Varutrafiken med bil samt Statistisk och kartografisk översikt av totala varutrafiken till och från Stockholm under maj månad 1932

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

X-V-fr;

Q*,&.U o

STATENS

OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1934:34

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

VARUTRAFIKEN MED BIL SAMT

STATISTISK OCH KARTOGRAFISK ÖVERSIKT AV TOTALA VARUTRAFIKEN TILL OCH FRÅN STOCKHOLM UNDER MAJ MÅNAD 1932 AV

OLOF

JONASSON

Docent vid Handelshögskolan i Stockholm

Separatbilaga

till

IQ32 års trafikutrednings betänkande d e n ig jan. IQ34 \ - «]

-<•$%&•

S T O C K H O L M 19

3 4

Statens offentliga Kronologisk

2. Arbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Bilagor, band 2. Finanspolitikens ekonomiska verkningar. Av G. Myrdal. Norstedt, xij, 279 s. S. 2. Arbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Bilagor, band 3. Löneutvecklingen och arbetslösheten. Av A. Johansson. Norstedt, vj, 162 s. 1 bil. S. 3. 1933 års teaterulrednings betänkande. Del 1. De fasta statsunderstödda teatrarna. Norstedt. 161 s. E. 4. Be länkande med utredning och förslag rörande organisationen av försöksverksamheten på växt- och trädgårdsodlingens område. Kihlslröm. 198 s. Jo. 5. Betänkande med förslag angående frågan om lämpliga åtgärder till skydd för sjömän vid besök i utländska hamnar. Idun. 208 s. H. 6._Utredning med förslag om åtgärder för åstadkommande av billiga egnahemsbyggnader. Lindström. 56 s. Jo. 7. Betänkande i fråga om inrättande av ett institut för medellång och långfristig kreditgivning åt företag inom näringslivet. Marcus. 54 s. Fi. 8. Betänkande med förslag till sjöarbetstidslag. Norstedt. 130 s. H. 9. Medicinalstyrelsens förslag till nya författningsbestämmelser angående statsbidrag till avlöning åt distrik:sskötcrskor m. m. Marcus. 66 s. S. 10. Utlåtanden över utredningen angående tredje mans rätt till neutralitet i arbetskonflikter m. m. Norstedt. 214 s. S. 11. Utredning angående åtgärder för bekämpande av ungdomsarbetslösheten. Beckman. (2), 176 s. S. 12. Arbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Bilagor, band 'i. Penningpolitik, offentliga arbeten, subventioner och tullar som medel mot arbetslöshet. Av B. Ohlin. Norstedt, väj, 176 s. S. 13. Stadsh/potekssakkunnigas betänkande med förslag till förordningar angående konungariket Sveriges stadshvpotekskassa samt angående grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet m. m. Marcus. 102 s. Fl. 14. Undersökningar angående det sociala hjälpklientelet. Av T. Jacobsson. Norstedt. 228 s. S. 15. Betänkande med förslag till bestämmelser angående upphandling av lantbruksprodukter m. m. för statens och kemmunala inrättningars behov. Marcus. 88 s. Fi. 16. Betänkande med förslag till lag angående vissa ekonomiska stridsåtgärder m. m. Norstedt. 106 s. S. 17. Ståtligs cement- och betongbestämmelser av år 1934. Norstedt. 56 s. K.

utredningar

förteckning

18. 1928 års pensionsförsäkringskommitté. BetänkandB med förslag rörande revision av den allmänna pei» sionsförsäkringen. Beckman, vij, 362 s. S. 19. Pensionsförsäkringsreformen. Kortfattad framstäM ning av 1928 års pensionsförsäkringskommittés f ö » slag rörande revision av den allmänna pensionsföÄ säkringen. Beckman. 26 s. S. 20. Betänkande med förslag till bestämmelser angåendB upphandling av inhemskt bränsle för statens stati(H nära anläggningar m. m. Marcus. 54 s. Fi. 21. 1933 års teaterutrednings betänkande. Del 2. UtredB ning rörande teaterförhållandena i riket. N o r s t e d B 139 s. 8 pl. E. 22. Betänkande angående den slutna kroppssjukvårdeB i riket jämte vissa därmed sammanhängande s p ö r Ä mål. Norstedt. (2), 753 s. S. 23. Betänkande med förslag angående bemanning a » svenska fartyg jämte statistisk utredning angåendB svenska handelsflottans bemanning år 1931. Noifl stedt. 174 s. H. 24. Förslag till psalmbok för svenska kyrkan. U p p s a l » Almqvist & Wiksell. viij, 704 s. E. 25. Förslag till alternativa koraler. Ccntraltryckerie» (4), 31 s. E. . 26.-Utredning i fråga om användandet av postsparbank kens medel. Marcus. 48 s. K. 27. Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsenB det. Del 1. Vägar. Haeggström. 434 s. K. 28. Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsenH det. Del 3. Avgivna utlåtanden. Haeggström. 47 s. K l 29. 1930 års pensionssakkunniga. Betänkande rörandÄ familjepensionering för tjänstemän vid den civilfl statsförvaltningen och för arbetare i statens tjänsfl Norstedt. 167 s. Fi. 30. Utlåtanden över betänkande med förslag till lag a n l gående vissa ekonomiska stridsåtgärder m. m. (TretB tonmannakommissionens betänkande.) Norstedt. 22« s. S. 31. Betänkande angående omorganisation av landsfogdeg tjänsterna. Norstedt. 111 s. Ju. 32. Betänkande med förslag till lag om virkesmätnin* m. m. Marcus. 188 s. Jo. 33. Järnvägs- och automobiltrafik. Tullberg. (2), ix, 260 s. K. 34. Varutrafiken med bil samt statistisk och kartogra-; fisk översikt av totala varutrafiken till och fråiB Stockholm under maj månad 1932. Av O. Jonassonl Separatbilaga till 1932 års trafikutrednings b e t ä n l kände den 19 jan. 1934. Tullberg. 52, 44 s. K.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

Bilaga

VARUTRAFIKEN MED BIL MELLAN

STOCKHOLM

(=STOR-STOCKHOLM)

OCH

LANDSORTEN MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL KONKURRENSEN MELLAN JÄRNVÄG, BÅT OCH BIL

SPECIALUNDERSÖKNING UTFÖRD PÅ UPPDRAG AV DEN GENOM KUNGL. MAJ:TS BESLUT

ÅR

1932 TILLSATTA

TRAFIKUTREDNINGEN

AV

OLOF

JONASSON

DOCENT VID HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

STOCKHOLM

1934 A.-B. HASSE W. TULLBERGS BOKTRYCKERI

% W jr

I.

Trafikens utveckling och nuvarande omfattning. Motortrafikens snabba och kraftiga utveckling i vårt land har givetvis i allra högsta grad gjort sig gällande även för Stockholms varutrafik. Av tillgängliga uppgifter över antalet lastautomobiler vill det synas, som om denna frafik för Stockholms vidkommande utvecklats vida raskare än för landet i övrigt, vilket också är naturligt, enär varuomsättningen per individ över huvud taget är större bland stadsbefolkningen än hos landsbygdens folk. Vid 1932 års slut innehade Stockholm (administrativa Stockholm) 6 559 och Stockholms län 2 528 registrerade lastautomobiler eller icke mindre än 16 resp. 6 % av hela landets bestånd, under det att Stockholms och Stockholms läns andelar av hela rikets folkmängd voro vid samma tidpunkt betydligt lägre eller resp. 8 och 4 %. Då icke blott större delen av huvudstadens och Stockholms läns utan också ett ej ringa antal av övriga läns lastbilar ombesörja varutrafik med Stor-Stockholm, är man berättigad anse, att en betydande del av Sveriges totala inrikes varutrafik med bil kommer på Stockholm med förorter. Härtill kommer att lastbilstransporterna inom den slutna delen av Stockholm samt mellan denna och dess förorter och emellan dessa inbördes äro betydande och relativt sett större än för andra svenska städer. ^ Det är ett ofrånkomligt faktum, att varutransporterna med bil redan nu fått en betydande omfattning inom landet och denna undersökning 1 bekräftar detta förhållande ytterligare. Totala inrikes varutransporten till Stor-Stockholm under maj månad 1932 visar nämligen en kvantitet av 217 385 ton. Denna fördelade sig per järnväg med 28 %, per bil med 18 % och per båt med 54 %. Motsvarande transport från Stockholm uppgick till 146 115 ton, av vilka 27 % utfördes per järnväg, 25 % per bil och 48 % per båt. 2 Det är uppenbart, att hela landets kommunikations- och transportväsen samt förhållanden, som på det intimaste sammanhänga härmed, särskilt den bebyggelsegeografiska utvecklingen, kommit och kommer i ett väsentligen annorlunda läge genom tillkomsten av det nya kommunikationsmedlet. Här är det icke platsen utreda, huruvida biltrafikens utveckling alltigenom varit sund eller icke, samt i vilken utsträckning biltransporterna eller den ännu rådande depressionen inverkat på de äldre kommunikationsföretagens räntabilitet eller taga ställning till frågan om järnvägarnas och rederiföre1 Undersökningen utgör en del av den ekonomisk-geografiska undersökningen av Stockholm med förorter, som under huvudledning av prof. Hans W:son Ahlmann utföres för Stadskollegiets i Stockholm ekonomisk-geografiska kommittés räkning och med ekonomiskt bidrag av Stockholms stadsfullmäktige. 2 Med Stockholm eller Stor-Stockholm har förståtts i detta sammanhang förutom det administrativa Stockholm med förorter, ett område innefattande den befolkning, uppskattad till c:a 600 000 människor, som för sitt arbete är väsentligen beroende av huvudstaden.

tagens svårigheter att hålla utgifterna1 i ekonomisk nivå med trafikinkomsterna. Följande förhållanden ha dock sitt intresse och sin betydelse att omnämna även i detta sammanhang för att därigenom bättre förstå den efterföljande framställningen. Då å ena sidan ett nytt transportmedel tillkommit, som på mycket kort tid upptagit en betydande trafik, och å andra sidan äldre kommunikationsmedel, särskilt järnvägarna, ha större delen av sitt nedlagda kapital fastlåst i vagnspark, stationsbyggnader, räls m. m., som svårligen kan begagnas för nytt ändamål, måste uppstå allvarsamma motsättningar, som genom depressionen ytterligare skärpts. Det är dessa motsättningar av mer eller mindre temporär art, som bl. a. har påfordrat statsmakternas ingripande. Med rätt säges också i 1932 års riksdagsskrivelse till Konungen, i anledning av dels riksdagens revisorers uttalande angående åtgärder för reglering av konkurrensförhållandet mellan järnvägs- och automobiltrafiken, dels ock i ämnet väckta motioner m. m., bl. a. följande 2 : »Då kommunikationsmedlen äro avsedda att tjäna samhället i dess helhet och icke få anses vara självändamål, bör enligt riksdagens mening statens kommunikationspolitik syfta till att främja utvecklingen av sunda och för samhällslivet gagneliga kommunikationsorgan. I den mån ett kommunikationsmedel på grund av teknikens utveckling förlorat sin betydelse, så att dess uppgift bättre tillgodoses genom ett annat kommunikationsmedel, böra åtgärder icke tillgripas för att på konstlad väg öka dess livslängd. Härvid bör likväl ej förbises, att i särskilda fall samhällsintressen eller andra skäl kunna motivera ett stöd från det allmänna åt kommunikationsföretag, som eljest icke kunna ekonomiskt bestå.» Biltrafikens utveckling och förmåga att erövra gods från särskilt järnvägarna står i intimaste samband även med järnvägarnas tariffer för befordran av gods. För fastställande av godstaxan ha, som bekant, tvenne principer varit bestämmande. Tariffer för olika slag av varor (enligt taxans godsindelning) ha nämligen satts med hänsyn dels till varornas värden (»förmåga att bära frakt»), dels till graden av de använda vagnarnas belastning och vagnslasternas storlek eller med andra ord i förhållande till den transporterade mängdens vikt och volym. I värdetarifferingsprincipen ingå såväl omedelbart verkande företagsekonomiska som allmänekonomiska, sociala, strategiska och indirekt verkande järnvägsekonomiska moment. Med biltrafikens tillkomst, som brutit järnvägarnas tidigare monopolställning, bli järnvägarna nödsakade att för sin godstrafikpolitik mer och mer anlägga uteslutande företags- eller järnvägsekonomiska principer och liksom bilarna övergå till att i allt större utsträckning fastställa frakten med hänsyn till graden av vagnarnas belastning och godsets skrymmande natur. Ovan framförda synpunkt har också varit bestämmande i de förslag angående tariffering av vagnslastgods och styckegods, som framlagts av utsedda delegerade för Kungl. järnvägsstyrelsen och Svenska järnvägsföreningen och som sedan 1 januari detta år genom Kungl. Maj:ts beslut tillämpas. 3 1 Se h ä r o m bl. a. Sven Brisman: Järnvägarnas klagan. Göteborgs handels- och sjöfartstidning, 11 nov. 1932. Lars Akselsson: översikt över det järnvägsekonomiska läget och framtidsperspektivet. Nordisk järnbanetidskrift 1928. Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 1933: Diskussionen om »Järnvägar och bilar». 2 Riksdagens skrivelse nr 364 för å r 1932. 3 Utredningar r ö r a n d e revidering av statens järnvägars godstaxa: I. Utredning och förslag angående tarifferingen av styckegods av den 15 mars 1930. Stockholm 1933. II. Utred-

5 Genom den ekonomisk-geografiska undersökningen över varutrafiken mellan landsorten och storstaden Stockholm har erhållits en mera exakt kännedom, än man förut hade, om de jämförelsevis stora varumängder, som även med bil framforslas på de svenska landsvägarna. Till Stockholm inkommo under veckan 1—7 juni 1932 8 792 ton medan 7 852 ton varor lämnade Stockholm per lastbil. Om denna vecka vore för biltrafiken representativ för närmast föregående veckor under maj, under vilken månad varutrafiken per järnväg, båt och post även räknades, vilket den det året torde vara (tiden för pingsten, som i det här fallet spelar roll, inföll 1932 under mitten av maj), skulle biltrafikens andel i Stockholms varutrafik, ej ligga så avsevärt efter järnvägarnas. 1 Genom det kartografiska åskådliggörandet 2 av lastfordonsräkningens resultat, som förefinnes i slutet av denna bilaga, erhålles en klar uppfattning av biltrafikens allmännare drag. De två kartorna över den totala biltrafiken i riktningarna från och till Stockholm (sid. 28 och 29) ,äro anmärkningsvärt lika, vilket ej är fallet med motsvarande kartor över transporterna per järnväg (sid. 26 och 27) och båt (sid. 30 och 31). Detta skulle i så fall betyda, att även om, som längre fram skall visas, tomgång eller svagt utnyttjande av lastningsförmågan i rätt hög grad förekommer vid transport per bil, så är detta vanligare för järnvägstrafiken och än mer typiskt för transporter per båt. Kartorna visa också, att biltrafiken söderifrån, varest jordbruket är bättre, bebyggelsen tätare och vägnätet därför mera utbyggt, är större men ej i så hög grad som man å priori tänkt sig. Södra Sverige spelar för biltrafiken något större roll som tillförselområde för Stockholm än norra delarna av vårt land. Detsamma är fallet med tåg- och båttrafiken av livsförnödenheter. Dock är för järnvägarnas del den totala tillförseln norrifrån, tvärt emot gängse uppfattning, något större än söderifrån, vilket svårligen kan förklaras av att vara en tillfällighet eller en följd av säsongartade förhållanden. 3 över huvud taget gäller generellt sett, att konkurrensen mellan olika slag av kommunikationsmedel finnes varje dag och varje stund, samt att, åtminstone för Stockholms varutrafiks vidkommande, ojämn varutrafik, beroende på säsongartad produktion och därav beroende säsongkonsumtion eller som en följd av klimatiska förhållanden såsom ishinder, vilka kunna förhindra sjöfarten, äro av mindre stor betydelse. För att bedöma frågan om konkurrensen mellan järnväg, bil, båt eller post kan därför en undersökning sträckande sig endast över en kortare tid vara tillfyllest. Detta bening och förslag angående provisorisk reglering av de högsta vagnslasttarifferna av den 30 juni 1933. Stockholm 1933. 1 Vid jämförelse de olika trafikmedlen emellan h a r i det följande biltrafikens veckotal multiplicerats med 4,5, varigenom de i möjligaste m å n svara mot trafiken för hela maj månad ifrågavarande år. 2 Till denna bilaga fogade kartor (sid. 26—52) utgöra emellertid endast en del av det kartografiska åskådliggörandet av denna undersökning. Samtliga kartor k o m m a att ingå i publikationerna angående huvudresultaten av hela den ekonomisk-geografiska undersökningen av Stockholm. E n förteckning över samtliga kartor j ä m t e kortare text är tryckt i tidskriften Ymer, 1933, h. A. 3 Under förutsättning av att statens järnvägar måste begränsa sig till endast en rangeringsbangård i Stockholm, ha tydligen de fel, vilka förmena, att denna ej, som nu är fallet, skulle ligga n o r r u t a n i stället söder om staden. Det är emellertid sannolikt, att de säregna trafikförhållandena i huvudstaden, väsentligen som följd av den smala passagen vid slussen av trafiken mellan södfa och norra stadsdelarna, redan nu trafikekonomiskt sett motivera två större rangeringsbangårdar, en p å norr och en på söder.

6 kräftas också av företagna speciella stickprovsundersökningar för varutransporter under längre tid. Dessa specialundersökningar visa tillika, att i stort sett tillförsel- resp. avsättningsområdena för maj månad 1932 äro ungefär desamma som för hela året, även om tillförseln resp. utförseln för denna månad utgjort t. ex. Vio, Via eller V14 av hela årets till- resp. utförsel. Då insamlandet och bearbetningen av primärmaterial för en undersökning av detta slag kräva såväl mycken tid som pengar har utredningen för övrigt omfattat så lång tid som över huvud taget varit möjligt. Vad transporten på de olika huvudvägarna till Stockholm beträffar, visar sig denna variera i intensitet rätt avsevärt. Störst är trafiken i bägge riktningarna på Södertäljevägen (räkningspunkt Segeltorp), som är infartsled från södra Sverige, och varöver större delen av trafiken även från Västkusten söker sig. Därnäst i betydelse kommer Uppsalavägen (räkningspunkt Tureberg), varöver trafiken från Norrland går fram. För fjärrtrafiken är därefter viktigast Västeråsvägen (räkningspunkt Spånga), som samlar huvudtrafiken från de västliggande länen norr om Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Den lokala biltrafiken med Södertörn (över räkningspunkterna Tallkrogen och Skarpnäck) visade sig dock överflygla trafiken på Västeråsvägen, till en del beroende på att räkningspunkterna här måste förläggas i StörStockholms ytterområde och ej odiskutabelt utanför storstaden. Trafiken med Roslagen, som i huvudsak går fram på Norrtäljevägen (räkningspunkt Täby), i mindre mån på Vaxholmsvägen (räkningspunkt Roslags-Näsby), är också omfattande. Av mindre vikt är den lokala trafiken med Mälaröarna (räkningspunkt Nockebybron) och Värmdö (Skurubron) samt på Huddingevägen (räkningspunkt Huddinge). T r a f i k e n s i n t e n s i t e t i f ö r h å l l a n d e till v å g l ä n g d e n . Av den kartografiska framställningen över varutrafiken per bil till och från Stockholm, som grundar sig på material från lastfordonsräkningen den 1—7 juni 1932, framgår som ett första och starkt intryck biltransporternas karaktär av i huvudsak närtrafik, och av tabellen här nedan framstår detta förhållande än ytterligare. Genom undersökningen av varutrafiken landsvägledes till resp. från Stockholm visades också, vad man tidigare kände genom föregående räkningar Den transporterade

viktmängden till resp. från Stockholm med fördelning på län under räkningsveckan 1—7 juni 1932. Till Stockholm

Från Stockholm

Ton

! Procent

Ton

Procent

Närliggande län (Stockholms län) 6 816,9 Län inom rayon av: c:a 50—200 km (Uppsala, Södermanlands, Västmanks) 1 585,2 c:a 200—300 km (Östergötlands, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs) 268,2 c:a 300—400 km (Jönköpings, Skaraborgs, Värmlands) 90,9 c:a 400—500 km (Kronobergs, Kalmar, Kristianstads, Hallands, Älvsborgs, Göteborgs och Bohus län) . . . . 30,7 över 500 km från Stockholm 9 0

77,5

6 220,3

79,-2

18,0

1 131,7

14,ö

3,1 1,0

393,8

5,1 0,8

0,4 0

37,4 0

0,4 0

Från,

resp.

till

Summa '8 791,9 ;

100,0 j 7 852,0 |

100,0

av antalet lastfordon, nämligen att varutransporterna per hästskjuts eller kärra praktiskt sett äro obefintliga mellan Stockholm och landsorten. Stockholms län, som i stort sett ligger inom en rayon av upptill 50 km från Stor-Stockholm, upptog under räkningsveckan närmare 80 fo av Stockholms lastfordonstrafik. Detta är så mycket mer anmärkningsvärt, som en del av länet medräknats till Stor-Stockholm, och återstående del är avsevärt mindre till såväl yta som folkmängd än med detta län i tabellen jämförda sammanslagningar av län. Efter Stockholms län minskades trafikintensiteten hastigt. Län inom en rayon av omkring 50—200 km från Stockholm, d. v. s. Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län, hade endast omkring 15 % av totala biltransporterna på Stockholm och Östergötlands, Örebro, Kopparbergs och Gävleborgs län, som ligga omkring 200—300 km från Stockholm fingo föga mer än 4 %. Till Jönköpings, Skaraborgs och Värmlands län inom rayonen av 300—400 km gick knappt 1 °/o och till Kronobergs, Kalmar, Kristianstads, Hallands, Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län, på ett avstånd av c:a 400—500 km, blev den samlade trafiken med Stockholm i bägge riktningar ej fullt V2 % av totala biltransporterna. Län på längre avstånd än 500 km uppvisade under räkningsveckan ingen varutrafik per bil med Stockholm. Företagna stickprovsundersökningar bekräfta i stort sett riktigheten av biltrafikens huvudkaraktär av närtrafik. Visserligen kunna framhållas förhållanden, som tala för en mera betydande fjärrtrafik, men å andra sidan kunna biltransporterna på de kortare avstånden framhållas såsom mer betydelsefulla, än vad som framgått av resultatet av denna lastfordonsräkning. Fjärrtrafik och även en mera ordnad sådan eller s. k. linjetrafik existerar tydligen i större utsträckning än vad som framgår av den företagna trafikräkningen. Konserver kunna således forslas till Stockholm med bil från Bohuslän, glasvaror från Småland och diverse mejerialster från Malmöhus län. Det kan också vara möjligt, vilket förekommer, att omlastning på vägen äger rum, varigenom mellanliggande län upptagits såsom varans ursprungsområde. Men å andra sidan förekommer biltrafik med Stor-Stockholm, som icke medräknats, vilken uteslutande är av mera lokal art. Som nämnt räknades trafiken efter de 10 stora infartslederna till Stockholm. Men utöver dessa leda också ett par mindre vägar in till staden, vilka förmedla trafik mellan storstaden och en närliggande mindre bygd. Detta gäller särskilt två vägar, nämligen vägen ut till Hässelby samt vägen till Saltsjöbaden, vilka kunna upptaga trafik från en bygd, som icke inrangerats under begreppet StorStockholm, taget i här åsyftad bemärkelse. Varutrafiken på dessa mindre vägar med storstaden är emellertid mycket obetydlig och har för övrigt för ett par viktigare varuslag tagits behörig hänsyn till. Denna mera lokala biltrafik har för övrigt aldrig konkurrerat nämnvärt med järnvägarna och endast i begränsad utsträckning med båtarna. Intrycket av biltrafikens hittillsvarande huvudkaraktär av närtrafik skarpes ytterligare, om man följer trafiken från räkningspunkterna in mot centrum av storstaden. Genom vissa räkningar, som tid efter annan utförts av såväl staden som länet, äro dessa förhållanden tämligen väl kända, vad antalet bilar beträffar. Enligt dessa av Stockholms gatukontor utförda trafikräkningar har man funnit, att trafikens intensitet ökas mycket hastigt inåt staden, så att den i allmänhet från trafikräkningspunkterna, belägna i utkanten av förorterna, blivit 7 gånger större vid broarna och tullarna (Norr-

8 tull, Roslagstull, Hornstull, Skanstull och Danvikstull och Liljeholmsbron) intill det egentliga Stockholm, för att sedan vid broarna till Gamla staden eller Staden inom broarna, (Vasabron, Norrbro, V. Slussbron och ö . Slussbron) bilarnas antal ytterligare 3:dubblats. Om nu varutrafiken stode i proportion till antalet bilar, vilket den icke gör, då antalet tomma och obetydligt lastade bilar stiger på kortare avstånd, skulle varutrafiken vid broarna, som leda in till Gamla staden, vara i stort sett ända till 21 gånger större än vid räkningspunkterna. I vilket fall som helst ökas emellertid varutrafiken per bil mycket hastigare, än vad man i allmänhet torde anse, från räkningspunkterna och in mot stadens centrum eller på ett avstånd av endast omkring 10 km. I detta sammanhang bör understrykas, vad här ovan något berördes, nämligen att bilar i fjärrtrafik ha utnyttjat sin lastningsförmåga i mycket hög grad, och att på dessa avstånd bilar utan last i endera riktningen höra till undantagsfallen. Den utförda bilräkningen ger ett ganska klart besked även A n t a l e t l a s t a d e r e s p . t o m m a l a s t b i l a r j ä m t e u t n y t t j n i n g s p r o c e n t i trafik med olika län u n d e r r ä k n i n g s v e c k a n 1—7 j u n i 1932. Från Stockholm Antal lastade bilar i proc. av lastade tomma samtliga bilar bilar

Till Stockholm lastade bilar

tomma bilar

5 691

5 649

7 540

4 332

57,0

Södermanlands,

78,0

c:a 200—300 km (Östergötlands, Örebro, Kop-

85,0

82,0

80,0

Närliggande län (Stockholms län) Län inom rayon av: c:a 50—200 km (Uppsala,

c:a 300—400 km (Jönköpings, Skaraborgs, c:a 400—500 km (Kronobergs, Kalmar, Kristianstads, Hallands, Älvsborgs, Göteborgs och Bohus län över 500 km från Stockholm

38 Summa

6 709

4 4

[

i

5 876

i

8 586

.

4 651

1 E n tom lastbil förekom till Västerbottens län, men då denna sannolikt var inköpt i Stockholm och på väg till Västerbotten för att där insättas i trafik, h a r den ej medräknats.

Skissen å bredvidstående sida grundar sig på en av Stockholmsförorternas regionplanekontor utförd kartografisk bearbetning av Stockholms läns trafikräkning den 28 oktober 1930. Varutrafikens intensitet h a r erhållits genom att multiplicera antalet passerade lastbilar med den godsmedelvikt ( = c:a 500 kg) 2 lastbilarna visade sig ha på dessa vägar vid tiden för lastfordonsräkningen 1—7 juni 1932, vilken på föranstaltande av den ekonomiskgeografiska undersökningen av Stockholm utfördes av Stockholms stads gatunämnd. 1 stort sett är bilden av varutrafiken per bil vid de övriga infartslederna till Stockholm likartad denna, fastän Södertälje-, Uppsala- och Västeråsvägarna uppvisa en något större trafik längre från Stockholm utgörande fjärrtrafiken med den mera avlägsna svenska landsorten. 2 Motsvarande godsmedelvikt per bil för totala biltransporterna till och från Stockholm vid samma tid var 644 kg eller i runt tal 650 kg.

Grafisk

framställning

av biltrafikens

fördelning 28 oktober

och intensitet 1930.

inom

Djursholmsomrddet

10 om denna sak. Detta har sin betydelse som varning för att utan korrigering av något slag draga slutsatser om varutransporten per bil på grundval av de hela landet omfattande stora räkningarna av antalet bilar, som vid tidpunkten för ifrågavarande räkning (1926 eller 1931) kördes på de viktigare landsvägarna i Sverige. 1 I primärmaterialet från dessa räkningar finnas nämligen inga som helst uppgifter om varutransporterna. Tabellen ger vid handen, att medan föga mer än hälften av bilarna på Stockholms län voro lastade, minskas procenten tomma bilar allt efter som vägavståndet ökas. I själva verket förekommer praktiskt taget ingen tomgång på de längre avstånden. Att under räkningsveckan några tomma bilar även till och från de längre bort belägna länen förekommo, berodde på, att några sådana bilar räknades 3 å 4 gånger: en gång till och en gång från Stockholm men dessutom på väg till eller från ort liggande strax utanför ringen av räkningspunkten. I senare fallet borde trafiken ansetts som närtrafik, och liksom för denna förekom tomgång i endera riktningen. Då antalet bilar under räkningsveckan uppgick till 25 826 st. och den transporterade viktmängden till 16 644 ton, var under denna tid medelvikten gods per lastbil 6M kg. Trots detta relativt svaga utnyttjande av bilarnas lastningskapacitet har utvecklingen i mån som tekniska förbättringar av vägar och lastbilar fortskridit ännu så länge i Sverige gått i riktning mot användandet av allt större och tyngre vagnar. Av vad som sagts över lastbiltrafikens huvudkaraktär som förmedlare av transporter på de kortare och medellånga avstånden borde följa, att på dessa distanser och ej i fjärrtrafiken järnvägarna och båtarna mött den hårdaste konkurrensen. En undersökning av utvecklingen av järnvägarnas fraktstyckegods och vagnslastgods med fördelning på avstånd under senaste år samt ett studium av de enskilda banornas ekonomiska ställning bekräfta i stort sett riktigheten av ovannämnda förmodande. Av utrymmesskäl hänvisas i detta avseende till vad härom anförts i förut (sid. 4) nämnda utredningar rörande revidering av statens järnvägars godstaxa samt till huvudbetänkandet. Bristen på material omöjliggör en med järnvägarna motsvarande utredning för sjötrafiken. Det förhållandet att regionalt sett godstrafiken på järnvägarna och båtarna uppvisar tillbakagång med minskning i trafikavståndet beror emellertid ej enbart på bilkonkurrensen utan även på depressionen. Under uppåtgående konjunktur stiger trafiken (förnämligast av massgodsvaror för export) på kortare avstånd i högre grad än på längre distanser, vilket också den nuvarande tendensen till återhämtning tydligt visar, vad järnvägstrafiken beträffar.

Godstrafikens utveckling vid de enskilda sedan 1925.

järnvägarna

Av det sagda har bl. a. framgått, att i allmänhet, som en följd av bilarnas företräden vid varutransporter på de kortare avstånden, järnvägstrafiken och sannolikt även sjötrafiken i första hand drabbats kännbart av bilkonkurrensen på dessa avstånd. Om denna iakttagelse är riktig, har man också anledning antaga, att de enskilda järnvägarna med kort banlängd lida mer 1

Statens vägtrafikräkning 1926 resp. 1931. Stockholm 1928 resp. 1933.

av konkurrensen från det nya transportmedlet än järnvägar med lång banlängd. För att belysa riktigheten av detta antagande, tidigare framfört även i den allmänna diskussionen, 1 har följande sammanställning utarbetats, visande den egna varutrafiken vid vissa enskilda järnvägar sedan år 1925. Av flera anledningar äro uppgifter över den egna varutrafiken att föredraga framför den totala eller sådan enbart i samtrafik, bl. a. därför att i den egna trafiken några dubbelräkningar icke kunna ingå. I samtrafiken däremot dubbelräknas trafikmängden i vikt räknat för varje ny järnväg som tillkommer. Då järnvägens banlängd icke alltid till följd av egna bibanor utgör banans längsta transportlängd, har tabellen kompletterats med uppgifter även för medeltransportlängden på varje järnväg. Vid ett studium av tabellen framgår särskilt följande, värt att framhålla i detta sammanhang: 1. I stort sett uppvisar godstrafiken en utveckling, som i de stora dragen följer den allmänna konjunkturutvecklingen. Särskilt gäller detta för statens järnvägars totala trafik och de enskilda järnvägarnas sammanlagda trafik. För att ytterligare belysa detta förhållande och för att få en viss föreställning om depressionens andel på godstrafikens tillbakagång ha sammanställts kurvor över den internationella och svenska produktionsutvecklingen 120

—,

1—

• i |

r"'

120 Lill 1 u^K

/OO

i

j-,

—

>s

(PRODUKTION

H

r"

4-hk^ K, / ^ ^ " ^ 80 ^ \ I *3 60

—__—.

/932

1933 Diagram visande den internationella (heldragen linje) och den svenska (dubbellinje) produktionsutvecklingen sedan 1925. Produktion: Internationellt: Medeltal av indices för industriproduktionen i tio länder enl. Institut fur Konjunkturforschung. 1928 = 100. — Sverige: Industriförbundets produktionsindex, totalt. 1930 = 100. — Båda serierna med utjämnande säsongvariationer. Källa: Det ekonomiska läget, 1932, nr 5, Industriella meddelanden.

Jy. mmi re ifih staxo

U telV/ na bt t ro n oorte /OO 90

1' L 1

— :

70 60

I

i i 1 b.v

1925 J926

/927

1 +-[-1

steo 7 be ter l l

! 1

Éj4

-j

IOO 90 80

)

u t> 1 K A 1- i K 1 1l l l i /928 1929 1930

70 60 193!

1933 Diagram visande utvecklingen sedan 1925 av S. J:s egen vagnslastgodstrafik (exkl. lapplandsmalm) i ton (heldragen linje) och tonkilometer (dubbellinje), enligt av S. J. l ä m n a d e uppgifter. Indextal: år 1929 == 100; fr. o. In. år 1930 med utjämnande säsongvariationer (rörliga årssummor). 1

Bl. a. av Lars Akselsson och Sven Norrman.

12 samt statens järnvägars godstrafik i egen trafik under motsvarande tid, mätt såväl i ton avgiftspliktigt gods som för motsvarande gods i tonkilometer. Tonkilometer ger ett bättre uttryck för det verkliga transportarbetet, än vad tontalet enbart lämnar. Kurvdiagrammen visa, att den svenska produktionen ganska väl följer den internationella fastän som alltid något förAvgiftspliktigt

gods

(innefattande

express- och paketgods, ilgods, fraktgods som åren 1925—1932, jämfört med motsvarande trafik Medeltransportlängd

km 1

I. Järnvägar med 31—GO km:s längd: Borås—Ulricehamns Landskrona och Hälsingborgs Lysekils Malmö—Trälleborgs Mjölby—Hästholmens Uppsala—Enköpings Växjö—Tingsryds Hjo—Stenstorps Lidköping—Skara—Stenstorps II. Järnvägar med 61—100 km:s längd: Göteborg—Borås Sala—Gysinge—Gävle Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga.. . Malmö—Ystads Ystad—EsTövs III. Järnvägar med 101—200 km:s längd: Södra Dalarnas Borås—Alvesta Hälsingborg—Hässleholms Härnösand—Sollefteå Kalmar Karlskrona—Växjö Kristianstad—Hässleholms Malmö—Simrishamns Nässjö—Oskarshamns Skåne—Smålands Östra Centralbanans Blekinge kustbanor Karlshamn—Vislanda—Bolmens Mellersta Östergötlands Norra Östergötlands IV. Järnvägar med banlängd över 200 km Bergslagernas Gävle—Dala Halmstad—Nässjö Stockholm—Västerås—Bergslagens.... Norsholm—Västervik—Hultsfreds Stockholm—Roslagens Västergötland—Göteborgs V. Statens Järnvägar

Ban-

G Oås i

längd ''

k m 1 J 1925

11-27

25 13 17 9 20 29 20 13 18

45 59 39 34 31 44 45 55 50

8 167 25 153 4 17 8 21 7

9 46 20 46 4 15 6 22 6

9 98 29 129 5 13 8 15 9

47 33 30 21 15

72 100 92 63 76

122 17 34 159 138

41 19 28 99 61

150 21 36 152 105

27 38 24 67 48 41 20 27 42 24 43 22 30 27 42

135 189 122 102 194 114 117 121 149 150 141 168 129 125 133

41 31 238 13 88 62 170 234 96 15 32 224 51 69 121

40 33 214 19 76 62 129 187 90 13 30 192 48 35 143

40 31 229 16 74 68 156 231 94 9 33 2 293 55 57 166

163 45 62 80 33 46 97 146

496 295 409 481 232 239 255 6 893

637 696 484 477 365 451 356 348 348 490 476 535 93 82 88 114 105 102 154 159 175 6 357 6 265 6 656

VI. Summa enskilda järnvägar

9 633

7 762 6 734 7 992

VII. Summa Stat. o. ensk. järnvägar

16 470

14 119 12 999 14 648

1932.

13 senad i tiden, samt att godstrafiken vid statens järnvägar i sin tur tämligen väl återspeglar den svenska produktionsutvecklingen. Samtliga kurvor visa sålunda under tiden från 1925 ett tydligt markerat maximum 1929, därefter tillbakagång fram till 1933, då såväl den svenska produktionen som järnvägstrafiken visa en viss återhämtning. styckegods och vagnslastgods, levande djur) i e g e n trafik vid vissa enskilda järnvägar å hela statsbanenätet och totala järnvägsnätet. Ink o m s t i 1 000 k r.

1 000 t o n 1928

10 122 25 147 5 11 5 14 4

10 73 27 108 4 15 5 18 3

7 105 26 165 3 14 4 14 3

6 83 10 133 3 18 3 9 2

5 114 4 170 2 12 3 5 2

83 462 74 399 21 89 39 79 42

88 207 58 180 17 79 30 74 35

86 291 68 315 21 64 28 53 39

93 376 63 332 21 48 21 52 24

95 235 63 276 18 55 19 61 17

76 285 58 361 13 55 14 48 15

55 232 26 281 11 59 13 34 12

49 286 15 333 7 49 11 21 12

162 19 37 177 125

149 18 29 127 100

127 17 28 125 118

111 13 19 101 111

106 5 16 106 137

957 71 164 613 499

579 1 103 84 75 114 160 458 548 252 334

1 042

69 133 544 355

943 65 103 458 278

815 66 104 435 309

615 49 79 371 291

533 20 63 356 338

21 35 239 12 82 63 160 248 101 13 37 288 50 60 160

30 29 242 12 84 72 133 218 100 14 33 312 45 50 174

33 24 233 10 80 54 133 228 93 9 34 265 37 53 149

25 18 224 13 68 54 111 195 77 5 30 241 29 35 161

18 15 203 4 47 61 92 209 73 5 17 179 25 45 137

169 205 733 160 581 283 635 905 491 79 228 767 198 319 759

178 208 646 194 522 265 521 839 489 77 210 638 190 193 825

113 220 628 133 539 259 515 877 536 64 220 834 195 240 792

144 198 623 112 636 296 460 796 542 69 179 890 181 202 755

131 164 580 91 484 223 441 788 477 43 192 737 155 205 639

112 122 557 105 417 206 343 656 364 29 154 617 124 126 637

92 110 486 42 302 224 265 622 335 29 89 532 109 153 516

578 430 319 515 85 130 162

823 498 371 614 75 134 158

699 462 346 594 63 101 137

657 411 339 471 84 103 142

548 350 257 39S 51 94 lig

5 927

7 404

7 154

4 194 1369 1 176 1989 494 522 457 406 456 315 233 342 858 910 925 889 741 618 929 710 1366 1380 1422 1 312 1290 1087 1 032 868 6 602 4 435 52 792 54 290 54 668 52 539 59 267 54 521 50 918 40 568

7 775

8 054

7 585

7 207

3 981 1994 1774 3 182

4 695 1603 1728 3 020

164 198 661 163 507 289 553 882 456 60 221 2

215 240 869 4 823 1 864 1 791 3 130

4 003 1790 1611 2 903

5 146 1 988 1811 3152

4 239 1832 1659 2 886

4 487 1579 1 578 2 431

6 505 36 608 33 399 35 814 33 474 34 494 31 125 30 446 26 227

13 702 | 15 458 14 739 13 809 10 940 89 400 87 689 90 482 86 013 : 93 761 85 646 81 364 66 795 2

Fr. o. m. 1927 Bredåkra—Tingsryd inräknad.

2. Ett närmare studium av utvecklingen vid de enskilda järnvägarna visar emellertid många påtagliga skiljaktigheter, vilka svårligen kunna bero på konjunkturutvecklingen enbart men väl ha kunnat intensifierats genom denna. 3. Först lägger man märke till, att som regel de kortare banorna uppvisa en större tillbakagång. Detta gäller i första hand för inkomsterna, som genom tariffnedsättningar och minskad frakt av högtarifferat gods fått vidkännas större avbräck än godsmängden. 4. Godstrafikens större tillbakagång vid de kortaste enskilda banorna är särskilt framträdande för mera lokala järnvägar och ej för sådana, som kunna med större eller mindre rätt anses vara bandelar i stats- eller enskilda järnbanenätet, såsom järnvägarna Göteborg—Borås, Borås—Alvesta, Växjö —Alvesta och Karlskrona—Växjö. Dessa nu nämnda järnvägar sortera också numera under gemensam ledning. 5. I detta sammanhang bör emellertid också ihågkommas, att en stor del av dessa korta och ofta smalspåriga järnvägar tillkommit senare som ett komplement till det förut bestående järnvägsnätet. 6. Över huvud taget kan man säga, att de senast tillkomna järnvägarna, vare sig de äro kompletteringsbanor till ett tidigare varande järnvägsnät i en folkrikare bygd eller äro rena ödemarksbanor drabbats hårdast av depressionen och konkurrensen från lastbilarna. Det är också i första hand järnvägar av denna art, som antingen helt eller delvis nedlagts, eller ock måst övertagas av staten eller uppgått i annan enskild järnväg. 7. Det är påtagligt hurusom banker och annan privat verksamhet tidigt insett dessa järnvägars svaga livskraft, i det att de i relativt liten utsträckning ekonomiskt bistått dem, utan detta har i stället skett i största utsträckning med statens och kommunernas hjälp. Med äldre och längre enskilda järnvägar är i allmänhet förhållandet det motsatta. 8. Det är också påtagligt hurusom järnvägarna först mötte konkurrensen från lastbilarna i sydligaste Sverige, särskilt i Skåne, vilket även kan avläsas i tabellen. Skånejärnvägarna visa sålunda i allmänhet större tillbakagång i trafiken under de första åren. Å andra sidan synas dessa järnvägar i viss grad hunnit anpassa sig efter de ändrade förhållandena, i det de oftare än andra enskilda järnvägar i landet uppvisa en ökning av godstrafiken under den allra senaste tiden. Det är också naturligt att lastbilskonkurrensen på allvar först uppträdde i Skåne, som är vårt tätast befolkade landskap med från början täta och relativt goda vägar och ett komplicerat enskilt järnvägsnät. Emellertid förorsakas denna utveckling av godstrafiken vid de skånska järnvägarna även av andra förhållanden och i första hand då av skördens storlek, speciellt betskördens. Av kända anledningar odlades mycket litet betor 1926, och 1927 uppvisade över huvud taget en svag skörd överallt i landet. År 1932 däremot var ett mycket gott skördeår. Godstrafikens beroende av skördevariationerna bör alldeles särskilt göra sig gällande i Skåne, Sveriges utan gensägelse betydelsefullaste jordbruksprovins. I detta sammanhang kan också framhållas, att varutrafiken per bil på den europeiska kontinenten tagit större omfattning än hos oss. I de nordiska länderna började den tidigast i Danmark, varest förhållande i mångt och mycket äro enahanda med dem i Skåne. I Norge har den av topografiska och därmed sammanhängande bebyggelsegeografiska skäl icke kunnat konkurrera med vare sig båtar eller järnvägar i så stor utsträckning som i

15 grannländerna, och i Finland är fortfarande lastbilstrafiken, och i all synnerhet en mera ordnad sådan, av en mera underordnad betydelse. 9. Den i hela världen allmänt rådande depressionen återspeglas i godstransporterna i högre grad vid sådana järnvägar, som frakta våra stora exportvaror — trävaror, massa, papper, malm och järnvaror. Typiska sådana jänvägar äro de större järnvägarna i Bergslagen och fast i mindre grad på sydsvenska höglandet, speciellt Halmstad—Nässjö. 10. Exportbanornas befordran av olika slags exportgods och trafikens riktning till skilda slag av länder kan också ha en viss betydelse. Bergslagernas järnvägars relativt goda ställning kan sålunda även ha rönt inflytande av det förhållandet, att dess gods huvudsakligen varit avsett för den engelska marknaden och ej för den mer tillknäppta tyska, samt att exportgodset i proportionsvis stor skala utgjorts av papp och papper, som drabbats mindre hårt av lågkonjunkturen än de egentliga trävarorna samt malm och järnvaror. 11. Å andra sidan böra konjunkturerna minst beröra järnvägar, vars varutrafik i hög grad utgöres av mera egentliga konsumtionsartiklar för en viss landsända. Av bl. a. denna anledning är den ekonomiska ställningen bättre än väntat vid t. ex. den smalspåriga järnvägen Blekinge kustbanor. 12. Medeltransportlängden visar en anmärkningsvärt kort transportväg för godset i egen trafik. För järnvägar med 31—60 km:s längd rör sig medeltransportlängden endast om 20 km, vid nästa storleksgrupp av järnvägar om 30, vid nästa om 40 och vid de längsta enskilda järnvägarna om ännu mer varierande transportlängder än vid föregående järnvägar, dock aldrig om längre medeltransporter än vid Bergslagernas järnvägar, där den uppgått till 160 km. 13. En allmän iakttagelse är att järnvägar med lång medeltransportlängd av fraktat gods stått sig jämförelsevis bra i konkurrensen med lastbilarna. Detta gäller bl. a. för Bergslagernas och Halmstad—Nässjö järnvägar samt för statens järnvägar i allmänhet. Det visar sig också, att de järnvägar, som under senare år haft svag ökning eller t. o. m. minskning av medeltransportlängden för befordrat gods, som regel också haft stor inkomstminskning. Exempel på sådana järnvägar äro, varvid inom parentes utsatts medeltransportlängderna för befordrat gods först för 1925 och sedan för 1932: Lysekils (17—15), Mjölby—Hästholmens (20—20), Växjö—Tingsryd (20—16), Sala—Gysinge—Gävle (33—35) och ö s t r a Centralbanan (43—42). 14. Å andra sidan låter det tänka sig, att bilarna i relativt största mängd ombesörjt de kortare transporterna, varvid givetvis medeltransportlängden har ökats. 15. Att därför på grundval endast av förskjutningarna i medeltransportlängden för fraktat gods draga några bestämda slutsatser rörande bilkonkurrensens inverkan på järnvägarnas ekonomi låter sig knappast göra. Det tarvar analytisk undersökning i varje särskilt fall, varvid det kommer att visa sig, att här nämnda och andra faktorer, såsom exportgodsets och jordbruksproduktionens fluktuationer, inverka på det slutliga resultatet. 16. Vid statens järnvägar har från 1925 till 1932 medeltransportlängden för fraktat gods i egen trafik stigit från 146 till 173, vid enskilda normal spåriga från 47 till 83 och vid enskilda smalspåriga från 36 till 43. Dessa siffror visa, vad som redan framhållits, statens järnvägars jämförelsevis goda ställning i detta avseende.

16 17. Enär medeltransportlängden i egen trafik vid särskilt de enskilda järnvägarna i allmänhet har varit och fortfarande är förvånansvärt låg, och det å andra sidan visat sig, att bilarnas företräden ligga vid transporter på kortare avstånd, borde järnvägarnas egen trafik visa större tillbakagång än motsvarande samtrafik, om förhållandena i övrigt varit lika. I vissa fall synes så också vara förhållandet, men i andra åter ha järnvägarnas samtrafik gått tillbaka i högre grad än den egna trafiken. Särskilt gäller detta för de enskilda järnvägarna. Till en del kan förklaringen" härtill ligga däri, att i statens eller i någon enskild järnväg någon eller några järnvägar uppgått, varigenom den egna trafiken ökats medan samtrafiken minskats. En annan orsak är, att speciellt statens järnvägar försökt att under dessa depressionsår ombesörja godstrafiken i så stor utsträckning som möjligt och på egna banor, även om transporten därigenom skulle bli längre och eventuellt kanske också kostnaderna större än vid samtrafik. Dessa och andra faktorer kunna framhållas som förklaringsgrunder för samtrafikens jämförelsevis stora tillbakagång, men de torde ej vara tillfyllest förklarande. Även det förhållandet att samtrafiken är fördyrande, besvärlig, riskfylld och försenande, ger bilarna ett företräde, som onekligen har sin stora betydelse. Redan av denna mera ytliga granskning av utvecklingen av godstrafikens storlek och av inkomsterna härav framgår, vilken mångfald av faktorer, som i högre eller lägre grad ha influerat på dess utveckling. Det statistiska materialets mindre goda jämförbarhet kan än ytterligare försvåra översiktligheten, även om, som här varit fallet, endast den egna trafiken och ej alls samtrafiken varit föremål för undersökningen. Slutligen har den personliga dugligheten, omkostnadernas storlek o. dyl., som onekligen spela stor roll, i detta sammanhang lämnats helt å sido.

Trafikens fördelning på varuslag och våglängd. För att ernå en sann bild av varutrafiken per bil måste föregående framställning över trafikens omfattning och intensitet i förhållande till våglängden kompletteras med en undersökning över trafiken av viktigare varor eller varugrupper. Totalöversikter i tabellens eller kartans form över varutrafiken kunna nämligen även för den med svårigheterna förtrogne lätt ge en skev bild av de verkliga förhållandena. Det är givetvis ej alltid lätt att jämföra totala varutrafiken efter vikt, som man nu i brist av lämpligare metoder är nödsakad till, då i denna kan ingå t. ex. sand från Mälaröarna samtidigt med högtarifferat gods från Australien. För att rätt förstå trafikfrågan bör därför av dessa och andra skäl varje varas, varugrupps eller representativa varuslags trafik studeras var för sig. Härvid spela för järnvägarnas del godstariffer och banavgifter, för båtarnas vidkommande fraktsatsernas och hamnavgifternas storlek för ifrågavarande vara en stor roll, som t. o. m. kan vara avgörande vid val av transportmedel. Till dessa kostnader kunna komma bl. a. betydande omlastnings- och stuverikostnader. För Stockholms hamn erlägges emellertid ingen hamnavgift för inrikes avgående gods. Detsamma är fallet för vissa andra hamnar, däribland Göteborgs. Då emellertid rederiernas fraktsatser icke äro kända och hamnavgifterna för olika hamnar variera samt järnvägarnas godstariffer tid

efter annan till följd av konkurrensen från andra trafikföretags sida ändras, kan denna sida av det, stora varutrafikproblemet endast i största allmänhet diskuteras. Det faller för övrigt utom ramen för denna specialundersökning. Härtill kommer att såväl statens järnvägar som de enskilda järnvägarna och rederiföretagen med större befraktare träffat och alltjämt träffa särskilda avtal, vilka i första hand rikta sig mot bilkonkurrensen. Dessa särskilda avtal äro därför helt eller delvis av hemlig natur. I vilken omfattning de förekomma är känt endast för statens järnvägars vidkommande, där de för närvarande torde röra sig om c:a 50 %. För rederierna torde ännu större relativa varupartier i transporthänseende åtnjuta dessa undantagsförmåner. För att på ett jämförelsevis klart sätt visa, vilka varor eller varugrupper, som i relativt största mängd forslas med lastbil, samt hur lång transportvägen varit ha efterföljande två tablåer över Stockholms varutrafik (sid. 22 och följ.) utarbetats på grundval av undersökningens väsentligt koncentrerade huvudtabell, som återfinnes som särskild bilaga efter denna utredning (bilaga II). Av de två ovan nämnda tablåerna över till Stockholm inrikes införda resp. från Stockholm utförda varor kunna vissa betydelsefulla iakttagelser göras och synpunkter läggas i samband härmed, nämligen: 1. Varor, som i relativt stor utsträckning forslas med bil, äro mångskiftande i det att mer än hälften av S. J:s samtliga varugrupper äro representerade. 2. I det stora hela förefinnas samma varugrupper på in- och utförselsidorna. Detta beror på, att de införda varorna dels till stor del utgöras av dagliga konsumtionsvaror, dels som sådana förbrukas icke uteslutande inom området för Stor-Stockholm utan även i grannområdena, d. v. s. inom, vad som skulle kunna lämpligen benämnas, Stockholms konsumtionsområde. 3. Härav följer att ett större område än det, som här ansetts som tillhörande Stor-Stockholm, kan göra anspråk på att uppfattas som Stockholms konsumtionsområde {= Stockholms avsättningsområde av dagliga konsumtionsartiklar, företrädesvis livsmedel och byggnadsmaterial, till vars centrum varor inkomma och vidarebefordras eller återutföras i oförändrat skick icke endast inom Stor-Stockholm utan även till orter utanför storstaden). Om denna iakttagelse är riktig, skulle detta betyda, att en storstad regionalt sett drager till sig köpkraften av dagliga konsumtionsvaror (såsom mjölk, kött, mejeriprodukter, specerier, ved och trävaror, som den själv måste införskaffa) från ett vidsträcktare område än det, som förutom egentliga staden omfattar förorter, där en del av stadens innebyggare med fördel kan bo, fastän de för sitt dagliga arbetes och inkomsts skull äro beroende av verksamheten inne i staden. Det kan t. o. m. hända, att dessa varor utforslas på samma huvudväg, som begagnats för införseln. Den funktion, som storstaden utövar i det här fallet, är givetvis att uppfatta som ett slags transitering, som lämpligen, då ordet transitering eller transito äro vedertagna termer för den varudistribution, ett land förmedlar mellan tvenne främmande länder, skulle kunna benämnas lokal vidarebefordran eller lokal återutförsel till skillnad från sådan inom landet, förslagsvis kallad interlokal eller interregional. Vidarebefordran till resp. från Stockholms inrikes handelsområde från resp. till utlandet skulle i anslutning härtill kunna kallas utrikes vidarebefordran eller återutförsel med utlandet. Var området för den lokala vidarebefordringen upphör och den interlokala vidtager är omöjligt säga. De övergå omärkligt i varandra och variera för övrigt med tiden. 2—121058

18 Internationell vidarebefordran, d. v. s. ett lands vidarebefordran av en vara från ett främmande land till ett annat, blir egentlig transitering eller transitohandel. 4. Bilen kommer till störst användning vid den lokala vidarebefordran, men vid den interlokala och den till eller från utlandet kunna endera tåg eller båt anlitas i båda riktningarna eller också, vilket är vanligast, i endera riktningen antingen båt, tåg eller bil, till utlandet dock undantagsvis tåg och aldrig bil för Stockholms vidkommande. 5. Enär större delen av de varor, som i relativt stor mängd transporteras med bil äro egentliga konsumtionsvaror och förbrukas inom storstaden med närmast omkringliggande trakter, d. v. s. inom Stockholms konsumtionsområde, inses vilken stor betydelse storstaden utövar på näringslivets inriktning inom hela Stockholms varutillförselområde och då speciellt inom närmast liggande del av detta område. Det visar sig också, att den varuproduktion, som röner det största inflytandet av och därför så gott som helt för sin avsättning är beroende av storstaden, i största utsträckning betjänar sig av bilar vid transporten. 1 Sådana varor tillhörande jordbruket, äro i nämnd ordning till deras produktions ungefärliga beroende av Stockholm som konsumtionsområde: blommor, frö och växter (83 % per bil av inrikes tillförseln), rotfrukter och grönsaker (75 % ) , mjölk och grädde (64 % ) , sill och strömming (69 %), hö och halm (50 % ) , levande djur (34 %), kött och fläsk (12 %), smör (29 %) och ost (65 Jo) samt av övriga varor: jord, sand m. m. (21 fo), drycker (26 % ) , oarbetad sten (49 % ) , cementarbeten (40 % ) , oarbetat trä såsom ved (20 % ) , rundvirke av lövträ (100 %) och annat rundvirke (42 °/o) (jfr kartorna sid. 42, 34, 33, 35, 36, 43 och 52). För en isolerad marknadsplats har författaren 2 förut i likhet med den klassiske nationalekonomen von Thiinen uppgjort ett schema för de olika slagen av organisk produktion, vars riktighet på ett belysande sätt bestyrkes av här ovan påvisade produktions- eller tillförselområden till Stockholm, vilkas utbredning torde med tydlighet framgå av den kartografiska översikten av trafiken av skilda slag utav varor. 6. Konkurrensen från bilarnas sida är stor såväl för järnvägarna som för båtarna. Båtarna ha som regel ett företräde vid transport av tyngre och mera skrymmande massgods. På de längre avstånden konkurrera järnvägarna med båtarna om denna frakt men på de kortare avstånden minskas järnvägarnas betydelse och konkurrensen upptages i stället av bilarna. Den mest typiska varan i detta hänseende är sand (jfr kartan sid. 43). Jämförelsevis små mängder sand inkomma till Stockholm per järnväg, trots att järnvägar byggts i omedelbar närhet till rullstensåsarna i Stockholmstrakten. Sandtransporterna från sjösidan ombesörjas ej med båtar utan som regel med pråmar från de närbelägna stora och för pråmarna lättillgängliga sandtagen på Mälaröarna, där Uppsalaåsen mäktigt sträcker sig från norr till söder. Men trots denna billiga pråmtransport av förstklassig sand, grus och singel införes per bil c:a Vs av Stockholms behov av sand, huvudsakligen från Brunkebergsåsen söder och norr om Stockholm. 7. Härav följer, att på de kortaste avstånden bilarna kunna taga upp kon1 Märk det amerikanska uttrycket »truckfarming» (truck = lastfordon) för blomster-, rotfrukts- och grönsaksodlingen i en stads omedelbara omgivning. 2 Olof Jonasson: »Jordbrukets beroende av det geografiska marknadsläget». Kungl. Lantbruksakademiens Handlingar och tidskrift. 1930, h. 8.

19 kurrensen om transport av t. o. m. det tyngsta och mest skrymmande gods, som åtnjuter lägsta tariffer eller fraktsatser. På de längre avstånden däremot frakta bilarna förnämligast högtarifferat gods, som eljest skulle i första hand omhändertagits av järnvägarna. Exempel på sådant gods till Stockholm äro ost, kaffe och specerier* textilier, byggnadssnickerier och möbler, järnmanufaktur, redskap, verktyg och maskiner samt från Stockholm: kaffe och specerier, möbler, papp och papper (för bilarnas del i störst utsträckning böcker) järnmanufaktur, redskap, verktyg och maskiner, d. v. s. som regel samma varuslag, som i riktning till Stockholm (jfr kartorna sid. 36, 40, 41, 44, 46, 47, 48 och 49). 8. Ofta förekomma biltransporter av stora, enhetliga massartiklar med relativt låga tariffer och godssatser. Varor av detta slag äro mjöl, spannmål, mineraloljor, trävaror och tegel (jfr kartorna sid. 37, 44 och 50). Lastfordonsräkningen ådagalägger dock, att mera långväga transport av dessa varor, som de alltid kunna påräkna erhålla och därför taga i returfrakt i stället för att köra tomma, förekommer endast i endera riktningen, och att den sannolika förlusten av sådan biltrafik kompenseras av transport i den andra riktningen av mer inkomstbringande körning. 9. Att biltrafiken relativt sett spelar större roll för det billigare massgodset från Stockholm än till Stockholm (t. ex. av trävaror, papp och papper, tegel) torde även stå i samband med dels kortare transporter i den riktningen, dels smärre fraktade varupartier och dels distribution av dessa åt vitt skilda håll och direkt till avnämarna inom det begränsade avsättningsområdet. 10. Undersökningens primärmaterial ådagalägger, att totala varutillförseln till Stockholm, ehuru kvantitativt större, omfattar mindre antal sändningar än från Stockholm. Särskilt är detta påfallande för inrikes varutrafiken med båt. Detta förhållande står framför allt i samband med Stockholms egenskap av övervägande importhamn. 11. Båttrafikens stora andel av in- och utförseln inom landet av vissa varor beror ej enbart på dess konkurrensduglighet vid transporter av detta slag utan helt enkelt på omöjligheter eller stora svårigheter att forsla på annat sätt. För tillförseln gäller detta särskilt beträffande smör, ägg och cement från Gotland samt strömming och ved från skärgården och närmaste del av fastlandet (jfr kartorna sid. 35 och 52). Vid utförseln gör sig detta förhållande mindre gällande. Genom biltrafikens tillkomst har det dock mången gång visat sig fördelaktigare vid dessa transporter att först begagna bil i så stor utsträckning som möjligt för att sedan omlasta till båt. Särskilt gäller detta för lätt förstörbara livsförnödenheter sådana som mjölk och strömming, vilken sistnämnda numera i stor utsträckning först inkommer till hamn med god landsvägsförbindelse med Stockholm, varefter den vidarebefordras med bil till Stockholm. 12. Strömmingtillförseln uppvisar ett typiskt fall, hur bilarna skapat ett nytt produktionsområde för marknaden på Stockholm, nämligen norrut åt öregrund och Gävle och söderut åt Nyköping och Norrköping, vilka områden nu allvarligare än förut konkurrera med den yttre skärgården. Härigenom ha bilarna bidragit till att öka den rådande överproduktionen på speciellt livsmedel. Andra exempel på biltrafikens förmåga att skapa och vidare utveckla nya produktionsområden äro vissa nyanlagda växtodlingar strax utanför storstadsområdet i närheten av vägarna samt under senare år nytillkomna

mjölktillförselområden för Stockholmsmarknaden (jfr kartorna sid. 42, 43 och 52). Den relativt stora men absolut mindre betydande utförseln av strömming och annan fisk med båt från Stockholm torde ej i första hand vara vidarebefordran inåt Mälaren utan är dels annan fisk (t.' ex. salt sill från Västkusten och Norge) och dels sådan, som ej funnit köpare inom staden och därför måste utforslas för att finna användning på annat sätt eller helt kasseras. 13. De relativt stora båttransporterna av tunga och billiga minerala ämnen kunna även bero på, att exploateringen av naturliga råvaror (såsom sten, sand och lera) eller anläggningar av fabriker för bearbetning av på orten varande (t. ex. tegelbruk) eller helt eller delvis dit införda råmaterialier (t. ex. porslinsfabriker) från början valts med hänsyn till billiga båttransporter av såväl införda råvaror som utförda halv- och helfabrikat (jfr kartorna sid. 43 och 52). Även på detta område gör sig emellertid numera biltrafiken gällande, varpå cement och arbeten därav utgöra goda exempel. Av cement, som så gott som utan undantag inkommer med båt, utfraktas en del, huvudsakligen med bil. I närheten av storstaden, där sand finnes, begagnas större delen av denna cement till gjutning av cementarbeten, som med bil införas för storstadens behov. Tillförsel av cementarbeten till Stockholm sker därför numera mest med bilens hjälp. 14. Biltrafikens andel av till landsorten vidarebefordrat gods, som från utlandet inkommit med båt, är jämförelsevis stor av såväl oförädlat gods (t. ex. mineraloljor, gummi- och gummivaror, kraftfoder, kaffe och specerier och vissa järnvaror) som av sådant, vilket förädlats inom Stockholm (t. ex. margarin) (jfr kartorna sid. 40, 47 och 50). Däremot förefaller det, som om bilarna tillföra Stockholm mindre kvantiteter avsedda för exportmarknaden. Någon del av Stockholms utförsel till främmande land av vissa järnvaror, maskiner etc. komma hit med bil, mindre sällan skogsprodukter (jfr kartorna sid. 46 och 48). Detta sammanhänger emellertid med, att Stockholm är landets största importhamn, vilket i sin tur till en del beror på att kostnaderna för transport av våra stora exportartiklar järn och trävaror till och sedan från Stockholm som regel ställa sig dyrare än för vissa andra hamnar. Då tillförsel för export äger rum (massartiklar), sker denna från relativt långt avlägsna trakter och bilarna kunna därför näppeligen vara med i konkurrensstriden. 15. Att tillförsel per bil av järnvaror till Stockholm relativt och absolut sett stegras allt efter graden av varornas förädling, står ej enbart i samband med ökade järnvägs- och båtfrakter för den förädlade varan utan sammanhänger med, att lokaliseringen av järnindustrien och på denna grundade förädlingsindustrier visa en motsvarande geografisk orientering, nämligen från de mellansvenska malmförekomsterna över de mellansvenska bruksorterna och järnindustristäderna till Stockholm, varest järnindustrien så gott som uteslutande övergår i företag med högt förädlad tillverkning, såsom maskinindustri och annan mekanisk verkstadsindustri. 16. Olägenheterna och de ökade kostnaderna vid järnvägstrafiken av samtrafik olika järnvägar emellan och svårigheterna av eventuell omlastning mellan normal- och smalspåriga järnvägar kunna iakttagas. För Stockholms vidkommande gör sig detta förhållande bl. a. gällande vid trafiken med Västergötland och sydöstra Sverige. Västergötlands varuomsättning skulle i

21 annat fall sannolikt varit något större med Stockholm och ej som nu i så övervägande grad inriktad på Göteborg m. fl. västkusthamnar. För Kalmar län och Blekinge skulle ej sjötrafikens, i mindre utsträckning biltrafikens, relativa andel av denna landsändas Stockholmstrafik varit så stor som den nu är, om hela järnvägsnätet därstädes varit normalspårigt och helt eller åtminstone delvis ingått i statsbanenätet. 17. Vid biltransporterna inverka understundom icke endast varans vikt och volym samt förmåga att bära fraktkostnaderna utan även vissa andra egenskaper hos densamma. Ägg t. ex. knäckas lätt under transport med bil, och biltransport av större levande djur är en vansklig sak. Dessa varugrupper förekomma därför vid biltrafiken huvudsakligen endast med närmast belägna län. För äggtransporternas del beror emellertid även detta på emballagets storlek och det förhållandet, att detta även måste gå tillbaka i returfrakt. 18. Det är intressant att iakttaga, hurusom varor av från trafiksynpunkt mycket likartat slag, också anlita sig av de tre kommunikationssätten i samma utsträckning. Exempel härför äro varugrupperna smör och margarin samt varugrupperna å ena sidan räls, bromsblock, fackverk m. m. och å andra sidan verktyg, manufaktur m. m. *

# #

Som sammanfattning över valet av trafikmedel med hänsyn till varusla T get kan sägas, att bilarna ombesörja närtransporterna av snart sagt alla slag av varor, samt att de i proportionsvis stor utsträckning frakta högtarifferat gods, även på de längre avstånden. Då å ena sidan järnvägstransporten av livsmedel i allmänhet är relativt dyr, och å andra sidan storstaden Stockholm för sitt stegrade behov av matvaror i hög grad gynnat livsmedelsproduktionen, i första hand i de närmast Stockholm liggande länen, och jordbrukarna numera själva i stor utsträckning för körslor i allmänhet äga lastbilar eller del i sådana, är det icke förvånansvärt, att i första rummet livsmedel numera distribueras med hjälp av lastbilar. Det är snarare anmärkningsvärt, att även vid försändning av andra varor, bilarna användas i så stor utsträckning, som undersökningen visat. Den mångsidiga varutrafiken med bil sammanhänger med flera förhållanden. Av dessa må särskilt framhållas biltrafikens möjligheter av bekväm direkt leverans från dörr till dörr, vidare betydelsen av returfrakt, även om denna icke skulle täcka kostnaderna för denna transport, samt slutligen biltrafikens förut framhållna allmänna karaktär av övervägande närtrafik av alla slags varor. * Sammanlagda inrikes tillförseln per tåg, bil och båt av^ varor, som till 15 % eller däröver under den undersökta representativmånaden infördes med bil till Stockholm, utgjorde omkring 117 000 ton eller närmare 54 % av motsvarande totala tillförsel. Men härtill kommer att i ett flertal fall större kvantiteter än av i tabellen upptagna varugrupper inkommo per bil, fastän i dessa fall biltrafikens relativa andel är obetydlig eller mindre än 15 % av ifrågavarande varugrupps hela införsel från landsorten till Stock-

22 Stockholms inrikes tillförsel

S. J:s varugrupp

1 4 5:1 5:2 7:0 9 10 12 14 15 16 18

Varans

namn

Sill och strömming Mjölk och grädde Ost Smör Mjöl övriga rotfrukter samt grönsaker Kaffe, specerier Drycker Teknisk sprit Hö och halm Frö, växter, blommor

a v v a r o r , som till m i n s t 15 % i n k o m m i t m e d bil uader m a j 1 m å n a d 1932.

Mängd i ton

388 10 800 300 646 3 414 2 854

63 64 65 68 71

Fordon och båtar Diverse varor Återgående emballage... Levande djur

21 25 26 27 29 31 32 33 34 35 43 45 46 47: 4 49 56 58 61 62

Per bil i procent från län inom rayon av

järnbil väg

båt

<50 km

51 32 31 18 1 0,5 45

69 64 65 29 15 15

26 4 4 53 84 5 40

65 40 0,5

75 24 36 83 50

6 51 70 19

68 8 25 83 20

— —

3 7

83 19

14 74

82 9

1 3

— —

35,5 28

30,5

—

45 28 16

9 13

4 3 14 40 55 4 51

8 5 18 100 36 14 5 24 10 31 49 7

58 77 77 18 43 14 47 27

28 18 20 100 42 19 20 68 17 31 49 22

. . — —

— — —

11 39

21 40

68 21

16 45

3? 15

49 43

985 19 578 25 1 812 4 64 17 1226 31

598 181 Spånadsämnen och avfall Garn, vävnader m. m. (mest t v ä t t k l ä d e r ) . . . . 1 785 Hudar, ben m. m. och fabr. därav 673 Gummi och gummivaror. 67 5 213 Ved 55 Rund virke av l ö v t r ä . . . . Annat rundvirke 207 Sågspån och träull m. m.. 251 Byggnadssnickerier m.m. 1 809 191 Möbler övriga träarbeten 422 Diverse ämnen ur växtr. 162 Oarbetad sten o. mineral. 1 924 Arbetad sten 936 Jord, sand, murkalk 62 790 m. m Cementarbeten 1989 Övriga lervaror, kakel, porslin m. m 568 Tackjärn m.m.samt skrot 853 Räls, bromsblock, fackverk m. m 105 Verkt., manufaktur m.m. 815 Andra metaller samt arbeten därav 1 416 Maskiner, apparater, red- 2 451

19 20

I procent per

26 54 64

—

9 10

50— 200— 300— > 4 0 0 200 km 300 km 400 km km 4 24 28,5 5 6 3,5 6 9 1

2 6 5 8 23 6,5

— —

24 15 ngt 1

1 6,5

2,5 7 0,5

— —

— —

21 36

52 40

14 14

15 1

51 23

51 6

47 45

23 20

30 35

1 11,5

19 5

3 2

269 46 2 024 10 2 671 13 1 502 61

18 82 52 34

36 8 35 5

5 73 28 18

7 4 18 15

6 4,5 6

3 •

—

—

— — 10 9

. — — —

—

•

4 14

— — • — •

—

— , . 3

.— 0,

ngt 1

1 Uppgifterna för biltrafiken grunda sig på materialet från lastfordonsräkningen den 1— 7 juni 1932 men ha approximativt omräknats att gälla för hela maj m å n a d 1932 enligt samma principer som för huvudtabellen.

23 Stockholms inrikes utförsel av varor, som till minst 15 % utförts med bil under m a j 1 månad 1932.

S. J:s varugrupp

I procent per Varans

namn

Sill och strömming Fisk, andra slag m. m . . . . K ö t t och fläsk m. m . . . Mjölk och grädde Ost Smör Margarin Ägg Mjöl Potatis Övriga rotfrukter samt grönsaker 12 Kaffe, specerier m. m . . . 13 Socker och sirap 14 Drycker 16 Hö och halm 17 Kraftfoder m. m 20 Garn, vävnader m. m. (mest t v ä t t k l ä d e r ) . . . . Gummi o. gummi varor. . 25 26 Ved 29 Annat rund virke 30 Sågade o. bilade trävaror 31 Sågspån o. träull m. m . . . 32 Byggnadssnickerier m.m. 33 Möbler 34 Övriga träarbeten 37 P a p p och papper m. m. 39 Träkol 40 Torv o. torvpr o dukter.. . 43 Oarb. sten o. mineralier. 45 Arbetad sten 46 Jord, sand, murkalk m.m. 47: 2 Cement 48 Tegel och tegelrör 49 Övriga lervaror, kakel, porslin m. m Glas och glasvaror 50 53 övriga kemikalier m. m. 55 Gödningsämnen utom kalk (mest l a t r i n ) . . . . 58 Räls, bromsblock, fackverk m . m 61 Verktyg, manufakt. m.m. 63 Maskiner, apparater, redskap 65 Diverse varor 68 Återgående emballage... 70 Samlastningsgods 71 Levande djur 1 2 3 4 5: 1 5: 2 5: 3 5:4 7:0 9 10

1 Se not å föregående sida.

Mängd i ton

Per sil i procent till län inom rayon av

järn< 5 0 5 0 — 200— 3 0 0 — >400 båt väg bil k m 200 k m 300 k m 400 k m k m 2

227 242 754 592 65 43 190 37 6 087 535

12 5 5 3 30 35 36 8 24 5

30 58 22 73 70 25 92 5 30 40 43 22 43 21 67 25 20 56 75 20

16 21 66 83 24 28 22 60 13 68

71 2 684 1 351 4 234 94 4 414

7 13 16 30 1 22

72 43 43 44 94 36

21 44 41 26 5 42

55 29 15 40 94 29

1085 89 237 551 2 650 130 153 318 299 1 726 2 205 2 931 245 4 280 1 784 788

43 36 22 65 100 — — 4 96 — 86 11 3 94 5 1 8 92 — 5 88 7 23 36 40 25 23,5 45 100 — — 0,5 96,5. 3 2 97 1 25 50 25 15 56 29 16 70 14 6 76 18

38 8 100 94 83 91 79 60 16 8 100 100 97 15 55 65 70

ngt 6 1 5 6

471 19 445 29 4 777 22

23 58 15 53 18 60

15 10 13

2 5 4,5

1 257 44

25 31

101 58 840 39

42 . 29 32

42 21

999 27 5 527 2 8 1 689 809 84 280 25

37 36 76 22 70 22 16 — 71 4

21 57 51 11 64

4 10

12 1 4 9 6 15 14

— — — — — 7 7 0,5 2

— 6 5

•

—

— — — •

—

— •

—

0,5

— — — •

—

— — — — — —

9 24 4

17 5 2 ngt

—

—

— — — — — —

0,5

0,5

ngt

2,5

—

— — — — — — — — —

. ,

2,5 14

— 2 2,5 3 13 18

•— — — 0,5

— — 6 7 3

—

•

—

— — — —

•

— 4

—

ngt

— — —

0,5

— — — — — — —

— — — — — —

0,5

— —

•— —

— —

— —

— —

9 17 18 3 7

2 1,5 1 2

3 0,5

2 ngt

— —

—

•

•

—

— —

— — ngt

•

—

—

—

— — —

—

•

— —

24 holm. Sådana även för biltrafiken viktiga varugrupper äro: kött och fläsk (386), spannmål (428), sågade och bilade trävaror (2626) och murtegel (857). Inom parentes har angivits den transporterade viktmängden i ton för ifrågavarande varugrupp. Sammanlagda inrikes utförseln per tåg, bil och båt av varor, som till 15 % eller däröver under den undersökta representativmånaden utfördes med bil från Stockholm, utgjorde omkring 56 000 ton eller omkring 39 % av motsvarande totala utförsel. Men härtill kommer, liksom för tillförseln av varor, att i ett flertal fall större kvantiteter än av i tabellen upptagna varugrupper utfördes per bil. Av sådana viktiga varugrupper äro i första hand att n ä m n a : mineraloljor (4 020), spannmål (637), oljor och fett (235), göten och valsat järn o. d. (388), gjutgods (103), tråd, rör och spik (141), andra metaller samt arbeten därav (95). Siffrorna inom parentes ange i ton den med bil transporterade viktmängden.

Biltransporternas förmåga att komplettera tåg- och båttrafiken. I vilken omfattning bilarna från järnvägarna och båtarna icke blott erövrat eller upptagit tillkommet gods, som eljest skulle gått med de äldre kommunikationsmedlen, utan också tillfört dessa gods, ger denna undersökning inget klart besked om. Men i betraktande av biltrafikens huvudkaraktär som närtrafik, vilken i stor utsträckning på ett mycket effektivt sätt ersatt hästskjutsen, har nog bilarna icke endast helt eller delvis ersatt hästfordonstransporterna omkring järnvägsstationerna resp. hamnarna, utan också utbrett stationernas och hamnarnas tillförsel- och avsättningsområden. Givetvis har ett sådant vidgat tillförsel- och avsättningsområde menligt kunnat inverka på motsvarande områden för en annan h a m n eller station, mången gång belägen vid en helt annan järnväg. Efter allt att döma tillför dock i allmänhet bilarna järnvägarna icke nämnvärda kvantiteter gods utöver det, som förut framkom till stationerna med hästfordon. Vad som tillföres vid en station kan förloras vid en annan. Att den genom bilarna avledda godsmängden är större än den till järnvägarna nytillförda är uppenbart. Hur stor denna skillnad är, kan omöjligt angivas, icke ens approximativt, då andra faktorer samtidigt verkat och förhållandena äro vitt skilda inom vårt avlånga land. Med bussarna och persontrafiken kan saken ställa sig annorlunda. Det i förhållande till järnvägsnätet sex gånger längre busslinjenätet i Sverige har intensifierat hela reselivet. Särskilt gäller detta de glesare befolkade delarna av Sverige norr om Dalälven, som hysa 2/3 av det svenska busslinjenätet. Dessa linjer föra passagerarna i stor utsträckning till och från stationssamhällena och komplettera därmed i viss grad järnvägarna. Förhållandet buss och tåg har härvid liknats vid blodcirkulationen i människokroppen. Som blodådrorna föra blodet till pulsådrorna, så skulle busslinjerna befordra passagerarna till järnvägslinjerna. Liknelsen är så till vida fel, att flertalet passagerare endast h a stationssamhället till mål för sin resa, samt att i stor utsträckning, särskilt i Norrland, bussarna ombesörja persontrafik hela sträckan mellan å den ena sidan staden, marknadsplatsen eller hamnen och å den andra omkringliggande bygd, handelsområde eller uppland. #

25 Det är otvivelaktigt, att varutransporterna per bil äro allvarligt att räkna med. En av mig för 1932 års trafikutredning företagen specialundersökning av Roslagens varutrafik visar, att trots den allvarsamma depressionen biltransporterna mellan Roslagen och Stockholm ökat medan transporterna per järnväg och båt relativt och absolut sett gått tillbaka. Den sunda lastbilstrafikens utveckling bör ej, enligt min mening, stoppas. Men det är mycket som talar för att denna ej bör ske så hastigt som varit förhållandet. Jag tänker då ej uteslutande på olägenheterna av skilda slag att biltrafikens frammarsch och därav följd konkurensstrid äger rum under rådande depressionstid, samt att mycket kapital ligger fastlåst i järnvägarna i form av byggnader, räls, vagnpark o. s. v., och som hänsyn måste tagas till. Jag tänker nämligen på ett hittills föga beaktat förhållande, som på den långa sikten sannolikt kommer att än mer framträda, och därför är förtjänt av ett omnämnande. Vi veta alla, att även i vårt gamla kulturland 1 järnvägarna i stor utsträckning, om ej i regeln, lagts i obygderna på större eller mindre avstånd från tätare bebyggelse och gamla landsvägs- och sjöförbindelser. Järnvägarna framskapade ny bygd och nya bebyggelseformer. För att nämna endast några, mera allmänt kända forskare påpekar Gunnar Andersson 2 järnvägarnas betydelse som industribefrämjare, Helge Nelson 3 framhåller deras vikt för den nya stadsbildningen, Sten De Geer4 belyser mera allmänt, hur det nya transportmedlet inverkat på den geografiska fördelningen av landets totala befolkning, och Eli F. Heckscher 5 har undersökt järnvägarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling.6 Genom bilismen har landsvägstrafiken åter kommit till heders. Trafiken börjar föras tillbaka till de gamla bygderna, som vuxit upp till följd av i första hand goda naturbetingade förhållanden. Gamla inlandsstäder med sämre järnvägsförbindelser men med rik bygd och tätt landsvägsnät som Jönköping och Örebro komma att gå fram, medan för orter med typisk stationsbebyggelse såsom för städerna och stationssamhällena vid södra stambanan — Tranås, Nässjö, Sävsjö, Alvesta, Vislanda, Elmhult och Hässleholm — en stagnation kan förväntas. Det är eventuella förändringar av denna art i Sveriges bebyggelsegeografi i samband med en ökad biltrafik och konsekvenserna härav, som kunna vara väl värda att i tid uppmärksamma.

1 I de nya kolonisationsländerna, t. ex. Förenta staterna och Canada, ha järnvägarna i allmänhet anlagls först och bygden grundats senare. Se h ä r o m bl. a. Helge Nelson: »Nordamerika.» Stockholm 1926. 2 Gunnar Andersson: »Den svenska industriens geografi.» Ymer 1926. Stockholm 1926. 3 Helge Nelson: Geografiska studier över de svenska städernas och stadslika orternas läge.» Lund 1918. * Sten De Geer: »Befolkningens fördelning i Sverige», jämte karta i skala 1:500 000. Stockholm 1919. 5 Eli F. Heckscher: »Till belysning av järnvägarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling.» Stockholm 1907. 6 Se vidare: Kungl. Järnvägsstyrelsen: »Statens järnvägar 1856—1906. Historisk-tekniskekonomisk beskrivning», Stockholm 1906; och »Statens järnvägars minnesskrift 1906— 1931», Stockholm 1931.

26 Totala varutr. pr järnväg till Stockholm, fördelad på bandelar för S. J., S. W. B., S. R. Samtrafik (30 %) angiven med pil. Kvantitet: 62 650 ton (c. Vis av årstr.).

27 Totala varutr. pr järnväg från Stockholm, fördelad på bandelar för S. J., S. W. B., S. R. Samtrafik (31 %) angiven med pil. Kvantitet: 40 380 ton (c. Via av årstr.).

28 Totala varutransporten pr bil till Stockholm, fördelad på län och räkningspunkter vid infartsvägarna till Stor-Stockholm. Kvantitet för maj: 39 880 ton.

29 Totala varutransporten pr bil från Stockholm, fördelad på län och räkningspunkter vid infartsvägarna till Stor-Stockholm. Kvantitet för maj: 35 340 ton.

30 Totala varutr. pr båt till Stockholm av inrikes (fördelad på län) och utrikes^ ankommande. Kvantitet: 278 530 ton (från utlandet 58 %), motsvarande c. Via av årstr.

31 Totala varutr. pr båt från Stockholm av inrikes (fördelad på län) och utrikes avgående. Kvantitet: 85 530 ton (till utlandet 18%), motsvarande V12 av årstr.

32 Totala inrikes varutrafiken pr post till (vänstra kartan) och från (högra kartan) Stockholm. Kvantitet för maj: till Stockholm 102 ton (från utlandet under motsvarande tid 109 ton) och från Stockholm 411 ton (Ull utlandet för samma tid 22 ton).

Då postpaketsbefordringen kostar lika inom landet oberoende av trafikavståndet fördela sig postpaketsförsändelserna till och från Stockholm ungefär i proportion till befolkningens geografiska fördelning. Genom postens försorg skickas framför allt papper, böcker o. dyl. (S. J:s varugr. 37) och vävnader, garn och dyl. (S. J:s varugr. 20).

33 Tillförseln av kött och fläsk (S. J:s varugr. 3). Kvantitet: 3 190 ton (från utlandet 3%) motsvarande c. Vn av årstillförseln. Pr järnväg 75 %, bil 12 % och båt 13 %. 3—121058

34 Tillförseln av mjölk och grädde (S. J:s varugr. 4). Kvantitet för maj månad: 10 810 ton (från utlandet ingenting), motsvarande c. V12 av årstillförseln. Pr järnväg 32 %, bil 64 % och båt 4 %. Den kvantitativt obetydliga långtransporten, särskilt från Skåne och västra Sverige, utgöres till övervägande del av grädde, som bättre än mjölk tål transportkostnader.

till Stockholm under maj 1932 fördelad pä län. Bikartans skala 8,3 ggr större. Skala i ton < 25

400 Tillförseln av smör (S. J:s varugr. 5:2). Kvantitet: 650 ton (från utlandet ingenting), motsvarande c. V12 av årstillförseln. Pr järnväg 18 %, bil 29 % och båt 53 %.

36 Tillförseln av ost (S. J:s varugr. 5: 1). Kvantitet: 360 ton (från utlandet 4 %), motsvarande c. Vis av årstillförseln. P r järnväg 30 %, bil 62 % och båt 8 %.

37 Utförseln av mjöl (S. J:s varugr. 7:0). Kvantitet: 6 150 ton (till utlandet 1 %), motsvarande c. Vii av årsutförseln. Pr järnväg 24 %, bil 20 % och båt 56 %.

38 Utförseln av frukt m. m. (S. J:s varugr. 11). Kvantitet: 2 170 ton (till utlandet 1 %), motsvarande c. V12 av årsutförseln. Pr järnväg 16 %, bil 9 % och båt 75 %.

39 Utförseln av socker och sirap (S. J:s varugr. 13). Kvantitet: 1350 ton (till utlandet något), motsvarande c. Vis av årsutförseln. Pr järnväg 16 %, bil 43 % och båt 41 %.

40 Utförseln av kaffe m. m. (S. J:s varugr. 12). Kvantitet: 2 700 ton (till utlandet 0 , 5 % ) , motsvarande c. Vio av årsutförseln. P r järnväg 13 %, bil 43 % (huvuds, specerier), båt 44 %.

41 Norrootten Västerbotten Vasternorrl.

Tillförseln av

GARN ochVÄVNADER m.m. per järnväg I £

, bil Sj

och båt [

till Stockholm under maj 1032 fördelad på län. Bikartans skala 8,3 ggr större.

<80

600 Garn och vävnader (S. J:s varugr. 20). Kvantitet: 2 210 ton (från utlandet 20 %) motsvarande c. Vis av årstillförseln. P r järnväg 2 8 % , bil 2 8 % (huvuds, tvättkläder) båt 40 %, post 4 %.

42 Kartan visar tillförsel av blommor, grönsaker, frö m. m. (S. J:s varugr. 10 och 18) samt fördelning av handelsträdgårdar. Kvantitet för maj månad: 2 925 ton (från utlandet 43 %). Pr järnväg 14 %, bil 42 % och båt 44 %.

Att angiva majkvantiteternas ungefärliga andelar av motsvarande årssummor har i detta fall visat sig omöjligt bl. a. därför, att i de bägge varugrupperna ingå varor av skilda slag och olikartad användning. Dessutom är den betydande biltransporten av blommor och grönsaker från Hässelby endast uppskattad. Den avsevärda tillförseln med båt från Saltsjösidan och med järnväg söderifrån utgöres förnämligast av linfrö och dyl. för framställning av olja samt av lök. Handelsträdgårdarnas antal och storlek, mätt i antalet anställda, är enl. preliminärt lämnade uppgifter från Kungl. Kommerskollegiums företagsräkning av år 1931.

43 Kartan visar tillförseln av sand, grus och singel m. m. (S. J:s varugr. 46). Kvantitet för maj månad: 59 520 ton (från utlandet ingenting), motsvarande c. VIA av årstillförseln. P r j ä r n v ä g 9 %, bil 22 % och båt 69 %.

P å kartan ha dessutom inlagts skilda grustags belägenhet och leverans av sand m. m. till Stockholm under hela året 1931, enl. beredvilligt lämnade uppgifter från företagen själva. De på två olika vägar erhållna uppgifterna om tillförseln till Stockholm stämma anmärkningsvärt väl, trots att vid transport av detta slag byggnadssäsong, ishinder m. m. kunnat väntas i högre grad influerat på maj trafikens representativitet i ifrågavarande fall. Åsarnas belägenhet är enl. Sveriges Geologiska undersöknings kartor, särskilt »Kvartargeologisk karta över Stockholmstrakten». Skala 1:50 000. Ser. BA. Nr 12.

44 Tillförseln av snickeriarbeten (S. J:s varugr. 32, 33, 34). Kvantitet: 2 530 (fr. utlandet 4 %) motsvarande c. xju av årstillförseln. P r järnväg 64,5 %, bil 22 %, båt 13 %, post 0,5 %.

45 Tillförseln av gjutgods (S. J:s varugr. 60). Kvantitet: 2 780 ton (från utlandet 4 % ; motsvarande c. 1/12 av årstillförseln. Pr järnväg 13 %, bil 10 % och båt 77 %.

46 Tillförseln av verktyg och manufaktur (S. J:s varugr. 61). Kvantitet: 1 170 ton (från utlandet 30%), motsvarande c. 1/& av årstillförseln. Pr järnväg 30%, bil 16% och båt 54%.

47 X> »J

V

Utförseln av

,

'Vferktyg och Manufaktur.

I

ocli bät per järnväg från Stockholm under maj 1932 fördelad 1 på län. Bikartans skala 8,3 ggr större. Skala i ton:

QJ^Ka°

<50

1000 Utförseln av verktyg och manufaktur (S. J:s varugr. 61). Kvantitet: 1640 ton (till utlandet 50 %), motsvarande c. Vo av årsutförseln. P r järnväg 20 %, bil 15 %, båt 64 %, post 1 %.

48 Norrbotten Västerbotten Vasternorri.

Tillförseln av

MASKINER per järnväg H

m.m. . bil 9

och båt

till Stockholm under maj 1Q32 fördelad på län. Bikartans skala 8,3 ggr större Skala i ton: < 50

1000 Tillförseln av maskiner m. m. (S. J:s varugr. 63). Kvantitet: 3 260 ton (från utlandet 1 6 % ) , motsvarande c. xh av årstillförseln. Pr. järnväg 3 5 % , bil 1 5 % och båt 5 0 % .

49 Norrbotten Västerbotten Väaternorrl.

Utförseln av

MASKINER ocli bät från Stockholm under maj 1932 fördelad pa län. Bikartans skala 8,3 ggr större, Skala i t o n :

I0OO

2000 Utförseln av maskiner m. m. (S. J:s varugr. 63). Kvantitet: 3 470 ton (till utlandet 61 %), motsvarande c. Vs av årsutförseln. Pr järnväg 1 1 % , bil 1 0 , 5 % , båt 7 8 % , post 0 , 5 % . -121058

50 Utförseln av bensin m. m. (S. J:s varugr. 22). Kvantitet: 28 540 ton (till utlandet något), motsvarande c. Vio av årsutförseln. P r järnväg 14 %, bil 11 % och båt 75 %.

öl O

100km

^^ fe

<r.

TZp'l j

v

<?

\y

a

W/

\<p

Utförseln av

STENKOL bil och bal per järnväg

I

l

från Stockholm under maj 1Q32 fördelad på län. Bikartans skala S,3 ggr större.

<600

12000 Utförseln av stenkol m. m. (S. J:s varugr. 38). Kvantitet 25 130 ton (till utlandet ingenting), motsvarande c. V13 av årsutförseln. P r järnväg 45 %, bil 4 % och båt 51 %.

52 Tillförseln av slcn m. m. (S. J:s varugr. 43, 44, 45). Kvantitet: 3 820 ton (från utlandet 1 5 % ) , motsvarande c. Vn av årstillförseln. Pr järnväg 3 3 % , bil 3 0 % och båt 3 7 % .

Bilaga IL

STATISTISK

ÖVERSIKT

AV

VARUTRAFIKEN T I L L OCH FRÅN

STOCKHOLM

UNDER MAJ MÅNAD 1932, FÖRDELAD PÅ. TRAFIKSÄTTET JÄRNVÄG, BIL, BÅT ELLER POST SAMT EFTER LÄN OCH VARUSLAG ENLIGT STATENS JÄRNVÄGARS VARUGRUPPERING AV ÅR 1929 AV

OLOF

JONASSON

DOCENT VID HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

STOCKHOLM

19 34

A.-B. HASSE W. TULLBERGS BOKTRYCKERI

Översikten utgör ett sammandrag av för samma tid omfattande, opublicerad specialstatistik över Stockholms varutrafik per järnväg, bil, båt och post som för Stadskollegiets i Stockholm ekonomisk-geografiska kommittés räkning och med ekonomiskt bidrag av Stockholms stadsfullmäktige likaså verkställts av docent Olof Jonasson i och för den ekonomisk-geografiska undersökningen av Stockholm med förorter. Primärmaterialet till denna specialstatistik utgöres i sin tur av material, beredvilligt lämnat för järnvägstrafikens del av Statens Järnvägar, StockholmVästerås—Bergslagens Nya Järnvägsaktiebolag, Stockholm—Roslagens Järnvägar och Trafikaktiebolaget Stockholm—Nynäs, för båttrafikens del av Kungl. Generaltullstyrelsen (gäller för utrikes ankommande gods), Stockholms frihamns aktiebolag (gäller trafiken i frihamnen) och Stockholms hamnstyrelse, som i sin tur infordrat uppgifter direkt från rederier, fartygsbefälhavare, mäklare m. fl., för postpaketsbefordringen av Kungl. Generalpoststyrelsen. För biltrafikens vidkommande har särskild lastfordonsundersökning, bekostad av ovannämnda kommitté och Stockholms stads gatukontor, företagits. Denna biltrafikundersökning utfördes under veckan 1—7 juni 1932. För att få ett jämförande tal med den övriga trafiken, som undersökts för hela maj månad, ha biltrafikens veckosiffror multiplicerats med 4,5. Hästfordonstransporterna spela numera för Stockholms varutrafiks vidkommande en ytterst blygsam roll och ha därför inräknats i biltrafiken.

4 V a r u g r u p p " V i k t s m ä n g d e r i t o n m e d e n d e c i m a l , till r e s p . f r å n L ä n

1: Sill o c h s t r ö m m i n g pr järnväg

pr båt

Stockholms län . . .

till från

3 8 i 252 0 9 7 36 8

85 0 10 9

Uppsala län

till från

3 1

11 7 3 2

22 5

Södermanlands

län

till från

2 3

3 2 23 0

Östergötlands län .

till från

32 Jönköpings län . .

till från

3 2

Kronobergs län . .

till från

K a l m a r län

till från

....

i Gotlands län

till från

Blekinge län

till från

Kristianstads län

till från

pr bil

Malmöhus län

! till j r ^ n

Hallands län

till £r^n

G ö t e b o r g s och B o h u s l ä n

. .'•

till fr^n

Alvsborgs län

till , jr^n

Skaraborgs län

till fr^n

Örebro län V ä s t m a n l a n d s län Kopparbergs län

' '„ frän ; till ' från

Gävleborgs län .

till från

Västernorrlands län

j z } från till från

J ä m t l a n d s län

..

Västerbottens län Norrbottens län

till från till från

S u m m a inrikes . .

till från

Utlandet

till från

Summa

till från

2: F i s k , a n d r a slag, m. m .

pr

Summa

post

340 80 57 40 11 70 28 80 3 20 40 90

15 6

pr järnväg 57 1 64

pr bil

pr båt

pr post

24 3 50 4

16 2 13 9

0 01

2 3 23 3

0 03

24 10 9

0 02

3 20

1 9 11 2

0 02

3 20

0 8

— 0 01

5 0

— 49

—

—

15 3 02 I 30 i

'

5 00 0 2 3 2

4 90

10 1

10 10 15 30 —

1 0

2 1 39

0 20 3 00

1 00

1 4 3 1 6 3 3 8

0 01

12 4 14 6

0 04

0 1 5 6

15 3 0 1

20 90 0 10

0 01 0 03

37 5 14 6

3 0 282 4

317 6 23 3

0 04 0 02 0 03 0 03

1 5 1 1

till från till från

Värmlands län

Stockholm1

—

6C 5 9

1 0 19 5 27 7

266 9 68 9

_!7! z

3 70

0 1 0 7

11 4

—

11 40

1 2 12 1

15 8

—

15 80

08 57

0 3

6 90

01 i 05 1 3

0 10 20 40 0 50 1 30

1 7

1 70

14 5

0 5

101 1 I 130 2 |

— —

2 80 387 5 226 8

37 8 i 29 8 138 9 160 0

— — — —

37 8 29 8 425 3 400 6 10 8 256.6 |

344 6 10 8 56 0

26 1 52 7

0 02

0 2 04 60 08 13 4

0 02 0 03 0 02

— 5 6 OS 9 0 402 3 178 1

0 01 — —

0 02

0 19 0 23

246 1

0 05 1 8 0 10 648 4 0 28 179 9 Posttrafikens andel, som k v a n t i t a t i v t är obetydlig, h a r dock måst angivas m e d t v å decimaler, var d e n n a a n d r a d e c i m a l o c k s å m e d f ö l j t v i d s u m m e r i n g e n a v v a r j e v a r u g r u p p l ä n s v i s . V i d f ö r n y a d s u m m e r i n g ds e m o t h a r å t e r i g e n e n d a s t en d e c i m a l m e d t a g i t s . 19 5 27 7

266 9 68 9

26 1 52 7

V a r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm

27 9 16 0 14 6 04 132 5

396 5

pr bil

pr båt

pr post

208 7 500 0 27 5 15 7 30 6 67 110 2

94 15 4 1 1 11 0 32 64 36 7 12 1 02 0 1

0 01 0 09 0 06 0 13 0 09 0 16 0 17 0 15 0 23 0 02 0 18 0 11 0 29 0 15 0 27 0 03 0 09 0 09 0 01 0 05 0 36 ! 0 09 j 0 07 0 01 0 17 0 17 0 04 0 06 0 13 0 14 0 16 0 11 0 06 0 11 0 01 0 10 0 17 0 11 0 09 0 13 0 13 0 15 0 04 0 04 0 06

—

74 2 I — 15 4 28 81 6 05 24 07 01 20 4 16 8

40 8 ! — 11 5 — 24 2

—

43 5 |

—

—

61 1 68 1 4

1 0 99 0 10 4 04 1 9 05 97 1 5 6 1 67 27 4 16 4 0 1 65 11 6 40 25 3

386 1 523 8 30 2379 6 ; 386 1 38 8 523 8

73 40 1 6 0 17 47 0 0 06 332 4 3 06 192 3 2 26 93 5 0 14 8 9 0 25 425 9 3 20 201 2 2 51

5: Smör, margarin, ost och ägg

4: Mjölk och grädde

3: Kött och fläsk m. m. Summa

pr ärnväg

pr bil

pr båt

pr post

246 01 1294 6 14374 4 143 0 531 49 16 6 | 492 3 25 0 43 26 1030 2 11401 7 162 2

53 1 166 39 359 4 1069 7 14 27 23 13 26

645 67 12 25 396 93 0 12 74 38 0 11

0 01

13 68 9 01 24 4

001 Summa

5812 00 533 90 2594 11 54 40 1498 01 1 50 24 40

pr järnväg

pr bil

pr båt

37 8 68 3 30 25

25 8 92 7 25 5 24 7 111 1

1 9 24 4 35 0 03

10 4

10 5

199 8

73 4 174 3 151 3

11 3 57 6

195 07 0 53 2 49 0 79

0 2

0 20

0 1

0 10

0 15 17 2

16 89

20 03

0 02 —

19 22 243 6 0 30 25 5

43 — 40

001 0 01 —

4 31 0 01 4 00

214 77 1 01 139 97 22 07 24 64 1 96 43 63 0 64

5 0 5 0 48 7 5 0 240 7

35 1

20 7

9 5

32 8 !

6 8 —

12 16 1 61 6 '

67 26 34 21 17 90 0 17 0 21 6 59 11 73 6 53

0 02

0 01 0 01 0 02 0 01 0 01

0 8

03 04

—

•

188 2 0 01 1 0 0 01 582 3 — 16 6 — 11 5 0 01 03 — 380 0

275 71

6 81

4 8

153 2

15 69 2 95

477 96

P . I Summa post I

—

—

728 9

104 0

— ngt —

25 4 0 04 7 94 7 36 4 00 4 27 47 06 3101 2 3430 3 6949 16 6 546 754 2 93 6 12 2 3194 8 3430 3 6949 766 3 16 6 546

— 0 01 — 0 01 0 03

ngt

8 60 0 50 832 91 ngt 0 01 0 03 ngt

46 2 6

1 7 22 2 6 3

0 50

0 5

— 0 01 48 7 0 05 55 03 01 12 9 0 01 03 ngt 0 01 09 08 0 10 0 2 0 01 0 04 0 2 0 01 07 5 3 0 01 13 8 0 02 1 9 0 02 0 04 ngt 0 1 0 01

2 5 5 3

26 10 2 :

—

09 479 8 903 9 143 7 84 7 34 7 10 9 10 9 i ngt 01 428 3 0 10 10808 5 1578 4 479 8 938 6 28 1 0 01 591 5 113 6 143 7 84 8 0 1

—

0 10

417 4 i 0 10 10797 6 1578 4 28 1 i 0 01 591 5 113 6

0 16 0 01 0 01 0 02 0 04 0 02 0 01 0 01 0 59 0 17 0 34 0 01 0 93 0 18

V a r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm L ä n

5 l: Ost pr järnväg

Stockholms län Uppsala län

till från till från

Södermanlands län

till från

Östergötlands län

till från

Jönköpings län

till från

Kronobergs län

till från

Kalmar län

till från

Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län . Älvsborgs län Skaraborgs län

till från

Örebro län

till från

Västmanlands län

till från

Kopparbergs län

till från

Gävleborgs län

till från

Västernorrlands län

till från

Jämtlands län

till från

Västerbottens län

till från

Norrbottens län

10 90 29 80

16 6 85

12 2

pr bil

2 5 06

—

15 6

40 06 20

0 02

7 90 4 62

—

0 01 0 01

110 01 5 61

59 3

14 9 6 3

39 05

0 01 0 01

70 91 0 51

100 4

03 04

— — —

0 30 0 40

14 1

95 3 36

— — — — —

67 0

— — — — — — — — —

5 0

—

Värmlands län

Summa

pr järnväg

5 0

till från

till från till från

5 2: S m ö r pr post

1 4 15 8

till från till från

till från

pr båt

95 90

— — — — — — —

till från till från

pr bil

7 8

— — — — 5 0

— 1 4 05 49 1 2 1 6 03

— — — — — — — —

— — 08 03 0 1 03 0 3

17 9 5 0

8 1

—

—

30 7

35 1

—

—

—

— — —

—

0 2 0 1 1 4

5 9

— — — — — — — 2 5

— —

03 1 5

6 8 !

— — — — •

— —

—

— — —

! — !

till från

10 2

—

Summa inrikes

till från

— —

—. 0 01

— — — •

—

0 01 0 02

— — — 0 01

—

74 3 6 8

0 1

0 01

100 5

1 40 051

—

—

105 1

0 01

105 1

4 90 1 20

— — — —

— — — —

147 8

— — — —

147 81

17 0

— — — —•

48 7 04

0 03

65 75 0 4(

— — —

— ,— —

5 00

1 60 0 30 0 01 7 82 0 80 0 30 0 10 0 31 5 30

6 20 1 52 6 81

0 1 12

— — —

0 03 0 01

0 03 2 81

— —

— 0 02

2 50 0 02

— 0 10 1 20

— —

.— 08

0 01 0 01

1 83 1 60 10 21 0 81

106 1 19 6

228 6 | 19 4

15 6 25 7

0 15 0 15

350 5 64 9

Utlandet,

till från

— —

_ —

14 9 0 1

031 001

15 2 0 1

Summa

till från

106 1 19 6

228 6 i 19 4

30 5 25 8

0 46 0 16

365 7 65 0

—

0 1 05

57 6

0 03

j

15 9

—

1 8 16

—

0 01

—

0 21 9 60 1 41

0 01

16 i 27 6

0 01

0 01

—

—

—

65 82 0 21

0 02

Summl

—

0 02 0 01

—

0 1 69

pr post

— — —

26 00 5 90

0 01

— .—

pr båt

— — — — — — — —

57 6

— 0 2

—

—

— —

05 1 2

0 5

12 0

—

— —

— — — ,—— .— — —

— — — —

— — — —

116 5 14 9

189 0 18 5

116 5 14 9

189 0 18 5

20 7

— — — — 64

— — 26

— — — ngt 001

—

_ 0 2(

—

— . . ngt 0 01

—

0 08

0 05

0 04

0 04

—.

21 2( 1 2(

—

—

12 5( 0 03 0 01

0 1

—

22 1 0 1

0 08

—

24 Ti 0 K

—

0 01

0 01

0 01

—

— — —

— —

340 2 9 3

0 34

646 0 42 7

340 2 9 3

0 34

0 1

—

0 OJ 6 4(

— .—

ngt

ngt

0 01 0 K

3 51

0 1C

646 0 42 7

V a r u g r u p p V i k t s m ä n g d e r i t o n m e d e n d e c i m a l , till r e s p . f r å n S t o c k h o l m 5 3: M a r g a r i n

5 4: Ä g g

pr ärnväg

pr bil

Pr båt

0 2 41 4

59 42 2

9 5

6 10 9 3 10

1 4

24 7

0 8

26 90

7 2

7 70

11 3

0 3

pr post

.74 3

Summa

pr järnväg 11 5 29 02

174 30 51 30

pr båt

18 5 22 5

1 8 30 35

32 4

11 60

51 3

Pr bil

6: S p a n n m å l , ä r t e r m . m . pr post

0 01

1 3 0 8 54

0 1 15 4

0 10 15 40

100 0

25 20 137 80 4 30

429 5 0 01

354 8 81 0

12 60

04 04

0 40 0 40

26 4

15 1 29 0

67 1 155 3

263 2 658 7 1604 1 4 6 0 4 0 01

1604 10 4 6 0 41

0 8

7 3 00 58 50

81 70

138 5 10 1

138 50 10 10

429 50

253 5 48 3

2 5 3 50 4 8 30

0 2 13 3

0 20 13 30 296 10

9 71

25 50

0 3 0 1 0 9

—

9 00

296 1

10 0 12 6

2 1 0 80

0 1 2 2

0 10 22

1 1

1 10 2 6 3 0

21 6 10 4

1877 9 0 01 0 1 0 02 80 0 0 02

1877 91 0 12

87 2 0 01 ngt 0 01 10 0 0 01 0 1

99 81 0 01

230 9 9 7 35 8 61 3 638 5 4 7 0 5 0 01

230 90 9 70 35 80 61 30 638 50 470 51

7 6 8 8 0 01 2 8 4 9 0 01

1053 41 295 31

1 0 102 4

26 40 23

2 3

2 60 0 10 0 90

0 01 25

0 01 2 50

10 0

211 3 0 01

17 2

388 8 69 2

388 8 69 2

5 9 81 0

59 81 0

13 2 40 1 18 8

407 9 190 3

32 0 40 1

426 7 190 3

967 0 29

56 3 24 8

18 8 967 0 29

56 3 24 8

0 02

1 02

24 8

534 9 96 1 0

0 03 0 02

1558 2 37 3

388 1 254 2

535 9 9 6

0 03 0 02

1 0 1559 2 37 3

388 1 254 2

1001 0 10

72 20

72 2

1 0

90 02

1 00 102 40

2 40

0 1

Summa

73 0 58 5

30 80

210 0

0 50

2 20 0 80

5 00

30 8

5 3 3 8 0 13 1956 2

4 4 3 61 559 90 636 23 1976 00 345 40 8 4 3 00

81 00

— —

0 01

3 5 4 80

25 5 12 6

270 4 442 7 56 3 19 8

120 2 46 4

8 21

53 0 70 8 46 0

148 20

— L37 8

pr post

100 00

97 25 2

pr båt

37 80

81 7 0 50

pr bil

Summa

31 80 2 8 40

148 2

pr järnväg

63 5

221 30 0 01 17 20 88 30

166 00 166 0 7 0 1 1 7 0 21 7 8 2 8 0 4 5 9 1 5 0 06 5 4 8 3 0 4052 9 4052 9 1736 2 1736 2 4 2 8 0 11064 6 0 21 1 1 8 8 0 9 637 2 6327 7 0 06 7 2 1 9 2

428 0 637 2

8 V a r u g r u p p "Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm L ä n

7: Mjöl, g r y n , j ä s t , b r ö d m. m . pr järnväg

Pr bil

pr båt

pr post

Summa

326 7 828 1

78 387 2

0 04 0 09

334 84 1366 59

0 2 117 4

326 7 804 6

7 8 357 5

— —

334 1279

124 7 163 8

316 6 206 0

0 06 0 09

466 56 389 69

102 2 163 8

266 6 188 0

— —

374 370

543 7 128 1 441 1 313 8

0 11 0 19

6 3 3 91 365 79

52 18 7 68 69 6

73 8 ' 533 4 167 9 104 5

— —

614 342

0 10 0 16

4 4 6 10 329 26

4 9 15 3

0 1 11 4

0 15 0 15

10 25 11 55

—. — — —

— — — -

426 296 0 5

—. —

0 01 0 11

0 01 13 61

352 3 334 0

010 0 09

352 40 352 09

360 6 91 2

0 02 0 07

360 62 92 57

208 0 21 7

0 07 0 04

2 0 8 07 21 74

12 2 2 6

0 08 0 02

22 28 2 62

— — — — — — — — —

737 0 143 8

0 35 0 09

58 29 3

0 08 0 02

737 35 143 89 5 88 29 32

— —, —

227 6 49 0

0 09 0 17

—

0 04 0 13

Stockholms län

till från

Uppsala län

till från

03 151 2 25 2 19 8

Södermanlands län

till från

6 8 69 6

83 3 167 9

Östergötlands län

till från

— —

4 9 15 3

Jönköpings län

till från

10 0

—

Kronobergs län

till från

Kalmar län

till från

Gotlands län

till från

Blekinge län

till från

— —

Kristianstads län

till från

10 0

Malmöhus län

till från

Hallands län

till från

Göteborgs och Bohus län

till från

Älvsborgs län

till från

Skaraborgs län

till från

Värmlands län

till från

— —. 13 5

—. — — 1 3

— — — — — 97 3

— 5 0

— —. — — —

•

18 0

— — —, — — — — — — —— — — — — — — — — —

3 9 0 1 30 8

324 99 49 17 5 04 4 03 0 12 3 0 87

73 0

0 02 0 07 0 11 0 12

15 6 189 4

0 06 0 13

15 66 189 53

34 2

228 6 396 5

0 01 0 12

—

0 11 7 3 12

— — — — — — —

Örebro län Västmanlands län

till från

15 95 1

Kopparbergs län

till från

—

—.

—

444 5

3 6

7 3

0 14 0 08

Gävleborgs län

till från

— 87 9

12 9 596 0

0 13 0 17

Västernorrlands län

till från

102 9

04 428 4

0 19 0 16

0 59 5 3 1 46

Jämtlands län

till från

326 5

— —

0 07 0 07

Västerbottens län

till från

126 1

65 267 7

0 03 0 06

Norrbottens län

till från

—

139 0

— — — — — — — — — —

230 11 1 5 95 1 5 2 5 92 0 14 — 4 5 5 48 4 3 4 0 1 3 03 — 684 07 87 9

0 06 0 57

0 07 — 326 57 312 4 6 53 — 3 9 3 86 126 1 0 06 — 4 0 4 67 139 0

Summa inrikes

till från

Utlandet Summa

—

265 1

— 102 9

2 12 2 97

4174 7 6787 5

till från

156 1 539 6 3476 9 1563 9 1244 4 3 9 7 6 2 844 0 — 172 1

0 16 0 14

844 2 172 2

— —

till från

116 1 539 6 4320 9 1 5 6 3 9 1244 4 4 1 4 8 3

2 28 3 11

5018 9 6959 7

18 7 1503 1

pr ; båt

— —

421 7 281 0 0 1 5 9

9 0

—

! pr LS u m n post

—

— i 171 1 18 0 326 5

— —

171 344

— — — — — —

360 6 79 6

— —

360 79

50 12 0

— —

05 1 0

— —

5 12 0 1

—

— — — —

732 1 — 100 1 — 41 — 27 7 i — 146 4 — 15 9 —

732 100 4 27 146 15

,—

__

—

0 1 20 0

— —

0 20

—

42 6

—

42 0 139

5 0

— —

—

pr bil

•

till från

—

7 o: Mjöl m . m . 1 l

pr järnväg

— — —

0 1 — 139 7 ! —

34 2

226 2 370 5

—

_

7 2

—. — — —

— — — — — — — — — —

53 558 5

—

03 314 3

——

—

— — —

6 4 i — 220 3 — 194 2 1 —

18 7 507 6 2887 8 1503 1 1216 4 3367 0 j

227 499 444 5 646 0 417 312 6 346 333

— —

3414 6086

— —

615 63

507 6 3 5 0 3 3 ! — 1216 4 3 4 3 0 9 —

4029 615C

615 5 ! 63 9 j

V a r u g r u p p Viktsmängd er i ton med endecima , till resp. från Stockholm

9 Potatis pr ärnväg

pr bil

pr båt

31 2 15 9

285 3 364 4

2 1

88 2 15 8 22 1 14 0 21 6 90

—

85 3 53 0 16 6 15 0 161 6 10 l 13 50 15

— —

— —

— — — 43 4

10 0 84 3 722 1

— — — — —•

81 —

•

— •

—

214 C 173 7

116 2 ngt 334 2

—

—

pr post

— — — — — — 0 oi

—

Summa

401 80 433 30 106 90 30 80 183 70 24 10 66 30 24 01 85 80 722 10

—

—

— —

124 30 ngt 334 20

7 2

53 1 0 2 —

•

•

—

— 1 8 —

•

10 9

9 0

—

— —

—

— — — —

—— — —

3 1

-

—

•

•

—

47 6

47 60

—

325 4

540 00

—

—

45 7 •

—

•

•

— —

09 10 70 44 05 04

671 1 39 l

— —

—

—

10: övriga rotfrukter samt grönsaker pr pr pr pr pr järnSumma järnbil båt post väg väg

•

—

219 40 153 5 —

•

— —

— — 0 01 0 01 0 04 0 02 0 01 —

—

•

—

pr Summa post

22 7 20 0

0 03 0 30 0 01 0 36 0 07 0 33 0 05 0 27 0 05 0 23

69 4

57 6

24 7

16 2 126 4

— — .—

6 9

20 1 102 4

40 0

—

162 8

13 5

—

0 01

— —•

0 01 3 44 0 01 41 56 0 10 1 20

— — — — — —

•— — — — —

0 03

0 03

—

—

0 10

158 50

— —

—

11 6 9 9

—

87 5

38 4 01 12

0 06

—

—

pr båt

—

0 04 0 01

•

1 5 33 6

pr bil

—

679 20 44 90 60 10 4 61 2 31 0 44 19 92 1 51

11: Frukter och bär

,

—

34 30 7 1 0 34 7 5 8 71

12 1

— — —

•

—

— — — —

— — —

— — —

"" — — — — — —

•

— — — — — 1 8

— —

0 50

19 0

— — — —

— — — —

0 01

19 41 133 3

—

— _

0 1

— — —

—

0 10 0 01 0 03

0 03

— — ' — — — — — — — — — ~~ — — —

— —

— — — — — — —

— —

3 0 0 1 5 1

0 01

0 1

—

3 01 0 10 5 11 0 10

3 2 1 6

53 11 0

—

— 0 01

3 20 1 60 5 30 11 00

—

— — 02 06

—

283 5 27 7

425 3 1144 8 403 2 104 4

89 5

1031 9

373 0 27 7

425 3 2176 7 403 2 104 4

— — 0 01

— 0 04

— — 0 04

1 80 0 20 0 60

— — — — — — — — — — —

— — — —

— —

0 01 — 2853 6 193 7 535 3 5 0 1121 4 208 3 3975 0 535 3

— — —

402 0 5 0

•

—

—

•

—

0 01

— — — — .—

0 01

— —

0 3

—

— — •

—

— — —

—1 1

0 30

20 0

—

0 01 0 01 0 01 0 01

0 01 102 1 0 01 — 12 31 2 5

.—

— —

—

—

0 03

2 83

— —

— — —

—. —

0 03 0 01

0 03

49 7

2 6

•—

0 01 2 60

— —

—

1 5

735 0 51 3

56 7

0 04 1 54 24 0 0 31 985 7 142 8 0 24 71 3 346 6 0 02 446 8 322 1 0 05 05 0 33 1432 5 464 9 0 29 71 8 346 6

0 09 0 05 0 12 0 01 0 02 0 01 0 06 0 11 0 01 0 11 0 03 0 05 0 21 0 03 0 08

0 09 3 45 30 82 1 01 34 72 5 81 7 16 2 20 0 11 11 61 10 01 0 03 0 40 220 85 21 61 0 03 1 18

256 0

0 15 0 07 0 15 0 03 0 32 0 04 0 14 0 03 0 33 0 01 0 17 0 03 0 29

0 13 256 29

.

0 06

49 76

86 6 0 08 0 01 101 2 0 12 23 183 3 0 62 197 3 1598 2 4 10 — 3805 1 27 5 Oil 23 3988 4 0 62 197 3 1625 7 4 21

86 68

0 2

— — — —

•

17 1

12 2

14 8 238 5 04 735 0 295 2 51 3 15 2

26 03 123 30 24 71 209 06 20 17 109 63 7 05 203 07 0 05 14 53

_ 11 3

43 2

—

1 5

1 4 156 4 — 30 16 6 179 3

— 24 8

— —

— 12 28 7 274 7 — 01 —

0 35 0 07 54 65 1 53 158 12 3 04 216 04 0 03 127 23 1 21 306 07

.— 0 01 125 32 329 0 2146 2 4127 2 27 6 4456 2 2173 8

10 V a r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm

pr järnväg till från till Uppsala län från till Södermanlands län från till Östergötlands län från till Jönköpings län från till Kronobergs län från till Kalmar län från till Gotlands län från till Blekinge län från till Kristianstads län från till Malmöhus län från till Hallands län från till Göteborgs och Bohus län. . . från till Älvsborgs län från till Skaraborgs län från till Värmlands län från till Örebro län från till Västmanlands län från till Kopparbergs län från till Gävleborgs län från till Västernorrlands län från till Jämtlands län från till Västerbottens län från till Norrbottens län från till Summa inrikes från till Utlandet från till Summa från Stockholms län

1 1 4 : Apelsiner och citroner

11 1: Äpplen och päron

L ä n

pr bil

pr båt

05 9 8

pr post

Summa

0 50 24 70 149 34 20

pr järnväg 11 3 80 08

pr bil

pr båt

23 1 8

12 7 i 21 5 6 90 —

13 50

13 5

10 10 15 50

10 1 15 5

11 30

11 3

09 60

16 6

22 60

14 0

80 7

20 3

101 00

20 8

28 7

31 20

26 70

26 7

16 5 10 6 170 4

10 6 170 4

?

—

100 0 133 7 627 0 — 1299 4 10 0 — — 1399 4 133 7 637 0

16 50 75 110 6 80 63 4 931 1 1299 4 301 8 10 0 1410 0 309 8 63 4 941 1

?

30 0 9 5 606 0 1270 2 10 0 1300 2 9 5 616 0

11 V a r u gr upp Viktsmängder i ton m e d en decimal, tillresp. från Stockholm 11 5: Bananer Pr irnräg

— 64

— 41 2

— — —

•

pr bil

pr båt

pr post

18 49 5 j

? ?

? ? 7 9

? 7 7 ? 7 ? ? 7

?

— — —

— i ? 141 ?

— — —

40 0

— — — — — — —

1 80 55 90

0 2 61 4 29 — 42 60 110 0

39 60 216 25

59 9

0 04 0 19

10 14 203 09

35 92 5

0 03 0 27

41 33 219 87

— 0 17

0 30 5 87

— —

— —

03 57

—

— — — —

—

0 17

7 7 7 7 7 7

— — — — — — —

? 0 ? ?

— — — — — —

12 15 7 01 32 1

0 01 0 28

? 9 ? ? 7 ?

? ? ? ? ? 7

— — 1 ?

~

— 0 15

— —

?

— — — — —

0 7 31 8 02 26 6

1 7

l

— — — — — — — — — —

02 15 5

26 3

—

— —

52 74 856 38

40 00

23 2

004 0 38

41 7

i

0 2 23 3

— — —

?

— — — — —

52 3 771 3 36 0 74 3 99 134 6 37 8 100 8

1 —

Summa

12: Kaffe, krydd., specer., tobak m . m pr pr pr pr pr järnSumma järnbil båt post väg väg

1? 1

—

— — —

0 03 0 17

0 03 6 47

— — — — — — — — — — -—

0 22

—

—

0 18

2 20 8 08

156 3 16 6

0 09 0 23

279 39 32 53

—

0 02 0 28

0 02 3 18 0 03 3 04

76 10 0 01 58 6

0 03 0 34 0 01 0 12

29 11 16 42

0 01 0 22

0 11 58 82

8 2

58 41 0 148 1

0 02 0 18

5 82 197 48

0 02 0 21 0 05 0 27

0 02 28 81 56 55 430 7 7

31 188 8

0 01 0 36

3 11 190 76

— —

0 02 0 18

0 02 37 58

16 5

0 01 0 10

0 01 21 20

— 30 58 9 145 7 138 7 292 8 338 7 1162 5 1177 9

0 22

62 12

0 67 5 22

577 9 2684 3

0 2 104 3

920 7 0 62 13 8 005 145 7 138 7 1213 5 1 29 338 7 1162 5 1191 7 5 27

921 3 13 9 1499 2

— —

—

— —

— — — — — — — —

•

— — — — —

•

— —

7 9 ?

—

—

—

—

23 2 87 6

1 8 50 9

24 0 450 0

? ?

149 0 588 5

— ~~

— —

— —

23 2 87 6

18 50 9

725 0 75 749 0 457 5

725 0 75 874 0 596 0

21 5 63

— — —

— — — — — —

—

—

10 6

18 0

—

—

0 2

— 16

— 37 4 46

— —

— —

56 5 13 5 416 8

— — — — —

— —

post

32 21 6

02 9 7

0 01 0 09

3 61 46 89!

0 7 19 7

0 09

0 70 80 59!

09 11 3

01 15 0

0 02 0 04

1 02 26 34

33 91 0

0 13

3 30; 96 53;

03 24

0 10

2 50J

—

0 13

0 13;

05 12 8

0 10

0 50 12 90i

01 17 2

0 04

0 10 17 54

0 01 0 10

0 oil 3 4o;

0 06 0 02 0 16

0 06 0 02 18 96,!

—

— — — — — — — — —

•

— — — _ — —

56 03 27 76

123 20 120 3 15 7 —

? ?

0 10 32 47

0 23 0 36

7 7 ? ?

0 07

i

båt

—

— — — —

0 12

? ? 7 7 7 ? ? 7 7 ? ? ? 7

— — —

—

—

— — — — —

—

9 17 1 21 15 98

pr [ pr

pr bil

,

55 0 23 9 22

08 35

—

— ?

— — —

7 7 7

—

12 l: Kaffe

!

—

Summa !

0 30;

__

—

18 8

—

—

0 13

2 20| 0 13j

153 4 04

.

156 loj

0 09

0 49^

0 01 0 09

0 01 2 89

0 18

2 88

22 27

— —

—. 2 8

— — — — — — — _ — — —

27 76 9 9

0 05

0 1 25 7

0 01 0 09

7 60 9 95 0 11 25 79

37 138 4

0 08

3 70 138 48

—

0 08

56 0 404 5

0 04 0 10

0 08 56 04! 404 60;

176 0

0 20

176 20;

28 6

— ,—, —

0 05

28 65!

—

—

15 6

0 05

15 65

55 5 6 8 228 2 39 2 1021 4

0 06

— —

0 2

2698 2 1104 3

—

—

•

55 56 0 12 235 3 2 29 1167 2 i

694 9 0 10 11 1 —

68 923 1 39 2 1032 5

695 0 | 111 |

0 22 930 3 2 29 1178 3

V a r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm

pr järnväg Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län T.. , . . . , . . Jönköpings lan

till •! från ' till *; från till från I till ' i från ! till

Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands l ä n . . . . Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Summa inrikes Utlandet Summa

74 0

28 1 16

pr bil

pr båt

Pr. post

64 7 209 8 16 7 238 9

ngt 60 3 0 1

0 01 0 17 0 02

till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från

86 6

68 0

ngt 117 5

2 7 7 2

53 78 35

från

' till Kronobergs län från till Kalmar län från till Gotlands län från till Blekinge län från till Kristianstads län från till Malmöhus län från till Hallands län från till Göteborgs och Bohus län . . j£V Älvsborgs län

14: Drvcker

13: Socker och sirap

L ä n

18 0 30 65 ngt 22 5 22 0 28

0 2

1800 0 68

0 G

—

27 0

07 29 9 40 26 1 2

12 2 : 42 3 58 6

18 0 32

0 1 7 1 36 0 ngt 19 2

— — —

— 07 67

16 09 20 G — 3 6 |

55 06 222 0

0G 222 0

1 5 1 6 68 2 1 6 78 0

132 3 1871 3 584 2 541 3 — j 571 5 16 132 3 12442 8 584 2 I 542 9

Summa

pr järnväg

pr bil

pr båt

pr post

1 0 S 456 8 702 4 0 Cl 1160 64 71 87 2 0 01 1856 344 27 92 2 1677 2 8 1 16 82 34 5 551^ 98 6 0 16 i 353 76 417 9 1-0-01 8 0 01 0 01 44 0 77 0 — • 328 202 41 207 3 0 21 — 0 Cl 0 8 10 0 10 300 0 — 320 15 25 20 9 0 25 ngt 0 03 0 0 05 0 05 83 l — I 98 3 68 15 1 0 18 0 01 0 18 01 0 01 54 0 13 0 13 3 04 0 04 10 0 ( 1 : 1 6 66 0 16 68 9 — 68 0 02 0 02 61 7 22 77 0 07 — 0 01 187 7 22 03 0 03 40 2 2 87 — 0 07 279 5 0 01 0 02 0 02 0 1 0 08 0 08 — 1 1 0 05 37 0 12 1800 72 3 5 0 01 7 00 75 9 0 20 0 1 0 02 — 0 02 077 0 07 83 3 0 01 56 95 0 05 125 4 0 01 4 19 0 19

~

"I ]

— 06 2 72 0 12 0 01 0 02 0 02 j 16 3 1 35 — — 0 15 ! ngt 0 02 — 0 02 ' 100 3 — 0 18 1 68 43 5 0 8 ; — 0 04 1 64 62 8 14 0 0 9 0 16 68 36 116 4 ngt ! 4 5 0 01 — 1 61 49 9 ; 18 5 132 62 78 8 0 12 0 01 0 02 0 02 — 99 76 88 129 2 0 01 0 18 06 0 02 10 33 —• 0 03 7 0 37 76 48 6 0 16 — 10 2 0 02 0 06 .— .— 0 06 11 5 • 5 1 20 25 0 15 — 0 01 0 01 0 01 20 61 10 0 — — 0 01 0 01 0 71 2 6 0 01 9 1 10 33 0 03 — 0 01 0 02 0 02 — 5 6 0 10 14 40 20 2 0 74 2004 9 67 5 478 0 1266 7 0 24 3 30 1350 8 1295 6 1849 1 1089 4 0 05 005 — — 221 8 0 10 571 6 97 8 — 16 478 0 1488 5 0 34 67 5 0 79 2576 5 3 30 1352 4 1295 G 1849 1 1187 2 0 05

13 V a r u g r u p p V i k t s m ä n g d e r i t o n m e d e n d e c i m a l , till r e s p . f r å n S t o c k h o l m 15: T e k n i s k s p r i t pr irnTäg

56 8

pr bil

pr båt

53 1 5 4

5 4

pr post

16: H ö o c h h a l m Summa

pr järnväg

pr bil

pr båt

5 3 10 62 20

190 1 1 4

262 4 87 8

49 9 49

213 7

43 8

5 40

pr post

17: K r a f t f o d e r , v i t b e t m a s s a m . m . Summa

pr järnväg

502 40 94 10

140 9

292 10

32 7

22 2

30 60

71 3

60 4

60 40

34 6

pr bil

pr båt

9 9 1292 0

11 l 72 4 49 5 88 3

13 5 79 7 17 1 142 6

post

S u m m a

21 00 1505 30 6 3 00 200 70

127 9

17 10 3 4 1 80

37 8

17 60 55 30

42 0

42 00

187 5 93 2

187 50 102 20

56 6

56 60

13 8

13 80

59 0 35 4 75 9

59 00 35 40 75 90|

8 2 142 9

8 20! 142 90 !

9 0 25 0

9 00 25 00

11 0 56 2 26 0

11 00; 56 20| 31 00

19 6

40 80

17 6

17 5

8 4

62 00 90

62 0

— 5 0 21 2

. .

65 0 68 2

5 3

5 30

137 3

3 1

65 00 2 0 8 60

15 2

15 20

168 5

168 50

62 3

18 0

40 272 1

4 00 352 40

338 1

13 5

19 8

3 7 1 40 0 20

33 7

0 2 139 4

48 2

233 1

4 50

1 7 3 10 2 8 1 3o! 128 10 59 5

58 7

60 8

56 9 40 5 376 3 1593 5 1839 9 2089 3 314 4 4 0 5 2465 6 1593 5 2 1 5 4 3

1 1 8 20 10 7 56 8

10 7 56 8

53 1 54

53 1 54

63 8 62 2

63 8 62 2

380 0 1 4 5 1

613 4 87 8

385 1 1 4

613 4 87 8

232 2 4 9

1225 6 94 1

17 6 980 6

5 1 232 2 49

1230 7 94 1

17 6 980 6

117 70 434 4 4414 0 2089 3 314 4 2523 7 4728 4

14 V a r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm 18: F r ö , v ä x t e r n . m .

L ä n pr järnväg

pr bil

pr båt

pr post

1 7 3 8 4 2 42 8 4 2 1 4

Stockholms län

till från

05 80

490 9 31 l

Uppsala län

till från

—.

—

72 Södermanlands län

till från

Östergötlands län

till från

Jönköpings län

till från

Kronobergs län

till från

Kalmar län

till från

Gotlands län

till från

Blekinge län

till från

Kristianstads län

till från

Malmöhus län

till från

Hallands län

till från

Göteborgs och Bohus län .

till från

Älvsborgs län

till från

7 5

3 2

— — — —. — — — — — —

— —. — — — , . —

0 1

— — —

— — —. — — — — — —. — 89

— — — —. — — — —. —

•

— — .—. — — — — — — — —. — — — —

Summa

pr bil

pr båt

0 05 0 31

4 9 3 15 4 3 21

0 3 15 0

16 2 22 0

0 05 0 16

4 25 50 26

0 2 1 6

—

0 08 0 26

14 98 1 66

— —

45 22 5

2 0 2 5 1 2 3 1 9 0 2 0

50 8 10 0

0 05 0 10

50 85 10 10

12 1 12 7

0 3 02

0 05 0 14

0 35 0 34

— —

— — —

— —

0 05 0 09

0 05 0 09

12 7

03 04

0 15 0 12

0 45 0 52

ngt 65

0 06 0 09

— — —. —

0 06 6 69

0 06 0 04

0 06 0 04

—

0 11 0 04

0 11 0 04

11 7 0 1

0 27 0 03

11 97 0 13

— —

0 01 0 01

0 01 0 01

10 3

0 08 0 08

10 38 0 08

0 04 0 05

— ,— — 05 0 1

0 02 0 06

0 04 0 05 9 42 0 16

.—.

0 04 0 14

0 04 2 74

0 08 0 15

0 08 0 65

0 04 0 04 0 03 0 30 0 02 0 28

1 44 51 74

0 01 0 37

0 01 3 2 37

0 04 0 18

0 04 2 58 0 01 5 74

Värmlands län

till från

Örebro län

till från

Västmanlands län

till från

Kopparbergs län

till från

Gävleborgs län

till från

Västernorrlands län

till från

Jämtlands län

till från

Västerbottens län

till från

—

Norrbottens län

till från

—. —

—. — — —

0 01 0 14 0 02 0 14

Summa inrikes

till från

16 9 18 7

494 1 38 3

85 4 163 3

Utlandet

till från

—

. —

Summa

till från

16 9 18 7

494 1 38 3

2 5

3 1

.—. —. —. — ,—. 2 4 2 5

—

•

—, — — —

Skaraborgs län

.—. — — — —-

— .—— — —

till från

— .—.

19: S p å n a d s ä m n e n ocr avfall pr järnväg

0 1

— 05

13 4 8 6 2 3 56 4

—

12 J 27 1 1

—

—

.—— — — — —

.—— — — — —

30 5 22 3 0 3 0 5 44 2 5 6

— — — — —

5 0

—

1 5

—

—

—

0 1

—

0 1

— —

—

0 l |

—

—

—

—

2 3 24

0 1 11 3 2 4 6 1 7 2

•

•

0 2

— — — —. —

— — 14 5

0 02 0 74

—— — —

1 42 3 32

597 8 223 6

12 6 47 4

33 8 52 7

134 9 244 6

896 7 24

1 14

—

897 8 24

15 0 15 0

— —

158 9 26 8

982 1 165 7

2 56 3 32

1495 6 226 0

27 6 62 4

33 8 52 7

293 8 271 4

3 1

— ;

—

06 7 4

—

— i —' 1

—

— —

—— —

60 i

2 7 1 1

— —

_

— !

6J

14 0 10 9

32 0

— i

92 J

2 3

0 02 10 28

! 9

4 I 13 1 24 1 25 i 21 i

—

0 2

10 0

0 03 3 40

— j — i

18 J 39 1

— !

—

—. — ngt

— — —

S u m in;

6 1 92 0

— — —. — —

1 4 51 7

pr pos'.

|

1 4 3 6

— —

6 l 58

— —

02 7 5

—

•

— — — — — — — — — — — — — — — — — — —

30 5 22 3 03 0 5 44 2 56

•— 14 0 13 4 0 6 7 4

oå

—

14 51 0 21 7 51 181 3 344 7 173 9 41 8 355 2 386 5|

15 V a r

u g r i i p p

Viktsmängder i ton m e d en decimal, till resp. från Stockholm ): Garn, vävnader, manufaktur m . m 21: Hudar, ben m. m . samt fabr. därav pr pr pr pr pr pr pr pr pr irnSumma järnSumma järnbil båt post bil båt post väg väg i

22: Mineraloljor pr bil

pr i båt

pr Summa post

i

2 8 29 6 01 2 2

546 3 410 4

2 8 13 3

1 23 8 04

1 8

8 2 33 7

1 16 7 07

— —

44 5 32 0

9 5 29 6

1 83 7 97

41 8

26 6 20 2

65 4

2 67 9 09

—

— 10 0 •

—

— — •

—

0 1 2 8

— — —• — — — — — 46 6 •

—

101 3 6 9

— — — — — — — — 23

— — — — — — — — — .07 9 41 5

— 05 .07 9 42 0

•

— — — — — — — —

18 8 10 12

—

1 77 6 52 0 70

553 13 461 34 11 26 42 97 55 83 69 57 136 47 48 09 12 77

16 3 5 34 1 0 7

50 5

04 27 0

—

1 5 i 0 17 1 3 0 48 1 4 0 17 2 2 1 0 28

—

9 9

—

20 3

17 1

— —

—

32 5 0 20 44 6 , 0 42

27 0

7 72

5 0

3 60 4 14

— —

— — —

1 7 i 0 21 1 6 0 39

0 41 0 2 i 0 45

.—. , 0 07 — ' 0 13

53 77 180 2 176 8 3159 2 5 68 270 3 1614 9 1728 8 0 01 . 62 67 — 1 8 3 18 938 2 604 8 1341 0 — 11 81 9 39 360 4 395 7 276 3 0 01 70 10 45 02 528 0 437 2 3 5 35 81 5 65 15 0 39 6 51 5 . . 0 07 —. 0 13 — 9 0 — —.

3516 20 3614 01 1 80 2884 00 1032 41 968 7 0 106 10

4 14 9 00 0 92 9 42 06 ! 0 11 0 71 8 63 23 13 4 9 : 0 27 5 17 28 4 1579 5 — — — — 1607 90 2 2 0 1 0 59 2 89 — 22 3 0 10 22 50 29 3 4 28 0 1 36 38 1 4 0 13 1 63 — — — 6791 0 0 01 6791 01 80 0 71 8 71 12 1 0 08 — — . 12 18 43 4 86 9 16 8 0 i 0 20 8 20 75 3 — — — — -— 75 30 0 77 0 77 12 3 1 8 ! 0 11 — — — 14 21 17 5 53 7 23 0 15 0 15 16 7 — — — 16 70 94 9 4 39 15 0 99 29 11 5 0 61 — —27 11 17 7 9 41 27 11 46 3 0 69 24 7 46 99 05 — — — — 25 20 35 6 0l65 21 0 36 25 1 0 0 25 — — —. . 22 25 02 2J58 2 78 26 2 0 19 26 39 02 0 01 — — — — — 0 21 249 2 3 49 599 29 — —• — 25 8 0 36 — 26 16 20 1 8 73 28 83 45 4 0 52 45 92 177 1 — — — — .—- - . 177 lOj ngt 2 42 203 72 — — .— . . ngt 0 09 0 09 1 1 6 81 14 81 0 1 0 19 0 29 15 8 — — — — — 0 01 15 81 01 1 10 1 20 — — -— .—. 0 11 0 11 — , . 14 5 73 7 13 0 2 0 26 0 46 2 5 — — — 225 0 .—. 227 50 14 1 40 2 80 20 9 31 5 0 19 — — 52 59 26 9 06 11 66 06 0 32 0 92 301 8 — — — — — — 301 80 63 29 1 39 10 59 — 11 7 46 0 68 16 98 14 8 6 79 21 59 5 2 0 82 6 02 461 8 197 2 — — — 20 0 — 679 00 6 8 46 1 44 12 84 79 2 12 6 10 3 0 15 — 102 25 4 2 4 20 30 93 25 6 5 33 16 7 0 32 17 02 850 0 347 9 336 3 .—. 1534 20 — — 2 62 4 92 26 8 0 46 — — —. — — . , _ 27 26 0 2 10 61 10 81 0 1 0 46 0 56 726 1 127 9 — — — — 854 00 2 7 2 2 2 00 5 0 6 90 17 6 0 18 18 8 — 22 78 68 25 60 32 0 32 11 27 46 47 1 4 79 6 0 46 81 46 183 0 216 9 4963 7 0 02 5363 62 — 2 7 2 34 5 04 16 4 21 0 0 17 — — — 37 57 1 0 1 00 37 3 14 67 51 97 13 4 0 48 75 5 13 88 1052 7 —. 1128 20 — — — — 0 99 65 0 99 0 07 — •— — — 6 57 8 25 8 25 0 20 0 20 459 3 — — — — — — — —. 459 30 3 2 1 14 4 34 23 0 1 9 0 15 — — 25 05 24 1 10 19 34 29 1 8 0 11 1 91 166 3 1897 5 — 2063 80 — 04 1 43 1 83 20 9 1 6 0 16 22 66 65 1 13 63 78 73 64 0 19 6 59 99 0 — — — — 1590 9 0 01 1689 91 635 0 502 8 39 15 1784 8 303 1 187 3 177 6 5 26 673 3 199 0 185 4 3164 4 3548 8 465 8 388 6 189 19 1085 1 42 9 1 8 280 0 8 11 332 8 5671 5 4019 5 21933 7 0 08 31624 8 381 1 41 26 422 4 10 0 430 8 9 51 — — 45 3 116 4 34394 5 0 14 34511 0 30 2 5 30 36 0 166 8 0 60 167 4 77 0 — — — — — — 77 0 635 0 883 9 80 41 2207 2 313 1 187 3 608 4 14 77 1123 6 315 4 185 4 37558 9 0 14 38059 8 465 8 418 8 194 49 1121 1 42 9 1 8 446 8 8 71 500 2 5671 5 4019 5 22010 7 0 08 31701 8 •

—

—

•

—

•

—

•

8 5 14 5

—

•

—

—

•

•

—

z

•

•

—

16 V a r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm 22 l: Bensin och gasolja

L ä n pr järnväg Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Summa inrikes Utlandet Summa

pr bil

pr båt

pr post

Summa

3265 70 180 0 27 4 3058 3 till 2979 70 86 9 1235 3 1657 5 från — 18 1 80 till 773 4 j 518 4 1340 4 2632 2 0 från till 699 50 169 1 315 5 214 9 från till 750 20 461 4 ; 288 8 från till 51 2 90 80 39 6 från till 9 00 9 0 från till 1548 00 — 13 5 1534 5 från till 6752 00 6752 0 från till från till från till 10 70 från 10 7 till från till 14 10 14 1 från till från till 225 00 225 0 från till 268 60 268 6 från till 562 60 385 7 176 9 från till 1013 20 från 485 7 200 2 327 3 till från 609 00 519 0 90 0 6 80 till 6 8 150 4 178 2 4859 1 från 5187 70 till 1 0 1 00 42 0 — 1043 4 från 1085 40 till 339 30 339 3 från till 2016 30 1892 5 från 123 8 — till 1684 70 99 0 — 1585 7 från 3275 3 till 180 0 36 0 3059 3 28478 0 från 3929 1 3065 4 21483 5 31226 7 0 02 31226 7 till 61 0 61 0 från till 180 0 36 0 34286 0 0 02 34502 0 28539 0 från 3929 1 3065 4 21544 5

23: Tjära, tjäroljor nu m. pr järnväg 16 5 14 0 10 1 20 4 15 6

pr bil

pr båt

12 2 46 0

5 1 13 7

25 2 0 4

35 4 11 3 24 3 11 2 29 7

3 4

8 1

2 7 52 4 18 3 22 2

39 10 8 251 0

5 0

0 5 4 2

25 0 9 0 2 3 3

11 2 82 9 25 32 2 20 5 36 1 19 1

1 3 9 0 22 7

13 5

14 4

112 4 136 5 0 9 84 6

15 0

10 0

0 6 9 8

28 8

ngt

232 2 99 9 15 0 0 3 247 2 100 2

12 2 96 3

11 1 220 4 694 6 433 1 54 6

122 96 3

653 5 749 2

Sumnl

IT V a r

u g r u p p

Viktsmängder i ton m e d en decimal, till resp. från Stockholm

25: G u m m i och gummivaror

: Övr. oljor, fett ni. msamtfabr.därav . pr irnr äg

pr bil

pr båt

pr post

11 2 63 8

35 6 98 1

118 2 225 6

0 01 0 15

0 1 3 2

72 23 8

0 02 0 23

— —

25 6 11 3

6 7 220 1 4 3 95 7

0 03 0 22

62 7

—

4 5 9 0

43 6 207 5

0 03 0 36

11 3

—

0 1 27 6

—.

7 7

— — — —

— — — —

—

•

— 1

— •

—

z

— — —• , — — — — •

4 1 7 7 5 4 15 6

0 05

—

65 7 0 01 97 0 •• 0 34 •

— — — —

0 24

0 2 78 9 36 5 96 0 127 5 3 8 117 9 90 8

ngt 5 5 206 5 103 8

10 6

— 0 07 0 17

—. 0 21 0 15 0 41 0 01 0 09 0 08 0 57 0 02 0 30

165 01 387 65 14 02 247 33 29 93 107 22 110 83 216 86 11 40 35 54

pr bil

pr båt

pr post

0 02 0 14

3 2

ngt

7 1

3 3

—

—

12 6

0 8 — 9 2 : 016

— i — — —. — — 10 1 —

•

0 05 65 71 97 34 0 20 78 97 36 50 96 17 127 50

— — — —.

4 01

— —

118 05 91 21

0 8

— 8 2

—

•

206 58 104 37

— — —. —

0 02 15 00

—

0 01 5 59

9 0

0 3 i

5 1 0 4 30 ngt 06 —

.— — .— —

— — — — — —. — — — —

•

—

—•

0 02 0 06

0 2 0 5

0 02 0 11

0 22

0 1 1 8

0 01 0 06

0 11 2 66

0 1 0 2

0 06 0 09

0 1

0 02 0 05 0 13 0 22

0 16 0 29 8 32 0 05 7 63 6 02

0 06

1 00 0 56

0 06 0 12

23 26 4 92

0 06 0 10

0 06 0 40

—

0 02 0 05

0 02 0 05

0 05 0 18 0 02 0 09

0 05 0 28

1683 1 258 7

2 82

1692 0 278 9

— —

,—. —

203 8 7 9

58 8 !14 2

72 9 j2445 3 235 0 i3312 9

3 43 5 81

2680 4 3767 9

18 7 8 3

12 2 19 8

240 1 65 9

•

1 6 117 8

—

7 6

30 6

—

—

—

28 3 52 9 0 5

7 2

38 5

—

23 1 245 5

— 0 3

— 48 5

— 3 6 1 5 11 0

12 6

16 7

— — — — — — —

2 2 280 0

3 3 517 8

— — 2 1 176 9 2 2 377 2

01 04 36 06 38

— 03 24 12 98

—. — ngt

— — —

1 7 0 1 1 5

18 7 8 3

12 2 19 8

36 3 58 0

—.

.—. 0 10 0 03 0 15 0 07 0 15 0 02 0 18 0 05 0 16 0 03 0 11 0 02 0 31 0 79 2 94 5 33 0 19 6 12 3 13

31 5 —

—

•

— —

— —

— —

2458 30 236 7 0

—

214 8

—

•

—

. Summa post j

471 20

—

—

72 0

370 4 0

192 0

—

! 192 00

—

_

!

— —

—

_

—

•

1404 4

— —,

1404 40

—

—.

— —

.—. —

.— —

— — —

— — —.

63 2

—

63 20

—

—

112 0

— —

112 00

—

—.

—

—

—

—

—

75 58 10 05 23 2 48

—

—

— —

— — — —. — — — — — —. — — — — — — ' —

83 2

0 02 0 06

6 1 20 0

18 0

0 5 33 2

0 30 215 2 5 21

19 12 0 68

•

?.. bat

925 7 1186 8 236 7 —

0 02 0 08

•

pr bil

3 62 345 8 17 74 — 0 80 224 9 22 36 —

— —

72 9 ! 762 2 235 0 3054 2

•

— — — — — — — — — — — — — —.

0 11 0 06

Summa

0 46 3 10

52 7 94 2

7C

—

—

—

26: Trä: ved till bränsle pr järnväg

0 10

0 24 12 34 5 91 0 01 0 23 67 03 0 03 9 23 0 17 130 57 0 01 2 21 0 22 318 42 0 03 0 03 0 21 74 21 0 06 76 06 0 37 263 07 0 03 3 33 0 35 518 45 0 03 0 03 0 05 48 55 0 04 2 14 0 19 180 69 0 01 3 71 0 14 388 34 0 61 988 4 5 58 3489 0

—

;

Summa

pr järnväg

0 42 3 69 0 60 3 90

—

— —

— —

—

2 5

— —

— —.

—

— —.

—

88 8

—

—

<

17 00

-

!

-

0 03 0 15

—

0 37 2 55

17 0

1 22 9 98 0 05 0 16 0 03 1 81

•

— — —. —

— _

28 7

—

— — •

—

— —. —• —.

2 50

88 80

— — — 33 50

0 12 1 81 68 0 89-0 209 1 81 277 1 97 1

834 1 1040 4 3338 8 — 236 7 : — — ! —

— 834 1

—. —

5213 3 236 7

— —

255 6

1040 4 3594 4 j — 236 7 — 1—

5468 9

255 6

—

— 1 236 7

18 V a r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm 27: Rundvirke av lövträ m. m. pr ... pr pr pr £., Summa Jlarn.. bil båt ; post vag

L ä n

till från till Uppsala län från till Södermanlands län från till Östergötlands län från till Jönköpings län från till Kronobergs län från till från till från till Blekinge län från till Kristianstads län från till från till Hallands län från till \ Göteborgs och Bohus l ä n . . . från till i Älvsborgs län från till ! Skaraborgs län från till | Värmlands län från ! till Örebro län från till Västmanlands län från till : Kopparbergs län från till ! Gävleborgs län från till

Västerbottens län i Norrbottens län i Summa inrikes

till från till från till från till från till från till från

—

54 5

28: Gruvstöttor och p a p p e r s v e d ] pr pr pr pr järnSumn bil båt post väg

54 50

—

—

—

—

—

—

— —

3 00

17 5

17 50

50 4

54 5 20 5 50 4

50 4

104 9

54 5 20 5

54 5 20 5

i

—

19 V a r

u g r u p p

Viktsmängd er i t o n m e d en d e c i m a l , t i l l r e s p . f r å n 29: A n n a t r u n d v i r k e

r rnäg 10 0 L3 1

pr bil

pr båt

P . post

31: Sågspån, träull m. m. pr järnväg

pr bil

pr båt

P . i Summa post

34 70 122 80

0 1

22 00 0 10

t 74 7 518 0 11 3

— 13 2 5 6

Summa

30: S å g a d e och b i l a d e t r ä v a r o r m . m . pr pr pr pr järnSumma bil båt post väg

Stockholm

10 8

10 0

84 70 1232 6 531 10 43 4

1662 7 2197 8

649 1 201 8

3544 40 2443 00

11 30 589 7 09

225 0 26 1

100 5 60 0

915 20 87 00

4 3 20 16 40

698 3 10 1

378 0 29 2

1298 3 22

177 0

2374 60 41 50 177 00 2 40

10 00

1 1

34 7 118 0

22 0

4 50

222 90

222 9

109 60

109 6 236 2 3 7

—

236 20 3 70

0 30

1 0

1 00

20 —

—

44 19 5

12 4

18 6

9 5

4 40 19 50

2 00 19 50 9 80

2 3

2 30

9 00;

62 20;

12 40

5 0 9 0 16 9 31 6

6 0

3 0 6 0 10099 5 1 5 5 4 27 9

11619 30 6 90

47 9

3088 10 5 00

79 0

431 7 23

10 0

245'2 15

937 50 19 90 245 20 1 50

16 4

247 5 45

263 90 4 50

6 00

2 0 6 9 7842 1 550 5 73 4 1687 5 17 0 13 2 1894 4 7859 1 550 5 86 6

2625 7 13327 3 2273 5 303 0 157 5 3461 0

23795 1 2649 9

2 6 2 5 7 13484 8 2 2 7 3 5 I 3764 0

23969 6 6124 1

31 60 1213 8

_ 21 1

2 1 10 3060 2 5 0

3 0

3 00

492 3 50

, . l_ *

20 9 21 7

86 0 528 8 1687 5 1

20 9 8 6 0 1687 5 21 7 ! 5 2 8 8

9 00 14 9

44 40

12 6

13 5 12 6

13 5

79 00 10 00

— 1 5

1 50

9 3 6 6

250 5 130 2 1

36 5

36 5 250 5 1 166 7 |

193 0 1 1

48 2 122 .5

193 0 1 1

48 2 1 9 3 122 5 43 1

174 5 3474 2

20 V a r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm

pr järnväg Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Summa inrikes Utlandet Summa

33: Möbler

32: Arb. av trä: byggnadssn. m. m,

L ä n

till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från

913 3 62 59 1 03 136 4

pr bil 81 9 121 1 54 0 11 2 27 5 54 18

pr båt

0 8

38 3 74 3

P . post

55 0

Summa

pr båt

48 58 26 0 1

ngt 95 02 13 44 20 24 12 04

— —

45 5 190 4 19 4 18 5 21 2 34 7

40 10

11 1

—

129 52 0 01

0 01

8 80 0 01

pr bil

995 20 127 30 113 90 11 50 164 90 5 40

0 02 0 02 0 01

pr järnväg

13 4

0 02 6 0

27 67

04 13 02 1 6 ngt 02 01

0 20

14 5

14 50

0 01

0 3

0 01 0 9

25 ;

—

—

0 20

—

25 25

02 01 9 2 11

ngt

50 ' — 57 — 20 0 40

72 0 till 32 från till 99 8 från till 63 9 från till från till från till från till från 1390 8 359 7 till från 12 4 140 9 till 43 7 från till 1434 5 359 7 från I 12 4 140 9

0 01 58 33 9 0 01 18

5 00 5 71 65 90

24 2 7 2

105 90 3 21

3 6

0 7

101 60

0 01

001 63 90

0 7 01 0 1

32 81 45 45

08 52 23 01 1 1 1 0 0 3

06 1 5 01 02 ngt 06 58 9 38 9 97 8

1809 4 153 4 ngt i 82 6

0 02 0 08

0 02 0 08

1892 0 153 4

35 0 129 2 14 9 278 6

26 5

15 4 ' 278 6

25 0

0 02 0 01 0 12

24 4 1 9 06 0 07 05 35 0 | 129 2 28 4 001 0 19

21 V a r

u g r u p p

V i k t s m ä n g d e r i t o n m e d e n d e c i m a l , till r e s p . f r å n S t o c k h o l m 34: Ö v r i g a t r ä a r b e t e n pr ärnräg

pr bil

pr båt

pr post

Summa

3 9 20 0 4 5 49 0

46 0 47 7

0 1 25 3

0 02 0 16

50 02 93 16

21 6

ngt 23

0 02 0 13

13 0

0 5

1 7 3 7

—

— 10 0

_

—

21 2

70 0

—

— •

— — — — . — •

— — 12 5

— — 25 6 6 18 9

— 8 0

— —. — — 5 0 9 0 17 8 27 9

—

— — — —. — — — —. — —

— , . —

.—. — — — _ —

1 7

—

— — — —

1 9

— 5 0

7 1

pr ... Jl a r n .. vag

pr F„ bil

pr bil

pr båt

07 1 4

50 0 12 3

0 3 2 0

0 04

51 00 15 74

1 9

—

26 12 52 33

—

—

0 71 6 63

—

0 01 0 03

—

4 3

0 7 1 4

0 02 0 12

15 22 3 82

20 0 15 4

0 2 1 4

—

20 4

—

0 04

20 20 16 84

—

—

21 9 80

0 05 0 12

31 95 29 32

—

02 1 1

0 02

0 20 6 12

—

—

5 8 5 7

75 84 5 82

— —

0 01 0 01

0 01 0 31

—

0 04 0 12 0 01 0 04

— — — —

42 3 9 0

0 05 0 18

0 01 0 04 42 35 9 18

—

2 50 3 12

—

0 02

0 01 0 11

0 01 5 41

2 40 1 50

0 03 0 05

10 03 0 55

— — — — —

25 3 1

—

— — — — —

— — —.

— —

— —— — — ——

ngt — 0 1 — 49 5 0 04 12 | 002

ngt 0 10

— — —

— — —

10 00

5 3 10 0 0 5 2 6 8 2

0 11 0 18

2 60 8 29 15 11 0 18

—

0 02 0 04

0 12 2 54

27 9 8 4

0 10 0 14

34 60 27 44

—

0 01 0 08

0 5 22

0 02 0 14

—

0 02 0 09 0 02 0 02

0 01 0 08 8 52 2 34 0 02 0 89

— 0 1

— —. —

36: Pappersmassa

35: Diverse ä m n e n u r v ä x t r i k e t pr järnväg

0 8 2 1 10 6 0 84

— 1 9 7 3 46 6 30

—

0 09

0 04 0 07 0 05 0 17 0 04 0 15 0 05 0 21 0 02 0 14

5 0

13 9

— — — 10 0 10 0

— — —

2 12 6 02

2 5 11 3

15 04 26 27 27 95 0 17 10 44 7 45

— — — — — — —

4 8 55 3 21 5 02 0 14

—

— — — — — — — — — __ — —

1 0 6 7

0 10 0 02 0 08

1 00 13 90 0 02 0 68

—

—

422 7 299 2 24 8 82 0

23 2 72 1

50 0 13 2

— 30 4

447 5 381 2

23 2 102 5

— —

, —

0 6

179 1 121 2

69 8 68 9

173 0 106 4

— —

—

24 0 81 7

0 77 2 73 0 84 0 26

179 1 121 2

69 8 68 9

197 0 188 1

1 61 2 99

pr i post

_

—

.—-

Summa

0 3

—

0 01

0 01

14 5 | 0 03 2 9 | 0 03

14 53 16 83

i

— 0 01 0 01

0 30

0 01 0 01

—

0 01

0 01

— 0 01

20 50 12 31

— 0 4

0 01 0 03

0 01 0 43

0 1

0 01 0 03

30 0 — 29

0 03 0 02

0 01 0 13 0 02 30 04 0 03 3 22

—

—

—

0 02

i 0 01

0 02 0 04

pr ,f,. båt

pr post

— —

—

Summa

— •

1 90 i

— i — _

—

20 40

.—

—

— — —

— — — — —

— — .— — —

— — — — —

— — , ; :

— — 0 2

— — —

:

—

—

—

— ; — — ; — — —

—

—

—

—

—

—

—

—

.—

—

25 4

—

25 40

—

—

50 8

—

50 80

—

135 60

— —

232 4 1 9

0 05

106 3 101 8

—

— i

—

49 54 11 22

18 0 1 0

—

'•

!

.—. — —

24 1 5

i

— •

— 0 20

•

135 6

:

1 32 1 51 162 0 137 4

156 0 1 9

— —

88 6 0 17 5 1 7 i 0 40 294 6 1 32 3 8 0 05

295 9 34 3

.— —

50 0 13 2

3 8 3 2 | 1 49 55 5 0 45

457 9 171 7

156 0 1 9

— — — — — —

76 4

— 106 2 101 8 182 6 101 8

— 0 05

—

338 7 103 7

22 V a r u g r u p p V i k t s m ä n g d e r i t o n m e d en d e c i m a l , till r e s p . f r å n S t o c k h o l m L ä n

37: P a p p och p a p p e r s a m t a r b . d ä r a v pr ... pr pr pr Summa J a m bil post båt vag

Stockholms län

till från

Uppsala län

till från

Södermanlands län Östergötlands län

3 8 : S t e n k o l och loks pr järnväg

pr bil

922 9 165 3 71 9 10 9

82 0 142 7

695 7 60 7

0 88 1701 48 47 3 2 7 4 56 3 7 3 26 1488 6 861 8

18 0 43 6

2 4 60 9

till från

140 2

39 56 7

till från

394 5

20 7 17 1 23 9 21 6

148 9 69 4

22 5 101 2

69 3 6 0

1 03 3 55 1 15 3 85 1 56 6 90 0 92 4 26

Jönköpings län

till från

Kronobergs län

till från

13 1 11 4 214 7 50 7 100 9 20 3

K a l m a r län

till från

Gotlands län

till från

Blekinge län

till från

Kristianstads län

till från

Malmöhus län

till från

Hallands län

till från

Göteborgs och B o h u s län . .

till från

Älvsborgs län

till från

Skaraborgs län

till från

30 0 49 3

Värmlands län

till från

184 0

Örebro län

till från

17 5 6 3

Västmanlands län

till från

23 5 18 0

Kopparbergs län

till från

Gävleborgs län

till från

772 8 13 5 187 5 5 0

Västernorrlands län

till från

J ä m t l a n d s län

till från

Västerbottens län

till i 121 4 från 0 3

Norrbottens län

till från

S u m m a inrikes

till ;4141 8 från i 436 7

Utlandet

till från

1 2

Summa

till från

4141 8 437 9

0 46 2 04 60 1 93 9 1 4 42 3 35 5 8 9

09 1 3

186 0 15 6 74 6 10 0 15 0

18 0

1 4 10 2 107 2 63 9 0 6 05

546 2 35 1 71 9

129 9 48 8 54 6 8

12 2 05 46 7 10 1

2 1 29 2

1 2 14 8 120 4 30 5

27 9 53 2

20 7

135 2 63 9

80 44 0 19 6 58 2

0 84 3 63 0 35 1 41 0 47 2 31 0 44 3 04 6 14 9 40 0 37 1 93 2 96 8 74 0 92 4 26 0 66 3 19 0 76 4 60 0 89 3 50 0 80 2 85 0 88 5 45 1 10 4 79 1 13 5 64

9 3 33 118 95 1465 0 165 95 90 75 568 86 109 30

10 6 117 2

pr båt

pr pos.

Summl

15 0 5735 9

65 8086 ;

9 5 j 5209 0

6683 5

0 1 1089 8

1207 0

—

10 J

oj

10 0

10 0

307 42 162 16 101 36 22 34 60 94 97 53 2 65 4 5 01 3 5 97 11 21 205 84 28 84 187 94 8 3 30 15 97 2 43 679 06 92 64 78 22 11 06 32 76 52 49 215 16 19 40

5 2

138 79 G 8 40 30 187 40 137 95 4934 6 7 7 3 68 18 95 3222 1 196 60 74 49

0 01

—

0 01

6 8 0 0

ngt !

ngt

978 4 0 01 j 5 9 1 3 0 09

32 93 64 34

47 14 0 44 12 60 2 50 25 0 0 53 146 93 23 7 2 69 26 69 2 1 0 80 9 40 25 2 4 30 29 50 242 2 1 5 7 5 3 64 7 27 26 48 5985 8 15 6 406 9 782 5 99 39 1725 5 11232 7 872 2 13023 1 10 84 437 5 426 7 85276 0 583 4 4 94 589 5 37 32 6 4 2 3 3 242 2 2 0 0 2 0 64 7 2 7 85291 6 406 9 1 3 6 5 9 104 33 2315 0 11232 7 872 2 13023 1

— 0 01

!

3223 0 0 0

ngt 83 0 0 04 [ 2 5 1 2 8 0 0 06 85276 1 0 06 :85359 1 0 04 2 5 1 2 8 0

23 V a r u g r u P P Viktsmängder i ton med en decimal till resp. från Stockholm 39: Träkol pr pa.' räg

pr bil

pr båt

14 14

22 2

40: Torv och torvprodukter pr pr pr pr ! Summa järnSumma båt post post j bil väg

_

23 60 1 40

06 38 7

12 2 198 5

12 20 205 30 38 70

62 6 10 7

41: Malmer (utom lapplandsmalm) pr pr pr järn ^ . Summa < bil båt post ! väg 1 18 4

142 2 48 6

899 5

1060 10 48 60 10 00

175 0

175 00 i

213 8

213 80,

180 0

180 00!

10 0

62 60

10 70

—

•

—

— 05

_

0 50

— 28 4

28 40

144 0

144 00

5 20

95 0

— 24 1

24 10

11 0

11 00 12

51 0

14 14

23 9

791 7 110 2

791 70 110 20!

15 4

15 40.

1 20

76 3 14

273 7 06

12 2 198 5

285 9 205 3

820 1 125 6

285 9 205 3

820 1 125 6

— 51 0

14 14

05 23 9 05

95 oo;

05 76 3 19

273 7 06

12 2 198 5

. 62

142 2 1383 3 48 6 180 0 2810 2 407 5 142 2 4193 5 48 6 587 5

2345 6 354 2 1 2810 2 i 407 5 5155 8 761 7

24 V a r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm L ä n

till från till i Uppsala län från till Södermanlands län från till Östergötlands län från till Jönköpings län från till Kronobergs län från till Kalmar län från till från till Blekinge län från till Kristianstads län från till Malmöhus län från till Hallands län från till Göteborgs och Bohus l ä n . . . från till Älvsborgs län från till Skaraborgs län från till Värmlands län från till Örebro län från till Västmanlands län från till Kopparbergs län från till Gävleborgs län från till Västernorrlands län från till Jämtlands län från till Västerbottens län från till Norrbottens län från till Summa inrikes från till Utlandet från till från Stockholms län

42: Kalk och märgel för jordbruket pr pr pr pr järnSumma bil båt post väg

43: Sten, oarbetad, och nineralie| pr pr pr pr järnSumml bil båt pos. väg

75 5

223 5 939 7 0 8 2838 2

22 5 08

5 8 64 7 49 72 4 !

1 2 02 28 1

80 00

—

53 5 07

53 50

T

—

0 70

—

10 0 ,

— — 81 —

1185 1 2839 i 7

64 i 41 i

72 J

03 43 ngt

01 4 i ngt 10 ( 0 I (

— 0 1 10

io o —

0 1

01 10 0

11 01

II 01

36 8 03

ngt

ngt 48 7

03 104 8 0 1 51 7 19 7 138 4 30

—

—

Oj

48 7 —-

i

—

—

104 8

.—.

46 6 7 20 19 0 138 4 4 80 30

23 5

23 50

—

—

—

10 0

i

i

—

j

169 7

— 165 2

10 3 02 70 194 7

70 3 41 1 326 3 131 8 396 6 172 9

1923 8 2930 9 420 5 131 8 2344 a 3062 7

—

03 02 70

194 7

—

165 2

0 1 5 1 07

169 7

913 8 939 7 43 5 2846 3 94 2 1008 0 939 7 43 5 2846 3

—

V a r u g r u p p Viktsmängi : G a t s t e n , k a n t - , s t r ä c k - o. r ä n n s t e n rnäg

pr bil

pr båt

post

! Summa

248 0

2 4 8 00

—

i ton med en decimal, till resp. från Stockholm 45: S t e n , a r b e t a d , a n d r a pr ... larnv a••„ g 5 2 02

12 1

24 00 35 6 128 80 1020 0 54 01 177 5

06 10 2 5 5 2 0

135 0

—

140 6 4 3 141 0

135 00

—

—

!

—

pr post

0 01

0 01

0 02 0 01 0 02

81 7

— —

—

—

—

' —

—

23 6

1 61

24 0

—

I

0 02

0 02

0 01

1 21

b å t

Prt

Summa

—

58567 90 3609 40

p°st

50 00

19 0

2121 7 0 1

3 1 4 1 70 196 60 2 3 60

—

140 60 4 32 141 01 0 02

P£ ;

13 5

—

81 70

0 01

—

24 50 2 00

;

10 0

—

1 2

—

bi1

178 60 5299 6 13037 5 40230 8 44 90 49 2 2354 9 1205 3

— — —

PJ

väg

105 0 8 2

1 6

—

jäm-j

68 4 36 5

19 0

—

Summa

pr båt

128 2 14 0

29 8

46: J o r d , l e r a , g r u s , s a n d , m u r k a l k m . m .

pr £., bil

11 9

—

slag

—

—

24 00

197 1

197 10

148 3

148 30;

0 80

14 50 86 00

i

19 0

—

67 0

—

—

—

—, —

0 01

15 4

—

2 6

13 1

—

—

0 01

13 11

—

—

12 1

—

—

—

12 10

—

—

0 01

0 01

0 01 0 01

5 8 51 3 21

18 00

67 20 j

244 10 50 8

7 7 3 2

—

—

— 86

11 7

—

11 70

•—

11 7

— 11 7

—

—.

133 1 9 8

394 7 0 02

ngt

0 02

394 7 I

0 10 19 70

590 8 24 3

10 3

1 0 1 2

0 01

134 10 21 31

37 7 74

ngt 28 8

0 01

ngt 29 21

0 6

3 3

—

3 30

0 04

0 04

0 3

0 01

0 01 35 60

35 6

— •

383 0

383 0

0 1 11 1

248 7 60 3 10 2

207 9 61 2

258 9 60 3

207 9 61 2

2 1 479 3 123 7 131 8 12 0 611 1 135 7

0 01 0 06 0 17 0 10 0 31 0 16 0 48

—

10 0 5 0 30

_ 19 5

—

—

37 70 7 40 20 10

—

0 40 0 30

2 11 936 0 6977 1 13037 5 4 2 7 7 5 2 245 4 654 2 2387 4 1238 8 142 1 '229 0 12 3 18 3 1078 1 6977 1 13037 ö 4 3 0 0 4 2 257 7 654 2 2387 4 1257 1

— —

10 00 595 80 ; 27 30'

— —

— 62789 8 4280 4

— —

—

229 0 18 3 63018 8 4298 7

26 V a r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm pr järnväg Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län

47: Cement, gips, asfalt o. irb. d ä r a | pr pr pr pr Summj Summa järnpos. båt bil väg

46:o Sand, grus m. m.

L ä n

till Iran till från till från till trän till från

pr bil

pr båt

pr post

58544 80 688 3 801 0 1902 90 192 6 1478 3 8 6 83 3 43 7 8 1 969 00 227 3 90 90 14 9 28 5

5299 6 13014 5 40230 7 Yl 0 1890 9 969 0 72 4

18 5

1746 1 1791 1

257 5 120 3 88 4 15 8

97 I 142 j 2351 76 j

32 7 09 44 2

01 59 i

15 0

— —

22 d

359 2 0 0. 6 2 0 0: 7299 2 98 240 3 80 5 0 0]

359 i 65 7299 5 9i 240 5 80 i 5<

771 5 13 8 Oo: 1 1 o.'oi

813 i 13 i 11

7 3 0 01 35 8

7: 35 a

16 3

Kronobergs län Kalmar län Gotlands län

till

—

till

—

till — — från j — — till — — 45 Kristianstads län Iran — . till Malmöhus län från till Hallands län från till Göteborgs och Bohus län. . . från till 67 2 från till från till Värmlands län från till Örebro län från till "Västmanlands län från till Kopparbergs län 74 från till Gävleborgs län 06 från till 04 från till Jämtlands län 03 från till Västerbottens län från till Norrbottens län från 5299 6 13014 5 41204 2 till Summa inrikes 160 3 1909 4 1128 0 från till Utlandet från 5299 6 13014 5i41204 2 till Summa 160 3 1909 4 1128 0 från Blekinge län

4 50

54 42 0

03 1487 0

67 20 1322 5 15 0 74 2 66 6 61 4 25 8

—

24 3 38 2

06 10 5 0 1 48 3

03 2809 5 15 0 00 0 01 74 2 67 2 10 5 85 8 0 01 112 3

0 02 0 01 29 3 0 03

40 6 00 39 7

ngt

ngt

7 40

40 6

0 60

10 4

0 40

19 0 0 01

0 30

18 7

0 01

24 2 18 7 12 3 0 01

— —

12 a 3 1 0 01 85 11 c 59518 3 2346 9 908 6 10513 1 0 05 13768 7 3197 7 534 1 1575 1 487 6 0 15 2597 C 1049 8 0 3 1 1080 1 30 0 375 8 0 09 375 £ 59518 3 2376 9 908 6 11562 9 0 36 14848É 863 4 0 24 2972 1 3197 7 0 3 4 1 i i O / O 1

27 V a r u g r u p p Viktsmängd er i ton m e d en decimal, till resp. från Stockholm 47:2 )r rnäg

pr bil

$0 0 38 3 {4 3 1159 7

Cement

47:4 Cementarbeten

pr båt

pr Summa post

104 0

— — — — — — —

—

—

—•

6 1

28 4

9 5

—

—

—

10 0

12 6

10 4

— —

— —

09 32 3

pr järnväg

68 30 478 4 1448 00 5 3

pr bil

pr båt

708 7 111 1

72 0 12 0

—

—

44 00

86 6 3

88 4 10

227 3 22

81 23

— 12

—

—

33 00 0 90 32 30

—

pr järnväg

pr bil

pr båt

pr Summa post

1259 10 1724 5 128 40 57

940 2 550 5

2375 6 53 6

—

5040 30 609 80

97 00 1457 7 13 90 31

54 9 0

2954 9 12

235 40 607 5 5 70 10 0

.—

1171 6 06

— .— —

4418 00 13 30 1779 10 19 60

' pr Summa | post

— — — — —.

—

48: Tegel och tegelrör

i

3 00

9 0

—

—

— —

—

2908 9 01

—

2908 90 0 10

— —

— —

1 00 4 60

—

0 30 2 90

— — — — — —

— — — — — —

• — •

—

359 2 3 3 4687 8 80 40 2 36 0

— 770 1 7 2

—

— — —

.—.

, .

01 31 0

• — •

12 5

? ? — — — ? —

359 20 3 30 4687 80 8 00

—. — —

—

1447 4

—

— —

06 0 1

40 20 36 00

—

— —. — — — —

770 10 7 20 1 10

— —

— —

0 10 31 00

—

• — •

2769 90

—

—

39 6

_ — — .—

16 8

— 19 8

38 2

10 0

—

—

>5 6

•

— —

— — — — — —

—

—

•

—

10 4

—

—

—

•

ngt 52

—

.

0 60 0 10

.—• —

66 6

—

61 4

24 3

16 200 0 40

—

68 00

— —.

— —

—

—

5 40

—

— —

0 80

—

—

50 0

— —

_ — —

3 50

—

—

—

39 60

—

—

66 60 133 0 15 9 —

— 2 2

85 70 754 5 1 50 —

15 8 25 2

—

•

—

—

5 00 •

—

— —

11 20

—

—

ngt 5 20

—

— — —

—

—

0 2

8698 2 1784 1

772 5 29 3

816 3 119 7

400 0 30 0

859 4 13 6

1 0

—

—

— —

9557 6 1797 7

773 5 29 3

—

— 10 18 )2 5 38 3 7307 4 J4 0 1238 9 261 2

52 5 38 3 8166 8 B4 0 1238 9 274 8

—

—

25 60

2 80

1 60 200 00 4 00

. .

1 60

859 4 13 6

— —

— — —. —

•

•

—

— 468 3 67

—

—

; . 518 30 — 6 70 — —

-

26 80

—

0 30

—

—

— —

1 6

— —

—

? — —. — — —

816 3 119 7

400 0 30 0

12 5

j

—

—

—

133 00 18 80

12 50

—

— —

— —

0 10

—

—

—

—

0 20

07 1075 0 03

75 5

—

1988 8 4888 8 47 2 179 0

—

—

0 70

0 20

—. — — — .—.

—

— — — — —_ —

161 6

30 50

1989 8 4891 8 179 0 52 2

—

0 30

• — •

—

3 30

—

1845 30 25 50 161 60

— — 75 50

—

4 00

— 0 50 — 16812 0 787 9 — — 792 9 — 795 9 1 6 — 66 — 961 4 11754 7 .—. 17607 9

__ 05 961 4 10961 8 595 9 144 8

595 9

146 4

794 5

V a r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholir.

49: Övriga lervaror, kakel, porslin m . |

48:1 Murtegel

L ä n pr järnväg

pr bil

pr båt

till 1690 1 851 9 119063 från 5 6 471 2 | 44 0 till 1352 6 . .5 4 2453 7 Uppsala län — 02 från — J1162 2 594 0 till Södermanlands län 9 0 02 10 0 från till Östergötlands län från till Jönköpings län från till Kronobergs län från — 2903 3 till Kalmar län från till Gotlands län 02 från till Blekinge län från till Kristianstads län från till 19 6 Malmöhus län från till Hallands län från till Göteborgs och Bohus l ä n . . . från till Älvsborgs län från till Skaraborgs län från till Värmlands län från 12 5 till 121 0 Örebro län 2 2 från 10 9 1074 5 till 505 4 Västmanlands län. 25 2 från till 161 6 Kopparbergs län från till Gävleborgs län från till Västernorrlands län 55 0 från till Jämtlands län från till Västerbottens län från till Norrbottens län 04 från till 4444 3 857 3 9500 0 Summa inrikes 39 0 507 6 100 0 från till Utlandet från till 4444 3 857 3 9500 0 Summa 507 6 100 0 39 0 från

pr post

Stockholms län

Summa

pr järnväg

pr bil

pr båt

4448 30 520 80

0 1 3 8

77 4 70 3

3811 70 0 20

5 5

86 9 4 5

1756 20 19 20

165 5 20 1 7 5 5 7 0 7

7 4 0 2

11 2

0 01 0 06 0 02 0 06 0 01 98 0 05 3 7 0 01 0 IS 32 1 0 03 I 5 2 | 0 03

54 5 6 8

2903 30

12 5

09 0 20

19 60

14 0 32 3 2 7 6 0 2 5

12 5

53 37 0 7 5 44 4 32 0

8 0

3 7

19 2 0 9 12 50 12100

13 10 1579 90 25 20 161 60

—

55 00

15 2

1 4

17 0 l

4 5

07 10 1 1 5 17 4

94 !

— 15 3 11 3

10 0

—

10 0

—

28 8 16 7 01 18 2

16 5 0 40 14801 6 646 6

92 3 89 0 153 4

179 108

114801 6 245 7 646 6 89 0

179 108

pr po^t

86 295 8 273 1 173 5 282 469 3 301 3

243 94

29 V a r u g r u p p Viktsmängder i ton m e d en decimal, till resp. från Stockholm 51: •7ärger och färgningsämnen

£0: Glas och glasvaror

52: Syror

pr järnväg

pr bil

pr båt

pr Summa post

pr järnväg

127 84 79 45

04 14 6

04 27 5

ngt 24 5

0 01

0 80 66 61

01 64

168 28 34 37

02 04

—

0 30 25 83

—

10 4

27 2

0 07 0 32

241 67 29 22

0 04

— 0 30 40 74 108 9

0 13 0 41

200 23 32 31

17 10 6

0 01 0 08

171 10 68

41 0

22 2 15

0 08 0 29

127 28 1 79

— — — — — —

— — —

171 1 10 3

— — — — — —

01 13 7 03 40 7

03 11

0 02 0 10

0 32 1 20

11 9

— — —

0 05 0 16

28 85 0 16

—

0 10 0 30

95 50 9 30

— —

20 4

81 9 9 0 25 9 12 1

0 04 0 15

26 04 12 45

— ,—, —

" '

33 7 54

0 05 0 25

33 75 5 65

— — — — — — — — — — — — — — — —

0 05 0 33

0 15 22 43 17 12 17 81

24 4 56

0 22 0 71 0 02 0 10 0 14 0 39

283 84 5 99

02 01

0 07 0 24

0 27 0 34

59 19

0 05 0 20

29 05 2 10

42 9 0 8 13 0 64

0 10 0 37 0 05 0 30

102 70 6 17 50 95 6 70

23 4 81

0 05 0 27

34 75 31 07

29 99 0 44

48 0 31

2 72 27 55 9 46 53 51

—. —

0 09 0 44 0 12 0 45 0 16 0 31 0 05 0 23

16 21 2

0 03 0 20

03 36 6

853 7 132 9 11 6

pr järnväg

pr bil

pr båt

pr post

38 15 6

24 7 50 0

99 3 13 5

129 3 25 8 137 4 19 6

27 9

11 0 83

0 04 0 35 0 08 0 27

100 1 9 3

29 0 21 6 105 0

— 28 8

— — —

— — — — — — — 13 5

—

01 0 2

— — — 22 1 25 10 7

— — 259 3

— — — 23 1

— 59 7 50 37 9

— 68 47 27 8

— — — 32

— — — — 76

— —

— 865 3 132 9

45 18 0

— ' ' — —

— 14 4 64 ngt ngt

Summa

0 02 0 10

— — — — — — 13 5

— — — — — — 10 6

— — 04

— . — •

— •— 07

11 7

— — — — — — — — — — — — — — — _ — — 21 2

— —

02 18 2

— 0 03

—

_ 0 20 18 26

0 06

—

02 95

0 03

0 03

7 53

— 0 04

13 50 0 04

0 03 0 15

42 73 15 15

42 7 15 0

0 20 9 53

pr bil

pr båt

11 3

2 8

—

•

— — 16 6

— —

—

0 10 20 50! 10 40 46 50;

0 01

0 01

—

0 2

113 90 — , . 0 20j 66 40 — _ 12 101 —

—

—

—

20 40

—

—

1 40

—

—

3 60

—

14 1

—

14 10

— — —

—. .

3 20

10 17 7

— — —

1 30

34 25

3 40 29 60

— —

19 3

pr Summa post

5 0 0 2 25 4

0 01

1 00 34 31

0 03

2 03

97 2 10 6

0 02 0 20

97 22 10 80

27 1

— —

— 0 04

10 60 0 04

21 3

—

—

—

21 30

0 07 0 03 0 02

1 47 0 43 1 12

17 1

—

0 1

—

0 01 0 04

0 21 12 34

6 0 9 0

—

0 01 0 04

59 71 27 14

.—. 7 2

14 11 02 12 3 38 5 26 4

—

__

—

17 20 6 00 10 00

ngt 15 0

—

ngt 31 20

—

0 01

53 10 74 51

—

—

0 08

48 00 9 38

53 1 74 5

—

—

—

08 28 7

0 01 0 11

5 81 30 61

14 89 4

—

—

—

48 3

0 14

48 44

13 4

—

02 21 1 41 66

1 63 29 00

— —

— —

02 21 7

— 0 03

0 20 21 73

—

0 1 15

. . —

0 08 0 19

0 38 36 79

1 6

—

30 0

0 09

31 69

—

—

0 oi

1 01

74 7 682 2 68 0 236 8

1 92 7 23

1612 5 444 9

78 1 20 4

21 6 44 6

182 4 325 9

0 14 1 46

282 2 392 4

60 6 493 9

10 4 20 3

9 0 142 8

0 02 0 03

80 0 657 0

— —

2 86 038

148 2 27

— —

423 7 20 1

1 03 001

427 2 20 1

10 0

—

61 4 39 1

0 05

—

.—

61 5 49 1

4 78 7 61

1760 7 447 6

80 6 20 4

21 6 44 6

606 1 346 0

1 17 1 47

709 5 412 5

60 6 503 9

10 4 70 4 20 3 181 9

0 07 0 03

141 5 706 1

•

—

— — — — — —

— 26 27 1 6 1 53 2

133 7 23 74 7 815 9 68 0 239 1

— 0 01

—

1 60 110 50 4 11 20 00

0 05 0 23 0 10 4 00

'

30 V a r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm L ä n

i3: övriga kemik., inkl. expl. varor pr järnväg

till från till Uppsala län från till Södermanlands län från till Östergötlands län från till Jönköpings län från till Kronobergs län från till Kalmar län från till Gotlands län från till Blekinge län från till Kristianstads län från till Malmöhus län från till Hallands län från till Göteborgs och Bohus län. . . från till Älvsborgs län från till Skaraborgs län från till Värmlands län från till Örebro län från till Västmanlands län från till Kopparbergs län från till Gävleborgs län från till Västernorrlands län från till Jämtlands län från till Västerbottens län från till Norrbottens län från till Summa inrikes från till Utlandet från till Summa från Stockholms län

pr bil

pr båt

pr post

Summa

0 03 0 34 0 01 0 29

292 2

49 6

35 4 322 6 5 1 159 3 05 170 9 19 0 64 6

186 33 1008 14

242 0

35 6 611 4 41 0 127 8

115 3 73 8

02 19 0 0 1 439 1 86 5 5

1 1

0 8 22 0 38 0

08 91 2 45 7 22 0 10 0 1 26

35 0

71 7

ngt

25 29 8

207 6 77 8 149 8

43 7

10 9 72 0 23

36 28 4 193 0 05 752 0

23 9 4 1 51 7 0 3 152 9

15 6 12 1 21 6 374 3 1058 8

374 3 1058 8

0 1 400 7 20 0 85 6 237 6 856 4 2851 3 3133 7 100 7 85 6 3371 3 856 4 2952 0

0 30 0 05 0 46 0 03 0 48 0 35 0 05 0 42 0 01 0 13 0 36 0 06 0 34 0 13 0 85 0 03 0 21 0 18 0 91 0 05 0 38 0 37 0 06 0 41 0 04 0 36 0 04 0 26 0 04 0 44 0 07 0 47 0 05 0 97 0 02 0 43 0 03 0 32 0 03 0 53 1 01 10 38 3 63 0 28 4 64 10 66

46 11 529 39 0 50 513 00 19 05 65 06 0 03 7 98

54: Tändstickor pr järnväg

pr bil

pr båt

1 9

0 1

0 7 0 2

04 11 4

0 35 0 25 19 42 0 11 440 33 8 60 5 86

48 2

12 9

06 0 2

0 06 1 14 22 13 38 85 0 03

0 1

1 01 126 38

6 0

0 1

46 61 22 05

1 38 0 10

0 6

2 97

71 76 4 01 39 94 223 16 0 54 1003 56

0 3 0 2

77 84 174 14 4 17 63 07

0 l

72 35 156 17

1 3

0 02 16 03 0 13 413 12 0 03 42 13 698 5 4776 9 3137 3 101 0 3835 8 4877 9

17 4

17 4

61 8 4 5

61 8 4 5

pr post

Summal

31 V a r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm 55: Gödslingsämnen utom kalk 56: Järn o. stål: tackj.m.m. samt skrot 57: Göten, smält och valsat järn m. m. pr pr pr pr . . . pr 1 pr »pr ... pr pr pr pr järnP.! Summa jarn_., £., Summa JlarnSumma .. bil båt post .. bil båt post *bil båt post vag vag vag 34 8 145 1 10 0 22 5

10 4 207 5 284 0 61 7 36 90

30 0

217 90 380 50

43 4 01 31 3

192 10 10 10 62 80

16 3 58 0 52 8 52 4 85 1 79 7

38 50

27 1

116 6 125 4 2 2 179 0 72

01 0 01 14

11 3

230 0 07

230 00 12 00

15 8

15 80

05 17

0 50 1 70

0 1

0 10 0 01

42 0 134 2 10 0 15 0

20 0 ngt 103 0 75 01 10 2

0 01

83 3 61 1

001 0 01

10 31 0 01

112 9 0 01

50 36 0

106 3

112 91 9 30 106 30

80 2

19 30 54 20 5 10

0 01

80 00 ngt 195 0 151 70 438 5 141 70 580 0 0 11 10 20 20 15 00 10 3 83 30

05 14 9 164 0 0 02

02 06

0 01

61 10

17 1 53

25 0 554 7

03 104 438 2 0 01 314 6 387 5 0j)l 804 9 60 10 4 1243 1 0 01 314 6 393 5 0 01

15 30 473 6 383 8 1256 8 1310 5 804 9 60 1278 5 383 8 1262 8 1310 5

0 01 0 03 0 02 0 03 0 03 0 03

123 8 345 6 0 02 28 4 345 4 0 05 376 2 588 9 123 8 721 8 0 02 28 4 934 3 0 05

49 5 0 02

39 11 515 32 366 70 212 81 140 43 158 62 125 50 77 13 10 93 5 53 116 90 10 00

86 4 0 01 75 10 5 0 01

76 52 1 00 86 41 7 50 10 51

02 42 47

0 01 0 01

0 20 21 31 10 01

01 25 2 0 01 12 1 0 01 10 3 0 02

0 10 30 21 48 11 10 30 0 02

18 0 149 5 0 02 13 5 139 8 0 01 30 6 149 0 0 02 90 11 7 0 01 3 4 0 04 9 0 171 5 0 01 142 4 0 02

80 20 2 11 26 80 214 42 380 31 249 12 1331 21 218 64 467 81 240 32

290 0 0 03

322 33

0 05 1 0 45 6 0 01 0 01 0 10 172 0 43 7 0 01 58 4 853 2 2578 2 75 7 503 2 0 13 1684 3 1032 5 388 0 1425 2 0 40 4888 6 0 02 376 2 50 892 5 588 9 72 1229 4 2583 2 75 7 5391 8 0 15 2273 2 1039 7 388 0 2317 7 0 40

68 15 1 00 217 61 0 01 102 11 3157 2 2846 1 4893 6 899 7 8050 9 3745 8

2 1 0 01

26 8 46 9 195 50 227 0 617 42 69 5 1310 5 580 00 215 2 0 20 287 3 9 71 10 30 97 9 0 30 32 3 68 1

15 0 25 0 554 7

0 01 0 02

0 10

19 3 54 2 50 60 0

12 2 01 264 7 198 7 09 33 2 48 5 32 0 77 7 14 5 138 5 52 9 44 8 04 55

27 0

10 3

258 30 26 8 239 20 51 9 60 00 365 8 52 40 131 1 85 10 30 7 83 00 56 72 6 27 11 32 3 10 5 1 40

32 V a r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm

Stockholms län. Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län. Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Summa inrikes. Utlandet Summa

till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från

58: Räls, bromsblock, fackverk m. m.

59: Tråd, rör, spik, skruv m. m.

pr järnväg

pr järnväg

pr • bil

pr båt

Summa

1 00 43 00

28 31 8 402 0 83 5 13 9 7 90 32 69 9 2 G 10 00 96 2 98

1 0 | — 1 1 1 41 9

10 0

pr post

—

pr bil

pr båt

pr post

94 105 4 59 63 17 1 15 8 90 68

0 7 39 2

0 01 0 06

0 1 80 5

0 04

2 0 55 2 47 0 46 4 0 3 1 9

—

14 9 25 9 ngt 7 0 0 2 8 7

24 50

0 OG 0 03

0 03 0 03 0 01 0 02

50 15 4

0 01 0 01 0 06

0 (

51 1 ; —

0 2 0 4

0 02

10 0 ! —

43 0

27 4 120 0 8 70 117 2 122 9 32 7

21 0

21 00

12 0

12 00

92 5

0 40

54 0 41 9 515 0

50 9 59 1

54 0 41 9

515 0

0 2 3 1 16 0

6 8 17 1

104 9 2162 7 101 0 467 1 64 515 0 619 9 2169 1 101 0 467 1

96 68 121 2

0 03

0 03 0 03

03 40 1

0 04

27 9 0 12 549 7 0 10 655 3 1 15 1408 4 0 35 1329 2 0 29 58 5 1958 1 0 45 141 1 1984 5 1 44

58 5 141 1

1 < 64 ' 51 : 053 i

0 03 0 02 0 09

0 01 0 02 0 3 0 03 413 1 0 01 25 7 0 06 74 6

8 2 22 8

50 9 59 1

1 4 64 7

3 5 22 8

933 9 3 00 60 97 2 5 00 69 40 237 3

54 0

0 2]

0 ] 9 ( 32! ngt

55 10 0

ngt

3 0

ngt 7 2!

0 07 0 02 0 15

0 1 24

0 07

0 03

13 3

0 2

Summa

0i

934 9 113 9 244 155 137 117 536 58

33 Var u g ru p p Viktsmängder iton m e d en decimal, till resp. från Stockholm

6C: Gjutgods pr järnväg

pr bil

pr båt

2 6 10 6

133 7 77 0

598 4 238 0

16 7

11 3 0 9

54 28 9

—

59 4 17 1

50 6

—

—

8 1 22 5

Ill 7 1 7 5 0

— — — —

•

0 1

— — — — — 7 0

— — 75 2 14 1

— — go

— — — —

•

— — — — — — — — — — — — — — —

— — —

'

13 5

23 8 21 8

6 1

— 38 2

— 04 06 — — — — —

— — — — — — — — — — — — —

5 1

— 58 — — 311 9 56 5 48 1 — 360 0 56 5

0 01 — 18 5 48 1 — — 345 7 36 9 0 01 — 143 8 48 9 — .—154 3 12 4 0 01 — — 0 01 — 194 0 — 38 5 — — 5 2 34 2 — — 61 4 23 0 — —0 6 91 0 01 88 2 ngt 68 5 — — 34 9 34 — — 79 6 38 1 — — 48 12 3 — — 64 04 —

—

11 8

146 2 29 0

17 02 68 6 68 3 31 5 103 3

— — 49 95 5 10 1 47 0

278 6 2022 6 103 1 980 4

— —

pr post

118 1 214 4

278 6 2140 7 103 1 1194 8

Summa

734 70 325 61 46 50 54 40 434 00 54 01 194 40 57 00 288 50 14 11 5 00 001 194 00 38 50 5 20 34 30 61 40 23 00 0 60 9 11 88 20 75 50 34 90 3 40 154 80 52 20 4 80 12 30 15 40 0 40

61: Verktyg , manufaktur m. m. 62: Andra metaller samt arb. därav pr pr pr pr pr pr pr pr järnSumma järnSumma bil båt post bil båt post väg väg 12 6 60 9 20 1 89 15 0 01 14 9 16 7 — 11 5 70 3 12 0 — — —-

13 1 2 2 34 6 26 5 26 5 18 0

0 7

61 8 12 5

— — — 18 9 68 8 — — 13 5 — 7 4 15 0

•

10 0 45 0 05 12 0 25 0 15 0 20 0 24 0 10 0

0 04 0 64 0 05 0 50 0 22 0 46 0 08 0 73

0 15 0 32 — — 0 02 — — 0 15 .—. .—. 0 03 — 10 0 0 33 — — — — 10 5 0 24 — — 0 01 1 5 0 74 — 0 06 0 32 — — — 70 0 11 1 32 — 25 0 — — 0 04 — 04 0 25 — 80 0 0 24 — 40 0 0 66 — 0 07 0 41 — — 15 8 02 0 03 0 27 — — 02 0 05 06 0 41 45 09 06 0 09 — — 0 69 .—. 125 0 0 09 — 25 0 0 35 ,—. — 0 09 — — 0 48 19 8 05 0 13 90 0 54 — .—. 1 0 0 07 20 0 0 55 — ,, — 0 06 — 0 23 — — 0 06 — 15 0 0 32 — — 0 01 — — 0 47 184 7 280 0 1 80 243 8 255 0 11 38 — 352 0 3 06 ' 800 0 3 51 184 7 632 0 4 86 243 8 1055 0 14 89 13 5 13 4

— — —

3 50 94 37 30 27 90 — 196 20 85 0 29 01 19 5 2 10 53 4 0 80 12 8 68 60 10 4 — 68 30 10 0 — 31 50 25 — 103 30 21 1 — — 25 5 10 22 — — 4 90 -—. 101 31 0 01 78 10 10 — 47 00 — — ngt 2613 1 348 4 0 07 1140 1 329 8 — 166 2 50 214 4 — — ngt 2779 3 353 4 0 07 1354 5 329 8 — — — — 001 — ,

60 5 179 2

5 0

83 14 51 2 285 74 27 1 33 75 162 6 23 60 26 2 74 82 — 42 06 — 61 48 227 0 59 43 33 1 23 65 —. 30 22 14 6 70 32 .—33 12 15 0 03 —. 10 33 — — 4 0 11 44 — 0 01 — . 2 24 — 0 06 — 62 12 75 3 19 61 .— 26 32 56 0 0 04 — 0 65 — 99 14 — 109 46 83 8 0 07 — 0 41 29 53 —. 0 27 — 7 65 1 1 20 51 24 9 10 99 32 0 69 13 1 210 09 73 0 44 85 12 1 53 49 17 2 13 28 27 4 30 83 54 19 54 03 3 57 — 41 65 10 0 2 56 2 43 51 0 06 123 7 7 2 23 12 0 01 — 0 47 14 3 814 9 668 4 840 0 433 8 360 1 5 9 803 5 44 1175 0 674 3 1643 5 438 2 —

•

13 1 14 2 15 8 39 [17 4 17 2 09 19 4 — 36 0 16 6 47 9 — 144 4 —. 15 8 — 17 0 — .——

0 16 81 16 0 63 81 93 0 21 182 51 0 66 61 46 20 70 0 40 0 76 36 76 0 49 291 99 0 92 178 42 0 34 16 14 0 58 32 18 0 05 0 05 0 17 3 47 5 7 0 20 5 90 33 4 0 83 34 23 — 0 1 0 09 4 19 — 60 0 33 6 33 — 12 1 0 10 12 20 31 7 0 40 32 10 15 0 18 1 68 — 01 0 44 75 84 — 9 3 0 72 10 02 — 69 1 1 34 126 44 — — 0 07 0 07 — 85 0 43 8 93 — 14 1 0 88 14 98 104 6 0 74 189 14 — — 0 18 0 18 — 15 1 0 63 15 73 .—. 0 10 0 10 — 03 0 54 0 84 — 0 1 0 09 1 29 7 0 0 35 32 25 22 5 57 1 0 16 82 96 23 4 20 5 0 67 57 67 244 8 215 6 0 27 533 67 — 886 3 0 73 899 13 .—. 0 22 17 42 — 90 0 47 36 87 — 03 0 21 5 91 54 24 0 0 90 30 60 — 8 3 0 33 8 63 — 72 3 1 01 83 31 — 0 05 0 05 — — 0 25 5 35 — 04 0 14 124 24 — 48 4 0 35 55 95 — 0 13 0 13 ' 27 2 0 41 41 91 317 3 424 7 5 77 1416 2 95 2 1583 3 14 54 2126 8 2273 8 6 24 2285 9 — 797 8 1 00 803 2 317 3 2698 5 12 01 3702 1 95 2 2381 1 15 54 2930 0 16 7 40 0

34 V a r u g r u p p V i k t s m ä n g d e r i t o n m e d en d e c i m a l , till r e s p . f r å n S t o c k h o l m

L ä n

63:

64: F o r d o n

Maskiner, apparater, redskap

pr järnväg

pr bil

pr båt

pr post

Summa

pr järnväg

och

båtar

pr bil

pr båt

pr post

Summa

10 7 9 5 10 1 7 0

0 01 0 10

31 11 120 20

0 01 0 08

24 51 21 68

—

22 90 7 37

Stockholms län

till från

77 2 43 1

312 2 205 3

67 6 51 7

0 30 0 76

457 30 300 86

4 7 67 7

Uppsala län

till från

7 6 23 0

50 4 25 7

4 0 17 8

0 10 0 85

62 10 67 35

10 3 84

15 7 42 9 4 1 6 2

Södermanlands län

till från

10 2

14 4 40 1

80 0 17 8

0 25 0 99

104 85 5 8 89

10 0 2 5

12 2 1 4

0 7 3 3

0 17

Östergötlands län

till från

19 2 43 6

51 2 30 0

0 32 1 29

9 5 52 78 39

—.

6 3

6 0

0 26

till från

26 6 16 0

28 9 8 6

0 16 0 81

66 46 4 7 81

5 0 17 5

12 1 1 3

0 20

Kronobergs län

till från

5 2 16 4

— —

5 26 16 75

5 0 18 6

.— —

0 11

Kalmar län

till från

—. —

10 4 18 0

41 4 10 0

51 91 2 8 77

—

8 9 4 8

0 01 0 18

Gotlands län

till från

0 6 2 0

9 0 12 0

1 8 11 6

0 01 0 18

5 00 18 71 8 91 4 98 1 81 11 78

Blekinge län

till från

— —

10 2 1 8

0 10 0 37

10 30 2 17

3 8 1 5

0 01 0 06

3 81 1 56

Kristianstads län

till från

20 0

4 0

—

— —

0 01 0 09

0 01 5 29

till från

5 1 13 5

31 2 27 0

0 06 0 37 0 32 1 39

2 4 06 0 37

Malmöhus län

3 6 62 4 1 89

25 39 3

till från

.— —

7 4 09

0 06 0 22

7 46 1 12

— —

6 0 12 9 7 0 04

0 01 0 10

Hallands län

— — — — — — — — —. —

0 06 0 35 0 11 0 77 0 09 0 26

— .— — — — —

17 3 25 3

Jönköpings län

24 8 3 5 10 8 22 4

8 51 52 30 7 00 0 47

till från till från

123 7 53 0 45 5

295 9 42 6

0 30 1 47

49 8 66 0

12 8 1 2

0 15 0 79

4 3 1 60 97 07 5 8 45 1 99

Skaraborgs län

till från

35 5 25

06 3 8

0 13 0 54

3 6 23 11 34

Värmlands län

till från till från

386 1

2 5 10 1 5 0 17 9

Västmanlands län

Göteborgs och Bohus län. Älvsborgs län

—

—

11 7

— — 4 5

—

9 69 14 26

—

5 2

— 18 0

— — —• — — — — — — — — — — .—. — — —

2 3 91 11 11

—

—

0 24

—

0 9

09 5 8

0 01 0 35

0 9 94

0 02 0 45

.—. —

0 01 0 28

2 74 1 81 11 25 8 72 24 85 0 01 2 78:

4 5 2 2

0 35

12 5 9 5

4 5 7 2

3 0 22 3

0 19 0 85

2 0 19 39 85

—

10 4

till från

215 4 25

29 7 26 1

180 0 28 4

0 22 0 61

4 2 5 32 57 61

20 4 3 7

— —

I Kopparbergs län

till från

89 2 14 6

31 5 9 5

—. 0 1

0 22 1 24

120 92 2 5 44

Gävleborgs län

till från

—

2 3 14 4

0 18 1 24

2 48 17 04

5 1

Västernorrlands län

till från

.— — .—.

9 0 24 8

0 19 1 11

7 8 15 0

Jämtlands län

till från

15 0

— —

0 11 0 42

9 19 2 8 41 0 11 15 42

Västerbottens län

till från

.— —

8 3 17 5

0 17 0 66

8 47 18 16

13 3

Norrbottens län

till från

15 5 7 5

24 17 0

0 24 0 94

18 14 2 5 44

10 6

— — — —— — — .— —

Summa inrikes

till från

4 17 19 36

2451 0 998 5

123 0 332 4

Utlandet

till från

13 73 2 54

545 4 1438 2

Summa

till från

1095 1 5 0 1 8 849 9 3 6 3 7 350 7 264 7 39 7 .— 492 0 132 6 — 1303 1 1134 8 5 0 1 8 1341 9 297 3 1 3 6 3 7 1653 8

17 90 21 90

2996 4 2436 7

.—

— 0 04

0 21 18 78 3 50 11 04

0 01 0 11

388 34 2 06

0 01 0 18

55 93 67 73

0 9

0 14 1 06

1 4

. — •

0 07 0 03 0 13

0 01 0 14

0 7 1 0

— — — — — — —. —.

'

0 7 5 1 3 5 6 4

—

Örebro län

1 0 0 9 0 2 0 8

—

2 3 60 31 58 17 10 19 00

5 21 18 94 11 11 7 74

—

1 4

6 1 1 6 0 2 0 6

.—

— 2 5

.—.

0 01 0 24

— 0 01 0 43

49 6 51 4

87 96 4 119 1

4 50 15 85 0 01 19 73

0 19 4 54

269 2 507 4

50 5 2 5

.— —

312 1 467 7

0 83 0 39

363 4 470 6

173 5 334 9

49 6 51 4

408 5 586 8

1 02 4 93

632 6 i 978 0

—

—

35 Var u g r u p p Viktsmängder i ton m e d en decimal, till resp. från Stockholm

pr bil

8 2

19>

pr båt

pr post

3 6

0 02

0 01 0 03

Summa

4 5

.

3 6

5 2

—

2 2

11 7

0 1

.—-

—

0 05

0 3 24 1

0 09

0 2

-—•

0 04

16 1

—

. . . . — — . — — . —

2 6

0 02 0 01 0 01

16 8 8

0 01

3 0 1 0

0 01

10 0

4 50 31 22 3 61 7 43 11 80 0 65 0 30 30 19 0 20 10 64

,

• — •

—

—

, , .

16 12 2 61 371 1 60 8 81 3 00 1 01

10 4

—

— — .— —

10 4

08 05

—

2 5

—

16 3 5

0 06 0 01 0 03

5 22 2 31 42 88 6 30 0 01 44 91 61 86 ngt 18 35 1 00 8 53 0 01 11 28 10 90 2 56 1 61 3 53

—

—

0 08

2 58

— — .—. —

0 09 05 0 01 7 0 0 07 . . 0 01 0 01 —

10 8

—

4 2 0 1

8 1

—

7 5

48 1 221 0

30 2 19 4

28 8 78 7

—

133 5 448 3

30 2 19 4

162 3 527 0

7 39 8 31 19 57 0 01 0 01 4 20 10 91 0 01 15 62 107 2 320 1 184 5 451 0 291 7 771 1

5 2

— 34 3

2 3

—

0 02 0 01 0 08

6 3 •

—

40 3 61 0

—

•

— 46

—

, .

0 8

—

0 3

7 6

—

1 0 0 9

—

__ 5 1 7 8 12 5

— —

50 5 2 5 98 6 223 5

0 01 0 01 0 06

ngt

18 0

0 05

. . 0 03 0 01 0 08

, 2 2

0 01 0 01 0 02 0 09 0 98 0 51 0 24 0 60 1 22

65: Diverse varor

64 3: Båtar

64 i: Automobiler pr j ärnväg

pr ..ara .

pr

—

pr båt

pr Summa post

2 1 1476 5 10 4 3701 7

34 2 206 0

2 5 2 9

35 6 155 3

38 9

0 70 1 30

5 0 10 0

36 1 211 9

4 3 35 3

23 30 0 60

7 5

13 5

0 07 0 23 0 06 0 24 0 07 0 47 0 09 0 47 0 09 0 33 0 04 0 22 0 06 0 21 0 04 0 20 0 05 0 13 0 04 0 09 0 22 0 61 0 05 0 05 0 13 0 52 0 14 0 40 0 07 0 22 0 09 0 28 0 10 0 30 0 05 0 18 0 19 0 50 0 14 0 58 0 18 0 40 0 06 0 22 0 09 0 21 0 11 0 41 2 23 7 47 0 85 0 94 3 08 8 41

pr båt

pr ,Summa post

20 4

10 3 55 02

—

17 00 25 90

—

6 2

—

—

0 20 6 20

—

0 5 0 9

—

—

02 04 17 0 06

— , —

— —

— — —. —

—

—

—

—

—

— .—.

—

—

0 4 0 4

—

—

—

04 04

.—

Jvag- 1 bil 67

.

6 3

.

—

t

, — —. .—.

— — —. — 5 80

5 8

—

•

— —

—

•

.

— .—. — 0 40 0 40

—

, — —

04 12 02

—

—

—

— —. , —

.

—

14 02

—

— — , , 09 — — _

—

—

06 02 04

—

—

—

—

—

0 3

.—. —

.—.

2 5 2 5

14 4 28 4

.—

—

01 38 4 86 41 2

25 25

14 4 28 4

79 6 86

—

•

1 40 1 10

— .

— —

i

— — — — — — —

04 3 2

— •

17 5 15 1 5 1

78 6 15 0

0 20

—

5 8 18 2

— —

10 0

30 10 0 126 1 20 2

1 20 0 20

—

pr bil

2 5

12 0 7 5

2 70 2 50

— — — . . . , 02 — —

25 25

0 40

— — —

2 5

0 40 0 40

—

— , —

pr järnväg

— — — — 27

— — — — —

1 4 2 1

— — 1 4 38 4

66 49 0 3 5 7 4 0 1 1 4 45 8 24 9 1 1 2 1 21 7 14 5 0 2 1 4

1 8 0 3

—

11 2

—

5 1

48 1

22 4 18 0

26 45

5 0 5 0

— — — 25

25 2

22 1 17 1

6 9 48 7 ngt 1 9

18 0

21 2

1 50 0 20

— 1 0

28 8 39 2

4 1 193 5

0 40

.—

—

65 112 4

7 1 5 0

— —

—

0 30

—

— — — — —

—

41 2

17 5 22 6

— —

96 5 39 5

222 1 143 2

0 10 55 3 39 5

5 0 2 5 204 6 120 6

26 71 9 1 0 — 184 2 — 1664 2 152 7 4210 8 1188 2 35 5 — 23 1 — 1664 2 188 2 4210 8 1211 3

1512 87 3918 33 40 16 197 34 45 47 257 67 24 09 139 07 3 99 25 13 5 84 18 42 1 46 38 61 7 04 52 40 3 55 7 53 0 14 18 99 61 12 30 61 13 15 12 35 100 43 30 02 10 34 4 40 6 87 14 52 11 29 12 48 75 10 43 50 24 95 70 08 22 29 22 00 33 04 234 28 6 68 112 80 0 06 7 32 7 69 72 11 6 11 187 11 2023 7 5527 1 53 8 46 6 2077 6 5573 7

36 V a r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm 65 1 : F l y t t s a k e r

L ä n pr järnväg

pr bil

pr post

—

286 10 3 7 4 0 00

—

3 5 50 109 40

Stockholms län

till från

1 6 270 9 6 9 3644 l

13 6 89 0

Uppsala län

till från

2 5 29

32 0 104 9

Södermanlands län

till från

5 0 25

32 9 191 6

1 0 1 6 1 1 26

Östergötlands län

till från

7 5 25

9 0 7 7

06 1 4

— — —

Jönköpings län

till från

2 5 25

—

06 05

—

Kronobergs län

till från

5 8 18 2

Kalmar län

till från

— —

Gotlands län

till från

Blekinge län

till från

Kristianstads län

till från

17 5

Malmöhus län

till från

10 1 5 1

Hallands län

till från

—

— — — — — — — — — — — — —

7 5

2 7

Göteborgs och Bohus län

till från

Älvsborgs län

till från

2 5 7 5 10 0 20

Skaraborgs län

till från

50 5 0

.—. — —. — —

Värmlands län

till från

—

Örebro län

till från

Västmanlands län

till från

Kopparbergs län

till från

— — — — —

Gävleborgs län

till från

—

Västernorrlands län

— —— —

5 1

20 2

— —

0 1 1 4

— —. — — — — — — —

1 3 0 2

—

1 0 40 34 34 1 0 04

0 1 1 0

5 80 18 20 1 00 4 00 3 80 3 40 1 00 0 40 0 10 18 90 11 40 5 30

Summa

0 5 1202 4 57 6 3 5

20 6 117 0

0 04 0 10

1223 54 178 20

— — —

50 4

1 0 37 3

0 03 0 08

3 2 20 3

3 2 32 7

0 02 0 14

1 0! 87 75 6 42 60 64

— — — — .—— —. — —. — — — —. — — — —. — — — — — ,—. — — — — — .—. — — — —

24 124 7

0 07 0 18

2 47 124 88

0 8 1 6

0 06 0 03

0 86 1 63

— —

0 01 0 01

0 01 0 01

04 34 4

0 05 0 08

0 45 34 48

3 2 45 6

0 02 0 10

3 22 4 8 90

2 5 7 0

0 03 0 07

2 53 7 07

— —

0 03 0 01

0 03 0 01

44 5 24 7

0 16 0 08

49 66 24 78

1 0 1 1

0 03 0 02

13 03 1 12

19 1 11 3 0 2 0 2

0 09 0 08 0 06 0 07

95 29 18 88 0 26 0 27

0 3 0 2

0 05 0 04

0 35 0 24

2 6

0 08 0 10

0 08 2 70 51 47 24 83

39 46 5

0 07 0 13 0 04 0 10

ngt 1 8

0 13 0 17

3 94 46 60 0 13 1 97

04 191 2 5 2

0 08 0 21

048 193 21

0 09 0 22

5 29 110 22

—

0 03 0 08

0 03 0 08

0 3 71 4

0 03 0 08

0 33 71 48

—

0 07 0 06

0 07 185 16

1 3T 2 24

:1461 0 :1225 1

— —

44 7 26 9

l 3: 2 24

]1505 7 | :1252 0

7 5

— — —. — — —

•

— — — 3 2

— — — — 5 0

—

—

5 10 10 70

76 1 75

1 2

—

10 00 3 80

1 5 01

—

— — _ — — —

2 6 3 2

—

11 2 45

—

—

0 1

1 0

till från

—. —

— —

1 3 24

— — — .—. —

Jämtlands län

till från

7 1

—

Västerbottens län

till från

—

Norrbottens län

till från

— — — — —

3 7 23

—

Summa inrikes

till från

62 9 96 4

447 3 4078 4

40 4 119 6

Utlandet

till från

75 11 4

— —

08 7 4

— — — — — — — — —

Summa

till från

70 4 447 3 107 8 4 0 7 8 4

41 2 127 0

— —

23 05 1 0 1 6

6 50 14 10

— — — — — —

22 1 17 1 28 8 37 4

•

3 10 2 3 20

pr post

12 0

3 0 2 2

5 0

16 56 11 60

11 20 9 60 2 3 60 18 50 ';

21 00 2 3 40 22 10 19 70 3 2 50 40 70 1 30 2 40 7 10 7 30 0 50 6 00 1 60 550 6 4294 4 83 18 8

558 9 | 4313 2

pr bil

pr båt

0 10 11 20

18 0 21 2

—

39 00 196 70

pr järnväg

—

1 2 0 5

5 0

Summa

—

22 4 18 0

65 0: Ö v r i g .i v a r o r

pr båt

—

48 1

— — — — — — — — — — — — —

—

1 8

.—

33 24 7

— ! noo —. — — — —

25 182 6 141 7 1205 6 112 3 24 2 130 1 1068 6 10 0 34 7 .—. 11 2 15 7 — 151 7 1205 6 147 0 35 4 130 1 1084 3

37 V a r u g r u p p V i k t s m ä n g d e r i t o n m e d e n d e c i m a l , till r e s p . f r å n S t o c k h o l m 66: F ö r pr ... larn\..„ vag

'

pr r„ bil

försvarsverket pr *.. båt

pr post

67: F ö r s t a t e n s j ä m v . - b y g g n . m . m .

iSumma

pr järnväg

pr bil

pr båt

pr post

Summa

7 30

7 2

68: Å t e r g å e n d e e m b a l l a g e pr järnväg

pr bil

pr båt

55 4 74 6

734 9 857 7

116 5 154 5

906 80 1086 80

24 7 25 4

358 6 151 6

58 1 13 8

4 4 1 40 190 80

89 0

103 6 138 8

41 0 10 0

2 3 3 60 148 80

6 3

58 0 11 6

71 3

135 60 17 70

50 6 0

6 00

19 6

19 <50

0 2

—

67 9

67 90

11 5

11 50

—

—

—

8 7

2 3

49 1 34 0 15 0

18 9

19 6 29 7

6 1

67 70 2 30

139 3 36 3 80 0 3 1

139 30 3 6 30 80 20 3 10

5 6 13 2

5 60 13 20

6 8 31 0 11 6 16 4 03 06 17 8 28 8 04 1 1 28 0 1 5 7 0 1 21 6

6 80 3 1 00 11 60 16 40 0 30 3 10 17 80 2 8 80 0 40 1 10

7 5 30 6 20 3 6 8

61 8

78 8 1 4

7 2

33 1 85 6

31 1 92 8

7 2

31 7 92 8

334 6 136 5

—

2 80 0 10 16 70 0 10 89 60 41 50

9 0

107 40 29 30

7 3

33 70

70 0 5 3

178 50 6 70

90 2 21 6

90 20 21 60 14 20

10 5

11 60

Summa

57 3 2 3

14 2

11 6 31 1 85 6

pr post

56 6 50 16 2 50

67 10 5 00 2 3 40 5 00

1397 9 1181 4

938 2 370 8

2670 7 1688 7

38 334 6 1397 9 140 3 1 1 8 1 4

273 0 938 2 643 8

276 8 2670 7 1965 5

38 V £i r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm L ä n

69: Järnvägsfordon på egna hjul pr pr pr pr järnSumma bil båt post väg

till 58 6 , Stockholms län från 34 2 till 212 7 Uppsala län från till 70 4 Södermanlands län från 28 till 142 1 Östergötlands län från till 26 5 Jönköpings län från till 38 Kronobergs län från till — Kalmar län från till Gotlands län från till Blekinge län från till 71 Kristianstads län från till 55 Malmöhus län från till Hallands län från 17 9 till 50 2 Göteborgs och Bohus l ä n . . . från 35 Älvsborgs län /. till från till Skaraborgs län från 67 2 till Värmlands län från till 104 7 Örebro län från till 181 2 Västmanlands län från 71 2 till 105 0 Kopparbergs län från 70 till 29 3 Gävleborgs län från 30 7 till 22 1 Västernorrlands län från till 63 9 Jämtlands län från till 29 5 Västerbottens län från till 34 0 Norrbottens län » från till 1217 3 från 163 8 till 13 7 Utlandet från 49 9 till 1231 0 från 213 7

— —

— —

— —

58 60 34 20 212 70

70: Samlastningsgod j pr järnväg

pr bil

76 87 4 95

"~

~~

. —

70 40 2 80 142 10

—

—

26 50

—

—

—

—

pr Summa 1 post 1

103 8

z z

pr båt

— —

—

90 25 7 90

— —

—

35 4

z

—

—

3 80

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7 10

18 4

43 8 27 9

•

—

7 60 1 94 30 1 9 50 1 103 80 1 9 00 1 25 70 1 52 80 27 90 1

35 40 1

—

—

—

—

5 50 263 0 100 2

—

—

. . —

—

—

—

17 90 50 20

—

—

3 50

—

67 20

—

— —

18 401

162 2 64 8

—

—

— —

—

263 00 100 20

— —

162 20

—

33 5

— — — — —

— — — — —

—

104 70

—

—

z

—

—

—

181 20 71 20 105 00 7 00 29 30 30 70 22 10

—

—

—

63 90

—

—

25 3

13 5

—

—

—

35 0

z

—

—

z 35 00

—

2 20 j

—

z

—

—

34 00

—

—

—

—

—

—

—

—

— — —

—

— — —

— —

— —

1217 3 163 8 13 7 49 9 1231 0 213 7

35 1 128 8

— —

—

z

.—. — —

35 1 128 8

— —

— —

_— —

32 34 3 325 2 680 4 211 2 29 536 4 683 3

33 50 38 80

—

47 90 j

47 9 29 50

z

—

64 80

z

3 20 34 30 360 3 809 2 211 2 1 29 571 5 812 1

39 Varugrupper 1 t. o. m. 70 i sammandrag Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm pr järnväg

pr bil

pr båt

pr post

Summa

3 23 18 14 3 32 15 61 4 75 17 79 6 30 23 21 4 70 15 84 1 75 8 72 3 24 17 39 1 80 8 04 2 01 10 58 2 07 11 74 14 99 28 13 1 86 6 64 9 74 25 23 4 40 15 67 2 67 13 00 3 51 18 66 4 00 15 96 3 37 12 38 5 47 22 44 4 86 23 38 5 41 28 17 2 17 14 15 2 61 16 40 3 37 23 62 101 60 410 89 109 00 22 15 210 60 433 04

97252 1 43616 9 12995 7 16680 6 13540 1 7315 9 6616 8 4265 0 2444 8 949 3 1507 5 211 6 7225 5 2972 0 9638 7 8136 1 1250 3 554 1 2352 8 384 1 8429 8 1813 7 502 3 284 3 5266 3 1866 1 674 6 321 5 3768 4 526 5 2102 2 1399 2 2444 4 3095 9 20121 1 13735 0 7517 2 7226 5 3082 1 9025 9 767 8 4860 9 473 8 1498 6 757 6 4204 7 174 6 3875 7 210906 5 138820 1 163664 3 15478 3 374570 8 154298 4

Stockholms län

till från

13791 0 3932 0

30718 9 27814 5

Uppsala län

till från

5105 0 4280 8

Södermanlands län

till från

4354 9 1780 9

3191 6 2208 3 2504 8 1959 3

Östergötlands län

till från

2409 9 977 5

623 6 755 3

Jönköpings län

till från

1673 2 256 4

245 3 229 2

52739 0 11852 3 4695 8 10175 9 6675 7 3557 9 3577 0 2509 0 521 6 447 9

Kronobergs län

till från

1487 8 155 6

18 0 47 3

— —

Kalmar län

till från

—. —

40 1 111 7

Gotlands län

till från

135 9 18 5

Blekinge län

till från

—. —

— — — —

Kristianstads län

till från

1195 8 232 0

Malmöhus län

till från

1638 7 394 2

Hallands län

till från

313 3 64 5

Göteborgs och Bohus l ä n . .

till från

2322 7 841 4

Älvsborgs län

till från

484 9 220 7

8 1 6 8

Skaraborgs län

till från

1873 0 165 0

50 9 13 5

Värmlands län

till från

1890 2 915 1

102 1 66 7

Örebro län

till från

1068 4 875 4

265 G 305 6

Västmanlands län

till från

5292 0 7117 1

1211 7 906 9

Kopparbergs län

till från

7353 2 6815 3

Gävleborgs län

till från

1400 7 723 8

132 9 301 7 185 0 409 9

Västernorrlands län

till från

168 4 414 8

J ä m t l a n d s län

till från

471 6 1484 4

Västen-bottens län

till från

368 2 648 1

Norrhottens län

till från

132 1 572 2

— — — — — — — —

7182 2 2842 9 9501 0 8109 6 1248 3 543 5 1136 9 140 4 6776 1 1391 4 187 1 210 5 2879 9 999 5 177 2 78 3 1841 8 335 0 106 4 398 7 1106 4 1898 9 13614 0 5698 6 25 6 87 0 1491 5 7868 8 594 0 4417 9

Sumrnia inrikes

till från

54930 9 32885 7

39370 6 35139 4

Utlandet

till från

__ —•

Summa

till från

1612 1 325 0 56543 0 33210 7

18 0

— — — — 2 7 54 0

—

39370 6 35139 4

— — 386 8 3540 2 39 1 3279 9 116503 4 70384 1 161943 2 15131 2 278446 6 85515 3

40 V a r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm

r

..P Jam' vag till från till från till Södermanlands län från till Östergötlands län från till Jönköpings län från till Kronobergs län från till från till från till från till från till Malmöhus län från till Hallands län från Göteborgs och Bohus l ä n . . . till från till Älvsborgs län från till Skaraborgs län från till Värmlands län från till från till Västmanlands län från till Kopparbergs län från till Gävleborgs län från till från till Jämtlands län från till Västerbottens län från till Norrbottens län från till Summa inrikes från till Utlandet från till Summa från Stockholms län

därav 1: Hästar:

Levande djur

L ä n

125 0 09 80 6 13 5 71 7 23 0 92 2 41 41 5 11 7

!

pr bil

pr båt

272 7 179 2 133 2 46 63 0 15 2

11 8 10 2 63

pr post

07 05

121 0

Summa

pr järnväg

409 50 190 30 220 10 18 10 135 40 38 70 92 20 4 10 46 00 11 70

45 09 19 8 13 5 4 1 22 5 27 41 45 11 7

123 60

0 10

138 5 09 37 9 09 65

138 50 0 90 37 90 0 90 6 50

05 27

Pr bil 19 3 18 5

pr båt

, pr Summa 1 post 26 9fl 20 7M 19 8(1 17 60 6 4a 25 ld 2 70: 4 id 4 50 11 70

3 1 1 3

4 1 23 22 04

0 50 05

0 90

— 09

0 90

0 50 2 70

05 27

0 50 2 70

101 80 12 20 34 60

14 4 12 2

14 40 12 20 2 30

— 97 7 12 2 32 3

4 1 23

19 0 32 9

30 6

— i — 06 —

19 60

59 3 I —

122 80

0 50

12 8 05

12 80 0 50

910 6 70 4

510 4 199 0

910 6 70 4

510 4 199 0

81 4 10 7 06 02 82 0 10 9

1 — 1502 4 — 280 1 — 06 — 02 — 1503 0 — ; 280 3

2 3

— 05

—

—

—

0 50

— —

0 50

50 5 69 9

23 9 24 8

4 1 17 05

50 5 69 9

23 9 24 8

46 17

—

78 5 96 4 05 79 0 96 4

41 V a r u g r u p p Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm L ä'n

||2: Storboskap pr järnväg

till från till Uppsala län från till Södermanlands län från till Östergötlands län från till Jönköpings län från till Kronobergs län från till Kalmar län från till Gotlands län från till Blekinge län från till Kristianstads län från till Malmöhus län från till Hallands län från till Göteborgs och Bohus län. . . från till Älvsborgs län från till Skaraborgs län från till Värmlands län från till Örebro län från till Västmanlands län från till Kopparbergs län från till Gävleborgs län från till Västernorrlands län från till Jämtlands län från till Västerbottens län från till Norrbottens län från till S u m m a inrikes från till Utlandet från till Summa från Stockholms län

113 1 51 0 57 0 05 86 5

pr bil

pr båt

119 7 48 2 71 6

65 85 60

3 : Småboskap

pr post

Summa

239 30 56 70 128 60

41 8 67

99 30 7 20 86 50 05

—

pr järnväg 74 98 10 6

pr båt

P . post

Summa

130 5 112 5 59 4 05 18 9 63

20 03 02

— — — |

139 90' 112 80 69 40 0 50i 29 70| 6 40 3 00

02 01

30 05

36 5

pr bil

45 5 00

36 50 04

121 0

0 40

122 50

15 37 0

37 00 101 5

37 5

37 50

6 50

83 0

83 00

29 0

29 00

19 0 32 9

15 8

_

—

19 00

56 0

—

104 70

—

0 50

101 50

0 40

4 40

3 30 14 8

12 8

17 20

12 80

710 5 05

248 9 54 9

70 5 85

— —

1029 9 63 9

149 6

232 2 119 3

52 04

387 0 119 7

710 5 05

248 9 54 9

70 5 85

— 1029 9 — ; 63 9

149 6

232 2 119 3

02 52 06

02 387 0 119 9

42 V a r u g r u i» P S t y c k e £; o d s Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Stockholm

4 : Fjäderfä m. m. pr järnväg Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Summa inrikes Utlandet Summa . . . .

till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från

pr bil

pr båt

pr post

02 0 1 0 1

—

—

—

—

z

—

—

—

—

—

—

z

—

•

—

—

—

—

•

—

—

z z z

—

•

•

—

•

0 1

—

'—

— •

—

•

—

—

z

z z

—

—

—

—

—

—

Z

—

z z z

—

z

z

—

—

—

—

z

—

—

z

—

—

—

,

,

• — •

—

—

— —

—

z

z z

z

—

—

—

—

—

—

1 6 0 1 0 1

—

—

—

17 01

Summa

(fraktg., styckeg. och ilstyckeg.) pr pr pr pr järnbil båt post Summa väg

3 40 667 2 0 10 649 7 2 30 250 6 392 9 896 3 — 489 0 225 1 — 309 6 243 2 197 1 160 2 116 4 0 20 125 6 111 0 0 10 12 8 34 9 55 3 56 8 88 9 110 9 405 2 255 7 68 1 64 9 242 4 — 262 9 108 9 — 161 5 192 1 211 9 124 8 — 272 5 0 60 173 9 272 5 0 40 249 5 446 1 135 2 — 684 6 132 9 426 0 43 9 — 256 9 29 3 . 188 7 21 3 160 8 28 8 182 5 7 0 4681 5 0 1 6315 8 0 1 247 9 85 2 7 1 4929 4 0 i 6401 0

z

•

—

z

z

—

—

—

—

z z

—

—

—

—

—

'

—

—

z z

—

•

—

—

—

—

—

—

z

667 20 649 70 250 60 392 90 896 30 489 00 225 10 309 60 243 20 197 10 160 20 116 40 125 60

i n ool —

z —

—

—

—

—

—

•

—

'

z

— —

•

—

—

—

—

—

z

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

z z

—

—

z

—

—

—

—

—

12 80 34 90 1 55 30 1 56 8ol 88 9ol 110 9ol 405 20 1 255 70 1 68 10 1 64 90 1 242 40 1 262 901 108 90 1 161 50 1 192 l o l 211 9ol 124 801 272 50 173 901 272 50 249 50 446 10 135 201 684 601 132 901 426 00

43 9ol

256 90 29 3 0 | 188 70 21 301 160 80 28 80 182 50 i ^4681 5 (6315 8 247 9 85 2 44929 4 (6401 0 I)

43 V arugrupper 1 1 . o. m. 70, levande djur och styckegods i sammandrag Viktsmängder i ton med en decimal, till resp. från Sto<;kholm

L ä n

pr järnväg Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län

Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län. .. Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Summa inrikes Utlandet Summa

till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från till från

14583 2 4582 6 5436 2 4687 2 5322 9 2292 9 2727 2 1291 2 1957 9 465 2 1648 0 272 0 246 6 ' 111 0 148 7 53 4 55 3 56 8 1423 2 343 8 2081 8 650 8 387 9 129 4 2565 6 1107 0 593 8 382 2 2162 8 389 1 .2047 3 1187 6 1261 3 1147 9 5574 4 7563 2 7488 9 7499 9 1546 4 1150 3 212 3 671 7 500 9 1673 1 389 5 808 9 160 9 754 7 60523 0 39271 9 1860 0 410 2 62383 0 » 39682 1 x

pr bil

pr båt

pr post

Summa

30991 6 27993 7 3324 8 2212 9 2567 8 1974 5 623 6 755 3 249 8 229 2 18 0 47 3 40 1 111 7

52750 8 11862 5 4702 1 10175 9 6676 4 3558 4 3577 0 2509 0 521 6 447 9

3 23 18 14 3 32 15 61 4 75 17 79 6 30 23 21 4 70 15 84 1 75 8 72 3 24 17 39 1 80 8 04 2 01 10 58 2 07 11 74 14 99 28 13 1 86 6 64 9 74 25 23 4 40 15 67 2 67 13 00 3 51 18 66 4 00 15 96 3 37 12 38 5 47 22 44 4 86 23 38 5 41 28 17 2 17 14 15 2 61 16 40 3 37 23 62 101 60 410 89 109 00 22 15 210 60 433 04

98328 8 44456 9 13466 4 17091 6 14571 8 7843 6 6934 1 4578 7 '2734 0 1158 1 1667 7 328 0 7474 7 3083 0 9651 6 8171 0 1305 6 610 9 2580 2 495 9 8872 9 2070 3 576 9 349 2 5509 2 2131 7 783 5 483 0 4062 3 750 6 2261 6 1671 7 2637 9 3368 4 20493 4 14181 1 7652 9 7911 1 3227 8 9452 4 811 7 5117 8 503 1 1687 3 778 9 4365 5 203 4 4058 2 217090 4 145416 0 163912 8 15563 7 381003 2 x 160979 7 *

—

z 18 0

z 27 54 0 8 1 68 55 0 13 5 104 4 66 7 265 6 305 6 1242 3 906 9 132 9 301 7 185 0 409 9

—

•

— 39881 0 35338 4

— 39881 0 35338 4

— 7184 8 2842 9 9501 1 8109 6 1248 3 543 5 1136 9 140 4 6776 1 1391 4 187 1 210 5 2879 9 999 5 177 2 78 3 1841 8 335 0 106 4 398 7 1107 0 1898 9 13673 3 5698 6 25 6 87 0 1491 5 7868 8 594 0 4417 9 •

—

386 8 3540 2 39 1 3279 9 116584 8 70394 8 161943 8 15131 4 278528 6 85526 2

I dessa siffror ingår emellertid ej s. k. paketgods från S. J. och S. V. B. Detta utgjorde under maj 1932 >(',. ,4 tom till och 698,8 ton från Stockholm. Se nästa sida!

Stockholms varutrafik i sammandrag. , Frakt av sopor, näst efter bensin (28 540 ton, vidarebefordran mest med båt) samt stenkol och koks (25 130 ton) den kvantitativt största "varugruppen" från Stockholm (huvudsakligen med tåg till Lövsta, c:a 13 000 ton) samt resgods m. m., som av järnvägarna räknas till persontrafiken och ej till godstrafiken, äro utelämnade i denna undersökning. Till godstrafiken hör emellertid även järnvägarnas paketgods som för maj månad var 269,4 ton till och 698,8 ton från Stockholm, varigenom totala godstrafiken till Stockholm under maj månad 1932 uppgick till 381272,6 ton (utlandet c:a 43 %) och från Stockholm till 161678,5 ton (utlandet c:a 10 %). För resgodset per jjärnväg kan med stöd av antalet resande (varje resande anses medföra 5 kg) summan av resgods till Stockholm under maj 1932 uppskattas till c:a 2 010 ton och från Stockholm till 2 020 ton. Någon liknande beräkning för bilarnas och båtarnas del har icke gjorts.

Statens offentliga Systematisk (Siffrorna

utredningar 1934 förteckning

inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska

Allmän lagstiftning.

Rättsskipning.

Fångvård.

förteckningen.)

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Ultlåtande över utredningen ang. tredje mans rätt till Belänkande med förslag till lag om virkesmätning m. m. [32] neutralitet i arbetskonflikter m. m. [10] Betänkande med förslag till lag ang. vissa ekonomiska stridsåtgärder m. m. 116] Uitlåtanden över betänkande med förslag till lag ang. Industri. vissa ekonomiska slridsålgärder m. m. [30] Statliga cement- och betongbeslämmelser av år 1934. [17]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Handel och sjöfart. Betänkande med förslag till bestämmelser ang. upphandling av lantbruksprodukter m. m. lör statens och kom- Betänkande med förslag ang. frågan om lämpliga åtmunala inrättningars behov. [15] gärder till skydd foi sjöman vid besek i utländska Betänkande med förslag till bestämmelser ang. upphandhamnar. [5] ling av inhemskt bränsle för statens stationära anlägg- Belänkande med förslag till sjöarbclstidslag. [8] ningar m. m. [20] Betänkande med förslag ang. bemanning av svenska l<n30 års pensionssakkunniga. Betänkande rörande fafartyg jämte statistisk utredning ang. svenska handelsmiljepensionering för tjänstemän vid den civila statsflottans bemanning år 1931. [23] förvaltningen och för arbetare i statens tjänst. [29] Bielänkande ang. omorganisation av landsfogdeljänslerna. [31] Kommunikationsväsen. Kommunalförvaltning.

Statens och kommunernas

finansväsen.

Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsendet. Del 1. Vägar. [27] Del 3. Avgivna utlåtanden. [28] • Järnvägs- och aulomobillrafik. [33] Varutrafikén med bil samt statistisk och kartografisk översikt av totala varutrafikén till och från Stockholm under maj månad 1932. [34]

Bank-, kredit- och penningväsen.

Politi.

Betänkande i fråga om inrättande av ett institut för medellång och långfristig kreditgivning åt företag inom näringslivet. [7] Stadshypotekssakkunnigas belänkande med förslag till förordningar ang. konungariket Sveriges stadshypoSocialpolitik. lekskassa samt ang. grunderna för stadshypoteksför.Arbelslöshelsulredningens betänkande. 2. Bilagor, band eningars bildande och verksamhet m. m. [13] 2. Finanspolitikens ekonomiska verkningar. [1] Utredning i fråga om användandet av postsparbanken AArbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Bilagor, band medel. [26] 3. Löneutvecklingen och arbetslösheten. [2] lUtrcdning ang. åtgärder för bekämpande av ungdomsarbetslösheten, [ill Försäkringsväsen. Mrbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Bilagor, band:\ 4. Penningpolitik, offentliga arbeten, subventioner och1 192S års pensionsförsäkringskommitté. Betänkande med tullar som medel mot arbetslöshet. 1121 förslag rörande revision av den allmänna pensionsförl Undersökningar ang. det sociala hjälpklienlelet. [14] säkringen. [18] Pensionsförsäkringsreformen. Kortfattad framställning av 1928 års pensionsförsäkringskommittés förslag rörande Hälso- och sjukvård. revision av den allmänna pensionsförsäkringen. [19] ?Medicinalstvrelsens förslag till nya författningsbestäm-i melser ang. statsbidrag till avlöning åt dislriktsskö Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig tcrskor m. m. [0] i Betänkande ang. den slutna kroppssjukvården i riket'' odling i övrigt. jämte vissa därmed sammanhängande spörsmål. [22] 1931 års teaterutrednings betänkande. Del 1. De fasta statsunderstödda teatrarna. [31 Del 2. Utredning rörande teaterförhållandena i riket. [21] Allmänt näringsväsen. Förslag till psalmbok för svenska kyrkan. [21] Förslag till alternativa koraler. [251

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Belänkande med utredning och förslag rörande organisationen av försöksverksamheten på växt- och trädgårdsodlingens område. [41 1 Utredning med förslag om åtgärder för åstadkommande av billiga egnahemsbyggnader. [6]

Försvarsväsen. Utrikes ärenden. Internationell rätt.

A.-B. Hasse W. Tullbergs boktr., Stockholm. 1934.