Förberedande utkast till strafflag. Speciella delen.11,

ON©

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

a S T A T E N S OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1933:6

JUSTITIEDEPARTEMENTET

BROTT MOT POLITISKA RÄTTIGHETERBROTT MOT ALLMÄN ORDNING OCH FRID.

FÖRBEREDANDE

UTKAST TILL STRAFFLAG SPECIELLA DELEN.

XI.

AV

JOHAN C. W. THYRÉN

I DISTRIBUTION HOS A.-B. GLEERUPSKA UNIV.-BOKHANDELN, LUND Pris 8 kronor.

A

S t a t e n s

o f f e n t l i g a Kronologisk

Lagberedningens förslag angående vissa internationella rattsförhållanden. 4. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående konkurs, m. m. Norstedt. 88 s. Ju. Betänkande med förslag angående åtgärder för ett bättre utnyttjande av landets skogstillgångar. Beckman. 245 s. J o . Skatteutjämningsberedningen 2. 1. De kommunala förvaltningsuppgifternas finansiering m. m. i vissa främmande länder. 2. Den nuvarande fördelningen mellan staten och kommunerna av utgifterna för de kommunala förvaltningsbestyren i Sverige. 3. De svenska kommunalförbunden. Norstedt, vj, 88 s. Fl.

u t r e d n i n g a r

förteckning Skatteutjämningsberedningen 8. Principbetänkande med förslag till skatteutjämnande åtgärder genom överflyttning till staten eller till större kommunala utdebiteringsområden av kostnader för kommunala förvaltningsuppgifter. Norstedt. (2), 344 s. Fi. Utredning och förslag rörande åtgärder för beredande av ökade möjligheter att.indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet. Norstedt. 19 s. E. Brott mot politiska rättigheter. Brott mot allmän ordning och frid. Förberedande utkast till strafflag. Speciella delen. 11. Av J. C. W. Thvrén. Lund, Berling. 298 s. Ju.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

S T A T E N S O F F E N T L I G A UTREDNINGAR 1933:6 JUS TITI E D E P ART E M E N T E T

BROTT MOT POLITISKA RÄTTIGHETER. BROTT MOT ALLMÄN ORDNING OCH FRID.

FÖRBEREDANDE

UTKAST TILL STRAFFLAG SPECIELLA DELEN.

XI.

AV

JOHAN C. W. THYRÉN

I DISTRIBUTION HOS

A.-B. GLEERUPSKA UNIV.-BOKHANDELN, LUND

L U N D 1933 BERLINGSKA

BOKTRYCKERIET

FORORD. Föreliggande utkast motsvarar nuvarande strafflag 3 kap. 8 §; 7 kap. 1—2 §£ : 8 kap. 23 §; 10 kap. 13—16 §§; samt 11 kap. 1—9 §§. I den komparativa framställningen liar medtagits den nya mexikanska lagen av 13/8 1931. För Spaniens vidkommande har här fortfarande citerats den nya men nu ur kraft satta lagen 8 /s 1928, som ansetts erbjuda mera intresse än den f. t. upplivade gamla lagen (17/e 1870). Såsom bilaga till den historiska översikten hava i parallelltryck sammanställts hithörande delar av 1) Lagkommitténs förslag 1832 (1 uppl.); 2) Lagberedningens förslag 1844; 3) strafflagen 1864; 4) nu gällande lag. Av förut ofta åberopade skäl hava, liksom i föregående delar, bestämmelser motsvarande dem om påföljd enligt strafflagen 2: 19 tillsvidare förbigåtts; likaså bestämmelserna om åtal. Beträffande planen för arbetets fortsättning bör nämnas, att närmaste del XII, som beräknas utkomma från trycket i slutet av år 1933. avses skola omfatta frihetsbrott och brott mot enskild frid; den därpå följande del XIII, som beräknas utkomma i slutet av 1934, sedlighetsbrotten; och slutligen den sista av dessa monografier, del XIV, konkursbrotten. Sedan återstår (bortsett från behandlingen av förseelserna) sammanförandet av de fjorton utkastens förslag till lagtext (med en kortare motivering), därvid en del mindre luckor, som av ett eller annat skäl lämnats öppna i monografierna, bliva att utfylla. Lund 7 januari 1933. Johan G. W. Thyrén.

Förkortningar av citerade lagar och lagförslag. Aarg*. = Kantonen Aargaus strafflag. A l l m . Utk. = Förberedande utkast till strafflag. Kap. I — X I I I (allmänna delen). Av Johan C. W. Thyrén. 1916. A p p . A . - R h . = Strafflagen för Appenzell Ausser-Rhoden. App. I.-Rh. = Strafflagen för Appenzell Inner-Rhoden. A r g e n t . = Argentinas strafflag (av 1921). Apiz. = Arizonas strafflag. B a s . = Strafflagarne för kantonen BaselStadt och kantonen Basel-Landschaft (nästan likalydande). Belg". = Belgiens strafflag. Bern = Kantonen Berns strafflag. Bpas. = Brasiliens strafflag. Bulg\ = Bulgariens strafflag. Calif. = Californiens strafflag. Can. = Canadas strafflag. Chil. = Chiles strafflag. C o l u m b . = Columbias strafflag. Costa R. = Costa liicas strafflag (av 1924). D. 1866 = Danska strafflagen av 1866. D. = Danska strafflagen av 1930. Eng". = Engelsk straffrätt (anförd efter Stephen, A Digest of the Criminal Law, 1 9 2 6 ; Siffrorna avse artt.). Fi. = Finlands strafflag. FL Fsl. = Förslag till ny strafflag. II och I I I delen. Av Professor Allan

Serlachius. enligt uppdrag av Justitieministeriet. Helsingfors 1922. Fr. = Frankrikes strafflag. F r e i b . = Kantonen Freiburgs strafflag (av 1924). Gen. = Kantonen Geneves strafflag. Glar. = Kantonen Glarus' strafflag. Graub. = Kantonen Graubiindens strafflag. Grek. = Greklands strafflag. H. = Hollands strafflag. Idaho = Idahos strafflag. Illin. = Illinois' strafflag. Ind. P e n . C. = Indian Penal Code (gällande för Brittiska Indien). IOWa = Iowas strafflag. It. 1889 = Italienska strafflagen av 1889. It. = Italienska strafflagen av 1930. J a p . == Japans strafflag. Jug"OSl.=Jugoslaviens strafflag (av 1929). Kina = Kinas strafflag (av 1928). L. B. = Lagberedningens förslag (1844). L. K. = Lagkommitténs förslag (1832, 1839). LUZ. = Kantonen Luzerns strafflag. Mex. = Mexikos strafflag (av 13 / 8 1931). M. B. = Missgärningsbalken av 1734 års lag. MiSSiSS. = Mississippis strafflag. N. = Norges strafflag. NebP. = Nebraskas strafflag. N e u c h . = Kantonen Neuchatels strafflag.

6 N. J e r s . = New Jerseys strafflag. N. S. W a l e s = Strafflagen för Nya SydWales. N. Y. = Staten New Yorks strafflag. N. Zeal. = Strafflagen för Nya Zeeland. N. Carol. = Nord Carolinas strafflag. Obw. = Kantonen Obwaldens strafflag. Ohio = Ohios strafflag. Peru = Strafflagen för Peru (av 1924). P o r t . = Portugals strafflag. Q u e e n s l . = Queenslands strafflag. R. = Rysslands strafflag (av 1926). Rum. = Rumäniens strafflag. S. = Sveriges strafflag. Schaffh. = Kantonen Schaffhausens strafflag. S e h w . Fsl. = Schweiziska strafflagsförslaget (i lydelsen af 1918). S c h w y z = Kantonen Schwyz' strafflag. S. Fsl. 1923 = Förslag till strafflag, allmänna delen, samt förslag till lag angående villkorlig frigivning, jämte motiv avgivna av strafflagskommissionen. Stockholm 1923. S o l o t h . = Kantonen Solothurns strafflag. | S p . = Spaniens strafflag (av 1 9 2 8 ) : se förordet]. S p e c . Utk. = Förberedande utkast till strafflag. Speciella delen. Av Johan C. W . Thyrén. I. Brott mot kroppslig okränkbarhet. Lund 1917. II. Arekränkningsbrotten. Lund 1919. III. Förmögenhetsbrotten. Första delen. Lund 1920.

IV.

Förmögenhetsbrotten. Andra delen. Lund 1922. V. Allmänfarliga brott. Lund 1923. VI. Förfalskningsbrotten. Lund 1925. VII. Ämbetsbrotten. Lund 1928. VIII. Falsk Förklaring. Falsk angivelse m. m. Lund 1929. IX. Brott emot myndighet m. m. Lund 1930. X. Förräderibrotten. Lund 1 9 3 1 . S:t Gall. = Kantonen S:t Gallens strafflag. T. = Tysklands strafflag. T. Fsl. = Tyska regeringsförslaget av u

/ ö 1927. T a s m . = Tasmaniens strafflag (av 1924). T e x . = Texas' strafflag. Thurg". = Kantonen Thurgaus strafflag. Tie. = Kantonen Ticinos strafflag. TjslOV. Fsl. = Tjeckoslovakiska förslaget (av 1925). Turk. = Turkiets strafflag (av 1926). Ung". = Ungerns strafflag. U. S. A. F e d . P . C. = Strafflag för Nordamerikas förenade stater, gällande för vissa områden eller vissa fall. V e n e z . = Venezuelas strafflag (av 1926). W a a d t = Kantonen W a a d t s strafflag. WalliS = Kantonen Wallis' strafflag. W e s t . A u s t r . = Westaustraliens strafflag. Zug" = Kantonen Zugs strafflag. ZUr. = Kantonen Ziirichs strafflag. 0 . = Österrikes strafflag.

FÖRSTA AVDELNINGEN.

Utkast till Lag. Brott m o t politiska rättigheter. 1 §• Med fängelse eller böter straffes den, som obehörigen söker inverka på val till allmän syssla eller på annan omröstning i allmänt ärende, i ty att han 1. med våld å person eller hot därom eller med hot om ekonomisk skada eller om rättsstridigt skadande av medborgerligt anseende, eller genom sviklig uppgift om rum eller tid för omröstningen eller genom att svikligen utgiva sig eller annan för valbar eller icke valbar eller med annat dylikt svek, eller med beredande av ekonomisk fördel eller med anbud därom söker åstadkomma, att någon röstar på visst sätt eller icke röstar eller avgiver odltio; röstsedel; eller mottager eller icke mottager val; eller 2. begär eller mottager ekonomisk fördel eller löfte därom för att rösta på visst sätt eller icke rösta eller för att mottaga eller icke mottaga val; eller 3. svikligen söker bereda sig eller annan tillfälle att rösta; eller

4. söker hindra omröstningen eller genom insmugglande eller borttagande av röstsedlar eller på annat sätt förvanska dess utgång. 2

§•

Den, som obehörigen söker förskaffa sig kännedom om huru '

O

O

någon vid hemlig omröstning i allmänt ärende avgiver eller avgivit sin röst, straffes med böter. Brott m o t allmän o r d n i n g och frid. 3 §.

Störer folksamling allmän ordning, och har vederbörlig myndighet befallt den att skingras; straffes den, som icke efterkommer befallningen, med böter och må anstiftare och ledare ej till mindre straff dömas än tjugo dagsböter.

± §. Förövas av en eller flere deltagare i folksamling våld å person eller egendom; straffes en var deltagare, som hade uppsåt att sådant våld skulle ske, såsom gärningsman och må anstiftare och ledare ej till mindre straff dömas än femtio dagsböter. 5 §. Har någon vetat en i lag straffbelagd gärning å lärde vara, därav rikets säkerhet eller någons liv, hälsa, frihet eller egendom i synnerlig fara sattes, och har han underlåtit att gärningen i tid, så att faran avvärjas kunnat, upptäcka eller på annat sätt förhindra, när det kunnat ske utan angivelse till åtal och utan fara för honom själv eller någon av hans närmaste; straffes med fängelse eller böter.

9 6 §• Den, som genom spridande av skrift, eller muntligen vid offentligt uppträdande, uppmanar eller eljest söker förleda till brott, straffes med fängelse eller böter. Har lian sökt förleda till brott, därå högre straff än fängelse kan följa, må straffet kunna höjas till tukthus i sex år. Söker man eljest på sådant sätt förleda till ohörsamhet mot lag, som rorer offentlig rätt, straffes med böter.

Den. som deltager i sammanslutning, vilken har till syfte att föröva eller framkalla brott eller för uppnående av sitt syfte använder brottsliga medel, straffes med böter, där gärningen ej ar särskilt med högre straff belagd. Är det avsedda eller såsom medel använda brottet i lag belagt med högre straff än fängelse, må straffet för deltagare i sammanslutningen kunna höjas till fängelse. 8 §• Den, som genom våldshandlingar eller oljud eller på annat sätt störer sittande ämbetsverk eller annat allmänt organs förrättning, straffes med böter eller fängelse. 9 §• Hånar man offentligen statskyrkans eller annat i riket tillåtet religionssamfunds troslära eller religiösa bruk eller hindrar eller störer man dess gudstjänst eller skymfar man offentligen ett föremål för dess religiösa vördnad; straffes med böter eller, där omständigheterna aro försvårande, med fängelse i högst ett år.

10 10 §. Störer man tillåten allmän sammankomst eller sammankomst, inom tillåtet religionssamfund, för gemensam andaktsövning, som ej är till gudstjänst att hänföra; straffes ined böter.

n §• Den, som obehörigen förflyttar eller förstör eller ock skymfligen behandlar lik, straffes med böter eller, där omständigheterna äro försvårande, med fängelse i högst ett år. Behandlar man på sådant sätt aska efter död, som undergått eldbegängelse, vare lag samma. 12 §. Den, som gör skada eller ofog å grav eller gravmonument eller obehörigen öppnar grav, straffes med böter. Lag samma vare, om sådan gärning förövas å urna eller dylikt föremål, däri askan förvaras efter död, som undergått eldbegängelse. 13 §. Söker man, genom våld å person eller hot därmed, hindra nå2;on från att vittna eller föra sin talan inför domstol eller annat allmänt organ eller söker man på sådant sätt påverka hans vittnesmål eller talan eller hämnas å honom, därför att han vittnat eller talan fört; domes till fängelse.

u §. Störer man allmän frid genom hot med allmän farligt brott, straffes med böter eller fängelse. 15 §. Framkallar någon uppsåtligen fara för rikets säkerhet eller för allmän ordning och frid genom utspridande av lögner och falska rykten; straffes med fängelse eller böter.

ANDRA AVDELNINGEN.

Komparativ översikt av nuvarande straffrätt. INLEDNING. Förutom brott, som innefatta angrepp mot bestämt statsorgan eller bestämd stabsfunktion (varom se Spec. Utk. VII—X), hava lagarne, i större eller mindre omfång, kriminaliserat andra gärningar, som kunna anses innebära angrepp mot staten. Dessa gärningar beröra sig ofta mycket nära — kanske sammanfalla — med gärningar, som utgöra »brott mot allmänheten», d. v. s. angripa samhället utan avseende på dess egenskap av organiserat. Man kan sålunda inom detta mångskiftande — delvis i strafflagstiftningen under stark utveckling stadda — område finna dels fall, som obetingat äro att uppfatta såsom angrepp mot staten, dels fall, som äro amfibiska, såtillvida som de innebära både angrepp mot staten och mot allmänheten, dels även fall, som äro att uppfatta såsom rena brott mot allmänheten men likväl stå de förstnämnda grupperna nära. Till stor del betecknas området i moderna lagar såsom »brott mot allmän ordning» eller såsom »brott mot allmän frid» eller, alternativt, »mot allmän ordning eller frid». Det förekommer dock även, att området till större eller mindre del upplöses i särskilda grupper med speciella beteckningar. Utgår man från staten såsom angreppsobjekt — med bort-

12 seende från uttryckliga angrepp på statsorgan eller statsfunktion — så framställer sig först möjligheten av angrepp på de grundläggande idéer, som utgöra (mer eller mindre medvetna) riktlinjer för samhällets organiserande till stat. Sådana idéer äro (eller hava varit) religion, familj, privategendom. I den mån som staten i dessa idéer ser sin orubbliga grundval, kan det tänkas, att den uppfattar ett allmänt och teoretiskt angrepp på dem såsom ett straffbart angrepp på staten själv. Emellertid har den här i öppen dag liggande starka intressekollisionen med tanke- och yttrandefrihet medfört, att lagstiftaren numera sällan anlägger denna synpunkt. Angrepp på religion straffas i modern rätt knappast, så länge det är rent teoretiskt: endast då det tager form av angrepp på den religiösa känslan (genom »hånande» etc.) — och även då mestadels icke annorlunda, då »statskyrkan» (där en sådan linnes) än då en annan (tolererad) religion angripes. Vad beträffar /amUjeiåén, förekommer väl undantagsvis, att ett allmänt angrepp därpå straffbelägges; i det hela framträder dock synpunkten av brott mot staten blott så, att statsinstitutet äktenskap (såsom en monogam och exogam könsförbindelse) straffskyddas mot konkreta angrepp (tvegifte etc). Detta skydd är emellertid vida svagare än i äldre tider (vad särskilt angår horsbrottet, har det utgått ur liera moderna strafflagar). I övrigt uppfattas i den moderna lagstiftningen brott mot familjen (där det ej kombinerar sig med brott mot enskild) övervägande ur synpunkten av angrepp på den sedliga känslan och moralen i samhället. För vad angår privategendomen, är det likaledes blott undantagsvis, som ett teoretiskt angrepp därpå straffas; det konkreta angreppet åter behandlas endast såsom brott mot enskild, såvida det icke på grund av stor omfattning eller av andra särskilda skäl uppställes såsom brott mot allmänheten (»allmänfärliga» brott, se Spec. Utk. V). En annan grupp av kriminalisationer, i huvudsak tillkomna i senare tid, avser straffskydd för den konkreta statsmaktens

13 rättsliga grundval. Såvitt de organ, som utöva statsmakten, skapas icke genom andra statsorgans vilja utan på basis av individernas, »medborgarnes», politiska rättigheter (val av statschef, representanter etc), kräver denna grundläggande funktion (som icke är en stabsfunktion) straffskydd mot obehörig påverkan. I den moderna staten blir det sålunda en viktig uppgift för lagstiftaren att kriminalsanktionera den politiska (och kommunala) valrätten. Gemenligen medtages i detta sammanhang icke blott val, utan även andra på sådan grund vilande beslut. Olydnad mot föreskrifter givna i lag eller av statsorgan kan i stor utsträckning förekomma, utan att man kan tala om ett direkt angrepp på statsorgan. Olydnad mot permanenta föreskrifter är vanligen, därest den bestraffas, kriminaliserad i sammanhang med föreskrifterna själva. Beträffande däremot olydnad i konkreta fall (t, ex. en folksamlings vägran att på myndighets befallning skingra sig) förekomma vanligen flere eller färre rekvisit i strafflagarne. — P å samma sätt kan ett störande av statsfunktion förekomma, utan att organet eller funktionen egentligen angripes. — Bristande respekt mot statsfunktion kan även visas t. ex. genom offentlig insamling för att hålla en bötesclömd skadeslös. Besläktat med det utpräglade brott mot en statsfunktion, att någon obehörigen utövar densamma, är det fall, att man, med förbigående av statsfunktionen, olovligen tager sig själv rätt {yysjälvtäld»). I flere avseenden behöver staten, för genomförande av sina funktioner, lita till hjälp av medborgare, som icke äro (quoad hoc) statsorgan. Följaktligen pålägger den medborgarne plikt till dylik hjälp och straffar den, som undandrager sig att efterkomma plikten (eller hindrar annan att efterkomma clen eller som hämnas på honom, därför att han efterkommit den). Sådana plikter äro bland andra värnplikt (varom jfr Spec. Utk. X, 112 ff.) och vittnesplikt (som i främsta rummet angår statens

14 judiciella funktion). I många lagar straffas underlåtenhet att (genom angivelse eller eljest) hindra ett »å färde varande» brott (på sin tid ofta uppfattad såsom »negativ delaktighet»). Framkallande av fara för brotts begående har i främsta hand kriminaliserats genom (allmänna eller särskilda) bestämmelser om straff på tidiga stadier av handlingsprogressen (försök, förberedelse, brott »byggda på fara»). Såvida dessa bestämmelser icke ansetts tillräckligt omfattande, uppställas ofta rekvisit, som här utvidga det straffbara området. Om sålunda misslyckad anstiftan icke straffas såsom sådan, kriminaliseras dock mestadels offentlig uppmaning till brott, kanske även till annan ohörsamhet mot lag (därvid stundom skiljes mellan uppmaning till konkret brott och till principiell olydnad mot en viss lagbestämmelse). Likaså straffas icke sällan bildande av band (eller deltagande däri) för att begå brott. Stundom kriminaliseras, mera obestämt, »statsfientliga» förbindelser; någongång hemliga förbindelser av vad slag som helst. Utspridande av falska rykte)! kan under omständigheter, utan att det behöver gälla bestämt organ eller funktion, vara farligt för staten. I allmänhet skiljes dock icke här mellan farlighet för samhället och för staten såsom organisation av samhället.

Andra här ifrågakommande kriminalisationer baseras mer eller mindre konsekvent på intressen hos samhället utan avseende på dess organisation (»brott mot allmänheten»). Sålunda straffas störande ar medborgerlig förrättning etc. (som icke är skyddad i egenskap av statsfunktion eller såsom grundlag för statsmaktens tillkomst); ofta sammanföras dylika angrepp med störande av analoga statsfunktioner. An vidare straffas i stor utsträckning angrepp på sådana känslor hos samhällsindividerna, som anses värdefulla för samhället och staten. P å denna grundval straffsanktioneras »religionsfrid» (jfr ov.) och »griftejrid».

15 Liknande gäller om sedlighetskänslan (jfr ov.): under denna synpunkt falla först och främst angrepp på könssedligheten, av vilka vissa fall i modern lagstiftning kriminaliseras väsentligt strängare och mera ingående än i äldre rätt (medan om andra fall motsatsen gäller); ofta medtagas även djurplågeri, hasardspel m. m. Lugnet i samhället skyddas stundom genom straff för den, som uppskrämmer allmänheten med hot om allmänfärligt brott; eller för den, som utsprider falska rykten av sam hälls farlig beskaffenhet (jfr ov.): likaså genom straff för upphetsande av olika befolkningselement (klasser, raser, religionsbekännelser) mot varandra. Angrepp på samhällets ekonomiska intressen intaga även en viktigplats: framkallande av konstlad hausse eller baisse på börsen, konstlade prisförhöjningar på livsmedel och andra nödvändighetsartiklar e t c ; likaså användande av vissa förkastliga medel i striden mellan arbete och kapital.

Några av de nu berörda fall äro av den natur, att de lämpligast torde föras till förseelserna eller behandlas för sig själva (så särskilt, på grund av deras stora omfång, brotten mot familj och sedlighet). Här medtaga vi följande större grupper: brott mot politiska rättigheter; olydnad mot lag eller myndighet; underlåtenhet att hindra eller upptäcka brott; offentlig uppmaning till brott m. m.; straffbara sammanslutningar; störande av förrättning eller sammankomst; brott mot religionsfrid; brott mot griftefrid; störande av lugnet i samhället genom upphetsande av olika befolkningselement emot varandra eller genom hot med allmänfarligt brott eller spridande av falska rykten.

I. Brott emot politiska rättigheter. Brott mot »politiska» (»medborgerliga» etc) rättigheter regleras stundom i strafflagen, stundom (t. ex. i flertalet spanskamerikanska lagar) uteslutande i speciallag (vartill någon gång strafflagen hänvisar: Sp. 268, 269: Luz. Pol. 59; Chil. 1.37); i några fall samtidigt på båda sätten (därvid speciallagen kanske uttryckligen förklaras subsidiär: Port. 205: Tic. 99; Neuch. 125). Speciallagarne, som i några fall (Ung.; Belg.) fullständigt ersatt de ursprungliga strafflagsparagraferna, innehålla oftast vidlyftiga detaljer, på vilka vi här endast i begränsad omfattning ingå. Grunden för dessa kriminalsanktioner — såvitt rör de här huvudsakligen if rågakommande fall, nämligen rösträtt till och inom politiska (och kommunala) korporationer — är icke, såsom rubriken »brott mot politiska rättigheter» kunde synas giva vid handen, intresset att skydda den enskilde medborgarens rättighet — vilket framgår redan därav, att inom institutet en viktig plats bland de brottsliga handlingsformerna intages av bestiekningen, vilken gemenligen medför straff även för den röstberättigade medborgaren, som tager mutor. Grunden är fastmera statens intresse att, såvitt det kan ske genom lagbestämmelser, sörja för att medborgarnes övertygelse om vad som är bäst för det allmänna, kommer till såvitt möjligt ogrumlat uttryck i omröstningar av allmän natur, så att icke t. ex. ett penningstarkt parti skall, för befordrande av sina egoistiska intressen, kunna förskaffa sig obehörig politisk makt genom att köpa en mängd fattiga medborgares röster. En annan sak är, att angrepp på detta statsintresse ofta kan vara förbundet med brott mot någon en-

17 skild, t. ex. frihetsbrott, då någon genom hot förmås att rösta på visst sätt eller icke rösta; ärekränkning, då valmännen genom osanna beskyllningar mot en viss kandidat avhållas från att rösta på honom o. s. v. Ur det nämnda statsintressets synpunkt låter det förklara och försvara sig, att en och annan lag med strängare straffskydd omgärdar val till parlamentet än andra allmänna val (på samma sätt som ingrepp i parlamentets frihet plägar bestraffas vida strängare än ingrepp i andra politiska korporationers frihet). Gemenligen göra dock lagarne ingen sådan skillnad, utan uppdraga ett område, inom vilket ett homogent straff skydd uppställes. Detta område utstakas emellertid olika. Någongång inskränker sig lagen till (allmänna) val och skyddar således icke omröstning i annat allmänt ärende. A andra sidan förekommer även, att straffskyddet i detta sammanhang utsträckes till »medborgerliga rättigheter» (utan att detta begrepp dock närmare bestämmes). I det hela intaga lagarne den ställning att skydda det politiska (incl. kommunala) området i fråga om såväl val som annan omröstning; tillägga kanske därutöver bestämda fall, som stå detta centrala område nära, t. ex. offentligt uppträdande i dylika ärenden. Till det politiska området kan vara att räkna icke blott val till politiska organ och sådana organs funktioner utan även, om landets statsrätt därtill ger anledning, folkpetitioner och referendum. Om nu än brottets egentliga bas är ett statens, icke den enskildes, intresse, så hindrar detta icke, att den brottsliga handlingen kan riktas närmast på den enskilde medborgaren (vilket dock, såsom nyss anmärkt, icke nödvändigt innebär, att handlingen måste innefatta ett brott mot honom). Härigenom kommer kriminalsanktionen, såvitt den är konsekvent genomförd, att försiggå på en dubbel linje, allteftersom angreppet träffar staten via en handling mot den enskilde politiskt berättigade medborgaren eller utan att passera detta medium. 2

18 Mutande av enskild väljare eller hot mot honom äro enkla exempel på den förra linjen; ävenså bedrägligt förfarande (t. ex. vid uppgift om tid eller ort för omröstningen); hämnd mot en medborgare för hans politiska ståndpunktstagande kan. genom den fruktan den väcker, påverka honom eller andra för framtiden. Även är tänkbart, att lagstiftaren kan finna en fara, tillräckligt betydande att föranleda kriminalsanktion, däri, att den hemlighet, varmed han ofta omgärdar dessa funktioner, icke respekteras. Nämnda omgärdande har tydligen sin grund däri, att lagstiftaren befarar, i flere eller färre fall. obehagliga efterverkningar för väljaren, därest dennes politiska ståndpunkt öppet lägges å daga, vadan ovannämnda statsintresse anses kräva, att väljaren kan trygga sig vid, att densamma skall förbliva fördold. — Vid den senare linjen har man närmast att tänka på en sådan inverkan på själva omröstningsproceduren, som skapar (eller åsyftar att skapa) ett annat resultat av denna än som utan det rättsstridiga ingripandet skulle uppstå (t. ex. obehörigt medtagande i röstlängd eller uteslutande därur eller bedrägeri vid röstsedlarnes sammanräkning) eller som förhindrar, att överhuvud något resultat uppstår (t. ex. genom förstörande av röstsedlarne). Också det fall är att hit hänföra, att den röstande själv gör sig skyldig till obehörighet i själva valet, t. ex. röstar utan att vara röstberättigad; undantagsvis förekommer, att hans (förfallolösa) uteblivande från val kriminaliseras. Vi åtskilja vid framställningen av detta institut: straff skyddets omfång, den brottsliga handlingen, kvalifikationer samt allmänna frågor (t. ex. preskription), som stundom fått en särskild behandling.

A) Straffskyddets omfång. Flere lagar inskränka straff skydd et till (mer eller mindre noggrannt begränsade) val: så icke blott lagar, som uteslutande uppställa dessa kriminalsanktioner i särskilda vallagar eller val-

19 s k y d d s l a g a r — Ö. Ges. 26 /i 1907 (§ 2: fur die Wahlen zu den Landtagen, Gemeinde- und Bezirksvertretungen und zu allén ancleren gesetzlich zur Besorgung öffentlieher Angelegenheiten berufenen Körperschaften und Vert ret ungskörpem) genom Ges. 24/e 1921, 20 u t s t r ä c k t till Volksbegehren och g e n o m Ges. u/i 1923 § 88 till die Wahlen zum Nationalrat; Ung. G. A. X X I I I : 1913 (§ 1: bei den Reichstagswahlen, soirie bei den Wahlen der von dem Munieipium öder den Gemeinden (Städten) zu wåhlenden Funktionåre, Vorsteher und Mitglieder ron Kommissionen, Vertretungskörperu und Ausschiissen); Belg. L. 28/<; 1894: Eng. 46 & 47 Viet. Ch. 51 (Steph. 174 ff.) och ofta i anglik a n s k r ä t t : Waadt L. 1 8 /i 2 1832; Aarg. Ges. 22 /s 1871 o. s. v. — u t a n ä v e n sådana, som b e h a n d l a i n s t i t u t e t i själva strafflagen: S. 10: 16 (Säljer eller köper man röst rid val till allmänt rare . . . om någon, genom hot eller tubbande, valfriheten störer. eller eljest i rat obehörigen verkar); H. 125—129 (bij gelegenheid eener krachtens wettelijk voorschrift uitgeschreven verkiezing): R. 91 (B Bwöopax B coBeTLi); Kina T. I I Ch. V I »Interference with Elections». 149—155 {any national or local election authorised by lair). A n d r a l a g a r u t s t r ä c k a straff s k y d d e t till all omröstning i (mer eller m i n d r e n o g g r a n n t b e g r ä n s a d e ) a l l m ä n n a v ä r v : Fi. 15: 2 (Den, som rid val titt offentligt värv eller allmän tjänst, eller rid behandling ar annat allmänt ärende, med våld eller hot om våld uppsåtligen stör eller hindrar annan i utövning av hans valrätt eller rätt att rösta), ib. 3 (Köper eller säljer någon röst i allmänt ärende); D. 115 1 (Valg til Rigsdagen, Fceroemes Lagting eller til kommunale eller andre offentlige Raad eller Myndig It eder), ib.2 (lovhjemlede umiddelbare Stemmeafgivninger i offentlige Anliggender), jfr 116 pr.; Bern 85, 86; St. Gall. 161 1 (Wer Stimmberechtigte in der freien Ausubung ihres Stimmrechtes hindert öder deswegen bedroht), ib.2 (Geschenke ivegen einer Stimmgabe), jfr dock 160, som u t a n a t t b e g r ä n s a sig till o m r ö s t n i n g t a l a r om iinbefugte Ausubung politischer Rechte in öffentlichen Burgeroder Genossenversam ml ungen; T. Fsl. 103 (Die Vorschriften dieses Abschnitts gelten fur alle Wahlen und Äbstimmungen, die auf Grund

20 der Verfassung öder anderer Vorschriften des Reichs öder eines Ländes in öffeutliehen Angelegenheiten rorgenommen trerden. Die §§ 104 bis 109 gelten aueh fur Wahlen und Abstimm ungen, die auf Grund von Vorschriften einer Retigionsgesellschaft des öffentlichen Rechtes rorgenommen werden. Einer Wahl öder Abstimmung steht das Unterschreibeu eines Wahlvorschlags öder das Unterschreiben fur ein Volksbegehren gleieh); Schw. Fsl. 250 (an der Ausubung des Stimm- öder Wahlrechts, des Referendums öder der Initiative). A n d r a lagar, i s y n n e r h e t schweiziska, u t v i d g a straffskyddet till hela den beträffande politiska funktionen u t a n a t t i n s k r ä n k a sig till o m r ö s t n i n g : N. 105 (seker å eve innflytélse på en annens optreden eller stemmegivning i offentlige anliggender — propositionen [1898—99, nr. 24] h a d e till och med föreslagit straff för otillbörlig p å v e r k a n av a n n a n s mening i a l l m ä n n a ä r e n d e n ) : Bund 49 (t. ex. b: Wer auf die an der Verhandl ung teilnchmenden Burger durch Geschenke öder Verheissungen von solchen. öder durch Drohungen einen Einjiuss auszuuben sucht; s t a d g a n d e t omfattar, ib. a, cine gemäss der Bundesgesetzgebung stattfindende Wahl öder ande re Verhandl ung); likn a n d e Thurg. 261, 262; Schaffh. 113; ZUr. 8 1 ; App. A.-Rh. 58 (tver in rechtswidriger Absicht die Verhandlungen der Landsgemeinde, der Gemeindeversammlungen und anderer durch die Verfassung und Gesetze ausdriicklich geschutzter Zusammenkunfte hindert, öder uberhaupt auf rechtswidrige Weise auf dieselben eimvirkt); Glar. 52 (wer auf rechtswidrige Weise, sei es mit Gewalt öder durch Drohungen öder durch Bestechungen, auf die Verhandlungen der Landsgemeinde öder der Gemcinderersammlungen eimvirkt). Turk. (174) och Venez. (167) omtala, efter den g a m l a italienska lagens föredöme (It. 1889, 139: Chiunque, con viol en z a, mina ccia o tumulto, impedisce in tutto od in parte Vesercizio di qualsiasi diritto politico), i själva strafflagen i n g e n a n n a n form av den b r o t t s liga h a n d l i n g e n ä n hindrande g e n o m våld eller hot, m e n u t s t r ä c k a s k y d d s o b j e k t e t till » u t ö v n i n g av politiska r ä t t i g h e t e r » ö v e r h u v u d (Venez. betonar, liksom It. 1889, a t t det gäller varje politisk r ä t t i g -

21 het: cualquiera de los derechos politicos). — Ä v e n den n y a italienska l a g e n (It. 294) s k y d d a r u t ö v n i n g av »politisk r ä t t i g h e t » u t a n ins k r ä n k n i n g ; den u t s t r ä c k e r d ä r j ä m t e h a n d l i n g e n dels till h i n d r a n d e g e n o m bedrägeri, dels till b e s t ä m m a n d e (genom våld, hot eller bedrägeri) till u t ö v n i n g p å a n n a t sätt, än den b e r ä t t i g a d e velat (Ghiunque con violerna, minaecia o inganno impedisce in tutto o in parte Vesercizio di un diritto politico, orvcro deter mina taluno a esercitarlo in senso diffor me dalta sua rolontå). I m o t s a t s m o t n u n ä m n d a l a g a r b e h a n d l a a n d r a l a g a r ins t i t u t e t icke h o m o g e n t , i det a t t de vid vissa former av den b r o t t s l i g a h a n d l i n g e n u p p s t ä l l a ett m e r a b e g r ä n s a t s k y d d s o m r å d e ä n vid a n d r a ; därvid förekommer särskilt, a t t b e s t ä m m e l s e r n a om b e s t i c k n i n g i n s k r ä n k a s till val eller å t m i n s t o n e till o m r ö s t n i n g . S å l u n d a t a l a r T. 109 e n d a s t om den, som »in einer öffentlichen A n g e l e g e n h e i t eine Wahlstimme kauft öder verkauft» och i 108 e n d a s t om b e d r ä g e r i i fråga om r e s u l t a t e t av en Wahlhandtung (dock t a l a r s a m m a § om Wahl- öder Stimmzettel, v a d a n m e n i n g e n ä r o m t v i s t a d och omtvistlig); d ä r e m o t i 107 om h i n d r a n d e i utö v n i n g av m e d b o r g e r l i g a r ä t t i g h e t e r »zu wahlen öder zu stimmen». — D e n franska strafflagens s t å n d p u n k t , som v u n n i t efterföljd i flere lagar, g å r ut p å a t t m o t hindrande s k y d d a »medborgerliga r ä t t i g h e t e r » a l l m ä n t ; m o t bedrägligt förfarande d ä r e m o t endast o m r ö s t n i n g (sendin); och m o t bestickning i n g a a n d r a o m r ö s t n i n g a r ä n val: F r . 109 (Lorsque par attroupement, voies de fait ou menaces, on aura empéchc un ou plusieurs citoyens d'exereer leurs droits civiques), 111 (Toid eitogen qui. Hunt charge, dans un scrutin, du dépouillement des billets contenant tes suffrages des citoyens, sera surpris falsifiant ces billets, ou en soustrayant de la masse, ou y en ajoutant, ou inscrirant sur les biltets des votants non lettrés des noms autres que ceux qui lid auraient été declares), 112 (Toutes autres personnes coupables des fa its énoncés dans V article precedent), 113 (Tout citoyen qui aura, dans les elections, acheté ou rendu un suffrage å un prix quelconque). S a m m a s t å n d p u n k t i n t a g a Rum. 95, 97, 98: Wall. 140—142; Neuch.

22 122—124. N ä r a d e n s a m m a stå emellertid n å g r a a n d r a l a g a r , vilka g e n t e m o t hindrande s k y d d a politiska rättigheter överhuvud, m e n vid övriga handlingsformer (bedrägligt förfarande, bestickning) i n s k r ä n k a straffskyddet till val (Port. 203, 204; Grek. 190, 191; Gen. 94 8 ff.; Freib. 158. 159, 160) eller å t m i n s t o n e till omröstn i n g a r : Sol. 64 8 (auf das Ergebnis einer Wahl öder einer andern politischen Verhandl ung): App. I.-Rh. 43. Beträffande o m f å n g e t av u t t r y c k e t »politiska» r ä t t i g h e t e r m å a n m ä r k a s , a t t å t m i n s t o n e Gen. icke r ä k n a r dit v a r k e n församlingsfrihet eller yttrandefrihet, vilka t i l l s a m m a n s m e d religionsfrihet m. m. i a n n a t samm a n h a n g (107) skyddas s å s o m »droits individuels». Tjslov. Fsl. 167—178 s k y d d a r , ifråga om en »gesefzgebender Körper» icke blott val och a n d r a o m r ö s t n i n g a r u t a n ä v e n förhandlingar, m e n i övrigt e n d a s t »offentliga val» (vilka definieras i 1 7 2 2 : Unter öffentlieher Wahl ivird eine Wahl verstanden, durch die nach dem Gesetze die Mitglieder der gesetzgebenden Körper öder anderer nacli dem Gesetze zur Besorgang allgemeiner Angelegenheiten berufener Körperschaften öder Behörden bestimmt werden, sowie auch die Volksabstimmungen gemäss § 46 der Verfassungsurkunde). — FL Fsl. 13: 5, 6 2,3 skyddar i vissa fall e n d a s t o m r ö s t n i n g (§ 6 ), i a n d r a ä v e n förhandlingarna.

B) Den brottsliga handlingen. A n g r e p p p å s t a t s i n t r e s s e t a t t erhålla e t t oförfalskat u t t r y c k för m e d b o r g a r n e s politiska vilja kan, såsom förut n ä m n t , ant i n g e n förmedlas g e n o m en m o t enskild m e d b o r g a r e r i k t a d h a n d ling eller icke. U n d a n t a g s v i s förekommer, a t t lagstiftaren u p p ställer e t t rekvisit, som icke gör d e n n a åtskillnad: s å l u n d a anv ä n d e r S. 10: 16 g e n e r a l k l a u s u l e n »i val obehörigen verkar», u t a n a v s e e n d e p å om det o b e h ö r i g a v e r k a n d e t tillhör den e n a eller a n d r a formen; likaså App. A.-Rh. 58 a (Uberhaupt auf rechtswidrige Weise auf dieselben [o:, die V e r h a n d l u n g e n der L a n d s g e m e i n d e , der G e m e i n d e v e r s a m m l u n g e n e t c ] einwirkt.

1) Handlingen n ä r m a s t r i k t a d m o t enskild medborgare.

Förmedlas angreppet av en mot enskild medborgare riktad handling, kan man närmast skilja mellan att handlingen riktas mot en röstberättigad som sådan och att den (såvitt rör val) riktas mot en valkandidat (som t. ex. skrämmes eller mutas att avsäga sig kandidaturen). a) H a n d l i n g r i k t a d m o t r ö s t b e r ä t t i g a d . I detta fall kan handlingen bestå antingen i (försök till) påverkan genom tvång (positivt eller negativt), mutor eller bedrägligt förfarande: eller ock i framkallande av fara för framtida påverkan (t. ex. genom hämnd för en redan intagen politisk ståndpunkt). — Någongång förekommer, i fråga om påverkan, en generalklausul: N. 105 (Den, som ved trusel, ved ydelse av eller lefte om nogen fordel, ved lögnaktige forespeilinger eller ved andre utilborlige m i dl er söker å ove innflytelse på en annens optreden eller stemmegivning i offentlige anliggender eller å avholde nogen fra å stemme). (1) Tvång. (a) Tvångsmedlet. Vid avgörande av frågan, vilka tvångsmedel som skola fylla rekvisitet, hava lagarne stundom avstått från varje egentlig bestämdhet, stundom försökt att uppdraga en gränslinje. Inom den förra typen av lagar är hot det centrala begreppet, vilket icke eller endast med svävande predikat närmare bestämmes : hot, resp. våld eller hot: S. 10: 16 (genom hot . . vedfriheten störer); Bulg. 128 (CB CHJia n,:iii yanjianiBane); Bund 49 b (Drohungen): Thurg. 261 (Mit Gewalt öder durch Bedrohung); Waadt Ges. 18/i2 1832, 8 a, b- Aarg. Ges. 22/:5 1871, 73; Wall. 142 (menaces); Schaffh. 1132; Bas. 58; Zug 46 c Sol. 64; Glar. 52 b; App. I.-Rh. 43 c; Costa R. 357 1 ; ävenså Tic. 1001 (Chi ha . . minacciato ten danno

24 qualunque). — B l o t t a u p p t r ä d a n d e t m e d vapen i vallokalen anses s t u n d o m straffbart: Fr. Décr. Org. 2 / 2 1852, 37; Bulg. 134: Tic. 97 § 3; T e x . 169 (If ang person, other than a peace officer, shall earn/ ang gun, pistol, boirie knife or other dangerous weapon, concealed or unconcealed, on any day of election, during the hours the polls are open, within the distance of one-half mile of any poll or voting place): jfr

U. S. A. Fed. Pen. C. 55; Mississ. 1128; N. Jers. 27 pr. etc våld, hot eller upplopp: Fr. 109 (par attroupement, votes de fait ou menaces) m e n jfr h ä r ned. L. 81/a 1914; Belg. L. 2s/c, 1894, 204 (par attroupement, violences ou menaces) m e n jfr h ä r ned. L. 28 /G 1894; Port. 200 (ou por tumulto, ou por qualquer violencia, ou por ameaeas): Rum. 95 (prin atrupament, violent a sau amenintori): Turk. 174 (par violences, menaces, manifestations ou tumulte); Grek. 189 (dia ovvadgoloEcog, g jasrsQ^öjusvog ftiav y åmi?J}v); Neuch. 122; Venez. 167; hot eller annat olagligt tvångsmedel: Kina 149 1 (Whoever by threats, violence or other unlawful means interferes with e t c ) ; väl ä v e n St. Gall. 161 (Wer Stimmberechtigte in der freien Ausubung Hires Sfimmrechtes hinder! oder deswegen bedroht); våld eller svårt hot: Freib. 158 (par la violence ou par une menace grave); Peru 314 (por violencia 6 por una grave amenazu); Schw. Fsl. 250 (durch Gewalt oder schwere Drohung); personliqt eller ekonomiskt hot: Obw. Pol. 35 (durch person tick e oder finansielle Drohungen). Jfr ä v e n Fr. L. 31/8 1914, 2 (Ceux qui, soit par votes de fait, violences ou menaces contre un (iecteur, soil en lui faisant craindre de per dre son emploi ou (Vexposer ä un dom mage sa personne, sa famille ou sa fortune); Belg. L. 28/e 1894, 198 (likaså); hot med ett ont, r e s p . ett betydligt ont: 0 . Ges. 26 /i 1907, 5 1 (gegen den Wahlberechtigten oder eine diesem nahestehende Person eine Tätliehkeit ausubt, ihnen Nachteile an Körper, Freiheit, Ehre oder an Vermögen oder Einkommen oder Schädigungen in ihrer beruflichen ode)- geschäftlichen Tätigkeit zufugt oder damit droht oder den Wahlberechtigten oder eine diesem nahestehende Person durch Zufugung oder Androhung anderer fur sie empfindliclier Ubel einschuchtert), a n n a t h i n d r a n d e ib.

25 8;i (in der Absieht, die Ausubung des Wahlrechtes zu vereiteln, einen Wahlberechtigten an der Abgabe der Stimme verhindert); Eng. Steph. 175 a {who directly or indirectly by himself or by any other person on his behalf makes use of or threatens to make use of any force, violence, or restraint, or inflicts or threatens to inflict by himself or by any other person any temporal or spiritual injury, damage, harm, or loss, upon or against any person): Ariz. 44: Calif. 53; Idaho 8106; Mississ. 1062 ( ä v e n : threats of withdrawing custom, or dealing in business or trade, or of enforcing the payment of a debt), likaså Iowa 13277 e t c : Queensl. 102 (does or threatens to do any temporal or spiritual injury, or causes or threatens to cause any detriment of any kind); W e s t . Austr. 98 1 : T. Fsl. 104 (mit Gewalt oder durch gefährliche Drohung oder durch Drohung mit einem wirtschaftlichen Nachteil oder einem anderen erheblichen Ubel — b e g r e p p e n Gewalt och gefährliche Drohung bes t ä m m a s i 9 6 ; Gewalt: auch die Anwendung der Ilypnose oder eines betäubenden oder berauschenden Mittels, urn jemand gegen seinen Willen bewusstlos oder widerstandsunfähig zu machen; 9 7 : eine gefährliche Drohung: eine Drohung mit Gewalt, mit einem Verbrechen oder Vergehen, mil einer Strafanzeige oder mit der Offenbarung einer Tatsache, die geeignet ist, den Buf zu gefährden, glcichviel ob das angedrohte Ubel den Bedrohten selbst oder einen anderen treffen soil); Tjslov. Fsl. 173 jfr 132, som i sin definition av »gefährliche Drohung» i n t a g e r det o b e s t ä m d a u t t r y c k e t »tillfogande av e t t k ä n n b a r t ont» (173: Wer mit Gewalt, durch gefährliche Drohung . . ., 13 2 : Gewalt ist auch Drohung mit unverziiglicher Gewalt oder Herbeifuhrung des Zustandes der Wehrlosigkeit, sei es durch narkotische, hypnotische oder andere Mittel. Die Drohung ist gefährlich, wenn mit Tötung oder mit der Herbeifuhrung eines Nachteiles am Körper, an der Ereiheit, der Ehre, dem Vermogen oder dem Einkommen, mit der Schädigung der wirtschaftlichen Stellung oder der Ausubung des Berufes oder mit der Zufugung eines anderen empfindlichen TJbels gedroht wird und diese Drohung mit Rucksicht auf die Umstände geeignet ist, den Bedrohten in eine Zwangslage zu versetzen. Nieht entscheidend ist, ob die Gewalt oder die gefährliche

26 Drohung gegen die angegriffene Person oder gegen eine ihr nahestehende Person gerichtet ist). I n o m den a n g l i k a n s k a r ä t t e n förekomma särskilda bestämmelser om pression från arbetsgivares sida: Ariz. 44 (It shall be unlawful for any employer, either corporation, association, company, firm or person, in paging its. their or his employees the salary or wages due them, to enclose their pay in »pay envelopes» upon which there is written or printed any political mottoes, devices or arguments, containing threats, express or implied, intended or calculated to influence the political opinion, views or actions of such employees. Nor shall it be lawful for any employer, either corporation, association, company, firm or person, within ninety days of any election provided by law, to put up or otherwise exhibit in its, their or his factory, workshop, mine, mill, boarding house, office or other establishment or place where its, their or his employees may be working or be present in the course of such employment, any hand bill, notice or placard containing any threat, notice or information that in case any particular ticket or candidate shall be elected, work in its, their or his place or establishment will cease in whole or in part. or its, their or his establishment be closed, or the wages of its, their or his workmen be reduced, or other threats, express or implied, intended or calculated to influence the political opinions or actions of its, their or his employees): Calif. 59: Ohio 5175: 26 a etc. I n o m den a n d r a g r u p p e n av l a g a r förekommer, a t t i n t e t a n n a t t v å n g s m e d e l m e d t a g e s än »våld eller hot med våld» (resp., v a d väl avser d e t s a m m a , e n s a m t våld). Oftast u p p d r a g a dock lagarne gränsen vidsträcktare. Våld resp. våld eller hot med våld: Fi. 15: 2 (med våld eller hot om våld); H. 125 (door gewcld of bedrciging met geweld); Gen. 92 (Ceux qui. en usant des violences, auront empéché e t c ) ; Fi. Fsl. 13: 5; våld eller hot med straffbar gärning: T. 107 (durch Gewalt oder durch Bedrohung mit einer strafbaren Handlung); våld eller rättstridigt hot — därvid emellertid icke angives, i v a d m å n hot m e d en i och för sig r ä t t s e n l i g h a n d l i n g (t. ex.

angivelse för ett verkligen begånget brott) skall anses rättsstrid i g t : Bern 85 2 (durch widerrechtliche Drohung oder durch Gewalt), 86 [durch Gewalt oder unbefugte Drohungen): ZUr. 81 c (mit Gewalt oder durch rechtswidrige Bedrohung); (hot om) ärekränkning eller ekonomisk skada: Ung. G. A. XXIII: 1913, 7 (Wer zu dem Zweck, da mit ein Wähler fur einen bestimmten Bewerber stimmt oder nicht stimmt oder sich der Äbstimmung enthält, ihn oder einen seiner Angchörigen wörtlich oder tätlich beleidiqt oder ihm in seinem Vcrmögen oder Erwcrb einen reehtswidrigen Nachteil znfngt, ihn mit einer solchen Beleidigung. einem solchen Nachteil oder mit der Veröffentlichung einer beleidigenden oder verleumdenden Äusserung be-

droht); i fråga om val till parlamenten: om själasörjare, som söker v e r k a m e d religiösa medel (G. A. XV: 1899, 170); olagligt tvång, frihetsbert)vande eller auktoritetsmissbruk: D. 116 2 (ved ulovlig Tvang [§ ;260], ved Frihedsberevelse eller red Misbrug af Overordnelsesforhold) jfr 260 (den, som 1. ved Void eller red Trusel om Void, om betydelig Skade paa Gods, om Frihedsber»velse eller om at fremscettc usand Sigtelse for strafbart eller cerererigt Eorhold eller at aabenbare Privatlivet tilhoreude Eorhold tvinger nogen til at gere, taale eller undlade noget, 2. red Trusel om at anmelde eller aabenbare et strafbart Eorhold eller om at fremscette sande cerereriqe Beskgldninger tvinger nogen til at gore, taale eller undlade noget, for saa vidt Fremtvingelsen ikke kan anses tilborlig begrundet ved det Eorhold, som Trusel en angaar). (b) Tvångets verkan (resp. syfte).

I detta avseende använda flertalet lagar uttryck, som innebära dels tvång till att rösta på visst sätt dels tvång till att avhålla sig från att rösta. Stundom säges detta med otvetydiga ord: D. 116 2 (til at stemme paa en bestemt Maade eller til at undlade at stemme); Ö. Ges. 2fi/i 1907, 5 1 (einen Wahlberechtigten zur Nichtausubung seines Wahlrechtcs oder zu (lessen Ausubung in einem bestimmten Sinne zu bewegen); It. 294 (impedisce in tutto o in parte Vescrcizio

28 di un diritto politico, ovvero dctermina taluno a eserciturlo in senso difforme da/1 a sua volontä); Costa R. 357 1 ; Peru 314 (impidiera å un elector ejercer su derecho de voto ö de elecciön, u obligara d un elector d ejercer uno de estos derechos en un sentido determinado); Tjslov. Fsl. 173 1 (einen Wähler dazu bestimmt, sich an einer bffentlichen Wahlnicht zu beteUigen oder das Wahlrecht auf eine bestimmt c Weise auszuuben). S t u n d o m a n v ä n d a s a n d r a formuleringar, som dock t o r d e tolkas p å s a m m a s ä t t : h i n d r a u t ö v n i n g e n av politiska rätt i g h e t e r : Fr. 109 (empéché un ou plusieurs citoyens (Texercer leurs droits civiques), jfr ned.; Port. 200 (impedido . . de exercer os seus direitos politicos); Rum. 95 (de a-si exercitå drepturile lor civile); Turk. 174 1 (quieongue . . paralysera, en tout ou en partis, Vexercice des droits

politiques); Thurg. 261; Wall. 140; ZUr. 81 c Gen. 92: Sol. 642; Neuch. 122: App. I.-Rh. 43 c; Freib. 158; Venez. 167; begränsat till i n g r e p p i r ö s t r ä t t e n : S. 10: 16 (genom hot . . valfriheten störer); Fi. 15: 2 (stör eller hindrar annan i utövning av hans valrätt eller rätt att rösta); T. 107 (verhindert, in Ausubung seiner staatsbilrgerlichen Bechte zu wahlen oder zu stimmen); H. 125 (verhindert zijn kiesrecht vrij en onbelemmerd uit te oefenen); Ung. G. A. XXIII: 1913, 6 (an der freien Ausubung seines Wahlrechts verhindert); Bulg. 128 (likaså); Bern 86; St. Gall. 1 6 1 : Kina 149 1 (interferes with another in the exercise of his right to vote at any national or local election authorised by law). E n verklig avvikelse från d e n n a s t å n d p u n k t i n n e f a t t a s i Eng. Steph. 175, som m e d t a g e r ä v e n t v å n g a t t rösta överhuvud, ä v e n om o m r ö s t n i n g e n s innehåll l ä m n a s fritt (in order to induce or compel him to vote or refrain from voting); så ä v e n eljest i a n g l i k a n s k r ä t t , t. ex. Ariz. 44 (to compel, induce or to prevail upon any voter, either to give or refrain from giving his vote at ang such election, or to give or refrain from giving his vote for any particular person at any such election); Queensl. 102 etc.; likaså T. Fsl. 104 (nötigt oder hinder!, uberhaupt oder in einem bestimmten Sinne zu wahlen oder zu stimmen); Schw. Fsl. 250 2 (nötigt, eines die ser Bechte uberhaupt oder in

29 einem bestimmten Shine auszuuben). Övriga l a g a r å t n ö j a sig för d e t t a fall m e d de a l l m ä n n a b e s t ä m m e l s e r n a om frihetsbrott. Grek. 189 straff skyddar, likasom flera f ö r u t n ä m n d a lagar, politiska r ä t t i g h e t e r överhuvud, m e n skiljer mellan a l l m ä n n a och individuella s å d a n a ; för h i n d r a n d e av de s i s t n ä m n d a s utövninga r straffet v ä s e n t l i g e n m i n d r e (ånö xrp> évéQysiav row ögpoolcov avTGov uadipcövrow ual ömalov év naigö TCÖV éuXoyöv, i) äÅAcov uoivcov 'vjTofiéoscov . . . åjro Ti)v évÉQyeiav TOJV JTOÅLTIUCOV IÖICJTIUOW öiuatcov ual uadijuövTOXv rov); jfr Gen. 105—107.

(2) Mutor. Vid b e s t ä m m e l s e r n a om m u t a n d e av väljare är n ä r m a s t a t t skilja mellan den a k t i v a och den passiva k o r r u p t i o n e n .

(a) Aktiv korruption. L a g s t i f t a r e n h a r h ä r a t t b e s t ä m m a p r e s t a t i o n e n s innehåll, den a v s e d d a m o t p r e s t a t i o n e n s a m t k o n s u m m a t i o n s p u n k t e n . or) Prestationens innehåll.

Somliga l a g a r b e t e c k n a u t t r y c k l i g e n p r e s t a t i o n e n såsom förmögenhetsfördel och m e d t a g a s å l u n d a varje fördel av ekonomisk n a t u r m e n i n g e n a n n a n : D. 116 4 (yder, lover eller tilbyder Eormuefordel); Ö. Ges. 2G/i 1907, 3 1 (einem Wahlberechtigten oder einem Dritten einen Vermögensvorteil anbietet, gewahrt oder rerspricht); l a g e n straffar dessutom subsidiärt m e d o r d n i n g s b ö t e r (ib. 4, sofern nicht der Tatbestand der Wahlbestechung vorliegt) g r a t i s f ö r p l ä g n i n g av v a l m ä n (Wer am Wahl tag in Gast- oder Schankräumeu oder am anderen öffentlichen Orten Speisen, Getränke oder sonstige Genussmittel an Wahlberechtigte unentgeltlich oder zu Scheinpreisen verabreicht oder verabrciehen lässt); Bulg. 131 1 ((mutar någon av väljarna genom penningar, löften eller andra förmögenhetsfördelar [IIMOTIIII oönarii]); Bern 85 1 (durch Zu-

30 sicherung oder wirkliche Leistung eines materiellen Vorteils); Fi. Fsl. 13: 6 (fördel i egendom): Tjslov. Fsl. 176 (einem Wähler unmittelbar oder mittelbar einen Vermögensvorteil verspricht). A n d r a l a g a r i n s k r ä n k a b e g r e p p e t förmögenhetsfördel, i det de a n v ä n d a u t t r y c k e n gåva eller köp. B e t e c k n i n g e n gåva a n v ä n d a Grek. 190 (dcjgoömdai); n å g r a schweiziska l a g a r , som t a l a om Geschenke oder Verheissungen von solchen: Bund 49 b; SchafFh. 113 2 : St. Gall. 161 2 ; eller förkorta u t t r y c k e t till Geschenke oder Ver-

sprechungen: Thurg. 262: Wall. 142 c: Ziir. 81 d; Bas. 58; Sol. 64 3 . — B e t e c k n i n g e n köp förekommer i |S. 10: 16; m e n jfr ov. om g e n e r a l k l a u s u l e n | Fi. 15: 3 (Köper eller säljer någon röst i allmänt ärende); T. 109 (eine Wahlstimme kauft oder verkauft): Port. 204 (que cm urna eleicao comprar ou render um voto por qualquer prceo); Rum. 98 (Oricine va cumpärä sou va vinde un vot intr o alegcre): Gen. 94 3 : Luz. Vol. 55 c; Costa R. 357 2 (por medio de dådivas o promesas). N å g r a l a g a r å t e r u t v i d g a r e k v i s i t e t u t ö v e r b e g r e p p e t förmögenhetsfördel (stundom, såsom i Ung.; Fr. och Belg., h a r d e n n a u t v i d g n i n g skett g e n o m särskilda vallagar, som s t r ä c k a sig utöver strafflagens u r s p r u n g l i g a bestämmelse). Eng. Steph. 174 a2 är såtillvida a t t föra hit, som den vid sidan om en valuable consideration (ib.1) uppställer det fall, a t t n å g o n gives or procures, or agrees to give or procure, or offers or promises, or promises to procure or to endeavour to procure ang office, place, or employment to or for ang person whatever — u t a n a v s e e n d e p å om sysslan är inkomstg i v a n d e ; så även eljest i a n g l i k a n s k r ä t t , t. ex. Ariz. 39 2 ; Calif. 54 b2; Illin. 46: 89. Till förmögenhetsfördel r ä k n a s f. ö. ofta i a n g l i k a n s k r ä t t icke blott p e n n i n g f ö r s t r ä c k n i n g o. d. u t a n ä v e n »treating»: Eng. Steph. 176 a: who corruptly by himself or by any other person, either before, during, or after an election, directly or indirectly gives or provides, or pays wholly or in part the expense of giving or providing, ang meat, drink, entertainment, or provision to or for any person); Ariz. 41 1 ' 2 ; Iowa 824 1 ; Nebr. 5966; N. J e r s . 27

31 b 2 (a); N. York 41 n: Queensl. 101: West. Austr. 97; jfr MisSiss. 1763, 4181 (spirituösa drycker); s t u n d o m ä v e n g i a t i s t r a n s p o r t i vissa fall: Ariz. 4 1 3 (except for the conveyance of voters who are sick or infirm, or at a distance from such polls); större frihet t. ex. i N. York 41 >f (hiring of carriages for conveying electors to the polls not exceeding three carriages for each election district in a city and not exceeding six carriages in any other election district; and the actual necessary railroad travelling expenses for transportation of voters to and from their places of residence for the purpose of rot ing); I o w a 13266 (Nothing in the two preceding sections shall be so construed as to punish individuals or committees of ang political party for making contracts in good faith for the conveyance of voters to and from polling /daces and the payment of any reasonable compensation for such service). — A n d r a l a g a r u t t r y c k a sig m e r a o b e s t ä m t : N. 105 (ved ydelse av eller löfte om nogen fordel, jfr ov. om g e n e r a l k l a u s u l e n ved andre ntilborlige midler): Ung. G. A. XVII: 1918, 165 (einem Wahler oder mit Zustimmung des Wählers einem anderen ein Geschenk, eine diesem nicht zukommende Entlohnung oder einen anderen Vorteil zuwendet, zukommen lässt oder zusagt); f. ö. h a r Ung., liksom E n g . , en b e s t ä m m e l s e (67. Å. XXIII: 1913, 10) om den, som Speisen und Get ranke verabfolgt; F r . I. 31/3 1914, 1 (par des dons ou libéralités en argent ou en nature, par des promesses de libéralités, de fa rears, demplois publics ou privés ou cVautres avantages partieuliers; Belg. L. 28/n 1894, 196 (quiconque aura, directement ou indirectement, méme sous forme de pari, donné, offert ou promis, soil de Vargent, des valeurs ou avantages queleonques, soit des secours); 197 (ceux qui . . au rönt fait ou accepté Voffre ou la promesse d^emplois publics ou privés); ä v e n Belg. h a r en b e s t ä m m e l s e om förplägning a v v a l m ä n ; därj ä m t e ä v e n om r e s e e r s ä t t n i n g (ib. 199: celui qui, sous prétexte d'indemnité de voyage ou de séjour, aura donné, offert ou promis aux électeurs une somme (Vargent ou des vedeurs queleonques. La méme peine sera appliquée å ceux qui, å Voccasion d'une election, auront donné, offert ou promis aux électeurs des comestibles ou des boissons); särskilt

32 n a m n e s ä v e n u n d e r s t ö d från v ä l g ö r e n h e t s i n r ä t t n i n g a r (ib. 202: Tout membre ou employe dun bureau de bienfaisance ou (Vun comité de charité, tout membre ou employe (Tunc administration charitable publique qui aura, soit directement, soil indirectement, offert, promis ou donné des secours permanents, temporaires ou extraordinaires å un ou plusieurs indigents, sous la condition d'obtenir un suffrage ou V abstention de voter . . . 77 en sera de méme des dits membres ou employes qui auront refuse ou suspendu tout octroi de ces secours par le motif que Tindigent naurait pas consent'/ å laisser influencer son vote ou a s'abstenir de voter). Obw. Pol. 35 1 (das Privatinteresse beschlagende Versprechungen); Freib. 159 (Celwi qui, par des off res, promesses, dons ou autres arantages personnels aux électeurs, influence Vexercice de leurs droits civiques); Peru 315 (hiciere 6 prometiere dådivas o eeutqjas); Kina 150 2 (Whoeverpromises, offers or gives, ang bribe or other improper reward); T. Fsl. 106 (ein Entgelt anbietet, verspricht oder gewährt, jfr 9 8 (Jim Sinne dieses Gesetzes ist . .| Entgelt: jeder Vorteil, gleichviel (rem er zugute kommen soil); Schw. Fsl. 251 1 (ein Geschenk oder einen anderen Vorteil). S å s o m synes av citaten, m e d t a g a l a g a r n a s t u n d o m u t t r y c k ligen det fall, a t t fördelen beredes a n n a n person ä n väljaren. F r . 31/.3 1914, 3 m e d t a g e r ä v e n det fall, a t t fördelen beredes e n k o m m u n m. m. (Quiconque, en vue (Vinfluencer le vote dun college electoral ou d'une fraction de ce college, aura fait des dons ou libéralités, des promesses de libéralités ou de faveurs administratives. soil o une commune, soit å une collectivité quelconque de citoyens). fi) Den avsedda motprestationen.

U n d a n t a g s v i s förekommer, a t t (skenbart) ingen m o t p r e s t a t i o n fordras. Belg. L. 28/r, 1894, 196 straffar s å l u n d a den, som méme sous forme de pari erbjuder fördelar en les subordonnant au resultat de Vélection (i a l l m ä n h e t finge väl d e t t a t ä n k a s g å sä till, a t t i v a d e t m o t s i d a n s eventuella p r e s t a t i o n b e s t ä m d e s till e t t relat i v t r i n g a värde). L i k n a n d e Ariz. 42, 43; Calif. 60 (Every person who makes, offers, or accepts any bet or wager upon the result of

33 any election, or upon the success of failure or any person or candidate, or upon the number of rotes to be cast, either in the aggregate or for any particular candidate, or upon the vote to be east by any jterson);

Idaho 8108; Illin. 46: 97; N. Carol. 374. Omfattar motprestationen varje (försök till) inverkan på omröstningen, likagott hur, så inrymmes därunder det i praktiken ingalunda oviktiga fall, att den bestuckne lovar att värva undra röster (vare sig genom ny bestickning eller genom övertalande e t c ) . Straffas denna gärning, så är det tydligen likgiltigt, huruvida den i första hand bestuckne själv är röstberättigad i det givna fallet. (Skulle röstvärvaren endast förmedla en överenskommelse mellan röstköparen och de röstande, så blir han naturligen straffbar såsom delaktig). Särskilt den anglikanska rätten har uppmärksammat detta fall: Eng. Steph. 174 a (Who directly or indirectly by himself or by any other person on his behalf . . in order to induce any person to procure or endeavour to procure the return of any person at any election, or the rote of any voter at any election), 174 b (Who in consequence of any such gift, loan, offer, promise, procurement, or engagement, procures or engages, promises or endeavours to procure the return of any person in any election or the vote of any voter at any election); Calif. 54 b3 (to make any gift, loan, promise, offer, procurement, or agreement, as aforesaid, to, for, or with ang person, in order to induce such person to procure, or endeavour to procure, the election of any person, or the vote of any voter at an if election); Iowa

13264—5; Mississ. 1061, 3719; N. Jers. 27 w1 2; N. York 417,

41 o\ 41 p; Ohio 1.3319 (for labor or service rendered or to be rendered to a candidate for nomination or election to an office); Tex. 155 (If any one shall offer or give a bribe to any person whatever, for the purpose of inducing him to persuade or, by means not amounting to bribery, to procure persons to vote at any public election, for or against

any particular candidate); Queensl. 1031; West. Austr. 991. Sistnämnda fall uteslutes, om den överenskomna motprestationen inskränkes till den bestucknes eget uppträdande i den 3

34 offentliga a n g e l ä g e n h e t e n i fråga: N. 105 (söker å ore innftytelsepå en annens optreden eller stemmegivning i offentlige anliggender eller å avholde nogen fra å stemme). Mestadels b e g r ä n s a s dock i n v e r k a n n ä r m a r e . Uttryckes r e k v i s i t e t g e n o m att köpa röst el. dyl. (Fi.; T. e t c , jfr ov.), så blir det en tolkningsfråga, h u r l å n g t straff b a r h e t e n s t r ä c k e r sig. Ö v e r v ä g a n d e torde emellertid, såväl i p r a x i s som i teori, den u p p f a t t n i n g r å d a , a t t h ä r u n d e r inbegripes icke blott don positiva formen a t t r ö s t a p å b e s t ä m t s ä t t u t a n ä v e n den n e g a t i v a a t t avhålla sig från o m r ö s t n i n g e n ; väl ä v e n den bland a d e formen a t t icke r ö s t a p å visst b e s t ä m t s ä t t m e n i övrigt h a v a sin frihet a t t r ö s t a eller icke rösta. D ä r e m o t lärer icke k u n n a a n t a g a s (även om d e n åsikt s t u n d o m framställes), a t t en blott förbindelse a t t d e l t a g a i o m r ö s t n i n g e n , u t a n n å g o n som helst positiv eller n e g a t i v förpliktelse i a v s e e n d e p å d e n n a s innehåll, skulle i n n e f a t t a s uti att köpa röst eller d ä r m e d l i k t y d i g a uttrvck. J

F l e r a l a g a r t a g a emellertid m e r a b e s t ä m d position. Icke så få l a g a r uppställa det a l t e r n a t i v a rekvisit, a t t motprestation e n b e s t å r a n t i n g e n i att rösta på bestämt sätt eller ock i a t t icke rösta: D. 116 4 (for at paavirke nogen til at stemme paa en vis Maade eller til at undlade at stemme); H. 126 (iemand omkoopt om zijn kiesrecht hetzij niet, hetzij op bepaalde wijze uit te oefenen); 0 . Ges. 2G/i 1907, 3 1 (um den Wahlberechtigten dadurch zur Nichtausubung seines Wahlrechtes oder zu (lessen Ausubung in einem bestimmten Sinne zu besteehen); F r . L. 81/a 1914, 1 (aura obtenu ou tenté (Vobtenir leur suffrage . . . aura determine ou tenté de determiner un ou plusieurs d!entré eux ä s^ibstenir); B e l g . L. 28/c 1894, 196 (sous la condition d'obtenir un suffrage ou V abstention de voter); Tic. 100 1 (il voto . . o Vastensione dal votare); Costa R. 357 2 (a no ejercer su derecho electoral o hacer uso de el en favor de alquna candidatura); Peru 315 1 (para comprometerlo d ejercer su derecho de voto 6 de elecciön en un sentido determinado ö para que se abstenga de tornar parte en una elec-

35 ciön 6 en una votaciön); Kina 150 2 (in consideration of such voters refraining from exercising his right to vote or of exercising it in a particular manner): T. Fsl. 106 (dafur, dass er nicht oder in einem bestimmten Sinne wähle oder stim me); Tjslov. Fsl. 176 (da mit er si ch cm einer öffentlichen Wahl nicht beteilige oder damit er das Wahlrecht auf eine bestimmtc Weise ausuhe); Schw. Fsl. 251 1 (damit er in einem bestimmten Sinne stimme oder wähle, einem Referendums- oder einem lnitiativbegehren licitretc oder nicht beitrete), ib} (damit er an einer Wahl oder Abstimmung nicht teilnehme). N å g o n saklig skillnad härifrån i n n e f a t t a r det väl k n a p p a s t , a t t lagen n å g o n g å n g u t t r y c k l i g e n n ä m n e r förpliktelse a t t icke r ö s t a p å visst b e s t ä m t s ä t t : Ung. G. A. XXIII: 1913, 7 (damit ein Wähler fur einen bestimmten Bewerber stimmt oder nicht stimmt oder sich der Abstimmung enthält); Aarg. Ges. ~2/z 1871, 73 (sich selbst oder Andern Stimmen zu verschaffen oder Jemanden zu entziehen). D ä r e m o t i n n e b ä r det, såsom ovan (ifråga om t v å n g ) anm ä r k t s , en u t v i d n i n g , då l a g e n m e d t a g e r ä v e n den r e n a förpliktelsen a t t rösta, m e d fullkomlig frihet för den r ö s t a n d e a t t r ö s t a h u r h a n b e h a g a r : Bulg. 131 (OIUIO ^aynpaJKHH nvnrne CBoeTO iwoiipaiejiHO npaBo); Eng. Steph. 174 a (in order to induce ang voter to vote or refrain from voting at any election); Fi. Fsl. 13: 6 3 (som gottgörelse för 'utövande av rösträtt eller för Underlätelse att rösta). y) Konsummationspunkten.

D e n p r a k t i s k t v i k t i g a s t e frågan h ä r är den, h u r u v i d a ett icke mottaget anbud till väljaren blir straffbart. Så är förhållandet enligt de allra flesta lagar. Men då k o n s u m m a t i o n s p u n k t e n växlar, straffas dylik g ä r n i n g i n å g r a fall såsom försök, i a n d r a såsom fullbordat brott. K o n s u m m a t i o n e n b e s t ä m m e s n ä m l i g e n stundom såsom inverkan p å väljarens r ö s t g i v n i n g ; s t u n d o m , i det h a n d l i n g e n b e t e c k n a s såsom »köp» el. dyk, såsom e t t träffat avtal) m e n i de flesta fall såsom ensidigt erbjudande (så a t t straffb a r h e t e n i n t r ä d e r u t a n a v v a k t a n p å väljarens m o t t a g a n d e eller,

än m i n d r e , p å lians röstgivning). I de t v å f ö r s t n ä m n d a fallen är emellertid försöket g e m e n l i g e n straffbelagt. Inverkan: Bulg. 1 3 1 : Glar. 52 a (Wer . . durch Bestechungcn auf die Verhandlungen der Landsgemeinde oder der GemeindcrcrsammIungen einwirkt); Zug 46 c (wer durch . . . Bestechung . . . auf die Stimmabgabe eines Stimmberechtigten einwirkt); Freib. 159 (Celui qui, par des offres. promesses. dons ou autres avantages personnels aux électcurs. influence Vexercice de leurs droits civiques). S a m t l i g a dessa l a g a r straffa, enligt allmäiistraffrättsliga bestämmelser, g ä r n i n g e n ä v e n i försök (Bulg. 48 f i ; Glar. 21; Zug 19; Freib. 15). avtal: H. 126 (door gift of belofte iemand omkoopt) s a m t ovan citerade l a g a r : FL 15: 3 ; T. 109; Port. 204; Rum. 98; Grek. 190; väl ä v e n i en del schweiziska lagar, som t a l a om Versprechungen, s å v i t t l a g e n s m e n i n g får anses vara, a t t löftet skall v a r a mott a g e t . — I a l l m ä n h e t gäller ä v e n om dessa lagar, a t t de enligt allmänstraffrättsliga b e s t ä m m e l s e r straffa g ä r n i n g e n också vid försök (jfr de i Spec. Utk. IX, 93 anförda l a g r u m ) . H ä r i f r å n utg ö r a finska och t y s k a l a g a r n e u n d a n t a g , vilka v a r k e n i strafflagen straffa försöket till dylik g ä r n i n g eller uppställa n å g r a supplerande k r i m i n a l s a n k t i o n e r i vallagar. erbjudande: N. 105 (ved ydelse av eller löfte om nogen fordel . . seker å 0ve innflytelse etc.); D. 116 4 (yder, lover eller tilbyder); 0 . Ges. 26 /i 1907, 3 1 (anbietet, gewährt oder verspricht); F r . L. 31 /s 1914, 1 (aura obtenu ou tenté d'obtcnir leur suffrage); Belg. L. 28/r> 1894, 196 (aura . . donné. offert ou promis); Eng. Steph. 174 a 1 (Gives, lends . . or offers or promises): troligen en del schweiziska lagar, där »löftet» fattas ensidigt; Costa R. 357 2 (intente determinar o determine); Kina 150 2 (promises, offers or gives), h ö g r e straff, om g ä r n i n g e n i n v e r k a r p å väljarens r ö s t g i v n i n g (ib. 151: Whoever induces ang qualified voter to refrain from exercising his right to rote, or to exercise it in a particular manner, by offering ang economic advantage or threatening any economic disadvantage — h ä r likställes således löfte om ekonomisk fördel m e d hot om ekonomisk förlust); Fi. Fsl. 13: 6 (giver,

37 utlovar eller erbjuder); T. Fsl. 106 (anbietet. verspricht oder gewährt); Tjslov. Fsl. 176 1 (likaså); Schw. Fsl. 251 1 (anbietet, verspricht. gibt oder zukommen lässf). D e t förekommer emellertid även, a t t l a g e n straffar s. k. efterföljande korruption p å d e t t a o m r å d e (jfr. Spec. Utk. VII, 68 och IX, 71). Så särskilt den a n g l i k a n s k a r ä t t e n : Eng. Steph. 174 a (corruptly on account of such roters having voted or refrained from voting at any election), ib. e (who after any election directly or indirectly by himself or by ang other person on his behalf receives any money or valuable consideration on account of any person having voted or refrained from voting, or having induced any other person to rote or ref ram from voting); d e t t a t. o. m. i fråga om det ovan omt a l a d e »förplägandet» (»treating»: ib. 176 a: during, or after an election); N. Jers. 27 b 2 (a), 28; Ohio 13312: T e x . 153: Ind. Pen.

C. 171 B; Queensl. 1031; West. Austr. 991 etc (b) Passiv korruption. Straffbestämmelserna för aktiv korruption åtföljas regelmässigt av straffbestämmelser för passiv k o r r u p t i o n . U n d a n t a g utg ö r a e n d a s t n å g r a schweiziska k a n t o n e r (Aarg.; Wall.; Glar.), som straffa den a k t i v a m e n icke den passiva k o r r u p t i o n e n . S å s o m av det föregående synes, förbinda flere — i s y n n e r h e t äldre — l a g a r den a k t i v a och p a s s i v a k o r r u p t i o n e n p å det sätt, a t t viljeöverensstämmelse fordras för b r o t t e n s fullbordan: Fi.

15: 3; H. 126; T. 109; Port. 204; Rum. 98; Bulg. 131; Grek. 190 e t c — ä v e n s å S. 10: 16 för vad a n g å r köpande-säljande av röst. A n d r a — i s y n n e r h e t n y a r e — l a g a r u p p s t ä l l a de b å d a brotten s j ä l v s t ä n d i g t och l å t a därvid den a k t i v a korruptionen k o n s u m m e r a s r e d a n g e n o m erbjudande. N å g r a av dessa l a g a r l å t a den p a s s i v a k o r r u p t i o n e n k o n s u m m e r a s g e n o m fordrande av v e d e r g ä l l n i n g : D. 116 5 (modtager, fordrer eller läder sig tilsige Formuefordel for cd

38 stemme paa en vis Maade eller for at undlade at stemme); Ö. Ges. '2l'/i 1907, 3 2 (fur sich oder einen Britten . . . einen Vermögensvorteil begchrt, annimmt ode)' sich versprechen lässt); Ung. G. A. XVII: 1918, 165 (fur sich oder fur einen anderen ein Geschenk, eine ungcbuhrliche Entlohnung oder einen anderen Vorteil fordert, annimmt oder einen anderen zur Versprechung eines Geschenks, einer Entlohnung oder eines anderen Vorteils zu bestimmen sucht); F r . L. 31/8 1914, 1 (Seront punis des mémes peines ceux qui auront agréé ou sollicité les mémes dons, libéralités ou promesses); Kina 150 1 (demands, agrees to accept or accepts any bribe or other improper reward); F i . Fsl. 13: 6 3 (tager, betingar sig eller fordrar fördel i egendom); T. Fsl. 106 2 (ein Entgelt fordert, sich versprechen lässt oder annimmt): Tjslov. Fsl. 176 2 (unmittelbar oder mittelbar einen Vermögensvorteil dafur sich versprechen lässt, fordert oder annimmt). — Andra av ifrågavarande lagar låta den passiva korruptionen konsummeras först genom viljeöverensstämmelse: N. 106 (på grunn ar avtale om eller mottagelse av nogen fordel stemmer på en viss mate eller avholder sig fra å stemme eller avgir tilsagn om å stemme på en viss mate eller å avholde sig fra å stemme — d e n n a lag går alltså såtillvida utöver viljeöverensstämmelse, som den, vilken faktiskt mottagit »fördelen» men utan att binda sig gentemot givaren, dock straffas, därest han »på grund av mottagandet» röstar på visst sätt e t c ) ; Belg. L. 28/e 1894, 1962 (Serontpunis des mémes peines, ceux qui auront accepté les offres ou promesses), 199 3 (likaså, vid mottagande av reseersättning eller förplägning eller löfte därom, jfr ov.), annorlunda däremot 202 3 (om den, som begär understöd av välgörenhetsinrättning sous la menace de voter dans un sens determine — jfr ov. s. 32); Eng. Steph. 174 d (directly or indirectly by himself or by any other person on his behalf receives, agrees, or contracts for any money . . . for voting or agreeing to rote etc. — här gäller emellertid samma anmärkning som i fråga om N., jfr ib. b: who in consequence of ang such gift . . procures . . or endeavours to procure the return of any person in any election or the vote of ang voter at any election), 176 b ( m o t t a g a n d e av förplägning,

39 jfr ov. s. 3 0 : who being an elector corruptly accepts or takes any such meal, drink, entertainement, or provision); |om anglikansk r ä t t i övrigt jfr t. ex. Ariz. 40 2 (To receive . . during or after an election); Calif.

54: a; Illin. 46: 87; Iowa 13267; Mississ. 1060; N. Jers. 27 a3, 28; N. York 41 ff.; Ohio 13314; Queensl. 1032 3; West Austr.

9 9 2 ' 3 e t c ; ] Costa R. 357 2 (el elector (que a tales manejos se prestare); Peru 315 2 (El elector que recibiera 6 se hiciere prometer dddivas 6 ventajas con uno de esos fines, sera reprimido con las mismas penas); Schw. Fsl. 251 1 ' (der Stimmbcrechtigte, der sich einen solchen Vorteil versprechen oder geben lässt). Någongång förklarar lagen uttryckligen även det fall för straffbart, att väljaren endast skenbart låter sig påverkas, men emellertid begär belöning eller mottager sådan eller löfte därom: 0 . Ges. 26/i 1907, 3 2 {fur sich oder einen Britten unter der Zusage oder don Scheine, sich dadurch . . . bestechen zu lassen e t c ) .

(3) Bedrägligt förfarande. Något mindre vanlig än bestämmelserna om tvång och korruption är straffsanktionen av bedrägligt förfarande mot den enskilde väljaren (om de oftare förekommande bestämmelserna om svek i sammanhang med själva valförrättningen jfr ned. s. 46 ff.). Lagarne nämna stundom särskilt de fall, att väljaren bringas att försumma valet (t. ex. genom oriktig uppgift om plats eller tid för valet) eller att avgiva en ogiltig röstsedel. Hithörande lagar äro: N. 105 (Den, som . . ved lögnaktige forespeilinger . . s0ker å eve innflytelse på en annens optreden eller stemmegivning i offentlige anliggender eller å avholde nogen fra å stemme), 107 2 (den, som ved rettsstridig adferd bevirker eller medvirker til, at nogen stemmer anderledes, enn han ved sin stemmegivning tilsiktet, eller avgir en ugyldig stemme eller avholdes fra å stemme); D. 116 3 (ved Svig bevirker, at nogen mod sin Hensigt af holder sig fra at stemme, eller at hans Stemmeafgivning bliver ugyldig eller virker anderledes end tilsigtet); H. 127 (Hij die, bij gelegenheid

40 eener krachtens wettelijk voorschrift uitgeschreven verkiezing, eenige bedrieglijke handeling pleegt waardoor de stem van een kiezer ran onwaardc wordt of een under dan de door dien kiezer bedoelde per soon wordt aangewezen); Ö. Ges. 20/i 1907, 6 (wer vorsatzlich eine falsche Nachricht iiber Ort oder Zeit der Wahl, iiber den Bucktritt eines Wahlbewerbers oder iiber einen anderen Umstand, der geeignet ist, Wahlberechtigte ron der Ausubung des Wahlrechtes abzuhalten oder sie zur Ausubung des Walil reeldes in einem bestimmt en Sinne zu veronlassen, öffentlich zu einer Zeit verbrcitet. da sich die Wahlberechtigten oder ein Teil der Wahlberechtigten rom wahren Sachverhalte nicht mehr Kenntnis verschaffen können), 72 (den ihm behufs Einsetzung des Naniens des zu Wäh/oiden ubergebenen Stimmzettel auftragswidrig ausfullt); Ung. G. A. XXIII: 1913, 13 (Wer zu dem im § 7 bezeichneten Zweck eine zur Irrefuhrung der Wälilcr gecignete Schrcckensnachricht erdichtet ode)- cine solche unwahre Schreckensnachricht verbrcitet oder eine zur Erreiehung des erwähnten Zwecks geeignete unwahre Nachricht iiber die Umstände der Wahl. insbesondere iiber Ort und Zeit der Abstimmung, iiber das Stimmenverhiiltnis oder iiber den Bucktritt oder den Tod eines Bewerbers erdichtet oder verbrcitet . . . In derselben Weise ist zu bestrafen, wer einen Wäliler durch Erdichtung oder Verbreitung irgend einer falschen Nachricht dazu veranlasst fir einen bestimmten Bewerber zu stimmen oder nicht zu stimmen oder sich der Abstimmung zu enthalten), ib. 14 (Wer zu dem Zweck, urn das Wahlergebnis zum Nachteil eines Bewerbers zu beeinflussen, eine zur Herbeifuhrung des beabsichtigten Ergebnisses geeignete Unwalirheit in bezug auf die Person, das Privatleben oder die Eamifienverhäftnisse des Bewerbers erdichtet oder verbreitet); F r . Deer. org. ~f> 1852, 40 (Ceux qui, ä Vaide de fausses nouvelles, bruits calomnieux, ou autres manoeuvres frauduleuses, auront surpris ou détourné des suffrages, determine tin ou plusieurs électeurs a s'abstenir de voter), ib. 36 (tout individu qui, charge par un électeur afécrire son suffrage, aura inscrit sur le bulletin un nom autre que celui qui lui était désigné); Eng. Steph. 175 b (who by . . any fraudulent device or contrivance impedes or prevents the free exercise of the franchise of any elector,

41 or thereby compels, induces, or prevails upon any voter either to give or refrain from giving his vote at any election); [stundom ä v e n eljest i anglikansk r ä t t , t. ex. Calif. 53; Queensl. 102 2 : By . . fraud prevents or obstructs the free exercise of a franchise by an elector, or by any such means compels or induces an elector to vote or refrain from voting at an election; West. Austr. 98 2 ; Ind. Pen. C. 171 G (falsk uppgift r ö r a n d e en v a l k a n d i d a t s k a r a k t ä r eller uppförande); särskilda bestämmelser om anonyma nidskrifter av dylikt innehåll i Calif. 62 a; Illin. 46: 91; Ohio 13343 1 ]; W a a d t L. u / u 1832, 8 a (Ceux qui, pour se faire nommer par une assemblée electorate de cerclc ou de commune, auront capté ou cherché ä capter des suffrages . . par la fraude), ib. b (Ceux qui auront employe les mémes moyens illicites pour procurer dans une assemblée elector ale de cerclc ou de commune, des suffrages ä autrui, soit qtiils aient agi spontanément ou ä Vinstigation (Can tiers); Aarg. Ges. 22/3 1871, 73 (Wer bei Wahlverliundl ungen erwiesener Mässen durch . . List sich selbst oder anderen Stimmen zu verschaffen oder Jemanden zu entziehen gesucht hat); Wall. 142 4 (Celui qui aura inscrit sur le billet des votants nun lettrés des noms autres que ceux qui lut auraient été declares); Obw. Bol. 35 3 (wer uberhaupt durch lugnerische Vorgaben mittelbar oder unmittelbar auf die Stimmgehung der Burger einzuwirken sucht); Bern 85 1 (Wer vor oder bei den Wahlen oder Wahlvorschlägen der Wahl- oder der Gemeindeversammlungen durch betrugerische Ilandlungen irgend einer Art . . unmittelbar oder mittelbar Stimmen fur sich oder andere zu gewinnen sucht; Tic. 98 1 (Chi, in occasione di comizi . . richiesto da un elettore, vi [o: sulle schede elettorali| inscrive al tro nome dalVindicato); T. Fsl. 105 (Wer durch Täuschung bewirkt, dass jemand nicht, oder änders, als er will, oder ungultig wählt oder stimmt); Tjslov. Fsl. 173 1 (Wer . . durch List einen Wahl er dazu bestimmt, sich an einer öffentlichen Wahl nicht zu beteiligen oder das Wahlrecht auf eine bestimmte Weise auszuuhen).

42 (4) F a r a för f r a m t i d a

påverkan.

(a) Hämnd. Såsom ovan a n m ä r k t , k a n en h ä m n d h a n d l i n g mot en medb o r g a r e p å g r u n d av h a n s u t ö v n i n g av politisk r ä t t i g h e t inneb ä r a en framtida fara för d e n n a r ä t t i g h e t s fria u t ö v n i n g . N å g r a l a g a r h a v a därför i d e t t a s a m m a n h a n g u p p s t ä l l t straff för dylik g ä r n i n g : Ö. Ges. mL 1907, 5 2 (wer alsbald nach einer Wahl einem Wahlberechtigten oder einer diesem nahestehenden Person vorsätzlich eine Tätigkeit oder Nachteile oder Schädigungen der in Absatz 1 bezeichneten Art [o: Nachteile a n K ö r p e r , Freiheit, E h r e oder a n V e r m ö g e n oder E i n k o m m e n oder S c h ä d i g u n g e n in ihrer beruflichen oder geschäftlichen Tätigkeit] deswegen zufugt, iveil der Wahlberechtigte einem rom ersteren vor der Wahl auf ihn ausgcubten Einflusse zuwider gewählt hat); Ung. G. A. XXIII, 12 (Wer einen Wahl er oder einen seiner Angehörigen deswegen an seiner Ehre beleidigt oder ihm deswegen in seinem Vermögen oder Erwerb einen rechtswidrigen Nachteil zufugt, iveil der Wähler sein Wahlrecht nicht oder nicht so ausgeubt hat, wie der Täter oder ein anderer es von ihm getvunscht hat . . . — In derselben Weise ist zu bestrafen, iver die im vorigen Absatz bezeichnete Straftat deswegen begeht, iveil der Wähler einen auf einen bestimmten Bewerber lautenden Wahlvorschlag nicht untersclirieben oder einen solchen Wahlvorschlag unterschrieben hat, von dessen Fertigung der Täter oder ein anderer ihn zuriichzuhalten ge sucht hat. — Wer einen Wähler oder einen seiner Angehörigen aus einem der im ersten oder zweiten Absatz bezeichneten G runde tätlich beleidigt); Eng. Steph. 175 a (who directly or indirectly by himself or by any other person on his behalf makes use of or threatens to make use of any force, violence, or restraint, or inflicts or threatens to inflict by himself or by any other person any temporal or spiritual injury, damage, harm, or loss, upon or against any person . . . on account of his having voted or refrained from voting at any election); Thurg. 2 6 1 ; ZUr. 81 c; ofta i a n g l i k a n s k r ä t t , t. ex. N.

Carol. 250: U. S. A. Fed. Pen. C. 51; Queensl. 1021; West. Austr.

43 9 8 l : — T. Fsl. 107 ( Wer einen anderen in wirtschaftlichen oder gesellschaftlichen Vcrruf erklart, weil er nicht oder in einem bestimmten Sinne gewählt oder gestimmt hat); Tjslov. Fsl. 173 2 (wer Gewalt oder gefährliche Drohung gegen einen Wähler dafiir anwendet, dass er sein Wahlrecht ausgeiibt hat).

(b) Kränkande av valhemlighet. L i k s o m h ä m n d på n å g o n , därför a t t h a n icke u t ö v a t resp. p å visst s ä t t u t ö v a t sin r ö s t r ä t t , kan, g e n o m fruktan för hämndhandlingens u p p r e p a n d e , p å v e r k a väljaren (och a n d r a m e d honom) vid en k o m m a n d e o m r ö s t n i n g , så gäller ofta d e t s a m m a om väljarens fruktan för obehagliga efterverkningar, d ä r e s t h a n ej k a n förlita sig på, a t t h a n s politiska s t å n d p u n k t s t a g a n d e hålles hemligt. E t t straffskydd för v a l h e m l i g h e t e n k a n i i n å n g a fall anses givet g e n o m b e s t ä m m e l s e r n a om ä m b e t s h e m l i g h e t (se Spec. Utk. VII, 88 ff.): särskilda s å d a n a b e s t ä m m e l s e r innehållas ofta i de a n g l i k a n s k a l a g a r n e : Ariz. 56; Calif. 49; Idaho 8102;

Illin. 46: 99: N. Jers. 214 g 22; N. York 41 i; Tex. 158 — 9, 180. 182, 192 d. Men flere l a g a r u p p s t ä l l a m e r a a l l m ä n n a straffs a n k t i o n e r i s a m m a n h a n g m e d v a l s k y d d e t : D. 129 (Den, som uberettiget giver offentlig Meddelelse om det ved de i § 115 ncevnte Valghandlinger og Stemmeafgivninger foregaaede); Ö. Ges. 2G/1 1907, 11 (Wer vorsätzlich bei einer geheimen Wahl sich durch ein rechtswidriges Mittel Kenntnis iiber die Abstimmung einzelner Wahl ber echtigter verschafft): Ung. G. A. XXIlI: 1913, 18 (Wer aus Anlass einer geheimen Wahl absichtlich in Erfahrung bringt, fur wen ein Wähler gestimmt hat . . . Wer diese Tat mit Anwendung von Gewalt, Drohung oder Betrug begeht . . . Wer als Fräsident oder Mitglied der zur Entgegennahme der Abstimmung besteliten Kommission zu der im fruheren Absatz bezeichneten Tat Beihilfe le i st et oder das zu fäll ig zu seiner Kenntnis gelangte Gehcimnis einer Abstimmung einem anderen mitteilt); F r . L. 29fi 1913, 12 (quiconque. soit dans une commission administrative ou muni-

44 cipale, soit dans un bureau de vote ou dans les bureaux des mairies, des prefectures ou sous-prefectures, avant, pendant, ou apres un scrutin, aura, par inobsevvation volontaire de la loi ou des arrétés préfectoraux ou par tons autres actes frauduleux, violé ou tenté de violer le secret du rote); Belg. 212 (Tout president, assesseur ou secretaire (Van bureau, tout témoin qui aura rérélé le secret du rote); Freib. 161 (Celui qui viole le secret du vote); Kina 154 (Whoever endeavours to learn the name of any person for whom votes have been cast at any election by ballot); T. Fsl. 110 (Wer einer zum Schutz des Wahl- oder Abstimmungsgeheimnisses dienenden Vorschrift in der Absieht zuividerhandc/f, sich oder einem anderen Kenntnis davon zu verschaffen, wie jemand geivählt oder gestimmt hat); Tjslov. Fsl. tJbertr. Ges. 17 (Wer sich in ein fremdes Wahlgeheimnis eindrängt): Schw. Fsl. 253 (Wer sich (lurch unrechtmässige Ver anstalt ungen Kenntnis davon verschafft, wie einzelnc Berechtigte stimmen oder wahlen). — I flere a n g l i k a n s k a l a g a r straf-

fas icke blott tredje man, som kränker (eller söker kränka) valhemligheten, utan även den röstberättigade, som visar sin röstsedel m. m.: Iowa 824 3 (A voter allowing any person to see how his ballot is marked), 825; Mississ. 4175 (Any voter who shall, except as herein provided, allow his ballot to be seen by any person, or who shall make a false statement as to his inability to mark his ballot, or who shall place any mark upon his ballot by which it can afterwards be identified as the one voted by him); N. J e r s . 214 y 19; N. York 41 k 10 (Shows his ballot after it is prepared for voting to any person so as to reveal the contents); Ohio 13268, 13269 (Whoever, being an elector, allows his ballot to be seen by another except as provided by law, with an apparent intention of letting it be known how he is about to vote), 13270, 13271 (Whoever, being an elector, purposely marks his bed lot so it may be identified after it has been cast), 13272; Queensl. 109 (Any person who, having received a ballot-paper from the presiding officer at an election — (a) wilfully makes on the ballot-paper any mark or writing not expressly authorized by law; or (b) wilfully fails to fold up the ballot-

45 paper

in such a manner

as to conceal the names of the candidates);

West. Austr. 105. b) H a n d l i n g e n r i k t a d m o t

valkandidat.

Kriminalisation av h a n d l i n g a r , som ingripa i val g e n o m a t t r i k t a sig m o t valkandidaten spela i lagstiftningen en l å n g t m i n d r e roll (ehuru teoretiskt till stor del s a m m a modaliteter l å t a t ä n k a sig som i fråga om de m o t väljaren r i k t a d e h a n d l i n g a r : t v å n g , m u t o r , bedrägeri, h ä m n d ) . H i t h ö r a emellertid Ö. Ges. 2fi/t 1907, 12 (Wer vorsätzlich in der Absicht, jemanden ron der Aufstellung seiner Bewerbung um ein Mandat fur eine der in § 2 bezeiehneten Vertretungen abzuhaltcn oder ihn zum Aufgébén seiner Bewerbung zu bewegen, gegen dicsc Person eine Tätlichkeit aus/ibt oder ihr eine rechtswidrige Verletzung an Körper. Erciheit, Ehre oder an Vermögen oder Einkommen zufugt oder damit droht); Ung. G. A. XXIII: 1913, 72, som straffar den, som övar obehörig pression »um einen Wähler zur Nichtannahme der Bewerbung oder zum Iliicktritt ron der Bewerbung zu stimmen»; ib. 9 jfr 7-, som straffar även den, vilken g e n o m korruption av v a l k a n d i d a t e n söker n å s a m m a mål, ävensom, vid passiv korruption, k a n d i d a t e n själv; Tjslov. Fsl. 174 (Wer mit Gewalt, durch gefährliche Drohung oder durch List einen anderen dazu bestimmt, sich um eine Wahl nicht zu bcwerbeu oder sich durum in einen bestimmten Sinne zu bewerben; ä v e n hämnd mot v a l k a n d i d a t e n kriminaliseras i d e t t a s a m m a n h a n g : iver Gewalt oder gefährliche Drohung gegen einen Wahlbewerber da fur anwendet, dass er sich um eine Wahl betvorben hat oder dass er sich durum in einem bestimmten Sinne beworben hat). — Om de i flere l a g a r förekommande b e s t ä m m e l s e r n a om bedrag a n d e av v ä l j a r n e g e n o m falska uppgifter om v a l k a n d i d a t e n jfr ov.

2) Handlingen icke d i r e k t riktad m o t enskild m e d b o r g a r e . S t a t e n s intresse av att, vid o m r ö s t n i n g i a l l m ä n n a ärenden, erhålla e t t så a d e k v a t u t t r y c k som möjligt för m e d b o r g a r n e s

vilja kan, såsom ovan nämnt, kränkas även genom handlingar, som icke rikta sig (direkt) mot någon enskild medborgare. En kränkning av detta intresse kunde anses ligga redan däri, att en röstberättigad utan giltigt skäl försummar att uttala sin vilja. I fråga om primära val uppställes dock i allmänhet icke en sådan kriminalsanktionerad rättsplikt (undantag gör, bland europeiska lagar, Belg. L. 2S/V> 1894, VII \I)e la sanction de V obligation du vote], jfr L. n/i 1895; I. 12/9 1895; L. -2/± 1898, 39; — genom iteration kan straffet småningom stiga till långvarig förlust av valrätt m. m.). Bortsett från huruvida de särskilda väljarnes vilja fått sitt rätta uttryck i deras omröstning (och icke påverkats av hot, error etc), kan ett angrepp på omröstningen ske i avseende på dess yttre förlopp. Man skulle här kunna, i överensstämmelse med T. (108: Wer . . ein unrichtiges Ergebnis der Wahlhandlung vorsätzlich herbeifuhrt oder das Ergebnis verfälscht) skilja mellan handlingar, som framkalla ett oriktigt resultat — närmast genom att en oberättigad person väljer men även t. ex. genom valsedlars obehöriga borttagande eller insmugglande i urnan under pågående val — och handlingar, som innebära en förfalskning (t. ex. genom oriktig sammanräkning) av det i verkligheten föreliggande resultatet. Flertalet lagar behandla emellertid särskilt, stundom ganska mycket i detalj, det fall, att någon icke berättigad deltager (eller söker deltaga) i omröstningen. a) Obehörigt d e l t a g a n d e i o m r ö s t n i n g . Den, som obehörigen deltager i val, kan göra detta för egen räkning eller för en annans. I förra fallet kan han deltaga under sitt rätta namn (ehuru omständigheter in casu göra honom icke röstberättigad eller ehuru han redan utövat sin rösträtt — om han t. ex. bereder sig tillfälle att rösta i flere valdistrikt) eller under ett falskt namn. Uppträder han åter för annans räkning, kan detta ske med eller utan den andres begivande.

47 Några lagar följa mer eller mindre dessa indelningar; andra begränsa sig till visst fall eller, tvärtom, uttrycka sig mera allm ä n t . Jfr Fi. 15: 4 (Giver sig någon ut för annan och i (tennes namn tager del i sådant allmänt ärende, som i 3 § sägs; eller åstadkommer någon uppsåtligen genom svek eller annorledes, att utgången av omröstning eller av val ej blir riktig); N. 107 (Den, som ved usannferdig foregivende uberettiget forskaffer sig selv eller andre anerkjennelse som stemmeberettiget i offentlig anliggende, eller som tilsniker sig eller andre adgang tit uberettiget deltagelse i avstcmning i sådant anliggende); D. 116 (den, som ved de i § 115 omhandlede Valg eller Stemmedfigivninger 1. uberettiget skaffer sig eller andre Adgang tit at deltage i Afstemningen); H. 128 (Ilij die opzettclijk zich voor een änder uitgevende, a an eene krachtens wetteUjk voorschrift uitgeschreven verkiezing deelneemt)\ T. 108 (se h ä r ov.); Ö. Ges. mjx 1907, 7 8 (durch Erregung eines Irrtums iiber seine Wahlberechtigung, insbesondere durch Verwendung gefälschter oder verfälschter Wahllegimationsdokumente, ein Wahlrecht ausubt, das ihm nicht zusteht, oder ein einem anderen zustehendes Wahlrecht ohne dessen Einverständnis ausubt), 9 (Wer vorsätzlich bei einer Wahl gegen die bestehenden Vorschriften 1. das Wahlrecht eines anderen mit dessen Einverständnis ausubt, oder 2. die Ausubung seines Wahlrechtes durch einen anderen veranlasst oder zulässt — m i n d r e straff); Ung. G. A. XXIII: 1913, 15 (iver unter fremdem Namen seine Stimme abgibt oder bei einer Wahl, bei der die Abstimmung audi durch einen Bevollmächtigtcn ausgeubt werden känn, das Wahlrecht eines anderen ohne Vollmacht ausubt; iver bei einer und derselben Wahl seine Stimme mehrmals abgibt oder bei einer und derselben allgemeinen Wahl seine Stimme in mehreren Wahtbezirken abgibt. — Wer im selben Kalenderiahr in mehreren Wahlbezirken seine Stimme abgibt, ist, insoweit seine Tat nicht unter die im friiheren Absatz enthaltene Str af drohung fällt . .); F r . Décr. Org. 2/2 1852, 31 (Toute personne qui se sera fait inscrire sur la liste electorate sous de faux noms ou de fausses qualités, ou aura, en se faisant inscrire, dissimulé une incapacity prévue par la, loi ou aura reclame et obtenu une inscription sur deux ou plusieurs listas), 32

48 (Celui qui, déchu du droit de voter, soit par suite d'une condamnation judiciaire soit par suite d'une faillite non suivie de rehabilitation, aura vote, soit en vertu d'une inscription sur les listes antérieurcs o sa déchéance, soit en vertu d'une inscription postérieure, metis opérée sans sa participation — m i n d r e straff), 33 (Quiconque aura vote dans une assemblée electorate, soit en vertu dune inscription obtenue dans les deux premiers cas prévus par Varticle 31, soit en prenant faussement les noms et les qualités (Fun électeur inscrit — h ö g r e straff), 34 (tout citogen qui aura profile d'une inscription multiple pour voter plus d'une fois); Belg. L. 28/o 1894 (celui qui aura rote ou se sera présénté pour voter sous le nom dun autre électeur); R. 9 1 ; Bulg. 135 (Den, som under främmande namn röstar eller anmäler sig att rösta vid val, utsatta på myndighets befallning . . . Den, som röstar flere gånger i en och samma valkrets eller som, efter det han röstat i en valkrets, anmäler sig och röstar i en annan); Eng. Steph. 518 (A person is for all purposes of the laws relating to parliamentary and municipal elections deemed to be guilty of the offence of personation who, at an election for a county or borough, or at a municipal election, applies for a ballot paper in the name of some other person, whether thai name be that of a person living or dead, or of a fictitious person, or who, having voted once at ang such election, applies at the same election for a ballot paper in his own name); Bund 49 d (Wer unbefugter Weise an einer solchen Wahl [o: einer g e m ä s s der B u n d e s g e s e t z g e b u n g stattfindenden Wahl] oder an der en Verhandlung Teil nimmt); Schaffh. 113 4 (likaså); Bas. 59 3 (Wer ivissentlich ohne Berechtigung an einer offentliehen Wahl oder Abstimmung Teil nimmt); Zug 46 d (likaså); App. A.-Rh. 58 b (wer unbefugter oder verbotener Weise an den Verhandlungen dieser Versammlungen [jfr ov. s. 22] Teil nimmt); S c h w y z Ges. 29/n 1879 (Wer an einer verfassungsmässigen Abstimmung teilnimmt, ohne hiezu stimmberechtigt zu sein); Sol. 64 4 ( = B a s . ) ; St. Gall. 160 (Unbefugte Ausubung politischer Bechte in öffentlichen Burger- oder Genossenversammlungen); App. I.-Rh. 43 e (= Bas.); Freib. 160 2 (celui qui, sans en avoir le droit, prend part a une rotation, a une election

49 ou a une demands de referendum ou aVinitiative); Costa R. 357 3 ' 4 ; Peru 316 (El que sin der echo torn are parte en una eleccion 6 en una votacion, 6 suplantare d otro votante, 6 votare mås de una vez); Kina 152 (Whoever by fraud or ang other unlawful means procures an incorrect result from the voting); Fi. Fsl. 13: 61 (giver sig ut för annan och i dennes namn tager del i omröstningen eller förhandlingarna); T. Fsl. 108 1 (Wer dadurch, dass er wiederholt oder unter falschem Namen wälilt oder stimmt, oder auf ändere Weise ein unrichtiges Ergebnis einer Wahl oder Abstimmung herbeifuhrt); Tjslov. Fsl. 177 (Wer bei einer öffentlichen Wahl ivählt, ohne dazu berechtigt zu sein, wer eine Urkunde in der Äbsicht fälscht oder beschafft, um eine unberechtigte Wahl zu ermöglichen); Schw. Fsl. 252 l 2 (wer unbefugt an einer Abstimmung oder Wahl oder an einem Referendums- oder Initiativbegehren teilnimmi).

Såsom synes av citaterna, konsummeras brottet enligt flertalet lagar med deltagandet i omröstningen: Fi.; H.; Ö.; Ung.; R. (ynacTire); kantonallagarne; Peru; Fi. Fsl.; Schw. Fsl. Stundom likställes viss förberedelse med deltagande: N.; Tjslov. Fsl. Stundom konsummeras brottet i och med att man »framställt sig», »anmält sig» e t c för att rösta: Belg.; Bulg.; Eng. Enligt T.; Kina och T. Fsl. är gärningen fullbordad först därmed, att den tagit sig uttryck i omröstningens resultat. Fr. uppställer vissa förberedelsehandlingar såsom delicta sui generis men straffar deltagandet (såvitt det nämligen innebär fortsättande av nämnda handlingar) med högre straff. I nordamerikansk rätt stadgas ofta befogenhet för valförrättaren att fordra den väljare på ed, vars valrätt bestrides (någongång även: att fordra en väljare på ed beträffande omständigheter, som röra en annan väljares valrätt). Stundom inträder straff för den, som efter att hava anmält sig såsom väljare vägrar gå eden, t. ex. Ariz. 37; Calif. 43; Idaho 8097 (Every person who, after being required by the board of judges at ang election, refuses to be sworn, or who, after being sworn, refuses to answer any pertinent question propounded by such board, touching his right, or the right of 4

50 any

other person,

to vote, is guilty of a misdemeanor).

I a n d r a fall

inskränker sig rättsverkan av denna vägran till att han avvisas. Ofta stadgas uttryckligen menedsstraff för den. som svär falskt. Iowa 13286 straffar den, som obehörigen deltager i partimöte för nominering av kandidat. b) A n d r a fall. Beträffande återstoden av det kriminalsanktionerade området skilja lagarne merändels mellan ett angrepp, som åsyftar ett positivt (ehuru oriktigt) resultat, och sådant, som åsyftar att omöjliggöra ett resultat. I förra avseendet söka flere lagar uppställa ett allmänt rekvisit (stundom under sammanfattande av det positiva och det negativa angreppet) medan andra uppräkna särskilda fall (t. ex. manipulationer med röstlängden, in- eller undansmugglande av röstsedlar, ogiltiggörande [genom märkande etc] av sådana, oriktig summering, oriktigt tillkännagivande av resultatet e t c ) . Mer eller mindre allmänna rekvisit innehålla: Fi. 15: 4 (åstadkommer någon uppsåtligen genom seek eller annorledes, att utgången av omröstning eller av val ej blir riktig); N. 108 (Den, som ved rettsstridig adferd bevirker eller medvirker til, at utfallet av stemmegivning i offentlig anliggende forvanskes eller . . . at nogen avgitt stemme ikke medregnes); D. 115 1 (Den, som . . forvansker . . . saadant Valgs Udfald), ib? (Samme Strof finder Anvendelse, naar saadanne Ilandlinger foretages ved lovhjemlede umiddelbare Stemmeafgivninger i offentlige Anliggcnder); H. 129 (eenige bedrieglijke handeling plecgt waardoor aan de stemming een andere u itslag wordt gegeven dan door de wettig ingeleverde stembiljetten zon zijn verkregen); T. 108 (ein unrichtiges Ergebnis der Wahlhandlung vorsätzlich herbeifiihrt oder das Ergebnis verfälscht —

det förra alternativet (se ov. s. 46) avser de fall, då »valmaterialierna» bringas att icke motsvara lagens krav; det senare, då det angivna resultatet icke överensstämmer med de föreliggande val-

51 m a t e r i a l i e r n a ) : Ö. Ges. 26 / 1 1907, 71 (bei einer Wahl die Abstimmung oder deren Ergebnis fälscht); Ung. G. A. XXIII: 1913, 16 1 (wer auf eine nicht unter § 15 [se ov. s. 47] far/ende Art unmittelbar mitwirkt, dass das Ergebnis der Wahl oder Abstimmung nicht in gesetzmässiger Weise zustandekommf, oder wer das Ergebnis der Wahl oder der Abstimmung auf irgcndeine Weise verfälscht); F r . L. 2fl/7 1913, 12 (qui en aura change ou tenté de changer le resultat): Bulg. 133 (Den. som . . . förfalskar resultatet av verkställt val); Bund 49 a (Wer auf das Ergebnis einer gemåss der Bundesgesetzgebung stattfindenden Wahl oder andern Vcrhaudluug durch Wegnahme oder Verfälschung echter oder durch Beifiigung falscher Stimmzettel, oder auf andere rechtswidrige Weise

einwirkt); Thurg. 261; Wall. 141, 1421; Schaffh. 1131: Bern 853; Tie. 9 8 l (in qualunque altro modo falsa la votazione o lo scrutinio); N e u c h . 124; App. I.-Rh. 43 b {wer durch Erregung von Irrtumern das Ergebnis einer Abstimmung zu• fal sch en sucht); Freib. 160 3 (celui qui falsifie le resultat (Vune rotation, d'une election ou le chiffre des signatures recueillies en vue cVune demands de referendum ou d'initiative, ou denature, de toute autre maniere illicite, le resultat d'un scrutin); Kina 152 (Whoever by fraud or ang other unlawful means procures an incorrect result from the voting or alters the election returns); Fi. Fsl. 13: 5 (som genom svek eller annorledes söker åstadkomma, att utgången av val eller omröstning ej blir riktig eller ej kan utrönas); T. Fsl. 108 (Wer dadurch, dass er wiederholt oder unter falsehem Namen wählt oder stimmt, oder auf andere Weise ein unrichtiges Ergebnis einer Wahl oder Abstimmung herbeifährt . . . Ebenso wird bestraft, iver das Ergebnis einer Wahl oder Abstimmung verfälscht); Tjslov. Fsl. 172 1 (Wer mit Gewalt oder durch hinterlistiges Handeln eine öffentliche Wahl hindert oder vereitelt oder auf ihren Verlauf oder ihr Ergebnis einwirkt); Schw. Fsl. 252 1 (Wer ein Stimmregister fälscht, verfälscht, beiseiteschafft oder zerstört . . . wer das Ergebnis einer Abstimmung, einer Wahl oder einer Unterschriftensammlung zur Ausubung des Referendums oder der Initiative fälscht).

Till uppräknande åter av särskilda fall inskränka sig Fr.

52 111, 112, Décr. Org. ~\, 1852, 35 e t c ; Belg. L. 2s/6 1894, 213 e t c ;

Port. 203; Rum. 97 (I. 17/2 1874); Grek. 191 och I. 17/9 1877; Eng. Steph. 180; Ziir. 81 b: Bas. 591: Gen. 942; Zug 46 b; Schwyz 60; Sol. 64; Peru 317, 318. A n g r e p p , som åsyfta a t t omöjliggöra ett r e s u l t a t av omr ö s t n i n g e n , k u n n a ske g e n o m a t t h i n d r a o m r ö s t n i n g e n överhuvud, m e n ä v e n genom a t t h i n d r a fastställandet av dess r e s u l t a t (t. ex. s a m m a n r ä k n i n g e n , g e n o m r ö s t s e d l a r n e s b o r t t a g a n d e eller förs t ö r a n d e e t c ) . E t t a n g r e p p av f ö r s t n ä m n d a slag k a n ofta v a r a k r i m i n a l i s e r a t i a n n a t s a m m a n h a n g ( n ä r m a s t såsom h i n d r a n d e eller s t ö r a n d e av offentliga f ö r s a m l i n g a r e t c ö v e r h u v u d ) ; d e t s a m m a k a n v a r a förhållandet ä v e n m e d e t t a n g r e p p av det a n d r a slaget, om det sker g e n o m våld eller eljest öppet. L a g a r n e hava emellertid ofta i d e t t a s a m m a n h a n g k r i m i n a l i s e r a t hindrande av valf ö r r ä t t n i n g (så icke sällan ä v e n lagar, som särskilt k r i m i n a l i s e r a t h i n d r a n d e t av enskild r ö s t b e r ä t t i g a d ) ; ofta d ä r j ä m t e störande av valförrättning. A n d r a l a g a r h a v a a l l m ä n t k r i m i n a l i s e r a t omöjliggörande av r e s u l t a t e t s fastställelse eller å t m i n s t o n e särskilda handlingar, som haft d e n n a v e r k a n ; n å g o n g å n g u p p t r ä d a dessa typ e r vid v a r a n d r a s sida i strafflagen (D.; Fi. Fsl.; Tjslov. Fsl.;

Schw. Fsl.). Hindrande av förrättningen: N. 138 (den, som bevirker eller medvirker til, at offentlig forretning . . . eller offentlig sammenkomst til behandling av alment anliggende ulovlig Undres eller avbrgtes); D. I b ) (Den, som hindrer Foretagelsen af Valg til Bigsdagen, Fmroernes LagUng eller til kommunale eller andre offentlige Baud eller Myndigheder eller ger Fors0g herpaa), ib.2 (Samme Straf finder Anvendelse, naar saadanne Handlinger foretages ved lovhjemlede umiddelbare Stemmeafgivninger i offentlige Anliggender); T. 107 a, Ges. 23/5 1923 (Wer nichtverbotene Versammlungen, Aufziige oder Kundgebungen mit Gewalt oder durch Bedrohung mit einem Verbrechen verhindert oder sprengt . . Wer

53 in nicht ve rbotenen Versammlungen oder bei niehtverbotenen Aufzugcn oder Kundgebungen Gewalttätigkeiten in der Absicht begeht, die Versammlung, den Auf zug oder die Kundgebung zu sprengen); Fr. Deer. Org. 2 / 2 1852, 41 (Lorsque, par attroupements, clameurs ou demonstrations menacantes, on aura . . porta atteinte ä Vexercice du droit electoral ou å la liberie du vote), 42 (Toute irruption dans uu college electoral consommée ou tentée avec violence, en cue dempéeher un choix), 45, L. 29/7 1913, 12 [quiconque . . . avant. pendant, ou apres un scrutin, aura . . . tenté oVempécher les operations du scrutin): Belg. L. M / 8 1894, 205 (Toute irruption dans un college electoral, consommée ou tentée avec violence, en vac d'entraver les operations électorales . . . Si le scrutin a été violé), 2 0 8 ; Port. 199 (Se for impedida q ual que r assembleia eleitoral, ou colégio eleiloral, de exercer, cm cumprimento da lei, as suas funcoes no tempo e no local compctentementc detcrminado. e éste impedimento for causado por tumulto, ou por qualquer violencia); Luz. 102: Zur. 81 a (Wer gewaltsam die Vornahme einer gesetzlich angeordneten Wahl oder die Verhandlungen einer gesetzmässigen, zur Besorgung von öffentlichen Angelegenheiten bcrufenen Versammlung hindert): Bas. 57; Zug 46 a; App. A.-Rh. 58 a; Costa R. 356; Kina 153 {Whoever interferes with . . ang election); Fi. Fsl. 13: 5 (Den, som. vid val till offentligt värv eller allmän tjänst eller vid behandling av annat allmänt ärende, med våld eller hot om våld hindrar eller söker hindra valet eller förhandlingarna); T. Fsl. 109 (Wer mit Gewalt oder durch Drohung mit Gewalt eine Wahl oder Abstimmung oder die Feststellung des Ergebnisses hindert); Tjslov. Fsl. 172 (Wer mit Gewalt oder durch hinterlistiges Handeln eine öffentliche Wahl hindert): Schw. Fsl. 249 (Wer eine durch Verfassung oder Gesetz vorgeschriebene Versammlung. Wahl oder Abstimmung in eidgenössichen, kantoneden, Gcmeinde- oder kirchlichen Angelegenheiten durch Gewalt oder sch were Drohung hindert . . . wer die Sammluug oder die Äblieferung ron Unter sch ri ft en fur ein Referendums- oder ein Initiativbegehren durch Gewalt oder schwere Drohung hindert . .). Störande av förrättningen: S. 11: 19 (Gör man våldsgärning å annan vid valförrättning, uppbörds-, kommunal- eller kyrkostämma, läs-

54 förhör, t ant ni (iter iför rättning eller annan sådan offentlig sammankomst, eller då allmänt ärende eljest förehaves . . För svordom, oljud eller annan förargelse vid sådant tillfälle); Fr. Décr. Org. 2 / 2 1852, 41 (Lorsque, par attroupeménts, clameurs ou demonstrations menagantes, on aura trouble les operations d'un college electoral); Belg. 208, 216 (Toute personne qui, le jour d'election, aura cause du désordre, soit en acceptant, portant ou arbor ant un signe de ralliement, soil de toute autre manier e): Bulg. 128; Obw. Pol. 35 2 (wer solche Versammlungen tumultuarisch stört); Bern 8 6 : Tic. 97 1 (Colui die, con minaccie, tumulti o risse, perturba un'assembled circolare, comunale, patriziale o parocchiale, quandanehe non ne sieno state impedite le operazioni, ma solo inter rotte); Gen. 93,

944); St. Gall. 161; App. I.-Rh. 43 a; Costa R. 356: Kina 153 (Whoever . . creates a disturbance at any election); T. Fsl. 109; Schw.

Fsl. 249. — Stundom tillerkänner lagen uttryckligen valförrättarne ämbetsmans straffskydd: Ö. Ges. ^ 1907, 13; Port. 202. Omöjliggörande av resultatets utrönande: Fi. 15: 4 (åstadkommer någon uppsåtligen genom seek eller annorledes, att utgången av omröstning eller av val . . ej kan utrönas); N. 108 (Den, som red rettsstridig adferd bevirker eller medvirker til, at utfallet av stemmegivning i offentlig anliggende . . forspil des); D. 115 1 (Dent som hindrer Forelagelsen af Val g til Bigsdagen, Fairacmes Lagting eller til kommunale eller andre offentlige Baud eller Myndigheder eller gar Forsog herpaa, eller som . . forspilder saadant Valgs Udfald), ib? (Samme Straf finder Anvendelse, naar saadanne Handlinger foretages ved lovhjemlede umiddelbare Stemmeafgivninger i offentlige Anliggender); H. 129 (Hij die, bij gelegenheid eener krachtens wettelijk voorschrift uitgeschreven verkiezing, opzettelijk eene plaats gehad hebbende stemming rcrijdelt): Ung. G. A. XXIII: 2 1913, 16 (wer die Wahl oder die Abstimmung oder die Feststellung Hires Ergebnisses vereitelt); Bulg. 133 (Den, som . . på bedrägligt sätt omintetgör resultatet ar det verkställda valet; Fi. Fsl. 13: 5 (Den, som . . . genom svek eller annorledes åstadkommer eller söker åstadkomma, att utgången av val eller omröstning . . ej kan utrönas); Tjslov. Fsl. 172 1

55 (Wer mit Gewalt oder durch hinterlistiges Handeln cine öffcntliche Wahl . . vereitelt). Särskilda fall av dylikt omöjliggörande: Ö. Ges. 26/i 1907, 10 (Wer vorsätzlich in der Absicht, die Feststellung des Wähler g ebnisses zu verhindern, die Stimmliste oder die Stimmzcttel ganz oder zum Teile beseitigt, verstreut oder unbrauchbar macht); Fr. Déer. Org. 2/2 1852, 46 (Eenlevement de l'urne contenant les suffrages émis et non encore dépouillés), 47 [La violation du scrutin fait, soit par les membres du bureau, soit par les agents de Vautorité préposés o la garde des bulletins non encore dépouillés); Thurg. 261 (Wer ge/valtsam die Vornahme einer gesetzlich angcordneten Wahl oder einer anderen öffentlichen Verhandl ung vereitelt); Gen. 94 a4 (quiconque, dans le but dempécher . . V expression de la volonté populaire . . aura intention nellement renversé les urnes electorates ou détruit, en tout ou en partie, les pieces ou registres destines o établir le resulted du scrutin); Freib. 160 1 (Celui qui . . anléve ou détruit un registre electoral): Schw. Fsl. 252 1 (Wer ein Sti mm register . . beiseiteschafft oder zer stört).

C) Kvalifikationer. Liksom stundom särskilda rekvisit u p p s t ä l l a s för vissa hith ö r a n d e h a n d l i n g a r av ä m b e t s m a n , så förekommer även, a t t a l l m ä n n a straffbestämmelser kvalificeras, d å b r o t t s s u b j e k t e t är ämbetsman: Fi. 15: 5; T. 108 1 (vid »Wahlfälschung» kvalifikation för a l l m ä n n a o r g a n ) ; Ung. G. A. XVII: 1918, 166, G. A. XXIII: 3 a 1913, 18 ; Fr. L. / 7 1913, 12 ( t v å n g s b r o t t och k r ä n k a n d e av hemlighet); L. 31/;s 1914, 4 (korruption och t v å n g m o t enskild väljare); Décr. Org. 2 / 2 1852, 47 (La violation du scrutin); Belg. L. m js 1894, 201 ( t v å n g s b r o t t och k o r r u p t i o n ) ; Port. 203 1 (valförfalskning m. m.); Bulg. 132 (korruption); 133 2 (valförfalskning m. m.); Turk. 174 2 (våld och hot); Eng. Steph. 180 (valförfalskn i n g m. m.): Luz. Pol. 59 2 ; Tic. 98 § 2 (valförfalskning m. m.); Freib. 160 5 ; Costa R. 357 i.ff; Peru 319 (samtliga förut uppställda

56 rekvisit); Venez. 167 ( = T u r k . ) ; Tjslov. Fsl. 175 (Ein öffentlicher Beamier oder ein Geistlicher, der bei Ausubung seines Amies oder unter Missbraucli seines Amies oder des damit verbundenen Bechtes auf einen Wähler einwirkt, damit er sich an einer öffentlichen Wahl nicht beteilige oder damit er das Wahlrecht auf cine bestimmte Weise ausube); Schw. Fsl. 252 2 . - - J f r ä v e n h ä r o m Spec. Utk. VII, 114 ff. A t t g ä r n i n g s m ä n n e n (vid t v å n g s b r o t t ) v a r i t flere. a n v ä n d e s s t u n d o m såsom kvalifikationsgrund: Belg. I. 2H/(i 1894, 203 (Quiconque aura engage, réuni ou aposté des individus méme non armés, de maniere d intimider les électeurs ou å troubler Vordre . . Ceux qui auront fait partie seiemment de bändes ou groupes ainsi organises), 206 (Si ces faits |irruption dans u n college electoral e t c ] ont été commis par des bändes ou des groupes organises comme il est dit ä Vart. 203); Port. 199 (skiljer, vid h i n d r a n d e por tumulto. mellan os autores ou chefes och os outros criminosos); Bern 86 (ivenn die Tat durch eine zusammcngerottete Menge veriibt worden ist). Ung. G. A. XXIII: 1913, 8 kvalificerar t v å n g s b r o t t e t , då det b e g å s för en viss grupps (partis) r ä k n i n g (Begeht der Täter die in § 6 oder 7 bczeichnete Straftat im Auftrag oder Namen irgend einer Gruppe, einer Vereinigung oder einer Körperschaft oder mit Berufuug auf Hire Beschlussfassung). Beträffande handlingen kvalificeras t v å n g , som utförts med vapen i F r . Décr. Org. 2 / 2 1852, 43 (Si les coupables étaient porteurs d'armes); Belg. L. ™/6 1894, 205 3 , 208 3 . E n kvalifikation för det fall, a t t b r o t t s p l a n e n haft större omf a t t n i n g , förekommer i F r . 110 (Si ce crime a été commis par suite (Vun plan concerté pour étre execute soit dans toute la Bépublique, soil dans un ou plusieurs departements, soit dans un ou plusieurs arrondissements communaux), j ä m t e denna, b e s t ä m m e l s e , som avser droits civiques överhuvud, jfr särskilt beträffande politiska val Décr. Org. 2 / 2 1852, 44; Port. 201 (Em qualquer dos casos declarados nos artigas antecedentes, se o tumulto ou reiiniäo tiver lugar em conseqiiéncia de concerto entré diversas pessoas, para cometer algum dos mesmos crimes em mais

57 de um circulo eleitoral); Rum. 96 (Dacä aeeastd crimä s'a comis in urmarea unui plan concerted ca sä fie exec utåt, fiein töat a fara, fie hitrunul sau mai multe judete, fe intruna sau mai multe pläsi).

D) Allmänstraffrättsliga frågor. Rörande delaktighet innehålla lagarne stundom bestämmelser, som stadga anstiftareansvar för den, som finansierar en valrörelse med förbjudna medel; som framkallar valoroligheter genom offentlig uppmaning e t c Jfr t. ex. Belg. L. 2S/6 1894, 200, 207; Eng. Steph. 11A c (Who advances or pugs or causes to be paid ang money to, or to the use of ang other person, with the intent that such money or ang part thereof shall be expended in bribery at ang election, or who knowingly pugs or causes to be paid ang money to ang person in discharge or repayment of ang money wholly or in part expended in briber g at ang election).

Om försök jfr ov. s. 36 och om straffbara föiberedelsehamdlingar s. 49 e t c Ö. Ges. 26/i 1907, 8 uppställer såsom delicta sui generis vissa förberedelsehandlingar, t. ex. olovligt tillägnande av »Wahllegitimationsdokumente». Ung. G. A. XVII: 1918, 163 straffar uppsåtliga felaktigheter från allmänna organs sida vid uppgörande av röstlängd; ib. 164 förberedelsehandlingar, som innebära missbruk av bevismedel; jfr Belg. L. 28/(i 1894. 210, 210 bis, 210 ter (L. 3% 1910), 2142; Bulg. 129 (uppgörande av röstlängd),' 130; Gen. 94, 94 a o. s. v. Iterationsbestämmelser förekomma någongång. Sä Belg. i fråga om förfallolöst uteblivande från val (jfr ov. s. 46): Gen. 95 i fråga om korruptionsbrott, obehörigt deltagande i val m. m. Särskilda preskriptionsbestiimmelser förekomma i flera fall: F r . Décr. Org. 2/2 1852, 50 (Inaction publique et Vaction civile seront prescrites apres trois mois, ä partir du jour de la proclamation du resultat de /'election); L. 29/7 1913, 13 (Les dispositions de V artide 50 du décret organique du 2 férrier 1852 sont applicables a Vaction publique

58 et ä Vaction civile intentées en vertu de la present c loi); L. 31/3 1914, 11 (Le délai de prescription des actions prévues par les artides Tr, 2 et 3 de la présente loi est fixé ä six mois, partant du jour de la proclamation du scrutin); Belg. L. 28/6 1894, 217 (La poursuite des crimes et délits prévus par le present code et Vaction civile seront prescrites apres six mois révolus a partir du jour oil les crimes et les délits ont été commis); Ung. G. A. XXIII: 1913, 23 (fastställer för vissa h i t h ö r a n d e fall en preskriptionstid av 30 d a g a r , r ä k n a t resp. från valets avslut a n d e eller från b r o t t e t s b e g å e n d e ) ; Bulg. 136 (uppställer en p r e s k r i p t i o n s t i d av 8 d a g a r , r ä k n a t från v a l f ö r r ä t t n i n g e n , för obehörigt d e l t a g a n d e i v a l ; samt för flertalet a n d r a fall en preskript i o n s t i d av 30 d a g a r , r ä k n a t från b r o t t e t s b e g å e n d e ) ; Tie. 102, som s t a d g a r en preskriptionstid av sex m å n a d e r , r ä k n a t från »protokollets a v s l u t a n d e » (dalla chiusura del processo verbale delV assemblea cui riguardano). Om åtal s t a d g a s i Ung. G. A. XVII: 1918, 167: Wenn das im § 165 oder 166 dieses Gesetzes oder im § 10, 15 oder 16 des G. A. XXIII: 1913 bezeichnete Verbrechen oder Vergehen im betreffenden Waldkreis ein in das Wählerverzeichnis aiifgenommener Wähler zur Anzeige brachte, stel/t ihm im Zug des Strafverfahrens die Bechtsstellung des Verletzten zu. D e t uppgives, a t t d e n n a ä n d r i n g i val skyddslagen av 1913 föranleddes av den erfarenhet m a n h a d e av olämpligh e t e n a t t l å t a strafftalans a n h ä n g i g g ö r a n d e bero e n b a r t av allmänne åklagaren.

II. Olydnad mot lag eller myndighet. Där lagstiftaren pålägger medborgarne en kriminalsanktionerad plikt av positiv eller negativ art — befallning eller förbud — plägar sanktionen meddelas i sammanhang med plikten: oftast, såvitt rör den allmänna strafflagen, så, att plikten, den bakom straffsanktionen liggande normen, får sitt uttryck endast genom straffsanktionen. I stället för att uttryckligen uppställa normen: du skall icke dräpa, och därpå tillfoga en sanktion för den, som överträder detta bud, åtnöjer sig lagstiftaren med blotta sanktionen: den. som dräper, strafes . . . Det förekommer emellertid även. i icke så ringa utsträckning, att lagstiftaren, även såvitt rör den allmänna strafflagens sanktioner, adapterar dessa till normer, som uppställas på annat håll i rättsordningen. Framför allt gäller detta, där straffsanktionen har karaktären av en ren blankettlag: ämbetsman, som brister i någon ämbetsplikt; konkursgäldenären, som icke fört handelsböcker på det i lagen föreskrivna sätt: den, som bryter mot förordningar angående gifter o. s. v. Men det inträffar även stundom, där straffbestämmelsen har ett mera självständigt rekvisit. 1 flere fall förekommer i moderna strafflagar, att överträdelse av den på ena eller andra sättet uttryckta plikten att lyda viss lag kriminaliseras bland »brott mot allmän ordning» (medan andra lagar kanske giva kriminalisationen en annan plats, stundom bland förseelserna). Därvid kan ofta olydnad mot den i lagen uppställda plikten förbinda sig med olydnad mot den myndighet, som, med stöd av lagens bud, in casu pålägger plikten. Men

det förekommer även ofta, att lagstiftaren på det sätt delegerar sin makt på viss myndighet, att denna får befogenhet såväl att utfärda föreskrifter med mer eller mindre permanent giltighet som att i konkreta fall föreskriva resp. förbjuda en viss individ viss handling. Dylik befogenhet för myndighet måste i allmänhet kriminalsanktioneras för att bliva effektiv och sådana sanktioner givas mestadels i de specialförfattningar, där befogenheten i fråga stadgas. Men i viss utsträckning innehålla även de allmänna strafflagarne sanktioner av denna art, vare sig blott för särskilda fall (isynnerhet i fråga om samtidig olydnad av en hel folkhop) eller (såsom ofta i kantonallagarne) mera allmänt (straff för »olydnad mot befallning av därtill kompetent myndighet» etc). Vi indela hithörande område i följande grupper: A) kränkande av vittnesplikt m. m.; B) underlåtenhet att lämna bistånd åt myndighet: C) underlåtenhet att efterkomma myndighets befallning till en folksamling att skingras; D) andra särskilda fall avolydnad mot myndighet; E) allmännare bestämmelser om olydnad mot lag eller myndighet.

A) Kränkande av vittnesplikt m. m. Flere lagar innehålla sanktioner av plikten att såsom vittne, sakkunnig e t c bistå statsorgan (bortsett från de tvångsmedel, som processlagarne använda mot tredskande vittnen m. fl.: S. Ii. B. 17: 3, 5; Fi. B. B. 17: 3, 5; T. Sir. P. 0. 51, 77; G. V. G. 56 o. s. v.). Sanktionen har än fått sin plats bland »brott mot allmän ordning» (T.; Port.; samt [bland förseelserna| Bulg.); än bland »brott mot myndighet» (H.; Fr.; Rum.; Tic); än bland »brott mot rättsförvaltn i n g e n » (It.; Turk.). — H. 192 (Hij die, wettelijk als getuige, als deskundige of als tolk opgeroepen, opzettelijk niet voldoet aan eenige ivettelijke verplichting die hij als zoodanig te vervullen heeft, wordt gestraft: T. in strafzaken . . 2°. in andere zaken . .); T. 138 (Wer als Zeuge, Geschivorcner

61 oder Schöffe berufen, eine unwahre Tatsache (ds Entschuldigung vorscliiitzt . . Dasselbe gilt ron einem Sachverständigen, welcher zum Erscheinen gesetzlich verpjiiehtet ist. Die auf das Nielderscheinen gesetzten Ordnungsstrafen iverden durch vorstehende Strafbestimmung nicht ausgesehlössen); F r . 236 (Les témoins et jurés, qui auront allégué une excuse reconnue fausse); It. 366 (Ghiunque. nominate dalVAutoritä giudiziaria perito, interprete, ovvero custode di eose sottoposte a sequestro dal giudice penale, ottiene con mezzi fraudolenti Tesenzione dalVobbligo di comparire o di p rest are il sno ufficio . . Le stesse pene si applicano a clii, chiamato dinanzi all'Autoritä giudiziaria per aclempierc ad aleuna delle predette funzioni, rifiutu di dare le proprie generalitä, ovvero di prestare il giuramento richiesto, ovvero di assumere o di adempiere le funzioni medesime. Le disposizioni precedenti si applicano alla persona chiumata a deporre come testimonio dinanzi all'Autoritä giudiziaria c ad ogni altra persona chiamata ad esercitarc una funzione giudiziaria. Se il colpevole b un perito o un interprete, la condanna importa Vinterdizione dalla professione o delVarte): Port. 189 (É considerada desobediéncia qualificada. a que for fetta na quulidude de jurado, testemunha, perito, interprete. tutor ou vogal do couselho de fam ilia); Rum. 192 (Martorii si juratii, in materie penalä, cari, sub un pretext neadevärat, nu vor veni la chemarea ce Ii se va face, se vor puteä osänd), pe längd amenzile se Ii se vorpronunta pentru ne veni rea lor); Bulg. 467 (bland förseelserna: För öppen olydnad straffas . , den. som i en straffsak, lagt igen instämd eller uppmanad, vägrar att framträda inför den kompetenta myndigheten eller att uppfylla de honom såsom vittne, sakkunnig, översättare, bisittare i rätten eller tolk åliggande skyldigheter); Turk. 282; Tic. 162 (§ 1.1 testimoni chc, citati per deporre avanti V autoritä in materia penale, ricusano di comparire, o, per esi mer sene, allegano una circostanza falsa, o, comparendo. ricusano di rendere testimonianza . . § 2. La presente disposizione si applica anche a i periti chiamati a deporre, od a prestare V opera, o dare un giudizio avanti V autoritä penale. § 3. Se il testimonio c citcdo (Vautoritå in materia civile od amministrativa, la pena sarå . . e, se la trasgressione si ripeterä dietro una seconda citazione . .).

62 S å s o m h ä r a v synes, m e d t a g a s , u t o m v i t t n e n : sakkunnige

(H.;

T.; It; Port; Bulg.; Turk.; Tic); tolkar (H.; It; Port; Bulg.; Tic); jurymän (T.; Fr.; Port.; Rum.; Bulg.); T. ä v e n »Schöffen» (jfr Bulg. 1. c). I t m e d t a g e r »varje j u d i k a t i v funktion»; [ P o r t ä v e n förmyndare]. — Beträffande handlingen m e d t a g a T.; F r . och Rum. e n d a s t förebärande av falska u r s ä k t e r : k o n k u r r e n s m e d ordningsstraff för u t e b l i v a n d e s t a d g a s u t t r y c k l i g t . Ej heller It. m e d t a g e r det b l o t t a u t e b l i v a n d e t . — H. och T i c skilja i straffbarhet mell a n kriniinalprocess och a n n a n p r o c e s s ; Rum. och Bulg. m e d t a g a överhuvud e n d a s t kriminalprocess. — Turk. införer den klausul, a t t det t r e d s k a n d e v i t t n e t haft s ä k e r h e t för a t t utfå e r s ä t t n i n g (avec assurance d'etre indemnisé de ses frais et de ses journées). N å g o n g å n g k r i m i n a l i s e r a r strafflagen ä v e n t r e d s k a n d e , för visst fall, a t t fullgöra editionsplikt: H. 193 (Hij die opzettelijk niet voldoet aan een weltig bevel tot overlegging van een stuk hetwelk beweerd wordt valsch of vervalscht te zijn, of hetwelk dienen moet ter vergclijking met ecu änder waarran de valschheid oj vervalsching beweerd, of de echtheid ontkend of niet erkend wordt, wordt gesiraft: T. in strafzaken . . 2°. in andere zaken); Bulg. 467 2 (förseelse: den, som, lagligen anmanad, vägrar att för kompetent myndighet i en straffsak framlägga ett föremål till jämförelse eller skärskådan).

B) Underlåtenhet att hjälpa myndighet. E t t a n n a t i strafflagarne f ö r e k o m m a n d e institut, som framställer sig såsom olydnad m o t l a g eller m y n d i g h e t , är underl å t e n h e t eller v ä g r a n a t t hjälpa m y n d i g h e t i s å d a n a fall, där en dylik plikt föreligger. B e s t ä m m e l s e n k a n h a k a r a k t ä r e n a v en b l a n k e t t l a g (»hjälp, som h a n är lagligen skyldig a t t l ä m n a » etc.): N. 327 2 (den, som ellers uberettiget nekter nogen offentlig tjenestemann sin bistand); Port. 188 pr. (que fattar a obediéncia devida as ordens ou mandados legitimas da autoridade puhlica ou agentes dela); W a a d t 129 (celui qui, lorsqifil

63 en est Ugalement requis. refuse de préter secours ä Vautorité ou a uu fonctionnaire public); Wall. 125 2 ; N e u c h . 138.

Det vanliga är emellertid, att sanktionen knytes till ett bestämt rekvisit, mestadels vägran att bistå myndighet vid avvärjande av brott eller olycka: N. 3271 (den, som, skjont det kunde skje uten scerlig fare eller opofrelse, undlater på opfordring a bistå en offentlig tjenestemann, når hjelp er formden til avvendelse av en förbrytelse eller uhjkke. eller avholder en annen fra å gde sådan bistand); D. 142 (den, som undlader paa Opfordring at gde nogen, hvem offentlig Myndighed tilkommer, en Bistand, hvorrcd Ulgkke eller Forbrydelse, der udsccttcr andres Liv, Helbred eller Velfcerd for Fare, skal afvendes, skönt saadau Bistand kunde gdes udeu Fare eller Opofrelse af större Betgdning); H. 446 (Hij die, bij het bestaan van gevaar voor de algemeene veiligheid van personen of goederen of bij ontdekking van een misdrijf op heder daad, het liulpbetoon weigert dal de openbare macht van hem vordert en tvaartoe hij. zouder zicli aan dadelijk gevaar bloot te stellen, in staat is); T. 360 10 (wer bei Unglucksfalien oder gemeiner Gefahr oder Not von der Polizeibehörde oder deren Stellvcrtreter zur Ililfc aufgefordert, keine Folge leistet, obgleich er der Auf order ung ohne erhebliche eigene Gefahr genugen konnte); Sp. 7 923 (Los que no pr estaren a la Autoridad el auxilio que reelamare en caso de delito de incendio, naufragio, iuundaciön u otra calamidad, pudiendo haeerlo sin perjuicio ni riesgo personal; P o r t 188 § 3 (A desobediéncia diz-se qualificada, quando consist i r em recusar ou deixar de fazer os servigos ou prestar os socorros, que forem exigidos em caso de flagrante delito ou para se impedir a fugido de al gum criminoso, ou em circunstuneias de tumulto, naufragio, inundacao, incendio, ou outra calamidade, ou de quaisquer acidentes em que possa perigar a tranqililidade publico); Bulg. 469 (Ben, som, av kompetent myndighet uppmanad till hjälp i händelse av fara för personers förmögenhet, hälsa eller liv eller i händelse av just begånget brott, vägrar, ehuru han kan göra det utan fara för sig själv eller en annan); Wall. 340 7 ; T i c 161 (§ 1. Colui die, richiesto da un pubblico ufficiale o da un agente della forza pubblica a prestare

64 mano forte alla immediata esecuzione di un ordine dell''autoritä giudiziaria od amministrativa, si rifiuta serna giusta ragione — lagen uppställer ib. $ 2 en straffriande intressekollision: Non c passibile di pena Vascendente e il discendente, il fratello c la sorella, il eoniuge, il suocero ed il genero, lo zio e il nipote ed i cognati della persona di cui fossero richiesti di eseguirne Varresio), 423 1 0 (Coloro che, nei casi di naufragi, inondazioni, valanghe e fräne, o altre calamitä e disastri avranno trascurato di fare quei lovori o servizi, o prestare quei soccorsi che era in loro potere di fare, e di cui furono richiesti dal!autoritä o da consueti segnali); Freib. 188 3 (celui qui, requis par la police de lui préter assistance en cas (Vnrgence, refuse, sans motif, son concours); Ch.il. 496 2 (El que pudiendo, sin grave detriments propio, prestar a la autoridad el auxilio que reclamure en casos de incendio, inundaciön. naufragio u of ra culumiäad. se negare a ello); Columb. 246 (Todo el que hallandose presente cuando ana autoridad legitima, o agente de policia, o ministro de justicia, pida auxilio contra alg un delincuente, o para precaver cd gun delito, no lo diere, sin tener legitima excusa para ello); Costa R. 557 5 Venez. 486; Fi. FsL 32: 3 (Den, som vägrar att till förekommande av brott åt tjänsteman giva sådan hjälp, han utan fara för sig eller annan kan åstadkomma . . Lag samma vare om den, som underlåter att efterkomma kallelse till släckning av skogseld, visar ohörsamhet mot ledare av släckningsarbetet eller upphör med släckningsarbetet, innan tillstånd därtill givits); T. Fsl. 401 (Wer bei gemeiner Gefahr oder Not oder bei JJnglucksfollen der poiizeilichen Aufforderung zur Ililfdeist ung nicht nachkommt, obwohl er der Aufforderung ohne erhebliche eigene Gefahr und ohne Verletzung anderer wichtiger Inter esse n genugen känn); Schw. Fsl. 296 (iver der Aufforderung eines Polizeibeamten, ihm zur Nothulfe Beistand zu leisten, ohne genugenclen Grund nicht nachkommt). — Med u n d a n t a g av D.; Port. och Columb. förekomma nu n ä m n d a b e s t ä m m e l s e r b l a n d förseelserna. [Andra l a g a r straffa, likaledes bland förseelserna, u n d e r l å t e n h e t överh u v u d a t t hjälpa i en n ö d s i t u a t i o n (även u t a n m y n d i g h e t s inb l a n d n i n g ) : Fr. 475 12 ; B e l g . 556 5 ; I t 652; Rum. 389 11 ; Turk. 527; Grek. 634; B e r n 256 9 ; Neuch. 443 6 . E h u r u dessa b e s t ä m m e l s e r

65 icke äro byggda på »olydnad mot myndighet» och sålunda icke höra hit, anmärka vi dock, för sammanhangets skull, deras ståndpunkt i nedan behandlade frågor. Vad särskilt angår underlåtenhet att rädda människoliv, jfr S p e c Utk. I, G() ii.]. Den föreliggande situationen skall sålunda innebära en hotande fara. Stundom förutsattes, att faran beror på ett förestående brott: Columb. 246 (jfr dock även 740); Fi. Fsl. 32: 3 (jfr dock även ib2, och 33: 4), medan i flere lagar tvärtom begreppet brott icke såsom sådant ingår i rekvisitet: T. 36010; Sp.

7923; Wall. 3407: Tie. 42310: [Neuch. 443°;] Chil. 4962; Costa R.

557°; T. Fsl. 401. Det vanligaste är emellertid, att lagarne nämna dels brott (i visst omfång) dels olycka eller fara (av viss beskaffenhet): N. 327: D. 142; H. 44(5; [Fr. 47512: Belg. 5565; It. 652;]

Port 1883: [Rum. 38911;] Bulg. 469: [Turk. 527; Grek. 634; Bern

2569]; Venez. 486. Xågongång användes ett allmänt uttryck, som likaväl omfattar fara från hotande brott som annan fara:

Freib. 1883: Schw. Fsl. 2964>6.

Till den del brott som sådant ingår i rekvisitet, uppställes ofta den inskränkning, att det skall gälla brott på bar gärning:

H. 446; [It 652;] Port 1883: Bulg. 469; [Turk. 527; Grek. 634;]

Venez. 486; |likaså, dock med tillägg (utan detta förbehåll) av vissa svära brott, Fr. 47512; Belg. 5565; Rum. 38911; Bern 2569]. — D. 142 bestämmer situationen såsom fara för andras liv, hälsa eller välfärd, vare sig faran beror på »Vlgkke eller Forbrgdelse». Såvitt fara (oavsett sammanhang med brott) ingår i rekvisitet, inskränka lagarne sig oftast till allmänfara: H. 446; [Fr.

47512; Belg. 5565; It 652;] Sp. 7923: Port 1883; [Rum. 38911: Turk. 527; Grek. 634;] Wall. 3407; [Bern 2569;] Tic 42310; Chil.

496 2 ; Costa R. 5575; [Venez. 486]. Begreppet olycksfall användes i Neuch. 443"; jfr även N. 327: allmänfara eller olycksfall i T. 36010; T. Fsl. 401. — Om D. 142 jfr ov. Stundom medtages verkställighet ar dom: [Fr. 47512; Belg. 556; Bern 2569:] någongång namnes även uttryckligen gripande av

m brottsling på bar gärning: |Bern 2569;] eller överhuvud gripande utbrott si ing: P o r t 1883. Den nära till hands liggande intressekollisionen (eller motivkollisionen) antycles stundom endast så, att den uppmanade år i i stånd e t c att lämna hjälp: [Fr. 47512: Belg. 5565;] T i c 423 10 ; |Neuch. 4436;] men oftast förutsattes uttryckligen, att hjälpen kan lämnas utan fara för honom själv: H. 446: T. 36010; Sp. 792 s ; Bulg. 469: Costa R. 557 5 : Fi. Fsl. 32: 3: någongång starkare: |utan allvarlig fara: Bern 256 9 ]; utan svår skada: Chil. 496- [utan livsfara: Grek. 634]. — Stundom namnes både fara och uppoffring: N. 327; D. 142. — Flere lagar uttrycka sig allmänt: utan »tillräckliga skäl» e t c : [It 652; Turk. 527;] Freib. 1883; Columb. 246; [Venez. 486:] Schw. Fsl. 296*. • - T. Fsl. 401 omtalar dels fara dels hänsyn till andra intressen. — Stundom påpekas även hänsyn till tredje man: Bulg. 469: Columb. 246; Fi. Fsl. 32: 3; T. Fsl. 401. — Intressekollisionen beröres icke i Port 188 3 ; Wall. 3407. Med vägran att själv lämna hjälp likställes stundom att avhålla annan från att hjälpa: N. 327: [Grek. 634:] Schw.Fsl.296 5 (även: störande av den, som hjälper). Stundom kriminaliseras även vägran att i dylik situation lämna upplysningar till allmänt organ: It. 652; Turk. 527: Venez. 486. Dessa lagar straffa (med högre straff) även den, som i dylikt fall lämnar falska upplysningar till allmänt organ. Om den anglikanska rättens bestämmelser om hjälp till myndighet i vissa fall jfr Spec. Utk. IX, 69, 84.

C) Straffbar folksamling och underlåtenhet att efterkomma myndighets befallning till en folksamling att skingras. Ett i praktiken särskilt viktigt fall av olydnad mot myndighet är underlåtenhet att efterkomma dess till en folksamling

riktade befallning att skingras. Såvitt folksamlingen skett i uppsåt att öva tvång eller hämnd mot myndighet, föreligger uppror; nyssnämnda olydnad kommer dä ofta att ställa sig såsom en fas i upprorets utveckling (härom jfr Spec Utk. IX, 50—60). Likaledes förekommer ej sällan, att lagen uppställer en särskild kriminalisation för det fall, att folksamlingen skett, om än icke i upprorssyfte så dock i samband med brott, vanligen mot person eller egendom. Stundom förutsattes, att folksamlingen skett i sgfte att föröva våld mot person eller egendom: Sp. 289 5 (Los que se ulzaren publico, colectiva g tumultuariamentepara . . ejercer, con un objeto politico o social, algun acto de odio o de reugauza contra la persona, familia o bienes de los particulates o contra cualquiera elase del Estado); Port. 180 (Aqueles que se ajuntarem em qualquer lugar publico para exercer algum ato de odio, vinganea ou despréso contra qualquer cidadäo, ou para impedir ou perturbar o livré exercicio ou gozo dos direitos individuals, ou pura cometer algum crime); Jugosl. 154; Bras. 119 (Ajuntarem-se ma is de tres pessoas, em lugar publico, com o designio de se ajudarem mutuameute, para. por meio de motim, tumulto, ou assuada: T., commetter algum crime: 2°., pri var ou impedir a alguem do gozo ou exercicio de um direito ou (lever: 3".. exercer algum acto de odio ou desprczo contra qualquer cidadäo: 4".. perturbar urna reuniäo publico, ou a celcbracäo de alg urna festa civiea ou religiösa); Chil. 269; Columb. 219 (Es asonada la reunion y morimiento ilegal de personas, que lleguen por lo menos a diez, mancomunadas g dirigidas eon gestos, insultos g amenazas, a turbar o embarazar al g una fiesta o acto publico: a haverse justicia por su mano; a incomodar, injur-iar o intim idar a otra u otras personas, u obligarlas por la fuerza a alguna cosa, sea justa o injusta; o a causae de cualquier modo un escänddlo o alboroto en el pueblo, sin que se llegue a ninguno de los casos que constitugen sediciön o mot in); Kina 156 (Where three or more persons openly assemble together with intent to commit violence or employ threats, and do not disperse after having for the third time been ordered to do so by ang competent authority); stundom, att dylikt syfte antingen funnits på

68 förhand eller u p p e n b a r a t sig u n d e r folksamlingens f o r t g å n g : N. 136 (Ben, som bevirker, at der finner oplop sted i hensikt å 0ve void mot person eller gods eller å true (termed, eller som medvirker til istandbringelsen av sådant oplop, eller som ved et oplop, under hvilket ovennevnte hensikt legges for dagen, optrer som leder eller forer), 137 (Ben. som er tilstede eller medvirker til, at nogen annen er tilstede i sådant oplop som i § 136 nevnt. efteråt påbud om å begi sig rolig bort av 0vrigheten er forkgnt): D. 133 (Stk. 1. Ben, som fremkalder Oplob med det Forsad at ore eller true med Void paa Person eller Gods . . S t k . 2. Paa samme Maade straffes de. der ved et OpUb, under hvilket ncevnte For ut a (t t er lagt for Bagen, optrceder som Oplobets Ledere, samt enhver Deltager, der undlader at efterkomme Ovrighedens lovlig forkijndtc Paabud til Meengden om at skilles). Tjslov. Fsl. 206 f ö r u t s ä t t e r ant i n g e n våldsyfte p å förhand eller v e r k l i g t våld u n d e r fortgången (Wer an einem öffentlichen Auflaufe teilnimmt, obivohl ihm bekannt ist. dass er zum Zivecke hat. mit gemeinsamer Hand an einer Person oder Sache Gewalt auszuuben, oder dass es während dieses Auflaufes bcreits zu soldier Gewalt gekommeu ist), m e d a n a n d r a l a g a r förutsätta, a t t folksamlingen faktiskt b e g å t t våld m e n ej fästa avseende vid e t t föregående syfte: Freib. 164 (Ceux qui prennent part ä un attroupement formé en public et au cours duquel des violences ont été commises collectivement contre des personnes ou des propriétés); Peru 2 8 3 ; T. Fsl. 172; S c h w . Fsl. 226 (Wer an einer öffentlichen Zusammenrottung teilnimmt, bei der mit vereinten Kraften gegen Menschen oder Sachen Gew alttät igkeiten begången werden). Ä v e n hot om våld å person medt a g e s i Fi. Fsl. 16: 1. D e b l a n d dessa lagar, som ej förutsätta, a t t våld verkligen förövats, u p p s t ä l l a s t u n d o m en straff s k ä r p n i n g för d e t t a fall. Om ö v e r g å n g till upprorsstraff, d ä r o r d n i n g s s t ö r a n d e folks a m l i n g ö v e r g å r till våld (S. 10: 13: T. 116) jfr S p e c Utk. IX, 59 ff. Ä v e n om i n t e t a n n a t u p p s å t ä n o r d n i n g s s t ö r a n d e föreligger, k r i m i n a l i s e r a s ofta, b l a n d b r o t t m o t a l l m ä n ordning, m o t a l l m ä n

69 frid, m o t allmän o r d n i n g eller frid, m o t m y n d i g h e t e t c , olydnad m o t m y n d i g h e t s befallning a t t s k i n g r a s — t y d l i g e n därför, a t t e r f a r e n h e t e n visar, a t t en dylik m o t s p ä n s t i g h e t l ä t t u t v e c k l a r sig i r i k t n i n g ' m o t u p p r o r eller våld. S å d a n a b e s t ä m m e l s e r , där det r e n a »upploppet» straffas, innehållas i S. 10: 13 [Samlar sig folkmängd tillhopa och störer lugnet eller allmänna ordningen, utan att dock lägga å daga sådant uppsåt, som i 7 § sägs [uppror|, och skingrar sig ej den folkmängd, på offentlig myndighets befallning, utan visar trotsighet däremot), jfr ib. 15 (Sammankommer menighet a höidet eller i stad till överläggning om allmänt eller menigheten särskilt rörande ärende: då ma tillträde till sammankomsten ej offentlig myndighet förvägras. Ej må sammankomsten av myndigheten upplösas, så framt därvid ej företages något, som emot lag stridande är eller eljest allmän ordning störer. Ben, som underlåter att hörsamma myndighetens bud i tg fall. straffes . .); Fi. 16: 3 (Samlar sig folk tillhopa i mängd och ådagalägger uppsåt att . . störa allmän säkerhet och ordning: samt skingrar sig ej efter sådan tipp matting därtill, som i 6 § namnes); D. 134 (Beltagere i et Ophb. der vidende om, at Paabud om af skilles er forkgndt paa foreskreven Maade, ikke efterkommer delte); H. 186 (Hij die opzettelijk bij gelegenheid van een volksoploop zidi niet onmiddellijk verwijdert na het derde door of vanwegc het bevoegd gezag gegeven bevel, wordt, (tis schuldig aan deelneming aan samenscholing); T. 116 (Wird eine auf öffentlichen Wegen, Strassen oder Plätzen versammdte 3fenschenmenge ron dem zuständigen Beamten oder Befehlshaber der bewaffneten Macht aufgefordert, sich zu entfernen. so wird jeder der Versatnmclteu. welcher uach der driften Auf order ung sich nicht entfernt); Port. 177 § 1 (aqueles que, ordenada competentemente a dispersäo do ujuntamento. ou seja convocudo ou fortuito, nåo se retirarem); Thurg. 245; Schaffh. 98; T. Fsl. 174 (Wer sich ans einer öffentlichen Ansammlung nicht entfernt. obivohl die Menge dreimal aufgefordert ivorden ist. auseinanderzugehen . . Die Tat ist nur strafbar, ivenn die Aufforderung uach den gesetzlichen Vorschriften zulässig und der Amtsträger oder militärische Befehlshaber, der zum Auseinandergehen aufgefordert hat, zu dieser Aufforderung zu ständig war);

70 Tjslov. Fsl. 205 (Wer an einem öffentlichen Auflaufe teilnimmt, obwohI ein dazu berechtigtes Organ der 'öffentlichen Macht den Befdil zum Auseinandergehen erteilt hat). I n å g r a l a g a r u p p t a g e s en dylik bestämmelse b l a n d förseelserna: N. 329 (den, som. efteråt pålegg om å begi sig rolig bort ar ovrigheten er forkgnt. förblir tilstede eller medvirker til. at nogen annen förblir tilstede i en samling av et större antal/ personer på offentlig vei eller plass eller pä annet sted. hvor de ikke er berettiget til å opholde sig): Ö. 283 (Wer bei einem uuch aus jeder anderen Ursache, a Is tvodurch eine Zusammenrottuug zum Verbrechen wird, rerunlassten Auflaufe dem Beamten oder der Wache. tveuu diese die Menge auseinandergehen heissen. nicht Folge leistef); Ung. ubertr. 42 (wer im Fall öffentlicher Zusammenrottuug oder Auflaufes den im Interesse der AufrediterJialtung oder Herstdlung der Ordnung erfolgten Anordnungcn der Behördc nicht gehorchf): I t 655: Bulg. 4 6 1 2 : Obw. Pol. 32: Freib. 188. Om den a n g l i k a n s k a r ä t t e n , som ej i princip skiljer mellan u p p r o r och upplopp, se S p e c Utk. IX, 62—70.

D) Andra särskilda fall av olydnad mot myndighet. K r i m i n a i i s a t i o n e r av individuell olydnad m o t m y n d i g h e t s befallning — u t a n s a m m a n h a n g m e d folksamling — i n n e h å l l a s ofta i specialförfattningar och u p p t a g a s , d ä r de förekomma i allm ä n strafflag, ej sällan bland förseelserna. Dock u p p s t ä l l a s även särskilt i k a n t o n a l l a g a r n e — s å d a n a k r i m i n a i i s a t i o n e r b l a n d b r o t t m o t a l l m ä n o r d n i n g etc. (även i lagar, som b e h a n d l a förseelserna för sig själva). Den s å l u n d a k r i m i n a l i s e r a d e o l y d n a d e n k a n r i k t a sig t. ex. m o t : beslut om u t v i s n i n g : H. 197 (Een vreemdeling die in strijd met's Konings last ofs redders bevel, ter uitvoering van de teet gegereu. binnen het rijk in Europa terugkccrt); Ö. 323 (Wenn jemund, der aus sämtlichen Ländern der österreiehischen Republik ivegen eines Verbrechens veriviesen oder ivegen eines Vergehens oder. einer Ubertretung durch das

71 Strafgericht oder aus polizeilichen Rilcksichten durch die Sicherheitsbehörden abgeschafft worden ist. unter teas immcr fur einem Vorwande in eines derselben zuriickkehrt): Bund 63; Thurg. 254; W a a d t 132;

Graub. Pol 11; Wall. 130: Schaffh. 112; Obw. 52, Pol. 29; Bern 81; Glar. 59; Zur. 84: Zug 48: App. A.-Rh. 64: Sol. (M>; St. Gall. 156: App. I.-Rh. 49: Luz. 104; Pol, 48: Freib. 170: Tjslov. Fsl. Ubertr. 3 0 ; föreskrift om b e s t ä m d vistelseort: Belg. 338 (Le condamné place sous la surveillance spéciale de la police qui contreviendra aux dispositions prescribes pur Varticle 35 du present Code) jfr 35 1 (Le renvoi sous la surveillance spéciale de la police donne au gouvernement le droit de determiner certains lieux dans lesquels il sera interdit au condamné de paraitre apres quHl aura sttbi so peine); Thurg. 2 5 5 : Graub.

Pol. 11; Wall. 129; Sehaffii. 112; Obw. Pol. 29; App. A.-Rh. 642; värdshusförbud: Schaffh. 1122; Bern 82; Zug 49: Sol. 67; Luz. Pol. 49 (straffar eventuellt även v ä r d e n : Ber Wirt, ivelcher jemanden, von dem er iveiss, dass ihm der Besueh der Wirtschaften untersagt ist, zur Konsummation in der Wirtschaft Getränke verabfo/gt); Tjslov. Fsl. Ubertr. 26 (likaså); Schw. Fsl. 345 (likaså); förbud m o t u t ö v a n d e av visst y r k e : W a a d t 1 3 1 ; Wall. 127 (även g e n o m »bulvan»); Sol. 6 8 ; Luz. Pol. 55; Tjslov. Fsl. Ubertr. 29; Schw. Fsl. 344 (Wer einen Bcruf, ein Geiverbe oder ein Handelsgeschäft ausubt, dessen Ausubung ihm durch Strafurteil untersagt ist); » F r i e d g e b o t » (stundom ä v e n givet av p r i v a t p e r s o n ) : Glar. 53 (Wer bei entstehenden Streitigkeiten von einer Ands- oder Privatperson aufgefordert wird, vom Streite abzustehen, und diesem Friedgebote keinc Folge lästet); App. A.-Rh. 62 (liknande); App. I.-Rh. 46 (Wer bei entstehenden Streitigkeiten oder ivährend der Begehung von Tätlichkeiten gegen andere von einer Amtsperson, dem Landweibel oder von einem Polizeiangestellten in förmlicher Weise zum Frieden aufgefordert wird und dieser. Aufforderung keinc Folge leistet).

72 E) Allmännare bestämmelser om olydnad mot lag eller myndighet. N å g r a av de strafflagar, som innehålla dylika a l l m ä n n a r e bestämmelser, framhålla u t t r y c k l i g e n — vilket väl enligt s a t s e n lex speeialis dero g at generali får anses självklart — a t t den a l l m ä n n a strafflagens b e s t ä m m e l s e är subsidiär i förhållande till specialförf a t t n i n g a r n a : W a a d t 130 2 ; Sol. 161. Jfr ä v e n Eng. Steph. 167 (Every one commits a misdemeanour who disobeys ang order, warrant or command duly made, issued, or given by ang court, officer, or person acting in ang public capacity and duly authorised in that behalf, unless ang other penalty or mode of proceeding is expressly prescribed in respect of such disobedience). S t u n d o m förutsattes, för t i l l ä m p n i n g av strafflagsbestämmelsen, u t t r y c k l i g h ä n v i s n i n g i speciallagen: Zur. 80 (Ungehorsam gegen amtliche, von kompetenter Stelle erlassene Verfugungen wird, tvenn in der Verfugung fur den Fall des Ungehorsams die Uberweisung an die Gerichte angedroht war); Bas. 52 (Wer Verfugungen, ivelehe von einer Behörde oder einem Beamten innerhalb ihrer Zuständigkeit ertassen sind. keine Folge leistet, wird, tvenn ihm auf den Fall des Ungehorsams die Verzcigung zu strofrichterlicher Ahndung ausdrucklich angedroht war); Zug 44; App. I.-Rh. 4 5 ; ävensä, ehuru blott a l t e r n a t i v t , Thurg. 250 (Ungehorsam gegen amtliche Verfugungen biidet ein strafgerichtlich zu beurteilendes Vergehen, wenn derselbe fur den Stoat oder fur eine Privatperson einen Bechtsnachteil zur Lolge hat oder wenn in der missachteten Verfugung die Uberiveisung an die Strafgerichte angedroht worden war); S c h w . Fsl. 338 (vse ned.). V a n l i g e n gälla strafflagsbestämmelserna e n d a s t verklig mgndighets befallningar; u n d a n t a g s v i s förekommer dock en u t v i d g n i n g h ä r u t ö v e r : App. A.-Rh: 60 2 (Ungehorsam gegen Verfugungen oder Weisungen von öffentlichen Anstalten oder Eisenbalinverwaltungen wird nach den beziiglichen staatlich genehmigten Verordnungen geahndet); W a a d t 129 2 e t c

73 Vad i övrigt a n g å r deliktets omfång, a n v ä n d a s ofta u t t r y c k (»Ungehorsam gegen amtliche Verfugungen» e t c ) , som o m f a t t a såväl m e r a p e r m a n e n t a som in concrete g i v n a föreskrifter av m y n d i g het. S t u n d o m n ä m n a l a g a r n e u t t r y c k l i g e n b å d a fallen: Port. 188 (Aquele que se recusar a prestar ou deixar de prestar qualquer scrvico de interesse publico, para que liver sido competentemente nomeado ou intimado, ou que fattar o obediéncia devida äs ordens ou mandados legitimos da autoridade publica ou agentes dela . . § I". Compreendemse ncsta disposieäo aqueles que infringirem as determinates de editais da autoridade competence, que ti reran sido devidamente publicados): Obw. Pol. 25 (Wer gegen Landesgesetze oder obrigkeitliche Verordnungen, auf deren Ubertretung keine besondere bestimmte Strafe ausgesetzt ist, oder iver gegen obrigkeitliche oder richterliche Befehle, die ron einem Beamten kraft Gesetzesbeschlusses oder erhaltencn Auftrags, uberhaupt innert seincm amtlichen Wirkungskreise ausgestellt werden, sich tvidersetzt); Luz. Pol. 42: Bras. 135; n å g o n g å n g med u p p s t ä l l a n d e av olika r ä t t s v e r k n i n g a r (högre straff vid olydnad m o t den individuella befallningen) : St. Gall. 144 (Wer audi ohne rechtswidrigen Vorsatz einer auf dem Gesetzes- oder Verordnungswege erlassenen allgemein verbindlidien Vorschrift oder iver sonst einer allgemein verpftiddenden. zu öfentlicher Kenntnis gebrachten Anordnung oder Verfugung einer dazu befugten Behörde oder Amtsstelle nicht Folge lektet — straff m a x i m u m 400 fres.), 145 (Wer einer besondern, an ihn gerichteten Weisung [Befelil oder Verbot] einer dazu befugten Behörde oder Amtsstelle nicht Folge lästet — straff m a x i m u m 1 m å n a d s fängelse). — I flere fall förekominer emellertid, a t t bestämmelsen i den a l l m ä n n a strafflagen end a s t b e f a t t a r sig m e d föreskrifter in concreto (tydligen därför, a t t de p e r m a n e n t a föreskrifterna förutsättas v a r a k r i m i n a l s a n k t i o n e r a d e i de specialförfattningar, som u p p s t ä l l t dem): Bulg. 154, 475: Eng. Steph. 167 (men jfr a n g å e n d e »Statutes of the realm»

ib. 166, se ned.): Waadt 129: Bas. 52; Tic 160, 161; Neuch. 138; Freib. 169; Argent. 239 (el que resistiere o desobediciere a un funcionario publico en el ejercicio legitimo de sus funciones o a la per

74 sona que le prestare asistencia a requerimiento de aquél o en virtud de una obligation legal): Peru 322: Schw. Fsl. (bland förseelserna) 33S (Wer der ron einer zuständigeu Behörde oder einem zuständigeu Beamten unter Hinweis auf die Strafdrohung dieses Artikels an ihn erlassenen Verfugung nicht Folge lektet), 339 (Wer der Anordnung oder Aufforderung nicht nachkommt, die ein Polizcibeamter innerhalb seiner Befugnisse erlässt). En n ä r m a r e b e s t ä m n i n g som dock k n a p p a s t u t g ö r n å g o n i n s k r ä n k n i n g av rekvisitet — förekommer i It. 650 (bland förseelserna): (liiunq/te non osserra un provvedimeuto tegat mente'dato dal V Autoritä per ragione di giustizia o di sicurezzo pubblica, o d'online pubblico o (Vigiene. c punito, se il fatto non costituisce un pit) g rare reato . .). . D ä r e m o t innefattas en verklig i n s k r ä n k n i n g i Obw. Pol. 25 (det a k t i v a » m o t s ä t t a sig» i stället för det j ä m v ä l passiva »visa olydnad»): Thurg. 250 (se ov.): Schafth. 106 (Ungehorsam gegen obrigkeitliche oder ridtterliche Verfugungen wird, wenn tvegen dieses Verge/tens mindestens schon ztveimalige disziplinarisdie Bestrafung vorangegangen ist. bei weiterem Räck full . .). Bulg. 154 ställer den a k t i v a formen bland de egentliga brotten, m e d a n den passiva, m e d m i n d r e straffbarhet. u p p t a g e s bland förseelserna (475).

I a n g l i k a n s k r ä t t förekommer s t u n d o m en allmän b e s t ä m melse om olydnad mot lag: Eng. Steph. 166 (Every one commits a misdemeanour who wilfully disobegs ang statute of the realm by doing ang ad which it forbids, or by omitting to do any act which it requires to be done, and which concerns the public or any part of the public, unless it appears from the statute that it was the intention of the Legislature to provide some other penalty for such disobedience).

III. Underlåtenhet att hindra eller upptäcka brott. Underlåtenhet att avvärja brott, varom man erhållit vetskap — ett institut, som förut oftast blott mera sporadiskt uppträtt i strafflagstiftningen (i romersk rätt vid parricidium. I. 2 I). 4S: 9 de lege Pomp, de parric, och myntförfalskning, 1. 9 g 1 B. 48: 10 de lege Corn, de falsis: Fadern poena adficitur diam is qui. cum pr<>Jiibere ta/e quid possef non prohibit it) — kriminaliserades allmänt i den tyska partikulärlagstiftningen under 1800-talet, gemenligen i delaktighetskapitlet, och betecknades i teorien ofta såsom »negativ delaktighet» en term. som, därest den så användes, icke får förväxlas med »egentlig» delaktighet genom negativ handling (vilken förutsätter en särskild juridisk plikt, t. ex. en enkom anställd nattväktares plikt att hindra en hotande mordbrand). I den moderna rätten förekommer institutet (numera sällan uppställt i delaktighetskapitlet, jfr Spec Utk. X, 176) allmänt i germanska lagar, medan det så gott som saknas i lagarne av den romanska typen. Den plikt, som lagarne här låta uppstå, är emellertid helt olika bestämd. För den följande framställningen åtskilja vi: A) pliktens grund; B) pliktens innehåll: C) särskilda straffbarhetsförutsättningar: D) intressekollisioner: E) det subjektiva rekvisitet: F) struktur.

A) Pliktens grund. Den situation, som skapar plikten, innebär alltid, att viss straffbar gärning »tilsigtes begaaet», är »beabsichtigt». »ä färde»,

76 »igjwre». »about to be committed» etc. eller, såsom det ä v e n u t t r y c k e s , a t t visst b r o t t s l i g t »Vorhaben», Untcrnehmung. »voornemen» e t c påg å r ; och a t t n å g o n (som ej är g ä r n i n g s m a n eller d e l a k t i g i detta, brott) h a r vetskap h ä r o m . Vetskapen (kunnskap, Kenntnis, kennis, yv&öig etc.) h a r s t u n d o m e t t f ö r s t ä r k a n d e p r e d i k a t (pålitelig, N. 139: glaubwiirdig. T. 139; T. Fsl. 199; Tjslov. Fsl. 213 1 ). I och med a t t l a g a r n e a n v ä n d a b e t e c k n i n g e n brott e t c för den h o t a n d e straffbara g ä r n i n g e n , skulle de, efter s t r ä n g terminologi, anses h a fordrat n ä r v a r o n även av b r o t t e t s subjektiva föru t s ä t t n i n g a r och s å l u n d a t. ex. uteslutit en (objektivt) straffbar g ä r n i n g , p l a n e r a d av en sinnessjuk. D e n n a k o n s e k v e n s h a r också, ehuru m o t s t r ä v i g t , t a g i t s t. ex. av den t y s k a teorien. För a t t tydligt avvisa d e n s a m m a h a v a Fi. Fsl. 16: 9 (utan avseende duru huruvida gärningsmannen kan straffas) och T. Fsl. 199 8 (Die Strafbarkeit ist unabhångig von der StrofIxirkeit dessen. der das Verbrechen versucht oder vollendet hed) u t t r y c k l i g e n förklarat, a t t underl å t e n h e t e n s straffbarhet är o a v h ä n g i g av g ä r n i n g s m a n n e n s . Beträffande k r e t s e n av de brott, som s k a p a p l i k t e n a t t avvärja, g å r Tjslov. Fsl. 212 l ä n g s t : det m e d t a g e r alla Verbrechen och Vergehen (men gör skillnad i straffbarhet, jfr ned.); jfr Mex. 400. — Ö. 212 och T. Fsl. 199 m e d t a g a alla Verbrechen m e n i n g a V e r g e h e n . Fi. Fsl. 16: 9 (Vet någon brott, som namnes i 12 kap. 1, 2, 3 och 5 §, 13 kap. 1 och 2 § eller .20 kaj). 1 § eller brott, som innebär fara för annans liv dier hälsa, vara a fårde) m e d t a g e r , j ä m t e vissa särskilt u p p r ä k n a d e fall, brott, som i n n e b ä r a fara för liv eller h ä l s a ; S., förutom (8: 23) förräderi brott enligt 8: 1—22, brott, som (3: 8) i n n e b ä r a synnerlig fara för liv. hälsa, frihet eller e g e n d o m ; m e n d ä r j ä m t e , i ett särskilt rekvisit (3: 7, jfr ned.), beträffande personer i viss a u k t o r i t e t s ställning, brott ö v e r h u v u d ; D. 141, föru t o m vissa s v å r a statsförbrytelser, brott, som medföra fara för m ä n n i s k o r s liv eller välfärd eller för betydliga s a m h ä l l s i n t r e s s e n (Den. som er vidende om, cd nogen af de i §§ 08, 99, 101. 103, 111, 112 og IV) omhund/edc Forbrgddser mod Staten eller de överste Stats-

77 myndigheder eller en Forbrydelse, der medforer Fart 'for Menneskers Liv eller Vdfcprd eller for betydelige Samfundsvcerdier, tilsigtes begaaet). — Till bestämda b r o t t s k a t e g o r i e r , o m f a t t a n d e olika a r t e r av svåra b r o t t , b e g r ä n s a s o m r å d e t i N. 139; H. 135—137 (135: Hij die. kennis dragende van eene samenspanning tot een der in de artikelen 9,2 —95 of 102 bcdodde misdrijren . .. 136: Hij die, kennis dragende ran een voomemen tot het plegen van een der in de artikelen 9.2—110 omse/treven misdrijven, tot desertie in tijd ran oorlog, tot militair rerraad. tot moord, menschenroof of vcrkrachting of tot een der in Titel VII van dit bock omschreven misdrijren voor zoovcr daardoor levensgevaar wordt veroorzaakt); T. 139 (Wer von dem Vorhaben eines Hochverrats, Landesverrats, Mun z verbrechens. Monies. Baubes, Menschenraubes oder eines gemeingefåhrlichen Verbrechens zu einer Zeit, in welcher die Verit tit ung des Verbrechens mög/ieh ist, glaubhafte Kenntnis erhält): Kina 162 (Where the commission of the offence might thereby have been prevented, whoever, knowing that ang of the following offences are about to be committed . . . 1. An offence against the internal security of the State: 2. An offence against the external security of the State: 8. The offences against the Public Safety specified in Articles 187, 188, 190. 192, 198 and 197: 4. Rape. '). Homicide; and (J. Bobber g or Piracy); N. ib} tillägger u n d e r l å t e n h e t av ö v e r o r d n a d a t t h i n d r a en »i h a n s tjänst b e g å n g e n förbrytelse» (jfr § 2) och i 347 s a m m a u n d e r l å t e n h e t i fråga om förseelse. — Till förräderibrott eller vissa t y p e r av s å d a n a i n s k r ä n k a sig Ung. 135 (Wer von einer beabsichtigien hochverräterischen Handlung zu einer solchen Zeit Kenntnis erhält. wo deren Verhinderung noch möglich ist); It. 364; Turk. 141 {Ceux qui, instruits directement et préalablement de la perpetration ultérieure des délits specifies aux artides . .); Grek. 130: Thurg. 238 (Jeder K anion sangehör ig e, der von einer hochverräterischen Unternehmung Kenntnis hed). N å g r a l a g a r fordra även inskridande för a t t h i n d r a ett såd a n t b r o t t s följder (vartill r ä t t s p r a x i s ä v e n dessförutan stundom u t s t r ä c k t i n s t i t u t e t ) : N. 139 1 (et efter militcer lov straffbart mytteri, krigsfor reder i, spioneri eller förbund om rooming eller en förbrytelse av

78 nogen i denne lovs §§ . . omhandlet slags eller sammes jidger, skjont han til en tid, da förbrytelsen eller dens jalger ennu kunde forebygges, har erholdt pälitdig kunnskap om, at dem er igjcere dier er förord); D. 141 1 (Ben, som er ridende om, ut nogen af de i §§ . . omhandlede Forbrydelser . . tilsigtes begaaet, og som ikke ger, hvad der staar i hans Magt, for at forebygge Forbrydelsen eller dens Fotger); H. 136 2 (såvitt rör livsfara: Dezelfde straf is toepussclijk op hem die, kennis dragende van eenig in hd eerste lid vermeld reeds gepleegd misdrijf waardoor levensgevaar is ontstaan, op een tijdstip tvaarop de gevolgen nog kunnen /vorden afgewend, opzettdijk nalaat daarvan gelijke kennisgeving te doen); T. Fsl. 199 (Wer von dem Vorhaben oder der Ausfiihrung eines Verbrechens zu einer Zeit, zu der die Ausfiihrung oder der Frfolg noch abgeivendet iverden hann, glaubhafte Kenntnis erhält): Tjslov. F s l . 212 1 (såvitt rör omedelbart h o t a n d e s k a d a av b r o t t e t : Wer ein Verbrechen oder ein Yergehen oder den daraus unmittelbar drohenden Sch ad en zu verh indent unterlåsst).

B) Pliktens innehåll. S t u n d o m fordrar lagen, a t t b r o t t e t »hindras», n t a n a t t y t t r a sig om s ä t t e t därför: en angivelse, som p å förhand m å s t e a n s e s ineffektiv, exkulperar således icke a n g i v a r e n , om h a n p å a n n a t s ä t t (utan fara e t c ) h a d e k u n n a t h i n d r a b r o t t e t : Ö. 212 (Wenn jemand ein Verbrechen zu hindern aus Bosheii unterlåsst); Tjslov. Fsl. 212 l (annorlunda 213 1 , jfr ned.) sä ä v e n S. för det i 3: 7 uppställda fall: Underlåta föräldrar, adoptirföräldrar, fosterföräldrar eller andra uppfostrare, eller förmyndare att frän utförandet ar brott, varom de vetskap äga. hindra den, som under deras värd och lydnad står (där emellertid plikten a t t hindra, likasom plikten a t t » u p p t ä c k a » enligt 3: 8, u t t r y c k l i g e n förklaras icke i n n e f a t t a plikt att a n g i v a till åtal, jfr ned.). — A n d r a l a g a r u p p s t ä l l a a l t e r n a t i v e t angiva 'thr hindra, vilket givetvis i n n e b ä r , a t t den in casu effektiva v ä g e n skall väljas: N. 139 (den. som undlater gjennem betimelig an-

meldelsc for vedkommende myndighet eller på uuneu mute å soke avvcrgef); D. 141 (som ikke gor, head der staar i hans Magt, for at forebygge Forbrydelsen eller dens Folger. om fornodent red An meldelsc til (Jvrighedenj: Fi. Fsl. 16: 9 (underlåter att, medan brottet ännu kan förekommas, genom att i tid därom underrätta myndighet eller den. som hotas ar brottet, eller på annat sätt vidtaga åtgärd om brottets förhindrande]: jfr ä v e n 0 . 60, 6 1 , som endast röra förräderibrott (om 0 . 212 jfr h ä r ov.). — F l e r t a l e t l a g a r i f r å g a s ä t t a dock ingen a n n a n skyldighet än a t t angiva b r o t t e t : lagar, som e n d a s t medt a g a förräderibrott, förutsätta helt n a t u r l i g t i n g e n a n n a n angivelse än hos myndighet: Ung. 135: Turk. 141, 151'; Grek. 130: Thurg. 238; a n d r a l a g a r s t a d g a a l t e r n a t i v t angivelse //'// myndighet eller till den hotade (varvid å t e r i g e n den in casu effektiva v ä g e n m å s t e väljas): Fi. 16: 19 (underlåter, medan brottet ännu kan förekommas. att därom i tid underrätta myndighet dier den, som hotas utbrottet): H. 135 (opzettelijk nalaat daarvan tijdig voldoende kennis te geven hetzij aan de umbtenaren der justitie of politic, hetzij aan den bcdreigde). 136: T. 139 (es unterlåsst hiervon der Behörde oder der durch das Verbrechen bedrohten Person zur rechten Zeit Anzeige zu machen: Kina 162 (fails to report the facts to the proper authorities or to the persons threatened); T. Fsl. 199 1 (es unterlåsst, der Behörde oder dem Bedrohten reehtzeitig Anzeige zu machen); Tjslov. Fsl., för sär1 skilda fall, 213 (es unterlåsst, dies unrerziiglidi in gtaubivurdiger ]Ycisc der Behörde oder der gefåhrdeten Person unzuzeigen): i ett fall, n ä m ligen vid »Ausspåhung», i n t r ä d e r (213 3 ) straff för Nichtanzeige, ä v e n »wenn der Schuldige ron der Unternehmung zu einer Zeit erfahren hat. da von il/r bereds Abstand genommen ivurde». — S. 3: 8 fordrar, a t t b r o t t e t »upptäckes» (vilket väl bör tolkas såsom plikt a t t underr ä t t a a n t i n g e n m y n d i g h e t eller den hotade); likaså 8: 23 (där det i regel icke k a n v a r a fråga om a n n a t » u p p t ä c k a n d e » ä n till m y n d i g h e t ) ; d e n n a l a g uppställer emellertid, som nyss n ä m n t , i 3: 8 den v i k t i g a i n s k r ä n k n i n g e n , a t t p l i k t e n icke o m f a t t a r »angivelse till å t a l » : vid 8: 23 d ä r e m o t gäller d e n n a i n s k r ä n k n i n g

80 e n d a s t de sub D .

särskilt

privilegierade

brottssubjekt,

varom jfr ned.

C) Särskilda straffbarhetsförutsättningar. F l e r e l a g a r fordra för straffbarhet, a t t det h o t a n d e brottet eller straffbart försök därtill verkligen sker: Fi. 16: 19 (om brottet eller straffbart försök därtill sker); N. 139 2 (Dog er han straff-fri, såfremt förbrytelsen ikke kommer tit fullbgrdelse eller til straffbart försök): D. 141 l (hvis Forbrydelsen bliver begå act eller forsogt); T. 139: Turk. 141; Fi. Fsl. 16: 9: T. Fsl. 199; m e d a n a n d r a l a g a r u t t r y c k a föru t s ä t t n i n g e n så, a t t brottet sker: H. 135 (indien het misdrijf is gevolgd), 136; Ung. 135 (ausgenommen, das beabsichtigte Verbrechen tväre unterblieben): Kina 162 (Where the commission of the offence might thereby have been prevented). Ä v e n S. 3: 8 (men icke 8: 23) f ö r u t s ä t t e r u p p e n b a r l i g e n , a t t det å t m i n s t o n e k o m m e r till straffbart försök (eftersom s t a d g a n d e t h a r sin plats i delaktighetskapitlet, där ä v e n a n s t i f t a n och a n n a n »egentlig» d e l a k t i g h e t e n d a s t u n d e r n ä m n d a f ö r u t s ä t t n i n g straffas). — D e n m o t s a t t a s t å n d p u n k t e n , som ej fordrar n å g o t förverkligande, i n t a g e s m e r eller m i n d r e t y d l i g t av Ö. 61 (Audi derjenige maeht sich des Ilochverrates mitschuldig, der eine hoclt ver räteri sche Unternehmung oder eine Person, von welcher ihm eine solche Unternehmung bekannt ist, der Behörde unzuzeigen vorsätzlich unterlåsst); Turk. 151 1 (Quiconque a connaissance dun des délits specifies dans les artides qui precedent [vissa förräderi brott], est tenu oVen aviser immédiatement le gouvernement. Celui-ci qui, en raison d'une mauraise intention patente, waura pas rempli cette obligation sera puni . . si les troubles ont éclaté, et . . si les troubles ne se soul pas produits, (om 141 jfr ov.); Grek. 130 (som fordrar u p p t ä c k a n d e inom 24 timm a r efter v e t s k a p e n : öév åvayyéÅÅst TO iroäypa sig v))v é^ovoiai' évrög £iKootT£ööäQcov coQcov); Thurg. 238 (unverweilt unzuzeigen): 1 Tjslov. Fsl. 213 (Wer in glaubwiirdiger Weise erfährt, dass Anschlåge auf die Republik (§ 136 und 137), Schädigung im Kriege (§ 151), Ausspähunq (§ 152), nnerlaubte Bewaffnung (§ 209), Geldfälschung (§

81 224) oder ein im § 271 Abs. 2 und § 277 angefulirter Angriff auf einen verfassungsmässigen Faktor vorbereitet werden oder dass Schädigung im Kriegc (§ 151), Ausspähung (§ 152) oder unerlaubte Bewaffnung (§ 209) begången worden ist, unci es unterlåsst, dies unverzuglich in glaubwiirdiger Weise der Behörde oder der gefährdeten Person anzuzeigen).

Om betydelsen av gärningsmannens (till det hotande brottet) straf frihet jfr o v. sub 1.

D) Intressekollisioner. Flertalet

lagar undantaga en viss krets av anhöriga från

straff b ar lie t: Fi. 16: 19 (Ej må dock någon för sådan underlåtenhet dömas till straff) om han, till förekommande av brottet, hade nödgats röja någon av de i 2 mom. 10 § nämnda personer [o: r ä t t upp- eller

nedstigande skyldskap eller svågerlag; maka; fosterfader, fostermoder eller fosterbarn; broder eller syster eller dess maka; eller trolovad]); N. 139 2 (såfremt avvergelsen ikke kunde skje iden å utsette hum sel v, nogen av hans ncermeste eller nogen uskyldig for tiltale eller fare for liv, helbred eller velferd); D. 141 2 (Den, der undlader at foretage saadanne Forebgggelseshandlinger. strafes dog ikke, hvis deres Foretagelse for ham se/v eller hans ncermeste vilde medfore Fare for Liv, Helbred eller Velfcerd); H. 137 (De bepalingen van de artikelen 135 en 130 zijti nid van toepassing oj) hem die door de kennisgeving gevaar voor eene strafvervolging zou doen ontstaan voor zich zelven, voov een zijner bloedverwanten of aangehuwden in de rechte liuie ofin den ttveeden of der den gr aad der zijlinie, roor zijn echtgenootof gewezen eclitgcnoot, of roor een änder bij wiens vervolging hij zich, uit hoofd c van zijn ambt ofberoep, van het afleggen van g etuigenis zou kunnen verscliooncn); 0 . 61 (insoferne er diese Anzeige machen konnte, ohne sich, seine Angehörigen (§ 216), ode)- diejenigen Personen, die unter seinem gesetzlichen Sehutze stehen, einer Gefahr auszusetzoi), 212 (ohne sich, seine Angehörigen (§ 216) oder diejenigen Personen, die unter seinem gesetzlichen Sehutze stehen, einer Gefahr auszusetzen), 216 (des Verbrechers Verwandte und Verschwågerte in auf und absteigender Linie, 6

82 wie audi seine Geschivister, Geschtvisterkinder oder die ihm nodi nliher verwandt sind, sein Ehegenoss, die Geschivister seines Ehegenosscn und die Ehegenossen seiner Geschivister); Ung. 135 2 (Die Angehörigen des Täters oder Teilnehmers (§ 78) iverden ivegen Unterlassung der Anzeige nicht bestraff), 78 (Als Angehörige iverden bctrachtet: Verwandte und Verschwågerte in auf und absteigender Linie, Gesch wister, Geschwisterkinder und näherc Verwandte, Adoptiv- und Pflegeeltern, Adoptiv- und Pflegekindcr, Ehegatten und Verlobte sowie die Ehegatten der Geschivister und die Geschivister des anderen Ehegatten): Grek. 130 (skyldskap i

linea recta och syskon, samt lika nära svågerlag): Thurg. 238 jfr 38 (Verlobte, Ehegatten, Verwandte und Verschwågerte in der aufund absteigenden Linie, Bräder, Schwestern und Verschwågerte desselben Grades, Pflegeeltern und Pflegekinder); Kina 168 (Whoever beit/g a relät i re e t c ) , 11 (The word »relative» denotes ang one of the following: 1. Husband or wife: 2. Relatircs on the paternal side within the fourth degree: o. Belatives on the maternal side within the third degree; 4. Relatives on the wife's or husband's side within the second degree): Fi. Fsl. 16: 9 (som till förekomma/ide av brottet hade nödgats utsätta sig själv eller någon av sina närmaste för fara till liv eller halsa, eller för åtal eller förlust av medborgerlig aktning): T. Fsl. 199 5 (Wer eine Anzeige untcrlasscn hat, die er gegen einen Angehörigen hatte erstatten mässen, ist straffrei, wenn er sich ernstlich bemiiht hat, ihn von der Ted abzuh alten. Dies gift nicht, tvenn eine Tät ung (§§ 245. 246) geplant war), 10 (Angehörige im Sinne dieses Gesetzes sind Verwandte und Verschwågerte gcrudcr Linie, Adoptiv- und Pflegeeltern, Adopt i r- und Pflegekinder, Ehegatten, Geschivister, Ehegatten der Geschivister, Gesch tvister der Ehegatten und Verlobte): Tjslov. Fsl. 2 1 2 \ 213 1 (obwohl er dies leicht und ohne Gefahr fur sich und fur nahestehende Personen tun konnte), 13 3 (Nahestehende Personen sind die El t em, Kinder, Geschivister, Ehegatten und diejenigen, die in einem solchen Familien-, Freundschafts- oder Liebesvérhåltnis stehen, dass der Nachteil, den eine von ihnen erlitte, von der anderen wie ihr eigener Nachteil empfunden iviirde).

Därutöver undantaga: Ö. 61, 212 den, som har brottslingen under

83 sitt »lagliga skydd»; T. Fsl. 199 själasörjare (Die Vorschriften der Abs. 1 bis 3 gelten nicht fur einen Gcistlichen, der nicht anzeigt, was ihm als Seelsorger anvertraut worden ist) [beträffande S. och Fi. jfr Kyrkol. 58, 123]; H. 137 den, som p å g r u n d a v åmbete eller yrke är i det givna fallet b e r ä t t i g a d a t t vägra vittnesmål: N. 139 det fall, att oskyldig skulle u t s ä t t a s för fara. — Straffrihet i n t r ä d e r , såvitt det gäller angivelse: Fi. 16: 19; Ung. 135; Thurg. 238; T. Fsl. 199; Grek. 130; fara för åtal: H. 137; fara ö v e r h u v u d : D. 141; Ö. 6 1 , 212; Tjslov. Fsl. 212, 2 1 3 : åtal eller fara: N. 139; åtal, fara, missaktning: Fi. Fsl. 16: 9. — E n l i g t S. 8: 23 bortfaller skyldighet, då det gäller a n h ö r i g , a t t a n g i v a b r o t t e t till åtal, m e n därm e d i n g a l u n d a skyldighet a t t » u p p t ä c k a » brottet, där det k a n ske p å a n n a t s ä t t (om 3: 7 jfr ov.). — T. Fsl. /. c. fordrar, för frihet från angivelseplikt i dylikt fall, a t t i n k u l p a t e n gjort v a d han k u n n a t för a t t förmå den anhörige a t t a v s t å ; och låter i alla händelser straff i n t r ä d a , om det h o t a n d e b r o t t e t är »Tötung». — Grek. /. c. friar visserligen från straff m e n uppställer, såsom fakultativ r ä t t s v e r k a n , polisuppsikt (é^aigovvrai fiév vgg jioivgg svsua vfjg jragaoicmijOECdg, övvavzat poÅovrovro vä 'vjrofiÅgdcöoiv sig IdiaivéQav äovuvopiui/p éjiirgggoiv). — T.; Turk. och Schw. Fsl. u p p s t ä l l a icke d e n n a privilegiation. A v n u n ä m n d a l a g a r m e d t a g a N. 139 2 ; D. 141 2 ; H. 137: Ö. 61, 212; FL Fsl. 16: 9; och Tjslov. Fsl. 212, 213 såsom strafffritt det fall, a t t den u n d e r l å t a n d e själv skulle d r a b b a s av den beträffande faran; d ä r e m o t n a m n e s denna s y n p u n k t icke i S.;

Fi.; Ung.; Grek.; Thurg.; T. Fsl. E) Subjektivt rekvisit. Tjslov. Fsl. 212 2 kvalificerar det fall, att i n k u l p a t e n vet (icke blott a t t den förestående g ä r n i n g e n är straffbar, u t a n även) a t t den är »mit schwerer Strafe bedroht». S a m m a förslag (212 3 , 213 2 ) h a r en n å g o t oklar b e s t ä m m e l s e om den, som h a r

84 »avsikt att understödja gärningsmannen», vilken straffas såsom (»egentligen») delaktig. T. Fsl. 199 straffar culpa.

F) Struktur. Flere lagar indela detta underlåtenhetsbrott i grader alltefter den hotande straffbara gärningens mer eller mindre svåra beskaffenhet. S. 8: 23 belägger sålunda med väsentligt strängare straff (än i 3: 8, åtminstone bortsett från animus lucri) det fall, att den hotande gärningen var förräderibrott enligt 8: 1—22; själva rekvisitet är dessutom, såsom redan nämnt, annorlunda. H. 135 har strängare straff för det fall, att underlåtenheten avser sammansvärjning till vissa svåra förräderibrott. 0. 213 (jfr 61 etc) straffar underlåtenhet vid högförräderi och vissa andra fall såsom »Mitschuld» med stränga straff; liknande Tjslov. Fsl. 213. Turk., som överhuvud (jfr o v.) endast medtager vissa förräderibrott, gör en skillnad mellan två grupper av sådana (141, 1511).

IV. Offentlig uppmaning till brott m. m. Liksom lagstiftaren ofta straffar offentlig uppmaning till förräderibrott (se S p e c Utk. X, 166 ff., 172), så förekommer i många lagar — vare sig förräderibrotten i detta avseende särskilts eller icke — att han utsträcker straffet till dem, som eljest genom offentligt (muntligt eller skriftligt) uppträdande söka påverka medborgarne i en riktning, den han anser samhälls vådlig. Härvid skiljes ofta mellan en uppmaning, som pä ett allmänt sätt riktar sig mot en viss lagbestämmelse (eller kanske mot ett visst rättsskyddat institut) och uppmaning till ett konkret brott (eller annan konkret lagöverträdelse): stundom medtages endast ettdera av dessa fall; stundom (uttryckligen eller implicite) båda (därvid lagstiftaren kanske för de båda fallen stadgar olika rättsverkningar). — Särskilt till den del uppmaning till konkreta brott straffas, uppstår frågan, huru ett sådant stadgande förhåller sig till de i strafflagens allmänna del uppställda reglerna om delaktighet i brott: huruvida den offentliga uppmaningen betraktas såsom ett principalt brott, vilket under alla förhållanden konkurrerar med en eventuell straffbarhet enligt nyssnämnda allmänna regler, eller den behandlas såsom subsidiår till dessa; i sistnämnda fall förklaras oftast den offentliga uppmaning, som framkallar brott, straffbar såsom anstiftan till detta brott (utan avseende på om den i övrigt uppfyller lagens förutsättningar för anstiftan). Ett beroende i annan mening kan visa sig däri, att straffet för den offentliga uppmaningen ställes i viss relation till straffet för det brott, vartill uppmanats (»objektbrottet»); ett sådant beroende kan någongång

stå samman därmed, att uppmaningen i övrigt behandlas såsom ett principalt brott och kan konkurrera med delaktighetsbrottet. Den brottsliga handlingen inskränkes stundom till offentlig uppmaning; icke sällan användes ett vidsträcktare uttryck, »söka förleda» e t c ; i flere fall namnes, vid sidan av uppmaning, prisande av brottsling eller brottslig gärning e t c ; stundom att erbjuda sig själv såsom gärningsman till brottet eller utlova hjälp till dess begående. — Såvitt uppmaningens innehåll utgör en konkret gärning, kan denna gärning, sådan den bestämmes i rekvisitet, hava olika omfång: den kan gå utöcer det kriminella (»ohörsamhet mot lag» e t c ; även om lagen icke är kriminalsanktionerad) eller åtminstone omfatta allt kriminellt (»straffbar gärning» e t c ) ; men den kan även inskränka sig till viss del av det kriminella området (brott excl. förseelser; eller endast vissa svårare brott — någongång endast ett fåtal sådana). Därvid förekommer, att lagstiftaren ger deliktet en struktur allt efter straffbarheten av den gärning, vartill uppmanas. I anslutning till det nu sagda åtskilja vi vid detta delikt A) dess förhållande till delaktighetsbestämmelserna; B) uppmaningens innehåll: C) handlingens form; D) brottets struktur: samt E) straffet.

A) Deliktets förhållande till delaktighetsbestämmelserna. Subsidiaritet s t a d g a s i Fi. 16: 8 (dömes, om i följd därur brottet eller strafbart försök därtill utfördes, såsom anstiftare)] D. 136 [Den, som uden derved at have forskyldt Iwjere Strof offentlig tilskynder til Forbrqdelse): T. 111 (ist gleich dem Anstiftef zu bestrafen, wenn die Aufforderung die strafbare Handlung oder einen strafbaren Versuch derselben zur Folge geliabt hat); 0 . 80 (ist diese Einwirkung ohne Zusammenhang mit einer anderen verbrecherischen Unternehmung gestanden, und ohne Erfolg geblieben), 305 (insoferne sich clarin nicht eine scliwerer

87 •verpönte strafbare ITundlung darstellt), d ä r e m o t jfr 65 b: Ung. 171 (. . ist, wenn das Verbrechen oder Vergehen vcriibt tvurde, als Anstifter zu bestrafen. 1st die Aufforderung jedoch erfolglos geblieben . .); F r . L. 29 h 1881, 24 1 (seront punis. dans fes cas oit cette provocation riaurait pas été suirie (Veffct); P o r t 483 § un. (Se da provocaedo se seguiu cffcito. serå o provocador considerado como cumplice, e ser-lhe-ha sömente im posta a penu da cumplicidade): Bulg. 172 (straffas 1. såsom anstiftare, om brottet blev följden av hans uppmaning; 2. om uppmaningen blev utan följd . .y. Bund 48; Thurg. 249; Schaffh. 97; Bern 100: Zur. 79; Sol. 59; St. Gall. 150, 151; Mex. 209 (. . si el delito no se ejecutare. En caso contrario. se aplicarä al provocador la sandön que le corresponda por su participaciön en el delito eometido). N å g r a a v dessa lagar, D.; 0.; Sol., l å t a det enligt eljest g ä l l a n d e regler a v g ö r a s , h u r u v i d a g ä r n i n g e n blir straffbar såsom anstiftan (resp., jfr D. 23 och 0 . 9. 239, såsom försök till anstiftan); de övriga förklara g ä r n i n g e n för anstiftan (eller i varje fall delaktighet), såvida u p p m a n i n g e n förverkligas g e n o m b r o t t . L a g a r , som straffa icke endast u p p m a n i n g till k o n k r e t b r o t t u t a n ä v e n uppm a n i n g — m e r a generellt — till olydnad m o t l a g e t c (vilket b l a n d de n u i f r å g a v a r a n d e gäller Fi.; T.; Ung.; Bulg.), k n y t a dock det obligata anstiftansstraffet endast till den förra, icke till den senare t y p e n . A t t d ä r e m o t u p p m a n i n g e n icke r i k t a t sig till bes t ä m d person, liar (i varje fall enligt tysk r ä t t s p r a x i s Entsch. B. G. 3. no) s å v i t t den dock framkallade brott, icke a n s e t t s h i n d r a , a t t d e n u p p m a n a n d e straffades såsom anstiftare (tyska l a g e n h a r också själv m a r k e r a t ett ö v e r s k r i d a n d e av a n s t i f t a n s b e g r e p p e t , i det den u t t r y c k e r sig: »ist gleidi dem Anstifter zu bestrafen»). A n d r a l a g a r s t a d g a mer eller m i n d r e u t t r y c k l i g e n konkurrens eller l ä g g a å t m i n s t o n e i n t e t h i n d e r i v ä g e n för en dylik uppf a t t n i n g : S. 10: 141 (Är den skyldige i följd av uppmaningen förfallen till straff för delaktighet i brott, som därå följt, gålle vad i 4 kap. 1 § stadgas)] N. 140; H. 131 — 134; Belg. Décr. 2 0 /T 1831, 2; It. 414 (per il solo fatt o delVisfiguzione), 4 1 5 ; Turk. 311 (pour le se ul fait de

88 la provocation), 312; Aarg. Q6; Tic 191; Luz. Pol. 51 1 ; Freib. 142; Argent 209, 213; Columb. 244, 245; Peru 282; Venez. 284 ff.; Kina 160; Fi. Fsl. 16: 8; T. Fsl. 169 ff., 249; Tjslov. Fsl. 210, 214; Schw. Fsl. 225. A v dessa lagar stadgar sålunda S. uttryckligen idealkonkurrens, medan några bland de övriga förklara, att det fastställda straffet inträder för »uppmaningens blotta faktum» el. dyl. (It; Turk.; Argent; Venez.). B) U p p m a n i n g e n s innehåll. Några lagar omtala icke offentlig uppmaning till ett konkret brott utan endast till »olydnad mot lag» eller dyl.: Belg. Décr. 20/7 1831, 2; Aarg. 66; Luz. Pol. Bl 1 ; Tic 191; Sol. 59. Andra lagar inskränka sig, tvärtom, till den konkreta formen: N.

140; D. 136; H. 131 ff.; Fr. L. *>ji 1881, 23, 24; Port 483; Grek. 129, 179; Bund 48; Thurg. 249; Schaffh. 97; Bern 100; ZUr. 79; Bas. 51; Freib. 142; Argent. 209, 213; Costa R. 428; Mex. 209 ; Peru 282; Schw. Fsl. 225. Övriga lagar uppställa båda formerna parallellt: S. 10: 14 (ib?: . . söker förleda till brott; ib.3: eljest . . sökt förleda till ohörsamhet mot lag eller laga myndighet); Fi. 16: 8 (ib.1: uppmanat eller sökt förleda till brott: ibf. uppmanar till olydnad emot lag eller laga stadga); T. 111 (zur Begehung einer strafbaren Handlung auffordert), 110 (zum Ungehorsam gegen Gesetze oder rechtsgiiltige Verordnungen oder gegen die von der Obrigkeit inncrhalb ihrer Zuständigkeit getroffenen Anordnungen auffordert); 0. 80, 305 (zu unsittlichen oder durch die Gesetze v er bot enen Handl ungen . . zu verleiten sucht), 65 b (zum Ungehorsam . . gegen Gesetze e t c ) ; Ung. 171 (zur Begehung eines Verbrechens oder Vergehens . . auffordert), 172 (zum Ungehorsam gegen das Gesetz . . auffordert); It. 414 (istiga a commettcre uno o piii reati), 415 (istiga alla disobbedienza delle leggi di onlinepubblico); Sp. 315 (Los que hicieren piiblicamente la apologia de los delitos penados en este Cödigo y en las leges especiales), 316 (jgrovocarc o indujere a la desobediencia de las leges) jfr 297; Bulg. 172 (uppeggar till cdt begå ett brott);

89 173 1 (uppeggar till olydnad mot lag e t c ) ; Turk. 311 (prorogue quelqunn ä commet re un délit), 312 (excite lepeuple ä la désobéissanee des lois); Obw. 49, Pol. 3 3 ; St. Gall. 150, 1 5 1 ; Venez. 284 (instigare . . a otro a cometer una infraccion determinada), 286 (excitare a la desobediencia de las leges); Kina 160 (1 . . incites another to commit an offence; 2 . . incites another to transgress the law); Fi. Fsl. 16: 8 (ib.1: uppmanar till . . straffbar handling . . ib.2: Gäller uppmaningen . . olydnad mot lag); T. Fsl. 171 (zu einer strafburen Handlung . . auffordert), 169 (zur Auflehnung gegen ein Gesetz oder eine Verordnung auffordert); Tjslov. Fsl. 210 2 (zu einem Verbrechen oder Vergehen aufreizt), ib.1 (förutsätter, a t t u p p m a n i n g e n , såvida den icke g å t t ut p å brott, r i k t a t sig p å »mässenweise Nichterfiillung öffentlichrechtlieher Verpflicht u n g e n , die d u r c h ein Gesetz auferlegt sind»). Med u n d a n t a g av K i n a , som s a m m a n f ö r den a b s t r a k t a och den k o n k r e t a formen u n d e r en och s a m m a straffbestämmelse, s t a d g a r s i s t n ä m n d a g r u p p av l a g a r olika r ä t t s v e r k n i n g a r för de b å d a formerna, g e m e n l i g e n så, a t t straffet för den k o n k r e t a formen är högre (motsatsen är förhållandet i T. och T. Fsl., såvida det icke gäller u p p m a n i n g till dödande, T. I l l 2 , Ges. 2I / 7 1922; T. Fsl. 249). N å g r a l a g a r straffa ä v e n offentliga a n g r e p p p å samhällsv i k t i g a institut, särskilt ä k t e n s k a p och e g e n d o m : Ö. 305 (Wer auf die im § 303 bezeichnete Weise die Einrichtungen der Ehe, der Familie, oder die Redd sbegr iffe iiber das Eigentum herabivurdiget, oder zu erschiittern versucht); Ung. 172 i. f. (In gleicher Weise ist audi zu bestrafen . . iver gegen die Reddseinrichtungen des Eigentums oder der Ehe aufreizt); Bulg. 173 2 (^uppeggar till fiendskap eller hed . . mot stadganden angående äktenskap eller egendom — h ä r förutsattes dock ; a t t uppm a n i n g e n skall ske i syfte a t t b e g å e t t b r o t t ) ; Jugosl. 100 2 (offentligen uttalar hån eller förakt mot de lagligen erkända rättsinstituten [npamre ycTanoBe] familj, äktenskap och egendom); St. Gall. 151 (Aufreizung . . zu gewaltsamer Änderung oder Beseitigung staatlich geschutzter Institutionen der burgerlichen Gesellschaft). Jfr ä v e n T. Fsl. 166 (Wer in der Absieht, Staatseinrichtungen . . verächtlich zu machen, ivis-

90 sentlich unwahre Behauptungen tatsåchlicher Art öffenttich aufstellt oder verbreitet). S å v i t t l a g a r n e kriminalisera den a b s t r a k t a formen (»olydnad m o t lag» e t c ) , u t s t r ä c k a de den straffbara u p p m a n i n g e n s innehåll u t ö v e r det kriminella o m r å d e t (vilket d ä r e m o t icke inträffar m e d n å g o n av de lagar, som e n d a s t a n v ä n d a den k o n k r e t a formen): S. 10: 14 3 (Har någon eljest på sätt i 1 eller 2 mom. förmåles sökt förleda till ohörsamhet mot lag eller laga myndighet); Fi. 16: 8 (Var. som på sätt, som nu är nämnt, uppmanar till olydnad emot lag eller ht g a stadga); T. 110 (Wer öffenttich ror einer Menschenmenge, oder iver durch Verbreitung oder öffentlichen Anschlag ode)- offent Helt c Ausstcllung von Schriften oder anderen Darstclluugen zum Ungehorsam gegen Gesetze oder reehtsgultige Vcrordnungen oder gegen die ron der Obrigkeit innerhalb ihrer Zuståndigkeit getroffenen Anordnungen auffordert); Ö. 65 b (zum. Ungehorsam, zur Auflehnung oder zum Wider st and c gegen Gesetze, Verordnungcn, Erkenntnisse oder Verfugungen der Geridde oder anderer öffentlicher Behörden, oder zur Vertveigerung von Stcucrn oder fur öffentlichc Zwecke angeordneten Abgaben auffordert, aneifert oder zu verleiten sucht); It. 415 (Chiunque pubblieamente istiga alla disobbedienza delte leggi di online pubblico); Sp. 316 (El que publicamente, de palabra o por escrito, 'por cualquier medio de difusiön, provocare o indujere a la desobcäicnciu de las leges); Turk. 312 (se ov.);

Obw. 492, Pol. 33: St. Gall. 151 (se ov.); Venez. 286; Kina 1602 (Publicly incites another to transgress the law, or to disobey any lawful order); Fi. Fsl. 16: 8; T. Fsl. 169 (Wer öffenttich zur Auflehnung gegen ein Gesetz oder cine Yerordnung auffordert . . Die Aufforderung zur Audehnung gegen cine Verordnung ist nur strafbar, wenn die Yerordnung recti fsg til fig ist); Tjslov. Fsl. 210 1 (Wer zur massenweise Xichterfiillung öffentlichreehtlicher Vcrpflichtungen, die (lurch ein Gesetz auferlegt sind. aufreizt). — L i k v ä l t o r d e stadganclena ofta så u p p f a t t a s , a t t det skall gälla olydnad m o t lag av offentligträttslig n a t u r : u t t r y c k l i g e n förklaras d e t t a i It. 415 (leggi di ordine pubblico) och Tjslov. Fsl. 210 1 (se h ä r ov.). Å a n d r a sidan h a r t y s k

91 r ä t t s p r a x i s m e d t a g i t även u p p m a n i n g till principiellt å s i d o s ä t t a n d e a v civil lag (Entsch. R. G. 54, 264: en u p p m a n i n g »nicht »ur den einzelnen Vertrag durch Verweigerung der Erfullung zu breehen, sondern dadurch zugleich dem. die Vertrngserfällung gebietenden. Gesetze selbst die Befolgung zu versagen und somit dem Gesetz als solchem Missachttitig und Ungehorsam cntgegenzasetzcn»). Såväl b l a n d n y s s n ä m n d a l a g a r som bland övriga förekommer, a t t straffet, för vad rör den k o n k r e t a linjen, i n s k r ä n k e s till s å d a n offentlig u p p m a n i n g , som g å t t u t p å vissa k a t e g o r i e r av brott. U p p m a n i n g till straffbur gärning överhuvud m e d t a g e s emell e r t i d i S. 10: 14; Fi. 16: S: N. 140; D. 136; H. 131 ff.; T. 111;

Ö. 305: It 414; Bern 100; Venez. 284; Kina 160; Fi. Fsl. 16: 8: T. Fsl. 171, 249. I övriga l a g a r (som u p p s t ä l l a den k o n k r e t a linjen) i n s k r ä n k e s o m r å d e t m e r eller m i n d r e . I n å g r a l a g a r u n d a n t a g a s s å l u n d a förseelser, u n d e r det alla a n d r a b r o t t medt a g a s : Ung. 171; Sp. 315 (delitos, icke fallas): P o r t 4 8 3 ; Bulg.

172; Turk. 311; Argent 209: Costa R. 428; likaså Fr. L. 29/7

1881. 23, försåvitt u p p m a n i n g e n h a r effekt (eljest jfr h ä r ned.). Tjslov. Fsl. Ubertr. 36 m e d t a g e r förseelser, endast om uppman i n g e n g å r u t p å mässen weise Begehung. I a n d r a l a g a r i n s k r ä n k e s det m e d t a g n a o m r å d e t s t a r k a r e : till b r o t t b e l a g d a ined tukthus: P e r u 282 (peniteneiaria): Schw. Fsl. 2 2 5 ; eller till »crimes» (i mots a t s till délits och contraventions): Freib. 142. — Fr. L. 29/7 1881, 24 m e d t a g e r för det fall, a t t u p p m a n i n g e n icke lett till resultat, dels brott m o t s t a t e n s 3Tttre eller inre säkerhet, dels dödande, skadegörelse g e n o m eld eller s p r ä n g ä m n e n , p l u n d r i n g och stöld [Ceux qui. par V un des moyens énoncés en V artide precedent, auront direetement provoqué soit au vol. soit aux crimes de meurtre, de pillage et (Viuccndic. soit ä Van des crimes punis par Vartide 435 du Code pénal, soit ä Van des crimes et délits centre la sureté extérieure de VEtat. prevues par tes artides 75 et suivants, jusques et g compris Vartide 85 du méme Code, seront punis. dans le cas ou cette provocation n'aurait pas été suivie tVeffet . .); en l i k n a n d e u p p r ä k n i n g har S t

92 Gall. 151. Flere kantonallagar inskränka sig, lika med Bund 48, till uppror och motstånd mot myndighet: Thurg. 249; Schaffh.

97; Zur. 79; Bas. 51; ävenså Grek. 179; Columb. 244. C) Handlingens form. I olika lagar bestämmes den brottsliga, offentligen begångna handlingen mer och mindre omfattande, men innesluter alltid uppmaning; oftast användas vidsträcktare uttryck: egga, förleda, provocera e t c I många fall förekommer, att prisande av (brottsling eller) brott särskilt namnes, stundom uttryckligen anfört såsom ett fall av förledande, stundom lika uttryckligen ställt vid sidan därav (ej sällan med mindre straff). — Vi kunna indela lagarne, med avseende på handlingens form, i följande grupper: 1) endast uppmana: T. 110, 111; Thurg. 249; Aarg. 66;

Bern 100: Fi. Fsl. 16: 8; T. Fsl. 169, 171, 249; Schw. Fsl. 225; 2) egga: Bund 48; Schaffh. 97; ZUr. 79; Bas. 51; Tic 191; Columb. 244, 245; Costa R. 428; 3) förleda: S. 10: 14; D. 136; H. 131 ff. Av dessa nämner S. prisa såsom ett fall av förledande (ib.2: Där någon annorledes, såsom genom prisande av brottslig handling, muntlig en inför menighet eller folksamling, eller i skrift, den han utspritt eller utsprida låtit, söker förleda till brott; vare lag som i 1 mom. sägs).

4) provocera: Port 483; Freib. 142; Peru 282; 5) uppmana eller egga: Luz. Pol. 51 1 ; Obw. 49 2 ; Pol. 33; Sol. 59; 6) uppmana eller prisa: såsom likställda: Fi. Fsl. 16: 8; med mindre straff för prisandet: Ung. 171 (för uppmaning: straff såsom anstiftare eller, där uppmaningen blev utan verkan, statsfängelse |jämte böter] i högst två år), 174 (Wer eine durch das Gesetz als Verbrechen oder Vergehen erklärte Handlung auf die im § 171 bezeichnete Art riihmt, oder den, der ein Verbrechen oder Vergehen

93 begången hat, wegen dessen Verubung in gleicher Weise lobt oder öffentlicli auszeichnet — straff: fängelse i h ö g s t sex m å n a d e r m e d t r e m å n a d e r s preskriptionstid); 7) egga eller prisa: såsom likställda: It. 414; St. Gall. 151 1 , 3 1 5 1 ; Kina 160; med m i n d r e straff för p r i s a n d e : Bulg. 172, 174;

Argent 209, 213; Venez. 284, 286: Tjslov. Fsl. 210, 214; 8) förleda eller prisa: såsom l i k s t ä l l d a : N. 140: Ö. 305 (i 65 b och 80 omtalas icke prisa, m e n väl u p p m a n a och förleda); m e d m i n d r e straff för p r i s a n d e : Fi. 16: 8; S p . 316, 315; 9) provocera eller prisa: såsom likställda: Mex. 209; m e d m i n d r e straff för p r i s a n d e : Fr. L. 29/7 1881, 23 jfr 24 3 (för pris a n d e gäller n ä m l i g e n ej det i 23 s t a d g a d e högre straff för den u p p m a n i n g , som leder till r e s u l t a t ; dessutom i n s k r ä n k e s prisand e t [även om det framkallar resultat] till den m i n d r e krets av b r o t t , som o m t a l a s i 24); Turk. 311, 312. U n d a n t a g s v i s n a m n e s även a t t offentligen erbjuda sig själv s å s o m g ä r n i n g s m a n (N. 140: Den. som offentlig . . tilbyr å ut for c eller bistå red utforelsen av en sådan [o: en straffbar h a n d l i n g ] ; Fi. Fsl. 16: 8: Den, som offentligen . . erbjuder sig att begå straffbar handling) eller såsom medhjälpare (N. 140; H. 133: Hij die in het openbaar, mondeling of bij geschrifte, aanbiedt inlichtingen, gelegenheid of middelen te verschaffen om een ig strafbaar feit te plegen; 134: Hij die een geschrijt waarin wordt aungebodeu inlichtingen, gelegenheid of middelen te verschaffen om ceuig strafbaar feit te plegen, met het oogmerk om aan clat aanbod ruehtbuarheid te geren of de ruchtbaarheid daarvan te vermeerderen, verspreidt, openlijk ten toon stelt of aanslaat). — [Jfr de allm ä n n a b e s t ä m m e l s e r n a i T. 49 a: Belg. L. 7/7 1875; T. Fsl. 196 e t c ] .

D) Brottets struktur. Beträffande b r o t t e t s s t r u k t u r h a r r e d a n e r i n r a t s , a t t lagar

uppställa

flertalet

särskilda b e s t ä m m e l s e r a n g å e n d e offentlig upp-

94 maning till förräderi- (åtminstone högförräderi-) brott. Någongång omtala lagarne offentlig uppmaning endast vid sådana brott: Jugosl. 95, 115; Eng. Steph. 81. Å andra sidan förekommer även att lagen uppställer en allmän bestämmelse utan att särskilt kriminalisera offentlig uppmaning till förräderi: D. 136; Fr. L. 29/< 1881, 24 (förräderi jämte åtskilliga andra brott); Port. 483;

Argent 209; Fi. Fsl. 16: 8: Schw. Fsl. 225. Det vanliga är emellertid, att lagen har en särskild sådan kriminalisation jämte en allmän bestämmelse: S. 8: 3, 8 jfr 10: 14; Fi. 11: 4 a3 (L. 2 7i 1931) jfr 16: 8; N. 941 jfr 140; H. 961 jfr 131 ff.; T. 85 jfr 111: Ö. 59 c jfr 65 b, 80, 305; Ung. 134, 149 jfr 171 ff.; I t 303 jfr 414. 415; Sp. 287 jfr 315, 316; Bulg. 105, 116 jfr 172 f l ;

Turk. 154, 172 jfr 311 ff.: Grek. 129 jfr 179; Thurg. 236 jfr 249; Columb. 187—190 jfr 244, 245; Costa R. 456, 43216 jfr 428; Mex. 125 jfr 209; T. Fsl. 87 jfr 169, 171, 249; Tjslov. Fsl. 1421 jfr 210, 214.

I övrigt jfr närmare, om offentlig uppmaning till

förräderibrott, Spec Utk. X, 166 ff., 172. Vad vidare beträffar de allmänna bestämmelserna, dem vi här behandla, sä indela flere lagar brottet i olika grader alltefter beskaffenheten av »objektbrottet». Indelningsgrunden är nägono-åno- straffskulan för sistnämnda brott men oftare detta brotts art (så att uppmaning till brott av vissa typer straffas strängare än till andra). Indelning efter straffskalan: Hit höra Turk. 311 (T . . sid sJigit dun del it pour lequel est edictée true peine plus forte que ht prison lourde temporaire; 2° . . 8*il sJtgit (Tan dé/it pour lequel est edictée la peine de la prison lourde temporaire, de la detention perpétuelle ou de la prison; 3° . . dans tons les autres cas); Venez. 284; såtillvida även S. 10: 14, som en viss grad av straffbarhet vid objektbrotten, namnes såsom exempel på de »synnerligen försvårande» omständigheter, som höja straffmaximum för den uppmanande (Avsåg uppmaningen brott, rara strängare

95 straff ligen

än fängelse kan följa, försvårande).

eller voro eljest omständigheterna

synner-

Indelning efter brottets natur: N å g o n g å n g ställas förseelser, ehuru de m e d t a g a s , i m o t s a t s till alla a n d r a straffbara g ä r n i n g a r : It. 4 1 4 ; Tjslov. Fsl. Ubertr. 36, vilket emellertid indelar ä v e n de e g e n t l i g a b r o t t e n (210), jfr ned. A a n d r a sidan u t b r y t e s n å g o n g å n g dödande i m o t s a t s till a n d r a straffbara g ä r n i n g a r : T. I l l 2 (Ges. 2I / 7 1922, 25); T. Fsl. 249 jfr 171. N å g r a l a g a r u p p r ä k n a (såsom objektbrott) e t t visst a n t a l b r o t t , som b e h a n d l a s s t r ä n g a r e än a n d r a : Fi. 16: 8 (Blev uppmaningen utan sådan påföljd; straffes den skyldige, i fall han sökt förleda till högförräderi eller landsförräderi, uppror, mord. rån eller till brott, som innebär allmän fara för liv, hälsa eller egendom . . men, om han uppmanat till au nut brott . .): Ö. 80 (Wurde zu einer der in den §§ 76 tend 78 bezeiehneten Handlungen . . aufgefordert etc. — n ä m n d a §§ o m h a n d l a v å l d s a m t s t ö r a n d e eller h i n d r a n d e av eine von der Regier ung zur Verhandl ung öffentlicher Angelegenheiten berufene Versammlung, ein Gericlit. oder eine andere ötfentliche Behörde in ihrem Zusammentritte, Bestande oder in ihrer Wirksamkeit [76], ävensom [78] s a m m a g ä r n i n g b e g å n g e n mot gesetzlich anerkannte Körperschaften otter gegen Versammlungen, die unter Mitwirkung oder Aufsieht einer öffentlichen Behörde gehultcn werden), jfr 305; Tjslov. Fsl. 210 3 (innefattar s v å r a r e brott m o t s t a t e n ä v e n s o m allmänfarliga brott). F r . L. 2i)/7 1881, 24 u p p r ä k n a r cle b r o t t , som e n s a m t k o m m a i b e t r a k t a n d e , d å i n g e n v e r k a n följer av u p p m a n i n g e n (medan i a n n a t fall ib. 23 blir tillämplig i fråga om alla crimes och délits).

E) Straffet. Straffet h a r i n å g r a l a g a r en dubbel b e g r ä n s n i n g u p p å t , n ä m l i g e n dels g e n o m det direkt u p p s t ä l l d a m a x i m u m , dels ge-

96 nom en viss relation till objektbrottets maximum. Straffet får sålunda icke överskrida: enligt Fi. 16: 8: straffmaximum för anstiftan till objektbrottet ; och enligt T. 111 och Port 483: straff maximum för gärningsman till sistnämnda brott; enligt N. 140: två tredjedelar av straff maximum för objektbrottet; i Turk. 311 och Venez. 284: en tredjedel av sistnämnda straff maximum.

V. Offentlig insamling till betalning av böter m. m. F l e r e l a g a r kriminalisera det fall, a t t m a n företager en offentlig i n s a m l i n g för b e t a l n i n g av böter, som för straffbar g ä r n i n g å d ö m t s n å g o n — v a r i g e n o m m a n p å s a m m a g å n g gör straffet ineffektivt och inför a l l m ä n h e t e n (om ock icke uttryckligen) gillar b r o t t e t och s å l u n d a p r o t e s t e r a r m o t straffets å d ö m a n d e . Bes t ä m m e l s e r h ä r o m förekomma i olika s a m m a n h a n g : i speciallagstiftning: T. Ges. 7/Ö 1874, 16 (Öffentliche Aufforderung en mittels der Presse zur Aufbringung der wegen einer straffbaren Handlung erkannten Geldstrafen und Kosten, sowie öffentliche Bescheinigungen mittels der Presse iiber den Empfang der zu solchen Zivecken gezahlten Beiträge sind verboten. Das zufolge soldier Aufforder ungen Empfangene oder der Wert desselben ist der Armenkasse des Orts der Sammlung fur nerfallen zu erklären), jfr 18 1 ; F r . L. 29 / 7 1881, 40 (17 est inter dit d'ouvrir ou oVavmoncer publiguement des souscriptions ayant pour objet d'indemniser des amendes, frais et dommages-intéréts prononcés par des condamnations judiciaires, en malier c erimindle et correctionnelle); b l a n d förseelserna: 0 . 310 (Wer auf die im § 308 bezeichnete Weise [»im W e g e öffentlicher V e r l a u t b a r u n g » ] Sammlungen oder Subskriptionen, behufs der Deckung oder Ersatzleistung fur Kautionsverfall, Geldstrafen oder Entschädigungen ivegen straffbarer Handlung en veranstaltet oder veröffentlicht . . Wenn aber eine der in den §§ 308—310 genannten Handlungen durch Drucksehriften begången wird); Ullg. Ubertr. 39 (Wer zu dem Ztveck, dam it die Strafe des infolge eines Strof- oder Disziplinarverfahfens zu einer Geldstrafe Verurteilten gedeckt und ersetzt iverdc, 7

98 durch die Presse oder in einer öffentlichen Versammlung mundlich zur Sammlung auffordert oder den Aufruf zur Sammlung verbrcitet oder dus Resulted der Sammlung auf diese Weise kundmacht . . Das dure// die Sammlung erzielte Geld oder der Wert ist einzuzieheu); Sp. 798 (El que no halldndose comprendido en ninguno de los articulos del Libro II de est c Cödigo, por via de protestet promuera suscripciones o eolectas destinadas a pågar una pena pecuniaria, multa o indemnizaciön propias o extrahas, impuestas por Autoridad de cualguier orden); Costa R. 555 15 (El que promoviere o levantare una suscHpciön publico para pågar o reembolsar una pena pecuniaria); bland b r o t t m o t m y n d i g h e t : Rum. 181 2 (Acei cari, prin aceleasi mijloace . . vor deschide subscript i uni, prin verice mezii, pentru a se plätt amenzile eelor condamnati); b r o t t m o t »domens a u k t o r i t e t » : It. 390 ( v i d s t r ä c k t a r e : Chiunque, fuori dei cast di eoncorso nel reato, aiuta taluno a sottrarsi alV eseeuzione della pena é punito . . se si trätta di eondannato per delitto, e con . . se si trätta di condannato per contravvenzione); brott m o t allmän frid och o r d n i n g : Tjslov. Fsl. 214 (wer ohne vorheriges Einvernehmen mit dem Täter . . ihm in der Äbsicht, dadurch die Zustimmung zu seiner Tat kundzugeben, Ersatz fur die Strafe oder fur eine ihm durch Urteil des Strafgeriehtes auferlegte Zahlung gewährt oder in derselben Äbsicht öffenttich fur eine solche Strafe oder fur einen solchen Ersatz sam melt). I n s a m l i n g e n k a n n ä r m a s t avse böter, och därvid s t a n n a Ung.; Rum.; och Costa R. A n d r a l a g a r m e d t a g a skadestånd för straffb a r g ä r n i n g : T.; 0 . ; F r . ; S p . ; ä v e n s å k o s t n a d (Fr.) eller »Kantionsverfall» (Ö.). — Tjslov. Fsl. a n v ä n d e r det generella u t t r y c k e t »eine ihm durch Urteil des Strafgeriehtes auferlegte Zahlung». F r . m e d t a g e r icke b ö t e r för polisförseelser; It., som uppställer e t t a l l m ä n n a r e rekvisit, skiljer mellan straff för förseelser och för s v å r a r e b r o t t . — A t t icke blott det d i r e k t a b e t a l a n d e t av böter m. m. u t a n ä v e n e r s ä t t n i n g för r e d a n betalda i n g å r i rekvisitet,

säges uttryckligen i Ö.; Ung.; Costa R.; Tjslov. Fsl. D e n b r o t t s l i g a h a n d l i n g e n k a n b e s t å i offentligt i g å n g s ä t t a n d e a v i n s a m l i n g eller b e k a n t g ö r a n d e av p å g å e n d e sådan eller

av dess resultat (T.; Ung.). Sp. fordrar visserligen insamling men icke uttryckligen dennas offentlighet (jfr dock ned.); Tjslov. Fsl. fordrar icke offentlig insamling utan nöjer sig även med beloppets erläggande, därvid dock förutsattes avsikten »dadurch die Zustimmung

zu seiner Tat

kuudzugeben».

Angående det subjektiva rekvisitet fordrar Sp. — liknande nyssberörda bestämmelse i Tjslov. Fsl. — att insamlingen skett por via de protest a.

Tjslov. Fsl. betonar, att gärningen skall ha skett utan föregående samförstånd med gärningsmannen till brottet (då i motsatt fall delaktighet i brottet föreligger). 0. kvalificerar det fall, att uppmaningen e t c skett i tryckt skrift. T. och Ung. föreskriva konfiskation av det insamlade beloppet (T.: till förmån för fattigkassan på den ort, där insamlingen skett).

VI. Straffbara sammanslutningar. En förbindelse mellan ett flertal individer i syfte att med ömsesidigt bistånd begå (ett eller flere) brott kan ofta vara att uppfatta såsom förberedelse till brott (i större eller mindre skala). Så länge emellertid brottsplanen ännu icke tagit mera konkret gestalt, är en konstruktion såsom förberedelse knappast användbar; och skulle än så vara, straffas förberedelsen såsom sådan i de flesta lagar endast mycket undantagsvis. Det är därför förklarligt, att flere lagar, på grund av den uppenbara faran, kriminalisera själva förbindelsen (bände? gang, cu adr ill (t. agavillamiento etc.) såsom ett delictum sui generis. Mestadels medtagas dock, såsom »objektbrott», icke alla brott (särskilt icke förseelser). A andra sidan förekomma ofta utvidgningar av kriminalisationen till sådana förbindelser, som, utan att direkt gå ut på brott, likväl hava, ett lagstridigt eller eljest samhällsskadligt ändamål, eller själva äro lagstridiga såsom av staten förbjudna (eller kanske: icke tillåtna — till den del auktorisation fordras för förbindelsens lagenlighet). Ett slags presumptionsbestämmelse föreligger, om förbindelsen, utan avseende på dess ändan]ål, kriminaliseras allaredan på grund av dess hemlighet, såsom fallet är i några lagar, eller, såsom även förekommer, på grund av medlemmarnes förpliktelse till ovillkorlig lydnad eller lydnadsplikt mot okänd. I annat sammanhang (Spec Utk. X, 163 ff., 171) har anförts, att de flesta lagar hava bestämmelser om »sammansvärjning» till förräderibrott (isynnerhet till högförräderi) — detta även lagar, som generellt straffa förberedelse till förräderi. Bland

101 l a g a r , som gå längre, u p p s t ä l l a följande ett rekvisit, som omf a t t a r alla b r o t t : JugOSl. 161 (Medlemmar av förening, vars stadgar eller ändamål stå i strid med bestämmelser i strafflag eller krigslag, försåvitt ett sådant sammanslutande icke övergår -i svårare brott); A r g e n t 210 (el que torna re parte en una asociaciön o banda de tres o mås personas destinada a cometer delitos, por el solo hecho de ser miembro de la asociaciön); Mex. 164 ( = A r g e n t . ) ; ä v e n s å N. 330, som dock uppställer e t t m i n d r e straffmaximum, där » o b j e k t b r o t t e t » är en »förseelse» ä n om det är en »förbrytelse» (den, som stiller eller deltar i en förening, der red lov er forbudt, eller hvis formål er forovelse av eller opmuntring til straffbare h and finger, eller hvis medlemmer forplikter sig til ubetinget lydighet mot nogen. Er föreningens formål å forove eller opmuntre til förbrytelser . . [se § 2|): s a m t T. Fsl. 175, n ä m l i g e n u n d e r den f ö r u t s ä t t n i n g , a t t förbindelsen d e s s u t o m är hemlig etc. (Wer an einer Verbindung teilnimmt, die beabsichtigt, die verfassungsmässig festgestelltc republikanische Staatsform des Reichs oder eines Ländes auf ungesetzliche Weise zu beseitigen oder zu ändern, oder zu deren Ziveeken oder Beschäftigungen es gehört, Massregeln der Verwaltung oder die Vollziehung von Gesctzen durch ungesetzliche Mittel zu verhindern oder zu entkräften . . Ebenso wird bestraft. wer un einer geheimen Verbindung teilnimmt, die einen den St r af gesctzen zuwiderlaufenden Zweck oder ihren Zweck durch straffbare Mittel verfolgt, oder wer eine solche Verbindung unterstutzt. Als gclieim ist eine Verbindung anzusehen, deren Dasein, Verfassung oder Zweck vor der Behörde geheimgehatten tverden soil. Einer geheimen Verbindung steht eine Verbindung gleich, deren Mitglieder unbedingten Gehorsam gegen ihre Eiihrer versprechen . . Strof rei wird, iver der Behörde von dem Bestehen der Verbindung oder ihrem Ziveck so rechtzeitig Kenntnis gibt, dass eine in Verfolgung der Bestrebungen der Verbindung beabsichtigte straffbare Handlung verhindert werden känn), 176. — F ö l j a n d e l a g a r u t e s l u t a , enligt sin terminologi (vilken s t a r k t växlar), förseelserna: H. 140 (Deelneming aan eene vereeniging die tot oogmerk heeft het plegen van misdrijven . . Deelneming aan eene andere bij de wet verboden vereeniging); I t 416 (Quando tre o piii per-

102 sone si associano alio scopo di commettere piii delitti); T i c 192 $ 1 (Coloro che, in numero di tre o pit), hanno formato un'associazionc per commettere crimini o delitti, beuche non ancora dcterminati nella specie); Costa R. 430 (delitos); Kina 161 (Whoever associates himself with any society or gang formed with the object of committing crime). Till vissa b r o t t s t y p e r i n s k r ä n k a sig Ö. 65 c (der Verbindungen zu stiften, oder andere zur Teilnahme au solchen zu rerleitcn sucht, oder selbst in was immer för einer Weise däran Teil nimmt, die sich einen der unter lit. a und b bezeichndcn strafbaren Zwecke zur Aufgabe setzen) jfr ib. a, b (zur Verachtung oder zum Hasse wider den cinheitlichen Staatsverband der Republik, wider die llegierungsform oder Staatsverivaltung aufzureizen sucht . . . zum Ungehorsam, zur Auflehnung oder zum Widerstande gegen Gesetze, Verordnungen, Erkenntnisse oder Verfiigungen der Gerichte oder anderer öffentlicher Behörden, oder zur Verweigerung von Steuern oder fur öffentliche Zwecke angeordneten Abgaben auffordert, anelfert oder zu verleilen sucht); Fr. 265 — 7 (des crimes contre les personnes ou les propriétés); B e l g . 322—6; Rum. 213—6; Bulg. 178 (Ett band. bildat för att. i förening eller varje medlem för sig, begå brott mot säkerhet till person eller egendom); Turk. 313 (Lorsque ein q personnes au moins formeront une association pour commettre des délits contre V administration de la justice, la tranquillité ou la sccuritc publique, les bonnes mceurs ou Vordre de la famille, ou contre les personnes ou les propriétés^ chaeune (Velies sera punie, pott)- le seal fait de la formation de V association . .): Columb. 248 (Es cuadrilla de malhechores toda reunion o asociaciön de cuatro o mas personas, mancomunadas para cometer, ga juntas, ga separadamente, pero de com un acuerdo. alg un delito o delitos contra las personas o contra las propiedades, scan publicas o privadas); V e n e z . 287; Tjslov. Fsl. 211 ( u p p r ä k n a r en m ä n g d s v å r a r e brott, se s. 276).

Över den kriminella g r ä n s e n g å T. 129 (Die Teilnahme an einer Verbindung, zu deren Zwecken oder Beschäftigungen gchört. Massregeln der Verwaltung oder die Vollziehung von Gesetzen durch unge-

103 setzl'iche Mittel zu verhindern oder zu entkraften), 128 se ned.; It. 270 (Chiunque net territorio dello Stato promuove, costituisce, organizza o dirige associazioni dirette a sfabitire violentemente la dittatura cli una elasse sociale sidle altre, ovvero a sopprimere violentemente una classe sociale o, comunque, a sovvertire violentemente gli ordinamenti economiei o sociali costituiti ncllo Stato . . Alia stessa pena soggiace chiunque net territorio dello Stato promuove, costituisce, organizza o dirige associazioni aventi per fine la soppressione violenta di ogni ordinamento politico c giuridico dell a societa), 271 (Chiunque, fuori dei casi preveduti dalV artieolo precedente, net territorio dello Stato promuove, costituisce, organizza' o dirige associazioni die si propongano di svolgere o die svolgano un' attivita diretta a distruggere o deprimere il sentimento nazionale) — d e n n a l a g straffar s å l u n d a h ä r ( a n n o r l u n d a 416, se o v.) e n d a s t u p p h o v s m ä n och ledare in, fl.; Chil. 292 (Toda asociaciön förmoda con el objeto de atentar contra el orden social, contra las buenas costumbres, contra las personas o las propiedades). Förbjudna resp. icke t i l l å t n a förbindelser m e d t a g a s i N. 330 (se ov.); H. 140 (se ov.); 0 . 297 (Die Aufforderung oder Aniverbung zu einem Vereine, welchem die Bewilligung verweigert wurde, oder welcher zwar schen bestanden hatte, jedoch von der Behörde aufgelöst wurde, so tv i c die Fortset z ung der Wirksamkeit eines von der Behörde aufgelösten Vereines uberhaupt); It. 273 (internationella föreningar, som s a k n a a u k t o r i s a t i o n : Chiunque senza autorizzazione del Governo promuove, costituisce, organizza o dirige nel territorio dello Stato associazioni, enti o istituti di carattere inter nazionale, o sezioni di essi . . Se Tautorizzazione b stata ottenuta per effetto di dichiarazioni false o reticenti . .); Grek. 212 ff. — Om förbindelser, som blott g e n o m falska uppgifter erhållit auktorisation, jfr., utom den nyss anförda It. 273 2 , 0 . 286 b (eine andere Verfassung, andere Satzungen oder ein anderer Zweck vorgegeben iverden, als ivirklich bestehen); om avvikelse från de vid a u k t o r i s a t i o n e n fästa villkor, jfr Grek. 213. Hemliga förbindelser straffas enligt T. 128 (Die Teilnahme an einer Verbindung, deren Dasein, Verfassung oder Zweck ror der Staats-

104 regier ung geheimgehalten werden soil); Ö. 285 (Alle Vereinigungen zu geheimen Ges dl sch aft en, in welcher Äbsicht sic errichtet sein, und unter welcher Benennung oder Gestalt sie bestanden haben oder bestehen mogen, sind verboten. Die Teilnahme an einer geheimen Gesellschaft macht eines Vergehens schuldig), 286 (Als eine geheime Gesellschaft ist jede Vereinigung mehrerer Personen anzusehen: a) wenn das Dascin derselben der Obrigkeit absichtlich verborgen gehalten wird; b) wenn zwar das Dascin derselben bekannt, aber entweder ihre Verfassung und Satzungen verheimlichet, oder eine andere Verfassung, andere Satzungen oder ein anderer Zweck vorgegeben werden, als wirklieh bestehen), 287 (Der Teilnahme an einer geheimen Gesellschaft macht sich schuldig, jeder Inländer: a) der eine solche Gesellschaft zu stiften versudd, oder wirklieh stiftet: b) Mit glieder zu einer inländischen oder auswårtigen geheimen Gesellschaft anwirbt; c) der von einer in- oder ausländischen geheimen Gesellschaft Vor stelt er oder Mitglied ist; d) mit einer solchen Gesellschaft einen Briefwechsel unterhält; e) der den Zusammenkunften einer solchen Gesellschaft in was immer fur einer Eigenschaft beiwohnt; f) zu ihren Zusammenkunften wissentlich sein Haus oder seine Wohnung vermietet oder leiht; endlich g) der nach seinem Amte zur Anzeige verpflichtete Beamte, ivelcher von dem Dasein einer geheimen Gesellschaft, oder ihren Zusammenkunften Kenntnis hed, und der Obrigkeit die amtliche Anzeige zu tun unterlåsst), 293 (Audi Ausländer tverden dieses Vergehens schuldig, dafern sie ivährend Hires Aufenthaltes in diesen Ländern: a) eine geheime Gesellschaft zu er ridden; b) Mitglieder zu einer inländischen oder auswärtigen geheimen Gesellschaft zu werben unternehmen; c) bei sich Zusammcnkunfte geheimer Gesellschaft en selbst halten, oder d) zu Zusammenkunften clieser Art ihr Haus oder ihre Wohnung leihen oder vermieten; e) durch Briefe oder auf cinder en Wegcn zur Verbindung inländischer geheimer Gesellschaften unci Hirer Mitglieder mit auswärtigen beitragen), jfr ä v e n 296; P o r t 283 (É ilicita c nao pode ser aidorizada qualquer assoeiacåo, cujos membros se impuzerem, com juramento ou sem de, a obrigaeao de ocultar ä autoridade piiblica o objeto de suas reunioes ou a sua organizaeäo interior); Grek. 214; Bras. 382 (straf-

105 far e n d a s t ledare m. fl.); [T. Fsl. 175, blott u n d e r f ö r u t s ä t t n i n g , a t t förbindelsens ä n d a m å l eller medel äro straffbara, jfr ov.]: jfr ä v e n Eng. Steph. 118. Obetingad lydnadsplikt enligt föreningens s t a d g a r resp. lydnadsplikt mot okänd kriminaliseras i N. 330 (en förening . . hvis medlemmer forplikter sig til ubetinget lydighet mot nogen); T. 128 (Die Teilnahme an einer Verbindung . . in welcher gegen unbekannte Obere Gchorsam oder gegen bekannte Obere unhedingter Gehorsam versprochen wird). Jfr om edlig förpliktelse o. likn. Grek. 215; Eng. Steph. 115—117 (116: Ever g one is guilt g of felony, and is liable, Upon conviction, to penal servitude not exceeding seven gears, who (a.) administers, or causes to be administered, or is aiding and assisting at. or present at and consenting to the administering or taking of ang oath, or engagement or obligation in the nature of an oath, purporting or intending to bind the person taking the same — (1.) to engage in any mutinous or seditious purpose; (2.) to disturb the public peace; (3.) to be of ang association, society, or confederacy formed for any such purpose; (4.) to obey the orders or commands of ang committee or bodg of men not lawfully constituted, or of any leader or commander, or other person not having authority by law for that purpose; (5.) not to inform or give evidence against ang associate, confederate, or other person; (6.) not to reveal or discover ang unlawful combination or confederacy, or any illegal act done or to be done: or ang illegal oath or engagement which mag have been administered or tendered to, or taken by any person, or the import of ang such oath or engagement; or who (b.) takes any such oath or engagement, not being compelled thereto). N å g r a l a g a r uppställa e t t m i n i m i a n t a l d e l t a g a r e : Costa R. och Venez. två; It. och T i e tre; Columb. fyra; Turk. fem. Med a v s e e n d e p å strukturen s t a d g a s a l l m ä n t e t t h ö g r e straff för stiftare, l e d a r e m. fl. än för a n d r a d e l t a g a r e (H.; T.; Belg.;

Port; Rum.; Bulg.; Turk.; Grek.; Tic; Chil.; Columb.; Venez.; Kina). U n d a n t a g s v i s straffa, såsom r e d a n n ä m n t , I t 270, 271, 273 och Bras. 382 endast ledare etc.

106 N å g r a l a g a r (under inflytande av äldre italiensk lagstiftning) kvalificera det fall, a t t b a n d e t s t r ö v a r v ä p n a t o m k r i n g : It. 41 ö 4 (Se gli associati scorrono in arm i le campagne o le pubbliche vie); Turk. 313 2 ; T i c 192 2 ; V e n e z . 288. — T. Fsl. 176 kvalificerar det fall, a t t förbindelsen såsom ä n d a m å l eller medel avser »Verbrechen wider das Leben». Straffrihet för den, som u n d e r vissa f ö r u t s ä t t n i n g a r y p p a r förbindelsens planer för m y n d i g h e t , s t a d g a s i Port. 283 § 2 (Se qualquer membro da associaeäo declarar espontåneamente ä autoridade publico o que souber sobre o objeto ou pianos da associagäo, ainda que nao declare os nomes dos outros associados, serd isento da pena); Chil. 295 (Quedarän exentos de las penas senaladas en el présente pdrrafo aquellos de los cuipables que, antes de ejecidarse edguno de los crimenes o simples delitos q/te constitugen el objeto de la asociaciön y antes de ser perseguidos, hubieren revelado a la autoridad la existencia de dichas assoeiaciones, sus planes g propositus. Podran sin embargo ser puestos bajo la vigilancia de la autoridad); T. Fsl. 175 4 (Straffrei ivird, iver der Behörde ron dem Bestehen der Verbindung oder ihrem Zweck so rechtzeitig Kenntnis gibt, dass eine in Verfolgung der Bestrebungen der Verbindung beabsiehtigte straffbare Handlung verhindert werden känn), 176 4 ; Tjslov. Fsl. 2 1 1 3 (Die Bestimmungen des § 149 Abs. 2 und 3 iiber die tålige Bene [vid vissa förräderibrott] gelten audi Mer), 149 2 ' 3 (Der Teilnehmer an einer nach § 137 oder § 138 Abs. 3 straffbaren Vereinigung ist ivegen dieser Tat nicht straffbar, wenn er, bevor noch etwas anderes als die Vereinigung unternommen wird, und nicht deshalb, weil er iveiss oder vermutet, dass die Vereinigung entdeckt ist, entweder den Bucktritt von der Unternehmung bewirkt oder die Vereinigung der Behörde anzeigt. Durch die Anzeige der straffbaren Unternehmung wird derjenige nicht strgfos, der in der Äbsicht, sie der Behörde zu verraten, sie angezettelt oder zur Teilnahme an ihr angestiftet hat); straff nedsättning u n d e r likn a n d e förhållanden i T i c 192.

VII. Störande av förrättning eller sammankomst. Handling, som är inriktad på att tvinga eller hindra allmänt organs förrättning, faller under synpunkten av angrepp på myndighet, varom se Spec Utk. IX, 15—70. Med utgångspunkt från detta institut är en utvidgning av kriminalisationen tänkbar i två riktningar. Handlingen kan, utan att egentligen vara riktad på ett angrepp mot det allmänna organet, likväl (t. ex. genom våld under tjänsteförrättning mot annan person än tjänstemannen) vara ägnad att störa organets funktion eller åtminstone visa en bristande hänsyn mot funktionen. Men den kan även innefatta ett hindrande eller störande av församling eller sammankomst, som utan att vara ett allmänt organ dock kan representera ett allmänt intresse (kanske redan genom att utgöra en yttring av lagstadgad församlingsfrihet). Fortskrider kriminalisationen ännu längre, kan man komma till ett störande av »allmän frid» genom förargelseväckande uppträdande på allmän väg m. m., varmed man är inne på ett område, som, där det icke på grund av särskild fara berör sig med allmänfarliga brott, mestadels behandlas såsom polisförseelse (t. ex. T. 36011). Vi bortse i detta sammanhang från särskilda bestämmelser om störande av religiösa förrättningar och sammankomster, se ned. sub VIII. A) Hindrande av församling (e.rel. hindrande av allmänt organs funktion). Flertalet hithörande lagar skydda tillåten sammankomst överhuvud:

D.

137 1 (Den,

som forhindrer

Afholdelsen

af lovlig offentlig

108 Sammenkomst); H. 143 (eene geoorbofde openbare vergadering verhindert); T. 107 a; Bulg. 180 (en lagligen icke förbjuden offentlig församling: iie3aöpaneHo OTL :mK0Hirrh nyöjiirmo cböpamie); Jugosl. 164 (en icke förbjuden församling, procession eller dylik »Maini<jH'rniunje»); T i c 147 § 1 (le adunanze di associazioni non vietate dalla legge, dent ro o tuori dei luoghi riser rati . . alle riunioni); Kina 159 (any lawful meeting); Fi. Fsl. 16: 5 1 (gudstjänst eller annan lovlig sammankomst, kyrklig handling, religionsövning, offentligt föredrag eller offentlig undervisning); T. Fsl. 173; Tjslov. Fsl. 217 (Wer mit Gewalt die Abhaltung einer nach dem Gesetz erlaubten Versammlung oder eines solchen Aufzuges vereitelt oder erschwert). — D., H. och Bulg. f ö r u t s ä t t a alltså offentlighet-, procession n a m n e s i Jugosl. och Tjslov. Fsl. [jfr särskilda b e s t ä m m e l s e r om begravningsprocessioner, se n e d . ] ; offentlig undervisning i Fi. Fsl, — N. 138 u t g ö r såtillvida e t t u n d a n t a g , som den icke m e d t a g e r t i l l å t e n s a m m a n k o m s t överhuvud, u t a n fordrar, a t t d e n s a m m a a v s e r b e h a n d l i n g av a l l m ä n t ä r e n d e ; den n ä m n e r dock ä v e n offentlig u n d e r v i s n i n g eller s k o l u n d e r v i s n i n g s a m t a u k t i o n ; medt a g e r i övrigt i d e t t a s a m m a n h a n g ä v e n h i n d r a n d e av a l l m ä n t o r g a n s funktion, såvida icke g ä r n i n g e n faller u n d e r 127, 128 (jfr S p e c Utk. IX, 19, 21). I ö v r i g t beröres i N. och Fi. Fsl. även religionsövning, som mestadels b e h a n d l a s i a n n a t s a m m a n h a n g (jfr ned.). H a n d l i n g e n b e s t ä m m e s e n b a r t såsom hindra i D. 137 1 ; såsom hindra eller avbryta i N. 138; T. 107 a (hindert oder sprengt); Bulg. 180; Jugosl. 164 (cnpcm iuni pacxypn). I övrigt b e g r ä n s a s h i n d r a n det n ä r m a r e : med vald hindra eller försvåra (Tjslov. Fsl. 217); med våld eller hot om våld hindra (H. 143); med våld eller hot om våld hindra eller söka hindra (Fi. Fsl. 16: 5 1 ); med våld eller hot om våld eller om brott eller förseelse hindra eller spränga (Jugosl. 164); med våld eller hot hindra (Bulg. 180); med våld, hot eller bedrägeri hindra (Kina 159).

B) Störande av offentlig förrättning eller av församling. N å g r a l a g a r s a m m a n f a t t a — m e d lika straffbarhet — stör a n d e av a l l m ä n t o r g a n s funktion m e d h i n d r a n d e d ä r a v ; de a v s e

109 tydligen en handling, som går ut på störande av organets verksamhet, exempelvis för att påverka detsamma. Sådana stadganden beröra sig med egentliga angrepp på myndighet (varom se Spec. Utk. IX). Detta gäller Ö. 76 (Wenn jemand fur sich all ein oder in Verbindung mit anderen. eine ron der Begierung zur Verhandl ung öffentliche)- Angelegenheiten berufene Versammlung. du Gericht, oder eine andere öffentliche Behörde in ihrem Zusamm enl ritte. Pestande oder in Hirer Wirksamkeit gewalttåtig stört oder hindert, oder auf ihre Beschlusse durch gefährliche Bedrohung cinzuwirken sucht): Turk. 255 (quiconque usera de violences ou de menaces pour empécher ou pour troubler les reunions ou le fonctionnement soit des corps judiciaires, politiques ou administratifs ou de leurs representants, soit pour inffuer sur leurs deliberations): Bras. 118 1 (constrangcr, ou perturbar, qualquer corporacåo politica ou administrativa no exercicio de snos ffunceöes). Andra lagar omtala störande av allmänt organ i annat sammanhang och med väsentligt mindre straff än hindrande; och avse åtminstone närmast handlingar, som icke gå ut på att påverka organet. Hit höra S. 11: 5 (Gör man våldsgärning å annan inom Konungens slott i huvudstaden eller annorstädes i slott, hus eller gård. där Konungen vistus. eller å mim, där rikets ständer eller deras avdelningar eller utskott församlade äro, eller inför sittande rätt, Konungens befallningshavandc eller annat allmänt ämbetsverk); 6 (Åstadkommer man å ställe, som i 5 § sagt är, förargelse genom svordom eller oljud, eller annorledes); 7 (Den, som, i uppsåt att skada göra, eller eljest i vredesmod, emot annan drager kniv eller svärd, eller spänner bössa, eller reser annat livsfarligt vapen . . å sådant ställe, som i o § omtalas); 9 (Gör man våldsgärning å annan vid valförrättning, uppbörds-, kommunal- eller kyrkostämma, låsförhör, lantmäteri förrättning eller annan sådan offentlig sammankomst, eller då allmänt ärende eljest förehaves; varde den omständighet, vid straffets bestämmande för våldet, såsom försvårande ansedd. För svordom, oljud eller annan förargelse vid sådant tillfälle rare straffet . .); It. 340 (Chiunque, ffuori dei casi preveduti da particolari disposizioni di legge, cagiona ana interruzione o turba la

110 regolaritä di un ufficio o servizio pubblico o di un servizio di pubblica necessitå; P o r t 185 pr. (Aquele que levantar volta ou arruido perante algum magistrado judicial ou administrativa, o/t professor publico no exercicio das suas funcoes, ou em sessäo de alguma das Cåmaras Legislativas, corporagäo administrativa, ou juri de exa mes); A r g e n t . 241 (1. El que perturbare el orden en las sesiones de los cuerpos legislatives nacionales o provinciates, en las audiencias de los tribunates de justicia o dondequiera que una autoridad estc ejereieudo sus funciones; :2. El que sin estar comprendido en el artieulo 237, impidiere o estorbare a un funcionario publico cumplir un acto propio de sus funciones); Fi. Fsl. 33: 3 (bland förseelserna: Den, som . . rid offentlig förrättning eller allmän sammankomst stör lugnet genom oljud eller svordom dier förövar annat ofog); Tjslov. Fsl. Ubertr. 32 (Wer durch grobe Ungehörigkeit die Ausubung der Rechtsbefugnis des Präsidenten der Republik, eines gesetz g ebenden Körpers, des Vorsitzenden oder Pråsidiums, eines Ausschusses oder einer Kommission eines solchen, der Begierung, ihres Vorsitzenden oder eines Mitglieds derselben oder des Gourerncurs der Podkarputskä Rus oder uberhaupt ihre Amtshandlung stört); s a m t med vissa i n s k r ä n k n i n g a r Fi. ( k o n s t r u e r a t såsom hemfriclsbrott, sålunda t. ex. v ä g r a n a t t p å tillsägelse a v l ä g s n a sig) 24: l 2 (Vilken, såsom nu är sagt, bryter frid i hus, gård eller fartyg, där [Kejsaren och Storfursten'] uppehåller sig, eller i hus, där [landets Ständer, eller stånd] eller utskott å lantdag hava sammanträde, eller i ämbetsrum, eller rum, där tjänsteförrättning sker), 3 2 ( s a m m a objekt vid m i n d r e hemfridsb r o t t ) ; D. 137 2 (den, der ved Larm eller Vorden forstyrrer offentlig Samling af Rigsdagens Ting, FccrBernes Lagting eller kommunale dier andre offentlige Road); Bulg. 468 (den, som stör anständigheten eller lugnet under en domstolssession eller annat offentligt tjänsteärende och icke avlägsnar sig, så snart detta uttryckligen befall es ar kompetent person); ä v e n s å , för vad a n g å r s t ö r a n d e av domstols funktion m. m. Fr. C. cVI. Cr. 504—509 (504: Lorsqu'a Vaudience ou en tout outre lieu ou se fait publiquement une instruction judiciaire, Vun ou plusieurs des assistants donneront des signes publics soit d'approbation, soit (Vim-

Ill probation, ou exciteront du tumnlte, de quelque maniere que ce soit, le president ou le juge les fera expulser; s'ils resistent a ses ordres, ou sfls rentrent, le president ou le juge ordonnera de les arrder et conduire dans la maison (farret; it sera fait mention de cet ordre (fans le proces-verbal; et sur Vexhibition qui en sera ffaite au gardien de la maison (Varrd. les perturbatenrs g seront recus et retenus pendant vingt-quatre heures och Belg. C. cTI. Cr. 504 ff. F ö r vad a n g å r störande av församling, som icke ä r a l l m ä n t organ, förekomma stundom särskilda, m e r eller m i n d r e vittgående b e s t ä m m e l s e r h ä r o m i strafflagarna: Ö. 78 (welcher die im § 76 bezeichneten Handlungen |se ov.] gegen gesetzlich anerkannte Körperschaften oder gegen Versammlungen begeht, die unter Mitivirkung oder Auffsicht einer öffentlichen Behörde gehalten werden) och m e r a a l l m ä n t H. 144 (IIij die opzettelijk door het verwekken van wanorde off het maken van gedruisch eene geoorlooffde openbare vergadering stoort); It. 659 (Chiunque, mediante schiamazzi o rumori, ovvero abusaudo di strumenti sonort o di segnalazioni aeustiche, ovvero suscitando o non impedendo strepiti di animali, disturba . . gli spettacoli, i ritrovi o i trattenimenti pubblici); Sp. 308 (åtskiljer objektet i t r e g r a d e r : la audiencia de cualquier Tribunal de Justicia — los actos publicos de cualquier Autoridad o Corporaciön, colegio electoral, organismo, oficina o establecimiento official — espectdculos publicos, solemnidades o reuniones numerosas que se eelebren legitimamente en lugares piiblicos o en locales privados); P o r t 185 § 1 (Aquele que perturbar a ordern nos atos piiblicos, em qualquer estabelecimento, espetaculo, solenidade, ou reuniåopublico); Gen. 107; Bulg. 463 (stör ordning eller lugn i offentliga församlingar eller under teaterföreställningar, ffölkffester eller annat liknande); Argent. 160; Bras. 119 4 (perturbar urna reuniåo publica, ou a celebracao de alg urna festa civiea ou religiösa); Tjslov. Fsl. Ubertr. 33 (1. Wer durch grobe Ungehörigkeit eine Versammlung oder einen Auf zug, die nach dem Gesetz erlaubt sind, stört; wer den zur Teilnahme berechtigten Personen den Zutritt verwehrt oder erschwert; wer unbefugt in eine Versammlung oder einen Auf zug eindringt: iver die zur Lätung und zur Aufrediterhaltung der Ordnung

112 herufenen Personen bei der Ausubung ihrer Pfiichten behindert oder ihre die Aufrechterhaltung oder Wiederherstellung der Ordnung betreffenden Anordnungen nicht befolgt . . 2. Handelt es sich um eine Versammlung oder einen Auf zug, die nicht nach dem Vereinsgesetze zu beurteilen sind, so gelt en die Einberufer als die zur Leitung und zur Aufrechterhaltung der Ordnung beruffenen Personen, solange die berechtigten Teilnehmer nicht andere Personen mit dieser Aufgabe betraut haben). — I a n d r a fall innehålles dylikt straffskydd i special författningar (t. ex. Ö. Ges. 2G/i 1907, 15) eller b e h a n d l a s g ä r n i n g e n såsom förseelse tills a m m a n s m e d förargelseväckande b e t e e n d e å allmän v ä g e t c : S. 11: 15; Fi. 42: 7 (Den, som å allmän väg, gata, farled, eller unnat offentligt ställe, eller vid offentlig förrättning eller allmän sammankomst stör lugnet genom oljud eller svordom, eller förövar annat ofog, eller åstadkommer oro genom signal om eld eller annan fara, som han vet icke vara förhanden); s t u n d o m i n n e f a t t a n d e ä v e n s t ö r a n d e a v a l l m ä n t organs f ö r r ä t t n i n g (såvitt d e t t a ej särskilt kriminalis e r a t s ) : N. 350; Kina 159; Fi. Fsl. 16: 5. Handlingen b e t e c k n a s i flere av dessa fall såsom ordningsstör a n d e (således i m o t s a t s till upprorssyfte): N. 350; D. 137 2 ; H.

144; Sp. 308; Port 185; Bulg. 463; Argent 241; Bras. 1194.

S t u n d o m g r a d e r a s h a n d l i n g e n : S. 11: 5 jfr 6, 91 jfr 9 2 ; FL 24: l 2 jfr 3 2 (olika former av hemfridsbrott, jfr ov.); Fr. C dL. Gr. 504 ff.; Belg. G. aVI. Gr. 504 ff. Beträffande s t r u k t u r e n i övrigt av i n s t i t u t e t skiljer, som av o v a n s t å e n d e framgår, S. mellan » ä m b e t s v e r k » (11: 5) och a n n a t a l l m ä n t qrgan (11: 9); s a m t Sp. 308 mellan domstol och a n n a t a l l m ä n t organ. S. m e d t a g e r (11: 5) i fråga om s t ö r a n d e av ämbetsverk, vissa särskilt fridlysta lokaliteter (se ov.); jfr Fi. 24: l 2 , 3 2 . S t r ä n g a r e straff s t a d g a s n å g o n g å n g för ledare m. fl.: It. 340 2 .

vill. Brott mot religionsfrid. Inom området för brott mot »allmän ordning och frid» kan religionen spela en dubbel roll i straffrätten. Dels kan en given bekännelse kräva skydd mot angrepp från utomstående (som håna läran, störa kulten e t c ) ; dels kunna straffsanktioner ifrågakomma mot angrepp från bekännarnes egen sida (obehörigt proselytmakeri etc). I strafflagarne framträder den förra synpunkten vida starkare; den senare, vilken vi här förbigå, har till väsentlig del endast tagit sig uttryck i kriminalsanktionerade speciallagar. Ur båda synpunkterna kan själva koexistensen av olika religioner i samma stat få stor betydelse, eftersom friktioner lätt nog uppstå mellan de olika bekännelserna. Äldre tider, som litet eller intet kände religiös tolerans, hade med sina straffbestämmelser endast statskyrkans skydd i sikte. I den mån som andra bekännelser började tolereras i staten, framtvangs småningom en viss hänsyn även till dem. I våra dagar visa strafflagarne till allra största delen — även för vad angår länder, som hava en bestämd statsreligion — i fråga om straffskydd ingen eller nästan ingen skillnad mellan olika religioner. Undantagsvis kvarstå dock i vissa rättsordningar större eller mindre relikter av den äldre åskådningen: antingen så, att straff skyddet har olika omfång (S., där bestämmelserna 11: 1—3 gälla alla erkända religioner lika, men 7 kap. endast statskyrkan) eller olika intensitet (It. 406, som sänker straff skyddet för de tolerade religionerna, Columb. 209, som höjer det för statskyrkan) eller båcla delarne: Sp.: brott contra la religion del Estado 270—277, contra la tolerancia religiösa, 278—279; ib. 270 innehåller en särskild straffbestämmelse 8

om den, som söker med våld avskaffa statskyrkan. På visst sätt kunna därtill läggas bestämmelserna om sabbatsbrott, såvitt de taga hänsyn endast till statskyrkans sabbatsdag: i allmänhet upptagas dock dessa bestämmelser, där de finnas, icke i den allmänna strafflagen [undantag göra S. 7: 3 (Idkar någon å sön- eller högtidsdag, emellan klockan sex om morgonen och klockan nio ont aftonen, hantverk eller annat arbete, som uppskov tåla kan . . utan det sker fill egen eller annans nödtorft), 4 (Begår någon brott å sabbatstid; varde den omständighet såsom försvårande ansedd): Fi. 4 1 : 6—8; Fi. Fsl. 33: 1 (Den, som å söndag eller kyrklig helgdag bryter mot arbetsvilan);

medan Fr. 260 upphävdes genom L. 9/ia 1905] eller åtminstone endast i form av blankettlagar, som hänvisa till specialstadgan, d e n : N. 348 (Den, som overtrer de angående helligdagsfreden

gjeldende

bestcmmelser); T. 366 ; Ung. Ubertr. 52; Bulg- 476: T. Fsl. 396 e t c Angrepp på en given bekännelse kunna ske antingen på materiellt sätt — genom våldshandlingar mot anhängarne eller störande av deras religionsövningar (båda formerna kunna naturligen även sammanfalla) — eller på immateriellt sätt, vare sig genom att såra bekännarnes känslor (isynnerhet genom hån av deras lära eller religiösa bruk) eller genom att uppreta stämningen emot dem, göra dem till föremål för andra befolkningselements hat och avsky (jfr ned. sub X). Den allmännast kriminaliserade av dessa handlingsformer beträffar störande av religionsövning; mycket ofta förekomma även straffbestämmelser — av större eller mindre omfång — rörande hån. Störande av

religionsövning.

Bestämmelser härom förekomma i så gott som alla lagar. I några lagar (jfr ov. s. 107 ff.) ingå de dock i ett mera omfattande rekvisit (störande av tillåtna möten i allmänhet etc) eller sammanställas, under samma straff skala, med andra liknande fall: N.

138 (den, som bevirker eller medvirker til, at offentlig

fforretning,

115 offentlig religiös sammcnkomst. kirkelig handling, offentlig undervisning eller skoleundervisning, auktion eller offentlig sammenkomst til behandling av alment anliggende ulovlig Undres eller avbrytes); D. 137 1 (Den, som forhiudrcr Af ho/delsen af lovlig offentlig Sammenkomst — om störande jfr ned.): T i c 147' (Chi turbit od impedisce con violerna, minaccia, invettiva o tumulto Vesercizio ädle funzioni religiose o le adunanze di associazioni non ridate dalla legge, dentro o ffuori dei luoghi riservati al eulto o alle nuuioni): Gen. 107 (quiconque. par violences ou menaces, aura porté atteinte ä la liberie des ruttes, ä la liberté tVcnseignement. ä la liberté de la presse ou au droit de reunion); A r g e n t 160 (el que impidiere materialmente o turbare una reunion licita, con insultos o amenazas (ti orador o a la iustituciöu organizadora del acto); Kina 159; Fi. Fsl. 16: 5 (Var, som med våld eller hot om våld hindrar eller söker hindra gudstjänst eller annan lod ig sammankomst, kyrklig handling, religionsövning, offentligt föredrag eller offentlig undervisning - om störande jfr ned.). — Van-

ligen uppställas emellertid särskilt straffskydd för sammankomster av religiös natur. Inom den anglikanska rätten plägar för straffskyddet ingen annan gräns uppställas, än att sammankomsten avser »religious worship» el. dyl.; detsamma gäller några andra l a g a r : S. 11: 1 (Gör man våldsgärning å den. som bevistar gudstjänst, evad den äger rum i kyrka eller annorstädes . . Var våldet ringa, och kom ej därav synnerlig förargelse . . Våldfförer man annan vid sammankomst för gemensam andaktsövning, som ej är att till gudstjänst hänföra), 2 (Störer man gudstjänst genom svordom eller oljud, eller kommer därvid eljest förargelse åstad . . För svordom, oljud eller annan förargelse vid sammankomst för gemensam andaktsövning, som ej är att till gudstjänst hänföra), 3 (Vad i 1 och 2 §§ stadgat är, gälle ock, om där sagda brott förövas vid främmande, till offentlig religionsövning berättigad församlings gudstjänst, eller då medlemmar av sådan församling eljest sammankommit för gemensam andaktsövning); Fi. 10: 3 (Var, som med våld eller hot om våld uppsåtligen hindrar förrättande av något i Finland erkänt, tillåtet eller tålt religionssamfunds gudstjänst, eller annan dess kyrkliga handling eller religionsövning . . Försök är straffbart. Stör

116 någon uppsåtligen sådan gudstjänst, kyrklig handling eller religionsövning genom att göra oljud eller på annat sätt åstadkomma förargelse), 4 (Har någon, på sätt i 3 § sägs, hindrat eller stört andaktsövning vid enskild sammankomst av medlemmar, hörande till något i Finland erkänt. tillåtet dier tålt religionssamfund, straffes, om han hindrade andaktsövningen . . och, där han störde densamma) — dessa b å d a l a g a r o m t a l a

sålunda dels gudstjänst, dels sammankomst för »andaktsövning»; Bulg. 481 (För störande ar religionsövning i kyrka, kloster eller annat gudstjänsthus [MOJiiiTCTBeiieTib ;U>MI>] genom opassande skrik och oljud eller genom otillbörligt beteende), 482 (För störande, utom gudstjänstbyggnad, av religionsövning rid tillfälle av gudstjänst dier procession, genom allmän förlustelse [ch oömeHapoami yBeceJieHHa] eller annan otillbörlighet, som hindrar religionsövningen); Grek. 194; St. Gall. 174 c (die öffentlichen oder gottesdienstlichen Versammlungen einer vom Staate anerkannten Beligionsgesellscltaft widerrechtlich verhindert oder stört): Luz. Pol. 141 a (religiöse Versammlungen und Zeremonien); Jap. 188. — A n d r a lagar-

medtaga dels »kulthandlingar» (= rituellt bestämda förrättningar) dels »ceremonier» el. dyl. (därvid väl en viss vedertagen form f ö r u t s a t t e s ) : H. 145 (Hij die door ge weld of bedreiging met geiveld hetzij eene geoorloofde openbare godsdienstige bijeenkomst, hetzij eene geoorloofde kerkelijke plechtigheid of begrafenisplechtigheid verhindert), 146 (Hij die opzettelijk door het verwekken van wanorde of het maken van gedruisch hetzij eene geoorloofde openbare godsdienstige bijeenkomst, hetzij eene geoorloofde kerkelijke plechtigheid of begrafenisplechtigheid stoort); Belg. 143 (Ceux qui, par des troubles ou par des désordres, auront empéché, retardé ou interrompu les exercices aVun culte qui se pratiquent dans un lieu destine ou servant habitucllcmcut au culte ou dans les ceremonies publiques de ce culte); It. 405 (Chiunque impedisce o turba Vesercizio di funzioni, cerimonie o pratiche religiose del culto caltolico, le quali si compiano con Vassistenza di un ministro del culto medesimo o in un luogo destinato al culto, o in un luogo pubblico o aperto al pubblico), 406 (Chiunque commette uno de i fatti preveduti dagli articoli 403, 404 c 405 contro un culto ammesso nello Stato); Sp. 271 (jfr 793); R. 127

117 (Hindrande av religiösa ceremoniers utövning, såvitt dessa icke störa allmän ordning och icke åtföljas av angrepp på medborgarnes rättigheter [II He coiipo«()/K;[aioTCH nociraicihcTiiaMii na npaBa rpawi^an]: Bulg.

205: Jugosl. 163; Turk. 175: Aarg. 74: Wall. 101; Obw. 532.

Pol. 103 a; Bras. 186 (Impedir, por qualquer modo. a celebraeäo de ceremonins religiösas, solen nid a des c rit os de qualquer eonfissäo religiösa. ou pcrturbd-la no exercicio do seu culto): Chil. 1 3 8 — 9 ; C o s t a R . 352;

Venez.

168. — Åter andra lagar inskränka sig till »kulthand-

l i n g a r » : D. 137 3 (ved Larm eller Horden först gr re r Gudstjenesten eller anden offentlig kirkdig Handling, ä v e n s å Ligfeerd: om »offentlig Sammenkomst» jfr ov.); T. 167 (Wer durch eine Tätliehkeit oder Drohung jemand hindert. den Gottesdienst einer im Staate bestehend.cn Beligionsgesellschaft auszuuben. ingleichen iver in einer Kirche oder in einem anderen zu religiösen Versammlungen bestimmten Örte durch Erregung von Larm oder Unordnung den Gottesdienst oder einzelne gottesdienstliche Verrichtungen einer im Staate bestehenden Beligionsgesellschaft vorsätzlich verhindert oder stört); Ö. 122 b (Wer eine im Staate bestehenele Beligionsubung stört); Fr. L. 9/12 1905, 32 (ceux qui auront empéché, retardé ou interrompu les excreices (Vun culte par des troubles ou désordres causes dans le local servant a ces exercices): Port. 131 (L. 20/4 1911: Åquele que por cdos de violencia perturbar ou tentar impedir o exercicio leg/timo do culto de qualquer religiåo); Rum. 210; W a a d t 1 3 3 ; Schaffh.

125; Bas. 84; Zug 54 b; Schwyz 96; Freib. 102; Columb. 198—9; Peru 285; T. Fsl. 181 (Wer den Gottesdienst einer Beligionsgesellschaft mit Gewalt oder durch Drohung mit Gewalt verhindert . . Der Versuch ist strof bar. Ebenso wird bestraft, wer absichtlich den Gottesdienst einer Beligionsgesellschaft durch Frregen von Larm oder Unordnung oder auf andere Weise stört oder an einem zum Gottesdienste bestimmten Örte besdiimpfenden IJnfug verubt. Dem Gottesdienst stehen einzelne gottesdienstliche Handlungen gleich); Tjslov. Fsl. 220 2 {wer mit Gewalt eine religiöse Handlung einer Beligionsgenossenschaft, falls sie vom Staate anerkannt ist, vereitelt oder erschwert); ib* (Wer in der Äbsicht, seine Missachtung gegenuber einer Beligion kundzugeben, durch grobe Unge-

118 Itörigkeit eine religiöse Handlung einer Beligionsgenossenschaft. falls sie vom Staate uncrkunnt ist, stört); Schw. Fsl. 2272 {wer eine verfassungsmässig gewährleistete Kultushandlung böswillig stört oder öffcntlieh verspottet). Troligen avses detsamma i de lagar, som endast använda beteckningen »gudstjänst»; Ung. 190: Thurg. 270, 272; Graub.

80; Bern 93; ZUr. 88; App. A.-Rh. 66 a: Sol. 74; App. I.-Rh. 55 c; Glar. 64; samma resultat torde även uppnås, då det talas om skydd för »kultfrihet»: Gen. 107: Neuch. 183 (Quiconque, par menaces, voies de fait, vociferations, ou de toute autre maniére, aura entravé ou empéché le libre exercice cFun culte public). Den brottsliga handlingen begränsas någongång till hindrande N. 138; R. 127; kanske även Neuch. 183). Vanligen utsträckes dock rekvisitet till störande, stundom jämställt med »hindrande» — i det lagen antingen blott nämner störande, vilket då naturligen innefattar även hindrande (S.; Ö.; Eng.; Waadt; Graub.;

Bern; Gen.; Schwyz; Luz.; App. I.-Rh.; Freib.; Peru; Tjslov. Fsl.; Schw. Fsl.), eller ock uttryckligen nämner (och likställer) båda

(T.; Ung.; Fr.; Belg.; It; Sp.; Port; Rum.; Jugosl.; Aarg.; Wall.; Schaffh.; Obw.; Zur.; Bas.; Zug; App. A.-Rh.; Sol.; St. Gall.; Glar.; Argent; Bras.; Costa R.; Jap.; T. Fsl.) — stundom utgörande en mindre grad (Fi.; D.; H.; Grek.; Fi. Fsl.). En struktur av deliktet förekommer i flere fall: dels beträffande brottssubjektet, i det lagen kvalificerar det fall, att gärningsmännen varit flere (Tic 147); dels beträffande handlingen, så att våld (resp. våld eller hot) ställes i motsats till andra angrepp

(S.; H.; It; Turk.; Thurg.; Chil.; Columb.; Venez.; Fi. Fsl.), eller, såsom nyss nämnt, hindra i motsats till störa (jfr här ov.); dels beträffande objektet, så att gudstjänst sättes i motsats till andaktsövning (S.; Fi., jfr o v.) eller kulthandliug i motsats till ceremoni (Obw.) eller angrepp i kyrka e t c i motsats till andra lokaler (Sp.).

119 Immateriella

angrepp.

I viss mån en mellanställning mellan materiella och immateriella angrepp intaga de i många lagar särskilt kriminaliserade handlingar, vilka uttrycka hån mot en religionsbekännelse genom en profanerande behandling av materiella föremål, som tillhöra bekännelsens kult eller anses heliga. Sådana stadganden förekomma i flere lagar, som eljest icke innehålla straffbestämmelser för hån mot en religionsbekännelse: H. 1472 (hij die vooriverpen aan eenen eeredieust gewijd, ivaar en wanneer de uitoefening van dien dienst geoorloofd is, besdiimpt); Belg. 144 (Toutepersonne qui,par faits, paroles, gestes ou menaces, aura outrage les objets cVun culte, soit dans leslieux destines ou servant habituellement ä son exercice. soit dans des ceremonies publiques de ce culte); App. A.-Rh. 6G b; Sol. 74; St. Gall. 174 b: Neuch, 184; Glar. 64: Chil. 139 2 (Los que con aeciones, palabras o umenazus ultrajaren los objdos de un culto, sea en los luqares destinados a él o que sirven habitualmente para su ejercicio, sea en las ceremonias publicas de ese mismo culto); Costa R. 352; Venez. 170; J a p . 188; — men även i inånga lagar, som i större eller mindre utsträckning hava andra bestämmelser om sådant hån: Ö. 122 b (durch entehrende Misshandlung an den zum Gottesdienste gewidmeten Gerätschaften . . öffenttich der Religion Verachtung bezelgt): Ung. 191 (Wer an einem Ort. der zum Gottesdienst einer durch das Gesetz anerkannten Religion bestimmt ist . . einen G egen st and des Gottesdienstes oder Gegenstände. ivelche fur gottesdienstliche Verriditungen bestimmt sind, an einem zum Gottesdienste bestimmten Ort oder zivar ausserhalb desselben, aber während des Gottesdienstes tatsächlieh oder mit Ärgcrnis erregenden Worten besehimpft); I t 4 0 4 (Chiunque, in un luogo destinato al culto. o in un luogo pubblico o aperto al pubblico, offendc la religione dello Stato, mediante vilipendio di cose die formino oggetto di culto, o siauo consacrate al culto, o siauo destinate necessariamente alVesereizio del culto . . La stessa pena si applica a chi com mette il fatto in occasione di funzioni religiose, compiutc in luogo privato da un ministro del culto

120 cattolico), 406 (Chiunque commette una dei fatti preveduti clagli articoli 403, 404 c 401) contro un culto ammesso nello Stato e punito ai termini dei predetti articoli, ma la pena e diminuita): Sp. 2 7 3 : Bulg. 206 1 ; Jugosl. 163; Turk. 176 (quiconque, par mépris pour un des cultes udmis dans VEtat, dctruira, endommagera ou depreciera de toute autre maniere les choses se trouvant dans un temple), 177 (quiconque degradera ou souillera, dans les endroits destines au culte, les monuments ou autres ceuvres similaires): Graub. 80; Wall. 1 0 1 ; Obw. 5 3 \ Vol.

103 b, e: Bern 94; Baselland 84: Zug 54 a, e; Schwyz 96; Luz. 116, Pol. 141 b; App. I.-Rh. 55 d; Freib. 1024: Bras» 185; Columb. 205; Peru 284 (El que, en publico y de manera vil . . profanare los objetos de veneracion religiösa), 285 2 (El que, por malignidad, profanare un lugar 6 un objeto destinado a un culto); s t u n d o m i a n g l i k a n s k r ä t t , t. ex. Ind. Pen. C. 295 {Whoever destroys, damages or defies any place of worship, or any object held sacred by any class of persons with the intention of thereby insulting the religion of ang class of persons or with the knowledge that ang class of persons is likely to consider such destruction, damage or defilement as an insult to their religion); Tjslov. Fsl. 220 3 (class er die . . Gegenstände der Verehrung eines Beligionsbekenntnisses in roher Weise öffentlich lächerlich macht oder der öffentlichen Verachtung preisgibt); Schw. Fsl. 227 3 (wer .. einen Gegenstand, die fur einen vcrfassungsmässig gewälirleisteten Kultus oder fur eine solche Kidtush anal ung bestimmt sind, böswillig verunehrt). — I n å g r a fall göres i n g e n i n s k r ä n k n i n g av r e k v i s i t e t : Sp.; Bras.; Costa R.; Schw. Fsl. I a n d r a fall fordras, a t t g ä r n i n g e n skett offentligt: Ö.; App. A.-Rh.; Venez.; Tjslov. Fsl.; eller, i n å g r a k a n t o n a l l a g a r (Graub.; Bern; Schwyz; St. Gall.), a t t den v ä c k t »offentlig förargelse». A n d r a l a g a r b e g r ä n s a g ä r n i n g e n till viss ort: Turk.;

Baselland; Sol.; Neuch.; Venez.; Jap.; eller till viss tid: Jugosl.; Freib.; eller både till ort och tid: Ung.; Belg.; It; Chil.; Columb. I d e t t a s a m m a n h a n g bör ä v e n a n m ä r k a s de icke sällan förek o m m a n d e s t a d g a n d e n a om a n g r e p p p å religionstjänare: 0 . 303 (Wer . . einen Beligionsdiener derselben bei Ausubung gottesdienstlicher

121 Verrichtungen beleidiget — subsidiär till § 122, se ov.); Ung. 192 (Wer den Seelsorger einer (lurch das Gesetz anerkannten Religionsgenossensehaft, während der Ausubung des Gottesdienstes öffenttich mit Worten, Talen oder Drohungen beleidigt . . Wei- aber den Seelsorger während der Ver ridit ung des Gottesdienstes körperlich misshandel f); Belg. 145 (celui q/ti, par fails, paroles, gestes ou menaces, aura outrage le ministre cVun culte dans Vexercice de son ministére. S'il Vufruppé . .); 2 It. 403 (ch i offend c la religione dello Stato, mediante rilipendio di un mini strö del culto cattolico — i 406 u t s t r ä c k t till un culto ammesso nello Stato, se ov.); Sp. 276; P o r t 132, L. 2tf 1911 (A injuria on ofensa cometida contra um ministro de qualquer religiao, no exercicio ou por ocasiäo do exercicio legitimo do culto serd considerada crime publico c punida com as penas que säo decretadas para os mesmos crimes quando cometidos contra as autoridades publicos); Turk. 176: Grek. 199, 200; Eng. Steph. 237 (in ang way disturbs, molests or misuses any preacher, teacher, or person officiating at such meeting, assembly, or congregation [lawfully assembled for religious worship] . . Every one who willingly and of purpose maliciously or contemptuously comes into any cathedral or parish church or other congregation permitted by this Act and . . misuses any preacher or teacher); l i k n a n d e ä v e n eljest i a n g l i k a n s k r ä t t (t. ex. Can. 199: who, by threats or force, unlawfully obstructs or prevents, or endeavours to obstruct or prevent, any clergyman or other minister in or from celebrating divine service, or otherwise officiating in any church, chapel, meeting-house, school-house or other place for divine worship, or in or from the performance of his dtdg in the lawful burial of the dead in ang churchyard or other burial place; 200: who strikes or offers any riolence to, or arrests upon any civil process or under the pretense of executing any civil process, any clergyman or oilier minister who is engaged in or, to the knowledge of the offender, is about to engage in, ang of the rites or duties in the last preceding section mentioned, or who, to the knowledge of the offender, is going to perform the same, or returning from the performance thereof); Thurg. 270; Graub.

80; Wall. 101; Schaffh. 125; Obw. Pol. 103 c, d; Tic 148; Gen.

122 1831; Schwyz 96; Neuch. 184; LUZ. Pel 141 c; App. I.-Rh! 55 b; Freib. 104; Bras. 187 (Usar de ameaeas, ou injurias, contra ministros de qualquer confissdo religiösa, no exercicio de suas funccoes); Chil. 1393, 140; Columb. 208; Venez. 170. — Såvida angreppet sker i tjänsteutövning, måste häruti i allmänhet ligga ett störande av förrättningen: detta är, såsom av ovanstående framgår, enligt de allra flesta lagar dessförutan straffbart men det förekommer härvid, att störandet är högre straffbart, om det sker genom angrepp på religionstjänaren: Belg.; It.; Sp.; Port; Turk.; Grek.; Gen.; Bras. Några lagar straffa emellertid gärningen, även om den icke sker i tjänsteutövning: stundom utan någon uttrycklig inskränkning (It; Turk.; Venez.), stundom med det förbehåll, att det dock skett för tjänstens skull (Port; Grek.; Gen.; Freib.; Venez.). — Några lagar (Ung.; Belg.; Sp.; Turk.; Grek.; Bras.; Chil.; Venez.) giva deliktet såtillvida en struktur, att det skiljes mellan olika arter av angrepp, därvid det oftast namnes dels ärekränkning dels misshandel; Grek. korsar denna indelning med en annan, efter orten för brottets begående (kyrka e t c eller annan plats). — Slutligen må anmärkas, att det någongång förekommer, att lagen icke omtalar något annat fall av hån mot en bekännelse än dylikt angrepp på religionstjänare: P o r t 232. Vad i övrigt angår de »immateriella» angreppen på religion, straffas de i ganska olika omfattning. Några lagar tala allmänt om hån mot »religion», »bekännelse» etc.: N. 142 (Den, som offentlig driver spot med eller forhåner nogen trosbekjcnnelsc, hvis utevelse her i riket er tilstedet, eller som medvirker hertil): It. 402 (Chiunque pubblicamente vilipende la religione dello Stato), 403 1 , 406; Bulg. 206 (skymfar någon i staten icke förbjuden religionsbekännelse); Jugosl. 162 (smädar en i staten erkänd religion); Wall. 101; Baselland 84; App. I.-Rh. 55 a; — och innefatta därunder tydligen förhånande såväl av lära som av kult. — Andra lagar nämna lära och kult var för sig: Fi. 10: 2 (något i Finland erkänt, tillåtet eller tålt religionssamfunds lära, sakrament eller kyrkliga bruk); D. 140

123 (Troslcerdomme eller Gudsdyrkelse); Ö. 303 (die Lehren, Gcbräuche oder Einrichtungen einer im Staate gesetzlich anerkannten Kirche oder Beligionsgesellschaft verspottet oder herahzuivurdigen sucht, m e n jfr den s t r ä n g a r e b e s t ä m m e l s e n i 122 /; om »Beligionsstörung»); S p . 274; Turk. 175 (outragera ou dénigrera un culte ou une religion); Grek. 152 (vä Ööypava, våg öiavd^sig, ual vä édipa); Thurg. 2 7 3 ; Graub.

81; Schaffh. 126; Obw. 532; Zug 54 a; Freib. 102, 103; Bras.

185; Peru 284; Fi. Fsl. 16: 6 (i Finland lått religionssamfunds lära dier kyrkliga bruk); T. Fsl. 180 (eine im Beiche bestehende Beligionsgesellschaft, ihren Glauben, ihre Einrichtungen oder ihre Gcbräuche); Tjslov. Fsl. 220 3 (die Lehre, Einrichtungen, Getvohnheitcn oder Gegenstände der Verehrung eines Beligionsbekenntnisses); Schw. Fsl. 227 (die Uberzeugung anderer in Glaubenssachen verspottet . . eine verfassungsmässig gewährleistete Kultushondlung . . verspottet) — eller kult samt vissa element av lära: S. 7: 2 (gudstjänst), 7: 1 (Grud, G u d s ord, s a k r a m e n t e n ) ; T. 166 (in beschimpfenden Äusserungen Gott lästert . . Einrichtungen oder Gcbräuche beschimpft); — eller e n s a m t lära: Columb. 204 (escarnecieren, se burlaren o maldijeren de alguno o algunos de los dogmas de cualquiera religion permitida en la Naciön) — eller visst element i läran (Crudsbegreppet): Ung. 190; S c h w y z 97; Luz. 115. I n g e n b e s t ä m m e l s e om hån m o t religionen (såvida det icke i n n e f a t t a s i h i n d r a n d e eller s t ö r a n d e av religionsövning) förek o m m e r i Fr.; Rum.; R. (Såsom av o v a n s t å e n d e f r a m g å r , krimin a l i s e r a H. m. fl. l a g a r h å n m o t religionen e n d a s t i form av p r o f a n e r a n d e u t a v kultföremål e t c och Port. e n d a s t i form av a n g r e p p p å religionstjänare). Beträffande d e n b r o t t s l i g a handlingen, straffas n å g o n g å n g hån u t a n v i d a r e i n s k r ä n k n i n g : Wall. 101 4 (Celui qui par blasphemes, par gestes, paroles ou de toute autre maniere, aura outrage la religion ou les objets du culte dans les lieux destines ä son exercice, ou méme an dehors); Obw. 5 3 ' . V a n l i g e n göres dock en i n s k r ä n k n i n g i rekvisitet, oftast g e n o m b e s t ä m n i n g e n offentligt: FL 10: 2; N. 142; D. 139; T. 166; Ö. 122 b, 3 0 3 ; I t 403, 406; Sp. 274; Bulg. 206;

124 Jugosl. 162: Turk. 175: Grek. 152; Schaffh. 126; Baselland 84; App. I.-Rh. 55 a; Freib. 103; Columb. 204; Peru 284: Fi. Fsl. 16: 6 — i några aktuella förslag med en tillsats, som utmärker råhet: T. Fsl. 180 (öffenttich .. in einer Weise beschimpft. die geeignet ist. das Empfinden Hirer Angehörigen zu verletzen); Tjslov. Fsl. 2203 (in roher Weise öffenttich lächerlich macht oder der öffentlichen Verachtung preisgibt): Schw. Fsl. 2271 (öffenttich und in gemeiner Weise). — Andra lagar förutsätta, att gärningen väckt »allmän» resp. »offentlig» förargelse: S. 7: 1, 2; Thurg. 273; Bern 94; Zug 54 a. eller att den skett offentligt och väckt förargelse: Graub. 81. —• Tjslov. Fsl. /. c framhåller särskilt det fall, att någon »öffenttich unwahre zur Sehande gereichende Tatsachen iiber ein Beligionsbekenntnis, ilber dessen Lehre. Einrichtungen, Geivohnlteiten oder Gegcnstäude der Verehrung anfilhrt»; detta förslag förutsätter emellertid vid allt hånande av religion, att man därigenom bringar »den allgemeiuen Frieden» i fara. Såsom ovan anmärkts, förekommer, att särskilda element av läran, framför allt gudsbegreppet, ensamt straffskyddas. Det inträffar emellertid även, att straffskyddet omfattar läran överhuvud, men att hådelse mot Gud uppställes med högre straffbarhet; det sista kan även någongång inträffa i fråga om viss kulthandling* (nattvarden, hostians kringförande). Vad beträffar hädelse mot Gud, gällde i äldre rätt, än mer än i fråga om andra angrepp på lära eller kult, att den betraktades såsom brott mot Gud och straffet avpassades därefter. Gemenligen inneslöt rekvisitet då även det rent teoretiska förnekandet av Guds existens (likasom motsvarande kunde gälla i fråga om förnekandet av statskyrkans lära i övrigt). Småningom försköt sig uppfattningen därhän, att brottet, såvitt det angick den mänskliga rättvisan, riktade sig icke mot Gud utan mot andra människors religiösa känsla. Därmed följde en inskränkning av den brottsliga handlingen till affektfärgade former (»lasta», »gäcka» etc), under det den »rena» (affektfria) förnekelsen lika litet i fråga om gudsbegreppet

125 som i fråga om läran i övrigt ansågs straffbar (undantag härifrån förekomma någongång ännu i icke formellt upphävda straffbestämmelser: S. T. F. O. 3: 2; Eng. Steph. 231, men dessa äro otvivelaktigt att anse såsom obsoleta). — Den ovan omtalade högre straffbarheten för hädelse mot Gud än för annat hån mot religionen stadgas i Fi. 10: 1 jfr 2; Obw. 53 1 jfr ib.2; Columb. 203 jfr 204; jfr även S. 7: 1 (Gud, Guds ord, sakramenten) och ib. 2 (gudstjänsten); i viss mån även Ö. 122 a jfr 303. I andra lagar namnes väl fallet särskilt men endast såsom ett exempel bland andra på hån mot religionen: Bulg. 204; Jugosl. 162;

Graub. 81; Baselland 84; Schwyz 97: Freib. 102.

IX. Angrepp å grav eller lik. Till b e s t ä m m e l s e r n a om griftefrid föras i n å g r a l a g a r stadg a n d e n , som i a n d r a l a g a r , d ä r e s t de förekomma, u p p t a g a s i a n n a t s a m m a n h a n g . Så är förhållandet m e d straffbestämmelser för b e g r a v a n d e av lik u t a n i a k t t a g a n d e av lagliga föreskrifter (H. 1 5 1 ; Fr. 358; Jap. 192 e t c jfr S p e c Utk. I, 32); för stör a n d e av b e g r a v n i n g s p r o c e s s i o n : It. 409 (Chiunque . . turbo un funerale o un servizio funebre): W a a d t 134: Bern 93; Neuch. 186; Freib. 105; Peru 287 (El que, por malignidad, turbare ö profanare un convoy funebre); Kina 2 6 1 2 (Whoever interfers with any funeral); T. Fsl. 182 (Wer eine Bestattungsfeier mit Gewalt oder durch Drohung mit Gewalt verhindert . . Ebenso wird bestraft, iver absichtlich eine Bestattungsfeier durch Erregcn von Larm oder Unordnung oder auf andere Weise stört); Schw. Fsl. 228 1 (wer einen Leichenzug oder eine Leichenfeier böswillig stört oder verunehrt); för h i n d r a n d e av b e g r a v n i n g (H. 148: Hij die . . het geoorloofd vervoer van een lijk naar eene begraafplaats verit indert ofbei em m ert; It. 409: Chiunque impedisce . . un funerale o un servizio funebre; Ung. Ubertr. 54: Wer entgegen der Bestimmung des § 22 des G. A. LILL: 1868 [rörande olika konfessioners r ä t t till b e g r a v n i n g i s a m m a k y r k o g å r d ] die Bestattung eines Toten mit Gewalt oder Brohung verhindert; Eng. Steph. 253 1 : Every one commits a misdemeanour who prevents the burial of any dead body; T. Fsl. 182 1 : Wer eine Bestattungsfeier mit Gewalt oder durch Drohung mit Gewalt verhindert); för u n d e r l å t e n h e t a t t b e g r a v a (Eng. ib.2: Every one commits a misdemeanour . . who, having the means, neglects to bury a dead body which he is legally bound to burg, provided that no one is legally bound to incur a debt for such a purpose) resp. u n d a n d ö l j a n d e av lik (t. ex.

127 It. 4 1 2 : Chiunque occulta un cadavere, o una parte di esso, ovvero ne nasconde le ceneri). D e t o t v i v e l a k t i g t h i t h ö r a n d e straff skyddet k a n a n t i n g e n n ä r m a s t h ä n f ö r a sig till gracen eller till liket. F l e r e l a g a r beröra frågan om skydd för liket e n d a s t såtillvida, som det i n k l u d e r a s i skyddet för g r a v e n : Ung. 420; Fr. 360 (quiconque se sera rendu eoupable de dotation de tombeaux ou de sepultures): Belg. 4 5 3 ; Rum. 286; Glar. 58: ZUr. 89: Gen. 207; Zug 54 d; App. A.-Rh. <oQ c; Sol. 75; Neuch. 186; Chil. 321 (El que violare los sepulcros o sepulturas practicando cualquier ado que tienda directamente a faltar al respeto debido a la memoria de los muertos). — Columb. f ö r u t s ä t t e r i varje fall alltid a n g r e p p p å g r a v e n (709: El que. a sabiendas, abru o quebrante sepultura o sepulcro con el objeto de deshonrar o alt ra jar un cadaver, o sus restos; 710: El que abriere o quebrantare sepulcro o sepultura para despojar el cadaver de las vestiduras o efeetos con que se le coudujo a la liuesa, o para aprovecharse de sus materiales. serä castigado como si robase con violencia a las personas e t c ; 7 1 1 : El que abriere o quebrantare sepulcro o sepultura con cualquier otro objeto, fuéra de los expresados en los dos articulos anteriores, no siendo en los casos permitidos por la leg). — W a a d t 134 t a l a r ( b o r t s e t t från procession) e n d a s t om skydd för kyrkog å r d ; Eng. Steph. 253 e n d a s t om olovligt u p p g r ä v a n d e av lik. Någongå.ng t a l a s å t e r direkt e n d a s t om liket; och g r a v e n skyddas således i d e t t a s a m m a n h a n g e n d a s t indirekt, g e n o m straff s k y d d e t för b e g r a v e t lik: S. 11: 4 (Störer man griftefrid, i ty att man olovligen upptager eller eljest misshandlar lik, som i grav lagt är . . Misshandlar man obegravet lik . .); Ung. Ubertr. 123 (blankettlag); jfr dock ä v e n ib. 80. Övriga l a g a r uppställa särskilt straff skydd såväl för grav som för lik: Fi. 24: 4 (Var, som från grav olovligen borttager lik eller del därav eller utan lov förstör, undanskaffar eller styckar lik, som ej är jordat, eller förövar ofog å lik, eller obehörigen förstör eller skadar grav, eller gör ofog därå); N. 143 1 (den, som mishandler et lik eller uberettiget

128 bemcktiger sig et i en annens varetekt vccrende lik eller uten hjemmel opgrarer eller bortferer et begravet lik); D. 139 1 (Ben, som kränker Gravfreden eller gor sig skyldig i usemmelig Behandling af Lig); H. 149 (Hij, die opzettclijk een gr af sch enat of eenig op eene begraafplaats opciericht gedenkteeken opzettclijk en w eder r edit dijk vernielt of beschadigt), 150 [Hij die opzettclijk en wederrechtelijk een lijk opgraaft of wegneemt of een opgegraven of weggenomen lijk verplaatst of vervoert); T. 168 (Wer unbefugt eine Leiche aus dem Gewahrsam der dazu berechtigten Person wegnimmt, ingleichen iver unbefugt ein Grab zerstört oder beschadigt, oder iver an einem Grabe bescliimpfonden Unfug verilbt); 0 . 306 (Wer die fur menschliche Leichen bestimmten Grabstätten aus Bosheit oder Mutwillen beschädiget, unbefugt Gräber eröffnet, ron daher oder aus anderen Aufbewahrungsorten menschliche Leichname oder einzelne Teile derselben eigenmächtig hinwegbringt, oder an menschlichen Leichen Misshandlungen bcgeht); It. 407 (Chiunque viola una tomba, un sepolcro o lofurna), 408 (Chiunque, in cimiteri o in altri luoghi di sepoltura, commette vilipendio di tombe, sepolcri o iirne, o di cose destinate al culto dei defunti, ovvero a difesa o ad ornamento dei cimiteri), 410 (Chiunque commette atti di vilipendio sopra un cadavere o sulle sue ceueri . . Se il colpevole deturpa o mutila il cadavere, o commette, comunquc. su qucsto utti di brutalitä o di oscenitå), 411 (Chiunque distrugge, sopprime o sottrae un cadavere, o una parte di esso, ovvero ne sottrae o disperde le ceneri . . La pena e aumentata se il fatto é commesso in cimiteri o in altri luoghi di sepolture, di deposito o di eustodia), 413 (Chiunque disseziona o altrimenti adopera un cadavere, o una parte di esso, a scopi scientifici o didattici, in easi non consentiti dalta legge . . La pena é aumentata se il fatto e commesso su un cadavere, o su una parte di esso, che il colpevole sappia essere stato da altri mutilato, occultato o sottratto); Sp. 280 (El que vidare los scpuleros o sepulturas (lesenterrondo los caddvercs, o practicando cualquier otro ado que t i enda a fattar al respeto debido a la memoria de los muertos); P o r t 247 (Åquele que cometer violagao de tumulos ou sepidturas, praticando antes ou depois da inumacao quaisquer fotos tendentes diretaniente a

129 guebrantar o respeito derido a manoria dos mortos . . § 2. Aquele que praticar quaisquer fatos diretamente tendentes a quebrantar o respeito derido a memoria do morto ou dos mortos. sou violacdo do tumulo ou sepultura . . g 3. Se o crime previsto no pardgrafo antecedenfe, consistir em fato que. praticado contra pessoa viva, eonstifuissr crime previsto na ultima parte do art. 393° [våldtäkt] . . A violaeao de sepultura sera para esse efeito considerada como circunstdncia agravante do crime consumado): Bulg. 207 (lik, som är eller v a r i t b e g r a v e t : den, som profanerar [ocKBepmi] en grav eller obefogat ur en grav uppriver eller borttager ett mänskligt tik . . Med samma straff belägges den. som obefogat förflyttar, döljer eller bortför ett sådant upptaget lik); Turk. 177. 178: T i c 150 (Chi commette insulto contro i sepolcri, ne disarna i eadaveri umuni. o It scoprc per ingiuria o per superstizione, o per dltro riprovevole seopo. che non muti V indole del delitto); Freib. 105 (Celui qui outrage publiqucment ou profane un cadavre; celui qui en/ere sans droit un cadavre . . Celui qui profane une sepulture): Mex. 281 (I. Al que viole un tumulo, un sepulcro. una sepultura o fé ret ro, y II. Al que profane un cadaver o restas humanos con ados de vilipendio, mutilaciön. obscenidad o brutal idad): P e r u 286 (El que, groseramente, profanare el lugar en que reposa un muerto, ö et que profanare ö publicamente ultrajare un cadaver): Venez. 171 — 173; Kina 261 1 (Whoeverpublicly offers 1 ang insult in respect of ang . . grave or tomb), 262 (Whoever mutilates, abandons, defiles, offers ang insult in respect of. or takes away without authority, ang dead bodg). ib? (Whoever damages, abandons or takes away without authority, the bones, hair or cremated remains of ang deceased person, or anything buried with such person), 263 (Whoever breaks open ang grave or tomb), 264 1 (Whoever breaks open ang grave or tomb and mutilates, abandons, defies, offers ang insult in respect of or takes a wag without authority, the dead bodg), ib.2 (Whoever breaks open ang //rave or tomb and damages, abandons or takes away without authority, the bones, hair or cremated remains of the deceased person, or anything buried with such person); Jap. 189 (Ben, som öppnar en grav), 190 (Ben. som förstör, bortkastar eller tillägnar sig ett lik, ben eller hår9

130 rester ar en död eller saker, som lagts i kistan), 191 (Ben, som vid begående av det i % 189 nämnda brott, förstör, bortkastar dier tillägnar sig ett lik, ben eller här rester ar en död dier saker, som lagts i kistan); Fi. Fsl. 16: 7 (Var, som från grav borttager lik dier del därav, eller förstör, undanskaffar dier styckar lik, som ej är jordut, dier förövar ofog å lik eller skadar grav eller gör (fog därå); T. Fsl. 183 (IIVe einen Leichnam' oder Teile eines Leiehnams oder die Asdic eines Verstorbenen aus dem Gewahrsam des Berechtigten wegnimmt, oder wer däran oder an der Beisetzungsstätte beschimpfenden Unfug reräbt); Tjslov. Fsl. 221 (1. Wer eine grobe Vngehörigkeit un einem Leiehnamc. un der Asche eines Leichnames, an einer Begräbnisstäfte . . begeht . . 2. Ebenso wild bestraft, iver einen Leichnam. einen Teil eines Leiehnams oder Asche von einem Leichnam aus dem Gewahrsam des Berechtigten ohne dessen Einivilligung oder ohne behördliche Le will ig ung wegnimmt oder wer den behördlichen Verschluss einer Aschenurne absichtlich rerletzt); S c h w . Fsl. 228 (Wer die Buhestätte eines Toten in roher Weise vcrunehrt . . wer eine Leiche verunehrt oder öffenttich beschimpft . . 2. Wer eine Leiche oder Teile einer Leiche oder die Asche eines Toten aus dem Gewahrsam des Berechtigten wegnimmt).

A) Angrepp å grav. Beträffande a n g r e p p p å grav k a n m a n åtskilja t r e h a n d l i n g s former, av vilka h i t h ö r a n d e l a g a r u p p s t ä l l a flere eller f ä r r e : a) öppnande av g r a v : b) a n v ä n d a n d e av våld (skadande, förstör a n d e e t c ) ; c) skymfande (skändande e t c ) . 1) E n b a r t formen a uppställes av Jap. 189; 2) f o r m e r n a a och /;: Ö. 306; App. A.-Rh. 60 c: Columb. 7 1 1 ; 3) formerna a, b, c: Kina 263, 264, 2 6 1 1 ; 4) e n s a m t formen b: Fr. 360: Belg. 4 5 3 ; Gen. 207; Mex. 2 8 1 1 ; 5) formerna b och c: H. 149; T. 168: Glar. 58; Zur. 89; Zug 54 d: Sol. 75; Venez. 1 7 1 ; Fi. Fsl. 16: 7; jfr ä v e n Sp. 2 8 1 ;

Rum. 286; It. 407 — 8: Port 247;

131 6) e n s a m t

formen

c; Bulg.

207: Turk.

177: W a a d t 134;

Neuch. 186: Freib. 105; Peru 286; T. Fsl. 183; Tjslov. Fsl. 2211; Schw. Fsl. 2281. D. 139 h a r det a l l m ä n n a u t t r y c k e t krcenker Gravfreden. Om l i k s t ä l l a n d e av a s k u r n a etc. m e d g r a v jfr h ä r ov. F ö r u t o m n u b e r ö r d a b e s t ä m m e l s e r innehålla n å g r a l a g a r i d e t t a s a m m a n h a n g särskilda s t a d g a n d e n om tillgrepp från g r a v animo lucvi: N. 143 2 (Ben, som borttar et fik eller fra d lik, en grav eller et gravminde borttar nogen gjenstand i hensikt red likefs eller gjeustandens ti/egnelsc d forskaffe sig eller andre en uberettiget vinning, dier som medvirker liertil, straffes efter kapitel 24 uten heusgn til, om liket dier gjcnstunden er i nogens eie); Ö. 306 (Eutivcnduugeu aber, die an Grabstätten, aus Grabern oder an Leichen in gewinnsiichtiger Absid/t vorgenommen werden, sind als Diebstähle zu behandeln); Sp. 281 (Al que violare los sepulcros o sepulturas con animo de lucro, para sustraér objetos . . — likställt m e d skymfande av lik): Columb. 710 (se ov.). ur

[Ett a n t a l l a g a r b e h a n d l a såsom kvalificerad tjuvnad t i l l g r e p p g r a v m. m. eller från lik: Fi. 28: 2 " ; Ung. 336 2 ; P o r t 4 2 6 4 ;

Bulg. 3152: Turk. 4922; Eng. Steph. 428 d; Thurg. 141 a: Waadt 2727: Aarg. 150 a; Wall. 2906; Schaffh. 2132; Glar. 130'; Zur. 1631; Zug 110 c; Schwyz 73 a: St. Gall. 59 c; Columb. 710: Venez. 4542]. B) Angrepp å lik. F ö r v a d a n g å r de l a g a r , som särskilt straffskydda lik, utvidg a s i n å g r a m o d e r n a d e t t a straffskydd till askan efter den, som u n d e r g å t t e l d b e g ä n g e l s e : It. 4 1 0 — 4 1 2 ; Turk. 178; P e r u 2 8 8 ; Venez. 172: T. Fsl. 183; Tjslov. Fsl. 2 2 1 ; Schw. Fsl. 228. N å g o n g å n g o m t a l a s , m e r a a l l m ä n t , » m ä n s k l i g a rester» (Mex. 281 2 ). V a d i övrigt beträffar s å d a n a a n g r e p p p å lik, som icke falla u n d e r a n g r e p p p å g r a v (och som s å l u n d a k r i m i n a l i s e r a s

även beträffande obegravet lik) kan man åtskilja tre handlingsformer: olovligt förflyttande, materiellt skadande samt skymfande behandling. Förflyttande av obegravet lik omtalas icke t. ex. i S.; 0.; Sp.; Port.; Mex.; (i Bulg. endast såvitt rör ett begravet och därefter upptaget lik): väl däremot i Fi. 24: 4; N. 143; H. 150; T. 168:

I t 411, 412: Turk. 178; Freib. 105: Peru 288, Venez. 172: Kina 262: Jap. 190: Fi. Fsl. 16: 7: T. Fsl. 183: Tjslov. Fsl. 2212; Schw. Fsl. 2282. — S., som ej skyddar graven såsom sådan och. som nyss nämnt, ej omtalar förflyttande av obegravet lik (till den del gärningen ej ingår under uttrycket misshandla lik), straffar dock obehörigt upptagande av lik ur grav. Materiellt skadande av lik omtalas i flere lagar. Handlingen betecknas såsom misshandlande: S. 11: 4; N. 143; Ö. 306; stympande. Fi. 24: 4; It. 410 2 : Mex. 281 2 : Kina 2621; Fi. Fsl. 16: 7; förstörande: Fi. /. c.; Jap. 190. — Under omständigheter kan gärningen ingå under uttrycket usommelig Behandling i D. 1391 och grobc Ungehörigkeit i Tjslov. Fsl. 221 1 ; ävenså utgöra ett fall av »skymfande behandling», jfr här ned. (det sista behöver emellertid icke vara förhållandet t. ex. vid obehörig dissektion eller obduktion av liket). Skymfande behandling o. d.: Fi. 24: 2; D. 1391; I t 410; Sp.

2812; Port 247 §§ 2, 3; Turk. 178; Freib. 105; Mex. 2812; Peru 286; Kina 262; Fi. Fsl. 16: 7; T. Fsl. 183; Tjslov. Fsl. 221; Schw. Fsl. 2281. — I andra lagar, t. ex. N.; H.; T. o. s. v. kan en sådan injuriös handling straffas, om den tager sig uttryck i förflyttande resp. (S.; N.; Ö. e t c ) i misshandlande etc. Om tillgrepp animo lucri jfr ov. s. 131.

C) Institutets struktur. Flertalet lagar hava, bortsett från ovanberörda straffbestämmelser för lukrativt tillgrepp, en enhetlig straffskala för krimi-

133 nalisatioiieriia av angrepp på grav eller lik.

Detta gäller Fi.

24: 4; N. 143; D. 139; T. 168; Ö. 306; Fr. 360; Belg. 453: Rum. 286: Bulg. 207; kantonallagarne

(utom

Freib., jfr ned.); Chil.

321; Mex. 281; Peru 286, 288: Fi. Fsl. 16: 7: T. Fsl. 183; Tjslov. Fsl. 221; Schw. Fsl. 228. En struktur av institutet förekommer däremot i S. 11: 4:

H. 149, 150; It 407, 412; Sp. 280, 281; Port 247: Turk. 177, 178; Freib. 105: Columb. 709—711: Kina 261—^65; Jap. 189— 191. Den straffrättsliga värderingen av de olika formerna är emellertid växlande: än skyddas graven såsom sådan starkare än liket: H.; än tvärtom: Sp.; Turk.; Freib.; Kina; Jap.; än straffas borttagande i och för sig strängare än skymfande: It.; än tvärtom: Columb.; Kina. Helt naturligt är däremot, att våld å grav med därpå följande »misshandel» av lik straffas strängare än enbart misshandel av lik: S. 11: 4: It. 411 2 : Port 247. Kvalifikationer förekomma sällan; Turk. 1783 och Venez. 1732 kvalificera emellertid gärning, begången av någon vid kyrkogård etc. anställd vakt; och Kina 265 straffar mycket strängt brott mot anförvants lik eller grav.

X, Upphetsande av samhällsklasser m o t varandra. E n splittring i samhället, som leder till formligt inbördeskrig, m å s t e såtillvida i n n e f a t t a ett förräderibrott, som n å g o n d e r a p a r t e n står p å den »lagliga» r e g e r i n g e n s sida, vilken a n g r i p e s av den andra p a r t e n (låt v a r a a t t de s t r i d a n d e ä r o av olika m e n i n g om v a r a n d r a s laglighet). Ä v e n e t t v ä p n a t a n g r e p p m o t n å g o n befolkningsdel m å s t e så g o t t som o m e d e l b a r t i n n e f a t t a å t m i n s t o n e e t t a n g r e p p p ä den lokala m y n d i g h e t , som s v a r a r för o r d n i n g e n : alltså framställa sig som uppror. Men försvagas g ä r n i n g e n d ä r h ä n , a t t den e n d a s t b e s t å r i » u p p h e t s a n d e » av en befolkningsdel. folkklass e t c m o t en a n n a n , så k a n e l e m e n t e t av b r o t t m o t s t a t e n bortfalla och det å t e r s t å r ett b r o t t m o t a l l m ä n »ordning» (eller »frid»). N å g r a l a g a r (Fr. 91 ff.; B e l g . 124 ff.: Rum. 81 ff.) h a v a e n d a s t u p p t a g i t de s v å r a s t e fallen (inbördeskrig e t c ) , vilka då u p p s t ä l l a s bland förräderibrotten (contre la sureté intérieure de VEtuf. in contra sigurantei interioare a Statului). A n d r a l a g a r hava såväl särskilda b e s t ä m m e l s e r av n ä m n d a t y p «om även b e s t ä m m e l s e r (kanske b l a n d förseelserna) om de l i n d r i g a r e formerna, m o t a l l m ä n o r d n i n g : Ung. 153 ff. (153: Eine Zusammen rott ung zu dem Zweck, um irgendeine Klasse der Burgerschaft, eine Nationalität oder Iieligionsgenossenschaft bewaffnet anzugreifen, ist auch als Auf stand anzusehen); 172 2 (wer auf die im § 171 bezekhnete Art [genom offentlig u p p m a n i n g ] eine Klasse der Bevölkerung. eine NationaUtät oder Beligionsgenossenschaft zum Hass gegen eine andere

135 . . aufreizt): It. 286 (Chiunque commette un fatto diretto (t suscitare la guerra civile nel territorio dello Stato . . Se la guerra civile avviene), 4 1 5 (Chiunque pubblieamente istiga . . alVodio fra le classi socialt); Sp. 283 (Son reos de rebeliön los que se alzaren publicamente g en ahierta hostilidad contra los Poderes del Estado para conseguir cualquiera de los dues siguientes . . 2. Promover la guerra civil, religiösa, politica o social). 2 8 9 (Son reos de sediciön los que se alzaren publico, eolectiva g tumultuariamcnte para conseguir por la fuerza o fuera de las vias legales cualquiera <te los objetos siguientes . . 5. Ejercer. con un objeto politico o social, alguu acto de odio o de venganza contra . . cualquiera clase del Estado. (>. Bespojar. eon un objeto politico o social, de todos o parte de sus bicnes . . cualquiera Corporaciön o close determinada. o talar o (Icstruir dichos bienes), 297 (los que. sin estar comprendidos en el art. 289 exciten . . a la lueha riolenta de closes), 301 (Los que sin alzarse publicamente emplearen fuerza o intimidacién o por cualquier otro medio cometieren alguno de los delitos comprendidos en los dos capitulos ante riores . . Si el culpable se limitare a ejecutar actos dirigidos a su rcalizaciön o a practicar gestiones que notoriamente revelen tal propösito, incurrird en la pena correspondiente a la tentativa del delito respectivo), 314 (Detinquen también contra el orden publico . . los que por cualquier medio promuevan discordia o antagonismos entré los distintos Cuerpos, Institutes ti organismos del Estado, la Provincia o el Municipio, tanto civiles como militäres o provocaren el odio o la India armada entré los ciudadanos).

Äter andra lagar överlämna de svårare fallen åt de allmänna bestämmelserna om förräderi, uppror e t c jämte det de kriminalisera upphetsandet av folkklasser e t c : N. 135 (den, som utsett er den alm indel ige fred for fare red . . offentlig å ophidse en del av befolkningen mot en annen); T. 130 (Wer in einer den öffentlichen Frieden g efährdenden Weise rerschiedene Klassen der Bevölkerung zu Gewalttätigkeiten gegen einander öffenttich anreizt); 0 . 302 (Wer andere zu Eeindsdigkeiten udder die verscliiedenen Nationalitåten [Volksstämme], Religions- oder andere Gesellschaften, einzelne Klassen oder Stände der burgerlichen Gesellschaft oder wider gesetzlich anerkannte Körper sell af ten, oder iiber-

136 haupt die Einwohner des Staates zu feindseligen Parteiungen gegen einander auffordert, andfert oder zu verleiten sucht): Bulg. 173 2 (den, som genom offentlig uppmaning eggar till fiendskap eller hat mot religionssamfund, folkstammar eller särskilda folkklasser). 175 (En hop, samlad för väpnat anfall på särskilda folkklasser [paape^n], folkstammar eller religionssamfund). 17(5 (komplott till dylikt a n g r e p p ) : Jugosl. 165 (Den, som offentligen i en folksamling eller på en offentlig plats uppeggar en folkdel eller folkklass mot en annan och därigenom framkallar en »klgfta» mellan religioner, folkstammar efter folkklasser — Ko jamio na 36opoBHMa • KJIH na jamniM wearuMa jroaatn jcuui aeo napo;ia npoTHB ;ipyrora ium je^as jrpynrrBeHH pea opoTHB Trpyrora n TIIMC K3a3HBa BepcKH IIJIII njieMencKii paajjop, sum pa3#op K3Mefjy apynrrBemrx pe^OBa); Turk. 312 (quiconque aura publiquement . . excite ä ta haine des classes sociales les unes contre tes autres de maniére å ee qiiil g ait peril pour la tranquiitité publique); Bund 48 bis, 52: Bern Ges. l4/<» 1875, 1; St. Gall. 174 a; Venez. 28(5 (El que. publicamente, excitare al odio de unos habitantes contra otros): Tjslov. Fsl. 218 (1. Wer öffenttich zu Gewalttätigkeiten oder zu anderen feindseligen Handlungen gegen einzelne Gruppen der Bevölkerung ivegen ihrer Nationalität, Sprache, Basse, politischen oder sozicden tJberzeugung aufreizt . . :2. Wer den allgemeinen Frieden dadurch gefährdet, dass er öffenttich zu Gewalttätigkeiten oder zu anderen feindseligen Handlungen gegen einen anderen ivegen seiner Nationalität, Sprache. Basse, politischen oder sozialen tlberzeugung aufreizt; dass er öffenttich unwahre zur Schande gereichende Tatsacheu uber Nationalitäten, politisdie Parteien oder soziale Klassen anfUhrt; dass er ihre Einrichtungen, Gewohnheiten oder Gegenstände ihrer Verehrung in roher Weise öffenttich lächerlich macht oder der öffentlichen Verachtung preisgibt). Vi åtskilja inom h i t h ö r a n d e rekvisit: h a n d l i n g s o b j e k t e t , h a n d lingen, r e s u l t a t e t och syftet. Handlingsobjektet. S t u n d o m nöjer sig l a g e n m e d den föruts ä t t n i n g e n , a t t en del invånare u p p h e t s a s m o t a n d r a : 0. 302; V e n e z . 286. I a n d r a fall skall u p p h e t s a n d e t r i k t a sig m o t sam-

137 häl f ski ass: T. 130 (rättspraxis, Entsch. B. G. 35, 96, har vägrat att betrakta den tillfälliga motsatsen mellan strejkande och arbetsvilliga såsom en motsats mellan klasser); Ung. 172 2 : It. 415; Sp. 297: Turk. 312: Bund 48 bis; eller befolkningsdel: N. 135; eller samhällsklass dier befolkningsdel: Jugosl. 165. — Bulg. 173 2 nämner religionssamfund, folkstam eller samhällsklass; Tjslov. Fsl. 218' omtalar, såsom grund för upphetsandet, nationalitet, språk, ras. politisk dier social övertygelse. Bern Ges. w/9 1875. 1 och St. Gall. 174 a avse endast religionsmotsats. Iland t ingen. Handlingen kan närmast betecknas såsom upphetsande. Mestadels fordras, att detta skett offentligt: N. 139:

T. 130; Ung. 1722: It. 415: Bulg. 173: Jugosl. 165; Turk. 312:

Venez. 28(5; Tjslov. Fsl. 2181. (Ö.; Sp. och de schweiziska lagarne yttra sig ej uttryckligen därom). Några lagar fordra, att upphetsandet innefattat uppmaning till våld: T. 130; Sp. 297; Bund 48 bis; jfr Tjslov. Fsl. 218' (våld eller andra fientliga handlingar ). - Tjslov. Fsl. 2182 medtager även i detta sammanhang vissa fall av beljugande och förhånande. Verkan av handlingen. Därest rekvisitet innehåller nåfirot härom, inskränker det sig vanligen till fara för allmän frid: T. 130; Turk. 312: Bund 48 bis; Bern Ges. u / 9 1875, 1; St. Gall. 174 a; Venez. 286; likaså, för vad rör beljugande och förhånande (men icke vid upphetsande till våld). Tjslov. Fsl. 218 2 . Syfte. Bulg. 1732 förutsätter syfte hos den uppmanande att framkalla brott.

\i. Störande av allmän frid i andra fall. Förutom nu behandlade typer av fridsstöring (och bortsett från de mångahanda former, som lagarne allmänt uppfatta såsom polisförseelser) är det huvudsakligen tre fall, som i flere eller färre lagar föras till nu berörda grupp: A) hot med allmänfarlig gärning: B) utspridande av falska rykten: samt 0) »obefogat alarm».

Ai Hot med allmänfarlig gärning. Likasom angrepp på en människas liv kan potenseras till »allmänfarlig» förbrytelse därigenom, att en mängd människor samtidigt angripas, kan hot med brott mot en person få en allmänfarlig karaktär genom att vidgas till hot med allmänfarlig förbrytelse. Flere lagar hava också utbrutit detta fall, någongäng såsom kvalifikation av frihetsbrott mot enskild (Sp. 672 — 675) eller såsom allmänf ärligt brott (Freib. 141); oftare såsom brott mot allmän ordning eller frid (mot »allmän ordning»: T.

12(5: It. 421: Bas. 62; Argent 211: Costa R. 431: Venez. 297, 298; Kina 158; T. Fsl. 179: mot »allmän frid»: Zur. 90; Zug 5(5: App. I.-Rh. 57: Peru 281: Schw. Fsl. 224; mot »allmän frid och ordning»: Jugosl. 155: Neuch. 192; Tjslov. Fsl. 215 [som likväl behandlar fallet såsom kvalifikation av motsvarande brott mot enskild, i det även detta uppfattas såsom brott mot »allmän frid och ordning»]; mot »staten och dess ordning»; Glar. 56). Nagongång uppställes brottet bland förseelserna (Ung. TJbertr. 41. mot »allmänt lugn»N;.

139 H o t e t s e g e n s k a p a t t träffa en m ä n g d m ä n n i s k o r framhålles i rekvisiten p å olika s ä t t : s t u n d o m så. a t t h o t e t skall direkt r i k t a s m o t m å n g a : Ung. Ubertr. 41 (die Bewohner einer Gegend oder eines Örtes . . bedroht); Neuch. 192 (en menacant. verbalement ou par éerit. la population d'une ville, d'un village ou <fuu hameau); Freib. 141 (jette Valarme dans la population, en la menacant . .); oftare g e n o m h o t e t s verkan, vilken då b e s t ä m m e s ä n såsom s t ö r a n d e av allm ä n frid: T. 12(5 (Wer durch Androhung eines gemeingefahrlichen Verbrechens den öffentlichen Frieden stört): Kina 158 (Whoever disturbs the public peace by putting people in fear of injury to life, person or property); ä n s å s o m i n j a g a n d e av a l l m ä n skräck, å n g e s t e t c : J u g o s l . 155 (Den. som åstadkommer förskräckelse hos många personer genom hot om allmänf ärligt brott): Glar. 56; ZUr. 90: Bas. 62; Zug 56; App. I.-Rh. 57: Peru 281 (El que prod ti jer a al arme en una poblaciön): Tjslov. Fsl. 215 2 (Wer die Bevölkerung einer Gegend oder eines Örtes oder einen Teil dieser Bevölkerung dadurch in F/trcht und Unruhe versefzt . .); Schw. Fsl. 224 (Wer die Bevölkerung durch Drohung . . in Schrecken versetzt). A t t h o t e t är ägnat att framkalla såd a n verkan, ä r n o g enligt T. F s l . 179 (Wer Verbrechen oder gemeingefährliche Vergehen in einer Weise android, die gecignd ist, in der Bevölkerung Angst oder Schrecken zu erregen); möjligen så ä v e n It. 421 (Chiunque minaccia . . in modo da incutere pubblico timore). I a n d r a fall k o m m e r det an pä den h o t a n d e s syfte, u n d e r d e t verk a n l ä m n a s d ä r h ä n : Argent. 211 (el que, para infundir un temor publico o suscitar tumultos o desördenes . . amenazare eon un desastro de petig ro com tin): Costa R. 4 3 1 : Venez. 297 (eou d so/o objeto de producir terror en el publico). — E n m e r a detaljerad b e s k r i v n i n g av h o t e t s innehåll, v a r a v dess allmänfarlighet framgår, l ä m n a s i Sp. 6 7 2 - 6 7 5 (hot med j ä r n v ä g s o l y c k a , explosion, m o r d b r a n d ni. m.). V a d för övrigt beträffar h o t e t s innehåll, preciseras clet s t u n d o m g e n o m a n v ä n d a n d e av t e k n i s k a k a t e g o r i e r : hot m e d »Verbrechen» (av v a d art som helst) eller m e d att m'änfa digt »Ver-

140 gehen» (T. Fsl. 179); h o t m e d allmänf a digt »Verbrechens (T. 126; Jugosl. 155; App. I.-Rh. 57): med allmänfurligt »Verbrechen» eller mord. r å n . svär misshandel eller viss beskyllning i pressen (Ung. Ubertr. 41); med atImänfarligt brott eller »derastuzioue» eller »saccheggio» [art. 419] (It. 421). I a n d r a fall a n v ä n d a s m e r a v a g a u t t r y c k : »svårt» eller »groft» brott (Bas. 6 2 ; Zug 5(5; Neuch. L92; Peru 2 8 1 ; Tjslov. Fsl. 215); fara för (befolkningens) tir. egendom e t c (Freib. 1 4 1 ; Kina 158: Schw. Fsl. 224); »mord. rån. mordbrand och (///likt» i Glar. 5(5; ZUr. 90): allmänfarlig förödelse) ( A r g e n t 2 1 1 : Costa R. 4 3 1 : V e n e z . 297). — Sp. 672—675 uppr ä k n a r , som n ä m n t , vissa n ä r m a r e a n g i v n a fall. Om b e s t ä m m e l s e r r ö r a n d e verkan av h o t e t jfr ov. s. 139. B e s t ä m m e l s e r i vissa lagar a n g å e n d e syftet jfr ov. ib. I lagar, som icke u t b r y t a fallet, förekominer stundom, a t t hot m e d allmänfarligt b r o t t särskilt framhålles såsom exempel p å straffbart hot (t. ex. H. 2 8 5 : Bedreiging m e t openlijk geweld m e t v e r e e n i g d e k r a c h t e n t e g e n p e r s o n e n of goederen, met eenig misdrijf waardoor de algemeene veiligheid van personen of goederen in gevaar wordt gebracht, m e t v e r k r a c h t i n g , m e t feitelijke a a n r a n d i n g v a n de eerbaarbeid, m e t eenig misdrijf t e g e n h e t leven gericht, m e t zware m i s h a n d e l i n g of m e t brandstichting). I n å g r a fall förses det då med en särskild r ä t t s v e r k a n , i det b r o t t e t (som eljest är angivelsebrott) kominer u n d e r a l l m ä n t åtal, då det r i k t a r sig m o t en a l l m ä n h e t : Bern 98: Sol. 128. Ä v e n N. 227 n ä m n e r d e n n a o m s t ä n d i g h e t , såsom en g r u n d bland a n d r a , till a t t offentlig put ale ä g e r rum. — Ö. 100 2 n ä m n e r fallet såsom exempel p å f ö r s v å r a n d e o m s t ä n d i g h e t e r vid det a l l m ä n n a h o t s b r o t t e t (98 b).

B) Utspridande av falska rykten. att

I fråga om u t s p r i d a n d e av falska r y k t e n förekommer ofta, l a g a r n e . mestadels b l a n d förräderibrotten, straffa en sådan

141 gärning, såvitt den är farlig för statens säkerhet (Spec. Utk. X, 102 ff., 108). Vissa lagar gå emellertid längre och kriminalisera även (kanske bland förseelserna. N. 349 2 ; Ö. 308; It. 656: Obw. Pol. 34; Schw. Fsl. 3301) ryktesutsprielände, som innebär fara för allmän ordning, för medborgarnes lugn etc. Några lagbestämmelser, vilka närmast få anses uppställa statens säkerhet såsom objekt, utsträcka det dock till »allmän ordning» el. likn.: Fi. 16: 24. L. 31 / 7 1930 (Den, som offentligen i folksamling framställer eller genom skrift etter annorledes utsprider grundlösa uppgifter, vilka äro ägnade att . . äventyra allmän ordning . . Lag samma vare. där någon genom hemlighållande av väsentliga omständigheter dier eljest genom förvrängning eller med användande av kränkande eller nedsättande uttryck eller framställning på förenämnt sätt framställer eller sprider uppgifter eller uttalanden, rilka äro ägnade att åstadkomma sådan verkan, som oron är sagt); Turk. 161 (de nature et de facou ä surexciter V opinion publique): Tjslov. Fsl. 216 3 (se ned.). A t t r y k t e t skall v a r a objektivt falskt, fordras u t t r y c k l i g e n i F i . (se ov.); N. 158 (Den. som red . . utspredelse ar falske efter retninger bevirker. ut der voldes hungersnöd eller dyrtid på livsförnödenheter), 349 2 (Den, der mot bedre vitende eller uten å ha rimclig grann til å anse ryktet for sant offentlig utbrer eller medvirker til offentlig utbredelse ar et falskt rykte, som er skikket til å fremkalle alminddig förbitrelsc dier skrekk eller fare for den alminddige fred og orden): Ö. 308 (Wer im Wege öffenflicher Vcrla utbar ung [durch Maueranschläge, öffentliche Heden oder Vorträge it. dgl.\ ein falsches, fur die öffentliche Sieherheit beunruhigendes Gerucht, ohne zureicheude Grände, es fur walir zu halten, oder eine so geartete angebliche Vorhersagung ausstrcut. oder weiter verbrcitet); Jugosl. 156 a (den, som offentligen eller i tryckt skrift utsprider ett falskt rykte, mot bättre retande eller utan skäl att anse det för sannt, om ryktet kan framkalla allmän förbittring eller skräck eller fara för allmän frid och ordning): Obw. Pol. 34 (Wer falsche, zur Beunruhigung der /larger und Störning des öffentlichen Vertraaens. Friedens oder Kredites geeignete Geruchte und Nachrichten persönlichen oder

142 sachlichen Inhalts, ohne znreichenden Grund, diese/ben fur ivahr zu halten, ausstreut oder welter verbrcitet): Neuch. 192 (celui qui. duns un temps (Vepidemic, de maladie contagieuse, de disette ou de guerre, répand sciemment tie faux bruits de nature a alar mer la population): Tjslov. Fsl. 216 11. Wer eine unwahre Nachricht, ohne zureichende Grande zu haben. sie fur ivuhr zu halten, öffenttich mitteilf oder auf andere Art verbreitet, obwohl er treiss. dass er dadurch die Bevölkerung cine)- Gegend oder dues Ortes oder einen Teil dieser Bevölkerung ernstlich beunruhigen wird . . 2. Weiss der Sehnldige, class die Nachricht iintvahr ist . . 3. Wer eine a n trait re Nachricht, ohne zureichende G runde zu haben, sic far tvaltr zu halten, öffenttich mitteilt oder auf andere Art verbreitet, obtvohl er treiss, dass er dadurch die Sieherheit des Staates, die öffentliche Sicherlieit oder die öffentliche Ordnung schädigt oder doss er dadurch cine Vertcuerung von Gegenstäriclen des Bedarfes, ubcrsturzte und mässen weise Käufe oder Verkaufe oder äber sturzte und masseniveise Behebung ron Einlagen verursacht); Schw. Fsl. 330 (1. Wer vorsätzlich die Bevölkerung (lurch falsche Nachriehfen in Angst und Schrecken versdzt . . 2. Handelt der Täter falirlässig); n å g o t m i n d r e s k a r p t It. 656 {Chiunque pubblica o diffonde notizie false, esagerate o tendenziose. per le quali possa essere turbato Vordine pubblico). Angående ryktets beskaffenhet i övrigt, betona lagarne genomgående, fast i växlande uttryck, dess egenskap att kunna störa det allmänna lugnet: fara för allmän frid (N. 3492: O. 308; Jugosl. 1562; Obw. Pol. 34); oroande (resp. »allvarligt» oroande) av befolkningen (Obw. Pol. 34; Neuch. 192; Tjslov. Fsl. 216); störande av det allmänna förtroendet (Obw. Dol. 34); framkallande av allmän skräck (N. 3492; Jugosl. 1562; Schw. Fsl. 3301). Härmed berör sig fara för allmän ordning, för allmän förbittring e t c (N. 349; I t 656; Jugosl. 1562). En ekonomisk synpunkt anlägges av N. 158; Obw. Pol. 34: och av Tjslov. Fsl. 216 3 . Beträffande handlingen i övrigt förutsätta N. 3492: 0. 308 och Jugosl. 1562, att den skett offentligt: I t 656 och Tjslov. Fsl.

143 nöja sig med utbredandet: N. 158 och övriga lagar uttala sig icke härom. J ä m t e utspridande nämner Obw. Pol. 34 även fortspridande (vilket dock knappast innefattar någon reell skillnad från andra lagar). Neuch. 192 inskränker rekvisitet till handling, företagen i nödtid. För vad angår det subjektiva rekvisitet, förekommer undantagsvis, att endast det ryktesutspridande straffas, som skett mot bättre retande (N. 158: Neuch. 192). Andra lagar fordra pä den subjektiva sidan endast, att ryktesutspridandet skett utan tillräcklig grund att tro på dess sanning (N. 349 2 : Ö. 308; Jugosl. 1562; Obw. Pol. 34). Detta gäller även Tjslov. Fsl. 216, som emellertid på denna punkt införer en struktur i institutet, så att fall, som endast äro ägnade att framkalla oro. straffas mindre strängt, om utspridandet icke skett mot bättre vetande (men dock utan tillräcklig grund att hälla ryktet för sannt); medan däremot fall, som innefatta fara för statens säkerhet eller för allmän säkerhet eller ordning eller för ekonomisk förvirring, beläggas med samma straff, vare sig gärningen skett mot bättre vetande eller icke (se ov.).

C) Obefogat alarm. Obefogat alarmerande med nödsignaler etc. omtalas i flere strafflagar, av vilka några (N. 349; Ung. tlbertr. 40; I t 658;

Bulg. 462; T. Fsl. 3952: Tjslov. Fsl. Ubertr. 35; Schw. Fsl. 3301) uppställa institutet bland förseelserna, men andra (D. 135; H. 142;

Jugosl. 156; Argent. 211; Costa R. 431; Fi. Fsl. 16: 3) bland de egentliga brotten. Gärningen kan kriminaliseras ur tvä synpunkter, dels såsom framkallande oro bland befolkningen, dels såsom vilseledande av allmänt organ (polis, brandkår etc), på vilket skyddsåtgärden ankommer. Några lagar upptaga blott endera av dessa synpunkter; andra upptaga båda.

144 Oroande av befolkningen: H. 142 (Hij die opzettclijk door ralsche alarmkreten of signalen de rust verstöort); Bulg. 4(52 (Den, som genom falska signaler eller falskt alarm stör dd allmänna lugnet): S c h w . Fsl. 330 1 (wer vorsätzlich eine Mensehenmenge ohne Grund, so namentVch durch falschen Feuerruf, erschreckt). — T. Fsl. 395 2 (wer wissentlieh mit Notrufen oder Notzeichen in einer Weise Missbrauch treibt, die geeignet ist. eine grössere Anzalil von Menschen zu beunruhigen oder zu schädigen) förutsätter, a t t g ä r n i n g e n är ägnad a t t oroa eller skada en större a l l m ä n h e t : Argent. 211 (el que. para infundir un temor publico o suscitar tumultos o desördenes, hiciere senates, diere gritos de al arma . .) och Costa R. 431 förlägga detta m o m e n t pä den s u b j e k t i v a sidan, såsom syfte hos g ä r n i n g s m a n n e n . Vilseledande av allmänt organ: D. 135 (den. som ved ugrundet Paakaldelse af Hjälp, Misbrug af Faresignal dier lignende foroar säger Udrgkuing af Politi, Brandväsen dier Ambulance): It. 658 (Chiunque, unnunziundo disastri, infortuni o pericoli inesistenti, suseita allarme presso V Autoritä, o presso euti o persone che esercitano un pubblico servizio). Oroande av befolkningen eller vilseledande av allmänt organ: N. 349 (den, som red ugrunnet rop om hjelp. misbruk ar nodsignal eller lignende colder skrekk blandt et större antall mennesker. sammcnstimling eller utrykning ar politi, brannvesen dier den vebnede makt. eller som medvirker hertil); Ung. Ubertr. 40 (Wer durch Anschlagen der Glocken oder sonstiges Gefahrsignal, wissend, dass hiezu kein Grund vorliegt, die Ruhc der Bewohner stört oder wer die Behörde (lurch die Anzeige einer unwuhrcn Gefahrsnaehricht oder Unruhe irrefuhrt . . Wenn aber i rifolge der falschen Gefahr anzeige Polizei oder Militär ausräckte): Jugosl. 156 1 (Den, som genom obefogat rop om hjälp, missbruk av nödsignal (dier liknande förorsakar skräck hos ett större antal personer eller folksamling eller utryckande av polis, brandkår eller militär): Tjslov. Fsl. IJbertr. 35 (Wer grundlos durch Missbrauch dues Alarmsignales, durch den littf »Fetter» oder durch einen anderen Alarm eine grössere Anzahl ron Personen in Unruhe rersetzt — wer grundlos das Ein-

145 schreiten der Sicherheitswache, der I<\'uerwehr oder einee Bett ungsstation herbeifuhrt). Ung. Ubertr. 40 kvalificerar gärningen, om vilseledandet medfört utryckning av polis eller militär, medan D. 135; N. 349 och Jugosl. 156 förutsätta detta, för att vilseledandet skall fylla rekvisitet.

Straffen. Svårigheterna vid jämförelse mellan de olika lagarnes straffskalor hava i det föregående ofta påpekats (Spec. Utk. I, 79 o. s. v.). Liksom i de föregående delarna, sammanställa vi dock här maxima för de uppställda frihetsstraffen (utan hänsyn till frihetsstraffets art). 1. Brott mot politiska rättigheter (där olika handlingsformer belagts med olika straff, avse siffrorna tvång d röstberättigad): fem år: T. 107; It 294; Freib. 158 jfr 27; Kina 149; T. Fsl. 104 jfr 35; tre år: N. 105; Tjslov. Fsl. 174; tvä 7<2 år: Turk. 174; två år: D. 1162; Fr. L. 31/3 1914, 2; Port 200; Bund 49; Thurg. 261 jfr 7; Schaffh. 113; Peru 314; Fi. Fsl. 13: 6 jfr 3: 4; Schw. Fsl. 250 jfr 351; ett 74 år: Venez. 167; ett år; Fi. 15: 2; H. 125; Ö. Ges. 26/i 1907, 5; Bulg. 128; Eng. Steph. 179; ZUr. 87; Bas. 58; Tic. 100 jfr 15; Gen. 92; Sol. 64 jfr 10: App. I.-Rh. 43 c jfr 7; 6 månader: S. 10: 16; Ung. G. A. XXIII: 1913, 6; Rum. 95; R. 91; Grek. 189; Bern 85; Zug 46; 3 månader: Waadt L. 18/i2 1832, 9; Wall. 140; Neuch. 122; Luz. Pol. 59; 2 månader: St. Gall. 161; t månad: Belg. L. 28/c, 1894, 196, 198.

147 2. Upplopp (excl. upprorssyfte eller våld å person eller egendom): ett år: S. 10: 13; I t 655; 6 månader: Obw. Pol. 32; T. Fsl. 174; Tjslov. Fsl. 205; 3 månader: N. 3291; D. 134: H. 186; T. 1161; Port 1771, 188; Schw. Fsl. 338 jfr 37; 2 månader: Thurg. 245; 1 månad: Ö. 283; Bulg. 461 2 ; Freib. 188 jfr 30; 4 veckor: Schaffh. 98; 8 dagar: Ung. Ubertr. 42. 3. Underlåtenhet att upptäcka brott: (delaktighetsstraff enligt S. 3: 8, jfr dock ned.; samt för vissa fall Ö. 213). tjugo år: Turk. 141, 151 jfr 15; tio år: Grek. 130 jfr 11; fem år: T. 139 jfr 16; (Ö. 213 jfr ov.); T. Fsl. 199; tre år: D. 141; Ung. 135; Tjslov. Fsl. 213; två år: FL Fsl. 16: 9 jfr 3: 4; ett år: N. 139; H. 135; Kina 162. (i månader: (S. 3: 8, vid frånvaro av animus lueri, se ov.); Fi. 16: 19. 4. Offentlig uppmaning till brott m. m. (excl. förräderi, se Spec. Utk. X, 180); (straffas såsom försök: Bund 48; Schaffh. 97): åtta är: N. 140; fem är: H. 131; T. 111; Ö. 80; Fr. L. 29/7 1881, 241; I t 414; Freib. 142; T. Fsl. 249 jfr 169, 171; Tjslov. Fsl. 210 3 ; fyra år: S. 10: 14; Obw. 49 jfr 72; Argent 209; Fi. Fsl. 16: 81; tre 2 / 3 år: Costa R. 428, 143; tre år: Bulg. 1722 jfr 181; Turk. 311 1 ; Peru 282; Schw. Fsl. 225;

148 två år: D. 136; Ung. 171'; Port 483. (54 § un.; Grek. 179; Kina 160; ett år: Sp. 316; ZUr. 791; Bas. 51; Tic. 191 jfr 152; Sol. 59 jfr 10; St. Gall. 151 jfr 9; 6 månader: Luz. Pol. Bl1, 91; Columb. 244; Mex. 209; Venez. 286; 40 dagar: Bern 100. 5. Offentlig insamling till betalning av böter: ett år: Rum. 181 2 ; Tjslov. Fsl. 2141 (jfr även ib?); 0 månader: T. Ges. 7/<> 1874, 16, 18 1 : Ö. 3102; Fr. L. 29/T 1881, 40; 2 månader: Costa R. 55515, 143: 1 månad: Sp. 798; böter: Ung. Ubertr. 39; I t 390. 6. Straffbara sammanslutningar: a) i svfte att begå brott (excl. särskilda bestämmelser om sammansvärjning till förräderibrott, se Spec. Utk. X, 180): tjugo år: Chil. 293\ 25 1 ; sexton år: Tic. 1922, 13 3 ; tio år: Belg. 323\ 13; Bulg. 178; T. Fsl. 1762; sju år: It. 4161; Kina 161; sex 2/a år: H. 1401; sex år: Mex. 164; Venez. 289; fem x/i år: Costa R. 430, 143; fem år: Ö. 65 c; Turk. 313a; Argent 210; Columb. 249; Tjslov. Fsl. 2111; två år: Jugosl. 161; 6 månader: N. 3302; b) andra straffbara, sammanslutningar: [tolv år: It. 2701, för vissa särskilda fall]; sju år: Eng. Steph. 116;

149 fem år: Grek. 214 jfr 12; T. Fsl. 1751; två år: T. 129; Port. 283; ett år: Ö. 288: 6 månader: H. 1402; 3 månader: N. 3301; 1 månad: Bras. 382 pr., § 2. 7. #roft ewo^ religionsfrid (incl. häclelse m. m.; e#d. våldshandlingar) ; femton år: Wall. 102; tio år: Ö. 123; sex år: Sp. 2702, 272, 273, 275; Obw. 531; Luz. 116; fem år: Grek. 199 i.f; Freib. 102 — 104; Chil. 138, 139, jfr 25 1 : fyra år: Fi. 10: 1; Glar. 64 jfr 5; Schwyz 97; Columb. 203; tre år: T. 166, 167; I t 403 2 , 404; Turk. 1752, 176; Eng. Steph. 3 233 ; två år: D. 140, 44 1 ; Rum. 211 1 ; Thurg. 272, 273; Ztir. 88; Tie. 1472 jfr 153; App. A.-Rh. m jfr 62; T. Fsl. 1801; ett y 4 år: Venez. 1682, 1701; ett år: S. 7: 1; H. 145; Ung. 190; Bulg. 204—206; Jugosl. 162, 163; Schaffh. 126; Bas. 84; Zug 54; Bras. 186, 187; Jap. 1882; Tjslov. Fsl. 220 3 ; 6 månader: N. 130, 142; Belg. 144; R. 127; Waadt 133; Gen. 107; St. Gall. 174; FL Fsl. 1(5: 6; Schw. Fsl. 227; 4 månader: App. I.-Rh. 55; 3 månader: Sol. 74; Neuch. 183, 184; (Argent 360); Peru 284, 285; 2 månader: Fr. L. 9 /i 2 1905, 31, 32; Graub. 8 1 ; 40 dagar: Bern 93, 94; böter: Costa R. 352. 8. Angrepp mot grav eller lik: åtta år: Port. 247 3 ; sju år: It. 411 1 ; Kina 2642 (mot ascendents lik: livstid, 2651;

150 fem år: Freib. 105 jfr 27; Jap. 191; T. Fsl. 183 jfr 352; fyra år: Sp. 281; tre år: Turk. 1783; Mex. 281; Venez. 172; två år: S. 11: 4; N. 1431; T. 168; ZUr. 89; App. A.-Rh. 6(> c jfr 62; Columb. 709; Schw. Fsl. 228, 351; ett år: FL 24: 4; H. 149, 150; Fr. 360; Belg. 453: Rum. 286; Bulg. 207; FL Fsl. 16: 7; Tjslov. Fsl. 221; 6 månader: D. 1391; Ö. 306; Gen. 207; Peru 286; 4 månader: Glar. 58 jfr 7; App. I.-Rh. 55 e; 3 månader: Tic. 150 jfr 151; Sol. 75; Neuch. 186; 15 dagar: Waadt 134. 9. Hot med allmänfärligt brott: sex år: Sp. 673; tre år: Peru 281; Tjslov. Fsl. 2152; Schw. Fsl. 224; två år: Jugosl. 155; Argent 211; Kina 158; T. Fsl. 179; ett 7<2 år: Venez. 297; ett år: T. 126; It. 421; 2 månader: Ung. tfbertr. 41 2 .

T R E D J E AVDELNINGEN.

Svensk Rättsutveckling. i. Rättsutveckling före 1734 års lag. De bestämmelser i den medeltida svenska rätten, som falla inom det här behandlade deliktsområdet, röra huvudsakligen religionsbrott, likplundring och tingsfridsbrott (incl. hämnd på den, som fört sin talan etc).

A) Religionsbrott. Beträffande religionsbrott förekom i ganska stor utsträckning, att brott, som efter nuvarande uppfattning icke innebära något direkt angrepp på religionen, såtillvida hade en sakral karaktär, som de antingen belades enbart med kyrkligt straff eller med kyrkligt straff såsom bi- (eller parallell-)straff; i förra fallet uppfattas gärningen mera såsom synd än såsom brott i juridisk mening. Om dylika fall se t. ex. V. G. L. I Gipt. 8: pr., § 1 (blodskam; dråp å nära anförvant); II Kirk. 52 (blodskam; horsbrott etc); U. L. Kirk. 15; ib. 17 §§ 1, 3; Sdm. L. Kirk. 15; ib. 18 pr.; Vm. L. I Kristn. 9; II Kristn. 24 §§ 2, 12 ff.; Hels. L Kyrk. 17 § 1 e t c Om mened jfr Spec. Utk. VIII, 128 ff. I fråga om gärningar, som i mera egentlig mening angripa religionen, förekomma stundom enbart kyrkliga straff (t. ex. vid »hjonelags» övande i kyrka eller å kyrkogård: U. L. Kirk. 15

152 § 6; V. M. L. II Kristn. 22 § 1; vid sabbatsbrott och överhuvud olydnad mot specifika kyrkliga föreskrifter); men mestadels är religionsbrottet förenat med ett annat brott (t. ex. dråp i kyrka) och det kyrkliga straffet framstår då såsom bistraff åt det världsliga (såvida icke det världsliga straffet helt konsumerar det kyrkliga, t. ex. vid trolldom). Vad angår brott mot rent kyrkliga föreskrifter, kunna de sistnämnda vara antingen generella (t. ex. vid brott mot reglerna för fastande: V. G. L. III, 24; U. L. Kirk. 16; Vm. L. I Kristn, 13 §§ 1, 2; II Kristn. 24 pr.; Hels. L. Kgrk. 16 eller mot förbudet mot sabbatsarbete: V. G. L. II Kirk, 52 i, /.; III, 18; U. L. Kirk. 16; Sdm. L. Kirk. 17 § 1; Vm. L. Kristn. 24 pr.; Hels. L. Kgrk. 16; Gotl. L. 6 eller mot »samvaro» med bannlyst, ib., eller mot reglerna för äktenskaps ingående och upplösning: Vm. L. II, 20); eller individuella (vid åsidosättande av någon individen pålagd penitens: skriptar brut: V. G. L. I Gipt. 8 § 2; Kirk. 52; Ö. G. L. Kristn, 15; U. L. Kirk, 16 § 1; 21 § 1; Sdm. L. Kirk. 20 § 1; Vm. L. II Kristn. 24 § 1; Hels. L. Kgrk. 21 § 1). De kombinerade brotten åter kunna antingen rikta sig omedelbart mot ett religiöst objekt, t. ex. stjäla från kyrka (V. G. L. I Kirk. 7 etc), »brgta» (== bryta sig in i) kyrka (V. G. L. II Orb. 2 § 6 etc), eller ock, ehuru närmast brott av allmän natur, få en religiös karaktär antingen genom platsen (dråp i kyrka etc) eller tiden (brott å sabbat etc.) för deras förövande. Det förekommer även antireligiösa element av mera ideell än materiell natur, såsom vid trolldom (som väl gemenligen ansågs förutsätta förbund med onda makter, ofta kanske med de hedniska gudarne); även kunna här nämnas bestämmelserna om vidskepelse. Bland brott, som hade karaktären av religiösa kvalifikationer av allmänna brott, skedde en utbrytning genom edsöreslagstiftningen, då bl. a. vissa sådana ställdes under särskilda bestämmelser, isynnerhet med hänsyn till straffet och processen. Om denna utbrytning jfr det följande.

153 Såsom en på nämnda sätt kvalificerande plats för brotts förövande omtala lagarne kyrka, kyrkogård (och stundom området närmast däromkring), väg till och från kyrka; samt processioner med hostiau. Kyrka: Dråp i kyrka: V. G. L. I Kirk. 3; Orb. pr.; Bryn. 3; II Kirk. 5; 52 pr.; Orb. 1 § 3; 2 § 3; Add. 5; 7 U ; IV 19; 21 11 ; Ö. G. L. Kristn. 25 pr.; Epz. 3 § 2; U. L. Manh. 12 § 2; Vm. L. I Kun. 7; Gotl. L. 8 § 1; M. E. L. L. E/JZ. 17; St. L. Eds. 14; Chr. L. L. Edz. 14. Sargande i kyrka: V. G. L. I Bryn. 3 i, f.; II Kirk, 52 pr.; Add, 7 U ; IV 19; 21 11 ; Ö. G. L. Epz. 3 § 2; U. L. Manh. 29 pr.; Sdm. L. Manh. 12; Vm. L. I Kun. 7; Hels. L. Kgrk. 21 § 2; Bjärk. R. 12 § 1; Gotl. L. 8 § 2; M. E. L. L. Epz. 17: St. L. Edz. 14; Chr. L. L. Edz. 14. Annan misshandel i kyrka: V. G. L. II Fri. 7: Gotl. L 8 § 2; Visby St. L. I, 56; M. E. L. L. Epz. 17; S t L. Edz. 14; Chr. L. L. Edz. 14. Frihetsbrott i kyrka: U. L. Kirk. 22 § 1. Stöld (från annan person) i kyrka: Sdm. L. Kirk. 14 i.f; Hels. L. Kgrk. 18 § 1; M. E. L.L.piu. 23; Chr. L. L. Tiu. 24. Hor i kyrka: Ö. G. L. Kristn. 25 pr. Lön ska läge i kyrka: U. L. Kirk, 15 § 6; Vm. L. II Kristn. 22 § 1. Oskärande av kyrka: U. L. Kirk. 15 § 7; Vm. L. II Kristn. 22 § 2. Kyrkogård. Dråp å kyrkogård: V. G. L. I Kirk. 12 pr.; Bryn. 3 jfr Kirk. 21; II Kirk. 22; IV 19; 2 1 " ; U. L. Manh. 12 § 2: Vm. L. I Kun. 7; Gotl. L. 8 § 2. Sargande å kyrkogård: V. G. LA Kirk. 12 pr.; Bryn. 3; II Kirk. 22; IV 19; 21 11 ; Vm. L. I Kun. 7: Hels. L. Kgrk. 21 § 2; Bjärk. R. 12 § 1; Gotl. L. 8 § 2. Annan misshandel å kyrkogård: V. G. L. I Kirk. 12 § 1; II Kirk. 25; IV 2 1 " ; Ö. G. L. Kristn. 24 § 1. Stöld å kyrkogård: M. E. L. L. pin, 23. Lönskaläge å kyrkogård: U. L. Kirk. 15 § 6; Vm. L. II Kristn. 22 § 1. Oskärande av kyrkogård: U. L. Kirk, 15 § 7; V. M. L. II Kristn. 22 § 2; Gotl. L. 8 § 2. Väg till och från kyrka. Dråp: V. G. L. I Bryn. 3; II Add. 13 7 ; ib.15; Ö. G. L. Epz. 3 § 1; ib. 4; U. L. Kun. 7; Sdm. L. Kun. 7: Vm. L. I Kun. 4; II Kun. 4; Hels. L. Kon. 4: M. E. L. L. Epz.

154 15, 16, 18, 19; St. L. Edz. 12, 13; Chr. L. L. Edz. 13. Sargande: V. G. L. I Bryn. 3; II Add, 713; ib.15; Ö. G. L. Epz. 3 § 1; U. L. Kun. 7; Sdm. L. Kun, 7; Vm. L. I Kun. 4; Hels. L. Kgrk. 21 § 2; Kon. 4; 'M. E. L. L. Epz. 15; 16; 18; 19; St. L. Edz. 12; 13: Chr. L. L. Edz. 13. Annan misshandel: V. G. L. II Add. 713 /'. /.; ib}"; M. E. L. L. Epz. 15; 16; 18; 19; St. L. Edz. 12; 13; Chr. L. L. Edz. 13. Procession med hostian: V. G. L. Ill, 133 (endast misshandel å präst); U. L. Kirk. 21; Sdm. L. Kirk. 20; Hels. L. Kgrk. 21 pr. Genom edsöreslagstiftningen blevo de svåraste brotten mot kyrkofrid edsöresbrott. I den tidigaste formuleringen (se V. G. IV 19) omfattade edsöresbrottet, såvitt rörde kyrkofrid, dräpande eller sargande i kyrka eller på kyrkogård. Snart tillades emellertid även sådant fridsbrott å kyrkoväg ävensom, i några lagar, fridsbrott, var det än blivit begånget, mot procession, som kringförde hostian. A andra sidan inskränktes till stor del edsöresbrottet till det fall, att gärningen skett med berått mod (i motsats till fallet: kunnu meen hittas satir oc skilias osatir e t c ) : ävenså undantogos från edsöresstraffet kvinna och övermage (i götalagarne även träl, med motiveringen: vare pmt sua at han matte byltughecr fara', pa bruti han giarncB epzöret, par til at han matte bgltughcer ivcerce: V. G. II Add. 72<J; Ö. G. L. Epz. 15). Straffet för edsöresbrottet blev detsamma, som även dessförinnan funnits för urbota brott (se V. G. L. I Orb.): förlust av den lösa egendomen och fredlöshet (peer til pen biper for pem er per brutu wiper e t c : V. G. L. II Add. 722); i Bjärk. R. 12 och St. L. Edz. 26 bestämmes det dock till fixa böter; och i Chr. L. L. (Edz. 35) införes den väsentliga förändring gentemot tidigare lagar, att, om brottslingen »ivarder faungen uidh fer ska gerning jnnan sama clggn», han skall, förutom skövlingen av det lösa godset, dömas »vndher swerdh», om han gjort dråp, och mista »högra handli sina», om han »bloduite eller blaanad giort, eller andra akomo ther edzöret rörer». Av de åberopade lagställena anföra vi följande in extenso:

155 V. G. I Kirk. 3 : Uerder maper i kyrkiu drcepin, pet ar nipings värk: pn er kyrkia al vuighp. Er pet fri tin vitrum pa seal gyuce byscupe prer marker firir vixl oc natter gengerd. En a tiu vittrum er ut per horodtiundupo oc uilia kyrkiu vighice letee, pa sculu per houodtiunda. ib. 12: Varder moder i kyrkiugardhi drcepin allar sarghepcr. gialde biscupe prer marcher, pa skal eighi tipir uetce. fyr an hauir biscups lof til. num han hectti nid sinum prim marchum. Biscuper skal vip sopu iiKclce, an peer riper pen vigliit tian. § 1. Värper maper lustin i kyrkiugarpi celler i har takin, bote biseupi to/f öra, pa skal cigh prester massu sceghia fyr an lian hauir biscups lof til cellar lians leensprests. | Biscuper skal vrp sopn mselae], een per mali ii I pces cer frip bröt. [Jfr Sdilgter ad h. / . ] . ib. 2 1 : 2EJU vapa bloft comber i kirkiugard, pa deal torvu skara mad bl op i oc kasta' ur kirkiugarfti, ok kirkiugarper cer cekki vskir py haldar. ib. Orb. pr.: Drcepar mapar man i kirkiu, pat cer nipingsvark. ib. II Kirk. 5: Ucerther mother i kirkyu drcepin, that cer nithinxsuark. Tha ar hun all rskijr oc kirkyugarther samulund. Tha skal gifuu biskupe litre mark fore skirsl oc nätta gengarth oc eg houothfinda, ib. 2 2 : Warther mather i kirkgugarpe drapin alla sarghather, görc sokn nätta gengarp, oc pan garningen a gy ortlie g i ad de äter soknamannum fult fore kosten oc a pre marker oc skal biscuper forbutha ee til han rat gör. ok prcester syunghe oc liik iordha j kirkionna inne oc eg i kirkyu g ar the, för an han skijr ar (jfr Schlyter ad h. V). ib. 2 5 : Ucerther mather lustin i kirkgugarpe alla i haar takin, pcet cer fripbrot: bote biskupi tolf öra, oc prcester sgunge at saklöso. ib. 52: Thcetta cegher biskuper at gamblum laghum: värper maper i kirkyu drcepin, thcer a biskuper IX mark fore. Uarpcr maper i kirkyu saar, pa a biskuper pre mark. ib. Orb. 1 £ 3: Draper maper i kirkyu, pet cer orbota mal . . § 13. All pcessi mal ccru ezöre konongs e t c

156 ib. 2 § 3 : pet ar nipings värk dräpa man i kirkyu - m e n jfr Schlgter ad h. 1. ib. Add, 7: 13: Nv siter maper firi aprum a pings tvcegh celler kirkiu ivagli oe vil dräpa, sargha alter baria, fr en han comber til pings alter kirkiu: drapcer, hugger celler siar blopuiti: pa lianer han brutit ezöret. Nv comber skialnaper manna mall in a pinghivagh celler a kirkiuivagh oc eig af längre auunfr: far annar dräp af andrum, per er eig brutit ezöret. Siter maper fore adrum a pingivagh celler a kirkiuivagh oc en po at han vildi scapa (fora oc giter eig. pa er sköt höter mep litlo böter. Nv hugger ktcepe alter vapn annars, skiuter alter skiuwer a pingivagh alter kirkiuivagh oc comber eig blopuiti i. pa dyli mep folf mannum aller bote III marker. 14. Nv frraper maper annan, hugger alter siar blopuiti a pingi celler i kirkiu sialfri, po er brutit ezöret, vt an pet se mep rupee; pg at par acgho allir frip haua, 15. Nv a man frip hem til sin af pingi oc frän kirkiu. lutar sum gör gerningh a lian för en han comber hem til sin, pa haner han brutit ezöret. Nv riper maper til pcenings öl för en han hem comber aller annar stup fyr en hem: sitia hans vuini fore hanum, dräpa aller sarqha, pa haua per eig brutit ezöret. ib. II Add. 7: 29: Nv ma eig konce epzöre brytce, pg at hon ma eig bgltugha fara. Nv ma eig owormaghe epzöre brytce; kceris pat fil hans, pa skal namel sivaria han vara femtan aarce gamblan. Nv ma prat eig epzöre brytce, pg at han ma eig bgltugha fara. vare pat sira, at han matte byltughar fara, pa bruti han giarna epzöret. peer til at lian matte byltughcer tvarce. Nv een han kan epzöret bryta, pa skal pcen prat in a bota attce örtughar ok XIII marker, pa an bonden tv i I eig bota fri han a fyuurum lughce pingum ok a fgiirum lagha stefnum, pa skal pralin vp liengia wiper pes garz lifrh, sum han aa. ib. IV, 21 1 1 : Item siquis aliquem interfecerit in Ecclesia, c mend at episcopo IX marcas et exulabit, donec Episcopus. intercesserit pro eo, qui habebit pro prece XL marcas. Si vero ivlnerauerit, tres marcas. Si autem in cymiterio interfecerit vet ivlnerauerit vet percusserit, XII öras. U. L. Kirk. 15 § 6: hawar man hioncelagh i kirkiu allr kirkiu

157 garp. cellr löska laghi. ok hawcer biscups lansman par til tivaggice manna' witni, pa tvari sik pan. sum sakin giffs map tin manna epe. gitcer han cpen g an g it. tree r in bap in saklös. Faldar han at epe, bote pre markcer ok koncen ivari til laghce komin, an hun laglium orkar, falz hun, bote pre markcer. § 7. biskupcer a ranzaka hivar sum kirkice cellr kirkiu garpcer cer o skiver, luvar sum pöm o skicer giör. han ar sakar cd sax markttm ok haldi kost fore biskupi, pa han kirkiu skicerir cellr kirkiu garp. ib. 17 £ 1: hivur sum drapar man vm sgknan dagh, bote kirkiuuni pra markcer. ib. 2 1 : Allir aglru i guzfripi trara ok perce helghu kirkiu, par guzlikama fylghia ok par cent i jiok ok i farunöte map. hivar sum pan frip brgtar. hivat pat ar utan kirkiu (garp cellr innan, pat ar siva gilt sum pat wari giört i kirkiu sicelffri, ok po hwart ceptir sinum brutum. ib. Manh. 12 § 2: Nu ivarpar man drcepin j kirkiu cellr kirkiu garpi cellr innan saxtighi fampna nar kirkiu garpinum, wari pa gildar at /tundrapion ok tiughum finrum (o: om ej f ö r u t s ä t t n i n g a r n e för edsöresstraff föreligga, jfr Sehlgter, J u r . Afh. I, 87). ib. 29 pr.: Varpar man sar j hemfripi sinum, full um sariim, cellr at kirkiu. cellr j kirkiu fripi, cellr a pingi, par satir koma samcen ok skilias o sattir, peer cer furatighi markce bot cd ok a lastis botena fulla, hwarice ceptir sin brut (se a n m . h ä r ovan). ib. 50: Stiat man j kirkiu cellr kirkiu garpi off andrum, cellr aff samu kirkiu, cellr brgtar; ivarpar par bar ok a takin: hawi ai par mere frip een annar stup, par han map piuffnap takin warpar ok laghbindis ivip sak since; ok taki piuffs red, sum han skyldat hawcer, hwarice sak ceptir sinum brutum. V m . L. I. Kun. 7: Koma man satir soman j kirkiugarpe oc combir peer dräp dia hog pera mellum, wari par fripir boot fyritighi markir: taki hälft kunungin oc hälft biscopir: garningin ceptir lanz laghum. § 1. Kunna man hittas satir oc skilias osatir, par ar ai ezörit brutit. hwilikin andrum gior a como j kirkiu inni mep wrez hände, han hawir brutit kun ungs czöre.

158 Hels. L. Kyrk. 21 § 2: paghar bonda af garpi ok at rcetom kirkiu ivagh sinum far till kirkiu iviliunda fara, pa cer han i fullum kyrkiu fripi: siva ok hem farcendce. ivarper par friper brutin i garpi. pa a botas VI marker i p rip i ung htvarn. medium sins garpz ok kirkiugarpz, pa botas pre marker i htvarn pripiung; ok ar han a kirkiu ivagh ratum, far han saar i kirkiugarpz lipi, bota biscupa IX murker (de IX marker kunungi; i kirkiugarpi XVIII marker; i kirkiu dorum XL marker; vip fontkar LXXX marker; i" sanghus dorum C marko-: i sanghusi tu hundrapa marker; up a altarce pry hundrapa marker, an han bar fore sik kalk celler kors. thatta fripbrut taker kuuunger fore censak sina ok biskuper VI marker fore wixla spiall. patta gaff kununger biskupi off kirkufripi i prcesta stttftv ok prastce garpi ok mallum prcestgarp ok kirkiugarp. Bjärk. R. 12 § 1: Hivar sum gör aprtim valu celler urcez rarki i kirkiu celler i kirkiu garpi, han harar brutit kononx epsöre: bötis sum hemgång a [fyrst firitighi markcer kununginum sundarlika ok XL markcer til praskiptis: ib. pr.]. Gotl. L. I, 8 § 1: . . En landa sac cumbr huerghi i helgis brut vt an pi at ains et mandr verpi i kirchiu drepin, pa ligqia Uauratiqi marcr ripr: pel ir landa sac, par a proastr prior marcr af firi banz mail. § 2. Kirchiur irtt altar iem helgar a landi, en mandr verpr regin i. En kirchiugarpar iru prir helghastir i tagit tacnir. par sculu sakir menn helg hafajem ivel i pr est garpi sum i kirkiugarpi; par liggia tvipr fia/tratighi marcr, en sacr mandr verpr vegin i pairi helg. En sakir allar andrar, par

. . Men böter till landsmännen erläggas aldrig i helgbrott, utom i det fallet, att man varder i kyrka dräpen, då botas fyratio marker; dessa böter tillfalla landsmännen, därav äger prosten tre marker för bannsmålet. § 2. Alla kyrkor i landet äro lika fridlysta, om man där varder dräpen: men tre kyrkogårdar äro i lagen antagne såsom mest fridlyste: där skola brottslingar hava fred såväl i pr estgården som å kyrkogården; där botas fyratio mar-

159 sum smerj ieru oc ai cumbr landa sac i, pa aig/i/i kirehiu menu pripiung gr, en kirkia ann lath oc ann prestr. Siar pu mann i kirkiu mep stänga epa yxar hambri, epa sargar ./ kirchiugurpi, par licggia siex marcr ivipr. Siar pu mann mip nefa j kirchiu epa schiautr pu manni epa j liar taer, epa j kirchiugarpi mip stänga siar epa yxar hambri, par liggia ivipr pri ar marcr. Siar pu mann mip nefa j kirchiugarpj epa taer pu mann j har, par liggia ivipr to/f oyrar helgis brut, pann a e ivigslum sgrgia, sum ivigslir hafr brutit, oe par schirt giera, sum hann oschirt gierpi, mep prim marcum.

ker, om brottslingen v a r d e r dräpen i den freden. Men alla a n d r a böter, som äro s m ä r r e och ej tillfalla l a n d s m ä n n e n , däri ä g a s o c k n e m a n n e n en tredjedel, m e n k y r k a n en lott och en presten. Slår du m a n i k y r k a med s t å n g eller y x h a m m a r e , eller s å r a r å k y r k o g å r d , därför botas sex m a r k e r . Slår du m a n m e d knytn ä v e i k y r k a , eller skuffar du m a n eller t a g e r i håret, eller å k y r k o g å r d slår m e d s t å n g eller y x h a m m a r e , därför b o t a s t r e m a r k e r . Slår du m a n med knytn ä v e å k y r k o g å r d eller t a g e r du m a n i håret, därför botas tolv öre h e l g b r o t t . D e n skall alltid sörja för invigning, som h a r b r u t i t invigningen, och göra det skärt, som h a n gjorde oskärt, med tre marker.

Visby St. L. I, 5(5: So we dod dyfte of te slachtighe Vilken in ener kerken, de nemaeh neneu slagsmål i vrede Ii ebb en in ienigher kerken in i n g e n fred vnses siades märke. • i v å r stads

som gör stöld eller en kyrka, den m å hava i någon kyrka område.

St. L. Edz. 12: Nw sitir man a radhstuw ivagh, kirkiu ivagh eller annar stadh [jfr Schlyter, Jur. Afh. I, 111 ii.] fore andrum, hivat han far haldir til dia fraa, wil hem dräpa, sargha eller baria, för an han kombir til radhstuw eller kirkiu eller fraa, ok gör nokot thera, tha haffwer han brutit edzörit, vtan thet se off bradhum skilnadh til komith.

1(50

ib. 14: Nw drapir man annan, högg er ello sting ir etta slåar blotwite e/ta blanadh i kirkiu dia radhstuw sialffre, tha ar edzöril brutit vtan titel ar komit off bradhum skitnadh; ok thet skulu tolff man wita mcedh sinum edhum, hivat thet kom off länge awndh eller bradhum skitnadh. ib. 26: Hivilken man som gör nokot thet nw ar sedd antiggia i Jieemfridh, kirkiufridhi, hemelikhws fridhi, bastuffw fridhi ella nokot off thöm förra sagdh aru eller vrskild, draper, hogger dier stingher, gör blodhwite, slåar skeno, ella hivat thet cer, thet skal alt botas som vrskils i drapmala balkenum ella saramala balkenum, ok sidhan bote edzörit, malsaghandenum LX marker, konungenum LX marker ok stadhenum XL marker, ok han skal eig ridet rgma, ok eig hans godz skyfflas. Orkar han eig botum, wardlie halshoggin. Orkar han eig botum, som til XIJ märka sak f ålder cer i thassum balkenum, tha skal han mista höghra ti and sina. Chr. L. L. Edz. 13: Nu sither man fore androm a tings wagh eller kirkio ivagh til eller fraa, och wil han dräpa, sarga eller baria; (för han nokot thera, tha hauir han brutit edzörit. Nu komber thet aff braadom skilnadh, titer ar eg brutet edzörit. § 1. Nw sither man for androm a kirkio ivagh eller tings wagh, oc wid scacla göra, an tho han eg giter, spennir ambörst eller boga, drager stverdh eller kniff, eller meth andre wario ath honom springer, eller celtir han fore sik meth steen eller staang, bote sax mar c til treskiptis; ligge thet til tvitnom som nertvaaro, oc sax men a tinge. Vithis thet honom, wari sik meth sax manna ede, eller bote som sagth ar. Hugger man oc kladhe eller ivapn annars mauz, rgkker eller skiufuer a kirkio wagh eller tings wagh, oc komber eif blodwite jnnan, tha dyli meth sax manna ede, eller bote IX marc. ib. 3 5 : Nu kan man edzöre bryta, oc warder faangen widh fer ska qerning jnnan sama dygn, tha agher hereclzhöfdinge budkafla vpskcera, oc tingh saman kalla j thy lierade görningen giordes; heretznempd agher wita huat ther om sant ar. Hauir han draap giort j heemsokn there, oc witnar siva heredznempdh, tha seal heredzhöffdinge tian vndher siverdh döma, oc alla the meth honom fangne waaro oc i

161 soma gerningh. Hauir han bloduite eller blaanad giort, eller andra akomo titer edzöret rarer, miste högra handli sina, oc hivar then ther met war. Fore raan bote som framdelis skils epter thy thet wart cer, oc for edzöret, a hwat the Miff mista eller eg, agher löst gotz thera j sköffing qua som för ar sagt.

A n g å e n d e s å d a n tid för b r o t t s förövande, som gör det till s a b b a t s b r o t t och d ä r m e d å d r a g e r k y r k l i g t straff, se t. ex. V. G. L. I Bryn. 3; II Kirk. 50, 5 1 ; Ö. G. L. Kristn. 22, 23; U. L. Kirk. 17; 2 2 ; Sdm. L. Kirk. 2 1 ; V m . L. I Kristn, 13 pr.; Manh. 15; II Kristn. 24 § 2; 26; Hels. L. Kgrk. 17; Gotl. L. 8. V. G. L. I Bryn. 3 : Iluilkin nuen sum sargliar man adlar drapcer i pcemmce san/funpnm, i Skarum vm skiarcforsdag, um prcesta möt, um varra fru fötfslu dag, allar i Faluköpungi, um botulfs massu allar pancrasz massa, allar i Sködive um alinar nuessu etc. ib. II Kirk. 50: Bryter mather kirkmassu frith a kirkmassu clagh, frän pg först daghas oc til daghfulghit ar, innan soknamarkis; bote biskupe thre marker. 5 1 : Bryter mather iulafrith fraa iula aptne ok til attunda dags ceptir tolfta dag/t. cell a paskafrip fra klocna otliensdagh oc til paska dagh at qualde; bote biscupi tolff öra oe tolff ha rathe, 0 . G. L. Kristn, 2 2 : Nu gungar in iula fripar a iula aptne, sipan aptunsangcer ar sungin, ok cer par til aptunsangcer ar sungin a att anda dagh aftir tolfta dagh. Nu gängar in paska fripar a opinsdaghinum i dgmbiluiku. pu un bindas klokkur, ok cer par til aptunsangcer ar sungin a attunda dagh af te första clagh. Nu gängar pingz dagha halghp in a aplninum sipan aptunsangcer cer sungin, ok cer par til aptunsangcer cer sungin a attunda daghinum. Nu ar kirkmassu halghp frun pg aptunsangcer ar sungin a aptninum. ok cer par til aptunsangcer cer sungin a daghinum. Huar sum bars i passé halghp. han cer sakar wipar biskup at prim markum, alla dyli map tolf manna epi. 2 3 : Nu skardax halghp ok patars massu i Liongköpunghe ok olafs massu i Skaninghe ok um lafrinzs massu i Supurköpunge, huar sum pa ii

162 hugger, siar alla dräpa r nakuarn papan farande alla pit farande cell a par varande, han ökir sak sina cd furatighi markum. par skal tiughu murkar haiva kunungar af ok tiughu markcer biskupcer. U. L. Kirk, 17: Nu barias man um halghan dagh, swa at mauhalghin skiarpas, antiviggia map drapum allar fullum sarum, pa takar biskupcer pre markcer. ib. § 2: Dr apar man annan vm halghandagh, böti biskupi sex markcer. V m . L. I Kristn, 13: pa sum sool gangir vndi wicl vm löghardagh, pa ar inni sgnnudags hal g. oc vt i, sam sool gangir vndi icid, hivar sum wceekir blod, alla bargs, böti prea markir; gangi j praskipti sum fyr alla ivari sic mep laghum. ib. Manh. 15: Sarghar man ivm hcelghan dagh, par aa j biscopir prea markir; (gangi j praskipti sum fyr.

Gotl. L. 8: pet i er nu py nest et niannhelg a stunda um dagha pa alla sum ver childgir iru, frun pi et sol set)- vm aftun oc til pes et lysir a pripia dygri. Fiurtan daghar i iaulum iru i frip tacnir, siau wicur i fastu oc all pasca viea, prir gangdahar oe all pingizdaga vica. Drepr pu mann a paim fripi, pa byt pri ar marcr. Sargar pu mann, byt tolf oyra. Siar pu mip staugu epa yxar hambri, bgt si ex oyra. Nycchir pu mannj, epa rindr, epa i har taer, epa mip nefha siar, pa byt pria oyra, en i raipi ir gart,

Det är nu därnäst, att manhelgd skall gälla alla de dagar, som äro »verkheliga» [o: då arbete ej får göras], från det att solen går ned om (föregående) aftonen och till dess att det är ljust på tredje dagen. Fjorton dagar i jul äro tagne i frid, sju veckor i fastan och hela påskveckan, tre gångdagar [o: böndagar i sjätte veckan efter påsk] och hela pingstveckan. Dräper du man i den freden, då böt tre marker. Sårar du man, böt tolv öre. Slår du med stång eller yxhammare, böt sex öre. Rycker du man, eller skuffar,

163 eller t a g e r i håret, eller si aim e d k n y t n ä v e , då böt tre öre, om det är gjort i vredesmod.

Beträffande trolldomsbrottet är det sannolikt, a t t det ofta o m t a l a d e förgiftnings brottet (V. G. L. I Bard. 8; II Fri, 12; Arv. 19; Iletl. 10; Add. 5 pr. etc.) icke hölls s k a r p t isär därifrån (jfr M. E. L. L. Höghm. 5 : mep trulldom alla andrum forgerningum; St. L. Höghm. 4). Trolldom n a m n e s emellertid u t t r y c k l i g e n i V. G. L. II Add. 5 2 ; Ö. G. L. Väft. 31 § 1; Vm. L. I Kristn. 1 1 ;

Smal. L. Kristn. 13 § 7; M. E. L. L. Ilöghm. 5; St. L. Höghm. 4 jfr

1 1 ; Chr. L, L. Högm. 6 jfr 15.

Vidskepelse straff b e l ä g g e s

(utan a t t n ä r m a r e b e s t ä m m a s ) i V. G. L. II Retl. 1 1 ; Add. 5 2 ; U. L. Kirk. 16 § 1. V. G. L. II Add, 5 § 8: Warper man aller kona fangin mep troldom, misti lif sit, gifs sak til. bote prenni IX marker, an falz at: taker biskuper pre marker af konongsrcet. 0 . G. L. XJap. 31 § 1: Nu kannis kunu trulldombar ok uarpcer takin uipar ok map sannum uitnum left; pa hauar hon firiuarkat liui sinn. ok håna skal stenko i hal. nu kannis hanne pcet, ok sgnis a bondanum cell a a hioniim hans cd la a bo hans sanna for garninga: pa uari sik mcep pratylftum epe, alla bote fiuratighi markcer. uanis hanne pön sak, ok pcet cer huarghin sgnt a Im hans, pa uari sik mcep epe tolf manna alla bote preia markcer. V m . L. I Kristn. 1 1 : Warpir kana takin mep truldom, mep horn oc hoar quiet oc döt, pcet ma ivel truldom heta; pcet cer fyritiqhi marko sak. ar ai san oc atakin mep, wari sic mep prim tvitnum oc pratolftnm epe. gitir ai gangit epin, fallen cer passum kunu at fyritighi markum; gangi bot i prceskipti; taki een lut kunungir, annan biscopir, pripia alle man, oc niiv markir fori banz mal oc biscopir rape script hennar. hawir ad bota, wari stens niapir oc stranda. Smal. L. Kristn, 13 § 7: Thatto ar förste dulsak hethit morth,

164 annur cer motlina hafth, thritlii cer trolldomber. warther takin innan garz oc grinda, meth horn oc hart, thet seal a nafnd koma. thcetta seal nafnd skimra eller til nas falla, an thatta nafnd falle, tha seal till skrift falla oc eg till fee bota, utan bondanom siax öra firi trolldoms abgrthena. Nw an till nas falle, ratte sik meth kgni oc kunn/tm maunum sinom. Chr. L. L. Högni. 6: Förgör man månne eller konu. kona konu eller manne, meth truldom, swa atli hon eller lian faar dödli off, miste liiff siit fore tolka gerning: man seal stcegla oc konu brenna, oc iviti thet meth heredznempd, som för cer sagt. V. G. L. II Betl. 1 1 : Far kona mep wipsk i plum, bote prenni saxtan ortugher, enar biscupe ok tuar hcerape oc kononge. ib. Add. 5 § 2; . . Warper takin [man teller konse] mep ripskipplum, bote III. XVI ortugher, oc biskuper taki ena XVI örtugher, an han falz at, (Jfr ib. 4 : 5). U. L. Kirk. 16 § 1: Ntt sighcer biskups lansman skriptapan man wara i kirkiu gangin, pan uti ati standee, cellr at kiöt i skript, cellr samivar u hafft mcep banzcettum manni, cellr mcep wipcer skipli farit, ok ceru til twceggice manna ivitni til pera mala nu aru upp at saglip: pe ivitni aglttt a pingi witnas. pa wari sik mcep tia mannum. faldar at epe, bote pre markcer.

B) Likplundring och brott mot griftefrid. Några landskapslagar (Ö. G. L. Dräp. 6; U. L. Manh. 10 pr.; Sdm. L. Manh. 25 pr. och Hels. L. Manh. 20) hava straffbestämmelser mot den, som plundrar lik (i 0. G. L. benämnt ualruf med den i sydgermanska lagar vanliga beteckningen [walaraupa, walrcaf e t c ] ; den i sistnämnda lagar oftast gjorda åtskillnaden mellan plundring av den, man själv dödat, och plundring av annat obegravet eller begravet lik förekommer däremot icke i den fornsvenska rätten). I Smal. L. Kristn, 17 stadgas straff för den, som olovligen uppgräver lik.

165 Ö. G. L. Dräp. 6: Nu kannis manne ualruf ok tcdcs i handum hanum, pa ar pcet fiuratighi märka sak, taks egh i handum hanum, pat cer epar tolf manna, alla bote prea markcer. Sua ar ok fri rap ok fri foruist ok fri uiparuist, U. L. Manh. 10: Nu kiannis manni likran: ivarpar bar ok a takin; bote sax markcer. ivarpar ancti j handum takit. dgli map atcertan mannum; brister at epe, bote bot sum fyrr ar saght. Sdm. L. Manh. 2 5 : Rcenir man lik, ivarper gripin ivip; bote XL marker, ivarper ei takin ivip, wari sic map epe pratylptum aller bote sum sagt cer. Hels. L. Manh. 20: Rcenir man döpan man. ivceri Italfiv dyrra at botum au quikker. cer ivitni till, hafivi pan wipzorp döpum fylghcer. ar it ceg ivitni till. pa ivarice sik map XIIII manna epa, hivat han rcenir minna aller mera. Smal. L. Kristn. 17: Nw kan liik iortlias oc annat kan up takas: fylghis aat bathe limber oc lither, huld oc haar; bote fri tolf öra. § 1. Nw kan grafit a a cetce högh annars; tha kan hin till koma som a: gifuer them sak fri frcende hins up toks: wari tha hans wizorth; ivarice sik mdh tolf mannom, at iak eg groof innan ngn winna stcemnu. tha een aat ethe brister, bote sicex öra.

C) Brott mot tingsfrid m. m. De i den medeltida rätten omtalade brott, som kunna anses kränka tingsfriden (i vidsträckt mening), låta sig fördelas på tre linjer: att begå övervåld (dråp, sargande e t c ) å tingsplatsen (eller å vsigen dit eller därifrån); att hindra någon från en med rättsskipningen sammanhängande funktion (föra sin talan, gå ed e t c ) : eller att hämnas på den, som så fungerat. Vad beträffar stadgandena om övervåld cl tinget, kan hänvisas till vad ovan anförts om brott mot kyrkofrid (med undantag för de specifikt kyrkorättsliga bestämmelserna rörande sistnämnda frid): kyrkofrid och tingsfrid gå i allmänhet parallella.

166 Bestämmelser om hindrande från att föra sin talan m. m. förekomma dels i götalagarne: V. G. L. II Adel. 7: 16; 0. G. L. Epz. 5 (stadgandena i Add, till den yngre västgötalagen hava troligen hämtats från östgötalagen) dels i rikslagsstiftningen: M. E. L. L. Edz. 20; St. L. Edz. 15; Chr. L. L. Edz. 16. Enligt landsoch stadslagarne förutsattes för edsöresbrott, att dråp eller misshandel ägt rum; eljest stannade straffet vid 40 marks böter, medan götalagarne uttryckligen förklara edsöret brutet »een po ät peer kombar angin akoma a». — Såsom fall av den brottsliga handlingen nämner Ö. G. L. att driva någon från pingstamna eller annan stcemna eller »af lagha filmat um»; det sista innebar: att hindra någon från att stämma till tings eller begiva sig dit för att föra sin talan eller anmäla sig till eds avläggande (sighia tit epa) eller mottagande (sin ep sea); ävenså från att sitia fcemt (faemt = enskild sammankomst utsatt till femte dagen efter målets behandling å tinget). V. G. II Adel, 7: 16: Nv celtir man annan af pingi celler af pings stempnu aller af andra stempno, par man skal epa sea alter gänga. par brytir pen sum alter ezöret, en po at engin acomce comber a han. pil at engin porpe sökice celler sacta före hözlom, pel skal hceraz nempdin wita, huat helder han flypi prangder aller sialftti lianfris, celler hiu cell i han af pingstempnonne. Ö. G. L. Epz. 5: Nu celtir man annan af ping stcemnu alla andre stcemnu, peer sum ep skal gunga, alla af annarre stcemnu, cella af lagha tiimedum, peer brytcer han, sum altir, epzsörit, an po af par kombar angin akoma a, py af angin pörpe sakta cella sökia firi hötzlutu. pcet kalla lagha tilmcele uara: man stamne månne ping ok ivarpar slaghin cella cellar af uceghinum, cella pa han ripcer til pingx ok uill mala af pingstamnu sinne, alla sitcer fcemt ok warpcer slaghin cella altar af cella ok pa han uill sighia til epa, alla ok pa han uill sin ep sea. pa cent pcessin lagha tilmcele ok egh flere: huar sum annan siar alla altir af. pe haua brutit epzsörit, Nu skal pat harazs namd nita, huat han flupe haldcer prangclar cella sialfsuiliandis, alla hin celte han af ping-

167 stcemnu, allas kom unnar skialnapar perra mellum ok egh af pingstcemnunne, Chr. L. L. Edz. 16: Nu au man alter annan off lagha tilmcdom. oc komber eg hivglt, bloduite eller blanader jnnan, böthe XL marker til treskiptis, oc haui ey brutet edzörit. B e s t ä m m e l s e r om orätt hämnd f ö r e k o m m a a l l m ä n t i l a g a r n e men i olika u t s t r ä c k n i n g (V. G. L. I Orb. § 2; II Orb. 1 § 1 1 ; Add. 7: 9, 10, 18; Ö. G. L. Epz. 2 pr., § 1; 5 §§ 1, 2 ; 7 pr.; 27 § 1; U. L. Kun. 4 § 1; Sdm. L. Kun. 4 § 1; V m . L. II Kun.

1 § 1; Hels. L. Kun. 1 § 1; M. E. L. L. Epz. 11, 12, 22; St. L. Edz. 8, 9, 17; Chr. L. L. Edz. 9, 10, 18). G e n o m g å e n d e straffas för e d s ö r e s b r o t t (förutom det icke h i t h ö r a n d e fall, a t t m a n h ä m n a s p å a n n a n ä n g ä r n i n g s m a n n e n [t. ex. p å n å g o n h a n s n ä r a släkting]) den, som h ä m n a s t r o t s sluten förlikning och erl a g d a böter. F l e r e l a g a r (icke svealagarne) m e d t a g a h ä r ä v e n 1) clen, som h ä m n a s p å n å g o n , som utfäst b ö t e r och ställt borgen eller delvis b e t a l t dem; 2) den, som, då K o n u n g e n s dom g å t t h o n o m emot, h ä m n a s p å m o t p a r t e n eller h a n s v i t t n e n ; 3) den, som h ä m n a s p å m o t p a r t e n , för det h a n i civilmål försvarat sig. 0 . G. L. t i l l ä g g e r : h ä m n d p å d r å p a r e e t c , ehuru den d r ä p n e e t c förklarats ogill: s v e a l a g a r n e m e d t a g a såsom e d s ö r e s b r o t t : h ä m n d p å den, som genom ed friat sig från beskyllning om brott, ävensom h ä m n d pä någon, för det h a n s t ä m t till t i n g e t m. m. Chr. L. L. u t s t r ä c k e r b e s t ä m m e l s e n om K o n u n g s dom till dom överhuvud, och straff skyddet ä v e n till d o m a r e n . V. G. L. I Orb. § 2: Gängar mapcer a grip oc göra sed. hcemnir mapcer piufs, hcemnir mapcer rcepsingcer a pingi mcep sarum allar mep drape allar mcep brannii, pat ar nipingsvark; firigiort landi ok lössum öra. ib. II Orb. 1 § 1 1 : Ilamnis maper piufs aller ratta ref sta. pet ar orbota mal. Ö. G. L. Epz. 2: Nu hamnis man a sat mal ok böt, han hanar brutit epzssörit. pa skal namdin pat uita huat haldar annar skilnapar

168 kom perra medium allas egh. § 1. Nu ma man egh hamnas apte botar fasta, utan han brgte epzssöre kunungx; utan pa sen egh borghapa, ok sua se fri skilt, at bottins pa egh, innan pan dagh, sum pe saghpu, pa matt in pe hamnas. ib. 7: Nu hcemnis man a kunungx dom, drapar alla siar, huggar fullsare; alla hcemnis man par fri, cd han uitnape amot hanum fori kunungx dom; alla hcemnis a han sipan han hauar sed iiipar han sina sak alla sit faprini laghlika närt fri hanum: hamn is han par fri. pa hanar han ok alle per sam mcep hanum uaru brutit epzsörit. pa uiti hcerapzs neemdin, huat haldcer han hcemdis cella kom annar skialnapar perra medium. ib. 27 § 1: Hua sum hcemnis a pön mal, sum /(gild dömas, han brgtar kunungx epzsöre, am han gör blopuiti. U. L. Kun. 4 § 1: patta ar unnat [edzöri]: hivar sum hampnis a gr up ok giörce sat, swa ok hivar sam hcempnis a giör lacgh okgangiu. cellr a lagha til mal i. pat a hundaris ncempd wita, hivat pcet sat tvär cellr ai. Chr. L. L. Edz. 9: Nu hempnis man a sath maal oc böth, tha hatter han brutet edzörit; tha seal thet nempden wita huat heldir annar skilnader kom tliera j medlen eller eg. 10: Engen maa hempnas epter böth fasta oc borgada, wtan han brgte edzörit. 2Eru böter fasta oc eg borgada, dier ar swa fore skilt ath botas the eg jnnan then dagh fore lags, tha maa han hempnas; hempnis han tha, liaui ey brutet edzörith, wtan bote lagha böter epter thy britten aru. Nw an nokot cer böth off botene, tha mogho the eg hempnas, wtan krafuin thet som uther stunder meth laghum, eller hafui bråtet edzöret. ib. 1 8 : Nu hempnes man a then som doom wtgaff eller anamade, dreper, hugger fulsare eller gör blaanad eller bloduite, eller hempnes a then som witnade moth honom for rcettenom, eller thy ath han siith eghit laglica tvarde fore honom j rcettenom, tha hauer han oe alle the meth honom waaro brutet edzöret; tha seal thet heredznempd wita, huat han hempdis ther fore eller kom annar skilnader thera mellan. Om oljud vid t i n g e t jfr St. L. Badst. 2 § 5; Chr. L. L. pingm, 4 3 .

169 D) A n d r a fall. J ä m t e kyrkofrid, griftefrid, tingsfrid s a n k t i o n e r a s även a n d r a frider: kungsfrid (Ö. G. L. Dräp. 15; TJap. 2 1 : Vm. L. II Manh. 24 § 4; Hels. L. Kon. 10); s t u n d o m s t a d g a s ä v e n allmän frid, d å » k o n u n g x reetter s k a t m a n ser i landinu» (t. ex. Hels. L. pingm. 14) eller d å » k u n u n g e r biuj>er vt ledung sin» (t. ex. Sdm. L. pingm. 11 § 1); rårfrid och höstfrid (U. L. pingm. 14; Sdm. L. pingm. 11; Vm. L. II pingm. 24; Hels. L. pingm. 14; M. E. L. L. Epz. 3 5 ; Chr. L. L. Edz. 37); marknadsfrid: U. L. pingm. 14; Sdm. L. pingm. 1 1 ; torgfrid (U. L. Manh. 28 pr.; Vm. L. I Manh. 12; ib. II i l / r f . 22 § 1; ib. 24 § 5; Bjärk. R. 12 § 2; Visby St. L. I 52 § 10). Vägfrid k u n d e i viss m å n anses s t a d g a d g e n o m den ovan anförda b e s t ä m m e l s e n i S t L. Edz. 12. — Gotl. L. k ä n n e r , förutom vårfrid (10) och de k y r k l i g a friderna (se ov.), t v å särskilda fridsperioder ä 10 d a g a r v a r d e r a (9). Vm. L. II Manh. 24 § 4 : Iloggas man allar dräpas oc wita ai at conungar ar i lande, ai böter han peer fore XL murkar, dan comings bref come fore han, cellar comings ping warpe call at, Gombcer cimitnger i land, pa seal siunatom fyr lysas oc fripar stunda, oc siunatöm ((fter. Mr comings rap almannilict soman til hun called, pa seal fripar stunda XIIII ncetcer fore oc XIIII ncetar ceftcer. Hwarsom hoggcer cellar drapeer i passom frip of brape, böti XL markcer. Ilwasom hampnir a annan fore gamb/a fegp i passom frip nu ar saghapar, pa seal goz hans skbflas oc han sialfwar biltoghar wara, U. L. pingm. 14: Nu six urn fripi j soknum, peer allir sktilu frip ha tea. An fripeer standar medium olaffs massu [o: 29 juli] ok til mikialsmassu. Juice fripeer gängar in a iulce apton ok utt a attunda dagh ceptir prattanda dagh. Disapinx fripeer gangcer in a disapinx dagh ok standar t/veeggice kiöppingce mallum, War fripeer gangcer in a kiara sunnudagh [ = femte s ö n d a g e n i fastan] ok standar til halghec porsdagh. Sdm. L. pingm, 1 1 : Allir sculu frip hawa oc halda halzt i passion t i mum, An friper bijrias vm olafs massu oc ständer til mikials

170 massu. Julafriper ganger in a iula apne oc ständer til attunda dagh apte prattunda dagh. Köppinga friper i Strangenase ganger in vm freadax quceld apte ascu opinsdagh oc stunder til qucelz vm huita sunnudagh ( = första s ö n d a g e n i fastan). Waar friper ganger in vm mipfastu sunnudagh oc ständer til hcelgha porsdax, V m . L. II pingm. 24: . . war friper ganger in a pascha aftneoc ständer till pingizdagli. Hels. L. pingm. 14: Thatta ar friper i soknum, iula frip ganger in IX nättum for i/d ok tet XX dagh iula. war friper ganger in a lifta gang dagha [o: 25 april] ok wt vm botulfs massu [o: 15 juni]. An friper ganger in vm pcepurs massu [o: 29 juni] ok wt wm mielvicels mecssii. Chr. L. L. Edz. 37: Nu gaanger man ath adlirom a aaker hans om war eller a ang eller aaker om höst, oc draper, tha cer han tuegiV der oc al hans hion, och thet ogift som han faar som til hans gaanger. Surna lagh wari om nokor celler annan af sinom aghodelom opp a annars, oc gör t her gerning a han. V m . L. I Manh. 12: War pir man hoggin fulltim sarum au almeennings torejhi, pat ar XL marko sak. Warpir blur ella blopughir, böti cepti lanz laghum, ib. II 24 § 5: Warpar man a torglti dråpen a rcetom torgdagh, Ii<gge i attatighe marcom. Bjärk. R. 12 § 2: Drcepcer mapar annan a aldra manna torg/te fore mipieendagh, bote atteetighi markcer. drcepcer ceptir mipiandagh. bote XL. wcerpeer mapcer sarg hopar a aldra manna torg lie före mipiandagh ftillum sarum, porf t i par bapi lin ok leekir. bote Ull märka r oc tiughu. een til ceru tweeggia manna vitni. ami eig vitni til. pa vari sik mep sex muun/im. wcerpeer man sarghapar ceptir mipiandagh. ceru til pryggice [twa?ggia^?] manna vitni, bote XII markcer. ceru eig vitni til, pa vari sik mep sex mannum, blopsar i holdi fore mipicen dagh niii markcer: i hofpe XII markcer: pcet er tweeggia manna vitni aller sex manna eper. blopsar i huldi ceptir mipicen dagh sex markcer; i hofpi nia markar; pat er twaggia manna vitni celler sex manna eper. Pust oc har-

171 dragh pre markcer, en prgggia rari sik mep prim manniim.

[twseggise?] manned vitni am

til

aller

Gotl. L. 9: Nv iru enn fripr andrir titer pair sum mestu varpa et menn ulu mannhelg ha/da. par liggr ai bann ivipr oc ai biscups sac vtan pg at (tins, et pet verpi a lielgum daegj gart. pet ier aldra manna fripr. laiipar a fiurtan uutum eptir pascar oc fern nittum eptir mipssuumar. oc standr a tin netr oc tin duga at huar u bragpi: laupr vm sola vpp pang bepi af oc a. Drepr pu mann a paim fripi, pa byt so miclu vereldi ivipr landa alla sum hinn ier dyr sum pu dräpt, banda lialclr pir eugum. fyr pan pu byt huff. Sargar pu mann epa ber a paim fripi. pa byt prior marcr. A paim fripi ma engin fri andrum spiel la huafki hus epa gar pa. vtan hann sei sacr at prim marcum. 10. Nv ier enn warfripr sipan: hann laupr a lialfum manapi fri aldra manna sepir oc standr a halfun manap eptir. A paim fripi ma engin ivirpa fri andrum huatki hest epa vxa mip pg et bondi parf pa huern dag a acrum hafa vtan hann sei sacr at prim marcum. pa en gield ir manna mill an oc ier lagrytt til gielz, pa wirpin

Nu äro än två andra freder, som mest åsyfta, att män skola hålla manhelgd; där äger ej bann rum och ej böter till biskopen, utom i det fallet, att det varder gjort (cl. ä. brott begås) på helgdag; det är allmän fred. Den börjas fjorton dygn efter påsk, och fem dygn efter midsommar, och fortfar i tio nätter och tio dagar var gång; den både slutas och börjas vid solens uppgång. Dräper du man i den freden, då böt [o: utom den vanliga dråpsboten] så stor mansbot till alla landsmännen, som den gäller, vilken du dräp; ingen fredskrets skyddar dig, förlän du erlagt (denna) bot. Särar du eller slår man i den freden, då böt tre marker. I den freden må ingen för annan fördärva varken hus eller gärdsgårdar, utan att han är saker till tre marker. 10. Nu är än sedan vårfred; han börjas en halv månad före allmänna såningsticlen och varar en halv månad därefter. I den freden

172 annat tio lians, soyipi epa cast, oc re/ orta soypi, sum hann po vipr parf.

m å i n g e n u t m ä t a för a n n a n värken h ä s t eller oxe, därför a t t bonde var dag b e h ö v e r h a v a dem p å å k r a r n a ; u t a n a t t h a n (som u t m ä t e r ) är saker till t r e marker. Om gäld är m ä n emellan, och är g ä l d e n l a g l i g e n utsökt, då u t m ä t e m a n a n n a n h a n s egendom, b o s k a p eller (andra) saker, och ej a r b e t s k r e a t u r , som han då behöver.

U r s y n p u n k t e n av olydnad m o t r ä t t s o r d n i n g e n f r a m t r ä d a de ofta förekommande b e s t ä m m e l s e r n a om brytande av dom (ursprungligen väl = den sakfälldes u n d e r l å t e n h e t a t t själv v e r k s t ä l l a dom e n , då d e t t a å l å g honom): V. G. L. I Orb. 2; V. G. L. II Add. 18; Ö. G. L. Uap. 31 pr.; Epz. 7; Sdm. L. Kun. 10 § 2 : M. E. L. L. Kon, 28; 3 3 ; S t L. Kon, 10; Chr. L. L. Kon. 32. Om t r e d s k a n d e av den, som laghlika nempder /varder i stemp* ning eller nempd dier i syn eller mät// jfr M. E. L. L. pingm. 30; Chr. L. L. pingm, 33, 34.

D e straffbestämmelser, som tillkommo u n d e r t i d e n mellan l a n d s l a g e n s i k r a f t t r ä d a n d e och 1734 års lag, r ö r d e i främsta r u m m e t religionsbrotten, I n å g r a fall u p p r e p a d e s , u t v i d g a d e s eller s k ä r p t e s de r e d a n i l a n d s l a g e n i n t a g n a s t a d g a n d e n . Trolldom omt a l a s sålunda i Västerås stadga 1527; Hof Art, 13/Q 1655; K. St. 2 /io 1665; K. Res. 13/o 1675; Krigs Art. 1683; K. St, 17/io 1687; K. Br. 13 /Ö 1692; K. Ur. 2/u 1724; såsom e t t fall d ä r a v n ä m n d e s

173 s t u n d o m förskrivning till djävulen; det är b e k a n t , a t t de s t r ä n g a b e s t ä m m e l s e r n a i stor u t s t r ä c k n i n g k o m m o till p r a k t i s k a n v ä n d n i n g (särskilt u n d e r 1670-talet); ä n n u i början av 1700-talet förekom, a t t »trollpacka» b r ä n d e s å bål. — Vidskepelse o m t a l a s i K. St. 17/io 1687 § 9; S. Hofr. Reser. 10 / 2 1699; K. Reser. 13/r, 1724; S. Hofr. Res. 2 8 / n 1727. Straff för sabbatsarbete uppställes i Västerås stadga 152* (dock blott, om m a n d ä r i g e n o m f ö r s u m m a d e a t t höra Guds o r d ) ; K. St, 2/io 1665; K. St. 17/io 1687; i Heimnordn. 1726; straff s t a d g a d e s ä v e n för resa å g u d s t j ä n s t t i d m. m. — Straff för den, som b e g å r brott å sabbatstid o m t a l a s i Västerås stadga 1528; K. Plae. 2 4 /i 2 1651 (särskilt om slagsmål); K. Viae. 4 / 5 1664; K. St. 2 / 10 1665: K. St. 17/io 1687; K. Br. 16/io 1724 (särskilt om l ä g e r s m å l ) : K. Fkt. 6 /i„ 1731 (särskilt om förbjudna spel). D ä r j ä m t e k r i m i n a l i s e r a s emellertid g ä r n i n g a r , som icke omt a l a s i l a n d s l a g e n . Hådelse n a m n e s s å l u n d a (och b e l ä g g e s m e d dödsstraff) i K. Pat. 75 1563 (dödsstraff, m e d å b e r o p a n d e av G u d s lag); Carl I X : s Stadf. å Landsl. 1608 (likaså); Krigsart. 15 / 7 1621; K. St. « / e 1655 § 5; K. St. 2/io 1665; Krigsart. 1683; Sjöart. 1685; K. St. 17/io 1687, § 6. - Kätteri bestraffas (mestadels m e d landsförvisning s a m t förlust av arv och gods) i Ständ. Kören. Söderk. 2 7io 1695; Norrk. Arfför. 1(504: Örebro stadga 27 / 2 1617; B. F. 1660; Biksd. Besl, 1(564; Belig. Plak 19 / 3 1667; Kgrkol. 3 / 9 1686 ( 1 : 2); K. Br. 28/:i 1695; K. F. 'f, 1706; K. F. 14 / 6 1720. F ö r a t t motarbeta v i l l o m e n i n g a r u p p s t ä l l d e s dels straff för k o n v e n t i k l a r etc. (K. Pub. 6 /io 1694; K. Br. 7 / 6 1706; K. Råds Br. 712 1713; K. Br. 20 /12 1721: K. Plak. 12/i 1726 [»konventikelplakatet»], jfr K. M. Dom s. d.) dels en m ä n g d b e s t ä m m e l s e r om censur o. cl. (K. Br. 15 /T 1662; K. Plae. 9 / 8 1663; K. St. u / 8 1663; K. Plae. 2 / n 1667; K. Br. 12 /n 1(574; K. F. 5 / 7 1684; K. F. 30 / 9 1691; K. Br. 26/io 1691; K. F. 26 / 4 1706: K. F. 19 / 3 1707; Cone. O. l4 / 6 1720; Res. Präst. Bsv. 1723; JäT. Bes. n/u 1728; £ F . l 3 / u 1733). S ä r s k i l d a b e s t ä m m e l s e r för a t t m o t v e r k a faran av f r ä m m a n d e d i p l o m a t e r s

174 r e l i g i o n s ö v n i n g a r g å v o s i K. St, 25 /i 1655; K. Plae. 19/3 1667; K. Fkl. 2l/2 1 6 7 1 ; Kyrkol. 3 / 9 1686, 1: 4. - - Missbruk eller vanv ö r d n a d m o t sakramenten o m t a l a s ofta: om dopet jfr Kyrkol. 1686, 3 : 2; om nattvarden ib. 1.1: 9; K. F. 2 2 /i 2 1686; K. St, 17/io 1687; 25 JRCS. Pr«s^. £sv. 1697; JT. £ r . /9 1697; K. Res. 17/i2 1707; 7i. 7?es. 2G 17 /e 1711; ÄT. Br. /a 1725. — Om oljud och a n n a n förargelse i kyrka h a n d l a 7C. P ^ . 24 /ia 1647; K. Förb. 22/i2 1686; K. St, 17/io 1687 § 6; K 7>V. 2 0 /n 1694; K. Br. 19 / 7 1698; /C Br. 16 / 9 1700; (om g u d s t j ä n s t i t i n g s s t u g a ) ; JST. 7?r. 29 /i 1701; K. Br. 25 /ii 1717. E n l i g t A". jPör&. 22/i2 1686 straffas var och en till livet, som m e d h u g g och slag överfaller n å g o n i k y r k a : d ä r m e d u t s ö n d r a s alltså d e t t a b r o t t från edsöresbrotten. F ö r s u m m e l s e i fråga om husforhör m. m.: Kyrkol. 1686, 2: 9; K. Res. 81 /i 1692; K. Res. 30 /G 1695; Res. Präst, Bsv. 1697, 1719, 1720. — Om eder och svordomar h a n d l a Calm. Rec. 1491; Gårdsr. 1544 § 2 (straffet skulle bestå i a t t l i g g a »en eller flere n ä t t e r uti k i s t a n n heller t o r n e t wedh w a t n och brödh»); Carl IX:s Stadf. å Lanelsl. 1608; K. F. y 5 1624; K. Griifv. Art. 1649; K. St. 2/io 1665; Sjöl. 12/G 1667; K. St. 17/io 1687 (straffet i sista h a n d landsförvisning); Hof Art. 16/ia 1687; K. F. ir 7'n 1692; Skrå Ordn.27/G 1720. - - S ä r s k i l t b e s t ä m m e l s e r n a om hädelse och k ä t t e r i spelade till tider en stor roll i praktiken. I Kyrkol, 1686 (18: 4) bestraffades »det m i s s b r u k e t a t t egenvilligt s ä t t a liken i g r a v a r n a och l å t a dem s e d a n f r a m g e n t stå o b e g r a v n a ; s a m m a l u n d a a t t l å t a dem, sedan de p å e t t ställe äro b e g r a v n a , åter p å e t t a n n a t m e d process i g r a v e n n e d s ä t t a » . Beträffande tingsfriden skildes i 1600-talets praxis mellan v a d som s k e t t i själva t i n g s s t u g a n och eljest, »innan t i n g e t blivit s l u t e t » . I förra fallet förelåg, j ä m l i k t Edz. 14, edsöresbrott, om å k o m m a syntes (»dräper, h u g g e r eller slår blodvite eller blånad») m e n »tingsfridsbrott» (40 m a r k s fridsbot och d e s s u t o m v a n l i g a s å r a b ö t e r e t c ) , om d e t t a icke v a r förhållandet. I senare fallet b e h a n d l a d e s g ä r n i n g e n i regel såsom »tingsfridsbrott», m e n såsom

175 edsöresbrott, om det gällde slagsmål mellan p a r t e r för r ä t t e g å n g e n s skull (jämlikt Edz. 16). — G e n o m K. Försäkr. 20/3 1720 och R, O. 17/io 1723 förklarades ofredande av riksdagsman u n d e r r i k s d a g eller p å v ä g till eller från r i k s d a g för edsöresbrott. G e n o m t i l l ä m p n i n g inom l a n d s r ä t t e n (med å b e r o p a n d e av K. Res. 28 /i 1654) av b e s t ä m m e l s e n i St. L. Edz. 12 om edsörets uts t r ä c k n i n g till v a r och en, som satt i försåt för a n n a n (icke a l l e n a s t å kyrko- och t i n g s v ä g ) t o r d e s m å n i n g o m en allmän lands- och vågfrid h a s a n k t i o n e r a t s (sådan den u t t r y c k l i g e n s t a d g a s i 1734 års lag, j . n.); jfr K. Plae. 4/» 1664. Om »borgfrid» innehöllos särskilda b e s t ä m m e l s e r i 77o/ Art. 1560, 1573, 1655, 1687; K. Fkl, 12/u> 1687 m. m.; straffskyddet k o m a t t o m f a t t a ä v e n rikskollegierna. Beträffande ö v e r t r ä d e l s e av K o n u n g e n s förbud h a d e r e d a n K. Manet. 1563 s t a d g a t bötesstraff. E n l i g t Riksd. Besl, 1634 § 4 och 1660 § 5 straffas olydnad m o t k o n u n g e n efter Chr. L. L. Kon. 9 (smädelse m o t K o n u n g e n ) . K. Br. 20/io 1698 u p p s t ä l l d e en a l l m ä n straffbestämmelse för »förbudsbrott». Om straffbestämmelser för underlåtenhet att yppa f ö r r ä d e r i b r o t t jfr S p e c . Utk. X, 197. Om u n d e r l å t e n h e t a t t yppa u p p r o r s p l a n e r jfr K. F. 29 / 7 1698. (I t v å handskrifter av Chr. L. L. f ö r e k o m m e r en allmän b e s t ä m m e l s e om u n d e r l å t e n h e t a t t förhindra b r o t t : Huar som känn förhindra och affwäria skada och gör thet ike, hann är skglligh till samma skada likawist, som thänn thär lust och willia thär till hcidhe, och giorcla thet gierna sidffuer, huar hann tillfälle Idler lägenhed thär till hadhe. D e n ena handskriften h ä r r ö r från är 1606. Se Schlgters uppl. av l a n d s l a g e n s. 278 n. 26; s a m t L X V n. 10 och L A X V I ad n. 155). D e t enligt Chr. L. L. Eds. 21 m i l d a r e straffet, då b r o t t s l i n g e n icke g r e p s å bar g ä r n i n g [ib. 35), synes i p r a x i s h a s m å n i n g o m i n s k r ä n k t s till det fall, a t t h a n lyckats fly och därefter k o m till t i n g e t p å K o n u n g e n s lejd; jfr Abrahamsson ad Eds. 35 a, ib. 39 b.

176 Om vite för tredskande vittnen m. fl. stadgades i Påb. E.rek. 1669 § 3 och K F. ang. Rätteg. 1695 § 24. Fsl. 8/s 1643 innehåller (»Om straff i Missgerningom och Höghmålom) följande hithörande bestämmelser: Caput VI.

Om Freedz- eller Eedzöre Brut. 1.

Then som bryter Eedzöre, thet är ofrijdar någrom å then Fridh som Konunger särlika sworit hafwer allom Allmoga sinom att hålla, såsom är Heemfredh, Kyrkiofredh, Qwinnofredh, Tingzfredh, han hafwer förgiordt allo thy han äger till treeskifftes; utan Jordagodtz, och äger Billtoger wara öfwer altt Swerikis Rijke. 7.

Sitter mann för androm å Tingz- eller Kyrckiowägh, till eller frå, will han dräpa, sargu eller bäria, giör han något thera, hafwi brutit Eedzöret. 8.

Dräper, Hugger eller slåar mann annan bloodwijte, eller blånadt å Tinge eller i Kyrckio sielfwa eller å Kyrckiowalle, i Tijdagärdztijma, hafwi brutit Eedzöret. utan thet see medh Wådhe: förty ther äga alla fredh hafwa. 9. Ältar man annan af Laga tillmählom till eller från Stämpno, therföre att han stämbde eller han sökia wille; dräper i thy, sargar eller slår blodhwijte, hafwi brutit Eedzöret. Kommer ev hugg, bloodhwijte eller blånader innan, bote fyratijo cla(a)ler. 10. Hämnis mann å then som doom uthgaf eller annammadhe eller then som wittnade moth honom före Rättenom, eller thy

a t t han sitt egit Lagliga warde för honom i Rättenom, hafwi brutit Eedzörit. 12. Hämnis mann å måål. satt och bott, eller effter böter fästa och borgada, hafwi brutit Eedzöret. uthan att dager uthe see. och änckte är bott aff thet uthfäst och borgatt war. Är något bott, hämpnis ev. uthan kräfwi thet som åter stånder medh Laguni. 14. Alli stadi ther Eedzöre brytes. skall först saken böötas effter som hon är till: Dråp eller Såår. medh Lijf eller penningom. Sedan skall för Eedzöret, thet är fredzbrutet, böötas således; Att lööst Godtz skiptas i try. tagi Jordäganclen then Jordena äger ther brutet är skiedt och hemsokn gjordt, Een luth, annan Konungen, tredie Häradet; doch så att giäldh giäldis af oskiffto: Och Barna luth, om the någon hafwa, och Hustrune lott: Hwar skall sina saak ensamin bota. och ingen annars luth förwärcka. 15. Men ther som Lcnier warder affhuggon, som malt är Articul. 6. T å äger Målsägande både Skyflingen och Såraböterne, hafwi och wåldh, om han fångin warder å färske gerningh, han till Lösn låta, än han will, eller limi för limi, tolcka som han miste, mista låtlia, änn hann med ingo andre bööta kan. 1(5. I allom Eedzörom hafwi then ther brutit hafwer, Månada dagh från thy giärningen giordes, att förlijka sigh medh Målsägandenom, om han kan. Konungz Rätt, elordägande och Häradz oförsumadom. 12

17. Alla Wäldzgerninga äger man kära, effter thet honom är orätter giordt vppå nästa Hällgedagh för Soknamannom och Någrannom, eller å första ting, Lanclz- eller Häradz, ther han boor, eller i näste Sex weckur för Konunger sielfuer eller then hans dom hafwer: hwar som ev så kiärir, tå är hans kära om måhlet dödh och ogill; Hafwi tog[!| wald att sökia och kiära om sielfwa gerningene, hwario effter brutum sinom. 18. I allo Wålde och Eedzöris måhlom hafwi then macht föresitter, sigh wäria, om han gitter; Warder och någon såår eller dräphi i thy han Eedzöre bryter och hemsokn giör. tå är thet han får altt ogiltt. 20. Söker mann och åth androm å åker håns om wåår, eller å ängh eller åker om Höst, will skada giöra, dräper. Sargar eller Såårar, tå är han twegillder och all hans Hion. och thet ogiltt som han får som till hans gånger. 24. Konu känn och Eedzöre bryta, menn må ey biltog wara: Ey må och öfwermagi biltoger wara, utan bööte efter som i Såra- eller skadamålum skills. Caput IX.

Om Gtidz försmädelse och Förbundit med Saathan,

1. Ta alar man aff öfwermodh försmädeliga emoth Gudh. straffes till Lijfwet. 2. Swäär och bannas man weclh Gudh, och warder ther medh fleere reesor beslagen, straffes med hächto och kyrckioplicht.

3.

Griör mann Förbundh medh Saathan att fä penninga eller lära något af honom, straffes til lifwet. 4.

Sööker mann till Trullkarlar. att förfara sin eller annars tillstundande Lj^cka. eller hwaclh aiinorstädz giörs, eller hwarest stöldh är blefwen. straffes medh hächto eller annor neeso. och standi Kyrkioplicht. Och then som understår sigh sådant att wetta och wijsa, och låter sigh ther till bruuka, warder ther medh fleere Reesor beslagen, straffes till Lijfwet; Söker man och boos eller genom sådana att förgiöra eller fördärfwa folck. och thet skier, straffes som förr är malt Cap. 8 artic: så han som sökte, som han som giorde. 5. Bruukar mann Löfwierij, Signelser, läsa i Saltt och slijkt, straffes medh någre Dagars hächto och Kyrckioplicht.

II.

1734 års lag.

Förslaget till »Högniåla- och Edsöresbalk» 1690 m o t s v a r a r , beträffande religionsbrotten, fullkomligt d e n s t r ä n g a s t å n d p u n k t , som lagstiftning och praxis i n t a g i t u n d e r s e n a r e delen av 1600talet. Första kap:s rubrik lyder: Om off all ifrån Gudh och förbundit medh sathan: förslaget b e l ä g g e r m e d dödsstraff den. som »försakar och a v s ä g e r Gud» eller som »förbinder sig s a t a n till u m g ä n g e , tjänst eller l y d n a d » , och med risslitande eller fängelse s a m t upp e n b a r k y r k o p l i k t den. som »anropar de o n d e a n d a r eller l ä g g e r m ö t e m e d dem». Andra k a p . h a n d l a r »om truldomb. löfjerie. signerie och andra slijke wijdskeepeligheeter»: trolldom straffas med döden; vidskepelse i olika former m e d m i n d r e straff. Tredje k a p . handlar »om den, som sielf affaller dier andre förfarer ifrån tvär rätta lära eller införer skadeliga böcker»: den. som affaller och offentligen b e k ä n n e r villolära, straffas m e d d ö d e n : l i k a s å den, som »kommer in i riket» och söker u t b r e d a villolära, fjärde k a p . »om Gudz nampnz lastande, sampt des heeliga ordz och sacramenters försmädelse» är ej m i n d r e s t r ä n g t : den, som m u n t l i g e n h ä d a r Gud, om det ej s k e t t av h a s t i g h e t och är första g å n g e n , skall m i s t a liv och t u n g a eller e t t d e r a : den, som skriftligen h ä d a r Gud, skall m i s t a h a n d och h u v u d . Femte k a p . h a n d l a r »om eder och swordomb sampt annor Gudz nampns missbruuk»: straffet k a n e v e n t u e l l t s t i g a till landsförvisning. Sjätte k a p . h a n d l a r om förargelse i k y r k a , oljud m. m. u n d e r gudstjänsttid, h å l l a n d e eller d e l t a g a n d e i »offentliga spel» u n d e r söndagen, a r b e t e eller viss försäljning före g u d s t j ä n s t e n s slut, r e s a före g u d s t j ä n s t e n s slut (den r e d a n p å r e s a stadde »söke änteligen att komma till nästa kgrkiu»), u p p s ä t t a n d e i k y r k a av opas-

181 sande målning allt bestraffat med fixa böter: underlåtenhet att bevista gudstjänst, vilket under omständigheter kan bestraffas med landsförvisning. Förslaget till Högmålabalk 1713 ansluter sig temligen nära till 1696 års förslag och är i det hela ingalunda mildare. I första kap. belägges nu även blotta »anropandet» av onda andar med dödsstraff. I andra kap. utsträckes dödsstraffet till sådan delaktighet i trolldom, varigenom brottet fullbordas. I tredje kap. behålles dödsstraffet för den. som kominer in i riket och »söker göra irringar» i rätta läran: men ersattes vid affall med landsförvisning. I fjärde kap. är dödsstraffet (jämte mistning av tunga eller hand) nu obligat, där ej gärningen skett »av hastighet», i vilket fall dödsstraffet inträder först vid tredje resan: det sista gäller även gäckeri av gudstjänsten, Guds ord eller sakramenten, som sker »utan sådan försmädelse», allenast av lättsinnighet eller oförstånd: särskilt namnes »gudliga böners och lovsångers missbruk till gäckeri». I femte kap. ersattes landsförvisning, såsom högsta straff för svordom, med »svårt arbete» pä viss tid eller livstid: svordomsstraffet drabbar även vissa personer, t. ex. »husvärdar, där samkväm, krogar och källare äro». vilka icke »strax eller dagen efter» hos vederbörande angiva svordomar. I sjätte kap. belägges oljud etc. icke blott under gudstjänsttiden utan under hela söndagen med särskilt straff; ur kyrkolagen (11: 9) upptages bestämmelsen om vanvördnad mot nattvarden; straff inträder nu även vid mera enstaka fall av försummad kyrkogång (den å resa stadde ålägges nu att taga bevis på att han bevistat gudstjänst i närmaste kyrka) och konsekvent »kyrkoförakt» belägges med »svårt arbete» på viss tid eller livstid; sabbatsarbete förbjudes i princip icke blott under gudstjänsten, utan hela söndagen. Medan förslaget till Högmålabalk 1723 föga skiljer sig från det nu nämnda av 1713, utvisa förslaget till Missgärningsbalk Te29 och det därmed väsentligen överensstämmande förslaget till Missgär-

uingsbalk 1731 en bestämd förändring i mildrande riktning: de överensstämma, för vad angår religionsbrotten, med den slutliga lagen. Första kapitlet, om »avsägande av Gud» och »förbund med satan», utgick sålunda helt och hållet, Dödsstraff för häclelse bortföll obetingat (även vid iteration), då gärningsmannen handlat »av hastighet» och ångrat sig; detsamma gällde gäckeri med gudstjänsten e t c »av lättsinnighet». Än vidare bortföll nu dödsstraffet vid varje form av villoläras utspridande. De svära iterationsstraffen vid svordom och försummad kyrkogång försvunno: likaså angivelseplikten. beträffande svordom, för vissa personer. Beträffande de egentliga fridsbrotten (såvitt de höra hit) innehåller Fsl. 1696 bestämmelser om kgrko-. tings- och rådstiigufrid. som i det väsentliga överensstämma med då gällande rätt: dessutom uppställas stadganden om »borgfrid» (kap. 28) samt om »allmän lands- och vägfrid» (kap. 32). Bestämmelserna om borgfrid utgingo ur de senare förslagen. I alla de bevarade förslagen till handelsbalk förekommer en bestämmelse om marknadsfrid (1718, 7: (5: 1727, 7: 6; 1728. 7: 6; 1731, 7: 6). Såsom i viss mån sammanhängande med vägfrid kunna bestämmelserna i förslagen till byggningabalk anses, om gäst som överfaller gästgivare. Det första förslaget (1692, 32: 9) nöjer sig med dubbla böter, men redan det andra (1694, 31: 10) nämner edsöre: ocli denna synpunkt genomföres konsekvent (»sår. blånad eller blodvite» förutsatt) i de följande förslagen 1713. 31: 11; 1723. 31: 11: 1728, 31: 11: 1731, 29: 10). Från och med Fsl: 172* införes en reciprok bestämmelse om gästgivare, som överfaller sin gäst. — Fsl. Högm. 1713 (7: 3) innehåller en bestämmelse om gämhigsmannastraff för underlåtenhet att yppa »förrädeliga stemplinger», hämtad ur ovannämnda K. F. 29/i 1698: den kvarstod i följande förslag och övergick i lagen (M. B. 4: 3). En motsvarande bestämmelse om den, som vetat tjuvnad vara å färde, förekommer från och med Fsl. Tjuf. 1706 (2: 3) och övergick likaledes i lagen

183 (717. B. 4 1 : 3). Men dessutom intogs i det från och m e d Fsl. M. B. 1729 (62) u p p s t ä l l d a d e l a k t i g h e t s k a p i t l e t en a l l m ä n bestämm e l s e om dylik »negativ» d e l a k t i g h e t (17. B. 61: 3); straffet v a r d o c k h ä r a r b i t r ä r t . I övrigt ö v e r e n s s t ä m m a samtliga förslagen p å d e t t a o m r å d e , för vad a n g å r b r o t t s r e k v i s i t e n , i m e r a väsentliga delar såväl m e d d å v a r a n d e r ä t t som m e d 1734 års lag. S å s o m straff för de fall. som utgjorde edsöresbrott, trppställer ä n n u Fsl. 1713 (8: 1) såväl förlust av det lösa godset som fredlöshet (»biltoger öfwer alt Sweriges rike»). I Fsl. 1723 (7: 1) u t g å r fredlösheten och e r s a t t e s m e d a r b e t e »wid K o n u n g e n s fästn i n g a r eller a n n o r s t ä d e s » : e v e n t u e l l t k u n d e dock landsförvisning p å viss tid i f r å g a k o m m a . Men från och med Fsl. 1729 övergives d e t g a m l a s y s t e m e t och a c c e p t e r a s den linje, som sedan blev l a g e n s : edsöresstraffet blev e t t h u n d r a (vid i t e r a t i o n t v å h u n d r a ) dalers b ö t e r j ä m t e ärelöshet (som förekommit l å n g t dessförinnan, se K. Besl. 1538, 1 § 3, Schmedeman T): vid d r å p och r å n gällde livsstraff j ä m t e m i s t a n d e av höger h a n d . I och m e d bortfallandet a v fredlösheten u t s t r ä c k t e s nu edsöresstraffet även till k v i n n a (Fel. 1729, 7: 1). B e t r ä f f a n d e a n g r e p p m o t b e g r a v e t lik, h a d e s ä d a n a fall i p r a x i s b e l a g t s m e d a r b i t r ä r a straff (K. Hess. T/s 1682, 1K/i 1699, se Arne/1 ad Tj. B. 3, b). Fsl. Tj. B. 1696 (3: 2) straffade stöld från »död eller s o v a n d e u t e p å m a r k e n » m e n o m n ä m n d e ej uppg r ä v a n d e av lik. D e t t a fall u p p t o g s d ä r e m o t i Fsl. Tj. B. 170(5 (3: 3) m e n blott i förbindelse m e d stöld och m e d i n b r o t t i kyrka och likhus (den som bryter sig in i kgrckian och lijkhiisef och upc/räftver de döda och stiähl sivepning eller kisteklädnad); l i k n a n d e Fsl. Tj. I). 1713 (3: 3 : ther någor i kgrkio och likhus upgräfiver någon dödan och stiäl sivepning eller kistoklädnadt). D ä r e m o t straffar Fsl. Tj. B. 1717 (6: 4) varje med stöld förbundet u p p g r ä v a n d e av död (then som stiäl utur likhuset, eller upgräfiver någon dödan och stiäl sivepning eller kistoklädnad) och d e n n a s t å n d p u n k t bibehölls i alla följande förslag s a m t övergick i l a g e n .

1 anslutning till det föregående anföra vi här följande bestämmelser ur 1734 års lag: B. B. 28 kap. 9 §. Tager gäst med våld af gästgifvare mat och dricka, eller annat hvad thet är; bote tvegilda vålds böter, och skadan åter. Hafver gästgifvaren utan skiäl sådant vägradt: prof ve thet Domaren, som förr är sagdt. Reser gäst bort, och betalar ej, eller brukar gästgifvårens eller formans tyg eller hästar längre, än til nästa omskifte: bote tiugu daler. 10 §. »Giör gäst våld. med sår, blånad, eller blodvite, å gästgifvaren, eller hans bion; hafve brutit edsöre; och vare ogildt alt thet han i samma gierning får. Slår våldgäst them annorledes. eller kallar them oqvädins ord; ligge thet alt i tveböte. Samma lag vare ther gästgifvare. eller hans bion. sådan gierninggiöra å, gäst. eller hans bion.» 77. B. 7 kap. 6 §. Sker buller, oväsende och slagsmål, sedan offentelig marknad tyst är; plichte then thet giör, efter lag. och bote tijo daler för fridsbrottet. M. B. 1 kap. 1 §. Hvilken som af upsåt, med ord eller skrifter, lastar och smädar GUD, hans heliga ord och Sacramenten: miste lifvet. Sker thet obetänckt, och af hastighet, och ångrar han sig; höte hundrade daler, och afbedje sitt brott offenteliga i Församlingen. Giör han thet annan gång: bote dubbelt, Then, som ej orkar bota, plichte med kroppen, som i Straff Balken sägs. 2 §. Giör någor gäckeri med Gudstiensten, GUDS ord och Sacramenten, af lättsinnighet: bote femtijo daler. 3 $. Faller någor af ifrån vår rätta evangeliska läro. och träder til en vilfarande. och låter han sig icke rätta; tå skal han förvisas Riket, och niute ej arf, eller borgerlig rättighet inom Sveriges Rike, utan han får Konungens nåd, och kommer åter, som i 7. Cap. 4. §. Ärfda Balken sagdt är. 4 §. Utsprider inländsk eller fremmande man vilfarande lärosats, och, efter varning, thermed ej af står: varde ock then

185 förvist Riket. Är thes mening sådan, at Lärare af then rätta tros bekännelse therom icke äro enige: gånge thermed, som i Kyrkio Ordningen stadgas. 2 kap. 1 §. Hvar som brukar truldom, och skadar annan til kropp eller egendom, och varder med fulla skiäl thertil vunnen; miste lifvet. Får någor död ther af; tå skal man steglas. och kona halshuggas, och i båle brännas. Hafver man låtit trulkarl thet giöra. eller hulpit til, at then gierning fullkomna: vare lag samma, 2 §. Far någor med spådom, signeri eller annor vidskepelse: bote första gången ti jo daler, eller mera, til fvratijo daler. alt som brottet är til. eller sitte i hächte vid vatn och bröd. Giör han thet annan gång; bote dubbelt. Söker någor råd eller bot hos signare eller spåmän; bote fem daler. eller mera, til tiugu daler. som brottet är til. eller plichte med fängelse vid vatn och bröd. 3 kap. 1 §. Brister någor ut i eder och svordom vid Gudstiensten; plichte med fyratijo daler, eller fängelse vid vatn och bröd. Giör thet någor in för sittande Rätt: vare bot hälften mindre. Sker thet af öfverdåd, eller elak vana, i samcjvem. krog eller källare, eller offenteliga på almänna gator och platsar; bote fem daler hvarje gång han therföre lagföres. Svär någor eljest af hastighet och lättsinnighet; bote en daler. Varder han tridie gången, eller oftare, thermed funnen: bote fem daler, som förr är sagdt; och gånge af thessa böter hälften til angifvaren, och hälften til the fattiga. Giör någor mened: therom skils i Rättegångs Balken. 2 §. Svär öfvermage: then skal af föräldrarna eller husbondan med ris ägas, efter som åldren och vanarten är til. Sker thet oftare; sättes i stocken vid Kyrkiodören. Försumma föräldrar at aga sina barn för svordom; bote fem daler. 3 §. Giör någor föracht af then almänna Gudstiensten. så at han sellan kommer til Kyrkio pä Söndagar och Högtidsdagar:

186 Är han therförc varnad, som i Kyrkio Ordningen sägs; höte tijo daler. Håller någor sitt husfolk ifrån Kyrkio, således som sagdt är: vare lag samma. 4 §. Kommer någor drucken i Kyrkio. eller ther Gudstienst hålles, eller eljest giör ther oliud och förargelse: bote tjugu fem daler. 5 £. Gar man drucken, eller oskriftad, till HErrans heliga Nattvard: eller, sedan han af Presten, efter Kyrkio Ordningen, är varnad at hålla sig therifrän: bote femtijo daler. 6 §i Then som begår något brott på Söndagar eller Högtidsdagar, emellan klockan fyra om morgonen, och nijo om aftonen: bote tijo daler för sabbatsbrott, och för gierningen särskilt. 7 §'. Idkar någor arbete eller handtverk på thessa dagar: bote tijo daler för sabbatsbrott, utan thet sker til egen, eller annars nödtorft, som upskof ej tola kan. 8 §'. Kramlådor, eller andre bodar, skola på Söndagar och Högtidsdagar ej öppnas til salu: mat och dricka må säljas til nödtorft, sedan Gudstiensten är förbi. Ingen hafve macht på thessa dagar at kiöpslaga i skiep, eller andra farkostar. Bryter någor i thessa fall; bote för sabbatsbrott, som sagdt är. Samma bot vare. ther man företager sig någon resa til lands eller siös i staden eller å landet, förr än Gudstiensten är ändad. Hvar som häst eller båt thertil utleger: bote fem daler; Är någor på resa stadd, ställe sig in til Gudstienst i then Kyrkio. som vid vägen ligger. 4 kap. 3 §. Vet man förrädeliga stemplingar å färde vara, och them ej af värj er. så mycket han kan och förmår, eller i tid ej upptäcker; vare ock under samma straff. 4 §. Nu hafver man ej the skiäl, thermed han tiltror sig kunna binda then brotsliga til gierningen eller upsåtet; tå skal han med all varsamhet, och utan at nämna personen, gifva Konungen, eller någon thes Embetsman, genast redeliga tilkänna

alla the omständigheter, som honom kunniga äro, at fahraii må förekommas, och stemplingen utletas. Försummar han thet: plichte, efter som hans brott pröfves vara. Nämner han någon viss man. och kan then ej öfvertvgas: straffes som saken och omständigheterne äro. 18 kaj). 1 §. Hvar Man äger frid hafva ä väg til och ifrån Kyrkio och Rättegång, ehvad han kommer ur sitt, eller annars mans hus. Then tå dräper, eller slår honom blånad eller blodvite, at hämnas å honom: then och alle the. som med honom i samma vilja och gierning voro. hafva brutit edsöre, och then frid. som Konungen svurit hafver. at hålla undersåtare sina. 2 §. Nu giör then ej sådan skada, som sagdt är: utan förclerfvar. eller eljest skadar hans ök eller redskap, rifver hans kläder, eller bryter hans vapn, rycker eller skuffar, eller giör annan sådan gierning, theraf thes onda upsät prof vas kan: gälde skadan åter, och ligge i tveböte för slagsmålet, vare ock fyratijo dalers bot för fridsbrottet. 3 §. Drager man knif, eller blottar svärd af vrede, i Kyrkio under Gudstiensten, eller ther Rättegäng hålles, och giör thermed skada: miste lif s i t t Sker dråp: miste ther til högra hand. Gitter han ej skada giöra: bote tuhundrade daler. Öfverfaller han ther någon på annat sätt med hugg och slag: vare bot samma. 4 §; Skuffar eller stöter inan annan med vredes mode i Kyrkio under Gudstiensten; bote hundrade daler. Sker thet utom Gudstiensten, eller kifvar och träter man i Kyrkio under Gudstiensten: vare bot hälften mindre. Giör man thet annorstädes, ther Gudstienst hålles, och Församling är; vare lag samma, 5 §. Drager någor i vredesmode knif, eller svärd emot annan, eller slår honom, a Kyrkiogård, tå han gåi- til, eller ifrån Gudstienst, eller ä Tingstad. ehvad han ä Tinget sak hafver.

eller ej: bote fem ti jo daler. Kommer ther blånad, eller blodvite i; tå hafver han brutit edsöre. 6 §. Nu tager man annan väg, för egna värf och ärender, tå han til eller ifrån Kyrkio och Rättegång far: Varder han ther öfverfallen, eller kominer slagsmål them emellan af bråd skilnad, eller viste ej then, som tilkom, at annar sig til Kyrkio. Ting eller Rådstufvu ärnadt; ther straffes livar efter gierning sin, och är ej edsöre brutit. 7 §. Nu hämnas man å sätt mål och bott, eller ä then, som vitnade mot honom för Rätta, eller för thy, at han theism sak för honom varde, dräper, sårar, slår blånad eller blodvite; tå hafver han, och alle the med honom i samma upsåt och gierning voro. brutit edsöre. 21 kap. (5 §. Sitter man i försåt för annan, ehvar thet helst är, at honom skada giöra til lif, eller lem, och sargar han honom, eller slår blånad eller blodvite: tå hafver han brutit edsöre. Giör han annor våldsam gierning, å honom, eller thes gods: bote för fridsbrottet och gierningen dubbelt, och gälde skadan åter. 7 §. Öfverfaller man annan å alman väg, eller gato, med hugg och slag, eller hugger och bryter sönder vägfarande mans resetyg: bote fvratijo daler för fridsbrottet, och för slagsmålet efter lag, gälcle ock skadan åter. S $. Ropar och skriar någor, af öfverdåd, på almänna vägar, gator och gränder, eller någon med ord eller å annat sätt förolämpar: höte fem daler, hälften till angifvåren, och hälften til the fattiga, äntå at ingen våldsamhet eller skada skedt. 9 i>. Uphäfver, eller förderfvar man almänna broar, kastar kull mihlstolpar, eller mihlstenar, eller andra märken, eller verk, som til alman nytto, eller prydnad, upsatte äro: bote fvratijo daler, och skadan åter. 23 kap. 1 §. Hvar som edsöre bryter, man eller (jvinna, i staden eller ä landet, bote hundrade daler, och miste äran. Sker

189 dråp theri, eller rån; miste högra hand. och lif sitt. Bryter någor edsöre annan gång: bote tuhundrade daler. Then ej orkar bota, plichte efter thy. som i Straff Balken sägs. Varder then, som edsöre bryter, i samma gierning dräpen. sargad, eller slagen; tå är ogildt alt thet han får. 41 kap. 3 §. Nu hafver någor eljest hulpit tiufven med råd, eller dåd; stånde samma rätt, som tiufven sielf. Then som vetandes giömdt eller nött med honom: eller haft förut kunskap, at tiufnaden ske skulle, och thet ej uppenbaradt; eller viste vara stulit, och halp thet at dölja; eller ock hafver pä annat sätt tiufnaden främjadt: stånde tiufsrätt, 61 kap. 3 §. Nu har han hvarken rådt. eller hulpit til gierningen; men vetat förut, at then var ä färde, och thet ej uppenbaradt: eller ock. sedan gierningen är giord, fått therom kunskap, och hulpit then at dölja: plichte efter omständigheterna, med penningar, eller som förr är sagdt. U. B. 1 kap. 6 §. Brukar någor. in för Konungens Befalningshafvande, ohöfliga eller håniska ord emot sin vederpart. eller giör oliud, eller brister ut i svordom: hafve Konungens Befallningshafvande macht. at fälla honom til böter, högst tijo daler. B. B. 14 kap. 7 §. Missfirmar någor sin vederdeloman in för Rätta, i tal eller skrifter, med oqvädins och smäde ord, förklenliga tilmälen, eller åthäfvor; bote fem, tijo, eller tiugu daler. eller mera, efter som brottet är til. Går thet å ära mans; döme ock samma Rätt ther öfver: men vil then, som tilmälet giorde, honom ther til lagliga binda; skiute tå Domaren thet til then Rätt, ther under brottmålet hörer. Talar eller skrifver någor vanvördeliga mot Domaren; bote dubbelt, eller högre, alt som Domaren, ther thet skedt är, skiäligit prof var: giöre ock offentelig afbön, om brottet thet förtienar. Höter eller undsäger han Domaren, eller gifver honom smädelig ord, eller griper honom an til heder och ära: late tå Hofrätten then brotsliga ther an-

klagas, och varde han straffad, som i 18. Cap. 8. §. Missgiernings Balken stadgädt är. På ifrågavarande område skedde den viktigaste förändringen under 1700-talet, beträffande brottsrekvisiten. genom Ä\ F. */i 1781, som utsträckte straff skyddet till främmande religionsbekännare (Hädar Svensk marin främmande religionsförwanters särskilda meningar eller heliga bruk, eller i Samqväm angriper främmande religionstvister). — Genom K. F. -{)/i 1779 borttogs straffet för trolldom. Genom L. ^/a 1830) »för åhörare vid Riks-Ståndens sammanträden» ställdes sådan åhörare bl. a. under straffbestämmelsen i M. B. 18: 3 (som rörde överfall under gudstjänst eller då rättegång hålles, se ov.). Om K. F. " / i 1861 jfr ned. Beträffande edsöresbrottens rekvisit hade säkerligen den uppfattning funnits före 1734 års lag, att de förutsatte berått mod (uttrycklig föreskrift därom uppställdes i 7T.s7. 1696, 35: 1 — »Edzöre är eij som skeer i hastigheet och bradom skildnat. uthan af for-

såth och beraclt mode» - - men utgick ur följande förslag). M. B. 1734 intog icke uttryckligen denna ståndpunkt, men den uttalades i K. Br. 16/a 1737 och n/<> 1740. Angående griftefrid belades såväl uppgrävande av lik (utan stöld) som annan »misshandel» av lik i praxis med arbiträrt straff, se Flintberg ad M. B. 46: 4. — Sistnämnda bestämmelse utvidgades i någon mån genom K. F u/i 1751. Ifråga om straff för edsöresbrotten gjordes, där dråp icke ägt rum. väsentliga ändringar genom K. F. 20/i 1779. För vad angår här ifråga varande brott blev motsvarande straff: ett års fängelse jämte 100 dalers böter vid .17. B. 18: 1 (överfall, för att hämnas, å kyrko- eller tingsväg), 18: 7 (hämnd å vittne m. fl.) och 21: 6 (överfall efter att ha suttit i försåt); samt enbart 200 dalers böter vid 18: 5 (överfall å kyrkogård eller tingsstad).

in. 1864 års strafflag. R ö r a n d e brott mot politiska rättigheter innehöll L. K. 1832, 1 1 : 12, 13. förutom det n u v a r a n d e rekvisitet iStr. L. 10: 16) a t t »/ val obehörigen verka», t v ä n n e straffbestämmelser, dels m o t den, som i val r ö s t a r p å sig själv, dels för s å d a n t u t e b l i v a n d e från »medborgerlig förrättning» överhuvud, som »gör uppehåll» i förrättn i n g e n (»Är sammankomst till val eller annan medborgerlig förrättning af offentlig Myndighet påbuden, och gör den. som dertill kallad är. genom utebl if vande uppehåll i förrättningen: bote till femtio riksdaler» | a l l m ä n t b ö t e s i n a x i m u m : e t t h u n d r a riksdaler|). A v dessa b å d a b e s t ä m m e l s e r bortföll den första, p å g r u n d av gjorda a n m ä r k n i n g a r , r e d a n i 2 u p p l . (1839) av L. K. (den a n d r a b o r t t o g s av L. B., j . n.). Ifråga om olydnad m o t l a g eller m y n d i g h e t innehåller L. K. i slutet av 11 k a p . (»Öm brott mot offentlig Myndighet») en allmän b e s t ä m m e l s e (»Bryter man emot påbud, som i politi- eller ekonomi-mål äro g if ne, vare sig af Konungen eller de Myndigheter, som äro berättigade att slika påbud utfärda; strafes med böter eller fängelse, der ej för visst fall svårare straff i denna lag utsatt finnes. Är i sådant påbud fängelsetid eller bötesbelopp utsatt, under livad i 2 Kap. 21, 22, 23 och 28 §§ stadgas; lände det till efterrättelse). L. K. u p p s t ä l l d e dessu t o m en b e s t ä m m e l s e om den olydnad in conereto, som t a g e r sig form vid »upplopp», på det sätt, a t t en o r d n i n g s s t ö r a n d e folkm ä n g d icke h ö r s a m m a r offentlig m y n d i g h e t s befallning a t t skingras u t a n »trotsar med oljud, smädeord eller hot»; ö v e r g å n g från t r o t s a n d e till våld å person eller e g e n d o m förvandlar b r o t t e t till uppror. D e n n a b e s t ä m m e l s e a n s å g s k r ä v a en e r i n r a n till m y n -

192 d i g h e t e n r ö r a n d e dess befogenhet i fråga om i n v å n a r e s s a m m a n k o m s t e r »till if v ert ägegning om mål eller ärende, som dem gemensamt angår». »Fj», h e t e r det, »må sådan sammankomst af (fentlig Myndighet upplösas, der ej derrid företages något, som med lag stridande är eller eljest allmän ordning störer. Om tid och ställe för sådan sammankomst skall dock offentliga Myndigheten i orten eller staden sel långt förut underrättas, att den kan derrid tillstädes rara. om så nödigt anses» — en föreskrift, som icke i d e t t a s a m m a n h a n g k r i m i n a l s a n k t i o n e r a d e s (men jfr den ovan anförda a l l m ä n n a b e s t ä m m e l s e n i L. K. 1839, 1 1: 2(5). — Jfr Motiv, ad h. I. s. 40: »I förening m e d s t a d g a n d e n a om s a m m a n k o m s t e r , som ske i r ä t t s v i d r i g a ä n d a m å l , eller hvarvid eljest företages n å g o t , som m o t lag är s t r i d a n d e , h a r m a n a n s e t t lämpligt a t t här, till f ö r e b y g g a n d e af all förblandning af det tillåtna m e d det otillåtna, u t s ä t t a det villkor, h v a r u n d e r rätt i g h e t e n för i n v å n a r e å l a n d e t eller i stad a t t s a m m a n k o m m a till öfverläggning om ä r e n d e n , som dem g e m e n s a m t röra, m å utöfvas. n e m l i g e n föregående tillkännagifvancle hos offentliga M y n d i g h e t e n i orten af tid och ställe för s a m m a n k o m s t e n , så a t t den m å k u n n a dervid tillstädes vara. om det för a l l m ä n n a o r d n i n g e n a k t a s nödigt». Beträffande underlåtenhet att hindra eller upptäcka brott h a r i a n n a t s a m m a n h a n g (Spec. Utk. X, 207) a n m ä r k t s , a t t L. K. i första u p p l a g a n (1832) icke ens u p p t o g de i M. B. (4: 3, 4) förek o m m a n d e b e s t ä m m e l s e r n a om dylik u n d e r l å t e n h e t i a v s e e n d e p å förräderibrott och först i a n d r a u p p l a g a n (1839), i a n l e d n i n g av g j o r d a a n m ä r k n i n g a r , införde en s å d a n b e s t ä m m e l s e (9: 8). D e t k a n då ej förvåna, a t t L. K. icke h a d e n å g o t s t a d g a n d e i d e l a k t i g h e t s k a p i t l e t , m o t s v a r a n d e n u v a r a n d e 3 : 8 strafflagen (och 6 1 : 3 M. B.). D ä r e m o t uppställdes en b e s t ä m m e l s e (5: 7), mots v a r a n d e nuv. 3 : 7. H ä r o m y t t r a Motiv. s. 2 5 : » E h u r u m a n ej k a n , såsom allmän plikt, å l ä g g a den e n a m e d b o r g a r e n a t t h i n d r a den a n d r a s b r o t t s l i g a företag, hafva dock, i b e t r a k t a n d e af de särskilda förhållanden, som ä g a r u m e m e l l a n föräldrar, foster-

193 föräldrar, f ö r m y n d a r e och lärare, m e d flera, å ena, och dem, som u n d e r deras l y d n a d eller värj o stå, å a n d r a sidan, de förre ans e t t s skyldige att, från utförande af brott, h v a r o m de ä g a vettskap, afhålla de senare, n ä r det u t a n angif velse till åtal k a n ske». Offentlig uppmaning till uppror straffades enligt L. K. 1 1 : 11, l i k a s o m s å d a n u p p m a n i n g till förräderi i vissa fall (.9: 5) »såsom för ofulländadt försök». D ä r e m o t uppställde L. K. icke (lika litet som L. B. eller Sir. L. 1864, j . n.) n å g o n a l l m ä n b e s t ä m m e l s e , s å d a n som den n u v a r a n d e 10: 14, om straff för offentlig uppm a n i n g ö v e r h u v u d till brott. A n g å e n d e störande av allmän förrättning (bortsett från religiös förrättning) i n n e h å l l a s b e s t ä m m e l s e r i L. K. 12: 8, 10. Strukt u r e n av d e t t a i n s t i t u t är d e n s a m m a som i g ä l l a n d e lag (särskild b e s t ä m m e l s e om r e s a n d e av livsfarligt vapen, Sfr. L. 1 1 : 7, förek o m m e r dock ä n n u icke). Beträffande h a n d l i n g e n skiljes s å l u n d a m e l l a n v å l d s g ä r n i n g och a n n a n förargelse; beträffande objektet, m e l l a n å ena sidan (8 §) rikets ständer, deras a v d e l n i n g a r eller utskott eller a l l m ä n t ä m b e t s v e r k , å a n d r a sidan (10 §) »valförättning, uppbörds- eller sockenstämma, läsförhör, landtmäter iför rättning, eller då annan sådan offentlig sammankomst hålles eller allmänt ärende förehafves»; med d e t förra fallet (8 §) likställes dylik g ä r n i n g beg å n g e n »inom Konungens slott, eller der Konungen eljest vistas». F r å n M. B. (18: 7) u p p t o g L. K. (12: 9) b e s t ä m m e l s e n om särskilt straff för den, som g e n o m v å l d s g ä r n i n g hämnades å a n n a n »för det han sin dier annans sak inför Rätta värjde eller vittnesmål af lade». Religionsbrotten b e t e c k n a s av L. K. (12: 1 — 7) g e n o m g å e n d e såsom fridsbrott. I m o t s a t s till n u g ä l l a n d e lag s a m m a n f ö r a s s å l u n d a hädelse, s a b b a t s b r o t t m. m. m e d s t ö r a n d e av »religionsf ö r r ä t t n i n g » ; g ä c k e r i m e d t r o s l ä r a straffas konsekvent, icke blott d å d e t gäller s t a t s k y r k a n s l ä r a u t a n ä v e n (4 §) i fråga om a n n a n t i l l å t e n religionsbekännelse (detta sista dock endast, då g ä c k e r i e t 18

åstadkommer förargelse »hos dem»). Beträffande statskyrkan heter det (1 §): »Störer någon religionsfrid. i ty att han lastar eller gäckar Gud, Dess heliga ord eller Sacramenten»: ordet förargelse namnes således här icke uttryckligen, men clå lagstiftaren förutsätter, att religionsfriden skall störas, blir resultatet väsentligen detsamma som i 4 §. I fråga om störande betecknas objektet såsom »Gudstjänst eller annan religionsförrättning», lika för statskyrkan och annan tillåten bekännelse; handlingen skiljes, liksom i ovannämnda fall, i våldsgärning och annat åstadkommande av förargelse. Sabbatsarbete bestämmes (6 §) dels såsom idkande av hantverk eller »annat sådant arbete», dels såsom öppethållande av »kramlådor eller andre bodar» —• allt mellan kl. 6 om morgonen och 9 om aftonen. I motsats till nu gällande lag (7: 3) men i överensstämmelse med M. B. 3: 7 kumulerar förslaget, beträffande intressekollisionen, nödtorft och uppskovshinder (»utan det sker till egen eller andras nödtorft, som uppskof ej tåla kan»): där blott ettclera föreligger, inträder således icke straffrihet. Lika däremot med nu gällande lag (7: 4) men i motsats till M. B. (3: 6) uppställer L. K. icke något särskilt straff för brotts begående å sabbatstid, utan betraktar detta blott såsom försvårande omständighet (12: 7). — Om hädelse och gäckeri yttras i Motiv. s. 42: »Smädliga yttranden om Gud, Dess heliga Ord och Sacramenten, hafva i äldre las:ar blifvit betraktade såsom brott, omedelbart eller medelbart riktade emot det Högsta Väsendet, och förekomma således i en del författningar under benämning af crimina leesee Majestät is I)iviuee. Då lagstiftningen utgått från denna åsigt, skulle ock naturligtvis straffets stränghet derefter lämpas. Men Guds smädande kan ej, i egenskap af synd, eller med af seende å endast det immoraliska i gerningen, underkastas mensklig straffrätt. Brottet blifver föremål för borgerliga lagstiftningen endast på den grund, att det hos en livar, som tror på en Gud, väcker förargelse, och kränker borgerliga samhället, genom religionskänslans sårande och vanhelgandet af föremålet för allmän dyr-

195 kan. Då brottet, ur denna synpunkt bedönidt. egentligen innefattar ett störande af andras religionsfrid, och det derjemte kan i allmänhet antagas, att det snarare väcker af sky hos andra, än förleder dem till irreligiositet, samt således till sina följder medförer ringare våda för samhället, än många andra omedelbara angrepp på allmän eller enskild rätt och säkerhet; har kommitteen ansett straffarbete i femte grad såsom lämplig bestraffning ä detta brott, enär det ej skett af obetänksamhet, för vilket fall här, likasom i 1 Kap. 1 § M. B., lindrigare straff är föreslaget». Beträffande griftefrid straffar L. K. (12: 5) den, som »olofligen upptager eller eljest misshandlar lik, som i graf lagdt är». Förslaget har sålunda övergivit M. B.:s fordran på tillgrepp: däremot icke, såsom nu gällande lag. utsträckt straff skyddet till obegravet lik. Om väg-, torg- och marknadsfrid innehölls en bestämmelse i 12: 13. L. B. uteslöt, rörande brott mot politiska rättigheter, »i följd af Högsta Domstolens anmärkning», straffbestämmelsen i L. K. (11: 14) för uteblivande från medborgerlig förrättning, »såsom icke till allmänna lagen hörande» (Motiv. s. 26). — Vid den allmänna bestämmelsen om olydnad mot påbud (L. K. 11: 26) ansåg L. B. (Motiv. s. 2(5) »det tillägg nödigt, att hvacl i Konungens eller vederbörlig myndighets påbud i mål, som rörer landets allmänna hushållning eller styrelse, är bestämdt om förlust af visst gods, såsom påföljd af förbrytelse, skall till efterrättelse lända»; detta infördes följaktligen i L. B. 11: 28, 2 st. Vid den särskilda bestämmelsen rörande menighets sammankomst för överläggning (L. B. 11: 16) föreslogs (jämlikt K. Prop. 1840 och Ständernas svarsskrivelse 1841) nu ett straff för den, som utan vederbörlig anmälan till myndighet föranstaltade dylik sammankomst. — Med åberopande av ,17. B. 6 1 : 3, men likväl med väsentlig inskränkning av detta stadgande, införde L. B. i clelaktighetskapitlet en bestämmelse (5: 9), motsvarande nuv. Str. L.

19(5 3: 8. I fråga om m u n t l i g eller skriftlig uppmaning till uppror (L. K. 1 1 : 11) tillades av L. B. ( 1 1 : 12) straff för »den, som annans skrift utspridt eller utsprida I edit, för att elermed komma uppror åstad»; s a n k t i o n e n fick n u formen av en självständig straffsats (i stället för h ä n f ö r a n d e t u n d e r ofulländat försök, j . o.). — I fråga om störande av f ö r r ä t t n i n g (cvcl. religionsbrott) gjordes i n g e n väsentlig f ö r ä n d r i n g . — I c k e blott den, som fört sin t a l a n etc. »inför Rätta» (L. K. 12: 9), u t a n ä v e n »hos Konungens BefaUningshavande eller vid annat Embetsverk» straffskyddades m o t h ä m n d g e n o m v å l d s g ä r n i n g (L. B. 1 3 : 7) och straffet u t s t r ä c k t e s till den, som genom v å l d s g ä r n i n g sökte hindra n å g o n frän a t t föra sin t a l a n Beträffande religionsbrott företer L. B. den y t t r e olikhet m. m. m e d L. K., a t t h ä d e l s e och gäckeri (mot s t a t s k y r k a n s lära och kult) u t b r y t a s såsom »religionsbrott» (kap. 12), m e d a n övriga fall k v a r s t å såsom fridsbrott (kap. 13): det sista gäller ä v e n (mindre k o n s e k v e n t ) g ä c k e r i m e d f r ä m m a n d e b e k ä n n a r e s t r o s l ä r a »hos dem» (13: 3, jfr ov.). A v u t b r y t n i n g e n följde, a t t ur hädelsens rekvisit m o m e n t e t » s t ö r a n d e av religionsfrid» (L. K. 12: 1) bortföll; det e r s a t t e s icke m e d n å g o t a n n a t och d ä r a v framkallades en saklig skillnad. — Straff skydd för obegravet tik införes i L. B. 13: 4. G e n o m K. F. 6/a 1 8 4 9 utfärdades b e s t ä m m e l s e r om upplopp (§ 7) och om olydnad vid upplösande av s a m m a n k o m s t (§ 8); h ä r v i d upptogos rekvisit en ur L. B. oförändrade (medan straffs a t s e r n a u n d e r g i n g o n å g o n ändring). K. F. 2 7, 1861 ( a n g å e n d e mord, d r å p och a n n a n misshandel) u p p t o g ur L. B., likaledes med oförändrade rekvisit, straffbestämm e l s e r n a för v å l d s g ä r n i n g vid g u d s t j ä n s t eller inför ä m b e t s v e r k m. m. (§§ 43, 44) s a m t v å l d s g ä r n i n g för a t t h ä m n a s å den, som fört sin t a l a n m. m., eller därifrån h i n d r a honom. D e s s u t o m tillades (§ 45) en b e s t ä m m e l s e om särskilt straff för r e s a n d e av livsfarligt v a p e n u n d e r g u d s t j ä n s t eller inför ä m b e t s v e r k e t c — G e n o m de n y a b e s t ä m m e l s e r n a om m o r d och dråp u p p h ä v d e s edsöresstraffet, såvida det ä n n u (efter K. F. *% 1779) k v a r s t o d

i M. B.: däremot berördes icke grundlagarnes bestämmelse om edsöresstraff för antastande av riksdagsman (vilken upphävdes först genom 1865—6 års riksdagsbeslut). K. Prop. 1S62 gjorde inga väsentligare ändringar i de av L. B. uppställda brottsrekvisiten. Kapitlet om »religionsbrott» (hädelse etc) ställdes nu i spetsen för den speciella delen (kap. 7). Bestämmelsen i L. B. 11: 28 om olydnad mot »påbud» borttogs. Strafflagen l*<'>å gjorde den ändring i propositionen, att en särskild straffbestämmelse utsattes i 10: 14 (menighets sammankomst till överläggning) för den, som icke åtlycler myndighets befallning om sammankomstens upplösande; däremot utgick straffbestämmelsen för den, som underlåtit att göra vederbörlig anmälan till myndighet om sammankomsten. Till kollisionen med falsk angivelse togs hänsyn i 8: 22 (se ned. s. 286—7). Kumulationen, beträffande intressekollisionen vid sabbatsarbete, av vad som sker till nödtorft och vad som icke kan tåla uppskov, upplöstes, så att vardera av dessa omständigheter för sig blev straffrihetsgrund. Straffskyddet för väg-, torg- och marknadsfrid utvidgades till auktion. Efter strafflagens tillkomst hava på ifrågavarande område följande ändringar vidtagits: Genom L. 28/io 1887 sänktes straffsatserna för hädelse och gäckeri (7: 1, 2); höjdes straffet för uppmaning till uppror (10: 11); samt infördes en allmän bestämmelse om uppmaning till våld å person eller egendom (10: 14). Genom L. 7/6 1889 utvidgades 10: 14 att omfatta offentlig uppmaning till brott överhuvud. Genom L. '''°/,. 1890 infördes »a/1 män förargelse» i rekvisitet vid hädelse m. m. (7: 1, 2). I 11: 1, 2 stadgades straff även för den, som genom våldsgärning eller annan förargelse störer »gemensam andaktsövning, som icke är att till gudstjänst hänföra». Bestämmelsen om gäckeri med främmande troslära (11: 3) utgick. För resande av livsfarligt vapen höjdes straffet (11: 7), men sänktes (11: 8) för hämnd genom våldsgärning mot den, som fört sin talan m. m.

198 Genom L. 8/T 1904 s k e d d e en v ä s e n t l i g u t v i d g n i n g av rek v i s i t e t i 11: 15 (väg-, torg- och marknadsfrid). Straffet kom nu a t t o m f a t t a ö v e r d å d i g framfart å varje »plats, som är upplåten for allmän samfärdsel eller eljest all män nel i(genbefares». Straff skyddet m o t förargelseväckande b e t e e n d e k o m d ä r u t ö v e r a t t o m f a t t a »järnvägståg, passagerarfartyg eller annat dylikt fortskaffning smedel, som är för allmänheten tillgängligt, eller å runt. där offentligt föredrog hålles eller offentlig föreställning pågår, eller där mat eller dryck tiUhandahålles allmänheten till förtäring eller eljest varor hallas till salu för allmänheten, eller å annat ställe, som. mot eller utan artgift, är för allmänheten upplåtet». G e n o m L. 8/r, 1906 infördes i n y s s n ä m n d a l a g r u m ( 1 1 : 15) en särskild s t r ä n g a r e b e s t ä m m e l s e om ö v e r d å d i g framfart m e d automobil. G e n o m L. lff\ 1906 u t v i d g a d e s och s k ä r p t e s b e s t ä m m e l s e n om offentlig u p p m a n i n g till b r o t t (10: 14); ä v e n m e d t o g s dylikt försök a t t »förleda till ohörsamhet mot lag eller laga myndighet». I s a m m a n h a n g d ä r m e d bortföll den d i t t i l l s v a r a n d e b e s t ä m m e l s e n (10: 11) om offentlig u p p m a n i n g till uppror. F ö r s å d a n d e l t a g a r e i u p p l o p p , som icke är a n s t i f t a r e eller anförare, s ä n k t e s det vid ö v e r g å n g till våld eller e g e n d o m s t a d g a d e straff. G e n o m L. 23 /io 1914 skedde en redaktionell ä n d r i n g av 10: 13 i a n l e d n i n g av det s a m t i d i g a s ä n k a n d e t av upprorsstraffet (10: 9). G e n o m L. 30/e 1916 s k ä r p t e s y t t e r l i g a r e , i 1 1 : 15, straffet för ö v e r d å d i g framfart m e d automobil. G e n o m L. 3(,/r. 1919 b o r t t o g s , i a n l e d n i n g av L. s. d. »om begränsning ar tiden för idkande av handel m. m.», b e s t ä m m e l s e n om olovlig h a n d e l å s a b b a t s t i d (7: 3). Genom L. 6/e 1930 b o r t t o g o s ur Str. L. 11: 15 st. 1 och st. 2, r ö r a n d e ö v e r d å d i g framfart å v ä g m. m. (i a n l e d n i n g av Motorfordonsförordningen 20 /H 1930 och V ä g t r a f i k s t a d g a n s. d.). G e n o m L. U/Q 1931 (dagsbotslagen) skedde ä n d r i n g i Str. L. 10: 13, 15. 16 och 1 1 : 1, 2, 4, 7, 8.

FJÄRDE AVDELNINGEN.

Motiver. Brott mot politiska rättigheter. 1, 2 §§. Den första fråga, som möter beträffande »brott mot politiska rättigheter» är den, vilka funktioner som böra innefattas under detta straffskydd. Str. L. 10: 16 inskränker sig, liksom några andra lagar, t. ex. den holländska, till val (»till allmänt värv»). Andra lagar medtaga all omröstning i allmänna ärenden, medan några lagar gå längre och medtaga »uppträdande» eller »förhandlingar» i sådana ärenden eller »utövande av medborgerliga rättigheter» överhuvud. Även förekommer icke sällan, att straffskyddets omfång varierar med angreppets beskaffenhet, därvid hindrande plägar bestraffas i större omfång än t. ex. bestickning. Det synes icke kunna bestridas, att en omröstning i allmänt ärende, utan att därvid val förekommer, kan vara av lika stor eller större betydelse för det allmänna än månget val (exempelvis omröstning i ett viktigt ekonomiskt ärende), och ej heller, att frestelserna till rättsstridiga ingrepp vid dylik omröstning kunna vara minst lika stora som i allmänhet vid val. Utk. har därför icke tvekat att i likhet med flertalet lagar låta straffskyddet omfatta icke blott val, utan omröstning överhuvud i allmänt ärende. Att däremot gå vidare har icke synts påkallat av praktiska skäl. Visserligen kan det vara förkastligt nog att muta

någon (eller låta sig mutas) till att under en allmän frågas behandling yttra sig i viss riktning. Men det är dock blott undantagsvis, som en sådan gärning skulle kunna få mera genomgripande verkningar; i allmänhet föreligger möjligheten att bemöta en talares skäl med motskäl. Vad särskilt beträffar hindrande av medborgerlig rättighets utövning (i annat fall än hindrande att deltaga i omröstning), blir en sådan handling merändels straffbar i och för sig. Angående den brottsliga handlingen, intager Str. L. 10: K! såtillvida en nästan unik ställning, som den (med anförande av ett par exempel) uppställer generalklausulen »i val obehörigen verka». Andra lagar, även sådana, som gå långt i generalisering, skilja åtminstone mellan handling, som innebär påverkan på enskild medborgare och angrepp på förrättningen såsom sådan. Då stark generalisering på detta särskilt ömtåliga område torde böra undvikas, har Utk. närmast följt denna uppdelning. Den har så utförts, att handlingar av den förra typen, påverkan på enskild medborgare, indelats i särskilda, mera bestämt omgärdade fall, under det angrepp på förrättningen såsom sådan sammanfattats i uttrycket »söker hindra omröstningen eller förvanska dess utgång». Vad beträffar brottslighet förmedelst påverkan på enskild medborgare, har det stora flertalet lagar endast fäst sig vid sådan påverkan på röstberättigad: angående påverkan på valkandidat jfr ned. Det låter tänka sig att beträffande straffbar påverkan uppställa en generalklausul, »med otillbörliga medel» el. dyl., utan att närmare begränsa dessa medel. Denna ståndpunkt intages av norska lagen. I allmänhet har dock lagstiftaren icke vågat sig på en dylik generalisation, och i betraktande av osäkerheten vid allt avgörande om vilka bland de beträffande medlen, som skola anses »otillbörliga», torde denna försiktighet vara väl på sin plats. — Då sålunda de straffbara formerna av påverkan skola närmare angivas, framträda tre typer: tvång, svek och mutor.

201 Beträffande tvång torde icke heller detta ganska obestämda begrepp böra utan närmare begränsning användas i rekvisitet; detsamma torde gälla om begreppet hot, där det ej närmare bestämmes. Utk. upptager tre fall av tvång: (hot om) våld å person; om ekonomisk skada; samt om skadande av medborgerligt anseende. Då hot om ekonomisk skada särskilt namnes, lärer hot om våld å sak kunna utelämnas. I övrigt är det tydligt, att våldet icke behöver rikta sig mot den person, som skall påverkas (utan likaväl t. ex. mot någon av hans närmaste); och att ekonomisk »skada» förutsätter, att förlusten förorsakas rättsstridigt (icke t. ex. bortfallande av sedvanlig gåva, som man icke är förpliktad lämna). Beträffande »skada å medborgerligt anseende» har ansetts lämpligt att genom predikatet »rättsstridig» erinra om den intressekollision, som i vissa fall kan utesluta straffbarheten av dylik gärning; detta gäller särskilt den personliga granskning, som en valkandidat måste underkasta sig (jfr Spec. Utk. II, 54); överhuvud är skillnaden stor mellan att påverka en väljares röstning genom att hota honom med upptäckande av ett sannt (men diffamerande) faktum och dylik påverkan på en valkandidat för att förmå honom att draga sig tillbaka. Vad angår svek såsom medel för påverkan, hava flere lagar utan närmare begränsning använt generella uttryck, sådana som »Svig», »Täuschung», »List» e t c Här yppar sig dock samma betänkligheter som i fråga om en dylik generaliserande användning av begreppen våld eller hot. Exempelvis lärer det icke kunna i praxis med någon konsekvens genomföras att straffa ett illvilligt omdöme om en valkandidat, om än i sviklig avsikt framställt (ehuru det visserligen finnes lagar, som uttryckligen upptaga detta fall). Det torde vara oundgängligt att fordra en falsk uppgift av rent faktisk natur. Utk. har, med anförande av ett par exempel, begränsat rekvisitet till »dylikt» svek. I fråga om mutor hava några lagar, t. ex. den norska och franska, vidgat denna synpunkt till att omfatta fördel överhuvud,

medan andra. t. ex. den danska och österrikiska, bestämt begränsa sig till förmögenhetsfördel. Även här har Utk. funnit tillrådligt att följa den begränsande linjen och i rekvisitet infört bestämningen ekonomisk fördel. Det är emellertid tydligt, att åtgärdens ekonomiska verkan icke behöver vara omedelbart given. I vad mån t. ex. en penningförsträckning skall anses fylla detta rekvisit, måste avgöras efter omständigheterna; likasom de i åtskilliga lagar behandlade frågorna om förplägning och reseersättning (gratistransport torde däremot i allmänhet icke böra anses falla inom begreppet ekonomisk fördel). — S. k. efterföljande korruption fyller icke rekvisitet, såvida icke inkulpaten givit väljaren anledning att räkna på den efterföljande prestationen och därigenom varit kausal för hans röstande eller ickeröstande. För alla dessa handlingsformer gäller, enligt Utk.:s formulering (»söker åstadkomma, att någon röstar» etc), att det icke kräves en direkt påverkan av inkulpaten på väljaren. Av särskild vikt blir detta för det fall, att någon genom hot av ovannämnda slag. genom svek e t c förmås att bearbeta väljare: dylikt tvång;, svek etc. falla inom rekvisitet, utan avseende på huruvida det direkta bearbetandet av väljaren är av beskaffenhet att ingå därunder (exempelvis är tänkbart, att den i första hand påverkade vid sitt mellanhavande med väljaren i god tro använder falska uppgifter, som bibragts honom). Vid samtliga handlingsformer uppstår vidare frågan om det resultat, som inkulpaten närmast vill vinna, Syftet att förmå en röstberättigad att avstå från röstning fyller naturligen rekvisitet; likaså syftet att åstadkomma röstande på visst sätt (på en bestämd kandidat e t c ) ; under uttrycket »rösta på visst sätt» bör även det fall anses ingå, att den röstberättigade tvingas, förbinder sig e t c att icke rösta på viss person, för visst förslag o. s. v. Även den torde böra medtagas, som svikligen föranleder någon att avlämna en ogiltig röstsedel. Utk. har däremot icke krimi-

naliserat det i några lagar upptagna fall, att gärningen blott har bestått uti att förmå den röstberättigade att rösta, likagott hur: därmed har han i själva verket endast förmatts att göra sin plikt. Konsum mation en fastställes i några lagar (däribland Freiburgs nya strafflag) till inverkan på röstgirningen. Vid hemlig omröstning är denna bestämmelse emellertid uppenbart opraktisk, då det merändels blir svårt att bestämt utröna, huru den röstberättigade röstat: åklagaren har då att bevisa, icke blott att påverkan ägt rum utan även huru rösten avgivits. Såvitt beträffar påverkan genom mutor, fastställes konsummationen i några lagar till årtalets åstadkommande. I båda fallen straffa emellertid lagarne även försöket (undantag göra finska och tyska lagarne). Någongång (t. ex. D.) har lagen en annan konsunmiation vid svek än vid tvång och mutor. Utk. har bestämt konsummationen lika vid alla handlingsformer och given i och med försöket att påverka den röstberättigade på ena eller andra sättet; sålunda har Utk. icke haft anledning att uppställa någon särskild försöksbestäm melsc Lika med nästan alla lagar (även Str. L. 10: 16) straffar Utk. också den passiva korruptionen. Konsummationen är given icke blott med mottagande av anbud utan även med begäran om ekonomisk fördel. Gärningar, som på ett mera obestämt sätt kunna befaras påverka röstberättigad, nämligen för framtiden, äro dels hämnd på honom för det sätt, varpå han utövat sin rösträtt, dels kränkande av omröstningens hemlighet. Det förra fallet förekommer särskilt kriminaliserat isynnerhet i anglikansk rätt (dock även i tyska och tjeckoslovakiska förslagen); Utk. har icke uppställt en sådan kriminalisation, då något praktiskt behov därav för vårt land knappast torde föreligga, Däremot har Utk. (2 §) med bötesstraff belagt det fall, att man »obehörigen söker förskaffa sig kännedom om huru någon vid hemlig omröstning i allmänt ärende avgiver eller avgivit sin röst».

204 Obehörig påverkan på valkandidat kriminaliseras, såsom förut nämnt, i lagarne långt mera sällan än påverkan på väljare (så dock österrikiska och ungerska lagarne). Det är emellertid svårt att finna något skäl, varför icke den ena gärningen skulle vara straffbar lika väl som den andra: i många fall kan det avsedda resultatet vinnas långt lättare genom inverkan på valkandidaten medelst hot etc. än genom bearbetande av ett så stort antal väljare, som erfordras. Utk. har därför genomgående ställt de båda gärningarna parallella; och sålunda även genomfört ansvaret för valkandidat vid passiv korruption (såsom den ungerska lagen). Bortsett från påverkan på röstberättigad eller valkandidat hava lagarne allmänt kriminaliserat den påverkan på förrättningens ledning, som avser att obehörigen bereda någon tillfälle att rösta. Därvid är det dock i allmänhet icke fråga om påverkan på ledningen genom tvång eller mutor (vilka fall i annat sammanhang kriminaliseras, såsom angrepp på allmänt organ) utan endast om svek: uppträdande under falskt namn, med falska dokumenter, röstning i flera valdistrikt o. s. v. Utk. har här bestämt konsummationen på samma sätt som i förstnämnda fall (svikligen söker bereda sig eller annan tillfälle att rösta). I fråga om så att säga mekaniska ingrepp i förrättningen: hindrande eller störande: manipulationer med röstlängden; insmugglande, undansmugglande eller förstörande av röstsedlar; ogiltiggörande av sådana genom märkning o. d.; oriktig summering; oriktigt tillkännagivande o. s. v. ingå somliga lagar i vidlyftiga detaljer. Då emellertid varje dylikt förfarande, som på något sätt är ägnat att påverka omröstningsresultatet, synes böra medtagas, och i avseende på straffbarheten knappast någon annan principiell skillnad bör ifrågakomma, än som följer av en eventuell konkurrens med andra brott — t. ex. ämbetsbrott för det fall, att brottet begås av allmänt organ — har Utk. här använt ett generellt rekvisit: »söker hindra omröstningen eller . . förvanska dess utgång».

205 Brott mot allmän ordning och frid. 3, 4 §§. 1 dessa §$ samt Spec. Utk. IX, lagt. 1, 2 §§ kriminaliseras på tre olika plan övergrepp av folksamling: 1) om den är endast ordningsstörande men visar olydnad mot vederbörlig myndighets befallning att skingras (detta Utk., lagt. 3 §); 2) om den, utan upprorisk gärning (Spec. Utk. IX, lagt. 1 §), förövar våld å person eller egendom (detta Utk., lagt. 4 §); 3) om den gör upprorsgärning (d. v. s. »med våld å person eller med hot om sådant våld, angriper allmänt organ under utövningen av dess verksamhet eller för att tvinga det till sådan utövning eller hindra det därifrån eller därför hämnas»). För det fall, att våld å person eller egendom, men icke upprorsgärning, äger rum. upptager Utk. icke den bestämmelse om övergång frän upplopps- till upprorsstraff, som Str. L. (i likhet med T. men i olikhet med andra lagar) uppställer 10: 13 i. f. Åstadkommande av folksamling belägges i detta sammanhang icke i och för sig med straff (frågan om uppställande av detta fall bland förseelserna lämnas öppen). Har det kommit till våld å person eller egendom eller till hot om våld å allmänt organ, så straffas varje deltagare, som hade uppsåt att dylikt skulle ske, såsom gärningsman, resp. enligt detta Utk., lagt. 4 § eller Spec. Utk. IX, lagt. 1, 2 £§; straffet skarpes, såväl i dessa båda fall som vid enkel olydnad mot upplösningsbud, för anstiftare och ledare. I övrigt jfr Motiv, i Spec. Utk. IX, 214—222. Den särskilda bestämmelsen i Sir. L. 10: 15 rörande den, som underlåter att hörsamma myndighets bud om upplösning av ordningsstörande sammankomst, har icke bibehållits i Utk. Tillkomsten av detta stadgande är, såsom framgår av den historiska översikten (ss. 192, 195, 197), ganska egendomlig. L. K. uppställde ursprungligen en erinran till myndighet att icke utan giltigt skäl upplösa menighets sammankomst för överläggning. För det fall, att sammankomsten, såsom ordningsstörande, av myndighet upplösts men detta påbud ej efterkommits, uppställdes ingen kriminal-

sanktion, tydligen av det skäl, att sådan vägran ansågs falla under den allmänna bestämmelsen om vägran att ä ti v da upplösningsbud. A andra sidan föreskrev L. K. anmälningsskyldighet för den, som föranstaltade sammankomsten, men även denna skyldighet lämnades utan kriminalsanktion. K. Prop. 1840 och efter den L. B. bibehöll stadgandet i övrigt men införde en straffbestämmelse för den, som underlät nämnda anmälningsskyldighet. Slutligen borttog Str. L. 18(54 stadgandet om anmälningsskyldighet men införde däremot den särskilda straffbestämmelse för olydnad mot upplösningsbudet, som förekommer i 10: 15. - - Sistnämnda bestämmelse synes emellertid obehövlig, då förslagens uppfattning torde vara obestridlig, att denna vägran är ett fall som andra av vägran att hörsamma upplösningsbud till ordningsstörande folksamling, och ingen grund lärer föreligga att behandla vare sig anstiftare, ledare eller annan deltagare annorlunda, därför att sammankomsten från början avsett »överläggning». Vad åter beträffar stadgandet om befogenhet för menighet att sammankomma till överläggning, synes uppenbart, att det icke har sin rätta plats i strafflagen.

Den i germanska lagar ganska allmänt förekommande kriminalisationen av underlåtenhet att (hindra eller) upptäcka (vissa) hotande brott, har i Str. L. fördelats på tre bestämmelser: 3: 7; 3: 8 samt 8: 23. Förstnämnda lagrum stadgar straff för föräldrar m. fl., som, då det kan ske utan angivelse till åtal, underlåta att hindra vad brott det vara må av »den, som under deras vård och lydnad står». Denna bestämmelse torde lämpligast behandlas i sammanhang med brott inom familjeförhållanden. Det tredje åter av de nämnda lagrummen (8: 23) uppställer ett särskilt stadgande för dylik underlåtenhet i fråga om de i 8: 1—22 nämnda brott »emot rikets säkerhet»; förutom en betydlig skärpning av straffet medgiver detta stadgande (med undantag för

vissa närstående personer) icke straffrihet på grund av att brottet icke kunde »upptäckas» utan angivelse till åtal, och straffas. även om det hotande brottet av någon anledning icke kommer till utförande. Flertalet av de lagar, som uppställa institutet, göra emellertid ingen skillnad mellan de olika brott, som det gäller att avvärja, och Utk. har intagit denna ståndpunkt, i det fallen i 3: 8 och 8: 23 sammanförts. Detta har visserligen medfört, att strafflagens ordinära maximum i 3: 8 icke oväsentligt höjts. Men därvid kan erinras, att strafflagens ovillkorliga förutsättning av animus lueri för högre straff (3: 8) torde vara något ensidig, då åtskilliga andra omständigheter, icke minst rörande motivet till underlåtenheten, kunna vara ungefär lika straff värda. I fråga om kretsen av de hotande brott, som grunda (en allmän) plikt att avvärja, har Utk. i det hela följt vår gällande rätt (om den särskilda bestämmelsen i 3: 7 jfr ov.). Förutsättningen är sålunda synnerlig fara för rikets säkerhet eller för någons liv, hälsa, frihet eller egendom. Utk. använder emellertid för tydlighetens skull icke ordet brott utan »i lag straffbelagd gärning», då den tolkning synes böra bestämt uteslutas, att plikten att avvärja skulle bero på den tilltänkte gärningsmannens tillräknelighet (jfr, om lagarnes ställning härtill, ov. s. 76). En ganska omtvistad fråga är den, huruvida plikt att inskrida bör stadgas, icke blott, då brottet ännu kan förhindras, utan även därefter, såvitt brottets följder (i större eller mindre utsträckning) dock kunna förebyggas. Därvid bör först anmärkas, att skillnaden mellan att hindra en av rättsordningen under straff hot förbjuden gärning och ett av naturkausalitet fortsatt händelseförlopp ingalunda är så formalistisk, som den kan synas. Att sistnämnda plikt (inom rimliga gränser) finnes såsom moralisk, bestrides väl knappast; men frågan är, huruvida den skall erkännas såsom juridisk och detta så utpräglad, att dess åsidosättande likställes i rättsverkningar med underlåtenhet att hindra brotts begående. I själva verket måste en moralisk plikt att

208 rädda andra från hotande olycka (inom vissa gränser) erkännas, vare sig 1) faran beror på ett förestående brott, eller 2) på hotande verkningar av ett redan begånget brott, eller 3) icke har minsta samband med någon straffbar gärning. Lagar, som alldeles icke erkänna någon juridisk plikt i fallet 3, ha därför svårt att, genom likställande av fallen 1 och 2, skapa en så djup klyfta mellan fallen 2 och 3. Lagar åter, som även i fallet 3 erkänna en juridisk plikt, pläga här uppställa en jämförelsevis obetydlig sanktion och ha därför svårt att väsentligen annorlunda bedöma det fall, att ett brott varit upphov till faran. Möjligen skulle, därest man i svensk lag — liksom vanligen i främmande lagar — kriminaliserar åtminstone underlåtenhet att inskrida vid de svåraste fallen av hotande olycka {fara för människoliv etc), detta straff kunna något skärpas, då faran beror på ett redan begånget brott; frågan torde emellertid i varje fall böra uppskjutas till behandlingen av förseelserna. Beträffande pliktens närmare innehåll stadgar Str. L. 3: 8, 8: 23 i likhet med flertalet lagar endast skyldighet att upptäcka det hotande brottet (o: till myndighet eller till den av brottet hotade, resp. till den av dessa, som in casu kan avvärja brottet). Det synes emellertid mera överensstämma med pliktens grund att vid sidan av upptäckandet stadga även skyldighet att hindra på annat sätt (därest »upptäckandet» icke skulle kunna få någon effekt, men annan möjlighet att hindra finnes). Utk. har därför, lika med norska och danska lagarne, bestämt handlingen alternativt: »upptäcka eller på annat sätt förhindra». Den i 3: 8 uppställda friheten från plikt att angiva till åtal synes, i betraktande av flertalet medborgares djupt rotade motvilja mot angivelse, böra bibehållas och utsträckas till hela området för •o

"

st raff skydde t (även beträffande förräderibrott). Såsom förutsättning för underlåtenhetens straffbarhet torde böra fordras, att det hotande brottet fullbordas eller fortskrider till straffbart försök (resp., i fråga om gärning av sinnessjuk

e t c . att den hunnit motsvarande stadium), Beträffande Str. L. 3: 8 (i motsats till 8: 23) torde denna tolkning icke ha betvivlats. Utk., som av förutnämda skäl velat i rekvisitet undvika termerna »brott», »försök till brott», har ansett, att nämnda tolkning tillräckligt tydligt uttrycktes genom bibehållande av lagens elokution (och kanske ytterligare understrykes genom användande av preteritalformen kunnat i st. f. lagens kunde). Det stora flertalet av hithörande lagar fria från straff, om inkulpaten genom att upptäcka brottet skulle ha utsatt någon av sina närmaste för straff eller åtal; flere lagar vidga den straffriande kollisionen till fura överhuvud för inkulpaten själv eller någon av hans närmaste (N. även: för en »oskyldig»). Utk. har intagit den senare ståndpunkten (»när det kunnat ske . . utan fara för honom själv eller någon av hans närmaste»). — I likhet med flertalet lagar (und. Mex. 400) berör Utk. icke den kollision, som kan uppstå, om den hindrande handlingen utgör ett eljest otilllåtet ingrepp i den tillärnade brottslingens (eller annans) rättssfär. Angående straffet har den gamla ståndpunkten (att behandla fallet såsom ett slag av delaktighet och ställa straffet i mer eller mindre direkt beroende av det hotande brottets straffskala) bortsett från kantonallagarne nästan försvunnit (de huvudsakliga undantagen äro S., dock icke vid fallet 8: 23, samt i någon mån 0., se s. 84). Då det här alltid är fråga om »synnerlig fara» för viktiga intressen, synes det ordinära straffet i 3: 8 (max. 6 månaders fängelse) väl lågt, medan åter straffet vid animus lucri (formellt: max. närmast under gärningsmannastraffets max.) otvivelaktigt äi för högt. Utk., som icke införer någon struktur i institutet, föreslår »fängelse eller böter». 6 §.

Beträffande offentlig uppmaning till brott (Str. L. 10: 14, jfr 8: 3, 8) är först att märka, att S. Fsl. 1923, 6: 3 (lika med Allm. Utk. 8: 3) betraktar försök till anstiftan lika med försök till 14

brottet själv. Vid dylikt förhållande, och under antagande, att en blivande lag kommer att följa denna ståndpunkt, får en straffbestämmelse om offentlig uppmaning (eller annat offentligt försök att förleda) till brott sin huvudsakliga betydelse för det fall, att det brott, vartill uppmanas, icke är straffbart i försök. Då emellertid det sista torde komma att gälla även om en del ganska svära brott, synes det allmänna stadgandet böra bibehållas, under det däremot ett specialstadgande för uppmaning till förräderibrott av nämnda skäl synes obehövligt. Då emellertid anstiftansförsökets (resp. anstiftans) offentlighet måste anses innebära ett väsentligt tillskott i straffbarhet, har Utk., lika med gällande lag, icke ansett nu ifrågavarande bestämmelse böra göras subsidiär i förhållande till ett eventuellt delaktighetsstraff: en omständighet, som kan få praktisk betydelse särskilt om det brott, vartill offentligen uppmanas, är relativt obetydligt. Det sagda gäller lika väl, om den offentliga uppmaningen kommer att framställa sig såsom anstiftan till ett därav förorsakat brott eller endast såsom försök till anstiftan. Möjligheten är således alldeles icke utesluten, att straffet för den offentliga uppmaningen överstiger det straff, som högst skulle kunna ådömas för gärningsmannaskap till »objektbrottet» (exempelvis offentlig uppmaning till ett därav förorsakat men endast med böter belagt åverkansbrott). I avseende på bestämmandet av den straffbara uppmaningens innehåll råder i lagstiftningen en viss osäkerhet. Några lagar straffa endast uppmaning till konkreta brott: andra uttrycka sig abstrakt och tala om »olydnad mot lag» el. dyl.; flere lagar uppställa dessa två former jämnsides, mestadels med högre straffbarhet för den konkreta formen. Såvitt uppmaning till konkret brott straffas, medtages stundom varje straffbar gärning, stundom endast en begränsad krets av brott. Såvitt den abstrakta formen användes, utsträckes den straffbara uppmaningens innehåll till det icke-kriminella området (olydnad mot lag e t c , icke nöd-

vändigt strafflag;: därvid torde dock merändels lagstiftarens mening vara, att olydnaden skall gälla lag av offentligträttslig natur (vilket någongång uttryckligen säges, t. ex. i den italienska lagen). Utk. har här intagit samma ståndpunkt som vår gällande lag och sålunda medtagit dels uppmaning till brott (utan inskränkning) dels till ohörsamhet mot lag, men tillfogat, att lagen skall röra offentlig rätt (vilket torde motsvara den hos oss rådande uppfattningen av stadgandets innebörd). I avseende på handlingens form har Str. L. 10: 14 såsom ett fall av att söka förleda uttryckligen nämnt gr i san de av brott. Otvivelaktigt är dylikt prisande ett bland sätten att söka förleda till brott; men å andra .sidan kan ett prisande av brott tänkas, som icke rätteligen kan anses innebära försök att förleda till sådant brott. Med beaktande härav hava åtskilliga lagar särskilt, såsom en mindre straffbar form, kriminaliserat prisandet. Utk. har icke särskilt nämnt denna form utan bestämt handlingen såsom »uppmana eller eljest söka förleda»; det blir således domstolens sak att efter omständigheterna avgöra, huruvida prisandet av ett begånget brott bör anses innefatta sådant försök. — Någongång bestraffas det fall att (offentligen) erbjuda sig såsom gärningsman eller medhjälpare till brott (så norska och holländska lagarne). En sådan bestämmelse synes dock förutsätta, att dylik gärning, även om icke offentlig, vore straffbar såsom delaktighet eller delictum sui generis; Utk. har därför (likasom flertalet lagar) icke uppställt densamma. Str. L. 10: 14 nämner, såsom exempel på »synnerligen försvärande» omständigheter, att »uppmaningen avsåg brott, vara strängare straff än fängelse kan följa». Utk. har, i någon anslutning härtill, såsom kvalifikation behandlat det fall, att uppmaningen avsåg sådant brott. Beträffande andra »synnerligen försvårande» omständigheter har, i betraktande av den förutnämnda bestämmelsen i S. Fsl. 1923 (6: 3) om straff för försök till anstiftan, ingen straff höj ning (utöver fängelse) ansetts nödig.

212 7 §•

Särskilda bestämmelser om »samnians värj ning» till förräderibrott förekomma mycket allmänt i lagarne. Åtskilliga lagar gå mer eller mindre långt utöver denna gräns. Den norska lagen bland andra straffar varje stiftare eller deltagare i förening, som till ändamål har förövande av eller »opmuntring» till brott; den utvidgar rekvisitet till i lag förbjuden förening och till förening, vars medlemmar förplikta sig till obetingad lydnad mot någon. Då erfarenheten från andra länder visar, att sådana sammanslutningar kunna innebära en allvarlig samhällsfara. och dylika »ligor» även hos oss icke torde vara alldeles okända, synas skäl föreligga för en kriminalisation. Utk. har dock, även i betraktande av att stadgandet är nytt för vår rätt, ansett sig böra inskränka kriminalisationen till sammanslutningar, som hava till syfte eller såsom medel använda brottsliga gärningar. Vad särskilt angår »i lag förbjudna» sammanslutningar, synes det naturliga vara, att, om lagstiftaren finner skäl utfärda dylika förbud, han förser en sådan författning med kriminalsanktion. 8 §. Vad angår störande av sammanträden och sammankomster skiljer Utk. närmast emellan störande av allmänt organ (innefattande även det fall, att organet består endast av en person) och störande av annan sammankomst (9,10 §§); vid sistnämnda fall åter skiljes emellan gudstjänst och annan sammankomst (religiös eller icke). Störande genom våldshandling har icke särskilt utbrutits: vid svårare fall kommer straffskalan för våldet att prevalera. Hindrande av allmänt organs sammanträde straffas efter den strängare bestämmelsen i Spec. Utk. IX, lagt. 3 §; hindrande åter av annan sammankomst har icke särskilts från störande. I betraktande av att rekvisitet vid störande av allmänt organs sammanträde omfattar alla sådana organ, även de för staten och samhället viktigaste, har straff maximum här satts högre.

213 Str. L. tillhör det fåtal lagar, som i avseende på religionsbrotten göra skillnad mellan angrepp på statskyrkan och på andra bekännelser. Straffskyddet är visserligen detsamma, såvitt rör angrepp pä religiös förrättning (11: 1—3): dessa bestämmelser fä följaktligen anses byggda på religionsfrid. Men bestämmelserna i 7 kap. (huvudsakligen angrepp på lära och kult, 7: 1—2) gälla endast för statskyrkan och skydda således annan bekännelse endast såvitt den i den angripna punkten sammanfaller med statskyrkan. Utk. har övergått till den nu allmänna ståndpunkten och gör skyddet i alla avseenden lika för statskyrkan och annat tillåtet religionssamfund; likaledes uppställes samma skydd för störande av förrättning som för angrepp på lära eller kult. (Det bör här erinras, att 1864 års Str. L. innehöll en bestämmelse, se ov. s. 193—4, om angrepp på främmande religionssamfunds »troslära», vilken bortföll genom L. 2o/<; 1890). De bekanta motiveringarne för denna uppfattning av religionsbrotten torde här icke behöva upprepas. I stället för rekvisitmomentet att åstadkomma allmän förargelse har Utk., lika med mänga lagar, varibland den finska, norska och danska, bestämt handlingen vid det ideella angreppet (Str. L. 7: 1, 2) såsom offentligt hånande. — Ävenledes i likhet med ett stort antal lagar har Utk. här tillagt en bestämmelse, jämväl under samma straff skala, om offentligt skymfande av ett (materiellt) föremål för trossamfundets religiösa vördnad. — Stadgandena i 7: 3, 4 torde böra föras till förseelserna, 11, 12 §§• Str. L. 11: 4 uppställer straff skydd för lik, begravet eller obegravet, men icke för grav såsom sådan. Flertalet lagar (varibland den finska, . danska, holländska, tyska och österrikiska) stadga i detta sammanhang straff skydd såväl för grav som för lik, och det synes väl befogat att straffa såväl skymfande ofog å grav (eller gravmonument) som obehörigt öppnande av grav

(även utan likets »upptagande» eller »misshandlande»). 1 och med tillkomsten av eldbegängelse synes såväl aska efter död, som undergått sådan, böra skyddas lika med lik. som även urna el. dyl., där askan förvaras, lika med grav. 13 §. Str. />. 11: 8. som motsvarar denna §, är ett ganska unikt relikt av de gamla edsöresbrotten (då dylikt straffskydd någongång ifrägakommer för vittnen, se Spec. Utk. IX, 3(5, beror det på ett likställande av vittnen med allmänna organ). Bibehålies bestämmelsen, så torde rekvisitet böra omfatta även sådant försök till positiv påverkan (som t, ex. gentemot vittne icke alltid är försök att anstifta till mened: den tvingande kan ha rätt eller anse sig ha rätt: eller kan vittnet befinna sig i sådant subjektivt tvångsläge, som omtalas i Spec. Utk. VIII. lagt. 3 § o. s. v.). 14 §. Ett hot med allmänfarligt brott, som icke (såsom i Str. L. 15: 23 förutsattes) riktar sig mot bestämd person, kan ske under sådana omständigheter, att det väcker oro eller skräck bland befolkningen på viss ort. Flera lagar, t. ex. den tyska och italienska, hava därför i detta sammanhang uppställt en straffbestämmelse för ifrågavarande fall och även hos oss torde anledning ej saknas att upptaga densamma, 15 §. Str. L. 8: 14 straffar utspridande »kring landet» av »lögner eller falska rykten» under förutsättning dels. att de innebära fara för rikets säkerhet, dels att utspridandet skett i uppsåt att åstadkomma »allmänt buller eller oväsende». Då emellertid dylika rykten kunna vara skadliga nog. även om de icke direkt angripa »rikets säkerhet» men väl störa allmän ordning och frid, har Utk. utvidgat rekvisitet till även detta fall.

Bilaga, 1 till Andra, Avd.

Gällande lagar. I. Brott mot politiska rättigheter. 10 kap. 16 §. Säljer eller köper man röst vid val till allmänt värv; straffes med böter, ej under fem dagaböter, eller fängelse i högst sex månader. Lag samma vare, om någon, genom hot eller tubbande, valfriheten störer, eller eljest i val obehörigen verkar.

15 kap. 1 §. Hvar, som vid landtdag med våld eller hot om våld stör [landets Ständers. | deras utskotts [eller något stånds] frihet i öfverläggning eller beslut, eller hindrar deras sammanträdande, eller ock gör försök dertill. straffes med tukthus från och med två till och med tolf år. Huru den skall straffas, som eljest med ord eller gerning ofredar landtdagsman, eller [stånds eller) utskotts betjente. stadgas i landtdagsordningen. '2 §. Den, som vid val till offentligt värf eller allmän tjenst, eller vid behandling af annat allmänt ärende, med vald eller hot om våld uppsåtligen stör eller hindrar annan i utöfning av hans valrätt eller rätt att rösta, straffes med fängelse i högst ett år. Försök är straffbart, Om straff för störande af valfrihet vid val af landtdagsman är i landtdagsordningen stadgadt.

3 £. Köper eller säljer någon röst i allmänt ärende, såsom för val af landtdagsman eller till annat offentligt värf, eller allmän tjenst, [eller fullmagt för säte å riddarlmset;] straffes med fängelse i högst ett år eller böter. 4 i>. Gifver sig någon ut för annan och i dennes namn tager del i sådant allmänt ärende, som i 3 § sägs; eller åstadkommer någon uppsåtligen genom svek eller annorledes. att utgången af omröstning eller af val ej blir riktig, eller ej kan utrönas; straffes med fängelse i högst två år. 5 §. Gör sig tjensteman i embetets utöfning förfallen till straff enligt detta kapitel; varde dessutom afsatt.

§ 105. Den, som ved trusel, ved N . ydelse av eller löfte om nogen fordel, ved lögnaktige forespeilinger eller ved andre utilborlige midler söker å ove innflytelse på en annens optreden eller stemmegivning i offentlige anliggender eller å avholde nogen fra å stemme, eller som medvirker hertil, straffes med hefte inntil 3 år. Under saerdeles formildende omstendigheter kan beter anvendes. § 106. Den, som ved stemmegivning i offentlig anliggende på grunn av avtale om eller mottagelse av nosen

216 fordel stemmer på en viss mate eller avholder sig fra a stemme eller avgir tilsagn om ä stemme på en viss mate eller å avholde sig fra å stemme, straffes med böter eller med fengsel inntil (i måneder. § 107. Den, som ved usannferdig foregivende uberettiget forskaffer sig selv eller andre anerkjennelse som sterameberettiget i offentlig anliggende, eller som tilsniker sig eller andre adgang til uberettiget deltagelse i avstemning i sådant anliggende, eller som medvirker hertil, straffes med hefte inntil 3 år. Pä samme mate straffes den. som ved rettsstridig adferd bevirker eller medvirker til. at nogen stemmer anderledes, enn han ved sin stemmegivning tilsiktet, eller avgir en ugyldig stemme eller avholdes fra å stemme. Under syerdeles formildende omstendigheter kan böter anvendes. § 108. Den. som ved rettsstridig adferd bevirker eller medvirker til. at utfallet av stemmegivning i offentlig anliggende forvanskes eller forspildes. eller at nogen avgitt stemme ikke medregnes, straffes med hefte inntil 4 år. § 109. Til enhver på frihetsstraff lydende dom efter §§ 105 —108 kan knyttes stemmerettens tap.

1) uberettiget skaffer sig eller andre Adgang til at deltage i Afstemningen, 2) ved ulovlig Tvang (§ 260), ved Frihedsberovelse eller ved Misbrug af Overordnelsesforhold soger at formaa nogen til at stemme paa en bestemt Maade eller til at undlade at stemme, 3) ved Svig bevirker, at nogen mod sin Hensigt afholder sig fra at stemme, eller at hans Stemmeafgivning bliver ugyldig eller virker anderledes end tilsigtet, 4) yder, lover eller tilbyder Formuefordel for at paavirke nogen til at stemme paa en vis Maade eller til at undlade at stemme, 5) modtager, fordrer eller läder sig tilsige Formuefordel for at stemme paa en vis Maade eller for at undlade at stemme.

125. Hij die, bij gelegenheid eener H . krachtens wettelijk voorschrift uitgeschreven verkiezing, door geweld of bedreiging met geweld opzettelijk iemand verhindert zijn kiesrecht vrij en onbelemmerd uit te oefenen. wordt gestraft met gevangenisstraf van ten hoogste een jaar. 126. Hij die, bij gelegenheid eener krachtens wettelijk voorschrift uitgeschreven verkiezing, door gift of belofte iemand omkoopt om zijn kiesrecht hetzij niet, hetzij op bepaalde wijze uit te D. S 115. Den, som hindrer Foretagelsen af Valg til Rigsdagen, Faeroernes i oefenen, wordt gestraft met gevangenisstraf van ten hoogste zes maanden of Lagting eller til kommunale eller andre offentlige .Raad eller Myndigheder eller | geldboete van ten hoogste driehonderd gor Forsog herpaa. eller som forvansker ! gulden. eller forspilder saadant Valgs Udfald, j Dezelfde straf wordt toegepast op straffes med Fsengsel indtil 4 Aar. den kiezer die zich door gift of belofte § 116. Med Hsefte eller med Fweng- tot een of änder laat omkoopen. 127. Hij die, bij gelegenheid eener sel indtil 2 Aar eller under formildende i Omstsendigheder med Bode straffes den, | krachtens wettelijk voorschrift uitgesom ved de i § 115 omhandlede Valg schreven verkiezing, eenige bedrieglijke handeling pleegt waardoor de stem van eller Stemmeafgivninger

217 een kiezer van onwaarde wordt of een ander dan de door dien kiezer bedoelde persoon wordt aangewezen. wordt gestraft met gevangenisstraf van ten hoogste zes maanden. 128. Hij die opzettelijk zich voor een ander uitgevende, aan eene krachtens wettelijk voorschrift uitgeschreven verkiezing deelneemt, wordt gestraft met gevangenisstraf van ten hoogste een jaar. 129. Hij die, bij gelegenheid eener krachtens wettelijk voorschrift uitgeschreven verkiezing, opzettelijk eene plaats gehad hebbencle stemming verijdelt of eenige bedrieglijke handeling pleegt waardoor aan de stemming een andere uitslag wordt gegeven dan door de wettig ingeleverde stembiljetten zou zijn verkregen, wordt gestraft met gevangenisstraf van ten hoogste een jaar en zes maanden. 107. W e r einen Deutschen durch Gewalt oder durch Bedrohung mit einer strafbaren Handlung verhindert, in Austibung seiner staatsburgerlichenKechte zu wahlen oder zu stimmen, wird mit Gefängnis nicht unter sechs Monaten oder mit Festungshaft bis zu fiinf Jahren bestraft. Der Versuch ist strafbar. 107 a: se ned. sub V I I . 108. Wer in einer öffentlichen Angelegenheit mit der Sammlung von Wahloder Stimmzetteln oder -zeichen oder mit der Fuhrung der Beurkundungsverhandlung beauftragt, ein unrichtiges Ergebnis der Wahlhandlung vorsätzlich herbeifiihrt oder das Ergebnis verfälscht, wird mit Gefängnis von einer Woche bis zu drei J a h r e n bestraft. Wird die Handlung von jemand begången, welcher nicht mit der Sammlung der Zettel oder Zeichen oder einer anderen Verrichtung bei dem Wahlgeschäfte beauftragt ist, so tritt Gefängnisstrafe bis zu zwei Jahren ein.

Audi känn auf Verlust der burgerlichen Ehrenrechte erkannt werden. 109. W e r in einer öffentlichen Angelegenheit eine Wahlstimme kaui't oder verkauft. wird mit Gefängnis von einem Monat bis zu zwei Jahren bestraft: auch kann auf Verlust der bi'irgerlichen Ehrenrechte erkannt werden.

Ges.

i

1907:

S, 1. Die nachfolgenden Bestimmungen linden nur so weit Anwendung, als nicht die Tathandlung die Merkmale einer schon nach dem allgemeinen Strafgesetze strafbaren und mit einer strengeren Strafe bedrohten Straftat an sich trägt. § 2. Die den Schutz der Wahlfreiheit betreffenden Bestimmungen des gegenwärtigen Gesetzes gelten fur die Wahlen zum | Abgeordnetenhause des Reichsrates] zu den Landtagen, Gemeindeund Bezirksvertretungen und zu alien anderen gesetzlich zur Besorgung öffentlicher Angelegenheiten berufenen Körperschaften und Vertretungskörpern. § 3. W e r vorsätzlich 1. einem Wahlberechtigten oder einem Dritten einen Vermögensvorteil anbietet, gewährt oder verspricht. um den Wahlberechtigten dadurch zur Nichtausiibung seines Wahlrechtes oder zu dessen Ausubung in einem bestimmten Sinne zu bestechen, oder 2. fur sich oder einen Dritten unter der Zusage oder dem Scheme, sich dadurch zur Nichtausiibung seines Wahlrechtes oder zu dessen Ausiibung in einem bestimmten Sinne bestechen zu lassen, einen Vermögensvorteil begehrt. annimmt oder sich versprechen lässt, wird wegen Vergehens mit strengem Arrest von einem bis zu sechs Monaten bestraft. Der zugewendete A'ermogens-

218 vorteil oder dessen Geldeswert verfällt zugunsten des Armenfonds der Gemeinde. § 4. Wer am Wahltag in Gastoder Schankräumen oder an anderen öffentlichen Orten Speisen. Getränke oder sonstige Genussmittel an Wahlberechtigte unentgeltlich oder zu Scheinpreisen verabreicht oder verabreichen lässt, ist. sofern nicht der Tatbestand der Wahlbestechung (§ 3) vorliegt, mit einer Ordnungsbusse von 10 K bis zu 12n S zu bestrafen. S, 5. 1. Wer vorsätzlich in der Äbsicht. einen Wahlberechtigten zur Nichtausiibung seines Wahlrechtes oder zu dessen Ausubung in einem bestimmten Sinne zu bewegen, gegen den Wahlberechtigten oder eine diesem nahestehende Person eine Tätlichkeit ausubt. ihnen Nachteile an Körper, Freiheit, Ehre oder an Vermögen oder Einkommen oder Schädigungen in ihrer beruflichen oder geschäftlichen Tätigkeit zufugt oder damit droht oder den Wahlberechtigten oder eine diesem nahestehende Person durch Zufugung oder Androhung anderer fur sie emptindlicher Ubel einschuchtert, wird wegen Vergehens mit strengem Arrest von einem bis zu sechs Monaten bestraft. Enter erschwerenden Umstilnden, insbesondere wenn der beabsichtigte Erfolg erreicht wurde oder die Tat eine sehr erhebliche wirtschaftliche Schädigung des Wahlberechtigten oder einer ihm nahestehenden Person herbeizufiihren geeignet war, ist auf strengen Arrest bis zu einem J a h r e zu erkennen. 2. Denselben Strafen unterliegt. wer alsbald nach einer Wahl einem AVahlberechtigten oder einer diesem nahestehenden Person vorsätzlich eine Tätlichkeit oder Nachteile oder Schädigungen der in Absatz 1 bezeichneten Art deswegen zufugt, weil der Wahlberechtigte einem vom ersteren vor der Wahl auf

ihn

ausgeiibten

Eintlusse

zuwider

ge-

wählt hat. § 6. W e r vorsätzlich eine falsche Nachricht iiber Ort oder Zeit der Wahl. iiber den Riicktritt eines Wahlbewerbers oder iiber einen anderen Umistand, der geeignet ist. Wahlberechtigte von der Ausubung des Wahlrechtes abzuhalten oder sie zur Ausubung des Wahlrechtes in einem bestimmten Sinne zu veranlassen, öffentlich zu einer Zeit verbreitet. da sich die Wahlberechtigten oder ein Teil der Wahlberechtigten vom wahren Sachverhalte nicht mehr Kenntnis ver schaffen können. wird wegen Ubertretung mit Arrest von einer Woche bis zu drei Monaten bestraft. S, 7. Wer vorsätzlich 1. bei einer Wahl die Abstimmung oder deren Ergebnis fälscht. 2. den ihm behufs Einsetzung des Namens des zu Wählenden iibergebenen Stimmzettel auftragswidrig ausfiillt, oder 3. durch Erregung eines I r r t u m s iiber seine Wahlberechtigung, insbesondere durch Verwendung gefälschter oder verf älschter Wahllegitimationsdokumente, ein Wahlrecht ausiibt. das ihm nicht zusteht. oder ein einem anderen zustehendes Wahlrecht ohne dessen Einverständnis ausiibt, wird wegen Vergehens mit Arrest oder strengem Arrest von einem bis zu sechs Monaten bestraft. § 8. W e r vorsätzlich 1. in der Äbsicht. die Ausubung des Wahlrechtes durch einen Wahlberechtigten zu erschweren oder zu verhindern oder sich oder anderen nicht wahlberechtigten Personen die Beteiligung an der Wahl zu ermöglichen. fremde Legitimationskarten. Abstimmungszettel oder andere fremde AVahllegitimationsdokumente widerrechtlich sich aneignet oder an sich bringt oder ihm anvertraute Wahllegitimationsdokumente dem Be-

219 rechtigten vorenthält oder bewirkt. dass solche Dokumente an eine andere als die tlarin benannte Person ausgefolgt werden, 2. in der Äbsicht. die Ausubung des Wahlrechtes in einem bestimmten Sinne zu beinflussen, einem Wähler die freie Ausubung seines Wahlrechtes dadurch erschwert, class er den von der Behörde fur den Wähler ausgegebenen Stimmzettel eigenmachtig ausfiillt oder ;S. in der Äbsicht, die Ausubung des Wahlrechtes zu vereiteln, einen Wahlberechtigten an der Abgabe der Stimme verhindert, wird wegen Vergehens mit Arrest von einer Woche bis zu drei Monaten bestraft. S, 9. W e r vorsätzlich bei einer Wahl gegen die bestehenden Vorschriften 1. das Wahlrecht eines anderen mit dessen Einverständnis ausubt. oder 2. die Ausubung seines Wahlrechtes durch einen anderen veranlasst oder zulässt, wird wegen Ubertretung mit Arrest von einer Woche bis zu drei Monaten bestraft. § 10. W e r vorsätzlich in der Äbsicht, die Feststellung des Wahlergebnisses zu verhindern, die Stimmliste oder die Stimmzettel ganz oder zum Teile beseitigt, verstreut oder unbrauchbar macht, wird wegen Vergehens mit strengem Arrest von einer Woche bis zu sechs Monaten bestraft. S, 1 1 . W e r vorsätzlich bei einer geheimen W a h l sich durch ein rechtswidriges Mittel Kenntnis iiber die Abstimmung einzelner Wahlberechtigter verschafft, wird wegen Ubertretung mit Arrest von einer Woche bis zu drei Monaten bestraft. § 12. W e r vorsätzlich in der Äbsicht, jemanden von der Aufstellung seiner Bewerbung um ein Mandat fiir eine der

in § 2 bezeichneten Vertretungen abzuhalten oder ihn zum Aufgeben seiner Bewerbung zu bewegen. gegen diese Person eine Tatlichkeit ausubt oder ihr eine rechtswidrige Verletzung an Körper, Freiheit, Ehre oder an Vermögen oder Einkommen zufugt oder damit droht, wird wegen Vergehens mit Arrest von einem bis zu sechs Monaten bestraft. § 13. Der Wahlkommissär. die Mitglieder einer Wahlkommission und deren Schriftfiihrer sind als Beamte im Sinne des $ 101 StG. anzusehen und geniessen in Ausubung ihrer Funktion den durch das Strafgesetz obrigkeitlichen Personen verliehenen Schutz.

a. A. XXIII:

1913:

s> 1. Die Bestimmuugen dieses Ge- U n g . setzes sind. soweit sich nicht aus einzelnen Bestimmungen anderes ergibt. bei den Reichstagswahlen. sowie bei den Wahlen der von dem Munizipium oder den Gemeinden (Städten) zu wählenden Funktionäre. Vorsteher und Mitglieder von Kommissionen, Vertretungskörpern und Ausschiissen in gleicher Weise anzuwenden. [§ 2| numera G. A. XVII: 1918: § 163: W e r als Präsident. Mitglied oder Organ der zur Verzeichnung der Wähler besteliten Kommission bei Verzeichnung der Wähler absichtlich mitwirkt. sei es. dass jemand offenkundig gesetzwidrig in den Plan des Namensverzeichnisses aufgenommen oder daraus nicht ausgelassen werde. sei es, dass jemand offenkundig gesetzwidrig in den Plan des Namensverzeichnisses nicht aufgenommen, oder daraus ausgelassen werde. begeht ein Verbrechen und ist mit Kerker bis zu 2 J a h r e n sowie mit Geldstrafe bis zu 4000 K zu bestrafen. Dieselbe Strafe betrifft den Präsi

220 lungen bestimmt S, 4 des G. A. X X I I I : denten oder ein anderes Mitglied oder 1913. Organ des Zentralausschusses, der die im Absatz 1 bezeichnete Handlung bei S, 4. Die Strafe der im § 3 bezeichder Zusammenstellung der Wählerlisten neten Tat ist: oder der Verzeichnisse der ausgelassenen 1. Im Fall der P u n k t e 1. 2. und Personen begeht.» 4 Gefängnis bis zu 2 Jahren und Geld[§ 3] numera G. A. XVII: 1918: strafe bis zu 2000 K ; § L64: Ein Vergehen begeht. wer in 2. im Fall der P u n k t e 3 und 5 der Äbsicht, um sich selbst oder einem , Gefängnis bis zu 1 J a h r und Geldstrafe anderen gesetzwidrig das Wahlrecht zuzubis zu 1000 K ; wenden oder um sich selbst oder einem 3. im Fall des letzten Absatzes Kerker anderen gesetzwidrig das Wahlrecht zu bis zu 2 J a h r e n . erhalten oder schliesslich, damit jemand § 5. Nach § 4 strafbar ist auch, gegen das Gesetz das Wahlrecht nicht • wer eine der im § 3 bezeichneten Straferwerbe oder sein Wahlrecht gesetzwidtaten zu dem Zweck begeht, damit jerig verliere: mand rechtswidrig in die der Bildung 1. eine falsche Urkunde anfertigt der Munizipalkommission oder des Geoder anfertigen lässt. bewusst falsche meindevertretungskörpers dienende Liste Aussage ablegt, bewusst falsche Ausder Höchstbesteuerten aufgenommen oder kunft erteilt oder aber bewusst andere I rechtswidrig in sie nicht aufgenommen falsche Beweismittel oder Angaben lief ert; wird. 2. eine echte Urkunde verfälscht oder § 6. W e r einen AVähler mit Gewalt unbrauchbar macht; oder Bedrohung an der freien Ausubung 3. die Ausstellung oder Ausfolgung seines Wahlrechts verhindert, ist wegen von Urkunden, die zum Nachweis des Vergehens mit Gefängnis bis zu 6 MoWahlrechts notwendig sind oder die naten uncl mit Geldstrafe bis zu 500 K Ablegung einer Aussage oder die Erzu bestrafen. teilung einer Auskunft oder die Lie§ 7. AVer zu dem Zweck. damit ein ferung sonstiger Beweismittel oder Be- AVähler fur einen bestimmten Bewerber helfe, die zum Nachweis der Erforderstimmt oder nicht stimmt oder sich dor nisse des Wahlrechts nötig sind, gesetzAbstimmung enthält. ihn oder einen seiner widrig verweigert; Angehörigen (§ 78 des G. A. Y: 1878) 4. vor der Behörde oder einer Kom- wörtlich oder tätlich beleidigt oder ihm mission bewusst falsche oder verfälschte in seinem Vermögen oder Erwerb einen Urkunden oder andere derartige Beweisrechtswidrigen Nachteil zufugt, ihn mit mittel oder Angaben verwendet; einer solchen Beleidigung, einem solchen 5. einen anderen zur Verubung einer Nachteil oder mit der A T eröffentlichung in Punkt 1 — 4 bezeichneten Handlungen einer beleidigenden oder verleumdenden zu bestimmen sucht. Äusserung bedroht, begeht ein A7ergehen Die Handlung wird zum Verbrechen, und wird mit Gefängnis bis zu 6 Monaten und mit Geldstrafe bis zu 500 K bewenn sie der Täter im Rahmen seines Amts oder seiner amtlichen Betrauung straft. begeht. In derselben Weise ist zu bestrafen. Die Bestrafung der in diesem Para- wer die Tat zu dem Zweck veriibt, damit ein Wähler einen auf einen bestimmten graphen bezeichneten strafbaren Hand-

221 Bewerber lautenden Wahlvorschlag untermissbräuchlicher Ausubung seiner Amtsscbreibt oder sich der Unterschrift i gewalt durch eine in seinen amtlichen enthält oder. um einen AVähler zur ! Wirkungskreis fallende Handlung oder Nichtannahme der Bewerbung oder zum durch Inaussichtstellung einer solchen Riicktritt von der Bewerbung zu stim- i irgendeinen Wähler in der freien Ausmen. iibung seines AVahlrechts zu beeinflussen § 8. Begeht der Täter die im § 6 sucht, sowie der öffentliche Beamte, der oder 7 bezeichnete Straftat im Auftrag eine der im § 6 und 7 des G. A. X X I I I : oder Namen irgend einer Gruppe, einer ! 1913 genannten Handlungen in missA 7 ereinigung oder einer Körperschaft oder I bräuchlicher Ausubung seiner Amtsgemit Berufung auf ihre Beschlussfassung, i wait begeht, ist wegen Vergehens mit so ist er wegen A 7 ergehens mit Gefäng- I Gefängnis bis zu zwei Jahren und nis bis zu einem J a h r und mit GeldGeldstrafe bis zu 2000 K zu bestrafen. ; strafe bis zu 1000 K zu bestrafen. In derselben Weise ist zu bestrafen [§ 91 numera G. A. XVII: 1918, : der öffentliche Beamte, der den ihm § 1 6 5 : »\A7er zu dem im § 8 des G. A. I unterstellten Angestellten anweist. fur X X I I I : 1913 angegebenen Zweck einem j irgend einen Kandidaten zu stimmen Wähler oder mit Zustimmung des AVählers , oder nicht zu stimmen oder sein Stimmrecht uberhaupt auszuiiben, oder sich des einem anderen ein Geschenk. eine diesem nicht zukommende Entlohnung oder einen Stimmens zu enthalten oder seinen Einanderen A7orteil zuwendet, zukommen ! fluss auf irgend eine andere AVeise zu Gunsten oder Ungunsten des einen oder lässt oder zusagt, begeht ein A^ergehen und ist mit Gefängnis bis zu 6 Monaten : anderen Kandidaten oder im Interesse und mit Geldstrafe bis zu 1000 K zu der Enthaltung der Wähler von der Abbestrafen. j stimmung geltend zu machen». — § 167: »Wenn das im § 165 oder 166 dieses In derselben AVeise ist ein Wähler i Gesetzes oder im § 10, 15 oder 16 des zu bestrafen, der zu dem im Abs. 1 7 angegebenen Zweck far sich oder fur j G. A. X X I I I : 1913 bezeichnete A er\ brechen oder Vergehen im betreffenden einen anderen ein Geschenk, eine unge- ; Wahlkreis ein in das Wählerverzeichbiihrliche Entlohnung oder einen anderen Vorteil fordert, annimmt oder einen an- : nis aufgenommener AVähler zur Anzeige brachte, steht ihm im Zug des Strafderen zur A 7 ersprechung eines Geschenks, verfahrens die Rechtsstellung des Vereiner Entlohnung oder eines anderen letzten zu». A'orteils zu bestimmen sucht». § 12. W e r einen AVähler oder einen § 10. W e r zu dem im § 7 angegeseiner Angehörigen (§ 78 des G. A. A7: benen Zweck entgegen dem Gesetz Speisen 1878) deswegen an seiner Ehre beleidigt und Getränke verabfolgt, begeht ein A7eroder ihm deswegen in seinem ATermögen gehen und ist mit Gefängnis bis zu drei oder Erwerb einen rechtswidrigen NachMonaten und mit Geldstrafe bis zu 100 teil zufiigt, weil der Wähler sein AA7ahlK zu bestrafen. recht nicht oder nicht so ausgeiibt hat, In derselben AVeise ist zu bestrafen. wie der Täter oder ein anderer es von wer eine derartige A'erabfolgung von ihm gewiinscht hat, ist — insoweit seine Speisen und Getränken annimmt. Tat nicht unter ein strengeres Strafge[§ 11] numera G. A. XVII: 1918, setz fällt — wegen A 7 ergehens mit Geld§ 1 6 6 : »Der öffentliche Beamte. der in strafe bis zu 1000 K zu bestrafen.

222 In derselben AVeise ist zu bestrafen, wer die im vorigen Absatz bezeichnete Straftat deswegen begeht, weil der Wähler einen auf einen bestimmten Bewerber lautenden Wahlvorschlag nicht unterschrieben oder einen solchen Wahlvorslag unterschrieben hat, von dessen Fertigung der Täter oder ein anderer ihn zuriickzuhalten gesucht hat. Wer einen Wähler oder einen seiner Angehörigen aus einem der im ersten oder zweiten Absatz bezeichneten Griinde tätlich beleidigt, ist wegen A 7 ergehens mit Gefängnis bis zu sechs Monaten und Geldstrafe bis zu 500 K zu bestrafen. § 13. Wer zu dem im § 7 bezeichneten Zweck eine zur Irrefiihrung der Wähler geeignete Schreckensnachricht erdichtet oder eine solche unwahre Schreckensnachricht verbreitet oder eine zur Erreichung des erwähnten Zwecks geeignete unwahre Nachricht iiber die Umstände der Wahl. insbesondere iiber Ort und Zeit der Abstimmung. iiber das Stimmenverhältnis oder iiber den Riicktritt oder den Tod eines Bewerbers erdichtet oder verbreitet, begeht ein A'ergehen und ist mit Gefängnis bis zu drei Monaten und mit Geldstrafe bis zu 500 K zu bestrafen. In derselben AVeise ist zu bestrafen, wer einen Wähler durch Erdichtung oder A 7 erbreitung irgend einer falschen Nachricht dazu veranlasst fur einen bestimmten Bewerber zu stimmen oder nicht zu stimmen oder sich der Abstimmung zu enthalten. § 14. Wer zu dem Zweck, um das Wahlergebnis zum Nachteil eines Bewerbers zu beeinffussen. eine zur Herbeifuhrung des beabsichtigten Ergebnisses geeignete Unwahrheit in bezug auf die Person, das Privatleben oder die Familienverhältnisse des Bewerbers erdichtet oder verbreitet, begeht ein ATergehen und ist mit Gefängnis bis zu sechs Monaten und

mit Geldstrafe bis zu 1000 K zu bestrafen. § 15. Es begeht ein A'ergehen und ist mit Gefängnis bis zu sechs Monaten und mit Geldstrafe bis zu 500 K zu bestrafen: 1. wer unter fremdem Namen seine Stimme abgibt oder bei einer Wahl, bei der die Abstimmung auch durch einen Bevollmächtigten ausgeiibt werden kann, das AVahlrecht eines anderen ohne Vollmacht ausubt; 2. wer bei einer und derselben Wahl seine Stimme mehrmals abgibt oder bei einer und derselben allgemeinen Wahl seine Stimme in mehreren Wahlbezirken abgibt. AVer im selben Kalenderjahr in mehreren AVahlbezirken seine Stimme abgibt, ist, insoweit seine Tat nicht unter die im friiheren Absatz enthaltene Strafdrohung fällt, wegen A T ergehens mit Geldstrafe bis zu 500 K zu bestrafen. § 16. Ein \ 7 ergehen begeht und mit Gefängnis bis zu einem J a h r und mit Geldstrafe bis zu 1000 K ist zu bestrafen : 1. wer auf eine nicht unter § 15 fallende Ait unmittelbar mitwirkt, class das Ergebnis der AVahl oder Abstimmung nicht in gesetzmässiger AVeise zustandekommt, oder wer das Ergebnis der Wahl oder der Abstimmung auf irgendeine Weise verfälscht; 2. wer die W a h l oder die Abstimmung oder die Feststellung ihres Ergebnisses vereitelt. Der Versuch ist strafbar. Die Tat wird zum A^erbrechen und ist mit Kerker bis zu fiinf Jahren zu bestrafen, wenn sie von einem im AVahlverfahren zufolge amtlichen Auftrags mitwirkenden Organ begången wird. § 17. AVer zu dem Zweck, damit die gesetzmässig angeordnete AVahl nicht stattfinden kann, die zur Mitwirkung

223 bei der AVahl berufenen Organe zur A'erWenn diese Handlung eine Gruppe weigerung ihrer Mitwirkung zu bestim- ausfiihrt. ist die Strafe fiir die Anstifter men sucht, begeht ein ATergehen und ist und die Fiihrer bis zu zwei Monaten und mit Gefängnis bis zu sechs Monaten und Geldstrafe bis zu 600 K. mit Geldstrafe bis zu 1000 K zu beDie Anwendung der in den zwei vorstrafen. hergehenden Absätzen umschriebenen § 18. AVer aus Anlass einer ge- Strafen beriihrt die in anderen Rechtsheimen AV7ahl absichtlich in Erfahrung vorschriften enthaltene strafrechtliche bringt. fiir wen ein Wähler gestimmt Verantwortlichkeit nicht. hat, ist wegen A7ergehens mit Geldstrafe $ 20. Wer die im § 11! umschriebis zu 500 K zu bestrafen. bene Handlung nach den AA'ahlen gegen AVer diese Tat mit Anwendung von irgend einen Reichstagsabgeordneten Gewalt, Drohung oder Betrug begeht, ist oder ein Mitglied seiner Begleitung mit Gefängnis bis zu zwei Monaten und gelegentlich seiner im öffentlichen Interinit Geldstrafe bis zu 500 K zu beesse gelegenen Fiihlungnahme mit den strafen. Wahlern begeht. ist, sofern ihm seine Wer als Präsident oder Mitglied der Handlung nicht schwerer anzurechnen zur Entgegennahme der Abstimmung be- ist. wegen Ubertretung mit Arrest lus stellten Kommission zu der im friiheren zu 15 Tagen und Geldstrafe bis zu 300 Absatz bezeichneten Tat Beihilfe leistet , K zu bestrafen. oder das zufällig zu seiner Kenntnis § 2 1 . AVer während der Zeit der gelangte Geheimnis einer Abstimmung Reichstagsabgeordnetenwahl in dem Geeinem anderen mitteilt, ist mit Gefäng- bäude, in dem sich der Abstimmungsnis bis zu einem Jahr und mit Geld- raum befindet oder in dessen Umgebung. strafe bis zu 1000 K zu bestrafen. I die durch den Präses der Stimmenab§ 19. AVer vom Tag der Kund- i sammlungskommission räumlich bestimmt machung der innerministeriellen ATer- i wurde, zwecks Beeinflussung des Wahlordnung im Amtsblatt, vomit der Termin ergebnisses Reden halt oder die Wähler der Reichstagsabgeordnetenwahl festge- in der Ausubung ihres Stimmrechts durch setzt wird, bei Zwischenwahlen vom Uberredung zu beeinflussen trachtet, ist Tage, an dem das Abgeordnetenhaus wegen Ubertretung mit Arrest bis zu oder dessen Präsident die neuen Wahlen acht Tagen und Geldstrafe bis zu 200 angeordnet hat, bis zur Beendigung des K zu bestrafen. Wahlverfahrens den Kandidaten bei der § 22. W e g e n der in diesem Gesetz Wahlvorbereitung oder ein Mitglied seiner bezeichneten Verbrechen und A7ergehen Begleitung oder eine im Interesse der ist ausser der Freiheitsstrafe audi die Vorbereitung oder Abhaltung der Wahl Hemmung der Ausubung der politischen vorgehende Person oder einen Wähler. Rechte, im Fall eines Verbrechens ausserder an den Vorbereitungen zur AVahl dem auch der Amts- und Dienstverlust oder an der AVahl teilnimmt, bewirft (A7erlust der Rechtsanwaltschaft) ausoder gegen diese andere gewalttätige. | zusprechen. furchteinflössende oder beschämende § 23. Wegen der strafbaren HandHandlungen begeht, ist wegen Ubertre- lungen, die in den §§ 6 bis 21 festtung mit Arrest bis zu einem Monat ! gesetzt sind, kann das Verfahren nur und Geldstrafe bis zu 600 K zu be- ! dann eingeleitet werden, wenn die Hand1 strafen. lung im Fall der §§ 6 bis 1 1 , 13 bis

224 Art. 113. Tout citoyen qui aura, dans les elections, acheté ou vendu un suffrage ä un prix quelconque, sera puni d'lnterdiction des droits de citoyen et de toute fonction ou eniploi public pendant cinq ans au moins et dix ans au plus. Seront en outre, le vendeur et 1'acheteur du suffrage, condanmés chacun ä une amende double de la valeur des choses recues on promises. L. -fi 1913. Art. 12. E n dehors des cas spécialement prévus par les dispositions des lois et décrets actuellement Fr. Art. 109. Lorsque par attroupement, en vigueur, quiconque, soit dans une commission administrative ou municipale, voies de fait ou menaces, on aura empéché un ou plusieurs citoyens d'exercer soit dans un bureau de vote ou dans leurs droits civiques, chacun des coupab- les bureaux des mairies, des prefectures ou sous-préfectures, avant, pendant, ou les sera puni d'un emprisonnement de apres un scrutin, aura, par inobservation six mois au moins et de deux ans au plus. et de l'interdiction du droit de volontaire de la loi ou des arrétés prévoter et d'etre eligible pendant cinq ans i fectoraux ou par tous autres actes fraudu; leux, violé ou tenté de violer le secret au moins et dix ans au plus. Art 110. Si ce crime a été commis I du vote, porté atteinte ou tenté de porter par suite d'un plan concerté pour étre i atteinte ä sa sécurité, empéché ou tenté execute soit dans tout le royaume \toute i d'empecher les operations du scrutin, ou qui en aura change ou tenté de changer la Bépubliqué] soit dans un ou plusieurs le resultat, sera puni d'une amende de departements, soit dans un ou plusieurs cent francs ä cinq cents francs (100 fr. arrondissements communaux, la peine ä 500 fr.) et d'un emprisonnement d'un sera le bannissement. : mois ä un an ou de 1'une de ces deux Art. 1 1 1 . Tout citoyen qui. étant i peines seulement. — L e délinquant pourcharge, dans un scrutin, du dépouillement des billets contenant les suffrages ra, en outre, étre privé de ses droits civiques pendant deux ans au moins et des citoyens, sera surpris falsifiant ces cinq ans au plus. — Si le coupable est billets, ou en soustrayant de la masse, ou y en ajoutant, ou inscrivant sur les fonctionnaire de 1'ordre administratif ou billets des votants non lettrés des noms '• judiciaire, agent ou préposé du Gouverneautres que ceux qui lui auraient été i ment ou d'une administration publique, ou declares, sera puni de la peine de la | charge d'un ministére de service public, \ la peine sera portée au double. — L'ardegradation civique. ticle 463 du Code pénal est applicable Art. 112. Toutes autres personnes aux dispositions ci-dessus. eoupables des faits énoncés dans 1'article 13. Les dispositions de 1'article 50 precedent, seront punies d'un emprisonnement de six mois au moins et de deux ', du décret organique du 2 février 1852 ans au plus, et de l'interdiction du droit i sont applicables a Taction publique et ä de voter et d'etre éligibles pendant cinq i 1'action civile intentées en vertu de la présente loi. ans au moins et dix ans au plus. 19 und 21 spätestens innerhalb 30 Tagen, gerechnet von der Beendigung der Wahl, im Fall der §§ 12 und 20 jedoch spätestens innerhalb 30 Tagen, gerechnet vom Tag der Ausfiihrung zur Anzeige gebracht wurde. Wegen der im § 19 festgestellten Ubertretung ist das A'erfahren sofort einzuleiten und ist der auf frischer Tat betretene Täter sofort in vorläuhge Verwahrung zu nehmen.

225 14. Les articles 479 ä 503 du Code | ans, et d'une amende de cinq cents francs d'instruction criminelle seront désormais ! å cinq mille francs (500 fr. ä 5,000 fr.). inapplicables aux crimes et aux délits 4. Dans les cas prévus aux articles ou å leurs tentatives, qui auront été ; precedents, si le coupable est fonctioncommis dans le but de favoriser ou de naire public, la peine sera double. — combattre une candidature de quelque j L'article 463 du Code penal est applinature qu'elle soit. cable aux condamnations pronoucées en L. 81/a 1914. Art. 1. Quiconque, vertu de la présente loi. par des dons ou libéralités en argent ou en nature, par des promesses de libéralités, de faveurs, d'emplois publics L. 28 / 5 1894. Art. 196. Sera puni B e l g . ou privés ou d'autres avantages parti- : d'une amende de cinquante francs å cinq culiers, faits en vue d'infiuencer le vote cents francs et d'un emprisonnement de d'un ou de plusieurs électeurs, aura huit jours ä un mois, ou d'une de ces obtenu ou tenté d'obtenir leur suffrage, I peines seulement, quiconque aura, direcsoit directement, soit par l'entremise ! tement ou indirectement, méme sous d'un t i e r s ; quiconque, par les mémes | forme de pari, donné, offert ou promis, moyens, aura determine ou tenté de deter- ; soit de l'argent, des valeurs ou avantages miner un ou plusieurs d'entre eux ä queleonques, soit des secours, sous la s'abstenir, sera puni de trois mois ä deux condition d'obtenir un suffrage ou 1'abans d'emprisonnement et d'une amende stention de voter, ou en les subordonnant de cinq cents francs ä cinq mille francs au resultat de 1'élection. (500 fr. ä 5,000 frans). — Seront punis Seront punis des mémes peines, ceux des mémes peines ceux qui auront agree | qui auront accepté les offres ou proou sollicité les mémes dons. libéralités ! messes. ou promesses. 197. Seront punis des peines por2. Ceux qui, soit par voies de fait, tées en l'article precedent, ceux qui, sous violences ou menaces contre un électeur, les conditions y énoncées, auront fait ou soit en lui faisant craindre de perdre accepté 1'offre ou la promesse d'emplois son emploi ou d'exposer ä un dommage publics ou privés. sa personne, sa famille ou sa fortune, 198. Sera puni des mémes peines, 1'auront determine ou auront tenté de le quiconque, pour determiner un électeur determiner ä s'abstenir de voter, ou ä s'abstenir de voter ou pour influencer auront influence ou tenté d'infiuencer son vote, aura usé ä son égard de voies son vote, seront punis d'un emprisonne- de fait, de violences ou de menaces, ou ment d'un mois ä deux ans, et d'une lui aura fait craindre de perdre son amende de deux cents francs ä cinq emploi ou d'exposer ä un dommage sa mille francs (200 fr. å 5,000 fr.). | personne, sa famille ou sa fortune. 3. Quiconque, en vue d'infiuencer 199. Sera puni d'une amende de le vote d'un college electoral ou d'une vingt-six francs ä deux cents francs, fraction de ce college, aura fait des dons celui qui, sous prétexte d'indemnite de ou libéralités, des promesses de libéravoyage ou de séjour, aura donné, offert lités ou de faveurs administratives, soit ou promis aux électeurs une somme ä une commune, soit ä une collectivité d'argent ou des valeurs queleonques. quelconque de citoyens, sera puni d'un La méme peine sera appliquée å ceux emprisonnement de trois mois å deux qui, ä l'occasion d'une election, auront 15

226 sera puni d'un emprisonnement de huit donné, offert ou promis aux électeurs jours ä trois mois. des comestibles ou des boissons. 203. Quiconque aura engage, réuni La méme peine sera aussi appliquée ä 1'électeur qui aura accepté des dons, ou aposté des individus, méme non armés, de maniére ä intimider les électeurs ou offres ou promesses. ä troubler l'ordre, sera puni d'un empriLes aubergistes, débitants de boissonnement de quinze jours ä un mois et sons ou autres commercants ne seront d'une amende de vingt-six francs ä cinq pas recevables ä réclamer en justice le cents francs. payement des dépenses de consommation Ceux qui auront fait partie sciemfaites ä 1'occasion des elections. ment de bändes ou groupes ainsi orga200.' Seront punis comme auteurs des délits prévus par les quatre a r t i d e s nises, seront punis d'un emprisonnement de huit ä quinze jours et d'une amende precedents, ceux qui auront fourni des de vingt-six francs ä deux cents francs. fonds pour les commettre, sachant la destination qu'ils devaient recevoir, ou 204. Ceux qui, par attroupement, qui auront donné mandat de faire, en violences ou menaces, auront empéché leur nom. les offres. promesses ou meun ou plusieurs citoyens d'exercer leurs naces. droits politiques, seront punis d'un empri2 0 1 . Dans les cas prévus par les sonnement de quinze jours ä un an et cinq a r t i d e s precedents, si le coupable d'une amende de vingt-six francs ä mille est fonctionnaire public, le maximum de francs. la peine sera prononcé et 1'emprisonne205. Toute irruption dans un college ment ainsi que 1'amende pourront étre electoral, consommée ou tentée avec portés au double. violence, en vue d'entraver les opera202. Tout membre ou employe d'un tions électorales, sera punie d'un empribureau, de bienfaisance ou d'un comité de sonnement de trois mois a deux ans et charité, tout membre ou employe d'une I d'une amende de deux cents francs ä administration charitable publique qui detix mille francs. aura, soit directement, soit indirecteSi le scrutin a été violé, le maximum ment, offert, promis ou donné des seI de ces peines sera prononcé et elles cours permanents, temporaires ou extraI pourront étre portées au double. ordinaires ä un ou plusieurs indigents, Si les coupables étaient porteurs sous la condition d'obtenir un suffrage d'armes, ils seront condamnés, dans le ou l'abstention de voter, sera puni d'une premier cas, ä un emprisonnement, d'un amende de cinquante francs ä cinq cents an ä trois ans et ä une amende de cinq francs et d'un emprisonnement de huit i cents francs ä trois mille francs, et, dans jours ä un mois. le second cas, ä la reclusion et ä une II en sera de méme des dits membres ou employes qui auront refuse ou sus- ! amende de trois mille francs ä cinq mille pendu tout octroi de ces secours par le | francs. 206. Si ces faits ont été commis motif que l'indigent n'aurait pas consenti ä laisser inhuencer son vote ou ä s'abste- par des bändes ou des groupes organises comme il est dit ä l'article 203, ceux nir de voter. qui auront engage, réuni ou aposté les Quiconque réclamera des secours ou individus qui en auront fait partie seront une augmentation de secours, sous la menace de voter dans un sens determine, punis d'un emprisonnement d'un mois ä

227 un an et d'une amende de cent francs I candidatures ou de designation de téä mille francs. moins. 210. Quiconque, pour se faire in207. Seront punis comme auteurs scrire sur une liste d'electeurs ou sur ceux qui auront directement provoqué ä une liste d'eligibles au Senat, ou pour commettre les faits prévus par les articse faire accorder un vote supplémentaire, les 204 et 205, soit par dons, promesses, se sera attribué frauduleusement une menaces, abus d'autorite ou de pouvoir, machinations ou artifices coupables, soit . contribution dont il ne posséde pas les par des discours tenus ou des cris pro- | bases, ou aura sciemment fait de fausses férés dans des reunions ou des lieux j declarations ou produit des actes qu'il publics, soit par des placards affichés, | savait étre simulés, sera puni d'une soit par des écrits imprimés ou non, et | amende de vingt-six francs ä deux cent • francs. vendus ou distribués. Sera puni de la méme peine celui Si les provocations n'ont été suivies qui aura sciemment pratique les mémes d'aucun effet, leurs auteurs seront punis manoeuvres dans le but de faire inscrire d'un emprisonnement d'un mois ä six ! un citoyen sur ces listes ou de l'en mois et d'une amende de cinquante francs 1 faire rayer, ou de faire augmenter ou ä cinq cents francs. 208. Les membres d'un college elec- ': réduire le nombre de ses votes. Toutefois, la poursuite ne pourra toral qui, pendant la reunion, se sont avoir lieu que dans le cas on la derendus coupables d'outrages ou de viomande d'inscription ou de radiation aura lences, soit envers le bureau, soit envers l'un de ses membres, soit envers i été rejetée par une decision devenue définitive et motivée sur des faits implil'un des témoins, ou qui, par voies de fait ou menaces auront retardé ou em- ; quant la fraude. Les decisions de cette nature, rendues peché les operations électorales, seront 1 soit par les colleges des bourgmestres punis d'un emprisonnement de quinze et échevins, soit par les cours d'appel, jours ä un an et d'une amende de cent ; soit par les deputations permanentes, francs ä mille francs. i ainsi que les pieces et les renseignements Si le scrutin a été violé. le maximum y relatifs, sont transmis par le gouverde ces peines sera prononcé et elles neur au ministére public, qui pent aussi pourront étre portées au double. les réclamer d'office. Si les coupables étaient porteurs d'arL a poursuite sera prescrite apres trois mes, ils seront condamnés, dans le pre- ', mois révolus ä partir de la decision. mier cas, k un emprisonnement de trois 210 bis. Toute personne cliargée, ä mois å deux ans et ä une amende de un titre quelconque, de la preparation ou deux cents francs ä deux mille francs, de la confection des listes électorales et, dans .le second cas, ä la reclusion provisoires qui, dans le but de faire et ä une amende de trois mille francs : rayer un électeur ou réduire le nombre å cinq mille francs. de ses votes, aura sciemment fait usage, 209. Seront punis comme coupables dans ce travail, de pieces ou documents de faux en écriture privée, ceux qui auront soit falsifies par alteration, suppression appose la signature d'autrui ou de perou addition, soit fabriqués, ou qui volonsonnes supposées sur les actes de pre- | tairement aura, dans le memo but, reprosentation de candidats, d'acceptation de | duit inexactement, sur les listes élec-

228 212. Tout president, assesseur ou torales, par alteration, addition ou omissecretaire d'un bureau, tout témoin qui sion, les données fournies par les pieces ou documents qui peuvent étre utilises [ aura révélé le secret du vote sera puni pour la confection des listes, sera punie I d'une amende de cinq cents francs ä d'une amende de vingt-six francs ä deux : trois mille francs. 213. Sera puni d'un emprisonnement cents francs et d'un emprisonnement de de trois mois a deux ans et d'une amende huit ä quinze jours. Si ce délit a été de cinquante francs ä deux mille francs, commis dans le but de procurer ä un tout membre d'un bureau ou tout témoin citoyen 1'électorat ou des votes suppléqui, lors du vote ou du dépouillement mentaires, l'amende sera de cinquante ä ; du scrutin, sera surpris alterant frauduleucinq cents francs et l'emprisonnement de sement, soustrayant ou ajoutant des huit jours ä un mois. bulletins, ou indiquant sciemment un La prescription de six mois établie nombre de bulletins ou de votes inférieur par l'article 217 ne commencera å courir, ou supérieur au nombre reel de ceux en ce qui concerne les infractions prévues au present article, qu'a partir du : qu'il est charge de compter. Les faits seront immédiatement menjour oil les listes électorales definitives tionnés au procés-verbal. et les pieces y relatives auront été en214. Sera puni d'un emprisonnement voyées au commissariat d'arrondissement. d'un mois å un an et d'une amende de 210ter. Tout membre d'un college échevinal, tout conseiller communal qui, dans vingt-six francs a mille francs, celui qui aura vote' ou se sera présenté pour voter l'exercice de la juridiction électorale. sous le nom d'un autre électeur. aura, sur son rapport, fait indument soit Sera puni des mémes peines, celui rejeter une demande d'inscription sur les qui. d'une maniére quelconque, aura dilistes, soit ordonner l'inscription ou la strait ou retenu un ou plusieurs bulleradiation d'un électeur, la majoration ou la reduction du nombre de ses votes, en tins officiels de vote. 215. Quiconque aura vote dans un invoquant ou en utilisant, ä cet effet, college electoral en violation des articles des pieces ou documents qu'il savait étre 20, 2 1 , 2 3 , 61 et 173, alinéa 7, du falsifies par alteration, suppression ou present Code, sera puni d'une amende addition, soit fabriqués, soit fictifs, sera de vingt-six francs ä deux cents francs puni d'un emprisonnement de trois mois et d'un emprisonnement de huit å cpiinze a deux ans. Toutefois, la poursuite ne pourra avoir jours. 216. Toute personne qui, le jour de lieu que dans le cas ou le recours en j l'election, aura cause du désordre, soit inscription ou en radiation de l'electeur, en acceptant, portant ou arborant un en augmentation ou en reduction du signe de ralliement, soit de toute autre nombre de ses votes, aura fait l'objet d'une decision devenue definitive et mo- | maniére, sera punie d'une amende de tivée sur des faits impliquant la fraude. ; cinquante francs a cinq cents francs. 217. La poursuite des crimes et L a prescription établie par l'article l 217 commencera a courir ä partir de j délits prévus par le present Code et Taction civile seront prescrites apres six cette decision. 2 1 1 . La contrefacon des bulletins J mois révolus å partir du jour ou les électoraux est punie comme faux en écri- j crimes et les délits ont été commis. 218. E n cas de concours de pluture publique.

229 sieurs des délits prévus, les peines seront (i.) Gives, lends, or agrees to give cumulées, sans qu'elles puissent néanor lend, or offers or promises, or promoins excéder le double du maximum de | mises to procure or to endeavour to prola peine la plus forte. cure any money or valuable consideraEn cas de concours de Tun ou de : tion to or for any person whatever: plusieurs de ces délits avec un des cri(ii.) Gives or procures, or agrees to mes prévus également par le present give or procure, or offers or promises, Code, la peine du crime sera seule proor promises to procure or to endeavour noncée. to procure any office, place, or employ219. S'il existe des circonstances ment to or for any person whatever; or atténuantes, les tribunaux sont autorisés (b.) Who in consequence of any such k remplacer la peine de la reclusion par j gift, loan, offer, promise, procurement, un emprisonnement de trois mois au I or engagement, procures or engages. moins et ä réduire Temprisonnement au- ' promises or endeavours to procure the dessous de huit jours et T amende aureturn of any person in any election or dessous de vingt-six francs. the vote of any voter at any election; or Ils pourront prononcer séparément (c.) AVho advances or pays or causes Tune ou T autre de ces peines, sans i to be paid any money to, or to the use qu'elles puissent étre au-dessous des of any other person, with the intent that peines de police. such money or any part thereof shall be expended in bribery at any election, or who knowingly pays or causes to be Art. 294, Chiunque con violenza, paid any money to any person in discharge minaccia o inganno impedisce in tutto or repayment of any money wholly or o in parte Tesercizio .di un diritto poli- in part expended in bribery at any electico, ovvero determina taluno a esercition ; or tarlo in senso difforme dalla sua volontä, (el.) AVho being a voter before or é punito con la reclusione da uno a during any election directly or indirectly cinque anni. by himself or by any other person on his behalf receives, agrees, or contracts for any money, gift, loan, or valuable Steph. 174. Every one is guilty of consideration, office, place, or employbribery and a corrupt practice ment for himself or for any other person (a.) W h o directly or indirectly by for voting or agreeing to vote, or for himself or by any other person on his refraining or agreeing to refrain from behalf, voting at any election; or in order to induce any voter to vote (e.) Who after any election directly or refrain from voting at any election; or indirectly by himself or by any other or corruptly on account of such voters person on his behalf receives any money having voted or refrained from voting or valuable consideration on account of at any election; any person having voted or refrained or in order to induce any person to from voting, or having induced any other procure or endeavour to procure the person to vote or refrain from voting; or return of any person at any election, (/*.) AVho, either directly or indirectly, or the vote of any voter at any eleccorruptly pays any rate on behalf of tion, any ratepayer for the purpose of enabling

230 him to be registered as a voter, thereby j person having voted or refrained from voting, or being about to vote or refrain to influence his vote at any future elecfrom voting at such election; or tion; or (6.) who being an elector corruptly (</.) Any candidate or other person accepts or takes any such meat drink who. either directly or indirectly, pays entertainment or provision. any rate on behalf of any voter for the 177. The following persons are purpose of inducing him to vote or reguilty of an offence which shall be frain from voting; or deemed to be a corrupt practice: (&.) Any person on whose behalf and any candidate or election agent in a with whose privity any such payment as in clauses (f.) and (g.) is mentioned parliamentary election who knowingly falsely makes a declaration as to exis made. 175. Every one commits the offence penses, etc., as required by s. 3 of the Corrupt and Illegal Practices Act, 1 8 8 3 ; of undue influence and a corrupt practice any candidate in a municipal elec(a.) who directly or indirectly by himtion who. without such authorised excuse self or by any other person on his beas is mentioned in this Act, falsely half makes use of or threatens to make use of any force, violence, or restraint, i makes such declaration as to election expenses as is required in s. 21 thereof. or inflicts or threatens to inflict by him178. Any person other than the self or by any other person any temporal ! election agent of a candidate who inor spiritual injury, damage, harm, or curs any expenses on account of holding loss, upon or against any person in order to induce or compel him to vote or re- public meetings or issuing advertisefrain from voting, or on account of his ments, circulars, or publications for the purpose of promoting or procuring the having voted or refrained from voting at election of any candidate at a parliamenany election; or tary election, unless he is authorised in (b.) who by abduction, duress, or writing to do so by such election agent, any fraudulent device or contrivance is guilty of a corrupt practice within impedes or prevents the free exercise of the meaning of the Corrupt and Illegal the franchise of any elector, or thereby Practices Act, 1883 (46 & 47 V. c. 51); compels, induces, or prevails upon any Provided that the Court before whom voter either to give or refrain from ; he is convicted may mitigate or entirely giving his vote at any election. remit any incapacity as to being registe176. Every person is guilty of treared as a voter or being elected to the ting and of a corrupt practice (a.) who corruptly by himself or by i House of Commons as provided by s. 6 of the said Act. any other person, either before, during, 179. Every person is guilty of a or after an election, directly or indirectly misdemeanour, and is liable upon congives or provides, or pays wholly or in part the expense of giving or providing, viction thereof to one year's imprisonany meat drink entertainment or provi- I ment and hard labour, or to be fined sion to or for any person, for the pur- | any sum not exceeding £ 2 0 0 , who commits a corrupt practice at or in pose of corruptly influencing that person or any other person to give or refrain respect of any election of any member to serve in Parliament, or any municipal from giving his vote at the election, or election. on account of such person or any other

231 180. Every one is guilty of a misthe election petition in consideration of demeanour, and is liable if he is a reany payment, or in consideration that turning officer or an officer or clerk in the seat shall at any time be vacated, attendance at a polling station to impri- or in consideration of the withdrawal sonment for two years with hard labour, of any other election petition, or is or and if he is any other person for six i are (whether lawful or unlawful) not months, who j mentioned in the affidavits required by (1.) fraudulently defaces or fraudu- i this section. lently destroys any nomination paper; or 182. Every member of a municipal (2.) fraudulently defaces or fraudu- ! corporation is guilty of a misdemeanour lently destroys any ballot paper, or the and is liable to such punishment as the official mark on any ballot paper; or i Court awards, who (3.) without due authority supplies directs any payment or application of any ballot paper to any person; or any money, stocks, funds, securities (4.) fraudulently puts into any ballot or personal property, of or held in trust box any paper other than the ballot for the corporation, in payment of any paper which he is authorised by law to expenses occasioned by a parliamentary put in; or election, or incurred by any person of(5.) fraudulent!} 7 takes out of the , fering himself as a candidate at or be1 polling station any ballot paper; or fore a parliamentary election; or (6.) without due authority, takes, any bond, covenant, recognisance, or opens, or otherwise interferes with any judgment made or given by a corporaballot box or packet of ballot papers i tion, council, officer, trustee or person then in use for the purposes of the as aforesaid, for inducing any person to election. : labour in a parliamentary election at a 181. Any person is guilty of a ! future time, or to pay or incur expenses misdemeanour and is liable to imprison- ! as aforesaid at a future time; or ment for twelve months and a fine of assents to or participates in any affir£ 2 0 0 who mative vote or proceeding relating to makes any agreement or terms, or ! such paj'ment or application; or enters into any undertaking, in relation signs or seals in his individual capato the withdrawal of an election petition city, or affixes the corporate seal to, in a parliamentary or municipal election, any instrument by this section declared and such agreement, terms, or under- ! void. taking is or are for the withdrawal of

II. Straffbar folksamling och underlåtenhet att efterkomma myndighets befallning till en folksamling att skingras. k»

Fl.

10 kap. 13 §. Samlar sig folkmängd tillhopa och störer lugnet eller allmänna ordningen, utan att dock lägga ä daga sådant uppsåt, som i 7 § sägs, och skingrar sig ej den folkmängd, på offentlig myndighets befallning, utan visar trotsighet däremot; då skola anstiftare och anförare av det upplopp till straffarbete i högst ett år och annan deltagare i upploppet till böter dömas. Övergå de till våld .å person eller egendom: vare lag, som i 9, 10 och 12 §§ om uppror sägs; dock att för sådan deltagare i upploppet, som ej är anstiftare eller anförare, straff efter 9 § må, där omständigheterna äro synnerligen mildrande, nedsättas till fängelse. 15 §. Sammankommer menighet å landet eller i stad till överläggning oin allmänt eller menigheten särskilt rörande ärende; då må tillträde till sammankomsten ej offentlig' myndighet förvägras. Ej må sammankomsten av myndigheten upplösas, så framt därvid ej företages något, som emot lag stridande är eller eljest allmän ordning störer. Den. som underlåter att hörsamma myndighetens bud i tv fall. straffes med böter.

16 kap. 3 §. Samlar sig folk tillhopa i mängd och ådagalägger uppsåt att i förening begå brott, som i 1 § sägs, eller att eljest störa allmän säkerhet och ordning; samt skingrar sig ej efter sådan uppma-

ning dertill, som i 6 § namnes; straffes för upplopp, anstiftare och anförare med fängelse i högst två år, samt af de öfrige enhvar, som ej åtlydt uppmaningen, med fängelse ej öfver sex månader eller böter högst femhundra mark.

§ 136. Den, som bevirker, at der N . finner oplop sted i hensikt å ove void mot person eller gods eller å true dermed, eller som medvirker til istandbringelsen av sådant oplop, eller som ved et oplop, under hvilket ovennevnte hensikt legges for dagen, optrer som leder eller forer, straffes med fengsel inntil 3 år. Foroves under oplopet nogen sådan förbrytelse mot person eller gods som ved oplopet tilsiktet, eller som deltagerne under dette har lagt for dagen å ville forove, eller nogen förbrytelse mot den offentlige myndighet, blir de ovennevnte likesåvel som enhver i förbrytelsen delaktig å straffe med fengsel fra 2 måneder inntil 5 är. men med den for förbrytelsen bestemte straff, foroket med inntil en halvdel, såfremt herved strengere straff fremkommer. § 137. Den, som er tilstede eller medvirker til, at nogen annen er tilstede i sådant oplop som i § 136 nevnt, efteråt påbud om å begi sig rolig bort av ovrigheten er forkynt, straffes med fengsel inntil 3 måneder, men inntil 2 år, såfremt der under hans tilstedevaerelse for-

233 eves nogen förbrytelse mot den offentlige § 134. Deltagere i et Oplob, der myndighet eller nogen sådan förbrytelse ! vidende om, at Paabud om at skilles er mot person eller gods som ved oplopet I forkyndt paa foreskreven Maade, ikke tilsiktet, eller som deltagerne under ; efterkommer dette, straffes med Bode eller samme har lagt for dagen å ville for- Haafte indtil 3 Maaneder. ove. § 329. Med böter eller med fengsel 186. Hij die opzettelijk bij gelegen- H . inntil 3 måneder straffes den, som efteråt i heid van een volksoploop zich niet onpålegg om å begi sig rolig bort av ovrigmiddellijk verwijdert na het derde door heten er forkynt, förblir tilstede eller of vanwege het bevoegd gezag gegeven medvirker til, at nogen annen förblir til- i bevel, wordt, als schuldig aan deelneming stede i en samling av et större antall ; aan samenscholing. gestraft met gepersoner på offentlig vei eller plass eller ; vangenisstraf van ten hoogste drie maanpå annet sted, hvor de ikke er berettiget | den of geldboete van ten hoogste zes til å opholde sig. | honderd gulden. P å samme mate straffes den, som overtrer de forskrifter, som av ovrigheten 116. Wird eine auf öffentlichen T . gis til forebyggelse av fare eller til i AVegen, Strassen ocler Plätzen versamordenens oprettholdelse ved sammenstimi melte Menschenmenge von dem zustänlinger eller forsamlinger av en större ; digen Beamten oder Befehlshaber der menneskemasse. bewaffneten Macht aufgefordert, sich zu entfernen, so wird jeder der Versammelten, welcher nach der dritten Aufforderung sich nicht entfernt, wegen § 133. Stk. 1. Den, som fremkal- Auflaufs mit Gefängnis bis zu drei Moder Oplob med det Forsset at ove eller : näten oder mit Geldstrafe bestraft. true med ATold paa Person eller Gods, 1st bei einem Auflaufe gegen die Bestraffes med Faengsel indtil 3 Aar eller 1 amten oder die bewaffnete Macht mit Häfte. vereinten Kraften tätlicher Widerstand Stk. 2. Paa samme Maade straffes geleistet oder Gewalt veriibt worden. so de, der ved et Oplob, under hvilket 1 treten gegen diejenigen, welche an diesen mevnte Formaal er lagt for Dagen, op- : Handlungen teilgenommen haben, die trgeder som Oplobets Ledere, samt en- 1 Straf en des Aufruhrs ein. hver Deltager, der undlader at efterkoimne Ovrighedens lovlig forkyndte Paa§ 2 8 3 . AVer bei einem aucli aus 0 . bud til Mamgden om at skilles. Dog jeder anderen Ursache, als wodurch eine kan Straffen for de sidstnaevnte Delta- Zusammenrottung zum Verbrechen wird. gere gaa ned til Bode. , veranlassten Auflaufe dem Beamten oder Stk. 3 . Begaas der under saadant Op- • der Wache, wenn diese die Menge auslob nogen under dets Formaal horende For- I einandergehen heissen, nicht Folge leistet, brydelse, straffes Oplobets Anstiftere eller ; macht sich ebenfalls des Vergehens des Ledere samt Deltagerne i den begaaede Auflaufes schuldig, und ist mit Arrest Forbrydelse med Faengsel indtil 6 Aar, for ! von einer AA7oche bis zu einem Monate saa vidt Forbrydelsen ikke efter sin Be- ! zu bestrafen. skaffenhed medforer hojere Straf.

234 Ung.

Ubertr. § 42. Mit Arrest bis zu acht Tagen ist zu bestrafen, wer im Fall öffentlicher Zusammenrottung oder Auflaufes dem im Interesse der Aufrechterhaltung oder Herstellung der Ordnung erfolgten Anordnungen der Behörde nicht gehorcht.

Art. 655. Chiunque fa parte di una I t . radunata sediziosa di dieci o piu persone é punito, per il solo fatto della partecipazione, con Tarresto fino a un anno. Se chi fa parte della radunata é armato, la pena é dell'arresto non inferiore a sei mesi. Non é punibile chi, prima delTingiunzione delTAutoritä, o per obbedire ad essä, si ritira dalla radunata.

III. Underlåtenhet att hindra eller upptäcka brott. S.

4 § 37 kap. eller i 34 kap. nämndt 3 kap. 7 §. Underlåta föräldrar, adoptivföräldrar, fosterföräldrar eller andra upp- brott, som innebär fara för annans lif eller helsa, å färde vara, men underlåfostrare, eller förmyndare att från utföter, medan brottet ännu kan förekommas. randet av brott, varom de vetskap äga, att derom i tid underrätta myndighet hindra den, som under deras vård och eller den, som hotas af brottet; straffes, lydnad står, när det utan angivelse till om brottet eller straffbart försök dertill åtal ske kan; varde straffade efter 4 §, dock högst med fängelse i sex månader, ' sker, med fängelse i högst sex månader ' eller böter. där det ej skett för egen vinning. Ej må dock någon för sådan under8 §. Har annan, än de personer, låtenhet dömas till straff, om han, till som i 7 § nämnde äro, vetat brott, därav någons liv, hälsa, frihet eller egendom förekommande af brottet, hade nödgats i synnerlig fara sattes, å färde vara, röja någon af de i 2 mom. 10 § nämnda och underlåtit att det i tid, så att faran personer. avvärjas kunde, upptäcka, när det utan angivelse till åtal ske kunnat; varde ock § 139. Med böter eller med hefte N . han straffad såsom i 7 § sägs. eller fengsel inntil 1 år straffes den, 8 kap. § 2 3 . A7ar som vet förräderi eller som undlater gjennem betimelig anmelsådant brott emot rikets säkerhet, som delse for vedkommende myndighet eller ovan sagt är, å färde vara, och det ej i på annen mate å soke avverget et efter tid upptäcker, domes till fängelse eller militser lov straffbart mytteri, krigsfor till straffarbete i högst fyra år. Hai- rederi, spioneri eller förbund om romnan ej de skäl, varmed han tilltror sig ning eller en förbrytelse av nogen i kunna den brottslige till gärningen binda; denne lovs §§ 83, 84, 86. 98, 99, 100, uppenbare då, utan att nämna personen, 148, 149, 150, 152, 153, 154, 159, 169, de omständigheter, som honom kunniga 192, 195, 217, 223, 2net ledd, 225, 2 3 1 , äro, eller straffes, som nyss är sagt. 233, 234, 243, 267, 268 eller 269 omEj skall någon av de i 3 kap. 11 § handlet slags eller sammes folger, skjont nämnda personer till straff efter denna han til en tid. da förbrytelsen eller dens § fällas, där brottets upptäckande icke folger ennu kunde forebygges, har erutan angivelse till åtal ske kunnat. holdt pålitelig kunnskap om, at den er

igjpere eller er forevet. Dog er han straff-fri, såfremt förbrytelsen ikke kommer til fullbyrdelse Fi. 16 kap. 19 §. Hvar. som vet högförräeller til straffbart forsok, eller såfremt deri, landsförräderi, mord, rån eller brott, som namnes i 1 § 25 kap., eller 1, 2 eller I avvergelsen ikke kunde skje uten å ut-

236 sette ham selv, nogen av hans ngermeste of geldboete van ten hoogste drie honderd eller nogen uskyldig for tiltale eller fare gulden. for liv. helbred eller velferd. 136. Hij die, kennis dragende van På samme mate, dog i intet tilfelle een voornemen tot het plegen van een med hoiere straff enn den for förbrytel- j der in de artikelen 92 —110 omschreven sen selv satte, straffes den overordnede, misdrijven, tot desertie in tijd van oorder har undlatt å hindre en i hans tjene- j log, tot militair verraad, tot moord, menste forovet förbrytelse, såfremt dette var | schenroof of verkrachting of tot een der ham mulig. ; in Titel ATII van dit boek omschreven misdrijven voor zoover daardoor levensgevaar wordt veroorzaakt, op een tijdstip § 1 4 1 . Stk. 1. Den, som er vidende waarop het plegen van deze misdrijven om at nogen af de i §§ 98, 99, 101, nog kan worden voorkomen, opzettelijk 103, 111, 112 og 113 omhandlede Fornalaat daarvan tijdig voldoende kennis brydelser mod Staten eller de överste te geven hetzij aan de ambtenaren der Statsmyndigheder eller en Forbrydelse, I justitie of politie, hetzij aan den beder medforer Fare for Menneskers Liv dreigde, wordt, indien het misdrijf is geeller Velfaerd eller for betydelige Sam- i volgd, gestraft met gevangenisstraf van fundsvaardier. tilsigtes begaaet, og som '• ten hoogste zes maanden of geldboete ikke gor, hvad der staar i hans Magt, j van ten hoogste driebonderd gulden. for at forebygge Forbrydelsen eller dens Dezelfde straf is toepasselijk op hem Folger, om fornodent ved Anmeldelse til die, kennis dragende van eenig in het Ovrigheden, straffes, hvis Forbrydelsen | eerste lid vermeld reeds gepleegd misbliver begaaet eller forsogt, med Haefte drijf waardoor levensgevaar is ontstaan, eller med Fsengsel indtil 3 Aar eller op een tijdstip waarop de gevolgen nog under formildende Omsttendigheder med kunnen worden afgewend, opzettelijk Bode. nalaat daarvan gelijke kennisgeving te Stk. 2. Den, der undlader at foredoen. tage saadanne Forebyggelseshandlinger, 137. De bepalingen van de artistraffes dog ikke, hvis deres Foretagelse | kelen 135 en 136 zijn niet van toepasfor ham selv eller hans mermeste vilde sing op hem die door de kennisgeving medfore F a r e for Liv, Helbred eller \ gevaar voor eene strafvervolging zou doen Velfaerd. ontstaan voor zich zelven, voor een zijner bloedverwanten of .aangehuwden in de , rechte linie of in den tweeden of der135. Hij die, kennis dragende van den graad der zijlinie, voor zijn echtgeeene samenspanning tot een der in de noot of gewezen echtgenoot, of voor een artikelen 92 — 95 of 102 bedoelde mis- ] ander bij wiens vervolging hij zich, uit drijven, op een tijdstip waarop het plegen hoof de van zijn ambt of beroep, van het van deze misdrijven nog kan worden afleggen van getuigenis zou kunnen vervoorkomen, opzettelijk nalaat daarvan schoonen. tijdig voldoende kennis te geven hetzij aan de ambtenaren der justitie of politie, hetzij aan den bedreigde, wordt. indien 139. W e r von dem ATorhaben eines het misdrijf is gevolgd, gestraft met ge- Hochverrats, Landesverrats, Miinzvervangenisstraf van ten hoogste een jaar brechens, Mordes, Raubes, Menschen-

237 mit schwerem Kerker von fiinf bis zu zehn Jahren bestraft werden. § 212. E r s t e r Fall. AVenn jemand ein A 7 erbrechen zu hindern aus Bosheit unterlässt, da er es doch leicht, und ohne sich, seine Angehörigen i§ 216) oder diejenigen Personen, die unter seinem gesetzlichen Sehutze stehen, einer Gefahr auszusetzen. hatte verhindern können. § 213. Bei den A T erbrechen des Hochverrates. der Ausspähung. unbeÖ. § 60. AVer eine in den Hochverrat fugten Werbung und der Behandlung eines Menschen als Sklaven ist eine so einschlagende Unternehmung, die er leicht und ohne Gefahr fiir sich, seine Ange- beschaffene Unterlassung fiir Mitschuld zu achten und auf die in den §§ 60. hörigen (§ 216), oder diejenigen Perso67, 92 und 95 bestimmte Art zu benen, die unter seinem gesetzlichen Sehutze handeln. Bei anderen A 7 erbrechen soil stehen, in ihrer weiteren Fortschreitung der Schuldige mit Kerker von sechs verhindern konnte, zu verhindern vorsätzlich unterlässt, macht sich des Ver- Monaten bis auf ein J a h r ; wenn aber die auf die Tat gesetzte Strafe der Tod brechens mitschuldig, und soil mit schwerem Kerker von fiinf bis zu zelm j oder lebenslanger Kerker ist, mit schwe! rem Kerker zwischen einem und fiinf Jahren bestraft werden. § 6 1 . A u d i derjenige macht sich Jahr6n bestraft werden. des Hochverrates mitschuldig, der eine hochverräterische Unternehmung oder eine § 135. W e r von einer beabsichtigten U n g . Person, von welcher ihm eine solche hochverräterischen Handlung zu einer solUnternehmung bekannt ist, der Behörde chen Zeit Kenntnis erhält, wo deren anzuzeigen vorsätzlich unterlässt, insoT ferne er diese Anzeige machen konnte, A erhinderung noch möglich ist und hierohne sich, seine Angehörigen (§ 216), iiber die Anzeige an die Obrigkeit nicht erstattet, wird mit Staatsgefängnis bis oder diejenigen Personen, die unter seizu drei J a h r e n bestraft, ausgenommen, nem gesetzlichen Sehutze stehen, einer das beabsichtigte Verbrechen ware unterGefahr auszusetzen, und wenn nicht aus blieben. den Umständen erhellt, dass der unterDie Angehörigen des Täters oder bleibenden Anzeige ungeachteteine schädliche Folge nicht mehr zu besorgen ist. Teilnehmers (§ 78) werden wegen UnterEin soldier Mitschuldiger soil ebenfalls lassung der Anzeige nicht bestraft. raubes oder eines gemeingefährlichen Verbrechens zu einer Zeit, in welcher die Verhtitung des A T erbrechens möglich ist, glaubhafte Kenntnis erhält und es unterlässt, hiervon der Behörde oder der durch das A 7 erbrechen bedrohten Person zur rechten Zeit Anzeige zu machen, ist, wenn das A^erbrechen oder ein strafbarer A r ersuch desselben begången worden ist, mit Gefängnis zu bestrafen.

IV. Offentlig uppm aning till b r o t t m. m. 8 keip. 3 §. Har någon, muntligen Har någon eljest pä sätt i 1 eller 2 inför menighet eller annan folksamling, j mom. förmäles sökt förleda till ohörsameller i skrift, den han utspritt eller ut- | het mot lag eller laga myndighet, straffes sprida låtit, uppmanat eller annorledes j med böter eller fängelse. sökt förleda till förräderi, som i 1 § sagt Vad i denna § är stadgat gälle även är; dömes, när ingen straffbar verkan | om den, som annans skrift, vars innedärav följde, till straffarbete i högst sex | häll är efter samma § straffbart, utspritt år. Samma lag vare om den, som annans ; eller utsprida låtit för att därmed främja skrift utspritt eller utsprida låtit, att den med skriften åsyftade verkan. därmed komma sådant förräderi åstad. I 8 §. Om stämpling till förräderi, som i 6 § omtalas, så ock om uppma16 kap. § 8. Den, som offentligen ning till sådant förräderi eller försök att i folksamling eller genom skrift eller annorledes därtill förleda gälle vad i 2 annan framställning, hvilken han utspridt och 3 §§ sagt är. eller offentligen anslagit eller utställt, 10 kap. 14 §. Var som, muntligen uppmanat eller sökt förleda till brott, inför menighet eller folksamling, eller i dömes, om i följd deraf brottet eller skrift, den han utspritt eller utsprida straffbart försök dertill utfördes, såsom låtit, uppmanar till våld å person eller anstiftare. Blef uppmaningen utan sådan egendom eller till annat brott, varde, där påföljd; straffes den skyldige, i fall han ej uppmaningen särskilt med straff be- sökt förleda till högförräderi eller landslagd är, dömd till böter eller fängelse. förräderi, uppror, mord, rån eller till Avsåg uppmaningen brott, vara strängare brott, som innebär allmän fara för lif, straff än fängelse kan följa, eller vore hälsa eller egendom, med tukthus i högst eljest omständigheterna synnerligen för- fem år eller fängelse ej under sex månader svårande, då må till straffarbete i högst men, om han uppmanat till annat brott, fyra år dömas. Är den skyldige i följd med fängelse i högst två år eller böter. av uppmaningen förfallen till straff för Dock må ej svårare straff honom ådömas, delaktighet i brott, som därå följt, gälle än å anstiftan af brottet kunnat följa. vad i 4 kap. 1 § stadgas. A'ar, som på sätt, som nu är nämndt, Där någon annorledes, såsom genom uppmanar till olydnad emot lag eller laga prisande av brottslig handling, muntligen stadga eller lofordar eller söker såsom inför menighet eller folksamling, eller i strafflös framhålla handling, vilken i lag skrift, den han utspritt eller utsprida äo med straff belagd, straffes med fänglåtit, söker förleda till brott; vare lag else i högst ett år eller böter. (L. 16 / 4 som i 1 mom. sägs. 1919).

239 Krsenkelse af et sandigt Pligtforhold, men selv staar udenfor dette. Stk. 3. For saa vidt ikke andet er bestemt, kan Straf for Medvirken ved Lovovertrsedelser, der ikke straffes med N. § 94. Den, som inngår förbund med hojere Straf end Hsefte, bortfalde, naar en eller flere personer med formål å utfore nogen i § § 83, 84, 86 eller 90 den medvirkende kun har villet yde en nevnt förbrytelse, straffes med hefte eller mindre vaesentlig Bistand eller styrke et allerede fattet Forsset, samt naar hans fengsel inntil 10 år, dog i intet tilfelle med hoiere straff enn to tredjedeler av '< Medvirken skyldes Uagtsomhed. § 136. Den, som uden derved at den hoieste for förbrytelsen selv anvende• have forskyldt hojere Straf offentlig tillige. skynder til Forbrydelse, straffes med P å samme mate straffes den, som 1. offentlig opfordrer til iverksettel- I Hsefte eller med Fsengsel indtil 2 Aar I eller under formildende Omstamdigheder sen av nogen sådan förbrytelse. . . § 140. Den, som offentlig opfordrer med Bode. eller tilskynder til iverksettelsen av en straffbar handling eller forherliger en 96. De samenspanning tot een der H . sådan eller tilbyr å utfore eller bistå ved utforelsen av en sådan, eller som i in de artikelen 9 2 — 9 5 omschreven mismedvirker til opfordringen, tilskyndelsen, j drijven wordt gestraft met gevangenisforherligelsen eller tilbudet, straffes med j straf van ten hoogste vijf Jaren. Dezelfde straf is toepasselijk op hem böter eller med hefte eller fengsel inntil 8 år, dog i intet tilfelle med hoiere | die. met het oogmerk om een der in de frihetsstraff enn to tredjedeler av den I artikelen 9 2 — 9 5 omschreven misdrijven hoieste for handlingen selv anvendelige. ! voor te bereiden of te bevorderen: 1°. een ander tracht te bewegen om Like med straffbare handlinger reghet misdrijf te plegen, te doen nes ber handlinger, til hvis foretagelse plegen of mede te plegen, om det er straffbart å forlede eller tilskynde. daarbij behulpzaam te zijn of om Foroves förbrytelsen under utovelsen daartoe gelegenheid, middelen of av en naaringsvei, kan retten til å fortinlichtingen te verschaffen. . . sette denne fradommes den skyldige. 131. Hij die, mondeling of bij ge: schrifte, in het openbaar, tot eenig strafD. § 2 3 . Stk. 1. Den for en Lovover- i baar feit of tot gewelddadig optreden tegen het openbaar gezag opruit, wordt trsedelse givne Straffebestemmelse omfatI gestraft met gevangenisstraf van ten hoogter alle, der ved Tilskyndelse, Raad eller Daad har medvirket til Gerningen. Straf- j ste vijf jaren of geldboete van ten hoogste fen kan nedssettes for den, der kun har i driehonderd gulden. 132. Hij die een geschrift, waarin villet yde en mindre vaesentlig Bistand \ tot eenig strafbaar feit of tot gewelddaeller styrke et allerede fattet Forsast, samt naar Forbrydelsen ikke er fuldbyr- i dig optreden tegen het openbaar gezag det eller en tilsigtet Medvirken er mis- | wordt opgeruid, met het oogmerk om i aan den opruienden inhoud ruchtbaarheid lykkedes. Stk. 2. Straffen kan ligeledes ned- i te gevon of de ruchtbaarheid daarvan te ssettes for den, der medvirker til | vermeerderen, verspreidt, openlijk ten 11 kap. § 4 a 3 (L. 23 /i 1931), se S p e c . Utk. X, 2 3 8 .

240 toon stelt of aanslaat, wordt gestraft met ten hoogste driehonderd gulden, echter gevangenisstraf van ten hoogste drie met dien verstande dat nimmer eene jaren of geldboete van ten hoogste driezwaardere straf wordt uitgesproken dan honderd gulden. terzake van poging tot bet misdrijf of. Indien de schuldige het misdrijf in zijn indien zoodanige poging niet strafbaar beroep begaat en er. tijdens bet plegen • is, ter zake van bet misdrijf zelf kan van bet misdrijf, nog geen vijf jaren zijn j worden opgelegd. verloopen, sedert eene vroegere veroordeeDeze bepaling is op hem niet van ling van den schuldige wegens gelijk I toepassing, indien het misdrijf of eene misdrijf onherroepelijk is geworden, kan strafbare poging daartoe niet is gevolgd hij van de uitoefening van dat beroep ten gevolge van omstandigheden van zijworden ontzet. nen wil afhankelijk. 133. Hij die in het openbaar, mondeling of bij geschrifte, aanbiedt inlichtingen. gelegenheid of middelen te ver85. AVer öffentlich vor einer Men- T schaffen om eenig strafbaar feit te ple- schenmenge oder wer durch Verbreitung gen, wordt gestraft met gevangenisstraf oder öffentlichen Anschlag oder öffentvan ten hoogste zes maanden of geldliche Ausstellung von Schriften oder boete van ten hoogste driehonderd anderen Darstellungen zur Ausfiihrung gulden. einer nach § 82 strafbaren Handlung 134. Hij die een geschrift waarin \ auffordert, wird mit Zuchthaus bis zu wordt aangeboden inlichtingen, gelegenzehn Jahren oder Festungshaft von gleiheid of middelen te verschaffen om eenig j cher Dauer bestraft. strafbaar feit te plegen, met het oog- j Sind mildernde Umstände vorhanden, merk om aan dat aanbod ruchtbaarheid so tritt Festungshaft von einem bis zu te geven of de ruchtbaarheid daarvan te j fiinf Jahren ein. vermeerderen, verspreidt, openlijk ten j 110. W e r öffentlich vor einer Mentoon stelt of aanslaat, wordt gestraft met schenmenge, oder wer durch A T erbreitung gevangenisstraf van ten hoogste drie oder öffentlichen Anschlag oder öffentmaanden of geldboete van ten hoogste liche Ausstellung von Schriften oder driehonderd gulden. anderen Darstellungen zum Ungehorsam Indien de schuldige het misdrijf in gegen Gesetze oder rechtsgiiltige Verzijn beroep begaat en er, tijdens het ordnungen oder gegen die von der Obrigplegen van het misdrijf, nog geen vijf keit innerhalb ihrer Zuständigkeit gejaren zijn verloopen, sedert eene vroegere j troffenen Anordnungen auffordert, wird veroordeeling van den schuldige wegens j mit Geldstrafe oder mit Gefängnis bis gelijk misdrijf onherroepelijk is geworden, zu zwei Jahren bestraft. kan hij van de uitoefening van dat be111. W e r auf die vorbezeichnete roep worden ontzet. Weise zur Begehung einer strafbaren 134ftis. Hij die door een der in arHandlung auffordert, ist gleich dem Antikel 47 n°. 2 vermelde middelen een stifter zu bestrafen, wenn die Auffordeander tracht te bewegen om een misdrijf rung die strafbare Handlung oder einen te begaan, wordt, indien het misdrijf of strafbaren A7ersuch derselben zur Folge eene strafbare poging daartoe niet is gehabt hat. gevolgd, gestraft met gevangenisstraf van 1st die Aufforderung ohne Erfolg geten hoogste vijf jaren of geldboete van blieben, so tritt Geldstrafe oder Gefängnis-

241 strafe bis zu einem Jahre ein; war die nung oder zum AViderstande gegen GeT Aufforderung auf eine Tötung gerichtet, setze, A erordnungen, Erkenntnisse oder r so ist die Strafe Gefängnis nicht unter A erfiigungen der Gerichte oder anderer 7 drei Monaten, neben dem auf Geldstrafe öffentlicher Behörden, oder zur A erweigerung von Steuern oder fiir öffentliche erkannt werden kann. Die Strafe darf jedoch, der Art oder dem Masse nach, Zwecke angeordneten Abgaben auffordert, aneifert oder zu verleiten sucht. . . keine schwerere sein, als die auf die Die Strafe dieses A T erbrechens ist Handlung selbst angedrohte. schwerer Kerker von einem bis zu fiinf 112. AVer eine Person des Soldatenstandes, es sei des Deutschen Heeres Jahren. § 80. W u r d e zu einer der in den oder der Kaiserlichen Marine auffordert oder anreizt, dem Befehle des Oberen §§ 76 und 78 bezeichneten Handlungen oder vor mehreren nicht Gehorsam zu leisten, [wer insbe- durch öffentlich, sondere eine Person, welche zum Beur- Leuten vorgebrachte Reden oder durch laubtenstande gehört, auffordert oder an- Druckwerke, verbreitete bildliche Darstelreizt, der Einberufung zum Dienste nicht lungen oder Schriften aufgefordert, angezu folgen], wird mit Gefängnis bis zu j eifert oder zu verleiten versucht, und ist diese Einwirkung ohne Zusammenhang zwei J a h r e n bestraft. mit einer anderen verbrecherischen Un§ 9. W e r jemanden zu einem Ver- ternehmung gestanden, und ohne Erfolg brechen auffordert, aneifert oder zu ver- geblieben (§ 9), so ist in den Fallen leiten sucht, ist dann, wenn seine Ein- des § 76 auf Kerker von einem bis zu wirkung ohne Erfolg geblieben war, der | fiinf Jahren, in den Fallen des 78 aber versuchten A 7 erleitung zu jenem A^er- ; von sechs Monaten bis zu einem Jahre brechen schuldig, und zu derjenigen j zu erkennen. § 239. Im allgemeinen haben die in Strafe zu verurteilen, welche auf den A7ersuch dieses Verbrechens zuverhängen ' den §§ 5—11 iiber Verbrechen r festgesetzten Bestimmungen auch auf A ergehen ware. § 59 c: [Wurde endlich] durch öffent- und Ubertretungen Anwendung zu linden, lich oder vor mehreren Leuten vorge- j insoferne nicht Abweichungen hiervon brachte Reden. durch Druckwerke, ver- j im Gesetze in einzelnen Fallen insbebreitete bildliche Darstellung oder Schrif- : sondere angeordnet sind, Toder aus der ten zu einer der im § 58 bezeichneten eigentiimlichen Natur des A ergehens oder der Ubertretung folgen. Handlungen aufgefordert, angeeifert oder § 305. AVer auf die im § 303 bezu verleiten gesucht, und ist diese Einwirkung ohne Zusammenhang mit einer zeichnete AVeise [se ned. sub ATH] die anderen verbrecherischen Unternehmung ! Einrichtungen der Ehe, der Familie, oder und ohne Erfolg geblieben (§ 9), so ist die Rechtsbegriffe iiber das Eigentum auf schweren Kerker zwischen zehn und j herabwurdiget, oder zu erschiittern versucht, oder zu unsittlichen oder durch zwanzig Jahren zu erkennen. § 65. Des Verbrechens der Störung die Gesetze verbotenen Handlungen aufder öffentlichen Ruhe macht sich schul- i fordert, aneifert, oder zu verleiten sucht, oder dieselben anpreiset, oder zu rechtdig, wer öffentlich oder vor mehreren Leuten, oder in Druckwerken, verbreiteten ! fertigen versucht, ist, insoferne sich Schriften oder bildlichen Darstellungen. . . darin nicht eine schwerer verpönte strafb: zum Ungehorsam, zur Aufleh- bare Handlung darstellt, eines Vergehens 16

242 schuldig, und mit Arrest von einem bis zu sechs Monaten zu bestrafen. AVenn jedoch eines der in den §§ 300 und 3 0 2 — 3 0 5 bezeichneten ATergehen durch Druckschriften begången wird, so kann nach Mass der Gefährlichkeit und beabsichtigten grösseren A 7 erbreitung die Strafe auf strengen Arrest bis zu einem J a h r ausgedehnt werden, und es können in diesem Falle die Schuldigen auch aus dem Örte oder dem [Kronlande] Hundcslandc und wenn sie Ausländer sind, aus sämtlichen [Kronländern des Kaisertums] Bundeslåndern der Republik abgeschafft werden.

ner bildlichen Darstellung zur Begehung eines A r erbrechens oder Vergehens unmittelbar auffordert, ist, wenn das ATerbrechen oder A7ergehen veriibt wurde, als Anstifter zu bestrafen. 1st die Aufforderung jedoch erfolglos geblieben, so ist sie, — insoweit nicht eine besondere Anordnung des gegenwärtigen Gesetzes Anwendung findet — mit Staatsgefängnis bis zu zwei Jahren und mit Geldstrafe bis zu viertausend Kronen zu bestrafen. § 172. Wer auf die im § 171 bezeichnete Art zum Ungehorsam gegen das Gesetz oder gegen eine seitens der Behörden innerhalb ihres gesetzlichen Wirkungskreises erlassene Anordnung, § 134. W e r öffentlich in einer Ver- A7erfugung oder Entscheidung unmittelbar sammlung mimdlich, oder wer durch | auffordert, oder eine solche Aufforderung Verbreitung oder öffentliche Ausstellung verbreitet, ist mit Staatsgefängnis bis zu einer Schrift, eines Druckwerks oder ! zwei J a h r e n und einer Geldstrafe bis zu einer bildlichen Darstellung zum Hoch- \ tausend Kronen zu bestrafen. verrat unmittelbar auffordert, ist, soferne In gleicher Weise ist aucli zu beer den Inhalt, beziehungsweise die Be- ! strafen, wer auf die im § 171 bezeichdeutung der Schrift, des Druckwerks nete Art eine Klasse der Bevölkerung, oder der bildlichen Darstellung gekannt eine Nationalität oder Religionsgenossenhat, mit Zuchthaus von fiinf bis zu zehn schaft zum Hass gegen eine andere, soJahren, im Fall der umittelbaren Auf- wie auch, wer gegen die Rechtseinforderung zur Veriibung des im § 127 richtungen des Eigentums oder der Ehe unter 1. und 2. bezeichneten Hochverrats aufreizt. hingegen mit Staatsgefängnis von fiinf § 173. Mit Staatsgefängnis bis zu bis zu zehn Jahren zu bestrafen. fiinf Jahren ist zu bestrafen, wer auf 1st die Aufforderung ganz erfolglos die im § 171 bezeichnete Art die Unvergeblieben, so darf die Strafe fiinf Jahre I letzlichkeit der Person des Königs, die Staatsgefängnis nicht iiberschreiten. gesetzliche Thronfolgeordnung, die ver§ 149. Die öffentliche und unmittel- fassungsmässige Regierungsform oder die bare Aufforderung zur Begehung des in I verbindende Kraft des Gesetzes angreift; den §§ 142, 143 und 144 bezeichneten | ebenso auch, wer gegen einzelne EinStaatsverrats, die auf die im § 134 er- j richtungen der Verfassung, gegen den wähnte Art erfolgt ist, wird mit Zucht- ; Verband mit dem anderen Staat der Mohaus von fiinf bis zu zehn Jahren benarchie, oder gegen die Staatsgemeinstraft. schaft zwichen jenen Ländern, welche § 1 7 1 . W e r öffentlich in einer A7er- den ungarischen Staat bilden, oder gesammlung mit Worten, oder wer durch gen die gesetzlichen Rechte des Königs, Verbreitung oder öffentliche Ausstellung \ des Reichstags, der Reichstagsausschusse, eines Druckwerks, einer Schrift oder ei- • oder der zur Verhandlung der gemein-

243 oii cette provocation n'aurait pas été samen Angelegeiilieiten berufenen Delesuivie d'effet, d'un an a cinq ans gation aufreizt. § 174. W e r eine durch das Gesetz d'emprisonnement et de 100 a 3000 francs als Verbrechen oder A'ergehen erklärte d'amende. Ceux qui, par les mémes moyens, Handlung auf die im § 171 bezeichnete auront directement provoqué ä Tun des Art riihmt, oder den. der ein Verbrechen crimes contre la siireté intérieure de TEtat oder Vergehen begången hat, wegen des1 prévus par les articles 86 et suivants, sen Veriibung in gleicher AVeise lobt jusques et y compris l'article 101 du oder öffentlich auszeichnet, ist mit GeCode pénal, seront punis cles mémes fängnis bis zu sechs Monaten zu bestrafen. I peines. Seront punis de la méme peine ceux Das Strafverfahren kann nur dann eingeleitet werden, wenn die Handlung j qui, par Tun des moyens énoncés en binnen drei Monaten nach erfolgter l'article 23, auront fait Tapologie des A7eriibung bei Gericht angezeigt worden I crimes de meurtre de pillage ou d'incen' die, ou de vol, ou de Tun des crimes ist. prévus par l'article 435 du Code pénal. Tous cris et chants séditieux profé29 rés dans des lieux ou reunions publics Fr. L. /- 1881, 23. Seront punis comme complices d'une action qualifiée seront punis d'un emprisonnement de six crime ou délit ceux qui, soit par des jours ä un mois et d'une amende de 16 discours, cris ou menaces proférés dans francs ä 500 francs ou de Tune de ces des lieux ou reunions publics, soit par deux peines seulement. des écrits, des imprimés vendus ou distribués, mis en vente ou exposés dans des lieux ou reunions publics, soit par L. 20 / 7 1 8 3 1 , 2 . Quiconque aura m é - B e l g . des placards ou affiches, exposés au rediamment et publiquement attaqué la force gard du public, auront directement pro- obligatoire des lois, ou provoqué directvoqué 1'auteur ou les auteurs ä commettre ; ement ä y désobéir, sera puni d'un emladite action, si la provocation a été ; prisonnement de six mois k trois ans. suivie d'effet. Cette disposition ne préjudiciera pas Cette disposition sera également ap- i å la liberté de la demande ou de la plicable lorsque la provocation n'aiira été ! defense devant les tribunaux ou toutes suivie cpie d'une tentative de crime autres autorités constituées. prévue par l'article 2 du Code pénal.

24. (L. 12 décembre 1893.) Ceux qui, par Tun des moyens énoncés en Art. 3 0 3 . Chiunque pubblicamente I t . l'article precedent, auront directement provoqué soit au vol. soit aux crimes de ! istiga a commettere uno o piu fra i demeurtre, de pillage et d'incendie, soit ä | litti indicati nell'articolo precedents é puTun des crimes punis par l'article 435 | nito, per il solo fatto dell'istigazione, con du Code pénal, soit ä Tun des crimes et i la reclusione da tre a dodici anni. La stessa pena si applica a chiundélits contre la siireté extérieurede TEtat. prévus par les a r t i d e s 75 et suivants, ! que pubblicamente fa Tapologia di uno jusques et y compris l'article 85 du : o piu fra i delitti indicati nell'arméme Code, seront punis, dans le cas ticolo precedente.

244 Art. 414. Chiunque pubblicamente mettere uno o piii delitti e una o piii istiga a commettere uno o piii reati é contravvenzioni, si applica la pena stapunito, per il solo fatto dell'istigazione: bilita nel numero 1°. 1° con la reclusione da uno a cinAlia pena stabilita nel numero 1" que anni, se trattasi di istigazione a soggiace anche chi pubblicamente fa commettere delitti: | Tapologia di uno o piii delitti. 2° con la reclusione fino a un anno, Art. 4 1 5 . Chiunque pubblicamente ovvero con la multa fino a lire duemila, istiga alia disobbedienza delle leggi di se trattasi di istigazione a commettere j ordine pubblico, ovvero all'odio fra le contravvenzioni. classi sociali, é punito con la reclusione Se si trätta di istigazione a com- da sei mesi a cinque anni.

V. Offentlig insamling till betalning av b ö t e r m. m. veröffentlicht, macht sich einer UberGes. 7/Ö 1874, § 16. Öffentliche tretung schuldig und soil mit Arrest von Aufforderungen mittels der Presse zur Aufbringung der wegen einer strafbaren vierzelm Tagen bis zu drei Monaten gestraft werden. Handlung erkannten Geldstrafen und Wenn aber eine der in den §§ 308 Kosten, sowie öffentliche Bescheinidurch gungen mittels der Presse iiber den j — 3 1 0 genannten Handlungen Druckschriften begången wird, so soil Empfang der zu solchen Zwecken gezahldas A'ergehen mit strengem Arreste von ten Beiträge sind verboten. Das zufolge soldier Aufforderungen einem bis zu sechs Monaten geahndet Empfangene oder der W e r t desselben werden. ist der Armenkasse des Orts der Sammlung fiir verfallen zu erklären. Vbertr. § 39. AA'er zu dem Zweck, U n g . § 18. Mit Geldstrafe oder mit Haft damit die Strafe des infolge eines Strafoder mit Gefängnis bis zu sechs Monaoder Disziplinarverfahrens zu einer Geldten werden bestraft: strafe A T erurteilten gedeckt und ersetzt 1. Zuwiderhandlungen gegen die in den §§ 14, 15, 16 und 17 ent- | werde, durch die Presse oder in einer öffentlichen A^ersammlung miindlich zur haltenen Verbote; Sammlung auffordert oder den Aufruf 2. Zuwiderhandlungen gegen die Bezur Sammlung verbreitet oder das Resulstimmungen der §§ 6, 7 und 8, tat der Sammlung auf diese AVeise kundwelche durch falsche Angaben macbt. ist mit einer Geldstrafe bis zu mit Kenntnis der Unrichtigkeit secbshundert Kronen zu bestrafen. begången werden. 7 Das durch die Sammlung erzielte Geld Dieselbe Strafe trifft den A erleger oder der Wert ist einzuziehen. einer periodischen Druckschrift auchdann, wenn er wissentlich geschehen lässt, dass auf derselben eine Person fälschlich als L. 29 / 7 1881, 40. U est interdit F r . Redakteur benannt wird. d'ouvrir ou d'annoncer publiquement des souscriptions ayant pour objet d'indemniser des amendes, frais et dommagesÖ. § 310. AVer auf die im § 30S beintéréts prononcés par des condamnazeichnete AVeise Sammlungen oder Subtions judiciaires, en matiére criminelle skriptionen, behufs der Deckung oder Ersatzleistung fiir Kautionsverfall, Geld- i et correctionnelle, sous peine d'un emstrafen oder Entschädigungen wegen j prisonnement de huit jours ä six mois, et d'une amende de 100 francs ä 1000 strafbarer Handlungen veranstaltet oder

T.

246 francs, ou de Tune de ces deux peines seulement.

Art. 390. Chiunque. fuori dei casi di concorso nel reato, aiuta taluno a sottrarsi alTesecuzione della pena é punito

con la reclusione da tre mesi a cinque anni se si trätta di condannato per delitto, e con la multa da lire cinquecento a diecimila se si trätta di condannato per contravvenzione. Si applicano le disposizioni del terzo capoverso deH'artieolo 386.

VI. Straffbara sammanslutningar. der A'erbindung mit Gefängnis von einem Monat bis zu einem J a h r e zu bestrafen. Gegen Beamte kann auf A'erlust der Fähigkeit zur Bekleidung öffentlicher Ämter auf die Dauer von einem bis zu fiinf J a h r e n erkannt werden. 129. Die Teilnahme an einer Verbindung, zu deren Zwecken oder Beschäftigungen gehört, Massregeln der Verwaltung oder die Vollziehung von Gesetzen durch ungesetzliche Mittel zu verhindern oder zu entkräften, ist an den Mitgliedern mit Gefängnis bis zu einem 7 H. 140. Deelneming aan eene veree- Jahre, an den Stiftern und A orstehern der Verbindung mit Gefängnis von drei niging die tot oogmerk he eft het plegen van misdrijven, wordt gestraft met ge- Monaten bis zu zwei J a h r e n zu bevangenisstraf van ten hoogste vijf jaren. strafen. Gegen Beamte kann auf A7erlust der Deelneming aan eene andere bij de wet verboden vereeniging wordt gestraft Fähigkeit zur Bekleidung öffentlicher met gevangenisstraf van ten hoogste zes i Ämter auf die Dauer von einem bis zu maanden of geldboete van ten hoogste ; fiinf Jahren erkannt werden. driehonderd gulden. Ten aanzien der oprichters of be§ 65. Des A T erbrechens der Störung 0 . stuurders kunnen deze straffen met een der öffentlichen Ruhe macht sich schulderde worden verhoogd. ! dig, wer öffentlich oder vor mehreren Leuten, oder in Druckwerken, verbreite7 T. 128. Die Teilnahme an einer A er- ten Schriften oder bildlichen Darstelbindung, deren Dasein, ATerfassung oder i lungen. . . c: Verbindungen zu stiften, oder Zweck vor der Staatsregierung geheim! andere zur Teilnahme an solchen zu vergehalten werden soil, oder in welcher gegen unbekannte Obere Gehorsam oder ; leiten sucht, oder selbst in was immer gegen bekannte Obere unbedingter Ge- fiir einer AVeise däran Teil nimmt, die horsam versprochen wird, ist an den sich einen der unter lit. a und b [se Mitgliedern mit Gefängnis bis zu sechs ov. sub IX] bezeichneten strafbaren Monaten, an den Stiftern und A^orstehern Zwecke zur Aufgabe setzen.

N.

330. Med böter eller med hefte eller fengsel inntil 3 måneder straffes den, som stifter eller deltar i en förening, der ved lov er forbudt, eller hvis formål er forovelse av eller opmuntring til straffbare handlinger, eller hvis medlemmer forplikter sig til ubetinget lydighet mot nogen. E r föreningens formål å forove eller opmuntre til förbrytelser, kan fengsel inntil 6 måneder anvendes.

248 Die Strafe dieses Verbrechens ist hat, und cler Obrigkeit die amtliche Anschwerer Kerker von einem bis zu fiinf zeige zu tun unterlässt. Jahren. § 288. Die Strafe dieses ATergehens § 285. Alle A 7 ereinigungen zu ge- ! ist nach Beschaffenheit der Teilnahme heimen Gesellschaften, in welcher Äb- verschieden. Die Stifter einer geheimen sicht sie errichtet sein. und unter welGesellschaft, die Anwerber und die A7orcher Benennung oder Gestalt sie be- j steher sind zu strengem Arreste von stånden haben oder bestehen mogen, drei Monaten bis zu einem Jahre zu sind verboten. Die Teilnahme an einer verurteilen. geheimen Gesellschaft macht eines A7er§ 289. Diejenigen, welche den Zugehens schuldig. sammenkunften einer geheimen Gesell§ 286. Als eine geheime Gesell- schaft beiwohnen, oder durch Briefwechschaft ist jede A 7 ereinigung mehrerer Persel oder auf was immer f'iir eine andere sonen anznsehen: AVeise an derselben teilnehmen, sind das a) wenn das Dasein derselben der erstemal mit Arrest von einem bis zu Obrigkeit absichtlich verborgen gehalten drei Monaten, im AViederholungsfalle mit wird ; strengem Arreste von drei bis zu sechs b) wenn zwar das Dasein derselben Monaten zu bestrafen. bekannt, aber entweder ihre Verfassung § 290. W e r sein Haus oder seine und Satzungen verheimlichet, oder eine ; AVohnung wissentlich zu Zusammenkunfandere A'erfassung, andere Satzungen ten einer geheimen Gesellschaft leiht, oder ein anderer Zweck vorgegeben weroder vermietet, soil, wenn er kein Mitden, als wirklieh bestehen. glied der Gesellschaft ist, zu Arrest von § 287. Der Teilnahme an einer ge- einem bis zu drei, im AViederholungsfalle heimen Gesellschaft macht sich schuldig, mit strengem Arreste von drei bis zu jeder Inländer: sechs Monaten verurteilt werden. Nebsta) der eine solche Gesellschaft zu dem, wenn das Haus oder die Wohnung stiften versucht, oder wirklieh stiftet; vermietet worden, ist das Mietgeld verb) Mitglieder zu einer inländischen ! fallen. oder auswärtigen geheimen Gesellschaft § 2 9 1 . 1st derjenige, der in seinem anwirbt; Hause oder seiner Wohnung den Zusamc) der von einer in- oder ausländimenkunften geheimer Gesellschaften Geschen geheimen Gesellschaft A7orsteher legenheit gibt, zugleich selbst Mitglied oder Mitglied ist; der Gesellschaft, so ist er, nebst dem d) mit einer solchen Gesellschaft Verfalle des etwa bedungenen Mietgeleinen Briefwechsel unterhält; des, mit strengem Arreste von einem bis e) der den Zusammenkunften einer zu drei, im Wiederholungsfalle bis zu solchen Gesellschaft in was immer fiir sechs Monaten zu bestrafen. einer Eigenschaft beiwohnt; § 292. Die Strafe eines Beamten, f) zu ihren Zusammenkunften wisder von einer ihm bekannt gewordenen sentlich sein Hans oder seine AVohnung geheimen Gesellschaft. oder ihren Zuvermietet oder leiht; endlich ', sammenkunften nach seiner Amtspflicht g) der nach seinem Amte zur Andie Anzeige zu machen unterlässt, ist zeige verpflichtete Beamte, welcher von strenger Arrest von einem bis zu drei, dem Dasein einer geheimen Gesellschaft im Wiederholungsfalle bis zu sechs Mooder ihren Zusammenkunften Kenntnis naten.

249 Sind aber die ihm bekannten Zusam- I anzuzeigen und auszuliefern. W e r immenkiinfte einer geheimen Gesellschaft ; mer etwas, das der Gesellschaft gehört, durch längere Zeit fortgesetzt worden, i vorenthält oder unterschlägt, soil mit und erwächst der öffentlichen Ordnung i strengem Arreste von einer AVoche bis dadurch Gefahr, so ist nach Länge der I zu einem Monate bestraft werden. Die Zeit und Beschaffenheit der Umstände i Kassen und Gerätschaften der Geselldie Strafe des strengen Arrestes von schaft sind verfalien. sechs Monaten bis zu einem Jahre zu verhängen. Art. 265. (L. 18 décembre 1893;. F r . 293. Auch Ausländer werden dieses A 7 ergehens schuldig, dafern sie während i Toute association formée, quelle que soit sa durée ou le nombre de ses membres, ihres Aufenthaltes in diesen Ländern: toute entente établie dans le but de a) eine geheime Gesellschaft zu erpreparer ou de commettre des crimes richten; b) Mitglieder zu einer inländischen ! contre les personnes ou les propriétés, constituent un crime contre la paix oder auswärtigen geheimen Gesellschaft publique. zu werben unternehmen; Art. 266. (L. 18 décembre 1893). c) bei sich Zusammenkunfte gehei Sera punie de la peine des travaux former Gesellschaften selbst halten, oder ces a temps, quiconque se sera affilié ä d) zu Zusammenkiinften dieser Art ihr Haus oder ihre AVohnung leihen oder une association formée ou aura participé ä une entente établie dans le but spécifié ä vermieten: e) durch Briefe oder auf anderen l'article precedent. La peine de la relegation pourra en AVegen zur Verbindung inländischer geoutre étre prononcée, sans prejudice de heimer Gesellschaften und ihrer MitI Tapplicatioii des dispositions de la loi glieder mit auswärtigen beitragen. § 294. Die Strafe eines Ausländers du 30 mai 1854 sur Texécution de la peine des travaux forces. ist in alien im § 293 bezeichneten FalLes personnes qui se seront rendues len Arrest von einem bis zu sechs Mocoupables du crime mentionné dans le naten, bei erschwerenden Umständen bis 1 present article seront exemptes de peine zu einem Jahre. Nach vollendeter Strafsi, avant toute poursuite, elles ont révélé zeit ist ein soldier Ausländer aus sämtaux autorités constituées Tentente établie lichen [Kronländern] Bundesländem abou fait connaitre Texistence de Tassociazuschaffen. § 295. Auch wenn ein Ausländer tion. Art. 267. (L. 18 décembre 1893.) vom Auslancle her eine geheime Gesellschaft in diesen Ländern zu errichten, i Sera puni de la reclusion quiconque aura oder Mitglieder fiir eine geheime Gesell- ! sciemment et volontairement favorisé les auteurs des crimes prévus ä l'article 265, schaft zu werben unternommen hat, ist en leur fournissant des instruments de derselbe bei seiner Betretung mit der im crime, moyens de correspondance, loge§ 294 bestimmten Strafe zu belegen. § 296. Bei Entdeckung einer ge- ment ou lieu de reunion. Le coupable pourra en outre étre heimen Gesellschaft sind die A7orsteher und Beamten derselben verpflichtet, der I frappé, pour la vie ou ä temps, de l'inObrigkeit sämtliche der Gesellschaft ge- terdiction de séjour établie par l'article 19 de la loi du 27 mai 1885. hörige Urkunden und Korrespondenzen

250 Seront, toutefois, applicables an couprononcées par le present chapitre, ceux pable des faits prévus par le present j des coupables qui, avant toute tentative article les dispositions contenues dans le j de crimes ou délits faisant l'objet de paragraphe 3 de l'article 266. Tassociation et avant toutes poursuites commencées, auront révélé ä Tautorité 1'existence de ces bändes et les noins . 322. Toute association formée dans ! de leurs commandants en chef ou en le but d'attenter aux personnes ou aux sous-ordre. propriétés est un crime ou un délit, qui Ils pourront néanmoins étre mis, penexiste par le seul fait de 1'organisation I dant cinq ans au plus, sous la surveilde la bande. ! lance spéciale de la police. 323. Si Tassociation a eu pour but la perpetration de crimes emportant la peine de mort ou les travaux forces, Art. 270. Chiunque nel territorio I t les provocateurs de cette association, les , dello Stato promuove, costituisce, orgachefs de cette bande et ceux qui y au- nizza o dirige associazioni dirette a staront exercé un commandement quelcon- ; bilire violentemente la dittatura di una que, seront punis de la reclusion. I classe sociale sulle altre, ovvero a sopIls seront punis d'un emprisonnement primere violentemente una classe sociale de deux ans ä cinq ans, si Tassociation o, comunque, a sovvertire violentea été formée pour commettre d'autres mente gli ordinamenti economici o socrimes, et d'un emprisonnement de six ciali costituiti nello Stato é punito con mois ä trois ans, si Tassociation a été la reclusione da cinque a dodici anni. formée pour commettre des délits. Alla stessa pena soggiace chiunque 324. Tous autres individus faisant nel territorio dello Stato promuove, copartie de Tassociation et ceux qui aurout | stituisce, organizza o dirige associazioni sciemment et volontairement fourni ä la aventi per fine la soppressione violenta bande ou ä ses divisions des armes, di ogni ordinamento politico e giuridico munitions, instruments de crime, loge- della societä. ments, retraite ou lieu de reunion, seront Chiunque partecipa a tali associazioni punis: é punito con la reclusione da uno a tre Dans le premier cas prévu par l'aranni. ticle precedent, d'un emprisonnement de Le pene sono aumentate per coloro six mois ä cinq ans; che ricostituiscono, an che sotto falso nome Dans le second cas, d'un emprison- o forma simulata, le associazioni predette, nement de deux mois ä trois ans; delle quali sia stato ordinato lo sciogliE t dans le troisiéme, d'un emprisonmento. nement d'un mois ä deux ans. Art. 2 7 1 . Chiunque, fuori dei casi 325. Les coupables condamnés, en preveduti dalTarticolo precedente, nel vertu des articles 323 et 324. ä la peine territorio dello Stato promuove, costituid'emprisonnement, pourront, de plus, étre i see, organizza o dirige associazioni condamnés ä l'interdiction, conformément j che si propongano di svolgere o che ä l'article 33, et places, pendant cinq i svolgano un'attivita diretta a distruggere ans au moins et dix ans au plus, sous ; o deprimere il sentimento nazionale é la surveillance spéciale de la police. | punito con la reclusione da uno a tre 326. Seront exemptés des peines anni.

251 Chiunque partecipa a tali associazioni é punito con la reclusione da sei mesi a due anni. Si applica l'ultimo capoverso dell'artic lo precedente. oArt. 416. Quando tre o piii persone si associano alio scopo di commettere piii delitti, coloro die promuovono o costituiscono od organizzano Tassociazione sono puniti, per ciö solo, een la reclusione da tre a sette anni.

Per il solo fatto di partecipare alTassociazione, la pena é della reclusione da uno a cinque anni. I capi soggiacciono alia stessa pena stabilita per i promotori. Se gli associati scorrono in anni le campagne o le pubbliche vie, si applica la reclusione da cinque a quindici anni. La pena é aumentata se il numero degli associati é di dieci o piii.

VII. Störande av förrättning m. m. 11 kap. 5 §. Gör man våldsgärning eller kyrkostämma, läsförhör, lantmäteriå annan inom Konungens slott i huvud- j förrättning eller annan sådan offentlig staden eller annorstädes i slott, hus eller sammankomst, eller då allmänt ärende gård, där Konungen vistas, eller å rum, eljest förehaves; varde den omständigdär rikets ständer eller deras avdelningar het, vid straffets bestämmande för våldet, eller utskott församlade äro, eller inför såsom försvårande ansedd. sittande rätt, Konungens befallningsFör svordom, oljud eller annan förhävande eller annat allmänt ämbetsverk: argelse vid sådant tillfälle vare straffet vare lag, som i 1 § 1 mom. sägs. böter, högst etthundra riksdaler. 6 §. Åstadkommer man å ställe, 15 §. Gör nian oljud eller oväsende som i 5 § sagt är, förargelse genom eller kommer eljest förargelse åstad å svordom eller oljud, eller annorledes; väg, gata, torg eller annan plats, som straffes efter ty i 2 § 1 mom. skils. är upplåten för allmän samfärdsel eller 7 §. Den, som, i uppsåt att skada eljest allmiinneligen befares, eller där göra, eller eljest i vredesmod, emot anallmän marknad eller auktion hålles, eller nan drager kniv eller svärd, eller spänner å järnvägståg, passagerarfartyg eller anbössa, eller reser annat livsfarligt vapen, nat dylikt fortskaffningsmedel, som är vid gudstjänst, som i 1 eller 3 § sägs, för allmänheten tillgängligt, eller å rum, eller å sådant ställe, som i 5 § omtalas; där offentligt föredrag hålles eller offentvarde, där ingen skada sker, ändock lig föreställning pågår, eller där mat straffad med böter, ej under fem dagseller dryck tillhandahälles allmänheten böter, eller fängelse i högst ett år. till förtäring eller eljest varor hållas till 8 §. Gör man våldsgärning å an- salu för allmänheten, eller å annat ställe, nan för det han i sak inför rätta, hos som, mot eller utan avgift, är för allmänheten upplåtet, straffes, där ej förKonungens befallningshavande eller vid brytelsen förut i detta kapitel är med annat ämbetsverk, sin eller annans talan fört eller vittnesmål avlagt, eller för att straff belagd, med böter, högst etthundra honom från sakens utförande eller vittnes- riksdaler. målets avläggande hindra; dömes till A'aldfor man annan å ställe, varom straffarbete i högst tva år eller fängelse i denna § förmäles, då skall den omi högst sex månader. Äro omständig- ständighet, vid straffets bestämmande för heterna synnerligen mildrande; må till våldet, såsom försvårande anses. böter, dock ej under fem dagsböter, dömas. 9 §. Gör man våldsgärning å annan 21 kap. ij 1. Hvar, som utan laga F l . vid valförrättning, uppbörds-, kommunalskäl, emot annans vilja, intränger i hans

253 trehundra mark eller fängelse ej öfver hemvist, vare sig rum, hus. gård eller tre månader. fartyg, antingen han dem sjelf eger eller har lof eller lega för sig. eller utan fog underlåter att på tillsägelse derifran af§ 138. Med böter eller med fengsel N . lägsna sig, eller utan skälig anledning inntil 6 måneder straffes den, som beinsmyger sig dit eller gömmer sig der virker eller medvirker til, at offentlig undan, straffes för hemfridsbrott med forretning, offentlig religiös sammenböter högst femhundra mark eller fängelse komst. kirkelig handling, offentlig unej öfver sex månader. dervisning eller skoleundervisning, aukHvilken, såsom nu är sagdt. bryter tion eller offentlig sammenkomst til befrid i hus, gård eller fartyg, der [Kejhandling av alment anliggende ulovlig saren och Storfursten] uppehåller sig, eller i hus, der [landets Ständer, eller stand] hindres eller avbrytes. eller utskott å landtdag hafva sammanträde, eller i embetsrum, eller rum. der § 137. Stk. 1. Den, som forhindrer D . tjensteförrättning sker. straffes med böter Afholdelsen av lovlig offentlig Sammeneller fängelse ej öfver ett år. komst, straffes med Bode eller Hsefte Begås brott, som i denna § sägs, i eller under skserpende Omstsendigheder, uppsåt att göra vald å person eller skada å egendom, eller af någon, som är för- sserlig naar Handlingen har vseret forsedd med vapen eller lifsfarligt tillhygge bundet med voldsom eller truende Adeller annat skademedel, eller af två eller faerd, med Faengsel indtil 2 Aar. Stk. 2. Med Bode eller Hsefte indtil 3 flere gemensamt; vare straffet fängelse Maaneder straffes den. der ved Larm eller i högst två är. § 3. Den, som uppsåtligen slår in Uorden forstyrrer offentlig Samling af fönster hos annan, eller kastar in sten Rigsdagens Ting, Faeroernes Lagting eller kominunale eller andre offentlige Raad. eller annat i hans rum, hus, gård eller Stk. 3. Paa samme Maade straffes fartyg, eller skjuter dit in med vapen, den, som ved Larm eller Uorden forstraffes med böter högst femhundra mark styrrer Gudstjenesten eller anden offenteller fängelse ej öfver sex månader. lig kirkelig Handling, eller som paa Bryter någon, såsom nu är sagdt, frid i hus, gård eller fartyg, der [Kej- usommelig Maade forstyrrer Ligfaerd. saren och Storfursten] uppehåller sig, eller i hus, der [landets Ständer, eller 143. Hij die door geweld of be- H . stånd] eller utskott å landtdag hafva dreiging met geweld eene geoorloofde sammanträde, eller i embetsrum eller openbare vergadering verhindert, wordt rum, der tjensteförrättning sker: straffes gestraft met gevangenisstraf van ten med böter eller fängelse ej öfver ett år. hoogste negen maanden. 42 kap. 7 §. Den, som å allmän väg, 144. Hij die opzettelijk door het gata. farled, eller annat offentligt ställe, eller vid offentlig förrättning eller allmän verwekken van wanorde of het maken van gedruisch eene geoorloofde openbare sammankomst stör lugnet genom oljud vergadering stoort, wordt gestraft met eller svordom, eller föröfvar annat ofog, gevangenisstraf van ten hoogste twee eller åstadkommer oro genom signal om weken of geldboete van ten hoogste zestig eld eller annan fara, som han vet icke gulden. vara för handen, straffes med böter högst

254 185. Hij die bij eene terechtzitting of ter plaatse waar een ambtenaar in het openbaar in de rechtmatige uitoefening zijner bediening werkzaam is, opschudding veroorzaakt en na het door of vanwege het bevoegd gezag gegeven bevel zich niet verwijdert, wordt gestraft met gevangenisstraf van ten hoogste twee weken of geldboete van ten hoogste honderd twintig gulden.

1.

U.

107a. AVer nichtverbotene Versamm. lungen, Aufziige oder Kundgebungen mit Gewalt oder durch Bedrohung mit einem ATerbrechen verhindert oder sprengt, wird mit Gefängnis, neben dem auf Geldstrafe erkannt werden kann, bestraft. W e r in nichtverbotenen Versammlungen oder bei nichtverbotenen Aufziigen oder Kundgebungen Gewalttätigkeiten in der Äbsicht begeht, die Versammlung, den Aufzug oder die Kundgebung zu sprengen, wird mit Gefängnis und mit Geldstrafe oder mit einer dieser Strafen bestraft.

§ 76. Das A 7 erbrechen der öffentlichen Gewalttätigkeit wird in folgenden Fallen begången: Erster Fall. W e n n jemand fiir sich allein oder in A T erbindung mit anderen, eine von der Regierung zur Verhandlung öffentlicher Angelegenheiten berufene A 7 ersammlung, ein Gericht, oder eine andere öffentliche Behörde in ihrem Zusammentritte, Bestande oder in ihrer Wirksamheit gewalttätig stört oder hindert, oder auf ihre Beschlusse durch gefährliche Bedrohung einzuwirken sucht, insoferne die Handlung sich nicht als ein anderes schwereres Verbrechen darstellt. § 77. Dieses A 7 erbrechen soil mit

schwerem Kerker von einem bis zu fiinf Jahren und bei besonders erschwerenden Umständen bis zu zehn Jahren bestraft werden. § 78. Zweiter Fall. Eben dieses Verbrechens macht sich derjenige schuldig, welcher die im § 76 bezeichneten Handlungen gegen gesetzlich anerkannte Körperschaften oder gegen A T ersammlungen begeht, die unter Mitwirkung oder Aufsicht einer öffentlichen Behörde gehalten werden. § 79. Dieses ATerbrechen soil mit schwerem Kerker von sechs Monaten bis zu einem Jahre, und bei besonders erschwerenden Umständen bis zu fiinf J a h r e n bestraft werden.

Code (I'lnstr. Grim. Art. 504. Lors- F r qu'a Taudience ou en tout autre lieu oil se fait publiquement une instruction judiciaire, Tun ou plusieurs des assistants donneront des signes publics soit d'approbation. soit d'improbation, ou exciteront du tumulte. de quelque maniére que ce soit, le president ou le juge les fera expulser: s'ils resistent ä ses ordres, ou s'ils rentrent, le president ou le juge ordonnera de les arréter et conduire dans la maison d'arret: il sera fait mention de cet ordre dans le proces-verbal; et sur Texhibition qui en sera faite au gardien de la maison d'arret, les perturbateurs y seront recus et retenus pendant vingt-quatre heures. Art. 505. Lorsque le tumulte aura été accoinpagné d'injures ou voies de fait donnant lieu ä Tapplication ultérieure de peines correctionnelles ou de police, ces peines pourront étre, séance tenante et immédiatement apres que les faits auront été constates, prononcées. savoir: Celles de simple police, sans appel, de quelque tribunal ou juge qu'elles émanent;

255 E t celles de police correctionnelle, ä la charge de Tappel, si la condamnation a été portée par un tribunal sujet ä appel, ou par un juge seul.

Belg.

Code d'Instr.

Crim. 504, 505 ( = Fr.).

Art. 340. Chiunque, fuori dei casi I t . preveduti da particolari disposizioni di legge, cagiona una interruzione o turba la regolaritä di un ufflcio o servizio pubblico o di un servizio di pubblica necessitä é punito con la reclusione fino a un anno. I capi, promotori od organizzatori sono puniti con la reclusione da uno a cinque anni.

VIII. Brott mot religionsfrid. T

7 kap. 1 §. A ar som genom att häda eljest förargelse åstad; straffes med böter Gud eller genom att lasta eller gäcka j eller fängelse i högst sex månader. Guds heliga ord eller sakramenten åstadFör svordom, oljud eller annan förkommer allmän förargelse, straffes med i argelse vid sammankomst för gemensam fängelse i högst ett år eller böter. andaktsövning, som ej är att till guds2 §. Gör man gäckeri av gudstjän- j tjänst hänföra, vare straffet böter. sten, så att allmän förargelse därav i 7 §. Den som, i uppsåt att skada kommer, straffes med böter eller fäng- J göra, eller eljest i vredesmod, emot anelse i högst sex månader. nan drager kniv eller svärd, eller spänner 3 §. Idkar någon å sön- eller hög- bössa, eller reser annat livsfarligt vapen, tidsdag, emellan klockan sex om morgo- vid gudstjänst, som i 1 eller 3 § sägs, nen och klockan nio om aftonen, hänt- : eller å sådant ställe, som i 5 § omtalas; verk eller annat arbete, som uppskov j varde, där ingen skada sker, ändock tåla kan; straffes med böter, högst tjugo i straffad med böter, ej under fem dagsriksdaler, utan det sker till egen eller i böter eller fängelse i högst ett år. annans nödtorft. 4 §. Begår någon brott å sabbatst i d ; varde den omständighet såsom för- I svårande ansedd.

10 kap. § 1. Hvar som offentligen hädar Gud, straffes med tukthus i högst 11 kap. 1 §. Gör man våldsgärning i fyra år eller fängelse. Sker det af obeå den, som bevistar gudstjänst, evad den J tänksamhet eller i hastighet; vare strafäger rum i kyrka eller annorstädes; döfet böter eller fängelse i högst sex måmes till straffarbete i högst två år. A^ar nader. våldet ringa, och kom ej därav synner§ 2. Gör någon offentligen gäckeri lig förargelse; då må till fängelse i högst i med Guds heliga ord, eller med något i sex månader eller böter, dock ej under '< Finland erkändt, tillåtet eller tåldt relifem dagsböter, dömas. gionssamfunds lära, sakrament eller kyrkVåldförer man annan vid samman- liga bruk; straffes med fängelse i högst komst för gemensam andaktsövning, som sex månader eller böter ej öfver tvåej är att till gudstjänst hänföra; varde hundra mark. den omständighet, vid straffets bestäm§ 3. Hvar, som med våld eller hot mande för våldet, såsom försvårande om våld uppsåtligen hindrar förrättande ansedd. af något i Finland erkändt, tillåtet eller 2 §. Störer man gudstjänst genom tåldt religionssamfunds gudstjenst, eller svordom eller oljud, eller kommer därvid ; annan dess kyrkliga handling eller reli-

257 § 348. Den, som overtrer de angågionsöfning, straffes med fängelse i högst ; ende helligdagsfreden gjeldende bestemtvå år. melser, straffes med böter. Försök är straffbart. Stör någon uppsåtligen sådan gudstjenst, kyrklig handling eller religions§ 137. Stk. 2. Med Bode eller D . öfning genom att göra oljud eller på annat sätt åstadkomma förargelse; vare Hsefte indtil 3 Maaneder straffes den, Straffet fängelse i högst sex månader der ved Larm eller Uorden forstyrrer eller böter ej öfver trehundra mark. offentlig Samling af Rigsdagens Ting, 41 kap. § 6. Hvar, som å sabbats- i Fseroernes Lagting eller kommunale eller tid idkar handtverk eller annat arbete, andre offentlige Raad. hvilket tål uppskof och ej sker till egen Stk. 3. Paa samme Maade straffes eller annans nödtorft, bote högst femtio den, som ved Larm eller Uorden formark. styrrer Gudstjenesten eller anden offentMed sabbatstid förstås tiden emellan ; lig kirkelig Handling, eller som paa klockan sex om morgonen och klockan j usommelig Maade forstyrrer Ligfserd. § 139. Stk. 1. Den, som krsenker sex om aftonen å söndag, eller kyrklig i Gravfreden eller gor sig skyldig i usomhögtidsdag, som enligt lag allmänneligen melig Behandling af Lig, straffes med hålles i helgd. § 7. Den, som å sabbatstid håller | Bode eller Hsefte eller med Fsengsel indtil 6 Maaneder. kramlåda eller dylik försäljningsbod öpStk. 2. Paa samme Maade straffes pen, eller å sådan tid idkar torghandel den, som gor sig skyldig i usommelig efter klockan nio om morgonen, bote högst Behandling af Ting, der körer til en etthundra mark. § 8. Begår någon brott å sabbats- Kirke og anvendes til kirkeligt Brug. § 140. Den, der offentlig driver tid; skall den omständighet, att brottet j sker å sådan tid, anses såsom försvå- ! Spot med eller forhaaner noget ber i rande, om förbrytelsen ej är så beskaf- | Landet lovligt bestaaende Religionssamfad, att den endast å sabbatstid kan : funds Troslserdomme eller Gudsdyrkelse, straffes med Hsefte eller under formilföröfvas. dende Omstsendigheder med Bode. PaaN. § 138. Med böter eller med fengsel ! tale finder kun Sted efter Rigsadvokatens Paabud. inntil 6 måneder straffes den, som bevirker eller medvirker til, at offentlig • forretning, offentlig religiös sammenkomst, 145. Hij die door geweld of be- H . kirkelig handling, offentlig undervisning i dreiging met geweld hetzij eene geooreller skoleundervisning, auktion eller of- ; loofde openbare godsdienstige bijeenfentlig sammenkomst til behandling av alment anliggende ulovlig hindres eller i komst, hetzij eene geoorloofde kerkelijke plechtigheid of begrafenisplechtigheid veravbrytes. § 142. Den, som offentlig driver i hindert, wordt gestraft met gevangenisstraf van ten hoogste een jaar. spot med eller forhåner nogen trosbe146. Hij die opzettelijk door het kjennelse, hvis utovelse ber i riket er verwekken van wanorde of het maken tilstedet, eller som medvirker hertil, | straffes med böter eller med hefte eller i van gedruisch hetzij eene geoorloofde openbare godsdienstige bijeenkomst, hetfengsel inntil 6 måneder. 17

258 zij eene geoorloofde kerkelijke plechtig- hundertfunfzig Reichsmark oder mit Haft heid of begrafenisplechtigheid stoort, . bis zu vierzehn Tagen wird bestraft: wordt gestraft met gevangenisstraf van 1. wer den gegen die Störung der ten hoogste eene maand of geldboete van Feier der Sonn- und Festtage erten hoogste honderd twintig gulden. lassenen Anordnungen zuwider147. Met gevangenisstraf van ten handelt. hoogste drie maanden of geldboete van ten hoogste honderd twintig gulden wordt gestraft: § 122. Das A 7 erbrechen der Reli- Ö . 1°. hij die een bedienaar van den gionsstörung begeht: godsdienst in de geoorloofde waara) wer durch Reden, Handlungen, in neming zijner bediening bespot; • Druckwerken oder verbreiteten Schriften 2°. hij die voorwerpen aan eenen Gott lästert; eeredienst gewijd, waar en wanb) wer eine im Staate bestehende neer de uitoefening van dien Religionsiibung stört, oder durch entehdienst geoorloofd is, beschimpt. rende Misshandlung an den zum Gottesdienste gewidmeten Gerätschaften, oder sonst durch Handlungen, Reden, Druckwerke oder verbreitete Schriften öffent1. 166. W e r dadurch, dass er öffent- [ lich der Religion A 7 erachtung bezeigt; lich in beschimpfenden Äusserungen Gott [c) wer einen Christen zum Abfalle lästert, ein Ärgernis gibt, oder wer öfvom Christentum zu verleiten oder] fentlich eine der christlichen Kirchen d) wer Unglauben zu verbreiten [oder oder eine andere mit Korporationsrechten eine der christlichen Religion widerstreinnerhalb des Bundesgebietes bestehende [ bende Irrlehre auszustreuen] sucht. Religionsgesellschaft oder ihre Einrich§ 123. 1st durch die Religionsstötungen oder Gebräuche beschimpft, in- rung öffentliches Ärgernis gegeben worgleichen wer in einer Kirche oder in j den, oder eine A7erfiihrung erfolgt, oder einem anderen zu religiösen Versamm- • gemeine Gefahr mit dem Unternehmen lungen bestimmten Orte, beschimpfenden ; verbunden gewesen; so soil dieses A7erUnfug veriibt, wird mit Gefängnis bis I brechen mit schwerem Kerker von einem zu drei Jahren bestraft. bis auf fiinf J a h r e , bei grosser Bosheit 167. AVer durch eine Tätlichkeit ; oder Gefährlichkeit aber auch bis auf zehn oder Drohung jemand hindert, den Got- J a h r e bestraft werden. tesdienst einer im Staate bestehenden § 124. Trifft keiner der in dem Religionsgesellschaft auszuuben, ingleivorhergehenden Paragraphe erwähnten chen wer in einer Kirche oder in einem Umstände ein, so ist die Religionsstörung anderen zu religiösen Versammlungen mit Kerker von sechs Monaten bis auf bestimmten Orte durch Erregung von ein J a h r zu bestrafen. Larm oder Unordnung den Gottesdienst § 303. W e r öffentlich oder vor oder einzelne gottesdienstliche A7errich- mehreren Leuten, oder in Druckwerken, tungen einer im Staate bestehender Re- verbreiteten bildlichen Darstellungen oder ligionsgesellschaft vorsätzlich verhindert Schriften die Lehren, Gebräuche oder Einoder stört, wird mit Gefängnis bis zu richtungen einer im Staate gesetzlich drei Jahren bestraft. anerkannten Kirche oder Religionsgesell366. Mit Geldstrafe bis zu ein- schaft verspottet oder herabzuwiirdigen

259 sucht, oder einem Religionsdiener derselben bei Ausubung gottesdienstlicher Verrichtungen beleidiget, oder sich währ e n d ihrer öffentlichen Rel gionsiibung auf eine zum Ärgernis fiir andere geeignete Weise unanständig beträgt, macht sich, insoferne diese Handlungsweise nicht das Verbrechen der Eeligionsstör u n g biidet (§ 122;, eines A'ergehens schuldig, und soil mit strengem Arreste von einem bis zu sechs Monaten gestraft werden. Ung.

§ 190. AVer dadurch ein öffentliehes Ärgernis verursacht, diss er Gott auf die im § 171 bezeichnete Art lästert, wer den Gottesdienst einer seitens des Staates anerkannten Religion gewaltsam verhindert oder stört, begeht ein ATergehen und ist mit Gefängnis bis zu einem J a h r und mit Geldstrafe bis zu zweitausend Kronen zu bestrafen. Der A 7 ersuch ist strafbar. § 1 9 1 . W e r an einem Ort, der zum Gottesdienst emer durch das Gesetz anerkannten Religion bestimmt ist. ein öffentliches Ärgernis verursacht. oder einen Gegenstand des Gottesdienstes oder Gegenstände, welche fiir gottesdienstliche Verrichtungen bestimmt sind, an einem zum Gottesdienste bestimmten Ort oder zwar ausserhalb desselben, aber während des Gottesdienstes tatsächlich oder mit Ärgernis erregenden Worten beschimpft, macht sich eines Vergehens schuldig und ist mit Gefängnis bis zu sechs Monaten und mit Geldstrafe bis zu vierhundert Kronen zu bestrafen. § 192. AVer den Seelsorger einer durch das Gesetz anerkannten Religionsgenossenschaft, während der Ausiibung des Gottesdienstes, öffentlich mit AVorten, Täten oder Drohungen beleidigt, begeht ein A7ergehen und ist mit Gefängnis bis zu einem J a h r und mit Geldstrafe bis zu tausend Kronen zu bestrafen.

AA'er aber den Seelsorger während der A 7 errichtung des Gottesdienstes körperlich misshandelt, begeht ein Verbrechen und wird — falls die Handlung nicht schwerer zu almden ist — mit Kerker bis zu zwei Jahren bestraft. tSbertr. § 5 1 . Wer den Gegenstand der religiösen Ehrfurcht einer durch den Staat anerkannten Religionsgenossenschaft ausserhalb des der Religionsiibung geweihten Örtes und nicht während der religiösen Zeremonie öffentlich schmäht und hiedurch öffentliches Ärgernis erregt, ist mit Arrest bis zu acht Tagen zu bestrafen. § 52. AArer die auf die Sonn- und Feiertage beziiglichen Bestimmungen des § 19 des G. A. L I I I : 1868 verletzt, ist mit Geldstrafe bis zu zweihundert Kronen zu bestrafen. L. 9 /ia 1905, 3 1 . Sont punis d'une F r . amende de seize francs (16 fr.) ä deux cents francs (200 fr.) et d'un emprisonnement de six jours ä deux mois ou de Tune de ces deux peines seulement, ceux qui, soit par voies de fait, violences ou menaces contre un individu, soit en lui faisant craindre de perdre son emploi ou d'exposer ä un dommage sa personne, sa famille ou sa fortune, Tauront determine ä exercer ou ä s'abstenir d'exercer un culte, ä faire partie ou å cesser de faire partie d'une association cultuelle, ä contribuer ou ä s'abstenir de contribuer aux frais d'un culte. 32. Seront punis des mémes peines, ceux qui auront empéché, retardé ou interrompu les exercices d'un culte par des troubles ou désordres causes dans le local servant ä ces exercices.

142. Toute personne qui, par des B e l g . violences ou des menaces, aura contraint

260 ou empéché une ou plusieurs personnes i et d'une amende de cent francs ä mille d'exercer un culte, d'assister ä Texercice francs. de ce culte, de célébrer certaines fetes religieuses, d'observer certains jours de Art. 402. Chiunque pubblicamente I t . repos, et, en consequence, d'ouvrir ou de vilipende la religione dello Stato é punito former leurs ateliers, boutiques ou magacon la reclusione fino a un anno. sins, et de faire ou de quitter certains Art. 4 0 3 . Chiunque pubblicamente travaux, sera punie d'un emprisonnement offende la religione dello Stato, mediante de huit jours k deux mois et d'une vilipendio di chi la professa, é punito amende de vingt-six francs ä deux cents con la reclusione fino a clue anni. francs. Si applica la reclusione da uno a 143. Ceux qui, par des troubles tre anni a chi offende la religione dello Stato, mediante vilipendio di un ministro ou par des désordres. auront empéché, del culto cattoiico. retardé ou interrompu les exercices d'un Art. 404. Chiunque, in un luogo culte qui se pratiquent dans un lieu destine ou servant habituellement au destinato al culto, o in un luogo pubculte ou dans les ceremonies publiques blico o aperto al pubblico, offende la de ce culte, seront punis d'un emprison- religione dello Stato, mediante vilipendio di cose che formino oggetto di culto, nement de huit jours ä trois mois et d'une amende de vingt-six francs ä cinq o siano consacrate al culto, o siano destinate necessariamente all'esercizio cents francs. del culto, é punito con la reclusione da 144. Toute personne qui, par faits, uno a tre anni. paroles, gestes ou menaces, aura outrage L a stessa pena si applica a chi comles objets d'un culte. soit dans les lieux destines ou servant habituellement ä son mette il fatto in occasione di funzioni religiose, compiute in luogo privato da exercice, soit dans des ceremonies publiques de ce culte, sera punie d'un empri- un ministro del culto cattoiico. Art. 405. Chiunque impedisce o sonnement de quinze jours ä six mois turba Tesercizio di funzioni, cerimonie o et d'une amende de vingt-six francs k pratiche religiose del culto cattoiico, le cinq cents francs. quali si compiano con Tassistenza di un 145. Sera puni des mémes peines ministro del culto medesimo o in un celui qui, par faits, paroles, gestes ou luogo destinato al culto, o in un luogo menaces, aura outrage le ministre d'un pubblico o aperto al pubblico, é punito culte dans Texercice de son ministére. con la reclusione fino a due anni. S'il Ta frappé, il sera puni d'un Se concorrono fatti di violenza alle emprisonnement de deux mois k deux persone o di minaccia, si applica la reans et d'une amende de cinquante francs clusione da uno a tre anni. k cinq cents francs. Art. 406. Chiunque commette uno 146. Si les coups ont été cause dei fatti preveduti dagli articoli 4 0 3 , d'effusion de sang, de blessure ou de 404 e 405 contro un culto ammesso maladie, le coupable sera puni d'un nello Stato é punito ai termini dei emprisonnement de six mois ä cinq ans predetti articoli, ma la pena é diminuita.

IX. Angrepp å grav eller lik. S.

11 kap. 4 §. Störer man griftefrid, i ty att man olovligen upptager eller eljest misshandlar lik, som i grav lagt är; dömes till fängelse i högst sex månader eller straffarbete i högst två år. Misshandlar man obegravet lik; straffes med böter eller fängelse i högst sex månader.

§ 139. Stk. 1. Den, som knenker Grav- D . freden eller gor sig skyldig i usommelig Behandling af Lig, straffes med Bode eller Hsefte eller med Fsengsel indtil 6 Maaneder.

148. Hij die opzettelijk den geoor- H . ; loofden toegang tot eene begraafplaats of het geoorloofd vervoer van een lijk Fi. 24 kap. § 4. Hvar, som från graf naar eene begraafplaats verhindert of beolofligen borttager lik eller del deraf, lemmert, wordt gestraft met gevangeniseller utan lof förstör, undanskaffar eller straf van ten hoogste eene maand of styckar lik, som ej är jordadt, eller ; geldboete van ten hoogste honderd twintig föröfvar ofog å lik, eller obehörigen för- '• gulden. stör eller skadar graf, eller gör ofog 149. Hij die opzettelijk een graf dera, straffes med fängelse i högst ett ! schendt of eenig op eene begraafplaats år eller böter. ! opgericht gedenkteeken opzettelijk en ' wederrechtelijk vernielt of beschadigt, N. § 143. Med fengsel inntil 2 år : wordt gestraft met gevangenisstraf van straffes den. som mishandler et lik eller i ten hoogste een jaar. 150. Hij die opzettelijk en wederuberettiget bemektiger sig et i en anrechtelijk een lijk opgraaft of wegneemt nens varetekt vserende lik eller uten of een opgegraven of weggenomen lijk hjemmel opgraver eller bortforer et begravet lik, eller som medvirker hertil. verplaatst of vervoert, wordt gestraft met gevangenisstraf van ten hoogste een Under sserdeles formildende omstendigjaar of geldboete van ten hoogste drieheter kan böter anvendes. Den, som borttar et lik eller fra et honderd gulden. 151. Hij die een lijk begraaft, verlik, en grav eller et gravminde borttar bergt, wegvoert of wegmaakt, met het nogen gjenstand i hensikt ved likets oogmerk om het overlijden of de geboorte eller gjenstandens tilegnelse å forskaffe sig eller andre en uberettiget vinning, te verhelen, wordt gestraft met gevangenisstraf van ten hoogste zes maanden of eller som medvirker hertil, straffes efter kapitel 24 uten hensyn til, om liket eller geldboete van ten hoogste driehonderd gulden. gjenstanden er i nogens eie.

262 1.

168. AVer unbefugt eine Leiche aus 453. Sera puni d'un emprisonne- B e l g dem Gewahrsam der dazu berechtigten j ment d'un mois k un an et d'une Person wegnimmt, ingleichen wer unbe- j amende de vingt-six francs å deux cents fugt ein Grab zerstört oder beschädigt, I francs, quiconque se sera rendu coupable oder wer an einem Grabe beschimpfenden j de violation de tombeaux ou de sépulUnfug veriibt, wird mit Gefängnis bis i tares. zu zwei Jahren bestraft; auch kann auf A7erlust der burgerlichen Ehrenrechte erkannt werden. Art. 407. Chiunque viola una tomba. I t . un sepolcro o un'urna é punito con la reclusione da uno a cinque anni. 0. § 306. W e r die fiir menschliche Art. 4 0 8 . Chiunque, in cimiteri o Leichen bestimmten Grabstätten aus in altri luoghi di sepoltura, commette Bosheit oder Mutwillen beschädiget, un- \ vilipendio di tombe, sepolcri o urne, o befugt Gräber eröffnet, von daher oder j di cose destinate al culto dei defunti, aus anderen Aufbewahrungsorten mensch- ! ovvero a difesa o ad ornamento dei ciliche Leichname oder einzelne Teile der- I miteri, é punito con la reclusione da sei selben eigenmächtig hinwegbringt, oder j mesi a tre anni. an menschlichen Leichen Misshandlungen Art. 409. Chiunque, fuori dei casi begeht, macht sich eines A'ergehens \ preveduti dall'articolo 405, impedisce o schuldig, und ist mit strengem Arreste ! turba un funerale o un servizio funebre von einem bis zu sechs Monaten zu j é punito con la reclusione fine a un ahnden. Entwendungen aber, die an J anno. Grabstätten. aus Gräbern oder an Leichen \ Art. 410. Chiunque commette atti in gewinnsiichtiger Absicht vorgenommen ! di vilipendio sopra un cadavere o sulle werden, sind als Diebstähle (§ 172 und sue ceneri é punito con la reclusione 460) zu behandeln. da uno a tre anni. Se il colpevole deturpa o mutila il cadavere, o commette, comunque, su Ung. ibertr. 123. Mit Geldstrafe bis zu questo atti di brutalitä o di oscenitå. hundert Kronen ist zu bestrafen, wer gegen é punito con la reclusione da tre a sei die Vorschriften verstösst, die bezuglich I anni. der Sezierung, der Beerdigung von Lei- ; Art. 4 1 1 . Chiunque distrugge, sopchen, des Bestattungsortes, der Exhumie- ! rung der Kadaver oder der Ubertragung prime o sottrae un cadavere, o una solcher an einen anderen Ort oder in eine j parte di esso, ovvero ne sottrae o disperde le ceneri, é punito con la recluandere Ortschaft bestehen. sione da due a sette anni. La pena é aumentata se il fatto é commesso in cimiteri o in altri luoghi FP. Art. 360. Sera puni d'un emprisonnement de trois mois ä un an, et de 16 j di sepoltura, di deposito o di custodia. Art. 412. Chiunque occulta un cafrancs k 200 francs d'amende, quicon- | que se sera rendu coupable de violation i davere. o una parte di esso, ovvero ne de tombeaux ou de sepultures; sans pre- ' nasconde le ceneri. é punito con la reclu judice des peines contre les crimes ou ' sione fino a tre anni. les délits qui seraient joints k celui-ci. ! Art. 4 1 3 . Chiunque disseziona o altrimenti adopera un cadavere. o una

263 parte di esso, a scopi scientifici o didattici, in casi non consentiti dalla legge, é punito con la reclusione fino a sei mesi o con la multa fino a lire cinquemila.

La pena é aumentata se il fatto é commesso su un cadavere, o su una parte di esso, che il colpevole sappia essere stato da altri mutilato, occultato o sottratto.

. Upphetsande av samhällsklasser m. m, mot varandra. § 135. Med böter eller med hefte i Biirgerschaft, eine Nationalität oder Reeller fengsel inntil 1 är straffes den. ligionsgenossenschaft bewaffnet anzugreisom utsetter den almindelige fred for fen, ist auch als Aufstand anzusehen. fare ved offentlig å forhåne eller ophidse In diesem Fail sind die Anstifter til hat mot statsforfatningen eller nogen und Rädelsfuhrer mit Staatsgefängnis offentlig myndighet eller ved offentlig å von fiinf bis zu zehn Jahren, die iibrigen ophidse en del av befolkningen mot en ; hingegen mit Staatsgefängnis bis zu zwei annen, eller som medvirker hertil. Jahren zu bestrafen. § 154. Wenn die aufständische Rotte eine Gemeinde, ein Haus, ein Waffen-, 130. W e r in einer den öffentlichen Kriegsmaterial- oder Pulvermagazin, eine Frieden gefährdenden AVeise verschiedene j Eisenbahn, ein Telegraphen- oder Postamt Klassen der Bevölkerung zu Gewalttätigangegriffen oder in ihre Gewalt gebracht keiten gegeneinander öffentlich anreizt, hat, so sind die Anstifter und Rädelswird mit Geldstrafe oder mit Gefängnis I fiihrer — insofern nicht ein schwerer bis zu zwei Jahren bestraft. zu bestrafendes Verbrechen vorliegt •—• mit Staatsgefängnis von zehn bis zu fiinfzehn Jahren, die iibrigen mit Staats§ 302. W e r andere zu Feindseliggefängnis von zwei bis zu fiinf Jahren keiten wider die verschiedenen NationaliI zu bestrafen. T täten (A olksstämme), Religions- oder an§ 155. W e n n die aufständische Rotte dere Gesellschaften, einzelne Klassen einen Raub oder eine Brandstiftung veroder Stånde der biirgerlichen Gesellschaft oder wider gesetzlich anerkannte Kör- ubt, etwas zerstört oder gegen einzelne perschaften, oder uberhaupt die Ein- I Personen Gewalt angewendet hat, so sind wohner des Staates zu feindseligen Partei- : die Anstifter und Rädelsfuhrer — insoungen gegeneinander auffordert, aneifert | fern nicht ein schwerer zu bestrafendes 7 oder zu verleiten sucht, ist, insoferne j A erbrechen vorliegt — mit Zuchthaus sich diese Tätigkeit nicht als eine von zehn bis zu fiinfzehn Jahren, die schwerer verpönte strafbare Handlung ; iibrigen mit Zuchthaus bis zu fiinf J a h r e n darstellt, eines Vergehens schuldig, und [ zu bestrafen. § 172. AVer auf die im § 171 besoil zu strengem Arreste von drei bis zu ; zeichnete Art zum Ungehorsam gegen sechs Monaten verurteilt werden. ! das Gesetz oder gegen eine seitens der , Behörden innerhalb ihres gesetzlichen § 153. Eine Zusammenrottung zu j Wirkungskreises erlassene Anordnung, dem Zweck, um irgendeine Klasse der A7erfiigung oder Entscheidung unmittel-

265 bar auffordert, oder eine solche Auf- sowie auch, wer gegen die Rechtseinforderung verbreitet, ist mit Staatsge- richtungen des Eigentums oder der Ehe aufreizt. fängnis bis zu zwei Jahren und einer Geldstrafe bis zu tausend Kronen zu bestrafen. Art. 415. Chiunque pubblicamente I t . In gleicher Weise ist auch zu bestrafen, wer auf die im § 171 bezeich- istiga alia disobbedienza delle leggi di nete Art eine Klasse der Bevölkerung, ordine pubblico, ovvero all'odio fra le eine Nationalität oder Religionsgenossen- classi sociali. é punito con la reclusione schaft zum Hass gegen eine andere, i da sei mesi a cinque anni.

XI. Ai. Hot med allmänfarlig gaming. •N.

§ 227. Med beter eller med feng- mit Mord, Raub, schwerer körperlicher sel inntil 3 år straffes den, som i ord Verletzung, Brand oder einem anderen eller handling truer med et straffbart gemeingefährlichen \ 7 erbrechen oder der foretagende, der kan medfore hoiere straff Mitteilung einer verleumdenden oder beenn 1 års hefte eller 6 måneders feng- leidigenden Behauptung im Weg der sel, under sådanne omstendigheter, at Presse bedroht, ist mit Arrest bis zu truselen er skikket til å fremkalle al- einem Monat und mit Geldstrafe bis zu vorlig frykt, eller som medvirker til såvierhundert Kronen zu bestrafen. dan trusel. W e r aber nicht aus ErpressungsUten fornsermedes begjsering finner griinden die Bewohner einer Gegend oder offentlig påtale ikke sted, medmindre eines Örtes mit der Begehung der obertruselen er rettet mot en ubestemt flerwähnten Verbrechen bedroht, ist mit het, eller det finnes påkrevet av andre i Arrest bis zu zwei Monaten und mit almene hensyn. Geldstrafe bis zu sechshundert Kronen zu bestrafen.

1.

126. AVer durch Androhung eines gemeingefährlichen A T erbrechens den öffentlichen Frieden stört, wird mit Gefängnis bis zu einem Jahre bestraft.

Ung.

Ubertr. § 4 1 . AVer jemanden nicht aus Erpressungsgriinden (§ 350 des Strgb.)

Art. 4 2 1 . Chiunque minaccia di com- I t , mettere delitti contro la pubblica incolumitä, ovvero fatti di devastazione o di saccheggio, in modo da incutere pubblico timore, é punito con la reclusione fino a un anno.

XI. B). Utspridande av falska rykten

s. Fi.

8 kap. 14 §, se S p e c . Utk. X, 234. i 16 kap. 24 § (L. Utk. X. 2 4 1 — 2 .

/ 7 1930). se S p e c .

§ 349. Med böter eller med feng- N . sel inntil 3 måneder straffes den, som ved ugrunnet rop om hjelp, misbruk av nodsignal eller lignende voider skrekk blandt et större antall mennesker, sammenstimling eller utrykning av politi.

267 brannvesen eller den vebnede makt, eller som medvirker hertil. P å samme mate straffes den, dar mot bedre vitende eller uten å ha rimelig grunn til å anse ryktet for sant offentlig utbrer eller medvirker til offentlig utbredelse av et falskt rykte, som er skikket til å fremkalle almindelig forbitrelse eller skrekk eller fare for den almindelige fred og orden. T.

§ 308. W e r im Wege öffentlicher Ö . A 7 erlautbarung (durch Maueranschläge, öffentliche Reden oder ATorträge u. dgl.) ein falsches, fiir die öffentliche Sicherheit beunruhigendes Geriicht, ohne zureichende Griinde, es fur wahr zu halten, oder eine so geartete angebliche Vorhersagung ausstreut, oder weiter verbreitet, ist einer Ubertretung schuldig und mit strengem Arreste von acht Tagen bis zu drei Monaten zu bestrafen.

1 3 1 . W e r erdichtete oder entstellte Art. 656. Chiunque pubblica o dif- I t . Tatsachen, wissend, dass sie erdichtet fonde notizie false, esagerate o tendenoder entstellt sind, öffentlich behauptet ziose, per le quali possa essere turbato oder verbreitet, um dadurch StaatseinTordine pubblico, é punito, se il fatto richtungen oder Anordnungen der Ob rigkeit verächtlich zu machen. wird mit j non costituisce un piii grave reato, con Geldstrafe oder mit Gefängnis bis zu ! 1'arresto fino a tre mesi o con Tammenda fino a lire tremila. zwei J a h r e n bestraft.

XI. C). Obefogat alarm. N.

§ 349 (se ov. under X I .

B).

D.

§ 135. Med Bode eller Hsefte indtil 3 Maaneder straffes den, som ved ugrundet Paakaldelse af Hjselp, Misbrug af Faresignal eller lignende foraarsager Udrykning af Politi. Brandvsesen eller Ambulance.

H.

142. Hij die opzettelijk door valsche alarmkreten of signalen de rust verstoort, wordt gestraft met gevangenisstraf van ten hoogste twee weken of geldboete van ten hoogste zestig gulden.

Ung.

Ubertr. § 40. AVer durch Anschlagen der Glocken oder sonstiges Gefahrsignal,

wissend, dass hiezu kein Grund vorliegt, die Ruhe der Bewohner stört oder wer die Behörde durch die Anzeige einer unwahren Gefahrsnachricht oder Unruhe irrefuhrt, ist mit Arrest bis zu acht Tagen zu bestrafen. W e n n aber infolge der falschen Gef ahranzeige Polizei oder Militär ausruckte, ist der Täter mit Arrest bis zu 15 Tagen zu bestrafen.

Art. 658. Chiunque, annunziando I t . disastri, infortuni o pericoli inesistenti, suscita allarme presso TAutoritä, o presso enti o persone che esercitano un pubblico servizio, é punito con Tarresto fino a sei mesi o con Tammenda da lire cento a cinquemila.

Bilaga, 2 till Andra

Avd.

Aktuella Strafflagsförslag. I. Brott emot politiska rättigheter. Fl. Fsl.

13 kap. 5 §. Den, som, vid val till offentligt värv eller allmän tjänst eller vid behandling av annat allmänt ärende, med våld eller hot om våld hindrar eller söker hindra valet eller förhandlingarna eller som genom svek eller annorledes åstadkommer eller söker åstadkomma, att utgången av val eller omröstning ej blir riktig eller ej kan utrönas; straffes med fängelse. 6 §. Den, som vid behandling av sådant allmänt ärende, som i 5 § sägs: 1) giver sig ut för annan och i dennes namn tager del i omröstningen eller förhandlingarna; 2) med våld eller hot om våld stör annan i utövning av hans valrätt eller rätt att rösta; 3) giver, utlovar eller erbjuder, tager, betingar sig eller fordrar fördel i egendom som gottgörelse för utövande av rösträtt eller för Underlätelse att rösta: straffes med fängelse eller, under särdeles mildrande omständigheter, med böter.

1. rSl.

§ 103. Die A 7 orschriften dieses Abschnitts gelten fiir alle AVahlen und Abstimmungen, die auf Grund der Verfassung oder anderer ATorschriften des Reichs oder eines Ländes in öffentlichen Angelegenheiten vorgenommen werden.

Die §§ 104 bis 109 gelten auch fiir Wahlen und Abstimmungen, die auf Grund von A'orschriften einer Religionsgesellschaft des öffentlichen Rechtes vorgenommen werden. Einer AVahl oder Abstimmung steht das Unterschreiben eines Wahlvorschlags oder das Unterschreiben fiir ein Volksbegehren gleich. § 104. AVer mit Gewalt oder durch gefährliche Drohung oder durch Drohung mit einem wirtschaftlichen Nachteil oder einem anderen erheblichen Ubel jemand nötigt oder hindert, uberhaupt oder in einem bestimmten Sinne zu wahlen oder zu stimmen, wird mit Gefängnis bestraft. Der A'ersuch ist strafbar. § 105. W e r durch Täuschung bewirkt, dass jemand nicht oder änders, als er will, oder ungiiltig wählt oder stimmt. wird mit Gefängnis bestraft. Der A'ersuch ist strafbar. § 106. AVer einem anderen dafiir, dass er nicht oder in einem bestimmten Sinne wähle oder stimme, ein Entgelt anbietet, verspricht oder gewährt, wird mit Gefängnis bestraft. Ebenso wird bestraft, wer dafiir, dass er nicht oder in einem bestimmten Sinne wähle oder stimme, ein Entgelt fordert, sich versprechen lässt oder annimmt. § 107. AVer einen anderen in wirt-

269 Mitglied eines gesetzgebenden Körpers schaftlichen oder gesellschaftlichen Verruf dazu bestimmt, sich an den A^erhandlungen erklärt, weil er nicht oder in einem dieses Körpers nicht zu beteiligen oder bestimmten Sinne gewählt oder gestimmt sich daran in einem bestimmten Sinne hat, wird mit Gefängnis bestraft. § 108. W e r dadurch, dass er wie- zu beteiligen, wer Gewalt oder gefährliche Drohung derholt oder unter falschem Namen wählt I gegen ein Mitglied eines gesetzgebenden oder stimmt, oder auf andere Weise ein unrichtiges Ergebnis einer AA7ahl oder i Körpers dafiir anwendet, dass es sein Abstimmung herbeiiuhrt. wird mit Ge- j Mandat pflichtgemäss ausgeiibt hat, wird mit Gefängnis von vierzehn fängnis bestraft. Tagen bis zu drei Jahren oder mit KerEbenso wird bestraft. wer das Ergebnis einer AA7ahl oder Abstimmung ver- ker von einem Monate bis zu fiinf Jahren ' bestraft. fälscht. § 1 7 1 . 1. AVer in der Äbsicht, auf Der Versuch ist strafbar. ; § 109. Wer mit Gewalt oder durch die Verhandlungen eines gesetzgebenden Drohung mit Gewalt eine AVahl oder Körpers einzuwirken, einem seiner Mitunmittelbar oder mittelbar einen Abstimmung oder die Feststellung des I glieder 7 oder Ergebnisses verhindert oder stört, wird : A ermögensvorteil verspricht, anbietet T gewährt, damit er sich an den A erhandmit Gefängnis bestraft. 1 lungen des gesetzgebenden Körpers nicht Der Versuch ist strafbar. beteilige oder damit er sich daran in § 110. W e r einer zum Schutz des einem bestimmten Sinne beteilige, wird Wahl- oder Abstimmungsgeheimnisses mit Kerker von einem J a h r e bis zu acht dienenden Vorschrift in der Äbsicht zu\ Jahren oder mit Gefängnis von sechs widerhandelt, sich oder einem anderen Monaten bis zu drei Jahren bestraft. Kenntnis davon zu verschaffen, wie je2. Ebenso wird das Mitglied eines gemand gewählt oder gestimmt hat, wird setzgebenden Körpers bestraft, das unmit Gefängnis bis zu zwei Jahren be; mittelbar oder mittelbar einen Vermögensstraft. vorteil dafiir sich versprechen lässt, fordert § 111. AVegen der in diesem Aboder annimmt, dass es ein aus seinem Manschnitt mit Strafe bedrohten Handlungen date fliessendes Recht oder eine solche kann die Amtsfähigkeit und das AVahlPfticht nicht ausiiben wird oder ausuben und Stimmrecht ohne Riicksicht auf Art wird, oder dafiir, dass es sie nicht ausund Höhe der Strafe aberkannt werden. geiibt hat oder ausgeiibt hat. § 172. 1. AVer mit Gewalt oder durch hinterlistiges Handeln eine öffent1. § 168. Wer die Abstimmung eines gesetzgebenden Körpers oder das Ergeb- liche AVahl 7 hindert oder vereitelt oder auf ihren A erlauf oder ihr Ergebnis einnis dieser Abstimmung in der Äbsicht fälscht, dadurch sich oder einem anderen wirkt, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu drei Jahren oder mit Kereinen A7orteil zu verschaffen oder dadurch einen anderen zu schädigen. wird ker von einem Monate bis zu drei Jahmit Kerker von einem Jahre bis zu acht ren bestraft. 2. Unter öffentlicher AVahl wird eine Jahren oder mit Gefängnis von sechs AVahl verstanden, durch die nach dem GeMonaten bis zu fiinf Jahren bestraft. setze die Mitglieder der gesetzgebenden § 169. AVer mit Gewalt, durch gefährliche Drohung oder durch List ein Körper oder anderer nach dem Gesetze zur

270 Besorgung allgemeiner Angelegenheiten ! einem AVähler unmittelbar oder mittelbar berufener Körperschaften oder Behörden | einen A'ermogensvorteil verspricht, anbestimmt werden, sowie a u d i die A7olks- I bietet oder gewährt, damit er sich an abstimmungen gemäss § 46 der A7er- j einer öffentlichen AVahl nicht beteilige fassungsurkunde. j oder damit er das AVahlrecht auf eine § 173. Wer mit Gewalt, durch ge- j bestimmte Weise ausiibe, wird mit Gefährliche Drohung oder durch List einen ! fängnis von vierzehn Tagen bis zu drei Wähler dazu bestimmt, sich an einer | Jahren oder mit Kerker von einem öffentlichen Wahl nicht zu beteiligen j Monate bis zu drei Jahren bestraft. oder das AVahlrecht auf eine bestimmte 2. Ebenso wird ein Wähler bestraft, Weise auszuiiben, j der unmittelbar oder mittelbar einen Verwer Gewalt oder gefährliche Drohung mögensvorteil dafiir sich versprechen gegen einen Wähler dafiir anwendet, | lässt, fordert oder annimmt. class er sich dass er sein AVahlrecht ausgeiibt hat, an einer öffentlichen AA^ahl nicht beteiwird mit Gefängnis von vierzehn ligen wird oder nicht beteiligt hat oder Tagen bis zu drei J a h r e n (§ 78) oder dass er das Wahlrecht auf eine bemit Kerker von einem Monate bis zu stimmte AA'eise ausiiben wird oder ausdrei Jahren bestraft. geiibt hat. § 174. W e r mit Gewalt, durch ge§ 177. Wer bei einer öffentlichen fährliche Drohung oder durch List einen Wahl wählt, ohne dazu berechtigt zu anderen dazu bestimmt, sich um eine sein, Wahl nicht zu bewerben oder sich darum wer eine Urkunde in der Äbsicht in einem bestimmten Sinne zu bewerben, fälscht oder beschafft, um eine unbewer Gewalt oder gefährliche Drohung rechtigte AVahl zu ermöglichen, gegen einen Wahlbewerber dafiir anwenwer eine Urkunde in der Äbsicht det, dass er sich um eine Wahl beworwegnimmt, vorenthält oder vernichtet, ben hat oder dass er sich darum in um einem Berechtigten die Wahl uneinem bestimmten Sinne beworben hat, möglich zu machen, wird mit Gefängnis von vierzehn wird mit Gefängnis von vierzehn TaTagen bis zu drei J a h r e n (§ 78) oder gen bis zu drei Jahren (§ 78) oder mit mit Kerker von einem Monate bis zu Kerker von einem Monate bis zu drei drei Jahren bestraft. Jahren bestraft. § 175. Ein öffentlicher Beamter § 178. Das Gericht, das den Schiiloder ein Geistlicher, der bei Ausubung ! digen wegen eines der in diesem Hauptseines Amtes oder unter Missbrauch i stiick angefiihrten Vergehen zu wenigseines Amtes oder des damit verbundenen stens sechsmonatigem Gefängnis vertirRechtes auf einen Wähler einwirkt, da- \ teilt, kann zugleich aussprechen, dass mit er sich an einer öffentlichen Wahl der A'erurteilte das Recht, in öffentlichen nicht beteilige oder damit er das WahlAngelegenheiten zu wahlen und zu stimrecht auf eine bestimmte Weise ausiibe, men (§ 51 Abs. 2 Z. 3), fiir eine Zeit wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen verliert, die das Gericht von einem J a h r e bis zu sechs Monaten (§ 78) oder mit I bis zu fiinf J a h r e n bestimmt. Kerker von einem Monate bis zu einem J a h r e bestraft. das

§ 176. 1. Ergebnis

Wer in der Äbsicht. auf der Wahl einzuwirken.

249. W e r eine durch AOrfassung S c l l W . oder Gesetz vorgeschriebene Yersamm-

271 lung, W a h l oder Abstimmung in eidgenössischen, kantonalen, Gemeinde- oder kirchlichen Angelegenheiten durch Gewalt oder schwere Drohung hindert oder stört, wer die Sammlung oder die Ablieferung von Uuterschriften fur ein Referendums- oder ein Initiativbegehren durch Gewalt oder schwere Drohung hindert oder stört, wird mit Gefängnis oder mit Busse bestraft. 250. W e r einen Stimmberechtigten an der Ausubung des Stimm- oder Wahlrechts, des Referendums oder der Initiative durch Gewalt oder schwere Drohung hindert, wer einen Stimmberechtigten durch Gewalt oder schwere Drohung nötigt, eines dieser Rechte uberhaupt oder in einem bestimmten Sinne auszuiiben, wird mit Gefängnis oder mit Busse bestraft. 2 5 1 . 1. AVer einem Stimmberechtigten ein Geschenk oder einen andern Vorteil anbietet, verspricht, gibt oder zukommen lässt, damit er in einem bestimmten Sinne stimme oder wähle, einem Referendums- oder einem Initiativbegehren beitrete oder nicht beitrete, wer einem Stimmberechtigten ein Geschenk oder einen andern A7orteil anbietet, verspricht, gibt oder zukommen lässt, damit er an einer Wahl oder Abstimmung nicht teilnehme, der Stimmberechtigte, der sich einen solchen ATorteil versprechen oder geben lässt,

wird mit Gefängnis oder mit Busse bestraft. 2. Die Zuwendung, die der Stimmberechtigte erhalten hat, oder deren W e r t verfällt dem Staat. 252. 1. Wer ein Stimmregister fälscht, verfälscht, beiseiteschafft oder zerstört, wer unbefugt an einer Abstimmung oder AVahl oder an einem Referendumsoder Initiativbegehren teilnimmt, wer das Ergebnis einer Abstimmung, einer AVahl oder einer Uuterschriftensammlung zur Ausubung des Referendums oder der Initiative fälscht. insbesondere durch Hinzufiigen, Andern, Weglassen oder Streichen von Stimmzetteln oder Unterschriften, durch unrichtiges Auszählen oder unwahre Beurkundung des Ergebnisses, wird mit Gefängnis oder mit Busse bestraft. 2. Handelt der Täter in amtlicher Eigenschaft, so ist die Strafe Gefängnis nicht unter einem Monat. womit Busse verbunden werden kann. 253. AVer sich durch unrechtmässige Veranstaltungen Kenntnis davon verschafft, wie einzelne Berechtigte stimmen oder wahlen, wird mit Gefängnis oder mit Busse bestraft. 254. Bei den Vergehen dieses Abschnittes kann in jedem Fall auf Einstellung in der biirgerlichen Ehrenfahigkeit erkannt werden.

272 II. Underlåtenhet att efterkomma myndighets befallning till en folksamling att skingras. Fl. Fsl.

1. r S l .

IjSl. rSl.

1~> kap. 3 §. Ådagalägger församlad rechtigtes Organ der öffentlichen Macht folkhop uppsåt att begå brott, som i 1 den Befehl zum Auseinandergehen erteilt § sägs, eller att eljest störa allmän sä- hat, wird mit Gefängnis von vierzehn kerhet och ordning och skingrar sig icke Tagen bis zu sechs Monaten oder mit efter av vederbörande myndighet tre Geldstrafe bestraft. gånger i lagens namn erhållen uppmaUbertr. § 34. AVer zur Zeit eines ning; straffes envar, som ej åtlytt upp- öffentlichen Auflaufes oder einer solchen maningen, för upplopp med böter eller Unruhe den von der öffentlichen Macht fängelse i höffst ett år. erlassenen ATorschriften oder den An-

§ 174. W e r sich aus einer öffentlichen Ansammlung nicht entfernt, obwohl die Menge dreimal aufgefordert worden ist, auseinanderzugehen, wird mit Gefängnis bis zu sechs Monaten oder mit Geldstrafe bestraft. Die Tat ist nur strafbar, wenn die Aufforderung nach den gesetzlichen A7orschriften zulässig und der Amtsträger oder militärische Befehlshaber, der zum Auseinandergehen aufgefordert hat, zu dieser Aufforderung zuständig war.

§ 205. AVer an einem öffentlichen Auflaufe teilnimmt, obwohl ein dazu be-

ordnungen ihrer Organe betreffend die Aufrechterhaltung oder AViederherstellung der Ordnung nicht Folge leistet, wird mit Haft oder mit Geldstrafe bestraft.

338. W e r der von einer zuständigen S c h w Behörde oder einem zuständigen Beamten unter Hinweis auf die Strafdrohung dieses Artikels an ihn erlassenen Verfugung nicht Folge leistet, wird mit Haft oder mit Busse bestraft. 339. AVer der Anordnung oder Aufforderung nicht nachkommt, die ein Polizeibeamter innerhalb seiner Befugnisse erlässt, wird mit Haft bis zu acht Tagen oder mit Busse bestraft.

III. Underlåtenhet att hindra eller upptäcka brott. Fi.

Fsl.

16 kap. 9 §. A7et någon brott, som namnes i 12 kap. 1, 2, 3 och 5 §, 13 kap. 1 och 2 § eller 20 kap. 1 § eller brott, som innebär fara för annans liv eller hälsa, vara å färde men underlåter att, medan brottet ännu kan förekommas, genom att i tid därom underrätta myndighet eller den, som hotas av brottet,

eller på annat sätt vidtaga åtgärd om brottets förhindrande; straffes, om brottet eller försök därtill sker, utan avseende därå huruvida gärningsmannen kan straffas, med fängelse eller böter. För sådan Underlätelse må dock ej den straffas, som till förekommande av brottet hade nödgats utsätta sig själv

273 eller någon av sina närmaste för fara till liv eller hälsa, eller för åtal eller förlust av medborgerlig aktning.

Fsl.

§ 199. Wer von dem Vorhaben oder der Ausfiihrung eines Verbrechens zu einer Zeit, zu der die Ausfiihrung oder der Erfolg noch abgewendet werden kann, glaubbafte Kenntnis erhält und es unterlässt, der Behörde oder dem Bedrohten rechtzeitig Anzeige zu machen, wird, wenn das A^erbrechén versucht oder vollendet worden ist, mit Gefängnis bestraft. In besonders schweren Fallen ist die Strafe Zuchthaus bis zu fiinf Jahren. W e r die Anzeige fahrlässig unterlässt, wird mit Gefängnis bis zu einem J a h r e oder mit Geldstrafe bestraft. Die Strafbarkeit ist unabhängig von der Strafbarkeit dessen. der das Verbrechen versucht oder vollendet hat. Die A T orschriften der Abs. 1 bis 3 gelten nicht fiir einen Geistlichen, der nicht anzeigt, was ihm als Seelsorger anvertraut worden ist. W e r eine Anzeige unterlassen hat, die er gegen einen Angehörigen hatte erstatten mässen, ist straffrei, wenn er sich ernstlich bemiiht hat, ihn von der Tat abzuhalten. Dies gilt nicht, wenn eine Tötung (§§ 245, 246) geplant war. Straffrei ist, wer das Verbreehen oder, Avenn es zu der Zeit, zu der er die Kenntnis erlangt, schon ausgefuhrt worden war, den Erfolg auf andere Weise als durch Anzeige abwendet.

.Fsl.

§ 212. 1. Wer ein A^erbrechen oder ein Vero-ehen oder den daraus unmittelbar drohenden Schaden zu verhindern unterlässt, obwohl er dies leicht und ohne Gefahr fiir sich und fur nahestehende Personen tun konnte. Avird mit Gefängnis

von vierzehn Tagen bis zu sechs Monaten (§ 78) oder mit Kerker von einem Monate bis zu einem Jahre bestraft. 2. W e i s s der Schuldige, dass es sich um eine mit schwerer Strafe bedrohte Tat handelt, so wird er mit Gefängnis von drei Monaten bis zu drei Jahren oder mit Kerker von sechs Monaten bis zu fiinf Jahren bestraft. 3. Handelt der Schuldige in der Äbsicht, den Täter zu unterstiitzen, so wird er ebenso wie ein Teilnehmer (§ 25) bestraft. § 2 1 3 . 1. A\'er in glaubwiirdiger Weise erfährt, dass Anschläge auf die Republik (§ 136 und 137), Schädigung im Kriege (§ 151), Ausspähung (§ 152), unerlaubte Bewaffnung (§ 209), Geldfälschung (§ 224) oder ein im § 271 Abs. 2 und § 277 angefiihrter Angriff auf einen verfassungsmässigen Faktor vor bereitet werden oder dass Schädigung im Kriege (§ 151), Ausspähung (§ 152) oder unerlaubte Bewaffnung (§ 209) begången worden ist, und es unterlässt, dies unverziiglich in glaubwiirdiger AVeise der Behörde oder der gefährdeten Person anzuzeigen, obwohl er dies leicht und ohne Gefahr fiir sich und fiir nahestehende Personen tun konnte. wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu drei J a h r e n (§ 78) oder mit Kerker von einem Monate bis zu drei J a h r e n bestraft. 2. Handelt der Schuldige in der Äbsicht, den Täter zu unterstiitzen, so wird er ebenso wie ein Teilnehmer (§ 25) bestraft. 3. Die Nichtanzeige ist nicht strafbar, wenn der Schuldige von der Unternehmung zu einer Zeit erfahren hat, da von ihr bereits Abstand genommen wurde, ausser wenn es sich um Ausspähung ('§ 152) handelt. 4. Das Gericht kann die Strafe ausserordentlich mildern, wenn der Schul18

274 dige freiwillig und nicht deshalb, weil seine Tat entdeckt wurde, die AVahrheit angibt, bevor aus der Tat ein gewich-

tiger Schaden entstanden ist, oder zu einer Zeit, da noch weiterer gewichtiger Schaden dadurch verhiitet werden kann.

IV. Offentlig uppmaning till b r o t t m. m. Fi. Fsl.

10 keip. 8 §. Den, som offentligen uppmanar till eller lovprisar straffbar handling eller erbjuder sig att begå straffbar handling; straffes med fängelse, eller tukthus i högst fyra år eller, där omständigheterna äro synnerligen mildrande, med böter. Gäller uppmaningen eller lovprisandet olydnad mot lag, vare straffet böter eller fängelse i högst sex månader.

T. Fsl.

§ 169. Wer öffentlich zur Auflehnung gegen ein Gesetz oder eine Verordnung auffordert, wird mit Gefängnis bis zu zwei Jahren bestraft. Die Aufforderung zur Auflehnung gegen eine \ 7 erordnnng ist nur strafbar, wenn die A 7 erordnung rechtsgiiltig ist. § 170. AVer öffentlich dazu auffordert oder anreizt, einer steuerrechtlichen Verpflichtung nicht zu geniigen, wird mit Gefängnis bis zu zwei Jahren bestraft. § 171. Wer öffentlich zu einer strafbaren Handlung, insbesondere zu Gewalttaten gegen Menschen oder Sachen auffordert, wird mit Gefängnis bis zu zwei Jahren oder mit Geldstrafe bestraft.

IjSl. FSL

§ 210. 1. AVer zur massenweisen Nichterfullung öffentlichrechtlicher A7erpflichtungen, die durch ein Gesetz auferlegt sind, aufreizt, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu sechs Mo-

naten (§ 78) oder mit Kerker von einem Monate bis zu einem Jahre bestraft. 2. Ebenso wird derjenige bestraft. der öffentlich zu einem A7erbrechen oder einem A7ergehen aufreizt. 3. Hat der Schuldige zu Anschlägen auf die Republik (§ 136), zur \ T orbereitung von Anschlägen auf die Republik (§ 137), zur Gefährdung der Sicherheit der Republik (§ 138), zur Schädigung im Kriege (§ 151), zur Ausspähung (§ 152), zur Ueberläuferei (§ 153), zur A T erletzung der A'erpflichtung zu einer Kriegsdienstleistung (§ 154), zur Umgehung der AVehrpflicht (§ 160), zur A 7 ereitlung der AVehrpflicht (§ 161), zur Gewalt gegen verfassungsmässige Faktoren oder Anmassung ihrer Befugnis (§ 167), zur Gewalt gegen die öffentliche Macht (§ 179), zum Totschlag an einem verfassungsmässigen Faktor ( § 2 7 1 ) Abs. 2), zur Körperbeschädigung eines verfassungsmässigen Faktors (§ 277), zur wissentlichen Gemeingefährdung (§ 291) oder zur Gefährdung eines öffentlichen Betriebes (§ 293) aufgereizt, so wird er mit Gefängnis von drei Monaten bis zu drei Jahren oder mit Kerker von sechs Monaten bis zu fiinf Jahren bestraft. § 214. 1. AA7er öffentlich ein ATerbrechen oder ein A'ergehen lobt oder ausdrucklich billigt oder auf andere AVeise seine Zustimmung dazu zum Ausdrucke bringt, wer öffentlich den Täter wegen einer solchen Tat lobt oder feiert,

275 A7ergehen, so wird der Schuldige mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu drei Jahren oder mit Kerker von einem Monate bis zu drei Jahren bestraft. Ubertr. § 36. Wer öffentlich zur massenweisen Begehung einer Ubertretung auffordert. wird mit Haft von einem Tage bis zu drei Monaten oder mit Geldstrafe bestraft.

wer ohne vorheriges Einvernehmen mit dem Täter ihn in wie immer gearteter AVeise fiir eine solche Tat belohnt oder ihm in der Äbsicht, dadurch die Zustimmung zu seiner Tat kundzugeben, Ersatz fiir die Strafe oder fiir eine ihm durch Urteil des Strafgeriehtes auferlegte Zahlung gewährt oder in derselben Äbsicht öffentlich fur eine solche Strafe oder fur einen solchen Ersatz sammelt, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu sechs Monaten (§ 78) oder mit Kerker von einem Monate bis zu einem J a h r e bestraft. 2. Handelt es sich um ein im i> 210 Abs. 3 angefiihrtes A 7 erbrechen oder

225. AVer öffentlich zu einem A7er- S c l l W . gehen, das mit Zuchthaus bedroht ist, auffordert: wird mit Zuchthaus bis zu drei Jahren oder mit Gefängnis bestraft.

A". Offentlig insamling till b e t a l a n d e av böter m. m.

Fsl.

§ 214 se ov. sub IV.

VI. Straffbara Fsl.

sammanslutningar.

§ 175. Wer an einer A'erbindung teilnimmt, die beabsichtigt, die verfassungsmässig festgestellte republikanische Staatsform des Reichs oder eines Ländes auf ungesetzliche Weise zu beseitigen oder zu ändern, oder zu deren Zwecken oder Beschäftigungen es gehört, Massregeln der Verwaltung oder die Vollziehung von Gesetzen durch ungesetzliche Mittel zu verhindern oder zu entkräften, wird mit Gefängnis bestraft. Ebenso wird bestraft, wer an einer geheimen Verbindung teilnimmt, die einen den Strafgesetzen zuwiderlaufenden Zweck oder ihren Zweck durch strafbare Mittel

verfolgt, oder wer eine solche Verbindung unterstiitzt. Als geheim ist eine Verbindung anzusehen, deren Dasein, Verfassung oder Zweck vor der Behörde geheimgehalten werden soil. Einer geheimen Verbindung steht eine Verbindung gleich, deren Mitglieder unbeclingten Gehorsam gegen ihre Fiihrer versprechen. Die Amtsfähigkeit kann ohne Riicksicht auf Art und Höhe der Strafe aberkannt werden. Straffrei wird, wer der Behörde von dem Bestehen der A 7 erbindung oder ihrem Zweck so rechtzeitig Kenntnis gibt, dass

Fsl.

276 eine in Verfolgung der Bestrebungen der sung ihrer Befugnis (§ 167), einer Ge A 7 erbindung beabsichtigte strafbare Hand- wait gegen die öffentliche Macht (g 179), lung verhindert werden kann. einer Geldfälschung (§ 224), einer Ver§ 176. AVer an einer Verbindung oder leitung zur Auswanderung (§ 235), einer A'erabredung teilnimmt, die A'erbrechen Lieferung einer jugendlichen Person in wider das Leben bezweckt oder als Mitdas Ausland (§ 248), eines Totschlages tel fiir andere Zwecke in Anssicht nimmt, (§ 271 Abs. 1 und 2). eines Mordes (g oder wer eine solche A T erbindung unter272), einer Körperbeschädigung eines stiitzt, wird mit Gefängnis nicht unter verfassungsmässigen Faktors (§ 277), drei Monaten bestraft. einer wissentlichen Gemeingefahrdung (§ 291), einer Gefährdung eines öffentIn besonders schweren Fallen ist die lichen Betriebes (§ 293), einer A'orbereiStrafe Zuchthaus bis zu zehn Jahren. tung von gemeingefährlichen strafbaren Die Amtsfahigkeit kann ohne RiickHandlungen (§ 297), einer Unterjochung sicht auf Art und Höke der Strafe aber(§ 308), eines Diebstahles (§ 315), einer kannt werden. Straffrei wird, wer der Behörde oder Erpressung (§ 322), eines Raubes (§ 323), eines Betruges (§ 324) oder einer dem Bedrohten von dem Bestehen der A T ermögensbeschädigung (§ 328 Abs. 2) A 7 erbindung oder Verabredung oder ihrem vereinigt, wird mit Gefängnis von vierZweck so rechtzeitig Kenntnis gibt, dass ein in A^erfolgung der Bestrebungen der I zehn Tagen bis zu drei Jahren oder mit A'erbindung oder A^erabredung beabsich- ! Kerker von einem Monate bis zu fiinf Jahren bestraft, wenn die Tat nicht als tigtes A 7 erbrechen wider das Leben verTeilnahme strenger strafbar ist. hindert werden kann. 2. Ebenso wird bestraft, wer sich i mit anderen vereinigt, um solche HandTjSl. FSl. § 2 1 1 . 1. AVer sich mit anderen ] lungen zu begehen. zur Begehung von Anschlägen auf einen 3. Die Bestimmungen des § 149 fremden Staat (§ 144), einer Schädigung ; Abs. 2 und 3 iiber die tätige Reue gelim Kriege (§ 151), einer Gewalt gegen ten auch hier. verfassungsmässige Faktoren oder Anmas-

VII, Störande av förrättning. Fi. Fsl.

IG kap. 5 §. A7ar, som med vald Stör han sådan förrättning genom att eller hot om våld hindrar eller söker föra oljud eller på annat sätt åstadhindra gudstjänst eller annan lovlig komma förargelse, vare straffet böter sammankomst, kyrklig handling, religions- eller fängelse i högst sex månader. övning, offentligt föredrag eller offentlig 33 keep. 3 §. Den som å allmän väg. undervisning; straffesmed fängelse eller, gata, farled eller annat offentligt ställe. där omständigheterna äro mildrande, med eller vid offentlig förrättning eller allböter. J män sammankomst stör lugnet genom

277 oljud eller svordom eller förövar annat ofog; straffes med högst etthundra dagsböter.

Fsl.

§ 173. Wer nichtverbotene Versammlungen, Aufziige oder ähnliche Kundeebuncren mit Gewalt oder durch Droh•

une mit

TT

Gewalt oder mit einem \ er-

Vm.

brechen oder A'ergehen verhindert oder sprengt, wird mit Gefängnis oder mit Geldstrafe bestraft. Ebenso wird bestraft, wer bei nichtverbotenen Versammlungen, Aufziigen oder ähnlichen Kundgebungen Gewalttätigkeiten in der Äbsicht begeht, die Versammlung, den An fzug oder die Kundgebung zu sprengen.

Brott m o t religionsfrid.

Fsl.

16 kap. 5 § se ov. sub VII. 6 §. A7ar, som offentligen gäckar eller hånar i Finland tält religionssamfunds lära eller kyrkliga bruk: straffes med böter eller fängelse i högst sex månader. 33 kap. 1 §. Den, som å söndag eller kyrklig helgdag bryter mot arbetsvilan; straffes med högst trettio dagsböter.

Fsl.

§ 180. AVer öffentlich eine im Reiche bestehende Religionsgesellschaft, ihren Glauben, ihre Einrichtungen oder ihre Gebräuche in einer Weise beschimpft, die geeignet ist, das Empfinden ihrer Angehörigen zu verletzen, wird mit Gefängnis bis zu zwei Jahren oder mit Geldstrafe bestraft. § 1 8 1 . W e r den Gottesdienst einer Religionsgesellschaft mit Gewalt oder durch Drohung mit Gewalt verhindert, wird mit Gefängnis bis zu zwei J a h r e n oder mit Geldstrafe bestraft. Der A7ersuch ist strafbar. Ebenso wird bestraft, wer absichtlich den Gottesdienst einer Religionsgesellschaft durch Erregen von Larm oder Unordnung oder auf andere AVeise stört

oder an einem zum Gottesdienste bestimmten Orte beschimpfenden Unfug veriibt. Dem Gottesdienst stehen einzelne gottesdienstliche Handlungen gleich. § 182. AVer eine Bestattungsfeier mit Gewalt oder durch Drohung mit Gewalt verhindert, wird mit Gefängnis bis zu zwei Jahren oder mit Geldstrafe bestraft. Der Versuch ist strafbar. Ebenso wird bestraft, wer absichtlich eine Bestattungsfeier durch Erregen von L a r m oder Unordnung oder auf andere AVeise stört. § 220. 1. Wer öffentlich zu Ge- T j s l . F s l . walttätigkeiten oder zu anderen feindseligen Handlungen gegen einzelne Gruppen der Bevölkerung wegen ihrer Religion oder ihrer Konfessionslosigkeit aufreizt, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu drei J a h r e n oder mit Kerker von einem Monate bis zu drei Jahren bestraft. 2. Ebenso wird bestraft, wer mit Gewalt eine religiöse Handlung einer Religionsgenossenschaft, falls sie vom Staate an erkannt ist, vereitelt oder erschwert.

278 3. AVer den allgemeiuen Frieden daachtung gegeniiber einer Religion kunddurch gefährdet, zugeben, dnrch gro be Ungehörigkeit eine dass er öffentlich zu Gewalttätig- religiöse Handlung einer Religionsgenoskeiten oder zu anderen feindseligen Hand- i senschaft, falls sie vom Staate anerkannt lungen gegen einen anderen wegen sei- i ist, stört, wird mit Gefängnis von vierner religiösen Uberzeugung oder seiner ' zehn Tagen bis zu sechs Monaten oder Konfessionslosigkeit aufreizt. mit Geldstrafe bestraft. dass er öffentlich unwahre, zur Schande ' gereichende Tatsachen iiber ein Religions- ', bekenntnis, iiber dessen Lehre. Einrich227. AVer öffentlich und in gemeiner S c h w tungen, Gewohnheiten oder Gegenstände ! Weise die Uberzeugung anderer in der Verehrung anfiihrt, Glaubenssachen verspottet oder Gegendass er die Lehre, Einrichtungen, Ge- i stände religiöser A T erehrung verunehrt, wohnheiten oder Gegenstände der Ver- j wer eine verfassungsmässige gewährehrung eines Religionsbekenntnisses in leistete Kultushandlung böswillig stört rober Weise öffentlich lächerlich macht j oder öffentlich verspottet, oder der öffentlichen Verachtung preis- j wer einen Ort oder einen Gegenstand, gibt, die fiir einen verfassungsmässig gewährwird mit Gefängnis von vierzehn Ta- leisteten Kultus oder fiir eine solche gen bis zu sechs Monaten (§ 78) oder j Kultushandlung bestimmt sind, böswillig mit Kerker von einem Monate bis zu j verunehrt, einem Jahre bestraft. wird mit Gefängnis bis zu sechs Mo4. Wer in der Äbsicht. seine Miss- naten oder mit Busse bestraft.

IX. Angrepp å grav eller lik. Fi. Fsl.

16 kap. 7 §. Var, som från grav § 2 2 1 . 1. AVer eine grobe Unge- T j s l . borttager lik eller del därav, eller för- hörigkeit an einem Leichname, an der stör, undanskaffar eller styckar lik, som Asche eines Leichnames, an einer Beej är jordat, eller förövar ofog å lik eller gräbnisstätte, an einem fiir die Ausubung skadar grav eller gör ofog därå; straffes . des Gottesdienstes einer Religionsgenosmed böter eller fängelse i högst ett år. senschaft, falls sie vom Staate anerkannt ist, bestimmten Gegenstände begeht, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis T. Fsl. § 183. Wer einen Leichnam oder zu sechs Monaten (§ 78) oder mit KerTeile eines Leiehnams oder die Asche ker von einem Monate bis zu einem J a h r e eines Verstorbenen aus dem Gewahrsam bestraft. des Berechtigten wegnimmt. oder wer 2. Ebenso wird bestraft, wer einen daran oder an der Beisetzungsstätte be- Leichnam, einen Teil eines Leiehnams schimpfenden Unfug veriibt, wird mit oder Asche von einem Leichnam aus dem Gefängnis bestraft. Gewahrsam des Berechtigten ohne dessen Einwilligung oder ohne behördliche

279 Bewilligung wegnimmt oder wer den behördlichen ATerschluss einer Aschenurne absichtlich verletzt.

1W. F s l .

228. 1. AVer die Ruhestätte eines Toten in roher AVeise verunehrt, wer einen Leichenzug oder eine Leichenfeier böswillig stört oderverunehrt,

wer eine Leiche verunehrt oder öffentlich beschimpft, wird mit Gefängnis oder mit Busse bestraft. 2. AA7er eine Leiche oder Teile einer Leiche oder die Asche eines Toten aus dem Gewahrsam des Berechtigten wegnimmt, wird mit Gefängnis oder mit Busse bestraft.

X. U p p h e t s a n d e av samhällsklasser. T. Fsl.

[§ 1 7 1 . W e r öffentlich zu einer strafbaren Handlung, insbesondere zu Gewalttaten gegen Menschen oder Sachen auffordert, wird mit Gefängnis bis zu zwei J a h r e n oder mit Geldstrafe bestraft.]

'jSl. F s l .

§ 218. 1. AVer öffentlich zu Gewalttätigkeiten oder zu anderen feindseligen Handlungen gegen einzelne Gruppen der Bevölkerung wegen ihrer Nationalität, Sprache, Rasse, politischen oder sozialen Uberzeugung aufreizt, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu drei J a h r e n oder mit Kerker von einem Monate bis zu drei J a h r e n bestraft. 2. W e r den allgemeinen Frieden dadurch gefährdet,

dass er öffentlich zu Gewalttätigkeiten oder zu anderen feindseligen Handlungen gegen einen anderen wegen seiner Nationalität, Sprache, Rasse, politischen oder sozialen Ueberzeugung aufreizt, dass er öffentlich unwahre zur Schande gereichende Tatsachen iiber Nationalitäten, politische Parteien oder soziale Klassen anfiihrt, dass er ihre Einrichtungen, Gewohnheiten oder Gegenstände ihrer Verehrung in roher Weise öffentlich lächerlich macht oder der öffentlichen Verachtung preisgibt, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu sechs Monaten (§ 78) oder mit Kerker von einem Monate bis zu einem J a h r e bestraft.

XI. Ai. Hot med allmänfarlig gärning. T. Fsl.

Tisl. Fsl.

§ 179. AVer A^erbrechen oder gemeingefährliche A'ergehen in einer AVeise andre ht, die geeignet ist, in der Bevölkerung Angst oder Schrecken zu erregen, wird mit Gefängnis bis zu zwei Jahren bestraft. £

-

-•

W e r

die

Bevölkerung

einer Gegend oder eines Örtes oder einen Teil dieser Bevölkerung dadurch in Furcht und Unruhe versetzt, dass er mit Mord, R a u b , Brandlegung oder einem anderen groben Unrechte droht, wird mit Kerker von einem Monate bis zu drei Jahren oder mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu drei Jahren bestraft.

280 XI. B). Utspridande av falska rykten. Tjsl. Fsl.

§ 216. 1. AVer eine unwahre Nachricht, ohne zureichende Griinde zu haben, sie fur wahr zu halten, öffentlich mitteilt oder auf andere Art verbreitet. obwohl er weiss, dass er dadurch die Bevölkerung einer Gegend oder eines Örtes oder einen Teil dieser Bevölkerung ernstlich beunruhigen wird, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu sechs Monaten oder mit Geldstrafe bestraft. 2. AVeiss der Schuldige, dass die Nachricht unwahr ist, so wird er mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu sechs Monaten oder mit Kerker von einem Monate bis zu einem Jahre bestraft. 3. Wer eine unwahre Nachricht, ohne zureichende Griinde zu haben, sie fur wahr zu halten, öffentlich mitteilt oder auf andere Art verbreitet, obwohl er weiss, dass er dadurch die Sicherheit des Staates, die öffentliche Sicherheit

oder die öffentliche Ordnung schädigt oder dass er dadurch eine Verteuerung von Gegenständen des Bedarfes, iiberstiirzte und massenweise Käufe oder Verkäufe oder iiberstiirzte und massenweise Behebung von Einlagen verursacht, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu sechs Monaten oder mit Kerker von einem Monate bis zu einem J a h r e bestraft.

330. 1. Wer vorsätzlich die Be- S c l l W . völkerung durch falsche Nachrichten in Angst und Schrecken versetzt, wer vorsätzlich eine Menschenmenge ohne Grund, so namentlich durch falschen Feuerruf, erschreckt, wird mit Haft oder mit Busse bestraft. 2. Handelt der Täter fahrlässig, so ist die Strafe Busse.

XI. C). Obefogat alarm. Fl. Fsl.

T. Fsl.

16 kap. 3 §. Var som, genom att utan anledning ropa på hjälp eller att giva nödsignal eller på annat sådant sätt, framkallar skräck i folkhop eller föranleder alarmerande av brandkår, polis eller militär; straffes med böter eller fängelse i högst ett år.

§ 395. Mit Geldstrafe wird bestraft:

2. wer wissentlich mit Notrufen oder Notzeichen in einer Weise Missbrauch treibt. die geeignet ist, eine grössere Anzahl von Menschen zu beunruhigen oder zu schädigen:

Ubertr. § 35. A\Ter grundlos durch T j s l . F s Missbrauch eines Alarmsignales, durch den Ruf »Feuer» oder durch einen anderen Alarm eine grössere Anzahl von Personen in Unruhe versetzt,

281 wer vorsätzlich eine Menschenmenge wer grundlos das Einschreiten der I Sicherheitswache, der Feuerwehr oder j ohne Grund, so namentlich durch falschen Feuerruf, erschreckt, einer Rettungsstation herbeifiihrt, wird mit Haft oder mit Busse bewird mit Haft oder mit Geldstrafe straft. bestraft. 2. Handelt der Täter fahrlässig. so ist die Strafe Busse. W. F s l . 330. 1. Wer vorsätzlich die Bevölkerung durch falsche Nachrichten in Angst und Schrecken versetzt,

Bilaga, till Tredje

Avd.

I. Brott emot politiska rättigheter. L.

K.

11 kap. 12 §. Ar sammankomst till val eller annan medborgerlig förrättning af offentlig Myndighet påbuden, och gör den, som dertill kallad är, genom uteblifvande uppehåll i förrättningen: bote till femtio Riksdaler. 13 §. Säljer någon sin röst vid val till allmänt medborgerligt förtroende, eller köper annans röst, eller röstar på sig sjelf; straffes med böter till tvåhundrade Riksdaler eller fängelse. L a g samma vare, om någon, genom lockande, tubbande eller hot, valfriheten störer eller eljest i val obehörigen verkar.

L.

B. 1844

11 kap. 17 §. Säljer eller köper man röst vid val till allmänt värf; straffes med böter till tvåhundra Riksdaler eller fängelse i sjunde grad. L a g samma vare, om någon, genom hot eller tubbande, valfriheten störer, eller eljest i val obehörigen verkar.

II. Olydnad mot lag eller myndighet. L.

K.

11 kap. 10 §. Samlar sig folkmängd å torg, gata eller annan offentlig plats, utan att lägga å daga sådant uppsåt, som i 5 §. sägs, men störer dock lugnet eller allmänna ordningen, och skingrar den sig ej, på embetsmans befallning, utan trotsar med oljud, smädeord eller hot; då skola anstiftare och anförare till straffarbete i femte grad eller fängelse, och annan deltagare i upploppet till fängelse eller böter dömas. Öfvergå de

L.

B.

11 kap. 15 §. Samlar sig folkmängd tillhopa och störer lugnet eller allmänna ordningen, utan att dock lägga a daga sådant uppsåt, som i 8 § sägs. och skingrar sig ej den folkmängd, på offentlig Myndighets befallning, utan visar trotsighet deremot; då skola anstiftare och anförare af det upplopp till fängelse i sjunde eller sjette grad. och annan deltagare i upploppet till böter eller fängelse i sjunde grad dömas. Öfvergå

Bilaga, till Tredje

Avd.

I. Brott emot politiska rättigheter. Str. L. 1864

10 kap. 15 §. Säljer eller köper man röst vid val till allmänt värf; straffes med böter från och med femtio till och med ett tusen Riksdaler eller fängelse i högst sex månader. L a g samma vare, om någon, genom hot eller tubbande, valfriheten störer, eller eljest i val obehörig-en verkar.

Gällande

lag

10 kap. 16 §. Säljer eller köper man röst vid val till allmänt värv; straffes med böter, ej under fem dagsböter, eller fängelse i högst sex månader. L a g samma vare, om någon, genom hot eller tubbande, valfriheten störer, eller eljest i val obehörigen verkar.

II. Olydnad mot lag eller myndighet. Str. L.

10 kap. 13 §. Samlar sig folkmängd tillhopa och störer lugnet eller allmänna ordningen, utan att dock lägga å daga sådant uppsåt, som i 7 § sägs, och skingrar sig ej den folkmängd, på offentlig Myndighets befallning, utan visar trotsighet deremot; då skola anstiftare och anförare af det upplopp till straffarbete i högst ett år och annan deltagare i upploppet till böter från och med tio till och med tvåhundra Riksdaler dömas.

Gällande

lag

10 kap. 13 §. Samlar sig folkmängd tillhopa och störer lugnet eller allmänna ordningen, utan att dock lägga å daga sådant uppsåt, som i 7 § sägs, och skingrar sig ej den folkmängd, på offentlig myndighets befallning, utan visar trotsighet däremot; då skola anstiftare och anförare av det upplopp till straffarbete i högst ett år och annan deltagare i upploppet till böter dömas. Övergå de till våld å person eller egendom; vare lag.

284 L.

B.

1832 L.

K.

till våld a person eller egendom: vare I de till våld a person eller egendom; vare lag som i 7 § sägs. lag, som i 10, 11 och 13 §§ om uppror sags.

11 §. Ej vare invånare i landsort eller stad förment att sammankomma till öfverläggning om mål eller ärende, som dem gemensamt angår: ej eller må sådan sammankomst af offentlig Myndighet upplösas, der ej dervid företages något, som mot lag stridande är eller eljest allmän ordning störer. Om tid och ställe för sådan sammankomst skall dock offentliga Myndigheten i orten eller staden så långt förut underrättas, att den kan dervid tillstädes vara, om så nödigt anses.

16 §. Ej vare menighet å landet eller i stad förment, att sammankomma till öfverläggning om mål eller ärende, som menigheten rörer; ej heller må sådan sammankomst af offentlig Myndighet upplösas, så framt dervid ej företages något, som emot lag stridande är eller eljest allmän ordning störer. Om tid och ställe för sammankomsten, der den ej redan, genom lag eller särskildt stadgande, bestämd är, skall dock anmälan göras hos offentliga Myndigheten i orten eller staden, så långt förut, att den kan dervid tillstädesvara. om sä nödigt anses. Sker sammankomst utan sådan anmälan; straffes den, som sammankomsten föranstaltade, med böter till femtio Riksdaler.

III. Underlåtenhet att hindra eller upptäcka brott. L. B. 1832. 5 kap. 8 §. Underlåta föräldrar, fosterföräldrar, förmyndare, husbönder, eller andre, som i dylikt förhållande äro, att från utförandet af brott, hvarom de vettskap äga, afhålla den, som under deras värj o eller lydnad står, när det, utan angifvelse till åtal, ske kan; värden straffade efter 7 §, dock högst med fängelse, der det ej skett för egen vinning.

L. K. 1844 5 kap. 8 §. Underlåta föräldrar, fosterföräldrar eller andre uppfostrare, eller förmyndare, att från utförandet af brott, hvarom de vetskap äga, hindra den, som under deras vård och lydnad står, när det utan angivelse till åtal ske kan; värden straffade efter 4 §, dock högst med fängelse i sjunde grad, der det ej skett för egen vinning. 9 §. Har annan, än de personer, som i 8 § nämnde äro, vetat brott, deraf någons lif, helsa, frihet eller egendom i synnerlig fara sattes, å färde vara, och underlåtit att det i tid, så att faran afvärjas kunde, upptäcka, när det utan

Str. L.

1864 Övergå de till våld ä person eller egendom; vare lag, som i 9, 10 och 12 §§ om uppror sägs.

14 §. Sammankommer menighet å landet eller i stad till öfverläggning om allmänt eller menigheten särskildt rörande ärende, då må tillträde till sammankomsten ej offentlig Myndighet förvägras. Ej må sammankomsten af Myndigheten upplösas, så framt dervid ej företages något, som emot lag stridande är eller eljest allmän ordning störer. Den, som underlåter att hörsamma Myndighetens bud i ty fall, straffes med böter från och med tio till och med tvåhundra Riksdaler.

Gällande

lag

som i 9, 10 och 12 §§ om uppror sägs; dock att för sådan deltagare i upploppet, som ej är anstiftare eller anförare, straff efter 9 § må. där omständigheterna äro synnerligen mildrande, nedsättas till fängelse. 15 §. Sammankommer menighet ä landet eller i stad till överläggning om allmänt eller menigheten särskilt rörande ärende: dä må tillträde till sammankomsten ej offentlig myndighet förvägras. Ej mä sammankomsten av myndigheten upplösas, så framt därvid ej företages något, som emot lag stridande är eller eljest allmän ordning störer. Den, som underlåter att hörsamma myndighetens bud i ty fall, straffes med böter.

III. Underlåtenhet att hindra eller upptäcka brott. Str. L. 1861 3 kap. 7 §. Underlåta föräldrar, fosterföräldrar eller andre uppfostrare, eller förmyndare, att från utförandet af brott, hvarom de vetskap ega, hindra den, som under deras vård och lydnad står, när det utan angifvelse till åtal ske kan; varde straffade efter 4 §, dock högst med fängelse i sex månader, der det ej skett för egen vinning. 8 §. H a r annan, än de personer, som i 7 § nämnde äro, vetat brott, deraf någons lif, helsa, frihet eller egendom i synnerlig fara sattes, å färde vara, och underlåtit att det i tid, så att faran afvärjas kunde, upptäcka, när det utan

Gällande lag. 3 kap. 7 §. Underlåta föräldrar, adoptivföräldrar, fosterföräldrar eller andra uppfostrare, eller förmyndare att från utförandet av brott, varom de vetskap äea, hindra den, som under deras vård och lydnad står. när det utan angivelse till åtal ske k a n : varde straffade efter 4 §, dock högst med fängelse i sex månader, där det ej skett för egen vinning. 8 §. Har annan än de personer, som i 7 § nämnde äro. vetat brott, därav någons liv, hälsa, frihet eller egendom i synnerlig fara sattes, ä färde vara, och underlåtit att det i tid, så att faran avvärjas kunde, upptäcka, när det utan an-

286 L. K.

1832 L.

B. 1844

angifvelse till åtal ske kunnat; varde ock han straffad såsom i 8 § sägs. 9 kap. 22 §. Hvar, som i något af de i 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 12, 14, 15, 17, 19, 20 och 21 §§ sagda fall, vet brott å färde vara, och ej i tid uppenbarar de omständigheter, honom derom kunniga äro, dömes till fängelse, högst i femte grad. Ej skall dock någon af de 5 Kap. 12 § nämnda personer till straff i ty mål fällas, der brottets upptäckande icke utan angivelse ; till åtal ske kunnat.

IV. Offentlig uppmaning till brott. 9 kap. 5 §. H a r någon, muntligen inför menighet eller i annan folksamling, eller i skrift, den han utsprider eller utsprida låter, uppmanat till förräderi, som i 1 eller 4 §. sägs, eller deltagit i stämpling till sådant brott; straffes, enär uppmaningen eller stämplingen ingen straffbar verkan hade, såsom för försök. H a r någon, på sätt i 2 §. sägs, sökt förmå främmande Makt till krig emot R i k e t ; varde ock den, enär krig deraf ej kom, för försök straffad.

11 kap. 9 §. H a r någon, muntligen inför menighet eller annan folksamling, eller i skrift, den han utsprider eller utsprida låter, till uppror uppmanat; straffes, enär uppmaningen ingen straffbar verkan hade, såsom för försök.

L. B. 1841 9 kap. 4 §. H a r någon, muntligen inför menighet eller annan folksamling, eller i skrift, den han utspridt eller utsprida låtit, uppmanat till förräderi, som i 1 eller 2 § sagdt är; straffes, när uppmaningen ingen straffbar verkan hade, med fängelse, högst i fjerde grad. Samma lag vare om den, som annans skrift utspridt eller utsprida låtit, att dermed komma sådant förräderi åstad. 8 §. Om stämpling eller uppmaning till förräderi, som i 7 § omtalas, gälle ock hvad i 3 och 4 §§ sagdt är.

11 kap. 12 §. Har någon, muntligen inför menighet eller annan folksamling, eller i skrift, den han utspridt eller utsprida låtit, till uppror uppmanat; straffes, när uppmaningen ingen straffbar verkan hade, med fäogelse i sjunde grad. Samma lag vare om den, som annans skrift utspridt eller utsprida låtit, för att dermed komma uppror åstad.

Str. L.

angifvelse till åtal ske kunnat; varde ock han straffad såsom i 7 § sägs. 8 kap. 22 §. Hvar som vet förräderi eller sådant brott emot rikets säkerhet, som ofvan sagdt är, å färde vara, och det ej i tid upptäcker, dömes till fängelse eller till straffarbete i högst fyra år. Har han ej de skäl, hvarmed han tilltror sig kunna den brottslige till gerningen binda; uppenbare då, utan att nämna personen, de omständigheter, som honom kunniga äro, eller straffes som nyss är sagdt. Ej skall någon af de i 3 K a p . 11 § nämnda personer till straff efter denna § fallas, der brottets upptäckande icke utan angivelse till åtal ske kunnat.

Gällande

lag

28/

givelse till åtal ske kunnat; varde ock han straffad såsom i 7 § sägs. 8 kap. 2 3 . A7ar som vet förräderi eller sådant brott emot rikets säkerhet, som ovan sagt är, å färde vara, och det ej i tid upptäcker, dömes till fängelse eller till straffarbete i högst fyra år. Har han ej de skäl, varmed han tilltror sig kunna den brottslige till gärningen binda; uppenbare då, utan att nämna personen, de omständigheter, som honom kunniga äro, eller straffes, som nyss är sagt. Ej skall någon av de i 3 kap. 11 § nämnda personer till straff efter denna § fällas, där brottets upptäckande icke utan angivelse till åtal ske kunnat.

IV. Offentlig upp maning till brott. Gällande lag 8 kap. 3 §. Har någon, muntligen 8 kap. 3 §. Har någon, muntligen | : inför menighet eller annan folksamling, inför menighet eller annan folksamling, eller i skrift, den han utspridt eller ut- i eller i skrift, den han utspritt eller utsprida låtit, uppmanat till förräderi, som j sprida låtit, uppmanat eller annorledes i 1 § sagdt är; dömes, när uppmaningen sökt förleda till förräderi, som i 1 § ingen straffbar verkan hade, till straff- j sagt är; dömes, när ingen straffbar verarbete i högst sex år. Samma lag vare j kan däraf följde, till straffarbete i högst sex år. Samma lag vare om den, som om den, som annans skrift utspridt eller annans skrift utspritt eller utsprida låtit, utsprida låtit, att dermed komma sådant att därmed komma sådant förräderi åstad. förräderi åstad. 8 §. Om stämpling till förräderi, 8 §. Om stämpling eller uppmaning som i 6 § omtalas, så ock om uppmatill förräderi, som i 6 § omtalas, gälle ning till sådant förräderi eller försök att ock livad i 2 och 3 §§ sagdt är. J annorledes därtill förleda gälle vad i 2 | och 3 §§ sagt är. 10 kap. 14 §. ATar som, muntligen 10 kap. 11 §. Har någon, muntligen inför menighet eller annan folksamling, i inför menighet eller folksamling, eller i eller i skrift, den han utspridt eller ut- skrift, den han utspritt eller utsprida sprida låtit, till uppror uppmanat; straf- låtit, uppmanar till våld å person eller egendom eller till annat brott, varde, där fes, när uppmaningen ingen straffbar ej uppmaningen särskilt med straff beverkan hade, med fängelse i högst sex lagd är, dömd till böter eller fängelse. månader. Samma lag vare om den, som annans Avsåg uppmaningen brott, vara strängare straff än fängelse kan följa, eller voro skrift utspridt eller utsprida låtit, för eljest omständigheterna synnerligen föratt dermed komma uppror åstad.

Str. L. 1864

288 I.

K.

1832 L.

B.

1844 VII. Störande av förrättning m. m, L. K. 1832 12 kap. 8 §. Gör man våldsgerning å annan inom Konungens slott, eller der Konungen eljest vistas, eller ä de rum der Rikets Ständer eller deras afdelningar eller utskott församlade äro, eller inför sittande Rätt, Konungens Befallningshafvande eller annat allmänt Embetsverk; vare lag som i 2 §. skils. Åstadkommer man förargelse med svordom, oljud eller annorledes, å de ställen nu nämnde äro; vare lag som i 3 §. s ä o-s.

L. B. 1844 13 kap .5 §. Gör man våldsgerning å annan inom Konungens slott i hufvudstaden, eller annorstädes i slott, hus eller gård, der Konungen vistas, eller å rum, der Rikets Ständer eller deras Afdelningar eller Utskott församlade äro, eller inför sittande Rätt, Konungens Befallningshafvande eller annat allmänt Embetsverk; vare lag som i 1 § sägs. 6 §. Åstadkommer man, å ställe som i 5 § sagdt är, förargelse genom svordom eller oljud, eller annorledes; straffes med böter eller fängelse i sjunde grad.

Str.

Gällande

lag

svarande, då må till straffarbete i högst fyra år dömas. Är den skyldige i följd av uppmaningen förfallen till straff för delaktighet i brott, som därå följt, gälle vad i 4 kap. 1 § stadgas. Där någon annorledes, såsom genom prisande av brottslig handling, muntligen inför menighet eller folksamling, eller i skrift, den han utspritt eller utsprida låtit, söker förleda till brott; vare lag som i 1 mom. sägs. Har någon eljest på sätt i 1 eller 2 mom. förmäles sökt förleda till ohörsamhet mot lag eller laga myndighet, straffes med böter eller fängelse. Vad i denna § är stadgat gälle även om den, som annans skrift, vars innehåll är efter samma § straffbart, utspritt eller utsprida låtit för att därmed främja den med skriften åsyftade verkan.

VII, Störande av förrättning m. m. Gällande lag Str. L. 1864 11 kap. 5 §. Gör man våldsgärning 11 kap. 5 §. Gör man våldsgerning å annan inom Konungens slott i huvudå annan inom Konungens slott i hufvudstaden eller annorstädes i slott, hus eller staden eller annorstädes i slott, hus eller gård, där Konungen vistas, eller å rum gård, der Konungen vistas, eller å rum. där rikets ständer eller deras avdelningar der Rikets Ständer eller deras Afdeleller utskott församlade äro, eller inför ningar eller Utskott församlade äro, eller sittande rätt, Konungens befallningsinför sittande Rätt, Konungens Befallhävande eller annat allmänt ämbetsverk; ningshavande eller annat allmänt Emvare lag, som i 1 § 1 mom. sägs. beds verk; vare lag, som i 1 § sägs. 6 §. Åstadkommer man å ställe, som 6 t>. Åstadkommer man å ställe, i 5 § sagt är, förargelse genom svorsom i 5 § sagdt är, förargelse genom dom eller oljud, eller annorledes; straffes svordom eller oljud, eller annorledes; efter ty i 2 § 1 mom. skils. straffes efter ty i 2 § skils. 7 8. Den som, i uppsåt att skada 7 §. Den, som i uppsåt att skada ! göra, eller eljest i vredesmod, emot angöra, eller eljest i vredesmod, emot annan drager knif eller svärd, eller spän- nan drager kniv eller svärd, eller spänner bössa, eller reser annat Iifsfärligt ner bössa, eller reser annat livsfarligt vapen, vid gudstjenst, som i 1 eller 3 § vapen, vid gudstjänst, som i 1 eller 3 § sägs, eller å sådant ställe, som i 5 § sägs, eller å sådant ställe, som i 5 § omtalas: varde, där ingen skada sker, omtalas; varde, der ingen skada sker. 19

290 L.

K.

1832 L.

B.

10 §. Gör man våldsgerning å annan, vid valförrättning, uppbörds- eller sockenstämma, läsförhör, landtmäteriförrättning, eller då annan sådan offentlig sammankomst hålles eller allmänt ärende förehaves; straffes med fängelse eller böter. För svordom, oljud eller annan förargelse vid sådant tillfälle, vare bot till tjugufem Riksdaler.

8 §. Gör man våldsgerning å .annan vid valförrättning, uppbörds- eller sockenstämma, läsförhör, landtmäteriförrättning eller annan sådan offentlig sammankomst, eller då allmänt ärende eljest förehafves; straffes med böter eller fängelse i sjunde grad. För svordom, oljud eller annan förargelse vid sådant tillfälle, vare bot till tjugofem Riksdaler.

[9 §. Gör man våldsgerning å annan, för det han sin eller annans sak inför Rätta värjde eller vittnesmål aflade; dömes till straffarbete i femte grad eller fängelse!.

[7 §. Gör man våldsgerning å annan, för det han i sak inför Rätta, hos Konungens Befallningshafvande eller vid annat Embetsverk, sin eller annans talan fört, eller vittnesmål aflagt, eller för att honom från sakens utförande eller vitnesmålets afläggande hindra; straffes med fängelse i sjette eller sjunde grad].

VIII. Brott m o t religionsfrid. L. K. 1832 12 kap. 1 §. Störer någon religionsfrid, i ty att han uppsåtligen lastar eller gäckar Gud, Dess heliga ord eller Sakramenten; dömes till straffarbete i femte grad. Sker det af lättsinnighet; vare straffet fängelse eller böter till tvåhundrade Riksdaler.

2 §. Gör man våldsgerning å den, som bevistar Gudstjenst eller annan religionsförrättning; dömes till straffarbete i femte grad. Var våldet ringa, och

L. B. 1844 12 kap. 1 §. Hvar sorn hädar Gud, eller lastar eller gäckar Guds heliga ord eller sakramenten, dömes till fängelse i femte eller sjette grad. Sker det af obetänksamhet eller lättsinnighet; vare straffet fängelse i sjunde grad, eller böter till tvåhundrade Riksdaler. 2 §. Gör man gäckeri af Gudstjensten; straffes med böter eller fängelse i sjunde grad. 13 kap. 1 §. Gör man våldsgerning å den, som bevistar Gudstjenst eller annan religionsförrättning; dömes till fängelse i sjette grad. A"ar våldet ringa,

Str. L.

Gällande

ändock straffad med böter, ej under femtio Riksdaler. 9 §. Gör man våldsgerning a annan vid valförrättning, uppbörds-, kommunal- eller kyrkostämma, läsförhör, landtmäteriförrättning eller annan sådan offentlig sammankomst, eller då allmänt ärende eljest förehafves; varde den omständighet, vid straffets bestämmande for våldet, såsom försvårande ansedd. Fiir svordom, oljud eller annan förargelse vid sådant tillfälle vare straffet böter, högst etthundra Riksdaler. |X §. Gör man våldsgerning å annan för det han i sak inför Rätta, hos Konungens Befallningshavande eller vid annat Embetsverk, sin eller annans talan fört eller vittnesmål ailagt, eller för att hmom från sakens utförande eller vittnesmålets afiäggande hindra; dömes till straff arbete i högst två år].

lag

ändock straffad med böter, ej under fem dagsböter, eller fängelse i högst ett år. 9 §. Gör man våldsgärning å annan vid valförrättning, uppbörds-, kommunal- eller kyrkostämma, läsförhör, lantmäteriförrättning eller annan sådan offentlig sammankomst, eller då allmänt ärende eljest förehaves ; varde den omständighet vid straffets bestämmande för våldet, såsom försvårande ansedd. För svordom, oljud eller annan förargelse vid sådant tillfälle vare straffet böter, högst etthundra riksdaler. [8 §. Gör man våldsgärning å annan för det han i sak inför rätta, hos Konungens befallningshavande eller vid annat ämbetsverk, sin eller annans talan fört eller vittnesmål avlagt, eller för att honom från sakens utförande eller vittnesmålets avläggande hindra; dömes till straffarbete i högst två år eller fängelse i högst sex månader. Aro omständigheterna synnerligen mildrande; må till böter, dock ej under fem dagsböter,

dömas].

VIII. Brott mot religionsfrid. Gällande lag Str. I. 1861 7 kap. 1 §. A7ar som genom att häda 7 kap. 1 i?. Hvar som hädar Gud, Gud eller genom att lasta eller gäcka eller lastar eller gäckar Guds heliga ord eller sakramenten, dömes till straffarbete j Guds heliga ord eller sakramenten åstadi högst två år. Sker det af obetänk- kommer allmän förargelse, straffes ined samhet eller lättsinnighet; vare straffet fängelse i högst ett år eller böter. 2 §. Gör man gäckeri av gudslängelse i högst sex månader eller tjänsten, så att allmän förargelse därav böter. 2 §. Gör nian gäckeri af guds- | kommer, straffes med böter eller fängelse ijensten; straffes med böter eller fängelse i högst sex månader. högst sex månader. 11 kap. 1 §. Gör man våldsgärning 11 kap. 1 §. Gör man våldsgerning å den, som bevistar gudstjänst, evad den i den. som bevistar gudstjenst; dömes j äger rum i kyrka eller annorstädes; döill straffarbete i högst två år. Var våldet ringa, och kom ej deraf synner- | mes till straffarbete i högst två år. Var

292 L. K.

kom ej deraf synnerlig må till fängelse dömas.

7,. B.

förargelse; då

och kom ej deraf synnerlig förargelse; då må till fängelse i sjunde grad eller böter dömas.

3 §. Störer man Gudstjenst eller annan religionsförrättning, genom svordom eller oljud, eller kommer dervid eljest förargelse åstad; straffes med böter eller fängelse.

2 §. Störer man Gudstjenst eller annan religionsförrättning, genom svordom eller oljud, eller kommer dervid eljest förargelse åstad: straffes med böter eller fängelse i sjunde grad.

4 §. Hvad i 2 och 3 § § . stadgadt 3 §. Hvad i 1 och 2 £§ stadgadt är, gälle ock, om sädane brott föröfvas | är, gälle ock, om sådana brott föröfvas vid Gudstjenst eller andra religionsför- | vid Gudstjenst eller annan religionsförrättningar, som tillåtne äro för dem, , rättning, som dem tillåten är, hvilka till hvilka till främmande lära sig bekänna. \ främmande lära sig bekänna. ÅstadÅstadkommer man hos dem, vid annat kommer man hos dem, vid annat tillfälle, tillfälle, förargelse genom gäckeri med j förargelse genom gäckeri med deras trosderas troslära; straffes med böter. | lära; straffes med böter. 6 §. Idkar man handtverk eller an12 kap. 3 §. Idkar man handtverk nat sådant arbete å sön- eller högtidseller annat arbete å sön- eller högtidsdag, emellan klockan sex om morgonen | dag. emellan klockan sex om morgonen och klockan nio om aftonen; bote till i och klockan nio om aftonen; höte till tjugu Riksdaler, utan det sker till egen ! tjugo Riksdaler, utan det sker till egen eller andras nödtorft, som uppskof ej • eller annans nödtorft, som uppskof ej tåla kan. L a g samma vare, om kram- tala kan. L a g samma vare, om kramlådor eller andre bodar å sådan sabbats- låda eller annan bod ä sådan sabbatstid tid till salu öppnas. till salu öppnas. 7 §. Begår någon brott ä sabbats4 §. Begår någon brott å sabbatstid; vare den omständighet såsom för- I tid; varde den omständighet såsom försvårande ansedd. | svårande ansedd.

Str.

L.

lig förargelse: då må till fängelse i högst sex månader eller böter, dock ej under femtio Riksdaler, dömas.

2 §. Störer man gudstjenst genom svordom eller oljud, eller kommer dervid eljest förargelse åstad; straffes med böter, dock ej under tjugofem Riksdaler, eller fängelse i högst sex månader.

3 §. Hvad i 1 och 2 §§ stadgadt är, gälle ock, om der sagda brott föröfvas vid gudstjenst, som dem tillåten är, hvilka till främmande lära sig bekänna. Åstadkommer man hos dem, vid annat tillfälle, förargelse genom gäckeri med deras troslära; straffes med böter. 7 kap. 3 §. Idkar någon å söneller högtidsdag, emellan klockan sex om morgonen och klockan nio om aftonen, handtverk eller annat arbete, som uppskof tåla kan; straffes med böter, högst tjugo Riksdaler, utan det sker till egen eller annans nödtorft. Lag samma vare, om kramlåda eller annan dylik bod å sådan sabbatstid till salu öppnas. 4 §. Begår någon brott å sabbatstid; varde den omständighet såsom försvarande ansedd.

Gällande

lag

väldet ringa, och kom ej därav synnerlig förargelse; då må till fängelse i högst sex månader eller böter, dock ej under fem dagsböter, dömas. Våldförer man annan vid sammankomst för gemensam andaktsövning, som ej är att till gudstjänst hänföra; varde den omständighet, vid straffets bestämmande för våldet, såsom försvårande ansedd. 2 £. Störer man gudstjänst genom svordom eller oljud, eller kommer därvid eljest förargelse åstad; straffes med böter eller fängelse i högst sex månader. För svordom, oljud eller annan förargelse vid sammankomst för gemensam andaktsövning, som ej är att till gudstjänst hänföra, vare straffet böter. 3 §: ATad i 1 och 2 §§ stadgat är, gälle ock, om där sagda brott förövas vid främmande, till offentlig religionsövning berättigad församlings gudstjänst, eller då medlemmar av sådan församling eljest sammankommit för gemensam andaktsövning. 7 kap. 3 §. Idkar någon å söneller högtidsdag, emellan klockan sex om morgonen och klockan nio om aftonen, hantverk eller annat arbete, som uppskov tåla kan; straffes med böter, högst tjugu riksdaler, utan det sker till egen eller annans nödtorft.

4 §. Begår någon brott å sabbatstid; varde den omständighet såsom försvårande ansedd.

294 IX. Angrepp å grav eller lik. L. K. 1832 12 kaj). 5 §. Störer någon griftefrid, i ty att han olofiigen upptager eller eljest misshandlar lik, som i graf lagdt är; dömes till straffarbete i femte grad.

Tj: B. 1844 13 kap. 4 § Störer man griftefrid, i ty att man olofligen upptager eller eljest misshandlar lik. som i graf lagdt är; dömes till fängelse i sjunde eller sjette grad. Misshandlar man obegrafvet lik; straffes med böter eller fängelse i sjunde ärad.

XI. Utspridande av falska rykten. L. II. 1844 9 kap. 13 §. Sprider någon kring landet ut lögner eller falska rykten, de der för Rikets säkerhet farliga äro, i uppsåt att dermed komma allmänt buller eller oväsende åstad; dömes till fängelse i sjette eller sjunde grad, der gerningen . ingen verkan hade, som svårare straff medförer.

295 IX.

A n g r e p p å grav eller lik.

Str. L. 1864 11 kap. 4 §. Störer man griftefrid, i ty att man olofiigen upptager eller eljest misshandlar lik, som i graf lagdt är; dömes till fängelse i högst sex månader eller straffarbete i högst två år. Misshandlar man obegrafvet lik; straffes med böter, dock ej under tjugofem Riksdaler, eller fängelse i högst sex månader.

XI.

Gällande lag 11 kap. 4 §. Störer man griftefrid, i ty att man olovligen upptager eller eljest misshandlar lik, som i grav lagt är; dömes till fängelse i högst sex månader eller straffarbete i högst två år. Misshandlar man obegravet lik: straffes med böter eller fängelse i högst sex månader.

Utspridande LV falska rykten.

Str. L. 1864 S kap. 14 §. Sprider någon kring landet ut lögner eller falska rykten, de der för rikets säkerhet farliga äro, i uppsåt att dermed komina allmänt buller eller oväsende åstad; dömes till straffarbete i högst två år eller fängelse i högst sex månader, der gerningen ingen verkan hade, som svårare straff medförer.

Gällande lag 8 kap. 14 §. Sprider någon kring landet ut lögner eller falska rykten, de där för rikets säkerhet farliga äro. i uppsåt att därmed komma allmänt buller eller oväsende åstad; dömes till straffarbete i högst två år eller fängelse i högst sex månader, där gärningen ingen verkan hade, som svårare straff medförer.

INNEHÅLL. Sid.

Förord F Ö R S T A A V D E L N I N G E N : U t k a s t till l a g ANDRA A V D E L N I N G E N : K o m p a r a t i v översikt a v nuvarande europeisk straffrätt Inledning I. Brott emot politiska rättigheter A) Straff skyddets omfång B) Den brottsliga handlingen 1) Handlingen närmast riktad mot enskild medborgare a) Handlingen riktad mot röstberättigad (1) Tvång (a) Tvångsmedlet (b) Tvångets verkan (resp. syfte) (2) Mutor (a) Aktiv korruption a) Prestationens innehåll /#) Den avsedda motprestationen y) Konsummationspunkten ö) Efterföljande korruption (a) Passiv korruption (3) Bedrägligt förfarande (4) F a r a för framtida påverkan fa) Hämnd (1>) Kränkande av valhemlighet b) Handlingen riktad mot valkandidat 2) Handlingen icke direkt riktad mot enskild medborgare a) Obehörigt deltagande i omröstning b) Andra fall C) Kvalifikationer D) Allmänstraffrättsliga frågor

7— 10. 11 — 150. 1p 15 16— 58. 18— 22. 22— 55. 23— 45. 23— 45. 23— 29. 23— 27. 27— 29. 29— 39. 29— 37. 29— 32. 32— 35. 35— 37. 37. 37— 39. 39— 41. 42— 45. 42— 43. 4 3 — 45. 45. 45— 55. 46— 50. 50— 55. 55— 57. 57— 58.

297 Sid.

II.

III.

IV.

V. VI. VII.

Olydnad mot lag eller myndighet 59— 74. A) Kränkande av vittnesplikt m. m 60— 62. B) Underlåtenhet att hjälpa myndighet 62— 66. O) Underlåtenhet att efterkomma myndighets befallningtill en folksamling att skingras 66— 70. D) Andra särskilda fall av olydnad mot myndighet ... 70— 71. E) Allmännare bestämmelser om olydnad mot lag eller myndighet 72 74. Underlåtenhet att hindra eller upptäcka brott 75— 84. A) Pliktens grund •••• 75— 78. B) Pliktens innehåll 78— 80. C) Särskilda straff barhetstorutsättnmgar 80— 81. D) Intressekollisioner 8 1 — 83. E) Subjektivt rekvisit 83— 84. F) Struktur 84. Offentlig uppmaning till bröt t 85— 86. A) Deliktets förhållande till delaktighetsbestämmelserna 86— 88. B) Uppmaningens innehåll 88— 92. O) Handlingens form 92 93. D) Brottets struktur 93— 95. E) Straffet 9ö— 96. Offentlig insamling till betalning av böter 97— 99. Straffbara sammanslutningar 100—106. Störande av förrättning eller sammankomst 107 — 112. A) Hindrande av församling 107—108. B) Störande av offentlig förrättning eller av församling 108—112.

VIII. IX.

X. XI.

Brott mot religionsfrid Angrepp å grav eller lik A) Angrepp å grav B) Angrepp ä lik C) Institutets struktur Upphetsande av samhällsklasser mot varandra Störande av allmän frid i andra fall A) Hot med allmänfarlig gärning B) Spridande av falska nyheter C) Obefogat allarm Straffen..

•

113 — 125. 126 133. 130—131. 131—132. 132 — 133. 134 — 137. 138—145. 138—140. 140-143. 143—145. 146-150.

298 Sid.

TREDJE AVDELNINGEN: Svensk rättsutveckling I. II. III.

Rättsutveckling före 1734 års lag 1734 års lag 1864 års strafflag

FJÄRDE AVDELNINGEN: Motiver

151—198. 161 — 179. 180—190. 191 — 198.

199-214.

Bilaga 1 till Andra Avd.: Gällande lagar 215 267. Bilaga 2 till Andra Avd.: Aktuella strafflags förslag 268—281. Bilaga 3 till Tredje Avd.: Sammanställning av 1) L. K. 1832: 2) L. B. 1844; 3) Str. L. 1864: 4) Gällande lag 282—295.

S t a t e n s

o f f e n t l i g a Systematisk

u t r e d n i n g a r

förteckning

(Siffrorna inom k l ä m m e r b e t e c k n a u t r e d n i n g a r n a s n u m m e r i den kronologiska förteckningen.'

Allmän lagstiftning.

Rättsskipning.

Fångvård.

F ö r b e r e d a n d e u t k a s t till strafflag. B r o t t m o t politiska rättigheter. Brott m o t allmän ordning och frid. £6]

Statsförfattning.

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. B e t ä n k a n d e m e d förslag ang. å t g ä r d e r för ett bättrt u t n y t t j a n d e av landets skogstillgångar [21 •'-<.•,..",'••''

Industri.

Allmän statsförvaltning.

Handel och sjöfart.

Kommunalförvaltning.

Kommunikationsväsen.

Statens o c h kommunernas finansväsen. S k a t t e u t j ä m n i n g s b e r e d n i n g e n 2. [3] Skatteutjämningsberedningen 3. [4]

Bank-, kredit- och penningväsen.

Politi.

Socialpolitik.

Försäkringsväsen.

Hälso- och sjukvård.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Utredning och förslag rörande åtgärder för b e r e d a n d e av ö k a d e m ö j l i g h e t e r a t t i n d r a g a l ä r a r t j ä n s t e r vid folkskoleväsendet. [7]

Allmänt näringsväsen. Försvarsväsen.

Fast e g e n d o m . Jordbruk med binäringar. Utrikes ärenden.

Internationell rätt.

L a g b e r e d n i n g e n s förslag ang. vissa internationella, r ä t t s f ö r h å l l a n d e n . 4. F ö r s l a g till k o n v e n t i o n m e l l a n Sverige, D a n m a r k , Finland, I s l a n d och Norge a n g . konkurs, va. m. [1]

Land 1933, Berlingska Boktryckeriet.