Berättelse över Statens spannmålsnämnds verksamhet m.m. under år 1934.

ON©

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

Ex. Pi STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1935:30

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

BERÄTTELSE OVER

STATENS SPANNMÅLSNÄMNDS VERKSAMHET M. M. UNDER ÅR 1934

S T O C K H O L M 1 9

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1935 Kronologisk

förteckning

1. Betänkande m e d förslag angående åtgärder för spann- 15. Betänkande m e d förslag till lagstiftning om avbrymålsodlingens stödjande. Marcus. 134 s. J o . t a n d e av havandeskap. Marcus. 192 s. J u . 2. Betänkande m e d förslag rörande lån och årliga bi- 16. Konjunkturuppsvingets förlopp och orsaker 1932— 1934. Haeggström. 106 s. F i . d r a g av statsmedel för främjande av bostadsförsörjn i n g för m i n d r e b e m e d l a d e b a r n r i k a familjer j ä m t e 17. Yttrande och förslag rörande formulär för tjänstgöringsbetyg som av länsstyrelserna utfärdas. Beckdärtill h ö r a n d e u t r e d n i n g a r . Beckman. 86*, 265 s. S. man. 16 s. S. 3. Kortfattad framställning av organisationssakkun- 18. Betänkande m e d förslag till lag om arbetsavtal. I d u n . nigas betänkande m e d u t r e d n i n g och förslag r ö r a n d e 220 s. S. d q n samhälleliga hjälpverksamhetens organisation 19. Kungl. medicinalstyrelsens u t l å t a n d e och förslag anm . m. Beckman. 23 s. S. gående förebyggande mödra- och barnavård. Haeffff4. P r o m e m o r i a a n g å e n d e tillsynen över fastighetsström. 100 s. S. registreringen och fastighetsbildningen. Marcus. 20. Grunder för kollektiv och individuell pensionsför70 s. J u . säkring. Beckman. (2), 24 s. H. 5. Förslag till ä n d r a d e bestämmelser r ö r a n d e a l l m ä n n a 21. Utredning angående införande av ett dagordningsinstitut m. m. Norstedt. 98 s. J u . handlingars offentlighet. Norstedt. 79 s. J u . och förslag rörande frågan om avgift för 6. Arbetslöshetsutredningens b e t ä n k a n d e . 2. Åtgärder 22. Utredning h e m l å n av böcker från bibliotek. Haeggström. 59 s. E . m o t arbetslöshet. Norstedt, x, 338, 32* s. S. 23. Betänkande m e d förslag till motorfordonsförord7. T e k n i s k - e k o n o m i s k a u t r e d n i n g a r r ö r a n d e vägväsenning och vägtrafikstadga m. m. Idun. 202 s. K. det. Del 2. Broar Haeggström. 130 s. K. 24. Betänkande m e d förslag till ä n d r a d organisation av 8. B e t ä n k a n d e m e d förslag angående å t g ä r d e r m o t d e n statliga verksamheten för b e k ä m p a n d e av olovstatsfientlig v e r k s a m h e t . Idun. 406 s. J u . lig införsel av spritdrycker m. m. Marcus. 193 s. F l . 9. Betänkande m e d förslag till omorganisation av den 25. Förslag till nya avlöningsbestämmelser för ickehögre skogsundervisningen. Peréus. 164 s. J o . ordinarie befattningshavare i n o m d e n a l l m ä n n a ci10. Utredning och förslag angående r u n d r a d i o n i Svevilförvaltningen. Marcus. 42 s. F l . rige. Norstedt. 202 s. 13 kartor. K. 26. B e t ä n k a n d e m e d förslag r ö r a n d e det svenska n a t u r 11. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag angående skyddets organisation och statliga förvaltning. Uppi n r ä t t a n d e av en statsvetenskaplig examen. Marcus. sala, Almqvist Ä Wiksell. 197 s. E . 80 s. E . 27. Betänkande m e d förslag till ä n d r i n g i vissa delar 12. Betänkande m e d förslag till förordning angående av upphandlingsförordningen. Marcus. 55 s. F l . a l l m ä n automobiltrafik. Haeggström. 227 s. K. 28. Utredning m e d förslag om e g n a h e m s k o n s u l e n t e r 13. Yttranden över p r e l i m i n ä r t förslag till lagstiftning hos hushållningssällskapen, Lindström. 88 s. J o . o m avbrytande av havandeskap. Marcus. (4), 132, 29. Betänkande angående husdjursförsöksverksamhe68 s. J u . tens organisation. Marcus. 75 s. J o . 14. Lagberedningens förslag till lag om skuldebrev m . m . 30. Berättelse över statens s p a n n m å l s n ä m n d s v e r k s a m Norstedt, vj, 211 s. J u . het m. m. u n d e r år 1934. Marcus. 62 s. J o .

A n m . Om särskild t r y c k o r t ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna m e d fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n avgivits, t. ex. E . = ecklesiastikdepartementet, J o . = j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre ano r d n i n g (nr 98) utgivas u t r e d n i n g a r n a i omslag m e d enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1935:30 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

BERÄTTELSE ÖVER

STATENS

SPANNMÅLSNÄMNDS

VERKSAMHET M. M. UNDER ÅR 1934

S T O C K H O L M 1935 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl.

Jordbruksdepartementet

Statens spannmålsnänmd får härmed jämlikt föreskrifterna i den för nämnden gällande instruktionen till Herr Statsrådet överlämna berättelse över verksamheten år 1934. Stockholm den 3 maj 1935. WALTER MURRAY.

/

ERIK CARLSSON.

I. A l l m ä n översikt. Under år 1934 h a r statens spannmålsnämnds verksamhet i stor omfattning utvidgats och kommit a t t utsträckas till områden, med vilka nämnden icke tidigare sysslat. Detta sammanhänger huvudsakligen med de beslut, som fattades av 1934 å r s riksdag till brödsädesodlingens stödjande. Redan den 21 december 1933 utfärdade Kungl. Maj:t emellertid, i anslutning till nämndens framställning till Kungl. Maj:t i skrivelse den 18 december 1933, kungörelse angående reglering av införseln av havre och majs samt vissa a n d r a fodermedel (nr 660), innebärande a t t havre, majs, korn, vicker, pelusker och a n d r a foderärter, foderbönor, manioka- och arrowrot (tapiokarot), kli, alla slag, samt a n d r a produkter, vilka genom förmalning eller p å a n n a t sätt för foderändamål framställts av omförmälda varor, ävensom melassfoder icke finge införas till riket u t a n tillstånd av statens spannmålsnämnd. Denna kungörelse trädde i kraft den 23 december 1933 och avsåg huvudsakligen att förhindra spekulativ import under tiden, intill dess riksdagen hann fatta beslut i spannmålsfrågan, och gällde första gången tillsvidare till och med den 30 april 1934. Vid olika tillfällen h a r denna kungörelse därefter erhållit förlängd giltighet och gäller för n ä r v a r a n d e till och med den 30 juni 1935. Allt sedan december 1933 h a r n ä m n d e n sålunda omhänderhaft regleringen av importen av fodersäd och vissa a n d r a fodermedel. Genom beslut av 1934 års riksdag belades importen av h ä r ifrågavarande varor med en införselavgift, som senare av Kungl. M a j : t fastställts att fr. o. m. den 22 maj 1934 utgå med 3 öre för kilogram. Vidare godkände riksdagen en förordning angående villkor i vissa fall för införsel av fodermedel samt förbud mot viss användning av denaturerad spannmål, vilken av Kungl. Maj:t utfärdades den 24 maj 1934 (nr 180). E n ligt densamma äger Kungl. Maj:t, där så erfordras för tryggande av en tillfredsställande avsättning av svensk spannmål, föreskriva, att införsel till riket av vissa fodervaror ej må ske, med mindre viss myckenhet svenskt vete eller svensk r å g visas h a v a genom färgning eller annorledes blivit den a t u r e r a d för foderändamål, ävensom med avseende å sådan införsel meddela särskilda föreskrifter i övrigt till vinnande av angivna syfte. Med stöd av denna förordning utfärdade Kungl. Maj:t den 22 j u n i 1934 kungörelse angående särskilda villkor för införsel av majs m. m. (nr 343). Innebörden av denna kungörelse är, att införsel av majs icke tillätes med

6 mindre vederbörande importörer denaturerat vete eller råg eller inköpt denaturerad sådan spannmål i viss omfattning. Även denna reglering är alltjämt i kraft. Jämlikt nådigt brev den 23 februari 1934 medgav Kungl. Maj:t Svenska spannmålsföreningen u. p. a. att med iakttagande av de föreskrifter statens spannmålsnämnd kunde utfärda låta efter denaturering till foder utförsälja vete och råg av inhemsk skörd. I samband härmed skulle det ankomma på nämnden att övervaka ifrågavarande denaturering och handeln med den denaturerade varan. Den 24 maj 1934 utfärdade Kungl. Maj:t vidare kungörelse med vissa bestämmelser angående denaturerad spannmål (nr 181) med tillämpning från och med den 7 juni 1934. I anslutning härtill har spannmålsnämnden den 31 maj 1934 utfärdat kungörelse angående denaturering av vete och r å g för foderändamål m. m. Dessa kungörelser hava tillkommit på grund a v statsmakternas önskan, att det befintliga brödsädesöverskottet skulle i största möjliga utsträckning användas inom landet till foderändamål ävensom för a t t förebygga oriktig användning av för foderändamål inköpt vete och r å g . Enligt här ifrågavarande bestämmelser övervakar nämnden handeln med den denaturerade v a r a n m. m. I anslutning till riksdagens beslut har Kungl. Maj:t ytterligare den 24 maj 1934 utfärdat förordning om skatt å kli (nr 172) samt den 30 j u n i 1934 om veteavgift (nr 427) ävensom kungörelse den 24 maj 1934 angående uppbörd av skatt å kli (nr 174) samt kungörelse den 30 juni 1934 med tillämpningsföreskrifter till förordningen om veteavgift (nr 428). Förordningen om skatt å kli trädde i kraft den 1 juni 1934 och förordningen om veteavgift den 1 september 1934. Dessutom har Kungl. Maj:t den 28 augusti 1934 utfärdat kungörelse angående befrielse i vissa fall från skatt å kli (nr 462). J ä m l i k t nu omförmälda författningar åvilar det nämnden att omhänderhava dels uppbörden av kliskatt och veteavgift dels ock övervakandet av det r ä t t a utgörandet av dessa avgifter. Detta uppbörds- och övervakningsarbete har föranlett en r ä t t betydande utvidgning av nämndens personal och genom detsamma h a r nämndens expeditionsarbete blivit av en mångdubbelt större omfattning än tidigare. Slutligen må i detta sammanhang framhållas, att Kungl. Maj:t med tillämpning från och med den 22 oktober 1934 utfärdat kungörelse den 19 oktober 1934 angående statsbidrag för fraktlindring vid transport av foderhavre till vissa delar av Norrland samt Kopparbergs och Värmlands län (nr 501). Nämnden skall enligt denna kungörelse ansvara för granskningen av de handlingar, som skola ligga till grund för statsbidragets utbetalande samt besluta angående utbetalningen därav. Därmed har i korthet redogjorts för de nya arbeteuppgifter, som kommit att åvila nämnden. Av större frågor, som nämnden under år 1934 behandlat, må framhållas, a t t herr statsrådet den 6 juli 1934 anmodade nämnden att i anslutning till

riksdagens uttalade mening inkomma med yttrande och avgiva förslag rörande sättet att tillhandahålla billigare havre för skogskörslorna i Norrland. Efter företagna undersökningar samt underhandlingar med representanter för norrländska jordbrukare- och skogsägareintressen avgav nämnden den 14 september 1934 yttrande i ämnet, tillika innefattande förslag, vilket i huvudsak vann Kungl. Maj:ts gillande. över ett flertal remisser berörande handeln med spannmål och produkter därav ävensom importen och handeln med fodervaror har nämnden avgivit yttranden. Därjämte har nämnden omhänderhaft utdelning av mjöl till nödlidande i de fall, Kungl. Maj:t i anslutning till riksdagens uttalande härom medgivit dylik utdelning. P å sedvanligt sätt har nämndens kontrollverksamhet med avseende å efterlevnaden av inmalningsbestämmelserna för vete och råg fortgått ävensom uppsikten över havregrynstillverkningen. De cereala undersökningarna hava vidare pågått i ungefär samma utsträckning som tidigare. Som ett påtagligt bevis för nyttan av desamma och de erfarenheter, som genom desamma vunnits, vill nämnden åberopa sin kungörelse den 21 augusti 1934 (nr 470) om kvalitetsbestämmelser och prisregleringsskalor vid Svenska spannmålsföreningens u. p. a. inköp av vete och råg, där bland annat frågan om mältningsskadorna kunnat uppläggas på ett helt annat sätt än tidigare. Dessa undersökningar komma säkerligen med tiden att utgöra ett bärande underlag för bedömandet av den svenska brödsädens kvalitet. Inventeringar rörande brödsädesförråden samt brödsädens kvalitet hava under år 1934 företagits i samma utsträckning som under närmast föregående år. Beträffande desamma ävensom resultaten av de cereala undersökningarna får nämnden i övrigt hänvisa till hithörande avdelningar i själva berättelsen samt till bilagan.

IL Areal- och skördeförhållanden. Enär 1934 års spannmålsutredning rätt ingående uppehållit sig vid frågan om växtodlingens omfattning, synes anledning icke förefinnas att ägna densamma den uppmärksamhet, som den i annat fall förtjänat. Nämndens redogörelse skulle dock Jcke bliva fullständig, om densamma icke jämväl omfattade vissa uppgifter över dessa förhållanden. I tabell 1 återgivas alltså de odlade arealerna och i tabell 2 skördarna de senaste åren för brödsäd. I samband härmed må framhållas, att de redovisade arealuppgifterna icke äro fullt jämförbara. För åren 1927 och 1932 äro desamma nämligen hämtade från de dessa år företagna allmänna jordbruksräkningarna, under det att arealerna övriga år grunda sig på de uppgifter, som erhållits vid de s. k. representativa jordbruksräkningarna. Uppenbarligen hava

8 vid dessa senare brödsädesodlingen blivit för högt uppskattad, och gäller detta i synnerhet med avseende å veteodlingen. I stället för a t t m a n littills uppskattat höstveteodlingens omfattning år 1932 till 233 360 hektar, visade jordbruksräkningen samma år, att den rätteligen borde v a r a endast 213 847 hektar. Ifrån år 1927 till år 1932 ökade höstvetearealen därför med endast något över 18 000 hektar. Samtidigt sjönk höstrågsarealen med icke mindre än 62 000 hektar. Trots att vårveteodlingen under dessa år ungefärligen fördubblades, sjönk i allt fall den totala brödsädesarealen från år 1927 till år 1932 med inemot 13 000 hektar. Med anledning av d e n n a revision av 1932 års arealer torde man med säkerhet kunna antaga, a t t jämväl 1933 års brödsädesareal varit för högt uppskattad. Uppenbart ä r dock, att det skedde en icke oväsentlig utvidgning av brödsädesarealerna från år 1932 till år 1933, samt att arealerna år 1934 voro större än år 1932. H ä r ovan framhölls att de i tabell 1 återgivna arealuppgifterna icke vcro fullt jämförbara, enär korrektioner i vissa fall blivit företagna med avseende å desamma. Skördeuppgifterna i tabell 2 äro givetvis samtidigt i viss m å n ej heller fullt jämförbara. Sålunda ger resultatet av brödsädesinventeringen den 2 januari 1935 otvivelaktigt vid handen, att veteskörden år 18S4 var något större än 1933 års veteskörd, ehuru i skördesiffrorna detta icke kommit till synes. Det må i detta sammanhang framhållas, a t t brödsädesskördarna åren 1932—1934 varit osedvanligt rikliga, och att man väl knappast någon gång tidigare tre på v a r a n d r a följande år haft så i alla avseenden goda skördar. Beträffande 1'odersädsskördarna iakttages i stort sett samma förhallande, dock var fodersädsskörden år 1933 relativt svagare än samma års brödsädesskörd. År 1934 var även fodersädsskörden osedvanligt riklig. Härigenom har, trots de under år 1934 vidtagna importrestriktiva åtgärderna med avseende å fodersäden, avsättningen av denaturerad brödsäd som fodervara varit avsevärt försvårad.

I samband med bearbetningen av materialet från 1935 års brödsädesinventering har nämnden låtit verkställa en del beräkningar över brödsädtsodlingens omfattning och intensitet under de senare åren inom olika delar av landet. Den frågan har nämligen vid m å n g a tillfällen diskuterats, huruvida icke på sina håll brödsädesodlingen i skydd av de statliga regleringså t g ä r d e r n a kommit att få en väl stor omfattning. Vid ett bedömande av denna nog så viktiga fråga måste hänsyn emellertid tagas till den omständigheten, att växtodlingen givetvis bör variera med de n a t u r l i g a föruts ä t t n i n g a r n a för olika växtslag. Sålunda är det tämligen klart, att bröisädesodlingen med dess relativt stora k r a v på jordmån och klimatiska förhållanden koncentreras till de bygder, där betingelserna för densamma äro de bästa. Vad angår brödsädesodlingens omfattning inom olika län hänvisas till efterföljande tabell.

9 B r ö d s ä d e s a r e a l e n i p r o c e n t a v h e l a å k e r a r e a l e n l ä n s v i s å r e n 1927, 1932 o c h 1 9 3 5 . 1935

Vete och råg L ä n 1927

1935 Höstvete Vårvete

Råg

12-5

11-

12-7

7-2

2-4

12-7

12-

13-s

6-7

3-0

3-6

Södermanlands

15-2

15-

16-3

10-0

1-7

4-6

Östergötlands

18-5

20'

20-9

11-3

3-6

6-o

Jönköpings

12-4

il-

12-3

3-1

1-9

7-3

S t o c k h o l m s s t a d och

län

Uppsala

3-1

Kronobergs

13-7

ia-

13-1

1-4

2-7

9-0

Kalmar

20-1 18-7

20-

21-1

3-o

11-4

17-

20-3

9-2

]-4

9-7

22-1

20-

22-2

5-3

3-i

13-8

18-1

16-

17-8

5" 8

1-4

10-6

19-1

11-3

1-2

6-6

-

Gotlands Blekinge Kristianstads

•••

19-6

Malmöhus

18-

Hallands

16-

17-7

5 i

3-2

9'4

Göteborgs och Bohus

12-9

12-6

4-7

2-8

5-1

Älvsborgs

12-0

ll-

11-6

3-8

1-8

6-o

Skaraborgs

14-2

U-

15-1

6-6

0-9

7-6

Värmlands

12-3

ll-

5-o

1-0

5-7

6-0

1-2

5-s

•••

Örebro

11-9

11-

13o

Västmanlands

11-8

11-

12-3

7-7

1-3

3-3

Kopparbergs

7-8

7-

8-6

4-2

0-2

4-2

Svea-

15-2

1-9

6 8

och

Götaland

Av tabellen framgår först, att intensiteten av brödsädesodlingen är synnerligen varierande mellan olika län, och att densamma är starkast inom Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge och Malmöhus län, där på omkring en femtedel eller mer av all åkerjord odlas brödsäd. R ä t t framträdande är brödsädesodlingen jämväl inom Södermanlands, Kristianstads och Hallands ävensom Skaraborgs län. De län, d ä r brödsädesodlingen mellan åren 1927 och 1935 uppvisar en mer framträdande stegring äro Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Skaraborgs och Örebro län, av vilka Östergötlands län kommer främst. Däremot har brödsädesodlingen g å t t tillbaka i Skåne samt inom vissa mindre brödsädesproducer a n d e bygder.

III. F ö r b r u k n i n g e n av v e t e o c h råg. Till förbrukningen av vete och r å g under olika konsumtionsår har m a n som regel r ä k n a t den inhemska skörden med avdrag för utsäde men ökad med importöverskottet av brödsäd samt produkter därav. I enlighet här-

10 med är tabell 3 upprättad. För de senaste åren ger denna tabell emellertid icke något exakt uttryck för vad som under olika konsumtionsår verkligen förbrukats av brödsäd. Såväl 1932 som 1933 års brödsädesskördar gåvo nämligen överskott av brödsäd, som icke under konsumtionsåren förbrukats. Med ledning av här ifrågavarande tabell samt med kännedom om de överskott, som uppstått, kan man emellertid bilda sig en ungefärlig uppfattning om de myckenheter brödsäd, som alltjämt, trots inlösningsgarantien, komma till användning för andra ändamål än förbrukning till människoföda och utsäde. Härför erfordras emellertid dessutom uppgifter över de myckenheter brödsäd, som årligen förmalas till mjöl eller gryn. Under kapitlet om kvarnindustriens råvaruförbrukning hava dessa myckenheter genomsnittligt för år beräknats till omkring 483 000 ton vete och 230 000 ton r å g . I anslutning härtill hänvisas till nedanstående tablå, däri alla tal äro starkt avrundade. Konsumtionsår

Sädesslag

Vete Håg

\ |

Skörd, utsäde avdraget ton

Import

Överskott

ton

ton

1¶Förmal- Använt till Förbrukannat änning ning damål ton ton ton

1932/1933

650 000

70 000

100 000

483 000

137 000

1933/1934

730 000

50 000

163 000

483 000

134 000

780 000

1932/1933

390 000

2 000

40 000

230 000

122 000

392 000

1933/1934

415 000

87 000

230 000

99 000

416 000

720 000

Genomsnittligt skulle sålunda under dessa båda konsumtionsår hava förb r u k a t s till a n d r a ändamål än människoföda omkring 135 000 ton vete och 110 000 ton r å g , eller tillhopa 245 000 ton brödsäd, vilket utgör omkring 20 procent av hela brödsädesskörden. Då dessa myckenheter i stort sett icke k u n n a hava använts på annat sätt än till utfodring, skulle sålunda högst avsevärda mängder brödsäd kommit till dylik användning, förutsatt att skördeberäkningarna äro riktiga. Detta innebär emellertid vidare, att utfodringen av brödsäd under tiden för spannmålsregleringen v a r i t betydligt större, ä n man hittills haft anledning antaga. Så stor som åren närmast före 1930 har denna utfodring dock icke varit, ehuru med avseende å vete skillnaden är anmärkningsvärt obetydlig. I en senare avdelning av denna redogörelse påvisas, hurusom vår tidigare uppfattning om förbrukningen av brödsäd till människoföda r ä t t väsentligt måst korrigeras. Det här ovan påvisade förhållandet, att även under tiden för den statliga regleringen brödsäd utfodrats i avsevärda myckenheter, måste måhända även föranleda en revidering av uppfattningen om den roll, brödsädesregleringen spelat beträffande storleken av utbuden av brödsäd. Här rör man sig emellertid på mer osäker mark, och slutsatserna måste därför göras med en icke ringa reservation. Det skulle dock v a r a utav rätt stort värde a t t vid en kommande brödsädesinventering utvidga densam-

11 ma a t t omfatta jämväl förbrukningen hos producenterna till brödändamål och för utfodring. Därigenom skulle man få en avsevärt bättre uppfattning om brödsädesförbrukningen över huvud, vilket för regleringså t g ä r d e r n a kunde v a r a utav mycket stor betydelse.

IV. K v a r n i n d u s t r i e n s r å v a r u f ö r b r u k n i n g . Allt sedan konsumtionsåret 1932—1933 hava inmalningsprocenterna för vete och r å g k u n n a t hållas mycket höga. Dels har tillgången på brödsäd v a r i t mer än tillräcklig härför, dels hava skördarnas kvalitet på det hela taget varit mycket god. Vad angår 1933 års skörd, torde man knappast någonsin i v å r t land k u n n a t uppvisa en skörd av så utomordentlig kvalitet. Inmalningsprocenterna under olika perioder hava varit följande: Inmalningsprocent för

Inmalningsprocent för

vetel

råg

vete x

råg

1930 september —oktober ••

november—december

1—16 september

1931 januari—februari

17 september—15 oktober

mars—juli

16 oktober—december•••

augusti—september ••

oktober—november •

december 1932 januari—maj

1932 juli—augusti ..

1933 januari—maj juni—december 1934 januari—maj juni—december

30 50 juni Minimiprocenten för vete har som regel legat 15 enheter under inmalningsprocenten. Kvarnar, tillhörande Svenska spannmålsföreningen, äga enligt särskilt avtal tillämpa en inmalningsprocent för vete, som med 10 enheter understiger den eljest fastställda. 1

I tabell 4 redovisas de av k v a r n a r n a mottagna myckenheterna brödsäd. Under olika konsumtionsår ställa sig förhållandena i detta avseende sålunda: Av k v a r n a r n a m o t t a g n a m y c k e n h e t e r b r ö d s ä d , i t o n . Råg

V e t e Konsumtionsår svenskt

utländskt

svensk

utländsk

1930/1931

283 382

126 155

21 835

1931 /l 932

206 810

70 072

77 978

1932/1933

395 060

142 721

2 972

1933/1934

49 361

145 570

12 Till dessa uppgifter bör fogas den anmärkningen, att de avse b r u t t o kvantiteter. En del försäljningar av brödsäd förekomma nämligen k v a r n a r n a emellan, och dessutom hava en del av de mottagna myckenheterna levererats till Svenska spannmålsföreningen. Man får redan av dessa uppgifter ett mycket starkt intryck utav, vilken utomordentlig roll i k v a r n a r n a s råvaruförsörjning den inhemska spannmålen kommit att spela på grund av inmalningstvånget. En n ä r m a r e granskning av uppgifterna i tabell 4 erbjuder ett visst intresse. Därvid iakttages sålunda, att k v a r n a r n a under höstmånaderna, då brödsädespriserna plägat v a r a jämförelsevis låga, inköpt och mottagit relativt större myckenheter än under övriga delar av året. Anmärkningsvärt är dock, att de mottagna myckenheterna även i april och maj månader varit så framträdande. Detta sammanhänger emellertid med det tillämpade inlösningsförfarandet samt den omständigheten, att priserna under ifrågavarande månader som regel varit relativt l å g a i förhållande till inlösningspriset, varför det v a r i t ekonomiskt fördelaktigt för k v a r n a r n a att vid denna tidpunkt företaga r ä t t stora inköp. Dessutom hava de senare årens stora skördar medfört, att spannmålsföreningen på grund av otillräckliga lagerutrymmen icke förrän långt fram på sommaren kunnat övertaga all till densamma hembjuden spannmål, varför många sålt sin spannmål till k v a r n a r eller spannmålshandlare till relativt låga priser för att undgå att lagra densamma under sommaren. Våren 1934 förekom, att k v a r n a r kunde köpa spannmål på leverans i juni och juli månader till priser något understigande vad spannmålsföreningen skulle hava erlagt. I tabell 5 återgivas k v a r n a r n a s förmalning under olika konsumstionsår. I sammandrag erhålles därav följande: Av k v a r n a r n a f ö r m a l d a m y c k e n h e t e r b r ö d s ä d , i t o n . Konsumtionsår

V e t e svenskt

utländskt

Råg Summa

svensk

utländsk

Summa 132 157

1930/1931

264 972

133 107

398 079

105 161

26 996

1931/1932

243 112

197 561

440 673

77 548

68 909

146 457

1932/1933

333 181

72 739

405 920

118 269

3 677

121 946

1933/1934

357 973

48 636

406 609

116 385

118 234

Bortsett ifrån konsumtionsåret 1931—1932 har veteförmalningen varit i det närmaste konstant. Att förmalningen under konsumtionsåret 3931—1932 var så avsevärt högre än övriga å r torde hava sin förklaring i första hand däruti, att kvaliteten hos 1931 års brödsädesskörd v a r så svag, att jordbrukarna i större utsträckning än vanligt inköpte mjöl från handelskvarnarna i stället för att själva förmala mjöl mot tull eller lön vid småkvarnarna. Emellertid forcerades dessutom förmalningen under

13 sommaren 1932, då inmalningsprocenterna voro låga, så att mjöllagren den 1 september 1932 voro osedvanligt stora. Någon tendens till ökad veteförmalning vid handelskvarnarna kan man under dessa å r icke iakttaga, e h u r u en dylik k u n n a t förväntas på grund utav att den tidigare mjölimporten, vad vete angår, motsvarade omkring 25 000 ton spannmål, i det n ä r m a s t e helt upphört. A t t rågförmalningen alltjämt är stadd på tillb a k a g å n g är emellertid tydligt; den höga förmalningssiffran under konsumtionsåret^ 1931/1932 j ä v a r icke detta påstående. Emellertid behöver denna nedgång icke betyda, att rågförbrukningen över huvud dessa år minskats, ty tullförmalningen kan ju under här ifrågavarande år h a v a varit större än normalt. Sannolikheten talar emellertid för en avtagande rågförbrukning. Genom inom nämnden företagna undersökningar torde man för närvarande äga bättre kännedom än tidigare rörande de myckenheter brödsäd, som inom landet årligen komma till användning som människoföda. Under å r 1933 införskaffade nämnden uppgifter ifrån omkring 2 500 spannmålsföreningen icke tillhöriga kvarnföretag rörande förmalningen a v vete och r å g åren 1930, 1931 och 1932. I n å g r a fall kunde uppgifter icke lämnas. E n del kvarnföretag kunde lämna uppgifter endast för ett eller två år. 2 272 kvarnföretag lämnade emellertid uppgifter för samtliga tre åren och vid desamma gestaltade sig förmalningen sålunda: Ar

Förmalda vete ton

1930 1931 1932

62 048 62 599 64 036

myckenheter råg ton

69 407 68 999 68 591

Vidare må nämnas, a t t samtliga dessa k v a r n a r för å r 1932 redovisat som förmalda 66 774 ton vete och 71398 ton råg. Då kvantiteterna tydligen växlat r ä t t obetydligt från det ena året till det andra, synes m a n av ovanstående uppgifter a t t döma v a r a berättigad till det antagandet, att vid landets s m å k v a r n a r veteförmalningen för år icke överstiger 70 000 ton och rågförmalningen för år icke 75 000 ton. Därvid torde hänsyn h a v a tagits till p r a k t i s k t taget all veteförmalning i riket. Vad angår rågförmalningen, ställer sig saken något annorlunda, ty åtminstone sammalet rågmjöl torde tillverkas å g å r d s k v a r n a r och andra smärre k v a r n a r , som nämnden med sin undersökning icke träffat. E n viss kontroll å veteförmalningen vid t u l l k v a r n a r n a har man uti de myckenheter vete, som i deklarationerna till veteavgift och kliskatt ingivits till nämnden. F ö r de sju månaderna juni—december 1934 hava dessa k v a r n a r redovisat som förmalda 40106 ton vete. För år skulle detta mots v a r a i r u n t tal 69 000 ton, vilket ju n ä r a överensstämmer med vad nyss anfördes. H u r u stor den totala rågmjölsförmalningen i riket kan vara vid s m å k v a r n a r n a inom landet låter sig icke med säkerhet angivas. I varje

14 fall torde den dock icke överstiga 90 000 a 100 000 ton. Enligt tidigare anförda uppgifter förmalde de till Svenska spannmålsföreningen anslutna, k v a r n a r n a under de fyra konsumtionsåren 1930/1931—1933/1934 genomsnittligt för år 413 000 ton vete och 130 000 ton råg. Maximalt skulle sålunda till människoföda förbrukas för å r 413 000 + 70 000 = 483 000 ton vete och 130 000 + 100 000 = 230 000 ton råg, vilket motsvarar en förbrukning per person i hela riket av omkring 78 kilogram vete och 37 kilogram r å g eller tillhopa 115 kilogram brödsäd. I sin berättelse för verksamheten å r 1932 uppskattade nämnden förbrukningen av brödsäd per person och å r till 95-i kilogram vete och 56i kilogram r å g eller tillsammans 151-2 kilogram brödsäd. Det ä r sålunda en i hög grad reviderad uppfattning om brödsädesförbrukningen, vartill n u m e r a tillgängligt material föranleder. I detta sammanhang må framhållas, a t t man får en möjlighet att kontrollera de ovan beräknade förbrukningssiffrorna emot de resultat, till vilka socialstyrelsen kommer vid sina hushållskostnadsundersökningar avseende år 1933, då dessa i sin helhet hunnit bearbetas. Särskilt värdefullt är ifrågavarande material ur den synpunkten, att man nu för första gången utsträckt undersökningen att omfatta jämväl bondebefolkningen. Med avseende å ifrågavarande undersökningar må framhållas, att beträffande medelklasshushåll samt hushållen för industriarbetare och tjänstemän förbrukningen av brödsäd från år 1923 till år 1933 sjunkit med omkring 21 procent i jämförelse med 1923 års förbrukning. Göres det antagandet, a t t förbrukningen av brödsäd inom landet i dess helhet sjunkit från år 1923 till år 1933 med i r u n t tal 20 procent skulle år 1923 per person hava förbrukats i runt tal 144 kilogram brödsäd. Med utgående ifrån den nuvarande folkmängden i landet innebär detta, att om brödsädesförbrukningen nu varit lika stor per person som år 1923, den totala brödsädesförbrukningen för år skulle varit i runt tal 180 000 ton större, än vad den nu är. Vid en sådan förbrukning hade frågan om det nuvarande brödsädesöverskottet haft r ä t t ringa aktualitet. Härutav framgår ock det betydelsefulla förhållandet, att det läge, varuti vår spannmålsreglering råkat, icke bör huvudsakligen tillskrivas en utvidgad brödsädesodling, u t a n att minskningen i brödsädeskonsumtionen härvid spelat ännu större roll. Givetvis förbättras icke härigenom v å r t brödsädesproblem. Då det dessutom visar sig, att vad som konstaterats hos oss icke är någon isolerad företeelse, u t a n att samma förhållande iakttagits inom kulturländerna över huvud, ä r det tämligen klart, att hänsyn härtill måste tagas vid bedömandet av den n u långvariga krisen å den internationella spannmålsmarknaden och de åtgärder, man vill vidt a g a för att bekämpa densamma. Vid en redogörelse för kvarnindustriens råvaruförbrukning bör m a n icke förbigå kvalitetsproblemet, som tidigare ansetts utgöra hinder för a t t i större omfattning vid s t o r k v a r n a r n a använda inhemsk brödsäd. I

själva verket torde det hava förhållit sig sålunda, att tidigare ett icke oväsentligt importbehov förefunnits, och först då veteodlingen började få en större omfattning, torde några egentliga avsättningssvårigheter beträffande brödsäden förelegat. I konkurrens med det importerade mjölet vågade handelskvarnarna då icke använda inhemsk brödsäd i den utsträckning, som skulle erfordrats för att saluöverskottet av brödsäd skulle hava absorberats. Några mer ingående försök beträffande den grad, i vilken man under olika förhållanden kunde använda inhemsk brödsäd utan att kvaliteten å mjölet nedsattes, torde icke före inmalningstvångets införande hava gjorts. Man stod därför, då det gällde att höja inmalningsprocenterna, inför i huvudsak nya problem. Då man lyckats i strävandena att i största möjliga utsträckning använda den inhemska brödsäden får, såsom nämnden vid upprepade tillfällen framhållit, detta tillskrivas dels de för nämndens räkning utförda cereala undersökningarna vid Sveriges utsädesförening, dels ock det intima samarbetet i hithörande frågor mellan utsädesföreningen och de ledande cerealkemisterna vid landets storkvarnar samt bagerinäringen. Av tabellen å sid. 12 finner man, att olika konsumtionsår vid kvarnarna genomsnittligt förmalts följande myckenheter svensk brödsäd: Förmald svensk brödsäd i procent av totala förmalningen. .. Vete Råg Konsumtionsar 0/ c/"

T,

1930/1931 1931/1932 1932/1933 1933/1934

7o

/o

66-6 55-2 82-1 88-0

79-6 52-g 97-0 98"4

Dessa tal belysa, att man numera kommit upp till inmalningsprocenter av en höjd, som endast för några år sedan icke ansågs möjlig utan en avsevärd försämring av mjölkvaliteten. De för nämndens räkning utförda cereala undersökningarna giva emellertid vid handen, att mjölkvaliteterna varit fullt tillfredsställande. Till jämförelse med de ovan anförda procenttalen må framhållas, att under tiden närmast före spannmålsregleringens ikraftträdande endast omkring en tredjedel av storkvarnarnas förmalning utgjordes av svensk brödsäd. Det må i detta sammanhang framhållas, att man vid de stora skördarna de senaste åren i hög grad gynnats av utomordentligt goda kvaliteter. Inmalningsprocenterna hade säkerligen gestaltat sig annorlunda, om man haft svaga spannmålskvaliteter och dålig bärgning. Hittills har man i spannmålsregleringen icke haft att omhändertaga en stor och samtidigt kvalitativt svag brödsädesskörd. Beträffande havregrynskvarnarnas förbrukning av råvara hänvisas till tabell 6. Tillverkningsprocenten för havre har under året varit januari—april 80 procent, maj—september 70 procent och oktober—december 85 procent.

16 V.

Spannmålspriser,

Detaljerade uppgifter över spannmålspriserna m. m., avseende såväl inhemsk som importerad spannmål, återfinnas i tabellerna 7 och 8. Vid ett studium av dessa priser måste man i första hand t a g a h ä n s y n till de olika inlösningspriserna för inhemsk brödsäd. Dessa hava v a r i t : Inlösningspris i kronor per deciton Skörd

Inlösningsår

Inl andskvarn

Kustkvarn

vete

råg

vete

råg

20-00

17-50

18-60

16-50

18-50

16-50

19-oo

17-50

19-50

18-00

19-00

19-00

19-co

18-oo 17-oo

18oo 17-oe

19oo

Beträffande dessa priser är att märka, a t t de noterade priserna, under de delar av året, då prisbildningen varit fri, n ä r m a s t böra jämföras med inlösningspriserna vid kustkvarn. Vidare bör observeras, a t t inlösningspriset för vete å r 1935 visserligen ä r fastställt till 19 kronor för deciton, men a t t därifrån skall avgå veteavgift om 1 krona för deciton, varför det faktiska inlösningspriset endast är 18 kronor för deciton. I efterföljande tabell har för olika konsumtionsår u t r ä k n a t s skillnaden mellan å ena sidan inlösningspriset samt å a n d r a sidan de för olika månader genomsnittligt noterade priserna för vete och råg var för sig. För ett bedömande av inlösningsprisernas effektivitet beträffande prisbildningen äro dessa uppgifter utav r ä t t stort intresse och skola därför något närmare kommenteras. Råg

V e t e 1931/ 1932

1932/ 1933

1933/ 1934

1934/ 1935

1931/ 1932

1932/ 1933

1933/ 1934

1934/ 1935

3-99

3-1!

3-43

4-oi

2-9t

3-03

3-98

3-oo

september

2-60

3-28

2*86

oktober ••

2*2 6

2*7 7

3-17

2-13

0-96

2-88

3-78

2"24

november

1-33

2-71

2*80

1*90

2-62

3-38

1-8S

december

1-08

2-87

1-57

0*4 5

2-76

3-46

1-45

januari

1-20

2-69

2-65

0-45

2-70

3-29

februari ..

1-17

2-oo

1-89

0-55

2-16

2*8 2

mars

1'08

1-73

l-66

0*46

T76

2-42

0-55

1-30

1-28

0-3 7

1-54

1'80

0-99

0-17

1-01

1-42

augusti • •

april maj

.. • ••

0-05

0-72

1-37

17 Vad först a n g å r konsumtionsåret 1931/1932 med dess kvantitativt synnerligen svaga skörd, visar det sig, att priserna under hela året legat mycket väl hävdade. Redan i april och maj år 1932 fingo k v a r n a r n a för större poster betala inlösningspriserna och t. o. m. ännu högre priser. De närmast följande konsumtionsåren, 1932/1933 och 1933/1934, är prisbildningen avsevärt mycket sämre och ger vid handen, att utbuden av spannmål varit så stora, a t t spannmålen kunnat inköpas till så låga priser av k v a r n a r och spannmålshandlare, att lagring av spannmål till inlösningstiden för dessa varit en relativt god affär. Under konsumtionsåret 1933/1934 förekom det också i stor utsträckning, att kvarnföretag inköpte spannmål i betydligt större omfattning än som med hänsyn till kvarnrörelsen var erforderligt. Särskilt a n m ä r k n i n g s v ä r t låga voro under nyssnämnda konsumtionsår rågpriserna, vilket ger ett tydligt uttryck åt det förhållandet, att rågöverskottet i relation till förbrukningen av r å g vid handelskvarn a r n a v a r i t avsevärt större än veteöverskottet i förhållande till veteförmalningen. Omförmälda förhållanden med avseende å prisbildningen å brödsäden s a m m a n h ä n g a givetvis i första hand med de rikliga skördarna åren 1932 och 1933. Till den oförmånliga prisbildningen torde dessutom hava medverkat dels bristen dessa å r på tillräckliga lagerutrymmen dels ock jordb r u k a r n a s behov, särskilt under konsumtionsåret 1932/1933, a t t relativt snart omsätta sin spannmål i kontanter. Slutligen hava jordbrukarna icke vågat a t t i större omfattning själva lagra brödsäden fram till den tidpunkt, då spannmålsföreningen kunde beräknas omhändertaga densamma. A n n a r s är det, som 1934 å r s spannmålsutredning visat, anmärkningsvärt, hurusom trots den oförmånliga prisbildningen under konsumtionsåret 1933/1934 j o r d b r u k a r n a då i avsevärt större omfattning än tidigare utnyttjade tillgängliga lagrings- och belåningsmöjligheter m. m. för att därigenom utfå bästa möjliga spannmålspriser. Hösten 1934 erbjuder en i hög grad intressant prisutveckling. E h u r u 1934 års skörd var ännu större än skörden år 1933, hava priserna å såväl vete som råg legat väl hävdade. Delvis sammanhänger detta givetvis därmed, att k v a r n a r n a s inköp av spannmål av ny skörd v a r i t något större än året förut samt att spannmål uppköpts såväl för denaturering som för export. Men dessa omständigheter kunna icke helt förklara förhållandet. H ä r t i l l kommer den omständigheten, att inlagringen och belåningen av spannmål från jordbrukare hösten 1934 varit mindre än året förut. Säkerligen får den gynnsamma prisutvecklingen hösten 1934 i icke ringa grad tillskrivas ett så förbättrat ekonomiskt läge för jordbrukarna, att de icke haft behov utav a t t släppa ut spannmål i marknaden i samma utsträckning som de n ä r m a s t föregående åren. Dessutom torde de förhöjda fodersädspriserna, för vilka redogörelse senare skall lämnas, hava bidragit till att stödja brödsädespriserna. Allt nog, 2 — 361781.

18 de strama brödsädespriserna hösten 1934 äro i icke ringa grad anmärkningsvärda och tyda på att jordbrukarna bättre än tidigare år kunnat tillgodogöra sig fördelarna av inlösningsförfarandet. Prisbildningen synes jämväl tala för att kostnaderna för lagring av brödsäd måhända kunna beräknas lägre, än vad man tidigare ansett, ty trots de relativt höga priserna hava spannmålshandlare och lagerhusföreningar m. fl. inköpt betydande myckenheter brödsäd i uppenbar avsikt att hembjuda desamma till inlösning av spannmålsföreningen den 1 juni 1935. E n bidragande orsak har givetvis ock varit den numera rikliga tillgången på lagerutrymmen. Beträffande prisbildningen å utländsk brödsäd kan under åren 1933 och 1934 iakttagas, att priserna uppvisat en icke oväsentlig stegring under somrarna inför relativt ogynnsamma skördeutsikter i U. S. A. och Canada båda åren. År 1933 följdes denna stegring av ett ganska kraftigt prisfall, under det att priserna hösten 1934 legat något bättre hävdade. Detta förhållande får givetvis ses i samband med, att den nordamerikanska skörden å r 1934 blev synnerligen svag och att man beräknar, a t t vetelagren i världen under konsumtionsåret 1934—1935 skola åtminstone i någon m å n reduceras. Det förtjänar vidare att uppmärksammas, att prisbildningen å La Platavetet varit avsevärt oförmånligare än beträffande Manitobavetet, vilket tyder på att utbuden av nordamerikanskt vete trots de stora lagren avsiktligt hållits tillbaka. Å den europeiska marknaden utbjöds under konsumtionsåret 1933—1934 till låga priser tyskt vete samt tysk och polsk råg. Hösten 1934 uppträdde därjämte F r a n k r i k e som exportör av vete till synnerligen låga priser. Under dessa omständigheter är det uppenbart, att i den mån v å r t land genom export måst avlasta en del av brödsädesöverskottet, dessa exportförsäljningar måste ske till i allmänhet mycket oförmånliga priser. Beträffande den utländska fodersäden, i första hand majs och havre, hava priserna i anslutning till brödsädespriserna varit låga. I början av å r 1934, då skörden i Argentina och övriga exportländer å södra halvklotet började marknadsföras, iakttages ett r ä t t kraftigt prisfall å såväl majs som havre. Under sommaren 1934 stego emellertid dessa priser ganska avsevärt som en följd av att majsskörden liksom foderskörden över huvud i Nordamerika slog fel. Vad angår majsskörden kan man därstädes med fog tala om fullständig missväxt. Någon mer ingående redogörelse för de utländska marknadsförhållandena anser nämnden denna gång icke erforderlig, då 1934 års spannmålsutredning häröver lämnat en fullständig redogörelse. Av samma skäl förbigår nämnden de under senare år vidtagna åtgärderna i olika länder till spannmålsodlingens stödjande. I stället skall i all korthet de inhemska foderpriserna beröras, vilka hava ett visst intresse även därutinnan, a t t de böra avspegla verkningarna utav de vidtagna importrestriktiva åtgärderna med avseende å fodersäd och vissa andra fodervaror.

19 P r i s e r n a å inhemsk foderhavre voro under förra delen av år 1933 mycket låga. En prisförhöjning iakttages under sommaren. Under höstmån a d e r n a voro priserna något högre än på våren. Härtill torde hava bidragit, a t t man i samband med utredningsarbetet i spannmålsfrågan förväntade förslag om importreglerande åtgärder med avseende å fodersäden. F r å n december 1933 till j a n u a r i 1934 steg havrepriset med över en krona för deciton som en direkt följd utav den i slutet av december påbjudna importregleringen. Däremot iakttages icke någon större effekt å prisbildningen, då importavgifter å havre och majs m. fl. fodermedel i slutet av maj 1934 började uttagas. A t t havrepriserna hösten 1934 voro något högre än i början av året, torde dock i viss m å n få tillskrivas dessa importavgifter och importregleringen å fodersäd över huvud. Fodersädsskörden år 1934 blev emellertid så riklig, att någon avsevärd höjning av fodersädspriserna icke kommit till stånd. Samma förhållande torde förklara, att avsättningen av denaturerad brödsäd till foderändamål varit r ä t t trög, ehuru majspriserna — i den mån majs funnits att tillgå — särskilt under senare delen av år 1934 varit r ä t t höga. D å importregleringen beträffande majs trädde i kraft i december 1933, stego priserna inom landet omedelbart, ehuru världsmarknaden snarast uppvisade en vikande tendens. Detta var emellertid en följd av de importrestriktiva åtgärderna, och m a n konstaterar under hela år 1934, att mellanhandsmarginalen å majs varit icke obetydligt större än då importen v a r fri. I detta avseende må hänvisas till följande uppställning: Detalj-

Skillnaden

Detalj-

Cif-

priser

pnser

Skillnaden

Januari —

9-29

8-2 7

1-02

Januari ••••

10-65

7-78

2-8 7

Februari

9-26

8-14

1-12

Februari

10-66

8-88

2-28

Mars

9-05

8'28

0-82

Mars

10-40

8*2 5

2-16

April

8-92

7-61

1-31

April

10-59

7-68

2-91

Maj

9-25

7-92

1-33

Maj

11-41

7-78

3-66

Juni

9-29

7*73

1-56

Juni

12-89

8-37

4-5 2 »

Juli

[9-37

8-18

1-19

Juli

13-2 6

9-17

4-09 x

Augusti ....

9-07

7*72

1-36

Augusti ....

14-87

11-30

3-64 1

September.

8-90

7-68

1"22

September.

15-30

10-93

437 »

10-2 5

4-88 1

ir 1933

Ar 1934

priser

Cifpriser

Oktober-...

8-72

7'40

1-32

Oktober....

15-13

November.

8-79

7*78

l-oi

November •

1.5-8 4

9-96

5-381

December •

9-2 2

7'50

1-72

December .

15-65

10-50

5-15 »

Vad ovan sagts beträffande prisbildningen inom landet å fodersäd ger uppenbarligen vid handen, att priserna d ä r å under år 1934 och särskilt un1

I denna skillnad innefattas jämväl importavgifter, som från och med den 22 maj 1934 utgår med 3 k r o n o r för 100 kilogram.

20 der dess senare del varit högre, än tidigare under den pågående krisen å spannmålsmarknaden. Man hade dock måhända kunnat förvänta, a t t priserna skulle legat ännu något bättre hävdade, och säkerligen har det för handeln liksom för producenterna inneburit en missräkning, att havrepriserna efter nyåret 1935 snarast uppvisat en vikande tendens.

VI. Mjöl- o c h b r ö d p r i s e r . I tabellerna 9 och 10 meddelas uppgifter över grosshandelspriserna å mjöl enligt Svenska kvarnföreningens till nämnden lämnade uppgifter. Ända sedan å r 1932 hava dessa priser i förhållande till råvarupriserna varit ovanligt låga, n ä r m a s t som en följd utav en r ä t t hård konkurrens inom den inhemska mjölkvarnsindustrien. Annars äro de inhemska k v a r n a r n a numera på grund av inmalningstvånget och de höga inmalningsprocenterna helt skyddade från konkurrens med importerat mjöl. Ur andra synpunkter ä n de nämnden i detta sammanhang h a r att beröra, kunde det måhända v a r a av ett visst intresse, att n ä r m a r e betrakta dessa mjölpriser. Uppmärksamheten må dock fästas därvid, att vetemjölspriserna från sommaren till hösten år 1934 något stigit, ehuru spannmålspriserna nedgått, vilken omständighet finner sin förklaring däruti, att underhandlingar pågått om a t t sammanföra de större och medelstora k v a r n a r n a till en organisation med enhetlig prispolitik. De något högre mjölpriser, som därigenom ernåtts, äro dock alltjämt i förhållande till råvarupriserna lägre, än vad som tidigare ansågs normalt. Genom inmalningstvånget h a r också, särskilt under sådana år, då spannmålens kvalitet är god, skapats konkurrensförhållanden mellan större och mindre kvarnar, som tidigare icke förelegat, och som torde utgöra betryggande garanti för att mjölpriserna, trots den utestängda konkurrensen utifrån, icke bliva oskäliga. I tabellerna 11 och 12 finnas vissa uppgifter rörande detaljpriserna å mjöl och bröd. N å g r a anmärkningsvärda förändringar i dessa priser under de senaste åren kunna icke förmärkas. Dock hava brödpriserna gått något tillbaka, ehuru de alltjämt äro jämförelsevis höga.

VII. U p p b ö r d av veteavgift o c h kliskatt. Enligt tidigare omförmälda författningar angående veteavgift och kliskatt handhaves uppbörden av desamma av spannmålsnämnden. Vad a n g å r kliskatten har densamma u t g å t t sedan den 1 juni 1934 med 3 öre för varje kilogram av varans nettovikt. Vid skattens beräknande skall emellertid anses, att vid tillverkning av mjöl eller gryn av vete kli erhålles till en myckenhet motsvarande 25 procent av den använda vetemäng-

21 den. I praktiken hava ifrågavarande bestämmelser så tillämpats, att kliskatten beräknats efter 75 öre för deciton förmalt vete. Uppbördsförfarandet beträffande såväl kliskatten som veteavgiften är i enlighet med gällande författningar ordnat sålunda. E n v a r tillverkare av mjöl eller gryn av vete skall senast inom åtta dagar efter utgången av varje månad till nämnden översända en på tro och heder avgiven deklaration enligt av nämnden fastställt formulär rörande den m ä n g d vete, som använts för tillverkning av mjöl eller gryn. E n l i g t veteavgiftsförordningen skall veteavgift icke utgå för sådant vete, v a r a v mot tull eller lön tillverkas mjöl eller gryn för tillgodoseende av odlares husbehov. Vid beräknande av den vetemängd, för vilken frihet från avgift må åtnjutas, skall årsförbrukningen för person av mjöl och g r y n sammanlagt anses uppgå till en myckenhet högst motsvarande 75 kilogram vete. Liknande undantag äger Kungl. Maj:t medgiva från skattskyldighet beträffande sådant kli, som erhålles vid tillverkning av mjöl eller g r y n av vete för odlares husbehov. Sedan den 1 september 1934 har i enlighet härmed jämväl beträffande kliskatten förelegat avgiftsfrihet vid husbehovsförmalning i samma omfattning som beträffande veteavgiften. I ovan omförmäld deklaration skall, med angivande av varje odlare, särskilt angivas i vad mån tillverkningen skett under sådana omständigheter, a t t frihet från skatt eller veteavgift må åtnjutas. Sedan nämnden granskat inkomna deklarationer, fastställer nämnden de avgiftspliktiga myckenheterna vete ävensom avgiftsbeloppen. A v nämnden meddelat beslut angående veteavgift och kliskatt skall, så s n a r t ske kan, med allmänna posten tillställas avgiftsskyldig tillika med underrättelse om tid och sätt för avgiftens erläggande samt vad den avgiftspliktige h a r att iakttaga, om han vill söka ändring i beslutet. Inbetalning av veteavgift och kliskatt skall, med användande av särskilt för ändamålet avsett inbetalningskort, verkställas genom insättning å nämndens postgirokonto. Sådant inbetalningskort skall genom nämndens försorg tillställas den avgiftsskyldige samtidigt med nyss omförmälda beslut angående debiteringen. I praktiken hava dessa föreskrifter så tillämpats, att nämnden till den avgiftspliktige översänt ett med avgiftsbeloppet ifyllt inbetalningskort, vid vilket är fästat meddelandet om nämndens beslut jämte därtill hörande anvisningar. Den tjugonde i varje månad har nämnden utsänt inbetalningskort till alla dem, som till denna dag inkommit med deklarationer. Senare inkommande deklarationer granskas och däremot svarande inbetalningskort expedieras samma dag, deklarationerna inkomma. Då debiterade avgifter skola erläggas inom å t t a d a g a r efter det den avgiftspliktige erhållit underrättelse om avgiftsbeloppet, inflyter den alldeles övervägande delen av avgifterna före utgången av den månad, som följer efter uppbördsmånaden.

22 Enligt gällande författningsbestämmelser skall nämnden insätta inflytande avgiftsmedel å statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning. Enligt av Kungl. Maj:t utfärdade särskilda bestämmelser skall nämnden vidare månadsvis lämna statskontoret uppgift över influtna avgiftsmedel. P å grund av dessa föreskrifter h a r nämnden fr. o. m. augusti månad 1934 den förste i varje månad överflyttat å nämndens postgirokonto innestående medel till riksbanken och å insättningsreversalet lämnat meddelande om fördelningen av de influtna medlen å veteavgift och kliskatt. Enligt förordningarna om veteavgift och kliskatt, skall den, som ä m n a r inom riket använda vete för tillverkning av mjöl eller gryn, därom göra skriftlig anmälan till nämnden, för att nämnden därigenom skall kunna erhålla kännedom om de avgiftspliktige. För att underlätta denna kvarnarnas anmälningsskyldighet, lät nämnden dels trycka särskilda anmälningsblanketter, dels ock distribuera desamma till inemot 3 000 kvarnföretag, vilkas adresser voro för nämnden kända. Denna nämndens å t g ä r d underlättade i hög grad registreringsarbetet, som a n n a r s säkerligen skulle dragit ganska långt ut på tiden. Genom hänvändelse till samtliga länsstyrelser lät nämnden sedermera införskaffa kompletterande uppgifter till registret över de avgiftspliktiga kvarnföretagen. Den 31 december 1934 voro som deklarationspliktiga hos nämnden registrerade 2 526 kvarnföretag, varjämte nämnden hade uppgifter över ytterligare 667 kvarnföretag, vilka emellertid icke då förmalde vete och sålunda ej heller voro deklarationspliktiga. E n fördelning å de olika länen av de sålunda registrerade företagen återfinnas i tabell 13, som tydligt ger vid handen, att förekomsten av smak v a r n a r inom olika områden är högst växlande även om nödig hänsyn tages till områdenas storlek. Det är sålunda r ä t t anmärkningsvärt, a t t i Skåne och Östergötland med dessa landskaps goda förbindelser och stora a n t a l större kvarnar, småkvarnar alltjämt i stor utsträckning anlitas. Däremot ä r det r ä t t förklarligt, att antalet småkvarnar är stort i Älvsborgs, Jönköpings och Kronobergs län, d ä r brödsäd i stor utsträckning endast odlas för husbehov. I detta sammanhang må i förbigående omnämnas, att tullmälden tenderar att försvinna och att förmalningen vid s m å k v a r n a r n a för jordbrukarnas husbehov alltmer sker mot betalning i penningar. Genom de till nämnden avgivna deklarationerna erhållas uppgifter över praktiskt taget all veteförmalning i landet. Dessa uppgifter äro i hög grad belysande för förbrukningen av vete till människoföda och föranleda, som förut antytts, en r ä t t genomgripande revision av den tidigare uppfattningen däröver. I detta hänseende må först hänvisas till efterföljande sammanställning.

23¶Förmalda myckenheter vete, vid större och medelmindre stora kvarnar kvarnar ton ton

År och månad 1934 j u n i juli augusti september oktober november december

22 9 4 3 19 7 2 1 35 195 40 4 7 2 44 0 0 4 44 654 35984

4 299 4 709 5 500 5 502 6 914 7 432 5 750

I förhållande till handelsförmalningen är förmalningen mot tull eller lön, som utgör huvuddelen av småkvarnarnas förmalning, r ä t t ringa. I samband med behandlingen av frågan om kvarnindustriens råvaruförbrukning h a r emellertid denna fråga mer ingående behandlats. Som redan omtalats h a r kliskatt efter 3 öre för kilogram framställt kli eller 75 öre för deciton förmalt vete utgått fr. o. m. den 1 juni 1934 och veteavgift efter 1 öre för kilogram förmalt svenskt vete sedan den 1 september 1934. Vidare erinras därom, att befrielse från kliskatt vid förmalning för husbehov mot tull eller lön icke tillämpades under tiden 1 juni—31 a u g u s t i 1934. En mer detaljerad redogörelse för de under tiden 1 juni— 31 december 1934 debiterade avgiftsbeloppen återfinnas i tabell 13. H ä r ned a n anföres ett sammandrag av de sålunda lämnade uppgifterna Debiterad kliskatt och veteavgift vid År

och

m å n a d

större och medelmindre kvarnar stora kvarnar kronor kronor

samtliga kvarnar kronor 204 321-6 9

1934 juni

172 076-3 0

32 245-39

juli

147 906-8 6

35 315-9 9

183 222*86

augusti—

263 964-2 9

41 253-32

305 217-61

september

654 615-26

11 562-01

666 177-27

oktober •

722 621-01

14197-66

736 818-67

november

732 853-6 9

13 419-03

746 272-72

december

584 961-3 7

11 711-34

596 672-71

F r . o. m. september månad, då husbehovsförmalningen varit avgiftsfri, äro de för de mindre k v a r n a r n a debiterade beloppen r ä t t obetydliga, enär den avgiftsfria förmalningen så väsentligt överstiger den avgiftsbelagda förmalningen. P å det hela taget h a r uppbördsförfarandet i praktiken utfallit till belåtenhet. I n n a n registreringsarbetet hunnit fullbordas och kvarnföretagen h u n n i t vänja sig vid denna nya anordning var det i vissa fall svårt a t t få in deklarationerna. Numera h a r nämnden emellertid i högst få fall behövt

24 tillgripa särskilda åtgärder för införskaffandet av deklarationer. Jämväl beträffande erläggandet av k v a r n a r n a påförda skattebelopp h a r uppbördsarbetet utfallit väl. Sålunda utestodo obetalda den 1 mars 1935 a v för tiden 1 juni—31 december debiterade 3 438 703 kronor 52 öre allenast 9 359 kronor 90 öre, av vilka större delen influtit under m a r s m å n a d 1935. Endast i ett mindre antal fall har nämnden behövt anlita utmätningsförfarande för avgifternas indrivande. Såvitt nämnden har sig bekant, h a r endast i ett fall utmätning förekommit. I övriga fall hava avgifterna genom utmätningsmännens försorg inbetalats till nämnden, utan att utmätning kommit till stånd. Härtill må framhållas, att de svårigheter med avseende å uppbördsarbetet, som förekommit, givetvis måste ses i samband med att i synnerhet landets s m å k v a r n a r genom tillkomsten av veteavgiften och kliskatten ålagts ett bokförings- och redovisningsarbete, för vilket de tidigare varit ganska främmande, varjämte många utav k v a r n i n n e h a v a r n a uppenbarligen saknat förutsättningar för a t t själva komma tillrätta med frågorna. Nämndens kontrollanter hava i dylika fall fått tillhandagå vederbörande med upplysningar ävensom biträtt vid uppläggning av bokföring samt avgivande av deklarationer.

VIII.

Kontrollverksamheten.

Enligt gällande bestämmelser rörande inmalning beträffande svenskt vete och svensk råg ävensom numera i tillämpning varande föreskrifter om användning av svensk havre vid tillverkning av h a v r e g r y n skall nämnden övervaka desammas efterlevnad. Den härför erforderliga kontrollverksamheten har omfattat dels granskning av till nämnden avgivna rapporter i samband med en jämförelse med tullkamrarnas månatliga uppgifter till nämnden rörande införseln av utländsk brödsäd, dels ock genom befullmäktigade ombud företagen kontroll. För detta ä n d a m å l h a r från början anlitats två ombud. De årliga kostnaderna för dessa, inklusive resor, h a v a icke överstigit 20 000 kronor. Tillfälligtvis har ombudens antal v a r i t större, i synnerhet vid sådana tillfällen, då kontrollen utvidgats att omfatta jämväl Svenska spannmålsföreningens lager av brödsäd hos olika lagerhållare, k v a r n a r eller spannmålshandlare. Kontrollen har även för detta fall handhafts av nämnden, som dock med föreningen träffat överenskommelse angående kostnadernas fördelning, så a t t dessa för nämndens vidkommande icke överstigit vad nämndens ordinarie kontroll skulle betingat. Ytterligare må anföras, a t t nämnden under de första åren av sin verksamhet intill nyåret 1934 med Kungl. Maj:ts godkännande överlät till Sveriges allmänna lantbrukssällskap och dess revisionsavdelning att närmast handlägga kontrollärendena.

25 Någon egentlig utvidgning av nämndens egen kontrollverksamhet erfordrades icke förrän i samband med att brödsäd första gången började att efter denaturering utförsäljas till foder. J ä m l i k t nådigt brev till Statens spannmålsnämnd den 1 februari 1934 medgav Kungl. Maj:t spannmålsföreningen att u t a n hinder av bestämmelserna i 7 § av gällande kontrakt den 24 april 1931 mellan svenska staten och föreningen till foder utförsälja k v a r v a r a n d e lager av vete och r å g av 1932 års skörd med iakttagande av de särskilda bestämmelser, som av nämnden föreskreves i syfte att förebygga spannmålens användande till a n n a t än foder. I samarbete med Sveriges utsädesförening i Svalöv utarbetade nämnden i anslutning härtill vissa bestämmelser rörande färgning av den till foderändamål avsedda v a r a n med eosinlösning. Vidare utarbetade nämnden vissa bokförings- och kontrollföreskrifter med avseende å handeln med den denaturerade varan. Ävenså tillsattes av nämnden vissa kontrollanter att övervaka brödsädens färgning och handeln med den denat u r e r a d e varan. Kostnaderna härför hava icke fallit på nämnden. E n betydande utökning av nämndens kontrollverksamhet medförde emellertid införandet av kliskatten och veteavgiften ävensom riksdagens beslut, a t t brödsäd skulle fortsättningsvis för att underlätta brödsädesöverskottets undanskafffande utförsäljas till foder. E n l i g t gällande författningsbestämmelser skall nämnden övervaka kliskattens och veteavgiftens r ä t t a utgörande. Vidare skall nämnden jämlikt Kungl. Maj:ts kungörelse den 24 maj 1934 (nr 181) med vissa bestämmelser angående denaturerad spannmål, övervaka denaturering av brödsäd till foder ävensom handeln med den denaturerade brödsäden. Nämndens kontrollverksamhet har på grund utav dessa n y a arbetsuppgifter sedan sommaren 1934 varit organiserad på i huvudsak följande sätt. Uppsikten över s m å k v a r n a r n a har i första hand omhänderhafts av ortsombud, vilka haft sig tilldelade distrikt, som i regel omfattat hela län eller delar därav. Samma ortsombud hava i förekommande fall övervakat denatureringen av brödsäd inom respektive distrikt. I Skåne, dit denatureringen i väsentlig grad varit koncentrerad, hava ett flertal ombud haft nästan ständig sysselsättning med denatureringskontroll. Till övervakandet av inmalningsföreskrifternas efterlevnad hava anlitats ett antal kontrollanter, vilka dessutom haft tillsyn över ortsombuden med avseende å såväl kvarnkontrollen som denatureringsverksamheten. Slutligen hava dessa kontrollanter omhänderhaft kontroll över Svenska spannmålsföreningens spannmålslager. Det har nämligen ansetts nödvändigt att utöva en fortlöpande översyn av dessa lager såväl med avseende å de inlagrade myckenheterna som beträffande spannmålens kvalitet. Kostnaderna för kontrollverksamheten hava, som tidigare antytts, delats mellan nämnden och föreningen. E h u r u lagerkontrollen ligger utanför nämndens egentliga verksamhetsområde, förtjänar densamma likväl i detta sammanhang en viss upp-

26 märksamhet. Våren 1934 stod Svenska spannmålsföreningen inför ett lagringsproblem av betydande omfattning och förenat med r ä t t stora vanskligheter, då det gällde att omhändertaga det d å förefintliga stora brödsädesöverskottet. Man fick d ä r v i d tillgripa lagring i stor omfattning av sackad nedtorkad spannmål, u t a n att m a n egentligen hade någon större erfarenhet d ä r u t i n n a n a t t bygga på. Dessutom visste m a n över huvud r ä t t litet om möjligheterna att under ett par års tid eller längre bibehålla spannmålen leveransgill. Dessa omständigheter hava föranlett föreningen a t t upprätthålla den tidigare omförmälda kontinuerliga lagerkontrollen. Dessutom har föreningen i samarbete med Sveriges utsädesförenings cereallaboratorium i Svalöv föranstaltat om en fortlöpande kontroll över bl. a. spannmålens bakningsduglighet under fortsatt lagring. Vidare har därvid studerats olika torkningsmetoders inflytande på dels bakningsdugligheten dels ock möjligheten a t t bibehålla spannmålen fri från skadeinsekter m. m. Några slutgiltiga resultat från dessa i hög grad intressanta undersökningar föreligga ännu icke, men torde de för framtida lagringsverksamhet komma att bliva av mycket stor betydelse. Slutligen m å endast framhållas, att nämndens kontrollverksamhet i stort sett utfallit väl, samt att överträdelser av gällande författningsföreskrifter endast i ytterst få undantagsfall kunnat konstateras. Givetvis är det, som spannmålsnämnden vid upprepade tillfällen framhållit, icke möjligt att vid s m å k v a r n a r n a utöva någon absolut kontroll över förmalningen och i synnerhet den avgiftsfria förmalningen mot tull eller lön. Det är emellertid ingenting som tyder på, att missbruk i avsevärd omfattning skulle hava förelegat. Vad angår förbrukningen av denaturerad brödsäd har noggrann uppmärksamhet ägnats d ä r å t , a t t dylik spannmål icke kommit till oriktig användning. I n å g r a fall har detta inträffat, men på det hela taget har jämväl denna anordningfungerat väl.

IX. I m p o r t r e g l e r i n g e n beträffande h a v r e , majs, kli m. fl. fodermedel. Som tidigare omnämnts, har Kungl. Maj:t den 21 december 1933 (kungl. kungörelsen n r 660) utfärdat bestämmelser om inskränkningar beträffande fodermedelsimporten samt förordnat att havre, majs, kli m. fl. fodermedel icke finge införas till riket utan tillstånd av statens spannmålsnämnd. I anslutning till dessa bestämmelser har spannmålsnämnden medgivit införsel av vissa kvantiteter u t a v förutnämnda foderslag. Tillståndsbevisen hava gällt bestämd myckenhet och sort samt v a r i t utställda för viss person. E n översikt över de kvantiteter, för vilka importtillstånd sålunda medgivits, lämnas i tabell 14.

27 Vid meddelandet av importtillstånd har spannmålsnämnden sökt att så mycket som möjligt bibehålla importen vid dess tidigare banor. För de viktigaste under regleringen innefattade fodermedlen, majs och kli, hava i sådant syfte särskilda kvotbestämmelser tillämpats, innebärande att tillståndsbevis utfärdats endast åt förutvarande importörer för myckenheter, som stått i visst förhållande till vederbörande importörs genomsnittliga månadsimport åren 1931—1933 av ett v a r t utav nämnda foderslag. I efterföljande tabell angivna procentsatser hava därvid tilllämpats. T i d 23

M

/ 1 . ( 1 9 3 3 — 2 % 1934 1934

/s—*%

/4—2% 81 /6—8% x /7 — 31/12

» » »

Procent av månadsimporten 1931—1933 majs kli 70 50 50

50 se nedan

100 10

°

5o 40 40

F r å n och med den 1 juli 1934 har importen av majs jämlikt bestämmelserna i kungl. kungörelsen den 22 juni 1934 (nr 343) varit beroende av avsättningen utav denaturerad brödspannmål, innebärande att den, som önskat importera majs, måtte, innan han av spannmålsnämnden kunnat erhålla införseltillstånd, för nämnden förete bevis om att han antingen verkställt denaturering av svensk brödsäd motsvarande viss procent (regleringsprocent) av sammanlagda mängden av den denaturerade v a r a n och majsen, som han önskar införa till riket. Regleringsprocenten fastställes av Kungl. Maj:t efter förslag från spannmålsnämnden. Den har under tiden 1 juli—30 september 1934 varit 70 samt därefter till årets slut 85. Vad a n g å r importen av havre har nämnden för tillgodoseende av skogsbrukets behov under vårsäsongen 1934 medgivit import av foderhavre till Norrland. Sedan Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse om utbetalande av statligt fraktbidrag för foderhavre, som transporteras till vissa delar av Norrland samt av Kopparbergs och Värmlands län, har någon import av foderhavre över huvud taget icke medgivits. Import av grynhavre har nämnden medgivit för h a v r e g r y n s k v a r n a r n a s vidkommande i den omfattning, som betingats av gällande tillverkningsprocent beträffande grynframställningen. I mindre omfattning har import medgivits för införsel av vissa speciella fodermedel och a n d r a varor, som omnämnas i kungörelsen den 21 december 1933. Sålunda hava tillståndsbevis utfärdats beträffande smärre kvantiteter glutenfoder, melassfoder m. m. ävensom för en del produkter avsedda för tekniskt bruk såsom tapiokarot och arrowrot. Slutligen hava utfärdats tillståndsbevis för införsel av vissa utsädesvaror såsom foderärter, vicker och pelusker samt i enstaka fall tidig utsädeshavre från F i n l a n d för Norrlands behov.

28 X.

Brödsädesinventeringarna.

I tabellerna 15—20 lämnas en redogörelse för resultaten av brödsädesinventeringarna den 2 j a n u a r i ett v a r t av åren 1933, 1934 och 1935. Desamma äro i hög grad belysande för uppkomsten under de senaste åren av det betydande brödsädesöverskottet. Om man nämligen jämför saluöverskotten med de tidigare lämnade uppgifterna över de egentliga indus t r i k v a r n a r n a s förmalning, får man en god föreställning om, a t t skörd a r n a varje år under tiden 1932—1934 givit ett överskott, vilket i förhållande till behovet av brödsäd för förmalning varit mest framträdande beträffande råg, ehuru även veteöverskotten varit avsevärda.

Tabeller. Tab. 1.

A r

Arealer för vete och råg.

Höstvete

Vårvete

Summa vete

Höstråg

Vårråg

Summa råg

ha

ha

ha

ha

ha

ha

Summa vete och råg ha

195 011

226 816

267 852

8 152

276 004

502 820

214 365

47 205

261 570

235 203

241 396

502 966

215 191

276 326

200 411

6 835

207 246

483 572

213 849

64 444

278 293

204 876

6 792

211 668

489 961

239 619

83 815

323 434

215 380

5 650

221 030

544 464

65 797

290 446

228 933

6 315

235 248

525 694

1933 1 1934 1

1¶Preliminära tal

224 649

29 Tab. 2.

Skörd av vete och råg. Summa vete och råg ton

Höstvete

Vårvete

Summa vete

Höstråg

Vårråg

Summa råg

ton

ton

ton

ton

ton

ton

366 954

49 957

416 911

376 410

9 043

385 453

802 364

444 776

498 886

421 079

9 568

430 647

929 533

451 974

65 436

517 410

400 392

929 128

489 767

76 833

566 600

428 753

7 695

436 448 1 003 048

367 558

96 015

463 573

275 485

7 641

283 126

588 240

132 973

721 213

426 440

7 775

434 215 1 155 428

639 725

155 074

794 799

452 667

7 804

460 471 1255 270

645 677

126 599

772 276

516 117

525 129 1 297 405

Å r

746 699

Preliminära tal

Tab. 3. Konsumtionsår V9-S1/8

Förbrukning av vete och råg för olika konsumtionsår. Skörd, ut-Import av Export av säde av- omalen omalen Import av Export1av Import 1av- Förbrukmjöl gryn ning3 draget spannmål spannmål mjöl' ton ton ton ton ton ton ton

Vete 1928/1929 ...

280 740

78 915

26 836

2 416

673 033

1929/1930 ...

462 463

213 737

43 291

23 746

5 273

652 993

1930/1931 ...

508 361

125 550

3 622

2 588

638 888

1931/1932 ...

399 937

197 649

2 362

600 998

1932/1933 ...

652 837

69 269

722 308

1933/1934*...

733 558

48 316

20 313

762 110

1928/1929 ..,

376 844

119 692

6 170

3 925

1929/1930 .

365 121

93 232

3 255

460 894

1930/1931 ..,

396 401

22 598

418 883

1931/1932 ..,

242 727

68 910

310 786

1932/1933 ...

391 466

2 812

392 426

1933/1934»...

414 967

1 107

18 862

396 975

Råg

1 2

493 807

Omräknat till omalen spannmål.

Vid bedömandet av förbrukningssiffrorna torde uppmärksammas, att före spannmålsregleringens införande avsevärda myckenheter spannmål normalt användes till utfodring, medan så därefter endast i begränsad omfattning skett. 1 Preliminära tal.

30¶Tab. 4. Av kvarnarna mottagna kvantiteter spannmål 1 september 193031 december 1934. Mottaget Ar o c h

månad

Svenskt ton

vete

Mottagen

råg

Utländskt ton

Svensk ton

Utländsk ton

1930—1931

283 382

126 155

116 818

1931 — 1932

206 810

70 072

77 978 459

1932 september-••

53 720

13 250

16 350

oktober

49 471

15 029

november

44 422

5 960

17 983

december

20 730

5 568

10 233

1933 januari

16 613

5 889

februari

28 658

2 788

8 408

mars

28 321

4 789

12 621

april

45 561

5 747

90 451 210

maj

50 549

5 754

14 879

juni

3 027

6 810

juli

12 329

3 029

7 936

augusti

28 494

14 879

395 060

142 721

2 972

september

5 789

18 055

oktober

45 233

14 859

november

52 033

5 369

15 091

december

30 805

3 545

1934 januari

14 483

3 753

7 092

februari

34 647

9 475

mars

35 248

3 671

9 067

april

39 008

4 817

13 061

137 193

Summa

maj

52 569

4 258

17 888

juni

17 173

2 575

6 847

juli

8 268

2 997

5 061

augusti

38 714

3 317

16 905

49 361

146 570

37 942

4 532

15 244

oktober

39 797

4 591

18 483

november

45 720

4 934

16 810

december

3 388

10 570

133 Summa september

31 Tab. 5.

Av kvarnarna förmalda kvantiteter spannmål 1 september 1930— 31 december 1934. V e t e

Ar och månad

R å g

Svenskt Utländskt ton ton

Summa ton

Svensk ton

1930 — 1931

264 972

398 079

105 161

26 996

1931 — 1932

243 112

197 561

440 673

77 548

68 909

1932 september

10 690

oktober •••

33 479

45 380

november

33 605

6 508

december

28 994

7 580

36 574

9 877

...

20 513

5 370

25 883

7 007

februari ...

22 233

2 714

24 947

8 787

mars

28 767

5 089

33 856

10 941

april

5 778

37 618

10 793

1933 januari

Utländsk ton

maj

30 979

5 802

36 781

9 799

juni

20 758

2 818

23 576

8 433

juli

22 967

3 373

26 340

8 599

augusti • • •

4 037

9 657

72 739

405 920

3 677

Summa september

36 327

5 020

oktober ...

40 238

5 618

45 856

november

36 703

4 953

12 362

december

29 720

4 327

34 047

9 254

9 128

1934 januari

...

24 736

3 323

28 059

februari ...

25 629

3 993

29 622

8 197

mars

29 230

3 597

32 827

9 064

127 191

april

33 656

5 339

38 995

9 702

maj

32 420

3 819

36 239

9 310

juni

20 230

2 702

22 932

8 325

juli augusti

•. Summa

17 367

2 378

19 745

7 175

3 567

35 284

10 619

357 973

48 636

116 385

september

35 484

4 951

40 435

12 241

oktober •••

39 885

44 024

12 747

november

40 453

44 651

12 863

december

32 059

3 933

35 992

9 676

Ifil

32 Tab. 6. Av havregrynskvarnarna mottagna och förmalda kvantiteter havre 1 december 1932 — 31 december 1934. Mottagen År och månad

havre

Förmald

havre

svensk ton

utländsk ton

svensk ton

utländsk ton

summa ton

1932 december

3 247

2 761

2 935

1933 januari

3 004

3 694

februari

2 394

3 276

mars

3 619

2 440

4 252

april

3 061

2 477

3 859

maj

2 756

4 507

3 794

juni

2 304

juli

3 385

3 457

3 088

4 965

2 158

2 303

4 001

2 952

2 017

3 680

november

3 248

1 126

4 374

december

3 010

2 301

2 975

26 702

26 099

20 943

47 042

augusti september, 1—20 ••• »

, 21—30..

oktober

Summa

3 583

3 782

februari

3 724

3 389

3 528

mars

2 042

2 491

2 661

april

maj

2 372

2 833

juni

2 326

2 614

2 702

3 568

3 423

4 310

3 713 4 142

1934 januari

juli augusti

september

3 408

oktober

4 548

november

5 249

4 060

december

5 050

3 260

3 458

34 383

5 855

33 629

39 807

Summa

33 Tab. 7.

Noteringar å vete, råg, havre, majs och kli (kronor per 100 kilogram). V e t e

År och månad

R å g1

Ha v r e

svenskt Manitoba I

La Plata

utsvensk ländsk

foder sv. vit

La Plata

Majs La Plata

Vetekli

14-41

22-66

28-—

24-5 7

20-41

15-47

15-8 0

17-14

18-43

17-51

18-06

14-88

12-u

9-85

12-03

9-4 5

19-12

12-7 2

16-74

12-57

10-68

8-14

8-65

9-59

17-40

15' io

15-76

14-32

10-48

10-0 7

10-14

1933 januari .

16-31

15-97

13-26

15-30

8-96

8-2 6

9-31

februari

17'50

16-u

12-8 7

15-84

8-79

8-17

9*2 6

9-40

mars

17-77

16-36

12-93

16'24

8-73

8-30

9-05

april

18-20

16-42

13-15

16-46

8-72

8-21

8-92

9-—

maj

18-78

17-24

14-11

16-99

8-80

8-79

9-25

8-90

juni

19-65

17-09

14-24

18-15

juli

19-95

18-41

15'67

18-45

augusti-,

15-02

17-57

14-88

14-01

september.,

15-4 7

16-90

14-45

13-99

oktober

15-83

16-14

13-57

14-22

— — — — — — — — — —

november...

16-20

16-21

14-6 2

december..

16-13

12-46

14-54

16-35

15'74

12-38

14-71

17-11

12-21

15-18

Medeltal 1925-1929

1934 januari

a

9-35

8-6 9

9-2 9

8-74

10-63

9-39

9-3 7

9-23

10-32

8-62

9-07

9-47

9-89

8'8t

8-90

9-2 9

9-97

8-42

8-72

9-21

9-37

9-99

8-36

8-79

9-22

—

I0-io

7*4 7

9-22

9-74

9-55

11-29

6'87

10-6 5

11-34

11-73

6-7 7

10-66

11-55

mars

17-34

16-0 3

15-58

— —

11-57

6-78

10-40

11-18

april

17-72

15-63

12-08

16-20

»9-48

11-58

6-6 6

10-5 9

11-10

maj

18-oi

16-03

12-25

16-58

6-74

11-41.

10-81

juni

17-28

13-03

18-15

11-78

7'6 7

12-89

11-74

juli

19-45

18-01

13-68

18-45

11-96

8-78

13-2 6

11-76

augusti

15 —

18-93

15-72

13-88

12-13

10-81

14-8 7

12-50

september,

18-54

14-71

14-06

12-20

10*18

15-30

12-60

oktober

— — — — — — — —

11-65

februari ..

..

15-87

18-08

13-80

14-7 6

november.,

16-10

18-30

13-54

15-17

december..

16-43

18-61

13-71

15-55

I årsmedeltalen ingå priser på tysk, polsk och rysk råg. 2 Tysk råg. 3 Polsk råg.

3 — 851781.

11-87

9-7 7

15-13

12-10

12 —

8-84

15-34

12-20

12-17

15*65

12-34

34 Tab. 8.

Noteringar på svensk spannmål 1933 — 1934. Malmö

Kristianstad

16-97 17-75 18-01 18-64 18'*5

17-09 17-75 18-— 18-2 9 18-86

15-— 15-72 16-07 16-27 16-25

15 — 15-40 15*6 7 16'— 16-—

16-41 17-13 17-34 17-72 18'-

16-39 17-03 17'38 17-78 18-03

15 — 15-31 1607 16-09 16-50

15-— 15*08 15-97 16-11 16-39

15-n 15-86 16-49 16-54 16-93

15-22 15-81 16-22 16-32 17-03

13-97 13-99 1434 15— 14-81

14- — 13-93 14-19 14*50 14-5 0

14-88 15-36 15-50 16-28 16-54

14"83 1513 15-63 16-41 16*89

13-82 14-31 14-99 15-33 15-75

13-83 14-03 14-92 15-39 15-75

Halmstad

Norrköping

Stockholm

16-84 17-03 17'44 17*72 17-52 18-— 17-82 18-60 18-62 18-99 Inlösningsp 15-06 15-— 15-29 15-69 16-06 15-68 16-2 5 16-19 16-09 16-16

16-42 17-02 17-28 17-78 18-54 r i s e r n a 14-97 15-21 15-69 16-— 16 —

16-96 17-58 17-76 18-11 18-73

Kalmar

Vete. 1933. Januari F e b r u a r i •• Mars April Maj Juni—juli-Augusti September O k t o b e r •. November December-•

15-0 6 15-27 15-71 16-19 16-03

193b. Januari F e b r u a r i •• Mars April Maj Juni—juli.. Augusti September Oktober • • November . December-.

16-24 16-88 17-38 17-56

16-31 17-09 17-27 17-54

16-29 169 9 17-22 17-60 18-— 18-— 18-— I n l ö s n i n g s p r i s e r n a 14-si 15-13 15- — 14-84 15-06 15-os 15-65 15-72 15-6 4 16-0 7 16-10 15*86 16-50 16-32 16-27

16-46 17.29 17-46 17-83 17-94 15-0 6 15-22 15-8 9 16-22 16-59

Råg 1933. Januari Februari Mars April Maj Juni—juli Augusti September Oktober November December

15-—

15-53 15-98 15-58 1615 16-25 16-— 1663 16-29 16-50 17'02 16-88 16-95 I n l ö s n i n g s p r i s e r n a 13-97 13-88 14 — 1401 14-01 13-94 1407 14-0 7 14-17 14-43 14-3 6 14-50 14-38 14-50 14-46

15-71 16-16-57 16-79 17-24

1458 14-41 14-66 1503 14-6 6 15-09 15-45 15-50 15-34 15-81 16-13 15-81 16-49 16-50 16-25 I n l ö s n i n g s p r i s e r n a 13-58 13-81 14 — 13-80 14-06 13-66 14-44 14-53 14-71 14-83 14-99 1513 15-50 15-25 15-27

14-6 4 15-57 15-96 16-49 16-60

15-03 15-69

14-13 13-93 14-29 14-65 14-58

193k. Januari Februari Mars April Maj Juni—juli Augusti September Oktober November December

14-06 14-22 14-89 15-24 15-63

35 Tab. 9.

Priser på inom landet framställt vetemjöl under åren 1930 —1934. Extra kärnmjöl

Kärnmjöl

35'

33-

1932 1933 januari

Års- och månadsmedeltal

Bagerimjöl

Flormjöl

l:a svenskt

33-30

31-30

29-3 0

27-49

31-65

29-6 5

27-65

27-71

30'

28-3 5

26-3 5

29-

27-7 5

25-75

24-3 5 23-7 5

23-26

24-5 9

februari

29-

27-50

25-5 0

23-50

23'—

mars

29-

27-5 9

25-5 9

23-59

23-09

april

SO-

28-2 4

26-2 4

24-2 4

23-7 4

maj

SI-

29'lo

27-10

25-10

24-6 0

juni

32'

30-05

28-05

26-05

25-55

Juli

32-

30-7 5

28-7 5

26-7 6

26*2 5

augusti

32'

30'46

28-60

26-46

259 6

september

30-

282 5

26-75

24-2 5

22-7 5

oktober

29'

27-80

26-30

23-80

22-30

november

29'

27-75

26-25

23-75

22-2 5

december

29'

27-75

26-25

22-2 5

30-

28-58

26-7 6

24-5 8

23*7 5

1934 januari

29'

27-75

26-2 5

23-75

22-26

februari

29'

27-7 5

26-2 5

23-75

22-2 5

27-75

26-2 5

23-7 5

22-2 5

april

29'

27-7 5

26-2 5

237 5

22-31

maj

27-94

26*4 4

23-94

24-19

juni

30'

28-52

27-0 2

24-52

24-7 7

juli

30 30 30' 31 31 31' 30'

28-7 5

27-25

24-76

25- —

28-7 5

27-25

24-7 5

247 4

Medeltal

mars

augusti september oktober november december Medeltal

28-7 5

27*2 5

24-7 5

24 —

29-40

27-90

25-4 0

246 5

29-7 6

28-25

25-—

29-7 5

28-2 5

25-7 6

25-—

28-55

27-05

24-56

23-87

36 Tab. 10.

Priser på inom landet framställt rågmjöl under åren 1930—1934.

Års- o c h m å n a d s m e d e l t a l

01¶Samsikt nr 1

Samsikt nr 2

27-86

26-36

24-86

23-36

21-83

27-85

26-35

23-3 5

21-85

I930

25-60

24-10

22-60

21-10

19-60

20*25

18*75

23-2 5

21-75

24-7 5

23-2 5

21-75

20-25

18-75

24-84

23-34

21-84

20-34

18-84

24-7 5

Medeltal

25-54

23-99

22-54

20-9 9

19-54

26-35

24-85

23-35

21*85

20-3 5

27-30

25-so

24-8 0

22-80

21-30

28- —

26-50

25 —

23-50

22-

27-4 2

26-06

22-92

21-42

19--

25 —

24-—

22-—

20*5 0

24-3 2

21-32

19-32

18-32

24-2 5

23-2 5

21-25

19-75

18-25

24-25

23-25

21-25

19-75

18-26

25-56

24-06

21*06

19-66

24-2 5

23-2 5

21-25

18-25

24-0 9

23-09

21*09

19-59

18-09

22-7 5

20-7 5

19-25

17-75

22-94

20-9 4

19-44

17-94

24-6 0

23-60

21-60

20-10

18-60

25-02

24-0 2

22*0 2

20-5 2

19-02

25-2 5

24-25

22-2 5

20-7 5

19-25

23-94

24-9 9

23*9 9

21-99

20-4 9

18-99

24-25

23-2 5

21-25

19-75

18-25

24-51

23-51

21-51

20*01

18-51

23-75

21-75

20-2 5

18-75

24-7 5

23-75

21-75

20-26

18-75

24-61

23-51

21-51

20-01

18*51

24-7 5

Medeltal

37 Tab. 11.

Detaljpriser å mjöl och produkter därav i öre per kilogram.

Lrs- och månadsmedeltal

R å g b r ö d

V e t e b r ö d

grovt knäcke- limpa, grovspisbröd söt bröd bröd

mjukt, mjukt skor- bakat bakat med med por vatten mjölk

vete-

rag-

150 145 141 138 136 137 136 136 136 136 136 136 136 135 134 134 136 134 134 134 134 134 134 134 134 133 133 133 132 134

43 41 39 36 35 35 35 35 36 36 37 38 36 35 35 35 36 35 34 34 34 34 35 35 35 35 35 35 36 35

29 25 24 24 23 23 23 23 24 24 25 25 23 23 23 23 24 23 23 23 23 23 23 24 24 23 23 23 23 23

1933 januari

februari

mars

april

maj

juni

juli

augusti

september ...

61 61

oktober november

...

60 60

december Medeltal

1934 januari

februari

mars

april

maj

juni

juli

augusti

september

...

oktober

november

december

59¶Medeltal

95 89 88 87 86

85 85 85 86 86 86 86 85 85 85 85 85 84 84 84 84 83 83 83 83 83 83 84

64 62 61 60 59 59 58 58 58 58 58 59 59 59 58 58 58 58 58 58 58 58 57 57 58 57 57 57 57 58

48 46 46 47 46 46 46 46 45 45 45 46 45 46 45 45 46 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45

76 75 75 74 73 73 73 73 72 72 72 72 72 72 71 71 72 71 71 71 71 71 71 71 71 71 71 71 71 71

93 90 89 88 86 86 86 85 86 86 86 86 86 86 85 85 86 84 84 84 84 84 84 84 84 84 84 85 84 84

Mjöl

38 Tab. 12.

Detaljpriser å mjöl samt produkter därav i procent av motsvarande priser 1913.

Års- och månadsmedeltal r.

1929 Mjöl

V e te br ö d

R å g b r ö d

mjukt, mjukt, grovt knäcke- limpa, grov- skor- bakat bakat vetespismed med bröd por bröd söt bröd vatten mjölk

råg-

rågsikt

1930 1931

1933 januari

februari

155 155 153 153 154 153 153

150 153 150 150 152 150 150

179 178 176 176 179 176 176

167 167 165 165 168 165 165

143 143 142 142 143 140 140

116 113 113 113 115 113 110

105 105 105 105 107 105 105

119 115 115 115 118 115 115

146 144

—

153 150

150 150

176 176

165 165

140 140

110 113

105 105

115 115

—

150 150 150 150 152

150 150 150 150 150

175 175 175 174 176

165 165 165 165 165

140 140 142 140 140

113 113 116 116 113

105 105 105 105 106

119 115 115 119 116

— —

146 149

—

149 149 oktober november ... 146 december ... 146 Medeltal 148 146 1934 januari 146 februari september ...

— — — — — — — —

augusti

144 144 oktober november ... 144 december .. 144 Medeltal 145 september ...

— — — — —

39 u CD

X

s

<u 1)

CO 0

O) .*

Ok r*

O) OS (M 00 O

(fl rf O 00 rf

00 l^ CD

CM

n

CO

r> 1^ CM t» O O

O lO t> t-K O) K!

co 00 b» ^ to «

IO

i—i

r*

O

CO

t*

i O r>CO OS CD

o CD CO CD

o OS Os

r< r-- 1 rf l-

t- 31

O CO

CO O

r-l i£3

rH CO

CD O Dl

OS CM iff

CM l>-

CM OS CO Dl

t> -•i t» r-l

CO

- c o e o o o o r i H c o c M

C3

CM

ri

co

co

r

r H

r H

r f

tr-

rf

l O C O C D C - C D ^ r H r f D l r f l O o o ^ i o c o i o e i i H f f l 00 D l i-l - < t i f f C O 0 0 0 0 D l r H C 0 r H » f f O 0 0 O O C 0 r H CM r f iff CM

co H

r i -#

0 O

CM

OS

rf

OS

co

r H

CM

t*

L i

r

*

r

t

c

o

i

o

o

c

o

c

M

>

H

<

»o )

r< 00

ö

»b ©J

r f

OS

iH C»

t>»

Dl

»

i

r H

o fcC

- 4 —

• O

ed o

co

+* o

». 01

X

s •

> oc

bl r*

X

o. oo

^ Xo

o

-l

"

XI

u CU

CO

3 CO

»O

rH

CM

CO

-* O OS —i

co CD CO CO

r* •<* iff

co rf 1^ i—i CM rf

*o CD CO kO r- -

os OS CM CO

o CO CD o

-H

o X

to 35

a) oo

CO o;

CM rH

CO KS

O CO

-* CO

lO ><S

CM t'

i—1

»O

r f

a rf CD

OS CD

CO

iff

CD - •i 1»

CD

1- -

O CD W

00 D l

i—1

ec f-H

n*

co Os O CM

i>CO

O

oi Os t-

co CO I D

>D

•ji

»jj

s

Oj PL

"sa

•0

> et

OS

»C

CO

t

»5

OJ

CO

CC

00 O 00 »ff

00¶O O CM

Os O O —

<u

t3£

rf

i—l

r H

< co

Lff

kO

CO

r-i

T—

CO CM

CO 00

CO er

iC

c

tH CM

C5 CO

rH t.

r-l

0 0

t-

M

H OS

CO

O C

O O

o a; »ff CO 00 CO Dl

rt

'O

CM oJ

-^ 03

3) O

H t-

o

CO

r f -rf

CO 0 0

OS O

r H »O

OS CO

CM

r-l

CM rf OS rf »ff

-

OS

rf

r*

CM

>ff

Iff

CO

r H

OS

cCO

co

O O O D l C O O CO

Iff CM t-

T I1

»•-> CM

CM

CO

CO

"O

H

n

t'

1 1

0» t^

t91 D l !>• CO (M C©

O

t CO

to co »ff "•* »O rf Dl

r H O O ^

D CM

H* »o —i 1> CD rrH

l

O r

S H

r r-

H

O S O i f O C O C O O

O

C

cc c

ics CO

co

»H r»

(M CO 00

»r >"

»D »ff »ff

OS »O CO

CC

CC er

t~ i^ CO CC D l i— 00 t>

r H

»O rf CO

f r

C f

CO

c»

en

co

CO

CJD FH

Dl

co c» CD S3 l>

r

— 1

• Q O C O i f f C M D l C O C O O

C O •<*

CO

CO

O O

CO t o o i t o r i i o r i ^ o c o o o H t - i o c o r i r i i a - ^ r i c J i t - c N 0 0 r f l 0 C M D l r H O 0 0 c D l > . » n L -• r f OS iff r H CN CO l O W r-« O S r f C O r H i f f a s i f f r f O O i f f i — i ' H l CO CO CD CO O r-

CO • H CO

CO

3 O

r H O O O O O - — i C O O S r f x f f i D D l r* OS -i OS CO r- 1 O O CO CO ri« t r H 00 CO CO OS rH D l t"- I f f r - l O r H l f f r H C M O S C O rf rf t^ Dl -H r-

r f r H

iff

»""

•g •Ö

CD

CO

O C 0 r » C 0 O 5 » O C 0 i 0 0 O O O r l t O O r ^ t l O C

t »

a o

•H

aa

ira Oi

rf CO CO

a M

.rH

C

to CO

O SI -o CO CO CD CM »ff CM

-*

• H

r-1 CO

CM

• f

ca

"3 S:© Ä O.

i-

CM

00¶GM CO 00 rf

+J

> • ii *-. 4) *» >

co

OS CO

0 C

r

O ^

1 1

I

-T

CM

- r

t>.

r-l

1 TI

r» l H

CD CD CD

O

co 00

ee

tiC

c

CN

»n CD

c

0C «

t~ »ff rf

00¶CO rH

CC er

cr

C K

o-

CO CO

D

»D

r f

t ^

iff

O D »D

»C

CO

i -

•e:

r~

IH CS

t^ CO

-^ D

I > 1-H

Dl »O O 50

OJ • H

etl XI O

Q

en

— .

5*4

OJ

O

crf O

en 00 »ff

co t^ CD

O m

OS —

o

c

co 00

CO CO

i-' > (•

CO -H

O CO

-* t-

CO r-l

O

X

r-

O O "«J

CD t-00

00 rf 00

iff CO O

CM 1^ 00

CO D l >ff CD 00 CD

co Dl CO »ff

o L~ • rf OS

>-co -rf Dl

»ff

r H

T t

r H

o

co

co

o

Dl

CC

»rj

iC

c-

•*" CM CX

ec

i—i

co 00 CM CM CM

So

*H

M

> :3

— .a si

Sffc g

1 K

•*

iH

o CO CO CM 00 CM

co CM i—i CD l> rH

en »O iff O t-

rH OS

O t^

CM OS

un r-l

H 31

r-i 00

r-i H

»— CM

Hl CM

co

Dl

O

Dl

CO

-rf

rf

CM

O

•—i

»ff

t>

l>

1>

iff •i

r -i »O

r f 0 0

CO 0 0

<—1

r—i

DI rH rH CO rf

r< t

CO

Dl

r H

Dl

• c ; — 5 si <

t- • CD

O) rf

CO rf

CM O

r-l

—1

r-l

D l

(M iff

CO rf

H

i-t

o

c

c

fc.co co er.

oo rH

O OS »ff rH

Dl 00 00 r-

rH CT

CM O CD

CC CC

rH ^ CO

CT

C »ff CO

en D 1^ CC rf

w

-t U-

o

(^

H co

O »o

»ff t—

-H

C-»

.-i

©.-

DO

r H

Cf CTi

c e

>CS

I 1

u-:

ec

1>C

—i

CO

CC

CM CO

** o

CM

D l 00 t- • C O r f » f f r H H < c O D l D I D l H . ^ O D l » C C 0 r H D 1 0 S t - C D C 0 r H D l D l rDl r- 1 r H

O

CM

*o »1

ra a a a oo

c

a

a

a

:cö

i«

CO

c/

a

-c B _cc

c

1 "c X .OJ

c c

B

B

a

C

E1 C

g

»1

•r

to

::•

c IC

:r

"" | • -

C M

c/

E1

E

</ "" :Er

C

f

MB

c

t

Bl

s

••?

CO

— •

a

i =

i 1i

l

—g g 1 I l f 1 ' i i •g 5 .2 — ra »1 g £ E I a B 1I 1 1 I - > C- 1 c c o "ä ' C :l C c7 C P C ? C X C M I C

?

HK:

r-

ti si

B

C

-1

5 —

CA

a

ch

a

""

c X iC

a

c -•z

X

X

C

,ii

• • -

•-

X

• • <

>

I > ^

-

X

C

:r

rl

»

O

"5

*

£

id

> »

>

40 Tab.

14.

Av

statens

spannmålsnämnd

utfärdade tillståndsbevis för import

av vissa fodermedel m. m.

Majs

Kli

Havre

Diverse fodermedel 1

ton

ton

ton

ton

Ärter, vicker, pelusker m. m. ton

1933 december

9 361

2 916

1934 januari

...

22 506

8 257

5 977

februari ...

7 712

mars

8 483

7 224

april

6 568

2 795

252 181

maj

13 467

2 914

2 600

juni

5 765

juli

3 172

augusti • • •

3 312

september

3 855

oktober •••

3 800

november

2 734

december Summa

137 170

98 200

37 487

15 783

2 870

5247 Glutenfoder, melassfoder, sockersnitzel, tapioka- och arrowrot m. m

41 CM

t^ lO

CO

CO

t- co » O »ff CM r H

t> rf

00 iff CD OS »ff t~ CD »ff Dl CO

CM

t^

00¶Dl O O Dl O

CO

O TH CO o rH CO

-#

»O O CM

OS CO CO 1^ t~ rH 1> rf rH Dl

t> OS

»o

JO g

co oo »ff »ff

o

Dl rH

US

OS rf

C~ 00 O CO Dl »O rjl rHOS c rf »O 00 rf OS 00

00 00 CD rf CM 00 -H t-

»ff — rf »ff

00 rH OS iff, O S r H t^ »ffl t- »O CD CO CO CO »ff 00 "•# OS00 rH

1OS »O rf Dl rH Dl 00 r* Dl CO

t> O rf rf O rtt O S »ff

T*

-* 0 0 CM

CD 00 Dl

CO t00 CO

CD »ff »o c o CO rf 00 rf CM

OS »D 00 00 »ff

rH

eo »ff 00 rH OS rH »o co

00 rf O CO rH CD os ta

»O DS T * 09

r H O t ^ C O C M O O O D l CO rf CD 00 OS rf CO Dq co rf rH O CO 00 CO o co co co eo Di 00 »O rH Dl <H CM CM Dl rH

Dl CO O OS rH rH O CO O rH »ff Dl rf CO OS

CO OS t>- rf Dl »O CO rH Os CM »ff rHrH

CD Dl CO CO

»ff »ff os »o co 'C*

CO rH co c o »ff C M rf 00 C D 00 os o Di e o CM C M

\a oo oo c o rjl 00 t> r f

CMt— ! > - 0 0 » f f r f r H O r f O C M C M r H t ^ e O C M i^-rHCMcDeoeoeoo CO »O CO O Dl Dl »O r-i

tO CD OS OS 00 Dl rH Dl

rH tM CD

c o o o c o o s e o o c o c D c o o o r H H i o s i ^ e o c D r f C D - c f O S D i e O c O © r f i f f ^ r f C M D l i f f ' H

(M »c rH rH

OS

rH

»ff O OS rf rH rH Dl

t» (O

OS »O Dl t-

eo os co o r- oo rH rH Dl

eo co OS CD

h

CO 00 eo eo

00 o os co CD rH

Dl Dl rH eo 00 t»

O t00 CO

»ff »ff Dl »ff OS CM Dl

rf Os CD CM

co CM CO

b- o o 00 tM O Dl rH O • * »ff »ff CD »ff »O rf e» CM tM 00 Ä rf O OS nO

»ff 0 0 rH 00 CM tO CM CO o r H C O O O e O r f t ^ t ^ l f f O O r H r H

** g tM

0 0 D i e 0 r H » f f i c D C M O S O 0 0 O C D t > C 0 C M r H C D O S D 1 0 C O S C M 0 0 C 0 O C 0 » n b t ^ r H C O C O O S D I D l r H C M O S C D O O r H r H O t > o o e O r H e o o o e o e o c D t - » o o o rH rH r H D l .H r H CO

:C3

•5 jg -c a a •a n ra nå a raÖ ca a o ra•o X be o « a a a « s o 5 o x *> -o E CO

12 a

CO

O

Si

CO

s a M I

a

s

[Q .'j rf r—j rf 'f-l JS £

m o ca W S £

o

Ö

rf

Ti

CJ

5 •6 o

CD O r H »ff 00 c O CM t > rH O D l rH r H rH

a x o ca . :a

H->

O

CD -H O CM Dl

x

:rf

a — a x 2 o o, o, o

> o>

X

42 m eo OS

E

-H

a

-£ « i 2 a <"

3 ^ 4 2 +j r- CO 5 ra rf 41 tH rf -PH 2 C/J

tO Dl

» n c M o o c M c o e o r H c o c o o s t ^ r H C O O O C D O r f » O D I C O C D O D l C D O S O S O S r t C M O S - ^ O O C O O C D k f f rH D l -rf Dl CO D l rD l CO

»o bCO

r f c D D l O D l i f f O D I O O S C O O O r f 0 5 0 0 D 1 0 a O © e O I > . - * b - e O r H D l r f D l » f f r - I O S » O C O » 0 » 0 0 » f f H ^ 0 S D l r H » 0 e 0 ^ * l t - » f f t » O r H r f o o D i r H O e o - c i ^ r ^ o s c o I-H TJI rH CM »O

bCM rf brf

co 00 t>

co Dl rf

r H

eo CO o

»n eo

H *

r H

rH o CO

DI

rf

a a

s Dt

o>»rfa 4)

rf

-o

-r>

a i -s O bo a CO .* 130—. ra

CM

a

.— ca (H CO 4)

-TJ

os

»O

rf »O O

1 *

a 4>

00¶Dl CD

O rH Dl

»ff t~ rH •«* rf

Dl teo O O

eo rH eo O r

CO OS

»ff OS

»o © »o

s tM

bo 41

_a (H

eo

a 4)

—• n

•

ocö w

a •rf

eo OS

eo

O 00 rH »ff rf

00 L- 00 O 00

eo

CD »O CO

rH CM 00 »ff 00

rH

o

co

OS Crf

rf -H rH

•

o

*

är§ g 3 tH CO

in

© »O ©

x>

1-H

*>6

A H

r r CO

o > o«

c

cc co O

eo

• ^ O c D O O r H C O C O e O C O O S D l D l C O C D O C O C O O S r f O S e O r f - r # 0 O t ^ O C M D l r f D l O D l C C C O C D r H D l CO rH CO OS rH rH r H

m

Dl CO CO

OS 00 CO

r-t

r-

Dl »ff »ff

-* »ff O CO

Dl rH rf r-

CO rjl 00

r H

»o ©

-r+

r H

r*

>o O. 4)

B

H->

rf

eo

a O)

ra i o bO a r bo—H co • 5 Bl J)

T3 a

> gs =o

^

CM

H O S - r * D 1 0 0 D 1 0 0 D l O D l l > » f f O »ff -• l O s r f o o c o t ^ c o e o r H o s C O h H C O O O I > C B O C C t > C O r H r H t - r f T t O 3 t > r t l r f » f f 0 0 » O »O OS r f Dl rji O CO D l »ff -rj< CO r H r H I—1 r H CO Dl t> -H

CM

a a

CA r H

H aa a

rf »O 00 t~

jS 2

-H

co rf o

00 h K ) J I CO CO OS 00 brH CO D l » O r H O O O O D l O O Dl O rf rf rH bD l C O O S D l r H O r H rH CM »ff

00 •—l CO CM CO OS rf GO 00 — ^ t~ O O - H CD bO © r H O O O O r H C D CO CO © b© Dl D l »O rH

O rH OS CO rf

Dl "<* Dl t> rH rH

»ff OS CO rf 00

»ff CO Dl O

»ff CD CO rf CD

00¶Dl rH O Tf

r—i

»o

CD tO CD O

CO CO O OS r- -

rf CO rH Dl

rH OS rH CO

rf 00 CO CO

CO bO rH

!•"< C » TH

»o

r-

r H

rJH

H

rH

H

© tM © »3 © CM

0)

bo

a

Dl »O CM

pH CO

a CU

>

{ .

eo eo OS

E rf

a

ra

CM

c CD

a CU

^

N

orf

oo O

r H

.

C/D

CO OS »ff o CO rH

rrf os eo OS CM

c a o; o i—

Dl

o r— c-.

rrt

»C Dl rj

-rf OS rH OS Dl

»ff »ff »ff Dl 00

i—i tO rf 00

rf rf O 00 Dl

r H

»ff

r H

»O rf CO CO CM

»ff »ff ••* 00

eo m

00 00 00 OS DI

• *

CM CM

•o . "S rf i ?. a <» B •* a -s C/3 4) O. —" co g rf Cl > L io r fS r ; : 0 P.

rf

o

o

oo oo »ff »r

O rH OS CO r f »ff 00 brH D l CT » ff »ff co rH CO 00 »ff

CO OS Dl

00 rf CD rH

rDl CO OS rH

co Dl t»ff CO

os tCO rH

»ff O CO

bOS

00 CO

»ff CO

co co rf

co os

co eo

o OS »ff

rH »ff t^ CO

CO Dl O rH

brH O CD

tCO O CM

tJ. OS

OS rf CO O b-

00 00 CO Os rf

rH OS OS b00

rf rf rf CO 00

-f -f 00 00 Dl

Ä »O ©

&$ © rH

4)

•o

„_,

a +i rf i D bo a -CO < 'OC—

• -

ra

T!

fcn

co 4)

4)

^.

rf

i

OS Dl

I> IM

»O t-

CM CO rH

0C c -t

eo oo co o

» 00 ff

l "

te ex cc »c ec D i—

Dl

cc: t»

1—

CC OS

rH »ff DI t» D

»ff rH

o eo

eo

Dl CO

co D

rj rH

os

eo co

t~ 00 Dl O »ff

'JO

© © 00 tM CM

bo

a 0)

a CU

> a

n

ai

4> eo

^1

å2

co

SH

H-<

"

os

M

b00

CO t> rf t> O

rH rH rf •** CO

H

o co »ff CO r-

O eo Dl 00

rf Di »D Dl

rH

t^ o: rt D5 rf

-*

rH OS 00 OS co

os -rf »O -r* eo

»o »O ^* to -H Dl

eo 00 l> beo CO

co OS 00 CO eo r-

os Dl CO tTH

O

O

r H

O

CC CT

Dl

rt co »n

cc er.

1 -

D

9 OS

eo co

t-

o

»ff »ff

»n Dl

LDl

CO

r-H r H

r H

©

"<*<

CM

^ T *

-fl

CM n3

a

a

:«

:« co

r -

a

:rf rJ

:?

r =

c]

: c1 ) — > S M 1 -

' 1 \ 1

CO

c

a

:c

t! I

1 C

I [ D

cr

X C

C :C

E c

^ sC) -y:C •c iC-

C K

o

c/3

a

H

i 1 -4-

•

r

J5 E

:.-~

C

1 CO

bO

A

••c

•*;

p

C

u

C

X

X

a p*

r.

C

^£

1j l j i i | o

:r

m c

:r

c b

o

o

C1 :r

:c1

a X.

CO

"o -a

|

O Fr*

a

C1

o -a os

rr O

a "3 ia

rQ

•J

b tC v

c O4) > 9C O K

— itc/

i ! £

cs »

:r

5 >

•c

C c

.-

: i4

C

j

:ra rf cu bO > CO

E

4) r3

1 :c 3

O

ra o.

Q. O

> M

43 ID

c!.°ra

eo

li >

OS rH

rf 3

rf

ft; rf

j -H

r*

Dl Dl rf

© 00 CO

© rf

fr- •os CO

CO Dl

fr- fr"

D r— C

rf CC

>ff X OS »5 fr- o fr» fri

OS

00 rf

ee o

•co

Dl

co

«

co OS ©

OS rH

. CO

rf fr» X

H/

b-

rf

rf

CO

»o

© OS

X rf CD rr

©

»n

Dl

© OS

fr»

OS © CC

^H

Ol 00 •t*

co "*

a a

4)

*B . 3 r. rf 4) H-> bO > •*-" b0:O O " 3 ^

CM 4)

s rf "

-a

Dl CD

Dl

»f f -f ©

,__, iecf f Dl

T—

CC

»o o Os

fr" fr" »ff cD DCOl r—

cc iff

CC fr» D l ©^T »f f b©- cc fr» © X© »f f DD ll »O r— X CO cc Os CC i— X i^ 05 fr» fr» CC bco cc co frDl X »D © © fr» CO »f »f CCf CCf D Dl CO fr» »ff »ff cc 1—1

cc

»o

CT

© CM

o: t

3g ©

g CO 4) bO

»D 4) CO U OS ' O rH

00¶CO CD © CO

cc

CM CC CC »C

»ff D l fr» X © D© l Or t CCC © D as »f r jf cc »ff »ff D>fl fr» D »f f b-rf r— CC cc fr» t» X CC -f X rf CC C rfr» Dl

4) a. a > « co -H

Iff ©

00 CD

2S s *

»o

a 4) 3 4)

H» - T ^

ora°*

> a rf CO OS

°C rf 3 3

-H°2

!

l

4) H->

3 i

rH

bo > —J bO:D D 3

OS

3 4) H3

— CO >—i CO -^

a

:

rf 4) e o OS D rH

cc rr

fr" cc c fr» cr j cr TJ

Dl 00 OS rH

• H ^—^

© CM

Dl -t

X CC

O CO

rt cc t»

bC? CC

'CC

rt rr

CC

free cc © rr

fr»

i© t>©

et

07) i—<

c cc cc

C

[-

D

»c

r-

C Dl

X 1^

C C

»ff cc r—

r-

bfr» r-

CC

CC D

D D

Dl CC CC

rf © rf

CC

»ff

© Iff rt

r—

1^ X

©

X H-

'CC

CO

cc

»ff

D

•H © CM

r-

•*

CC

'CC

o

o

cc rr cc

c

CC

CC

-»i

5 d

»C

CC — D cc

cfr. o

Dl

cc rr

OS CO D X CM

cc

»ff CC D l os frco ee r»f rf r -

O

Dl CC rt iff

rf 1^

c:

cc

Dl

Dl

»ff c »f r ff t^

X

rH D

rf

Dl

cc

o

« CC

© L^

fr» XX ©

»ff cc

t-

Dl

ec

OS CO

© •H lH

X X rt r-

CC

rr

»O 1-H

©

rt

c rr

cc fr" cc »r c

OS CO

rH CC

»r CM co

cc rj »r

cc

D

»O OS

Dl rH CC

Dl

c

OS

a t"

rj cc

fr«

"rf C

— D" t

ec

r^

CC

C co »c er 0

c

cc

«* b-

C

X CC -T

rf © D

-t CC X

rr

a-

rf co co co

D

rH

X D

r—

© ©

T—

te »c:

•9 fr" »f r -f

fr» X

D

t—

OS C

D D uC

Q CC

CB

rDfl

O"

OS

rr

© X rt

CM © t • *

!>• ©

"-6

OS

> « .J2 =0 rj 3 «

3 M

»o Dl CO

~ o g-s.

"C rf

rf .H 1 CO CO

4)

ca

3 rf 4) r H bO > •-> bO:D O

4)

l^

os

•H

tHOrf 4> ft

a

cc cc

3 CO

CM

© CC

CO

ri

a

cc lH

en co

© X b-

e rf

C

eo

Iff O ©

4)

«

•9

>f fr" CC D D

»ff O rr rt

fr» o C

13 r* rf c/j co

CM

4)

l-H

T—

^ O S f t

t»

4)

- T

" *

.2.

4) bO

"J*

D CC

«*J

-r

•3

D

D

rr

»c cc 9

r-

rt >f CC fr» X CC CC

»f

S

~ B 4, _

co © OS

c or. D

-^ CO

CT D CC D rt

O: fr. CC CC

CC rf

-f

C -f

rr

fr» CC

©

cc

CC

CC

c

-r r-

cc X

CC 1—

©

X D

c

SO

cc D

fr-

Dl

© fr» X cc X

CM fCM

|f

r H

eo

-t

c

os

O

D

co

t^

»C X

©

O

l^

cc

C •* cc »ff S »ff tM r t

CC

c

T—

cc ©

cr

CC

rf

> •5 Xf cc

Di CC

cc CC D

C C D

— • CM

•H © 80 rH • H

©

3 bO 3

'E 4) a 4) 8» 3 1—1

Sl§

l;s

CC •»1 ee r f _, r f o fr" >iC O CC •rf © x co l ^ X o O 00 cc fr— fr" -3 tQ co D l © >o cc ie

cc

O S "

GO

CC

OJ ©

1—

cc

X

l^ CC rr

X

i—

Dl

Dl

-t

.

X

co

o o r-

©

fr.

1^ rf OS

X CO

j—t

** i—t

CC D

OS

X — o-t CC fr> C Dl -fr» t r— C 0! frrCC \— -r -t

-r ©

©

eo

CM ©

l

-3

ä

:rf "* ^3 a •ca

rf

a

o

O CO

!

CI1

—

j

-i

i»

-B M o

_rf "rf •o

3 o

HB

E1

O -B

CO

-T3 rj

co

•

E•

a

IC

i :

E1 i

!\

j

i

*

| 5 3 • -c j ] C ci C 3

[J

i :" i

a1

CQ

t: C3 ••• 1 -i

: : :•

1J c

i£\

c1 :C 3

"™ 3 E

i

t

l<

* ri 3

2Ji

1 b 3

i Sr J! ", T

> 1 i ij 1 .; \1 ! - 1 ?\ i1 i 5 i i * | ii i

rf

-

r« 3

c

S

C

i

3 c.

] u' —

Cl

: . 3

7 3 2:

1 -:3 ::g

O 03

>

E1 i

—'

X

1j

rB 5

4> H :0

O

\

;

a3

i

-B

"•

X3 C3

o3 'c 0

O .

:?

[

E

3 1 1 • M

j0

2 -.

n;

»C

J ii c 3 ±s

3z

i

tj •• 3

5 !) 3 3

i3

3 3

1! : C3 |3

ii| i

i

>- CI

>.

« >

4>

r4)

5 K

44 Tab. 18.

Av kvarnar och spannmålshandlare redovisade förråd av vete och råg den 2 januari 1933, länsvis. Spannmålshandlare

Kvarnar L ä n

Vete deciton

Tillsammans

Råg deciton

Vete deciton

Råg deciton

Vete deciton

Stockholms stad

80 223

13 590

29 462

2 045

109 685

Stockholms län

114 040

24 069

4 724

118 764

Uppsala län

17 135

9 825

3 354

51566 Södermanlands län

18 672

15 282

13 809

4 893

32 481

Östergötlands län

122 616

38 773

7 842

194 364

Jönköpings län

2 092

2 287

4 524

2 307

6 616

Kronobergs län

428 Kalmar län

68 947

18 351

15 962

87 298

Gotlands län

55 370

18 008

56 487

12 905

13 810

Blekinge län

...

Kristianstads län

43 030

24 200

60 995

55 686

104 025

Malmöhus län

273 760

83 234

385 220

Hallands län

4 759

59 113

70 581

52,514

23 978

6 883

3 943

59 397

2 283

24 283

58 984

108 827

Göteborgs och Bohus län

...

Älvsborgs län

22 293

7 622

Skaraborgs län

17 016

10 422

Värmlands län

9 574

4 677

10 475

Örebro län

13 099

20 027

13 640

41553 Västmanlands län

2 663

4 741

15 399

4 878

18 062

Kopparbergs län

2 760

5 307

2 726

6 858

Gävleborgs län

2 864

341 Västernorrlands län

715 Jämtlands län

28 1504 256

Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Därav svensk spannmål utländsk

»

2 320

746 355

328 914

767 901

570 845

281 782

749 058

329 756 1 319 903

175 510

8 843

2 320

6 678

184 353

45 Tab. 19.

Av kvarnar och spannmålshandlare redovisade förråd av vete och råg den 2 januari 1934, länsvis. Spannmålshandlare

Kvarnar L ä n

Vete deciton

Stockholms stad

Tillsammans Vete deciton

Råg deciton

Vete deciton

Råg deciton

2 010

16 213

8 050

16 213

10 060

6 931

231 700

62 555

Råg deciton

Stockholms län

210 212

55 624

Uppsala län

44 509

17 682

12 585

14 224

57 094

31906 Södermanlands län

27 023

12 298

29 050

8 402

56 073

20 700

Östergötlands län

115 441

34 668

101 732

28 740

217 173

63 408

Jönköpings län

2 563

6 316

5 794

8 015

8 357

Kronobergs län

2 038

3 410

123 306

79 858

29 642

70 622

29 928

Kalmar län

84 589

53 695

38 717

Gotlands län

70 071

Blekinge län

2 570

2 787

17 663

20 233

14 738

Kristianstads län

35 416

45 841

75 566

88 485

110 982

134 326

Malmöhus län

276 704

122 884

302 719

123 835

579 423

246 719

Hallands län

122 713

60 935

30 943

26 833

153 656

87 768

Göteborgs och Bohus län •••

42 072

24 992

9 754

8 155

33147 Älvsborgs län

22 397

7 225

3 371

9 249

25 768

16 474

Skaraborgs län

17 299

16 300

100 148

117 447

128 513

Värmlands län

13 186

4 803

3 334

3 036

16 520

7 839

Örebro län

15 456

16 616

46 583

38125 Västmanlands län

5 656

3 388

33 516

11 343

39 172

14 731

Kopparbergs län

6 374

2 803

8 155

6 996

Gävleborgs län

6 254

6 286

Västernorrlands län

4 493

Jämtlands län Västerbottens län

4 493

24¶Hela riket 1041162

911 616

549 486 1952 778 1050671

Därav svensk spannmål

967 418

481 212

547 900 1 878 828 1029112

utländsk

73 744

19 973

206 Norrbottens län

»

73 950

46 Tab. 20.

Av kvarnar och spannmålshandlare redovisade förråd av vete och råg den 2 januari 1935, länsvis. Spannmålshandlare

Kvarnar L ä n

Tillsammans

Råg deciton

Vete deciton

Råg deciton

Vete deciton

210 729

57 695

88 387

299116 Uppsala län

15 412

14 650

7 871

46 301

Södermanlands län

8 740

16 222

4 541

33 352

Östergötlands län

98 015

38 239

110 610

26 942

208 625

Jönköpings län

2 497

6 278

2 545

7 956

16 308

100 033

Stockholms stad ^ Stockholms län

Vete deciton

/

169 Kronobergs län Kalmar län

64 563

43 036

35 470

Gotlands län

73 378

74 660

Blekinge län

2 880

20 960

24 545

Skaraborgs län

14 255

3 618 20 334 77 960 63 087 12 811 10 601 11477

206 481

163 138

220 736

Värmlands län

15 987

4 834

6 735

22 722

Örebro län

18 412

25 316

26 999

13 487

45 411

3 875

4 033

26 516

8 894

30 391

2 275

5 581 1180

Kristianstads län

56 357

Malmöhus län

199 214

Hallands län

68 746

Göteborgs och Bohus län ...

36 605

Älvsborgs län

24147 Västmanlands län

114 172

92 951

170 529

105 456

517 409

14 881

96 888

15 517

8 214

2 827

27 334

Kopparbergs län

2 546

3 449

3 035

Gävleborgs län

6 424

276 42 67

—

40 14 15

—

1594 Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län

1594 Norrbottens län

3 197

414278 1116 838

534 221 1986988

Därav svensk spannmål

820 163

403 394 1115 913

utländsk

49 987

10 884

533 755 1 936 076 50 912 466

Av Svenska spannmålsföreningen u. p. a. redovisade förråd

1458168 Hela riket

»

Härtill k o m m e r :

Bilaga»

Cereala undersökningar. AV PROFESSOR Å. ÅKERMAN, SVALÖF.

Ända sedan hösten 1930, då spannmålsnämnden började sin verksamhet, hava för nämndens r ä k n i n g vid Sveriges utsädesförenings cereallaboratorium på Svalöf utförts omfattande cereala undersökningar. Dessa hava i första hand avsett att fastställa kvaliteten hos den under olika år skördade brödsäden. För detta ändamål hava varje höst ett större a n t a l prover av vete och r å g insamlats och analyserats. Därjämte hava mjölundersökningar och provbakningar företagits för att få en kontroll på kvaliteten hos det av k v a r n a r n a under olika förmalningsperioder framställda mjölet. I samband härmed hava omfattande kemiska undersökningar utförts under ledning av föreståndaren för utsädesföreningens kemiska avdelning, fil. dr J. E. Lindberg, vilka undersökningar i första hand inriktats på utarbetande av nya, förbättrade metoder för fastställande a v olika kvalitetsegenskaper. I det följande lämnas en kort översikt över de vid dessa undersökningar uppnådda resultaten. 1. Resultat från kvalitetsinventeringarna. Ändamålet med kvalitetsinventeringarna har, såsom ovan redan antytts, varit, a t t spannmålsnämnden omedelbart efter avslutad bärgning genom dessa skulle få en överblick över brödsädens kvalitet i olika områden för a t t med ledning d ä r a v dels kunna beräkna, h u r u stor del av skörden, som enligt gällande kvalitetsnormer skulle k u n n a anses leveransgill såsom kvarnvara, dels avgöra till vilken högsta procent inmalningen av svensk spannmål borde k u n n a fastställas. I berättelsen över spannmålsnämndens verksamhet under å r 19321 samt i de i Sveriges utsädesförenings tidskrift årligen publicerade redogörelserna för resultaten från kvalitetsinventeringarna 2 hava uppgifter lämnats rörande provtagning, analysmetoder m. m., och vilja vi därför h ä r inskränka oss till att hänvisa därtill. 1

Statens offentliga utredningar 1933:17. Årg. 1930, sid. 317—342; årg. 1932, sid. 219—240; årg. 1933, sid. 369—400; arg. 1934,. sid. 235—262 och årg. 1935, sid. 16—42. 2

48 En översikt över de vid inventeringarna uppnådda resultaten återfinnes i tabellerna 1—4. I dessa hava emellertid endast medtagits resultaten för de allra viktigaste kvalitetsegenskaperna, nämligen vattenhalt, hektolitervikt, mältningsgrad samt, ifråga om vetet, råproteinhalt. Såsom man redan på förhand kunde vänta sig, förekomma rätt stora variationer för olika kvalitetsegenskaper såväl mellan resultaten från de olika åren som från de skilda områdena. Vad först vattenhalten beträffar, så var denna, såsom av tabell 1 framgår, högst år 1931 och lägst 1933. Skillnaden mellan medeltalen för nämnda år är, såsom vi finna av tabellen, ganska betydlig, i det den uppgår till icke mindre än 1*7 procent för höstvetet och vårvetet samt 1*6 procent för rågen. Såsom redan framhölls i nämndens berättelse för verksamheten under år 1932, har vattenhalten i allmänhet varit högst i västra Sveriges kustlandskap och lägst i östra Sverige (Östergötland, Gotland samt östra Småland och Blekinge). I nedanstående tabell anföres skillnaden i vattenhalt mellan medeltalen för de ifrågavarande områdena: Skillnad i vattenhalt i %.x År 1930 1931 1932 1933 1934 Medeltal

Höstvete —0-3 —0-5 —0-7 —0-5 -1-1 —0-6

Vårvete

Råg

—0-2 — 0-8 —0-8 — O-i

—l-o

—0-5 —O-i — 0-5 —0-6 — 0-8

—0-6

— 0-5

Såsom härav framgår, har brödsäden i de östra delarna av Götaland genomgående haft en något lägre vattenhalt än i de västra. En jämförelse mellan de olika västsvenska landskapen visar, att Bohuslän, som man nog på förhand kunde vänta sig, har den högsta fuktighetshalten och Västergötland den lägsta. Ett annat område, där vattenhalten är relativt hög, är Uppland—Västmanland. Enligt de kvalitetsbestämmelser, som tillämpades under åren 1930—1934, fick vattenhalten uppgå ända till 19*5 procent, innan en vara förklarades såsom icke leveransgill.2 Från och med 1934 har denna gräns emellertid sänkts till 19-o procent.3 Samtidigt har beslutats, att pristillägg för låg vattenhalt skall utgå ända till 14-o procent mot tidigare 15-5 för höstvete och 15*o för vårvete. Pristillägget räknas från 17*o procent. Detta är utan tvivel ett steg i rätt riktning, som i rätt väsentlig mån bör kunna bidraga 1

Då vattenhalten varit lägst i de östra landskapen, har framför differenstalet satts ett minustecken. 2 Svensk författningssamling 1932, nr 399. 3

»

»

1934, » 470.

49 till a t t öka intresset för en m e r a omsorgsfull bärgning och torkning av skörden. I f r å g a om rymdvikten äro variationerna mindre än beträffande vattenhalten. Dock framträder även h ä r en viss överlägsenhet för landskapen i östra Sverige med u n d a n t a g för östra Småland och Blekinge, i vilket område i varje fall vetet uppvisar en ganska låg genomsnittsvikt. Detsamma gäller för höstvetet i Skåne. Åren 1930 och 1931 var r y m d v i k t e n ganska låg, 1933 däremot osedvanligt hög. Särskild uppmärksamhet h a r vid dessa undersökningar ägnats mältningsgraden. År 1930 utfördes undersökningarna häröver uteslutande på det förut vanliga sättet, alltså genom utsortering och vägning av de grodda kornen. År 1931, d å ganska s v å r a mältningsskador förekommo, undersöktes däremot flertalet prov j ä m v ä l enligt den av dr J. E. Lindberg utarbetade kemiska metoden. För dessa undersökningar har ingående redogörelse l ä m n a t s av dr Lindberg i nämndens förut citerade berättelse över verksamheten under år 1932, och kunna vi därför h ä r inskränka oss till att hänvisa till denna. Sedan tillräcklig erfarenhet vunnits om den kemiska metodens användbarhet för bestämning av mältningsgraden, ansåg m a n föregående höst tiden v a r a inne att övergå härtill. Genom överenskommelse mellan Statens spannmålsnämnd och styrelsen för Svenska spannmålsföreningen beslöts då, a t t mältningsgraden eller det diastatiska tillståndet skall »då säljaren så begär» bestämmas i molinenheter, varvid spannmålen skall anses leveransgill, när det diastatiska tillståndet u t t r y c k t i molinenheter icke överstiger 32. Är det lägre än 32 men högre än 28 molinenheter göres ett p r i s a v d r a g på l-o procent. Såsom officiell metod har tills vidare antagits en av överingenjör G. Molin utarbetad sådan, detta framför allt därför, att densamma varit betydligt längre i bruk än övriga metoder, varför man h a r ett större siffermaterial från denna till förfogande än från dr Lindbergs metod. Under åren 1932—1934 hava mältningsskadorna i allmänhet v a r i t mycket lindriga (tabell 3), och det h a r därför icke ansetts nödvändigt utföra någon kemisk undersökning på varje enskilt prov, utan m a n h a r nöjt sig med a t t undersöka genomsnittsprover från olika områden, vilka undersökningar utförts i samband med de senare omnämnda provbakningarna (jämf. sid. 53). Beträffande mältningsskadorna skall i anknytning till tabell 3 även framhållas de stora skillnader i detta hänseende, som k u n n a förekomma mellan olika områden, och som k u n n a medföra, att k v a r n a r n a i skilda delar av landet särskilt vid hög inmatning kunna komma i helt olika läge med h ä n s y n till möjligheten a t t anskaffa spannmål med tillräckligt låg mältningsgrad. Detta framgår tydligt, om man t. ex. beaktar, att antalet grodda kärnor hos vetet från Uppland och Västmanland år 1930 4 — 3517S1.

50 uppgick till i medeltal 4-o procent mot endast 0-7 procent i Skåne. År 1931 innehöll den skånska rågen däremot 10-6 procent grodda kärnor mot endast 2-i procent hos den från östra Småland och Blekinge. Förutom nu omnämnda egenskaper h a r bland a n n a t också halten av sönderslagna kärnor fastställts. Denna h a r ofta visat sig v a r a r ä t t hög. Medeltalen för de olika åren återgivas h ä r nedan: Halt av s ö n d e r s l a g n a k ä r n o r

%.

År

Höstvete

Vårvete

Råg

1932 1933 1934

1-8 2-0 1-9

0'8 1-3 1"2

1-9 1-8 2-5

Det är ju ett sedan länge känt förhållande, att bakningsförmågan hos vetet står i ett visst samband med halten av proteinämnen eller gluten. 1 Särskilt synes detta vara fallet vid mjölets behandling med bromat och vissa a n d r a mjölförbättringsmedel. P å grund h ä r a v h a r råproteinhalten hos veteproven också bestämts. Besultaten av dessa undersökningar framgå av tabell 4. Eåproteinhalten har, som synes, varit högst år 1933, då den för höstvetet uppgick till i medeltal 11-5 procent och för vårvetet till 14-3 procent. 1933 års skörd ansågs också av k v a r n a r n a såsom synnerligen förnämlig. Lägst var proteinhalten för höstvetets vidkommande år 1934, men skillnaden mellan detta år och de övriga — med u n d a n t a g för 1933 — är så liten, att den icke kan tillmätas någon betydelse. Ifråga om vårvetet uppvisade det kalla, sena året 1931 den lägsta råproteinhalten och 1933 den högsta. Jämföras siffrorna för olika områden, så finner man ifråga om höstvetet i allmänhet inga säkra skillnader. Anledningen h ä r t i l l är den, att resultaten variera starkt under olika år, sannolikt till största delen beroende på skillnader i väderleken. Det är nämligen ett sedan länge känt förhållande, att denna i r ä t t hög grad påverkar råproteinhalten. Men därjämte beror densamma i icke ringa m å n på odlingsmaterialet, alltså på vilken sort som användes. De relativt höga siffror för denna egenskap, som uppnåtts i Mälarområdet och särskilt i Uppland—Västmanland och Närke torde sålunda i huvudsak v a r a betingade av att de sorter, som där hava den största utbredningen, nämligen Thulevete I I , Solvete I I I och Borevete I I , i och för sig äro relativt proteinrika. Den höga medeltalssiffran för Skåne är däremot helt säkert av modifikativ n a t u r och betingad av särskilt gynnsamma väderleksförhållanden för kväveinlagring i kärnorna. Framför allt har detta varit fallet under å r e n 1930 till 1932. De lägsta medeltalen uppvisa Gotland och östra Småland—Blekinge samt Bohuslän. Mellan dessa och flera av de övriga landskapen synes en ganska säker skillnad i råproteinhalt förefinnas. Sålunda uppgår skill1

Jämför årsberättelsen för år 1932, sid. 74—75.

51 nåden mellan östra Småland—Blekinge och Östergötland till 0*4 ± 0-2 procent och mellan förstnämnda område och Skåne till 1-2 ± 0-4 procent. Då m a n vet, att det i östra Småland—Blekinge odlas i stort sett samma sorter som i Skåne och Östergötland, så kan man av dessa siffror n ä r m a s t d r a g a den slutsatsen, att klimat- eller jordmånsförhållanden i detta område skulle v a r a mindre ägnade för en produktion av proteinrikt höstvete ä n i vissa a n d r a områden. Saken h a r onekligen under nuvarande förhållanden ganska stort intresse och förtjänar väl att göras till föremål för särskilda undersökningar. Även för vårvetets vidkommande finnas r ä t t betydande skillnader mellan olika områden, vilka, eftersom sortmaterialet är ganska enhetligt, huvudsakligen måste bero på olikheter i klimat och jordmån. I detta fall framträder också, som synes, Mälarområdet med höga siffror, men även Gotland kommer här högt. I östra Småland och Blekinge har råproteinhalten däremot även hos vårvete varit lägre än medeltalet för hela landet.

Höstvete.

Vårvete.

Farinografkurvor för höst- och vårvete av 1934 års skörd. 1. 2. 3. 4. 5.

Uppland—Västmanland. Södermanland. Närke. Östergötland. Gotland.

6. Ö. Småland—Blekinge 7. Skåne. 8. Halland. 9. Västergötland. 10. Bohuslän. 11. Värmland.

52 Det är emellertid icke enbart mängden av råprotein eller gluten, som ä r avgörande för bakningsförmågan, u t a n proteinämnenas kvalitet h a r också stort inflytande därpå. F ö r bestämning h ä r a v användes n u m e r a bland a n n a t den av Hankoczy-Brabender konstruerade farinografen, och hava vi på Svalöf, tack vare särskilt anslag av statsmedel, blivit i tillfälle anskaffa en dylik apparat. Med tillhjälp av denna erhållas kurvor av det utseende, som framgår av omstående figurer. J u längre den övre delen av k u r v a n håller sig uppe vid horisontallinjen, desto bättre ä r degstabiliteten. Bland höstveteproven uppvisar det från V ä r m l a n d den vackraste kurvan, vilket också var att vänta, d å vetet i detta område till största delen utgöres av Sveavete I I , som har mycket god glutenkvalitet och bakningsförmåga. Sämst bland höstvetekurvorna äro de från östra Småland—Blekinge, Skåne och Halland. Vårvetekurvorna ha, som vi finna, i regel ett mera horisontalt förlopp, vilket också var att v ä n t a på grund av vårvetets bättre bakningsförmåga. Särskilt vacker ä r k u r v a n från Skåne, vilken ganska n ä r a överensstämmer med den för Manitobavete. Så utgöres det skånska vårvetet också till väsentlig del av Extra-Kolbenvårvete, vilket sedan gammalt ä r känt för sin förnäma kvalitet. 2. Bakningsundersökningar av inventeringsprover. F ö r att få ytterligare siffermaterial för bedömande av kvaliteten hos de u n d e r olika år producerade brödsädesskördarna hava fr. o. m. år 1932 också omfattande provbakningar och mjölundersökningar utförts. Dessa h a v a dock så gott som uteslutande gällt vetet, emedan all erfarenhet synes giva vid handen, a t t den svenska rågen, om den blott är väl bärgad, har fullgod bakningsförmåga. De ifrågavarande undersökningarna h a v a utförts med relativt stora prover, erhållna genom sammanslagning av de enskilda inventeringsproverna. Bakom varje sådant större prov hava vanligen legat 20 till 80 delprover. Materialet får sålunda anses ganska representativt. Beträffande sättet för förmalningen, den använda bakningsmetoden o. dyl. hänvisas till vår redogörelse i berättelsen över spannmålsnämndens verksamhet under å r 1932, sid. 77—80. H ä r h a r också lämnats en redogörelse för de vid undersökning av 1932 års skörd erhållna resultaten. Det h a r därför ansetts tillräckligt att h ä r framlägga resultaten från de båda sista årens undersökningar. Vi inskränka oss också till a t t anföra medeltalssiffrorna för hela landet. Detaljsiffrorna för olika områden finnas nämligen anförda i de förut citerade redogörelserna för kvalitetsinventeringarna i Sveriges utsädesförenings tidskrift.

53¶R e s u l t a t av p r o v b a k n i n g a r o c h m j ö l u n d e r s ö k n i n g a r . Veteslag och år

Råproteinhalt i mjölet Askhalt ( 1 5 % H o 0)

Diastat. tillst. ME

Degvikt, g av Brödvolym, Porositet 100 g mjöl ccm av 100 enligt g mjöl Mohs

Höstvete 1933

8-2

0-41

20-8

4-9

7-c

0-40

19-1

4-9

ll-o

0-50

21-4

5-5

9-9

0-4 7

17-0

4-8

Blandningsmjöl 1933 (80 % höstvete + 20 % vårvete)

8-7

0-4 2

5-o

0-42

5-o

Vårvete

1934 (75 % höstvete + 15 % vårvete + 10 % Manitoba)..

F ö r a t t möjliggöra för en icke fackman att bedöma de i tabellerna meddelade siffervärdena, anföras här de normalvärden, vilka enligt vår erfarenhet böra tillämpas vid undersökning av mjöl, förmalt på laboratoriets k v a r n a r . Dessa värden få icke underskridas, om mjölet skall kunna anses h a v a god bakningsduglighet (jämför den förut citerade berättelsen rörande spannmålsnämndens verksamhet år 1932, sid. 100). Degvikt av 100 g mjöl Brödvolym av 100 g mjöl Porositet (enl. Mohs) Råproteinhalt

158 g 600 ccm 5 8#5 %

E n jämförelse mellan dessa värden och de vid v å r a undersökningar erhållna visa, a t t degvikt och brödvolym redan hos höstvetet och i ännu högre grad hos vårvetet båda åren överstigit de anförda normalvärdena. Porositetstalen n ä r m a sig också därtill. Däremot är råproteinhalten hos höstvetet och särskilt hos det av 1934 års skörd något lägre än det anförda gränsvärdet 8-5. F r å g a n blir därför, om det icke skulle v a r a möjligt att genom inblandning u t a v vårvete i höstvetet i ungefär den proportion, i vilken de båda veteslagen förekomma i landet, åstadkomma ett tillräckligt kraftigt mjöl. F ö r a t t konstatera detta undersöktes å r 1933 j ä m v ä l blandningsprover innehållande 80 procent höstvete och 20 procent vårvete. Som framgår av tabellen, uppnåddes genom denna inblandning av vårvete så hög råproteinhalt och en så god bakningsförmåga, a t t inblandning av utländskt kraftigt vete knappast kunde anses behövlig. Genom undersökning av handelsmjöl konstaterades också, att det mjöl, som pro-

54 ducerades u t a v 1933 års skörd, var så kraftigt, att någon ökning av inmalningsprocenten utöver de 90 procent, som föregående år tillämpades, mycket väl varit möjligt. P å grund av den gällande överenskommelsen mellan staten och de till Svenska spannmålsföreningen anslutna kvarnarn a kunde någon ytterligare höjning d ä r a v dock icke ifrågakomma. Vetet av 1934 års skörd var, som synes, något svagare än det från år 1933. F ö r att få upp råproteinhalten till önskad höjd, är det därför för närvarande nödvändigt tillåta en viss inblandning av utländskt vete. Försök, utförda med mjöl, innehållande 10 procent dylikt, visa, att denna inblandning är fullt tillräcklig, under förutsättning, att man genomsnittligt taget också k a n r ä k n a med att a n v ä n d a 15 procent vårvete. I detta sammanhang bör även framhållas, a t t det ju fortfarande finnes stora kvantiteter av 1933 års u t m ä r k t a skörd, som k v a r n a r n a kunna få övertaga och använda såsom inblandningsvete, om så skulle behövas. Någon svårighet för dem a t t med den nu tillåtna inblandningen av 10 procent utländskt vete framställa ett prima mjöl torde sålunda ej föreligga. Såsom ett ytterligare bevis härför skola framläggas resultat från n å g r a undersökningar av handelsmjöl, vilka vi på sista tiden utfört. Dessa hava bland a n n a t gällt några i Skåne inköpta mjölprover av extra-kärnmjölstyp. Mjölen hava förmalts vid tre stora k v a r n a r och en mindre sådan. Följande resultat erhöllos vid dessa undersökningar. Nr

V ^ f ^ \ \ /o

885 901 905 a 919 a 919 b

(1 O /o

Degvikt

Brödvolvm

Porositet

157 160 159 160 163

707 696 685 680 677

5 4 4 4 5

H 2 <JJ

— 8-6 8-6 8-6

Siffrorna för degvikt och brödvolym ligga betydligt över dem, som enligt tillämpade kvalitetsnormer 1 måste anses nödvändiga, för att ett mjöl av denna typ skall anses hava god bakningsförmåga. Även n å g r a bagerimjöl hava på sista tiden undersökts vid cereallaboratoriet, varvid nedanstående siffror erhållits: Nr 2

905 c 905 d 3 919 d 919 e 4 1

o/ å Fi r ~ 0 t t i n H a ™

Degvikt

Brödvolym

Porositet

ll-l 8-7 — —

161 159 161 160

903 764 783 753

6 5 4 5

Jämför Å. Å k e r m a n : Den svenska brödsädens kvalitet och möjligheterna att förbättra densamma. Svensk Bageritidskrift årg. 1933. * Kraftig typ. 3 Svagare typ. 4 Rent svenskt mjöl, huvudsakligen Extra-Kolbenvårvete II.

55 E h u r u antalet prover endast ä r helt ringa, så visa dock de uppnådda resultaten, att k v a r n a r n a med nuvarande inmalning av endast 10 procent utländskt vete ändå hava möjlighet framställa ett mjöl, som fyller högt ställda kvalitetsfordringar. Konsumenterna synas också vara väl tillfreds därmed. Detta gäller även beträffande rågmjölet. Dessa gynnsamma resultat bero i icke ringa mån på de gynnsamma förhållandena vid bärgningen av 1934 års skörd, tack vare vilka brödsäden k u n n a t bärgas utan n ä m n v ä r d a mältningsskador. 3. Andra cereala undersökningar, kontrollarbeten m. m. F ö r u t o m de i det föregående omnämnda kvalitetsinventeringarna och mjölundersökningarna har vid utsädesföreningens cereallaboratorium och kemiska avdelning utförts åtskilliga a n d r a arbeten för spannmålsnämndens räkning. Sålunda har dr J. E. Lindberg fortsatt sina förut omtalade studier rörande mältningsskador i avsikt dels att ytterligare förb ä t t r a och standardisera den för bestämning d ä r a v utarbetade kemiska metoden, dels för a t t n ä r m a r e få klargjort sambandet mellan de enligt groddräkningsmetoden och den kemiska metoden erhållna resultaten. I anslutning härtill utföras jämväl provbakningar och vissa a n d r a undersökningar i stor utsträckning, för att så noggrant som möjligt få fastslaget, vid vilken mältningsgrad mjölet börjar taga skada. Då det är av stor vikt, att de offentliga anstalter och p r i v a t a laboratorier, som undersöka spannmål från kvarnsynpunkt, använda möjligast ensartade metoder, utföras därjämte med vissa mellanrum kontrollundersökningar för konstaterande av överensstämmelsen mellan de på olika håll erhållna resultaten. Dessa kontrollundersökningar h a v a varit av stort värde, i det att överensstämmelsen mellan de vid olika laboratorier uppnådda resultaten numera som regel är mycket bättre än förut. Eventuella avvikelser mellan olika analysresultat hava vanligen visat sig ligga inom de tillåtna analysspelrummen. Då i något fall större avvikelser förekommit mellan resultaten från olika prov av ett och samma parti, har detta i allmänhet kunnat hänföras till en mindre noggrann provtagning. Med anledning av dessa erfarenheter har såväl från spannmålsnämndens som spannmålsföreningens sida åtgärder vidtagits för att få till stånd en mera noggrann provtagning. Särskild uppmärksamhet h a r på sista tiden ägnats åt standardisering av de vid provbakning a n v ä n d a metoderna. Flera metoder hava härvid ingående prövats och resultaten jämförts med v a r a n d r a . Vidare pågå för nämndens räkning omfattande undersökningar för fastställande av värdet hos de av Berliner och Koopman, Pelshenke, Brabender m. fl. utarbetade metoderna för bestämning av glutenkvalitet och bakningskraft. För dessa undersökningar kommer på a n n a t ställe särskild redogörelse att lämnas.

56 Cereallaboratoriet har också på spannmålsnämndens uppdrag utfört undersökningar för utarbetande av en lämplig metod för eosinfärgning a v spannmål. Dessa undersökningar ledde till den eosineringsmetod, som numera allmänt användes vid denatureringen a v brödsäd. Metoden skiljer sig från den som tidigare använts av tullverket vid eosinfärgning av havre och vissa fröslag bland a n n a t därigenom, att färgvätskan med en för ändamålet särskilt konstruerad s p r u t a införes i säckarna, varigenom arbetet väsentligt underlättas. S p r u t a n ifråga har konstruerats av assistent J. Lundqvist på Svalöf. För fastställande av eventuell förekomst av eosinfärgade partiklar i mjöl och kli har av dr J. E. Lindberg också ett särskilt förfaringssätt utarbetats. Vid av honom företagen kontrollundersökning av ett 40-tal mjölprover, u t t a g n a av spannmålsnämndens kontrollanter i södra och mellersta Sverige, har konstaterats, att samtliga prover utom ett varit fria från eosinfärgade kärnpartiklar. H ä r a v kan man draga den slutsatsen, att någon n ä m n v ä r d förmalning av eosinfärgad spannmål hittills icke förekommit i dessa områden. 1 Tack vare särskilt anslag från Svenska spannmålsföreningen hava omfattande undersökningar kunnat igångsättas för fastställande av de kvalitetsförändringar, som äga r u m vid torkning och lagring av spannmål. För dessa undersökningar, som äro avsedda att pågå under minst två år, komma också efter hand särskilda redogörelser att lämnas. I detta samband vilja vi också erinra om de fem spannmålskurser, som under det gångna året hållits på Svalöf, och vilka n ä r m a s t avsett att utbilda lagerhusföreståndare och spannmålskontrollanter. Dessa kurser, som tillkommit på initiativ av Skånska spannmålslagringsföreningarnas samorganisation, hava tilldragit sig stort intresse och besökts av bortåt 200 personer. Vid en av kurserna, som särskilt var avsedd för spannmålsnämndens kontrollanter och hölls på uppdrag av nämnden, förekom, förutom de vanliga föreläsningarna rörande lagring och skötsel av spannmål m. m., även instruktioner angående kvarn- och lagerkontroll samt eosinfärgning av brödsäd. 4. Några synpunkter beträffande kvalitetsbetalningen av vete. De cereala undersökningar, för vilka i det föregående en kort redogörelse lämnats, hava gjort det möjligt för oss, a t t få en ganska god inblick i handeln med brödsäd och v e r k n i n g a r n a för denna av n u m e r a tillämpade kvalitetsbestämmelser. Med anledning d ä r a v hava vi i anslutning till den här lämnade redogörelsen också ansett oss böra framlägga följande förslag till en mera effektiv kvalitetsbetalning för vete. A t t vi h ä r v i d endast tagit hänsyn till vetet och icke till rågen beror på a t t skillna1

Sedan detta skrevs har i flera fall mjöl, förmalt av eosinerad spannmål påträffats.

57 derna i bakningsduglighet mellan olika partier och sorter av denna senare äro vida mindre än i fråga om vetet. Vi vilja då först erinra därom, att vi, på grund av de höga veteskördar, som för närvarande produceras i vårt land, åtminstone under de närmaste åren även vid en normal skörd torde få räkna med ett visst överskott utav vete, vilket antingen får användas till foder eller exporteras. För att kunna hålla inmalningsprocenten av svenskt vete så hög som möjligt, är det naturligtvis under sådana förhållanden önskvärt, att de från kvalitativ synpunkt bästa partierna bliva använda till förmalning av mjöl och de svagaste till kreatursfoder, samt att de förstnämnda såsom utgörande kvalitetsvara också bliva betalda med ett högre pris. Ifråga om vårvetet, vilket vid hög inmalning bör bliva särskilt eftersökt som inblandningsvete, har, som bekant, redan för åtskilliga år sedan en kvalitetsbetalning införts, grundad på en klassificering. Vid denna tages, som bekant, särskilt hänsyn till råproteinhalten, vilken är av stor betydelse för bakningsförmågan. För höstvetets vidkommande har man däremot hittills endast tagit hänsyn till sådana egenskaper som vattenhalt, rymdvikt, mältningsgrad o. s. v., men icke till råproteinhalt eller andra egenskaper av betydelse för bakningsdugligheten. En förändring härutinnan är emellertid nu i hög grad påkallad för att få till stånd den önskade differentieringen mellan kvarnvete och fodervete. Härvid ligger det nära till hands att först och främst tänka på en prisreglering efter råproteinhalten jämväl för höstvete och att möjligen införa en härpå grundad klassificering liksom i fråga om vårvetet. Det råder nämligen icke något tvivel om att en viss, icke allt för låg råproteinhalt ä r nödvändig för uppnående av en tillfredsställande bakningsduglighet.. Vidare vet man ju, att effekten av den numera så allmänt använda kemikaliebehandlingen av mjöl är nära korrelerad därmed. Ett hänsynstagande till råproteinhalten vid prissättningen får därför anses synnerligen motiverat. I varje fall borde den organisation, som kommer att omhänderhava stödköp eller inlösning av brödsäd, fästa avseende därvid vid sina inköp. Lämpligast vore kanske ordna saken så, att man dels fordrade en viss lägsta råproteinhalt hos vetet, dels betalade ett pristillägg för särskilt proteinrika kvaliteter. Jämte halten av råprotein spelar emellertid också proteinkvaliteten en viktig roll för bakningsförmågan, och man borde därför även taga hänsyn härtill. För att detta skall bliva möjligt erfordras emellertid tillgång till relativt enkla metoder för dess fastställande. Visserligen har man på senare åren bedrivit ett intensivt arbete för att få fram dylika, och åtskilliga sådana metoder hava också framkommit (Berliner och Koopmans svällningsmetod, Saunders och Pelshenkes skrotjäsningsmetod o. s. v.). Men de kunna knappast ännu anses fullt tillfredsställande för bedömning av handelspartier. Bättre och säkrare resultat torde då erhållas med den

58 a v Hankoezy-Brabender konstruerade farinografen, genom vilken vattenabsorption och degstabilitet på ett ganska enkelt och billigt sätt kunna fastställas (jämf. sid. 51). Om det lyckas uppfinnarna att, såsom de hava för avsikt, konstruera en farinograf, för vilken det blott erfordras 50 gram mjöl, så bör densamma även kunna bliva användbar för undersökning av handelsprover. I förbigående k a n omnämnas, att m a n i Ungern redan börjat använda farinografen för bedömning av kvaliteten hos handelspartier och därvid gjort mycket goda erfarenheter. E n a n n a n väg, som skulle kunna beträdas, för att få en differentiering till stånd mellan vetepartier med olika bakningsduglighet, vore den att vid inköpen t a g a större hänsyn till sorten, än som hittills varit fallet. Det får nämligen numera anses fastslaget, att skillnaderna i proteinkvalitet mellan olika vetepartier i första hand äro betingade av ärftliga sortskillnader. Emot ett sådant förfarande talar emellertid dels svårigheten att vid spannmålshandeln hålla olika partier skilda åt, dels förhållandet att man i regel på ett kärnprov icke kan avgöra, vilken sort det tillhör. Trots detta synes det mig dock icke uteslutet, att åtminstone ett statligt inköpsorgan vid sina inköp och försäljningar borde kunna t a g a en viss hänsyn härtill. Ifråga om stora, enhetliga partier kan det ifrågasättas, om inköpen icke också skulle kunna ske med ledning av resultat från direkta bakningsprov. Svalöf den 15 mars 1935.

59¶Tab. 1. Resultat från kvalitetsinventeringarna. Vattenhalt. Medeltal för olika områden under åren O m r å d e

Medeltal 1930—1934

1932 Uppland—Västmanland

17-2

17-4

H ö s t v e t e 16 7 17-o 16-s»

/•o

Södermanland

17-1

17 6

16-3

15-7

16-8

L6-7

Närke

17-9

18-4

16-5

15-2

16-8

7-o

Östergötland

15*5

18-0

16-0

15-1

161 L6-2

Gotland

16-9

17-8

16-o

15-9

L6-G

Ö. Småland—Blekinge

16-4

16-0

16-o

16-8

L6-5

Skåne

16-6

17-5

16-4

15-9

17-o

L6-7

Halland

16-8

17-7

17-0

16-0

17-5

.7-0

Västergötland

16-3

18-0

16-5

15-7

16-9

L6-7

Bohuslän

16-G

18-6

16-5

17-1

17-6

L7-3

18-2

16-7

15-8

16-9

[6-9

16-G

17-7

16-4

16-0

16-8

L6-7

Uppland—Västmanland

19-4

V å r v e t e 16-8 163

16-6

L7-1

Södermanland

16-5

18-9

16-8

15-9

163 L6-9

Närke

16-5

16-2

16-9

7-2

Östergötland

15-s

18-5

15-7

15-3

16-4

16-3

Gotland

17-3

18-7

15-6

16-3

16-0

L6-8

Ö. Småland—Blekinge

16-G

17-5

16-o

16-3

16-0

16-5

Skåne

16-6

18-4

16-6

16-1

16-5

L6-3

Halland

17-1

19-0

16-2

16-1

17-1

.7-1

Västergötland

16-6

18-5

16-5

16-1

16-s

L6-9

Bohuslän

16-6

19-7

16-9

16-1

[7-3

16-G

16-9

Värmland Medeltal

Medeltal

16-5

18-s

16-4

16-1

1934 R å g Uppland—Västmanland

16-8

18-2

16-7

17-1

17-0

L7-2

Södermanland

17-0

17-1

16-5

15-9

16-4

L6-G

Närke

18-1

18-0

16-5

15'5

16-3

L6-9

Östergötland

16-5

17-5

16-0

15-5

15-s

L6-3

Gotland

16-9

17-9

16-0

16-2

15-7

L6-5

Ö- Småland—Blekinge

17-4

15-9

15-8

16-s

L6-6

Skåne

17-2

17-6

16-2

16-0

16-3

L6-7

Halland

17-5

16-7

16-5

16-4

L6-9

Västergötland

17-4

17-5

16-3

16-0

16-7

L6-8

B ohuslän

17-4

18i

16-5

16-9

17-6

L7-3

17-8

16-8

16-1

16-9

L6-9

17-7

16-4

16-1

16-5

L6-8

Värmland Medeltal

17-2

60 Tab. 2. Resultat från kvalitetsinventeringarna. Hektolitervikt. Medeltal för olika områden under åren O m r å d e 1930

1933 Uppland—Västmanland

76-4

75-1

77-0 77-0

77-9

79-1

Södermanland

76-1

76-4

78-1 78"1

80-3

80-3

1934 Hös t v e t e

Närke

76'9

76-6

79-8 79-8

80-3

80-5

Östergötland

77-9

75-4

78-1 78-1

80-1

80-1

Gotland

76-1

77-0

78-7 78-7

79-5

79-2

Ö. Småland—Blekinge

76-7

77-3

76-1 76-1

78-8

78-0

Skåne

74-9

76-7

77'8 77'8

79-5

77-0

Halland

76-3

77-3

78-6 78-6

79-2

76-9

Västergötland

75-5

76-1

79-8 79-8

800 800

79.2¶Bohuslän

76-4

76-6

77-8 77-8

77-0

77-1

Värmland

76-5

77-2

79-3 79-3

78-o

77-8

76-5

76-4

78-2 78-2

79-1

78-7

Medeltal

V å r vet Uppland—Västmanland

78-5

74-5

80-6

82-8 82*1

81-4

Södermanland

78-5

75-o

80-7

S3-1 83-]

81-6

Närke

78-5

75-4

81-2

83-3 83-'

82-2

Östergötland

80-6

78-3

83-3

84.3I 84.

82-6

Gotland Ö. Småland—Blekinge

78-9

79-o

82-2

82-7 82-'

81-3

79-2

78-7

75'5

82-4 82'<

82-3

Skåne

79-9

78-0

80-2

81-8 81*i

80-7

Halland

79-3

77-3

82-3

82-6 82-(

80-9

Västergötland

80-1

75-8

82-9

83-2: 83-

81-7

Bohuslän

80-1

81-6

83-2 83-:

79-6

77-0

82-7 82-;

81-5

Uppland—Västmanland

71-9

68-7

72-2

74-0

74-5

Södermanland

72-5

70-4

73-5

76-7

75-5

Närke

73-0

70-5

73-4

76-8

76-1

Östergötland

73-9

71-8

74-2

77-0

76-8

Gotland Ö- Småland—Blekinge

73-3

71-2

72-0

73-9

75-1

72-8

71-7

72-9

75-2

75-2

Skåne

72-7

73-8

76-4

74.8¶Halland

71-7

71-3

76-2

77-1

75-3

Västergötland

72-4

72-3

75-7

75-9

Bohuslän

72-4

69-8

75-3

76-1

72-9

71-2

75-o

76-5

74-0

70-9

74-o

76-1

75-1

Medeltal

å g

Värmland Medeltal

72-6

Medeltal 1930—1934

61¶Tab. 3. Resultat av kvalitetsinventeringarna. Grodda kärnor. Medeltal för olika områden under åren O m r å d e 1932

1934 Medeltal 1930—1934

1931 Uppland—Västmanland

4-0

2-5

0-4

0-8

1-6

Södermanland

1-6

1-9

0-3

o-i

0-4

0-9

Närke

2-4

1-2

0-1

0-3

OS

Östergötland

o-i

0-5

0-6

Gotland

1-2

0-7

0-5

0-2

OS

Ö. Småland—Blekinge

0-8

0-4

0-2

o-i o-i o-i

H ö s t v e t e

0-4 0-9

Skåne

0-7

1-9

0-2

0-8

Halland

2-7

1-7

0-2

0-1

0-6

l-o

Västergötland

2-3

0-9

0-1

o-i

0-3

0-7

Bohuslän

l-o

1-2

o-i o-i

0-2

0-4

0-6

0-9

0-1

0-5

0-4

1-9

1-4

0-2

O-i

0-5

0-8

Uppland—Västmanland

1-0

0-7

0-2

0-2

0-6

0-5

Södermanland

1-0

1-1

O-i

0-2

0-6

0-6

Närke

1-0

0-9

0-o

0-7

0-6

Östergötland

1-2

0-5

0-2

0-6

0-5

Gotland

0-7

0-3

0-4

0-2

0-3

0-4

Ö. Småland—Blekinge

0-3

0-3

0-1

0-5

0-5

0-3

Skåne

0-8

0-5

0-3

0-9

0-5

Halland

0-4

0-6

0-2

0-3

0-6

0-4

Västergötland

0-2

0-8

0-o

0-3

0-3

Bohuslän

0-2

0-5

0-6

o-i o-i

0-6

0-4

0-7

0-G

0-2

0-2

0-6

0-5 26

Värmland Medeltal

V å r v e t e

Medeltal

Råg Uppland—Västmanland

3-4

6-G

1-1

0-9

Södermanland

1-5

3-6

1-5

0-6

le

Närke

2-8

3-9

l-o

0-7

2-o

2-1

Östergötland

1-7

2-9

0-6

0-9

1-2

1-4

Gotland

1-8

2'7

0-5

0-9

1-6

Ö. Småland—Blekinge

1-4

2-1

2-o l-o

0-5

1-6

1-3

Skåne

1-5

10-6

0-3

0-5

2-8

2-9

2-4

3-6

Halland

3-1

10-9

0-9

0-9

Västergötland

3-o

4-o

0-6

0-5

0-9

1-s

Bohuslän

3-o

5-5

0-5

1-1

0-9

2-2

1-9

0-7

0-6

1-1

2-3

5.

0-9

0-7

1-4

2-2

Värmland Medeltal

62 Tab. 4. Resultat från kvalitetsinventeringarna. Råproteinhalt. Medeltal för olika områden under åren O m r å d e 1930

1933 H ö s t

vet

Uppland—Västmanland

10-8

11-e

10-5 0-5

12-4 .2-4

Södermanland

10-5

ll-i

10-8 0-8

.1-8 11-8

10-9

Närke

11-1

11*8

11-4 1-4

1-5 11-5

11-9

12-2

Östergötland

10-7

10-5

10-1 o-i

[1-9 11*9

10-7

Gotland

10-3

9-9

11-6 1-6

lLl-o l-o

10-5

Ö. Småland—Blekinge

10-4

10-8

10-8 0-8

lLl-o l-o

9-9

2-9 12-9

11-5 Lis

10-1

11-9

11-5

Halland

9-9

10-8

0-9 10-9

11-3 L1'8

9-9

Västergötland

10-8

10-6

10-5 Co

11-8 il-s

10-5

Bohuslän

10-8

10-5

9-9

10-7 LO-7

10-5

10-8

10-3 0-3

11-7 Ll-7

11-1

10-9

10-8 0-8

11-5 Ll-5

10-7

V å r

vet

13-0

15-o -

Skåne

Värmland Medeltal Uppland—Västmanland

10-8 14i

13-4

14o

Södermanland

14-1

13-1

12-9

16 o

14-o

Närke

14-1

12-5

12-3

15-1

13*8

Östergötland

18-8

11-6

11*8

14-4

13-4

Gotland

15*3

12c

13-7

14-3

12-1

Ö. Småland—Blekinge

12-s

11-3

11*6

12-4

12-8

12-9

12o

13-1

13-4

13-o

12-o

13-1

14-5

13'4 13 -i

Skåne

12-6

Halland Västergötland

12-9

12-4

11-8

14-4

B ohuslän

12-9

12-2

12-c

14-4

12-4

13-4

12-2

12-c

14-3

13-2

Medeltal

Medeltal 1930 — 1934

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1935 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande med förslag ang. åtgärder mot statsfientlig Betänkande med förslag till omorganisation av dei högre skogsundervisningen. [9] verksamhet. [8] Yttranden över preliminärt förslag till lagstiftning om avbrytande av havandeskap. [13] Lagberedningens förslag till lag om skuldebrev m. m. [14] Betänkande med förslag till lagstiftning om avbrytande Industri. av havandeskap. [15] Betänkande med förslag till lag om arbetsavtal. [18] Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Förslag till ändrade bestämmelser rörande allmänna handlingars offentlighet. [5| Yttrande och förslag rörande tjänstgöringsbetyg som av länsstyrelserna utfärdas. [17] Utredning ang. införande av ett dagordningsinstitut m

- m - l21l

.

Handel och sjöfart.

« •,

Förslag till nya avlöningsbestämmelser för lcke-ordinarie befattningshavare inom den allmänna civilförKommunikationsväsen. valtningen. [25] Betänkande med förslag till ändring i vissa delar av Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsendel upphandlingsförordningen. [27] Del 2. Broar. [7] Betänkande med förslag till förordning ang. allmäi Kommunalförvaltning. automobiltrafik. [12] Betänkande med förslag till motorfordonsförordning od vägtrafikstadga m. m. [23] Statens och kommunernas finansväsen. Polltl. Betänkande med förslag till ändrad organisation av den statliga verksamheten för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. [24]

Bank-, kredit- och penningväsen.

Nationalekonomi och socialpolitik. Försäkringsväsen. Betänkande med förslag rörande lån och årliga bidrag Grunder för kollektiv och individuell pensionsförsäh av statsmedel för främjande av bostadsförsörjning för ring. [20] mindre bemedlade barnrika familjer jämte därtill hörande utredningar. [2] Kortfattad framställning av organisationssakkunnigas betänkande med utredning och förslag rörande den Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig samhälleliga hjälpverksamhetens organisation m. m. odling i övrigt. [3] Arbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Åtgärder mot Utredning och förslag ang. rundradion i Sverige. [K arbetslöshet. [6] Betänkande med utredning och förslag ang. inrättand Konjunkturuppsvingets förlopp och orsaker 1932—1934. av en statsvetenskaplig examen. [11] [16] Utredning och förslag rörande frågan om avgift för henHälso- och sjukvård. Ian av böcker från bibliotek. [22] med förslag rörande det svenska natui Kungl. medicinalstyrelsens utlåtande och förslag ang. Betänkande skyddets organisation och statliga förvaltning. [26] förebyggande mödra- och barnavård. [19] Allmänt näringsväsen. Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Betänkande med förslag ang. åtgärder för spannmålsodlingens stödjande. [1] Promemoria ang. tillsynen över fastighetsregistreringen och fastighetsbildningen. [4] Utredning med förslag om egnahemskonsulenter hos hushållningssällskapen. [28] Betänkande ang. husdjursförsöksverksamhetens organisation. [29] Berättelse över statens spannmålsnämnds verksamhet m. m. under år 1934. [30]

Försvarsväsen.

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Isaac Marcu» Boktr.-A.-B., Stockholm 19H5