SOU

Normalförslag till byggnadsordningar m. m. 4, Bilagor till normalbyggnadsordningar för städer och för landsbygden

Beteckning: SOU 1932:9
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

SOU 1982:9: Ny plan- och bygglag remissammanställning, avsnitt 156

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1932:9

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

•

NORMALFÖRSLAG TILL

BYGGNADSORDNINGAR M. M. PÅ UPPDRAG AV STATSRÅDET OCH CHEFEN FÖR KUNGL. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET UTARBETADE INOM

KUNGL. BYGGNADSSTYRELSEN

IV BILAGOR TILL NORMALBYGGNADSORDNINGAR FÖR STÄDER OCH FÖR LANDSBYGDEN

C 1 9

2 L

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1932 Kronologisk

1. Sociala j o r d u t r e d n i n g e n s betänkande m e d förslag till vissa ä n d r i n g a r i den sociala arrendelagstiftningen. Marcus. 121 s. J o . 2. Betänkande rörande e r k ä n n a n d e och verkställighet av utländsk civildom. Av E. Marks von W u r t e m b e r g . Marcus. 43 s. J u . 3. Luftförsvarsutredningens betänkande. Utredning beträffande h e m o r t e n s och civilbefolkningens skyddande vid luftanfall m o t Sverige. Norstedt. 139 s. F ö . 4. Dödlighetsantaganden för livränteförsäkring. Norstedt. 142 s. H. 5. Betänkande r ö r a n d e frivilliga o s a m m a n s l u t n i n g a r mellan enskilda järnvägar i Skåne m. m. Beckman. 132 s. K.

förteckning

6. Normalföi-slag till byggnadsordningar m. m. 1. Byggnadsordning för staa, k ö p i n g och större m u n i cipalsamhälle. Marcus. 37 s. K. 7. Normalförslag till byggnadsordningar m. ni. 2. Byggnadsordning för m i n d r e municipalsamhälle. Marcus. 27 s. K. 8. Normalförslag till byggnadsordningar m. m. 3. Byggnadsordningar och u t o m p l a n s b e s t ä m m e l s e r för landsbygden. Marcus. 18 s. K. 9. Normalförslag till byggnadsordningar m. ni. 4. Bilagor till n o r m a l b y g g n a d s o r d n i n g a r för städer och för landsbygden. Marcus. 32 s. K.

A n m . Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelse» bokstäverna till det departement, u n d e r vilket utredningen avgivits, t. ex. E . — ecklesiastikdepartementet, J o . = j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 arig. statens offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e ano r d n i n g (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje d e p a r t e m e n t .

STATENS

OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1932:9

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

NORMALFÖRSLAG TILL

RYGGNADSORDNINGAR M. M. PÅ UPPDRAG AV S T A T S R Å D E T OCH CHEFEN F Ö R KUNGL. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET UTARBETADE INOM

KUNGL. BYGGNADSSTYRELSEN

IV BILAGOR TILL NORMALBYGGNADSORDNINGAR FÖR STÄDER OCH FÖR LANDSBYGDEN

STOCKHOLM

1932 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Normalförslag till byggnadsordningar m. m. I. Byggnadsordning för stad, köping och större municipalsamhälle (Statens off. utr. 1932:6). II. Byggnadsordning för mindre municipalsamhälle (Statens off. utr. 1932:7). III. Byggnadsordningar och utomplansbestämmelser för landsbygden (Statens off. utr. 1932:8). IV. Bilagor till normalbyggnadsordningar (Statens off. utr. 1932:9).

för städer

och

för

landsbygden

Bilagor till normalbyggnadsordningar för städer och för landsbygden. Enligt uppdrag av statsrådet och chefen för kungl. kommunikationsdepartementet hava inom byggnadsstyrelsen utarbetats vissa bestämmelser, som påkallats av den nya stadsplanelagen och den nya byggnadsstadgan. I detta arbete ingå normalförslag till byggnadsordningar enligt 1 och 95 §§ i byggnadsstadgan, vilka förslag finnas intagna i Del. I—III. Utöver de i normalförslagen till byggnadsordningar intagna föreskrifterna föreligger emellertid behov av vissa ytterligare "bestämmelser, som visserligen hava byggnadsordnings natur eller eljest stå byggnadsordningarna nära, men som icke ansetts böra belasta normalbyggnadsordningarna, varför de i stället sammanföras i särskilda bilagor såsom komplement till dessa. Dessa bilagor äro: A. Brandteknisk klassindelning av byggnadsmaterial och konstruktioner. B. Normalförslag till särskilda bestämmelser angående garage. C. Normalförslag till särskilda bestämmelser angående hissar. D. Normalförslag till konstruktionsbestämmelser. E. Normalförslag till särskilda anvisningar och säkerhetsföreskrifter, avsedda att av byggnadsnämnd vid behov meddelas i samband med tillstånd till byggnads- och rivningsarbete. F. Formulär till ansökan om byggnadslov samt till därtill hörande beskrivning. G. Normalförslag till taxa å avgifter till stadsarkitekt (byggnadskonsulent, byggnadsinspektör) för granskning av ritningar i och för byggnadslov samt för besiktningar. H. Normalförslag till instruktion för stadsarkitekt eller annat sakkunnigt biträde hos byggnadsnämnd.

Brandteknisk klassindelning av byggnadsmaterial och konstruktioner.

I en av Kungl. Maj:t den 19 februari 1932 till riksdagen avlåten proposition med förslag till dels förordning med vissa bestämmelser angående film, dels förordning med vissa bestämmelser angående biografer och filmförevisning, har intagits följande av Statens provningsanstalt i samråd med en delegation av brandtekniskt sakkunniga utarbetade nomenklatur : »Med brandsäker byggnadsdel förstås sådan byggnadsdel, som vid brand och därunder förekommande vattenbesprutning har betryggande hållfasthet och åtminstone samma motståndsförmåga som vägg av bränt murtegel av för olika ändamål erforderlig tjocklek, dock minst 10 centimeter, och som vilar på underbyggnad av ur brandskyddssynpunkt likvärdig beskaffenhet. Med brandhärdig byggnadsdel förstås sådan icke brandsäker byggnadsdel, som vid brand och därunder förekommande vattenbesprutning har åtminstone samma motståndsförmåga som plankvägg med spräckpanel, rörning och puts på båda sidor. Rörning och puts eller därmed ur brandskyddssynpunkt likvärdig beklädnad på endast ena sidan benämnes brandhärdig beklädnad. Med flamskyddad byggnadsdel förstås sådan byggnadsdel av trä eller annat brännbart material, som vid brand är skyddad mot antändning och eldens spridning utefter ytan under åtminstone lika lång tid som plankvägg, beklädd på båda sidor med 4 millimeters asbestcementplattor av betryggande beskaffenhet. Plattor av nyssnämnda material, tjocklek och beskaffenhet eller därmed ur brandskyddssynpunkt likvärdig beklädnad på endast ena sidan benämnes flamwkyddande beklädnad. Det åligger Statens provningsanstalt att efter framställning och behövlig provning avgöra, huruvida byggnadsdel motsvarar ovan angivna fordringar.» Med hänsyn till de särskilda krav på brandsäkerhet, som i olika fall kunna uppställas, har det emellertid visat sig nödvändigt att uppdela den brandsäkra klassen i olika underavdelningar, karakteriserade av olika motståndsförmåga mot brand.

5 Enligt av provningsanstalten fastställda grunder för brandteknisk klassindelning hänföres en byggnadsdel till någon av klasserna A, B, C, D och E. Byggnadsdelar av klasserna A, B och C benämnas brandsäkra, av klass D brandhärdiga och av klass E flamskyddade. För klassificering utsättas provkropparna för brandprovning och vattenbesprutning under nedanstående tider: Brandteknisk

klass

Beteckni ng

Brandprovningstid

Vattenbesprutning:

Brandsäker

klass A

BrsA

8 tim.

8 min.

» B

BrsB

BrsC

Brandhärdig

BrhD

Flamskyddad

FlsE

» » 1 » 7» » 4 2

—

Brandprovningstemperaturen stegras i det närmaste enligt den normala temperaturstegringskurvan, som karakteriseras därav, att ugnstemperaturen efter 5 minuter är 540° C, efter 10 minuter 700° C, efter 1 timme 925° C, efter 4 timmar 1150° C och därefter hålles konstant under återstående provningstid upp till 8 timmar. Bärande konstruktioner belastas under provningen med en last, som motsvarar vad som normalt kan ifrågakomma i byggnad. Som ledning för byggnadsnämnder och myndigheter kommer Statens provningsanstalt att utgiva förteckning över sådana byggnadsmaterial och konstruktioner, som undergått provning eller på annat sätt undersökts, varvid angives till vilken klass materialet resp. konstruktionen hänföres.

B. Normalförslag till särskilda bestämmelser angående garage. Genom kungl. cirkuläret den 4 december 1925 meddelades vissa normalföreskrifter om garage, avsedda att kunna införas i de särskilda orternas byggnadsordningar. Så har ock i en del fall skett. I vissa sådana fall hava bestämmelserna i cirkuläret, vilka avse endast större garage, utökats med föreskrifter om mindre garage. Huruvida för framtiden bestämmelser i ämnet böra införas i byggnadsordningarna eller utfärdas särskilt, därvid de för byggnadsordningarnas tillkomst fastställda reglerna lära böra tillämpas, är närmast en rent praktisk fråga, vilken vederbörande ortsmyndigheter i varje särskilt fall lämpligast torde kunna bedöma. I efterföljande förslag till föreskrifter i ämnet har ansetts lämpligast att upptaga cirkulärets bestämmelser om garage i huvudsak oförändrade, men med tillägg avseende mindre garage.

Garagebestämmelser.

• 1 Med garage förstås byggnad eller del av byggnad, som inrymmer förvaringslokal för motorfordon (automobiler och motorcyklar) eller motorredskap, som drivas med eldfarlig olja av första klass. § 2. Vid inrymmande inom en och samma byggnad av lokal för förvaring av endast en automobil eller tre till fem motorcyklar eller ett motorredskap gälla följande föreskrifter. a) Om dylikt garage inrättas i byggnad, som i övrigt inrymmer bostadslägenhet, samlingslokal, butiks-, kontors- eller annan arbetslokal, skola garagets väggar och tak vara åtminstone brandhärdigt beklädda och så utförda att gaser från garaget ej kunna intränga i andra lokaler. b) Golv skall bestå av eller vara belagt med ämne, som icke är antändbart. c) Uppvärmning må icke äga rum med eldstad inom förvaringslokalen.

§ 3. Vid anordnande av garage för flera motorfordon än i § 2 sägs gälla följande föreskrifter. a) I byggnad, som är avsedd endast för inrymmande av garage, skola väggar och tak vara brandsäkra, där byggnaden uppföres i mer än en våning, och eljest åtminstone brandhärdiga. Uppföres byggnaden i mer än en våning, skall trappa, som förbinder våningarna, vara kringbyggd och försedd med åtminstone brandhärdiga dörrar. b) I byggnad, som är avsedd jämväl för annat ändamål äu inrymmande av garage, må garage inrättas endast i bottenvåning eller källarvåning. Väggar och tak, som omsluta garage, skola vara brandsäkra, där i byggnaden i övrigt mrymmes bostadslägenhet, samlingslokal, butiks-, kontorseller annan arbetslokal eller förvaringsrum för djur, och eljest åtminstone brandhärdiga. Garage i byggnad, som därjämte inrymmer andra lokaler av nyss angivet slag, skall vara så anordnat, att gaser därifrån ej kunna intränga i andra lokaler. Garage må ej genom dörr, trappa eller på annat sätt stå i förbindelse med byggnaden i övrigt, dock skall detta icke gälla rörande garage för brandväsendet eller polisväsendet. c) Garage skall hava med hänsyn till dess storlek och form erforderligt antal utgångar. Portar skola vara så inrättade, att de kunna öppnas utåt, dock må inåtgående eller skjutbara portar anbringas under förutsättning, att de förses med utåtgående gångdörr eller att sådan anbringas i omedelbar närhet av portarna. d) Golv i garage skall bestå av eller vara belagt med ämne, som icke är antändbart. Golvplanet skall hava lutning mot särskild uppsamlingsbehållare eller mot inkörsport eller mot kloakbrunn, vilken, därest densamma står i förbindelse med allmän avloppsledning, skall vara försedd med bensinavskiljare av lämplig konstruktion. e) Fönster till garage, ovanför vilket finnes inredd lokal eller lägenhet, som i punkt b) andra stycket avses, skall vara av brandhärdig glaskonstruktion, som inmuras direkt i väggen eller infattas i järnram, och så anordnas, att det icke kan öppnas. Detsamma gäller även fönster till annat garage, där fönstret finnes i eldfarlig närhet av annan byggnad. f) Garage skall vara försett med tillräckliga och lämpliga anordningar för ventilation vid såväl golv som tak. Ventilationsrör från garage böra hava sådan vidd och i övrigt vara så anordnade, att vid behov en mycket hastig utvädring av lokalen kan åstadkommas. Ventilationsrör må ej utmynna i skorstenspipa, som står i förbindelse med eldstad, och

8 icke heller hava förbindelse med kanaler, som leda till eller från andra utrymmen i byggnaden. Inredes garage i källarvåning, skall detsamma förses med maskindriven fläkt, där ej tillfredsställande ventilation annorledes kan åstadkommas. Finnes inom garage reparationsbrunn, skola tillräckliga och lämpliga anordningar vidtagas jämväl för ventilation av densamma. g) Uppvärmning av garage må, där ej uppvärmningen sker genom elektrisk ström eller eljest medelst apparat av mot eldfara betryggande konstruktion, äga rum endast genom eldstad, som medelst brandsäker vägg utan öppningar är avskild från garaget. h) Artificiell belysning av garage må, där den ej utgöres av elektrisk belysning medelst glödlampor, försedda med tättslutande skyddskupor, endast förekomma, såframt ljuskällan är avskild från garaget medelst brandhärdig glaskonstruktion, varvid glaset skall vara inmurat direkt i vägg eller infattat i järnram. i) Elektriska ledningar i garage skola, där de äro fasta, vara förlagda i pansarrör eller utförda av armerad kabel eller på annat därmed jämförligt sätt samt eljest vara särskilt väl isolerade och försedda med slitstarkt omhölje av lämpligt material. Smältskydd, strömställare, anslutningskontakter och andra elektriska apparater skola vara av sådan konstruktion, som under förhandenvarande förhållanden utesluter fara för explosion. Apparater, i vilka strömavbrott normalt förekommer, skola anbringas på minst 1-5 m höjd över golvet. k) Inom garage må verkstad för reparation av motorfordon eller motorredskap ej anordnas. Där sådan verkstad anordnas i samband med garage, skall den vara från garaget avskild genom brandsäker wägg med en tjocklek av minst 10 cm och utan öppningar. 1) På framsidan av garage skall på lätt i ögonen fallande sätt i tydliga bokstäver vara anbragt ordet »Garage». I garage skall på enahanda sätt vara anbragt anslag om förbud att i garaget tända eld eller röka tobak eller att dit medföra eld. §4. Från ovannämnda bestämmelser äger byggnadsnämnden för särskilt fall medgiva avvikelse, där sådant utan åsidosättande av nödigt skydd mot eldfara anses kunna ske.

Normalförslag till särskilda bestämmelser angående hissar.

Socialstyrelsen har den 11 mars 1926 avgivit förslag till dels förordning angående anordnande och begagnande samt tillsyn av hissar i boningshus m. m. och dels säkerhetsföreskrifter rörande anordning, beskaffenhet och begagnande av hiss, som avses i nämnda förordning. I häröver den 26 januari 1928 avgivet utlåtande har byggnadsstyrelsen framställt vissa erinringar. Med iakttagande i huvudsak av dessa erinringar hava här upptagits de i socialstyrelsens förslag ingående bestämmelser, som kunna anses vara av byggnadsordnings natur. Även i detta fall kunna, i likhet med vad som föreslagits beträffande garagebestämmelser, bestämmelserna antingen intagas i byggnadsordningen eller utfärdas särskilt. Därest en allmän författning i ämnet kommer till stånd, äger givetvis denna giltighet med uteslutande av nu ifrågasatta lokala föreskrifter. I avvaktan på en dylik författning har det icke ansetts erforderligt att till antagande föreslå några särskilda ordningsföreskrifter. De i nämnda hänseende för vederbörande stad hittills gällande ordningsföreskrifter angående bl. a. tillsyn och skötsel av hissar torde därför tillsvidare kunna bibehållas och tillämpas.

Hissbestämmelser. $1. Hisschakt skall till hela sin utsträckning omslutas av brandsäkra väggar, i vilka endast erforderliga dörr-, last- och dagöppningar få vara upptagna. Fordran på brandsäkra väggar må, där ej särskilda förhållanden annat föranleda, eftergivas: a) vid hissar, som äro uppställda i det fria, i öppna ljusgårdar eller inom öppen trappa, i av brandsäkra väggar omgivet trapphus, samt

10 å byggnads yttersida, om de med byggnaden kommunicerande öppningarna äro försedda med åtminstone brandhärdiga dörrar; b) där de olika våningar inom byggnaden, som hissen förbinder med varandra, äro anordnade som gallerier omkring en öppen hall; c) vid hissar, som endast genomgå ett bjälklag; d) där byggnadens mellanbottnar icke i och för sig erbjuda sådant hinder för elds spridning, att någon ökad brandtrygghet är att vinna genom hisschaktets brandsäkra utförande. § 2. 1. I byggnad, där källare och vind äro brandsäkert avskilda från övriga delar, skall hisschakt, som går genom källartak eller vindsgolv, i källaren resp. å vinden vara, med undantag för erforderliga öppningar för hissens linor, brandsäkert inbyggt. 2. Av brandsäkra väggar omgivet hisschakt, som slutar i en mellanvåning, skall vara försett med brandsäkert tak. 3. Om hisschakt endast sträcker sig mellan två golvplan och i det övre utmynnar å plats, som kan beträdas av människor, skall schaktet förses med tättslutande lock eller luckor, som lyftas av hisskorgen vid dess uppgång och tillslutas vid dess nedgång. Äro bjälklagen brandsäkra, skola luckorna ifråga liksom även hisskorgens botten vara utförda av brandsäker konstruktion. § 3. Där särskilt motviktsschakt finnes, skola med avseende å detta de i §§> 1 och 2 meddelade bestämmelser i tillämpliga delar gälla. § 4. Hisschakt, som ej är omslutet av brandsäkra väggar, skall till minst 2 m vertikal höjd över golv- eller stegplan eller, där schaktet eljest kan vara tillgängligt, till sådan högre höjd, som erfordras för att förhindra, att människor komma till skada, ävensom obefogat störande av driften, vara omslutet av tätt stängsel. Till sådant stängsel må användas galler av metalltrådsnät av tillräcklig styvhet med högst 20 mm maskvidd. Omedelbart under de i hisschaktets övre del befintliga maskinella anordningarna skall vara anbragt ett skyddstak av tillräcklig styrka och täthet att förhindra föremåls nedfallande. §6. Där hisskorgen är öppen, skola de mot de öppna sidorna vettande väggarna av hisschaktet vara jämna utan framsprang eller fördjupningar.

11 Schaktväggar av metalltrådsnät, gallerverk och dylikt anses jämna, n ä r maskyidden ej överstiger 20 mm. §7. 1. U t r y m m e under hisskorgsschakt må till användning upplåtas, därest korgen är försedd med antingen fångapparat, kombinerad med hastighetsbegränsare, eller sänkbroms och bottnen i schaktet är så stark, att den k a n motstå den stöt, som uppstår, om korgen med full last stöter mot densamma med normal hastighet, ökad med 0*3 m/sek. 2. U t r y m m e under motviktsschakt må ej till användning upplåtas u t a n skall v a r a avstängt, försåvitt icke schaktets botten ovan detta utr y m m e ä r så utförd, att densamma bereder nöjaktig säkerhet i händelse a v motvikts nedstörtande. §8. 1. Hisschakt och gejder skola hava sådan längd, a t t hisskorgen kan r ö r a sig en så lång väg över, resp. under dess normala läge vid högsta, resp. lägsta stannplan, som hisskorgen på en sekund kan tillryggalägga med en hastighet av 0-8 gånger den för hissen tillåtna, dock minst 0*4 m. 2. Korg- och motviktsbanornas inbördes förhållande skall v a r a sådant, a t t motvikten n å r bottnen, respektive taket, i schaktet, innan hisskorgen stöter mot taket, respektive bottnen.

1. I hisschakts vägg eller stängsel befintliga dörr- eller lastöppning a r skola v a r a försedda med dörrar, som i fråga om brandsäkerhet uppfylla de för resp. hisschakts väggar eller stängsel angivna fordringar; dock att, om v ä g g a r n a äro brandsäkra, d ö r r a r n a endast behöva v a r a brandhärdiga. 2. Dörrar och tillhörande k a r m a r få ej v a r a utförda av material, som röner inflytande av temperaturväxlingar. D ö r r a r n a skola anbringas i plan med innersidan av hisschakt och så att de ej kunna öppnas inåt schaktet. 3. Dörrars ramverk och d ö r r k a r m a r skola v a r a så konstruerade och utförda, att de erbjuda säkert ingrepp mellan låsdelarna i dörr och k a r m . 4. Dörr till hisschakt skall på ett i ögonen fallande sätt skilja sig från •indra dörrar. $ 10. 1. Dagöppning i hisschakts Vägg eller dörr, som vetter åt innerrum, skall vara tätt avstängd medelst fönster, som icke kan öppnas av obehörig. 2. Fönster får icke k u n n a öppnas inåt hisschakt och skall v a r a försett med trådglas av minst 7 m m tjocklek eller a n n a t lika motståndskraftigt glas med säker infattning.

12 §11. 1. Hissmaskineri med därtill hörande utrustning skall inrymmas i särskilt avstängt, torrt, rymligt, lätt tillgängligt och i övrigt lämpligt rum av minst 1-so m höjd vid den för drivmaskineriet erforderliga golvytan, med golv, väggar och tak av brandsäker konstruktion och med åtminstone brandhärdig dörr. Där hiss är inrymd i boningshus, skall maskinrummet i erforderlig mån ljudisoleras. 2. Vid varuhiss för högst 100 kg last, vars hisskorg eller lastplan ej kan av person beträdas, får maskinrummets höjd vara mindre än 1-80 m, men maskineriet skall vara lätt åtkomligt för skötsel och tillsyn. 3. Maskinrum skall vara låsbart.

D. Normalförslag till konstruktionsbestämmelser. Förslag till särskilda bestämmelser rörande belastningar och tillåtna påkänningar hava här sammanförts, då de äro av sådan art och omfattning, att de icke synas böra belasta byggnadsordningarna, men å andra sidan måste anses vara till stort gagn för byggnadsnämnderna vid bedömande av olika materials egenskaper i detta hänseende samt vid bestämmandet av de fordringar, som ur hållfasthetssynpunkt böra ställas på vissa viktigare konstruktioner (jfr 65 § i byggnadsstadgan). Dessa bestämmelser, vilka avse vanliga husbyggnader, äro i tillämpliga delar utdrag ur dels »Normalbestämmelser för leverans och provning av cement samt för byggnadsverk av betong och armerad betong»,1 fastställda åren 1924 och 1926 av väg j och vattenbyggnadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och statens provningsanstalt, dels ock de av samma ämbetsverk jämte telegrafstyrelsen år 1931 fastställda »Normalbestämmelser för järnkonstruktioner till byggnadsverk».2 Föreskrifterna hava emellertid i förhållande till sistnämnda bestämmelser i väsentlig grad förenklats och avkortats och därjämte kompletterats med avseende på dels andra material än järn och betong, dels ock belastnings- och dimensionsuppgifter för några vanliga byggnadskonstruktioner. Rörande bestämmelsernas tillämpning är i övrigt följande att anföra. Med egen) vikt avses sådana belastningar, som ständigt med oförändrad storlek påvila byggnad eller del därav, såsom murar, väggar, bjälklag, tak, trappor, eldstadsanordningar, fast inredning etc. Egna vikten bestämmes med utgångspunkt från de på sid. 18 och 19 angivna enhetsvikterna, vilka gälla lufttorra material. Vid vanliga byggnader kunna på sid. 15 angivna viktsuppgifter för färdiga bjälklag, väggar, trappor och yttertak i regel användas. Nyttig belastning utgöres av tyngden hos personer, som vistas i byggnaden, samt av möbler, varor, maskiner och lös inredning, för gårdsbjälklag även fordon. För bostads- och kontorsrum med normal storlek kan i allmänhet det lägsta av de angivna värdena, 200 kg per m2, förutsättas gälla. För snöbelastningens storlek i olika delar av landet hava av lätt in1

Statens offentliga utredningar 1930: 30. » » » 1931:30.

14 sedda skäl inga skarpare gränser kunnat uppdragas, och särskilt är detta fallet ifråga om norra Sverige, där växlingarna kunna vara avsevärda. I allmänhet gäller, att snöbelastningen antages större, desto längre inåt landet byggnad är belägen och desto högre dess läge i terrängen är. Förutom till taklutningen bör vid bestämningen av snölastens storlek viss bänsyn tagas till huruvida snöskottning brukar verkställas, ävensom till förekomst av s. k. snöiickor å takytorna. Det lägsta av de för olika fall föreskrivna vindtrycken, 50 kg per n r väggyta, får förutsättas endast i de fall, då byggnad är på alla sidor skyddad för vind av i omedelbar närhet belägna byggnader eller terrängföremål av minst samma höjd som den ifrågavarande byggnadens. Iakttagas bör, att lätta tak, särskilt sådana med svaga lutningar, förankras mot lyftning. Torn eller liknande byggnader av trä måste i regel för ankras i grundmurarna, vilka därjämte skola hava erforderlig vikt till förhindrande av lyftning. För tillåtna påkänningar å byggnadsgrunder hava angivits gränsvärden vid olika beskaffenhet hos de marklager, vilka omedelbart uppbära grundmurarna. Där undergrundens Lärighet nämnvärt försämras mot djupet, bör iakttagas, att de närmast under grundmurarna förefintliga bärkraftiga lagren måste hava en mäktighet av minst 3 m, om de angivna påkänningarna skola kunna tillåtas. De i tabellen på sid. 17 för helvalsade balkar, vinkel- och T-järn etc. angivna tillåtna påkänningarna avse vanligt handelsjärn. För nitar och bultar böra påkänningarna minskas med 25 %. Gjutjärn bör ej användas för andra ändamål än upplagsplattor och för enbart tryck utsatta byggnadsdelar. För murar av kalksands- eller siluriasten kunna antagas samma tillåtna påkänningar som för medelbränt tegel. Byggnader med bjälklagsbä rande murar av lättmaterial, såsom högporöst tegel, gasbetong eller liknande material, få ej uppföras till större höjd än två våningar. Hållfastheten hos betong är i första hand beroende av cementhalten och sandmaterialets renhetsgrad. För att de i tabellen uppgivna påkännin garna skola tillåtas, erfordras att de för olika blandningar föreskrivna cementmängderna per m3 färdig betong icke underskridas samt att betongsanden är fri från organiska föroreningar. Vid belastningsförhållanden, som mera sällan kunna anses förekomma, t. ex. då förutom till egenvikt, nyttig belastning och snölast hänsyn även tages till vind, verkande med full styrka, kan tillåtas en förhöjning med 20 % i de för olika material i tabellen angivna påkänningarna. Uppgifterna rörande dimensioner för järnbalkar avse vanliga bjälklag med betongplattor, fyllning och övergolv. Betongplattorna böra åtminstone vid balkavstånd över 1 m armeras med rundjärn i underkanten i vinkelrät led mot balkarnas längdriktning. Vid en cementmängd av 300 kg per m8 betong utföras dessa plattor med en tjocklek av 8 cm vid l*o—ITS

15 m balkavstånd samt 9 cm vid 2-o m balkavstånd. I plattornas underkant inläggas 7 st. 8 mm rundjärn per m vid 1*0—1*5 m, 6 st. 10 » » » » » 1*7 5 m och 7 st. 10 » » » » » 2'0 m balkavstånd. Uppgifterna rörande byggnadsställningar hava valts i överensstämmelse med Stockholms stads byggnadsnämnds föreskrifter. Förutom meddelade anvisningar bör iakttagas, att erforderliga skyddsåtgärder till förekommande av olycksfall vidtagas, i första hand genom anordnande av skyddsräcken kring plankgolv och trappor. Konstruktionsbestämmelser. 1.

Belastningar.

Egenvikt. Byggnadsdelars egenvikt beräknas med utgångspunkt från de p å sid. 18 och 19 angivna material vikterna. F ö r överslagsberäkningar k u n n a dock h ä r nedan uppgivna belastningar läggas till grund. Egenvikt

av bjälklag,

avsedda för högst 250 kgjm^ nyttig belastning, samt av väggar, trappor och yttertak. Träbjälklag med blindbotten och trossfyllning, underpanel, rörning och puts samt golvbeläggning av trä c:a 200 kg/m 2 Bjälklag av betongvalv eller plattor mellan järn- eller betongbalkar med c:a 1*5 m:s inbördes avstånd och högst 6 m:s spännvidd; inberäknat rörning och puts men ej fyllning och övergolv » 325 » Håltegelbjälklag med puts på undersidan och högst 6 m spännvidd; oberäknat fyllning och övergolv » 250 » Mellanväggar » 150—300 » Stentrappor per m* horisontalprojektion » 350—450 » Yttertak med trätakstolar, ytterpanel samt med beläggning av: plåt eller asfaltpapp; per m 2 horisontalprojektion 50— 75 » tegelpannor eller skiffer; per m 2 horisontalprojektion 90—140 » där de högre siffrorna gälla tak med branta lutningar. Nyttig belastning. (levande och trafiklast, belastning av möbler, varor, maskiner el. dyl.) I bostadsrum och kontorslokaler 200—250 kg/m 3 » butiker, samlings- och festlokaler, teatrar el. dyl 400 » » trappor till bostadshus 400 » » fabriks- och lagerlokaler minst 500 »

16 Å gårdsbjälklag utan fordonstrafik 300 k g / m ' » med » 500 » För gårdsbjälklag med fordonstrafik skall därjämte hänsyn tagas till belastning av motorfordon med minst 1*5 tons hjultryck. Snöbelastning. I nedan angivna delar av landet räknas med följande snöbelastning per m

horisontal yta: för kusttrakterna i Bohuslän, Halland, Skåne och Blekinge 75 kg/mför övriga delar av södra samt för mellersta Sverige ... 100 » för områdena invid norrländska kusten 150 för övriga delar av Norrland, alltefter terrängens höjdläge över havet 150—300 » Å tak med större lutningsvinkel än 60° antages ingen snöbelastning verka, och vid lutningsvinklar mellan 60° och 30° proportioneras snöbelastningen mellan 0 och ovan angivna siffervärden, vilka gälla då lutningsvinkeln är mindre än 30°. Vindtryck. Mot plan, lodrät yta antages i allmänhet ett vindtryck av 125 kg/mFör byggnader i havsbandet med för vind utsatt läge ökas 175 dock vindtrycket till » Mot byggnad med för vind skyddat läge kan vindtrycket minskas till Yttertak beräknas för ett på lovartsidan, vinkelrätt mot takytan verkande vindtryck av storleken Q ' - , där Q är vindtrycket mot taks ytans vertikalprojektion, h lodräta avståndet mellan taknock och takfot samt s avståndet mellan taknock och takfot, mätt i takytans plan. II.

Tillåtna påkänningar. Byggnadsgrunder.

Fast grus Pinmo Fast, medelgrov sand F i n fuktig sand

» våt

Styv lera, torr eller svagt fuktig Något våt lera, allt efter vattenhalt Våt lera » » » Lerblandad sand Sandblandad lera

5 5

~ 8 -10 3 — 5 1—3 —

1-5

2 — 5 1—2 ° "~ ° ' 7 5 1 3 °' 5 — 2

S/cm* »

17 Byggnadsmaterial. Tillåten påkänning i kg/cm2 Böjning

Skjuvning

Säkerhetsgrad vid avknäckning

3—4-faldig

/ l 000 trvck \400 dragn..

7-faldig

8 Dragning

Tryck

1 200

Götjärn till helvalsade balkar, vinkel- och T-järn,

Furu och gran, parallellt med fiberriktningen D:o vinkelrätt m o t

1 ^5-faldig

fiber20

Mur av medelbränt tegel i h kalkbruk vid r = 7

h 1U 10 b (tjocklek •= b och våningshöjd == h)

5-5

Tillåten påkänning i kg/cm2

Cement- Ungefärmängd ligt bl. per m8 förhålbetong lande kg Armerad betong med vanligt portlandcement

Armeringsjärn

Dragning

Tryck

Böjning

Erforderlig Säkerhetstryckhållfastgrad vid Skjuvhet efter avknäckning ning 28 dygn

80 kg/cm 5

1:5:7

1:4:6

2-5

1:3:5

3-2

1:3:3

(vanl.

handelsjärn)

Granitmur (med huggna i cementbruk

10-faldig

fogytor) 50 8

Kallmur av granit, vällagd

III. Särskilda toreskrifter och anvisningar. Dimensioner för golvbjälkar av trä till bjälklag, vilka hava att uppbära en belastning av egenvikt och tillfällig last av högst 400 kg/m2. B j ä 1 k e s bredd i mm

2 —

812967.

höjd i mm

Största fria spännvidd i m

Största avstånd mellan bjälkarnas mittlinjer

3-5

65 cm

4-0

4-5

5-0

6-.

65 »

6-5

65 »

18 För uppbärande av mellanväggar skola särskilda bjälkar inläggas. Dimensioner för järnbalkar till bjälklag, avsedda att uppbära en belastn i n g av högst 650 kg per nr', inberäknat bjälklagets egenvikt. I-balkar Spännvidd i m

av normalprofil

(I. N. P.)

Erforderlig balkhöjd i cm vid ett balkavstånd i m av Anm. l-o

l'2fi

1-50

1-75

2-0

4-o

4-5

5-0

5-5

6-0

30 Balkarna I. N. P. 14 och 16 kunna utbytas mot räls med 108 mm höjd och 32 kg vikt per m. l

1 Byggnadsställningar. Byggnadsställningar skola utföras av gott trävirke samt uppfylla nedan angivna föreskrifter: största avstånd mellan spirorna 3*5 m spiras minsta kantmått 5 m under högsta bomlag 10 x 10 cm » » » 10 » » » » 12 x 12 » boms minsta bredd 5 » » » höjd 17 » bomknaps minsta tvärdimensioner 5 x 10 » » höjd : 30 » golvplankas minsta tvärdimensioner 5 x 17 » Vidare iakttages att bommar, knåpar och skarvplankor fästas vid spirorna medelst ekspik av minst 15 cm längd samt att ställningarna stagas i längdoch tvärled medelst kryss samt förankras vid byggnaden. Vikt av byggnads- och fyllnadsmaterial. Fyllnadsmaterial. Grus, löst utfyllt » , hårt packat Kalkgrus, löst utfyllt Koksslagg, packad Lera, hårt » Sand, löst utfylld » , h å r t packad Sågspån, löst utfylld Torvströ, » utfyllt » , packat Träkolsstybb

1500 kg/m 1800 » 1300 » 700 » 1800 » 1400 » 1800 250 » 50 250 » 400 »

19 Natursten

och murverk

natursten.

Kalksten, tät Granit, bruksmur » , kallmur

2 700 kg/m :i 2 700 » 2 400 »

Konstgjord sten. Håltegel 15 x 30 x 30 cm (godstjocklek 2-5 cm) » 20 x 30 x 30 » » » » » 30 x 30 x 30 » » » » Murtegel, vanligt, bränt » , fasad

9 kg/st. 11 » 17 » 1800 kg/m 3 1900 »

Murverk Klinker i cementbruk Vanligt murtegel i kalkbruk

av konstgjord

sten. 2 000 1700

» »

2 200 2 400 1800

» » »

Trä. Furu eller gran, lufttorr » » » , våt eller impregnerad

600 800

» »

Metaller. Gjutjärn Valsat stål (vals. järn) och stålgjutgods Koppar

7 250 7 850 8 900

» » »

Betong

och

bruk.

Betong, oarmerad Armerad betong Kalkbruk

Takbeläggningar. Nedanstående uppgifter avse vikt per m 2 takyta, oberäknat underlag och bärande konstruktioner. Asbestcementplattor, plana, 4 mm tjocka 20 kg/mBränt taktegel 40 » Takskiffer, 1 cm tjock 60 » Takplåt, plan 7 » Golvbeläggningar. Cementplattor, 3 cm tjocka Förhydningsmassa, 1*5 cm tjock Kalkstensplattor, 5 cm tjocka Klinkerplattor, 5 » Marmorplattor, 3 » »

70 20 130 100 80

» » » » »

70 110

» »

Innerväggar. Rabitsvägg, 5 cm tjock Koksslaggplattor, 10 cm tjocka

Normalförslag till särskilda anvisningar och säkerhetsföreskrifter, avsedda att av byggnadsnämnd vid behov meddelas i samband med tillstånd till byggnads- och rivningsarbete.

a. Formar för betongarbeten få ej borttagas, förrän betongen erhållit tillräcklig fasthet. b. Mellan skilda lägenheter skall uppföras stenvägg eller vägg av dubbla plattor med ljuddämpande mellanlägg eller cloisonvägg med dubbla lag papp eller ock vägg av annan, minst lika ljudisolerande konstruktion. c. Bjälklag skola medelst användande av väl packad fyllning av lämplig beskaffenhet, såsom kalkgrus eller dylikt, i möjligaste mån göras ljuddämpande. d. Före rivning av byggnad skall till byggnadsnämnden ingivas upp gift å antalet genom rivningen försvinnande lägenheter och rum för bostadsändamål liksom ock å användning och ytstorlek av andra inom egendomen befintliga lägenheter. e. Innan rivningsarbete påbörjas, skall anmälan göras till stadens gas» elektricitets- och vattenledningsverk för borttagande av servisledningarna till byggnaden. f. Rivning av byggnad skall utföras på sätt, som medför minsta möjliga obehag för grannar och gatutrafikanter och tryggar arbetarna mot olycksfall. g. Vid rivning av stenhus med flera våningar i tättbebyggd stadsdel skall särskilt iakttagas: att befintliga fönster under rivningsarbetet hållas stängda och icke borttagas annat än i mån arbetet fortskrider, såvida ej fönsteröppningarna väl täckas med väv eller på annat tillfredsställande sätt, att trossfyllning, kalkgrus och annat vid rivningen erhållet dammande material nedföres genom slutna trummor i avstängt rum i bottenvåningen, att tillräckligt starka skyddstak i erforderlig utsträckning anbringas vid gata och gård, särskilt vid in- och utfartsöppningar, samt att bjälklag och valv icke påföras avsevärda belastningar, förrän genom undersökning utrönts, att de besitta däremot svarande bärförmåga.

21 F. Formulär till ansökan om byggnadslov samt till därtill hörande beskrivning.

Till

STADS Undertecknad ritning

anhåll

BYGGNADSNÄMND.

härmed, att enligt bifogad

st.

, i enlighet med omstående beskrivning samt å plats, som angives

av ävenledes bifogade byggnadskarta, få å tomten i kvarteret (Litt.

(tomtplatsen)

') uppföra en

mom -våning

den

byggnad.

19 Namn: Titel: Nuvarande

adress:

Obs.! Beviljat byggnadslov fritager icke sökanden från skyldighet att i vederbörlig ordning söka hälsovårdsnämndens tillstånd till byggnadsåtgärd i de fall då sådan skyldighet enligt hälsovårdsstadgan föreligger.

22 Beskrivning , „ (tomten, av byggnad a (tomtplatsen

• (kvarteret \Litt

l:o. Byggnadsmaterial: Angives om byggnaden skall uppföras av trä, tegel eller annat material, väggarnas konstruktion samt deras tjocklek.

2:0. Grundläggning: Angives på vad botten byggnaden förläggesoeh eventuella åtgärder för grundförstärkning; vidare grundmurarnas konstruktion 1 ) samt sockelns behand-

•

ling. ,.. 3:o. Källartak och källargolv: Angives konstruktion och material *) samt dimension å balkar, bjälkar och valv. *) Vid användandet av betong angives blandningsförhållandet.

4:o. Bjälklag: Angives konstruktion och material, dimensioner a balkar, bjälkar och valv samt trossfyllningsämne.

5:o. Fasader och yttermurar: Angives, om ytorna skola kalkputsas, fogstrykas, träpanelas, re ve teras eller behandlas på annat sätt.

6:o. Yttertak och taksprång: Angives huru yttertaket täckes samt huruvida synliga takstolar eller inklädd taklist användes.

7:o. Trappor: Angives material för såväl ytter- som innertrappor.

. 19

G. Normalförslag till taxa å avgifter till stadsarkitekt (byggnadskonsulent, byggnadsinspektör) för granskning av ritningar i och för byggnadslov samt för besiktningar. Ehuru något allmänt stadgande angående rätt för samhällena att avkräva de byggande avgifter för den offentliga kontrollen över byggnadsverksamheten icke hittills funnits, har å andra sidan denna rätt icke blivit bestridd, och hava jämväl samhällena i viss utsträckning utverkat länsstyrelses fastställelse å taxor för avgifter av ifrågavarande slag. För områden å landet har särskilt medgivande till upptagande av dylik avgift plägat meddelas av Kungl. Maj:t. Nya byggnadsstadgan 119 § stadgar nu uttryckligen, att Konungens befallningshavande skall äga utfärda taxa för avgifter, som de byggande skola erlägga för erhållande av byggnadslov, för ritningsgranskning, för besiktningar och för andra förrättningar, som byggnadsnämnden enligt gällande bestämmelser har att verkställa. Inom byggnadsstyrelsen har för åtskilliga år sedan utarbetats ett normalförslag till sådan taxa, som kommit till användning i vissa smärre samhällen. I nära anslutning till detta förslag har nu uppgjorts ett taxeförslag, vilket ansetts kunna gälla, oberoende av om taxan avser större eller mindre samhällen med stadsarkitekt eller byggnadskonsulent eller sådana områden å landet, där byggnadsnämnd med konsulent finnes eller där nämnd ersattes med byggnadsinspektör. (För område å landet, som har byggnadsnämnd men intet sakkunnigt biträde, torde några avgifter ej böra uttagas.) Givetvis böra dylika avgifter ej sättas så höga, att inkomsten därav överskrider kostnaderna för byggnadskontrollen, och det bör icke ifrågakomma att på denna väg skaffa medel att täcka utgifter, som visserligen i någon mån sammanhöra med byggnadsverksamheten men dock ej direkt förorsakas av ifrågavarande kontroll. I allmänhet torde hittills hava förfarits så att endast en mindre del av omkostnaderna för kontrollen uttagits av de byggande, medan övriga utgifter bestritts av allmänna medel. Detta torde i varje fall vara regel i de samhällen, där kontrollen utövas av en avlönad byggnadsnämnd utan sakkunnigt biträde. De i föreliggande förslag upptagna avgifterna äro avsedda att i väsentlig grad kunna täcka ersättningen till det sakkunniga biträde, som enligt vad byggnadstadgan förutsätter skall stå till byggnadsnämnds förfogande. Åtminstone kan förväntas att så blir förhållandet beträffande mindre

25 samhälle. Beloppen torde ej böra avsevärt överskridas, men äro ej heller större än att de utan olägenhet synas kunna påläggas byggnadsverksamheten. Vid sådana fall, då den sakkunnige icke är bosatt å platsen, torde man emellertid böra räkna med att han utöver den ersättning, som kan bestridas med taxeavgifterna, kan behöva gottgöras med något mindre årligt arvode, vars storlek bestämmes med hänsyn till allmänna omkostnader, såsom resor, porton, skrivmaterial och dylikt, samt för de särskilda utredningar m. m., som av nämnden kunna påfordras.

Taxa å avgifter för ritningsgranskning och för besiktningar. I. Ritningsgranskning, föranledd av byggnadsföretag. För den granskning av ritningar, som företages på grund av ansökan om byggnadslov, skall av sökanden erläggas avgift, beräknad på sätt här nedan sägs. 1. För helt ny byggnad utgår avgift efter 2 kr. 50 öre per rum. I fråga om byggnad av sådan beskaffenhet, att avgiften ej lämpligen kan beräknas såsom för vanligt boningshus, utgår avgiften med 3 öre per kbm av byggnadens volym. 2. För på- eller tillbyggnad utgår avgift enligt motsvarande grunder som för ny byggnad i fråga om den byggnadsdel, som tillkommer. 3. För ombyggnad av mera genomgripande beskaffenhet utgår, beträffande byggnad eller byggnadsdel som ombygges, avgift med 70 % av den avgift, som skulle hava utgått för ny byggnad. 4. För ombyggnad av mindre omfattning eller därmed jämförlig reparation utgår avgift med 50 % av avgiften för ny byggnad. 5. Minsta avgift för granskning av ritning i och för byggnadslov utgör 10 kr. oavsett byggnadsföretagets omfattning. 6. För granskning av ritning till ändring i byggnadsföretag, vartill lov redan meddelats, erlägges ingen avgift, såvida ändringen ej medför ökning i antalet rum eller eljest är av beskaffenhet, att byggnadsföretaget enligt ovan angivna grunder betingar högre avgift än den förut beräknade, i vilket fall avgift skall erläggas med det överskjutande beloppet. II. Besiktningar, föranledda av byggnadsföretag. För de besiktningar, som verkställas enligt gällande byggnadsordning eller som byggnadsnämnden (byggnadsinspektören) i övrigt finner erforderliga, skall avgift i ett för allt av sökanden erläggas, beräknad på sätt nedan sägs. 1. För helt ny byggnad utgår avgift efter 5 kr. per rum intill högst fem rum samt därutöver efter 2 kr. 50 öre per varje ytterligare rum, som byggnaden är avsedd att inrymma. I fråga om byggnad av sådan be-

26 skaffenhet, att avgiften ej lämpligen kan beräknas såsom för v a n l i g t boningshus, utgår avgiften med 6 öre per kbm av byggnadens volym intill 500 kbm samt därutöver med 3 öre per kbm av överstigande volym. 2. F ö r på- eller tillbyggnad samt ombyggnad u t g å r avgift efter de i punkt 11:1 stadgade grunder med iakttagande i tillämpliga delar av vad i p u n k t e r n a 1:2—5 stadgas beträffande avgift för granskning av r i t n i n g a r . III.

Ritningsgranskning och besiktningar, föranledda av a n n a t än byggnadsföretag. För den ritningsgranskning och de besiktningar, som företagas i anledning av ansökan rörande ändrad användning av byggnad eller lokal, fastighets inhägnande, rivning av byggnad, schaktnings-, sprängnings- eller utfyllningsarbete, anordnande av virkes- eller a n n a t v a r u u p p l a g eller materialgård, anläggande eller ändring av ledning för vatten, avlopp, gas, elektricitet och liknande ändamål, utbyte av takbeläggningsmaterial, omfärgning, skyltning eller plantering, skall av sökanden erläggas 10 kr. i den m å n ansökningen föranleder såväl ritningsgranskning som besiktning, eljest 5 kr. K a n frågan avgöras u t a n vare sig ritningsgranskning eller besiktning, erlägges ingen avgift. IV.

Allmänna

bestämmelser.

1. Vid beräknande av avgift enligt denna taxa skola såsom r u m betraktas såväl vanliga boningsrum och kök som ock arbetslokaler a v motsvarande storlek, dock ej pannrum, tvättstugor och dylika ekonomiutrymmen i boningshus. 2. Byggnads volym avser vid tillämpning av denna taxa volymen mellan bottenvåningens golv och vindsgolvet eller, där sådant ej finnes, a n n a t n ä r m a s t motsvarande plan. Därtill lägges volymen av inredda lokaler i källare och vind. 3. Avgift för ritningsgranskning erlägges vid ansökningens ingivande. Avgift för besiktningar erlägges, sedan byggnadslov beviljats och innan byggnadsnämndens (byggnadsinspektörens) tillståndsresolution och ritning, försedd med påskrift om fastställelse, utlämnas. 4. E r l a g d avgift återbetalas icke i händelse ansökningen av byggnadsnämnden (byggnadsinspektören) avslås eller meddelat byggnadslov ej fullföljes. Därest ny ansökan i väsentligen samma form bifalles, m å dock sålunda erlagd avgift med u n d a n t a g för minimiavgiften a v d r a g a s vid avgiftens bestämmande.

27 Exempel

på taxans tillämpning

Bostadshus eller därmed jämförlig byggnad

1 lägenh. om 1 rum o. kök 1 » »2 » » » 1 » »3 » » » 1 , »4 » » » 2 » » 1 » » » 2 » »2 » » » 2 » »3 » » » 2 » »4 » » »

vid

nybyggnad.

Ritningsgranskning

Besiktningar

Summa

10'— 10'10-12*50 10-15*20-25--

10*— 15-20-25'20-27-50 32-50 37-50

20'— 25-30-37-50 30-42-50 52-50 62-50

10*08 19-20

20-ie 34-20

30-24 53-40

Annan byggnad.

bredd = 6, längd = 14, höjd = 4 » =8, » =20, » =4

Normalförslag till instruktion för stadsarkitekt eller annat sakkunnigt biträde hos byggnadsnämnd.

Dessa förslag avse att tjäna till ledning vid upprättande av instruktioner för de olika sakkunniga, vilka omnämnts i normalförslagen till byggnadsordningar, nämligen stadsarkitekt, byggnadskonsulent i mindre municipalsamhälle samt byggnadskonsulent inom byggnadsplaneområde resp. utomplansområde å landet. För byggnadsinspektör inom byggnadsplaneområde resp. utomplansområde å landet synes särskild instruktion ej erforderlig, då för hans verksamhet byggnadsstadgan och den eventuella byggnadsordningen äro direkt normerande. Instruktionerna torde böra antagas av stadsfullmäktige eller motsvarande beslutande myndighet. I.

Instruktion för stadsarkitekt.

§ 1. Det åligger stadsarkitekten: att biträda byggnadsnämnden med råd och upplysningar i alla till hans tjänst hörande frågor och hos nämnden göra framställning om de åtgärder, som finnas ägnade att främja ett sunt byggnadsväsen; att med uppmärksamhet följa utvecklingen inom staden och dess omgivning samt hos byggnadsnämnden väcka förslag om ändring eller utvidgning av stadsplanen eller om andra planläggningsåtgärder, i den mån behov därav yppas; att tillse, att varje kvarter förses med lämpliga stadsplanebestämmelser; att, innan förslag till tomtindelning framlägges, å kvarterskarta utreda, huru bebyggandet lämpligen bör ordnas med hänsyn till ett praktiskt och ekonomiskt utnyttjande av tomterna samt för ernående av goda hygieniska förhållanden och största möjliga trevnad inom kvarteret och så, att god helhetsverkan i det yttre uppnås; att hos byggnadsnämnden föreslå de ändringar i eller tillägg till stadens byggnadsordning, som finnas erforderliga; att mottaga ansökningar om byggnadsföretag, granska dem åtföljande ritningar samt inför byggnadsnämnden föredraga såväl dessa som övriga till hans tjänst hörande ärenden och, då så erfordras, avgiva skriftligt yttrande;

att, då han därom anmodas, avgiva utlåtande i ärende, som blivit från annan myndighet eller eljest till byggnadsnämnden remitterat för yttatt å tid, som av byggnadsnämnden bestämmes, vara å sitt tjänsterum tillstädes för att tillhandagå allmänheten i till tjänsten hörande ärenden; att verkställa de besiktningar, som i byggnadsordningen eller av byggnadsnämnden föreskrivas; att hålla noggrann tillsyn över att byggnadsföretag utföras på tillfredsställande sätt i överensstämmelse med fastställda ritningar och gällande föreskrifter samt, då något finnes stridande däremot, ofördröjligen söka åstadkomma rättelse och, om sådan ej vinnes, hos byggnadsnämnden anmäla förhållandet; att lämna allmänheten råd och anvisningar, särskilt sådana, som äro ägnade att främja en god bostadskultur; att tillhandagå stadens myndigheter med upplysningar och råd i stadsplane- och byggnadsfrågor samt på anmodan deltaga i besiktningar och sammanträden; att i enlighet med byggnadsnämndens föreskrifter föra erforderliga register och journaler och på tid, som byggnadsnämnden bestämmer, avlämna statistisk redogörelse för byggnadsverksamheten i staden under sist gångna året; att förvara och vårda de kopior och byggnadsritningar, vilka enligt byggnadsordningen skola ingivas till byggnadsnämnden; samt att ställa sig till efterrättelse de närmare föreskrifter rörande arbetet i tjänsten, som av byggnadsnämnden kunna lämnas honom utöver vad denna instruktion innehåller. § 2. Alt. I. Stadsarkitekten äger att, i den mån hans tjänst det medgiver, utöva enskild arkitektverksamhet inom staden. Alt. II. Stadsarkitekten äger icke att utöva annan enskild arkitektverksamhet inom staden än beträffande statens eller stadens egna byggnadsföretag. Dock må byggnadsnämnden jämväl i övrigt för särskilt fall giva stadsarkitekten tillstånd att inom staden åtaga sig enskilda arkitektuppdrag. § 3. Stadsarkitekten är berättigad till sammanlagt 30 (45) dagars semester för varje år på tid, som byggnadsnämnden bestämmer. Angående tjänstledighet för stadsarkitekten och vikarie för denne beslutar byggnadsnämnden. §4. Stadsarkitekten är pliktig att underkasta sig de ändringar i denna instruktion, som i fråga om hans tjänsteåligganden kunna bliva i vederbörlig ordning beslutade.

30 Är stadsarkitekten tillika anställd såsom arkitekt för stadens egen byggnadsverksamhet, kan till instruktionen lämpligen fogas en bestämmelse av följande innehåll: »Stadsarkitekten skall biträda stadens myndigheter med utförande av ritningar och uppgörande av kostnadsförslag till allmänna byggnader i staden, med rätt för honom att för ritningar jämte arbetsbeskrivningar och kostnadsberäkningar uppbära särskilt arvode, vilket skall beräknas med ledning av bestämmelserna i gällande, av Svenska teknologföreningens avdelning för husbyggnadskonst (numera Svenska arkitektföreningen) fastställda »Svensk arkitekttaxa» att utgå med procent av arvodet enligt samma taxa. Såsom grund för beräkningen skall, där så kan ske, läggas byggnadsarbetets s. k. verklighetskostnad.» II.

Instruktion för byggnadskonsulent. (Mindre municipalsamhälle.)

• L Det åligger byggnadskonsulenten: att biträda byggnadsnämnden med råd och upplysningar i alla till hans tjänst hörande frågor och hos nämnden göra framställning om de åtgärder, som finnas ägnade att främja ett sunt byggriädsväsen; att med uppmärksamhet följa utvecklingen inom samhället och dess omgivning samt hos byggnadsnämnden väcka förslag om ändring eller utvidgning av stadsplanen eller om andra planläggningsåtgärder, i den mån behov därav yppas; att tillse, att varje kvarter förses med lämpliga stadsplanebestämmelser; att, innan förslag till tomtindelning framlägges, å kvarterskarta utreda, huru bebyggandet lämpligen bör ordnas med hänsyn till ett praktiskt och ekonomiskt utnyttjande av tomterna samt för ernående av goda hygieniska förhållanden och största möjliga trevnad inom kvarteret och så, att god helhetsverkan i det yttre uppnås; att hos byggnadsnämnden föreslå de ändringar i eller tillägg till samhällets byggnadsordning, som finnas erforderliga; att mottaga ansökningar om byggnadsföretag, granska dem åtföljande ritningar samt inför byggnadsnämnden föredraga såväl dessa som övriga till hans tjänst hörande ärenden och, då så erfordras, avgiva skriftligt yttrande; att föra förteckning över förekommande ärenden och göra anteckningar om deras behandling; att å tid, som av byggnadsnämnden bestämmes, vara å sitt tjänsterum tillstädes för att tillhandagå allmänheten i till tjänsten hörande ärenden; att verkställa de besiktningar, som i byggnadsordningen eller av byggnadsnämnden föreskrivas;

31 att hålla noggrann tillsyn över att byggnadsföretag utföras på tillfredsställande sätt i överensstämmelse med fastställda ritningar och gällande föreskrifter samt, då något finnes stridande däremot, ofördröjligen söka åstadkomma rättelse och, om sådan ej vinnes, hos byggnadsnämnden anmäla förhållandet; att lämna allmänheten r å d och anvisningar, särskilt sådana, som äro ägnade att främja en god bostadskultur; samt att tillhandagå samhällets myndigheter med upplysningar och r å d i stadsplane- och byggnadsfrågor samt på anmodan deltaga i besiktningar och sammanträden. § 2. Byggnadskonsulenten är berättigad till sammanlagt 30 dagars semester varje år på tid, som byggnadsnämnden bestämmer. Angående tjänstledighet för byggnadskonsulenten och vikarie för denne beslutar byggnadsnämnden. § 3. Byggnadskonsulenten är pliktig att underkasta sig de ändringar i denna instruktion, som i fråga om hans tjänsteåligganden kunna bliva i vederbörlig ordning beslutade.

III.

Instruktion för byggnadskonsulent. (Byggnadsplaneområde.)

att hålla noggrann tillsyn över att byggnadsföretag utföras på tillfredsställande sätt i överensstämmelse med fastställda ritningar och gällande föreskrifter samt, då något finnes stridande däremot, ofördröjligen söka åstadkomma rättelse och, om sådan ej vinnes, hos byggnadsnämnden anmäla förhållandet; samt att lämna allmänheten råd och anvisningar, särskilt sådana, som äro ägnade att främja en god bostadskultur. IV.

Instruktion för byggnadskonsulent. (Utomplansområde å landet.)

Det åligger byggnadskonsulenten: att biträda byggnadsnämnden med råd och upplysningar i alla till hans tjänst hörande frågor och hos nämnden göra framställning om de åtgärder, som finnas ägnade att främja ett sunt byggnadsväsen; att med uppmärksamhet följa utvecklingen inom området och dess omgivning samt, då för en ändamålsenlig bebyggelse planläggning i någon form visar sig erforderlig, hos byggnadsnämnden väcka förslag om utredning därom; att mottaga ansökningar om byggnadsföretag, granska dem åtföljande ritningar samt inför byggnadsnämnden föredraga såväl dessa som övriga till hans tjänst hörande ärenden; att föra förteckning över förekommande ärenden och göra anteckningar om deras behandling; att verkställa de besiktningar, som i byggnadsordningen eller av byggnadsnämnden föreskrivas; att hålla noggrann tillsyn över att byggnadsföretag utföras på tillfredsställande sätt i överensstämmelse med fastställda ritningar och gällande föreskrifter samt, då något finnes stridande däremot, ofördröjligen söka åstadkomma rättelse och, om sådan ej vinnes, hos byggnadsnämnden anmäla förhållandet; samt att lämna allmänheten råd och anvisningar, särskilt sådana, som äro ägnade att främja en god bostadskultur.

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1932 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän- lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.

Vattenväsen. Skogsbruk.

Bergsbruk.

Betänkande rörande erkännande och verkställighet av utländsk civildom. [2] Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Industri.

Kommunalförvaltning. Norinalförsläg till byggnadsordningar mi m. 1. Byggnadsordning för stad, köping och större municipalsamhälle. [6] 2. Byggnadsordning för mindre municiEalsamhälle. [7] 3. Byggnadsordningar och utomplansestämmelser för landsbygden. [8] 4. Bilagor till normalbyggnadsordningar för städer och för landsbygden. [9]

Handel och sjöfart.

Statens och kommunernas finansväsen.

Kommunikationsväsen. Betänkande rörande frivilliga sammanslutningar mellan enskilda järnvägar i Skåne m. m. [5] Bank-, kredit- och penningväsen.

Politl. Försäkringsväsen. Dödlighetsantaganden för livränteförsäkring. [4] Socialpolitik. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Hälso- och sjukvård*

Allmänt näringsväsen.

Försvarsväsen. Luftförsvarsutredningens betänkande. Utredning beträffande hemortens och civilbefolkningens skyddande vid luftanfall mot Sverige. [3] Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Fast egendom. Jordbruk ined binäringar. Sociala jordutredningens betänkande med förslag till vissa ändringar i den sociala arrendelagstiftningen. [1]

Isaac Marcus Boktr.-A.-B., Stockholm 1932-