SOU 1934:51

Statskontorets utlåtande angående undantag från tillämpningen av tjänstepensionsreglementet för arbetare

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

V0M0<

= tdCjFE National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1934:51

FINANSDEPARTEMENTET

STATSKONTORETS UTLÅTANDE ANGÅENDE

UNDANTAG FRÅN

TILLÄMPNINGEN

AV T J Ä N S T E P E N S I O N S R E G L E M E N T E T FÖR ARBETARE AVGIVET

DEN

36 NOVEMBER

1 9

4 L

Statens offentliga utredningar 1934 K r o n o l o g i s k

Arbetslöshctsutred ningens betänkande. 2. Bilagor, band 2. Finanspolitikens ekonomiska verkningar. Av G. Myrdal. Norstedt, xij, 279 s. S. Arbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Bilagor, band 3. Löneutvecklingen och arbetslösbeten. Av A. Johansson. Norstedt, vj, 1G2 s. 1 bil. S. 1933 års teaterutrednings betänkande. Del 1. De fasta statsunderstödda teatrarna. Norstedt. 164 s. E. Betänkande med utredning ocb förslag rörande organisation av försöksverksamheten på växt- ocb trädgårdsodlingens område. Kihlström. 198 s. J o . Betiinkande med förslag angående frågan om lämpliga åtgärder till skydd för sjömän vid besök i utländska hamnar. Idun. 208 s. II. Utredning med förslag om åtgärder för åstadkommande av billiga egnahemsbyggnader. Lindström. 56 s. J o . Betänkande i fråga om inrättande av ett institut för medellång och långfristig kreditgivning åt företag inom näringslivet. Marcus. 54 s. Fl. Betiinkande med förslag till sjöarbetstidslag. Norstedt. 130 s. II. Medicinalstyrelsens förslag till nya författningsbestämmelser angående statsbidrag till avlöning åt distriktssköterskor m. m. Marcus. 66 s. S. • Utlåtanden över utredningen angåonde tredje mans rätt till neutralitet i arbetskontlikter ni. m. Norstedt. 214 s. S. Utredning angående åtgärder för bekämpande av ungdomsarbetslösheten. Beckman. (2), 176 s. S. Arbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Bilagor, band 4. Penningpolitik, offentliga arbeten, subventioner och tullar som medel mot arbetslöshet. Av B. Ohlin. Norstedt, viij, 176 s. S. Stadshypotekssakkunnigas betänkande med förslag till förordningar angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa samt angående grunderna för stadshypoteksföreninaurs bildande och verksamhet m. m. Marcus. 102 s. Vi. Undersökningar angående det sociala hjälpklientelet. Av T. Jacobsson. Norstedt. 228 s. S. Betänkande med förslag till bestämmelser angående upphandling av lantbruksprodukter m. m. för statens och kommunala inrättningars behov. Marcus. 88 6. Fi. Betänkande med förslag till lag angående vissa ekonomiska stridsåtgärder m. m. Norstedt. 10G s. S. Statliga cement- och betongbestämmelser av år 1934. Norstedt. 56 s. K. 1928 års ponsionsförsäkringskommitté. Betänkande med förslag rörande revision av den allmänna pensionsförsäkringen. Beckman, vij, 362 s. S. Pensionsförsäkringsreformen. Kortfattad framställning av 1928 års pensionsförsäkringskommittés förslug rörande revision av den allmänna pensionsförsäkringen. Beckman. 26 s. S. Betänkande med förslag till bestämmelser angående upphandling av inhemskt bränsle för statens stationära anläggningar m. m. Marcus. 54 s. Fi. 1933 års teaterntrednings betänkande. Del 2. Utredning rörande teatcrförhållandena i riket. Norstedt. 139 s. 8 pl. F. Betänkande angående den slutna kroppssjukvården i riket jämte vissa därmed sammanhängande spörsmål. Norstedt. (2), 753 s. S. Betiinkande med förslag angående bemanning av svenska fartyg jämte statistisk utredning angående svenska handelsflottans bemanning år 1931. Norstedt. 174 s. II. Förslag Ull psalmbok för svenska kyrkan. Uppsala, Almqvist & Wiksell. viij, 704 s. E. Förslag till alternativa koraler. Centraltryckeriet. (4), 31 s. E. Utredning i fråga om användandet av postsparbankens medel. Marcus. 48 s. K.

f ö r t e c k n i n g

27. Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsendet. Del 1. Vägar. Ilreggström. 434 s. K. 28. Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsendet. Del 3. Avgivna utlåtanden. Hajggström. 47 s. K. 29. 1930 års pensionssakkunniga. Betänkande rörande familjepensionering för tjänstemän vid den civila statsförvaltningen och för arbetare i statens tjänst. Norstedt. 167 e. Fi. 30. Utlåtanden över betänkande med förslag till lag angående vissa ekonomiska stridsåtgärder m. m. (Trettonmannakommissionens betänkande.) Norstedt. 227 s. S. 31. Betänkande angående omorganisation av landsfogdetjänsterna. Norstedt. 111 s. J u . 32. Betänkande med förslag till lag om virkesmätning m.m. Marcus. 188 s. J o . 33. Järnvägs- och antomobiltralik. Tullberg. (2), ix, 260 s. K. 34. Varutrafiken med bil samt statistisk och kartografisk översikt av totala varutrafiken till och från Stockholm under maj månad 1932. Av O. Jonasson. Separatbilaga till 1932 års trailkntrednings betänkande den 19 jun. 1934. Tullberg. 52, 44 s. K. 35. Betänkande med utredning och förslag angående sänkning av läkemedelspriserna, revision av apoteksvarastadgan m. m. Marcus, vj, 612 s. S. 36. Betänkande med förslag till 'undrade bestämmelser rörande frihamnsväsendet. Norstedt. 253 s. F i . 37. Jordbrukskreditutredningen. Betänkande med förslag till förordning angående statens lånefond för sekundärlån mot inteckning i jordegendom, m. m. Beckman. 147 s. J o . 38. Betänkande angående arbetsfördelning m. m. för tulltaxerings- och kontorsgöromål vid tullverket. Marcus. 227 s. Fi. 39. Betänkande med förslag till spritdrycksförordning m. m. Norstedt. 710 s. F i . 40. Utredning och förslag rörande de extra ordinarie lärarnas vid de allmänna läroverken anställningsförhållanden m. m. Norstedt, vj, 159 s. E. 41. Utredning och förslag angående en förbättrad ställning for ämnena latin och grekiska vid de allmänna läroverken. Idun. 112 s. E. 42. 1934 års avlöningsrevision för icke-ordinarie personal. Betänkande med förslag till avlöningsbcstämmelser för icke-ordinarie befattningshavare inom allmänna civilförvaltningen. Marcus. 83 s. Fi. 43. Betänkande med förslag angående avsättningen av smör och andra fettämnen av inhemskt ursprung. Marcus. 190 s. J o . 44. Allmänna arbeten för arbetslöshetens bekämpande i Sverige 1929—1934. Norstedt. 38 s. • S. 45. Jordbrukskreditutredningen. Betiinkande med förslag till kungörelse angående lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. in. Beckman. 93 s. J o . 46. Statens organisationsnämnd. Betänkande med förslag rörande lotsverkets personalfråga och därmed sammanhängande förhållanden. Marcns. 217 s. 11. 47. Betänkande och förslag angående statens övertagande av vissa kostnader för folkskoleväsendet m. m. Hffiggström. 219 s. E. 48. Utredning rörande reguljär luftfart samt luftfartsmyndighetens organisation. Marcus. 244 B. K. 49. 1934 års militärpensionssakkunniga. Betänkande med förslag till tjänstepensionsreglemente för befattningshavare vid försvarsväsendet. Marcus. 276 s. F i . 50.- Utredning angående revision av 18 kap. 13 § strafflagen. Norstedt. 54 s. J u . 51. Statskontorets utlåtande angående undantag frun tilllämpningeu av tjänstepensionsreglementet för arbetare. Norstedt. 23 s. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1934:51

FINANSDEPARTEMENTET

STATSKONTORETS UTLÅTANDE ANGÅENDE

UNDANTAG FRÅN T I L L Ä M P N I N G E N AV T J Ä N S T E P E N S I O N S R E G L E M E N T E T FÖR ARBETARE AVGIVET

DEN

26 NOVEMBER

1934 STOCKHOLM 1934 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

P. A. NORSTEDT & SÖNER

t g

Till

KONUNGEN.

I 1 § 1 och 2 mom. av tjänstepensionsreglementet för arbetare (nr 443) föreskrives, att reglementet äger tillämpning å sådana arbetare i statens tjänst, vilka fylla ett fortlöpande om ock endast för viss del av året förefintligt be-

hov av arbetskraft och för vilka fastställts en arbetstid av normal omfattning, samt att såsom förutsättning för reglementets tillämplighet gäller, att arbetaren nått en levnadsålder av minst 21 år och att hans anställning varit av viss omfattning. I 1 § 3 mom. av reglementet stadgas vidare, att från tillämpningen av reglementets bestämmelser kunna genom beslut av Kungl. Maj:t undantagas såväl den till visst förvaltningsområde hörande arbetarpersonalen i dess helhet eller någon del av densamma som ock arbetare, vilka i samband med statens övertagande av enskilt företag övergått till anställning i statens tjänst. Samtidigt med utfärdandet av arbetarpensionsreglementet anbefallde Kungl. Maj:t genom cirkulär (nr 445) den 30 juni 1934 en var myndighet, som har arbetare hos sig anställda eller under vilken lyder lokalförvaltning, varest arbetare finnas anställda, att till finansdepartementet dels inkomma med uppgift, huruvida bland den hos myndigheten eller vid lokalförvaltningen befintliga arbetarpersonalen finnas anställningshavare, vilka enligt 1 § 1 mom. av nämnda reglemente bliva underkastade reglementet, dels ock, därest så är förhållandet, avgiva yttrande och förslag, huruvida den till myndighetens förvaltningsområde hörande arbetarpersonalen i sin helhet eller till någon del må böra jämlikt nyssberörda stadgande i 1 § 3 mom. reglementet genom beslut av Kungl. Maj:t undantagas från tillämpningen av bestämmelserna i reglementet. Sedan i anledning av sagda cirkulär uppgifter och framställningar inkommit till finansdepartementet från olika myndigheter, har Kungl. Maj:t, med överlämnande av det inkomna materialet, genom beslut den 28 september 1934 anbefallt statskontoret att — efter den utredning i ämnet, som ämbetsverket kan finna erforderlig — avgiva utlåtande och förslag beträffande de beslut, som jämlikt berörda stadgande i 1 § 3 mom. arbetarpensionsreglementet må böra av Kungl. Maj:t meddelas i fråga om undantag från tillämpningen av reglementets bestämmelser. För fullgörande av det statskontoret sålunda givna uppdraget har det varit nödvändigt att i betydande utsträckning komplettera de uppgifter, som i samband med remissen överlämnats till ämbetsverket. I många fall hava vederbörande myndigheter mera kategoriskt med ja eller nej besvarat de frågor, som genom ovannämnda cirkulär ställts på dem, och i de fall specificerade uppgifter lämnats angående arbetarpersonal, som borde antingen hänföras till arbetarpensionsreglementet eller undantagas från reglementets tillämpning, har det i betydande omfattning visat sig, att reglementets bestämmelser i hithörande avseenden tolkats olika av olika myndigheter. För att i möjligaste mån åvägabringa en enhetlig tillämpning av de bestämmelser, som redan utfärdats och ytterligare torde vara att emotse i fråga om de statliga anställningshavarnas pensionering, har ämbetsverket därför infordrat uppgifter å de skilda slag av arbetare och närgränsande anställningshavargrupper, som finnas hos olika myndigheter. På grundval av samtliga sålunda mottagna uppgifter hava av statskontoret upprättats särskilda sammanställningar för allmänna civilförvaltningen

5 (bilaga 1), de affärsdrivande verken (bilaga 2) och försvarsväsendet (bilaga 3), i vilka sammanställningar personalen upptagits under tre huvudgrupper (grupperna A, B och C), omfattande grupp A anställningshavare, som böra hänföras till pensionsreglemente för tjänstemän, grupp B anställningshavare, som böra hänföras till pensionsreglementet för arbetare, och grupp C anställningshavare, som icke äro hänförliga till eller icke böra hänföras till pensionsreglemente av någotdera slaget. Beträffande kommunikationsverken, för vilka uppgifter angående de arbetare, som skulle komma att underkastas arbetarpensionsreglementet, icke förelegat och med hänsyn till det statskontoret meddelade uppdraget ej heller ansetts erforderliga, har dock registrering företagits endast i fråga om anställningshavare, tillhörande grupperna A och C. Envar av de tre grupperna har uppdelats i manliga och kvinnliga anställningshavare.

Avgränsningen mellan grupp A och grupp B. Såsom förut nämnts, har under grupp A uppförts sådan personal, vilken synes böra hänföras till pensionsreglemente för tjänstemän. De tjänstemannapensionsreglementen, som därvid åsyftas, äro dels tjänstepensionsreglementet för civila befattningshavare, dels det tjänstepensionsreglemente, som torde komma att utfärdas för militära, civilmilitära och civila befattningshavare vid' försvarsväsendet. Det bör här framhållas, att det överhuvud taget möter betydande svårigheter att uppdraga en någotsånär klar gräns mellan, å ena sidan, den personal, som är att hänföra till icke-ordinarie tjänstemän, och, å andra sidan, den egentliga arbetarpersonalen. Särskilt bör understrykas, att någon tydlig åtskillnad mellan nämnda båda grupper anställningshavare för närvarande icke föreligger inom försvarsväsendet. I de tjänsteförteckningar, som äro bifogade kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet och som enligt 2 och 30 §§ i sagda kungörelse angiva de anställningshavare, som äro att hänföra till extra ordinarie tjänstemän respektive kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal, upptages, särskilt i de lägre lönegraderna, personal, som enligt den inom andra förvaltningsområden vedertagna uppfattningen närmast är hänförlig till arbetarpersonal, exempelvis eldare, hästskötare, stallförman, hovslagare, kokerska m. fl. Därest i ett kommande tjänstepensionsreglemente för försvarsväsendet bestämmelser meddelas, analoga med dem, som återfinnas i civila tjänstepensionsreglementet, skulle — om föreskrifterna i kungörelsen 215/1928 icke ändras — detta medföra, att nyss nämnda anställningshavare automatiskt komme att erhålla pensionsrätt. Då likställigheten med motsvarande grupper av anställningshavare inom andra grenar av statsförvaltningen därigenom skulle förryckas, har statskontoret utgått ifrån att nämnda förhållande uppmärksammas vid den nu pågående revisionen av nyssnämnda tjänsteförteckningar till kungöf—343765

6 relsen 215/1928 och att dessa förteckningar alltså komma att undergå erforderlig överarbetning till undanröjande av förefintlig olikformighet. I varje fall har statskontoret vid den uppdelning av anställningshavare vid försvarsväsendet i ovanberörda grupper A och B, som ämbetsverket för nu förevarande syfte företagit, sett sig nödsakat att på vissa punkter frångå den klassificering, som innehålles i kungörelsen 215/1928. Uppenbart är emellertid, att för närvarande och intill dess ifrågavarande anställningshavare kunna komma att avföras från tjänsteförteckningarna till sagda kungörelse, tjänstepensionsreglementet för arbetare icke kan anses vara å dem tillämpligt. Vid bedömandet av frågan, huruvida en anställningshavare bör hänföras till tjänsteman eller till arbetare, har statskontoret för egen del tagit till utgångspunkt den bestämning av tjänstemannabegreppet, som framgår av avlöningsreglementena för allmänna civilförvaltningen och kommunikations verken. Till tjänstemän hava sålunda räknats sådana anställningshavare, som falla under eller kunna anses jämförliga med sagda reglementens kategorier av anställningshavare. För klassificeringen har alltså särskilt varit bestämmande arten av det arbete, som ankommer på anställningshavaren i fråga, varjämte hänsyn tagits till storleken av anställningshavarens avlöningsförmåner och till anställningsformen. Kontorspersonal. Från nu angiven utgångspunkt har till A-gruppen förts all kontors- och liknande personal. Dylik personal — som inom allmänna civilförvaltningen och vid affärsverken så gott som genomgående har ordinarie eller extra ordinarie ställning och på grund därav faller under civila tjänstepensionsreglementet — har av försvarsväsendets myndigheter, ehuru personalen även där till stor del torde innehava en liknande ställning, i betydande utsträckning upptagits såsom hänförlig till arbetarpensionsreglementet. Skälet härtill synes hava varit, att pensionsrätt ännu icke beretts extra ordinarie tjänstemän inom försvarsväsendet och att dessa anställningshavare således, om arbetarpensionsreglementet icke göres tillämpligt på dem, tillsvidare skulle stå utan dylik rätt. Denna uppfattning, enligt vilken sagda personals pensionsfråga skulle interimistiskt regleras genom personalens anslutning till arbetarpensionsreglementet, har statskontoret icke kunnat biträda, så mycket mindre som spörsmålet om ordnandet av pensionsförhållandena för extra ordinarie personal vid försvarsväsendet i alla händelser torde komma att lösas inom en nära framtid. I enlighet med vad nu anförts har som kontorspersonal och såsom sådan hänförlig till grupp A i sammanställningen upptagits följande personal, nämligen dels vid allmänna civilförvaltningen en manlig vaktmästare och en kvinnlig telefonist vid Uppsala universitet, dels ock vid försvarsväsendet bokförare, bokhållare, förrådsbokhållare, kontorsbiträde, kontorist, kontorsskrivare, kontorsvakt, ritare, telefonvakt, vaktmästare, fotograf, kassörska, maskinskriverska och skrivbiträde. Pensionsrätt för här angivna personal bör enligt statskontorets mening icke ifrågakomma enligt arbetarpensionsreglementet utan bör inträda först i mån som vederbörande i egenskap av extra ordinarie befattningshavare kommer i

7 åtnjutande av sådan rätt. Då arbetarpensionsreglementet emellertid icke kan anses formellt tillämpligt å ifrågavarande anställningshavare, lärer något Kungl. Maj :ts beslut om undantag från reglementets tillämpning för dessa anställningshavares vidkommande icke vara erforderligt. Sjukvårds- och ekonomipersonal. Till anställningshavare, vilka böra falla under civila tjänstepensionsreglementet respektive under ett blivande tjänstepensionsreglemente för försvarsväsendet, har vidare hänförts viss sjukvårdsoch ekonomipersonal. Här åsyftad personal, som utgöres av sjuksköterska, husmoder och hushållerska, är vad angår försvarsväsendet i vissa fall upptagen i den tjänsteförteckning B, som ä r bifogad ovannämnda kungörelse 215/1928 med avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet. Anställningshavare av denna typ förekomma även inom allmänna civilförvaltningen, t. ex. hushållerska vid Flyinge hingstdepå. Här angivna personal åtnjuter avlöning i form av dels kontant lön. dels naturaförmåner. Då statskontoret uppfört dessa anställningshavare i A-gruppen, har ämbetsverket tänkt sig, att en anslutning till civila tjänstepensionsreglementet, i vad angår dylik personal vid allmänna civilförvaltningen, skulle ske med stöd av 1 § 4 mom. nämnda reglemente, samt att pensionsunderlag, pensionsavdrag och pensionsålder skulle särskilt fastställas enligt 28 § 3 mom. och 29 § i samma reglemente. E t t liknande förfaringssätt har ämbetsverket förutsatt komma till tillämpning, därest, såsom ämbetsverket antager, motsvarande bestämmelser som de nyssnämnda intagas i ett kommande tjänstepensionsreglemente för försvarsväsendet. Beträffande försvarsväsendets personal av ifrågavarande kategori, för vilken gäller en särskild löneplan, är emellertid tänkbart, att särskilda pensionsunderlag och pensionsavdrag för de i denna löneplan upptagna lönegraderna fastställas i pensionsreglementet. Statskontoret förutsätter emellertid, att, innan beslut fattas om pensionsrätt och därmed även om pensionsunderlag och pensionsavdrag för ifrågavarande personal, en viss enhetlig uppskattning kommer till stånd i avseende å personalen tillkommande naturaförmåner, därvid hänsyn givetvis bör tagas till prisförhållandena på de olika orterna. Maskinister. Statskontoret vill erinra om att maskinister vid ett flertal verk och inrättningar, tillhörande allmänna civilförvaltningen, beretts ordinarieställning, såsom vid statens uppfostringsanstalt å Bona, statens alkoholistanstalt å Venngarn, statens sinnessjukhus, naturhistoriska riksmuseet, Uppsala universitet, karolinska institutet, tekniska högskolan m. fl. inrättningar, därvid dessa anställningshavare i allmänhet placerats i lönegraden B 8 och i vissa fall i något högre lönegrad. Inom försvarsväsendet hava motsvarande anställningshavare, exempelvis vid arméförvaltningens ämbetshus och vid garnisonssjukhuset i Stockholm, upptagits såsom extra ordinarie befattningshavare och i ovanberörda tjänsteförteckning till kungörelsen nr 215/1928 hänförts till 7 lönegraden respektive 10 lönegraden.

8 För åstadkommande av enhetlighet föreslår statskontoret, att de i föreliggande utredning angivna maskinisterna, dels inom allmänna civilförvaltningen vid byggnadsstyrelsen, dels ock inom försvarsväsendet, erhålla avlöning enligt vederbörande extraordinariekungörelse och därmed även pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet respektive ett blivande tjänstepensionsreglemente för försvarsväsendet. Skulle det emellertid icke anses lämpligt att anställa ifrågavarande personal i extra ordinarie tjänst, torde ordnandet av denna personals pensionsförhållanden böra ske genom beslut enligt 1 § 4 mom. civila tjänstepensionsreglementet respektive motsvarande författningsrum i ett militärt tjänstepensionsreglemente. Enär maskinister icke synas vara att hänföra till arbetarpersonal och arbetarpensionsreglementet sålunda icke torde kunna anses formellt tillämpligt å dem, lärer i varje fall något beslut om deras undantagande från sagda reglemente ej vara behövligt. Arbetsledande förmän m. fl. Vad angår frågan, huru olika slag av förmän vid den civila och den militära förvaltningen böra behandlas i pensionshänseende, hänvisar statskontoret i första hand till vad föredragande departementschefen därom anförde i propositionen nr 222 till innevarande års riksdag. Enligt departementschefens mening borde förmännen i allmänhet hänföras under arbetarpensionsreglementet. En anslutning till tjänstemannapensioneringen borde endast ifrågakomma i särskilda undantagsfall, nämligen då vederbörande arbetsledande förman intoge en löneställning, som mera avsevärt avveke från övriga arbetares lönevillkor. Statskontoret, som verkställt en undersökning av anställnings- och arbetsförhållandena för de såsom förmän betecknade anställningshavarna vid olika verk och myndigheter, har därvid i enlighet med föredragande departementschefens nyssberörda uppfattning funnit, att dessa förmän i allmänhet icke intaga en sådan särställning i förhållande till arbetare inom samma yrkesgrupp — vare sig i fråga om arbetsuppgifter eller i avlöningshänseende — att pensionsfrågan för dem bör ordnas på annat sätt än genom anslutning till arbetarpensionsreglementet. Från denna regel har statskontoret ansett sig böra förorda allenast ett fåtal undantag. I dessa undantagsfall — där alltså pensionsföreskrifterna för tjänstemän böra komma till tillämpning — avser förmanskapet i allmänhet ett större antal arbetare, merendels minst ett tiotal. Ifrågavarande undantag äro — med inräknande tillika av vissa andra anställningshavare i jämförlig ställning — följande, nämligen vid mynt- och justeringsverket: en verkmästare och sex mästare; vid statens reproduktionsanstalt: en faktor och en expeditionsföreståndare; vid arméns centrala beklädnadsverkstad: femton förmän; vid marinens centrala beklädnadsverkstad: sex förmän; vid postverket: en gravör, en verkmästare, en målarförman och en maskinmästare; vid telegrafverkets verkstäder: fjorton lagförmän.

9 Ovannämnde, vid statens reproduktionsanstalt anställde faktor har statskontoret i utlåtande den 15 november 1934 angående civila tjänstepensionsreglementets tillämpning å vissa tjänstemän, vilka avses i 1 § 3 mom. av nämnda reglemente, föreslagit till erhållande av extra ordinarieställning, varigenom pensionsreglementet för tjänstemän automatiskt skulle bliva å honom tillämligt. Vidkommande den vid postverket anställde gravören, som utför gravering av frimärksstansar m. m., vill statskontoret erinra, att liknande anställningshavare vid rikets allmänna kartverk och sjökarteverket äro ordinarie tjänstemän. Vad angår maskinmästaren vid postverket, vilken utövar tillsyn över driften av värme- m. fl. anläggningar inom centralposthuset i Stockholm, må ävenledes anmärkas, att ett flertal anställningshavare av motsvarande kategori (maskinister) inom allmänna civilförvaltningen beretts ordinarieställning. Vid nu angivna förhållande förordar statskontoret, att gravören och maskinmästaren vid postverket erhålla pensionsrätt enligt pensionsreglementet för tjänstemän därigenom att de göras till extra ordinarie befattningshavare. Den vid mynt- och justeringsverket anställde verkmästaren och därstädes anställda mästare samt den vid statens reproduktionsanstalt anställde expeditionsföreståndaren synas däremot böra komma i åtnjutande av pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet genom särskilt beslut av Kungl. Maj :t enligt 1 § 4 mom. av sagda reglemente. Detsamma synes böra gälla ovanberörda verkmästare och målarförman vid postverket, vilka leda arbetet vid postverkets mekaniska verkstad respektive målaravdelning, ävensom lagförmännen vid telegrafverkets verkstad. Till frågan om pensionsunderlag, pensionsavdrag m. m. för dessa anställningshavare, liksom ock till spörsmålet om lönegradsplacering för gravören och maskinmästaren vid postverket, ämnar statskontoret återkomma i samband med besvarandet av remiss av den 28 september 1934 i anledning av framställningar från vissa verk om pensionsrätt för viss arbetsledande personal. På liknande sätt, som nu nämnts, torde i sinom tid förmännen vid arméns och marinens centrala beklädnadsverkstäder böra, därest de icke i samband med revisionen av tjänsteförteckningarna till kungörelsen 215/1928 erhålla extra ordinarie anställning, genom särskilt beslut av Kungl. Maj:t inordnas i det blivande tjänstepensionsreglementet för försvarsväsendet. Sammanfattning. Beträffande de under grupp A upptagna anställningshavare, på vilka civila pensionsreglementet genom särskilt beslut jämlikt 1 § 4 mom. av reglementet bör erhålla tillämplighet, förutsätter statskontoret, att sådant beslut kan föreligga samtidigt med arbetarpensionsreglementets ikraftträdande. Lämpligt torde vara, att genom generellt beslut från arbetarpensionsreglementets tillämpning undantagas anställningshavare, vilka sålunda erhålla pensionsrätt enligt civila reglementet. Härigenom undvikes, att ifrågavarande anställningshavare — i den mån, såsom beträffande verkmästare och mästare vid myntverket, verkmästare och målarförman vid postverket samt lagförmännen vid telegrafverkets verkstad torde vara fallet, arbetarpensionsreglementet kan anses vara formellt tillämpligt å dem — för första halvåret

10 1935 erhålla pensionsrätt enligt sistnämnda reglemente för att från och med den 1 juli 1935 övergå till civila tjänstepensionsreglementets i vissa hänseenden avvikande pensionsvillkor. Vad angår sådana anställningshavare, vilka formellt kunna anses falla under arbetarpensionsreglementets tillämpning men på vilka ett kommande tjänstepensionsreglemente för försvarsväsendet kan förväntas bliva genom Kungl. Maj:ts särskilda beslut tillämpligt, torde dessa nu böra undantagas från arbetarpensionsreglementet. Enligt vad som framgår av vad förut anförts gäller detta förmän vid arméns och marinens centrala beklädnadsverkstäder. I fråga om husmoder, hushållerska och sjuksköterska vid försvarsväsendet lärer beslut om undantagande icke vara erforderligt, enär dessa anställningshavare icke torde vara att hänföra till arbetarpersonal och arbetarpensionsreglementet sålunda icke torde kunna anses tillämpligt å dem. Vad sjuksköterskorna angår, åtnjuta dessa för övrigt pensionsrätt i statens pensionsanstalt. Beträffande sådana anställningshavare, som böra komma i åtnjutande av pensionsrätt enligt pensionsreglemente för tjänstemän därigenom att de göras till extra ordinarie befattningshavare, synes av samma skäl något beslut om undantagande från arbetarpensionsreglementet ej vara erforderligt. I detta sammanhang vill statskontoret framhålla, att ämbetsverket i det föregående vid behandlingen av personal, som bör hänföras till grupp A, helt lämnat åsido anställningshavare vid oreglerade verk och inrättningar. Då ordinarie tjänstemän vid dylika myndigheter hittills icke anslutits till civila tjänstepensionsreglementet, har statskontoret ansett uteslutet att icke-ordinarie anställningshavare därstädes skulle genom särskilt beslut av Kungl. Maj :t jämlikt 1 § 4 mom. av reglementet tillerkännas sådan pensionsrätt. För dylika anställningshavare torde tillsvidare få såsom hittills gälla, att i varje särskilt fall, då fråga om pension uppkommer, denna fråga får underställas riksdagen. .

Avgränsningen mellan gruppen B och gruppen C. Gruppen C omfattar två skilda kategorier av anställningshavare, nämligen dels sådana, som — ehuru de äro att hänföra till arbetarpersonal — icke uppfylla de fastställda villkoren för arbetarpensionsreglementets tillämpning, dels ock sådana, vilka uppfylla nämnda villkor men likväl av särskilda skäl anses icke böra underkastas reglementets bestämmelser. Beträffande båda dessa kategorier gäller, att i stället för arbetarpensionsreglementet de särskilda summariska pensionsbestämmelserna för viss arbetarpersonal i allmänhet torde bliva tillämpliga, vadan arbetarna i fråga, om de uppfylla vissa villkor, böra kunna efter skälighetsprövning erhålla pension utan framställning till riksdagen. Arbetare, vilka icke uppfylla fastställda villkor för arbetarpensionsreglementets tillämplighet. För arbetarpensionsreglementets tillämplighet kräves, att vederbörande arbetare fyller ett fortlöpande behov av arbetskraft samt att för honom gäller en arbetstid av normal omfattning. Med ledning av till-

11 gängliga uppgifter har statskontoret sökt fastställa, vilka arbetare icke kunna anses uppfylla nämnda villkor för reglementets tillämplighet. Statskontoret har därvid för sin del funnit, att till denna kategori av arbetare — beträffande vilka något särskilt beslut om undantag från arbetarpensionsreglementet uppenbarligen ej kan komma i fråga — böra hänföras följande vid nectannämnda verk och inrättningar anställda arbetare, nämligen vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: arbetare vid hamn- och vägbyggnadsarbeten samt vid underhållsarbetena vid Väddö kanal; vid Flyinge och Strömsholms hingstdepåer: hovslagare; vid statens järnvägar: förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader; vid statens vattenfallsverk: arbetare vid byggnadstekniska avdelningen, vid den särskilda avdelningen för stam- och landslinjebyggnader samt vid utvidgningsarbeten vid Västerås kraftverk; vid ett flertal verk och inrättningar: städerskor. Beträffande sistnämnda personalgrupp, städerskor, bör framhållas, att dylika anställningshavare i vissa undantagsfall upptagits i gruppen B. Orsaken härtill har då varit, att vederbörandes arbetstid är »av normal omfattning» och att jämväl i övrigt deras arbetsuppgifter äro mera omfattande än som i allmänhet gäller för städerskor. Arbetare, vilka uppfylla fastställda villkor för arbetarpensionsreglementets tillämplighet men likväl anses icke böra underkastas bestämmelserna i nämnda reglemente. Med avseende härå må till en början erinras om föredragande departementschefens uttalande i ovanberörda proposition nr 222 till 1934 års riksdag, enligt vilket den omständigheten, att avlöning utginge delvis in natura, icke i och för sig borde vara tillräcklig anledning att undantaga vederbörande anställningshavare från arbetarpensionsreglementets tillämpning. E t t dylikt undantagande borde vara beroende av frågan, om reallönen i sin helhet vore så låg, att reglementets pensionsunderlag icke rimligen kunde tillämpas eller om eljest särskilda skäl till undantag förelåge. I anslutning till detta uttalande har statskontoret ansett, att det belopp, till vilket den sammanlagda mera fasta avlöningen för år räknat uppgår, bör stå i ett visst förhållande till det i arbetarpensionsreglementet för olika fall fastställda pensionsunderlaget för att överhuvud taget reglementets bestämmelser böra bliva tillämpliga. Efter övervägande av olika alternativ har statskontoret i denna fråga stannat vid den uppfattningen, att lönen bör uppgå till ett belopp, som med minst 15 procent överstiger det pensionsunderlag, vilket jämlikt 4 § arbetarpensionsreglementet gäller för sådan manlig respektive kvinnlig arbetare, som ej är att anse som yrkesarbetare. I lönen, som vid arbete allenast under viss del av året bör be-

12 räknas till belopp, motsvarande vad som i händelse av arbete året runt skulle utgå, bör, i enlighet med föredragande departementschefens ovan återgivna uttalande, inräknas värdet av åtnjutna naturaförmåner i de fall, då sådana förekomma. Därvid torde sagda förmåner böra uppskattas enligt ortens gängse pris. I enlighet med vad nu anförts synes genom generellt beslut av Kungl. Maj :t från arbetarpensionsreglementets tillämpning böra undantagas arbetare, vars årslön understiger sålunda angivet minimum. Prövningen, huru härmed i särskilda fall förhåller sig, lärer böra ankomma å den myndighet, under vilken arbetaren lyder. Bland de arbetargrupper, som av nu angivna skäl skulle komma att undantagas från arbetarpensionsreglementets tillämpning, må, vad angår allmänna civilförvaltningen, nämnas ett antal anställningshavare vid akademiska sjukhuset i Uppsala samt vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ävensom enstaka anställningshavare vid lantbrukshögskolan och vid Ultuna lantegendom m. fl. Enligt 1 § 3 mom. arbetarpensionsreglementet kunna genom beslut av Kungl. Maj:t från reglementets tillämpning undantagas, bl. a., arbetare, vilka i samband med statens övertagande av enskilt företag övergått till anställning i statens tjänst. Under åberopande härav har järnvägsstyrelsen framhållit, hurusom vid statens järnvägar för närvarande finnas anställda vissa arbetare, vilka övergått till sådan anställning i samband med statens övertagande av enskilda järnvägar och som äro delägare i enskilda järnvägarnas pensionskassa. Styrelsen har ansett, att reglementet icke bör vinna tillämpning å dessa arbetare, med mindre styrelsen — liksom hittills skett beträffande övergången till nuvarande pensionsinrättningar — därtill lämnat medgivande. Under erinran, att ovannämnda delägarskap i enskilda järnvägarnas pensionskassa jämväl innebär familjepensionsrätt, tillstyrker statskontoret, att ifrågavarande arbetare undantagas från arbetarpensionsreglementets tillämpning. Då jämväl framdeles — såväl vid statens järnvägar som inom andra grenar av statsförvaltningen — kan förekomma ett liknande övertagande av arbetarpersonal från statens sida, och det icke låter sig göra att förutse de förhållanden, varunder detta kan komma att ske, synes det statskontoret önskvärt, att beslut fattas, enligt vilket generellt undantagas sådana arbetare, som efter arbetarpensionsreglementets ikraftträdande övergå till anställning i statens tjänst i samband med statens övertagande av enskilt företag. Till jämförelse må erinras om det liknande undantag för tjänsteman vid övertaget enskilt företag, som avses i 2 § 2 mom. a) av civila tjänstepensionsreglementet. I skrivelse till finansdepartementet den 31 augusti 1934 har generalpoststyrelsen omnämnt, att å den postverket tillhöriga postångaren »Öland» finnas anställda, bland andra, en eldare och en matros. Då dessa anställningshavare, som under seglationstiden (minst sex månader om året) åtnjöte kontant avlöning av 150 kronor i månaden jämte fri kost — i vissa fall även tilläggsersättning med 20 kronor per månad — på- och avmönstrades varje år och deras

13 anställning icke plägade vara av längre varaktighet, har generalpoststyrelsen uttalat såsom sin uppfattning, att med hänsyn till angivna förhållanden arbetarpensionsreglementet icke syntes böra å dem tillämpas. Frågan, huruvida ifrågavarande anställningshavare böra undantagas från arbetarpensionsreglementets tillämpning, har förefallit statskontoret tveksam. Ämbetsverket har emellertid, med hänsyn till vad generalpoststyrelsen anfört om anställningens korta varaktighet, ansett sig böra tillstyrka, att beslut om undantag från reglementets tillämpning meddelas. Domänstyrelsen har i skrivelse till finansdepartementet den 29 augusti 1934 erinrat, att styrelsen vid olika tillfällen i tidigare utlåtanden till Kungl. Maj :t framhållit, att pensionering av skogsarbetare endast i undantagsfall borde komma i fråga. Styrelsen har på denna punkt även hänvisat till ett uttalande av föredragande departementschefen i proposition nr 222 till 1934 års riksdag, enligt vilket pensionering av domänverkets skogsarbetare, där sådan kunde ifrågakomma, borde ske enligt de blivande summariska pensioneringsbestämmelserna. Statskontoret instämmer i de synpunkter, som sålunda framförts. Då det' emellertid måhända kan vara tvivelaktigt, om icke i enstaka fall anställningsförhållandena för skogsarbetarna äro eller kunna bliva sådana, att de formella förutsättningarna för tillämpning av arbetarpensionsreglementet skulle vara för handen, förordar statskontoret, att skogsarbetare — antingen de äro anställda vid domänverket eller annorstädes i statens tjänst — genom uttryckligt beslut av Kungl. Maj :t undantagas från reglementet. Slutligen vill statskontoret uttala, att, om Kungl. Maj :t, i enlighet med vad nu föreslagits, kommer att från arbetarpensionsreglementet undantaga vissa grupper av arbetarpersonal, det självfallet står Kungl. Maj:t öppet att framdeles genom nytt beslut, om och i den mån så anses böra ske, medgiva reglementets tillämpning beträffande viss sådan grupp av eller enskild sådan anställningshavare.

Omfattningen av gruppen B. Sedan, på sätt ovan skett, under grupperna A och C upptagits dels sådana anställningshavare, vilka böra hänföras till pensionsreglemente för tjänstemän, dels sådana anställningshavare, vilka icke äro hänförliga eller icke böra hänföras till pensionsreglemente för tjänstemän eller till tjänstepensionsreglementet för arbetare, hava återstående kategorier anställningshavare inordnats under gruppen B. De till sistnämnda grupp hänförda anställningshavare, å vilka alltså pensionsreglementet för arbetare bör bliva gällande, hava i de upprättade sammanställningarna, under huvudindelning manliga och kvinnliga arbetare, uppdelats i särskilda kolumner för yrkesarbetare och icke-yrkesarbetare. Härigenom har statskontoret sökt att, på grundval av tillgängliga uppgifter från olika verk och myndigheter, klassificera anställningshavarna under vissa enhetliga yrkesbeteckningar. Denna klassificering i s^rkesarbetare och icke-

14 yrkesarbetare samt i skilda yrkesgrupper är avsedd att tjäna till ledning vid den prövning, som ankommer på vederbörande myndigheter. Anmärkas må, att bland de under grupp B upptagna arbetarkategorierna enstaka fall givetvis kunna förekomma, där den sammanlagda årslönen icke uppgår till det minimum, som, enligt vad ovan föreslagits, bör vara förutsättning för arbetarpensionsreglementets tillämpning. Därest sådant generellt beslut om undantag av ifrågavarande anledning, som i det föregående förordats, kominer att meddelas, blir i dylika fall arbetarpensionsreglementet uppenbarligen icke gällande.

Hemställan. Under åberopande av vad sålunda anförts får statskontoret hemställa, att följande anställningshavare måtte jämlikt 1 § 3 mom. av tjänstepensionsreglementet för arbetare undantagas från tillämpningen av bestämmelserna i samma reglemente, nämligen: 1) anställningshavare, vilken enligt beslut av Kungl. Maj:t jämlikt 1 § 4 mom. civila tjänstepensionsreglementet kommer att erhålla pensionsrätt enligt sagda reglemente; 2) förman vid arméns eller marinens centrala beklädnadsverkstad; 3) arbetare, vars sammanlagda avlöningsförmåner, inbegripet värdet av naturaförmåner där sådana förekomma, efter år räknat icke uppgår till det för manlig respektive kvinnlig icke-yrkesarbetare i 4 § av arbetarpensionsreglementet angivna pensionsunderlaget, ökat med 15 procent därav; 4) vid tiden för arbetarpensionsreglementets ikraftträdande i statens järnvägars tjänst anställd arbetare, som övergått till sådan anställning i samband med statens övertagande av enskild järnväg, och som är delägare i enskilda järnvägarnas pensionskassa; 5) arbetare, som efter arbetarpensionsreglementets ikraftträdande övergår till anställning i statens tjänst i samband med statens övertagande av enskilt företag; 6) vid det postverket tillhöriga postångfartyget ».Öland» anställd eldare och matros; 7) skogsarbetare. De remitterade framställningarna bifogas. Stockholm den 26 november 1934. Underdånigst: K.

BERGENDAL.

EVERT BJÖRN.

/ Sture I

Dyberg.

15 :d ^

>-. set

d o

fi s-* a

Ö j^

^4 O —

O bO • ^ 2 <" "£

O xn

M «

60 P

> M

.2 «

F* a °3 (-, CD o

=5 o«S

—' P °° ' 3 »3 ^H

C3 ©

a; T 3 o

a? i—i

1 GC

.M :c3 :o >

af a o pq

in «

0 iU

2 ^ M

60-*

a 2 a

°c3 M •%

e3 -*

CO a j

a öa a •^ a

q *

1 Li

1—1

CS CO

JH M 3

a t-. »-< «8 J © ^ oo

Ss.5.2 t- U

C(3

Cfc

~T3

+* 9S

u P

ä a

Q0 rt

p c3

OQ * M

*rt

PS £ g 5 Ö

P cs

a a 6P0 T3 m P JO oc3 a 3 » 60 CO

CD - H

1-3 02

ef :3 S

a ^ I^H a M 03t-i •+">-2 be «-3 i-s / 5 02 a t GO ^ 3

•+J :c3 CD rt

•S^s a S -Ä-S | rö

an -3 *3 12 .3 P _g

_ wo . a P M eS ,*1 :q J§ c3 OB W ^ S ©

5? M

:©

«"

:o ,«

°C8

:o3

-+^>

•2

Xfl

P I*-< s c3 P T3 o> -P o3 W D h l e

IP) o P >- :ca :co ^ 60+= m

*-> 60

03 ^3

P _ 6 0 ^ 03 •03 ^

g J2 » OS 2

CD C£)

M 02

+» ea — ™

•-« 03

A P. J.9-Q

c3 ^

CD CD 1—1

<D t. 03 •+= £ g 00 <D

M M

«4

^ c3

f 'H a tn > o o3 •-« ^ > u 60 -p 3 f-1

9M *»-s29 a +3 P oo :c3

_60

:o3 -P CD

* :2 S> ** .3

! • S i° 60+J CD

a » S? S .2 -2 M

•3 .12 .2 o m g 12 .P £ ^ fe .£ ^2 « £ :a3 • 12 o3 :o g "^ ;°j t> 02H fflMtH

• n P S CD CD g ® " g

ort 60

ft sa a* p

- S S)

60 =3 3-3

«äa^ £

-2.2

- P <M

3 CD

•S-S "

00 CD

.Ml S3

2 ce 2 > SD s ^ _h «.1212 .a a? » •« a £ ^ 3 . 2 C r o t, » rrm M m £ J-< ^3 :c« c3o3:OrtS"^:2WPP M S o a 02EH

A3 ft u

sa a-§

•a

«3

2 P

CO : o

8 tt ^ £ 2? 03

A JO J2 A o :o3 U -P 35 03 '

ti a -•^ a fc

fi >snl2 h f i

CD 6 0 : ? 3

- 9 £ :o rt o3 •

Bfl

CD co fl :ctj

>rH

60.3 h M M •£ "

a a a a

CS o

22¶P TS p :rt ._ •

:rt

'OJD

02 O03

:©

DQEH

CD P w 03 OB

ni A r WO

©so

5 £

'Ft

rfl

. w 52

6pa P o P In

:o3 £1 DC •+» is

a 12^_2• *

_|J

•d fto CG"

4 H

P-*

a t>

O CD g

.co* *co eg £

(-,-<= K

" oc-i

H2 o3

Sä »H

«o

- i M - H s d m j S g c i d WWW a ftft ft EH cc GO 02

ftTj

ft P P P f-< .a -*^

„ 03

2 :o3 0

.9 a co M d a

S!>

18¶J4 (i :o3 :rt rP

> :rtP w at

,-c CO ^S

••H x> CD •)

a <" 2

° 2 '

A A

a 3p

rt ~ CD £ 60 a

35 P

- P -M

CD +; T 3 :d O H til

:o3«8

a PO

* ~H

M :o3 E

'Ö

WMCQEH>-

-Sig^) P

Ig M ft^1

35 CD=2-«

CD rt "tf CD

02ft

a "Ö

> 03 CD

.P rli 60 Td

fl) q

s ;3

Moi

;

•

.2«5

a a

" 3 CD

3 -a

o 14

CD a £ 6

fl .S

a a

* rt S A £

a a ^d -a © g a H

•fl

C/J 03

t> at o

fl a

P cs

J«l CD

m5^ a :<= aMoQtcoiH

a crt CD a M 5 «* £ A A 3

•+a

«a 2 , 2 22-5

«3

>rH

"* £ : 2 r0 »3 ^ 60+3 a 2 £ 12 00 G E a «i £p 12,-0 : o :cä

=2*^2

J.^*3 JC<O BPH. Ht .

2rP

03 O

•Ö

sto -2 «- a .a a .2 J a ^„ r Pg Pa:o32 °a H r Q CO

a i:-' •

03 CD

A A

a 8-a C3.£,s

60+=

M 2P

: o CD :o| «w O . a :o3 rt

<D M -Ö c* P i t-i .v3 o3 -+a

35 •2 «•§ ^H

CD u -i-» g t . oo _M P rHö ^ 2 ( • O

> - etj

20 O P »- :o3

«a,a <° e3

-^ 2 60 j j O :o £ « •" ,-) 3 <U p r 2 O rM .2 ^ '03

rrl

A A

ftrö

t* -a a CD + j r* 35 oo 60+= Pel P 60^

n w r^-e

•+o CO ÖS

:a t* a CD_g

o 5

1—1

CO CD

-a

:©

ö s M '-Z?

•B

CQ >-2

t*( frw

-a

r^02

aI CD

2g a=§

a 35

—

ÖB fl fl > O

t» •ja

02 •r*

h P< 02

fl a

03 r*l

ort

-t-> GO

05 eg 60 -a p 03 o a °3

w>:c2

M W £

^ ad o3

A A

a r-srH + J

"«4

a M

sas

rd CO 60

a r r-jQ

•r*

ca-

fl a

•*3

r—1

:©

:0 A <+H *H P 03

fl a

-rS

£•« ä t > CD 6 0 Ct3 CD rP ^ 1 ^

6o-^ a

CD a r ö JH O !0

P P

& 03

0 CD "00 o ©

60,2, a> d ® >> ' — SJ * " t. n OS

m CO fl C3 rH >- - g r Q

>H ,

-2 £ - £ > : p « 1 2 o 3 o a OCO - H

f^ S S W M P

r^f

21 •5?~J d r-H . " S r l - P

-H O

-a

P d o :d £ 60

^f a o P SH

-4

:d ,d o r* 2 A

rt -M 03

.2=SH2 to 3 " r03 2 J3

O 03 CO rlS]

d -M In CD t»

: d > i.

oo a

•* d

oj , r g

-.si

.P r °

!>Sf »

pt" .a 03

P 3

rH d

CO 60 : d

I i

03 o

P *-

P :d

03¶S-Q 3 S "g-a 60 ?3 g

b» - a *rt .2 -'r? w.-

** > >^p3 - ac ojd > d ^ 1

^ CO

A A

a rH

-a u

H-i

§ a

r* a cn ©

0 H

-W GO

rH '

60¶O M CO

rt ^

CD r-

g .2 g -£ a-g <1 <1

a &o J9 :a rt Jj © > ft :a

03 *3

W£

-ti ©

j p a 0 :2°d ^ 60 £

« d a .2 a a

CD •

J4 oo »H : d É, «H - g

l^g"

!- 60 J 60

2 8

-rt

03 CD

£rM

—-

JO "O d a

rH CD

rS'

rM CD -+J

rrt r O

: d :o3

«rt P 6 0 ; d

ro"

P P d 00 -rt

a a

£ s

E w b ©

> X a CD :a

a 5

fl a

13 © rH

rt 02

fl ©

•*-

a H-J

d a p :d

iog >->:0

a _

d -rt

J J

a ™ a 'MI

(H _

>*3 ^ S 3>

.2 «a CO a a p

00 Kfl

43 3

P , ort

ftn-i H ' CD

a n

s£ a a -H

öQ

33 rH

3 CO

^-a ft -*J ^3 :d

d rM d ort r H

> rt OSSt>

"rt

«H

ort

CD M

- ^ rn : o 2 :=> rt : o =rt P =fH fqP>H

i» £

£S e ä X3 2

Ö ös

03 - r t P .,-> CD ; d p 60

•2 r a

•<s>

0 35

a :5 v

03 S

-rt — T i •©.

S^ H o .2 w co ° d P

5 a £?ra P

CD . T3

rt S 'rH "rt rf, r * rH d +? . 2 co 1d co + J -0 S • ftrrt -H ^ , co M ^ a _ " co o 1 - P1 «H CO O B IH+ * 03 ^ ^ 3 CD + f - g

-Ö p - g £ d .r-3

&:d

-rt

pq co

ft M i / 2

d . i P M

i d

^ 03

CJTS

03 . n

J. — + f P d ort ; rt .rt ~ 03 + j

CD CO - P 'rf, - O J») rH

a 2 gCD M :a £ :d «.

„rt J a >H

rt «a o .2 5O «S "tö .2 « —d

?a a HTjH^

WhH

! -a "d rt

a s

CD CO

> C -O .34j

-M -g ft >-. a v5 22 g-S £o 'E K - P C rH P =£ - J OQ CO CO CO

03 a,

a 3 03

* * .^ W 2 r 2 =a d - a )H

*TJ £ •rt :o

=|.g-2r§

<©>

sa C»

rt" fi, "*

co s3 ^ CD :0 -P H-. rH

a d

r P £

® 43 a

"S : a -a

3 rt i-n -3 03 rt o3 w l J i fl h 03 rt _ •*£ H 3 P - * J co -re 03 r D +» 9 03 03 : d re M - r t d >a re -H s 2 w 03 S co : £ - ö- r P r P »H - ^ ort CD 00 rH p o p ( H A ^ « a 2 R t H r H 0 d r t r t P • r t ort : 0

03 - r t

C3d30

Ofefe

WWW

a so. i rt°0 i w>

-•-> H J

rMjS

: re

£ no > rrtr t J4t 2rt 2 -a 60 rt rt

a s =a « rt

rt2 -T- - r t

00 d P

+^ : o : 0

CD P

ft°g

M ' > S P a re o a os

fcdr4

h M M

rt-^ P

00 S

-rt

03¶CO t-t rt :<ä : o JO a

in «©

rt s rr rt:rt s 00 BE)

d 5

rt += rt a 2 C/J -rt rt g 03 CO rt in rt : d - r t : 0 ; 0 p CD t u Crt P ^ 2

:o - 0 i., CD 03 6 0 rt £ - P 60

-^ £ £ =S 0.:p a ', *

S£gg > 2

rrt

d - S -rt d rrt ' ftp w " § >H " ^ r CD :rt : 0 : 0

rrt r r t 6 0 60 6 0 B .ii I p o o o o M M M M M M

PrtP^fac

C r t

V, -a coco

mmmmmw

43 ""O rt a

»I M ^

03 ci + j P t-t 03 CD r>> 03 — _ c to 6 0 ft ( H p- d

J-

OT-H

•<

Ii .

CO H-l - r t 2 P 03 t* "** 03 . t ! - a P 03 d co ftcS CD fl"»

o 'a .5

^-3 d --+=

^ a - p : o 2 r t H b O r , r 3 2

<l<j<ipq

-«rti:a^6o a - - rrt

:ce

pj, w p q m

0 P

tH 3 re d

03 03 CD 03 « • -o

WWMS

P5 o

d rt , .g _. -2 -a oo na

:3 & . P

a d rg -a g

.-s ^ j3

03-l3diSrft!

rPcOCO

-» a co s > p •2 S a g t!, a p •« 12 d

O O O pH P3 rrt

11-1 O fe

« £ -c £ d a l | | £ H 2 2 | as-H^g-sggg fe

Mr4M

d *!

SP2

r2 ""-a a

d ^ o

O O M M H H

ti)

r«

r» -H . i . - C co . - r t C u, rt ^ re . r t >-; O.rf O r f l r t r t !j I r ö ^ - r t - S CO 2 r 3 : , = ° o r t 2 0 . 2 » - ^ . rt : o P. - r t ' • "> i > - a co - g ^ 03 rf£i Kl o" d i *d C PO rt

to 12 P g | .2 P •^a § a :d 03 r 2 ^ r P p 03 d K : P 2 r»

rt -rt

^ d c o £ : d oo *£

rt rftä

ort a . «

g :0 -a r ^ + - ' r t S c , - , d

pq O '"2 " r Q

p re

p o 2 CD d •S ij a 6 P

2ra a g

a :d

o Jrf ftS-2 rt rta ort3

is • ftr^l

I 6 0 co p i > > : r t tn

23¶P 60 i 03 rt

a -g 60 H £ -rt ,2 A xg «J 33 60 -9 8 ° 2 3 •« r-i d :d O 3

S 60

g '•*» 15co od p p -«1 - ?n=a 5 .EfrP

r2 a rtH nn

60¶CD 03 M -P

r£ a

•d * r P -H

•-

it U F P

-rt

CD 03 SH r j

M CD rt rt

d 03 55 a -P-Urt 03 03 60 M JH ,_, M 03 6 0 a ort d rtH ' . a K rrt - 2 rrt fr, +2 6 0 >

•o d CO rfP

a 3r2 d g 2 K^'S.S5

d -rt rt 03

A A

-rt

•rrt P

+,43 O « > OSS

co co

co co ft En ft P> P*

:0 d •w

§ 60

J> J

g a

a :d CD £ rt -3 U rt £ - d a* 03 =2 ft d m -2 jo g

< rH 2 H rf^ > d,—i a o 3 -rtreo3.rtacD60—H 1 O - r t - r t - r t >• >- ort o

a a

-2 a

CD rt

£? ^ d-a

a -H fl

r > j O - 5 JH Q CO H-l CO d 03 rt - Ö 03 :ctf COrf,. g °d Sf a 2 a c« ^ d P :rt -rt co H M CO > fl r j 6-i: o d d CD . r - j rt fe cD cD c5 cb CD CD rrt

2 d g a j, ™

60 2 +=

r a d -rt 3 60 :d "g > > r *

d rrt d : d •rt rt rH

ftftH

fcHftft

re a -a 2 , ! 3 a' ! od

.2 a

c3 60

a , . OD ^*

A A

- ~ - 2 -o .

43 rt CO rt ^

h rz! P . 43

ava s t epe föl end

•^

> M

d -rt -^ CO

* 2 2 -2 :d P p ;a 3 £ 'p =d -rt Q d

33 P P

o >

Irt-^

HT! •** r*

d 60 P d

•rt*H

aJa-S*

as-g 3-2» r23 c

! - £ 6 0 O ^ rrt l-p'drf (H I d 03 03 03

£raM

2 3

a rM .2 to OS 03 p P rH p JH CD DO a 2 j» "2 *? a a JS d -P 2 .2 *a ft (H oi T

9 £ « rrtQ d a CO rt '•3 "s rrt J , -rt rt T". S a CO : 0 3 CO -rt 2a

1^1

a •£ m 3 h ° -H O H H-C a s-s 6 0 £ a>• X3 aO d£ a2 03 . 2 d2 rrta -o os ft2 2 ,:d C rH -t-J rt rt ICO HJ S3 s >s CO ® -a 2 M S :rt od - P 4 _ '

a a a £ , » 12 £ a£ a a g. | >> CO rf,

« jo J2 a

ico coco coco coco ft

S" 03

ga SH £ t03. Ha. 2 § a o3

a d

r. rH d

a» M a :d M as a 2 •+*

co • a :d

S'TJ

•o a

Statens offentliga utredningar 1934 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.

Fast egendom. Jordbruk med binäringar.

Utlåtanden över utredningen ang. tredje mans rätt till neutralitet i arbetskonflikter m. m. [10] Betänkande med förslag till lag ang. vissa ekonomiska stridsåtgärder m. m. [16] Utlåtanden över betänkande med förslag till lag ang. vissa ekonomiska stridsåtgärder m. in. [30] Utredning ang. revision av 18 kap. 13 § strafflagen. [5o]

Betänkande med utredning och förslag rörande organisationen av försöksverksamheten på växt- och trädgårdsodlingens område. [4] Utredning med förslag om åtgärder för åstadkommande av billiga egnahemsbyggnader. [6] Jordbrukskreditutredningen. Betänkande med förslag till förordning ang. statens lånefond för sekundärlån mot inteckning i jordegendom, m. m. [37] Betänkande med förslag ang. avsättningen av smör och andra fettämnen av inhemskt ursprung. [43] Jordbrnkskreditutredningen. Betänkande med förslag till kungörelse ang. lån till jordbrukare för genomförande av ackord ra. m. [45]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande med förslag till bestämmelser ang. upphandling av lantbruksprodukter m. m. för statens och kommunala inrättningars behov. [15] Betänkande med förslag till bestämmelser ang. upphandling av inhemskt bränsle för statens stationära anläggningar m. m. [20] 1930 års pensionssakkunniga. Betänkande rörande familjepensionering för tjänstemän vid den civila statsförvaltningen och för arbetare i statens tjänst. [29] Betänkande ang. omorganisation av landsfogdetjänsterna.' [31] Betänkande med förslag till avlöningsbestämmelser för ickeordinarie befattningshavare inom allmänna civilförvaltningen. [42] Statens organisationsnämnd. Betänkande med förslag rörande lotsverkets personalfråga och därmed sammanhängande förhållanden. [46] 1934 års militärpensionssakkunniga. Betänkande med förslag till tjänstepensionsreglemente för befattningshavare vid försvarsväsendet. [49] Statskontorets utlåtande ang. undantag från tillämpningen av tjänstepensionsreglementet för arbetare. [51]

Kommunalförvaltning. Statens och kommunernas

finansväscii.

Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser rörande frihamnsväsendet. [36] Betänkande ang. arbetsfördelning m. m. för tnlltaxeringsoch kontorsgöromål vid tullverket. [38]

Politl. Betänkande med förslag till spritdrycksförordning m. m[39]

Socialpolitik. Arbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Bilagor, band 2. Finanspolitikens ekonomiska verkningar. [1] Arbetslöshetsntredningons betänkande. 2. Bilagor, band 3. Löneutvecklingen och arbetslösheten. [2] Utredning ang. åtgärder för bekämpande av ungdomsarbetslösheten. [11] Arbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Bilagor, band 4. Penningpolitik, offentliga arbeten, subventioner och tullar som medel mot arbetslöshet. [12] Undersökningar ang. det sociala hjälpklientelet. [14] Allmänna arbeten för arbetslöshetens bekämpande i Sverige 1929—1934. [44]

Hälso- och sjukvård. Medicinalstyrelsens förslag till nya författningsbestämmelser ang. statsbidrag till avlöning åt distriktssköterskor m. m. [9] Betänkande angående den slntna kroppssjukvården i riket jämte vissa därmed sammanhängande spörsmål. [22] Betänkande med ntredning och förslag ang. sänkning av läkemedelspriserna, revision av apoteksvarustadgan m. m. [35]

Allmänt näringsväsen.

Vattenväsen. Skogsbruk.

Bergsbruk.

Betänkande med förslag till lag om virke3mätning m.ra.[32]

Industri. Statliga cement- och betongbestämmelser av år 1934. [17]

Handel och sjöfart.

Betänkande med förslag ang. frågan om lämpliga åtgärder till skydd för sjömän vid besök i utländska hamnar. [5] Betänkande med förslag till sjöarbetstidslag. [8] Betänkande med förslag ang. bemanning av svenska fartyg jämte statistisk utredning ang. svenska handelsflottans bemanning år 1931. [23]

Kommunikations väsen. Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsendefc, Del 1. Vägar. [27] Del 3. Avgivna utlåtanden. [28] Järnvägs- och automobiltrafik. [33] Varutrafiken med bil same statistisk och kartografisk översikt av totala varutrafiken till och från Stockholm under maj månad 1932. [34] Utredning rörande reguljär luftfart samt luftfartsmyndighetens organisation. [48]

Bank-, kredit- och penningväsen. Betänkande i fråga om inrättande av ett institut för medellång och långfristig kreditgivning åt företag inom näringslivet. [7] Stadshypocckssakkunnigas betänkande med förslag till förordningar ang konungariket Sveriges stadshypotekskassa samt ang. grnnderna för stadshypoteksföroningars bildande och verksamhet m. m. [13] Utredning i fråga om användandet av postsparbankens medel. [26]

Försäkringsväsen. 1928 års pensionsförsäkringskommitté. Betänkande med förslag rörande revision av den allmänna pensionsförsäkringen. [18] Pensionsförsäkringsreformen. Kortfattad framställning av 1928 års pensionsförsäkringskommittés förslag rörande revision av den allmänna pensionsförsäkringen. [19]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. 1933 års teaterutrednings betänkande. Del 1. De fasta statsunderstödda teatrarna. [3] Del 2. Utredning rörande teaterförhållandena i riket. [21] Förslag till psalmbok för svenska kyrkan. [24] Förslag till alternativa koraler. [25] Utredning och förslag rörande de extra ordinarie lärurnas vid de allmänna läroverken anställningsförhållanden m. m. [40] Utredning och förslag ang. en förbättrad ställning för ämnena latin och grekiska vid de allmänna läroverken. [41] Betänkande och förslag ang. statens övertagande av vissa kostnader för folkskoleväsendet ra. m. [47]

Försvarsväsen. Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Stockholm 1934. Kgl. Boktr. P. A. Norstedt & Söner 343765

36 NOVEMBER

1 9

4 L

26 NOVEMBER

1934 STOCKHOLM 1934 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

15 :d ^

60 P

1 GC

0 iU

2 ^ M

1 Li

03 ^3

60 =3 3-3

3 CD

00 CD

2 ce 2 > SD s ^ _h «.1212 .a a? » *•« a £ ^ 3 . 2 C r o t, » rrm M m £ J-< ^3 :c« c3o3:OrtS"^:2*WPP M S o a 02EH

2 P

8 tt ^ £ 2? 03

60.3 h M M •£ "

22¶P TS p :rt ._ •

02 O03

5 £

4 H

2 :o3 0

18¶J4 (i :o3 :rt rP

35 P

35 CD=2-«

3 -a

03 O

03 CD

35 •2 «•§ ^H

20 O P »- :o3

02 •r*

03 r*l

05 eg 60 -a p 03 o a °3

0 CD "00 o ©

21 •5?~J d r-H . " S r l - P

03 o

03¶S-Q 3 S "g-a 60 ?3 g

0 H

60¶O M CO

03 *3

2 8

03 CD

13 © rH

00 Kfl

43 3

33 rH

3 CO

03 - r t P .,-> CD ; d p 60

0 35

03 S

5 a £?ra P

03 . n

03 - r t

00 d P

00 S

03¶CO t-t rt :<ä : o JO a

43 ""O rt a

03 ci + j P t-t 03 CD r>> 03 — _ c to 6 0 ft ( H p- d

0 P

03 03 CD 03 « • -o

23¶P 60 i 03 rt

60¶CD 03 M -P

2 d g a j, ™

60 2 +=

43 rt CO rt ^

33 P P

2 3

9 £ « rrtQ d a CO rt '•3 "s rrt J , -rt rt T". S a CO : 0 3 CO -rt 2a

2 ce 2 > SD s ^ _h «.1212 .a a? » •« a £ ^ 3 . 2 C r o t, » rrm M m £ J-< ^3 :c« c3o3:OrtS"^:2WPP M S o a 02EH