Grunder för kollektiv och individuell pensionsförsäkring utredning
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
* fi.
^
. O . \A .
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1935: 2 0 HANDELSDEPARTEMENTET
GRUNDER FÖR K O L L E K T I V OCH I N D I V I D U E L L PENSIONSFÖRSÄKRING UTREDNING VERKSTÄLLD AV SAKKUNNIGA, TILLKALLADE AV KUNGL. FÖRSÄKRINGSINSPEKTIONEN
S T O C K H O L M 19 3 5
Statens offentliga utredningar 1935 Kronologisk 1. Betänkande med förslag angående åtgärder för spannmålsodlingens stödjande. Marcus. 134 s. Jo. 2. Betänkande med förslag rörande lån och årliga bidrag av statsmedel för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer jämte därtill hörande utredningar. Beckman. 86*, 265 s. S. 3. Kortfattad framställning av organisatioussakkunnigas betänkande med utredning och förslag rörande den samhälleliga hjälpverksamhetens organisation m. m. Beckman. 23 s. S. 4. Promemoria angående tillsynen över fastighetsregistreringen och fastighetsbildningen. Marcus. 70 s. Ju. 6. Förslag till ändrade bestämmelser rörande allmänna handlingars offentlighet. Norstedt. 79 s. Ju. 6. Arbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Åtgärder mot arbetslöshet. Norstedt, x, 338, 32* s. S. 7. Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsendet. Del 2. Broar. Hajggström. 130 s. K. 8. Betänkande med förslag angående åtgärder mot statsfientlig verksamhet. Idun. 406 s. Ju. 9. Betänkande med förslag till omorganisation av den högre skogsundervisningen. Peréus. 164 s. Jo. 10. Utredning och förslag angående rundradion i Sverige. Norstedt. 202 s. 13 kartor. K.
förteckning 11. Betänkande med utredning och förslag angående inrättande av en statsvetenskaplig examen.. Marcus. 80 s. K. 12. Betänkande med förslag till förordning angående allmän automobiltrafik. Haaggström. 227 s. K. 13. Yttranden över preliminärt förslag till lagstiftning om avbrytande av havandeskap. Marcvis. (4), 132, 68 s. Ju. 14. Lagberedningens förslag till lag om skuldebrev m. m. Norstedt, vj, 211 s. Ju. 15. Betänkande med förslag till lagstiftning om avbrytande av havandeskap. Marcus. 192 s. Ju. 16. Konjunkturuppsvingets förlopp och orsaker 1932—1934. Ha3ggström. 106 s. Fi. 17. Yttrande och förslag rörande formulär för tjänstgöringsbetyg som av länsstyrelserna utfärdas. Beckman. 16 s. S. 18. Betänkande med förslag till lag om arbetsavtal. Idun. 220 s. S. 19. Kungl. medicinalstyrelsens utlåtande och förslag angående förebyggande mödra» och barnavård. Hseggström. 100 s. S. 20. Grunder för kollektiv och individuell pensionsförsäkring. Beckman. (2), 24 s.- H.
Anm. Om särskild tryckort ej angivcs, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet. Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 3 5 : 20 HANDELSDEPARTEMENTET
GRUNDER FÖR K O L L E K T I V OCH INDIVIDUELL PENSIONSFÖRSÄKRING UTREDNING VERKSTÄLLD AV SAKKUNNIGA, TILLKALLADE AV KUNGL. FÖRSÄKRINGSINSPEKTIONEN
STOCKHOLM 1935 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1110 35]
Till Kwfigl. Försäkringsinspektionen.
G
ENOM SKRIVELSE av den 8 april 1933 har Försäkringsinspektionen åt undertecknade jämte fil. d:r F. Essclier och fil. d:r K.-G. Hagström uppdragit att såsom sakkunniga avgiva utlåtande rörande ett inom Svenska Personal-Pensionskassan utarbetat preliminärt förslag till grunder för kassans försäkringsverksamhet och i samband härmed även behandla frågan om grunder rörande uppskjutna livräntor och överlevelseräntor inom individuell försäkring. Essclier och Hagström hava sedermera avsagt sig uppdraget. Sedan de sakkunniga på begäran av Chefen för Försäkringsinspektionen avgivit förberedande yttranden, genom skrivelser den 26 maj 1 9 3 3 , den 27 november 1933 och den 17 oktober 1934 rörande vissa med utredningsuppdraget sammanhängande specialfrågor, få de sakkunniga härmed vördsamt överlämna ifrågavarande utlåtande. Innan de sakkunniga ingå på en närmare redogörelse för sin ståndpunkt, må här några anmärkningar av allmän natur förutskickas. Det liar under arbetets gång vid upprepade tillfällen visat sig, att en fullt tillfredsställande lösning av uppgiften att konstruera grunder för livränteförsäkring icke torde kunna vinnas, så länge livränteförsäkring betraktas isolerad. På grund av den under senare tid allt vanligare förekomsten av mellanformer mellan ränteförsäkring och kapitalförsäkring, liksom mellan dödsfallsförsäkring och livsfallsförsäkring förefaller det nödvändigt att i ett sammanhang behandla hela livförsäkringsområdet, om ett verkligt rationellt system av grunder skall kunna erhållas och sådana ölägenheter som exempelvis bristande entydighet vid premieberäkningen undvikas. För närvarande synes ställningen beträffande den egentliga livförsäkringen vara den, att inom kort vissa provisoriska ändringar i grunderna komma att göras, vilka sedan efter relativt kort tid kunna väntas bli avlösta av en mera definitiv ordning. Under dessa förhållanden har det uppenbarligen icke varit möjligt att för livränteförsäkringens del redan nu utarbeta ett definitivt förslag, sådant att önskvärd enhetlighet och anslutning till grunderna för kapitalförsäkringen kunnat beredas.
2 Å andra sidan synes det av flera skäl synnerligen önskvärt, att åtskilliga genomgripande ändringar i nu tillämpade grunder för livränteförsäkring snarast möjligt komma till stånd. De sakkunniga ha med anledning härav funnit sig böra förorda, att dessa ändringar givas formen av ett provisorium med samma varaktighet som provisoriet beträffande kapitalförsäkringen, och ha i enlighet härmed i huvudsak begränsat sitt utlåtande till frågor, som enligt de sakkunnigas mening böra beaktas vid uppgörande av grunder för ett sådant kortvarigt provisorium. Det förutsattes härvid, att arbetet på uppgörande av enhetliga grunder för hela livförsäkringsområdet snarast möjligt kommer att igångsättas. De sakkunniga övergå nu till en redogörelse för sina förslag beträffande de olika antaganden, som böra ingå i grunderna.
I. Räntefot. Vid valet av ränteantagande i provisoriska grunder för livränteförsäkring har man givetvis framför allt att beakta det starka fall i den allmänna marknadens räntefot, som under senare tid ägt rum. Den utpräglade och allmänt omfattande tendens till nedgång i räntan, som här kommit till synes, blir för livsfallsförsäkringens del särskilt betydelsefull därigenom att den icke, såsom fallet är beträffande dödsfallsförsäkringen, motverkas av den samtidigt inträffande nedgången i dödlighet, utan tvärtom samverkar med denna till ökning av kostnaderna för vederbörande försäkringsanstalter. De sakkunniga ha icke ansett det lämpligt att bestämt förorda valet av någon viss räntefot för här ifrågavarande ändamål, utan önska i denna fråga endast göra följande uttalande. Om man antager att nu rådande räntenivå blir, bortsett från mindre betydande fluktuationer, i huvudsak bestående under avsevärd tid, och om hittills gällande fordringar på säkerhetsmarginal i förhållande till marknadens räntesatser skola vidhållas, så synes det icke möjligt att i grunder av definitiv natur för närvarande godkänna en räntefot överstigande 3 %. De exceptionella förhållanden, som i detta avseende råda för närvarande, innan möjligheterna beträffande räntekonjunkturernas utveckling något mera klart kunna överblickas, torde emellertid enligt de sakkunnigas mening kunna motivera att man i grunder, som avse ett kortvarigt provisorium, inskränker sig till en något mindre kraftig sänkning av den beräknade räntefoten. I grunder av dylik beskaffenhet bör det sålunda kunna anses tillåtligt att välja en räntefot överstigande 3 %. Såsom villkor härför synes dock böra fordras att vederbörande försäkringsanstalt, antingen genom marginaler i andra antaganden i grunderna eller på annat sätt, förfogar över vinstkällor, vilka kunna disponeras för täckande av brist i ränteplanen.
3 II. Dödlighet. A. Uppskjuten livränta jämte kapitalförsäkring för livsfall. För försäkring av ovan angivna slag ifrågakommer närmast den nyligen av särskilda sakkunniga konstruerade dödlighetstabellen E 32, vilken är avsedd att tillämpas vid kollektiv försäkring samt vid sådan individuell försäkring, där självurvalet kan anses vara av mindre framträdande betydelse. Detta sistnämnda torde i allmänhet vara fallet vid all individuell försäkring av uppskjuten livränta, där uppskovstiden är tillräckligt lång, exempelvis minst tio år. I syfte att närmare belysa tillämpligheten av E 32 vid livränteförsäbringar, speciellt sådana av tjänstepensionstyp, ha de sakkunniga verkställt vissa undersökningar, avseende dels dödligheten inom grupper av delägare i olika pensionskassor m. m., dels den allmänna befolkningsdödligheten. Här skall först lämnas en redogörelse för undersökningarna beträffande pensionskassornas dödlighet. Från ett flertal pensionskassor ha erhållits uppgifter rörande antal delägare och antal dödsfall, vilka sammanställts i femåriga kalenderårsgrupper. Materialet är i huvudsak förlagt till perioden 1910 — 1 9 3 0 . För varje femårsperiod och för var och en av de åldersgrupper, i vilka materialet indelats, har uträknats det beräknade antalet dödsfall enligt den allmänna befolkningsdödligheten för motsvarande åldersgrupp och femårsperiod. Genom summation över samtliga femårsperioder har sålunda den ifrågavarande åldersgruppens dödlighet, uttryckt i procent av motsvarande allmänna befolkningsdödlighet, kunnat erhållas. E t t utdrag Tabell 1. Dödligheten inom vissa grupper av anställda uttryckt i procent av motsvarande befolkningsdödlighet. Aider
S. r . P
E. J. r.
L-grader
H-grader
Statens Pensionsanstalt
Civila statstjänstemän
20—30 30-40 40—50 50-60 60—70 70-80 80—90
53 56 78 94 98
55 5i 67 80 103 93 86
53 65 71 88 101 103 106
45 76 94 129 147 125 98
109 103 102
20—40 40-60 60-80
55 85 98
52 74 98
63 79 102
73 114 136
20-40 40-60 60—80 80—
105 273 41
101 372 425 69
440 1266 1750 483
101 594 1164 244
848 351
3 939
1199 Verkligt antal dödsfall.
Summa
4 ur det sålunda erhållna materialet meddelas i tabell 1. Tabellen återgiver dödlighetserfarenheten inom Svenska Personal-Pensionskassan (S. P. P.), inom Enskilda Järnvägarnas Pensionskassa (E. J. P.), inom vissa grupper av statstjänstemän (enligt undersökning verkställd av fil. d:r T. Jansson) samt inom Statens Pensionsanstalt. Till jämförelse meddelas i tabell 2 några siffror från bolaget Thules dödlighetserfarenhet, vilka visa ett tämligen överensstämmande förlopp. Tabell 2. Dödligheten 1922—31 bland män, försäkrade i Livförsäkring-s A.-B. Thnle, uttryckt i procent av befolkningsdödligheten 1923—30. Läkareundersökta
Å 1 ce r
De fem första Sjätte och försäkringsioljande åren försäkringsår
15-29 30—44 45-59 60—74 75-89
60-4 60-9 83-6 105-5
— Verkligt antal
15—29 30-44 45-59 60—74 75-89
risker
123 176 158 25
j
— Summa
77-1
83c 118-8 118-7 116-2
Icke läkareundersökta risker j Sjätte och De fem första följande försäkringsåren försäkringsår |
74-o 60.4 73-8 90 9
—
93-4 94 3 106-7 110-4 137-3
dödsfall. 165 893 2 498 2 109 776 6 441
87 66 31 1
— 185
175 296 287 119 7 884
Tabell 1 visar, att dödligheten inom de undersökta kassorna för åldrar under 40 år genomgående mycket väsentligt understigit befolkningsdödligheten. Vid högre åldrar ligger däremot dödligheten inom vissa grupper ungefär i nivå med befolkningsdödligheten och inom andra grupper till och med betydligt över denna. Dödlighetskurvorna för ifrågavarande grupper visa således i förhållande till befolkningsdödligheten samma »brantare» förlopp, som sedan länge iakttagits i fråga om dödligheten bland livförsäkrade. Man skulle på grund härav kunna föranledas att antaga, att i framtiden de pensionsförsäkrade beståndens dödlighet skulle komma att visa liknande avvikelser från E 32, vilken tabell ju är konstruerad väsentligen genom en extrapolation av befolkningsdödligheten. K 32 skulle enligt detta resonemang vid låga åldrar ge för hög och vid höga åldrar för låg dödlighet; den skulle med andra ord för pensionsförsäkringsändamål vara att anse som en i onödigt hög grad betryggande tabell. De sakkunniga vilja ej bestrida, att ett dylikt resonemang kan vara i viss mån berättigat. Härpå tyder måhända även, att en analys av dödsorsakerna, som verkställts för S. P . P:s material, visar avvikelser från förhållandena inom den allmänna befolkningen, liknande dem som påvisats
5 för livförsäkrade personer. Det är möjligt, att man längre fram, då rikhaltigare material för frågans bedömande står att erhålla, kan finna hållpunkter för konstruktion av en dödlighetstabell, som bättre än E 32 återger det för pensionsförsäkringen säregna dödlighetsförloppet. Emellertid synes det knappast berättigat att på basis av nu föreliggande material genomföra en dylik konstruktion, byggd på förutsättningen att de observerade avvikelserna från befolkningsdödligheten skulle bliva bestående för framtiden. Den konstaterade lägre dödligheten för åldrar under 4 0 år får sannolikt huvudsakligen tillskrivas en lägre dödlighet i tuberkulos, och det kan därför väntas, att avvikelsen kommer att minskas i samma mån som en mera väsentlig nedgång i den allmänna befolkningens tuberkulosdödlighet inträffar. Vad åter den inom vissa grupper påvisade överdödligheten i högre åldrar angår, så visar sig denna, såsom av tabellen framgår, närmast bland civila tjänstemän i högre lönegrader, under det att de enskilda pensionskassorna, så långt materialet tillåter bestämda slutsatser, visa större överensstämmelse med civila tjänstemän i lägre lönegrader, där den ifrågavarande överdödligheten är väsentligt mindre framträdande. Den tid, som stått till de sakkunnigas förfogande, har emellertid icke medgivit någon mera djupgående undersökning av denna och andra härmed sammanhängande frågor. De sakkunniga anse det därför icke möjligt att i nuvarande läge enbart på det föreliggande materialet från pensionskassorna grunda någon modifikation av R 32, avsedd att tillämpas inom enskilda pensionsanstalter. Beträffande den allmänna befolkningsdödligheten ha de sakkunniga låtit verkställa beräkningar enligt en metod, som innebär en vidare utveckling av en av de vid konstruktionen av E 32 tillämpade metoderna. Metoden grundar sig på en utjämning av konstanterna i den Makeham'ska formeln. Dessa konstanter hava sålunda beräknats för femåriga kalenderårsgrupper, varefter de utjämnats med tillhjälp av vissa för ändamålet lämpade analytiska uttryck. Den så erhållna utjämningsformeln har sedan använts fölen extrapolation av dödligheten fram till samma tidsperiod som valts beträffande E 32, eller perioden 1 9 5 1 — 5 5 . Det måste anses som ett viktigt önskemål att för dödsfalls- och livsfallsförsäkring kunna använda tabeller, utjämnade med samma värde på den Makeham'ska konstanten log c. Enligt vad verkställda undersökningar visat, torde emellertid det för utjämningen lämpligaste c-värdet vid livsfallsförsäkring ligga betydligt högre än vid dödsfallsförsäkring. De senaste tillgängliga erfarenheterna beträffande dödsfallsförsäkringens dödlighet tyda på, att log c =0*042 är det högsta värde, för vilket en någorlunda tillfredsställande utjämning kan erhållas. Med anledning härav ha de sakkunniga ansett det böra undersökas, huruvida detta c-värde även skulle kunna användas vid livsfallsförsäkring, varför här ifrågavarande utjämningar av befolkningsdödligheten verkställts med det konstanta c-värdet log c = 0 042. För varje femårsperiod ha sålunda konstanterna oc och /S beräknats, varefter /3 utjämnats med en logistisk funktion och oc med en rät linje. De 1110 36
o
6 erhållna värdena framgå av tabell 3, som visar att överensstämmelsen, framför allt beträffande /3, är synnerligen god. Tabell 3. Observerade och utjämnade värden på Makehamskonstanterna för befolkningrsdödligheten för åldrar över 30 år. Kvinnor
Män J
1871-75 76—80 81—85 86—90 91—95 96-00 1901—05 06—10 11—15 16—20 21—25 26—30
10 >A
10 '«
10 5 /S
10 «
Period Obs.
Utj.
Obs.
Utj.
Obs.
Utj.
Obs.
Utj.
7-72 6-23 595 5-46 5*38 5-22 4-98 454 447 545 2-98 2-84
674 6-46 6-15 5-86 556 5 - 26 497 4-6 7 4-38 4-08 379 3-49
6-29 5 - 82 5'67 5 - 28 5-33 5 - 18 493 4-83 4-90 4'70 4-61 4-75
637 607 5 - 78 5-53 5-30 5l2 4-97 4-85 4-76 4-69 4-64 4*60
596 4 - 96 4-89 4"67 4-87 4-51 4"37 399 3-92 4-68 2-89 284
5 - 55 5-34 5l2 4-91 4-70 4*48 4'27 4-06 3-85 3-63 342 3-21
5 - 32 4 - 81 4-76 4-55 4'66 4-46 4-si 4'24 4-36 414 422 4-37
5-31 5 07 4-86 469 456 4-45 4-37 4-si 4'27 4-24 421 4-20
För perioden 1 9 5 1 — 5 5 erhålles vid extrapolation följande uttryck: För män: 10 3 /xx = 2 0 + 0045 cx För kvinnor: 10 3 fxx = 2 l + 0'042 cx Skillnaden mellan mäns och kvinnors dödlighet enligt de extrapolerade uttrycken motsvarar en åldersförskjutning om något mindre än ett år. Numeriska värden på de härav beräknade dödlighetsintensiteterna, jämförda med några andra dödlighetstabeller, återfinnas i tabellerna 4 och 5. Tabell 4. Män. D ödlighetsintensiteter A i d e r å r
Å. F . K.
R32
Befolkningsdödlighet
1921—25 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90
5'72 5-76 5 - 62 5-67 6-52 773 9-79 12-63 17-49 26oi 40-75 64-40 111-55 192-47 313-85
2-97 308 3-28 362 4-18 5l5 6 - 79 958 1432 22-36 36oi 59-20 9858 165-46 279-03
4-81 4'88 452 4-69 522 6-42 8-66 12-44 17-59 27-07 41-51 68-84 113-04 187-01
305-u
°/oo e n 1 i f' t Extrapolerad befolkningsdödlighet
1951—55 2-32 2-52 283 334 4-17 552 7-70 11-23 16-97 26-2 7 41-36 6583 10551 169-87 274-24
De sakkunnigas förslag 2-10 2-28 2-58 3-07 3-86 5-14 7-21 10-58 16-04 24-89 39-25 6254 100-31 161-56 26090
7 Tabell 5. Kvinnor. Dödligbetsintensiteter Å l d e r å r
A. F. K.
It 32
Befolkningsdödlighet
1921-25 20 26 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90
4'91 5 - 47 5 - 97 6-02 6-68 7-07 8-08 10-35 14-50 21-97 35-0 6 59-04 10276 174-14 265-19
2-95 305 3-23 353 4-05 4-91 6-39 8-90 13l6 20-39 32-67 5353 88-95
149-n 251-27
3-90 4-38 4-2 2 463 5-32 6-06 807 10-69 14-90 22-65 37o9 62-85 105-7 9 176-85 274-2 6
%o
enligt
Extrapolerad befolkningsdödlighet
1951—55 243
2-61 2-90 3-37 4 - 13 5 - 37 7-38 10-64 15-92 24-4 9 38-39 60-92 97-47 156-75 252-89
Be sakkunnigas förslag 2-07 2-24 2-51 295 367 4-83 6-71 9-77 1473 22-76 35-80 56 - 9 4 91-23 146-83 237-02
Det framgår av dessa tabeller, att den vid den nya extrapolationen erhållna dödligheten vid åldrar under 4 0 år ligger något under R 32, vid högre åldrar däremot ej oväsentligt över denna tabell. E t t närmare studium av förloppet av de observerade och de enligt utjämningsformeln beräknade dödlighetsintensiteterna för de olika kalenderårsperioderna lämnar i överensstämmelse härmed det intrycket, att R 32, betraktad såsom tabell för livsfallsförsäkring, i högre åldrar innehåller en betydlig säkerhetsmarginal, såsom ju också avsetts vid konstruktionen av denna tabell. För lägre åldrar synes det däremot kunna ifrågasättas, om R 32 är tillräckligt stark, men vid försäkringar av de vanligast förekommande typerna blir givetvis den försiktigt valda dödligheten i högre åldrar vida övervägande. Den grad av säkerhet, som sålunda kan anses representeras av R 32, synes de sakkunniga under nuvarande förhållanden lämpligt avvägd, då det gäller grunder för beräkning av premier för nya livränteförsäkringar. P å grund av ovan refererade undersökningar, vilka genomgående tyda på att R 32 i högre åldrar är mycket försiktigt vald, anse emellertid de sakkunniga att tabellen i fråga för dessa åldrar skulle kunna ersättas med en något mindre stark tabell, under förutsättning att skillnaden i dödlighet kompenserades genom ett explicit säkerhetstillägg i premierna, vilket emellertid i så fall icke behövde medtagas vid beräkningen av premiereserven. I samband med införandet av en dylik tabell bör emellertid dödligheten i lägre åldrar väljas något under den enligt R 32 gällande. Såsom dylik modifierad tabell föreslå de sakkunniga följande uttryck, vilket erhållits genom någon justering i betryggande riktning av de vid extrapolationen erhållna uttrycken: För män: 10,/*SB s
1*8 + 0"043 ca
8 med samma c-värde som här ovan eller log c = 0 042. För kvinnor föreslås samma uttryck med ett års ålderssänkning. Enligt dessa regler beräknade /u^-värden återfinnas i tabellerna 4 och 5 under rubriken »De sakkunnigas förslag». Dessa dödlighetsantaganden föreslås alltså utan särskilt säkerhetstillägg använda för värdering av försäkringsförpliktelsers och reservpremiers kapitalvärden vid beräkning av premiereserven för nu befintliga bestånd av uppskjuten livränta och kapitalförsäkring för livsfall. Vid beräkning av premier och premiereserv för nya försäkringar anse de sakkunniga däremot, såsom redan framhållits, att dödlighetsantagandet bör innesluta minst den grad av säkerhet, som representeras av K 32. Antingen bör således denna tabell användas utan modifikation, eller också kan den ovan behandlade tabellen användas, varvid dock premierna måste förses med ett explicit säkerhetstillägg, så avvägt att de belastade premierna i stort sett ej understiga premierna enligt R 32. Där försäkring av uppskjuten livränta eller kapitalförsäkring för livsfall ingår som mindre väsentlig del i kombination med försäkring för dödsfall, må, oberoende av den försäkrades kön, dödlighetsantagandet för män användas. Vid tillämpning av denna föreskrift anses livsfallsförsäkringen såsom mindre väsentlig del, om dess kapitalvärde vid försäkringens tecknande understiger 50 % av dödsfallsförsäkringens kapitalvärde. Förestående förslag gälla såväl kollektiv som individuell försäkring. B.
Genast börjande livränta.
Vid genast börjande livränta har man även beträffande kollektiv försäkring att förvänta ett inträdesurval, som naturligtvis blir starkare framträdande ju mindre grupper det är frågan om. För kollektiv försäkring åt stora grupper torde dock E 32 för närvarande få anses betryggande. Vid små grupper vore ett hänsynstagande till inträdesurvalet i och för sig påkallat, men de sakkunniga ha icke ansett sig böra i de provisoriska grunderna föreslå någon differentiering av premierna för små kollektiv. (Jfr nedan under »Omkostnader».) Av denna anledning föreslå de sakkunniga tabellen R 32 för kollektiv försäkring av genast börjande livränta. Däremot föreslås för individuella påbyggnader vid kollektiv försäkring samma grunder som nedan för individuell försäkring. I ett förberedande utlåtande av den 26 maj 1 9 3 3 ha de sakkunniga föreslagit vissa dödlighetsintensiteter för beräkning av premier och premiereserv vid individuell försäkring av genast börjande livränta. Till grund för konstruktionen av dessa dödlighetsintensiteter ha legat dels den offentliga utredning som resulterade i tabellen R 32, dels den undersökning av dödligheten åren 1 9 0 0 — 1 9 3 1 bland livränteförsäkrade i svenska livförsäkringsbolag, som verkställts av direktör I. Sjögren och undertecknade Cramér och Palmqvist.
9 Sammanslås samtliga observationsår och uppdelas materialet i observationstid fallande inom de 10 första försäkringsåren och observationstid avseende senare försäkringsår, erhållas följande jämförelser mellan verklig och beräknad dödlighet. Tabell 6. Män
Verkligt a n t a l dödsfall Beräknat antal dödsfall enligt R. 32 Verklig dödlighet i procent av beräknad B e r ä k n a t antal dödsfall enligt E 32 med 1 års åldersförminskning Verklig dödlighet i procent av beräknad
Kvinnor
De 10 första försäkringsåren
Senare försäkringsår
755 644/4
588 467-8
1821 2 039-7
3129 2 898-1
117-2
125-7
89-3
108-0
1 846-6
2 617-1
98-6
119-6
De 10 första Senare försäkringsförsäkringsår åren
Av jämförelsen framgår, att beträffande männen tabellen R 32 utan ändring borde kunna användas för slutdödligheten. För att för kvinnorna erhålla en slutdödlighet med ungefär samma säkerhetsmarginal som för männen bör man sänka åldern med 1 år. P å så sätt skulle man efter de 10 första försäkringsåren i ovannämnda material erhålla en överdödlighet av cirka 20 % för kvinnorna mot cirka 25 % för männen. Dödligheten under de 10 första försäkringsåren utgjorde för kvinnorna 82*4 % av dödligheten under senare försäkringsår. E n sådan minskning av dödlighetsintensiteterna motsvarar (om man bortser från de yngre mindre frekventa åldrarna) i stort sett en åldersminskning med 2 år. E n motsvarande minskning av männens dödlighot synes visserligen icke nödvändig, dock torde det, dels för undvikande av allt för stor differens mellan kvinnornas och männens premier, dels på grund av det ringa observationsmaterialet för männen i ovannämnda undersökningar, dels ock med hänsyn till den utjämning mellan männens och kvinnornas dödlighet, som kan iakttagas från perioden 1 9 0 0 — 1 9 2 4 till perioden 1 9 2 5 — 1 9 3 1 , vara lämpligt att samma reduktion av dödlighetsintensiteterna under de 10 första försäkringsåren införes för såväl män som kvinnor. Att de sakkunniga i sitt nyssnämnda utlåtande föreslagit selektionsdödlighet berodde icke så mycket på, att ett dylikt antagande motsvarar det verkliga förloppet utan fastmer därpå, att man hoppades härigenom möjliggöra användandet av samma dödlighetstabell för genast börjande och för uppskjuten livränta. Detta skulle nämligen ha medfört stora fördelar i fråga om entydighet vid premiens bestämning och kontinuitet vid jämförelse mellan premierna för närliggande försäkringsformer. Då emellertid i den nu föreslagna provisoriska lösningen dessa frågor skjutits åt sidan, ha de sakkunniga ansett det onödigt att komplicera pre-
10 mieberäkningen genom införande av selektionstabeller. Det är nämligen möjligt att konstruera en aggregattabell, vilken för en viss räntefot leder till exakt samma värden å livstidslivräntorna som en given selektionstabell, och då temporära livräntor äro ytterst sällsynta, bör intet hinder möta att ersätta den tidigare föreslagna selektionsdödligheten med en aggregatdödlighet. E n dylik har bestämts, vilken för en räntefot av 3'5 % ger samma livräntevärden som den tidigare föreslagna dödligheten. Efter utjämning med Makehams formel ha följande dödlighetsintensiteter erhållits. Förmän 103ux = 265 + 00327 -cx+1\ , A . rtift w. , • „^q « ^ ,_! log c = 0 042 F ö r kvinnor 10Vx = 265 + 0 0 3 2 7 - ^ XJ ö Följande tabell visar att överensstämmelsen mellan livräntevärdena enligt det tidigare och det nu framlagda förslaget är god. Tabell 7. Engångspremier för genast börjande livränta, utgående kvartalsvis i efterskott. Å l d e r
Man
Kvinna
39 49 59 69 79
41 51 61 71 81
Tidigare föreslagen selektionsdödlighet
Nu föreslagen aggregatdödlighet
20159 17 242 13 701 9 838 6158
20152 17 241 13 704 9 833 6176
C. Överlevelseränta. Beträffande dödligheten bland förmånstagare vid överlevelseränta, d. v. s. i huvudsak innehavare av änkepension, synas inga särskilda skäl tyda på, att dödligheten inom ifrågavarande grupp skulle mera väsentligt skilja sig från den allmänna befolkningsdödligheten. Såsom belägg för detta påstående hänvisas till de erfarenheter rörande dödligheten bland änkor efter statstjänstemän, som nyligen publicerats av fil. d:r T. Jansson (Statens offentliga utredningar 1934: 29). Ytterligare stöd för påståendet lämnas av nedan i tabell 8 återgivna siffror från den danska statsanstalten. De sakkunniga föreslå i enlighet härmed beträffande förmånstagaren samma dödlighetsantaganden, som ovan föreslagits för uppskjuten livränta. Vid val av dödlighetsantaganden för försörjaren har man att beakta, att dessa antaganden kunna väljas jämförelsevis mindre försiktigt, om överlevelseräntan är kombinerad med en tillräckligt stor livsfallsbetonad försäkring på försörjarens liv. D e sakkunniga ha beträffande JcolleHiv överlevélseränteförsähring den uppfattningen, att man såsom grundläggande dödlighetsantagande även för försörjaren bör välja E 32, varvid premierna genom lämpligt avvägda explicita säkerhetstillägg böra bringas upp till
11 den storlek, som kan anses behövlig. Såsom stöd för denna uppfattning må framhållas önskvärdheten av att arbetet med de provisoriska grundernas tillämpning om möjligt icke synes böra kompliceras genom införandet av flera olika dödlighetstabeller. Tab. 8. Dödligheten 1920—80 bland försörjda änkor i danska statsanstalten, uttryckt i procent av motsvarande befolkningsdödlighet. Åldersgrupp
20-29 30-39 40-49 50—59 60-69 . 70-79 80-89 Summa
Procentuella förhållandet
Verkligt antal dödsfall
87 76 92 82 99 95 100 97
2 11 35 70 204 437 447 1206
.
För bedömande av frågan, vilka säkerhetstillägg som för detta ändamål erfordras, ha åtskilliga undersökningar verkställts. Räntefoten har vid dessa beräkningar utgjort 4 %, vilket dock icke torde nämnvärt förrycka resultatet. Premien för en kombinerad försäkring, bestående av en överlevelseränta samt en uppskjuten livränta å försörjarens liv, har uträknats för åtskilliga pensions- och inträdesåldrar samt under olika antaganden om proportionen mellan de båda räntornas belopp. Dödligheten har för såväl försörjare som förmånstagare antagits följa R 3 2 . Om nu den verkliga dödligheten faktiskt kommer att förlöpa enligt R 32, så uppkommer varken vinst eller förlust på någondera av de båda komponenterna i den kombinerade försäkringen. Om däremot den verkliga dödligheten för försörjaren blir högre än enligt R 32, så uppkommer av denna anledning vinst på den uppskjutna livräntan, men förlust på överlevelseräntan. Det är då möjligt att beräkna, vilken procentuell säkerhetsbelastning av enbart premien för överlevelseräntan, som erfordras för att hela den kombinerade försäkringen skall gå jämnt ihop. Om överlevelseräntemomentet är försvinnande litet, blir den sålunda definierade belastningen tydligen negativ, men i samma mån som överlevelseräntan utgör en större del av försäkringen, växer den och antager även positiva värden. Den ifrågavarande erforderliga säkerhetsbelastningen har beräknats dels under antagande, att överlevelseräntans belopp står i viss proportion till den uppskjutna livräntans, dels under motsvarande antagande beträffande premierna. Då det sistnämnda antagandet ger de jämnast förlöpande siffrorna, meddelas här endast resultaten för detta fall. Beträffande den verkliga försörjardödligheten ha följande alternativ undersökts:
12 Alternativ
I. Dödlighetsintensiteten definierad genom formeln 1 0 % = 3 7 + 0 032 cx (log c = 0046)
(denna dödlighetstabell, som nära följer livbolagens obelastade dödlighet, benämnes i det följande D 33). Alternativ II. Tabellen D 33 intill pensionsåldern z, därefter tabellen R 32 för män. Alternativ III. Tabellen D 33 under de 10 första försäkringsåren, därefter tabellen R 32 för män. Alternativ IV. Dödlighetsintensiteten definierad för de 10 första försäkringsåren ( 0 < U < 1 0 ) genom formeln 10 3 i u [x]+t = 3 7 + 0032 cx+t— — [ 0 9 + 0-032 cx+t— 0*018 cz+t+1 ] Från och med l l : t e försäkringsåret tillämpas tabellen R 32 för män. Alternativ V. Dödlighetsintensiteten definierad för de 10 första försäkringsåren (0<t< 10) genom formeln 1 0 V [ * ] + * = 3'7 + 0-032 cx+t— ^ -
[0-9 + 0032 cx+t— 0'018 Cx+t+1 ]
Från och med l l : t e försäkringsåret tillämpas tabellen R 32 för män. Efterföljande tabeller visa resultaten av räkningarna. I tabellerna betecknar x försörjarens ålder, y förmånstagarens. Den erforderliga säkerhetsbelastningen varierar, såsom av tabellerna framgår, helt naturligt starkt mellan olika antaganden om det faktiska dödlighetsförloppet. Det synes de sakkunniga, som om en ur skilda synpunkter lämplig avgränsning av de försäkringar, vilka betraktas som »tillräckligt kombinerade», erhålles genom att föreskriva, att överlevelseränta anses som kombinerad, i den mån premien icke överstiger premien för gällande uppskjuten livränta å försörjarens liv. För sådana kombinerade överlevelseräntor torde säkerhetstillägget, med ledning av ovan anförda siffror, särskilt beträffande alternativen IV och V, lämpligen kunna sättas till 5 % av nettopremien för överlevelseräntan. För delar av överlevelseräntor, vilka ligga ovanför den sålunda föreslagna kombinationsgränsen, erfordras tydligen högre säkerhetstillägg. I tabell 11 meddelas exempel på premier för överlevelseräntor, varvid försörjarens dödlighet antagits följa dels R 32 för män, dels den ovannämnda tabell D 3 3 , dels en genom utjämning av S. P . P:s dödlighetserfarenhet erhållen tabell med samma c-värde som R 32, nämligen 1 0 3 j u x = 1'7 + 0-032 cx, i tabellen betecknad S. P . P . tagits R 32 för kvinnor.
För förmånstagaren har genomgående an-
13 Tabell 9. Årlig premiebetalning. Erforderlig säkerhetsbelastning i procent av premien för överlevelseräntan, d i relationen mellan den säkerhetsbelastade premien för överlevelseräntan och premien för den uppskjutna livräntan är lika med «.
Alt.
X
y
« == 1
a =_ 21
z~m
z = 65
z = 60
z = 65
I
20 30 30 40 40 50 50
20 20 30 30 40 40 50
— 4'52 — 4*78 — 1'80 — 2-74 — 0-39 — 0-99 + 3 64
— 11-94 — 11-96 — 9-4» — 984 — 7-93 — 7-6 2 — 3-73
12-46 11-26 14-85 12-66 15-55 13-30 18-81
7-17 6-37 9-67 8-08 10-63 9-38 14-32
II
20 30 30 40 40 50 50
20 20 30 30 40 40 50
11 63 8-68 8-70 11-70 7-23 11-50
5'7 7 4-19 8-33 5*69 8-99 684 1204
19-94 15-55 20'23 1415 17-36 10-52 14-97
17-66 14'55 19-24 14-73 18-47 13-65 19-37
III
20 30 30 40 40 50 50
20 20 30 30 40 40 50
953 7-68 11-10 867 968 723 11-50
9-57 7-63 11-20 8-94 9-92 963 13-94
9-72 7-90 11-64 963 10-62 10-47 14-95
9-61 8l3 11-64 982 11-11 1218 16-59
IV
20 30 30 40 40 50 50
20 20 30 30 40 40 50
545 4 - 12 5'58 4-59 6-62 524 8-23
5-4 2 409 Ö64 4-72 669 5'90 90S
5*54 422 5-79 4'89 6-88 622 9-32
5'34 4'26 582 5*04 706 6-73 9-71
V
20 30 30 40 40 50 50
20 20 30 30 40 40 50
2-77 2-06 3-04 2-32 3-58 2-62 4 - 51
2-71 2-14 306 238 3-62 3-02 4-87
2-78 2-ii 3l4 236 368 3l4 5'04
2-5» 2-18 3l6 252 3-7 4 3-34 5l9
13-oi
En föreställning om storleken av det vid kollektiv anslutning erforderliga säkerhetstillägget torde erhållas av kol. 6. Enligt vad denna kolumn utvisar, varierar storleken av det erforderliga säkerhetstillägget starkt med försörjarens inträdesålder. De sakkunniga anse emellertid, att en anordning med ett fast procentuellt säkerhetstillägg är försvarlig, och föreslå sålunda, att för sådana delar av överlevelseräntor, som ligga ovanför kombinationsgränsen, ett extra säkerhetstillägg (utöver ovannämnda 5-procentiga säkerhetstillägg) om 20 % av den med säkerhetstillägg belastade nettoprepremien föreskrives.
14 Tabell 10. Engångspremie. Erforderlig säkerhetsbelastning i procent av premien för överlevelseräntan, då relationen mellan den säkerhetsbelastade premien för överlevelseräntan och premien för den uppskjutna livräntan är lika med «. « == 1
« =_ i Alt.
I
in
IV
v....
X
y 2 = 60
z = 65
— — — — — — —
14-11 15'2S 12-76 14-18 11-51 12-78 8-32
—
1*44 1-69
20 30 30 40 40 50 50
20 20 30 30 40 40 50
— 7-09 — 8-05 — 5-33 — 6-63 — 3-81 — 4-79 + 0-06
20 30
20 20
30 40 40 50 50
30 30 40 40 50
6'7G 3-06 6-93 2-65 5"87 1*59 5-72
20 30
20 20
30 40 40 50 50
30 30 40 40 50
20 30
20 20
30 40 40 50 50
30 30 40 40 50
20 30
20 20
30 40 40 50 50
30 30 40 40 50
207 — —
1-43 2-13 1-53 3-67
682 4*7 7-13
6-36 4-33
395 5'04 1-59
3-96 5-07 1-53
3-95 244 3-45 2-22 4-18 1-47 4*37
3-90 2-44
2-oi 1*24 1-66
2oi 117 l-63 l-io 2-35 0-6 7 2-57
lio 233 0-71 2-57
7-oi
343 2-20 4-16 1-43 4-38
2 = 60
2 = 65
9-71
2-91 5-91 3-71 6-86 4-si 9 63
11-20
9oo 12-so 9-87 15-49
16-u 11-20 15-34 9-62 13-06 6-41 10 80
13-75 9-67 13-81 8-97 12-89 7-18 12-85
7-43 5'81 8-60
7-96 592 8-53
635 747
7-47 6-41 10-80 4-61 313 4-18 3-27 5-24
363 666 2-35 1-59 1-99 1"65 2-88 1-84 3-75
6*45 10 79 4-50 312 4-09 3-27
Ö23 364 6-61 229 1-58 1-96 1-64 2-87 1-82 3-69
H ä r ovan gjorda förslag beträffande säkerhetstillägg och extra säkerhetstillägg avse i första hand rena överlevelseräntor inom kollektiv försäkring, d. v. s. sådan familjepension, som tillkommer viss angiven efterlevande. De sakkunniga anse emellertid, att samma föreskrifter även böra tillämpas för de gängse formerna av hel- resp. halvkollektiv familjepension. Enligt vad verkställda beräkningar giva vid handen, ligger det vid dessa försäkringsformer erforderliga säkerhetstillägget nära nog på samma nivå som vid rena överlevelseräntor. — (De säkerhetstillägg, som här avses, gälla givetvis endast dödligheten. F ö r de antaganden rörande familjeförhållanden,
15 som även måste göras, erfordras särskilda tillägg, vilka komma att behandlas längre fram.) Analoga föreskrifter torde även böra gälla vid sådan kapitalförsäkring för dödsfall, som meddelas i samband med kollektiv livränteförsäkring. Vid tillämpning av föreskrifterna om kombinationsgräns skall här givetvis fordras, att summan av premierna för överlevelseränta (resp. hel- eller halvkollektiv familjepension) och kapitalförsäkring icke överstiger premien för uppskjuten livränta. Tabell 11. Nettoårspremier till 65 års ålder för öYerleyelseränta. (4) (3)'
(5) (3)
(5)
(6)
(7)
40-26 3719 48-46
56-si 53-io 56-si
0-98 1-29
1-3 7 1-43 1-51
82-78 111-78 195-96
80-14 129-34 258-59
114-02 158-25 282-44
0-97 1-16 1*32
1-38 1-42 1-44
94-24 13528 255-87
93-52 15774 332-81
128-7 7 188-66 359-88
0-99 1-17 1-30
1*37 1'39 1-41
106-25 160-37 321-61
107-14 187-07 412-01
143-4 5 219-69 441-57
l-oi 1-17 1-28
1-35 1-87 1-37
269-25 621-67
304-87 742-0 9
341-81 778-64.
1-13 1-19
1*27 1-25
X
y
R32
(1)
(2)
(3)
(4)
20 35 50 20 35 50 20 35 50 20 35 50 35 50
50 65 80 25 40 55 20 35 50 15 30 45 5 20
41-09 37i3 3762
S. P. P.
D33 '
l-oo
Samtliga förestående förslag avse de belastningar, som erfordras vid försäkringar, tillkomna genom kollektiv anslutning. Vid s. k. individuella påbyggnader av överlevelseränta torde emellertid ett urvalsmoment av sådan storlek kunna förväntas, att säkerhetstilläggen där enligt de sakkunnigas mening måste förstärkas. I fråga om okombinerade försäkringar synes man vid bedömande av denna fråga kunna utgå från de premier, som erfordras, om dödligheten för försörjaren följer D 3 3 . Enligt vad kol. 7 i tabell 11 visar, kan en förstärkning av den med ovan angivna säkerhetstillägg och extra säkerhetstillägg belastade premien med ytterligare 10 % anses tillräcklig. För sådana individuella påbyggnader, som falla inom kombinationsgränsen, synes denna siffra dock väl hög och bör enligt de sakkunnigas mening kunna sänkas till 7 %. Det kunde förtjäna att övervägas, huruvida en liknande förstärkning av säkerhetstilläggen skulle vara påkallad även för kollektiv, vilkas personantal understiger en viss gräns. De sakkunniga ha emellertid ej ansett det nödigt att för närvarande ingå på detta spörsmål. Det extra säkerhetstillägg om 20 %, ,som ovan föreslagits för okombinerade försäkringar, bör enligt de sakkunnigas mening på lämpligt sätt
16 inläggas i premiereserven, under det att övriga tillägg torde kunna utelämnas vid reservberäkningen. De olika säkerhetstilläggen i premierna kunna givetvis även anbringas enligt andra regler än de här föreslagna, förutsatt att premienivån i stort sett icke kommer att understiga den, som erhålles genom ovanstående förslag. E n metod, som möjligen kan erbjuda vissa fördelar, är att helt eller delvis ersätta här diskuterade procentuella säkerhetstillägg med en sänkning av den beräknade räntefoten. Vid individuell försäkring av överlevelseränta bör enligt de sakkunnigas mening beträffande förmånstagaren på samma sätt som vid kollektiv försäkring tillämpas E 32. Beträffande försörjaren ansluta sig de sakkunniga till det förslag, som angivits av en av livförsäkringsbolagen tillsatt aktuariekommitté, att tillämpa en dödlighetsintensitet, bestämd genom formeln W
fxx=z 4 ' 5 + 0-034 cx
med log c = 0'046, vilken nära ansluter sig till livbolagens belastade slutdödlighet.
III. Invaliditet. För att uppställa invaliditetsantaganden, lämpliga för användning i samband med kollektiv livränteförsäkring, ha de sakkunniga låtit verkställa undersökningar på S. P . P:s material och sammanställt dessa med vissa andra data. I nedanstående tabell meddelas de siffror, som sålunda erhållits för invaliditetsrisken. Det bör påpekas, att siffrorna från PensionsTabell 12. Årligt invalidiseringstal i %>o. Ålder
Pensionsförsäkringskommittén
S. P. P:s nu gällande grunder
S. P. P:s erfarenhet
De sakkunnigas förslag
56 8-4 37 34 36 5-1
5-o 5-o 5-o 5-o
Män 22-5 27-5 325 37-5 42-5 47-5 52-5 57-6 62-5
1-9 24 3-1 3-8 49 6-3 8-7
14o 26-9
2'7
3-a
37 4-8 4-9 7-7 12-6 19-8 294
8-o 11-4 19-7
52 7-2 111 17-2 25-2
Kvinnor 22-5 27-5 32-5 37-5 42-5 47-5 52-5 57-5 62-5
1-9 2-4 3-i
4-o
5-3 7-5 11-4 18-5
38o
8*1 37 42 4-9 7-7 12-6 19-8 29-4 41-2
2-o 7-8 4-1 11-9 Hi 15-7 44
—
7-o 7-o 7-o 7-2 9-2 13-2 19-2 27-2 29-7
17 försäkringskommittén icke äro strängt jämförbara med Övriga siffror, då de förra äro invaliditetsrisker för enbart aktiva personer, under det att de senare hänföra sig till bestånd av samtliga levande, såväl aktiva som invalider. De sakkunniga föreslå för användning vid beräkning av premier och premiereserv vid en ersättningskarens om 3 månader en invalidiseringsintensitet vx, given genom nedanstående formler: För män:
f5 för x < 40 103vx = l , „2 \ 5 + 0'04 {x — 40) för x > 40
(7 förcc<35 För kvinnor: 10 vx — l 2 \ 7 + 004 (x — 35) för x > 35 I tabell 13 återgivas siffror beträffande avvecklingen av invaliditetsfallen. Tabell 13. Antal kvarstående invalider t månader efter invaliditetens inträffande.
t
3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 27 30
<
30 år 1000 928 810 769 727 665 665 521 452 452 411 370 329 309 309 185 144 144 165 103 103 103 103 103
S. P. P:s
erfarenhet i
30—40 år
4 0 - 5 0 år
1000 902 735 615 530 495 451 483 378 341 240 254 254 222 222 198 192 180 180 156 128 128 128 128
1000 793 759 653 605 532 548 538 550 534 517 517 474 454 432 421 409 409 394 424 424 394 394 368
åldrarna >
50 år
1000 958 898 810 744 732 659 670 646 621 572 572 572 559 559 559 590 590 590 557 522 493 493 432
Samtliga åldrar 1000 885 795 697 634 590 563 539 511 489 435 433 414 391 385 354 348 344 344 324 307 292 292 271
De sakkunnigas förslag
1000 938 882 833 789 750 714 682 652 625 600 577 556 536 517 500 484 469 455 441 429 417 385 357
Den av de sakkunniga föreslagna avvecklingsfunktionen är given genom formeln 15 000 Kt =
JTv2
där Åt är antalet efter t månaders invaliditet kvarstående inom en grupp av 1 000 personer, som varit invalider under 3 månader.
18 Av tabell 13 framgår, att denna funktion kan anses betryggande för åldrar under 50 år, under det att materialet för högre åldrar tyder på en långsammare avveckling. Med hänsyn till den korta tid, som återstår för utarbetande av de provisoriska grunderna, anse sig de sakkunniga visserligen kunna tillstyrka den föreslagna avvecklingsfunktionen, men vilja samtidigt uttala, att detta tillstyrkande endast har provisorisk natur. Det är sålunda enligt de sakkunnigas mening erforderligt att inom några år övergång göres till invaliditetsantaganden, innehållande en för högre åldrar mera betryggande awecklingsfunktion, och en sådan övergång bör därvid företagas även beträffande premiereservberäkningen för äldre försäkringar. Med hänsyn till beståndets successiva åldrande anse de sakkunniga införandet av en dylik förstärkning av avvecklingsfunktionen vid högre åldrar vara av särskild vikt. Till den enligt ovan angivna grunder beräknade nettopremien föreslås ett säkerhetstillägg, motsvarande 5 °/oo av invaliditetsräntebeloppet årligen intill dess räntan börjar utgå. För individuella invaliditetsräntor föreslås i anslutning till ett förslag av den ovan omnämnda aktuariekommittén en invalidiseringsintensitet, för män definierad genom formeln 10 3 vx = 0-8 + 0012 cx, med log c = 0'05, och för kvinnor genom samma formel med 5 års åldersförhöjning, jämte samma antagande om dödligheten, som tillämpas vid kapitalförsäkring för dödsfall. Den på grund av dessa antaganden beräknade nettopremien föreslås förhöjd med ett säkerhetstillägg om 10 %.
IV. Antaganden om familjeförhållanden. De former av överlevelseränteförsäkring, vilka gå under namn av helkollektiv och halvkollektiv familjepension, äro byggda på vissa antaganden angående familjeförhållanden, vilka antaganden ansluta sig till de villkor, som gälla för dessa försäkringar. Dessa antaganden äro följande: a) sannolikhet för en x-åriy man att vara gift (gx), b) åldersskillnad (antal år) mellan en x-årig gift man och hans hustru (ux) och c) relativ barnpensionskostnad (bx eller by), varmed förstås barnpensionens kapitalvärde vid den försäkrades död i förhållande till änkepensionens kapitalvärde vid samma tidpunkt (den försäkrades ålder vid samma tidpunkt x år och hans hustrus y år). För utredande av frågan om betryggande antaganden av nu ifrågavarande art, närmast avseende S. P . P:s verksamhet, hava dels undersökningar verkställts på basis av S. P . P:s material vid tidpunkten den 1 juli 1930, dels jämförelser gjorts med motsvarande uppgifter rörande civila statstjänstemän enligt förhållandena den 1 juli 1 9 3 3 . Sammanställningar av de sålunda erhållna resultaten äro gjorda i efterföljande tabeller 1 4 — 1 8 . Beträffande den sista av dessa tabeller må anmärkas,
19 att den är grundad på en räntefot av 4 %. Syftet med denna tabell, nämligen att giva en jämförelse mellan den samlade effekten av de olika antagandena för helkollektiv familjepension, torde dock hava blivit på tillfredsställande sätt realiserat oaktat nämnda förhållande. Tabell 14. Sannolikhet för en x-hrig man att vara gift. 9xCivila statstjänstemän Den försäkrades ålder (x i r )
S. P. P:s nu gällande grunder
S. P . P:s erfarenhet
De sakkunnigas förslag
22-5 32-5 42-5 52-5 62-5 72-5 82-5 92-5
0-12 0-67 0-86 0-87 0-82 0-71 0-52 0-23
0-02 0-70 0-89 0-92 0-87 0-71 0-44 015
0 - 1697 0-7177 0-9162 0-9372 0-8712 07172 0-4752 0-1452
ordinarie i Hlagradema graderna
Samtliga ordinarie och icke ordinarie 0-0793 07329 0'8961 08968 0*8484 0 7115 0'4658 0-2598
0-2000 0'7604 08457 08440 0-8065 0-6981 0-5674 03333
0-1556 0-7855 09215 0'9172 0-8705 07192 04220 0-2381
Tabell 15. Åldersskillnad (antal år) mellan en oc-krig gift man och hans hustrn. ux. Civila statstjänstemän Den försäkrades ålder (cc år)
S. P. P:s nu gällande grunder
S. P . P:s erfarenhet
De sakkunnigas förslag
22-5 32*5 42*5 52*6 62*5 72*5 82*5 92-5
0 2 4 5 7 8 10 11
+ 1*0 1*8 2*7 3*3 4*2 5*2 7*8 12-7
— 0*20 1*71 2*77 3*47 4-28 5 - 71 8-23 12-32
ordin vrio i laIlgraderna grad em a — 1*31 1*54 2*26 279 349 423 7-25 14-79
+ 2*oo 1*80 3*44 4*85 634 8*97 10-71 1532
Samtliga ordinarie och icke ordinarie — 0-71 1*66 2*58 3*30 4*34 6*09 8*53 14-94
Tabell 16. Relativ barnpensionskostnad. Helkollektiy familjepension.
K Den försäkrades ålder (cc år)
S. P . P:s nu gällande grunder
S. P . P:s erfarenhet
De sakkunnigas förslag
22*5 32*5 42*5 52-5 62*5 72-5 82-5 92-5
0l2 0-25 0-30 0-24 009 0-03 Ooi
0-12 0*21 0-22 0*16 007 0-03 Ooi
01127 0*2168 0*2223 0-1665 00864 0-0194
0-oo
Ooo
0*0000
0-oooo
20 Tabell 17. Relativ barnpensionskostnad. Hnlvkollektiv familjepension. by. Hustruns åldor {V år)
S. P . P : B erfarenhet
De sakkunnigas förslag
22 5 32-5 42-5 52-5 62-5 72-5
0-10 0-22 021 Oil 002
0*0984 0 2338 02145 0-1186 0*0181
0-oo
O-oooo
Tabell 18. Kapitalvärdet (i kr.) ay 1 kronas helkollektiv familjepension till enbart änka och däremot svarande belopp till barn för en i försäkringen inträdande .r-årig man. (Kapitalvärdet b e r ä k n a t efter en räntefot av 4 % och dödlighetstabellen R 32 f ö r m a n r e s p . k v i n n a . ) Den försäkrades ålder O år)
S. P . P:s nu gällande grunder
S. P . P:s erfarenhet
De sakkunnigas förslag
22-5 32-5 42-5 525 62-5 72-5 82-5
2-041 2-714 3235 3-G44 3'828 3*424 2239
1-880 2562 3 013 3'853 3-375 2*785 1*640
2-001 2-646 3ioo 3 4 47 3-479 2950 1-807
Beträffande de under rubriken »S. P . P:s erfarenhet» givna uppgifterna må nämnas följande: 1) De anförda värdena på gx motsvara 8. P . P:s erfarenhet i åldrar upp till 50 år, sedan desamma underkastats en gransk utjämning. För åldrar mellan 50 och 60 år, där S. P . P:s material är tämligen ringa, hava införts motsvarande uppgifter enligt folkräkningen 1920 förhöjda med 0*14. Nämnda förhöjning överensstämmer väl med skillnaden mellan S. P. P:s erfarenhet och folkräkningens uppgifter närmast före 50 års ålder. För åldrar över 60 år slutligen har gx beräknats ur g60 genom antagande dels av en åldersfördelning bland hustrurna till de 60-åriga männen, vilken är analog med den, som återfinnes i 1920 års folkräkning, dels av en dödlighet överensstämmande med R 32. Hänsyn har icke tagits till skilsmässor över 60 års ålder, ett förhållande, som uppenbarligen innebär en säkerhetsmarginal, vilken icke kommit till synes i de ovanstående tabellerna. 2) I fråga om wx-värdena har förfarits på analogt sätt, dock att för åldrar mellan 50 och 60 år anslutning skett till erfarenheten bland samtliga civila statstjänstemän, vilken erfarenhet företer en starkare stigning med åldern än erfarenheten bland befolkningen 1920.
21 3) Utöver ovannämnda säkerhetsmarginal är huvudsakligen att nämna den ytterligare befintliga, men i tabellerna ej heller synliga marginalen, att hänsyn icke tagits till att änkas pension bortfaller vid omgifte. De under rubriken »De sakkunnigas förslag» upptagna värdena äro framräknade ur följande formler: 02
_f 9 4 + 3 ' 5 (x — 35) — 0044 (x — 50) 2 • 9x - j 9 4 _ 0 . 0 4 4 ^ __ 50 ^2 för
för x < 3 5 , x > 35j
ux == 3"3 + (V06G (x — 50) + 0'000081 [x — 50) 3 , 10 • &j. = 62 (x — 17) (x— 8O)2 i fråga om helkollektiv familjepension och 10 6 • by = 1 3 (y — 19) [y — 69)' i fråga om halvkollektiv familjepension. Utöver de sålunda gjorda förslagen föreslå de sakkunniga införandet av ett explicit säkerhetstillägg å nettoprémien, vilket i fråga om helkollektiv familjepension utgör 8 % och i fråga om halvkollektiv familjepension 6 %. Avvägandet av sistnämnda tillägg liar skett så, att antagandena jämväl skola vara betryggande för individuella påbyggnader och små kollektiv.
V.
Omkostnader.
Önskvärdheten av en omedelbar anslutning mellan grunderna för dödsfalls- och livsfallsförsäkringar framträder, utom i fråga om dödlighetsantaganden, särskilt tydligt vid bestämmandet av regler för premiernas belastning med hänsyn till omkostnader. De olägenheter, som gjort sig kända vid den praktiska tillämpningen av nu gällande grunder, bottna till stor del däri, att belastningsgrunderna icke äro utformade enligt enhetliga, för hela livförsäkringsområdet gemensamma principer. Av skäl, som anförts i inledningen, ha emellertid de sakkunniga icke funnit det möjligt att nu framkomma med något förslag till belastningsgrunder, varigenom de nämnda olägenheterna skulle undanröjas. Yid uppgörande av förslag till de definitiva grunder, som för såväl dödsfalls- som livsfallsförsäkringens del skola avlösa det nu införda provisoriet, är det däremot enligt de sakkunnigas mening nödvändigt, att denna fråga ägnas grundlig uppmärksamhet. För de nu ifrågavarande provisoriska grunderna ha de sakkunniga ansett sig böra föreslå så enkla antaganden som möjligt för att ej över hövan komplicera arbetet vid framtida ändringar m. m. Beträffande kollektiv livränteförsäkring har av undertecknad Liedstrand föreslagits en omkostnadsbelastning utgörande 4 % av den med säkerhetstillägg belastade nettopremien, vid engångspremier dock endast 2 %. Beträffande individuell livränteförsäkring har till de sakkunniga överlämnats en utredning, verkställd av en av livförsäkringsbolagen tillsatt aktuariekommitté och innehållande bl. a. förslag om en omkostnadsbelastning, utgörande 6 % av nettopremien, vid engångspremier dock endast 4 %.
22 De sakkunniga, som tagit del av de skäl, vilka anföras för de ovannämnda förslagen, ha funnit sig böra tillstyrka dessa förslag, dock under uttryckligt framhållande av att tillstyrkandet endast avser ett kort provisorium samt att arbetet på åstadkommande av grunder med enhetligt utformade belastningsprinciper för hela livförsäkringsområdet snarast möjligt bör igångsättas. Genom användande av något mera komplicerade belastningsregler skulle det vara möjligt att ernå ett lämpligare avvägande av omkostnadstilläggen mellan olika inträdesåldrar och försäkringskombinationer. Något sådant system torde enligt de sakkunnigas mening kunna tillåtas även under provisorietiden, förutsatt att premienivån icke understiger den, som följer av ovanstående förslag. I samband härmed vilja de sakkunniga särskilt anföra följande. Yid tilllämpning av skilda belastningsregler för kollektiv och individuell livränteförsäkring böra dessa regler, principiellt sett, vara utformade på sådant sätt, att vid premieberäkningen för små kollektiv en jämn övergång mellan den rent kollektiva och den rent individuella försäkringen erhålles. — I nyss angivna förslag till belastningsregler för de provisoriska grunderna ha de sakkunniga, med hänsyn till önskvärdheten av största möjliga enkelhet, icke ansett det nödvändigt att införa föreskrifter om en dylik differentiering av belastningen vid små kollektiv. De sakkunniga vilja emellertid starkt understryka vikten av att detta spörsmål vid en kommande utredning blir vederbörligen beaktat. Här gjorda uttalande har icke biträtts av undertecknad Liedstrand, enär han ansett, att frågan om omkostnadsbelastningens avvägning inom tjänstepensionsförsäkringen kontra den individuella livränteförsäkringen ännu icke blivit tillräckligt penetrerad för att motivera ett uttalande därom.
VI. Premieåterbäring och vinst. De grunder, som av de sakkunniga föreslagits, torde icke lämna utrymme för särskild premieåterbäring enligt fastställda grunder. Beträffande grunder för beräkning och fördelning av den vinst, som kan uppkomma på försäkringsrörelsen, torde förslag icke erfordras från de sakkunniga. Stockholm den 8 december 1934. H. CKAMÉK E. LIEDSTEAND
K E I N H . PALMQVIST
H. PKAWITZ
23 Bilaga.
översikt över de sakkunnigas förslag. Dödlighet. Uppskjuten livränta j ä m t e kapitalförsäkring för livsfall. För beräkning av premiereserv för nu befintliga bestånd: För m ä n : 1 0 3 l u . c = 1'8 + 0'043 c x (log c = 0042). För kvinnor: samma uttryck med ett års ålderssänkning. För beräkning av premier och premiereserv för nya försäkringar: Tabell R 32 utan säkerhetstillägg eller ovanstående tabeller med ett säkerhetstillägg så avvägt, att de belastade premierna i stort sett ej understiga premierna enligt R 32. Genast börjande livränta. Kollektiv
försäkring:
Tabell R 32. Individuella påbyggnader: 10 3 u x = 2 6 5 -f Q-0327 • cx + l I
för m ä n :
> log C — 0'0 4 2. för kvinnor: I0dfj x = 2'65 + 0 0 3 2 7 • c* - 1 j Individuell
försäkring:
Samma dödlighetstabeller som här ovan för individuella påbyggnader. Överlevelseränta. a)
Förmånstagaren.
Samma dödlighetstabeller som här ovan för uppskjuten livränta j ä m t e kapitalförsäkring för livsfall.
b) Försörja/ren. Kollektiv försäkring: Dödlighetstabell R 32. Säkerhetstillägg 5 % av nettopremien för överlevelseräntan. För okombinerad del av överlevelseränta ett extra säkerhetstillägg av 20 % av den med säkerhetstillägg belastade nettopremien för ifrågavarande del av överlevelseräntan. Vid s. k. individuella påbyggnader en förstärkning av 7 resp. 10 % av den med säkerhetstillägg resp. säkerhetstillägg och extra säkerhetstillägg belastade nettopremien för kombinerad resp. okombinerad del av överlevelseräntan. Individuell 3
\0 ux
försäkring:
— 4-5 -f 0-034 Cx (log C = 0-046).
24 Invaliditet. Kollektiv Invalidiseringsintonsitet ( = >'x). För m ä n :
försäkring:
för
,T<40
10V,. = . 5 + 0-04 (x — 40)- för x > 40 För kvinnor: (7
för .T < 85
l 7 + 0-0 4 (x — 35)- för x > 35 Avvecklingsfunktionen är given genom formeln 15 000
=
** r+T2' där Xt är antalet efter / månaders invaliditet kvarstående inom en grupp av 1 000 personer, som varit invalider under 3 månader. Säkerhetstillägg motsvarande 5 % (> av invaliditetsräntebeloppet årligen intill dess r ä n t a n börjar utgå. Individuell försäkring: Invalidiseringsintensitet för män definierad genom formeln 10 3 r a . = 0-8 + 0 - 0 12 tx (log C = 0'0 5) och för kvinnor genom samma formel med 5 års åldersförhöjning j ä m t e samma antagande om dödligheten, som tillämpas vid kapitalförsäkring för dödsfall. Säkerhetstillägg 10 % av nettopremien.
Antaganden om familjeförhållanden. Helkollektiv familjepension : Sannolikheten för en x-årig man att vara gift
=
gx = 0 ' S 4 — 0'0 3 5 (35— x) — 0 0 0 04 4 (50 — xf, där andra termen bortfaller för x_. -35. Åldersskillnaden (i år) mellan en .x-årig man och hans hustru
=
ux — 3'3 + 0-OGC (x — 50) + 0-oooo8i (x — 50):}. Barnpensionens kapitalvärde vid mannens död (i åldern x år) i förhållande till änkepensionens kapitalvärde vid samma tidpunkt = &a.=0'00000G2 (x — 17) (x — 80)". Säkerhetstillägg 8 % av nettopremien. Halvkollektiv familjepension: Barnpensionens kapitalvärde vid mannens död i förhållande till änkepensionens kapitalvärde vid samma tidpunkt (hustruns ålder vid mannens död = y år) = by = 0-000013 (y — 19) (y — 69) 2 . Säkerhetstillägg 6 % av nettopremien.
Omkostnader. Vid kollektiv livränteförsäkring 4 % av den med säkerhetstillägg belastade nettopremien, vid engångspremier dock endast 2 %. Vid individuell livränteförsäkring 6 % av nettopremien, vid engångspremier dock endast 4 %.
Statens offentliga utredningar 1935 Systematisk
förteckning
(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)
Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Betänkande med förslag, ang. åtgärder mot statsfientlig verksamhet. [8] Yttranden över preliminärt förslag till lagstiftning om avbrytande av havandeskap. [13] Lagberedningens förslag till lag om skuldebrev m. m . [14] Betänkande med förslag till lagstiftning om avbrytande av havandeskap. [15] Betänkande med förslag till lag om arbetsavtal. [18]
Vattenväsen. Skogsbruk. Itergsbruk. Betänkande med förslag till omorganisation av den högre skogsundervisningen. [9]
Industri.
Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Förslag till ändrade bestämmelser rörande allmänna handlingars offentlighet. [5] Yttrande och förslag rörande tjänstgöringsbetyg som av länsstyrelserna utfärdas. [17]
Handel och sjöfart.
Kommunalförvaltning. Kommunikations väsen. Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsendet. De 2. Broar. [7] Betänkande med förslag till förordning ang. allmän automobiltrafik. [12]
Statens och kommunernas ilnaiisväsen.
Politi. Ba.uk-, kredit- och peniiingväseii. Nationalekonomi och socialpolitik. Betänkande med förslag rörande lån och årliga bidrag av statsmedel för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer jämte därtill hörande utredningar. [2] Kortfattad framställning av organisationssakkunnigas betänkande med utredning och.förslag rörande dén samhälleliga hjälpverksamhetens organisation ni. m. [3] Arbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Åtgärder mot arbetslöshet. [6] Konjunkturuppsvingets förlopp och orsaker 1932—1934. [IG] Hälso- och sjukvård. Kungl. medicinalstyrelsens utlåtande och förslag ang. förebyggande mödra- och barnavård. [19]
Försäkrings väsen. Grunder för kollektiv och individuell pensionsförsäkring. [20]
Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Utredning och förslag ang. rundradion i Sverige. [10] Betänkande med utredning och förslag ang. inrättande av en statsvetenskaplig examen. [11]
Allmänt näringsväsen.
Försvarsväsen.
Fast egendom. Jordbruk ined binäringar. Betänkande med förslag ang. åtgärder för spannmålsodlingens stödjande. [1] Promemoria ang. tillsynen över fastighetsregistreringen och fastighetsbildningen. [4]
Utrikes ärenden.
Stockholm 1935. K. L. Beckmans Boktr. 1110 35
Internationell rätt.