Utredning rörande kostnaderna för vissa genom Statens arbetslöshetskommission utförda arbeten i jämförelse med kostnaderna för motsvarande i annan ordning utförda arbeten.

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1933:20 SOCIALDEPARTEMENTET

U T R E D N I N G RÖRANDE KOSTNADERNA FÖR VISSA GENOM STATENS

ARBETSLÖSHETSKOMMISSION

UTFÖRDA

ARBETEN I JÄMFÖRELSE MED KOSTNADERNA FÖR MOTSVARANDE I ANNAN ORDNING UTFÖRDA ARBETEN M. M.

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1933 K r o n o l o g i s k

f ö r t e c k n i n g

Betänkande och förslag rörande det akademiska beford1. Lagberedningens förslag angående vissa internationella ringsväsendet och Drokanslersinstitutionen. Norstedt. rättsförhållanden. 4. Förslag till konvention mellan Sve210 s. K. rige, Danmark, Finland, Island och Norge angående kona knrs, m. m. Norstedt. 88 s. J u . Betänkande med förslag till organisation av det fri2. Betänkande med förslag angående åtgärder för ett bättre villiga skydds- och hjälparbetet beträffande frigivna utnyttjande av landets skogstillgångar. Beckman. 245 s. fångar. Marcus. 168 s. J u . Jo. Jordbruksntredningens betänkanden. 9. Betänkande 8. Skattentjämningsberedningen 2. 1. De kommunala förangående produktions- och avsättningsförhållandena valtningsuppgifternas finansiering m. m. i vissa främför slaktdjur samt kött och fläsk. Beckman. 261 s. J o . mande länder. 2. Den nuvarande fördelningen mellan Betänkande angående statsinlösen av Ostkustbanan och staten och kommunerna av utgifterna för de kommunala j 13. Uppsala—Gävle järnväg. Beckman, vj, 42 s. K. förvaltningsbestyren i Sverige. 3. De svenska kommu- j nalförbunden. Norstedt, vj, 88 s. Fi. j 1 Undersökning rörande behovet av en utvidgning bostadsstatistiken jä,mte vissa därmed förbundna b o 4. Skattentjämningsberedningen 3. Principbetänkande med Btadspolltiska frågor. Marcus. I l l s. Fi. förslag till skatteutjämnande åtgärder genom överflyttUtredning och förslag angående importmonopol ning till staten eller till större kommunala ntdebitern ringsområden av kostnader för kommunala förvaltnings°- kaffe. Marcus. 50 s. Fi. Automatisering av telefonnätet på Sveriges landsbygd. uppgifter. Norstedt. (2), 344 s. Fi. Göteborg, Eländer. 58 s. K. 5. Utredning och förslag rörande åtgärder för beredande , 16. av ökade möjligheter att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet. Norstedt. 19 s. E. 17. Berättelse över Statens spannmålsnämnds verksamhet m. m. under år 1932. Marcus. 126 s. J o . 6. Brott mot politiska rättigheter. Brott mot allmän ordning och frid. Förberedande utkast till strafflag. Speci18. Betänkande med förslag angående ändrade bestämmelser om mjöllsavgifters upptagande och användning. ella delen. 11. Av J. C. W. Thyrén. Lund, Berling. Marcus. 62 s. J o . 297 s. J n . 7. Betänkande med förslag angående varningsmärken och 19. Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden enligt beredningsnämnsäkerhetsanordningar vid korsningar i samma plan mel- i lan järnväg och väg m. m. Idnn. 99 s. K. dernas förslag vid 1933 års allmänna fastighetstaxering. 8. Betänkande beträffande vattenfallsstyrelsens taxor för j Hivggström. 66 s. Fi. elektrisk kraft till abonnenter på landsbygden. Idnn. 20. Utredning rörande kostnaderna för vissa genom statens 148 s. K. arbetslöshetskommission utförda arbeten i jämförelse 9. Betänkande med förslag till lag om rätt att med motormed kostnaderna för motsvarande i annan ordning utfordon befara enskild väg m. m. Idnn. 24 s. K. förda arbeten m. m. Norstedt. 50 s. S.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, J o . = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1933:20

SOCIALDEPARTEMENTET

UTREDNING RÖRANDE KOSTNADERNA FÖR VISSA GENOM STATENS ARBETSLÖSHETSKOMMISSION UTFÖRDA ARBETEN I JÄMFÖRELSE MED KOSTNADERNA FÖR MOTSVARANDE I ANNAN ORDNING UTFÖRDA ARBETEN M. M.

STOCKHOLM 1933 KCNGL. BOKTRYCKERIET.

P. A. NORSTEDT k SÖNER

Till Herr Statsrådet e aV s t a t s å d e t o c h + -ii? ii i 1 ?'

och Chefen för Kungl.

Socialdepartementet.

chefen för socialdepartementet den 24 februari 1933 tillkallade sakkunniga, vilka hava att inom departementet biträda med utredning rörande kostnaderna för vissa genom statens arbetslöshetskommission utförda arbeten i jämförelse med kostnaderna för motsvarande i annan ordning uti orda arbeten, få härmed vördsamt avgiva följande förberedande redogörelse i or hittills utförda utredningar och därvid vunna preliminära resultat. JJe sakkunniga påbörjade sitt arbete den 24 februari 1933, därvid plan upprattades i or utredningens bedrivande och för erforderliga resor, varefter de sakkunniga den 24 och 25 i samma månad vid sammanträde med arbetslöshetskommissionens arbetschef och biträdande ingenjörer av arbetschefen er1° ?t ^formation om arbetslöshetskommissionens organisation och om anskaffande och bedrivandet av kommissionens arbeten och därmed sammanhangande frågor. Under tiden 1—5 innevarande mars företogo de sakkunniga, åtföljda av arbetsloshetskommissionens arbetschef och vederbörande biträdande ingenjör samt av respektive läns vägingenjör, en resa inom Västmanlands och Örebro lan, varunder även Hedemora besöktes, samt under tiden 8—12 mars en resa inom Kalmar, Kronobergs och Blekinge län. Därvid genomgingos på väglngenjorskontoren planerna för olika inom länen förefintliga vägarbeten, vilka utförts eller voro under utförande dels genom arbetslöshetskommissionen och dels i annan ordning, varefter under företagna studieresor vissa av de sakkunniga utvalda, avslutade eller pågående arbeten besiktigades. t i^?i e r s i n a r e s o r h a v a d e o k u n n i g a genom att studera arbeten och markförhållanden samt genom, santfal med arbetare, arbetsbefäl, entreprenörer samt representanter för vägstyrelser m. fl. sökt skaffa sig en inblick i och kannedom om de arbets-, pris- och organisationsförhållanden, som gällt å de olika arbetsplatserna. Av arbetslöshetskommissionens arbetschef och ingenjörer o samt av vederbörande vägingenjörer hava vidare uppgifter införskaffats a tillämpade ackordspriser samt kostnader för utförda arbeten. Vid sitt förberedande arbete hava de sakkunniga inskränkt sig till att undersöka på olika sätt utförda vägarbeten, inom vilken grupp av arbeten jämförelsematerial lättast är att finna. Sådana arbeten utföras i stor utsträckning såväl genom arbetslöshetskommissionen som av vederbörande väghållningsdistrikt. Distrikten utföra därvid vägarbeten antingen i egen regi eller i de flesta fall inom de län, som av de sakkunniga besökts, genom entreprenörer, vilka kunna utgöras antingen på vägbyggnadsområdet arbetande enskilda personer och firmor eller av kommuner, till vilka väghållningsdisfrikten överlämna arbeten i och för beredande av arbetstillfällen åt inom kommunen bosatta arbetslösa o personer. I viss omfattning hava vägarbeten även kommit till utförande såsom statskommunala arbeten. , Beträffande formen för utförande av dylika arbeten må bland annat framhållas följande.

4 För de arbeten, som komma till utförande genom arbetslöshetskommissionens försorg (statliga reservarbeten), står kommissionen såsom arbetstagare (entreprenör) enligt ett med vägstyrelsen avslutat kontrakt. Kommissionen åtager sig att utföra arbetet enligt upprättad arbetsplan och en beräknad kostnadssumma, vilken i regel i de län, de sakkunniga besökt, utgör den med vissa enhetliga ä-priser beräknade nettokostnaden för företaget med tillägg av tio procent för allmänna omkostnader. Det åligger väghållnings distriktet enligt kontraktet att till kommissionen i allmänhet erlägga en fjärdedel av kostnadssumman. Därvid är dock att märka, att kommissionen betingar sig extra ersättning enligt vissa grunder för s. k. övermassor, därest de uttagna massorna överstiga de i kostnadsberäkningen upptagna arbetskvantiteterna, varför ersättningen för kommissionens arbeten mera kommer att motsvara betalning enligt räkning än enligt fast entreprenadsumma. I kontrakt mellan väghållningsdistrikt och vanliga vägbyggnadsentreprenörer däremot stadgas enligt av vägeingenjörerna lämnade uppgifter i regel tillägg endast för ej förutsedd bergsprängning eller extra räckverk och trummor. Utöver ovannämnda kostnader, till vilka väghållningsdistriktet bidrager, tillkomma i fråga om arbetslöshetskommissionens statliga reservarbeten vissa särskilda kostnader, som betingas av kommissionens rent ^ sociala uppgiftej, sammanhängande bl. a. med hänvisning av arbetskraft från orter med svår arbetslöshet. Sålunda har kommissionen att i de flesta fall bekosta resor för de hänvisade arbetarna, ofta från avlägsna orter, ombesörja förläggningar och bestrida därav föranledda kostnader, bekosta sjukvård, sjukavlöning, vissa ineffektiva arbetslöner samt ortstillägg m. m. För kommissionens arbeten tillkomma därjämte vissa merkostnader, betingade av de förhållanden under vilka kommissionen måste utföra åtagna arbeten. Med hänsyn till arbetslöshetsförhållandena kan nämligen kommissionen icke anpassa arbetsstyrkan och arbetets utförande till den för utförandet lämpligaste årstiden utan måste i allmänhet vid för vägarbete olämpliga tider hava större arbetsstyrkor än under de årstider, då arbetet lättast och billigast skulle kunna bedrivas. De arbetare, som kommissionen använder, äro dessutom ofta mindre vana vid det speciella vägarbetet och ombytas ofta beroende på arbetstillgången i hemorten, allt medförande en förlängning och därigenom fördyring av arbetena. Å andra sidan bör erinras om, att kommissionen till andra arbetare än nödvändiga specialarbetare betalar arbetslöner och därefter avpassade ackords priser, som äro lägre än den i orten gällande grovarbetarlönen, d. v. s. den lägsta lön, för vilken arbete i avsevärd omfattning kan beredas å öppna marknaden. . . , En entreprenör eller ett väghållnings distrikt, som bygger i egen regi, kan däremot bättre lämpa vägarbetets utförande efter arbetets art och lämplig årstid, minska och öka arbetsstyrkan efter behov samt, om så befinnes lämpligt, nedlägga arbetet helt under den kallare årstiden, då marken är tjalad. I dessa fall erfordras ej heller, att arbetsgivaren ombesörjer och bekostar arbetarnas resor och inkvarteringar m. m. Å andra sidan komma arbets- och ackordslöner att ligga högre än arbetslöshetskommissionens, i det att arbetsgivaren måste tillämpa i orten gängse arbetspriser i allmänna arbetsmarkDet siffermaterial i fråga om kostnaderna för vägarbeten, som de sakkunniga under sin förberedande utredning insamlat och de analyser av dessa kostnader, som verkställts, hava ännu icke kunnat slutgiltigt bearbetas. . De sakkunniga hava emellertid under utredningens gång tyckt sig finna, att i avslutade kontrakt angivna byggnadskostnader för arbeten ay ifrågavarande slag, vilka utföras genom arbetslöshetskommissionen, i manga fall äro högre än om motsvarande arbeten skulle hava utförts genom vägbygg-

5 nadsentreprenörer. Huruvida även de verkliga kostnaderna för kommissionens arbeten, oberäknat på företagen förda rent sociala utgifter, äro större än kostnaderna för genom vägentreprenörer utförda arbeten, kan ännu ej definitivt bedömas. Verkställda undersökningar tyda på att kommissionens verkliga kostnader, fortfarande bortsett från de rent sociala, i vissa fall understiga och i andra fall överstiga de i kontrakten angivna byggnadskostnaderna med tillägg för extra arbeten. Medräknas däremot arbetslöshetskommissionens sociala utgifter, synes av undersökningen framgå, att den totala kostnaden för kommissionens arbeten i allmänhet blir större än kostnaden för motsvarande i annan ordning utförda arbeten. Härvid bör dock beaktas de tidigare anförda särskilda arbetsförhållanden, under vilka kommissionen måste utföra åtagna arbeten, och vilka medföra viss fördyring av dessa. I vad mån fördyrande arbetsförhållanden, exempelvis arbetenas utförande å olämplig årstid, eller särskilda sociala kostnader komma att vara förenade med av vissa utredningsmän i P. M. den 21 januari 1933 föreslagna beredskapsarbeten, torde ej tillkomma de sakkunniga att bedöma. Beträffande slutligen kostnaderna för utförda statskommunala arbeten och i vissa fall med allmänna arbetsmarknadens löner och övriga arbetsvillkor utförda beredskapsarbeten kunna de sakkunniga icke nu avgiva slutligt omdöme. Stockholm den 16 mars 1933. Nils G. Ekwall.

Bolinder. Carl

Gyllenberg.

.

Wessberg.

Till Herr

Statsrådet

och Chefen

för

Kungl.

Socialdepartementet.

Genom beslut den 24 februari 1933 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för socialdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att enligt av departementschefen lämnade närmare anvisningar inom departementet biträda med skyndsam utredning rörande kostnaderna för vissa genom statens arbetslöshetskommission utförda arbeten i jämförelse med kostnaderna för motsvarande i annan ordning utförda arbeten. Med stöd av nämnda bemyndigande tillkallade t. f. chefen för socialdepartementet nämnda dag såsom sakkunniga undertecknade Bolinder, Gyllenberg och Ekwall att verkställa ifrågavarande utredning samt uppdrog åt undertecknad Bolinder att som ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Därefter har åt de sakkunniga under hand uppdragits att, i den mån så läte sig göra, verkställa utredning angående dels arbetskostnaderna (per dagsverke) vid kommunala och statskommunala reservarbeten i jämförelse med samma kostnader vid motsvarande slag av statliga reservarbeten, dels ock de faktiska arbetskostnaderna vid några typiska vägarbeten, Sotenkanalen och Ulricehamnsbanan samt eventuellt något flygfält, ävensom de sannolika kostnaderna för ifrågavarande arbeten, därest de utförts i öppna marknaden. De sakkunniga påbörjade omedelbart sitt arbete och erhöllo vid sammanträden den 24 och 25 februari med arbetslöshetskommissionens arbetschef och biträdande ingenjörer av arbetschefen information om arbetslöshetskommissionens organisation och om anskaffandet och bedrivandet av arbeten för kommissionens räkning och därmed sammanhängande frågor. Därefter hava de sakkunniga, åtföljda av arbetslöshetskommissionens arbetschef och vederbörande biträdande ingenjör samt respektive läns vägingenjörer företagit resor dels under tiden 1—5 mars inom Västmanlands och Örebro län, varunder även Hedemora besöktes, dels under tiden 8—12 i samma månad inom Kalmar, Kronobergs och Blekinge län, dels ock under tiden 30—31 i samma månad inom Göteborgs och Bohus län. Därvid hava på vägingenjörskontoren planerna för olika inom länen förefintliga vägarbeten, vilka utförts eller voro under utförande dels genom statens arbetslöshetskommission och. dels i annan ordning genomgåtts, varefter under företagna studieresor vissa av de sakkunniga utvalda, avslutade eller pågående arbeten besiktigats. I Göteborgs och Bohus län besöktes, förutom vissa beredskapsarbeten jämväl Soten-

kanalen och Svarteborgs flygfält, vilka två sistnämnda arbeten äro under utförande genom statens arbetslöshetskommission. Undertecknad Gyllenberg har därjämte besökt Stigtomta flygfält, även det under utförande genom statens arbetslöshetskommission. Undertecknad Ekwall har hos arbetslöshetskommissionen genomgått räkenskaperna och kostnadsförslagen för ett flertal statliga och statskommunala reservarbeten. Den 16 mars 1933 avlämnade de sakkunniga ett preliminärt utlåtande till herr Statsrådet över då vunna resultat av sitt arbete. De sakkunniga får härmed vördsamt överlämna den verkställda utredningen rörande kostnaderna för vissa genom statens arbetslöshetskommission utförda arbeten i jämförelse med kostnaderna för motsvarande i annan ordning utförda arbeten. Beträffande begärd utredning rörande de faktiska arbetskostnaderna jämförda med de beräknade arbetskostnaderna vid vissa vägarbeten hänvisas till den nu avlämnade utredningen. Den begärda utredningen angående dels arbetskostnaden (per dagsverke) vid kommunala och statskommunala reservarbeten i jämförelse med samma kostnader vid motsvarande statliga reservarbeten, dels ock vissa flygfält, Ulricehamnsbanan och Sotenkanalen pågår. Utlåtande beträffande dessa arbeten kommer att inom den närmaste tiden avlämnas. Stockholm den 20 april 1933. NILS G. EKWALL.

BOLINDER. CARL GYLLENBERG. / / F.

Wessberg.

Utredning* rörande kostnaderna för yissa genom statens arbetslöshetskommission utförda arbeten i jämförelse med kostnaderna för motsvarande i annan ordning utförda arbeten. I. Olika former för arbetens utförande. Statens arbetslöshetskommissions verksamhet är av social natur. Kommis- Inledning. sionen har till uppgift att närmast under Kungl. Maj:t i socialdepartementet svara för att hjälpverksamheten för de arbetslösa bedrives i enlighet med de allmänna direktiv för verksamheten, som blivit av statsmakterna fastställda. Som ett led i det allmännas hjälp åt de arbetslösa anordnas reservarbeten, statliga, statskommunala och rent kommunala, av vilka de statliga utföras genom arbetslöshetskommissionen. Dessutom har under de senaste åren anordnats s. k. beredskapsarbeten för att bidraga till arbetstillfällenas ökning. De statliga reservarbetena äro sålunda ett medel för kommissionen att fylla sin sociala uppgift att genom arbete bereda hjälp åt arbetslösa. För att ett företag skall anses lämpligt att komma till utförande som statligt reservarbete, bör det därför i huvudsak fylla följande förutsättningar: 1) arbetet skall komma stat, kommun eller allmän institution till godo samt vara ekonomiskt eller kulturellt berättigat, dock ej av den art, att det inom närmaste framtiden kan väntas komma till utförande på den öppna marknaden. Reservarbetena få med andra ord icke rycka undan arbetstillfällen av så att säga ordinarie karaktär; 2) arbetet bör vara av den beskaffenhet, att arbetslönen utgör en jämförelsevis stor del av totalkostnaden. Arbeten, som förutsätta relativt stora kostnader för materialier och förbrukningsartiklar, äro sålunda mindre lämpliga; 3) arbetet bör vara av sådan art, att varje arbetare med normal arbetsförmåga lämpligen kan utföra detsamma; 4) av särskilt värde äro arbeten, som kunna bedrivas även på vintern; 5) arbetet bör kunna upptagas, nedläggas, inskränkas och helst även utökas i mån av arbetslöshetens förändringar. Arbeten, som fylla dessa fordringar och som därför kunna ifrågakomma till utförande, äro väganläggningar, vägförbättringar, planerings- och schaktningsarbeten, diknings- och vattenavledningsarbeten, flottledsarbeten, anläggande av idrottsplatser, skogsvårds- och röjningsarbeten m. m. dylikt. Under den tid statliga reservarbeten förekommit, har kommissionen haft jl—:j:J1119

10 olika arbetsgivare, åt vilka arbeten av ovannämnda slag blivit utförda. Under flera år voro statens reservarbeten företrädesvis förlagda till statens skogar eller blevo i varje fall väsentligen utförda till förmån för statliga intressen. Under senaste tiden hava emellertid huvudparten av arbetena verkställts för väghållningsdistrikts räkning. Enligt uppgift från kommissionen pågår för närvarande 190 arbeten vid vägföretag, 24 arbeten för domänstyrelsen. 4 arbeten med idrottsplatsanläggningar, 17 flottledsarbeten, 3 arbeten med flygplatser samt 10 arbeten med diverse företag, därav enligt uppdrag av Kungl. Maj :t en järnvägsbyggnad och ett kanalarbete. Av kommissionen sysselsatta arbetare utgjorde i slutet av år 1932 omkring 15,000 och är för närvarande omkring 18,500. UtredninMed hänsyn till att de sakkunniga hava till uppdrag att verkställa en jämgcns omfatt- förelse mellan kostnaderna för av arbetslöshetskommissionen utförda arbeten och motsvarande i annan ordning utförda arbeten hava de sakkunniga måst begränsa sina undersökningar till sådana arbeten där jämförelsematerial lättast kan erhållas. Även den korta tid, som stått till förfogande för utredningen har framtvungit en viss begränsning. De arbeten, som då närmast kommit i fråga, äro vägarbeten. Förutom att, som ovan nämnts, sådana arbeten i stor utsträckning utföras av arbetslöshetskommissionen pågår för närvarande i stor omfattning över allt i landet arbeten av detta slag. Dessa arbeten utföras dels som kommunala reservarbeten, dels som statskommunala reservarbeten dels ock av vägdistrikt med bidrag från därför avsedda anslag. Här nedan skall först lämnas en kortfattad redogörelse för huru de på olika sätt utförda arbetena bedrivas och äro organiserade. Statliga re- xArbetslöshetskommissionen är centralorgan för den statliga arbetslöshetsservarbeten. hjälpen. Kommissionen, vilken består av fyra ledamöter, beslutar om de åtgärder, som skola genomföras och kontrollerar verksamheten i dess helhet. Verkställigheten av de fattade besluten handhaves av ett antal inför kommissionen ansvariga tjänstemän, nämligen en kanslichef, en arbetschef jämte assistent, en sekreterare, ett socialt ombud och en kamrerare. Därjämte äro anställda ett antal ingenjörer, intendentur- och kamerala tjänstemän samt skrivbiträden. De tekniska ärendena handhavas av en teknisk avdelning under arbetschefen och dennes assistent. E t t antal biträdande ingenjörer äro chefer för inom dem tilldelade områden belägna arbetsplatser och företaga till dessa regelbundna inspektionsresor. Genom att dessa ingenjörer äro knutna till den centrala förvaltningen kunna de stå i ett intimt samarbete med kommissionens sociala organ, lämna upplysningar om möjligheten att öka eller minska arbetsstyrkorna och om inom deras områden förekommande lämpliga arbeten m. m. Vid varje arbetsplats eller grupp av närliggande arbetsplatser, är såsom platsledare anställd en ingenjör eller schaktmästare, beroende på arbetets storlek. Vid mindre arbeten tjänstgör platsledaren tillika som redogörare och handhar intendentur, kassa och bokföring samt vid arbetsplatsen förekom-

11 mande sociala uppgifter. Vid större arbeten däremot handhavas dessa göromål av en särskild redogörare. Dessutom finnas i mån av behov biträdande arbetsledare och utsättare eller elever. Arbetslöshetskommissionen undersöker, sedan framställning om visst arbetes utförande inkommit till kommissionen, dettas lämplighet som statligt reservarbete och därest behov ur arbetslöshetssynpunkt anses föreligga inleder kommissionen underhandlingar om arbetets utförande. När det gäller vägarbeten tecknar kommissionen kontrakt med vederbörande väghållnings distrikt. Kommissionen åtager sig enligt kontraktet att emot ett bidrag från väghållningsdistriktet uppgående till i allmänhet en fjärdedel av den beräknade kostnadssumman utföra arbetet enligt upprättad arbetsplan. Renstakning skall före arbetets början ombestyras och bekostas av distriktet. Det åligger dessutom väghållningsdistriktet, dels att kostnadsfritt för kommissionen tillhandahålla för arbetets utförande erforderliga välbelägna grus-, torv-, jord- och stentag, dels ock att svara för jordlösen och därmed förenade kostnader. Visa sig de uttagna massorna ej överensstämma med de i kostnadsberäkningen angivna, skall den till grund för ersättningen liggande totalsumman och därmed ersättningen i motsvarande grad ändras. Till kostnaderna för övermassor och extraarbeten bidrager vägdistriktet med i allmänhet en fjärdedel. Bidraget bestämmes med ledning av de i kostnadsberäkningen angivna ä-prisen, ökat med därå angiven procent för allmänna omkostnader. Genom dessa kontraktsbestämmelser kommer ersättningen för kommissionens arbeten mera att motsvara betalning enligt räkning än fast entreprenadsumma. När inom en kommun arbetslösheten nått sådan omfattning, att kommunen Hänvimini nrbetfi: icke längre ensam kan sörja för sina arbetslösa kan kommunen efter ansökan nv hos statens arbetslöshetskommission erhålla platser för ett antal arbetslösa vid ' ' något statligt reservarbete. Arbetslöshetskommissionen prövar efter undersökning rörande arbetslösheten inom kommunen och där vidtagna åtgärder till arbetslöshetens bekämpande, huruvida platser skall beredas vid något statligt reservarbete samt fastställer i händelse av bifall det antal platser som skall tilldelas kommunen. Sedan kommunen erhållit platser vid statligt reservarbete har kommunen att utse de arbetare, som skola erhålla dessa platser. Beträffande de arbetare, som kunna hänvisas till sådant arbete, äro vissa villkor föreskrivna. I den mån arbetslösheten förändras inom kommunen kan kommissionen öka eller minska antalet platser för kommunen. Kostnaderna för den arbetslöses resa till och från arbetsplatsen bestridas i vanliga fall av arbetslöshetskommissionen. De olika arbetsplatserna äro ordnade antingen som dagkoloni, d. v. s. ar- Förläggbetsplats där arbetarna bo i sina hem, eller som fast arbetsplats, d. v s. så- nin(Jdan, där arbetarna bo i genom arbetslöshetskommissionens försorg anordnad förläggning. Det förra är fallet vid arbetsplatser där arbetsstyrkan utgöres av arbetslösa från den kommun där arbetet är beläget, det senare där arbets-

12 styrkan är hänvisad från andra orter. Arbetare vid fast arbetsplats erhåller kostnadsfritt logi. Detta sker i de flesta fall genom att kommissionen låter vid arbetsplatsen uppföra baracker. Mathållningen ombesörjes av arbetarna själva genom s. k. självhushåll eller genom av dem bildade kooperativa matlag. Kommissionen ombesörjer att vissa större kokkärl m. m. stå till matlagens förfogande. AvlöningsVid statligt reservarbete anställd arbetare kommer i åtnjutande av reservifidftatligt a r b e t s l ö n reservarbete. Denna lön baserar sig på den för varje särskild ort fastställda grovarbetarlönens storlek. Grovarbetarlönen fastställes av arbetslöshetskommissionen med stöd av infordrade uppgifter om löneförhållandena inom olika arbetsfack i de särskilda kommunerna och därmed förstås den lägsta lön för vilken arbetskraft i avsevärd omfattning kan erhållas i öppna marknaden. Efter vissa beräkningsgrunder utgår reservarbetslönen med ett belopp, som med vissa procent understiger den av kommissionen fastställda lokala grovarbetarlönen. Förhållandet mellan grovarbetarlönen och reservarbetslönen framgår av efterföljande tabell. Fastställd grovarbetarlön per dag Kr. 9:— 50 50 50 50 50 50

R e s e r v a r b e t s l ö n Per timme vid tidPer dag vid ackordslönsarbete arbete ( garanterad)

Kr. 7: — 6:75 6:40 6:10 5:75 5:40 5:05 4:70 4:30 4: — 3:70 3:45 2:95

Kr. 0:65 0:63 0:60 0:57 0:54 0:50 0:47 0:44 0:40 0:37 0:35 0:32 0:27

Den på sådant sätt bestämda reservarbetslönen är att beteckna såsom beräknad inkomst vid ackordsarbete och representerar den förtjänst, som envar vid statligt reservarbete anställd arbetare beräknas kunna i medeltal uppnå. Timlön utgår med lägre, avrundade belopp. Arbetslöshetskommissionen övervakar, att ackordsättningen verkställes på sådant sätt, att en arbetare med normal arbetsprestation skall kunna komma upp till den för arbetsplatsen bestämda lönen. Vid ackordsarbete är icke någon viss timlön garanterad varför om ackordsförtjänsten understiger den fastställda reservarbetslönen endast intjänt belopp utbetalas. Så snart ett ackordspris fastställts^ införes detta i vederbörande lagbasbok eller delgives arbetarna skriftligt på annat sätt. När reservarbetaren uppnått en förtjänst, som är större än ortens reservarbetslön, utbetalas under alla förhållanden den faktiska ackordsförtjänsten, så länge de satta ackorden gälla.

13 Utöver lönen kunna familjeförsörjare, efter hemkommunens beslut därom Ortstillägg och under i det följande angivna förutsättningar komma i åtnjutande av ett "•• ms. k. ortstillägg. Det inträffar nämligen ofta att en försörjningspliktig arbetslös person hänvisas till ett reservarbete, som bedrives på en billigare ort än den, varest han är bosatt. Enär den grundregeln likväl måste fasthållas, att alla arbetare på en och samma arbetsplats skola utfå en efter endahanda grunder beräknad lön, d. v. s. den för arbetsplatsen bestämda reservarbetslönen, har föreskrivits, att försörjningspliktig person i dylika fall må kunna efter hemkommunens prövning av det större eller mindre hjälpbehovet uppbära ett ortstilllägg. Detta ortstillägg, som direkt tillställes den, för vilken arbetaren är försörjningspliktig, utgår fr. o. m. den 1 juli 1930 med ett belopp, som högst uppgår till skillnaden mellan den fastställda reservarbetslönen i hemorten och reservarbetslönen å arbetsplatsen. Kommissionen förskotterar och utbetalar till familjen ortstillägget. Sålunda förskotterade medel ersättas mot räkning, vilken av kommissionen månadsvis utställes. Därest det för hårt skattetyngd kommun skulle möta synnerlig svårighet att gälda ortstillägg, kan kommissionen helt eller delvis avstå från ersättning för detsamma. Detta förekommer i ett stort antal fall. Avdrag å lön göres icke i de fall, då en arbetare från en billigare ort hänvisas till reservarbete å en dyrare ort, men dylik anordning försöker kommissionen undvika. Utöver dessa förmåner kunna arbetarna påräkna viss sjuk- och olycksfallsersättning. Kommissionen bekostar sålunda vid sjukdom i förläggningen läkarvård, resor till läkare och medicin samt sjukavlöning med 1: 50 kronor per dag för icke-familjeförsörjare och 2 kronor per dag för familjeförsörjare. Vid sjukdom av allvarligare art eller längre varaktighet får arbetaren sluta sin anställning och hemsändes på kommissionens bekostnad. Ersättning vid olycksfall utgår i enlighet med bestämmelserna i lagen om försäkring för olycksfall i arbete. Arbetsredskap tillhandahållas av kommissionen men arbetslagen skola betala erforderliga sprängmedel enligt av kommissionen fastställda priser. Med statskommunalt reservarbete förstås ett sådant reservarbete, vilket av statsJcomen kommun lokalt anordnas för dess egna arbetslösa, och vartill statsbidrag mumla rounder vissa förutsättningar erhållits. sermrbeten. Med dessa arbeten avsåg man vid deras inrättande år 1922 att vinna en begränsning av den då synnerligen omfattande understödsverksamheten samt att underlätta en avveckling av hela hjälpverksamheten. Genom den förbättring i arbetslöshetssituationen, som därefter inträdde, minskades dessa arbeten för att med början av den innevarande krisperioden öka och utgöra de nu ett värdefullt komplement till de statliga reservarbetena. Deras antal hava under de senaste åren varit i ständig stegring och utgjorde i oktober 1931 34, i oktober 1932 146 och den 1 mars innevarande år 202. Antalet sysselsatta arbetare utgjorde 1,358 i oktober 1931 och 7,418 vid samma tid 1932 och utgjorde vid 1932 års utgång, 8,494. Såsom statskommunala reservarbeten lämpa sig i stort sett samma slags arbetsobjekt, som kunna ifrågakomma som statliga reservarbeten.

14 Kommun, som önskar komma i åtnjutande av statsbidrag till statskommunalt reservarbete, har att hos kommissionen göra ansökan härom. Vid prövning av dessa ansökningar tager arbetslöshetskommissionen hänsyn till arbetslöshetens art och omfattning inom kommunen, till de åtgärder, som vidtagits för densammas bekämpande samt till kommunens ekonomiska bärkraft ävensom till företagets lämplighet som reservarbete, varvid dock skall iakttagas att så stort behov av företagets genomförande ej finnes, att detsamma kan beräknas komma till utförande på den öppna arbetsmarknaden inom cle närmaste tre åren. Bifalles ansökningen, tillerkännes kommunen visst statsbidrag, med i regel högst hälften av det belopp, som sammanlagt i arbetslöner utbetalas till vid företaget anställda arbetare. Härifrån kan dock undantag beviljas efter ansökning hos Kungl. Maj :t, som medgivit bidrag upp till 90 procent av arbetslönerna. Sådana högre bidrag hava på senaste tiden beviljats i så stor utsträckning, att medeltalet av bidragen till pågående arbeten för närvarande är 61 procent. I samband med beviljande av statsbidrag till visst arbetsföretag fastställer kommissionen avlöningens belopp per arbetare och hel arbetsdag, med iakttagande att arbetslönerna ej få överstiga de för statliga reservarbeten i orten vederbörligen fastställda. Kommissionen meddelar därjämte närmare bestämmelser och villkor för företagets anordnande och bedrivande samt för de arbetslösas hänvisande till arbete vid detsamma. I sistnämnda hänseende gälla enahanda grunder, som för statens reservarbeten. Kommissionen äger vidare att bestämma det högsta antal arbetare, som vid varje tillfälle må vara anställda vid företaget. Har statsbidrag beviljats, tillkommer det kommissionen att övervaka verksamheten och härvid särskilt tillse, att statsmedel icke användas i större utsträckning, än hjälpbehovet kräver. Kommissionen kan, om anledning därtill föreligger, besluta, att sådant bidrag ej vidare skall utgå. Kommunen skall förbinda sig att sköta det framtida underhållet av det utförda arbetet och svara för att arbetet utföres i sådan omfattning, att det lämnade statsbidraget kommer att fullt och ändamålsenligt utnyttjas. Statskommunala reservarbeten handhavas som regel av vederbörande kommuns arbetslöshetskommitté. Vid mindre omfattande arbeten hava de letts direkt av kommittén eller, såsom fallet torde vara i städer eller andra större samhällen, av den lokala arbetsledningen. Där arbetena nått någon mera betydande omfattning har arbetsledningen överlåtits på särskild arbetsledare. Denne arbetsledare skall, enligt de direktiv, som arbetslöshetskommissionen numera lämnar, besitta tillräckliga tekniska kvalifikationer för sin uppgift. Arbetena bedrivas liksom de statliga reservarbetena huvudsakligen mot ackordsbetalning. Arbeten, ut- Väghållningsdistrikten utföra vägarbeten antingen genom entreprenörer förda av c | j e r • e g e n r e g ^ Anlitas entreprenör kan denne vara antingen på området Imgsdi- arbetande firma eller enskild person eller ock kommun, som för att sysselsätta strikt. j n o m kommunen boende arbetslösa uppträder som entreprenör. Vid anlitande av yrkesmässig entreprenör infordras vanligen anbud, sedan

15 Yägcn genom vägstyrelsens försorg renstakats och entreprenadhandlingar upprättats. Sedan anbud inkommit prövas dessa av vägstyrelsen, som antager entreprenör och tecknar kontrakt med denne. Vägstyrelsens beslut härom underställes länsstyrelsen. I kontraktet stadgas en fast entreprenadsumma med i regel tillägg endast för ej förutsedd bergsprängning, extra räckverk, trummor och dylikt. Entreprenören utför sedan arbetet under ledning av eget befäl på sätt ekonomiskt och tekniskt kan finnas lämpligt. Han äger själv välja sina arbetare samt liar inga extra utgifter för deras omhändertagande. Han behöver icke bekosta deras resor till arbetsplatsen och ej heller sörja för deras inkvartering. Ofta föreskrives dock i kontraktet förmånsrätt till arbete för inom vägdistriktet boende. Under nu rådande arbetslöshet förekommer till och med fall då entreprenören förbinder sig att, med undantag för vissa specialarbetare, blott anställa sådana arbetare, som hänvisas till honom av ortens arbetslöshetskommitté. Avlöningar utgå efter grunder varom entreprenören kan träffa överenskommelse med arbetarna. Kontrollen över arbetet utövar vägstyrelsen med tillhjälp av egna befattningshavare (vågmästare eller schaktmästare) eller genom särskilt förordnad kontrollant. När kommun utför arbete som entreprenör för vägstyrelse infordras vanligen inga anbud. Vägen renstakas då genom distriktets försorg, varefter uppgörelse träffas med kommunen om arbetets utförande till visst pris, varvid vanligen till grund lågges det efter renstakningen uppgjorda kostnadsförslaget minskat med tio till tjugo procent. Även detta beslut skall underställas länsstyrelsen. Arbetet utföres härefter vanligen av kommunens arbetslöshetskommitté med tillhjälp av schaktmästare eller vägförman. I regel får dessutom väghållningsdistriktets vågmästare stå kommittén till tjänst med råd och upplysningar. Understundom förekommer att arbetet utlämnas till ett eller flera kooperativa lag bland de arbetslösa. Dessa arbeten kunna betraktas som i huvudsak kommunala reservarbeten. När en vägstyrelse utför ett vägarbete i egen regi sker detta vanligen under ledning av distriktets vågmästare eller, där fråga är om större arbetsföretag av härför särskilt anställd arbetsledare. Arbetet utlämnas i regel på ackord till olika arbetslag, därvid den öppna marknadens löner komma till användning. Efter av 1930 års riksdag begärd utredning anhöll Kungl. Maj:t hos 1931 Beredskapsarbeten ars riksdag om ett anslag å 3 000 000 kronor för anordnande av s. k. beredskapsarbeten, vilket belopp av riksdagen beviljades. Även 1932 års riksdag anvisade för samma ändamål efter framställning av Kungl. Maj :t ett anslag å 3 000 000 kronor. Avsikten med dessa anslag är att de offentliga arbetena skola kunna i viss utsträckning anpassas efter konjunkturerna och därmed följande variationer i arbetslösheten. Anslaget skall enligt Kungl. Maj:ts beprövande användas till arbeten, som under alla förhållanden skola förr eller senare utföras med anli-

16 tände av allmänna medel och genom statlig myndighets försorg och som äro av den natur att i normala fall riksdagen, på framställning av Kungl. Maj:t, för varje särskilt fall, därtill anvisar medel. Enda olikheten mot det vanliga förfaringssättet är alltså här, att Kungl. Maj :t har att, efter det de särskilda ämbetsverken inkommit med förslag om utförande av olika allmänna arbeten vid sidan av det i vanliga former till omedelbart genomförande avsedda programmet, väga dessa förslag mot varandra icke blott med hänsyn till graden av angelägenheten av utförandet utan också med hänsyn till dess betydelse för motverkande av arbetslösheten och dess följder. Några särskilda regler angående arbetslön m. m. skola icke meddelas, utan vederbörande myndighet skall äga att utföra arbetet efter eljest tillämpade metoder. De arbeten, som sålunda kommit till utförande, äro arbeten för armé- och marinförvaltningarna, för telegrafverket samt vissa hamn- och farledsföretag ävensom anordnande av skenfria korsningar mellan statens järnvägar och allmän väg. Företag av sistnämnda slag hava kommit till utförande i större utsträckning än övriga. Efter denna redogörelse för de olika former, under vilka vägarbeten för närvarande utföras, skola närmare redovisas de resultat, som enligt vad den verkställda utredningen visat, uppnåtts vid vissa under olika former utförda arbeten.

II. Kostnader för olika slag av arbeten. Jämförelse Beträffande till en början tillvägagångssättet samt fastställande av den kosts o m lä dearna°förnad' £ £ e s till grund för ett arbetes utförande, må erinras om, vad tidiTtatliga re- gare framhållits, att i fråga om de statliga reservarbetena arbetslöshetskomoVarbetlni m i ssionens åtagande att utföra visst arbete åt ett väghållningsdistrikt är grunöppna mark- dat på ett mellan parterna upprättat kontrakt, enligt vilket kommissionen åtagen. g e r g i g a t t u tftjra arbetet med viss beräknad kostnadssumma, som angives i en till kontraktet hörande kostnadsberäkning. Nämnda kostnadssumma bestämmes i allmänhet så att de upprättade vägförslagen på grundval av antingen den s. k. första stakningen eller i de flesta fall verkställd renstakning kostnadsberäknas enligt för arbeten inom respektive län tillämpade fullt enhetliga grunder och enhetspriser, varefter arbetslöshetskommissionen åtager sig arbetet enligt denna nettokostnad ökad med 10 procent för allmänna omkostnader. Den på nämnda sätt beräknade nettokostnaden anses av flera vägingenjörer utgöra »skälig entreprenadsumma», d. v. s. den kostnad, för vilken arbeten under nu rådande förhållanden kunnat bortsättas till en med öppna arbetsmarknadens priser och arbetsförhållanden arbetande vägbyggnadsentreprenör. I allmänhet hava nämligen hittills entreprenadanbud kunnat erhållas, som ligga så mycket under den beräknade kostnaden, att den verkliga kostnaden (entreprenadsumma jämte ersättningen för extra arbeten, arbetsplans upprättande, renstakning och kontroll m. m.) håller sig inom den beräknade kostnaden. I »skälig entreprenadsumma» inrymmes sålunda entreprenörens utgifter för armel

17 betslöner, materialanskaffning, arbetsledning, förvaltning m. m. samt hans beräknade vinst. Det anförda innebär, att den av arbetslöshetskommissionen för visst åtaget arbete beräknade byggnadskostnaden jämte tillägg kommer att med 10 procent överstiga den beräknade skäliga entreprenadsumman. Emellertid kan kommissionens åtagande komma att medföra vinst eller förlust, varför den skäliga entreprenadsumman icke vid i denna utredning avsedd jämförelse är direkt jämförbar med den i kommissionens kontrakt med väghållningsdistriktet angivna kostnadssumman. En undersökning bör därför göras jämväl av kommissionens verkliga kostnad för arbetet. Om arbetet utföres av vägdistriktet i egen regi, lägges den efter renstakning av arbetet upprättade massberäkningen till grund för utförandet. Därest vägdistriktet för arbetet anordnar rationell ledning, förefinnes i detta fall samma förutsättningar för att arbetet skall med tillämpning av den öppna marknadens arbetspriser och övriga förhållanden kunna utföras för den kostnad, som hittills betingats vid arbetets bortsättande till entreprenör. Även i de fall då vägdistriktet överlämnar arbetet till någon kommun att av denna bringas till utförande genom inom kommunen bosatta arbetslösa personer, bör arbetet kunna utföras för samma kostnad som vid entreprenad, för så vitt fullgod arbetskraft står till förfogande, varemot, där så ej är fallet, uppstå förhållanden, som kunna verka i fördyrande riktning. För att närmare belysa ovan omnämnda kostnadsförhållanden hava med biträde av flera läns vägingenjörer upprättats bilagda sammanställningar (bilaga 1— 5) utvisande för olika vägarbeten dels beräknad bruttokostnad, sålunda med tillägg för oförutsedda utgifter och vägdistriktets kostnader för förslags upprättande, renstakning m. m., dels den kostnad, som i förekommande fall legat eller skulle hava legat till grund för ett åtagande av arbetslöshetskommissionen, dels den kostnad, för vilken arbetet bortsatts eller kunnat bortsättas på entreprenad (skälig entreprenadsumma), dels ock slutligen den kostnad, arbetet betingat vid utförande i vägdistriktets egen regi. Såsom tidigare framhållits förekomma bland vägbyggnadsentreprenörerna dels inom området arbetande mindre eller större firmor dels ock enskilda personer, som ägna sig åt denna verksamhet. Vid studiet av kostnaderna är därför av intresse att jämföra de inkomna anbuden å arbetena, särskilt som arbetslöshetskommissionen närmast bör vara att jämföra med en större entreprenadfirma. För belysande av dessa förhållanden äro i sammanställningen för entreprenadarbetena, där uppgift härom kunnat erhållas, införda även vissa andra avlämnade anbud. Härvid hava icke alla anbud införts utan endast de som äro av större intresse, däribland sådana som avgivits av större firmor och därjämte det högsta anbudet. framgår att de kostnadsberäkningar, ; Av ovannämnda sammanställningar vilka av arbetslöshetskommissionen läggas till grund för bestämmandet av vägdistriktens andel av kostnaden för arbetenas utförande i allmänhet i de län, undersökningen omfattat, legat högre än verkliga kostnaden för motsvarande arbeten, då de utförts i annan ordning. Som förut framhållits, är det för er•[2—331119

18 hållande av en riktig jämförelse emellertid nödvändigt att undersöka även huru verkliga kostnaden för arbetslöshetskommissionens arbeten förhåller sig till de kostnadsberäkningar, som ligga till grund för avtalen mellan kommissionen och vederbörande vägdistrikt. I detta hänseende torde till en början vara nödvändigt att verkställa en analys av de kostnader, vilka av arbetslöshetskommissionen nedläggas på de statliga reservarbetena. Såsom exempel har i nedanstående tabell i enlighet med de kostnadsuppgifter, som av kommissionens tjänstemän lämnats, en dylik analys verkställts beträffande ett under år 1932 avslutat arbete i Kalmar län. Av Kostnad

K o s t n a d s r n b r i k

Företagets byggnadskostnad

kr. Arbetslöner, effektiva, specialarbetare . . .

65 190:

kostnaden

påföre

Sociala kostnader

kr. 100

kr.

65 190:92

651:

651:00

Ortstillägg

1396:

1 396: 95

Sjukvårdskostnader

1762:

1 762: 54

Olycksfallsersättning

1328:

Arbetarnas resor

3 663:

3 663: 00

Förläggningskostnader

6 053:

6 053:72

Arbetslöner, ineffektiva

(

100 Avlöningar

6 548:

80 \

Resor

1119:

80 |

1 328:45

20 6139: 07

1401:

1 401:05

. . .

20025:

20025:39

17:

17:00

Kontorskostnader å arbetsplatsen

. . . .

309:

66'7

206:03

Andel i Centralkontorets kostnad

. . . .

3 886:

1 600:00

Stimma

113353:16

Förmanspengar

Materialkostnader Skadeersättningar

Angiven kostnad i kontraktet med vägdistriktet Ersättning för övermassor och extra arbeten

95 907: 91

33-3 60

1 528:52

103:02 2 286:50 17 445: 25

94 460: 00 kronor. 3 036: 50 » Summa 97 496: 50 kronor.

Sociala kostnader = 15*5 procent av totalkostnaden. Av detta exempel framgår att arbetet, som inklusive övermassor beräknats kosta 97 496:50 kronor, i byggnadskostnader dragit 95 907:91 kronor och i sociala kostnader 17 445:25 kronor eller tillhopa 113 353:16 kronor och sålunda blivit 163 procent dyrare än kostnaden enligt kontraktet med väghållningsdistriktet. I ovannämnda tablå hava kostnaderna fördelats på byggnadskostnad och sociala kostnader enligt från arbetslöshetskommissionen meddelade grunder,

19 medan andelen i centralkontorets kostnad, vilken enligt nyssnämnda grunder lägges helt å de sociala kostnaderna, av de sakkunniga fördelats med skäligen 40 procent å byggnadskostnad och 60 procent å sociala kostnader. Såsom stöd för de sakkunnigas fördelningsgrund har legat bifogade förteckning å centrala kostnader för arvoden och avlöningar för vissa månader under åren 1930—1932. (Bilaga 6.) Av de i denna bilaga upptagna kostnaderna hava de sakkunniga ansett att % av de under 3, 7, 8, 9, 10 och 11 upptagna kostnaderna skäligen böra läggas å byggnadskostnaderna. De sociala kostnaderna orsakas av det system, som tillämpas vid de statliga reservarbetena, i det att kommissionen som förut nämnts till dessa hänvisar arbetskraft från andra orter och för de sålunda hänvisade arbetarna sörjer för resor, inkvarteringar m. m. De sociala kostnaderna komma därför att innefatta vissa ineffektiva arbetslöner, ortstillägg för familjeförsörjare, vilka tilllagg ofta helt eller delvis som tidigare framhållits få gäldas av kommissionen arbetarnas resor, förläggningskostnader, såsom hyra för bostad åt arbetslösa eller nybyggnader och reparationer, förbrukningsmaterialier, frakter, kör- och biltransporter m. m. Vidare tillkomma kostnader för sjukvård och sjukavlönmg samt i viss del för arbetsledning och kontorsomkostnader å arbetsplatsen vilket kan anses skäligt med hänsyn till att ledningen skall ombesörja nämnda sociala uppgifter. För det nämnda arbetet utgjorde de sociala kostnaderna c:a 15-5 procent av totalkostnaden för arbetet. I bilaga 7 hava vidare för de av arbetslöshetskommissionen under åren 1931 och 1932 avslutade arbetena sammanställts dels kontraktets kostnadssumma extra arbeten samt den totala kostnaden enligt kontrakt, dels den totala byggnadskostnaden, uppdelad i arbets- och materialkostnader ävensom andelar i förvaltningskostnader, dels ock de sociala kostnaderna, uppdelade i rent sociala sådana, samt andelar i förvaltningskostnader. Enär från arbetschefen i kommissionen meddelats, att arbetena n:ris 134, 139 och 180 ej äro fullt jämförbara med ovnga i sammanställningen upptagna arbeten, hava dessa undantagits vid den slutliga sammanräkningen av kostnaderna. Såsom man finner av sammanställningen, hava de under år 1931 avslutade arbetena samtliga betingat större byggnadskostnad än kostnaderna enligt kontrakten, medan vissa av de under år 1932 avslutade arbetena blivit i detta avseende billigare. Sammanlagda byggnadskostnaden för samtliga arbeten har med 4.5 procent överstigit den sammanlagda kostnaden enligt kontrakten Medräknas även de sociala kostnaderna hava de sammanlagda totalkostnaderna överstigit de sammanlagda kostnaderna enligt kontrakten med 22-6 procent Vid verkställda resor hava besiktigats även vissa broar, ingående i av arbetslöshetskommissionen utförda vägföretag, där kostnaderna enligt bifogade tabell (Bilaga 8), bortsett från sociala kostnader, visat sig understiga den i kostnadsberäkningen för vägföretaget ingående specialkostnaden för ifrågavarande broar. Dessa brobyggnader torde i regel hava utförts under yttre arbetsförhållanden, som motsvara öppna marknadens. Vidare har i nedanstående tabell sammanställts, huru byggnadskostnaden fordelar sig a arbetslöner, körslor, material och arbetsledning vid vissa dels

statliga reservarbeten, bortsett från sociala kostnader, dels entreprenadarbeten och dels arbeten utförda av vägdistrikt i egen regi. Ungefärlig byggnadskostnad

Arbetslöner

Körslor

Material

Platsledning m. m.

kr.

%

%

%

%

i 1.

96 000

70-5

9-6

12-1

7-8

2.

140 000

20-3

10-5

3. 4.

17-0

8-8

56 000

69-1

12-9

12-6

2 930000

14-6

8-7

l Statliga reservarbeten, medeltal för nnder åren 1931—1932 ntförda ar-

78-0

127 6-2

6.

32 000

69-5

8-0

9-9 125

io-o

[ 5>

5-9

7.

9-0

17-2

. 8.

75'5

6-4

12-9

i-

79-8

8-9

52 5-2

6-1 17-2

8-8

8-0

[il.

128 000

80-0

16-0

4-0

De i tabellen angivna procenttalen äro självfallet ej jämförbara, då däri upptagna arbeten äro belägna på olika platser och arbetsförhållandena sålunda givetvis kunna vara av skiftande art, men de kunna dock tjäna till ledning vid bedömandet av det inbördes sambandet mellan de i en byggnadskostnad ingående utgiftsposterna. Utöver vad tidigare anförts rörande löneförhållanden vid olika arbeten har Jämförelse mellan för belysande av dessa i bilaga 9 lämnats en redogörelse för och sammanställarbetslöner. ning av ackordspriser tillämpade vid de arbetsplatser, vilka av de sakkunniga besökts och studerats. Redogörelsen lämnar en direkt jämförelse mellan de ackordspriser, vilka tillämpats av arbetslöshetskommissionen och av andra arbetsgivare. För att vidare belysa huru förtjänsten vid statliga reservarbeten varierat har i bilaga 10 sammanställts uppgifter å förtjänsten under mars och september 1932 vid vissa under samma år färdigställda och avsynade arbeten. I tablån angives dels den för arbetsplatsen av arbetslöshetskommissionen fastställda reservarbetslönen, dels medeldagsförtjänsten, dels den lägsta och högsta förtjänsten per åtta timmars arbetsdag, dels slutligen antal dagsverken å åtta timmar. En annan belysning av arbetsförtjänstens variationer erhålles u r de spridningstablåer, vilka återfinnas i bilaga 11, och vilka giva en översikt över förtjänstens spridning vid ett antal arbetsplatser. E t t bedömande av huru kostnaderna för de statskommunala reservarbetena Statskommunala re- ställa sig i förhållande till de statliga erbjuder betydande svårigheter särskilt servarbeten

21 med hänsyn därtill att de ofta handhavas och redovisas på ett sätt, som omöjliggör ett bedömande av det ekonomiska resultatet utan ett ingående och mycket tidsödande granskningsarbete, därest ett sådant överhuvud taget är möjligt. För att emellertid försöka komma till en uppfattning rörande de ekonomiska resultaten vid statskommunala arbeten har bland arbeten avslutade under åren 1931 1932 utvalts sådana, som avse om- eller nybyggnad av vägar och som sålunda kunna anses i stort sett jämförbara med de förut behandlade statliga reservarbetena. De utvalda arbetena hava sammanförts i bilagda tablå (Bilaga 12). För varje arbete har angivits den beräknade kostnaden för det ursprungliga om- eller nybyggnadsförslaget samt för under arbetets gång tillkomna extra arbeten ävensom de verkliga kostnaderna uppdelade i arbetslöner och övriga kostnader. Därjämte har angivits arbetslönerna i procent av den verkliga kostnaden. Beträffande de sålunda angivna kostnaderna torde följande böra bemärkas. De beräknade totalkostnaderna äro hämtade ur de kostnadsberäkningar, som bifogats framställningarna om statsbidrag. En granskning av dessa beräkningar har givit vid handen att de äro grundade på enhetspriser, som i stort sett överensstämma med motsvarande beräkningar för de statliga reservarbetena. Slutsummorna i kostnadsberäkningarna äro emellertid i vissa fall ökade med c:a 15 procent för administration och diverse, medan motsvarande tillägg för de statliga arbetena normalt utgöra endast 10 procent. För att i detta avseende ernå jämförbarhet har därför kostnadsberäkningarnas slutsummor reducerats med hänsyn härtill och de sålunda reducerade slutsummorna införts i tablån. ^Med avseende på tilläggsbeloppen för extra arbeten hava medtagits endast sådana, som hänföra sig till ändringar i eller tillägg till de ursprungliga arbetsplanerna och som motsvara liknande tillägg vid de statliga arbetena. Däremot hava ej medtagits sådana tillägg, som motiverats med att arbetet utförts under vintern eller eljest under försvårade förhållanden, motiv som icke föranleda tillägg vid de statliga arbetena. Den i enlighet härmed gjorda sammanställningen visar att för de däri upptagna statskommunala reservarbetena den sammanlagda beräknade totalkostnaden uppgår till 357 079 kronor och att motsvarande verkliga kostnader uppgå till 370 502: 21 kronor eller sålunda att de beräknade kostnaderna överskridits med 13 423:21 kronor, motsvarande c:a 3-8 procent. Härtill bör emellertid anmärkas, att de i rapporterna angivna verkliga kostnaderna i vad de avse andra kostnader än arbetslöner torde vara upptagna med förhållandevis låga värden. Sålunda har exempelvis åtminstone i vissa fall, arbetet icke belastats med någon kostnad för maskiner, redskap och materiel, som kommunen haft tillgängliga och som anskaffats för andra tidigare utförda arbeten, liksom i vissa fall arbetena icke heller torde hava belastats med arbetsledningskostnader i full omfattning. Man torde därför kunna utgå ifrån att de angivna verkliga kostnaderna äro lågt räknade. Detta antagande bestyrkes av det förhållandet att arbetslönernas andel i totalkostnaderna upp-

22 går till det jämförelsevis höga värdet av 767 procent, vilket är högre än motsvarande värde för jämförbara statliga reservarbeten (se tabell å sid. 13). Värdet på det ovan angivna procenttalet för merkostnaden utöver de beräknade kostnaderna torde sålunda vara för lågt. Jämför man nu detta värde med det för de statliga arbetena konstaterade (se bilaga 7) framgår att de statskommunala reservarbetena med avseende på det ekonomiska resultatet i stort sett äro likställda med de statliga. Att jämförelsen icke visar någon större avvikelse till nackdel för de statskommunala reservarbetena, vilket man kunnat vänta på grund av att dessa i allmänhet bedrivas mindre rationellt och i mindre skala än de statliga, torde hava sin förklaring i den ovan omnämnda omständigheten, att vissa kostnader för arbetsledning, redskap och material icke påförts i full omfattning. Vid jämförelsen har för de statliga reservarbetena icke medtagits de med dessa förenade sociala kostnaderna. Beredskaps- Såsom de sakkunniga tidigare framhållit hava genom statliga myndigarbeten. k e t e r s försorg under de senaste åren utförts vissa beredskapsarbeten. Dylika arbeten utföras i sådana trakter, där arbetslöshet är rådande och med i den öppna marknaden gängse arbetspriser. Undersökningarna hava som vid övriga arbeten omfattat endast vägarbeten och hava de sakkunniga under sina resor besökt och studerat tre sådana beredskapsarbeten i Bohuslän, samtliga avseende friläggande av plankorsningar med statens järnvägar. Dessa arbeten utföras genom järnvägsstyrelsens försorg, men har Kungl. Maj:t vid anvisande av medel till företagen förklarat, att järnvägsstyrelsen ägde, i den mån så befunnes lämpligt, träffa överenskommelse om utförande för styrelsens räkning av i företagen ingående vägarbeten genom vederbörande väghållningsdistrikts försorg, därvid järnvägsstyrelsen hade att för kontroll , anlita vägingenjören i länet. Företagen finansieras dels med visst bidrag av järnvägsstyrelsen, dels till mindre del av vägdistriktet, som skall erlägga en fjärdedel av den verkliga kostnaden för lösen av mark för företaget, samt dels med återstoden av medel från det av riksdagen under titeln »oförutsedda utgifter» anvisade extra reservationsanslaget till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet. Beträffande de undersökta beredskapsarbetena har järnvägsstyrelsen med stöd av Kungl. Maj:ts medgivande avslutat kontrakt med vederbörande väghållningsdistrikt om utförande genom distriktets försorg av arbetena i deras helhet eller i avseende å vissa delar. Distrikten hava därvid åtagit sig att emot åtnjutande av vissa bidragsbelopp utföra och fullborda företagen i överensstämmelse med den godkända arbetsplanen samt att bidraga med en fjärdedel av den verkliga kostnaden för marklösen. Vidare stadgas i kontrakten, att om den verkliga kostnaden för arbetets utförande, efter avdrag av den på väghållningsdistriktet belöpande fjärdedelen av marklösenkostnaden, skulle befinnas understiga det överenskomna bidragsbeloppet, skall distriktet till järnvägsstyrelsen återbetala skillnadsbeloppet. Vägdistriktens åtagande närmar sig därför utförande av arbetet på räkning, dock med fastställt maximibelopp. Vidare bestämmes i kontrakten, att vid företaget skall i största möjliga ut-

23 sträckning användas, i den mån de arbetslösa erbjuda fullgod arbetskraft, arbetslösa från trakten samt från statens järnvägar arbetslösa ban- och byggnadsarbetare. Vid de undersökta företagen hava i desamma ingående broar utlämnats till entreprenörer, medan vägarbetena i två fall utförts i väghållningsdistriktens egen regi under ledning av distriktens arbetsbefäl samt i ett fall överlämnats till entreprenör. Dessa beredskapsarbeten få sålunda samma karaktär, som de väg- eller broarbeten, för vilka tidigare redogjorts, och som utföras genom vederbörande väghållningsdistrikt, antingen i egen regi eller genom anlitande av entreprenör. Arbetena utföras med öppna marknadens arbetspriser och övriga arbetsförhållanden, varför de i kostnadshänseende i förhållande till statliga reservarbeten böra vara jämförliga med andra i den fria marknaden utförda arbeten. En redogörelse för de pris- och andra förhållanden, som rått vid de av de sakkunniga besökta arbetsplatserna torde därför vara av intresse. 1) Vägbro med tillfartsvägar vid Överby (Hessland) å bandelen GöteborgStrömstad. Den av Kungl. Maj:t fastställda byggnadskostnaden (utan marklösen) utgör 121,300 kronor. Såväl tillfartsvägarna som vägbron hava utlämnats på entreprenad. Den enligt entreprenadkontrakten och för uppkomna extra arbeten beräknade verkliga kostnaden fördelas enligt uppgift av vägingenjören på följande sätt: väganläggningen 73 8 8 8 k r c m o r vägbron 26 500 » statens järnvägars egna kostnader 4 500 » Summa utan marklösen 104 888 kronor. Kostnaden för väganläggningen utgöres av entreprenadsumma 61 200 kronoi och extra arbeten 12 688 kronor. Då det kan vara av intresse att undersöka den kostnad, vilken arbetslöshetskommissionen skulle hava beräknat vid vägarbetets utförande såsom statligt reservarbete, har vägingenjören på anmodan av de sakkunniga omräknat kostnadsförslaget med tillämpning av de enhetspriser och övriga grunder, vilka av kommissionen tillämpas för statliga reservarbeten i Bohuslän. Den av vägingenjören sålunda beräknade byggnadskostnaden utgör 74 060 kronor. Man finner, att denna kostnad uppgår till ungefär samma belopp, som beredskapsarbetet i denna del betingat i utförande inberäknat extra arbeten, men överstiger den rena entreprenadsumman. Vägbyggnadsentreprenören har lämnat nedanstående uppgifter rörande vid vägarbetet tillämpade ackordspriser och uppnådda medelförtjänster. Arbete. Jordschaktning Skärvberedning från fast berg Skärvsättning Krossning av makadam

Ackordspris i medeltal. 1'65 kr. kbm 3'7 5 > 0-12 kr. kvm T30 kr. kbm

Medelförtjänst per timme. 1'13 kr. 1'04 » 1'08 > 1"12 >

24 Beträffande medelförtjänsten har vidare baningenjören vid statens järnvägar lämnat följande uppgifter. För vägbron var medelförtjänsten per 8 timmar lägst 7"35 kronor under augusti 1932 och högst 10-32 kronor under november 1932, medan för vägarbetet samma förtjänst var lägst 6"40 kronor under november 1932 och högst 9*25 kronor under april 1932. Såsom en jämförelse kan nämnas att den av arbetslöshetskommissionen fastställda reservarbetslönen för denna ort utgör 4-30 kronor per 8 timmar, baserad på en för orten fastställd grovarbetarlön av 5 kronor. 2) Vägbro med tillfartsvägar

vid Säm å bandelen

Göteborg—Strömstad.

Den av Kungl. Maj :t fastställda kostnaden för företaget utgör 108 600 kronor utan marklösen. Vägbrons utförande har bortlämnats på entreprenad, medan tillfartsvägarna utföras av väghållningsdistriktet i egen regi. Den verkliga kostnaden fördelas enligt uppgift av vägingenjören på följande sätt: vägbron (inkl. extra arbeten) tillfartsvägarna (ej slutgiltigt) statens järnvägars egna kostnader

49 470 kronor 30 000 » 2 000 » Summa utan marklösen 81 470 kronor.

Någon fullt jämförbar kostnadsberäkning för vägarbetet, därest detsamma skulle hava kostnadsberäknats enligt av arbetslöshetskommissionen tillämpade grunder, har ej kunnat verkställas. Baningenjören vid statens järnvägar har lämnat följande uppgifter om medelförtjänsten per 8 timmar. För vägbron har densamma utgjort lägst 8-62 kronor under juli 1932 och högst 12-97 kronor under december samma år, dock att för oktober 1932 medelförtjänsten uppgick till det betydande beloppet av 23-25 kronor. Därvid är dock att märka, att i sistnämnda höga förtjänst ingick ackordsöverskott för tiden juli—september, varför medelförtjänsten för hela arbetstiden utgjorde 13-36 kronor. För vägarbetet har medelförtjänsten utgjort lägst 5-60 kronor under april 1932 och högst 6*80 kronor under september samma år samt har hållit sig ungefär vid 6-00 kronor. Den av arbetslöshetskommissionen fastställda reservarbetslönen utgör även här 4-30 kronor. 3) Vägbro jämte parallellväg vid Alnässjön å bandelen Uddevalla—Strömstad. Den av Kungl. Maj:t fastställda byggnadskostnaden för företaget utgör 173 900 kronor utan marklösen. Vägbron har bortlämnats till entreprenör, medan vägarbetet utföres av väghållningsdistriktet i egen regi. Vid besöket på arbetsplatsen upplystes, att vid vägarbetets början hade arbetskonflikt utbrutit, vilken sedermera föranlett avslutande av kollektivavtal mellan vägstyrelsen och viss arbetarorganisation. Arbetare hänvisades till företaget genom kommunens arbetslöshetskommitté.

25 Den verkliga kostnaden kommer enligt av baningenjören vid statens järnvägar lämnad uppgift att väsentligt överstiga den beräknade, enär för vägbyggnaden skola tillämpas nya normalbestämmelser, som bland annat komma att medföra fördyrad hårdgöring. Det ursprungliga vägförslaget (utan vägbron) var kostnadsberäknat till 144 900 kronor. En av vägingenjören verkställd omräkning av detsamma med tillämpning av arbetslöshetskommissionens beräkningsgrunder giver en byggnadskostnad av 145 700 kronor. I fråga om medelförtjänsterna per 8 timmar vid arbetsföretaget har baningenjören meddelat, att sagda förtjänst för vägbron utgjort c:a 7-20 kronor och för vägarbetet lägst 6-40 kronor och högst 9'00 kronor. Den av arbetslöshetskommissionen fastställda reservarbetslönen utgör även här 4*30 kronor.

III. Sammanfattning. Som en sammanfattning av resultatet av de verkställda undersökningarna få de sakkunniga anföra följande. Vid den anbefallda kostnadsjämförelsen hava de sakkunniga ansett lämp- Statliga religt att beträffande de statliga reservarbetena skilja mellan byggnadskostna- servarbeten. der och sociala kostnader. Byggnadskostnaderna ligga enligt den verkställda utredningen i allmänhet något högre än för motsvarande arbeten utförda genom anlitande av entreprenörer eller i företagarens egen regi. Sammanlagda byggnadskostnaden för de avslutade statliga reservarbeten, som de sakkunniga undersökt, hava sålunda befunnits vara omkring 4*5 procent högre än sammanlagda kostnaden enligt kontrakten. Härvid är dock att märka, att, såsom de sakkunniga tidigare framhållit, kostnaderna enligt de av arbetslöshetskommissionen tillämpade beräkningsgrunderna vid avslutande av kontrakt för vägarbeten i de län, de sakkunniga besökt, torde ligga omkring 8 a 10 procent över den kostnad, motsvarande arbeten, utförda på entreprenad, hava betingat under nuvarande förhållanden. Jämförelsen mellan kostnaderna för statliga reservarbeten och arbeten i fria marknaden har emellertid baserats på hittills rådande förhållanden, under vilka arbeten av senare slaget i stor utsträckning utförts genom billigt arbetande mindre entreprenörer eller vägbyggmästare. Hade av arbetslöshetskommissionen utförda arbeten utlämnats i den fria marknaden skulle förmodligen ej dessa mindre entreprenörer räckt till, varför på grund av den ökade tillgången på arbetsföretag ett procentuellt större antal företag skulle hava överlämnats till större entreprenadfirmor, vilkas anbud ofta ligga högre än de mindre entreprenörernas. Den större tillgången på arbeten torde jämväl hava minskat konkurrensen och bidragit till höjande av priserna. Anledningen till att byggnadskostnaden för de statliga reservarbetena blivit relativt hög är såsom tidigare framhållits i det preliminära utlåtandet den 16 mars 1933 att söka i de speciella förhållanden under vilka kommissionen

26 måst utföra åtagna arbeten. Med hänsyn till arbetslöshetsförhållandena har nämligen kommissionen icke kunnat anpassa arbetsstyrkan och arbetets utförande till den för utförandet lämpligaste årstiden utan i allmänhet måst vid för vägarbete olämpliga tider hava större arbetsstyrkor än under de årstider, då arbetet lättast och billigast skulle kunnat bedrivas. De arbetare, som kommissionen använt, hava dessutom ofta varit mindre vana vid det speciella vägarbetet och hava ofta ombytts beroende på arbetstillgången i hemorten, vilket allt medfört en förlängning av byggnadstiden och därigenom fördyring av arbetena. Sålunda hava arbetena ofta måst koncentreras till vintermånaderna, vilket bland annat medfört dels ökning av ackordsprisen på grund av tjälen dels även betydligt ökade kostnader för efterjustering av under vintern utförda terrasseringsarbeten. En entreprenör eller ett vägdistrikt, som bygger i egen regi, kan däremot bättre lämpa vägarbetets utförande efter arbetets art och lämplig årstid, minska och öka arbetsstyrkan efter behov samt, om så finnes lämpligt, nedlägga arbetet helt under den kallare årstiden, då marken är tjälad. E n ytterligare anledning till kostnadsökningen för kommissionens arbeten torde vara att, som de sakkunniga vid sina resor tyckt sig finna, den standard, som utmärker de på senare år utförda statliga reservarbetena, är relativt hög. De sammanlagda sociala kostnaderna för de statliga reservarbeten de sakkunniga undersökt höja byggnadskostnaderna med* i medeltal 17 procent. De sociala kostnaderna betingas av kommissionens rent sociala uppgifter, sammanhängande bl. a. med hänvisning av arbetskraft från orter med svår arbetslöshet. Motsvarande kostnader belasta i allmänhet icke arbeten, som utföras i fria marknaden. StatskomSåsom i det föregående framhållits, torde de statskommunala reservarbetena ^ervarbeUn m e ( * a v s e e n ^ e å det ekonomiska resultatet i stort sett vara likställda med de statliga beträffande de rena byggnadskostnaderna, åtminstone i kommuner, där tillräckligt kvalificerad ledning står till förfogande. I mindre kommuner, där så ej är förhållandet, torde dessa arbeten få anses hittills hava varit mera en form av understöd förenad med viss arbetsplikt och därvid blir givetvis det ekonomiska resultatet sämre. Genom att dessa arbeten utföras av hemkommunens arbetare förekomma endast i ringa omfattning sådana sociala kostnader som belasta de statliga reservarbetena. Beredskaps- Vad slutligen beredskapsarbetena beträffar, utföras dessa av statens verk arbeten. a n t i n g e n i egen regi eller genom entreprenörer med därför lämpliga arbetslösa, varför de närmast äro att betrakta såsom arbeten utförda i den fria marknaden. I vad mån fördyrande arbetsförhållanden såsom arbetenas utförande å olämplig årstid eller särskilda sociala kostnader, vilka som förut framhållits belasta de statliga reservarbetena, komma att vara förenade även med de i prop, nr 211 till 1933 års riksdag föreslagna beredskapsarbetena torde ej tillkomma de sakkunniga att bedöma, men de sakkunniga vilja dock framhålla att i frå-

ga om entreprenadarbeten ett skärpande av entreprenadvillkoren med bestämmelser om användande i större utsträckning av arbetslösa samt om arbetenas utförande i mera avsevärd omfattning vintertid, givetvis skulle komma att medföra en viss fördyring av sådana arbeten. Stockholm den 20 april 1933. NILS BOLINDER. G. EKWALL

CARL

GYLLENBERG

28 Jämförelser mellan kostnader för K o s t n a d e r

Vägdistrikt

V ä g f ö r e t a

Beräknad kostnad enl. upprättat första förslag Nettoexkl. kostnad marklösenkostnad

Beräknad kostnad Administrationstillägg (15 % därest Summa ej annorlunda angives)

Kr.

Kr.

Kr.

220 900 208 404

240 000

9 400

Kr. h Arbeten

i A. K:s

regi.

1.

Gnnnilbo—Skinnskatteberg (Gunnilbovägen)

2.

Riddarhyttan—Skinnskatteberg vid Bäckegravan

3.

Bäckegruvan—Hultebo—Malingsbovägen vid God kärra (Riddarhyttevägen)

Skinnskattebergs härad

9000 Kolsva—Gisslarbo—Bernshammar (Gisslarbovägen) Kolsva—Gisslarbo—Bernshammar (Gisslarbovägen) 5. Heds kyrkoherdeboställe—Farna bruk (Bysalavägen)

l 160 900 123 851: 4C 21948:60

4.

6. 7.

8.

30 397

232 800

59 328: 50

8 871:50

68 200

352 000 306 020:75

45 979:25

352 000

12 001: 25

92 300

254 500 221 325

140 600 109 450

16 550

98 000 86 174: 50

13 025: 5C

99 200

Åkerbo härad Skinnskattebergs härad

Boda vägskäl—Hjulbron (HimmetaÅkerbo härad vägen) Surahammar—Ramnäs (RamnäsSnevringe härad vägen)

Raranäs sockengräns—Bondfallet (Bondfallsvägen)

Gamla Norbergs härad

.

145 800

68 200

80298:75

9.

Fagersta—Arnebo (Semlavägen)

10.

Norberg—Avesta, delen Tuntorpet —Finnbo

133 200 100814

116 000

11.

Enåkersby—Vivastbo vägen)

238400 207 131: 90

31268:10

238 400

12.

Broddbo—Nykrogen vägen)

(Enåkers-

Simtuna och* Övertjurbo härader (BroddskogsSala stad, Övertjurbo och Vagnsbro härader

276 000 240 230: 45 35 769: 75 276 000

Summa I förestående grupp skulle, som synes vid jämförelse mellan kostnadssumman, för vilken arföras på entreprenad, därest detta utförande ifrågasatts (kol. 7), det förstnämnda utförandesättet

29 Bilaga 1. olika yägföretag i Västmanlands län. b a s e r a d e

på

a r b e t s r i t n i n g a r

Kostnad för Kostnad föi vilken ar- vilken arKostnad Beräknad Kostnad för betet ut- betet sanno för vilskälig vilken arförts i egen likt tagits ken arentrepre- betet tagits regi exkl. av A. K., betet nadkostav A. K. kostnader därest detta tagits på nad (i regel för upprät- utförandeentre= kolumn 4 kol. 4 + 10%) prenad tande av sätt satts förslag och i fråga kontroll (kol. 4 + 10% Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. 7. 8. 10. 9. 11.

A n m ä r k n i n g a r

12.

208 404

229 300

9 000

—

—

—

Arbetet utfört år 1932.

123 851:40

136 236: 55

—

—

—

202 403

222 700

—

—

—

Arbetet pågår. 1 Arbetsledning och administration 10 % + kontroll, utredning och diverse, 7 %. Arbetet pågår.

59 328: 50

63 700

—

—

—

Arbetet pågår. renstakning.

Förslaget baserat på

306 020:•75 336 700

—

—

—

Arbetet pågår. renstakning.

Förslaget baserat på

80 298: 75

88 600

—

—

—

Arbetet pågår.

221 325

—

—

—

Arbetet pågår. De angivna kostnaderna inkludera ej vägbron över S. V. B. järnväg vid Ramnäs. Förslaget baserat på renstakning.

109 450

—

—

—

Arbetet pågår.

86 174: 50

95 000

—

—

—

>

»

100 814

110 900

—

—

—

>

>

207 131: 90

231 800

—

—

—

>

»

240 230: 45

264 300

—

—

—

>

1953589: 2ö| 2153 236:5ö|

Arbetet utfört åren 1931—1932.

Arbetet pågår. renstakning.

Förslaget baserat på

>

betena kontrakterats av A. K. (kol. 8) och den kostnad, för vilken arbetena sannolikt kunnat utställt »ig c:a 10 % dyrare.

30 K o s t n a d e r

Vägdistrikt

V ä g f ö r e t a

Beräknad kostnad enl. upprättat första förslag exkl. marklösenkostnad

Kr. utförda

på

Nettokostnad

Administrationstillägg (15 % därest Summa ej annorlunda angives)

Kr.

Kr.

Kr.

Våla härad

206000 188 500

28 300

216 800

Norrbo härad

69 600

2.

1.

Arbeten

Beräknad kostnad

entreprenad.

1. Åby—Månkarbo 2. Västerås—Skultuna (partiella förbättringar)

9 587: 50

73 200

180 600 145 208 171350 140 810: 60

167 000

21189:40

162 000

63 612:50

3.

Bovallsvägen

4.

Lillhärad—Brottberga

Tuhundra och Norrbo härader

5.

Lämma bro—Vagnsbron

Vagnsbro härad

45 700 54 748

8 752

63 500

6.

Heby municipalsamhälle—N. StarSimtuna härad fors

93 000 79 004

81000 Heby vägskäl—Albäck—Ekelunda

76 600 71798

10 802

82 600

7.

Summa I förestående grupp skulle, som synes vid jämförelse mellan kostnadssnmman, för vilken arför vilken arbetena utlämnats på entreprenad (kol. 9), det förstnämnda förfaringssättet ha ställt

1.

2.

Arbeten i egen regi. Harbo—Åby lund . . . .

Tärnsjö—Ärligbo, delen Lakbäck— Ärligbo

Våla härad

148 600 119 000

18 000

137 000

73 000 56 500

8 500

65 000

Summa I förestående grupp skulle, som synes vid jämförelse mellan kostnadssumman, för vilken arvilken arbetet utförts i egen regi (kol. 10), det förstnämnda förfaringssättet ha ställt sig c:a 12 %

31 b a s e r a d e

a r b e t s r i t n i n g a r

Kostnad för Kostnad för vilken ar- vilken ar Kostnad Beräknad Kostnad för betet ut- betet sannoför vilskälig vilken arförts i egen likt tagits ken arentrepre- betet tagits regi exkl. av A. K., betet nadkostav A. K. tagits på kostnader därest detta nad (i regel entre- för upprät- utförande= kolumn 4 kol. 4 +10 JO prenad tande av sätt satts förslag och i fråga kontroll (kol. 4 + 10*) Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. 10.

188 500

188 000

A n m ä r k n i n g a r

il.

12.

207 400 Arbetet utfört åren 1928—1931.

63 612:5C

63 600

70 000 Arbetet pågår.

145 208

156 200

159 800

140 810: 6C

137 080

154 900

54 748

50 900

60 200

79 004

70 389

87 900

79 000

(55 600 t Övriga anbud J69 000 \ företaget nr 5 177 500 161 500 (Övriga anbud f 84 800 \ företaget nr 6 79 000 (81 775 f 72 340 (Övriga anbud |72 400 \ företaget nr 7 170343 79 483

736284 819200 betena sannolikt tagits av A. K., därest detta utförande ifrågasatts (kol. 11) och den kostnad, sig c:a 11 % dyrare. J

62 0O0

128100 c:a 143 000 Arbetet utfört åren 1929—1931. 1 Kostnaden vid renstakningen beräknad med sådana enhetspriser, att det kan anses rättvist, att för erhållande av skälig entreprenadsumma den i kol. 4 beräknade kostnaden höjes med c:a 10%. 60 000 c:a 68 000 Arbetet pågår. 1 Kostnaden vid renstakningen beräknad med sådana enhetspriser, att det kan anses rättvist, att för erhållande av skälig entreprenadsumma den i kol. 4 beräknade kostnaden höjes med c:a 10#.

188100 c:a 211000 betet sannolikt tagits av A. K., därest detta utförande ifrågasatts (kol. 11) och den kostnad, för dyrare. Västerås d e n 28 februari 1 9 3 3 . STEN

BÄCKMAN. Eric

Spångberg.

32 *r< B ,0.

O B 5 0 O t f i O i Q ! S i O

O Q O O O i n o o o o 0 0 r-l t ^ i O i O

GXJ l O

o o

a 3

»-H

(oiet«

eS •

a

—

p '8>

Kl

>

etä

ce d

-

CO ***

c o

c o

» O

I O I O

© U ©

O 6fi © bi

d

>• -t»

W

M

d

T )

+>T<io 2 _ g * £ -Ö -H * iS * s$? "

i* © a ss

-** ce

o

eS

«M

M

i^

i^

O

O

O O

O

O

I

O

0¶I O C O

1 H

H

H

<, i Q

CO

ti

f-

a

a

bo

bO

cd

'

i

5 -

0 i

~—

a

d M

o3

u

p b

- I J

t i

'-*3

•-o

'-P

'•+2

l

o o

en

0 0 OS CM

|

|

J4

6fi

(-

00 •4!

o o

O O CO

o

0 0

o

O J CO

•«*

CO

|

i

1 I

CO

i

t

m CD

OS CS»

o %a

CO CO

o o CO •C

M

ti M

CO

•*

T*

i O

in

o

CO o s

GM •**

CO W

GM CO

•>* GM t a

co

o» o

CD O

co

1 1

1 I

l

0 0 CM »-I

OS

-<*<

i

>

jS

Tji

CS

Ss M

cti

«o

CO

•>*

CO

o

0 0

M

00 OS

O

d

O

o

°

S

0 0 CM

<M t »

T3

8 CO

o» T *

äg ->*

CO GM ^-1

t^

O O

g co

25 co

co

T 3

3¶E T3 eS

i2

-*>

C

C v M

bo

a

GG

-*>

co u

c«

T-1

E

yrö i Öre bro h

OQ

Sköllersta bära

o3

•.O

1¶CO T H

V)

1-5

O C

i o

>

Kostnad Kostnad ör vilken för vilken rbetet ta- arbetet tagits av gits på entreprenad A. K.

IS

8 LH

räknad ilig enprenadostnad

eS

-a

H

• *

—

'

O T

c o - *

^

Beräknad kostnad enl. upprättat första förslag exkl. marklösenkostnad

bo

E

-Ö 31 •*< ^ "So °3 aj j , © B^-e-g K «M

:eS k-

O O

O S TJH * - l

e8 ' — M ) ^

tnad för vi arbetet sa kt tagits a K., däres aförfaring satts i frå| . 3 + 10

* S

l

JS

i f»

.

C O O O O O I

O O i O t C l O i C i O i f l

~———' >

»

u

i> I

o-*oo Q N O O A C T S GNtiO

H

ej CO CO

I

o c

co

O

c o

50 80 tfört A. K,

o*

o

3 1 d ed bC B 00

n

w rl

a

cd C :cä

o

o B

•o

O P i M

o

-(J B bC O

1¶E t: pq 3s 1 s (Q

O

PQ

W

GM

cö

M :o3 o ,3 CD 00 t i

o

«d

a OJ o ed ^ 3 oä

'u pq ii .a m

1—1 O i Tji

C :o3 r d

3 o

^ 3

-IJ

>>

o o CO

CD CO

•o

03 »i so3

d a M o o aa

r d CO bC

C a>

B GG

•g

^3 00

T i d

d oS

1 B

M

Ii

w

cd bO O

oo3

t» CO bC

( I

3 O T :

>>

7 H

cd

O Vi CO

i

i

PQ

M O

o3

Vi SO

CD

t» bO

G a>

O

p

^ 2 an

Tji

a Ui bC

§ as

8 T3

S3

tÖ

o o

eo bi

O

o i d

O

O

CO

W

• O

l >

cd

as'

33 Bilaga 3. Jämförelser mellan kostnader för olika vägföretag i Kalmar län. Entreprenadkostnad

Beräknad kostnad för arbetet enligt A. K:s prislista + 10 % o. + extra arbe Vissa andra avgivna ten (den kostnad anbud för vilken A. K skulle åtagit sig arbetet) kr.

kr.

Anbudssumma + extra arbeten (verklig kostnad) kr.

97 000

116 290

103 400

Bjursund—Sörby i Norra Tjusts härad

72 000

84 045

83 300

3.

Postvägen i Sevede härad

109 000

4.

Sinältebrovägen i Stranda härad . . ,

118 000

5.

Frövi—Grönskåravägen i Handbörds östra härad

74 650

6.

Torsåsvägen I i Södra Möre härad

108 000

126 349

138 500

7.

Torsåsvägen I I i Södra Möre härad

105 000

122 097

131500 V ä g f ö r e t a g

Enligt anbud

IL

1. 2.

Gökstad—Bjursund härad

i Norra Tjusts

131 012

145 103

102 600

till företaget / 99 000 nr 1 \117 800 f 74 240 till företaget 74 695 nr 2 78000 85 000 132 900 till företaget, 137 500 nr 3 117 400 130 723 196 000 till företaget 139 700 nr 4 124 000 118 700 f 85 000 till företaget, 74 900 83 000 nr 5 76 000 125 750

Bilaga 4. Jämförelser mellan kostnader för olika vägföretag i Kronobergs län. Beräknad kostnad Kostnad Kostnad för vilenl. upp- Beräk- för vil- Kostnad ken arbetet sannad rättat ken ar- för arbe- nolikt tagits av första för- skälig betet ta- tet utfört A. K., därest Vissa andra avgivna slag exkl. entre- gits på i egen detta utförandeanbud marklö- prenad- entreregi sätt satts i fråga senkost- kostnad prenad (kol. 3 + 10 %) nad kr. kr. kr. kr. kr.

• Vägföretag

1.

2.

3.

73 000

57 700

49 300

63 500

Kalmarvägen vid Kråkenäs i Norrvidinge härad .

53 000

43 700

50 700

Husebyvägen valds härad

272 700 217 000

267 000

65 300

i 1. Asby—Prinsnäs vidinge härad 2.

3.

i

4.

5.

6.

i Upp-

Kinne-

4. Brokhult—Delary i Sun71900

7.

| 63 000 till före- 1 57 000 taget nr 1 1 56 000 l 61900 f 57 000 tillföre- 1 52 000 taget nr 2 1 44 000 1 44900 [217 400 tillföre- 1300 000 taget nr 3 1243000 [289 000

Bilaga 5

Jämförelser mellan kostnader för olika vägföretag i Blekinge län. Kost- Kost- Kostnad för Beräk- nad för nad för vilken arbetet Beräknad vilken arbe- sannolikt tagits nad skälig arbetet tet ut- av A. K., därest Vissa andra avgivna total- entre- tagits fört i detta utförandeanbud kostnad prenad- på en- egen sätt satts i fråga kostnad trepre- regi (kol. 3 + 10 %) nad kr. 'kr. kr. kr. kr.

Vägföretag

1. Krokebro—Strågeryd i Östra härad 2. Lyckcby—Krokebro Östra härad

69 840

67 100

50 000

i

o. Backaryd—Eringsboda i Medelsta härad . . .

154 000

! 160 300 140000 140 500

.... «... , I 69000 till foretaget J 7 4 5 0 0 nr * • • • 1 63 500 /140 500 114 till företaget J 1 4 6 0 0 0 nr *• • • 156 000 1162 000 84 800 till företaget 84 800 nr 3 . . . 88 000 | 86 300

82 500

84 700

4. Nättraby—Mummelycke i Medelsta härad . . . I 250 000 218000 212 000

239 800

[223 000 till företaget 1221 780 nr 4 . . .1242 000 1228 000

5. Boa—Sandbäck i Gam- I melstorps socken . . . 87 800

83 600

[ 73 000 till företaget I 82 000 nr 5 . . . 1 86 800 75 000

88 980 77 000

76 000 71000

6. Gustafstorp-Brinkamåla! i Mörrums socken . . | 28 600 24 900 j 7. Jämshög—Uggleboda i J i Jämshögs socken . . • 23100 20100 ! 8. Kladdavredet—Norje i i Mjällby socken . . . . ' 55 400 48200

29 815

27 300

23 847

58 788

53 000

35 Bilaga

6.

% Dec. 1932

%

Centrala förvaltningskostnader. A. 1. Arvoden och avlöningar. Dec. 1930 1. Ledamöter och expert . .

% Dec. 1931 % Juni 1932

2. Kanslichefsexpeditionen .

1 000: — 1002: —

3. Arbetschefsexpeditionen

5 667: 20 33-4

.

4. Statskommunala avdelningen 5. Sekretariatet 6. Sekretariatet, exped.& arkiv j 7. Kamerala avdelningen . .

5-9 5-9

—

—

1 449:17

8-5

470:83

2-8 14-5

2 468: 27

541 1250: —

4-1 4 3 1200: — 4-0 6 250: — 27-1 8 262: - 27-3 1095: — 4-7 1 587: — 5-2 2 232: — 9-7 3 516: — 11-6 935: — 4-1 1 042: — 3-4 2 983: -

1 250: —

3-4

1 314:—

8 908: 2 442: —

23-8 6-5

4 015: — 1 429:—

10-8 3-8

14-2

5004:-

13-4 6-6

996:-

12-9

4 316: -

1 637: —

7-1

1 883:—

2 454: —

799:-

800: —

2-7

1 662:—

4-4

2-4

604: —

2-6

604: —

2-0

821: —

2-2

8. Granskning av avlöningar, ortstillägg o. olycksfall .

724: 99

4-3

9. Redovisningsgranskningen

616: 66

3-6

10. Fakturagranskningen

400: —

. .

1 250: -

1 470: 83

8-7

1700: —

7-4

1 700: —

5-6

2 788: -

12. Intendenturen. städning .

288: —

1-7

368: —

1-6

368: —

1-2

527:' —

7-5 14

13. Sociala avdelningen . . .

1 412: 50

8-3

2 216: —

9-6

3 798: — 12-5

4 750: —

12-7

7s av nr 3 + 7 + 8 + 9 +10 + 1 1

16970:45 lOOo 2 3 0 6 5 : - 100-0 30326: — 100-0 37 364: — 100-0 7 565: 30 44 9 315: - 40 11 710: — 39 14 424: — 39

36 V e r k -

Kostnader enligt kontrakt

Byggnadskostnader Arbetsplats

80 % av de lokala arbets- 40 % av de ledningskost- centrala konArbetstorskostnaoch material- nadernajämte 2 derna i /s av de lokostnader kala kontors- Stockholm kostnaderna kr. kr. kr.

Kontraktets kostnadssumma

Extra arbeten

Summa

kr.

kr.

kr.

407100 391200 30 700: 162 700 76 500 14 000

86 877:39 27 191:89

493 977 418 391 30700 162 700 84 474 14 434 10

528 514: 67 409 363: 28 31 208: 98 193 456: 67 74 517: 87 17 444: 50

41 051:83 30 006:56 »2 356:55 »7 298:62 8 315: 93 1 688: 73

17 662: 29 13 801:04| 602:05 5 687:02 2 730:33 315:49

1 082 200:

122 477:38 1 204 677:38 1 254 505: 97

89 718:22

40 798:22

259 124 163 600 10 400 24 450 251 300 300 800 190 600 97 496 50 891 72151 119 000

232 361: — 124 615: 93 6 998:11 13 701: 46 219 381:04 344 520: 67 265 999: 95 87 962: 72 52 591:26 73 457: 40 143 628: 43

12 300: — 13 188: 73 300: — l 3184:58 14 929: 43 17 875: 36 112 232: 53 6 345:10 12 735:50 13 596:22 5405:57

3 760: 04 2 327:96 40: — 211:35 3 966:79 5 794:87 3 972: 48 1 554: 60 692: 22 955: 67 2 818:59

450 800

367 323: 71

18 769: 78

5 555: 40

Summa 1 855 210: —

135 403: 67 1 990 613: 67 1 932 541: 68

110 862: 80

31 649:97

1931 och 1932 års arbeten, summa 2 937 410: —

257 881:05 3195291:05 3187 047: 65

200 581:02

72 448:19

490 665: 60

21 887:70

10 261:55

257 881:05 2 811291:05 2696382:05

178693:32

62186:64

Nr 1931 104 118 134 139 141 157 Summa

7 974: — 434:10

1932 29 824: — 14 200: — 1400: —

229 300 149 400 9 000 24 450 251300 271 700 190 600 94 460 43000 63 200 78000

195 142 275 B . . . . 273 133 176 180 192 220 263 155 188 188 A . . . .

29 100: — 3 036: 50 7 891:85 8951:32 41 000: —

450 800

Avgår kostnaderna för nr 134 139 180 (se utredningen)

384 000:

384 000: —

Övriga 1931 o. 1932 års arbeten, summa 2 553410: —

Summa kostnader enligt kontrakt Merkostnad kr. d:o i I dessa fall utgör andelen i de lokala arbetsledningskostnaderna 85 %. t .

.

.

,

»

.

,

*

>

lo %.

i %

Bilaga 7. k o s t n a l e r

l i g a

Sociala

Summa byggnadskostnader

| kr.

kostnader

20 % av de lokala arbets 60 % av de Rent ledningskost- centrala konsociala kost- nadernajämte torskostnaderna i i/a av de lonader kala kontors- Stockholm kostnaderna kr. kr. kr.

Summa sociala kostnader

Anmärkningar

Totala kostnader

kr.

kr.

587 228: 79 453 170: 88 34 167: 58 206 442:31 85 564:13 18448:72

64 865: 47 43 510: 84 631:99 1 575: 62 11 613: 56 729:11

10 668: 48 7 879:98 2 448: 27 2 1560: 68 2200:47 2 122:62

26 493: 44 20 701:55 903: 08 8 530: 54 4 095: 50 473:24

102 027:39 72 092: 37 1 983:34 11 666: 84 17 909:53 1 324:97

689 256:18 525 263:25 36 150:92 218 109:15 103 473: 66 19 773:69

1 385 022: 41

122 926: 59

22 880:50

61197: 35

207 004: 44

1 592 026: 85

248 421:04 140 132: 62 7 338:11 17 097:39 238 277:26 368190: 90 282 204:96 95 862: 42 56 018:98 78 009:29 151 852: 59

29 365: 62 20 855: 55

4 026: 49 3 432: 52 100: — 2 588:84 3 951: 93 4 693: 98 s 2 401:75 1 631: 54 2 522: 90 2 658: 43 1 388: 60

5 640: 06 3 491: 93 60: — 317: 02 5 950:19 8 692:30 5 958: 71 2 331: 90 1038: 32 1 433:50 4 227:89

39 032:17 27 780: 160: — 1 060:86 39 182: 30 66 435:69 11 727:85 16 300:74 3184: 61 3 909:14 53 602:17

5184: 72

8 333:10

66 381:14

287 453: 21 167 912:62 7 498:11 18158: 25 277 459:56 434 626: 59 293 932: 81 112 163:16 59 203: 59 81 918:43 205 454: 76 458 030:03 I

—

391 648:89

155: — 29 280:18 53049:41 3 367: 39 12 337: 30 1 623:39 1 817: 21 47 985: 68 52 863: 32

2 075 054: 45

252 700: 05

28 581: 70

47 474:92

328 756:67

2 403 811:12

3460076:86

375626:64

51 462: 20

108672:27

535 761:11

3 995 837: 97

522 814: 85

5 575: —

4 410: 70

15 392: 33

25 378: 03

548 192: 88

2937 262:01 2 811 291: 05

370051:64

47 051: 50

93 279: 94

510383:08

3447 645:09

125 970: 96 4-5 % i

2 811291:05 636 354:04 22-6 %

kostnaden ingår 12000J kr. för vissa; återstående ' arbeten

B8 Bilaga S. Yissa av arbetslöshetskommissionen utförda brobyggnader.

A r b e t s f ö r e t a g

1¶Bro å

>

kr.

Verklig kostnad (inkl. arbetsledning och redskap men exkl. sociala utgifter) kr.

24 542

19100 Beräknad kostnad

Anmärkningar

14 300

11900 Ej fullt färdig.

11735 Ej fullt färdig.

15 342

23 400

22 643

Bilaga 9.

Jammanställning av ackordspriser tillämpade vid vissa vägarbeten utförda dels såsom reservarbeten och dels i annan ordning. Ackordspris i kronor

Slag

Timlön

av

Vid arbete i fria marknaden

a r b e t e

Vid reservarbete

vid tidlönsarbete för g r o v a r b e t a r e . . . .

Jordarbeten. Planering av väg 6 m. bred intill 0 4 m höjd inkl. erforderliga diken vid åker o. ängsmark lm > stenbunden mark > Matjordsavtagning intill 0-2 m djup >

»

>

>

> 03 » > > > > » Jordschaktning i skärning över 0-4 m:s höjd. Fin sand, lös jord o. lera Grus o. något stenig jord

Utfört med kollektivavtal

Utfört utan kollektivavtal

0-35—0-40

0-67—1-05

0-50—0-80

2-40—3-50 3-00—6-00

1-85—400 4-00—6-00

2-20- -3-50 4-00- -4-50

0-20

0-15

m2

ms

0-80

m2 m3

0-60

ms >

0-45—0-60 0-65—0-75

0-23—0-30

100—1-25 1-25—2-50

0-60- -0-80 0-75- -l-oo

39 Ackordspris i kronor S l a g

av

a r b e t e Vid reservarbete

Lätt pinnmo o. fast lera Hård pinnmo o. hård lera Mycket hård o. stenig mark I ovanstående priser ingår transport intill 50 m. med kärror eller 100 m med tippvagnar. För överstigande transportlängder betalas för varje påbörjat 100-tal meter vid tippvagnar med Per och vid transport med kärror för varje 50-tal m per > > 25- > > >

3¶Vid arbete i fria marknaden Utfört med kollektivavtal

> >

0-85—1-10 1-25—1-40 1-50—2-00

•2-25—3-50

mJ

0-10—0-15

0-25

> ,

0-10—0-15

m

Bergsprängning, handborrning, lastning för hand eller med handkran samt transport intill 100 m ined tippvagn. Plansprängning intill 1*0 m högt berg . . . . m 2 d:o > 0-8 > > > . . . . > Sprängning av dike 0-5 m djup \m » » » 0'75 > > » » > > 1*0 > > , Tillägg för fördämning per m* o. lm d:o > > svårare > > > invid hus o. ledningar per > » » Sprängning inom sektion 3 vid höjd över 0 8 å l o m m d:o av överberg > d:o av utslagsberg , Bergrensning (brytberg) . . > Överstiger transporten 100 m ökas priserna för varje 100 m med per > Vid transport med kärror intill 50 m transportJängd ökas priserna med per , Överstiger transportlängden med kärror 50 m ökas priset för varje 25 m med per , > 5U» > > , Sprängning med maskinborrning samt lastning och transport som ovan > Sprängning av jordsten eller översten mellan V* och 7« kbm volym st. över 1/2 kbm volym m3 Vid all sprängning betalar arbetslagen erforderliga sprängämnen och borrvässning.

1-25—2-50

0-20—0-25

Utfört utan kollektivavtal

> 1-00—1-50

0-15—0-25 } 0-10—0-25

2-75—3-00

4-00—7-00 6-00—7-00

2-50

6-oo 10-40 14-50

3-00—5 00

000—0-50

0-25—0-75

3-75—4-75 2-00—3-00 3-00—3-50 2-50—3-00

4-00—8-00 2-50—4-00 5-25 3-00

3-00—7-00 3-00 4-00

0-10—0-15

0-25

0-15—0-25

0-50

0-50

0-50

•0-10—0-25

2-80—4-00

0-25 0-50

0-50 0-10—0-15 2-75 2-00—2-50

Slagning av packsten. Mätes färdigslagen i löst mått. Av berg i våglinjen > utslagsberg i våglinjen > d:o » sprängsten > jordsten och översten

3-25—3-75 1-00—1-70 2-00—2-50

Makadamkrossning av färdigslagen sten framkörd vid krossen.' Denna jämförlig med Svedala n:r 2 '/a per >

0-90—1-15

4-00—4-50

5-60 1-50—2-00 4-00—4-50

5-00 4-25 3-50 1-25—3-00

1-50—2-50

3-00—4-00

3-00 0-75—1-50 ! l-oo—3-oo j

40 Ackordspris i kronor

S l a g

av

Vid arbete i fria marknaden

a r b e t e

Vid reservarbete

Packstensättning 0 2 m tjock med stenen framkörd per m2 Trumläggning vari ingår schaktning, utbottning, uttagning och transport av stenen samt läggning och återfyllning 0 5 x 0-5 m per 1m 0-9x0-6» > » 1-0 x 1-0 > > » 1-2x1-2» > >

Utfört med kollektivavtal

Utfört utan kollektivavtal

0-12—0-25

0-15—0-25

25-30 40—50 65-80 75-90

26—40 50—75 90—100 100—120

35—40 50—60 85—100 100-120

Bilaga 10.

Uppgift å förtjänsten under mars och september 1932 vid vissa under samma år färdigställda och avsynade statliga reservarbeten.

A r b e t s p l a t s

133 142

Arbetsplatsens Månad reservarbetslön

mars sept. mars sept.

Kr.

3:70 3:45

4:15 4:04

3:70 3:70 4:30 4:30

3:57 3:82 5:12 5:45 4:04 4:10

febr. sept.

mars sept.

mars sept.

mars sept.

3:70 3:45 3:70 3:45 3:70 3:70

mars sept.

3:70 3:45

mars sept.

mars sept.

3:70 3:45 4:30 4:00

Arbetsplatsen nedlagd i mars. Hela arbetsstyrkan ett lag.

Medeldagsförtjänst per 8 timmars arbetsdag

4:18 4:17 4:37 4:35 4:21 3:72 3:80 3:93 4:49 4:10

Överskott

% 12-2 17-1 -3-5 32 19-1 26-7 9-2 18-8 13-0 20-9 18-1 17-6 13-8 7-8 2-7 139 44 2-5

lägsta lön

högsta lön

3:74 3:64 2:8ö 2:90 4:52 4:93 2:73 2:54 2:80 3:55 3:50 3:77 3:36 3:36 3:43 2:85 4:49 4:10

4:68 4:81 4:46 4:55 6:29 6:16 7:46 5:57 4:65 4:76 4: 95 5:64 4:40 4:66 4:18 4:88 2 4: 49 4:10

Antal dagsverken ä 8-tim. 574 1069 613 676 516 521 2 411 2 567 591 182 963 743 219 164 1188 1716 305 155

41 Bilaga 11. A. Spridningstablå över löner å under augusti månad 1929 i gång varande statliga reservarbeten. MedeldagsAntal man med medeldagsförtjänst ArbetsförtjänsArbets- Antal plats Lägsta Högsta tens över- Under 100 % plats. man reserv- lön lön skott över reserv- 0-15 % 15 %- 25 %- 50 %- 75 %- och 25 % 50 % 75 % 100 % lön reservararb. över däröver över över över över betslönen % lönen 1.

2.

3.

4.

5.

6.

2:80

4:34

ll-o

2:70

4:96

11-3

6:14

9-7

—

7.

8.

9.

10.

12.

13.

—

—

—

— —

1 11-

3:45 3:45

79 14

5:60 3:45

6:14 2:50

4:10

3-8

—

3:70

3:28

4:96

8-9

3:45

2:82

6:87

18-0

48 52

— _ —

3:45

6:02

13-9

85 92

3:45

2:75 2:42

3:70

3:85

— — —

28 31 67

4:49

0-9

—

5:16 3: 47

19-6 4-9

—

1-9

7-2

—

— — —

— — —

— 7

—

3:45

2:79

4:25

3:20

3:45

3:74

7 54

9:33 3:74

3:45

3:25

5:92

18-8

3:95

3:84

5:72

14-7

—

3:70

2:80

—

8:95

2:51

98 41

4:61 6:88

14-1

3:45

2:25

5:49

3:95

3:31

6:80

13-8 11-6

— ,

3:72

5:27

22-2

—

—

3:60

6:21

23-8

3:70

2:29

5:45

13-6

20 12

78 50

3:70 3:70

— — — — — — — — —

4:25

4:43

4:76

7-3

—

—

—

—

' 139

54 42

4:25

4:16

5:89

6-6

4:25 3:70

3:36 3:29

5:35 3:08

3:20 2:64

4:42 6:96

— — — — —

—— —

— — —

140 141

3:45

147 151

3:70 4:25

_

•

— — —

0-9

4 18

12-4

—

—

14-8

1 11

4-1

—

—

— — — — 13-4 211 469 158 173 28 3 1 — — — — 20-2 % 45 % 15-1 # 16-6% 2-7 # 0 3 % 0-1 # B. 1Spridniiigstablå (iver löne r å st ätligt resei •varbi )te nr 176 under nlars och septcmiber 1932 mars 127 3:70 2:73 7:35 9:2 50 36 26 12 — — 3 sept. 130 3:45 2:54 5:54 18-8 29 — 18 46 34 3 23

4:24

4:30

0-2

—

42 Bilaga 12.

Sammanställning över beräknad och verklig kostnad för Yissa såsom statskommunala reservarbeten utförda vägbyggnader, som fullbordats åren 1931 och 1932. Verklig kostnad Arbetsplats

Beräkni id kostnac l kr.

Extra arbeten kr.

Summ a kr.

arbetslöner kr.

Övriga kostnader kr.

Summa kr.

Arbetslöner i procent av verklig kostnad

14 400 —

21000: —

35 400 —

31 016: 45

4 015: 26

35 031:71

88-5

12 510 —

6 987: —

19 497 —

14 431: 89

2 967: 98

17 399: 87

21000 —

21000 — 16 800 —

12 277: 56

10 839:19

23 116:75

83-0 530

11 780: 47

4 780: 29

16 560:76

71-2

21800 — 5 500 —

16 043:94

9 667:90

25 711: 84

3 481: —

588: 75

4 069: 75

62-4 85-5

17 500 _

54 400 —

10 243 —

17 600 —

34 400 —

— — _ — _ — _ — —

30 300 —

13 14

11750 —

16 800 _

21800 _

5500 —

15 16 17

17 500 —

11 400: 77

2 565: 38

13 966:15

81-7

54 400 _

43 736: 72

10 116: 61

53 853: 33

81-2

10 243 — 17 600 —

4 579: 81

1188:42

5 768: 23

79-3

15 054:18

2 755:99

17 810:17

84-5

34 400 —

19 359: 02

14 196:28

33 555: 30

57-7

3 900: —

34 200 —

33 247: 80

13 209: —

46 456: 80

71-7

11750 — 16 400 —

13 104:88

2 738: 42

15 843:30

82-6

16 400 — 14 389 —

— —

19 601: 95

93-5

15 789 —

13 872:84

1 387:15 1102: 90

20 989:10

1 400: —

14 975:74

17 000 — 7 800 —

— —

17000 —

15 242:48

2 457: 64

17 700:12

1 625: 65

7 693: 29

86-1 78-8

323 792 -

7 800 —

6 067: 64

357 079 — 284 299:40 86 202:81 370 502:21 Summa beräkna 1 kostnad och ej[träarbeten 357079: —

33287: —

13 423:21

Merkostnad kr »

i ]arocent

c:a

3-8 %

767 i medeltal

Till Herr Statsrådet

och Chefen

för Kungl.

Socialdepartementet.

I samband med den utredning, som undertecknade såsom sakkunniga enligt uppdrag verkställt rörande kostnaderna för vissa genom statens arbetslöshetskommission utförda arbeten i jämförelse med kostnaderna för motsvarande i annan ordning utförda arbeten, hava de sakkunniga under hand anmodats att verkställa utredning jämväl angående dels arbetskostnaderna (per dagsverke) vid kommunala och statskommunala reservarbeten i jämförelse med samma kostnader vid motsvarande slag av statliga reservarbeten, dels ock de faktiska arbetskostnaderna jämförda med de beräknade arbetskostnaderna vid några typiska vägarbeten, Sotenkanalen och Ulricehamnsbanan samt eventuellt något flygfält, ävensom de sannolika kostnaderna för ifrågavarande arbeten, därest de utförts i öppna marknaden. Med avseende på jämförelsen mellan de faktiska och de beräknade arbetskostnaderna för typiska vägarbeten få de sakkunniga hänvisa till sin den 20 sistlidne april avlämnade utredning. I fråga om de flygfält, Svarteborg och Stigtomta, som av de sakkunniga besökts och som äro under utförande såsom statliga reservarbeten, hava arbetena med dessa fortskridit i så ringa omfattning att någon jämförelse icke varit möjlig. Beträffande Ulricehamnsbanan, som ännu icke är fullbordad, skulle med hänsyn till arbe'tets storlek för en riktig jämförelse erfordras ganska omfattande utredningar, vilka de sakkunniga på grund av den knappt tillmätta tiden icke medhunnit. Ej heller Sotenkanalen är fullbordad men då arbetet med denna är av mindre omfattning skola de sakkunniga försöka göra vissa jämförelser, som återfinnas här nedan. Beträffande arbetskostnaderna (per dagsverke) vid kommunala och statskommunala reservarbeten i jämförelse med samma kostnader vid motsvarande slag av statliga reservarbeten få de sakkunniga anföra följande. Det torde till en början vara nödvändigt, att i detta sammanhang klargöra, vad som avses med kostnad per dagsverke (dagsverkskostnad). Härmed avser man under normala förhållanden att för olika slag av arbeten uttrycka förhållandet mellan totalkostnaden (arbets- och materialkostnader m. m.) för arbetet och antalet dagsverken. Det värde på dagsverkskostnaden, som sålunda erfarenhetsmässigt utrönts, har i allmänhet använts endast såsom grund för

44 en beräkning av för visst arbete erforderlig arbetsstyrka. Den sålunda beräknade kostnaden per dagsverke kan ingalunda anses giva ett uttryck för ett arbetes större eller mindre ekonomiska bedrivande åtminstone icke på sådant sätt, att en låg dagsverkskostnad kan anses visa att arbetet utförts billigt. Tvärt om kommer ett rationellt bedrivet arbete, som genom användande av tekniska hjälpmedel bedrives till låg kostnad, att resultera i en förhållandevis hög kostnad per dagsverke. Icke heller beträffande reservarbetena kan man med kostnaden per dagsverke värdesätta arbetena med avseende på deras större eller mindre ekonomiska bedrivande, ty uppenbarligen kan ett och samma arbete utfört på olika sätt draga samma kostnad om det i ena fallet utföres med stort antal dagsverken men låga löner och i andra fallet med mindre antal dagsverken och högre löner. I förra fallet blir dagsverkskostnaden givetvis lägre än i det senare ehuru byggnadskostnaden är densamma. Av dagsverkskostnadens storlek kan man sålunda då det gäller att jämföra arbeten av samma art sluta sig till endast det ungefärliga förhållandet mellan arbetsförtjänsternas storlek. För att åskådliggöra storleken av dagsverkskostnaderna för olika slag av arbeten har i bifogade tablå (bil. 1) sammanställts en del uppgifter rörande dels vissa statliga och statskommunala reservarbeten, dels vissa vägarbeten utförda av väghållningsdistrikt eller kommuner i egen regi, dels ock kommunala och statskommunala reservarbeten i Stockholm samt kommunala reservarbeten i Göteborg. Vid en jämförelse måste beaktas de olika orternas lönenivå, varför i tablån angivits även de för de olika orterna gällande eller medeltalet av de för vissa orter gällande reservarbetslönerna. De i sammanställningen angivna dagsverkskostnaderna avse, såsom torde framgå, kostnaderna per åtta timmar, och äro sålunda endast teoretiska. Verkliga dagsverkskostnaden torde normalt ligga något lägre och i vissa fall, såsom nedan skall visas, avsevärt lägre. Dagsverke om åtta timmar har valts som enhet i sammanställningen enär detta överensstämmer med arbetslöshetskommissionens sätt att redovisa kostnaderna för vid statliga och statskommunala reservarbeten sysselsatta arbetslösa. Den valda enheten såsom mätare på dagsverkskostnaden för varje försörjd arbetslös person är användbar såsom jämförelsetal endast för så vitt arbetstiden per dag är densamma vid de olika slagen av arbeten. Detta torde vara fallet vid de statliga och statskommunala reservarbetena samt i allmänhet vid arbeten utförda av väghållningsdistrikt eller kommuner i egen regi eller eljest vid arbeten utförda i öppna marknaden. Däremot gäller icke detta vid vissa, kommunala reservarbeten såsom t. ex. i Stockholm och Göteborg. Vid dessa är arbetstiden för familjeförsörjare för närvarande endast 35 timmar per vecka och för ungkarlar i Göteborg liksom hittills i Stockholm 48 timmar varannan vecka eller i medeltal 24 timmar per vecka. Kostnaden per sysselsatt arbetslös familjeförsörjare i Göteborg uppgår sålunda till 11-06 kronor per dag i stället för den i tablån angivna summan 15-17 och för ungkarl 7*59 kronor per dag. För Stockholm reduceras på samma sätt kostnaden per dag från 19-71 kronor till respektive 14-37 kronor och 9#86 kronor.

45 Av de sakkunnigas tidigare avlämnade utredning framgår att kostnaderna för vissa statliga och statskommunala reservarbeten, som varit föremål för undersökning, med omkring 13—15 procent överstiger motsvarande kostnad för arbeten utförda i fria marknaden. Då emellertid arbetsförtjänsterna vid de sistnämnda arbetena utan tvivel överstiga dem vid reservarbetena avsevärt mer än som motsvarar nämnda merkostnad framgår av vad ovan anförts att det för viss kostnad sysselsatta antalet arbetare torde vara högre vid resevarbetena än vid liknande arbeten utförda i öppna marknaden. Vad beträffar de faktiska arbetskostnaderna jämförda med de beräknade kostnaderna för Sotenkanalen samt de sannolika kostnaderna för denna därest densamma utförts i öppna marknaden få de sakkunniga anföra följande. I 1931 års statsverksproposition ( V I huvudtiteln sid. 90—101) framlades förslag till inomskärsfarled Ramsvikskilen—Ålstenshamn (Sotenkanalen) jämte viss upprensning vid Hus- och Grindholmarna, vilket företag, med ett djup av 4-5 meter under medelvattenytan beräknats kosta 2 180 000 kronor. I skrivelse den 13 mars 1931, nr 68, anhöll därefter riksdagen om skyndsamt övervägande av möjligheterna att såsom reservarbete genom statens arbetslöshetskommissions försorg igångsätta anordnandet av farleden. Sedan Kungl. Maj:t anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt statens arbetslöshetskommission att gemensamt uppgöra specificerad beräkning av kostnaderna för företaget överlämnade styrelsen efter samråd med arbetslöshetskommissionen den 5 oktober 1932 nya, efter noggranna undersökningar av kanalsträckan upprättade plan-, sektions- och konstruktionsritningar för ifrågavarande företag, jämte därpå grundad kostnadsberäkning (bil. 2), vilken slutade på 3 750 000 kronor, varav för marklösen 30 000 kronor. I skrivelsen erinrade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att den sålunda framlagda kostnadsberäkningen visserligen upprättats med hänsyn till å platsen rådande förhållanden men att dessa vore synnerligen osäkra med avseende å bottnens beskaffenhet, vid vilket förhållande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ville göra reservation för oförutsedda markförskjutningar eller dylikt och därmed förknippade utgifter. Arbetena påbörjades i juni 1931 och hava sedan dess oavbrutet pågått. Byggnadskostnaderna till och med februari innevarande år hava med undantag av de centrala kontorskostnaderna i Stockholm uppgått till omkring 1 030 000 kronor. Den i kostnadsberäkningen upptagna kostnaden för de arbeten, som vid nämnda tidpunkt voro utförda har uppskattats till c.-a 1 500 000 kronor. Skulle detta förhållande mellan verklig och beräknad kostnad komma att gälla även för de återstående arbetena, vilket med hänsyn till markförhållandena på platsen ännu icke kan bedömas, skulle totalkostnaden komma att uppgå till omkring 2 600 000 kronor, fortfarande utan centrala kontorskostnader men inberäknat platsens sociala kostnader, vilka kunna uppskattas till cirka 120 000 kronor. Vid besök på platsen och studium av företaget samt efter hos vattenfallsstyrelsen, som utfört ett flertal liknande arbeten, inhämtade upplysningar hava de sakkunniga kommit till den uppfattningen att arbetena bedrivits ra-

46 tionellt och att vid desamma tillämpade ackordspriser och arbetsmetoder äro väl anpassade efter arbetets art och förhållandena på arbetsmarknaden. Särskilt beträffande muddringsarbetena, vilka till största delen utförts med från vattenfallsstyrelsen förhyrd muddringsmateriel, hava dessa utförts rationellt och betingat ett pris av 73-7 öre per kubikmeter medan i kostnadsberäkningen upptagits ett enhetspris av 1*30—2 kronor per kubikmeter. För att söka utröna den kostnad för vilken arbetena skulle kunnat utföras i öppna marknaden hava de sakkunniga anmodat en av de större entreprenadfirmorna att angiva den kostnad för vilken arbetet skulle hava tagits på entreprenad. Firman har med anledning härav lämnat en kostnadsberäkning (bil. 3), som enligt uppgift uppgjorts i full överensstämmelse med de grunder, enligt vilka ett bindande anbud skulle hava avlämnats. Beräkningen slutar på ett belopp av 2 215 000 kronor, vartill komma vissa kostnader, utgörande omkring 40 000 kronor, vilka av entreprenören icke kunnat bedömas och därför ej medtagits i hans kostnadsförslag. Entreprenörens kostnadsberäkning är grundad på de upprättade sektionsritningarna och föreligger här alltså samma risk för kostnadsökningar på grund av svårbedömda markförhållanden varom förut nämnts. Sedan de sakkunniga sålunda överlämnat denna utredning torde de sakkunnigas uppdrag härmed vara avslutat. Stockholm den 5 maj 1933. N I L S BOLINDER. G. EKWALL.

CARL GYLLENBERG. / / F.

Wessberg.

47 Bilaga 1.

Kostnader per dagsverke för olika slag av arbeten. Kostnader Totala kostnader kr.

Därav Byggnadskost- arbetskostnader nader kr. kr.

Kostnader per dagsverke Antal Fastdagsställd verken Bygg- Arbets- reservä 8 tim- Total kostnad nads- kostnad arbetslön mar kostnad

Vissa under åren 1931 och 1932 fullbordade statliga reservarbeten . . 3 440000 2 930 000 1876000 421800 (Jämför bil. 7 i utredning av den 2 % 1933)

kr.

kr.

kr.

kr.

3.75¶Vissa under åren 1931 och 1932 fullbordade statskommunala reservarbe370 000

64 400

146 000

3.80¶Göteborgs kommunala reservarbeten 1932 . . . 1141000 1141000

726 000

75 200

6.10¶Stockholms kommunala reservarbeten 1932 . . 1951000 1951000 1346000

99 000

7.00¶Stockholms statskommunala reservarbeten 1932

45 500

(Jämför bil. 12 i utredning av den 2 % 1933) Vissa vägarbeten utförda av vägstyrelse eller kommun i egen regi .

593 000 355000

48 Bilaga 2. Kostnadsberäkning för Sotenkanalen. K o s t n a d s b e r ä k n i n g A r b e t e n

Summa

Kostnad

Medelpris

Kronor

öre

323 000

419 900

»

686 000

— —

> >

111600 '

32 000

73 600

4 070

345 950

* >

193 000

6 000

36 000

m

10,00

2 000

—

38 300

6 700

344 700 26 800 22 700

—

Enheter

Antal enheter

m3

Kronor

öre

Bamsvikskilen—Alstenshamn. Muddring med större verk > > mindre >

. . . .

50000 Slutgiltig upprensning . . . . Schaktning för bergavtäckning . > > bankutjämning . Undervattenssprängning omkr. 3/200 Övrig undervattenssprängning . Släntförstärkning med skrotsten Avloppsdike vid 1/350

. . . .

m

Provisorisk

materialväg

till

:

—

3000 Enkel spåntvägg i sekt. 2/720

3000 Fångdamm i sekt. 2/160 . . .

22 400 40 000

— — — —

m2

93100 30 000

st.

—

Fångdamm i sekt. 3/450 . . .

9000 Fångdamm i sekt. 3/530 . . .

26 600

— — — —

Matjordsbeklädnad av tippen .

Flyttning av ledningar

. . . .

Arbetsledning och oförutsett Vid Husholmen och holmen.

m

Provisoriskt stängsel .

7 300 574 950 ! —

3 435 000

— — —

276 000

Grind-

Undervattenssprängning

. . .

Arbetsledning och oförutsett

.

Boningshus för kanalvakt

. .

ms

45 000

>

185 000 46 000

—

9 000 30 000

Summa kronor

|

!

!

3 750000 |

—

49 Bilaga 3.

t

Kostnadsberäkning för Sotenkanalen.

Arbetets beskaffenhet

I.

Enhet

a-pris

Antal

Kronor

Ramsvikskilen—Ålstenshamn. Bearbetad längd 4 820 m.

Sekt. 0 + 000Muddling

1 + 300. kbm

118 000

Överföring av kraftledning i sekt. 0 + 600 Sekt. 1 + 300-2 Muddring Schaktning

+ 160. kbm ,

Dndervattensprängning

198 000

122 760

32 000

13 000

Telegrafkabel samt flyttning av ledningar Släntförstärkning med mindre skrotsten och skärv mellan sekt. 1 + 640 och 1 + 850 å västra slänten samt mellan 1 + 680 och 1 + 800 å den östra

2 500

kbm

Upptagande av avloppsdike vid sekt. 1 + 350 Sekt. 2+160-2+

4 000

9 600

224 700

10.50 6.00

34 400

361 200

5 700

34 200

720.

Schaktning, varav 19 800 kbm i sidoschakt Bergsprängning Ordnade stenfyllningar Stödjemur, byggd inom fångdamm

kbm

. . .

28000 Provisorisk materialväg till arbetsplatsen Enkel spåntvägg i sekt. 2 + 720 . . . .

4 000

7 500

Fångdamm i sekt. 2 + 160 Länshållning

20 000 20000

Bro över kanalen i sekt. 2 + 248 jämte tillfartsvägar Matjordsbeklädnad av tippen Bäckavledningar Sekt. 2+ 720-3 Muddring Sprängning

100 000 kvm st.

0.35 500.00

35 000

5 000

89 900 48 840 35 000 16 000 1800

+ 450. kbm

145 000

4 070

300 Fångdamm för d:o Tillägg för schakt Ordnade stenfyllningar 2—331119.

50 Enhet

Arbetets beskaffenhet

Sekt. 3 + 450-3

a-pris

Antal

+ 530. 2.90

4 600

Bergsprängning

3 900

Ordnade stenfyllningar

kbm

0.65 95.00 6.00 2.00

205 000 1800 100 1500

kbm

2 000

kbm

Schaktning

Fångdammar, i sekt. 3 + 450 »

i sekt. 3 + 530

Länshållning Sekt. 3 + 530-4

+ 820.

Muddring Undervattensprängning Ordnade stenfyllningar Provisoriskt stängsel Släntförstärkning med mindre skrotsten och skärv mellan sekt. 3 + 660 och 3 + 800 Slutgiltig upprensning av de muddr. sträck. I I . Vid Husholmen och (Mndholmen. Bearbetad längd 795 m.

kbm

Muddring Undervattensprängning . . . III.

. . . . .

Boningshus för k a n a l v a k t . .

Arbetsledning, administration, bodar, transporter av maskiner m. m Summa kronor

c:a 15 %

Statens offentliga utredningar 1933 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning.

Fångvård.

Förberedande utkast till strafflag. Brott mot politiska rättigheter. Brott mot allmän ordning och frid. [6] Betänkande med förslag till organisation av det frivilliga skydds- och hjälparbetet beträffande frigivna fångar. [11]

Vattenväsen.

Skogsbruk.

Bergsbruk.

Betänkande med förslag ang. åtgärder för ett bättre utnyttjande av landets skogstillgångar. [2]

Industri. Statsförfattning.

Allmän statsförvaltning.

Handel och sjöfart. Kommunalförvaltning.

Kommunikationsväsen. Statens och kommunernas finansväsen. Skattentjämningsberedningen 2. [3] Skattentjämningsberedningen 3. [4] Utredning och förslag ang. Importmonopol på kaffe. [15] Undersökning av taxeringsutiallet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden enligt beredningsnämndernas förslag vid 1933 års allmänna fastighetstaxering. [19]

Betänkande med förslag ang. varningsmärken och säkerheteanordningar vid korsningar i samma plan mellan järnväg och väg m. m. [7] Betänkande med förslag till lag om rätt att med motorfordon befara enskild väg m. m. [9] Betänkande ang. statsinlösen av Ostkustbanan och Uppsala—Gävle iärnväg. [13] Antomatisering av telefonnätet på Sveriges landsbygd. [16] Bank-, kredit- och penningväsen.

Politi.

Försäkringsväsen. Socialpolitik. Undersökning rörande hehovet av en utvidgning av bostadsstatistiken jämte vissa därmed förbundna bostadspolitiska frågor. [14] Utredning rörande kostnaderna för vissa genom statens arbetslöshetskommission utförda arbeten i jämförelse med kostnaderna för motsvarande i annan ordning utförda arbeten m. m. [20] Hälso- o c h sjukvård.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Utredning och förslag rörande åtgärder för beredande av ökade möjligheter att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet. [5] Betänkande och förslag rörande det akademiska befordnngsväsendet och prokanslersinstitutionen. [10]

Allmänt näringsväsen. Betänkande beträffande vattenfallsstyrelsens taxor för elektrisk kraft till abonnenter på landsbygden. [3]

Försvarsväsen.

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Jordbruksutredningens betänkanden. 9. Betänkande ang. produktions- och avsättningsförhållandena för slaktdjur samt kött och fläsk. [12] Berättelse över Statens spannmålsnämnds verksamhet m. m. under år 1932. [17] Betänkande med förslag ang. ändrade bestämmelser om mjölkavgifters upptagande och användning. [18]

Utrikes ärenden. Internationell rätt. Lagberedningens förslag ang. vissa internationella rättsförhållanden. 4. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge ang. konkurs, m. m. [1]

Stockholm 1933. Kgl. Boktr. P. A. Norstedt & Söner