SOU 1934:44

Allmänna arbeten för arbetslöshetens bekämpande i Sverige 1929-1934 redogörelse

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1934:44 SOCIALDEPARTEMENTET

ALLMANNA ^ R

ARBETEN

FOR

B E T S L Ö S H E T E N S B E K Ä M P A N D E I

S V E R I G E 1929—1934

REDOGÖRELSE

VTARBETAD

SOCIALDEPARTEMENTET

S T O C K H O L M 1 9

4¶INOM

Statens offentliga utredningar 1934 K r o n o l o g i s k

1. A r b e t s l ö s h e t s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e . 2 . Bilagor, band 2. Finanspolitikens ekonomiska v e r k n i n g a r . A T Gr. Myrdal. Norstedt, x i j , 279 s. S . 2. Arbetslöshotsutredningens b e t ä n k a n d e . 2. Bilagor, band 3. Löneutvecklingen oob arbetslösbeten. A v A. Johansson. N o r s t e d t , v j , 162 s. 1 bil. S . 3 . 1983 års t e a t e r u t r e d n i n g s b e t ä n k a n d e . Del 1. De fasta statsunderstödda t e a t r a r n a . N o r s t e d t . 164 s. E . 4. B e t ä n k a n d e med u t r e d n i n g och förslag r ö r a n d e organisation av försöksverksamheten p å växt- och trädgårdsodlingens område. K i h l s t r ö m . 198 s. J o . 6. B e t ä n k a n d e med förslag angående frågan o m lämpliga å t g ä r d e r till skydd för sjömän vid besök i u t l ä n d s k a h a m n a r . I d u n . 208 s. I I . 6. U t r e d n i n g med förslag o m å t g ä r d e r för å s t a d k o m m a n d e av billiga egnahemsbyggnader. L i n d s t r ö m . 56 s. J o . 7. Betänkande i fråga o m i n r ä t t a n d e a v e t t i n s t i t u t för m e d e l l å n g och långfristig krcditgivning å t företag inom näringslivet. Marcus. 54 s. F i . 8. B e t ä n k a n d e m e d förslag till sjöarbetstidslag. Norstedt. 130 s. H . 9. Medicinalstyrelsens förslag till nya författningsbestämmelser angående statsbidrag till a v l ö n i n g å t d i s t r i k t s sköterskor m . n i . Marcus. 66 s. S . 10. U t l å t a n d e n över u t r e d n i n g e n angående tredje m a n s r ä t t t i l l n e u t r a l i t e t i arbetskonflikter m . m . N o r s t e d t . 214 s. S . 11. U t r e d n i n g angående åtgärder för b e k ä m p a n d e uv u n g domsarbetslösheten. Beckman. (2), 176 s. S . 12. Arbetslöshetsutredningens b e t ä n k a n d e . 2. Bilagor, b a n d 4. Penningpolitik, offentliga orboten, subventioner och t u l l a r som medel m o t arbetslöshet. A v B. Ohlin. N o r s t e d t , viij, 176 8. S . 13. Stadsaypotekssakkunnigas b e t ä n k a n d e med förslag till f ö r o r d n i n g a r angående k o n u n g a r i k e t Sveriges stadshypotekskassa s a m t angående g r u n d e r n a för stadshypoteksföreningars bildande o c h v e r k s a m h e t m . m . Marcus. 102 s. F i . 14. U n d e r s ö k n i n g a r angående det sociala hjälpklientelet. A v T. Jacobsson. N o r s t e d t . 228 B. S . 16. B e t ä n k a n d e med förslag till bestämmelser angående u p p h a n d l i n g av l a n t b r u k s p r o d u k t e r m . m . för s t a t e n s och k o m m u n a l a i n r ä t t n i n g a r s behov. Marcus. 88 s. F i . 16. Betänkande med förslag till lag a n g å e n d e vissa ekonom i s k a stridsåtgärder m . m . N o r s t e d t . 106 s. S . 17. Statliga c e m e n t - o c h betongbestämmelser a v å r 1934. N o r s t e d t . 56 s. K . 18. 1928 års ponsionsförsäkringskommitté. Betänkande med förslag r ö r a n d e revision av d e n a l l m ä n n a pensionsförsäkrir.gen. Beckman, v i j , 362 s. S . 19. Pensionsförsiikringsreformen. Kortfattad framställning av 1928 å r s pensionsförsäkringskommittés förslag r ö r a n d e revision a v den a l l m ä n n a pensionsförsäkringen. B e c k m a n . 2G s. S . 20. B e t ä n k a n d e med förslag till b e s t ä m m e l s e r angående u p p h a n d l i n g a v i n h e m s k t bränsle för s t a t e n s stationära a n l ä g g n i n g a r m . m . Marcns. 54 s. F i . 2 1 . 1933 års t e a t e r u t r e d n i n g s b e t ä n k a n d e . Del 2. U t r e d n i n g r ö r a n d e teaterförhållandena i riket. N o r s t e d t . l'39 s. 8 p l . E. 22. B e t ä n k a n d e angående d e n s l u t n a kroppssjukvården i r i k e t j ä m t e vissa därmed s a m m a n h ä n g a n d e spörsmål. Norstedt. (2), 753 s. S .

f ö r t e c k n i n g

23. B e t ä n k a n d e med förslag a n g å e n d e b e m a n n i n g a v svenska fartyg j ä m t e s t a t i s t i s k u t r e d n i n g a n g å e n d e s v e n s k a h a n delsflottans b e m a n n i n g å r 1931. N o r s t e d t . 174 s. I I . 24. Förslag till psalmbok för svenska k y r k a n . Uppsala, A l m qvist & Wiksell. viij, 704 s. E . 25. Förslag till a l t e r n a t i v a koraler. C e n t r a l t r y c k e r i e t . (4), 31 s. E . 2G. U t r e d n i n g i fråga om a n v ä n d a n d e t a v p o s t s p a r b a n k e n s medel. Marcus. 48 s. K . 27. Teknisk-ekonomiska u t r e d n i n g a r r ö r a n d e v ä g v ä s e n d e t . Del 1. V ä g a r . Heeggström. 434 8. K . 28. Teknisk-ekonomiska u t r e d n i n g a r r ö r a n d e vägväsendet. Del 3. A v g i v n a u t l å t a n d e n . Haaggströni. 47 s. K . 29. 1930 å r s p e n s i o n s s a k k u n n i g a . B e t ä n k a n d e r ö r a n d e familjepensioneriug för t j ä n s t e m ä n v i d den civila s t a t s förvaltningen o c h för a r b e t a r e i s t a t e n s t j ä n s t . Norstedt. 167 s. F i . 30. U t l å t a n d e n över b e t ä n k a n d e med förslag till l a g angående vissa ekonomiska s t r i d s å t g ä r d e r in. ro. ( T r e t t o n m a n n a k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e . ) N o r s t e d t . 227 s. S . 31. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e o m o r g a n i s a t i o n u v landsfogdetjänsterna. Norstedt. 111 s. J u . 32. B e t ä n k a n d e med förslag till lag om v i r k e s m ä t n i n g m . m . Marcus. 188 s. J o . 33. J ä r n v ä g s - och automobiltrafik. T u l l b e r g . (2), i x , 260 s. K. 34. VarntraHken med bil s a m t statistisk och kartografisk översikt a v t o t a l a varutrafiken till och från S t o c k h o l m n n d e r maj m å n a d 1932. A v O. J o n a s s o n . S e p a r a t b i l a g a till 1932 å r s trafikutrednings b e t ä n k a n d e d e n 19 j a n . 1934. Tullberg. 52, 44 8. K . 35. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag a n g å e n d e sänkn i n g a v läkeniedelspriserna, revision a v apoteksvarustadgan m . m . Marcus, y j , 612 s. S . 36. Betänkande m e d förslag till ä n d r a d e b e s t ä m m e l s e r r ö r a n d e frihamnsväseiulet. N o r s t e d t . 253 s. F i . 37. J o r d b r u k s k r e d i t u t r e d n i n g e n . B e t ä n k a n d e m e d förslag till f ö r o r d n i n g a n g å e n d e s t a t e n s lånefond för s e k u n d ä r lån m o t i n t e c k n i n g i jordegendom, m . m . B e c k m a n . 147 s. J o . 38. B e t ä n k a n d e angående arbetsfördelning m . m . för t u l l t a x e r i n g s - och k o n t o r s g ö r o m å l vid t u l l v e r k e t . Marcus. 227 s. F i . 39. Betänkande m e d förslag t i l l s p r i t d r y c k s f ö r o r d n i n g m . m . Norstedt. 710 s. F I . 40. U t r e d n i n g och förslag r ö r a n d e de e x t r a o r d i n a r i e lärarnas v i d de a l l m ä n n a läroverken a n s t ä l l n i n g s f ö r h å l l a n den m . m . N o r s t e d t , v j , 159 s. E . 41. U t r e d n i n g och f ö r s l a g angående en f ö r b ä t t r a d s t ä l l n i n g för ä m n e n a latin, o c h grekiska v i d d e a l l m ä n n a läroverken. I d u n . 112 s. E . 42. 1934 å r s avlöningsrevision för icke-ordinarie personal. Betänkande m e d förslag till avlöuingsbestämmelser för icke-ordinarie b e f a t t n i n g s h a v a r e i n o m a l l m ä n n a civilförvaltningen. Marcus. 83 s. F i . 43. Betänkande med förslag a n g å e n d e a v s ä t t n i n g e n a v smör och a n d r a f e t t ä m n e n a v i n h e m s k t u r s p r u n g . Marcus. 190 s. J o . 44. A l l m ä n n a a r b e t e n för arbetslöshetens b e k ä m p a n d e i Sverige 1929—1934. Norstedt. 38 s. S .

A n m . Om särskild t r y c k o r t ej angives, ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a med fetstil utgöra begynnelseboks t ä v e r n a lill d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n avgivits, t. ex. E . = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . = j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . E n l i g t kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g ( n r 98) u t g i v a s u t r e d n i n g a r n a i omslag med e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1934: 44 SOCIALDEPARTEMENTET

ALLMÄNNA A R B E T E N FÖR ARBETSLÖSHETENS BEKÄMPANDE I SVERIGE 1929 — 1934 REDOGÖRELSE UTARBETAD INOM SOCIALDEPARTEMENTET

STOCKHOLM 1934 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

P . A. NORSTEDT & SÖNEB

mm * ^ A O V

Efter framställning av generalsekreteraren i Nationernas Förbund har socialdepartementet haft att avgiva en översiktlig redogörelse för de åtgärder till arbetslöshetens bekämpande genom allmänna arbeten i Sverige, vilka vidtagits under budgetåren från och med 1929/1930 till och med 1933/1934. Den nämnda redogörelsen skulle avfattas i anslutning till en framställningen bifogad allmän plan, som i huvudsak följts vid utarbetandet. Med hänsyn till det intresse, som den gjorda sammanställningen av medel och resultat vid den av statsmakterna i olika former bedrivna stödverksamheten ansetts äga, har det synts lämpligt att befordra redogörelsen till trycket i något omarbetat skick. Därvid hava jämväl förhållandena under budgetåret 1934/1935 så långt möjligt vunnit beaktande. De meddelade uppgifterna hava, i den mån de icke kunnat hämtas ur tillgängliga riksdagshandlingar eller grundats pä inom departementet föreliggande material, tillhandahållits av kommunikations-, finans- och jordbruksdepartementen samt av dessa departement underställda ämbetsverk ävensom av statens arbetslöshetskommission. Utarbetandet har varit anförtrott förste amanuensen A. Berger. Stockholm i oktober 1934. SOCIALDEPARTEMENTET.

I N N E H A L L .

. Sid.

Allmän översikt

5 II.

Budgetär översikt

9 III.

Allmänna arbeten i öppna marknaden

13 A.

Inom arbetslöshetsbudgeten

13 B.

Inom ordinarie budgeten

21 IV.

Reservarbeten

24 V.

Arbetseffekt

33 VI.

Sammanfattande budgetår

jämförelse

mellan budgetåret

1933/1934 och tidigare 37

Allmänna arbeten för arbetslöshetens bekämpande i Sverige 1929—1934. I. Allmän översikt. Den arbetslöshet, som inträdde vid världskrigets utbrott 1914, ansågs med hänsyn till sitt ursprung och sin omfattning vara av en sådan karaktär, att staten icke kunde underlåta att genom speciella åtgärder omedelbart medverka vid dess bekämpande. För detta ändamål upprättades ett särskilt statsorgan, statens arbetslöshetskommission, med uppgift att organisera och leda en hjälpverksamhet för de arbetslösa. Det lokala handhavandet av denna verksamhet uppdrogs åt kommunala arbetslöshetskommittéer, vilka hade att verka för och själva vidtaga de åtgärder, som kunde tjäna till att förebygga arbetslöshet eller mildra verkningarna därav. Denna organisation har sedermera bibehållits. Enligt principerna för hjälpverksamheten, sådan denna successivt utformades, skulle det allmännas åtgärder i främsta rummet inriktas på tillvaratagandet och beredandet av arbetstillfällen. Endast för så vitt möjligheter härtill ej funnes, skulle direkt understöd med bidrag av statsmedel tillgripas. De arbetslösa hänvisades sålunda så långt möjligt till egen försörjning vid allmänna arbeten. Dessa arbeten, som benämndes reservarbeten, anordnades i två huvudformer, statliga och statskommunala reservarbeten. Statliga reservarbeten. Arbetslöshetskommissionen, som beslöt och ledde utförandet av de statliga reservarbetena, hade att vid urvalet av arbetsföretag för detta ändamål tillämpa följande principer. 1) Arbetet skulle komma staten, kommun eller allmän institution till godo samt vara ekonomiskt eller kulturellt berättigat, men dock ej av den art, att det inom den närmaste framtiden kunde väntas komma till utförande på den öppna arbetsmarknaden. 2) Arbetet borde vara sådant, att arbetslönen utgjorde en jämförelsevis stor del av totalkostnaden. 3) Arbetet borde vara av den art, att varje arbetare med normal arbetsförmåga lämpligen kunde hänvisas till detsamma. 4) Arbetet borde kunna bedrivas under vintern. fl—342802

6 5) Arbetet borde kunna upptagas, nedläggas, utökas eller inskränkas allt efter arbetslöshetens omfattning. Olika slag av anläggnings- och grundförbättringsarbeten — såsom väg- och järnvägsbyggnader, kanal-, hamn-, kraftverks- och flottledsanläggningar samt torrläggnings- och skogsvårdsarbeten — motsvarade i regel bäst de nu angivna förutsättningarna och förekommo därför vanligen såsom reservarbeten. Förutom sådana ekonomiskt motiverade företag anordnades därjämte olika arbeten, som ansågos vara ur allmän eller kulturell synpunkt betydelsefulla, särskilt anläggning av idrottsplatser samt restaurering av historiska minnesmärken. När arbetslöshetskommissionen funnit en kommuns framställning om arbetslösas placering vid statligt reservarbete befogad, bestämde den till vilket antal —• avpassat efter det behov, som med hänsyn till arbetslöshetens omfattning och arbetsmarknaden i orten syntes otvivelaktigt — samt vid vilket reservarbete de arbetslösa från kommunen finge anställas. Arbetslöshetskommittén underrättades härom, varvid angavs den tid, inom vilken arbetsplatserna skulle besättas, samt de förpliktelser och arbetsvillkor, som vore förknippade med anställningen. Rörande reservarbetarnas löneförmåner hade statsmakterna principiellt fastställt, att de skulle understiga den lägsta grovarbetarlön, för vilken arbete i större omfattning kunde beredas på den öppna arbetsmarknaden, med skälig hänsyn därvid tagen till arbetarnas möjligheter att bereda sig uppehälle på den sålunda fastställda lönen.1 Statskommunala reservarbeteii. För att uppmuntra kommunerna till att upptaga och bedriva allmänna arbeten, som väl icke voro omedelbart nödvändiga men likväl på längre sikt behövliga för kommunernas utveckling, kunde statsbidrag tilldelas dem till sådana arbeten, s. k. statskommunala reservarbeten. Genom dessa bidrag fingo kommunerna ersättning för de räntekostnader, som åsamkades dem genom arbetets tidigare utförande; staten å sin sida besparades de kostnader, som eljest skulle komma att. påvila densamma för direkt understöd åt de arbetslösa eller för dessas mottagande vid statliga reservarbeten. För de statskommunala reservarbetena gällde i tillämpliga delar samma regler som för statens. Innan sådant arbete igångsattes, hade kommunerna att hos arbetslöshetskommissionen inhämta medgivande till att detsamma finge bedrivas med understöd av statsmedel. I ansökningen skulle angivas arbetets beskaffenhet och omfattning (ritningar och kostnadsförslag), planen för dess bedrivande och finansiering, dess betydelse för orten samt för arbetslösas sysselsättande, den tidpunkt när det kunde ifrågakomma såsom ordinarie arbete, kommunens ekonomiska ställning m. m. Godkände arbetslöshetskommissionen arbetet såsom statskommunalt reservarbete, fastställde den statsbidragets storlek och den lön, som finge tillerkännas arbetarna. Statsbidraget utgick till och med juni månad 1928 för det antal arbetsdagar, under vilka arbete 1

De numera ändrade reglerna återfinnas å sid. 25 och 2(5.

7 bereddes arbetslösa, med högst det belopp för varje dag och arbetare, som skulle tillkommit vederbörande kommun såsom statsbidrag, därest direkt understöd tilldelats samma arbetare. För tiden därefter utgick statsbidraget med viss procent av den lön, som kommissionen bestämt skulle tillämpas inom kommun, som erhållit rätt att bedriva dylikt arbetsföretag och erhålla statsbidrag därtill. Principiellt gällde, att lönerna vid de statskommunala företagen skulle fastställas efter samma grunder, som gällde för rent statliga arbetsföretag för arbetslösa. Kommissionen fastställde det högsta antal personer, som vid varje tillfälle finge sysselsättas i dylikt arbetsföretag inom kommunen. Beredskapsarbeten. De brister, som vidlådde det tillämpade systemet och som i det följande skola närmare uppmärksammas, föranledde statsmakterna att år 1931 pröva en jämkning i mindre skala av detsamma. För ett vart av budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 ställdes nämligen till Kungl. Maj:ts förfogande ett särskilt anslag till arbeten för motverkande av arbetslöshet, att användas till arbeten, som under alla förhållanden skulle förr eller senare utföras med anlitande av allmänna medel och genom statlig myndighets försorg och som vore av natur, att i normala fall riksdagen på framställning av KungL Maj.-t därtill anvisade medel. Några särskilda regler angående arbetslön m. m. vid dessa s. k. beredskapsarbeten gällde icke, utan vederbörande myndigheter ägde att helt efter eljest tillämpade metoder utföra arbetet. Beträffande urvalet av arbetsobjekt skulle iakttagas, att såsom beredskapsarbeten allenast skulle ifrågakomma sådana arbeten, som plägade utföras av statens egna myndigheter eller på deras föranstaltande. Vidare borde anslaget till beredskapsarbeten disponeras uteslutande för arbeten, som kunde fullbordas, utan att riksdagen ett kommande budgetår anvisade ytterligare medel. Brister i systemet. I den mån den senaste krisen började göra sina verkningar mera kännbara, visade sig det tillämpade systemet för hjälpverksamhetens bedrivande behäftat med brister av grundläggande natur. Såsom förut framhållits, skulle de arbeten, som utfördes genom arbetslöshetskommissionens försorg eller med bidrag av statsmedel (statliga och statskommunala reservarbeten) vara sådana, att de icke kunde förväntas inom den närmaste framtiden komma till utförande på den öppna arbetsmarknaden. Denna princip begränsade uppenbarligen urvalet av de arbeten, som genom statens försorg eller med bidrag från staten kunde igångsättas. Det tedde sig vidare olämpligt att använda arbetskraft och kapital företrädesvis för arbetsföretag, som icke ansåges i och för sig under en nära framtid påkallade. Betänkligheterna mot dittillsvarande anordning ökades jämväl, i den mån anslagen till arbetslösheten med hänsyn till föreliggande hjälpbehov stegrades. I och med ökningen i arbetslöshetens omfattning föranledde den fastslagna ordningen också, att en oproportionerligt tung börda kom att vila på de kommuner, där de arbetslösa hade hemortsrätt. Statens åtgärder för bekämpande av arbetslösheten framträdde nämligen såsom alldeles otillräckliga och kom-

8 munerna nödgades på grund därav utan bidrag av staten bära en mycket stor del av kostnaderna för de arbetslösas bispringande. En annan huvudanmärkning mot den förda krishjälpspolitiken gällde formerna för den lämnade hjälpen. I alldeles för ringa utsträckning hade sysselsättning beretts de arbetslösa och hjälpverksamheten bedrivits väsentligen genom understöd, detta trots den fastslagna grundsatsen, att de hjälpsökande främst borde beredas arbete. Även ur de arbetslösas synpunkt gjorde sig de nämnda bristerna, hjälpens alltför ringa omfattning och den obetydliga utsträckning, vari hjälp genom arbete kunnat beredas, i hög grad kännbara. I den mån krisläget förvärrades, framträdde de ifrågavarande bristerna med alltjämt ökad skärpa. Under dessa omständigheter framstod en principiell omläggning av den statliga arbetslöshetspolitiken såsom ofrånkomlig. Efter verkställda utredningar under hösten 1932 framlade Kungl. Maj:t för 1933 års riksdag ett vittgående och mångsidigt program för den ekonomiska krisens bekämpande efter nya linjer. 1933 års program. Detta innebar, att systemet med reservarbeten skulle avvecklas och staten i stället vidtaga åtgärder för omedelbart igångsättande av allmänna arbeten i öppna marknaden av betydande omfattning. Härigenom skulle bristen på arbetstillfällen effektivt utfyllas samt företagsamheten och det ekonomiska livet överhuvud taget stimuleras. Förslaget byggde på den grundsatsen, att angelägna arbeten principiellt borde äga företräde framför mindre angelägna samt att intet slag av arbete i princip borde uteslutas från arbetsanskaffningsprogrammet. På denna väg beräknades de oförvållat arbetslösa i avsevärd utsträckning kunna erhålla sysselsättning till den allmänna marknadens löner. Vid sidan därav åsyftades att genom positiva åtgärder till näringslivets stödjande även på indirekt väg bekämpa arbetslösheten. En rad förslag av innebörd att ekonomiskt stödja industri, hantverk, jordbruk och skogsbruk ingingo såsom betydelsefulla delar av krishjälpsprogrammet. De ifrågavarande åtgärderna beräknades åstadkomma en förbättrad köpkraft hos skilda lager av folket och en utökning av omsättningen hos handlande och producenter av förnödenheter. Såmedelst skulle de verksamt bidraga till att bryta stagnationen och öppna en väg till återhämtning och ekonomiskt återuppbyggande. Framhållas må ytterligare, att den framlagda planen förutsatte, att de arbetslösa, i den mån de icke genom arbete kunde vinna sysselsättning och försörjning, skulle bispringas genom understöd. ' Anslag för sådant ändamål krävdes sålunda alltjämt. 1933 års riksdagsbeslut. I väsentliga delar vann detta program 1933 års riksdags gillande, ehuru anordningen med reservarbeten enligt det fattade beslutet bibehölls vid sidan av de allmänna arbetena i öppna marknaden. Emeller-

9 tid modifierades avlöningsvillkoren vid reservarbetena till större överensstämmelse med den öppna marknadens grovarbetarlöner. Jämväl därutinnan, att omfattningen av de statliga hjälpåtgärderna borde bättre avpassas efter det faktiskt föreliggande hjälpbehovet inom skilda orter, vann regeringsförslaget stöd hos riksdagen. 1934 års program ocb riksdagsbeslut. Den allmänna inriktning, som den statliga arbetslöshetspolitiken erhållit genom 1933 års riksdags beslut, karakteriserade också 1934 års regeringsprogram. Även i detta, som vann riksdagens godkännande, hava de allmänna arbetena i den öppna marknaden erhållit ett framskjutet rum. Därjämte hava reservarbeten bibehållits under ytterligare begränsning av den kontanta understödsverksamheten.

II. Budgetär översikt. Arbetslöshetsanslagens finansiering. I det föregående har framhållits, att arbetslöshetspolitiken från och med budgetåret 1933/1934 i flera avseenden utvisar olikheter i förhållande till tidigare budgetår. Jämväl i fråga om finansieringen av arbetslöshetsanslagen hava nya principer tillämpats från och ined budgetåret 1933/1934. E n grundregel i den svenska budgetpolitiken har sedan gammalt varit, att lånemedel endast böra användas för finansiering av anslag för räntabla ändamål. I budgeten för 1933/1934 — liksom i nu löpande budget — har emellertid användningen av lånemedel så till vida utvidgats, att anslag anvisats att åtgå av lånemedel även i fall, då någon omedelbar förräntning icke varit att påräkna. Dylika lånemedelsanslag hava uppförts å en särskild fond, varvid det i fonden ingående icke räntabla lånemedelskapitalet avsetts att på kort tid amorteras i särskild ordning. För budgetåret 1933/1934 uppgingo de å denna fond anvisade lånemedelsanslagen till i runt tal 168 000 000 kronor. Till jämförelse må nämnas, att motsvarande anslag för innevarande budgetår uppgå till omkring 130 000 000 kronor. För avskrivning å det i fonden ingående icke räntabla lånemedelskapitalet hava vissa särskilda inkomstkällor bundits, nämligen för budgetåret 1933/1934 inkomsten av arvs- och gåvobeskattningen, beräknad till 25 000 000 kronor, och för löpande budgetår, förutom arvs- och gåvobeskattningen, en extra inkomst- och förmögenhetsskatt, som beräknas giva 8 000 000 kronor. Då härtill lagts ett bestämt belopp av 3 000 000 kronor, disponeras för sistnämnda budgetår sammanlagt 36 000 000 kronor för amorteringen. Med anlitande även i fortsättningen av nu nämnda inkomstkällor för den ifrågavarande korttidsamorteringen kunna de för budgetåren 1933/1931 och 1934/1935 anvisade lånemedelsanslagen beräknas vara slutamorterade år 1940. Arbetslöshetsbudget. Den grupp av anslag, som för budgetåret 1933/1934 anvisats i anledning av arbetslösheten och som finansierats på nyss angivet sätt, har i denna redogörelse sammanförts under beteckningen arbetslöshetsbudget.

10 övriga anslag å riksstaten betecknas såsom ordinarie budget. Härav följer, att arbetslöshetsbudget i nu avsedd bemärkelse för första gången förekommer i riksstaten för budgetåret 1933/1934. Den återkommer därefter i riksstaten för innevarande budgetår. Uppmärksammas må dock, att anslag, motsvarande de i arbetslöshetsbudgeten ingående, i mindre utsträckning återfinnas i ordinarie budgeten för ett eller flera av budgetåren 1929/1930—1932/1933. Så är t. ex. fallet med de under föregående avdelning omnämnda, för ett vart av budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 anvisade anslagen till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet samt ett för sistnämnda budgetår anvisat anslag till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar. Sammanställning' av anvisade belopp. Nedanstående sammanställning utvisar de belopp, som stått till förfogande för allmänna arbeten under den tidsperiod redogörelsen avser. I sammanställningen hava jämväl de anslag upptagits, som anvisats i anledning av arbetslösheten men som icke kunna rubriceras såsom anslag till allmänna arbeten. Beträffande beloppen är att märka, att desamma avrundats till jämna hundratal. I anslutning till sammanställningen torde följande böra framhållas. Under budgetåren från och med 1929/1930 till och med 1932/1933 hava medel till såväl reservarbeten som understödsverksamhet, kursverksamhet, frivillig arbetstjänst, hyreshjälpsverksamhet m. m. utgått från ett anslag inom den ordinarie budgeten, betecknat »bekämpande av arbetslösheten». Först för budgetåret 1933/1934 anvisades ett särskilt anslag till reservarbeten, under det att övriga, nyss antydda ändamål alltjämt tillgodosågos genom anslaget till bekämpande av arbetslösheten. Sistnämnda anslag kvarstod å ordinarie budgeten, medan det särskilda anslaget till reservarbeten överfördes till arbetslöshetsbudgeten. Av det sagda framgår sålunda, att kol. 5 och 9 sammanlagt utvisa de medel, som för ett vart av budgetåren 1929/1930—1932/1933 varit tillgängliga under anslaget till bekämpande av arbetslösheten. Anslag till allmänna arbeten och andra 2

4¶A n s l a g Budgetår

öppna

Ordinarie budget

t i l l

marknaden

ArbetslöshetsSumma (kol. 2 o. 3) budget

a l l m ä n n a

a r b e t e n

r e s e r v a r b e t e n Ordinarie budget

Summa Arbetslöshets(kol. 5 o. 6) budget 4 096 700

1929/1930

88 137 900

4 096 700

1930/1931

102 545 500

7 997 600

1931/1932

141 820 500

22 097 400

1932/1933

142 923 600

38 410 300

1933/1934

142 726 400

Summa

618153 900

79 821 400 79 821400

222 547 800 G97 975300

72 602 000

38 410 300 60 000 000

60 000 000 1

60000 000

132602 000

11 Det belopp av 28 281 000 kronor, som i sammanställningen återfinnes i kol. 10, fördelar sig på följande anslag. Statsbeställningar 10 700 000 kronor Lån till främjande av enskild företagsamhet 10 000 000 » Subventioner till främjande av enskild företagsamhet . . 3 500 000 * Förlag för understöd åt enskilda järnvägar . . . . . . . 1500000 » Isbrytande undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov 650 000 > Vissa' åtgärder på skogshushållningens område m. m. . . 475 000 » Byggande av ett nytt fyrskepp 367 000 » Anskaffande av viss materiel för lotsverkets behov . . . 75 000 » Undersöknings- och förberedande gruvarbeten m. m. inom Västerbottens län 364 000 > Väganläggningar från Adak-Kuorbevare malmfält till Slagnäs samt från Bjurträsk till Örträsk och Högkulla inom Västerbottens län 650 000 » Summa 28 281 000 kronor Vissa av förestående anslag äro med hänsyn till användningen av den natur, att de stå på gränsen till anslag till allmänna arbeten. Så är t. ex. fallet med anslagen till statsbeställningar och till lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet. För dessa anslag är gemensamt, att de syfta till att genom beredande av arbetsuppgifter eller genom bidrag av statsmedel förhindra, att pågående industriell verksamhet nedlägges eller alltför mycket inskränkes. Anslag till sådana ändamål skulle sannolikt icke hava beviljats av riksdagen, därest icke arbetslöshetssituationen ansetts motivera desamma. Då anslagen emellertid icke avse anordnande av allmänna arbeten, hava de ansetts lämpligen böra hänföras till »andra arbetslöshetsanslag». För budgetar betslöshetsan slag 1929/1930-1933/1934. 8

14 Summa ordinarie budget (kol. 2, 5 o. 9)

Summa arbetslöshetsbudget (kol. 3, 6 o. 10)

Summa summarum (kol. 12 o. 13)

Andra arbetslöshetsanslag Summa allmänna arbeten (kol. 4 o. 7)

Ordinarie budget

92 234 600

1 903 300

94 137 900

110 543 100

802 400 j

802 400

111345 500

111345 500 169 920 500

Arbetslöshetsbudget

Summa andra anslag (kol. 9 o. 10)

163 917 900

6 002 600

169 920 500

181 333 900

30 389 700

211 723 600

282 547 800

29 800 000

28 281 000

58 081 000

172 526 400

168102 400

340 628 800

830577 300

68898 000

28 2S1000

97179 000

759653 900

168102 400

927 756300

211 723 600

12 året 1934/1935 utgör sammanlagda beloppet av motsvarande anslag 18 710 000 kronor. Anslagen till allmänna arbeten hava i sammanställningen fördelats å två från varandra skilda huvudgrupper, nämligen anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden och anslag till reservarbeten. Uppdelningen torde icke tarva närmare förklaring. Kol. 2 anger de anslag, som inom ordinarie budgeten stått till förfogande för allmänna arbeten i öppna marknaden. För dessa redogöres under avdelning I I I B nedan. Här torde endast böra förutskickas, att anslagen i princip icke anvisats i anledning av arbetslösheten. Emellertid hava anslagsbeloppens storlek i vissa fall bestämts med tanke på att arbetslösa skulle kunna beredas ökad sysselsättning. Så är t. ex. fallet med de anslag, som anvisats till väganläggningar, vägförbättringar och vägunderhåll samt till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk, till skogsavdikningar samt elektrifiering av statens järnvägar m. m. I fråga om de belopp, som angivits för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933, är vidare att märka, att de för ett vart av dessa budgetår anvisade anslagen å 3 000 000 kronor till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet liksom det för budgetåret 1932/1933 anvisade anslaget å 2 000 000 kronor till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar upptagits i kol. 2. Motsvarande anslag för budgetåret 1933/1934 äro hänförda till arbetslöshetsbudgeten, beroende såsom nämnts på anslagens finansiering. I kol. 3 angives det belopp, som anvisats till allmänna arbeten i öppna marknaden inom arbetslöshetsbudgeten. För ifrågavarande anslag kommer att lämnas en detaljerad redogörelse under avdelning I I I A. Till jämförelse torde här endast böra framhållas, att summan av de till allmänna arbeten i öppna marknaden inom arbetslöshetsbudgeten anvisade anslagen för budgetåret 1934/1935 uppgår till 64 687 250 kronor. Av sammanställningen framgår, att beloppet för budgetåret 1933/1934 utgör 79 821 400 kronor. Vad därefter angår anslagen till reservarbeten, vilka anslag i sammanställningen återfinnas i kol. 5—7, skall i det följande under avdelning IV närmare redogöras för dessa. Kol. 6 anger de anslag, som för budgetåret 1933/1934 anvisats till reservarbeten. Beträffande kol. 5 är att märka, att denna för budgetåren 1929/1930—1932/1933 upptager disponerade belopp, medan sammanställningen i övrigt anger anvisade belopp. Denna oegentlighet, som torde vara av underordnad betydelse, har föranletts av att särskilt anslag till reservarbeten såsom nämnts först anvisats för budgetåret 1933/1934. Det har därför visat sig nödvändigt, att för budgetåren 1929/1930—1932/1933 förfara på sätt som skett för att överhuvud taget kunna ur anslagssynpunkt åstadkomma en översikt över reservarbetena under denna tid. Framhållas må till slut, att för budgetåret 1934/1935 anvisats 46 000 000 kronor till reservarbeten; ett belopp som efter vad man nu kan förutse icke kommer att visa sig tillräckligt.

13 III.

Allmänna arbeten i öppna marknaden.

Under denna avdelning behandlas för sig dels allmänna arbeten i öppna marknaden, till vilka anslag anvisats inom arbetslöshetsbudgeten, dels ock sådana arbeten, till vilka anslag anvisats inom den ordinarie budgeten. A. Allmänna arbeten inom arbetslöshetsbudgeten. I sammanställningen å sid. 10 och 11 har angivits, att summan av de anslag, som inom arbetslöshetsbudgeten anvisats till allmänna arbeten i öppna marknaden, utgör 79 821400 kronor (kol. 3). Nämnda belopp fördelar sig å olika anslag på följande sätt. Statliga beredskapsarbeten 3 000 000 kronor Kommunala beredskapsarbeten 8 500 000 » Främjande av bostadsbyggande 23 000 000 » Skenfria korsningar 7 000 000 » Broar och hamnar 6 000 000 » Statsbana Malung—Vansbro 800 000 » Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar . . 5 000 000 » Bidrag till gödselvårdsanläggningar 700 000 » Lån till gödselvårdsanläggningar 500 000 » Torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbetslösheten 4 000 000 » Bidrag till täckdikningar 1000 000 * Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo . . . 500 000 » Arbetarsmåbrukslånefonden 7 500 000 » Statliga byggnader 12 321400 » Summa 79 821 400 kronor Regler för användningen ar anslagen. Beträffande användningen av förestående anslag gäller i korthet följande. Anslaget till statliga beredskapsarbeten användes efter samma grunder, som gällde för de för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 anvisade anslagen till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet. För dessa grunder har redogjorts under avdelning I (sid. 7). Anslaget till kommunala beredskapsarbeten avser, såsom namnet anger, arbeten med rent kommunalt ändamål. Arbetet bör icke kunna ifrågakomma som statskommunalt reservarbete och i regel icke heller eljest kunna komma till utförande med statligt understöd. Bidrag till kommunalt beredskapsarbete lämnas antingen såsom lån med ränte- och amorteringsfrihet under de fem första åren eller såsom bidrag utan återbetalningsskyldighet. Ansökan om bidrag göres hos Kungl. Maj:t. Anslaget till främjande av bostadsbyggande avser dels bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen, dels ock bostadsbyggande på landsbygden. I förstnämnda hänseende gäller kungörelsen den 16 september 1933 (svensk författningssamling nr 558). Statslån utgår för byggnader, huvudsakligen avsedda för bostäder. Lån får icke beviljas för byggnadsföretag, vilket jämf2—342802.

14 väl utan statligt stöd kan väntas komma till stånd under den närmaste tiden, och ej heller för byggnadsföretag i vederbörande kommuns regi. Lånebeloppet får ej överstiga Vs av den på öppna marknaden erhållna, i fastigheten bättre belägna krediten. Ej heller får statslånet uppgå till högre belopp än som svarar mot 15 % av ett på visst sätt fastställt fastighetsvärde eller överstiga 15 % av fastighetens taxeringsvärde efter byggnadsföretagets fullbordande. —- Ärenden rörande lån av ifrågavarande slag handhavas av en för ändamålet inrättad byrå, statens byggnadslånebyrå. Bestämmelserna angående bostadsbyggnadsföretag å landsbygden återfinnas i kungörelsen den 30 juni 1933 angående förbättringsbidrag och nybyggnadslån till främjande av byggnadsverksamhet på landet samt kungörelsen den 16 september 1933 om utsträckt tillämpning av nämnda kungörelse (svensk författningssamling nr 47.3 och 545). Därjämte hava bestämmelser meddelats i kungörelserna den 30 juni och den 28 september 1934 (svensk författningssamling nr 411 och 486). Förbättringsbidrag lämnas för ur hälsovårdssynpunkt påkallade reparationer och andra förbättringsarbeten å bostadslägenheter samt för uppförande av nya bostadslägenheter i stället för förut befintliga bristfälliga sådana under vissa förutsättningar. Bidraget skall i regel understiga 50 % av de för byggnadsföretaget uppskattade kostnaderna och får ej överstiga 1 000 kronor för bostadslägenhet. Nybyggnadslånen lämnas för samma slags byggnader som förbättringsbidragen. Lånen få ej överstiga 70 eller tillika med förbättringsbidrag 80 % av byggnadskostnaderna. Såsom maximibelopp har fastställts 3 000 kronor för bostadslägenhet eller, därest såväl bidrag som lån utgå, 2 000 kronor. Verksamheten handhaves av dels hälsovårdsnämnderna i de olika kommunerna, dels hushållningssällskapens egnahemsnämnder, dels ock statens egnahemsstyrelse. De i det föregående omnämnda, för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 anvisade anslagen till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet användes i viss utsträckning till att finansiera arbeten med s. k. skenfria korsningar (korsningar mellan väg och järnväg). För budgetåret 1933/1934 anvisades emellertid ett särskilt anslag för ändamålet. Från anslaget "bestridas samtliga kostnader för arbetena med undantag av en fjärdedel av kostnaderna för eventuellt erforderlig markupplåtelse, vilken sistnämnda kostnadspost bestrides av de väghållningsskyldiga. Därjämte lämnar vederbörande järnväg (statlig eller enskild) visst bidrag, i allmänhet motsvarande omkring 10 % av anläggningskostnaderna. Anslaget till broar och hamnar användes enligt de allmänna reglerna för statsbidrag till brobyggnader och hamnar, vilka återfinnas i kungörelsen den 31 maj 1934 angående statsbidrag till allmänna vägars byggande m. m. och kungörelsen den 10 augusti 1928 angående statsbidrag till byggande, förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder (svensk författningssamling nr 207 och 328). Anslaget utgör följaktligen en direkt förstärkning av de anslag, som för ifrågavarande ändamål anvisas inom den ordinarie budgeten.

15 Anslaget till statsbana Malung—Vansbro utgör ett fortsättningsanslag till anslag, som för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 anvisats inom den ordinarie budgeten. För ändamålet hava jämväl beviljats medel från de för nämnda budgetår anvisade anslagen till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet. Bestämmelser rörande användningen av anslaget till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar äro meddelade i kungörelsen den 30 juni 1933 med däri genom kungörelser den 16 september 1933 och den 24 maj 1934 vidtagna ändringar (svensk författningssamling nr 437, 548 och 198). Bestämmelser återfinnas jämväl i ett den 30 juni 1934 utfärdat cirkulär (svensk författningssamling nr 438). Anslaget är avsett att samtidigt tjäna två ändamål, nämligen beredande av ökade arbetstillfällen inom skogsbruket och främjande av skogsvården. Från detsamma utgå bidrag till framför allt skogsutdikning och skogsodling. Bidragen utdelas av vederbörande skogsvårdsstyrelser, sedan Kungl. Maj:t på framställning ställt medel till styrelsernas förfogande. För utdikning utgå bidrag med högst 60 % av den för vederbörande företag godkända kostnaden och för odlingsföretag med högst 50 %. Anslaget till lån till gödselvårdsanläggningar användes på samma sätt som gödselvårdslånefonden. Från denna fond, som inrättades år 1918, kunna hushållningssällskapen erhålla statslån för att därav utlämna lån för utförande av ändamålsenliga gödselstäder samt sådana anordningar inom vederbörande djurstallar, som betingas av en rationell gödselvård (gödselvårdslån). Närmare bestämmelser i ämnet äro meddelade i kungörelsen den 11 juli 1918 angående villkoren för lån från gödselvårdslånefonden (svensk författningssamling nr 576) med däri genom kungörelser den 6 juni 1925, den 18 juni 1927 och den 29 maj 1931 (svensk författningssamling nr 186, 241 och 132) vidtagna ändringar. Lån kan beviljas ägare eller brukare av åker eller annan odlad jord, oberoende av storleken av den fastighet, där arbetet är avsett att utföras, och, beträffande brukare, av brukningstidens längd. Lån må ej uppgå till högre belopp än 2 000 kronor och ej heller till mer än 75 % av den beräknade kostnaden för anläggningen. Anslaget till bidrag till gödselvårdsanläggningar avser, såsom namnet anger, bidrag utan återbetalningsskyldighet. Sådant bidrag må ej uppgå till mer än 25 % av den beräknade anläggningskostnaden. Därest lån därjämte lämnats, må sammanlagda beloppet av lån och bidrag ej överstiga 2 000 kronor och ej heller utgöra mer än 75 % av anläggningskostnaden. Bestämmelserna i ämnet, som i huvudsak överensstämma med bestämmelserna för lån, återfinnas i kungörelsen den 30 juni 1933 angående statsbidrag till gödselvårdsanläggningar med däri genom kungörelse den 24 maj 1934 vidtagen ändring (svensk författningssamling nr 435 och 189). Rörande användningen av anslaget till torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbetslösheten, hava bestämmelser meddelats i kungörelsen den 30 juni 1933 (svensk författningssamling nr 436). Bidragen beviljas av Kuugl. Maj:t. De få ej överstiga 50 % av godkända kostnaden för företaget och beviljas jämväl i övrigt på de för statens avdikningsanslag gällande villkor.

16 Anslaget till bidrag till täckdikningar avser statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, vilka kunna beviljas ägare eller brukare av åker eller annan odlad jord oberoende av storleken av den fastighet, där arbetet är avsett att utföras, och, beträffande brukare, av brukningstidens längd. Bidragen, som sökas hos och utlämnas av hushållningssällskapen, må utgå med högst 25 % av den beräknade kostnaden för företaget. Därjämte finnas särskilda föreskrifter för det fall, att sökande beviljats jämväl lån till täckdikningsföretag. Bestämmelserna i ämnet äro meddelade i kungörelsen den 30 juni 1933 angående statsbidrag till täckdikning (svensk författningssamling nr 434). För användningen av anslaget till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo finnas bestämmelser meddelade i kungörelsen den 16 september 1933 (svensk författningssamling nr 549) och ett samma dag utfärdat cirkulär (svensk författningssamling nr 550). Kungl. Maj:t beslutar på framställning av skogsvårdsstyrelse om anvisande till styrelsen av medel att utdelas såsom statsbidrag. Bidrag kan utgå allenast till företag, som avse nybyggnad av väg eller flottled eller sådan omläggning eller förbättring av förut befintlig väg eller flottled, att denna först genom sagda åtgärd kan fylla det med vägen eller flottleden avsedda ändamålet. Bidrag kan beviljas med högst 25 % av godkända kostnaden för företaget. Arbetar småbrukslånefonden inrättades år 1933. Från fonden utlämnas lån med ändamål att giva skogsarbetare eller därmed likställd arbetare tillfälle att förvärva mindre lägenhet, ägnad att bereda innehavaren utkomst genom jordbruk, drivet vid sidan av annan verksamhet. Lånerörelsen regleras genom kungörelsen den 14 juni 1933 angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet med däri genom kungörelse den 7 juni 1934 vidtagen ändring (svensk författningssamling nr 331 och 234). Kungl. Maj:t beviljar på därom av kommun gjord framställning arbetarsmåbruksstatslån. Sådant lån användes för utlämnande av arbetarsmåbrukslån. Högsta lånebeloppet är 6 000 kronor. Med avseende å återbetalningen uppdelas lånet i en amorteringsdel och en stående del. A amorteringsdelen erlägges ej ränta. Efter amorteringstidens utgång skall gäldas ränta å den stående delen enligt den räntesats, som Kungl. Maj :t bestämmer. Verksamheten bedrives under överinseende av statens egnahemsstyrelse. Till statliga byggnader hava ett flertal anslag anvisats inom olika departements verksamhetsområden. För överskådlighetens skull hava anslagen här sammanslagits. Några författningsföreskrifter rörande anslagens användning finnas givetvis icke. Anslagens användning. Anslagen till allmänna arbeten inom arbetslöshetsbudgeten hava använts på sätt, som framgår av vidstående sammanställning. I fråga om de i denna — liksom övriga sammanställningar — brukade ändamålsbeteckningarna torde böra något beröras de, som hänföra sig till byggnader. Särskilt för sig redovisas sålunda dels medel, som anvisats för uppförande eller förbättring av bostadshus på landsbygden, dels ock medel, som anvisats till bostadsbyggnadsföretag i städer och stadsliknande samhällen. Under beteckningen »andra byggnader på landsbygden än bostadshus» upp-

17 1

-3 & o o

fl :S

03 03 - Ä

o s o o cs o o co c o o i n OS CO

O O iO

1—1 1—1 T - t

1 1

O GM in TJI i-H i—t

O CO o co co co

O O co in co i-i

T J I CO O lOSQC co T J I C en i - i o o T j i i n i n co co

O co

o *

N co

r H

CO in

os co

C O

o o TJI

c c r-(

r-os c co os cz: CO CS o

N T J I O

l O N

T-l

- H T j i CO T j i i—i

CO GO ( M r t

co eo GM

in i-i CO

in GO i-H

O N I O N ers i n - H oo CO GM i-H C4 in t-

1-1

1 1

5 11 co 11 CO

I I I I

co OS

o co GO CO r-

lO 00

co eo o»

o o CO CO T-<

o o OS O i—i

CD i n o »H c c o o o >o CO OS O 0 0 CTS N GO o co co co I H CDrtri M CO 'l*

o o o o o o rH O O

"SI

O O O O O O i n TJI CO

c o - * co er. co - ^

O O KO co TJI H

iO o o —< O O N O O csoos O TT N r H CO

o o o o o o i - I O O

- O

i 2 8 .

o o O O i n ö i n TJI co

co TJI co os co "*i

ö S -^31> In

o O »o co TJI

0 0 CO

i-l

o en t00 c» en ex

i n

O T J I

N as Is00

C~ -H CO CO

O o co GM

COTjiO o i o co tcocc O N in

o c : O

O i n O N OTJI o co N co T j i CO

T-H

•o

o o o eo in eo

I -

^ CM C5 O

o c in o in as co c: T J I er »-i CM

1 2 1O 1 o 1 o

49 i T J —' c3

-2 J -SJ »M

—

r ö

i—i

O i l o i l co

O—( o o o co

Tji

l O CO

CM i-l

Tji GM

I 1

N TJI

r-l

O 00

o o in

O »n co

oo o

CD CO GO

H -J1

tji

— 1 T 3

1 ^ 11 1

- 1

I I

r-<

-2 a o "£

1 2

—1

C O

TJI

1¶I I I I

o o

1¶T H C O

I I

o 2 =*

1—1

o o O o o o ioo! tCD CO * t l

O CO CO 0 0 i-l

TJI C O Tji Tji

03 O

t i

0 0

H J

»IS

,_, J§ J bo "g - o3 3 H

i l I I

Tji T H i - l iH

1¶I O 1 O o TJI

O O O O O O o o o G» o o CO - H T J I

r-l C3 CA

i-H

GM T - I C O

CO i H

N C O T J I

i-l

CD —i

as co

IO IO

IO N

Tji

C O

r~>

as O rH

o o

o TJI I O CO t -

r H

T j i

in rH N eo

IO 1 rH

as CO oo

in o as —i os co r H N o oo C O rH IO co •o

o o

^Jl tt-

( (3 <1

ei CO t—i

<V ÖX> eS co

a H

fl^~Z ' r r j

I Tji

05P

0 5 0

00 CO

• fl • •

oo o r-

•o

0 0

r H

oo CD as

Th eo O co i—i o

r H

Tji

T j i

00¶CO CM

•o eo co

o CM IO

o CO rH

to |

o in CO co

o as CD o

o a c a Ol

i n oo er i n co o NTjiin oo ers co O l O r r - l CO

r-l

h-COrN

•*

1-1

a a

• < P=l r-S M

i-H

1¶T U ^Jl 1 N tco ^tl N rjt G * 00 i-( oo

lygfäit ndra statliga byggnader för offentliga myndighete

: rl

•*>

irnvägsanläggningar . . analer och andra inre vatt vägar (inkl.flottledsanlägg kogsförbättrande åtgärder ricksvatten- och avloppsl ningsarbeten avs- och flodhamnar, fis

eS bD

CO 1

1 1

1 O

oo Ti*

N irH - H

tCO 00 njl oo

Jv •

X/1

pRr5q<)

N 0 0

<-*

TJI O CO

N C D C O

O TJI N

C D C O 0 0

oo rH CO O CO

o OO rH CO rH

t~ CO

1 1

1 ' H 1r H 1 1

1 1

1 <0

'a s s

r-4 O £ CO 03 flbO P H O

cfl f-"

si o

fl a

rö

si Ti c O ert

0 3 * TO

*? • * .03

a> CD 03 co S

r H

o rfi

O T J I I i-l

r j -4_

> 5 a °o t K

fl- >= i fl

o —

< <1P a-c P w

< i t ii

a a X/1

CO 00

o 00

• * i-H

00 rH

IO N CD

t» oo eo ioo eo

o Tji

eo CO

00 00

^ »~ o

o•

00 00

1 CO

m in

•o

O CO

1 1

1¶O O 1oo

-a

llmänna vägar (inkl. gat

r =

irs

S-

os os

C O N

co P.

Tft r - l 1-H.

o o

00 IO

1 IO

-|J

c»

CO CO rH

in in N T-> CO I O CD r* CD cs 00 00

00 00

r-l

i-H

as oo Tji rH CO 00 rH

iO IO 00

a 6x> ox>

« a a :a

•i-»

«M

+3 O 6X)

a CO

-t •o

N CO O in H

a •*4 P

1 Tji

r H

ni 8

| 1

Tji

-tCO

I O

r H

in N

r*» - 2 CO

r»

1 1

i n CO O t00 co

ppförande eller förbättring av bostadsbus på landsbygden ostadsbyggnadsföretag i städer och stadsliknande samhällen

2 1l

I H

—

C D

1 3 •+-> a> •<H

ndra byggnadsföretag . . . 1

1 i-H

rö - i A fl A g fl ig '.

00¶Tji O S

oo co r-cCO

04 rH

o o o o o o co o i n CO i n OS

1—1

o o in CO TJI H

° o M

:o3

N C O i-H

r - l CO 1 C D O

vggnader för offentliga myn-

F-{

o in

-"3 o3 CO

eo TJI i—1

1 T 3

03 N

oo co oo

CO 00 rH

lO rH J>

äflcc3

0 0

CS *J1 CO

H l O C as GM c rHTjio O T J I in O OS cc co co i— r H GO

r *

9 i

o eo

o o o O O O TJIOO co i n os i n TJI N

X/1

o o O N KOTJI o 30 N C C T j i CO

o oo TJI

£ ö w

> ^

•

00¶N H IM T j i CO o> N i n t-

1¶II 1 II

1 1 1 1

• *

00 r H oo i-H C O in o oo C O

O O O O i O N GO i n CO

i H

—

C O N

^ i-i

TJH OO

CD i-i

CO N in in os

O O) iO

oc3 *T3

:cö O

O O O • X I ' * CO O I O CO iO"<*l 0 0 eo TJI co N O S co IT5OC0 TJI O o eo o TJI co I O O J CO H CO TJI c»

l-<

—

O O o N co

> -s J

O O O O o o N Tji iO

r-l

—i o o o o o cocoo N T J I O N r - l CO

* *

rf o3 CO

u a

u o

a a o

co' CD

0X>

IO r-l

X/1

a a CO

ci to a

'fl +3 <s> bD

r-H

00¶N o oi '•-1

Co-

-ta m

18 2

" ^

"08 03 O

H i

- H

0J p rQ :o rH

to os , Q

— ON

-ti

P H

a fe

—

oo CO

o O

o o CO CO

co co

co T j i vn os

r-c

OS 00 rH

i—

OO CO

fr-

er ir; oc

Tjl

CM OS

o rH

os co

co os eo

o o o

IO rH IO

frOO

Tji

fr-

Tjt

os r H

00¶CO CO

Tji IO

O C O CO OS

i n co ooo TJI i n

00¶CO CS

TJI

i-H

fr-

o o

o o o o o TH

O T M TJI

TJI

GOTH

co in C O N

o o o o

1 1

Tji CO

Oi SS i(3 iO N

»o SD_ CO

CO CS co

CO SM SB OS

00 00

r H 00

fr00

I O

00¶CO rH

TJI

•O

co os •o

CO CO CO 00 00

o os os eo o os

o cc 00

IC Tj

O O

CD CS

o o

00 N

fro os

CD CO

1 1

18 N

"TH

SO TH

1' a•

1 Tji

o o GM

TJI

Tji

fr00

03 a

TJI

co CO co oo os os oo I O

rrj

3 i

o o

os in o co

CÖ

O O

i—i

o o

o o o oo

o o o or H

i n

a 12 -g

CO frCO

M a> TJ

1 IO

fras en o r H

Tji

oo CO

o o o o o 00

Tji

CO 00 CO 00 Tji

00 00 00 CO

1 1

frfrO0

e? fl

"S -3 -2 g O

O fr-

•s?r3 a " a

r»

00 TJI

1-3 r*i

:o3

'r,

o o oo

o o o o o CO

Tji

i n CO Tji

CO CO

i-H

o o o o o 00

frco CO 00

-Si 9 g

"ti

-J

H i

- ^

—

1 1

os os

1 1

r-J + a a j 03 co rr-J

I f

Tji TJI

g CO

a 3

fl : «3

n -3

:•a r

-ti

CO i-H

rH GM

3 a -a

-ti © ©

-H

a o rH

•

cfl

u 03

• '

os CO rH

CO CS

co IO

o o CO

00 00

Tji

r H

T H

CO TJI rH

Tji IO

00¶CS TJI

,fl o •• cfl

5C •+->

"O O

ox)

rH 03

a las co

I-H

r H rH

co os eo

« bD e3 cc

•5 WW

-*•

Tji

t—<

bl) bO :co

°a

* CO -> co a l-H

a en

co HÖ

t» rH

ti :o3 bO -ti

«4 rö

fl rf

r©

:o3

5X) 12 es xn

+-> HH>

bJO O

•*! X/1

6X) es 50

T ÖD~ TH

co i n OCO

CO co

T-H —1

CO rH

o o o

o o o o o o O TJI TJI

IO rH

Tji

l-H

co i n ooo

CO co CO

T-H

r H r H

-a a 6D

05 11

ss o

•*

00 so Ol r-

•H

03 bO

bO bO :oä

--H

2 2 •o ._. TJI

co IO

£ 00

-H

l-H

TJI

oés

'fl o3

co •Ö tn w-i

«" rH

22 00

13 03 CO

-t-s

H-»

6X) es

-Ö : 0

rö

-5 i i

> o

a •5

»eo

C 10 fr.

-a

es 6X)

.2 —- «

bX) 6x) ^»

a i5 t-

-a«

IO rH _

—i

.5 :a

t rH 00

c o co

GM CO I O

OS . T *

-* C» CM

-* rH tM

o o o o

o o o O O o OCO 0 0 o c o co co co r H N O O

iO IO

fr-

IO TJI US

•O

o o o

TJI

o rH

rH rH

CD rH

-"I ©

co"

-©

6x> a

H-

il3

-*é

o; i 0

c» E 6X) ' c

^s § 12

-ii

r5 -t-

•5 t

o tH

:o3 00

2 CO

>o rss ~©5" SS SI —H

r-l

1 co CO

CO T-H

a o »a CO r—1 co

a6x> 6X)

a h

!-.

H-5

rÖ

:rf

:0 =tH CO

4->

•5 X/1

H-5

6X)

Tji

i^»r i

GO 03

•*

03 X

5fl

. £ .12

H-s

crj Ö

bO bo

rÖ

-ti

6XJ

0 3

a - ? „ cs

^ «

KS'S

a •**!

COCO rH

-». -a a H-3 #6X) a fl H -

fcD

-:o3 ti

r-l

-a

-rS

T *

l> k »

OO US

1¶COo OCD o o 0 0 CO i-H

a © -a a

r©

1 Q O

.a e o

§ OS

N "

•SD* ;

i-H IO

6X) :eS

r—<

00 CO

00 Tji

bD bO :o3

o fr*

.s 03 bo

CO oo

a H l o

6X)

'•P _fl

i-i CO

:©

:© 6D

Tji 30 CO T J I

6c lo" es H-i

O O o O o o o o o

frco

i©

-H

a .2 '3

03 CO

»d

H J

i—i

*->

6c bD

:© 6X)

:oä r> fH :oä r->

as fr-

a CO 6f>

4* i.

a a

IO 00

Tji

i-H

-tJ

TH 00

6x> M cö" 'a oo

T J I N

l-H

•* so

O o

Tji

60 55

I O

*a 6X) os

fro

TJI

:a r H CO =— r ö 00

CO Tji

fr-

l—H

fl 'fl •*-< "fl

TJI

eo co IO

I—I

CD CO CO

IO CO

TJI

°eS

k» co 61) O -S co

IO Tji

'rZ 1 CO co :a fra Jg frCO

-a u »a

eo rH

CO CS

o o TJI

o o o o

l -

fr-

T}l Tji

r-l

o o o o O T H

OS co

frös

a eo eo co »a I O Tji u

o o o

i—i

00 CD

6x)

H-=

4¶TJI rH

a fe a a fl aa

fl • a •

3 H-2

T-)

ex) a

TJI 00

0X) 4 *

eo 0 0

_ A be £ -9 M rt

o os os

13 °3

reo

N o n3

•

beslut men påbörj

I O

frös OO CO CO

c«

—

OS CO

03 I O

eo CO

TJI rH

Tjt

CS CO

rH :o3

TJI

eo 00

CO t 00

•-1

o o O

•"

i-H

T *

o o 00

TJI O

»-I Tji

00 CO

Tji

03 -ti

co os rH

o o

9r§

o o eo

o O co O oo CO co T j t i n oo

o o o ro H rH

• "8 <j o

—

—1

° O

o co co in co

tag . . .

H i

tliga myn-

1 CO

bD &0 f-i

a a n

a A

tH 03

• '

a a , oj

a a X/1

19 tagas till jordbruket hänförliga byggnader. Beteckningen »byggnader för offentliga myndigheter» åter innefattar byggnader för ämbetsmyndigheter (t. ex. centrala verk och länsstyrelser). Till »andra byggnadsföretag» slutligen hänföras övriga byggnader (t. ex. undervisnings- och sjukhusbyggnader samt kommunala byggnadsföretag). Beträffande de i sammanställningen lämnade sifferuppgifterna torde följande böra framhållas. Det i kol. 10 för varje anslag angivna statsbidragsbeloppet är i regel lägre än det, som av Kungl. Maj :t för budgetåret ställts till förfogande. Detta sammanhänger bland annat med att sammanställningen icke upptager de belopp, som ställts till statliga myndigheters eller andra organs förfogande för bestridande av förvaltningskostnader. Jämväl har inträffat, att anvisade belopp av en eller annan anledning ej kommit till användning. Ej heller sådana belopp ingå i sammanställningen. Till främjande av bostadsbyggande har av riksdagen för budgetåret 1933/ 1934 anvisats sammanlagt 23 000 000 kronor. Av sammanställningen framgår emellertid, att endast 15 750 055 kronor använts under budgetåret, därav 11 109 416 kronor för bostadshus på landsbygden. Kungl. Maj:t har emellertid för sistnämnda ändamål ställt till egnahemsnämndernas förfogande sammanlagt 17 350 000 kronor. Anledningen till denna differens är den, att nämnderna vid tidpunkten för sammanställningens uppgörande icke disponerat större belopp än 11 109 416 kronor. Uppgifterna i fråga om anslaget till torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbetslösheten, och anslaget till bidrag till täckdikningar utvisa, att från anslagen utgått respektive 3 979 650 och 950 000 kronor. Därjämte hava bidrag lämnats »från andra» med 4 586 010 respektive 2 906 990 kronor. I sistnämnda belopp ingå emellertid även statsmedel, i den mån sådana utgått från avdikningslånefonden och täckdikningslånefonden. Förstnämnda fond har sålunda bidragit med 2 551 030 kronor och sistnämnda fond med omkring 1 200 000 kronor. I fråga om anslaget till bidrag till gödselvårdsanläggningar föreligger samma förhållande. I det belopp å 2 053 788 kronor, som redovisats såsom bidrag »från andra», ingå således lån ur gödselvårdslånefonden med sammanlagt 214 523 kronor. Beträffande de statliga byggnadsföretagen är att märka, att såsom beslutade men ej påbörjade upptagits sådana företag, vid vilka det egentliga byggnadsarbetet icke igångsatts. Förberedande arbeten med ritningar och dylikt kunna följaktligen pågå vid företagen. Vad slutligen angår fördelningen av totalkostnaderna å material och arbetslöner, är att märka, att denna fördelning i icke ringa utsträckning måst ske efter uppskattning. Sammaudrag- ur ändamålssynpunkt. Till belysning av huru de i föregående sammanställning angivna ändamålen tillgodosetts, lämnas härefter följande sammanfattning av de i sammanställningen ingående uppgifterna.

20 i CO

oo tn - P CD

'eS 03 •P PH _ 25 JO H-

r f-i Q Pj H g 03

r-< <X>

is S

—H

:oJ

"S3 02

O co CO CO 1>

CO rH

<-0

B H

CO O

CD O J

T-H

eo TJI

O O O

—

rö

co rH

CO I>00

t»

C l O -i r H C O O C f3 OJ r H O i f3 CD CO l O l~- •

00 OJ

COTJICO

r-(

rH rH C0

CO rH

t > - CO r H T - i OOCO r-l r-l

1 OJ

TJI

co co

TJI o

rH CO

O TJI

TM CO Tji

coco

Tji

1 CD

CD l O

L O C O O

l o r o o t>- r~- co

C O T f i O t ^•

T J I I O O

lO rH

r~ O

CD CO O

OJ TJI i O

l O r l

COlOOJ

Tji

or H s I >t CoO

coco

c o TJI t >

co co

O T j t C O C C3 TJI co co ef 3

COTJI

T-H

T j i t^-

co TJI t~r-co

co co

r - c o c D c i "3 co c o T-H c£»

x N i o a)

0 0 CO

c o co c o

r l

O O O O lOO

1 1

—i co coco

1 o o 1 O CD lON

CD T j i COCO

- H CO TJI TJI

t > co

I CO t>»

1 rHOO

O o

1¶O O i O O 1 o o t—oo

CO O

COOJ

i O T J I T J I CO CO CO c o t>> Tji CO t »

1¶CO CO CO 5 0

1 rH

H0CO CO

o o

o c o

OCO

o l

TJI

COO

CD O

H I O TJI TJI O T-H T-H CO

i O CO i n rH OOCO T-H

TJIiOO C O i O N

t C - i

co co co

T-H

CD co

T-H Tji

cocoi

r-l

r H I I

—

C O C T J I C

T *

Cv t^ •

•T*

CS cM

T-H

T j I r H I C f

T * T-H

eo »i

!>•

I>TJ1

T+|

T-H

»1 CS

TJI r ^ o O O J O CD l O O O C O O T U co i O r^Tjiio

ICO in T-H rH

TJI co in

h o i o eo i n O J r--coco

in oin

c o c o o o coojincr cocococc

COCOT-HTJ

QO -*l SO CS O CS

CO r H C 0 rH

O t^r CO - H

r» GO

CO r H i O O EC TJI CO O i O

I O 1 h in

O H

-JlrHrH O)

CO rH

rHTjIrHCT CO O J Trl

ITU

o o o

t ^ t ^ o c

COrH

C D O O O C

t--

iffl

Tji T—1

O O co

1 1

o coo c o t~- o

1 o 1 rH

CO C O O CD CO i O l O CTJ r H lOCD rH

1¶OJ 1 CO

i n CO i O t^- c o

OJ CO

rH T-H

TJI

co 1

t-»

Tji OJ

1—1

r~l

t ~ r H c o co c o co rH COCO Tji

1 CD

co i oo 1 CD

O O O O O O OJ o i n co o O J r^ rH TJI

1 1

inT-Hco

I O l o co r^ TJI rH

CO r H

|<t I b cc i> ca

i TJI i T J I I

™

c3 bO KO

O C O T J I

i n O J r n C

O OJ

TJI

O CO CO r H

• o3 f= O a. fl bl :o3 :oä t-

)

|T ICC

•= i

< j PH cq i - , xn t -

o CC T-H T *

[» CC

eo T*l

" -2

M.3

H *

CDOJ

•

fl >->

. .a

r ö CO • :o3 - H

.to g .

. -fl

eo Ol

Q©

I O T J I T-H

Tji

rö rö

1¶CD 1 CO i-i eo o

f ^ C O O CD r H O O O T M CO

:•< A

co co

t^co

—H

03 Ti

CD r H

oco

CO - D O CD r ^ o CO CD t O CD O O C O OJ rH

i-H CO

CO r H

«M

> »»O

OJ co

oC3

co O J t^

coco

T *

c© eo

C O C O O T J I

•S

613 es U

T i1

»r - l

i C i C O i f1

»E

(

o j o o o r -• T H C O O T )*

{

l O O O

-H

rS H-> ' O cS a ö S fl i°

•3*

l O O O

TJI

CD rH

03 , ) bo ' H ci o «S H J

O T J I

OJ T-H

T—1

O J O O i f3

O i O

fl H 3 CO

"S*g

CD CO CO

o oO oO

+5 O -+J

COIOOJ

c o co o

•* —

!>•

CO r H O H h O

TJ< rM

CO CO CO CO r H r H

50 e»

1—1

* w -3" o 2 2 P r M S

w OJ CO CO

OC 3

r-J _,L CD

-H

H«

—

TT"

IOCO

l O O

CO Ti

CO CD U 0 c o co T-H OJ OJ OJ

:o3

NiflO

besli me påbö

O W O r H O J CD

B fl " C

r H O J O Ci r H t ^ U0 lT 5

O i O N O i O t O O J Tji O

| CO 1

OJ OJ Tji

O C 0 iO rH CO - H

T J I CO o T—1 O J l O CO r H

T-H

^O HOJ J 2 Mcrj

«« SO CC <N

O O

T-H

CD TJ< CO CO CO CO TJI c o i O TJI co co TJI

00 OJ

1 > T H

r-1

-3

CO CO rH

T-H O

O O O O i f l O O O O O M O r H O CO O r H CD

Tji

-•

Id CO

TJI

Tji

SS T* O Ttl

TjIOCO O J O T}1

IT-

r H

s: '5 »5

T3 G :ea

O O

o o OJ CO o CO o o

O J TJI t»

TO1 5

I O

l-^ Tji liO r H

se »o »© r^ 5=1 »O ex.

O O O O i O O W O O O M O CO O C D O C D C D co •*• O J c o co O J r— eo i n -m co c o CO

—

T j i T-H 0 0

| O 1 o o l o 1 o o CD lOO CO o : CO OJ OJ OJ

o3 CO

I ^ T J I O T Ii

TJI

T-H

COTJICO

T-H

osä

O l O C O

irnvägsanläggniu gar . kenfria korsning:ir . . tdikningar . . ppförande eller förbäti avbostadshns landsl ödselvårdsanlä ningar oloniseringsåt| der . analer och and inre v vägar(inkl.flo edsanl aggn/ £og3förbättran åtgärd er . , ricksvatten- c avlöp psled ningsarbeten avs- och flod mnar, fiskeha.mnar . . lyghamnar . lygfäit . . . yggnader för 3ntliga digheter . . ostadsbyggnad iretag i och stadslikn; le sam ndra byggnad; retag asverk . . .

oei bD

C O T J I O T J1

CO O

l O Tji T j i

c o co o i n CO i n

a a

rH OJ

0 3 H H O O O O J OJ O

l O I-H O T j i CO TJI (M r H CO CO l O CO CO r H

k 03

O O

I O O I O

t^ O O O t^OJ N N O C O X I N COOJ O O J C O CO

CO CD O H O I O 0 0 CO o N C O O

O J r H i C OS TJI l > rH CO TJI 0 O 0 0 CO TJI O OJ

r§

H O O O i O T j t M a o o o m c o c o co co c o c o c o T J I co co o s O J

cd 3

OMM

C r l +?rö O

rafi

CO • ,£]

.SR O

fepqW

. «

al2

CD ci

a c o

~ C rÖ

<IC3<J

21 B.

Allmänna arbeten inom ordinarie budgeten.

Anvisade medel. I följande sammanställning angives, huru de för budgetåren 1929/1930—1933/1934 till allmänna arbeten inom ordinarie budgeten anvisade medlen fördela sig på olika ändamål. Anslag till allmänna arbeten inom ordinarie budgeten. 1929/1930

1930/1931

1931/1932

1932/1933

1933/1934

Allmänna vägar (inkl. gator) . . 53 688 000

60 560 000

74 370 000

82 257 000

74 480 500

Järnvägsanläggningar

4 000 000

4 300 000

4 400 000

4 000 000

Skenfria korsningar

500 000

575 000

Bangårdsombyggnader m. m. . .

3 565 000

1 647 000

Utdikningar

2 850 000

6 250 000

500 000

150 000

1 990 000

1 581 000

2 725 000

6 350 000

4 300 000

6 5C0 000

Uppförande eller förbättring av bostadshus på landsbygden . . Andra byggnader därstädes Gödselvårdsanläggningar

100 000

. .

850 000

. . . .

Enskilda vägar

500 000 100 000

1 000 000

350 000

500 000

550 000

540 000

560 000

Koloniseringsåtgärder

1 368 275

1 328 330

1 404 000

1 403 900

406 400

Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl. flottledsanläggningar)

1 800 000

1 500 000

200 000

520 000

500 000 1 250 000

324 600

Skogsförbättrande åtgärder . . .

3 390 000

1150 000

951 900

1 050 000

i 840 000

1 090 000

549 500

50 000

100 000

94 000

2 600 000

50 000

20 500

5 000

27 000

30 000

Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten Havs- och flodhamnar, fiskehamnar Flyghamnar Flygfält

50 000

70 000

Byggnader för offentliga myndigheter

2 187 300

3 403 000

1 570 000

1 351 000

Andra byggnadsföretag .

7 298 451

8 795 157

9 591 900

8 505 125

979 000

100 000

350 000

50 000

100 000

50 000

5 400 000

4 300 000

5 450 000

5 950 000

4 325 000

19 600 000

41800 000

730 500

1 085 000

2 200 000 200 000

3 000 000

Elektriska installationer

. . . . . .

Kraftverk Kraftöverföringsanläggningar

. .

2 400 000

3 215 000

26 300 000

Arbeten berörande telegraf

. . .

630 000

1 041 000

250 000

Arbeten berörande telefon

. . .

150 000

69 700

Arbeten berörande post

. . . .

168 000

900 000

54 800

Beredskapsarbeten Andra arbeten

. . .

242 100

Summa 88 137 926 102 515 487 141820 500 142 923 625 142 726 400

Av sammanställningen framgår, att de medel, som inom den ordinarie budgeten stått till förfogande för allmänna arbeten, sammanlagt utvisa en stegring under den period, redogörelsen avser. Även om slutsiffrorna icke i och

22 för sig kunna betraktas såsom exakta, är dock den tendens, som sålunda kan utläsas, ett uttryck för strävandena att icke under krisen minska utan tvärtom öka de möjligheter till allmänna arbeten, som kunnat beredas inom ramen för den ordinarie budgeten. Dessa strävanden bliva, vad budgetåret 1933/1934 beträffar, än mer markerade. Av sammanställningen framgår nämligen, att anslagens slutsumma för detta budgetår praktiskt taget icke utvisar någon minskning i förhållande till närmast föregående budgetår, detta trots den ökning av de allmänna arbetena, som anvisandet av anslag för ändamålet inom arbetslöshetsbudgeten medfört. Anslagen till beredskapsarbeten och vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar. Under rubriken »beredskapsarbeten» hava upptagits de anslag, som för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 anvisats till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet. Det för budgetåret 1932/1933 anvisade anslaget till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar har redovisats under rubriken »skogsförbättrande åtgärder». Då nämnda anslag direkt motsvaras av anslag inom arbetslöshetsbudgeten för budgetåret 1933/1934 och då detaljerad redovisning i fråga om användningen av sistnämnda anslag ingår under A, har det synts lämpligt att beträffande anslagen till beredskapsarbeten och anslaget till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar meddela de uppgifter, som innefattas i sammanställningen å nästa sida. Övriga anslag. Beträffande övriga å sid. 21 angivna anslag är det icke möjligt att utan synnerligen ingående och tidsödande undersökningar lämna uppgifter motsvarande dem, som framlagts beträffande anslagen till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet och till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar. Följande torde dock böra framhållas i fråga om de ändamål, som tillgodosetts med förstnämnda anslag. Under beteckningen »bangårdsombyggnader m. m.» hava sammanförts bland annat gångbroar och tunnlar, växel- och signalsäkerhetsanordningar samt spåranordningar. I fråga om landsbygden innefattas under beteckningen »andra byggnader därstädes» endast spannmålslagerhus. Till »koloniseringsåtgärder» hava hänförts bland annat odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter m. fl., kolonisation å vissa kronoparker samt statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk. Beträffande byggnadsföretag har förut redogjorts. Under beteckningen »kraftöverföringsanläggningar» har redovisats framför allt elektrifieringen av statens järnvägar. Beteckningarna »arbeten berörande telegraf, telefon och post» äro såtillvida missvisande, att därunder inbegripits jämväl anslag till byggnader för telegrafoch poststationer samt posthus. Det har emellertid synts riktigare att hänföra dessa anslag dit än att upptaga dem under rubriken »andra byggnadsföretag». Till »andra arbeten» slutligen hava hänförts vissa arbeten för försvarsväsendet.

23 , MB

2¶CO t H - r » OJ

"ti

"£

-+-> .—1

o3 , a

_"ri 03

—

«5

•^ + Jr S T3

TJI o t CD O L n t " CO O TJI i n t— CD CO t —

O C O CO OO r H OO CO CM t - H C O H o i n co » o CO r H TJI ©

1¶CD O CO CO O T f l O C O CO

O r H t— r H O J CO T j i T-H CD r H O J o

OJ O t » CO r H CO

CD t — C O CO rH O CO •TH

i n in O CO

T-H o o co cocoinco OJ O r H r H TjiGOcD»

t-ioo3 T-HTjlrH

!>•

1 1 IS 1 I S )>•

TJ-

CO CO CO

t CO

i n OJ r-l

T *

o o in i n o co CD O TJI

o o o in CO T J I

CO O T H O J O in CO CD

CD CO

r-i

O O O in o o CD O GO

o o o m CD T J I

w o t OJ O r H co OJ rH

CDOO

fl - J c j 3 += o

fl-2 « O

o o o o o o oo c o T J I COCO TJI

T H co > n - # c s t - o c t D n »o i n i n CO rH c o CD t - T - H CD CS

co i n o coco C O C O r H

•

CO r^ OJ

1 »

D-

00 TH

«D

-rH

O J co o COTJICO

OJ r-l

r - i n oo CD CO o CO CO

C O ^ O H O CO CO CO CO c o

rHin CO

O i f l r-l

TJI rH

1 13 1 13 11

o TJI i n cs o co t— eo TJI CO C— - H t > co co « o T J I c o i n o© TJI Tji

w t» COCO

CO t - l O X t » » t — TJT T-H T * I

OJ in

O TU

co O rH

T *

!>•

I> Ol 00

cooo CM rH

IS 1 1

F-

t> xO

o rH

o r-l

OJ CS

t"-

CD i n

t"Ifl CO

\o r-t

90 CO O CO t - O O J O O O

OJ CD OJ

C 0 O O O t - C 0 O O CD CD O 00

» O O C O T J I T j I O r H C O r H CO 0 0 TJI CO CS

co l> CD

o j o i n TjicDGO coooco

TJI

co r— i n OJ OTJICOCOO COCDrHCO -moo w es c D c o c - o eocs Ol

CD OJ CD rH

H .

c o o i n N O N O O O

OJ CO OJ

c o o o o N S I O O C O i O O C O

r— O J O C O O O T j I i i r i - H C O O C O O T J I C O O

Th iO CM

OJ o i n TJI CD T j i OOCOCO

TJI

oocoinoj C O O r H C O t CO

o-rHcococo Tjl-rjl r-HT*1 CO —1 CO T - (

CS CS J« iO

i C

©a o o o o o o CO OJ T H co i n TU o TJIQO r H TJI

r H O O C O r-iOineo

TJI

os CS

CD rH

Tfl T-H

TJI co m co

T J I O O c o o o

t— o

o o i n o O O I ^ o TJI o t— r~t— t—- CO o

o —i co - H Tji

tH ^

X/l

co o i n TJI o c o r H C0 O COiOt-

o Ol

iciCO

O O o i n o in CO

:o3

CT3

•

T-H

°G3 r r j

—

o o co O J eo t -

TJI O O CD o o o c o co G O C D O —i O) Tji r H CO

'S g

c o o o in t - i n I O C O N t-.t—r>* T-HO r H

a t. a a> O rrj O fl CO

C D O O

-H o

TJI

00 Cr-

$ o

T-H <

—? CC

-r-> O CD r ^ j

CU T j

a oca

> 1

1 tH "HI " ^ Co CO r r«H> r3 O ~«

cé CO tH

—

:ctj

ä -s

1 1

I I I I

1 11 I I I

1 I I I

I I

1 1

1 1 1 1

O O O

o o m o o o o o in CO O O J co i n

I I

—

•w 03 .TC

cc CD

t-<

"ti fl "fl _tn

» i2

r»

bo 3

i i i

i I

o »o o »o T-H

rH r-tTjl

1¶I I I I I I

O in CD

I O 1 in I—

CO L-

o o o i n CO TJI

CO CO er

o o o o o o ooo: TJI co i n - * OTJICO r-H TJI

CD CO

oTJ< in o O CO t > o o THCO co t — c o co o o T j t c o i n oo TJI ©1

1 - f

1¶COCOTJI

T-HCO

C O C O T J

-H

00 1-»

,^ 05

cS 05 S c3 rlS

I O I I 1 O 1 o i n CD T-H

0 | CO 1 co T-H Tji r-l

| | 1 1

»o Tji

r-l

!>•

Ol Ol iH

r-IT-HCO

I 1

| C 1

0 | I I

O I I

| O| I T-H

COCOTJI

rHCO

CO OO TJI T * 00 co

OJ CD OJ

C O O O O t - c o o o co i n o co

» O J O C d coinrHcc O J o TJI CM

T j i o o j T J I CD CO co co

TJI

c o c o i n o j COTfirHCO i n co

corHcotM OJTj" T T-H cc

O ©1 CS

T-H

iH t - r H

r H

C O O r H C O rH

CO CO r H 0C O l CO 0P

C O ' OOCOrHCD i-i

i n C O r H X CO

:o3 rfl o o

bD CS

• tH . rH a

"ti • Ö . Sfl o

. .

a a

. .

X/1

tH O HH> CO

. _

M a

05 r=S I-H

* J

05 fee c3

«*

s b

fl rg •—

tH F 03 bl bD b ) K :o3 :oä >

H-B

ti b

s« 2

tH O 03 bO

cc rs 05

<r->XAr4

X/lP\

W l-H <

•

co • bD

•

" u

"fl • • •g .<a -a S _ co ca

•

' t

co bO ••ti

C3 cc

^1 tH C o3 b bp b :c3 : n

. fl . . . a -r»

.SO o

• tH :0

>— C

•

05 C

•

a 05 HÄ

bD OS TJ 05

-3

• . „ fl

lima:

rH,

•

irnvj kenft analer och andra inre val (ink 1. flottledsanläggningar kogsinrbättrande åtgärder . ricks vatten- och avloppsl arbe avs- och flodhamnar, fisket lygfä It ndra statliga byggnader än f liga myndigheter . . . . rbetcm berörande telegraf . ndra arbeten

a c3 rö

53 cc

09 =0 bO

•

ia korsningar . . . . }T och andra inre vat 1. flottledsanläggningar vatten- och avloppsl ten och flodhamnar, fiskeh imnar It statliga byggnader än f myndigheter . . . n berörande telegraf . n berörande telefon. . arbeten

cS bD :o3 >

a 05 -r05 45

05 bD es r-H CC

-4

CO CO

in tH eS - T i bD o O o r-5 hCD cc

eS "3

Ol T-H

OO Ol

OJ O in

iO Ol

a 05 »eS

CO OJ l^

CO Tji c» r»

05¶CO Ttl

•- oo

:eS

i—i

T *

GO »O »O

oeS COr-ITjI

rH «M

—

T-H

rlC O O O t - o o o o c o

r» -r-T

» r H C O -H

CO CO CS 01 CO CS

:© l-H CC -•Hl

»O CO

T-H O O i O O O CO o o c o in o in O rH COCO

>•

©i CO CS r-l

05 rO U

^ r5 -t

1 11 1 1M M 1

III

CO CO CS T-H

:©

I I I 1

T-H

3r- g

^ s-g

III

rH TH

I O

•*

-rH

! !

CD . - , 1 0

-2 .51 "3 0 !§"' -a 2 3

1 -

ICJ

I I

1-8 g

—

I I

r~t

cS o:

fl c fl ° a s § S-s| a > ^ ^ • r P | r § ' 3

.g M

=* ^

C5 j ^ r t ? fl - " S

tH C

TCO 3

cS cc bD O -A

o CD OJ

T*1

T-H

o IH

fl a a

eS bD

C—i

O rÖ tH

lä eS cc cc

<D rÖ

I-H I-H

X/1

fl fl

iHp

05 bD es cc a

a a

tH GQ

bO O M OQ

24 Anslagens finansiering. De inom ordinarie budgeten anvisade anslagen hava till största delen finansierats av andra medel än lånemedel. Till en hel hava anslagen emellertid täckts av lånemedel, vilka medel därvid upplånats enligt de för statens upplåning i allmänhet gällande reglerna. Av följande sammanställning framgår, i vilken utsträckning lånemedel anlitats.

Bangårdsombyggnader m. m. . . . Utdikningar

1931/1932

1932/1933

300 000

400 000

— 1 990 000

500 000 1 581 000

2 725 000

1620 000

1 700 000

910 000

3 200 000

— —

680 000

—

400 000

850 000

—

65 000

—

1800 000

1 500 000

500 000

324 600

1929/1930

1930/1931

500 000

575 000

3 565 000

1 647 000

162 500

Uppförande eller förbättring av bostadshus på landsbygden . . Andra byggnader därstädes

. . .

Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl. flottledsanläggningar) . .

1933/1934

150 000

90 000

Andra byggnadsföretag än för of200000

714 000

120 000

570 000

80 000

Elektriska installationer

100 000 5 400 000

350 000

50 000

4 300 000

5 450 000

100 000 5 950000

Kraftöverföringsanläggningar . . .

2 300 000 630 000

3000 000 1 041 000

26 300 000

19 600 000

4 325 000 41800000

150 000

69 700

—

— —

2 200 000

168 000

900 000

730 500

1 085 000

200 000

31575 600

55 780000

—

128 000 Summa 14975500

16396 700

37 583 500

IV. Reservarbeten. Av sammanställningen å sid. 10 och 11 framgår, att de anslag, som stått till förfogande för anordnande av reservarbeten, utgjort för budgetåren 1929/ 1930—1932/1933 sammanlagt 72 602 000 kronor och för budgetåret 1933/1934 60 000 000 kronor. Regler för anslagens användning. Under avdelning I har berörts vissa principer i fråga om reservarbeten, som tillämpats under tiden till och med budgetåret 1932/1933. Därjämte har antytts, i vilka avseenden därefter gällande principer avvika från tidigare tillämpade. Här torde i fråga om nu gällande regler böra framhållas följande. Såsom allmänna bestämmelser för den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten, vare sig denna bedrives såsom reservarbete, kontantunderstödsverksamhet eller särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten, gäller, att arbetslöshetshjälp endast må tillkomma den, som

25 a) är svensk medborgare eller tillhör stat, med vilken överenskommelse träffats om ömsesidighet beträffande hjälpåtgärder vid arbetslöshet, b) fyllt 16 år eller, då fråga är om annat reservarbete än ungdomsreservarbete, 18 år, c) är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete, d) hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen anmält sig såsom arbetssökande, samt e) på grund av arbetslöshet, som varat minst sex arbetsdagar efter det ansökan om arbetslöshetshjälp gjorts, befunnits vara i behov därav. Beträffande urvalet av arbetsföretag gäller, att intet slag av arbete principiellt är uteslutet från att kunna komma till utförande såsom reservarbete. Dock skall iakttagas a) att arbetet skall vara ekonomiskt eller kulturellt berättigat, b) att arbetet skall komma staten, kommun eller annat allmänt rättssubjekt till godo, c) att såsom reservarbete även må utföras arbete, som kommer enskild till godo, såvida det utföres genom allmänt rättssubjekt, d) att arbetet bör vara sådant, att arbetarnas löner utgöra en jämförelsevis stor del av totalkostnaden, e) att arbetet bör vara sådant, att varje arbetare med normal arbetsförmåga lämpligen kan hänvisas till detsamma, f) att arbetet i regel bör kunna bedrivas under vintern, samt g) att arbetet såsom regel, ehuru icke ovillkorligt, bör kunna upptagas, nedläggas, utökas eller inskränkas allt efter arbetslöshetens växlande omfattning. De sålunda uppställda reglerna för urvalet av arbetsobjekt äro, såsom förut framhållits, i stort sett desamma som tidigare, dock med den förändringen, att man såsom villkor numera icke längre uppställer, att det föreslagna arbetet ej kan väntas komma till utförande på den öppna arbetsmarknaden under den närmaste tiden. Även mycket aktuella arbetsobjekt kunna sålunda bringas till utförande såsom reservarbeten. Det är vidare medgivet, att även arbeten, som komma enskild till godo, kunna upptagas såsom reservarbeten, dock förutsattes, att dessa arbeten äro av den storlek och beröra så väsentliga intressen, att de lämpligen böra utföras i kommunal regi (såsom statskommunala reservarbeten) eller genom arbetslöshetskommissionen (såsom statliga reservarbeten) . Uttagning av de arbetslösa, som skola hänvisas till statligt, respektive statskommunalt reservarbete, verkställes av vederbörande arbetslöshetskommitté, sedan arbetslöshetskommissionen bestämt det antal arbetslösa från kommunen, som må hänvisas till statligt eller statskommunalt reservarbete. Principiellt bör hänvisning till sådant arbete gå i tur och ordning till de mest behövande, som kommittén anser sig kunna hänvisa, och uttagningen verkställas på sådant sätt, att den medför en ändamålsenlig prövning av arbetsvilligheten. Vägran att antaga arbete medför givetvis avstängning från arbetslöshetshjälp

26 i fortsättningen, dock att ny hänvisning åter kan få äga rum efter lämplig tids (dock minst fyra veckors) förlopp. Så snart en kommun sökt och erhållit statlig arbetslöshetshjälp, har arbetslöshetskommissionen att utröna den öppna marknadens löneförhållanden för kommunen. Kommissionen infordrar de för ett bedömande av det lokala löneläget nödvändiga löneuppgifterna, varvid vederbörande arbetslöshetskommitté äger att med ledning av lämnade uppgifter själv angiva sin uppfattning rörande den lägsta grovarbetarlön, för vilken arbete i orten kan i avsevärd omfattning beredas. Till utgångspunkt skall därvid tagas lönerna icke blott för arbete inom »grovarbetarfacket» utan även för vanligt grovarbete, varvid de löner, som förekomma inom jordbruk och skogsbruk, även skola beaktas. Med ledning härav och de löneuppgifter i övrigt, som kunna stå till arbetslöshetskommissionens förfogande, fastställer kommissionen ortens reservarbetslön. Då arbetet vid statliga och statskommunala reservarbeten i största möjliga utsträckning skall utföras på ackord, är reservarbetslönen att beteckna såsom beräknad inkomst vid ackordsarbete. Tidlönen utgår med lägre belopp och skall endast vinna tillämpning i det fåtal fall, då ackordsarbete icke lämpligen kan ifrågakomma. Vid ackordssättning får hänsyn ej tagas till respektive arbetares större eller mindre vana vid ifrågavarande slag av arbete, utan ackorden skola avvägas på sådant sätt, att grovarbetare vid normal arbetsprestation uppnå reservarbetslönen. Någon viss timpenning är icke garanterad vid ackordsarbete. Har reservarbetare uppnått en förtjänst, som är större än reservarbetslönen, utbetalas under alla förhållanden den faktiska ackordsförtjänsten. För arbetslag med arbetsintensitet över den normala kan arbetsförtjänsten sålunda överstiga reservarbetslönen. De nu angivna liksom övriga regler för reservarbeten återfinnas i kungörelsen den 26 juni 1933 angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet (svensk författningssamling nr 446). Anmärkas må, att kungörelsen innevarande år ersatts med ny kungörelse i ämnet (svensk författningssamling nr 434). Ändringarna i denna i förhållande till 1933 års kungörelse beröra emellertid spörsmål, som icke upptagits till behandling i denna redogörelse. Anslagens användning. Användningen av de till reservarbeten anvisade anslagen åskådliggöres av följande sammanställning. I denna upptagas särskilt för sig statliga reservarbeten för budgetåren 1929/1930—1932/1933, d. v. s. arbeten finansierade med medel från anslag inom ordinarie budgeten, och särskilt för sig statliga reservarbeten under budgetåret 1933/1934, d. v. s. arbeten finansierade med medel från anslag inom arbetslöshetsbudgeten. Motsvarande uppdelning har skett i fråga om de statskommunala reservarbetena.

27 .

tH CO

-CD u

.+1

03 tH

e3 A

03 - p

&, *o

inO-Ttlco

CMCOTJICO

H t O

r H CO CM T f l

cooirH-o c o co o - o TJKMIMTH o> eo in

inco i n co r-lT-l i n co

oco

o - o i n as r— co as T-H en co rH i—i

o o eo io i-

Ttiiooc» os co o o

o-orH ex»

N t - O C f l

r H

CO CO r H

Tfl

i n co o CO CO

o - os r H CO

TJITJI CM

c o c o CM IQ

trH

«H

Tfi in

c o i n —i c o T * o s rH CM

o o

| O e o

O-

C O O

l o -

r H

T *

O »

eo 00

CS CO

a s o

COTA

ino-cocM ( M i n i n o

o s o o o

asoas CM

o^ii H c o c o o

t -

CM r H

i n

as co

T— O -

os co CM

CM-*

T-H

iCO «s —< CO co «

CMOOCO » o o o c o co o TJI

o o o-in o o

O o o-

o o o o co Tfi

OCO o c o o o-

CO o «*

T-l

CO i n r H o OS O - r H - H CM rH O

O O O- O T-H T f l

O-

r H CM ( M CO CM i n

O CM CO T f l CMOS

iO OO o

T U

CO CO

rH rH

CM r H

i n

T-H

O O O o o

O O O O O O O O O ic o in o - c o Tti

1O l o o o in

1 c o l O O o o o co ot-

T-H C M

co —H as T-H —' T-H

o i n - c o i n OS rH CO c o i n co o ino-corri (MOCO CM-# co T—1 rH

oO O

I O

c o o l i n rH o

i<M n o-

I I

1 O

i o

l o l o e o © co

CO in

co CO

co «s 1os

OS 0 < N Tji

I I 1 1

1 1

0 | C O C O

O i O

t"*

I I I I

O o o CD

T-H

l O

Tti

co cs rH

o l>

«# (M Tfl

CO T-H

O C M r H

I r H I - r H O S T * 1

t -

Tfl

r H

Tfl

I I

T j

CO CO

Tji CO

rH rH

beslu men påbör

1 f l |

CMOS

o CS

COCO

rH TJI

l>-

in in c o o (M TJT i n TJC i n o CM CO coin i n CO

T—1 T f l

fr-g

CMCMOSrH

C M O

incococo <M O - O - C O tDOHTji o i n —ico Tfl O T * r H r-i c o as r-i CO CO

•rrrrfl

o - i

O-CMOTJI

os o - co i n

ti u ti

o c o O —

4) rrj

o o C M O

M 03

O-

r H

o co

T-H

TJI i n o o C O T J I O O

L>-

»o

c o o asin

CM O -

IS °3 -fl O

IO rA

l> "Sl Ol

coinoco O i c o o

o i — i eo CM c o os coco co o - a s T-H Tfi i n os T-H t -

Tjl Tfl r H

i n T-H CD CM Tti a s o> c o TJI CM as

co rH

CM CO n

CM rH

»H 03 rÖ

co TJI

CM co TJT o Tji o as TU coco

O - T-H i n r H CM CO

H-» r Ö CO 0 3

co rH CM 1 -

T-H

CM T *

lO CO

T f l i t t CO CO

3 2 fli a o .-

Tfl

CM i n

o o o c o > n <H COTjlJtCM c o eo eocoos C M O > e>» eo

rH O-

T J

coco CM >n

CM r H

»nos cooCOTJI Tfl c o o-co rHco

rHcocoin

O - i n r H CM

> 1

O in

rrj

n <* fl

o -g

— :fl o w ^ fl « — 03

O 0

H 3

CO O

o +

r* i

03 CO

TO ( 2 tcö_t , 3 bO

fl : j

•+-

Tji O -

•

co CO es T-H

TJI

1 1

o eo co

r H CM

CM-H

co in

CM CO

coo-

o o

o o o o

aso

OSO-

O T J I

CM CD

CMT-I

Tfl

o in o iTfT-

C M O

| T j l | u O © IO 1 1 <M

c o o

ICO

O I O - I O -

cs o o O os CO CO CO

T(1

i-H

CO r H CM O CM

C M O C M C M

r H

Tfl

O T -

r H

r H CD

-H

i n OS - H CC

CM o

co a s c o TJI

as T-H

coincooincocoo:

«s

TJI C O

CD Tji

( M

CD CM co

TJI i n

T j ji I r H I| r H T

rr-lH CC O O

es Tfl

o os rH

os C4

*"~ 1 CO 1

Tfl

1 1 | |

1 |

O-

I I I I

1 « 1 CC

T— CM

00 T -

i H r H

»1

cs O cc co T-H

r-i T-H

C M C M r CHM O Or HS rH

COCO CM i n

T-H

CMO-rHOS CM

r H

M l

00¶T-H Tfl

H>B

CO T f l

OS CO

as o coco

| Oa sC O r H i n CO

1 O-

C O O

r H CM

1 II

1 T-H

T-H

— (|

coo co i n Tfl O

coooco T fiooo T f l CO O T f l

r-1

co — o

es"

1 CD

T-H TJI T-H T—i

3¶S .« tH es bD

tes

Tfl CO CO r H O r H CM

C O O CM CM

T-H

r H

CM CM

00 CO

co eo

oo t--

T-H

gsanläggnin gar . tingar . . sr och andra inre v attenr (inkl. flott]edsanl äggn.) örbättrande åtgärd er . . vatten- och avlöp psledsarbeten . och fiodha:mnar, fiskenar . . .

<1"

1 O o

C M O r H CM

i n c o i o -

-O

-)H>

—

I O I O S C O

CM T J I

o-in i n co co as TJI c o

t{©

fl 5

-fl

as eo

C O l r H C M O 1 CM

tH 03

•

rH CO

H T H T-H o TJI eo

fl A

1 t - CO

CM TJI CM

T-H

Tfi oo co «

H-> - - H

0 IN

i n CO

cocococo —i c o o - c o

CM in

CM in O CD

Tfl r-l

t * i i in * O l I r H r H

as in

—.

r H

MB O

CO CD CO

=t3 Ö

-tji CO

coco i n co

ina vägar (i:nkl. g:itor) .

^ -

o-oOSCO

—i

oooCM T U COO OCO Ö r n rHco

i n TJI o TJI CO rH o - T H i n rH c o o o - c o co T-H co—icoco i-H rH

O r H

T-H

O.COOOS incocoin COrHrHCO OS OS CM CO O i O N i o r-i osas

T-H

TH eo

osin as CM

°3 tH

inxo-cM O J i n co o

Tfl CO

C X J i n O C O

cMO-iin r-l CO 1 O»

rH fl

o in

. 3

S C H

fl a a X/1

ti bD 03 tH

CO CO CS 1-H

fl fl fl e> ft*

£ J 2 O:

r H ; o 3 - H r H

•

T-»

43 -SJ

• ä

•

9 a bD

:eS

n Ti

tn" O H-3 03

:r och andra inre vattenr (inkl. flottl edsanläggn.) örbättrande åtgärder vatten- och avloppsledsarbeten . och fiodha:mnar, fiske-

•M

COCO

i n O - r H CO

gsanläggnin

—

5"*

r H CO CO T f l CO CO O - O -

ma vägar (i

U <v cc

eS *-

Xtl

• H O « H

J" r

03 «<H tn

ö 2 >

-ti pq i-, ö M

0 WO

- p 03

a fl bD

tH 03

a S

tH O tH

- H t a P - r ö t ) ^ TOP

fl a o a rg X/l > 03

r-,

'i •03 a r ö -tr! 0.

03 M c -r-

S rC h o!

flioSärflct

oo-H ^

F-HW

•H

fl in

a ti s w

28 .

-IJ CO

00 03 rO tH

H>» ' 1 C =0

— SN

os - a

Sr2

"ti tH

—

O rH

co©

O T - H O

N C 0 0 5 I M H 0 5 O-OTfiCMOrCO CO CM T f l O CM r H

CM o o co co i n ©co

TJI

in in in c o c o co

in in CO CO T-H ©

r H CO CO CD O - CM CM CO OS r H CO T J I CO rH rH

o-o-

CO r H r H ©

CM O-

CD CO CO T f i o s

OrrH

oco 1

CO O O CO

CO 03

r-S

Tfl

fl - i,. r2 ^

os © © CO

Tfl

O - Tfl © in

rH r-l

inCM i n co T-t

co i n © co

r l CO T H T f l CO

O "S rM

o ino o co co o o

r-l

o o i n co

o o i n CO o - o i n © CM

i n © C D ©

CM co

Tfl r H

C O O . Tfl rHCM

T f l T f l r H © T f l OS CM i n O- CD r H CO

T-H

CO T f l

in oo © ©

T f l CO CO r H

O-CO CM

co |

o in o o © o C O O O© -ji i n © i n

Tji r H

o C4 IO

- H r-l O - r-l O - © © ©

1 1

O - Tfl O - r H o o TJI O - © C O C O r H

O O Q O © © O O T-H i n o - ©

CO CD O - ©

00 CO

T-H l-H i-H

in o

o ©

Tfl

TJI o i n c M o CM r H r H CD T J I CD

| O

1 1 © O ©O ©

T-H

co o CO

CM in

eo o*

TJI

O O

1 o o o © OS OS CM

1 1 1 It- 1 1

ist 1

1 1

1 ^

1 I

in o i in © © o CM 1 c o c o i n

tH 03 Tj

1 1

1 O*

Tfi

o o o o i n o o © © i n o- o

T-H Tti o i n CM CM r H CO T-H

| © r - l

co —i

rH co CM

co r> CM

| O - Tfl r H rH rH

in ©

in in © in in in

i n ©

CO O O C O T f i T f l T f l T f l T f l r H O CO

©o-

o- i n co CO T f l a s in ©

CO in

O O O i C

o o 1| i n rH

coo

—

T f l CO T f l i n T j i CO

CMCO

r H ©

c o cc CM

eo©

o o TJI

| rH

OS r H O»

W •fl-sl a fl g t H52 .

03 13

rf 2

-p O -+J CO

o rM

— 1

•go

flO 1tH C 2

03¶H-TJ M H

CO CO

cs T-H

1 © CO

cs at

os as CM co T©f l rH .n COCM

CMT« rH rH

CMCO rHCM

in OS

CM ©

O-© rH CO

CM l O r l N

co ©

o m o o i n o o o - i n rH CD CM o 0 0 o © o - © © in CM T-H O- © T H © T J I © co©

C O l O H

CM rH

00 rH

T f l r H T f i O - i n T-H T-H T f C O © ©

t00

i n © © © o-© rH o - © © o

T-H

O O

OS CO 00

o co CO os

Tfl ©

Tfl

o-ir:

in © © Tfl os © O rH

00 t -

T-H i n i n CO T f l

CM I rH 1

oco © co

CO O - T-H CO CM CO CO TflCOCM CM <M

r H - M <M i n CM CM CO r-l CM

o 1 co 1

co CO

rH co COCO

CO'

T-H r H

CM" - H as co CM o- co

inur.

t" T-H

:fl

T f l TJI

HCO

CM in

o *-J

OOCO

COCM O rH r-1 r H

* 2

03 Ci

i n ©

o ©

° A io"

Tfl

1 1 Tfl •o

-H

CM CM 03 33 rrj •-".rrj 03 « rf

—

O - ©

Tfi i n o - ©

Tfl

o o o o CM o o o

eo co eo

in o © o O-CM o- © © —i

C O © i n

1 1

IO rH

i n i n o o o o

0>©CMO-

CO CM

i n © Tfi i n CM i n —'OO

o o rH © © © in © © © m ©

*~ o

i n co i n © CM rH CO OS

coo

CM T f l CO

00 rH © T-H i n ©

1 1 11 11 ©° 11 11TJT° CO

03 nfl

CO © o ©

os Tfl rH

•nooooo

in © T-H T f l CM

T-H tH

eo os Tji

O TH

T f l © CD - H CM rH © © © T f l

T-H i n CD o © © c o co CM i n o o - H

Tfl

rH o

all fl

o i n o o o - © o o Tji©t-c5

O i O i O O . CM CM CM T-H T f l

T-H r H

03 GG

o o

03 OS

o oin co in

Tfl

<* rS

in in o - o CM o i n © co©

as © T-H i n as co i n OS CM i n r H CD

O O

CM CM - H CO C O C O

co in

T f l CO T f l OS T f l - H CM O - r H T f l CO i n

«* (H

tH •r»

:o3

Tfl O

in in o o- i n o

«£3 a

a >

in CM co

rH fl

o in HCO T-H i n

+03 5

i n © o i n o © —i o - o c o - j i c o

O - O S r H CO O - CM

1 1

H H

1 1

r-l CO CO © rH

O C M © T-H O

a o

-T*

a • • <

« a a | S

r-S CO HW

&flc HW

P~> •

tcs b Kl

T TZ

ccP

•

"3 u

cä

O rO

cti

• • fl

A -9, os 22 g b i bO 0° tn C fi 03 ° bo^ -Ö 13 -o

tH 03

fl . 03

-r1 , f l *H 0 o

fl ° M i

» fl 9 2 £L © "g

fc^

P- pq

<l M<1

tH - ä

r*i M

s rCP cc 03 rH

fl a

"tT o 03 bO tH

tH o] bO :o3

i fl> © r-r CC H-» es

H—

Xil

•

ftE n tir,

S.2 to 3

bo m :o3

cs n rrf -0.2 00

Allmäi Broar Järnvä Skenfr

M co cö

. . . .

•

fl a a

i DO

03 .

Allmäi ina vägar (inkl. g Broar Järnvä gsanläggningar . Utdikr line-ar Enskil Koloni seringsåtgärder . anale r och andra inre y väga r (inkl. flottledsanl kogsf örbättrande åtgärd ricks vatten- och avlöp ning arbeten och fiodhamnar,

ocä

' -O

htsnlatser

O 03

-H 03 CC

-i

nar

rH e3

03¶A . 03 -r> M rH - P bD i- co ?3 :ti a? o <

ider för offentliga eter byggnadsföretag verföringsanläggni arbeten: aurerings- och forn beten Ldbrunnar . . .

43 rO

29 ©in ©in

o ©

in o o o o O rH O- © © o TJI co TJI in

CM O O©

CM © T f l ©

CM r H O TJI © r H

rH i n © T-HTfl

O O © o

os © © ©

o o in o o o o © o - © Tti co o © CM O- © © CM CM rH

OOSNOCOCOO

Tfl O - O" © © ©

T f l r H OO © © -H

o o o o o o - © © o- in

i n o

0 - - H © 0 © © i n CM © -H © rH

Tfl

o -o o o CM

in © in -H o - © OCM ©

o-o CO T f l

o o i n

03 H-»

- H © O© O - © TJI i n CM © © © rH CM

CM ©

O O H O CM i C ,

cc<x> o-©

O O O

in©

co o © inooO- © CM

03 T) 03

cc©

T f l CD T f l CO ©

o o m •jicoco

T-H ©

Tfl co rH i n ©rH CM o-

Tfl

o o o o o o - o o in-ji o - © i n i n CM

o o o o

o©

CO r-l

T f l © H O

-H

CM o

T-H O

o o © o o-as

i n o o

rH t ^ r © r H i n

i n o o o-o © © © o

CO ©

i n © T f i © o © © © © O- rH rH OS CM Tfl CM Tfl C O © © © CM i n © CM ©

Tfl O rH ©

r H -rfl

iflOiflOOOO NcOiOOCOINf-

i n ©

o © in © ©

o o i Q i n o - j i i n Tfi CM © i n o - T-H o - o -

oo oo

p~H

aa_, -il-2«3 a*^

O-

Tfl

o © o

CM i n © CM o © o T-H T J I © co - j i

C M © © © T J 1 © Tfi CM © CM

o o © o ©in © © CM ©

CO T t i

rH© © ©

>a W

o o o o o o o i n CM o - os o © -H

I SI I I

OS ©

r H CM ©

O-

H O O i O t C O H O Tfl C M © © © ©

T f l OS ©

Tfl r H ©

03 a - "

CM H TJI T f l CO

o oo o

o © ©

O- ©

i n o o o —i in o i n © © © ©

o o o

T-H

O i n o ©

UTS O r H O- O- Tfl CO rH o o CM CM CM o O © i n rH CD © rH

Tfl Tfl TJIO - j i CO

rHO-CM

CM©

T f l CO CM ©

en © © ©

o - © o- © © o- in

OS©

T-H CM © T J I

TJTCOrH©

I I

C O O Tfl O

T-HCO

o o o o o o i n

O IO

Tfl »O

§ CM

o" I-

coo- © - f l CM ©

_g 03 bD a fe! A

4j£^

T j i CO

1-1 ©

r-l

T *

rH CO

fl . 03

. M

• Ji

bD tn "3 r S H 'Ö

co rH f-

.00.

5.9 03 003

-fl

fl , fl -

« Ja, tn H 'bD no v - _ b0°A ti - i ft fl : f l bO - - H " -H i , 03 q f l 03 £ ? : f l 2 q r f l fl :o3 - u X ! r f l 0 0 r-i

^ . S

fl M

_» " O _ | , H -1

03 TJ

HS -t»

flfl - ^

C3 03

•

60"

.5» 0

03 tH JO

.2 ,cs bO "

'Ö '

. .fcj

03¶PH a M 03

bO fl • •

fl bo fl . JOB ho «O a .S

tn JO

JO ^ .rH tH

r*!*5 CO P

.08 ^ l

£ fl b* fl

>» • , ' » fl rH

few

-^M

au A i J 03 I +> -O Ä t. n H

fl o ,

• - i S-S o 2 : f l 0ö0 - rOl " 5 ^ J3 *g&" b6O0 b^0 ^t H t to3H 4 H EHMM

•

ft fl '

fl fl . :o3bO_g•+co

03 o fl-0 S A fe ° .•H : tnO >™ co S r O

> .

* bO

• a

• -a

=flrft

•

. . a 03

fl *-> o fl :fl ,2 tn _co co bo bo trip 3 fl

P H ^

•

- ±

tH tH fl rd-SJTlH

&ft° fl

03 © 1 -rj

"äg S M m o <UPH

30 Vid ett studium av förestående sammanställning faller genast i ögonen, att för tiden 1929/1930—1932/1933 angivits ett statsbidragsbelopp av 76 205 723 kronor för statliga reservarbeten samt att motsvarande belopp för budgetåret 1933/1934 utgör 69 701977 kronor (kol. 10). I fråga om de statskommunala reservarbetena har statsbidraget angivits till 16 073 635 respektive 34 758 110 kronor. Sammanlagt uppgår alltså statsbidragsbeloppet för perioden 1929/1930 —1932/1933 till 92 279 358 kronor och för budgetåret 1933/1934 till 104 460 087 kronor. Av sammanställningen å sid. 10 och 11 åter framgår, att de belopp, som för ifrågavarande tidsperioder stått till förfogande för reservarbeten, utgöra 72 602 000 respektive 60 000 000 kronor. Anledningen till denna divergens är följande. I sammanställningen hava samtliga företag redovisats, vare sig dessa företag äro slutförda, under utförande eller beslutade men ej påbörjade. Statsbidraget har beträffande sistnämnda tvenne grupper av företag beräknats under förutsättning, att företagen komma att slutföras genom statens arbetslöshetskommissionens försorg (statliga reservarbeten) eller att statsbidrag kommer att utgå till företagen, intill dess desamma slutförts (statskommunala reservarbeten). Huruvida så blir förhållandet eller ej, kan däremot icke i förväg bedömas. Av siffrorna framgår emellertid, att arbetslöshetskommissionen vid skilda tidpunkter är engagerad med belopp, överstigande de statsmedel, som vid tidpunkterna i fråga stå till kommissionens förfogande. Någon praktisk olägenhet av berörda förhållanden föreligger dock icke. I de kontrakt, som kommissionen ingår beträffande statliga reservarbeten, intages nämligen alltid en bestämmelse av innehåll, att kommissionen när som helst skall kunna avbryta arbetet. Ej heller vid statskommunala reservarbeten är kommissionen bunden. Sedan ett arbetsföretag godkänts såsom statskommunalt reservarbete, tillställer kommissionen vederbörande ett delgivningsbrev, vari bland annat meddelas, att det är kommissionen obetaget att indraga statsbidraget, därest kommissionen så finner påkallat. Sammandrag- ur ändamålssynpunkt. I fråga om de ändamål, som angivits i förestående sammanställningar torde, i likhet med vad som skett beträffande allmänna arbeten inom arbetslöshetsbudgeten, böra meddelas följande sammandrag, i vilket särskilt för sig redovisats statliga reservarbeten och särskilt för sig statskommunala reservarbeten.

31 tH

oo3

cc;

13 fl "£

co o

°H ri 03

-r3 03

rO tH

— 1 a «* ON

03 H-»

H ö

—. > —

:fl O

»3 tH

ti tH

_^5 i i

r-rl

m ©

in o-

fl 9 - £ t B ^ o JM

«•

r H

O 4 J

-iJ CO O

T—1

in CM CM CM

M 03

tH "O

fl ^fl -S H2

iCS

rrj

_i O

—

TTH OS © O

3 fl

o©

o o»

OS in © © © CM

ift CO OCD

•

o o o ©

fl rH CO

tH ; 0

Tfl CO ©

43 Ä

-ö

Cl-

) eo T-H

s)( 0^ <

CM T+l O »©

cs1

in CD © co

o o © in

in © rH

CT >

O O

o © co © os

CO CO

i-O

t— Tfl

O©

er 3

OTfl

T-H

er i cc3

O CM

CC 3

T T

T 1

in ©

O .

Ol IX>

Tfl Tfl ©

lO CO

in ©

T-H

Tji © © CM r-l

o© O

o o o

in © rH

rH © O-

CD OrH

as os

r©

^H © CD

TJI

T-H

O ©

rH O

ur ar

CTS Tfl

T-H ©

O O O

—1 r-l ©

Tfl

O © CM

r-H

cs t—

OTfl Tfl

CO - H

OS T-H T-H

1 O

CO CO

O 1-

O-

1 1

o o o

O ©

o o

o rH

r-l

r»

rH T-H

O CM © rH © O

O rH

T * T-H

CM © O

in CC rH

t»

3 © >: o 1 iO

O CO ©

-H

CO © 00

er 3 CT >

rH CD r-l

o o©

r-l

in in

! 8

rH rH

O O O © CM

m o>

TJI O ©

in ©

CO kQ

o o

o. cs(

—1

CD O-

1¶Tfl CO

o> T|H CM OT O-

cc> os a3 cc) cs 1

C£ )

CSi

H tm

C >

O CO rO CO CO

o CO © CM

T *

c > K ir 3 er 3 CN

O OS

3 o o

o o-

CO ©

H rH © O-

1 o 1 OO

o o CO

CD in CM ©

o->

TJI

O o

1 1

in © © r-l O-

Tfl

Ol -JI

1 ©

T-H

CM CM © Tfl

CTS CD

o o ©

-1

rH CM CM

o o-

eo m O © CO kO

~s.

1 1 o o

O O o

Tfl ©

1 1

-t

T *

-t

cs C£

CT •JC

CO CM

Oin

Tfl CO

1 1

O in

r-l

o o

O©

in CM OS CM

•r C cr o-

o o

T—

1 1

CD in

Tfl

CM ©

tH 03 bO

o ©

T-H

TJI

T-H

T -

r-l

Tti

T U

Tfl CO

TJI

^H rH CO ©

in CD Tfl

1¶CM CM

O -

CD CM

in © ^H Tfl ©

O O

in N

-o co

Tfl

1 Tj

CS: CT

Ol Ol

eo CO

Tfl

O1 CM

OCM

- H

CM rH

r H

1 I

r_.

O-

Ol Ol

r-l

I H

Tfl OTfl

TJI

•

ofl

Tfl Tfl CM ©

O-

. O ©

O © © CM © CM

1-H

in Tfl

flig J "*1 ew

T-H

r-!

fl CM

jO t.

-fl Ifi rfi

o r-l

^ fl S

Tji ©

m o M

beslut men påbörj

-* —

O ©

-3 fl

T-H

1 O-

O O

T-H

O rH

O CD CD

CM © in o

tS cä

fl , Jj

—

as ©

" a fl

rH Tfl

TJI

+a " Ö

CD O ©

tn zz Ht< O

Tfl O©

"ti

1 fl

és rH 43 CO

03 rH

£ fl

tH 03 bD

rH fl •TH

cS bD :o3

"O O ' f l Ofl 03 __;

HH>

:o3

-r*

a t-c < K

tH O "rH :c3

-ra

co bO :a3

r f l rM

O r-H,

tH 03

tH o3

O rÖ

.O : 0

r-3 -T*

1-5

P M

o M •/l

OH CH

HÖ

t " 03

fl a -fl

T> 03

rfl C3 O

03 tH

flH? 03 0.

-T3 03 > co

-< t03 I Ti + 03 -

t03 CO bD

tH :o3

r-l

=-*

cto

Ifl w fl

r= r-,

Af 6£ b bD„T.

fl a

tH HJ

r-1

in rH

-Ö 03 CO

fl r S ^ 'fl o flfl q=l :fl fl "fl fl ) o a I f l rS rfl o f l '8 M fl M •3-1? fl. bO bD bO

> i f flflti

CO rrj (U T?,

tr.

-+-? bD fl :o3

o«

.—-s

- 2 bD

-rJ

a B

bD CG 03 tH

'tH*

43 oc 43

•p 03 bO

•H

«1H CO

nrJ

flfl s bD bO

_fl bO a fl 'c '3 :fl 2 es :fl O fl "3 M fla S :fl fl '3 :ti ses - > fl a g

bD bO

r»

00 tH O

r-,

re:

<! <

b D

bD 03

HH> H-S

XTL

Ti a Ct03 4r :fl C 2 < pc Hs tH

1—

32 tH

«3

ti s

O H

— Sfe a,sa

-fi

'tH 03 H-3

—

o ©

TJI

T-H

oo-

r H

i O

Tfl

r H

T-H

or H

Tji

O CM CD

O © Tfl

-—i

r H

Tfl

—H

m ©

i O

Tfl Tfl

"a l

i"2 » i: HJ

iCS

Tfl

r-l

o rM

o o in

T-H

o©

rrj

-3 3

O r-1 0) rrj

i n

Tji

o o ©

r-l

O© ©

T-H

O CM © © O-

Tji

r H

Tji

kC O in O ©

O O

S V ti A fl-c?

TJI

- H

r H

in CM

i n

o in

•o

T f

O CM ©

Ol ©

o © ©

Tfl

oCM

Tfl

O O-

o ©

in CO

r H

T-H

Tfl r-l

o i n r H

or-l

O OT-H r-l

o o o oo o

o m © in

O-

o oin

CD O

in r-l CM

CM in

r H T-H

r H

in CM

OCM

Tfl

T-H

iO ~ ©

TJI

CM i n ©

r H

Q ©

i n CM

in ©

O O

rH CO O CO ©

^ H

Tji

r H

t »

r H

in ©

O ©

kO Tfl

rH O»

.-H

Tfl

TJI

o o c

CM O-

Tfl r H

8 O ©

r H

CO ©

O CD CO © CM

O in © CM O

T-H

TTI

l >

Tji

O in

CM in ©

T-H

>n o © © H

r H

~i(5

r H

CO CO

CO ©

o o Tfl

O ©

in ©

Tjt r-l

Tfl

T-H

r H

o m

in CM

Tfl

,—i r-l

in © ©

O ©

Tfl

O CM © © ©

o CM

r H

T-H

CM O CM

CM in

r H

1 O in ©

o o

1 1

in ©

r H Tfl

in CM

y-l

D»

r H

Ol O

O CM OS ©

O ©

i n CM

in OS

O O in

~la

,-H

r H

oo ©

r H

—-t

1 I

o o o-

o in o

CD ©

in in

r H

CM O-

r H

Tji

r H

1 1

o o i n

O in ©

1 1

O © in

O O

r H r H

r H

TJI

•n

r H

r H r H

eo åT?

SrC

rC=

fl.

03 Ti

»3

in ©

-2 » • £a

i C T*

Tji

Tti

O»

O ©

r H

O O © ©

r H

Tfl

OCM

o ©

T-H

:o3 ^ 03

«3 ' Ö

r-l

rg J . g O fl g fl

O © © CD ©

O-

O O © © ©

O © O-

TJT

CM ©

O-

- H

CM © »H © ©

r H

O-

in © ©

O © ©

OS) in © —i

r H

CC CO

r H

CM CM

in CM

C © O

r H

1 CM

T-H

>n © Fo

•

OS O ©

,_, © T-H

-Ö

"3 2 +1 O

T?H Ol OS

T *

jO «H 03

—

•n

r H

-M

T—

er occ cc

fl +" CO O

O © i n

kft Tji

o o-

in ©

c cc o cc

in © ©

o 1 o o1

O in ©

<sc

O O

i n ©

o o 55

r H

i n

O O O ©

cc cc

CM CO r H

TJI

00 k©

T-H

Ol •

03 1

_< S -D

C o

o- J3

«flT S :*

CM CM

T—

r H

r-l

»H

1 CD

<J.

r-l

Tji

Tfl

O-

»n

T t

TJI r H

T—

Tfl

r CM

r H

O CM r H

T—

Q 35 H

T *

eo fl a" -2 bO

>> •

d a

r H

in i n

fl a fl

O©

1 HH>

1¶CC CM

"£ "A .-" "3 tS

T-H T-H

•

—

r H

03 -r-arrj

—

oocs o.

T *

in © ©

in © © © © ©

OTo-

in © ©

Tfl

- Ö

—

r H

Tfl

03 CO

r-l

CM CO

—

r H

tis sa

TJI

T-H

1^ CM

i n CM CM

—

TH Tfl

r H

03 CC

r H

CM © CM

05 CC

»-H

O © CM

era

TJI

in CM

o CM

-n

Tji

TJI

Tfl

c o-

r H

:o3

0 O

O © O

o o ©

aS <" fl

O©

•

T-H

r*H

Tji

>"£ <1 ®

O © ©

r H r H

Tfl

03 rO tH

0: 30 r-H

fl©

S fl

•

03 Ti

-r1

? 8 bO j Q bO rö

:o3 bO

rÖ

HÖ

:c3

IL K b a K '

c re

cc3 9* b0

as "O

C ri

r-1 o

ca OH

A O

JJ 00 B ••H

rrj QJ

M^ •Ö

a HH

-o a

03 tH -|J

° Ö :fl .

rfl 3 C3

ifl

fl > M

rQ tH : 0 MH 00

b/3 O

M X/1

03 rfl O

M 00

* .

l « «fl-ft t- • :o3

a o

g a -ÖrS

Ti tH

tH 03

«f3^ r a0 03

60 :o3

fl . >> a

•

fl -£ 03 : ö

03 rfl

fl F-

03 CO

cfl

rfl HÖ O CÖ

Hr>

bD b0

13 fl 00

00 Ti t-

•g "a fl -= Q

a bO

— H_

M a

# bD

fl fl a rfl O

fl bD

bD r

tH 03 ~Ö fl

ti a

C o H0.

a -c

bD r = bo

r0.41

M c

g -*5

.2 £5

w «H

a a

rÖ tH

<fl >

ö t»

tH 03 -1^

tH 03

•"

3 A

a T"

rfl

tn 03

=1H

t tK

•erings-oc en . .

•+= O H-»

in CM

ierörande beten:

+ « flrC K

_o3 CH

e c

fl a

| a - g a > g H3-

C -ti CC

CH v Hr H-

c t-

"r—

M r2 ,ö b) o c o

03 +H C3

fl fl .ft & s••0

33 V. Arbetseffekt. I fråga om reservarbeten kan arbetseffekten omedelbart avläsas i den utsträckning, arbetslösa sysselsatts i dessa arbeten. För att bedöma effekten är man sålunda hänvisad till en undersökning av huru stort antal av de anmälda arbetslösa som — absolut och relativt sett — sysselsatts i reservarbeten. Beträffande arbeten i öppna marknaden blir däremot förhållandet ett annat. För bedömandet av effekten med avseende å dessa arbeten har man att undersöka de arbetsmöjligheter, som därigenom beretts. Härvid kan det statistiska material, som i fråga om utförda dagsverken finnes samlat inom socialdepartementet, tjäna till ledning. De möjligheter till bedömande av arbetseffekten, som nu antytts, avse uteslutande de allmänna arbetenas direkta effekt. När det gäller den indirekta effekten av dessa arbeten, vilken framför allt gör sig gällande vid arbeten i öppna marknaden, saknar man hållpunkter för en siffermässig belysning. Denna effekt, som består däri, att en mångfald industrier beretts sysselsättning med de beställningar av skilda slag (tegel, cement, bromaterial o. s. v.), som de igångsatta allmänna arbetena givit anledning till, måste emellertid städse hållas i minnet och är med största sannolikhet av mycket stor betydelse i sysselsättningsavseende. Roservarbeten. Reservarbetenas effekt framgår av det statistiska material, som månatligen framlägges av statens arbetslöshetskommission. Med ledning av nämnda material skall till en början lämnas en sammanställning, som för den tidsperiod redogörelsen avser utvisar dels arbetslöshetens växlingar, dels ock antalet i statliga och statskommunala reservarbeten sysselsatta arbetare i absoluta tal och i procent av antalet anmälda arbetslösa. För överskådlighetens skull hava uppgifterna begränsats till månaderna januari, mars, juni, september och december. Antalet hos statens arbetslöshetskommission anmälda arbetslösa samt antalet i statliga och statskommunala reservarbeten sysselsatta arbetslösa under budgetåren 1929/1930-1933/1934. Jannari

Mars

Juni

1929 Antal anmälda Antal i reservarbeten sysselsatta . . . Sistn. antal i procent av de anmälda

September December 5 036 867 17-2

12 041 2 367 19-7

1930 Antal anmälda Antal i reservarbeten sysselsatta . . . Sistn. antal i procent av de anmälda

16 647 3 743 22-5

13 572 3 829 28-2

6 634 1740 262

8 589 1408 16-4

31901 3 902 12-2

Antal i reservarbeten sysselsatta . . . Sistn. antal i procent av de anmälda

40 245 5 981 14-8

41 885 8 046 19-2

31057 7 819 25-2

40 377 7 843 19-4

88 761 11671 13-1

34 Jannari l

Jnni

Mars

i September December

1932 Antal anmälda Antal i reservarbeten sysselsatta . . . Sistn. antal i procent av de anmälda

103 742! 109 674 15 115 18 761 14-6 17-1

97 370 20 994 21-4

106 404 22 404 21-1

161155 23 084 14-4

1933 Antal anmälda Antal i reservarbeten sysselsatta . . . Sistn. antal i procent av de anmälda

189 225 24 736 13-1 171 540 33 372 19-5

145 458 34 027 23-3

151 498 35 073 23-1

171 065 28 615 16-8

99 628 44 498 44-6

78 918 40 047 507

1934 Antal anmälda Antal i reservarbeten sysselsatta . . . Sistn. antal i procent av de anmälda

186 561 28 878 15-5 160 345 39 980 25'0

Sammanställningen giver omedelbart vid handen, att i reservarbeten i början av perioden sysselsatts ett antal arbetare, som varierade mellan 28-2 och 16-4 procent av antalet anmälda arbetslösa. Vid slutet av år 1930 sjönk antalet sysselsatta till 12-2 procent. Jämväl under vintern 1931/1932 var sysselsättningsprocenten låg. Denna företeelse upprepades vintern 1932/1933 och sammanhänger uppenbarligen med att reservarbetena icke kunnat ökas i en utsträckning, som motsvarade den då kulminerande arbetslösheten. Förhållandena tedde sig under vintern 1933/1934 gynnsammare och under sommaren 1934 uppnådde antalet reservarbetare den dittills såväl relativt som absolut högsta siffran under krisen. Antalet sysselsatta arbetare utgjorde sålunda under juni månad innevarande år 44 498 eller 44-6 procent av antalet anmälda. Nämnas må, att motsvarande procenttal för sistlidna juli och augusti månaSammanställning', utvisande antalet utförda dagsverken vid 2

5¶Beredska ;>sarbetcn Bostadsbyggande Skenfria Broar korsoch niugar hamnar kommu- landet städer statliga nala

Ar och månad

1933 Juli . . . Augusti . .

1625 6103

322 Oktober . . November .

7 675

2 408

— — — — —

December .

6 779

2 314

22 847

September .

—

— — 376

— — — — —

— — — —

1128 1522

10 GödselTorrTäckläggning dikning • vård

— — — — —

9 213

45 989 i

1934 Januari . .

9 002

3 792

13 762

—

3 207

7 579

11 210 i

9 971

4 883

34 770

6 580

14 711

11734 3 916

17 442

Februari

9 879

13 220 S

Mars . . .

10 757

7 681

56 753

13 661

6 997 1

12 896

12 476

97 573

9 389 13 045

21474 April . . .

10 525 19 460

18 270

2 497

16 451

21401 Maj . . . Juni

13 866 14 535

18 965 24 108

139 287 211777

36 389 50 733

16 401 20 756

14 269 15128

4 460

. . .

6 755

35775 47 941

21148 i 37 902 i

Summa

93 644

77 325

576 769 118 691

940S1

40 568

172 409

157 867

35 der utgjort 51-8 respektive 52-1. Beträffande september månad har sammanställningen kompletterats med tillgängliga uppgifter. Av det framlagda siffermaterialet framgår, att antalet anmälda arbetslösa utan sysselsättning under senare tid avsevärt begränsats. Då en del av de i sammanställningen upptagna anmälda arbetslösa beretts arbete i kommunala reservarbeten — arbeten bekostade helt av kommunala medel — är antalet sysselsatta arbetslösa i verkligheten högre än siffrorna i sammanställningen giva vid handen. Allmänna arbeten i öppna marknaden. Beträffande dessa arbeten föres från och med budgetåret 1933/1934 inom socialdepartementet ett register över samtliga av Kungl. Maj:t fattade beslut angående anslag till skilda företag och ändamål. För varje anslag upprättas en särskild tablå, upptagande för varje företag, till vilket bidrag lämnats, beslutets dag, företagets namn, totalkostnaden och anvisat belopp. För varje kommun, som direkt erhållit något anslag eller inom vilken företag, som beviljats bidrag, är beläget, föres ett särskilt register, i vilket intagas uppgifter om beviljade anslag, arbetets karaktär samt totalantalet dagsverken. Varje företag, till vilket bidrag lämnats, är skyldigt att avge månadsrapporter, innehållande bland annat uppgift om antalet under månaden utförda dagsverken. Ur det statistiska material, som sålunda samlas inom departementet, är det möjligt att för varje månad redovisa antalet registrerade dagsverken för varje anslag*. Uppgifterna för budgetåret 1933/1934 återgivas i nedanstående sammanställning. arbeten i öppna marknaden under budgetåret 1933/1934. 11

12 Väg- och Skogsflottleds-vårdsbyggnad åtgärder

2«

ArbetarSumma Summa småStats- Lån och Statliga Summa bruksbyggsubven- Diverse (kol. 16, summarum beställnader (kol. 2-14) ningar tioner låne17 o. 18) (kol. 15 o. 19) fonden

160 377 137 655

5 649

6 084

5 681

2 083

8 326

14 007

5 513

7 460

4 853

6 890

14 350

5 644

172 500

2 347

12 433

5 928

20 708

193 208

4 295

153 326

3 048

29 816

3 566

36 430

189 756

2 992

200 841

5 879

32 038

8 259

247 017

173 563

73 765

3 578

34 052

2 967

116 645

7 760

45 069

4 089

56 918

15 517

3 365

119 769

9 330

50 599

3 718

63 647

183 416

5 530

4 390

155 286

12 078

84 386

239 672

6 536

4 632

7 590

232 827

12 844

78 376

7 914

331 961

9 694

10 586

332 119

11 633

8 220

112 021

444140 j

18 418

18 675

482 360

108 339

9 561

129 137

611497 !

75 220

1984 898

77 475

522 018

66 363

665 856

2 650 754

36 I kol. 2—14 återfinnas anslagen till allmänna arbeten i öppna marknaden inom arbetslöshetsbudgeten. I kol. 16—18 åter upptagas de anslag, som i övrigt anvisats inom arbetslöshetsbudgeten med undantag för anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten. Vid bedömandet av effekten av öppna marknadens arbeten måste uppmärksammas, dels att 1933 års riksdags beslut förelåg först vid slutet av juni 1933, i följd varav den administrativa prövningen i regel kunde påbörjas tidigast under de första månaderna av budgetåret 1933/1934, dels ock att inom byggnadsfacket rådde konfliktstillstånd, som hävdes först i slutet av februari 1934, och att åtgärder för byggnadsarbetenas igångsättande enligt statsmakternas beslut skulle anstå i avvaktan på avtalsförhandlingarnas slutförande. Till följd av sistnämnda omständighet hava särskilt anslagen till statliga byggnadsföretag och till bostadsbyggande i allmänhet icke kunnat tagas i anspråk förrän tidigast i mars 1934. Berörda omständigheter avspegla sig därjämte i det förhållandet att under budgetåret utanordnats endast omkring 23 000 000 kronor av det belopp å 79 821 400 kronor, som inom arbetslöshetsbudgeten anvisats till allmänna arbeten i öppna marknaden. Medräknas de belopp, som i denna redogörelse hänförts till andra arbetslöshetsanslag (kol. 10 i sammanställningen å sid. 10 och 11), uppgår summan av utanordnade medel till omkring 39 000 000 kronor. Det är sålunda först under löpande budgetår, som verkningarna kunna göra sig fullt gällande. För att erhålla en uppfattning om det antal arbetare, som de angivna dagsverkssiffrorna representera, är man hänvisad att förutsätta, att ett månatligt antal av 25 dagsverken motsvara en arbetare. Med anlitande av en dylik beräkningsgrund kan det antal arbetare, som genom de ifrågavarande åtgärderna erhållit sysselsättning, angivas på följande sätt. 1933 1934

juli

augusti

327 januari 6 942

560 februari 7 334

september 574

oktober

november

december

7 590

mars

7 728 april

maj

9 880 juni

9 586

13 278

17 765

24 459

Av de anförda siffrorna framgår, att först i oktober 1933 en mera avsevärd arbetseffekt låter sig konstatera. Grår man till sammanställningen å föregående sida, finner man, att det framförallt är skogsvårdsåtgärderna, som medfört denna effekt. I april 1934 skönjes en mera påtaglig stegring. Denna hänför sig framför allt till byggnadsverksamheten. För tiden därefter ökas arbetseffekten för varje månad, så att i juni inemot 25 000 man äro sysselsatta. Av dessa komma närmare hälften å bostadsbyggnadsföretag på landsbygden och i städer. Tilläggas må, att tillgängliga preliminära uppgifter för juli och augusti 1934 utvisa ett totalt antal dagsverken av 721 016 respektive 828 767. Häremot svara 28 840 respektive 33 150 arbetare. Utanför de angivna siffrorna ligger emellertid, såsom redan erinrats, den sysselsättning, som ifrågavarande anslag indirekt föranlett. I vilken utsträckning de med allmänna arbeten i öppna marknaden sysselsatta arbetarna rekrj-terats från tidigare arbetslösa kan icke med ledning av tillgäng-

37 ligt material exakt angivas. Föreliggande uppgifter giva dock vid handen att så varit fallet i avsevärd utsträckning. Den minskning i de arbetslösas antal, som kan konstateras i sammanställningen överst å sid. 34 och som fortskridit, så att antalet anmälda arbetslösa vid utgången av sistlidne september månad utgjorde 78 918, betingas sålunda till avsevärd del av den ökade sysselsättningen genom allmänna arbeten i öppna marknaden. För uppnåendet av denna väsentliga förbättring i arbetslöshetssituationen hava de allmänna arbetena följaktligen utgjort en betydelsefull faktor.

VI. Sammanfattande jämförelse mellan budgetåret 1933/1934 och tidigare budgetår. I den föregående redogörelsen har vid skilda tillfällen betonats den skillnad, som i olika hänseenden föreligger mellan å ena sidan budgetåren 1929/ 1930—1932/1933 och å andra sidan budgetåret 1933/1934. Det har ansetts lämpligt att såsom avslutning meddela en sammanfattning av de olikheter, som sålunda konstaterats. Den väsentligaste olikheten hänför sig till de allmänna arbetena i öppna marknaden. Under budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 förekommo överhuvud taget icke sådana arbeten såsom led i statsmakternas åtgärder för arbetslöshetens bekämpande. Först under de två närmast följande budgetåren anvisades anslag för ändamålet, fastän i mycket ringa omfattning. Under budgetåret 1933/1934 intaga däremot dessa arbeten en dominerande plats i systemet. De regler, som tidigare tillämpades vid reservarbeten, hava undergått viktiga förändringar. Under perioden 1929/1930—1932/1933 gällde, att arbetet icke skulle vara av den art, att det inom den närmaste framtiden kunde väntas komma till utförande på den öppna marknaden samt att arbetet skulle komma staten, kommun eller allmän institution till godo. Från och med budgetåret 1933/1934 gäller däremot, att intet slag av arbete är principiellt uteslutet från att komma till utförande såsom reservarbete samt att sådant arbete även må komma enskild till godo, såvida det utföres genom allmänt rättssubjekt. Även i fråga om löneförhållandena uppvisa de från och med budgetåret 1933/1934 tillämpade principerna en avvikelse från tidigare gällande, i det att reservarbetslönen bragts till närmare överensstämmelse med öppna marknadens löner. Den omfattning, i vilken allmänna arbeten anordnats under budgetåret 1933/1934, utvisar i förhållande till tidigare budgetår en avsevärd stegring. Till belysning härav torde tjäna sammanställningen å nästa sida av vissa av de under avdelningarna I I I och I V i det föregående lämnade uppgifterna. Av sammanställningen framgår, att omfattningen av de statliga reservarbetena proportionellt utvisar en kraftig ökning för budgetåret 1933/1934 i förhållande till tidigare budgetår och att omfattningen av de statskommunala

38 Antal företag

Totalkostnader i

Statsbidrag

Material 1

Arbets_

löner

Statliga reservarbeten. 1929/1930-1932/1933 1933/1934

418 368

92 861537 76 205 723 17 561 034 75 300 503 ; 79 085 403 69 701 977 15 791 693 63 293 710 i

Statskommunala reservarbeten. 1929/1930—1932/1933 1933/1934

1389 1625

36 988 705 16 073 635 10 495 405 26 493300 60 713 750 34 758 110 21 027 125 39 686 625

Arbeten i öppna marknaden. 1929/1930-1932/1933 1933/1934 Summa 1929/1930—1932/1933 Summa 1933/1934

4116 10 685 399 7 684 292 3 827 744 6 857 655 34 387 127 238 404 65 623 641 61 962 835 65 275 569 5923 140535641 99963650 31884183 108 651458 36380 267 037 557 170 083 728 98 781653 168255904|

reservarbetena för sistnämnda budgetår väsentligen överstiger siffrorna för budgetåren 1929/1930—1932/1933. Under rubriken arbeten i öppna marknaden hava för sistnämnda budgetår de anslag upptagits, som återfinnas i sammanställningen å sid. 23. Även andra av de i arbetslöshetsbudgeten ingående anslagen kunna emellertid anses motsvaras av anslag inom tidigare ordinarie budgeter. Så är t. ex. fallet med anslagen till statliga byggnader. De i förestående sammanställning för budgetåret 1933/1934 angivna siffrorna för allmänna arbeten i öppna marknaden kunna emellertid trots detta anses representativa för den ökade omfattning, i vilken sådana arbeten kommit till utförande under nämnda budgetår. Av sammanställningen å sid. 21 framgår nämligen, att anslagen till allmänna arbeten inom ordinarie budgeten för budgetåret 1933/1934 praktiskt taget icke utvisa någon minskning i förhållande till tidigare budgetår. Om de ovan för budgetåren 1929/1930—1932/1933 under rubriken arbeten i öppna marknaden angivna anslagen frånräknas, kan tvärtom en betydande stegring konstateras. Vad slutligen angår arbetslöshetsanslagens finansiering, uppvisar budgetåret 1933/1934 jämväl en markerad olikhet i förhållande till tiden dessförinnan. Användningen av lånemedel har nämligen så till vida utvidgats, att vissa anslag — arbetslöshetsbudgetens anslag — anvisats att utgå av lånemedel, även då någon omedelbar förräntning icke varit att påräkna. Amorteringen av därför upptagna lån är avsedd att äga rum under kort tid med anlitande av särskilda inkomstkällor.

Statens offentliga utredningar 1934 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. R ä t t s s k i p n i n g .

Fångvård.

Utlåtanden över utredningen ang. tredje mans rätt till neutralitet i arbetskonflikter m. m. [10] Betänkande med förslag till lag ang. vissa ekonomiska stridsåtgärder m. m. [16] Utlåtanden över betänkande med förslag till lag ang. vissa ekonomiska stridsåtgärder m. m. [30] Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande med förslag till bestämmelser ang. upphandling av lantbruksprodukter m. m. för statens och kommunala inrättningars behov. [15] Betänkande med förslag till bestämmelser ang. upphandling av inhemskt bränsle för statens stationära anläggningar m. m. [20] 1930 års pensionssakkunniga. Betänkande rörande familjepensionering för tjänstemän vid den civila statsförvaltningen och för arbetare i statens tjänst. [29] Betänkande ang. omorganisation av landsfogdetjänsterna. [31] Betänkande med förslag till avlöningsbestämmelser för ickeordinarie befattningshavare inom allmänna civilförvaltningen. [4'2] Kommunalförvaltning.

Statens o c h kommunernas

finansväsen.

Betänkande med förslag till ändrado bestämmelser rörande frihamnsväsendet [36] Betänkande ang. arbetsfördelning m. m. för tnlltaxoringsoch kontorsgöromål vid tullverket. [38]

Fast egendom.

Jordbruk m e d binäringar.

Betänkande med utredning och förslag rörande organisationen av försöksverksamheten på växt- och trädgårdsodlingens område. [4] Utredning med förslag om åtgärder för åstadkommande av billiga egnahemsbyggnader. [6] Jordbrukskreditutredningen. Betänkande med förslag till förordning ang. statens lånefond för sekundärlån mot inteckning i jordegendom, m. m. [37] Betänkande med förslag ang. avsättuingen av smör och andra fettämnen av inhemskt nrsprnng. [43] Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande med förslag till lag om virkesmätning m. m. [32] Industri. Statliga cement- och betongbestämmelser av år 1934. [17] Handel o c b sjöfart. Betänkande med förslag ang. frågan om lämpliga åtgärder till skydd för sjömän vid besök i utländska hamnar. [5] Betänkande med förslag till sjöarbetstidslag. [8] Betänkande med förslag ang. bemanning av svenska fartyg jämte statistisk utredning ang. svenska handelsflottans bemanning är 1931. [23] K o m m u n i k a t i o n s väsen. Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsendet. Del 1. Vägar. [27] Del 3. Avgivna utlåtanden. [28] Järnvägs- och automobiltrafik. [88] Varutrafiken med bil samt statistisk och kartografisk översikt av totala varutrafiken till och från Stockholm under maj månad 1932. [34] Bank-, kredit- o c h penningväsen.

Politi. Betänkande med förslag till spritdrycksförordning m. m [39]

Socialpolitik. Arbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Bilagor, band 2. Finanspolitikens ekonomiska verkningar. [1] Arhetslrishetsntredningens betänkande. 2. Bilagor, band 8. Löneutvecklingen och arbetslösheten. [2] Utredning ang. åtgärder för bekämpande av ungdomsarbetslösheten. [11] Arbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Bilagor, band 4. Penningpolitik, offentliga arbeten, subventioner och tullar som medel mot arbetslöshet. [12] Undersökningar ana. det sociala hjälpklientelet. [14] Allmänna arbeten för arbetslöshetens bekämpande i Sverige 1929—1934. [44] Hälso- o c h sjukvård. Medicinalstyrelsens förslag till nya författningsbestämmelser ang. statsbidrag till avlöning åt distriktssköterskor m. m. [9] Betänkande angående den slutna kroppssjukvården i riket jämte vissa därmed sammanhängande spörsmål. [22] Betänkande med utredning och förslag ang. sänkning av läkemedelspriserna, revision av apoteksvarnstadgan m. m. L35]

Betänkande i fråga om inrättande av ett institut för medellång och långfristig kreditgivuing åt företag inom näringslivet. [7] Stadshypotekssakkunnigas betänkande med förslag till förordningar ang konungariket Sveriges stadshypotekskassa samt ang. grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet m. m. [13] Utredning i fråga om användandet av postsparbankens medel. [26] Försiikringsväsen. 1928 års pensionsförsäkringskommitté. Betänkande med förslag rörande revision av den allmänna pensionsförsäkringen. [18] Pensionsförsäkringsreformen. Kortfattad framställning av 1928 års pensionsförsäkringskommittés förslag rörande revision av den allmänna pensionsförsäkringen. [19] Kyrko väsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. 1933 års teaterntrednings betänkande. Del 1. De fasta statsunderstödda teatrarna. [8] Del 2. Utredning rörande teaterförhållandena i riket. [21] Förslag till psalmbok för svenska kyrkan. [24] Förslag till alternativa koraler. [25] Utredning och förslag rörande de extra ordinarie lärarnas vid de allmänna läroverken anställningsförhållanden m. m. [40] Utredning och förslag ang. en förbättrad ställning för ämnena latin och grekiska vid de allmänna läroverken. [41] Försvarsväsen.

Allmänt näringsväsen.

Utrikes ärenden.

Stockholm 19S*. Kgl. Boktr. P. A. Norstedt & Söner 342920

Internationell rätt.