot de efterföljande åren, då lagen så gott som uteslutande utgjordes av mera ambitiösa skogspraktikanter. Under åren 1923 och 1924 fanns ej heller i instruktionen inryckt den fr. o. m. 1925 gällande föreskriften om huru förfaras skulle, då två träd av endera eller båda klavarna ropades samtidigt och ett av dem blev prov. Frånvaron av denna kompletterande föreskrift har säkerligen ej heller den gått alldeles spårlöst förbi i trädfördelningen för de båda första åren. Fr. o. m. år 1925 intar fördelningskurvan emellertid ett så att säga mera normalt förlopp. Den återger för detta och de följande åren ett underskott av provträd å det innersta i-msbältet, liksom fallet var ifråga om specialtaxeringen, ett begynnande överskott å det närmast utanför liggande, ett framträdande överskott å avståndet 2—3 m och därutanför återigen tydliga underskott å fjärde och femte mn. År 1927 uppvisar den i jämförelse med de övriga åren jämnaste fördelningskurvan, vilken dock nära följes av 1928 års. Ehuru det senare blir tillfälle att närmare återkomma härtill, må redan här nämnas, att riksskogstaxeringsnämnden t. o. m. år 1927 vid fältarbetenas början varje år för samtliga taxeringslag hade haft tillgång till lagledare, som förut hade deltagit i riksskogstaxeringens arbeten och detta på ett undantag när under nämndens egen ledning de båda åren 1925 och 1926 i följd. År 1928 måste emellertid först tre och sedan år 1929 ytterligare tre helt nya lagledare anställas vid arbetets början, vilket troligen ej undgått att i någon mån påverka resultaten från dessa år. I detta sammanhang må även nämnas, att bältesbreddens uttagande givetvis till en hel del varit beroende av förmännen, vilka haft att i första hand övervaka klavarna. Även en del förmän måste under årens lopp nyanställas.

Huvudorsakerna till den ojämna trädfördelningen vid taxeringen. Kompassgångarens inverkan. De huvudsakliga orsakerna till ojämnheterna i provträdens fördelning å taxeringsbältets olika delar torde få sökas i följande. Kompassgångaren går synbarligen, såsom förut i samband med specialundersökningen framhållits, ej i alldeles rät linje, utan är benägen att taga sig fram något vid sidan av bl. a. grenrika träd och täta trädgrupper, varav ett för litet antal träd på den linan närmast liggande mn och en anhopning längre ut blir följden. Tänkas kan också, att träd bliva förbigångna även å innersta mn, men då klavarna här alltid har det fasta stödet av linan och vidare lagets förman oftast uppehåller sig i närheten av

193 denna, torde borttappandet av träd snarare ske i mindre omfattning å detta än å de närmast utanför liggande i-msbältena, varför man torde kunna bortse härifrån och detta så mycket mer, som en viss brist uppträdde för det första i-msavståndet även vid specialundersökningen. Underskottet å innersta mn och den därmed förknippade anhopningen å andra mn skulle sålunda först och främst bero på kompassgång-arens noggrannhet men även sammanhänga med skogens beskaffenhet. Man har enligt vad tidigare framhållits anledning tro, att nämnda ojämnhet blir större såväl i klenare som i annan, mera grenrik skog. Klavarens inverkan. Vidare har, som tidigare angivits, det ej helt kunnat undvikas, att de båda klavarnas rop ibland kommit omedelbart efter varandra eller understundom sammanfallit, så att prickaren på en gång haft att protokollföra två eller flera stammar av samma trädslag och dimension. Om därvid en viss provträdskvot blev fylld och klavaren följaktligen hade att utmärka en av representanterna för trädslaget och dimensionsklassen ifråga som provträd, har han säkerligen medvetet eller omedvetet varit böjd för att såsom sådant utpeka och avståndsbestämma ett av de berörda träden, som stått honom närmast. I varje fall torde han hellre ha valt ett träd, varom han varit fullt säker, att det vuxit inom bältet, än ett av dem varom han varit tveksam i detta avseende. Då nu klavaren enligt uppgifter av samtliga taxatorer, som fr. o. m. 1925 tjänstgjort vid riksskogstaxeringen, under taxeringens gång mest uppehållit sig ungefär mitt i sin bälteshalva, således 2—3 m från linan, kunde man följaktligen från början vänta en sådan anhopning av provträd på detta avstånd, som sedan också visade sig föreligga i sammandragen. Det vid taxeringen funna överskottet å avståndet 2—3 m från linan, vilket såsom nämnts saknar motsvarighet vid specialundersökningen, skulle således kunna sägas vara hämtat från bältets alla delar, men torde i första hand kunna anses härröra från de närmast bälteshalvornas mitt liggande avstånden 1—2 och 3—4 m, då ju ett oriktigt val av träd måste för lagledningen ha varit mera iögonfallande ju längre från klavarens plats en del av de klumpvis ropade träden växte. Genom den anhopning, framför allt i andra i-msbältet, som kompassgångaren, enligt vad vid specialundersökningen framkommit, får anses förorsaka, torde klavarens uttag härifrån ha ersatts, medan å den fjärde mn någon sådan ersättning knappast kan ha inträtt, varför här ett markerat underskott uppträder, oftast, ehuru ej alltid, följt av ett nytt, större, med rena förbiseenden sammanhängande underskott i det yttersta, femte i-msbältet. Där detta senare, ytterligare underskott understundom ej föreligger, kan det tänkas, att klavaren, efter de eftertryckliga instruktioner, som lämnats om bältesbreddens noggranna uttagande, kommit att ägna det yttersta i-msbältet en förhållandevis större uppmärksamhet än det närmast innanför liggande. På det senares betydelse för kontrollen av bältesbredden skulle han följaktligen ej i samma mån varit inriktad och kan därför i vissa fall ha kommit att beröva det näst yttersta en del träd, som av allt att döma förts till det yttersta.

Metoder för beräkning av det å marken taxerade bältets bredd. Då man nu med utgångspunkt från det genom den utförda specialundersökningen åtminstone närmelsevis bekräftade antagandet, att provträden vid ett tillräckligt stort antal i det närmaste skola jämnt fördela sig över hela bältet, vill beräkna den verkligen uttagna bältesbredden, så kan givetvis en sådan ojämnhet i provträdens fördelning, som visat sig föreligga i materialet från taxeringen, lätt verka förryckande på denna beräkning. Det gäller därför att finna de beräkningssätt, som i möjligaste mån upphäva denna förryckande inverkan. De inledningsvis nämnda norrmännen, AASMUND 13—320772

194 VIGERUST och OLAF SKÖIEN, ha för detta ändamål kommit fram till följande två beräkningssätt, av vilka det ena, här och i tabellerna betecknat med A, grundar sig på en jämförelse mellan trädens genomsnittliga antal å de inre i-mssektionerna av bältet och å de yttre samt det andra, betecknat med B, på trädens genomsnittliga avstånd från släplinan. Enligt A-metoden beräknas det genomsnittliga antalet träd för de inre i-msavstånden från och med o till och med exempelvis 4 m från mittlinjen för de båda bälteshalvorna tillsamman, varefter man finner den mot det förhandenvarande trädantalet å det femte i-msavståndet svarande bredden av yttersta i-msbältet på följande sätt: Xs =

n, + n 2 + n 3 + n 4

4n5

4^5

nx + n 2 + n 3 + n 4

N —n5

där X 5 är den för det femte i-msavståndet å marken uttagna bredden i m; n. antalet träd å nyssnämnda avstånd; n,, n 2 , n 3 , n 4 antalet träd å första, andra t. o. m. fjärde mn från linan räknat och N antalet avståndsbestämda träd inalles. Bältets bredd å endera sidan om linan, x/2 A, erhålles därefter lätt genom att till de fyra inre mna lägga den enligt ovanstående bestämda verkliga bredden av det femte avståndet, och bältesbredden blir då A — 8 -f- 2XK — 8 +

8 n s

8 N

5¶N-n5 N-n6" Vill man nu söka klargöra, huru ojämnheten i trädens fördelning å de olika i-msavstånden kommer att inverka, då bältesbredden beräknas enligt ovanstående metod A, måste man också isärhålla de mest antagliga båda huvudorsakerna till denna ojämnhet. Förorsakade kompassgångaren ensam ojämnheten ifråga, så skulle A-formeln ge riktigt resultat, om man vid jämförelsen mellan det genomsnittliga trädantalet å de längre in belägna i-msavstånden och antalet träd å de längre ut belägna lägger gränsen för de förra så pass långt ut från linan, att den av kompassgångaren förorsakade trädanhopningen där ej längre kan väntas göra sig gällande, men ej längre ut, än att man kan vara säker om att bältesbredden i sämsta fall uttagits intill den valda gränsen. Förlägger man ovannämnda gräns, såsom i formlerna ovan, vid 4 m och på grundval av materialet från specialundersökningen beräknar bredden enligt A-metoden för de 10 innersta av denna undersöknings 20 i-msbälten, så visar resultatet, såsom av nedanstående sammanställning framgår, så gott som exakt en bredd av 10 m. Dimensionsklassgrupp 5 — I O Bältesbredd m

io-o»

1 5 — 3 0 - 35—45+ 9-99

(9-85)

0-454-

5—454-

9*99

IO-OI

10—454- 20—45 + 9*97

IO-OI

Specialundersökningen har sålunda visat, att kompassgångarens sätt att draga fram linan genom terrängen icke påverkar trädfördelningen å i-msbältena utanför det fjärde, och att A-metodens ovan angivna formler sålunda skulle tillämpade på taxeringsresultatet angiva den taxerade bältesbredden, för den händelse endast kompassgångaren påverkat trädfördelningen å de olika i-msbältena och bältet i sämsta fall uttagits till minst 4 m på vardera sidan om linan. Vid taxeringen har emellertid trädfördelningen förorsakats även av klavarnas förfarande på så sätt, att en hel del av de provträd, som utpekats på ett avstånd av 2—3 m från linan, rätteligen utfallit på andra, sannolikt över hela det övriga bältet fördelade platser. Skulle nu klavarna ensamma ha förorsakat ojämnheten, ger A-metoden ett för lågt värde, när man såsom ovan förlägger gränsen för de inre mna så pass långt ut, att denna ligger utanför trädfördelningskurvans maximum, men samtidigt innanför den gräns, intill vilken bältet i varje fall säkert uttagits. Beräknas

i95 genonnsnittet för de fyra inre mna, kommer detta nämligen att inrymma en del träd, som rätteligen ej höra dit, varför detsamma blir större, än det borde vara. När detta trädantal sedan lägges till grund för beräknandet av bredden å de yttersta i-msbältema, blir resultatet en smalare bältesbredd än den, som verkligen taxerats. Då man vid kalkylerna torde få utgå ifrån att bältet alltid uttagits till minst 4 ms bredd å vardera sidan om linan och A-metoden med hänsyn endast till kompassgångarens inverkan kan väntas giva ett rätt och med hänsyn endast till klavarnas inverkan ett för lågt resultat, så blir följden härav, att denna metod knappast kan giva ett för högt värde på det å marken undersökta bältets bredd. Enligt B-metoden beräknas provträdens medelavstånd från bältets mittlinje, varefter bältes.bredden å endera sidan om linan eller hela bältesbredden lätt erhålles som det dubbla resp. fyrdubbla medelavståndet. Hela bältesbredden, som vid denna metod betecknas med B, erhålles då enligt formeln 4

n ^ + n2l2 + n3l3 + n4l4 + n 5 l 5 nx + n 2 + n 3 + n 4 + n 5

där n r , n ? nB hava samma betydelse som ovan och lx, 12 15 är motsvarande i-mssektioners genomsnittliga avstånd från linan. Om i denna formel 11( 1 ersattes med 0-5, 1-5 etc, erhåller den utseendet B = 4 °'5 n i 4 r s n 2 + 2'5n 3 + 3' 5 n 4 + 4'sn 5 n i + n 2 + n 3 + n4 + n 6 eller B = 4 2-s

d. v. s.

2 n, + n. nx + n 2 + n 3 + n, + n.

B = 10 - ^4 [2 (nx - n5) + n a — n j .

Vad B-metoden beträffar, kaif denna väntas giva ett riktigt mått på bältesbredden endast i sådana fall, att de träd, för vilka annat avstånd antecknats än som rätteligen bort ske, i verkligheten fördela sig symmetriskt omkring de faktiskt taxerade bälteshalvornas mittlinjer. De ökade avstånden för de träd, som sålunda förts inifrån och utåt, skulle ju då motsvaras av de minskade avstånden från linan för de träd, som förts utifrån och inåt. Detta kan tänkas vara förhållandet, om anhopningen hade sin orsak i att, då flera träd av samma dimension och trädslag ropas samtidigt eller tätt efter varandra, klavarna som provträd lätt utvälja ett av de träd, som stå dem närmast, där de som mest uppehålla sig ungefär mitt i var sin bälteshalva. Ser man återigen till kompassgångarens inverkan, så kommer han, när han, såsom även av specialundersökningen framgår, väjer för kvistiga träd och täta trädgrupper, att förorsaka en utåt från linan asymmetrisk anhopning av träd. Dessa få således' ett längre avstånd från denna, än de skulle haft, om kompassgångaren trängt sig fram snörrätt genom grupperna eller tätt intill även de grenrika, med lågt ansatta kronor försedda trädens stammar. Trädens genomsnittliga avstånd från linan blir därför större, än det rätteligen borde vara, och ger sålunda, när det enligt B-metoden fyrdubblas, ett för stort mått på bältesbredden. Då nu, enligt vad förut sagts, både klavaren och kompassgångaren få anses tillsammans åstadkomma trädanhopningarna och B-metoden med hänsyn till endast den förres inverkan kan väntas giva ett rätt och med hänsyn till endast den senares ett för högt resultat, så kan också härav sägas framgå, att denna metod knappast kan giva ett för litet värde på det i fältet undersökta bältets bredd.

196 Tillämpad på materialet från specialundersökningens 10 innersta i-msbälten ger B-metoden nedanstående värden för bältesbredden, vilka även de nära sammanfalla med talet 10. Dimensionsklassgrupp 5 - i ° Bältesbredd m 9*94

15-309*95

, 35-45+ (IO*I9)

, 0-45+ io-o 3

, 5-45+ 9*98

. 10-45+ 9-94

. 20-45 + 1002

I detta material äro, enligt vad som sagts i samband med specialundersökningen, de direkta felen vid trädens avståndsbestämning i möjligaste mån borteliminerade, medan kompassgångarens inverkan alltjämt kvarstår. A-metoden, som är mera anpassad efter denna, ger också, som av en jämförelse med nästföregående sammanställning framgår, en bältesbredd, vilken ännu närmare sammanfaller med jämnt 10 m än ovanstående B-bälten. Om sålunda på grund av de i materialet uppträdande anhopningarna varken A- eller B-metoden kan sägas giva ett exakt värde på bältesbredden, så synes det dock berättigat att antaga, att medeltalet av de efter de båda metoderna beräknade bältesbredderna skulle kuna giva ett tämligen gott uttryck för bältesbredden. Tillsammans måste metoderna anses vara ägnade att i görligaste mån upphäva inverkan av de båda av allt att döma huvudsakliga orsakerna till den ojämna trädfördelning, som framkommit. I varje fall synes man kunna betrakta resultaten från de båda beräkningssätten som gränser, mellan vilka den sökta bältesbredden sannolikt ligger.

Bältesbredden på grundval av specialundersökningen och taxeringen. Bältesbredden, tagen som medeltal av de enligt A- och B-metoderna på grundval av materialet från specialundersökningen beräknade bredderna, ställer sig i jämförelse med den ur det under åren 1925—1929 samt vid taxeringen av hela landet insamlade materialet på samma sätt härledda bältesbredden som följer: Dimensionsklassgrupp Enl. specialundersökningen m Enl. taxeringen 1925—1929 m Enl. taxeringen 1923—1929 m

5—10-

1 5 - 3 0 - 35—45+

0—45+

5-45+

0-45+

20-45 +

9*98

9*97

(10-02)

IO-oi

IO-oo

9-95

IO*oi

9*66

q*9o

10*04

—

9"83

9"87

9*96

9*49

9'8i

9*99

—

9'7 2

9*78

9*9°

Uträknas vidare en vägd bältesbredd för nyssnämnda dimensionsklassgrupper på så sätt, att medeltalet av A- och B-bältena för var och en av de i grupperna ingående dimensionsklasserna väges med dessa klassers kubikmassa, blir resultatet följande. Dimensionsklassgrupp S-lo" Enl. specialundersökningen m 9-98 Enl. taxeringen 1925—1929 m 9-67 Enl. taxeringen 1923—1929 m 9-49

15-30-

. 35-45+

. 5-45+

. 10-45+

, 20-45 +

9*98

(9*88)

9*97

9*96

(9*98)

9-89

10-05

9-84

9*87

9-95

9-82

IO-OI

9-73

9*78

9-90

197 Dessa vägda bälten, vilka, såsom en jämförelse mellan de nyss återgivna båda sammanställningarna visar, endast obetydligt skilja sig från de ovägda, avvika således från den korrekta io-msbredden med nedanstående belopp i cm uttryckt. Dimensionsklassgrupp S-loEnl. specialundersökningen cm — 2 Enl. taxeringen 1925—1929 cm —33 Enl. taxeringen 1923—1929 cm - 5 1

15-30-

, 35-45+

„ ,„ , 5-45+

Aié, *°-45+

„_ .„ 4. 20-45 +

— 2

(—12)

— 3

— 4

—

—11

—16

—13

— 5

-18

—27

-22

-10

2¶Som härav framgår, har bältesbredden beräknad på grundval av specialundersökningens material kommit minst 2-5 och högst 16-5 gånger närmare det rätta värdet än motsvarande värde för den ur här behandlade synpunkter mera typiska taxeringen åren 1925—1929. Angivas avvikelserna med de procenter, varmed den på marken verkligen inmätta A+ B bältesbredden, uttryckt i nyssnämnda, vägda bälte, skall höjas ( + ) eller sänkas (—) för att nå det korrekta värdet av 10 m, ställa sig dessa som följer: Dimensionsklassgrupp 5-IOEnl. specialundersökningen % +021 Enl. taxeringen I925 1929 % +3-4 Enl. taxeringen 1923—1929 % +53

15-30-

. 35-45+

. 5-45+

. 10-45+

. 20-45 +

4-0-23

(+I-2o)

+ 0*28

4-0*40

+ 0*l6

+ i-j

—Oss

4-1-6

4-I'3

+0-47

+1*9

—o*o5i

4-2-8

4-2-3

4-i-o

Den vid specialundersökningen för dessa dimensionsklassgrupper »beräknade», vägda bältesbredden avviker således helt obetydligt från de fastställda 10 mna, vilka underskridas med högst 0-40 procent i dimensionsklassgruppen 10—45—{— och med minst 0-16 procent i dimensionsklassgruppen 20—45-f-. Den vid taxeringen i hela landet i samma dimensionsklassgrupper erhållna, ävenså vägda bältesbredden kommer 10 m närmast i dimensionsklassgruppen 3 5 — 4 5 + , där de t. o. m. något överskridits eller med 0-05 procent, medan den i alla de andra grupperna underskattats med i gynnsammaste fall i-o procent i dimensionsklassgruppen 20—45-f- och i ogynnsammaste med 5-3 procent i dimensionsklassgruppen 5—10—. I nedanstående sammanställning ha angivits de procenter, varmed det ovägda Aresp. B-bältet för taxeringen 1923—1929 var för sig skulle behöva höjas för att bliva jämnt 10 m. Som av de anförda siffrorna framgår, sammanfalla medeltalen så gott som alldeles med de i närmast föregående sammanställning återgivna förhöjningsprocenterna grundade på det vägda 1h (A -f- B)-bältet. Vägningen med kubikmassan har således endast spelat en underordnad roll. Dimensions5—10klassgrupp Enl. A-bältet % + 5*°9 Enl. B-bältet % + 5-76 Medeltal . . % + 5*4

15—30-

35—45 h

5—45+

10—45+

20—454-

+ i-84 4-1-94 4-1-9

4- 0-04 4-o-i6 4- o*io

4-2-74 + 3-01 4* 2*9

+ 2-22

4-0-93 4- i - o 4 4-i-o

+ 2*36 + 2-3

Då det nu, efter vad som tidigare i samband med redogörelsen för de båda metoderna återgivits, får anses ha framgått, att A- och B-metoderna var för sig kunna

198 väntas giva de gränsvärden, inom vilka bältesbredden sannolikt ligger, skulle således ur ovanstående siffror för A- resp. B-bältet bl. a. kunna utläsas, att kubikmassan i dimensionsklassgruppen 5—45+, d. v. s. huvudmassan av landets virkesförråd, skulle vara undertaxerad med minst 2-7 och högst 3-0 procent. Ehuru skillnaden mellan de för de båda bältena erforderliga förhöj ningsprocenterna är obetydlig, äro dessa dock såtillvida överraskande, som man enligt de tidigare utvecklade teorierna kunde väntat, att B-bältet borde blivit det större och sålunda fordrat en lägre förhöjning än A-bältet. Orsaken härtill är dock helt att tillskriva den egendomliga trädfördelningen i i-msbältena åren 1923—1924, såsom framgår av motsvarande nedan angivna värden för enbart åren 1925—1929. Den enligt B-metoden beräknade bältesbredden är här genomgående något större än den enligt A-metoden erhållna och fordrar således ett mindre tillägg, resp. större avdrag (dimensionsklassgruppen 3 5 — 4 5 + ) Dimensionslö klassgrupp 5 Enl. A-bältet % 4- 3-57 Enl. B-bältet \% +3-36 Medeltal . . % 4- 3 - 5

15—30-

35—45 +

5—45 +

IO—45 +

20—45

+ I-M 4- o*96 + I-o

— 0-23

4- I-8i + I-6o + 1-7

+ I-38 + I-i6 + 1-3

4- 0-52 4- 0-30

— 0-66 — 0-45

+ 0*41

Vad slutligen det ovägda medeltalet för taxeringen 1925—1929 beträffar, avviker även detta obetydligt från det för samma år i det föregående återgivna vägda medeltalet. Ovan för hela taxeringen resp. taxeringsåren 1925—1929 anförda med hänsyn till kubikmassans fördelning å dimensionsklasser såväl vägda som ovägda förhöjningsprocenter ha grundats på de bältesbredder, som erhållits med hjälp av de för de olika platserna i bältet summerade antalen provträd. Man har således bortsett från att taxeringsprocenten växlat för de olika länen. Vägas emellertid förhöjningsprocenterna för de olika länen med dessas kubikmassor, så blir förhöjningsprocenten större än den tidigare anförda. För huvudmassan av landets virkesförråd, d. v. s. för dimensionsklassgruppen 5—45+, stiger den nämligen från 2-8 till 3-2 procent.

Bältesbredden i de olika länen. De för landets olika län samt för hela riket i fältet taxerade bältesbredderna, erhållna genom vägning av 1 / 2 (A + B)-bältet med kubikmassan i resp. dimensionsklasser, ävensom de för oriktigt uttagen bältesbredd erforderliga, teoretiska korrigeringsfaktorerna återgivas, vad dimensionsklassgruppen 5 — 4 5 + beträffar i tab. 9 och beträffande övriga dimensionsklassgrupper i tab. 11. De i tab. 9 för Norrland, Svealand och Götaland samt hela riket angivna bältesbredderna och korrigeringsfaktorerna ha dock erhållits efter vägning med de olika länens kubikmassor, under det att motsvarande i tab. 11 angivna tal erhållits utan dylik vägning. Av tab. 9 kol. 3 framgår, att Blekinge län i vad med bältesbredden sammanhänger skulle ha blivit rätt taxerat. Det därnäst gynnsammaste resultatet uppvisar Södermanlands län, där en helt obetydlig övertaxering på o-i procent skulle ha ägt rum. Mellerst i ordningen komma Värmlands, Stockholms, Skaraborgs och Västerbottens län, där ett underskott skulle ha uppstått på 1-6—2-0 procent, medan värdet för Norrbottens län helt sammanfaller med det ovägda medeltalet för hela landet (tab. 11, kol. 9), vilket visar på en undertaxering av 2-7 procent. Det minst gynnsamma rummet intar Västernorrlands län, där bältesbredden underskridits med 8-0 procent. För det övervägande antalet län tyder emellertid siffrorna på att det fel, som blivit begånget därigenom, att bältet ej uttagits till den föreskrivna 10-msbredden, håller sig inom mycket rimliga gränser.

199 Tab., p. Den i olika län samt i hela riket gen&msnittligt taxerade bältesbredden och den mot densamma svarande teoretiska korrigeringsfaktorn. 5

Taxerings-

För dimensionsklassgruppen 5 — 4 5 + vägt bälte

Teoretisk korrigeringsfaktor

Antal avståndsbestämda provträd

323I 7644 4815 3690

1928—1929

10*07

O'99 3

Östergötlands

10*05

0-995

Södermanlands

1927 IO'oi

0-999

Blekinge

1928 IO'oo

rooo

Kristianstads

1*007

Örebro

9*93 9-91

Hallands

9*9°

I'oio

Gotlands

9*9°

I'oio

Älvsborgs

1928—1929

9*88

1*012

Gävleborgs

(1925) 1926

9*8 7

1*013

Värmlands

9*8 4

I*oi6

Stockholms

9*8 4

I*oi6

5 540

Skaraborgs

(1927) 1929

9*8o

I*020

4809 Västerbottens

9 - 8o

I*02I

11 292

Västmanlands

1926 (1927)

I*022

5046 Uppsala

1926—1927

9*79 9-78

I'023

Jönköpings

9*77

I'023

Norrbottens

(1925) 1926

9*73

I'028

4 239 7 523 11 757

Malmöhus

9-70

1-031

Jämtlands

1924—1925

960 I-041

Kalmar2

9*58

Kronobergs

9*47

1*044 1-056

Kopparbergs

9*3i

1-074

Västemorrlands

9*20

1-087

10964 10368

Norrlands

1924—1926

9-66

1-035

57009 Svealands

1923—1929

1-035

50661 Götalands

1923—1929

9*66 9'8i

I019

67187 Hela riket

1923—1920

9*69

1*032

174 857

Götteborgs och Bohus

1*009

5 425 714c 3 999 4055 7183 9728 12917

4322 13864 8272 5882

Bältesbredden under de olika taxeringsåren. De med den tidigare återgivna trädfördelningen å bältets olika delar för de skilda taxeringsåren sammanhängande genomsnittliga bältesbredderna utvisas av tab. 10. I 1 Utöver de år, då avsevärda delar av de olika länen undersöktes, ha inom parentes även angivits de år, då mindre delar i länens gränstrakter i och för en lämplig avrundning av lagtrakterna redan tidigare taxerats. 2 Avser Kalmar läns fastlandsdel. P å Öland, även taxerat 1923, blev bältesbredden 10*17 m o c h korrigeringsfaktorn 0*983. Antalet här avståndsbestämda provträd utgjorde 1 552.

denna har även angivits det av de skilda taxeringslagen under resp. år uppnådda bredaste, smalaste och gynnsammaste bältet, det sistnämnda avseende den bältesbredd, som närmast sammanföll med jämnt io m. Tab. io. Den under olika år taxerade, genomsnittliga bältesbredden motsvarande av de olika taxeringslagen uppnådda, högsta, gynnsammaste lägsta värden. I

1 4

Gynnsammaste värde m

Högsta värde

MedelLägsta tal för värde samtliga lag m m

10¶A n t a 1

För dimensionsklassgruppen 5—45 + vägt bälte m Taxeringsår

samt och

D ä r a v

taxeringslag

provträd inalles

Nya lagavståndsej avledare bestämda ståndsför dim.bestämklass da

5—45 +

10*05

IO'oi

8*98

9*91

8*59

9*27

255 130

34186 13 161

(IOO)

1924 1925

9*97

9*72

24996 I40

23 973

60 I0*20

9*97

9*35 9-27

9*81

91 184

9*96

25 389 30923

9-70

30I44

1927 1928

IO'o6 IO - 16

9*99 9*98

9*37

9*87

9 9 8

23 669

1929 IO - IO

IO"oo

9-70

9*94

25 322

30 I0'20

IO'oo

8'59

9*73

174 857

33 ,

1923—1929

Som av kol. 2 framgår, utföll det för dimensionsklassgruppen 5—45-f- överhuvud taget bredaste bältet år 1926, då ett av taxeringslagen hade tagit ut ett 10-20 m brett bälte. Det smalaste däremot uppvisade det taxeringslag 1924, vars bältesbredd stannade vid 8-59 m, kol. 4. Det under hela taxeringen för här berörda dimensionsklassgrupp mest korrekta resultatet, den gynnsammaste bältesbredden, kol. 3, framkom 1929, då ett av detta års lag hade taxerat ett jämnt 10 m brett bälte. Vad medeltalen för vart och ett av de olika taxeringsåren, kol. 5, beträffar, uppvisar år 1927 det bästa resultatet, 9-96 m, och år 1924 det lägsta, 9-27 m. Med undantag för sistnämnda år .stiger bältesbredden år för år t. o. m. 1927, för att för år 1928 något sjunka — dock ej under 1926 års bredd — och därefter för sista året i det närmaste nå upp till 1927 års. Givetvis sammanhänger resultatet ifråga om bältesbredden i hög grad med såväl den mer eller mindre ingående instruktion, taxeringslagen fått undergå före arbetets början, som den olika grad av arbetssvårighet, de skilda taxeringsområdena kunnat erbjuda. Det vill dock, som redan vid en jämförelse mellan kol. 5 och 10 i tab. 10 framgår, synas, som om ett visst samband förelåge mellan antalet nytillträdande lagledare och den uppnådda bältesbredden, i så måtto att där det förra är större, är det senare i regel smalare. Detta har även bekräftats vid ett detalj studium av huru lagledarna lyckats hävda bältesbredden under de olika år, de deltagit i riksskogstaxeringen. Sålunda hava lagledarna under sitt första taxeringsår i allmänhet uppnått en relativt låg bältesbredd, vilken året därpå vanligen förbättrats, ofta avsevärt, och under de följande åren all jämt hållits på en hög nivå. 1

Avser åren 1924—1929.

lab. II. Provträdens procentiska fördelning å olika avstånd från släplinan, antalet avståndsbestämda provträd, den taxerade bältesbredden samt den teoretiska korrigeringsfaktorn för kubikmassa och tillväxt länsvis och för hela riket. I

2 L ä n

Dimensionsklassgrupp

3 1

0—1

1—2 3

. . . .

Södermanlands . . .

. . .

21*3 21*2 2I"l

21*9

5-45 +

19*0 18*8 18-8

20'0

25*7 25*8

20'o 20-2

i8-z

Kroaobergs

. . . .

Kalmar, exkl. Öland

10 Antal avståndsbestämda provträd

Vägt bälte m

Teoretisk korrigeringsfaktor

22*0 21*0

2D" 9

Toi6 1*014 1*005

4 239 3 796 2340

9*84 9*86 9*95 9*78 9*83 9*86 IO01 IO'oo 10*09

0-990 I'ooo 0*991

19a 18-9 194

18*4 18*8 19*5

5 540 5022 3 037

I7"2

18-0

l6*8 15*7 19-1

18*7 19*3

I'023 1*017 I'oi4

19*7

20*4

4815 4 399 2921

18*6 18-8 19*3

20-9 211 20-6

213 2Il 20'4

19-0 18*9 18*8

20'2 20*2 20*8

7644 7 045 4 527

IC05 10-94 IO - IO

0*995 0*996 0*990

21*3 2I'o 20'6

19-6 19*5 18*6

22'5 22*5 22'4

18-0

10—45 + 20—45 +

18-5 i8*6

Ut3

9'77 9'8o

1*023 I'02I

5—45 + 10—45 + 20—45 +

2I'l 20-4 20'2

21*2

23*7 23-8 24-2

18*2 18*5 18-0

5-45 +

22'2 21*9 21*1

20'0

22" 3 22'3

18-3 i8-2 184

17-2

16*4 16*8 l6*6

20-5 2C4 20*l

23*5

188 18-7 183

2I'o 2I'o 22*1

19-8 19*7 18*9

22"o 22"o 21*7

17*3

2I'o

19*4

10-45 + 20—45 +

20-8

19*0

19-4 19-4 190

5-45 +

5-45 + 5-45 +

5-45 + 10-45 + 20—45 +

5-45 + 10—45 + 20—45 +

5-45 +

21*7

20'9 20'5 19*9 19*6

22'1

23"0 23-1

18*3 17*8

17*2

16-6 19-9 20'2

199 18-9 18*7 185

18-8 189 l 7 -8

20*8 2I'o 21*7

22'6 22 - 4

5-45 + 10—45 + 20—45 +

20'0 20*1 20'1

21-4 21*3 20'6

2T8 21'6 20" 7

5-45 +

17*2 17*5 '7*9 20*5

211 209 201

23*4 23-2 23*5

20-4 20'2

19*4 191 17*9

20" 3 20'4 19-2

192 19-4

10-45 + 20—45 +

10-45 + 20—45 + Göt;borgs och Bohus

4-5

22*9 23*o 22*9

10-45 + 20—45 + Kalmar, Öland . . .

198 I9-4

3—4

i8-i 18-2

5-45 +

10—45 + 20—45 + Jönliöpings

i % av kol. 8

19*1 19*3 190

10-45 + 20—45 + Östergötlands

2—3

5—45 + 10-45 + 20—45 + 10-45 + 20—45 +

6 1

Avstånd från linan i m

] rovträc

Stockholms

5-45 + 10—45 + 1 20—4-: +

20*1 20*6

22" 1

19*4 l9-6 20-5

199 I i9' *

198 19*7

6860 4 171 5882 5 255 3 047 8272 7603 4810

10-03

0-997

9*47 9*56 9*63

1-056 I-O46 1-039

9-58 9*63 980

I-044 1-038 1*021

20-8 2I'o 218

1552 M74 1 164

10*17 IO'i8 10*27

0*983 0*982 0*973

20"o 20"l 20'7

4055 3 7»9 2 393 3690 3224 1740

9-90 9*91 9*9*

I'oio 1*009 I*oo8

IO'oo 10-05 I0'02

I'ooo 0-995 0*998

9*93 9*95

1*007 1*005

IO'o7

o*993

9*7o

1*031 1-030 I"022

20'6

165 17*2

18-9

20'3 20'7 20"8

18-8 192 20 0

17*3 J 4

I8-I

5 425 4 875 2791 4 322 3 995 2 624

17-9 18-2 18-7

3 599

20-5

3231 2795 1 272

2I*o 22*8

3 201

9*71 9*79 9-90 9'9i 9*95 10*07 10*14

IO-33

I'oio I'oo9 I-005

0*993 O986 0-968

202 I

2 L ä n

Dimensionsklassgrupp

7¶Avstånd från linan i m 0—1

1—2

2—3

3—4

4—5

10 Antal avståndsbestämda provträd

Vägt bälte m

Teoretisk korrigeringsfaktor

Provträd i % av kol. 8 Älvsborgs

Västmanlands

. . .

Kopparbergs

. . . .

Västernorrlands . . .

Västerbottens

Norrbottens

. . .

. . . .

5—45 + 10-45 + 20—45 +

19*9 19*6 18*8

20"o 20"I

18-5

22'8 22'6 230

5-45 + 10-45 + 20—45 +

20*9 20*8

19*8 19*9 19*4

5-45 + 10-45 + 20—45 +

19*3 19*2 19*2

5-45 + 10-45 + 20—45 + 5-45 + 10-45 + 20—45 +

i8'6 191

9'8o 9-83 9-84

1*020 1*017 I"Ol6

12917 10858 4458

9-84 9-87 9*95

I*Ol6 I'OI3 I*005

9*91 9*91 IO'oo

1*009 1*009

20'6

7140 6210 3082

l8*s 19-0 iy-9

5046 4 350 2188

9*79 9'84 9*96

I*022 I'Ol6 I'004

H*5 15*3

10964 9443 4701

9*31 941 9*67

I O74 I*OÖ2 1*034

9*87 9*93

1*013 I'007 0*998

i8* 5

I8'7 19*0 19*0

20*5 20-4 20'l

23*1 23-1 22'9

i8*6 i8*s l8*6

20*o 20*1 20'7

20" 5 20*3

22-4 22-5 21*5

17*5 17*4 177

21*3 20*9 2I*o

20*4 20*1

18-6

20-5 20'7 20'7

19*3 193 19-7

23*5

2I*o 20*3

23*5 23*5

19*7

22*9

22'o 22" I 22" 3

18-4 18*6 19*2

23*1 22*9 22*6

17*0

5—45 + 10—45 + 20—45 +

22*8 21*7

5-45 + 10-45 + 20—45 +

19*8 I9-6 I90

2I*o 206

5-45 + 10—45 + 20—45 +

22#7 22" I 2TO

23*3 23*1 21*8

5-45 + 10-45 + 20—45 +

I9-8 19-3 l8'8

21*2 2I*o 20*4

5-45 + 10—45 + 20—45 +

19-9 19-6 19*3

20'4 20-0

5-45 + 10—45 + 20—45 +

19*8 19*9 19*4

5-45 + 10—45 + 20—45 +

20*4 20*1

21*3 2I-o 20-4

5-45 + 10—45 + 20—45 +

20'5 20'3 20" I

20*4 20-2

5-45 + 10-45 + 20—45 +

20'2 20-l 20'0

20"3 20'2

5—1015-3035-45 +

2I'2 20'0

2T6

5—45 + 10—45 + 20—45 +

20-4 20-i

I9-6

19-8

19-9

19*9

23*9 23*9

l8*4 18*7 19*3 I9'6 19-7

m 18-8 19-2 197

^7*3 17*3

8198 4055 10368 8562 3658

13*9

11 6 0 0

24*i

17*7

18*0 18*6 19*2

11 2 9 2

I9-8

22*8 23*0 22*7

20-8 20'3 20-4

23'I 23'2 22'9

III

23*0

18*4

I6* 9

23*1 23-0

196 I97

20'3

19*5 20-7 20-4 19-9

19*6

l8* 7

10 0 2 920 927

9*45 9'6o 9*67 9*76 9*8o 9*8 3

rooo

1*087 I*078 I058 I'04 I

I'°34 I'024

9*91

1*021 I"OI7 I'009

8812 4911

9*75 9*74 9*85

I 028 I'027 1*015

57009 45866 22 830

9*63 9'68 9*79

I038 I033 I "021

50661 44078 22727

9*73 9*78 9"9o

1*027 I023 I'oio

8694 4910

17*6

o*'s

9*88 9*93 10'13

20'2

22'4 22'2 22'4

19*5

J183 6352 3 234 4809 4 347

I*OI2 1*007 0*987

185 19*6

22*9 23-0 22*7

183 IT8 18-2 19*4

22'2 22" 1 21'9

18*7 18*7 18*7

l8*6 i8* 9 19*8

67187 60815 36153

9'83 9'86 9*96

I018 1*014 1*004

18*5

9*49 9*82

20'0

58416 99571 16870

IO*OI

I053 1*019 I'ooo

17*8 174857 150759 18*2 19*3 I 81 710

9*73 9* 7 8 9*9°

I'o28 I'023 I'oio

22'9 22*7 21-9 22'7 22"7 22'4

;l*

f'5

18*5 18*6

203 Undersökningens slutresultat. A v ovan återgivna undersökning framgår, att kontrollen av taxeringsbältets riktiga uttagande i fältet, vilken kunnat ske utan att arbetet i nämnvärd grad hindrats, varit nödvändig och att taxeringsresultatet genom dennas skärpande kun;nat avsevärt förbättras. Metoden att med utgångspunkt från ett antal avståndsbestämda provträd beräkna det å marken uttagna bältets bredd har, även om den innebär den bästa tänkbara kontroll, emellertid vissa brister. Det kan därför ej gärna bliva tal om att på grundval av de framkomna värdena å bältesbredden korrigera de vid riksskogstaxeringen vunna resultaten. Så mycket har dock genom kontrollmetoden kunnat fastslås, att såväl de olika länens som hela landets virkesförråd och tillväxt, i vad som sammanhänger med taxeringsbältets bredd, ej kunna vara övertaxerade och att den undertaxering, som möjligen föreligger, med största sannolikhet håller sig inom mycket rimliga gränser samt i huvudsak omfattar endast småvirket. Utöver denna visshet erbjuder emellertid det här behandlade förfaringssättet även andra fördelar. Lagledaren och förmannen få därigenom, att varje provträd avståndsbestämmes, gång på gång stickprov på klavarnas sätt att arbeta. Angiver någon av dem med i förhållande till förhandenvarande provträdsantal alltför långa mellanrum provträds plats till bältets yttre del, får lagledningen härigenom en påminnelse om att närmare övervaka ifrågavarande klavares uttagande av bältesbredden. Klavarna å sin sida kunna aldrig i förväg med bestämdhet veta eller räkna ut, om just det träd, som de stå i begrepp att klava och uppgiva till prickaren, skall bli det, som fyller den för en viss dimensionsklass och ett visst trädslag föreskrivna kvoten och sålunda som provträd bliver avståndsbestämt eller icke. Däremot veta klavarna om den goda kontroll, lagledningen har på dem, för varje gång ett provträd utfaller, vilket utan tvivel ökar deras ansträngningar att göra sitt bästa. Detta torde få anses vara en psykologisk faktor av stor betydelse i allmänhet och i synnerhet där, varest taxeringslagen, liksom vid riksskogstaxeringen under dess fem senare år var fallet, äro sammansatta av skogspraktikanter, vilka för sin fortsatta utbildning äro måna om att göra sig förtjänta av goda vitsord. Som en sista betydelsefull fördel kvarstår, att man, när den första riksskogstaxeringen efterföljes av andra, efter samma eller i stort sett liknande metoder bedrivna, har någon möjlighet att avgöra, till vilken del resultatens skillnad kan bero på att bältesbredden icke i samma grad uttagits vid de båda taxeringarna.

Bilaga F.

Kontroll av den skogsproduktiva markens bonitering. Vid taxeringen ha lagledarna på sätt, som i bilagorna G och H, »Instruktionen för fältarbetet» resp. »Instruktionens tillämpning», närmare återgives, beståndsvis bedömt och antecknat den skogsproduktiva markens virkesproducerande förmåga, vilken angivits med olika bonitetsgrader. Den högsta boniteten, vilken vid bästa utnyttjande av marken med omkring ioo-årig växttid anses kunna prestera en genomsnittlig produktion inklusive bark av 10-5 m 3 per hektar och år, har därvid betecknats med I och för övriga boniteter ned t. o. m. V I I I har gällt, att en lägre klass beräknats giva omkring 25 procent mindre virkesskörd än närmast högre. Härutöver har för det lågproducerande skogsbältet omedelbart nedanför barrskogsgränsen använts bonitetsgraden IX, avseende all sådan skogsmark, å vilken barrskogen på grund av ogynnsamma klimatiska förhållanden anses sakna förmåga att bilda slutna bestånd. Som uttryck för den grad, till vilken det förefintliga beståndet, med hänsyn tagen till ålder och trädslag, utnyttjat ståndortens maximala produktionsförmåga, ha vissa slutenhetsgrader använts, varvid full slutenhet, i-o, betecknat fullt utnyttjande och 0-9, o-8 etc. lägre grader av utnyttjande. Genom överslutenhet hämmad beståndsutveckling har betecknats 1 -J-. Bestånd med slutenhetsgraden 0-7 eller däröver betecknas i det följande som slutna bestånd. De med stöd av de teoretiska produktionssiffrorna för olika boniteter (för bonitet I X har antagits en produktionssiffra å 0-8) samt beståndsbeskrivningarna för olika områden beräknade medelboniteterna angivas i tab. 1, beträffande den totala skogsproduktiva marken i kol. 2 och beträffande slutna bestånd av åldrar mellan i och 100 år i kol. 3. För sistnämnda bestånd ha medelboniteter först uträknats för de olika åldersklasserna 1—20, 21—40 år etc, varefter ett medeltal bildats för åldersklasserna I—V. Av tabellen framgår, att medelboniteten är något bättre för de slutna bestånden än för den totala skogsmarksarealen; skillnaden är dock i regel obetydlig* För erhållande av en, om också grov kontroll över lagledarnas bedömning av markens bonitet och beståndens slutenhet har den genomsnittliga löpande tillväxten beräknats för de slutna, likåldriga bestånden på så sätt, att alla deras provträd, frånsett »överståndare», sammanförts åldersklassvis, varefter för var och en av de fem första åldersklasserna tillväxten inklusive bark per hektar uträknats. 1 Genom att taga ett ovägt medeltal av dessa åldersklassers tillväxt har sedan erhållits ett uttryck för undersökningsårets faktiska, genomsnittliga produktion å en skog med normal fördelning å åldrarna 1—100 år. Denna faktiska tillväxtsiffra redovisas i tab. 1, kol. 4, i och för jämförelse med lagledarnas bedömning av samma arealers produktionsförmåga vid full slutenhet och samma omloppstid (kol. 3). För bättre översikt 1 Vid beräkningen av tillväxten inklusive bark har här den totala tillväxten inom bark ökats med samma barkförhöjningsfaktor, som tidigare härletts för hela kubikmassan, varefter 3 procent av den så beräknade totala tillväxten inklusive bark avdragits som korrektion för barkmassans i förhållande till vedmassan långsammare tillväxt (jämför bilagan >Uppskattning av barkmassan»).

205 Tab.

Den skogsproduktiva bedömning och enligt

markens tillväxten

produktionsförmåga enligt lagledarnas i slutna, i—100-åriga bestånd.

Produktion inkl. bark i m 3 per hektar och år

Redovisningsområde

I samtliga bestånd

I slutna i — ioo-åriga bestånd

Enligt lagledarnas bedömning

Stockholms län och stad Uppsala län Södermanlands län . .

3*6 4*o 4*4

Östergötlands län Småland Gotlands län

4*i 3*4

Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län

. . .

2*9

4*8 . . . .

Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län

4*5 3*7 4*i 4*6 4*o 4*5

Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län

. . . . . . . .

3*8 3*i 3*6

Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens l ä n : kustlandet lappmarken

. . ,

3"°

Kol. 4 i % av kol. 3

Enligt konstaterad tillväxt

3*9 4*3 4*5 4*2 3*7 3*4

3*8 4*4

54 58 74 53 4"i 43 48 43 47 4o 38 4o

5*4

ICO

4*4 4*2 4'1

5'° 4*4 3*9 2*4

4*9 4 *o 4*4 4*5 3*2 4*o

I02 III

I05 IO5 71

95 102 93 94 112 84 100

3*3 3'i

3'* 2*6

2*8 2*6

3*o

2*6 2*1

68 Norrbottens l ä n : kustlandet lappmarken

2*6 2*0

2*8 2*5

Norrlandslänen Svealandslänen i Götalandslänen

2*7 3*7 4*o

Hela riket

3*i

2*7

3*i

2*2 1*3

79 52

har i kol. 5 den konstaterade tillväxten angivits i procent av markens bedömda produktionsförmåga. Vid bedömning av resultaten bör först observeras, att de slutna bestånden och de i dem utfallna provträden i vissa områden äro relativt fåtaliga, varför fullt representativa tillväxtsiffror ej alltid kunnat erhållas. Vidare ingår i tillväxtsiffrorna även lövskogen, vilken i allmänhet ej uppnår samma produktionssiffror som barrskogen, varjämte lövträd med mindre än 5 cms diameter på bark vid brösthöjd ej taxerats. Härigenom torde speciellt för de sydligaste, på lövskog rika länen något lägre tillväxtsiffror ha erhållits, än om endast de barrskogsbestånd medtagits, som bäst förmå utnyttja markens produktionsförmåga på sätt det .använda boniteringssystemet förutsätter.

206 Tab.

2. Ärlig tillväxt inom bark i m? per slutna bestånd bonitets- och åldersklassvis I

r> J K e d o v i s n i n g&s o m r aodJe

i Boni-

1 4

1 5

(Norr- och Västerbottens läns kustland) Nedre Norrland och Dalarna . . . . (Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs och Kopparbergs län)

(Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro och Västmanlands län) (Jönköpings och Kronobergs län samt Kalmar län, exklusive Öland)

Å l d e r s k l a s s I

III

VII-VIII

I-V

IV V VI VII

O41 0*79 0*26 0*35

0*72 1*37

2*63 2*14 2*38 I n

3*62 2*15 I*36 I19

2*94 2*23 1*21 0*82

2*34 2*28

0*83 1*54 1*54 0*62

206 1*74

4*09 2*89 1*88

3*45

4*07 2-89 2'2I

O'74

O" 5 4

4*05 2*8l 1*86 0*85

2*10 2*38

VI VII

1*89 0*67 062

III IV

2*54 I*6o

496 6*55

VI VII

I'oi 0-5i o'52

2*75 1*92 Tio

208 2'66 2'oi I65 124

7*84 7*55 7 - 2 7 5*86 5*99 5 - 8 l 412 4*74 4 - 2 6 3*37 3*34 3*i7

I-II III IV

v VI VII III IV

Sydsverige (Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län)

1 6

tet i

(Norr- och Västerbottens läns lappmarker)

hektar skogsproduktiv mark för samtliga trädslag.

I-II III IV

l'5i 1*07

4*00

308 2'19 1*21

I15 612

4*49 4*33 2*92 3*°5 2*03 1*67

2*02 Il6

2*35 I"9i

2*30 2*09

2*53 1*72

Vjo I48 1*38 C95

5*27 4*01

5*08 4*43 3*76

4*84 4*n

1*54 135 1*45 C63

8'26

Viz

3**5 2*94

514 4°7 306

8*89 5*90 4*68 3*67

4*07 2*68

1*57 I05

I56 0*78

5'i5 4*39 3*93 3**9 2*79 1*98 1*50

2*13 1*90 0*98

5*96

A A T

5*12

4*03

3*93 3*57 2*77 2*13 1*38

2*57 218

—

2*47 1*75 0*90 5*06

2*93 2*09 1*40 0*83

3*67 2*50 169 I19 6" 14 5-09

—

3*8i 286 2" 11 1*49

2*19

6*58 6*19 5*53 4*75 3*84 3*97 3*9i 2*5?

3*5i

4*31

1*55

3*7i 3' 2 3

2*88 2*09 1*39 0*58

1*34 0*91

4'22

3*55 3*i4 2'38 629

—

4*53 360 2*76

Uträknar man med hjälp av den av lagledarna beståndsvis utförda bedömningen de slutna beståndens medelslutenhet, befinnes denna med rätt små variationer för samtliga områden ligga mellan 0-80 och 0-90, tydande på att dessa bestånd skulle utnyttja markens maximala virkesproducerande förmåga intill 80 å 90 procent. Under förutsättning att undersökningsårens tillväxt varit normal samt att bonitering och slutenhetsbedömning fullt konsekvent genomförts, borde därför de i kol. 4 redovisade tillväxtsiffrorna utgöra mellan 80 å 90 procent av i kol. 3 redovisade genomsnittsboniteter. Såsom av kol. 5 framgår, uppnås emellertid denna överensstämmelse endast i ett fåtal redovisningsområden, nämligen i Norr- och Västerbottens kustland, i Jämtlands och Kopparbergs samt i Hallands, Kristianstads och Malmöhus län. Däremot äro de faktiska tillväxtsiffrorna lägre än väntat i Norr- och Västerbottens lappmarker och å Gotland samt avsevärt högre än väntat i övriga delar av riket. Om man bortser från Gotland med dess säregna naturförhållanden, skönjes en tydlig geografisk tendens: i förhållande till den bedömda boniteten och slutenheten låga tillväxtsiffror i inre och övre Norrland samt en successiv stegring i såväl nedre Norrlands kustlän som än mera i de mellansvenska landskapen t. o. m. Småland.

207 Tab. j .

Kubikmassan inom bark i m? per hektar skogsproduktiv mark i bestånd bonitets- och åldersklassvis för samtliga trädslag. I

Redovisningsområde

Övre Norrland, lappmarken .

Övre Norrland, kustlandet . .

Nedre Norrland och Dalarna .

4¶IV V VI VII

1°

s s

III

VII-VIII

I-V

4*o

13*1 26*2

74*3

120*0

55*3 44*5

64*6

95"°

698 5°7 336

29*0

3«*3

31*

1590 1256 873 45*0

I02*o 113*2

137*8 97*5 50*6

49*1

25*2

91*3

133*8

8o* 7

1567 109*9

H3*7

183*3 1241

94*5

71-7 48*5

25*9 19*5

IV V VI VII

26*4 IOl 9'2

64*5 3*5 33'°

13 3

10*2

III IV V VI VII

37*8 i6'3 15*6 io" 5

638 576 4i3 33'°

10*7

20'4

I-II III IV

Io*9 l8*4 12*7 H'5 9*2 7*2

113*6 80*4

5«*3 403 33*i 268

62*4

109*9 76*2

30*3

34*2

29*7

35*8

147*6 102*5

223*3 1467 066 62*2

248*2 1716

2586 1816

115-3 8o*6 62'9

104*7

401*3

77*6 53*6 45*4

264*8 323"o 1948 239*3 I43*i 177*7 io6*8 124'1 79*8 97*8 56*3 6o*6

132*1109*6

189*2 146*6

89*5 78*4

64*3 45*9 39"» 1842 1410 109*1

l6*2

73*4

9*8 i i i 8*2

I-II III IV

n*4 8*4 9*2

125*4 71*2

207*7

3*3

55*4 39'o

97*5

III IV

1 I

9*7 1*2 8*2

1¶Å l d e r s k l a

Bonitet

VI VII

Småland

slutna

50'2

43*5

123*5 78*2

35*6

8o* 5 44*0

84*9 33*8 271*1 188*2 I22'4

85*9 44*i

62*2 44*1 23*5 144* 1

989 66'6 464 338 1811

257*3 208'9 156*6 128*1 1096

— —

134*8 IOO*2

— —

73*3 54*7 39*3

135*7 942

1854 I53** 104*9

— — —

231*5 164*2 121*6 126*8

263*4 217*1 167*7 105*6

— — —

_ — — —

185*2

122*1

I05*o 87*9 65*8 167*9 1169 90*3 70*6

Till underlättande av studiet av denna tendens har tillväxten inom bark per hektar angivits i tab. 2 för varje åldersklass samt för varje inom området mera vanligt förekommande bonitetsklass, varvid landet uppdelats i sex stora länsgrupper på sätt tabellen närmare anger. Motsvarande kubikmassa inom bark angives i tab. 3. Samtliga siffror i dessa två tabeller äro direkt, utan någon utjämning erhållna ur provträdsmaterialet. För att lättare kunna jämföra olika länsgrupper har för varje bonitet uträknats medeltalet av i tab. 2 och 3 för de fem första åldersklasserna angivna tillväxt- och kubikmassesiffror, varigenom genomsnittstal erhållits för en jämn blandning av 1—100-årig skog. Genom att sätta tillväxten i relation till kubikmassan ha vidare motsvarande genomsnittliga tillväxtprocenter erhållits. Samtliga nämnda genomsnittstal återfinnas i tab. 4. Av denna tabell framgår bl. a., att de genomsnittliga tillväxtprocenterna praktiskt taget äro lika stora såväl för olika landsändar som ock för olika boniteter. För erhållande i en viss bonitetsklass av samma produktion, i m 3 räknad, borde under sådana förhållanden även de slutna beståndens genomsnittliga kubikmassa vara ungefär lika stor för ifrågavarande bonitetsklass i vilken landsända marken än vore belägen. Emellertid visar tabellen, att

beståndens kubikmassa och tillväxt inom bark i m3 per mark samt tillväxtprocent i genomsnitt för åldersklasserna I—V (1—100-årig skog).

Tab. 4. De slutna hektar skogsproduktiv

K u b i k Redovisningsområde

B o n I-II III

Övre N o r r l a n d : lappmarken . . kustlandet

. .

Nedre Norrland och D a l a r n a . Mellansverige . . Småland'

. . . .

Sydsverige . . .

m a s s a

T i l l v ä x t

Genomsnittlig tillväxtprocent

i t e t

B 0 n i t e t

VI VII I - I I III

— — 70 — — 95

51 62

34 25 44 24

— — 2*06 1*74 1*34 0*91 — — 2 9 3*4 3*9 3*6 — — 3'5i 2*47 1*75 0*90 — — 3*7 4*0 4*0 3*8

— 144

— 5*06 3*67 2*50 1 6 9 1*19 — 3*5 3*7 3*7 3*7 3*5

VI VII I - I I III

VII

4 6 34

181 135 IOO — 122 105

73 88

168 I17I

55 39 6* 14 5*09 3*8i 2*86 2*11 1*49 3*4 3*8 3*8 3*9 3*8 3*8 66 — — 4*22 3*55 3 ' H 2*38 — — 3*5 3*4 3*7 3*6 — — — 6 2 9 4*53 3*60 2*76 — — 3*7 3*9 4*o 3*9 — —

inom varje bonitet de slutna bestånden i nordligare trakter äro väsentligt virkesfattigare än längre söderut. Samma tendens återfinnes för de olika boniteterna helt naturligt även i tillväxtsiffrorna. Sammanställas t. ex. siffrorna för den tämligen representativa boniteten V, erhållas följande serier:

Övre Norrland, lappmarken > > , kustlandet Nedre Norrland och Dalarna Mellansverige Småland Sydsverige

Kubikmassa Tillväxt inom bark i m3 per hektar 51 1*74 62 2*47 67 2*50 73 2*86 88 3*14 71 2*76

Denna tendens torde bero på flera orsaker. Så t. ex. torde det använda boniteringssystemet vara behäftat med vissa brister genom att i detsamma tillräcklig hänsyn ej tagits till beståndens benägenhet att med stigande höjd över havet och stigande nordlig breddgrad ställa sig glesare än i gynnsamma lägen. Visserligen urskiljer systemet en särskild fjällskogsbonitet ( I X ) omfattande »sådana växtplatser, där barrträden på grund av fjällvindarnas inverkan, höjden över havet eller nordliga läget sakna förmåga att bilda slutna bestånd», men till denna klass hava endast hänförts några få procent av arealen i trakterna närmast fjällen. Dylik bristande täthet gör sig emellertid, om ock i mindre utpräglad grad, även gällande på ett mer eller mindre brett bälte nedom de egentliga fjällskogarna, varför lagledarna där ställt lägre fordringar på »full slutenhet» än å gynnsammare ståndorter. För detta skogsbälte torde antingen ett nytt boniteringsschema böra uppställas eller ock en reduktion vidtagas i de boniteringssiffror, som erhållas medelst det för det egentliga skogslandet upprättade och enbart på beståndens höjd vid olika åldrar baserade schemat. Då någon korrektion icke verkställts vid fältarbetet, kan man sålunda på rent teoretiska grunder vänta, att den åsatta boniteten för inre Norrland skall befinnas vara relativt högt bedömd. Detta antagande bekräftas till fullo av resultaten i tab. 1 för lappmarkerna samt i mindre grad av resultaten för Jämtlands och Kopparbergs län, i vilka senare län övergångsbältet mellan fjällskogen och egentliga skogslandet är

209 smalare än i lappmarkerna. I en till stöd för 1928 års fastighetstaxering den 3 oktober 1927 lämnad utredning har riksskogstaxeringsnämnden sökt korrigera här nämnda relativt höga bonitering i inre Norrland genom att för praktiska skogsbruket räkna med större produktionsförluster å svagare marker än å bättre och mera välbelägen mark. 1 Därest en ny taxering skulle komma till stånd, torde dock denna fråga böra upptagas till förnyad prövning. Beträffande Småland går tendensen, speciellt för sämre boniteter, i rakt motsatt riktning, i det att såväl kubikmassor som tillväxtsiffror där för flertalet boniteter äro högre än i någon annan landsända. I huvudsak beror detta på att man å en del förvildade marker vid taxeringen företog viss subjektiv sänkning av den i boniteringsschemat för resp. ålder och höjd avlästa bonitetssiffran, varigenom för låg genomsnittsbonitet där torde hava erhållits. Även detta systematiska fel har nämnden försökt tillrättalägga i sin ovan nämnda rapport till 1928 års fastighetstaxering. 2 Vad slutligen Sydsverige beträffar, har ovan framhållits, hurusom den rika förekomsten av, i jämförelse med barrskog, tämligen lågproducerande lövskogar där torde ha lett till kubikmassor och tillväxtsiffror, som äro väl låga i förhållande till den åsatta boniteten. Såsom områden mera lämpliga för en jämförelse mellan den åsatta boniteten och den i slutna bestånd konstaterade tillväxten återstå sålunda huvudsakligen övre Norrlands kustland, nedre Norrland och Dalarna samt mellersta Sverige, ökar man för dessa länsgrupper tillväxten inom bark med 18 procent för genomsnittlig barktillväxt, erhåller man nedanstående resultat. Bonitetsklass

IV V VI VII III Tillväxt inkl. bark i m3 per hektar

6*o

4*5

Observerad Övre Norrlands kustland . . — Nedre Norrland och Dalarna 6*o Mellansverige . . . . . . . 6*o

3*4

2*5

4*i

2*9

2*1

4*3 4*5

3*°

2'o

3*4

2*5

1*4 1*8

Av denna sammanställning framgår, liksom av tidigare framlagda tabeller, att lagledarna i stort sett ådagalagt en anmärkningsvärd förmåga att särhålla olika boniteter från varandra. För mellersta Sverige är överensstämmelsen fullständig mellan de teoretiska produktionssiffrorna för åsatta boniteter å ena sidan och den konstaterade tillväxten å den andra. Denna överensstämmelse måste betraktas såsom i hög grad överraskande, alldenstund den bedömda slutenheten anger, att produktionsförmågan endast ansetts utnyttjad till 80 å 90 procent, varför man haft skäl att vänta 10 å 20 procent lägre tillväxt än den maximala, hypotetiska produktionssiffran anger. Att så höga tillväxtsiffror genomgående erhållits i våra viktigaste produktionsområden, kan tänkas bero på ett flertal mer eller mindre samverkande faktorer: onormalt goda väderleksförhållanden under tiden närmast före taxeringen, ledande till onormalt hög tillväxt; systematisk, på beräkningsmetoden beroende överskattning av den faktiska tillväxten; systematisk, på det använda boniteringsschemat beroende underskattning av boniteten; underskattning av bonitet eller slutenhet genom felaktig tillämpning av instruktionen. Vad först väderleksförhållandena beträffar, är det känt såväl från svenska som utländska undersökningar, att variationer i väderleken kunna motsvaras av växlingar i skogens tillväxt, vilka för fleråriga perioder kunna uppgå ända till 30 å 40 procent. Ett flertal belägg finnas också för att den vid riksskogstaxeringen undersökta perio1 Se tidskriften Skogen år 1927, häfte 20. Sedan man erhållit produktionssiffror med stöd av den i fältet åsatta boniteten, minskades dessa först med 22 procent och därefter med 0*28 m s . 2 Produktionssiffrorna enligt den i fältet åsatta boniteten ökades för de småländska länen med 28*6 procent, innan tidigare omnämnt avdrag för produktionsförluster gjordes.

14—320772

2IO

den i stort sett torde företett bättre tillväxtbetingelser än åtminstone innevarande sekels första decennium. Denna fråga beröres på ett par andra ställen i denna redogörelse, bl. a. i jämförelsen mellan resultaten av 1911 och 1929 års taxeringar i Värmlands län. Ett annat bevis för att den funna tillväxten kan anses anmärkningsvärt hög kan utläsas ur tab. 4, i det att de genomsnittliga tillväxtprocenterna för alla boniteter och områden i landet röra sig mellan 3-5 å 4 procent, medan tidigare erfarenhetstal utvisa för svagt gallrade, slutna bestånd en tillväxt av omkring 3 procent och för mera starkt gallrade bestånd några tiondelar högre tillväxtprocent. Skillnaden mellan riksskogstaxeringens tillväxtprocenter och tidigare erfarenhetstal uppgår till 10 å 20 procent och motsvarar i ett flertal län i det närmaste skillnaden mellan den konstaterade tillväxten och den bedömda boniteten. Huruvida väderleksförhållandena påverkat tillväxten i samma riktning inom hela landet eller huruvida den här angivna förklaringen överhuvud är riktig, må dock tillsvidare anses som en öppen fråga. Frågan om möjligheten av systematiska fel i själva den tillämpade metoden för beräkningen av tillväxten behandlas i bilagan »Härledning av provträdens kubikmassa, tillväxt och sortimentsutbyte». Av denna framgår, att man för närvarande icke känner några mera betydande felkällor i beräkningsmetoden. ' Däremot finner man vid en detaljgranskning av tillväxtsiffrorna för olika ålders- och bonitetsklasser, att vissa siffror för smärre redovisningsområden måste anses osäkra, huvudsakligen på grund av att provträdsmaterialet ej i alla klasser varit tillräckligt stort. Så är t. ex. fallet beträffande Södermanlands län. Sedan emellertid materialet sammanslagits i tab. 2—4 för stora länsgrupper, torde dylika tillfälliga fel i stort sett få anses eliminerade, åtminstone vad beträffar medeltalen för åldersklasserna- I—V. Det använda boniteringsschemat framlades år 1914 av T O R JONSON. 1 Det grundar sig på rena tall- och granbestånd och angiver beståndsmedelhöjden för olika åldrar och boniteter. Redan vid framläggandet av schemat betonade författaren, att det av honom använda undersökningsmaterialet speciellt för granskogen måste anses mycket svagt samt att material för blandskogars bonitering helt saknades. Barrblandskogen är emellertid den förhärskande skogstypen i de områden i nedre Norrland och mellersta Sverige, där tillväxten visat sig vara abnormt stor i förhållande till de i fältet åsatta slutenhets- och bonitetssiffrorna, medan samma beståndstyp förekommer relativt sällan såväl i övre Norrlands kustland som i Sydsverige, d. v. s. i de områden, där överensstämmelsen mellan konstaterad tillväxt och åsätt bonitet är bäst. Det förefaller därför ingalunda otänkbart, att biandbestånd av två, med hänsyn till fordringarna på ljus och andra utvecklingsbetingelser så olika trädslag som tall och gran bättre kunna utnyttja en för bägge trädslagen lämplig ståndorts virkesproducerande förmåga, än ettdera trädslaget i rent bestånd förmår. I den mån material blir tillgängligt, synas närmare undersökningar häröver böra verkställas, varefter det för rena bestånd uppställda och nu generellt använda boniteringssystemet bör underkastas en kritisk granskning. Slutligen kvarstår möjligheten, att lagledarna i fältet bedömt såväl bonitet som slutenhet så försiktigt, att en systematisk underskattning i förhållande till utfärdade instruktioner kan ha uppstått. Då dessa bedömningar i stor utsträckning utförts rent okulärt, är ju en viss subjektivitet ingalunda utesluten, och redan här ovan har anmärkts, att boniteringen å medelgoda marker i Småland på grund av vissa mindre lyckliga, subjektiva jämkningar mot instruktionens anvisningar med säkerhet är för låg. Att döma av de i tab. 1 angivna talen kan underskattning säkerligen misstänkas även i en del andra län, speciellt i Västmanlands och Södermanlands, där den konstaterade tillväxten i slutna bestånd överstiger den bedömda maximala produktionssiffran med över 10 procent, varvid dock bör beaktas, att siffrorna för de olika åldersklasserna för sistnämnda län tyda på att den här konstaterade tillväxten är att betrakta som 1

Om bonitering av skogsmark; Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, 1914.

osäker och sannolikt något för hög. Huruvida underskattning av boniteten föreligger även i andra områden, kan däremot f. n. icke avgöras. Mot en större systematisk underskattning av slutenheten, exempelvis så att de bestånd, vilka här betecknats som slutna (slutenhetsgrad 0-7—1 -(-), i själva verket varit fullslutnå (slutenhetsgrad i-o), talar med bestämdhet det förhållandet, att den i del II, tab. 7, lämnade specialredovisningen för olika län utvisar, att slutenhetsgraderna 0-7 och högre i mellersta Sverige skulle upptaga minst 50 å 70 procent av hela den skogsproduktiva marken. Ingen kännare av mellersta Sveriges skogar torde emellertid vilja hävda, att så stora arealer där äro fullt utnyttjade i produktionshänseende, ty i så gott som varje större bestånd finnas luckor, kolbottnar, smärre vägar, upplagsplatser etc, som medföra större eller mindre tillväxtförluster, varför fullslutenhet även i våra bäst skötta skogar endast undantagsvis föreligger. Vill man till sist uttala ett omdöme angående den vid riksskogstaxeringen verkställda boniteringen, torde man utan tvekan kunna påstå, att den i stort sett ger en god bild av skogsmarkens produktionsförmåga vid markens utnyttjande enligt gängse produktionsmetoder. För våra i klimatiskt hänseende ogynnsamt belägna skogsområden i inre Norrland synes den bedömda boniteten vara väl hög, medan den åtminstone i vissa välbelägna och ekonomiskt mycket betydelsefulla områden synes vara väl låg. Fortfarande finnes dock en del för utförandet av en fullt tillfredsställande bonitering synnerligen betydelsefulla problem, vilkas lösning i avvaktan på resultat av speciellt skogs försöksanstaltens långfristiga produktionsundersökningar måste ställas på framtiden.

Bilaga

Instruktionen för fältarbetet. För riksskogstaxeringens fältarbeten i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Kopparbergs och Västernorrlands län samt östra sjättedelen av Jämtlands län, vilka under domänstyrelsens ledning taxerades 1923 och 1924, gällde den av de skogstaxeringssakkunniga år 1923 utarbetade instruktionen med därtill hörande blanketter. Då denna i vissa avseenden avvek från den vid försökstaxeringen i Värmlands län år 1911 tillämpade instruktionen, utvecklas de förändringar, som de sakkunniga hade vidtagit i densamma, samt motiven härför i ett efterföljande kapitel. I avsikt att underlätta både fältarbetet och bearbetningen kompletterade och förtydligade emellertid riksskogstaxeringsnämnden våren 1925 instruktionen av år 1923 jämte därtill hörande blanketter med ledning av de erfarenheter, som gjorts såväl vid fältarbetet somrarna 1923 och 1924 som vid bearbetningen under vintern 1924—1925 av materialet från förstnämnda båda år. Vidare har även 1925 års upplaga under årens lopp kompletterats framför allt ifråga om »allmänna föreskrifter» men även med hänsyn till en del speciella skogliga förhållanden i mellersta, södra och västra Sverige samt till vissa undersökningar, som verkställts i en del län men ej i andra. Då emellertid den fr. o. m. år 1925 tillämpade instruktionen med i densamma sedermera gjorda tillägg i princip icke avvek från 1923 års, har det ansetts tillfyllest att här framlägga de huvudsakliga skillnaderna dem emellan i form av en kommentar till 1929 års instruktion, vilken in extenso löd som följer.1

Instruktion för arbetet å marken under riksskogstaxeringen år 1929. Lagets sammansättning. I.

Varje arbetslag ledes av en vid skogshögskolan eller skogsinstitutet utbildad person (lagledare), vilken är ansvarig för lagets arbete. 2.

Övrig personal består av en prickare, en provträdstagare, en kompass förare och i regel två linjemätare, två kla vare, ett biträde till provträdstagaren samt, där så behövs, bärare. 1

Till instruktionen hörande blanketter återfinnas i kapitlet »Taxeringens utförande».

213 Taxeringslinjer. 3Vid taxeringen skola de å lagledarens karta uppdragna linjerna med tillhjälp av kompass följas å marken. I sådana trakter, där den magnetiska kompassen på grund av förekomsten av järnmalm icke kan användas, brukas solkompass (se bilaga i ) . Så ofta tillfälle gives, bör lagledaren med tillhjälp av kartan kontrollera taxering slinj ens läge och riktning och vid behov vidtaga rättelse. Då taxeringslinje visat sig avvika från den å kartan utmärkta linjen, göres nödig förflyttning i rät vinkel mot kompassriktningen. Anteckning om förflyttningen göres på beståndsbeskrivningsblanketten, varjämte den å marken gångna linjen inritas på kartan. Av synnerlig vikt är, att laget i terrängen befinner sig på den å kartan uppdragna linjen vid påbörjandet och avslutandet av lagets arbete å linjen samt vid sjöar och floder. Visar kompassföraren tendens att systematiskt avvika från linjen å kartan, bör han givas order att följa ett nytt kompasstreck. Till ledning vid sådan ändring meddelas, att en avvikelse från denna linje av omkring ij% m under gångna i ooo m motsvarar en avvikelse av i gradstreck. 4Taxeringsbältets mittlinje utmärkes av en c :a ioo m lång släplina, som framdrages av kompassföraren. Sträckmärkningen utföres på 0-5 ms avstånd från denna lina medelst ett 20 ms måttband av stål och med tillhjälp av numrerade stickor. Utmed släplinan utsattes på var 100 :e m en numrerad mindre påle, som skall kvarstå. Första mannen i bandet skall å blankett nr 9 anteckna varje satt 100-mspåle. Vid påbörjandet av 2-km å ny taxeringslinje samt för varje avslutad 2-km utsattes en större påle, försedd med påskrift om nummer å linjen och om 2-kmna å ömse sidor om pålen. Den 2-km, som skall taxeras, sättes härvid sist. Exempelvis påtecknas i linje 320 gränspålen vid påbörjandet av 2-kmn 198 sålunda: 320—196/198 eller 320—200/198, beroende på om man avlägsnar sig från 2-kmn 196 eller 200. Vid påbörjande eller avslutande av taxeringslinje inuti en 2-km, antecknas å en större påle förutom nummer å linjen och 2-kmn även det pålslag, med vilket taxeringen påbörjas, resp. avslutas. Vid igångsättandet av en taxering inuti en 2-km startar man med det pålslag, från vilket man måste utgå för att nå pålslag 20 vid 2-kmns slut. Om kartan sålunda utvisar, att 740 m skall taxeras av 2-kmn ifråga, påbörjas taxeringen med pålslag 12-60. Vid utgångs- och slutpunkt för dagens arbete, vid passerande av landsväg samt även å middagsrastställe anbringas en mindre påle med anteckning om klockslag och datum samt den gångna linjens riktning. Alla pålar skola vändas så, att texten är synlig från det håll, varifrån laget kommit. Vid landsväg sättes pålen, för att texten skall bliva synlig från vägen, sålunda vid den sida, som sist passeras.

214 Då linje går över kala marker, märkas här och där stenar och stubbar e. d. med rödfärg, ävensom översta slanan i passerade gärdesgårdar. Vid alla förflyttningar från taxeringslinjen ävensom då sjöar, floder o. d. orsaka kursförändring, rödfärgas träden med 3 märken ovanför varandra och uppsattes ttt papper med uppgift om förflyttningen. Liknande rödfärgning ävensom s. k. mossning äger rum för utmärkande av linjeriktning i ungskog, där träden ej skola klavas. Linjemätarna stanna under taxeringen från väster till öster vid pålslagen 0*40, 3 och 10 och under taxeringen från öster till väster vid pålslagen 10, 17, 19-60 samt 20 och göra klavarna uppmärksamma å pålslaget. Linjemätningen anknytes till de å kartan utmärkta punkterna, vilka i linjeriktningen befinna sig på ett avstånd av 2 km från varandra. Inom varje 2km sker mätningen löpande, varvid längder över fjäll och vatten samt, om så är nödvändigt, över större inägor och impediment må uttagas från kartan. Vid mätning å kartan skall den för ändamålet ifråga graderade celluloidskivan användas, vilken skall läggas med de inristade linjerna mot kartan och på sådant sätt, att kartlinjens läge blir parallellt med de parallella linjerna å skivan samt 2-kmns ändpunkter falla på de båda gränslinjerna i skivans konvergerande linjesystem. Enbart från kartan uttagna distanser införas i därför avsedd kolumn å blankett 1. _ Kring mindre sjö och besådd åker vinklas på vanligt sätt. Skulle vinkling visa sig svår eller omöjlig att utföra, kan något av de i fig. 1 framställda indirekta mätningssätten användas.

Fig. 1.

Tillvägagångssätt vid indirekt mätning av vattendrag. Heldragna linjer angiva sträckor, som uppmätas. {D utvisar s. k. vinkling?)

215 Äir å ny linje taxeringens (begynnelsepunkt så belägen i terrängen, att den är svårr att bestämma, utrönes dess läge genom mätning eller syftning från en fast: punkt, vilken kan säkert fixeras å kartan. D>en å marken uppmätta sträckan bör vid passerande av å kartan säkert bestäimda punkter kontrolleras genom jämförelse med längden enligt kartan. Eventuellla skillnader antecknas genast i därför avsedda kolumner, varvid avvikelse infö)res med -f-tecken, om kartan angiver större längd än mätningen, i motsatt fall med —tecken. Korrektion av längdmätning göres endast, då full säkerhet om avvikelse från karttan föreligger. Ändring i uppålningen med anledning av införd korrektion göres ej. Dock iakttages följande: —avvikelse införts, fortsattes taxeringen, innan ny 2-km påbörjas, utöver omt lagets pålslag 20 intill slutet av kartans 2-km (exempelvis intill pålslag 21-50 enligt lagets mätning, om —avvikelsen = — 150 m ) ; orm -f avvikelse införts och taxeringen sker: från väster till öster, påbörjas ny 2-km vid slutet av kartans 2-km, d. v. s. innan lagets pålslag 20 uppnåtts (exempelvis vid lagets pålslag 18-50, om -f- avvikelsen = + 150 m ) ; från öster till väster, fortsattes taxeringen utöver kartans 2-km intill lagets pålslag 20 och påbörjas nästfoljande 2-km med ett på avvikelsen beroende pålslag (exempelvis med pålslag 1-50, om + avvikelsen = + 150 m), varjämte antecknas å beståndsbeskrivningen för den nya 2-kmn, att den föregående 2-kmn inklusive -fawikelsen utgjort mer än 2000 m (i exemplet 2 150 m ) ; om flera avvikelser från kartan införts under taxering av en och samma 2km„ bestämmes förfaringssättet av avvikelsernas nettobelopp (exempelvis förtfares vid avvikelserna — 200 m och + 100 m som om endast en avvikelse å — 100 m observerats). Införda avvikelser från kartan föranleda ej avbrott i taxering av areal och starnantal, d. v. s. att s. k. tomgång får ej förekomma i själva taxeringslinjerna. 5Endast när taxeringens fortsättande å påbörjad linje skulle medföra^ tidsutdrä.kt, bör övergång ske från en linje till en annan och bör sådan övergång endast äga rum vid fixpunkt. Påbörjas taxering icke vid en 2-kms begynnelsepunkt eller färdigtaxeras icke påbörjad 2-km, skall i beståndsbeskrivningsblankettens anmärkningskolumn antecknas vilken del av 2-kmn, som införda uppgifter avse, samt fixpunktens beskaffenhet, exempelvis: »tax. avser 1 300 m (kartlängd) i västra delen, fixpunkt väg». Å stamlistan göres i dylika fall efter rubriken »Stamlista» anteckningen: »delsträcka från påle 00 till påle 00 i västra (östra) delen». Arealens fördelning. 6. Arealfördelningen å skilda ägoslag samt å boniteter ävensom med hänsyn till skogsbeståndens slutenhet, ålder, tillstånd och vegetationstyper undersökes genom

-uppmätning av linjelängden över olika ägofigurer samt förande av blankett nr i. Där linjelängder i vissa fall ej uppmätts å marken, utan endast uttagits från kartan, redovisas jämväl sålunda uttagna längder i resp. ägoslagskolumner, såvida dylik sträcka icke går över skogsproduktiv mark, vilken således blir otaxerad och i avsaknad av beskrivning. I senare fallet göres anteckning härom i anmarkningskolumnen, exempelvis: »ej tax. skogsmark oo m», varjämte orsak till skogsmarkslängdens tagande från kartan skall angivas. 7All areal ovan den av klimatet betingade, mera sammanhängande barrträdsgränsen markeras å kartan och redovisas efter uppmätning å denna endast som fjäll. Myr mellan skog och fjäll hän föres till fjäll. I de län, där flygsandsfält utan vegetation förekomma, användes för deras antecknande kolumnen för fjäll. 8. A mark nedom barrträdsgränsen urskiljas följande ägoslag: A. Inägor, vartill räknas tomt- och gatumark, trädgård, åker och annan mark under plog. Till inägor räknas även marker, som äro föremål för ordnad beteskultur samt angår utan trädvegetation eller med enstaka träd och trädgrupper, då dessa anvandas uteslutande till bete eller slätter ävensom fäbodvallar. Backar, som genom sin ringa storlek och sitt läge inuti inägor äro olämpliga for skogsproduktion, avskiljas ej från dessa. Igenlagda åkrar redovisas som skogsproduktiv mark. ^ Myrslogar eller s. k. ströängar, som äro ohägnade och ej äro föremål för någon egentlig skötsel, redovisas ej som inäga utan som myr. Vid bestämmande av gräns mellan inäga och annan mark skall brukningsmetoden, men ej eventuella hagnaders läge vara avgörande. Inom inägoområdet avskiljas ej smärre impediment såsom stenrös, vägar, dikesrenar, dytag m. m. B. Vatten, varvid iakttages, att längder över salt vatten endast upptagas i de fall, då en inskjutande vik o. d. har så ringa förbindelse med havet, att den geografiskt kan anses tillhöra fastlandets vattenområde. _ C B«rg, vartill hänföras improduktiva, i regel kala marker, vilka sakna lösa jordlager av för skogens trevnad tillräckligt djup. Eventuellt förekommande skogsproduktiva skrevor av någorlunda omfattning avskiljas dock från berget. D. Myr, vartill hänföras dels skoglösa mossar samt kärr eller myrar vilka ej genom skötsel som äng äro att hänföra till inägor, dels ock skogbeväxta sådana marker av så dålig beskaffenhet, att de i sitt nuvarande skick icke kunna anses användbara för uthålligt skogsbruk. Av myrar avskiljas tre godhetsklasser, betecknade med boniteterna X—XII, varvid sådan mark, som genom nedläggande av rimliga dikningskostnader anses kunna omföras till skogsmark, betecknas med bonitet X, medan bonitet XII avser myr, som antingen genom sitt läge eller sin beskaffenhet anses från skogsbruks-

217 synpunkt oduglig. För myrar, där tveksamhet om duglighet eller möjlighet för skogsdikning föreligger, åsättes bonitet XI. E.. Diverse impediment, vartill räknas vägar, järnvägar, kraftledningsgator, upplags-platser, grus- och dytag, gruvöppningar, gallstränder och klapperstensmark m. -tm. Väg upptages endast då den går över utmark och är körbar för hjuldon. Till diverse impediment hänföras även för skogsbörd odugliga holmar och skär, såviida de ej äro av så foergbunden beskaffenhet, att de böra redovisas som berg. Myr, berg och vatten få ej föras som diverse impediment. F . Skogsproduktiv mark (egentlig skogsmark och hagmark), vilken, därest den utgöres av inägobackar och hagmarker, vilka av hänsyn till kringliggande åker eller genom användning för bete och slätter endast med vissa inskränkningar få disponeras för skogsbruk, skall antecknas i särskild kolumn. Markens hänförande till hagmark bör göras oberoende av det sätt, på vilket hägnad skett. Inom en hagmarkshägnad belägna trakter, vilka på grund av markens olämplighet för gräsproduktion ej pläga röjas, redovisas sålunda ej som •hagmark. Bland backar och hagmarker redovisas även parker, såvida de ej äro föremål för sådan omvårdnad, att de kunna hänföras till trädgård (inäga). Såväl hagmark som annan skogs produktiv mark, vilken anses vara i behov av dikning, redovisas även i därför avsedd kolumn. 9För all taxerad skogsproduktiv mark och sålunda även för backar och hagmark angives dess skogsproducerande förmåga genom uppdelning på bonitetsklasserna I—IX i enlighet med av domänstyrelsen för skogsindelning å allmänna skogar meddelade bestämmelser. Hjälptabeller och anvisningar till stöd för boniteringen meddelas i bilaga 2. Beståndsbeskrivning. 10.

För skogsproduktiv mark och å densamma växande skogsbestånd, sålunda ej för berg, myr eller diverse impediment och å dessa växande skog, angives efter okulär bedömning å själva taxeringsbältet: 1) Slutenhetsgraden, vilken avser att giva ett uttryck för i vad mån det befintliga beståndet, med hänsyn tagen till ålder och trädslag, utnyttjar ståndortens virkesproducerande förmåga. Vid fullt utnyttjad produktionsförmåga åsättes slutenhetsgrad 1 samt vid lägre grader tiondelar 0-9, 0-8 o. s. v. Där beståndsutvecklingen genom överslutenhet är hämmad, åsättes 1 + . Graderna o, o*i och 0-2 beteckna så låg grad av utnyttjande, att marken kan anses mottaglig för ny föryngring, varför arealen redovisas som kalmark. För att lucka inom ett i övrigt mera slutet skogsbestånd skall bliva upptagen som självständig ägofigur och redovisad som kalmark erfordras, att den är av sådan utsträckning, att föryngring kan uppkomma och väl utveckla sig minst något 10-tal år. För ett och samma bestånd bör endast en genomsnittlig slutenhetsgrad angivas.

2) Åldern, vilken angives i 20-åriga åldersklasser på sätt av beståndsbeskrivningsblanketten framgår, dock endast för slutenhetsgrader 0-3 och därutöver, sålunda ej för kalmark. En föryngring av tillräcklig slutenhet redovisas i 1 :a åldersklassen, utan hänsyn till huruvida den passerat det kritiska stadiet. Som olikåldrigt antecknas i därför särskilt avsedd kolumn sådant bestånd, där den mest representerade åldersklassen upptager mindre än */6 av den skogbevuxna arealen. Om sålunda ett bestånd uppmätes till 200 m samt 10 procent av arealen bedömes vara disponerad av V, 20 procent av III och 70 procent av I åldersklassen, antecknas längden av olika åldersklasser till resp. 20, 40 och 140 m. Hela längden 200 m uppföres dessutom i kolumnen »olikåldrig». Den i ett bestånd uppmätta längden utportioneras dock dessutom genom okulär bedömning på de i beståndet förekommande åldersklasserna, oavsett huruvida beståndet enligt nyss givna regel skall antecknas som olikåldrigt eller ej. Av särskild vikt är, att den del av arealen inom bältet, som upptages av överståndare, redovisas i dessas åldersklass. Har beståndets utveckling varit abnorm, angives ej den verkliga åldern, utan den mot den nuvarande utvecklingsdugligheten svarande hushållsåldern. 3) Allmänna skogstillståndet, vilket betecknas med termerna tillfredsställande (a), mindre tillfredsställande (b) samt otillfredsställande (c) och antecknas även beträffande kalmark. Beteckningarna avse att giva ett sammanfattande uttryck åt den grad, i vilken det beskrivna beståndet med hänsyn tagen till rådande naturoch avsättningsförhållanden m. m. kan anses tillfredsställa rimliga fordringar på ett nöjaktigt bedrivet skogsbruk. Såsom orsaker till beteckningen otillfredsställande må nämnas: felaktig avverkningsmetod, t. ex. borttagande av den mest produktionskraftiga delen av beståndet med kvarlämnande av skräpskog, bristande slutenhet, felaktigt trädslag, försummad föryngring, riklig förekomst av fel och skador m. m. Därest ett visst tillstånd är av mera tillfällig eller övergående art, såsom då ett nyawerkat hygge ännu ej hunnit röjas, betecknas tillståndet icke som otillfredsställande, så snart av den kringliggande skogens skötsel framgår, att snar förbättring genom lämplig åtgärds vidtagande är att förvänta. Hagmarks tillstånd bedömes med hänsyn till att såväl virkes- som gräsproduktion där eftersträvas. 4) Vegetationstypen, vilken angives i därför avsedda kolumner genom användande av förkortningar på sätt av bilaga 3 framgår. I samma kolumner angives även vegetationstypen på myrar (ej på andra ägoslag). Till insprängda trädslag eller enstaka individ tages ej hänsyn vid utsättande av vegetationstyp. Index angives i därför avsedd kolumn. 11.

Vid beståndsbeskrivningens förande iakttages: att beståndsgräns göres, så snart nytt ägoslag eller ny bonitet möter, eller å skogsproduktiv mark, då skogen väsentligen förändras i något avseende, såsom beträffande slutenhetsgrad, ålder, tillstånd eller vegetationstyp;

219 am för varje ägofigur antecknas dels pålslag, då figuren slutar, dels ock den över figuren uppmätta längden, som omedelbart införes i resp. beskrivningskolumner ; att då den första ägo figuren börjar med annat pålslag än o, även detta antecknas ; att bestånden numreras i löpande följd för varje 2-kmssträcka; att flera rader reserveras för ett och samma bestånd i de fall då anteckningar röramde provträd och eventuella anmärkningar rörande beståndet kräva mer än en r a d ; att ingen som helst beskrivning får göras nedanför summastrecket. Beskrives i undantagsfall två bestånd å samma rad, skall med blyertspenna ett streck dragas mellan de anteckningar, som göras i övre och undre delen av raden; att, då en ägo figur icke går tvärs över taxeringsbältet, man uppskattar längden av den rektangel med io ms bredd, som svarar mot ägofigurens areal (se nedanstående figur);

Fig. 2.

Tillvägagångssätt

vid uppskattning av en ägofigur, som icke går tvärs över hela taxeringsbältet.

att för smärre impediment, såsom vägar, bergknallar, myrfläckar o. d., dock endast trädlösa sådana, vilka ligga omgivna av en större enhetlig ägo figur av annan typ, anteckning om linjelängd må ske i därför avsedda ägoslagskolumner utan åsättande av särskilt beståndsnummer eller angivande av pålslag. Vid användande av två blanketter för samma 2-km skola summorna från den första transporteras å den andra, för vilket ändamål särskild rad reserverats å blanketten. Undantag härifrån göres dock vid passerande av länsgräns, då två blanketter — en för vartdera länet — alltid skola användas och summeras var för sig. Länens namn måste i dylika fall angivas å resp. blanketter (iakttages således även beträffande stamlistor och provträdskort). Då två blanketter använts för samma 2-km, skall å båda göras anteckning härom. Beståndsbeskrivning göres för hela trakten ända till laggränsen. Flera 2km i följd med t. ex. enbart trädlösa inägor få härvid sammanföras å en blankett. All längd, uppmätt å kartan, skall ovillkorligen såväl å beståndsbeskrivningen som i dagboken föras i därför avsedd kolumn och ej i kolumnen för taxerad längd. Efter avslutad taxering av en 2-kmssträcka nedsummerar lagledaren beståndsbeskrivningen och kontrollerar densamma jämväl genom summering i sidled. Lagledaren kontrollerar även, att det i olika dimensionsklasser uttagna och å beståndsbeskrivningen angivna antalet provträd svarar mot antalet prickade träd.

220 Taxering. 12.

Stamlistan (blankett nr 2) föres av prickaren, som även jämte lagledaren övervakar, att instruktionen noga följes med avseende på linjebredden och klavning av träden samt uttagande av provträd. Taxeringsbältets bredd skall vara exakt 10 m. Bredden mätes med tillhjälp av 2-5 m långa stänger, som läggas horisontellt samt vinkelrätt mot släplinan. Träden klavas 1-3 m från marken och prickas i 5-cmsklasser, vilka benämnas efter sin lägsta gräns; dock tilldelas dimensionsklass 45 alla träd med en diameter av 45 cm och däröver. På vänstra sidan om släplinan medtagas endast träd, vilka vid stubbhöjd ligga helt inom taxeringsbältet, medan på den högra sidan medtagas även träd, vilka vid stubbhöj d endast till en del falla inom bältet. Alla medtagna träd märkas med rödfärg på den sida som är vänd mot släplinan. När märkpåsarna på grund av regn o. d. ej giva tillräckligt tydliga märken, skola Ovillkorligen de nya märkredskapen av plåt användas, varför två av dessa senare alltid skola medföras i reserv. Inom varje 2-km medtagas under hela dess längd där befintliga träd med en diameter av 15 cm och däröver, medan träd tillhörande dimensionsklassen 10 medtagas endast å 1 000 m samt dimensionsklasserna 5 och o å resp. 300 och 40 m av varje 2-km. I dimensionsklass o medtagas endast tall och gran, men dessa alltid då brösthöjd uppnåtts. Taxeringsytorna för dimensionsklasserna o—10 skola förläggas i den västligaste delen av varje 2-kmssträcka. Vid taxering från öster till väster förläggas provytorna mellan pålslag 10 och 20, resp. 17 och 20 samt 19-60—20. Fortsattes taxeringen å en 2-km i vissa fall utöver lagets pålslag 20 (se under 4), prickas efter nämnda pålslag endast dimensionsklass 15 och däröver. Av torra träd samt av vindfällen, som vuxit inom bältet, medtagas endast sådana, som äro dugliga till ved samt mäta över 10 cm vid brösthöjd, varvid dimensionsklass 10 endast medtages å den västra halvan av 2-kmn. Torra träd och vindfällen prickas enbart å blankettens nedre del. Vid taxeringen medtagas icke trädslag, som i regel sakna upprätt stamform, såsom en, hassel, buskformiga sälgarter o. d.; ej heller medtagas fruktträd. Träd, växande å som fjäll redovisad areal, samt träd å tomtmark, i trädgårdar samt parker, som äro att hänföra till trädgård, medtagas ej i taxeringen. Prickningen sker med fördelning på följande trädslag: Tall (t), gran (g), björk (bj) samt övriga trädslag (ö) i alla län utom Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands, där även bok särskiljes och prickas å därför avsedd plats i stamlistan. Lärk hänföres alltid till »övriga» trädslag 1 , ädelgran till gran. 1 Oaktat lärk sålunda ingår i »övriga» trädslag, betecknas dessa på grund av lärkens relativt ringa betydelse i föreliggande regogörelse som lövträd.

221 N ä r en ruta i stamlistan är avsedd för io träd, prickas dessa sålunda \\\\ \\\\. I varje kolumn skall prickningen börja på sådant sätt, att provträden utfalla vid uppnåendet av de grova tvärlinjerna å stamlistan. Träden utropas högt och tydligt av klavaren och ropet upprepas tydligt av priakaren vid protokollföringen. Stamlista summeras av prickaren för varje avslutad 2-km, varvid för provträdlsuttagningen överförda träd ej medräknas. Beträffande användandet av två stamlistor för samma 2-km gäller vad ovan föreskrivits under I I rörande användandet av två blanketter för beståndsbeskrivning. Stamlista skall insändas även för trädlösa inägor. Provträd. 13. Inom varje dimensionsklass och trädslag uttagas provträd, som numreras i löpande följd inom varje 2-km. Provträdskvoterna finnas angivna å stamlistan och provträden skola bestämmas av prickaren. Då två träd tillhörande samma dimensionsklass och trädslag utropas nästan samtidigt, skall prickaren tillse, att klavaren icke efter eget val utmärker vilket av dem, som skall bli provträd (se nedan). Kan prickaren ej avgöra vilket träd, som ropats först, anses det träd, som först passerades vid lagets gång i taxeringslinjens riktning, vara det först ropade. Vid påbörjande av ny stamlista iakttages, att från den senast avslutade listan, med angivande av dennas nummerbeteckningar, överföres det antal träd inom varje dimensionsklass och trädslag, som prickats efter det sist tagna provträdet inom varje sådan grupp. Dessa antal, som för dimensionsklasserna o—25 vid överföringen avrundas till närmaste 10-tal (på 5 slutande tal avrundas uppåt), antecknas i stamlistans översta rad. Om vid avrundning uppåt det för uttagande av provträden bestämda trädantalet uppnåtts, tages i den nya stamlistan såsom provträd det första trädet i motsvarande dimensionsklass och trädslag. Överföringen markeras härvid genom att o å blanketten överstrykes (52$). I dimensionsklasserna 30 och däröver får ej avrundning göras vid överföring. Då intet träd finnes att överföra utsattes o eller dragés ett streck under den redan tryckta nollan. Överförda träd medräknas vid bestämmandet av provträd under den fortsatta taxeringen, men medräknas icke vid stamlistans nedsummering. Vid påbörjandet av sommarens taxering utskrives på lagets första stamlista såsom överfört trädantal i varje kolumn hälften av det antal, som är föreskrivet för ett provträds uttagande inom resp. kolumn. Klavaren förser provträdet med en ring av rödfärg och mäter även provträdets plats i bältet, som angives med resp. 1, 2, 3 t. o. m. 10, allteftersom stammens mitt är belägen o—1, 1—2, 2—3 m o. s. v. från den vänstra gränslinjen. Ligger provträdets mitt utanför den högra gränslinjen betecknas dess plats med u. Lagledaren bestämmer och antecknar å samma rad som upptager resp. ägo-

figur varje provträds a) nummer i beståndsbeskrivningen, b) mogenhetsklass (i Norrland och Kopparbergs län) och c) ropad dimensionsklass, varjämte ett exemplar av blankett 3 fullständigt ifylles. För Värmlands del angives härvid, om beståndet (det provträdet närmast omgivande) är genomhugget eller ej. Såsom ej genomhuggna betecknas sådana bestånd, där under provträdets livstid ingen avverkning skett, som kunnat påverka provträdets utveckling, varmed i tvivelaktiga fall bör förstås, att ingen stubbe får finnas inom en radie motsvarande provträdets höjd. (Där självgallring i form av vindfällen och torrskog föreligger, hänföres även sådant bestånd till ej genomhugget.) Blankett 3 fästes med häftstift å provträdet på för provträdstagaren lätt synlig plats. För den händelse ett bestånd fördelats å olika åldersklasser utan att hava betecknats som olikåldrigt (se under 10) och provträd utfalla inom beståndet, göres anteckning även om de åldersklasser, till vilka de olika provträden skola hänföras. Om endast ett provträd utfaller, kan åldersklassen exempelvis markeras genom att i resp. åldersklass angiven arealsiffra understrykes. Om överståndare utfaller inom ett yngre bestånd och den areal, som upptages av trädet, ej är tillräckligt stor för att bliva uppförd i beståndsbeskrivningen, skall i provträdskortets rad för växtplats uppföras trädets åldersklass samt i anmärkningskolumnen »övst». Vid mogenhetsklassbestämningen betecknas i enlighet med domänstyrelsens föreskrifter för skogsindelning vid typ B utvecklingsbara, unga eller medelålders träd med 1, äldre avverkningsmogna, i huvudsak friska träd med 2 samt sådana starkt övermogna eller väsentligt skadade träd, som vid kvarstående avtaga i användbarhet, med 3. (Vissa skador å tall, såsom dubbeltopp, brandlyra, stämplingsbläckor, äro vanligen av ofarlig beskaffenhet.) 14Uppgifterna å blankett 3 överföras av provträdstagaren till ett provträdskort (blankett 4) utan förändring av desamma. Blankett 3 skall kvarlämnas å trädet. Genom iakttagande av provträdens nummer tillser provträdstagaren, att märkta provträd ej förbigås. Med hjälp av sitt biträde utför provträdstagaren erforderliga mätningar och observationer å provträdet samt antecknar dessa å därför avsedd plats å provträdskortet. Härvid iakttages: att trädslaget angives med t =••-• tall, g = gran och bj = björk samt i övriga fall med namnet (de stora bokstäverna få ej användas); att diametern mätes i mm, varvid medeltalet tages av två mot varandra vinkelräta diametrar. Skulle klaven ej vara tillräcklig, angives omkretsen i cm. I alla de fall, då den mätta diametern icke överensstämmer med den av lagledaren såsom ropad angivna dimensionsklassen, antecknas under den mätta diametern »riktig» ; att barktjockleken mätes i närmaste hela mm å två diametralt motsatta punkter vid brösthöjd, varefter summan antecknas;

att vid uppmätande av höjden en 5 m lång stång användes; att höjden mätes från stubben; att vid antecknandet av höjden avrundning göres vid höjd under 10 m till närmaste 1 / 2 m och vid höjd över 10 m till närmaste Vi m'> att för toppbrutna träd den exakta höjden till brottet angives, varjämte den avbrutna toppens sannolika längd antecknas som tillägg under hbjdsiffran; att medeltoppskottslängden angives i närmaste x\2 dm och om möjligt tages som ett genomsnitt för de 10 sista åren, men att, där sådan observation möter svårighet eller leder till felaktigt resultat, medeltalet för kortare tid må angivas; för toppbrutna träd och vid upphörd höjdtillväxt skall angivas toppskott o; å lövträd bedömes ej toppskottslängd; att trädet borras i riktning mot märgen med undvikande av såväl kölar som inbuktningar å stammens omkrets ; att de 10 sista årsringarnas bredd vid brösthöjd mätes i mm, varvid bortses från undersökningsårets tillväxt; att för märkbart ovala träd de 10 sista årsringarnas bredd bestämmes genom mätning å två diametralt motsatta och å högsta kant belägna punkter, varvid medeltalet dem emellan tages; att om trädet är mindre än 10 år gammalt vid brösthöjd ingen anteckning göres i kolumnen för de 10 sista årsringarna; att bestämning av åldern vid brösthöjd sker å varje provträd med undantag av ek och ask genom borrning och räkning av antalet årsringar. Räkningen av årsringarna bör verkställas omedelbart. För ek och ask liksom då åldern vid brösthöjd till följd av röta, hög ålder eller annan orsak ej kan konstateras, bör åldern likväl så gott sig göra låter bedömas samt antecknas; att för borrning av 10-årsringar i hårdare trädslag (ek och ask) endast de s. k. tillväxtborrarna (med 100 mms borrdjup) användas. Långborrarna (med 250 mms borrdjup) få endast användas å sådana grövre träd, där den medellånga borren (med 200 mms borrdjup) ej räcker. Om en borrkärna stannar i loppet får ej försök göras att t. ex. bränna ut densamma, utan skall borren insändas för reparation; att om borrspånet utvisar marbuskkärna, anteckning härom göres i anmärkningskolumnen (»marb.»); att vid räkning av årsringarna var 10 :e ring utifrån märkes med anilinpenra; at1, för Värmlands län samtliga och för övriga län borrspån från dimensionsklass 1 o eller grövre bevaras i därför avsedda pappershylsor, vilka förses med påte;kning om linje, 2-kmssträcka, provträdsnummer samt spånets längd (utan bark) i mm; af. av märkbart ovala träd bevaras båda de borrspån, som enligt ovanstående erfordras för erhållande av medeltalet av de 10 sista årsringarnas bredd; at för varje 2-kmssträcka hylsorna uppträdas i nummerordning på ett snöre och förses med vederbörligen ifylld blankett 5; at. för annat län än Värmlands borrspån av träd under 10 cm vid brösthöjd efter räkningen icke behöva förvaras;

att i Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län å alla provträd i dimensionsklass 20 och däröver diametern och dubbla barktjockleken mätes såväl vid brösthöjd som vid 17 ms höjd över marken (4 dm ovan brösthöjd). De vid 1-7 ms höjd erhållna måtten antecknas på anmärkningsraden under resp. rubriker; att i Värmlands län å provträd i dimensionsklasserna 20—45+ diametern vid 5 ms höjd över marken mätes med s. k. Arvidsjaurklave, varvid avrundning sker till närmaste 5 mm och anteckning göres å härför särskilt avsedd plats; att å varje barrträd med udda nummer och tillhörande dimensionsklass 20 åldern jämväl undersökes vid stubbhöjd, varefter borrspånet förvaras i samma hylsa som det vid brösthöjd tagna spånet; för stubbspånet göres å hylsan ingen anteckning; att vid antecknandet av skador endast nedanstående beteckningar användas: t = torrtopp, r = röta, p = peridermiumskada, d = skada av större djur, i = insektsskada, a = brott, exempelvis snöbrott, b ^ b r a n d s k a d a eller åskslag, m = åverkan, förorsakad av människor, samt — för barrträd — x = dubbeltopp. Om flera skador antecknats, understrykes den av största betydelsen. Det åligger provträdstagaren att i varje enskilt fall göra alla ovan föreskrivna observationer och detta så samvetsgrant som möjligt. I provträdskortens nedre kant skall även provträdstagarens biträde anteckna sin signatur. Uppgifter angående växtplats ifyllas av provträdstagaren genom utdrag ur beståndsbeskrivningen för vederbörande ägofigur. (Uträkning av provträdet verkställes däremot icke vid utearbetet.) Allmänna föreskrifter. 15. Förutom vad här ovan särskilt föreskrivits åligger det lagledaren: att omhänderhavä och med vederbörliga verifikationer redovisa de för taxeringslaget utlämnade medlen. Dylik redovisning, omfattande hel månad, skall insändas till Riksskogstaxeringsnämnden, Vasagatan 23—25, Stockholm, inom en vecka efter månadens utgång; att attestera samtliga kvitton. Dessa böra skrivas på av nämnden tillhandahållna kvittensblanketter och ej å smärre notor eller papperslappar; att numrera verifikationerna i övre vänstra hörnet och assurera dem till deras fulla värde ; att vid insändande av första månadens redovisning och sedermera vid nyanställningar ovillkorligen samtidigt med avlöningslistan insända uppgift om de anställdas post- och bostadsadress samt mantalsskrivningsort; att, om i månadsredovisningen såsom inkomst i en enda summa upptagits värdet av mottagna persedlar, specificerad förteckning över dessa bifogas; att till månadsavlönad utbetala lön för del av månad enligt resp. månads dagantal i överensstämmelse med för olika månader upprättad bilaga 5 j 1 1

Här utesluten.

225 att utkvittera och ansvara för de instrument och redskap, som utlämnas till lagett, samt att tillse, att desamma äro fullt brukbara; att instruera varje man i laget i de metoder, efter vilka arbetet skall bedrivas, samt inpränta vikten av att alla observationer och mätningar göras med största noggrannhet och i överensstämmelse med denna instruktion; att tillse, att ej några av de föreskrivna observationerna bortglömmas eller utföras mindre omsorgsfullt, och att text och alla siffror skrivas med största tydlighet ; att ordna lagets arbete och förläggning på ett tidsbesparande och praktiskt sätt.; att övervaka att i regel ingen man i själva taxeringslaget bär tyngre packning än 15 kg, inklusive proviant och redskap, frånsett släplinan. Varje bärare skall i regel kunna medföra minst 40 kg; att föra arbetsjournal i enlighet med särskilt formulär, blankett 6; att tillse, att alla protokoll väl förvaras. och ordnas; att låta omskriva och kollationera starkt uppblötta eller på annat sätt skadade protokoll; att minst en gång i veckan till nämnden insända avslutade blanketter och insamlade borrspån; att härvid bifoga ej vidare behövliga kartor; att helst låta inslå försändelserna i stark kartong och omslagspapper; att alltid försegla och förse dessa med anteckning om avsändarens namn och adress samt assurera dem för 1 000 kronor (mottagna kvitton härå förvaras) ; att tillse, att i dessa försändelser ej inläggas rekvisitioner eller särskilda meddelanden till nämnden; att samtidigt å brevkort (blankett 7) meddela avsändandet och rekvirera eventuellt behövliga blanketter och andra utensilier; att härvid alltid uppge lämplig postadress för eventuella meddelanden; att å sålunda uppgiven adress efterhöra post; att härvid övervaka att endast post för det egna laget avhämtas; att vid avflyttning från en ort lämna uppgift om adressförändring å såväl poststation som gård, varifrån förflyttning sker; att vid slutet av varje vecka å blankett 8 rapportera till nämnden dels den gångna veckans arbeten, dels, i den mån det är möjligt, närmaste veckas arbetsplan; att härvid lämna uppgift om den ordningsföljd, i vilken linjerna troligen komma att taxeras; att veckorapporten skall omfatta minst tiden t. o. m. dagen före avsändningsdagen samt resplanen minst en vecka framåt. Antal arbetstimmar, som vid veckans slut inalles från taxeringens början fullgjorts utöver den ordinarie arbetstiden och för vilka motsvarande ledighet ej redan uttagits utan påräknas först längre fram, skall angivas å varje veckorapport. Å densamma skall även i god tid anmälas, när på detta sätt inarbetad tid kommer att uttagas. Ledighet för redan inarbetad tid kan av lagledaren medgivas laget för högst två dagar. Arbete å sön- och helgdagar bör undvikas; 15—320772

att snarast möjligt telegrafiskt under adress Skogstaxeringen, R.T. Norr 1518, Stockholm eller per telefon inrapportera förändring i uppgiven arbetsplan eller adress. Även för andra viktiga och brådskande meddelanden kan telegrafen eller telefonen anlitas. Nämndens telefonvakt, Norr 1518, tjänstgör alla vardagar kl. 9—3 e. m. (samt under taxeringen i Norrland tisdagar och torsdagar dessutom kl. 7—8 e. m. ävensom söndagar kl. 1—3 e. m.) ; att adressera meddelande i tjänsten direkt till riksskogstaxeringsnämnden och ej till någon av dess ledamöter eller tjänstemän personligen; att under arbetet icke lämna sitt lag samt att övervaka, att god ordning råder i laget och att skadegörelse på gröda, hägnader o. d. undvikes; att tillse, att anledningar till konflikter med ortsbefolkningen undvikas samt omedelbart rapportera, om sådana förekommit; att tillse, att försiktighet med eld iakttages och att sålunda under torrperioder rökning i skogen icke förekommer; att, därest någon i laget visar sig olämplig, avstänga denne från deltagande i arbetet samt omedelbart anmäla förhållandet till nämnden; att utbilda reserver till förman och provträdstagare med det snaraste; att i händelse av olycks- eller sjukdomsfall enligt bilaga 4 ordna för den sjukes skötsel och eventuella förflyttning samt till nämnden insända rapport härom, ävensom till den skadade utbetala sjukpenning. Arbetstiden skall inklusive gångtid och högst iV2 timmes raster för måltid eller vila utgöra i genomsnitt minst 10 timmar per dygn. Lagledaren äger dock bestämma varje dags arbetstid med hänsyn till arbetets lämpliga bedrivande. Transporter med järnväg eller skjuts mellan huvuddepåer av för laget oumbärlig utrustning — även personlig sådan, som godkänts av lagledaren — bekostas av nämnden. Lagledaren skall i god tid till nämnden, före avslutandet av sin taxeringstrakt, telegrafiskt meddela sista 2-kmn samt telegramadress. Hemresa får ej anträdas, innan order härom ingått från nämnden. Prickaren skall närmast under lagledaren utöva befäl och biträda denne vid övervakandet av lagets arbete.

227 Bilaga

Solkompassens användning. i ) Polhöjden uttages på kartan på 0-05° när. Detta gradtal subtraheras från 90 0 , och den uppstående resten inställes på den rörliga undre gradbågen. 2) Longituden väster eller öster från Stockholm uttages från kartan på 0-05° när och gradtalet multipliceras med 4, då longituden i tidsminuter erhålles. Denna räknas negativ för orter väster om Stockholm och positiv för orter öster om Stockholm. Tidsekvationen för observationsdagen erhålles från den svenska almanackan för året. Sann soltid uträknas enligt formeln: gemensam borgerlig tid -f- 12 min.-f longituden i tidsminuter — tidsekvationen, varvid observeras longitudens och tidsekvationens tecken. Diopterskivans fasta streck 1 inställes så noggrant som möjligt å den beräknade sanna soltiden på timskivans högra sida, då diopterskivans fäste är riktat mot observatorn. 3) Den kvadratiska bottenskivan horisonteras med dosvattenpass. Dosvattenpasset skall härvid alltid ställas på ett av bottenskivans hörn, icke bredvid på underlaget. 4) Hela apparaten vrides, tills dioptern är riktad mot solen. Detta inträffar," då trädens skugga faller genom den motsatta diopterdelens springa, och bottenskivans kanter ange då riktningarna norr—söder och öster—väster. Vid svag sol kan man med användande av skyddsglas inrikta direkt mot solen. 5) Instrumentet skall med största aktsamhet handhavas och vårdas. Alla lagerskruvar böra vara fast, men ej hårt åtdragna.

Bilaga

Tabeller för bedömning av markens normala produktionsförmåga (bonitet) med hjälp av skogsbeståndets ålder och höjd. De i omstående tabeller angivna höjdserierna äro att betrakta som stöd för boniteringen endast i de fall, då det gäller mera regelmässigt uppdragna och skötta skogar, likåldriga bestånd samt mark av enhetlig bonitet H a r däremot ett bestånd från början varit undertryckt eller bestått av marbuskar, blir åldern missvisande, och har avverkning sket: genom dimensionshuggning eller timmerblädning, blir kvarstående skogens medelhojc för liten för att karakterisera produktionsförmågan, under det å andra sidan en fröträdsställning i regel består av beståndets härskande stammar, varigenom fröträden visa större höjd än det slutna beståndet. Därest marken skulle vara besvärad av stark stenbundenhet, blockrikedom, smärre forsimpningsflackar, uppskjutande bergfläckar eller andra impediment av så ringa utsträckning, att de ej vid mätningen bliva upptagna, blir skogens medelhöjd missExaktare inställning kan göras å vänstra sidan med hjälp av nonien, dock först sedan densamma fastskruvats med nollstrecket i ett läge, diametralt motsatt till det fasta streckets.

228 t». N ro

<* CO

»- *cu*

O Tj-

O O

oo O Tt-"=JvS d

0 tS CO

r) d O t\ r o ts

ro vo 0 Tj- r o O v O i-i N tS N

0 O

ON LO

ONNO

IS N

ro N N <S

oo O tS

r^ co LTV

IS N

CO LO

o o vo r-^ tS

•- — o w CU

00 T3

rml

•t—>

n vo

•*

n o

COM

00 00

N tS

trt

LOVÖ w trt

trt

rh LO O L O tS O oo r^. N N

vo Ov

•*t" co

VO N r-«. IS

l-C OV

r^O

O co

t y - I-I

d O OOO

IS N

TJ-

oo ro tS

rl vo O0 LO r o ON O0NO N w

O »o Lo r o

oo tS IS

rovo rS 0 0

d vo -*- N

C ort LO

0 vo 00 LO

." -tS

rl vo "* l>~

0 vo r^Tt-

^ tr o i-c

•+

LO t~-

O >o O »o VO r o O O

O Ov

r> rt VO L O

.fl

d N

>rt

-<j-Lo

oo r» roro

VO LO

l \ >•

>->

•*

a\ ro

i-i

«o

LO ro.

ro ts

„

•** rt/ r o ON

vi/

rl i-t

M ON

n O

O ON

O-

ort

OO Tj-

tS tS

^iVO

O Ov 0 0

ON LO

d oo O 00

t-^

m l\

n L O

>o 00

o 00

I vi

r^ co LO

*co*

• O t~^ M

ro CN

r^ O

l>-

r^ oo o

^* LO <S Ov

ro ON

^*-

o\ N

O 00

r-.

-•

»O

•o

t> N

I-i

ort

•3

ort

-cr

-a

t ^ r-> ro r o >i

L O

• *

ON CO

Ti- N

.-.

^ — ort

ort

N N

O ts

vo M

rTh

'•« ft

r--

TJ-

O ts

O ON

•*• LO

t~N

r> O

o vo r^ r o

rt «

VO LOV

•ch -

r» ON

Tj"

00 ON

*-* rl

r»

r~-

Tj-

rl LO

r> ^t-

2¶CO NO M

^ " « M

-a

N O 0*• \

•+ r^

« O oo

VO OO

8 o

'"*

oti

r^ ro

13 Cj

•• ts

" oo ON

HH I-I

O c* vo r ONOv LovO

"• N

rt. >rt

t) OO N

t-~ « r^TjN N

ort

O O NO r^ r o

OOO r o tS

•d-

r-^

vo LO

M ro

LO N Irt trt

't'

^ *-* n

d Ov

*"* T3 bfi

:rt rt w

c _ fi rt ti - H C rt C .—. C rt •-« rt ^ d -3 "rt 2 "rt <* 'rt t* "rt rt HO HO HO H O HO HO H O

rrt

O ro

(2 Cv)

->J-

-cj-

LO TJ-

cä

•+

•ct-

t—I

E; > > >

6 3 : 0 ti t " ort C fl c

« N

-• 00

—*

.2 LO

»t*

No pro tion måg

Ei3

-ch

<tf ro

i-i

C c o M

eu c o

i—i

)—t

i—i

l—i

t—1

229 visande vid produktionsförmågans bedömande. Skälig hänsyn måste då tagas till genom impedimenten förorsakad produktionsminskning samt boniteten i motsvarande grad sänkas. Såsom stöd vid jämkningen erinras, att en sämre bonitetsklass vid bästa utnyttjande av marken beräknas giva c:a 25 procent lägre virkesskörd än närmast bättre klass. För kalmarker och ungskogar sker boniteringen med stöd av erfarenhet från närliggande marker samt genom observation å kvarstående stubbar, markflorans beskaffenhet m. m. Bonitet I X användes endast å det lågproducerande skogsbältet strax nedanför barrträdsgränsen.

Bilaga

j .

Beteckningsschema för vegetationstyper. Skogstyper på produktiv skogsmark: T r Lavrik tallskog. Bottenskiktet i markbetäckningen utgöres av gråa eller gråvita lavar (Cladonia [renlav], Stereocaulon, Cetraria [islandslav], Nephroma arcticum); mossor (Hylocomium parietinum, Dicranum och Polytrichum-arter) spela en mera underordnad roll eller förekomma endast fläckvis. Bland risen äro ljung och därnäst lingon vanligast, dessutom förekomma kråkbär och mjölonris. örter och gräs förekomma sparsamt. Humustäcket, i regel tunt, består av råhumus. En särdeles ljungrik tallhed, med tjockt torvaktigt råhumustäcke och sparsamma lavar betecknas med Tjj ; T 2 . Mossrik tallskog. Bottenskiktet i markbetäckningen utgöres förnämligast av mossor (Hylocomium parietinum allmännast, dessutom Hypnum-, Dicranum- och Pclytrichum-arter m. fl. mer eller mindre fläckvis). Lavar (Cladonia, Peltigera) förekomma endast i smärre fläckar eller saknas. Risen äro mer eller mindre ymniga, främst lingon och blåbär, därnäst ljung. Kråkbär och linnea förekomma likaledes, ehuru vanligen i mera underordnad mängd. Gräs och örter finnas något rikligare än i den lavrika tallskogen, men fortfarande ganska sparsamt, såsom kruståtel (Aira flexuosa), skogsfryle (Luzula pilosa), skogsstjärna (Trientalis europea), ekorrbär (Majanthemum bifolium), örnbräken (Pteris aquilina) m. fl. Humustäcket utgöres av råhumus; T 3 . Ört- och gräsrik tallskog. Bottenskiktet i markbetäckningen bildas av mossor. Ris, såsom blåbär, förekomma mer eller mindre rikligt, ö r t e r och gräs äro ymniga eller rikliga. Humustäcket är mer eller minde mullartat; T 4 . Försumpad tallskog. Bottenskiktet i markbetäckningen utgöres av vitmossor, varjämte björnmossa (Polytrichum commune) och Hylocomium parietinum spela en viktig roll. Bland risen märkas ljung, blåbär, lingon, skvattram (Ledum palustre) och odon. Typen övergår i tallbevuxen rismyr, men torvtäcket är grundare och består;det mera växtligt. Humusskiktet utgöres av ett torvtäcke; G r Lavrik granskog. Bottenskiktet i markbetäckningen utgöres till en väsentlig del av gråa eller gråvita lavar, i huvudsak samma arter som i T 1 . I lavtäcket större eller mindre mossfläckar, i vilka Polytrichum-arter ofta äro ymniga. Bland risen märkas kråkris samt lingon, men även blåbär. Bland örter och gräs märkas ofta kruståtel (Aira flexuosa). Nordlig skogstyp med mycket glest trädbestånd, granbeståndet ofta insprängt med björk. Humuslagret ett mera tunt råhumustäcke. G2. Mossrik granskog. Bottenskiktet i markbetäckningen utgöres av ett mer eller

mindre yppigt mosstäcke (Hylocomium proliferum, Hylocomium parietinum, Hypnum crista castrensis, smärre fläckar av Dicranum, Polytrichum och stundom Sphagnum). Bland risen förekomma blåbär och lingon, men dessutom linnea. Lycopodium annotinum och Pyro/a-arter m. fl. örter och gräs förekomma något rikligare än i tallskogstyperna. Karakteristiska äro Polypodium, Dryopteris, Solidago virgaurea, Trientalis europea, Majanthemum bifolium, kovall (Melampyrum pratense och silvaticum), Goodyera repens m. fl. Humustäcket består till övervägande del av råhumus; C.. Örtrik granskog. Bottenskiktet i markbetäckningen utgöres av mossor, ehuru mindre ymniga än i föregående typ. Karakteristisk är Hylocomium triquetrum. Risen representeras förnämligast av blåbär, örter äro mer eller mindre rikliga; karaktärsväxter äro blåsippa (Anemone hepatica), vitsippa (Anemone nemorosa), harsyra (Oxalis acetosella), violer (Viola riviniana), skogsnäva (Geranium silvaticum), högväxta ormbunkar (Polystichum- och Asplenium-avter). I Norra Sverige förekomma i de örtrika granskogarna även fjälltoltan (Mulgedium alpinum) samt stormhatten (Aconitum septentrionale). Humustäcket är mer eller mindre mullartat; G 4 . Försumpad granskog. Bottenskiktet i markbetäckningen utgöres av vitmossor (Sphagnum) och högväxta björnmossor (Polytrichum commune). Bland örter och gräs märkas i synnerhet hjortron (Rubus chamaemorus), skogsfräken (Equisetum silvaticum) och klotstarr (Carex globularis). Granarnas tillväxt är nedsatt på grund av markens försumpning, kronorna ofta starkt lavbehängda. Humustäcket utgöres av ett mer eller mindre mäktigt torvlager; Fj. Fjällbjörkskog. B 2 . Risrik bokskog. Trädbeståndet utgöres av uteslutande eller övervägande bok. I markbetäckningen förekomma ris, såsom blåbär och ljung. Humustäcket utgöres av råhumus; B 3 . Örtrik bokskog. Trädbeståndet utgöres uteslutande eller övervägande av bok. Markbetäckningen av torra löv och örter. Humuslagret består av mull; E 2 . Risrika bestånd av ek och andra ädla lövträd (alm, ask, lönn och lind). I markbetäckningen ingå ris, såsom ljung och blåbär. Humustäcket utgöres av råhumus ; E 3 . Örtrika bestånd av ek och andra ädla lövträd (löväng). Markbetäckningen av gräs och örter. Humuslagret består av mull; L x . Lavrik lövskog. Bottenskiktet i markbetäckningen utgöres till en väsentlig del av gråa eller gråvita lavar, i huvudsak samma arter som i T1 och G r I lavmattan ofta mossfläckar. Ris, gräs och örter som i G r Nordlig, gles skogstyp, där beståndet utgöres av lägre björk. Humuslagret ett tunt råhumustäcke. L 2 . Mossrik lövskog. Trädbestånd av björk, asp, al eller dylika lövträd. Bottenskikt av mossor. I markbetäckningen förhärska ris, såsom ljung, lingon och blåbär, ö r t e r och gräs förekomma, men mera sparsamt. Humustäcket ofta råhumus; L 3 . Örtrik lövskog. Trädbestånd liksom i L 2 . I markbetäckningen äro gräs och örter övervägande, medan mossor och ris träda tillbaka. Humuslagret är mullartat; Ljunghed. Oftast skoglös mark, beväxt med dominerande ljung i blandning med lingon, blåbär, mjölon etc. Humustäcket en vanlig mäktig råhumus. Följande typer särskiljas. J r Lavrik ljunghed. Bottenskikt av lavar (Cladina-avter) under ljungen; J 2 . Mossrik ljunghed. Bottenskikt av mossor under ljungen; J e . Enrik ljunghed, över ljungen höja sig mer eller mindre talrika enbuskar; J r . Ren ljunghed. Levande bottentäcke saknas. Under ljungen ett naket råhumustäcke. Är ljungheden bevuxen med tall, gran eller lövträd utmärkas dessa med resp. index t, g eller 1. Exempelvis enrik ljunghed bevuxen med tall och gran »naturlig föryngring» betecknas med J e t g . Om ljungheden varit föremål för kultur tillfogas index k, dock endast om beståndet befinner sig i första åldersklassen. Exempelvis mossrik ljunghed med kulturskog av tall i första åldersklassen J2t>c.

231 Av ålder kala marker, vanligen bevuxna med en, och med mossa eller gräs i bottenskiktet, utmärkas med index x, exempelvis gammal enrik kalmark med mossor i bottenskiktet, lämplig för plantering av gran, betecknas med G„ x . Betesbackar utan trädvegetation, som sporadiskt brukas såsom åker och på grund av ringa gräsproduktion måste anses lämpligare till skogsbruk än till sin nuvarande användning, föras till inägor men åsättas vegetationsbeteckningen H . Vegetationstyper å myr: M r Kärr. Växtsamhälle på torvjord av starr, gräs och örter; lövträd (björk och al) samt buskar (Salix-arttr) förekomma ofta. I bottenskiktet ingå brunmossor (Amblystegium) samt vissa icke tuvbildande vitmossor (Sphagnum); M 2 . Starrmyr. Växtsamhälle på torvjord av övervägande starrarter och andra halvgräs samt sparsamma gräs och örter; bottenskikt av icke tuvbildande vitmossor och insprängda brunmossor (Amblystegium); M 3 . Rismyr. Växtsamhälle på torvjord. Bottenskiktet utgöres av tuvbildande vitmossarter (Sphagnum fuscum m. fl.); på tuvorna ris, såsom ljung, odon, skvattram (Ledum palustre), Andromeda polifolia, dvärgbjörk (Betula nana) och tuvdun (Eriophorum vaginatum). På rismossen förekomma ofta tall och stundom gran. Beteckningsschema för v i s s a impediment på Gotland. i. Vätar, vattensjuka, stundom tuviga marker med gräsvegetation. V v . Verklig vät, på sand eller berggrund, dikningsbar, ofta tuvig. V h . Hällvät, på hällgrund, ej dikningsbar. 2. Hällmarker, älvar. A h . Improduktiva hällmarker med kallt, tunt jordlager eller utan sådant. A^. Hällmarker av bättre, myllrikare typ, som möjligen kunna bli produktiva; Med g efter indexsiffran angives den vanligen förekommande, gräsblandade vegetaticnstypen. Övergångar mellan olika vegetationstyper utmärkas genom sammanställning av tecken för de rena typerna. Mossrik barrblandskog av tall och gran betecknas sålunda med T G2, med inblandad björk T G L 2 . Å hyggen, där av huggningen betingad vegetationstyp ännu ej hunnit utbilda sig, antecknas den typ, till vilken det avverkade beståndet anses ha hört.

Bilaga 4. Lagledarens förfarande vid olycksfall. Ligledaren tillser, att anmälan om olycksfallet samt läkarbetyg å riksförsäkringsanstiltens formulär ävensom uppgift rörande friskskrivning kommer nämnden tillhanda. T-ansport av den skadade för erhållande av vård, läkarbetyg, läkarvård och läkemedel eller erforderlig vård å sjukvårdsanstalt förskotteras av lagledaren, såvida ej räkring härå insänts direkt till nämnden. Även alla dylika utgifter skola verifieras. F5r själva olycksfallsdagen utgår dagarvode och för 1 :a—35:e dagen efter dagen för olyccsfallet förskotterar lagledaren eller nämnden, så länge arbetsoförmågan kvarstår nedanstående sjukpenning:

232 för tid, under vilken den skadades vård å sjukvårdsanstalt förskotteras av nämnden, 50 öre per dag, för annan tid 3 kr. 50 öre per dag. För den händelse det vid olycksfallsersättningens reglerande av riksförsäkringsanstalten skulle visa sig, att den skadade av nämnden erhållit för liten sjukpenning, kommer skillnaden att sedermera utbetalas till den skadade. För tid efter 35 :e dagen efter dagen för olycksfallet utgår ersättning enligt olycksfallsförsäkringslagen. Dylik ersättning kommer dock ej att utgå genom lagledaren.

Under åren 1923—1929 vidtagna ändringar i instruktionen. Ovan återgivna, fram till 1929 års fältarbete förtydligade och kompletterade instruktion avviker från den för 1923 och 1924 års fältarbeten gemensamma med avseende på följande kapitel, paragrafer, punkter och stycken. Kommentarer hava endast lämnats, då sådana ansetts erforderliga, dock alltid då äldre bestämmelser i sak förändrats. Inom parentes angives det år, fr. o. m. vars fältarbete resp. förändringar och tillägg i bestämmelserna varit gällande. A n m ä r k a s bör, att de i 1923 års instruktion vidtagna förändringarna icke äro av sådan beskaffenhet, att de inverkat på resultaten, varför dessa äro fullt jämförbara, om m a n bortser från att fjällbjörk medtagits i Kopparbergs län men ej i Norrland. Taxeringslin j er. § 33:e stycket nyinfört (1925). 4:e » » (1925)§ 44*.e stycket nyinfört (1925). 6:e » » (1925). 8:e » » (1925). 9:e stycket nyinfördes, för att klavarna skulle kunna ägna sig helt åt stamräkningen och av linjemätarna bliva underrättade, då nya bestämmelser gällde rörande de dimensioner, som skulle medtagas (1925). n : e stycket nyinfört (1925). 15:e och i6:e styckena motsvarades i 1923 års instruktion av ett stycke, som hade samma lydelse som 15:e stycket i 1925 års, men härutöver innehöll det följande bestämmelse: »Där sådan anteckning sker, ändras samtidigt upp-pålningen vid längdmätningens fortsättande, så att överensstämmelse med kartan erhålles.» Denna bestämmelse hade dock medfört, att de klenare dimensionsklasserna ej blivit medtagna på den för dem föreskrivna rätta linjelängden, varför nyssnämnda mening 1925 ströks samtidigt som 16:e stycket tillades. Ett exempel torde lättast klargöra motivet till dessa förändringar i instruktionen. Lagledaren kunde finna, att vid den punkt i terrängen, som motsvarade kartans 2-kmstreck, d. v. s. pålslag X X , laget endast hade mätt in påle X I X . Han skulle då anteckna avvikelse -f- 100 enligt både 1923 och 1925 års instruktion, men enligt den förra skulle han därefter alltid låta laget börja mätningen av den nya 2-kmn med pålslag o + 00, vilket han enligt den senare instruktionen endast skulle göra i det fall, att laget taxerade linjen i riktning från väster till öster. Gick laget däremot från öster till väster, skulle, om 1923 års instruktion följdes och mätningen för 2-kmn ifråga följaktligen upphörde vid påle X I X , dimensionsklasserna 10— och 5— bliva upptagna vardera på en 100 m för kort linjesträcka

233 och o—klassen ej alls komma ifråga för taxering inom 2-kmn, varigenom ett, om än i stort sett obetydligt, fel skulle uppstå. Enligt den fr. o. m. 1925 gällande bestämmelsen däremot fortsatte laget sin mätning utöver kartans 2-kmgräns till pålslag X X , d. v . s. jämnt 2000 m enligt sin egen mätning, och den nya 2-kmn påbörjades med pålsdag 1 + 00. Härigenom möjliggjordes, att även då mätfel förelåg, de för de kleniare dimensionsklasserna föreskrivna linjesträckorna kunde till rätt längd uttagas. (Se även under § 12, 7:e stycket.) (1925) i;7:e stycket nyinfört (1925). Arealens fördelning. § 7D'enna paragraf hade 1923 och 1924 följande lydelse: »Mark ovan trädgränsen redovisas som kalfjäll, oavsett om den består av berg, myr, vatten eller annan mark.» Fjä.llbjörkskogen, vilken i regel bildar trädgränsen, saknar dock nämnvärd betydelse, vartför bestämmelsen ändrades därhän, att fjäll skulle räknas från barrträdsgränsen uppåt. Härav följde, att dessa arealer i fortsättningen borde redovisas i en kolumn, betecknad fjäll och icke som förut kalfjäll. Det blev emellertid endast fjällområdet i Kopparbergs län, som blev behandlat enligt de äldre föreskrifterna, eftersom man 192.4 ej hann fram till det då delvis taxerade Jämtlands läns fjällområden (1925). 3 :e stycket nyinfört (1928). § 8. Under A, inägor, har tillagts, att även fäbodvallar skola räknas till inägor och igenlagda åkrar till skogsproduktiv mark (1925). D å taxeringen sedermera sträckte sig över mellersta och södra Sverige, där under tiden en ordnad beteskultur börjat vinna insteg, förtydligades föreskrifterna om inägornas urskiljande genom inskjutande av 2:a och 3:e styckena (i9 2 7)E , sista stycket nyinfört (1925). Under F, skogsproduktiv mark, föreskrevs i 1923 års instruktion, utöver vad i dess nuvarande första stycke bestämmes, att för skogsproduktiv mark skulle i särskild kolumn även antecknas, om den bestod av torvmark. Då det emellertid ansågs vara av större intresse att söka klarlägga de försumpade skogsmarkernas omfattning, utbyttes beståndsbeskrivningens kolumn för »prod, torvmark» mot en kolumn »för mark i behov av dikning», och som följd härav tillfogades det sista nuvarande stycket under nyssnämnda littera (1925). Beståndsbeskrivning. § 10.

Inledningen till denna paragraf hade i 1923 års instruktion följande formulering: »För å skogsproduktiv mark växande skogsbestånd angives efter okulär bedömning:». H ä r a v framgick dock ej med full tydlighet, att avsikten var, att även kalmarken skulle enligt tillämpliga delar av de efterföljande föreskrifterna bliva föremål för bedömning och beskrivning, varför meningen förtydligades och det dessutom särskilt påpekades, att i regel hänsyn skulle tagas endast till skogens och markens beskaffenhet inom själva bältet (1925). Punkt 1, 2:a stycket nyinfört (1925). » 2, » » * (i9 2 5). . . . . Punkt 2. 5:e stycket nyinfördes, eftersom hushållsåldern för en undersökning sådan som riksskogstaxeringen ansågs ha större värde och intresse än den biologiska åldern (1925). Punkt 3 kompletterades med påpekandet om att allmänna tillståndet skulle antecknas även ifråga om kalmark (1925). Punkt 4. 2:a och 3*.e styckena nyinförda (1925).

234 § 11. i:a stycket: y.e att-satsen nyinförd (1925). 5:e » » (1925). 6:e » » (1928). 7:e » » (1925). 8:e » förtydligad (1925). 2:a stycket nyinfört (1925). 3:e » » (1927). 4:e » » (1925). 5:e » » (1928). 6:e » » (1928). 8:e » » (1925). Taxering. § 12. 3:e stycket nyinfört (1929). 5:e stycket nyinfördes därför, att nämnden beslöt, att lövskog med mindre diameter än 5 cm på bark vid brösthöjd ej skulle medtagas vid taxeringen (1925). 7:e stycket nyinfördes till följd av de nya bestämmelserna om, huru vid korrigeringen av längdmätningen skulle förfaras. (Se även under § 4, 15:e och i6:e styckena.) (1925) 8:e stycket förtydligat (1925). io:e nyinfört (1926). n:e kompletterat (1928). » i2:e nyinfört (1928). » i5:e > (1925). » 3> i6:e förtydligat (1925). i7:e nyinfört (1925). » i8:e * (1928). » >•>

I 1923 års instruktion ingick under denna paragraf även följande bestämmelse: »För vart 10:e träd tillhörande gruppen övriga antecknas trädslaget i bredvidstående kolumn (trsl.). Härvid betecknas främmande pinusarter med P och ädelgranar med A, medan för övriga trädslag namnet utskrives.» Man hade emellertid funnit, att trädslagsfördelningen inom gruppen övriga tillfyllestgörande kunde avgöras med stöd av provträdsmaterialet, varför denna bestämmelse ströks (1925). Provträd. § 132:a stycket nyinfört (1925). 3:e styckets sista mening föreskrev förut, att avrundning skulle ske till närmaste 10-tal för dimensionsklasserna o—30—, men då den sistnämnda dimensionsklassens trädantal visade sig vara av ungefär samma storleksordning som de grövre dimensionsklassernas, begränsades avrundningen t. o. m. dimensionsklass 25— (1925). 4:e stycket nyinfört (1925). 6:e » » (1925). 9:e och io:e styckena nyinfördes för en speciell undersökning av tillväxten i Värmlands län (1929). I2:e stycket nyinfört (1925). 13 :e stycket inrycktes för att överståndarna ej skulle komma att inverka förryckande på virkesförrådet i de yngre bestånd, som omgåvo dem (1926). 14:e stycket förtydligat (1925).

235 § 142::a stycket: i:a ^//-satsen förtydligad (1925). 2:a » nyinförd (1925). 4'- e * * (I925). . ... , , 1 5 :e a^-satsens uttryckliga bestämmelse tillades med hansyn till, att de kuberingstabeller, som användes, förutsätta ett fixerande av stammens höjd ovan stubben (1926). 6:e ö/Z-satsen nyinförd (1925). 8:e » omändrad (1925). . 11 :e atf-satsen nyinfördes med tanke på havsvindarnas starka inverkan pa stammens excentricitet i södra och västra Sveriges kustlandskap (1928). i2:e att-satsen nyinförd (1925). i3:e » kompletterad (1925). i4:e » nyinförd C1928). i5:e » » (1925)17X » kompletterad (1929). i8:e » nyinförd (1928). 20 :e » kompletterad (1029). , . 21 :a och 22:a att-satserna tillkommo i ändamål att insamla material for prövandet av nya kuberingsmetoder (1928—19 2 9)23:e att-satsen motsvarades i den tidigare instruktionen av ett stycke med följande lydelse: »att å barrträd tillhörande dimensionsklassen 10— åldern jämväl undersökes vid stubbhöjd, varefter borrspånet förvaras i samma hylsa som det vid brösthöjd tagna spånet; för stubbspånet göres å hylsan ingen anteckning.» Då emellertid antalet provträd i dimensionsklass 10— visade sig bliva så stort, att provträdstagarna avsevärt fördröjdes genom den dubbla åldersundersökningen på dessa träd, ändrades föreskriften därhän, _ att den ifrågavarande undersökningen skulle omfatta barrprovträd i dimensionsklass 20— och endast vartannat sådant träd (1925). Efter föregående punkt upptog 1923 års instruktion följande: »för varje provträd angives jämväl åldersklassen bedömd med ledning av det^funna antalet årsringar vid brösthöjd, ökat med det antal år, som normalt anses åtgå för att en fritt uppvuxen planta å ståndorten ifråga skall nå denna höjd; å barrträd i dimensionsklass 10— sker åldersklassens bedömande på enahanda sätt och bliver sålunda det i dessa träd undersökta årantalet vid stubbhöj d^ej absolut avgörande för åldersklassen, t. ex. då marbuskkärna finnes. Därest åldern vid brösthöjd till följd av röta eller annan orsak ej kan konstateras, bör åldersklassen likväl så gott sig göra låter bedömas samt antecknas.» Emellertid fann man, att det var säkrare att i stället bestämma provträdens åldersklass först vid bearbetningen med ledning av de medelvärden, som framkommo vid jämförelserna mellan åldern vid stubb- och brösthöjd å ett flertal provträd, varför denna punkt fick utgå (1925). 24:e att-satsen förändrades så, att snöbrott, som tidigare betecknats med s, skulle inrymmas under a, som sålunda fick bliva en skadebeteckning för brott av alla slag, varjämte föreskrift infördes om beteckningssättet, då flera skador funnos å ett och samma träd (1925). y.e stycket nyinfört (1925). 4te » » (1928). Allmänna föreskrifter. § 15Föreskrifterna under detta kapitel kompletterades och förtydligades under årens lopp i ej ringa utsträckning, men då dessa bestämmelser ej beröra själva taxerings-

236 förfarandet, torde förändringarna i och tilläggen till desamma här ej närmare behöva angivas. Instruktionens bilagor. Bil. 2: Tab. 2 nyinförd (1925). 4:e stycket ändrades med hänsyn till de nya reglerna för avskiljande av fjällområdena, så att bonitet IX skulle avse det lågproducerande skogsbältet strax nedom barrträdsgränsen i stället för som förut det lågproducerande subalpina skogsbältet nedom fjällgränsen (1925). Bil. 3 : Skogstypen Gi nyinförd (1925). Skogstypen Li nyinförd (1925). Under ljunghed 2:a stycket omändrat och y.e samt 4:e styckena nyinförda (1928). Speciella bestämmelser för Gotland nyinförda (1928). Bil. 4': nyinförd (1926).

Jämförelse mellan 1911 och 1923 års instruktioner. M e d ledning av de förändringar, som värmlandskommissionen själv hade föreslagit i 1911 års instruktion för en blivande riksskogstaxering, samt av de erfarenheter, som gjorts dels vid den enligt de i V ä r m l a n d utprövade metoderna år 1919 påbörjades norska landsskogstaxeringen, dels vid vissa i Sverige utförda större taxeringsarbeten, vidtogo de skogstaxeringssakkunniga 1923 en del förändringar i instruktionen av år 1911. Nedan följer en redogörelse för dessa förändringar. §§ 1—2—3. De tre inledande paragraferna hade i huvudsak samma lydelse i de båda instruktionerna. § 4Taxeringslinjerna hade i Värmland uppdelats i i-kmssektioner och vid den norska landsskogtakseringen i 2-kms. Då sistnämnda förfaringssätt icke nämnvärt inverkat på möjligheterna för materialets uppdelning efter olika grunder, men däremot visat sig såväl i hög grad förenkla bearbetningen av detsamma som medföra en viss tidsvinst vid arbetet i fältet, fastställdes 2-kmsindelningen även för den svenska riksskogstaxeringen. Vid Värmlandstaxeringen skulle vidare eventuella skillnader mellan marken och den där använda ekonomiska kartan i avseende på gränsen mellan skogsmark och inägoområde eller vatten antecknas i beståndsbeskrivningen. Då man för riksskogstaxeringen övergick till topografiska kartor, å vilka den förra gränsen ej finnes fullt tydligt angiven, slopades ifrågavarande bestämmelse. § 5I denna paragraf meddelade anvisningar och direktiv saknades i instruktionen av år 1911. I desamma angivet förfaringssätt praktiserades dock även under försökstaxeringen. §§ 6 - 7 - 8 . Grundreglerna för urskiljande av de olika ägoslagen blevo i stort sett desamma i 1923 års som i 1911 års instruktion, ehuru bestämmelserna avsevärt förtydligades. Vad hagmarkerna beträffar, hade dessa dock 1911 upptagits som en självständig grupp, under det att de vid riksskogstaxeringen skulle upptagas som en underavdelning av den skogsproduktiva marken.

237 Vidare hade man i stället för det av de skogstaxeringssakkunniga för avskiljande fastställda och definierade ägoslaget myr 1911 haft att urskilja »mossmark», d. v. s. »mark, som uteslutande bildas av växtrester i olika förmultningsstadier». I denna grupp ingick sålunda både torvmark, som var skogsproduktiv, och myrimpediment. Enligt 1923 års instruktion hade den skogsproduktiva torvmarken, som i föregående kapitel under § 8 F nämnts, redovisats i en särskild kolumn under den skogsproduktiva marken, medan enligt fr. o. m. 1925 gällande förekrifter skogsproduktiv torvmark ej antecknades särskilt, såvida den ej var i behov av dikning för att nå full produktionsförmåga. Till ägoslaget myr hänfördes följaktligen fr. o. m. 1923 endast torvmark, som i sitt förhandenvarande skick icke kunde hänföras till skogsproduktiv mark. Då de skogstaxeringssakkunniga hade ansett det vara av intresse att söka erhålla en uppfattning om, huru stor del av myrarealen, som ur biologisk och ekonomisk synpunkt sett skulle kunna anses vara dikningsbar för skogsbörd eller ej, föreskrevo de, att den över myrarna inmätta längden skulle uppdelas på tre myrboniteter, X, X I och X I I , av vilka den första avsåg dikningsbar och den sista ej dikningsbar myr, medan till den mellersta skulle hänföras myr, om vilken tveksamhet rådde angående dess möjligheter till utnyttjande. § 9Markens bonitet hade 1911 angivits, därigenom att höjdklassen efter nedan angivna normer antecknats för ett verkligt eller tänkt härskande, under normal slutenhet uppvuxet träd med 50 årsringar vid brösthöjd. Uppskattningen hade grundats på det för marken lämpligaste av trädslagen tall eller gran och i protokollet hade även antecknats, vilketdera trädslaget, som avsetts. Höjdklassen hade för träd av t. o. m. 3 ms höjd angivits med o och skalan hade ökats med 3 m för varje klass, så att andra klassen, benämnd höjdklass 3, hade omfattat träd av fr. o. m. 3 t. o. m. 6 ms, höjd o. s. v. Träd av ovannämnda beskaffenhet kunde emellertid ej överallt påträffas och förrättningsmannen måste sålunda ofta söka uppskatta höjden hos ett dylikt träd. De skogstaxeringssakkunniga övergingo därför i sin instruktion till de regler för markens bonitering, som under tiden hade vunnit tillämpning såväl vid skogsindelningar å de allmänna skogarna enligt härför av domänstyrelsen utfärdade föreskrifter, som vid de flesta enskilda indelningsförrättningar. (Se § 9 och bilaga 2 i 1929 års instruktion.) § 10.

Denna paragrafs första bestämmelse i 1911 års instruktion hade föreskrivit, att efter okulär bedömning skulle inom varje bestånd kubikmassan för de i desamma ingående trädslagen angivas i tiondedelar av beståndets totala kubikmassa. Denna föreskrift ströks 1923, då stamräkningen fr. o. m. detta år skulle ske med fördelning å o'Jka trädslag. Likaså ströks under denna paragraf den tidigare bestämmelsen om att för likåldriga bestånd den härskande stamklassens höjdklass skulle angivas, vilket hade skett enligt i föregående paragraf omnämnda normer. Åven ifråga om angivandet av slutenhetsgraderna övergingo skogstaxeringssakkunniga till de regler, som under tiden hade kommit till användning vid allmänna och enskilda skogsindelningar, och föreskrevo, att slutenheten skulle angivas i tiondedekr av fullt utnyttjad produktionsförmåga, vilken betecknades med 1. I Värmland däremot hade för de mer än 20-åriga bestånden använts följande tre slutenhetsgrader, av vilka den sista var uppdelad i tre underavdelningar, som hänförde sig till träcens inbördes avstånd. 3 = full slutenhet t. o. m. 2/s av full slutenhet. 2 = under '/a » » » XU » » »

238 För bestånden under 20 år åter hade förbandet mellan stammarna eller de utvecklingsbara plantorna 1911 angivits med hjälp av en fyrgradig skala, vars första grad avsåg högst ett 2 ms och fjärde grad minst ett 6 ms förband. Dessutom skulle i dessa ungskogsbestånd befintliga luckor införas och avdragas, innan slutenheten för den återstående delen av beståndet bedömdes och antecknades. För luckor i övriga bestånd hade dock gällt samma regler, som för samtliga bestånd upptogos i 1923 års instruktion. Vidare hade bestånd innehållande träd över 1-3 m höga i beståndsbeskrivningens kolumn för resp. ägoslag införts i en avdelning, benämnd »med grundyta», medan bestånd, som saknade träd över 1-3 m, d. v. s. bestånd utan brösthöjdsgrundyta, hade redovisats i en annan avdelning benämnd »utan grundyta». Värmlandskommissionen hade emellertid ej använt det beräkningssätt, som nyssnämnda uppdelning avsåg, och föreslog därför själv, att föreskrifterna härom skulle slopas, vilket också blev skogstaxeringssakkunnigas beslut. Vid bestämmandet av skogsbeståndens ålder i Värmland hade man urskilt sex 20-åriga klasser t. o. m. 119 år. 120-åriga bestånd och äldre hade redovisats i en enda klass, V I I . För de olikåldriga bestånden blevo såväl reglerna, efter vilka de urskildes, som beteckningssättet, varmed de återgåvos, desamma 1923 och 1911. Desamma fördelades dock ej 1911 på resp. åldersklasser. I 1911 års instruktion hade vidare föreskrivits, att i en kolumn av beståndsbeskrivningen skulle enligt ett visst schema införas anteckningar om den behandling bestånden hade varit föremål för. Skogstaxeringssakkunniga ansågo det emellertid vara av större intresse att söka åstadkomma en överblick av, i vilken grad de befintliga skogsbestånden kunde anses fylla rimliga krav på ett nöjaktigt bedrivet skogsbruk, varför 3 kolumner, avsedda för anteckningar rörande det allmänna skogstillståndet, infördes å beståndsbeskrivningsblanketten och bestämmelser om dettas bedömande inrycktes i den nya instruktionen. För redovisandet av beståndens boniteter, slutenhetsgrader, åldersklasser och behandlingstyper hade vid försökstaxeringen 1911 å beståndsbeskrivningsblanketten för var och en av dessa observationer blott funnits en enda kolumn, i vilken iakttagelserna endast hade införts genom sifferbeteckningar och sålunda ej genom angivande av den inom boniteten, slutenhetsgraden, åldersklassen och behandlingstypen ifråga uppmätta längden. Härigenom försvårades bearbetningen i hög grad, ty man kunde då ej såsom fr. o. m. 1923 direkt å beståndsbeskrivningarna nedsummera dessa längder för viss bonitet och slutenhetsgrad etc. Vidare hade ej heller de olikåldriga bestånden kunnat fördelas på de däri ingående åldersklasserna, eftersom dessa bestånd endast och allenast hade kunnat angivas med bokstaven o. Vad vegetationstyperna — skogstyperna, som de kallades 1911 — beträffar, upptogos för deras beskrivning 1923 i stort sett samma bestämmelser, som hade tillämpats 1911-, ehuru dessa givetvis utökades med beteckningsschemata för de typer, som ej påträffas i Värmland. Sålunda tillkommo beteckningar för fjällbjörkskog, ekoch bokskog samt ljunghedar. Fjällbjörkskog blev emellertid, såsom förut framhållits, endast upptagen i Kopparbergs län. § 11.

Denna paragraf fick i all huvudsak samma innehåll 1923, som den haft 1911. § 12.

Vid stamräkningen hade år 1911 å hela 10-msbältets bredd medtagits alla träd av 20 cms diameter och däröver, under det att dimensionsklasserna 10— och 15—hade medräknats å ett 5 m brett bälte, som utefter hela linjelängden uttogs 2-5 m å vardera sidan om släplinan, och dimensionsklass 5— inräknats endast å ett 1 m brett bälte, omfattande 0-5 m å vardera sidan om bältets mitt utefter hela dettas längd, varjämte dimensionsklass o— hade medräknats inom samma i-msbälte men endast på de sista

239 40 m n a av varje km. Inom de sista 20 mna av samma smala bälte hade dessutom alla plantor räknats och antecknats. Skogstaxeringssakkunniga ansågo emellertid det vara med hänsyn till kantträden förenat med mindre felrisker samt ur arbetssynpunkt lämpligare att, i stället för att på nyssnämnda sätt medtaga de klenare dimensionsklasserna i smalare delar av bältet, taxera dessa klasser på hela bältets bredd men på kortare sträckor av varje 2-km, varför bestämmelser härom också inrycktes i 1923 års instruktion jämsides med att beslut fattades om att träd som icke uppnått brösthöjd ej skulle medtagas vid riksskogstaxeringen. I Värmland hade träden vid stamräkningen prickats utan fördelning på olika trädslag- Denna fördelning hade därför utrönts endast på grundval av provträdsmaterialet. Värmlandskommissionen hade emellertid själv för kommande taxeringar förordat, att de skilda trädslagen prickades var för sig, vilket förfarande också av skogstaxeringssakkunniga fastställdes för riksskogstaxeringen. Vid försökstaxeringen hade vidare lågor av träd, som vuxit inom taxeringsbältet och som voro minst 10 cm grova vid brösthöjd, medräknats och protokollförts å särskild plats i stamlistan. Torra stående träd hade däremot prickats tillsammans med de friska träden. I dessa avseenden bestämdes 1923, att såväl torra träd som vindfällen skulle prickas för sig. Slutligen föreskrevs 1911 rörande bestämmandet av bältets gränser, att kantträd, som med mer än halva sin diameter föllo inom de för de olika dimensionsklasserna fastställda bältesbredderna, alltid skulle medtagas, varemot de kantträd, som med precis halva sin diameter föllo därinom, skulle medtagas å vänstra, men uteslutas å högra sidan. Kantträd, som med mindre än halva sin diameter föllo inom nämnda bredder, uteslötos sålunda alltid. Genom förändringen 1923 på denna punkt vann man, att utmätningen av bältesbredden blev betydligt enklare. Den ene klavaren behövde endast konstatera, om ett kantträd låg helt inom bältet, och den andre, om ett träd på hans sida till någon del befann sig inom bältets gränslinje. § 13År 1911 hade provträden uttagits efter följande regler. Var tionde stam inom varje dimensionsklass hade uttagits till provträd och för detsamma hade antecknats trädslaget och diametern på millimetern när, samt särskilt anmärkts om trädet var torrt. Dessa provträd hade benämnts A-prov. För vart fjärde A-prov, sålunda vart fyrtionde i resp. dimensionsklass inräknat träd, hade dessutom gjorts de för uppskattningen av kubikmassan och tillväxten nödvändiga bestämningarna. Dessa träd kallades B-prov. Vart fyrtionde A-provträd, det vill säga vart fyrahundrade i dimensionsklassen inräknat träd, hade dessutom undersökts med avseende på åldern vid stubben, varjämte diametern och barktjockleken hade observerats vid 1 / 10 av trädets höjd. Dessa träd hade benämningen C-provträd. För de provträd, som hade utfallit i plantskog av mindre än 1-3 ms höjd, hade slutligen gällt särskilda bestämmelser. De skogstaxeringssakkunniga kunde emellertid, eftersom stamprickningen enligt deras förslag skulle ske direkt på trädslag och med särskiljande av torrskog, frångå uttagandet av 3 olika slags provträd. Sålunda fastställdes, att samtliga provträd skulle bliva föremål för samma mera utförliga undersökningar som de tidigare Bproven. En speciell undersökning skulle endast göras å barrträd i dimensionsklass 10—, för vilka jämväl åldern vid stubben skulle observeras. Samtidigt härmed omreglerades provstamskvoterna, så att dessa — något olika för olika län — i stort sett blevo mindre för de klenare dimensionsklasserna och större för de grövre, än de hade varit för B-proven 1911. För att enligt den i redogörelsen för fältarbetet omnämnda norska metoden möjlig-

göra en kontroll av den uttagna bältesbredden, nyinfördes i 1923 års instruktion bestämmelser om observationer rörande provträdens plats i bältet. De sakkunniga ansågo vidare det vara av värde att kunna uppdela virkesförrådet i norra Sverige å mogenhetsklasser i enlighet med de grunder, som av domänstyrelsen föreskrivits för taxering av allmänna skogar, och kompletterade instruktionen med de härför nödvändiga föreskrifterna. § 14. Förfarandet vid protokollföringen av provträden förenklades i så måtto, att uppgifterna rörande dessa redan ute i marken, således direkt, infördes å ett provträdskort för varje träd, medan man 1911 ute i marken hade fört en särskild provstamslista, efter vilken man först vid bearbetningen hade överfört observationerna rörande Boch C-provträden till särskilda kort. Vid Värmlandstaxeringen hade stammarnas och virkesförrådets fördelning å åldersklasser skett endast efter provträdens ålder vid brösthöjd. Dock angavs, fastän mera anmärkningsvis, den genomsnittliga skillnaden mellan antalet årsringar vid roten och vid brösthöjd. De skogstaxeringssakkunniga föreskrevo emellertid, att provträdens ålder visserligen först skulle uträknas vid brösthöjd, men att särskilt tillägg — enligt provträdstagarens subjektiva bedömande — skulle göras och antecknas å provträdskortet för det antal år, som förlupit till dess trädet nått brösthöjd. För objektiv kontroll av detta antal år bestämdes vidare, att vissa provträd (barrträd i dimensionsklass 10—) skulle borras jämväl vid stubbhöjd. Vidare infördes föreskrifter om att för sådana provträd, å vilka åldern av en eller annan anledning icke kunde bestämmas genom borrning, åldersklassen skulle, så gott sig göra lät, bedömas och antecknas. Vad slutligen tillväxtbestämningen beträffar, hade 1911 för lövträden förutom de 10 sista årsringarnas bredd även toppskottslängden bestämts. Värmlandskommissionen hade sedermera föreselagit, att all tillväxtbestämning å lövskog skulle slopas. Skogstaxeringssakkunniga voro emellertid av den meningen, att detta endast borde ske med avseende på toppskotten, medan grovlekstillväxten, som utan kostnad kunde erhållas å för åldersbestämningen uttagna borrspån, fortfarande borde antecknas, varför bestämmelsen härom bibehölls. Vad till sist de observationer beträffar, som 1911 hade utförts rörande inom taxeringsbältet efter under föregående sommar och vinter fällda träd befintliga stubbar, uteslötos föreskrifter om dylik undersökning från 1923 års instruktion. Genom de förändringar och förtydliganden, som skogstaxeringssakkunniga vidtogo i taxeringsinstruktionen och därtill hörande blanketter, blev dels fältarbetet icke blott underlättat utan även i vissa avseenden mera noggrant utfört, dels bearbetningen av taxeringsmaterialet en hel del förenklad.

Bilaga H.

Instruktionens tillämpning. Såsom i det föregående framhållits, ha observationerna vid riksskogstaxeringen utförts av en för sina olika uppdrag väl kvalificerad, fackutbildad personal, vilken för sina undersökningar haft att tillgå en detaljerad arbetsinstruktion. Både genom den fortlöpande kontrollen av insänt material och genom inspektionerna ute i marken har vidare ledningen i görligaste mån kunnat tillse, att instruktionens föreskrifter blivit rätt och likformigt tillämpade. Arbetet har vidare underlättats därigenom, att de vid riksskogstaxeringen tillämpade metoderna i stort sett ansluta sig till den praxis, som utbildats vid domänverkets och enskildas större skogstaxeringsarbeten. Emellertid omfattar riksskogstaxeringen liksom andra skogsuppskattningar en del undersökningar, vilka såväl av arbetstekniska skäl som ur kostnadssynpunkt ej kunnat grundas på fullt objektiva observationer utan på förrättningsmännens subjektiva omdöme. Som stöd för detta sitt omdöme ha lagledarna, förutom den skogliga utbildning, de erhållit såväl vid skogshögskolan som i den praktiskt skogliga verksamhet, de ägnat sig åt, haft de instruktioner, som lämnats, och de överläggningar, som ägt rum vid ledningens upprepade inspektioner av de olika taxeringslagen ävensom vid de diskussioner, som lagledarna själva fört sinsemellan. Otvivelaktigt har detta liksom det förhållandet, att många av lagledarna deltogo i taxeringen flera år i följd, i hög grad bidragit till en i stort sett enhetlig tillämpning av instruktionens föreskrifter. Det torde emellertid för ett rätt förstående av taxeringsresultaten vara nödvändigt att här efter de skriftliga och muntliga redogörelser, som flertalet lagledare avgivit, sammanfatta, huru de i de stycken, där det subjektiva omdömet måst spela in, uppfattat och sökt tillämpa instruktionens bestämmelser.

Linjernas uppsökande och uppmätning å marken. Enligt instruktionen skulle vissa korrigeringar verkställas, då taxeringslinjens läge och riktning visade sig avvika från den å kartan utmärkta linjen ävensom då den å marken uppmätta sträckan ej överensstämde med längden enligt kartan. Antalet dylika korrektioner och deras storlek är beroende bl. a. av arbetskartornas beskaffenhet. Vid användning av de mera detaljerade, ekonomiska kartorna kunde vinkling för återgång till taxeringslinjen eller korrektion av längdmätningen oftare verkställas, än vid användandet av de i förhållandevis 16—320772

liten skala upprättade, mera schematiska topografiska kartorna. I förra fallet företogs vanligen ej vinkling eller korrektion av längdmätningen för avvikelserunderstigande io å 20 m, och i senare fallet ej för avvikelser understigande 50 å 100 m. För avvikelserna från den rätta linjeriktningen redogöres i kapitlet »Materialets bearbetning». Nämnas kan emellertid, att, då förflyttning i sidled gjorts, denna i genomsnitt uppgått till 122 m, en i betraktande av de relativt stora linjeavstånd, som kommo till användning vid riksskogstaxeringen, och en del kartmaterials osäkerhet helt betydelselös siffra. I nämnda kapitel redogöres även för avvikelserna mellan den uppmätta linjelängden och längden enligt kartan, vilkas nettovärden blevo så små, att de i förhållande till andra felmöjligheter vid en linjetaxering ej fingo någon inverkan på taxeringsresultaten. I samband härmed kan även nämnas, att synnerligen stor vikt fästes vid att lagen i terrängen befunno sig å den å kartan uppdragna linjen vid sjöar och floder. Härigenom avsåg man att förebygga, att eventuella mätfel »stoppades i sjön», d. v. s. att mätfelet endast kom att drabba ägoslaget vatten.

Beståndsbeskrivningen. Arealens fördelning. Arealens fördelning å olika ägoslag samt den skogsproduktiva markens och myrarnas närmare uppdelning verkställdes efter de å själva taxeringsbältet rådande förhållandena. Vad beträffar den noggrannhet, som härvid tillämpades, kan nämnas, att avdelningarnas längd angavs till närmaste 5- eller 10-tal m, oftast det senare. Emellertid bör särskilt framhållas, att synnerligen stor vikt lades vid urskiljande av även smärre impediment, såsom bergknallar, myrfläckar etc, i synnerhet då dessa lågo strödda inom skogsproduktiv mark. I detta sammanhang kan även omnämnas, att en beståndsbeskrivningsblankett med sina 19 rader i allmänhet räckte till för beskrivningen av en 2-km, varvid dock längden över nyssnämnda smärre, trädlösa impediment i resp. kolumner redovisades å samma rad som det dem omgivande skogsbeståndet. Angående principerna för urskiljande av de olika ägoslagen fjäll, inägor och tomtmark, vatten, berg, diverse andra impediment, myr och skogsproduktiv mark lämnar instruktionen detaljerade anvisningar. Det torde emellertid, såsom inledningsvis nämndes, tarvas en del kompletterande och förtydligande anmärkningar om hur instruktionens bestämmelser tillämpats i de fall, där lagledarnas subjektiva omdöme måst göra sig mera gällande. I det följande skall därför närmare utvecklas grunderna för bestämningen av barrträdsgränsen, ovan vilken all mark skulle redovisas som fjäll, vidare principerna för myrarnas gradering efter lämplighet för dikning samt den skogsproduktiva markens närmare uppdelning och beskrivning. Vad åter ägoslagen inägor och tomtmark, vatten, berg och diverse impediment beträffar, torde en hänvisning till instruktionens bestämmelser vara tillfyllest.

243 Barrträdsgränsen. Enligt instruktionen skulle all areal ovan den av klimatet betingade, mera sammanlhängande barrträdsgränsen markeras å kartan och efter uppmätning å denna redovisas som fjäll. Härvid skulle även myr, som låg mellan skog och fjäll, hänföras till det senare ägoslaget. Instruktionens begrepp »mera sammanhängande barrträdsgräns» har i stort sett tolkats så, att denna gräns ansetts sammanfalla med barrskogsgränsen. Taxeringen har därför i regel avstannat vid generalstabskartans barrskogsgräns,. endast i vissa fall justerad av lagledaren efter hans eget, subjektiva omdöme. I de sydligare och mellersta delarna av Norrland samt överhuvud taget där terrängen varit mera kuperad, har i regel barrskogsgränsen kunnat bestämmas med relativt stor noggrannhet. På grund av skogstypernas snabba och markerade förändring i utseende och sammansättning med höjden över havet torde i dessa trakter det bälte, där tveksamhet kunde tänkas råda rörande gränsens förläggande, sällan varit bredare än ioo m. I övre Norrland, där barrskogsgränsen ofta framgår nedom de egentliga bergmassiven, kunde den ej fixeras med samma noggrannhet. Detta gäller framför allt dessa trakters mer eller mindre flacka områden, upptagna av omfattande med enstaka eller spridda barrträd insprängda björkbestånd, som långsamt övergå i ren fjällbjörkskog. Sådana björkbestånd, vilka redovisats nedom barrskogsgränsen och inom vilka barrträden vanligen äro något talrikare, måste emellertid ur ren produktionssynpunkt betraktas som skogsproduktiva. I större fjällkomplex kunna naturligtvis skogsproduktiva marker förekomma i de dalgångar, som skjuta in i det på grund av ekonomiska skäl icke taxerade området. Längden över dylik produktiv mark har i regel uttagits å kartan och redovisats som »ej taxerad skogsproduktiv mark» samt föranlett — såsom framgår av redogörelsen för materialets bearbetning — motsvarande förhöjning av kubikmassa och tillväxt. Slutligen bör omnämnas, att i Kopparbergs län, som taxerades redan 1923, fortsattes taxeringen i enlighet med då gällande bestämmelser ända upp till trädgränsen, sålunda även ovan barrskogsgränsen. Härigenom kom ett mer eller mindre brett bälte av s. k. fjällbjörkskog att bli redovisat för detta län till skillnad från alla övriga län. Myrarna och deras gradering. Till myr ha enligt instruktionen förts dels skoglösa mossar samt kärr eller myrar, vilka ej genom skötsel som äng äro att hänföra till inägor, dels ock skogbeväxta sådana marker av så dålig beskaffenhet, att de i sitt nuvarande skick icke kunna anses användbara för uthålligt skogsbruk. Myrarna ha vid taxeringen uppdelats på tre i instruktionen närmare definierade vegetationstyper, nämligen kärr, starr- resp. rismyrar. Vad beträffar gränsen mellan skogsproduktiv mark och myr har, där en av myrens närhet påverkad övergångszon varit för handen, denna avskilts som ett

självständigt bestånd, såvida ej övergångszonen varit mindre bred, i vilket fall man anknutit densamma antingen till myren eller till den bredvidliggande skogsproduktiva marken, allteftersom denna zon varit mer eller mindre besläktad med det ena eller det andra ägoslaget. Som vägledning vid den i instruktionen föreskrivna graderingen av myrarna efter deras lämplighet för omföring till skogsproduktiv mark genom dikning har i första hand tjänat vegetationstypen. I tveksamma fall har den kringliggande skogen liksom resultaten från tidigare utförda dikningar i viss — i en del trakter ganska stor — utsträckning lämnat värdefullt stöd vid dikningsbarhetens bedömande. Andra faktorer än rent biologiska, som inverkat vid graderingen av myrarna, ha varit deras läge och storlek. Som exempel på lägets roll kan nämnas, att myrar i extrema höjdlägen i närheten av barrskogsgränsen ävensom dylika gränsande intill sjöar hänförts till boniteterna XII eller XI, d. v. s. antingen ansetts som ej dikningsbara eller ock ansetts utgöra tveksamma fall ifråga om dikningsbarheten. Med hänsyn till storleken ha myrar av stor utbredning, i synnerhet i Norrland, ur ekonomisk synpunkt likaså redovisats under endera av dessa båda boniteter. Från taxeringslinjen har visserligen lagledaren oftast kunnat få en överblick av en sådan myrs mer eller mindre gynnsamma biologiska typ, medan andra förhållanden, som inverka på dikningsbarheten, på grund av myrens utbredning undandragit sig hans bedömande. I vissa fall ha naturligtvis även en del myrar på grund av sin litenhet ansetts ej vara ekonomiskt dikningsbara. Begreppet ur ekonomisk synpunkt dikningsbar myr har överhuvud taget gjorts vidare eller snävare, allteftersom myrarnas läge ur virkesavsättningssynpunkt varit mer eller mindre gynnsamt. Även på den praktiska möjligheten att för rimliga kostnader verkställa avdikning ha givetvis lagledarna haft sin uppmärksamhet riktad, men inverkan av en del faktorer, såsom torvdjupet, lutningen, förekomsten av berg o. d., har ofta ej gått att avgöra, vilket föranlett, att myrarealen redovisats under bonitet XI. Vidare bör påpekas, att där tveksamhet om en myrs lämplighet för dikning i och för sig rått, men där samtidigt omkringliggande skogsbestånd skulle kunna draga nytta av myrens utdikning, myren understundom redovisats som dikningsbar. Vad de olika myrtyperna kärr, starr- och rismyrar beträffar, har för lövkärrens del ett fast samband ansetts råda mellan vegetationstypen och lämpligheten för avdikning till skogsbörd. Lövkärren ha sålunda redovisats i bonitet X, d. v. s. som dikningsbara, såvida ej tekniskt ekonomiska skäl lagt hinder i vägen härför. I detta sammanhang kan påpekas, att vissa å den ekonomiska kartan som kärr upptagna, fuktiga marker vid taxeringen visat sig ha sådan produktionsförmåga, att de redovisats som skogsproduktiv mark. Beträffande övriga myrtyper är nyssnämnda samband mellan typ och dikningsbarhet mindre utpräglat. Starrmyrarna ha ofta på grund av naturförhållandena, t. ex. läget i närheten av barrskogsgränsen, eller på grund av dikningstekniska* och därmed sammanhängande ekonomiska skäl, i första hand bottnande i dessa myrars ofta mycket vidsträckta utbredning, hänförts till bonitet XI.

245 Smärre och medelstora starrmyrar i bättre lägen ha däremot ofta redovisats som dikningsbara, bonitet X, medan de största och till sin sammansättning mindre gynnsamma redovisats som ej dikningsbara, bonitet XII. Den vanligast förekommande typen, rismyrarna, har till en övervägande del ansetts vara icke dikningsbar. Dessa myrar hava hänförts till den ena eller andra boniteten i första hand med ledning av beskaffenheten av det å dem eventuellt förefintliga beståndet, men även torvdjupet har inverkat härvidlag. Sålunda har i regel förekomsten av gran, björk och andra lövträd eller tall av relativt växtlig typ antagits utgöra ett bevis för att myren ifråga kunde anses som dikningsbar. Kala rismyrar och sådana myrar med flera eller färre träd av mera deformerad typ ha i regel hänförts till bonitet XII. Överhuvudtaget kan ifråga om bedömandet av myrarnas lämplighet för avdikning till skogsbörd sägas, att man försökt iakttaga en viss försiktighet ifråga om deras hänförande till kategorien dikningsbara och detta så mycket mer som beståndsbeskrivningen för myrarna upptog en särskild kolumn för redovisning av alla tveksamma fall. Detta hindrar naturligtvis icke, att vissa myrarealer, vilka lagledarna upptagit som dikningsbara, vid en närmare undersökning kunna befinnas ur teknisk eller ekonomisk synpunkt vara olämpliga för dikning. Vad slutligen redovisningen av myr, som redan varit föremål för dikning, beträffar, må nämnas, att sådan myr, för vilken avdikningen hunnit göra avsedd verkan, upptagits och beskrivits som skogsproduktiv mark. Där dikningen ännu ej hunnit påverka myrens beskaffenhet har arealen ifråga redovisats som myr och som dikningsbar sådan. Undantag härifrån har emellertid måst göras för sådana fall, där man med dikning angripit härför olämpliga myrar, vilka givetvis alltjämt måst redovisas som ej dikningsbart myrimpediment. Skogsproduktiv mark. Som skogsproduktiv mark har vid taxeringen avskilts sådan huvudsakligen för virkesproduktion disponerad ävensom sådan för dylik produktion Jämpad kal mark, som — bortsett från bonitet IX — vid bästa tänkbara utnyttjande kan i genomsnitt för hela omloppstiden producera minst i m3 per hektar och år. Deri skogsproduktiva marken har i sin tur uppdelats i två huvudgrupper, dels egentlig skogsmark, dels backar och hagmark, d. v. s. marker, vilka av hänsyn till kringliggande åker eller genom användning för bete och slätter endast med vissa inskränkningar disponerats för skogsbruk. Backar och hagmark. Hagmark och egentlig skogsmark skildes från varandra endast med hänsyn till markens användning, således alldeles oavsett om området var inhägnat eller ej. Inon en hagmarkshägnad belägna delar, vilka på grund av markens olämplighet för gräsproduktion ej plägat röjas, ha sålunda, i motsats till vad vid lantmäter. förrättningar torde vara vanligt, ej redovisats som hagmark utan i regel betraktat; som egentlig skogsmark. Förutan den på nyssnämnda sätt urskilda så att säga egentliga hagmarken

246 har till gruppen backar och hagmarker även förts såväl större, trädbevuxna inägobackar som sådana uthuggningar för åker, som understundom ligga mellan den egentliga skogsmarken och inägorna. Backar, som genom sin ringa storlek ooh sitt läge inuti inägor äro olämpliga för skogsproduktion, hava däremot ej avskilts utan medräknats i inägorna. Skogsproduktiv mark i behov av dikning. Såväl hagmark som annan skogsproduktiv mark har redovisats även med hänsyn till huruvida den kunnat anses vara i behov av dikning för att uppnå den högre produktion, som markens beskaffenhet i och för sig skulle medgiva, för den händelse den ej vore besvärad av för mycken fuktighet, eller för att underlätta uppkomsten av föryngring. Detta har skett så gott som uteslutande endast ur biologisk synpunkt, således utan hänsyn till om en utdikning kunde vara ekonomiskt rimlig eller ej. Så torde emellertid i flertalet fall ha varit förhållandet. Där sådan mark redan varit föremål för dikning har den, oavsett om dikningen hunnit verka eller ej, i regel ej redovisats som varande i behov av dikning. I allmänhet ha försumpade skogar, vegetationstypsindex 4, förts till denna kategori, men även fuktiga marker upptagna av andra vegetationstyper ha antecknats i kolumnen för mark i behov av dikning. Bonitering. Den skogsproduktiva markens uppdelning på bonitetsklasser efter dess skogsproducerande förmåga har skett i enlighet med av domänstyrelsen för skogsindelning å allmänna skogar meddelade bestämmelser. Enligt dessa föreskrifter beräknas den normala årliga produktionsförmågan per hektar vid bästa utnyttjande av marken på följande sätt: Bonitet . . . . . . . I Prod, m3 . . . . . . io-s

II 80

Hl 60

IV 4-5

V 3*4

VI 2 *s

VII I>8

VIII }'»

En sämre bonitetsklass beräknas sålunda giva omkring 25 procent lägre virkesskörd än närmast bättre klass. Bonitet IX användes endast för det lågproducerande skogsbältet strax nedanför barrskogsgränsen. Till stöd för boniteringen voro i en av instruktionens bilagor, nr 2, inryckta hjälptabeller, en för södra och mellersta Sverige, avseende tall och gran, samt en för Norrland, avseende tall. Dessutom innehöll denna bilaga närmare anvisningar om dessa tabellers användning. Förutom ovan nämnda hjälpkällor har boniteringen vad Sydsverige beträffar underlättats dels genom tillgång till en särskild i det följande återgiven boniteringstabell för ljunghedar, dels av de skriftliga eller muntliga upplysningar, som lämnats av med resp. lokala förhållanden väl initierade skogsmän. Med stöd av den underbyggnad, som förrättningsmännen erhållit under sin utbildning vid skogshögskolan och å dess till olika delar av landet förlagda övningsskogar, bedömdes boniteten i regel okulärt efter det allmänna intryck, som själva beståndet ingav, varvid i vissa fall, såsom då beståndsutvecklingen varit onormal eller då marken upptagits av ett för ståndorten olämpligt trädslag, även

vägLedning erhölls genom observation av markflorans beskaffenhet. Givetvis togs hänsyn till de förhållanden, som påverka ståndortens virkesproducerande förmåga, såsom exposition och fuktighetsförhållanden samt understundom jordmånens art och djup m. m. I tveksamma fall uppskattades beståndsmedelhöjden och åldern, varefter boniteringstabellerna rådfrågades. Härvid iakttogs, att dessa voro att betrakta som stöd för boniteringen endast i de fall, då det gällde mera regelrätt uppdragna och skötta skogar, likåldriga bestånd samt mark av enhetlig bonitet. Vederbörlig hänsyn togs således till att, om ett bestånd från början varit undertryckt eller bestått av marbuskar, dess ålder blir missvisande, och till att, där en avverkning skett genom dimensionshuggning eller timmerblädning, den kvarstående skogens medelhöjd är för liten för att karakterisera produktionsförmågan, samt slutligen till att höjden för en fröträdsställning, som i regel består av beståndets härskande stammar, i allmänhet är större än det slutna beståndets. Vid tillämpningen av boniteringsföreskrifterna iakttogs även, att bonitetsgraden skulle bestämmas efter det för ståndorten ifråga lämpligaste trädslaget. Där ett trädslag förekom på en för detsamma mindre tjänlig ståndort, var det i norra Sverige oftast granen, som trängt in på för tall mest lämpad mark, samt i sydligaste Sverige ofta tall och bok, som upptog mark, vilken sannolikt bättre skulle utnyttjats genom gran. I hela landet, men kanske i något högre grad i mellersta och södra Sverige än i Norrland, har från den skogsproduktiva marken avskilts och särskilt redovisats även inom densamma förekommande mindre arealer impediment, såsom myrfläckar, bergknallar etc. Genom detta förfaringssätt ha impedimenten vid riksskogstaxeringen kommit att mera noggrant urskiljas från den skogsproduktiva marken än vid upprättandet av skogskartor, varför man kunnat vänta förhållandevis höga impedimentsiffror vid riksskogstaxeringen. Endast där marken var besvärad av stenbundenhet, blockrikedom, försumpningsfläckar, uppskjutande bergknallar eller andra impediment, allt i sådan blandning med den mellanliggande fullt skogsproduktiva marken och av så ringa utsträckning, att impedimenten ej särskilt kunde upptagas, kompenserades de genom en genomsnittlig sänkning av boniteten för beståndet ifråga. I Norrland skedde boniteringen av tallbestånden med stöd av ovan omnämnda boniteringstabell för norrlandstall. För granens del var någon sådan tabell däremot ej tillgänglig för Norrland, varför lagledarna beträffande de norrländska granmarkernas produktionsförmåga voro hänvisade till att bonitera med ledning av dylik tabell för södra och mellersta Sverige samt efter sin allmänna kännedom om norrlandsförhållandena. Vederbörlig hänsyn togs till instruktionens anvisningar för bonitering av marker bevuxna med söndertrasade och abnormt uppvuxna bestånd. I vissa fall, framför allt ifråga om försumpade och samtidigt stenbundna eller blockrika skogar, kunde det möta svårigheter att avgöra, huruvida en lågproducerande mark skulle hänföras till den lägsta egentliga bonitetsgraden VIII eller betraktas som impediment. Härvidlag eventuellt begångna fel torde dock lika ofta ha gått i ena som i andra riktningen. Eoniteringen av det lågproducerande skogsbältet strax nedanför barrskogs-

248 gränsen sammanhänger intimt med avgörandet av var barrskogsgränsen skall anses ligga. I överensstämmelse med domänstyrelsens föreskrifter har med bonitet IX betecknats sådana växtplatser, där barrträden på grund av fjällvindarnas inverkan, höjden över havet eller det nordliga läget saknat förmåga att bilda slutna bestånd, utan att dock marken från skogsbrukssynpunkt bort hänföras till impediment i vanlig bemärkelse. Här, men ej annorstädes, har denna bonitetsgrad använts. Där marken å övriga trakter varit av så dålig beskaffenhet, att den under gynnsammast möjliga beståndsförhållanden ej ansetts kunna uppdrivas till en genomsnittlig produktion av minst 1 m3 per hektar och år, har den hänförts till impediment. I större delen av mellersta Sverige, där av gammalt intensiv skogsskötsel varit rådande, upptages övervägande delen av arealen av förhållandevis välslutna och likåldriga bestånd, varför här inga större svårigheter mött vid bedömandet av boniteten. I vissa delar av mellersta och södra Sverige, framför allt i de därstädes belägna kustlandskapen, har boniteringen av de extrema beståndstyper, som här i stor utsträckning förekomma, skett med ledning av särskilt meddelade instruktioner eller anvisningar. Sålunda tillämpades vid boniteringen av ljunghedar, fäladsmarker och andra skoglösa marker, som sammanfattas under benämningen »av ålder kala marker», de riktlinjer, som framlagts av läns jägmästaren i Kristianstads och Malmöhus län, F. AF PETERSENS på grundval av GUNNAR SCHOTTES klassificeringssystem. Dessa riktlinjer meddelades lagledarna vid den instruktionskurs, som före taxeringens påbörjande 1928 ägde rum i Kristianstads län, och tillställdes dem för övrigt även i tryck.1 Bonitetsgraden bestämdes enligt desamma med ledning av den större eller mindre förekomsten och storleken av vissa karaktärsväxter, såsom en, ljung, braken, olika mossor och lavar etc. SCHOTTES boniteringsschema för ljunghedar var av följande utseende. Enrik mark i Malmöhus län . . . . » > > andra län än Malmöhus Mossrik mark Rena hedar Lavrika hedar

Bon. I > II > III > IV

% v

prod. 12-o m 3 » > »

8*o 6-o 4- s

» » »

3*4

Enligt nyssnämnda riktlinjer modifierades detta schema därhän, att den i detsamma för Malmöhus läns enrika ljunghedar angivna produktionsförmågan i enlighet med den för hela landet tillämpade boniteringsskalans bästa grad nedsattes till 10-5 m3. Den av SCHOTTE angivna höga produktionssiffran ansågs nämligen föreligga endast å sådan mark, där enen är tydligt högväxande. I Bohuslän och Halland samt vissa delar av angränsande län upptaga starkt bergbundna, oftast kala ljungmarker avsevärda arealer. Boniteringen av dessa verkställdes med ledning av de upplysningar beträffande dessa markers produktionsförmåga, som lämnades av bl. a. läns jägmästaren i Hallands län G. P F E I F F . Trots att berget gick i dagen i stor utsträckning, var en god del av F. AF PETERSENS: De skånska ljunghedarna och deras förmåga att producera skog. Lantmannen. Häfte 9, 3 mars 1928.J

Tidskriften

249 den mellanliggande marken i många fall fullt duglig till skogsbörd. Proportionen mellan bergimpediment och för skogsbörd lämplig areal fastställdes här gemom att vid linjemätningen hänföra varje kedjelängd på 20 m till någotdera ägoslaget, varefter dessa summerades var för sig och sedan infördes i resp. ägoslagskolumner. Dessa avdelningar behövde sålunda, eftersom bergimpedimenten kunnat urskiljas, ej åsättas samma förhållandevis låga genomsnittliga bomitetssiffra, som hade varit nödvändig, om hänsyn endast hade kunnat tagas till den genom förekomsten av bergimpediment för hela avdelningen i klump förorsakade lägre produktionsförmågan. Beträffande boniteringen av bokskogen beslöts under diskussionerna vid instruktionskursen för lagledarna 1928 att tillämpa bonitetsgraderna I—III och endast undantagsvis lägre, varvid beståndets beskaffenhet och markvegetationen skulle tjäna till ledning. Vad beträffar övriga lövträdsbestånd har boniteringen skett efter lagledarnas allmänna erfarenhet rörande dylika markers virkesproducerande förmåga. I regel har mark, som helt eller delvis varit upptagen av bestånd av ädla lövträd, redovisats bland de bästa bonitetsklasserna. Bedömning av slutenheten. Slutenhetsgraden, som okulärt bedömts, avser enligt instruktionen att giva ett uttryck för i vad mån det befintliga beståndet, med hänsyn tagen till ålder och trädslag, utnyttjar ståndortens virkesproducerande förmåga. För att ett bestånd vid taxeringen skulle åsättas en viss slutenhetssiffra har emellertid i allmänhet ej fordrats samma stamtäthet å en sämre bonitet som å en bättre. Till ej slutna bestånd, slutenhetsgraderna 0-3—o-6, ha i stor utsträckning hänförts mer eller mindre glesa restbestånd samt hagmarker, det förra framför allt i Norrland och det senare framför allt i mellersta och södra Sverige. Som överslutna ha redovisats sådana bestånd, där stamtätheten varit så stark, att beståndsutvecklingen påtagligen hämmats och en minskning av tillväxten inträtt. I regel ha dock täta bestånd i plant- och de första ungskogsåren ej antecknats som överslutna, medan övriga bestånd, som varit i starkt behov av gallring, ha erhållit denna beteckning. Mer eller mindre luckiga bestånd med starkt överslutna grupper, som kunde vara i behov av utglesning, ha däremot ej redovisats som överslutna, såvida ej grupperna voro av den beskaffenheten, att den genomsnittliga slutenhetsgraden måste anses överstiga grad 1. Till kalmark ha hänförts marker, där stamtätheten varit så gles, att markens virkesproducerande förmåga utnyttjats till högst 0-2 och där marken sålunda kunde anses vara mottaglig för föryngring. Åldersklassbestämningen. Uppskattningen av beståndens åldersklasser har skett genom okulär bedömning. I likåldriga bestånd har detta i regel ej förorsakat några svårigheter. God ledning har erhållits genom att räkna årsringarna på förekommande stubbar eller genom räkning av kvistvarven, där så för yngre träd varit möjligt. I tveksamma fall har åldern utrönts genom enkom härför vidtagna borrningar och räk-

ningar av årsringarna på borrspånen. I de fall då provträdstagarna arbetade i jämbredd med det övriga laget, erhöll lagledaren vidare genom deras uppgifter stöd för åldersklassbestämningen. Befunnos stammarna i ett någorlunda likåldrigt bestånd tillhöra två närliggande åldersklasser, hänfördes beståndet till den mest representerade åldersklassen. Om beståndets hittillsvarande utveckling varit abnorm, såsom exempelvis hos friställd granunderväxt eller andra kvarlämnade restbestånd, antecknades i enlighet med instruktionens föreskrifter den mot beståndets nuvarande utvecklingsduglighet närmast svarande åldersklassen, d. v. s. den s. k. hushållsåldern och ej den verkliga åldern. I olikåldriga bestånd, vilka ofta kunde betraktas som bestående av ett överoch ett underbestånd, har i regel åldersbedömningen skett efter den principen, att för överbeståndet den verkliga åldersklassen antecknats, medan för underbeståndet den mot utvecklingsdugligheten svarande hushållsåldern angivits. De härvid liksom i de mera gruppvis olikåldriga bestånden urskilda åldersklasserna utportionerades efter den areal, som de efter okulär bedömning ansågos upptaga. Allmänna skogstillståndet. Beteckningarna rörande allmänna skogstillståndet avse enligt instruktionen att giva ett sammanfattande uttryck åt den grad, i vilken det beskrivna beståndet med hänsyn tagen till rådande natur- och avsättningsförhållanden m. m. kan anses tillfredsställa rimliga fordringar på ett nöjaktigt bedrivet skogsbruk. Eftersom bedömningen av det allmänna skogstillståndet enligt instruktionens föreskrifter skulle ske med hänsyn till rådande natur- och avsättnings förhållanden, har helt naturligt fordringarna på ett nöjaktigt bedrivet skogsbruk ställts olika högt icke blott i landets skilda delar, utan även för en och samma landsända, allteftersom dennas olika trakter kunnat förutsättas erbjuda mer eller mindre gynnsamma förhållanden i de båda nyss angivna avseendena. Följaktligen ha också motiven för att skogsskötseln ej ansetts vara försvarlig varit något olika i olika trakter. Att rimliga fordringar på ett nöjaktigt skogsbruk skulle uppfyllas har alltså varit den ledande principen för bedömningen av skogstillståndet. Beteckningen tillfredsställande innebar således ej, att skogsskötseln var mönstergill och att inga ytterligare skogsvårdsåtgärder skulle kunna komma ifråga. Givet är, att det med utgångspunkt från de isolerade bilder av skogsbrukets ståndpunkt, som lagledarna erhållit från riksskogstaxeringens relativt långt ifrån varandra belägna linjer, ej alltid varit lätt att avgöra, vad av ett nöjaktigt skogsbruk i varje fall kunde fordras. På denna punkt torde därför lagledarnas olika läggning ha gjort sig i rätt hög grad gällande. Den ene kan ha varit mera biologiskt, den andre mera ekonomiskt och en tredje mera förvaltningstekniskt inriktad. Vad nu först Norrland beträffar, torde bland de i instruktionen uppräknade anledningarna till en låg värdesättning av skogsskötseln, framför allt den bristande slutenheten — oftast förorsakad genom äldre, felaktigt bedrivna avverkningar,

vid vilka den mest produktionskraftiga delen av beståndet avverkats och endast skräpskog kvarlämnats — i hög grad ha inverkat på graderingen av skogstillståindet. Dock har även här överslutenhet i bestånd, som varit ekonomiskt gallringsbara, motiverat en låg betygsgrad, antingen mindre tillfredsställande eller otillfredsställande, det ena eller det andra närmast beroende på avsättnings förhållandena. Däremot ha uraktlåtna röjningar i täta ungskogar ej ansetts i och för sig motivera en dylik lägre betygsgrad. Tillståndet i de norrländska bestånd, vilkas virkesförråd till stor del måst hänfö.ras till mogenhetsklass 3, d. v. s. starkt övermogna eller väsentligt skadade triad, som vid kvarstående avtaga i användbarhet, har i regel betecknats med mindre tillfredsställande och ofta med otillfredsställande, det senare där natur och avsättnings förhållandena voro något gynnsammare. I Norrland har vidare underlåten dikning av vattensjuka skogsmarker vanligen utgjort motivet för sådana bestånds hänförande till i regel kategorien mindr e tillfredsställande, understundom otillfredsställande. Försummad dikning av marker, som efter direkta ingrepp, t. ex. efter avverkning, hota att genom försmmpning försvåra eller omöjliggöra föryngring, har så gott som alltid föranlett ett underkännande av det förhandenvarande tillståndet. I mellersta Sverige ha fordringarna på ett nöjaktigt bedrivet skogsbruk på grund av de där rådande gynnsamma förhållandena kunnat sättas väsentligt högre än för Norrland. Vad beträffar Mellansveriges egentliga skogsmarker, ha orsakerna till att tillståndet redovisats som otillfredsställande i huvudsak varit underlåten dikning, synnerligen stark överslutenhet, överhållandet av gamla bestånd behäftade med skador, såsom röta, peridermium m. m., samt understundom bristande omsorg om föryngringen, bristande slutenhet och utförda rovhuggningar etc. Bland orsakerna till beteckningen mindre tillfredsställande komma i första hand bristande gallringar och genomhuggningar av unga och medelålders bestånd. Fordringarna ha i detta hänseende satts relativt högt för dessa, i allmänhet välbelägna skogar. Ä hagmarkerna, som i Mellansverige förekomma i stor utsträckning, skulle vid angivandet av tillståndet hänsyn tagas till att såväl virkes- som gräsproduktion på dessa marker eftersträvas. Hagmarkernas skötsel lämnade emellertid i regel åtskilligt övrigt att önska. I allmänhet bedrevs skogs- och betesskötsel — den senare oftast av enklaste slag — sida vid sida, så att varken virkes- eller gräsproduktionen blev nöjaktig. På grund härav måste tillståndet å dessa marker oftast betecknas som mindre tillfredsställande eller som otillfredsställande, det senare framför allt där till gräsproduktion alldeles otjänlig mark disponerades som hagmark. I södra Sverige har beträffande den egentliga skogsmarken i stort sett samma huvudmotiv som för mellersta Sverige legat till grund för beteckningarna mindre tillfredsställande och otillfredsställande. Som orsak härtill har dock i större utsträckning tillkommit försummad föryngring å den i denna del av Sverige rikligt förekommande kala egentliga skogsmarken, vilket förhållande måst bedömas desto strängare, ju virkes fattigare trakterna ifråga varit. Vidare ha följ-

252 derna av den här intill senare år ofta tillämpade plockhuggningen haft en betydande inverkan på skogstillståndets bedömande. Vad beträffar hagmarkerna i södra Sverige, har även tillståndet å dessa, som i regel äro oproportionerligt stora, på grund av antingen bristande virkeseller gräsproduktion eller bådadera anledningarna i stor utsträckning måst betecknas som otillfredsställande. Då bedömandet av det allmänna skogstillståndet torde hava varit den mest vanskliga uppgift, som ålegat lagledarna, böra slutsatser ur de erhållna resultaten dragas med försiktighet. Vegetationstyper. Angående tillämpningen av instruktionens detaljerade bestämmelser om antecknandet av förekommande vegetationstyper å skogsproduktiv mark och å myr torde kommentarer endast i en punkt erfordras. Enligt instruktionen skulle övergångar mellan olika vegetationstyper utmärkas genom sammanställning av tecknen för de rena typerna. Detta har vid taxeringen, med undantag i vissa fall för åren 1923 och 1924, uttytts så, att endast tecknen för de olika trädslagen sammanställts, men ej indexsiffrorna, enligt vilka bestånden uppdelades på de fyra huvudgrupperna lavrika, mossrika, örtrika och försumpade skogar. Där två eller flera av dessa grupper samtidigt förekommo, utan att ett särskilt bestånd för var och en av dem kunde urskiljas, angavs den indexsiffra, som bäst svarade mot den mest företrädda typen.

Stamräkningen. De i samband med stamräkningen stående observationerna äro huvudsakligen av objektiv natur och deras verkställande i fältet torde knappast tarva några mera ingående kommentarer. Förutom att klavningen i stort sett skett på mötande kant i lagets rörelseriktning räknat, torde emellertid böra nämnas, huru bestämmelserna rörande torra träd tolkats. Som torra ha endast redovisats träd, vilka vid taxeringstillfället voro fullständigt döda. Stående träd, som ännu hade någon, om än aldrig så liten del av sin krona grön eller i det närmaste grön, räknades däremot till råskog, för den händelse de vid en omedelbar avverkning skulle ha hänförts till sådan skog. Detta tröts att flertalet av dessa försvagade träd inom den närmaste framtiden säkerligen skulle dö. Bestämmelsen om att endast veddugliga torrträd skulle medtagas har i regel och i Norrland nästan alltid tolkats så, att endast barrträd medräknats, medan torra lövträd huvudsakligen på grund av deras mindre motståndskraft mot förruttnelse vanligen uteslutits. Beträffande den vid taxeringen uttagna bältesbredden lämnas utförlig redogörelse i bilaga E.

Provträdstagningen. Med undantag av mogenhetsbedömningen, som utfördes av lagledarna, verkställdes samtliga observationer och mätningar i samband med provträdstagnin-

253 gen av de härför avdelade båda provträdstagarna, vilka dock undan för undan kontrollerades av lagledarna och av dessa fingo direktiv om hur i tveksamma fall skulle förfaras. Då emellertid i flera av de för provträdstagningen föreskrivna observationerna ingår ett subjektivt moment, torde principerna för bestämmelsernas tillämpning behöva något utläggas. Mogenhetsklassbestämningen. Provträden hava hänförts till vissa mogenhetsklasser endast i Norrland och Kopparbergs län. Av instruktionens ordalydelse framgår, att vid mogenhetsbedömningen i första hand hänsyn skulle tagas till trädens beskaffenhet sedd ur avverkningssynpunkt, eller, om man så vill, till deras tillväxtenergi. Den verkliga åldern skulle däremot endast tjäna till en viss ledning härvidlag, detta så mycket mer som den för en viss mark normala omloppstiden ofta varit svår att fixera. Nämnas kan emellertid, att enligt domänstyrelsens indelningscirkulär, vars bestämmelser i tillämpliga delar voro förebildliga, hänföres till ung och medelålders skog sådan skog, vars ålder ligger under 3/4 av omloppstidens årsantal, till gammal skog den, vars ålder ligger över 3/4 av omloppstidens årsantal, samt till övermogen och skadad skog sådan, som passerat den från teknisk och biologisk synpunkt lämpligaste avverkningstidpunkten. I stora drag torde kunna sägas, att, då stöd för mogenhetsklassbedömningen sökts i omloppstiden, denna för barrskog i mellersta och övre Norrland beräknats till 140 å 160 år och i södra Norrland och Kopparbergs län till 100 å 120 år. Till klass 1 hänfördes oavsett åldern de träd, som ansågos utvecklingsbara. I klass 2 ha upptagits äldre, ekonomiskt mera avverkningsmogna träd. I övervägande grad ha dessa varit fullt friska, men även avverkningsmogna träd, som varit behäftade med mindre skador, som ej inverkat på den tekniska användbarheten, ha hänförts till klass 2. Då man varit tveksam i valet mellan mogenhetsklasserna 1 och 2, har den verkliga åldern i viss utsträckning fått tjäna till ledning. Till mogenhetsklass 3 har enligt den ledande principen förts sådana såväl äldre som yngre träd, som vid ett fortsatt kvarstående kunde beräknas avtaga i användbarhet. Förutom de avsevärt överåriga träden ha sålunda torkande, med allvarliga rötor behäftade eller på annat sätt väsentligt skadade träd oavsett åldern redovisats i klass 3. Denna har alltså kommit att omfatta de träd, som antingen redan voro eller ganska snart kunde förväntas bliva mindre användbara ur teknisk synpunkt. Beträffande lövskog kan nämnas, att denna på grund av skador, huvudsakligen röta, vanligen måste hänföras till 3 :e mogenhetsklassen redan vid 60—80 års ålder. Diametermätningen. Stort avseende fästes vid att provträden klavades å exakt 1*3 ms höjd ovan marken och så noggrant som möjligt. I enlighet med instruktionen antecknades i alla de fall, då den vid provträdstagningen mätta diametern icke överensstämde

254 med den av klavaren ropade och av lagledaren på identifieringsblanketten angivna dimensionsklassen, på provträdskortet under diametern ordet »riktig». Lagledarna infordrade med vissa mellanrum från provträdstagarna uppgifter rörande antalet »riktiga» provträd för att, om så visade sig erforderligt, tillhålla klavarna att iakttaga större noggrannhet vid klavningen. Rörande den noggrannhet, varmed diametermätningen skett, lämnas närmare redogörelse i bilaga D. Formpunktsbestämningen. Vid formpunktsbestämningen iakttogos de anvisningar, som T O R JONSON lämnat i sina massatabeller. I regel angavs formpunktshöjden, vilken bestämdes i procent av totala stamhöjden, i närmaste 5-tal enheter. Vid bedömning av harmoniskt utvecklade träd antecknades den å CHRISTENS höjdmätare direkt avlästa formpunktshöjden. Vad beträffar undertryckta eller sidoklämda träd, vargar, eller andra onormalt uppväxta träd, modifierades i undantagsfall den avlästa formpunktshöjden något uppåt eller nedåt. Om exempelvis en »varg» avsmalnade abnormt hastigt, gav detta sålunda anledning till en sänkning av den avlästa formpunktshöjden, medan onormalt uppväxta träd, som avsmalnade abnormt långsamt, föranledde en höjning av formpunktshöjden. Höjd- och toppskottsbestämningen. Enligt instruktionen skulle höjden mätas från stubben. Härvid ansågs stubbhöjden ligga vid den höjd över marken, där sågskäret vid trädets avverkning borde anbringas. Vid denna punkt hölls följaktligen höjdmätningsstångens nedre ända. I genomsnitt torde stubbhöjden ha uppgått till omkring 1 procent av totala höjden. För barrträd räknades toppen på trädet sammanfalla med stamspetsen, medan man för äldre lövträd, som upptill i regel sakna genomgående huvudstam och i stället ofta breda ut ett antal ungefär likvärdiga grenar, sökte bortse från den del av dessa, som ej uppgick till fingertjocklek. På låga träd mättes höjden och toppskotten givetvis direkt med hjälp endast av 5-msstången, som vanligen särskilt graderades för detta ändamål. För andra träd togs höjden på vanligt sätt med hjälp av CHRISTENS höjdmätare. Den svårighet, som understundom förelåg, att med blotta ögat urskilja de 10 sista årens toppskott, övervanns ofta med hjälp av den härför avsedda kikaren.

Arbetet i övrigt. Beträffande uppsättandet av pålar vid vägar och rastplatser till ledning för kontrollen må nämnas, att det vid inspektionsresorna endast i rena undantagsfall stötte på större svårigheter att med ledning av pålarna uppsöka de olika taxeringslagen. Vad slutligen angår instruktionens allmänna föreskrifter, kunde dessa utan svårighet av lagledarna följas. De däri meddelade bestämmelsernas noggranna efterföljande underlättade i hög grad taxeringens jämna fortgång.

255 Redogörelser för den svenska riksskogstaxeringen i utländsk facklitteratur.

Accounts of the Swedish National Forest Survey in Foreign Forestry Journals.

Då en planerad engelsk resumé ännu icke publicerats, hänvisas till nedanstående redogörelser för den svenska riksskogstaxeringen i den utländska facklitteraturen.

As a contemplated summary of the Report in English has not yet been published interested persons are referred to the following artides published in foreign forestry journals.

Argentine: »Ma deril» No. 4 y 5, / o j / . Los metodos de evaluacion de los bosques de Suecia y sus resultados mas importantes; Austria: »Centralblatt fiir das gesamte Forstwesen» No. i, 1930. Schwedens Waldvorräte. Einige der bedeutungsvollsten Resultate der Schwedischen Reichswaldabschätzung und die Methode dieser Inventierung; Czechoslovakia: »Lemickd Prdce» No. 3—6, igji. Lesni zäsoby Svédska Nékolik vyznamnych vysledku rfsského odhadu svédskych lesu a pouzitå inventurnf metoda; England: »Forestry». Volume 5 No. 1, igji. The forests of Sweden. The Main Results of the Swedish National Forest Survey and a Short description of the Method employed; France: »Revue des Faux et Förets» No. 7, igji. Les förets de la Suéde: Méthode d'evaluation des förets suédoises et ses resultats les plus importants; Germany:

»Zeitschrift

fur

Först-

und Jagdwesen»

No. 8, igji.

Die wichtigsten

Ergebnisse und Methoden der schwedischen Reichswaldabschätzung; Holland: >Tijdschrift der Nederlandsche Heidemaatschappij» No. 6, igji. De zweedsche houtvorraad; Hungary: »Erdészeti Kisérletek» No. 1—2, igji. Svédorszåg allo fakészlete. A sved ållasni erdök becslésének lényegesebb eredményei és az alkalmazott eljårås ismertetése. Jugoslavia: »Sumarski List» No. 12, igji. Metoda i vazniji resultati statisticke procjene surna u Svedskoj. Poland: »Rolnictwo» No. 1; »Echa Lesne» No. 3—4, igji. Inwentaryzacja lasöw w szwecji; Russia: »JleconpoMUiuAennoe Rejio» No. 8—g, igji. JlecHoe Xo3flöCTBO H JlecoyCTpoftcTBO. BajKHefinnie Pe3yjn>TaTH TaKcamiH rocyflapcTBeHHbix JlecoB B HlBeipiH H MeroflHica STOÄ TaKcarjrai; Switzerland: »Schweizerische Zeitschrift fur Forstwesem No. g, igji. Schwedens Waldvorräte. Einige Mitteilungen iiber die wichtigsten Ergebnisse der schwedischen Reichswaldabschätzung und iiber die bei dieser Abschätzung angewandte Methode; United States: »Journal of Forestry», No. 3 and 4, 1Q31. The National Forest Survey of Sweden;

UPPSKATTNING AV

SVERIGES SKOGSTILLGÅNGAR VERKSTÄLLD ÅREN

1923—1929

DEL II TABELLER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tabeller

för

T I L L D E L II.

län m. m. Sid.

Tab. » » »

i » >

i. 2. 3. 4.

Taxeringsprocent och officiella uppgifter rörande arealens storlek . . . Landarealens fördelning å olika ägoslag Egentlig skogsmark i km 2 å olika boniteter Kal och med bestånd i första åldersklassen bevuxen egentlig skogsmark, procentiskt fördelad efter beståndens slutenhet och det allmänna skogstillståndet 5. Skogsproduktiva markens procentiska fördelning efter bonitet, beståndens slutenhet och ålder samt det allmänna skogstillståndet 6. Skogsproduktiva markens och myrmarkens procentiska fördelning efter vegetationstyp 7. Areal slutna bestånd (slutenhet o- 7 —1+) i procent av all areal skogsproduktiv mark inom olika boniteter och åldersklasser

g io 12

13 14 16 18

8. Antal provträd inalles av olika trädslag

9. Stamantal inalles och per hektar samt dess fördelning å trädslag, resp. ägoslag 1 o. Stamantalets fördelning å trädslag och dimensionsklasser n . Stamantal i tusental av all råskog, resp. vedduglig torrskog i olika dimensionsklasser 12. Antal skadade träd i procent för olika trädslag och dimensionsklasser (Svealands- och Götalandslänen)

13. Medelstammens kubikmassa inom bark i dm 3 för olika trädslag och dimensionsklasser

» » >

» » » »

14. Kubikmassa inom bark inalles och per hektar samt dess fördelning å trädslag, resp. ägoslag 15. Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i tusental m3, fördelad efter trädens ålder och dimension 16. Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i tusental m3, fördelad efter trädens mogenhet och dimension (Norrlandslänen) 17. Kubikmassa inom bark av björk, resp. övrig lövskog i tusental m 3 i olika dimensionsklasser •

20 22 30

38 40 56 58

Sid.

18. Kubikmassa inom bark i tusental m3 av all råskog, resp. vedduglig torrskog i olika dimensionsklasser 19. Kubikmassans inom bark procentiska fördelning å dimensionsklasser. . 20. Kubikmassans inom bark procentiska fördelning efter trädens ålder . . 21. Kubikmassa inom bark i dimensionsklasserna 5—45+ procentiskt fördelad å trädslag för egentlig skogsmark, resp. hagmark

60 62 66 70

22. Kubikmassa inom bark och dess fördelning å sortiment

23. Vissa uppgifter rörande kubikmassan och årliga tillväxten inklusive bark samt barkmasseprocenten (barkmasseavdraget)

24. Årlig tillväxt inom bark inalles och per hektar samt dess fördelning å trädslag, resp. ägoslag 25. Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass o—, resp. 5— samt genomsnittliga tillväxtprocenter för olika trädslag 26. Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass o—, resp. 5—samt genomsnittliga tillväxtprocenter för tall, resp. gran i olika mogenhetsklasser (Norrlandslänen) 27. Årlig tillväxt inom bark i tusental m 3 för samtliga trädslag inalles i olika dimensionsklasser 28. Tillväxtprocent inom bark för olika trädslag och åldersklasser (efter provträdens ålder) 29. Medelstammens kubikmassa inom bark i dm 3 för tall, resp. gran i »slutna* bestånd å olika boniteter för ålders- och dimensionsklasser (Södermanlands och Gävleborgs län) 30. Medelstammens kubikmassa inom bark i dm 3 för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser å egentlig skogsmark, å impediment samt i »slutna» bestånd å olika boniteter (Stockholms, Värmlands och Gävleborgs län samt Västerbottens läns lappmark)

73 74

80 81 82

31.

Kubikmasse- och tillväxtbestämmande faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser. . . .# 88 32. Kubikmasse- och tillväxtbestämmande faktorer för björk i olika dimensionsklasser 102 33. Kubikmasse- och tillväxtbestämmande faktorer för bok i olika dimensionsklasser (Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län) . . . . 109

34-

Kubikmassa inom bark samt diverse uppgifter angående medelstammen för al, asp och ek i olika dimensionsklasser

5¶Tabeller

för

höjd-

och

flodområden. Sid.

Tab. 35. Den skogsproduktiva marken i km 2 , länsvis fördelad å flod- och höjdområden 121 » 36. Landarealens fördelning å olika ägoslag 124 » 37. Egentlig skogsmark i km 2 å olika boniteter 126 38. Kal och med bestånd i första åldersklassen bevuxen egentlig skogsmark, procentiskt fördelad efter beståndens slutenhet och det allmänna skogstillståndet 127 » 39. Skogsproduktiva markens procentiska fördelning efter bonitet, beståndens slutenhet och ålder samt det allmänna skogstillståndet 128 » 40. Skogsproduktiva markens och myrmarkens procentiska fördelning efter vegetationstyp 130 » 41. Areal slutna bestånd (slutenhet o* 7 —1+) i procent av all areal skogsproduktiv mark inom olika boniteter och åldersklasser 132 »

42. Antal provträd inalles av olika trädslag

43. Stamantal inalles och per hektar samt dess fördelning å trädslag, resp. ägoslag 44. Stamantalets procentiska fördelning å olika dimensionsklasser inom olika trädslag (Höjdområden) 45. Stamantalets fördelning å trädslag och dimensionsklasser (Flodområden) 46. Stamantal i tusental av all råskog, resp. vedduglig torrskog i olika dimensionsklasser 47. Antal skadade träd i procent för olika trädslag och dimensionsklasser (Höjdområden i Norrland)

i s » >

134 136 138 142 144

48. Medelstammens kubikmassa inom bark i dm 3 för olika trädslag och dimensionsklasser 147

49. Kubikmassa inom bark inalles och per hektar samt dess fördelning å trädslag, resp. ägoslag 150 50. Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i tusental m 3 , fördelad efter trädens ålder och dimension 152 51. Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i tusental m 3 , fördelad efter trädens mogenhet och dimension 168 52. Kubikmassa inom bark av björk, resp. övrig lövskog i tusental m 3 i olika dimensionsklasser 172 53. Kubikmassa inom bark i tusental m 3 av all råskog, resp. vedduglig torrskog i olika dimensionsklasser 174 54. Kubikmassans inom bark procentiska fördelning å dimensionsklasser . 176

: > » » >

6 Sid.

Tab. 55. Kubikmassans inom bark procentiska fördelning efter trädens ålder . . 180 5

56. Kubikmassa inom bark av asp i olika dimensionsklasser (Flodområden) 183

57. Kubikmassa inom bark och dess fördelning å sortiment (Flodområden) . 184 58. Vissa uppgifter rörande kubikmassan och årliga tillväxten inklusive bark samt barkmasseprocenten (barkmasseavdraget) 185 59. Årlig tillväxt inom bark inalles och per hektar samt dess fördelning å trädslag, resp. ägoslag 60. Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass o—, resp. 5— samt genomsnittliga tillväxtprocenter för olika trädslag 61. Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass o—, resp. 5—samt genomsnittliga tillväxtprocenter för tall, resp. gran i olika mogenhetsklasser 62. Årlig tillväxt inom bark i tusental m 3 för samtliga trädslag inalles i olika dimensionsklasser 63. Tillväxtprocent inom bark för olika trädslag och åldersklasser (efter provträdens ålder)

64.

186 187

193 196 197

Kubikmasse- och tillväxtbestämmande faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser 199

Anmärkn

inga r.

Beträffande resultaten märkes, att riksskogstaxeringen endast omfattar skog nedom barrskogsgränsen med undantag för Kopparbergs län, där även fjällbjörken taxerats, att på Öland endast den skogsproduktiva marken taxerats, att Gotska Sandön icke taxerats och att taxeringen icke omfattar lövträd med en brösthöjdsdiameter på bark mindre än 5 cm. Den skogsproduktiva marken består av dels egentlig skogsmark, dels backar och hagmark (se del I, sid. 245). Vidare märkes, att även skog å inägor samt berg och myrimpediment ingår i de redovisade totala skogstillgångarna, medan däremot torra träd och vindfällen liksom trädens barkmassa endast ingå i de tabeller, där rubriken anger, att så är förhållandet. Alla i tabellerna angivna tal ha framgått direkt ur kalkylerna och någon utjämning av slutresultaten har sålunda icke företagits. Vidare överensstämma icke alltid i tabellerna angivna summor ifråga om sista siffran med resp. addenders summor. Anledningen härtill är, att vid redigerandet av tabellerna ofta en eller flera decimaler slopats och att härvid varje uppgift, sålunda även summauppgifter, avrundats var för sig.

TABELLER

FÖR

LÄN

M. M.

Tab. 1.

Taxeringsprocent och officiella

Taxeringsår

Redovisningsområde

uppgifter rörande arealens storlek.

Stockholms län och stad U p p s a l a län Södermanlands län . . .

I927 I926—27 1927

O'2

Östergötlands län . . . Jönköpings län . . Kronobergs län . . . ,

1927 1923 1923

O* 2

K a l m a r län, n:a landst.omr. (Norra och Södra Tjusts, Sevede, Tunaläns och Aspelands härader) . . . . > » , s:a landst.omr., exkl. Öland (Handbörds, Stranda, Norra och Södra Möre härader) . . . > » , Öland (Åkerbo, Slättbo, Runstens, Algutsrums, Möckleby och Gräsgårds härader) . . . .

1928 I928 1929

2¶Gävleborgs l ä n . . . . Västernorrlands l ä n 2 . . 2 Jämtlands län Västerbottens län 2 , kustlandet (Nordmalings och Bjurholms, Degerfors, Umeå, Nysätra, Burträsks och Skellefteå tingslag samt Norsjö socken) » > , lappmarken (Mala socken samt Lycksele, Wilhelmina och Åsele tingslag) Norrbottens län, kustlandet (Piteå, Nederluleå, Overluleå, Älvsby, Råneå, Överkalix, Nederkalix, Torneå, Korpilombolo och Pajala tingslag) » > , lappmarken (Arvidsjaurs, Arjeplogs, Jokkmokks, Gällivare, Jukkasjärvi och Karesuando lappmarkers tingslag) . . Hela r i k e t '

0*2 O'2

O* 2

% av Sveriges landareal

7876*57 53i3'3i 6811*06

7521-72 5 120 87 623755

1*83 1*25 1*52.

11 04922 11 52202 9909*87

9971-66 10616*88 8906-66

2*43 2*59 2*i 7

5 762*34

5 3i9'98

1*30

4 431*77

4 299*24

I*o 5 o*33 0*76 0*71 1*52

I*o

1 345*60

1 339*43

2 25 25 I 25 25

o* 5 0*4 0*4

3 159*78 3 038-67 645605

3"7"94 290863 6 242'80

1*0 0*4 0*4

4 847"o6 492252 504716

4734*39 4769'6 4 895'59

0*2

O* 2

11 678 8 07496 1746444

Ii5 I16 119 2*84 1*97 4-25

12 73047 848037 19235*19

1927 1927 I923

5 5

10¶O" 2 O" 2 O" I

9222*82 6 755'96 30014*83

8 42746 6 438' 19 28 24847

2*05 1*57 6-88

I926 1924 I924—25

10 10 10

O" 1 O" 1 O-!

19728*00 25 532*5i 5i 733'9o

18 19782 24 12797 47 6 9o*°3

4*43 5-88 1162

C05

18771-37

17954*38

4*37

0*05

40162-97

37 6 l 6 ' 4 9

o'o5

27 698-98

26427*93

6*44

77821*31

72232*16

17*59

I928—29 I929 I929

. . . . . . .

0*2

I923

Malmöhus län H a l l a n d s län 2 Göteborgs och Bohus län

Örebro län Västmanlands län Kopparbergs l ä n 2

0*2

1928 I928 I928

. . . .

Areal inalles km 2

I923

G o t l a n d s län " . Blekinge län . . Kristianstads län

Älvsborgs län 2 Skaraborgs l ä n 2 Värmlands län

Landareal

Avstånd mellan Taxetaxerings- ringslinjerna procent km

20 I926

I926

• . 11923—29]

20 1—20

0*05 3

I— 0^05 j 439 3 8 r 6 8 410 581*36 IOO'oo

1 Gotska Sandön, som ej taxerats, ingår här med en areal av 36*48 km 2 , eller o*oi % av rikets landareal. — 2 Arealuppgifterna överensstämma ej exakt med Statistisk årsbok för år 1932, enär de hämtats ur vid taxeringen föreliggande årsbok. — 3 Bortsett från sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren, som tillsammans utgöra 9077*91 k m 2 .

10 Tab. 2.

Landarealens

S k o g s p r o d u k t i v Inägor och tomtmark Redovisningsområde

Inalles

Därav mark i behov av dikning1

m a r k

I kol. 4 ingående hagmark

kaleg.skogsmark(slutenhetO'o—0*2)

km"-

Stockholms län och stad Uppsala län Södermanlands län

. .

Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län

2 378 2002 2208

3 378 2 ICO

l680

% av land exkl. fjäll 31*6 39*i 35*4 33*9 19*8 189

km 2

3*8

2 723 3 433

53*5 53*2 55*o

153 19 I3 1

6 561 5468

55*4 6l*8 61*4

453 295

69 1 2 3 7

6027 3 434 2 593 177

62*7 64*5 60'3 13*2

2*5 2*9 2*1

1 331

43'* 6i*9 41*9

141 37 190

10*6 2*0

7*2

32 159 94

4*4 7*5 5*6

112 IO*6 60

7*2 4*o

425 179 518 787

5*4

821 Kalmar län, exkl. Öland . . därav n:a landst.omr. . . . > s:a » J . . . Öland3

2 201

Gotlands l ä n 4 Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län . .

I 08l 856 3 0I9 3898 I 819 1 507

35*i 29*4 48*4 82*3 38*1 30*8

1 696

15*3 44*6 34*6

Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län

3091 3 831 272O

26" 5 47*4 15*6

6656 3608 12318

57*o 44*7 70*5

333 229 711

63 5*8

506 383 282

Örebro län därav bergslagen > slättbygden

2 029 868 1 161

24* I 141

5 211 430c 911

6l*8 69*6 40*5

7*'

3 "

7*2

221 Västmanlands län därav bergslagen > slättbygden

2033 369 1665

Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län

1668 1552 1 585

31*6 14*5 4 2 *7 61

Västerbottens län därav kustlandet i lappmarken

. . . .

1907 1645 261

. . . .

1735 1572 163

Norrbottens län därav kustlandet t lappmarken Norrlandslänen Svealandslänen Götalandslänen 4

IO44 I 157

1 105

22*9 19*6 26* 9

km 2

% av land exkl. fjäll

51*6

?'6'65

3*i 4*2 9'z I*o 2*7

5*9 o*4

1 802 2618 722 2 131

3687 1757 1 931 20642 13 802 19014 26 590

75*2 75*8 78*8 73*6

32 698 12511 20 187

7i*7 69*7 73*o

43 343 17694 25649

67*7 67*0 68*2 72*0

66*2 51*6

7885 15039 28461

191 33*3

135 446 52041 44 325

Norrlands och Kopparbergs län Övriga Sverige 4 5

9 552 41832

4*4 3Q*6

156 089 75 723

Hela r i k e t 4 s

14*6

69*2 49*5

"t 3*5

37 357 64

7*o

4*5

Ål V 1425 886 1 572 2523

o o 6>

8*3 9'5 3609 I lo 1708 13*7 1 901 9*4 5278 I2'2 3 134 17*7 2 144 8*4

6*6 151 14*2 18*9 15*0

I 311 21*7 791 23*0 520

20'I

47 268 42

150 207 53 164 97 78 2*3

5*2

9*8 158 5i

4*3 2*9

5*5

664 195 247 137

3*2 1*4 1*3 0*5

217 130

o*7

o*4 0*4 O* 8 0*2

195 H5

5°

I'o

1 3 8 6 8 IO'2 991 3 160 6 ' i 2 5 3 7 5*2 6 1 2 3 2303

4*9 13*8

72*4 15 2 9 : 55*3 403É

9*8 1 6 5 6 5*3 7 9 9 6

Ii 10*6

65*8

8*3 9 6 5 1

4*2

0*7

6'4

1 För de åren 1923 och 1924 taxerade områdena har försumpad mark upptagits i stället för mark som övriga ägoslag. I Kopparbergs län ingår mark med fjällbjörkskog ovan barrskogsgränsen i skogsvilken ej heller ingår i följande tabeller. Skogsproduktiva marken å Gotska Sandön uppgår till 29 82 k m 2 och >vätar» med 120 km 2 . — 5 Öland ingår endast i kol. 4—11 och 23.

fördelning å olika ägoslag. 13

14¶My t ( = e j produktiv

19¶Mark ovan barrskogsgränsen 2 (fjäll)

Därav

% av land exkl. fjäll

257 296 219 472 I 726 i 6c6

dikningsbar %

nöjligen dikningsbar %

ej dikningsbar %

3*4 5*8 3*5

27*4

27*7

44*9 51*5 43*6

26*0 20*2

29*4

33*4

27*5

16 3 180

427 178 248

4*4 3*4 5*8

2*8

546 62 623 225 1 410

490 1 919 924 800 124

604 364 240

4792 2 475 2695 8012

10509 3 483 7025 17898 6686

Va 8'8 1*3

31*5 40*2

16 2

20'I

26*3

24*7

32*4 21*9

29 2

5I-9

23'2

21*5

40*0

37*8 34*3

'ti 169

I3' 1 4*6

31'1

24*8

12*1 6*1 IIo

26*4

25*9 24*4

17*9 14*8

H'o 13*0

391 40*9

I2'7 I2'6

5*5

27*9

13*3

9*4

54*8

'ti

61*7 44*2

*7'5 13*6 11*2 22'2 23*0

I94 25*4

17/1 56*2 32*6

19'6

54*4 56*3 00*7

48*1 46*5 58*8

5*4

51 O* 5

112 I'I

I0617

8907 9619 5 320 4 299 1339 3081 2 909 6243 4 734 4770 4896 11 678 8075 17464 8427 6177

—

816 70 349 542 118

10*9

o* 6

96 I*i

1*6 I*o

8*4 " 5 4*5

—

IOO

2*5

228 141

7*4 4*9

—

11*6

7 O'I

3 148 1444

O* 1

— — — — —

— — — —

— — — — —

455 69 404 147 127 20

1*4

1*1

3*i

295 39 o 8

— —

2*3 1*7 2*1 0*9

—

O* 8

24*3 17*9

0*9 0*4 0*4

9953 34646

26*5

35*i

—

228 331 I I48

3*i O* 7

—

II 578

o* 7

20*7 24*7

36*6

1 4i 589

22*1

9 011

n*5 9'1

24*8 28*0

46 381 11 985

26*8

8*8

30*0

32*7 19*8

1 58366

l6*6

27*4

30*1

46*1

3°*9 I-

3 3 319 215

463 438 293 524 408 433 5o5 40*5

3i8 225 94 480 248 232 2001

1969 4019

1*3 0*3 O* 8

o*9 o* 6

48*0

I* 2*5

56177 814

23*0 I'o

20" 9

4*7

1*4 1*3 1*5

157 92 154 186

42*6

o*5

o*4

3^*7

116 I'o 0'6

2*9

105 211

23*4

103 I'o 0*5

— 814

34*o 44*o

0'6

Z27

1*2

66 77

0*8

—

36"0

14*2 41*7

o* 5

* 16

19*8

37*6

l6 52 48 49 24

1*3 1*2

45*3

O'5

O* 6 O* 6

1*2

28*0

7'9

7 522 5 121 6238

km2

29*6 25*8 40*3

29*0

o* 6 o* 6

5*6

43 30 29

—

% av landareal

5'3 29*8

7 766

24*9 25*7 53*5 48*8 49*3 55*4

km 2

km2

2I'o 11*2

11 2 1 2

44*6 59*7 39*o 490 38/3 56*6

Landareal inalles

% av land exkl. fjäll

km2

Övriga impedi ment

24*2 27*1

19*7 24/6 io"7

28*0

torvmark)

Bei g

Inalles

2 106

I*o

50*2

5 883

4*3

—

42*5

7 989

2*3

2¶I IOO

0*4 O* 5

2 251

6438 2 538 3901 28248 18 198 24 128 47690 55 571

o* 3

o* 9

98660 26428 7223Z 244247 79459 86839

0*9

o*9 o* 6 0*7 1*3

o'6

—

I376 I464

l'i

272 495 138050

13*9

2 839

o'8

i behov av dikning. — 2 Ej erhållen genom planimetrering å kartan, utan beräknad p å samma sätt produktiv mark. — &3 Endast skogsproduktiv mark har taxerats å Öland. — * Exklusive Gotska Sandön, km 2 För Gotland ingå i kol. 17 improduktiva hällmarker och i kol. 21 bättre hällmarker med

12 Tab. 3.

Egentlig skogsmark i km2 å olika boniteter 1 .

Redovisningsområde I

III

Stockholms län och stad Uppsala län Södermanlands län . .

9 12 "3

Östergötlands län Jönköpings län . Kronobergs län .

VIII

172 1 183 1 281 209 1 211 701 622 924 736

599 252 328

262 108 136

96 51 47

50 33 2

579 1 991 1 326 394 1 771 1 062 120 891 1 911

522 796 1 142

199 494 405

46 4

1329 797 532 24

472 262 211 5

105 70 35 4

5 3

42 209

13 486 954

Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län

72 7 i

149 73 13

176 466 109

Älvsborgs län . . . Skaraborgs län . . Värmlands län . .

47 102 220

633 3 193 1 420 544 472 172 743 1654 1564 4496 3150 1850

Örebro län . . . . därav bergslagen > slättbygden

3 2 1

185 139 46

1131 1907 1099 907 1 613 917 224 182 294

392 343 49

141 121 20

Västmanlands län . därav bergslagen > slättbygden

2 2

7 4 3

174 1438 1 381 664 686 77 716 97 752

21 92 2 2

301 3823 7004 835 3 457 5 389 122 2 2-J2 7906

5817 2585 5904 9 477

1 »03 4647 1677

IOO j 2 262 12015 66 I 1 1004064 4 452 95 1 162 4801 7 563

6438 2032 4 406 1490

Kopparbergs län Gävleborgs län . Västernorrlands län Jämtlands län . . Västerbottens län därav kustlandet > lappmarken Norrbottens län . . därav kustlandet . » lappmarken

. . . .

777 1 951 403 1 081 870 374 52 4i

I—IX

201 682 816

347 206 239

369 39 103

234 12

in 2 14

398 417

24 128 269

12 49 145

2 22 40

110 1687 8107

t VII

Gotlands län Blekinge län Kristianstads län

KalmaT län, exkl. Öland därav n:a landst.omr. » s:a > Öland

49 11

175 43

\ 46 25 21 649 280

746 579 579

644 7019 16270 11 481 5 465 2 236 467 507 7117 3 492 1335 34 177 1947 9154 7 9«9 4130 2 201

1 I egentlig skogsmark innefattas icke backar och hagmark. Beträffande boniteten se även bilagan > Kontroll av den skogsproduktiva markens bonitering> i del I.

13¶Tab. 4. Kal och med bestånd i första åldersklassen bevuxen egentlig skogsmark, procentiskt fördelad efter beståndens slutenhet och det allmänna skogstillståndet. 1 I

1 5 1 6 || 7 S

A r e a l

| 8 |

j| 10 | 11 j 12.

13 1 ' 4 1 15

t Inalles

Redovisningsområde km 2

Stockholms län och stad Södermanlands l ä n .

. .

% av skogsmark

o*o—0*2 (kalmark) a

Z' 4 14*9 9*6

15*5

7*3

20*6 24*0

I0'0 I2'0

0*3—0*6 c

8*3 7*7 17*7

5*7 8*2 5*o 21*5 30*2 4*4 IO"6 45*8

Östergötlands län . . . Jönköpings län . . . . Kronobergs län . . . .

1 282

160 24*1

29*8

Kalmar län, exkl. Öland därav n:a landst.omr. > s:a > Öland

779 440 340 36

Kristianstads län

. . .

226 814

l6*6 l6*4 27*8 I2*o 15*4 33*8 36*2 43*6 38*9

1*9 O* 8

Göteborgs o. Bohus län

207 881 595

Älvsborgs län . . . Skaraborgs län . . Värmlands län . .

1263 1 460

20'6 17*2 12*1

4*8 6'6 28*3 1 2 3 IO'3 21*7 11*6 1 0 4 12*8

Örebro län . . . . därav bergslagen > slättbygden

838 662 176

15*3 I7l 8*2

5*5 4*7

8*2

162 21*4

6*9

8'2

13*0

Västmanlands län . därav bergslagen » slättbygden

2*6 0*6 4*0

8*o

219 310

T,*4

4*6 Ii

I5*0 12*8

17*o

Kopparbergs län . . Gävleborgs län . . Västemorrlands län Jämtlands län . . .

1668 1479 3042

Västeibottens län . därav k u s t l a n d e t . » lappmarken

2 595 1 401 1 194

N o n b o t t e n s län . . därav kustlandet. > lappmarken

2 120 1 082

4*i

1 900

9*5 I2'3

7*9 U S 80 H*3

5*9

7*2

2 47 177 5 '4 2 2 0 ' 2 485 5'. 14'S 576 266 238 22*o

1 4 1 29'8 34'° o* 6 52 460 12 75 534 8'6 393 25 593 75 564

0*7—1 +

6*2 1 5 1 8*7 7*3 11*9 7*5 8*o 10*7 I I o

38*2 29*5

3*3 o*4

5*8 7*o 4*2

3*5 2*4

2*6

3*5

4*8 3*8

3*4

6*o

3*3

1*4 I 2 ' l IO'8 6*2 2*8 3'1

1*9

Medelslutenhet å skogbeväxt areal

44*8 29*3 25*9 55*6 24*7 19*8 1*4 49*6 20*3 30*2

0*68 0*71 0*67

50-5 27*0 22*5 18-3 41*4 40*3 I 2 ' 2 29*6 58*2

O72 0*69

I 2 ' 9 3°* 3 56*8 13*3 34*9 5i;8 1 2 3 24*2 6 3 5

0*69 o*68

43*5 30*6 25*8

0*71 0*72

26" 5 36'2 37*3 2 I - 8 20'9 57*2 O* 3 2 7 - 0 l6*2 56*8

o*6i 0*66 O* 74

16*8 42*0 29-3 7*7 63*0 23*5 15*6 6 i ' o

0*82

6*8 2*3 4*4 2*7

2*5 13*3 H ' 9 40*7 8 0 9*6 0*8 IO*4 7*9 12*5 Hi 8*o I 0 ' 7 7*i 0*7 2*1

2*5 2*2 1*7

6*i 4*8 7*8 14*3

6 8 09 77 09 56 I'o 3*3

8*9 198

0*4

23*0

2*5

3*6 0*4 3*8 0*6

41-2

0*66

0*8i

4*4

2*1

3*2 4*2

28-1

2'2

1*9

I"6 17*9 8"4 12*1 IO*o 8*5

9*5

25'6 306 39*7

4*7 o*9 32*0 29*2 38*8 24*2 24*5 61 4 20*8 I 7 * 8

0*66 0*69 0*73

10*5 n i 10*4 i i i 11*2 11*3

7*8 33*6 8"4 35*o 5*4 2 8 ' 2

5'^ 2*9 59*4 21*8 18-8 4*8 1*7 62'5 20*6 l 6 ' 9 7*o 7*5 47*6 26*5 25*9

0*69 0*68 0*72

I I I 26*7 12*7 34*i IO"o 21*7

4*5 2 6 ' I 12-5

3*7 39*8 47*3 I 2 ' 9 41*3 55*8 2*9 38*9 4 1 * 4 1 9 7

0*64 0*63 .0*65

33*i 5'5 15*9 1.3*4 19*9 14*1 21*4 3 7 II*o 31*7 4 6 4

0*9 1 6 1 7*i 1 6 0

I2'8

1*9

8*7

9*9 5*i 1*6

2*2

4*0

O* 6

2*4

14*4 39*7 45*9 35*8 37*6 2 6 - 6 25*4 3 7 38*9 5*5 I"2 o*5 15*6 3 6 9 47*5

o*6i 0*63 0*69 o*6i

19*0 19*2 1 6 9 1 9 1 II*o 10*2 l8*8 29*1 25*0

4*2

8*7 8*i 9*3

3* 1 22*0 5*3 3 0 * 6 o* 6 H*5

45*2 32*6 22" 2 3*9 53*2 27*4 19*4 35'4 39' 1 25*5

0*72

4*3

8*5

7*I

181 I

2*3

o" 3 2" 8

3*5 5*i

1 9 1 1 6 5 3°" 5 9i 76 146 179 326 40 IO"o 23 6 i 5 ' i 285 142 5*3

2*5 4*2

1-8 1*9

14-4 24'8 1 1 2 28'0

8'o 9*3

O* 5 0*4

0*3 09

0*1 6*2

2*9 1*7 1-6

4-8 8'2 o-6

2" I

2*7

11*7

2" 2 0 6

4*7

I2'o H"4

3*3

0"7

a = tillfredsställande, b = mindre tillfredsställande och c = otillfredsställande.

ro O-1

39*9 26*3 33*8 3°* 6 3 i ' i 3»*3 49*2 21*6 2 9 3

o*68

075 064 063 0*64 o'6i

14 Tab. 5.

Skogsproduktiva markens procentiska fördelning efter bonitet, 2

I 3 I 4 I 5 I 6 I 7 M a r k e n s

9 I IO

b o n i t e t 1

K a l mark

n S t o c k h o l m s län o c h s t a d . U p p s a l a län S ö d e r m a n l a n d s län . . . .

0'3

o - 9 I 2 ' 6 43*7 27*3 10*4 o'6 8*7 35*' 30*9 13*9 2'6 20*4 41*7 24*1

K a l m a r län, exkl. Ö l a n d d ä r a v n:a l a n d s t . o m r . . » s:a > > Öland

O'i . , . ,

. .

V I I VIII I X

O'2 4*6 33*7 36*2 1 6 1 0*4 8'o 47*9 27*9 9*8 3*8 24*4 32*8 23*6 9*7

Östergötlands län J ö n k ö p i n g s län K r o n o b e r g s län

M a l m ö h u s län H a l l a n d s län Göteborgs och B o h u s län

1*4 16 9 44*5 2 6 Ii 44*o 27*6 I 10 7 45*2 2 5'5 3*5 31*6 41*3 17*6

6* 4*i 4*0

10*2 24*5 34*2 17*8 7*3 o*3 3*5 23*0 43*4 19*8 6 4 o'8 7*2 36* 27*4 17*2 0'2 O'2

0*7 IO*I 53" 3*o 23*5 51 1 8 13*3 37'

Örebro län därav b e r g s l a g e n > slättbygden

O'i O'i O'i

4*2 24*1 39" 21*5 3*7 23*3 39* 21*5 6*7 28*2 35' 2 I * o

Västmanlands län därav b e r g s l a g e n » slättbygden

O-1

0*2 O-2 0*2

Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län

O'i 0*7

7*8 3*4 8*6 I

2'2

4*8 11*5 23*4 24*0 21*6 10*4 6*4 22*3 14*4 2 I * 5 | 2 2 * i 11*8

8'3 O'1 C 6

2*5 9*5 14-4 3 I ' 7 | 2 7 * 9 I 2 - 3 4*7 7'5 15*7 3 I * 4 2 7 ' 4 » 1 5 10-3 12*7 11*7 1 9 * 0 2 3 * 7 1

2*o

0'2

2*5 9*0

Ii 24

8*2 15*5 I2-0 1 6 7 I I I 18*2

2*8 2*2

0'9 o'6

5*o 4*4 5*5

39*5 I O l 3' 2 39*7 11*2 3*o 39*3 9*i 3*4

I'3 I'4 Ii

o*3 18

34*9 28*3 9"i 39*5 18*9 7*o

¥* 2*4

1*2

2'0

7*6 2*7 c 8

Västerbottens län därav k u s t l a n d e t > lappmarken

O'5 0*5

27*4 37*o 10*7 »9 33*i 35*8 10*3 5*8 23*8 37*8 21*8

Norrbottens län därav k u s t l a n d e t > lappmarken

0*1 O* 2

9*5 30*7 35*8 17*5

1°

2-8

6'6

5*3 7*4 2*9

1*5

1 6 5 377 265 126 293 404 197 161 76 358 31

l o 7*8 27*9 8*9 31*2 3°*7

18*7 6'2

0*3

12*5 36*0 28*0 14*0

5*7

28*8 33*5 17*5 ro 1 3 0 36*9 28*0 i 3 ' 3 5*i

7'i

o'7 4'9 1 8 4 28*

B e t r ä f f a n d e m e d e l b o n i t e t se b i l a g a n

26*9 13*4

^ K o n t r o l l av d e n

1*5 Ii 1*2

O'i

O'I

12*7 18*3 29"o[23*o I I ' o

»'5

42*3 31*2

N o r r l a n d s o c h K o p p a r b e r g s län Övriga Sverige

4*4 I2*IJ20'5 26*9J22*4 IO'8 4*i

3*4 5*2 0*9 16 1*4 2*3

o*5

0*9o*3- o * 5 0*4 0*6 0*8 I*o

8*5 3*8 0*7 5*3 1*9 O'3 o-1 25*9 15*0 4*5 1*4

7'7 2'l

l l

5*i 4*6 7*6

3 3 * i 265 i 6 ' 8 3 3 276 9 ' i l88 3 0 213

2*4 1*2

7*i 19*9 4 8 5'4 I 7 ' 3 i 5 4 8-6 22*3

l6*o 18*0 14*2

4*5 l 8 - 6 35*o 260 4*9 6 7 17*3 4*8 lo"6 29*oj33*6 i 7 * i 9*i 17*7 2 9 * 7 2 7 * 3 12*4

o* 8

3*4 13*6 30*o!29*2 l8*8 19*2 30*6 3 0 ' 3 3'a 3*5 1 6 1 36*8 28*3 11*7

0*2 8-6

0*5 o* 6 0*4

2*9 14-2 38*2 28*7 13*7 24*9 33*o 22*6 3*6 2*3 1 6 1 47*3 25-8 7*6

2*6 I'o

o*9 1*5

2-6

1*7 5*3

7*3 I 5 ' 8 i 2 2 * l 23*7 7*7 17*3 21*6 22*7 9*5 2 3 * 7 | 2 2 " 3 13*0

6*7 8*3 28*5|35*7 12*8 7*o 7*5 2 7 * o | 3 3 ' o 3*8 25*4 2 8 - 7 2 6 4

3*4

4*7 13*5 3 1 1 29*8 16*4 4*8 1 3 ' * 27*9 3°*4 1 7 0 5*4 IO*6 13*3 25*2 27*7 i.3'9

3*9 1*8

1*9

s l u t e n h e t

23*2. 3 4 ' 8 1 8 4

1*5

14*1

5*4

16 I

5*7 l o * 9 j i 9 ' 2 2 6 4 2 3 ' 2 1O5 5*5 l 3 ' 5 | l 6 - 9 2 2 ' 8 25*0 l l ' S

8*i

0*7 0*4

Norrlandslänen Svealandslänen Götalandslänen

0*10*2

i;j

1*4 2*7

22*8

8*i

I 13 I i 4 |

6*i 12*3 29*2 32'o 1.3*4 5*4 I O ' 6 24*1 30*3 17*0 5*3 10*2 1 6 2 20*9 23*9 19*4

2*4 1*9 1*4

1*3 P 2'8

8*i 0'2 9*2 3*8 27*1 28* 17*8 1*4 O* 3 2*4 3 2 ' l 46*9 14*2 3*2 o*9 0*9 8*5 39*7 34*o IO'l 4*3 1*9

Älvsborgs län Skaraborgs län V ä r m l a n d s län

H e l a riket

I 12

B e s t å n d e n s

Redovisningsområde

Gotlands län B l e k i n g e län Kristianstads län

4*7 1 4 1 31*6 29*6 15*5 8*2 11*8 24*4 29*4 17*2

5'8 1.3*4 29*3 29*5 16'

skogsproduktiva m a r k e n s bonitering>

i d e l I.

15 bestånd ens slutenhet och lider samt det allmänna 18

•9

skogstillståndet. 27

31¶Areal MedelSkogs tillståndet med olikslutenhet Bes t a n d e n s l l d e r åldriga å skogl 6 l år bestånd 2 beväxt TillMindre Otillfreds1 - 2 0 2 1 - 4 0 4 1 - 6 0 61-80 8 1 - I O O 1 0 I - I 2 0 1 2 1 - 1 6 0 i % av freds- tillfreds- strilliiide och areal Kalar ställande ställande år år år ar ar skogbeår däröver (slutenhet mark (c) (IV) (b) (a) (vi) ( v i l - v n i ) ( I X + ) växt areal (v) (1) (Hl) 0-3 — 1 + ) (II) o-68

7*5

0-72

8'i

o-68

15*5

O'71

0-63 0-65 062 062 0-62 0-65 0-65 064 0-70

9*4

i9'o l6'6 l6'8 l6'3 28-7

160 17*2 162

17*6 I 2'9 18*5 7*2 8*i

6'o io'9

I2-o

12*3

27*5 26*8 19*5 24*4 26*9 29*1 30*1 24*9

36*9 19*3

21*6 20*4

I5'8

6"4

I2'o

6*2

19*4

14*5

23*0 25*0 19*9

14*2

8'4 6*8

28*8 28*4 29*3 165

4*5

8*3 1 ro

1*4 2*o

O* 1 O* 1

0*7

0*2

O* 1

5*8

3*i

o* 3

ä*| 43*i 51*8 35*3 36*5

o* 3 O* 1

24*1

6*4 8*7

2*6 2*o

1*7 0*7

Ii .0*3

2*4

0*5

0*2

3*6 5**

o* 6

0*3

— — — —

29*0

18-2

1*9

3*9

°*5

6*3 6*4 5*6 6*o

22*4

197 O70

12'2

22-i 22'7

O'74

4*7

12-4

32*9 31*7 23*6

0-76 O76

6*7 6-o 9*9 3*4

I4-6 ir8

28-4 29-2 24*3

15*3 15*9

18-4

25*1 24/8 2D'5

ifs

23*9

33*i 25*4

12*8 I3*6

S'7

O* 1

o* 6 o* 8

o*3

18*6

I2"5

0*4

0*2

l6*6

6*7

o* 9

0*7 0*5

IO-I

18-6

3*8

27*2 33*5 27*2

1*6

0*71

O* 1

2*0

22*6

26'5

22*5

34*o l6'4

12*9 12*9

17*3 17*0

1*0

O* 2

3*6

2*o

0*8

21-9

3*2

2*2

20*2

12*0

6*o

23*6

28*2

10*5 11*5

3*9 6*9

o* 8 o* 8 12*4

24*0

35*8 48-9 42-9

11*9

14-6

52*0

3*7

406 59'o

62-9 40*9

23-1

I9*i I4*o

36*8

22*3

S7*i 2 7

50*7 45*3 54*4

32*5 32*6 32*5

22*1

51*5 3°* 7 32*5

44*3 35*4

37*8 38*3 39*6

21*4 25-0

38*7 37*4

20'7

38*3

20'0

12*8

1*9

8*6 5*8

15*3

o-68 o*75 0-64

4*5 4*8 4*3

8'9

"*5

15*3

18*3

14*2

9*2 9*2

9*3 9*0

15*9

9*3

5*8

K o

18*9

7*5

6*9

12*3

7*i 7*0 7*i

12*9

11*9

15*3 186 i3'o

17*2 22*8 23*1

7*8 5*o

ir9 4*7

9*8 io*9

9*4 9*5 7*4 IO"o

11*5 141 11*7 10*8 12*3

35*3

49"o 3°"4 35*3 49*3

0-65

3*3

071 0'6o

4'2 2*7

5*7 5*6 7*3 4*5

O67 0'68 0'67

5*6 6*3

6*5

ll'S

11*6

19*5

15*3

28*2

6*5

*7'5

15*3

ll*5

14*7

49*4

12*8

9*5 5*5

7*7

24*0

2*5

1*2

o*3

30*2

41.6 41*9

14*5

8*2

lOo

4.3*5

41*7

Ävei fördelad på k o l . 20—27.

39*3

0*4

10*6

l6" 5

19*9 40*2

0*4

3*i

9*3

28*2

24*5 29*5

10*3

7'8

383 27*5

1*0

14*5

0'67

"3*4 l6"7

34*2 39*2 29*5

3"'

2*3 2*5 1*4

174 I9*o

20'0

35*4

5*i

5*7

27*2 24*3

122 I2i

48'4 51*4 44*4

0*7

6*4 5*9

11*6 26*6

184 255 356

O* 1

0-69 0-64

C67 0*69

26*7

20*8 21*8 20'5

2*5

13*7 17*8

17*5 15*7 14*3 14*4

O76

30*4 33*9

38*9

44*3 52*5 59'i 63*6 66*4 50*5 30*8 33*7

11*8

19*2 20'5 23-1

0-62

36*5 5°*7

1*3

o*5

19*6

45'° 23*9 23"o 24*4 24*3

3*i 1*6

1*3

28-7 29-3

21*3 20* 2

32*3

44*2

4*0

13*1

35*o 39*3 52*9

O* I

7*3

0-76 o"73 0*67

1*5 5*2

0*4

14*9

28*0

o* 74

1*8

I 5 *6

164 O72

22'I

l6*8 26*9 23*4 19*6

l6*6

o* 74

34*3

0*2

15*6 40*9 65*6 45*3

3'8

o*4

7*o 7*9

23*0

1*4

3*4

4*3 5*o 3*4 7*4

13*9

15*7 35*5

3*4 5*7 4*3

)ti 108

7*i

7*8 9*3 8*5 4*3

1*5

115 1.3*9

o* 6

24*4 13*5 31*9 15*0 5*2 o* 1

l6o*o *

40'3

H's 26-7

9*7

24*4

9*2 11*6

37*8

62-3 55*4 44*4 39*3 49*7 44*9 31*5

10*5

164 316 117 20*0

19*8

16*8

I3'I 17*9

19*7

Tab. 6.

Skogsproduktiva markens och. myrmarkens

Tallskogar Redovisningsområde

Lavrika (tallhed)

Stockholms län och stad . . Uppsala län Södermanlands län . . . .

2*5 1*4 4*4

Östergötlands län J ö n k ö p i n g s län Kronobergs län

I'8 1*3 o-6

Kalmar län, exklusive Öland därav n:a landst.omr. . . > s:a > . . Öland

I'o

Gotlands län Blekinge län Kristianstads län

. .

I'2

9*7 6'i

19 04 07

Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län

0*5 0*4 1*5

Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län

0*7

Örebro län därav bergslagen > slättbygden Västmanlands län därav bergslagen » slättbygden Kopparbergs län 3 Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län därav kustlandet > lappmarken Norrbottens län därav kustlandet » lappmarken 1

. . . .

o* 7

63 O* 1

O* 1

8*4

o'3

0*3

9*i

11*9

4*3 o*4

o* 3 O* 1

63 O* 2

o* 3

24*4

0*9

29*9 i7'i 24*1

o* 5 o*5 o* 6 7*4

n*3

4*4 10*8 5*2 14*2

2*1

0*5

o*5 5*6 O* 1

0*2

o* 8

o* 5 o*9

0*1

o*9

7*6

0*1

0*4

12*5

°'-t 16

o*5

O" 1

0*7

0"l

o* 8 o*7

4*5 4*3 5*3

o* 3

1*2 2*2 O* 2

2*2 1*8 2*5

O-1 o-i O'2

9*i 0"7 o* 8 o*9

III

O-2

o* 3

O'2

0*7

18*6 23*8 H'5 4*4

O* 2

O* I O* 2 0*1

1*5

19*3 18*7 20*o

O* 3 0*4 0 1

17-6 H*4 22"o

3*9 2'8 5*4

o*5

3*6 3*4 3*9 5*6

o* 5

0*5 O* 6 0*2

163 12*4

0*7 lo

4"7

0*6

1*4 1*5 0*8

9*5 1 ro

0*7 1*3 o*9

0*3

o*7

10*4

b" 3 9*o 7*9

11*8

4'4

V 64

9*4 8*2 I7*i

0*4

*3'6 4"o

1*4 1*5 1*3

Ortrika

o*7

0*6 0*6 0*4

o*9

Mossiika

0*3

13*6

4*5

I*o

1*3

6*6

O-1

8*2

o-i

9*8 7"i

O-2 O-1

7*2 H*5 4'1

O" I

9*0

0*7

5*3 9*4 9*6

o* 5 O* 1 O'l

4*i 3*o 5*6 o* 9

o* 6

o* 3

1 ro

4*5 I5'4

0*7

o* 8

0*2 O* 8

o* 2 o* 1 o* 6

0*3 0*4 O* 2

0*2 O* i

O'I

0*3

O* I 2

69 7*7

6*6 4*5 3*5

38*1 15*5 13'o 21*4

o*5 o*4 o*5

20*7 22*9

21*2 14*0 25*8 IO'I 8*2 11*4

1*9

19*3

0*8

0*2

IO'l

l6*6 14*2 27*8 24*2

1*3 2*1

IO*8

14-4 186 9*9

5*o

1*3 2*3 O* 6

9*i

o*5

5*8 14-6

4*8

0*2 0*7

0*2

l6* 5 10*5

5*6 6*6

2*3

Inalles

0*7

o* 5

35*8 4*9 12*6

O* 6

O* 8

Försumpade

Inalles

o* 3

II 5*o

O'1

Försumpade

6*o 5*7

0-2 O-2

13*1

. . . .

O-1

2*2

!5'5 . . . .

Lavoch Moss- Ortrika ljung- rika rika

GranskogaT

26*3 25*4 27*0

6'8 7*i

5*3

3*9 2l

5*5

3*5 4*6

19-4 15-8 31*9 29-9

0*9 o* 3 1*4

4*3

26-4

5*i

17-2 32*3

o* 2 0*3 0*1

2*4 2-8 2-l

I2'6 11*3 13*5

I*I

*3 1*2

2*9

Här ingå för Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län risrika (ovan mossrika) rena bokskoga: rena ekskogar med resp. 1*6, 1*3, 1*4 och 2*7 samt örtrika, rena ekskogar med resp. 0*9, 1*3, 1*7 och 1*6 prohedar med resp. 5*3, 6*2, 11*4 och 7*3, glest bevuxna ljunghedar med resp. 3*9, 1*5, 9*4 och 9*8 samt kultiverad( skogsgränsen med 1*2 procentenheter.

17 »rocentiska fördelning efter vegetationstyp16

14 1 15

In- Moss- Örtalles rika rika

0*4 0*9 0*4

43*i 39*

0*3 2'3 1*7

33*7 35*3 29*7

0*2 0*2 0*3 0*2

i8*i 20*3 15*3 15*5

4"o o* 1 0*4

o*6 0*4 0*7

o*9 lo 1*9 2*o 1*2

06 04 O 8 14 ro 05 1*4

20¶Försumpade

1 21 1 22 Lövskogar

In- Moss- Örtalles rika rika

1 23 I

Inalles

4*9

2*9 1*7 74

0*2 0*2

1*2

1*7 0*4 3*3

30*9 193 24*5

22*1

1*8 1*8 1*6

3*6 9*2 4*9

0*4

2*5 0*9

0*7

3i*7 27*7

1*8 1*2

2*o 1*6

I*i Ii

2*1

2*7 7*6

2*4 2i

9*9 10*3 9-4

6*7 4*9

37*i

35*5 30*5 42*3 11*8

9*i 44*9

0*7

50*8 7*9 84

460 l6*6

5*2 0*8 1*2

2*3 I"o

f'4

0*1 0*7

1*5

IO*2 47*8 19*3

1*7 10*6 18*7

6*3 15*9 19*8

4*i 1*8

O* 2

10*7

0*8

0*7

1*5

18*5 22"o

34*7 3i*i 37*8

23*3 20*9 27*0

1*5 2*5 3*5

27-1 298 33*7

3*i

3*o 3*5

28-4 27*7 31*6

2*5 1*9 5*3

7*4

0*3 0*2 0*8

3*2 1*7 4*5

38-8 38/7 38*8

I*o 0*6 1*4

2'o 18

O* 2 0*1

2*0 3*5 5*4 3*6

l6*2

1*9 1*3 1*2

2'1 0-6 Ii 0*2

51*9 54*i 41*8

27*3 23*2 19*0

7*o 7*9 3*4

2*3 4*7

26*2 I5*o

3*o

23*4 23*2 24*5

48*5 50*2 46*8

31;*

22*o

12*4 27*9

33" 1 14*3 12*7

28*0

3 Å*°

28*0

1*7 2*8 0*9

15*4 24*2 9*7

11*7 14*9 9*3

38'2 35*9 39*7

64 33 19 15 36 45 63 17 2l 19 24

33*5 3»*3 34*o

Ii 1*7 0*7

4*7 5*9 3*9

34*5 35*i 34*i

0*7 1*3 0*3

7*5

46/3 46/4 46*3

63 i

67 9*7

2*o O* 1

| 26 1 27 |

29¶Skogsproduktiv mark 1 nalles

Försumpade

36*5 35*7 23*5

40*1

28*7 27*6 29*5

3*4 I*i

Blandade barr- och lövskogar

skogar Försumpade

1 17 I 18

2*6 1*5 4*4

81*3 77*0 8o-i

12-5 14-6 I2'6

3*5 6*9 2*9

— 29*2

49*9

11*8 38*7

38*3

16*5

56-6

IO*8 I7*0 15*3

1*9 2*4 5*7

86-8 75*3 8o- 9

8*3

3*1 8*o 6*o

0*3 1*0

29*6 9*9 10*7

I7*i 9*3 12*4

53"3 8o*8 76-9

16 3 196 477

4*6 4*6 4*5 11*7

82-0 84-6 69 7»*3 l 7 /. 2 20-5 64

4*i 3*9 4*4 3*5

0*1

41*6 34*6 46*1

l5*8 20*6 12*7

42*6 44*8 41*2

2*6 32'2 39*9

1*9 0*4 0*8

6 2 2 23-8 892 77 693 125

I2'o 2*1

0*6 10*8

8*3 34*7 24'o

79*2 32*6 13*5

I2 - 4 32*7 62-5

6*o

54*5

10*3 27*1

69*6

22'0

3*4

6*6 3*4 3*5

34*5

210 12-6

o*5 o*4

43*7 38*9

1*0 0*8

28*9 16*7 19-8

36-6 61-4 66-8

85*1

6-8

2I-o

o*5 Ii

I I

29*9 8*2

6*o 6* 4

2*8 6*5

0*5 Ii

9*3 I4'o

0*9 2*4

0*5

0*I

1*7

5*i

83*5

1*7 1*9 0*8

86*4 5*5 87*9 3*9 79*i '3*o

3*3 2*4 4'1

2*5 3*6 1*5

84*8 88*6

7*8 4*5

4*9

81-2

10*8

24-4

4*3

24*5 10*4

62-6

4*6 3*4 3*5 4"i

6*4

79*7 79*3 7i*5 74*4 72-9 75*4

2*4 2*6 2*3

I2*i 14*1 10*8

I'o 1*8

13*8 18*2 io*6

— 10*6

1*7

2*3

3*6

o*4 o* 3 o* 3 0*2 0*2

2*6

O* 2

0*2

o* 3

0*2 O'2

4*1 2*5

Ii 3*5

2-2 11*2

i8*6 ir7 9*5

3*o

FörStarr- RisLav- Moss- ÖrtLjungsumKärr m o s - mosrik rik rik hed 2 pad sar sar

6*6 IO*8

2"l

30 M y r

24*8 25*6

2*3

5*8 42 13*5

2l 2*6 2*1

7*2 14*0 n i 10*5

0*2

0*3

3*o 0*6 4*6

0*1 0*1 0*1

o* 5 3*i o*7 1*9 0 3 1 3*9

I7*8

11*5

ir7 22*o

ll*5

68-2 66-9

5*4

o*5

6*6

21*2

13*4

32*1

3*6 5*8 5*9

3*5

I2'0

17*1 11*8

152 28-5

67-0 67-7 59*8

24/8

6> 63 7*o

— 20*5

15*6 15*1 i8*7

59*6 58*4 67*5

36'3 43*o 281

42*7 38*7 47*6

40*6 31*6 24*7 31*8

53*o

32*5 34*i 3i"7

6r 5

65 9*8

13*8 21*0

— 18*3

—

195 IO* 5

3*o 4*5 2*2 5*5

34*3 29*2 37*5

48-6

64*5

661 6oi 602

6o*i 1

med resp. 0*9, 4*6, 3*9 och 1*6, örtrika, rena bokskogar med resp. I ' I , 4-2, 13-5 och 2'2, risrika (ovan mossrika) centenheter. — 2 Här ingå för Kristianstads, Malmöhus, Hallands samt Göteborgs och Bohus län kala ljungljunghedar med resp. V6, 2*7, 6'2 och 4"i procentenheter. — 3 I kol. 20 och 25 ingår fjällbjörkskog ovan barr-

18—320772

Tab. 7. Areal slutna bestånd (slutenhet 0*7—1+) i procent av all areal skogsproduktiv mark inom olika boniteter och åldersklasser. 9

1 10 1 11 1 12 1 13 1 14 1

o n i t e t

15¶I d e T s k l a s s

Redovisningsområde I—II S t o c k h o l m s län och stad 74*9 Uppsala län . . IOO'o Södermanlands län 65*0 Östergötlands län Jönköpings län . Kronobergs län .

III

VI VII 4- I - V I I + I—II III

65*7 44*6 35*6 32*7 67*3 48*5 34*7 20" 7 45*8 43*5 41*9 64*6

74*6 58-8 58*5 6o*8 54*5 51*1 45*3 C2- 4 42*5 34*i 32*7 27*7 100*0 8 r 3 55*5 40*1 33*3 27*7

Kalmar län, exkl. Öland IOO*o 84*6 6o*o 37*4 24*2 15*2 därav n:a landst.omr. . IOO*o 75*i 56*2 37*3 26*3 17*6 IOO'o 92*5 o5'3 37*4 2 1 ' > s:a » I2'o 51*6 47*i 28*5 26' Oland 7*5

5i*o

57'* 47*4 58*5 37*8 41*3

VT V1

VTT Därutöver V11 olikaldrig

59*8 55*9 6 1 9 46*5 58*3 6 l 67-0 70*4 63*5 61 63'1 67*6 55*8 59*6 62*6 63*4 62" 7 62*8 67*7 70*9 74*3 76*0 80*5 76-2 46*6 44*9 50* 1 55*6 49*3 51*8 6 1 4 54*i 54*3

3 IV

41*8 40*6 4 2 *9 33*5 42*2

5 7 427 414 41-8 355 467

36 3 35*4

467 409 388 447 207 249 5'4 503 5 2 '7 444 35*4

41*9 40*8

Gotlands län Blekinge län Kristianstads län . . . .

51 6 537 4 35' 395 76-9 4»'3 395 2: 149 1 6 2 8l8 534 359 308 290 3i5

46*3

54*6 68* 64* 58-6 49*i 47*3 44*8 5°'4 60*5 46*8 635 62*2 54*3 57*5 58 47*2 2 6 4

Malmöhus län . . . . Hallands län Göteborgs och Bohus län

29*7 33*9 l6*2 77*3 484 3 87 65*2 464 29*0 19*3 23*3 28*9 23*8 21*3 78*9 69*8

463 37*4

66- 5 75*2 68*6 37*4 73*4 62*7 62 4 76- 61 9 §5*8 59*7 54*9 6 l ' 3 51*6 57*2 62 3

Älvsborgs län . . . Skaraborgs län . . Värmlands län . .

83*4 78*6 59*8 36*7 33*8 33*6 52*0 42*8 3*v« 35*5 75*7 25*2 88*3 82*3 74*6 54*i

Örebro län . . . . därav bergslagen . > slättbygden

72*7 73*o 66*3 45*6 34'5 76*4 74*7 74*4 67*8 44*8 33*i 59*5 65*0 65*6 58*7 50*8 43*3

Västmanlands län . därav bergslagen . » slättbygden

IOO'O

Kopparbergs län . . Gävleborgs län . . Västernorrlands län J ä m t l a n d s län . . . Västerbottens län . därav kustlandet . » lappmarken N o r r b o t t e n s län . . därav kustlandet . » lappmarken

95*5

8i*6 64* 45*8 40*6 5S 90*0 4i*5 7 1 0 47

9 0 4 74*2 57*9 44*4 80*5 82*7 7i*5 46*6 25*2 95*i 85*6 83*4 72*7 53*9 IOO'o 94*2 84*0 6o*6 43*8 IOO'o 90*7 73*7 52*5 41*6

39*9

53'^ 61 9

70*6

63 1 658 %\ 703 74*3

63 o 32' 5 528 61 5 0 0 385

70-1

68*o 692 62'1

696 758 639

68*8 80*7 78*2 8l* 7 664 69*2 80*3 8r 3 78*9 82-6 67-4 67*1 82*9 82-3 73*7 7 3 0 61 75*3 65*0 83-8 70*7 59*9 59*0 92* 1 74*o 03*7 62*0 62*2 83*0 91*4 67*3 57*' 55*5 74*7

37*o 3 2 '5

69-6 54*6

23*0

42*3

52*1 39*5 23*4 62*2 84*6 87*2 76-7 69*8 65*3 70*6 74*3 66*4 53*5 32*1 52*3 65*0 64-7 51*7 4 l ' o 30*9

42'8

64*8 73*3 70-8 68*3 63-1 43*7 71*6 82*1 8o- 4 78*5 69-2 57*8 50*1 65*9 63*2 55*5 46-5 38*9

44*3 59*4 33*9

311 I1'1 66-9 545 49o 6 0 I 8l6 783 63-0 442 42-8 574 51-8 38"8 338 262

40*7

IOO'o 93*9 88*4 67*4 46*8 34*2 93*o 89*3 71*7 59*o 6l*2 IOO'o 94*5 87*6 63*6 39*5 22*4 IOO'o IOO'o 88*o 72-5 45*7 IOO'o IOO'O 87'9 7 2 0 52*3 3I'a —I 88-3! 73 40*5

53*3

46*5 56*0

19 Tab. 8.

Antal provträd inalles av olika trädslag. 8 I T

Bok

9 II

Asp

67 14 41

47 29

5660 4 331 4 939

112 75 112

54 55 4»

7821 7708 6025

62 29

8425 4 995 3 43° M97

4I3* 3 749 5510

Redovisningsområde Tall

Gran

Björk

S t o c k h o l m s län och stad U p p s a l a län Södermanlands län . . .

2565 1 921 2 534

2 145 1794 1683

39« 440

78 129

Östergötlands län J ö n k ö p i n g s län . Kronobergs län .

4 106 3623 2666

2293 2708 2 128

994 871

180 148 85

l® 1483 844

I884 997 887 207

1 316 666 650 176

251 140 III 55

. . . .

3 197 822 1738

748 1 140 1 027

108 923 987

312 1038

6 123 315

Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län

323 1 518 1 196

1039 69A 1 318

445 675 421

1767 353 13

310 93 91

376 250 »34

97 Älvsborgs län . Skaraborgs län Värmlands län

2880 2 506 4636

'A3

3HO

9*3 662

4 2

130 121 191

59 43

ÖrebTO län . . . . därav bergslagen > slättbygden

3219 2 594 6 2 ij

3293 2 812 481

635 118

61 35

Västmanlands län . därav bergslagen » slättbygden

2 402 1 166 1236

2141 1040 I IOl

494 219 275

l653

Kopparbergs län . . Gävleborgs län . . Västernorrlands län Jämtlands län . . .

5908 4042 2875 4290

4620 4706 6039

54 141 139 29

Västerbottens län . därav kustlandet » lappmarken

4207 1 920 2287

21 16 5

7i 14

4440 7 428

Norrbottens län . . . därav kustlandet . » lappmarken

2 353 1 198 "55

2 973

5362 1 753 3609 4084 1839 2245

735 1 040 1496 2135 2 092 677 1 415

108 96 12

54 37 »7

12 286 5880 6406

Norrlandslänen Svealandslänen Götalandslänen

21068 23 18c 2976»

27881 22665 19779

9 116

4644 9 38o

363 764

757 142 632 1 028 2319

377 241 741

59562 $2273 68474

Norrlands och Kopparbergs län Övriga Sverige

26976 47 045

32 501 37«24

3 551

777 1 640 2461

70915 I09 394

Hela riket

70 325

23 140

3 551

3 035 2417 2461

180309 Kalmar län exkl. Öland därav n:a landst.omr. > s:a > » Öland Gotlands län Blekinge län Kristianstads län

52S

1 417

29 4

3 551

83 187 IOO

Diverse Samtliga

4°

72 184

i 6

123 81 126 82 61 21 62 23 39 20 J 59 229 140

182 138 35 292 289

l65 78 3

l 56

4380 3 S 75 329É

5°

7 348 4906 13410

7 365

32 10 22

265É 2 557

16 44 95 "3

» 353 10 132 10873 14403

38 1

»4

é%

20¶Tab. 9. Stamantal inalles och per hekta S t a m a n t a l

Tall

Gran

Stockholms län och stad Uppsala län Södermanlands län . .

76*9 54*6 7i*i

Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län, exklusive Öland därav n:a landst.omr. . . » s:a » Öland

1190 106*4

2*6

67*7 35*8 31*9 1

Gotlands län Blekinge län Kristianstads län

41*4 12*8

12*6 20*4

. . . .

30*3

19*0

Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län

2*6

Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län

85*0 122*7 78*5

44*2

28 245 108 78/7 226*5

Örebro län . . . . därav bergslagen . > slättbygden

108 Västmanlands län . därav bergslagen . > slättbygden

82*0 43*5 38*5

Kopparbergs län Gävleborgs län . . Västernorrlands län Jämtlands län . . .

43¶Västerbottens län . därav kustlandet . > lappmarken

469*6

Norrbottens län . . därav kustlandet . > lappmarken

642*9

88 19*5

2065 3H4 2392 230-4

336*7 306

!3'5 65*6 59*7 82*4 105*4 77*2

9*o 12*6 27*5 126*7 54*2 373*6

135*8 117*7 l8*:

Björk

22*8 15*7

l6*6 36*1 44*3 38*5 57*7 27*1 30*6 1*6

Övriga

Inalles

198*9

15*7 7*6 9*7

143*5 157*1

17*3 14*9

254*8 271*0

13*2

213*9

25*4 i.3'2

273*5 1546 Il8*9 6*5 56*6

12*2 1*3

1*6 l'o 22*1 2 I 4 ' 7 22*7 -30* 1

Per hektaT

inägor

impediment

0*8o 0*69 0*76

7*78 3*63 4'40

0*82 1*25 1*09

5*27 5*10 4*78

1*09

4*99 12*22 4*82 1 2 ' 9 0

0*55 1*78

5*21 7*89 2'8o 3*56 I*o8 2*72

hagmark

4*63 2*n

5*77 5*26 9*49 9*oi

393 435 495 560

173 146 280

541 547 510

235 274

0-78

o'12

2*13

27*8

8* 6* 3*o

280*6

O'04 O'OI

2*75 2*79 2*53

2*72 2*21

o* 54 1*78

46' 45'

10*5 11*2

409*9 382*9 526*5 637*7 628*9 236*7 392

76*2 94*3 142*8 2IO*8

28* 40*6 26*3

202*1 102*5 99*6 932*9 784/1 916*5

325'5 165*

29*2

15183 768*3

160"

23*9 5*3

749*9

i8'o

433 322

259 241 203 182 172

5S1

185 229 164 182

O'34 0*14

445 552 470 423

423 406

"£

4*95

0*2I 0*18 0*23

O'13 0'26

7*09 6*30 7*90

o* 16 0*17 O'16

326 408 269

0*40 0'69

1*17 2*41

1*45 1*15 1*76

0*11 0*o6 0*13 0*o8

3'3o 3*88

1*29 0*21

3*24 5*66 491

O'20 0*40 86O 2 0*07

31*5

3'4

5*37

I 1892

320'l ioo*5 2196

0*15

255 252

3*°9 3*25 1*13

290*0 172*4 698*0

7*i 2*3 4*8

l tf 181 146

15*4 lo*3 19*0

5*o

160 208

397 419

39*7 29*2 78*9

2.35'o 45*6

1*99 8*53 3*57 8*41 2*93 3*48

0*8o 0*66 I'

22*9

27*6 69*3 68*7

4*oi o*95 3*ii

481 428 392

I 450* I

4*85

585 520

skogsproduktiv mark

17*54

102*0

7*8o

479 528 480

II34

3*4 '12*6 14*6 2 I 3 ' 9 9*6 7

70*0

skogs- hagmark mark

*& 468

0*6i 0*56 0*60

21*7

520*6 242*7 277*9

d i m e n s i o n s k l a s

Därav å

I millioner

Redovisningsområde

83 125 118

91 Norrlandslänen Svealandslänen Götalandslänen

1 9 1 2 * 0 26966 1 0 9 3 6 1559 i 0543 1 2194 2597 795 7624 6157 3210 177*3

0*13 261 0*26 1 8 776', 0 4 0*93

5*23 3*23 4*57

0*20 1*98 6*67

4 " 499 432

120 204 203

Norrlands och Kopparbergs län Cvriga Sverige

2 3473 3 i°6'5 1 1 6 9 8 1674 13814 1 4 2 5 * 3 5045 2 4 5 4

6791*0 3 556*6

0*13

4*96 3*92

0*35 4*63

o*66

144 205

Hela riket

3 7287 4 5318 1 6743 4127 1 0 3 4 7 * 5

0*31

4*60

1*82

1 Bortsett från mark ovan barrskogsgränsen. — 2 Härav bok: i Blekinge län 4*6 mill., i Kristianstads län 15 län 4*5 mill., i Malmöhus län 3*1 mill., i Hallands län 1*7 mill.

21 i m t d e :ss 4 1 15

fördelning å trädslag, resp. ägoslag.

16 | 17

Stams

—45 + rTädslagsrfÖTd eln ing raii Gran Björk

Övriga

Tall

ÖvGran Björk riga

8-7 42*0 8'. 45*7

11*4 I I'o IO'6

7*9 6'2

6'7 32*3 9'3 38/9 9 8 36*1

14*2

6'8

27*5 l8*o 26*8 45*6

32*8 22*7

4*9 24*8

2I*i

39"i

i6*o 13*8

24*019*5

26*3 12*8 1*2

2*8 1*8 31-621-0 22*2 29*5 12*3 45*7 2 I i 20'1 13*9 IO'4

O'8 2 3 2 7'2 26*8 9*6 17*0

3"° 22*3 8' 3 29*1 l8*6 9*4 32*6

0*6

18*2 5' 7 40*0

163 I8'O

9*3 l7*6 8*5 25-710-3

7*3 43*7 l 7

5*7 31*4 1 6 9 6'o 2*5 53*5 l l " 3 2*7 8*5 48*4 9*9 3*2 7*7 50*1 9*7 c 5 2*8 39*8 1 O 9 6*5 0*6 45*2 I o ' 7 3*5 2 4 45*i I 0 - 2 2*3 8'6 45*3 I I ' 2 4*8 6*7 43*9 8'2 I ' 2 5' 5 48*8 1 2 0 3*6 57*5 15*6 4*4 o*4 53*6 17*7 2'2 2*4 43*4 22'1 2 ' 2 D'6 40*1 1 7 0 2 '3 6'8 45*6 25-5 2"i P*3 34*3 2 I 4 1*9

8 316 ö O'8

37*i

2I'5 2I4

3*1 0'7

46*0 187 2*7 P'3 46*7 9'9 3*o .0'6 32*8 I 7 ' i 9*4 2'6

14*6 45*7 ;8*8|4Q*i ;6'o 43*8

22 || 23 | 24 | 25 || 26 | 27 ntal

I millioner

5*2 38*0

2 0 | 21

i8'5 15*4 15 5

3*4

d i m e n s i o n s !. l a s Därav å

Inalles

imin- pediägor ment

O84

5'22

5*67

1*45 0*77

1*33 3*io

2*32

139 •47 I48

Z'4 6*4 0*3

0*2

0*4

14*0

2*3

4*4 9*3

5'°

0*3 o*3 2*2 33*3

4*7

0*6

1*8

7*3 5*o

2*7

5*3

0*7 2*4 1*0

28*0

25*5

5*i

3*o

25*7

12*9

3*9 7*4

2*1 2*1

2*8 2*1

1*2 0*8

76*4 0*83 2 ' 8 4 5*53 63/4 1*46 2 ' 8 2 9*94 1 0 2 46*8 r 9 i 2 ' 5 o 7*64 89 67*4 1*65 3*33 11*95 1 1 9 42*0 0*86 3*65 1 2 1 8 132 25*5 2*97 2 ' 8 o 11-58 1 0 2 2*2 — — I4'67 143 169 0*61 5*7i 2 ' o 9 121 I5*o 1*26 3 ' 0 2 9*73 S 24*5 0*6i O 7 1 4'4o 96 7*6 0*89 0 ' 2 2 8*95 I 2 0 15*7 0*66 1*38 2 ' 8 6 74 12*6 1*40 5*76 4*95 72 61*7 1*10 1*32 3*i5 95 44*7 0*97 0*93 4*°5 1 3 0 0*38 0*81 H4'7 o 8o 93 56*3 0*18 1*04 2-41 n i 45*o 0*o8 1*07 1*49 107 0*59

o*6i 0*76 0*46 0*62 °*74 0*87

7"3

4*5

3*2 1*2

53*4

30*8

17*4 4' 1

0*7

0*4

11*3

2*3 I'o

8'2

0*9 0*3 0*7

40*4 18*0 22*4

6*54

5I*8

0*92

7°,

48 60

25 I33 134

£'*

16 18

50*2 25*0 13*2 11*6 56*4 14*7 11*0 17*9

119 80

14 18

82*9 13*7 1*8 1*5 29*6 33*6 1 4 6 22*2 38*2 19*2 12*8 29*8 7*9 2 3'9 9'5 58*7 46*7 17*3 15*3 20*7 40*0 42*5 8*i 9*4 45*4 41*3 8*3 4*9 57*6 28/9 8*7 4*8 45*2 46'5 6*5 1*8

67 64 44 51 46

104 72

38 47 32

90 121

44 30 77

107 103 122 108 101

1*57

1198 65*9 6*5 0*9 193*2 0*20 2*24 0*62 79*8 6l*8 H i 3*6 156*3 C 0 4 1*70 0*2I 56*9 75*2 16*3 5*4 153*8 C 3 0 2*25 0*39 76*3 117*3 I 7 * 8 4*2 215*6 0*13 3'o9 0*25 137*8 1363 23*0 4*o 301*1 0 * I 2 2*76 0*22 00*6 34*o 8'4 1*7 104/7 0*26 3*74 0*27 77*2 102*3 146 2*3 196*4 0*05 2*24 O 1 9 182*7 106*6 177 6-8 3i3'9 0*05 2*62 0*08 77*7 37*3 10*5 2*4 I2 J" 9 C 1 3 3*i6 O* 12 105*0 69*3 2*25 0*05 7*2 4*4 i86"o

94 "3

33 18 17 24 40

533*5 497*2 8c*9 24*1 1 140*7 297*2 204*7 28*3 l l * 9 542*2 235*9 130*6 45*2 43*i 454*8

82 105 107

52*3 35*3 5*9 48*3 416 6 1 4*0 32*2 4*4 7*5 55*9 59*7 26*0 8 6 57 CI-8 31*9 10*5 5*8 48*4 34*3 IO"6 6*7 58*0 2 0 ' 4 I I - 8 9*8 02*7 17*7 n o 8*7

106 117

112 104

0*12

% %

9 7

79 90 81 95 7i 7o

133 93

1*15 0*62

25¶ÖvGran Björk riga

50 51 44 61 65

6'10

22*5 IO*3 12*2

Trädslagsfördelning

4*4 3*7 3' 1 6*6 3*6 3*o

3'i

2C»—45 +

3*6 6*6 6*7 5*o 8*o 4*6 3*4

20*3

| 3 0 | 31 | 32 | 33

skogshag- skogs- hagimpromark mark mark duktiv pedi- Tall mark m e n t 1

52*5 37*i 48*0

19*9

29 Per hektar

3*1 1*5 2*1

2*3

—

9i in 79 78 89 80 95 70 70 7i

30 21

— 13 11

3 4 4 7 4 5

l 4 3 6 8 9 10

8 8 10

54*8 38*1 4*9 2*2 1*7 55*i 38/6 3*9 53*4 36*4 ti 55*8 36*1 5*8 2"3 57*4 3 4 5*7 1*6 54*6 36*6 5*9 3'o

62*0 51*0

34*i 3*4 o*5 39*5 7*1 2*3 37*o 48*9 io*6 3*5 35*4 54*4 8-3 2*0

45*8 45*3 7*6 57*9 32*5 8-o 39*3 52*1 7*4 589 34*4 5*7 60*7 29*2

8-2

57*7 38*1 4*o

7 9 9

46*8 43*6 7 5 2*1 54*8 37*8 5*2 2*2 51*9 28*7 9*9 9*5

0*47 1*20

2*57 1*99 2*45

653*3 563*1 9 2 '4 25*1 1 333*9 O 1 3 4i3'3 269*4! 67*0 54*o 803*8 0*95

2*52 2*19

0*27

5*o5

7 9

49'° 42*2 51*4 33*5

2*40

2*07

49*9 38*9 7*5

6*9

4*o 1 066*6 832*5 159*4 79'» 2 137*6

0*44

ill., i Malmöhus län 7*6 mill., i Hallands län 4*9 mill. —

6*79

0*9 1*9 0*2

0*21 2*oi

I7'2 142

1*3 1*6 1*2

i"9 ?» 8*3 6 7 3*7

Härav bok: i Blekinge län 1*2 mill., i Kristianstads

22 Tab.

Redovisningsområde

Stockholms län och stad

Uppsala län

Södermanlands län

Östergötlands län

Jönköpings län

Kronobergs län

K a l m a r län, exklusive Öland

därav norra landstingsområdet

därav södra landstingsområdet

Öland

Gotlands län

1¶Trädslag 1

10.

Stamantalets

fördelning

Antal

stammar

D i m e n s i o n s k l a s s io—

15 —

Tall Gran Björk Övriga

28659 41837 14156

20785 23 162

5207 3822

Tall Gran Björk Övriga

23 232 32 752 10024 4258

17360 3434 1835

Tall Gran Björk Övriga

27 798 8 778 5 431

16478 Tall Gran Björk Övriga

41478 Tall Gran Björk Övriga

42840 Tall Gran Björk Övriga

37 5i6 39 583

Tall Gran Björk Övriga

2513 381 II I72 2036 I 690

7 774 4722 783 724

8 130 8987 1331 787

4957 4127

4218 2 I56

12 545 8832 1947 1 028

7720 3 994 930 513

31915 22 82O 9 767 4 230

22923 11 509 3 98i 2 202

13 226 5152 1633 1 100

307H 29 384 I0849 3 648

18547 12 919 4072 1883

8 888 4851 1 564 901

24842 21 621 8 635 3 230

13660 10272 3087 1623

5805 3817 1 148 771

48567 35720 35309 12444

35030 18199 14447 6304

22 106 8610 5 261

11 172 3 421 1753 1677

Tall Gran Björk Övriga

29713 18 393 15 135 6128

22 464 IOOO3 74OA 3 370

14799 4 740 2963 i860

7 768

Tall Gran Björk Övriga

18854 17327 20 174

12 566 8196

7 307 3870 2297 1507

3 404 1 622 713 719

Tall Gran Björk Övriga

751 515 923 540

597 268

330 78

397 337

449 160 148 178

57 92

209 44 22 55

Tall Gran Björk Övriga

15540 6811 901 543

11 796 3 503 392 235

7652 1525 163 "5

3830 536 81 63

1639 184 39 34

39668 19812

8764 55 753

26752 7622

6316 Där bok ej särskilt redovisas, ingår den i >övriga>.

7 043 2928

3 367

1799 1 040 958

å trädslag och dimensionsklasser. 1

20—

25—

30—

35-

40—

45 + 5-45 + 0—45 +

560 177 64 73

17*4 13*4

IOl

4*96

5*7 3*4 4*6

2*14

2*13 o*68 0*62 1*04

0*73 0*2I 0*28 0*46

0-38 O-11 O - 17 0*81

236 354 — —

2*42 0*83 0*62 1*01

0*96 0*26 0*22 O56

056 o - i6 O n o*8i

165 194 294 310

309 375 — —

185 234 275

249 378

0 i1

62 2

55*9

24*4

10-8

527 168 35 43

308 103

42*5 50*0

14*9

638 56*1

24/6 20*5 21*9 24*2

622 217 82 62

288 123

36'9 46*5

25*4 27*6

17-6 14-8

52/9 561

25*4 22*3

11*7 10*6

788 255 74

34*9

26*8

48*2

54*8

27*7 27*0

19*3 140 H o

369 167 45 179

50*5

24*4

12*7

1 260

560 245 195

289 27*9

17*4 12*3 9*2 12*6

8*4 4*6

21 66 136

4C'3 52*9 ÖO'4

728 466 177

l6*i

149 79

64*6

29*2 28*0 22*5

51*8

24*5

12*3

1 270

39*6

8c 178

28*6 26*9 25*0

i8'o 12*7

-J2*8 6l*2 491

37*9

51*4

28-6 27-9

41 122

55/8 46*6

27*3 25*7

184 89 68 ' 38

42*7

284 So

25*7 23*0 24/0

1730 651 195 124 2319 790 203 244

343 787 191 130

173 483 203

254 55 56 89

19 IO 2

9 32 617 55 15 20

15—

541 97 76

1 i9

10—

27*0

I 321

45 +

40—

27*7 22*9

142 102

37*3

1 16

D i

88 39

Antal stammaT i % av antalet i dimensionsklass 10—45 +

i t u s ea t a 1

35—

15 122

49 8 1

213 16

51*0 44*1 CI*2

51*8 29*2 46*7 59*2 42*7

7 3

37*6 53*9 56*3

52*4

24*5 24*4

24*9

23*2 24*4

1' 5

26-6 28-5 27*7 24*5 22'6

8*9

137 8*5 io" 4

13*3

8'o

9*i 13*3 18*9 13*2 10*9 14*1 165 I2'l

I*5o 2*02

v6*3 4*97 2*31

3*5 4*9

1*38 2*05

ICI

189 249

5*48

6*7 5*6 5*3

2*76 2*42 2*32

2*43 1*09 1*18 1*28

0*88 0*36

0*41 0*21

°*49 0*64

O'34 1*44

III

5*01 2*43 1*70 2*92

1*95 0*96 0*56 1*40

0*66 O31 0'2I C70

0*31 0*20 0*12

l'°3

209 241

3*36 1*57 1*42

I*i8

°*53 o*55

0*37 C17 0'22

2*93

1*31

0*74

0*i 6 0*09 0*15 0*91

188 227 224

68 49 3o 5*9

2*55 1*63 113 2*66

0*86 o*6o 0*46 1*30

0*26 0*19 0*2I O70

O'IO

0*09 O* 12

195 254

o*88

9*i 5*i 3*0

3*i8 1*72 1*04

1*04 0*58 0*36

1*35

200 212 206

3*14

o*i 6 o* 11 O'io 0*96

6*6

O36 0*18 0*15 0*70

9*9 5*o 3*8 7*3

3*29 1*67

0*32 0*15 0*21 0*68

0*14 0*10 0*15 0*92

245 413 — —

7*7

2*98 1*78 0*77 2*88

I09 0*64 0*25 1*40

0*42 0*21 O'lO

0*20 0*12 C05 l'oo

4*82 1*72 0*6o 2*54

2*51 0*87 O'12 1*21

I*9i 0*68 0*06 1*34

171 230 222

o*5i 0*I2 0*42 I'o6

0*17 0*05 0*19

147 193 274

1*54

6*3

•P

6-o

1*35 3*38

I*oo 0*53 0*48 I'3i

7*5 12*3

5*9

17*4 14*5

12*8 7*i

8*13 4*02

9*5

3*7 73

4*35

9*3

3*96

1*49

4*2

1*46 2*42

0*43 0*95 1*90

18*5 12*1 I0'2 III

IO/9

5*i 2*3

14-0

r38

3*25

0"73

193 203

154 I99 229 208

— —

29c 358 — — 3" 374 —

— —

349 — — 240 200

— — 219

344 — —

24¶Tab. 10 (forts.). 3

Stamantalets fördelning

4¶Antal

Red ovisningsoim-åde

Trädslag1

D i m e n s i o n s k l a s s 15—

Tall Gran Björk Bok Övriga

4 721 9642 14 749 2175

Tall Gran Björk Bok Övriga

12227 8814

Tall Gran Björk Bok Övriga

1 199 4451 1 813 2714 2365

Tall Gran Björk Bok Övriga

6651 8560 1985 5 117

Tall Gran Björk Övriga

12388 14257 6531 4 182

Älvsborgs län

Tall GTan Björk Övriga

48 556 65663 25 336

Skaraborgs län .

Tall Gran Björk Övriga

31275 26306 18440

Tall Gran Björk Övriga

n o 173 220 240

Tall Gran Björk Övriga

46807 Tall Gran Björk Övriga

38545 69058

Blekinge län

Kristianstads län

Malmöhus län

Hallands län

Göteborgs och Bohus län

Värmlands län

Örebro län

däTav bergslagen

1 Se not å sid. 22.

stammar

3666 5715

2323 2886 1 511 628 1 125

1 217 1323 449 307

5203 2791 2022 2202 1563

2 547 1 217 704 J 15 Å643

792 2 722 867 1 766 1324

356 1257 394 1 167

152 404 179

7716 3224

4220 1 511 1453 780 912

7124 7 874 2039 1778

3 320 3 549 681

1 199 1 260 227 268

31 614 35 558 9183 3 737

16700 16 104 3232 1688

7488 6268 1113 707

21739 14940 6854 2601

13 151

7 211

7588 240c 1 186

3 332 888 503

64 511 99969 16847 3889

34139 3»539 5052 1344

13083 11 173 1590 464

30363 36185 6261 1937

17 139 14 373 1857 708

8482 4931 602 296

14094 11 879 1 431 479

68'

1 219 2625

5 335

8735 5 459 5564

13966 7090 7 802

U\e 5539 54609 13 081

78181 18787 5778

25"

3 9i6

3687 1 216 2367

5i7i 31 2 87 5069

683 597 440

3 8É 435 188

25 å trädslag och dimensionsklasser. 1

tusental

11 D

15—

20—

211 2O0

83 68

36*8

28*6

I8*I

57 42 9

3% 17.3 89 297 143

23 30

8 9 15 157 54

287 IOO

233 X

84 133 65 107 110

36 153 73

75 50 33 59 30 24 28 14 27

47-0 53*i

28*0

23*5 26'3

'ti 13*6

26* 1

11*2 17*2

4*21

2*56

1*65 0-98

0*65 o* 34

2-o

0*62

0*26

0*09

6*6 4*9

3*i7

l*5i I*o6

0*84

1*27 0*91

o*37

5 ?' 6*5

2*22

15*4

IO*l

26'1

12*6

3*34

274 25'6 25 2

I5'o

7*2 5*4 4'1 9*o 39

2*73 2*48 1*45 5*oi

0*83

1*62

4*9 4*6

35 17 44 33

466 52-8 58-5 405 567

2A'8 20'2

I2*o

9*9 15*9 IO*I

5o*5

29'0

13*5

15 7 39

^'9 68'i

28-7

12*9

21'3

58*5

24*9

6*7 9*5

44*9

15*4

6.3*9 56*1

29'2 281 23-2 24" 2

l6'7

236 78 38 72

397 48'6 632 539

27'6 27'6 2.3*5 25*3

188 164 48 27

70 69 39 17

48-6 59*o 692 68-7

28*5 26*8

I5*i

21*4 20*4

64 7*i

28*1

15*9

26*6

22*5

CI'8

I 228 446 82 43

384 143 27 23

177 53 15 23

43*3 57*6 67*5 64*7

887 328 46

93 37

43*5 5»'7 68*7 65*5

18 7

40—

5*9 4*5 5*2

498 160 54 52

35-

14*0 11*6

13*8

1308 448 151 113

30—

30*6 3°* 3 25*5 233

14*1 10*8

25—

463 49'5 532 358 46*7

670 179 64

4 3

27'0

82 92 53 88

a s k

28'8 28-8 246 25*7

223 S

4o*4 46-5 61-7 45*5 53*8

829 647 205 162

56 33 15 175 90

249 98

10—

45 +

stammar i % iv antalet i dimensionsklass 10—45 +

40—

2 106

16 Anta

35—

12*7 81 109

'ti H'5

8*4 6*4 3*i 7*i 4*4

3'4i 2*30 1*12

0*61

45 + 045 0'2I O'o4 096 0'87 O'19 0*17 O07

5—45 + 0—45 + 152 188 242 270 222

— —

150 188 232 190 234

218 423

IA6

206 280

O'39

0*26 0*16

3*63

1*90

0*98

I 1 2

1*92

°*99

0*5i

O62

216 r3i

0*89 0*33

0*33

2*53

I*i7

0*19

3*79 1*97

0*45 2'o8 I'o6

O'14 O03 0-32

3*28 i"93

181 203

0*07 O28 O" 12 0*90

o*73

0'33

0*37

175 217 218 167 218

291 497

2*71

O27 o'40 0*23 1*21

l*5i

0*43

O'io

0*40

O'IO

0*15

0*38

0*55

184 184 285 250

329 3.36

0*38 O78

O'04 C05 O07

3*7

1*38 o*93 I*6i

6*9 4*9

2*51 r7i

0*2I O17 0*21

008 0*07 O" 13

282 377

2*4

I'00

0*57

O'io

— —

— •

—

— —

—

2-8

1 »5

0"77 0*51 0*52

4*6

2*09

I"o5

0*43

0*57

164 189 266 276

9*2 6-2 3*o 4*9

4*22

1*66 0*83

0*63 0*30 0*18 0*51

C30 O14 O'13 O70

159 183 247 280

296 366

0*03 0*O2 0*05 0*09

181 219 292 366

323 479

2*43 i*i5 2'10

0*52 1*10

—

O38

2'0

1*54 O'74 0*67

2*4

0*82

0*34

0*08 0*04 0*06 0*14

7*9 3*6

3*i6

I14

0*36

O'I6

1*12

o*33

312 437

2'2

0*73 1-36

C29

3*3

0*48

0*04 C05 O26

6*7 79

O* 11 O'io C25

302 356

—

28*4 26*6

15*9

2-98

6*3 8*o

0*97 0'6o I-i9

I'00 0*28 0*20 0*36

O28 O09 O08 0'12

O'II

22*2 21*6

7*7 3*3 1*9 3*i

169 213 304 327

21*7

I0"3

IO*l

5*8 3*o

0*18 0*23

0*03 0*05 0*07

—

309 436

—

26¶Tab. 10 (forts.).

Stamantalets fördelning

Antal Redovisningsområde

Trädslag1

stammar

D i m e n s i o n s k l a s s

is—

25—

Örebro län (forts.) därav slättbygden.

Tall Gran Björk Övriga

8262 9124 3081 1869

5192 4 899 1 192

3045 2 493 426 229

1649 1 065 168 108

Västmanlands län

Tall Gran Björk Övriga

37 296 52 140 14742 4660

22 140 24625 4603 1 520

12 245 9815 1492 567

6068 3 36i 534

Tall Gran Björk Övriga

21 311

27541 7133 i 531

11 857 12293 2330 505

5 979 4 494 687 184

2693 1372 219 70

Tall Gran Björk Övriga

15985 24 599 7609 3129

10282 12332 2273 1 014

6266 5 321 804 38.3

3 376 1989 315 152

Kopparbergs län

Tall Gran Björk Övriga

201 446 " 3 991 235 342 108 621 53 195 16503 8438 2 106

67 437 44250 4 756 615

33809 15 346 1 252 210

Gävleborgs län

Tall Gran Björk Övriga

126 515 221 670 61 173 18623

72 326 99443 22072 5960

43 399 41 236 7603

22880 14614 2456 855

Västernorrlands län

Tall Gran Björk Övriga

93 160 309 545 94 781 26791

56411 141 790 31794 8425

32205 53 438 10876 2836

15696 16 126 3619 1 113

Jämtlands län

Tall Gran Björk Övriga

156290 346 674 147 810 16272

81862 173 695 45196 5821

44165 76098 13 214 2307

21288 28381

Tall Gran Björk Övriga

207 411 324 984 231 610 20 189

124 333 167 629 65563 7 253

74 544 80775 17304 2492

39676 34 334

Tall Gran Björk Övriga

113 386 140385 71 006 8755

65239 62376 21 093 2984

37129 24472 9 5 ^ 1088

17085 7486 1755 389

Tall Gran Björk Övrisa

94025 59093 184 598 105253 160604 44470 4209 11 434

37 415 56303 11 315 1404

22 591 26848 2556 499

därav bergslagen

därav slättbygden

Västerbottens län

därav kustlandet

därav lappmarken

1 Se not å sid. 22.

3 504 933

43n

å trädslag och dimensionsklasser. 8 i

20¶Antal stammar i % av antalet i dimension klass 10—45 +

tusental

s 1<

1 a s

s 5—45 + 0 - 4 5 +

35—

40—

45 +

10—

15—

20—

25—

30—

35—

40—

45 +

42*4

26*6 27*0

2io

1*75 065

4 19

1*33 I69

0*72 0*70

O70 0*23 0-i8

9 16

5°'ä 6i*8

8*5 5*9 3*4 3*6

0'43

15*6 13-7

3*97

0*53

O63

I 046 2-93

346 76

7*4 3*7

3*29

I'28 032

O42

O'17

o-o8

o'o4

69 7*9

2*5 3*i

0*88

0*34 o*5i

0'o7

1*20

0*13 0-22

181 213 301

C32

478 — —

137 97 66 79

6*2

2'5I

0-89

3*o

2*1

3*o

O7I I'OI

0'22 C24 O24

0-28 0*03 0*09 O - 11

0'n O'02 0*04 0*13

16*3

8*8 4*4

4-I7 1*35

I'72 O42

O58 o'i3

2*8 3*2

1*03 1*30

0*44 0*64

o" 16 0-28

0*24 0*06 O* 10 0*42

7*8 3*7

3*o°

5*4

1*6 1*8

0"49 0*66

0*90 0*30 C13 0*23

C24 009 O" 0 4 O'io

0*13 0-05 O'oi 0*09

O 29 0*09 O06 0'22

O n 0*03 O03 0'2I

190 238

276 348

335 598 — —

186 234 277 344

381 545 — —

o-c8

220 210

O'oi O41

479 469 — —

0-15 0*23

21*9

45*5

34 Fr,'1 680

27*0 27*0 21*2 21*3

28 16

103 25

661 190 3i

224 60 18 13

3 923

1 210 102

372 33 11

201 10 10

15 23

49'° %'6

22'2

65*9

21*7

92 27

41*5 5

26'7 27*3

68*o 65*1

20*3 21*1

46*3 57*4 69*8 73*4

26*5 2 Å'7 18*3

331 56 62

2013 1 072

89 39 199

"3 221

2077 2591 193

578 759 44

26 59

ii'

497 54*4

11 107

6l*8

70'i

5 578 4937

717 1464

1 661 1964 61 72

44*2 51*7 72*3 64*2

1 191

47*4

45 43

59*3 70*6 65*2

4 387 4 563

1443 1 920

660 1445

103 107

18 60

40*8 47*i 73*i 63*4

14*9 10/7

11*8 7*2

S-o 15*5 io*8 6*2

1*07

I I I

15*6

8*2

3*39

3*8

1*12

23*4

2*6

0*8o

2I*i

7*7

3*o

1*25

I "06 C30 O'22 O42

27*3 26*9

15*6

7*6

3*o°

C98

IOl

22*3 20*7

7*6 T?

3*i 2*5 2*7

0'8o 0*86 1*53

0'20 C27

O27 0*05 O08

0"i3 0'02 O03

°*99

0*54

°*49

2Ö*o 27*2 21*4 22" 1

14*0

6*8 4*5

O'18 O'12 0'O2

0 - o8

6*3 8*8

2*51 1*40 0*40

o'66

H'9

3*5

I* 8 3

26*5 26'7

15*9

8*4 5*5

3*34

I*i9

0*35

12*8

2*04

0*79

20*5 23*0

5*4 7*9

1*3 2*8

o*34

0*06 0*52

O'31 0'O2 0'23

273 26*3

15*5

7*i 3*2

o-67

2I*o 22*2

i°'3

6*o 8*i

1*7 2*9

o'5i I'oo

9*8 6*8

4'66

1*2

0*26 1*27

45*1 58/8 66' 4

8'6 7*7

10*8 8*i

26*0 26*0

259 530

20*2

45*4 57*9 64*8

27*3 26'6

65*4

47 7 4 3

1 161 206 118

23*9

63*2

C09 C09

25*7 26*8

16*2

20*2

i4'4 5*2

23*7

7*8

1*7

2*8

115 2'o6

2'86

0'4i 0'c9 I'02

0*50 O'16 O'io

0-54

— 0-15

154 195 297 414

387 512

— —

377 170 205

3H 335 183 221

311 426

293 177 288 278

0'02 O'OI O'oi O07

1*90 I'i6 C05

0*63

0'29

o*49

°*59

0*33

0'37 O'oo 0'2I

O'oi

220 C09 O'02 C04 C09

0*43

447 — —

185 230

278 306

444 — — 315 443 — —

337 479 — — 337 538 — — 337 444

—

•

28¶Tab. 10 (forts.). I

1¶Stamantalets fördelning

Antal Redovisningsområde

Trädslag 1

stammat

D i m e n s i o n s k l a s s I o—

15—

20—

25—

30—

Tall Gran Björk Övriga

288860 273 952 248771 20240

171 370 140024 58985 6 141

99 505 65929 13 613 1835

51 280 26 122 3 151 620

20892 9 366 763 250

Tall Gran Björk Övriga

167 597 141 761 123 492 16352

91456 63644 30968 5 141

46 923 25572 7643 1559

21 117 8687 2 107 522

7109 2 240 580 213

Tall Gran Björk Övriga

121 263 132 191 125 279 3888

79 914 76380 28018 999

52 582 40357 5969 277

30163 17 435

13783 7 125 183 37

Tall Gran Björk Övriga

872 236 506302 293 818 150820 1 476825 722 581 317 476 119 577 784 145 223 610 62610 17 041 33600 11 651 102 115 4409

60 104 39631 4665 2069

Tall Gran Björk Övriga

81893 47654 6247 2 797

33080 14748 2255 1 135

65080 32342 10 393 10517

26254 11 557 3915 5076

Götalandslänen

Tall Gran Björk Övriga

473819 283 288 165 016 688290 326400 135968 57073 18 471 174 291 17265 6739 50413 310 172 216277 130 610 313834 171 287 80681 77886 28372 197944 44 534 21936 89693

Norrlands och Kopparbergs län . . . •

Tall Gran BjÖTk Övriga

1 073 682 620 293 361 255 1 712 167 831 202 361 726 837 340 240 113 67366 35706 12266 110553

184629 134923 18293 4619

73152 44176 5036 2145

Tall Gran Björk Övriga

582 545 385 574 228 189 766782 389066 172399 319040 118 456 42087 131 668 28060 59693

113 164 64650 15 388 13 104

46286 21 760 5 799 6135

Tall Gran Björk Övriga

1 656 227 1 005 867 589444 2 478 949 1 220 268 534 125 1 156380 358 569 109453 242 221 95 399 40326

297 793 199573 33681 17723

119 438 65 936 10835 8280

1 Se not å sid. 22.

29 å trädslag och dimensionsklasser. 8

tusental

k l a s s

35—

40-

45 +

10—

15—

20—

25—

30—

35-

40—

45 +

7077 3281 173 83

2452 1244 32 50

44*9 52*6 76*4 69*2

26*7 26* 9

15*5

8-o 5*o

I'o 2-1

0*63 o - o5

0*38 0*24 O'oi C17

0*23 0*14

181 2I*o

3*25 I*8o 0*23 0*85

I*IO

12*7

1828 593 149 68

4§4 165

49*8 58*4 74*9 68*4

27*2 20*2

13*9 105

6*3 3*6

2*n C92

o* 54

0*06

1*3 2'2

0'35 0*89

C14 C07 O'oi O'I6

°l 16

68 6

5249 2688 24 14

1968 I079

1 266 635

IO 12

19696 13042 1 1C8 1038

6045 4 539 306 546

11 737 4382 871 531

i8*8 21*5 26* 1

0-28

0*24 O09 0*29

r7i

27*5 175 l8*8

17*2 14*5 3*7 5*2

3011 2 911 92 429

45*6 54*8

26*5 26*8

15*4 11*8

7*9 4*4

20*4 21*6

5*7 75

1*6 2*8

3674 1317 317 255

1835 671 191 401

44/9 56*4 67*1 63*4

26*9 26*8

15*7

7*8 3*9

3*i4

11*2

22'o

7*i

2*4

21*7

8*5

3*5

0*87 1*43

9413 4017 1 518 2 537

3 Hi 1 311 600 1 300

1 408 716 366 1727

40*7

28*4 27*8 24*3 25*1

i7*i 13*1 8*8

8*5 5*3 3*2 5*9

1*23 0*65 o*47 1*43

23619 14252

3 112 102

7*9 4*3

3*12 1-42

0-46

1 064

7092 49II 339 557

1*6 2*8

0*43 I É 28

O 11 0-64

17227 7189 2287 3042

5768 2 256 884 1 544

2682 1 186

I-25 O-50

40846 12860 21 4 4 1 : 7 1 6 7 3 547 1223 2 IOl

3 572

61 7 50*6

26*4 26*8

12*4

0-6 1*8

O'oi C23

363 461

195 230

0*03

404 591

346 310 164

0*41 0*23

348 383 364

0*16 0*n O'oi 0*28

188 218 309 318

374 503

0*17 0*o6 O07 0*50

176 213 292 337

313 444

0*18 0*12 O* 11

o*97

161 190 235 225 187 219 309 325

363 495

°*33

0*15 O'io O'oi 0*26 0*19 0*08 O* 11 0*86

166 201

289 414

1*24

O42 o-i6 0-i8 0-63

3*20

I'io

0"34

0"47 o*99

O" 16 0*07 0*51

0*17 0*09 0*04 0*62

3*H 1*47 °*43 1*33

1*21

3*44 1*88 1*22

20*5 21*3

5*8 7*3

27*9 273 23*5 24*3

I6* S

8*2

3*35

12*1

4*5

2 n8

42*2 53*8 63-2 53*7

1*53 1*15 2*50

6254 4298 649 2557

444 547 69'1 58*7

11*6

o*97

180 206

o*o8

45*7 55"i 71*6 66*i

15*4

63 O64 o*39

5—45 + 0—45 +

364 0*06

0*05 4*50 2*56 0*11 0*69

39'6 47-6 78-0 72*9

4 IOO

19 Antal stammar i % av antalet i dimensionsklass 10—45 +

1 260

8*3

3*i

11*4

5*3

27*0

15-8

26*9

11*8

8*o 4*4

21*4 23-1

6*5 98

2*o

1*45 0-65

4*3

2'oi

0*02

0*27 I *°3 0*48 On 0-67

O32 C17 0'o3

I I I

°*35

0*36 o*34 0*67

o*35 O - 11 O" 12 O32

I'oi -

o*45

0'2I

0*41 0'2I O" 19 0'73 0-30 o" 16 0*03

253 252 179 213 2Q2

336 470

30¶Tab. 11. Stamantal i tusental av all råskog,

R Redovisningsområde

D i m e n s i o n s k l a s s 15-

Stockholms län och stad . . . Uppsala län Södermanlands län

93 419 70266 68213

52 976 36055 40924

Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län

109722 132967 108771 132 040 69369 62671 2 729

68732 74 592 58328 73980 43 247 30 733 1599 15926 18430 27675

Kalmar län, exklusive Öland . därav n:a landst.omr. . . . » s:a > . . . Öland Gotlands län Blekinge län Kristianstads län

28 279 19235 24 352 40615 37 421 28642

7 471 18 210 18815

39 344 24362 14981 935 9455 8 473 13 781 3810 8876 8193

80092 46134 185 216

37 724 24 330 79074

74746 62816 11 931 52888 26985 25 901

34077 27883 6193 24 119 11344 12774 117058 94419 99 355 135784

25-

30—

14003 10008

6264 4605 6 169

21¶III 16204 II 541 18023 II 565 6458 557 4 510

9085 6291 4216

bzzb

2 566

1 821 4091 2 954 15576 11 934 26310

897 1685 954 5661 5192 6935 5 259 3 987 1 271

6460 3 987 2 473 33° 1896

Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län

23 795 36 622 49 899 12 542 35 427 37 358 148 211 8l 560 398 I03 149 553 127 217 22336 108 838 57516 51322 498 421 427981 524 277 667046

Västerbottens län därav kustlandet > lappmarken .

784 194 333 532 450661

241 221 199 801 238 420 306574 364778 151 692 213085

831 823 449202 382621

376 520 191 209 185311

180882 81697 99185

143" 11 322 2990 10 185 4 354 5832 50617 40805 36 554 54 106 79209 26715 52 494 81 173 32 433 48740

Norrlandslänen Svealandslänen Götalandslänen

3 235 321 1386813 911643

1 A86 093 684 026 509984

685 555 326 194 261 599

291 847 138 591 118332

106469 51 218 46802

Norrlands och Kopparbergs län Övriga Sverige

3 733 742 1 800035

1 727 314 952789

802613 470 735

342 46^ 206 306

124509 79 98o

Hela riket

5 533 777 1 2 680 103 1 273 348

548 770

204 489

Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län

. .

Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län ÖrebTO län därav bergslagen > slättbygden Västmanlands län därav bergslagen » slättbygden

. . .

Norrbottens län därav kustlandet ' lappmarken

1¶Inberäknat vindfällen.

68677 106437

3 946 1553 2391 18040 14848 12273 18 165 29912 7156 22 757 31 271 10 142 21 128

31 resp. vedduglig torrskog i olika dimensionsklasser. !

11 IO

13 H

1 16

1 15

1 18

«9

40—

45 +

10—45 +

1 17 1

T D

i 0

0 n

r \

s 1c

1 a

35—

40—

IO—

45 +

10—45 +

874 773 983

545 489 607

198869 143 466 157 105

893 523 567

76c

460 I 134 I 292

254819 270 980 213 895

823 454 .370 92

273 459 154 577 118 884 6501

I 225

56634 70 033 102027

120 228 423

247 271 425 243 247 93 584 764 427

312 264

75 98 240 369 365 ICO 7i

27629 69 320 68 747 290006

315 424 195 268 144 125

466 148 315

212 61 150

202 103 102 479 99616

1463 1 251 1 127 1 522

932 863 784058 916 461 1 189235

3 758 3i8 3441

782 517 588 907 2239 9i 2147

3 778 709 3069

2 192 ! 1 5i8 253 287! 768317 1905I 749 934

11436 5563 6352

6 443

577 375

\7l^l 698028

280 590 235027

45 563

1 450091 589907 860 182

3098 4217

5858098 2 612 024 1 870414

12899 10452

7 225

6 5.33

3 556 575

1.3 758 110 347 536

657 831

393 86

15—

20—

25—

30—

206 206

163 91 102

23 17 8

1 1 4

1 I 521 881 929

487 514 312

207 190 121

62 38 37 62

24 17 13

4 7 4

3 3 2

2 2 1

1924 2089 I 150

28l 213

41 32

3 3

7 5

2 332 1677

23 10

9 5

22 20 2 3

2 1

38 47

2 2

90 149

8 4i 39

126 148

2294 768 3 742

724 265 1 158

1 331 1 190 141

4.39 398 4i

140 130 11

313 200

64 4i

—

3 3

—

114 487 652

14 14 23

5 4 8

2 1 8

11 8 2

3 3

3 1 3 1 1

4i 19 21

5 3

—

807 349 426 1 159

3 530 434 3096

1574 93 1 481

27 711

340 18 322

5 675

2621 424 2 197

1 169 189 980

604 54 550

3 10

7 57

99 43 37 5

14528 7 368 6006 3 001 5 108 9974 18178 11 074 20496 13723 5412 2731 15083 10 991

4159 1445 2384 6095

7 574 1 251 6323

33 092 21 728 12 113 H369 7287 3 401 18 723 14441 8712

197 364 642

1 1 1

1 271 4403

5 7

1 1 1 1

1397 825 572

29442 11 757 19 164 40I75

347 128 187 491

164 61 82 233

3 324 1 177 5403 1969 1768 201

84 249 280 8 272

48254 9 974 38280

77 394

44 347

27 0 3 9

5o 354

87746 54 634 29 611 13508 6 129 2714 22 507 10064 901 376 5 117 2 260 9061 3562 437 144 53 1324 102 274 62002 33 770 15 448 6936 3061 17040 6258 2 282 82 238 757

1320 174 19

1083 142 16

196744 41 542 14618

1484 29

1 212 29

226 186 26718

119 314 68260 36052 16205

1 513

1 241 252 904

7 174

32 1

Tab. 12. Antal skadade träd i procent för olika trädslag och dimensionsklasser . i

Redovisningsområde

3¶Träd-

Skada 2

7 |

8 |

9 |

io |

3 5 - 40—

15-

20—

25-

Per. och torrt. Övriga

1*7 O'3

1*9 1*7

3*2 2i

3'8

2*9

1*6

2'2

4*3

Röta Övriga

13*1 2'6

17*5 2*5

l6'2

25'3

2'2

33*6 24'3 4 2 ' 1 io'8 O'o

Björk

Röta

22'2

2Ö'o

23*0

3*1 36*8

4 5 O'o 667 4 6 '4

Tall

Per. och torrt. Övriga

0*4 0'8

1*5

o* 3

2*4

o* 7

2*4

Röta Övriga

6'5 5*o

9*5 20*3 2'8

3*2

o* 5 2 9 l6'8 33*i 3*o 1*3

Björk

Röta

l6'2

58*3 86' 4

—

Tall

Per. och torrt. Övriga

I'6 I'6

2*5 1*4

1*4 18

1*3 2*2

2*6

5'2

2'9

3*5

3*2 2*4

5'3 3*5

Röta Övriga

8'6

9*i 2*1

15*7 20*9 1*2 5*o

22'8

Björk

Röta

27*9 33*7 43*2 62" 1

Tall

Per. och torrt. Övriga

3*i

Röta Åverkan av m. Övriga

69 Röta Åverkan av m.

22*8

1*9

2*5

Per. och torrt. Övriga

3*3

3'°

Röta Brott Övriga

4*i 0*7 1*6

Björk

Röta

14*8

Tall

Per. och torrt. Övriga Röta Övriga

7*9 1*5

Röta

11*3

Per. och torrt. Övriga Röta Övriga

1° 64

Röta

190 Gran

Gran

. . . .

1 5 1 6 |

IO—

Gran

Östergötlands län

4 D i m e n s i o n s k l a s s

slag

Tall

Södermanlands län . . . .

1 Gran

Björk

Tall Gran

Gran Björk K a l m a r län, n:a landst.omr. Tall Gran Björk

I'8

3*6 1*5 2*o

2*5

24 2*6

3"o

84 3*6

14*4 3*8 2*3

1*7

3*i

3 0 -

1*4

45 +

2*7 1 8'6 2 7 ! 1*7

58'3

—

2*9 2'6

2'8

3*i

1*9

7*8

34*3 2 5 ' 0 11*4 5'o

33*3 32*0

5*5

2*2

0*0

59'5

50'0

50"o

66*7

4*4 3*3

3'6 3'5

7*5

8*i 6*2

16*6

I7'2 2'9 2*4

13*8 23*5 3*9 5*6

50'0

47*7 5 2 6 5'3 2*3

— 3*7 3*7

1*9 0*9

35*8 41*0 1*2 3'3

4*i

3*i

O'o

37' 11*4 0"o

2*5 o*9

3'6

O* 9

2*2

2'1

3*9

7*i 1*4 2*4

9'9

14-1

2*3 O'O

IIi 2'2 O'o

196 2'o 2'o

174 4'3

12*8

II 7

20*2

6*7 17*1

20'7

20'0

2*7

2*o

o* 3

0*4

1*7 O* 2

2*9 lo

4*6 o* 5

2*2 0*7

I'4 I'4

O'O 120

89 3*'

8*9 1*7

H*7 Ii

11*8 2*o

14*3 2*4

2'2 2'2

4'2 4'2

18*2

24*3

35*o 22*2

3*4

2*6

3*8

I'o

o* 6

1*8

2*9 1*9

3*i 2*3

7*i 3*6

9*4 4*7

9*9 4*i

23*8

22*3

26* 3

1*6

3*o

1*3

1*2

84 09 21

1*9

O'o

33*3 4 0 ' 0

5*8 4'5

9*7 7*8

8*5

0*0

2*9

286 4'8

42*9 O'O

37*5 4 1 7

38*1

75*o

2'1

* Uppgifter om skadade träd h a här endast angivits, då minst 10 provträd undersökts för resp. trädslag och dimensionsklass. — 2 D e skadoT, s o m redovisas i denna tabell, ä r o : peTidermiumskada (per.), torrtopp (torrt.), röta, åverkan av större djur (st. dj.), åverkaii av människor (m.), brandskada, brott samt insektsskada. Endast de för resp. område mera betydande skadorna redovisas för sig och de andra tillsammans som »övriga».

33 Tab. 12 (forts.).

Antal skadade träd i procent för olika trädslag och dimensionsklasser 1 .

3 Redovisningsområde

Trädslag

Skada

Kalmar län, s:a landst.omr. exkl. Öland

Malmöhus län

. . . .

. . . . . .

Göteborgs och Bohus län

Se noterna å sid. 32.

8 |

9¶D i m e n s i o n s k l

Per. och t o u t . Övriga

2'6 I'o

2-8 O* o

Gran

Röta Övriga

8'6 0'6

75 o'6

Björk

Röta

17*9 20*6 37*6 39*3

Tall

Per. och torrt. Övriga

Gran

Röta Åverkan av m. Övriga

Tall

20—

10 | 11 a s s

3 5 - 40—

45 +

O'O

4*o IO*8

O'o 6'2

5'3 2'6

17*9 3*6

I2"5 O'o

— 23*1

—

2'8 5'6

O'o 8'3

—

25-

30-

1*7 4*2 1*2 o*7 8* 9 14*3 2*5 O'o

4*i 4*i 17*4 O'o

3*2

Björk

Röta

2'o 5'2 2*7 3*4 4*2 2'2 1*3 1*5 10*3 18*5 19-6 8-7 7*7 1 9 1 2 6 4 22*6 22'2 17*4 1 1 5 O'o 4*6 2'9 1*3 3*7 3*8 8 ' 7 25'0 6*7 — 20'0 —

Tall

Per. och torrt. Övriga

7*3 I'o

O'O

6*4 Ii

4*i O'o

7*5 O'o

5*8 1*2

61 3'o

0*0 4*2

Röta Övriga

2'l 1*6

5*2 o'9

9*5 3*o

13*3 lo

II'2 1*9

I2'9

10*5 5'3

Björk

Röta

14*4 I 2 ' 7

23*6

3°'o

190 2*5 52'2

—

Bok

Röta

4*2

5*7 I2*o

O'o

18*5 21'4

6'2

125 Tall

Per- och tönt. Övriga

3*3 1*2

2'6 0-9

5*3 1*2

4*o I'o

4*4 I'o

6*7 3'4

4 5 O'o

4'5 9" 1

Gran

Röta Övriga

1*7 4'o

6-o 1-8

10*8 4*0

9*4 3*i

4*7 2*3

71 O'o

O'o 5'9

9*i 0"o

47*i

—

1*3 2*3

I'o 2'7

2*7

O'O

Björk

Röta

9*7

13*5

15*2

Bok

Röta

2*7

3*o

8*o

17*4 34'8 lo*3 1 2 9

378 164

Tall

Per. och torrt. Övriga

4*9 1*6

3*8 o*o

4*2 O'o

O'o 3*6

69 3'4

O'o O'o

Gran

Röta Åverkan av st. dj. Övriga

1*8 5*3 4*o

2*2 6*7 8 1 IO'7 2'2 3*2

1*3 10'1

3*4 1*7 5*i

3'2 3'2 3*2

—

19*4 1 6 4

—

Björk

Röta

I I'o I 2 ' o

26'7

46'2

30-8

Röta

2'i

5*5

34*4 34"i 8'2 8*5

35*i

Bok

8*5

8'2

7*3

Tall

Per. och torrt. Övriga

2*3 3*o

1*6 5*5

I'2 2*3

1*9 3*i

7*4 2*1

O'o O'O

Gran

Röta Övriga

3*o 3*o

5*5 O'o

IO'O O'O

Röta

7*6

5'6 3*7 I2'2 21*4

8*o 2*o

Björk

3*3 1*7 I2'l

3*3 o*7 6'6 l'6

11*8 28'6

—

Bok

Röta

1*9

8'8

14*3

7*4

17*4

5*6

Tall

Per. och torrt. Övriga

2*0 4*3

6'2

5*6 1*4

95 2"4

O'o O'o

—

3'"

Röta Åverkan av m. Övriga

3» 1*7 1*8

3*5 5*i 1*4 2*2 6*6 13*6 4*i 2*5 1*6 I'o

12*6 I'o I'o

II 7 2*6 1*3

33*3 O'o 6P 7

Röta

7*6

19*3

Björk

10—320772

15-

Gran

1 5 1 6 |

IO—

Gran

Kristianstads län

4 O'o

4*4 8*3 29*4 42*9

O'o

—

7*i Oo

„_

—

34 Tab. 12 (forts.).

Antal skadade träd i procent för olika trädslag och dimensionsklasser 1 .

2¶Redovisningsområde 2

Trädslag

5 |

6 |

7 |

D i m e n s i o n s k l a s s 30-

3 5 - 4 0 - 45 +

37 07 3'o

3'6 O'6 3'6

6'7

9 8 O'o 2*4 O'o

Per. och torrt. Insektsskada Övriga

2'o I'o 2*4

2*5 1*6 I'6

4*9 1*3 1*2

5'i I'6 O'6

Gran

Röta Åverkan av m. Brott Övriga

6'I 1*6 2'o I'o

7*2 1*4 2'4 I'o

11*3 2'i 1*2 1*2

I2'o 2'o 1*6 0'8

11*5 2 0 ' 2 o* 5 2'3 O8 2'3 O'O O'o

Björk

Röta

8'3

I2'6

28'6

32*6 30-0 38*9 2 7 3

Tall

Per. och torrt. Övriga

2'2

4*0 3*o

5'5 l'7

24¶Röta Åverkan av m. Brott Övriga

4*6 5"o l'9 o'8

3'4 2'7 81 1*3 3*o I'o

Björk

Röta

9*'

I0'3

Tall

Per. och t ö n t . Brandskada Övriga

3*6 O'i 3*3

O* 7 2'1

Röta Åverkan av m. Brott Övriga

3'8 o'8 3'3 I'3 11*2 I 5 ' 8 2'6 3'9 2'8 1*4 8-i

3'5 2'o

Gran

Björk

Tall

Röta Brandskada

3*2

3*7

2*9 O'6 4*i Ii

Per. och torrt. Övriga

2'2

Gran

Röta Åverkan av m. Brott Övriga

Björk

Röta

5*' 2'2 37 r6 2'2 0'4 o'5 i8*o 2.3'5

Tall

Per. och torrt. Övriga

I'o l'3

Röta Övriga

7*3 2'l

Björk

Röta

Tall

Gran

Björk

Se noterna å sid.

io |

Tall

Gran

. . . .

9 |

Skada IO— 1 5 - 20— 2 5 -

Västmanlands län

8 |

I'4

3'8 2*3 15*8 20'2 O'o 2'3 Ii o'8 0'8 O'o 1*2

12*3 13*9 3'2 2'2 2'2 I'3 0'7 1*3 12*4 22'6 2 5 7

4'3 O'o

176 2 '9 O'o

23'5 O'o 5'9 O'o

I2'9 60'0

— O'o O'o 9'1

O'O

4'2

6'2

2'1 2'1

2*2

4'8 l'4 2'8

61 I'4 2'4 II

63 1/3 24 18

79 I'3 0'4

IO'8 1*8 45 3'6 33*3 3*3

—

23*7 36'4 io*5 4'5

5'°

2'2

5*3 O'o O'o O'o

3'1 I'o

4'8 1*4 3'6

5*2 1*6

6*7 O'O

3'I I0'7 0*0

—

O'o

—

4'2 ii

1*2

3'8 O'o

77 2'6

I4'8 15*5 5'8 4'i I'o 2'9 o" 3 O'o

I2'o 3'8 2'5 O'o

12*9 4'3 2*2 O'o

13*8 6*9 O'o O'o

O'o O'o O'o O'o

3 5'3 4 7 ' i

47'1

—

I'o 4*3 4'3 I'9 l8* 7 21'9 l8'6 33'3 O'o 4 3 O'o 5'i 4 1 2 7 2 7 64*3 —

8-o O'o

84 137 2'1 O'o

l6o

2'2

3'2

i*S 109

2'2 20'O

2'2

2'5

l6'2

28'3

Per. och torrt. Röta Brandskada Övriga

i*9 o*9 Ii I'o

2'9 l'4 2'o 1*6

3»

Röta Torrtopp Brott Övriga

6'2 2*3 1-6

3'6 3*i 1*8

I'2

2*1

1*2 2"o 1*3 5*3 3'9 1*6 2'6

Röta

i8'o

28'7

2*3

4'9

1*2

2*4 l'9 3'6 lo 7*4 4'4 4'1 I"o

Norrlandslänen redovisas i tab. 47, sid. 144.

3'3 1*8

5'4 2'9

4'o Vi

6*6 4'4 Ii

9'o 5'3 3'2

12*2

O'O

1*0

4'1 3'i

—

'ti O'o

I2'9 40'0 O'O ,6'5 ''9*7 O'o O'o 3'2

35¶Tab. 13. Medelstammens kubikmassa inom bark i dm3 för olika trädslag och dimensionsklasser 1 . 3

Redovisningsområde

Stockholms län och stad

Uppsala län

Södermanlands län

Östergötlands län

Jönköpings län

. . . .

Kronobergs län

. . . .

Kalmar län, exkl. Öland

därav n:a landst.oim. .

s:a

Öland

Gotlands län

Blekinge län

Kristianstads län

4 I

5 IO

D i m e n s i o n s k l a s s

Trädslag 5—

io— 15— 2 0 — 2 5 — 3 0 — 3 5 —

40—

45 +

I'4 3'2

4°*9 47*3 52*3

292 360 342

458 565 416

646 788 55°

216 191

1 070

1274 1694 993

Tall Gran Björk

45*6 51*3 4-6 54*2

204 230 217

348 375 336

565 458

732 787 645

1335 1442 1 114

Tall Gran Björk

47*4

52'6

219 249 230

387 415 337

572 631 536

789 897 686

1045 1 223 826

1448 1 611 1324

770 872 667

1049 1 192 791

1475 1677

1039 1034

1365 1485

1 084

lÅ 1566 1286

Tall Gran Björk

2'o 2'0

6'8 6b'8

689 969

Tall Gran Björk

ii 45*4 3'° 52*9 4'8 564

214 248 216

362 406

478 Tall Gran Björk

9'6 40'6 z'3 45/8 4'c 48*9

200 224 204

339 378

499 564 459

729 Tall Gran Björk

o'5 38*9 3'3 48*6 3'6 469

182 225

Hi 568

691 776 560

1 101

Tall Gran Björk

683 795 576

693 773 582

1 199

668 816 564

1 019

484 629

665 846 545

913 1321 1 187 1555

409 471 414

454 593

16c 238

3°5 372 243 385

201 263 170 254

338 431 253 426

527 647 386

Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall Gran Björk

1*8 1*3

Tall Gran Björk Bok

1*5 1*5

Tall Gran Björk Bok

1*7 1*2

314 377

3°2

426 I'o

2*9 5'2

49*6

484 598

52*2

5'5

2*0 2*2

355 285

4i'i 47*8 5o*7

27 Tall Gran Björk

397 45'9 57 49'6

17 09

219 172

2 % 276

2'o O'o

42'9 50-0

01 09

192 231

9'9 366

0-3 35*i o-9 404 3'4 4o*4

257 299

156 178 166

3'1 2' 5

3*4 62 7 47 466 4 0 58*5

464 3'° 545 4'6 494 5'9 56-9

107 133 103

22c 128

2*8

135 Varje här angiven uppgift grundar sig på minst 5 provträd.

£ 619

734 578

662 933 765 935 763 929 769

1 082

1263 1884 1008 1394 2064 985 1212 1707 1070

176 1 108

940 1436 1746

55° 1619

831 746 »59 »33

997 1314 705 1 071

1577 2103 1582

36 Tab.

Medelstammens kubikmassa inom bark i dm 3 för trädslag och dimensionsklasser 1 .

13 (forts.).

2 Redovisningsområde

D i m e n s i o n s k l a s s

Trädslag

o—

5—

IO— 1 5 — 2 0 — 2 5 — 3 0 — 3 5 — 178

291 181 277

479 286 438

867 555 886

298 388 273

456 565

60'3

176 233 176 270

Tall Gran Björk

36'6 49/ 3 46'7

148 221 162

244 356 285

Tall Gran Björk

41-6 529 53'2

196 240 198

322 402 311

Tall Gran Björk

43'o 54-0 55'4

211 251 217

402 Tall Gran Björk

45*i 52*7

55*i

212 254 234

Tall Gran Björk

47*8 55*o 55*8

223 258 243

369 435

Tall Gran Björk

48-3

369 43° 337

Tall Gran Björk

45'2 54*7 54'3

225 258 249 218 255 219

Västmanlands län . .

Tall Gran Björk

48*4 54*7 57'6

Tall Gran Björk

Malmöhus län

Hallands län

Göteborgs och Bohus län

Ålvsborgs län

Skaraborgs län

Värmlands län

Örebro län

Tall Gran Björk Bok

40*3 632 480 580

Tall Gran Björk Bok

40'6 5 3 S' 48'9

340 368

875 1 168 1 061 1 190 i 2 075 835 1 027

855 1030

55° 384

551 750 555

640 917 745

609 450

840 642

960 1 089 822

772 852 628

1068 1 213 812

355 364

641 793 534 866

4 0 — 454-

637 470 520

654 552 563 651 529 569 659

768 922

737 788

959 1253 962

1053 1 267 1038

791 915 785

1058 1279 1038

367 456

542 630 546

779 876 695

1045 1 230

219 252 228

362 393 329

542 638 538

1079 1 189 852

566 614

230 270 241

802 1059

44*5 52*6 54*2

209 236 219

340 373 316

535 526 597 539

783 Tall Gran Björk

735 851

1 029 1 141

Kopparbergs län . . .

Tall Gran Björk

45-6 484

216 227 232

749 675

Tall Gran Björk

238 256 265

385 43°

82A 920

1085 1 241 1 218

därav bergslagen . .

slättbygden

därav bergslagen .

slättbygden

Gävleborgs län

. . .

Se not å sid. 35.

olika

53*8 6l*8

1 168

37 Tab.

13 (forts).

Medelstammens kubikmassa inom bark i dm trädslag och dimensionsklasser 1 .

Redovisningsområde

Jämtlands län

Västerbottens län .

därav kustlandet

lappmarken

Norrbottens län

därav kustlandet .

lappmarken

Norrlandslänen

SvealanJslänen

Götalaridslänen

Tall Gran Björk

Hela rket

Se not å sid. 35.

154» 7 46*9

57*o

*5-

3°-

35—

4o-

114 113 133

219 222 233

351 370 398

lit 767 11 990 081 066 539

814 760

Tall Gran Björk

46'2

466 484

111 107

207 211 194

342 343 303

507 5°i 411

669 659

Tall Gran Björk

49'5 437 48*5

116 106 ni

218 203 205

359 331 338

531 493 522

735 673 716

977 870 913

Tall Gran Björk

49'4 45*i 53*5

118 110 125

218 212 233

357 353

562 625

707 738 749

1 022 1 178

Tall Gran Björk

49*7

113 103 105

219 199 189

360 324 285

528 482 402

Tall Gran Björk

48*9 40'8 43*2

209 182 189

340 292 312

490 418 481

688 654 580 752

Tall Gran Björk

5o'8

119 105 113

217 200 216

42*7 49*2

321 332

463 508

686 647 752

Tall Gran Björk

46'1 38'6 37*2

103 92

201 171 148

331 277 2<;6

477 Tall Gran Björk

114 110

2l6

46'.

211 211

525 507 514

720 680

Tall Gran Björk

45'8

IIO

51*3

736 835 675

Tall Gran Björk

42'7 46*3

125 123

213 24O 228

351 393 354

50*3 50'6

IOl 122 III

194 235 193

328 388 "300

597 4.34

464 48*9

114 III 114

2l6 213 212

354 345 351

Tall Gran Björk

43*5 51*7 52*5

104 126 Il6

20I 24I 204

337 396 316

Tall Gran Björk

46'5

110 116

210 222 209

347 362

Norrlands och Kopparbergs Tall län Gran Björk Övriga Sverige

för olika

D i m e n s i o n s k l a s s

Trädslag

o— Västernorrlands län

53*9

48-0 49'9

598 520 502

643 563

975 863

970 862 821

739 931 874 1075 977 1 106

721 828

1 127

523 512 519

720 686 730

931 878 1049

607 459

731 846 622

992 1 H9 787

958 963 859

519 543 487

1 . 1294

38¶Tab. 14. Kubikmassa inom bark inalles och per hektai

K u b i k m a s s a

i n o m

b a i l

o—45 -f J Redovisningsområde

Millioner m3

Gran

Därav å pediment

Björk Övriga

% II96 972 1442

1169 9*97 l°'39

2*70 2*o8 2'7i

2*19 I'i8 V6j

28'55 0*82 22^96 1*04 29*19 0*82

Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län

22'29 1579 IO91

I3'63 1373 I0'66

4-76 5*24 4'16

2*89 2'l2 I'88

43'58 0*67 36*88 I * 3 I 27'6i 1*57

Kalmar l ä n , exklusive Ö l a n d . . därav n:a landst.omr s:a > . . . . Öland

I7'36 11-50 5-85 0'6i

9*37 508 4*29

6'43 3-28 3*i5 0*14

3*99

2-32

1*33 3*29 3*3° 1*48 1*99 3*56

0*19 O" 14 3 2*09 2 ' 2 3 2*41 35*14

37*15 21*97 15*18 I16 691 965 15-53

Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län

14-26 I3'6o 2945

ÖTebro län därav bergslagen > slättbygden Västmanlands län därav bergslagen > slättbygden

Stockholms län och stad Uppsala län Södermanlands län

. . .

4*97 9'34 8'31

3*35 H ' 6 7 3*27 I2'67 3*45 IO'23 I2'27

0*53 0*50 0*58

4*39 I92 l'89

0*43 33-27 3 1*65 2 * I 2 0'99 0-85

5*5° 0*77 9 2 4 °'77 7'72 1*22

0*32 I'9o 5*32

18*40 8*87 49*49

4*94 3*65 998

3968 095 2768 089 9142 0 1 8

2*33 1*37 I'40

2*33 7*77 3*54 694 2'63 376 2'89 3'3 5 I'oi

17-31 13*95 3*36

19/04 16*07 2*97

3*67 2*97 0*70

0*09 003 0*32

1*93 2'02 1*49

13*00

o*97 o*35

0*51 °*39 0*63

126*49 120*76 11926 149*53

0*14 0*06 0*15

1*27 I'04 l'5i 2' 3 6 2'5o 208 371

2*86 1*42 1*44 8*56 13/52 18*5 21*65 32'72 11 20*85

41*31 33*8o 7*51 29*71 15*11 14*60

59*89 27'n 32*78

31*60 18*23 13*37

3*40 2'84 O56

5'25 2"o3 4-67

Malmöhus län Hallands län Göteborg och Bohus län

0-31 3'47

Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län J ä m t l a n d s län

4*98 I'9o 5'5i

1*53 o'74 2*68

Gotlands län Blekinge län Kristianstads län

. . .

4*97 1*94 2*44 3'o8 3*44 3*21

Per hektar skogshag- skogs- hag- promark mark mark duktiv mark m3

0*20

669 631

51 42 5529 6270 79'49 83*80

2'I I

I'88 0'2I

208 1*57 251 I'3o 0'82

o*49

0'62

I'40 4*13 5'8i 3*67 3*99 1*77

70*7 85-8 914

33'5 24'4 3io 25'9

59'5 27*9 5i"6 28'o 657 3 3 ' 692 6l'2 78-6 5o'2 588 6o'6

35'2 29-9

oo'4 43'3 45*2 606 8ro 74-0

25*5 217

2-39 1*83 4*9°

8o'6 797 85'3

31*8 28'o 41*2

1*21

817 86'5 77*1

22*7 27*2 20'5

611 863 6i9 54'1

19*9 9*4 19*8 230

0'93 I'5o 1*05 0*15 0*41

3°'o 29'0 22'9 260

177 22'2

24'2 32*8

Norrbottens län därav kustlandet > lappmarken

47-82 32*23 44*73 76-02 34*59 41*43 98-59 48-15 50-44

Norrlandslänen Svealandslänen Götalandslänen

299*38 341*18 I IO'oo 21'OO 160-96 164*87 32*56 H ' 2 3 112-87 37*09 28'5o

779'57 0*10 36963 °*34 2Ö8'27 1*04

3*43 2*i 7 2*77

o'19

55*8

O 27

632 Norrlands och Kopparbergs län Övriga Sverige

364'49 392'6o I2Ö'56 22'4ö 208*72 203-26 6 1 0 9 38*34

906*06 O'11 511-41 075

3*28 2*43

0'3i 4-41

i' 698

l6'8 280

Hela riket

573*22 595*86 18765 60' 74 I 417*47 °*34

2*97

1*79

26'1

Västerbottens län därav kustlandet > lappmarken

27*21

2'22

O'11

196*53 0*10 0*2I 75*44 I2l'o9 19.3*48 96'33 97*15

0*21 0*I5

0*03

3*i3 3*24 3*06

0*14 Ol6

58*7 58*3

22*3

0*09 O'19 O'oo

477 461 4 94

0*o8 o*n 0*05

42'6 52'2 361

7*4 IO'6

13*9 8*2

I4'6 27'8 27'2

1 Bortsett från lövskog i dimensionsklass o—. — 2 Bortsett från mark ovan barrskogsgränsen. — 3 Härav bok: mill. m3. — 4 Härav bok: i Blekinge län o*8i mill, m3, i Kristianstads län 3*01 mill, m3, i Malmöhus län 2'-.

39 mt dess fördelning å trädslag, resp. ägoslag. 14

d i m

1 17 1

18 II 19 1 2 0 j 2 1

22 ! 23 |

2 4 | 25

2 6 | 2 7 | 2 8 | 2 9 || 3 0 | 3 1 | 3 2 J 3 3

e n s i o n s k l a s s Trädslagsfördelning enligt dimensionsklass 10—45 + Millioner m 3

rail

Gran

Därav å

Övriga

Björk

Inalles

imin- pediägor ment

% 10*51 9*o 4 9*54 I2*48 I2'33 9'45 8*30 4'5i 379 0*19

2*53 O'12

4*99 1*94 4*44 0*29 3'20 2'o4 I3'25 12*83 2652

11'42 917 I3'63 "'44 14-94 lO'OI 1640 IO93 5'47 o*59

1618 13'02 317 l2'05 609 5*96

Z'%1 1-64 2'34 4'i8 4'46 3'36

2Ö'04 20'8 I 26'97

I'84 0'97 I'46

0*78 4 4 6 0*97 I ' 6 8 0'88 2'20 0'69 2'62 1*34 1*69 2*55 2*47 1*54 2 ' 9 2 o*74 2-85 2*75 3*oi

4*96 1*90

6l'3

5*58

84*5

74*4 76*2

104 8'8 9*9

5*°7 9*47 8'26

79*4 24*7 54*7 2 5 ' 8 4 6 2 24*7

7i*i

IO'O

49*3 43'°

H'57 12*57 IO'o7 12-34

60'2 64*3 54*9 74*i

29*8 32'2 262 28-5

569 491 6l*8

46*9 52*2

28'2 20'3

3'67 1*94 1*73 0'2O

33'8o 20'28

I18 2*99 3*o3

0*1 5 0*13 1 6 3 4 I*98 1*98 4 4'66

6*45 8'55 14-12

0'56 0"53 O46

4*17 1*83 1*39

1*39 1*75 3'20

0'38 I'4I 075

3*I2 4 I'94 O'JI

5*i8 8*30 6*70

0'68

C25

0 ' 7 7 135 128 4 4 6

2*43 7*78 3*57 691 2-68 3*85

1653 8*21

3'86 3'04 7'49

V71 129

r77

35*35 25*36 7771

o*94 I ' 7 o 0*84 1 1 5 0 1 8 1*01

2*93 3*36 O96

'77 2'2I 0-56

O96 0'6o C36

36*44 2968 676

O'io O'04 0'36

1*37 r4i 119

2*41 1*77

2'i5 I'07 I 08

0'73 0'24 O48

25*98 1296

644 IO'8o

41*92 1652 13*85 2-67

5'43 2-89

33'63 24-51

I3'52 1*09

55*5 23*8

52*9

3*2

83*4 23*9 39*2 I 9 ' 9 39*5 1 5 7

7i*i 38*1 37*2

1*2 1*4 1*8

54*4 2 0 ' 1 74*4 2 2 ' 3 632 26'4

51*7 68*9 62*3

3*i 4*6 3*2

5*23

71*5 2 8 ' 3 70*4 2 3 7 76*7 39*6

4*2 4*2 4*5

1*23 0*95 I'5o

71*7 2 0 ' 2 74*6 23/9 69* 1 18*3

13*02

0 ' 5 6 078 °45 050 0 ' 6 8 107

110-95 104-28 100-79 127-08

O'14 o'o6 0'i6 O'io

0*91

53*8 75*o

15*2 80

3*44

0*33 0*20

13*4 187

170*48

0 ' o 8 277 o ' i 8 3oi o'o3 2*63

0*I4 0*I5 Oi 3

50*9 49*9 51*5

O'io 0'2I

3*83 3*64 4*oi

0*09 o'13 0'o6

36*7 43*5 32* 1

O ' i o 2*88 °*35 1*79 I ' 0 4 2*24

O'17 189 630

0'n

2*76 o*77 1*98 0*3 5 2*47

70'22 31-32 3890

72*84 2 4 ' 2 8 9 00 22'23 50'61 1 5 2 8

3*i5 1*34 I'8i

8992 42-65

51*93 22'32 29'61

20'8o I2'40 8' 4 o

2*47 2*09 0-38

165*11 79*45 85*66

86'77 16*44

667*73 324*90 243*74

63/89 106*59

8'6o 3 0 7 4 25*60

3 2 ' 2 7 33591 9534 I79*63

9 3 * 2 0 I 7 ' 3 o 77868 4 9 ' 3 9 3333 45769 1 2761 5i554 1 4 2 - 6 0 5 0 - 6 3 123638 3

1*99 1*90 l*8i

9*6 9*2

Övriga

Tall

7*8 5*2

1476 16'13

25-09

46*2

42*0 4 0 ' 7 4 2 '4 43*2 49'4 35*4

10—45 +

9*4 5*8 51*2 3 i ' i I I ' o 4*4 4 2 ' 8 37'° 14-4 6*7 3*4 39*5 38-3 69 15*3 1 46*7 2 4'9 1 7 5 10*8 69 52*4 22*9 1 5 1 9*7 7*4 38*5 27*9 2 I * o 12*6 527 17*1 11*9 18-3

46*4

2934 39'12

7 2 4 2 292-11 4 8 8 2 14239 0637 8l'o3

5—45 + skogsimskogs- hag- pro- pedimark mark duktiv ment 2 Tall G r a n Björk mark m3 m3 m3 m3 % % % 30*4 22"i 290

40-68

0'86 3-I5 4"64 3*°3

47'27

hagmark

2-58 1*90 l'7o

II06 5*56 5*50 43*79 46-50 5o'°5 68'8o

T3'82

Per hektar

76*1 19*1 2*8 2*0 2 I ' l 33*7 21*8 23*4 30*0 2 1 1 15*6 33*3 9 59*7 5*6 26'8

74*1 520 46'I

4*3 7"o 5*2 5*2

23*2 37*5 21*3 2 9 - 8 45'9 18*0 11*2 13*1 36*0 46'1 5*3 49*o 32*o 1 2 6 5*7 32*3 53*7 13*3 11*2 2*8 42'o 45*7 9*0 3*2 41*5 47*2 8*9 5 44*7 39*2 9*5 6*6 44*o 4 2 ' 8 9*8 3*3 44*6 43*4 9*6 2 4 43*4 42*3 IO'o 4*3 6*9 51*7 4 0 ' 2 39*9 45*2 11*4 I i 2 7 ' 2 51-8 15*9 3*5 5*o 29*9 52*8

506 49*4 514

4*3 5*i 3*9

38*9 4 2 ' 1 46'2 3 3 % 34*3 4 6 3

165 77 7o 98

36*6 43'2 321

3*3 4*o 2*9

48*1 H * 5 03*0 2 4 ' 2 57*8 2 4 - 9

53*2

4*3 5*o 4*2

1 6 I 2*4 30*6 1 7 5 1*9 50*1 27*5 l6'6 I ' 8 2*8 5 1 9 33*6 19*4 o* 6 1.3*9 38*6 43*2 1 5 5 2*8 43*7 44*2 9'o 3*i 42*0 33*2 I4'o 10*7

028 448

488 62'8

13*0 25-5

48*5 58*8

4*3 4*7

4o*4 4 2 ' 8 14*3 2*5 40*9 39*4 I 2 ' l 7*6

1*83

53*i

5i'8

4*4

40*6 41*6 13*5

0*15

11*2

680 73'o

g*; 52'6

2'8 1*6 4*6

14*8

2*5 2'I

43*9 40*4 44*o 43*4 5o*5 35*4

8*7 7*9 87

7*i 4*7 5*4

52*7 3 0 7 IO*3 6*3 44*4 36*7 13*3 4 0 ' 8 38-5 13*7 6 9 48*5 2 4 ' 6 1 6 1 10*8 53*9 2 2 ' 3 14*3 9*6 4 0 4 28-1 54*i 1 7 3

18*7 12*8 10*7 17-8

24 774 l 8 ' 2 19 2 2 ' 7 349 191 233 140 215 33'° 315

3 6b* 3 57 2 6 ' 8 38-6 2 I * i 16 9 234 304 478 112 10*6

37*5 46*7 10*9 506 32*4 12*0

4*9 1

34*i 54"o

9*6

44*4 45*3 43/9 46*7 46*9 39*5

7*6 7*4 8*3

46*4 42*6 47*o 42*9 45*8 42*2

8*3 8*2

2*3 2*6 2*o 5*3 2*8 1*9 3*7

8*3

53*9 39*5 5*8 42*0 44*6 IO*4 29*1 51*6 30*8 54*i 14*6 127 41*2 42*7 14*2 49*o 34*8 .36*5 47*5 1 4 1

o* 8 3'o 4*6 2*4 1*8 2l

1*7 14*3 54*5 3 4 1*5 53*7 28*1 I 2 ' 6 2*6 55*2 34*6 15*6 o*4 9*8 40*8 43*7 i3*o 2*5 45*8 43*8 7*7 2*6 43*6 33*2 12*6 10*5

42*7 43*i I 2 ' o 42*7 39*2 IO*8

2*2

41*7

4"i

4*4 4 2 7 3

ÖvGran Björk riga

11*5

7*3

ilekinge län 0*92 mill, m , i Kristianstads län 3*24 mill, m , i M a l m ö h u s l ä n 2*41 mill, m , i H a l l a n d s l ä n i * n •11. m 3 , i H a l l a n d s län 1*06 mill. m 3 .

40¶K u b i k m a s s a inom b a r k av tall, resp. g r a n i

T a b . 15. i

3 1

Åldersklass

Redovisningsområde

D C—

Stockholms län och stad

. . .

IO—

251 9i 50 4

42 19

— — — — — —

Summa

94 I II III IV V VI VII V I I I 4-

— —

1 T

—

339 226

25-

35-

3D-

å888

9 563

—

— —

l87 434 464

427 761 512 240 151 113

329 176 138

44 235 281 273 in II.3

1 056

202 112

3 404 472 328 158

136 592 433 209 174 70

m 486

119 327

27 144 238

43 S5 66

258 204 143

— —

16 16

1 060

M35

1 401

— —

764 848

Pl 636

220 403

Summa

126 I II III IV V VI VII VIII+

53 5

367 99

586 387

347 845

— —

"8 38

— — — —

392 223

75 3«

258 132 109

Summa

2751 I II III IV V VI VII V I I I 4-

133 345 150 24 19

Summa

173 I II III IV V VI VII V I I I 4-

11 2

IOO 21

Summa

3i 13

— — — — —

—

— — — — — —

—

197 707 720 316

59 5

9 1

—

1 173

— — — — —

379 638 463

301 109

—

20—

5 65

45 9 7

7 1 a

15-

I II III IV V VI VII V I I I 4-

5 1

9 8

2 12

5°S

527 206

3*5

— 7

—

370 1 552 1 501

151 924

24.

24 11

1884 IOl

370 108 62

— 676

715 257 109 25

504 259

402 264 247

72c 1 208 910 361 128

186 149

1 596

415 I 05C

182 177

43 Å

848 367

1 187

123 148

225 171

795 488 166 281

422 134 182

3 479

4 791

15 730 1324

—

136 900 1 118 506

43 429 617

20c

5°

738 221

— —

4 4

61 26 18

3 132-

1 315 1 217 512 123

67 334 233 IIO

46 38

3 7H

3 016

4i 3

tusental m , fördelad efter trädens ålder och dimension. 1 II

3 40-

45 +

—

IO 91 144 IOO

48 40 81 98 104

496 — —

0-45 + IOO 1393 2 444 3027 2 112

0—

57 123 28

k 1 a s

•5—

20—

25-

561 803

320 I 048

— — —

10 21

43 32

196 7IO 748 399 219 68 76

214 922

98 602

—

126 2

9 540 124

2 470

—

— 3 17 35

— — — — —

243 1620 2747 2946 2918 1895 1049 I OOO

14 418

— —

88 90

40 136 240 185 121 105

141 122 128

326 2356 5 126 5 950 4154 2294 1 008 1077

544 22291

— —

80 139 .36

4 451 2 108 808 413 420

— — — — —

15 785

e n s i 0

59 66

45 97

8 26 40 40 22

264 2634

40 8

— — — —

7 4 — — — —

— — — 737 360 185 69 8

IO—

43 73

—

17 609 284 62 8

—

1•

7Ö 108o 172

22 81 123

5—

—

-2808>

123 in

16 89 163 171 117

i m

17 G

— — — —

188 1441 1916 1896 1519 1183 863 714

8 44 92 133

345 465

30-

45 +

0-45 +

—

21 34 62

1880 3403 2786 1768 1 009 460

14 15

15 15 25 27

1 701

I Oil

"695

11 88 "4 234 180 116

7 33

— 6

—

i486 2738

1 681

1 547

•312

65 498 461 234 205 129

8 218 351 205 133 67 58

"4 856

5 — — 675

—

60 32

172 783 646 321 184 41 52

1 040

112 509 276 29 29

15 813 814 291 IOl

103 806

— — — 954

273 1 206 802 328 162

5i 3i

342 181 10 62

12 409 371 251 138 40 21

3*5

70 81 9i 63 80

74 27 21

— 6 26 26 27 65

21 28 34 38

109 1429 3256 2641 1364 833 431 325

3i 20

163 154 112

78 68 34 39 16

2 042 1343 1 029 717

54 584

198 10388

—

157 198 131 82

43 108

12 87 52 48 35 47.

280 13633

7 532 1.394

267 140 56

40-

313 216

35-

109 110 102

187 168 120

300 287 143 117 60

315 96 60 43 20

6 446 580 294 87 27 23

286 377 378 215 157 113

222 2346 5125 3115 1 527

220 81 26 27

2 092

618 358 86 29 4

17 964 1 002 420 124 17

—

52 81 22 22

21 46 40 22

.38 24

56 338 291 133 52 59 4

13 180 137

7 —

484 1095 839 329 103 29 12

163 712 523 276

— —

3 907 1384 754 215 34 22 23

17 28

—

7 —

136 13725

,44

1 138

58 54 689

74 19 21

757 253 288

143 3 344 5 177 3 177 1 221 381 179 103

42 Tab. 15 (forts.). I

2 Redovisningsområde

Åldersklass

Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i 4 1

5 1 T

D 0—

I II III IV V VI VII

Kalmar län, exklusive Oland . .

därav n:a landst.omr.. . .

därav s:a landst.omr. . . .

Öland

82 • 48

123 29

472 107 23 13 II

VIII 4-

107 VIII 4-

— — — — — —

Summa

164 I II III IV V VI VII

44¶Summa I II III IV V VI VII

114 Summa

VIII 4-

e IO—

— — — — —

I II III IV V VI VII

i m

5° — — — — — 94

2 II

— —

l 1378

1803 I 029

l 2

20 112

254 113 50

603 24b

664 236

22 J 82

132 143

3 398

4 IOl

3 510

843 617 199

78 577

—

2 220

7 356

7 — — 749

4 3å o2 586 396

103 62

1322 1253

313 311 106

'Il l\

70 VIII 4-

332 72 44

15 9

Summa

6ll 259 88 23

— — —

VIII 4-

197 526

259 232 90

56 99 868

197 416

250 211

1° 81

43 74

— 74

—

— 8 48

317 296

—

27 40

169 146 29 25 42

1 178

1 014

10 20

3 21

1 IO

24 30

— — — — — 3

61 144

991 451 190 105 103

96 5 — — — —

III IV V VI VII

18 264 298 259

36 542 383 2l8

— — — — —

596 498

40 286 127 13 13

17 198

408 I 041

803 970 350

46 855 694

35-

20—

57 4»4

I998

30—

15-

9 —

25-

2 409

— — — 795

a s

—

k 1

s i

I 460

•—

Å 58

—

9 1

—

23 14

223 18 13

8 1

7 1

12 1

— — — —

— — —

12 11

—

.32

7 1

5 1

7 5

105 IOl

85 22

1.3 25

30 15

5 83

43 3

tusental m , fördelad efter trädens ålder och dimension. II

18 G D

45 + 0—45 +

40—

9 34 43

•2 48 33 207

38 71 l

8 408

5 19 19 10

243 2717 3 543 2090 1259 431

0—

627 207 78 12

2 "3

168 2 9*5 5063 4627 2431 1058 503 595

34 85 50 14 57 254

106 17

— n

20—

Si 30 3

771 773 229 112 12 11

3 1 922

33 788 608

46 25 7

154 450 368 173 79 47 17

5°

418 3i8 117 39 25 7

45 201

16 104

261 104 53 33 17

1 160

1 080

334 432 133 37

207 423 17 i 38 7

2 506

637 974 376 88 37

17 358

48 51

41 294 105 27

2 117

4 304 542 243 5i 17

373 384 78 27

I 002

570 226 80 40 17 23II

363 84I 492

1 220

7 15 48 14 3 19

2044 1 271 781

5 15 18

4 4

6 7

& 18 8 29

7 99

35 54 17

23 304 61 3 3

414 224 123 23

201 110

6 3 1

$ 18

25 30 24

138 2844 4104 2 040

16 16 7

893 374 157 "4

165 HO

2 21

198 130 39 4i 7

II25

45 3

183 2704 9 34

1 862 748 259 179

i 18

24 14

9 372

9 13

3 13 24 5

1246 1792 1103 455 172 149 46 5077

S 18

36 7

15 5

22 10 10 2

109 249

2 12

1 76

54 51

% 5 1

29 Å 106

107 S

°c 1458 1588 759 293 87 30

19 13

29 5 4

8 5 17 3

8 6 7 5

1 1

10 1

1 2

4 4 3 4

89 109 136 1.36 60 34 611

0-45 +

13 "3 95

7 205

45 +

66 257 172 103 81 28

40-

162 612 295 152 92

694 1 032 520 192 42 14

l 36

35-

—

30—

69 47

25-

15-

—

k l a s s

1695 3019 3 355 1649 857 392 419 11 508

12 0 4 8

1 12

10—

77 135 28

5 69

21 2

1 2

3 5

26 49 34 18

44 Tab. 15 (forts.). I

2 Redovisningsområde

Åldersklass

Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i 4

5 T D

Summa

II 2

— — — — 53 7 7

Summa I II III IV V VI VII 4Summa

— — — — 53

k 1

15-

20—

25-

a s

35-

30-

3 *5 166

— —

4 5

38 28

J 8l

84 70

63 55

17 40 17

7 103 89 9 2 3

152 168 46

42 172

—

97 49

78 45

28 62

— — 74

ä 18

43 V VI 4-

s 1

1 I

38 5 — — — — 43

—

26 153 197 1.39

I II III IV

—

20 Summa

—

103 286 268 173

I II III IV V VI +

3 — — 3

—

242 Summa

I II III IV 4-

28? 272

— — —

4 — — 36

8 I

9« • 67

I II III IV V VI 4-

Summa

Göteborgs och Bohus län . . .

13 28

10—

O—

I II III IV V VI VII VIII 4-

8 5 — 193

5 9 — — 14

228 138

8.3 20 12

9 — 374

3 338

1 11

37 99 105

— 9

—

6 567

203 30 32

213 86 54

76 "5

27 30

240 191 6.3 41

1 046

—

— 17

— 5

—

— —

14 289 220 34 3

30 17

— 48

70 23

33 3

— 47

143 15

123 17

84 352 105

— —

**! 16

55 5

15» in 48 28

35°

6 39 56

195 152 62 24

45 16

— — — 227

9 — 454

143 242 125 43 9 10 571

183 156

"5 99

22 21 11

5 49°

6 9

44 7

24 14 10

3 59

45 tusental m 3 , fördelad efter trädens ålder och dimension. II

18 G

D 40—

45 + 0—45418 331

8 36 47 43 42

*77

4¶IO IO I

27 52 29 12 9

2 14 25 13 3i

1266 1182 733 369 372

25 34

26 168

15 24

14 21 42

807 414 196 127 2031

0—

40 13

36 11 32

80 1049 2050 934 315 245

10 1

8 106 126 72

11 J

4i 1

11 12 11

1 183 1 371 487 217 81

ll 113

1 8 18 27

9 62

3 473

3 3 4

55 2

5 43

4 22

9i 103

315 IO 302 176 18 2

309 341 49 9

126 281 72 13

35-

4o_

345 37 14 11

l 3

60 1 203 1 50b 307 132 86 3289

20 80

161 478

i 346

66 33

14 202 48 14

226 5o

1 203 222

106 260

15 170

16 160

4 241

158 32 10

7 353

335 Z

ll 23 3

74 34 4 785

ll 4 151

30 17 8 10

7 34 12 16

23 3

26 IO

l6 70 74

2 l8 20

156 190 52

9 449

39 3 303 40 611 812 18 1 480

5 7

A 16

110 982 1686 361 124

i°7 696 691 362 97 41

187 388

112 66 14

44 25 11

4 .303 346

15 285 156 22 2

16 11 15 32

l61

0-45 +

7 7

45 +

200 339 3i8 208 107 90

23 | 24

1 10 2

162 49 10 3

2 6 16 16 24 12 10

8 218

4 23 4i 44

16 160

75 45

30—

21 n

25—

80 47 29 25

a —

o 18 17

k l a s s

60 102

2C—

29 4 3

r —

15—

104 30

—

IO—

—

IOl

586 785 544

16 52

78 28 11 3 211

6 3

2 13

16 9 5

9 2

5 3

49 792 1 328 973 288 107 20

3 556 1

46 Tab. 15 (forts.). I

2 Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i 3

5 1

— a

T Redovisningsområde

Åldersklass

D 0—

I II III IV V VI VII 4Summa

I II III IV V VI VII VIII IX 4-

141 29

8 — — — 177

i m

5I5

e i1 IO—

57 872 549 399 "4 18

15-

— 1

s k 1 a s

20—

30-

35-

— 158

— — 67 174 167 105 75

— 772

— 392

1 357

I 416

104 48

877 322 170 72

— 27 294 502 5 •^ 180 56

—

786 251 76 30

3 273

3 710

— 344

40 744 404

1 119

1 194

28 8 —

365 167 16 5

849 255 91 45

— 117 816 909 498

— 31 273 670 565

—

64 4

1 009

—

— 2 59 1846 2086

— 84 748

—

1087 711 1698 2425 1 217 1859 629 1 192

— — 56 115 177 161 68

— — — 171 112

294 98 9 — — — — —

— — 601 82 860 711 496 215 43 4 10

—

148 80 49 29

429 295 69 115

689 358 189 314

914 438 398 98 314

525 II 214

437 454 303 202

'å

1 818

r*7 614

3 239 650 566 237 115

3 67

514 I II

163 455

III IV V VI VII

22 25

* 5J 126

VIII 4-

13 6 — — — —

111 Summa

939 2 236 3435

3 126

1 920

I II III IV V VI VII

86 42 13

§8 3 182

— — — —

68 26 — — —

3 Å 478 475

72 26 — — —

8$ 871 3°4

eji 1670 766

17 4 3

254 1433 1325 600 118

34 683

752 263

1393 656

in 13 4 3

185 1121 1135 532

22 25

45 39

81 253 369 191

64 133

2421 Summa

25-

Summa

VIII 4-

10 I 267

1 040

700 145 115 47

3166 1 2 521

75 I (JOO

350 181 65 98 968

3 48 135 240

144 47 85 702

47 3

tusental m , fördelad efter trädens ålder och dimension. II

1 15

D 4°—

45 + 0—45 +

0—

y>\

148 97 75

2696 4686 3763 1701

— — — 55 43 9

726 337

— —

— 28

— 4

261 2358 4057 3267 2164

113 141

— 7

1} 67 Z

161 83 532

— —

— 9

15-

"5 79

4 432

404 822

2 59

927 564

371 13598

—

— — 15 63

2333 5 3 il 4661 2930

160 163 72 12

l612 461 521 267 17307 — — — 5

1857 4108 3811 2379

f 61

44 24 4i

768 401 377

137 13951'

154 685 452 125 16 9

20—

1 480 1 318 502

27 — — —

3.306 7810 7706 5I

38 134 650 1 025 919 567 1436 1658 175 715 I 293 223 14 458 23 — 55 11 — 49

— — —

68 59

10—

— — — —

34 —

11 31

14 478

— —

e n s i 0

2268 1456

54 "7 78 38 94

r —

24 20

26 27

—

26 29

3 471

2 J

— — — 5

i m

1 16

1 2!

—

25-

30-

163 898 818

7 145 194

151 40

49 115

39 36

1 317

60 427

3o 11

1 419

1 260

295 2332 2916 2309

1 089 1 413 1 211

450 549 375

957 523

437 295

227 216

5H 210

644 752 222

537 257 31 27

4 120 2581 1 123 726 216 231

6 121 11613

9 774

1 801

4 467

2087 1293

600 811

.384

584 253 74 37 3702

149 1083

119 22 29

3 5

1062 1879

— — — —

831 8.6 288 24 3i — 3

2 106

47H

126 139 72

93 731 733

11 885

4 352

1733 1 175

6 262 — — — — — 3 342 1 871

963 272 73 29 7

902 242 70 29 7

m 46

35-

34 3»5 453

565 176

|| 24

40—

45 +

h-45 +

—

3271 6701 5 114

46 191 297 183 83 3» 838

3880 3466 1792

i486

k 1 a s s

43 1505 2193

1 180

953 549 225

21 60 12 11 42

146 18 395

5 79

5 56 53 3i 17

5 34

26 29

33 618

9 — —

— — 46 29

197 4 517 16 13 950 27 14 441 28 8970 41 3 725 2174

—

— —

112 49486

6 56

—

150 92

11 31

23 29

6 45

— 6 46

— —

436 625

246 166

131 Q

289 2819 7130 5 117 2 187

7 — 938 322 6 34 234 89 19 036

36 26

746 766

179 34 69

477 388

89 53 27 382

226 92 42

320 207 110

143 1 525 2997 2681 1057 319 148

34 69

— 37 88 54 35

233 2 333

5 9i6 4 348 1 922

5 60 17

55 4i 23 19

\t 'o

7 — 6 34

3°i

67 16065

817 280 216

48¶Tab. 15 (forts). I

2 Redovisningsområde

Åldersklass

Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i 3

1 T

o— Örebro län (foTts.) därav slättbygden.

— — — —

5 — — — —

Summa

42¶I II III IV V VI VII VIII 4-

66 87 18

Summa

3°.

. . . .

I 11 III IV V VI VII VIII 4Summa

14 6

— — — — —

48 15

27 39 3

— — — — 68

I II III IV V VI VII VIII 1X4-

174 523 205

Summa

53 6 — — — —

—

181 119 42 19 4

—

20—

35-

30-

—

— —

28 5 35

—

3 96 357 403

— —

729 2-JO IO3 25 47

126 849 889 362 262 9i 103

44 332 99

14 349 5.37 162

52 433 53.3

— I Oil

553 413 154

5° 15 3i

88 47

•

712 014 230 in 156 2199

—

1.3 160 146

370 372 9.3 28 70

— — 9 79

—

— 6 — —

316 96 54 9 16

711 I HO

3 8.3 197 257

261 341

61 46

— —

7 37

IOl

1 051

80 148

—

15 115 200

264 302

1 461

1 421

37 144 88

67 109 37 18

•2

—

142 258

—

• —

10 12

191 174 43 53

241 S3

'll 110

143 113 50 93

1 148

—

1 263 3096 273* 1 176 380 263

— —

630 2629 3718 2717 II98 756 37.3 783

206 1458 3825 3 347 1942 I 22tJ 061 1636

108 1 203 1854 770 278 61

19 613 839 259

88 172

81 477 186 23 5

—

1 I76 226 134

5 IO

70 312 190 68

33 3

—

132 277 109 41

25-

•— —

56 3

1 3

— —

6 5

—

IS—

— — — —

IO—

22¶Summa därav slättbygden

I II III IV V VI VII VIII 4-

därav bergslagen

137 85

5 22 221

581 1 947 2879 1756 1337 1023 2470

688 '5Ä 1058 1 007 485 2091

213 1 134

12 804 I 4 6 0 O 1 11 993 |

4 5

tusental m 3 , fördelad efter trädens ålder och dimension. II

15 D 40—

45 + 0 - 4 5 +

66 476 12

23 49

1044 850

40 52 8

1.3°

0—

34 24

10—

20 IOl

226 61 30

20 J

—

20—

116 355 118

60 281 227

ll 4

113 239 32

24 754 504 115 38

639 1434

308 1339 959 446

38 249 459 238 144 99

3 i°6 1964 1 108

IIO

33 58 90

629 965

13 OOI

3 374

94 73 2469

57 157 28

13 382 374 5i

313 770 3i8

74 l694 547

5i 351 487

35 33

69 686

56 82

23 28

4 52

189 752 34° 134 84 15

42 IOO

37 20

°z

18 14 1805

326 664 184 81 30 5 5

34 i645

79 M32 2496 1 169

11 1 105 3281 3021 1 971 1 046 526 266 170

961 319 212

3i 22

44 42

587 978

36 40 18

38 8 628

10076 14 017 12 139 7000 5040 3 220

9476 767 65 108

20—320772

92 1320

11 108

106 I

3°

5°

30—

35-

64 15

185 96 70 27

168 85 34

1 514 6 1 0 8

78 73 41 15 25 8 240

7» 129 in

40-

45 +

37 37 7

24 9

17 39

49 39

43 43

28 22

% 16

1 214

300 474

27 141 203 198

76 4 2 48

51 4 & 766

7 OO

69 74

43 34 45

46 364

770 265

2 971

6 6 27

137 2079 4382 3 179 1438 850 464 349

70 1088 2391 1730 645

1 213

4.3 18

4 IOO

h—45 +

11 11

15 40 23 7 5

12 10

4 5

169 136 23

15 28 13

7 5

6 6 27

6644 67 991 1990 1449 793 435 295 213

6233 280

$5 1 981 3 566 2592 1845

77 247 436 427 408 276 628

154 137 77 89 274

9 186

12 626)10 055 | 5620I 2499

1 002

504 68c

1 080

I988 2 0CO

I465

I 300

§65 I 187

1160 727 541 717 1201

11 398

56 486

27 4 17

11 P 462

41 231

1 618 1 420 1 004 709

1 52 180

% 5

1768 1686 960 400 284 503

,9 164 186 80 48

ll 3386 4 74 95

25-

k l a s s

15-

21 Åt

9 25

3 919 9 774 11 049 9158 5841 3904 2760 348 4673 348 51 417

5o Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran

Tab. ]15 (forts .). i

Redovisningsområde

1¶Ålders- ' klass

4 D

o—

6 T

10—

| a o

— n

—

1 —

k l a s s

20—

15-

25-

30-

— 33

I II III IV V VI VII VIII 1X4-

78 365 165 61 19

38 766 1450 674 255 77 7 39

5 880 1976 1970 970 243 145 42 169

434 1 916 2930 1945 664 241 190 584

32 35 213 23 1403 658 2 768 1 1 580 2425 2779 1 142 1328 497 590 286 358 1 8 03 1 194

6 123 | 832 1 1465 946 550 211 1448

Summa

688 | 3307

5 58o

2 434

I II III IV V VI VII VIII 1X4-

71 429! 1061 5

—

567 1 431 1332 558 181 186 138 148

299 1 150 2239 1 051 446 347 407 500

767 1766 1299 768 546 620 1 180

2°

9 242 97» 988 805 506 747 1245

— 55 391 607 439 306 257 1303

Summa

4 541

5 520

3 358

1544 I II III IV V VI VII VIII 1X4-

25 594 444 33

—

— —

—

103 859 2 278 1849 1 174 666 1 046

— 5 .457 1 310 1705 1 252 1 225 791 2409

—

143 2 103 1 901 1310 602 462 253 454

1 098

9 16 226 533 472 649 402 1 715 4021

11 43 151 157 206 209 711

Summa

— 577 2225 1033 347 235 65 6 24 4512

I II III IV V VI VII VIII IX+

2 5>6 484 32

60 1 325 4119 2 461 1 173 1 761 1257 2 226

Summa

35 — 612 1 169 2759 2 521 1853 1275 1303 2 190 1 205 1 542 1485 5 339 7 188 16272 14242

I II III IV V VI VII VIII 1X4-

2 3H 193

Summa

— — —

— — — —

— — —

— — — — —

19 824 923 353 72 68 15 5

5 294 2413 1233 370 309 115

133 838 1 046 859 1 053 658 2723 7310

185 4yh

526 192 163 857

26 151 135 250

187 648

— 163 2 331 3 197 2005 816 840 493 443

—

27 323 624 755 863 821 4 942

238 216 471 2931

8 355

— —

— — —

24 4 765 1 0 2 8 7

14 381

—

136 1 460

375 465 271 198

60 793 2 335 1330 488 986 730 1 004

367 1497 I 141 851 1198 740 2 256

24 404 787 790 709 626 2644

13 40 221 284 540 400 1 160

IO 49 70 85 145 4«3

5 604

7 726

6l03

2 6r,7

5 183 1 569 590 179 153 73

I OOO I IOO

— o

— —

5i 3

tusentail m , fördelad efter trädens ålder och dimension. 15

1 13

12 II

18 G d 40—

8 — 60 106 203

9 Å 66 338 872

45 + 0-45 +

0—

270 189 20 2695 1 024 1 526 45 7 723 2 495 148 1037 19 11 079 809 7 10448 — 270 5i 5 180 — 104 2418 — 78 20 1375 — 55 319 6 712 — 7

— —

— — — 22

90 2218 4700 7273

4 775 3024 2 167

11 10 12

211 I A22 63I 2.35 II II

553 — — — 6

349 — — — —

É 66 47 56

5i 15

24 290

— —

YL 66

— — 11

2 522

70 792

6248 7668 6987 4869

9OI

830" I 208

10 123 5 952 7273 6217 25 269

I30

103 1 302

c44

1 625

960 76016

2 580

102 222

10—

15-

20—

—

£1

—

25-

30—

35-

40-

—

421 I 070

18 162 242

1 048

119 561 616 492 322 252 518

6301 30 458 872

45 + 0-454-

?£

72c 4418

— 6 539 — 4836 — 3031 — 4 4152 2963 l l 7918 58 79 34 589

35 5.3 — —

|| 24

1738 I 122

503 399

— "4

— —

3015 10267 10 13 107 17 11 829

6611 3206

90 265

98 17 27

1 076

244 55 295

—

5 45

—

25 27

15 10366 14 13237

1 906 4297

824 89 305 3 153 2029 971 2283 4030 3671 2601 3602 2408 1865 1 731 2394 842 1490 1442 616 983 924 716 1555 1801 14 521 15969 11842

987 1 176

661 462

433 572 235 162

82 184 77

11 247

75 7858

66 88

359 575

5 965 2471

85 263

— 9 73

— — 9

1 318

74 10

— 3 453 45 6426 149 62704 70

1 741 238Ö 1728 1 219

— —

691 970

1 291 1 172 1 301

180 601

606 538

117 233 183 205

4189 2081

9734 4520

1 720

—

— 45 48

— —

1 545 5 034 •— 10854 12 12685 — 11 782

63 448 647

547 19 941 691 79486

92 41

,7 1 069 7232

31 34

568 1409 319 3 153 2731 1266 2350 3 4 " 3383 12 2689 3394 2273 2213 4 710 2 832 2 297 — 445 3065 12 220 1 214 2218 1914 9722 131 1950 4055 5641 — 44 727 2 3 0 5 8382 16 170 19251 16067

365 153

808 285 116

392 2016 2906 1589

— — —

—

3 671 73 3 359 2268 1129 3450 3709 2319 2365 2980 1088 1015 660 548 933 223 295 538 174 895 1211 6897 11 916 13128 10542

2 447 5 538

— 5

— — — 36 3 l 56

1699 3067 1 667 1 107

418 168 112

9850 7726

4 1 on 302

— — 8 73 64 78

— —

4H5

no 3 379 2301 633 9 994 144 2 729 2527 1640 12 9668 676 232 1712 1 180 21153 2856 9606 — 377 113 1 841 1747 2 081 1 021 27 7872 386 235 1 260 2169 1 186 301 107 7617 1833 514 1995 5819 8 402 7 no 4654 2570 1 480 1744 33 886 14 186 17722 16384 11 336 6308 3 312 1703 1 890 83804 2

128 578 460 1 112

8 53 — —

30 514 1849 1073 1033

3'S 648

707 840

760 852

2 032

1 187 3 7 9 0

1129 1115 1104

155 432 445 370

— 127

"4 89 63 87 406 886

— 45

— — — — — —

2 469

— — 8 — — 9

6c93

25 27210

32 4i

4844 3688 3609 3021

2 749

52¶Tab. 15 (forts.). 1

2¶Kubikmassa inom t »ark av tall, resp. gran 4

6 T

Åldersklass

Redovisningsområde

o— Västerbottens län därav lappmarken

. . . .

I II III IV V VI VII VIII 1X4-

. . . .

205 292 32

e IO-

28 871 1597 905 441 374

—

8 1 3

1 —

l 1

15-

20—

25-

30-

35-

245 1 262 1380 424 991 802 3083

15 706 I 066 436 859 4 544

14 283 403 471 323 421 3782

164 168 131 326 2448

— 37

532 1784 1 131 685 774 527 1 222

Summa

8i39

3 254

I II III IV V VI VII VIII 1X4-

14 773 622 196 61

2768 2280 532

2234 4963 2058 1 087 1325 847 1 482

59 1 135 4811 2695 1475 2085 2 160 4657

301 2 553 2234 1521 2 421 2037 9675

—

— —

— — — 112

Summa

14 108

20741 I II III IV V VI VII VIII 1X4-

12 o 5 9

—

Summa därav lappmarken

I II III IV V VI VII VIII IX + Summa I II III IV V VI VII VIII 1X4Summa

— — — —

— — — — 427 395 113 44

— — — 991 2 346 227 82 17

— — — 675 190 2677 1 821 327 80 2

— — — 5097

844 644 192 156 42

5°3

48Q

298 »3 54 7008

112 ^o

I 968 1532 206 228 65 71 4 513 Il8 800 748 267 26l 234 12

892 254 1 551 1730 3 378 3 220 1 618 1 432 2 242 1 076 1 0 5 4 563 618 1327 834 822 877 343 1758 3320 524 8 520 1 0 9 0 2 10 179

*& 525 707 503 959

243 1 591 453 399 1 251 1337 2809

47 824 616 467 1094 1 160 6355 10563

5 l

70 709 1 134 1 141 1087 2307 I 0 977

469 426 §33 I 007 7 369 17 424 1 0 2 4 7

— 59

— —

133 237 336 3 797 4614

— — —

432 804 905 664 88c 3696

136 227 309 373 342 2 264

137 870

7 445

—

— —

277 329 236 423 1 422 7281

8 242 117 460 664 5105

5i 92

IOO

6i 4i 137 199 2927

5 588 8 1 7 5 6 595 9979 2 495 62 32 — — 35 5 1865 2 964 32 15 343 c9tf 2 2 1 3 540 6385 1 143 9 779 1 0 0 7 5 11 156 5 274 5 573 1 3 3 6 3 1 6 3 7 7 1 576 6 9 0 1 IOOOI 1 0 5 3 8 7 440 3 6 9 8 1 178 2 9 2 9 58 49.32 5 436 3 0 3 8 I§ £;oo 2 958 4441 3 201 6879 5276 5 555 2 6 9 8 * 773 133 102 2696 9 0 1 3 19 797 2 3 9 3 6 1 6 7 7 7

3 364

21 871 42 563 57 766 6 3 5 1 6

14 173

-2-5

'£

5.3 295 3 1 5 6 1

— — 7

406 1 089 1304

*å

1366 8 944

53 3

t u s e n t a l m , fördelad efter t r ä d e n s å l d e r och d i m e n s i o n . 11

13 H

1 15

D 40-

45 + j o_45 +

2-w 12 11 8 18

6337 5288

292c 3 I2C

1 200

8l7

3 253 17 3 5 1

88l

4M27

14 1447 7 130 15660 9320 6304 8310

5 25 3

o 16 119 1816

1 <6 4 2

74*i 24c ) ii/ 27

—

587 1 823 I 10; 685 202 124

IO—

i 1 5 -

1 656 1 120 1 105

1 172 1 412 1752 1 040

1 078 1 700 1633

204 1 184 1 840 1 919

1 820

982 5118

295 634 200

4 8 154

—

20—

3i8 992

1363 1 410

495 1 365 1778

3 259

1 417 1 629 6926

11 1 8 0

13 7 1 0

k l a s s 2 5 -

15 49

30-

35-

17 11S 48 81 285 323 194 261 427 424g ! 2 4 4 4 5422 3 0 2 9

40—

45 +

0-45 +

70 1444

27 107

2 276 1676 5 ICO 5980 5996 4851 4868

1 719

27 794

56 594

l6 4

7 879

690 5 728

237 233 3 262

8§3

1 462 2257 3 967 5673 5906 5636 5516 30476

12 0 2 1

7 591

3 923

59 895

384 874 307 196

11 2 0 1

1329 4142

26 247

748 576 816 5 963

4 244 3 983: 3 523 13 O49

1 218 1 321 981 6370

4 594

15 23

446 221 217

"6$

752 1 416

5 14 17 3 20

0—

403 888 I3f5 1 164

41 167

10 192

76 87

32 30

7 Å

746 1153 961 385 140

162 887 1 009 1 251

364 1643 2819 3290

101 396 821

143 273

4 1 2\6 III 278

10 10

3 7

2663 2632 10583

63 37

713 633 1403!

854 730 854 2908

357 1 §78

1 240 21

89 240 107

99 544

97 190

4i 204

612 4828

373 333 3850

126 2 510

51 29 1427

61 1 020 2784 4 538 5084

i% 553

63 102 107 751 1023

13 25 58 274 381

10 6

465 2 0I2 11 14 13

2623 2060 4 326

8 16 1396

5 413 28421

1 420

50 4 3 7

*>5f

547 672

42 298 831 668 650

391 306 158 180

777^ 1856

2 594

5 121

687 775 3 95« 6986 127 681 5268 12 9 0 7

121 159 142 3 392

32 5 8861 33033 54 556 41 652 25329! 24878 22040 88710

8926 15 I 9 6 6 6 4 5 12 9 4 6 3657 9C80 '503 6807 675 4 723 476| 8 0 9 4

7235 19250

169 2 501 6741 9808 8403 7865 6432 24 934

2 9 9 3 8 4 11 1 2 6 3 7 9 4 2 6 7 9 7 3

79 78o

8 124 268 432 319 418 4056

105 15 23

4458 4071 1369 490

76 12 21

4279 9919 10379

.6$

13857 12037 8419

5i 539 596

614 1 148 2383 2789 2 973 2885 19893 32782 1 143 11 3 3 1 32069

362 601 636

15 24

244 214

4008 4038 19 393 n 090

659 771 5757

178 210 3001

226 3013

3 6 4 2 1 341 184

253 1 318 1933 1897 1 713 1896

2 0 102

5i 159 51 1 0 2 41763 31370 26 218 95026

54¶Tab. 15 (forts).

Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i

T Redovisningsområde

Åldersklass

—

D i m e n s i o n s 15-

5691 3886 3 208 1446 544 120 21 10

829 2989 1095 233 61 14

349 5837 4173 1 741 512 144 58 25 1

20-

k l a s s 25-

30—

I II III IV V VI VII VIII IX+

700 1085 352 74

Summa

2 2l6

I II III IV V VI VII VIII 1X4-

777 Summa

1268 Norrlands och Kopparbergs län

I II III IV V VI VII VIII 1X4Summa

170 32 35 25 364 1585 23 549 3 128 3 200 4167 32 420 2 026 II635 13 171 9014 4 998 1724 386 6343 16094 20 095 i 14 981 7221 2603 86 1854 8077 12718J 13885 10325 4853 4096 2 1239 3309 6 130! 7900 7192 4 208 8 104 5 778 — 512 5 221 61801 6237 6 578 5 °53J — 133 21888 842 9796! 21 433 26406 — 102 6064 26158 51752 70570 78 116 65288 38253

Övriga Sverige

1 412 I 4i 479 1303 5672 9990 1 013 II 8501 4286 1 417 264 8608 III 175 2 449 15922 15758 8992 3639 IV 28 909 3990 9071 I H5 I 12567 7075 120 5 98o V — 327 1545 4067 6807 83 458 VI 397 1333 2 944 73 — 1 261 1853 15 VII 174 — 751 10 607 688| 670 VIII 107 — 220 1 01 ii 1 n o 40 IX 4732 — 313 Summa 2517 25 333 40221 45 844 38 100 23 769

Svealandslänen

Götalandslänen

$Å 28 13

°.

5 4i6 7 531 4980 2 209 633 379 197 185 9928 21 68l

3 3 489 1355 9690 7728 8255 10005 5042 6844 1978 3645 1247 2046 1325 505 1 025 2 1

316 52 3 410 1 195 3 428

6976 4024 3 622 2789 2 484 2 110 1373 852 3176 2817 31235 35 128 28741 17 269 38 5 642 8861 4 534 1742

1 101 220 6 163 2643 7125 4 335 4023 3 in 1592 1616 260 579 706 303 338 384 305 21 352 13 192 12 841 21 790 25316 5227 3137 94"" 7271 3 3IO 1 241 440 243 187

Hela riket

I II III IV V VI VII VIII 1X4-

1 667 1 582 504 4* 9 839 13 Il8 10086 4213 2 20I 14082 21779 24936 414 7252 20084 29166 2 l8l 9622 16785 7463 I 3I2 3706 527 3 395 6931 1995 143 5273 I02 2882

Summa

10 109

35 32 4 835 1449 20756 10716

287 4059 9678 28 A32| 19788 10833 2OO92! 18445 10 844' 10650 7 443 7631 5890 684.4 7 266 3 853 22 165 i27417 19978

37026 77 085 n o 791 123 960! 103

35-

55 3

tusental m , fördelad efter trädens ålder och dimension. II

j 15

18 G

40-

45 + 0-454-

0—

14 199 270

439 439 234 942

3 591 2536 2

183 592 913

% 170 238 3109

54 463 472 312 199 273 1988

r —

20 I 21

—

23 I

40-

45+ 0-45 +

1161 18129

i m e n s i o n s k l a s s

10—

15-

20—

25-

32 4 793 ,332 1 187 368 6031 5543 11 626 7582 3 523 33 532! 6602 12 532 37 359! 279 3245 8936 11 591 9034 4 752 100 28719; 1245 4566 6997 6295 3 970 15744 414 1931 3 813 3506 2174 24 103061 204 1 0 4 2 2084 2 264 1395 387 845 1293 1078 5 234^ 2 60 12 918 314 963 1 515 1442 29 160 964 4315 18 161 35283 40684 32680 18706

334 741 732 513 230 940

—

30-

35-

57 1244 2010

369 895

110 360 323 249 147 40 219

Te 44633

3659 1457

41254 26229 14225 8532 80 45" 468 6194 1103 164 866

687 645 17 1993 321 8 706 3 942 6134 5285 2 807 1 132 68 19431 196 1 981 6048 8 773 7 873 4986 2398 1 028 336 33 364 27960 5 484 2449 4651 5258 3 539 2068 1 0 2 4 494 1203 605 289 16052 99 1827 74Z 1 562 9 168 338 7427 177 23 271 696 261 132 58 3 221 166 193 o3 1 617 70 67 Ö3 15 104 % 61 1803 2 72 23 94 62 5i 39 112 868 1603 7174 15 791 20845 18951 12 544 6895 3 328 1478

1 521 20403 33 742 20372 8581 3005 1 256 526 407 89812

1855 1 362 982 841 8822

o6o

626 323 256 401

151 no

124 399 269 164 128

63 1203

127 626 1423 745 491 15250 112 12699 5 210 5711 2 761 1 136 10 288 23 43 109 4411 12415 12 207 7 249 3 58i 1476 126 330 32 3 15 41 843 3 Å 146 478 H7 1565 24 62 208 77 08573 1 503 11 548 18 217 i6473 8729 55° 574 7290 14 41 60260 97 53 791 755 308 393 i6 449 11 858 5698 2369 92 3825 1 0 6 2 6 13882 9868 5811 2324 558 773 223 183 47604 139 32329 9165 4 549 2 121 363 76 1588 7 333 203 35 334 197 29918 9421 226 28978 460 25 260 12 219 150 709 4 989 7 739 7297 4755 2 172 26 121 20594 11 718 6031 3 187 3361 99701 21 476 8264 4643 4 0 2 0 98 186 19930 6603 4680 364 492 12640 44050 79 371 92406 76 911 46 547 2 2 6 0 1 9 770 4313 3990 392 601 2 402 21 192 898 3 237 1 291 1 2 88 378 34013 13 7 589 3 875 1449 31 201 2 108 8541 10 569 68601 200 68 56820 822 6087 15299 1 8 4 1 8 14 375 8053 3 0 5 1343 439 254 150 2 560 8364 12676 12 304 7 525 3831 1 803 813 550 50577 904 374 51 302 693 32632 1529 379 25 652 699 3 342 5 967 6217 4637 2622 1 2 1 4 548 25 290 269 1053 2 306 2703 2143 1440 760 417 893 16 171 1 250 5 11 389 1 214 1 209 1047 713 412 5824 8487 195 574 223 425 262 271 2 404 437 5" 2277 3031 92 136 189 285 306 587 335 1 926 72 5 245 379 29 146 508 183 203 261 5722 3 757 208 724 4404 19 227 39676 48903 41576 25630 13218 6080 2 592 1958 8

'ä

250 148 3863 2 036 1389 43900 73i8 14252 13330 8 5 378 4163 1 561 285 68 99 929 5233 18 502 27 506 25667 17 956 9 529 3 895 1 05c 451 119875 1653 14108 26581 29149 21033 11 075 5 396 1 922 79° 86423 599 7989 18 259 22416 18075 10 335 4 991 1808 1 °3 2 48 500 4094 11 679 16 188 12 571 7 954 3 764 910 38405 1 198 76 1707 7907 10635 10 374 5 590 2956 818 28891 5125 14 8i43 7808 5192 2 434 735 8410 21 20236 2650c 20929 12 003 5 234 4607 103 431 505 10

98 1469

36 471

1969 856 640 1533 1 148 398 1 131 311 6220 3259

473 364 362 3544

12 325j 8437 573 216117044 63 277 119 047 141 309118 487 72177 35819 15850 6905

2 281

23?

3 o?5 49863 110444 112785 85912 58993 41158 31255 101 627 595 861

56¶Tab. 16. Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i tusen*

1 5

T Mogenhetsklass

Redovisningsområde

Gävleborgs län . .

Jämtlands län . .

Västerbottens län .

därav kustlandet

lappmarken

Norrlandslänen . .

a —

40—

45 +

1 — 1

15-

20—

25-

30-

3820 I 701

3852 2930 1 127 949

5 705 6685 392 1683

3 413 960

576 I

n s

11 IO

e n

10—

k 1 a s

35-

1 591

552 M40

1 912

6ll

1 113

133 800

—

239 292

252 I

1045 6

3 946

249 I

5693 6255 1 016 1773 5i8 936

4 497 3152 1504

3 367 2123 1 613 1 091

2 959 4 7 H 6725 3 924 I 604 3 196 3 239 2870

198 I

38i

19 128

I 2

därav kustlandet

—

3¶Norrbottens län

1 8

o—

2 Västernorrlands län

42II

1 521

3 523 2412

1496 948

3 927 2 156

1 531

162 7 727 3 141 1 041 7177 7952 4 447 1679 5 837 6330 4 759 2 774

3 345

7 470 5092 2603 3831

778 647

40 I 2

17 102

58 488 1079

2074 3 202

3 I

343 1998

4 435 2 558

1 460 5 98i 10839 II 386 60 330 1306 4 346

1 561

1 981 3 743 528 131 383

1534 528

2 229

1 160

731 442

3 9i6 2635

3 346 4582

3 710 5170

489 2218

1743 1 317 2516

1395 M39

—

24 227

947 2332

1 216 1 276

81 297 4 459 19 n o 34147 38 534 29 791 15 160 5662 1355 12 201 21 412 24712 2 110 960 15 336 6 734 125 743 4 577 5H 1 802 3840 7032 12 313 13422 10 564 6085 3219 3088

57 3

tal m , fördelad efter trädens mogenhet och dimension. 13

1 14

16 D

20 G

—

21 —

—

0—

58'7

14 445 30-2

I O—

15-

•?.<->...

•» r

30-

| 24

40-

45 +

| 26

0-454absolut

| 23

35-

0-45 + absolut i %

841c

—

3 384 - i 570

57 694

14697 I 509

8 373 1 5 1

173 321

52*1

17459 12579

27*8

58*3 26" t>

84 172

348 I 228

724 I 40c

2 330

4 071

34'° 4 955 15*4

13 180

9033 2819

8029 4910

4 846

1 622

984 864

24 738 55*3 12931 28-9

4637 7083

—

4 473

3 4 9 8 4 440 26 198 33°

4 347

3 404

2 375 1623

23*0

31447 25219

37*5

32*4

14 335

52*7

5 305 i i i 16314 10965

50'6

6 6 7 0 IO404

20*1

3 365

15*8

49*6

2 l68

8i55

3 527

2 2 4 7 0 29*6

2 437

7 353

5 237

2 333

20*9

2 436

5 473 4092

5 502

58*8

I OOI

4 448

30*0

402 I 010

3844 2222

3 159

ll*3

45 —

17 351 419 1 2 0 9 8 292

I 167

43"

2 181

795 3 584

15 946 28*2

11 978 28-9

3 323

3 357 2 0 9 3 1 3 8 0 1 6 0 6

23 535 41*6

41 804 42*4 28 IOO 28-5

4 576

5 947

4 397

1 420

—

30*6

2 495

5 436

3 330

1 227

48 I9074

3i*8

29'1

i486

22 515 37*6

27 209 56*5

—

IO405

38*4

2 774

137 1 696

3 494 1 652

14 977 3i*i 5 955 I2'4

10 IO482

1 528

159 198

38*7 23*0

14 595 2 8 ' 9 13 122 2Ö'o

2 453

—

2516 3637

729 2 115

1634 2898

843 1825

22 721

159 548

— 39 557

7 902 24*1

43 985 3 7 8 1 5 1 8 4 8 3

56 149 629 43*9

3 1 2 8 12 344 24 998 2 8 9 2 3 19 321 4 5 6 2 11 645 1 6 9 6 6 1 9 4 4 9 1 4 9 0 6

7058 37672

45"°

148 5;6 49*6

9528 30253

88 911 29*7 61 879 20'7

494 1 105

286 240 1047 3 537 2 156 1 3 8 0 1 631

29 241

— —

3°* 1

9 272 34i 3 6 0 2 132

17 112 30*2

3 197 1 125 627 9 449 5 156 2 7 0 9 2 9 6 1

8 592 262 1 6 2 8 7 497

102 647 3°* 1 8 8 9 0 7 26*1

53¶Tab. 17. Kubikmassa inom bark av björk, resp. övrig lövskog i tusental m 3 i olika dimensionsklasser.

Redovisningsområde

D i m e n s i o n s k l a s s

Trädslag 1 10-

15-

20—

25-

741 379 543

566 394

389 313 289 155 448 223 861 472 830 355

268 239

154 Q

»3

6.3 57

314 192

134 »7

508 400

488 267

73 86

7i 195

327 223

166 157 257 365

99 109

53 72

58 223

1 791 1 631 574 693 790 861 385 168 285 379

573 323 976 673 580 386

120] 223 146

618 1 002 289 155

770 315

396 286

Stockholms län och stad . Björk Övriga

43.3 353

Björk ÖvTiga

446 Uppsala län

. . . . Björk Övriga

232 1 118 1 160

439 Björk Övriga

Kalmar län, exklusive Öland Björk Övriga därav n:a landst.omr. . . Björk Övriga

Öland Gotlands län Blekinge län

Kristianstads län

Malmöhus län

Hallands län

Björk Övriga

Skaraborgs län Värmlands län Örebro län

783 1309 1 256 224 391 313 1 166 913 291 301 177 1 003 323

35 Björk Övriga

37 13 460 110 138

33 37 19 487

Björk Bok Övriga

687 127 222

o 158 104

Björk Bok Övriga

244 52 127

418 120 227

Björk Övriga Björk Övriga Björk Övriga Björk Övriga

slättbygden . . . Björk Övriga

246 57

. . . . Björk Bok Övriga Björk Bok Övriga

därav bergslagen . . . . Björk Övriga »

498 Björk Övriga

Göteborgs och Bohus län Björk Övriga Älvsborgs län

534 252

Björk Övriga

410 196

37*3

Kronobergs län

s:a

212 Jönköpings län

. . . Björk Övriga

Södermanlands län Östergötlands län

690 403 344

27 17 250 149 203

573 539 384

560 292

246 138

7i 324 116

382 152 231

210 160

104 201 305 245 167 118 195 141 1076 1348 1058 639 367 408 394 326 609 825 522 277 I 021 300 228 239 2484 3 0 1 1 2 194 1 184 735 674 435 286 900 1049 843 450 236 146 340 311 760 882 679 356 96 214 148 216

140 126

167 95

164 Där bok ej särskilt redovisas, ingår den i »övriga».

93 49

53 ^ 566

333 319 197 247 15 27 20

3 0 - 3 5 - 4 0 - 45+ 5—45 +

16 240

44 107; i

7 25 16 16

2 11

5i 335 95

35 304 81

163 177

65 7»

34 5i

346 185

147 158

96 95 77

4.3 64 47 50| 26 163 248 66 9I| 13 22

% 45 IK 3» 29

5i 61 31

67 7i 39 3

o" 28

% 18 25 14

1 20

4 17

47 92

75 293

86 169

19 119

40 186

205 115 146 73

27 3i 68 68

43 7i

178 475

585 191

1701 76 196 116!

14 109 118 139

323 147

78 101

46 9 A 6l

23 II

19 68

9 72 139 19 277 149 12

516 157 20

69 42 9 52 64 H4 49 149 49 28 23

35 16 7 7 28

59¶Tab. 17 (forts). Kubikmassa inom bark av björk, resp. övrig lövskog i tusental m 3 i olika dimensionsklasser. I

2 Redovisningsområde

Trädslag 1

10—

2 5 -

3 0 -

3 5 -

io |

40-

20 4

1 101 109

469 76

3 779 3 2 3 6 2 0 0 9 1 009 794 549

1047 337

453 209

1437 354 1 048 2 533 321 535 8 4 4 8 11 245 7 275 3 533 1 451 765 482 299 843 1 153 2 8 7 6 3811 2630 1382 727 128 220 430 495 353 4 6 4 6 2 151 724 5 571 7 4 3 4 170 261 658 411 413 971 224

362 122

693 191 278 32

30I IO4

412 158

273 114 1 881 192

2719 973

lappmarken . . . Björk Övriga

20—

40 13 62 33 214 42

307 Björk Övriga

. . . . Björk Övriga

81 23

438 70

2 127 2 6 6 5 402 538

därav kustlandet

15-

o 108

Björk Övriga

. . . . Björk Övriga

| 9

52 20

35¶Västerbottens län

| 8

102 46

. . . Björk Övriga

Björk Övriga

181 68

därav bergslagen

. . . Björk Övriga

342 133 166 53 176 80

709 247

Västemorrlands län

580 189

. . . . Björk Övriga

Gävleborgs län

850 228

V ä s t m a n l a n d s län

slättbygden . . . Björk Övriga

12¶D i m e n s i o n s k l a s s 5 -

3 750 5 396 4 2 2 9 I 175 1297 1 0 4 3 5 514 7 1 5 8 4 8 4 4 605 64I 823

99 45

2 557 650

Björk IO 8 o i 10725 6 0 2 4 2 5 4 8 422 Övriga 634 967 934 3 5 2 2 6 0 8 3 1 6 56 därav kustlandet . . . . Björk 5827 782 Övriga 559 367 755 892 > lappmarken . . . Björk 4 975 4 6 4 3 2 502 Övriga 56 185 75 179

N o r r b o t t e n s län

Björk 3 1 2 3 2 3 8 3 0 3 2 5 6 0 8 13 181 Övriga 4 567 5 2 4 8 3 8 4 1 2 6 3 8 7 4 7 0 9 392 7 0 2 7 4 2 0 4 Björk Övriga 2 6 3 8 2 4 5 0 1 8 7 4 1 3 6 5

24 io| 10 2

45 + 5 - 4 5 + 20 32

2859 973 1424 353 1435 620

14 8

5 4 15 28

68 20

27 11

13 13

8564 1 402

75 53

37 112

13 519 4 126

665 413

164 90 286 318

125 235

63 328

18508 5815

372 258

128 206

38 134

21 64.9 3669

549 174

149 I36

58 68

77 54 72 82

44 9

13 145 16 69 11 10

20849 2 223

124 49 108 43 16 6

32 3i

5 59 11 21

n648

231 110

6l l8

5 954 24OO 1 5 3 5 I 177 2 209 I 173 1 006 584

14 58

24 24 8 6

32725 3 989 11 876 1 766

11 17

31599 3404 18225 2 842

13 374 562

4 1 117 998 S*1 329 21 002 520 I

675 800 263 237 32 564 588 232 720 11 235 367 422 3 7 0 8 9 1 701 IOOIO Björk Götalandsläneii 8 6 3 9 5 478 3 1 2 3 6 354 904 459 Övriga 2 902 4 2 1 1 4 904 4 5 6 0 3 554 2 552 1 761 1 171 2 8 8 8 28 504 Norrlands och Kopparbergs Björk 33 358 4 0 9 6 8 2 7 4 8 9 1 4 2 8 2 6 4 2 3 2 6 1 4 919 356 154 126 562 Övriga 5 1 0 5 5 6 5 0 4 0 3 3 2 7 4 7 1 612 I 219 820 531 688 2 2 4 0 4 8 5 8 1 4 8 6 2 2 6 6 0 1 4*3 695 646 61 089 Björk 11 698 1 6 7 3 7 Övriga 5 002 6 2 5 9 6 5 8 6 5 8 1 6 4 484 ' 3 0 9 4 2 io£ 1 3 9 2 3 595 38 336

Svealandslänen

Björk 4 5 0 5 6 57 705 4 1 2 7 4 22 863 11 285 5 274 2 343 1 051 80c 187 651 Övriga i o 107 11 909 1 0 6 1 9 8563I 6 0 9 5 4 3 1 3 2 9 2 8 1923 4 2 8 4 6 0 7 4 0 1

Se not å sid. 58.

Tab. 18. Kubikmassa inom bark i tusental m* av all

R Redovisningsområde

. .

302 318 331 370 447 425 370 193 177 6

Kalmar län, exklusive Öland . därav n:a landst.omr. . . . » s:a » » . . Öland Gotlands län Blekinge län Kristianstads län

79 72

Malmöhus län Hallands län , Göteborgs och Bohus län . . , Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län

2207 1 824 1889

4271 3487 3491

2525 2 799 2672

5 539 5913 4839 6072 3237 2835

2982 1499 1484 60 380 1 024 1 316 304 847 890

15*

20—

5 5i8

5 482 j 4475 4 166 j 3582

4178 4907 8060 8 119 6128

25—

7840 4619 3 220 152 1334 1985 3 161

5621 : 5150 , I 90961 7791 7 79I| 5607 5695J 3709 5894 7 678| 3861 4841! 2838' 2033 182 I 177 1179 E 5I3 1229 1683, 2976 2248

973 1 900 1863

941 1720 1498

723 1306 884

7247 4025 20271

9158 5 505 22813

8 ioi 5 432 18489

5456 4369 9935

7 893 6758 1 135 5 740 3164 2576

9228 7 769 1459 6674 3607 3067

8127 6685 1442 5626 2 807 2818

23653 23 103 25 755 3137» 36872 16232 20640

27503 26061 27681 33664

25864 23414 22087 28288

40143 17 545 22 598

2,eej\ 14 871 21800

36980 21443 15 537

39 445 21 708 17 738

35733 17317 18 416

"5 879 1757 2 485 678 1645 1656

Örebro län därav bergslagen » slättbygden

127 507 277 1955 590 484 106

Västmanlands län därav bergslagen » slättbygden

555 343 212

Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län därav kustlandet » lappmarken

2481 2587 3 133 3403 3614 1 692 1 922

Norrbottens län därav kustlandet » lappmarken

3 486 2231 1255

22439 9862 12577 24891 14649 10242

Norrlandslänen Svealandslänen Götalandslänen

16223 6532 2871

95 611 38196 21657

154088 68806 42 850

166 994 80821 56178

146193 73375 54306

Norrlands och Kopparbergs län Övriga Sverige . . . .

18704 6922

108 671 46 79.3

177 741 88003

194497 109496

172057 101 817

Hela riket

155 464

30.3 993 27.3 874 1 I92 94i5

. . . . . .

Inberäknat vindfällen.

D i m e n s i o n s k l a s s 5-

Stockholms län och stad Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län

å s k

3819 2039 11 760 4284

3172 1805 1367 13060 13895 15336 19050

Bortsett från lövskog i dimensionsklass o-

5594 4401 1193 3768 1734 2034 18158 16484 13 276 18412 27 329 9606 17723 26210 11120 15090 101 711 50662 40572 119 869 73 076

30—

råskog, resp. vedduglig torrskog i olika dimensionsklasser. 1

16 I 14 1 15

1¶D i m e n 351685 1 512 2 169 2761 1630 1 072 1524

885 640 124

40-

792 749

1 052

1 296

757 497

45 +

0-45 + 2

759 699 984

2 8 545 22955

1 144 630

43 577 36877

37149 21 969

337 83

15 180 1 160

430 470 825 383 446

208 261

263 226

1359 1563 1457

<6o 816 460 634

1464 1 056 407 1 137

418 215

498 176 322

3826 1358 3 764 1 412 3016 1 176 3 542 1 3 8 2 7692 3 454 328 1255 6437 3 126 6675 3 021 1 782

877 449

4 893

632 2389

13250 12778

}S4l

28515 22 202

11 803

22 206

95 431 710 291

413 227

186 308

10 —

5 502 9238

35 22

121 0 9 2

9 6

10 20

4 9

3 5

—

12 12

7 6 44

126 492 120758 119258

i 25

1 142

2 809

22 22

IO 9 4

149 530

44 38

13 14

4 4

15 109 14601

196533 75 441

29 19 22

35-

95 33 169 64 57 6 45

2 934

52 30

30-

25-

52 40 12

102 206

15 2890

75 29 127 50

45 4 36

77 3i 29

37 31

i i

3 3

9 7

2 1

15 14 1 2

_ 1 1

—

14 32

54 10

2 12

107 440

6 5

2 2

1 1

—

7 3 4

4 3 1

414 206 232

251 106

153 66

143 350

82 227

19 528

1 116

49° 48 442

449 58

11 302 3238 8064

369 58.3

322 922

i 269 155

588 833 50

8371 4596 6 500

779 567 4238 6078 369628 1 0 2 9 1 121 268 273 361 379

4684 3125 798 462 144 7i

760 130 630 1 906 272

156 17

2 2 1

132 80

4 073

'Al

1 792 2486

5 774 7586

1 195 1 442 165 195 25 19

6906 7 1 7 0 5 372 3 539 2157 1348 119 654 58 254 745 456 3i 19467 1 417 469 5646 7560 7626 5626 3658 2 215 1379 4901

2393 373

9513 10 403 1 9954

782 1383 1 114 193 488 1 5 9 2 2 3 5 1 2488 1 906 1 266 96334 IT 868 738 449 218 97 154 863 1483 I 7 5 0 1458 1 048

906060 511 410

7 688 265

6270 I IOO 256

4 3

7 8

323 1 240

4 4 3

18 11

267 749

134 9i 99 195 .85

I I

37 38

3 4 3 5 3

— —

2 1 1

— —

1 212

10-45 +

— —

1 016

45 +

1 i

24 12

522 1 262

40-

14 2

?i 486 840

20 16

7 3

7 717

0 r r s k 0 g1

5i 35

39679 27679 91 422 4i 312 33 799 7 513

20 —

15-

i0 n s k 1 a

24 27 52 52 26

6907 9650 15526

5 Hi 1295

1 618 3 3 0 1 3 44 2 3 6 3 1 662

35 376

62¶Tab. 19. Kubikmassans inom bark procentiska fördelning å dimensionsklasser. I

2 Redovisningsområde

Trädslag 1

Stockholms län och stad

Östergötlands län

Jönköpings län

Kronobergs län

. . .

. . . .

Kalmar län, exkl. Öland

därav n:a landst.omr. .

Öland

s:a

Tall Gran Björk Övriga

H'96 H'69

Tall Gran Björk Övriga

9'72

. . Tall Gran Björk Övriga

Södermanlands län

3¶Kubikmassa inalles i millioner m32

2'7o 2'19

9*97 208 I18

14-42 10*39 2*7i

4 1 5 1

3 5 -

9-8

1 9 0 Id'62

8*83

22*3 2I*o

8*65 5'26

2 9 0

10—

0-78

3*69 8*38 1603

1*78

— — l6'07 I'3o 1*93

27*5 17*3

I 8 0

4*39 7*39

I0'9

I4'8

2 I 4

— 21*39 —1812

26'1

197 I7*i

l6'6

0*78

I3'63 4*76 2-89

1*44

Tall Gran Björk Övriga

15*79 13*73 5-24 2*12

1*22 1*86

Tall GTan Björk Övriga

10*91 IO'66 4'16 I'88

1*69 2*26

Tall Gran Björk Övriga Tall Gran Björk Övriga

I9'8 20-7

14*5

4 0 -

45 +

4*i4! 3 ' " 1*62.1 1*28 I "63 i I'42 7'oo 4*58 2'86 9 ' i o

14*4 14-3

9*9 109

17-0 20-7

9*95 4-27

5'2Ö 4*23 I'8o| I'5o

13*9 13*1

17*7 1 4 4 2 15*5 8*59 9 0 4*77 io*5 7*o5

3*°i

I'JO 0'92 2 ' 6 6 IO'o8

4*79

8'6

13*8

20'7

15*46

9 4 6

14*1

2 0 6

2I-2

160 IO'OI

5'62

13*73 12*66

19*7 15*1

20-4

11*6

7*94

13*3

ll*5 6 ' 8 4

4*93 5'20

8*5

15*6 2I"4

22'o

4'4 17-2

181 163

21*5 14*44 15*3 9 ' 1 2 10*7 6 1 8 13*8 8'28

3*o3 7"oo

— I2*i6 — 10*91

15*4 23*5 15*2

2O9

0 7 2

7*9

4'oo

3*39 2'38

11*9

8*38

5'8o

3*85 11*88

23*6 20'6

2 0 ' 2 IO"7

5'oo 3*34 I'86

2*35 1*44

5'6o

6*55 9*i5

1.3*4 180

— 19*33 — 9*46

28'o 15*5

219 I736 937 643 399

o*95 4*58

ll*5

I9'6

9 1 9

18*2

22'6

— 15*61 — 809

27*9 14*4

25*4 17*4

II'5i

0*82

4*i7

10*9

5*o8

1*95

9 1 8

19*3 22'8

II75

24'1

— 7*97

13*5

l6'o

26'3 l8'o

1*46

r5o

I' 169

8-2

7*2 4*0

14-2

9 2

24*3 2.1*3 I7'7

21*7 10-83 14-0 7-03 IO'2 5*i9

4*74 2'o6

1*27

2'90 2'3 2

5/5*

1*3° 3*36

i'5i I'23 8*83 1*84

J 2

1.3*7

0-87 3*66 I O ' 6 8 I o i

1*30

17*3 i o ' 5 3

5*5*

24*4

I2'6

6'2

3*86 1*38

re-** 1*50 0*71 0*49

l6'7

7*38 2*74 8*97

5*69

4*00 12*75

0*52

2*69

5*3

9*9

0'20

1*44

3'9i

12*9 24*6

I4'6 21'6

I I o

15*7

Tall Gran Björk Övriga

5*25 1*33

I'02

o'19

—

— 9*i4

1*40

22'3 198

o'6i

10*4 20'7

1*27

15*1 9 3 2

Tall Gran Björk Övriga

3*83 9'68 19-40

1*03 l'°3

i8'4

5*85 4-29

1*93

I'9oi 1*54

20'1 22'3

Tall Gran Björk Övriga

— 14*59 — 7*53

9*38

9'43: 4'6i

148 I963 822

3*64

12*7

2 5 0

I'88

205 I'02

— 14*94 — 10*53

3*i5

2*44

2-23! 1*23!

22'8

13*4

18*5 31*8 15*3

3'7i

5*05 2'83 5-24

21*7 13*8 17-2

19*1

5*39 9*20

8'0I

23*5

24*3 24-0

I*20 2*48

4 0 6 17-53

22" 1

19-8

186 I2'8

2*90 1*91 2-76

ic'8 167

I I o

2 1 9

451 2'5Ö 2-50:

n ' 2 9 5'82 2'59 r 4 4 6'8o 3 > 1*37 °*99 9*3 5*5' 2 ' 7 I r 4 o j 1*36 12*6 8*44 5*34 4 0 6 9'i9

4*14 8*29

Q'i4

12 |

3*85

4*37 6*50

1*12 I'63

22'29

0'2I

11 |

15— 2 0 — 2 5 - 3 O -

0 —

Tall Gran Björk Övriga

O14

D i m e n s i o n s k l a s s

3*28 2'11

13*4

17-1 16*59 l.3'5i 9*65 10*67 i 8 ' S 1 5 3 13*9° 8 ' 0 2 5*69 5'82 I7'6l I I o 4*77 3*69 I I I I * o 5 Iö'6 12*7 I I 8 9 9'86 5*26 9*39

i 8 ' 3 22'8 23*7 2 0 ' 4 18*9 1 9 5 l4'o l6*7 i 4 ' o I 2 ' 4

12*77 I2'o 53 IO'2 o"' 8*34 IO'4 I I 9 1

7'o8 3'02 4*57 7'02

3*37 1*30 2*90

o'72 2'12 5*77 12*63

Där bok ej särskilt redovisas, ingår den i »övriga». — z Bortsett från lövskog i dimensionsklass o—.

63 Tab. 19 (forts.).

Kubikmassans inom bark procentiska fördelning å dimensionsklasser".

2 Redovisningsområde

Trädslag

Tall Gran Björk Bok Övriga Kristianstads län

Malmöhus län

Göteborgs

Värmlands län

. . . .

o. B o h u s

Skaraborgs län

län

. . . .

Örebro län

därav bergslagen

slättbygden

3e noterna å sid. 62.

3¶Kubikmassa inalles i millioner m3 2*03

3**9 2*09 C92

4 1 5 D

0-67 1*78

3*64 7-32 22'oi n'90 IO-54

Io*5 15*4 32*8 13*7 169

184 215 233 l6'8

21*3 19*7 11*9 162

l8'3 I2'05 I5*o 9 ' 4 i 2'2 3 991

5*i3 1*49 626

19*9

15*5

7*59

4*87

4/13

12" 1 I46 286 12*5 l8l

20'1 22'o

22'4 22'2

23*7 I6'7 20'2

14*3 17*3 15*4

I 8 ' 4 II"66 15*9 8*55 7*4 4'o6 14*7 l O ' 8 o IIo 646

24'8 28'8

20'4

13*12

15*5 19-0 20'0

— 3*72

6*5

Tall Gran Björk Bok Övriga

0*31 I'48

Tall Gran Björk

3*47 1*99 1*65

Bok

I'II

6*55

—1805 — 6*93 —1298 I'I2 O-76

4*46

5*5*

19*9 I0'2 IOO

24*7 164 13*4 135

5*2 12*8 I0'6

30- 35-

4O-

45 +

7-29

3*83 2*44 0'6o

405 225 042 7'8i

4*64 3*59 i o * 5 9

4*56 2'o6

2-41 I98 I'o6

1*90 2*o8 0*80

7*64 4*78

5*°5 3*i7

8*54 7*84

15*6 8 2 8 5-29 2 3 8 2*21 I 3 ' i 5-42 1*75 0-68 0*30 11*7 8 ' i 4 5*II 2-88 2*68 13*9 I 2 ' 6 i Io*55 7*76 21*38 I I o 9*35 7*4° 5*3° 18*23

7*II

12 1

6*52 9*93 — 14*77 — 4*68

15*3 17*4 25*4 108 22*4

2I'l 20'I

15*7

17*3 I O ' o 8 4 - 2 9 I ' 8 o 0*95 1 3 3 8 8 5 4*99 2*57 2*90 9*9 5 6 9 2 ' 7 o 1*73 1*21 i6'o 1 3 6 8 10-38 5*5° 6*22 9 8 665 3*75 2 ' 2 5 4" I 2

9'8o 7*8o

19*6 19*8

21*1 22*1

I2'6 I2'6

6'3o 2*54 5*94 2-32

— 24*63 — io*59

30*7 22'9

24*7 2Ö'o 20'2 I9'7

io*5 13*9

6*5

3*44 602

2'02

22'9 24'1 21*4 189

22*9 2I'o 129

9*63 7'i6

4" I 2

15*6

17*5 22*5 22*6 19*2

20'4

8*9 7*°5 i8'8 13*55

21*5 14*3 146

IC'i

2A'1 20'4 22'0

246 198 ir9 i r 4

22*1

I "24 2'24

— 12*52

Övriga

I'02

Tall Gran Björk Övriga

2*32 3*56 0*99 0*85

2'27 211

Tall Gran Björk Övriga

I4'26

I "24

5'86

l8'4o

1*79

8*37 21'8l

Tall Gran Björk Övriga

I3'6o 8'87

Tall Gran

Björk

29*45 49*49 998

Övriga

2*5i

— — 29*33

Tall Gran Björk Övriga

17-31 1904

I'o6 5 4 2 2-13 I I ' o 6

— — 17*59 I-26 I'20

3*65 1*57

A'42 6'23 i6'7o I7*7i

1*74 8 ' 2 2 2-91 12*37 24'8 9

I4'2 l8'9 27*3 196

9*9 160 28-0 15-2 169 23*5 302 26'9

23*1 13*7 22'8

17*4 I9'8 24'8

21*4 17*7 155 190

9*2

13*7

7*° 4 ' i 7

3*44 2*95 2-67 4-62 7-42

065 073 Io8 220 I 5 o I'25 1*38 2'29

0*44 O-65 095 6'12

o*75 0'8o 1*30 5*45 2*73 I-58

9*44

4*3°

8*9 4*33 9*4 6'6o

260 4-92

3'9i 2'l9 I'20 2'9o

9*5 3-64 5*9 2*94 7*6 3°9

2'23 1*25 1*32 2'o4

0'6i 042 O46 I n

°*35 C23

181 I I 0 9 113 52. 2*92 o'6 8'8 5 1 6

5*59 2*12 1*67 2*40

2*34

°*95 o'76

1*54 °*47 0'63 2'68

1*35 9'52

0*49 I n

24*54

I2'9 22'6 28'6

—2 6 ' 1 0

23*9

19*4 12*3 11*2

13*3 23*6 29*7 264

20'5 254 22'9 l8l

22'7 I91 I2'o 11*8

I8'I 10*76

5*03

IO'3

4*68 2*39 4*77

l'88 o*8i 0*62 O84

O98 0'42

1*87 1*22 2*l6

n i l6'8

I7*0 21*5 2.3*4 182

19*8 214

i8'o 12*49 164 8 ' o 7 8*4 5*i7 8'7 5 ' 8 i

7*91 3*47 3*58 2'8o

4'22 1*70 1*32 2*94

3*87 C72 096 582

Tall Gran Björk Övriga

13*95 1607

5'68 2*13 1 1 6 5

2*97 o'82

25*63 26'17

Tall Gran Björk Övriga

3*36 2*97 C70 °*49

12 |

e 1 s i o n s k l a s s 20— 2 5 -

0*77 1*58

3*67 I-30

1 5 -

4'67 3'3o

4*94 2'o8

9 1 I0

10—

Tall Gran Björk Bok Övriga

o*43 2'4I 0'86

i m

l'3i

3'24 I'9o

0—

— — —

2*41

6 I'OI

1-25 2-15

4*35

7' 9 o

— 19*94 23*9 — 25-98 1 9 6

2-j'O

13*3 10'1

0-55 0'82

64 Tab. 19 (forts.).

Kubikmassans inom bark procentiska fördelning å dimensionsklasser 1 .

2 Redovisningsområde

Trädslag

Västmanlands län

. . .

därav bergslagen

slättbygden

Kopparbergs län

Gävleborgs län

. .

. . . .

Västernorrlands län

Västerbottens län

. .

. . .

därav kustlandet . . .

lappmarken

. .

Se noterna å sid. 62.

3¶Kubikmassa inalles i millioner m3

Tall Gran Björk Övriga

I3'oo

Tall Gran Björk Övriga

669 6'64

Tall Gran Björk Övriga

631 6'23 1*44

Tall Gran Björk Övriga

Ö5'n 5142 8' 5 6

Tall Gran Björk Övriga

47*8^ 55*^9 13*52 4*i3

Tall Gran Björk Övriga

32*23 62*70 18*51

Tall Gran Björk Övriga

44*73 79*49

Tall Gran Björk Övriga

7Ö'02

Tall Gran Björk Övriga Tall Gran Björk Övriga

12*88 2*86 097

1 5 1 6

0—

5 -

13*9

19*5 2 0 ' 6

24'8o 25*35

297 23*5

262 20'3

I9'2 I2'o

I94

13*7

1 5 2 74i 364 1 2 6 9

l6'4 2.3*5 30'7 19*9

21*2 27*2 21*6 2I'l

20'6

4*54 11*3 17*6 9*49 2 0 ' 8 25*2 24*45 2 8 ' 7 I9'o 2 2 ' 2 8 25*5 18*4

20'7 20'1

30*74 I*o8 2*31

0'62

1*49 6 5 8 2*94 11*88

24*83 38*36

i'40

83-80 32*72 3*99 34*59 27-21 II88

1*44

20-85 2'22

I4'i 22'2

13*4 21*5 2 0 ' 1 1 28'o 23*59 24*4

1*90 7*07 4*02 12*97 20*26 20" 21

141 232 292 22'3

183 116 15*1

12*3 12*8

197 22'4 24*6 I9'6

3 X 22o J' 28'6 137

3*43 1 2 4 7

I2'9

7*7

11 1 I 2 I

1*36 6 2 7 3*08 10*00 2581 2114

24'22

24*35 1*28 2*46

4*83 8l2 20'7 2

l8'58

32'I 28'0

612 2'lO I'8o 206

2*87 0*71 0*83 1*03

1*53 o*44 O'-jo 3*27

15*7 9*24 4*62 8*7 3*90 I ' 6 4 1*37 l'7 2*79 3*62 1*24 6*6

2*12 I t 8 °*34 0 ' 2 0 0*68 O 3 7 °*44 I ' i 8

l8'2

7*70

3*66

H*9

2*59 2*23

Iio

1*90 0'7o

0*99 1*36

I'o3 4*47

i 8 ' 4 I 0 ' 2 8 4*35 1*50 1 0 9 4'86 1*76 0*67 5*5 2*49 0*8o 0*31 5*4 2*99 1*41 °*75

I18 068 O'16 0*94

I3'36 5*83 6*9 4*35 7*2 5*38

2*53

1 8 4 H ' 6 7 509 I 8 2 109 ll4 521 195 0 7 4 044 77 335 121 056 O 2 8 8'2 5°7 219 127 2 ' 7 2

20" 0

21*8

25*5 22'9

l8'9 13*8

.79

11*2

I7*i 10*42 9*5 3*94 3*59 ti 7*ii

189 1 6 9 211 344 22*2 289 I 9 2

1*46 8'oo 1 6 2 4*36 13*93 23*2

169 i l ' 2 4 103 484 63 357 7"° 4*74

3 5 - 4 0 — 45 +

l8*6 2 1 . 6 23*7 1 9 1 23*9 1 4 9 192 133

1*72 O42

I'o8 0'24

0'68

4*°4

o*34 5*65

8*99 3*33 I ' 2 6 5*69 2 i 6 0 8 1 4*8 1*72 °*59 o ' i 7 8'8 7*03 5*63 3*66

C87 087 0'o6 3*94

21*4 I9'6 10*8 I2i

i 8 ' 7 i°*99 13*5 7*53 4*4 1*68 7*5 4*37

I26 2-25 0'o5 1-72

23*4 I9*o

17*6 7*68 2*43 0 6 4 3*25 1*04 0*19 2*68 0*65 O 3 7 7*3 3*64 3*°9 °*54

2*45 10*09 l 6 ' 2 2 0 o 2 0 ' 5 2*90 io*55 2 0 ' 3 2 4 2 2 0 ' 2 25*47 3 3 1 2 2 - 4 H ' 7 17*48 2 2 ' 4 16*5 I 4 6

1*77

41*43 56*59

1 5 - 2 0 — 25— S o -

222 I'42

3*67

10—

I ' 3 i 6*02 2*99 11*14

o*35

21-65

8¶D i m e 1 s 1 o n s k l a s s

— 25-15

5*8i

22*3 25*1 22i 20*0

II*3 l 6 l 13*9 19*2 35*7 22*3 29*6 I *

11*6 12*5

19*8 198 10*3 11*8

4*79 1*38 1*54 5*47

12*2

5*39 2*14 3*95 2 -' o 3

0*45

3'4 2

o 18 1*70

0-23 O09

0"o9 o*57

19*6 13*75 7*85 3*39 2*13 15*4 9*58 5*35 2 ' 9 2 3*29 3*5 I n O'34 0*07 0"O2 7*7 4*95 3*68 2 ' 6 2 i 2 ' 6 4

65¶Tab. 19 (forts.). I

2 Redovisningsområde

Norrbottens län

Kubikmassans inom bark procentiska fördelning å dimensionsklasser'. |

3¶Kubikmassa Träd- inalles slag millioneri m3

19*3 229

2I*o 20*1 81

28*4

18*6

17*7 I O 3 9 4*68 2*04 12*7 6*55 3*i5 1 5 8 3'1 I * i 4 0*39 0 * i o 6 ' 6 3*58 1*45 0*91

17*7 22*3

22*6

50*44 32*78 13*37 056

1*34 1*77

. . . . Tall Gran Björk Övriga

299*38 341* 18 Il8'oo

1*70 7*3i 3*26 1 1 1 2 26*47 21*75

. . . . Tall Gran Björk Övriga

160*96 164*87 32*56 11*23

. . . . Tall Gran Björk Övriga

Hela riket

Se noterna å sid. 62.

21—320772

Tall Gran Björk Övriga

33*9

12*4

31*97 26*57

248 2 1 1 334 193 189 275 197 9"i

I12 1*78

463 799 1713 1018

13*5 21*4 28*8 21*8

3*66

I65

I14

19*3 23*4 21*7 18*3

21*2

17*8 IO54 I 2 ' o 5"89

4*73

1*88 I16 0*28 2*48

I*3i 1*07 O'12 3*21

17*9 10*73 5*37 2*23 2*22 0*88 'i' 3 5*35 3'6o I*8l 0*81 6'8 5*i9 3*27 2*o6

158 0*67

19*6 Ila

194 247 216 167

21*8 19*8 12*9 12*1 22*4 2I'l 14*8 I60

2*6o 0*72

5*o 2*03 7*3 5*6o 3*8i

8*9 189 II69 7*68

4*59 8*95

6*i8

14*2 20*2

19*4 23*5 21*7 180

21*4 19*6

19*3 24*1 22*6 17*2

22*o 20'5

18*3 11*39 603 12*6

6*50

I4*o 15*2

8*o H'7

4*35 807

19*3 23*7 22'0

21*6

1 8 0 1082 516 121 6oi 266 6 0 28i 125 IOo 7 * i o | 4*82

32*4 25*2

1*21

I2i 19*5 27*4 163

1*50 6*46 573*22 2*86 10*62 595*86 24*01 187-65 16*64 60-74 1

13*4 20*0 30*8 19*6

013 0*86

0*57 0*27 0*o6 0*58

1 9 8 1308 667 314 282 1 4 6 885 460 242 I 8 2 67 2'l 045 O 12 0*o6

19*3 23*2

1*66 7*i8 3*22 11*22 26'3 6 22*79

O89

°*57

1 09

Å' 18-7

H'4 17*6 27*0 148

5*20 2*17 9*46 19* 15 13*05

38*34

2*59 1*40 0*59 152

5*8 3*i7

14*2

1*38 6*17 262 1102 22*94

7*58 3*77

1*72 112 0*03 °*49

IO*o

19*9 32*5 25*0

15*5 10-3

3 5 - 4 0 - 45 +

1.3*5

l6*2

15*6 34*7 33*2

3 0 -

12*9 20*9 211

III

12*6

208'72 203'26 6109

4*95

7*9i 37*i9

23*50

Övriga Sverige

12 |

143 18*7

. . Tall Gran Björk Övriga

364'49

11 |

7*II

4*57 13*11

392-60 12656 22'4o

10 |

1-69

2711 1823 2*84

Norrlands och Koppar- Tall bergs län Gran Björk Övriga

3*°4 10*27

2-o6 9*37

8981 37*09 28'5o

2 5 -

48*15

112*87

20—

därav kustlandet . . . Tall Gran Björk Övriga

. . . . Tall Gran Björk Övriga

15-

34* 18 27*48

Götalandslänen

10—

31*60

2I*oo

5—

3*4°

Svealandslänen

0—

98*59 59*9°

Norrlandslänen

6 D i m e n s i o n s k l a s s

. . . . Tall Gran Björk Övriga

» lappmarken

23*3 17*2

17*5

H"3 12*3

19*9 12*2 141

'ti

17*9 I°*49 11*9 5*76 5*i 2*07 7*2 5*44

3'7i 2*44

4*67 2*49

°*73 3*66 2*99 2*33 5*5o

0*73 641

2*75 1*65 1*24

1*76

l*8i I*IO 0*28

1*28 I*02 0*12

2*37

3*°7

2*74 I28 I14 3*63

I*8o 0*96 I06 938

1*34 114 10*13 4*II

1*47 I*oo °*43 3'i7l 7*o5

2*i5 I16 0* 5 6

66 Tab. 20.

Kubikmassans inom bark procentiska fördelning efter trädens ålder1. 3 Kubikmassa Trädinalles i 2 slag millioner m3

Redovisningsområde

Stockholms län och stad

. .

Tall Gran Björk Övriga

11-96 H'69 2*70 2*19

10 II I

l d e r s k l a s s I

III

VII

0 - 8 4 11*65 2 0 - 4 4 2 5 - 3 1 17*66 I 1 ' 3 5 15-12 8*63 0*63 1 6 0 8 2 9 - 1 0 2 0*29 22* 18 30*33 2 » ' 5 6 I I - 2 6 5*79 22*78 10*69 5*20 0*24 24*85

VIII 1X4-

6*76 3*93 O96 2*45

28*90 Tall Gran Björk Övriga

Uppsala län

9-72

9*97 2*o8 ri8

Tall Gran Björk Övriga

Södermanlands län

14*42 10*39 2-7i 167 22*29

1 9 - 5 0 15*63 I2*l8 1*93 I4"82 o*75 14*91 19*71 2 C 4 9 I 3 ' 4 8 IO*33 0*21 31*29 27*47 18*67 14*05 6*8o 0*59 22*80 26" 9 6 22*30 10*03 6*85 30"29 1 6 9 I I 2 4 I9'o5 20*43 2 0 * 2 4 I 3 ' i 4 1*05 I3*76 31*34 2 5 - 4 2 I 3 ' i 3 8*02 0*15 I5'92 29*33 27*07 14*95 8 * 4 0 0 - 9 3 22*86 21*79 20*27 12*64 6*17

7*i9 1-48

7-28 4*i5 2*92

2*34

13*63 4*76

1-46 10*57 2 3 * 0 0 26*69 18*64 IO'29 4*52 1 6 3 17*21 37*59 2 2 ' 8 5 11*20 5*55 1*86 0*52 20*55 37*22 31*22 1*23 0*27 0*52 18*66 34*28 25*23 9 * I I 4*60 1-84

Tall Gran Björk Övriga

15*79 13*73 5*24

1-67 16*69 29*69 28*20 3*35 I 0 4 24*37 37*72 2 3 * I 4 8; 9 o 1 1 5 26*89 40*11 23*87 0 0 2*31 27*45 33*93 2 I 1 1 8-38

Tall Gran Björk Övriga

1066 4i6 188

2-23 24*9i 32*47 1 9 1 6 H ' 5 4 3*95 2"o3 I'29 26*67 38*48 19' 13 8*37 3*5i I 4 8 0'6i 33*59 39*39 18*40 6*21 I ' i 3 O29 0*52 23*64 37*76 18*67 9*31 7'02 0*29

Kalmar län, exklusive Öland .

Tall Gran Björk Övriga

I7*36 9*37 6*43 3*99

0*97 16*79 29*17 26*65 14*00 6*09 1*96 28-85 36*07 19*86 7*98 2 - 7 6 1*47 2 7 - 8 1 4 0 - 2 7 2 2 - 1 3 6 2 9 0*94 2 1 - 3 1 10-57 3*87 1*22 20*07 35*88

därav norra landst.omr. . .

Tall Gran Björk Övriga

11-51 5'o8 3*28

I"05 14*73 26* 2 3 2 9 1 6 14*33 21-72 8 9 6 2*24 2 4 * 5 4

Tall Gran Björk Övriga

Östergötlands län

Jönköpings län

Kronobergs län

södra

Öland

Gotlands län

Tall Gran Björk Övriga

2*12

2*11

5*85 4-29

3*i5 1-88

f l 2 2'62 2*77 I"30 1*64 O" 1 4 3-28 I'95 0-50

2-90 1*91 0*62

3*°3

7*45 3'4i 3*38 2*94 35*30 28*25 7*34 1*35 I n 1*43 19*73 40*23 0*53 18*24 37*22 24-26 9'6o 3*9° 3*20 o-8i 20*85 34*94 21*73 I3'36 3*43 r I ' 6 2 33*95 36*99 17-66 6-83 2 ' 0 2 O" 7 0 1-50 36-22 40*31 15*76 5 ' 2 0 O 5 I O" 11 2 2 ' 1 1 34*39 1 8 0 1 I I 6 6 3*8 3

1*99

7*12 14-65 17*76 2 2 - 2 7 2 2 - 3 1 1 0 - 3 6 20"29 I3*o4 2 4 6 0 1 7 - 1 2 3*75 36-40 3 6 6 0 12*93 5*57 2*70 6*87 I'oi 31*71 l8'97 11*44

Tall Gran Björk Övriga

0'61 o'20 0*14 0*2I

0-50

Tall Gran Björk Övriga

5*25

0*34 6*3 1 8 - 5 7 24*14 22*53 I 3 ' 9 8 0*33 4*84 1 5 - 0 0 25"5i 23*91 15*60 17*20 36-46 33*82 1 0 3 0 2*22 I O O I 27*68 3°*39 12*45 I2*l6

1*33 O" 19 0*14

I08

15*85

1¶Bortsett från björk och övrig lövskog i dimensionsklass ingår den i »övriga».

2-83

9*75 5*56 I 7*II

7*°3 8*02 2*12

— • D ä r bok ej särskilt redovisas,

67 Tab. 20 (forts.).

Kubikmassans inom bark procentiska fördelning efter trädens ålder 1 .

2 Redovisningsområde

Kristianstads län

M a l m ö h u s län

Hallands län

Göteborgs och Bohus län . .

Skaraborgs län

Örebro län

därav bergslagen

slättbygden

Se noterna å sid. 66.

4¶Tall Gran Björk Bok Övriga Tall Gran Björk Bok Övriga

1*54 22-45 39*74 20-38 9*63 3*95 0*51 0*41 1*37 1-84 36*57 45*60 9*34 4*02 1*46 0*48 °*43 O 2 6 0*25 32*86 46*48 13*97 4 5 6 1*36 °*33 Oi 9 0*34 14*39 31*23 22"o8 16*17 3*89 1*30 3*5o 7 ' I I O'jc 26*2.4 30*44 20-55 8*97 3*98 0*85 1*67 6 6 1 I*7i 22*45 43*86 19*99 6*74 2*26 1*07 0*87 I 0 5 3*34 29*74 51*05 10*94 3*76 o*55 0*31 ' — 0*32 1*78 41-97 42*48 11*55 1*56 0*37 0*28 — — 0*17 13*59 33*48 25*74 1 8 7 4 4*22 2*31 I 4 9 O25 1-63 29*00 30*20 19*20 8*73 3*24 3*19 1*99 2*84 2-48 34*i5 40*35 l8*6o 2*92 0*37 _ I12 2*72 41*27 54/83 °'99 0*19 — — — 0*93 37*29 38*01 18*14 4*03 1*38 O* 2 2 — — 0*43 9-25 2 0 0 1 21*21 22*73 17*26 Z" 3 5 1*56 0*19 1*43 21-46 25*87 14-16 I4*83 9 * i o 8 6 9 3*49 0*97 3'9° 34-06 39*47 1 4 - 0 2 6*24 1*50 0*27 O50 0*04 5*38 34*9i 34*64 18-15 4-87 I - i 7 0*87 1 — — I - 7 2 37*oo 42*51 14*23 2-87 1*39 0*28 — — O 2 7 6-56 22*29 25*71 18*21 10*04 6-89 9*59 °*43 1*34 20*23 40*05 23*17 10*84 2*31 0*24 0-58 1*23

Tall Gran Björk Bok Övriga Tall Gran Björk Bok Övriga Tall Gran Björk Övriga

2*03

3*29 2*09 0*92 r3i

4*67 3'3o 2'4l 3*24 1*90 O-31

I48 0*43 2*41

0*86 3*47 1*99 I*6 5 Ii 1 I*02

2*32 3*56 °*99 0-85

Tall Gran Björk Övriga

14*26 18*40 4*94

Tall Gran Björk Övriga Tall Gran Björk Övriga

l3'6o 8-87 3*65 1*57

Tall Gran Björk Övriga Tall Gran Björk Övriga Tall Gran Björk Dvriga

1 1

3 Kubikmassa Trädinalles i slag millioner m3

2'o8

29*45 49*49 9*98 2"5i 17-31 19*04

3*67 I'3o 13*95 l6'o7 2*97 0-82

336 297 0'7° 049 1

10 |

11 |

12 Å l d e r s k l a s s I

III

4-36 25*28 33*88 23*49 7*8o 3'24 1*37 2 2 ' 2 6 37*34 27*37 8*09 3*oi o*55 43-26 38*84 1 2 - 3 0 3*77 l*o8 I'88 30*5I 33*59 19*02 8*37 4*53 2*49 I8-90 32*86 26*38 11*92 5*09 1*74 I7*78 36*43 27*80 11*54 2*6o I'OI 34*56 35*62 22*58 4*34 1*77 I*i5 30*85 34*ii 1 7 4 4 10*61 4*12 1*92 17*34 29*84 24*02 15*92 6*82 I - 6 2 I7*I9 33*79 30*22 n ' 9 2 3*59 1-48 34*69 34*36 22-33 5*27 1*64 2*28 30'03 30*17 17*33 7*47 0*50 0-78 I 1 ' 2 2 26*52 26" 16 17*44 7*70 0*40 9"i3 28*19 29* 18 18*13 7*53 o ' i 8 22*42 37*05 21*45 l°*33 4 ' 2 3 1*24 38*78 30*21 I 3 ' 3 i 13*94 °'94 1-82 13*48 29*77 26*93 1 6 9 3 5*39 1-52 14-81 37*45 26*88 11*49 4*93 °*59 29*73 42*93 19*45 4*i9 3*oi I'39 40*57 3 2 4 0 16*24 6*43 1*52 1*79 I 3 ' 3 i 29*45 27*32 I7*05 1*45 1 4 - 5 2 36*83 27*06 11*96 0*52 30*12 42*77 20*17 3*79 0-76 40-62 34*53 13'56 7*39 1*95 14/18 3 1 1 2 25*33 16*41 1-88 10*34 4.0-84 25*91 8*91 O 9 2 28*06 4.3*62 16-39 5*89 2-451 4-0*49 28*80 20*75! 4*80

VII

VIII 1X4-

1*05 °*45 °*45 °*35 0*14 0*08

— — 0*13

0'20

I96

1*44 °*35 0*57 0*25 °*54

1*32 0*13

—

1*73 — — 2-56 0*98 0*61 °*79 0 6 5 0*23 0*23

—

1*74 0*65 3*83 4*94 1*76 3*46 4*39 1*51 1*55 1*86 O67 I ' 8 i I n

O26

0'20

2*66 1*69

I*i8 0-47

1-84 0*76

—

0*2I

O'io

1*25

—

5'5o 2*87 0*89 I - 8 2 5*o8 1*74 0"47 0-87 2*52 O" 12 2*42 O* 34 0- 3 8 — 4*93 4*09

1*79 2-38 I ' 9 2 1*44 0*44 o * i 6

5*12

— 2- 1 7

— —

68 Tab. 20 (forts.).

Kubikmassans inom bark procentiska fördelning efter trädens ålder 1 . 7 I 8

Redovisningsområde

Kubikmassa Träd- inalles i slag millioner

11 I

VII

V I I I 1X4-

l d e r s k l a s s I

III

Västmanlands län

Tall Gran Björk Övriga

I3'oo 12*88 2*86 0*97

1*27 12*90 26*05 23*89 1511 8*53 4-84 1*06 16*14 34*03 24*69 1 1 1 7 6- 60 3*6i 0*27 2988 38*36 20*38 7-83 2-17 r o i 1-82 0*37 4 O 0 8 28*42 I9*83

därav bergslagen

Tall Gran Björk Övriga

6*69 6*64 1*42 0*35

slättbygden

Tall Gran Björk Övriga

6*31 6*23 1*44 0*62

5*97 4-25 37 35*99 26*04 9'7i 6 ' 2 4 2*55 28-89 38*78 I9'69 8-40 2*59 i"44 4'2I 0'22 40-82 35"o3 roi 1*09 10-87 25*64 22*49 15*90 II"23 1*07 15*9 31*93 23*25 12-72 6-98 5*46 30*86 37*94 21*07 7-26 1*75 4*74 o*53 39*66 24*65 20*76 10*33 2*73 0*59

Kopparbergs län

Tall Gran Björk Övriga

65.11 5142 856 1*40

15*4821*53 18-64 10-75 7*74 0-46 5' o*54 7*62 19*01 21*49 17-81 11-36 7'7i 1*13 16*70 28*22 26*63 14*79 6*05 2*03 3* 44'7o 31*19 I I 2 7 2-69 2*49 I*i9

Gävleborgs län

Tall Gran Björk Övriga

47*82 55*29 13*52 4"i3

0*39 5/64 16*15 23*17 21-85 10*83 5"o6 0*82 6*54 57 23'7o 21*39 11*96 5'8o 8*63 2 9 2 6 24*69 20-98 8*90 3*43 O13 I4"48 27*82 2 2 * 2 0 20-55 11*25 I-76

Västernorrlands län

Tall Gran Björk Övriga

32*23 62*70 18*51 5*8i

0*28 6*88 I4/58 22*57 I 4 ' 8 i 9*38 0*98 7*49 I6-53 2 I ' I I 17*94 12*53 O'14 9*66 27-03 29-15 17*37 7/64 0*62 21*73 25'24 20'8o I 2 ' I 2 6*73

Jämtlands län

Tall Gran Björk Övriga

44*73 79*49 21*65 3*67

0*o6 3*20 13*97 17-14 15-62 10*89 io*53 0*09 1*94 6*33 1.3*66 1 5 9 6 14*82 12*39 0*03 2*03 12-54 26*08 23*80 15*51 I C 0 4 6*77 19-81 23*54 21 16 13*54 6 2 8

Västerbottens län

Tall Gran Björk Övriga

76*02 83*80 32*72 3*99

O'oi

Tall Gran Björk Övriga

34*59 27*21 11*88 1*77

0'02

Tall Gran BjÖTk Övriga

41*43 56*59 20*85

därav kustlandet

1*45 I*o6

81 2643 2C2i 14*35

9*51 i6*94 13*32 7*83 4*95 H ' 9 3 11*54 11*46 0*49 9-68 28*91 26'91 I5*i5 11-87 34*93 19*73 I2'8o 3* I'4i

1*21

O'oi

6*72 7'66 4*72 3-62

9*57 9*39 5*93 3*42

8-76 I 2 ' o i 2*70 9*°7 17*80 13*55 13*26 I I 1 0 I'oo 12*24 20'5 2 21*71 I9'5o 4'2I 7*89 18*80 34*84 9*37 lO'45 2-31 2*10 12*77 18*90 I3*98

•

lappmarken

Se noterna å sid. 66.

2*22

6*79 l5*3o 12*76 7*o5 7*53 7 8 5 8'6o 0*49 2*96 9 ' i o 10-57 I C 6 0 rV 5 7 0*20 8*23 30-27 2 9 8 7 I2'68 o 90 5'62 0*69 6*37 35*oo 27*96 I4'68 4*3° 2*74 0*83

69 Tab. 20 (forts.).

Kubikmassans inom bark procentiska fördelning efter trädens ålder 1 . 10 j 11 j 12

Red ovisningsområde

N o r r b o t t e n s län

Kubikmassa Trädinalles i slag millioner

1 d e rsk1

III

VII

VIII I X +

1*47 7*23 K*88 9*45 6*39 0*77 3*77 6*6 9*47 9*86 O'13 7*37 2 8 1 6 2 9 ' 5 9 17*06 1*79 18*21 36*20 24*10 7*52

843 94 788 536

9*06 42*06 9*21 50*88 4*74 5*07 2*43 4*39

8*27 9*82 6*31 4*°3

7*32 27-10 9-71 39'o3 4*44 5*39 2-48 3*60

Tall GTan Björk Övriga

90*59 59*90 3I-6o 3 "40

Tall Gran Björk Övriga

48*15 27*11 18*23 2*84

2'04 10*63 21*90 I3*9i 8*8i 1*34 6*o6 10*40 12*14 1 1 5 0 o-i8 II*o6 30*85 2 8 1 6 13*61 2*14 20-93 35*28 24.94 6'6i

Tall Gran Björk Övriga

50*44 32*78 13*37 0*56

0*92 3*99 10*14 5*20 4'o8 8*58 IO73 56*35 0*30 1*87 3*5o 7*27 8*51 9 0 7 8-8o 6o*68 0*05 2*34 24*5° 31*54 21*77 10*03 5*i4 4*63 4*33 4o*93 19-79 1 2 1 8 I 2 ' i 6 2" 19 8*43

Norrlandslänen

Tall Gran Björk Övriga

299*38 341*18 Il8*oo 21'00

2*96 11*03 18*22 I3*9I 8*46 0*33 3*32 9*40 14*99 14-98 12*24 0*03 3*05 14*55 27*74 I3*83 0'20 11*07 26*73 74 10*09

Svealandslänen

Tall Gran Björk Övriga

160*96 164*87 32*56

0*96 9*70 20'8 3 23*21 I7*84 9*78 6*40 3*25 8*03 C70 II*0O 27*07 25*02 I 5 9 I 8 6 3 5*18 2*74 3*76 0*49 22*40 33*66 23"37 H ' 2 9 5*03 l*6i 0*56 v t s 1*12 33"o6 93 17*79 9*92 3*5i 1*47 1*75 2*44

Götalandslänen

Tall Gran Björk Övriga

därav kustlandet

lappmarken

11-23 112-87

O'oi

o*n

o 31 9*i9 6*73 3*96

7*36 29*63 7*68 27*85 4*35 4*83 3*°7 5*02

1*77 17*22 29-56 24*77 14*22 6*58 2*85 1*43 I*6o 1*69 22*72 37*57 22"68 9*55 3*35 1*40 °*59 0*45 l*o8 31*0939*05 21*42 5 ^ 8 1*3° 0*27 o*i6 0*05 I"oi 20*84 32*36 21*34 12*34 5'5o 2*94 1*68 I*

Norrlands och Kopparbergs län

Tall Gran Björk Övriga

364*49 392*60 12656 22*40

0*17 3*48 11-83 18*81 I4*76 8*87 6*93 2694 0*36 3*88 IO - 66 I5"85 15*35 12-13 9*oo 7*38 25*39 O'io 3*97 I5*48 27*67 24*20 13*31 6*41 4 " I I 4*75 0*40 I3*i8 21*75 25*76 17*74 9*6i 3*79 2*92 4*84

Övriga Sverige

Tall Gran Björk Övriga

208*72 203*26 61*09 38*34

1*55 14*95 27-22 24-58 15*63 7*75 4*07 1*74 2*51 I*i8 I7*o3 33*75 24-88 1 2 6 2 5-60 2*87 1*12 o*95 O76 28*47 37'7o 21*73 7*33 2 6 3 O* 74 O29 0*36 °*95 23*55 3 1 4 0 20*67 11*98 5"°3 2*57 1*74 2*IO

Hela riket

Tall Gran Björk Övriga

573*22 595*86 187*65 6o*74

0*67 7'66 17-43 20-91 15*08 0*64 8-37 18-54 i 8 ' 9 3 I4'42 7i 0*31 11*9522*71 25*74 o*75 I9*73 27*8 4 i22*5 5 14*10

1¶Se noterna å sid. 66.

8-46 9-90 9*83 6-72

6*70 5*04 18*04 6*91 5*25 I7*o6 4*56 2*87 3*32 3 0 2 2*17 3*

yo Tab. 21. Kubikmassa inom bark i dimensionsklasserna 5—45 + , procentiskt fördelad å trädslag för egentlig skogsmark, resp. hagmark. Hagmark

Skogsmark Redovisningsområde Tall

Gran

Björk

Övriga 1

Tall

Gran

Björk

22*4 25*i

24/7 36*0 39*6

% Stockholms län och stad Uppsala län Södermanlands län . .

41*8 42*7 50'8

Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län, exklusive Öland därav n:a landst.omr. . .

52*7 45*3 42*3

Öland Gotlands län Blekinge län Kristianstads län . . . Malmöhus län . . . . Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län

. . . . . . . .

43*5 44*6 37*8 33*o 4°" 3 42*2

8*6 8*4 7*3

61 43 4i

20-8

5*3 3*5 3*5

17*4 18-9 10'I

18*3

7*i 5*8 9*0 13*1

14*7 151 13*9

n*8

10*8 I2*o

51*3 57*7

27*8 25*3

13*7

42'2 58*3 77-0

17*3

18*8

Å' S

20*1

36*6

11*2

2l 21*2

o* 8 20*2 2

15*6 17*9

I2'9

3°'3

22'o

22*1

14-9

3°'9

3 *2

28*9

59-0

C-8

22*2

17*1 12*7

22" 2

2'o 2-6

11*2

4*i 4*7 26

II-6 106 17*4

3»*5 29*0 36*3 50*4 32*0

Örebro län . . . . därav bergslagen . » slättbygden

42*5

Västmanlands län . därav bergslagen . » slättbygden

44'1 44*7 43*5

Kopparbergs län . Gävleborgs län . . Västernorrlands län Jämtlands län . . .

51*7 39*5 26*6 29-3

Västerbottens län därav kustlandet . > lappmarken

49*4 48*4 33*4 54*7

11*5 10*7

5*4

40*3 50*0

43*3

35*o

1*9 3*i o* 6

266 40'6

44*2 39*6 52*8

29*2 19*8 47*2

2*8 2*5

22*8 15*2 13*6

I»'2

H*9

24*2 41*6 42*2

34*6 13*2

381 41*3

15*5

41*0 1 29*0

9*5

3*5 I*o

Norrbottens län . . därav kustlandet . » lappmarken

38*1 45*i 33'8 507 49*6 5i*7

Norriandslänen Svealandslänen Götalandslänen

38*0 43*8 43*8

43*9 45*6 35*7

5*° 2*1

3'5 5*o 2*5 2*1

164 173 l66 194 138 153 82 11*7

1*2

4*5 118

30*0 29*7 27*9 28-4 43*2 24'o

15*7 43*5

2*8

15*9 14*4

3*2 8*2 5*3

9*2 20*8 19-3 34*2

9*3 9-2

11*2

5*i

42*5 40*6 46*0 27*0

31*5 44*6 23-2

43*7 44*0 43*4 41*0 45*9 52*5 53*8 42*8 36*1 469 30*9 27*9 33*9

6*3

12*3 IIo

166 18-8 153 24-3 372 50-7 41*6

2*5 2"o

12*9

43*4 42*8 45*7

46*3

7*7 7*7 7*7

46 1

12*2

8*9 4*7 19*5 10-3 8*3 13*8

47*3 48*6 411

12*2

2*4 1*9

3*7 I2'o 2I'o 9*i 28-7

Norrlands och Kopparbergs län Övriga Sverige

39*9 41*7

43*5 41*7

14*0 io*5

o 2

16'3 14*3

Hela riket

4Q*5 i

4 2 *9

I2'8

3*8

469 547 637 39*6

53*i 32*2 19*3 6*i

1 Här ingår för Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län bok å skogsmark med resp. 10*2, 21-7, 46-0 och 12-7 samt å hagmark med resp. 5-7, 14*0, 21*5 och 2*8 procentenheter.

7i Tab. 22.

1¶Kubikmassa inom bark och dess fördelning å sortiment . IQ

Redovisningsområde

Kubik- Grovleksklasser i engelska tum massa 8 " och inalles Under 4 " däröver mill. mill. mill. mill.

3*12 2-13 3*io

6*64 5'7o 885

Östergötlands län Jönköpings län . Kronobergs län .

22*29 15*79 IO91

3*59 3'3o

5*25 4*83 3*52

Kalmar län, exkl. Öland därav n:a landst.omr > s:a Öland . . . .

17*36

3*69 2*32 1*37 0*07

13*45 7*66 4*57 8*34 5*64 2*70

5*85 0*61 5*25 2*03

4*67

2*82

Ii3 0*38 0*93

5*33 3*54 1*79 O'll l*7i 0-58 1*34 O'io I-o 5 O78

o*43

3'6o 55

4*47 3*4i 9'56

11*47

Örebro län . . .

17*31

o 42

4'9o

863 Västmanlands län

13*00

3*78

3'6o

6*37

Kopparbergs län Gävleborgs län . Västernorrlands län Jämtlands län . .

65*11 47*82 32*23 44*73 76*02

3*03 I5*64 I0'69

1839 13/41 882 1257

3I'o8 23*72 15*81 19*14

39*79

34*59

Norrbottens län . därav kustlandet » lappmarken

41*43 98*59 48*15 50-44

Norrlandslänen Svealandslänen Götalandslänen

29938 16096 11287

Norrlands o. Kopparbergs län 364'49 Övriga Sverige . . . . 208*72

7'6o 13*02 1645 8' 9 8 7*47 23*35 13*71

4*29 O'20

I-48 1*99

14*26 13*60 29*45

9*37 5*o8

0*13 I*5i o*73 6*2C

Älvsborgs län . . Skaraborgs län . Värmlands län .

2*32

IO*39

I3*63 13*73 IO*66

1*33 3*29

O'31 3*47

0*08 0*91 080

II69 9*97

2*41 1*07 2*40

Malmöhus län . . Hallands län . . Göteborgs o. Bohus län

14 I 15

Kubik- Grovleksklasser i engelska tum massa 6 " och inalles U n d e r 4 " -6" däröver mill. m3 mill. mill. mill.

2*20 1*89 2*47

Hela riket

| 13 |

G r a n

II96 9*72 14*42

Västerbottens län därav kustlandet » lappmarken

12¶T a l l

Stockholms län o. stad Uppsala län . . Södermanlands län

Gotlands län . . Blekinge län . , Kristianstads län

| II |

7*64

3*3o

3*56 18-40 887 49*49 19*04 12*88 51*42 55*29 62*70 79*49 8380 27*21

3*43 29 2*74 28 2*44 23

5*87 4*94 49 5*08 49

2*39 2*28 2*88

3*38 25 4*12 30 3*28 31 2*88 31 1*54 _ 1*34 3 0*04

6*72 49 7*07 5 5*44

2*54 1*95

4*66 2*57 209 0*o8

1*83 0*97 o*86 0*o8

0*66 1*59 1*65 0*85 O89 1*90

0*18 0*83 o*88

0*49 0*86 0*77 0*38 061 1*13 5*56 2*i6 1867 6*63

3*55 2*21 5*40

I9'83 20*25 26*05 28

25*25 27*00 30*45

39*67 40*20 I3'i5 27*05

I5*6o 2'40 13*20

29'46 12*92 16 54

IO'oo 2*58 7*42

i66* 45*

51*24 23/86 1884

192*02 102*74

57/58 3636

4*59

56*59

28* II* i6*

48*55 19*98 28*57

59*90 27*11 32*78

20* II* 8*83 27

964 7111 3742 2385

8l'26 44'80 32*48

147*01

78/74 56*54

341*18 164*87 8981

86*75 24 45*63 22

99*65

178*09 104*20

392*60 I43*00 203*26 64" 16

58*90

9*58 654

0*25 0*49 0*52

2*82 1*75 6*34 8*04 6*20 11*40

I9'78 I°*37 9*41 2669 14*46 I2'23

15*24 24*55

9*29 4"5o 25*42

3*53

82* 25*66

| 573*22 132*38 23 158*55 28 282' 29 49 595*86 207*16 35 294*76 49 93*94 16

Minimilängd — endast för rotstockar — för 4 tums virke 3 m (9*8 eng. fot) och för 6, resp. 8 tums virke 4 m (13*1 eng. fot). Se vidare bilagan A i del I.

72 Tab. 23.

Vissa uppgifter rörande kubikmassan och årliga tillväxten inklusive bark san barkmasseprocenten (barkmasseavdraget1). I

1 4

per hektar i skogsmill. prod. 3 m mark m3

7 Trädslagsfördelning

39 I3 2 °99 1*28

3*i 3*5 3*6

2*09 1*93 I*5o

3*6 2*8 2*6

3 S 38

1*90 1*03 0*88 0*04

3*o

2*9 3*2 2*3

26 29 15

0*25 0*66 0*91

1*8

47 33 37 74

3*6 3*4

19 27

3*6

7 39

43 45

54 45 47 39 43 44

45 45

16 13 15

Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län

4i 30

53 45

35 37

20 21

Kalmar län, exklusive Öland därav n:a landst.omr. . . > s:a > > . . Öland

28 25

49 54

25 17

l61

76 59

53 78 23 32

20 H 48

6 39

41 22

8 11

26 17 18

33 30

. .

Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län .

46 46

46 45

83 74

l6 l8

35 45 4S

12¶Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län därav bergslagen > slättbygden Västmanlands län därav bergslagen > slättbygden

8 43 3i

. . . . . . . . . . . . . . . .

93 43 35

H 16 16

82 81

87 84 88 80

Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län . . . Jämtlands län . . . . . .

135 123 123 156

64 88 63 56

Västerbottens län därav kustlandet » lappmarken

62 60

Norrbottens län därav kustlandet » lappmarken

. . . . . . . .

77 131 202

. . . . . . . .

Norrlandslänen Svealandslänen Götalandslänen

96 106

63 45 52 40

0*26 0*58 0*47 2*23 1*48 4*58

3*2 4*o 3*7

2*09 1*68 0*41

3*9 3*8 4*4

42 41

II 10 12

1*53 0*80 0*73

4*i 4*5 3*7

2*1

44 52

54 44 35

36 53 53 54

16 16 16

4*56 4*74 4*78 4'9i 5*82 2*73

32 29

15 i»

44 43

*z48 47 54 42 29 30 40 49

\ 38 42

9 14

2'6 2*6

42 41

•8 18

15 14 14

I I I

14 15 15

38 41

39 41

47 34 53 53 54 38

25*9° 16*33 14*35

1*8 3*i 3*i

946 553

43 3»

15 19

3o*45 26*12

1*8 3"3

56*58

2*3

58 74 65

46 44

1*7

Vi 0*9

Alls träd slag

2*1

1*3

Gran

23 32

1*5

Tall Lövskog

2*4 1*7

5*64 3*34 2*29

Gran

3*3

i — 13 14 Barkmasseprocent (barken i % av förråd över 10 cm med bai 12

Tall

37 47 37

391 296

ning

11¶Trädslagsfördel-

Lövskog

89 Gotlands län Blekinge län Kristianstads län . .

per hektar skogsprod. mark m3

Gran

32 25 32

i mill. m3

Tall

Stockholms län och stad Uppsala län Södermanlands län . . . .

53 66

10 i

9¶Total tillväxt 2 barken inberäknad)

Virkesförråd över i o cm barken inberäknad) Redovisningsområde

3 5 3

l8 17 21

24 24

32 27

*å

38 48 7

2 48 59

g 20

3 16 15 20

18 15

46 54 49 39 35 42

25 23

17 23 19 21

18 24 22

2»

17 18 19 20 20 20 20

I 2

15 14 15 15

19 17 18 19

19 18 18

13 14 15

18 17 17 18 18 18

14 14 13

I I I

16 17 17 16 16 16

12 II

15 15 15 l8 14 l8 19 19 l8 20

16 16 17

19 21

2 38

45 35

16 27

17 18 19

l8 l6 14

39 37 38

42 40

19 23

17 19

l8 14

17 I

3 I

Norrlands och Kopparbergs

1¶Se även bilagan »Uppskattning av barkmassan» i del I. — ' Bortsett från lövskog i dimensionsklass O

73 Tab. 24. Årlig tillväxt inom bark inalles och per hektar samt dess fördelning å trädslag, resp. ägoslag 1 . 5 Tusental m

3¶Därav å

Per hektar skogs-

Redovisningsområde Tall

Gran

Björk

Övriga

Inalles

hag- skogs- hag- pro- iminmark mark mark duktiv pedi-2 ägor pediment mark ment m3

S t o c k h o l m s län o c h stad . . . Uppsala län S ö d e r m a n l a n d s län

409*2 338*9 481*0

485*5 360-3 435*4

117*8 94*7 106*8

Ö s t e r g ö t l a n d s län J ö n k ö p i n g s län K r o n o b e r g s län

777*8 6ll*2 469*6

631*0 6380 496*9

220*6 2ÖI-I 2IO*7

Kalmar l ä n , exklusive Öland . därav n:a landst.omr. . . . » s:a > > . . . Öland

634'3 395*2 239'i i3'i

454*6 230*0 224*6 5*3

3I7*5 I40*3 177*3 7*5

G o t l a n d s län Blekinge län Kristianstads län

151*3 103*7 214*2

39*7 217*9 205*3

M a l m ö h u s län H a l l a n d s län Göteborgs och Bohus län

Å4'5 189*7 113*4

82*3 134*6 175*7

8*4 4*5 3 115*5 I I I * 3 3 141*4 233*5 3 23*0 n 8 - 2 88*6 3 82-6 57*5 4i*3

Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län därav bergslagen » slättbygden Västmanlands län därav bergslagen > slättbygden

I 12 I 13

. .

638*1 885*4 566*9 407*4 1 1 2 9 5 2155*8 830*6 680*4 539*6 690*1 140*9 140*5 567*2 503*2

27 P

967 524 734 138-8 105-8 82-0

I IOQ-3 1*09 4*o8 6*02 2*73 846-3 1*32 I*6o 2*62 3*14 I 096*6 0*75 2*oo 6*74 3'4i I 768*3 0*86 3' 2 7 5* 3*39 i 6 I 6 * I 1*49 4*04 10*99 2*53 1 259*2 1*36 3'7o 9*70 2 * 3 1

169-2 1 575*7 1*77 3*63 14*18 2*69 83*8 849/3 0*92 3*i7 15*31 2*59 8c- 4 726*4 2*77 4*18 12*85 2*81 8*o 15*96 2*19 33*7

•57 2*6i •24 3 * 0 2 42 3*ii

O41 0*34 0*37

3*°7 0*54 '44 2*33 0*33 49 2*19 O26 '24

70 247 041 '64 237 032 80 26l o55 14 1 9 1

203*8 o*59 4*62 2*32 1*48 0*85 1*45 26 2*97 548 4 0*62 1*68 7*54 3*35 32 2*94 794 4 0*86 2*32 3*5i 3*o8 238 0*86 0*49 7*oi 3*81 3*25 I*o6 2*oi 2*52 2*32 2-25 495 1*33 4*61 3'9o 2*28 0*92 2*15 387'

o" 14 0*37 o'30 O'io O'I 2 Oil

1 901 1 260 3906

I i 5 2*49 1*07 I*4i 0*26 1*42

3*23 2*88 6 3*56 3' 7 1*58 3*i4

19 275 0 ' 2 4 17 3'4i 0'28 219 3i2 023

38*2

114-8 87-6 144*9 76-8 48*1 28*7

I787' 1438' 348

0*07 2 * 2 2 0 * 0 2 2*39 O 3 0 1*53

3"oi 3*45 2*40 3*36 5*52 3*93

'73 3*35 °*33 56 3*27 o* 34 15 3*75 C 3 0

159/7 76*5 83*3

63*2 1 2 93' 67& 22*4 617 40*8

0*53 I* 5 o O'3 1 I ' i 4 0*78 1*90

l*8i 3*52 1*48 3*85 2*i 7 3*22

95 26

3833 637-1

83*9 3808' i75'i 4 0 8 6 249*6 3 9 8 0 122*0 4076'

0*25 2*44 0*09 2*68 0*19 1*79 0 * 2 0 3*52

898*7 347*3 55i'4

131*9 4 8 7 9 67*4 2308 64*4 2571'

0*27 2*78 0*50 2'68 0*07 2'87

863*7 553*7

I24/7 4697 io8*8 2808' 16*0 1880

0*16 5*°9 O* I 1*03 0*43 I'o3 0'i3 C 2 6 4'9i 0*2 l ' 5 i 0*44 1*51 O" 19 0 ' 0 2 5*36 O 11 0*70 0*42 0*70 0"o9

262*7 198/9 476*1 199*2 161*0

3*44 O27 3*79 O" 19 3"ii 0-38 2*0 1*82 19 r8o o-i 8 0 * 2 . 2*91 o* 60 2-88 0-38 0*64 2*07 03 2*05 0'20 0*42 1*48 25 1-48 O" I 7 0*2 1*45 o*54 1*45 0'l2 0*2 I*8o o*45 1*79 0'i6 1*24 0*68 1*24 O'io O* 2

266*6 1 543*2 1903*1 2 145*0 1997*8 1

N o r r b o t t e n s län därav kustlandet ' > lappmarken

1 7985 1 5i52 9401 1 3i97 19912 1 0868 9044 2 5523 1 4982 10541

Norrlandslänen Svealandslänen Götalandslänen

8318*5 9060*4 3 538*6 803*3 21 720*8 0*19 3 22 °*34 1*55 °*75 5 340*8 6378*1 1 537*6 59i*4 13 847*9 °*43 2*o8 2*75 2*65 i'5o 4497*8 4 374'i 1913*6 1 297-6 12083*0 1 1 9 2*96 7*io 2*81 1*39

1*55 o 16 2*59 O25 2*6i 0-28

Norrlands och Kopparbergs län 10 117*0 10603*6 3 921*9 25 529*8 0 * 2 0 3*io 0*6o 1*59 0*93 Övriga Sverige 8 040* 1 9 2 0 8 9 3067-9 1 805-1 22 121*9 0*87 2*50 5*24 2*99 1*44

1*58 o i 6 2*82 O29

H e l a riket

1*99 o'19

i K o p p a r b e r g s län Gävleborgs län Västernorrlands län i J ä m t l a n d s län Västerbottens län därav kustlandet > lappmarken

£57*5

806*7 1 050*8 1 i57*o 647'4 509*6

310*0

18 i57i 198125 6989-8 26922 476517 0* 5 I 282 276

1*35

Bortsett från lövskog i dimensionsklass o — . — ' Bortsett från mark ovan barrskogsgränsen. — 3 Härav o k : i Blekinge län 40*0, i Kristianstads län 134*5, i Malmöhus län 81*5, i H a l l a n d s län 34*0 tusental m 3 .

74 Tab. 25. Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass 0 5— samt genomsnittliga tillväxtprocenter för olika trädslag. 2

5 3

Trädslag 1 Inalles 2

Stockholms län och stad

K a l m a r län, exklusive

. .

Öland

Tall Gran Barrskog

8¶Til växtprocent

Tusental n L Redovisningsområde

6 Därav i dim.klass

Dim.-klass 0 - 4 5 + 5 - 4 5 + 10-45 +

l 3 269 44*2

39*7 71*8 111*6

3*42 415 3*78

3'3o 3*99 3*64

308 368 337

Il6*2 125*5 I2I*l

—

35*4 31*8 67*2

—

4*37 4'4i 438

3*64 3*52 3*59

I43'o I49*o 145*6

3*49 3*6i 3*55

3*23 3*43 3*33

2*91 3*12 3*oi

—

4*54 4*43 4*50

3*57 3*62 3*59

127-1 127*8 127*5 161*9 149* 1 157'1

3*34 419 3*69

3*i7 4*07 3*55

285 378 323

1240 120'7 122*4

3*94 4*38

3*25 3*75 3*44

I40*4 134*0 137*7

3*12 4*19 3'5i 4*06 4'3o 4*15

Il6'2 120*7 Il8*2

I l8o 120*9 1195

123*2 124* 6 1239 142*0 121*8 135*7

Tall Gran Barrskog

338*9 360*3 699'2

Björk Övriga Lövskog

94*7 52*4 147*1

—

36*2 17*3 53*5

Tall Gran Barrskog

481*0 435*4 9164

29'1 196 48*7

64*0 55*2 119*2

Björk Övriga Lövskog

106*8 73*4 180*2

—

3°*7 l8*6 49*3

Tall Gran Barrskog

777*8 63 l o I 4089

4i'o 30*0 7i'o

78*0 145*6

3*49 4*63 3*92

3*33 4*47 3*76

Björk Övriga Lövskog

220*6 I388 359*4

—

50*8 281 78*9

—

463 480 47°

Tall Gran Barrskog

6ll*2 6380 1 249*2

3*87 4*65 4-23

3' 6 7 4*50 4*05

Björk Övriga Lövskog

261 1 1058 3670

—

4*98 4*98 4*98

3*47 428 3*83 4*46 4*42 4*45

Tall Gran Barrskog

469*6

4*30 4'66 4*48

4*ii 4*46 428

3*8i 4*22 4*oi

Björk Övriga Lövskog

2IO'7 82'o 2927

—

5*°7 4*37 4*85

4*42 3*96 4*27

Tall Gran Barrskog

634"3 454*6 i 0889 3]7*5

3*65 4*85 4*o7

3*57 4*65 3*95

3'4o 4*35

—

4*94 424 467

4*33 3*87 4*i5

29'1 24*9 54*i

39*o

32'2 71*2

43*2 96*6

67*5

54/4 78*0 132*4 62*2 21*7 83*9

1692 4868

Tillväxt inalles 2 i % av ' tillväxt 1 dim.-kl. IO—45 +

Björk Övriga Lövskog

9 O—

409*2 485*5 894*7 117*8 96*7 2145

resp.

OO 7

—

125*7 62*3 14*7

—

77*o 20'5 281 48*6

—

56*0 651 121*2 825 27*3 109*8

4*II

3*72

129*9 125/4 128*1

131*3 125*9 129*7

"3*7 125/8 Il8*5

i35*i 119*2 129* 1

1¶Där bok ej särskilt redovisas, ingår den i >övriga>. — • Bortsett från björk och övrig lövskog i dimensionsklass o—.

75 Tab. 25 (forts.). Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass 0—, resp. 5— samt genomsnittliga tillväxtprocenter för olika trädslag 1 . I

4 Tusental m Redovisningsområde

Trädslag Inalles

Kalmar län, exkl. Öland (forts.), därav n:a landst.omr. . . .

därav s:a landst.omr. . . .

Öland

Tall Gran Barrskog Björk Övriga Lövskog

140*3

83*8

Björk Övriga Lövskog Tall Gran Barrskog

6 Tillväxtprocent

O—

12*4 l.3'i 25*5

33*6 34*o

—

7 Därav i dim.klass

224*1

46.3*7

Dim.-klass O - 4 5 + 5-45 + I O - 4 5 +

3*43 4*53 3*77

3*i9

9 Tillväxt inalles i % av tillväxt i dim.-kl. IO-45 +

"3*2

3*35 4*36 3*66

4*05

3*44

"7*5

4*28

3*85

126'1

13*6 42*6

398 416

"9*4

123*5

4*oo

3*82

5 00 4*42

4'7i 418

125*9 1198 143*2 1191

4*09 5*23 4*57

22*5

15*1 231

177*3 854 262*7

—

i637'72

—

563 4*53

4*89 4*15

5'22

4*59

134*4

0*2

1*2

o*3 o* 6

o*5

2" 11 2*50 2'20

1*96 2*36 2*o6

5*3 l8*3

2*14 263 2*26

5*42

—

1*7 1*5 3*2

3*77 442

4*89 3*32 3*91

129*7 122*9 126" I

2*76 285 2-78

262 2*68 263

436 328 39°

3*72

2391 2246

ö 0 15*4

53*6 53*5

1*7

Tall Gran Barrskog

151*3

7*9

12*6

39*7

2*5 10*3

5*7 18-4

Björk Övriga Lövskog Tall Gran Barrskog Björk Bok Övriga Lövskog

8*4 4*5

190*9

12*9 103*7 217*9 321*6

z 87 IO*o

115*5 40*0 71*3 226*8

— 64 III

419*5

17*4

Björk Bok Övriga Lövskog Tall Gran Barrskog

141*4 1344 991

—

374*9

96*9

3*5 80 22*3 30*2 9*2 I30

0*7 3*i 3*7

17*5 22*3

39*8 39/5 18*8 24*6 829

2*88 2*98 2*90

__ 6*62 6*05

5'o8 648 5*94

—

5*52 4*32

5*43 5*24

—

5*9

137*9

5*7o

4*85 3*78 4*97 4*65

145*9 129*9 122*2 134*8

109*8 Il6*6

112*5

—

5*85 4*i5

5*i5 3*83

5*22 4*97

4*52 4*40

138/7 116*3 132/9 1284

4*i7 5*04 4*88

5*24

3*33 4*86 6*25

119*4 115*8

5*41

5*3

145*4 1260

5*67 4*84

IIo

117*7

4*28

4*5° 5'4o

8l*5 3°*7

114*0

4*4« 5*98 5*io

4*6 7 5*56

1*6

2*86

ii7'9

4/58 6*22 5*26

9*4

23*0

141*2

—

5»*5

214*2 205*3

145 82*3

26 0*9

36*3

Tall Gran Barrskog

Björk Bok Övriga Lövskog Se noterna å sid 74.

230*0 625*2

Tall Gran Barrskog

Björk Övriga Lövskog

395*2

—

5*3i 3*38 4*26 3*8i

4"70

3*i6 3*84 3*48

Il8* 7 117*8 1180 129*9 IIIo 119*3 115*8

76 Tab. 25 (forts.). Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass 0—, resp. 5— samt genomsnittliga tillväxtprocenter för olika trädslag 1 . I

4 Tusental m

Redovisningsområde

Trädslag Inalles

Hallands län

Göteborgs och Bohus län . .

Tillväxtprocent

Därav i dim.klass

Dim.-klass

9 Tillväxt inalles i % av tillväxt i dim.-kl. IO-45 +

11*6 IO - 7 22*4

25*3 21*2 46*5 20*7 3*o n*5 35*2

5*46 6*75 5*93

5*i9 6*35 5*6i

4*77 5*86 5*i5

124*2 I3I"i 127*0

Björk Bok Övriga Lövskog

189*7 134*6 324*3 88*6 34/0 48*5 1712

—

5*38 3'°7 4*78 4*54

4*84 2*94 4"i7 4*06

130*4 IO96 131*0 125*8

Tall Gran Barrskog

"3*4 175*7 289'1

98 80 17*8

19*6 20*2 39*8

4"9o 4*94 4*92

4*58 482 4*72

4*i3 4*60 4*42

134*9 119*1 124*9

Björk Övriga Lövskog

57*5 4i*3 98-8

—

20*1 11*2 3i*3

—

5*79 4*85 5*36

5'oo 4*25 463

153*8 1370 1463

Tall Gran Barrskog

6381 8854 1 5235 262'7 1148 3775

36'I 43*6 79*8

76*8 105*2 182*0

4*47 4*81 4*66

4*27 4*66 4*49

3*96 446 4*24

1215 1202 1207

—

860 34*8 1209

—

5*32 5'5i 5*38

4*58 466 460

148*7 143*6 147* 1

566-9 4074 974*3 198*9 87-6 286-5

269 155 424

562 43*8 IOO'1

4*i7 4*59 4*34

4*02 4*47 4*20

3*77 4*24 3*95

117*2 117*0 117*1

—

*4"5 28*8 83*3

—

5*46 5*6o 5'5o

4*76 4*56 4*7°

137*7 1491 141*0

1 1295

59*7 132*3 192* 1

142'1 342*9 484'9 166*7 6b* 3 2270

3*84 4*36 4"i6

3*7° 4*21 4'02

3'5o 4'oi 3*8i

121*8 128*3 1260

—

4*77 5*79 4*97

4*i3 4*78 4*25

1539 1713 1576

3*93 4*36 416

3*76 4'20 3*99

3*45 3'9i 3*68

1219 1287 1256

4'5i 4*86 4*60

159*6 164* 1 160*8

Tall Gran Barrskog

Se noterna å sid. 74.

Björk Övriga Lövskog

6 O—

Björk Övriga Lövskog Skaraborgs län

—

0 - 4 5 + 5—45 + IO-45 +

Björk Övriga Lövskog

2 155-8 3 2853 4761 1449 62 l o

Tall Gran Barrskog

6804 830-6 I 5110

360 49"o 85*0

86'4 1361 222'5

Björk Övriga Lövskog

199/2 76-8 276*0

—

74*4 3°'o 104*4

—

5*43 5'9o 5*56

Tall Gran Barrskog

539*6 690* 1 I 229" 6

27*6 40*6 682

71*6 119*5 191*1

3*8 7 4*30 4*io

3'7i 4*i3 3*93

3*38 3*83 3 *6i

122*5 130*2 126*7

Björk Övriga Lövskog

l6l"o 48*1 209* 1

—

62-2 18*6 80*7

—

5*43 5*89 5*53

4*48 4'9o 4*57

162*9 1629 1629

77 Tab. 25 (forts.). Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass 0—, resp. 5— samt genomsnittliga tillväxtprocenter för olika trädslag 1 . I

5¶Tusental m 3 Redovisningsområde

Trädslag Inalles

6 Tillväxtprocent

Därav i dim.klass O—

Dim.-klass 0-45 + 5-45 +

9¶Tillväxt inalles i % av

tillväxt i dim.-kl. IO—45 + IO-45 +

Örebro län (forts.). Tall Gran Barrskog

140*9 140*5 281*4

Björk Övriga Lövskog

382 287 669

Tall Gran Barrskog

Kopparbergs län

Se noterna å sid. 74.

503*2 567*2 1 070^

4*20 4*73 4*45

—

12*2 H*4 23*6

—

5*45 5*92 5' 6 4

69*2 IOI*2 I70*4

3*87 4*40 4*i4

3*72 419 3*95

8*4

2Ö'0 69*5

14*7

l6*6

592 254 846

—

4*00 4*54 4*25

3*72 4*32 399 4*63 481 4*70

3*39 3*82 3*59 4*68 5*21 4*81

123*3

I21'8 120'7

154*6

1289 Björk Övriga Lövskog

159*7 63*2 223-0

—

Tall Gran Barrskog

276*5 300-7 577*2

14*9 24*4 39*3

44*6 60'7 1052

4*13 4*53 4*33

3*97 4'3i 4*i4

3*56 3*88 3*7i

Björk Övriga Lövskog

—

27'2 9*6 368

—

5*37 635 5*57

462 526 4*74

Tall Gran Barrskog

76*5 224 98*9 226'7 266'6 493*3

127*4 1395 133*4 155*2 174*3 1592

iii i9*i 30*2

246 AO'6 652

359 428 393

3*45

Björk Övriga Lövskog

83*3 408 124'1

—

32*0 15*9 47*8

—

Tall Gran Barrskog

1 7985 1 5432 3 341*7

IOI7 124*5 2262

Björk Övriga Lövskog

383*3 83*9 467*2

—

Tall Gran Barrskog

1515*2 1 903*1 3418*3

Björk Övriga Lövskog

493'o

0 50 5*82

i7'.1 1611

4*06 3*75 C*8o 6*59 6*04

3*21 3*76 3*47

118*7 128*8 124*0

4*73 5*19 4-87

162*4 1634 162*7

2*42 2*55 2*48

124*1 1382 130*2

549"i i43'o 45*3 i88' 3

2*87

265 284 2*73

—

4*48 5*99 4*69

3*73 4*47 3*82

159*5 21*7-1 167*5

661 1664 2324

195*4 3482 543*6

3*i7 3*44 3*32

3*°7 3*25 3*i7

2*86 2*99 2*93

120*9

175*1 6681

—

1590 680 227*0

—

3*65 4*24 3*79

3*°9 3*40 3*i6

Tall Gran Barrskog

940*1 2 1450 30851

53*3 199*8 2531

1368 42 I'o 557*8

2*92 3*42 3*25

2*80

Björk Övriga Lövskog

646'1 249'6 895*6

—

2201 967 316*8

2*56 2*93 2*79 2-89

—

247*2 3019

2*76

3*o°

3*a3 3*08 3*49 4*29 3*68

3'3o 2-98

i37*i 129*4 147*6 1635 151-5 125*3 140*7 135*7 ICI*7 163 2 154*7

78 Tab. 25 (forts.). Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass 0—, resp. 5— samt genomsnittliga tillväxtprocenter för olika trädslag 1 . Tusental m 3 Redovisningsområde

Trädslag Inalles

Tillväxtprocent

Därav i dim. klass

Dim.-klass 0 - 4 5 + 5 — 4 5 + 10-45 +

Jämtlands län

Västerbottens län

därav kustlandet

därav lappmarken

Norrbottens län

Tall Gran Barrskog

i 319*7 1997*8 3 3i7'5

Björk övriga Lövskog

637*i

Tall Gran Barrskog

1 991*2

155*6 244*5

3 8487 8987 i3i"9 1 0306

Tall Gran Barrskog

1 0868 8067 1 893*5

Björk Övriga Lövskog

347*3 67*4 4i4'8

Tall Gran Barrskog

904*4 1 050*8 1 955*2

Björk Övriga Lövskog

551*4 64*4 615*8

Tall Gran Barrskog

2 552*3 1 i57'o 3 709'3

Björk Övriga Lövskog

863*7 124*7 9884

2*95

2*82

2*49

2*5i

2'20

586*5

2*67

2*39 2*54

247*3

2*94 3*33

2*42

3*o°

ll3

759'i

Björk Övriga Lövskog

93*5 183*6 277*1

2*62 2*22 2*41

2*47

2'3i 1-84

40*2

2*75 3*3i

398*7

2'8i

2'22 2*92 2*30

1667 162*3 328-9

3'H 2*97 3*°7

3*o5 2*73 2*91 2*92

131*4 2.3*3 154*7 44*7 86*5 131*1

2*73

2*53 2*o6 2*29

272*5 3321 604*7 358*6

48*8 97*2 1460

2'30

3*82 3*°4

105-9 i69'9 275*7 227'2 l6'8 244'o

2*i8 1*86 1*99

394*1 Z3 3 f 628-4

2*59 1*93 2*34

2*IO

1*75 1*90 2*64 2*90 2*67

2*07

2'78 2*46 2*65 2'4o 3*3o 2'52 1*94 1*57 1*73 2'I2

263 2'l8

160*2 127*5 287*7

411*3 47*4 458*7

2*47 1*77 2*21

2'22

1*53 1*97

2*73 3*66

3*i3 2'28

därav kustlandet

därav lappmarken

1¶Se noterna å sid. 74.

Tall Gran Barrskog

647*4 2 145*5

Björk Övriga Lövskog

553*7 io8'8 6625

Tall Gran Barrskog

1054*1 509*6 1 5637

Björk Övriga Lövskog

310*0 160 325*9

92*5

260'1

3*II

92*0

I47'i 407-1

2*39 2*85

184*5

254*0 4i'i 295*1 67*7 35*5

i34'o 87*2

103*2

221'2

157*3 4

t l63'7

2*09

1*55 1*88

2*98 215 2*69

269 I'83 2*39

3*04

2*42

3*83 3'H

3*24 2*54

I98 1*47 1*78

I'8o l*3i I'6i

2*32

2*51

2*34

1*85

79 Tab. 25 (forts.). Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass 0—y resp. 5— samt genomsnittliga tillväxtprocenter för olika trädslag 1 . I

1 Tusental m Redovisningsområde

Trädslag Inalles

Se noterna å sid. 74.

9 Tillväxtprocent

Dim.-klass 0 - 4 5 + 5-45 + IO-45 +

Tillväxt inalles i % av tillväxt i dim.-kl. ; IO-45 +

2*67 2*49 2*58

2*42 2*25 2*33

1260 I38-I 1320

3 00 382 312

2*47 3'H 2*57

165*2 157*0 163*6

318 3'7i 3*44

2-92 3*44 3*i7

122*8 I30*3 126*8

545*7 228*7 774*3

4-72 526 486

3*95 4'22 4'02

K5*o 1630

3*98 4*87 4*38

3*58 4-46 3*96

Björk Övriga Lövskog

I9I3*6 1 297*6 3211*1

456*4 537*9 994*3 524*6 263*1 787*7

3*82 4-70 4'2I 5*i6 4*55 4-90

4-52 4'°4 4*3°

1180 1212 I I95 1378 125*4 1325

Tall Gran Barrskog

10 1170 5637 1 5010 106036 957-3 1 969'1 20 7 2 0 7 1521*0 3 4 7 ° ' 1

2*78 2*70 2*74

2-67 2*54 260

Björk Övriga Lövskog

3 921*9 887-2 4 809-1

1 5393 3368 1876*1

3*io 3*96 3*23

2*42 2*29 2*35 2*56 3*i8 265

125/6 138*1 i3i'7 1646 l6l*2 1640

Tall Gran Barrskog

8 040" 1 9 208-9 172490

427*6 901*0 522*0 1 298* 5 949*6 2199*4

3*69 4*37 402

3*44 411 3*76

1198 1246 122*3

Björk övriga Lövskog

3067*9 1 805* 1 4 872*9

927/2 446*5 1 373*7

5*02 4'7i 4*9o

4*33 4*08 4*23

143*3 132*9 139*3

Tall Gran Barrskog

18157*1 991*3 2 402*0 1 9 8 1 2 5 1479*3 3 267*6 37 9 6 9 7 2 470*6 5669*5 6989*8 24665 2602*2 783*3 96820 3 249*8

3*°4 3*i7 3*io

2*8o 2*92 2*86

1230 i3i5 1273

3*72 4*43 3*9°

3*i7 3*77 3*33

154*5 14.ro 150*5

Tall Gran Barrskog

8 3]85 4620 90604 8328 16672 1 7 3 7 8 9 I 294 8 2921*0

Björk Övriga Lövskog

3 5386 8033 4 341*9

13962 291 6 I 6878

Tall Gran Barrskog

5 340/8 63781 11 718*9

299*0 691*8 420*8 1 062*5 719*8 1 754*2

Björk Övriga Lövskog

1 537*6 5914 2 1290

Tall Gran Barrskog

4497*8 4 374*i 8871*8

Björk Övriga Lövskog 1

6¶Därav i dim.klass O—

Norrlands och Kopparbergs län

230*3 225*7 4560

2*78 2*66 2*71

3*32 3*87 3*60

3*85 4*53 4-19

3"i7 3*33 3*25

157*2

So Tab. 26. Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass 0—, resp. 5— samt genomsnittliga tillväxtprocenter för tall, resp. gran i olika mogenhetsklasser 2

1 4 1

5 II 6

1 i ° 1 11 II 12

T a l l

14¶G r a n

Redovisningsområde

o JQ a a

sä"

Inalles

Västernorrlands län

i ic5*2 59*6 284*2 0 4 75*7 6 1 3 i - 3 1515a 6 6 1 I 2

i 2

3 i-3 Jämtlands län

. .

i 2

3 i-3 Västerbottens län .

därav kustlandet .

lappmarken

i 2

lappmarken

3*7i

I46*5 104*6

4*7 53*3

1*34 130*8 2*92

1 0275 2I2i 80*2

86*o

240*0 4*i5

3*55

2*7

1 i'64 9' 6o 114

I 3I9'7

255*1 2*95

I*6i I*o6 2*49

255*6

3*94 3*5i 5*3 1*53 I ' 5 i

i 2

846-9 186-3

155*8 4*17

3 i-3

1 086*8

3*69 1*78 1*22 2*78

i 2

166*7

I22'o

135*7 ioo*7 115*5 125*3

66*6

2*7 IV 48*8

1*95 ,74 348*2 3*44 2*99

i37'i

3*68 1*72 1*22 2*56

45*0 Ii

150*5

162-0 103*8

0*5

i*4

3*76 218

I 507*9 192*7 0*3 395*2 6*8 241*9 2 145 0 199*8

189* 1

I 4859 343*2 162*2

3164 4*35

1 1664

6*8 1*43 195*4 3*i7

684*5

0*2

IO-

1403 2 154*8

1-96 1*27 2'86

131*8 4*20 0*7 1*72

940*1

l*8o 1*38

3'H

322 3 177 6 1903

4*2

5—

-45+ -45 + - 4 5 +

7*2 2 1 9 24*6 2*12

3*96

14*0 2*25 22*3 I 9 2 4 2 1 * 0 3*42

2'26 I83 2*93

"3*7

1 2 9 9 ' 2 1398 462'1 46 2365 11*2

293'i 3*7i

3'28

20*0 1-76 18*4 I 2 9

150-0 105-6

135*3 1997*8 155*6

33i*5 2 5 1

1*74 I'20 2'20

1 i9i"5 161-7 393*7

282*8 I7'6

1*56

3*25 1*52

159*5 ic6*3

1 857*5 183-6

3i*7 I'oo 332*i 2 2 2

o'88 1*84

I38*4

140*5 4-05 11*2 I-8i

3*40

124*7

58o'5 85-4 167-8 58*4 806*7 97*2

2*97

1*72 1*36 2*46

1270 100'7

6n*o 76*4 225*9 °"9

142*3 3*57

3*i3

1-42 21*2 0-91 1699 1-86

1*40 0*82

155*7 103*3 1165

1*57

132*3

197*7 3*6i 2*85 17*8 1*49 1*42 18*7 o*95 0*87

180*0

1*93

1*53

145*5

3*06 1*48 0*99 I*8 3

199*7 114*2

112*2

129*3 I02*o 116*3 122*5 131*1 103-1 120'I

P 272*4 1 6 1

3*79

SS 162*3 1 o* 5 1-63

639*1

3 *o

99*8 3*68 3'3i

156*9 108-5

0*4

0*7 1*30 5*4 0*91 105*9 2* 18

1*29 0*82

365*4 4*25

3*67 162 1*03 2*22

I40*7 103*0

139*7 103*8 119*3 130*8

4lo'8 165*9 70-7 647'4

5*4

124*7 3*95 14*5 1*58 8*o 1 1 3

3*ii

3*72 1*65 I*27 2*69

92*0

147*1 2*39

121*5 4*21

3*58 159

142'8 102'1

249*3 3i*9

3*2 i"6o 9*4 r o i i34"o 2*09

0*97 I*8o

73*i 3*i5 3*3 1*37

io6'i 123*7

3*62 1-66

135*4 6 o 6 r 8 761*2 1 4 7 4 * 7 4*05 76*7 l * 8 i 102-3 1 856-5 21*7 112 9 I IA2o 49*9 1157 I 2 8 I2Ö'o 9 0 0 O 4 832*8 1 667*2 2*66

8*3 44*7

1 7753 1486 4634 32 3i3"6 8*5

1 1610 859 253-2 20 84-1 46 1 4 9 8 * 2 92*5

614*4 2IO*2 229*5

62*7 1*2

J* I 054*1 677

10*4 1*65 1 8 3 1*09 394'i 2*59 243*9 7*2 9*0 260*1

4*27 1*69 1*41

6 1284 4234 1 i79"o 412 1 4919 57 277 r68 698-2 329 3 47i 113 4622 1 2538 278 1 — 3 8318*5

1*94

1*04 2*42

103*7

384*7 4 - 6 2

9°4'4

10—

127*0 100*9 120*6 120*9

3 1*97

0*91 2*3l

3 i-3 Norrlandslänen . .

186*2 4*12

10—

Tillväxt inalles i % av tillväxt i Dim. -klass dim.-kl.

0—

H*7 I'02 272*5 2 ' 6 2

3 i-3 >

10-

Tillväxtprocent

"45+ -45 + —45 +

48*1

3 i - 3 2 5523 1602 därav kustlandet .

O-

5—

IIO 3 i - 3 I 9 9 i " 2 93*5

3 i-3 Norrbottens län

Tillväxt Tusental m3 inalles i % av tillDärav i Dim -klass växt i dim.-kl. Inalles dim.-kl.

Därav i dim.-kl. O—

Gävleborgs län .

Tillväxtprocent

Tusental m3

114*4 I20'o

109*3 127*7

214*0 1 050*8

*i -2

0 865

6 6 0 1 1123 2833 2136

6*8 8*4

1 i57'o 127*5

H7'4 142*9

80*4 61

0*7 2*9

509-6 35*5

234*3

lo*8 o"88 1*55

140*7

114*3 132*2

121*3

163*7 no*7 142*3 147*4

109*5 114*5

159*4

2'6o 1*35 0*83 I'3i

172*7

3*48

158*5 105*6 117*0 138*1

I'78 I*i7 2*25

103*5

no*6 131*6

[Tab. 27-

Årlig tillväxt inom bark I i tusental m 3 för samtliga trädslag inalles i olika dimensionsklasser. 8 D

I 9

I 10 I 11

k l a s s

Redovisningsområde 5—

10—

15—

20—

25—

30—

178-8

222'3

1500 168*5

175*7 194-6

228*7 164*5 205*7

i860 1236 1892

124*8 86*3 136*0

317*9 337*5 278-9

365*3 3694 281*1

333*6 295*2

233*6 176*5

2lö*o

I22*o

341*8 170-8

352*7 193/9 i 5 §;8

283*3 164/7

5'^

I76*7 I05*7 7I0 4*2

67* 48* 83*4 126*2 87*8 56*5 80*7 47*4 33*3 2*9

40-3

Stockholms län o c h stad Uppsala l ä n . . S ö d e r m a n l a n d s län

44>

Östergötlands län J ö n k ö p i n g s län . Kronobergs län .

224-5! 2i6'3

202*7

Kalmar län, exkl. Öland därav n:a landst.omr. » s:a » Öland . . . .

48*6 25*5 23 O* 6

23I'o

4*9

170*9 6" 1

Gotlands l ä n . . Blekinge län . . Kristianstads län .

10*3 IO'O

21-9 88-7 122*7

37*i 1192 i6r6

43*9 121*2 172*7

43*5 1096

51*7 103*4 87*8

40*0 80-2 61-3

442*6 270-2 907*9

327*3

4^*7

17*4

110*2 120 8

Malmöhus län Hallands l ä n . . Göteborgs och Bohus län

22*4 17*8

30*3 81-7 71*1

Älvsborgs län . . Skaraborgs län Värmlands län

79*8 42*4 192*1

302*9 183*4 712*0

419-4 247*4

Örebro län . . . därav bergslagen > slättbygden

8 6 16*9

326*9

388*2

55*o

420*0 348*9 71*2

Västmanlands län därav bergslagen > slättbygden

69*5 39*3 302

255'o

3ii*5

142*0 1130

Kopparbergs län . Gävleborgs län . Västernorrlands län Jämtlands län . .

226' 2324 253 244*5

945*6 737*4 770*6 95' 874*6 1 00; 873*i 1 032*3

Västerbottens län därav kustlandet » lappmarken Norrbottens län . därav kustlandet * lappmarken Norrlandslänen Svealandslänen Götalandslänen

3*7

271*9

97*3

983*i

916 138*5

222*2

637*7

5»*i 90*1 25*6 51 31*3 I90*3 151*6 315*4

285*7 227*6

160-5

315*4

72*8

58*1

38-6

273*4 i45'4

i93'i 1

107*9

167*1 144*4

12! 807*6 8 6 1 *9 852*4 867*0

i 001*9 1 o°3'4 1 2 0 8 509*8 483*7 595*7 519*7 131 492*i 6l2*4 914-9 2 8 7 - 7 1 087*1 1138/9 18. 559*4 702*2 726 355*4 103*2 384*9 277 146

412*9

121*9

fl9 6 0

51 56*6

572*3 637*5 541*6 504'9 688*3 3269 3614

322*7 372*2 270*5 297*4 406*2 168 238*2

643*5 356'i 2874

373*3 187*0 186* 3

I 294*8 4 6 0 8 * 8 5 347*i 4 498*i 3 o75*7 1 719*6 2 187*6 1 253*6 719*8 2 528*6 3 252*7 456*o I 782*0 2 5i7*3 2668 o 2 136*7 1 33o*3

35— 40— 4 5 + 0 - 4 5 + '

9*9 7*9 12*4

1109*3

14*8 11*2 6*6

I 768*3 i 6I6*I 1 259*2

18*0 161

'ti 1° 69 6-,

1 5757 8493 726*4

1*9

I'o

33*7 20

32*8

14*7

25*1 40*2

IIo 18*0

58*0 36*3 23*3

23*5 14*7

13*8

846*3 I 096*6

14*3 30*5

6*5 15*2

1*4 7*i

46*8

23*4

IO*l

II'O

794*4

i6* 25*4 i3'i

9*7

12*3 5*i

5*9 5*4

11*5 4*o 1*6

238* 495*5 387*9 i9oi'o

80*4 109*0 74*3 54*6 19*7 50-4 21*4 29*0

:&; 115*4 133*2 181-5 57*7 123*9

33*3 37*o 34*4

II*9

8*5 15*5 IO*8 9*4 5*4

1 2608 39063

30*1 2I"o 9*2

10*9

1 787/0

20*8 8-6 12*2

7*5 2*4

4'4 1-6

2*7

12*9 I. r 13*8

5*4

6o*5 40*3 43*9 7 l*8 l6*6

55'*» #

96*9

1*5

540-4

18-4

6*9 4*i

12*8

5*5 2*6 2*9

7*i IO*6 7*6

25*2

1 4387 3483 1 29

617*4 3 808*9 4 086*4 3 980*7 4076*7

3*2 22*o

I 5 *8 0*8 150

4 879"4 2 3083 25711

2I'o

12*1

5*7 15*3

2*5 9*6

4697*7 2 808*0

37*7 760*0 272*6 9 1 - 0 53*2 2 1 7 2 0 - 8 563-8 2 3 0 5 84-5 50*9 13 847*9 665-8 2 9 6 - 2 I 2 2 ' l 1 0 2 - 4 12 083-0

Norrlands och Kopparbergs län I 52I'o 5 346*2 6 2 9 2 - 7 5 305*7 3 6 4 2 0Ä2*3 891*7 319*6 103*9 58*6 2 5 529*8 Övriga Sverige . . . . 949*6 3 573*2 4 824*4 4 8 3 6 * 3 3 7 5 2 0 2 207*2 1 0 9 7 * 9 479*7 193*8 147*9 2 2 121*9 Hela riket 1

[2470*6 8 9 I 9 ' 4 | I I II7*o 10 142*0 7400*0 4 309*5 1 989*6 799*3 297*6 206*5 4 7 6 5 1 * 7

Bor.sett från lövskog i dimensionsklass

22—320772

82 Tab. 28. Tillväxtprocent

S t o c k h o l m s län och stad .

Uppsala län

Södermanlands län

. .

Jönköpings län

Kronobergs län

Kalmar län, exkl. Öland .

därav n:a landst.omr.

Öland

Blekinge län

Kristianstads län

7*66 8*oi 8*36

4*44 4*89 4'4i

2*89

2*oi 2*33 2*22

3*91 4*25 4'3i

23*7

Tall Gran Björk

23*9 21*3

7*02 7*70 7*78

1*94 2'02 I'90

'52 '54 '35

Tall Gran Björk

24-1 20*3

4*o I96 2*78 V* 8 4 6 4*85 3*°7 2 ' i 8

'45 '55 '66

Tall Gran Björk

23'8 20*1

20'2

3*o5 2*76 2*84 2*79 2*70

8*45

4*37

2*89

2'o8

4*22

2*79

2'00

4*72

3"*3

19*5

7*47 8*25 8*o6

4*63

2*98

2*15 219

Tall Gran BjÖTk

19*6 16*5 II*o

7*18 7*47 7*59

Tall Gran Björk

16*7 17*3 11*7

Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall Gran Björk

3*98

2*59

2'I2

4*41 4*66

3*°3 3*i8

2*33 2*54

7'o9 7*40 7*33

4'00 4*24

4*45

2*73 2*83 3-26

1*83 2'18 2*56

14*3 15*1 10-9

6*91 7*38 7*65

4*06 4*41 4*48

2*69 2*87 3*06

1*94 2'28 2*23

I4'i

6*8o 7*38 7"i7

3*86

12*8 10*7

4*26

2*65 2*87 2*92

1*97 2'i4

14*7 19*0 IIi

7*06 7*37 7-92

4*35 4*57 4*80

2*8o 2*87 3'3i

3*35 3*74

2*27 2*27

4*70

3*i8

4*24 4*61

2*76

— 6*94

4*i7

10*4

7*57 7*46

Tall Gran Björk

29*6 16*5

4*93

2*54

Tall Gran Björk Bok

5*07

5*6 4 5*oo

3*39 3*7i 3*4° 3*28

Tall Gran Björk Bok och

III Tall Gran Björk

Tall Gran Björk

G o t l a n d s län

1¶Bortsett från björk minst 5 provträd.

Å l d e r s k l a s s

Trädslag

Redovisningsområde

Östergötlands län

inom bark för olika trädslag och åldersklasser (efter provträdens ålder) 1 .

bok

Z'5

181 108

ö 13

Z' Sl l'88'8i 86

5*30

3*°7

VII

VIII

IX + I — I X +

o*79 O'94

'73 '43 0-98

32 o'8i

O67 o'8i

0*85 I'o8

0-84 0*59

•70 "9i '66

25 48

0*99 1*17

•82

5 18

0*86 0*63

0*9*:

ros

'54 •80 •76

2'IO

75 52 47 42

°9

52 3i 3i

33 09 o 8o

1*04

1*87 2*49 2*19

1*54 2*28

I*i3

0*84

l*4i I*7i 2'22

0*92 0'98

O85 0*92

0*50 0-69

I - 27 1*51

I"22 1*55

0*83 0*73

2*25

2'oo 2-30 1-92

1*54 2'oo

2'4i 2'56 2'25

2'l8 2*05 1*47 2*32

2*55

O80 2'i4 0*94

l'oo

2*67 2'oi 1*86 1*36 1*55 0-64 7*o8 4*37 2'6l 1*98 3*86 8 1 3 5*08 2'25 4*65 2*94 7*78 I'69 3*20 4*93 l'-5 2*33 7*84 i dimensionsklass o—. Varje här angiven uppgift grundar sig på 19*3 20*0 12*8

33¶Tab. 28 (forts.).

Tillväxtprocent inom bark för olika trädslag och åldersklasser (efter provträdens ålder) 1 .

2 Redovisningsområde

Trädslag

Tall Gran Björk Bok Hall.ands län

Göteborgs och Bohus län .

därav bergslagen

slättbygden

Västmanlands län

därav bergslagen

slättbygden

Kopparbergs län

1¶Se not å sid. 82.

. . . .

. .

. . . .

. . .

. . . .

7 VII

III

19*8

6*64 6*45 7*68 7*59

3*45

2*38 3*09 2*8o 3*°9

2*09

4*12 4*42 4*81

11*4

Tall Gran Björk Bok

2I*o 19*6 11*8

Tall Gran Björk

18*3 I5*6

Tall Gran Björk

20*5 17*8 14*6

Tall Gran Björk

18*7

7*3i 8*82

4*i7 5*i7

a s s

15*6

8¶Å 1 d e r s k I

22*3

2'6l

7*7i 7*68

4-42

4*45

3*49 2*54 3*i3

6*90

4*12

2*90

7*96 7*74

4*63 4*93

3*39 2'98

7'3o

4*42

2'92

8*09

7*8 7

4*84 4'7i

3*38 2*95

17*6 12*5

7*39 7*88 811

4"5o 4*88 4*79

19*9

7*64

10 VIII

1*36

2*57

1*77

I*7i 1*62 2*95 2*09 1*86 1*48 1*43 1*53

1*34

1*20

— 0*66

12¶IX + I—IX +

— 2*io

4*67 5*56 5*31 3*38

—

5/46 6*75 5*38 3*07

2*55 1*32

I*o6

—

2*45 1*96 2*67 2 ' 3 4 2*l8 1*38

1*40 1*90

1*49

1*22

4*9° 4*94 5*79

2*12 2*41

1*59 2*07

1*42

°*79 Ii4

0* 7 8

4*47

1*75

0*97

1*97

1*33

4*81 5*32

2*94 3'H 3*°i

2*05 2*30 2*12

1*53 1*70 I* 5 8

1*25 1*38

I n

I 2 0

I'3i

4*i7 4*59 5*46

3*25 3*7i 3*35

2*55 2*12 2*91 2*35 2*36 1-88

1*83 2'oo 1*45

1*62

7*86

4*5° 5*38 5*°9

1*78 I*4i

1*44 152 1*03

3*84 4*36 4*77

4'16 4*48 4*75

2'8o 3*i° 3*26

2*15 2*39 2*40

1*69 l*8o 1*69

1*48 1*33

I*i4 1*43

o*88 0*87

3*93 4*36 5*43

4*12

2*77 3*09 3**4

2ll

I'7i 1*79

1*42 1*38

Ii4 1*49

o*88 o*88

3*87 4*3° 5*43

4'3i 4*63 4*82

2*98

2*32 2*58 2*21

I62 1*90

1*84 roi

I*i5

0*87

4*20

4*39

2*27

1*97 1*89 2*36

i'5i r58

1*45 I'44

Iio 0*97

5*34

3*i3 3*i4 3*°3

3*87 4*4° 5*59

3*i6 3*i3 3*i5

2*41

1*96 2*37 2*03 2 5 6 2*i8

r56

1*35 1*69

Iio

0 72

4*65 4*58 5*25

4-13 4*53 5*37

8'4i 8*o6

4*10

4*63 5*42

3'H 3'H 2*93

2*13 2*48 2-87

1*97 1*75

1-46 1*68

1*55

8*21 9*06

1*09 0*95

2*62

4*49 4'4o

3*°7

119 1-26 1*21

2*76

3*59

1*59 I*8o 2*05

5*12

2'l6 212 2*51

I*36

9*4

7*93 7/77 8*34

0*93 1*04

3*o° 4*48

Tall 13*8 Gran -12" 5 Björk 1 —

8*54 8*44 7*73

4*89 3*33 4*95 3*33 4*99 1 3* 16

2*62 2*28

I*8 7 I*6i 1*33

1*17 1*12

3*i7 3*44 3*65

Tall Gran Björk

22-o

Tall Gran Björk

23*3 19-2 11*95

7*34 7*86 8*53

Tall Gran Björk

22*9 I9*0 11*7

7-26 7*8i 8*48

Tall Gran Björk

24*7 19*9

0 07

Tall Gran Björk

22*2

Tall Gran Björk

22*7

9*08

8*77

19*5

19*7

Tall Gran Björk

21*5 19*2

Tall Gran Björk

17*0

7*94 8*48 8*74

4*45 4*73

4*61

3*i6 3*39

2*98

2*36 2*47

2*43 2*71

1-72

2*45 2*o8 2*i7 1*83

4*73 5*45

1*42

1*40 1*04

1*52 I*6i

1*79 2*00

1*54

1*23

o*86i

359 428 580

84 Tab. 28 (forts).

Tillväxtprocent inom bark för olika trädslag och åldersklasser (efter provträdens ålder) 1 . !

Redovisningsområde

. . . Tall Gran Björk Tall Gran Björk

Västerbottens län

. . . . Tall Gran Björk

lappmarken . . . Tall Gran Björk TaU Gran Björk

därav kustlandet . . . . Tall Gran Björk »

lappmarken . . . Tall Gran Björk

| io | I I ||

12¶Å l d e r s k l a s s II

12*1

14*4

VII

VIII

i** 2*29 2*78 2*34

1*86 2*38 1*78

1*52 1-98 I-36

1*45 1 I i 9 1*59 1*28

2-92 3*42

I14

0*89

3*49

I*8i

1*54 I'6o I'oo

1*09

2*95

l*9i 1*44

113 0*88

2*51 2*94

III 1 IV

IO*4 1 7-90 4*85 11*3 7*93 4-89 5*7 7*8i 4-36

3'5i

3*08

3*83 3*78 3*75

2*69 2*86

2*20 2*30

2*7i

1*94

IO*6o 6" 17 10*46 5-85

3*9i 3*99 3*59

2*87

218 I82

I'54

303 2*49

2*33 182

1*93

1*52 l'i6

I n 0*96 I*o6

2'62 2'22

4*05 3*86 3*69

3'02 3*06 2*77

6*88 5*i9

6*64 5*3i

IO85

3*77

1-66 1*78

1*46 1*37

3'H

1*54

1*29

1*22

2*92

2*73 3'oi 2*38

2*OI 2'26 1*70

163 I8o 135

1*42

2*l8 1*86 2-64

0*9° 1

218 194 129

1*78 1*56

I*i5 o*94

1*09

0*90

2*39 2*35 1*93

2*o8 2*02

I'7i 1*59 I n

I-36 I'o8 0-98

3'H 2*39

2*27 1*86 1*25

1*82

I*o5 086 0-78

1*53 I*o 5

I*9i 1*94 1*38

1*64 1*57

I13 I"02

2*78 2*66

I n

°*97

3*oo

1*22

1*82

1*42 I*6i 1*41

0*90 I'oo 1*03

3*32 3*87 4*72

l'6i 1*92

1*32

1*57

0-89 0-8o

1*59

1*26

1*17 1*33 0*98

3*99 4*87 5*i6

1*59 1*54 I n

I n roi 0'97

6*37 6*17

2*50

9*i8

5*57

4*i6 4*i3 3*6i

3*i5

12*54

3*08 263

2*36 1*85

3°*6 11*67 12*31

6*24 6*21

3*o8 3*o6

8-51

5*54

4*09 4*13 3*82

— 13^9 6*71

4"3i

13*38 6*09 5*77

2-78

2*96

'94| 0*87!

3*54

12*19

I'97

1*37

7*56 5*09

26*3

2*75

2*14

4*II

10*40

1*40

'33 2*44 1*94

5*84 5*88

I X + ][—IX +

8*92 5*79 8*72 5*37 6*27 5 1 8

10*48 6-38 IO"49 5*83

därav kustlandet . . . . Tall Gran Björk »

Trädslag I

Västernorrlands län

4*12 3*27

3*3i 3*i2 2*44

2-73 2*37

3*75 3*67 3*50

2*73 2*84 2*54

2'2I

3*°3 3*26 3**5

2*19

1-68 roi

1*79

1*34

2*59 1*93 2*73

3*°4 1*55 2*32

Tall Gran Björk

13*2 I2'o

5*66 8*6i 5*20 7*57 4*95

Tall Gran Björk

21*7

7*63 4*36

11*4

8 2 6 480 823 4*93

Tall Gran Björk

IQ*6

7*23 4*22

2*77

2*OI

l8'o 12*5

7*8i 4*67 7*75 4*57

3*i6 3*o5

2*31 2*26

NorrlandB och Kopparbergs Tall Gran Björk

i5*o

8*88 5*38 8*40 5*01

8*8

7*79 4*97

3*6i 3*54 3*5o

2*07 2*25 1*86

1*82

12*6

2*6o 2*73 2*54

TaU Gran Björk

20*8

34 426 Z' 8o6

2*88 3*28 3*07

2*12 2*51 2*27

1*69 1*97 1*68

1*42 1*66 1*30

1*22

I'oo

4*79 7*90 4*72

I*46 1*14

I"i3 1*03

Tall Gran Björk

19/9 l6*5

7/79 4*74 8*i6 4*87 7*88 4*84

3*3° 3'43 3*39

2*42 2*67 2*50

1*95 2*19 1-84

1*73 1-86 1*38

1*54 1*53 In

I'lO I"02

3*i7 3*33

0*97

3*72

1¶Se n o t å sid. 82.

I9'o

l8*8 12*8

II 9

9/29

2*44 2*36

2*31

ViS

1*89 1*38

1*35 1*22

I'i5

2*78 2*70 3*io

3*85 4*53 5*02

85 Tab. 29. Medelstammens kubikmassa inom bark i dm3 för tall, resp. gran i »slutna» bestånd å olika boniteter för ålders- och dimensionsklasser 1 . 1

3¶Bonitet

Åldersklass

10 1 11 | 12 | 13 | 14 | 15

T a l l Redovisningsområde

G r a n

D i m e n s i o n s k l a s s

io—j 15— 20— 2 5 — 3 0 — 35— 10— i S Södermanlands I—III län

II III IV V VI

56*8 9 6 c 63*5 126 164

I97 245 283 313

alla

352 452

556 122

466 717 73° 775 691

20— 2 5 — 3 0 — 3 5 —

i1'3

122 148 162 174

221 257 285 317

388 440 474 508

627 814 728 985 683 1 0 1 5

59*4

589 617 62' I

136 154

223 263 271

356 432

685 6 4 6 877 62*5 959 7 4 0

955 972

451 IV

Gävleborgs län I—III

II III IV V VI

4 6 5 946 53o 126 136

alla

48*2

2.36¶II III IV V VI

49*1 9 0 8 528 144

alla

52*3

195 225 246 272 253 237

74*2

78*0

alla

73*2

164 II III IV V VI

48*5 98*8 53*8 121 70*8 l 6 2 56*7 l 6 l

alla

54*6

135 II III IV V VI

43*8 54/0

IIO IIO 126 143 125 122

II III IV V VI

alla

037 53*i

200 253 284

329 385 421 447

560 657 610

909 799 804 566 445 443 524

120 136 112

235 244 246

394 434 442

538 509

744 45*2

65*7 70*4

147 158 174

242 281 313 305

£5

7»7 790

254 295 308 359 292

389 539 524

560 667 724 765

214 265 292 284

338 393 430 432

602 646 620

947 9 2 0 658 964 646 473 548 828 6 i ' o 867 666 574 861 564

173 223 253 256 250

358 407 411 390

574 523 654

53*o 50-0 770 54*8 955 63*2 9 0 0 6b-8

116 124 130 143 136

54'°

—

Varje här angiven uppgift grundar sig på minst 5 provträd.

112 146 149 163 161 140

27* 278 275 255 261

699 607

856 868 948

—

391 479 520 463 465

703 926 703 757 1 005 814

436 478 478 441

—

4 V 639 672

—

253 240 260 260

731 1 0 3 0

—

86 Tab. 30.

Medelstammens kubikmassa inom bark i dm 3 för tall, resp gran bestånd å I

2 Redovisningsområde

Diam.klass

5 T

Stockholms län och stad . . . .

O—

5—

64'9 137 228

44*o 206

35—

476 670

196 286 400

40—

0—

1*7 I3'8 460 112 214

9*5 33*5 73*4 149

5— 10— 15— 20— 2 5 3 0 -

340 523

35—

775 994

40—

0—

1*7 13*8 51*8 126 241

25 —

3°— 35—

591 831 I 098

5—

10— J

20—

4 0 0—

586 »54 1088

1*2

1*5 13*7 47*3

Il8 224

382 627 850

525 72.3 975

—

IO*o

IO'o

36*8 169

73*2 164 292

708 964 1 212

— — — —

48*6

2*0 16*5 54*6 135 254 393 602 861 I IIO 1*4 12*2 54*2 122

ill

902 17 Hi 53i 122 233

S65 831 I IIO 1*4

10— 15— 20—

115 221

26l

54*3 122 223

2 5 -

3°—

357 — —

475 — — —

.35— 4 0 -

742 976

1*5

291 468 647 889

243 I079

—

2"o I4'o

42*5 98*2 189

16*3 6 V 1 2 80

— — — —

B94

1 018

1*4 IO"7

1*3 12*8 51*2

5—

)est ån d

1*2 32*9 72*9 I29

III

1.3*4

2 5 3 0 -

Västerbottens län, lappmarken . .

i slutna

—

1 5 20—

1*5 11*4 43*2

å impediment

III

IO—

å egentlig skogsmark

1 I2o 409 86*3

Varje här angiven uppgift grundar sig på minst 5 provträd.

I4"i

VI 806

544 777

87 i olika dimensionsklasser å egentlig skogsmark, å impediment samt i »slutna» olika boniteter 1 . 8

16¶G r a n å

b o n i t et

VII

IO*8

35*3 8.3'i

155 236

1*6 14*8 42*5 96'1 176 274

— — —

1*5 13*2 47*6

—

37*6 9.3*5

280 414 645 642

å egentlig skogsmark

399 434 —

"4 219

1 106

1*8

1*5 13*8

12*0

35*7 82*0 140

— — — —

(J2*8

131 254 422

657 929 I 256

1*5 13*8

49*5 112 213 364 541 775 996

ll*7 47*2 117 209 324 513

594 —

1*4 12*6

5°* 3 Il8 227

358 $ I 017

13*6 48*6 112 229 361 506

746 995

566 795

å impediment

I3'o 38*2 78*i

— — — — — 1*7 IOl 38*1 IOl

— — — — —

1*4

13*2 54*2

9/4

132 256

3 6*6 107

— —

670 928 1244

— —

i slutna

VII

46'1 I07 2l6

13*9 46*0 I02 193

40*4 84*3

377 579

i 263

803 1 089

— — —

1*2 I5/2 5»*4 I46 280

1*5 14*5 55*6 135 254

1*4 I4'o 50*2 I24 219

III

IO*5

52*4 133 255 402 631

45° 674

32*3 91*7 166

485 664 859

— — —

8*9

1*5 14*2 50*0 123 233

$ 832

I 284 II 15*3

646 154 283 465 731

1030 I 302

1*5 11*8 43*2 104 200

b e s t å n d 1 b 0 n i t;t

— — — 293 — — — —

1*5 1.3*9

56*4 140 261 441 672 924 i 206

1*4 13/7

1*6 I2*o 45*5

"5 170

395 — — —

— — — —

1*3 12*7 54*0 127 243 412 612

1*3 I2'l 49*7 117 240

382 625 817

—

1*4 11*8 49*3 120 231

1*2 I3'0 45*2 112 226

1*6 12*3 41*8 105 197

357 554 779

572 725 962

500 680 946

— — — — — — 1*5 12*6 39*7 102

— — — — — I*o 14/6

46*4 114

257 —

— — 2*1

11*9

484 Q2*8 I88 324 A20 030

Tab. 31. Kubikmasse- och tillväxtbestämmande

88 I

2 Redovisningsområde

Diam.klass

1 5

1 Dib mm

Stockholms län och stad .

354045 + 0—

1*4

32 in

1*6 I2*o

19 27

147 189

46 274 55 3]5 36b

I4'i 156 l6'7

IO*i6

64*5 6 cV 66*4

5*69

12-6 I5-2

2*5 2*1 1*6

10—

IIO

9*i

278 328

38 45 5i

240 283 322

11*7 14*4 l6*8

1 045 1448

2530-

354045 +

19*6

5*7

'§ 149

9*0 11*8

63'4 65*2 66*o

33 39 45

14*4

3*33

235 277

i6*5

19*3

364 435

20*5 20'7

67*1 67*0 66*9 66*6 65*6

2*34 I*85 1*58 1*12

__ 3 611 5/ 8*6 64'5

45*4 127 109 175 214 225

18-0

1*4

195 424 605 727

9*6 74

40*6 125

60 104

102 200

11*4

34 40 46

13*8

6c* 7 66*o

15*9

66*4

i8'9

66*4 661 65*3

152530-

339 499

35-

328 229

4045 +

135 1039 54 1365

422 Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

& 68

232 274 316 362 4»

1*3

O'2

20*7 2I'o

i'44 1*23

23*66 9*98 5*46 4*22

2*68

13*9 13*3 12-8 129

1*3 I'o

o'8

12*3 II-8 122

0*7 O'6

9*5

2*2

14-8 146 13*9

1*9 1*7 1*5

13*8 14*3 13*2

1*2 II 0*9 0*7

io*5

o*4

13*2

2'o I'8 I'6

o* 5

—

I2'9

20*26

520—

2*30 2*03 1*68

0— 10—

3*io

73 M75

18*2

67*1 66*9 67*0 66*5 65*8

4*06

1*5

274 322 372 422 500

1*99 1*57 1*43 I*o6

20*5 20*9

ili

362 604 540 465 770 160 1049

65*3 66*4

17*98

18 26 3i

20—

i9*i

^ 94»

35-

4045 +

15-

11*8

1*5

10—

5*9 63*0 9*4 64*8

12*7

o*3

5*9 62*9

40 151 254

o*5

_ 66

0—

11*3

o*4

362 429

2530-

i3'o 13*9

o*5

3*9

o'8 o'6

I2*o 11*2

370 417 494

363 I'O

13*2

11*5

15-

I4'i

O* 8

4045 +

20—

2*77 2*19 1*86 1*70 I*i6

12*4 I2'I

13*9 160 r 3 ö'

47*4 128 IIO 177 219 226

3*29

2*42

234 275

184 424

64*9 65*6 65*2

13*4 13*5 13*5

67*0 67*0 67*0 67*1 65*9

33 3 l 46

1*9 1*5 1*4 I'2

4*io

13*8 146 13*5

272 321

0—

14*2

5*24 4'3i 3*i8

34§ 5i6

1848 9oo 523

—

205 279 273

Zh dm

1*9 I'6 l'6

107 149

64 1335

Zr mm

14-2

17 24

35-

Pm %

23*05 10*12

45*6 124 107 173 204 223

2530-

Q %

237 275 337

20—

1 12 |

—

15-

-T9 64*1 E 432 18-3 f5"1 10

10—

5*6 62*0 8*4 64*0 io*5 64*7 12*4 64*7

1.1*4 76 40*9 125 290 416 94 174 533 177 223 292 270 312 320 381 370 323 885 419 in 58 1274 498

2530-

15-

Östergötlands län . . . .

2 b

520 —

. ..

Dp b

dm 3 O— IO—

Södermanlands län

Mib

8*35 5*63 4'3o 3'5o 2*87 2*45 1*89 1*47 I*io

14-8 150 151 148

1*5

142 I2-9

1*4 1*3 09

11*3

o* 8

9*9

0*7

faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser1. 1 13

! 14

1 15

dib

13*2

29 76

59*2

4'16

14 17

159 205

60*2 60" 7 613

»7

113 216

9*2 11*7 13*9

2I9

1*7 1*4 1*3 1*2

5*65

47*3

12*5 14*3 15*4 16*7

3*37 2-89

19*7 18*5 17*5

15*7

62*1

2*87

297 345

6l*9

2*23

23 26

6l*4

2*13

34 483

18*5 19*7 20*5

6l*2

1*65

162 IA/8 10*9 183 161

2*35 1*85 1*83 I-76 I'22

I7*i l6*2 15*8 15*8 14*6

5*76 3*89 3*o8

20*6

2*42

30*5

3*i8

27*5

2*56

24*9

417 464 445

202 248 289

2*26

22*7

I*8o 1*57 1*47 I'oo

20'9

_ 6*12

4° 82 4*19

34*2

121 164

3*38 2*58

23*9 22'8

209 251 296

2*oo 1*68

20" I

1*37 1*34 roi

337 406

26-9

19-4 17-2

565 788

1694 D

270 320

1*6 47 I2*o 193 33» 51*3 125 359 123 173 221 230 370 167 375 268 154 & 319 in 7il 367 1 0 6 8 35 414

48 278

1442 13 133 52*6

k 126

1*44 1*24

17*3 16*5

372 425 491

175 I'II

15*7

66 5i6 4'23 122 330 165 2*6o

1*3 26

39*o

i3"o

249 29c 338 4H

1*93 1*52 1*37 0*93

5*88

20*0

l8*6 17*7 16*7

204 160

406 621 872

å 4*47

45*7

5i 1 192 35 1677 61 269

225 272 322 373

46c

19*6

128 C64

1*54

18*2

340 391

ri6 0-91

17*1 16*9

90 813 5i I 0 3 4 23 M«5

5°,

368 4IO

13*4

1*87 1*69 1*54 o*99

12*9

58*2

11*59 8*17

59*5

5*69

131 15*8

60*7

4*29 3*72

l7*8

61*3

19*7 2I'o 22*1 22*1

6l*8 6l*9

6-3"

61*3

61*3 60*4

134 143 IO0

14*6 IC-8 161 17*7

18*9 2*8o 18*8 17*2 2*25 2*30 • 20'8

3*i6

0*7 0*6 0*6 0*4

2*2 2*0

1*7 1*6

1*5 1*4 Ii

6*23 4*38 3*37 2*97 2*63 2*29 1*86

l6*8 161 160

15*4 i5'o

21*3 18*4

l6*6 I 5 *8 15*5

14*9

1*94 1*35

i5*i

5*52 4*56

24*2 19*4

15*2

0*9

15*31 8*i8 59*8 5*98 6o*9 4*89 6l*4 4*07

13 0 166 181 19*0

2*2 2*2 2"o

128 172

3*75 3*i7

17/2

1*9 18 1-6

214 262

2*82

2*35 2*02

15*5 I5'i

356 438

1*95 I"i4

14*4

5*56 4*54 3*83 3*29

27*3

58*2

22*3

19*3 2I*o 14*0

1*5 1*3 O'8

—

12*2

1*7 1*7 1*7 1*6

3*53

12*63

66 in 157

57*6 9*5 58*3 59*o 12*5

6*85 5*6i 4*75

14*9

59*2

4*02

l l

6o*o

3*32

299 I

18*2

59*2

344 383

20*3

21*6

59*8 59*4 59*6

3*1-2*68

6*2

20*6

263 313

1*97 I'62 148 1*40 0*84

l8l

16*5

2*51 2-36 1*42

24 27 27

I*6i

6l*2 6l*2 60*9

20 21

b/ib

o 426

20*3 21*7

348 397 34 465

25 27

15*4

»7

I'I

61 4 289

13*1

315 357 439

2O*0 19*2

20*9

2*31

6l*5

2*28 1*92

2*85

13*4 I4"i 13*8

17*5 19*2

20A

4*73

6*2 IO*l

1*4 43 1*3 90 1*3 133 I*o 178 o*9 223

253 300

45*8 123 221

12*6

3*77

7*24

19 22

23*3

o* 8

114 224

5*9 59*3 9*9 6o* 1 12*9 6i*o 14*9 6l*2 16*7 61*4 1 8 0 6i*o 19*3 60'5 20*3 6i*o 20" 2 59*5

173 218

o*9 268 o*9 312 o*9 354

IO*o

3*46 2*76

3*58

116 162 209

1*4

119 162

12*3

541 570 510

32*3 26*8

529 126l 128 175

_ 68

347 396 458

2*16

25 29

385 33 458

255 300

19-2

22*3

20 21

1*97 r7i

25*0

249 296

215 258 298

29*0

19 23 25 29

355 159 163

3 205

21*2

I 611

J 160

25-0

45 1223

116 162 208

2*47

341 401

4*20

12*99

3*20

130 249

7*32 5*21

__ 12*91

125 169

i8-2

_ 29 73 7

i7'i

46 529 356 83 435 279

36o

"3 37 1 0 7 0

1 28

4*08

zr zh

1*5

l8'8 17*6

20'4

332 4IO

| 24

36*6

192 178

|| 23

6*30

| 22

41 82 122 163

21 H m

b/ib

20 Dib mm

mm mm

Mib dm3

dib

2*37 1*92

15*7 17*8 19*3 19*3 21*5 20*4 19*6 17*2

1*4 1*3 1*3 1*2 1*2

168 213

257 304 345 415

15*1 15*4

21*7 18*7

l6*6 15*9

2*75 2* 60 2'19

146 146

r9i

14*7

1*45

12*3

Tab. 31 (forts.).

90 I

2 Redovisningsområde

Diam.klass

3 Kubikmasse- och tillväxtbestämmande

1 4

6 T

0—

510 —

1*7 IO

176 224

2530-

3H 196 474 691 137 71 940 25 1350

0—

9 1

zr mm

zh dm

I4'2

1*9 1*7 I'6

1 Dib mm

5/5 8*5

59*9 6i*4 62*4

13*2

630 636 636 64*6

3*7°

I 5 '8 165 15*9

2*99 2*35

15*7 143

1*5

1*26 0*93

273 319

418 503

12 22 28

35 41

63 IOC

148 189

Ila

232 271

185 197 198

54 60 70

358 433

3°

Z'°

63*8

15/64 8*33 5*94 4* 6 0

3'2

1*4 1*3 Ii O'8

9*9 9*4

o'6

7*o5

12*9

5*25 4*26

13*9

0*4

12*48

64"

1*6 118 411

11*2

20—

105 146 188

13*3

64"5

3*42

1*5 1*5 1*4 1*2

2530-

1 124

15*4

478*

14*5 14*4

o*9

683 933

2*77 2*36

35-

230 272

144 O'8

11*9 12*1

0*7 O* 7

1*5 1*5 1*2 II

4 0 -

45 +

79 1263

0—

26 134 297 461

10—

1520—

2530-

354045 +

1*3 11 0 420

75 127

61 70

64'9 64*4

19*3

20" 0

63*4

1*99 I'5i 1*38

12 21

1H 06

5*8 628 8*7 63*8

13*21 7*00 5*10

11*3

3*94

13*4

484 693

42 50

257 156

15*5 16 8

2*63 2*22

273 323 371 419

64'9 64-8 65*4 64-8

191 20'I

647 636

47 1 304

489 35

2*o

81 39*7 125 94 174

10—

192 I3"i

146 187

5*9 64" 0 8*7 63*9

IIo

228 270

15*0 17*2

15-

2530-

35-

94 74

2 fo 468 668 929

1520—

2530-

35-

4 0 -

45 +

i2 360 68 4 2 1

20—

10—

§9

0—

5*8 632 8*7 63*9

598 787

0—

4045 +

15-

Öland

2 b

20 —

10—

s:a landst.omr.

45 +

dm3

35-

därav n:a landst.omr.

Mfc

/5 38*9

4 0 -

Kalmar län, exkl. Öland .

¥> 31.3 356

63 73

32 1 2 1 2

419 482

1*4 I2'o

42*9

101 192

19 25

230 272

317 484

107 127 126

665 I05

I 321

914 Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

30 173

418 480

__ 67

13*6 13*6 13*9

o*9

H'4

O'6

IIo

o'6

7*i3 5*54 4*87 3*85

13*8

\ti

I'6 1*6 1*6

17*3

1*4

3*12 2*6l 2'25 I'6i

15*7 15*9

1*2 1*2 II

I2'6

o*9

1*54

13*8

o* 8

1*4 1*2 I'O O'8

1*83 1*43 I26

63*7 63*6 64'0

l 8 ' 4 63'7 19*5 64*6 198 63*0

148 IIo

13*2

2-41

IO'3

2-15 I*6i 1*30 1*07 0'87

H'5

o* 7

7-62 I4'8

313 O'8

11*49

7*4i 4*i7 3*37

103 I'o

13*7 13*8 13*6

5*9 619 9*3 65'4

3'2i

65-8 65*4 662 662

15*3 i6'9 17*6 66'3 18*7 65/7 20*2 66*5

13*5 12*7

9*9

O'8 O'6

o* 1

0*4

89 8'8

o* 3 o* 3

faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser 1 . 1 13

dib mm

16 P g

b/lb

e9*873 5Z'° 58-0

13*24

173 It

58*4 59'°

4'60

»9

26 27 27

297 341 391 470

58-3 59*2 58-6 59*7 57*9

3*64 3* I Q

1 101

40'0

319 27'8 24*9

360 356 348

47*8 1 2 5 116 174 224 223

22'2 20'7

73 49

377 578 795

5*74

38*7

4*18

318 28'2

204 240

219 189 168 I20 102

289 338 399

154 196 239 282

3»3

5*7i 4*49 3*92 3* 20 2*57 2*14 1*88 1*34 1*26

24*3

22'o 20'9 I9'o 17*9 17*2

125 171 214

253 295 339 395

6*42 3*81 2*87 1*94 1*39 1*37 1*12 0*97

o*8o

568 776

1*7 12*7

1 884

29 108

1*3 129

39*6 598 773 21 1 199 14 2 0 6 4 2*2

174 157

45*9 117 219

22'7 20'O

2 46

i8'9 i8'3 184

38 28 16

20*8 20'2

l8'7 17*4

1 019 1707

12*5

14*9 164 i8* 5 194 211

22'4

14 17 19 22

113 160 206

253 297

6'6 96 12*5

14*7 l6'6 l8'8 19*5

H}> 21*1 388

25 30 32

23*9

69 97

49*6 1 2 5 116 173 228 223

21*5

37*o 29*3 25-6 23*5

272 319 418

186 196 191 171 46 35

114 159

4o*4 33*2 27*7 2 5"i

— 40 81

I n

3*24 2*62

17*9

120 162

/ 48*6

JF±

I90 l8'2 l7'6

1*7 I3 3

269 319 367 418

274 323 363 422

533 37 75

\l 19 23 24 27 33

255 300

17*2

339 395

192 22'2 23*8

59*6 6o*4 59*9

1e 1 27

6'2

160 I2'4

52*4 58-0 58*9 592

316 368 415 489

251 295 343 383 457

160 185 199 20'2 24'0

58*9 589 60'5 58*7 608

58*8

5*8 9*9

14 18

608 60'1

15*7

608 604 Ö2'o 614

25 32 32

9*6

167 221

391 629 846 1187 1555

273 324 374

17*1

349 392 443

19*5 196

19 19 15

60" 5

40 70 123

6' 7 8 5*54 3*96

2*40 2*25 1*82

21*3 181 190

l8'3

b/ib

5*64 4*46

23*0 20*1

1*7 1*7

126 171

3*72

1*7 1*5 1*3

2*92

17*7 15*9 15*8

256 306

1*2

o*9

353 434

2*59 1*96 183

1*6

3*H

15*2 15*8

1*49

14*7 I2'o

i4'o l6'8 i9'o 199

1*7 1*7 1*7 1*5

42 82 124

25*3

4*73

21*2

3*38

17*9 167

3*5i 2'8l 2*46

20'9

I9'8 i8'S

1*5 1*3 1*3

213 260

2*93 2*35

1*2

15*7

I'o

305 356 448

2'oo

1*99 1*52 13*21 7*30

14/0

6*05 4-63 3*86

13*69 7*56 5*86 4*93 4*15

5*56 4*71 3*82 2*98 262 2*35 l'7i 1*32 6*07

50*0

59*5 59*7 60*4 592 60*7

125 14*8

114 160 207

2*9 10*0

57"4 58*0 58*7 592

5 4 £' 580 585 59*3

1 10 27 26

20'6

1*97 1*75 I'26

1*5

21*8 20*3 18*9

2-30

I3"o 15*7 17*6 186

2*45 I96 I'66 1*07 0-83

244 286

dib mm

116 225

159 Zh dm

393 425 417

2'8l

33*2 27*i 24*4

26 Dib

118 T

48 G

39*9

5*73 4*3° 3*48

22 ||

6*30 4*71

21 Dpb

38 77 117 158

20 Mib

243 287 338 414

dm 3

3*77 3'oo

1*59 I'20

155 153 148 158 i4'o

_ 167 l8'2 184

1*7 1*7 1*6 1*4

125 172

17*8

1*2

18*2

1*2

17*9 14*3 15*1

0*9 0*8 0*6

265 304

7*86

472 II

3'H 2'52 2'22 1*99 I "40 1*09

23*9 19*7 17*7 163 152

157 146 142 136

623 5'20

16 9 20*0

1*8 1*8

4*57 4'iS 3*oi

21*7

1*7

3*67

268 22'8 182 171

24*3 21*5 19*0

1*8

204;

1*5 1*6

248 2'oi

148 149

17*7

1*5 1*3

1*73 1*32

l6*2

256 307 349 426

3'4i

44 9i 131 178

4*97

29'6 22" 1

227 283 324

1*93 I'i7 1*39 o* 77 0*95

2*55 2'26 1*77

1*8

4*85 420

14*5

H'95

21*7 22*5

62'I

5*83 4'n

0'8

10*4

I i

314 2'65

H'9 13*4

o*9

2'23 1-30 I 48 1*04 I03

I2'9

0*5 0*4

9*2 160

0*7

o* 3

8'8

0*3

IO'9

0'2

3*28 2*71

2*37

197 177 160 156 146 147 133

Tab. 31 (forts.).

92 I

2 Redovisningsområde

Diam.klass

3 1

5 Mib dm

O—

5IO—

1520—

2530-

35-

4045 +

156 257 409 601 831 I 176

l 128 176

275 325 376 423 496

1*5

40 III

10—

45*i

15-

147 187

274 323 372 420 507

35-

4045 +

86 33 24

0—

10—

700 940

M36 1*7 I2'8

1 8

35-

746 997

44 22

62 104 146 188

5*2 7*2 9*i 10*9

227 270

12*5 I4*i 15*6 17*2

64*4 64*3 64*2 64*7 65*0

_ 15 24 30

39 48 62 72 81

3H 351 415

37 45

237 278 322

13*9 l5*o 17*6 181 19*4

64*8 65*0

11*2

68 no 153 197

274 327

14/9

286 328

423 525

l6*6 i8*o 18-7 193

2*2 11*6

38 76

97 178

172 223

108 152

320 460 7i8 875 1863

274 323

333 365

47 43

2530-

28 29 23

35-

4045 +

9 3

0—

28 127

510—

1520—

2530-

35-

4045 +

265 3" 341

1*3 10*7

40*6

9$ 176 298

153 95

456 641

S tf 8 1583

29 Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

27 7

o 126

57 8*9

I3*i

%l 66*2

62*1

64*2 64*4 64*8

s 2*" 654 657

660 64*0

40*3

79 S'9 63'4 66*1

8*5

_ ,

16 IIO

275 323 372 414 511

35 39 45

240 284 327

364 455

5*6 7*9 10*6 11*9 I4'i 14-8 17*0

177 20*3

zh dm

IO*3 11*6

Ii I'o

11*5 IIo

O* 7

I4/76 629 4*52 3*43 2'66 2*15

I'22 III

66*2 65*4

66*7 65*3

Iio 12*4

55 365

1*73 I-46

150 193

5°

å 66*o

IIO

15-

6 s

18 26 32

10— 20—

l Q

203 207

10 H

2530-

9 II

Dib

I07 201

2 b

46*4 127

15-

0—

6 1

20—

4045 +

2530-

. . . .

0—

20—

Kristianstads län

25'

597 773

36 D

1*8 10*3

30 150 392

392 411 309 107

Kubikmasse- och tillväxtbestämmande

6o*o 62*6 626 62*3 63*8 62*8 63*6 63*1 62*5

o*9

9*7

o*6 o*5 o*3 o* 3

IIO

0'2

17*2

2'8

18-5

2*3 2*5 2*3

10*7 10*5 10*5

9*53 I°*77 6*8o 6*15 5*36

20*9 23*0

4*58 3*78 2*89

230 232 192

2*1

2*26 I*8i

1 1

1*3 0*9

17*77 9*o6 5*93 5*24 4'5o 3*79 3"°9 2*56 1*96 1*62

19*82 1151 6*22 4* 80 4*24

17*9 19*5 19*6 18*6 18*1

157 17*7

18-8 18*9 17*3 20*7

1*8 1*6

2*o 2*o 2*1 2*0 1*8 1*5 1*3 0*9 0*8

2*3 1*7 1*5 1*4

2*91

l6"8

3*io 2*31 2*43 I n

21*8 19*2

o-8 o*5

23*6 14*3

0*4

15*5 19*6

2*2 2*2 2*0

o*3

26*95 5*o 7*8 9*9 11*7

13*4 14*7 15*8 16*5 19*3

6o*6 6l*9 6l*9 62*5

II*i8

63*1 63*6 63*3 628

3*93 2*94 2*36

20'0 17*2

2*07 I18

6*91 5*62 4*80

20*l 21*1

1*9 1*8 1*4 1*2 I'O 0*4

faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser 1 . 13

i 14 I 15

I 18 j 19 I 20 I 21

j 22 [j

G dib

b/ib

*lb dm3

124 166

5*02 3*75 2*80 2*i6

47*6 38*7 31*6 29*0

19 90 173 174 155

2 13 109 40*4 128 90 173 I78 223

206 249 293 332 394

1*77 1*48 1*29 1*07 roi

27*4 24*9

36 77

7*10

36*4 29*0

in 149 192 234 284 332 403

5*i4 4*57 4*05 3*42 2*96 2*20 1*76 1*48

25*9 23*7 21*4 20*9 18*3 177 17*4

33*5

4*59

27*3 23*2 210

3*94

3*45 2*92

2*o6

i9"4 181 l6*8

I* 5 8

16*0

2*40

1*38

i5*o

7*92 5*23 3*88

3*59

34*6 26*7 22*8 21*4

8 1 108 3 1455

210 IO/4 I8*I 161 163

272 319 373 424 490

14/0

340 385 450

21'6

59*3 59*9 597 6o'3

20*3

59*2

6*2

61*9 62'I 62*3

I O'o l8'2

9*9 12*2

162 207

272 324 371 424 492

254 303 34» 395 461

105 107 79 3i 19 36 97 173 218 223

372 593 »45 1173 1746

1*2 24 7 I3'0 54*5 126 133 175 263 225

15*5 17*5 19*2 20*9 22'8

62*7 62'9 62'7 62'8 63"3

67 165 212

13*0 157

60 3 6li 6l*8

260 307 350 410

173 191 20'I 21*9

Ö2'o 6l*8 6o*8 61*3

10*0

23*4

63*4

Ii I4'8 63'2 15Ö 291

24 76 127

69 118

175 222

165 210

611 64-1 650 65-2

79 59 3i 9 3

22'5

88 132 127 120

202 250 297 332 432

2*97 2'24 1*74 I-72 I'oo

2I'o

5o 20 14

$ 867 i 168 i 501 i"3 13*4 52*3 125 233 388 565 793 1 027 1645

274 319 373 420 503

9'6o 4*45 3*37 2'8l 2*54 2*o6 2*32 1*69 1*73 1*47 14*78 9*25 7*99

1° 87

dib P s mm • %

o*8

51 95

0*8 0'8

b/ib

37*4

3*67 2*73 2-26 2*o6

o* 5

258 311

1*97 1-64

o*7 o*5 o*5

19*3

o* 3

353 413

1*57 1*55

25*3 22'5 20" 5 2I"4 18-7

i6'o 21'9

2-6

6-56

3*o 3*2 3*o

74 112 150

5*85 5-27 4 - 8o 4*32 3*49 3*°4 2*59 I-96

IS** [4*8 14*0 '5*3

9*3 IIo 11*6 15*2

27" I

0*9

31*8

29/4 26-9

26-3 20" 9 IT/8 [6-6

30*2

576 459 407

32*5 304

2*9

29*8

2-6

191 244 290

3'4i

28*3

2*44

24*5

2*3 18

340 414

15*9 21*4 24*2 25*1

2*7

3"o 3'* 3*i

79 120 164

6*22 5*48 4*71 4*05

l9-8 *5'o 13*4 12*3

28*1 28*0 26*8 22*4 25'o

3*2 3*i

205 252 298 366 446

3*75 3*25 2*79 2*03 1*90

[ r4 ti*

7*09 4*96

21*6

4*20

13*6

2-6

7*33 6*39 5*55 5*i8 4*54 3*94 2*87 2*37

2*8 2*5 1*5

27*18

272 321 363 406 470 25 76 127 176 224

I 27

10*31

6*2

274 323 370 433 524

86 226 272 253

I 26

13*7

21*24

96 431 86 70 17 i 3H 11 2 1 0 3

7*03 5*40 4*32 3*72

19*3 183 17*8 i5*i

59*i

62 7 124 225

12*3

193 233 232

2*39 1*07

28-3

10*3

58-2 58'2

III

76 127 176 224

319 471

i 116

58'7

5 *198 2

23 I 24 I 25

2*49 2*76 2*14

7 Dib mm

1*5

244 295

I2*o

2 b mm

3i 110

33 75

pb mm

2 299 471 734

21*5

6*27

119 202 250 293 342 435

23*1 22*2

93 II'I 14*8 I7'4

19*3

20*2

20*6

21*7

647 634 623 619 61-7

22*o

11*6

2*6

6 37 532 463

18-5 20*4 22*0

2-4

3*99 4*09

22*o 26*9 26*8 2Ö'o

2*1

3*54 3*o5 3*i5

32*7

2*3 2*2

2*2 1*6 1*5 1*2

[I- 5 1*3 [2*2

i6*o 12*6

3*67

214 252 292 337 377

3*08

11*8

3*i8

II*

2*81

IIo

2*44 2*65

IO*o

38 77 120 162

7*40 5*8o

14*2

4*72

12*9

4"i5

I2i

3*8 7

11*5

254 296

2*98

ili

3*o6 2*55 1*99

IO*6

14*2

24-04

6 8

58*2

10-71

9*3 59*6

10 12

l66 212

12*1 14*2

59*8 60-5

7-84 6-6 4 5-68

15 16 18 22 2Ö

259 303 355 398 477

l6'o

6o-8 606 59*7 59*5 59*5

17*3

l8l l8*8 21*3

19*1 23*1 24*3 26*4

4*19

29*3 25*6

4*25

30/3

3'6o 2*69

28*0

5*i8

25*5

2*9

3*o 3*2 3*i 2*9 2*8 2*7 2*5 1*8

343 427

I7*o

11*6 I I'o

Tab. 31 (forts.).

94 I

2 Redovisningsområde

Diam.klass

4 Kubikmasse- och tillväxtbestämmande 1 5

6 T n

Göteborgs och B o h u s län .

O—

123 IO —

257 288 275

15202530-

m m

1*5 IIi

77 IO

_ 67

4*8

36*6 126

17 25 32

80 148 244 394

174 223 272 323

373 5*1 421 493

0—

10—

15-

493 641

20—

2530-

311 271

35-

5°5 708

4045 +

374 428

15 1 3 0 1

15-

441 531

1*4 12*0

41*6

128 IO4

I96 322

1*6 12*8

43"o 110 211

2530-

355 554

11*5 i3'o 14*0

617 624 626

13*2 14*0

15 i6i*9 '

_ 67 195 237 281 323 372 415

20*3

64*9 64*8

lo*7 12*8

5*55 4'5o 3*77

l5'8

15*1 15*7

3'20 2-56 2-o8 1-69 I'24

15*7 151 14*0

0*9 0*7

175 17*9

66*o

9'20 5-72 4-62

1*8

1*4 Ii

14*1 12*4 12*3

0*9 O* 8

14*0 17*1 173 175 17*6 15*4 14*7

2*3 2"o 2'o 1*8 1*5 1*3 0*9

1*39

8*9

6*29

64*9 65*5

4*99

11-8 14*2 161 18*0

661 664 669 66*7

3*34

46 281 53 321 59 366 73 426

20*7 22*6

19*4

1*6

13*2

45*i

124 224

34°

3i8 367 4H 475

107 151 194 234 277

9*3

110 212

17 23 30

12*6 15*2

o* 2

17*4 160

18 25

o*5

3*28 2*52 198 I"62

105 462

12*8 lo*8

3*92

15*74 9*36

237 II

1*7 1*7 1*6

64*0

277 327

1*5 1*4 1*3 1*2

64*4

0—

768 143 32 959 11 1 4 6 5

_ 13*5

6*2

35-

18-63 8-62

47 1573

441 291

zr zh mm

1 12 |

177 227

45 +

2530-

65*5 65*5 65*3

20-37

5*5 63*2 8*o 64*6

39 45 5i l676

45 +

234 281

40-

6l*5

276 326

15-

10*1

98 1068

20—

923 1076 1 152

6l*4 i° 8*8 61*9

s II IQ

62*0

323 362 429

109 152

35-

10—

42 Q %

40-

4*06

2*55 2*o6 1*63 1*38

15*8

o*5

12*9

o*8

13*2

0*6

9*5

1*6 1*6 1*6

H'63

I2'o

14*4

64*1 64 1 64*5 65*1

5*87 4*77 3*95 3'20

36 4 J 321 46 54 360 55 420

17*7 19*3 19*3

65*3 65*3 65*6 64*2

21-9

1*94 1*49 I-27

19-62 9'20

2*73 2'23

ii*9 i3'o 13*2

1*4 1*2 lo

13*4 13*3 141 11*7

0*8

12*6 14*0

2*3 2*o

o*9 0*4

0—

1*2

13*2

10—

490 037

47*8 125

17 23 29

9*4

150 I2'l

14*7

67*6 68*4

4*29

3*39

141 14*3

1*7 1*4

68*8

&° 19*5 68*8

2'8o 2'20 I'9o

14*4 1.3*4 13*6

68*7 68*6

1*54 I'I2

1*2 0*9 0*8 O'6

9*9

0*4

1520—

2530-

716 362

319 368 419 488

35-

40-

78 1053 39 1 4 9 9

45 + 1

m m

45 +

20—

Örebro län

1 Dib

142 312

2 b

35"

Dpb

40-

0—

1 9 1

Mib dm3

72 42

10—

Värmlands län

8 Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

37 234 43 276 5o 318

361 422

18*4

20*4 21*5

5*54

faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser 1 . 1 13

dib mm

—

P8 0 X9

b/ib

% % — — 5*93 4*57 3*54 2*94

2*47

2*oi 1*65 1*35 0*96

295 337 408

1 15

36'7 3 a'3 28 7 26-6

24*4 21*7 2I-2 22'6 20-8

33 141 287 320 294

—

4*45 3*56 3*°7

36*4 30'7 2Ö" I 22'6

2*62

21*5

2'09 1-64 1*27 114

I98 l86 17-8 I70

—

97 Pm

dib

31 74 128

7 11

67 117

12*5 l6*6

1*8

5*61

13 17

163 208

58*4 59*4 59*9 60*3

10*70 7*28 5*88

176 225

5*7 9*i n*7 13*9

4*78 4*27

17*6 19*4

22*8 I98 I7o 16*3

?2 368

18 21 26

253 302

409 482

30 30

379 452

3*96 3"3o 3*°8 2*52 2*11

22*1 2I'o 22*5 IOl 18*5

1*8 120 49*3 "7 221

176 225

218 609 840 129 1 0 89 4i 19 I 5 9 1

325 372 418 487

27 77 127

298 308

134 251

177 226

2*69

20*4

251 292

2*03 1*72

18-7

275 326

340 400

1*35 I*20

l6*8 i6*5

402 137 637 133 »9 852 1 213 34 17 1795

49 126 168

4*55 3'7i 3*°4 2*49

32*3 27*0 23*0 20*8

2*i3

19*3

1*82 1*58 I "48 1*07

295 332 396

164 16-8

14*3

— — 46 82 165

5*i5 4*i8 3*29 2*68

34*9 29-6 23-0 20'2

2*25

249 291

I*8 3 I"6o 1*31 0*92

19*4 178

337 402

169 l6l

32 S

I 108 1668 1300

24*3 22-3

—

26 I 27 | 28

118 160

—

39 136 262

! 25

Dib

—

1 24

34*9 28-6

l «

—

2 2 ||

641 495 388 3*i9

21 |

1*4 13*7 52*9 125 240

20 |

356 556 750 917 6 1542

—

19 |

77 45 12

6*15

Mib

44 81 122 162

| 18

dm 3

—

295 347 391

95 Ii 12*2 54"o

1*5 13*8 52*7 131 254

A22 378 228 654 III 922 28 1 2 5 3 9 I 63O 130

1*3 14*0

73 127

_ 7° 118 164 210 258 305 348 392 459

21*7

60*4

59*3 59*8 600 60*5

9*6 12*4 14*9 I7'o l8'7 20'0 20'8 22'6

6o* 1 6b* 0 59*8 58-9 59*6

_ 7 10

66 117 164 210

5*9 IO*o

16*8 19*0 198

304 340 398 462

I.3*I 15*3

6i*o 6l'2 62-1 62-3 6r8

I3*26 6*83 5*62 4*98 4*i7 3*73 3*°9 2*86 2*62 2*23

H'53 7*93 5*85 4'64 4*i3 3*69 3*i5 2*88

21*3 23*7

62*3 6r8 62*7 62*9

2*53 162

6*5 IO*2

6i*o 611

5*60 4*71

13*4 l6*I

6l*8 62*5

3*99 3*64

62*4

298 344 390 453

62*4 62*4 6l*5 59*4

3*64 3*28 2*8o 2*66 2*42

12*07 6*46

63*7 63*8

4*99 4*09

64*3

3*58

64'3 63*8

2-98 2*70 2*32 2*o8

12*1 l6*I 18*7

1*9 1*6 1*5 1*4 1*5

1*6 1*9 2*o

130 171

210 261 298 342 416

128 172

19*3

1*9

21*7 20*2 2I'l 22*5 21*3

1*9 1*7 1*7 1*5 1*3

12*5 16*7

1*8 2*o

I7'i 18*8

1*9 1*9

131 174

20*6 20*6 215 22'3

1*8

215 264

I7'o

1*7 1*7 1*5 I*o

8*9 11*9 13*9 161

1*4 1*7 1*7 1*7

19*7 21*2 21*2

1*9 1*9 1*7 1*8

216 266 307 346 418

4*58 3'69 3*28 3*°9 2*54 2*41 189

b/ib

15*3 14*4

1*55

15*5 15*9 135

5*26

21*8

4*4i 3'87 3*24

17*4 10*0 152

2*97 2*39 2*23 2*22

14*3 14*0 142

1*73

5*96 4*53 3'6o 3*i5 2*93 2*47 2*25 2*o6

13*7 12*6

23/3 l8*2 167 l6*2 157 14*7

1*43

15*6 14*5 13*9

52 92

4*20

23*8

134 175

3*°5 2*8l

19*3 17*2 161

305 355 427

29 76 125 174 222 269

8 11 1.3 16 18 20

l£ 2 4

368 420 480

158 651 93 906 2 9 1 267 11 1740

319 367 4H 498

2 It

372 426

130 258

55*o

15 18 20

19 22 26 28

816 765 614

i °c

7 9 12

6b* 5 X 6o*4 6l*2 -T l8*2 59*6

27 75 124 172 221

l 4

1 6 99

1*9 1*8 1*8

24 27

68 114 161 206

184 ^l 204 216 230 232

_ 7 10

*3 16 17 20 22 25 34

68 114 159 205 253 299 345 389 464

6*4" lO"3

Iti 18*2 19*9 20'9 23*1 22*5

637 641 632

1*83

2*83 2*51 2*25

1*7

257 303 351 407

10*4 12*9

1*8 1*8

5°

14*3 15*9

1*7 1*7

22*9 181 l6*8

4*64 3*8i 3'H 2*8o

16*4

1*5 1*5 1*3 1*3 1*3

221 265

2*35 2*14

3 " 355 434

I*87 1*67 1*24

14*3 13*9 13*7 13*2 15*4

23*3 23*0

171 1 7 *6 179 155

2*17 1*92

14*9 13*8 13*8 12*3 12*4

15*5

Tab. 31 (forts.).

96 I

2 Redovisningsområde

Diam.klass

Örebro län (forts.) därav bergslagen

O—

5IO—

1520—

2530354045 + >

slättbygden

. . .

0—

13*9 45*2

0—

10—

378 451 497 247

45 +

119 213 238

8 T

1 Dib mm

17 23 30

6*4 65*0 9*3 67*0 I2*o 67*7 148 68*6 165 69*1 181 69*3 19*5 69*1 20*o 690 21*8 69*5

2 b

i 69

193 234 276 318 360 416

17 25 31 40 44

9*4

12*1

234 276

i6*5 18*5

37 43 48

5? 359

26 74

48*4

114 219

174 224 272 322 368

62 107 148 191 233 276 3*7 364

1*2 I2'4

51*5

253035-

107 106

390 C67

*9 26 33 39 46 51

18 26 32

274 323 369

38 42 48

45 +

802 78 25 I l 6 8 9 I 664

0—

10—

82 165

15-

27 72 125 44*5 108 173

20—

2530354045 +

340 526 735

i2A

45 1 0 2 9

1*3 11*7

1*3 10*6

16 1 3°i

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

149 192 280 321

56 365 63 425

*§

26 34

*2 5« 72

147 190 231 274 315 363 418

19*49 9*04 5*42

—

2*2

13*8 13*8 13*8

1*9 1*6

4*i5 3*28

1*4

2*66 2*09

13*6

o*9

1*84 1*45 °*95

13*2 11*6

0*7

8*7

o*5 o*3

— 20*o6

—

10*09 611

13*5

2'8

150 16*0

2*3 2'1 1*8

646 659 671 675 678 677 680 682 674

657 9*6 67*0 12*4 68*2 146 683 163 687 17*6 68*8 190 685 20*3 68*6 20*9 66*8 6*3 665 10*o 68* 1 12*6 689 15° 69*2 170 69*8 l 7 *8 69*4 19*4 69*4 216 69*8 22*9 69*2

— 11

—

20" 5 21*3

20—

4 0 -

364 429

I20 230

15-

1 7 1

i6 63

362 271 542 760 208 70 1079 25 1432

0— 10—

25 7»

4 0 -

. . .

1*2

173 223 271 319 366 419 485

367 542 66 779 28 1045 17 1535

253035-

slättbygden

25 77

15-

Dpb mm

X° 1 2 5

15-

20—

. . .

Ii 54 l 191 48*3 404 "4 531 588 225 292 369 278 569 184 791 50 IO58 2 2 1472

106 128

2530354045 +

därav bergslagen

1 5 1

Mib dm3

20—

. . . .

1 4

15 32 86

10—

Västmanlands län

3 Kubikmasse- och tillväxtbestämmande

5*8 64*4 9*i 65*6 I2"o 67*4 14*2 67*5 15*8 x 4

196 198

67*9

£' 6 8 4 18*7 680 05*5 1

4*95 3*92

16'3

3*35

17*7

2*57 2*07 1*72 1*30

15/33 8*84 5*5i 4*io 3*35 2*77 2*l8 1*78 1*39 1*28

I4'64 8*99 5*51 4*°7 3*48 2'8o

1*5 1*2

14*7 13*6

o*9

11*4

o* 5

12*7

2*3 2*1 1*8 1*6

13*7 126

13*3 i3*-2 I2'6 122 ll*3 I2'4

O* 8

1*3 I*o O'8 O'6

o* 5

—

12-8

2*5 2*3 2'o 1*8

13*3 122

133 I3"i

1*5 Ii

216 186

I2'2 120

I'o

I25 1*03

9*6

o'6

o*4

16 35 858 552 4"i4 322 274 220 173 1-48 144

— .

—

12*7 142

2'o

130 13*2

133 128 122 12*3 142

1*9 1*7 1*4 I'2 I'O 0*7

o* 5 O* 5

faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser 1 . 13 1 14 1 15

dib mm

46 83 124

166 208 250 292

337 398

b/ib

34*i 268

4*12 3*20 2'6o 2*14 1*76 1*56 1*24 0*84

23*0 20' 6

19*4 I8'I

l6'8

4 T

l6*5

16 II

158 200

246 290

337 406

5*26 34*9 4*47 26*8 3*75 24*4 3*°7 21*3

109 419 724 664 512

430 3 IS 659 t 71 367 915 22

1279 9 1844

20 22

2 7 9 12

15 18

524 495

54*7 124 174 137 222

24*4 22*1 20*2

2'o7 1*65 1*43 I "00

19*2 167 16*7

l°

267 242 213 IO*2 i»'i

139 96 59

16*8 15*8 i5*o

21 2 1

5*65 37*4

142 252 250 215

O85

44 430 312 2*52

29*2 25*0 23*0

2*15 I'76 I'48 I29 I'28

2I*o

23—320772

19*6 184 173 18*0

Dib mm

68 "4 159

10*4

250 298

3 5 ä 387 467

19*7 20*7 22*1

I9"o

67 10*3

161 205 261 300

\ti 18*2 200 20*9

422 Q %

l9l

1*8

269 319 371 4

489 31

V 177 24

566 175 222 147 270 269 422 708 I059 I 428 1771 13 125 52*6 127

160 205

248 296

23 26 27

34 8

14 17 20 22

374 443

23 28 29

27 72 125 173

67"

14 17

n P

II85 6*39 63*9 4*84 640 3*94 646 3*47 62*7

10*3 12*5 13*6 154 15*8

646 64*3

292 269

64*0

2*33 2'o5

181 16*6

1*39

12*4

13*25 7*09 616

IO 8 16 2

64*5 64*4 61*3 62'2 62'5 628 63" 1 622 62'7 Ö2'5

5*°7 4*12

3*i9 2*71 2*31 2*15 3*23

Z'i

18 5 18 5 18 3 16 5 15 9 22 0

29 0

11*28

6*6 63*4 10*4

64'0

13*6 15*7 17-1 196

646 645 637

ÄS 388 455

211 218 22" I

69 l3 l161 205

68 106 14/2 105

249 298 351 415 451 65 "4 159

642 642 642 62" 5

648 656

7*o6 H i 5*io 13*2 3'9i 13*7 3*43 14*8 2*87 2*38 1*86 I'9i 2*02 10* 10 7'20

661 66'i

4*94 3*93 3*35

180 212 231 225 250

650 65-8 657

2*95 2*49

6l'7

6*86

62'3 631 631 628 63*2

5*29 3*88 3*50

650 62'5

15*4 149 12*8 14*2 16*8

10*9 12*4

13*4 14*0

2*22 I96

15*6 15*6 14*6 170

4'8o

42*0

I3'28

7 11

14 17

373 597 38 851 1 0 1 141 7 1 617

268 3i8 368 409 491

23 26 26

638 925 189 8 11636

272 G

390 234 It 449 I 269 476 232 57*5

>ä

l6*2

3*o°

54*7 124 173 130 220 255 456 279 630 321 876 368

7 i 230 2

126 167

338 1390

IOl I02

1*4 13*6

\l 205

4'02 2-90 2-50

204 248 291

51 92

411 503

1*6

5*55 3

124 172 221

1*03

34 k 396

27 75

176 164 155

2*n 1*72 1*46 119 1'I2

255 297 347 407

1*73 1*44

2*52

Dpb mm

1*3 14*0

55*o

| 19 |

20*4 180

i 165

2*71 2*05

5*58 4"i4 28*3

207 251 293

17¶Mib dm 3

46 79

248 295 342 383 456

10* I

i.3*o i5*i l6 /5 18-7 20*o 21*6 21*7

634 640 62'5

2*8i 2*29 1*62 1*90 I17

11*4 14*0 14*1

15*5 15*2 144 11*8 13*7 131

Tab. 31 (forts.).

98 I

2 Redovisningsområde

Diam.klass

1 4

Kubikmasse- och tillväxtbestämmande 1 5

7 T

Kopparbergs län

....

Mib dm3

O—

525 987

10 —

40-

45 + 0—

510—

1520— 2530-

3540-

45 + Västernorrlands län . . . 0 —

510—

1520— 2530-

Jämtlands län

Västerbottens län . . . .

173 222 271

17¶IOO 23 150 29 193 35 236 278 H 46 ^i 5i 368 5i 453

17 23 27 34 38 44 49 56

108 150 195 236 282 325 367 431

64 109 153 197 240 283 327 374 441

369 416 487

1*4

12*0

46*2 125

811 IO9

2530—

43° 342 385 507 214 714 54 975 23 1489

3 H 36

418 488

41 44 47

1*4 13*2

30 I2 Z 478

34 39 43 47

752 673 359 395 531 276 735 167 977 73 1 3.33

3545 +

9 14 19 24

15-

40-

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

6*3 9*5 %l 121 144

67*4 67*8 15*9 67*8 l6'8 67*2 l7-8 66*7 17*8 65*6 180 64*0

6*5 65*3 98 66*o 12*7 670

_ 6*4 661 9*5 67-0 68-o I4'o 68- 4 15*4 68- 4 I7*o 68*5 18*3 68*i 18*7 67*2 189 67*4

I2"o

640 9*o 657

5*77

— 9*i

4*17

10* 1

3*oo

9*9 9*6 o*9 9*5 o* 6

2*27 1*77 1*40 I'i5 0*85 0*50

— 1*5 1*3 1*2

8'6

O* 3 O* 3

7*3 5*7

0*0 0*0

9*5

1*5 1*7 1*5 1*3 l'i O* 8 0*7

5*9i 4*63 3*53

H'3 115

2*84

11*6

2*29 1*76

11*4 10*6 IO*8

1*53 I'i7 0*71

8*73 6"oo 4"i6

9*3 o*5 7*3 o* 3 9*3

3*19 2*47

10*3 10* 1 10*0

1*5 1*4 1*3 I'o

1*90

9*5

0*7

I'5i 1*20 1*07

o* 6

O7I

67 112 155 199 243 285 329 374 431

5*65 4*06

11*3 13*1

66'7

3*°3

669 14*9 669

2"2l

66'8 66'5 66'2 67*3

1*69 1*48 I*20 0*92 0*58

9'04 5*72

9*3 65-6

4'10

17*0 17*9 19*3

49*5 126 116 174 223 218

20— 2530-

i°, 368

8*6 o*4 8'6 o* 3 7*6 O'2

8'io

15-

10—

48*7 125 114 173 222 219 270 320

153 27 197 152 676 32 240 l68 676 37 286 182 679 4 195 676 l 329 3 202 67/5 46 Z2 20*0 662 5o 468

20—

151 555 531

10—

0—

351 P

11 1 12 |

9*60

9 16

320 Q

10*52

158 559 772

32 74

1*6

0—

45 +

H m

Dib mm

12*8

75 265 462 565 634

24 1378

35-

79 1*7 29 378 13*2 7l 636 50*6 126 726 123 174 875 238 224 466 385 272 470 C90 323 297 824 370 83 1 0 8 5 418 32 I 702 5i8

40-

2 b

319 370 95 i 934 419 50'1 367 504

45 +

45*6 123

289 544 187 767 54 990

35-

1 9 1

Dpb

1*7 11*9

15- I 136 112 20 — I 3l8 2l6 671 355 25648 30513 366 722 35-

6*2 11*8

66'5

3*°3

13*6

2*27

15*3 67-2 l6*6 1 17*4 669

1*64 1*28 0*99 0*72 0*50

9 Z' 186

1 S" 66*6

8'6 1*5 9*4 1*3 § '75 o1*2 8* *9 8*3 o*7 8*5 O* 6 8'2

o* 5

7*8 o* 3 5*9 0*2 8'8 1*5 9*7 1*4 9*7 1*2 9*4 o*9 8*4 O* 6 7*8 o* 5 O* 3 P 60 O* 2

5*i

O* 1

faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser1. 1 i3

dib

4* 4 6

b/ib

16 I

17 Mib

dm 178 728

1*7 12*3

%/ 130

329 2 40

26 9 23o

1:87

20*5

217 260

151 1*23 102 076 048

19/0

296 189

366 I8'3 17'2

749 I7o i5*o

— 49

89 131 175 218 265 308

354 453

— 4*34 347 2*69 2*14 1*77 1 40 1*26 O97 o*6i

30*4 251 21*2 18-8 174 162 150

146 13*6

—

47 89

4*63

32'8 26'5 230 20'i

131 175 218 264 308

3*24 2 43 I 90

I 152 I 071

550 I " 3 I 004

835 293

1*4 I3*i

%> 363 421

23 27 29

247 29.3

l6*6

611 60I

337 382 524

I9"i 192 191

67 "4

6'2 IIo

35 46

18*0

.366 416 502

25 28

13*3 160

l8'3

8' 7 6 5*°5 3*85

9*2

25 30 30 3i

246 295 341 388 470

20'4 21'4

5*8

371 418

8 I 669

637 636 635

62'5 Ö2'5

104 814 20 1081

61*8 62*9 634 63*7

12*2

320 Ö2'7

62'3 62" 5 611 606

58'8

27 Y 74 46*6 1 2 5

b/ib

26 30 .34 3«

245 292 337 384 468

0*9 0'9 0'9 O'8

2'22

1*56

6*6

l'3i I'o8 0*84 O71

6*8 6*7 60 5*9 5*6

O* 5 0*4 O'3 O'2 O'2

in 156

174 223 271 322 371 422 513

I'o I'o O'8 O'O 1*4

60'2

11*6 III 11*8 I2*o

11*5 13*7

9 IA 18 22

2'19 I'8i

0'9 0'9 0*7 O'6

10*3

7*i 7*i

15*3

247 293 3.36 380 472

106 203

2*47

1*2 1*2 1*2 II

7*i2 3*96 3*oi

24 27 3i

1*5 11*9

8*o 9*o 9*9

6o'3 59*9

271 320

5*i8 3*77 3*°5

5*7 8*8

343 5°i 669

1 076

I'o

o*93 o*57

15*3 164

171 17*4 177

6o'o 59*4 58'6 57*i 56'2

147 139 138

9*3

59*2

13*8

I'7o I'46

368 456

57*o

16*8 15*6

1*4 1*2 1*2 1*2

17*1 172

2*39 I96

11*5 I2o 12*1

16*7

22*7 I9*0

11*4

0*54

7*i

7*8 7*9 8*o

185 230

277 320

I9/3 18* 1 18*8 18*5

12*8 12*1

50 93 135 181

4*°4

30*2

2-87 2'32 1*90

25*6

1*76 1*36 1*30 I18 1*92

I9'o 17*7 17*8

274 318

22*8 20" 7

13*8

3*16 2*32 1*86

29*7 258 23*6

18*6

1*47

21*6

1*23 I*o8 0*98 O69 0*46

20*3

3*20

28*7 263 24*6 23*5

8*2

8*6

o'6

277 319

7*i

0*4 0'2

6*i

3'88

19*2

1*34 I*i7 0*75

O* 7 0*7

5*4

22*o 20*8

2-87

1*95 1*77 I'6i I'oo

6*75 3*95

9'7 24*5

52 97 140

2*29

25*4

1*52 I'20 1-32 I'o8 0*36

1*54 1*43 2*40

3*99 2*92 2'28 1*76

183 228 275 3H 361 514

3'20 2'66

1*58 1*45 1*27

1*3 1*4 1*4 1*4

61*3 6o'6 59*8

512 IO'6

62'1 Ö2'2

1 721

367 414

6l*8 623

8'o

0*o O'o

3*oi 2*43 1*90

9*i ii*7

331 493 673 192 870 146 1 2 8 7

4*7

6r6 62'2

571 317 242

°*37

5*9 9*5

52*0

6.3*4

1*4

58*9 57*9

o*4 o*4

24*3

l 9

O'5

33°

o'8 o* 7

9*i 11*3 IO'7

343 391

147 l6*6 I8'5 198

9*4 9*9

20 3 21*6 22'8

2*74 2*05 1*72 1*38 1*45 1*21

15 7 i5i 144

15*2

74 8 0 3 49 1 2 9 4

6 IT 10*3

366 417 570

155 201

0*81 051

1*32 105 0*86 0*62 0*46

270 320

16 20

I OOO

2'3I 1*76

51 93

430 248

181 226 269

I I

6*2 615 9 8 • 6l*6 12*7 6l'8

*Z'4 °*97 l6*6

20*6 18*8

65 III

in 154

267 311

n6i

8-o 9*2 9*7

9 13

l8'4

30*6 23*9

4*94 3*64

74 124

1.3 17

1*32

4*36 3*o3

2*26 1*67

1*5

—

H*5 46*9 113

134 I38

328 I054 1539 I 4°3

324 1054 1724

252 300

26-3 22'7 20'3

1 26 1 2 7 | 2 8

4*43 3°2

15*4

48 91

270 320

—

i i5

13 16

—

33*6

2 2 ||

160 206

—

l6o 15*7

21 Dib

53*8 1 2 5 132 173 222 256

430 2l6 669 Il6 926 1 2 41 32 14 1 9 3 8

2 b

7 I91

fI 5

1*52 125 I*02 0*90 O69

l 3

| 19 |

48*4 116 171 221 227

1 0 1 731 282 801

55 97 142

188 232

278 325 372

2*33 I*7i 1*27 I*o6 0*90 0*70 0"6o 0*46

197 191

iö*s 17*7

22*7 22*4 21*3 21*2

Tab. 31 (forts.).

IOO

Kubikmasse- och tillväxtbestämmande

1 Redovisningsområde

Västerbottens län (forts.) därav kustlandet

Diam.klass

Mib dm 3

O—

319 293

10 — 1520 —

2530-

35-

40-

45 + >

lappmarken . .

o— 510— 1520— 2530-

3540-

Norrbottens län

379 270 215

45 +

o— 5-

10— 1520— 2530-

228 724 850

9»7 854

272 319

1 022 1343

415 470

1*3 12*7

459 473 362 179

40-

87 50

45 +

o— 5-

90 291 297 391 514 492 333

35-

10— 1520— 2530-

35"

40-

ll 188

45 +

14 19 23

6*2 642 9*i 11*9 & 13*5 66'8 15/2 67'o 16*6 670 i7*o 66'4 19/1 662

33 37

286 328

374 426

189 68'4

6*2 9*6 11*8 13*8

643 658 666 673

15*3 16*6 I 7 *6 l e

67*3 67*2 67*1

153 198

360 528 742 970 1332

273 318 368

1*4 27 13/6 7 4»*9 126 112 175 209 224

273 320

*367 415 493

1*4 2 7( 141 50*8 126 119 175 224 217 353 272 320

l k

884 1 314

1*4 127

14 19 23

112 156 201

27 32

246 288

37 40

33° 375 446 68

18 23 26 31

l8*6 6*2 8*9 IIo 12*7

667 669

I4"i 667 15*1 6-J-8 1*5*6 649 15 5 63*9 15*4 63'1 6*4 92 II-6 13*1 14*5

10 15 20 24 28

63*6

415 493

33 37 40

10 4 12*3

246 288 331 375 445

14*8 15*3 15*1 15*2

8*44 5'3o 3*70 2*7i 2*o6 1*48 I*i7 0*92 0*68 0*51

9*62 5*62 3*92 2*85 2*io 1*57 1*22 0'92 0*78 0*5I

1*84 1*42 I*i4 1*03 069

373 453

1*84 1*49 I* I*02 0*44

9*34 5*76 4*14 312 2*39

9"67 603 4*43 3*3i 2*49

65*3 66*6 67*4 67*6

4i 44

174 225 274

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

1 124

st 375

4Ö i

243 284 330

67*5 67*2 16 3 665 l6*8 650 I7*o 651

103 201 477 043

246 289 328

173 223

49*7 125

13»

D ib mm

2 b

113 219

o— 510— 1520— 2530-

357 538 707

45 +

40-

lappmarken

1*4 27 . 13'6 77 49*4 127 118 175 218 223

340 49O 512 654 340 821 238 144 I 150

35-

därav kustlandet

236 238 296 370

Dpb mm

00 o

662 66* 644 637 62*7

10*03 5*37 3*59 2*49 I* 1*37 I* 0*84 C71 0*47

faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser 1 . 1 13

| 19

21 G d

p g

b/ib

4*48

3°7

3*23 2*47 1*93

24'1 20- 5

I*52 1*29 I n 0*92

4 'I l6'o

136 180 224

267 309

356 417

o* 45

3i*5 23*7

I16

164 15*4

°"94 °*79 °*57 o*47

51 95

4*25 2-89

30*5 24*5

2 n 1-63

21*5 19*2

1*26 1*01 0*80 0*69 0*46

l6'8 l6'6 l6*2 161

182 228 270

316 364

42 19

5 3 192

4'i8 2*77 2'o4 1*57

9 % 136

481 363 318 252

15*6 i4'i 13*9

— 50

21*4 191

15*2

14*5

595 458 5

563 448 275 223 187 143 262

184 230

274 317 361 -*

/•

436 —

fe3 687 648 417

-T! 223

156 122

177 479 353 319

Dib

H '

1*6 12*3

3° 76

45*i

e 1 1 27

6o'6 6b'5

110 212

5*8 8*9

11*8

6vi

269 3J7

22 2C

247 292 332 390 426

6i*6 617 613 Ö2'5 62'5

353 562 7 %

1 178 1317

324 482 667 862 1287

4l8

580 764 949

463 647

°*94

15*4

0*63

H'4

7 I I02

33*9

4*13 2*71

139 185

189 1*45

231 Ii5 093 073 063 0*43

275 319 363 430

26'2 23*0

19*9 I8*I

•T 4 16*7 i6'4 l6*4

346 320

388 276 167 I2

271 321 372

419 479

42*7 105

56 3 \ 16

272 323 372 423

l6'9 l6'2

3" 355 439 —

1*4 11*3

1*42 I*I6 1*00

227 272

360 416

28 14 112 76 40*8 127 08 176 I82 225

260 I82

i"5 29 11*6 75 42*7 125 103 174 199 225

l8'7

Mib

28*5 24*1 20*2

dm3

4-32 3*02 2*29 1*8-2

13 17

28 26 31

9 15 19 24 27 32

35 40

45 10

15 19 23

66 no 155

245 291

337 3§3 469

5*2

24 29

245 289 335 383

176 225 273

% 38 4.3

337 381 436

dib

67 l ' o Z'9 l o 84 o9 83 07 85 O 6

54 97

3*38

27*2 23*8

8*19 4*28

3'3i 2'6o I90

I*6o 1*64 I'4i

ro*9

I*02 0*97

8*4 8*3

O* 3

o* 8 o* 8 o* 7 o* 5

6*21 3*70 2*77 1*97 1*40 1*22 O98 O'79 0*71

o* 54

[0*5

0*7 0*5

o* 5

6*3 5*9 63 61

5*7 5*8 5*5

3" 374

°*99

23*7

279 326 372 458

0*82

23*1 21*6 21*4 198

3'H

o* 3 O* 2 O* 2

59*9 604

vis 1*48

I5*o

59*4 59*i 58-0 57*o

1*22 0*97

146 190 234 280

327 372 426

3"05

0*65 0*59 o*45

1*94 1*36 I*o8

089 072 058 048 046

3*35

6*4 0*5 6*4 o*4 6*o o*4 6*o O* 2

54 99 147 232

0*54

0*2 O'o

6*ii 3*36

5*5 5*i

O* 7 4

o*54

2*06

25*4 24*3 22*9 22*4 21*9 20*8 20" 2

1*43 I21

22*9 21*5

277 323

roi 079 069

373 428

0*50 0*56

20*6 20" 9 20'6 20*1

O'6

o*5

o* 5

2*86 1*70 1*30 0*99

36*6 3 2 *i 27*7

0*83 0*70 0*56 0*48 0*45

24*2 22*9 22*2 20'9 20*8

5*i

0*4

0*98 0'82 O'62

5*3

o* 3

5**-

0'2 O'I O'1 O'1

o*49

32*6 29*0

297 26*3

5*4

4*8 4*6 5*o

29*9 28*3 26*2 24*8

2*14

0*7 0*6

1*59 I*20

0*51

14*0

o*4

ll'o 13"2

I5*o

17*7 17*4

o* 5

o* 8

19*1

1*43 I*20 0*82 0*76

I n

64 6*6

57*3 56*3 55*4 55*i 54*5

1*32

2*64

I3'o 13*9 14*7

230 270

22*o 20*7

1*53

601 Sfi 576 578 57*3

I'6o

7*42 4* 14

5/0 81 I O'o 11*8

___

2* 16

59*8

238 172 132

b/ib

55 98

O* 1

3*8i

2*54 2*oo

5*i

169 I9'i I6*7

°*49

'[9

| 28

1*07 0*86 0*64 0*52

15*2

580 57o 559 553 547

1ee 12

21 P

13*7 144

59''

58*5

5*3 8*4

14 17

12*3

15*1 15*7

_ 9

59*5 59*i 58*4 57*o 561

o*7 5*9 0*6 5*7 o* 5 5*7 o*4 5*7 o* 3 5'4 o* 3 5*o 0*2 4*7 O* i

337 382 437

60'0 59*4 59*7 59*8

8*3 589 10*5 588

35 37

17*3 I7*6

11*4 15*2 161 17*0

5*7 8*8 13*5

1*3

563 739

187 21*8 20" 3

201 IIo 38*6 92 171 277 403

S' 9

l8*2

26 3i

§M

368 419 473

23 |

IOl

328 372 426

15*4

26*2

102 Tab. 32. Kubikmasse- och tillväxtbestämmande faktorer för björk i olika dimensionsklasser 1 . 4 1

2 Redovisningsområde

Diam.klass

12*7

10 —

52*3 109

13 21

125 172 217

342 416

279 322

55°

375 418

Stockholms län och stad .

1520— 2530-

45 +

6 1

112 ICI

69 103 12*2

13*4 12*9

l88

8*19 5*o6 3*9° 2*84

28*3 25/8 28*0 28*1

239 267

15*7 15*3 15*5 15*4 164

2-30 2'12 1-76

12*2

812 I5

7*i 10*7 12*9

689 993

55 58 61 82

6 10

1520—

171 219

17 21

2530-

16 24 22

458 045 767 1 114

34 49 54

3545 +

510— 1520— 2530-

378 415 500

131 230

178 223

12 20 26

53 6 686

16 12

826 1324

357 408

68 "3

236 270 324 432

37 36

159 17*0 169

ll 363 ^'

16*8 608

70 IIC 158

S l6*8

80 11*2

133 15*5

333 37»

427 541

7*o

24*6 27*8 26*5 24*2 25*6

8-25

14-1 11*8 12*6

22*8 24*0 25 0

13*0

24*4

I2*o 13*8 I2"l 124 IO*7

27*8 24*6 25*6 25*6 260

13*3 13*4 13*6 149

28*0 25*6 25*8 26*4 282 28*0 25*4 27*2 28*0

4*59 3*75 3*12

366 457

*o' 7 18*5

2*45 2*33 l'7i 164 I08

7*6

8*78

13 19 29

112 III

5'4i 421

45 +

701 1 082

8 495 83 418

13*2 149

229 271 320 352 412

15*9 17*6

3*n 2*64

146 146

17*9

2*45 2*12 2*l8

15*5 144 17*8

7*94 5*84

*Z'7 181

14*0

7**

10—

257 203

48*9 116 204

172 220

12 18 28

154 192

10* I 12*5 146

459 580 745

234 271

2530-

114 30

35-

40-

29 20

1 084

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

369 417 504

70 81

347 423

15*4 17*0 173 l6*8 16 8

27*7 330 30*3 29*1 30*6

2*39 1*95 I'46 I'04 O98

125 170 225

19 I3'i 122 146 107

I2*o 12*6 IO*7 8*8

14/8

35-

H*5

b/ib

23*3 20*4 22*9

l'9 184

I3'o

13*1 13-2 13*2 11*3

5*35 3*45 2'56

56*4 119 216

40-

45 +

1*94 I19

121 206 200 165

64 44

1520—

40-

10 Dib

2530-

14*6

1520—

54*2 120 217

St 86

2 b

6 6

1 D pb

10—

Jönköpings län

35-

45 +

Östergötlands län . . . .

5 Mib dm

40-

35-

. ..

3 1

2 28

40-

Södermanlands län

3*64

21*5

4*48 3*97

\ti

30*3 260 24*4 269

3*74 2*82

18*8 l6*2

26*8 30*6

2*57 2*24

l6*6 160 164

3l'o 3°* 2 29'1

1*99

103 Tab. 32 (forts.).

Kubikmasse- och tillväxtbestämmande faktorer för björk i olika dimensionsklasser 1 .

Redovisningsområde

2 Diam.klass

2530-

35-

4045 +

31 23

73 153 147 121

2530-

s 24

4045 +

118 201 146

10— 1520—

2530-

35-

4045 + Öland

10— 1520—

35-

därav s:a landst.omr. . .

10—

1520—

2530-

35-

4045 +

93 5 §8 13

8 7 29

4 S 38

b/ib %

7*2

121 170 224

108 150 191

IOl

12*3 13*7

9*o 9 5*76 4*45 3*62

132 143 148 153

298 257 26'6 32'o

224 265 313 341 474

15*4 15*1 17*4 163 161

3'3i 2-83 2*54 2-28 rio

15*7 160 124

34*i 34*8 27'8 31*8 292

8'22 14*9 146 5"70 4*29 , 14*2 15*0 3*67

32*2 298 30*7 32*8

13*4

32*9 321 29*3 29*5 3 2 *o

662 1286 155 5o7

272 322 371 411 562

10 15 24

123 173

5 Z 58

7° 88

\ti

7*7 10-7 12-9 14-0

226 257 3*1 360

3*°3 246 2'i4

15*1 148

2" 12

\ti

15*6 I7-o 16'3 162 146

302 426

273 314

369 U

576 765

108 149 185

ll J> 185

1 008

428 531

15*2 52-2 116 196

7*6

124 174 221

16 24 32

108 150 i»9

108 129 143

7*53 5'22 4" OO 3*3*

13*5 13*4 132 13*8

31*4 3°*° 299 30*2

228 262 312 361

160 178 163 160 135

269 233 2'19 2"o8 125

13*9 13*6

12*4

286 300 29*0 300

8-65 608 4*59 4*12

15*7 15 5

32*6 29*7

36*4

464 5§2 763 985

3H 372 427 532

15*7 49*6 109 172

123 173 218

15 25

366 564 769

3]3 364

1 070 99 366

7 J

266 305

4 8

]

27 24

10 Dib

35-

ty c*6o

4OO 331 239

2 b

10— 1520—

83 IO

7 Dpb

25304045 +

6 M; b

175 247 170

dm 3

20—

15-

därav n:a landst.omr. . .

13/6 469 106 186

IO—

K a l m a r län, exkl. Öland .

545 »79

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

ee 74

\ti

o'6

7*8

3«

108 148 180

106 128 13*8

& 54

224 247 310

3*59 2'7i

173 17*2

2" 11 2'20

\ti

148 156 164 166 17*0

1*78

i5"4

61 101 138 192

fro 8*6 9*8 ii"7

8*5i 684 5*44 4*25

15/0 181 17*3 17*7

43*i 41*2 49*o

3*°5 2*47 2-70 o" 90

164 125 172 II'o

36*0 40*8 35'-* 24*8

430 527

72 108

72 120 170 225

11 19 32

271 317 380 420

1-46

33 45

P 67 53

226 258

3*3 367

13*2 128 148 IO'o

3 6

35'4 40*4 27*9 307 3 6 *o

34°

IO4

Tab.

32 (forts.).

Kubikmasse- och tillväxtbestämmande faktorer för björk i olika dimensionsklasser 1 .

3 Redovisningsområde

Diam.klass

13*4 40*4

80 124 174

II 17 24 32

69 107 150 188

6'6 8'8 H*4

7'oi 5*47 4'o5 3*6i

I2' 9

38*4 35*5 33*2

I3*o l6'6 15*4

34*9 34*4

IIo I7'o

28*1 21*5

1.3*3 13*7

335 360

147 146

41*2 42'1

13*8 131

41*2 42*9 33*2

25303540-

2530354045 +

510—

1520— 2530-

354045 +

510—

1520—

2530354045 +

510—

1520—

2530354045 + 1

D ib

242 414

15-

% v 2 1358

30 29 23 8 4

823 147

46*6

93 165 243 340

$ 925 146

173 277 223 164

103 170

2 b

20—

194 299 213 123

9 Dpb

8 3

8 Mib

dm 3

20 —

Hallands län

10—

....

5io— i5-

45 +

Kristianstads län

49*4

259 334 376 421

5i8 75 123 172 222

266 323 376 416 466 75 125 173 222 275 327

46 386 37 559 17 705 4 1 250

376 419 550

57 91 «3 75

77 126 174 225

32 286 44 411 37 555 13 809 13 1 061

272 330 385 432 498

104 170 148 116

48*9 104 176

15/3 48*0 100

4i 42 34

273 440 34

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

173 224 275 328 372 425 503

I2'4

215 274

*£3

ll ee

346 452

1901 16 19*5

2*69 2'66 1*94 I'48 I'8o

66 105

7*3

789 IOl

5'86

142 180

n*6

486 I3'i

3*97

215 257 312 340 395

13*3 13*9 15*1 15*5 16*5

3*oi 2*47 1*83

7*o 9*7 H*9

006 I2'9

13*4

3*85 3*34 2-85

18 30 42

51 66

% 71 8 15 25 37 5i

148 185 224 268

14*3

14.6 IO'2

70 90

349 460

l6'6

7 13

6*7 IOl

70 "3 152 193

17*2

I I'o 12*5

1° 280 61 324

61 63

371 435

l6'6

11 21

33 46

61 61

152 191 229 276 311 364 429

1*90 1*27

0*29

5*3o

2'82 2*32

9*3o 6*53 5*55 4*19 3*72 3*3o 3*°9

140 143 153

I2' 4

I3*o

b /ib

i' 9

10*5

3 $' 3 28*4

165 4

*Z' 181

28*9 34/1 36*8

18-3 179

395 362

17*9 19*3

22'2

29*0

l6'2

l s

2C*6 20*3

17*6

29'8 3 2 *0

30 6

20'3 21*3

3Io

l' l8'6

30*7

31*8 26*8 24*8

l8'6

2'38 2'oi

6*3 9*3

8*49

631 I7*i

11*3 12*4

4*95 4*57

16*8

24*0 22*9 28*2

33*2

13*8 15*5 15*2 I7'6

3*53 2*95 3*°9

17*2 17*1 19*4

2'02

1*94

17*0

35*i 3°* 8 32'4 25*8 26'0

los Tab.

32 (forts.).

Kubikmasse- och tillväxtbestämmande faktorer för björk i olika dimensionsklasser'.

2 Redovisningsområde

Diam.klass

108 132

Göteborgs o. Bohus län .

IO —

8¶D ib mm

H m

6*8

11 20

III

9*2 109 I2'o

2 b

dm 3

13*8

46*7

122 172 218

30-

35-

17 14

4045 +

7 745 3 1357

t 285 162

4°

379 423 514

152 191

235 279 322 363 456

14*3 13*4 15*1

157 I9'o

10—

53"*

19 29

155 195 236

10* I 123 13*7 14*9

3*6 360 457

17*6 17*9

15-

20—

2530-

45°

642 4 o 18 822 II 1 203

35-

15-

128 186 136

20—

2530-

35-

510—

4045 +

373 538

34 55

8'22 619 4*94 4'5o

13*6 IC*8 16*5 I9'o

25*0 23*6 27*9

3*29 2*75 2'26 2*13 1*94

167 l6'9 K2 160 177

30*1 27*9

25*6 30*7 27*2 25*9 27*4

162 160 17*7

25*4 22*3 23*6 25*1

8'96 612

364 7

35 i °

277 328

l6'3

3*46

247 279

2*52

t 539

17*2 18*4 18*0

3*n

354 457

15*3 21*7 13*3

671 5i6 3'9o 338

10*9 l3'o 12*8

2*97 2*24 2*32 1*47 162

7*9

156 199

IIo 13*6 15*6

2530-

269 324

35-

737 962

372 415

44 4i

328 374

6 1 241

241 290

l6*8 •"Z'4 l8*8 19*3 20*5

16*0

7*8

10—

55*8

15-

200 132

20—

2530-

17 17 17

135 243 340 529

753 5 1038

.3 1 553

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

7 I

14*4

155 199

Io*9 13*8 15*5

326 370 544

17*4 I8' 5 20'o 21*3

424 609

27*8 20*4

i5'7 17*6 17*7 15*8 15*8

7*2

3°'o

3"i5 2*97 2*53 2*09 169

11*2 12*9 14*5

8 1286

162 l6*2

b/ib

24*4 23*4 25*8 27*5

11 P

7*99 5*97 4*65 3*79

7 l

35-

4045 +

zr mm

4045 +

125 172 224

55*1 130

20—

14*2

15-

9 P

55*4

463 285 163 38 44

510—

6 D

83 45

4045 +

Värmlands län

5 Mib

20 —

15-

Skaraborgs län

5*°4 3*96

1*78 I'67

143 132 157 12'I 13*8

8*27 5*82

13*6

13*8 I5'8

3*76 3*i6 2*70 2*48 1*73 115

2I9 27*8 27*2 27*0 20'2

21*4 20*6 21*3 20*7 20'6 21*1

184 196 241 212 204 20*8

164 148

21*4 210 24*0 20'9

IO'3

15*8 162

io6 Tab. 32 (forts.).

Kubikmasse- och tillväxtbestämmande faktorer för björk i olika dimensionsklasser 1 . 3

1 4 1

3iam.klass

Mib dm 3

IO —

146 166

2 Redovisningsområde

Örebro län (forts.) därav bergslagen

. . . .

16'3 17*9 I9"i

785 5 1038

J 382

.38 55

15-

24 13

54*3 138 219

253035-

546 695

45 +

1 510

10—

131 148

15-

8*35 5*9i 4*7° 3*66

131 144 147 144

24*5

161 185 188 l6*8

3*33

2*5i 2'20 208

142 148 173

242 24 I 240

22*3

1-65

17-0

19*1

8*6

7-60 5-70 4*37 3*78

I2l

13*7 13*5 15*3

25*1 22*4 22*8 22*1

3'5o

I7-8

20*8

18*5

286 2*07

15*6 15*8

23*4

1*37 2*35

II 5 20*5

17*1 19*4

912 613 5*07

140 15-0

21*6

15*8 139

245 23*9

13*8 134

25*9 24/6

8-o 11*3

18 25

in 151

17 24

316 539

35-

4045 +

9 4 1

648 768 1350

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

23*5 l8'2 23*8

13 14

132 241

2530-

17*2

I5*i

120 219

15*3

15-

68 no

20—

21*9 20'2

o-62

14*7 54*2

15*2

2I'o

78 48 36

3*46

8*73 6*37

3*39

10—

2IO 192

2-88

1 318

12*5

169 17*5

3H 373

1 022

14*8

293 323

'i "1 sa 5

2 2

23*8

1*73 1*37

61*4

4045 +

12*2

20'0 21*5

32 27

232 278

7»3

20'6 22'4

272 320

35-

15*4 15*5

157 193

45 52

3'°7 2'6o r8o

3*64

i? 26

24'0 21'2 20'2 20'1

7*9

4 8 5

13*6 13*9 13*4 15*4

10*9 141

22 I8*I

b/ib

IIO

59 P

zr mm

l6*2 57*6 126 228

3 1329

120 172 219

10—

2530-

234 273 327 370 625

20—

därav slättbygden . . .

13*8 15*7

4" 12

10—

8-i8 5*71

7*7 109

1575 P

in 155

2 H

4045 +

Dib mm

13 11 11

7 1

2530354045 + . . . .

I08

20—

därav bergslagen

2 b

15-

20—

Västmanlands län

Dpb mm

20—

35-

. . .

5 1

l6*3 56i 134 249

30-

därav slättbygden

266 319 371 409 478

43 42

152 197

239 276 329 372 412

13*7 15*4

12'I 140

15*9

'°

19*2 20'0 22" 5

4*25

122 170 220

11 IO'6

in 151 194

35 47

229 279 305

15/8 l8*4 18-6

3*20 2*29 2*28

15-2

2*57 I*4i

264. 320

363 436 445

7*6 13*3 151

850 374 395 22'o

3*54

142 20'2 IO'o

22*2

23*6 23*4 24*6

20*3

23*7

20*4

28*5 180

io7 Tab. 32 (forts.).

Kubikmasse- och tillväxtbestämmande faktorer för björk i olika dimensionsklasser 1 .

2 Diam.klass

R edovisningsområde

K o p p a r b e r g s län

5IO— 1520—

3 0 -

35-

4 0 -

8 Mib

Dpb

2 b

Dib

dm3

233 250 157

75 8 6 5 1

8 12

6*7

121 170 221

l6 22

154 199

99 12*1

375 576 675

36 46 36

238 289 320

13*2 501 114 232

6*73 469 3*64 2*73

IO*4 10*9

30*8

2*58

I3"i IO*2 IIo 8*o

2I*i 20*3 22*3

11*7 11*8

11 P

b/ib

25*5 23*3 21*2

X o'4 18*8 l8*4 Iio

1*47 163 0*91

5*85 4*II 3*i4 2*36

9*3 10*2 10*7 io*5

24'6 21*2 19*6 186

i*Si

9*3 IO*2

184 l8'6

IO'7 6*4 9*0

17*7 169

5*87 3*8i 2*93 2*21

8*5 9*i

26*4 23*2 21*0 20*8

I63

8*7 9*8 9*9 7*6

20*2 21*2 19*8 l8*I

4*48 3*07 2*28 1*67

6*5 70 7*3 7*i

20*9 26* 3 24*8 22*8

I'i9 I*02 0*70 0*36 o*6o

6*4 63

22*6 22"o 21*8 186 17*0

21*5

45 + 510— 1520— 2 5 3 0 -

35-

251 309 223

2 5 3 0 -

25 3i

241 292

18*7 18*8

33 43 43

19*5 22*6 20*3

35-

148 57*0 133 233

398 539

4 0 -

S8 1 706606

45 +

—

598 737 448

323 362 418

123 172 220

11 16 21

7*4 IO*8

156 199

13*3 149

3 I§

246 284

l6'7 17*6 180 20' 6

3»

330 305

13/6

4«*4 107

67 i n

17 21

154 199

239 279 325

123 171 220

2 5 3 0 -

43 32

3°3

35-

45 +

17 2 1

9 858 I V 1 9 2*

64 92 109 123 134 136 159

387 18*0

14/1

6*7

10—

583 330 176

122 170 221

12 16 21

IIO

1 5 20—

48*5 III 205

154 200

9*3 11*4 12*7

28 11 8 1

522 716

268 320

23 28

245 292

392 485

44 21

332 348 464

2 5 3 0 -

354 0 -

45 + 1

795 5 1 218 3 1326

4 0 -

158 202

472 322 210

1 5 20—

15 19

419 605

10—

Västerbottens län

173 221

8*i 11*8 148 16*8

39 37

10— 1520—

7 10

45 + V ä s t e r n o r r l a n d s län

75 124

4 0 -

68 "4

164 6l*8

1861 Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

i*7i 136 O" 6 4 0*75

1*58 1*38 o*86

4*24 2*84 2*oo 1*42

1*30 C91 0*71

189 2I*o

°'75

H i

5'' 167

C72

5*4

ti e-o

£'5 6*6 6*4

6*7 5*2 5*6 IO'O

17*4

26*8 23*8 23*0 22*7 20*4 19*4 18*6 20'2 12*8

io8 Tab. 32 (forts.).

Kubikmasse- och tillväxtbestämmande faktorer för björk i olika dimensionsklasser 1 .

2 Redovisningsområde

Västerbottens län (forts.) därav kustlandet

5 1

9 Diam.klass

Mib

Dpb

2 b

Dib

dm3

l6i 53*5

10— 20—

106 64

125 233

25-

15-

45 +

15 0 2 5 5 749 4 1 028 1 1 861

10—

400 224 112

3°-

35~ 4 0 -

därav lappmarken . . .

1520—

2530354 0 -

5 4

463 189 402

688 799

7*3

4*57

io'1

13 19

156 2O3

12*5 140

3*13 2*31 1*5°

253 297 337 353 464

l6*2 181 17*2 20'5 210

1*57 0-87 O87 O87 081 408 269 182

274 324 363 389 485

27 26 36 21

6*5

121 170 221

17 23

153 198

90 109 I2*o

238 287 328 343

264 316 365 395

37 52

12*5 12*5

163 17*2

1*37 1*03

o*97 o*55 o*39

zr mm

b/ib

6*7 7*3 7*8 7"o

23*6

9*2

17*9 175 165

7*8

171 I2'8

60 IO'o

ti 61 61

4*7 3*5

20*9

197 201

286 254 246 243 22'8 22'o 208 244

45 + 66 109 I5 o 198

2 5 3 0 -

27 30

332 383 439

45 +

481 8 752 4 957 1 1779

20 I2'o

I'5i

13*5 14*7 17*4 182 22"o

1*07 I*02 O63 I'o5 O'40

436 3*oi

68 112

6'8 9*4 n*5

13*0

332 508 752

13*9

2 1 101 1 1779

249 293 332 3»4 439

14*4 492

15-

156 72

113 216

45 +

2*65 189

4 0 -

7°. 368 419 495

3*8i

8*5 lo*5

253035-

123 171 224

510— 20—

därav lappmarken . . .

8 13

15-

35-

. . . .

74 122

20—

4 0 -

därav kustlandet

12*6

43*2

1 265 615 293

510—

17 8

3 ?2 368

2'l6 169

20*0 22"o

I'2I I'io 0'6o I'o6 0'4O

5*5 75 9*3 io*5

219 152 Ii7

15*2

17*4

3*i6

37*2 89 148

121 172 214

14 19 24

20—

653 305 137 48

2 5 3 0 -

7 3

256 328

267 308

35 34

12*2 11*8

0*71

4 0 -

16*5

510—

15-

J 45 + Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

153 190

SI 6*2

67 66 75

30*4 268 24'I 240 22'1 209

5*i

19*5

9*8 5*o

l 7

6*3 7*o 7*3 7*7

8*i 5*i

9*5 5*o 4*3 49 4*9

23*4 21*5 210 20'o 20'l I96 17*9 180

35'° 3

Q-'

5*2

28 1 27" 0

o'63

4*6 4*3

298 26'1

l'o3

IO"o

17*4

IO9

Tab. 33. Kubikmasse- och tillväxtbestämmande faktorer för bok i olika dimensionsklasser *, I

3 Redovisningsområde

Diam.klass

510 —

1520—

2530-

. . . .

4045 +

10—

146 165 176

1520—

2530-

354045 +

116 116 62

10—

1520—

2530-

35-

4045 +

15-

£34

2530-

35-

49 54

4045 +

Dib

p m

8*37 5*89 5*i6 3*94 3*33 2*47

Mib

dm3

6 7 8

7"i

14*0

5|"5 128

ii 831 1102

128 172 227 276 328

374 425 542 124.

135 I76

254 426 619

833 1071 1582 147 58*0 139 277 438

K*8 60*3 125 270 402

30 3 11 0570

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

I6A

IOl 123

13*7

15*2

3H 357

18*5

407 513

2*15 I92

I8*I

1*52

7*°

8*40 6*17 4*82

11 12

l 18

15/9 56*9

191 236 159 234 886 294 158 1 190 248 2 0 7 5

10— 20—

48 53 27 28 16 16

35-

Kristianstads län

4 | 67

22C

278 331 375 426 521

/ 9 12

13 14 17

125 176 228 279 325

5 5 7 8

10 11 12

427 551

227 276 332 380 432 517

4 5 7 8

13 14 15 19

7i 119 170

10* I 12*4

269 319 362 412

4*02

\ti I7*0 l8o l8*I 18*3

7*i

10*2

169 I3'0

269 314

157 i6'9 187 i95

363 4H 535 7i 123

168 219 266 319

366 417

20*6 21*9

3*47 2*88 2*53 2*35 2*oo 897 626 5*30 3*78 3*3i 2*78 2*40 2*20

I65

\ti I9'i 19*3 18*8 167 165 17*4 179

bib

% l6*8 12*3 10*6

9*8 8*9 9*2

9*4 89 11*4 11*7

\ti 177 189 20'3

196 I9'6 20'3 22'o l6l 17*7 I9'6

17*7 19*1 183 184 19*5 19*5

o'7

8*o 7*3 7*3 7*2

T° 6* 7

6*7 145 9*4 8*6 7*7

Z'3

6*9 67 61 6*2

6*5 9*7

5*77 4*97

H*7

4*42

\ti

14*7 14 - 8 io*5 17*7 164 181

3*i8 2*55

15*6 149 13*7

7*2

7*4 75 75

2*00

I*8o

IIo

1*72

15*3

I48

io*3 81

7*8 7*4 8*i

IIO

Tab. 34.

Kubikmassa inom bark samt diverse uppgifter angående medelstammen f al, asp och ek i olika dimensionsklasser 1 . 2

Trädslag

3¶KubikDiam.- massa i klass tusental m3

7 M,s

H m

dm3

Antal rötskaTräddade slag provträd

KubikDiam.- massa i klass tusental m3

io—

11*6

36*8 »3 173

15-

«5

20—

2530-

6 320 5 43 5 546 3 I 090 1 649 138

35-

40—

45 + Summa Asp

23 14 17

3 596

27 33 37 3i

irf

360 IO—

1.37 184

15-

20—

2530-

3540-

17 12 22

45 + Summa 1 031 Ek

15*6

510—

1520—

2530-

3545 +

Summa

20»

16 23

13*4 14*3 16*5 17*6 198

2530—

42 42

3 19

12*5 133

33 38

40—

15 20

23 27

192 480 1239 1249

42 40

17*2 20*3

H 35

12*5

45 +

7 Summa

20*0 18*0

1 1

8 Al

l6l 125 I05

fel

35 39 51 39

I2'l

40—

21 27 20

45 + Summa

5 656

69 73 54 97 114 59

2530—

35-

12*5 15*5

78 Asp

35-

45 +

2 Summa

25 540

40-

12*8 44*6

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

14 21

37? 129 15 13 10 12

55*6 101 282

446 4 S812 *

IC Iö 26 25 30

1078 H

1 Ek 1

IO—

152530-

33*o 83 164

3 9 5

%ee

35-

10— 20—

io*o 15*0 23/0 180

39¶Södermanlands län

5*6 90 9*9

iii i3"o

68 332

I50 5 611 4 2050

l6*7 169

5 5 8*5

1 2 2

20—

36 52

9 807 4 854 3 I385 86

2530-

.31

15— 30—

35—

l6*6

361 Oil

40—

tt *5;s 17 24 27

6 11

Summa

15-

11*7 44*2 110 204

65 35 13 23 502

45 +

12*0

7*8

35-

2 2

,å Io"8

39*2

728 1613

n l

15— 20—

150 137 146 193

103 107

12*2

5¶Uppsala län Al

7*7

15-

2530-

Summa

57*8

3 13

45 +

12 10

IO*2

5°

20—

38 27 145 359

11*9

3 1370

99 177

35-

87 70 62

23 28

15—

40-

5— IO—

6*3 8*5

11 2 1 138

16 16 40

IO—

Asp

>å 39 37

2b mm

Uppsala län (forts.)

Stockholms län och stad Al

Mib dm3

40—

45 +

248 Summa

748 2285 41

17 25 26 3i 40 44 74

7.5 145 1.34 13*8

III

b . 34 (forts.).

Kubikmassa i n o m bark samt diverse uppgifter angående medelstammen för al, asp och ek i olika dimensionsklasser 1 .

KubikD i a m . - massa i klass tusental m3

Mib dm3

2b mm

Antal rötskaTräddade slag provträd

Diam.klass

Östergötlands län

io—

198 223

12*4

48-6 IIO

*5-

20—

30 27

253C—

3545 + Summa

5io— 1520—

9 13

5 IO

126 254 273

14 20

39 20

2530-

237 12g

40-

64 44 44

Summa 1234

3545 +

438 532 I O56

Hl 616 I32 267 409 789 1199 1502

15-

20—

2530-

11*5 12*5

13*6 14*8 13*4 12*5

ti 15 20

23 26

36 39 52

Asp

6*5 9*9

23 25

33*5 99 139

4045 +

203 Summa

35-

13*8

295 375 528 788 26 1 619

43 59 5o

12 22 12

27 28 40

43 00

10—

1520—

253-0— 3540— 45 + Summa

1.34 188 I90 106

.36 31 19

H*3 42*4

24 27 13 10

7 4

273 446 554 861

9 16 19 28

27 34 32 41 43

510—

2530354 0 -

133 53 41 17

45 + Summa

10—

17 14

1520—

40—

45 + Summa

7*o 8*6 IIo IO*2

13*7 133 137 148 15*8

2 b

I3'2 13*5 I5'i 14*5

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

15 7 25 35 18

78 40

44 in 372

10—

152530Summa

12*3 15*2

23 339 2 4 9 652 5 017 3 1852

26 36 36 43 53

14*9 16*8 16*7 17*6 18*5

11*8

6*7

28*5 78 5 7 145 4 258 7 406 10 573 IÖ 740 21 1438

14 27 29 30 30 39

6*2 IO*2 IO*8

7*4 9*3

3 2

12-5 131

i4'o 146 15*7

5 9

1 2 1 1

10—

+Ä Il8

11 22

15-

20—

85 48

18 17

253045 + Summa

8*9

12*7

127 249

10 13 i» 22

IOT 265 340

8 7 12 20

70 12*5 I I'o

I3'o

Kronobergs län

6'2 I0'9 11*6

253035-

5 4

40*1

179 I

i.3'6

12 IÖ 21

15-

11 10

20—

7*6

17*0 17*9 196 20*3 20*o

40 128

117 138 162

Jönköpings län

Mib dm3

J ö n k ö p i n g s län (forts.)

Bok 27 27 28

10—

185 Kubikmassa i tusental m3

Asp

8 9 1.3 18

15-

i859

20—

2530— 35-

40—

4 13 448

10—

45 + Summa

32 22

ii*i

46*4

18 20 26

»9 166 257 519

2 1257

14 3 4

11*0

47*5

115 239 368 486 842 9H

1 2 2030

28 29

10 12 19 26 30

5*6 9*3 IO"o

ii*5 12*8 15*0 15*0

6*8 IIo 125

I5i 16*0 160

.3.3

2I'o 23*0

112 Tab. 34 (forts.). Kubikmassa inom bark samt diverse uppgifter angående medelstammd för al, asp och ek i olika dimensionsklasser 1 . I

Trädslag

KubikDiam.- massa i klass tusental m3

M ib dm 3

2b mm

Antal rötska- Träddade slag provträd

5io— 15-

\l4

39 64 ?3

369 81

20— 2530-

P61

35-

41 19 72

40-

45 + Summa

1520—

20 28 25 14

2535-

Bok

40—

45 + Summa

Asp

3.3 54

101 IIO l

$ 54

45 +

42 139

Summa

40-

8*2 9*i i n 13*5

11 1.3 22 24 31 14 17 20

2530-

Kalmar län NoTra landstingsområdet

35-

40-

45 + Summa

1 10 10 10

IOl

63 in 143 65 50 11 33

i5*o 148 15*4 15*8

44*3

326 405 739 809

1^ 1 0 8 8

9*3 .1 n*7

23 27

38 40 43 40

15-

Asp

11*8

35-

45 + Summa

25 23 15 416

40-

10—

267 376

23 24

l6*8

167 l6'2

3°— 35—

20*3

40—

W7 847

I 607

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

15—

20—

25-

25— 3*0-

20—

142 13/4 180 153 170

it 14*9 I *6

IO—

15-

13*4

140 238 605

7¶Mih dm3

2b mm

H m

c*o 8*9

10 16 22 2Ö

309 402

14*2 13*8

8*4 42*8

678 797

10*9 I2*o

lö*5

Kalmar län Södra landstingsområdet (exkl. Öland) Al

22 29 30 20

35 1 531

2 80 42

20—

3 636

45 + Samma

35-

45 + Summa

40-

25— 30-

6 8

5—

10— 1520—

136 119 71

40-

253035-

37 47

10 13

20—

KubikDiam.- massa 1 klass tusental m3

IO—

35—

15-

11*7 I4*i 13*4 14*0 14*9

17 30

13 Ä 158

10—

27 29 42

17 25

152530—

7*6 8*5 IO'3 11*9

12 12

20—

394 II 18 23 25

13*6 40-5 110 240

10—

192 254

3¶Kalmar län Norra landstingsområdet (forts.)

Kronobergs län (forts.)

45 + Summa

1 1 45

107 184

24 26

11*2 I2'6

7 H 684

2 1 751 1 1930

12*7 17*0 150 140 180

633 129

11 13 15 23

I2'2

13*8 148

456 5 712 7 678 9 1045 4 1415 74

23 24 41

l8'2 198 17*9

191 21*5

11 15 20 28

12 20 22 26

22 12 21 23

48*3 101

175 321

380 626 784 2 212

61 8*8

I2o|

39*9

18 33 22

3° 34 35 4i 5i

6*2

8*9 11*5 11*9

Hi 13*8 I5"9 156 l8'2

Anta rötsks dade

ii3

ib. 34 (forts.). Kubikmassa inom bark samt diverse uppgifter angående medelstammen för al, asp och ek i olika dimensionsklasser 1 . 3 Diam.klass

Kubikmassa i tusental m3

M.-L

Antal rötska dade provträd

2b mm

Trädslag

KubikDiam.- massa i klass tusental

K a l m a r län Södra landstingsområdet (exkl. Öland) (forts.)

51 5 20— 2 5 3 0 4 0 -

45 + Summa

1 1 2

i3*o 120 246

4 8 8

9 3 9

318 3 1 540 1 1038 1 3660

12 12 18 16

13 12

1 5 20—

8 6 9

2 5 30—

3540—

45 + Summa

9 4 2 0

6 7 <j

15*5 13*7

2530-

3 2

2 1 1 1 1

Summa

510—

1 5 3 0 -

35Summa

2 2 2

2 1 1 1 1

10—

2 2

17*0

7 5 4 1

IO'4 115 209 338 492 721 889 899

15-

1 1 2

2 5 30— 40—

1 i 0

2 1 1

Summa

10—

2 10

1520—

13 13

14 13

•i?

*5-

14 9 11 8

270 450

510—

50—

3540—

+5 + Samma

7 ib

7*7 6o*o 100 296

t11 674

25 30 31 34 45 52

6 16 20 .32 25 30

595 691 30 1 152

11 16 22

15 22 24 30 30 33 38 46

i8'o

5*8 9*6 13*5 13*6

1 5 20— 16 3

19*2 io*o 150

30—

3 3 6

4 0 -

13 4 8

45 +

5 6 8

Summa

35-

5*5 120

17 26

6*2

130 214

36 40 36

9*0 IO*0 14*0

6*2 64*0

9 10

25 40

8*o

11*2 37*5 92 156 514 442 728 1094

5*5

IIo IIo

15/0 180

15 14 24 29

C*8 8*8 9*8 IO*o

36 47

15*7 11*6

1.3*7 146

Blekinge län 2

11*5 14*0

l3'o

10—

14*0

1 5 20—

2 5 -

3540-

4*7 7*3 9*7 IIi 12*2 141 13*6 13*9 14*2

Summa Asp

510— 1 5 20— 2 5 30—

3540—

45 + Summa 1 Beteclningarnas betydelse angives å sid. 118. ;, sid. 109.

24—320^72

3i*o 56

24'0

Asp

54*i

10—

3 I 2

1 ro

Öland

510—

Gotlands län

1 5 20—

7*o

2b mm

Mib dm3

11*4

37*9 97 180

41 17

4 3 1

13 19 11 12

48 39

3i 19 21 11

t 206

30 40

12*3 50*0 141 202

4 314 8 538 7 6 2 788 2 I 210

10 16 21

6*7 8*6 11*3 12*4 14*2 13*5 14*0

7*6

io*5

1.3*5 14*4

31 30 36 41

14*5 17*9 180 17/0

l8* 5

77 Bok redovisas i t a b . 12, sid. 33, tab. 17, sid. 58, och t a b .

ii4

Tab. 34 (forts). Kubikmassa inom bark samt diverse uppgifter angående medelstamme för al, asp och ek i olika dimensionsklasser 1 .

Trädslag

KubikDiam.- massa i klass tusental

M ib dm3

2b mm

Antal rötskaTräddade slag provträd

KubikDiam.- massa i klass tusental m3

5io— 1520—

25303540— 45 + Summa

10*6

42 87 99

23 40 42

43*o

99 70 40 37

26 618 19 805 31 1668

7i8

17 22

26 33 35 37 43 52

5*8 9*o IO*2 12*2

5—

25— 30—

132 232 20C I26

45 +

19 10 2

Summa

35—

98 85 54 10 10

7 1

13*7

439 92 175 316 346 528 846

11*2 41*8 101

10 17 20 26

2530—

25 18

397 9 535 3 935 3 1311

33 34

35-

5 3

45 +

4 308

5— 10— 15— 20—

6*2 8*5 9*7 11*4

28 32

1.3*3

35 56

I2'o

6 15 18

10— 15— 20—

25-

3°— 3540— Summa

5— IO— 1520— 25— 30-

35—

40-

45 + Summa

11 28 16 26

9 2

4 3 98

108 108 133

97 73 54 125 805

5—

10—

20—

9 16 28

2530-

47 49

23 51

45 + Summa

191 297

449 736

38 37 45

13*5 15*0 16*0

517 102

10 2 1 2 1

11.6 42-9

101 197

3 S

10 15 19 24

l 39 463

28 3i

42 651 22 797 29 1631 289

34 39 46

28 Al

510— 15— 20—

5*5 8*3 10*4 12*4 1.3*4 14*7 15*5

Asp

4» 36 135 416

35-

40—

Summa

4 195

5—

10—

37 37

2530-

3°—

20—

I5*8

25—

15—

146 Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118. — 33, sid. 109.

Il*o I2i 13*9 190 15 8

12*7 47*i in 170

470 76 634 828 1 602

5*5 9*3

12 16 21 26

IO*2 I2'l

7*2 9*8 11*2 IIo

15 18 24 26 29

33 3

l 46

13*8 14*5 i5*o »5*9 i8'o

376 Hallands län*

38 18 29 4i 41

107 189 506

5*6

1 IO2 112 12*4

11*6

47*3

18 23 26

9*2

3 6

35—

35-

4i 40

p 8*2 IO*2 I2*o

3 6 6 8

Summa

15-

H*7 I.3*I

8 i

40— Asp

40-

Summa

10 16 21 25

12*6 I4'2 15*5

Kristianstads län2

IO— 1520—

46 74 79 53

10— 15— 20—

Asp

2b mm

Malmöhus län2

Blekinge län 2 (forts.) Ek

M ib dm3

19 14

35-

4 5

Summa

16 22 22 21

9 15

9*6 4i*3 92 164

23 27

4 217 4 463

33 32

2 2

5/0 8*i 9*6 IO*2 IOl 142 I2'o I3'o

93 17 16 13 8

11*2 46-2

4II

ib 24 24 26

756 3 698

38 43

2 1

"4 I9I

6*i 9*i 12*5 12*5 1.3*5

20'0 I7'o

| 60

Bok redovisas i tab. 12, sid. 33, tab. 17, sid. 58, och ti

ii5 34 (forts). Kubikmassa inom bark samt diverse uppgifter angående medelstammen för al, asp och ek i olika dimensionsklasser 1 . I

räd[ag

3 Diam.klass

Kubikmassa 1 tusental m3

ib dm3

Hallands l ä n 2 Sk

5—

i o—

112 129

1 5 20—

26 50

8 H m

Antal rötskadade provträd

1¶Trädslag

(forts.)

13*9 44*2

54 42

2 b mm

3 Diam.klass

9 15

P 8*4

23 IO2 117

Bok I

3°— 35-

59 55 28

4 0 -

45 + Summa

449 574 9 790 12 1243

25 20

5—

1 5 -

28 3i

11*8 13*8

34 35

13*9 15*0

13*8

35-

—

40—

45 + Summa

36 71

15-

20—

18 30 19 11

25-

3°—

35—

4 5

4 0 -

1 Summa

515-

35 5i 34

20—

17 19 13 12

4 3 5

Bohus län

15-

12*2

6*i

48*5 97 168

9*5

20 IO*8

24 I I'o

31 IIo

281 424 912

8*8

41 50

IO*8 I7*o

12*4

55*4

ii 29

6*7, IOl

II*5 11*8

33 37 61

164 112 150

20—

I I I

25— 3035-

— Asp

^.sp

10—

3 0 4 0 -

H 3

45 + Summa

2 1

10 28 26

10—

20—

\t 5o

253035-

46 25 13

9 12 10

15-

4 0 -

23 Mib

dm3

2 2 2

129 I

2 b mm

6 7 8

IO*8

1 672 677 2 I 982

8 H m

Antal rötskadade provträd

(forts.)

43*5

2 10

\t 14 24

6*5 IO*o

13*5

—

i5'o 17*3 IO*o

— — —

19*5

Älvsborgs län

IO— 10—

3 5

250 Göteborgs och

Kubikmassa tusenta m3

10—

3 0 2 5 -

4¶Göteborgs och Bohus län

21 180

106 182

545 572 812

39*8 87 167 304 410

45 +

710 10 1 3 8 2

Summa

12 18 22

6'7,

7*8 9*7 11*3

4 7 7

26 34 39

12*2 12*8

2 1

13*7

—

2 1

6 5

272 488 386 614 1472

29 30

12*3 I46

39 37 39

io*5 i4'o

61 24

45 +

14 Summa

181 129 170 107

25 28

512 117

14 20

3 1 666

306 440 700

32 35

25— 30—

35— 45 + Summa

Bok

2 2 2

15—

6*2 9-0 IO'2 I2'o

20—

8 15 22

33 35

40—

10—

2 1

12*5

47*4

137 167 147 94

6 7

1 I 242

3 4 2 1

14*5

1 1

7*2 IO'4 I2'5 1.3*6

4 5 9 5

13*5 15*4 17*7 130

— 2 2 1

10*2

10— 20—

13 10 18

43*2

15—

56 49

2530— 35—

69 72 39

40—

45 + Summa

79 492

253035-

8 9 3

1 2 1

Summa

7 15 13

94 171 263

10 18 22 25 32

l 36

732 1360

37 46

10 10 11

458 598

6*2 9*0 10*3 II 6

— —

12*7

15*7 14*7 15*6

— —

2 2

i6*5 13*0

1¶Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118. — 2 Bok redovisas i tab. 12, sid. 33, tab. 17, sid. 58, och tab. sid. 109.

u6 Tab. 34 (forts.). Kubikmassa inom bark samt diverse uppgifter angående medelstamim för al, asp och ek i olika dimensionsklasser 1 . 2

Trädslag

Diam.klass

3 Kubikmassa i tusental

ih dm3

2 b mm

H m

m3 Skaraborgs

5—

10—

15—

I30 170

20—

7 3

615 880 870

i-i 3

Summa

15 4 608

2 5 3 0 -

35-

85 38

13 4

23 24

45 +

10 Summa

4 0 -

10—

15— 20—

2 27

2 5 -

35-

S 28 18

4 0 -

45 +

127 Summa

6 6 1 10

304 498 773

*2?

586 640 2483

36 41

131 152 177 140 17*0

ti &o 12*4 i5*o 147 15*0 120 17*1

23*0 2I'o

109 200

16 17 7 3

2 2 2 1

328 464 094 742

17 37 44

140 15*0 170 150

1 145

15-

20—

1 5 -

40 Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

133 223 424

20 24

34 34 34

l6*2 17*1

54 1 827 940 I530

19*5 170 21*5

9*5

7*i

Örebro län

1 Al 2 1 1

177 134 117 5i

29 18

45*4

9*5

127 212

19 25

13*3 13*6

3°— 25— 35—

15 4 5

2 i 2

232 412

IO*o 130

27 24 32

Summa

25 20

65*6

12 I2*o

15—

130 132 105

20—

15 7

13 9 14 3

398 599 »45

510—

15-

— — —

Asp

— —

10—

2 5 3 0 Summa

4» 17 507

IO—

5 5 3 2 1 1

2 5 3 0 -

9 J

28 29

56*0

1 2 2 1

460 624 793

35—

l6*5

8*6

*Ä'5

18*3 20*o

—

län

6*8 9*5

76 64 34

45 + Summa

2 2

S° IO15

2 Ek

429 35»

20—

46*2

IO—

12*4 14*6 15 3

29 12 18

8*3

62*7

—

2 Summa

9 15

35-

376 Summa

40—

5—

47 176

40—

2 5 3 0 -

13*4 143

—

4 8 6

40—

H m

25— 3°— 35—

8¶An t -ötsli dad pro 1 trär

(forts.)

17 21

13*2 11,2 15 3 17 7 1/0

2 b mm

7 Värmlands län

150 144

1 2 2

Mib dm3

33 33

15-

3 Kubikmassa i tusental

10— 20—

8*o

11*6 28*0

Värmlands

Diam.klass

33 Asp 5

13 19 25

1 969 1 1007

35-

12*7 12*3

18*0

48 39

6*2 92

47 2 125 214

2 2 81

2 1

3°—

Bok

15-

35-

20—

8 16 20 28

4 0 -

10—

12*4

43*7 H9 176

46 49

1¶Antal rötskaTräddade slag provträd

län

2 5 3 0 -

45 +

Asp

20 30 27 17

40—

45 +

3 1 504

Summa

100 M

12*0 14*0

I4*o i i o IO*5 Itj'o i8'3

II;

b. 34 (forts.). Kubikmassa inom bark samt diverse uppgifter angående medelstammen för al, asp och ek i olika dimensionsklasser 1 . 3 KubikD i a m . - i massa i klass tusental

dm3

2 b mm

Antal rötekaTräddade slag pTOV-

Diam.klass

Kubikmassa i tusental

5 I 6

dm 3

2 b mm

träd Västmanlands län

5IO—

1520—

25-

3°-

45 + Summa

91 I05

59 57 26 25

5 367

i n

6'6

46*7

15 19 25

IO'2 I2'4

342 530

1 1 576

20 IOl

17*3 54*7

15—

94 34

20—

15-

35 49

l6'o l4'o

2530-

54 53

15 17 18

8*6 n*9 14*0 15*2

22 K-o

35-

4 4 396

2 1

I8' 3 I7*o

IO—

15-

3545 + Summa

4 5 4 14 27

62 1 1 1

Ht g 5o'o

3 1446 6

20—

23 17

40-

510—

253O-

Summa

18 404 Summa 1392

35-

78 IO—

Gävleborgs län

25 26 11

16 24

Asp

15-

29 17 b

20—

36 7

1 1

30Summa

8'o

10—

4 3

15-

20—

16 252

Summa

136 Z

7*i

47*3

9*5 9*5

12 IO'o 20'0

7*6

l 18

12*5 12*2 150

115 219

2 1

15 12

15 26

12*3

3i 30

14*5

48 28

l3*o 15*2 17*0 10*0

141 23

17*3 60'5

28 25

151 282

144 70 3540— 31 45 + 92 Summa 2186

12 10

415 690

20—

2530-

777 3 896 1985 5

8 14 18 22

9*0 12*3

H--8 17*4

28 31 28

20*6

37 57

20* O 19*2

17*8 l8*6

6 23

n 15 8 6 4 3 3

159 Västernorrlands län

I I 2 I

Asp

10—

20 Beteckningarnas betydelse angives å sid. 118.

2 2

— I

503 443 275 33

12 25Summa I 265

62 50 24 2 1

6*4

106 240 282

19 19

90 IO9 14*2 150

13 10 2

7*7 117

40 52

13*2

58*6

16*0

17*2 19*0

292 233 254 45 + Summa 3240

ll 45

25— 30-

35-

4 0 -

11*4

42*5

15-

20—

15*3 55*2

6*5 9*3

14*3

14*5

500 725 628

545 444

15-

48*7

9*0 14*0

12*8

20—

21 10

10—

15-

Kopparbergs län

10—

60 40

10 1 1

10—

306 Antal rötskadade provträd

35 IÖ 1 070

14 1 696 229

49 59

r°

19*3 I9'2 2I'I

14 19

28 15 13

u8 Tab. 34 (forts.). Kubikmassa inom bark samt diverse uppgifter angående medelstamnu för al, asp och ek i olika dimensionsklasser.

Trädslag

KubikDiam.- massa i klass tusental m3

M ib dm 3

2 b mm

Antal rötska- Träddade prov- slag träd

3 Diam.klass

Kubikmassa 1 tusental m3

Asp

5— io—

150 IOO

15Summa

256 IO—

(8 10 1

61 8'6

1 ro

Asp

8'o

11*8

11 12

23 29 22 22

14 19 22

3 9

392 616

2 5 3 0 -

167 169 179

8.3 122

8 1 062 8 1 501

35-

4 0 -

45 + Summa 1 9 7 9

17*7 19*0 20'0 20'5

15Summa

Asp

15-

6*5

11 16

11*8 22*o

499 177

2 b mm

H m

3 9 7 7 4 "5

*ä 48 32 40

982 I530

11*5

50 2 I

37*5

498 539

.38

IO— 1 5 20—

430 202

2 5 3 0 -

90 22 18

5—

40— 17*8

63*8

»3

14 19 24

11*9 14*0

10 12 10

14*5

121 227

M ib dm3

10—

35-

10— 20—

11*2 55*2

35-

2540Summa

13 Asp

160 156 174 17*1 l8'8

Norrbottens län

3 3

97 78

162 Västerbottens län Al

76 89

45 + 5i Summa 2 1 4 0

3 5 38 49 44

2 5 3 0 4 0 -

1 5 20—

13*8 460

l6'2 58*3

5¶Västerbottens län (forts.)

Jämtlands län Al

45 + Summa

1 1

25 20

5 4 3 3

1 818

19*3 498 119 268 350

tfs

724 2 I 3 H

7 8 42 50

10 14 19 22

5*9 7*9 I0*o 10*0

8*2 IO*2 11*7 15*4

30 29

15*4 14*9

15*3 160 20'0

I tabellerna 31—34 angiver beteckningen: n antalet provträd; M; b medelstammens kubikmassa inom baTk (kubikmassan, dividerad med stamantalet); D b medeldiametern på bark (roten ur medeltalet av diameterkvadraterna); 2 b dubbla barktjockleken (D b — D i b ); medeldiametern inom bark (roten ur medeltalet av diameterkvadraterna); ib medelhöjden (medeltalet av provträdens höjder); medelformkvoten (medeltalet av provträdens formkvoter); massatillväxtprocenten inom bark (IOO gånger totala tillväxten, dividerad med totala kubikmassan).: D.K - d. tioårsringars bredd (medeltalet av provträdens Z r , således ej cL

ett års toppskott (medeltalet av provträdens toppskott); medeldiametern inom bark för tio år sedan (roten ur medeltalet av diameterkvadraterna);

grundytetillväxtprocenten I 101 I — -*—^ I);

PV/'ID barkmassetillägget i procent (barkvolymen i % av massan inom bark).

TABELLER HÖJD- OCH

FÖR

FLODOMRÅDEN

121 Den skogsproduktiva marken i km 3 , länsvis fördelad å flod- och höjdområden 1 .

Tab. 35. I

2¶Flodområde

070 071 072

Under 133 1.33 — 3 0 0 Över 300

19*2

1 573 115

1573 115

75*3 5*5

Summa

2 O9O

IOO*o

IOO IOl 103 105

IIO

113 115

Gävle-, Testebo-, 120 H a m r å n g e - o c h Skärj- 1 2 3 åarna

133 135

140 Ljungan ångersån

150 153 155

090 091

11*7

1354 911

52*7 35*5

100*0

7*7 36*6

Under 133 *33 — 3 ° ° 300 —500 Över 500

337 1592 j.1546 3 475

1 592

626 248

>2 420

4 349

IOO'o 40'0

Under 300 300 —500 Över 5 0 0

6 171 6323 441»

543 Summa

543 Under 300 300 —500

239 460

Under 300 300—500 Över 5 0 0

3 "7 167

204 I 176

18835 IOO'o

2988 453

86'8 13'**

3 441

IOO'o

3 215 2 439 l6l

187 3 425 2 349 4815 4089 4 367

27*2

2857 1085

72*5 27*5

3 942

IOO'o

4*9 2762 I 906 3 369 5362

30*2

Summa

302 Under 300 300 —500 Över 5 0 0

IOl

2 242

Summa

189 Under 133 I33—300 300 —500 Över 500 Summa

1304 2416 }

466 4186

58*7

I Oil

1 011

H i

4147 4799

9135 IOO'o

—

1378 1 > 6207 852 2230

2 344 6935 } 7 794 8066 1 J3 039 4782 12318

38'2 34*6 IOO'o

2837 803

35*o 25'o

6625 1 2 6 0 7

5815 Under 300 300 — 5 0 0

Under 133 1.33 — 3 0 0 Över 3 0 0

55*6

7529 6589 4717

20 282

Summa 000 001 003 005

1354 9" 2 566

Summa Norrala, Öränge, D e l ångers-, Harmångers- o c h Gnarpsåarna

km2

1.33 — 3 ° ° Över 300

Summa 130

Summa

UndeT 133

Summa

Övriga områden .

9 Höjd över havet m

Summa

Sel-

7¶Uppsala VästerVärm- Kopparoch GävleJämtnorrbergs V ä s t m a n - borgs lands lands lands län lands län län län län län

Delområde nr

080 081 083

och

—

}9736

—

3810 256

—

6750 13 8 0 2

—

I följande tabeller ha flodområdena endast angivits med i denna tabell spärrade namn.

—

122 Tab. 35 (forts.).

Den skogsproduktiva marken i km 2 , länsvis fördelad å flödoch höjdområden 1 . 2

Flodområde

Indalsälven

3¶Delområde nr

Höjd över havet m

l6o 163 165

Under 300 300 —500 Över 500 Summa

Gådeån och Å n g e r m a n älven

170 171 173 175

180 181 183

190 191 193 195

200 201 203 205

Tavel-, Sävar-, Dalkarls-, 210 R i ek le-, Kolaboda211 och Mångbyåarna samt 213 Bure älv

220 221 223 225

län

. . . .

Se not å sid. 121.

Lappmarken

15 Summa

895 7 757 2319

1885 8302 2 319

»|*i 66*4

1535 10970

12 506

IOO*o

j 6 408

34° 51*3 14*7

990 545

18*5

9672 2778

18858 IOO*o

Under 166 166 —300 } 3 403 300 — 5 0 0 1305

124 I 180

}3 527 2484

41*3

6011 IOO*o

517 I 371 247

1 150 1427 1 500 247

26*6 33*0 34*7 5*7

2 135

4324 IOO'o

313 288

476 3 555 6 171 2 157

12 359 IOO'o

58*7

Under 166 166—300 300 —500 Över 500

I 150 910 129

Summa

2 189

Under 166 166 —300 300—500 Över 500

476 1795 191

I 761 5666 1868

Summa

9 295

Under 166 166 —300 300—500

2 6lO

2610 M84 96

1484 96

Summa

4I9O

4190 IOO'o

Under 166 166 — 3 0 0 300 —500 Över 500

1 009

Över

OOO OOI

Under 166 166 —300 }i2 358 1974 300 —500 6656 1 6 0 2 8 Över 500 8588

500 Summa 1

Kust- L a p p landet marken

OO5

0°3 005

km""

Summa Övriga områden

Västerbottens Norrbottens län län

232 4 500

Summa L ö g d e älv, Leduån, Ö r e ä l v och Hörneån

VästerJämtnorrlands lands län

11¶Under 166 473 166 — 3 0 0 } 5 703 2619 2 553 300 — 5 0 0 Över 500 941 Summa

Nätraån, M o ä l v e n , Idbyån, G i d e ä l v och

135 750

1 861

—

2769 13 466 3 951

3'9 28*8 49*9 17*4

62*3 35*4 2*3

i860 651

435 1 144 3027 651

2 511

5 257 lOOo

8*3 21'8 57*6 12*4

1 9 0 1 4 26 590

—

— 20 187

—

123 2

Tab. 35 (forts.).

Den skogsproduktiva marken i km , länsvis fördelad å flodoch höjdområden 1 .

10 Höjd över havet m

Västerbottens län

Norrbottens län

Flodområde

Delområde nr

Kustlandet

230 231 233 235

Under 166 166 — 3 0 0 300—500 Över 500

799 846 163

266 242

Summa

1 808

Kåge, B y s k e och Aby älvar samt Jävreån

R o k å n , Lillpite och P i t e älvar, 240 Alter- och Rosåarna 241 243 245

Alan och L u l e ä l v

. . . .

Altersundet, R å n e ä l v , Vitan samt Tore älv

K a l i x ä l v och Sangisån

Övre T o r n e älv

. .

Keräsjoki samt N e d r e T o r n e älv

Inalles

250 251 253 255

26b 261 263

270 271 273 275

281 283

290 291 293

OOO OOI

003 005

14¶Lappmarken

15¶Summa km3

397 I 604 183

1 065 1088 2 164 183

23*7 24-2 481 4*i

45OO

IOO'o

Under 166 166 — 3 0 0 300 — 5 0 0 Över 500

1 516 912 329

1254 I 581 1349 3315 1254

31*1 i8'o 44-2 167

Summa

4 741

7 499

IOO'O

Under 166 166 —300 300 —500 Över 500

1745 373

X 1 £o" 696 3602 1 140

22'6

134 1323 3430 I I40

Summa

8317 Under 166 166 —300 300 —500

1780 442 I039

1780 829 1039

48-8

387 Summa

2 167

I 481

3649 IOO'o

132 1075 3 050 417

3047 2756 3136 417

32*6 29*5 33*5 4*5

Summa

4 674

9 356

IOO'o

166 — 3 0 0 300 —500

117 I* 9

636 1647

27*9 72'l

Summa

1647 2 166

2284 IOO'o

Under 166 166 — 3 0 0 300—500

1509 3031 234

40 I 620

1 509 3071 1854

23*5 47*7 28-8

Summa

4 774

l659

6434 IOO*o

330 3 836 17 549 3 933 25649

—

Under 166 166—300 300 — 5 0 0 Över 500

?Ä 5

1 681

Under 166 166 — 3 0 0 300 — 5 0 0 Över 500

5 471 6043 997

9 733 6 744

Summa

12 511

17694 Sa not å sid. 121. — • Torne älv ovan Tärendö-bifurkationen.

1 218

2 9 ll 86

20*4 43*3 13*7 IOO'o

22'7

28' s

— —

—

124 Tab. 36.

Landarealens IO

S k o g s p r o d u k t i v Inägor och tomtmark

Inalles

Redovisningsområde

km'

Värmlands l ä n : Under 133 m ö. h. . . 1.33—300 > > » . . Över 300 > > » . . Kopparbergs l ä n : Under 300 m ö. h. . . 300—500 > > > . . Över 500 » » > . . Gävleborgs, Västernorrlands och J ä m t l a n d s l ä n : Under 300 m ö. h. . . 300 — 500 > > > . . Över 500 » > ' . » . ' Västerbottens l ä n : Under 166 m 166—300 > 300—500 » Över 500 »

ö. h. . » » . » » . > » .

Norrbottens l ä n : Under 166 m 166—300 > 300—500 » Över 500 >

. . . .

% av land exkl. fjäll

km 2

52*9 75*6 78*8

§3 284 334

4*i Ho

103 162 17

75*i 75*5 75*i

5*4

689 311

75*5 77*7 71*1

1 671 2636 675

6*9 9*9 7*6

67*5 72*0 72*6 73*8

597 1234 1575 203

10*9 14*0 10*9 5*i

67*4 65*2 67*3 78*7

1942 1586 1 625 125

44 171 405

3 441 12607

69*6 741 742 75*i 75*i 75*3

1 251 222 1 025

2*0

2344 6935 3039

1390 261 17

13*4 2*4 0*3

8066 4782

3 245 928

10*2 2*7 0*6

1 296 387 203 22

16*0

1454 129 152

24.067 20495

8844 5471

1*0 0*4

14463 3951

9*7 o* 8 o*5

10063 10580

I9*i 141 7*3

18767 3 933 2090

19*3 K'o 8*7

Dalälven Gavleån . . Ljusnan . .

1 627

384 689

8* 84 4*i

Delångersån Ljungan . . Indalsälven

504 474 925

9*9 4*i 5*3

3 942 9135

77*7 79*3

173 830

4*4 9*i

12 506

71*2

1 282

103 Ängermanälven . . . Mo- och Gideälvarna Lögde och Öre älvaT

877 409 330

3*5

748 77i 70*8

1676 426 452

8*9 7'*

12 359 4190 5 257 4500 7 499 8317

IX-7

1 072

3649 11 639 6 434

61*3 65*7

Ume älv Rickleån Skellefte älv

. . . .

5*4 2*4 IO*3

3*2

Byske älv Pite älv Lule älv

316 377

R å n e älv Kalix och Övre T o r n e älvar Nedre T o r n e älv

353 312 280

5*i

r* 3*°

5'9 i*8 2*7

4 324

69 I 69*2

72*2

67*1

63*0

71 i654

4*4

2*3 0*6

224 209

5*9

201 I

2*5

275 419 384

436 128 l6

o* 5

1*8

o* 2

2*1

6*7 9*3 6*6 6*5 8*i

8*7 13*6

983 2 123 1 419

l 36

o* 3 o* 3

153 434 689

1*3

138 14

1*4 O" 1 0*2

342 478

1*9

3'*

574 488 430

2 566 4 349 18835

kal eg. skogs mark (slutenhet o*o—0*2) km2

Byälven . . Norsälven . Klarälven .

hagmark

% av land exkl. fjäll

3 6*8

m a r k

I kol. 4 ingående

km 2

1 630 I Oil

70 Därav mark i behov av dikning1

2*5

3*3

159 Ii

514 74 85

2*7 2*1

54 85

1*4 0*9 I'o

0*7

178 987 I3

1436 233 832

I 176 o* 7

il O'6 97

362 189

o'8 1*2

160 200

I2'4

50 27

742 738 894

16*5 9*8

o* 5 o* 5

10*7

49 27

0*7 O* 3

520 1 510 1044

14*2

16*2

o'6 0*6 O'2

307 324 171

263 181

14¶För de åren 1923 och 1924 taxerade områdena har försumpad m a r k upptagits i stället för mark som övriga ägoslag. I Kopparbergs län ingår mark med fjällbjörkskog ovan barrskogsgränsen i skogs-

fördelning å olika ägoslag 12

23¶M y r ( = ej produktiv torvmark) lviaTK ovan barrskogsgränsen 2 (fjäll)

Berg

Inalles

km2

% av land exkl. fjäll

Därav

dikningsbar %

möjligen ej dikdikningsningsbar % bar %

261 939 7i8

5*9 IO*2 18*6

26'3

1083 2 242 1466

10*4 2I*o 23*0

21*4 17*8 12*8

48*5

10*7 i8*6 27*5

47*6

59*0 32*0

6 337 3 428

26*0 21*8

39*5 11*2

169 15-0 13*8

56*8 59'° 64*4

lo 0'5 0*2

28*9

0*7 O* 8

28*2 31*8 30*2

24*2 28*8 58*5

910 216

2*9 O'6 0*6

26*1 19*8 25*2 21*9

14*9 48*2

183 52 39 44

30*8

8 533 960

19*7 17*3 5*3

184 366 1 006

61 106 172

32*1 26*4

17*3 15* 19*3

20*4 614 27*0

40*7 25*6 26*1

i3*i 47*0

470 1 562

9*3 1.3*5

39*4 26*4

3 937

22*4

5038 1 120 1340

20"o

37*i 3 1

22*3 40*1 30*0

28*4

14*4 21*9

28*1 28*3

33*9 20*0

3 455 1 108 2034

21*2 18*3 26*8

26* 5

27*9 28*5 22*3

1368 1873 3 307

21*9 19*0 26*7

37*5 17*0 15*2

22*3

31*5

i8* 5

3.3*6

22*3 12*5

i behov av dikning. — produktiv mark.

0*4

50 7

o*9

33'* 30*6 19*2

5 529 3 430 i

20*2

47*4

—

% av land exkl. fjäll

O* 3 O'8

3019 5 386

55»

—

km3

O'2

13*4

17*9

3*4 2'6

% av landareal

24/1 20*0 24*2

4 330 692

km 2

35 5i

1 084

13*6

238 14

% av land exkl. fjäll

l' 58*3

30*2

2 7

2952 5 177 1297

35*o

km2

övriga impediment

42*2 45*0

39*8 645

km 2

4 434 9 174 3856 10383 10683

11*3

79 52

0'i 481

248 129 26

o* 8 0*4 O* 2

31886 3 4 151 23 9 7 9

2*3

o*4

o* 8 o* 3 o* 3 o*7

8 100 12233 2 0 341 14897

1*4

14929 16 2 1 6

0*2 0*8

II 532

2*o

3i 5i

9 545

64*1

1*2 0*6

56*1 57*8

46 O* 8

5°*3

o* 8

89 43 151

0*4 0*9 0*9

1 020 2088

38*3 33*4 32*9

76 315 " 4

1*5 2*7 0*6

1*6

1295 5 143

10* 1 22*6

41 90

0*4 O* 5

5074 12 8 2 1 22716

4°*5 38* 1 51*7 45*6 16*5 3°"4

1*2

i6*s

233 »4

3*Q 1*4

131 24 31

o* 5 o* 3 o* 5

30I79 7798 6 110

34*8

48 32 40

0*3

25035 6063

o* 5

24*9

40*2 66*3 59*9

33*i 4i*3 57*3

48*4 36*4 30*2

11*8 15*7 31*8

16*6

35'* 50*9

8o*9

38*9

o* 6 0*8

0*4 106 25

1*7 O* 3

72 112

O* 3 0*7 0*9

31 I90

O* 5 Ii

o*5

177 91 172 40

31*8 13*8

27*0

78 Landareal inalles

0*2 5143 29503

o*9 85*5

1*3 18

O* 6

13 25

0*4 0*4

3003 3461 5 917

3*9

0*9

26 116

o'5

4584 18837

0*4

o* 5 o* 5

6 O* I 20*7

46*3

2*3

39 5i

0*7 o* 3

13 O* I

2 577 10673 10028 6000

33014 3 4 501

36*1 37*o

1*2

10 3 1 9 6242 12452 23074 5948 27 749 16205

Ej erhållen genom planimetrering å kaTlan, utan beräknad på s a m m a sätt

126 Tab. 37. Egentlig skogsmark i km 2 å olika boniteter 1 .

I—IX

Redovisningsområde

Värmlands l ä n : Under 133 m ö. h. . . I.33—30O > » > . . Över 300 > > > . . Kopparbergs l ä n : Under 300 m ö. h. . . 300 —500 » > » . . Över 500 > > > . . Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands l ä n : Under 300 m ö. h. . . 300 —500 » > > . . Över 500 > > » . . Västerbottens l ä n : Under 166 m ö. h. . 166—300 > > > . 300—500 > > > . Över 50O > » > .

. . . .

Norrbottens l ä n : Under 166 m 166 —300 > 300 —500 > Över 500 »

. . . .

ö. h. . > > . » » . > > .

Byälven Norsälven Klarälven

III

7 l 138

424 929 1055 2 9 7 1 »5 595

224 2 6 7 6

3 o°8

1 121

77 I OOO

3 226 2 6 4 3 770 2 0 5 3

6 IV

86 Ume älv Rickleån Skellefte älv

77 173 298

46 97 61 199 39°

7 11

49°

2003 3079 2 335

i 720 2924 3838 383

2 115 2921

5 757 1 222

2889 1 167

3230 2313 1365 ni

4021 4642 7007 601

1648 718 952 2 373 3° 6 3 3 1 2 7 1 1 1 201 1 005 1 130 1 084

202 403 1053

389 104 371

11 41 101

6 355 5 565 579 1 628

1885 177 2429

361 2938 113 789 508 1417

3 3

156 1 2 0 0 102 1197

1599 3 »99 4851

647 2471 4091

221 996 1395

63 323 462

56 1595

6246 2297 1239

6950 2188 1 413

2 560 749 7"

937 276

218 223

2830 1 149 1 106

4473 1794 1 824

2896 786 1454

1 001 193 532

180 106 105

882 1 192 980

2066 3 345 3079

977 1557 2291

329 1 048 1396

964 1 962 1 262

1 621 3 719 1830

3 5°i

221 1 413 843

t 284 247 in 2

69 1108

64 56 I

447 560 661

Byske älv Pite älv Lule älv

29 4

Råne älv Kalix och Övre T o r n e älvar Nedre T o r n e älv . . . .

198 754

VIII

5842 8810 3315

43 13

. . . .

487 1628 1035

VII

9611 10463 1328

\ 56

ll 368 1061

DelångeTsån Ljungan Indalsälven

710 4 594 340 2 6 7 3 18 129

49 Dalälven Gavleån Ljusnan

Angermanälven Mo- och Gideälvarna Lögde och Öre älvar

1 269

8§ 9 1 015 168 56i 913 515

29 549

193 60 403

77 196 438

832 559

I egentlig skogsmark innefattas icke backar och hagmark. Beträffande b o n i t e t e n se även bilagan »Kontroll av den skogsproduktiva markens bonitering» i del I.

127 Tab. 38. Kal och med bestånd i första åldersklassen bevuxen egentlig skogsmark, procentiskt fördelad efter beståndens slutenhet och det allmänna skogstillståndet 1 . 1

1 5 1 6 |] 7 |

Areal

Värmlands län: U n d e r 133 m ö . h. . 1 33 —300 > » » . Over 300 > > > . Kopparbergs län: U n d e r 3 0 0 m ö. h. . 3,00 — 5 0 0 > > > . Over 500 > » > .

. . . .

Nonbottens län: U n d e r 166 m ö. h. 166 —300 » > > 300 —500 » » » OveT 5 0 0 > > >

. . . .

. .

Skellefte älv

K a l i x o c h Ö v r e T o r n e älvar Nedre Torne älv . . . .

O'o—0*2 (kalmark) a

Inalles 0*3—0*6 a

O'7—I c

8*5 9*6 IO*.; 6*o 6*7 5*9 47*6 7*3 7*6 12*6 9*0 9*2 4"* 47' s 12*7 22*8 16*8 14*7 15*0 8*i 3*o 18*o

16¶Medelslutenhet å skogbeväxt areal

8 4 127 1.36 18 207 143 149 8*4 5** 251 418 33i ?i «5 35 229 362 0-3 177 90 5i 39 14 89 445 46*7

0*64 O56 0*54

H*7 12*0

7 IO*8

668 438

9*2

7 4

785 961 135 620

«>3 770 06 329 482

. .

3 1 14 1 T5

0*78 O76 0*62

8l3 384

218 M o - o c h Gideälvarna L ö g d e o c h Ö r e älvar

3*8 1*4 6 2 ' 1 20*1 17*8 1*6 I i 63'8 i 8 * 4 17*8 1*4 O* 2 55*9 26*2 17*9

263 Gävleborgs, Västernorrlands o c h Jämtlands län: U n d e r 3 0 0 m ö. h. . 2 0 3 1 3 0 0 — 5 0 0 > > > . 2690 O v e r 5 0 0 » > > . 1408 Västerbottens l ä n : U n d e r 166 m ö. h. 166 — 3 0 0 » » > 300 —500 > » » Over 500 > > »

av e g skogs mark

9 || 10 | 11 | 12

S l u t e n h e t

Redovisningsområde

8 |

3*4 20*5 63*7

8*6 15*3 15*1 1 9 1 IO*2 13*7 20*2 40*1 16*6 8*8 33*5 546

— 5*4 3*2 — 2*7 1*2

3*4 28*6 68*o

5*8 15*9 3*4 12*9 IO*4 2*0 340 41*4 24*6 0*6 2'1 4*9 I ' o 21*6 35*3 43*2 1*2 — o* 8 — 10'7 34*7 546

2*9 1*2

*•"•*•

1 4 2 4i 3i 36 9<> 89 2 3 9 172 i ö i 54 97 67 209 326 207 43 8i 34 27 196 729 — 2*4

1.3" 3

7*i 39*8 12*3 6*3 57*6 25*9 i6*s 1*8 21*4 .3*3 I i 50*7 30*2 19*1 1*2 11*6 0*7 36-8 4 i * 3 21*9 2*4 2*7 22*o 75*3

— — ——

6*2 *3'3 17*0 23*7 3*i 11*2 8'o l 6 * 2 5*7 1*8 32*7 33*8 33*5 6*3 12*9 16*5 44*4 0*6 6*4 0*2 12*6 o* 3 — 3 2 - 2 2 3 * 2 44*6 4 * 28*<; 15*7 25*0 '3*o 6*6 I I 8*4 1*4 0*2 5 0 ' o 23*7 26*3 1*7

°*54

0*77 0*70 0*65 0*40

0*66 0*64

6 2 ' 4 227 150

o*59 0*55

2 - o 12 564 19 <* 241 16 09 53-2 251 2 i ' 7 22 02 60'8 239 153

o* 8 0 0*65 0*70

8-S 9*6 6*8 2*2 i 6 ' 7 40*7 42*6 5*3 12*6 15*6 3*9 25-6 56*7 7*7 3*« 3*7 3*6 3*3 O* 8 0*4 24*3 27*7 48'o

C62 063

19*6 22*7 15*0 42*8

10*7 8*7 17*9 1*7 4'i 1.3*3 1 7 " •» 14*7 10*2 1 4 S 11*2 n*9 12*5 H ' 4 13*7

1 751 563 1709

9*6

5*2 17*2 31*9

16*7

7*8 9*' 8*6

.385 1037 1338

9*9 27*0 IO*9 22*8 IO*8 " ' 6*2 21*6 52*6 I'1 10*8 6*7 35*3 48*0 1*2

13*7 1 7 * 1 23*3 44*0

o*66 0*61

8*8 5*o 50*? 8*8 4*6 2 1 1 9*2 3*7 35*i

1*9 l6*8 5*2 32*o

7*2 6*i 40

962 575 415

30*0 2 Ö * o 3*o 11*6 5*i 9*6 18*0 27*4 I8*I 4*6 10*3 9*7 14*4 12*3 2 0 ' 7 5*6 7*5

745 511 333

6*i 23*3 25*0 17.1 12*3 24*9 3*6 3*2 6*4 28*7 18*8 13*3

427 358

0*8 i8*s I'** 4*8 0*4! 2*o

1*6 0*3 56'4 19*8 23*9 4*i 1*6 I 2 ' 6 31*8 55*7 1*6 0'9 9*9 40*8 49*3

r** 8*8 4 6

25*9 46*2 27*9

1*3 15*9 2*8 29*4

3*4 1*0 38'6 41*0 2 0 ' 4 4*9 2*4 49*4 24*7 2 5 * 9 1*2 I i

0*55 0*66 0*68 0*63 0*65 0*69 0*75

4*0 4*0

8*8

0*7 18*8

6*i

4*i

7*7

4"" 36*7 12*0 49 65-6 2 1 * 7 12*7 2*8 1*7 47*6 29*3 23-1

0*70 0*78 0*66

9'1 2 7 * 2 I9*i 17*2 9*4 8*o 3*6 IO'3 3*7 I * ' 46*9 3O8 2 2 ' 3 4*8 •*r8 7*9 I I * o 16*9 9*9 6*6 n ' 8 2*2 1*9 6o*6 20*o 19* t 3*9 26*1 7*4 24*9 7*7 I O * 8 3*5 14*9 3*9 3*8 48*7 22*1 29*2

0*65 o*6o 0*64

352 516 275

9*7 0*6 22*6 69*7 O* 2 2.8 4'- 13*9 " " • i 28*6 6*9 6*2 4*3 2*6 22*6 37*0 lo*8 11*3

8*0 14*8

0*3 3*8 2*3 15*9 149

—

46'1 34*9 l 9 ' o

— — 25*4 70*0 4'* ">*3 36*6 32*2 3 1 * 2 0*9

28*2 34*8 37"°

a = tillfredsställande, b = mindre tillfredsställande och c = otillfredsställande.

0*76 0*67 0*6o

128 Tab. 39.

Skogsproduktiva markens procentiska fördelning efter bonitet, 2 I 3 I 4 I 5 I 6 I 7 I 8 Markens

J 9

12¶I 13 I 14 I 15 I 16 I 17

I IQ

bonitet1

Beståndens

Redovisningsområd e

slutenhet

Kal mark I

111 IV

0 * 3 - 05- 07- o* 9- Overoi- o4 06 08 I*o slutna

VI VII VIII I X

0*2

Värmlands län: Under 133 m ö. h. . . 1.33 —300 > > > . . Över 300 > > > . .

1 9 6 4 i ' 6 213 85 158 443 237 io'9 2-8 20'O 342 2 9 6

9'8

0*9 0*8 1*4

Kopparbergs l ä n : Under 300 m ö. h. . . 300 —500 » > > . . Över 500 > > > . .

3 0 38'2 4°3 1 4 6 39 10 147 4 0 - 8 3 2 '8 82 1-8 1 6 1 429 20*7

o'9 1*3 10*3 1-6

ti 29* 1 39*2 20*7 2*7

Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands l ä n : Under 300 m ö. h. . . 300 —500 > > > . . Över 500 > > > . .

3*i 19*7 4 0 8 24*5 » 3 3*5 1*3 I 0 ' 2 39*7 33*4 11*6 3*4 O'2 1*5 150 37*6 26*5 ll*S

I'o 1*4 1*4

7*4 21*5 35*3 24*0 14*0 29*7 29*9 14*5 14*8 24*4 3 i ' o 22*1 5*9

Västerbottens l ä n : Under 166 m ö. h. 166 —300 > > > 300 —500 > > > Över 500 > > >

. . . .

1-6 o*4 32*7 38*9 16*9 3*i 4 33*3 33'* 16*7 6*4 Ii I'o o*3 6'6 2 6 6 40*0 2 0 ' o 6*3 0*2 I I 1-6 9*8 32*1 29'6 13'° 13*9 O'2

1*8 5*9 12*4 33*° 40*1 3*9 10*8 24*9 30*7 22*5 3*8 13*8 36*1 29*7 12*5 i8*s 4*i 3"o 29*6 43*8

Norrbottens l ä n : Under 166 m ö. h. 166 —300 > » » 300 — 5 0 0 > » > Över 500 > > >

. . . .

0*2 O'I

2*9 33*i 40*2 l 6 ' 4 7*i 2*3 21'9 43*9 22'4 9*0 14*4 O'6 7*3 37*4 3 O'1 2*8 15*3 2 0 7 27*6 25*5

O* 3

3*i 11*3 22*4 32*1 24*8 4 2 n o 31** 3 4 * 17*7 45*4 27*6 7*7 2*4 1 6 0 6 2 8 11*2 3*4 0*7 21*4

0*7 I*1! 0*7

3*2 6*2 20*4 28*5 35' 6 5*7 9*7 31*5 27*2 180 3*6 10*9 32*9 2 7 8 182

2*6 2*o 17*3 34*6 29*7 IO*o .3*6 3*8 23*3 48*2 17*2 5*2 2'o 1*5 4*i 11*6 2 4 1 32*0 19*3

1*2 1*2 1*7

4*5 1 8 4 34*5 28-4 9*7 3*8 6*8 17*7 41*2 2 1 * 4 9*9 1 4 1 24*4 2 8 1 l 6 * 2

4 0 3Io 412 i6s 56 1-6 I i 134 432 271 109 36 07 06 9i 393 329 11 37 32

1*7 1*4 1*2

4*8 5*o 17*1 31*6 3 S 8*o 11*6 39*5 2 8 9 161 8*6 I 5 *6 28*7 30*6

13*6 5*° 2*o 0*7 8*7 33*4 1*5 7*7 3U 36*5 13*5 4*6 0'8 O* 8 1*5 I3'o 28*8 32*8 l 6 ' 6

33*2 29*9 it/a 46 IO*3 2 4 8 33'° 22*3 II"o 2 5 1 30*0

3-3 2'5

7*8

Byälven Norsälven Klarälven

2*3 17-8 46*1 21*6 9*8 2*4 13*1 35*6 27*2 15*7 8*6 25*0 29*4 2 4 3 1*4

Dalälven Gavleån Ljusnan

0*2

Delångersån Ljungan Indalsälven

0*1

0*4 o* 5

0*7

1 04 04

i"9 o*5 1-6 2*3

7*°

l°

Ångermanälven Mo- och Gideälvarna . . 9 Lögde och Öre älvar . . .

0*3 0*2

Ume älv Rickleån Skellefte älv

2*8 0*5 5*4 2 3 1 36*7 23*4 4*6 2*1 5.2 28*5 42*8 I 0*2 4*2 2i*3 27*7 IO'l I'5 O* 6

Byske älv Pite älv Lule älv

0*7 0*1

°1

35'°

1¶Beträffande

7*7 21*3 28*6 29*5

3'° 5*8 21*4 29*3 32*4 5*7 13*0 37*9 27*3 10*4 3*6 1 0 5 28*5 34*6 l 6 ' 4

20*3 38*7 26* 3 7*i

Å'

3*i i!

3*7 3*5 2*2

35*7 27*4 l 6

T 43'*

3*3 O 2

13*4 33*9 38*9 IO'3 24

4 2 198 460 218 73 O'3 12 15 lo4 447 2 0 8 1 4 0 2'6 07 08 13 I2o 37 27*6 l6'8

11*6 36 28*7 15*3 4*8 15*1 1*9 I O * 8 40*2 3i*3 14*0 25*9 12*8 1*4 18*6

1*5 26*8 44*6 2 0 ' 0 6*o I*o 0*6 1*2 17*1 3 l 30" 2 I 2 ' l 7 o* 3 2 19*8 2 8 5 2 7 ' 0 13*1 8 o* 1

23*5 29*2 19*8 15*2 3 5 30*7 13*2 2*7 12*2 2*7 10*4 28*4 35*9 20*3

5*3

R å n e älv Kalix och Övre T o r n e älvar Nedre T o r n e älv

3*7

38*7

£'

m e d e l b o n i t e t se bilagan »Kontroll av den skogsproduktiva markens bonitering» i del I. —

jeståndens slutenhet och ålder samt det allmänna skogstillståndet. 18

19¶Medelslutenhet å skogbeväxt areal Kal(slutenhet 1 m a r k 0*3 — 1 + )

0*76

4*6 3*8 7*i

0*77 0*65

13*6 12*9 10*2

29*7 25*0

29*9 2Ö'8 2.3*1

15*2 18*3 18*5

5*o 7*7 IO*8

1*5 3*2 7*3

0*4 1*9 5*6

0*4 1*8

4°* 3 36*0

4*5 5*6 8'o

0*74 0*67 0*58

11*7 5*o 1*4

4*7 8'2 l6'2

9*3 4*2 1*4

189 121 27

l6'7

12 7

e69

62 0

30*2

15*5 O69 0*60 0*54

31¶Areal B e s t å n d e n s å l d e r med olikSkogstillstånd åldriga 2 I - 2 0 2 1 - 4 0 4 1 - 6 0 6 1 - 8 0 8 1 - 1 0 0 1 0 1 - 1 2 0 1 2 1 - 1 6 0 l 6 l år b e s t å n d TillMindre o c h där- i % a v freds- tillfreds- Otillfredsår år år ställande år år år år över s k o g b e - ställande ställande (III) (c) (IV) (VII-VIII) (vi) (v) (n) O) (a) (b) växt aTeal (IX)

27*6 25*9 33*3

14*3 12*1

40*5 49*5 41*9

i8*5 32*6

13*4

53*3 23*9 21*9

69 22'5 l8'0 12*2

17*5 19*6 140

16*3 148

12*6 IO*8

6*4

6.7 IO*8

7*9 9'o 9*4

7*9 14*2 I2*o

12*7 6'8

7*5 i.3'S 12*4 10*9

lo*6 10*4

2*9 9-2 Iö*8

1*3 36*2

7*5 3*9 8*2 21*5

33*4 32*5 45*6

41*0 67

51*4

45"4 45*i 58*3

41*1 35*3 3°*3

46*5 43*6 45*8

12*3 21*1 24*0

32*5 48*6

68*i 6i*o

19*7 246

12*1

42*7 21*6

37*3 42*2 32*0 297 33*4 37*3

21*5 20 6

IO*o 0*80 0*72 0*65

5"°

18*8 10*6

o*55

4*9 3*2

6*3 l'o

0*72 o*68 0*61 0*54

3*8 4*6 2*8 l'o

6*8 4*6 1*2

°*77 0*70 0*69

3*9 7*2 4*3

12*2 12*6 IO*2

21*4 2I'o 19*3

23*3 22'9

0*63 0*75 0*68

5*7 5*i 11*6

7*2 21*6

12-3 15*5 13*8

O78 0*68 0*65

6*5 9*4 9*8

9*7 3*9 3*2

20*o

3*4

0*64 0*71 0*72

9 T

4*i

4*5

10*9

148 158 96 4*0

l6'3 l8'7 169 14*1

K*6 8*o

22*7

7*4 2*i

15*3 12'1

8'o 29*1

io*o 15*5 I2'9 l6'5 15*8 191 15*6 1.3*6 I2'8

9*3

P 64

7'°

l8*9 16*3 20'7

8*5

l8*I 21*0 20*2

l6'6

IO*2 10*6

20*3 21*0

9*4 H*7 H*4 11*3 IO*6

17*4 13*0

15*7

13*6 11*5 16*6

IO*o

161 20 I 20*5

i6*i 16*6 15*8

13*9 131

9*2 9*0

9*6 12*9

5*7 7*6

i*9

1O9

3*9

16*8 7*2

n*9

o'66 0*65 o'63

60 26 22

lo*6 5*9 4*5

13*7 9*7 11*5

16*4 13*2 15*3

11*2 9*3 146

0*63 0*65 0*70

8*6

I0*o

18-4 148

14*0 16*5 2.3*9

O'79 0*63

3*o 2*8

ti 6-4

I2'8

189 138 141

7*i 7*3

17*3

5*2 8*6 61

6' 7 7*7 10' 1

14*4 20* 0 36*2

34*2 9*7 12*9 15*0 11*3

7*3 24-8 30*2 39*4

48*0 58*3 59*9 6.3*1

46*5

3*7 5*4 5*5

1*8

o* 5 0*9

49'4

60*4

27*8

11*8

3*7 5*7

55*

2*7

26 3

51*0

29*5 31*0

15*4 18*0

8*9 2*6 9*8

1.3-8 2*2 IIi

37*4 39*6 49*4

46*2

29*9 51*5

OI*3

31*0

30-7 8*7 17*6

7'i 8*4 io'8

5*7 12*9 l6*2

65*4

64 7*3

62*4 28*8 22*6

284 468 539

9*2 24-5 23*6

9*2 8'2

11*9 9*2 8*8

55*4 51*2 52*2

27*6 50*9

50*6 35*4 25*7

21*8

9" 18*9 2*4 l6*8

50*5 35*8 54*2

53*3 67*2 6l*8

30'8 21*0

15*9 11*8 10*6

l8*o

5 7

34*6 27*7

48*3

7*4

7'°

IIo 6*2

12*8

Även fördelad på k o l . 2 0 — 2 7 . 25—320772.

15*7 13*3

l8'7

7*o 5*5 7*4 IO'2

6'8 066

I'o

l'6

l3'o 10*5

I5'o

17*7

1° 6*i

II/9 I0'2 11*9

7*4

5 T

6'8

44*7

54*2

13*4 IO*5

13*8 20*1

5*6

9*4 60

•1°

34*8

49*7 53*2 52*2

11*4 15*2 12o

i8*8 21*8 1.3*5

54*i

640 62*8

27*7 31*2 22*7

43*2

36*3

33*4 484 49*3

34*7 33*6 35*3

13*2 10*3 20*5 3

Å' 9

18*0 15*4

130 Tab. 40.

Skogsproduktiva markens och myrmarkens 13

5¶Granskogar

Tallskogar Redovisningsområde

Värmlands l ä n : Under 133 m ö. h. 133 — 3 ° ° > > > Över 300 > > >

Lav- Lavrika och Moss- Ört(tall- ljung- rika rika hed) rika

Försumpade

2*8

Kopparbergs l ä n : Under 300 m ö. h. 300 — 5 0 0 > > > Över 500 » » >

3*4 7*9 10*8 20*0

15*4

Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands l ä n : Under 300 m ö. h. 300 — 5 0 0 > > > Över 500 > > > Västerbottens l ä n : Under 166 m ö. h. 166 — 3 0 0 J > > 300 — 5 0 0 > > > Över 500 > > J

»3 10* 1

O'5 0*4 1*4

o-1

°*9

5*°

O'2

0*5 O'8

1*8

l6*6 8*9 5*6

•162

15*6

0*9 o* 3 2'2

61 II

17*9

1*3 O'2

I0'2 O'6

1*6

0*4 O'1

6'o

0*4 O'6 O'6

64 IO'8 10'6 7*9

2'o 2*7 2*1

o* 3 O'1 O'1

8*3 9*6 11*6

1*2

O* 2

16*9 17*7

0*7 0*6

0*6 1*6

31*6 37*6 49*3

7*4 21*4 23*6

O'2

O* 8

O* 3

3'°

**#7

16 < 24*8

23*3

20*6

1*3

3*7

o'<

2*1

0'8 1*4

45 42 1*3

Inalles

§' 5 l8'2 19*9 »*4 24*7 28'6

21*6 31*8 29'o 169 14*3 32*7 44*5

15*3 IO*l 26*5

O'3 0'2

35*7

4*5

3*9 5*6 4*3

5*5 83

0*4

3*7

IO*7 24*2

2*1

8*6

Oi O* I

1*8

7*2 I2'4 I2'9 260

0*4 o* 5

6*2

20'2

7*4

1*5

20*4

17*5 166

0*7 0*9 1*3

0*4 1*2 1*9

21*3 19*7 19*7

2*2 o* 8

37*2 9*3

0*4 O* 3 O* 3

2*2 O* 6 2*9

l8'2 9*i 197

O* 2 0*7 1*9

4*4 4*5

2*3 t-8 o*9

O'1 O'1

H*9

2I4 20" 7 7*2

Byälven Norsälven Klarälven

o'8

Dalälven Gavleån Ljusnan

15*7 2*6

4*2

o* 5

2*4 1*7

31*6 191 1*2

Delångersån Ljungan Indalsälven

5'°

. . . .

U m e älv Rickleån Skellefte älv

IIO 4*3 3*8 10*7

O'1

O'I

O'1 O'2 1*2

4*3 2*4

9*6 2'o 1*7

9'6

o* 5

5*6

3*8 10'1

O'1 O'1

o* 7

R å n e älv Kalix och Övre Torne älvar Nedre T o r n e älv . . . .

o'8

1*6

o*4 O'2

7*7 3*5

o'6

0*1 O'1 O'1

0*4 0*8

O'1

0*2

8- 9

o* 3

5*4

O'8 I'o 0*7

Sf 9'o

0*3

I'o

9*7 8'8 8*5

O'2

163 254 26'o 128 135 IO6

O'1 O* I 0*3 O'I

Härav fjällbjörkskog 5 ° procentenheter.

8*2

1*6

37*6

13*7 Byske älv Pite älv Lule älv

15*7 i6*5

0*7

0*5

28*4 32*1

o'8

25*0

1¶FörÖrtsumrika pade

o* 5

Norrbottens län: Under 166 m ö. h. 166—300 > > > 300—500 > > > Över 500 > > >

Angermanälven Mo- och Gideälvarna Lögde och Öre älvar

In- Mossalles rika

9*4 7*6 2*5

O'1

21*1

7*5

21*9 30"6

4*8

1*5 0*2

»5*«

31'9 25*1 249

o* 5

o* 8 3*3

249 193 260

7 10 '9c 109

0*4 o* I

3*5

2*9 1*5 0*9

29*9 360 35*5

'ti

O'1 O'1

3*4 I'o 2'o

1*6

242 22'2 14*7

O* 1 o* 6

2'8 3*2 2*4

9'*

0*4

18*4

o* 5

o*9 1*6

124 150 9*5

2*3 2*5

22*2 26*9

37*o 38*3 29*1

31*6 19*7 19*3 13*4 17*9 7*4 145 l 7 *8 12*8 7*4

i3i

rocentiska fördelning efter vegetationstyp . *4 1 15

1 *7 |

18 |

Inalles

Mossrika

Örtrika

Försumpade

41*9 39*o

1*3

31*8

29*7 25*7 27*8

5*9

0*9

3*2 1*4

1*3 2*6 7*o

2*5 1*8

2*o 2*8

0*4

0*7

1*2 1*6 1*2

o* 8 1*2 1*1

2*4 2*5 1*3 O" 1

20¶B l a n d a d e barr- och lövskogar

cogar Försumpade

31*9

20'0 9*4

25-8 13*2 109 31*7 19*3

l8*8 IO*3 5*6

28*2

2*0

30*4 26*4

1*9

4*3 4*7

1*8

2*6 0*7

22*3

| 21

1 22 1 23

Lövskogar

In- Moss - Ört- Föralles rika rika sumpade

36*9

3 P 36*3

1*3 °'5 O'1

23*3

o*9

'SI

>fr4

34*5 37^ 33'*

24 1 25

2*0 II O'2

O'1 0'i 0'i

3*5 2'o

o* 3 o* 3

O'1

Inalles

3*5

Lav- Moss - Ört- Försumrik rik rik pad

Starr - RisKärr mos- mossar sar

1*6

3*3 3*9

0*3

9*2

9*7 5*4

3*6 4*7

77*8

2*3

10*7

13*5 11*6

l 7

743 59*4 49-0

6*7 4*3

6*4

14*7

260 '41*5

10*4

5*7

1*7

7*7

1*5

79*3

3*6

7*8

27*9

11*2

67-8

6*5

7*9

21*4 12*4

11*3 14*5 12*2

1*9

0'2 0'2 O'l

2*4 1*5 2*3

9*2 I0'3 I7'8

o*5

O'I O'2 O'2

O* 8

7*2 192 103 Ii

7 F 65*2

3*8

O'1 O'1 O'6

76*0 849

1*4 7*2

0'2

12*4 21*5 20* 7 7*2

66*6 6o*6 68*o 87*3

1*7 1*5 0*4 O* 9

I*o 4*5 13*3

88*6 82*1 73*4

65 40

25*3 4*6 26*8

62*7 847 63*0

3*8 3*4 2i

8*i

5*8

88*5 75*i 77*4

1*6

4*2

7 J'°

4*3

39*7

0*5 2*2

44*0

0'2 O'2 2" i 9*i

15*9 I0'7 H'4 4*2

34*7 33*9 41*9 5i*3

1*3 l o O" 2 O* 6

lo*6

46*6

I'o

P 0 2 484

I'l

2*8

54*6

0*4 I'o la

37*o 35*8 30-0

269 271 223

4*3 4*o 2'0

1*6

32*7 35*2 29*0

o'8 o*5

1*4 o'8 Vi

23*7 40-1 20'5

13*1 32*6 i6*5

1*7 1*6

4*7

169 38*9

2*5

20*2

0'2 I'l

33*5

1*4 2'1

2*8

3*6 4*8

37*6 34*9 39*2

1*5 1*2 1*5

0*4 0*7

O'2 0'2

39*5

3'°

0*7

0'2

3*9

o* 5 0'6

4*4

1*4 1*2

0*4 0*2

2*3 1*9

11*2

9*2

8o*6 79*9 76*7

3*8

0'2

O'2

O* 1

0*4

4*2 0*4 2*1

146 7*8 145

72*8 760 70*6

O* 2 1*8 2*8

17*2

64*2 62*2 611

40 23 13

12*2

0*3

i'°

43*2

4*i

4*7 2*1

29*2 30*8

3*6

9'2 150 I3i

32*6 32*0 33*2

2"o 0*6 2'o

4*9 3*o

3»*3

12*5 31*9 239

32*8 21*7 27*8

0*7 1*9 o* 5

5'*

38*7 29*1 34*6

4*3 2*5 0*9

19*7 34*7 30*4

0'8 o'8 0*7

2*5 2*3 2*o

I5'5

33*6 43*3 53*5

1*3 0*4

o*3 0'9 1*5 2*7

3'°

16 6 I2'6

86 ICl

2*7

0*7

o* 5

O'1 O'2

0*4

o*5 2*4 IO*0

1*9 1*6

6*6

1*8

O'1

0*3

1*4 O'6

O'1

2*2

I'6

O'2

4°

1*3

1*4

O* 3

04 o* 3

2*6 2*o

O* 1

1*9

fr'° 0 0

27*4

7*5

38*5

1*5 2*1

o* 6 7*3 o*6 7*6 1*3 1 I I I

41*5

65*8

4*3

I1'5

0*4

2*9

0'2 O'i

O'2 O'1

0'6 O'1

0'l O'l

0*4 1*3

4*8 Do

2*7 1*9 0*9

1*6 1*8

11*5

2*3

45 Ii 34 57

| 29 | 30 Myr

I'o o* 3 0'2

1*2 I'O

28¶Skogsproduktiv mark inalles

30*1 34*2 33*5

27*5 28*7

1 26 1 27

26 I 132 719 136 106 1 69*0

1*2

6*8 19*4 16*4 10*9

6*3 3*2 2*3 2*1

'ti

14-9 18*6 44*5

79*0 67*9 43*9

3I'9 481 35*i

462 035

22*1 30*1 3 8*8

48*5 48*8

42*3 28*9 32*8 31*0

50*0

67*8

24*2 3I'o 39*6 4°" 3

6l*3 62*4 584 580

19*9

63-6 54*2 53*2

4*6

1*9 1*7

c9 6*8 9*3

l6*8 8*o

29*0

8*7 28*8 146

40*2

9*5 11*6

46* 1 I7*o 26*6

20*o 28*7 27*7

33*9 54*3 45*7

1*3

106 7*5

7'° 4'4

3*4

IO*7

2*9

35*3 21*4 37*6

57*8 74*2 59*5

1*4 2*4 0*8

11*2

3*4 5*9

26*6

70*0

13*8 141

388 33*3

64*8

0*8 1*2 lo

17*8 11*2 11*8

O* 6

14; 3

0*7 2*o

18*4

4*3

8*2

1*9 2*o 1*7 4*2

7*4 7*3

32*8

37°

SJ"2

38*3 48*4

58*6

39*4 47*6 38*4

57*5

33*9 29'8 29'1

58*7 630 6 3'9

50*7

132 Tab. 41.

Areal slutna bestånd (slutenhet O 7 — 1 + ) i procent av all areal skogsJ produktiv mark inom olika boniteter och åldersklasser. 9 I 10 I 11 I 12 I 13 I 14 I B o n i t e t

sk l a s

Redovisningsområde I—II

III

VI V I I + I - V I * > I - I I

Värmlands län: 804 72*4 584 37*1 23*5 Under 133 m ö. h. . I.33—300 • > > . » . 87*3 840 76-8 59-3 43*5 33*6 Över 300 > > > . IOO'o 69-7 66'8 43-7 29*6 21*1 Kopparbergs l ä n : 52*5 3°-3 19/7 Under 300 m ö. h. . IOO'o 83*5 42*8 19*1 300—500 > » > . 58'6 8o'6 38*6 30*3 6 9 Över 500 > » » . 94*8 Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län: Under 300 m ö. h. . 93*9 85*i 844 7i*3 54*2 39*6 964 91*4 300—500 » » > 5 2 4 40*8 28*8 Över 500 » » * . 4 6 ' 3 34*9 I5'9 »7*5 Västerbottens l ä n : 67*8 IOO'o 90*4 80*4 690 87*2 Under 166 m ö. h. . 92" 2 92*6 68*6 49*4 45*2 166—300 ^ » > . IOO'o 94*3 843 6 1 4 4 300—500 > » J 24*5 80 Över 500 t > » . 56 28's I3'4 Nonbottens län: IOO'o 85*5 73*9 5 55'4 Under 166 m ö. h. . 45*0 166—300 » » » . IOO'O IOO'o 93*7 70*0 4' 8 l * 2 73 39'o 27*8 300 — 500 »• » ». ioo'o 7S*6| 36*9 8*3 Över 500 » » •» .

Byälven Norsälven Klarälven ,

58*6 33*8 17*1 95*o 83*6 83*9 72'1 6 2 4 42*6 3i*4 20" 3 85*9 846 74*5 47*9 33*9 19*2

Dalälven Gavleån Ljusnan

73*6 49*3 26*9 10*3 86*4 72*9 50*9 41*8 93*9 80-3 80*4 62*2 43'5 28*1 85*4 IOO'o 85-8 82* 7.3*9 53*5 43*4 IOO'o 89*4 72*2 5l'4 43'4 25*3 76*6 53'8 43 i7*o 94*7

Delångersån Ljungan . . Indalsälven Ångermanälven . . . M o - och Gideälvarna Lögde och Öre älvar Ume älv . . Rickleån . . Skellefte älv Byske älv Pite älv Lule älv . Råne älv Kalix och Övre T o r n e älvar NedTe T o r n e älv . .

94*6 92*9

IOO'o

665 III

69*0 42*0

6 0 4 514 743 770 709 564 42'1 744 8o' 7 77o 496 576 573 496 434 36*3

56*5 35*4

55*4 68's 704 58*6 49*6 37*4 33*8 46*7 52*4 48*1 35'6 24*5 22*1 25*2 29'o 36*1 22'6 2 I ' o

23*7

664 480 284 78*2

59*3 45*2 23*5 62*4 53*3 35"8 14*9

69*5 51*6 51*8

Därutövei

VII+ olikåldrig

67*9 82 81*6 77*4 62*2 42*8 6o*8 48*5 37*6 52*7 64*7 37*8 42*4 463 32*3 24*2 25*0 75*8 86'6 86*o 82-7 72*2 74*8 2 67*2 I?3 7 9 0 75*2 OC'l 5 '9 46*1 68' 9 62*2 52*7 4 8*8 42*2 29*1 46*7 49*0 i 7 ' 3 22*o 22*9 64*1 845 8o*i 72*6 68*7 45*8 51*5 71*9 77*6 7 4 0 60*4 41*6. 27*8 512 4i 37*7 9*8 30*1 367 21*8 13*9

if»

79*0 79*8 77*5 66*6 4»*3 22*8 59*4 66*6 63*3 53*5 45*2 44*0 649 645 55'° 40*8 27*2

48*5 45*9

60'o 53*5 43*8 25*7 49*4 59*3 869 87*3 70*1 75'° 45'9 70*0 68*4 02*2 44*o §84 69*8 88*5 75*5 86*8 79*o 62*9 6o*6 70*0 67*4 63*9 46 28*7 59*3 65*6 65*5 53*5 40*6 33*8

14*9 50*4 51*8 88*7 85*6 77'3 32*9

45*0 58-8 59*5

6o*8 683 70*5 553 44*3 27*5 61*4 71*8 76*7 74*3 67*2 61" 7 2 '5 78*6 77*i 84*9 65*5 52*4

95*6 94*7 68*i 42*8 29*8 89*5 79*2 65*8 88*o 79*8 59* 38*8 21*2

61*9 70*3 649 5.V6 63*2 76*4 86*7 83*2 7 . 56*9 65*3 69*1 66*6 42*0 23*5

94*7

iooo

60*4 37' IP 86*6 65*2 49'

8¶IOO'O IOO'o

IOO'o IOO'o IOO'o IOO'O

918 634 395 380 756 735 498 295 942 75 486 250

IOO'O 9i*5 68*8 31*5 IOO'o 95*6 72*0 47*4 62*8 IOO'o 92*0 77

17*5

3 2

41*4 70*4

49*9 7

J' 4

760 37*9

46*3 46*4 40*5

57*9 79*3 72*3 68*3 57*o 34*o 62*1 51 5$ 39*8 32*6 63*5 53*6 48*4

386 46'3 58*4

62*4 7. 57*9 7

iti

52*6 56*3 H*3 6 4 3 50*2 65*0 35*4 51*4! 7Q* 1 74*3 68*i 37*2 32*6

133 Tab. 42.

Antal provträd inalles av olika trädslag.

Redovisningsområde Tall

Gran

Björk

Asp

Diverse

2681 920

I 171 4 203 I 615

284 790 343

55 115 21

26 81 19

6 3i 14

I O48

1863 920

336 252 147

37 17

5 714

«£

8 442 2201

1736 2 260

I 086

246 59 4

. . . .

746 I 8l6 I 607 38

818 1 029 2 550 965

219 543 1 009 321

. . . . . . . . . . . .

l677 1 627 2 164 186

1058 1648 480

659 817 222

Byälven Norsälven Klarälven

705 820 1 618

1346 1584 2045

277 324 391

54 4 Z 38

2 Dalälven Gavleån Ljusnan

5806 1 114 3 434

4 447 1 222 2830

720 237 772

36 35

20¶Delångersån Ljungan Indalsälven

837 1927 1533

1484 2796 4421

296 710 1 148

50 50 3i

68 136 80

Angermanälven Mo- och Gideälvarna Lögde och Öre älvar

1 631 432 330

68 20

109 69 41

5 785 M37 757

Ume älv Rickleån Skellefte älv

1770 564 738

1756 624 538

9 3

29 3 3

Byske älv Pite älv Lule älv

625 1 319 1293

516 568 78i

164 247

493 1356 572

400 1 114 554

249 707 495

Värmlands l ä n : Under 133 m ö. h 1.33 — 3 0 0 » » » Över 300 » » *

. . . . . . . .

Kopparbergs län: Under 300 m ö. h 300 — 5 ° ° * > ' Över 5 ° ° I * s

. . . . . . . .

2760 Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län : Under 300 m ö. h 300 —500 » » » . . . . Över 5 ° ° * * * . . . . Västerbottens l ä n : Under 166 m ö. h 166 —300 » » > . . . . 300 —500 > » » . . . . Över 5 ° °

Norrbottens län: Under 166 m 166 — 3 0 0 » 300—500 » Över 500 »

ö. h » » »~ » » >

Råne älv Kalix och Övre T o r n e älvar Nedre Torne älv

. .

2 IOO

'l 20 8 5

13 3

249 281 4 19 45 49 2 61 38

7 2

94 145 13

\t 17 21 18 12 3

11 10

å 22

ti 20 11

1 6 10

14 21

1 12

18 29 24

134 Tab. 43. Stamantal inalles och per hekta IO | S t a m a n t a l

Tall

Gran

Björk

Värmlands l ä n : Under 133 m ö. h 49*4 6i*o 15*2 133—300 » > > . . . . I 3 0 * 5 225*6 43*9 Över 300 > > » . . . . 198 87*1 46*7 Kopparbergs l ä n : Under 300 m ö. h 212*6 170*6 31-8 300—500 > > > . . . l6o*2 170*9 290 Över 500 » > » . . . . 62*4 68*5 154 Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands l ä n : Under 300 m ö. h 412*1 662*1 IÖ2'2 300—500 > > > . . . . 3 i 5 " ° 722*0 220'o Över 500 » > > . . . . 72*5 162*9 65'8 Västerbottens l ä n : Under 166 m ö. h 95*9 117*7 166—300 » » > . . . . 208*3 126*6 804 300—500 » > > . . . . 1 6 3 3 3°I*5 I É O ' 8 Över 500 J > > . . . . 2*1 83*1 47*7 Norrbottens l ä n : 222*3 122*1 Under 166 m ö. h 90*2 166—300 > > > . . . . I 9 2 ' 4 136*6 87*0 300—500 > » > . . . . 215*7 213*4 I i 3 ' ° Över 500 » > > . . . . 12*6 48*5 35*2 Byälven Norsälven Klarälven

34*2

72*2

39'° 84*7

83*' 111*6

pediment

hag- skogs- hagmark mark mark

0*22 O14 0*01

2*87 1*92 2"o6

2'o7 1*25 0*03

O17 O09

2*oi 3*62 619

0*99 0*07

I 286*6 I 2989 3042

O'12 0*08

3*57 4'96 5*58

249*2

0*80 O'll O07

2*64 6*64 5*00 3*21

Inalles

4*2 12*2 2*6

412*1 I561

7*2

422*2

3*8 o* 5

3639 146*8

50*2 41*9

3*o 4*3 9*9 14*9 2*3 15*4 9*i

3*9 O* 8

K*i l8*o 23*8

4*4 4*8

3*7

Per hektar

inägor

Övriga

129*8

425'2 640*5 135*2 450*1 425*1 545*9 97*2

0*44

125*9 144*8 223*8

1*98

0*37 O'll 0*05 0*42 0*05

549 588 506

2ÖI 3l8

552 441 288

I8l l80

522 467 325

IO9 III

446 451 421 331

42O

7*24 5*18

0*2I

0*14 0*09 O'oi

2*93 I'48 2*29

0*77 1*36 0*83

O'IO

O'I 3 C05

3**5 4'5o 5*37

1**5 0*24 016

2*57 3*92 5*52

0*13 o*33 0*26

508 487

5o 177 131

3*77 0*15

46 4i

371 27O

69*6 21*1 70*8

12*6

5*8 12*3

856*1 207*3 561*2

Delångersån Ljungan Indalsälven

26*5 53*2 II7*i 133*4 237*9 69'4 n 6 * 6 379*7 114*9

IO'l 196 10*2

2069 4604 6275

0*05 0-13

Angermanälven M o - och Gideälvarna Lögde och Öre älvar

143*6 5 i 7 ' 9 l 8 8 - 5 65*8 133*4 50*2 58*6 9 1 8 51*2

26*6 10*3 8*5

876*6 259*7 2IO*2

0*09 0*07 o*53

4'2I 5*78

0*07 0*05

449 416 458

Ume älv Rickleån Skellefte älv

193*9 Il6*6 90*0 27*8 70*8 34*5

9*7

Vo l84*8

508'3 I9I'i I92* 1

o'io O'20 0*o6

5'8o 2-84 6'o3

0*46 o*33 o'11

446 345

5*93

o*n

Byske älv Pite älv Lule älv Råne älv Kalix och Övre T o r n e älvar Nedre Torne älv

. .

77*o 1424 i49'o

71*1 75*9 97*5

26*4 36*6 o3'7

60*3

48*5 142*4 72*4

32*5 95*0 61*9

155*7 69*0

* Bortsett från m a r k ovan barrskogsgränsen.

2*3 2"o 1*7

176*2

O48

258*0 0"i6 4 9 8 7"i3 0*06 64P 3l6*7 0*22

V 6*8 7*9

145*1 399*9 211*2

0*29

403*6

370*3

6*6i 7*8 4

Dalälven Gavleån Ljusnan

76*8 103*6 247*1 230*9

O'I 2 0'20

8*19 635

d i m e n s i o n s k l a s l

Därav å

I millioner

Redovisningsområde

II |

0*28 0*37

186 235 399

191 68 108

238 127 79

368 328 354

363 316 .307

179 220

135 nt dess fördelning å trädslag, resp. ägoslag. 4 1 15 1 16

»7

Trädslagsfördelning

Gran

Björk

Övriga

47*0 '7 54*7 "9 55*8

11*7 Io'6

3*2 3*o

12*7

Tall

o* 3

*o '2

12*6

3*9

111*6

3*2

21'6

I'o

'4 27*1 '3 32*1 '5 3 9 ' ' '9 49*9

20'o

3*4

20*5

2*1

42*5 54*4 79*9 5*9

57*3 57*4 '8 49*9

I2'o 12*4 IO*6

3*5 3*3

43*3

8'i

50*0 41*2

I0'2 I2'6

56*6

I2'8 IC'1

4*9 4*3

'6 oo* 5 18*3

2*6

59*i 21*5 '3 51*4 19*3 '9 43*7 24*4 38*1

22'9

1*7 1*5 2*8 2*2

71*2

0*7

4O8

5 4 52' 60

o*9

i6*o 195 70*3 30*6 H o

3*o 5*6 IO'o

4'4

3" 9

5*5 5*4

6*8

Ii 2*2 O* 2

43*o 0*63 2 ' 3 2 0*65 83*6 0*12 3*6i — I38*5 — 2'63 C 0 7 36'o — 1*78 60*7 0*28 87*4 — 1382 — 23*6 —

3*88 0*25 2'38

52*8

5'2

16*0

1*6

1*6 O* 8 0*4 O* 1

ii*9 I2i 17*2

1*8

O* 6

23*6 0*50

IO*6 I8*I

1*9 2*0

0*4 0*4

25*0

114*4

62*1

6-i

22*9

1*3 0*7 1*5

9*3

26*8

14*2

2*2

62*7

43*5

6'6

17*5 34*2 27*5

20*9

37*5 60*9

3*7 7*2

9'9

2*8

— — —

81 72

— 2*27 0 * i 6

2*39 0*56 2*57 C 2 5

87 79

87 78

0*19

2*50 O ' i o 2*97 0 ' 4 i 4*56 O 2 5

86 76 93

\l 937686

43*6 8i*6 0*29

2*5

100*8

3*7 1*6

165*8 0*13 47*3 0*19 42*2 0*18

3*44 0*23 2*59 i o * i 2 2*25 —

12*5

25*7 76*0 0*13 34*2

18*2

7 5 7 70*1 1 8 2

10 11

o*4 o'8 o'6

2*o

4*7

93 90

3*oi 2*05 2*51

9*6

36*5 0*22 64*2 6l"9 0 * I 2

28*0

14 27

o* 3 o*4 o*5

13*7 42*4

—

— — —

1*7 3*8-

8 8

" 3 * 5 0*09 1*95 °*33 35*8 — 4*76 O'16 41*8 0*27 2*67 0*52

2*7

77 92

19 I'i

3*o

92 82 81

39 66

93 »3

o* 3 o* 3

22*4

8*o 2*7

37*6

2*7 2*3

2*4

49*2 40*1 35*7 28*5 62 7

183*8 0*23 2*14 0*56 39*9 0*17 1*95 0*25 114*3 — 3*43 0*20

13*2

14*1 14*9 19*3

3*8 o* 6 3*8 °*5

96 86

45*8

20*0

69*2 26*3 58*8 36'9 53*4 44*7

1*9

46*4 39*i

7 8

8*i

2*i

19*5

13*3

6*5 Vi 6*2 2*0 7*4 1*3

17*9

I'o 1*2 2*o

19 15

% %

49*7 42*0 44*2 47*6 43*5 47*8

58*6 19*5 25*9

'7 40*3 15*0 14*2 "' ' [2 29*4 20*1 30*8

7 3 3

1*32 0*39 0*78 1*58 i n 0*24

1*5 2*7

I'o

75 108

ÖvGran Björk riga

96 98 74

37 31

3*i5

20*o

4°* 7 104*3

Trädslagsfördelning

2 ' 2 0 0*07

3*o 4*o

99 100

0*1

3*o £*> 9*3 8*2 o*5 Ii

54*9 37"i 6*9 68*6 23*3 6*7 40*4 CO* 8 7*2 2*4 »4*9 12*1

1*6 o'6

9'1

2*6

1*4

02*2

3°*7 57*8 38*2 24*8 67*9

6*2 0*9 o* 3 6 9 o*3

9 5 4

39*3 50*6 42*2 48*5 48*0 45*8

7*5 2*6 7*5 1*7 5*3 I ' o

62*2 33*8 57*3 35*6 548 38*0

3*3 0 ' 7 5*4 1*7 5*8 1*3

40*2 48*0 4i*9 40*0 27*2 6b*4

8*5 3*3 8*8 3*4 9*9 2*5

6 8 10

g 39 T,

1*8

4 3 7

79 84 73

79 — — —

79 84 73

68 64

26 14

68 64

5 3

32 | 33

20—45 +

81 72

0*50 0*09

|| 3 0 | 31

17*1 4*7 3*8

V 18*0 1*2 I*o 36*9 •4'*

*5 33*4 5*9 35*6 23*7 5*7 34*3 29*3

0*4

o* 5

1*7 2*3 2*3 1*7

•4

o* 5

2*7

T i o I*IO 3 - 7 l 0*44

22Ö'9 0*25 2 ' o 8 0*38 224'o o * n 2*39 0*22 0*4 , 7 4 8 — 3*62 O 1 4

'5 47*2 12*5 '0 29*8 l 8 ' 9 '5 7 1 25-1 "5 61*5 35*3

3'*

C19 0*31

22'8

%1 %

8l*2

1*5 4*3

skogsimhag- skogs- hag- promark mark mark duktiv pedi- Tall mark m e n t 1

01*1 1 8 1 8o*o 1 1 6 3 20*9 21*3 46*9 6*i 23*6

•9

impediment

1*45 1*64 0-58 0*74 0'86 O'12

26*3 183

21*8

inägor

0*45 0*o8

1*7

0*7

Inalles

27 Per hektar

0*48

2I4

o*9

Därav å

22*0

1*7

36*3

Övriga

d i m e n s i 0 n s k 1 a s s

68'9

10*9

20*7

1 25

0*4 1*4 0-3

9*7 32*8

1*7 Ii

t '-

Björk

11*4 30*5 9*9

7*5 8'o io*5

5i*5 55*6 •8 53*6

Gran

56*2 41*8

f«

|| 2 3

I millioner

40*4 47*0 '5 46*6 '4 *o

22¶S t a m a n t a 1

-454-

1 21

8 4

24*6 Ö2'9 10*3 2*2 42*2 44*5 9*9 3*3 42*5 46'2 9*0 2*4 51*6 40*3 54*5 37*o 6l*9 31*9

7*i o*9 7*6 O* 8 5*5 O* 6

54*8 38*7 72*4 23*3 63*2 31**

5*7 0*7 3*7 o* 6 4*9 o*8

53*2 37*4 55*8 36*9 53*3 36*7

7*9 1*5 6*2 I i 8*3 1*8

*3 6 Tab. 44. Stamantalets procentiska fördelning å olika dimensionsklasser inom olika trädslag. I

2 Redovisningsområde

Trädslag

3 1 4 1 5 1 6 |

7 |

8 |

9 | 10 ||

12¶D i m e n s i o n s k l a s s 10—

Värmlands l ä n : Under 133 m ö. h.

133 — 3 0 0 m ö. h.

300 m ö. h.

Kopparbergs l ä n : Under 300 m ö. h.

300 —500 m ö. h.

Över

500 m ö. h.

Gävleborgs, Västernorrlands och J ä m t l a n d s l ä n : Under 300 m ö. h .

5*6 3*6 45

22*2

1*85 0*54 1*12 o*35 1*45 o*43 2 * 2 0*81 0*28 1*9 °*73 0*26

o'13 O'io O'I I 0'o6 O'16

0'o6 0*04 0*05 0*07 O06

Tall 48*2 Gran 58*7 Tall 0. gran Björk Övriga 69*0

28*5 26*8 27*4 21*5 19*8

15*5 IO'6 12*4 6*5 7*i

6*o 3*o 4*i 2l 2*6

l'5o 0*72 I*oi O69 0*82

0*34 o* 16 0*23 0*25 0*38

O08 0*04 0'05 008 0'i6

0*03

Tall 51*6 Gran 609 Tall 0. gTan 57*7 70*7 Björk Övriga 68*3

27*2 26*6 26*8 20*8 20*5

140 94 I I'o 6i 7*3

5*5 2*5 3*5 1*7 2*6

1*35 0*51 0*80 0"53 0*91

0*30 0*05 O'oi

Tall 465 Gran 6i*6 Tall 0. gran 52'2 Björk 68*2 Övriga 75*3

27*1 15*7 25*9 9"1 26*6 12*8 22*o 6*7 17*5 4'5

7*3 2*6 5*2 2'o 1*7

2*58 O62 1-7-1 0*77 0*57

Tall 148*2 Gran 57*7 Tall 0. gran 53' 1 Björk 67*9 Övriga 70*3

7*5 3*5 5*4 1*7

2*75 0*70 O ' I 6 o*93 0*20 0*04 I ' 8 I o*45 O'io 0-38 0*11 O05 O82 0*29 0'o8

40*6 Tall Gran 46*3 Tall 0. gran 43*6 76*6 Björk 70*1 Övriga

24*5 16'3 10*1 27*1 I5*i 7*3 25*8 15*7 8*6 18*6 3*9 0*8 21*8 1*3 5*7

5*05 2-78 3*86 O'io 0'88

2*14 0'77 0*59 0*88 O36 0*23 1*48 0*56 0*40 0 ' 0 2 O'o 1 — 0*22 —

Tall 45*8 6o*o Gran Tall 0. gran Björk Övriga 67*3

27*1

15*5 9*8 26*5 11*9 22*2 7*5 20*6 6*9

7*5 3*o 4*7 2*5 2*6

2*89 0*78 1*59 0*86 1*3*

0*89 0*24 0 ' 2 0 0*05 0*46 O'l 2 O 2 6 0'o8 °*59 0*31

0*09

Tall 48*9 Gran 56*7 Tall 0. gran Björk Övriga 61*9

25*7 14*2 27*2 I i o 26*7 12*0 22*1 6*8 21*8 8*6

7*i 3*7 4*7 2*o 3*6

2*89 1*03 1*59 0*52 1*82

0*85 0*26 0*44 O14 i'i5

C23 0'o6 O'i 1 0*03 O62

Tall 45*4 Gran 43*5 Tall 0. gran Björk 64*0 Övriga

25*2 27*7 26*9 21*9 23*5

8*9 7*9 8*2 1*9 2*5

3*49 3*oi 3*i6 0*43 I'i8

o*97 I'oo 0'99 0'o6 O'40

29/7 26*9 28*2 21*5

SrS

300 —500 m ö. h.

Iti

Över 500 m ö. h.

4 0 — 45 + 5-45 + 0-45 +

15*0 lo*6 12*6 6*5 6*7

Tall 47*i Gran 57*2 Tall 0. gran 52*7 Björk 686 Övriga 68*o

Itl

Över

15— 2 0 — 25— 3 0 — 35—

26 9 263 229 19*4

14*9 10*7 12*7

T° 6*9

20*2

15*6 16*3 i6'o 7*o 8*o

2*1

284 420

19] 296 405

359 — —

177 215 201 291 369

330 476 423

0*17 0'03 0*13 0 ' 0 2 0*25 0*05 0*09

196 239 224 294 286

34¶O'OI O'OI 0'02

0*69 0*15 O 0 4 0*15 0*03 0 ' 0 2 o*45 O'io 0'03 0*21 0*05 0 ' 0 2 0*21 O'io O'io

173 231 199 301 411

0'o6

199 223 211 297 453

O* 11 0 ' 0 2

0'02 0'02

o'o6 O'IO

O'OI

0'04 O'oi O08

— —

526 463

— 293 470 372

— — 34

458 401

—

173 191 182

320 340 331

35 o 428

— —

O04 O03 O29

192 243 224 287 361

380 605 519

O'll 0'02 0*05 O'oi O52

211 221 2l8 277 294

0'33 O'i 7 0*34 0*27 0"34 o'24 0*02 O'oi 0'27 O ' I 7

204 l68 179 302 326

0'02

—

5 3 o 489

— ***** 272 314

—

137 Tab. 44 (forts.).

Stamantalets procentiska fördelning å olika dimensionsklasser inom olika trädslag.

2 Redovisningsområde

Trädslag

3 i

4 1 5 1 6 |

7 |

8 |

9 | 10 |

D i m e n s i o n s k l a s 10—

Västerbottens l ä n : Under 166 m ö. h.

166 —300 m ö. h.

3 0 0 — 5 0 0 m ö. h.

Över

500 m ö. h.

Norrbottens l ä n : Under 166 m ö. h.

166 —300 m ö. h.

3 0 0 — 5 0 0 m ö. h.

Över

500 m ö. h.

Tall 4 6 '9 Gran 59*4 Tall 0. gran 53*8 Björk 69*6 Övriga 68*8 Tall Gran Tall 0. gran Björk Övriga

20—

2 5 -

28*5

i6'o

27*0

10'1 12*7

6*6 i'S? °*37 O 0 5 2*8 0*58 0*14 O'oi 4*5 1*03 0*24 O 0 3

6*5 7*o

2*1

0*64

2*8

I03

1 5 -

27*7 20'9

19*8

So-

35— 4 0 — 45 + 5-45 + 0-45 +

o*oi Ooi O'oi O* 16 C 0 7 0 ' 0 2 0*27 1 0*13 O 0 4

185 213 200

307 47 Å 398

286 349

— —

394 683 503

46*4 58*6 5i*o 72*5 65*2

26*1 26*0 26*0 20*5 23*2

15*2 107

0*33 o'o6 O" 12

297 Tall 398 Gran 496 Tall 0. gran 462 Björk 739 Övriga 6i*7

25*9

l6'6 I0*o 4*75 1*96 O 6 7 o*33 13*8 6 1 2*22 o*77 O'24 0*13 148 7*5 3 ' " 1**9 o*39 C 2 0

161 205

Tall 38*7 Gran 37*6 Tall 0. gran 37*6 68*8 Björk Övriga 66*6

Tall Gran Tall 0. gran 58*5 Björk 75*5 Övriga 65*9

26'7 19*9 23*7

13*5 5*2 7*6

8*i

3*°2 0*79 ti 2*l8 1*4 0*37 2*4

o*94 0 ' 2 2 0*19

o*66 0*07

I I

0*25

0*04

3*2

1*36

O* 7 4

22*1 24*3

l6*8 11*8 165 9*6 l6' S 9*6 1*7 7** 5*4 2 * 1

27*0

12*7

24*1 2C9

6*9 10*7

18*4 2.3*7

19*6 25*7 25*5

I*OI

C27

17*8

3*8 5*6

8*4 3*78 o* 7 0*13 2*1 0*95 0'i6

Tall' 29*2 Gran 39*9 Tall 0. gran 37*7 7 Björk #68*4 Övriga

17*6 15*8

12*6 9*0

24*3 27'0 20'5

l8'6 21'9

p 16*4

I6*I

4*o 5*6

— 297

168 161 161 294 29-3

286 269 269

460 740 559

O'oi

1*8

0'8o 0 ' 2 I 0'o8 o*35 0 * I 0 C 0 4 o * 6 i 0*16 O'oo 0'o8 O'oi — 0*35 O* I 6 0 ' 0 2

10*7 61

5*21 2*33

2*05 O78 1*41 0'O2

ti 1*2

0*49

0*73

O46 O'l 7 0*31

179 211 192

377 303 :

— —

— — 380 495 428

—

$3 181 167 386

259 327 293

— — 301 —

—

184 254

0*77 0*28 0*53 0*32

7*78 4"o6 2 * l 8 4*41 2 ' 2 2 I ' o i 9*8 5-10 2'6o 1*25 o* 5 0*08 — 0*01 2*2

455 394

— —

3**2 1*34 2*38 0*31 0*77

8*2

— —

— 22 48 12 0'20

332 Tall 367 26'2 Gran 474 279 Tall 0. gran 420 27'o Björk 778 176 72*1 l 8 ' 7 Övriga

0*05

261 214

— 22 62 28 0*20 0 * 0 4 O'oi 0 0 9 0'02 — 346 2*3 0*90 0 2 5 O'14 O'OJ

15*9 147 4*6 5*9

O'oi O36

O07 O'oi O05

0*o6 0 ' 0 2

Tall 44*8 26*9 Gran 52*6 27*8 Tall 0. gran 48*0 27*3 Björk 75*4 l 8 ' 4 Övriga 73*7 17*3

13*0

0*03 015 0'02

5*78 3*i3 2*64 I ' 4 6 5*34 2*66 1*43 I ' 2 7 5*35 2*67 1*46 I ' 2 7 0*39 0*o6 — — 0*70 0*44 O 2 6 O'i 8

4*9 I*20 1*7 o*34 3*8 0*90 1*3 o*35

0*24

2'4I 0'6i O98

158 156 312

0*50

— —

138 Tab. 45,

Stamantalets fördelning

Antal Redovisningsområde

Trädslag

stammar

D i m e n s i o n s k l a s s IO—

1510384 20369 3 331 941

6214 8874 1 168 374

2368 2380 400 148

11 322 22077 4210 925

6924 8 668 1 314 291

2779 2591 383 102

22645 29412

11 375 11 731 1375 241

4 853 4023

40776 4382 825

32698 14762 1 186 305

12667 9934 1 514 428

6 553 3 182 450 163

25-

Byälven

Tall Gran Björk Övriga

Norsälven

Tall Gran Björk Övriga

14589 39 »93 10034 2823 17 106 48883 11 877 3 410

Klarälven

Tall Gran Björk Övriga

43 943 64980 16834 2610

Tall Gran Björk Övriga

184874 210560 48567 8 797

Tall Gran Björk Övriga

63 284 60 633 15350 2 522

35 978 28414 4 733 957

18057 11 006 1383 363

Dalälven

Gavleån

14908 2529 20371 26 362 4818

75 Ljusnan

Tall Gran Björk Övriga

33 556 63010 14 180 3805 121 098 126817 48858 8274

Delångersån

Tall Gran Björk Övriga

21 274 64782 10362 6632

14368 3]388 6470 2033

8 975 13 435 2496 797

5040 5188 805 351

Ljungan

Tall Gran Björk Övriga

65650 136 7co 46 548 12806

33607 63660 15703 4038

18593 25607 5058 1 461

9 502 8600 1 502 563

Indalsälven

Tall Gran Björk Övriga

57668 214750 79987 10094

31528 104 049 .24987 3613

16 221 41 016 7 171 1374

7288 13 616 2031 550

Angermanälven

Tall Gran Björk Övriga

63 447 39 442 274499 139 130 39964 131 375 16905 6003

22988 63 416 12360 1972

11 255 25518

Tall Gran Björk Övriga

27700 76288 34814 0 493

18 108 36009 10672 2 296

I0 595 14 548 3249

5697 4724 1013 317

Mo- och Gideälvarna

1 262

139 å trädslag och dimensionsklasser. 1

tusental

12 D

35-

40-

20—

30*3

l8'2

28*2 22*o

12*3

6*9 3*3

7*7 8*5

3*4

25-

i65

1 164 407

1 271 104

12 1

3 I7i 078

0*38 0*2I 0*26 OI9

O08 O05 O05 O'04

O'oi 0'02 0'o4 O'o 3

165 232 270 394

263 505

6-i

7*i 3*i 2l 2l

13*4 io*5

5*7 3*6

1*66

O4I O26 0*14

O08 O06 0*05 0'02

O'o 3 O'o 3 O04 0*o6

409 549

O29 O'll

0'i6 0'o6 0'02 0*14

183 223 310 388

318 463

0*05 0'02 0*04 019

179 245

322 625

— —

218 220

447 526

3*26

I'02

4*o

1*25

o*34

21*4 20'o

6-3

1*7 2*4

o*5i 0*76

0*15 o'3i

o'o6

265 25*4

165 9*6

8*5

7*2

o'92

Ioi 0*21 0*19 028

0*25 O05

22*8 21*9

3*48 °*79 o*59

49*o 54*9 690 67'1

25*6

20*3

7*3 4*8 2*9

066 O29 0'l2 O42

o'i8 C07 0'o3

67 7*8

2'6o I36 O'52 I'07

0'i5

0*07 O03 O'OI 009

93 61 9 42

40 0

27*0

F-3

4*37

20*8 24*4

9*5 4*4 3*o 3*5

I'62

042¶O'12 O'o 8 O'zj

O'i 7 0*05 0*03 0*42

166 234 256 359

278 535

•s

49*2 57*5 670 65*4

13*9

7*i

10*8

3*6

7*3 7*5

O'i 2 O03 O'oi O40

219 224 282 317

498 536

2*2

0*28 0*07 O04 0'6i

49*4 566 69-6 62'3

27*0

13*9

27*4

IO*8 6*2

205 215

4M 480

— —

44*2

27*5

772 217

189 54 13 13

1 626 678 82 52

446 167 22

184 77 7

863 502 76 59

223 144

1 351 642 123 191

379 173 25

856 1 3H 155 159

286 393 26 80

1.393 3 445 228 251

437 1334 73 149

894 380 93

282 90

IIO

—

IIo

13 18

0*47

15*5

58-2 70*7 70'6

o*68

2*0

9 IO4

2*6

0*97 O51 I'oo

5-45 + 0-45 +

— —

267 264

23 31 9

45-

266 346

17*8

3 oS 288 3.3 13

40—

227 417

29*o 20*6 23*4 19*4

*198 $5

i É* 661 71*6

35-

005 0'02 O05 Oil

33 43 8

O'io 0'o4 O08 O27

30-

1¶IO—4CJ +

0*13 O27 048

21*5

°*33

64*5

47 9

1*52

43*9

0*73 0*85 I17

15-

17 13 7 5

10—

stammar i % av antalet i d i m e n s i o n s k l a s s

45 +

17 Anta

16 9 11

9 78

145 251 7

eg 251

45*8 56'9 69-8 69*7 43*7 66*8 67*0 662

617 655

1 021

2I*o

1*8

19*4

25*9 26*4

21*7 20*5

6*5

7*4

3*i 2l 2*8

2*o

o*34

O14

o'o6 0*23

3i8 359

1*38 I n

0*43 O29

1*75

0-58

2*9

3*i3 I'02 0'68 1*67

027 018 098

2'28 114 048 1*66

0'73 0*35 O'13 098

O24 O'io 0'02

8*5

6*2 3*6 Vi 3*4

0'49

O'12 0'o7 O'oi 0*42

160 12*2

7*8 4*9

3*°7

269 212 226

6*6 7*4

1*9 2*9

0*97 O67 O'12

O30 O26 0*04 056

O'i 7 0'20 O'oi 0*50

0*43 0'o7 0*07 0'6i

0'i8 0'02 0'02 0'50

169 233 253 262

20*1

2 V

20*8 22*6 20*6

21*7 22*3

li*5

9*4 79

25 133

§9*7 63*5

116 33 9 52

42'1

27*5

57*2 69*4 628

27*0

io*9

8*7 3*5

21*3 22*2

6*5

2'o

8'2

3" 1

1-84 O50 I'6o

roi

o*95

3*64

0'97 0'6o 1*63

0*29 O'19 1'07

218 281

— —

—

— — —

—

349 499

— — 284 5°i

— —

140 Tab. 45 (forts.).

Stamantalets fördelning

Antal Redovisningsområd e

Lögde och Öre älvar

Ume älv

Trädslag

Tall Gran Björk Övriga Tall Gran Björk Övriga

stammar

D i m e n s i o n s k l a s s IO—

15—

20—

25 579 46 181 36483 5 735

15 126 26 163

9223 12 177 27.31 630

5185 4 857 778 229

' #

48006 5i 323 23360 2185

29850 26276 6 264 683

17 101 11 711 1 361 235

96769 8

IOQ8I

Rickleån

Tall Gran Björk Övriga

3i 793 53158 18789 1545

19684 23589 6 276 471

11 994 9 704 1893 171

5698 2877 582 68

Skellefteälv

Tall Gran Björk Övriga

35 499 38519 25006 1 222

23413 18945 7177

2 37 i8699 -

1849 169

7355 3149 309 65

Byske älv

Tall Gran Björk Övriga

35 374 38034 18807 1053

21 651 18912 5 547 357

12 188 9691 1557 167

5 394 3053 398 75

Pite älv

Tall Gran Björk Övriga

58450 39 725 27 339 1943

37 523 21 243 6855 731

24348 9424 1727 244

13 471 3 528 484 9i

Lule älv

Tall Gran Björk Övriga

70990 53207 5° 141 4 549

38873 25 023 10583 1350

21 526 11 497 2331 • 306

10857 4802 539 131

Råne älv

Tall Gran Björk Övriga

31 182 25 123 23876 2724

15422 1.3 7i8 6580 787

7884 5 873 1569 233

3666 2 534 332 78

Kalix och Övre Torne älvar

Tall Gran Björk Övriga

71458 75 739 73322 4452

41855 38625 16900 1 524

23 443 17350 3 596 521

11 831 6838 877 175

Nedre Torne älv

Tall Gran Björk Övriga

31 401 41563 48857 5 796

19 372 18 341 10 201 1 530

10336 8007 2 163 456

4976 3178 5H 104

I4i

å trädslag och dimensionsklasser. |

tusen tal

40—

2;*8 28*5 21*4 21'o

15*7 13*3 5*3 7*4

8*8

25*5 26'5 20*0 22*4

15*9 13*6 5*4 7*o

9;x 60

0*36 0*12 O13 0*76

006¶O'oi C04 O08

O'OI

7*4

2*12 0"6o 0*67 1*76

27'6 268 20'8 25'o

l6*8 12*3 5*4 8*5

8*7 4*4

3*25 1*43 0*23 I'oo

I*20 0*45 0*05 0*31

O36 015 O'oi 0*31

0*25 O08

45*9 53*5 711 62*7

281 2Ö'6 2I'o 21'2

I 5 *8

7*o 4*3 1*5 4*5

2'27

0*63

13*6 5*9 IO'o

1*39 0*37 o*93

0*39 O'io O58

0*17 O'12 O'oi O'I 2

O'o8 0*07

4 2

52*3 74*8

2Ö'4 28'o l8'7

0-45 0'2I O'oi

23*7

4o5 1*75 0*37 I*7i

I29 0'52 O07

9*5 4*6 1*3 2*9

0*39

O" I 3

o'2 5 0*14 o'o 1 O07

199 327 313

398 186

47*6 546

26'I

183 215

°*37 0-31 O'o 1 0*19

o'27 O'l 9

78*7 70*9

2*90 I*8o 0*17 0*85

0*99 o'76

—

7*3 4*9 0*8 2*o

— O'o6

1 35 287

—

93 50

51*7 51*8

6*1

2*23

0*15 O'io

224 367 388

73*5 70*0

O28 0'20 O'oi O'I 5

1*74 0*30 I*o8

O87 O47

5*2 lo 2*o

7*6 4*8 o*9 2*6

3*o5 1*76 0*22 0*89

I'04 0'63 C05 o*5i

o*33 O'20 O'oi O'24

o'i8 O'i 1 O'oo C09

7*2 4*4 o* 8 1*3

2*82 1*23 0*19 0*38

0*90 O41 0*03 0'o8

o'36 O'i 5 O'oi O'o 5

0*I5 0'o6

89 4 2

— — 350 102

25*7 l6'6 21'0

171 124 47 79 144 118 37 4*8

2C'6 283 20'2 20'2

13*1 12*1

45*9 53*2 77*2 65*6

i5*i 12*2

45*5 57*4 79*0

28'I

—1 7.3*i

19*3

525 228

1 615

512 288 12 16

i°7 6 4

621 295 18 6

j—45 + 0 - 4 5 +

45-

8*o

48 34

40—

i6'9 10*8 6*8

o*39

35-

0*97

41*9 54*4 72*5 615

°i

1*2

30—

2*4

305 109

O'19 0'32

27*7 2Ö'2 22'6 20'3

643 161 2

25-

0*43 0'02 O'04

59*i 67*6 667

19 O46

44*8

737 30 10

1*53 0*96 0*o6

4 4 2

4*00 2*30 0*29

1844 398 26 12

17 1

016 O'i 1

43 12 12 2

0-38 o'i6 C03 O16

43*4 49*9

1*49 0*64 0*07 0*41

366 619 2 10

317 18 6

3*95 1*78 0*43 099

1 017

43*6 50*3 71*2 67*3

2880 1870

35 18

9i 97 2 4

259 107

20—

15-

IO—

'il 834 22

45 +

590 37 35

74 38

13 Antal stammar i % av antalet i dimensionsklass 10—45 +

35-

158 2 6

271 17-8 22'4

25*3 165

ll 3*8 7*7 15*0 III 3*5 5*8

5*3 I'S 2*7

3*2 2 i

I i

3*3

0*05 O'16

O'll

O41

—

O05

—

O'io

— O'oi O'o8

—

O'io

—

O05

—

212 269 292 178 213 312 309

441 469

343 515

181 211

289 446

—

3°o x

266 446

269 249

—

196 267 250

338 441

189 209 388

—

•

— 393 473

340 172

419 304

mmå

142 Tab. 46.

Stamantal i tusental av all råskog,

R å s k o Redovisningsområde

D i m e n s i o n s k l a s s 15—

20—

25—

30—

15 166

5 339

47 784

15851 5 120

1750 3 987 1 198

21 110

20 563 18605 11450

6828 6i34 5078

35—

Värmlands l ä n : Under 133 m ö. h 1.33 — 300 > > > Över 300 > » »

. . . . . . . .

71452 233769 92880

35 322 109 411 40484

Kopparbergs l ä n : Under 300 m ö. h 300 — 500 » > > Över 500 > > >

. . . . . . . .

230969 198 280 69 171

94 449 36755

Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands l ä n : Under 300 m ö. h 300 — 500 » > > . . . . Över 500 » » * . . . .

728 207 740 129 150968

331 527 334 767 78 502

143 877 143062 42619

55905 54 924 20635

19097 18445 7 746

139 631

235 533

106020 32829

29486 50212 77870 17 545

10414 22731 36998 9064

2436 7684 15036 4 757

109606 107 373 136622 22918

41707 52827 75021 11 327

14420 23 510 37080 6165

3 542 8179 16400 3150

16630 17 197 24722

5296 5 855 9 377

1 229 1 4.62 2049

272 374 684

Västerbottens l ä n : Under 166 m ö. h 166 — 300 » s > 300 — 500 > > » Över 500 > s »

. . . . . . . . . . . .

342 636

Norrbottens l ä n : Under 166 m ö. h 166 — 300 » > > 300 — 500 > > > Över 500 > > >

. . . . . . . . . . . .

230 275 271 n i

279 794 50643

16 125

51475 44473

Byälven Norsälven Klarälven

67 339

81276 128367

3«534 57 779

Dalälven Gavleån Ljusnan

452 798 " 4 551 305 047

219 491 52813 141 795

108 583 24 543 70082

48951 10348 30809

18268 3664 IOOOO

5 519 1045 2438

Delångersån Ljungan Indalsälven

109050 261 754 362 499

54 259 117008 164 177

25703 50719 65782

11 384 20 167 23485

4413 7400 7811

1 500 2307 2484

Ångermanälven Mo- och Gideälvarna Lögde och Öre älvar

486 226 145 295 113 978

224 539 67085 54058

100736 29240 24701

41 051 11 751 11 049

15 314 4153 4251

5 317 1477 1534

Ume älv Rickleån Skellefte älv

270006 105 285 100246

124874 50020 50033

63073 23 762 24954

30408 922c 10938

12409 2267 3869

4862 Byske älv Pite älv Lule älv

93268 127 457 178 887

46467 66352 75829

23603 35 743 35660

8920 17 574 16329

2 849 7 289 6238

2280 2249

82905 224971 127 617

36507 98904 49444

15 559 449IO 20962

6610 19 721 8772

2 326 7 532 299I

2590 940

Råne älv Kalix och Övre T o r n e älvar Nedre Torne älv 1

Inberäknat vindfällen.

. .

419 1358

143 resp. vedduglig torrskog i olika dimensionsklasser. 8

40—

45 +

10—45 +

681 3298 1424

45 +

10—45 +

10—

15 —

20—

25—

30—

35—

142 242 43

129 771 412 127 156 129

4 X

112 Z 2382 §89

146 677 335

184 132

14 45 4i

5 7 12

1 2

422 176 363 925 146 764

2365 VII 6388

966 2839 3562

378 1454 2327

105 580 1255

226 557

3 3i 130

393 337 733

126 522

276 1 618

96 520 1 892 1 251 177 565 2270 766

675 761 577

1 286612 1 298 902 304244

10115 18988 5055

4 536 10225 4422

1740 5039 3145

635 1973 1695

3°

249 166 425155 640 529 135240

I 284 6885 10904 I 422

589 3 800 7960 1373

249 I 631 4695 999

o611 2 146 696

961 448

44 213 1335 600

450097 425062 545 930 97162

7128 12903 II 911 1151

2956 7750 9 777 1 246

4038 6014 1039

342 1440 3 151 742

82 523 1532 484

42 30 65

125 918 144.814 223 785

1115 719

332 241 701

94 75 334

6810 776 4705

142 1628 269

1 023

269 832 833 12

i3 380

18 146 176

13 153 27279 5610

315 32 201

2 12

13 IÖ2 I

11 568 26948 33 553 5 325 1565 1 062 2772

3 932 332 2994

821 33 693

82 1467

1 121

4 113

27656 3150 17009

588 3 275 4 532

267 1 9H 1992

142 849 725

362 330

2 148 160

72 85

»4 90

2 118 12 410 16796

7004 2332 2178

3 459 1 127 1257

M85 491 583

735 161 206

420 62 52

16c

25604 8048 7214

147 4 24

19 915 2 148 5 448

6 63 131

5 448 15736 18450

28 99 18

6588 21 308 8680

876606 259681

3832 2885

997 18

508 349 191 065 192099

7661 1175 2 276

3 366 280 838

1 719 7 i 388

82c 18 187

586 I 626

179 4 39

228 810 878

176244 257963 316658

2 563 6l39 7 530

I 607 4468 5288

792 2817 2996

296 1345

133 590

40 208 308

105 193

145 449 148

145 133 399905 211 238

2 937 9 850 4 355

1884 5708 2391

956 2990 1 145

461 1450 452 1

199 716 195

9i 310 96

278 828 36*

356 196

87 l8l

631 305

785 1993 470 398 I 720 69 424

14 591 17522 37 763 15811

206929 460363 627 495

12 I42

3 847

11 004

67 184 160

205 3" 472

oi 96

43 170 164

856106 207 310 561 164

116 352 337

868 77 279

13 551 1 912 6671 958 5706 8880

k l a s s

40—

1¶T o r r s k o g D i m e n s i o n s

30 28

144 Tab. 47. Antal skadade träd i procent för olika trädslag och dimensionsklasser 1 . I

3 Redovisningsområde

Trädslag

Skada2

1 5 1 6 |

7 |

10 |

11¶D i m e n s i o n s k l a s s 2 5 - 30— 3 5 — 4 0 —

IO—

15-

20—

2'2

3*4 1*3 3*5 1*7

2*4 2*4 3*6

2*1

3*2 1*4 1*5 2*4

3*8

2*0

4*i 2*8 4*4 2*4

8*2 2*3 1*3 4*2

13*2 2*6 1*4 3*4

45 +

Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands l ä n : Under 300 m ö. h.

. .

300—500 m ö. h. . . .

Tall

. .

0*3 Ii |

2*1

3*4 4*3 3*5 1*6

3*i 5*6 3*6

61 5i 5i

I*I

O'O

5*7

Gran

Röta Torrtopp Åverkan av m. Övriga

Björk

Röta Övriga

5*7 8*8 9*2 l6"2 21*2 14*3 27*3 9*2 H*3 1*0 1*6 1*6 O'o O'o o*4 1*5 1*7 2'o o* 7 3*6 9"i 2*4 2*8 4*o 3*7 1*8 1*8 l'8 2*9 O* 7 3*6 O'o 2*4 — 26'0 29*3 4 2 ' 9 6b' 3 5 I ' i 67*5 70*0 8*o II-8 4*4 15*0 IO'o 3*5 6*9 —

Tall

Per. och torrt. Röta Brandskada Övriga

2'I

2*4

0*9 1*3 2'o

1*1

Gran

Över 500 m ö. h.

Per. och torrt. Röta Brandskada Övriga

8'o

3*i

ii 2*4

5*6 I 2 l 11*3 I 2 i 13*7 12'1 3*o 4*2 18*3 25*0 33*3 2" I 5*6 6*7 2*2 O'o O'o H i I C 4 5'°

4*9 5*6 ti 13*6 1 3 4 1*1 2*4 141 2*3 3*4 4*6

Röta Torrtopp Åverkan av m. Övriga

0*9 3*5

Björk

Röta Övriga

27*9 36*4 52*4 58*9 48*5 63*3 4*8 4*9 9*6 14*3 24*2 2 0 ' 0

— —

Tall

Per. och torrt. Röta Brandskada Övriga

4*8 1*8

9*2 4*6 8*5

8*2 6*8 Iio O* 8 1*4

13*6

O'o

Röta Torrtopp Övriga

4*o 4"o 4"o

260 Röta Övriga

39*7 44'4 56*8 6 4 3 4*o 10*6 1.3*6 7*i

Gran

Björk

1*2

2*4

15*5 4*8 1*2

4*i

8*3 1*6 1*6 2*8

8*4 ,io*5 10*7 7*6 ti 3*o 2*7

7*2 5*8 4*2

20*0

I2'l

19*7

5*8 5*2

7*8 5*i

8*2 4*9 94*i 5*9

9*i 9"i O'o

g'1

l8'2 O'o

5'3

2'o

33*3 23*8 2*4

— —

20'0

1 Uppgifter om skadade träd ha här endast angivits, då minst 10 provträd undersökts för resp. trädslag och dimensionsklass. — 2 De skador, som redovisas i denna tabell äro: peridermiumskada (per.), torrtopp (torrt.), röta, åverkan av större djur (st. dj.), åverkan av människor (m.), brandskada, brott samt insektsskada. Endast de för resp. område mera betydande skadorna redovisas för sig och de andra tillsammans som >övriga>.

145 Tab. 47 (forts.).

Antal skadade träd i procent för olika trädslag och dimensionsklasser 1 .

3 Redovisningsområde

Trädslag

Skada

Västerbottens län:

Tall

- Under 166 m ö. h. Gran Björk

166—300 m ö

Tall

26—320772.

8 |

10 |

11¶D i m e n s i o n s k l a s s IO—

15-

20—

25-

30-

Per. och torrt. Röta Övriga

o* 8

2*8

O'o

1*4

1*7

3*5

1*9 2*6 0*6

2*7 1*8 I'8

2*5 12*5 IO*o

Röta övriga

4*4 7*7

8*6 14*6 18*5 2*4

8*9

III III

Röta Övriga

21*8

24*2 18*2

52*4

7*3

Per. och torrt. Röta Brandskada Övriga

1*2 0*8 0*4 O* 8

I'8 1*4 2*5 0*7

2*8

Röta Övriga

8*5 4*2

O'o

35- 40-45+ 5*o Oo 0*o

— —

— — —

ti 5*3

5*6 2*3 43*2 27*8

3*2 12*8 10*3 0*6

'ti Vo

4*5

22*2 O'O

I2*o 80

36*4

—

4*i

11*4

21*0

17*3

3*6

6'6

Röta Övriga

39*7 54*9 I'2

51*2 11*6

57*i 7 2 '7

0*7

14*3

0*o

Per. och torrt. Röta Brandskada Övriga

0'6

3*9 3*9

5*3 4*5

I'o

4*2 2*3

4*8 7*o 5*9

6*7 9*3

1*8

2'6

Gran

Röta Övriga

6*4 40

5*9

19*8

8*o

30*4 H'7

Björk

Röta Övriga

37*3 4*o

52*1

85*7

—

4*8

3*8

Röta Torrtopp Övriga

8*3

9*0 O'o

23*4 6*2 IO*2

21*4 I46

27*4 35*6 36*8

0"o

2*9

12*3

Gran

Björk

:e noterna a sid. 144.

6-8 6'8

Tall

1*4

Björk

1 5 1

1*8

Gran

Över 5 0 0 m ö. h. .

4 Röta Övriga

3*i 1*2 0'6

7*o 37*8 6*i

3*9 12*3

4*5 52*0 60

8i*8 61

9*4 9*4

2*1

O'o

_ 3*2

'ti

5*4

9*4

23*2

13*2 22'6

3*2

33*3

43*2

i i i

15*3

'ti

12*2 10*4

7*6

— i8'9

146 Tab. 47 (forts.).

Antal skadade träd i procent för olika trädslag och dimensionsklasser 1 .

3 Redovisningsområde

Trädslag

Skada

Tall

Norrbottens län: Under 166 m ö. h.

166—300 m ö. h. .

. .

300—500 m ö. h. . . .

Över 500 m ö. h. . . .

Se noterna å sid. 144.

1 5 1 6 |

8 |

9 |

10 |

11¶D i m e n s i o n s k l a s s IO— 1 5 - 2 0 Per. och t ö n t . Röta Brandskada Övriga

6'6 2*4 8*4 I'8

2 5 - 30— 3 5 — 4 0 — 4 5 +

4*9 2"o o*3 2*3

6'6 3*o 3*o 3*o

6*2 2 6 4 28'6 6*2 4*4 O'o

Gran

Röta Övriga

Björk

Röta Övriga

5 0 0 557 6 9 4 58 ! H*4 H i

Tall

Per. och torrt. Röta Brandskada Övriga

1*4 1*4 0*9 1*4

Gran

Röta Torrtopp Övriga

Björk

Röta Övriga

5*5 7*6 4*6 44 5*° ! 4*6 4.3*8 6 9 2 6*2 3*8

Per. och torrt. Röta Brandskada Övriga

5*7 o* 5 I'o 3*6

Gran

Röta Torrtopp Övriga

Björk

Röta Övriga

Tall

Per. och t ö n t . Röta Brandskada Övriga

Gran

Röta Torrtopp Övriga

Björk

Röta Övriga

Tall

7 |

3*4 3*6 4*5 2'2

4*7 5*2 7*8 2*1

75*o 8*3

9*2 3*i 12*3 1*5

— — — —

6*5 9*7 161 O'o

O'o 6*7 O'o 6-7

— — -

— — — — — — — — — — — —

•

8*i 40 7*9 5*3 23*1 5*8 14*6 10*5 23*7 2 3*i IO'l l6'6 19*7 13*2 7*7 2'6 O'o 5*3 O'o 3"i 18-9 20*5 2 5*5 25'0 30*8 — 2'1 12*5 15*4 IO3 1 4 3 — 2'1 18 4*2 7*7 5*i — — — — — 75*7 IOC'o I0'8 O'o —i — — 7*3 7*3 7*6 3*3

8'2 6*3 3*7 2*2 5*3 7*4 28-3 8*0 9*9 80 5*6 7*i 3*o 3*o

5*4 5 1 6 6 9 6 94*1 I O 4 I2'o 2*9

•

5*6

—

9*5

9*o 25*0 15*6 I I ' o 9*o 5*6 27*9 36*1 2 3 0 19*4 8*3 131

6*3 6*6 8'2 4*7

11*9 8*9 4*i

20'0

—

— —

13*8 I2'9 6*7 17*4 25*9 26'3 12*6 9*5 31*1 7*2 H ' 2 79

9*4

—

O'o 8-o 8*7 20'o 17*2 8*3 23*1 25'o o'o 1 8'o O'o O'o 8*7 1 6 0 37*9 7*4 O'o 6*9 4*4 8'o 5*o O'o 3*7 7*7 4*o 3*4 3*7 0"o 8*3 7*7 IO*o I2'o 8*5 6*3 1 8 1 14*3 17*6 21*2 21*7 25*0 2'1 8*3 14*3 27*4 30*8 37"o 25*0 6*4 O'o 1*6 8*7 1 4 3 4*2 7*i 3*9 ii*5 68'3 6o'o 8 4 6 — — — — 5*o 17*2 7*7 •

—

147 Tab.

48.

Medelstammens kubikmassa

2 Redovisningsområde

Trädslag

inom

bark i d m 3 för olika

och

d i m e n s i o n s k l a s s e r **.

1 3

1 4

1 5

1 6

1 8

trädslag

| 10 |

11¶D i m e

n s i o n s k l a s

0—

5—

10—

15-

20—

25-

30-

35-

40—

45 +

Tall 1*6 Gran : 1*3 Björk

13*3 14*4 i7"3

107 131 142

207 250 241

342 420 412

619 578

807 922 746

985 I 292

1 586

217 260 239 204 239 219

342 435 354

767 92A 73» 697 916

924 I 276

VäTmlamds l ä n : U n d e r 133 m ö. h.

*33 — 3 0 0 m ö. h.

Tall Gran Björk

1*5 1*5

i3'7 14*2 l6*8

43*5 55*8 53*5 46*0 53"7 584

Over

Tall Gran Björk

1*8 1*6

11*8 12*5 14*7

44*4 48*4 49*2

112 135 131 107 121 119

Tall Gran BjÖTk

1*8 1*5

12*7 13*5 i5'o

47*9 52*0 58*4

118 125 127

Tall Gran Björk

1*7 1*7

ll*3 11*6 12*5

Tall Gran Björk

1*3 2*o

ll*3 IO*7 11*4

44*3 40*5 49*4 40*8 42*8 36*0

Tall Gran Björk

1*6 1*4

Tall Gran Björk

1*4 i*4

12*9 12*1 15*7 I2'7 I2'2 14*7

Tall Gran Björk

1*3 1*9

9*9 I0'7 H*4

Tall Gran Björk

1*4 1*7

13*7 12*8 17*2 13*5 H*7 15*5 I2*i 11*8 13*5

50*3 43*8 48*0

10*9 11*3

300 m ö. h.

A 363

537 673 569 470 642 473

228 245 228

378 404 350

789 849 674

941 I 106

602 558

108 117 114 100

213 229 246

519 588

712 870

1034 1259

1 406

188 196 193

320 333

459 4«9

657 637

876 788

1374 1730

50*0 50*2 57*9 48*1 48*1 549

118 122 137 116 116 126

230 238 247 217 227 228

370 398 396

802 I 052 1154 I 209

1547 1 917

364 386 380

567 628 552 55

I 063 1086

1 555 1508

39*7 41*6 40*1

309 304 238

476 449 335

838 817

1358 1306

«7

188 187 151

783 796 759 617 623

118 HO 121

2IO 212 220

682 728

—

tf 3»9

463 562 588

121 IIO I27

226 2l6 238

379 365 430

562 611 604

763 775

I 029

1 512

I08 IOO 108

214 205 206

352 340 316

526 5"

727 715

978 959

1297 1365

36*4 93 39*9 1 88

172 174 149

301 282 210

370 429 381

676 800

332 3

—

Kopparbergs län: U n d e r 300 m ö. h.

3 0 0 — 5 0 0 m ö. h.

Over 500 m ö. h.

Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands l ä n : Under 300 m ö. h.

3 0 0 — 5 0 0 m ö. h.

Over 500 m ö. h.

598 546

764 Västerbottens l ä n : Under 166 m ö. h.

166 —300 m ö. h.

Tall Gran Björk

1*3 1*5

3 0 0 — 5 0 0 m ö. h .

Tall Gran Björk

1*5 1*5

Over 500 m ö. h .

Tall Gran Björk

1*6

46*4 52*5 48*2 43*7 53*i

Varje här angiven uppgift grundar sig på minst 5 provträd.

148 Tab. 48 (forts.).

Medelstammens kubikmassa inom bark i dm 3 för olika trädslag och dimensionsklasser 1 .

2 Redovisningsområde

Trädslag

3 1

10 |

D i m e n s i o n s k l a s

45 +

O—

10—

15—

20—

25-

30-

35-

40—

Tall Gran Björk

1*4 1*4

14*4 11*6 15*4

52*0 42'7 49*6

1*5 I'2

13*2 IO4 I2'9

48*6 41*2 47*0

352 325 347 351 317 306

508 452 540

Tall Gran Björk

121 HO 119 III IOO IO9

870 857

1 316

464 460

Tall Gran Björk

1*3 1*5

12*3 H'4

I03

5»7

1 134

421 Tall Gran Björk

36*2 34*8 34*7

1*3

12*3 Io"4 IO*8

197 176 159 189

330 284

IO'7

45*0 40*1 37*8

388 365

542 519

706 676

12*3 14*9 17*4

43*8 54*9 57*o

1*1

532 649 531

Tall Gran Björk

I'7 1*5

14*6 13*4 17*4

4 "9 53° 574

116 132 126

253 244

829 951 804 705 945

Tall Gran Björk

1*5 1*6

12*8 131 14*6

46*3 49*3 52*1

107 120 126

211 258 237

420 400

532 642 527

Tall Gran Björk

1*8 1*6

I2*i 12*4 140

46*2 49*5 50*2

362 372 380

522 573 546

2l8 231 222

Tall Gran Björk

1*4 1*5

12*3 14*1 17*4

50*0 54*8 62*6

124 132 142

241 201 27O

378 47

58A

Tall Gran Björk

1*5 1*4

12*3 12*9 13*6

48*0 51*6 54*i

236 247

361 376 407

126 134 109 123 140

239 248

420 422

Norrbottens l ä n : Under 166 m ö. h.

166 —300 m ö. h.

300 —500 m ö. h.

Över 500 m ö. h.

Tall GTan Björk

Mo- och Gideälvarna

1¶Se n o t å sid. 147.

. .

2'1

94 90 84 85 7» 134 134

205 220 212

196 204

— 1 012

953 1 131 928

136 2IO 25O 232

346 423

364 331

527 672 508

l eel 365 555

930 1 144

—

9*Ä 1458

—

$ 786 693

958 964

1 414 1740

1037 1862 1 224

867 672

1 014 1057

759 778 846

1 581 1567

i43 652 598

805 904 739

1 032 1203

1560 179»

1045 1 117

1678 1856

1 028

1379 Tall Gran Björk

1*3 1*4

13*4 11*7 15*4

46*4 50*1 57*7

Tall Gran Björk

1*5 1*5

12*8 12*4 15*6

49'5 50*0 59*2

121 121 140

23O

235 244

1*2 1*3

46*4 45*7 48*8

ni 108 108

207 207 20I

492 504 454

Tall Gran Björk

1*8 1*5

12*7 11*9 14*4 12*2 11*6 13*2

419 346 336 298

566 Tall Gran Björk

50*1 45*2 49*2

in 109 107

2l6 209 196

537 Tall Gran Björk

1*2 1*7

12*6 Ila 14*3

48*2 46*5 53*8

ni 109 131

203 2l8 222

341 325

551 528

— 1 121

1 281

961 868

676 680 736 748 708

1 269 1 321

690 4

1 062 1 021

149 Tab. 48 (forts.).

3¶Medelstammens kubikmassa inom bark i dm för olika trädslag och dimensionsklasser 1 .

2 Redovisningsområde

Trädslag

L ö g d e och Öre älvar

. .

3¶Kalix och Övre Torne älvar

Nedre Torne älv

. . . .

Se not å sid. 147.

1 5

1 10

12¶D i m e n si 0 n s k 1 a s s O—

10—

15- 2 0 —

25- 30— 35-

40—

Tall Gran Björk

1*4 1*6

13*4 11*8 i5'o

47*2 44*5 51*3

117 108 112

215 2l6 226

530 538 542

710 744

95 Å 926

1367 Tall Gran Björk

1*5 1*6

13*6 H*5 13*8

49*7

42*8

220 192 195

956 834

1323 1 229

Tall

I*i

217 218

699 785

—

1*5

Il6 "4

998 GTan

13*6 12*5 17*2

532 465 429 501 527

732 631

46*4 50*7 47*3

I02 IIO

364 351 375 362 310 277 339 343

Tall Gran Björk

1*3 1*3

12*9 11*8 12*7

44*8 39*6 45*0

112 IOl IOO

211 I76 169

335 294 359

487 437

680 553

889 735

1332 1 064

Tall Gran Björk

1*6

12*7 12*2 15*2

48*7 42*9 47*3

185 172

514 455

661 643

961 868

1 263 1 090

Tall Gran Björk

1*4 1*3

14*9 11*9 13*9

55*i 41*9 43*6

99 IIO 122 IO4 98

221 I96 209

503 451

693 561

9?A-

1088 781

Tall Gran Björk

1*4

13*6 II'o II'O

50*5

III

99 101

206 l8o l82

494 38i

645 596

782 772

I IIO

41*2 42*5

Tall Gran Björk

1*4 1*4

215 190 182

490 435

686 567

106 108

1 144 927

Tall Gran Björk

1*4 I'o

777 7S7

1 229

Tall Gran Björk

1*7 I'2

754 745

1 138

Björk Skellefte älv

1 4

1*7

1*8

14*4 46*8 11*4 41*5 142 42*4 I3*i 45*8 IO*7 39*8 12*9 4i*i 12*1 io* 7 12*1

45*4 39*i 47*3

107 92 IOO 102

96 109

206 l80 191 192 l82 213

45 +

i 209

321 345 292

327 281

294 316 284 350

Å?- 581 486 4

441 395

617 552

i5o Tab. 49. 4

Kubikmassa inom bark inalles och per hekt I

5¶K u b i k m a s s a

i n o m

o—45 + J Redovisningsområde

Millioner m 3

Tall

Värmlands l ä n : Under 133 m ö. h 1.33 — 3 0 0 > > » Över 300 > * »

. . . . . . . .

Kopparbergs l ä n : U n d e r 300 m ö. h 300 —500 > > > Över 500 > J >

. . . . . . . .

Gran

Björk Övriga

6*44 » ' 4 3 17*33 30*59 5*68 10*46

2'o4 o*53 5*74 1*68 2'20

31*95 21*15

4'02

22*79 2 0 - 7 9 IO-37 9*48

3*25 1*29

Gävleborgs, Västernorrlands och J ä m t l a n d s län: Under 300 m ö. h 66*17 8 4 1 6 21*87 300 — 5 0 0 > > » . . . . 48'5o 9 1 * 3 9 2 6 ' I 2 Över 500 » » » . . . . IO'II 21*93 5*69 Västerbottens län: Under 166 m ö. h 3*82 1 3 ' " 13**3 166 —300 > » > . . . . 33*5i I5*48 9*33 300 —500 » > J . . . . 29*04 41-19 15*54 Över 500 * » > . . . . 0*36 I4'oo 4*o4 Norrbottens l ä n : Under 166 m ö. h 166 — 3 0 0 » > » 300 —500 » » > Över 500 > > »

. . . . . . . . . . . .

Byälven . Norsälven Klarälven Dalälven Gavleån . Ljusnan .

12-50 I C 2 9

29*32

15-69

impediment

hagmark

skogsmark

hagmark

1*76 Iio

74*7 79*7 6o'7

30*0 37*7

0'8o O06

76'6 57*9 42'6

20*2 18*7

3*21

O36 o'i6

735 63*2

147 21*6

398 O'19

41*3

45*2

0'3i O'o 3 0*03 0*15

l6 34

8*4 5*4

O29

17*45 55*34 18*63

0*36 0*17 0*03

1*95 l"*9 1*49

o*86 o*49

57*96 47*32

O'20 O13

2*90

0*06

21*21

6*77 649 0*35

I78'97 I72*49

o*5i 1*38

30*57 C9'70 87*67 l8*6o

0*45 0*06 0*02

2*14

2*02

°*33

5*i5

O'oi

5*26

l*9i 0*19

PeT h e k t a r

Därav å

1*35 3'9i

C14 O09

38o8

2*41

3*78 3*27

0*03 l'6i

O'12 C07 O07

51'8 49*5 36*9 28*2

4*8 28*3

I8'3 31*2

37'o5 25*35

9*55 0*42

54*42 55*23 72*38

2*54

6*35

2*49

0*09

H'47

4*60

2*oo 0*64 2*32 0*63 0*40 2'

17*11 19*73 29*42

0'2I 0'23 O05

1*57 Ioi

0-56

82*0

1*33

1*55

0*59

7*95 1*64 3'02 0*72 8*87 1*84

120*77 31*26 80*31

o'13

2*27 2'92

0'90

3*43

0'i4

637 898 6l8

3°*93 65*26 74*72

I'76

o*i5 042 o'30

78*0 69*9 57*8

o'19 o'i6 o'11

59*i 54*8 643 563 57*3 44*3

5*5° 11*29 l°"94 15*23 6 2 7 9 48*39 I3'IO

14*42

37*48 3 2 * 1 2

9*27

1*94 °*95

Delångersån Ljungan Indalsälven

9*°7 l6*6

3*72

1*54

2 1 - 8 3 3120 16-31 4425

9*19 I2'02

3*o4

Angermanälven Mo- och Gideälvarna . . . Lögde och Öre älvar . . .

22'47 6 8 4 1 IO'56 1 6 0 6 9*85 12*41

I9'56 3*53 5'76 1*46 5*47 I 0 9

U m e älv Rickleån Skellefte älv

32*26 2 6 ' 2 3 11*76 I O 2 8 10*25 3*54

214 I3'oo

7'8o

3*°9

I*20 O34 0'23

4*35 3*27

0*15 0*04

O'12 o'17

2'52

o'20

28*82

O08 O'io 0*31

3*79 2'68 3 *°4 3*68

71*45 24*42 24*12

O'o4 O05 O08

3*io 2*53 3*79

0*29 O'17 o'o8

113*97

33*84

o'13

Byske älv Pite älv Lule älv

11*09

8-15

2'65

0*20

22*09

O'20

25*05

38*05

11*38

014 o - 19

22*20

3*63 0 ' 4 2 562 O69

3*67

8*95

o'o4

Råne älv Kalix och Övre T o r n e älvar Nedre T o r n e älv . . . .

22*87

15*57 7*6o

008 0*06

5*48 5*99 5*io

o'14 018

5 é-8

5' 9*25

3*43 0"52 9*33 0 8 1 6*54 0*85

Bortsett från lövskog i dimensionsklass o—.

39'9o 18*30

48*58 24*24

47*4 49*5 45*7 47*6 39*4 35*8

12*3

37*7 21*2

8*4 i3*o 8*5 32*2 17*6 163 13*2 12*7 21*6

8*3 H'3

1 e~3 ni 131

Bortsett från mark ovan barrskogsgränsen.

ba!

i5i mt dess fördelning å trädslag, resp. ägoslag. 14 1

d i m e

n s i 0

|| 19

2 1 ||

23 |

2 6 | 2 7 | 28

Trädslagsfördelning enligt dimensionsklass

10—45 + Millioner m

rail

Gran

Björk

3¶Övriga

Därav å

Inalles

C27

1*43 1*83 O87 O 9 8 I*o6 O'o4

47* 18 0*19 I5*42 O 0 4

9'5o 17*52 0*61 I7*67 9*74 8'6i

3 0 6 o53 254 o ' 3 0 0*84 O 0 3

5 0 6 1 019 4 I " I I 015 I9'23

KD'o4 69*30 I7*io 5*i4 h3'o7 77*61 20*41 5*42 9*i7 2 0 * 4 4 4*18 0 2 7

I5I*58 0*15 I 4 6 5 1 0*08 3405

1*84 10*90 2*82 0*34 0*49 12*33 6*88 I ' o 6 7*54 3 6 3 1 H ' 5 8 I ' 6 o o*35 I3'3o 2*99 0 1 5

25'90 0*41 50*76 0*05

Ö5'o 2 6 9 68'2 28'6 50*5

63*3 67'3 50*2

4*7 3*3

Ö7'2 50*5

64*1 49*6 388

4*4 4*3

3*45

I'42 069 O05

1*97

0*33

2*7i

3*64

O'12 0'i8

IIJ 53*9 37*i 3^*4

l'8i

I05 2*46

I 5 *6 I41

43*3 42*2 12*8 1*7 45*7 42*1 56*4 2 z 1 6 0 2*4 0 0 ' 1 2 4 3 33*3 4 6 4 l8*o 2 ' 2 35*8 47*i 2*o 75** 21*9 I I 2*1 79*2

5*2 3*6

ICOO

72'1

!3'°5 27*57 8*53 14/28 9*25 26*41 4*47 37*78

3-08 I 1 8 7'22 2*44 9-04 1*77

27-07 I*58 O ' l l 55*32 O* 12 2*14 0*42 63*05 0*17 3*42 O'24

658 504 563 775 533 68' 4 595 49o

70*7 646 561

5*9° 1*07 2-28 O'54 6'77 1*39

O 2 3 1*34 o*55 l6'72 O 1 8 0*73 1*37 24-70 0*05 1*23 o*53 106*08 0*13 1*86 o ' 8 i 26" 7 2 0*17 2*00 0 ' 2 I 68'77 0*04 2*87 O'13

2'20

11*70

2"II

0*29

•0'6 6 59*i3 15-03 2*88 9*89 13*45 4-66 1*24 9 0 1 IO'8o 4*17 O 8 2

9 7 ' 7 i 007 2925 O ' l l 24-80 0*2I

8*35 O85 2*79 0*27 2*35 0*20 1-98 C 1 7 2*47 0*35 3*86 0*52

6l*79

0*04 0*05 0*07

2 ' 2 0 °*33

14*93 4'69 0*14 40*57 0*08 4*48 0 ' 2 2 19*63 0*07 3*77

i9'83 22'75 9*42 8'6 9 [2'27 6'6 7 10'o9 53*18 JO"o4

7'02

7*82 9'6 5

7*42 4 9 8 JO* 6 2 13*55 8*51 6*39

5-80 °*59 4*15 °*59

21*17 21*49

19*27 0*23 33'8i 0 * i 6 34'o7 0*19

2*26 2*52

o'13 0*17 O'io

3*69 2*76 O 2 6 2*31

3*33

O'19 0'i4

3*69 0 ' o 9 2*49 3*87 O 0 5

15*7 27*2 28*4 l6*6 7*4

2*2

2*1

2*5 2*9

60 3"o 2*8

760 53*o

4*3 7*o 5*7

12*1

67*6 59*2 48*6

6*8 6*2 5*2

50*9 9*6 47*6 12*2 55*4 9*5 48*9 1 6 4 49*8 8*3 39*6 11*3

506 474 55"i 486 493 395

41*3 44*2 39*4

6*3

4i*i 43*9 39*3

39*2 8*9 33*4 13*1 29*4

39*o 33*3 29*3

10*4

5*6 27*4

7*3

3*5 5*9 4*i

40*8 42*8 33*2 25*2

1*57 0*48 1*79 0*40

37*2 46*3 12*5 3*9 39*6 45*7 11*3 3*4 28*2 5 2 ' 4 15*5 3*8 29*4 13*9 3*7 26*4 57*5 15*1 o*9 2 6 9 6 0 0 12*3 o'8

41*4 42'8 28*3 33*3 11*4 25'2

4*32 8*63 5*07 9*47 9*58 12*71 "7*77 41*34

6*5 5*9 3*5

43*o6 0*39 4*15 0 ' i 4 47*22 4*i7 0*09 6463 3'5i O 0 8 I0'20 2*99

2*45

61*6 53*8 37*i

608 O30 1 6 9 0*06

4*2

46'3 55*5 51*7 41*7

. 0 7 0 22*92 15*33 6 0 0

ÖvGran Björk riga

58*3 34*6

55*7 51*9 42*3

Tall

*S' 4 3 6 1 48*4 43*5 49*i 44*4

470 I* 8 938 i43 1362 6 1 6 0*74

ÖvGran Björk riga

38*7 48*8 IO*i 2*4 33*i 55*2 9*2 2*5 3Z*6 55*4 10*6 1*4

0'36

84 Tall

37*o 48*0 11*9 3*i 31*4 54*9 10*6 3*i 3°*7 55*5 12*2 1-6

3*53 7 7 * 0 2 0*02 2*83 O'o4 1*73 O 0 9 l6*79

9*3

10—45 +

5—45 +

skogsimhag- skogs- hag- propedimark mark mark duktiv ment 2

impediment

1*52 o*37 4'33 1*9 1 6 4 0*21

I5'lO

Per hektar

inägor

5*85 7'36 5*64 2Ö'02 5*°3 8'54

6-87

29 II 3° 1 3i 1 32 1 33

n s k 1 a s s

h 63 4*8 3*9 3*4 5*o 4*i

3*6 3*6 3*2 2l

7*i

1*5

60 Ii

0 1 4 3 ° 6 ' 2 07 1° oI i 3 5507 448 4*4 0 ' 2

0 2

1*3

13*6 2*1 i5*o 2'1 1 7 8 o*9

54*7 2 2 1 1 9 5 3*7 S 1 2 1 ' 8 1 6 0 % 289 53*o 2 8 ' 1 I7*i 1-8 i3*o 56*5 51*3 34*8 13*3 0 ' 6 35*5 9*4 54*7 21*9 22*2 55*2 16*6 0*7 24'o 58-8 27*0 57*4 11*9 3*8 28'8 57*5 10*4 28*1 566 I2"o 3*2 30'3 5 6 6 10*7 37*3 51 3 9*9 1*4 38*8 5i*5 8*6 52*2 39*7 6*7 1*4 545 39*o 5*6 42'4 45*3 9*9 2*4 45*7 43*8 8*5 46*7 39*7 H'3 2*3 48-1 4 0 ' I 9*8

3*2 I'6 0*5 0*5 3*2 2*4 1*2 lo 2'o 2'o

296 53*i 12*2 5*i 31*5 5 2 8 11*4 4*4 4*8 34*8 47*7 13*1 4*4 33*5 47*3 2 1 9 58*7 1 6 4 2*9 2 2 9 59*9 14*3 2'8 1 9 8 59*5 l 7 *6 3*2 2 I ' l 6 0 5 15*4 2*9 31*6 466 17*4 4*4 33*8 4 6 0 15*9 4*3 34*2 4 2 6 19*4 3*9 45*4 36'1 l6'8 1*7 42*5 41*4 1 4 7 1*4 54*2 31*8 13*0 I ' o

30*3 43*6 l6*8 3*3

48*3 3 6 8 13*5 1*4 44*5 4 i ' o 1 3 2 1*3 57*i 3 l ' o 10*9 o*9

50*5 36*3 12*3 0 9 524 36*5 10*3 0*9 68'5 23*1 7*3 I ' o 65*9 23*2 9*7 55*8 2 8 0 14*4 1*8 588 28*3 11*3 1*5 464I 31*6 I9*i 2 9 ; 49*7 33*3 14*7 2*2 47*0 31*8 19*5 1*7 5 0 8 33*4 14*3 1*5 38*2! 30*8 27*4 3*5' 43*3 .32*5 2 I * i 3"°

152 Tab. 50. I

2 Redovisningsområde

Åldersklass

Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i 4

0— Värmlands län: Under 133 m ö. h.

133—300 m ö. h. . . .

Kopparbergs län: Under 300 m ö. h.

300—500 m ö. h. . . .

I II III IV V VI VII

i m

VIII IX+

9 — — — — — —

Summa

81 I II III IV V VI VII VIII IX +

60 210

Summa

308 I II III IV V VI VII VIII 1X4-

2 62

53 ' 7 — — —

Summa

e r 10—

11 253 154

79 17

— — — 5H 65

19 267

484 195

38£ 2

7 1

T —

—

s i

15-

20—

—

743 347 121

79 —

28 273 323 171 IOl 28

17 12

566 523 213

1 012

I570

124 1 134 1239

4,37

"5 56

383 1504 1 070 692 267 150

—

22 12

44 57

17 4

2 93 252 400 235 26 22

22 17 1067

I II III IV V VI VII VIII IX+

126 258

88 669 816

Summa

I II

III IV V VI

VII

37 2

— — — — —

—

°2

178 181

35i

16 726 962 622 362

30-

25-

1.3 11 2

514 378 236 150 26

10 1

32 179 442

379 125 131

899 474 226 117 163

47 876

572 185 274

8 P

39| 4 —

l 68

5 9 474 3

121 208 284 183 131

— 32

66 62

5°

4 376

8 37

•

—

IO 48

145 324 392 135 132

253 171 153

13 120

— 3 1 11 30 13

15 860

478 1 771 1892 1 662

390 1 271 2004 1049

8 157 420

188 133 102

11 156 285 331 141

325 322

—

— — —

155 70 29 21

172 1 066 2263 2064 1 062

—

1574 1370 037

205 275

1 981

7 611

5829 2 953

1 149

38 235 47

79 — — — —

3" 85 12

905 1262

VIII IX+

— — —

Summa

385 Å

44 .

369 in

— —

141 20 57

iS 853

447 290

34 310 1 410

1 oc6 666

— 649 712 514

—

66 IB

118 108

329 804

275 166

587 394

43 255

546 378 676

39 98

'\t

153 3

tusentcal m , fördelad efter trädens ålder och dimension. 11 1

14 1

D 40-

_ — 2 27 19 9

— — 5 62

— —

12 3 6 20 17 14 20

45 + 0-45 +

_ — — 5 26 8

— — — 39 — — — — — 18

38 öl 52

380 145 42

794 349 75 43 40

— — — — — —

140 2009 4618 4 322 3028 1 381

91 464 265 45

24 1 019 1475 869 213

— — —

59 44 3

865 25

10 295 857 1657 1315 538 444 133 434

404 118 368 125

.30

229 2451 5884 7 729 7 635 3 930 1 602 1 119 1 366

123 31946

— —

— — — — —

351 138 7i

466 945

333 95 35

12 14 26

—

_ — 21 10 61 113 24 33

1 1 1

— — 36

4° 8 9

—

63 1 204 10 3 489 12 5 364 64 3 594 10 2 279 13 1982 29 — — 1 168 162 104 3 645 262 1 143 22 787

— — — —

i (3

20—

—

21 1

k 1

25-

30—

35-

40-

23 278 340 184

13 112 130

4 39 74

—

20 42

3 9

65 14 12

45 + 0-45 +

57 405 907 485 140 3

2572 2317 1037 247

'It

7 100

174 338 472 260 150

76 — —

—

15-

140 135 79 16 9

248 798 695 300 8.3 21

19 29 1 518

—

— —

1 621

8 433

205 1534 2064 1547 564 513 257 225 87 53 24 34 8 140 6199

.38 760 883 851 244 130 69

—

14 50 27 9 9

11 17

—

5 645

51 161 59 3« 6 17 7

115 2918 9 329 9 544

2974 1 098

— 6

— —

—

13 26 16

— 6 6

6 — 18

— — —

4 — — —

1 6c6 1238

6 52 61 43 42 18 18 43 283

— 54 39

— 7

— 2645 — 5918 — 5639 — 3544 1919 — 743 — 360 — 202 47 47 21146

254 38 20 8 8

408 2 362 2 779 1683

27 249

—

ii5

102 198

4 139 3°4 508 406 278 131 184

2 804

852 1967 1558 684 222 112 52

98 729 1088

25 275 461 500 281

401 664 616 369 261 67

646 599 475

51 190 176 128 151

IO4

287 359 228 59

4 14

— — —

— —

— — 3007

—

684 1 2435

1 840

853 — 271 — — 79 59 30 594

2 2 2

25 427 1372 2431 2251

m 176

59 919 1372 471 141 29 16

1 172 3 249 2466 1 °75 278 83

22 22 14 11 8

— — — — — — — 5 — 896 1945 2 144

— —

— — — — — —

10—

937 344 547

33 —

80 1 002 2 335 1727

O—

i§6o 1108 501 180

39 46 7 5 455 5507

617 265 140 14 3824

11 12 66 234 310 1 210 608 832 1 292 1469 875 1257 981 583 568 901 221 576 603 223 89 324 556 87 251 4588 5.35C 4202

Z804

64 130 174

¥39 7499

—

26 169 219

—

5 — 68

546 321 292 290 317 2178

28 19

—

— — 64 — —

IOO I 160 3392 4584 4434 2684 1 890 1075 1469

13 99 224 185 153 107 152

116 32 10 22 52

45 — — —

— — — — — — —

.30 20787

154 Tab. 50 (forts.) i

2 Redovisningsområde

Åldersklass

Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i 3

1 5 T

D 0—

Kopparbergs län (forts.): Over 500 m ö. h.

Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län: Under 300 m ö. h.

— — — — — —

Summa

119 I II III IV V VI VII VIII XI+ Summa I II III IV V VI VII VIII IX+ Summa Västerbottens län: Under 166 m ö. h.

I II III IV V VI VII VIII 1x4Summa

10—

5—

I II III IV V VI VII VIII IX +

I II III IV V VI VII VIII IX+ Summa

—

a —

1 — 1

s i 15-

n 20—

1 a

25-

30—

35-

—

13 28

—

78 254

23 104

55 684 878

30 80

133 154

— —

270 170 113 5i 66 68

1 036

IO7

5 12

14 148 308 203

166 278 89 325 1530

1 331 1 971 1 046

1 205 2901 2712

624 2644

329 141

1397 446

—

22 11

2676 1034 608

188 290

£55 846

752 29C

3» —

—

83 152 228 214

163 192

341 258 638

394 334

32 749 2097 2 514 1853 1079 877 2247

3648 3412 I 706 918 895 I 902

962 1450 16 178 1099 1 591

1 122

729 370 1 642

— 65 259

n 26c

220 900

I 2l8 4908 37 556 312 61 19

— — — 985

9 452 13 200 14667 11 470 6748 2 9 3 0 — 14 213 — — 385 85 2 284 I 207 688 16 5 255 2 124 2 926 2 0 2 4 1 260 350 119 1 225 310 I 890 2 113 1 8 2 8 188 983 227 987 1 231 1 0 2 7 262 705 445 220 38 768 500 353 715 1 019 496 286 197 39 592 647 343 24 398 924 1957 2376 2 i n 1 0 2 3 4 445 7410 9 357 97IO 8176 5008 2 1 0 3 — 792 2 168 847

6 81 108

— — — — — —

— 43 459 167 .36 13 27

— —

2 100

62 — — — — — —

—

32 Å .368

75 407

263 255 ni 361 1 751

29 39 116 ni 302 239 1 147 1983

— — 31 29 275 156

— — 7

1.35 133

6 172 258 225 331

1 306

625 190

96 54 19 — —

91 594 652 540 169 106

32 485 1091

617 131 270 210

210 923

2 126

14 287 704 568 353 34° 267 686

24 327 406 281 228

94 89 $ 373 164 1 1 1091 2 335 1 3209I .3 219 1 2 0 8 3

48 293

1 204

l l 16 99 "4

58 256

— — 38 14 15 31 146

155 tusental m3, fördelad efter trädens ålder och dimension. II

12 II

l8 G

D 0—

4 33

4°— 45 + 0 - 4 5 +

183 704 924 910 791

63 15 15

423 |

502 I 0 375

4191 I0 734 15 1 3 3 12648 7202

348 1853 792 358

409 2 894 3891 2503 1237 406 101

87 » 4 202 133 102 381 1027

46 50 112

2 7l6

4 174

3357 »483

19 104 170

256 193 124

1356 26 1279 5217 5 682 3726 1998 987 463 573

7 49

83 5698 4880 2759 1704 623 1238

203 I 304 I 098 287 142 12

4 1 124

3 046

123 1 001

8l IOO 103

I 153 944 801 1 416

30 20

1 30 8 3i 5n

7 359 2091 2985 2376

5 13 1

1115 1120

3 7

815 2243

13 I I O

20—

2 5 -

—

3097 2 794 1834 1 140 439 200 101

21 334 2564 4 558 4043 2 994 2 121 1 322 1750

43 144 1226 4108 4407 3793 3007 2334 3775

10 7 3 3 1 9 7 0 9 2 2 8 3 7

5 3*1 62

12 140

35-

4 0 -

45 + 0 — 4 5 +

*f 1767 3643 3 899 2 457

't\

1 451 15388

2 7 A 612

l8 6 115

34 720 1568 1938 1535 797 448 758

38 107 179 129

459 931

28 246

24 25

139 204 216

18 123 1 0 2 7 8 4 4 4 2

2414 2 192

40 150

563 i& 476

1077 1265 3604

142 18

16 3 1 1 20313 16994 10045 5 451 2709

27 32

8 4 162

15495 16170 13168

14 29 3i 10 28 151

35 49 35

9749 8091 16596

130 467

1 179

4 940

3922 2202

342 167

569 227

30 279 998 582

505 590 619

15 10

2961 8889

2075 3301 2757

866 6767

I46

9 15

1 161

4S0

.6?

7 7 9 9 3 226

275 226

222 I l8o I238 I 331 1325 3OO2

511 344 293 341

få

5i 177 301 178 109 112 228

42 30

38 84 133 644 I 014

1391 2597

18 58 9

1 81

2662 2285 9363

154 67 34 18 528

l 4

495 267 516

12 318

21 102 288 165 428 254 270 462 450 279 2193 1213

21 n

3 0 -

5i 2031

14 24 434

1 7 7 0 1 2 028

11 5 0 0 1 9 9 5 2 2 1 1 2 9

—

176 347 812

383 246 242 384

42 68 196 265 431 400 617

232 227

548 6 6 1 6 8

123 79 74 406

i 1 5 -

6 937 9 735 8618 5070 3705 2698 9 654

—

4 47 179 177 171 44 33 15

9 393

n 10—

1456 933 4 465

524 372 209 252

734 70c 43» 324 398 718

1°

285 424 291 252

191 896

2 512

452 1278 2701

32 118 145 154 190 445 1 122

84 85

44 8

50 155

2149 1582 1192 1175 2539

.386

3i 12

i56 Tab. 50 (forts.). I

2¶Red ovisningsomiåde

Åldersklass

Västerbottens l ä n (forts.): 1 6 6 — 3 0 0 m ö. h.

I II III IV V VI VII VIII IX + Summa

3 0 0 — 5 0 0 m ö. h. .

I II III IV V VI VII VIII IX + Summa I II III IV V VI VII VIII IX +

Norrbottens län: U n d e r 1 6 6 m ö. h .

1 6 6 — 3 0 0 m ö. h . . .,

Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i 3

1 D

—

7 a

— n

8 1

—

1 5 -

20—

2 5 -

21 128

312 266

1 202

1 °3° 1470

437 1677

210 184

1 127 522

629 2633

951 731 1 101

1 005

192 189

3 542

2 435

6 575

3 537

92 586 360 64 72 21

28 698

403 1333 717 520

181 1056 916 230

534 302

834 577

IO—

578 104 156 32

1075 591 271 241 207 162

1 206

3 273

12 1 1

122 140

303 430

74 I II III IV V VI VII VIII IX +

13 327 321

Summa

760 I II III IV V VI VII VIII IX+

1 292

330 1 500 1 232 170 204

96 1 170 2 578 1 064 408 426 248 236

292 408 2458

238 1754

2 326

34 II

5 IO

15 14

33 73

o59

'"5

°S

i n 201 1 008 1492

.38

35-

3 0 -

15 I

w 867

185 385 338

312 280 702 2949

0—

Summa

7 34

86 98 188 322

1 061

381 1174

539 1797

419 481 1 640

7 226

286 1 201

585 353

9i 104

434 3019

423 232 628

424 705

11 268 321 314 253 632 3715

596 | 2 023

5 768 6496

5 514

64 44

3 495

6226 IOO

723 601

245 103 121

1 460

773 1 711

l 56

o* 5 3 842

157 tusental m3, fördelad efter trädens ålder och dimension. II

18 G D 40—

15! 20

43 ! 377 475

45 + 0 - 4 5 4 .

0—

474 3 062 5159 4076 2848 3709 2855 13 205 11 263 218 33 5o6

ee 8 25 776

10—

15—

— n

r s

—

k l a s s

20—

30-

25-

40—

35-

45 + 0—45 +

556 825

295 157 34 47 2382

116 349 437

364 534

276 491 3244

13 30 265 291

3*3 1 263 19 21

302 283 281

1 221

499 543 1288

43 29 89 60 335 607

2 IOO

1849 1

2061 1811

29 40 H8

9 34

—

33 61

11 8

42 OO

21 29

866; 1073

625 693

598 20c 4669 3670 64 27 1 951 28 2 355 2524 11 595 29038 1 130 1.3 28 64

362 nr3

408 1 755 4 398 11 2504 8 1927 2326 17 2550 316 192 13 448 3501 209 29318

131 280

245 1307 1 003 1 184 1 066 1 011 1457 990 896 7

1 1 0oi 6

3 744 6559

1353 199 750 917 945

1 015

3 175 8612

430 461 162 494 170 569 249 4289 2742

i 109 211

1235 8 555 6292 3412 1662

42OO 12

38 49 32 572 691

41 308 352 154 61 145 1 138

216 319

27 251

120 200 212

386 175 705 1295 I 992I 2 388

11 107 271

4504 4 749 3850 3 754 18 555

44 474 530 41 186

13 85 50 1187 1346

153 155

1 612 1 4 2 2 2 2 5 2 1903

1166 1214 1019 912

34 26 15 .38 63 864 1 240

9511 1 330

14002 1

177 410 109 90

3860 7 570 4418 2851 2509 1790 5862 28 28 29685

5 5 9 3

131 52 24

37 29 23 168

14 510 1 417 890 606 170

99 24

223 205c

70 489 829 557 200

§4 584 637 810 280

397 683 3 484

68 273 61 289 378 12 435 371 473 233 505 136 8 76 2870 5 49 483 1 1 580 2961

258 668 592

192 152

297 905

91 158

3 222

1 721

323 683

246 1095 1901 2203 1801 1229 1 ii» 2904

2" 10

40 12

31 i621 133 148 400

350 567 2183 3782

81 246

89 38

15g 203 1571

107 616

38 254

3 470

2088I

1 <-i6 1588 1795 7981 15689

i58

Tab.

50 (forts.).

2 Redovisningsområde

Åldersklass

Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran 3

4 D O—

Norrbottens län (forts.): 300—500 m ö. h.

I II III IV V VI VII VIII IX 4-

—

e n

s i

3 k 1

a s

IS-

20—

25-

30-

35-

573 MS

518 418

088 I 310

664 639 335

—

1 T

10—

20 2l8

— —

250 133 325 6l3 4095

124 169 2 434

— — 53 56

— — — —

107 160

2ÖI

300 470 3i8 618

1 692

230 415 I055 5 325

Summa

1 411

7 579

764O

2836 I II III

2 I

27 30

5 37

67 —

20 29 18

—

10 26 6 48

8 30

l673

— — —

79 IOO 229

139 297

11 18 248

63 387

—

166 283 152

25 64 90 25 24 21 25 276

9 21

—

IV V VI

VII VIII IX +

— — — —

— 4

— 79

I II III IV V VI VII VIII IX +

6 44

— — — — — —

4 134 217 161

— — — —

15 21 16

Summa

232 I II III IV V VI VII VIII IX+

9 .38

83 Summa Byälven

i m

152 106 31 17

5 Summa

I II III IV V VI VII

— — — — — 64 68

15 118 IOO 32 14

5 639 4 129 247 180 177

48 2

6 — 368

6 8 802

412 190 9i 26

671 619 254

IX 4-

74 7 — — — — —

4 5 —

Summa

1099 VIII

957 938

424 28g 216 41

957 II II

—

327 247 117 7i

3°

43 10

33 5»

47 59 9 95

1 121

358 328 282 166

28 HO 284 145

— 37

73 48

10 16 29 16 19

48 11

l813

— 3 0

65 6

371 179 98 9i

14 24

1 313

1 518

187 521

l6 128

— 58

45Z

139 195 140 130 11

— 3 34

fä

37 57

519 176 161

18 10

2Q . 48

560 299 168 69 154 2404

133 52

328 239 230

78 129 1606

75 749

84 65 — 33 272'

tusental m3, fördelad efter trädens ålder och dimension. II

13 H

1 15

1 17

18 G

—

D i m e n s i o n s 4O-

45 +

9 14

7 99

0—45+

0—

225 1 482 3 529 2314 1435

3 366

1 227

26 4 181 1 0 8 0 2 0 518

1 "3

71 x

57 93 15

l3 163 84 9i

2 537

13 10

å 26

136 132

45 10

5§ 48 32 10

178 284

5 501

38 233 199 80 20

8 359 576

100 1 084 2 296 2899 2017 1 025 826 222 470

10 10 11

384 1 176

574 377

14 11

9 437 429 342

11 61

i 121

26 106 126 12 2

211 420

8 3 3

80 403

252 102 204

246 640

103 120

403 1309 1 213

847 255

is—

537 546 551 1497

5 37

8 289 387 514 330 217

10—

20—

7i 117 554 349 J" 574 696 488 3 348 4066 5 591 5665

—

III 263 123

64 10 15

65 193

99 3

24 I46 232

45 +

0-45

k l a s s 30—

2 5 -

35-

4 0 -

'lo 69

21 898

6 458

3 713 2 I 0 3

3 5i

333 336

141 131

18 306

654 781

68 I US

1 165

1107I

144 791 906

514 215 122

504 777 463 233 121

297 298 232

33 9

47 9

2 190

2 734

267 736 637 5*4

i2S

15 594 25 355

9 50 826

1 800 2033 2 226 2 242

5 53

65 737

893 32 174 221 67 278 n99 3007 I867

5 27 29

108 1 5 1 o6 4 1

5 5i 217 273

546 556 594 362 3 997 6355

4 190 771 740 366 9% 28

627 774 728 314 240

14 50 11

15 13 17

2 216

911 2

25 242 204

522 481

549 256

57 59

105 90 28 30

2193 I 089

329 801 884 603 268 181

167 616 1 123

153 17

49°" 889 667

17 137 524 450 232 211

1 1

4 13

12 133 107 83 48 30

49 37 19 20

1 096

4 18 8 15

18 2

2853 2 733 2.393 1 026

697 205

253 50

11 2 9 0

164 771 "5 400 460 150 193 317 7i "5 120 66 85 19 193 132 73 32 34 3 2o6| 3 706J 3 023! 1 690 696

726 2895 325» 1743 721 312 128 28

1 180 26 101

14 21

32 14 14

18 1

32 25 17 250

3°i6 4 325 2988 1 681 1 051

439 506

15 2 3 2

i6o Tab. 50 (forts.). i

2 Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i 3

7 T

Redovisningsområde

Åldersklass

I II III IV V VI VII VIII IX + Summa I II III IV V VI VII

11 560 4 175 5 9 2762 2296 1372 746 2 558 3300 3 235 1 781 280 1 136 2 580 2999 2630 82 407 I 220 2000 1 800 284 694 1 208 1372 15 378 964 931 8.39 1 714 2770 — 156 4041 8 543 11866 13646 11 841

56 7 — — — 973 15 124 18 1

4° 343 347 9i 17 2

VIII IX +

— — —

Summa

840 I 11 III IV V VI VII

53 — — — — — — 79 9

366 170

19 323

118 31

— — — 747 4 316 1838 892 321

134 42 39 10

971 397 116

284 624 461 190

3°

ISO

69I 943 403 202

40 13

—

3.3 1676

5 237 1397 1834 1 158

454 272 129 328

174 297 308 150

— 11

10 |

389 200

301 31

48 43 139 1572 88 814 1 225 804

478 VIII IX +

— —

146 287

Summa

828 284

497 261

428 1 287 1843

— —

48 3°3

414 510 269

5»

32 225

51 1 292 746 438 795 504 253 363 2 510 1544 6511 3513 —

174 321

ö 36 154

386 278

410 242

102 109

S 6J

1 901 8 36 490 961 814 642 416 263 649 4278

75 56

352 211

7 67

12 SJ2

3i 242

6883 2 993

300 2 477

706 1 174 1 018 1 013 491 2331

223 3056

4.35 432

5 150

176 30 255 1560

389 819 7264

98 70

ih 678

— 265 1 314

1 113 228 80

—

. 225

35-

30—

25-

717 2059 1694

— — — —

20—

— — — 467 6 458

15-

15¶I IIO

3 596 5814 125 200 IOO 42

e rL s i o n s k l a s s 10—

2 1084 1738

1 — 1

184 524

Summa

I II III IV V VI VII

—

VIII IX +

VIII IX 4Summa

o—

— — — — —

I II III IV V VI VII

—

171 163 60

635 — — 5 44 109 125

164 627 1234

— 15

39 l 4

185 25

53 J

265 1263

— —

695 — —

137 S8614

640 394 298

187 503 416 310

13 9 l 126

91 Hl

3 577 2 33.3 1078

I6I

tusental m 3 , fördelad efter trädens ålder och dimension. 1

12 ||

14 E 40-

— — 18 37

45 + 0 - 4 5 4 .

— — —

3?5 3 46i

9089 12710 11 326 7187 5145 3196 10369

48 35

60 621

106 46 650

i 115

886 6 2 7 8 8

— —

8 44 59 13

60 196

— — — 21

36 63 32 5

34 937 2421 3 765 2841 20 1247 470 15 20 238 20 1 151 76 13 104

— — — —

— — — — — 3

—

1 116 5001 6963 6988 3 588 3 450 1903 8 377

0—

159 731 312

70 I.327 2257 I I20 56.3 164

IO—

— — —

925 2948 2786 1738 I 050 566

—

1 431

5i 332

18 423 793

% 15

9 205 1 120 1 132 711 163 89 13

154i 429 1707 3079 2309 1735 960 518 759

2 109

3 454

3 488

94 442 276

4 525

67 105

— — 12

248 44 8 19

610 354 149 86 33

1 098 1435 1 382 896 533 406 555

3 565

6 538

95° 854

—

— — —

117 238 117

—

495 652

43°

— — — — —

179 36 35

— —

174 937 978 017 273 168 86 14

—

— — — —

— 987

—

582 1333 693 425 207 26 99

"8 "2 —

233 290 3 7 4 8 4

8 G

10 413 11 597

246 452

1396 1572 1 151 747 604 1257 7614

83 831

19 r s

— 7 32

8c6 1378 9407

4 2

3 no

27 5

2 597 1 3 2 6

16 — 434 155 905 433 1 195 077 877 544 682 469 743 409 1848 1450

—

198 198 257 242 619

— — — —

73 53 30 246

11 21

6700 4138

413 5 7 Ä 1 081 525 238 177 204

142 366 591 341 143

186 241 207 88

14 416

52 9

2551 6137

— 9

—

13 17 17

37 3o

147 I Oil 3 162 3471 3760 2043 I IOO

673 1234

174 HO

—

40 53 80 106 4i 45 172

13 14 48

30 199 394 173 107 172 476

1 551

148 491 3 206 2 176 1 0 5 5 22

6 30 119 107 53 26 113

1435 631 270

194 1308 3670 5 448 5 748 4156 2910

—

3696 2779 1 617 1 040 3180

27—320772.

— — —

416 885 1286 896 658 639 1 213

215 267 21 830 1 127

95 652 1 762 1 491 1 312 922 532 925

— —

—

g —

—

9 317

—

277 1 102 1 609 1405 986 644 365 452

— — — —

25 9 219

46 123 140 147

—

6 736 1 065 889 549 231 in 59 18

126 314

270 3 577 8685 10086 8 181 5664 3 767 2842 5312

—

71 35 23 26

60 625

— —

45 + 0 - 4 5 +

33 159 149 ni 48 23

23 1 214 3921

36 337 446 241 72 64 128

— — — —

40 270 422 424 419 320 769 5 498 2 6 6 4

^3 II

78 1 120 3 OOO 4352

36 283 697 761 427 181 93 "9

— — —

—

3 857

3*5 86

—

6 7i

5i 437 657 973 789 421 792 1378

—-

515 321 131 172

iii 926 1870 1868 1 251 1 187

40—

—

35-

30-

18 7

—

22 1

25-

86 231

26 5i

21 |

20—

1459 1 809 2012 1077 355 353 1427

20 1

15 188

tee 822 226 222

28 36

66 1770 3 8.33 5 978 5 959 4 569 2722 2073 4226

.31 197

10 12 11

9 34

IÖ2

Tab. 50 (forts.). I

2 Redovisningsområde

Åldersklass

Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i 3

6 T —

J 0—

I II III IV V VI VII VIII

1X4Summa I II III IV V VI VII VIII IX + Summa M o - och Gideälvarna

. ..

I II III IV V VI VII VIII IX + Summa

Lögde och Öre älvar

. ..

I II

III IV V VI VII

102 113

VIII IX + Summa

214 III IV V VI VII VIII 1X4Summa

e n s i 10—

15-

a — n

20—

10 |

9 —

s k 1 a s s

25-

30—

35-

19 121 184 281 — — 92 9 9 90 732 834 256 16 18 493 "9 — 298 649 688 490 186 941 55 240 125 — 533 711 450 847 55 81 — 173 396 552 322 195 43 12 181 — 3°i 327 89 255 130 82 270 — 6 284 179 81 313 103 402 — 286 14 569 351 278 294 1549 2675 3 49° 3 364 2518 1307 619 10 43 272 409 229 166 36 — — 9 101 290 554 776 451 — 39 37 19 219 1 006 1477 1 155 506 147 26 — 789 780 667 393 63 421 96 291 39.3 — 195 360 19c 60 77 312 — 29 264 426 184 367 3i 210 — — 141 444 60 577 579 11 1 201 430 1476 — 143 1307 769 435 1372 3176 4 366 4 967 4001 2369 1043 — — — — — 20 3 — — — 53 247 114 33 216 3 207 407 306 6 39 9 12 291 10 66 343 683 118 295 310 — 9 248 3°3 30 464 79 216 — 32 54 88 332 137 46 — 6 252 168 133 187 73 266 82 5 151 130 253 — 506 412 194 712 75 554 88 576 1336 2 011 2147 1964 1320 658

— — — — — —

I II

i m

39 374 137 36 38 — — — 624

—

375 399 176 95 117

295 722 146

,75 619 298 34

130 148 123

25 1 207

198 72 65 678 254 III 1 522 — 666 — 188 862 150 — 286 26 — 246 — — 183 214 — — 451 1977 4056

—

— 99 93 9i

— — 55 24 77

347 336 156 180

220 92

20b

84 664

1 229

361 619

—

1 514 1 145

152 1 092 1 142

606 605 303

408 730 616

15 428 717 3" 394

— 9 98 139

1 064

— 165 315 299 198 273

5 599

<j86 3 733 2751 6184 4001

176 1 601 2 109

163 tusenltal m3, fördelad efter trädens ålder och dimension. II

1 I 2

14 1 15

D 40-

6 34 56 147 293

45 + 0 - 4 5 + 19 696 2559 3316 2974 I 809 1364 1295 2277

3 13 13 20 25 127 200 1 6 3 0 9

53 1 121

224 18 23 39 11 329 420

9 1 12 1 1 296

4 see

461 1195 11 1872 12 1465 021 18 877 21 I 014 94 2730 156 1 0 5 5 6 141

il 6 10 32 155 214

13 52 13 3» 707 822

19 486 193 69 12

1 10 98 IIO

121 898 816 244

44 283 188 91 17

484 32 258

60 7127

365 5.37 491

i 156 IOl 22

IO—

9 376 1613 3023 2407 1629 1114 847 1382

51 786 1027 726 335 245 135 247

113 236 28

21 399 421 229 115 21

30 217 586 340 206 239 143 295 2057

1 206

34 G

—

15-

164 1 010 2 501 2666 2006 1734 1 382 3698

19 r s

—

11 351 908 1 005 690 288 180 495 3 936

25—

34 322 1 024 1367 1429 1 135 800 2369

35-

30—

11 14 82 13 200

62 1325 3 939 7157 7492 7016 5313 3 797 8 151

15 382 300 5i 1254 223 3 " 1 761 269 684 1 617 1 056 405 339 1677 856 1 160 444 733 5 359 4 7 4 0 3 0 6 1

6 5 23 102 83

57 Vi

7 9 56 24 23 1017 1152

620 499 335 273 717

32 274 238 268 240 125 525

36 52 133 34 39 117 270

1 702

269 1 022 2831

1 702

13 136 549 607

862 796 507 740 1 601

2534I

89 204 309 238 391 2402

22 35 7

2 4 2 13 2 8 8 54

925 562 299 157 57 32

45 + |o—45 +

4 577 2 182

23 ||

40-

120 132 »9 102 360

11 44 38 13 27 197

441 627 £34 628 701 1457

110 235 169 237 952

*£4

21 120 306 361 308 216 850

70 97 291 361 396 239 1 179

123 494 278 472

k l a s s

20—

252 1 004 7^9 568 5i8 319 709

4eé

246 1756 1 2 3 9 9 15 161 1 3 2 5 0 8 6 9 4 4 792 2 3 3 6

3 550

246 86 1145 2 IOO 1 669 1862 2195 l682 2036 1 2 4 3 1 618 639 1 210 1 819 834 9 8 l 2 11 202

310 398

456 J

832 1940 2039 1 182 734 229

363 2 307

2251 2296 2 192 12962

4 444 1327 1 482 891 679 197

5 396 4 49°

5 179

I 231 2158 I 161 755 934 644 2821 9845

3 228 26 1602 1654 2028 5969 319 2 2 4 6 7 2 1 5 4 o3

43 10 14 7 4.3 183

0—

33°

6 126 9626 9137 7634 6092

5 on

Å 22 308 11 32 43 85

68 413

410 883 2057 3242 2942 1950 1 221 874 2481

16 061

3 6

43 35 43 305

19 107

2 164 1045 1 716 1 326 1453 I HO I 042 4 557

12 415

1 13 44 120 61 941

79 73 22 47

90 123 176 1604 36331 2071

12 36 32

20 .44 685 760

344 1 191 3002 3096 2760 2 549 2301 10985 26229

164 Tab. 50 (forts.). 1

Redovisningsområde

2 Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i 3

1 Åldersklass

D 0—

I II III IV V VI VII VIII IX +

Skellefte älv

10—

35-

—

— —

29 256 345 335 228 201 86 HI

010366 181 579 292 442

56 556 120 70 20 10

SO 500 404 l8o 97 220 120 151 1723

\7 269 744 322 112 236 320 452 2471

269 332 195 309 278 1054 2588

24 358 926 522 270 363 218 540

23 214 840 469 310 437 775 1498

97 359 515 232 561 539 3087

140 200 156 229 545 3 527

92 82 223 146 2361

12 43 3» 79 1 106

3 222

4 566

5 389

—

§3

16 124 61

Summa

— — 8.33

15 252 697 442 137

2 SS

30-

2 105 62 2

— — — —

754 I II III IV V VI VII VIII 1X4-

262 176 37 16

25-

2 599

Summa

— — — — —

20—

2 292

5 36 240 206 10 66 40

162 143 22

—

1 612

—

Summa

15-

268 225

I II III IV V VI VII VIII 1X4-

I II III IV V VI VII VIII IX +

—

56 157 150 155 217

784 Summa

248 376 136 720

81 I II III IV V VI VII VIII 1X4-

—

Summa

— — — — —

***>$

— — — — — —

— — — — —

— — —

513 560 322 85 62 58 12

69 58

21 136 444 335 396 453 295 519

—

69 436 167 53 28 19 141

71 IO

158 482 544 128 98 113

—

"5 686 508 151 119 47 28 17 1 671

i9 365 366 287 647 3°4 957 3000

—

11 184

— 13

1 28g

11 17 39 109 262 2.37 666

1 341

169 119 262 173

—

29 41 12 60 38

9 1 32

,\l

482 692

— —

— — — 26

32 100 162 186 146 278 970

20 7i 23 68 92 621

— —

— — —

635 1453 490 165 191 272 384

256 1 121 51? 256 219 490 1 461

5i 501 309 306 433 428 2398

182 48 262 413 2722

248 1553

3 589

4 3 1 3 1 4 427

3 746

2 136

3i 17

—

•

—

34 S

826 :

165 tusental m 3 , fördelad efter trädens ålder och dimension. II

D 40—

45 + 0 - 4 5 +

0—

176 1 371 2056 1505

173 "7 15

4 13 9 11 1

I IOO

4 4

1344 978 1754 10283

216 272

1727 1234 8 1 172 2 1 971 1 1533 276 44.38 287 1 2 9 9 8 229 1 571 1671 1 164 664

2 1 1 1

1 000 1 091

79 11 090 367 1294 2831 2006

8 9

1 200

10—

18 G

—

15-

r s

20—

—

k l a s s

3°— 3 5 -

25-

40—

45 + 0 - 4 5 4 -

218 6 5 o619

61 40 42

178 291 236

74 325 540 521 315

335 579 2689

38 117 230

265 486 874 2 115

244 171 421

36 3,5 »5

35 18

6 3

1 510 1 521 1 506 1279 1 312 2132

1 H

68 12

13 901

194 281

3" 285 139 263 1 526

219 194 402 188 191 721

218 898

208 IOl

iöä

1 915

106 92 x

32 9i

3°

1 2

292 818 903 1 070 8 6 65 80

5 11

3 ll685

7 796 120

169 225 123 160 61

231 492

21 294

50 182 1.33 124 186 237 955 1869

9i 97 3.3

27 139 192 268 109 80 33 47

28 IOO

57 18 8

377 1828 3 729 1 809

60 274

19 179

330 206 128

& 382 336 227 131

1975 2321 13050

534 58i

365 65

27 415

1327 1987 10187

13 411 435

442 22 204

292 106 l2 J 81 64 1 230 |

256 325

l 148

287 203 155 197 1330

44 249 343

236 320 198 214

217 243 873 2191

326 1 2

106 225 148 121 1 128

32 93 34

1 1 21

i egg

17 31

7 1

796 640 748 3 9Ö4 8150

"9 296 334

35 52 86 177 94 1405

56 102 1 8 4 9 I 874

1 12

43 33 502 590

14 IO

199 223

IIO

79 80

7 2 518

é4

32 23 15 5i 186 105 75 121 130 321 281 28 132 1 560 1 4 3 3 I I I O 2 4891 2 074 1 381

760 825 637 5132

692 988

si7

i66 Tab.

50 (forts.).

Redovisningsområde

2¶Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i 4

3 Åldersklass

:3 0—

Kalix och Övre Torne älvar .

I II III IV V VI VII VIII 1X4

I 82 70 7

Summa

i6b

I II III IV V VI VII VIII 1X4

4 Summa

i m 5-

7 T

—

e ri s i

n s

10—

15-

—

38 361 665 177 95 30 64 30

.36 167 561 417 117 210 I08 122

1 460

82 710 623 170

30 21

39 407 1 050 528 291 457 220 279

437 I 8l6

27 31

— — — —

73 176 19 — — —

I II III IV V VI VII VIII IX +

— — — —

Summa

8 1

20—

—

10 I

9 —

k 1 a s 25-

1 265

55 130 04 94 305 658

—

223 I OI2 705 484 654 417 975

48 626 546 412 681 447 2079

17 2l8 J 73 3» 77 57 25

11 201 521 222 163 161 21 123

135 639 359 219 267 107 253

4i .388 296 218 238 126 679

14 83 319 201 151

— 17 5i 95

264 386

— — 25 — 75 79 204

°yl

— — II

35-

— 21 380 3IO 210 149 164 458 1693

91 400 297 30 70 5

— 12 41 78 204 90 221 619

30-

— — — 22 38 — .36 264 360 —

— — — 230 73 — 11 150 55 21 353 35 209 214 508 94 2418 1934 882 3868 2406 1 018

167 tusental m3, fördelad efter trädens ålder och dimension. II

14 1

17 G

— r

—

D i m e n s i o n s 40-

45 + 0 - 4 5 +

0—

247 1 031 1 962

64 134 IO 12

6 863 548 694

5 -

254 61

76 59 30 20

8 477

93 195 34 5i

257 400

14 8 25

359 398

2 184 1 715 2342 1 803 9286

348 2 2 8 7 2

23 ||

5i8

ti 1648

k l a s s

20—

2 5 -

3 0 -

35-

40-

45 + 0 - 4 5 4 83 200

152 203 114 168 I40 267

15 147 257 251 214

IO44

457 481

l! IIO 129 726 1 116

69 80

e77

8 95

47 47

253 106

1 5 -

19 166

1565 3688

1 0 -

'å

625 645 2775 5881

fl 38

489 550

4 " 451 858

506 414 1 781

2 121

3 0I4

3 122

57 V

361 339

85 259 1420 1921

6 56

1 13

65 877

2 150

506 772 14.38 1 607 1540

1597 7 949 15569 1

641 1876 1336 982

8 34

995 908

117 IOl

145 !

325 290 112 12

2 459 259

7 5 95.3

68 348 312 481

47 17 132

283 350

33 176

225 322 620

1 626

1 461

26l

391 941 1 036 1 227

43 32 117

13 10

147 545

4i 109

69 79

719 996

7 602

i68 Tab. 51. Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i 4

3 I

2 Redovisningsområde

Mogenhetsklass

D 0—

Gävleborgs, Västernorrlands o. Jämtlands län: UndeT 300 m ö. h.

I 2

3 300—500 m ö. h.

I 2

3 Över

500 m ö. h.

1 2

3 Västerbottens l ä n : Under 166 m ö. h.

166—300 m ö. h.

300—500 m ö. h.

1 2

500 m ö. h.

Norrbottens län: Under 166 m ö. h.

300—500 m ö. h.

Över

500 m ö. h.

1 6

10—

15—

I 051

4419 8 0 8 2 9 5i8 137 835 2684 352 998 153 535 946 3 894 5898 6647 230 4 967 1844 867 321 546 35 678 1 061 1 166 173 1 61 368 *59 20 218 6 »7 14

157 7

1 2

449 26

1 2

962 60 87 2063 134 238

1 922

2 557 370 472 179 43 3721 4139 570 1 710 725 363 2 602 3084 372 777 700 299

19 50

1099 8 99

1 2

—

1 2

693 5» 9

3089 5286 409 179 227 530 1 631 3 006

5035 1567 623 3118 1505 1 145 3014 1274 1538

3 166—300 m ö. h.

5—

3 Över

1 2

479 2

1 2

115 284 —

1 2

—

1 2

840 5i

3 1 2

1194 43 173 66 • —

o35

642 2466 339 762 81 23 29

3 659 6667 190 1 240 82 191 635 708 1536 154 18 80 3 22 — 60 739 3233 4823 6 647 153 210 96 344

— 39

7 T

20—

—

25—

4 479 5486 1332 1505 4 9 I I 2 947 3 378 3 402 1 422 1 766 8i34

5 202

657 942 527

315 1087 58i

2007 1 048

1055 946 81

1 —

30—

35—

1995 3717 1037

682 I 664 584 162 I 164 777 6

997 2568 1443 68 681 455 2.33 389 75 547

1 "3 2 160

" $ 1949 2416 2130

2324 2390 2864 154 117 146

321 817 219

713 720 127

384 1977 1 152

7 \ 146 27 116 763 613

11 30

37 254

2 112

196 T

873 3 897

596 300

127 539 10 140 797 2758 1 761 562 1958 1 196 511 1 171 523 2774 1 720 761 3694 3172 1978 8 18 56 IOl 261 149 138 159 173

7137 5682 2 8 0 1 3 491 5882 6578 1237 2083 2463 2 165 2 326 1439 278 636 938 IOl 80 94 4833 3033 I 664 1825 3 415 3330 606 1 530 1517

40—

376 338 — 93

3 449 1527 2 165 3 434 1 900 1566 1 401 1 090 2856 1 669 778 147 1 502 2331 1636 1088 1456 1724 1663 1 091 26 50 9 3 14 10 23 33 4i 3 299

220 I 842 930 255 343 37 60 706 468

-— 28 150

296 19 302

752 7 3o 10

79 24

— 149 201 4i 271

1045 10

58 125 23 659 433 34 144 18 25 253 174

169 3

tusental m , fördelad efter trädens niogenhet och dimension. 12 II 13 1

17 1

i-6

G D 0—45 + 45 + absolut

206 306 21 146 377 4i 127

5—

0—

e 10—

18883 636 7 796 263 3006 IO*i

2 023 634 1 7 9 2 101 I059 3 o ? 73 403 163 431 I 124 1628 217 622 33 240 711 19

11 A79 603

l 138

11 56 224

s k

1 a s s

25—

30—

35—

45 +

0—45 + absolut 1 %

666 1859 128 3* 394 78 891 2783 316 29 209 645 143

419 10 125

2 132 907 IO78 1 426 276 179

377 674 70 155 975 542

145 221 20

218 592 351 127 696 666

217 83

24 5 1 2 8 5 609 147 21 O43 250 73 II 833 141

205 265

40 74 2

1 38 2 154 I 817 482 313 104 540 IO85 1849 729 599 257 551 83 69 4058 3 373 1556 557 "7 I 140 2 739 3421 2791 1 030 535 I360 2499 3 578 2 944 2265 1 0 5 8 264 788 138 833 768 797 333 570 1 190 163 997 1 013 589 1147

212 240

35 9 in 580 29

93 551 354

10 162 220

2 895 319 24I

2652 -430 986 180

420 712 194

169 295 81

44 115 33

4 207 I043 1288

665 3 553 1683 2275 3142 1 981 1787 1874 1492

129 796

1 274 252

14 50 3 16 90 70

5700 2 777 1 0 0 9 234 3 94* 3930 2 270 l3 il 1956 2701 2218 1088

lä

7170 463 1 5062 327 13 3253 2Io 12 13 417 326 84 12197 296 434 15572 378

.'a

6916 2 055 I 441

7657 583 4349 33i 1125 8*6

131 791

27910 445 1 224 4636 460 24149 38*5 49 10728 I7*i 158 523 9343 7i*3 527 1885 100 3 2 0 3 24*4 30 124 45 559 4*3 18804 50*2 2 737 777 12367 33/0 239 73 6312 l6*8 590 137

4i 2

2S?

4 2 3 3 9 46"3 315 20206 222

6 2 5 0 285 8526 389 7160 326

8 9

2l8

I 406

34 496

29 313

666 264 738 290 1 13444*6

44 20

40—

—- n

I907 748

24 || 25 | 26

337 1398 123 3i 447 100 262 61

11 131 380 98Ö7 337 8320 284 9701 262 16227 43*8

317 561

1532 331 45 o£ 1 262 1045 402 236 96 429 345 74 862 3i8 43 1 726 2057 1 341 4 2 7 704 423 1 194 1095 9 502 166 1463 1 781 1995 1287 565 2 347 3167 2261 1 519 38 152 539 269 326 337 300 139 250 558 656 604

6 11 121 30*0 129

20—

*5§

19 IO

15—

—

605 26469 54*6 2612 8 559 I2660 10 493 5 3 2 4 1946 7620 7 99° 5037 2 344 14 139 29*2 912 3815 338 1 262 3 234 4724 4810 3295 M 9 3 7891 163 40'8 9H 249 I 713 I 692 1 050 442 3664 36-2 146 47 774 I 711 2221 1 801 1 008 2324 23*0 22 980 1 669 1682 1038 119 458

5 21

s i 0 n

889 3 8 5 2 6 58*2 3 035 9 877 I4 350 I3 079 7 1 6 3 2552 651 2 822 5099 5 922 3 917 1578 97 2 0 539 310 971 2779 2 952 2 3 0 3 1 331 759 230 7 102 107

467 1 266 2315 28 269 569 168 361 32

—

8 976 68'5 264 5i 16044 479 10873 325 6589 197 12488 43° 8 114 279 8 437 291 162 449 21 57 179 494

21 |

x 9 | 20

3205 229 3610 258 7188 51*3

6385 5li 4385 35"i 1726 138

4420 282 6594 420 4675 29*8

14 104 187

129 842

104 454

28 302

5792 228 42 6793 208 295 12770 504 1710 269 1300 205 3344 526 273 3 22603 467 14857 307 269 10927 22*6

33 5

10036 696 3209 223 1171 8i

73 49

13768 42*9 9985 8370 2 6 I

170 Tab. 51 (forts.). 1

2 Redovisningsområde

Mogenhetsklass

Kubikmassa inom bark av tall, resp. gran i 1

8 T — a — D 0—

Angermanälven

. . . .

Mo- och Gideälvarna . .

Lögde och Öre älvar. .

Byske älv

Kalix 0. Övre Torne älvar

Nedre Torne älv

. . .

1 10

—

< 1 a

10—

15—

20—

25—

30—

35—

40—

410 19 38

887 76 24

1342 158 7i

1 402 462

883 651 199

154 394 146

IOO

1 918 1 254 1 922 1 7 8 9 438 534

432 1501

116 678 283

22 206 168

92 288 239

IO 107 177

97 IO 142 268

138 118

I 2 3

507 9 34

5i 123

2892 836 347

I 2 3

1 280 2 0 6 5 360 I3 250 136

2380 761 349

2022 973 1 080 1 0 6 0 261 486

2429 454 293

1 192 1938 871

486 1 084

2378 1647 942

414 533

1389 398 224

1 081 633 433

624 956 384

200 723 397

46 439 173

772 700 415

255 595

4 M

1 170

37 I 2 3

39° 19 25

I 2 3

10 70

1033 105 197

I 2 3

180 34

580 27 17

1 022 1 3 4 4 247 144 172 4i

1 162 413 404

I 2 3

323 14 115

1764 92 121

3 413

3706 1 128

3 226 1794 1556

I 2 3

79 2

662 70 52

1337 234 41

1 662 1 4 4 0 862 530 296 IOO

1 229 112

I 2

IIO 12

511 13

1286 161 145

1 640 1 4 2 3 716 984 264 593

630 1047 790

I 2

144 14 12

726 2 105

1 289 1 601 1 172 289 761 146 318 655

307 2 23

1 256 127 155

23¶I 2 3 I 2 3 I 2 3 I 2 3 I 2 3

19 152

187 818 18

8 352 32 52

n 34

5—

75 2 2

I 2 3

3 Pite älv

1 9

337 306

690 1 641 153 910 2 7 4 0 1 692 1 8 0 3 1 618 1 0 4 5

333 300 840 1765

2 391

446 1434 1 3 2 3 1 415 1 670 1 8 8 5

1 284

75 90

448 66 9i

1 147 144 133

746 784 163

546 563

2352 1 103 1 in

1 670 801 1923 1845 1 7 9 5 2 209

1 165

187 470 97

2 120 425 677 2923 171 494

2468 412 390

'ts

160 960 145

2°

481 79 6 2 7 5 9 1 871 188 1 252 2 0 9 7 2 25S 85 1505 460 871 1 0 2 6 714 168 1 3 8 8 1 042 570 428 707 472 358 297 262 2.34 471

376 77

49 323 247

7o ni

43 II 84 119 9\ 253 1 561: 18 21 4 10

61 343 288

12 192 118

34 78

61 308 909 16 226 709 10 186 164 22 496 499 11 202 170

18 88 476 4 105 325

5 3i 107 5 200 193

å 115

i7i tusental m 3 , fördelad efter trädens mogenhet och dimension. 13

16 I

15 D 45 +

—

45 +

15-

25—

30—

35—

9926 598 5 055 305 I 619 9*8

36 61 96

22¶I4060 45i 4 IO489 336 64 6648 21*3

126 448 299

9, 216 105

5 21 II4 477 131 14992 33/9 187 8149 i84

482 108 74 3843 I 466 73° 4 505 5285 4020 2 130 2179 1 491 3167 4121 3209

2893I 42*3 196 I9824 29*0 1 146 19 659 28*7

48I 2764 1786 789 1265 1393 303 304 155

182 634 239

7 285 162

"9 147

II 653 53*4 7 539 34*5 2638 12*1

971 3012 36 309 120 343

4109 1735 996

3203 1667 703 2986 2623 1684 1 502 1726 I074

264 767 520

9487 582 I 160 4176 4496 276 $ÅQ 2 326 14*3 106 485

6320 2 Il6 1376

5210 2752 1 O52 305 3 987 3926 2 325 1294 2007 1801 I 200 583

9 25 285

11 14 496 6 5 2 29 1 4 797 21*4

5 735 462 218 930

12 66 78

4999 474 3 468 329 2 0 8 9 19*8

583 1 718 39 230 39

2 511

1 20

5 376 546 2 553 259 1 916 19*5

373 4 30

935 113 158

I369 326 362

11 26 447

14938 46*3 8985 279 8 337 25-8

787 23 131

268 378

2638 690 8ll

4 1 4

6047 58-8 3 526 343 709 69

249 38 27

131 134

I 690 519 304

1 12 274

5906 454 3878 29-8 3213 247

190 3 34

668 60 173

899 226 4OI

748 607 559

SJ' 1

215 28 5i

489 87 255

900 318 412

492 764 613

195 23 18

618 134 142

756 426 480

591 900 708

933 IO99 343 749

851 680 958

28-0 2315 20'9

68 280

8 886 3 6694 9468 26 7 9290 378 41'8 7 8163 21'4 368 4 570 539 2943 347 964 H4 9772 42/7 369 4667 20*4

22 94

4 877 2 473 26 7 1 901 20*6

i¥

53,

l80

135 43 42

5°I 73 112

333 1239 194 215

208 4i

789 113 51

2 I98 2315

557 304 183 1606 768 639 1 179 290 157

absolut

81 92

2659 360 229

5668 3108

I 26

0—45 +

0—45 + absolut 444 1 600 169 40 66

32 74

40—

k l a s s

5 695 62* 8 2 546 281 833 92

33 347 6 52 383

11 127

2 169 1210 1086 1 i n 681 843

446 833 423

218 287

1 334

113 375 651 309 I IIO 585 742 454 871 77 146 34° 1181 2277 1257 386 1798 1211 2036 1539 1752 2059 116 45 253 1573 791 215 927 16ll 80 186 1 23 o19

lo 3 693 233 639 920 916

336 540

35 44 375

52 320 605

2 102 344

7 l 408 023

18 75 497 22 204 443 12 184 174

778 250 910 492 914 112 633 327 538 465 1049 326 1554 1574 959 I 222

83 664 635

116 919 886

267 788 405

56 5°4 342

785 575 404

47e

73 Itl

5i 107 127

12 3i 49

8884 553 3 781 235 3 395 211

39 173 227

36 9i

9 124

5 194 41*9 3 4» 28-1 3 73 30-0

93IO 35*5

3i 239 910

9 Ji 635 3 9

5 954 22'7 l 10966 716 418 4915 479 4 389 428 948 92

1 10 165 2 7 168

2873 369 1853 238 3070 39*3

1 46 177

2405 269 2930 327 3611 40*4

3 135 3°i

2384 293 2295 282 3 471 42*6

44 191

45 35

19 28

494 563

42 87 6 98 397

74 144

12 141

131 222

14 40 109

20 59

3656 32'l 3 I 2 2 27*4 4607 40*5 1 809 30'8 2 337 39*7 1737 29*5 4675 30*0 5 702 36-6 5192 33*4 3 299 43*4 2 504 32*9 I799 23*7

172 Tab. 52.

Kubikmassa inom bark av björk, resp. övrig lövskog i tusental m3 i olika dimensionsklasser. I

2 Redovisningsområde

Trädslag

Björk Övriga

I33—300

»-.,»»..

Björk Övriga

Over 300

» > >

Björk Övriga

Kopparbergs l ä n : Under 300 m ö. h.

Björk övriga

1 6

516 168

35-

40—

560 129

237 74 683 179 265 33

136 28

9 5

14 4

33 22

3i 20

535 5 737 1 681

4 1

4 4

2 201 289

8 9 6 4

—

77 239

21 868

3i 339 6 8

26 119

11 2

3 820 507

3 12

9 334 1375 15 535

1 4 0 4 1 7 6 4 1 241 491 463 279 687 489 % 83 53

> > >

Björk Övriga

453 22

425 15

327 138

18 173 50

121 25

49 10

31 7 82 39 18 5

137 22

45 12

10 7

21 8

15 3 2 1

888 121

485 55

l61

224 47 196 28

115 5

49 2

9 2

769 387 626 478

325 225 236 3»i

167 145 60 269

94 15

17 9

10 8

259 40

118 19

47 5

179 52

43 3i 56 »5

25 4 16 5

4 6

300—500

> > >

Björk Övriga

Over 500

> > >

Björk Övriga

6258 4934 2983 1 5 8 9 1 6 3 6 1697 1 260 782 401 5 7 0 6 8261 6 126 3 421 1 652 i c 6 8 1339 1 132 895 5»5 1 510 1 812 1 250 695 290 5o 85 93 57 27

Västerbottens l ä n : Under 166 m ö. h.

Björk Övriga

995 1 140 167 134

l l

788 76

447 54 984 155

166—-300

> > >

Björk Övriga

2 4 5 0 3095 2 0 9 0 319 417 301

300—500

> » >

Björk Övriga

3 957 5699 3468 1 604 3 H 559 341 255 1 0 4 7 1 310 930 4 9 9 43 43 17 48

Norrbottens län: Under 166 m ö. h.

Björk Övriga

166—300

> > >

Björk Övriga

300—500

».-•*>••.

Björk Övriga

Over 500

» > >

Björk Övriga

30—

Over 500

Björk Övriga

1 11 II

25-

Björk Övriga

20—

> > >

> » »

15—

300—500

Over 500

1 8

10—

956 1 266 324 259 718 974 128 193

Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands l ä n : Under 300 m ö. h. . Björk Övriga

D i m ; n s i 0 n s k 1 a s s 5

Värmlands län: Under 133 m ö. h.

1 4

3 419 3 382 1969 565 478 401 3 i n 3082 1749 214 336 158 3466 3322 1 7 9 2 61 125 137 804 30

939 15I

514 14

> 82

158 166 19

IOO

70 4

45 + 5-45 +

17 5i 2 7

3 49

855 3253 491

6 773 6485 5686 351

1 912

4036 195

870 254

397 172 128 67

17 14

7 14

810 113 676 46

319 62

126 35

53 21

13 9

4 2

221 27

55 18

13 2

—

9 2

2 1

9267 951 9 547 423 2494 85

192 91

173 Tab. 52 (forts.). Kubikmassa inom bark av björk, resp. övrig lövskog i tusental m" i olika dimensionsklasser. 5 Redovisningsområde

D i m e n s i o n s k l a s s

Trädslag

15—

Björk Övriga

Byälven

Klarälven Dalälven Gavleån Ljusnan Delångersån Ljungan

30-

Angermanälven Mo- och Gideälvarna Lögde och Öre älvar

35—

139 30 170 28

62 12

34 7

Björk 64 731 877 112 Övriga 19 113 Björk 974 45° 192 2051 2 437 1723 260 Övriga 155 109 57 569 429 1 Björk 888 686 409 164 69 74, 60 33 Övriga 183 164 146 IOO Björk 2 101 2641 2063 1168 563 222 Övriga 451 491 33» 246 152 81 Björk 636 944 905 619 340 176 Övriga 362 339 263 199 132 95 Björk 1968 27 2194 I 232 630 267 Övriga 596 676 524 368 210 223 Björk 2984 3902 2700 1439 604 252 Övriga 367 482 382 307 183 137 Björk 4526 6469 4289 2423 1141 444 Övriga 650 836 658 398 231 240 1 102 1873 1 402 720 389 . . Björk Övriga 219 345 263 202 79 108

437 154 530 230

571 151 681 176

HO 532 "3 630 75

271 90 321 57 326 44

26 A

Indalsälven

. . Björk Övriga

1299 1 871 1 225 267 334 194

6l7 IO9

Ume älv

Björk 3 412 3 950 2 580 I 224 Övriga 342 322 218 138 750 1095 804 473 Rickleån Björk 70 112 Övriga 42 53 Skellefte älv Björk 740 1 126 719 312 Övriga 68 60 32 34 612 268 Byske älv 668 Björk Övriga 40 36 54 27 Pite ilv 1 192 Björk 360 1 159 673 Övriga 59 70 130 85 Lule älv Björk 1754 2 129 1 066 424 Övriga 172 218 127 80 Råne älv Björk 1 228 1 013 713 286 Övriga 192 131 55 7e Kali: och Övre Torne älvar Björk 3 531 3012 1697 Övriga 192 156 123 213 Nedn Torne älv

25-

l63

Björk Övriga

Norsälven

. . . . Björk 2 395 2310 1116 Övriga 255 266 170

292 119 92 44 376 145 87 4i 249 124

22 10

11 1

72 30

33 14 17 10

32 11

69 41 46 103 167

3i 19 26 23 29 138

84 14 134

15 97

66 83 26 3i 54 35

17 12 20

3 5 7 4 4

32 21

12 11

15 4

7 3

173 47 49 27 107 50 29 21 258 101 5i 30 180 59 43

13 13 10 19

9 9i

8 67

144 24

24 70 75

4 3

43 10

5 18

13 4 19 9

9 7 9

14 13

12 2

132 22

40— 45 + 5-45 +

1 24

4 1

174 Tab. 53. Kubikmassa inom bark i tusental m 3 av all R Redovisningsområde

D i m e n s i o n s k l a s s

5Värmlands l ä n : Under 133 m ö. h 1.33 —300 » » » . . . . Över 300 > > > . . . .

25-

15-

253 I 174 528

2 0Q4 6981 2685

3 645 12 220 4406

4282 13 827 4704

3 469 114.37 3 583

2021 6095 1 819

Kopparbergs län: Under 300 m ö. h 300 500 » » > . . . . . Över 500 » > 1 . . . .

1085 I 069 327

6266 5 139 l654

11 711 9 HO 2832

13327 10628 3 547

11975 9827 4061

7867 6 555 3 737

Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands l ä n : Under 300 m ö. h 300 —500 » > » . . ; . . Över 500 > > > . . . .

4580 403I 512

22 8 l l 21 952

3 519

37 359 36719 6i57

40 522 39452 7 434

33820 32150 7818

21 260 20691 6222

692 1354 I 421 148

3 973 7 586 9221 1659

6854 11 411 16090 2 516

7 559 12 596 16 981 3007

6233 11 249 16226 2964

3 504 8590 12725 2 510

1568 I 080 774 65

9 788 6929 6971 1203

1.3 570 10563 11 086 1 761

12 817 11 457 13 271 1899

9096 10889 13964 1784

5021 7 984 11 602 1 604

Byälven Norsälven Klarälven

227 412 831

1875 2598 3892

3 551 4250 6229

44i6 4881 6830

3880 4088

5 797

2044 2 199 3 493

Dalälven Gavleån Ljusnan

2404 760 1828

12280 3780 9713

21 821 6182 15484

25446 6843 17279

24 l8l o 162 16084

17898 4027 11 364

Delångersån Ljungan Indalsälven

562 1677 1590

3 3°2 8257 10078

5 519 13 520 10872

6 596 14483 17 775

5 925 11 894 I359O

4381 7876 7882

Angermanälven Mo- och Gideälvarna Lögde och Öre älvar

2589 U

l621

13676 3883 3 396

22 879 7105 5469

24 474 7613 6012

21 037 6 234 5330

14068 4135 3 974

Ume älv Rickleån Skellefte älv

1392 394 352

8265 2855 2 276

12467 5 333 4312

13637 5 837 5313

12 975 5229 4874

10280 3189 3 550

. .

465 569 996

3 662 4827

4 297 6207 8127

4992 7 523 7 994

4684 7 657 7004

3021 6 146 5 349

Råne älv Kalix och Övre Torne älvar . . Nedre Torne älv

380 809 397

2 999 7208 4209

3647 9488 5626

3 978 9886 5030

3 150 8 773 3996

2 141 6097 2699

Västerbottens l ä n : Under 166 m ö. h 166—300 > » » . . . . 300 —500 » > » . . . . Över 500 » > » . . . . Norrbottens l ä n : Under 166 m ö. h 166—300 > » > . . . . 300 —500 > » » . . . . Över 500 > > > . . . .

Byske älv Pite älv Lule älv

1¶I n b e r ä k n a t vindfällen.

•

2¶Bortsett från lövskog i dimensionsklass o—.

175 råskog, resp. vedduglig torrskog i olika dimensionsklasser. 9

10 II

16 T D 35-

40-

449 802 206

261 43

Q-45 +

10—

15-

20—

99 171 22

17452 55 338 18633

21 I08 40

16 74 37

57964 47 319 21 209

I08 263 291

109 319 400

186 182 774

4642 4208 1473

1739 1 560 671

1 108 1 177 760

178 971 172 494 38081

496 899 234

528 1 151 485

408 1753 4130 I 400

86 539 1833 996

40 247 1274 1373

30568 59700 87671 18595

63 341 541 71

70 439 900 155

I 462 3 822 838

162 488 1844 526

266 1450 619

54416 55 225 72 375 11 470

359 627 552 5.3

It 861

17 105 19735 29 419

50 32 70

1 015 128

237 306 554

69 45 97

4094 869 1 871

1554 290 678

1 292 140 441

120766 31 260 80313

623 95 321

1 252 1 884 1718

454 750 717

35 I623

30933 65256 74 721

269 412

3 715 1 092 1 115

1787 494 375

1 901 309 252

" 3 972 3H42 28818

589 188 143

3 376 3°9 883

1 256 23

71447 24417 24 118

' % 358

526 1531 1 415

209 696 682

134 470 622

38046 39 896

124 291 354

178 474 556

523 1 572 565

232 639 275

155 515 157

18305 48583 24241

142 479 219

205 626

45 +

1424 1137 I 265

374 364

i 536

l2 363 498 788 26c 248 633 69 178

39 28

15 14

82 315 504

206 445

116 285

389 1085 654

229 697 584

148 426

28 219 772 250

1 026 218

844 1 214 209

494 1047 246

7 7 43

16 72

35-

40-

45 +

10-454

1 2

245 141

3 49 199

3 43 131

356 1339 2 377

k l a s s 30-

3 29

267 242

279 240

2025 5001 3025

82 508 237

31 282 234

18 141 171

16 116 241

221 1 501 4287 1576

42 260 733 231

135 407 196

287 158

1 119 3 319 5463

253 8 183

3 25

208 182

1 402

116 86 323

167 6 177

3 924 331 2871

681 3i 519

62 4°3 416

54 293 249

188 170

33 109 116

23 7i 83

389 1 816 2078

748 247 275

525 174 209

388 86 109

3ii 47 38

161 27 35

268 19 24

3 778 1 054 1 081

734 61

616 26 133

433 9 92

171 4 32

I90 5 29

3 470 239 793

8 72 149

677 2363 2779

24 149 24

32 "3 24

911 3 022 1 114

854 o78

25-

78 769 9

165 Si 608 197 617 246

449 467

369 39

283 289

6 46 27 135 199 58

489 158

346 98

1 122

176 Tab. 54.

Kubikmassans inom bark procentiska fördelning å dimensionsklasser. I

Redovisningsområde

3¶KubikTräd- massa slag inalles i millioner m31 2

Värmlands län: Under 133 m ö. h. . Tall 6*44 Gran 8*43 2*04 Björk °*53 Övriga 133—300 m ö. h. . Tall 17*33 3°*59 Gran 5*74 Björk 1*68 Övriga Över 300 m ö. h. . Tall 5*68 10*46 Gran 2'20 Björk O29 Övriga Kopparbergs län: Under 300 m ö. h. . Tall 31*95 2I'l5 Gran 4'02 Björk Övriga o-86 300—500 m ö. h. . Tall 22'79 20-79 Gran Björk 3a5 0*49 Övriga Över 500 m ö. h. . Tall W37 9-48 Gran 1*29 Björk 0*06 Övriga Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län: 66*17 Under 300 m ö. h. . Tall 84*16 Gran 21*87 Björk 6*77 Övriga 300—500 m ö. h. . Tall 48*50 Gran 9**39 26*12 Björk Övriga 6'49 IO*ll Över 500 m ö. h. . Tall 21*93 Gran Björk 5*69 Övriga o*35 Västerbottens län: Under 166 m ö. h. . Tall 13'H Gran 13*13 3*82 Björk Övriga o*5i 166—300 m ö. h. . Tall 33'5i 15*48 Gran 9*33 Björk 1*38 Övriga 1

10 |

11 |

12 |

13 D i m e n s i o n s k l a s s 0—

5—

1*26 7*97 2*04 I O 6 3

10—

15—

20—

25—

30—

35—

40—

45 +

15*7

24*4 25*4 22*8 19*2

2.3*9 19*2 11*6

I4-6 109

7*35 3*35 4*99 2*31 3*5o 1*54

0*96 0*95 0-45

0*60

3*i

1*25

o'92

— 25*3i 27*4 — 3l'36 24*1 I-78 2*83

— —

7*97 l6'7 12*11 23*2 24*47 30*7 29*22 27*5

24*1 26*6 21*6

l6*6

13*9

5*3

3'29

15*3 9*7 5*7 8'2

6*05

1*98 I n 3'°i 1*43 2*96 2*34

O'54 0*37 0*57 1*3°

0*35 0*19

23*4 l8* 7

15-0

5*21 1*72 2*71 0*8i 2*24 0 8 3

o*45 0*12 C19

0*08 0*09 0*18 1*27

23*9 26*8 22*2 184

6*20 14*8 1*45 2*94 14*22 25*8 23*79 31*5 37*83 3°*3

21*3 23*8 2Ö'o l 8 ' i 22*1 I4'2

12*1

169 I9'6

— —

7*87

15*0

3* 2 9

11*72 22*1 25*7 — 22*o6 20*9 2 3 ' 2 — 39*^4 26*0 12*5

I*i4 219

— — 1*84 4*00

— — 2*03

4*95 I O o 7*02 14*3 35*°3 32*8 38*78 27*4

7*42 14*3 13*66 2 3 / 7 2l*8o 2 8 6 24*16 25*1

9*i7 15*3

3*33 H ' 7 4 21*6 2 1 * 8 4 31*6 16*47 20*6

— —

I2'o H'4

7*9 5*5 8'6

l8'2

3*59

3*48

1*79 o*37

9*24 3*60 3'°i 1*03

6*4

O'92 0*30 0*24 0*78

0*38 0*22 C19 I*05

22*3 20*2

l8'2 10*04 3*53 1 1 5 10-5 4*49 1*46 0*40

15*4 9*9

6'o

14*7 187 l8'4 l6*8

18*4 21*4

20'0

22*2 18*3

8*9 8*7

3*4°

I13

2*6o 1*39

2*07 0 6 5 3*63 1*61

o'47

5*6

O62

0*63 C14 C17 0*86

19*4 17*7 3*8 3*5

I3'98 8'46 9*81 4*06 0*73 0*16 3*3*

407 2'o6

4*84 2*86

O'13

— —

— 1*56

13*6 H*5

17*3 10*20 4*43 3 8 3 I* 3 8 9*3 7*3 3*52 1*49 5*72 3*33 5*9

1*55 0*83 o*47 0*29 0*77 o*35

19*3 20*o 25'o 19*8 23*4 i3'i 17*5 13*8

1 6 9 1032 434 112 486 I63 240 090 63 90 737 587

1*57 1*12 o*5i 0*29

17*3 2I*o

1*99 2'o6

25*1 22'6

i8'6

2*15

0*23

4*i4

20" 0 22'0

22*5

14*3

l6*2

19*6 1 1 ' 9 0 17*9 10*04 5*i 1*66 429 7*6

8*46 12*97 26*04 32*88

24'5 26*5 20'6 14*9

24*6 I9*i H*7 lo*8

15*9 8*5 6*8 80

3'7i 2*13

0*31 0*13 064 0-87

1*73 7*27 13*9 19*6 5'oi I 5 ' 3 8 2I*o 23*4

21*4 18*9

— 26*24 33'-* 22*4 — 2 3 2-3I 3°*3 1 21*9

i°*5

19*0 10*56 4*45 lo*8 3*92 1*21 5*i 1 9 2 o 46 6*o 3*78 2 ' 2 5

I'42 0'28 0*17 0-38

1*45

— — 1*25 4*02

— —

Bortsett från lövskog i dimensionsklass o—.

17*8 24*7 29*8 26*4

O* 5 4 1*21

8*4 5*6 5*5

7 ' 3 7 129 537 134 2656 339 2429 26*4

1*92

0*51 0*67 0*69

25*3 20*3 11*9 10*6

2*l8 9 * 2 7 18*8 3*86 I 4 5 2 24*6 25*62 3*'» 26*17 28*6

— —

6-7

12*2

H*3

4*28 4*62 0*30 2*51

5*3i 1*86

2*94 o*88 3*08 0*98

O18 2'25

3'5*

O'12 5*23 1*66 2*64 O* 11 2*20

0*08 O* I 2 0*28

o*39 0*65 0*09 0*03 C90

177 Tab. 54 (forts.). I

Redovisningsområde

Västerbottens län (forts.): 3 0 0 — 5 0 0 m ö. h. .

Kubikmassans inom bark procentiska fördelning å dimensionsklasser. 2

3¶Kubikmassa Trädinalles i slag millioner m31

0—

5—

I'oo 2'68

4*15 11*3 15*7 9*io 20*9 25*47 36*7 22*3 1 6 4 3 29*2 17*8

4I"i9 15*54 I-oi

Tall Gran Björk Övriga

0*36 14*00 4*04 O'19

0'i8

Tall Gran Björk Övriga

29*69 12*50 10*29

Tall Gran Björk 166 — 300 m ö. h. . Övriga

29'32 I5*69 9*27 0*95

2*03

Tall Gran Björk Övriga

37'o5 25*35 9*55

C83

Över 5 0 0 m ö. h. .

10 |

10—

15— 2 0 —

300—500 m ö. h. .

Över 500 m ö. h. . Byä

Not

Kla rälven

D a l älven

Gai

1¶Se no: å sid. 176.

28—320772.

Tall GTan Björk Övriga

1*94

3*99 7*o 10*4 1*05 3*96 8*i 14*2 2 25*94 32*5 3*o 21*99 22*2 24*5

19*7 14*04 15*3 8*29 3*5 1*17 8*3 5*23

8'oi 3*70 2*39 4*04 1*68 1*29 0-36 O n 0 ' 0 2 2 ' 6 8 2*54 4*46

16*5 20*3 I 2 * i 8 i7*i 16*1 13*59

I O ' i 8 lO'54 8*75 6*79 9*49 9'62 0 ' o 4

20'o 20'8 I0'3

13*3

4*i

8'8

9*6

2 ' 5 6 1177 2 I o 243 211 647 1 8 4 8 279 258 138 3322 .329 i9i 85 29'o6 246 206 I3*i

12*8

6*90 14*3 19*7 22*2 3'o8 l o ' o 7 18-9 24*1 22*1 33*57 33*3 l 8 * 9 8*7 22*50 35*4 16*6 11*9

18*8 10*56 5*42 13*3 I-36 3*73

3'8i 15*7 1*83 7*77 i6*o 22*1 3631 34*8 18*8

20*5 22*4

20*6 14*62

7*1 IO*8

%3 6 5 14*93 10*91

29'61

0*42 2*54

0'i6

6*35

0*95

2*49 0*09

32*4

145 IO*i

3*i3 456

5*2 17*5 32-25 Io*6 2 0 ' 6 3 35"i2 16*5 i8'o

4 60 9'86 2'00 0*64

Tio

Tall Gran Björk Övriga

5*50 II29 2'32 O63

I*i7 308

1*79

1*74 I*8o

0*31

4*75 3*47

2*89

16*4 18*3 7*7 II'i

5*5

4*57 I ' 4 i O 3 8 l*5i C 4 2 O'14 1*67 0*56 0 1 7 3*42 I 1 8 0*73

O'io 0*07 0'o7

ll ti

°*75 0*32

1 8 0 1229 174 037 13 2*31

8'79

3*42 4*02

1*64 2*8o

6 6 9 146 239 276 I3'o3 230 259 194 2287 294 230 138 3657 28o 180 9*i

I7*i

6*39 3*88

1*90

18*6 22*1

4*7 14*7 n i 60

Tall Gran Björk Övriga

62*79

18*9 24*0

1*64

1*55 6*44 I 3 * 6 2*96 I I * 6 i 21*5 25*81 30*7 3 4 ' 6 3 26" 1

Tall Gran Björk Övriga

13*10

1*20

I4'42 3*°2 0*72

4'l8

19*3 24*2 22*7 20'2

21*0 30*9 27*6

5*70 1 2 8 1 4 6 3 24*0 2 4 * 5 4 29*4 25*34 22*8

24*3 22*2 18*4

21*7 15*8

5*i9 4*30 5*52

7*o

7*7 9*9

2*39 10*05 3*74 I2*8o 25'72 27*82

7*62 13*47

0*07 3*2 s* 1*33

13*5 14*2

l8*2

0 1 4 004 °95 0*24

7*66 3*66 3*oi 8*26 3*83 1*90 1*33 0*58 O 1 4 O o i 4*19 0 5 7 I ' 5 i

6*oo 2*03 3*48 0 9 3

24"i4 23*7

0*71

I'i9

1*95 0*57 2*21

17*8 IO*2

243 277 222

o*73

3'7o

28*3 22*5

5*o4 13*9 1 0 6 7 22*2 2 I ' 8 l 28*5

I°*94 15*23 2-84 O40

48*39 7*95

35— 4 0 — 45 +

12*4

Tall Gran Björk Övriga

12 |

25— 30—

N o r r b o t t e n s län :

Under 166 m ö. h. .

11 |

D i m e n s i o n s k l a s s

Tall Gran Björk Övriga

29*04

22*o 19*8 11*4 10*8 2I-7 19*4 12*2

9*4 23*3 l8*o 13*6 1.3*8

V 0 0

2*68 1*94 6*84 4*57 2*26

5*5i 2*41

V 3*45

0*71 0*20

0'56 0'44

0*44 I*i4

Ii4

0*30

O14 0-23 0*40 o-29

2*49 1*64

O56 O62

O" 30 0*32

°*79 o*39

o*39

1*43 1*46

6*9 4*74 2*42 189 10*96 4*77 II*4

0'8o 0*30 0*71 1*97

2*o6 0*91 I*8o

°*35

0*17

1*78 0*81 O41 0-85

II41 0-76 0'22 1*34

6*6 11*91 4*84 1*5° O 5 8 3*78 1*33 0*46 o ' 2 6 189 2*30 I - o 5 o ' 5 6 o*43 9*2 4 6 2 1*55 1*42 1*84 5*4 8*3

i78

Tab. 54 (forts.). I

Redovisningsområde

Kubikmassans inom bark procentiska fördelning å dimensionsklasser. 2

3¶Kubikmassa Träd- inalles i slag millioner m3'

10 | 11

12 |

13 D i m e n s i o n s k l a s s 0—

10—

15— 2 0 — 2 5 — 3 0 — 35— 4 0 — 45 +

37*48

Tall Gran Björk Övriga

9*07 16" 60 3*72 1*54

0*87

tall

21*83

1*22

31*20

2*52 9*30 149 18*7 19*6 164 3*6i 11*74 21*9 24*7 19*3 H l 21*40 30*0 23*9 13*4 — 19*62 22*3 17*3 12*1 6 9

10*68 4*94 I ' 8 i

Gran Björk Övriga

4*97 1*72

0*38

Tall Gran Björk Övriga

16*31 44*25

I*8o 9*50 16*4 21*4 2*93 I I 7 0 22*2 25*3 24*82 3 2 '5 22*5 — 17*17 22*5 17*9

8*oi 3*79 I'8o 1*23 4*93 1*97 o* 74 o*73 2*09 0 8 9 0 ' 2 0 0'o8 6*39 5*59 3*28 4*23

Mo- och Gideälvarna . . Tall Gran Björk Övriga Lögde och Öre älvar . . Tall Gran Björk Övriga Tall Gran Björk Övriga Tall Gran Björk Övriga Tall Gran Björk Övriga Tall Gran Björk Övriga Tall Pite älv Gran Björk Övriga Se not å sid. 176.

1 5 1 6

Tall Gran Björk Övriga

3 2 *I2

8*87 1*84

9"i9 3"°4

12*02 2*14

9*59 15*5 19*4 21*3 17*4 3'o7 H*IO 20*4 23*7 20*9 12*9 23'69 29*8 23*3 1 3 2 6*4 — 24*53 26*7 18*4 13*4 8*3

2*24

5*i5 10*9 19*6 — 17*13 25*4 — 2 3 4 6 21*9

2*91 I I 0 6

22*47

1*94

3*i5 10-42

10/56

0*84

l6'o6 5*76 1*46

9*85 12*41

5*47 1*09

3226 2623 1176 I'20 10*28

10*25

3*54 o*34 l3"oo 7*8o 3'o9 O23 11*09

8*15 2*65 0*20

25*05

8*95 3*63 0*42

6-i 1

22*2

23*14 33"i

21*9 18*6

20'6

15*4

19*2 1 0 3 120

14*4

5*o 8*6

I2'4

11*3

5*45 12*7 19*0 2 0 ' 3 l8*6 3*88 12*37 22*1 2 4 5 19*7 lO*6 — 19*12 32*5 2 4 3 12*5 6*8 — 14*97 23*6 18*0 13*8 5*4 6*34 12*3 9*74 16*6 — 23*75 34*2 — 24*52 3°"7

2*i8 3*08

1*40

Öic

12*6

3*57 9*66 15*8 2 0 ' o o 33/6 — 28-58 26*9 o*79 7'62 15*7 3*o5 I 2 ' 2 0 24*5 2 I ' I 7 3°*9 — 20-75 33*o

O'11

0*62 2*90 1*12 0*32

0*I5

7*33 5*51 4*54 4*43

19*4 2 2 ' 1 17*8 10*54 4*64 I*8 7 I ' 4 2 19*4 12*7 7*oo 3*4i 1*69 1*97

\ti

— 18*42 23*7

2*50 0*78 0*35

4*43 2*20 1*04 1 0 3 17*3 2 I ' o 1 9 1 13*92 7*66 2*54 l ' 6 i 23*2 10*3 13*1 6*36 2*73 1*05 0*66 24*4 1 6 7 9*i 4*73 1*5" 0*71 o*35 I7*o 12*9 8*5 618 3*oi 1*52 5*47

6841 1956 353

9*37 3*29 1*21 0*77 5*47 1*64 0*55 0*38

2*27 0*79 0'38 O'19 6*81 5*i3 3*96 5*55

12*50 6*24 2 8 4

1-48 4*24 1*77 °*57 O 2 6 2*74 1*15 O 6 2 0*25 7*36 5"69 4*59 6'60

17*9 2 0 ' I 19*2 12*48 6 2 9 | 2*17 1 1 2 22*8 21*2 13*7 7*07 3*54 i'°7 1 '07 22*4 11*3 5*3 2 * I 7 0*47 0*31 0 0 7 I 7 *8 IO*o 8*5 4 0 3 2*87 I ' l O °*53 12*40 20*4 19*2 6*54 2*55 1*50 17*4 20*o 1 9 2 13*9 7*90 4*50 2*65 2*90 2 1 9 10*4 3*20 I 2 3 0*46 0*17 0*02 18*2 ll*5 7*26 3*44 2*89 0*30 0*84 22*3 25*3 i8*8 7*33 1*76 JO'42 O 0 9 26*2 2 0 6 9*6 2*76 0 8 2 lo*12 C 0 5 22*7 13*4 3/51 0'8i o'33 0*20 15*5 12*3 6*6 o*oo 469 0*48 o*59

T°

0*97 4 6 1 12*2 20*2 23*1 19*0 IO*33 532 !2*o9 2*90 1 1 5 8 19*6 24*6 1 9 6 11*9 5*69 2 ' 2 6 I ' 0 2 012 — 23*97 36/5 23*3 IO*l 4*3 1*40 0*42 — 13*75 28*9 25*7 1 4 7 9*2 4*16 I 5 5 I i o 8*12 2*90 1*15 1*54 7'5i 15*5 22*3 23*3 l6* 9 5*5o 2 ' i 6 0 9 5 3*6i 10*19 20*0 22*9 2 2 ' o 12*0 25*20 33/6 23*1 IO'I 5*4 1*79 O 7 1 0 1 4 — 13*78 26*9 20*0 1 8 2 I 2 i 3*98 4 ' 5 0 0*48

2*21 0*81

—

0*99 0*71

0*67

— —

e~iA 12*9 18*2 21*5 19*4 II*6o 5*10 2 ' 3 2 1*52 9*98 i8*6 24*6 20'6 12*3 6*70 2 ' 4 9 1*22 0*89 ' 6 o O'oo 0 ' 2 0 — 31*90 32*8 18*5 9*9 4*i I*8 5 o1*70 0 ' 6 6 0*55 — 10*73 3i*i 20*4 I4"i 9*i 5*67

1*33 2*64

179 Tab. 54 (forts.). I

Kubikmassans inom bark procentiska fördelning å dimensionsklasser. 2

10 |

11 |

12 |

13¶KubikTrädslag

Redovisningsområde

Tall Gran Björk Övriga

Kalix och Övre Torne älvar

Nedre Torne älv . . .

Tall Gran Björk Övriga

. Tall Gran Björk Övriga

1¶Se not å sid. 176.

massa inalles i millioner m31 22*20

D i m e n s i o n s k l a s s

0—

5—

10—

15— 20—

25— 30—

35— 4 0 — 45 +

l6'9

4*28 3*86

H*38 5*62 0*69

2*23 7*53 1 6 2 4*40 10*81 19*2 31*23 .37*9 24*85 31*6

19*4 21*9 19*0 184

19*9 18*2 7*5 11*6

3*i 7*i

8*48 5*88

1*89 1 0 - 5 3 3*75 11-67

20*5

20*0 IQ'O

149 I2'6

8*4

3*i

3*43 0*52 22*87 15*57 9*33 0*81

— — — —

17*2 17*8 35*8.5 29*6 37'oo 25*2

7*94 i*9i 2*39 1 0 - 5 9 37*83 26*42

14*3 19-4

247 20*8

9*62 JJ-88 O83 3*86

0*34 0*81

7*77 6*23 1*46 4*08

4*2 5 1*70 2 2 0 1*35 0*71 0*13 1*85 0*74

1*96 2*o6 0*09 I*o8

14*5

10*5

5*6

19*5 22*9 18*2

21*2 20" I

1 6 9 I O 5 2 445 174 123 676 322 140 28 Io8 O* 3 4 013 63 373 265 1*34

— —

32*3 23*8

9*25

l*5o

6*54 15*4

21*4

7*6o 6*54

3"4o 12*54 21*4 — 3 6 6 0 35*3 — 30*20 3i*5

2.3*2 17*1 20*1

0*85

I2'l

19*3

7*4 153 21*5 19*2

7*o

IO'6

17*0 11*9 2*8 5*i

9*28 4*14 4*64 2*14 0*91 0*23 1*79 0*44

2*02 1*04 O'io 0*30

1*99 1*54 0*73 1-25 0*79 0*51 1*52

o*99 0*04 I n 1*26

o* 54

—

18o Tab. 55.

Kubikmassans inom bark procentiska fördelning efter trädens ålder 1 . I

R PH ovi sn i n crsnm tår* fi

3 Kubikmassa Trädinalles i slag millioner m3

5 |

6 |

7 |

8 |

10 |

11 | 12

Å l d e r s k l a s s II

III

V I I VIII I X +

Värmlands l ä n : Under 133 m ö. h. . . . Tall Gran Björk Övriga h. . . . Tall 133 — Gran BjÖTk

Övriga Över 300 m ö. h. . . . Tall Gran Björk Övriga

6*44 8*43 2*04

o*53

1*24 15*55 36*23 26'79 12*32 5*42 I*i7 o*66 o*6i 0*68 13*9° 38*53 29'24 12*74 3'3o 0*99 o*37 0*25 37*97 44*01 14*73 2 ' 6 l o*68 2*68 51*19 30*62 10*26 5*25

—

— — — — — "—

0*81 11*59 26*65 24*95 1 7 4 8

2*20 O29

7*97 5*4i 1*99 0*38 9*54 3°*49 3l*2o 1 8 4 5 6 0 2 2*79 0 8 9 0*30 22'24 39'2o 22*11 10/77 2*49 I*i6 o*45 I"oo 38'27 30*13 H * 7 I 10*97 1*03 0*90 0*18 5*i9 15*08 29*16 2 3 ' H 9*46 7*8i 2*34 C 2 4 4 0 8 13*12 23'24 21*52 I5"36 11*84 4*25 8' 4 6 24*98 2C*99 l6*35 12*05 5*38 l*8 7 18-76 29 96 28-30 12*45 2 " l 6 4'4o 2*26

31*95

0*72

17*33 3°* 5 9 5*74 1*68

5*68 10*46

— —

3*i5 0*26 1*27

"**" 7*63 6*37 4*92 1*72

Kopparbergs län: Under 300 m ö. h. . . . Tall Gran Björk Övriga 300 — 500 m ö. h. . . . Tall Gran Björk Övriga Över 500 m ö. h. . . . Tall Gran Björk Övriga Gävleborgs , Västernorrlands och Jämtlands län: Undei 300 m ö. h. . . . Tall Gran 3 0 0 - -500 m ö. h. . . . Tall Gran Över 500 m ö. h. . . . Tall Gran

21*15 4*02

o*86 22*79 20*79 3*25

o*49 W37 9*48

7*67 18*42 24/19 23/90 12*30 5*02 3*5o 4*28 O83 I 2 ' 5 1 27*99 26*67 1 6 7 6 9*08 3'5i 1*70 o*95 1*62 21*87 34*63 24*27 9*92 6*04 1*26 o*39 2*58 47*75 33*44 7*61 3*45 2*31 1*05 0*67 I*i4

—

5*29 15*31 23*54 15*77 IO"oo 8*70 5*12 IO'oo 0*48 5*58 16*32 22*05 21*33 12*91 9*09 5**7 7-07 O96 15*65 21*50 29'7i 17*60 3"76 1*65 1*24 7*93 5*°7 39"o6 27*47 I7*63 1*64 3*°2 I ' 4 i 0 ' 8 i 3*89 0*28

1*29 0*06

1*76 6*78 8*91 8*77 7*63 I4*o4 8*99 43*°3 I*20 4 8 9 8* 7 i 12*44 I3*o6 I4'o3 13*97 31'65 3*29 25*24 26*19 22*86 Il*84 5*35 1*88 3*35 3*4i 47*66 29*37 11*31 O'34 0*52 1*34 0*86 5*i9

66*17 8416

0*37 6*33 l6*22 22'87 19'11 10*88 1*03 8*04 1 9 3 8 2 4 1 4 20*19 H ' 9 3

0*09 0*05

—

6*31

5*07 I2'82

21*93

6*48 3*22 5*59 6 I9"9o o*n 4-19 14*30 2 0 0 7 17*77 10*45 7*64 0*30 3*24 9*73 1 6 9 6 17*69 14-41 10*67 8*85 18*16 O'o6 1*22 9'9o I I ' 4 o 9*34 7*92 14*01 8*22 37*93 — o*59 2*13 6*34 11*84 I3"85 12*14 I O 4 2 42*69

I3'ii I3*i3

0*05 2*74 15*95 22'77 18-13 8-50 O'oi 3*45 9*73 2 1 ' 0 2 l6'37 12*05

48*50 91*39 IO*ll

Västerbottens l ä n : Undei 166 m ö h. . . . Tall

Gran 1 6 6 - -300 m ö h. . . . Tall Gran 3 0 0 - -500 m ö h. . . . Tall Gran Över 500 m ö h. . . . Tall | Gran 1

33'5i

15*48

1*42

0*36 14*00

8*51 11*23

8-53 33*6o

— 2*02 8*15 13*56 11*94 I 3 ' 3 i 11*70 11*47 27*85

4i*i9

§' 15 15*41 12*17

8*55 6*22 17*11 9*08 895 19*34

O'oi

o*77 7*o6 l6'o7 1 2 6 3 6*72 o*53 3*28 IO'20 10*94 11*53 3*58 7*76 17-61 0*06 IO*35 0*19 1*79 6-67 8*32 8*67

Bortsett från björk och övrig lövskog i dimensionsklass o-

8*ii 8*69 39*95 9*35 9*11 45*05 7*98 6*22 46'44 7*28 6 5 1 6o*57

I8I

Tab. 55 (forts.).

Kubikmassans inom bark procentiska fördelning efter trädens ålder 1 . IO

Redovisningsområde

Trädslag

Kubikmassa inalles i millioner

12 Å l d e r s k l a s s I

III

VII

VIII IX 4-

o'o4

2*73 3 °° 25"5o 14*88 9*6o °'45 6*03 19*75 1*97 8*76 I5'2I 17*62 14-41 9*84 8*95 23*24 1*39 5*99 15*00 8*54 6*57 7*93 8*70 45*87 0*84 3*96 5*94 7*i7 9*66 10*12 11*44 50*87 O61 4'oo 9*52 6*25 3/87 9*09 11*28 55*38 O31 1*93 3*52 7"io 8*02 8*78 8*84 61*50 0*09 1*30 6 4 1 3/32 3*57 4*27 16*36 64*69 O08 0*8 3 3'8i 8*59 8*75 9*34 5*7Q 62*89

Norrbottens l ä n : Under 166 m ö. h.

Tall Gran

29*69 12*50

166 — 3 0 0 m ö. h.

Tall Gran

29*32 I5*69

300 — 500 m ö. h.

Tall Gran

37*o5 25*35

Över

Tall Gran

2*54 6*35

Tall Gran Björk Övriga

460 986 2oo 0*64

Tall Gran Björk Övriga

5'5o 11*29 2*32 0*63

Tall Gran Björk Övriga

IO*94 15*23 2*84 0*40

Dalälven

Tall Gran

62*79 48*39

Gavleån

Tall Gran

I3'io 14*42

Ljusnan

Tall Gran

37*48 32*12

Delångersån

Tall Gran

9*o7 l6*6o

Ljungan

Tall Gran

21*83 31'20

Tall Gran

1631 44*25

O'I 2

Indalsälven Angermanälven . . . .

Tall Gran Tall Gran

0'22

Mo- och Gideälvarna .

22*47 6841 IO'56 l6'o6

Lögde och Öre älvar

Tall Gran

9*85 I2'4I

Ume ä.v

Tall Gran

32*26 26-23

Rickleån

Tall Gran

10-28 10-25

500 m ö. h.

Byälven

Norsälven

Klarälven

1¶Se l o t å sid. 180.

o'oi

0-42 8*74 2 8 4 3 26-34 l8'39 5*55 o*49 7*37 29'36 33*05 17*68 7*32 o*35 30'o7 39*97 19-60 8*34 I*6o I'24 33*26 28-34 14*63 18*15 2*71 0*52 6*99 21-38 25*07 20*37 10*43 O" 30 9*7i 25*27 2 4 2 1 21*19 9*08 o*45 17*87 36*09 1 9 8 0 12*99 5*23 0*55 49*45 25-92 13*41 10*28 0*22

5*48 2*22 4*43 3*i_6 1*30 0*29 0*06 1*66 6*85 3*23 5*i7 6*17 I*8i 2*24 2*42 2*03 3 " C17

0*92 9'9i 20" 9 9 26-50 18*44 9*37 55 o'3o 7*75 19-80 28-40 19*62 I I ' 0 4 12-23 28-19 26-35 13*20 8*63 O 90 I ' 6 3 34'o9 26'74 18-27 9*31 3 * I I 3*68 0*49 5*5i I 4 4 8 20*24 18*04 11*45 3*43 0-56 7*39 17*95 20*85 1 6 9 1 I I ' 7 i 8*i 9 0'26 7*i5 18-47 28*74 21*68 9*52 7*79 o*54 7*77 20'8l 3 0 ' i 9 21*57 9*96 3*58 4*38 0*26 2*98 13*34 18*58 18*64 9*57 9*20 0'6o 4*°7 16*96 I7*89 12*94 9*o6 11'42 22*17 11*87 0*28 6'14 l6'o8 19*93 O89 6*09 20*91 22*65 12*31 6*63

o-11 0'2I

0*14

I9"O5

5*56 19*94 l6'93 12*73 7*4i 5*68 I7'96 19-16 1910 1 4 6 5 8*72 I2'29 20*33 18*24 11*09 8*36 4*27 2*99 K ' 6 9 16*17 l6'93 15*86 I 2 * o i 8*90 4*99 IO'oo 20*32 14*37 7*i3 7*36 3'4i 8*95 1 4 0 7 I3'36 I I 1 6 8*90 4*37 H ' 3 2 17*73 13*88 8*72 8*31 5*5o I 2 ' 8 l 20*19 18*32 12*14 7*6o

2*03 4*30 2*88 3*32 1*48 6*25 1*70 1*72 5*09 i6*5 5*87 10*98 I*8i 8*78 I*8 7 2*91 5*08 22*35 7*94 19*10 3*89 15*72 4*06 7*43 4*79 14*57 6*6 4 13*55 7*94 l.3'96 8*58 10*42

9*o3 26*57 7*33 32*6i 9*6o 25*86 0'22 5*44 15*45 2*55 1*43 I2'5I 21*92 11*79 7*66 9*49 6*54 28*66 O'oi 1*32 8 4 1 I3*83 IO-68 11*71 8*94 8*40 36*7i I*i3 7*i5 l6*73 13*92 6*98 7*i2 6*8o 40*18 l ' 3 i 4*54 H ' 4 4 H * 8 o IO52 9*72 8*77 41*88 l"7i 13*33 20*oo 14*63 IO70 1 3 0 7 9"5i 17*06 2*13 7*57 14*72 I4'84 14*69 12*48 12*79 2Q*79 0*24

182 Tab. 55 (forts.).

Kubikmassans inom bark procentiska fördelning efter trädens ålder. 10

Redovisningsområde

Kubikmassa Träd- inalles i slag millioner

I*i4 0*87

Tall Gran

I3'oo 7*8o

O04

Byske älv

Tall Gran

11*09 8*15

0'02

Pite älv

Tall Gran

25*05

O'o2

Lule älv

Tall Gran

22*20 11*38

0*02

Råne älv

Tall Gran

8*48 5*88

Ooi

Kalix och Övre Torne älvar . Tall Gran

22*87

Tall Gran

9*25

Nedre Torne älv

8*95

7*6o

l d e r s k l a s s

Skellefteälv

15*57

0*02

VII

VIII IX +

5'9i 13*29 9*50 9*01 I5'i7 II*8o 34*15 3*75 10*50 I I 5 8 13*72 12*22 8*78 38*58 2*o6 14*17 l5'o7 IO50 5*99 9 * 0 7 9*84 33*3o 1*47 4 0 0 9*63 9*io 9"77 7*97 9*18 1*46 5*i6 I I 3 0 8*oi 4*79 7*89 9*27 52*10 1*33 3*30 3*73 9*43 8*49 9*22 7*12 57*37 1*70 8*23 16-79 4*31 C*98 8*95 45*88 0*70 4*55 7-48 8*64 6*o8 8*68 6 9 1 56*95 24*01 2*91 1 2 1 6 23*i5 12*92 I O 1 8 6*46 1-41 5*II 7*77 8-17 8*76 10*62 10*97 47*i8 1*25 0'64 0'6o o'6i

0*02

III

6*84 16 9*55 7*5o 10*24 7*88 4 0 * 6 0 3*25 496 9*24 10*71 9*89 10*26 51*06 6 9 2 20*27 14*44 IO*6I 10-75 9*82 26*57 5*i5 12*37 I3*63 16*14 9*45 I3*IO 29*53

183 Tab. 56.

Kubikmassa inom bark av asp i olika dimensionsklasser. 3 1 4 1 5 1 6

7¶D i m e n s i

Redovisningsområde

9 IO

rL s

k 1

5— 1 0 — 1 5 — 2 0 — 2S— S O - 35— 4 0 — 45 + 5-45 +

Norsälven

Kubikmassa i tusental m3 Antal provträd . . . .

18 6

. . . . Kubikmassa i tusental m3 Antal provträd . . . .

62 9 28 6

Kubikmassa i tusental m3 Antal provträd . . . . Dalälven

Kubikmassa i tusental m3 Antal provträd . . . . Kubikmassa i tusental m3 Antal provträd . . . .

Delångersån

79 9 60 7 20

3 67 9

13 7

30 5 47 3 32 5

62 9

56 2

Il 1

29 4

—

65 9

34 4 59 3

—

5i 3 3 Kubikmassa i tusental m 138 329 172 2 1 0 Antal provträd . . . . 10 25 9 13 . . . Kubikmassa i tusental m 3 146 1 2 4 167 143 10 Antal provträd . . . . 16 11 12 1

49 4 80

25 2

16 2

—

12 2

— —

2CÖ

—

25 88 16

— 2

21 2

. . . . Kubikmassa i tusental m3 106 Antal provträd . . . . 11

215 237 17 15 15 Ångermanälven . . Kubikmassa i tusental m3 128 296 317 2 0 1 Antal provträd . . . . 16 19 17 IO Mo- o. Gideälvarna Kubikmassa i tusental m3 251 1 6 0 125 Antal provträd . . . . 17 11 7 Lögde och Öre älvar Kubikmassa i tusental m3 189 283 176 11 Antal provträd . . . . 1 16 9 7 Kubikmassa i tusental m3 2 1 2 198 " 9 5i Antal provträd . . . . IO 6 3 4 Kubikmassa i tusental m 3 25 6 — 20 Antal provträd . . . . 1 1 2

. . . Kubikmassa i tusental m3 Antal provträd . . . .

—

Byske älv

Kubikmassa i tusental m3 Antal provträd . . . .

15 Pite älv

Kubikmassa i tusental m 3 Antal provträd . . . .

Lule älv

3¶Skellefte älv

12 i

188 35 276 20

1 355 14 80 55 S 4 4 i Kubikmassa i tusental m 293 393 286 254 159 133 Antal provträd . . . . 27 3i 14 4 4 '8 9 1 1

3¶Indalsälven

25 1

9i 118 I O l 6 4 7 Kubikmassa i tusental m3 149 1 0 8 47 Antal provträd . . . . 2 11 4 Kalix o. Övre Torne Kubikmassa i tusental m3 1 0 2 72 83 älvaT Antal provträd . . . . 4 9 5 Kubikmassa i tusental m a 136 132 144 Nedre Torne älv Antal provträd . . . . 7 9 7

64¶Kubikmassa i tusental m Antal provträd . . . .

104 12

8 82 4

83 13

10 1

— —

26 3

60 1 0 6 2 80 4 1 3 0 189 1672 11 109 9 67 74 961 69 5 4 5 6 766 2 1 41

— 31 ^ — — 74 9 72 3 43

55 3

11 2

108 2

1 056 — 73 8 78 3 1985 136

2 2

—

22 2

—

15 2

—

1 1

2 1

254 14

— —

—

308 18 425 29

—

4 1

—

95 4

—

2 1

— — — —

436 24

184 Tab. 57. Kubikmassa inom bark och dess fördelning å sortiment 1 . 10

T a l l

Flodområde

Byälven Norsälven Klarälven

I 11 I

12 I 13 I 14 I 15

r a n

Kubik- Grovleksklasser i engelska tum massa 6" och inalles Under 4" 4 " _ 6 " däröver mill. 3 m mill. mill. mill. 460 5'5o

I*o8 1*37

1*55 l'8o

I°*94

3*57

3' 7

1-98 2*33 4'I o

I5*O5 2*71 37*48 10*46

16-87 3*53 9*93

9*o7

1*69

2-28

21*83 16*31

5*95

Kubik- Grovleksklasser i engelska tum massa 8" och inalles Under 4" däröver mill. 3 m mill. mill. mill. 9*86

3*39 4'3o 5*64

5*4° 5'7i 7*57

1*07 1*28 2*03

30*86 6'86 I7'o9

48'39 17*73 I4'42 5*93

6*99

II38

23'67 6*90 1612

4* 60

5*55 4*77

5*io IO33 6*94

16* 60 5'53 31*20 11*79 44*25 17*02

15*34 21*76

4°7 5*48

5*95

II29

2-83 246

5*58 5*25

68*41 2.3*12 16*06 6*41 12*41 4*00

32*62

9*85

5'22 2*15 2*13

12*68 I'8o 2'2I

Ume älv Rickleån Skellefte älv

32*26 10*28 13*00

672 2*54 2-58

7*98

2623 10*25

o 21 12*12 5*21 3*83

0-83

3*46

I7'56 4*64 6*96

Byske älv Pite älv Lule älv

11*09 25*05

2*89 5*29

22*20

5'7i

644 5*99

5*01 13*32 10*50

8-i5 8*95

I'o6 I'22

2*47

2*37

3*64

5*87

II38 4*26

Dalälven Gavleån Ljusnan Delångersån Ljungan Indalsälven Angermanälven . . . . Mo- och Gideälvarna . Lögde och Öre älvar

62*79 13*10

22*47

10*56

Råne älv Kalix och Övre Torne älvar 22*87 Nedre Torne älv . . . 9'25

3*II

II29 I5*23

32*i2

7*80

8*5i 4*21 300

2*95

40 8 451 523

5*88 15*57 7*6o

2*22

2*88

3*01

3*21

1*58 462

5'6o 0*97

1*77 5'62 2'29

2*71

5*7°

3'H

7*58 3*6i

0*78 2'29 0'85

1 Minimilängd — endast för rotstockar — för 4 tums virke 3 m (9*8 eng. fot) och för 6, resp. 8 tums virke 4 m (13*1 eng. fot). Se vidare bilagan A i del I.

i85 58.

Vissa uppgifter rörande kubikmassan och årliga tillväxten inklusive bark samt barkmasseprocenten (barkmasseavdraget). " l

Redovisningsområde mill.

rmlands l ä n : Under 133 na ö. h . . 1.33 — 3 ° o Över 300

per hektar skogsprod. mark

Trädslagsfördelning Tall

Gran

Lövskog

13 12 12

. .

> » » . . . » » > . . .

80 61

34 33

47 54 55

34 43 45

pparbergs l ä n : Under 300 ni ö. h. . . . 300 —500 > > > . . . Över 5 ° ° » » T> . . .

19 J

50 24

59 5o 5o

vleborgs, VästernOTrlands >ch J ä m t l a n d s län: Under 300 m ö. h. . . . 300 —500 » » > . . . Över 500 » i » . . .

äterbottens Under 166 166—300 300—500 Över 5 ° °

län: ni ö. > > 5 » * x

h. . . . > . . . j . . . »"•..'.•-.

irrbottens l ä n : Under 166 m ö. h . . . 1 6 6 — 3 0 0 > •> J . . 300 —500 > > > . . ÖveT 500 > > > . .

. . . .

älven irsälven arälven

177 42

långersån mgan lalsälven . .

. . . .

ne älv ikleån ellefte älv

2'4i 1*66 0-48

3*o

49 45 44

38 44

17 18

15 18 14

7'4o 6*03 Ioi

3*o

2'2 Ii

49 5i 49

17 2C

42 25

12 16 17 19

I'24 1*86 2" 29 0*43

2-2 2'o 1*6 I'i

45 54 33

19 15 11 18

2*i7 1*57 I'64 0'23

2-o

56 55 53

14 14 10

O87 0'92 I'3o

4"i

4*21 1*29 2-85

57 79

52 4i 32

59 55 53

56 55 5i

39 43 40

23 21

33 35

ll g 26

ne älv lix och Övre Torne älvar dre Torne älv

30 31

23 41

Å 36 59

% 48

ske älv p älv Je älv

5°

2-9

2"l

3*6

14 17 19

5°

23 24 27

19 l8

22 16 14

16 16 16

20 l8 21

13 14 18

16 16 16

19 20 20 19 21 20

1*6

0-65 I38 0-79

1-6 Ii 1*2

49 5o 43

34 34 33

13 16 24

Se även bilagan sUppskattning av barkmassan> i del I.

1*4

14 K 10

17 17 17

0*71 I'oo I'i8

17 l8 l8 21

53 46 58

18 20 20 21

41 32

19 19 13

17 17 19 20

20 22 20

1-6 2'o

23 22 18 34

35 44

it il

59 50 51 40

34 3o 29 22

23 It

•7

17 17 20

17 14 17

2'oo O87 0'jo

1*3

33¶Alla trädslag

l8 20 20

15 15 12

1*3

14 19 25

13 14 15

1*9 1*9 2'0

46 44 38

16 A 46 39

3*73 I*i7 o - 9o

2'48

23 29

58 58

2'64

2 &

1'22

27 32

16 18 17 18 21 21

4i 27

3*5

24 29

1*5 o*9 O" 6

3*i 2*6 2'0

11 12

1*9 I'o

2'2

53 48

67 77

48 79

2*3

67¶Lövskog

0'73

129 32

Gran

14 14 17

ll 68

Tall

13 Trädslagsfördelning

4*4 4*o

30 '

mill.

per hektar skogsprod. mark

1*05 2*78

It64 46 59 35

18 20

lälven vleån isnan

germanälven )- och Gideälvarna gde och Öre älvar

61¶Barkmasseprocent (barken i % av förrådet över 10 cm med bark)

Total tillväxt 2 (barken inberäknad)

Virkesförråd över i o cm (barken inberäknad)

3¶Bortsett från lövskog i dimensionsklass

186 Tab. 59. Årlig tillväxt inom bark inalles och per hektar samt dess fördelning å trädslag, resp. ägoslag 1 . 2

1 Tusental m

6 Gran

Björk

Övriga

Inalles

inägor

% Värmlands län: Urder 133 m ö. h. . . > > . > > .

. .

295*1 446*6 6580 I 3 0 5 * 4 I763 343*9

Koppaibergs län: U r d e r 3 0 0 m ö. h. . 300 — 500 > > » . Över 5 0 0 > > > .

. . .

994*5 6268 177*2

I.33—300 Över 3 0 0

» J

Göteborgs, Västernorrlands och Jämtlands län: U r d e r 3 0 0 m ö. h. . . 300—500 » > > . . Över 5 0 0 > » > . . Västerbottens län: U r d e r 166 m ö. h. 165—300 > » » 300—500 > > » Över 5 0 0 > > » Norrbo:tens län: U r d e r 166 m ö. h. 166—300 > > > 300 — 500 > » > Över 5 0 0 > > »

. . . . . . . .

774*8 602*3 166* 1

2075*3 3 0 5 8 * 3 1445*5 2 5 8 5 * 3 254*2 402*3 474*4 858*6 65i*5 6*7

423*2 414*0

1024*3

380*3

734*8 754*6 386

793*7 226*6

385*7 89*5

170*5 443*i 180*9 462*7 39l*o 562*0 1680*4 1 426*3 445*3 512*2 i no*9 932*7

. .

54*8 2 023*8 0*32 25*7 1 3 8 6 * 9 0*23 3983 3*4

1*46

2*89

3"i9

1*43 0*26

13*3

0*25 O19 O'I 2

o*59 3*o5 0*30 3*68 0*30

2*57 I'86 O89

0*84 2*53 O 3 0 I*i8 1*85 0*23 I*5o 0*90 C 0 9

1*27

o*99

1 050*5

o*95

1*76

o* 54 l * 8 7

3*33 3*06 1*86

0*52 O07 0*05 i 21

1-89

0*13 0*05 006

1*73 1*28 o*86

O42 0*28 0*81

1*73 1*28

o*n

o*86

O05

0*40

5*21

o*35

1*73

0*46

l'7i

0'28

341*6 249*3 212*9

6*i

346*3

79*0 1 8 2 95 * 2 3°*4 131

59*9

2*5

190*5

103*1 Io2*7 111*3

33*3

750*1

40*3 23*2

786*6 1087-6

3*54 I'5i

O96

I*o8

1*99 1*23

2*38

0*i6 O09 0'8o

117*1 282*6

559*3 3i8*3 1018

75*3 69*7 989 154*8 1156 237*3 183*7

55*o

979*6 755*9 34*9 1 67o'o O'11 11*8 737*3 0 ' o 7 8*5 5»4*7 0 3 2 593*2 0 * 5 i o*'9 8490 0*34

41*8

0*47

0*27 0*41 0*o6

133*8 3 1 0 9 * 9

349*o

2*23

0'l4 O17

0*03 5*64 I17 C13 I*i7 12*8 1 3 Å 60 0 4*62 0*15 O 6 9 o*49 0 6 9 0 ' 0 7

578*4 179*9 i57"i

127*2 2860 I7i*7

o*79

2*55 1*66 0*79

263 1*68

26*1

1 7735 4857 286*6

218*3

3*75 3'4o

0*34 0*25 O* I 2

2*59

46*7 1 575*i 5f/9 1 9 0 7 * 4

624*1

170/3 1784

I89

1*98

4-82

3*84 3*42 1*99

126*8 2558 409/2 106*9

0*i5 0*26

346*3 553*i 594*2 277-2 5924 265*4

2*i6

0*19 0*i6

123*0 2 0öO*8 79*3 2 190*2

2960 168*8

Per hektar

307/1 6250*5 226*4 5 0 7 1 * 4 821*9 13*2

329'o 362*2

259'o 270*4

1 2 1 13 :

809*8 8142 152*3

332*2

Kalix och Övre Torne älvar Nedre Tome älv . . . .

1*75 O05

140*5

757*4 327*7 Pite älv

51*5

1-76 1*3° I*4i

610*4

skogsimimhag- skogs- hag- propedi- mark mark mark duktiv pedi2 ment ment mark m3 m3 m3 % % m3

0*53 0*21 0*06

569*0 960*9 I 250*8

667*9 497*9 . .

199*7 132*0

37*i 900*3 94*6 2 395*7

86*6 3 542* 3 0*2I 32*0 1 io6'6 0*19 74*9 2 4 0 1 * 0 O ' i o 65*4 1 0 5 2 * 3

4¶M o - och Gideälvarna L ö g d e o c h Ö r e älvar

121*5 277*7 76-8

1 0 1 11

Därav å

Redovisningsområde Tall

7 1 8 | 9

18*6 9 9 2 1 O26 248 20*2 5402 25*6 1 141*2 0 ' I 2 652*5 O'I 2 31*7

3*58 3'o6

0*47

0'o6

1*38 I'86 2'9o

3*52 3*°2 2'46

o*33

2*46 1-85

1*23

1*83

o'i8

3*i5 I'85

0*47 0*77

3*o9 0*53 1*84

0'22

2*66 2'23

0*54 I-62

1-69

I'i5

263 2*23 169

0'27 0'23

3*45

0*27 0*66 066

231 28o 278

0*36 O26 0'i3

I*6i 1*59 169

O85

3*oi 1*76

I'3i 1*74 I'o8

0*68

3*23

0*40 O'24 0'28

2*62

O30

1*28 rio

0*77

0*07

113 O27

0*50 036

1*40 0*91 0*96

I*i7 0*61

l*5i 3*63 3*12 1*59 2*14

2*93 4*88 5*23 7*43 5*62

1*78 0*31 0*27

0'6o o*39 0*35 0*59

Bortsett från lövskog i dimensionsklass o—. — * Bortsett från mark ovan barrskogsgränsen.

0'2I 0*15

0'i8

I*6i I* 5 8 1*69

O'13 0'20 0*14

I*3i 1*73 1*07

0'i4 O'io O09

1*28 Tio I13

O n O'i 2 O'i 3

1*40 0*91 0*96

0*15 0*15 O'io

i87

Tab. 60. Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass O—, resp. 5— samt genomsnittliga tillväxtprocenter för olika trädslag. Tillväxt inalles * i % av Dim.-klass Därav i dim.-klass tillväxt i 1 Inalles dim.-kl. 0 - 4 5 + 5 - 4 5 + I O - 4 5 4 10—45 + o— 5 Tusental m3

Red ovisningsområd e

Värmlands län: Under 133 m ö. h.

133 —300 m ö. h.

Över 300 m ö. h.

Kopparbergs län: Under 300 m ö. h.

300 —500 m ö. h.

Över 500 m ö. h.

Trädslag

Tall Gran Barrskog

295*1 446*6 74i*7

Björk Övriga Lövskog

13*5 20*8 34*3

Björk Övriga Lövskog

277*7 94 6 372*2

Tall Gran Banskog

176*3 343*9

Björk Övriga Lövskog

76*8

520*2

994*5 7748 1769*3

Björk Övriga Lövskog

199*7 54*8 254*5

Tall Gran Barrskog

626*8 602*3 1 229*1

Björk Övriga Lövskog

132*0 25*7

Tall Gran Barrskog

166 1

343*3

Björk Övriga Lövskog

5i*5 3*4 54*9

4*58 5*30 4*99

l x

58*4

3*5 80*5 119*0

82*3 219*2 301*4

3"8o 4*46 4*22

95/8 38*9 134*7 7*7 38*8

248 6l'4 86'2

55*2 54*9 no* 1

3*io 3*29 3*22

CI*6

3*64 4*32 4*o7

3*44 4*10

22'5 28-1 2Ö" 2

3*85 4*20

69/9 56*7

2*86 2*95 2*91

22*6

3*49 460 3*62

2*89 4*19

62*4

3*°4

6o*2 2l-8

3*°3 3'" 3*08

2'98

2*77

3*5i

3*i8

3*33

3*19

2*92

6*40 5*22 2*75

H5*7 213*9

2*90 2*82

58*9 26*5

I*7i

1*75 1*73

50*7 251 1*8 27*0

Bortsett från björk och övrig lövskog i dimensionsklass o—.

58-4

4*68 4'3o

3*66

14-9

9*7

5*26 5*44 5*30

3'H

44'o

12*3 22*o

5'96 6*93 6*i6

122'5 IÖ2'o

28-5 102*4

157*8

19*6 22*9 21*6

5'02

73/9

36*7 57*3 94*i

4*84

4*22 4*93 4*62

4*43 5*i5

4*84 5*63

29*5 4*4 33*9

13*3 90*2

Tall Gran Barrskog

62 3 973 414

37*i 1586

Tall 658*0 Gran 1 365*4 Barrskog 2 023*4

Tillväxtprocent

2*63 2*71 2*67

4*94 4*23 2*39 2*43 2*41

4*06 524 4*21

3*47

1*63 1*66 1*64

1*45 1*51 1*47

O13

3'H 4*64 3*2Q

4*°7

3*62

3*49

36*8 31-6 A8*6

38*9

28*7

58*8 208*4 67*4 27*4 4°* 3 33*4

49*9 238*2 59*5 2

28*1 269

9 V

i88 Tab. 60 (forts). Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass 0—, resp. 5— samt genomsnittliga tillväxtprocenter för olika trädslag 1 . 2

9¶Tillväxt Tillväxtprocent Tusental m inalles i % av tillväxt i Dim.-kla SS Därav i dim.-klass dim.-kl. Inalles 0— 5— 0-45 + 5-45 + 10-45 + 10—45 + 3

Trädslag

Redovisningsområde

Gävleborgs, VästernorTlands och Jämtlands l ä n : Under 300 m ö. h . . .

300 •—500 m ö. h.

Över

500 m ö. h.

Tall Gran Barrskog

2075*3 3058*3 5 133*6

Björk Övriga Lövskog

809*8 307/1 1 116*9

Tall Gran Barrskog

1445*5 2 585*3 4030*8

Björk Övriga Lövskog

814*2 226*4 I O4O6

Tall Gran Barrskog

3 fl 656*5

Björk Övriga Lövskog Västerbottens l ä n : Under 166 m ö. h.

166 — 3 0 0 m ö. h.

300 —500 m ö. h.

500 m ö. h .

Se not å sid. 187.

85*2 238*5 323'7

256*0

464'5 720*5

—

16*3 178 340

46*6 41*9 88*5

2*5i 1*83 2*05

—

64'9 5*8 70*7

—

69*3 77*5 146*8

3*62 3*22 3*42

20*9

423*2

897*6

51*7 72*6

Björk Övriga Lövskog

126*8 26'1 152*9

—

I2*0

. . Tall Gran Barrskog

858*6

47*7 54*3

I3I'I

. .

Björk Övriga Lövskog

255*8 46*7 302*5

Tall Gran Barrskog

651*5 793*7 1445*3 409*2 52*9 462*2

Tall Gran Barrskog

226*6 233*3 106*9 6*i 113*0

2*98 2*83 2*88

279*6 73*7 353*3

165*4

414*0 1 272*6

3'H 3*63 3*4i

281*8 1245 406*3

474*4

Björk Övriga Lövskog 1

152*3

2845 5944 8790

Tall Gran Barrskog

Björk Övriga Lövskog Över

254*2

106*9 265-5 372*3

24*8

71*4 137/5 208 9 l6l'7 12*9 174*6

68*o 92*8

— O* I

o-8

9*6 9*7

22*0 22*8

44*4 463

3"°9 3*56

108 2

3'20

157*2

2-86 2-66 2*73

2*56 243 2*47

130*9 137*3 i35*o

3*12

2*62 2*82 2*66

152/3 148*3 i5i*4

2*09 1*68 I'8o

132*9 117*4 122*9

2*09

1744 177*6 1746

3*49 3*i9 2*40

1*78 1*97 2*68 3*75 2*74

2*79 2*13

3*25

123*5 144*0 132*4

—

3*32 5*i6 3*53

2*69 4*15 2*85

166*7 i85*3 169*6

2*56 2*67 2"6o

2*46 2*45 2*46

2*23

126*3 156*5 134*7

2*74 3*39

2*24

—

IOI*8

13*3 Il5'i

3'7o 4*53 3*90

2*70 2*98

—

123*2 139'1 132*2

3*5o

62*8

102*0

2*8o 3*i7 3*00

2*95 3*23

50*7

3*°3 346 3*27

2*82 2*24

2*l8

1*93 2*o6

I*8i

— I*85 1*62 1*62

2*15 2*21

3*i6 2*36 2*02 1*62

166*1 139*9 161*4 117*3 1349 1264

1*97

1*79

2*63 2*77 2*65

z'14 2*51 2*l8

165*3

1*84

1*68 1*47 1*47 2*09 2*75

115/4 116 2 Il6*2

1*57 1*57

2*65 3*i3 2*67

2*12

132*2 IOO*7

i7ro 1460 169*4

189 Tab. 60 (forts.). Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass 0—, resp. 5— samt genomsnittliga tillväxtprocenter för olika trädslag. 1 I

5¶Norrbottens län: Under 166 m ö. h.

Trädslag

I 024*3 . . Tall Gran 38o*3 Barrskog I 404*6

Björk Övriga Lövskog 166 —300 m ö. h.

300 —500 m ö. h.

Över 500 m ö. h.

1¶Se not. å sid. 187.

IV 03 I 138*6

420*6

Björk Övriga Lövskog

249*3 3°*4 279*7

Tall Gran Barrskog

754*6 385*7 1 140*3

Björk Övriga Lövskog

212*9 12*8 225*7

. . Tall Gran Barrskog

38'6 89*5 1282

Björk Övriga Lövskog

59*9 624

Tall Gran Barrskog

443*i 613*6

Björk Övriga Lövskog

103*1 33/3 136*5

Tall Gran Barrskog

180*9 462*7 643*7

Björk Övriga Lövskog

I02'7 40*3 142*9

Tall Gran Barrskog

391*0 562*0

170*5

953*i ni'3 23*2 134*5

Tillväxtprocent

202 * 1 979 3000

3*45 3 *°4 3*33

i59*o 3i*5

341*6 79*o

. . Tall 734*8 Gran 301/4 Barrskog 1 036*2

Björk Övriga Lövskog

7¶Tillväxt inalles i % av tillväxt i Dim.-klass Därav i dim.-klass dim.-kl. Inalles 0— 0-45+ 5-45 + 10-45 + 10—45 + 5—

Tusental m3

Redovisningsområde

1905 539 25'2 891

104*1 59*3 163*3

2*5i 1*93 2*31

"9*5 9*8 129*3 30*3 26*2 56*5

0*4

3*o 3*4

83*0 66*1 149*1 1044 4*8 109*3 4*9 iii 16*0

2*04 1*52 1*83

1*52 l'4i 1*44

28*5 1*2 29*7

6*5 22*4 28*9

26 5 32*8

58*7 72*1 31*7 I2'2 43*9 17-2 78*5 95*7 34*3 20 9

3*70 4*49 4*24

63*9 93*4 157*3 4°" 7 9*4 50*i

2*94 2*34 2*78

137*2 173*4 145*4

3*32 4'o6 3*44

2*66 3*44 2*79

1870 1665 182-8

2*37 1*75 2*l6

2*l6 l'5i 1*94

127*4 147*2 132*6

2*69 3*20 2*74

2*n 2*80 2*l8

147*6 i85*9

1*97 1*44 I-76

l*8i 1*28 I'6o

117-7 i3i'3

2*23 3*02 2*26

1*78 2*67 1*83

196*0 IOO* 8

1*51 1*37 I*4i

1*36 1*26 1*29

1187 117*8

2*40 2*97 2*42

1*86 2*34 1*87

190*7 195*8 190*9

3'6o 4*34 4*n

3*48 4*19 3*96

113*2 122*4

5*i5 5*i7

456 4-36 4*52

1443 i57'9 147*4

3*21 3*99 3*73

3'H 3*78 3*54

1149 129*4 1249

4/43 6*41

4*86

3*83 4*86 4*02

150*2 208*0 162*9

3*38 3'5i 3*45

3*io 3*3i 3*22

131*8 133*6 132*8

3*92 5*72

3*34 470 3*5i

5*22 3*29 4'io 3*83

55*2 30*5 47*8 78*3

3*28 2*71 3*12

3*58 3*69 3*64

4*14

192*0

I22*o

193*8 n6*o

H9*7

lT6

168* 6 159*4

190 Tab. 60 (forts.). Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass 0—, resp. 5— samt genomsnittliga tillväxtprocenter för olika trädslag. 1 I

9¶Tillväxt Tusental m Tillväxtprocent inalles i % av Därav i c im.-klass Dim.-klass tillväxt i Inalles dim.-kl. 0 — 50-45 + 5-45 + 1 0 - 4 5 + 10—45 + 3

Redovisningsområde

Trädslag

Tall I 680*4 Gran I 426*3 Barrskog 3lo6*7 Björk Övriga Lövskog

349/0 86*6 . 435*6

Tall Gran Barrskog

445*3

Björk Övriga Lövskog

117*1 32*o 149-1

20*4

5l6*7 133*9 43*5 177*5

46*7

52'8 I0I'6

957*4

6'/* 2

62*9 78*0 140*9

2*68 2*95 2*79

2*56 2*79 2*66

2*34 2*49 2*40

~~~ 4*39

3*65

5*27

4*01

4*54

3*7°

3'40 3*55 348

3*o5 3'H 3*08

119*7 140*8 130*1

44*3 i3'o 57*3

—

3*88 4*44 3*99

3*2° 3*53 3*26

160*8 168 3 162*3

196*5 159/9 356*4

2*96 2*90 2*94

2*86 2*75 2*8l

2*58 2*52 2*55

130*5 134*2 132*2

3*i9

2'66

4*07 3*34

2*77

3*o6 3*43 3'3o

2*92 3*22

2*75 2*95 2*75

3'2Ö

!$8

74*9 357*4

—

Tall Gran Banskog

277*4 569*0 846*4

15*2 50*2

27*3 97*5

05*4

1248 Björk Övriga Lövskog

140*5

—

40*0 26*5

3*78 4*24

3'9i

3*29 3*27

205*9

667*9 960*9

Tall Gran Barrskog

I 628-8

Björk Övriga Lövskog

329*o I23'o 452*0

Björk Övriga Lövskog

362*2 79*3 441*5

Tall 624* 1 Gran 1 773*5 Barrskog 2 397*6 Björk 578*4 Övriga 133*8 Lövskog 712*2

45*6 82*0 127*6

—

102*8 29*0 I3I*8

— 37*5

1351 129*0

IOÖ 2

2*92 2*92 2*92

2*58 2*65 2*62

147*7 134*4 137'1 136*0

115*0

—

3*58 4°5 3'7o

2*96

153*8

3"II

I6I*8

3*oo

155*9

3*05 2*83 2*89

2*96 2*70 2*77

2*72 2*48 2*55

126*6 133*4 i3i*4

—

3*oi 3*7i

2*47 2*99 2*56

1619 1497 1596

2*43 2*49

2*44 2*19 2*26

123/7 136*8 i33'i

2*96

2*47

155*7

3*79 3"o8

3*o5

152*1

47*o 8l*2 224*1

305*3 138/5 26*3

82-1 316*0

398*1

3*12 2*78 2*59 2*64

206*8

—

103 2

3*o6 3*o8 3*°7

1649 160*7 1982

3*II

3*3i

125*2 17»'3 303*5

1620 234 892 II25

162*3 20I*o 168*7

3*28

65*4

124*3 138*8 I30'6

3*37 3*33

Björk Övriga Lövskog

Tall 497*9 Gran 1 250*8 Barrskog 1 748*7

Se not å sid. 187.

232*2 284/5

512*2

1 no* 9 Tall Gran 9327 Barrskog 2 0 4 3 5

96*6 114*0 210*6

45*8 252*7

—

2*66

2*57

i55*o

i9i

Tab.

60 (forts.). Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass 0—, resp. 5— samt genomsnittliga tillväxtprocenter för olika trädslag. 1 I

5¶Tusental m Fiedovisningsområde

Trädslag

8¶Tillväxtprocent Dim.-klass

Därav i c im.-klass Inalles 0—

Mo- och Gideälvarna

Lögde och Öre älvar

Skellefte älv

Pite älv

1¶Se not å sid. 187.

32*8 94*6

. . . Tall Gran Barrskog

259*0 485*7 744*7

48*5 57*6

127*4

Björk Övriga Lövskog

179*9 55*o

—

56/7 i6*5 73*2

234*9

. . . Tall Gran Barrskog

270/4 286*6

Björk Övriga Lövskog

157*1 41*8 198*9

Tall Gran Barrskog

757*4 559*3 1 316*8

Björk Övriga Lövskog

318*3 34*9 353*2

—

Tall Gran Barrskog

327/7 296*0 623*7

H*5 29*0 40*5

Björk Övriga Lövskog Tall Gran Barrskog

332/2 168*8 501*0

Björk Övriga Lövskog Byske älv

2'1

Tall Gran Barrskog

557*o

17*3 29*6 46*8

39*2 50*8 90*0

0-45 + 5-45 + 10-45 + 10—45 + 2*45 3*°2 2*8o

2*75 2*3i 2*51

57*3

—

14*5 71*8

3,6*2 631

103*4

2*35

99*4

20I*i

2*13 2*25

97*6

9¶Tillväxt inalles, i % av tillväxt i dim.-kl.

2*39 2*83 2*65

2*20

141*8

2*40

I33'o

3*i2 3*76 3*25

2*64 3*io 2*74

146'1 142*8 145*3

2*63

2* 3 8

2*14 2*36

l"9i 2*12

126*4 i39*o 132*6

2*87

2*39 3*32 2*55

157*4 153/3 156*5

2*07

122*6

1*75 1*93

I40*3 129*5

2*09 2*41 2*12

182*2 169*2 180*9 121*9

3*84 3"°3

H3"6

"9*3

2*55

2*27 1*96 2*13

14*3

2*71 2*92

157*9

2*73

47*3 54*7

2*89

3*i9

3*io 2*69

I02'0

3*°4

2*90

2*86 2*44 2*66

IOI*8

3 8*o

11*8 113*6

4*2 42*2

2*87 3*48 2*93

2*29 2*82 2*33

159*6 155*8 159*2

34*6 34*6 69*2

2*56

2*47

2*17 2*41

2*03

2*3i 1*79

2*31

2*12

117*4 141*7 124*6

—

1*90

168-5

3'6o

3*35

83*7

30*6 1*7 32*3

2-44

346*3

54*3

3*12 2*09 2*69

146 I5i 297

170/3

516*6

Björk Övriga Lövskog

69/7

Tall Gran Barrskog

76*5 553*i 178*4 73i'5

Björk Övriga Lövskog

98*9 18*6 117*5

17*4 19*9

37*3

»5*5

2*52

29*9 2I"o

1*5 29*6

86*6 35*3

50*9

—

45*7 5*5 51*2

1*92

2*55

2*02

1245 IÖ2'7

2*72 I'70 2*30

126' 1 142*9 131-2

2*63 3*45 2*68

2*09

—

2*18

167-6 I27'6 163-1

2*21 2*02 2'l6

2*12 I*8i 2*04

1*88 1*56 I*8o

126'7 I48*4 131*4

2*72

2*15

4*45

3*77 2*35

186*0 141*6 177*2

28*1

—

3*oi

139*4 129*6

2*90

3*i3

192 Tab. 60 (forts.). Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass 0—, resp. 5— samt genomsnittliga tillväxtprocenter för olika trädslag. 1 I

2 Tusental m Redovisningsområde

Trädslag

9 Tillväxtprocent

Därav i c im.-klass Inalles

Tillväxt inalles

tillväxt i dim.-kl. 0-45 + 5-45 + 10-45 + 10—45 + Dim.-klass

0—

5—

55*2 34*8 90'0

97*5 44*6 142'1

2'68 1*92 2*42

2*48 1*69 2'22

2*20 1*44 1*95

134*6 157*2 140*0

66' 7 9*9 76*6

—

2'76 3'6o 2-85

2*28 2*88 2*35

1665 1743

28*9 80*3

3*27 2'i6 2'82

3*i5 I'92 2*65

2*84 I*6o 2*34

1314 1598 1392

Tall Gran Barrskog

594/2 218-3 8l2-5

Björk Övriga Lövskog

154*8 248 179*7

Tall Gran Barrskog

277*2 127-2 404*4

14/9 l8'7 33*7

Björk Övriga Lövskog

115*6 20*2 135*8

—

6o*8 9*5 70*2

—

3*37 3*88 3*44

2*49 3*27 2-59

210*9 188* 1 207*2

Kalix och Övre Torne älvar Tall Gran Barrskog

5924 2860 878*4

38*9 27*3 662

2*59 1*83 2'28

2*47 1*70 2'l6

2*22 1*45 l*9i

129*6 145*6 134*4

Björk Övriga Lövskog

237*3 25-6 262'8

—

96*3 Ö2'o I58*3 120'5 8*5 I29'o

2*54 3*i7 2*59

2'oi 2'88 2'o9

203*2 149/7 196*3

Tall Gran Barrskog

265*4 171*7 437*o

I0'2 I4'0 24'2

29-5

2'87 2'26 2*59

2'8o 2*15 2*51

2'65 1*88 2*32

117*6 142*7 126*3

Björk Övriga Lövskog

183*7 31*7 215+

2'8l 3*75 2'Q2

2*36 3*21 2*46

188*1 167*5 1847

1¶Se not å sid. i 87.

4 K

669 86'o I2'8 98'8

. 61. Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass 0—, resp. 5 -- samt genomsnittliga tillväxtprocenter för tall, resp. gran i olika mogenhetsklasser. 2

1 4

T 0 a

TO cr

dovisningsområde

7 1

Därav i dim.-klass

E P

Inalles

0—

Dim .-klass

5— •0-45 + IO-45 +

I 583/8 96* 1 272*9 386*3 0*9 3*8 105*1 7*8 3' 9*9 1 - 3 2075*3 1 0 6 9 2 8 4 5 1 I 1 0 2 i 82*1 2 4 0 4 300—500 m ö. h. 2 0*2 6'6 245*1 98*4 3 2*9 o ' i 1 - 3 1445*5 85*2 2 5 6 0

4'n

Över 500 m ö. h.

4*40 1*47

I 2

1 2

3 1-3 isterbottens län: Under 166 m ö. h.

1 2

3 1—3 166—300 m ö. h.

1 2

3 1-3 3 0 0 — 5 ° ° m ö. h.

1 2

l8l*2

15*5 44*8

54'0 189 254*2

O* 1

A'7

I16

1*02 2*23

1 9

5*8

o* 8

— —

1—3

6*7

0*1

0*8

1 2

3 1-3 Över 500 m ö. h.

3 1-3

l' 38*6

29—320772.

9*6

0*4

2'02

3*58 0*57 0*43 1*85

1*32

3*34

O57

I263 123*2 IOO'7 109*9 1173 Il8'o 100*6

3*79 1*73 1*54 2*94

145*6 107*4 115*8 137*2

4*27 1*58

3*67 1*57

143*5

I'24 2*51

I16 2*l6

3*99

3*53

130*5

162 IOO8

0*95 2'o4

l*6i 0*91 I*8i

3*29

2*86

l*3i

IOO'o

0*4

If 31 0*62

1*52

°*59 1*36

io6*5 1160

o*4 —

0*79

2*24

3*43

102*7 12O4

4*42 I'8o 1*65 3*45

475*4 49*2 95*0 s 155*9 0*1 103*5 4*6 6*6 734*8 53*9 104' 1 443*9 27*4 76*4 157*2 — 1*2 153*5 2*9 o 5 " 4 754*6 30*3 83*0 21*9

3*78 1*33 0*85

123*5

IOO'8

8342 71*6 1 8 9 6

1 2

2*56

102*9 I42* 1

o*43 1*68

140" 6 3*i 6*6 0*9 49*5 3 5*9 1—3 I 024*3 75*6 202*1

300—500 m ö. h.

4*02

135*2

0*1

1 7025 2 2 0 ' 2 4095 1028 5690 35 234 3138 1 4 8 31-6 1139 1309 25853 2385 4645

3'4o 1-46

4*5 —

0-45 + IO-45 +

115*4

IOI*7 112*2

127*4

105*7 117*7

Tillväxt inalles i % av tillväxt i dim.-kl. IO-45 +

3*i7

153*3 1042 II7'o 139* 1

1*98 1*55 2*83

3*44 1*95 1*43 2*43

158*7 1050 117-3 137*3

15*9 35*9 i'i 3*2 2*8 0*7 l 7 ' 8 41*9

3*33 1*57 0*84 1*83

3*°7 1*56 0-8i 168

133*2 103/3 io6*2 117*4

3*5*7 4 6 0 66*3 2'2 7*4 83*1 24*3 3*5 3*8 423*2 51*7 77*5 286*5 47*8 82*3 85*6 2'2 3*4 4*4 9*4 4i*9 4 1 4 0 54*3 95*i 469*6 58*7 114*7 172*9 1*4 ?' 5 9 164 151*2 793*7 6 8 0 137*5 1196 9*2 19*6 52*0 — 0*2 55/0 0*4 2*1 2266 9 6 22'o

412 l'9i 216

267'6 82'9

55*2 84*2 9*5 4*i 20'8 3*8 4*2 380*3 63*1 97*9 1 6 1 4 31*9 49*o 1*7 93/7 5*5 4*8 40*3 1*7 301*4 35*2 59*3 182*4 2 2 ' 2 54*o I'O 2*8 89*4 113*9 2*9 9*2 385*7 26*2 6 6 1

4*i9 189

48-6 17*4 23*6 89*5

2*84 1*33

141*4

3*87 1*48

6*6

Dim -klass

3*91

126*8

858*6 47*7 131*1 472*1 20*7 6 8 2 107*6 o*4 0*4

Tillväxtprocent

2-25 2'27

149*8 103*4 1047 1329

2*26

405 l7i 133 3*25

1-3

3*70

4*50 1*73 163 3*62

O* 8

1 2

I*7i I'i5 2-56

403*7 20*3 65*0 59*8 — 1*7 10*9 0*6 2*6 20*9 474*4 69'3 62 l o 4 0 0 1 2 1 5 Ii 1609

0*1

166—300 m ö. h.

3*6o

I30*4 2 2 9 9 / 7 2 5 I 0 548*7 101*2 476*5 4*4 14*8 282*0 IO'o 3i*o 12O3 123*2 3 058-3 265*5 594*4

o*8i 2*51

1 2

2*98

1*32 2-8o

0—

0*7 16*3 46*6

3*7 2'7 J651*5 ' 24*8 71*4

orrbottens län: Under 166 m ö. h.

1*25

3*67 1*87

1 10 1 11 1

Tillväxt Tusental m 3 inalles i % av tillDärav i växt i dim.-kl. Inalles dim.-klass IO-45 +

1*45 0*79 2"o9

1*7 O* 1

1-3 Över 500 m ö. h.

1*88 1*48 3'H 4*i6 1*73

9 G

procent

1¶Tillväxt-

Tusental m 3

Ivleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län: Under 300 m ö. h.

1 5 1

2 0 8 i 1340 602 402*3

3*o io*5 — —

2*38 3*63

3*43 I*8i

3*22

I-85 2-70

4"oo 1-69

3*37 I63

1-29

I'OI

2-67

2*15

3*50

3"°4 1*39 o'86

1*42

0*97 1*93 3*73 1*44 o*77 162

1*72

3'°4

I62

155*2 1132 142*3 1440 183*1 107*1 1490 156*5 158*5 1048 119* 1 134*9

3*44 1*44 0*74 I"47

131*7 100* 5 104/ 8

3*24 1*76 I-46 2*34

208*8 1196 136*6 173*4

2-78 I36

110*2

0*99 1*93

O90 l'5i

205*0 108*3 116* 1 147*2

3*i5

2'62 I '29 0'83 1*28

171*6 1045 111*9 I31'3

2*53 1*33 0*69

I38*5

1*26

I187

3*69 I 42

1*32

089 1-52

— 0'6 0*71 3*o 1 n i ! I*4i

IOO'O I02'6

194 Tab. 61 (forts.). Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass 0—, resp. SJ samt genomsnittliga tillväxtprocenter för tall, resp. gran i olika mogenhetsklasser 2

1 5

T 3 o

TO O Redovisningsområde

P4 n

a gE

Tillväxtprocent

Därav i

Dim .-klass

Inalles dim.-klass

i 2

I 1528

899 2 1 9 * 4

2*2 399*2 5*7 128*5 3 7*i i - 3 i 680*4 96*6 232*2

Ljusnan

i 2

378*4 59*i

3 i-3

7*8 445*3

20*4

793*8

57*o 1864

234*4 82*7

O* 2

3 i - 3 i 1109 Delångersån

Indalsälven

. . .

. . . .

i 2

Mo- o. Gideälvarna

Lögde och Öre älvar

Ume älv

277*4

i 2

503*8 132*2

8*4

—

5i*5 09 04 52*8

0-45 + IO-45 +

1*37

3*o5 3'7i I89 I18 2*58

159" 105: IIC'

2*49

138'

123*4 IOI*9 1063 119*7

421-9 43*5 97*5 63/9 2*1 2"o

4*20

3*68

1.94 2'3i 3'H

15?

1*99 2*25

144*2 1018

577*7 697 133*8

I36*7

Il6*7 130*5

26*4 512*2

206*8 148* I

2*1 46*7 IOI*6

2'o

4*9 21*2

932*7 7 8 - 0 159*9

3*55 4*20 2*07 1*77 2*90

3*65 2*07 1*58 2*52

2*75

Il8i

97*5

42*8 1 1 9 9

4*32

o*5

1*7 3*6 2*3 125*2 45*6

1*75 1*21 3*06

3*67 1*74 1*04 2*58

147*7 101*7 122*9 134*4

236-7 H0*9 9609

3*67 1* 7 8 I17 2-72

133*8 1046 111*8 126*6

843-0 281-5 126' 3 I 25O8

3*65 1*59 I12

132*1 1013 11 I i

4*i4

2*44

123*7

I 1 9 6 6 151*4 283*7 1*8 H i 335*9 241*0 2li 1 773*5 160*7 3 1 6 0

125*1 IOO4 117*4

360*3

46*2

86*5

—

o*7 7*4

1*77 1*72

1*77 I'56 2*55

—

3*5

28*6 2*6 0*4 497*9 23*4 8l*2

3*o5

1*23

i 2

462*8 104*0

3 i-3

624*1

37*5 8 2 1

i 2

189*6 45*4

7*i 3i'o

3*79 I*3i

3 i—3r

24*1 259*0

9*i

0*2 1*6 32*8

3*42 I*3i

I*i6 2*45

1*03 2*20

1 2

144 37*9

3*99

0*8

1*35

3 i-3

21*3 270*4

2*9 17*3

o*5

i n

39*2

2*75

3*52 1*33 0*96 2*38

558*4 I22*o

28*6 0*6

35*3 77*2 I*o 0*4 1*8

—

2*o

—

97*8

4*15 1*59 119 2*78

l'°

3*4

3*74 1*36 O92

757*4 36*2 103*4

2*35

257*6 60'2

11*3

44*1

9*9

0*2

—

1*9 1*3

426 I.71

327*7

11*5

47*3

2*3

1*39

3*i9

3*36 1*34 0*82 2*07 3*81 I69 1*29 2*86

Tillvä inalle % av t växt dim.-

0-45 + I O - 4 5 + I O - 4 5

3*o6

8li

3 i—3

Dim .-klass

27*3

4*o9 I*8o

i 2

Tillväxtprocent

1*01

0*4 152

75*o

3 i-3

0—

434*6 49*0 92*5

77*0

I22'2 IOI*9 113*8

388*2

3*51 1*78 0*93

drl

34*5

3*65 189 1*42

I243

i 2

z57'3

1*93 1*53 2*95

362 I82

3*92 l*8o

4*30

2*34

26*0 0*7 0*6

9726 1064 2556 286.5 16 1 3 1 1672 6i 158 I 4263 114*0 2 8 4 5

4*05 1*84 1*40 3*40

146 O'2

IO-45 +

I02'o HO*o

62*9 196*5

1 10 |

3*60 1*64 I12

4*22 I*90 i*3i 2*96

9¶Tillväxt Tusental m inalles i % av tillDärav i växt i dim.-klass dim.-kl. Inalles

4*13 1*65 1*20 2*68

3 i-3

2¶Rickleån

3 i—3

3 i-3 Angermanälven

223*3

20*2 O'2

1¶Tusental m3

O—

Dalälven

a 1

"9*3 132*2 102*3

Il8*8 126*4

105-8 286 569-0

1*3

— 502

3*6 1*5

6i3'3j 7 2 '9 159*5 1*6

9*2

o*6 n7'5 82*0 178*3 83*6 2 0 0 ' 3 12*1 „ 4 ' 4 11*8 89*2 224*1 II

58*5 o 3 485*7 48*5 94*6 1962 54*2 362 286*6

28*4 42*2 o* 3 3*5

5*2 29*6 508 0*9

102*4

353*4 5 6*i 8l*6 97*9 1*5 6 7

129*3

4*38 2*09 1*77 3*43

3*72 2*o8 1*75 2*95

436 226 167 308

3*78 2*23 1*52 2*65

3*99 1*88

3*54

1*55 2*83

104 I°5' 135" i6r 104'

n8* i.37* 150 104' 1141.33' 157* 104-

2*59

2*19

4*06

3*46

3*°2

"1 158' IOl*

"9" 141'

3-78 1*56 0*98 2*31

3*23 I*5o 0*85

156*

1*91

139"

3*25 1*58 0*89

l63*

3'4i

"5*5

9*2

122*6

559*3 6 3 1

97*6

3*79 1*64 0*98 2*i3

127*4

197*3 22*7 49"o 79*4 3*o 3*3

4*oi I*8i

3*3

2*5

54*7

2*04 2*89

19/3 2960

134 I48'

1*69 1*23

103*3 117*0 121*9

154 I03* 122'

3*57 1*67 I"i5

108*0

1*86 1*46 2*48

IOO' 113' 140'

1*75

1*73 I*72 2*44

107' 120'

109* 115' I4O'

108* 142-

139'

195 . 61 (forts.). Årlig tillväxt inom bark inalles och i dimensionsklass 0—, resp. 5— imt genomsnittliga tillväxtprocenter för tall, resp. gran i olika mogenhetsklasser. 1

2 I

1 4 1 5 1 T

a 1 1

1 G

r a

ftj o TO a

dovisningsområde

t/i

1¶Inalles

Därav i dim.-klass 0 —

ellefte älv

. . .

I 2

te älv

åne älv

alix o. Övre Torne älvar .

! 233*4l 13*6 33*o 64*8 0*5 O* 2 1*4 33*9 o*5

Dim -klass 0-45 + IO-45 4 3*95 I*67

3¶Tusental m Tillväxt inalles i % av tillDärav i växt i dim.-klass dim.-kl. Inalles IO-45 + 0 —

3*53 1-66

125-0

105*9 1174

101*1

103*5 1.3*5 2 9 6 1*3 32*5 0 * 2 32*8 1*5 3*7 l68*8 i5'i 34*6 96*6 i7'o 2.3*8

I 06

I"02

1—3

332*2

34*6

2*56

2*31

15*2 1*2

49*4

4*28

3*7i

242*5 71*2

O* 1

2*29

2'26

1364 IOI*8

32'7

I'O

48 I*4i

I'22

121*3

37/2 366

0*9 2"o

1*8

3 1— 3

346'3

17*4

54*3

3*12

2*72

126* 1

170*3

19*9

31*3

3*37 1*47

I43'o IO48

18*6

29*0

1*2

3*i

Too

IOO'O

96*6 44*8 37*i

1*3 2I'o

352*9

28*8

77*4

3*97

101*4

0*1

4*6

3 i-3

98*8

I'o

151 1*04

553*

29*9

86*6

2*21

1-88

126'7

178*4

420*9

52*3

4*53

81*4

0*4

3*76 1*70

ISI'9 101*8

i.35'4

91*4 I i

3 i-3

9 1 8

2*5

5*o

594*2

55*2

212*1

52*6

3 |i-3

0*6

277*2

14*9

410*8

2 I32'7

3 i—3 ed re Tone älv

Tillväxtprocent

Tusental m 3

i 2

3 i-3

I'7i

42*2

I*o6

108*9

97*5

113 2*68

2*20

134*6

40*7 218-3

49*3

4-64

4*13

72*4

i*i I'o

1*79 I-30

51*4

3*27

35*3 896

—

1*2

48*8 2 4 592*4 38*9 I967 8*6 44*7 0 * 4

31*9 0*7 2*2

5*6

Tillväxtprocent Dim .-klass 0-45 + IO-45 + 3*60

3*oo

1*75 I '07

1*73 0*97

2*17

1*79

4 0 5 1*62

3*32

1*05 2*09

1*58 0*91

4*i3 1*53 I*02

I46

3*3

0*94

35*3

2*02

1*56

14»*4

37*7

3*7°

2*85

205*7

3*5 3*5

1*35 0*88

1*27

III'o

0*80

Il6*2

34*8 44*6

1*92

1*44

157*2

14*3 2*1

24*3 2 l

4*00

2*87

2 I 4 8

1*44

1*32

2*4 2 8 9

1*23

I"o5 l*6o

128*9

2*6o 1*39 0*79 1*45

197*2 107*1

2*91

167*5 111*6

142*7

21*4

2*84

127*2

2*4 18*7

4" 2 0

3*63

143*7

160*0

25*7

52*7

2*3

1*57

1*55

102*7

8l*6

o* 5

1*05

0*95 2*22

116* 1

I i

90'3

1 2 '59

4*9 4*4

129*6

286*0

27*3

62*0

2 6 2

4*°3

3*74

112*2

I2'o

33*2

3*4° 1*43 0*85 1*83 3'4o

1*79

41*2

164 Ii7 265

1*4 0'6

2*9

1*26

103*9 115*1

13 I o i

1*57 0*94

117*6

171*7

!4'o 37*4

2*26

1*88

24*0

I i

265*4

I0'2

29*5

2-87

18*3

126*4

202*5

33*5

1*3 2"o

1021 I*76 I'll

171*3 104*9 1185 141*7 173/0

1*70

114*9 I3i"4

1 Tillväxt inalles i % av tillväxt i dim.-kl. IO-45 +

2*l6

159*8

114*1

145*6

111*5

196 Tab. 62. Årlig tillväxt inom bark i tusental m 3 för samtliga trädslag inalles i olika dimensionsklasser. 1

4 D

5 m

6 n

7 i

8 n

10 1 11 II

k l a s s

Redovisningsområde O— •

5 -

10-

15-

20—

25—

30— 3 5 - 4 0 -

Värmlands l ä n : Under 133 m ö. h. . 34*3 155/7 222*7 213/5 150*2 75*2 .30*4 1.33—300 » > » . H O o 4 3 6 1 599*4 5588 397*7 i94*o 6 3 8 Över 300 > » > . 160*9 i35' 6 899 46*1 148 I20*l 388 Kopparbergs l ä n : Under 300 m ö. h. . IIO* 1 387*0 515*2 439*6 306*0 165*8 68-i 300—500 > » > . 94*1 272*8 343*7 291*3 207*6 Ilé*o 42-8 Över 500 » > > 77*6 86*8 76*7 58*7 40*9 20 8 22'o Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län: 6 48.3'2 2 I I O Under 300 m ö. h. . 372-3 1 285*2 1 534*8 1 337*o 300—500 > > 5 . 323'7 1 073*8 1 281*4 1 080*7 698*3 371*9 i6b'9 Över 500 K (*: > 34*0 159*2 183*9 163*6 128*1 8 5 0 43*3 Västerbottens län: Under 166 m ö. h. . 72*6 209*6 267*8 242*3 156*4 72*1 21*4 166—300 » . ' » » ' . I02"o 34i'3 387*i 321*9 218*6 127*8 53*8 300—500 * > > . 92*8 383*4 473*7 374*7 268*0 173*8 84*6 2 Över 500 » > > 9*7 69*1 79*5 63*0 45*3 3 "4 21*7 Norrbottens l ä n : Under 166 m ö. h. . 138*6 490*5 49i'8 365/5 207*1 97*3 25*7 166—300 » > » . 89*1 292*6 3i4'i 248*8 190*5 n i o 300—500 > 1 > . 56*5 2584 293*1 265*3 221*1 146*6 7 6 1 Över 500 » > » . 3*4 35*2 24*8 184 11*2 45*7 40*0

TI'

P*'

45 + 0 - 4 5 + '

12*3 190 3*i

3*9 4*9 0*6

2*o 9003 3*o 2 395*7 610-4 0*4

245 136 89

5*6 4*i 3*i

1*9 2 023*8 o*9 1 386*9 2*6 398*3

75*3 22*5 53*9 l6*6 15*5 5*7

11*6 6250*5 I0"o 5071*4 8219 3*7

6*7

1*2

l 4

3*9 I3'o

7*2

o* 3 1 050*5 1*3 1 575*i 7*i 1 9 0 7 / 4 7*i 346*3

H'4

1*8 40 12*3 2*9

o* 6 1 825*2 1*6 3 & 90 1 366 7*o * 1905 2*9

1*8 2*3 2*8

1*2 1*0 2*0

7*o 3 542*3 1*4 1 1 0 6 6 2*8 2 401*0

6*3 141 29*7 6*i 20*3 5*9 24*4 7*6 34*7 I I o

Norsälven Klarälven

28*9 32*8 78-3

1160 1509 2074

179*9 190*0 263*3

183/7 141*0 176*8 231*0 168*9

Dalälven Gavleån

2IO - 6 67-2

694*2 2117 488*2

854*4 258*6 57i*3

732*7 527*5 3i5'o 135*8 51*0 234"o 174*0 97*5 15*6 49o'i 369*7 210*4 &* 25*0

191*3 465'5 470*2

19*9 25*4 61*9 24*3

5*2 o'o 7*5

2*9 1 052'3 5"i 2 080*8 4*7 2 190*2

650*8 200*6

788*5 650*2 420*2 230*5 io8*7 36*1 253*2 213/9 134*3 70-8 30*0 11*2 185*0 i58*5 101*2 59*7 27*4 11*4

14*5 5"o 2'8

12*2

394*4 313*1 241 I 144*7 1898 165*7 114*2 57*5 134*3 136*1 91*6 55*8

70*3 30*6 C/o 193 8*2 23*3

IO'7 I'o 2*7

6*8

144*2 IOI4

i"5

1 6700 7373 584*7

H5*i

147*3

218*7

190*0 256*3

131*6 91*0 164* 1 I30"6 180*9 122*9

46*2 83*7 74*8

17*2 5*3 38*0 12*1 3 i ' o lo* 5

1*4 4*i 4*3

0*8 2*4 2*8

593*2 849*0 992*1

ICO'5

132*5

107*3 62*8

31*9

i3'9

5*3

1*6 4*7 2*8

o*9

540*2

140*9 Delångersån Ljungan Indalsälven Angermanälven . . . . Mo- och Gideälvarna Lögde och Öre älvar . .

Rickleån Skellefte älv

Pite älv Lule älv

Kalix och Övre T o m e älvar N e d r e T o r n e älv . . . 1

65*4 127*6 112*5 198*2 46*8 99*4 40*5 29*7 37*3 50*9

90*0

88*2

OÖ 1

l6l'8 3590

i73'i

2249 1 6 1 8 980 5i84 43io 2804 1 5 3 0 575'2 4863 3029 1 4 4 7

«:

220*3 155*0 83*9 35'4 l3'o P> 272*9 165*7 175*1 19*7 5*9 129*7 83*1 45*i

Bortsett från lövskog i dimensionsklass o—. 24*2

3*o 1*2

0*2

750*1 786*6 1 087*6

3109*9 979*6 755*9

141*2 *'* 1 652*5

i 2I

197 Tab. 63.

Tillväxtprocent inom bark för olika trädslag och åldersklasser (efter provträdens ålder) 1 . I

2 Redovisningsområde

Trädslag

Värm.lands län: Under 133 m ö. h. . Tall Gran Björk

19*8

7*74 469 3*55 9'14 5*64 4 ° 7 811 5'3o 3*°4

2I*i

19*1 25'6

300 —5°° m ö- h. .

21*7

I7'4 16 I

13*0

— I2'6 II'I

300 —500 m ö. h. . Tall Gran

12*9

Över 500 m ö. h. . Tall Gran

II/9

Västerbottens län: Under 166 m ö. h. .

Tall Gran

166 —300 m ö. h. . Tall Gran 300 —-500 m ö. h. . Tall Gran Over 500 m ö. h. . Tall Gran

5? Z' 8'98

III

Över 300 m ö. h. . Tall Gran Björk Kopparbergs län: Under 300 m ö. h. . Tall Gran Björk

Över 500 m ö. h. . Tall Gran Björk Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län: Under 300 m ö. h. . Tall Gran

1 6

20'0

Tall Gran Björk

1 5

9¶A l d e r s k l a

Tall Gran Björk

*33 —3°° m ö- h- •

1 4

VIII I X + I-IX +

2'66 3*23

2*04

I89

1*52

2*34

1*93

2*21 2*40

1*62 I'6o

1*49 1*96 2*30 2*07

1*79 1*91 1*54 1*90 2'oj

I*65 1*89

1*39

1*52

1*36 1*42 O'94

1*51 1*47

1*36 I*20

1*22

3'H

°*77

3*66 4*97

1*42 I'6i

Il6 I'40 I*6i

I*oo 1*12 0*93

2*75 2'9o 406

1*64 I*8o 1*66

1*12

1*04 I16

o*6o 0*85 1*78

i'7i 1*75 3*98

2*75

203 2*30

1*66 2*02

1*59 l*6i

1*25 1*35

3**4 3*63

2*52 271

2'lO 2'29

1*73 1*97

1*58 1*66

113 1*28

2-98 2-83

2*97 3*06

2*34 2*25

1*99 1*72

1*47 1*36

0*92 0*85

2*51 1*83

4'o5 2*94 3*86 3*°4 5*92 3*98 2*87 5*63 3*94 3*i8 6'o8 3*76 2*8l 5*89 3*99 2*90

2-38

2*i6 2*25

1*83 1*82

1*69

2*37

l'5i

3*62 3*22

2'11 2'58

1*76 2*09

1*67 I*6i

I*20 Il8

2*56 2'67

2'l6 2'I4

1*77 I*8i

1*3° 1*35

0*92 0*92

2'24 I'85 162

3*i5

1*52 1*70

3*47

2*14 2'o3 2'28

3*°7

2*09

2*90

1*70 I*87

3*37

2*13 2*54

3*73

3*79 3'H 456

2-57 2*38 2*76

8'28 8'o6

3*28 3*46

2*44

5*56 3*50 5*i5 3*57 10*92 6 5 1 4*54 9*36 6 1 6 4'o8

4*42

482 4*89

8'6i

10*11

I'6o

458 53° 596 3'8o 446 484 3io 329 349

2-98 3 02

9*71

VII

8'o3 4*23 7*58 4*3° 8'8 3 4*94 4*78 Z' 7 4 4*54 8'27 501 7*56 7*87 5-28 7*°7 7*47 6 ' 1 7

— 9*89 — 11*41

12 VI

2*51 2*95 2'27

11*43

11 p

10 V

3"i7 5'3i 3*66 7'7o 5*°9 3*48 7*93 4*45 3'H 9*63 5*i6 3*52 7*98 478 3 ' 2 o

— II'OI

2*56 2'65 2*39

6*61 602

1*49 2*28 I16

1*44

1*43 I62

1*93

— 10*87

3*59 5*89 4*49

3*28

2*58

1*76

1*68

0*4I 0*76

Noirbottens län: Under 166 m ö. h. . Tall Gran

— 11*86

6*24

2*37 2*42

2*09 2*26

1*90 1*72

1*47 1*44

3*45 3*°4

166 —300 m ö. h. . Tall Gran

— 12*48

2*6o 2*26

2*io

I*6o

3*i7

1*99

1*59

1*25 I'oo

2*5i 1*92

I'oi

2'o4 1*52

300 —500 m ö. h. . Över 500 m ö. h. .

I3*o8 12*32

Tall Gran

— IO*94

Tall Gran

—

13*11

4*08

3*05

6*35 4*15 6'4i 4'i8 5*89 4 * I I 6'6 4 4*29 4'o6 6'28

3*o6

3*29 3*oi

2'6l 238

231 I*8o

1*84 1*48

4'66

3*42

4'21

3*2 5

3*°2 2-36

1*70 1*68

1*65 1*40

— ! 7*77 4*95

1¶Bortsett från björk i dimensionsklass o—. provtTäd. f29—320772.

0*86 0-85 o*75

1*52 I'4i

Varje här angiven uppgift grundar sig på minst 5

198 Tab. 63 (forts.).

Tillväxtprocent inom bark för olika trädslag och åldersklasser (efter provträdens ålder) 1 .

2 Redovisningsområde

Trädslag

Mo- och Gideälvarna Lögde och Öre älvar

. . . .

1¶Se not å sid. 197.

7 e

III

VII

VIII

IX + I-IX +

Tall Gran Björk

22*1 22*2

7-82 9'22

4'4o 5*40 5*oo

3*34 3*91 3*i5

2*63

2*09

2*58 1*77

1*67 2*24

1*51 162

i*55

3"°9

3*7° 4*49

Tall Gran Björk

i8* 5 22*9

214 2*25 I41

1*93 1*78 1*65

I*64 I*84 1*30

1*29 1*46 I*i8

3*29 4'10

Tall Gran Björk

1*96

1*51

2*14 2*12

I*7i 1*87 1*44

I'4i 1*32 1*01

3*58 3*69 3'92

1*35 1*56

1*21 I'3i

0*86 0*91

2*68 2*95

7-58

1*96

7*27 8-71 7*99

4*38 5*40 5*i4

3"i4 3*50 3*09

2*38

21*9

7'5i

2I*o

4*50 4*97

2*43 2'6i 2*49

Tall Gran

17*4 14*3

3*05 2*98

2*l8 2*15

1*66 1*84

Tall Gran

19/7 161

7*95 5*10 7-76 4*49 7*94 436 9 * i o 4*79

3*i5 3*45 3*23

Tall Gran

9*6 IO"6

Tall Gran

8*52

Tall Gran

12*1 l6'2

Tall Gran

2*8o 2*37

5*i5 '

I'53 1*70

4*43

2*04

2*41

1*97

I*6i 1*73

I*76 I*36

I18 1*36

3'40

4*81

3*i8 3*24

2*34

8*93 8-84

5*54 5*27

3*8i 3'5i

2*6l 2*8o

2*24

r98

2*25

1*88

I*69 1*50

I*i4 1*04

2*96 2 - 9o

8*96 4'76

3*°2 3*24

2*41

1*72

1*07

2*57

2*03 2*21

1*79

2*07

1*3°

8*66 7*86

5*27 5*04

3'23 3*5i

2*27 269

1*87

2*27

2*02

1*75 1*50 1*7°

1*12 1*27

3*o6 3*43 3*06 308

14*0 I2-4

7*54 8*47

5*30 5*36

3*53 3*8i

2*70

2*32

2*88

2*37

1*78 1*94

1*5° I*6i

I*05 1*24

3"o5 2'83

Tall Gran

7*3 17*9

3*5o 3*75

2*57 2*97

2il

1*62 2*02

1*53 1*56

I*i4 0*98

2-78 2*59

Tall Gran

3*26

2*54

3*58 2*8o

2*22

1*43 I* 5 8

I 21

8*5

859 543 867 5 ' " 733 476 676 456

o*95 0*98

2*45 3*°2

Tall Gran

10*57

3*84 2*47 3*78 2*78

2*l8 2*10

I*7i 1*79

1*29

— 10*85

1*05 0*99

2*75

—

3*85 2*86

1*68

1*55

2*35

1*78

1*42

1*02 O 90

1*68 1*77 I*6o 1*66

1*47 1*40

3*i9 2-89

I16

2*56

I*o5

2*17

1*42

O98

3*12 2*09

Tall Gran Tall Gran

1*39 1*33

4*05

2*97

1*94 2*38 2*48 2*57

1*92 2*20

2*50 2*22

2*lO

3*i8 3*22

2*34 2*35

2*l8

2*25

1*94 1*68

2*3i 2*13

—

4*oi

3*78

2*84 3*08

12*39 10-46

6*86 656

—

3*52

10*94 II*6i

653 5*5o

4'2I

10*85

6*37 609

4*4°

2*98 3*37

2*22 2*86

2*02 2*02

1*66 1*53

I*i4 1*04

2*21 2*02

I*i8 0*89

2*68 1*92

l*o8 1*02

3' 2 7 2

Tall Gran

—

Tall Gran

1*75

6*42 619

—

Tall Gran

5*97 5*45 9*59 5*98 9*47 5*9°

2*37

3*55

I Too Il*o8

Tall Gran

. . . .

5 II

Tall Gran

Nedre T o r n e älv

1 4

Tali Gran

Kalix och Övre T o r n e älvar

3*95 2 8 9 3*78

I83

—

I3"o3 14*18 14*9

6*38 6*15

4*13 4*42

3*13 3*26

2"6l 2*27

2*l8 I*8o

—

9*85 6 1 8

4*26 4'o9

3*22

2*56

2*33 1*99

1*94 1*75 1*92 1*54

— —

6*22

12*78 10*46

6*20

l6*02 10*66

6*56 5*6i

6*84

2i6

3*45

2*12

4*16 4*2 3

3*25 2*91

2*6l 2*29

2*25 1*95

1*77 I*6o

1*12 0*91

3*06 2*85

2*45 2*28

2*19 I*9i

1*62 1*42

1**6

'59 1*83 2*87

0*97

2*26

4*oi

199 Tab. 64.

Kubikmasse- och tillväxtbestämmande faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser.

I tabellen angiver beteckningen: n antalet provträd; M Jb medelstammens kubikmassa inom bark (kubikmassa, dividerad med stamantalet); D p b medeldiametern på bark (roten ur medeltalet av diameterkvadraterna); 2 b dubbla barktjockleken ( D p b — D i b ) ; D^i medeldiametern inom bark (roten ur medeltalet av diameterkvadraterna); H medelhöjden (medeltalet av provträdens höjder);' Q medelformkvoten (medeltalet av provträdens formkvoter); P m massatillväxtprocenten inom bark (IOO gånger totala tillväxten, dividerad med totala kubikmassan) ; /

medeltalet av prov-trädens Z r , således ej —i h —

ih\

tioarsringars bredd

Zh dib

ett års toppskott (medeltalet av provträdens toppskott); medeldiametern inom baTk för tio år sedan (roten ur medeltalet av diameterkvadTatema);

grundytetillväxtprocenten I IO I — ^r—; 1;

Pb/ib barkmassetillägget i procent (barkvolymen i % av massan inom bark).

— I;

Tab. 64. Kubikmasse- och tillväxtbestämmande

200 I

2 Redovisningsområde

Diam.klass

0—

Värmlands l ä n : Under 133 m ö. h.

IO—

17 92 199

15-

20 —

253035-

92 78

4 0 -

45 +

0—

66 259

15-

627 676

2530354045 +

0—

22 i n 203 208 217

510—

1520—

Kopparbergs l ä n : Under 300 m ö. h.

. .

78 54

0—

5.3 239 476 581 652

51520—

2530354 0 -

45 + 0 -

510— 1520—

2530354045 + 1

1 5 1

3 Dpb

2 b

dm3

1*5

342 518 807 985 1363 1*5 13/7 460 112 217

I'8 XVi

44*4 107 204

332 470 697 1048

1 Dib mm

l6'6o

66 107 152 196

6*5

642 632 630 639 641 643 650 650 638

17 23 30

9*2 ii"7 14-0 160

55 52

17 23 30

35 40 45 52 57

234 279 323 35» 429

191 21*7

371 419 454

37 4$ 48

I7'5 20'2 192 22'2

175 224

269 319 368 410

194 I2'2 I4'6 l6'2 i8'o 191

124 172 222

17 22

107 150

91 11*8

13*9 I5'8 I Z"° 184

1*6

1*2

1*94 1*36

17*2 13*0

O9 O'6

i3*i

0*9 0*8 O* 8

65*7 62*8 65*7

64*4 653 65*6 65*6 65*8 661 664 68' 3

47*9 123 118 173 222 228

18 25 3i

105 I0'o

148 191

38 44 50

233 274

17*2 l8*2

351 423

19*6 199 19*4

15*4

6*o

151 194

9*i II*5

343 519

1034 1 406

33 39 44 54 4i

237 280 320

369 4.34

13*9 15*3 l6'6 l7*6 19*0 19*7

1*3

2-i5 1*94 1*37 1*21

—

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 199.

1*9

167 P\ 65*6

65*9

319 364 423 475

3'3i 2*73 228

2'68

—

1*7

1*7 1*5 1*3

6*7

1*1*3 44*3

IO'2

1*9 2'o 2"o

H'7 I2'8

14/8

—

3i8 371

IO'8

5*67 489

1*6

1*8 I2'7

20*7

.—

3*§ 408

268 311 351

Zr mm

12 IO'l

34 42 47 57

5*96 4*73 3*87 3*i3

_ 10

6'80

12*49

6'6 9*4

63*9 640 647 655

1 9 II

238 278 323 364

1 7 1

—

13*3 77 43*5: 124 107 | 175 207 i 226

378 306 5.38 277 789 141 27 941 8 1297 35 235 382 398 466

6 Mib

342 537 159 767 79 16 924 7 1 545

2530354045 +

10—

300—500 m ö. h. . . .

10— 20—

Över 300 m ö. h. . . .

3 1

S'5

68*5 68*6 68*8 68*1 67*9 67*3 62*8

%\ 66*9 67*5 675 67*6 674 680 66'8

l3*o

134 129 H o

o* 3

6*23

—

4'72

7*2

1*2

4°3

9*6 9*8

1*3 I'2

3'H 2*49

10* 1

I'o

2'22

n i

O'9

I'73 I-I5 0'84

Io"4 84

o'6 o*4

7'o

O'o

H'92 618 4-28 3'22 2*55 2'10 1*82 163 1*40 1*24

—

104 IO'6 I0'6 IO'8

1*7 1*4

11*2 11*7 I2'5 I2'o I2'o

—

9*54 5*48

8'i

418 289

9*9 9*6

2*15

9*2

o*93

9*3 8*3 7*9 8*3

0'52

1*25 I'06

o*9 o'6 o* 3 O'l O'o

— — 1*4 1*4 I'i

o*9 0*7 0*4

o*5 O'o Oo

faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser 1 . 1 13 1 14 1 15

dib mm

4*87 4*39 3'7o 3*°3

33*6

16 | 17 | 18 19

Mib

b/ib

dm 3

46 80 I20

163 205 247 292 331

27*3 2.3*2 21*2

2*14

l*87 1*76

162 i6*9

1*25

4*54 3'67

i' 6 653 26*6 1099

2*99 2*45

22*7 20*6

2*07 1*77 I*58

19*0 17*2

1*3*5 0*99

167 145

169 208

253 296

333 408

+\ 107

6i*o 60*9 61*3 6l*7

15 18 20 22

Il6 161 208

254 299

345 IO*6

13*3 15*8 I8*I

19*5

61*8 6l*8 62*6 61*5 600

6*6 6l*8

53*7 125

10*4

253 299

13 15 17 19 23 24 26

J5 162

75 l 38

*Z' 16*9

48*4 124 121 173 220 239 Sl 263 642 319 916 366 381 915

26 21

340 300

32'o

324 507 452 310

1*5 13*5 75 52*0 124

15 19

22*8 2I"o

0*78

46 85

4*75 3*4i 2*57

23*4

2*10

20*7

I*8o I*6i 1*48

19*2

I9*0

189 5

1 004 802

18*3 i7*i 17*6 17*4

270 318

234 135 62 073 924 13 1 276 1 4 670 82 299

85 27*0

14*2

1*6 125

125 245

368 418

171 221

23*6 23*2

3*21 2*82 2*52 2*23

9*6 6l*5

16 18

129 15*6

27¶Zr mm

zh dm

dib mm

H'7 161

7 I 106

l8*8 17*8

588 I7*i

3i8 365

l6*8

6 1259

345 394

242 297

13*6

62* I

58*8

4*io 3*73

7*68 4'°4 3*38

20*4

3*85 3*48

21*4

2*4

3"°3

14*0

226 238 232 23*2

2*0

1*9 1*9 2'o

255 299 358

12*1

2*74 2*49 2*i3 1*95

52 92 128 175

4*42 22*7 .3*62 ,184 3'H 16*3 2*86 15*4

2*92 2*40 2*26 2*25 1*88

14*3 13*4 13*6

i8'4

9*5

1*5

12*2 14*2

1*7 1*8

16*6 20*6 20" 7 21*3 24*3

Vi 2*o 1*8 1*6 1*8

22*8

1*2

lo I'o I'o I'o

258 304 347 416

13*6 13*3 131

12*5 11*6

27*5 22' 8 20'8

2*34 2*56 1*54 I*85

l8'o 15*4

62*9

2*59

11*2

2*87

15*6 20'9

I'2

1*7

*3/9 i8'o

1*2

312 I'o

9*i 5*39 e~ 62*3 4*20 10*5 762*0 IO*8

1*3 1*3

4*37 3*33

o* 5 o'6

50 91 134 179 227 268

O'8

1*95 1*67

15*2

3*i9

l7*6 62*7 20*4 62*4 21*7 63*4

17*8 15*9

2*69 2*27 2*09

2*83

b/ib

5*°4 •21*8 4*52

62*0

22'o

1*8 2*3 2*3 2*3

8*4 9*7

3*i4 1*97 2*3i

! 28

164 I2'o

8*82

27 28 26

1*46 I*i5 0"97 o*86 0*73

12*7

20*8 21*8

46"5 123 171 117 221 229 366 268

22*9 20*0

3*72

482 434 350

9*3° 5*9i

62*5

1*7 11*6

2*89 2*66

18*7

4"o5 3*57 3*i4

271 321

34*3 26*7

5*io 4*57

4*26 3*27 2*33 1*78

6*95

611 6l8 625

9i 4i

12*14

247 295

176 219 263 305 352 417

Dib mm

1*79 1*49 I03

1*5

1*97

47 87

23*2

173 I*o8

1*32

24 28

2*40

251 296 327 400

21*3 22*6

SS 3*62 34*2 88 3*i4 27*3

128 170

| 22 j

Dpb mm

144 55*8 126 131 173 221 250 223 69 A20 272 55 6l9 319 35 922 367 13 I2Q2 428 5 I 586 474

19*5

1*3

156 294 277

2*57

62*7 62*7

3*25 2*48

11*6 11*4

250 294

17*7 19*2

62*2 62*0 6l*2 6l*4

2*09

1*86 2*22 2*OI

I3'i 17*9 17*4

O'o

8-38 4*75 3*35 2*49

„

_ 5 Ii Z' 8*5 o*9 9*o o*7

92 O'6

3*8o 2*76 2*l6 I'7i

3i*o 25'2

I98 l*83 1*39 1*54 1*85

io*7

o'8

1*65

9*5 o* 5

51 94 137 183 225 274

12*4

o* 7

15*2

—

1*55 1*54

i8'3 17*5 15*3

337 396 __ 64

213 20*1

l 16

6*o 6l*4 9*5 61*9

12*7

15*3

246 293 340 380

164 190

25 25 29

22'5 20'2

13*4 162

2l*o 23*7

62'I 62*1 620 620 61*3 63*3

1*2

o* 7

2*63 2*13

19*1

1*79 1*66

17*2 19*4 17*5 140

1*27

22'2 20'3

Tab. 64 (forts.).

202 I

2 Redovisningsområde

Diam.klass

4 Kubikmasse- och tillväxtbestämmande 5

7¶Kopparbergs län (forts.) Över 5 0 0 m ö. h .

O—

II 18 23 28

2530354045 +

118 320 159 459 129 46 876 35 1.374

0—

10—

274 320 371 423 512

32 36 41 44 49

, 1*6 12*9 74 50*0 125 Il8 173 230 223

150 572 937 1 "5 1 270

2530354045 +

616 370 567 564 802 357 I 052 98 35 1 5 4 7

0—

$11 766

2530354045 +

466 364 450 268 7»3 71 1 0 6 3 33 1 5 5 5

0—

30 113 167 181 225

10—

1520—

5S°

134 130 73

0—

25 129 118 142 156

510—

1520—

2530354045 +

in 40 20

5 Z

271 321 370 418 491

273 319 368 417 499

1*4 13*7 77 51*9 129 176 "7 210 224

3f7

463 682 830

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 199.

16 Pm

Zr mm

1 Dib mm

H m

64 107 152 195 242 284 33° 379 463

5'6 8'2 10*7 12*4

6b* 8 64*2 647 65*5 65*6 650 649 63'5 63*6

64 109

6*5 9'8 I2'4 14*7 l6'2 178 19*1 198 19*3

Ut &9 680 67*9 67*4 669

o*77

153 197 240 286 329 374 440

6'2 9*2 11*8 13*8

648 660 671 674

865 576 425 3i6 239

15*7 169 l8'3 I9"i 20'4

67*8 67*9 67*7 67*6 678

O96 0*64

Z * 0'2 67

62 108

5/4 8'o

lO'o I2'0

620 638 649 653

8' 3 6 626 4'10 2'8o 1*87

9*2 9*3 90 7*6

0*7

240 283 327 371 452

13*6 i5*o

65*3 65*6 6.3*9 63*6 63'9

7*2

O* 5

7*i 4*8

0-3

IO*2

I'6 1*6

13*8 148 IC'8 161 17*3

__ 15

238 283 326 369 456

270 318 367 420

15 21

26 3i 35 4i 44

5» 10

17 23 27 33 36

4 J 46 47

65 110

198 K*2

161 17*5

8 13 19 24

69 116 157

11*8

13*2

241 284 331 378

144 14/8 10*4 162

12 |

3» 43 4» 52

67*6 68*i

1*3 9*9 72 39*7 125 175 188 225

309 476 617 22 838 11 1 3 5 8

2530354045 +

75 48*1 125 Il6 174 223 217

806 898

271 321 369

i*4 12*7

20—

15-

Västerbottens l ä n : Under 166 m ö. h .

1*3 11*3 75 40*8 125 loo 175 188 223

10—

Över 500 m ö. h. . . .

15-

2 b

20 —

20—

300—500 m ö. h. . . .

Dpb

61 129 157

5IO-

Gävleborgs, Västemorrlands och Jämtlands l ä n : Under 3 0 0 m ö. h.

Mlb dm3

1 9 1

r n

819 5i7 3'6o 23 3 148 099 076 o* 6 0

o*43 0*32

8*78 5*8o 4*33 3*38 2*7i 2*17

178 153 120

1*87 1*46 I18

I'40 I23

0-98 o* 79 o*44

zh dm

8*3

1*3

2° 81

I'o 1*2

6*9 5*5 5*4 5*o

O* 7

4*2 3*7

0*3 O'2 0'2 O'2 O'o

_ 9*2 I0'6 109 IIo

1*5 1*6 1*4 I'2

IIo I0'9 10'9 IO'o 80

0*9 08 O6 0*4 o* 3

8*9

1*5 1*4 1*3

IO'o

9*9 9*4 90 8*4 8*3

o*9 O'7

o* 5

4 o*4

1*4 1*3 I'o

4 04 Z' 6*8 0 3

0'2

12*77

6*2 9*3

63*6 64*2 65*3 65*7 651 64*9 640 62*5

625 464 37i 291 2'20 I*90

1*49 1*54

11*4 12*4 12*7 11*6 12*6 II** 140

1*4 I*o 07

o* 5 o*4 O* 8

faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser 1 . 1

1 15

dib

2*94 1*95 1*34

37*0 29*9

181 230

0*94 273 O'74 320 °*59 O43 370 4 5 6 1 0*32 il 48 ! 4*43 137 3*3o 130 2'58 175 2*07

217 262 304 349

1 18

Mib dm3

b/ib

9°

271 321

17*3 i6-5

95 89 48 18

10 1730

196 18*2

489 037

479 327 252 22o 194

1978 1725

1*4 I2'i 50'2 122

1 310

1 420

403 398 241 628 137 875 28 I I 5 4

328 250 22o 19*8

17*8 10*3 15*8

516 348

14*7 I4"i

48 1 0 8 6

1*43 I'i3 0*97 0*77 0*58

3*o5 2*20

362 29*2

134 184 226 269 313 357

1*37 I H Ioi 081

o* 74 0*42

4*78

94 133 176

3*39 2*8o 2*30

218 I8i 167 1*30

15*3 143

25*3 21*7 20*4 18*3 17-8 17*2 146

11 I 917

422 1 321 2044. 1956 1589

35°

1*43

481 116 227 386 598

18 1 508

3.3 168 354 447 515

54 18 8

183 163 123

2 2

Dib mm

2 2 ||

23 H

5'3

3*63 2*39 1*90

8*6

152 H o

59*5 59*3 58*7

13*8

1*39

15*7 16*8

59*i 57*9 56*3 54*7 52*0

I18 1*04

39 46

199 245 292 336 378 524

124 172 221

15 18

61 103 128

15*4

367 415

25 25 29

249 299 342 390 491

17*4 19*4 20*8

368 417 570

23 26 29 32

169 17*3

zr mm

16 19

221 270 319

367 4H 485

24 28 28 .31

157 249 295 339 386 454

21*5 22*2

zh dm

£'

69 7*o

5*9 61*9 9*4 627 12*2 628 147 630 169 62*7 188 62*9 19*4 61*7 20*3 6l*6 21*7 59*2

7*83 4*33 3'2o 2'6l 2"o7 I-76 I'6o 1*43 1*19 I"i5

O* 6

^ 138

3*20 2*05 I 70 I26

09¶Tio O94 0 91 0*68 036

22*3

04 0*6

1*7 I2'8 46-4 IIO 212

562 728 973 1 201

19 23

65 ni 156 201

—

4*02

H*4

2 97 2*48 2 07

27*2 22*6 20*0 l8*2

12*8 I2'7 140

1*4 1*3 Ii

13*7 IQ'1

I I

1*2

450 I'o I'o I'o

54 97

6'6

8*1 9 5 io'7

6*7

6 Z' 8' 4

8*6 9*o 9*5

365 5H

181 223 274 316

0*9 0*9 0'8 O'8 I'o

6'6 6*4

o* 7 O'8 0'6 0'6

54 99 143 188 232 278

2' 8*7 IO'2

2 7 1 245 30 292 336 32

35 4i

174 221

16 19

323 351 412

5*i 8*i 10*4 12*4

60*3 60*5 603 60'4

3*55 265 2'02

14*0

59*8 59*2 58-8 58*1 57*o

I-36 1-24 1*09 0-87 0*50

6*9

o* 5

7*i

o'5

7*4 7*o 2*5

0-5 O'3 O'1

5*9 6o'o 59*9

4*55 3*47 285 2'o9

7/3 8*5 9*5 9*4

I'2 lo lo 0'7

9*5

O7 0'6 0'7 o'8 O'2

380 475

15*8 l6*6 17*1

68 "4 158

90 11-

248 298 325 381 428

15*6 17/7 18*5 19*5

60'2

6l"4 60' 7 6i*5

1*56

6l'2 6b' 0 6l*2 1

1*75 I82 2*07 l*6a

l'ia

28 7 25*9 242

1*3 13 14 1*4

4*7

2'5o 2*12 1-90 1*72 1*66

o* 37

630 629 626 62 I

Pb/ib

04 O* 2 00 O'O

7'i

7*9

5*i7 3*93 3*27 2*77

°*95 067

61*7 624 62*9 63* I

dib

276 3

lu 368

I2"8 151 I2'o i o* 5

20*4 20'2 21*9

1*9* 15b 150 I 32 1*38

16*6

3'4o 2*45 1*99 1*59

27*6 242 21*7 19*6

1*37 1*23 I08 0'88 085

1*9 10 16

28 O* 3

III

I0'7 75 416 1 2 7 97 175 187 224 272 257 304 322 244 449 368 151 623 5° 817 415 42 1 306 5i6

28*7 22*6 20*5 18*9

17*7 15*8 160 I2'4

1*4 I2'2

259 309

II IC 18

36o

49 91 134 179 269 313

126 170 222

185 167 15*8

3*i8 2*34 1*79

2'o IO7 42'8

1*73 1*46 I'28 I'o4 O'6 8

440 Dpb

17 94 163 185

244 21*9

1 19 1

14*9 150 13*5 12*1

l6*8 17*1 15*5 144

3"°o 2'o6 I'5« 1*21

3 6 3 297 27*3

1*07

23-2

0 93 0*85 O67 O4I

218 20" 2 19'6 17*9

140 182

3*5« 2*68 2 19 l*8i

25*4 230 21*3 20*2

229 272

1*47 163

1*77 I*20 407 1 0 9 5

166 172 158

367 465 55 97

295 357

204 Tab- 64 (forts.). I

2 Redovisningsområde

Diam.klass

4 Kubikmasse- och tillväxtbestämmande 1 5

1 7 T

Västerbottens län (forts.) 166—300 m ö. h.

300—500 m ö. h. . . .

O—

510 — 15-

20—

2530354045 +

0—

Norrbottens l ä n : Under 166 m ö. h.

166—300 m ö. h. . . .

1*3 '3/5 48*2 1 2 4 121 174 222 226

9 14 19 23

6*4

155 199

9*2 12*3 141

5*38 3*98

7*9

648 66'5 67*5 68'o

2*8l 2*io

8*3 8*4

273 319 365 415 474

29 33 37 42 44

244 286 328 373 430

68-2 680 67-6 68'2 68'6

1*52 1*21 I'oo 071 049

7*9 7*4

9 15

65 112

5*9 9*5

11*3

13*4

30 34 39 43 49

243 284 330 374 431

'l i6*5

65 99 161 204

l'° 63*8

20—

253035-

352 526 193 727 155 112 978 53 1 2 9 7

127 172 224

273 318 369

4 7

0*3 I0'3

3 3 5

31*5 93

70 119 183

7 6

37°

491 676 1 264

323 363 423. 486

0—

10—

364 307

15-

1*4 14*4 52*0 121 221

20—

253035-

4 0 -

65 3i 15

45 +

352 508 686 954 1 179

20 22

671 660

52*5

6*8 8*7 10*8

63*3 58*5

68 "3 157

27 32 36

244 285 329 376 423

*S 9*5 ii"7 13*3 146 15/6 16*4 l 9

317 365 416 453

40 30

12*0

5*92

10—

48'6

15-

20—

14 19 24

2530354045 +

258 III 212

175 224

351 5l6

7OI

38 870 13 I 316

410 500

P 6*o 5*i

37 43 44

67 113 156

Iio

200 I3*o

246 287 328 367 456

14*4 15*7 l6'8 l6'6 l6'6

8*9

o* 3

o-2 O'1

9*3 9*6 9*i

8*5

o*9

1*56 I'24

7*7

0*7

lz 6*7

o* 5 o* 3

5*6 5*2

0'2 O'i

5' 6 9

1*5

2*97 2*44

5'°

o'8

6*3

3'8o

18*2

1*4

I'32 O'60

9*i

O'6 O'2

0*94 0'7i 0*51

0*93 0*57

o*35 9*95 5*78

67-8 67*9

67*5 67*7 66*2 65*2 62*5

1*94 1*58 1*23 I'i9 1*26

3*i5

9-04

667 67'4 673 670 670 657 648

0*5

2'88 2'12

3*89

4*23

o*9 06

i*5 1*3 Ii

ff5 66'8

i*5 13*2

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 199.

9 13 17

17*1 17*9

Ö7'o 670 67'o

63*6 11*4 6 l ' 2 I2"o I 62*5 I2'o i 62*9 i6*5 65*0

240 211

63*7 654 66'o 669

252 285 328 384 448

20*4

19 28 38 35 37 38

0—

15*9 17*3 18*3 18*8

II'20

12 |

8*25

8-52

2 1

2530354045 +

1*5 1*3 1*2

20—

! zh

15-

zr mm

10—

1*5 12*1 50*3 IO8 214

11 D,b

34 154 163

0—

å 18

45 +

2 b

1 029 1 512

379 562 763

4 0 -

Över 500 m ö. h. . . .

90 271 247

Dpb

Mib dm 3

5*i5 3*63 2-71 1*99

6*8 5*3

O'8

o* 5

3*5

0'2 O'o

5*2

9*2

i'6

9*9 9*7 9*8

1*5 1*3 I'o

9*7 9*5 8*7 Io*6

o'8 o'6 o* 5 o* 5 o*5

IO'o

8*o 8*4 8*5 8*3

1*4 1*3

80 8*1

1*54 1*26 1*04 0-92

7*8 7*9

o-66

7'2

ro 0*7 O'6 04 O'2 0'2 O'2

faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser 1 . 1 13

1 15

dib

52 93

4*02 2*88 2*o8 1*59 1*24 I'oo 0'92 0'63 046

3°*i 24*6 20'1 181

317 189

169 15*7 149

75 25 11

145 l.3'o

3 1

,5 183

4*58 2*98 218 I'6o

32'o 246 21*8 195

478 377 408 426

228 270 317 363 421

1*21 098 0-78 o*59 0*47

17*8

266 362 260

b/ib

228 271 313 361 421

161 138

! 48 94 I3

160 153 i5i

5°

171 117 72 37 22

89 149 170 234 273 317 374 441

1*88 1*47 3*o5 1*35 O85 O64 O'54 O31

74 72 Hl 128 128

19*4 22'0 189 I8'3 1.3*7

IO3 IOO 106 116

297 22'6

300 203 145 90

9 138

4*34 3*o9 2'26

1*87

19*4 l8'o

225 267 312 354 403

l*5i 1*27 0*98 I n 0*93

165 158 146 11*9

52 97 1.39 184

3*94 2'64 2*01 1*57 1*24 I*o8 0*98 0*84 0*62

51 4

230 271

3» 352 441

311 24'1 21*4 191

9 4 2 1 75 229 181

196 175 112

16 3

Wi 16 2 14*7

dm3

47 24

1*5 11*7 43*7 IIO 216

1*6 IO'9 36*4 93 174 282 42g 800 1263 1*4 11*6 42*7 HO 205 325 452 692 892 I 408

I 2 2 ||

| 28

Dib

dib

Pb/ib

9 13 17 20

65 IIO

5/7 8*9 12*3

6'o 7*o 7*o 7*3

o*9 o*9 o* 8 o* 6

54 97 140 184

3*i8 2*32

14*7

61*3 61*3 62*0 624

29*2 25*0 23*3 21*5

164 191 191 233 240

622 62* I 6l8 642 650

o* 6 0*7 o* 3 o* 3

231 270

I"i5 1*34 0*84

5/7 8*9 11*7 13*9 I5*8 17*1 183 18*9 19*6

60' 1

5*i 7*7 IO*2

57*4 57*6 57*7 57*4

123 170 218

23 24 28 23 27

153 198 246 290

338 396 42.3

7*oi 3*99 3*o5 2*22 I'7i 1*44 1*45 0*89 0*71 0*56

7*4 10*2

0 0 40

0-5

323 384 415

I'7i 1*39

o*59 0*37

19*8 17*7 17*7 I2l 13*2

616 75 125 174 224

9 14 19 23

272 322

27 3i 34 38 43

369 422 492

75 122 177 227

9 14 20

272 325 375 423 521

176 223 269

ll 40 45

16 20

66 in 155 201 245 291

335 384 449 66 108 157 203 244 292

H'7 1.3*4 14*3

339 476

16 3 17*0

5/5 84

67 112 160 203

H*4 13*4

246 285 338 394 496

15*9 16'3 17*8 190 180

64 in 156

5*i 8*3 io*8

23 29 27

433 5H

39 18

74 127

10 16

175 224

19 22

202 I3'i

317 464 644 857

270 319 365

25 28

245 291

14*8

1 012

333 377 43°

1*2 10'4 41'2 100

$ 419 450

340 511 715 959 1365

775 1 176

43*8 106 205

1*5 H'8

20 Dpb

365 ÖH

| 19 |

l 365

i5> 175 18*4 i6*5

59*6 601

3*67 2*67 1*96

6b* 4

P 63

1*37

5*8

6b'2 59*8 59*8 502

I*20 0*92 0*78 0*67

58-6

o*59

57*7 567 55*6 55*2

6*53 3*96 3*55 2*20 1*50 I*3i I09 0*81 o*73 0*52

63 59 56 53 58

6*2

p p 63 ti 5*4

424 283 230 1*86

9*3 7*o Io*8

1*73 I09 0*92 0*96 I05

59*o 58*9 59*2 59*6

7 29 375 235 153 133

58*9 58*8 56*9

I*02 I'o6 0*70

0*49 0'44

60" 2

6b* 6 6b 5 6b 8 59*5 59*7 59*4

7*i 7*4 8*o

8*5 l5*o

5*7 5*7 5*i 5*7

v 69

5*4 4*5 4*7

o* 8 O* 7

29-6 28-2 25*7 24*5

55 9» 143 190

3*°2 2*11

o*4 o* 3 o* 3 O* 2 O* 2

232 279

°*99 0*78 0*65 o* 54 0*50

23*5 22'6

o* 8 I'o o'8 0*5

54 93 144 191

3*29 2*59 l*6o 115

29-8 28-8 27*4 25*9

o* 5 C'4

231 270 328 371 465

Ioi 0*84 0*66 062 0*44

24*5 24-0 22'0 2T8 I98

54 98

3"4i 2*29

28-7 25*9 21*3 20" 5

o* 6 o*5

0*3 0'2 O'2

o*9 o'8 o'8 o*7 C 6 o'6 O'8 0'2 O'o

324 373 438

*& 187 227 272 317

1*54 1*09

1*73 I*5o

21*3 20-8 19*9

1*45 0*89 1*23 0*84 I*i7

i6*5 20-8 7*4

o*5 0*4

53 100 146 191

3*o8 189 1*24 I*o8

33*7 29*3 25-6 22'2

0*3 o* 3 O'l 0'2 o'o

234 277 323 368 421

0*91 C91 0*63 0*47 o*43

21*4 20'5 20" 3 2I'o

0*7 O'6

19*5

17*2

2o6

Tab. 6 4 (forts.).

Kubikmasse- och tillväxtbestämmande I II

Redovisningsområde

Diam. klass dm 3

N o r r b o t t e n s län (forts.) 300—500 m ö. h.

O—

162 194 21 37

2530-

330 379 482 269 210 043 818 160 100 1 1 3 4

10—

I II 12

I'o 12*2 36*2

1520—

13 20

84 Ii

2530354045 +

29O 25 388 27 23 542 25 706 29 I I3I

o— 510—

5 47 124 169 207 82 45 20

o—

Byälven

1520— 2530354045 + Norsälven

o— 510— 1520— 2530354045 +

Klarälven

1*7 IA*6 46*9 Il6 219

339 527 705 930 1 1436

92 53 25

1*5

12*8

10—

335 347 351 154

152530354045 +

9 14 19 24 28

Dib mm

IO4 I2'o

9*91 5*88 3*76 263 I "94

246 290 332 376 440

13*7 148 153 153 15*7

661 652 644 637 63'

1*42 Iio 083 0*73 0"49

5*6 7*i 9*i 12*4

62*2

36 40

80 118 170 222

11 13 18 26

69 105

278 322

32 34 4i 43 49

246 288 329 374 463

12*3 12*6

11 18 24 29

64 108 151 195 237 277 327 360 420

6*2

37° 417 512

zr mm 633 647 65*8 65*8

67 113 155 201

274 322 368 416

43*8 126 108 175 210 224 346 271 532 318 829 368 4 1078 413 475 2 1873

12 63 141 191 235

2 b

196 I07 211

331 532 778 951

5i 9 3 I 415

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 199.

34 41 41

53 55

1*55

63*2 61*4 1 3 4 6l*i 13*4 62*1 I4*o 61*7

I36 1*22 0*95 o'60 0*41

l8'05

89 118 140 160 176 186 218 27*5

7*o IO'o 12*5 148

267 316 364 405 1 514

23.3 275 316 354 445

161 17*9 18 186 22'o

76 125 172

II 17 23 29

149 193

6'5 9*4 11*9 14*4

$ 408 451

35 41 47 53 45

23.3 276 319 406

Oo 6*: 5*o

64*0

67 107 152 194

ll P

Ö2'7

10 16 23 29

8*3 80

8*6 8*5 8*i

77 123 175 223

9*7

10*28 618 3*24 256

2i 12*3

0—

20—

1*3 12*3 76 45*0 127 103 174 225 197

5IO— 1520—

354045 + Över 500 m ö. h .

Dpb mm

15/8 I8*I

200 20'I 23*0

63*9 63*3 643 650 65*4 65*9

5 P68'

64*9 65*7 6q*8 663

65*8 65*7 62'1 6o*c

639 648 648 653

H' 660 66*4 65'3 65*8

12*77 5*79 4*94 3'! 3'3o 2*79 2*20 2"04 O65 1*17

6*9 5'2 4*5

10*4 12*8 12*9 13*6 13*3 1.3*3

'i 130

982 466 417 35i 2*89

IO*2

2*54 2*l8 1*79 1*83 o*6o

131 1.38 l3"o 179 4"o

1167 5' 440 345 278 232

1*91 162 I*3i I*5i

7*8 11*6 I2*o

9*4 10*7 II** 11*3 11*4 H'4 IO*5

9*8 14*7

faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser 1 . 13

1 14

1 15

16 1

Pb/ib

50 95

4*52 2*86 2*05

106 I'5i

32*5 25*6 22*o 20'1

I'i3 0*90 0-70 0*64

l8l l6'9 16*5 163

207 Il6

°"44

3*94 2*75 2*oo 1**1

277 320

364 430

61 255

1*5 11*4 40*1

242 283 311

184 231 272

315 364 454 47 85 127

168 211 250 298

344 394

5874 129 170 207 248 291 319 4.37

18 Dpb

27 31

373 419

% 44

35*5

i*3 10*4 34*8

33 39

336 38i

13*6 1.3*8 14*5

13 15

70 116 162 207

0*41

17*2

4*52 3*83 298 2*56

35*i 28*5 23*8 20*6

54*9 134 250

2*04 1*82

186 17*8

53 175 332 338 295 86

271 I'7i 0-85 12

15*5 I5'3 12*8

649 951

3i8 373

61 1

i 121 1590

3*48 3*33 279 2'3o

30*6

25*7 22*3 20'1

405 370 288

49 88 128 171

2'67

2.3*3 20*5

450 369

211 I'82

254 298

1*54 1*24 I'o4

1 377

1*38

193 175 163 162 12*7

122 82

43 13

3 Zh dm

3*36 2*03 I*50 1*15

5*6 5*2 5"i 49

°*97 0*76 O63 0*50

5*2

57*8 58'o 57*8 57*8

568 56'3 559 549

o*45

3*82 2*23 I*8o

6*2

1*33

5"7

56*3 55*3 54*6 54*3 53*9

1*05 0*84 0*6i

5*5

o*53 o*53

10*4

60' 9 6b'9

1.3*6 15*9

61*5 61 8

6l'6 6l*8 6l*7 6o'o

6*4 IO*2

6i'7 6l'7

62-6 629

5*34 4*39 3*64 3*46

6.3*2

3'6o

63*i

3'4« 296 3*12 2*99

319 369 406 480

19 24 25 24

249 300 381

184 20'7 21*9 226

21*5

i3"i 49*3 126

12 IC 18

4.20 042 867 1458 1 571

266 316 362 426

67 ni 158 205

19 21

247 295

24 25 29

6o'4 6b'o

_ 6b7 6l*4 13*4 6l*8 l6'4 62*7 l 8 ' 7 63*1 6*3 IO'o

20" 7 21*4 25'2

21*7

_ 8*8

23*3 20*8

1*77

A20 672

49 46 5*7

T° 10*9 3*79

12*1

23*0

6*2

5*58 481 4*20

5*o 4*7 46 4*5

57*7 56*9 57*i 560

1*6

350 1 499

zr mm

.32

114 Pm %

114 160 205

1 25

Q %

6*6

181 204 218 20*5

299 351

15*7

17 19 22 22

1 144 1 627

12*71

1*5 13*4 53*o 132

4*43 34*8 3'4i 268

15*4

12*1 12*8

i8'7

4*6 10*3

16*4

243 286

52 26

9*2 10*4

253 365 519 676

18*7 17*7 17-8 167

1.3*3 144

70 51 52

3.39 38.3 43.3

19*4 192

I*i 149

10*0 12*0

17 21 26

»5

152 G

5*i 7*7

125 177 227

21 H

Dib mm

9 % 176

27*3 23*5 210

20 II 16 20

79 128

21'0

1*54 1*88 0*36

mm mm

I16 1*07 081

2'11 I'86

| 19 |

76 IO

54 89

Mib dm 3

dib mm

336 3i8 366

24*6 27*5 i.3'o

8*7 11*3 I2'8 15*6 20'2 22'9 240 28'6

dib

Pb/ib

O* 6

0-5 0-5 0-3

102 191

2*84 1 70 1*22 O95

35*5 3o"7 26*6 25*6

0-3 O'2 O'1 O'l O'I

o*66 0 55 0*48 041

23*5 22*4 21*1 I9'8 21*2

0-5 o* 5 0*4 0*4

54 98

3*35

143 190

152 1 09

37 5 32'7 29" 1 28'3

O* 3 O'2 O'2 O'l O'l

232 276 326 372 429

0*88 0*68 057 O48 0 50

244 243 22'I 20'2

1*4 1*7 1*8 1*8

54 93

4°3

2I*o

134 174

3 6i 3*i8 293

17*7 15*9 15*4

209 257

3*24 2*59

13*4 12*4 11*3 14*7

329 374 424

Vi5

25'2

—

2*2 1*9 1*8 2*3 O'o

2*54 2*54 1*12

1*3 15 1*5 I'6

5i 93 135 175

4'09 3 36 2*84 2*72

23*4 19*7 17*6 16*3

1*7 2'o

2*91 2*78 2*50 269 2*67

15*3 13*7 I4'7 13*3 10*7

33*5

1*7 1*9 2*2

8*39 4*79 4*o5 3*37 3"o6

7*5

1*2

IO'o

I4 1*3 1*5

2*70

62*1 2*7i 2*38 61*9 6 1 8 1 1*94 57*5 1 2*51

17*2 17*4 15/8 28*0

H*5 13*3

1*6 1*8 1*8 1*3 2*2

255 299

32b 39° .—

—

53 92 135 179

3'70 3 12 2*66

27*8 22'7 20'I

2*37

I7'9

219 261

213 2* 16 1*90 150 2 32

l6'8

304 370 400

149 147 128 1.31

Tab. 64 (forts.).

208 I

2 Redovisningsområde

Diam.klass

1 4

Kubikmasse- och tillväxtbestämmande 1 5

7 T n

Dib

m m

_ 74

17 23 29

ICI

IO —

1*8 I2i 462

1520 —

(.071 1258

114 2l8

40-

672 362 674 522 4 " 729 U 958

45 +

60 I 414

93 168

15-

20—

1*4 12*3 50*0 124 241

2530-

' 378

10—

35-

138 74

40-

45 +

0—

822 1037 1862

1*5 12*3 48*0

10—

15-

634 "5 724 221 372 361 319 548 168 759 46 1 0 1 4

20— 2530-

3540-

45 +

0—

1*3

52 108

13*4

10— 1520—

2530-

IOl 118

3540-

45 +

173 222 272 320

369 419 506

.344

193 35 237 41 279 44 325 50 369 5i 455

14*5 i6*i

i7*i 17*8 184 18*3

| 12

zr zh

5*75

9*0

1*5

4*06

9*9 1*4 9*8 1*2 9*4 °*9 9*3 o*7 8*9 o*5 8*7 0*4 7*3 0*3 5*8 O'i

2*95 2*23

68'o 67/4 66*6 65'9

1*74 1*39 I*i6 0*86

o*54

9*7 669

153 198

12*5 15*2

16*4

180 194

37 285 43 327 49 363

16 21

65 no *S3

272 322

i 126 272 321

368 418 505

77 224

in 152 196

22 28

40 5i

420 520

36 285 40 328 43 375 47 45»

272 322

2.37 283 330

19*4 22*6

65*2

68*3 68*8 68*3 68*7 68*5 68*3

6*3 63'9 9*4 65*2 I2'l

66*7 15*8 66*6 17*0 66*3 18*4

65*4 65*7

19*4

6*6 63.2 89 63*8 6 H'7 13*8 15*5 I7"o

190 J' 66*4

66*7 67*9 67'4 67*5 65*7

19*3

46 474

17*4

6*4 66*6 5 9*5

12*2

68* 9

10 16 21 26

69*0

l6'2

39 283 44 3 ^ 368 438

17*2

69*1 69" 2

i8*7

68*7

19*2

69* 1

21*6

70*3

10—

49*5

15-

20—

121 230

378 187 376 204 "9 134 798

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 199.

I50

i*5

45 +

13*01

12*8

3 5 If ? 4 S 16 1678

IOÖ

*3 6 5 - 2 9*5 669 12*2 7 %' 680

35-

992 IO

238 325

40-

Q %

0—

2530-

464 127 174

109 212

543 86 805 22 1 oyi 11

1 Dpb

507 937

0—

1 Mib

35-

dm3

o—

2530-

370 417 498

64 S'

7*°7 4*9° 3*67 2*99 2*54 1*79 1*77 1*39 I'M

7*49 5*46

I2'o 12*6 12*2 I2'3

1*8 1*8

1.3*3

I*i o*8 0*7 0*4 o*6

109 127 117 10*6

1*4 1*4

1*56 1*25 1*07 0*53

8-3 I'4 9*5 1*4 9*6 1*3 9*4 l'i 8*9 o*9 o*7 9*i 8*6 o*5 84 o*5 5*3 0'2

19*27 5*84

9*7

411 3io 2-38 186

4'64 3*76 2*87

11*9

1*4 I'6

l3"i 12*1

1*4 I'2

2*26

11*3

1*79 I'5i I'oo o'6o

108 109

I'o 0'8 06 0'3 0'2

8'28 6'17

8*3 8*2

_ 9*3

10*7

3*23 2*40

IOl

1*85 I'5o 1*28 I'o6 o'63

9*6 8*8 8*4 8*6 8*5 5*9

_ 1*5 1*5 1*4 l'i o*9 o*7 0*6 0*4 0*2

faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser 1 . 1 13

dib

1 14 1 15

4*45

33*1 26-9

180 688 1 075

22-8

1 008

20-4

18*9 181 167 16*3 148

301 208 107

131 174 219 262 308 355 444

1*49 1*19 1*04

°"75 O-50

18¶Mib 1 D p

b/ib

3*22 2*36 1*86

1*6 12*4

49*5 119 231

372 573 786 964 37 15 1 7 4 0

19 1 2 0

22 G

5*5 9*9

5 06 3*5«

8*o 9*o 9*5

o*9

9*2

O'8

1*73 1*36 I'46

9*7 8*6

1 28

3*94

28*4 23*5

o'6 0*7

51 94 137 183 229 277

10*6

0'8

94 7*o

O'2

71 95 H3

1*3 1*3 1*4 1*4

n i

1*2

2'2I

13*1 13*6 158 8*o

1*3 1*7 0'5

4*49 3*37 2*74

1*2

l8*7

I'2

54 99

1*2

2'22

8*7

1*1

62'3 6l'3

I'86 1*63

I'O

6l'2

1*42

6b 7

1-71 083

8*6 8*9 8*7 II 5

09 0*9 I'o O'6

187 229 276 320 360 427

1*3 1*3 1*3 1*3

74 124 171

11*6

20I

15*3

Ö2'l Ö2'0 62'2 02'I

248 295 339 383 516

l6'7 18*5 19*7 196 198

6i*5 608 '2' 6 i 58-9 54*3

68 114 159 207

6*4

27'o

6.3*5 64-6 64*9 64-9 646 644 63*9 63*5 67*5

6'2

9*9

62'3 62'5 628

369 417 560

1 26 1 27

dib mm

26 30 34 44

1 24 | 25

Dib mm

270 321

2'68 2*05

I'OI

o*44

O" 2

2*93 2

1*68

b/ib

21*4 20*4

I 1 6

I9*o I9*o

3 8

I*i8

18*0

364 503

0*95

18*4 17*8

I*5o

0 5 1

1 79 226 316 264 199

1*5 14*1 54*8 132 261

5*34 3*75

33*6 25*3

130 173

2-82

21*2

2*39

2*o8 1-46

1*47

340 442

1*21

17*9 17*6 16-3 15*5 15*6

o'85

12*5

417 65 668 43 880 24 5 1 224 1 2 339

5°

4'20

31*2

3*o8

25*7

2*33 1*75

21*7 19*2

I"4i

17*6

1*22

l6*6 15*4 14*9 13*5

606 564 216 376 152 558 778 61 17 I 0 5 7 1 0 1567

33*4 26*4

240 320

22*6 20*4

316 275

19*3 17*5

83 52

652 904

147 91 134

223 267 311 358 448

I*OI

0*89 0-44

S36

74 49 89 127 172

215 262 309 353 458

1*76

3'6o 3*°4 2*25 I 44 I25

0*85 0*65

15*0 160 14*2

47 88 133 178

4*58 3'4i

32*7 25*7

2*37 1*84

21*6

220 I4i Ii6 I'oi 090

266 309 351 426

O" 5 4

19*3 I 7 *8 17*3 161 15*8 14*8

148 434 685 641 511

75 124 172 222

268 317 362 408 540

1*4 12*9

75 51*6 126 126 175 223 236

1*4 II 7 50*1 123

I 203

1.3 15 19 21

24 24 .31

8 12

16 19

367 412 472

27 30 30 31

73 125 173

7 13 14 16 18

249 296 338 384 509

67 114 159 204

255 302

346 393 486

25 29 33 .32

249 295 339 385 499

168 I2'5

368 418

129 152

160 206

112 A02 171 037 114 835 67 18 I 117 1 8 56 7

17*7 20'3 20'9 23*0

5*8 9*6

66 "4

74 125 171

235 I.3'I

180 192 20'9 22'4

366 416 510

23 24

IO'l

246 293 3.37 382 441

1*5 I2'4

50'0

61*2

60' 2

61*4 62'3 Ö2'9

7*75 4'82 3*86 3'27 2'69

2*05 2'25 0-89

H o

1*2

% 138 184 227 270 311 352 493

I-57

19*4

1*33 I*i5 o*99

l8'8 19*0

113 0 6 2

16*2

50 95 1.39 184

4*17 2-98

22*4

2*47

l6*2

2*05

14*6

231 277

H*4 IO7

o* 8 o* 8

370 466

1*83 1 57 1*38 I*i4

13*4

I2'4

1*2 Ii To

O82

9*9

3*«4 2*59

26*4 23*7

21*7 20*3

r°

3*25 2*69

11*0

H*4 12*4

1*94 1*67 1*41

I2'3

61 IO'9

6.3*3 641 64'1 64*4

487 3*46

7*5

1*2

8'2

1*2

9*o 9*4

1*2

6.3*6 642 62'7 61*7 57*5

2'o6 1* 5 8 I'48 1*19

10'8

I I

9*2

o*9

IO'2

8'2

O* 8 O* 6

1*73

l8'6

1*4

21*6

23*0

2*30

20'I

14*2

26*8

63*2 642 20'6 6.3*7 219 636 2 l ' o 1 63*8

19*5 199

15*8

2*54 1-98

17*5

17*2

1*53 1*59

167 l6*4

3*53

8*6 9*6

1*66 1*68

l 9

O62

19*3

127 15*1

2*o6

22*4

12*8 125

5*3i 3*94

I*i5

3'6o 2*89 2*47

I I

138 183 228 278 319 369 465

10¶I 75 l6i I n Ii5 0'8o 131

20*6

183 14*7

12*5 12*2

I2'l

l8*s 17*1 18*0

17*9 1.3*3

2io

Tab. 64 (forts.). 2

1 4

Kubikmasse- och tillväxtbestämmande 1

6 I T

klass

O—

Dib

1 11

6*4

15 21

9*2 11*6 13*5

%\ 669 667

4*12

108 152 196

2*52

9*9

3* 36

237 280

15*3

1*99

I0*o

67*0 66*1

17*2

43 45

327 376 436

9*3

162 1*32 I'o6 O64

35-

3)£ 368

I 028

419 481

45 + 0—

10—

276 339 388 216

40-

175 97 45

45 +

35-

III

6*2

125 172

9*6

109 150

356 537 749

33 35

961 1 269

3i8 370 4H 484

195 238 283 328 367

153 195

271 322

43 5o

2530-

35-

93 736 ^l

ee 26 1 0 6 2

45 +

510—

15-

20—

2530-

35-

40-

45 +

31 V

3540-

45 +

6*2

75 123

287 327 377 443

68*6

2*27

68*6 68*7 68*5 67/3 661

1*70 I16 0*90 0*92

ii**

*£ 167

17*2 190

i8'o

6'2

109 !

I2'o

13*8

364 53°

274 318 366

283 326

l6'7 17*3

288 186 143

86 38

43 45

369 4H

&S 9*5

v5*8

o* 2 O'1

65/9 66*3 66*8 67*1 66*5 67*2 67*5

0*85

1*4

9*5 9*5 9*4

1*1 I*o

9*o 7*7 7*o 8*o 8*9

o* 8 o* 6 o* 3 O* 2 O* 2 O* 2

806 628 404 337 2*49

10*9 IO*2

1*7 1*3 1*3 I*o

1*74

9*3

0*6

I*24 I*OI

0*4 O* 2

0*76 0*49

93 9*7

Z'5 O* 1 6'6 4*7

O'i

8'o 8*9 8*7 8-5

1*4 1*4 l'i 0*9

7*5

0*6

8*02

362 532 732 956

34 37

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 199.

14 19 25

i 32.3

ä"9

643 94 652

88 58 45

206 239 302

65*2

1*5 13*6 49*7

0*50

5*69 3*8i 293

951 9 I 209

67*3 65*4

2530-

o*99 0*78

15-

o* 6 o* 3

78 "7 h 93

520—

0*8

8*9

47*2

1*4 1*3 lo

0— 10—

1*4 12*4

3*o6

10*32

40-

0—

I'6

IO'l

1*52

III

9*7

4*08

I*8i

8*63 5*99

2*37

128 III

o* 5 04 O'1

67*6 67*3

6*o 9"°

15-

48*2

9*2 9/0

O'8 O'8

15*5 l6*8 17*7 183 17*9

1*2 12*6

1*6 1*4 1*3 Ii

9*4 9*4

13 Ut

3*28

8'o 9*2 IO'4

671 67*8

67 "9 159 176

7* 9 6 5*24

11*9 13*9

47 53

520—

l8*8

1*8 12*2 50*1 III

0— 10—

492 723

123 Ö 28

40-

Q %

1*2 12*7

2530-

20—

Dpb

2530-

15-

Mib

15-

20—

Lögde och Öre älvar

dm3

207 IO—

. . . .

43 179 285 314 319

Mo- och Gideälvarna

8¶Diam.-

Redovisningsområde

Angermanälven

366 418 478

64*4 65*8 66*7 67*2

5*23 3*9° 2*74

154 199

12*0

243 286 329

1*49 15*3 6 7 ' 4 I*i8 i6*5 67*1 0*96 17*3 67*2 065 17*3 67-2 18*2 | 66*8 1 0 - 5 3

375 432

13*8

2*11

l'° 0*5 6*8 o* 3 5*2 5*2

o* 2 0'2

faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser 1 . 13 1 14 1

15 P

4°7

90 132

2*99 2*47

1*95

217 261

308 358

1*62 1*28 I n 0*92

Dib

9 14

5*9

65 HO 155

11*7

13*8

61*3 61*9 6l'7 6l*8

2.3 27 31

246 293 336 380 467

15*3

196 326 254 I 065 222 1035 816 199 18*2

208 124

16*4

1*75

20*0

1*39 1*23

336 5°4 664 839

33*4

1*5 11*6 45*2 109 209

18*7 16*6 163 15*9 15*8

223 272 313 361 425

45*7 108 207

4*74 3*o<; 2*30

1*3 11*9

21 I 281

O50

1 026

2*95 2'25 1*84

33*5 27*0 23*2 20*4

1*43

184 I "02

16-5 16*4

0*86 0*82

O* 80

_ 124 172 221

269 320

367 4H 506

74 124

173 223

8 I 02I 2 I 271

0'8

I'o

3*45

% I.38 183 228 274 316 .364

2'46 2*05 1*66

264 242 219 20*1

o*4 455

7*46 4*43 3*37

Z '° I'o 8'1

I'o

3*55

29*2

25*5

8*4 7*8

09 0'8

1.39 187

2'64 2*05

III

9*2

11*8

6l*2

2'6i

14*0

6ri

1*89

26 28 32

18*0

6o'6 59*8 59*2 58-0 56-8

0*7

o'6

1*47

19*7 19*2

I8* S 17*5

23*3 21*6

8'i

0*7

0*93

7*4 6*4

0'6 O4

0*73

61 I'24 0-98 076 063

0*57

5*6

0*3 0*2

279 323 371

0'47

19'8

7*78 4*76 3*43

1 11 Z' 8i 1*1

33*i

2*77 2'11

8*7 8*5

3*70 2'5o 2'o5

1*74 1*54 I"i9 0'86

8*8 9*3 8*7

0'8 0'6

5*2 22*5

3*24 2*24

III

9*i

62*6

11*8

62*7

14*0

63*0

270 320

16*0

62*4

17*1

62*3

246 294 .343 390

183 194 145

6l'6 59*4 58-8

6o - 4 59*9 6o'4 613

4'2I

29 I'o

6'2

15 17

372 423 463

0*5

60*9 6i'o

17*4

Pb/ib

8'6

5*8

17*2

I"i3 0*76

l*5o

5' 6

1*43 1*22 Il8 0'8i O52

62*0

IO9 2l8

14*5 14*9

o*9

9*i 9*2 106

5*6

9*2

9 1.3 17

dib

I*o

I'8o

i 46*5 126 528 748

16*5

| 28

__ 6'6

2'l8

267 346

97 46

l6'6

| 26 | 27

611 6o - 5 6o'o 59/3 58*3

36b

16*6

Zh dm

l8*75

.38 44

218 676 130 868 101 1 321

| 25

3*27 2'63

1*7 11*2

.34 39

9*2

6'88 4*33

246 294 336 38.3 47°

341 502

67 4*5°

r a n ;

i.3'8

0*65

o*55

|| 23 | 24

Dpb

0'76

| 22

Mib

265 315 355

| 19 | 20 | 21

dm 3

48 93

| 18

b/ib

293 919 25*5 1 169 22' 6 1 148

9i 132

1*55 1*26

96 137 185

21*4 20*2 20*I 21*1

27*4 23*3

I 59

21*3

229 272 323

1*34 1*41 I-14

20'l

O'l 1*2

379 O* 54 I*87

6*7 8*3 7*8

0*8 O'8 O'6

II 3*45

28-2

1*47

6*8

0*4

1*25 I'i7 I*02 O69

6*4 5*5

0*3 0*3 0'2 0'2 O'o

0'8 0'8

6*6 6*8

0*7

1*43

0*9

o* 5

19*1

I7'7 131

1*6

13 17

5*7 89

n*8 74 44*5 125 108 173

11*8

14*3

272 323 370 424

24 28 30

248 295 340 389 450

15*8 177 18*4 17*9 19*3

6o'9 6b'0 6o'2

160 117

2*56 1*89

31*2 242 21*0 I9'0

17*3 l6'6 161

311 I 44 I'07 0*92

48 9i

4*71

i 178 226 267

3*°9

o'69

15*2

0*46

14*4

351 538 4i 33 744 14 926 11 1367

_ 5i

1*6

3*96

.30*4

il*5

2*84

23*9

14 19 23

in 156

5*8 8*8

59*8 58*7

II*»

13*2

58*7

272 28 3IO 465 323 33 89 631 35 375 422 8i 38 834 6 0 1 229 | 516 43

244 290 340 384 47.3

14-8 15*6 164 I7*o i6'9

94 137 182 229

279 315 365 422

2*07

1*59

0*52

17*6 164 15*4 15*6

0*46

14*4

I*i5 0*50 0*85

102 192

35 495 45

175 223

3 Z' 58-6 045

58*4 57*7 56'o 55*6 54*o

3*85 2*90 2*09 1*63 1*29 I*02 o'8i 0'76 O'54

8*o

6*5 6*5 5*8 5*9 5*8

2*73 I89 1*29

25 7 23*3 2I"o

234 279 325 376 440

1*07 1*04 0*89 0*65 0*45

20*4

29*3 27'2 25*4

3*o5

98 143 187

2*27 I*6i 1*24

o*5

0' 4

277 328 372 462

I'oi 0*88 O69 060 0-46

0'6

0'3

o* 3 0'2

19*5 185 i9'o

24'2

23*8 240 22*1 20'8 192

212 Tab. 64 (forts.).

Kubikmasse- och tillväxtbestämmande

1 Redovisningsområde

Rickleån

Skellefte älv

Byske älv

Diam. klass

Mib

Dpb

2 b

dm3

§9 80

78 129

1520—

i°3 123

176 225

69 "5 157 202

2530-

21 O— 5io—

5 2

367 422 432

1520—

17 70 90 "9 143

1*3 12*9 44*8 126 112 174 224 211

9 14 19 24

2530-

127 67

3540-

45 +

52 32 21

o—

35-

39 11

4045 + O — 510—

1520— 2530-

Pite älv

Lule älv

45 + o— 510—

151 150

1520—

187 240

2530-

335 4»7 680 889 1.332

3 Äo

369 418 503

1*6 12*7 74 48*7 127 "4 175 212 225 348

66l 961 I 263

274 323 357 418 464

1*4 78 14*9 55*i 129 122 177 221 224 360 '503 693 904 1088

3540-

138 88 62

45.+.

_3A

o— 510—

7i 189

1*4 1.3*6

174 195 213

5°* 5

77 127

III 206

173 224

345 495 045 782 I HO

273 321 369 415 497

1520— 2530354045 + 1

103 9i 109 123 93 44 23 12 6

3540-

16 14 19 23 28 34 37 4i 34

510—

•^ib

181 106 56 39

318 368 416 486

241 284 3.3°

64*1 648 661 664

148 15*8

66*3 660

5*9 9*o 11*6

2 Z' & 18*2

3gÅ 398

17*5

03 o 68*8

63*

3 II'*2

el-

9*7 Io*6 10*7 10*7

1*4 1*5 1*4 I'o

9*5

0'6 |

I r*

o* 5 o 6 I'o O'o

14*24 603 4*51 3*35 2*58 1*83 1*73 171 l*65 0*47 II51

29 33 40 4i 53

7 12 17 22 27 31 32 34 43

155 200 244 285 .329 377 45°

27 31 35 39 47

14 '6 16 ' 2 16-'S 16*•i

eeee65* 65* 64* 65*

67 115 158 203

63'3 645 65*8 67*1

247 292

66*9

325 384 421

1.3 18 22

'1 1.3'

l 116 159 202 247 287 333 377 439

66*2 65*8

6*4 9*3 11*4

66*i 67*6 683 68*3

13*2 14*5

S' 3

16 I 164 15*2

68*3 67*2 65*7 654 63*1

5*78 421 3*05 2-17 1*73 1*34 I'oo O81 0-40 IO'i9 6-52 460 3*37 2*34 1*77 1*44 1*22 0*82 O64 8*99 5*63 3*45 2*44 1*83 I*4i 1*09 0*78 0*63

12*4

15*6 5*o

9*6 IO'o

1*3 1*3 I'a o*9

9/9 8*9

S 90 ' 6

J o* 5

6*7 6*7 4*4

0*4 o*3 O'1

IO*2 II*0 io*9 IO*o

90 89 86 69 6*7

9*3 8*5 7*6 7*4

1*5 1*3 O'8 O7 O'6 o"4 O* 3 O'2

I'6 1*3 lo o*7 0*6 0*4

7*i 6*5 5*7 5*5 4*9

o* 3 0*2 O* i

5*84 3*90 2*70 2*05

9*2

1*5

1*49 1*19 0*85 63'9 63*6 0*68 61*5 • o- 4 4

°*5

7*6 6*6 6*i

o*4 O* 2 O* 1 0*0

0"47 11*13

Beteckningarnas betydelse angives å sid. 199.

113 155 201

9*i 11*2 12*6 141

3°

246 291

34 38 45

335 377 452

9 14 18 23 27

I5'i 15*2 14*7 14*8

66*7 665 66*7 65*2

2 13 2' Io 8*4 8'6

4*4

0*7

faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser 1 . 13 1 14

dib mm

1 15

Pb/ib

4*54 3*23

42 155 139

137 181

2*41

1*98

222 I* 5 o 152 145 157 Q5i

17*4 16*9 15*5 14*5 '3'3

5i 93 136 183 226 268 316

4*52 3*i6

320 256 213 19 1

IIO

18*0 l6*8 16*7

0*71

261 305

352 388 _

__ 2'28

I'66 1*40 I 1 2

0*76

1*5 125 47*3

343 527

269 313 375 416

22 Itl

5 1

1 026

9«

1*3 11*8 39*6

124 176

5°

273 323 361 4H 487

26 15

437 553

1*7

28*0 23*1

12*2

42*9 98*8

1*38 I*i6 0'6i

17*3 162 151 141 1.3*9

427 255 176 1*42

28*3 22*9 20*6 l8*2

I'll 0*85 0*67 0*55 0'44

17*1 164 15*7 15/3 164

52 i 4 2 4 95 : 2-90 139 l*9 6 184 1-63

3i'i 24*1 20*9 19*3

$ 233 274 322

366 429

230 i I ' 2 4 276 ! 098 321 084 365 i 0*62 444 ! 0-37

20*0

17*4 l6*2 161 l6'4 163

IIC 158

47 13

4*93 3*33 2*46 1*83

IOO

128 175

88 47

1 064

6 33 94 104 92

*%2

868 1 090 i3 ii9 41*9 IOA

I96

§9

288 38i 596 772 941

424 467

7% c 126 176 226

15 19 23

272 324

24 29

419 460

41 44

6b* 7 6b* 5 6l'2 62*2

9*26 4*38 3*22 2*57 I84

1*30

6*6 7*7 8*o 7*9 9*1 H*7 106 8*o

6*71 3*83 2*58 2*o6 1*47

61 61 6*6 61

89 119 144 15*3 X

Z*5

18*4

6b" 9 62*5

59*5 59*5 59*7 59*4

248 295 352 387 438

14*5 15*2 15*2 17*5 162

59*5 57*4 57*i 57*o 58*3

I'i3 0*83 0*56 0'44

SI 4*i

O51

6*3

0*o

68 in 157 203

5/3 8*2 10*9 12*9

59*6 59*7 59*6 59*5

3*95 2*39 1*64 1*38

6*2 5*5 5*i 5*8

0*9 o* 8 0*6 0*6

248 295 34* 378 416

I4'i 13*9 14*7 14*3 13*8

58/8 56*2 55*7 53*8 53*3

I*i5 0*88 0*83 0*38 0*69

5*6 5*4 5*4

O* 7

0*2

6b 2

3*62 2*29 I*6i I*i8

61 6o 55 5*2

0*7 o*5 0*4 0*3

l*o8

6*o 4*4 4*3 5*2 49

0*5

113 15*8

5*i 7*8 10*3

12*1

59*5 59*5 59*9

27 31 32

245 284 341

379 435

13*2 13*3 14*9 15*3 14*9

59*2 58*6 57*o 57* 6 56*3

0*9 0*6

5*5 8*2 10*5 12*6

68 »3 157

15 19 23

373 O* 7

57*7 56*5 54*8 53*9 55*4

414 I'7i 184 145

14*0 15*7 15*7 15/9 16*7

109 156 198

128 177 224 272 315

26-8 23*6 21*6 20*9

59*2 58*8 58*4 57*2

373 445

272 Ii Io lo 07

5/4 8*3 Hl 12*6

320 Pb/ib

5 ^* 6o*o

41 42

23 24 29 36 37 29

h 1 dIb p g mm %

1 28

1*21

l*o8 o*59 0*63 0*56 6*76 3*77 2*50

1*93 1*46

0*72

0*53 0*51 o*49

6*o 6*o 4*i 5*2 5*3

| 26

22-0

245 291 322

1*8 IIo 41*2

29 17

24 28 32

y18

167 129

126 175 224

29 18 16 13

312 451 SOI 683 78l

348 384

23 12

25 27 32

o-'

23 1

8 13 17

48 94 137 183 229 27c 308 370 408

Dib mm

_ 53

162 O70

pb mm

0*36

I*02

| 19

18*6

1 !8

Mib dm 3

311 241 207 i8* 5

0*2

o* 8 0*7 0*7 o*4 0*6 0*4 0*3 0*2 0*1

55 IOO

3 H 185 229 265 327 368

3*39 2*44 1*84 1*59 1*39 1*5I 1 9 0*82

18*6 18*1 l6'2 17*4

1*57

29'6 29" 2 27'o

186 I18

20*1

233 279

0*96

24*3 23*6 25*9 22*7 19*8

56 97

3*27 2*05

0*82

3 4 I 363 435

0*50

3*°5 1*93 1*48 119 0*96 067 0*66

o*5i 0*43

— 6*2 6*o 6*4 6*4 5*9

o*9 0*7 O* 6

o*5 0'6 0*3 0*1 0*1

o* 3 o*3 0*1

O* 2 0*1

145 189 236 285 340

28*1 24*7 23*7 23*8 2O7 21*2

21*4

0*40

19*5

0*59

3*i7 1*84

32*7 29*2

1*21

1*10

23*9

IOO

147 191 226 284 331 372 404

0*91

21*1

21*3 21*3 23*0 22*4

0'6i 0*33 0-58

148 190

1*27

32*6 28*5 24*6

1*03

24*5

233 276 332

o*93 0*58 o*5i o*55 0*46

22*9 22*4

55 102

0*0

2*95 1*88

20*1

19*6 20*9

214 Tab. 64 (forts.). I

2 Redovisningsområde

Diam.klass

4 Kubikmasse- och tillväxtbestämmande 5

| T

Mib dm

°pb mm

2 b

9 1

11 Pm %

Zr mm

1 Dib mm

___ dm I

o— 5io— 15-

25 91 79

20 —

* 60

2530354045 + Kalix

och Övre T o r n e

m i

IO*9

12*7

%\ 66*4

14*0

328 370 451

29 34 39 44 49

74 45*4 127 102 174 222 I92

9 15

"5 77

COO 63O

l 16/9

16*3 15*9

0—

1*4

*2 1 777 229

273 323 367 414 500

81 50 3i 24

63*9

IIO

6*2 8*9

2530354045 +

l 3

1*7 I2*i

3l6 44I 617 75 å 1138

Beteckningarnas betydelse angives å 9id. 199.

is 67*2

669 653 648 625 625 _

14*2

9 14 19 24

20—

15-

1.3*3

36 41 40

20—

246 288 328 377 453

36 418 493

840 1144

15-

10—

24 27

10—

15 79 79 99

6*8 9*i H*3

320 I3"i 45*8 1 2 4 107 173 206 225

76 46*8 123 "3 173 224 215

60 206 179

0—

N e d r e T o r n e älv . . . .

26 15 9

1*4 14*4

273 317 369 415 484

25 30 33

4 J

48 49

15*3 15*2 15*8

66*o 66*3 65*0 63*0 63*8

5/9 8 '5

65*2 648

154 197

10*4 12*3

243 284 328 367 435

13*6 14*3 l5*o

652 644 643 634 62*8

l6'4

9*32 5*75

9*i

I'6

IO*2 10*9 10* 1

1*7 1*5 l*i

1*74 I*5o

0*6 0*7

1*09

9*6 5

O'74 0*6i

Z'5

6*2

4*62

3*6o 2*56

8*90 5*30 3*90 2*78

__ 8*i 9*i o'5

2*n

8*7

I*6o 1*09 0*95 0*84 0*52

8*3 69 7"i 7*2 5*2

7*3i 487 4*08 3'3i

7*6 9*2

2*5i 1*90 1*70 119 I'i4 086

0*3 O" 2 O* 1

IO*o

9*9 8'6 9*9

lo'9 7

8*3

1*4 1*3 Ii O'8 0'6 0*4 O* 3 O'2 O'l

I'2 1*4 1*3 I*o 0*9 0*7

o*5 0*4 0'2

faktorer för tall, resp. gran i olika dimensionsklasser 1 . '

13 1

14 1 15

dib mm

51 89 134 180 228

4*38 3*3°

27*7 24*6

2*54 1*86

20*6

33 91 63 69

18*9

1*4 H*4 41/5 106 190

1*43 1*29 0*87 0*68 0*56

17*3 l6*6 15*4

22 10

158 146

435 567

9 5

4*02 2*85 2*04 1*67

30*8

230 P

i 269 | 313

364 440

Mib dm3

b/ib

78 52 93 137 184 228 276

248 21*8

19*5

175 107 61 42 28 16

182 17*1

1*30 0*90 0*84 0*74 0*46

17*3

i 356 51 94 132

177 226 264 313 350 419

17*2 161

3*82 | 3 2 / 2 3*00 26*0 2*6l 1 22*9 1*89 20*5

1*35

l9'o 17*8 1*34 O92 180 0*92 18*4 0'74l 15*9

Dib

75 126

178 227 270 321

367 420

39*8

10 IÖ

173 225 271 322

19 24 27 31

36 37 43 10

15 18

419 561

757 972

.39/1

93 83 52

33 43

1*2 10*7

9 15 18 23 26 30 31

1*0 10*7

mm mm

Dpb

39 136

176 223 269 316 369 416

23 G

5*4 6 0 6 8*3 59*8

H m

H o 12*6

59*7 58-2

4*21 2*50 1*88 1*22

1.3*9 15*5 15*8

.387

58-0 58-0 55*8 55*o 54*5

I'03 0*89 O* 8 0 O52 0*44

66 ill 160 204

244 291

15*8

5*i

IIO

8*8

10*4 123

244 291

331 384 440

1.3*6 14*5 15*2

58*3 58*8 58/6 58-2

57*5 57*2 55*6

7*34 3*76

215 26

27 Zh

dib

3*40 1*90

29*5

148 194

1*45 0*91

23*8

234 279 323

0*83 o*79

22'4 2I'o

0*52

19*6 17*8

0*44

2l*o

35*o 39/3 26'9 24'6

zr mm

0*9 0*7

6*8

o* 6

5*o

0*4

0*6 O* 2 O* 2 0*1 O'o

6*3 5*o 48

o'6

1*27

6*o 5*5 5*6 5*4

0*90 0*74 0*56 O51 0*39

5*i 5*i 4*6 4*4 3*9

o*5

6*1

7*i

0*7 0'6

2*24 1*66

3*i7

O'6

100 I'8o

o*5 0*4

143 191 234

I'4i I'oo

0'2 0*2 OI O'l

15*6 15*6

5/3

IIO

tf* 58*0 57/6 58*2

3*92 2*84 1*92

57*o

7*2

o*4

ti 4*7

O'l 0'2 O'O

54*4

8*i 10*4 12*5

26 30 36

13*8

5 4

l6*5

55*5

1*26 1*22 0'72 C70

13*2

51*7

0*45

379 338Z 459

£' 14*8 562

1*54

6*4 6*7 6*6

O75

0*5 0*4

28 P

b/ib

280 23*1

0'8o 069 0*56 0-48 0'3b

23*9

3*22

32*5

2*33 1*53 1*26

290 24'6 22' 5

230 272 322

I "06 0*95 0-63 0'6i 0*41

22*3 22'I 22'6 20'4

281 322

:*s 367 449

23*0 22*8 20*6 20'8

I7'6

Statens offentliga utredningar 1932 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning.

Fångvård.

Betänkande rörande erkännande och verkställighet av utländsk civildom. [2] Lagberedningens förslag till revision av ärvdabalken. 4. Förslag till lag om bontredning och arvskifte m. m. [16] Statsförfattning.

Vattenväsen.

Allmän statsförvaltning.

1930 års pensionssakkunniga. Betänkande med förslag till reglemente ang. tjänstepension för tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen, m. m. [19] 1930 års pensionssakkunniga. Betänkande med förslag till reglemente ang. tjänstepension för arbetare i statens tjänst m. m. [22] Statens organisationsnämnd. Betänkande med plan för statens byggnadsverksamhet under närmast kommande tioårsperiod. [25]

Skogsbruk.

Bergsbruk.

Uppskattning av Sveriges skogstillgångar, verkställd i 1923—1929. [26]

Industri. Cement- och betongbestämmelser (fjärde upplagan) jämte < läggsbestämmeiser (tredje upplagan). [24]

Handel o c h sjöfart. De ekonomiska verkningarna för sjöfarten av 1928 års 1< författningssakknnnigas förslag till lotsavgifter. [16]

Kommunalförvaltning. Normalförslag till byggnadsordningar m. m. 1. Byggnadsordning för stad, köping och större mnnicipalsamhälle. [6] 2 - Byggnadsordning för mindre mnnicipalsamhälle. [7] 3. Byggnadsordningar och utomplansbestämmelser för landsbygden. [8] 4. Bilagor till normalbyggnadsordningar för städer och för landsbygden. [9] Normalförslag till provisoriska byggnadsföreskrifter. [11] Statens o c h kommunernas

K o m m u n i k a t i o n s väsen. Betänkande rörande frivilliga sammanslutningar mellan skilda järnvägar i Skåne m. m. "ö] Utredning rörande motorfordonsbeståndet i Sverige. [18] Betänkande med förslag till lag om allmänna vägar och om vägdistrikt m. m. [21]

flnansväsen.

Skatteatjämningsberedningen 1. Statistisk utredning ang. det kommunala skattetrycket. [13]

Politi. Betänkande med förslag till förordning ang. handel med farmacevtiska specialiteter. [20]

B a n k - , kredit- o c h penningväsen.

F ö r s ä k r i n g s vilsen. Dödligheteantaganden för livränteförsäkring. [4]

Socialpolitik. Kyrko väsen. Undervisningsväsen. A n d l i g o d l i n g i övrigt. Hälso- o c h sjukvård.

Utredning och förslag rörande ändrade grander för bisi parnas avlöning och därmed saminanhäng&nde frågor. [1

Utredning och förslag ang. de civila tjänsteläkarnas ställning i städer och stadsliknande samhällen. [23] F ö r s v a r s v ä s en. Allmänt

Fast egendom.

näringsväsen.

Jordbruk med binäringar.

Lnftförsvarsutredningens betänkande. Utredning beträffan hemortens och civilbefolkningens skyddande vid luftanfi mot Sverige. [8]

Utrikes ä r e n d e n .

Sociala jordntredningens betänkande med förslag till vissa ändringar i den sociala arrendelagstiftningen. [1] Jordbruksutredningens betänkanden. 6. Promemoria rörande inkomstutvecklingen inom Sveriges jordbruk i jämförelse med i andra näringsgrenar och dess sammanhang med lönepolitiken. [10] 7. Betänkande ang. åtgärder för lindrande av jordbrukets kreditsvårigheter. [12] 8. Arbetarfrågan inom det svenska jordbruket. [14]

Stockholm 1932. Kgl. Boktr. P. A. Norstodt & Söner