Betänkande angående import- och partihandelsmonopol å brännoljor

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

bc.n. STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 3 5 : 6 1 PIXANSDEPARTEMEJfTET

BETÄNKANDE ANGÅENDE

IMPORT- OCH PARTIHANDELSMONOPOL Å RRÄNNOLJOR AVGIVET DEN 7 NOVEMBER 1935 AV

BRÅNNOUEKOMMITTERADE

II

S T O C K H O L M . 1 9

3 5

III 1934

Statens offentliga utredningar 1935 Kronologisk

1. Betänkande med förslag angående åtgärder för spannmålsodlingens stödjande. Marcus. 134 s. J o . 2. Betänkande med förslag rörande lån och årliga bidrag av statsmedel för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer jämte därtill börande utredningar. Beckman. 8G*, 265 s. S. ii. Kortfattad framställning av organisationssakkunnigns betänkande med utredning och förslag rörande den samhälleliga hjälpverksamhetens organisation m. m. Beckman. 23 s. S. 4. Promemoria angående tillsynen över fastighetsregistreringen och fastighetsbildningen. Marcus. 70 s. J u . 5. Förslag till ändrade bestämmelser rörande allmänna handlingars offentlighet. Norstedt. 79 s. o Ju. C. Arbetslöshetsutreduingens betänkande. 2. Åtgärder mot arbetslöshet. Norstedt, x, 338, 32* s. S. 7. Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsendet. Del 2 Broar. Hasggström. 130 s. K. 8. Betänkande med förslag angående åtgärder mot statsfientlig verksamhet. Idun. 406 s. J u . 9. Betänkande med förslag till omorganisation av den högre skogsnndervisningen. Peréus. 163 s. J o . 10 Utredning och förslag angående rundradion i Sverige. Norstedt. 202 s. 13 kartor. K. 11. Betänkande med utredning och förslag angående inrättande av en statsvetenskaplig examen. Marcus. 80 s. E. 12. Betänkande med förslag till förordning angående allmän antomobiltrafik. Hasggström. 227 s. K. 13. Yttranden över preliminärt förslag till lagstiftning om avbrytande av havandeskap. Marcus. (4), 131, 68 s. Ju. 14. Lagberedningens förslag till lag om skuldebrev m. m. Norstedt, vj, 211 s. J u . 15. Betänkande med förslag till lagstiftning om avbrytande av havandeskap. Marcus. 192 s. J u . 16. Konjunkturnppsvingets förlopp och orsaker 1932—1934. Hseggströin. 106 s. Fi. 17. Yttrande och förslag rörande formulär för tjänstgöringsbetyg som av länsstyrelserna utfärdas. Beckman. 16 s. S. 18. Betänkande med förslag till lag om arbetsavtal. Idun. 220 s. S. 19. Knngl. medicinalstyrelsens utlåtande och förslag angående förebvggnnde mödra- och barnavård. Haiggström. 100 s. S. 20. Grunder för kollektiv och individuell pensionsförsäkring. Beckman. (2), 24 s. H. 21. Utredning angående införande av ett dagordningsinstitut m. m. Av H. Tingsten. Norstedt. 98 s. J u . 22. Utredning och förslag rörande fråjran om avgift för hemlån av böcker från bibliotek. Hasggström. 59 s. E. 23. Betänkande med förslag till motorfordonsförordning och vägtrafikstadga m. m. Idun. 202 s. K. 24. Betänkande med förslag till ändrad organisation av den statliga verksamheten för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. Marcus. 193 s. F i . 25. Förslag till nya avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare inom den allmänna civilförvaltningen. Marcus. 42 s. Fi. 26. Betänkande med förslag rörande det svenska naturskyddets organisation och statliga förvaltning. Av K. Sernander. Uppsala, Almqvist & Wiksell. 200 s. E. 27. Betänkande med förslag till ändring i vissa delar av upphandlingsförordningen. Marens. 55 s. F i . 28. Utredning med förslag om egnahemskonsulenter hos hushållningssällskapen. Lindström. 88 s. J o . 29. Betänkande angående husdjursförsöksverksamhetens organisation. Marcus. 75 s. J o . 30. Berättelse över statens spannmålsnämnds verksamhet m. m. under år 1934. Marcus. 62 s. J o . 31. Betänkande med förslag till lag om domkapitel m. m. Hseggström. 151 s. E. 32. Jordbrukskreditutredningen. Betänkande med förslag till förordning om jordbrukets kreditkassor m. m. Marens. 132 s. J o . 33. Knngl. medicinalstyrelsens utlåtande och förslag angående statsunderstödd dispensärverksamhet. Marcus. 54 s. S.

förteckning

34. Betänkande med vissa synpunkter och förslag i fråga om den primära fastighetskrediten. Marcus. 92 s. J o . 35. Betänkande och förslag rörande verksamheten vid skyddshemmen m. m. Förra delen. Skyddshemmens organisation m. m. Norstedt. 93 s. S. 36. Betänkande angående råvaruförsörjning, produktion och arbetarantal m. m. vid skogsindustrierna. Idun. 276 s. S. 37. 1934 års nämnd för städningsntredning. Förslag rörande allmänna grunder för ordnandet av städnings- och rengöringsarbetet inom vissa statliga ämbetslokaler i Stockholm samt beräknandet av ersättning för nämnda arbete. Marcus. 39 s. Fi. 38. Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. Del 1. Inledande avdelning m. m. Beckman, vij, 301 s. Fö. 39. Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. Del 2. Arméorganisationen. Beckman, vij, 651 s. Fö. 40. Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. Del 3. Marinorganisationen. Beckman, iv, 203 s. Fö. 41. Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. Del 4. Flygvapnets organisation. Beckman, iv, 229 B. Fö. 42. Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. Del &. Värnplikten m. m. Bilagor. Beckman, iv, 262 s. Fö. 43. Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. Del 6. Särskilda yttranden. Beckman. (3), 426 s. Fö. 44. Betänkande med utredning och förslag angående folkoch småskoleseminariernas organisation m. m. Marcus. 405 s. E. 45. Utredning och förslag rörande läroböcker vid allmänna läroverk och folkskolor m. fl. undervisningsanstalter. Marcus. 162 e. 1 karta. E. 46. Betänkande angående folktandvård. Idun. 195 s. S. 47. Sociala jordntredningens betänkande med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1925 angående förbud i vissa fall för bolag, förening och stiftelse att förvärva fast egendom. Marcus. 113 s. J o . 48. Betänkande med förslag till lag om arbetstiden i jordbruk och trädgårdsskötsel (lantarbetstidslag) m. m. Idun. 140 s. S. 49. Betänkande med förslag rörande ändringar i vissa delar av hälsovårdsstadgan samt anordnande av förbättrad bostadsinspektion i städer och stadsliknande samhällen m. m. jämte därtill hörande utredningar. Beckman. 109*, 132 s. S. 50. Promemoria angående avveckling av bestående fideikommiss. Marcus, iv, 60 s. J n . 51. Den ekonomiska och sociala utvecklingen under år 1934. Av H. Butler. Beckman. 46 s. S. 52. Betänkande med undersökningar och förslag anledning av tillströmningen till de intellektuella yrkena. Lund, Ohlsson, xij, 415 s. E. 53. Betänkande angående behörighet att utföra elektriskt installationsarbete m. m. Haeggström. 188 s. II. 54. Bostadsproduktionssakknnnigas betänkande med förslag till lag om sparföreningar m. m. Beckman. 218 s. S. 55. Betänkande med förslag till mejeristadga samt vissa andra åtgärder till mejerihanteringens befrämjande. Marcus. 88 s. J o . 56. Promemoria angående ändrade bestämmelser rörande verkställighet och förvandling av bötesstraff. Marcus. 86 s. Ju. 57. Promemoria angående omorganisation av landsfiskalsoch stadsfiskalsbefattningarna. Norstedt. 65 s. J u . 58. Betänkande och förslag angående obligatorisk sjuårig folkskola. Hseggström. 134 s. E. 59. Betänkande med förslag till lug om förenings- och förhandlingsrätt. Idun. 168 s. S. 60. Promemoria angående avskaffande av påföljd enligt 2 kap. 19 § strafflagen jämte vissa andra straffpåföljder. Marcus. 69 s. J u . 61. Betänkande angående import- och partihandelsmonopol å brännoljor. Marcus. 62 s. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, J o . = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS O F F E N T L I G A UTREDNINGAR 1935:61 FINANSDEPARTEMENTET

B E T Ä N K A N D E ANGÅENDE

IMPORT- OCH PARTIHANDELS MONOPOL Å RRÄNNOLJOR AVGIVET DEN 7 NOVEMBER 1935 AV BRÄNN0LJEK0MM1TTERADE

AV

ÅR

STOCKHOLM 1935 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

•C

^££

jf

Innehållsförteckning. SID.

Skrivelse till Konungen

5 Betänkandet. I. Utredningsuppdragets omfattning a) Utdrag av statsrådsprotokollet den 2 november 1934 b) Kortfattat åberopande av 1933 års motorbränslesakkunnigas utredning och betänkande den 8 september 1933

9 9 11

II. Kommitterades ekonomiska undersökningar a) Från undersökta företag inhämtade upplysningar b) Företagens ekonomiska förhållanden under åren 1933 och 1934 enligt upprättade bilagor 1. Bokföringsvärden 2. Driftsresultat 3. Gäldförhållanden m. m. till resp. moderbolag 4. Inköpspriser cif Sverige 5. Moderbolagens prispolitik 6. Undersökning av möjligheterna att inköpa brännoljor till priser, understigande de officiella golfnoteringarna 7. Rabatter till kunder 8. Varuinköp och varuförsäljningar 9. Diverse inkomster 10. Omkostnader c) Beräkningar rörande ersättning till fast anställd personal av olika kategorier samt distriktsagenturpersonal d) Företagens anläggningsmedel, hyresavtal m. m. vid utgången av år 1934 enligt upprättade bilagor 1. Oceananläggningar 2. Depåer och magasin 3. Järnvägstankvagnar 4. Tankbåtar m. fl. båtar 5. Tankbilar, k o m b . tank- och flakbilar samt personbilar 6. Kontorsinventarier, som icke redovisats i samband med oceananläggningar samt depåer och magasin 7. Hyresavtal beträffande kontor 8. Anställningskontrakt 9. Pensioner 10. Kontrakterade anläggningar, som ej hunnit färdigställas e) Företag, som icke blivit föremål för närmare undersökningar

11 11

33 33 33 34 35 35

III. Kommitterades undersökningar rörande möjligheten av att genom ett monopols införande och därmed följande rationaliseringsåtgärder ernå besparingar beträffande administrations- och distributionskostnader

15 15 16 17 18 19 21 22 23 24 24 25 29 30 31 32 32 32

4 SID.

a) Generalsammanställning av driftsresultaten för år 1933 b) Generalsammanställning av driftsresultaten för år 1934 c) Beräknade omkostnadsbesparingar 1. Oceananläggningar 2. Depåer och magasin 3. Emballage 4. Avdelningskontor 5. Distriktsagenter 6. Reklam 7. Transportkostnader 8. Administrationskostnader 9. Nedskrivningar och bortskrivningar av osäkra fordringar 10. Diverse omkostnader 1 1 . Sammanfattning av beräknade omkostnadsbesparingar IV. Beräknade kostnader för övertagandet av nuvarande företags anläggningar, övriga ifrågakommande tillgångar och förpliktelser av olika slag samt för ersättning till sådan personal, som genom ett monopols införande blir övertalig a) Tillgångar av olika slag för stadigvarande bruk b) Varulager c) Förpliktelser av olika slag 1. Ersättning på grund av ingångna hyresavtal 2. Ersättning till personal, som genom ett monopols införande blir övertalig och därför måste entledigas 3. Ersättning till personal med anställningskontrakt 4. Ersättning till personal på grund av förpliktelser med avseende å pensioner 5. Sammanfattning av beräknade kostnader och engångsersättningar i samband med ett monopols införande V. Kalkyl över ett monopols vinstresultat med utgångspunkt från oljebolagens resultatsredovisningar för år 1934 samt av kommitterade verkställda beräkningar rörande omkostnadsbesparingar m. m Reservation

35 37 39 39 40 40 41 42 42 42 44 45 45 45

47 47 49 49 49 50 50 50 51

51 53

Till

KONUNGEN.

Genom beslut den 2 november 1934 bemyndigade Eders Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att verkställa ytterligare utredning och avgiva förslag rörande inrättande av ett stat-

6 ligt import- och partihandelsmonopol å brännoljor jämte därmed sammanhängande frågor. Med stöd av förenämnda nådiga bemyndigande tillkallade departementschefen för sagda ändamål såsom sakkunniga ledamoten av riksdagens första kammare Sten Stendahl, tillika ordförande, samt ledamöterna av riksdagens andra kammare L. A. Björklund i Hässleholm och Janne Nilsson i Hörby. Till sekreterare åt de sakkunniga — vilka antagit benämningen brännoljekommitterade av år 1934 (i närslutna betänkande förkortat till »kommitterade») — förordnade departementschefen den 17 november 1934 auktoriserade revisorn Oscar Jelf, som bland annat granskat och bearbetat det från oljebolagen infordrade, vidlyftiga siffermaterialet och ansvarar för utredningens sifferuppgifter. Till kommitterade har överlämnats en från Stockholms Garageägares Förening den 26 november 1934 till chefen för finansdepartementet ställd skrivelse, vari nämnda förening anhåller att genom sin ordförande få ställa sina medlemmars samlade erfarenheter till kommitterades förfogande och till dem framföra medlemmarnas synpunkter, och har föreningen i anledning härav beretts tillfälle att till kommitterades ordförande framföra dessa synpunkter. Sedermera har till kommitterade ytterligare överlämnats dels en från samma förening den 8 april innevarande år dagtecknad, till departementschefen ingiven skrift, vari föreningen framfört sina synpunkter i fråga om detaljdistributionen, dels en av Bensinhandlarnas Riksförbund vid allmänt förbundssammanträde den 13 juni 1935 antagen resolution med uttalande i anledning av ifrågasatt statligt brännoljemonopol. Dessa handlingars innehåll har gjorts till föremål för överväganden i samband med kommitterades arbete. Genom nådigt brev den 18 oktober 1935 uppdrog Eders Kungl. Maj:t åt de sakkunniga att i egenskap av undersökningsmyndighet enligt lagen den 18 juni 1925 (nr 223) om undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar verkställa undersökning rörande följande företags inverkan på pris- och omsättningsförhållandena för brännoljor här i riket, nämligen Svenska Petroleum Aktiebolaget Standard och Rederiaktiebolaget Höggarn, Svensk-Engelska Mineralolje Aktiebolaget och Rederiaktiebolaget Semo, Svenska Bensin & Petroleum Aktiebolaget BP, The Texas Company Aktiebolag, Aktiebolaget Naftasyndikat samt Svenska Aktiebolaget Alfred Oisen & Co. och Alfred Oisen Transport Co. Aktiebolag. Vidare förordnade Eders Kungl. Maj:t Jelf att vara sekreterare åt undersökningsmyndigheten samt bemyndigade, jämlikt 2 § nämnda lag, undersökningsmyndigheten att förordna Jelf att tills vidare, efter undersökningsmyndighetens närmare bestämmande, vara myndighetens ombud vid upplysningars inhämtande. Slutligen meddelade Eders Kungl. Maj:t vissa bestämmelser rörande undersökningsmyndighetens organisation och verksamhet. Såsom av närslutna betänkande framgår, hava ovannämnda företag, re-

dan innan Eders Kungl. Maj:t uppdrog åt de sakkunniga att i egenskap av undersökningsmyndighet verkställa föreskriven undersökning, lämnat erforderliga upplysningar. På särskild hemställan av undersökningsmyndigheten hava samtliga företag bekräftat, att de av dem lämnade upplysningarna finge betraktas såsom meddelade enligt förenämnda lag. Efter slutfört uppdrag får undersökningsmyndigheten härmed i underdånighet överlämna sitt betänkande i ärendet ävensom hos myndigheten förda protokoll och övriga till utredningen hörande handlingar. Reservation av undertecknad Björklund beträffande dels det å sid 52, sista stycket, i betänkandet gjorda uttalandet, dels behandlingen av frågan om rationaliseringsåtgärder i samband med minutförsäljningen bifogas. Stockholm den 7 november 1935. Underdånigst STEN STENDAHL. L. A. BJÖRKLUND.

JANNE NILSSON.

I

Oscar Jelf.

I. Utredningsuppdragets omfattning. a) U t d r a g a v statsrådsprotokollet. Beträffande innebörden av det åt kommitterade lämnade utredningsuppdraget anförde chefen för finansdepartementet enligt utdrag av statsrådsprotokollet den 2 november 1934 bland annat följande: »Den 17 februari 1933 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet att tillkalla sakkunniga med uppdrag att i enlighet med givna riktlinjer biträda inom departementet med utredning av frågan om tillverkningen och avsättningen av inhemsk sprit till motorbränsle, om kontroll över importen av motorbränsle samt om tillverkningen av till förtäring avsett brännvin ävensom andra därmed sammanhängande frågor. Jag anförde då såsom föredragande departementschef bland annat, att därest en undersökning gåve vid handen att en ökad avsättning av inhemskt motorbränsle ej kunde vinnas utan att importen av utländskt motorbränsle underkastades kontroll eller reglering i lämplig form, borde även denna utväg bliva föremål för utredning samt att särskild uppmärksamhet därvid syntes böra ägnas åt de möjligheter, som en kontroll över importen av motorbränsle skulle erbjuda för att bereda skydd mot eventuella tendenser till kartellbildning i prisförhöjande syfte mellan producenter av importerat dylikt bränsle. Genom beslut den 3 mars 1933 uppdrog Kungl. Maj:t vidare åt de jämlikt berörda bemyndigande tillkallade sakkunniga att i egenskap av undersökningsmyndighet verkställa undersökning enligt lagen den 18 juni 1925 (nr 223) om undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar rörande vissa angivna företag, som bedrevo import eller tillverkning av motorbrännoljor i landet. De sakkunniga överlämnade med skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 juli 1933 resultatet av sistberörda undersökning och avgåvo därefter den 8 september 1933 betänkande angående ordnandet av avsättningsförhållandena för inom riket tillverkad sprit m. m. I nämnda betänkande behandlades under en särskild avdelning frågan om en statlig reglering av brännoljeimporten till riket. Redogörelsen sammanfattades av de sakkunniga själva sålunda, att de sakkunniga behandlat ett antal spörsmål och berört en del synpunkter, vilka enligt de sakkunnigas mening hade inflytande på och borde tagas i betraktande vid bedömande av nämnda fråga och att vissa av de anförda omständigheterna talade till förmån för en statlig reglering av denna rörelse och avgörande skäl talade för valet av monopolformen gentemot en enklare form av importreglering; emellertid hade de sakkunniga icke ansett sig böra ingå på de ytterligare synpunkter av handelspolitisk och annan allmän natur, som även-

10 ledes måste tillmätas stor betydelse vid frågans bedömande och som för ärendets slutliga avgörande måste bliva föremål för en djupgående och allsidig omprövning. Därest denna prövning av samtliga på frågan inverkande faktorer eller av ett förändrat tidsläge föranledda förhållanden skulle leda till ett statsingripande på området, ansåge de sakkunniga, att ett sådant ingripande lämpligast borde ske i enlighet med de grundlinjer, åt vilka vid betänkandet fogade författningsförslag gåve uttryck. Då Kungl. Maj:t sedermera den 2 mars 1934 på grundval av de sakkunnigas betänkande beslöt proposition till riksdagen, innefattade denna icke något förslag till reglering av brännoljeimporten. I den av mig till statsrådsprotokollet lämnade motiveringen härför anförde jag bland annat följande. Utredningen syntes mig ha lämnat en god belysning av de olägenheter och risker, som vore förbundna med brännoljeimportens nuvarande organisation, och därmed även ha givit anledning till ett allvarligt övervägande av frågan om införande i en eller annan form av ett statligt importmonopol. Det förefölle mig sålunda mycket sannolikt, att ett dylikt monopol under duglig ledning skulle kunna medföra en icke oväsentlig minskning av de nuvarande distributionskostnaderna och att på grund därav antingen priserna skulle ställa sig lägre för konsumenterna eller en ökad inkomst beredas statsverket. Emellertid syntes vissa fortsatta utredningar vara behövliga, innan statsmakterna i detta hänseende ginge att fatta avgörande beslut, och jag vore icke beredd att för det dåvarande förorda vidtagande av åtgärder för organisering av brännoljeimporten såsom ett statligt monopol. Jag anmärkte slutligen beträffande riskerna för en oskälig uppskruvning av priserna från importörernas sida som en följd av att de sakkunnigas förslag i fråga om brännoljeimporten icke föranledde åtgärder, att en dylik prispolitik icke skulle kunna undgå att omedelbart aktualisera frågan om en statlig reglering av importen. Den utredning rörande brännoljeimportens reglering, varom jag i det föregående talat, bör enligt min mening nu fullföljas. I sitt omnämnda betänkande ha de sakkunniga riktat uppmärksamheten dels på de fördelar av rent teknisk natur ett monopol skulle innebära för ett rationellt ordnande av beskattningen, dels på riskerna under det nuvarande systemet för en oskälig uppskruvning av priserna, och dels slutligen på de ökade inkomster, som en förenklad och mera rationell organisation i monopolets form skulle kunna inbringa åt statsverket utan någon höjning av priset för konsumenterna. Det är i främsta rummet denna sistnämnda möjlighet, som synes vara i behov av en ingående prövning. I den mån de ekonomiska beräkningarna förutsätta vissa antaganden rörande den närmare utformningen av en monopolorganisation för import och partihandel utöver de grundlinjer, som i det tidigare sakkunnigbetänkandet uppdragits, bör tydligen uppgörandet av en dylik mera fullständig organisationsplan ingå i de nya utredningsmännens uppdrag. Härutinnan torde chefen för finansdepartementet under arbetets fortgång få meddela närmare direktiv.» Av ovanstående torde framgå, att kommitterade icke hava att yttra sig i

11 frågan monopol eller icke monopol, utan att uppdraget begränsats till en undersökning, huru det ekonomiska resultatet av ett monopol skulle utfalla under de av Kungl. Maj:t givna förutsättningarna. b) M o t o r b r ä n s l e s a k k u n n i g a s utredning. En del härmed sammanhängande frågor hava redan varit föremål för utredning av särskilt tillkallade sakkunniga, i denna utredning benämnda »motorbränslesakkunniga», vilka i sitt den 8 september 1933 avgivna betänkande (statens offentliga utredningar 1933: 25) lämnat en ingående redogörelse för den av dem verkställda utredningen, vilken redogörelse beträffande berörda fråga bl. a. innefattade detaljredogörelser i nedan nämnda hänseenden: Motorbränslesakkunnigas uppdrag enligt lagen den 18/6 1925 om undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar; Nu rådande förhållanden med avseende på importen till riket av motorbränsle m. m.; Bensinbeskattningens framtida ordnande m. m.; Vissa synpunkter rörande gestaltningen av den inhemska marknaden vid fall av en statlig importreglering; Huvudresultaten av motorbränslesakkunnigas utredningar rörande de svenska oljebolagens ekonomiska förhållanden; Olika riktlinjer för anordnandet av en statlig reglering av importen till riket av motorbränsle; Vissa uppkommande spörsmål vid övervägandet av frågan om införandet av ett statligt importmonopol å motorbränsle; Författningsförslag samt Motorbränslesakkunnigas ståndpunkt till frågan om en statlig reglering av importen till riket av motorbränsle. Enär situationen på brännoljemarknaden i stort sett icke undergått några förändringar efter tidpunkten för avgivandet av åberopade utredning, hava kommitterade ansett onödigt att här lämna en redogörelse för sålunda redan kända förhållanden, varför de tillåta sig i det följande hänvisa till vad ovannämnda motorbränslesakkunniga i sitt betänkande anfört. I enlighet med de av departementschefen uppdragna riktlinjerna hava kommitterade följaktligen i främsta rummet haft att koncentrera sin uppmärksamhet på en undersökning av möjligheterna att genom en förenklad och mera rationell organisation i monopolets form åt statsverket bereda ökade inkomster utan höjning av priset för konsumenterna.

II. Kommitterades ekonomiska undersökningar. a) F r å n u n d e r s ö k t a företag infordrade u p p l y s n i n g a r . De tidigare tillkallade motorbränslesakkunniga utverkade Kungl. Maj:ts förordnande att, för utredning av vissa angivna företags inverkan på prisoch omsättningsförhållandena här i riket, i egenskap av undersökningsmyn-

12 dighet verkställa undersökning av sagda företag i enlighet med bestämmelserna i lagen den 18 juni 1925 (S. F. S. nr 223) om undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar. Kommitterade hava för fullgörandet av den nu föreliggande utredningen icke behövt utverka dylikt förordnande, emedan de företag, vilka ansetts böra göras till föremål för undersökning, beredvilligt åtagit sig att ändock lämna begärda upplysningar mot att kommitterade förbundit sig att behandla de av företagen lämnade uppgifterna på det sätt, som i förberörda lag stadgas, en utfästelse, som statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet efter överläggning med kommitterades ordförande förbundit sig att respektera. För att kunna fullfölja sitt uppdrag i enlighet med de av departementschefen uppdragna riktlinjerna hava kommitterade ansett vara av behovet påkallat att från oljebolagen infordra i väsentligt högre grad specificerade uppgifter beträffande driftsresultat, tillgångar och förhållanden i övrigt, än dem, som oljebolagen avlämnat i anledning av den ovan omförmälda tidigare utredningen. Dessutom hava uppgifterna gjorts fullständigare i så måtto, att de omfatta bolagens samtliga tillgångar och skulder samt vinster och förluster, vilka uppgifter alltså äro avstämbara med oljebolagens balansräkningar samt vinst- och förlusträkningar. Beträffande den närmare karaktären av de från oljebolagen sålunda infordrade uppgifterna hänvisas till nedanstående redogörelse. Till åstadkommande av en i görligaste mån snabb utredning infordrades från resp. företag uppgifter dels beträffande år 1933, dels beträffande tiden Vi—30/s 1934. I samband därmed utsändes till vederbörande ett antal formulär att ifyllas för ovan angivna tidsperioder. Det visade sig emellertid snart att av flera orsaker och framför allt det skälet, att företagen vid ifrågavarande tidpunkt hade full sysselsättning med förarbete med 1934 års bokslut, hart när oöverstigliga svårigheter mötte för bolagen att inom den av kommitterade önskade tiden utarbeta de infordade uppgifterna. Då på grund därav ett dröjsmål med formulärens ifyllande vore ofrånkomligt och därtill vissa företag hemställde, att uppgifterna i stället för att omfatta tiden 1ji—30/g 1934 måtte, till underlättande av utarbetandet, få avse hela år 1934, ansågo kommitterade sig böra tillmötesgå de framställda önskemålen, i all synnerhet som det ur flera synpunkter vore värdefullare att erhålla uppgifter, avseende hela kalenderåret. Med föranledande av sagda förhållanden hava företagen fått lämna uppgifter dels för hela år 1933, dels för hela år 1934, i görligaste mån i enlighet med de av kommitterade uppgjorda formulären. Ifyllandet av formulären har — ehuru de varit så uppgjorda, att det i regel icke berett företagen större svårighet att lämna upplysningar i varje punkt — tagit avsevärd tid i anspråk, alldenstund för vinnande av utredningens syfte det varit nödvändigt att göra upplysningarna synnerligen detaljerade. Härtill kommer, att för arbetets utförande krävts särskilt kvalificerad personal och att denna personal måst inom bolagen samtidigt ombesörja bokslutsarbetet ävensom upprättande av de mer eller mindre vidlyftiga rapporter, som bolagen i samband med bokslutet haft att tillhandahålla sina ut-

13 ländska moderföretag. Till följd av dessa omständigheter hava de för år 1934 infordrade uppgifterna inkommit relativt sent. Ett av bolagen har kunnat avlämna desamma först under senare hälften av juni, ett annat först i början av juli innevarande år, vilket förhållande bidragit till att avsevärt fördröja utredningen. Kommitterade önska i detta sammanhang betyga företagen sitt erkännande för visad beredvillighet att lämna infordrade upplysningar. Den av kommitterade genom sekreteraren verkställda stickprovsgranskningen har icke givit anledning till erinringar av betydelse. De företag, vilkas ekonomiska förhållanden varit föremål för utredning, äro beträffande år 1933 följande: Krooks Petroleum & Olje Aktiebolag i Stockholm, Sydsvenska Petroleum Aktiebolaget i Malmö, Skånska Petroleum Aktiebolaget i Hälsingborg, Vestkustens Petroleum Aktiebolag i Göteborg, Ostkustens Petroleum Aktiebolag i Kalmar, Svenska Bensin & Petroleum Aktiebolaget BP i Stockholm, Aktiebolaget Bensin- & Oljekompaniet i Hälsingborg, The Texas Company Aktiebolag, Svensk-Engelska Mineralolje Aktiebolaget och Aktiebolaget Naftasyndikat, samtliga i Stockholm, samt Svenska Aktiebolaget Alfred Oisen & Co. i Göteborg och Stockholm. Uppgifter beträffande Rederiaktiebolaget Höggarn ingå i de för Krooks Petroleum & Olje Aktiebolag avgivna sifferuppgifterna, och uppgifter rörande Rederiaktiebolaget Semo i de för Svensk-Engelska Mineralolje Aktiebolaget avgivna. Uppgifterna från Aktiebolaget Bensin- & Oljekompaniet, vilka, på grund av att Svenska Bensin & Petroleum Aktiebolaget BP övertagit bolagets rörelse, endast omfatta vissa smärre administrationskostnader och uppgifter rörande av bolaget alltjämt innehavda tomter, hava inarbetats i uppgifterna rörande Svenska Bensin & Petroleum Aktiebolaget BP. Sedan Sydsvenska Petroleum Aktiebolaget, Skånska Petroleum Aktiebolaget, Vestkustens Petroleum Aktiebolag och Ostkustens Petroleum Aktiebolag uppgått i förenämnda Krooks Petroleum Aktiebolag, vilket senare bolag i samband därmed ändrade sitt namn till Svenska Petroleum Aktiebolaget Standard, har undersökningen beträffande år 1934 omfattat dels detta sistnämnda bolag, vars uppgifter innefatta jämväl förenämnda Rederiaktiebolaget Höggarn, dels de ovan omförmälda övriga bolagen. Uppgifter angående det under sistnämnda år tillkomna Alfred Oisen Transport Co. Aktiebolag hava inkluderats i de för Svenska Aktiebolaget Alfred Oisen & Co. avgivna uppgifterna. Enär Aktiebolaget Naftasyndikat förhyr vissa anläggningar av Kooperativa Förbundet i Stockholm, hava från sistnämnda företag infordrats vissa uppgifter rörande ifrågavarande anläggningar, vilka uppgifter intagits i utredningen. Vidare hava vissa uppgifter infordrats från Bilägarnas Inköpscentral och Aktiebolaget Hansabensin, båda i Stockholm, samt Knape & Co. i Malmö och Stockholm. Sistnämnda firma började sin verksamhet i november 1934 och representerar Foreign Oil, medan Aktiebolaget Hansabensin, som startade sin rörelse i augusti 1933, är att betrakta som dotterbolag till den tyska firman Johann Haltermann i Hamburg.

14 I enlighet m e d de u t a r b e t a d e f o r m u l ä r e n h a v a f r å n f ö r e t a g e n uppgifter för å r 1933 i n e d a n n ä m n d a h ä n s e e n d e n :

inkommit

Bokföringsvärden pr 31/12; Sammanställning av driftsresultaten; Gäldförhållandena till moderbolagen vid årets början och slut; Rabatter och efterskänkta skulder från moderbolagens sida för nedbringande av förlust; Räntor och kursdifferenser, som debiterats resp. krediterats moderbolagen; Inköpspriser cif Sverige i kronor och ören pr 100 kg av olika varuslag; Försäljningen i 100-tal kg med angivande av leveranssätt för olika varuslag; Uppgifter, huruvida bolagen i fråga om avskrivningar tillämpat gängse principer; Uppgifter, huruvida in- och utgående varulager redovisats till priser, som väsentligt avvika från golfpriset med tillägg av frakt och övriga direkta varuomkostnader; Grunderna för rabatters beviljande; Fullständig varuredovisning med avseende å såväl kvantiteter som värden beträffande ingående lager, inköp, överföringar mellan olika varuslag, läckage, försäljning och egen förbrukning, utgående lager samt bruttovinster för olika varuslag; Specifikation av omkostnaderna samt Inkomna laster. V i d a r e h a v a specifika u p p g i f t e r i n k o m m i t b e t r ä f f a n d e : Personal vid huvudkontor; Föreståndare och kontorspersonal vid oceananläggningar; Föreståndare och kontorspersonal vid avdelningskontor och depåer; Övrig personal, exkl. arbetarpersonal, som ej upptagits i förenämnda formulär; Personer eller firmor som, utan att vara anställda, innehava distriktsagenturer eller dylikt mot provision (ej bensinstationer); Arbetarpersonal vid oceananläggningar; Arbetarpersonal vid depåer och magasin samt övrig arbetarpersonal (exkl. sådan vid bensinstationer), som ej upptagits i sistnämnda båda formulär. F ö r å r 1934 h a v a uppgifter i n f o r d r a t s m o t s v a r a n d e de för å r 1933 a v g i v n a s a m t d ä r u t ö v e r specifika uppgifter p r 31 /i 2 1934 i f r å g a o m följande f ö r h å l landen : Till oceananläggningar hörande tomter; Oceananläggningar; Till depåer och magasin hörande tomter; Depåer och magasin; Järn vägstankvagnar; Tankbåtar m. fl. båtar; Tankbilar och kombinerade tank- och flakbilar; Flakbilar; Personbilar; Kontorsinventarier av olika slag, som icke upptagits å formulären för oceananläggningar samt depåer och magasin; Hyresavtal beträffande kontor; Hyresavtal beträffande oceananläggningar;

15 Hyresavtal beträffande depåer och magasin; Minst ettåriga kontrakt med anställd personal; Utgående pensioner samt Kontrakterade anläggningar, som ej h u n n i t färdigställas.

b) Företagens ekonomiska förhållanden under åren 1933 och 1934 enligt upprättade bilagor. Sammanställningar av företagens bokföringsvärden pr den 31/i2 1933 och 1934 efter avdrag av mot dem svarande andelar av förnyelsefond (bil. 1933: 1 och 1934: 1) utvisa följande totalsummor för resp. år. Anläggningar m. m. för varornas

År

r

19 3 3

1 9 3 4

A. I. Lagring i samband med inköpet innan desamma distribueras ut för försäljning (oceananläggningar) : a. Tomter

1 825 872

1 827 806

b. övriga anläggningskostnader

8 671 323 10 497195

8 791 891 10 619 697

II. Distribution hand:

i

första

a. Depåer och magasin: 1. Tomter 857 488 2. Övriga anläggningskostnader . . 7 246 373 8 103 861

870 572 7 048 738 7 919 310

b. Järnvägstankvagnar

1 003 914

933 265

c. Tankbåtar m. fl. båtar

1 424 990

1 384 085

d. Automobiler: 1. Tankbilar . . . 2. Flakbilar . . . 3. Personbilar

. .

e. Kontorsinventarier f. Emballage . . . .

544 092 191 082 174 417

464 043 166 847 165 389

909 591 912 168

796 279 838 123

2 810 385 15 164 909

2 964 002 14 835 064

19 919184

21 158 235

Summa

45 581 288

46 612 996

C.

Varufordringar inklusive kundväxlar — reserv för osäkra fordringar . . . .

19 168 068

19 969 724

D.

Anläggningar m. m. för varornas distribution i minut (servicestationer, bensinpumpar, fatkiosker etc.)

16 404 537

15 787 989

Övriga tillgångar

. . . .

14 827 524

12 697 912

Summa tillgångar

95 981417

95 068 621

B.

E.

Varulager

1(5 Motorbränslesakkunniga hava i sitt betänkande (sid. 138) lämnat vissa uppgifter av motsvarande slag i avseende å åren 1929, 1931 och 1932. Vid en jämförelse mellan sagda uppgifter och de ovan meddelade bör erinras, att uppgifterna för det av firman A. Johnsson & Co. ägda Nynäs Petroleum Aktiebolag icke ingå i kommitterades sammanställningar av bokföringsvärdena för åren 1933 och 1934, då detta företag i enlighet med i motorbränslesakkunnigas utredning framlagt förslag icke ansetts böra bliva föremål för monopolisering. Å andra sidan har bokföringsvärdet å Aktiebolaget Alfred Oisen & Co:s här ifrågavarande tillgångar inkluderats i sammanställningarna för nämnda båda år, enär sagda bolag nu blivit föremål för undersökning, vilket däremot icke tidigare varit fallet. En sammanställning lämnas här nedan å bokföringsvärdena i oljebolagens tillgångar under år 1929 samt åren 1931—1934, fördelade i grupper på sätt som framgår av å sid. 15 intagen sammanställning för åren 1933 och 1934. 1929 A I II . Summa B .. .

1934 10 619 697

10 573 665

12 582 086

11512 982

10 497195

13 428 511

14 420 530

15 164 909

14 835 064

21688 476

26 010597

25 933 512

25 662104

25454 761

27 022 460

24 224 423

19 919 184

21158 235

45 5812S8

46 612 996

Summa

48 710 936

50 235 020

25 149 138 51082650

23 144 895 71855 831

19 908 380

23 563 487

19168 068

19 969 724

Summa

74 646137

64 749356

66 582 720

11242 753

18 664 930

Summa

83 098 584

88808 330

17 090 295 91 736 432

16 404 537 81153893

82 370 "09

C .. .

D

. .

15 787 989

Som av sammanställningen framgår, har värdet å »övriga tillgångar» icke medtagits, beroende på att motsvarande uppgift för de tre tidigare åren icke återfinnes i motorbränslesakkunnigas uppställning. Motorbränslesakkunniga hava jämväl i sitt betänkande intagit en sammanställning av företagens driftsresultat för åren 1929, 1931 och 1932, vilken innehåller uppgifter i fråga om följande förhållanden: A. Bruttovinst å varor efter avdrag av emballagekostnader; B. Omkostnader för varornas inköp och lagring intill dess desamma distribueras ut till anläggningarna för utminuteringen samt försäljningskostnader; C. Nettoresultat utan hänsyn tagen till räntor; D. Ränta efter 5 % å anläggningar m. m. för varornas lagring i samband med inköpet samt för deras distribution i första hand; E. Nettoresultat efter avdrag av räntor; F. Omkostnader för varornas distribution i minut genom servicestationer e t c ; G. Nettoresultat utan hänsyn tagen till räntor; H. Ränta efter 5 % å anläggningar för servicestationer e t c ; I. Nettoresultat å rörelsen i sin helhet med hänsyn tagen till räntor; K. Nettoresultat å rörelsen i sin helhet utan hänsyn tagen till räntor.

17 Nämnda sammanställning återgives här nedan, kompletterad med motsvarande uppgifter för åren 1933 och 1934. 1929 A Ii C D E F G

H I K

37 408 002 44 698 971 45 365 516 39 656 669 39 689 116 27 463 071 36 254 115 44 801 664 31 482 739 32 230 761 9 944 931 8 444 856 563 852 8 173 930 7 458 355 940 587 1149 100 1149 699 1 283 105 1 272 738 9 004 344 7 295 756 — 585 847 6 890 825 6 185 617 9 690 076 12 065 876 11 996 172 10 910 240 10 943 606 — 685 732 — 4 770 120 — 1 2 582 019 — 4 019 415 — 4 757 989 562 138 933 446 854 515 820 227 789 399 — 1 247 870 — 5 703 566 —13 436 534 — 4 839 642 — 5 547 388 254 854 — 3 621 020 —11 432 319 — 2 736 310 — 3485 251

Vid en jämförelse mellan ovan intagna uppgifter för åren 1933 och 1934, vilka intagits i analogi med av motorbränslesakkunniga tillämpat förfaringssätt, och de driftsresultat, som framgå av bil. 1933: 2 och 1934: 2 samt nedan intagna generalsammanställningar å sid. 35—38, torde följande observeras. I sistnämnda bilagor och sammanställningar ingå emballagekostnaderna bland omkostnaderna och hava sålunda icke påverkat den redovisade bruttovinsten å varor. Å andra sidan har sistnämnda vinst i förenämnda bilagor och sammanställningar sänkts med de provisionsbelopp för åren 1933 och 1934 å 3 734 034 kronor resp. 3 976 716 kronor, som vissa bolag bokfört bland omkostnader för varornas distribution i minut genom servicestationer e t c , men vilka på i annat sammanhang närmare angivna skäl ansetts böra överföras till varuredovisningen. Vidare hava kommitterade i sistberörda bilagor och sammanställningar intagit »diverse inkomster» och »diverse omkostnader», vilka icke inkluderats i ovan intagna sammanställning av driftsresultaten för åren 1929 och 1931—1934. Med hänsyn till det resultat, som erhållits i ovanstående sammanställning, hava kommitterade i likhet med motorbränslesakkunniga vid en ev. monopolisering icke räknat med någon ersättning till oljebolagen för förlorad näringsverksamhet (goodwill). Beträffande bolagens gäldförhållande till resp. moderbolag, ävensom rabatter eller efterskänkta skulder från resp. moderbolags sida liksom de räntor och kursdifferenser, som debiterats resp. krediterats moderbolagen, hänvisas till bil. 1933: 3 och 1934: 3. Av desamma framgår, att företagens skulder till moderbolagen vid ingången och utgången av år 1933 uppgingo till 54 852 432 kronor resp. 38 522 746 kronor. Motsvarande skulder vid utgången av år 1934 uppgingo till 40 709 094 kronor. Rabatter och efterskänkta skulder från moderbolagens sida uppgingo år 1933 till 3 434 696 kronor, medan motsvarande belopp för år 1934 utgjorde 3 639 961 kro2 — 366390.

18 nor. De räntor och kursdifferenser, som debiterats moderbolagen, utgjorde för år 1933 4 833 743 kronor, under det att de för år 1934 nedgått till det förhållandevis låga beloppet av 74 450 kronor. Moderbolagen krediterade belopp av ifrågavarande slag uppgingo för de båda åren till 2 313 254 kronor resp. 765 606 kronor. Då det torde vara av intresse att äga kännedom om, huru de från moderbolagens sida efterskänkta skulderna och rabatterna kommit till uttryck i dotterbolagens räkenskaper, må nämnas, att beträffande år 1933 ett belopp av 2 875 000 kronor direkt krediterats vinst- och förlustkontot; medan 559 696 kronor (i ett bolag) krediterats »bruttoförtjänst». För år 1934 har av de efterskänkta rabatterna och skulderna ett sammanlagt belopp av 3 100 000 kronor direkt tillförts vinst- och förlustkontot, medan varukontot och kontot bruttoförtjänst krediterats 38 041 kronor resp. 501 920 kronor. Av de å moderbolagen enligt ovan för år 1933 debiterade räntor och kursdifferenser, 4 833 743 kronor, har bokförts såsom vinster å kursdifferensers (agio) konto ett belopp av 3 481 918 kronor och å intressekonto 157 262 kronor, medan varukonton krediterats 1 194 563 kronor. Av de å moderbolagen för samma tid krediterade räntor och kursdifferenser, 2 313 254 kronor, hava bokförts såsom förluster å intressekonto 1 045 484 kronor, å kursdifferenser (agio) 1 260 073 kronor och å varukonto 7 697 kronor. För år 1934 hava moderbolagen debiterats räntor och kursdifferenser med 74 450 kronor, som krediterats vinst- och förlustkontot. Av de å moderbolagen för samma tid krediterade belopp, 765 606 kronor, hava 64 888 kronor debiterats varukontot, 153 632 kronor kursdifferensers konto och 547 086 kronor intressekontot. De räntor, som moderbolagen debiterat sina dotterbolag, uppgå i jämna 1 000-tal kronor, enligt vad ovan nämnts, för år 1933 till 1 045 000 kronor minus 157 000 kronor eller 888 000 kronor samt för år 1934 till 547 000 kronor. Då dotterbolagens skulder till moderbolagen vid utgången av åren 1932, 1933 och 1934 belöpte sig till resp. 54 852 000, 38 523 000 och 40 709 000 eller i genomsnitt 44 695 000 kronor, skulle räntan pr år efter exempelvis 4 %> hava utgjort c:a 1 788 000 kronor. Det framgår härav, att moderbolagen endast delvis beräknat ränta å sina fordringar hos dotterbolagen. I avsikt att utröna oljebolagens inköpspriser cif Sverige anmodades bolagen att i enlighet med uppgjort formulär lämna uppgifter såväl för år 1933 som för år 1934 å genomsnittliga cifpriset i kronor och ören pr 100 kg dels för varje kvartal, dels för helt år, å inkomna laster av flyg-, extraktions- och motorbensin, lys- och motorfotogen samt motor-, eldnings- och pannbrännoljor. De av bolagen lämnade uppgifterna (bil. 1933: 4—8 och 1934: 4—8) utvisa, att ifrågavarande priser förete högst avsevärda differenser, även om de senare i vissa fall äro obetydliga beträffande en eller annan varusort. Till belysning av variationerna mellan de olika bolagens cif pri ser å från utländsk hamn inkomna varor, uträknade i genomsnitt pr kvartal för varje särskilt bolag, lämnas i nedanstående sammanställningar uppgifter å högsta resp. lägsta genomsnittspris pr 100 kg beträffande motorbensin samt de

19 olika slagen av fotogen och brännoljor för åren 1933 och 1934, dels för varje kvartal, dels för helt år. 1. kvart.

2. kvart.

3. kvart.

4. kvart.

Varuslag högst

lägst

högst

lägst

. . .

15:24

6:45 10: 82

Lysfotogen . . . .

13:18

6:89 10:47

Motorfotogen . . .

8:09

8:09

Motorbrännolja . .

9:06

5:36

Eldningsbrännolja

6:12

4:22

Pannbrännolja . .

4:86

3:28

Hela året

högst

lägst

högst

lägst

6:70

9:83

7:26

8:29

5:47 10:17 4:80 7:72

6:92 10:65

6:40

4:80

9:61

5:60

9:03

6:96

7:24

5:39

7:32

5:50

7:77

5:62

7:74

4:98

5:97

4:76

6:31

4:38

6:54

4:76

4:88

3:63

5:11

3:33

5:41

3:33

5:58

3:76

5:12

3:42

4:04

3:52

4:38

3:51

4:66

3:43

högst

lägst

År 1933. Motorbensin

i r 1934. Motorbensin

. . .

10:08

6:78

8:91

5:80

8:67

5:80

8:55

5:80

8:97

6:05

Lysfotogen . . . .

8:13

5:45

7:58

5:81

7:42

5:74

7:47

5:74

7:54

5:68

Motorfotogen . . .

5:66

5:38

7:03

5:46

7:02

5:52

7:14

5:53

7:06

5:50

Motorbrännolja . .

6:24

4:74

5:99

3:94

5:86

4:99

5:74

5:03

5:91

4:99

Eldningsbrännolja

5:36

5:36

5:21

5:21

4:98

4:98

5:36

5:16

Pannbrännolja . .

5:10

3:51

4:96

3:54

5:14

4:14

4:98

3:59

5:03

3:56

Anm. I de fall, där samma belopp angivits som högsta och lägsta cifpris, har import ägt rum endast till ett av bolagen. E t t av bolagen har icke uppgivit cifpriserna å de eldnings- och pannbrännoljor, som bolaget sålt i kommission för sitt utländska moderbolags räkning, varför hänsyn icke kunnat tagas till dessa priser vid tablåernas upprättande.

Motsvarande uppgifter beträffande flyg- och extraktionsbensin äro icke intagna i sammanställningarna, emedan sistnämnda bensinsorter kvantitativt sett spela en relativt underordnad roll. De för helår angivna genomsnittliga cifpriserna äro av speciellt intresse. De utvisa, att vissa av de utländska moderbolagen tillämpa väsentligt olika prispolitik gentemot sina svenska dotterbolag. Det skulle måhända ligga nära till hands att av oljebolagens uppgifter rörande cifpriserna utan vidare draga den slutsatsen, att ett monopol skulle hava stora möjligheter att inköpa varor till de lägst debiterade priserna. Problemet är emellertid icke så enkelt. Tabellerna synas giva stöd för antagandet, att moderbolagen använt sig av olika varupriser vid sina debiteringar av leveranser till de svenska dotterbolagen, oberoende av vid tillfället gällande världsmarknadspris. Sålunda kan genom debitering av låga priser å varorna ett eljest nödvändigt tillskott av medel för förhindrande av likvidation undvikas eller nedbringas. I avsikt att bilda sig ett mera tillförlitligt omdöme om moderbolagens prispolitik gentemot deras här i riket befintliga dotterbolag hava kommitterade från oljebolagen infordrat uppgifter rörande samtliga till riket in-

komna och bokförda laster under åren 1933 och 1934. Samtliga tillfrågade företag utom Svenska Aktiebolaget Alfred Oisen & Co. hava inkommit med uppgifter. Nämnda bolag har förklarat sig icke kunna lämna någon upplysning om värdet av de under ifrågavarande år inkomna fartygslasterna, enär det danska moderbolaget ej debiterat varje last för sig utan varje månad på basis av deras samlade lager och inköp uträknat ett genomsnittspris, efter vilket debitering skett för försålda kvantiteter. I enlighet med det för upplysningarnas införskaffande särskilt uppgjorda formuläret hava övriga bolag uppgivit avskeppnings- och fakturadata samt kvantiteter och av moderbolagen debiterade priser å inkomna laster av olika brännoljor. Trenne bolag hava av moderbolagen debiterats fobpriser och tvenne bolag cifpriser. Till åstadkommande av en jämförelse mellan de belopp, som skolat debiteras de här i riket befintliga dotterbolagen — vilka av resp. moderbolag debiterats fobpriser — om de vid tidpunkterna för lasternas avskeppning gällande officiella golfnoteringarna (exportpriser fob Gulf Coast) legat till grund för moderbolagens debiteringar och de belopp, som dotterbolagen i verkligheten debiterats, hava kommitterade låtit verkställa en undersökning för år 1934 på grundval av uppgifter rörande exportpriserna fob golfen med avseende å motorbensin och lysfotogen (water white), hämtade ur den kända amerikanska tidskriften The Oil and Gas Journal. Enär tvenne noteringar förekomma, en lägre och en högre, har undersökningen baserats på medeltalet av nämnda båda noteringar. Undersökningen har givit vid handen, att ett av ifrågavarande dotterbolag debiterats priser, som så gott som sammanfalla med de officiella noteringarna. Vad beträffar de andra båda bolagen har konstaterats, att dessa debiterats belopp, som med i runt tal 1 230 000 kronor överstiga de belopp, som skolat debiteras, om de officiella golfnoteringarna legat till grund för varudebiteringarna. Vad beträffar de tvenne dotterbolag, som debiterats cif- och icke fobpriser, stöter en jämförelse av lättförklarliga skäl på svårigheter, enär man härvidlag måste räkna med försäkring och frakt, rörande vilka faktorer ifrågavarande dotterbolag icke kunna lämna upplysningar. En beräkning, verkställd på grundval av det debiterade cifpriset efter avdrag av en fraktkostnad av 1 öre pr liter, som, enligt vad kommitterade från auktoritativt håll erfarit, under år 1934 ungefär torde motsvarat tillämpade fraktsatser, giver vid handen, att beträffande omförmälda varuslag ett av dotterbolagen debiterats priser, som obetydligt överstiga golfnoteringarna, medan det andra debiterats priser, som sammanlagt understiga dessa med c:a 1 400 000 kronor. Beträffande sist omförmälda bolag må framhållas, att detsamma självt fått utöva prissättningen genom att sända moderbolaget kreditnota å de mottagna varorna och därvid avpassat prissättningen så, att bolagets rörelse för här ifrågavarande år utmynnat i ett mindre överskott. Ett av de bolag, som debiterats fobpriser, har även lämnat uppgifter å av moderbolaget särskilt debiterade frakter. Under förutsättning att moderbolaget i stället debiterat frakterna efter ovan angiven beräkningsgrund, 1 öre

21 pr liter, skulle dotterbolagets rörelse år 1934 hava utmynnat i ett med c:a 660 000 kronor förbättrat resultat. Framhållas bör, att ovanstående undersökning icke omfattat de varuslag, för vilka officiella exportprisnoteringar fob Gulf Coast saknas. Av det ovan anförda framgår, att två dotterbolag debiterats priser å motorbensin och fotogen, som väsentligt överstiga de officiella golfnoteringarna, att två bolag debiterats priser, som i stort sett stått i paritet med golfnoteringarna, och att ett bolag beretts möjlighet att debiteras priser, som väsentligt understiga sistnämnda moteringar. Det har varit kommitterade angeläget att söka utröna, huruvida möjligheter föreligga att inköpa olika slag av brännoljor till priser, understigande de officiella golfnoteringarna. Kommitterade hava genom förmedling av person med förbindelser inom den amerikanska oljemarknaden erhållit upplysningar, vilka giva vid handen, att de varor, som äro föremål för exportprisnoteringar fob golfen, i regel kunna inköpas till priser, vilka understiga de lägre officiella noteringarna med minst */4—*/s c e n t P r amerikanskt gallon under förutsättning av export i fulla skeppslaster. Sagda förhållande innebär, att varorna kunna inköpas till priser pr liter, som med minst */*—V2 öre understiga de officiella golfnoteringarna. Härutinnan hänvisa kommitterade till bil. 37, utgörande utdrag av i denna angelägenhet förd skriftväxling, som ställts till kommitterades förfogande. Utsikter torde otvivelaktigt förefinnas för en så stor köpare, som ett ev. svenskt monopol skulle bliva, att inköpa motorbensin och lysfotogen till priser, som med c:a 1/2 öre pr liter understiga de officiella golf exportpriserna. Eftersom de svenska dotterbolagen tillsammantagna — vad beträffar motorbensin och lysfotogen — i stort sett, såsom ovan framhållits, kunna sägas hava blivit debiterade priser, motsvarande de officiella golfnoteringarna, skulle för år 1934 en prisreduktion av lf2 öre pr liter hava inneburit en förbättring av det redovisade årsresultatet av sammanlagt något över 3 milj. kronor. Det torde icke kunna bestridas, att den av moderbolagen tillämpade faktureringspolitiken i vissa situationer kan inverka på dotterbolagens beskattning i Sverige. Beträffande övriga varuslag hava kommitterade icke varit i tillfälle att undersöka, huruvida motsvarande prisreduktion kan påräknas. En dylik prisreducering skulle för år 1934 inneburit en minskning av inköpspriset med ytterligare c:a 1 milj. kronor. Kommitterade räkna emellertid endast med en sammanlagd prisreduktion av 3 milj. kronor å samtliga varuslag. Vad beträffar frågan, huruvida under åren 1933 och 1934 vidtagits avskrivningar i bolagets räkenskaper, motsvarande vad som betingats av slitningen av byggnader, anläggningar och driftsinventarier ävensom av värdeminskning till följd av ändrade avsättningsförhållanden, teknisk immodernitet eller dylikt, har i bolagens svar meddelats, att sådana avskrivningar i regel skett enligt allmänt tillämpade principer och att de väl täcka normalt slitage av byggnader, anläggningar och driftsinventarier ävensom annan vär-

r Vi" 3 1 /*

r

1 9 3 3 l

/6—31/l2

19 3 4

Vi" 8 1 /5

76-37l2

Rabatt öre pr liter Bensin. Yrkestrafiken: Vid köp från pumpar eller i fat och flaskor . .

4-2

3-2

Samma leveranssätt: över 40 000 1. omsättning pr år

5—3

Vid köp i bulk

4-3 3

Samma leveranssätt: över 40 000 1. omsättning pr år

4 Återförsäljare

3 Privatbilar

3 3

Statens verk, enskilda järnvägar, vägstyrelser, vägentreprenörer, stadskommuner, A. K. m. fl.; Vid köp från pumpar eller i flaskor

5 Vid köp i fat eller bulk

7 Rabatt kronor pr fat Lysfotogen. Återförsäljare, sjöfarten m. fl

2 Statens verk och därmed likställda

4 Återförsäljare, sjöfarten m. fl

2 Statens verk och därmed likställda

4 Motorfotogen och motorbrännolja.

Rabatt kronor pr ton Pannbrännolja

{fuel).

Konsumenter med kontrakt för hel eldningssäsong

deminskning i nyss nämnda avseenden samt att bokföringsvärdena genomgående äro lägre än de verkliga värdena. De inkomna uppgifterna angående beviljade rabatter under åren 1933 och 1934 utvisa, att bolagen i stort sett tillämpat samma rabattsystem. Höjning och sänkning har skett samtidigt vid nära nog samtliga rabattgivande bolag, och rabattsatserna — olika för olika grupper av förbrukare — hava i det fåtal fall, då de ej varit lika vid de olika företagen, ej företett större skiljaktighet. I fråga om ett av företagen saknas detaljerade uppgifter angående tillämpade rabattsatser. De av företaget gjorda uttalandena synas emellertid giva vid handen, att man vid detta bolag använt sig av ett mera tänjbart system, vid vars tillämpning större hänsyn tagits till konkurrenssynpunkter, än vad i allmänhet skett vid de övriga bolagen. Vid ett av företagen, vilket specialiserat sig på ett färre antal produkter än de övriga bolagen, skulle enligt uppgift inga rabatter hava medgivits.

23 Till närmare åskådliggörande av tillämpade rabattsatser för olika förbrukare h a r å sid. 22 intagits en sammanställning, grundad på förberörda uppgifter. Det bör observeras, att siffrorna utgöra genomsnittssiffror, och att de endast i grova drag angiva principerna för rabattsystemets tillämpning. Bolagen hava nämligen i fråga om en mängd detaljer handlat olika. Särskilt har konkurrensen mellan företagen icke oväsentligt pressat rabatterna i höjden. Underhandsrabatter hava i rätt stor utsträckning beviljats till nackdel för konkurrenterna, vilka underhandsarrangement dock endast antydningsvis påpekats i de lämnade uppgifterna. På grund av ovan nämnda förhållanden få de uppgivna rabatterna betraktas såsom minimisiffror, vilka icke sällan överskridits. För inhämtande av uppgifter beträffande bolagens varuinköp och varuförsäljningar har upprättats ett särskilt formulär i anslutning till huvudformuläret beträffande driftsresultaten för åren 1933 och 1934. I enlighet med förstnämnda formulär hava bolagen inkommit med varuredovisningar för nämnda båda år med angivande av kvantiteter i kg samt värden å ingående lager, inköp, överföringar mellan olika varuslag, läckage, försäljning och egen förbrukning, utgående lager samt bruttovinster för följande varuslag, nämligen: Bensin (flyg-, extraktions- och motor-); Bentyl; Fotogen (lys- och motor-); Övriga brännoljor [motor-, eldnings- (diesel-) och pann- (fuel)]; Motoralkohol; Bensol och Övriga varor. Dessa redovisningar, vilka beträffande år 1934 sammanställts å bilagor 1934: 9—12 med detaljerade uppgifter för de olika bolagen, lämna på grund av sättet för uppställningen en överskådlig, fyllig och belysande bild av här ifrågavarande förhållanden. Flertalet bolag har utan större svårighet direkt på grundval av bokföringen kunnat lämna uppgifter i enlighet med formuläret. Ett av bolagen, som i sina ursprungligen avlämnade varuredovisningar för åren 1933 och 1934 inmängt jämväl transportkostnader till depåer, har sedermera avlämnat nya varuredovisningar, i vilka dessa transportkostnader i enlighet med de uppgjorda formulären exkluderats i varuredovisningarna och överflyttats till vederbörande grupp bland omkostnaderna. I samband därmed har bolaget upplyst, att de i varuredovisningarna angivna bruttovinsterna på resp. produkter ej äro exakta, men att de av bolaget tillämpade beräkningsgrunderna i stort sett torde överensstämma med verkligheten. Ett bolag har ansett sig vara förhindrat att lämna redovisning i värdehänseende för de kvantiteter eldnings- och pannbrännoljor, som av detsamma i kommission försålts för det utländska moderbolagets räkning, vilket förhållande för övrigt delvis framgår av ovan intagna anmärkning i anslutning till uppgifter om inköpspriser cif Sverige. En omständighet, som i detta sammanhang tarvar ett påpekande, är, att oljebolagen icke tillämpat enhetligt förfarande

vid bokföringen av utbetalda provisioner till innehavare av konsignationsstationer. Hos vissa bolag bokföras provisionerna i fråga såsom avdrag å försäljningspriset på samma sätt som rabatterna till de stationsinnehavare, som köpa i fast räkning, medan hos andra bolag dylika provisioner föras såsom omkostnader. Sålunda hava trenne bolag i sina avgivna uppgifter förfarit på sistnämnda sätt, d. v. s. upptagit provisionerna såsom omkostnader bland övriga dylika för varornas distribution i minut genom servicestationer etc. Sammanlagda beloppen för av nyssnämnda bolag utbetalda provisioner av här ifrågavarande slag för åren 1933 och 1934 utgjorde 3 734 034 resp. 3 976 716 kronor. Då kommitterade ansett önskvärt att i görligaste mån framlägga enhetliga uppgifter med avseende å oljebolagens ekonomiska förhållanden, hava ovannämnda provisionsbelopp avdragits från omkostnaderna och i stället fått påverka bruttoresultaten enligt oljebolagens varuredovisningar. I oljebolagens varuredovisningar ingår bruttovinst å »övriga varor» med 5 099 000 kronor. Dessa varor utgöras i huvudsak av smörjoljor, och då desamma icke äro avsedda att monopoliseras, måste med anledning härav hänsyn härtill tagas vid beräkningen av ett monopols vinstresultat. Vid de beräkningar, som gjorts beträffande besparingar å omkostnader avskilda slag, har någon hänsyn icke tagits till att försäljningen av smörjoljor etc. möjligen helt kommer att bortfalla, utan hava besparingarna beräknats till viss procent av oljebolagens hittillsvarande omkostnader för samtliga varuslag. Skulle ett monopol icke finna lämpligt att idka försäljning av smörjoljor, räkna kommitterade med en minskad nettovinst av c:a 3 milj. kronor. Under rubriken diverse inkomster redovisa de olika bolagen inkomster, såsom framgår av bil. 1933:2 och 1934:2, med sammanlagt 1250 960 (5 400 674) kronor (det förstnämnda beloppet gäller här liksom i utredningen för övrigt år 1934 och det inom parentes angivna år 1933). Härav utgör ett belopp av 414 061 kronor (464 150) huvudsakligen provisioner, som ett av bolagen redovisar såsom inkomst, erhållen genom försäljning i kommission för moderbolagets räkning. Sistnämnda belopp kan ett monopol fortfarande påräkna såsom inkomst, övriga inkomster under ovan nämnda rubrik, räntor 53 318 (256 049) kronor, kursvinster 114 013 (3 972 077) kronor — det senare beloppet i främsta rummet beroende på dollarns devalvering — torde komma att bortfalla. Övriga inkomster, 669 568 (708 396) kronor, huvudsakligen bestående av hyresinkomster från fastigheter, provisioner etc, komma enligt kommitterades mening likaledes att bortfalla av skäl, som närmare angivits nedan under »diverse omkostnader». Detta föranleder alltså minskad inkomst för monopolet av 836 899 (4 936 523) kronor. Till vinnande av en i görligaste mån tillförlitlig uppskattning av de omkostnadsbesparingar, som kunna vara att påräkna vid införande av ett statsmonopol, hava från oljebolagen infordrats specificerade uppgifter beträffande omkostnader av olika slag. Det härför upprättade formuläret ansluter sig till

25 huvudformuläret rörande driftsresultatet. särskilts för följande huvudgrupper: 1. Oceananläggningar; 2. Depåer och magasin; 3. Emballage; 4. Avdelningskontor; 5. Distriktsagenter; 6. Reklam; 7. Transporter; 8. Administration;

Ifrågavarande omkostnader hava

varjämte uppgifter å samma formulär infordrats rörande omkostnader i form av 9. Nedskrivningar och bortskrivningar av osäkra fordringar samt 10. Diverse omkostnader, som ev. icke kunna eller anses böra inkluderas under ovanstående rubriker. Beträffande omkostnader för varornas distribution i minut genom servicestationer etc. hava upplysningar lämnats å huvudformuläret för redovisning av driftsresultaten. Varje huvudgrupp av ovan specificerade omkostnader har i sin tur uppdelats i vissa underavdelningar, omfattande avskrivningar, löner, hyror etc. Totalbelopp för hela gruppen av bolag beträffande varje dylik underavdelning finnas dels angivna här nedan under resp. rubriker, dels uppförda i nedan upprättade generalsammandrag över driftsresultaten för åren 1933 och 1934. I det fåtal fall, där hos något av bolagen bokföringen icke varit så anordnad, att formuläret strikt kunnat följas, lämnas upplysning härom i nedan intagna redogörelse för undersökningarna rörande möjligheten att genom ett monopols införande och därmed följande rationaliseringsåtgärder ernå besparingar beträffande administrations- och distributionskostnader, varjämte vederbörlig hänsyn till förhållandet tagits vid de beräkningar, som i anledning av omförmälda undersökningar blivit verkställda. Kommitterade få i övrigt beträffande ovan specificerade omkostnader hänvisa till bil. 1933: 13—22 och 1934: 13—22, vilka i detalj lämna upplysningar angående varje bolags omkostnader av här ifrågavarande slag.

c)

B e r ä k n i n g a r r ö r a n d e e r s ä t t n i n g till fast anställd p e r s o n a l a v olika k a t e g o r i e r s a m t d i s t r i k t s a g e n t u r p e r s o n a l .

Såsom framgår av redogörelsen över infordrade uppgifter hava kommitterade, för att bereda möjlighet till ett någorlunda tillförlitligt bedömande av storleken av de kostnader, som staten måste vidkännas i form av ersättning till den personal av olika kategorier, som vid ett ev. monopols införande blir överflödig och därför måste entledigas från sina nuvarande befattningar, från oljebolagen infordrat vissa uppgifter för åren 1933 och 1934

26 i enlighet med härför särskilt upprättade formulär. Oljebolagen hava på grund härav inkommit med specifika uppgifter å avlöningsbelopp, som under ifrågavarande tvenne år utbetalts till kontorspersonal vid huvudkontor; föreståndare och kontorspersonal vid oceananläggningar; personal vid avdelningskontor och depåer (föreståndare och kontorspersonal); arbetarpersonal vid oceananläggningar; arbetarpersonal vid depåer och magasin samt övrig personal av olika kategorier vid huvudkontor, oceananläggningar samt avdelningskontor och depåer. Vidare hava oljebolagen i enlighet med särskilt formulär avlämnat uppgifter å ersättningar, som under samma tid utbetalts till personer (firmor), vilka, utan att vara anställda, innehaft distriktsagenturer eller dylikt mot provision (ej bensinstationer). Förenämnda avlöningsuppgifter hava blivit föremål för bearbetning i enlighet med de riktlinjer, som motorbränslesakkunniga angivit i sitt vid betänkandet fogade utkast till förordning om vad iakttagas skall i avseende å införande av statsmonopol å partihandeln med brännoljor, § 7. Denna paragraf har följande lydelse. »Personlig ersättning skall tillkomma den, som vid tiden för monopolets ikraftträdande innehar stadigvarande anställning hos partihandlare med brännoljor. Såsom villkor för erhållande av dylik ersättning gäller: a) att personen vid monopolets ikraftträdande är svensk medborgare; b) att personen vid monopolets ikraftträdande uppnått minst 25 års ålder; c) att personens inkomst av arbete under de fyra närmaste kalenderåren före monopolets ikraftträdande uteslutande eller till väsentlig del härflutit av inom riket utövad sådan verksamhet, som i första stycket avses; samt d) att personen icke erhållit och icke kunnat erhålla någorlunda motsvarande anställning hos monopolets utövare; dock att den, som erhållit anställning hos monopolets utövare, skall äga utbekomma hela ersättningsbeloppet, bestämt enligt vad nedan sägs, därest han inom två år från tiden för monopolets ikraftträdande blivit utan eget förvållande skild från anställningen, samt tre fjärdedelar av samma belopp, därest han inom fem år från nämnda tid blivit utan eget förvållande från anställningen skild. För bestämmande av ersättningen beräknas medeltalet av den vederbörligen styrkta årsinkomst, vilken för de två närmaste kalenderåren före monopolets ikraftträdande åtnjutits (medelårsinkomst), därvid hänsyn ej tages till sådan förbättring av avlöningsvillkoren, vilken inträtt efter år , för såvitt ej giltiga skäl för dylik förbättring prövas hava förelegat. Ersättningen skall utgå med belopp motsvarande en halv medelårsinkomst för den verksamhetstid, som omfattar de fyra närmaste kalenderåren före monopolets ikraftträdande. För varje tidigare helt verksamhetsår ökas ersättningen med en femtedels medelårsinkomst, dock endast i den mån varje sådant verksamhetsår motsvaras av två ersättningstagares levnadsår utöver fyllda 25 år. Ersättningen må icke i något fall utgå med högre belopp än fyra gånger medelårsinkomsten, dock icke i något fall med högre belopp än 100 000 kronor. Där så finnes lämpligt, må ersättning varom i denna paragraf förmäles, ökad med tio procent, i stället för att till ersättningstagaren på en gång utbetalas, tillgodokomma honom i form av livränta.»

27 Till närmare åskådliggörande av tillvägagångssättet vid beräkningarna av ersättningsbeloppen må anföras på nedannämnda förutsättningar grundade exempel. Förutsättningar: Monopolet kommer till stånd den 1 januari 1936. Utgångspunkt för åldersberäkningen: personalens ålder vid utgången av år 1935. Exempel: Till en person med femtio levnadsår, som varit anställd från den 1 maj 1920 (alltså under 15 hela verksamhetsår), och vars årsinkomst under åren 1933—1934 utgjort i medeltal 10 000 kronor (i förenämnda fall kan man icke räkna med medelårsinkomsten under åren 1934—1935, eftersom inkomsten år 1935 icke är känd), utgår ersättning enligt följande: Halv medelårsinkomst för fyra år (motsvarande levnadsåren 50, 49, 48 och 47) kr. 5000:— Återstå 11 fulla verksamhetsår, vilka emellertid endast motsvara 21 levnadsår utöver fyllda 25 år. Ersättning skall alltså utgå för 10 år med 1/5 medelårsinkomst, kr. 2 000:—, för varje eller ... kr. 20 000:— Summa ersättning kr. 25 000: —. De i enlighet med förenämnda exempel bolagsvis verkställda beräkningarna (bil. 23) utmynna i ett ersättningsbelopp till fast anställd personal av 12 398 683 kronor under förutsättning, att densamma helt skulle entledigas. Som av ovannämnda förutsättningar och exempel framgår, har såsom utgångspunkt för åldersberäkningen tagits personalens ålder vid utgången av år 1935 och för löneberäkningen inkomsten under åren 1933—1934. Vid ett monopols införande måste sålunda förnyade beräkningar verkställas, men de nu uppgjorda kalkylerna möjliggöra dock en ungefärlig uppskattning av den engångskostnad, som kan ifrågakomma för ersättning till den övertaliga personalen. För att få det totala ersättningsbeloppet mera i överensstämmelse med förhållandena exempelvis den 1 januari 1937 anse kommitterade, att till ovannämnda ersättningsbelopp, 12 398 683 kronor, bör läggas ungefär Vs medelårsinkomst, 1 844 687 kronor, varför slutbeloppet, under förutsättning att all fast anställd personal skulle entledigas, i runt tal skulle bliva 14 243 000 kronor, utgörande c:a 154 % av den sammanlagda medelårsinkomsten för alla anställda. Såsom framgår av å annan plats i betänkandet intagna redogörelser för verkställda beräkningar beträffande inbesparingar å omkostnader i form av löner till olika personalgrupper, giver en beräkning av de ersättningar, som ett monopol skulle hava att utgiva till avskedad fast anställd personal, ett resultat av i runt tal 8 022 000 kronor enligt följande sammanställning:

28 Ersättning fram till 1 jan. 1936 om all personal entledigas

Tillägg för år 1936 Ve medelårsinkomst

Summa ersättning

4 Medelårsinkomst

Personalgrupp

1 Beräknad indragning av personal

%

Ersättning kronor

2 588 574

Kontorspersonal: Huvudkontor

. .

2 163 039

2 S03 109

432 608

3 235 717

80 Oceananläggning .

251 034

402 525

50 207

452 732

113 183

Avdelningskontor .

3 356 962

4 154 490

671 392

4 825 882

3 619 412

220 738

262 865

307 012

76 753

Oceananläggning .

815 660

1 283 697

163 132

1 446 829

361 707

Depåer och magasin

647 969

1104 682

129 594

1 234 276

308 569

44 893

50 311

8 979

59 290

44 467

60 751

Depåer Arbetarpersonal:

Övrig personal: . .

54 521

65 035

10 904

75 939

80 Oceananläggning .

202 586

274 103

40 517

314 620

78 655

Avdelningskontor .

47 714

8 354

56 068

42 051

Depåer

174 451

265 106

34 890

299 996

74 999

Huvudkontor

Transportarbetare: Oceananläggning .

424 016

522 984

84 803

607 787

121 557

Depåer

825 800

1162 062

1 327 222

530 889

12 398683

165 160 1844 687

Summa

14 243 370

8 021 567

De från oljebolagen infordrade uppgifterna beträffande personer (firmor), som, utan att vara anställda, innehava distriktsagenturer eller dylikt (ej bensinstationer) mot provision, avsågo att lämna upplysningar bl. a. i nedan nämnda hänseenden: arbetets art; tiden för kontraktets tecknande; uppsägningstid; bruttoinkomst och uppskattning av nettoinkomst. Vidare hava från bolagen infordrats uppgifter förutom beträffande vederbörandes namn och verksamhetsort, huruvida vederbörandes inkomster från resp. oljebolag varit att anse såsom huvud- eller biinkomst. Det har emellertid i regel varit omöjligt för oljebolagen att beräkna distriktsagenternas nettoinkomst, och torde i detta sammanhang böra citeras vad ett av bolagen angivit såsom skäl härför: »Vi anse oss icke kunna göra någon uppskattning av nettoinkomsten, därför att omkostnaderna för en distriktsagentur icke äro jämförbara med omkostnaderna vid våra egna avdelningskontor. En distriktsagent, som jämsides med agenturen för oss även driver annan rörelse, har kanske redan för denna senare rörelse personal, kontor, telef o-

29 ner etc., som kunna utnyttjas även för arbetet med agenturen; resor för olika ändamål kunna kombineras o. s. v. Nettoinkomsten beror alltså på förhållanden, som äro olika i varje särskilt fall och som vi sakna närmare kännedom om. En uppskattning av nettoinkomsten måste enligt vår mening göras av distriktsagenterna själva, och bör härvid vara fastslaget, om med nettoinkomst endast menas nettot för agenturfirman själv eller även de löner, som minskat nettot för firman men varit en inkomst för den eller dem av de anställda, som sysslat med ifrågavarande arbete.» De sammanlagda bruttoinkomsterna för ifrågavarande distriktsagenter etc. hava av bolagen uppgivits till 1 459 773 kronor för år 1933 och 2 537 873 kronor för år 1934. Av dessa belopp beräknas c:a 2/3 motsvara löner eller annan form av inkomst för personer, som omhänderhava oljeförsäljningen. Då de personer eller firmor, som här beröras, i stort sett hava samma arbetsuppgifter, som åvila personalen vid oljebolagens avdelningskontor, anse kommitterade, att dessa personer böra erhålla ersättning för förlorad arbetsinkomst enligt samma grunder, som föreslagits för dem, vilka vid tiden för monopolets ikraftträdande innehava stadigvarande anställning hos oljebolagen. Såsom motsvarighet till de fast anställdas löner vid beräkningen av ersättningsbeloppens storlek bör man för nu ifrågasatt ersättning räkna med medeltalet av ovannämnda två tredjedelar av bruttoinkomsten under åren 1933 och 1934 eller i runt tal 1 333 000 kronor. Beträffande anställningstid såsom grundval för ersättningsberäkningen för ifrågavarande grupp av personer anse sig kommitterade kunna utgå från det medeltal, som framkommit i tidigare omnämnd beräkning av ersättningarna till de hos oljebolagen fast anställda, nämligen 154 % av medelårsinkomsten, varför alltså ersättningen under förutsättning, att all ersättningsberättigad personal avskedades, skulle utgöra i runt tal 2 052 000 kronor. Då enligt nedan verkställda beräkningar av besparingar å omkostnader i form av löner till personal å avdelningskontor och distriktsagenturer räknats med en minskning av c:a 75 °/o, skulle i konsekvens härmed ersättningen till den från distriktsagenturer avskedade personalen utgöra i runt tal 1 540 000 kronor.

d)

F ö r e t a g e n s a n l ä g g n i n g s m e d e l , h y r e s a v t a l m. m. v i d av å r 1934 enligt u p p r ä t t a d e bilagor.

utgången

Såsom framgår av ovan intagna redogörelse för infordrade uppgifter, hava specifika dylika pr 31 /i 2 1934 införskaffats från oljebolagen beträffande följande förhållanden: till oceananläggningar hörande tomter; oceananläggningar; till depåer och magasin hörande tomter; depåer och magasin;

30 järnvägstankvagnar; tankbåtar m. fl. båtar; tankbilar och komb. tank- och flakbilar; flakbilar; personbilar; kontorsinventarier av olika slag, som icke upptagits i formulär för oceananläggningar, samt depåer och magasin; hyresavtal beträffande kontor, oceananläggningar, depåer och magasin; minst ettåriga kontrakt med anställd personal; utgående pensioner samt kontrakterade anläggningar, som ej hunnit färdigställas. Vad angår uppgifterna beträffande till oceananläggningar hörande tomter hava bolagen för varje anläggning i enlighet med formuläret lämnat uppgifter om ort och läge, beskrivning (jur. beteckning), areal, taxeringsvärde, anskaffningsår, anskaffningsvärde och bokföringsvärde. Sammanlagda arealen för tomterna utgör enligt de lämnade uppgifterna 621 280 m 2 , sammanlagda anskaffningsvärdena representera ett belopp av 1 827 806 kronor och sammanlagda bokföringsvärdena utgöra 1 827 806 kronor. Vad beträffar oceananläggningarna i övrigt lämna de inkomna uppgifterna upplysningar i följande hänseenden: i resp. oceananläggningar ingående anläggningsmedel (cisterner, byggnader, rörledningar, planering, div. övriga smärre anläggningsmedel samt div. lösa drifts- och kontorsinventarier), cisternernas användning med avseende å bensin, fotogen och brännolja samt deras rymd i m 3 , de olika tillgångarnas anskaffningsår, anskaffningsvärde, avskrivningsprocent, hittills verkställda avskrivningar samt bokförings- och taxeringsvärden. Uppgifterna beträffande de olika anläggningarna jämte till desamma hörande tomter hava sammanställts i särskilda tablåer (bil. 24), varvid även inkomna uppgifter beträffande hyresavtal med avseende å såväl hithörande tomter som anläggningsmedel i övrigt inarbetats i tablåerna, så att av desamma framgå hyreskontraktens förfallotid och uppsägningstid samt hyresbeloppen pr år. I anslutning till omförmälda tablåer uppgjort sammandrag (bil. 25) utvisar, att summan av de olika cisternernas rymd i m 3 utgör för bensincisternerna 129 889 m 3 , fotogencisternerna 71895 m 3 , brännoljecisternerna 91 573 m 3 och cisternerna för övriga produkter 20 995 m \ att sammanlagda hyresbeloppet representerar ett belopp av 552 685 kronor, att anläggningarnas (inkl. tomter) sammanlagda taxeringsvärde uppgår till 8 615 000 kronor, att sammanlagda anskaffningsvärdet för oceananläggningarna (exkl. tomter) utgör 17 385 968 kronor, och att sammanlagda bokföringsvärdet härå utgör 8 791 891 kronor. Antalet oceananläggningar, disponerade av de bolag, som varit föremål för undersökning, utgör 26 st., fördelade på följande orter enligt nedan intagna sammanställning:

31 S t o c k h o l m med Värtan Loudden Telegraf berget Stora Höggarn Lidingö Göteborg med Marieholm Oljenäset Arendal Hjärtholmen Ryanäs Långedrag

omnejd: 2 st. 4 » 1 » 1 » 1 »

9 st.

1 st. 1 » 1 » 1 » 1 » 1 »

6 »

omnejd:

Malmö med omnejd: Malmö Limhamn Hälsingborg Landskrona Oxelösund Gävle Örnsköldsvik

2 st. 1 »

3 » 4 » 1 » 1 » 1 » 1 » Summa 26 st.

Utöver ovannämnda oceananläggningar finnes en mindre dylik i Kristinehamn, vilken disponeras av ett av de på senare år nytillkomna mindre företagen, samt en av Foreign Oil finansierad nyanläggning i Malmö, vadan antalet oceananläggningar i riket utgör 28 st. Beträffande bolagets uppgifter med avseende å depåer och magasin samt till desamma hörande tomter hänvisas till vad ovan anförts beträffande oceananläggningar. De sammanställningar, som kommitterade funnit lämpligt uppgöra beträffande här ifrågavarande slag av anläggningar (bil. 26), upptaga länsvis med resp. orter uppförda i bokstavsföljd samtliga å orterna befintliga depåer och magasin med angivande av vederbörande ägare, specifikation över resp. anläggningar i enlighet med oljebolagens uppgifter, egna tomters taxerings- och bokföringsvärden, förfallotid för kontrakt å förhyrda tomter och anläggningar, uppsägningstid i månader samt hyresbelopp, ägda anläggningars (exkl. tomter) taxerings-, anskaffnings- och bokföringsvärden samt, i de fall, där uppgifter vederbörligen lämnats, anskaffningsår och avskrivningsprocent. Av bil. 27 framgå resp. värden och belopp beträffande depåer och magasin för Stockholm och de olika länen i riket. Enligt sist nämnda båda bilagor utgör egna tomters taxerings- och bokföringsvärde 824 650 resp. 870 572 kronor, ägda anläggningars (exkl. tomter) taxerings-, anskaffnings- och bokföringsvärden 6 933 500, 13 612 676 resp. 7 048 738 kronor. Antalet anläggningar av här ifrågavarande slag uppgår till 565 st., fördelade på 237 st. orter. Antalet anläggningar i de olika länen utgör:

32 Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

5 st. 11 » 10 » 28 » 33 » 23 » 13 » 20 » 10 » 17 » 18 » 19 » 15 » 68 » 20 » 29 » 24 » 14 » 16 » 28 » 32 » 32 » 20 » 34 » 26 » Summa 565 st.

Vad angår järnvägstankvagnar hava kommitterade infordrat specifika uppgifter rörande desamma åsatta nr, deras rymd i liter, anskaffningsår och anskaffningsvärde, avskrivningsprocent, hittills verkställda avskrivningar samt bokföringsvärden. Totalsummorna för resp. bolag beträffande antal, rymd, avskrivningsprocent samt anskaffnings- och bokföringsvärden framgår av bil. 28, som utvisar, att antalet järnvägstankvagnar utgör 330, att tankarnas rymd utgör 6 006 174 liter samt att anskaffnings- resp. bokföringsvärdet uppgår till 2 022 617 resp. 933 265 kronor. Tankbåtar m. fl. båtar hava närmare specificerats av oljebolagen i enlighet med uppgjort formulär, innehållande uppgifter om resp. fartygs namn, tankarnas rymd i liter, netto reg.-ton, anskaffningsår, anskaffningsvärde, avskrivningsprocent samt hittills verkställda avskrivningar och bokföringsvärde. Förenämnda uppgifter framgå av bil. 29. Fartygstankarnas sammanlagda rymd i liter utgör 6 777 170, sammanlagda tonnaget för 60 st. båtar och pråmar av 85 redovisade utgör i reg.-ton 3 461, sammanlagda anskaffningsvärdet utgör 3 311 820 kronor, hittills verkställda avskrivningar uppgå sammanlagt till 1 927 735 kronor och bokföringsvärdet utgör sammanlagt 1 384 085 kronor. Beträffande samtliga olika slag av bilar hava bolagen inkommit med uppgifter med avseende å anskaffningsår, anskaffningsvärde, avskrivningsprocent, hittills verkställda avskrivningar och bokföringsvärde, varjämte beträffande tankbilar och kombinerade tank- och flakbilar uppgifter lämnats om

33 tankarnas rymd i liter och beträffande flakbilar lastkapaciteten i kg. De olika bolagens uppgifter härutinnan framgå av bil. 30—32. Tankarnas rymd i liter och lastkapaciteten i kg för tankbilar och kombinerade tank- och flakbilar resp. flakbilar utgjorde 574 248 liter resp. 340 790 kg. Avskrivningsprocenten har varierat mellan 10 och 25 beträffande samtliga kategorier av bilar. Nedanstående tablå utvisar för resp. bilkategorier antal samt anskaffningsoch bokföringsvärden:

Tankbilar

Antal

Anskaffningsvärde

Bokföringsvärde

234 178 88 500

2 262 749 1109 095 503 388 3 875 232

464 043 166 846 165 389 796 278

och kombinerade tank- och

Personbilar Summa

I de av oljebolagen lämnade uppgifterna beträffande kontorsinventarier, som icke av bolagen redovisats i samband med oceananläggningar samt depåer och magasin eller äro placerade å bensinstationer, hava oljebolagen i enlighet med uppgjort formulär lämnat upplysningar om kontorsinventariernas sammanlagda anskaffningsvärde, vid avskrivningar tillämpade procentsatser och kontorsinventariernas sammanlagda bokföringsvärde. Antalet av de olika oljebolagen ägda, skilda slagen av kontorsmaskiner liksom anskaffnings- och bokföringsvärden beträffande samtliga här ifrågavarande slag av kontorsinventarier framgå av bil. 33. Sammanlagda anskaffnings- resp. bokföringsvärdet utgjorde 2 030 069 kronor resp. 838 123 kronor. Beträffande samtliga ovan nämnda slag av tillgångar må nämnas, att avskrivningsprocenterna varierat, att såsom regel procentsatserna torde ha tilltagits i överkant samt att såsom följd härav tillgångarnas bokföringsvärden med hänsyn till fortsatt drift äro uppförda till jämförelsevis låga värden. Av oljebolagen ingångna hyresavtal beträffande kontor framgå av bil. 34, som länsvis upptager i bokstavsföljd de orter, där kontoren äro belägna.' Vidare angivas kontorens läge å resp. orter, dag för kontrakts upprättande, förfallodag, uppsägningstid i månader samt hyresbelopp pr år. Tablåerna utvisa, att antalet ingångna hyresavtal utgör 108 st., fördelade på 43 st. orter med ett sammanlagt hyresbelopp av 385 197 kronor. Förfallotiderna variera högst väsentligt liksom uppsägningstiderna. Oljebolagens uppgifter beträffande ingångna avtal i form av anställningskontrakt på minst ett år utvisa, att endast två av bolagen tecknat dylika kontrakt. Av bil. 35 framgå de på dylikt sätt anställdas namn och befattningar, tidpunkterna för kontraktens upprättande och utlöpande, kontrakterad uppsägningstid i månader samt kontrakterade löneförmåner pr år. Antalet av det ena bolaget ingångna kontrakt av här ifrågavarande slag utgör endast 7 st. med ett sammanlagt årligt lönebelopp av 124 000 kronor. 3 — 356390.

34 De som ingåtts under åren 1929—1932 utlöpa under åren 1935—1937. Uppsägningstiderna variera mellan 3 och 12 månader. Bolaget meddelar, att underhandlingar pågå om tecknande av nya kontrakt för vissa tjänstemän, till antalet 5 st., vilkas kontrakt utgått. Det andra bolaget har tecknat dylika kontrakt med två personer med ett sammanlagt årligt lönebelopp av 76 800 kronor, varav ett kontrakt om 72 000 kronor utlöper den 1 nästinstundande januari månad, då vederbörande löntagare avgår med pension. Vederbörlig hänsyn har tagits till ifrågavarande kontrakt vid de beräkningar, som kommitterade verkställt med avseende på de engångskostnader, vilka äro att påräkna i samband med ett statsmonopols införande. I avsikt att bilda sig en uppfattning om storleken av de av oljebolagen ingångna förpliktelserna beträffande pensioner hava kommitterade anmodat bolagen att i enlighet med uppgjort formulär lämna uppgifter, innefattande vederbörande pensionstagares namn, förutvarande befattning och ålder samt upplysningar om pensionsbelopp och tidpunkten för pensionens beviljande. Utöver ovannämnda uppgifter hava bolagen anmodats att lämna ingående redogörelse för sina pensioneringssystem, varvid särskilt skulle omnämnas, huruvida ev. förpliktelser från bolagens sida äro fastslagna i pensionsreglemente, anställningskontrakt e t c , eller om pensioner beviljats från fall till fall enligt inom bolaget tillämpad kutym. Av de i enlighet med kommitterades anmaning inkomna upplysningarna i förenämnda hänseenden framgår, att tre bolag icke hava pensionärer eller ingått förpliktelser av här ifrågavarande slag. Ett av sist omförmälda tre bolag har uppgivit, att ett förslag till pensioneringssystem framlagts för moderbolaget, vilket f. n. har detsamma under behandling. Av de övriga trenne bolagen har ett uppgivit namnen på fem förutvarande, numera avlidna, befattningshavare i bolaget, vilkas förmånstagare garanterats vissa till beloppen närmare angivna pensioner, å vilka f. n. återstår till utbetalning ett ringa belopp. Ett bolag har översänt ett den 25 september 1933 å extra bolagstämma antaget pensionsreglemente med däri intagna närmare bestämmelser rörande pensionering av bolagets personal och dessutom lämnat uppgift angående nuvarande pensionärer och pensionsbelopp. Antalet pensionärer den 31 december 1934 uppgingo i detta bolag till 108 st. med ett sammanlagt årligt pensionsbelopp av 295 120 kronor. Det återstående bolaget slutligen har översänt stadgar för ett slags pensionsfond, som närmast har karaktär av kapitalsamlingsfond vilken juridiskt är helt skild från bolaget. De anställda inbetala varje månad en viss procent av sin lön och bolaget insätter samtidigt i fonden ett lika stort belopp. Delägares i fonden innestående behållning, inbegripet därå upplupen ränta, utbetalas oavkortat till delägare, då h a n lämnar sin plats i bolaget. Några pensionsförpliktelser i övrigt föreligga icke i detta bolag. Kommitterade taga för givet att, i den mån oljebolagen vid ett ev. monopols ikraftträdande skulle befinnas hava garanterat sin personal viss ersättning i form av pensioner, monopolföretaget bör, därest dylik förpliktelse är ovillkorlig, övertaga densamma, varvid pensionernas kapitaliserade värde

35 bör gå i avräkning mot de likvider för övertagna tillgångar, som monopolet har att erlägga. Vad slutligen angår kontrakterade anläggningar, som ej hunnit färdigställas (ej bensinstationer), hava trenne bolag redovisat dylika och därvid lämnat uppgifter rörande desamma med avseende å ort, slag av anläggning, tidpunkterna för ev. entreprenadkontrakts upprättande samt storleken av anläggningskostnaderna. Dessutom hava dessa bolag lämnat uppgifter rörande dels beräknade tidpunkter för resp. anläggningars färdigställande, dels det belopp, till vilket de i bokföringen pr 31/i2 1934 redovisade anläggningarna upptagits. Av bil. 36, som specifikt upptager samtliga ovannämnda uppgifter och namnen på resp. bolag, framgår, att totalbeloppet för de kontrakterade anläggningarnas färdigställande beräknas utgöra 881 661 kronor samt att ifrågavarande anläggningar redovisats i bokföringen vid sistnämnda tidpunkt med ett sammanlagt belopp av 432 905 kronor. Tidpunkterna för färdigställandet variera något, men samtliga anläggningar beräknas vara i färdigt skick före sommarens slut innevarande år. e ) Företag, s o m icke blivit föremål för n ä r m a r e u n d e r s ö k n i n g a r . I anslutning till ovanstående, på uppgifter från förenämnda bolag grundade redogörelse, hänvisas i fråga om ett par under senare år nytillkomna mindre företag, nämligen Bilägarnas Inköpscentral förening u. p. a. samt Aktiebolaget Hansabensin, vilka icke blivit föremål för närmare undersökningar, till bil. 38. Från finna Knape & Co. hava några upplysningar, trots upprepade anmaningar, icke erhållits. Då dessa trenne företag såväl beträffande försäljningskvantiteternas som anläggningskostnadernas storlek äro jämförelsevis obetydliga, hava kommitterade vid sina beräkningar och kalkyler icke ansett erforderligt att taga särskild hänsyn till desamma.

III. Kommitterades undersökningar rörande möjligheten av att genom ett monopols införande och därmed följande rationaliseringsåtgärder ernå besparingar beträffande administrations- och distributionskostnader. a) G e n e r a l s a m m a n s t ä l l n i n g av oljebolagens driftsresultat för å r 1933. Bruttovinst å varuförsäljning Diverse inkomster: Räntor

Kursvinster Övri a ^ Summa vinster

37 092 240: 70 256 049: 36 3 972 077: 26 1 172 547: 80

5 4 0 0 674: 42 42 492 915; 12

36 Omkostnader utom dyl. för varornas distribution i minut genom servicestationer e t c : Oceananläggningar: Avskrivningar 452 203: 04 Löner 1 186 558: 32 Hyror. '[] 475 235: 93 Övriga 547 253: 53 2 661 250: 82 Depåer och magasin: Avskrivningar 592 5 8 8 : 2 7 Löner 1 101 336: 91 276 768: 25 H y r o r övriga 765 483: 79 2 736 177: 22 Emballage: Avskrivningar 913 8 8 1 : 2 5 Inköpspris för emballage, som icke bokförts såsom 5 926: 29 tillgång övriga 249 796: 58 i 169 604: 12 Avdelningskontor: Avskrivningar 14 845: 11 Löner och provisioner 2 929 430: 17 129 161: 33 Hyror 922 060: 28 Resekostnader 82 Representation 378: 63 övriga 596 879: 95 4 674 755: 47 Distriktsagenter: Provisioner 1 761 618: 20 övriga 525 774: 01 2 287 392: 21 448 428: 77 Reklam Transportkostnader: Avskrivningar å: Järnvägstankvagnar 96 346: 46 Båtar 172 884:26 Tank- och flakbilar • 488 019: 82 757 250: 54 övriga kostnader för transporter från oceananläggningar till depåer och magasin (inkl. löner till transportarbetare) 5 943 497: 48 övriga kostnader för transporter från depåer och magasin till konsumenter 4 934 697: 85 \\ 635 445: 87 Administrationskostnader: Avskrivningar 149 053: 90 Löner 3 477 705: 24 Hyror. 1 " 320: I4 Resekostnader inkl. omkostnader för personbilar j ä m t e avskrivningar å dessa 481 591: 14 Representation 39 936: 45 övriga 1 473 156: 27 5 820 763: 14 Nedskrivningar och bortskrivningar av osäkra fordringar 1 218 525: 86 Diverse omkostnader: R ä n t o r och garantiprovisioner 1 620 036: 20 Kursförluster 1 340 225: 72 övriga 2 116 877:71 5 077 139: 63 Summa omkostnader utom dyl. för varornas distribution i minut genom servicestationer etc

37 729 483: 11

37 N e t t o v i n s t utan hänsyn tagen till omkostnader för varornas distribution i minut Omkostnader för varornas distribution i minut genom servicestationer e t c : Avskrivningar 2 459 811: 48 Löner till fast anställd bensinstationspersonal.. 1 0 7 8 574:47 Hyror 1 167 277: 47 övriga 2 470 544: 22 Nettoförlust å rörelsen i sin helhet enligt oljebolagens vinst- och förlusträkningar

4 763 432: 01

7 1 7 6 207: 64 2 412 775: 63

b) Generalsammanställning av oljebolagens driftsresultat för år 1934. Bruttovinst å varor: Bensin: Flyg 295 446: 29 Extraktions 9 368: 79 Motor 22 154 060: 21 Diverse 21 768: 43 22 480 643: 72 Bentyl 1 114 501: 24 Fotogen: Lys 4 577 396: 86 Motor 1 234 873: 13 5 812 269:99 Brännoljor: Motor 1 847 466: 68 Eldnings 293 759: 51 Pann 94 446: 44 2 235 672: 63 Bensol 21 769: 85 ö v r i g a varor 5 099 358: 06 36 764 215: 49 A v g å r : bruttoförlust å motoralkohol 88 539: 90 36 675 675: 59 Diverse inkomster: Räntor Kursvinster Övriga

53 318: 03 114 013: 17 1 083 629: 44

Summa vinster Omkostnader utom dyl. för varornas distribution i minut genom servicestationer e t c : Oceananläggningar: Avskrivningar Löner Hyror Övriga Depåer och magasin: Avskrivningar Löner Hyror Övriga

a 2 50

960: 64

37 926 636: 23

463 503: 73 1 116 078: 79 416 687: 48 605 535: 33

2 601 805: 33

554 146: 90 1 074 750: 06 315 709: 87 725 007: 23

669 614: 06

38 Emballage: Avskrivningar 589 431: 88 Inköpspris för emballage, som icke bokförts såsom tillgång 5 078: 08 Övriga 368 765: 90 953 275: 86 Avdelningskontor: Avskrivningar 30 042: 09 Löner och provisioner 3 842 891: 62 Hyror 178 685: 37 1096 816: 98 Resekostnader 105 187:60 Representation 935 613:69 6 189 237:35 övriga Distriktsagenter: 1 891 839:37 Provisioner 472 239:76 2 364 079:13 övriga 648 479:81 Reklam Transportkostnader: Avskrivningar å: Järnvägstankvagnar 81 882: 47 Båtar 158 606: 88 Tank- och flakbilar 329 349: 40 569 838: 75 övriga kostnader för transporter från oceananläggningar till depåer och magasin (inkl. löner till transportarbetare) 6 327 854: 44 ö v r i g a kostnader för transporter från depåer och magasin till konsumenter 5 598 413: 90 12 496 107: 09 Administrationskostnader: Avskrivningar 124 850: 47 Löner 2 701 131: 83 Hyror 145 773: 40 Resekostnader inkl. omkostnader för personbilar jämte avskrivningar å dessa 377 155: 82 Representation 44 556: 15 Övriga 1 342 163: 46 4 735 631: 13 Nedskrivningar och bortskrivningar av osäkra fordringar 525 807:53 Diverse omkostnader: R ä n t o r och garantiprovisioner 1 201 813: 93 Kursförluster 163 044: 57 Övriga 1 631 905: 05 2 996 763: 55 Summa omkostnader utom dyl. för varornas distribution i minut genom servicestationer etc

36 190 800: 84

Nettovinst utan hänsyn tagen till omkostnader för varornas distribution i minut Omkostnader för varornas distribution i minut genom servicestationer e t c : Avskrivningar 2 341 713: 55 Löner till fast anställd bensinstationspersonal.. 1 1 3 5 688:58 Hyror 1 169 853: 55 Övriga 2 319 633: 61

6 Nettoförlust å rörelsen i sin helhet enligt oljebolagens vinst- och förlusträkningar

5 231 053: 90

1 735 835: 39

966 889: 29

39 c) B e r ä k n a d e o m k o s t n a d s b e s p a r i n g a r . I anslutning till ovan intagna generalsammanställningar av oljebolagens driftsresultat för åren 1933 och 1934, vilka bl. a. specifikt upptaga totalsummorna för de olika omkostnadsgrupperna, hava beräkningar verkställts för utrönande av möjligheten att genom ett monopols införande och därmed följande rationaliseringsåtgärder ernå besparingar beträffande de under resp. grupper ingående olika slagen av omkostnader. Enär under flertalet omkostnadsgrupper ingå omkostnader i form av avskrivningar, anse sig kommitterade böra beträffande nämnda slag av omkostnader göra följande allmänna anmärkning. Av inkomna uppgifter beträffande avskrivningar framgår, att bolagen såsom regel gjort avskrivningar med högre procentsatser än de, som betingas av anläggningarnas på grund av ålder och nyttjande och därmed jämförliga orsaker uppkomna värdeminskning. Av utredningen framgår å andra sidan, att en del anläggningar, speciellt tillhörande de äldre bolagen, redan fullt avskrivits, varför driftsresultaten för de nu undersökta åren icke alls belastats genom avskrivningar för ifrågavarande del av anläggningarna. På grundval av dessa båda faktorer hava avskrivningar å anläggningar för stadigvarande bruk ansetts kunna beräknas till ungefär oförändrat belopp.

1.

Oceananläggningar.

a) Avskrivningar. Beträffande detta slag av omkostnader hänvisas till ovanstående allmänna anmärkning. b) Löner. På de största hamnplatserna i Sverige finnas oceananläggningar tillhöriga olika bolag. Kommitterade förutsätta, att samtliga dessa anläggningar vid en ev. monopolisering komma att övertagas av monopolbolaget, som torde komma att för distribution av varor endast taga en del av anläggningarna i anspråk och lägga de övriga i reserv för att vid behov utnyttjas. Genom denna koncentration liksom genom rationaliseringsåtgärder i exempelvis sådan riktning, att åt återförsäljarna överlåtes all försäljning i mindre emballage än fat, kommer ett effektivare utnyttjande av oceaninstallationerna att möjliggöras. Kommitterade anse, att koncentration och förenklingar i ovan antydd riktning böra medföra en besparing av minst 25 °/o å nuvarande arbetslöner. Denna besparing motsvarar enligt de av oljebolagen framlagda siffrorna för år 1934 (1933) c:a 279 000 (297 000) kronor. c) Hyror. Om samtliga nuvarande oceananläggningar komma att bibehållas, kunna några minskningar å ifrågavarande omkostnader icke påräknas.

40 d) övriga omkostnader. Beträffande dessa omkostnader, som till huvudsaklig del bestå av reparationer, belysning, kraft, värme, telefoner, kontorsmateriel, beklädnad, fastighetsskatter, försäkringar e t c , torde en genomsnittlig omkostnadsminskning av minst 25 % kunna påräknas. Detta innebär en kostnadsbesparing av c a 151 000 (137 000) kronor. 2. Depåer och magasin. a) Avskrivningar. Beträffande dessa kostnader hänvisas till den allmänna anmärkningen beträffande avskrivningar. b) Löner. Två av de större bolagen hava i löner till personal vid oceananläggningar och depåer även inkluderat löner till transportarbetare i stället för att upptaga dessa utgifter bland transportkostnader. Nämnda lönebelopp, som i huvudsak torde hava belastats depå- och magasinskostnader, kunna beräknas uppgå till c:a 300 000 kronor pr år. Beloppet i fråga har överflyttats från h ä r ifrågavarande omkostnadsgrupp till transportkostnader. Då de flesta oljebolag i de större städerna och samhällena hava depåer och magasin, kunna även här tillämpas de synpunkter beträffande koncentration och förenkling av distributionssystemet, som kommit till uttryck beträffande oceananläggningar. Kommitterade räkna följaktligen även beträffande löner vid depåer och magasin med en besparing av minst 25 %>, motsvarande c:a 193 000 (200 000) kronor. c) Hyror. Här torde genom koncentration en besparing successivt kunna äga rum, men hava kommitterade icke upptagit något belopp som omkostnadsminskning under denna rubrik. d) övriga omkostnader. Ifrågavarande omkostnader, som i huvudsak äro av samma slag som »övriga omkostnader» för oceananläggningar, anse kommitterade kunna nedbringas med minst 25 °/o, motsvarande c:a 181 000 (191 000) kronor. 3. Emballage. a) Avskrivningar. Beträffande dessa omkostnader hänvisas till den allmänna anmärkningen beträffande avskrivningar. Under rubriken »Oceananläggningar, löner» räkna kommitterade med att försäljning i mindre emballage än fat endast undantagsvis torde förekomma från ett monopolbolags sida. Avskrivningar å detta slags emballage behöva sålunda icke ifrågakomma. Då värdet av denna del av bolagens totala emballage, enligt vad kommitterade erfarit, torde utgöra c:a 15 °/o, innebär nämnda förhållande en minskning i avskrivningarna med c:a 88 000 (137 000) kronor.

41 b) Inköpspris för emballage, som icke bokförts såsom tillgång. Beträffande ifrågavarande omkostnader, som för samtliga bolag uppgå till endast c:a 5 000 (5 900) kronor, är någon besparing — även om omkostnaderna i fråga helt bortfalla — av nämnvärd betydelse icke att påräkna. c) övriga omkostnader. Dessa omkostnader torde till huvudsaklig del bestå av reparationer, färg, schabloner, packningar o. dyl. Då huvuddelen av omkostnaderna gäller fatemballaget, torde någon större kostnadsbesparing icke vara att påräkna genom slopandet av det mindre emballaget. Kommitterade räkna emellertid med en minskning å denna omkostnadsgrupp av c a 15 °/o eller i runt tal 55 000 (37 000) kronor. 4. Avdelningskontor. a) Avskrivningar. Härutinnan hänvisas till den allmänna anmärkningen beträffande avskrivningar. Omkostnaderna i fråga äro för övrigt relativt obetydliga. b) Löner och provisioner. I de större städerna hava de flesta bolagen avdelningskontor. Dessa kontors uppgift torde huvudsakligen bestå i försäljningarbete å det till kontoret hörande distriktet, arbete med kontroll av depåer och bensinstationer, inkassering av utestående fordringar, kontroll och indrivning av utlånat emballage samt betalning och redovisning till huvudkontoret av löpande utgifter för rörelsen inom distriktet. Vid ett monopols införande bortfalla vissa av dessa arbetsuppgifter, i första rummet allt försäljningsarbete, varmed i detta sammanhang förstås förvärv och bibehållande av kunder. Då enligt kommitterades mening all monopolets försäljning bör ske mot kontant betalning, bortfaller vidare allt arbete med solvensbedömning, krav och inkassering av utestående fordringar, med kreditgivning sammanhängande bokföring, inventering av bensinstationer samt, på grund av eventuellt depositionssystem, kontroll och indrivning av utlånat emballage. Den minskning i arbetsuppgifter, för vilken här redogjorts, är högst betydande och möjliggör bl. a. en begränsning av antalet kontor till ett enda på de platser där f. n. flera kontor äro belägna. Besparingen beträffande denna omkostnadsgrupp bör också bliva högt avsevärd, och kommitterade räkna med att på löner och provisioner kan göras en inbesparing på c a 75 °/o, motsvarande i runt tal 2 882 000 (2 197 000) kronor. c) Hyror. Omkostnadsminskningen torde, i den mån nu gällande hyreskontrakt kunna uppsägas, på nyss omförmälda grunder också kunna beräknas till 75 °/o eller c a 134 000 (97 000) kronor. d) Resekostnader. I under nämnda omkostnadsgrupp upptagna utgifter till ett sammanlagt belopp av 1 097 000 (922 000) kronor, hava vissa oljebolag inkluderat järn-

42 väl kostnader för representation, vilken senare kostnad torde kunna uppskattas till c:a 100 000 kronor. Kommitterade beräkna, att utöver sistnämnda belopp, som helt bortfaller vid ett monopols införande, å återstående belopp, 997 000 (822 000) kronor, kan göras en betydande besparing, eftersom största delen av kostnaden förorsakas av utgifter i samband med avdelningskontorens försäljningsarbete. Om de resekostnader, som efter ett monopols införande kunna tänkas ifrågakomma, skulle inskränka sig till kostnader för kontroll av de inom distriktet belägna depåerna, bleve de relativt obetydliga. Då man emellertid får förutsätta, att monopolet måste utöva en viss kontroll även över detaljdistributionen — huru denna än kommer att ordnas — hava kommitterade räknat med en besparing av endast 75 °/o av nuvarande resekostnader eller i runt tal 748 000 (617 000) kronor, med tillägg av ovannämnda 100 000 kronor alltså sammanlagt 848 000 (717 000) kronor. e) Representation. Utöver det belopp å 100 000 kronor, som enligt ovan beräknats ingå i resekostnader, hava oljebolagen uppgivit en omkostnad för representation av i runt tal 105 000 (82 000) kronor, vilken omkostnad helt bortfaller. f) övriga omkostnader. Dessa omkostnader torde i huvudsak bestå av postporton, telefonkostnader, kontorsutensilier, värme, belysning etc. Kommitterade räkna på ovan anförda skäl även här med en omkostnadsbesparing av c a 75 °/o eller i runt tal 702 000 (448 000) kronor. 5.

Distriktsagenter.

Oljebolagen hava under denna rubrik uppgivit en sammanlagd omkostnad för provisioner etc. av 2 364 000 (2 287 000) kronor. Då distriktsagenterna fylla samma funktion som avdelningskontoren, anse kommitterade, att en omkostnadsbesparing av 75 °/o även här bör kunna genomföras, vilken alltså skulle motsvara c:a 1 773 000 (1 715 000) kronor. 6.

Reklam.

Av oljebolagen uppgivna omkostnader av detta slag uppgå till c:a 648 000 (448 000) kronor, vilken omkostnad helt bortfaller vid ett monopols införande. 7. Transportkostnader. a) Avskrivningar. Beträffande dessa omkostnader hänvisas till den ovan intagna allmänna anmärkningen. b) Övriga kostnader för transporter från oceananläggningar till depåer och magasin (inkl. löner till transportarbetare). Huvudparten av ifrågavarande omkostnader utgöres av järnvägs-, båt- och bilfrakter.

43 F. n. nödgas varje bolag transportera varor från egen anläggning till depåer i skilda delar av landet. Genom ett monopols införande komma samtliga oceananläggningar att stå till monopolets förfogande, vilket förhållande innebär, att avsevärda inbesparingar beträffande transporter från anläggningarna till depåerna kunna göras. Möjligheter torde även förefinnas för monopolet, såsom blivande en mångdubbelt större varuleverantör än de nuvarande enskilda bolagen, att genom anläggning av nya oceaninstallationer eller utvidgning av redan befintliga större depåer ytterligare nedbringa transportkostnaderna. Dessa åtgärder, liksom ett rationellt utnyttjande av redan befintliga anläggningar, komma att medföra avsevärd minskning av såväl transportkostnader som hamnavgifter. Med hänsyn till att en stor del av oljebolagens försäljning sker till områden, som ligga i närheten av de platser, där de flesta bolagen hava oceananläggningar, och där alltså någon minskning av de nuvarande transportkostnaderna icke kan påräknas, hava kommitterade begränsat den uppskattade besparingen till 20 °/o eller i runt tal 1 266 000 (1 189 000) kronor. c) övriga kostnader för transporter från depåer och magasin till konsumenter, servicestationer etc. (inkl. löner till transportarbetare). Samma synpunkter, som ovan anförts beträffande koncentration av leveranserna från oceananläggningarna, äga i stort sett tillämpning på distributionen från depåerna till återförsäljare och konsumenter. Utöver detta bör påpekas, att depåerna äro mera spridda över hela landet än oceananläggningarna och att på ett stort antal platser endast ett eller ett par av oljebolagen hava depåer. Ett utnyttjande av dessa sistnämnda för monopolets leveranser till samtliga återförsäljare och konsumenter inom dessa depåers närmaste omgivning torde följaktligen ur transportsynpunkt innebära ännu större besparingar än den föreslagna anordningen beträffande leveranser från oceananläggningarna. Ett upphörande med försäljning i mindre emballage än fat kommer även att inverka på transportkostnaderna. Vidare torde monopolet genom sin större omsättning lättare kunna kombinera transporter av varor till olika köpare i samma trakt. F. n. se sig oljebolagen på grund av den hårda konkurrensen nödsakade att köra långa vägar med enstaka fat för att tillfredsställa en kund. Genom att kunderna vänjas vid att i god tid meddela monopolet sitt behov av varor möjliggöres även av denna anledning en kombinering av transporter till olika köpare. På grundval av samtliga ovan relaterade omständigheter anse sig kommitterade kunna räkna med en besparing å under denna rubrik upptagna omkostnader av minst 40 °/o. Oljebolagens här redovisade utgifter utgöra 5 598 000 (4 935 000) kronor, vartill kommer ett beräknat belopp av 300 000 kronor i enlighet med vad ovan under rubrik »2. Depåer och magasin, b) löner» omförmälts, sålunda sammanlagt 5 898 000 (5 235 000) kronor, varför omkostnadsbesparingen i runt tal skulle utgöra 2 359 000 (2 094 000) kronor.

44 8.

Administrationskostnader.

a) Avskrivningar. Beträffande ifrågavarande omkostnader hänvisas till den ovan intagna allmänna anmärkningen angående avskrivningar. I detta sammanhang må dock erinras om att, vad angår kontorsmaskiner och inventarier, större delen av de hos bolagen befintliga tillgångarna vid ett monopols införande bliva överflödiga och såsom följd härav måste försäljas. Ifrågavarande avskrivningar gälla jämväl av vissa bolag innehavda fastigheter, vilka till större delen tagas i anspråk såsom lokaler för huvudkontoren. Även om monopolet skulle finna lämpligt att använda någon av dessa fastigheter för sin rörelse och såsom följd härav hava att räkna med vissa omkostnader i form av avskrivningar, är det givet, att en besparing på ovan anförda skäl kan genomföras beträffande såväl inventarier som fastigheter. Kommitterade räkna med en omkostnadsminskning av minst 70 °/o eller c:a 87 000 (104 000) kronor. b) Löner. Bolagens direktioner hava såsom huvudsaklig uppgift att leda sina företags försäljningsarbete, anläggning av bensinstationer o. dyl. Nämnda uppgifter elimineras vid ett monopols införande, som i stort sett innebär en förvandling av de nuvarande försäljningsbolagen till ett inköps- och distributionsföretag. Försäljningsavdelningarnas arbetsuppgifter bortfalla följaktligen helt och hållet. Här torde avsevärda inbesparingar av bolagens dyraste arbetskrafter kunna göras. Stora indragningar kunna vidare göras bland den personal, som sysslar med kreditgivning, fakturering, emballagekontroll, uppgörande av rapporter till moderbolagen, tekniskt överinseende över servicestationer e t c , samt med övrigt kontorsarbete såsom maskinskrivning o. dyl., som står i samband med nyssnämnda arbetsuppgifter. Även om hänsyn tages till det förhållandet, att ett monopol kommer att handhava en ganska vidsträckt affärsrörelse, och att de produkter, som saluföras, äro av sådan beskaffenhet i tekniskt avseende, att de fordra perfekta lagringsanord ningar och kontroll, anse kommitterade, att en så betydande förenkling kan genomföras i administrationen, att en besparing under denna rubrik borde kunna ske med 80 °/o av nuvarande kostnader, eller m. a. o. c a 2 161 000 (2 782 000) kronor. c) Hyror. Oavsett om monopolet kommer att använda sig av egen fastighet eller förhyrda lokaler för huvudkontor, räkna kommitterade med en omkostnad härför av c:a 45 000 kronor, varigenom en inbesparing skulle ske av i runt tal 100 000 (154 000) kronor. d) Resekostnader, inkl. omkostnader för personbilar jämte avskrivningar å dessa. I nämnda omkostnader ingå beträffande tvenne bolag jämväl kostnader för representation, vilka av kommitterade med ledning av övriga bolags

45 omkostnader av detta slag beräknats till c a 40 000 kronor. Denna utgift bortfaller vid ett monopols införande. Av resterande belopp torde minst 80 °/o kunna inbesparas, vilket innebär en omkostnadsbesparing beträffande resekostnader av c a 270 000 (353 000) kronor. e) Representation. Omkostnader för detta ändamål, c a 45 000 kronor, med tillägg av ovannämnda 40 000 kronor eller sammanlagt 85 000 (80 000) kronor, torde till största delen bortfalla. f) Övriga omkostnader. Dessa omkostnader hava av oljebolagen uppgivits till 1 342 000 (l 473 000) kronor. Av nämnda belopp utgöra för år 1934 275 806 kronor pensionsutgifter, vilka av bolagen särskilt angivits såsom redovisade under denna rubrik. I övrigt torde dessa omkostnader i huvudsak utgöras av styrelse- och revisionsarvoden, utgifter för telefoner, postporton, kontorsutensilier, soliditetsupplysningar etc. Kommitterade räkna med en omkostnadsbesparing av 80 % beträffande ifrågavarande omkostnadsgrupp eller i runt tal 1 074 000 (1 179 000) kronor. 9.

Nedskrivningar och bortskrivningar av osäkra fordringar.

Denna omkostnad bortfaller helt vid ett monopols införande, vilket skulle innebära en besparing av c a 526 000 (1 219 000) kronor. 10.

Diverse omkostnader.

Häri ingå räntor till uppskattat belopp av c a 1 100 000 (1520 000) kronor. Då ett monopols räntekostnader komma att bliva föremål för särskild beräkning i den av kommitterade uppgjorda kalkylen över dess beräknade affärsresultat, har icke i detta sammanhang hänsyn tagits till denna utgiftspost. Beträffande samtliga övriga omkostnader under denna rubrik anse kommitterade, att man icke bör räkna med desamma. I analogi med vad ovan nämnts beträffande »diverse inkomster» böra de kvittas mot de under sistnämnda rubrik redovisade vinsterna och sålunda bortfalla. Här har alltså, på samma sätt som under »diverse inkomster», bortsetts från kursdifferenser, vilka varken till vinst eller förlust på förhand kunna beräknas. I enlighet med det ovan anförda kan alltså såsom inbesparing under rubriken »diverse omkostnader» räknas med totalbeloppet, eller c:a 2 997 000 (5 077 000) kronor. 11.

Sammanfattning av beräknade omkostnadsbesparingar.

Såsom sammanfattning av ovanstående beräkningar skulle alltså följande omkostnadsbesparingar kunna påräknas vid ett monopols införande.

46 År 1.

a) avskrivningar b) löner c) hyror d) övriga 2. Depåer och magasin. a) avskrivningar b) löner c) hyror d) övriga 3. Emballage. a) avskrivningar b) inköpspris för emballage, som icke bokföres såsom tillgång c) övriga 4.

19 3 4

År

19 3 3

Oceananläggningar.

Avdelningskontor. a) avskrivningar (ej å personbilar) . . . . b) löner och provisioner (även till resande) c) hyror d) resekostnader inkl. omkostnader för personbilar jämte avskrivningar å dessa . e) representation f) övriga

279 000 151 000

430 000

181 000

374 000

191 000

143 000

37 000

2 882 000 134 000

2 197 000 97 000

848 000 105 000 702 000

717 000 82 000 448 000

6. Reklam

434 000

391 000

137 000

88 000

55 000

137 000

200 000

193 000

5. Distriktsagenter Transportkostnader. a) avskrivningar b) övriga kostnader för transporter från oceananläggningar till depåer och magasin (inkl. löner till transportarbetare) . c) övriga kostnader för transporter från depåer och magasin till konsumenter, servicestationer etc. (inkl. löner till transportarbetare) 8. Administration. a) avskrivningar (ej personbilar för huvudkontoret) b) löner c) hyror d) resekostnader inkl. omkostnader för personbilar jämte avskrivningar å dessa . e) representation f) övriga

297 000

4 671 000 1 773 000 648 000

174 000

3 541000 1 715 000 448 000

7.

1 266 000

1189 000

2 359 000

3 625 000 2 094 000

87 000 2 161 000 100 000

104 000 2 782 000 154 000

270 000 85 000 1 074 000

353 000 80 000 3 777 000 1179 000

3 283 000

4 652 000

9. Nedskrivningar och borlskrivningar av osäkra fordringar

526 000

1 219 000

10. Diverse omkostnader, som ev. icke kunna eller anses böra inkluderas under ovanstående rubriker

2 997 000

5 077 000

Summa beräknade besparingar ä omkostnader utom dyl. för varornas distribution i minut

18964 000

47 IV. Beräknade kostnader för övertagandet av nuvarande företags anläggningar, övriga ifrågakommande tillgångar och förpliktelser av olika slag samt för ersättning till sådan personal, som genom ett monopols införande blir övertalig. a) F ö r e t a g e n s tillgångar av olika slag för stadigvarande bruk. Av de detaljerade uppgifter över tillgångarna, som oljebolagen på anfordran avlämnat, finner man, att dessa tillgångar i regel blivit föremål för avskrivningar, vilka äro större än vad som betingats av den å tillgångarna på grund av ålder och nyttjande och därmed jämförliga orsaker uppkomna värdeminskningen. I icke oväsentlig utsträckning äro tillgångar helt avskrivna, ehuru de fortfarande helt utnyttjas för sitt ändamål. Anledningen till de höga avskrivningarna torde främst vara att söka i de utländska moderbolagens önskan att i sina bokslut redovisa tillgångarna till så låga värden, att de under alla förhållanden äro fullt betryggande. Trots att en del av oljebolagen relativt sent börjat sin verksamhet i Sverige, utvisar en jämförelse mellan totalsiffrorna för anskaffningskostnaderna och nuvarande bokföringsvärden, att i bruk varande anläggningar blivit föremål för relativt kraftiga avskrivningar. I boksluten den 31 december 1934 voro oceananläggningarna (exkl. tomter) nedskrivna med 494 procent, depåer och magasin (exkl. tomter) med 482 procent, järnvägstankvagnar med 539 procent, tankbåtar m. fl. båtar med 582 procent, tankbilar samt kombinerade tank- och flakbilar med 795 procent, flakbilar med 85 procent, personbilar med 67 1 procent, kontorsinventarier med 58'7 procent, emballage med 623 procent och servicestationer etc. (inkl. tomter) med 477 procent. Den enda möjligheten att erhålla en fullt tillförlitlig uppfattning om värdet av oljebolagens tillgångar för stadigvarande bruk är att på platsen genom fackman företaga värdering av varje tillgång. I anledning av oljebolagens synnerligen omfattande organisation, med tillgångar spridda över tusentals större och mindre orter, har genomförandet av en sådan detaljvärdering i samband med verkställandet av föreliggande utredning måst lämnas helt ur räkningen. Visserligen skulle man genom en omräkning av de företagna avskrivningarna enligt andra och lägre procentsatser, vilka närmare motsvarade det verkliga avskrivningsbehovet, kunna erhålla ett beräknat nuvärde på tillgångarna. Det är emellertid svårt att fastställa dessa procentsatser, enär en anläggnings livslängd i hög grad är beroende av hur den underhålles. En dylik undersökning nödvändiggör dels fastställande av tidpunkten för varje tillgångs anskaffning, dels undersökning, huruvida det bokförda anskaffningsvärdet för varje särskild tillgång kan betraktas såsom normalt med hänsyn till nuvarande prisläge. Enär en sådan undersökning — vilken skulle krävt ett omfattande arbete — ändock på grund av förefintliga felkällor säkerligen icke skulle givit ett exakt resultat, hava kommitterade nödgats inskränka

48 sig till en överslagskalkyl, grundad på studium av de överlämnade förteckningarna över oljebolagens tillgångar. Därvid har hänsyn tagits till tidigare anförda omständigheter beträffande oljebolagens avskrivningspolitik och deras sätt att underhålla sina anläggningar ävensom till det förhållandet, att bolagen i sina böcker avföra anläggningar, vilka icke längre kunna brukas för sitt ändamål. Kommitterade hava kommit till den uppfattningen, att det pris, som ett monopol möjligen skulle hava att erlägga för bolagens tillgångar för stadigvarande bruk, kan beräknas överstiga anläggningarnas bokförda nettovärde med i genomsnitt 25 % av avskrivna belopp med undantag för kontorsinventarier och emballage, för vilka tillgångar det bokförda nettovärdet torde kunna beräknas utgöra ett skäligt inlösningspris. En sammanställning av oljebolagens uppgifter om anskaffningsvärden, avskrivningar och bokföringsvärden (nettovärden) å tillgångar för stadigvarande bruk, med ovannämnda tillägg till bokföringsvärdet, utvisar följande totalbelopp: Anskaffningsvärde

Avskrivningar

Bokförings(netto-)värde

Oceananläggningar

17 385 968

8 594 077

Depåer och magasin

13 612 676

6 563 938

8 791 891 7 048 738 933 265 1 384 085 464 043 166 846 165 389 18954257

Järnvägstankvagnar

2 022 617

1 089 352

Tankbåtar m. fl. båtar

1 927 735

Tankbilar och komb. tank- och flakbilar .

2 262 749

1 798 706

Flakbilar

1 109 095

942 249

Personbilar

503 388

337 999

40 208 313

21254056 Kontorsinventarier Emballage

2 030 069 7 855 259

4 891258

Summa anläggningar å vilka avskrivningar skett

50093 641

27 337 260

838 123 2 964 001 22 756381

Tillägg till bokföringsvärdet motsvarande 25 % av avskrivningar med undantag av dyl. å kontorsinventarier och emballage

5 313 514

1191 946

Tomter för: Oceananläggningar Depåer och magasin

1827 806 870 572

2 698 378

Summa beräknat inlösningsbelopp för ovannämnda t i l l g å n g a r eller i runt tal 31 milj. kronor.

Kronor

30 768 273

Kommitterade utgå emellertid ifrån att ett monopol icke kommer att övertaga andra tillgångar än sådana, för vilka monopolbolaget kan komma att hava användning. Detta innebär, att av ovan specificerade tillgångar viss del av kontorsinventarier och emballage ävensom sådana tomter, å vilka anläggningar icke finnas uppförda, icke skulle komma att övertagas av monopolet. Härav följer, att monopolet kan komma att få vidkännas vissa kostnader i form av ersättning till oljebolagen för värdeminskning å sistnämnda till-

49 gångar. Relaterade förhållande innebär, att kapitalinvesteringen i ett monopol icke behöver bli så stor, som erfordrats, därest samtliga här ovan specificerade tillgångar skulle övertagas. Med hänsyn till nyssnämnda ersättningar, och för att vara på den säkra sidan, räkna emellertid kommitterade med ett inlösningsbelopp av 31 milj. kronor för här ifrågavarande tillgångar. Beträffande oljebolagen tillhöriga fastigheter eller andra tillgångar, som icke användas i bolagens rörelse, räkna kommitterade med att varken inlösningsplikt eller ersättning för ev. värdeminskning bör ifrågakomma. Vad angår oljebolagens kontorsfastigheter böra desamma, om de icke inköpts till överpris, kunna av oljebolagen avyttras utan nämnvärd förlust. Oljebolagen kunna emellertid för underlättande av dessa fastigheters försäljning komma att få vidkännas vissa kostnader i samband med ombyggnadsarbeten, för vilka kostnader monopolet kan befinnas bliva ersättningsskyldigt. Kommitterade hava ansett sig böra taga vederbörlig hänsyn härtill i samband med beräkningen av kostnaderna för övertagandet av oljebolagens förpliktelser med avseende å ingångna hyresavtal. Redogörelse härför lämnas nedan. b) Oljebolagens v a r u l a g e r . Såsom framgår av bil. 1934: 12 redovisade oljebolagen pr 31/i2 1934 lagerbehållningar till ett sammanlagt bokföringsvärde av c a 20 milj. kronor, varav c a 3 milj. kronor utgjorde bokföringsvärdet av varor, vilka icke äro avsedda att monopoliseras. Av de upplysningar, som oljebolagen på förfrågan lämnat, framgår, att varulagren i stort sett redovisats till inköpspriser med tillägg av frakter och direkta varukostnader fram till resp. lagringsplatser. Då lagerbehållningar och värden kunna variera, hava kommitterade ansett sig böra räkna med en viss marginal och därför i sina kalkyler avsatt ett belopp för anskaffning av varulager av 20 milj. kronor. c) F ö r p l i k t e l s e r a v o l i k a slag. 1.

Ersättning på grund av ingångna hyresavtal.

Såsom framgår av det ovan anförda hava kommitterade förutsatt, att oceananläggningar samt depåer och magasin, möjligen med undantag av vissa av de båda sistnämnda, komma att bibehållas och sålunda övertagas av ett blivande monopolbolag och att i samband därmed de markområden, vara nu omförmälda anläggningar äro uppförda, jämväl böra inlösas, i den mån de ägas av oljebolagen. För anläggningar, uppförda å tomter, som icke tillhöra ägarna till själva anläggningarna, utan vilka förhyrts för längre eller kortare tid (se bil. 24 och 26), förutsattes, att monopolet antingen övertager förpliktelserna i enlighet med de mellan oljebolagen och resp. tomtägare ingångna hyreskontrakten eller, i den mån tomterna icke längre behöva utnyttjas, lämnar skadestånd. Oljebolagen hava, såsom ovan framhållits, i ett flertal fall även ingått hy4 — 856890.

50 resavtal beträffande kontor, vilka på grund av ifrågasatta rationaliseringsåtgärder till största delen bliva överflödiga. Kommitterade förutsätta, att ett monopol måste anses skyldigt att övertaga oljebolagens förpliktelser i anledning av dessa hyresavtal. Även om monopolet med resp. fastighetsägares godkännande skulle lyckas att utan större tidsutdräkt uthyra de flesta kontorslokalerna, kan i fråga om de övriga en viss kostnad förväntas uppstå, innan hyreskontrakten utlöpt. Med hänsyn till ev. ifrågakommande skadestånd och kostnader genom övertagandet av oljebolagens förpliktelser i anledning av ingångna hyresavtal ävensom ersättningar i samband med ev. ombyggnadsarbeten hava kommitterade i sin kalkyl avsatt 2 milj. kronor. 2.

Ersättning till personal, som genom ett monopols införande blir övertalig och därför måste entledigas.

I enlighet med förestående beräkningar och nedan tillagt belopp för utjämning utgör den totala engångsersättning, som ett monopol skulle hava att erlägga till entledigad personal, 10 milj. kronor, enligt nedanstående sammanställning: Fast anställd personal av skilda kategorier kronor 8 022 000 Distriktsagenturpersonal » 1 540 000 För utjämning » 438 000 Kronor 10 000 000 3.

Ersättning till personal med anställningskontrakt.

Såsom framgår av redogörelsen för av oljebolagen ingångna avtal i form av minst ettåriga anställningskontrakt äro de pr den 31 december 1934 förefintliga avtalen av den art, att kommitterade icke ansett sig behöva härutinnan räkna med någon kostnad av nämnvärd betydelse. Skulle det sedermera visa sig, att ett eller annat oljebolag vid tidpunkten för ett monopols ikraftträdande ingått dylika avtal, utöver de tidigare omförmälda, förutsätta kommitterade, att även dylika förpliktelser övertagas av monopolet, men taga för givet, att dessa förpliktelser på grund av vid så sen tidpunkt tillkomna avtal böra drabba vederbörande bolag och följaktligen böra gå i avräkning vid den ekonomiska uppgörelsen mellan monopolet och vederbörande bolag, varvid dock vederbörlig hänsyn bör tagas till de ersättningsbelopp, som kunna komma att tillerkännas vederbörande befattningshavare i samband med deras ev. entledigande på grund av ett monopols införande. 4. Ersättning till personal på grund av oljebolagens ingångna förpliktelser med avseende å pensioner. Kommitterade hänvisa beträffande ifrågavarande ersättning till vad tidigare härutinnan framhållits, varav framgår, att kommitterade icke ansett sig behöva räkna med någon engångsersättning.

5.

Sammanfattning av beräknade kostnader och engångsersättningar i samband med ett monopols införande.

I anledning av det ovan anförda jämte nedan tillagt belopp för utjämning beräkna kommitterade, att ifrågavarande kostnader och ersättningar komma att uppgå till i runt tal 65 milj. kronor enligt nedanstående sammanfattning: Inlösen av tillgångar för stadigvarande bruk Inköp av varulager Ombyggnader, skadestånd och förpliktelser Ersättning till entledigad personal För utjämning

kronor 31 000 000 » 20 000 000 » 2 000 000 » 10 000 000 » 2 000 000 Summa kronor 65 000 000

Kommitterade utgå ifrån att monopolrättigheten kommer att utövas av ett aktiebolag. Detta bolag kan förslagsvis finansieras dels genom emittering av aktier till ett belopp av 55 milj. kronor, dels genom ett kortfristigt lån å 10 milj. kronor. Sistnämnda lån, vilket torde böra amorteras inom en tidrymd av högst fem år, är avsett att användas för ersättningen till den personal, som genom ett monopols införande kommer att entledigas. Finansieringen av Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet och Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen torde för övrigt kunna tjäna såsom exempel.

V. Kalkyl över ett monopols vinstresultat med utgångspunkt från oljebolagens resultatsredovisningar för år 1934 samt av kommitterade verkställda beräkningar rörande omkostnadsbesparingar m. m. Beräknad reducering av inköpspriset å varor 3 000 000 Beräknade omkostnadsbesparingar 18 964 000 Avgår: Oljebolagens redovisade förluster 5 231 000 Beräknad minskning i vinst under förutsättning att monopolet icke kommer att idka försäljning av smörjoljor 3 000 000 Minskning av diverse inkomster 837 000 Ränta a 4 % å i rörelsen nedlagt kapital, 55 milj. kronor 2 200 000 Ett monopols beräknade årliga vinstresultat

21 964 000

11268 000

Kr. 10 696 000

52 Utöver ovan beräknade ränteomkostnad å 2"2 milj. kronor kommer ett monopol att under ett mindre antal år få vidkännas vissa utgifter i form av räntor och amorteringar i samband med det ifrågasatta kortfristiga lånet å 10 milj. kronor. De i enlighet med förestående redogörelse för av kommitterade på grundval av oljebolagens räkenskaper för år 1934 (1933) verkställda beräkningarna rörande ett ev. monopols vinster och omkostnader, i jämförelse med de av oljebolagen redovisade, utvisa, att ett monopol kan påräkna en med minst 3 milj. kronor förhöjd bruttovinst å försäljning av olika brännoljor, genom att desamma kunna inköpas till lägre pris än det, som av oljebolagen debiteras av sina utländska moderbolag, att ett monopol kan påräkna minskade utgifter för omkostnader med 18 964 000 kronor men att ett monopol, under förutsättning att detsamma icke kommer att idka försäljning av smörjoljor, måste räkna med en minskning av nettovinsten av denna anledning med c a 3 milj. kronor, att ett monopol måste räkna med en minskning av diverse inkomster (räntor, kursvinster etc.) å 837 000 kronor samt att hänsyn tagits till räntor å för monopolet erforderligt kapital, 55 milj. kronor, vilken ränta efter en räntefot av 4 °/o utgör 2 200 000 kronor. Med utgångspunkt från av oljebolagen redovisade förlustresultat för år 1934, sammanlagt 5 231 000 kronor, och med hänsyn tagen till övriga ovan relaterade förhållanden utvisar kalkylen över ett monopols resultat en beräknad årlig vinst av 10 696 000 kronor. Såsom följd av uppkommande vinstresultat måste monopolet vidkännas viss omkostnadsökning i form av allmänna skatter till stat och kommuner. Storleken av sistnämnda omkostnadsökning är omöjlig att på förhand beräkna, emedan skatterna bliva beroende dels av det ev. monopolbolagets aktiekapital, dels, och framför allt, av blivande lagstiftning beträffande beräkningssättet för monopolvinstens beskattning. (Jfr kommunalskattelagen § 30 mom. 4 och 5.) I den uppgjorda kalkylen över ett ev. monopols vinstresultat har, i anledning av påpekade förhållande, hänsyn icke tagits till omkostnader i form av skatter (med undantag av fastighetsskatter, vilka senare ingå bland oljebolagens omkostnader). Framhållas bör emellertid, att besparingar av ovan angivna storleksordning icke kunna ernås annat än genom en långt driven rationalisering och att den ersättning, som den vid rationaliseringens genomförande entledigade personalen skulle komma att erhålla, endast i undantagsfall torde komma att uppväga de förluster, denna personal kommer att lida genom kortare eller längre arbetslöshet.

53 Reservation. Av herr Björklund. Mot det uttalande, som kommitterades flertal gjort å sid. 52, sista stycket, anser jag mig böra framställa nedanstående erinringar, under det att jag på övriga punkter helt ansluter mig till vad i betänkandet anförts. Det h a r framhållits, att besparingar av i betänkandet angiven storleksordning kunna ernås blott genom en hård rationalisering, och att den ersättning, som den vid rationaliseringens genomförande enledigade personalen skulle komina att erhålla, endast i undantagsfall torde k o m m a att uppväga de förluster, denna personal kommer att lida genom kortare eller längre arbetslöshet. Det är möjligt, att den personal, som till följd av rationaliseringsåtgärderna entledigas, ej helt kommer att absorberas på arbetsmarknaden inom den närmaste framtiden. Därom vet man emellertid intet med visshet i närvarande stund. Meningen med ett monopols införande är ju att antingen bereda konsumenterna i gemen inom landet möjlighet att inköpa olika slag av brännoljor till fördelaktigare priser än dem, som för närvarande gälla, eller att bereda statsverket ökade inkomster. Det är naturligtvis icke heller uteslutet, att det kan befinnas lämpligt att på en gång tillgodose båda dessa önskemål. Under ovan angivna förutsättningar måste införandet av ett monopol nödvändiggöra en rationaliseringsprocess, vilken till sina verkningar — liksom dylika processer i regel — kommer att gå ut över personal, som på ett eller annat sätt är knuten till företagen. Men under det att vid rationaliseringsåtgärder inom privata företag den entledigade personalen endast i undantagsfall erhåller viss kompensation i form av ersättning, har i förevarande fall personalen beräknats komma att tilldelas en ersättning av den storlek, att den beredes möjlighet att utan ekonomiska bekymmer för den närmaste framtiden ägna sin tid åt att söka nya verksamhetsfält. Kommitterades flertal har icke ansett sig böra i betänkandet ingå på frågan, huruvida genom inlösen av distributionsanläggningarna för minutförsäljning och rationaliseringsåtgärder i samband härmed fördelar skulle kunna ernås, för statsverket eller konsumenterna inom landet, enär en dylik utredning enligt deras uppfattning icke ingår i uppdraget. Jag anser emellertid, att denna fråga icke här bör förbigås, enär den är av synnerligen stor betydelse ur ekonomisk synpunkt och intimt förbunden med frågan om en monopolorganisation för import- och partihandel. Såsom regel ägas alla servicestationer, bensinpumpar, fatkiosker och bensinkärror etc. jämte tillbehör av bensinbolagen och ställas av dem till distri-

54 butörernas disposition hyresfritt. Distributörerna äro i viss mindre utsträckning fast anställda i bensinbolagens tjänst, under det att majoriteten av dem antingen inköpa bensinen i fast räkning till officiellt pris med avdrag för en rabatt, som utgör ersättning för deras eget arbete och omkostnader (arbetslöner, lyse och kraft, värme, renhållning, telefon e t c ) , eller också försälja bensinen för bolagens räkning mot en provision, som i allmänhet uppgår till samma belopp pr liter som ovannämnda rabatt (f. n. i allmänhet 3 öre pr liter). Av de båda sistnämnda försaljningssätten torde fasträkningsförsäljningen vara allmännast förekommande. Förutom å bensin- och bentylförsäljningen hava distributörerna inkomster å försäljning av smörjoljor och diverse bilförnödenheter såsom tändstift, lampor, kylarvätska e t c , varjämte de vid större servicestationer kunna bereda sig inkomst genom tvättning, smörjning och annan skötsel av kundernas motorfordon. Motorbränslesakkunniga anförde i sitt betänkande bl. a. följande: »Man kommer härvid först in på spörsmålet, huruvida en statlig inlösen av oljebolagens rörelse lämpligen borde omfatta endast engrosrörelsen. Detta skulle innebära, att vederbörande firmor nödgades behålla servicestationer, bensinpumpar och övrig materiel för varornas distribution i minut. E n sådan klyvning av varje importfirmas verksamhet i å ena sidan engrosrörelse samt å den andra detaljhandel läte sig visserligen genomföra. Den verkställda utredningen har givit vid handen, att inga oöverkomliga svårigheter skulle uppstå för en värdering endast av den förra grenen av firmornas verksamhet. Ett sådant förfarande vid monopolets inrättande skulle även för staten medföra avsevärda fördelar. Inlösningssummorna skulle härigenom väsentligt reduceras och det statliga oljemonopolet skulle redan från början vara befriat från den med detaljhandelns handhavande förenade betydande ekonomiska belastningen ävensom från alla de svårigheter, som knyta sig till detaljhandelns rationalisering. Då det statliga oljemonopolet, på sätt nedan skall framhållas, endast i mindre omfattning synes böra handhava detaljförsäljningen — en viktig och för oljemonopolets bedömande betydelsefull begränsning i monopolets verksamhet — kunde en sådan partiell inlösen onekligen förefalla som den ur såväl statsfinansiell som organisatorisk synpunkt lämpligaste utvägen. Emellertid hava de sakkunniga funnit allvarliga betänkligheter möta mot denna vägs beträdande. Då starka skäl av nationalekonomisk, fiskalisk eller annan natur påkalla inrättandet av ett statligt monopol, lärer enligt nutida rättsuppfattning hinder icke möta för enskilda företags inlösen enligt rättvisa värderingsgrunder, och detta gäller givetvis ej endast av svenska medborgare ägda men även inom riket domicilierade, av utlänningar ägda företag. Exempel på statsmonopols inrättande enligt sådana grunder finnas ju icke blott inom vårt land utan även i många andra länder med västerländsk lagstiftning och västerländska rättsuppfattningar. Däremot synas invändningar med fog kunna göras mot att staten genom lagstiftning ålade enskilda rättsinnehavare att till densamma avträda allenast en viss del eller en viss gren av sina innehavda företag eller sin ekonomiska verksamhet, och syn-

55 nerligast bjuder det emot att tänka sig ett sådant förfarande tillämpat på så sätt, att ett företags under normala förhållanden mera vinstgivande del — i det förevarande fallet oljebolagens engrosrörelse — bleve föremål för inlösen, medan dess under nuvarande förhållanden mest förlustbringande del — d. v. s. här detaljhandeln med tillhörande distributionsanläggningar — lämnades kvar i bolagens ägo. Mot ett sådant förfaringssätt kunde med skäl invändas, att de till grund för engrosrörelsens inlösen bestämda värderingsgrunderna — även om de i och för sig vore rättvisa och skäliga — sedda i belysning av den övriga rörelsens kvarlämnande i firmornas besittning bleve obilliga. Det synes i ett fall som det föreliggande sannolikt, att oljebolagen i fråga, sedan deras engrosrörelse blivit övertagen av staten, bleve nödsakade att med stora förluster avyttra den detaljhandelsrörelse, som de fortfarande skulle äga rätt att bedriva. Den omständigheten, att bolagen i det förevarande fallet ägas av utländska intressenter, förändrar icke frågans ömtåliga karaktär. Man torde snarare kunna göra gällande, att detta förhållande skulle medföra ännu mera egendomliga konsekvenser än om firmorna vore svenska företag. Efter en dylik klyvning komme ju engrosrörelsen att drivas av ett svenskt statsmonopol, medan detaljhandelsrörelsen fortfarande komme att förbli i händerna på utländska intressenter, vilka troligen skulle sakna nämnvärt intresse av att på ett tillfredsställande sätt handhava denna återstående gren av sin förutvarande verksamhet. Friktioner mellan det statliga oljemonopolet och de kvarvarande utländska intressena förefalla icke uteslutna. Skulle man gentemot vad nu anförts invända, att oljebolagen — på sätt erinrats — på grund av den inbördes konkurrensen drivits till en långt större utbyggnad av sina distributionsnät än vad som motsvarar behovet inom landet med åtföljande ökad ekonomisk belastning av sin detaljhandelsrörelse och att staten vid oljemonopolets genomförande icke skulle kunna anses förpliktad utgiva ersättning för dessa bolagens 'krigskostnader', så måste å andra sidan framhållas, att denna utveckling har sin naturliga förklaring i hittills rådande förhållanden. Sammal utveckling har ju för övrigt ägt rum i de flesta andra länder. Det synes de sakkunniga sålunda vara skäligt och riktigt, att staten vid en eventuell inlösen av de nu omhandlade företagen inlöser dessas rörelse i sin helhet. Vid sådant förhållande blir det ett särskilt problem, som efter oljemonopolets inrättande påkallar sin lösning, på vad sätt och efter vilka riktlinjer monopolet skall avhända sig den övervägande del av distributionsnätet, som jämväl i fortsättningen lämpligen bör innehavas av enskilda.» I anslutning till denna uppfattning förordade motorbränslesakkunniga, att statsinlösen skulle äga rum jämväl av oljebolagens detaljhandelsrörelse. I sitt förslag till förordning angående statsmonopol å partihandeln med brännoljor föreslogo motorbränslesakkunniga vidare, att detaljhandeln med brännoljor skulle vara fri, likväl under iakttagande därav, att monopolets utövare skulle äga bestämma de priser, olika slag av brännoljor i detaljhandeln högst måtte betinga. En medlem av motorbränslesakkunniga ansåg sig icke kunna biträda den

56 av motorbränslesakkunnigas majoritet omfattade ståndpunkten beträffande inlösen av oljebolagens detaljhandelsrörelse utan uttalade i avgiven reservation till betänkandet, att då de sakkunniga under alla förhållanden bestämt tagit avstånd från införandet av statsmonopol å detaljhandeln med brännoljor, borde — i motsats till vad i betänkandet föreslagits — servicestationer och andra distributionsanläggningar vid eventuellt genomförande av ett statsmonopol å partihandeln med brännoljor icke ifrågakomma till inlösen från statens sida. Jag ansluter mig i princip till den av motorbränslesakkunniga omfattade åsikten, att detaljhandel med brännoljor såsom regel icke bör utövas av det tilltänkta monopolet, men har icke kunnat undgå att närmare söka intränga i spörsmålet, huru förhållandena skulle komma att utveckla sig, om servicestationer och övriga distributionsanläggningar för minuthandeln lämnas fria, resp. inlösas av staten. De svenska oljebolag, som äro dotterbolag till producenter av oljor, komma troligen icke i framtiden att hava något intresse av att bibehålla anläggningar för detaljförsäljning av produkter, som de själva icke ha någon garanti för att få leverera. Om staten icke inlöser servicestationer e t c , komma oljebolagen förmodligen att försälja anläggningarna i fråga till personer eller företag, som äro intresserade av att driva försäljning av bensin. Oavsett om oljebolagen bibehålla detaljdistributionsanläggningarna i sin ägo eller icke, torde förutsättningar saknas för en minskning av den nuvarande överorganisationen. Genom en inlösen från statens sida av samtliga detaljförsäljningsanläggningar beredes däremot ett monopol möjligheter att helt bestämma, hur detaljförsäljningen skall ordnas, och att därvid tillse, att genom en rationalisering av detaljförsäljningen statsverket eller konsumenterna tillföras de ekonomiska fördelar, som genom denna rationalisering kunna utvinnas. För varje plats bestämmes ett lämpligt antal stationer, som försäljas till dem, som äro intresserade av och befinnas lämpliga att försälja bensin, under det att övriga anläggningar, sedan man hunnit samla erforderlig erfarenhet angående stationsnätets tillräcklighet, slopas. Allmänhetens förseende med bensin kan utan svårighet ske från ett vida mindre antal stationer än det nuvarande. Den därav följande högre omsättningen vid de stationer, som bibehållas, kommer för monopolet att möjliggöra en sänkning av den pr försåld kvantitet tidigare utgående distributionsersättningen till stationsinnehavarna samtidigt som den ersättning, vilken monopolet måste lämna dessa för täckande av de bensinbolagen tidigare åvilande omkostnaderna för stationernas anläggning, underhåll och drift, i stort sett kommer att minskas i proportion till antalet indragna stationer. Enligt de sifferuppgifter rörande antal bensinpumpar och motorfordon i Sverige, som tre av oljebolagen lämnade i sitt yttrande till Kungl. Maj :ts och Rikets kommerskollegium över motorbränslesakkunnigas betänkande såsom ett led i sitt försvar mot den i nämnda betänkande omnämnda överorganisationen, skulle antalet motorfordon pr pump under år 1931 h a utgjort 14 st.

57 Det torde kunna beräknas, att motorfordonen genomsnittligt fylla bensin högst var tredje dag, vilket skulle innebära att i genomsnitt varje pump har att servera bensin till på sin höjd fem motorfordon pr dag. Denna siffra styrker riktigheten av iakttagelsen, att personalen å bensinstationerna endast under ringa del av dagen är i sysselsättning och att bensinpumparnas leveranskapacitet icke på långt när utnyttjas. Att en betydande överorganisation förefinnes beträffande antalet bensinpumpar i Sverige torde för var och en ligga i öppen dag. Om man beräknar, att detta distributionsnät skulle kunna minskas med 50 °/o, är detta en nedskärning, som i varje fall icke är för hög. Snarare kanske erfarenheterna efter ett monopols införande komma att gå i den riktningen, att ytterligare betydande inskränkningar i antalet bensinpumpar kunna äga rum. Enligt av oljebolagen lämnade uppgifter uppgingo omkostnaderna för varornas distribution i minut genom servicestationer etc. under år 1934 till 10 943 606 kronor. Härifrån skola i första hand avgå 3 976 716 kronor, utgörande vissa bolags provisioner till bensinstationsinnehavare, vilket belopp, i enlighet med vad i betänkandet nämnts, överförts till varuredovisningen och där avdragits från de av oljebolagen redovisade bruttovinsterna. I ovannämnda belopp, 10 943 606 kronor, ingå även löner till fast anställd bensinstationspersonal med 1 135 688 kronor. Denna senare post har i nedanstående kalkyl över ett monopols driftsresultat avdragits från den totala bruttoinkomsten enligt varuredovisningen av den anledningen, att avlöningarna till fast anställd personal i likhet med rabatter och provisioner till stationsinnehavare böra hänföras till varuredovisningen. Om sålunda från ovannämnda omkostnadsbelopp, 10 943 606 kronor, avdrag göres för överförda provisioner och löner, återstå såsom övriga omkostnader för varornas distribution i minut, d. v. s. avskrivningar, hyror, underhåll e t c , 5 831 202 kronor. Genom nedskärning av distributionsnätet med 50 % beräknas samma andel av omkostnaderna komma att bortfalla. Den andra hälften bör i framtiden bäras av stationsinnehavarna och kommer hänsyn härtill att tagas vid beräkningen av dessas återförsäljarerabatt. Besparingen å »omkostnader för varornas distribution i minut» kommer alltså vid ett monopols införande att uppgå till ovannämnda totalbelopp, i runt tal 5 831 000 kronor. Den nuvarande distributionsersättningen till detaljdistributörerna i form av såväl provisioner som löner har, som av ovanstående framgår, fått påverka bruttovinsten av varuförsäljningen i form av avdrag å försäljningsbeloppet på samma sätt som bolagen bokfört rabatterna till de återförsäljare, som göra sina inköp i fast räkning. Enligt inhämtade upplysningar kan den i olika former utbetalade distributionsersättningen beräknas till i genomsnitt 3 öre pr liter bensin och bentyl, försåld genom servicestationer etc. Vid betänkandet fogad varuredovisning utvisar, att totala kvantiteten av under år 1934 inom riket försåld motorbensin och bentyl uppgår till 350 247 187 kg. Då oljebolagen enligt egen beräkning sålt omkring 90 °/o

58 av all bensin och bentyl genom servicestationer e t c , uppgick alltså den under år 1934 på detta sätt försålda kvantiteten till 315 222 468 kg eller i runt tal 430 milj. liter. Den å denna försäljning beräknade distributionsersättningen a 3 öre pr liter uppgår följaktligen till 129 milj. kronor. En minskning av det nuvarande distributionsnätet med 50 % kommer att ha till följd, att försäljningen vid de servicestationer e t c , som bibehållas, i genomsnitt fördubblas i jämförelse med dessa stationers nuvarande omsättning. Härigenom skulle distributionsersättningen kunna nedskäras till hälften av nuvarande belopp, eller 15 öre pr liter, under förutsättning av oförändrade omkostnader för de kvarvarande stationernas drift. Enligt vad ovan framhållits komma emellertid de omkostnader, som tidigare burits av oljebolagen, nämligen hälften av 5 831000 kronor eller i runt tal 2 915 000 kronor, att överflyttas på bensinstationsinnehavarna. Dessa omkostnader, för vilka sistnämnda personer böra erhålla ersättning, motsvara 068 öre pr försåld liter. Såsom ovan anförts i samband med frågan om överorganisationen och därmed sammanhängande faktum att bensinpumparnas leveranskapacitet icke på långt när utnyttjas, kan en ökning av försäljningen med 100 °/o å kvarvarande anläggningar genomföras utan nämnvärd stegring i omkostnader för personal m. m., men har trots detta räknats med en ersättning härför av 032 öre pr liter, motsvarande ett belopp av i runt tal 1 375 000 kronor, baserad på ovannämnda omsättning av 430 milj. liter. Detta tillägg till distributionsersättningen är då avsett att även täcka ränta å från monopolet inköpta distributionsanläggningar. Den totala distributionsersättningen till stationsinnehavarna skulle följaktligen efter ett monopols införande utgå med 1'5 + 068 + 032 = 25 öre pr liter. Här ifrågavarande besparing i jämförelse med nuvarande distributionsersättning (3 öre pr liter )utgör alltså 05 öre pr liter eller 2 150 000 kronor. Den beräknade besparingen med anledning av minskningen i antalet utminuteringsställen skulle alltså i enlighet med ovan gjorda kalkyler utgöra sammanlagt 7 981 000 kronor, varav 5 831 000 kronor redovisas såsom besparing under rubriken »omkostnader för varornas distribution i minut», medan 2 150 000 kronor, utgörande minskning i distributionsersättningen, komma att upptagas såsom tillägg till den av oljebolagen angivna bruttovinsten å varuredovisningen. Av stor betydelse i samband med frågan om distributionsersättningens storlek är, att de av monopolet bestämda priserna fastställas såsom både maximioch minimipris, vilka under inga förhållanden få rubbas. Härigenom erhålla återförsäljarna en garanti för en viss distributionsersättning pr försåld kvantitet utan att behöva frukta att på grund av osund konkurrens nödgas avstå något därav för att möta en nedsättning av priset från andra återförsäljares sida. Enligt bolagens räkenskaper hava servicestationer inkl. tomter i anskaffning kostat kr. 30 157 414 härå har avskrivits » 14 369 425 nuvarande bokföringsvärde

»

15 787 389

59 Om man såsom utgångspunkt för beräkningen av kostnaderna för ett övertagande av ovannämnda tillgångar tager bokföringsvärdet, i runt tal 16 milj. kronor, och man samtidigt utgår från det ovan gjorda antagandet, att hälften av här ifrågavarande anläggningar böra demonteras och resten försäljas till ett pris motsvarande bokföringsvärdet, skulle monopolet alltså drabbas av en engångskostnad å c a 8 milj. kronor. En rationalisering av den nuvarande detaljhandeln kommer ofrånkomligen att innebära entledigande av en del av den personal, som härå i större eller mindre omfattning har sitt levebröd. I den mån rationaliseringen kommer att gå ut över servicestationer i städer och andra större samhällen, där personalen f. n. uteslutande har bensinförsäljning såsom levebröd, torde staten gentemot denna sistnämnda personalkategori hava samma förpliktelser i fråga om ersättning för förlorad anställning, som föreslagits beträffande den personal, som vid tiden för monopolets ikraftträdande innehar stadigvarande anställning hos oljebolagen. Däremot torde dylik förpliktelse icke böra utsträckas till att omfatta personer, som hittills bedrivit bensinförsäljning såsom biförtjänst. Den beräknade totala distributionsersättningen, som under år 1934 utbetalades till detaljdistributörerna, utgjorde 129 milj. kronor. Distributionsersättningen för försäljningen vid den hälft av utminuteringsanläggningarna, som nu är avsedd att indragas, belöpte sig under år 1934 följaktligen till 6-45 milj. kronor. Härav anses den allra största delen, eller i runt tal 5-5 milj. kronor, utgöra ersättning för utfört arbete och resten, 0*95 milj., för övriga omkostnader. Av nyssnämnda belopp å 5-5 milj. kronor beräknas något mindre än hälften, eller 2-5 milj. kronor, utgöra inkomster vid sidan av annan verksamhet och resten, 3 milj. kronor, utgöra arbetsförtjänst för sådana personer, som genom monopolets införande skulle komma att entledigas från sina anställningar eller förlora sin näringsverksamhet. Ett statsmonopols ersättningsförpliktelser till denna kategori av personer, baserad på ett årligt inkomstbelopp av 3 milj. kronor samt den procent av 154, som framkommit som ett resultat av förhållandet mellan den framkalkylerade ersättningen till de i oljebolagen fast anställda och deras totala medelårsinkomst, skulle alltså utgöra i runt tal 4-6 milj. kronor, med vilket belopp man sålunda kan räkna såsom engångsutgift i detta sammanhang vid ett monopols införande. Såsom sammanfattning av vad ovan anförts beträffande ifrågasatta förändringar av den nuvarande distributionsapparaten för detaljförsäljning av bensin och bentyl i Sverige kan framhållas, att den årliga omkostnadsbesparingen beräknas till närmare 8 milj. kronor, att engångskostnaden för monopolets övertagande av samtliga servicestationer etc. med utgångspunkt från bokföringsvärdet kommer att uppgå till c a 8 milj. kronor samt att engångsersättningen för förlorad arbetsinkomst kan uppskattas till i runt tal 4 6 milj. kronor.

60 En monopolisering i enlighet med ovan angivna riktlinjer nödvändiggör följaktligen en ytterligare kapitalinvestering, som i enlighet med vad ovan anförts kan uppskattas till 12-6 (8 + 4-6) milj. kronor. I likhet med vad i betänkandet föreslagits beträffande finansiering av ersättning till entledigad personal, 10 milj. kronor, kan ovannämnda engångskostnad lämpligen finansieras medelst ett kortfristigt lån. Till närmare åskådliggörande av resultatet av de verkställda beräkningarna intages här nedan en kalkyl, av vilken framgår, att vid en monopolisering under ovannämnda förutsättningar den årliga vinsten kan — med utgångspunkt från oljebolagens uppgifter för år 1934 — uppskattas till 18 677 000 kronor. Under ett mindre antal år kommer ett monopol emellertid härvid att få vidkännas vissa utgifter i form av räntor och amorteringar å ifrågasatta kortfristiga lån å sammanlagt 22-6 (10 + 126) milj. kronor.

61 Kalkyl ö v e r ett m o n o p o l s v i n s t r e s u l t a t m e d u t g å n g s p u n k t från o l j e b o l a g e n s u p p g i f t e r f ö r å r 1934 s a m t v e r k s t ä l l d a b e r ä k n i n g a r r ö r a n d e o m k o s t n a d s b e s p a r i n g a r e t c . Bruttovinst

å

varuförsäljningen:

Enligt bil. 1934:2

36 676 000

Avgår: Från omkostnader för varornas distribution i minut överförda löner (provisioner, 3 977 000 kr., hava redan avdragits å varuredovisningen, innan slutbeloppet, 36 676 000 kr., framkommer)

1 136 000

Tillkommer: Minskning i distributionsersättningen

2 150 000

Diverse inkomster: Enligt oljebolagens redovisningar

1 251 000

A v g å r : Räntor, kursvinster och vissa andra i n k o m s t e r . . .

837 000

414 QOO

35 540 000

Or e

Omkostnader utom dylika för varornas distribution Oceananläggningar A v g å r : Beräknade besparingar Depåer och magasin A v g å r : Beräknade besparingar Emballage A v g å r : Beräknade besparingar Avdelningskontor A v g å r : Beräknade besparingar Distriktsagenter A v g å r : Beräknade besparingar Reklam A v g å r : Beräknade besparingar Transportkostnader A v g å r : Beräknade besparingar Administrationskostnader A v g å r : Beräknade besparingar Nedskrivningar och bortskrivningar av osäkra fordringar A v g å r : Beräknade besparingar Transport

2 602 000 430 000 2 670 000 374 000 963 000 143 000 6 189 000 4 671 000 2 364 000 1 773 000 648 000 648 000 12 496 000 3 625 000 4 736 000 3 777 000 526 000 526 000

n nn

i

minut:

2 172 000 2 296 000 820 000 j 513 000 591 Q00 0 8 871 000 959 QOO

17 227 000 17 227 000

38 104 000

62 Omkostnader för varornas distribution Transport Oljebolagens omkostnader enl. bil. 1934: 2 jämte provisioner enl. ovan Avgår: Till varuredovisningen överförda provisioner och löner 5 113 000 Beräknad besparing med anledning av distributionsnätets nedskrivning med 50 % samt överföring av omkostnader på bensinstationsinnehavare 5 831 000

Diverse

i

minut: 17 227 000

38 104 000

10 944 000

iQ 944 Q00

n

2 997 000 2 997 000

Q 17 227 000

omkostnader:

Enligt oljebolagens redovisningar A v g å r : Beräknad besparing

Beräknat årligt vinstresultat på grundval av oljebolagens redovisningar och av kommitterade beräknade omkostnadsbesparingar Tillkommer: Beräknad reducering av inköpspriset å varor efter ett monopols införande

20 877 000 3 000 000 23 877 000

Avgår: Beräknad minskning av vinst under förutsättning att monopolet icke kommer a t t idka försäljning av smörjoljor Ränta å 4 % å i rörelsen nedlagt kapital, 55 milj. kronor Beräknat årligt vinstresultat, sedan hänsyn tagits till alla faktorer Anm.

3 000 000 2 200 000

5 200 000

påverkande Kronor

18 677 000

Utöver ovan beräknade ränteomkostnad å 2.2 milj. kronor kommer ett monopol a t t under ett mindre antal år få vidkännas vissa ränteutgifter i samband med ifrågasatta kortfristiga lån å 10 resp. 12.6 milj. kronor. Kontroll:

Beräknat årligt vinstresultat enligt kommitterades betänkande Beräknad omkostnadsbesparing genom rationalisering av detaljhandeln

kr. 10 696 000 » 7 981000

Beräknat årligt vinstresultat enligt ovanstående kalkyl

»

18 677 000

Statens offentliga utredningar 1935 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

F a s t egendom. Jordbruk med binäringar. Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Betänkande med förslag ang. åtgärder mot statsfientlig verk- ; Betänkande med förslag ang. åtgärder för spannmålsodlingens stödjande. [1] samhet. [8] Yttranden över 'preliminärt förslag till lagstiftning om av- Promemoria ang. tillsynen över fastighetsregistreringen och fastighetsbildningen. [4] brytande av havandeskap. [13] i Lagberedningens förslag till lag om skuldebrev m. m. [14] ; Utredning med förslag om egnahemskonsulenter hos hushållningssällskapen. [28] Betänkande med förslag till lagstiftning om avbrytande av Betänkande ang. husdjnrsförsöksverksamhetens organisation. havandeskap. [15] [29] Betänkande med förslag till lag om arbetsavtal. [18] Berättelse över statens spannmålsnämnds verksamhet m. m. Betänkande och förslag rörande verksamheten vid skyddsunder år 1934. [30] hemmen m. m. Förra delen. Skyddshemmens organisation m. ni. [35] I Jordbrukskreditutredningen. Betänkande med förslag till förordning om jordbrukets kreditkassor m. m. [32] Promemoria ang. avveckling av bestående fideikommiss. [50] Promemoria ang. ändrade bestämmelser rörande verkställig- i Betänkande med vissa synpunkter och förslag i fråga om den primära fastighetskrediten. [34] het och förvandling av bötesstraff. [5G] Sociala jordntredningens betänkande med förslag till lag om Betänkande med förslag till lag om förenings- och förhandändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1925 ang. förlingsrätt. [59] bud i vissa fall för bolag, förening och stiftelse att förPromemoria ang. avskaffande av påföljd enligt 2 kap. 19 § värva fast egendom. [47] strafflagen jämte vissa andra straffpåföljder. [CO] Betänkande med förslag till mejeristadga samt vissa andra åtgärder till mejerihanteringens befrämjande. [55] Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Förslag till ändrade bestämmelser rörande allmänna hand- : Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. lingars offentlighet. [5] Yttrande och förslag rörande formulär för tjänstgöringsBetänkande med förslag till omorganisation av den högre betyg som av länsstyrelserna utfärdas. [17] skogsundervisningen. [9] Utredning ang. införande av ett dagordningsinstitut m. m. Betänkande ang. råvaruförsörjning, produktion och arbetar[21] antal in. m. vid skogsindustrierna. [3G] Förslag till nya avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare inom den allmänna civilförvaltningen. Industri. [25] Betänkande med förslag till ändring i vissa delar av upp'Handel o c h sjöfart. handlingsförordningen. [27] Betänkande ang. import- och partihandelsmonopol å bränn1034 års nämnd för städningsntredning. Förslag rörande oljor. [61] allmänna grunder för ordnandet av städnings- och ren- i göringsarbetet inom vissa statliga ämbetslokaler i Stock- [ Kommunikations väsen. holm samt beräknandet av ersättning för nämnda arbete. [37] Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsendet. Del 2. Promemoria ang. omorganisation av landsfiskals- och stadsBroar. [7] fiskalsbefattningarna. [57] Betänkande med förslag till förordning ang. allmän automobiltraflk. [12] Kommunalförvaltning. Betänkande med förslag till motorfordonsförordning och Statens och kommunernas finansväsen. vägtraflkstadga m. m. [23] Politi. Bank-, kredit- och penningväsen. Betänkande med förslag till ändrad organisation av den statliga verksamheten för bekämpande av olovlig införsel Försäkringsväsen. av spritdrycker m. m. [24] Grunder för kollektiv och individuell pensionsförsäkring. Nationalekonomi och socialpolitik. [20] Betänkande med förslag rörande lån och årliga bidrag av statsmedel för främjande av bostadsförsörjning för mindre Kyrko väsen. Undervisningsväsen. bemedlade barnrika familjer jämte därtill hörande utredAndlig odling i övrigt. ningar. [2] Utredning och förslag ang. rundradion i Sverige. [10] Kortfattad framställning av organisationssakkunnigas betänkande med utredning och förslag rörande den samBetänkande med utredning och förslag ang. inrättande av hälleliga hjälpverksamhetens organisation m4 m. [3] en statsvetenskaplig examen. [11] Utredning ooh förslag rörande frågan om avgift för hemlån Arbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Åtgärder mot av böcker från bibliotek. [22] arbetslöshet. [6] Konjunkturuppsvingets förlopp och orsaker 1932 — 1934. [10] Betänkande med förslag rörande det svenska naturskyddets organisation och statliga förvaltning. [26] Betänkande med förslag till lag om arbetstiden i jordbruk Betänkande med förslag till lag om domkapitel m. m. [31] och trädgårdsskötsel (lantarbetstidslag) m. in. [48] Betänkande med utredning och förslag ang. folk- och småBetänkande med förslag rörande ändringar i vissa delar av skoleseminariernas organisation m. m. [44] hälsovårdsstadgan samt anordnande av förbättrad bostadsUtredning och förslag rörande läroböcker vid allmänna läroinspektion i städer och stadsliknande samhällen m. m. [49] verk och folkskolor m. fl. undervisningsanstalter. [45] Den ekonomiska och sociala utvecklingen under år 1934. [51] Betänkande med undersökningar och förslag i anledning av Bostadsproduktionssakkunnigas betänkande med förslag till tillströmningen till do intellektuella yrkena. [52] lag om sparföreningar m. m. [54] Betänkande och förslag ang. obligatorisk sjuårig folkskola. [58] Hälso- och sjukvård. Kungl. medicinalstyrelsens utlåtande och förslag ang. före- j Försvarsväsen. byggande mödra- och barnavård. [19] Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsKungl. medicinalstyrelsens utlåtande och förslag ang. statsväsende. Del 1. Inledande avdelning m. m. [38] Del 2. understödd dispensärverksamhet. [33] Arméorganisationen. [39] Del 3. Markorganisationen. [40] Betänkande ang. folktandvård. [46] Del 4. Flygvapnets organisation. [41] Del 5. Värnplikten m. m. Bilagor. [42] Del 6. Särskilda yttranden. [43] Allmänt näringsväsen. Betänkande ang. behörighet att utföra elektriskt inställa- i Utrikes ärenden. Internationell rätt. tionsarbete m. m. [53] Isaac Marcus Boktr.-A.-B., Stockholm 1935.