Betänkande med förslag till kungörelse om lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m.
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 3 4 : 45 JORDBRUKSDEPARTEMENTET
JORDBRUKSKREDITUTREDNINGEN
BETÄNKANDE MED
FÖRSLAG TILL KUNGÖRELSE OM LÅN TILL JORDBRUKARE FÖR GENOMFÖRANDE AV ACKORD M. M. A V G I V E T DEN 16 NOVEMBER 1934
S T O C K H O L M 19 3 4
Statens offentliga utredningar 1934 Kronologisk 1. A r b e t s l ö s h e t s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e . 2. Bilagor, b a n d 2. F i n a n s p o l i t i k e n s e k o n o m i s k a v e r k n i n g a r . Av G. M y r d a l . N o r s t e d t , x i j , 279 s. S. 2. A r b e t s l ö s h e t s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e . 2. Bilagor, b a n d 8. L ö n e u t v e c k l i n g e n o c h a r b e t s l ö s h e t e n . Av A. J o h a n s s o n . N o r s t e d t , v j , 162 s. 1 b i l . S. 3. 1933 års t e a t e r u t r e d n i n g s b e t ä n k a n d e . D e l 1. De fasta s t a t s u n d e r s t ö d d a t e a t r a r n a . N o r s t e d t . 164 s. E . 4. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag r ö r a n d e o r g a n i s a t i o n a v f ö r s ö k s v e r k s a m h e t e n p å växt- och t r ä d g å r d s o d l i n g e n s o m r å d e . K i h l s t r ö m . 198 s. .lo. 5. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g a n g å e n d e frågan" om l ä m p l i g a å t g ä r d e r t i l l s k y d d för s j ö m ä n v i d b e s ö k i u t l ä n d s k a h a m n a r . I d u n . 208 s. H. 6. U t r e d n i n g m e d f ö r s l a g om å t g ä r d e r för å s t a d k o m m a n d e av billiga e g n a h e m s b y g g n a d e r . L i n d s t r ö m . 56 s. J o . 7. B e t ä n k a n d e i fråga o m i n r ä t t a n d e av e t t i n s t i t u t för m e d e l l å n g och långfristig k r e d i t g i v n i n g å t företag i n o m n ä r i n g s l i v e t . M a r c u s . 54 s. F i . 8. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g till s j ö a r b e t s t i d s l a g . N o r s t e d t . 130 s. H. 9. M e d i c i n a l s t y r e l s e n s förslag till n y a f ö r f a t t n i n g s b e s t ä m m e l s e r a n g å e n d e s t a t s b i d r a g till a v l ö n i n g åt d i s t r i k t s s k ö t e r s k o r m . m . M a r c u s . 66 s. S. 10. U t l å t a n d e n ö v e r u t r e d n i n g e n a n g å e n d e t r e d j e m a n s r ä t t till n e u t r a l i t e t i arbetskonflikter m . m . N o r s t e d t . 214 s. S . 11. U t r e d n i n g a n g å e n d e å t g ä r d e r för b e k ä m p a n d e av ungd o m s a r b e t s l ö s h e t e n . B e c k m a n . (2), 176 s. S. 12. A r b e t s l ö s h e t s n t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e . 2. Bilagor, b a n d 4. P e n n i n g p o l i t i k , offentliga a r b e t e n , s u b v e n t i o n e r o c h t u l l a r s o m m e d e l m o t a r b e t s l ö s h e t . Av B . Ohlin. Nors t e d t , v i i j , 176 s. S. 13. S t a d s h y p o t e k s s a k k u n n i g a s b e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l f ö r o r d n i n g a r a n g å e n d e k o n u n g a r i k e t Sveriges s t a d s h y p o t e k s k a s s a s a m t a n g å e n d e g r u n d e r n a för s t a d s h y p o t e k s f ö r e n i n g a r s b i l d a n d e och v e r k s a m h e t m . m . M a r c u s . 102 s. F i . 14. U n d e r s ö k n i n g a r a n g å e n d e d e t sociala h j ä l p k l i e n t e l e t . Av T. J a c o b s s o n . N o r s t e d t . 228 s. S. 15. B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l b e s t ä m m e l s e r a n g å e n d e u p p h a n d l i n g av l a n t b r u k s p r o d u k t e r m . m . för s t a t e n s o c h k o m m u n a l a i n i ' a t t n i n g a r s b e h o v . M a r c u s . 88 s. F i . 16. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g till lag a n g å e n d e vissa e k o n o m i s k a s t r i d s å t g ä r d e r m . n i . N o r s t e d t . 106 s. S. 17. Statliga c e m e n t - o c h b e t o n g b e s t ä m m e l s e r av å r 1934. N o r s t e d t . 56 s. K. 18. 1928 års p e n s i o n s f ö r s i t k r i n g s k o m m i t t é . B e t ä n k a n d e m e d förslag r ö r a n d e r e v i s i o n av d e n a l l m ä n n a p e n s i o n s f ö r s ä k r i n g e n . B e c k m a n , v i j , 362 s. S. 19. P e n s i o n s f ö r s ä k r i n g s r e f o r m e n . K o r t f a t t a d f r a m s t ä l l n i n g a v 1928 å r s p e n s i o n s f ö r s ä k r i n g s k o m m i t t é s förslag r ö r a n d e r e v i s i o n av d e n a l l m ä n n a p e n s i o n s f ö r s ä k r i n g e n . B e c k m a n . 26 s. S. 20. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g till b e s t ä m m e l s e r a n g å e n d e u p p h a n d l i n g a v i n h e m s k t b r ä n s l e för s t a t e n s s t a t i o n ä r a a n l ä g g n i n g a r m . i n . M a r c u s . 54 s. F i . 21. 1933 års t e a t e r u t r e d n i n g s b e t ä n k a n d e . Del 2. U t r e d n i n g r ö r a n d e t e a t e r f ö r h å l l a n d e n a i r i k e t . N o r s t e d t . 139 s. 8 pl. E. 22. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e den s l u t n a k r o p p s s j u k v å r d e n i riket jämte vissa därmed sammanhängande spörsmål. N o r s t e d t . (2), 753 s. S. 23. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g a n g å e n d e b e m a n n i n g av s v e n s k a fartyg j ä m t e s t a t i s t i s k u t r e d n i n g a n g å e n d e s v e n s k a h a n delsflottans b e m a n n i n g å r 1931. N o r s t e d t . 174 s. H .
förteckning 24. F ö r s l a g t i l l p s a l m b o k för svenska k y r k a n Uppsali A l m q v i s t & Wiksell. v i i j , 704 s. E . 25. F ö r s l a g t i l l a l t e r n a t i v a k o r a l e r C e n t r a l t r y c k e r i e t . (4 31 s. E . U t r e d n i n g i fråga om a n v ä n d a n d e t av p o s t s p a r b a n k e n 26. m e d e l . M a r c u s . 48 s. K . T e k n i s k - e k o n o m i s k a u t r e d n i n g a r r ö r a n d e vägväsendel 27. Del 1. V ä g a r . Hseggström. 434 s. K . T e k n i s k - e k o n o m i s k a u t r e d n i n g a r r ö r a n d e vägväsendel 28. Del 3. Avgivna u t l å t a n d e n . Hseggström. 47 s. K. 1930 å r s p e n s i o n s s a k k u n n i g a . B e t ä n k a n d e r ö r a n d e fs 29. m i l j e p e n s i o n e r i n g för t j ä n s t e m ä n vid d e n civila stats f ö r v a l t n i n g e n och för a r b e t a r e i s t a t e n s t j ä n s t . Norstedt 107 s. F i . 30. U t l å t a n d e n ö v e r b e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g till lag angå e n d e v i s s a e k o n o m i s k a s t r i d s å t g ä r d e r m . m . (Tretton m a m i a k u m n i i s s i o n e u s b e t ä n k a n d e . ) N o r s t e d t . 227 s. S 31. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e o m o r g a n i s a t i o n a v landsfogde t j ä n s t e r n a . N o r s t e d t . 111 s. J u . 32. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag o m v i r k e s m ä t n i n j m . m . M a r c u s . 188 s. J o . 33. J ä r n v ä g s - och a u t o m o b i l t r a f i k . Tullberg. (2), ix 260 s. K . 34. V a r u t r a f i k e n m e d bil s a m t s t a t i s t i s k o c h k a r t o g r a n s l ö v e r s i k t av t o t a l a v a r u t r a f i k e n till o c h från S t o c k h o l n u n d e r m a j m å n a d 1932. Av O. J o n a s s o n . S e p a r a t b i l a g till 1932 å r s t r a f i k u t r e d n i n g s b e t ä n k a n d e den 19 j a n 1934. T u l l b e r g . 52, 44 s. K. 35. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag a n g å e n d e sank n i n g av l ä k e m e d e l s p r i s e r n a , r e v i s i o n av a p o t e k s v a r u s t a d g a n m . m . M a r c u s , v j , 612 s. S . 36. B e t ä n k a n d e m e d förslag till ä n d r a d e b e s t ä m m e l s e r ö r a n d e f r i h a m n s v ä s e n d e t . N o r s t e d t . 253 s. F i . 37. J o r d b r u k s k r e d i t u t r e d n i n g e n . B e t ä n k a n d e m e d förslaj till f ö r o r d n i n g a n g å e n d e s t a t e n s l å n e f o n d för s e k u n d ä r lån m o t inteckning i jordegendom, m . m. Beckman 147 s. J o . 38. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e a r b e t s f ö r d e l n i n g m . m . för t u l l t a x e r i n g s - och k o n t o r s g ö r o m å l vid t u l l v e r k e t . M a r c u s 227 s. F l ; 39. B e t ä n k a n d e m e d förslag till s p r i t d f y e k s f ö r o r d n i n g m . ni N o r s t e d t . 710 s. F i 40. U t r e d n i n g och förslag r ö r a n d e de e x t r a o r d i n a r i e l ä r a r n a s vid d e a l l m ä n n a l ä r o v e r k e n a n s t ä l l n i n g s f ö r h å l l a n d e n m . m . N o r s t e d t , vj, 159 s. E. 41. U t r e d n i n g och förslag a n g å e n d e en f ö r b ä t t r a d ställning för ä m n e n a l a t i n och g r e k i s k a vid d e a l l m ä n n a läro v e r k e n . I d u n . 112 s. E . 42. 1934 å r s a v l ö n i n g s r e v i s i o n för i c k e - o r d i n a r i e p e r s o n a l B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l a v l ö n i n g s b e s t ä m m e l s e r fö i c k e - o r d i n a r i e b e f a t t n i n g s h a v a r e i n o m a l l m ä n n a civil f ö r v a l t n i n g e n . M a r c u s . 83 s. F i . 43. B e t ä n k a n d e m e d förslag a n g å e n d e a v s ä t t n i n g e n av smö; o c h a n d r a f e t t ä m n e n av i n h e m s k t u r s p r u n g . M a r c u s 190 s. J o . 44. A l l m ä n n a a r b e t e n för a r b e t s l ö s h e t e n s b e k ä m p a n d e Sverige 1929—1934. N o r s t e d t . 38 s. S. 45. J o r d b r u k s k r e d i t u t r e d n i n g e n . B e t ä n k a n d e m e d förslå; till k u n g ö r e l s e a n g å e n d e l å n till j o r d b r u k a r e för g e n o m f ö r a n d e av a c k o r d m . rn. B e c k m a n . 93 s. J o .
Anm. Om s ä r s k i l d t r y c k o r t ej angives, är t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a begynnelsebok»^ s t ä v e r n a till d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n a v g i v i t s , t. e x . E . = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . = j o r d b r u k s ^ ' d e p a r t e m e n t e t . E n l i g t k u n g ö r e l s e n d e n 3 febr. 1922 a n g . s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g ( n r 98) u t g i v a s ? Utredningarna i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 3 4 : 45 JORDBRUKSDEPARTEMENTET
JORDBRUKSKREDITUTREDNINGEN
BETÄNKANDE MED
FÖRSLAG TILL KUNGÖRELSE OM LÅN TILL JORDBRUKARE FÖR GENOMFÖRANDE AV ACKORD M. M. A V G I V E T DEN 16 NOVEMBER 1934
STOCKHOLM 1934 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [2028 84]
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet Förslag till kungörelse om lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m Förslag till instruktion för centralnämnden och lånenämnderna för behandling av frågor rörande lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m Allmän motivering Specialmotivering
Bilaga I. Tabeller rörande konkursansökningar och konkurser, där gäldenären varit jordbrukare Bilaga II.
Tabeller rörande exekutiva försäljningar av jordbruksfastigheter
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet. Jordbrukskreditutredningen — som den 8 oktober 1934 avgivit betänkande med förslag till förordning angående statens lånefond för sekundärlån mot inteckning i jordegendom, m. m. — får härmed överlämna ett betänkande med förslag till kungörelse om lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m. samt till instruktion för centralnämnden och lånenämnderna för behandling av frågor rörande lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m. Vid betänkandet äro såsom bilagor fogade tabeller rörande konkursansökningar och konkurser, där gäldenären varit jordbrukare, samt rörande exekutiva försäljningar av jordbruksfastigheter. Stockholm den 16 november 1934. N I L S WOHLLN NILS ADLER
NILS BROLÉN
K. D A H L B E R G
HJALMAR S T E N S S O N
7 Förslag till
Kungörelse om lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m. Härigenom förordnas som följer: Inledande bestämmelser. 1§. Jordbrukare, som är i trängande behov av ekonomiskt bistånd, må kunna erhålla lån enligt bestämmelserna i denna kungörelse. Såsom jordbrukare anses även den, som, utan samband med jordbruk, bedriver trädgårdsskötsel eller annan därmed jämförlig verksamhet såsom självständig näring.
2§För behandling av frågor rörande lån enligt denna kungörelse skola finnas dels en för riket gemensam centralnämnd och dels för varje hushållningssällskaps verksamhetsområde en lånenämnd. Nämnderna utses av Kungl. Maj:t, som jämväl utfärdar instruktion för dem. Om lånen. 3§Lån må beviljas för beredande av medel för följande ändamål, nämligen för genomförande av ackord; för förekommande av exekutiv försäljning av gäldenärens fastighet eller tians för jordbruket nödiga inventarier; samt för anskaffande av yttre inventarier till gäldenärens jordbruk eller reparation av till hans fastighet hörande ekonomibyggnader. 4§För beviljande av lån skola följande allmänna förutsättningar gälla, nämligen att gäldenärens ekonomiska svårigheter icke uppkommit på g r u n d a v omständigheter, vilka varit jordbrukets bedrivande ovidkommande; att gäldenären gjort vad på honom skäligen ankommit för övervinnande av svårigheterna och i övrigt finnes förtjänt av bistånd; att gäldenären saknar möjlighet att annorledes på rimliga villkor uppbringa nödiga medel; samt att det med hänsyn till avkastningsförmågan hos gäldenärens jordbruk, storleken och beskaffenheten av hans skulder ävensom övriga omständig-
8 heter kan med hög grad av sannolikhet antagas, att gäldenären skall, omj lånet erhålles, kunna fortsätta att driva jordbruket och därunder göra rätt för sig. 5§. Lån för genomförande av ackord må beviljas endast under villkor att ackordet omfattar jämväl fordran hos gäldenären, för vilken ställts säkerhet i form av pant eller inteckning, till den del säkerheten fiines ej förslå till fordringens gäldande; att i samband med ackordet betalas förfallen utskyld och arrendeavgift ävensom ränta å fordran hos gäldenären, i den mån för fordringen ställd säkerhet beräknas förslå även till räntans gäldande; att ackordet icke innebär nedsättning av tjänstehjons och arbetares lönefordran till lägre belopp än dessa varit berättigade att utfå i händelse av konkurs; samt att de i ackordet deltagande borgenärerna icke i ackordet erhålla mer än sjuttiofem procent av fordringsbeloppet. 6§Lån för förekommande av exekutiv försäljning må beviljas endast under villkor, att faran för dylik försäljning är uppenbar; att fordringsägare, som genom lånet erhåller avbetalning, i sådant avse-j ende åtnöjes med belopp ej överstigande trettio procent av fordringens kapital; samt att sådan fordringsägare tillika förbinder sig att låta återstoden av fordringen, under villkor att därå ordentligt erlägges visy, skälig ansedd ränta, stå ute under viss tid, som ej må understiga fem år. 7 §
\ Lån för anskaffande av yttre inventarier eller reparation av ekonomibyggnader må beviljas endast i sammanhang med beviljande av lån, varom i 5 eller 6 § sägs, samt under villkor att den med lånet avsedda anskaffningen eller reparationen finnes oundgängligen behövlig för jordbrukets fortsatta bedrivande. 8§Lån för genomförande av ackord må icke beviljas till större belopp än åttahundra kronor, ökat med fyrtio procent av uppskattade värdet av gäldenärens fastighet eller, om han brukar annans fastighet, tjugofem procent av dennas uppskattade värde. Lån för förekommande av exekutiv försäljning må icke beviljas till större belopp än som motsvarar trettio procent av uppskattade värdet av gäldenärens fastighet eller, om han brukar annans fastighet, tjugo procent av dennas uppskattade värde. Lån for anskaffande av yttre inventarier eller reparation av ekonomibyggnader må icke beviljas till större belopp än som motsvarar fem procent av fastighetens uppskattade värde.
9 Härjämte skall iakttagas, att lån enligt denna kungörelse icke må utan medgivande av centralnämnden beviljas någon till större sammanlagt belopp än tiotusen kronor. Efter framställning av vederbörande lånenämnd äger centralnämnden medgiva förhöjning av nämnda belopp till högst tjugofemtusen kronor.
9§Till säkerhet för lån skall, där gäldenären äger fastighet, vilken icke är belånad till så högt belopp, som motsvarar dess vid värderingen åsatta värde, pantförskrivas inteckning i fastigheten intill sagda värde. Belånad inteckning, som genom lånet frigöres, skall jämväl pantförskrivas till säkerhet för detsamma. I övrigt må såsom villkor för låns utlämnande föreskrivas, att för lånet ställes av vederbörande nämnd godkänd säkerhet. Dock bör icke mottagas säkerhet bestående av inteckning i jordbruksinventarier. I skuldförbindelsen skall gäldenären förbinda sig att, så länge någon del av lånet återstår ogulden, icke utan nämndens medgivande uttaga eller belåna sådan inteckning eller försälja honom tillhörigt lösöre genom avhandling, som i förordningen den 20 november 1845 avses. 10 §. Lån skall återbetalas genom årliga amorteringar enligt vederbörande nämnds bestämmande. Under en tid av högst fem år från lånets beviljande må gäldenären frikallas från amorteringsskyldighet. Den tid, varunder amortering skall äga rum, må icke överstiga femton år. A lån skall gäldas ränta efter fyra procent om året. Dock skall lånet vara räntefritt under en tid av två år från dess beviljande. 11 §• Den, som erhållit ackordslån jämlikt någon av de tidigare gällande kungörelserna om ackordslån och stödlån till jordbrukare, må icke beviljas lån jämlikt denna kungörelse. Ej heller må någon, som erhållit lån jämlikt denna kungörelse, beviljas ytterligare lån jämlikt densamma. Om förfarandet 1 låneärenden m. m. 12 §. Den, som vill erhålla lån, skall därom göra ansökan hos lånenämnden i orten. Nämnden äger att efter erforderlig utredning bevilja lån. 13 §. Lån må ej beviljas, med mindre till ledning vid lånefrågans bedömande värdering skett av gäldenärens tillgångar. För varje hushållningssällskaps verksamhetsområde skall finnas en av centralnämnden förordnad värderingsman, vilken skall vara inom området
10 bosatt. Jämte honom skall i värdering deltaga en i gäldenärens hemtrakt bosatt person, vilken för varje särskilt fall förordnas av lånenämnden i orten. I fall av ringa betydenhet eller enkel beskaffenhet vare dock värdering av endast en av nu sagda värderingsmän tillfyllest, såvida tillräcklig kännedom om värdet av gäldenärens tillgångar anses sålunda kunna erhållas. Till grund för värdering skall läggas saluvärdet av tillgångarna. 14 §. Då lån beviljas, skola tillika sådana föreskrifter rörande lånets användande och sättet för dess utbetalande meddelas, att trygghet vinnes för att lånet blir använt för därmed avsett ändamål. I förekommande fall må ock bestämmas viss tid, inom vilken lånet skall vara till fullo uttaget vid äventyr att rätten till utbekommande av ej lyft belopp skall vara förverkad. Lånenämnds beslut rörande låneansökan skall ofördröjligen tillställas gäldenären, som därvid tillika skall underrättas om vad han har att iakttaga, därest han vill enligt 15 § draga frågan under centralnämndens prövning 15 §. Är gäldenär missnöjd med lånenämnds beslut, äger han draga frågan under centralnämndens prövning genom inlaga, vilken, ställd till centralnämnden, skall insändas till lånenämnden och dit inkomma sist å trettionde dagen från det beslutet meddelades; åliggande det lånenämnden att till centralnämnden skyndsamt översända inlagan jämte ansökningshandlingarna och eget yttrande. Har låneansökning sålunda kommit under centralnämndens prövning, må centralnämnden, där det med hänsyn till omständigheterna finnes påkallat, vidtaga ändring i lånenämndens beslut. Centralnämndens beslut i ärendet skall utan dröjsmål tillställas gäldenären och, i avskrift, lånenämnden. Centralnämndens beslut må ej överklagas. 16 §. Då lån beviljats, skall gäldenären utfärda skuldförbindelse, däri angivas hans åtaganden i fråga om lånets användning och återbetalande jämte övriga lånevillkor, samt, i förekommande fall, avlämna föreskriven säkerhet. 17 §. Då lån av lånenämnd beviljats och gäldenären skriftligen förklarat sig nöjd med nämndens beslut eller ock den i 15 § angivna tid gått till ända utan att gäldenären på sätt i nämnda paragraf sägs anmält missnöje med beslutet, skall lånenämnden till länsstyrelsen ofördröjligen översända dels avskrift av beslutet dels ock den av gäldenären utfärdade skuldförbindelsen med tillhörande säkerhetshandlingar. Länsstyrelsen har att, sedan handlingarna inkommit, utbetala lånebeloppet till gäldenären eller för hans räkning till den, lånenämnden anvisat.
11 Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning, då av centralaämnden meddelat beslut, enligt vilket lånebelopp skall utbetalas, kommit lånenämnden tillhanda. 18 §. Förfallen ränta och amortering skall för varje kalenderår före årets utgång av gäldenär inbetalas till länsstyrelsen. 19 §. Länsstyrelsen åligger övervaka, att gäldenär fullgör sina skyldigheter i avseende å honom beviljat lån. Länsstyrelsen äger uppsäga lån till omedelbar betalning, där det befinnes, att gäldenären genom oriktig uppgift föranlett lånets beviljande eller där gäldenären visar försumlighet att erlägga föreskriven ränta eller amortering, så ock eljest när sådana förhållanden inträffat, att gäldenären med hänsyn till det med lånet avsedda syftet uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta lånet. Sker uppsägning av lånet enligt vad nu sagts, skall, ändå att ränta eljest ej skolat utgå, å lånet gäldas ränta efter fyra procent om året från och med uppsägningsdagen. 20 §. Finner länsstyrelsen, att avskrivning av fordran på grund av utlämnat lån bör äga rum eller att säkerhet för lån bör eftergivas, skall frågan därom underställas Kungl. Maj:t. Denna kungörelse träder i kraft den 1935, från och med vilken dag lån ej må beviljas enligt bestämmelserna i kungörelsen den 23 mars 1934 (nr 54) om ackordslån och stödlån till jordbrukare. Är ansökan om ackordslån gjord före förstnämnda dag, skall å ärendet den nya kungörelsen tillämpas.
12 Förslag till
Instruktion för centralnämnden och lånenämnderna för behandling av frågor rörande län till jordbrukare för genomförande av ackord m. m. Härigenom förordnas som följer: 1§. Centralnämnden och lånenämnderna utgöra organ för handhavande av den med statsmedel bedrivna låneverksamhet, varom stadgas i kungörelsen den 1935 (nr ) om lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m. 2§Centralnämnden består av fem ledamöter och lika antal suppleanter. Lånenämnd består, där Kungl. Maj:t ej annorlunda bestämmer, av tre ledamöter och lika antal suppleanter. 3§Ledamöter och suppleanter i nämnderna förordnas av Kungl. Maj:t. Inom varje nämnd utser Kungl. Maj:t bland ledamöterna en ordförande. Nämnden utser inom sig vice ordförande.
Ersättning till centralnämndens ledamöter och suppleanter bestämmes av Kungl. Maj:t. Ledamöter och suppleanter i lånenämnderna åtnjuta ersättning enligt grunder, som bestämmas av Kungl. Maj:t efter förslag av centralnämnden. 5 §• Centralnämnden åligger: 1) att fullgöra de uppgifter i avseende å låneverksamheten, vilka enligt ovan nämnda kungörelse och av Kungl. Maj:t eljest meddelade föreskrifter ankomma på centralnämnden; och 2) att hava ledning och uppsikt över lånenämndernas verksamhet tillhandagå lånenämnderna med råd och anvisningar i verksamheten berörande spörsmål samt i allmänhet arbeta för låneverksamhetens ändamålsenliga bedrivande. 6 §. Lånenämnd åligger: 1) att fullgöra de uppgifter i avseende å låneverksamheten, vilka enligt
13 ovan nämnda kungörelse och av Kungl. Maj:t eljest meddelade föreskrifter ankomma på lånenämnd; 2) att lämna allmänheten råd och lijälp i avseende å spörsmål, som sammanhänga med låneverksamheten; och 3) att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter och anvisningar centralnämnden meddelar. 7§Centralnämnden antager efter inhämtat medgivande av Kungl. Maj:t sekreterare och' annan erforderlig personal samt förordnar jämlikt 13 § i ovan nämnda kungörelse värderingsmän. Ersättning till sekreterare och övrig personal bestämmes av Kungl. Maj:t efter förslag av centralnämnden. Centralnämnden meddelar föreskrifter rörande de sålunda anställdas arbetsuppgifter. 8§Lånenämnd antager efter inhämtat medgivande av centralnämnden sekreterare och annan erforderlig personal samt förordnar jämlikt 13 § i ovan nämnda kungörelse värderingsmän. Där så prövas erforderligt utser centralnämnden, efter förslag av lånenämnden, låneombud i orterna. Låneombudens verksamhetsområden bestämmas av centralnämnden. Till låneombud bör icke den utses, som på grund av sin verksamhet kan antagas vara ekonomiskt intresserad av låns beviljande. Låneombud har till uppgift att biträda lånenämnden och verka för låneverksamhetens ändamålsenliga bedrivande ävensom att, varje ombud såvitt angår ärende, som ankommer på dess befattning, tillhandagå allmänheten med upplysningar, råd och hjälp i låneärenden såsom med upprättande av låneansökningar, uppgörande av förteckningar över tillgångar och skulder samt upptagande och bedrivande av förhandlingar med borgenärer. Låneombud må icke i någon form av lånesökande mottaga ersättning för handläggning av låneärende. Efter förslag av lånenämnd bestämmer centralnämnden ersättning till lånenämndens sekreterare och övriga personal samt till värderingsmän och låneombud så ock det belopp, som må av lånenämnden för viss tid användas till expenser. Lånenämnd äger meddela närmare föreskrifter rörande sekreterare och övrig personal samt värderingsmän och låneombud tillkommande arbetsuppgifter. 9§Sammanträde inom centralnämnden eller lånenämnd äger rum på kallelse av ordföranden, så ofta omständigheterna därtill föranleda. Vid handläggning inom centralnämnden eller lånenämnd av ärende av större vikt böra såvitt möjligt samtliga ledamöter närvara.
io-§. Såsom centralnämndens eller lånenämnds beslut gäller den mening, för vilken de flesta rösterna avgivits, eller, vid lika röstetal, den mening, som biträdes av ordföranden. 11 §• Vid sammanträde skall föras protokoll angivande de ledamöter, som närvarit, de ärenden, som behandlats, samt besluten. Protokollet justeras av ordföranden. Förekommer skiljaktig mening, skall denna antecknas till protokollet. 12 §. Från centralnämnden eller lånenämnd utgående expeditioner undertecknas av ordföranden eller, efter nämndens bestämmande, av annan ledamot av nämnden eller av dess sekreterare. Har skiljaktig mening förekommit i ärende, vari skrivelse avlåtes till Kungl. Maj:t eller av lånenämnd till centralnämnden, skall protollsutdrag innefattande den skiljaktiga meningen bifogas skrivelsen. 13 §. Centralnämndens beslut angående ersättning till lånenämnds personal, värderingsmännen och låneombuden samt angående lånenämnds expenser skola tillställas vederbörande länsstyrelse, som har att från det under nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m. utanordna lånenämnd sålunda tilldelat belopp och insätta detta å giroräkning för lånenämnden hos riksbanken eller, där lånenämnd har sitt säte å ort, varest riksbankskontor ej finnes, å postgirokonto för nämnden. För de belopp, som uttagas från giroräkningen eller postgirokontot, är lånenämndens ordförande redovisningsskyldig.
Denna instruktion träder i kraft den 1935, då instruktionen den 21 april 1933 (nr 136) för centralnämnden och lånenämnderna för ackords- och stödlån skall upphöra att gälla.
15¶Allmän motivering. Inledningsvis får jordbrukskreditutredningen erinra om innehållet i det anförande till statsrådsprotokollet för den 15 december 1933, vari chefen för jordbruksdepartementet angivit riktlinjerna för utredningens uppdrag. Departementschefen har till en början framhållit, hurusom under rådande krisförhållanden frågan om jordbrukets skuldsättning vore värd särskild uppmärksamhet. Efter en av jordbruksutredningen verkställd undersökning om jordbrukets kreditsvårigheter hade statsmakterna våren 1932 vidtagit åtgärder i syfte att förhindra, att jordbrukare, som på grund av jordbrukskrisen kommit i ekonomiska svårigheter, skulle nödgas lämna jordbruket. Sålunda hade riksdagen för budgetåret 1932/1933 anvisat anslag för utlämnande av ackordslån och stödlån åt jordbrukare. För samma ändamål hade medel även anvisats för budgetåret 1933/1934 och skulle anslag av riksdagen begäras för budgetåret 1934/1935. Efter att vidare hava erinrat om gällande bestämmelser rörande ackordslån och stödlån har departementschefen anfört följande: »Emellertid är det uppenbart, att denna stödverksamhet ej bör bliva permanent. Förhållandena måste utveckla sig dithän, att jordbruket skänker sina utövare uppehälle och möjliggör nöjaktig förräntning av jordbrukskapitalet. Dylik balans kan uppnås genom att priserna å jordbrukets produkter så stegras, att det nu i jordbruket nedlagda kapitalet förräntas; eller ock ernås icke prisstegring i dylik omfattning med påföljd att viss del av jordbrukskapitalet ej längre kan förräntas utan måste avskrivas. Huruvida det ena eller andra av dessa alternativ skall inträffa sammanhänger med jordbrukets konjunkturutveckling. Denna kan ej med säkerhet bedömas. Man har dock anledning befara, att den nu i världen allt mer tillämpade handelspolitiken, som avser att förbehålla avsättningen av livsmedel åt den inhemska produktionen, kommer att skärpas åtminstone de närmaste åren. Detta torde för vårt land i första hand medföra minskade exportmöjligheter, och det svenska jordbruket får allt mer lita till avsättning inom landet av sin produktion. Går utvecklingen i denna riktning lärer jordbrukets inkomster näppeligen kunna bringas upp till vad de voro före nu rådande kristillstånd, och frågan om en nedskrivning av det i jordbruket investerade kapitalet torde bliva aktuell. I sådant fall kommer jordbrukets kreditfråga i ett kritiskt läge. Om fordringsägarna i större utsträckning tillgrepe lagsökningar, uppkomme svåra sociala och ekonomiska verkningar. Skulle de av tvångsåtgärderna berörda jordbrukarna verkligen få lämna sina ställen, torde uppstå en befolkningsgrupp, åt vilken det bleve svårt att finna utkomstmöjligheter. Det torde emellertid, såsom erfarenheten från Norge visar, i många fall ej lyckas för fordringsägarna att skaffa köpare till de jordbruk, som frånhänts de nuvarande ägarna. Följden bleve väl då, att fordringsägarnas åtgärder ej ledde till resultat. Borgenärerna finge i stället behålla sina fordringar infrusna, och jordbrukarna sutte tillsvidare kvar å sina gårdar med tyngande skulder och ovissa framtidsutsikter. I sådant läge bleve ett ingripande från statens sida sannolikt ofrånkomligt.
16 För närvarande kan ej bedömas huruvida, när och i vilken omfattning ett dylikt ingripande bör ske. Genom den utredning om jordbrukets skuldsättning, till vilken uppgifter insamlas i samband med 1934 års inkomsttaxering, bör klarhet vinnas om storleken av jordbrukets skuldbörda och dennas beskaffenhet, fördelning m. m. Vid årsskiftet 1934/1935 böra huvudresultaten av utredningen föreligga. Då torde jämväl större klarhet beträffande jordbrukets konjunkturutveckling hava vunnits. Även om sakfrågan alltså knappast kan slutligt prövas förrän om ungefär ett år, är det likväl önskvärt och av förtänksamhet påkallat, att man under tiden utreder frågan samt färdigställer förslag rörande de former, vari det eventuella statsingripandet bör ske. Vid den av mig förordade utredningen bör man utgå från, att utlämnande av de inledningsvis omnämnda stödlånen, såvitt ej oförutsedda omständigheter annat betinga, upphör med utgången av budgetåret 1934/1935 samt att i syfte att såvitt möjligt bibehålla de nuvarande innehavarna vid sina jordbruk statens ingripande för direkt lättande av jordbrukets skuldbörda därefter gives starkare effektivitet. Vid utredningen bör övervägas, huruvida möjligheten att erhålla ackord bör underlättas genom särskild lagstiftning, därvid olika alternativ böra utarbetas, enär läget kan komma att kräva mer eller mindre långt gående åtgärder i detta avseende. Möjlighet till erhållande av ackord bör i lika mån föreligga, om borgenären är enskild person, penninginstitut, samfällighet eller staten. Principiellt bör alltså statens ingripande, enligt vad nu sagts, ske i överensstämmelse med de för ackordslån gällande grundlinjerna, därvid dock förutsattes en hjälpaktion av betydligt större omfattning och effektivitet. Härutöver torde även böra prövas, i vad mån _ och under vilka betingelser och former skäligt bistånd kan lämnas åt > jordbrukare, som utsatts för utmätning eller försatts i konkurs. Bland övriga åtgärder, som vid utredningen böra övervägas, torde också frågan om beredande av möjlighet överhuvudtaget för jordbrukarna till konvertering av på ogynnsamma villkor erhållna krediter i långfristiga lån med fördelaktigare räntesatser och amorteringsvillkor bliva föremål för prövning. De här ifrågasatta statsåtgärderna böra ej omhänderhavas av de nuvarande, till stor del med hänsyn till stödlåneverksamheten upporganiserade lånenämnderna, utan torde verksamheten böra skötas av mera bankmässiga organ och på ett smidigare sätt. Övervägas bör, om jordbrukskasseorganisationen kan anlitas. Skulle så ej befinnas lämpligt, bör övervägas inrättandet av särskilt finansinstitut, vilket dock om möjligt bör samverka med jordbrukskasseorganisationen, sparbanker och andra penninginrättningar beträffande de lokala arbetsuppgifterna. Vidare torde böra utredas, på vad sätt för kreditrörelsen erforderligt kapital skall kunna erhållas, diirvid säkerligen statens medverkan i ena eller andra formen befinnes erforderlig, ävensom_ vilka åtgärder i övrigt, som må erfordras för att möjliggöra här avsedda ingripande för lättande av jordbrukets skuldbörda. Slutligen bör övervägas, huruvida icke den verksamhet, varom här är fråga kunde i viss utsträckning behöva fortgå även sedan dess egentliga uppgift genomförts, nämligen för att tillgodose jordbrukets behov av gynnsam sekundär- och driftskredit.» Enligt vad departementschefen slutligen anförde, borde utredningsarbetet så bedrivas, att förslag i förevarande ämne kunde, därest åtgärder funnes böra vidtagas, föreläggas 1935 års riksdag. I föreliggande betänkande behandlar jordbrukskreditutredningen spörsmålet om fortsatt hjälpverksamhet från statens sida med syfte att för jordbrukare underlätta genomförandet av ackord ävensom att i vissa andra fall
17 lämna bistånd till jordbrukare, som befinna sig i ekonomiskt trångmål. Jordbrukskreditutredningen har ansett, att detta spörsmål, sådant detsamma i det följande kommer att begränsas, kunnat göras till föremål för behandling i ett särskilt betänkande. I ett den 8 oktober 1934 avgivet betänkande med förslag till förordning angående statens lånefond för sekundärlån mot inteckning i jordegendom, m. m., har jordbrukskreditutredningen lämnat en kort översikt av jordbrukskonjunkturens utveckling under senare år. Utredningen har därvid erinrat om den under åren efter 1929 inträdande ekonomiska krisen och det våldsamma prisfallet å jordbrukets produkter efter nämnda år. Emellertid har tillika konstaterats, att vårt jordbruks ekonomiska läge under de två senaste åren ej oväsentligt förbättrats. Härvid har hänvisats, förutom till åtskilliga statsingripanden för förbättring av prisläget å jordbrukets produkter, till de sista årens goda skördar samt till den allmänna konjunkturförbättring, som sedan en tid tillbaka gjort sig gällande. Dock har såsom uppenbart framhållits, att intet med bestämdhet kan sägas om den internationella jordbrukskonjunkturens utveckling för framtiden samt att svårigheter för upprätthållandet av en nöjaktig prisnivå å jordbrukets produkter ävensom en skälig levnadsstandard för dess utövare alltjämt kunna komma att framträda. En icke ringa ovisshet råder följaktligen med avseende å vår jordbruksnärings framtid. P å sätt i nämnda betänkande erinrats, äro statistiska uppgifter angående jordbrukets skuldsättning vid slutet av år 1933 eller närmast motsvarande räkenskapsår för närvarande föremål för bearbetning hos statistiska centralbyrån. Denna bearbetning kan väntas bliva slutförd först under år 1935. Emellertid har centralbyrån verkställt en preliminär bearbetning av det statistiska materialet för delar av vissa områden, vilka kunna anses representativa för de olika förhållanden, varunder jordbruket bedrives inom skilda trakter av landet. De områden, vilka sålunda gjorts till föremål för undersökning, äro Östergötlands läns norra skogsbygd, samma läns slättbygd och samma läns södra skogsbygd, Malmöhus läns slättbygd, Skaraborgs läns slättbygd, Västernorrlands läns inland samt Västerbottens läns kustland. Resultaten av denna preliminära bearbetning hava sammanställts i tabeller, vilka äro fogade såsom en bilaga till utredningens förenämnda betänkande. I detta hava till tabellerna anknutits en del sammanfattande anmärkningar rörande jordbrukets skuldsättning, till vilka här torde få hänvisas. Vad angår de högst skuldbelastade jordbrukarna — vilken kategori naturligen är av särskilt intresse i förevarande sammanhang — framgår av berörda statistik, att de jordbrukare, för vilka skuldprocenten för jordbrukets behov (skulder för jordbrukets behov i procent av tillgångar för jordbrukets behov) överstiger 100 resp. ligger mellan 75 och 100, för de olika områdena samt för de olika storleksgrupperna av jordbruk uppgå till nedanstående antal, varvid jämväl de procentuella talen finnas angivna. Uppgifterna avse dels samtliga ägaregrupper av jordbrukare, dels ock jordbrukare, som bruka allenast ägda fastigheter i deras helhet, och dels brukare, som ej äga fastigheterna. 2028 34
18 Det absoluta och relativa antalet uppgiftslämiiare med en skuldprocent för jordbrukets behov av över 100. Samtliga ägare och brukare. Storleksgrupper Område
Högst 5 000 Antal
Östergötlands läns _ norra skogsbygd... 9 Östergötlands läns slättbygd 43 Östergötlands läns södra skogsbygd... 51 Malmöhus läns slättbygd 71 Skaraborgs läns slättbygd 119 Västernorrlands läns inland 103 Västerbottens läns 48 kustland Samtliga områden
%
i kronor
efter
taxeringsvärdet
5 00010 000
10 0 0 0 25 000
25 000— 50 000
50 000— 100 000
Över 100 000
Antal %
Antal
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
bamm! lagda antale uppgift lämnai inom % områd
7-o
8-3
7-3
4-5
7"4
20-4
15-o
12-7
13o
12-o
1 66?
23i
21-i
12-2
8-3
15-4
11-9
7-G
ll-o
13-5
9-5
3 394
14-7 100
13-2
5-i
8-o
12-5
9-6
3 23
14-3
5-e
3-9
4-8
50-o
9-7
139c
10-o
l-o
o-
3-8
7o
10 6
124 1224
441 14o 280
9 5 228
9 5 12 840
Ägare, som bruka endast ägda fastigheter i d eras helhet. Storleksgru ppe r i k ronor Område
Östergötlands läns norra skogsbygd... Östergötlands läns slättbygd Östergötlands läns södra skogsbygd .. Malmöhus läns slättbygd Skaraborgs läns slättbverd Västernorrlands läns inland Västerbottens läns kustland Samtliga områden
Högst 5 000
efter
taxeringsvärdet
5 00010 000
10 000— 25 000
25 000— 50 000
50 000 100 000
Över 100 000
Antal
%
Antal
%
Antal | %
Antal
Sammai lagda anti.il el uppgift) lämnar inom % område
Antal
%
Antal
%
Antal
%
9-5
7-2
2-5
— —
8-3
— —
iro
20-4
19-9
8-3
5-4
8-1
13-5
12-4
31-3
22-o
3-8
— —
— —
14-9
12-2
61 Ila
8-4
5-3
7-2
9-2
2 318
15-6
13-G
4-2
2-1
2-9
9-8
2 014
13'9
4-6
3-o
4-4
5-6
— —
9-1
10-i
l-o
0-3
14o 202
8-8 117
5l
4-2
7o
39 8-8
8 360
5-5
19¶Brukare , som ej äga fastigheter. S t o r l e k s g r u p p er i 1 r o n o r e " t e r O m r å d e
Högst 5 000
Östergötlands läns norra skogsbygd... Östergötlands läns slättbygd Östergötlands läns södra skogsbygd... Malmöhus läns slätt-
5 00010 000
10 0 0 0 25 000
25 0 0 0 50 000
50 0 0 0 100 000 Antal) %
Över 100 000 Antal
Antal
%
Antal
%
Antal | %
Antal %
6-i
11-3
11-7
13-7
7'4
37-5
10-7
12-7
18-9
26-1
20-6
24-2
20-3
25-4
10-5
20-4
14-8
3-8
14-8
21-7
15'6
20-4
11-1
12-1
16-7
2¶Skaraborgs läns slättVästernorrland
t a x e r i n g s v a r det
läns 13
16-9
10-3
%
10-3
19-3
21i
30-4
14-8
14-5
-
15 o
27-8 399
2 537 |!
28-6
1 100-0
111¶Antal
Sammanlagda antalet uppgiftsläran are inom % området
Västerbottens läns kustland Samtliga områden
7 87
17o
85 IGo
20o
25¶Det absoluta och relativa antalet uppgiftsläinnare med en skuldprocent för jordbrukets behov ar 75—100. Samtliga ägare och brukare.
Högst 5 000
5 00010 000
10 0 0 0 25 000
25 0 0 0 50 000
50 0 0 0 100 000
Över 100 000
Antal] %
Antal] %
Antal | %
Antal
%
Antal) %
Antal) %
Antal
Sammanlagda antalet uppgiftslämnare inom % området
14-8
11-5
12-3
10-9
10-9
18-2
12-3
8-e
16 7
16-4
20-i
18'2
23-0
ib-8
11-7
11-15
14-5
14-7
16-7
— —
13-4
12-6 112
17-o 185
20-o 124
20-4
19-8
23-4
18-3
3 394
11-3
11.5 122
ll-i
14-6
10-3
18-8
11-8
3 236
10-7
9-9
6-0
6-6
y-4
2-8 134 300
9-6
17o 159
174 Sto r l e k s g r u p p e r Område
Östergötlands läns norra skogsbygd... Östergötlands läns slättbygd Östergötlands läns södra skogsbygd... Malmöhus läns slättbygd Skaraborgs läns slättbygd Västemorrlands läns inland Västerbottens läns kustland Samtliga områden
15-8
8-5
12l
123 498
i kronor
ei' t e r
taxeringsvärdet
138 216 1775
13 8 12 840
20¶Ägare, som bruka endast ägda fastigheter i deras helhet. St o r 1 e k s g r u p p e r Område
Högst 5 000 Antal
Östergötlands läns • norra skogsbygd... Östergötlands läns slättbygd Östergötlands läns södra skogsbygd... Malmöhus läns slättbygd Skaraborgs läns slättbygd Västernorrlands läns inland Västerbottens läns kustland Samtliga områden
efter
Samma lagda antale uppgift Summa lämnai inom Antal % områdf
taxeringsvärdet
10 0 0 0 25 000
25 000— 50 000
50 0 0 0 100 000
Över 100 000
%
Antal | %
Antal
Antal
%
Antal) %
5 000— 10 000
% Antal
i kronor
14-3
13-4
12-
6-7
16-7
1 50o
9-o
16-7
19-
24-8
24-4
18-8
14-e
12-
11-5
13-4 102
18-7 147
23-
90 25-1
26-o
32-7
2 318
12-2
11-4
12-
15-9
17-i
30-s
2 01^
ll-o
9-6
6-
7-4
5-6
—
16-o
8-7
2-
12 7 326
27-8 1221
8 306
129 291
167 20 2 91 23ö
18-9
Brukare , som ej äga fastigheter. Storleksgru p p e r i k ronor O m r å d e
Östergötlands läns norra skogsbygd... Östergötlands läns Östergötlands läns södra skogsbygd... Malmöhus läns slättbygd Skaraborgs läns slättbygd Västernorrlands läns inland Västerbottens läns kustland Samtliga områden
Högst 5 000
efter
Antal
%
Samman lagda antalet uppgifts lämnart inom område
12-4
21-6
17-4
11-3
33-3
16-3
2 537
taxeringsvärdet
5 000— 10 000
10 000— 25 000
25 0 0 0 50 000
50 000— 100 000
Över 100 000 Antal) %
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
Antal
%
15-9
11-3
12-6
13-7
3-7
28-6
19-4
23-4
18-8
9-6
15-2
2li
25-4
31-6
10-2
8-2
11-3
12-o
10-4
12-i
18-5
15-1
22-o
4-2
9i
13-9
5-6
15-0 120
39-3
Summa
7 155 100
18-8
21 Vad till en början angår antalet jordbrukare, som hava en skuldsättning för jordbrukets behov överstigande tillgångarna för jordbrukets behov, framgår av tabellerna, att av de 12 846 uppgiftslämnarna 9'5 % hava en dylik hög skuldsättning. Det högsta relativa antalet sålunda överskuldsatta jordbrukare återfinnes i Östergötlands läns södra skogsbygd med 15"4 % och i samma läns slättbygd med 12'o %. Det lägsta procenttalet utvisar Västerbottens läns kustland med 3'8 %, medan för Östergötlands läns norra skogsbygd, Malmöhus läns slättbygd, Skaraborgs läns slättbygd och Västernorrlands läns inland procenttalen utgöra resp. 7'4, 9'5, 9'6 och 9'7. E n jämförelse mellan de olika storleksgrupperna av jordbrukare giver vid handen, att det högsta såväl absoluta som relativa antalet överskuldsatta jordbrukare återfinnes bland dem, som äga eller bruka egendomar med taxeringsvärden ej överstigande 10 000 kronor. Av tabellerna kan vidare utläsas, att en skuldprocent för jordbrukets behov av mer än 100 % återfinnes i relativt större antal bland arrendatorerna, för vilka siffran är 15'7 %, än bland de jordägare, som bruka av dem ägda fastigheter, för vilka densamma utgör 8 8 %. Uppmärksammas må, att nu ifrågavarande höga skuldsättning synes vara mera jämnt fördelad på olika storleksgrupper bland arrendatorerna än vad fallet är för jordägarnas vidkommande. Med avseende å antalet jordbrukare med en skuldprocent för jordbrukets behov av mellan 75 och 100 % synes av den fjärde tabellen, att 13"8 % av samtliga uppgiftslämnare äro belastade med en sådan skuldsättning. Av de olika undersökta områdena förete Malmöhus läns slättbygd och Östergötlands läns slättbygd de största relativa antalen, nämligen resp. 18*3 och 16"8 %. De lägsta relativa antalen utvisa Västernorrlands läns inland, 9'4 %, och Västerbottens läns kustland, 9" 6 %. Inom Skaraborgs läns slättbygd samt Östergötlands läns norra skogsbygd och samma läns södra skogsbygd hava resp. l l - 8 , 12'3 och 13'4 % av uppgiftslämnarna en skuldprocent för jordbrukets behov av 75—100. Slutligen må påpekas, att av antalet uppgiftslämnare sammanlagt 23" 3 % hava en skuldprocent för jordbrukets behov av mer än 75 (alltså 75—100 eller över 100). För de olika undersökta områdena äro motsvarande siffror följande, nämligen för Östergötlands läns norra skogsbygd 19'7 %, för samma läns slättbygd 28'8 %, för samma läns södra skogsbygd likaledes 28'8 %, för Malmöhus läns slättbygd 27"8 %, för Skaraborgs läns slättbygd 21'4 %, för Västernorrlands läns inland 19'i % och för Västerbottens läns kustland 13-4 %. Det bör framhållas, att, därest hänsyn tages icke endast till jordbrukarnas tillgångar och skulder för jordbrukets behov utan ock till deras övriga tillgångar och skulder, ställningen ter sig något mindre ogynnsam. I de nu tillgängliga tabellerna hava emellertid uppgifterna rörande jordbrukarnas samtliga tillgångar och skulder icke gjorts till föremål för bearbetning motsvarande den, vilken företagits i fråga om de tillgångar och skulder, som uppgivits avse jordbrukets behov.
22 Efter hemställan av jordbrukskreditutredningen hava domhavandena inom riket av chefen för justitiedepartementet anmodats att överlämna vissa uppgifter om konkursansökningar och inträffade konkurser under de senaste åren samt därmed sammanhängande förhållanden, allt i vad det gäller jordbrukare. De sålunda inkomna uppgifterna hava bearbetats och sammanställts i bilaga I, vilken innefattar tabellerna 1, 2 A, 2 B, 3 A och 3 B. Tabell 1 upptager för åren 1929—1933 samt första halvåret 1934 antalet ansökningar, genom vilka ägare eller brukare av jordbruksfastighet sökts i konkurs, utan att konkurs inträffat, ävensom antalet inträffade konkurser, i vilka gäldenären varit jordbrukare. Tabellen medgiver väl en jämförelse de olika åren emellan men däremot icke en jämförelse mellan de olika länen, utan att hänsyn tages till det sammanlagda antalet jordbrukare inom vart och ett av dessa. Tabellerna 2 A och 2 B lämna länsvis utförliga uppgifter i fråga om konkurser, som inträffat under 1932 resp. 1933 och i vilka gäldenären varit jordbrukare, och dessa uppgifter äro i tabellerna 3 A och 3 B sammanförda för Svealand, Götaland och Norrland samt för hela riket. Av tabellerna kan bland annat utläsas, att under åren 1929—1933 blivit i konkurs försatta resp. 435, 402, 656, 846 och 574 jordbrukare samt att de under åren 1932 och 1933 i konkurs försatta jordbrukarna representerat ett sammanlagt skuldbelopp av resp. 34'6 milj. kronor och 19*2 milj. kronor, under det att tillgångarna uppgått till resp. 21*7 milj. kronor och 11*1 milj. kronor. I tillgångarna hava ingått fastigheter med taxeringsvärde av tillhopa resp. 18'5 milj. kronor och 9"2 milj. kronor. En betydande minskning av konkursernas omfattning har sålunda inträtt från år 1932 till år 1933, och de för första halvåret 1934 lämnade uppgifterna tyda på en ytterligare nedgång i antalet konkurser. Minskningen från år 1932 till år 1933 har varit särskilt framträdande i Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. För arrendatorerna har nedgången varit betydligt mindre än för jordägarna. Jordbrukskreditutredningen har även från länsstyrelserna införskaffat uppgifter, avseende åren 1929—1933, i fråga om dels antalet verkställda exekutiva försäljningar av jordbruksfastigheter, dels ock sammanlagda beloppet av köpeskillingar ävensom sammanlagda beloppet av taxeringsvärden å de därvid försålda fastigheterna. Dessa uppgifter hava sammanställts i bilaga II, upptagande tre tabeller. Tabell 1 innehåller en sammanfattning för samtliga län. Av tabellen framgår, att antalet exekutivt försålda fastigheter under nyssnämnda år utgjort resp. 617, 604, 723, 1 018 och 1 002 med taxeringsvärde av resp. 8'7, lOe, 14'i, 23'4 och 20*3 milj. kronor. Tabell 2 upptager detalj uppgifter för varje särskilt län. I tabell 3 slutligen meddelas en sammanställning av uppgifter rörande antalet exekutiva auktioner inom vissa län under åren 1910—1914 och 1921—1933. Uppgifter för åren 1910—1914 och 1921—1929 hava hämtats från särskilda utskottets utlåtande nr 2 vid 1930 års riksdag. De i tabellerna lämnade siffrorna utvisa, att antalet exekutiva auktioner å jordbruksfastigheter ökades högst betydligt under år 1932 men därefter under år 1933 ånyo något minskades. Nu berörda utveckling synes hava varit särskilt framträdande i Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Värmlands län.
23 Innan jordbrukskreditutredningen på grundval av bland annat förevarande statistiska material ingår på spörsmålet om fortsatt hjälpverksamhet från statens sida för de högst skuldbelastade jordbrukarna, skall en kortfattad översikt lämnas rörande hittills gällande bestämmelser angående ackordslån och stödlån åt jordbrukare. I ett den 12 april 1932 avgivet betänkande angående åtgärder för lindrande av jordbrukets kreditsvårigheter (statens offentliga utredningar 1932: 12) framhöll jordbruksutredningen, efter att hava förordat vissa åtgärder med syfte att underlätta jordbrukets tillgång på kredit av olika slag, hurusom det vore tydligt, att man icke enbart på denna väg kunde bereda jordbrukarna den undsättning, som erfordrades för att de skulle kunna behålla sina jordbruk. På grund av jordbrukskrisens långvarighet och intensitet måste man nämligen räkna med att många jordbrukare redan ansträngt sina kreditmöjligheter till bristningsgränsen och därför måste inställa sina betalningar, om icke stödåtgärder av annat slag vidtoges. Jordbruksutredningen ansåg, att på denna punkt förelåge en huvuduppgift för det allmännas hjälpverksamhet i avseende å jordbruket och framlade därför förslag beträffande särskilda hjälpåtgärder å området. Dessa åtgärder skulle bestå i ett underlättande av ackordsuppgörelser mellan jordbrukare och deras fordringsägare i sådana fall, där jordbrukarens ekonomiska ställning blivit ohållbar. För befrämjande av dylika uppgörelser skulle staten lämna vederbörande jordbrukare lånebidrag (ackordslån) att utgå efter vissa grunder. Berörda grunder tänkte sig jordbruksutredningen bestämda på så sätt, att viss hänsyn i de särskilda fallen skulle tagas till jordbruksföretagets storlek och därmed till behovet av understöd. Sålunda skulle lånen utgå dels med ett grundbelopp av 400 kronor, dels med visst procentuellt belopp av jordbruksfastighetens taxeringsvärde, förslagsvis 20 %. Av hänsyn till statsfinanserna och de risker, som kunde vara förenade med ifrågavarande långivning, ansåg jordbruksutredningen lämpligt, att lån icke medgåves till högre belopp än 10 000 kronor. Ackordslånens ändamål skulle enligt jordbruksutredningens mening vara att möjliggöra för jordbrukare att återvinna sin solvens och kvarbliva vid sina jordbruk. För solvensens åvägabringande erfordrades tydligen, att tillgångar och skulder i praktiken bringades att balansera, vilket jordbruksutredningen tänkte sig skola ske genom en härför lämpad ackordsuppgörelse med innehavarna av oprioriterade fordringar och sådana inteckningsfordringar, för vilka säkerheten i följd av krisen helt eller delvis förlorat sitt värde. För att ackordet skulle fylla sitt ändamål och icke få huvudkaraktär av endast en konvertering av de svävande skulderna borde detsamma avse en skuldreducering av verklig betydelse för jordbrukaren och hans fortsatta ekonomiska bestånd. Till säkerställande av en dylik reducering borde bestämmas, att ackordslån kunde lämnas endast för ackordsuppgörelse, varigenom fordringsägarna erhölle högst 60 % av sina fordringar. I avseende å villkoren för ackordslånen ansåg jordbruksutredningen i övrigt, att de-
24 samma borde avvägas under hänsynstagande dels till låntagarnas speciella behov av lättnader, dels till ovissheten om jordbrukskrisens fortsatta utveckling. Sålunda borde ej för stränga krav uppställas beträffande säkerhet för ackordslån. Man kunde ej heller ifrågasätta, att därest ackordshjälpen skulle leda till avsett resultat, nämligen att jordbrukaren skulle kunna kvarbliva vid sitt jordbruk, hela lånet under alla förhållanden skulle återbetalas. I fråga om låns återbetalning ansåg jordbruksutredningen därför, att jordbrukskonjunkturens utveckling sådan denna kunde komma till uttryck i taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter borde bliva till viss grad bestämmande. Sålunda borde gälla, att lånet i sin helhet borde återbetalas endast i det fall, att jordbruksvärdet enligt 1938 års fastighetstaxering komme att ligga minst 10 % över motsvarande värde enligt 1933 års taxering. Skulle ingen stegring hava inträtt, borde endast hälften av lånet återbetalas, och om stegringen utgjorde mindre än 10 %, halva lånet jämte mot stegringen svarande del av den andra hälften. Jordbruksutredningen erinrade i sitt betänkande även om den brist på kontanta medel, som uppstått genom att jordbrukets inkomster blivit alltmera sinande. Till följd härav hade jordbrukare, ehuru i och för sig solventa, i stor utsträckning måst skuldsätta sig för att kunna bestrida nödvändiga löpande utgifter. Jordbruksutredningen ansåg, att stort behov av det allmännas mellankomst förefunnes jämväl på denna punkt, och framlade med hänsyn härtill förslag i syfte att bereda viss lättnad i berörda penningsvårigheter. Enligt utredningens uppfattning skulle det lämpligaste sättet för beredande av ifrågavarande penninghjälp åt jordbrukare vara, att hjälpen finge form av lån, som ej behövde återbetalas, om visst förbättringsarbete utfördes. Vid beviljande av förbättringslån borde behovsprincipen vara avgörande i så måtto, att lån endast medgåves sökande, som befunnes vara därav i behov för att kunna erlägga förfallna utskylder och räntor ävensom förfallna skulder av andra slag. Då det med hänsyn bland annat till de statsfinansiella konsekvenserna syntes föra för långt att medgiva förbättringslån åt jordbruk oberoende av storlek, borde sådan begränsning bestämmas, att endast jordbruk, vilkas under 1932 gällande taxeringsvärde uppginge till högst 15 000 kronor, kunde beviljas lån. Samma hänsyn nödvändiggjorde en begränsning av förbättringslånen även så tillvida, att samma låntagare borde kunna erhålla lån till högst visst mindre belopp, förslagsvis 400 kronor. Slutligen borde den principen tillämpas, att lån icke skulle utgå till belopp, motsvarande hela arbetskostnaden för avsett förbättringsarbete utan att låntagaren borde insätta viss del av egen arbetskostnad. Jordbruksutredningen fann därför lämpligt, att lånet begränsades till 2/3 av kostnaden för arbetet i fråga. Enligt jordbruksutredningens förslag skulle särskilda organ skapas för handläggning av ärenden rörande ackordslån och förbättringslån. Att sålunda en ny organisation skulle upprättas fann jordbruksutredningen i och för sig ur flera synpunkter föga tilltalande. Jordbruksutredningen hade också valt denna väg först efter vidtagen prövning, huruvida här avsedda förvaltnings-
25 uppgifter skulle kunna uppdragas åt några redan befintliga statliga eller halvstatliga organ, såsom t. ex. länsstyrelserna, hushållningssällskapen eller egnahemsnämnderna. Ifrågavarande prövning hade emellertid synts giva vid handen, att berörda organ i avseende å personalutrustning icke ägde tillräckliga förutsättningar för de avsedda arbetsuppgifternas övertagande och att ett avhjälpande av denna brist skulle draga ungefär lika stora kostnader som en ny organisation. Ett ytterligare motiv för den valda utvägen vore, att de stödåtgärder, varom här vore fråga, ställde krav på de förvaltande organen av den art, att en för arbetsuppgifterna speciellt kvalificerad organisation vore erforderlig. De organ, som jordbruksutredningen alltså ansåg böra upprättas för handläggningen av ärenden angående ackords- och förbättringslån, i författningsförslaget gemensamt benämnda stödlån, skulle utgöras av dels en central nämnd i varje län, länsnämnden, dels nämnder för mera begränsade områden, stödlånenämnder, med ett anknutet system av lokala ombud, stödlåneombud. Länsnämnden skulle bestå av ordförande samt tre ledamöter, samtliga utsedda av Kungl. Maj:t. I varje tingslag eller viss del av tingslag skulle inrättas en stödlånenämnd, bestående av ordförande och två ledamöter. Ordföranden skulle utses av länsstyrelsen samt en av ledamöterna av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Den tredje ledamoten skulle vara alternerande på så sätt, att för mindre område, t. ex. kommun, utsett ombud, stödlåneombud, skulle ingå som ledamot vid behandlingen av ärenden, berörande jordbruk inom området i fråga. De särskilda bestämmelser, som av jordbruksutredningen föreslogos med avseende å villkoren för erhållande av lån samt organisationen av låneverksamheten, torde icke här behöva bliva föremål för närmare redogörelse. I vissa hänseenden blir det tillfälle att återkomma härtill i den speciella motiveringen. Sedan det av jordbruksutredningen framlagda förslaget blivit föremål för överarbetning, avläts till 1932 års riksdag en proposition, nr 256, i förevarande ämne. Enligt vad i propositionen anfördes, vore den av jordbruksutredningen föreslagna organisationen av låneverksamheten, särskilt med hänsyn till hjälpanordningens karaktär av tillfällig, väl invecklad och dyrbar. Vidare erinrades mot förslaget bland annat, att de lånebeviljande myndigheterna alltför snävt bundits vid vissa bestämda regler. En förenkling av det utav utredningen uppbyggda lånesystemet och en uppmjukning av formerna vore därför önskvärda. Det i propositionen framlagda förslaget hade utarbetats med dessa synpunkter för ögonen. Som ändamål för låneverksamheten angåvos i propositionen betalning av gäld, genomförande av ackord och liknande gäldreglering ävensom bistånd för anskaffande av såväl levande som döda inventarier, vilka vore för brukandet av vederbörande hjälpsökandes fastighet oundgängligen erforderliga. Beträffande hjälpens storlek föreslogs, att till en och samma jordbrukare högst skulle kunna utgå ett belopp av 2 000 kronor. Hjälpen skulle få karaktären av lån, i propositionen benämnt stödlån. I anslutning till jordbruksutredningens förslag skulle emel-
26 lertid låntagare genom utförande av förbättringsarbete å den av honom brukade fastigheten kunna i viss utsträckning fritagas från återbetalningsskyldighet. Det högsta belopp, låntagaren borde få tillgodoräkna sig genom arbete, skulle utgöra 750 kronor. I fråga om organisationen av låneverksamheten ansågs, att denna borde anförtros åt hushållningssällskapen med deras förvaltningsorgan. Särskilt genom sina egnahemsnämnder ansågos hushållningssällskapen äga möjlighet att på ett snabbt, praktiskt och i övrigt lyckligt sätt handlägga ärenden av den natur, varom här vore fråga. De i propositionen angivna grunderna för hjälpverksamheten godkändes emellertid icke av riksdagen. I ett av sammansatt första lag- och jordbruksutskott avgivet utlåtande, nr 10, förklarade sig utskottet väl inse önskvärdheten av att ifrågavarande statsingripande icke ikläddes invecklade eller alltför snäva former. A andra sidan måste dock iakttagas att garantier i görligaste mån vunnes därför, att ett rättvist resultat uppnåddes, samt att hjälpen komme att lända till avsedd nytta. Ur dessa synpunkter voro enligt utskottets förmenande det i propositionen framlagda förslaget icke helt tillfredsställande. Utskottet framhöll i detta sammanhang, att nämnda förslag syntes utgå från att gäldenär, som ville erhålla bidrag för genomförande av ackord med sina fordringsägare, själv skulle söka få ackordet till stånd. Härför torde ifrågavarande gäldenärer emellertid i många fall sakna nödiga förutsättningar. För att ackord skulle kunna åstadkommas utan att därigenom vare sig gäldenärens eller borgenärernas berättigade intressen träddes för nära, syntes det bliva nödvändigt, att staten ställde sakkunnig hjälp till förfogande för ändamålet. Den i propositionen föreslagna organisationen torde härutinnan icke alltid vara tillfyllest. Även i andra hänseenden än de nu angivna syntes förslaget emellertid böra ändras eller fullständigas. I väsentliga delar vore det enligt den uppfattning, utskottet bildat sig, härvid lämpligt att följa det förslag, vilket framlagts av jordbruksutredningen. Utskottet begagnade den av jordbruksutredningen använda beteckningen ackordslån för sådana lån, vilka avsåge främjande av ackordsuppgörelser mellan jordbrukare och deras fordringsägare, samt betecknade såsom stödlån den hjälp, staten i övrigt lämnade. Beträffande frågan om organisationen för handhavandet av den förordade hjälpverksamheten hade utskottet, i likhet med jordbruksutredningen, stannat för den uppfattningen, att hushållningssällskapen med deras förvaltningsorgan icke under alla omständigheter vore skickade för de uppgifter, särskilt beträffande ackordslånen, vilka här skulle komma att åvila dem. Från dessa utgångspunkter syntes det utskottet, som vore en särskild organisation för handläggningen av låneärendena erforderlig. Emellertid syntes denna organisation kunna givas en något enklare form än den, jordbruksutredningen föreslagit. Systemet med dels en nämnd för varje län dels ock en nämnd för varje tingslag eller del därav förefölle onödigt vidlyftigt. Utskottet förmenade, att ifrågavarande uppdrag som regel skulle kunna handhavas av allenast en nämnd inom varje län. Härjämte borde dock för ledning av verksamheten finnas en för riket gemensam centralnämnd. — Utskottets utlåtande godkändes i huvudsak av riksdagen (skrivelse nr 367).
27 På grundval av riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 30 juni 1932 kungörelse (nr 366) om ackordslån och stödlån till jordbrukare. Sedan i proposition nr 92 till 1933 års riksdag förslag framlagts om vissa ändringar i de dittillsvarande grunderna för ackordslåneverksamheten och riksdagen meddelat sitt beslut i ämnet (skrivelse nr 152), utfärdades den 21 april 1933 en ny kungörelse (nr 135) angående förevarande låneverksamhet. Även vid 1934 års riksdag framlades en proposition, nr 24, innefattande förslag till ändringar i vissa delar av bestämmelserna i fråga (riksdagens skrivelse nr 29). Den 23 mars 1934 utfärdades därefter nu gällande kungörelse (nr 54) om ackordslån och stödlån till jordbrukare. Bestämmelserna i förevarande ämne äro av följande huvudsakliga innehåll. Som allmänna förutsättningar för att lån skall kunna beviljas gäller, att sökanden är jordbrukare, att han på grund av rådande jordbrukskris kommit i ekonomiska svårigheter, att han är i trängande behov av ekonomiskt bistånd samt att han kan antagas hava själv gjort vad på honom skäligen ankommit för övervinnande av svårigheterna och i övrigt finnes förtjänt av bistånd. Till jordbrukare, som tillträtt den av honom brukade fastigheten senare än den 1 maj 1931, får lån endast utlämnas i vissa angivna fall. Lån kan beviljas dels för underlättande av ackord (ackordslån) dels ock för betalning av gäld annorledes än vid ackord eller för anskaffande av för fastighetens fortsatta brukande oundgängligen nödiga levande eller döda inventarier (stödlån). Utöver vad som framgår av det nyss sagda fordras för erhållande av ackordslån, att gäldenärens ställning på grund av krisen blivit så försämrad, att skulderna överstiga värdet av tillgångarna, samt att det med hänsyn till ackordets beskaffenhet och omständigheterna i övrigt synes sannolikt, att han efter ackordets genomförande skall kunna fortsätta att driva sitt jordbruk och därunder göra rätt för sig. I anslutning härtill lämnas beträffande ackordet vissa närmare föreskrifter, som måste uppfyllas, om ackordslån skall kunna beviljas, däribland att de i ackordet deltagande borgenärerna icke få i ackordet erhålla mer än viss procent av fordringsbeloppet. Denna procentsats var i 1932 års kungörelse bestämd till 60 % men är i de två senaste författningarna fastställd till 70 %. I fråga om storleken av ackordslån stadgas, att detsamma ej får överstiga ett belopp av 400 kronor, ökat med 20 % av gällande taxeringsvärde å den av gäldenären brukade fastigheten, samt att det ej i något fall får utgå med högre belopp än 5 000 kronor. Vid bestämmande av lånebeloppets storlek skall i övrigt iakttagas, att cle i ackordet deltagande borgenärerna icke genom ackordslånet erhålla, utöver vad med hänsyn till gäldenärens tillgångar och skulder kan anses belöpa å deras fordringar, mer än 5 % av fordringsbeloppet. Återbetalning av ackordslån skall enligt de tre kungörelserna verkställas med en femtedel om året med början resp. år 1939, 1940 eller 1941. Å ackordslån erlägges under de två första åren ej någon ränta. Därefter skall gäldas ränta efter 5 % om året å halva lånebeloppet och, sedan amorteringsskyldighet inträtt, å lånet i dess helhet. Beträffande stödlån har stadgats, att sådant lån får beviljas allenast där
det synes sannolikt, att sökanden, om dylikt lån erhålles, skall kunna fortsätta att driva sitt jordbruk. Jordbrukare, som äger möjlighet att tillgodose sitt penningbehov genom inteckning i sin fastighet inom dennas normala belåningsvärde,har uteslutits från rätt att erhålla stödlån. Stödlån bör i främsta rummet beviljas för betalning av annan gäld än ränta och amortering å lån ur egnahemslånefonden. Stödlån får ej överstiga ett belopp av 750 kronor (enligt 1932 års kungörelse 1 500 kronor). Den, som erhållit stödlån enligt tidigare bestämmelser om ackordslån och stödlån till jordbrukare eller kungörelsen den 17 juni 1932 om stödlån till egnahemslåntagare, får ej beviljas stödlån till högre belopp än som motsvarar skillnaden mellan 750 kronor och förut tilldelat belopp. Stödlån skall enligt kungörelserna återbetalas med en sjundedel årligen med början respektive år 1936, 1937 eller 1938. Åtager sig låntagaren att enligt godkänd plan och kostnadsberäkning utföra visst, närmare angivet förbättringsarbete å den av låntagaren brukade fastigheten, skall emellertid så stor del av lånet, som motsvarar beräknade kostnaden för arbetet, anses gulden, då arbetet inom föreskriven tid vederbörligen utförts. Förbättringsarbete må ej föreskrivas i större omfattning än som motsvarar det beviljade lånets belopp. Kanta å stödlån skall i regel ej erläggas. Handläggningen av ärenden rörande ackordslån och stödlån ankommer på en av Kungl. Maj:t utsedd centralnämnd för ackords- och stödlåneärenden samt på likaledes av Kungl. Maj:t utsedda lånenämnder, en för varje hushållningssällskaps verksamhetsområde. Ansökan om lån skall göras hos lånenämnden i orten. I fråga om stödlån har stadgats, att dylik ansökan borde göras före vissa angivna tidpunkter, enligt 1934 års kungörelse före den 1 juni 1934. Någon viss tid, inom vilken ansökan om ackordslån bör hava ingivits, är ej föreskriven. Kungl. Maj:t fastställer, efter framställning av lånenämnd, de belopp, inom vilka ackordslån och stödlån må av nämnden beviljas. Framställningen insändes av lånenämnden till centralnämnden, som har att med eget utlåtande överlämna densamma till Kungl. Maj:t. I den mån av Kungl. Maj:t för ändamålet fastställda belopp därtill förslå, äger sedan lånenämnden bevilja lån. Över lånenämndens beslut kan klagan föras hos centralnämnden. Dock medgiva 1933 och 1934 års kungörelser icke rätt härtill, i vad angår ställande av säkerhet för beviljat lån. Talan mot centralnämndens beslut får ej föras. Jämlikt 1932 års kungörelse skulle för beviljat lån ställas säkerhet, som lånenämnden funne sig kunna godtaga. I de två senaste författningarna har ställandet av säkerhet gjorts beroende av om lånenämnden finner så skäligen kunna påfordras. Beviljat lånebelopp skall utbetalas av länsstyrelsen. Förfallen ränta och amortering skall för varje kalenderår före årets utgång av låntagaren inbetalas till länsstyrelsen, som det åligger övervaka, att låntagaren fullgör sina skyldigheter i avseende å honom beviljat lån. För centralnämnden och lånenämnderna för ackords- och stödlåneärenden har Kungl. Maj:t utfärdat instruktioner den 30 juni 1932 (nr 367) och den
29 21 april 1933 (nr 136). Enligt dessa skall centralnämnden bestå av fem ledamöter och lika antal suppleanter samt lånenämnd, där Kungl. Maj:t ej annorlunda bestämmer, bestå av tre ledamöter och lika antal suppleanter. Ledamöter och suppleanter förordnas av Kungl. Maj:t. Varje lånenämnd skall utse låneombud i orterna till antal och med verksamhetsområden, som centralnämnden efter förslag av lånenämnden bestämmer. Enligt 1933 års instruktion utses särskilda ombud för ackordslåneärenden och särskilda ombud för stödlåneärenden Ackordslåneombuds verksamhetsområde skall i regel sammanfalla med tingslags eller domsagas jurisdiktionsområde. Till ackordslåneombud bör ej den utses, som plägar vara utredningsman i konkurs; ej heller bör till låneombud utses person, som på grund av sin verksamhet kan antagas vara ekonomiskt intresserad av låns beviljande. Lånenämnds beslut om utseende av ackordslåneombud skall underställas centralnämnden för fastställelse. Låneombud skall hava till uppgift att biträda lånenämnden och verka för låneverksamhetens ändamålsenliga bedrivande ävensom att med råd och hjälp tillhandagå allmänheten i ärenden, vilka angå ackords- eller stödlån, såsom med upprättande av låneansökningar, uppgörande av förteckningar över tillgångar och skulder samt upptagande och bedrivande av ackordsförhandlingar. Närmare föreskrifter rörande låneombud tillkommande arbetsuppgifter meddelas av vederbörande lånenämnd. Beträffande medelsanskaffningen för ifrågavarande utlåning föreslog jordbruksutredningen på angivna grunder, att anslag för budgetåret 1932/1933 skulle anvisas till sammanlagt belopp av 19 milj. kronor, varav 10 milj. för ackordslån. I 1932 års proposition i ämnet beräknades anslagsbehovet för de i propositionen avsedda lånen till 15 milj. kronor. Med detta belopp anvisades därefter av riksdagen ett extra reservationsanslag till ackordslån och stödlån åt jordbrukare. För budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 hava sedermera motsvarande anslag anvisats med resp. 10 milj. och 8 milj. kronor. Av de för budgetåren 1932/1933 och 1933/1934 anvisade anslagen disponerades omkring resp. 1*4 milj. och l'i milj. kronor för utlämnande av ackordslån. Antalet under sistnämnda budgetår beviljade sådana lån utgjorde ungefär 340, av vilka omkring 20 icke överstego 1 000 kronor, omkring 140 belöpte sig till 1 001—3 000 kronor och återstående omkring 180 lån uppgingo till 3 001—5 000 kronor. Ackordslånens genomsnittliga belopp utgjorde ungefär 3 250 kronor. Till stödlån användes av de för budgetåren 1932/1933 och 1933/1934 anvisade anslagen omkring resp. 12*8 och 8'i milj. kronor. Under sistnämnda budgetår beviljades ungefär 24120 lån. Av dessa belöpte sig omkring 22 060 lån till 500 kronor eller lägre belopp och omkring 2 060 lån till belopp av 501—750 kronor. Det genomsnittliga beloppet för stödlånen utgjorde under budgetåret 1933/1934 ungefär 340 kronor. Av anslagen till ackordslån och stödlån bestridas även kostnaderna för hjälpverksamhetens organisation.
30 Enligt vad chefen för jordbruksdepartementet anfört i direktiven för jordbrukskreditutredningens arbete, borde man utgå från att utlämnandet av stödlån, såvitt ej oförutsedda omständigheter annat betingade, skulle upphöra med utgången av budgetåret 1934/1935 samt att i syfte att såvitt möjligt bibehålla de nuvarande innehavarna vid sina jordbruk statens ingripande för direkt lättande av jordbrukets skuldbörda därefter skulle givas starkare effektivitet. Vad till en början angår frågan om stödlåneverksamheten föreligga enligt jordbrukskreditutredningens mening icke tillräckliga skäl att bibehålla denna provisoriska form av statlig långivning. De svårigheter på grund av brist på kontanta medel, som utgjort ett skäl för anordnandet av ifrågavarande utlåning, hava genom de senaste årens förbättring i jordbrukskonjunkturen otvivelaktigt minskats. Där en jordbrukares ekonomiska ställningvarit så undergrävd, att den inträdda konjunkturuppgången icke kunnat för honom medföra någon nämnvärd lättnad, lära förhållandena ofta vara sådana, att icke heller en hjälp av den begränsade natur, som stödlånen utgöra, kan antagas vara tillräcklig för att mera varaktigt bringa honom i ett gynnsammare läge. I enlighet med nyssnämnda uttalande av chefen för jordbruksdepartementet bör följaktligen utlämnandet av stödlån upphöra med utgången av budgetåret 1934/1935. Av den av statistiska centralbyrån utarbetade statistiken framgår, att en förhållandevis mycket betydande del av de utav statistiken omfattade jordbrukarna äro betungade med skulder för jordbrukets behov, som överstiga deras tillgångar för jordbrukets behov. Statistiken visar däremot icke, huru stort antal av jordbrukarna vilkas samtliga skulder överstiga deras samtliga tillgångar. Ej heller lämnar det statistiska materialet någon grundval för bedömande, huru stor del av skulderna som utgöras av skulder till nära anförvanter el. dyl., vilka tilläventyrs icke behöva befaras leda till exekutiva åtgärder. Statistiken synes dock under alla förhållanden peka därhän, att alltför många av våra jordbrukare befinna sig i ett synnerligen osäkert läge, som det är nödvändigt att på något sätt söka förbättra. I denna riktning verka uppenbarligen de omförmälda åtgärderna för att genom statliga lån underlätta för jordbrukarna att träffa ackordsuppgörelser med sina fordringsägare. Jordbrukskreditutredningen finner för sin del starka skäl tala för att möjligheter till erhållande av ackordslån fortfarande skola stå till förfogande. De ovan meddelade uppgifterna om anvisade anslag och disponerade medel för ackordslåneverksamheten giva väl vid handen, att densamma icke erhållit den omfattning, som från början varit väntat. Detta kan naturligen i viss mån vara att tillskriva det förhållandet, att jordbrukarna såvitt möjligt undvika att söka ackord med därav följande konsekvenser för fordringsägarna, men måste även till viss del anses beroende på innebörden av de gällande bestämmelserna på området, vilka måhända väl strängt bundit lånenämnderna och härigenom kunnat omöjliggöra utlämnande av lån i fall, då sådana principiellt bort kunna ifrågakomma. Vidare hava de tre senaste årens goda
31 skördar med all säkerhet varit av särskilt stor betydelse för många jordbrukare, som stått på gränsen till betalningsinställelse men tack vare skörderesultaten kunnat nödtorftigt fullgöra sina förbindelser. Med hänsyn till nu berörda förhållanden finner jordbrukskreditutredningen den omständigheten, att ackordslånen ej i väntad omfattning blivit anlitade, icke böra föranleda, att möjligheten att erhålla sådana undandragas jordbrukarna. Det har synts jordbrukskreditutredningen vara motiverat att jämväl tillse, huruvida icke även de jordbrukare, vilkas skulder visserligen icke överstiga tillgångarna men närma sig dessa i storlek, borde kunna erhålla statlig hjälp till tryggande av sin ställning. Jordbrukskreditutredningen har på grund härav tagit under övervägande, om icke statens hjälpverksamhet kunde och borde utsträckas till att i allmänhet och utan hänsyn till förefintligheten av risk för omedelbart ekonomiskt sammanbrott avse de jordbrukare, vilka äro hårt tyngda av skulder. Utredningen har emellertid funnit detta vara ett problem av synnerligen stor räckvidd och ansett, att detsamma knappast kan upptagas till närmare omprövning, förrän den fullständiga statistiken rörande jordbrukarnas skuldsättning i dess helhet föreligger. Därtill kommer, att den tid, som stått utredningen till buds efter det att den tidigare omnämnda preliminära statistiken för vissa mindre områden blivit tillgänglig, varit väl kort, för att utredningen skulle hava kunnat framkomma med förslag i förevarande ämne i sådan tid, att frågan kunnat föreläggas 1935 års riksdag. Med hänsyn till vad nu anförts, kan jordbrukskreditutredningen icke för närvarande yttra sig i fråga om någon mera allmän hjälp åt högt skuldsatta jordbrukare. I syfte att giva en ökad effektivitet åt hjälpverksamheten föreslår emellertid utredningen dels densammas utsträckning till vissa andra fall än där förutsättningar finnas för genomförande av ackord, dels utvidgning av ackordslånerörelsens omfattning och dels vissa jämkningar i villkoren för utlämnandet av ackordslån. Härvid vill jordbrukskreditutredningen framhålla, att, därest framdeles en ännu mera omfattande verksamhet från statens sida för sanering av hårt skuldsatta jordbrukares ställning kommer till stånd, den i detta betänkande föreslagna mera begränsade hjälpverksamheten måhända kan inordnas därunder, varvid nu föreslagna bestämmelser eventuellt kunna inarbetas och sammanföras med reglerna för den förenämnda mera vidsträckta hjälpverksamheten. Även där en jordbrukare icke befinner sig på obestånd, kan hans läge vara sådant, att hans fortsatta näringsutövning allvarligt hotas. Sålunda kan han, oavsett om skulderna överstiga tillgångarna, sakna medel till betalning av räntor och amorteringar å lån och till följd härav hava att befara exekutiva åtgärder mot egendomen. Visserligen torde våra kreditinrättningar under de gångna för jordbrukarna bekymmersamma åren i stort sett hava visat förståelse för dessas svårigheter och icke utan starka skäl skridit till exekutiva åtgärder, men det har likväl icke kunnat undvikas, att även skötsamma jordbrukare, som drabbats av krisen, måst gå från gård och grund. Säkerligen skulle i många fall, om de exekutiva åtgärderna kunnat förhindras,
32 jordbrukaren hava kunnat under några år av förbättrade jordbrukskonjunkturer konsolidera sin ställning och efter hand göra rätt för sig. Emellertid har utredningen ansett det varken vara nödigt eller lämpligt att i det nuvarande förbättrade läget ifrågasätta lagstiftning för möjliggörande av moratorium eller liknande åtgärder till förhindrande av exekutiva förfaranden mot jordbrukare. En sådan lagstiftning skulle icke kunna undgå att medföra konsekvenser för vårt lands hela ekonomiska liv och skulle även kunna bliva till skada för jordbruket, bland annat genom minskning i dess kreditvärdighet. Åtgärder av dylik ingripande natur böra enligt jordbrukskreditutredningens mening icke vidtagas utan starkt tvingande skäl. Däremot har utredningen funnit, att det icke bör möta betänkligheter att, i anslutning till hittillsvarande ackordslånebestämmelser, skapa möjlighet till lån av statsmedel även till förebyggande av exekutiv försäljning av jordbrukares egendom. Där exekutiva åtgärder hota från fordringsägares sida, skulle gäldenären med anlitande av sådant lån kunna lämna fordringsägaren en avbetalning å skulden, vars återstod i samband därmed skulle underkastas viss reglering. Förutsättningar för en sanering av jordbrukarens ställning skulle härigenom skapas, och en dylik utlåning från statens sida behövde sannolikt icke medföra oskäliga risker för staten. Självfallet måste dock förhållandevis stränga villkor stadgas för erhållande av ifrågavarande lån. Till stor del torde dessa villkor böra sammanfalla med dem, som gälla för utlämnande av ackordslån. Jordbrukskreditutredningen, som i den speciella motiveringen återkommer till de villkor, som böra föreskrivas för nu berörda utlåning, vill i detta sammanhang allenast ytterligare framhålla, att lån bör kunna utgå såväl för förekommande av exekutiv försäljning av gäldenärens fastighet som för undvikande av dylik försäljning av gäldenärens för jordbruket nödiga inventarier. En utmätning av dessa senare kan nämligen helt äventyra fastighetens fortsatta brukande. Om en jordbrukare i sin svåra ekonomiska belägenhet och för att i det längsta förhindra ett ekonomiskt sammanbrott nödgats efter hand försälja en väsentlig del av jordbrukets inventarier eller låta sina byggnader förfalla, har han, om de realiserade inventarierna eller de förfallna byggnaderna varit oundgängliga för jordbruket, enligt hittills gällande bestämmelser icke kunnat komma i åtnjutande av ackordslån. Såsom villkor för sådana lån gäller nämligen bland annat, att det synes sannolikt, att jordbrukaren efter ackordets genomförande skall kunna fortsätta att driva sitt jordbruk, vilket uppenbarligen i nyssnämnda fall icke kan förväntas. Att borttaga detta villkor för låns erhållande bör enligt jordbrukskreditutredningens uppfattning icke ifrågakomma. Fastmera bör detsamma naturligen gälla såsom en förutsättning även för lån till förekommande av exekutiv försäljning. För att emellertid den omständigheten, att en jordbrukare nödgats försälja för jordbrukets fortsatta bedrivande oundgängligen behövliga inventarier eller eftersätta nödigt underhåll av erforderliga byggnader, icke i och för sig skall behöva föranleda, att han anses icke böra erhålla ackordslån eller lån till förekommande av exekutiv försäljning, föreslår utredningen, att i sammanhang med dylikt lån
33 även skall kunna beviljas lån för anskaffande av inventarier eller reparation av byggnader. Jämväl till frågan om villkoren för utelämnandet av detta slag av lån återkommer jordbrukskreditutredningen i den speciella motiveringen. De hittills gällande bestämmelserna om ackordslån hava haft sådan innebörd, att de större och även de medelstora jordbruken icke kunnat ifrågakomma till erhållande av lån. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen må nämligen ackordslån ej överstiga ett belopp av 400 kronor, ökat med 20 % av gällande taxeringsvärde å den av gäldenären brukade fastigheten, samt ej i något fall utgå med högre belopp än 5 000 kronor. Dessa bestämmelser innebära, att maximibeloppet för ackordslån inträder, då fastighetsvärdet uppgår till 23 000 kronor. Allteftersom värdet är större än 25 000 kronor, kommer maximibeloppet att nedgå under 20 %. Det synes uppenbart, att nu nämnda begränsning i realiteten innebär, att innehavare av något större jordbruk icke kunna utnyttja ackordslåneverksamheten. Men även vid mindre jordbruk, särskilt där fastighetsvärdet är ringa i förhållande till gäldenärens skulder, synes det belopp, som ställes till förfogande genom ackordslån, ofta icke kunna medgiva en kontantbetalning till fordringsägarna, som kan förmå dessa att biträda ett ackord. P å grund av det nu anförda har jordbrukskreditutredningen funnit sig böra föreslå en förhöjning av såväl de absolut som de relativt bestämda gränserna för lånebeloppen. Såsom jordbruksutredningen anfört i förenämnda år 1932 avgivna betänkande, torde det av statsfinansiella skäl vara nödvändigt att föreskriva ett absolut maximum, som vid beviljande av ackordslån ej får överskridas. Beviljande av hur höga ackordslån som helst, varigenom fullständig hjälp skulle erhållas för åstadkommande av ackord även åt mycket stora jordbrukare, skulle nämligen enligt vad i sagda betänkande anfördes för staten medföra risker, som knappast stode i rimligt förhållande till den nytta för det allmänna, som genom beviljande av dylika lån kunde ernås. I anslutning härtill föreslog jordbruksutredningen, att ackordslån ej skulle få beviljas med högre belopp än 10 000 kronor. Jordbrukskreditutredningen vill för sin del framhålla, att även en sådan gräns skulle utesluta alltför många jordbrukare från hjälp, för vilka eljest förutsättningarna för lån äro för handen. Utredningen föreslår därför, att ackordslån skola kunna beviljas till belopp upp till 25 000 kronor, dock att lån till högre belopp än 10 000 kronor endast må beviljas efter medgivande av centralnämnden. Man vinner härigenom garantier för att de största och ur statsfinansiell synpunkt mest betydelsefulla lånen icke utlämnas annat än efter en särskilt noggrann omprövning. Vidare förordar jordbrukskreditutredningen även sådan ändring av grunderna för ackordslånens beräknande, att lån må kunna beviljas till högst 800 kronor, ökat med 40 % av värdet av gäldenärens fastighet eller, om han brukar annans fastighet, 25 % av dennas värde. Skillnaden mellan beloppen för de självägande jordbrukarna och arrendatorerna synes motiverad med hänsyn till att de förstnämnda hava skulder jämväl för fastigheten. 2028 34
34 I detta sammanhang vill jordbrukskreditutredningen även beröra frågan om gränserna för de lån, som utredningen föreslår skola kunna beviljas för förekommande av exekutiv försäljning och för anskaffande av yttre inventarier och reparationer. Förstnämnda lån avse ju icke såsom ackordslanen att medgiva avbetalning å samtliga oprioriterade skulder utan endast att anlitas för betalning till ett i allmänhet mindre antal fordringsägare. Jordbrukskreditutredningen anser därför beloppen för dylika lån kunna begränsas snävare än i fråga om ackordslånen och föreslår, att desamma icke må beviljas till större belopp än som motsvarar 30 % av värdet av gäldenärens fastighet eller, om han brukar annans fastighet, 20 % av dennas värde. Lån för anskaffande av inventarier och för reparationer torde endast böra utgå med ringa belopp. Jordbrukskreditutredningen föreslår, att sådant lån icke må beviljas till större belopp än som motsvarar 5 % av fastighetens värde. Förutnämnda lånemaximum av 10 000 kronor eller, efter medgivande av centralnämnden, 25 000 kronor torde icke böra gälla allenast för ackordslån, utan över huvud taget bör lån enligt kungörelsen icke kunna beviljas en låntagare till större sammanlagt belopp än sålunda angivits. Slutligen vill jordbrukskreditutredningen beträffande lånens belopp understryka, att procentsatserna föreslagits jämförelsevis höga för att nämnderna skola hava större rörelsefrihet och sålunda möjlighet att bringa hjälp i flera fall än som hittills kunnat ske, men att bestämmelserna icke böra tillämpas på sådant sätt, att lånen i regel komma att beviljas till de angivna beloppen. Maximibeloppen synas fastmera endast böra uppnås i undantagsfall. Lån böra under inga förhållanden utlämnas med högre belopp än som är oundgängligen nödvändigt. Chefen för jordbruksdepartementet har i direktiven för utredningsuppdraget uttalat, att de av honom ifrågasatta statsåtgärderna ej borde omhänderhavas av de nuvarande, till stor del med hänsyn till stödlåneverksamheten upporganiserade lånenämnderna utan att verksamheten borde skötas av mera bankmässiga organ och på ett smidigare sätt. I anledning av detta departementschefens uttalande vill jordbrukskreditutredningen erinra om att utredningens i föreliggande betänkande framlagda förslag icke avser att utgöra en slutlig lösning av frågan om statens hjälpverksamhet för de högst skuldsatta jordbrukarna utan, i likhet med de hittillsvarande ackords- och stödlånebestämmelserna, åsyftar en provisorisk anordning. Med hänsyn härtill anser jordbrukskreditutredningen det icke vara lämpligt, att i nuvarande läge inrättas nya organ för ackordslåneverksamhetens handhavande. Icke heller torde ifrågavarande utlåning böra överflyttas på någon av redan befintliga kreditinstitutioner, liksom den icke bör uppdragas åt den organisation, som jordbrukskreditutredningen föreslagit skola handhava utlåningen från statens lånefond för sekundärlån mot inteckning i jordegendom. För övrigt synes det utredningen, som om nuvarande organisation på ett i stort sett tillfredsställande sätt fyllt sina uppgifter. Om nu även de särskilda
35 svårigheter, som äro förbundna med utlämnandet av stödlån, på sätt ovan föreslagits, komma att bortfalla, bör detta i sin mån ytterligare underlätta lånenämndernas arbete. På grund av det nu sagda förordar jordbrukskreditutredningen, att ackordslåneverksamheten fortfarande omhänderhaves av lånenämnderna och den för riket gemensamma centralnämnden. Effektiviteten av verksamheten beror emellertid i hög grad på att ledamöterna i nämnderna och låneombuden äro för sina uppdrag fullt lämpliga. Utredningen vill här även nämna, att, på sätt i den speciella motiveringen närmare kommer att utvecklas, särskilda värderingsmän föreslås skola förordnas för värdering av lånesökandes tillgångar, vilken anordning synes stärka garantierna för en omsorgsfull bedömning av låneansökningarna. Slutligen har jordbrukskreditutredningen att behandla frågan om anslagsbehovet för budgetåret 1935/1936 för den av utredningen föreslagna låneverksamheten. Härvid må först erinras, att utlämnandet av stödlån föreslås skola upphöra. Å andra sidan föreslås såväl en utvidgad omfattning för lånen till underlättande av ackord som en utlåningsverksamhet till förekommande av exekutiv försäljning ävensom för anskaffande av inventarier och utförande av reparationer. Det ligger i sakens natur, att det icke låter sig göra att mera bestämt beräkna behovet av anslagsmedel för ett ändamål sådant som det förevarande. Medelsbehovet är ju bland annat beroende av konjunkturutvecklingen under den här avsedda tidrymden, av skörderesultaten samt över huvud taget av den anslutning, som en hjälpverksamhet av förevarande natur kan vinna bland jordbrukarbefolkningen. Jordbrukskreditutredningen har emellertid, med utgångspunkt från att av de för budgetåren 1932/1933 och 1933/1934 anvisade anslagen disponerats omkring resp. 1400 000 och 1 100 000 kronor och med avseende fästat å nyss berörda utvidgningar av utlåningsverksamheten, funnit sig böra föreslå, att ett belopp av 4 milj. kronor beräknas för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1935/1936. De hittills anvisade anslagen för ifrågavarande ändamål hava haft karaktären av reservationsanslag. Härmed sammanhänger, att, på sätt av det föregående framgår, Kungl. Maj:t efter framställning av lånenämnd fastställer de belopp, inom vilka ackords- och stödlån må beviljas av nämnden, ävensom att utlämnande av lån måst ställas i beroende av att tillgängligt anslag så medgiver. Enligt jordbrukskreditutredningens mening bör en sådan anordning träffas, att, där förutsättningar för lån eljest äro för handen, låneansökan icke skall behöva avvisas på grund av bristande medelstillgång. Utredningen föreslår med hänsyn härtill och till den nyss berörda svårigheten att beräkna det verkliga medelsbehovet, att anslaget för ändamålet för budgetåret 1935/1936 erhåller karaktär av förslagsanslag. I anslutning härtill föreslås, att de i hittillsvarande författningar förekommande bestämmelserna om att Kungl. Maj:t skall fastställa de för lånenämnderna disponibla lånebeloppen samt att lån endast må utlämnas i mån av tillgång på medel icke upptagas i de nya författningarna i ämnet.
36¶Specialmotivering. Förslag till kungörelse om lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m. 1§. Enligt nu gällande liksom enligt tidigare författningar i förevarande ämne kan ackords- eller stödlån, i den mån tillgängligt anslag det medgiver, tilldelas jordbrukare, som på grund av rådande jordbrukskris kommit i ekonomiska svårigheter och är i trängande behov av ekonomiskt bistånd, under förutsättning att han kan antagas hava själv gjort vad på honom ankommit för övervinnande av svårigheterna och i övrigt finnes förtjänt av bistånd. Vidare upptager gällande författning en bestämmelse, att till jordbrukare, som tillträtt den av honom brukade fastigheten senare än den 1 maj 1931 och som under tiden närmast före tillträdet ej innehaft annat jordbruk, lån icke må utlämnas i andra fall än då förre innehavaren avlidit och i anledning därav jordbruket övertagits av delägare i dödsboet eller av efterlevande make, eller då barn genom köp eller arrendeavtal övertagit sina föräldrars fastighet och dessas ekonomiska ställning vid avtalets slutande får antagas hava varit sådan, som enligt författningen förutsattes för erhållande av lån. De i nästföregående stycke återgivna bestämmelserna hava motiverats av att jordbrukare, som tillträtt sitt jordbruk så sent som efter den 1 maj 1931, bör antagas hava övertagit detsamma för en köpeskilling eller arrendeavgift, som avvägts under hänsyn till den vid sagda tidpunkt fullt utvecklade jordbrukskrisen, med påföljd att han icke drabbats av denna i samma mån som de jordbrukare, vilka övertagit sina egendomar vid en högre prisnivå. Dessa bestämmelser äro således uttryck för samma synpunkt som det för erhållande av lån stadgade villkoret, att den lånesökandes ekonomiska svårigheter skola vara föranledda av rådande jordbrukskris. Enligt jordbrukskreditutredningens mening föreligga numera icke tillräckliga skäl att från erhållande av lån utesluta vare sig den, som före jordbrukskrisens utbrott kommit i svårigheter utan att dock hava nödgats lämna sin gård, eller den, som tillträtt sitt jordbruk senare än den 1 maj 1931 och sedermera kommit i ekonomiskt trångmål. Nu avsedda begränsningar synas sålunda böra upphävas. I den mån desamma åsyfta att giva uttryck åt att lån icke bör utgå, där svårigheterna äro självförvållade, är detta syfte tillgodosett genom de i utredningens förslag till 4 § införda allmänna förutsättningarna för lån, att gäldenärens ekonomiska svårigheter icke uppkommit på grund av omständigheter, vilka varit jordbrukets bedrivande ovidkommande, och att gäldenären gjort vad på honom skäligen ankommit
37 för övervinnande av svårigheterna och i övrigt finnes förtjänt av bistånd. Ehuru väl en förbättring i jordbrukarnas läge inträtt under den senare tiden, äro, såsom den i allmänna motiveringen anförda statistiken utvisar, ett betydande antal jordbrukare alltjämt mycket hårt skuldsatta, och torde skäl föreligga att söka bringa dessa hjälp i deras svårigheter, oberoende av när svårigheterna uppkommit. Enligt utredningens uppfattning bör i förevarande avseende såsom jordbrukare betraktas envar, som erhåller sin huvudsakliga bärgning ur jorden. Till jordbrukare bör även hänföras sådan näringsutövare, som i sammanhang med jordbruk bedriver förvärvsverksamhet, som avser att med utnyttjande av fastighetens alster eller naturtillgångar, av vid jordbruket anställd arbetskraft eller av därför avsedda inventarier utvinna en biförtjänst. Lån bör emellertid ej kunna komma i fråga, om den jämte jordbruket bedrivna förvärvsverksamheten har karaktären av ett mera fristående företag. Såsom jordbrukare bör också anses den, som i förbindelse med jordbruk bedriver skogshantering. Vidare bör icke den omständigheten, att en jordbrukare innehar mer eller mindre stadigvarande förvärvsarbete vid sidan av jordbruket, i och för sig beröva honom karaktären av jordbrukare och sålunda utgöra hinder för lån, under förutsättning att han av jordbruket har sin huvudsakliga bärgning. Även om samband med egentligt jordbruk ej finnes, bör lån kunna lämnas åt vissa kategorier av näringsutövare, nämligen sådana som driva trädgårdsskötsel eller annan därmed jämförlig verksamhet såsom självständig näring. Såsom villkor för beviljande av lån bör i sådana fall gälla, att företaget ej drives i mera avsevärd omfattning. Sålunda böra exempelvis innehavare av större handelsträdgårdar vara uteslutna från lån. Det framgår av det sagda och ligger för övrigt i sakens natur, att industriföretag, även om det är ägare av jordbruk med eller utan förening med skogsbruk, icke bör kunna komma i åtnjutande av lån av förevarande slag, liksom ej heller den, som yrkesmässigt driver affärer med fastigheter. Helt allmänt kan sägas, att här ifrågavarande stödanordning icke är avsedd för bolag och andra juridiska personer, därvid dock undantag bör kunna göras för speciella fall, såsom då fråga är om stärbhus eller s. k. familjebolag. Det låter sig av naturliga skäl icke göra att närmare än här skett bestämma, vilka näringsutövare som skola kunna erhålla lån. Beträffande författningstexten har jordbrukskreditutredningen inskränkt sig till att komplettera nuvarande 1 § med en bestämmelse, enligt vilken såsom jordbrukare även anses den, som, utan samband med jordbruk, bedriver trädgårdsskötsel eller annan därmed jämförlig verksamhet såsom självständig näring. Det bör ankomma på vederbörande lånenämnder att med utgångspunkt från de i författningen givna bestämmelserna, sådana de här motiverats, från fall till fall pröva, huruvida lånesökande bör anses höra hemma under kungörelsen. Vid tveksamhet härutinnan, liksom eljest då svårigheter uppkomma vid författningens tillämpning, bör lånenämnden kunna inhämta
38 råd från centralnämnden, vilken bör hava att sörja för en såvitt möjligt likformig tolkning av författningen. Jordbrukskreditutredningen vill slutligen under denna paragraf erinra om att utredningen, såsom i det föregående omförmälts, förordar, att de anslagsmedel, som böra anvisas för utlämnande av här avsedda ackordslån, erhålla förslagsanslags natur. Som följd härav har utredningen ur 1 § uteslutit det hittillsvarande förbehållet om att lån endast skall kunna utgå, i den mån tillgängligt anslag det medgiver.
2§Denna paragraf motsvarar 9 § i nuvarande kungörelse. Jordbrukskreditutredningen får beträffande organisationen av utlåningsverksamheten hänvisa till den allmänna motiveringen. 3§I förevarande paragraf omnämnas de olika ändamål, för vilka lån enligt kungörelsen må utlämnas. Såsom framgår av den allmänna motiveringen förordar jordbrukskreditutredningen, att lånen för genomförande av ackord — i främsta rummet ackordsuppgörelser utan konkurs men även ackord i samband med konkurs — skola bibehållas men att de s. k. stödlånen skola avskaffas. Å andra sidan föreslås låneverksamheten utvidgad på sådant sätt, att lån jämväl skall kunna beviljas för beredande av medel för förekommande av exekutiv försäljning av gäldenärens fastighet eller hans för jordbruket erforderliga inventarier ävensom, i samband med lån för någotdera av nyss angivna ändamål, för anskaffande av yttre inventarier till gäldenärens jordbruk eller reparation av till hans fastighet hörande ekonomibyggnader. Skälen för den nu angivna utvidgningen av ifrågavarande låneverksamhet hava utvecklats i den allmänna motiveringen. 4 §. Såsom redan antytts, har i förslaget som en allmän förutsättning för beviljande av lån bland annat införts den bestämmelse, att lånesökandens ekonomiska svårigheter icke få hava uppkommit på grund av omständigheter, vilka varit jordbrukets bedrivande ovidkommande. På grund härav bör jordbrukare, vilkens obestånd förorsakats av verksamhet, som enligt det under 1 § sagda icke är att räkna till jordbruk eller därmed jämförlig verksamhet eller i förbindelse med jordbruk bedrivet skogsbruk eller binäring, vara utesluten från möjlighet att erhålla lån. Utesluten från lån bör ock den vara, vilken vid jordbrukets igångsättande medfört alltför stor gäld från tidigare verksamhet av annat slag. Har jordbrukare kommit i svårigheter på grund av ingångna borgensförbindelser, måste en prövning ske av omständigheterna i de särskilda fallen. Utredningen vill erinra om vad jordbruksutredningen härutinnan anfört i förenämnda den 12 april 1932 avgivna betänkande. Man kunde, framhölls det, icke undgå att taga hänsyn till den omständigheten, att vid finansiering av jordbruk i vårt land ansvarsförbindelser mycket ofta förekomme. Vid
39 tillfälligt behov av penningar vore det nästan regel, att jordbrukarna anlitade sina grannar eller vänner för erhållande av borgens- eller växelförbindelse, och den, som sålunda anlitat andra, kunde icke undandraga sig att som gentjänst själv ikläda sig ansvarsförbindelser. En jordbrukare, som icke i större omfattning än som kunde anses rimligt iklätt sig ansvarsförbindelser, men som likväl till följd av förluster å dessa bragts på obestånd, syntes därför icke böra uteslutas från möjligheten att erhålla lån. Hade däremot ansvarsförbindelserna icke stått i rimligt förhållande till vederbörandes betalningsförmåga vid tiden för deras ingående eller hade de ingåtts under sådana omständigheter, att förlust varit att vänta, och hade obeståndet uppkommit genom sålunda lättsinnigt ingångna ansvarsförbindelser, borde uppenbarligen lån ej kunna lämnas. De sålunda anförda synpunkterna anser jordbrukskreditutredningen böra fortfarande tjäna till ledning för lånenämnderna. Självfallet kan det vid tillämpningen av förevarande stadgande i ett eller annat fall tänkas uppstå tvekan, huruvida en omständighet är att räkna som jordbruket ovidkommande. Att närmare angiva vad som härmed avses torde emellertid icke vara möjligt. I särskilt tveksamma fall finnes för lånenämnd utvägen att rådfråga centralnämnden. Jordbrukskreditutredningen har till förevarande paragraf överfört det i 1 § av nuvarande kungörelse förekommande villkoret för beviljande av lån, att sökanden gjort vad på honom skäligen ankommit för övervinnande av svårigheterna och i övrigt finnes förtjänt av bistånd. Detta synes böra vara en självklar förutsättning för erhållande av lån. Innebörden härav bör vara, att om gäldenär anses själv hava vållat sina svårigheter, exempelvis genom bristande omsorg eller oförstånd vid jordbrukets skötsel, genom uppenbarligen allför dyrbart levnadssätt eller — såsom redan framhållits — genom lättsinnigt ingångna ansvarsförbindelser, lån icke kan ifrågakomma, och vidare helt naturligt att endast personligen skötsamma och respektabla jordbrukare böra bistås. Under den hittills bedrivna låneverksamheten har det icke sällan förekommit, att personer, vilka haft välbärgade nära anhöriga, ansökt om lån. Det är naturligtvis icke meningen, att staten skall träda hjälpande emellan i sådana fall, då gäldenären har nära släktingar i sådan ekonomisk ställning, att han genom dem bör hava kunnat erhålla bistånd för ordnandet av sina affärer. Denna synpunkt gör sig särskilt gällande, då släktingarna äro gäldenärens enda eller huvudsakliga fordringsägare. Även i andra fall än som nu avsetts kan det tänkas, att gäldenär utan anlitande av den ifrågavarande statliga utlåningsverksamheten kan uppbringa medel för att upphjälpa sin ekonomiska ställning. Om gäldenären har möjlighet att annorledes erhålla lån, bör denna omständighet icke utgöra hinder för lån av statsmedel, för den händelse nämnda lånemöjlighet står till förfogande allenast på så pass ogynnsamma villkor, att gäldenärens förmåga att sanera sin ställning härigenom äventyras. Med utgångspunkt från det nu sagda har jordbrukskreditutredningen bland de allmänna förutsättningarna för beviljande av lån upp-
40 tagit, att gäldenären saknar möjlighet att annorledes på rimliga villkor uppbringa nödiga medel. Såsom villkor för erhållande av ackordslån gäller för närvarande, att det med hänsyn till ackordets beskaffenhet och omständigheterna i övrigt synes sannolikt, att gäldenären efter ackordets genomförande skall kunna fortsätta att driva sitt jordbruk och därunder göra rätt för sig. Om så ej blir fallet, är ju hjälpen förfelad, och det är därför av största vikt, att i varje särskilt fall gäldenärens förhållanden ur denna synpunkt på det mest noggranna sätt prövas. Jordbrukskreditutredningen har sålunda skärpt bestämmelsen därhän, att det med hög grad av sannolikhet skall kunna antagas, att gäldenären skall, om lånet erhålles, kunna fortsätta att driva jordbruket och därunder göra rätt för sig. Vid bedömandet härav bör tagas hänsyn till gäldenärens persouliga förutsättningar för drivande av jordbruket, hävden å hans ägor, beskaffenheten av hans åbyggnader och inventarier m. m. Vidare bör lånenämnden verkställa en beräkning dels av fastighetens avkastning, och dels av de belopp, som kunna antagas åtgå till behövligt underhåll av byggnader och inventarier samt driftkostnader och skatter ävensom till skälig försörjning åt gäldenären och hans familj. Skillnaden mellan avkastningen och summan av dessa utgifter får icke bliva mindre än att densamma förslår till täckande av gäldenärens räntor och amorteringar. Det måste också tillses, att gäldenärens skulder äro eller i samband med lånet bliva ordnade på sådant sätt, att icke nya svårigheter av för gäldenären oövervinnerlig art genom krav på betalning av gäld äro att befara. I detta syfte lärer det bliva nödvändigt, att lånenämnden tager del av betalningsvillkor och andra förhållanden med avseende å alla mera väsentliga skulder. Ofta torde lånenämnden böra träda i förbindelse med de större fordringsägarna för att utröna deras inställning till gäldenären och av dem i avseende å skuldernas betalning utverka med hänsyn till gäldenärens betalningsförmåga erforderliga medgivanden. Slutligen bör påpekas, att en förutsättning för bedömandet av gäldenärens utsikter i framtiden självfallet är, att hans ställning finnes fullt tillförlitligt utredd. Utöver de här angivna i 4 § upptagna allmänna förutsättningarna för erhållande av lån, hava i de följande paragraferna (5—7 §§) meddelats föreskrifter om de särskilda villkor, som böra gälla beträffande de olika slagen av i författningen avsedda lån.
Denna paragraf, som bestämmer villkoren för beviljande av lån för genomförande av ackord, överensstämmer till stor del med föreskrifterna i gällande lånekungörelse. Emellertid har jordbrukskreditutredningen, då de lånebeviljande nämnderna för närvarande synas väl snävt bundna i sin prövningsrätt, uteslutit vissa villkorsbestämmelser ur författningen. Enligt nuvarande kungörelse gäller som förutsättning för beviljande av lån, att gäldenärens ställning på grund av krisen blivit så försämrad, att
41 skulderna överstiga värdet av tillgångarna. Även utan att dylikt förhållande föreligger, kan dock jordbrukarens ekonomiska ställning vara sådan, att ett ackord är önskvärt och motiverat. I själva verket torde utsikterna, att hjälpen skall bliva till varaktig nytta för jordbrukaren, vara större i dylikt fall än eljest. Å andra sidan är det uppenbart, att staten icke bor medverka till att den, som har sådan ställning, att han kan vederbörligen fullgöra sina förbindelser, genom ackord söker undandraga sig en del av dem. Men föreligga sådana förhållanden, är det nog antagligt, att fordringsägarna merendels icke skola befinnas villiga godtaga ackord. Den nu ifrågavarande föreskriften har sålunda synts jordbrukskreditutredningen kunna och böra ur författningen uteslutas. Ur författningen har även borttagits villkoret, att gäldenärens skulder genom ackordet skola så nedbringas, att skuldsumman, om däri inräknas hälften av ackordslånet, icke överstiger tillgångarnas beräknade värde. Å ena sidan synes en sådan ekonomisk ställning som åsyftas genom nämnda föreskrift ej i och för sig innebära garanti för att gäldenären skall kunna komma ur svårigheterna. Ä andra sidan är det uppenbart, att den i utredningens förslag uppställda allmänna förutsättningen för beviljande av lån, nämligen att det med hög grad av sannolikhet kan antagas, att gäldenären skall kunna fortsätta sitt jordbruk och därunder göra rätt för sig, icke kan föreligga, om ej gäldenärens skulder genom ackordet i erforderlig omfattning nedsättas. Det tillkommer lånenämnden att ur angivna synpunkt pröva ackordets beskaffenhet. Från 3 § i gällande författning hava hämtats de föreskrifter, som nedan skola behandlas. Ackordet skall omfatta jämväl fordran hos gäldenären, för vilken ställts säkerhet i form av pant eller inteckning, till den del säkerheten kan antagas ej förslå till fordringens gäldande. På sätt jordbruksutredningen i sitt förenämnda betänkande framhållit, torde det finnas skäl att antaga, att innehavare av sådana fordringar, varom nu är fråga, i de allra flesta fall ställa sig välvilliga till en ackordsuppgörelse och att det bör lyckas att med dem träffa överenskommelse om det värde, som deras säkerhet skall anses äga. En sådan överenskommelse bör icke i någon väsentlig mån innebära avvikelse från det värde, som säkerheten har enligt vederbörlig uppskattning. I detta sammanhang må framhållas, hurusom det kan bliva behövligt att i samband med ackord jämväl till någon del infria fordran, som kan väntas bliva täckt genom ställd säkerhet, under villkor att fordringsägaren medgiver ett bindande av övriga delen av fordringen. I samband med ackord skola betalas förfallen utskyld och arrendeavgift ävensom ränta å fordran, i den mån ställd säkerhet beräknas förslå även till räntans gäldande. Från sistberörda föreskrift är i nuvarande författning undantaget det fall, att borgenär medgiver, att räntan får innestå, samt utfäster sig att under två år från dagen för ackordslånets beviljande icke indriva fordringen. Då detta undantagsstadgande under den hittills bedrivna låneverksamheten torde hava ägt ringa praktisk betydelse, har detsamma
42 av jordbrukskreditutredningen uteslutits ur författningen. I och för sig bör det naturligen icke vara till hinder för låns beviljande, att en fordringsägare i stället för att kräva inbetalning av räntan lägger denna till kapitalet. Nämnden har i sådant fall att pröva, att betalningsvillkoren för räntebeloppet liksom för kapitalet på lämpligt sätt regleras. Ackordet får icke innebära nedsättning av tjänstehjons och arbetares lönefordran till lägre belopp än dessa varit berättigade att utfå i händelse av konkurs. Såsom jordbruksutredningen framhållit, bör det tillses, att tjänare och arbetare icke mista något av den förmånsrätt, som de skulle hava i händelse av konkurs, därigenom att husbonden eller arbetsgivaren förmår dem att deltaga i ackordet. Vidare måste tillses, att å lönefordringar, som i händelse av konkurs ej skolat utgå med förmånsrätt, ackord utbetalas efter samma grund, som gäller beträffande andra oprioriterade fordringsägare. Ackordet bör uppenbarligen i regel omfatta alla oprioriterade fordringar. Detta har dock icke ansetts böra uppställas såsom en ovillkorlig förutsättning för beviljande av ackordslån, enär förhållandena i det särskilda fallet någon gång kunna betinga undantag. Jordbruksutredningen hänvisade i sitt betänkande till att fall kunde förekomma, då skuld, vari gäldenären häftade till andelsförening eller bolag för andel däri, ej borde ingå i ackordet. Ofta kunde det nämligen vara av stort värde med hänsyn till gäldenärens fortsatta jordbruksdrift, att hans förhållande till dylik korporation bleve orubbat. Omständigheterna kunde även vara sådana, att liknande undantag borde göras för enstaka fordran å ringa belopp. Jämväl ansvarsförbindelser borde i regel omfattas av ackordet. Vore förbindelsen, såvitt bedömas kunde, riskfri, syntes dock, om borgenären ej ville befria gäldenären från densamma, den omständigheten att förbindelsen ej omfattades av ackordet icke böra utgöra hinder för erhållande av ackordslån. Till de sålunda gjorda uttalandena ansluter sig jordbrukskreditutredningen. Utredningen vill även erinra om jordbruksutredningens påpekande, att, i det fall att tredje man ställt pant för viss gäldenärens skuld, även detta förhållande måste genom ackordet regleras, antingen så, att gäldenären övertager panten och å pantägarens därigenom uppkomna fordran betalar ackord, eller ock så, att pantägaren förbinder sig att låta panten kvarligga såsom säkerhet för gäldenärens förbindelse. Vad slutligen angår den såväl i tidigare och nu gällande lånekungörelser som i det föreliggande förslaget upptagna bestämmelsen, enligt vilken de i ackordet deltagande borgenärerna icke må i ackordet erhålla mer än viss angiven procent av fordringsbeloppet, må erinras om följande. Jordbruksutredningen framhöll i detta ämne, hurusom det visserligen borde vara angeläget, att även jordbrukare, vilkas tillgångar endast obetydligt understege skulderna, finge ackord. Men ur en annan synpunkt kunde staten icke lämna sin medverkan till att ackord komme till stånd med hur hög utdelning som helst. Om det vore möjligt att erhålla ackordslån för finansiering av t. ex. 90 % ackord, skulle utan tvivel borgenärerna ofta finna för sig fördelaktigt att medverka till ett sådant, även om gäldenären ej saknade
43 möjligheter att göra rätt för sig. Sattes icke någon gräns för ackordsutdelningens storlek skulle det stöd, man genom ackordslånen ville giva, kunna utnyttjas för en på denna väg ej avsedd lånekonvertering. Den högsta utdelningsprocent, vilken sålunda borde medgivas för de ackord, som skulle stödjas med ackordslån, föreslogs av jordbruksutredningen skola fastställas till 60 %. I detta sammanhang erinrades om att enligt bestämmelserna i lagen om ackordsförhandling utan konkurs för fastställande av tvångsackord fordras, att ackordet åt oprioriterade borgenärer giver minst 50 %. I enlighet med vad av jordbruksutredningen sålunda föreslagits, bestämdes i 1932 års lånekungörelse ett maximum för utdelningen till borgenärerna av 60 % av fordringsbeloppet. Sedermera föreslog jordbruksutredningen i skrivelse den 15 november 1932, att lån även skulle kunna erhållas i fall, där gäldenärens tillgångar medgåve en högre utdelning till fordringsägarna än med 60 % av fordringsbeloppet. Härigenom skulle — förutom att möjligheten att få ackordsuppgörelse till stånd vidgades — enligt jordbruksutredningens förmenande även i viss mån avhjälpas den svaghet hos det dittillsvarande systemet, som låge däri, att jordbrukare, vilka icke vore tillräckligt insolventa för att få ackordsuppgörelse på grundval av en utdelning av 60 %, ej kunde medgivas vare sig ackordseller stödlån. På grundval av denna framställning och vissa däröver avgivna 3'ttranden föreslog centralnämnden en höjning av ackordsprocenten till 70. Denna siffra blev därefter även införd i 1933 års kungörelse liksom i nu gällande författning. Jordbrukskreditutredningen har tagit i övervägande, huruvida icke ifrågavarande utdelningsprocent borde höjas. Genom en sådan åtgärd skulle uppenbarligen möjligheterna att få ackordslån ökas. Emellertid må å andra sidan icke förbises, att en alltför hög gräns kan leda till att ackordslånen på sätt jordbruksutredningen befarat utnyttjas i därmed icke avsett syfte. Vid en avvägning av dessa synpunkter har jordbrukskreditutredningen stannat vid att föreslå, att den medgivna ackordsutdelningen i den nu föreslagna författningen något höjes men icke till högre siffra än 75 %. Enligt 4 § i gällande kungörelse skall vid bestämmande av lånebelopps storlek iakttagas, att de i ackordet deltagande borgenärerna icke genom ackordslånet erhålla, utöver vad med hänsyn till gäldenärens tillgångar och skulder kan anses belöpa å deras fordringar, mer än 5 % av fordringsbeloppet. Ehuru jämväl jordbrukskreditutredningen anser, att borgenärerna icke böra med anlitande av ackordslånet komma i åtnjutande av väsentligt större utdelning än de skulle hava erhållit vid konkurs, förordar utredningen, att bestämmelsen uteslutes såsom varande alltför stel. Åt nämnderna lärer det kunna anförtros att tillse, att borgenärerna icke genom ackord, som möjliggöras medelst ackordslån, erhålla oskäliga förmåner. 6§I förevarande paragraf fastställas de särskilda villkoren för beviljande av lån för förekommande av exekutiv försäljning av gäldenärens fastighet eller
44 av hans för jordbruket nödiga inventarier. Det första villkoret är, att faran för dylik försäljning är uppenbar. Sådan fara lärer väl i allmänhet få anses vara för handen, om borgenär gjort ansökan om exekutiv åtgärd och naturligtvis i än högre grad, om myndighet meddelat beslut i dylikt hänseende. Emellertid bör detta icke utgöra en nödvändig förutsättning för lån, utan sådant bör kunna beviljas även där gäldenären på annat sätt styrker, att uppenbar fara för exekutiv försäljning föreligger. Om ifrågavarande bestämmelse således å ena sidan icke får tillämpas allt för restriktivt, måste å andra sidan strängt fasthållas vid att statens medel icke böra tagas i anspråk för förevarande ändamål i andra fall än där hjälp verkligen är behövlig. Synnerlig uppmärksamhet måste ägnas åt att icke fordringsägare, eventuellt i samråd med gäldenären, obehörigen utnyttjar de tillgängliga lånemöjligheterna för att bereda sig betalning för fordran i fall, då varken på grund av gäldenärens sätt eller förmåga att sköta sig och sina förbindelser eller på grund av borgenärens behov att återfå sina medel eller beskaffenheten av hans risk rimlig anledning till försträckningens återkrävande föreligger. Enligt jordbrukskreditutredningens förslag skall såsom villkor för lån, varom nu är fråga, vidare gälla, att fordringsägare, som genom lånet erhåller avbetalning, i sådant avseende åtnöjes med ett belopp ej överstigande viss procent av fordringens kapital. Det är givet, att lån icke bör lämnas för att möjliggöra full betalning till enstaka fordringsägare. Detta är uteslutet redan av hänsyn till övriga fordringsägare. Men dessutom skulle en sådan möjlighet kunna utgöra en lockelse för fordringsägare att söka exekution. Vidare bör uppmärksammas, att ifrågavarande statshjälp icke bör medföra större kapitalutlägg från statens sida än som rimligen är oundgängligen erforderligt. En fordringsägare lärer i regel vara villig att vid en ganska måttlig avbetalning inställa påbörjade eller påtänkta exekutiva åtgärder, så mycket hellre som han riskerar att gäldenären eljest tvingas till konkurs med därmed följande förluster för fordringsägarna. Det nu sagda gäller naturligen i första hand fordringsägare med oprioriterad fordran eller med hypotek, som icke erbjuder betryggande säkerhet för fordringen. Om fordringsägare med goda säkerheter framställer hot om exekutiva åtgärder lärer det, där gäldenären har sådana personliga kvalifikationer att lån av statsmedel kan komma i fråga, så gott som undantagslöst vara möjligt att överflytta lånet till annan kreditgivare. Där sådan möjlighet föreligger, bör uppenbarligen icke till fordringsägarens förnöjande statens medel anlitas. Jordbrukskreditutredningen har vid övervägande av här ovan berörda synpunkter funnit en avbetalning av 30 % av fordringens kapital å ena sidan vara tillräckligt hög för att i regel förmå fordringsägare att avstå från exekutiva åtgärder och å andra sidan icke innebära en så hög avbetalning, att. borgenären frestas att för att erhålla amortering söka exekution för fordran, i fråga om vilken sådan icke skulle hava begärts, om möjligheten att erhålla lån av staten ej förelegat. Utredningen vill framhålla, att det föreslagna procenttalet är en maximigräns för avbetalningen och ingalunda bör vara en regel för dess tillmätande. Ehuru det icke bör vara något hinder för
45 att flera fordringsägare skola kunna erhålla avbetalning med anlitande av ifrågavarande lån, lärer det dock med hänsyn till svårigheterna att med ett större antal fordringsägare träffa sådana uppgörelser, som här förutsättas, mera sällan komma att inträffa, att lån beviljas i dylika fall. För att statens mellankomst skall medföra den avsedda lättnaden för jordbrukaren måste garantier erhållas för att denne icke snart ånyo blir ansatt med hot om exekutiv åtgärd. Att lånenämnden därför bör undersöka, att icke nya anspråk äro att vänta från andra fordringsägare, har i det föregående framhållits. I samma syfte har jordbrukskreditutredningen såsom ett ytterligare villkor för beviljande av lån för förekommande av exekutiv försäljning föreslagit, att fordringsägare, som genom lånet erhåller avbetalning, tillika förbinder sig att låta återstoden av fordringen, under villkor att därå ordentligt erlägges viss, skälig ansedd ränta, stå ute under viss tid, som ej må understiga fem år. En dylik tid bör i allmänhet var tillfyllest för konsolidering av gäldenärens ställning. Bestämmelsen om bindning för fem år torde även i viss mån motverka, att fordringsägare, i förhoppning att gäldenären skall kunna utnyttja ifrågavarande lånemöjligheter, utan tillräckliga skäl söka genom hot om exekutiva åtgärder ernå avbetalning. Ä andra sidan synes lånets bindande under en tid av fem år i regel icke böra för borgenären finnas så olägligt, att han föredrager exekutiva åtgärder, och icke heller ur borgenärens synpunkt innebära en uppoffring, som i förhållande till den fördel han genom avbetalningen erhåller, framstår såsom oskälig. Det bör måhända framhållas att, då i bestämmelsen talas om att räntan skall erläggas »ordentligt», jordbrukskreditutredningen härmed icke avsett en sådan tolkning, att en eller annan mindre försummelse i fråga om räntebetalningen skulle fritaga fordringsägaren från hans förbindelse att låta fordringen kvarstå. I den mån lånet till någon del tages i anspråk för betalande av förfallna utskylder, arrende eller ränta å prioriterad skuld, varemot hinder ej bör möta, har naturligen bestämmelsen om bindande på viss tid ingen tillämpning. Att dylika skulder ordnas måste tillses av lånenämnden. 7§Skälen till att jordbrukskreditutredningen i förslaget infört bestämmelser om lån för anskaffande av yttre inventarier eller reparation av ekonomibyggnader hava utvecklats i den allmänna motiveringen. Det framgår därav, att utredningen tänkt sig sådant lån endast skola utgå, där den med lånet avsedda anskaffningen eller reparationen finnes oundgängligen behövlig för jordbrukets fortsatta bedrivande och följaktligen vara en betingelse för att det med lån för genomförande av ackord eller förekommande av exekutiv försäljning avsedda syftet över huvud taget skall kunna ernås. Ur nu antydda synpunkt sett är det naturligt, att lån för anskaffande av yttre inventarier eller reparationer endast skola få utgå i samband med nyssnämnda andra slag av lån. Förevarande paragraf har avfattats i enlighet härmed. Att utredningen ansett lån böra utgå till reparation av ekonomibyggnader
46 men ej av bostadsbyggnader är bland annat motiverat av att särskilda medel finnas anvisade för utlåning till sistberörda ändamål. Det är givet, att lånenämnderna måste noggrant pröva, att inventarieanskaffning eller reparation verkligen är oundgängligen av nöden och ej av gäldenären utan lån för ändamålet kan verkställas. I fall då oundgängliga inventarier förvärvats på avbetalning och fullgörandet av därvid stadgade villkor överstiger gäldenärens förmåga, bör lån av nu ifrågavarande slag kunna användas till betalning, helt eller delvis, av dylik skuld. 8 §. I den allmänna motiveringen har jordbrukskreditutredningen framhållit skälen för ökning av ackordslånens belopp ävensom för de gränser, som i den föreslagna författningen äro satta för dessa lån liksom för lånen för förekommande av exekutiv försäljning och för anskaffande av yttre inventarier eller reparation av ekonomibyggnader. Bestämmelserna härom äro införda i 8 §. Gränserna för lånebeloppen äro fastställda i förhållande till värdet å gäldenärens fastighet. På sätt framgår av 13 § bör till grund för värdering läggas saluvärdet. Såsom maximum för lån enligt kungörelsen har jordbrukskreditutredningen föreslagit ett belopp av 25 000 kronor. Utredningen har emellertid ansett föreskrift böra meddelas, att låneärenden, där det, mera undantagsvis, är fråga om lån till högre belopp än 10 000 kronor, göras till föremål för omprövning i särskild ordning. I sådant hänseende har utredningen föreslagit, att lån till större sammanlagt belopp än 10 000 kronor endast må beviljas, i den mån centralnämnden efter framställning av vederbörande lånenämnd medgiver förhöjning av beloppet. Det är givet, att centralnämnden vid framställning om sådan förhöjning, därvid lånenämnden bör angiva sin mening, huruvida lån bör beviljas eller icke, har att granska de till ärendet hörande handlingarna och underkasta detsamma en allsidig prövning. 9§I denna paragraf meddelas bestämmelser rörande ställandet av säkerhet för utlämnade lån. Enligt 1932 års kungörelse om ackordslån och stödlån till jordbrukare skulle för lån lämnas säkerhet, som lånenämnden funne sig kunna godtaga. I den år 1933 utfärdade kungörelsen i ämnet mildrades denna bestämmelse sålunda, att för lån skulle, om lånenämnden funne så skäligen kunna påfordras, lämnas av nämnden godkänd säkerhet. Borttagandet av den ovillkorliga fordran på säkerhet motiverades i propositionen nr 92 till 1933 års riksdag med att svårighet ofta förefunnes för låntagare att ställa godtagbar säkerhet. Ägde låntagaren möjlighet att lämna fastighetsinteckning, som, ehuru liggande utom fastighetens normala belåningsvärde, dock icke kunde anses helt värdelös, syntes dylik säkerhet böra avfordras honom. Bortsett från nu angivna fall syntes emellertid skälig säkerhet endast undantagsvis stå att erhålla. Då lånet söktes, torde låntagaren hava
47 till det yttersta prövat möjligheterna att annorledes uppbringa medel. Det förefolle mest tilltalande att icke uppställa någon ovillkorlig fordran på säkerhet. Funne lånenämnden, att låntagare skäligen kunde avfordras säkerhet för lånet, borde så ske. I annat fall borde lånet kunna lämnas utan att säkerhet därför ställdes. De bästa garantierna för lånets återbetalning vore dock att finna i låntagarens vilja att göra rätt för sig, hans skötsamhet och förmåga att driva ett jordbruk. I det utlåtande, som jordbruksutskottet avgav med anledning av propositionen, förklarade sig utskottet dela den allmänna syn på förevarande fråga, som kommit till uttryck i propositionen. Utskottet ansåge dock, att man borde fasthålla vid, att det här gällde lån, för vars återbetalning ordinärt sett säkerhet borde ställas, även om denna mången gång icke kunde bliva av önskvärd beskaffenhet. Enligt vad utskottet erfarit hade emellertid under den tid låneverksamheten pågått som regel oöverstigliga svårigheter ej mött för ställande av säkerhet. Å andra sidan hölle utskottet före, att den omständigheten att en eljest för jordbruk lämplig och i övrigt skötsam person icke kunde anskaffa säkerhet icke borde utesluta honom från möjligheten att erhålla lån. — I 1934 års lånekungörelse har bestämmelsen om säkerhet för lån kompletterats med en föreskrift av innehåll, att säkerhet bestående av inteckning i jordbruksinventarier icke bör godtagas. Denna föreskrift har i propositionen nr 24 till 1934 års riksdag motiverats med att å ena sidan ur statens synpunkt sett en inventarieinteckning vore av tvivelaktigt värde och å andra sidan den form av säkerhet, som inventarieinteckning innebure, medförde svåra nackdelar. Det hade bland annat upplysts, att en länsstyrelse ansett sig ej kunna undgå att, då utmätning skett hos låntagare, vilken såsom säkerhet avlämnat inventarieinteckning, begära vederbörande i konkurs. Vad som sålunda i enlighet med det ovanstående gäller i fråga om ställande av säkerhet för ackordslån anser jordbrukskreditutredningen i stort sett vara ändamålsenligt och böra i fortsättningen tillämpas med avseende å lån av de slag, som utredningen föreslår. Utredningen vill emellertid understryka, att säkerhet alltid bör avfordras gäldenären, om han kan prestera sådan, vare sig densamma består av realsäkerhet eller borgen, samt att man bör fordra, att gäldenären härutinnan utnyttjar sina möjligheter. Lån till mera avsevärda belopp böra endast undantagsvis lämnas utan säkerhet. Utredningen har i någon mån kompletterat och förtydligat gällande bestämmelser. Sålunda har föreslagits att, där gäldenären äger fastighet, vilken icke är belånad till så högt belopp, som motsvarar dess vid värdering åsatta värde, till säkerhet för lån skall pantförskrivas inteckning i fastigheten intill sagda värde samt att tidigare belånad inteckning, som med anlitande av lånet frigöres, jämväl skall pantförskrivas till säkerhet för detsamma. Överhypotek å inteckning, som är belånad hos annan kreditgivare, bör godtagas, om innehavaren av inteckningen anses tillförlitlig. Eljest bör på gäldenärens bekostnad uppdelning av inteckningen ske. Härvid kan erinras, att lagberedningen i ett utkast till lagstiftning om skuldebrev ifrågasatt enklare former för pantförskrivning av överhypotek.
48 Förbudet mot att mottaga säkerhet bestående av inteckning i jordbruksinventarier har på de vid dess införande anförda grunderna bibehållits i utredningens förslag. Om inventarieinteckning sålunda icke mottages såsom säkerhet för statens utlåning, synes det rimligt, att gäldenären å sin sida förbinder sig att icke utan vederbörande lånenämnds medgivande uttaga och till annan pantförskriva dylik inteckning, eftersom genom sådan åtgärd statens ställning som långivare skulle kunna väsentligt försämras. Huruvida medgivande till sådan belåning skall lämnas, blir naturligen beroende på en prövning av omständigheterna i det särskilda fallet. Om icke det statliga lånet sättes i fara genom att annan kreditgivare erhåller inventarieinteckning, bör dylikt medgivande icke vägras. Att i övrigt i författningen uppdraga några regler i förevarande ämne synes ej lämpligt. Då statens intresse även skulle kunna förnärmas genom att gäldenären försålde honom tillhörig egendom genom s. k. lösöreköp enligt förordningen den 20 november 1845 i avseende på handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva, torde gäldenären jämväl böra avkrävas förbindelse att icke sålunda förfara med sin egendom. Till förekommande av missförstånd bör påpekas, att det ej bör möta hinder att gäldenär till personer, som teckna borgen för lån av i förslaget avsedd beskaffenhet, lämnar inventarieinteckning, därest endast på sådant sätt tillfredsställande säkerhet kan erhållas. Sammanfattningsvis må i fråga om gäldenärens skyldighet att ställa säkerhet för lån av ifrågavarande slag betonas, att gäldenären såvitt möjligt bör lämna säkerhet men att kravet härå icke bör vara av den ovillkorliga natur, att hjälpaktionen riskerar att förfela sitt syfte. 10 §. Vid bestämmandet av återbetalningstiden, vars fastställande inom viss i författningen angiven gräns bör ankomma på lånenämnden, bör iakttagas å ena sidan att densamma icke göres så kort, att gäldenären ej blir i stånd att fullgöra amorteringarna, och å andra sidan att den icke utsträckes längre än som är oundgängligen nödvändigt. Utredningen finner lämpligt, att maximum för amorteringstiden bestämmes till femton år, varvid utredningen emellertid förutsätter, att densamma i regel fastställes till kortare tid. Även beträffande lån enligt den nya kungörelsen bör gäldenär kunna för vissa år frikallas från amorteringsskyldighet, varigenom en konsolidering av hans ställning uppenbarligen underlättas. Högsta antalet amorteringsfria år, som får medgivas, torde böra bestämmas till fem. Även här bör nämnden pröva behovet i det särskilda fallet. Längsta lånetiden blir enligt vad sålunda föreslagits tjugu år. För lånenämndernas bestämmande av amorteringstiden bör vara vägledande, å ena sidan att denna ej göres längre än som är oundgängligt och å andra sidan att gäldenären ej pålägges bördor, som han ej kan bära. Vederbörande lånenämnd har att fastställa en amorteringsplan, som är
49 anpassad efter de föreliggande omständigheterna. Ofta torde det vara lämpligast, att lån återbetalas genom lika annuiteter. Vidkommande räntebetalningen för ackordslån gäller enligt nuvarande författning, att ränta icke erlägges under de två första åren och att lån därefter förräntas efter fem procent om året å halva lånebeloppet och, sedan amorteringsskyldighet inträtt, å lånet i dess helhet. Jordbrukskreditutredningen har, med hänsyn till det numera rådande ränteläget, för de i betänkandet avsedda slagen av lån föreslagit en räntesats av endast fyra procent. Efter förloppet av de två räntefria åren synes ränta böra erläggas å hela lånet. Bestämmelser i de här berörda hänseendena hava införts i 10 § av förslaget. 11 §• H a r en jordbrukare en gång erhållit ackordslån enligt nu eller tidigare gällande bestämmelser eller enligt den föreslagna kungörelsen och sålunda redan åtnjutit statligt stöd för ordnande av sin ekonomi, bör det enligt jordbrukskreditutredningens mening icke komma i fråga, att han beviljas nytt lån, vare sig detta skulle avse finansierandet av ännu en ackordsuppgörelse eller undvikande av exekutivförsäljning. Däremot bör det självfallet kunna inträffa, att en jordbrukare, som tidigare ansökt om ackordslån men fått ansökningen avslagen, med stöd av den nya kungörelsen beviljas lån. Fall kunna uppenbarligen inträffa, där lån på grund av hittills gällande bestämmelser måst avslås men med de nu föreslagna föreskrifterna kan beviljas. Att en jordbrukare tidigare tilldelats stödlån, bör icke i och för sig utgöra hinder för honom att erhålla ackordslån. 11 § har avfattats i enlighet med det ovan sagda. 12 §. Bestämmelserna i denna paragraf motsvara de i 10 § av nuvarande lånekungörelse meddelade föreskrifterna om ackordslån. Stadgandet, att lån endast må utgå, i den mån av Kungl. Maj:t för ändamålet fastställda belopp därtill förslå, har emellertid uteslutits vid det förhållandet, att utredningen, på sätt i det föregående omförmälts, förordar en förändrad ordning för anvisande av medel för ifrågavarande ändamål. E t t avvisande av ansökningar på grund av brist på medel bör, om förslaget härutinnan godtages, icke förekomma. 13 §. I förevarande paragraf hava föreskrifter meddelats om värdering av gäldenärens tillgångar. Lån må enligt förslaget ej beviljas, med mindre till ledning vid lånefrågans bedömande sådan värdering skett. Värderingen avser att skapa en tillförlitlig grund för lånenämndens bedömande, huruvida gäldenärens ställning är sådan, att å ena sidan behov av hjälp föreligger och å andra sidan ett lån kan antagas bereda honom varaktig hjälp i hans svårigheter. Värderingen blir även avgörande för bestämmandet av det belopp, vartill lånet må uppgå. 2028 34
50 Med hänsyn till den betydelse, som värderingen äger, bör garanti skapas för att densamma blir såvitt möjligt rättvisande och enhetlig. Jordbrukskreditutredningen har därför föreslagit, att centralnämnden skall för varje hushållningssällskaps verksamhetsområde förordna en värderingsman, vilken skall vara bosatt inom området. För att emellertid för värderingen vinna även speciell ort- och personkännedom har föreslagits, att jämte nyssnämnde värderingsman i värdering skall deltaga en i gäldenärens hemtrakt bosatt person, vilken för varje särskilt fall förordnas av lånenämnden i orten. Ofta lärer det vara lämpligt att härtill utse vederbörande låneombud, därest sådant finnes och anses äga de nödiga kvalifikationerna. Då emellertid nu avsedd värdering av två personer ej sällan kan vara en i förhållande till ifrågasatt låns storlek allt för kostsam anordning och då jämväl eljest fall kunna förekomma, beträffande vilka ett enklare värderingsförfarande synes fullt tillfredsställande, har införts ett stadgande av innehåll, att i fall av ringa betydenhet eller enkel beskaffenhet värdering av endast en av värderingsmännen skall vara tillfyllest, såvida tillräcklig kännedom om värdet av gäldenärens tillgångar anses sålunda kunna erhållas. Härvid tänker utredningen bland annat på sådana fall som då lånevärdering av annan anledning nyligen ägt rum eller då lånenämnden själv har kännedom om gäldenärens förhållanden. För övrigt bör det, särskilt där lånenämndens verksamhetsområde är av mindre utsträckning och resekostnaderna därför ej bliva betydande, kunna ifrågakomma, att nämnden själv beträffande större lån verkställer besiktning av gäldenärens egendom. Lånenämnden bör föranstalta om värdering först sedan låneärendet i någon mån utretts, så att ej onödiga värderingskostnader uppstå i fall, där redan ett preliminärt bedömande giver vid handen, att lån ej kan beviljas. Enligt jordbrukskreditutredningens förslag skall till grund för värdering läggas saluvärdet av tillgångarna. Utredningen har icke upptagit den i 3 § av nuvarande lånekungörelse förekommande bestämmelsen, att fastighet ej må åsättas värde, som med mer än tjugu procent avviker från gällande taxeringsvärde. Med hänsyn till de föreskrifter, som av utredningen föreslås i fråga om värdering genom särskilda värderingsmän, synes ett dylikt villkor icke vara erforderligt. Det torde ej heller vara lämpligt, eftersom taxeringsvärdena kunna vara ojämna. Dock böra icke större avvikelser från taxeringsvärdena ske, utan att skälen härför särskilt angivas. 14 §. Denna paragraf motsvarar 12 § i nu gällande kungörelse. Jordbrukskreditutredningen har ansett behövligt, att i författningen fästes uppmärksamheten på att de rörande lånets användning och sättet för dess utbetalande meddelade föreskrifterna skola vara av sådan art, att trygghet vinnes för att lånet blir använt för därmed avsett ändamål. H u r u sådan trygghet skall vinnas, låter sig icke generellt angiva. Det kan i många fall vara lämpligt, att lån utbetalas till borgenär, som skall erhålla betalning, eller till låneombud eller
51 annan, som kan anförtros att övervaka, att medlen komma till avsedd användning. Även en bankinrättning, som har intresse av att gäldenären får sin ekonomi sanerad, kan tänkas vara villig att åtaga sig fördelningen av lånet. Man har övervägt att åt lånenämnderna själva uppdraga utbetalandet av lånen. Häremot talar önskvärdheten att icke belasta dem med en vidlyftig kassarörelse och tynga deras organisation. Erforderlig kontroll torde även på andra vägar kunna ernås. Vid beviljande av lån för reparationer lärer böra föreskrivas, att lånet skall av den, som för gäldenärens räkning mottagit detsamma, utbetalas först efter hand som reparationsarbetet fortskrider. Vid avbetalning å reversskuld måste tillses, att anteckning om avbetalningen sker å reversen. Enligt 12 § i nuvarande lånekungörelse skall gäldenär, där ej lån beviljats till äskat belopp, underrättas om vad han har att iakttaga, därest han vill draga frågan under centralnämndens prövning. I anslutning till den utvidgade besvärsrätt, som i nästa paragraf föreslås, anser jordbrukskreditutredningen, att underrättelse alltid bör lämnas gäldenären om vad han har att iakttaga, därest han vill enligt 15 § draga frågan under centralnämndens prövning. Stadgande härom har införts i förevarande paragraf. I detta sammanhang vill utredningen fästa uppmärksamheten på att beslut innebärande avslag å låneansökan i regel bör vara försett med motivering. 15 §. Jämlikt 13 § i gällande kungörelse äger lånesökande, som är missnöjd med lånenämnds beslut, draga fråga, som ej angår ställande av säkerhet, under centralnämndens prövning. Ehuru besvär i ackordslånefrågor hittills icke hava förekommit i någon större omfattning, anser jordbrukskreditutredningen möjligheterna härtill böra bibehållas, bland annat för att dymedelst befordra en likformig tillämpning av författningen och utgöra ett korrektiv mot möjliga felaktigheter vid lånenämndernas behandling av låneärendena. Jordbrukskreditutredningen anser det icke vara anledning, att från besvärsrätten undantagas frågor om ställande av säkerhet, och har följaktligen uteslutit detta undantag ur författningen. Vidare har utredningen föreslagit en förlängning av tiden för besvärs anförande från femton till trettio dagar från dagen för lånenämndens beslut. Den hittillsvarande tidsfristen lärer i fall, där gäldenären är avlägset boende, kunna betraktas som alltför kort. För undvikande av misstag bör i besvärshänvisningen uttryckligt angivas den dag, då besvärsinlaga senast skall hava inkommit till lånenämnden. 16 §. Förevarande paragraf motsvarar 14 § i gällande kungörelse. Under det att sistnämnda författningsrum innefattar även bestämmelser om ställande av säkerhet och dennas art, äro i det föreliggande förslaget bestämmelserna härom upptagna under 9 §. Det torde vara lämpligt, att centralnämnden tillhandahåller blanketter till skuldförbindelserna.
52 17 §. De här meddelade stadgandena överensstämma i huvudsak med bestämmelserna i 15 § av nuvarande kungörelse. Viss jämkning har föranletts av att, på sätt nämnts, jordbrukskreditutredningen anser besvär böra få anföras hos centralnämnden jämväl där lån av lånenämnd beviljats till äskat belopp men gäldenären i annat avseende önskar ändring. Vidare har i förslaget angivits, att för utbetalande av lån utgången av den för besvärs anförande bestämda tiden ej behöver avvaktas, där gäldenären skriftligen förklarat sig nöjd med lånenämndens beslut. Härigenom kan lånets utbetalning påskyndas, vilket ofta kan hava betydelse. 18 §. Paragrafen överensstämmer med 16 § första stycket i gällande författning. 19 §. Då jordbrukskreditutredningen i det föregående (se 14 §) förutsatt, att sådana föreskrifter rörande låns användande och sättet för dess utbetalande skola meddelas, att trygghet vinnes för att lånet blir använt för därmed avsett ändamål, har utredningen ansett obehövligt att bland de omständigheter, som kunna föranleda uppsägning av lån, bibehålla, att gäldenären befinnes hava använt lån för annat ändamål än som avsetts. Om likväl i något enstaka fall sådant missbruk av lånet skulle förekomma, äger naturligen länsstyrelsen verkställa uppsägning med stöd av bestämmelsen om uppsägning i den händelse sådana förhållanden inträffat, att gäldenären med hänsyn till det med lånet avsedda syftet uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta lånet. Föreskriften, att länsstyrelse äger uppsäga lån där gäldenären genom oriktig uppgift föranlett lånets beviljande eller visar försumlighet att erlägga föreskriven ränta och amortering, har bibehållits oförändrad. Jordbrukskreditutredningen har jämväl bibehållit bestämmelsen, att, om uppsägning av lån sker enligt vad ovan sagts, ränta å lånet skall gäldas från och med uppsägningsdagen, även om ränta eljest ej skolat utgå. Räntesatsen har i anslutning till vad som föreslagits under 10 § nedsatts från fem till fyra procent. 20 §. Detta författningsrum överensstämmer med 18 § i gällande lånekungörelse. Framhållas må, att stadgandet om att länsstyrelse, som finner säkerhet för lån böra eftergivas, har att underställa frågan härom Kungl. Maj:ts prövning, hänför sig uteslutande till förhållanden, som inträda efter låns beviljande. Såsom framgår av det föregående kan lånenämnd vid beviljandet av lån underlåta att påfordra säkerhet för detsamma. Låneansökan, som gjorts före dagen för ikraftträdandet av den nya författningen, synes böra behandlas enligt denna. Om låneansökningen avgjorts före nämnda tidpunkt, bliva däremot bestämmelserna i tidigare lånekungörelser fortfarande tillämpliga å lånet.
53¶Förslag till instruktion för centralnämnden och lånenämnderna för behandling av frågor rörande lån till jordbrukare för genoinförande av ackord m. m. Jordbrukskreditutredningens förslag till instruktion för centralnämnden och lånenämnderna ansluter sig i de flesta delar till den gällande instruktionen av den 21 april 1933 (nr 136). Sålunda överensstämma 1—6 och 10—12 §§ — bortsett från att bestämmelserna om stödlån uteslutits — med paragraferna med motsvarande ordningsnummer i nuvarande instruktion. Jordbrukskreditutredningen vill beträffande lånenämndernas sammansättning erinra om följande uttalanden i jordbruksutredningens förenämnda betänkande. Då i nämnden förekommande frågor ofta krävde juridisk sakkunskap, borde ordföranden i regel hava juridisk utbildning. Jordbruksutredningen hade dock ej ansett sig böra såsom ovillkorlig förutsättning uppställa krav härå. Givetvis borde en jordbrukare hava säte i nämnden. Vid behandling av ackordslånefrågor borde även borgenärsintresset vara representerat i nämnden. Detta syntes kunna ske därigenom, att i handläggning av dylika frågor skulle deltaga ledamot, som vore föreslagen av vederbörande handelskammare och ägde praktisk erfarenhet rörande jordbrukets kreditförhållanden. Denne ledamot syntes lämpligen kunna vara en inom bank eller sparbank verksam person eller ock en affärsman med erfarenhet angående kreditgivning till jordbrukarna och därmed sammanhängande förhållanden. Genom att fordringsägarna i dylika frågor vore representerade i nämnden syntes denna vinna ökad auktoritet. I enlighet med sålunda anförda synpunkter upptog jordbruksutredningen i sitt förslag till lånekungörelse vissa bestämmelser i förevarande ämne. Dessa inflöto emellertid icke i de sedermera utfärdade författningarna. Jordbrukskreditutredningen vill för sin del instämma däri, att en ledamot i varje lånenämnd bör vara jordbrukare. Då nämnden enligt utredningens förslag icke skall handhava stödlåneärenden utan uteslutande hava sådana uppgifter, som intimt beröra borgenärsintresset, bör lämpligen en ledamot företräda detta. Denne bör hava praktisk erfarenhet beträffande jordbrukets kreditförhållanden, exempelvis vara eller hava varit verksam inom sparbank eller affärsbank med anknytning till jordbruksnäringen eller inom jordbrukskasserörelsen. Även juridisk sakkunskap bör vara representerad genom någon ledamot av lånenämnden eller ock genom sekreteraren hos denna. Vad här sagts om sammansättningen av lånenämnderna anser jordbrukskreditutredningen vara tillämpligt även beträffande centralnämnden. Jordbrukskreditutredningen har emellertid icke funnit erforderligt att föreslå bestämmelser i författningarna i förevarande ämne vare sig med avseende å lånenämnderna eller centralnämnden. I anslutning till de i 5 § meddelade föreskrifterna om centralnämndens åligganden får jordbrukskreditutredningen fästa uppmärksamheten på att en av denna nämnds viktigaste uppgifter bör vara att följa verksamheten hos
54 lånenämnderna och sörja för en likformig tillämpning av författningarna. För sådant ändamål synes det vara lämpligt, att centralnämnden utfärdar föreskrifter och anvisningar till lånenämnderna, infordrar och eftergranskar låneansökningarna samt, om verksamheten erhåller större omfattning, även uppdrager åt ledamot eller sekreteraren att verkställa inspektionsresor, detta särskilt med hänsyn till intresset av likformig tillämpning av författningen. I 7 och 8 §§ hava införts vissa bestämmelser rörande de värderingsmän, vilka avses i 13 § av kungörelseförslaget. Ersättningarna till dessa hava föreslagits skola bestämmas av centralnämnden efter förslag av vederbörande lånenämnder. Jordbrukskreditutredningen utgår från att ifrågavarande ersättningar skola betalas av de lånesökande, varför i händelse så synes nödigt erforderligt belopp av lånet bör innehållas för att av värderingsmännen lyftas, sedan ersättningen av centralnämnden fastställts. Enligt 8 § i gällande instruktion skall lånenämnd utse låneombud i orterna till antal och med verksamhetsområden, som centralnämnden efter förslag av lånenämnden bestämmer. Ackordslåneombuds verksamhetsområde bör jämlikt instruktionen i regel sammanfalla med tingslags eller domsagas jurisdiktionsområde. Efter vad jordbrukskreditutredningen erfarit, förefinnes på sina håll viss tveksamhet i fråga om behovet av låneombud. Det hänvisas härvid till att en jordbrukare, som ämnar söka ackord, ofta vänder sig till en betrodd man i orten för att erhålla hjälp och att, där denne icke är låneombud, en viss omgång förorsakas, om även låneombudet sedermera skall utreda låneärendet. Vidare göres gällande, att — i synnerhet om särskilda värderingsmän förordnas att verkställa värderingen av gäldenärens tillgångar — lånenämnderna stundom skulle kunna erhålla tillräcklig utredning i uppkommande lånefrågor utan anlitande av låneombud, exempelvis genom att i fall, som avse lån till större belopp, själva på ort och ställe bilda sig en uppfattning om de föreliggande förhållandena. Jordbrukskreditutredningen har för sin del funnit uppenbart, att behovet av låneombud ställer sig olika inom skilda delar av landet, beroende på att vissa lånenämnders verksamhetsområden äro mycket vidsträckta och andra till utsträckningen små. Då utredningen icke anser det vara lämpligt att genomföra enhetlighet på förevarande område utan tvärtom finner en smidig anpassning av lånerörelsens organisation efter de växlande förhållandena vara att eftersträva, föreslår utredningen, att gällande bestämmelser ändras på sådant sätt, att centralnämnden endast där så prövas erforderligt behöver utse låneombud i orterna. Inom de områden, varest låneombud icke förordnas, måste allmänhetens behov av råd och upplysningar på andra vägar tillgodoses. Även där låneombud finnas förordnade, bör det icke vara nödvändigt, att dessa bliva anlitade i varje särskilt fall. Jordbrukskreditutredningen tror sig kunna utgå från att det i allmänhet är lämpligt, att låneombud utses. Det är av största vikt, att såsom sådana förvärvas de för uppgiften bäst skickade personerna. I allmänhet torde dessa förefinnas bland de på landsbygden förekommande, i praktiska värv väl förfarna förtroendemän, ofta själva jordbrukare, till vilka jordbrukarbefolkningen plägar vända sig i legala
55 och ekonomiska angelägenheter. Juridisk sakkunskap hos låneombuden bör ej speciellt eftersträvas, då deras uppgifter vida mera erfordra praktiska än juridiska kvalifikationer. I nuvarande instruktion är föreskrivet, att den, som plägar vara utredningsman i konkurs, icke bör utses till låneombud, liksom ej heller person, som på grund av sin verksamhet kan "antagas vara ekonomiskt intresserad av låns beviljande. Jordbrukskreditutredningen har i sitt instruktionsförslag bibehållit sistnämnda bestämmelse. Däremot har utredningen för sin del funnit, att den omständigheten, att en person plägar vara utredningsman i konkurs, icke bör utesluta, att han förordnas till låneombud. Fastmera torde hos en sådan person ofta förefinnas erfarenhet och kvalifikationer, som göra honom särdeles lämplig för uppdrag såsom låneombud, och de förtroendemän på landsbygden, som utredningen tror vara särskilt väl skickade för uppgiften, torde stundom genom den nu gällande bestämmelsen hava blivit uteslutna. Enligt nuvarande instruktion bestämmer Kungl. Maj:t, efter förslag av lånenämnd samt efter hörande av centralnämnden, ersättning till lånenämndens sekreterare, övrig personal och låneombud. Då fastställandet av ifrågavarande ersättningar, liksom även av gottgörelserna till värderingsmännen, synes kunna anförtros åt centralnämnden, har jordbrukskreditutredningen i sitt instruktionsförslag upptagit en bestämmelse av sådan innebörd. I samband härmed har till förevarande paragraf överflyttats föreskriften i 13 § av gällande instruktion, att centralnämnden skall äga att bestämma det belopp, som varje lånenämnd må för viss tid använda till expenser. Härvid har uteslutits begränsningen, att expensmedlen skola hållas inom ett av Kungl. Maj:t i särskild ordning för lånenämnderna tillhopa fastställt belopp. Liksom centralnämnden föreslagits skola fastställa ersättningarna åt lånenämndernas funktionärer m. fl., synes nämligen centralnämnden även kunna åläggas ansvaret för att icke lånenämndernas expenser komma att uppgå till högre belopp än som är oundgängligt.
Bilaga T.
TABELLER RÖRANDE
KONKURSANSÖKNINGAR OCH KONKURSER, DÄR GÄLDENÄREN VARIT JORDBRUKARE
58¶Förklaringar. De till grund för tabellerna liggande uppgifterna rörande konkursansökningar och konkurser, där gäldenären varit jordbrukare, hava överlämnats till jordbrukskreditutredningen från de olika domhavandena. Uppgifterna äro i tabellerna sammanfattade länsvis med sammanräkning för hela riket samt med fördelning på Svealand, Götaland och Norrland, varvid det ansetts naturligt a t t till Norrlandslänen i detta sammanhang hänföra Kopparbergs län. Under det att ägarna av jordbruksfastighet fördelats i olika grupper efter taxeringsvärdet på den ägda fastigheten, har någon motsvarande uppdelning icke skett med avseende å brukare. Ej heller har det ansetts nödvändigt att i det föreliggande materialet särskilja ägare med fastighet under eget bruk och ägare med fastigheten utarrenderad. I tabell 1 hava ägare och brukare sammanfattats under beteckningen jordbrukare. Då det i tabellerna upptagna taxeringsvärdet stundom överstiger tillgångarnas belopp, är en anledning härtill att söka i den omständigheten, att en fastighet icke behöver ingå bland tillgångarna till sitt taxeringsvärde utan kan upptagas med ett lägre saluvärde.
Första halvåret 1934
59 o » - * > o i H - » e O " T
i
t o i O O T t N o m i o i o o j i - ' r u c ' c o o v r :
o
rH
CM
t~
o kq
l O H H ' i ' ^ H H H
' c b c b c b c b ä s ^ ^ ^ ö c M c b d i C M i b " *
co
lO iO
CO CM
t c t - c o r - i e o c o o t - i - t c o o i o j o ^ ö t - a ^ - ^ i o ^ o a o c o t o t - c o
©
CO
t-
ta
CO
-t.
(MCOOCXJCMCO-^r-lT-iiO-HincOCD-itl^CMTtlCMCOiCiCMeOi-l
s
CM CM
tiT5
CT3 T-t
c^ t <X> - *
co
i—1
CC
i-l t^
CI
o cj
"3
*""
CS
CO Oi
M
a
u-
c
o
M
m
M a .3 a U O
*»
PH
©
o S
O
to
t^
• ^ N C O t - N O W N e O W C O i f l r - l i O N ^ H H H W i r . i i H M H
8 CO 1-1
CO <J3 co i-l
i-H ^-(
n
co
TH I C i O * 0 . 0 < ? 1 0 0 i Q < N i C O ä O ( N 9 4 l Q O t ~ O t O I £ ) G * 1 0 < n t ~
1-1
CO
iH
t D N ^ t c ^ H j j H H i n o c o r - i c o i C i O i - i c M c o c o t o t n - ^ c o
8¶CM CM
O iO
f^CM
TH
i-H
H o r3
c
r « f f l O i i i o ^ ^ « ^ H f f l c o ( D Ä H ^ n ^ - ^ i O H i j i i o COOCM^COi-H-rflCMi-lOCMCM—lCOir5COCMCOiOr}(>Cr^-*CM
co
t-
o
CO i—i
-* ta
CM
TH
O
CM
Oi
CM
"* CM iCO
t» »O
•*
i-t CO 1—1
r-t CM co r-t CO —1
l O - ^ X i N H i M N N C O N O i O W N C O N C D C O N t ^ O i O N i O CM CM CM i > - CM CM T J I i-H 5<J CTS CM » * CO CO CM i-H CM CM CO - ^ CM i-H i-H
SO
co
t^ Tjt lO
CO »O -H
M C O J Q N i Q O J ^ T f f f l i n c O ^ C t C X ^ O O O N C n c O C O N CMi-HCM-^ii-i N H I M C O O C O H C O H J J H H H H C O N N H
«e
CTi
S
o
CO i-l •rfi
C7> CM -^
c o o c o t c c o c D o y 3 i n ' N i j i ( N i Q c o ( M O ( - - x ^ - i ( i n ' * i ~ - i n CMi-fi-HCMi-i i-H CM-^li-l COCMCM iHr-iCMCMi-li-H
(M
a> co
©
8 ^ —\ ,-< T H ^ c o o a i c o * c o i a i o o o o o o o c M c D r o i o n o .2 i •* CM OS
•3 rlj
M
r*
•o
,_,'
^4
C O O - ^ t M C O C O O ^ ^ O i O C D i O i O t ^ O O O l O O O S W O C O
OS
rM H3 a o
•M
O
:c3
al rH
.rH
0 » O i H ( M i r 5 « O t - O M O ( M m C T i G O » O G M O S C O O - ^ l t ^ O C ) 0 0 C O C M C O C T I C M C M - ^ C M C O — I ' J H I O O C O - ^ C O I - I C O C M - ^ - ^ I C O C M T H r-( - H
TH
CO CTJ ^H
di
a
tH
"•*
* j
i—i
T-l
M +3 +*
i-i
.—1 T - l
i ; o co * „£) -33
a>
i-i
i-H
1 H C O
CMr-Hr-llH
CM
iH
l-l
r.
i O - i O c X > i O C i W O ' £ O C O « h i C O N C O ^ e O v O C X ! O i O H C T J H W C O r l l H H N H C O C D C O I - H C O C M S ^ J I - I C M I - I C M C O T - I C M
a>
T-l
gfl
M ie
CO
cs
r©
'3 O
CO CO
6*
CT5
TH
d
CM
OS
co
O
on (*»> h A 5/
H
c3
<
S
1—1
O
,—1 CO OS
rO CO
r©
as
rS P
"
EG
m z : CO CO SQ £ sä b c ; £ rO.«»T-l 00
H
CO
d Ml N3
r»
w
a
CS
©
a
M a
-a
o M
S3
© •—5
CI
> ^ fe
o
3 ^
co
2 Ö
as be
jö
H'0
a rM :o a a
6C.M • ^
*•*
rt
©
•I * 5-a
Is c
<
8 a3 ^
-a
-*J
c3 a a <
'003CM
i
t - i o t - O i - i o t ~ c - c a c ~ t > - c a
' C T W C R O t i - m H N t O H f f l O
$
t^
©
m
S
CO
TH
CO CM i-l
o
CM \a
ICO T-i
O
Ol
i-i
o
8 CM
>C • *
CM CM
<o CO
^H
cc
i - l CM
CM
00 CO
OS m
CO i-t
T-H
t " » « ) ' ( i n i u s « t . » f f l o i n r t O i o ) t . H « ) e i s n < » < o
oo
o>
CO
T f l f f K N i O i H H I M O N M O H H t O H ^ i C i N l S W ^ X I S e O i-H i-H
8 rH
i-l CM
->ti uO
CO CM
» O i f ^ N C I ^ H ^ I C r - W O l f l i i l ^ f f l »
iji
i-i
t-
CM
tbibcbcbcMCMiHi^i^ihi^cMib^cb(»cbcM
' cMcbihiHcb
W
ffi
©
rt
8¶OS CM
C73 • *
i-l CM
iH
co
O
CM
>n CM
lO •>t<
CT3 CM
|CO-rfii-(i-ICO^CMCOt>iCMCOiTH
ee rH
CO CO
CT3 O
CO i-l
^ • • ^ O J N H N o q c o H O j i M m o i - i o i i i i H a j i X i i Q Q O H c o c c ; C M i H r - l i-H CO C M I H T - ( I—IHH
»fl
5* CO
U0 i-l T-t
CO lO
co5CNt--i-iiOcoKiioocoNmoa.HiC5(>iO'i'Hci:cc(M
O rH
Ttt
cc
Ol CO 1—1
CO Ttl
»O l>» CM
o t£
1-1 KO T-t
Ttl CO
1 < * CO O ( N ! C CD l> i—l i—l
CM \T.
C73 0 0 CO CO
CM CO
CO
o
O
J>
i ^ f f i ( » O H i f l e ( ) ( o t . O i t t - o t * f l O M i
c b i b ^ ^ i ^ c b i H Ö ö t ^ ^ c b c M C M T H ^ ^ c b ö i H C M i i ö t - i-(
iH
TH
CB CO
*-
co
cä
CM
«e
1 > CO CO CO i—1
i
iH
iH
CO
i—l
1¶T—( i—I -^JH
i-l T-l
T-ITH
"*CD
C M T H T - I
i-l
i—1
rH
OS TH
i—l
co
COt^t^iOiO-*^)CMCOT--IOCOCOa3ir5CO-*CD«X>CDCMCOl>0 T-t TH US CO iH iH iH ~H CM i-
C73 rfl
<
»-i
CO CO CM
W \ C * n t - - ^ G O t - < N - " # t f : i O C N O < N I O O C O O - ^ © i H C O © < N
•^
oo
CO OS 1—1
a
o
O i O C O O O O ^ H O C O C J i - i j l C O C O i O ^ n N O f N ^ i Q H
O CO
O CJ3 ex> iHi ^# r j l CO CM CO O --< • * OS CO «£> i O t ^ i£i —4 i—I i-l CM TH
rH
CJ5 i-l
C3 CM 05 i-H
CO C O - - I C O C O C » O T T H I - I C 7 3 ^ 1 ^ U O C O C O T H - ^ 1 > T - I T } 1 C T > C O C M C O 1-ll-l-Hl-l
iHCO
T-t
O l T - l ! -
CO
•c
CO 03
1 O
K
QDl=
S-l u f HrrJ +3 p
o o
cä
OS?
-/ a
^
T:
i o °
S
^
C T3 cS Ö »• cr>
c C
i -it
OT
Ii
p
™ :c "-Ö £c 00
' C et
c
P
-
CO
-2 ? 0=<
TH
4«J
O
w
5 (N 4J Cö
r^
:© © co >4 i—i
3*c»'^i
CM
r-l
gg
c3
O
t - " * ( O t * « n f t
a GO
:es "g
M „
1¶N H N i O X H H O H C M W O O C D U C O ^ N H H M ^ N O
0)
OS CM OS i—i
•r1 o
l O I M N H O
o
«H
TH
O
s* 4 *
|
\0
O C l N - * l ( ; 0 0 ) f l ) { D t . ( 0 « 0 1 i J l » I O r . « ( O W 1 0 r H i n ( 0
O
OS i—1
.2. »
o t - t ^ » o o
3.
r-
—
—1 CO OS r-l
cd
CD-*!—i00C0<X>a5OC£>-<tiC0 D N N l M O O i O I M C n - ^ H O i H i-H H ( M H I—1 r-l " * l O i—i H i M H H H W H N C O r l i H
*"* -<ti cr>
TH
<M e)
i-H
—1
OS i-H
"i
J4
^i
co
O I-!
JH 0)
-r-
r-(
S SH
H
OS <N OS
r *
.©
K~.
OS 1-1
I
ic a * a cu on 0) » s s— r/i
"*"
o co
<l
55 T-H
as -r-a
-*
CT5
M
c
^ c c M :cc
-~
C
fl a ^ J I a> i f t/}
P-
>
W
^
t-
Cä
e
<HH
i a l i a •o
b. "ö
cd
rH
C»
q
fi
4)
•.O
ra o
u o
60 Tab. 2 A. Fastighets taxeringsvärde, tillgångar, skulder samt brist i boet beträffande ål och dels i fråga om ägare i storlek! A b 8 0 1 i t a L ä n
An- Fastighets t a l taxeringsvärde
m. m.
Tillgångar
Summa
K r o n 1
2¶Stockholms län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 » 20 100— 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 » 100 100 och högre Summa b) Brukare
i
2 4 3 1 2
16 200 54 700 91650 81700 312 000
13 228 61533 101 538 81908 360 785
556 250
t a l
M e
Sku 1 d e r
5¶Därav prioriterad gäld
Brist i boet
Kr.
o r 6
7¶FastigTillhets gångai tax.An- värde tal Kronor
Överskott i boet
14 689 16 925 37 940 139 108 73 148 124 973 75 000 99 737 423 215 313 385
3 697 77 575 23 435 17 829 79 702 17 272
8100 6 61. 13 675 15 38! 30 550 33 84( 81700 8190: 1 156 000 180 39S
618 992
803 958
514 162
202 238 17 272
5158!
426 866
22 345
387 073
1 1
46 354
40 357
22 250
26 374
Summa för länet
659349 1230824
536 507
5S9311 17 836
2¶Uppsala län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10 1 0 0 - 20 000 » 2 0 1 0 0 - 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 » 100100 och högre
3 1 4 2 1
19 800 16 700 123 500 129 600 171 400
23 404 31 631 130 030 147 881 189 910
32 086 36 695 186 904 118 051 204 082
21444 15 000 121 496 87 304 161 324
9115 433 5 064 56 874 4 226 34 056 14172
1 Summa
461 000
522 856
577 818
406 568
89 451 34 489
83 097
277 216
44 896
196 407
b) Brukare
in
2 288
3 10-
6 600 7 801 16 700 31631 30 875 32 507 1 64 800 73 940 171 400 189 910 2 41909 47 532 1 8 310
Summa för länet
605 953 855 034
285 858 36 777
3¶Södermanlands län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 » 20 1 0 0 - 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 » 100100 och högre
2 1 4 1
33 600 27 200 278 500 146 200
37 324 62 428 57 512 74 697 296 95-' 347 838 150 879 201 343
50178 13 527 212 945
25104 17 185 55 698 50 464
16 800 18 662 27 200 57 512 1 69 625 74 238 146 200 150 879;
485 500
542 667
686 306
276 650
148 451
194 209
582 004
86 889
387 795
736 876 1268310
363 539
536 246
Summa b) Brukare
18 Summa för länet
Östergötlands län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10 1 0 0 - 20 000 » 20 100— 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 » 100100 och högre Summa b) Brukare
4 812
215 747
764 173
106 432
60 687
28 855
67 833 10 789
4 812
5 37 000 46 821 66 861 28 896 20 040 12 167 443 195 776 352 448 147 980 156 672 4 142 250 122 595 208 764 114 824 86 169 4 295 132 333 14* 400 335 258 375 71189 4 002 8 2 169 500 2 106 937 2 425 804 1 641 060 329 642 10 775 33 2 811325 2 805 277 3 454 212 2 191 135 663 712 14 777 44
Summa för länet
485 500
4 812
18 678
9 364 7 400 13 954 16 315 35 550 30 649 1 73 783 83 287 .1 271 18. 263 367 2
85 192
85 008 4 903
36 511
39 234
548 426
77 2811325 B 021024 4 218385 2 297 567 1212138 14 777
28 341
61 12 i konkurs försatta jordbrukare, med fördelning länsvis dels på ägare och brukare lpper efter fastighets taxeringsvärde. i 1t a1
E e l a t i v a
Skulder Därav lumma prioriterad gäld
Brist i boet
Överskott i boet
8 462 34 777 41658 99 737 211607
7 344 9 485 24 382 75 000 156 692
Brist i boet, fördelad i storleksgrupper om
FastigSkulder Överhels Priori- Brist skott Sumtax.torad i boet i boet ma värde gäld
K r o n o r 12
tal
i % av 16
1848 19 394 7 812 17*29 39 851
8 636
122-5 88-9 90-3 99-7 86-5
127-9 226-1 123-1 121-8 117-3
lll-o 61-6 72-0 91-6 86-9
27-9 126 i 23i 21-8 22i
4-8
66 997
42 847
16 853
32 836
29 775
49 233
23 572
10 695 36 695 46 726 59 025 204 082
7148 15 0O0 30 374 43 652 161 324
3 038 5 064 14 219 2113 14172
52 529
36 961
8 132
17 028
27 722
4 490
19 641
13 612
25 089 13 527 53 236
12 552 17185 13 925 50 464
85 788
34 581
18 556
32 335
4 827
21 554
48 781
13 982
20 625
oo
CM
O O iCO' H
i-H
1 1
2 2 ] 23
1 1 1
129-9
83i
1057-9
55-4
84-4
186 v
81-4
89-4
2-7
84-c 52-8 95-o 87-6 903
137-1 116o 143-7 79-8 107-5
91-e 47-4 93-4 59-0 84-9
38-9 16-o 43-7 29 7-5
1-s
23-i
89-9
77-8
17 i
90-o 47-n 93-8 96-9
601 185
1 2 3
1 1 2
o
T-HO
U O
O IN iOiT3
IO
T-l
Summa
CM
a n t a l 24
1 1 1
2 4 3 1 1 11
2 1 4 1 1
333-6
54-0
236-4
47-2
6l
167-3 129-9 117-1 133-4
134-4 23-5 71 7
67-3 29-9 18-7 33-4
2 1 3 1
51o
27-4
7 18 25
1265 89-5
6-6
lo lo
O O go SS ^>o :o O
141l 76l
31214 74 697 86 960 201 343
1 S
O O r-l °
2-8
3 135
40 716
lo
TH O
CM
tillgångar
o o o
44-7
199-7
172i
72-8
142-8 180-0 170-3 120-2 115-1
61-7 75-6 93-7 77-6 77-9
42-8 80-o 70-3 21-4 15-6
78-1
23-6
353-2
49-3
76i
40i
1 1-G
0-9
1 1 1
2 3
4 1
1 4 1 2 3
1 1
3 5
13 372 29 371 52191 100 084 303 225
5 779 12 332 28 706 64 594 205 133
4 008 13 056 21542 17 797 41 205
104 673
66 398
20 112
17 367
2 419
12 464
54 784
29 838
15 742
1000 1347
79-o 85-5 115-9 88-6 103o
100-2
1 1-2 0-5 0-5 0-5
1 1
5 12 4 3 7 31 44
02 Tab. 2 A (forts.). Fastighets taxeringsvärde, tillgångar, skulder samt brist i boet beträffandi och dels i fråga om ägare i storleks ••
A b s o1 i t a Län
An- Fastighets Tilltal taxerings- gångar värde
m. m.
t a 1
Sku 1 d e r Därav Summa prioriterad gäld
M e
Brist i boet
Kr.
K r o n o r 1
2¶Jönköpings län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 a 20 1 0 0 - 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 » 100100 och högre Summa b) Brukare
3¶Kronobergs län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 1 0 1 0 0 - 20 000 » 2 0 1 0 0 - 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre Summa b) Brukare
Kalmar län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10100— 20 000 »» 20 1 0 0 - 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre Summa b) Brukare
Gotlands län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 1 0 1 0 0 - 20 000 » 2 0 1 0 0 - 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 » 100 100 och högre Summa b) Brukare
11434 43 421 46 840 56 402
67 322 39 908 33 283 60 023
265 483
343 315
540 016
158 097
200 536
32 329
128 277
18 359
95 948
375 644 668 293
296 484
4 483 5 789 11833 13 901 23 250 33 190 76 050 97 354
18 963
24 522
3 835
12 642
17 888
4 618
41331 16 907 20 751 30 971 18 449 71340
711 819
561 297
178 998 20 751
—
3 835
46 742 45 594 43 589 49 058 376 314
553 572
80156 82139 58 681 76 293 414 550
768 950
3 835
6 29 900 38 825 3 40 950 85 983 1 26 300 27 710 i 50 900 57 844 1 620 900 343 210
6 471 4 983 13 650 28 661 26 300 27 710 50 900 57 844 620 900 343 210 1 64 079 46 131
10 144
53 103
2 302
—
768 950 563 716
221957 20 751
10 9 11 1
69 000 131 850 397 300 73 600
94 455 155 617 526 655 87 824
259 174 412 782 784 574 191 222
78 523 165 351 301 951
164 719 257 165 284 627 26 708 103 398
6 900 14 650 1 36118 73 600
9 445 17 291 47 878 87 824
671 750
864 551 1 647 752
545 825
809 909 26 708
27 889
17 517
55 526
2 625
42 959
— —
38 009
671 750 882068 1 703 278 548 450 847 918 26 708
7 4 3 1
40 950 45 800 85 500 87 300
49 392 54 212 106 276 101 614
79 790 86 805 169 848 120 278
17 028 15 887 52 658
30 398 32 593 63 572 18 664
259 550
311 494
456 721
85 573
145 227
2 829
7 938
_
5 109
85 573
— — 15268 18 490
2 Summa för länet
40 523 107 845 41704 81612 66 380 95 828 194 708 254 731
11 Summa för länet
31 383 35 500 46 500 152 100
10 Summa för länet
7 3 2 2
7 Summa för länet
4¶FastigTillhets tax.gångar An- värde tal Kronor
Överskott i boet
314 323 464 659
— —
7 056 5 850 11450 13 553 28 500 35 425 87 300 101 614
— — 17 303 20 766
63 r 1932 i konkurs försatta jordbrukare, med fördelning länsvis dels på ägare och brukare ;rupper efter fastighets taxeringsvärde.
Överskott i boet
Fastighets tax.värde
—
266-1 195-7 144-4 130-8
28-2 104-1 70-6 29-0
166i 95-7 50 i 30 8
—
—
77-4 85-1 70-1 78i
157-3
46i
58-4
1-1
296-8
— lo
i
K r o i o r 13
15 406 27 204 47 914 127 365
1633 14 474 2 3 420 2 8 201
9 617 13 303 16 641 30 011
38 572
14 324
77-3
13 707
—
—
|
18 325
2 623
SS
a n t a l
tillgångar
56-8
Summa
5-7
-
21 | 2 2 | 23
24 1 25 J 26 I
3 1
— — 2 — — — — — — 1 — 2
7 3 1 2
— — —
1 4
1 1
24i
— —
2 1
-
-
78-9
— _ —
77-o 47-6 94-9 88-o 180-9
206-4 95-5 211-8 131-9 120-8
120-4 53o 157-s 84-8 109-6
106-4 19-6 111-8 31-9 20-8
14 916
138-9
128-6
32-3
3-7
4 296
—
—
—
—
— —
3 7
2 2 b
1 1 3
1 2 1 1
10 9 10 1 30
13 359 27 380 58 681 76 2 9 3 414 550
7 790 15198 4 3 589 49 058 376 314
6 888 5 636 30 971 18 449 71340
59 318
46 775
6 917
22-7
— — 1 — 1 — — — — — — — — — — — — 1 1
6 2 1 1 1 11
100-0
—
274-4 265-3 149-0 217-7
83i 106-3 57s
—
73i 84-7 75-4 838
174-4 165-s 54o 117-7
26 126
77-7
190-6
3-0
3 456
—
—
317i
15-0
— 8-o
—
—
—
—
1 1
4 1
2 1 1
1 1 i
— — 1 —
7 4 3 1
3 4 769
25 917 45 865 71325 191 222
7 852 18 372 27 451
—
16 472 28 574 25 875 103 398
53 153
17 607 239
396-8
o
r- O co o
5 048
av
Överskott i boet
%
Priori- Brist terad i boet gäld
70 7
5 310
1917 Summa
2 001— 5 000 5001— 10 000 10 001— 25 000 25 001— 50 000
Brist i boet
Skulder
1—2 000
Skulder Därav Summa prioriterad gäld
Brist i boet, fördelad i storleksgrupper om
ta 1
R e l a t i v a
e l t a l
2 428
—
— — 1 3 5-o — — 1 — ~
~
76-2
62 2
—
82-s 84-5 80-£ 85- i
161-e 160 i 159-8 118-4
34-5 29-a 49-e
—
4 34? 814É 21191 18 664
61-e 60i 59- e 18-4
30 44ci
5 70£
9 685
—
83£
146»
27-E
46*
3 96J1
—
2 55f
—
180'
—
—
—
27 33Éi
5 0 3 .[
8 841i
82-( i
147«
4 0 554
11399 21 701 56 61€ 120 27£
2 432 3 97$ 17 552
—
27-s!
47-it
—
— — ~ ~~
— — —
15 2 17
64¶Tab. 2 A (forts.). _ ^ _ _ _ _ ^ _ _
Fastighets taxeringsvärde, tillgångar, skulder samt brist i boet beträffand» och dels i fråga om ägare i storleks A b s o l u t a
Län
m. m.
An- Fastighets tal taxeringsvärde
Tillångar
tal
Skulder Därav Summa prioriterad gäld
Brist i boet
K r o n o r
M el Överskott Fastighets Tilli boet tax.värde AnKr. tal Kronor 10
Blekinge län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 • 2 0 1 0 0 - 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 » 100 100 och högre
ii
70 500 160 700 81300 137 800
86 996 185 022 94 609 150 649
168 763 68 469 82 575 305 780 185 260 120 758 127 336 72 518 32 727 164 263 116 472 13 614
5 875 7 250 14 610 16 820 27100 31536 68 900 75 324
Summa
450 300
517 276 766 142 442 719 249 674
16 082 18 474
Summa för länet
450 300
517 276 766142 442 719 249 674
179 300 274 600 341 900 404 100 329 100
208 973 297 251 405 310 453 865 322 558
b) Brukare
Kristianstads län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10 1 0 0 - 20 000 » 2 0 1 0 0 - 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 » 100 100 och högre Summa b) Brukare Summa för länet Malmöhus län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 » 2 0 1 0 0 - 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 » 100 100 och högre Summa b)
Brukare
364 964 447 020 495 755 817 413 382 466
185 484 155 991 211 901 149 769 382 267 96 224 5 779 433 530 365 187 1639 285 071 59 908
1 529 000 1 687 957 2 507 618 1 498 253 827 079 7 418 78 112 419 362 21882 341 250 1529 000 1766069 2 926 980 1520135 1168 329 7 418
18 124 050 131 781 186 446 125 830 56 523 1858 25 369 200 400 833 539 737 347 865 143 695 4 791 18 594 05< 606 470 726 442 485 257 132 115 12143 15 1 060 866 1186 556 1915 419 1 006 902 736 709 7 846 6 1 344 700 i 334 5611 425 404 1197 012 134 414 43 571 82 3 492 866 3 660 201 4 793 448 3 162 866 1 203 456 70 209 38 475 673 1 569 662 270 786 1 093 989
Summa för länet 120 3 492 8664135 874 te 363110 3 433652 2 297 445 70 209 Hallands län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10100— 20 000 » 20100— 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 »> 100100 och högre Summa b) Brukare Summa för länet
50 450 102 100 425 950 280 300 563 900
59 765 124 771 112 750 200 192 487 812 729 100 305 051 379 414 579 632 1 053 070
52 089 68 751 3 745 105 968 87 702 260 503 260 241 288 309 352 74 363 619 282 473 438 1 422 700 1 545 0102 486 547 1589 951 945 542 4 005 86 717 135 070 10 873 98 353 1422 700 1 581 727 2 621617 1600824 1043 895 4005
/
18 474
6 404 7 463 15 255 16 514 28 492 33 776 67 350 75 644 164 550 161 279 23 167
25 575
15 763
18 207
2 520
6 892 7 321 14 768 16 033 33 003 33 693 70 724 79 104 224 116 222 427 42 596 44 638 12 518 29107
5 605 6 640 11518 14 094 30 425 34 844 70 075 76 263 281 950 289 816 38 451 41757 4 590 16151 35149
65 lr 1932 i konkurs försatta jordbrukare, med fördelning länsvis dels på ägare och brukare frupper efter fastighets taxeringsvärde. R e l ä
Urta Skulder Summa
Därav prioriterad gäld
Brist i boet
Överskott i boet
Fastighets tax.värde i
K r o ]i o r
a^r
Överskott i boet
o o o
1 o 1 °rHl oO rH O oU oO
CM
1¶HO OO O O =>iO
lOO
a n t a l
t i l l jj å n g a r
21 | 22 | 23 | 24 | 25
81-0 86-9 85-9 91-5
194o 1653 134-6 109o
78-7 lOOi 76-7 77s
94-9 65-3 34-6 9-o
87-i
85-6
48*3
87-1
148l
85-6
48-3
85-s 92-4 84-4 89 o 102o
174-6 150-4 122-3 180-1 118-6
88-8 755 94-3 95-5 88-4
74-6 50-4 23-7 80-5 18-6
—
4 3
11 3 2
9 7 6
90G
148-6
88-8
49o
0-4
—
536-8
436-8
—
66-1
141-5 134-7 119-8 161-4 106-8
95-5 86-8 80-o 84-9 89-7
42-9 35-9 21-8 62i 10-i
1-4 1-2 2-o 07 3-3
6 2 2 1
6 7 5
14 064 27 7 9 8 42 4 4 5 82131
5 706 16 842 24 173 58 236
6 881 10 978 10 909 6 807
— — —
27 362
15 811
8 917
27 3 6 2
15 8 1 1
8 917
13 034 24 834 41313 136 235 191 233
6 624 12 465 31855 72 255 142 535
5 571 8 320 8 018 60 864 29 954
37 944
22 701
12 531
—
—
481 273
—
°o
Summa
O CM rH CM
TH
0¶O O O O
° 0
%
Brist i boet, fördelad i storleksgrupper om
t a 1
IG
13 528
t i v a
Skulder Priori- Brist Sumterad i boet gäld
0-9
— — —
11 11 3 2
—
—
4 4 1 1 1
1 1 2 1
— — —
28 18 10 5 2
3 9 3 2
— — — —
1 3 6 4 2
— — — — 2 1
5 1
16 21 16 14 4 71
4 2 — — 4 — — 2 — — — — — 2 —
1-4 0-4
— — — — — — — —
1 1 1
15 6 7 1
12 044
10 3 5 8 21589 40 3 5 8 127 6 9 5 237 567
6 990 13 915 26 959 67127 199 502
3140 5 748 7 340 49114 22 402
103 192 675 523 7 26:.
94i 92-i 98-o 89-4 100-8
53 456
38 571
14 676
95-4
86-4
1-9
7 126
28 789
—
—
56-9
—
28 614
84-5
83-0
555 Il
13 863 2 5 024 52 078 94 854 526 535
5 788 13 246 35 947 77 338 309 641
7 639 10 963 17 234 18 591 236 719
416 33
84-4 81-7 87-3 91-9 97-s
208-8 177-5 149-5 124-4 181-7
87-2 94o 103-2 1014 106-8
115o 77-8 49-5 24-4 81-7
62 0-3
2 1 2 1
2 1 1 1
1 5 9
— — — — —
— — 2 — — 2 — 2
8 7 14 4 2
61-2
—
—
67 204
42 972
25 555
—
16 884
12 294
35 574
2028 34
— — —
92i
— 89 1 89-9
160-9
102-9
367-8
—
165 7
66¶Tab. 2 A (forts.).
Fastighets taxeringsvärde, tillgångar, skulder samt brist i boet beträffand* och dels i fråga om ägare i storleks A b s o 1i t a
Län
m. m.
J
t a1
Sku 1 d er Därav Summa prioriterad gäld K r o n o r
An- Fastighets Tilltal taxeringsgångar värde
6 Me
Brist i boet
Kr. 7
FastigTillhets tax.gångar An- värde tal Kronor
Överskott i boet
11¶Göteborgs och Bohus län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10100— 20 000 » 20100— 50 000 » 50 100—100 000 » 100 100 och högre
2 1 1 2 1
6 400 13 300 24100 132 833 105 700
6 674 11 523 30 392 130 161 103 634
9 385 13 986 34 770 183 203 102 390
7181 5192 20 000 102 126 77 322
2 711 2 463 4 378 53 042
— —
—
3 337 3 200 13 300 11523 24100 30 392 66 416 65 080 1 105 700 103 634
Summa
282 333 282 384
343 734
211 821
62 594
—
—
Summa för länet
8¶Älvsborgs län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10100— 20 000 » 2 0 1 0 0 - 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre Summa Summa för länet
b) Brukare
b) Brukare
282 502
63 436
14 4 4
65 395 54 400 153 300
84 995 60 569 139 919
313 002 78 752 207 358
70 539 47141 159 277
121 800
165 113
282 812
394 895
450 596
881 924
11915 394895
462 511
9¶Skaraborgs län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 1 0 1 0 0 - 20 000 » 20 100— 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre
—
—
Summa
531 836
b) Brukare
77 662 62 936 12 5 71800 86 535 1 29 300 39 276 5 367 800 461 919
15 Summa för länet
Värmlands län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 » 20 100— 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre Summa b) Brukare Summa för länet
60 387 11 6 75100 6 160 050 1 68 800 1 108 500 25 472 837 2 27
472 837
—
— —
40 333
40 341
— 35 291
228 007 18183 67 439
4 671 13 600 38 325
6 071 15142 34 980
110 879
117 699
387 836
431 328
— — 121 800 165 113 — — 17 169 19 591
44 574 3 695 32 659 926 498 391 531 463 987
— — 12 340 14 453
158 795 146 636 38 719 705 398
85 056 54 980 29 947 269 433
—
—
—
—
— —
88 353
170 741
753 745 1308 642
1 324
243 479 384 713
22 077
81133 60101
665 392 1 049 548 439 416 259 094
461 493 555 454
5 245 6 472 14 360 17 307 29 300 39 276 73 560 92 384
—
23 123
28 930
13 996
19 835
5 890
80 867 221 345 23 779 91237 176 869 65 224 194 473 314 600 22 000 73 608 130 385 94 904 166 748 291 794 124 655
140 478 85 632 124 715 56 777 125 046
5 490 7 352 12 516 15 206 4 588 1 26 675 32 412 68 800 73 608 — — — 108 500 166 748
606 933 1134 993
532 648
4 588
18 913
24 277
17 512
22 643
4 429
330 562
12 577
8 148
611 362 1147 570 330 562
540 796
—
2 214
67 ir 1932 i konkurs försatta jordbrukare, med fördelning länsvis dels på ägare och brukare [rupper efter fastighets taxeringsvärde. R e l ä
e l t a l Sku L d e r Summa
Därav prioriterad gäld
Brist i boet
Överskott i boet
Fastighets tax.värde
K r o u o r
i
t i v i
ta 1
Skulder Priori- Brist Sumterad i boet ma gäld %
av
Brist i boet, fördelad i storleksgrupper om O
Överskott i boet
o o
l o
CM
TH O
oo
1 © lo
lo
rH O rH O g o rH° O O O O O © o :0 O O O ©»o © iCliO
1 °CMm vn*"1 O C M CS» rH
rH
tillgångar
a n t a l 22 | 23
4 692 1 3 986 34 770 91601 102 3 9 0
3 590 5192 20 000 51063 77 322
1355 2 463 4 378 26 521
95-9 115-4 79-3 102-1 102-0
140-6 121-4 114-4 140-8 98-8
107-6 45i 65-8 78-5 74-e
40-6 21-4 14-4 40-8
—
— — —
— — 1 —i — — — — — 1 — — — — — 1 — — — — 1
49 105
30 260
8 942
121-7
75-o
22 2
0-5
— '
813-6
—
713-6
—
26 478
7 929
lOOo
75o
22-4
22 357 19 6 8 8 51839
5 038 11 785 39 819
16 286 4 546 16 859
76-9 89-8 109-5
368-3 l30o 148-2
83-o 77 8 113-8
268-3 30-0 48-2
282 812
110 879
117 699
73-8
171-3
67-2
71-3
38 344
16 862
18 753
87-6
195-7
86 i
4 953
3 629
—
31o
28 953
12 2 3 5
14 500
— — — — — —
85-4
84-e
13 2 3 3 29 327 3 8 719 141 080
7 088 10 996 29 947 5 3 887
6 761 12 020
—
204-5 169-5 98-6 152-7
109-5 63-5 76-2 58-3
104-5 69-5
4 8 696
90-3 83-o 74-6 79-4
45 632
19 105
16 726
79-9
157-7
—
— 155
— 24
2 1 1 2
1-2
2 — — — 1 — — — — — 2 — — — 1
1 — — 3 — — — — — — — 4 — —
14 4 4
5 — 2 — — — 5 — 2
— — —
1 1
4 1
6 2
—
1 7
9 32
52-7
— 1 — 1-4 — — — — — — 2 1 1 — — — 1
12 5 — 5
66o
57-8
0*1
—
—
293-3
25-0
193-3
—
—
737 Ol
273-7 193-9 161-8 177-1 175-0
29-4 715 11-3 128-9 74-8
173-7 93-9 64-1 77-1 75-o
4 1 1
—
2 3
1 1 1
—
—
— —
74-7 82-3 82-3 93-5 65-i
1 1 1
11 6 5 1 1
77-9
187-0
54-5
87-7
0-7
4 074
—
—
284-0
—
—
—
—
—
—
187-7
54i
88-4
0 7
17 2 7 3
14 617
20122 29 478 52 4 3 3 130 3 8 5 2 9 1 794
2162 10 8 7 1 3 667 94 904 124 655
12 770 14 272 20 786 56 777 125 046
45 400
13 222
6 288
—
4 2 502
12 243
—
—
Summa
—
2 2-3 — — — — — — — — — — — — — —
68 Tab. 2 A (forts.). Fastighets taxeringsvärde, tillgångar, skulder samt brist i boet beträffande och dels i fråga om ägare i storleks A b 8 0 1 i t a Län
An- Fastighets Tilltal taxerings- gångar värde
m. m.
t a 1
Sku l d e r Därav Summa prioriterad gäld
M e
Brist i boet
K r o n o r 1
2¶Örebro län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 » 20 100— 50 000 » 50 100—100 000 » 100 100 och högre Summa b) Brukare
4 1 3 2 1
8 500 9 271 29 234 13 000 14 419 16125 136 550 189 349 241 528 170 450 184 673 326 856 111 900 122 356 192 727 11 440 400 520 068 806 470 5 2 489 13 595
9 655
7¶Överskott FastigTillhets i boet tax.gångar An- värde Kr. tal Kronor 8
166 972 169 262
20100 1706 52179 142 183 70 371
2125 2 318 13 000 14 419 45 517 63116 85 225 92 336 111 900 122 356
345 889
286 539
40 036
47 279
27 525
32 660
8 494
11 106
Summa för länet
345 889
297 645
Västmanlands län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 » 20100— 50000 » 50100—100 000 »> 100100 och högre
4 5 4 5 2
28 500 33 977 48 791 81600 86 386 129 204 125 300 134 880 228 835 339 100 414 285 523 109 232 800 251 961 422 537
35 885 52 512 51619 137 552 69 090
14 814 42 818 93 955 108 824 170 576
20 8
807 300
921 489 1352 476
346 658
430 987
69 834
191 158
27 647
122 315
1 Summa för länet
807 300 991323 1543629
553 302
28832 Kopparbergs län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 » 20 100— 50 000 » 50100—100 000 »» 100 100 och högre
5 7 8
28 650 91650 239 700
30106 130 495 274 155
47 668 231 850 646 008
33 096 122 450 250 685
19 545 101 355 372 432
6 021 5 730 13 093 18 642 29 962 34 269
20 360 000 ?,
434 756
925 526
406 231
493 332
2 562
18 000
27 201
Summa för länet
435 681 952 727
406 231 519 608 2 562
16 364
19 804
Gävleborgs län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10100— 20 000 » 20 100— 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre
9 13 12 1 1
34 250 203 730 381 200 55 400 102 300
48 553 227 755 459 181 68 574 120 385
40191 181 902 349 526 42 798 90 024
2 1
36 1
776 880
924 448 1 396 774 699 441 2 070 4 276 520
481 329
9 003
21 580
25 679
926 518 1 401050 699961
483 535 9003
25 041
Summa b) Brukare
Summa b) Brukare
Summa b) Brukare Summa för länet
522 557
86 326 336 431 746 899 92 808 134 310
— 16 320 17 277
31325 33 720 67 820 82 857 116 400 125 980
—
— — 40 365 46 074
8 729
35 404
26 276
37 773 114 702 6 026 290 695 2 977 24 234 13 925
3 805 5 395 15 672 17 520 31767 38 265 55 400 68 574 102 300 120 385
2 206
2 070
69 ^r 1932 i konkurs försatta jordbrukare, med fördelning länsvis dels på ägare och brukare fcrupper efter fastighets taxeringsvärde. R e l ä
Le 1 t a i Skulder Därav Summa prioriterad gäld
Brist i boet
Fastighets tax.värde
Överskott i boet
K r o ii o r
i
2 414
—
5 025 1706 17 3 9 3 71092 70 3 7 1
— — — —
73 315
31 444
26 049
2 719
—
2 221
12198 25 841 57 209 104 622 211268
8 971 10 502 12 905 27 510 34 545
3 704 8 564 23 489 21765 85 288
67 623
17 332
|
7 309 16125 80 509 163 428 192 727
—
55 657 84 631
— 9
— — — — —
t i v a
Brist i boet, fördelad i storleksgrupper om
ta 1
Skulder Priori- Brist Sumterad i boet ma gäld
Överskott i boet
O
o o
1 o
lo
rH O r H ° OO OO M in'-'
CM
I
l o «Hl oo r-l oO
-HO OO O (M rH
M
ai
tillgångar
|
91-7 90-2 72-0 92-3 91-4
315-3 111-8 127-5 177-0 157-6
104l
216-8 11-8 27-5 77-o 57-5
— 1 — — — — — — 2
66-5
—
546o
—
446-0
84-8
156 9
66 2
83-9 94-5 92-9 81-9 92-7
143-6 149-6 169-7 126-3 167-7
105-6 60-8 38-3 33-2 27-2
43-6 49-6 69-7 26-s 67-7
87-6
146-8
37-6
46-8
88-2 91-6
—
Summa
a n t a l
%
—
o o £ o = o «S© in m in
1-6
22 | 2 3 | 2 4
| 25
| 26 |
— —
— — — — — — 1 3 1 1 2 1 — 2 — 4 — 1 — — — 3 1 1 3 1 — 6
— — — — —
3 1 3 2 1 10 5 15
— — — —
1 — 4 — 1 1 — 2 2 2 1 — — — — — — 2
4 5 4 5 2
23 894
3 456
15 289
—
273-7
39-6
175-2
1-5
—
—
13 368
19 761
81-4
155 7
55-8
Oi
9 534 33121 80 751
6 619 17 4 9 3 31336
3 909 14 479 46 554
—
158-4 177-7 235-6
109-9 93-8 91-4
64-9 77-7 135-8
— —
2 2
95-2 70-2 87-4
0-2
—
2 2 1
2 2
1 2
— 1
4 7 7
46 276
20 311
24 667
82-8
212-9
93-4
0-6
13 600
—
13 138
—
— 2 943-8
— — —
— —
1 2
—
18 4 6 5
9 592 2 5 879 62 242 92 808 134 310
4 465 1 3 992 29127 42 798 90 024
4197 8 823 24 225 24 234 13 925
38 799
19 429
13 370
4 276
2 206
37 86G
1 8 918
1 3 068
— 2 843-8
6-5
3 2
4 1 1
1 3 2
— — — — — — — — —
1 4 4 1 1
— — —
9 11 11 1 1
— — — —
82-6
218-7
93 2
— —
70-5 89-4 83-o 80-8 85-o
177-8 147-7 162-7 135-3 111-6
82-8 79-9 76-2 62-4 74-8
77-8 50-5 63-3 35-3 11-6
84-o
151i
75-6
52i
l-o
—
25i
106-6
—
—
83-8
lo
464 248
2-8 0-6
1 34
70¶Tab. 2 A (forts.). Fastighets taxeringsvärde, tillgångar, skulder samt brist i boet beträffande och dels i fråga om ägare i storleksA b s o1 u t a Län
m. m.
An- Fastighets Tilltal taxerings- gångar värde
Sku 1 d e r Därav Summa prioriterad gäld
K r ö n t 1
t a 1
M e-
Brist i boet
r
»
Överskott Fastighets Tilli boet tax.gångar An- värde Kr. tal Kronor
25 9 4 1
153 050 119 200 127 100 61700
185 158 127 040 131 482 66 253
257 728 184 241 188 772 86 857
139 695 93166 129 976
90 046 17 476 57 201 57 290 20 604
39 1
461 050
509 933
717 598
362 837
225 141 17 476
3 516
3 297
Summa för länet 40
513 449
720 895
36 783 46194 67 680 65100 67 391 90 891 192 143 217 408 278 306 140 542 195 239 228 473 113 450 134 076 272 154 548 018 660 308 937 504
Västernorrlands län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 » 20100— 50 000 » 50 0 0 0 - 1 0 0 000 » 100100 och högre Summa b) Brukare
Jämtlands län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10100— 20 000 » 20100— 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 » 100100 och högre Summa b) Brukare
7 5 7 2 1 22 R
Summa för länet 25
6122 13 244 31775 61700
7 406 14116 32 870 66 253
3 1
13 075
219 362 837
225141 17 695
12 836
39 365 40 887 188 124 152 680 131 640
21486 23 500 66 121 5 223 62 616 29 382 138 078
552 696
311801 34 605
5 255 6 599 13 020 13 478 1 27 449 31058 1 70 271 97 619 113 450 134 076 2 24 910 30 014
3 516
7 561
27 930
667 869
553 598
332170 34605
20 369
2 520 26 714
Västerbottens län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 » 20100— 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre
13 4
70 099 63 700
92 959 80 938
134 502 111 040
70 773 32 735
44 985 3 442 34 740 4 638
2 1
5 392 7151 15 925 20 235
Summa
133 799
173 897
245 542
103 508
79 725
8 080
7 870
10 229
_
b) Brukare Summa för länet
133 799
173 897
245 542
103 508
79 725
8 080
7 870 10229
Norrbottens län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10100— 20 000 » 2 0 1 0 0 - 50 000 » 50100—100 000 »» 100 100 och h ö g r e
9 5 1
60100 65 900 27100
74 882 60 518 51209
133 252 125 474 70 397
61393 30 681 29 584
58 370 68 921 19188
3 965
6 678 8 320 13180 12104 27100 51209
Summa
153 100
186 609
329 123
121 658
146 479
3 965
10 207
12 440
Summa för länet
146 479 3 9 6 5
12 440
b) Brukare
71 jlr 1932 i konkurs försatta jordbrukare, med fördelning länsvis dels på ägare och brukare rupper efter fastighets taxeringsvärde. E e 1 at i v a
1 e 1t a1 Skulder Därav Summa prioriterad gäld
Brist i boet
Överskott i boet
K r o i o r
Skulder FastigÖverhets Priori- Brist skott Sumi boet tax.terad i boet ma värde gäld i % av t i H g å n g a r
k lo Ho lo O o J j S _L,o T H O T H O K O IM 0 8 0<=> g0 O O O g o I O i r . 0- 1 0 i O ^ Q :£ 0 ro ^
rH
— —
— —
22 91 4 1
—
—
— 8
— 7
—
—
— 36
2 1 3 —
1 1 —
— 1 —
— — 1 1 2
7 5 6 1 1 20
l
— 1
— 2
3 23
5 588 10352 32 494 —
3 602 6 355 14 323 20 604
699 — — —
82-7 93-8 96-7 93-1
139-2 145o 143-6 131i
75-4 73-3 98-9 —
48-6 45-0 43-6 31i
9-4 6 — 2 — — —
9 303 —
5 773
90-4
140-7
71-2
44 2
—
—
93-8
89-8
— 43s
— 70 7
— 34 8
— 13
79-6 96-6 88-4 72-o 84-6
146-5 134-8 128-0 117-0 202-0
4 — 3 2-4 1 15i —
1 — — —
5-2
10 3 —
5 628
9 668 18178 39 758 114 236 272 154
5 623 8177 26 875 76 340 131 640
3 069 4 700 9 446 31308 138 078
42 614
25 122
— 746 14 691 — 1573
88-0
6 790
—
—
369-4
46-5 85-2 60-7 34-8 86-5 304 78-2 32-1 98-2 102-0 88 7 47-2 11-9 269-4
82-1
82-9
49 7
— 5i 8
9 310
1 2 3 i
18 400
—
26 |
10309 20 471 47193 86 857
in
||
Summa
22 | 23 | 24
13¶Off* l O O rH <M
a n t a l 21
•fl' «
3 297
Brist i boet, fördelad i storleksgrupper om
t a
5 2 1
13 287
10 346 27 760
5 444 8184
3 460 8 685
265 1160
75-4 78-7
144-7 137-2
76-i 40-4
48-4 42-9
3-7 2-5
1 1
1 2
14 443
6 089
4 689
76-9
141-2
59-5
4-6
—
—
—
—
14 80C 25 09E 70 39J
6 921 6136 29 584
6 486 13 784 1918*
79E
80-3 108-s 52-s
177-s 207- a 137-E
83-s 50-! 57-c
77-s 113-s 37-t
6-e
2 1
2 —
3 2
2 — i
—
9 4 1
21941L
8 1K)
9 76E
264l
82c
176-4
65 J
78c
2:
—
21941L
8 1 K{
9 76?•
264\
82-(> 176<t
65 5!
78-(
-
11 3
72¶Tab. 2 B.
Fastighets taxeringsvärde, tillgångar, skulder samt bri*t i boet beträffande och dels i fråga om ägare i storleksA b s o l u t a Fastighets taxeringsvärde
L ä n m. m.
Tillgångar
tal
Skulder Därav Summa prioriterad gäld
Brist i boet
M Överskott i boet
FastigTillhets tax.- gångar värde
Kr. Kronor
Stockholms län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 1 0 1 0 0 - 20 000 » 2 0 1 0 0 - 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre Summa b) Brukare
9100 86 600 25 700
9184 97319 44 336
13 133 132 988 43 950
12 500 69 733 41200
3 949 38 272
121 400
150 839
190 071
123 433
42 221
18 478
90 385
24 435
2 603 386
9100 14 433 25 700
9184 16 220 44 336
2 989
15 175
18 855
2 9S9
2 640
Summa för länet
147 86S
114128 Uppsala län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10100— 20 000 » 2 0 1 0 0 - 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 »» 100 100 och högre
5 000 54100 57100
6 049 58 097 100 736
8 061 106 397 93 235
5 006 57 964 61104
2 012 48 300 1269
8 770
5 000 6 049 13 525 14 524 28 550 50 368
314 100
297 373
391 770
295 914
121 951 27 554
157 050 148 686
Summa
430 300
462 255
599 463
419 988
173 532 36 324
47 811
56 129
145 788
36 910
89 659
24 685
b) Brukare
4 677
Summa för länet
456 898
263191 36324
20490 Södermanlands län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 1 0 1 0 0 - 20 000 » 2 0 1 0 0 - 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre
16 800 28 600 144 900 58 600 103 600
21683 47 525 183 234 61998
7 985 41660 148 153 70 500
32 541 102 220 23 393 1500 44 796
3 374
107 685
54 224 149 745 203 253 63 498 152 481
8 400 10 841 14 300 23 762 36 225 45 808 58 600 61998 103 600 107 685
Summa
352 500
422 125
623 201
268 298
204 450
3 374
35 250
42 212
134 980
492 668
93 789
357 688 3 374
18 570
b)
Brukare
6 749
Summa för länet
352 500
557 105 1115 869
562138 Östergötlands län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 » 20100— 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre
46 550 30 900 264 600 196 600 794 800
60 536 115 762 35 895 41362 278 751 371106 201 100 289 646 828 865 995 053
66177 30 532 266 540 192 744 665 139
55 226 5 467 92 355 88 546 175 857
9 669
6 650 8 648 15 450 17 947 37 800 39 821 65 533 67 033 198 700 207 216
1 333 450 1 405 147 1 812 929 1 221 132
417 451
9 669
57 976
83 900 I 605 081
77 507
521 181
1333450 1489047 2418010 1298639
938 632
Summa b) Brukare Summa för länet
61093 3 648
9 6691
28988 32 370
73 ,r 1933 1 konkurs försatta jordbrukare, med fördelning länsvis dels på ägare och brukare grupper efter fastighets taxeringsvärde. R e l ä
L e 1 t a 1 Sku Summa
der Därav prioriterad gäld
Brist i boet
Överskott i boet
Fastighets tax.värde
K r o n o r 16
t i v i
Brist i boet, fördelad i storleksgrupper om
t a l
Skulder Priori- Brist Sumterad i boet ma gäld
i % av t i l l g å n g a i 18 19 17
Överskott i boet
13133 22165 4 3 950
12 500 11622 41200
3 949 6 379
23 759
15 4 2 9
5 277
80-5
126o
81-s
28o
2-0
12 912
3 491
10 272
—
—
132-2
—
9 858
7 608
71 7
87-3
136-1 71-7 92-9
43-o 39-3
o o
Summa
O (M (M -H
a n t a 1
143o 136-7 99-i
l o 1 o rHl oO Is au oOo o ° O O rOHOO :o O o O o ° in o
H O O o o o
21 | 22 | 23
99-1 89-0 58-0
(M
IM
434 386
o o o
—
24 | 25 | 26
— —
1 4
— —
1 1
—
—
2-6 0-9
7 12
~
—
1 4 1
4 385
133-3 183i 92-5
82-8 99-8 60-6
33-3 83i 1'2
8-7
60 976
13 777
105-6
131-7
99-5
41-o
9-3
4 6 684
19 281
4 036
93 i
129-7
90s
37-5
7-8
—
3 076
7 472
—
—
259-8
65-8
159-8
— —
35 488
12 5 3 3
83o
88i
— 7o
27112 74 872 50 8 1 3 6 3 498 152 481
3 992 20 830 37 038
77-5 60-2 79-i 94-5 96-2
250-1 315-1 110-9 102-4 141-e
36-8 87-7 80-8
1-9
1 1
65-5
150.1 215-1 12-8 2-4 41-6
2 1 1
70 500
16 271 51110 5 848 1500 44 796
62 320
26 830
20 445
147-6
63-6
48-4
0-8
—
24 633
4 688
17 884
—
—
365o
697)
—
12 0 6 9
18 738
63-8
200 3
65o
16 537 20 681 5 3 015 96 548 248 763
9 454 15 266 3 8 077 64 248 166 285
7 889 2 734 13194 29 5 1 3 43 964
191-2 115-2 133-1 144-0 120-0
109-3 85i 95-6 95-8 80-2
91-2 15-2 33i 44-o 21-2
—
2 2 2
2 1
2 417
76-9 86-1 94-9 97-8 95-9
1-2
1 2 1
7 2 7 3 3
78 823
53 0 9 3
18 150
94-9
86-9
29-7
0-7
5 006 14 4 9 1 30 552
2 012 12 075 634
195 885
147 957
66 607 12 149
1 2
—
82-7 93i 56-7
8 061 26 599 46 617
—
—
2 2 3 1 1
26 308
3 370
22 660
—
—
721-2
92-4
621-2
—
5 2 565
28 231
89-6
87-2
0-6
74 Tab. 2 B (forts.).
Fastighets taxeringsvärde, tillgångar, skulder samt brist i boet beträffande och dels i fråga om ägare i storleksA h s o 1u t a t a 1 An- Fastighets tal taxeringsvärde
L ä n m. m.
K 2
3¶Sku 1 d e r Därav Summa prioriterad gäld
Tillgångar i
o
n c 5
M e-
Brist i höet
Kr.
r 6
8¶Jönköpings län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10100— 20 000 » 20 100— 50 000 » 50 100—100 000 » 100 100 och högre
1 3 2
3 500 42 800 67 901
124 600
130 987
227 954
76 607
96 967
Summa
238 801
263 079
411 280
155 916
160 026 11825
—
14 558
44 350
3 318
Summa för länet
277 637
455 630 159 234
189818 11825
Kronobergs l ä n . a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000kr. 10100— 20 000 »» 20 100— 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre
5 1 3
24 375 18 800 92 722
29 735 27 360 111275
52 606 29 934 234 890
24 952 18 045 190 018
22 871 2 574 123 615
4116 49118 78 858
13144 99 095 71087
7 316 47 396 24 597
9 028 49 977 4 054 11825
29 792
FastigTillhets tax.gångar An- värde tal Kronor
Överskott i boet
3 500 4 116 14 267 16 373 33 950 39 429 124 600 130 987
37 583
— —
—
— —
15 920 18 509
4 875 18 800 30 907
5 947 27 360 37 092
— — 15 100 18 708 — — — 1613 7152 9 710 — —
135 897
168 370
317 430
233 015
149 060
—
16 125
38 476
3 725
22 351
Summa för länet
135 897
184 495 355 906 236 740
171411 Kalmar l ä n . a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 » 20 100— 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 o c h högre
70 900
75 082
171 022
66 889
95 940
17 725
— — 17 725 18 770 — — — 1671 — — 3083 4 645
Summa
— —
70 900
75 082
66 889
95 940
—
136 061
14 949
104 311
Summa för länet
70 900
106 832
307 083
200251 Gotlands l ä n . a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10100— 20 000 » 20100— 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 » 100 100 o c h högre
5 3 1
22 800 37 400 40 400
26 782 46 755 46 616
71431 74 521 67 795
14 666 45 789 57136
44 649 28 010 21179
244 Summa
100 600
120 153
213 747
117 591
93 838
_
117 591
95 205
Summa b) Brukare
b) Brukare Summa för länet
120 201 215162
4 560 12 467 40 400
5 356 15 585 46 616
13 350
12 020
_ 244
18 770
75 tr 1933 i konkurs försatta jordbrukare, m ed fördelning länsvis dels på ägare och brukare grupper efter fasti »hets taxeringsvärde. R e l a t i v a
I e 1t a 1 Skulder Därav Summa prioriterad gäld
Brist i boet
Överskott i boet
Skulder FastigÖverhets Priori- Brist skott tax.- Sum- terad i boet i boet ma värde gäld i % av
K r o n o r 12
13144 33 032 35 544
7 316 15 799 12 298
9 028 16 659 2 027
227 954
76 607
96 967
58 754
22 274
22 860
5 544
3 724
5 912
85-0 87-1 86-1
319-3 201-7 90i
177-7 96-5 31-2
219-s 101-7 5i
95i
174-0
58-5
74-o
90-8
156-3
60-8
304-6
22-8 t 204-6
16 562
80-7
188-5
25 890
1 1
15-0
4-5
83-9 66-o 170-8
238-6
23 i
138-6
73 7 1929
92-9
42 755
16 722
23 985
94-4
227-8
89-i
127-8
42 755
16 722
23 985
94-4
227-8
89i
127-8
14 286 24 840 67 795
2 933 15 263 57136
8 930 9 336 21179
23 750
13 066
10 426
1415 21516
9 10
2 235
5 490
5 1 3
9 021
8 706
12 460
3 558
3 848
7 161
18 731
1 3 1
13 351
m
25 | 26 |
176-9 109-4 211-1
35 270
82-0 68-7 83-s
4 990 18 045 63 339
4 574 2 574 41205
10 521 29 934 78 297
M
a n t a l
3 1
68-4
-H
76-9 9-4 lll-i
57-4
12 654
gi
10 616
Is
o 1 o Ig ->l oO i b ° Sum— o oo rH X, =>o o o £ o ma 3 <M ^ o M nin S o
<M
86o
30 375
o o o
tillgångar
3rist i boet, fördelad i storleksgrupper om
tal
4 19
47i
328-5
287-4
87-4
85-i 80-o 86-7
266-7 159-4 145-4
54-7 97-9 122-6
166-7 59-9 45-4
0-5
3 1
1 1 1
5 2 1
83-7
177-9
97s
78-i
0-2
2 947-8
952(1
83-3 1 179o
2 847-8 978
79 2
i
5 6
76¶Tab. 2 B (forts.). Fastighets taxeringsvärde, tillgångar, skulder samt brist i boet beträffande och dels i fråga om ägare i storleksA b 8o1 u t a Län
t a 1
Sku 1 d e r An- Fastighets TillDärav taxeringstal gångar Summa prioritevärde rad gäld K r ö n o r 2 3 4 5 6
m. m.
1 M e-
Brist i boet
Fastighets Tilltax.- gångar An- värde tal Kronor 9 10 11
Överskott i boet Kr.
8¶Blekinge län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 10100— 20 000 » 20 100— 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 » 100 100 och högre
1 3
3 200 44100
3 994 50568
6 317 63196
3 418 45 445
2 323 13 343
3 200 14 700
3 994 16 856
132 800
146 006
155 085
134 964
13 672
4 593
66 400
73 003
Summa
180 100
200 568
224 598
183 827
29 338
5 308
30 016
33 428
Summa för länet
224 598
29 338
33428 Kristianstads län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 » 20 100— 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre
7 9 5
43 500 151 520 161 500
46 307 176 096 188 986
71823 254 566 208 627
48 771 127 354 112 199
25 516 78 470 38 330 18 689
6 214 16 836 32 300
6 615 19 566 37 799
b) Brukare
136 900
155 055
225 686
207 335
70 631
22 8
493 420
566 444
760 702
495 659
212 947 18 689
6 474
1 198
75 451
1 Summa för länet
493 420
288 398 19 604
3¶Malmöhus län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 1 0 1 0 0 - 20 000 » 20 100— 50 000 » 50 100—100 000 » 100 100 och högre
17 8 6 5 5
109 300 118 122 120 100 146 778 172 033 215 819 392 033 434 288 590 700 666 871
140 765 108 676 2 90119 60 321 157 283 94 796 21826 396 390 145 506 560 591 327 028 41 1 384 166 1 581 878 2 296 377 1 345 148 736 327 21 828 27 110 340 423 55G 60 411 313 216
1¶Summa b) Brukare
Summa b) Brukare Summa för länet Hallands län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10100— 20 000 » 20 100— 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre Summa Summa för länet
572 918
841 712 496 857
— — 136 900 155 055
226 796 207 099 288 789 579 794 993 899
22 428
25 747 809
16 447
6 948 6 429 15 012 18 347 1 28 672 35 970 78 407 86 858 118 140 133 374
33 760
38 582
68 1384166 1692 218 2 719933 1405 559 1049 543 21828
20 355
24 885
12 6 5 1
59 800 83 700 155 100 76 000
77 815 95 800 175 635 78 934
118 810 159 781 246 277 112 757
69 221 91547 191 261 81 312
40 995 65 846 70 642 33 823
4 983 13 950 31020 76 000
6 485 15 966 35127 78 934
374 600
428 184
637 625
433 341
15 608
17 841
—
109 836
4 109
78 351
747 461
437 450
4 087
— — 1865
2I
—
3 936
77 ir 1933 i konkurs försatta jordbrukare, med fördelning länsvis dels på ägare och brukare jrupper efter fastighets taxeringsvärde.
Därav prioriterad gäld
Summa
Brist i boet
Skulder ÖverPriori- Brist skott a i boet terad i boet Sumgäld ma % av t i 11 g å n g a r
Överskott i boet
fastighets tax.värde
158-2 125o
85-e 89-9
58-2 26-4
1-4
i
K r o i o r
2 001— 5000 5 00110 000 10 001— 25 000 25 001— 50 000
Skulder
Brist i boet, fördelad i storleksgrupper om
t a 1
1-2 000
K e 1 a t i v a
1 e 1 t a 1
0 - 0 s 0 in
Summa
a n t a l 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 ||
6 317 21065
3 418 15148
2 323 4 447
80-1 87-2
77 5 4 3
67 482
6 836
2 296
91-o
106-2
92-4
3-2
37 4 3 3
30 638
4 889
89-8
91-7
14-6
—
— -
37 433
30 638
89-8
112o
14( .
2-6
—
— —
10 260 28 285 41 725
6 967 14150 22 4 4 0
3 645 8 719 7 666
155i 144-6 110-4
105-3 72-s 59-4
5544- i 20- 5
1 1
4 2
2 3 2
3 738
93-9 86-o 85-5
—
—
225 686
207 3 3 5
70 631
—
88-3
145-6
133-7
45- 5
34 577
22 530
9 679
87-1
134-3
10 126
9 431
— 1251-7
2 8 057
1 6 562
9 613
13 3 4 1 25 887 48132 115 959 198 780
8 280 11265 26 214 79 278 112 118
6 393 7 540 15 799 29 101 65 406
92-5 81-8 79-7 90-3 88-6
56 009
32 808
17 959
15 687
2 237
—
2 0 67C
1 5 435
9 901 26 63C 49 25E 112 757
5 76? 15 25É 3 8 25S 8131$
3 4ie 10 97< 14 128> 33 82?»
26 56i1
18 056
8 804t
13 73C>
514J
9 79"L
2 3 35*i
13 67()
9 051 L
|
—
3 637
—
31C
— — 71! — 5*i
— — 2 — — ~~ — — — 1 — ~
—
— —
— — — 1 —
—
1 2 1
7 9 3
1 20
37- s
3-3
18-5 1 1 6 5 - 5
14-1
—
—
86-7
50 R
192-0 141-1 133-8 133-5 149-0
119-a 61-4 72-9 91-3 84-1
92- 0 41- 1 43- 9 33- 5 49- 0
— —
2 1
5 2
5 2
4 3 4 3
87-5
145-2
46- 5
—
383-8
54-7
283- 8
—
—
81-8
62 0
76-8 87-4 88-s 96-3
152-7 166-8 140-2 142-8
88-9 95-6 108-9 103-0
52 7 68 7 40 2 42 8
—
4 2
6 2
87c
148-9
101-2
49 3
—
13l
248 8
—
81-j
162(
95 2
63 0
0-4
— — 1 10-1 — — — — 2 — — — — — — — — 1 — — 4
1-9 — —
— — — — — — 2 2 11 — — — — — — 2 — — 2 —
16 8 5 5 5 39
12 4 5 1 22 8 30
78 Tab. 2 B (forts.).
Fastighets taxeringsvärde, tillgångar, skulder samt brist i boet beträffande! och dels i fråga om ägare i storleksA b s o l u t a
Län
Skulder Därav Summa prioriterad gäld
An- Fastighets Tilltal taxerings gångar värde
m. m.
K l
2¶Göteborgs och Bohus län. a) Ägare. Tax.yärde t.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 » 20100— 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre Summa b) Brukare
3 3 2
Summa för länet Älvsborgs län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 » 20 1 0 0 - 50 000 »> 50100—100 000 » 100 100 och högre Summa
r
21550 33 900 42 300
23 091 37 587 47 408
554 348
652 098
6 17
t a 1
o n
o
5 M e-
Brist i boet
Kr.
r 6
7183 11300 21150
7 697 12 529 23 704
607 744
659 087
510 219
78 606 27 263
1 184 783 202 581
715 830
900 354
597 183
211787 27 263
59 282
65 075
15 121
124 186
7 009
730951 1024 540
38 359
42 997
12 872 30 936 89 373
109 065
2 520
320852 27 263
• 17 5 1 1
69 500 76 720 27 900 87 600
86 073 87 206 35 566 112 720
186 768 162 374 41683 162 659
72131 51 820 10 891 86 222
100 695 76 924 6117 49 939
261 720
553 484
221 064
233 675
35 628
185 967
11 330
150 339
Summa för länet 38
261 720 357 193
739 451 232 394
384014 Skaraborgs län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 1 0 1 0 0 - 20 000 kr. 20 100— 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre
11 4 5 2 1
66 778 66 300 160 200 148 200 147 800
83 710 217 440 77 540 114 606 164 460 291 204 171 862 204 006 96 039 165 262
84 928 46 656 151 941 115 932 161185
133 730 37 066 126 744 32 144 69 223
Summa
589 278
593 611
992 518
560 642
398 907
8 591
26 269
1 617
17 678
4¶Summa för länet 27
589 278
602 202 1018 787
562 259 416585
66 523 143 275 61950
86106 169 893 66 224
183 434 266 881 91157
58 329 59 647 46 105
99 808 98 058 24 933
490 273
Värmlands län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10100— 20 000 » 20100— 50 000 » 50100—100 000 » 100100 och högre
14 9 2 1
227 400
292 637
Summa
499 148
614 860 1 031 745
420 435
15 369
18 000
106 524
b) Brukare
18 071 18 825 50 068
b) Brukare
35 963 68 523 136 781
b) Brukare
Fastighets Tilltax.gångar An- värde tal Kronor
Överskott i boet
9, Summa för länet 1 28
121 893
630 229 1153638
10 905
13 898 2 545
—
6 071 16 575 32 040 — 74 lOu 147 800
7 610 19 385 32 892 85 931 96 039
— — 25 621 25 809 2 148
—
T
2 480 1070
1 2
4 752 6150 15 918 18 877 30 975 33112
3 550
19 198
17 826 22 508
197 636
182 081 526 959
4 088 5 063 15 344 17 441 27 900 35 566 87 600 112 720
22 304
227 400 292 637 23 648 7 684
79 r 1933 i konkurs försatta jordbrukare, med fördelning länsvis dels på ägare och brukare rupper efter fastighets taxeringsvärde. K e l a t i v a
e l t a l Skulder Därav * Brist Summa priorite- i boet rad gäld
Överskott i boet
K r or o r 12
11988 22 841 68 390
6 024 6 275 25 034
219 696
170 073
||
Brist i boet, fördelad i storleksgrupper om
t a l
Skulder FastigÖverbets ~ Priori- Brist skott tax.- S u m - terad i boet i höet värde ma -.,-, i % av gald tillgångar
"^
4 291 10 312 44 686
— —
93-3 90-2 89-2
155-7 182-3 288-5
78-3 50i 105-6
55-7 82-3 188-5
— —
26 202
9 087
91-2
108-4
83-9
12-9
4-5 —
125-8
83-4
821-4
46s
721-4
3-8 — 2 —
54 289
19 253
2 478
18 178
—
91i —
IM
24 J 25 | 26 II 27
| 2 2 | 23
20 698
1-H
*"
a n t a l 21
rH
|
8 | 0 |§ lo lo o SumO J , g rnS g g g g uo O (M OO O 0 § ° § X ! Soo ma i o >r, o 2 »« Q in
2 — 1
1 1 1
— 3
— 3
— 3
— —
3 3 2
2 —
—
— ~
—
— l
6 16
2 — 1
— —
35 541
18 874
82-7
10 986 32 475 41683 162 659
4 243 10 364 10 891 86 222
5 923 15 385 6117 49 939
351 — —
80-7 88-o 78-4 77-7
217-0 186-2 117-2 144-3
83-8 59-4 30-6 76-5
117-0 88-2 17-2 44-3
1 2-0 1 — —
8 1 —
6 — 1
2 — —
23 062
9 211
9 736
81-4 —
68-7
72-7
0 6
31-8
—
— 1
4220 Oö
— — —
— — —
2 i — —
4 2 1 —
4 1 2 2
1 — 1 —
— —
— 2
11 4 5 2 1 23
13 283
10 738
19 767 28 651 58 241 102 003 165 262
7 721 11664 30 388 57 966 161185
12157 9 266 25 349 16 072 69 223
43 153
24 376
17 344
6 567
4 419
— 46
— — — — — —
522o
65l
79-8 85-5 97-4 86-2 153-9
259-7 147-8 177-1 118-7 172i
99-3
167-2
101-4 60-2 92-4 67-4 167-8 944
159-7 47-8 77-1 18-7 72i 67-2
—
305-7
205-7 692
115-9 57-7 37-6
37 732
—•
97-8
13102 29 652 45 57fc
4166 6 51h 23 052
7129 10 895 12 466
177 119
77-3 84-3 93-5
213o 157i 137-6
67-7 34-5 696
490 27 c;
—
197 636
39 68S
6 311
16 17C
60 94Ci 41201L
9 00C
53 262
6502,
18 82(\
13€ 12;
17 4 1 1
— i — 1 2
—
— 3
— 9
— 2
— 2
4 27
2-9 0c
4 1 —
3 1 —
4 — 1
1 4 1
1 1
—
13 7 2
77-7
167-5
81-5
167-8
26-
68-4
Oe
—
793 l
117-1
— 5
— 2
2 S3(
— 4
28s 1
— — 0(\ 5
79s • 183c
67-E
80 Tab. 2 B (forts.). Fastighets taxeringsvärde, tillgångar, skulder samt brist i boet beträffande och dels i fråga om ägare i storleksA b s o l u t a L ä n
An- Fastighets tal taxeringsTärde
ni. ni.
Tillgångar
tal
Skulder Därav Summa prioriterad gäld
M e-
Brist i boet
Kr.
K r o n o r 1
2¶Örebro län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 » 20 100— 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 »> 100 100 och högre Summa b) Brukare Summa för länet Västmanlands län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 1 0 1 0 0 - 20 000 » 2 0 1 0 0 - 50 000 » 50 100-100 000 » 100 100 och högre Summa
FastigTillhets gångar tax-. An- värde tal Kronor
Överskott i boet
2 1 5 1
9100 13 200 142 300 77 700
10 377 15 932 154 094 107 411
22 929 25 678 246 357 147 263
9 368 6 990 141 598 104 020
9 5
242 300
287 814
442 227
261 976
154 413
79 870
359 425
9 360
279 555
15 974
287 814
367 684
433 968
— — 20558 26 263
3 2 4 4
21100 36 500 143 100 236 700
23 804 39159 155 342 268 545
75 997 58 494 220 231 371 980
17 807 6 400 113 749 168 500
52193 19 335 64 889 103 435
—
7 033 7 935 18 250 19 579 35 775 38 836 59175 67136
437 400
— — 33 646 37 450
12 552 9 746 92 263 39 852
—
—
—
486 850
726 702
306 456
239 852
44 523
218 446
18 635
173 923
Summa för länet
437 400 531373
325 091
413 775
— -
Kopparbergs län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10100— 20 000 » 20 1 0 0 - 50 000 .. 50100—100 000 » 100 100 och högre
9 3 1
48 745 36 300 30 300
55 438 42 671 33131
113 984 76 540 34 984
60 411 24 672 33 291
59 242 33 869 1853
696 Summa
115 345
131 240
225 508
118 374
94 964
105 786
ft
b) Brukare Summa för länet Gävleborgs län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 1 0 1 0 0 - 20 000 » 2 0 1 0 0 - 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre Summa b) Brukare Summa för länet
5188 4 550 13 200 15 932 28 460 30 819 77 700 107 411
— — 26 922 31979
b) Brukare
4 452 19 017
5 416 12100 30 300
6159 14 224 33131
8 872
10 095
7 690
8 767
6 690 17 075 23 000 1 69 650
8 710 19 376 19 502 77 696
105 524
115 345
10 4 3 2
66 900 68 300 69 000 139 300
87104 77 505 58 507 155 393
159 686 126 168 91163 169 536
56 632 53 313 66 060 87 000
73 757 1175 48 663 32 656 31174 17 031
343 500
186 250 18 206
18 079
19 921
17 647
378 509
546 553
263 005
9 728
400 469
4 485
343 500 388 235 947 022
267 490
390 743 576 993 18 206
3 242
81 år 1933 i konkurs försatta jordbrukare, med fördelning länsvis dels på ägare och brukare grupper efter fastighets taxeringsvärde. Kela t i v a
d e 1t a 1 Skulder i Därav Summa prioriterad gäld
Brist i boet
Överskott i boet
K r o nor 1
12 I
57 261
1872 19 381
55 911 30998
— — —
— 78-8
2 1 | 22 | 2 3 | 2 4
— — — — —
153-6
58-6
4500 218o
11-7 738
350o
O
1 1
1 2
26 |
— — 1 — i
2 1 0
—
—
— 3 — —
118o
Summa
— —
o
U O
O CM T-t
120-9 612 59-8 37-i
17 157
OO
1©
rH O
OO o o •So O ° o in o in
rH O
a n t a l
90s 43-9 91-9 96-8
87-7 82-8 92s 72-3
|
1 o lo
M
220-9 161-2 159-8 137-1
— — —
29 108
oo
49 136
lo —1 O
<M
6 276 9 746 18 452 39 852
o o o
4 684 6 990 28 319 104 020
71885 Skulder Fastig-1 Överhets Priori- Brist skott Sumi boet tax.terad i boet värde i ma gäld i o/o a v t i l l g å n g a r
11464 25 678 49 271 147 263
3rist i boet, fördelad i storleksgrupper om
ta
~ 25 332 29 247 55 058 92 995
5 936 3 200 28 437 42125
17 397 9 668 16 222 25 859
55 900
23 574
18 450
21845 41093
1864 14134
17 893 17 990
— — — — — —
88-6 93-2 92i 88-i
319-2 149-3 141-8 1385
74-8 16-3 73-2 62-7
219-2 49-3 41-8 38-5
89-8
149-3
62-9
49-3
— 82-3
4907 1779
41-9 612
— — — 1 1 — — 1 — 2 '— — 1 — — — 2 2 ~
390-7
— 1 — — — 1
77-9
— —
1 2
— —
3 2 4 4 13
2 7
— —
8 3 1
" 12 665 25 513 34 984
6 712 8 224 33 291
6 583 11289 1853
17 347
9 106
7 305
52 893 22 086
— 7 892
52 762 13 365
— — 53
— 46
87-9 85i 91-4
205-6 179-4 105-6
109-0 57-8 100-5
106-9 79-4 5-6
—
3 1 1
171-8
90-2
— 4 037 6 87-7
1-3
72-4
OO
— 3 9376
—
— 3 1 — — — — — 1
90o
12 2
— — —
8 4 3 1 16
" 117
76-8 88-1 117-9 8 515 89-6
144-4
69-5
4-8
—
— — —
— —
9 803
90-7
130 247
—
— 4 117-5
4 6 i 4 0175
243 9
26 227
88-6
1 1
1 1
13 842
2 0 2 8 34
— — 1 1 — — — 2 4-6 — — —
28 766
84-7 62-8 55-8 20-i
7 376 12166 10 886 15 587
183 489
65-o 68-8 112-9 56-o
5 663 13 328 22 020 43 500
— —
0-6
183-3 162-8 155-8 115-5
15 969 31 542 30 388 89 768
68-9
4-9
82 Tab. 2 B (forts.).
Fastighets taxeringsvärde, tillgångar, skulder samt brist i boet beträffande och dels i fråga om ägare i storleksA b s o1 u t a
L ä n
An- Fastighets tal taxeringsvärde
ni. ni.
M e-
Sku 1 d er Tillgångar
Summa
K r ö n l
t a 1
Därav prioriterad gäld o
Brist i boet
Kr.
r
20 7 1 1
103 040 97 900 20 600 52 300
128 742 104 456 24 880 78 911
234 700 143 469 3S 012 175 363
109 104 84 224 15 979 86 327
106 502 45 509 13132 96 452
544 6 496
29 1
273 840
336 989
591 544
295 634
261 695
12 452
11912 Summa för länet 30
337 529 603 996 295634
71507 16 509 113 241
109 767 54 795 20 533 11770 274 651 265 403
Västernorrlands län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10100— 20 000 » 20 100— 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 » 100 100 och högre Summa b) Brukare ...
il
1 1
5152 13 9»6 20 600 52 30U
6 437 14 922 24 880 78 911
7 040
9 443
273 507
7 040
38 274 4 024 161410
7151 5 725 18100 16 509 37 000 113 241
10 1 1
57 250 18100 37 000
158 833
161 473
193 435
189 738
31962 Summa
271 183
362 730
598 386
521 706
235 670
4 133
10¶Jämtlands län. a) Ägare. Tax.värde t.o.m. 10 000 kr. 1 0 1 0 0 - 20 000 » 20 100— 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre b) Brukare
Fastighets Tilltax.gångar An- värde tal Kronor
Överskott i boet
158 833 161 473 14
20 860
27 902 24194
3 951
91 Summa för länet
362 912
602 519
239 621
18 079
Västerbottens län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 » 20100— 50 000 • 50 100-100 000 » 100 100 och högre
17 2 2
91041 28 300 58100
108 656 29 470 48 904
197 386 50 129 76 706
56 339 29181 30 740
95 414 20 659 27 802
6 684
6 391 5 355 14 150 14 735 29 050 24 452
Summa
177 441
187 030
324 221
116 260
143 875
6 684
8 450
8 906
Summa för länet
177 441
187 030
324 221
116 260
143 875
8 450
8 906
Norrbottens län. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr. 10100— 20 000 » 20 100— 50 000 » 50100—100 000 » 100 100 och högre
4 3 2
20 000 40 400 55 500
31210 53 129 69 077
44 083 70 786 145 719
12 043 35 831 58 561
12 873 17 657 76 642
— —
Summa
115 900
153 416
260 588
106 435
107 172
— — 12 866 17 046
Summa för länet
260 588! 106 435 107 172
b) Brukare
7 803 5 000 13 466 17 709 27 750 34 538
b) Brukare 12 866
17 046
83 år 1933 i konkurs försatta jordbrukare, med fördelning länsvis dels på ägare och brukare grupper efter fastighets taxeringsvärde.
Brist i boet
Skulder FastigÖverhets Priori- Brist skott i boet tax.- Sum terad i boet ma värde gäld i % av t i H g å n g a i
Överskott i boet
K r o nor
— —
82-7 436 52-8 122-2
— — — — — ~~
81-3
175-5
87-7
77-6
20 398
10 194
9 020
12 452
—
—
— 2 305-9
9 854
81i
87-6
81o
10 977 20 533 274 651
5 480 11770 265 403
3 827 4 024 161410
80-o 109-6 32 7
153 5 76-6 124-4 71-3 242-5 234'4
53-5 24-4 142-5
193 435
189 738
98-4
119-8
117-5
19-s
18 129 1975
34 780
15 975
11611 25 064 38 353
3 314 14 590 15 370
5 613 10 329 13 901
15 439
5 536
15 439
2 3
84-7 80-6 64-2 109-4
27 928
—
182-3 137-3 152-8 222-2
— — — 1
—
74-7
164-9
— 2 216 0
— 2 205-9
143-8
— 2 1160
0-4 6-3
6 1
— — — 1
— — —
—
1 8
3 1
_
_
4 2 1
2l
in
| 23 | 2 4 | 25 | 2G ||
80-o 93-7 82-8 66-3
5 325 6 501 13 132 96 452
40 131
5 455 12 034 15 979 86 327
2 066
11735 20 495 38 012 175 363
46 030
o hi o Sum£ o ma oo
a n t a l
2 0015 000 5 00110 000 10 00125 000 25 001— 50 000
Skulder Därav Summa prioriterad gäld
Brist i boet, fördelad i storleksgrupper om
t a1
1—2 000
Relä t i va
d e 1t a1
— 1 — —
19 6 1 1 27
1 28
9 1 1
— — — — — — — — — 2 4 4 — 1 1 —
— —
— 1 — 1 — 1 — — —
74 4
143 7
66o
83-8 96-o 118-8
181-7 170-1 156-8
51-8 99o 62's
87-8 70-i 56-8
1 1 2
— — —
5 1
— —
— —
6 851
173-3
62-2
76-9
3-6
—
5 536
6 851
62 2
76-9
3-6
6 B
—
11021 23 595 72 85S
3 011 11944 29 28C
3 218 5 886 38 321
64i 76-o 80-3
141-2 133-2 211o
38-6 67-4 84-8
41-2 33-2 lll-o
— —
4 1
28 954
1182C
75-5
170-0
69-4
—
28 954[
1182(;
i i 90S1
75É
170o
70 c
— —
— —
—
6-1
,
4 0
2 1
— —
i
— —
— —
84 Tab. 3 A. Fastighets taxeringsvärde, tillgångar, skulder samt brist i boet beträffande fråga om ägare i storleksgrupper Hela riket samt Svealand, A b s o l u t a Län
An . Fastighets tal taxeringsvärde
m. m.
Tillgångar
tal
Skulder Därav Summa priorite1 rad gäld
M e-
-
K r o n o r l
2¶Hela riket. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10 000 kr 222 1 0 1 0 0 - 20 000 »> 165 2 0 1 0 0 - 50 000 » 127 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 ». 62 100 100 och högre 31 b) Brukare Därav för a)
1 283 58S 2 351 623 3 979 243 4 368 523 6 554 150
1 565 461 2 995 48< 1 267 23fc 2 704 442 4 388 24E 2 099 21E 5 594 621 6 779 094 3 604 04E 4 992 712 7 162 08£ 3 574 09f6 452 745 8 228 658 5 197 058 Summa 607 18 537 122 20 309 981 29 553 569 15 741 648 1 377 94i 5 003 854 239 642 230
||
7 Kr. 8
1459 91C 1 724 234 2 246 862 2 251108 1848 775
29 882 IS 5 782 7 052 40 431 1C 14 252 16 39C 62 38S 11 31 333 36 178 81737 6 70 460 80 527 72 862 5 211 424 208 153 9 530 889 287 301 44 30 539 33 460 3 629 980 4 067 4 5 765
Totalsumma 846 18537122 21687 922 34557 423 163S3879 13160 869 291368 48 21911 25 636
Svealand. Ägare. Tax. värde t. o m. 10 000 kr. 10 100— 20 000 » 2 0 1 0 0 - 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 » 100 100 och högre
b) Brukare
3¶Fastig- 1 Tillhets - tax.- gångar An . värde ta Kronor
Överskott i boet
Brist i boet.
24 133 387 160 747 348 381 105 452 188 204 570 19 274 700 322 530 560 429 220 854 237 899 21 664 250 807 782 1171 537 448 762 368 343 4 588 15 1 068 150 1199 307 1 545 976 776 967 385 537 38 868 8 1 082 800 1 242 639 1 735 698 668 454 510 331 17 272 Summa 87 3 223 287 3 733 005 5 362 021 2 220 489 1 690 314 61298 56 394 415 1503 411 181777 1 112 844 3 848 Totalsumma 143 3 223 287 4127 420 6 865 432 2402 266 2 803158 65146
5 558 6 698 14 458 16 975 1 31631 38 466 2 71210 79 954 1 135 350 155 330 6 37 049 42 908 3
7 043
9 22 540 28 863
Götaland. a) Ägare. Tax. värde t. o. m. 10 000 kr. 130 1 0 1 0 0 - 20 000 » 103 20 1 0 0 - 50 000 » 74 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 » 43 100100 och högre 21 b) Brukare
767 264 926 862 1 919 952 777 271 999 501 6 411 4 5 902 7 130 1 467 643 1 687 775 2 747 889 1 376 540 1 085 916 25 802 b 14 249! 16 386 2 347 750 2 653 404 3 677 175 2 212 388 1 072 793 49 022 7 31 7261 35 857 3 042 731 3 463 339 5 207 969 2 601 650 1 758 117 13 487 3 70 761 80 543 5 255 600 4 955 645 6 086 496 4 306 940 1186 441 55 590 4 250 267 235 983 S u m m a 371 12 880 988 13 687 025 19 639 481 11 274 789 6 102 768 150 312 24 34 720 36 892 176 969 454 3 437 739 459 031 2 468 285 5 508 Totalsumma 547 12 880988 14 656479 23077 220 11733820 8 571053 150312 24 23 548 26 794
Norrland. a) Ägare. Tax.värde t. o. m. 10 000 kr. 68 1 0 1 0 0 - 20 000 » 43 2 0 1 0 0 - 50 000 » 32 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 »> 4 100100 och högre 2 b) Brukare
382 932 477 852 727 156 384 513 272 205 22 901 6 5 631 7 027 609 280 694 137 1 079 927 501 821 400 419 14 629 4 14169 16 143 967 243 1133 435 1 930 382 942 895 805 726 8 779 3 30 226 35 420 257 642 330 066 408 138 195 478 107 454 29 382 1 64 411 82 517 215 750 254 461 406 464 221 664 152 003 107 875 127 231 Summa 149 2 432 847 2 889 951 4 552 067 2 246 371 1 737 807 75 691 14 16 328 19 396 7 14 072 — — 62 704 1422 48 851 219 1 2 010 Totalsumma 156 2 432 847 2 904023 4614 771 2 247 793 1786 658 75910l 15 15595 18615
85 år 1932 i konkurs försatta jordbrukare, med fördelning dels på ägare och brukare och dels i efter fastighets taxeringsvärde. Götaland och Norrland. d e 1 t a 1
R e l a t i v
Sku l d e r Därav prioriterad gäld
Summa
1v
r
o
13 4 9 3 26 595 5 3 379 115 517 265 4 4 1
5 708 12 7 2 3 28 3 7 8 57 647 167 647
48 688 20 936
Brist i boet
Överskott i boet
Fastighets tax.värde
n o r
a
t a 1
Skulder Priori- Brist Sumterad i boet ma gäld i %
Brist i boet, fördelad i storleksgrupper 07n Överskott i boet
o o o <M
rH
av t i 1 I g å n g a r
6 576 10 450 17 692 36 308 59 638
135 245 491 1318 2 350
82-o 87-o 86-e 87-5 101-e
191-8 162-3 147-5 143-5 127-5
80-9 77-6 78-4 71-6 80-5
93-2 63-8 48-9 45-1 28-6
25 934
15 701
91-3
145-5
77-5
2 687
15 188
—
363-2
46-6
40 848
19 3 6 6
15 556
85-5
60 7
14 516 29 496 55 787 103 065 216 962
4 394 11 624 21 370 51798 83 557
7 842 12 521 17 540 25 702 63 791
24 — 219 2 591 2159
83-o 85-2 82-2 89-i 87-1
216-7 173-8 145o 128-9 139-7
65-6 68-5 55-6 64-8 53-8
117-1 73-8 45-6 32i 41i
25 523
19 429
86s
143-6
59-5
26 847
3 246
19 872
—
381-2
46i
48 010
16 799
19 6 0 3
78-1
58-2
14 769 26 678 49 692 121116 289 8 3 3
5 979 13 364 29 897 60 5 0 3 205 092
7 688 10 543 14 497 40 886 56 497
49 251 662 313 2 647
72-8 87-o 88-5 87-9 106-1
207-1 162-8 138-6 150-4 122-8
83-9 81-6 83-4 75-1 86-9
52 937
30 390
16 450
94i
143-5
19 533
2 608
14 025
—
—
354-6
15 6 6 9
87-9
10 (593 25115 60 324 102 035 2 0 3 232
5 655 11670 29 4 6 5 48 870 110 832
4 003 9 312 25 179 26 864 76 001
337 340 275 7 346 —
80-i 87-8 85-3 78i 84-8
30 551
15 076
8 958
6 979
29 582
14 4 0 9
lo H O O o O m <M
l oO °o in in
1o oo o°
1-H
O O
o h, o (D O
Summa
CM
a n t a 1 20
58 19 7 3 —
68 34 16 2
53 49 26 7
22 41 43 16 8
6 7 17 13 3
3 5 7 15 15
210 155 116 56 26
1-4
0-3
0-4 0-6 3-2 1-4
7 2 2 1 —
8 2 3 1 —
2 7 6 1
3. 6 5 4 1
1 1 2 3
1 1 2 3 6
22 19 20 13 7
45-3
1-7
282-2
lo
107-8 64-3 40-4 508 23-9
0-7 1-5 1-8 0-4 11
30 9 3 2 —
40 25 12 1 —
35 32 13 6 —
14 24 27 10 6
5 4 10 10 3
2 3 2 11 8
126 97 67 40 17
82-4
44 6
254-6
—
58-4
lo
152-2 155-6 170-3 123-7 159-7
80-5 72-3 83-2 59-2 87-i
57-o 57-7 71i 32-6 59-7
4-8 2-i 0-8 8-9 —
21 8 2
20 7 1
16 10 7
2 5
—
—
—
5 11 11 2 1
1 3 1 1
62 39 29 3 2
84-2
157-5
77-7
60i
2-6
—
445-7
lOi
347-2
1-5
—
—
—
48GI
83-8
158 9
1-9 1-5 1-4 1-6 11
—
86 Tab. 3 B. Fastig-hets taxeringsvärde, tillgångar, skulder samt brist i boet beträffande fråga om ägare i storleksgrnpper Hela riket s a m t Svealand, A b s o l u t a Län
An- Fastighets tal taxeringsvärde
m. m.
Tillgångar
ta!
Skulder Därav Summa prioriterad gäld
M cBrist i boet
K r o n o r l
7¶Överskott Fastighets Tilli boet tax.- gångar värde „ AnKr. . tal Kronor 8
11¶Hela riket. a) Ägare. Tax.värdet.o.m. 10000 kr. 179 985 452 1 200 141 2 334 244 1 010 735 1145 698 11 595 8 5 505 6 705 10100— 20 000 » 95 1 428 715 1 657 450 2 673 887 1161 802 1 031186 14 749 10 15 039 17 447 2 0 1 0 0 - 50 000 »> 65 2 030 206 2 395 OSO 3 517 657 2 233 877 1 187 447 64 870 7 31 234 36 848 50 100-100 000 » 23 l 597 833 1 817 168 2 431 5«7 1453 411 636 043 21624 2 69 471 79 007 100100 och högre 20 3 153 081 3 344 729 4 494 900 2 737 228 1 214 657 64 486 3 157 654 167 236 Summa 382 9 195 287 10 414 568 15 452 275 8 597 053 5 215 031 177 324 30 24 071 27 263 b) Brukare 192 714 079 3 727 652 390 787 3 014 488 915 1 3 719 Totalsumma 574 9195 287 11128 647 19179 927 8 987 840 8 229 519 178 239 31
16 020
19 388
Därav för Svealand. a) Ägare. Tax.värdet. o. m. 10 000 kr. 23 10 100— 20 000 » 24 2 0 1 0 0 - 50 000 » 18 6 50100—100 000 » 4 100 100 och högre b) Brukare
157 203 357 778 427 925 740 183 703 966 898 183 437 954 582 741 697 695 1 034 524
110 995 203 055 2 480 242 394 315 931 3 673 551 909 206 747 12 530 272 520 144 787 366 414 364 383 27 554
1 4 8
Summa 75 2 083 048 2 424 743 3 613 409 1 544 232 1 234 903 46 237 56 349 349 1 428 605 201 129 1079 256
27 774
32 330
Totalsumma 131 2 083 048 2 774 092 5 042 014 1 745 361 2 314159 46 237
15 901
21176 Götaland. a) Ägare. Tax.värde t. o.m. 10 000kr. 1 0 1 0 0 - 20 000 > 20 100— 50 000 » 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 » 100 100 och högre b) Brukare
127 623 362 275 575 050 373 000 645 100
86 470 853 560 281 1116 860 550 416 51 777 140 905 785 1 446 079 680 417 37 1184 656 1 343 374 1 958 239 1211934 14 1 033 233 1144 910 1 503 947 1 007 564 15 2 349 148 2 485 561 3 266 941 2 181 076
2 556 581 544 874 4 580 667 205 52 340 363 630 4 593 818 312 36 932
5 549 6 836 15 095 17 830 31947 39 109 62167 72 992 1 161 275 174 424 6 238
6 515 1 5 475 5 15 238 17 760 4 32 018 36 307 1 73 802 Hl 779 2 156 610 165 704
Summa 203 5 815 030 6 439 911 9 292 066 5 631 407 2 950 602 98 447 13 128 354 020 1 776 207 185 173 1 423 102 915 1
28 645
31724 Totalsumma 331 5 815 030 6 793 931 11 068 273 5 816 580 4373 704 99 362 14
17 568
20 525
Norrland. a) Ägare. Tax. värde t.o.m.10 000 kr. 70 10100— 20 000 » 20 20 1 0 0 - 50 000 » 10 5 0 1 0 0 - 1 0 0 000 » 3 100100 och högre 1
386 976 289 300 270 500 1916O0 158 833
482 657 323 740 347 740 234 304 161 473
859 606 487 625 661 235 344 899 193 435
349 324 238 991 470 034 173 327 189 738
386 062 9113 170 381 6 496 313 495 127 626 17 031 31962
2 766
5 528 6 895 14 465 16187 27 050 34 774 1 63 867 78101 158 833 161473
6 1
Summa 104 1 297 209 1 549 914 2 546 800 1421414 1 029 526 32 640 8 10 710 522 840 — — 4 485 512 130
12 473
—
—
1339 Totalsumma 112 1297 209 1560 624 3 069 640 1425 899 1541656 32 640
13 934
14 903
87 &r 1933 i konkurs försatta jordbrukare, med fördelning dels på ägare och brukare och dels i efter fastighets taxeringsvärde. Götalan l och Norrland.
S k 11 d e r Summa
t i v a
t a l
Skulder PrioriSumterad ma gäld
Brist i boet
R e l ä
d e 1 t i1
Därav prioriterad gäld
Brist i boet
K r o ii o r 14 13
Fastighetstax. värde
Överskott i boet
16¶Brist i boet, fördelad i storleksgrupper om Överskott i boet
o o o
lo
lo lo
o °o © m © O
1 °m o
T-l
i o/0 a v t i l l g å n g a r 19 18 17
1 ©
rH O rH O JA O rH O O O O O O o
(M
CM
22 | 23 |
24 | 25
26 |
55 22 4
53 23 17
6 5 9 10 3
2 4 1 12
171 85 58 21 17
6 400 10 854 18 268 27 654 60 733
65 155 998 940 3 224
82-1 862 84-8 87-a 94-3
194-5 161-3 146-9 1338 134-4
84-2 70-i 93-3 80-o 81-8
95-5 62-2 49-6 35o 36-3
lo 0-9 27 1-2 1-9
33 7 4 1
—
— —
— 1
24 26 20 9 1
40 541
22 504
13 652
88-3
148-4
82-5
50i
1-7
—
15 700
522i
422-2
3 3 414
82-6
73-u
le
15 556 30 841 49 899 97123 258 631
4 826 10 100 30 662 4 5 420 91604
8 828 13164 11486 24131 91 096
108 153 696
227-6 173-0 127-6 133-1 148-3
70-6 56-6 78-4 62-2 52-5
129-2 73-8 29-4 33 i 522
1-6 OS 1-8
5 1 3 1
5 4
5 5 5
5 7 4 2
6 889
81-2 84-7 81-7 85-2 92-5
3-9
48 179
20 590
16 465
149o
63 7
lf.
19 273
—
—
309o
—
25 511
3 592
—
—
—
— — —
— —
—
2 2 3 3 1
22 20 15 6 3 :
9 5
33 12 4
29 13 9
— —
— 1
13 13 12 7 1
1 2 6 6 1
13 323
17 6 6 5
75 i
62»
1-6
12 987 28 354 52 925 107 4 2 5 217 796
6 400 1 3 342 32 755 71 969 145 405
6 472 10 684 18 032 25 974 54 554
90 1414 328 2 462
84-o 85-8 882 90a 94-5
199-3 159-6 145-8 131-4 131-4
98-2 75i 902 88-0 87-7
993 60 i 49-7 318 32-9
0-5 39 0-4 1-5
45 774
27 741
14 535
90-3
144-3
45-8
1-5
—
0-3
501-7
52-3
402o
3 8 489
13 877
— — —
17 5 7 3
1 3 214
8 5 ti
85-6
1«
12 2 8 0 24 3S1 66 124 114 9 6 6 193 4 3 5
4 990 11949 47 003 57 776 189 738
5 515 8 519 31350 42 542 31962
130 325
178i 150-6 190-1 147-2 119-8
72-4 73-8 135-2 74o 117-5
80-o 52-6 90i 54-5 19-8
1-9 2o
17 6
—
19 1 1
6 6 4
— — —
— — —
19 5 3
—
80-2 89-4 77-8 81-s 98-4
— —
— —
24 4 8 8
13 667
9 899
83-7
164-3
91-7
66-4
2i
41-9 4 780-9
—
2-1 2 3
65 3 5 5 27 4 0 8
561 12 731
—
5 677
— 4 880-9
64 016 1 3 765
83i
196 7
98-8
Summa
21 |
5 646 12 2 i 9 3 4 367 6 3 192 136 861
2 035
<D O
o c O O (M >n in CM rH a n t a 1
13 04) 2814S 54 11-4 105 721 224 743
19 415
o n O
7-3
— —
_
85 46 33 13 13
3 1
—
1 2
—
1 1
—
64 19 10 2 1
—
—
2 1
Bilaga II.
TABELLER RÖRANDE
EXEKUTIVA FÖRSÄLJNINGAR AV JORDBRUKSFASTIGHETER
90¶Förklaringar. Uppgifter rörande exekutiva försäljningar av jordbruksfastigheter u n d e r åren 1929—1933 hava av länsstyrelserna överlämnats till jordbrukskreditutredningen och blivit sammanfattade i efterföljande tabeller. De i tabell 3 förekommande uppgifterna angående antalet exekutiva auktioner å jordbruksfastigheter inom vissa län, i vad avser åren 1910—1914 och 1921— 1928 samt jämväl 1929 (den första av de båda för detta år upptagna kolumnerna), äro hämtade från särskilda utskottets utlåtande nr 2 vid 1930 års riksdag (sid. 213 ff.). Vid sagda riksdag införskaffades uppgifter från länsstyrelserna angående å landsbygden under åren 1910—1914 och 1921—1929 verkställda exekutiva försäljningar m. m. Då uppgifterna ej skilde mellan jordbruksfastigheter och andra fastigheter, gjordes ett försök att frånskilja fastigheter, vara icke drevs jordbruk, för att begränsa utredningen till de egentliga jordbruksfastigheterna. Enär från Stockholms, Uppsala, Kalmar, Göteborgs och Bohus samt Kopparbergs län uppgifter icke erhållits angående de exekutivt försålda fastigheternas kamerala natur, kunde en sådan uppdelning icke genomföras beträffande materialet från n ä m n d a fem län, vilka med anledning därav helt uteslötos från undersökningen. Denna kom därför att omfatta endast 19 län. Svårigheten a t t avgränsa jordbruksfastigheterna från de andra fastigheterna torde förklara den bristande överensstämmelse beträffande år 1929, som förefinnes mellan det under år 1930 insamlade materialet och de uppgifter, som jordbrukskreditutredningen erhållit. Även med beaktande av de felaktigheter, som kunna vidlåda de i förenämnda utskottsutlåtande intagna uppgifterna, torde sammanställningen i förevarande tabell giva en viss allmän föreställning om den ökning av antalet exekutiva auktioner å jordbruksfastigheter, som från och med år 1910 ägt rum i vårt land. Det torde böra anmärkas att den omständigheten, att taxeringsvärdena i stor utsträckning överstiga köpeskillingarnas belopp, icke bör i och för sig föranleda några bestämda slutsatser i fråga om förhållandet mellan fastställda taxeringsvärden och verkliga värden å jordbruksfastigheter. Då inteckningshavare å exekutiv auktion inropar intecknad fastighet, kan nämligen denne ofta finna anledning a t t inskränka sitt bud till sådant belopp, att endast framförliggande men däremot icke egna inteckningar täckas av köpeskillingen, och detta oberoende av om det verkliga värdet skulle vara högre.
91 Tab. 1. Exekutiva auktioner å jordbruksfastigheter, inom hela riket, åren 1929—1933. Medeltal av fastigheternas taxeringsvärden
Taxeringsvärden
Köpeskillingar
Utan uppgift om värdet Antal
K 7 576 312 9 108 677 11 004 016 16 553 994 14 263 349
1929 1930 1931 1932 1933
Hela antalet fastigheter
617 604 723 1018 1002
14100 17 500 19 600 23100 20 300
8 710 690 10 567 776 14 139 685 23 419 769 20 285 170
Tab. 2. Exekutiva auktioner å jordbruksfastigheter, länsvis, åren 1929—1933.
Ar
Antal
Medeltal Utan av fastigTaxerings- upp- heternas Köpegift om taxevärden skillingar värdet ringsvärden Kronor Antal K r o n o r
Ar
KöpeAntal skillingar
K r o n o r
30 31 32 33
28 20 45 31 54
527 500 543 955 923 500 654 702 1 015 334 1 350 900 1 408 648 1 921 400 950 442 1 309 200
18 800 46100 30 000 61900 24 200
30 31 32 33
16 17 12 28 19
193 059 164 148 55 503 330 521 139 735
14 500 15 700 25 900 58 200 31200
1929 30 31 32 33
16 24 30 38 54
365 969 340 573 484 025 588 666 900 313
30 31 32 33
11 12 12 28 24
159 700 171644 188 400 161 278 311 800 242 686 1 010 863 1 631 800 750 000 527 428
11 7 14 17 16
474 900 398 465 417 900 441 473 593 500 444 146 640 755 1 338 070 779 868 1 230 400
43100 59 700 42 300 78 700 76 900
1929 30 31 32 33
9 7 10 20 18
58 700 54 560 48 270 250 918 154 420
21600 62 700 27 300 62 400 57 300
29 30 31 32 33
12 13 12 32 17
187 575 167 905 283 916 309 319 157 186
30 31 32 33
15 It 16 31 45
325 000 260 455 690 000 572 481 437 100 401 59D 1 239 658 1 936 200 1 545 562 2 580 700
8 6 12 16 18
112 675| 210 077 235 900 214 783 277 244
182 9001
401 ooo! 371 500! 267 100 337 900
408 300 365 700 617 600 660 700 918 450
25 500 15 200 20 500 17 400 17 000
58 300 78 900 58 420 269 700 223 800
6 400 11200 5 800 13 400 12 400
194 800 184 600 500 100 482 050 166 800
16 200 14 200 41600 15 000 9 800
Kristianstads län.
Jönköpings län. 1929 30 31 32 33
15 200 9 400 5100 16 000 8 800
Blekinge län.
Östergötlands län 1929
244 000 159 900 61300 449 300 167 850
Gotlands län.
Södermanlands län.
29 30 31 32 33
Kronor
Kalmar län.
Uppsala län. 1929
Antal
Kronobergs län.
Stockholms län. 1929
Medeltal Utan av fastigheternas Taxerings- upptaxegift om värden ringsvärdet värden
22 800 66 800 30 800 16 600 18 700
1929 30 31 32 33
40 34 55 97 72
583 750 583 697 490 300 522 633 935 834 1 038 000 1 486 586 1 634 945 929 500 837 355
14 500 14 400 18 800 16 800 12 900
92¶Tab. 2 (forts.). Exekutiva auktioner å jordbruksfastigheter, länsvis, åren 1929—1933.
Ar
Medeltal Utan av fastig Köpe- Taxerings upp- heternas Antal skillingar värden gift om taxevärdet ringsvärden K r o n o r Antal Kroi
Medeltal Utan av fastigKöpe- Taxerings- upp- heternas skillingar värden gift om taxevärdet ringsvärden K rono Antal Kronor
Ar
Antal
40 000 39100 40 900 39 700 30 900
)29 30 31 32 33
12 9 21 22 46
3 700 10 300 32 700 37 700 16 600
»29 30 31 32 33
12 18 18 25 10
79 000 300 836 235 027 294 890 52 600
10 300 15100 3 700 8 200 21500
129 30 31 32 33
35 19 32 35 39
238 619 137 974 254 872 291 072 237 537
Malmöhus län.
Västmanlands län.
1929 30 31 32 33
52 56 70 123 95
1 916 468 2 083 000 2 149 568 2 194 300 2 647 482 2 869 800 3 558 158 4 892 700 2 188 307 2 942 250
1929 30 31 32 33
9 13 24 34 49
45 138 33 400 110 415 134 808 602 886 785 700 932 667 1 283 500 705 518 816 700
1929 30 31 32 33
9 8 7 7 8
63172 98 346 26 625 40 406 111 020
21 18 39 38 39
247 392 160 096 607 420 445 332 489 076
290 100 159 670 830 300 503 800 774 000
13 800 8 800 21200 13 200 19 800
29 30 31 32 33
69 96 62 107 114
587 994 452 615 592 520 577 649
1929 30 31 32 33
7 9 16 11 17
Skaraborgs län.1 169 285 178 200 162 280 167 350 254 261 344 800 322 583 496 250 837 772 1 287 875,
25 400 18 500 21 500 45100 75 700
78 67 52 75 76
451 629 532 564 217 880 394 697 331 795
1929 30 31 32 33
21 24 29 55 44
401 741 450 8251 498 940 662 5481 679 274 968 800 829 543 1 005 100 843 881 1197 400
21400 27 600 33 400 18 200 27 200
14 22 82 48 48
103 285 215 665 201 619 587 802 432 443
8 500 12 900 7 400 16 800 12 900
1929 Hallands län.
411 500 241 900 425 300 487 500 470 700
11700 12 700 13 200 13 900 12 000
395 133
446 380 648 900 674 000 862 900 926 000
6 400 6 700 10 800 8 000 8100
Jämtlands län.
30 31 32 33
493 960 617 100 317 155 715 254 606 845
6 300 9 200 6 000 9 500 7 900
Västerbottens län.
30 31 32 33
71 59 53 55 51
Örebro län.
30 31 32 33
9 500 22 900 20 600 19 700 6 400
Västernorrlands län.
Värmlands län.
120 000 284 000 239 700 810 200 619 500
115 100 412 900 372 500 493 100 64 600
Gävleborgs län.
Älvsborgs län.
30 31 32 33
22 200 35 500 20 500 24 800 28 000
Kopparbergs län.
Göteborgs och Bohus län. 92 700 120 800 26 400 57 500 172 400
223 365 267 400 287 472 320 200 382 217 431 100 383 201 546 300 876 806 1 290 100
252 443 181 092 148 983 170 298 210 154
376 650 361 550 291160 335 000 348 100
5 300 6100 5 400 6 000 6 800
Norrbottens län.
30 31 32 33
41 35 50 42 28
113 448 192 325 395 605 341 550 145 651 2 222 750 230 108 339 400 99 238 154 100
4 600 9 700 4 400 8 000 5 500
• ,i , f r mräknade fastigheter hava vid auktionstillfället ej varit särskilt taxerade, utan h a r i s å d a n a fall taxeringsvärdet ersatts med det av u t m ä t n i n g s m a n n e n å fastigheten satta värde. I r e i denna summa ingående taxeringsvärden om tillhopa 15 600 kronor avse tillika v ä r d e t å a n n a n fastighet, vilken icke varit föremål för försäljning.
93 cc CC 05 .—I (M
cc
co N
u:
r-
•-.z t~.
CO -*
O" CC
CM
in co cc CM r~co - * co iC M e o o i e M e o c O i - i i n - t f TA
CM CM
\C ec
Ix CJ
CM
CM
O
CM
—
r H
TA
i -
in
t^
i-H CM
CM CC
CC
ii
ir-
er
Tfi cc
~
CT
CC 3S
rcc
iT Tt
CO 1 —
05 -H
t~i-H
— CC
CO
CO
i-H
-HH
CO
i-H
r-
i—
CO
i-H
r-
£—
in OS
co TT
<T.
cc
r"
-t Tt
**
OC -«f
CO rH
r1—
\C.
>n \c. r-
cc
O
» -
cc
o
^
i —
05 <M 05
rH rH
ICC r-
05 (M 05
eo
CO
r-
ar
CO
CT5
CM
c
-7
i - H
»fl t ^
in o
CO
C
SC
-H cr
cr
cc
T—
•rr (M
9 CM
co o
cc r-
cc
•rr
-T
T—
CM CM
«q
cr CM
o -t
»n
-T
>n
T-t
eM
T *
T—
*~
i —
rf
OJ
r^
*"
r H
CO
<M 05
in eM C5 T-t
CM 05
t M 0 U r=
ti
CO CM 05
rf
(M
*"
i —
in
cc
CO
cr
CM <M C75 T-t 1—1 CM 05
C
T-t
1—
T -
CO ir
05 O" j>
-M CM
kfl
eo cc
<r
<*•
CR
Cfi
"co"^
I
in
C
r -
O CM
C
CO
N
o
CO
—
r H
O-
i
f«
O
r»
*
<M
or
'—
cc iC
O
TH
m
r^ SS
en
in
CM CM
c^
1-1
TA
-H1—
^r
te
(M CM
co i n
CO ^H
r rH
o i—1
T r-
C7CM
r-i
co cr
C
rr -
-^t CM
rH
r -
M cr.
CO r-
CM
or
rr
GO
Oi
C
CM
< —o
i —
cr TT
cr CM
<£
eyj
C~
i -
i —
i —
iC CM
oc -r
cr CM
C
et*
«
C
cr
cc
CC
X (C
— . r-
i -
•>
k f l
CM
cc
r
(M
rr. en uTJ
rin
ec
-f
—
cc 04
•*
C
«<t
lC
CC
qc
o
04¶CC uC
cc
r^
CM
CM
T»
ec cr r^
CM
CC
ac
«! r»
i —
i
T —
1 o
1—1
—
co en co T t i
CC
C
CM CO
.t
Ifi CC
05¶TH CM
Tf
Ifl CM
co
-tf< CM
cr SS
-ti
(M
r - l
i—1
on »o
i —
co
Si
eo
<M
cr
CO CM
en eo
D»
l»
05 CO
en
s
ec
i
CM in
eo
>n
—i
CC
05 CM
co
i—
i —
.O
T
er, er.
•c
o
r -
l C .
-«t
ifj
i —
co
cr
©
i--
cc CM
cr
kfl
h»
CM CM
c
rr
1 CM H
-t
cc
CM
ur.
iC
ifl
1^ CC
CC
co cc
lT *™
CM
1 —
cc 04
<M
i - H
TU
1 -
CM r-i
i—i
Tt i-
'""
en
>:: ec » O *r. en ac — CC ii^
in CM
c~
i
r H
r»
.75
0Q 04
CM
-# £
*" cc
if CM
lO
1 Tt
a
- * •
CM
-rr CM
•* CM
r*
T—
i —
f-
<* m T ~ >* i
r ^
1 i —
i - H
rf
T—
cc
•* t— cc
i —
i—1
Tji
•4
<M
o
r-
r H
i-A
OJ
o
•
05 rH
•>
'"
r H
CO (M 05
I T
er
CC
» -^ »O
l C .
i—1
05 rH
CO CM
r^
— ^
1—1 »a i-t
—A
M a C3
(M r H 0 5 T-t
-0 M
i —
r—
tr-
if!
r^
Tji
C73
i - H
| r> ec
rr
ro
1 ee ac
TH
CM
T-t
rH rH
en c~ TA
^
cc
o
in
t>.
CO
CM
—i
T - H
t >
M CM
Q 04
rr CM
H *
SS
1 Q 1 \r.
in CM
CM
ac
i—1
in
r-
CD
•**
i—i
00 CO 1—1
iO
C5 rH
«•«• CO
C r H
CC H
co
!>•
en T-H
i—1
O 1—1 05 rH
eo
r»
j > >
<M
3 rH 03
a
s 3
$
C/J :cc
co
rr
.fi
a
cc
:o3
H
rr nz c T:
1-5
0 K
Ti 1
•1
h
•+; a:
a
« r-
t:
c
cc
T.
CG
CD
•c b.
a
0 c a
rr
ne
a cr
l c 1 fi
XI n h
1fl c 3 fi • M c pc L< r? U O
C
O
-4-
o
C
h
••<
h
cc
cc h
1 h
•'
rx
c.
a
c hc
1i o 10
a w B
T E c a -i-
V
s 1 0
F
o
s •<T=>
1 O
:- (-- f>:- fc >" C«- > C >
Statens offentliga utredningar 1934 Systematisk
förteckning
(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)
Allmän lagstiftning:. Itättsskipning. Fångvård. Utlåtanden över utredningen ang. tredje mans rätt till neutralitet i arbetskonflikter m. m. [10] Betänkande med förslag till lag ang. vissa ekonomiska stridsåtgärder m. m. [16] Utlåtanden över betänkande med förslag till lag ang. vissa ekonomiska stridsåtgärder m. m. [30] Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande med förslag till bestämmelser ang. upphandling av lantbruksprodukter m. m. för statens och kommunala inrättningars behov. [15] Betänkande med förslag till bestämmelser ang. upphandling av inhemskt bränsle för statens stationära anläggningar b m. m. [20] 1930 års pensionssakkunniga. Betänkande rörande familjepensionering för tjänstemän vid den civila statsförvaltningen och för arbetare i statens tjänst. [29] Betänkande ang. omorganisation av landsfogdetjänsterna. [31] Betänkande med förslag till avlöningsbestämmelser för ickeordinarie befattningshavare inom allmänna civilförvaltningen. [42] Koin in II nal förvaltning. Statens och kommunernas fl nans väs en. Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser rörande frihamnsväsendet. [36] Betänkande ang. arbetsfördelning m. m. för tulltaxeringsoch kontorsgöromål vid tullverket. [38] Politi. Betänkande med förslag till spritdrycksförordning m. m. [39] Socialpolitik. Arbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Bilagor baud 2 Finanspolitikens ekonomiska verkningar. [1] Arbetslöshetsntredningens betänkande. 2. Bilagor, band 3 Löneutvecklingen och arbetslösheten. [2] Utredning ang. åtgärder för bekämpande av ungdoms arbetslösheten. [11] Arbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Bilagor, band 4. Penningpolitik, offentliga arbeten, subventioner och tullar som medel mot arbetslöshet. [12] Undersökningar ang. det sociala hjälpklientelet. [141 Allmänna arbeten för arbetslöshetens bekämpande i Sverige 8 1929-1934. [44] Hälso- ocli sjukvård. Medicinalstyrelsens förslag till nya författningsbestämmelser ang. statsbidrag till avlöning åt distriktssköterskor m. m. [9] Betänkande angående den slutna kroppssjukvården i riket jämte vissa därmed sammanhängande spörsmål. [22] Betänkande med utredning och förslag ang. sänkning av läkemedelspriserna, revision av apoteks varustadgan m. m [35] Allmänt näringsväsen.
Kast egendom. Jordbruk med binäringar. Betänkande med utredning och förslag rörande organisationen av försöksverksamheten på växt- och trädgårdsodlingens område. [4] Utredning med förslag'om åtgärder för åstadkommande av billiga egnahemsbyggnader. [6] Jordbrukskreditutredningen. Betänkande med förslag till förordning ang. statens lånefond för sekundärlån mot inteckning i jordegendom, m. m. [37] Betänkande med förslag ang. avsättningen av smör och andra fettämnen av inhemskt ursprung. [43 Jordbrukskreditutredningen. Betänkande med förslag till kungörelse ang. lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m. [45] Vattenväsen. Skogsbruk. I'.ergslirak. Betänkande med förslag till lag om virkesmätning m. m. 32' Industri. Statliga cement- och betougbestämmelser av år 1934. [17] Handel och sjöfart. Betänkande med förslag ang. frågan om lämpliga åtgärder till skydd för sjömän vid besök i utländska hamnar. [5] Betankande med förslag till sjöarbetstidslag. [8] Betänkande med förslag ang. bemanning av svenska fartyg jämte statistisk utredning ang. svenska handelsflottans bemanning år 1931. [23] Konimuuikntionsväsen. Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsendet Del 1. Vägar. [27] Del 3. Avgivna utlåtanden'. [28] Järnvägs- och automobiltraflk. [33] l Varutrafiken med bil samt statistisk och kartografisk översikt av totala varutrafiken till och från Stockholm under maj månad 1932. [34] Bank-, kredit- och neitiiiiigväsen. Betänkande i fråga om inrättande av ett institut för medellång och långfristig kreditgivning åt företag inom näringslivet. [7] Stadshypotekssakkunnigas betänkande med förslag till förordningar ang. konungariket Sveriges stadshypotekskaasa samt ang. grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet ra. m. [13] Utredning i fråga om användandet av postsparbankens medel. [26] Försäkrings väsen. 1928 års pensionsförsäkringskonunitté. Betänkande med förslag rörande revision av den allmänna pensionsförsäkringen. [18] Pensionsförsäkringsreformen. Kortfattad framställning av 1928 års pensionsförsäkringskommittés förslag rörande revision av den allmänna pensionsförsäkringen. [19] Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. 1933 års teaterutrednings betänkande. Del 1. De fasta statsunderstödda teatrarna. [3] Del 2. Utredning rörande teaterförhållandena i riket. [21] Förslag till psalmbok för svenska kyrkan. [24] Förslag till alternativa koraler. [25] Utredning och förslag rörande de extra ordinarie lärarnas vid de allmänna läroverken anställningsförhållanden m. m. [40] Utredning och förslag ang. en förbättrad ställning för ämnena latin och grekiska vid de allmänna läroverken. [41] Försvarsväsen. Utrikes ärenden. Internationell rätt.
Stockholm 1934. K. L. Beckmans Boktr. 2 0 2 8 34