Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades pa Kungl. biblioteket ar 2012

L, o, u o STATENS OFFENTLIGA U T R E D N I N G A R

19:6:21

SOCIALDEPARTEMENTET

ARBETSLÖSHETSUNDERSÖKNINGEN DEN 31 JULI 1935 U T F Ö R D AV

STATENS ARBETSLÖSHETSKOMMISSION

i

S

T

O

C 1 9

K

H

O

6 L

M

Statens offentliga utredningar 1936 K r o n o l o g i s k

f ö r t e c k n i n g :

B e t ä n k a n d e n 1 rörande serafimerlasarettets eko11. Förslag till psalmbok för svenska k y r k a n . Uppsali nomi eamt 2 rörande lasarettets ställning och Almqvist & Wikeell. 5 8 ' , 319 s. É. verksamhet. Hseggström. 187 s. K. 12. B e t ä n k a n d e angående förlossningsvården oeh b a n morskeväBendet s a m t förebyggande m ö d r a - oo Förslag till konvention mellan Sverige och Schweiz b a r n a v å r d . Norstedt. 120 s. S. om e r k ä n n a n d e och verkställighet a v d o m a r och 13. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e familjebeskattningen. Mal skiljedomar m . m . Norstedt. 55 s. V. ous. 147 8. Fi. B e t ä n k a n d e med förslag om vissa föreskrifter be14. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e dels planmässigt sparand träffande konsnmtionsmjölk. Marcus. 68 s. J o . och dels statliga bosättningslån. N o r s t e d t . 55 s. B e t ä n k a n d e med förslag till lag om behandling a v förbrytare, hemfallna ä t alkoholmissbruk, m . m . 15. B e t ä n k a n d e angående moderskapspennlng och mi drahjälp. Norstedt. 78 s. S. Marcus. 56 s. J u . ,16. U t r e d n i n g rörande förhållandet mellan land- oc B e t ä n k a n d e m e d förslag angående revision a v sjötraiikmedel. Ha»ggström. 183 s. K. lagstiftningen rörande tillverkning, beskattning och 17. Förslag till l a g o m ändring i vissa delar a v sj* försäljning a v maltdrycker. Marcus. 397 s. F l . lagen m . m . Norstedt, viij, 418 s. J u . Utredning med förslag rörande bidrag å t b a r n till 18. Undersökningar rörande det samlade s k a t t e t r y c k e änkor och vissa invalider s a m t å t föräldralösa b a r n . 1 Sverige och u t l a n d e t . Marcus. Fi. Beckman. 93 s. 8. 19. B e t ä n k a n d e med förslag till lagstiftning angåend Socialiseringsproblemet. Allmänna synpunkter. skyddsskogar m. m . Marcus. 172 s. 1 k a r t a . .Ii Tiden, viij, 99 s. Fi. 20. B e t ä n k a n d e med förslag i anledning a v verkstull Ur socialiseringens »europeiska' Idékrets. Tiden. granskning a v 1932 års trafikutrednings förslag t i viij, 210 s. Fi. förordning angående allmän automobiltrafik. Heegg ström. 54 s. K. Socialiseringsidéer och socialiseringspraxis i Sovjet- • unionen. 1. Tiden, i v , 206 s. I i . 21. Arbetslöshetsundersökniugen den 31 juli 1935. Ma) cus. 274 s. 1 k a r t a . S. 10. Statligt kaffemonopol. Marcus. 192 s. FL

A n m . Om särskild tryckort ej angives, ä r tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelse bokstäverna till d e t departement, under vilket utredningen avgivits, t . ex. E . = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen d e n 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars y t t r e anordnin (nr 98) utgivas utredningarna I omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R SOCIALDEPARTEMENTET

1936:21

ARBETSLÖSHETSUNDERSÖKNINGEN DEN 31 JULI 1935 U T F Ö R D AV

STATENS ARBETSLÖSHETSKOMMISSION

STO C KHOLM

1936 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 366434

w

5TATEINS ARBETSLÖSHETSKOMMISSION

Nr C 65011936

Till

KONUNGEN.

Genom brev den 12 juli 1935 uppdrog Kungl. Maj:t — som funnit önskvärt att erhålla närmare kännedom om de arbetslösa, vilka kvarstode såsom hjälpsökande hos statens arbetslöshetskommission vid en tidpunkt av året med Statens arbttslöshetskommission, med redogörelse nr arbetslöshe-.snadersökningen den 31 juli 1935.

maximal tillgång på arbetstillfällen i öppna marknaden — åt statens arbetslöshetskommission att med ledning av från arbetslöshetskommittéerna inhämtade uppgifter, avseende den 31 juli 1935, verkställa utredning angående samtliga de anmälda arbetslösas ålder, yrke och organisationstillhörighet, arbetslöshetsperiodens längd, arbetsförhet inom eget yrke och inom grovarbete, tidpunkten för vederbörande hjälpsökandes inflyttning till vistelsekommunen ävensom den form, vari hjälp lämnats. Tillika föreskrev Kungl. Maj:t, att kommissionen beträffande ett representativt urval av orter skulle åvägabringa utredning jämväl angående orsaken till de hjälpsökandes arbetslöshet. Kommissionen får härmed till Kungl. Maj:t överlämna redogörelse för arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935, vilken redogörelse i anslutning till Kungl. Maj:ts uppdrag är uppdelad på tvenne huvudavdelningar, A. Den allmänna undersökningen, omfattande hela det vid nämnda tidpunkt hos arbetslöshetskommittéerna anmälda klientelet, och B. Specialundersökningen, omfattande klientelet i de orter, varest särskild utredning åvägabragts angående orsaken till de hjälpsökandes arbetslöshet. Stockholm den 28 februari 1936. Underdånigst På Statens Arbetslöshetskommissions vägnar: GUNNAR HUSS Birger Ärvas

Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935. Inledning. Arbetslösheten har under åren 1930—1935 företett stora variationer. Antalet hos de lokala arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa, som i juli 1930 uppgick till 5,824, steg under de nästföljande åren successivt men med svaga säsongmässiga variationer för att i mars 1933 nå maximum, 186,561. Utvecklingen under år 1933 kännetecknades av i stort sett obetydliga förändringar, och det vid årets utgång noterade antalet arbetslösa uppgick till 171,065, d. v. s. det understeg förhållandevis obetydligt toppsiffran. År 1934 uppvisade en deciderad utveckling till det bättre, och nedgången i antalet anmälda var så kraftig, att den mot slutet av året normala säsongmässiga försämringen gjorde sig förhållandevis obetydligt gällande. Även under 1935 fortskred förbättringen i rask takt och i juli månad hade antalet anmälda arbetslösa nedgått till 42,582. Lägsta siffran för året uppvisade september med 41,190. I diagram 1 (sid. 7) lämnas för åren 1930—1935 en framställning av kommissionens rapportsiffror, uttryckta i 10,000-tal, fackföreningsarbetslösheten i procent av medlemsantalet med säsongarbetslösheten eliminerad och socialstyrelsens konjunktursiffror. Underlaget för detta diagram återfinnes i Tab. 1 (sid. 8), vari även intagits antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid Sveriges offentliga arbetsförmedling. Med några ord skall här även beröras arbetslöshetssituationen inom de olika länen — åskådliggjord genom antalet hos arbetslöshetskommittéerna registrerade hjälpsökande — och dess utveckling under de sistförflutna åren. I Tab. 2 (sid. 9) ha sammanställts årsmedeltalen för antalet vid varje månads utgång anmälda hjälpsökande arbetslösa under åren 1930—1935. Som av dessa uppgifter framgår, har utvecklingen ingalunda varit likformig inom olika landsändar. Väl har den mot slutet av perioden inträdda förbättringen inom samtliga län återspeglats i sjunkande arbetslöshetssiffror, men sänkningarna ha varit av väsentligt olika storleksordning. En uppfattning om utvecklingen inom ett län i förhållande till riket i dess helhet erhålles genom att studera de i Tab. 2 för olika år angivna procenttalen, vilka uttrycka relationen mellan antalet arbetslösa i länet och motsvarande antal i riket. Det

torde härvid vara av särskilt intresse att betrakta utvecklingen sedan år 1933. I stort sett konstanta tal, d. v. s. en utveckling av arbetslöshetsförhållandena i nära anslutning till hela rikets, uppvisa Uppsala, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län. Mera anmärkningsvärd arbetslöshet förekommer i fråga om denna grupp av län numera endast i Värmlands, Gävleborgs och Västernorrlands län. I förhållande till riksmedeltalen påtagligt förbättrad arbetslöshetssituation uppvisa Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Västmanlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Arbetslöshet av anmärkningsvärd omfattning förekommer här trots den inträdda förbättringen alltjämt inom Norrbottens län. I förhållande till riket i övrigt försämrad arbetslöshetssituation uppvisa Stockholms, Blekinge och Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad). I Göteborgs och Bohus län uppgick arbetslösheten under år 1935 till 8.1 % och i Västernorrlands län till 11.4 % av hela antalet arbetslösa i riket. Slutligen må erinras om att även de tre storstäderna sins emellan uppvisa påtagliga skiljaktigheter ifråga om arbetslöshetens utveckling under angivna år. Så har ifråga om Stockholms stad dess andel av totalantalet arbetslösa i riket i stort sett företett tendens till stegring; denna andel ökades från 6.4 % år 1930 till 8.1 °/o år 1933 och 8.3 °/o år 1935. För Göteborgs stad var förloppet ett annat. Från att under år 1930 ha representerat 7.5 % av landets rapporterade arbetslöshet, förbättrades den relativa arbetslöshetssituationen till 1933, då arbetslösheten uppgick till 5.3 °/o av hela rikets, varefter en relativ försämring inträtt, så att motsvarande tal för år 1935 utgjorde 6.1 % . Utvecklingen har dock i Göteborg haft ett jämnare förlopp än i Stockholm och uppvisar icke så stora variationer från ett år till ett annat. I förhållande till invånarantalet i de båda städerna är arbetslösheten alltjämt större i Göteborg än i Stockholm. För Malmö stad, varest under de olika åren redovisats från 34 °/o upp till 55 % av antalet arbetslösa inom Malmöhus län, har arbetslösheten i förbållande till hela rikets företett en gynnsam utveckling. Till belysande härav lämnas nedan för Malmö motsvarande uppgifter till de i Tab. 2 för länen och de båda övriga storstäderna införda. Antalet arbetslösa (årsmedeltal) i % av antalet i hela riket

. . . .

1930 992 7.2

1931 1,681 3.6

1932 3,259 2.9

1933 4,199 2.6

1934 2,707 2.4

1935 1,375 2.2

Från att år 1930 ha haft att uppvisa 7.2 °/o av hela antalet arbetslösa i riket — mera än Stockholm och nästan lika mycket som Göteborg — har Malmö stad år 1935 redovisat endast 2.2 % av motsvarande antal. Kommissionen övergår härefter till redogörelsen för den på grund av Kungl. Maj:ts brev den 12 juli 1935 (Bil. 1) verkställda undersökningen.

7¶Skala för A o. B

1932 Diagram 1. Statens arbetBlöshetskommissions rapportsiffror (A), säsongatjämnad fackföreningsarbetslöshet (B) och socialstyrelsens konjunktursiffror (C). A och B avse sista månaden i kvartalet, C hela kvartalet.

8 Tab. 1. Antalet t i l l statens arbetslöshetskoinmission rapporterade arbetslösa (A), arbetslösheten inom fackföreningarna i procent av medlemsantalet (B), socialstyrelsens konjunktursiffror (C) och antalet arbetsansökuingar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen (1)). Åren 1930—1935.

A.

B.

Statens missions mars

13,572

109,674

186,561 145,458 151,498 171,065

160,345 99,628 78,918 92,881

17.7 13.1 12.3 13.2

arbetslöshetskomrapportsiffror:

juni september

6,634 8,589

41,885 31,057 40,377

december

88,761 I 161,155

97,370 106,404

Fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet, säsongarbetslösheten eliminerad: mars

jnm

. .

september

22.6 19.4 18.5 16.7

3.26 3.22

2.46 2.39 2.41 2.38

2.30 2.69 2.94 3.08

2.94 2.77

2.51 2.66 2.61 2.65

177 128 147 251

200 196 204 388

397 405 407 881

december Socialstyrelsens tursiffror: l:sta kvartalet

/>.

2:dra

•>

3:dje

>

4:de

>

konjunk-

Antalet arbetsansökuingar på 100 lediga platser: mars jnni Beptembcr december

3.55 3.63 3.59

9¶Tab. 2. Antalet hjälpsökande arbetslösa. Årsmcdeltal 1930—1935. 1930

1935 Län

% Antal

% Antal

% Antal

% Antal

%

S78 6.4 1,770 326 2.4 527 560 266 1.9 214 1.6 834

6.1 13,324 1.8 4,981 1.1 2,488 1.6 2,849

8.1 10,643 3.0 4,411

1.5 1.7

1,875 1,892

9.3 5,081 3.8 2,216 1.6 1,041

1.7 625 3.1 1,348

1.0 2.2

1.9 1,106 1.8 962

1.8 1.6 3.4 0.2

Antal

Stockholms st.id . . Stockholms . . . .

% Antal

1.1 1.2

6,926 2,050

Uppsala Södermanlands;

. .

1,288 1,832

Östergötlands

. . .

2,785

4,899

3,563

Jönköpings Kronobergs

. . . . . . . .

498 273 2.0 724 172 1.3 398 2.9 1,277 114 60 0.4

1.1 1.6

1,347

2,489

2,160

1,835

2,651

3,869 249

1.6 3.4

2,022

2.7 0.2

3.4 2,176

4,246

1.6 3.4 0.2 3.7

594 1.1 1,790 13.0 3,631

1.8 7.8

1,791

Kalmar Gotlands Blekinge

469 Kristianstads

. . .

Malmöhus

219¶Hallands Göteborgs stad . . 1,036 Göteb.o. Bohus i övrigt 393 368 Alvsborgs

1.6 449 7.5 3,201

1.0 6.9

2.9 3,291 2.7 943

7.1 2.0

Skaraborgs

. . . .

Värmlands

. . . .

20 806 772

165 0.1 5.9 3,251

291¶Örebro Västmanlands . . .

4,944

1.7 6.9 1.0

2,117

5.3 4.7

7,892 1,454

6.9 3,991 882 1.3

6,787 7,208 2,724

5.9 3,746 6.3 5,019

1.1 6.3

2,240

1,866

9,755

6,579

1.6 959 5.7 3,836

5.6 1,608

0.3 1,274 7.0 7,207 3.4 • 4,191

2.1 4.3

2.5 5.0

5,789 4,273 9,202

3.5 2.6 5.6

3,919 2,201 5,989

3.4 1,898 1.9 653 5.2 2,904

Gävleborgs

. . . .

5.1 3,313

Västernorrlaniis . . Jämtlands Västerbottens . . .

705 90

5.1 0.7 297 2.2 1,796 13.1

2,853 5,720

7,730 3,520

2.1 987 3.4 2,022

1,699 8,699

3.3 2,115 0.4 153 3,195 4.3

2,250

. . . .

1.6 2,746 6.9 11,243

3,815 410

6,065 5,348

. . . .

1,067

697 5,791

0.9 5.3 4.7

Kopparbergs

Norrbottens

7,804

5,541

3.6 1.7

2.4 1,435

1.4 8.1 2.3 1.6 6.2 3.1 1.1 4.7

7.1 7,789 6.8 10,661 6.5 6,764 5.9 3,984 6.5 6,697 14.4 14,268 12.5 17,025 10.4 11,486 10.0 7,037 11.4 1,050 2.3 4,493 4.0 5,724 3.5 2,405 2.1 1,086 1.8 1,655 3.6 4,702 4.1 6,240 3.8 3,692 3.2 1,872 3.0 4,234 9.1 10,656 9.4 11,800 7.2 5,986 5.2 3,550 5.8

Hela r i k e t 13,723 100.0 4G,540 100.0 113,907 100.0 164,054 100.0 114,802 100.0 01,581 100.0

LO

A.

Den allmänna undersökningen. I.

Allmänna

erinringar

Undersökningens utförande. rörande primärmaterialet.

Representativitet.

Undersökningen har verkställts med ledning av från arbetslöshetskommittéerna inhämtade uppgifter. Närmare föreskrifter angående sättet för dessa uppgifters insamlande lämnades av kommissionen i skrivelse till arbetslöshetskommittéerna den 17 juli 1935 (Bil. 2). Enligt dessa anvisningar hade kommittéerna att avfordra varje arbetslös en av denne personligen lämnad redogörelse, vilken skulle avfattas på fastställt formulär (Bil. 3). Dessa uppgifter till arbetslöshetsundersökningen skulle innehålla den arbetslöses löpande nummer hos arbetslöshetskommittén ävensom arbetsförmedlingens yrkesgruppnummer, till- och förnamn, födelsedag, födelseort, mantalsskrivningskommun, senaste inflyttningsdag till vistelsekommunen, hcmortsrättsförhållanden enligt fattigvårdslagen, uppgift om civilstånd och barnantal, skolunderbyggnad, facklig organisationstillhörighet, varvid förbund och avdelning samt medlemsnummer skulle angivas. Sistnämnda uppgift behövde dock ej lämnas annat än av medlem i facklig organisation, som rapporterar sin arbetslöshetssituation till socialstyrelsen (se förteckning i Bil. 2). Vidare skulle uppgivas de stadigvarande sysselsättningar, den arbetslöse kunde ha innehaft, ävensom tillfälliga sysselsättningar fr. o. m. den 1 januari 1933, uppgift om han årligen brukat arbeta inom flera yrken och om arbetsmöjligheterna inom något av dessa avsevärt minskats eller helt försvunnit, antalet arbetslöshetsveckor under åren 1933, 1934 och 1935, förekomst av bestående lyte eller försvagad hälsa, medförande nedsättning av arbetsförmågan, den arbetslöses egen åsikt om sin arbetsförhet i yrket och i vanligt grovarbete samt slutligen uppgift, huruvida den arbetslöse uppbure pensionstillägg eller livränta på grund av olycksfall och i så fall med vilket belopp. Arbetslöshetskommittén, som hade att granska den arbetslöses uppgifter och, där fel konstaterats, vidtaga rättelse, hade dessutom att särskilt angiva den yrkesgrupp, som den arbetslöse enligt kommitténs uppfattning tillhörde, vidare kommitténs åsikt om hans arbetsförhet i såväl eget yrke som i grovarbete, antalet veckor, under vilka den arbetslöse sedan den 1 januari 1933 åtnjutit hjälp, varvid fullständiga uppgifter skulle lämnas för samtliga förekommande hjälpformer. Slutligen skulle uppgivas den form av hjälp, som den arbetslöse åtnjöte den 31 juli 1935 och, i fråga om de ohjälpta, anledningen till att hjälp ej lämnats. Beträffande arbetslösa, vid undersökningstillfället hjälpta med statligt reservarbete, statligt ungdomsreservarbete eller hänvisning till arbetsläger, kunde det vara förenat med svårigheter för kommittéerna att av de arbetslösa erhålla de begärda uppgifterna. På grund härav insamlades dessa genom

11 respektive plats- eller lägerledare. Instruktioner härom utfärdades av kommissionen den 25 juli 1935 (Bil. 4). Sedan de på så sätt insamlade uppgifterna inkommit till kommissionen, överlämnades de till vederbörande arbetslöshetskommitté för granskning och komplettering. Det får anses ligga i sakens natur, att ett på angivet sätt insamlat undersökningsmaterial blir i en del avseenden ofullständigt och behäftat med felaktigheter. Den granskning av de arbetslösas egna uppgifter, som arbetslöshetskommittéerna haft att verkställa, har givetvis avsett att nedbringa de ofrånkomliga felen så mycket som möjligt. Beträffande huvudparten av materialet kan sägas, att kommittéerna nedlagt icke ringa omsorg på att få fullständiga uppgifter; undantag finnas dock. Några kommittéer ha visat en anmärkningsvärd brist på förståelse för vikten av denna undersökning och ha lämnat ett i hög grad otillfredsställande material. I den mån tiden det medgivit, har dylikt material kompletterats, men det har i vissa fall, trots påminnelser, icke varit möjligt förmå vederbörande kommitté att lämna erforderliga uppgifter. I en del fall ha kommittéerna icke kunnat erhålla uppgifter från arbetslösa, som försvunnit ur klientelet men som jämlikt gällande föreskrifter på grund av tidigare fullgjord anmälning skolat upptagas som anmälda arbetslösa den 31 juli. Även för arbetslösa, sysselsatta i statligt reservarbete, har det i fråga om personer, som avgått från arbetsplatsen någon av de första dagarna i augusti, ibland icke varit möjligt att anskaffa uppgifter. I något enstaka fall har den arbetslöse helt enkelt vägrat att lämna några uppgifter. I den som Bil. 5 här införda kommunförteckningen har även angivits antalet blanketter, som bearbetats, och antalet arbetslösa, rapporterade den 31 juli. I åtskilliga fall överstiger antalet i undersökningen ingående det rapporterade antalet. Detta har ibland berott på att vederbörande kommun i samband med ombyte av ordförande förlorat kontakten med en del i statligt reservarbete sysselsatta, varigenom dessa försvunnit ur rapportsiffrorna. Även i de fall, där full klarhet över orsaken till skillnaden icke kunnat vinnas, ha emellertid samtliga till undersökningen insända blanketter, med nedan angivna undantag, bearbetats, trots att härigenom i något fall kommit att medtagas personer, som tydligen ej funnits i kommitténs månadsrapport; antalet av dessa sistnämnda personer är utan betydelse. Det förhållandet, att kommittéerna av organisationstekniska skäl kunna erhålla meddelande om reservarbetares avgång från statligt reservarbete först någon tid efteråt, förorsakar att månadsrapporterna ofta upptaga något högre antal statliga resérvarbetare än det verkliga, vilket i sin tur medför, att det rapporterade antalet hjälpsökande arbetslösa blir för högt. Sålunda angåvo månadsrapporterna för juli 1935 sammanlagt 18,215 statliga reservarbetare, medan det verkliga antalet var 17,782. På grund av här angivna orsaker ha från de 42,582 arbetslösa, som voro anmälda hos resp. arbetslöshetskommittéer den 31 juli, till kommissionen inkommit endast 41,432 ifyllda blanketter, varav 988 icke blivit föremål för bearbetning. Dessa sistnämnda utgöras av 96 dubletter, 231 avse personer, som icke varit rapporterade arbetslösa vid undersökningstillfället (varav 22 spe-

12 cialarbetare vid statligt reservarbete), 486 ha måst kasseras på grund av alltför ofullständiga uppgifter och 175 ha inkommit för sent för att kunna medtagas. Bearbetats ha sålunda 40,444 blanketter, varav 40,332 avseende män och 112 kvinnor. I materialet förekomma uppgifter, vilka förefallit mindre tillförlitliga. Detta är framför allt fallet i fråga om arbetslöshetsperiodens längd och hjälpens omfattning. Vad beträffar den tidrymd, under vilken de arbetslösa varit sysselsatta i statligt reservarbete, ha kommittéernas uppgifter kunnat kontrolleras genom jämförelse med de av kommissionen förda anteckningarna om varje arbetares ankomst till och avgång från arbetsplats. Denna kontroll har givit vid handen, att arbetslöshetskommittéernas anteckningar härom ofta varit ofullständiga eller otillförlitliga. Ifråga om hjälp, som utgått såsom statskommunalt eller kommunalt reservarbete ävensom dagunderstöd, vill det synas som om kommittéerna haft bättre kännedom om hjälpens omfattning, vilket väl får anses vara naturligt, då sådan hjälp stått under kommitténs omedelbara överinseende. Den kontroll som här kunnat ifrågakomma har ådagalagt, att de osäkra eller felaktiga uppgifterna icke förekommit i den utsträckning, att totalintrycket förryckes i mera avsevärd grad. Konstaterade fel ha givetvis rättats. Självfallet har det i primäruppgifterna insmugit sig oavsiktliga och förlåtliga fel. Så visa t. ex. jämförelser mellan reservarbetarnas till undersökningen avlämnade åldersuppgifter och motsvarande uppgifter på de hos kommissionen befintliga hänvisningskorten, vilka senare uppgifter givetvis även de på sin tid lämnats av vederbörande reservarbetare, att den arbetslöse i några fall uppgivit oriktig ålder vid det ena tillfället. Fel av dylik art torde dock vara oundvikliga i ett material av detta omfång. Givetvis hade ett ingående arbete kunnat ägnas åt korrektioner på dessa punkter, men då dylika fel självfallet sakna tendens och dessutom förekomma sparsamt, har det, med hänsyn till angelägenheten av att utredningen snarast möjligt slutfördes, icke ansetts nödvändigt eller ens genomförbart att åstadkomma rättelse i samtliga fall. I den mån möjligheter förelegat att i samband med bearbetningen granska och rätta uppgifter av nyss antydd art, har detta ägt rum. I vissa fall ha resultat erhållits, som förefallit ytterligt osannolika. Så är t. ex. fallet i fråga om uppgifterna angående hemortsrätten, där — enligt de arbetslösas primäruppgifter — av 1,700 personer, saknande hemortsrätt, omkring 90 %> skulle vara hjälpta. Med hänsyn till att antalet icke hemortsberättigade hjälpsökande, redovisade i kommissionens månadsöversikt för juli 1935, utgjorde endast 291 personer, varav 211 åtnjutit hjälp, måste förstnämnda uppgift betraktas såsom minst sagt tvivelaktig. Visserligen innefattar den sistnämnda uppgiften endast personer, som under en tid av minst 9 månader vistats inom kommunen och där innehaft stadigvarande arbete, men då arbetslöshetshjälp åt icke hemortsberättigad jämlikt hjälpkungörelsens föreskrifter endast undantagsvis förekommer annat än under dessa förutsättningar, var skillnaden anmärkningsvärt stor. Den granskning, som verkställdes i

13 samtliga nyssnämnda 1,700 fall, gav vid handen, att de till den vida övervägande delen hänförde sig till i statligt reservarbete varande personer, som trots tydliga och klara anvisningar missuppfattat begreppet vistelsekommun. Härmed förstås enligt vid undersökningen tillämpade principer den kommun, som hänvisat den arbetslöse till reservarbetet, vanligen mantalsskrivningskommunen, men i nu förevarande fall ha de arbetslösa trott vistelsekommunen vara den kommun, i vilken de vid undersökningstillfället vistades. Slutresultatet av denna granskning blev, att de icke hemortsberättigades antal utgjorde 423 personer. Det synes redan på detta stadium vara anledning fästa uppmärksamheten på att undersökningen jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag företagits vid en tidpunkt, då arbetslösheten kunde antagas vara i närbeten av ett bottenläge och då säsongarbetslöshet icke förekom inom vare sig byggnadsverksamhet eller jordbruk. Att det nu föreliggande materialet icke får anses representativt annat än för de vid undersökningstillfället rådande arbetslöshets- och hjälpförhållandena framgår bl. a. därav, att antalet hos kommittéerna anmälda arbetslösa, som den 31 juli 1933 uppgick till 2.2 °/o av rikets befolkning, den 31 juli 1934 utgjorde 1.4 % och den 31 juli 1935 0.7 %>. De vid undersökningstillfället konstaterade förhållandena giva därför som regel en relativt ofullständig bild av arbetslöshetens utveckling även för 1935. Så är bland annat fallet med vissa arbetslöshetscentra, t. ex. i Västernorrlands län. Av betydelse för bedömandet av undersökningens resultat är vidare, att vid tidpunkten för densamma statligt reservarbete var den dominerande hjälpformen. Den omständigheten, att vid undersökningstillfället kontantunderstöd förekom endast i ett ringa antal kommuner och i obetydlig omfattning, har sålunda i avsevärd grad medverkat till att endast ett relativt mindre antal fysiskt eller socialt belastade individer kommit att omfattas av undersökningen.

Någon undersökning fullt jämförbar med den nu verkställda har icke tidigare företagits. På de punkter, där jämförelser överhuvud taget ansetts möjliga, har dock framställningen anknutits såväl till de år 1909, 1910 och 1927 utförda arbetslöshetsräkningarna som till kommissionens vid olika tillfällen företagna åldersundersökningar.

14 II.

Arbetslöshetens omfattning inom de i undersökningen kommunerna.

ingående

Vid bearbetningen ha kommunerna uppdelats på 8 olika kommuntyper, nämligen Städer: med över 100,000 inv. »> » 30,000 men högst 100,000 » » » 20,000 » » 30,000 » » » 5,000 » » 20,000 » » högst 5,000 » landskommuner (med köpingar): industrikommuner blandade industri- och jordbrukskommuner jordbrukskommuner. Nominativ förteckning över samtliga i undersökningen ingående kommuner, ordnade läns- och kommuntypsvis, återfinnes i Bil. 5. Antalet kommuner och deras fördelning på län och kommuntyper framgår av Tab. 3 (sid. 17). Slutresultatet — 713 — överensstämmer icke med det i kommissionens månadsöversikt för juli 1935 angivna antalet rapportkommuner eller 722. Detta beror på att 16 kommuner icke ingå i undersökningen, trots att de rapporterat arbetslöshet vid undersökningstillfället, och att 7 kommuner ingå i undersökningen men ej i månadsöversikten. Kommun, vilkens månadsrapport inkommer till kommissionen, först sedan månadsöversikten gått i tryck, ingår nämligen icke i översikten men upptages här, i likhet med vad fallet är i andra av kommissionen lämnade redogörelser, såsom rapportkommun. De kommuner, vilka rapporterat arbetslöshet den 31 juli 1935 men icke ingå i undersökningen, fördela sig på 3 grupper: A) Kommuner, vilka meddelat, att de icke kunnat anskaffa några uppgifter, enär de arbetslösa erhållit arbete i öppna marknaden och kommittén förlorat kontakten med dem, ävensom kommuner, vilka trots upprepade anmaningar icke inkommit med uppgifter, nämligen Vallsjö (Jönk.) S:t Ibb (Malm.) Grebbestads kpg (Göteb.) Smögen (Göteb.) Ärtemark (Älvsb.) Sevalla (Västm.)

Sura (Västm.) Färila-Kårböle (Gävl.) Ytterhogdal (Jämtl.) Jörn (Vb.) Norsjö (Vb.)

Tillhopa hade dessa kommuner rapporterat 352 arbetslösa.

15 B) Kommuner, vilka insänt materialet så sent, att uppgifterna icke kunnat medtagas vid bearbetningen, nämligen Annerstad (Krön.) Umeå landskommun (Vb.) Piteå landskommun (Nb.) Tillhopa hade dessa 3 kommuner rapporterat en arbetslöshet av 240 personer. C) Kommuner, vilka insänt ett så bristfälligt material, att det icke kunnat bearbetas, nämligen Motala stad (Östg.) Torup (Hall.) Ljusdals landskommun (Gävl.) Av kommunerna under A) och B) åtnjöto följande vid undersökningstillfället icke någon statlig hjälp och hade alltså ingen rapportskyldighet till kommissionen: Vallsjö (Jönk.) S:t Ibb (Malm.) Smögen (Göteb.)

Ärtemark (Älvsb.) Ytterhogdal (Jämtl.) Annerstad (Krön.)

De kommuner, som ingå i undersökningen men ej i månadsöversikten, äro Skällvik i Östergötlands län, Forsheda och Forserum i Jönköpings län, Edestad i Blekinge län, Gärdhem i Älvsborgs län, Nysund i Örebro län och Västerfärnebo i Västmanlands län. Här ovan (sid. 5 f.) har med några ord berörts arbetslöshetens omfattning inom respektive län bl. a. under 1935 (se f. ö. Tab. 2, sid. 9). En summarisk uppfattning om den utsträckning, i vilken arbetslöshet vid undersökningstillfället förekom inom olika landsändar, erhålles ur Tab. 4 (sid. 18), varest uppgives antalet arbetslösa i procent av folkmängden i de undersökta kommunerna. För riket i dess helhet utgjorde de arbetslösa 1.0 % av invånarantalet i de kommuner, som ingått i undersökningen. Anmärkningsvärt hög arbetslöshet förefanns inom Blekinge län 1.8 %>, Göteborgs och Bohus län 1.7 % (Göteborgs stad 0.9 %, länet i övrigt 3.3 °/o) och Västernorrlands län 1.8 % . Svårartad arbetslöshet — 4.0 %> av invånarantalet eller däröver — var för handen i Forsmark (Sthlm), Aspö, Listerby, Mörrum, Sturkö, Tjurkö, Backaryd (Blek.), S:a Vram (Malm.), Askum, Brastad, Lyse, Malmön, Tossene, Bro, Högdal, Lommeland, Näsinge, Skee, Svenneby (Göteb.), N:a Finnskoga, S:a Finnskoga (Värml.), Grangärde, Venjan (Kopp.), Hässjö, Högsjö, Långsele, Tuna, Nora, Ljustorp (Vrnl.), Hällesjö, Älvros (Jämtl.). Visserligen rapporterade Våmhus (Kopp.) 7.1 % arbetslösa, men denna uppgift synes osäker, då kommunen av 106 vid juli månads utgång rapporterade arbetslösa ej kunde redovisa uppgifter till undersökningen för mer än 51 personer (se Bil. 5, sid. 259). En framställning av arbetslöshetens geografiska fördelning återfinnes i

16 Bil. 8 (karta), varest de olika kommunernas arbetslöshet, uttryckt i procent av invånarantalet, inlagts med olika beteckningar å karta över Sverige. Med helsvart ha betecknats kommuner med en arbetslöshet den 31 juli 1935 av 6.0 % eller mera, med svarta snedstreck 4.0—5.9 %, med helrött 2.0—3.9 %, med korsstreckat rött 1.0—1.9 % och med prickat rött 0.0—0.9 % . Det bör observeras, att dessa beteckningar avse arbetslöshetens relation till invånarantalet i kommunen och sålunda ej äro ägnade att giva läsaren en bild av det absoluta antalet arbetslösa. I stort sett kan sägas, att de gynnsammaste arbetslöshetsförhållandena vid undersökningstillfället voro tillfinnandes inom Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Kristianstads, Älvsborgs, Skaraborgs och Västmanlands län. I fråga om kommuntyperna var arbetslösheten, såsom framgår av nedanstående sammanställning, mest framträdande inom landsbygdens industrikommuner, där den uppgick till i genomsnitt 1.3 °/o, men även för de båda andra landsbygdskommuntyperna var den större än riksmedeltalet och uppgick i båda fallen till 1.2 °/o. Bland städerna, som i genomsnitt för samtliga hade 0.7 % arbetslöshet, voro de med 30,000—100,000 invånare bäst ställda med endast 0.4 % , storstäderna hade 0.6 %, småstäderna 0.7 %> och de övriga 0.9 % av invånarantalet. Invånarantal den '/i 1935

Antal i undersökningen ingående kommuner

Antal arbetslösa

Städer med över 100,000 inv 30,000-100,000 » 20,000— 30,000 » 5,000— 20,000 högst 5,000 »

Antal arbetslösa i % av folkmängden i (ie undersökta kommunerna

920,177 404,273 126,128 505,390 85,254

3 10 5 50 24

5,957 1,702 1,135 4.509 626

0.6 0.4 0.9 0.9 0.7

Landskommuner Industrikommuncr Blandade kommuner Jordbrukskommuner

1,056.222 665,3^9 415,925

230 198 193

13,84S 7,704 4,851

1.3 1.2 1.2

4,17S,74S

ris

40,332

1.0¶Kommnntyper

Samtliga kommuner

Såsom ovan angivits, avser undersökningen 40,332 män och 112 kvinnor. Av praktiska skäl begränsas den följande framställningen närmast till männens arbetslöshetsförhållanden, under det att å sid. 149 lämnas redogörelse för de 112 kvinnornas.

17¶Tab. 3. Antalet i undersökningen ingående kommuner. Landskommuner (med köpingar)

Städer med ett invånarantal av :

Samtliga Hela liga indu- blan- jord- lands: över 30,000- 20,000- 5,000- högst städer stri- dade brnks- kom- länet kom- kom- kom- muner 100,000 -100,000 -80,000 20,000- 5,000 i muner muner muner

L ä n

Stockholms stad .

1 Stockholms län

— — — —

.

Södermanlands Östergötlands . . Jönköpings . . . Kronobergs . . . Gotlands Blekinge

. . . . . . . .

— —

— —

1 1 g

— — — — —

i — — — —

—

—

—

—

—

1 5

—

7 6

4 3

5 4

16 13 24

7 1 4

11 18

10 9

—

1 4

1 2

—

— —

—

5 4

— —

4 1

—

1 Cl

—

1 2

—

1 O

1 45 18 18 28

24 37

31 38

10 6

—

—

—

1 3S

—

3 14

11 3

18 12

37 24

42 30

17 55 29 8

. .

—

—

12¶Malmöhus . . . .

i

—

Älvsborgs . . . .

—

i

— —

3 4

1 1

7 4 ö

8 1

— —

1 1

—

Hallands . . . . Göteborgs o. Bohas

4 2

11 8

Skaraborgs

. . .

. . .

— —

—

Värmlands

— — — — —

7 14

i i

— — —

—

1 1

4 2 4

15 5

9 1

26 5 2

2 2 1

2 1

17 4

9 9

11 28

40 54

— — — — 2

2 4

6 7

3 5

14 15

56 30 10 19

713 Kristianstads

Västmanlands . . Kopparbergs . . .

—

Västerbottens . . Norrbottens . . .

— — — — —

—

— — — — —

Hela riket

5¶Gävleborgs

. . .

Västernorrlands . Jämtlands . . . .

2—386434

i

—

2 2

59 31 12 42 43

18¶Tab. 4. De arbetslösas fördelning på län Städer med ett invånarantal av Län över 100,000 Stockholms stad Stockholms

30,000— 100,000

20,000— 30,000

5,000— 20,000

2,932

Uppsala Södermanlands

174 5

77¶Östergötlands

469 Jönköpings

231 76

Kronobergs Kalmar

256¶Gotlands Blekinge

379 28

136¶Kristianstads Malmöhus

887¶Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs

53 291

2,138 12

119 700 128 684 384 150

Skaraborgs Värmlands

190 238 62

Örebro Västmanlands

106 29 53

Kopparbergs

495 142 98 117

241¶Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens

198¶Norrbottens Samtliga kommuner

5,957

1,702

1,135

4,509

Antalet arbetslösa i % av folkmängden i reBp. kommuner

0.G

19 och kommuntyper den 31 juli 1935.

Samtliga städer

2,932 246 71 128

Landskommuner (med köpingar) industrikommuner

blandade kommuner

jordbrukskommuner

288 152

479 502

89 130

24 139

265 365

28 520

— 1,003

— 769

150 1,960 426

108 258

100 8

47 1,809 219

1,725 69

409 309 328 272

130 940

15 22

72 21 15

1,046 699 124 202 342

681 844 610

0.6 0.7 0.8 0.3 0.4 0.7

—

1,420 28

2,067

2,587

5 — 52

213 266

363 2,226

168 3,751

594 6,620

0.5 0.7 1.0

1,119

2,504 969

555 2,832 1,241

0.7 1.2

290 2,130

1,945

2,681 4,957

1.1 1.0 2.0 0.7

587 108

154 2,056

783 523

386 1,078

4,815

317 129

778 810

3,214 80 278

1,292 670 252

Antalet arbetslösa i % av invånarantalet i resp. kommuner

534 738 —

76 445 358 29

736 142 98

Samtliga kommuner

2,932 669 375 88 165

2,875

Samtliga landskommuner

24 17

0.6 1.0

08 1.1

1,151

403 359

1,727

870 927 1,960

13,929

13,848

7,704

4,851

26,403

40,332

. ,

—

117 233

20 III.

Klientelets ålderssammansättning.

Med »ålder» avses i undersökningen den ålder, som den arbetslöse uppnådde under 1935, oavsett om detta skedde före, vid eller efter undersökningstillfället. I tabellframställningarna ha de arbetslösa uppdelats i följande åldersgrupper 16—17 år 18—20 år 2 1 - 2 5 år 26—30 år

3 1 - 3 5 år 36 - 4 0 år 41—45 år 46—50 år

51—55 år 56—60 år 61—66 år 67—a> år.

Därjämte har för att möjliggöra jämförelser med tidigare ålderssammanställningar, vid vilka årsklassen 21 år ibland sammanförts med åldersgruppen 18—20 år, nämnda årsklass redovisats särskilt (se Tab. D, sid. 244 f). En jämförelse mellan undersökningens åldersfördelning och den partiella åldersfördelning, som återfinnes i kommissionens månadsöversikt, uppvisar vissa skiljaktigheter. Så uppgick enligt månadsöversikten antalet personer över 66 år till 161, medan samma grupp enligt undersökningen uppgår till 301. En väsentlig del av denna ökning beror på att 54 av dessa personer vid undersökningstillfället icke uppnått 67 års ålder utan gjorde det först senare under året. I månadsöversikten ha dessa givetvis redovisats såsom 66-åringar. I övrigt synes skillnaden vara att hänföra till att arbetslöshetskommittéerna vid upprättandet av månadsrapporten till kommissionen i allmänhet icke torde på denna detalj nedlägga så mycket arbete, att icke fel ganska lätt insmyga sig. Det torde därför icke behöva ifrågasättas annat än att de vid undersökningen erhållna resultaten äro de riktigare. I Tab. 5 (sid. 30) redogöres för de arbetslösas fördelning på åldersgrupper och län i såväl absoluta tal som procenttal. För att underlätta tabellens läsning införes här nedan en sammanställning av åldersgrupperna 16—20, 21 —40 och 41—co år i procent av hela antalet arbetslösa inom olika yrkesgrupper. Vid denna uppdelning av materialet kommer mittgruppen, 21—40 år, att omfatta personer för vilka inga åldershinder föreligga att vid tillfredsställande arbetstillgång erhålla sysselsättning till den inom olika arbetsområden gällande lönen för fullgod arbetare (se sid. 67 f.). Framhållas bör, att denna grupp utgör huvudparten — 57.6 °/o — av arbetslöshetsklientelet. Åldersgrupperna

16—20, 21—40 och 41—-w år i procent av hela antalet arbetslösa inom respektive yrkesgrupper. Antalet 16_20 21_40 4 1 _ w Yrkesgrupper arbetslösa i ^f j r är yrkesgruppen Jordbruk 1,535 8.7 53.1 38.2 Skogshushållning 3,205 12.1 65.4 22.5 Ingenjörsarbete och arbetsledning 69 — 33.2 66.8 Malmbrytning 910 0.8 72.4 26.8 Metallindustri 2,867 1.8 53.4 44.8

21¶Yrkesgrupper Stenindustri Glasindustri Annan jord- och stenindustri Sågverksindustri Annan trävaruindustri

Antalet arbetslösa i yrkesgruppen

16-20 år

21-40 år

41år

4,656 323 475 3,456 488

3.0 4.3 1.9 3.9 3.3

57.1 53.9 50.6 63.1 51.1

39.9 41.8 47.5 33.0 45.6

912 100 694 372 601

1.7 8.0 5.6 6.8 4.7

61.6 67.0 56.3 66.6 60.1

36.7 25.0 38.1 26.6 35.2

551 3,251 1,169 256 826

0.5 1.2 0.7 2.4

64.4 53.5 43.3 56.6 67.5

35.1 45.3 56.0 43.4 30.1

940 633 163 1,687 189

1.2 4.3 3.1 1.4 05

52.3 59.7 61.9 61.3 70.4

46.5 36.0 35.0 37.3 29.1

47 8,659 1,298 . 40,332

10.6 91.7 8.0

36.2 61.7 8.3 57.6

63.8 27.7

. . . . .

Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri . . Läder-, hår- och gummivaruindustri Kemisk-teknisk industri Väg- och anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske

. . . . . . . . . . . .

Kontors- och butikspersonal . . . . Lagcrarbete Hotell- och restaurangrörelse . . . Landtransport Allmän tjänst och fria yrkeu . . . Husligt arbete Tillfällighets- och divorscarbete . . Ungdom utan särskild utbildning . Samtliga yrkesgrupper

. .

.

.

— 34.4

Åldersfördelningen inom klientelet är rätt ojämn. Inom de yngsta årsklasserna 16—20 år återfinnas 8.0 % av hela antalet och i åldersgrupperna över 40 år 34.4 °/o. Denna sistnämnda siffra torde få anses vara av särskilt intresse med hänsyn till den inom vissa industrier alltmer framträdande benägenheten att vid nyantagning av arbetskraft icke acceptera personer, som fyllt 40 år. Av intresse är att konstatera, hur starkt de äldre årsklassernas andel av klientelet växlar inom skilda yrkesgrupper. Om man frånräknar de två obetydliga grupperna ingenjörsarbete och arbetsledning samt husligt arbete, rymmer gruppen annan byggnadsverksamhet det största procentuella antalet personer över 40 år, nämligen 56.0 % . Inom denna grupp voro icke mindre än 22.0 % över 55 år. övriga yrkesgrupper med starkt inslag av åldersgrupper över 55 år utgöras av glasindustrien med 18.0 % , annan trävaruindustri med 18.0 °/o och metallindustrien med 17.8 % . Om man på motsvarande sätt beräknar, hur stor del av klientelet inom varje län som ingår i dessa åldersgrupper, erhållas följande resultat, grafiskt åskådliggjorda i diagram 2 (sid. 23).

22¶Åldersgrupperna

16—20, 21—40 och 41—ta år i procent inom olika län. Antalet arbetslösa i länet 2,932

av hela antalet

arbetslösa

16_20

21_40

4 1 _ w

&f

&r

j r

1,292 670 252 681 844

4.2 5.8 2.4 3.4 7.7

54.4 57.0 43.3 57.0 56.0

41.4 37.2 54.3 39.6 36.3

610 1,420 28 2,587 363

5.1 5.0 4.6 4.7

62.0 54.9 42.9 59.0 59.2

32.9 40.1 57.1 36.4 36.1

Malmöhus Hallands Göteborgs stad Göteborgs och Bohus län i övrigt Älvsborgs

2,226 594 2,138 4,488 758

2.7 6.5 5.6 5.9 6.1

49.7 52.3 53.0 58.0 52.8

47.6 41.2 41.4 36.1 41.1

Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs

555 2,832 1,241 290 2,130

9.7 11.0 7.6 5.9 13.1

67.3 61.0 53.3 50.0 57.9

23.0 28.0 39.1 44.1 29.0

Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens S a m t l i g a län

2,681 4,957 876 927 1,960 40,332

9.7 13.0 18.1 15.7 16.0 8.0

60.0 61.9 55.7 62.7 66.6 57.6

30.3 25.1 26.2 21.6 17.4 84.4

Län Stockholms stad Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotland Blekinge Kristianstads

• •

De olika länen emellan fördelar sig arbetslösheten inom de skilda åldersgrupperna ganska olika. En ålderskategori, vars arbeslöshet framför andra påkallar intresse och som därför bör behandlas något utförligare, är den, som i sig innesluter personer, vilka vid den senaste krisens utbrott knappast hunnit få fotfäste inom näringslivet, eller åldersgrupperna 16—25 år. Dessa omfatta (se Tab. 5, sid. 30) 24.9 °/o av klientelet. Antalet arbetslösa under 26 år utgör inom vissa län en betydande grupp. Så är fallet i Västerbottens län, där 42.3 °/o av klientelet tillhör dessa åldersgrupper, i Norrbottens län, där motsvarande siffra är 40.7 % , i Jämtlands län 37.4 % , i Kopparbergs län 34.4 °/o och i Västernorrlands län 34.1 °/o. Å andra sidan finnas vissa områden, där de unga årsklasserna utgöra en ringa del av hela klientelet. Här märkas Stockholms stad med 7.5 % , Malmöhus län med 12.5 °/o, Östergötlands län med 16.2 °/o, Södermanlands län med 16.3 °/o och Göteborgs stad med 16.8 % . Självfallet har det förhållandet uppmärksammats, att åldersfördelningen

23¶Län Stockholms stad Stockholms . Uppsala

. •

Södermanlands Östergötlands Jönköpings . Kronobergs . Kalmar . . • Gotlands . . Blekinge . . Kristianstads Malmöhus . . Hallands . . Göteborgs stad Göteb.o.Boh.l. Ålvsborgs . . Skaraborgs . Värmlands . Örebro . . . Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs . Västernorrland Jämtlands . . Västerbottens Norrbottens . Antal arbetslösa . . 0 Diagram 2.

500 T 1,000

1 1,500

1 2,000

1 2,500

1 3,000

1 3,500

1 4,000

r 4,500

5,000

Antalot hjälpsökande arbetslösa inom olika län den 31 juli 1935, fördelade på åldersgrupperna 16—20, 21—40 och 41 —w år.

24 för hela befolkningen icke är ensartad inom olika delar av landet. Då speciellt i de nordliga länen de yngre åldersgrupperna utgöra en större procentuell andel av befolkningen än i övriga län, har man anledning vänta, att detta förhållande skall återfinnas även i arbetslöshetsklientelet. En uppfattning om åldersfördelningens ojämnhet har kunnat erhållas av siffrorna från 1930 års folkräkning. Att man har att räkna med relativt betydande skiljaktigheter torde framgå därav, att exempelvis åldersgrupperna 15—30 år i Stockholms stad utgjorde 37.3 °/o av antalet män i åldern 15—65 år, medan motsvarande tal för de fyra nordligaste länen, där ungdomsarbetslöshet var i särskilt hög grad tillfinnandes, utgjorde 44.1 % . För de tre län, som jämte Stockholms stad och Göteborgs stad hade de lägsta siffrorna för ungdomsarbetslöshet, nämligen Södermanlands, Östergötlands och Malmöhus län, utgjorde gruppen 15—30 år 40.6 °/o av antalet män mellan 15—65 år. Det får alltså anses uppenbart, att den olikartade sammansättningen hos arbetslöshetsklientelet i olika län till viss del förklaras av att detta klientel återspeglar förhållandena inom befolkningsmassan i stort. Denna förklaring räcker emellertid uppenbarligen icke till för att nöjaktigt utreda de mycket betydande divergenserna, utan dessa måste härledas även ur andra förhållanden. Man torde då först observera, att ålderssammansättningen växlar i hög grad inom kommuner av olika typer, såsom framgår av Tab. 6 (sid. 32). Medan i städerna 16.1 % av klientelet är under 26 år, är motsvarande siffra för landsbygden 29.6 % . Denna betydande skiljaktighet i fråga om åldersfördelningen sammanhänger i viss mån med det förhållandet, att i fråga om män åldersklasserna 15—25 år på landsbygden utgöra en något större procentuell andel än i städerna. Antalet män på landsbygden i åldern 15—65 år var enligt 1930 års folkräkning 1,332,589. Av dessa voro 390,453, d. v. s. 29.3 % , i åldern 15—25 år. I städerna voro 657,820 män i åldern 15—65 år, därav 174,127 eller 26.5 °/o i åldern 15—25 år. Det är knappast förvånande, att denna åldersfördelning avspeglar sig även hos arbetslöshetsklientelet. Anmärkningsvärt synes däremot vara, att ungdomarnas andel i klientelet på landsbygden är större än vad siffrorna för hela befolkningen låta förmoda. Man skulle möjligen kunna antaga, att denna bristande överensstämmelse i fråga om ålderssammansättningen hos arbetslöshetsklientelet och hos befolkningen i övrigt icke så mycket vore beroende av kommuntypen som desto mera av de olika kommunernas geografiska belägenhet. Så är emellertid knappast fallet, även om en viss påverkan av den senare kan konstateras. För städerna i de fyra nordliga länen utgöra åldersgrupperna 16—25 år 24.4 % av klientelet, medan för industrikommunerna i samma län siffran är 36.5, för blandade kommuner 40.6 och för jordbrukskommuner 38.4. I de län, som ha påfallande låga siffror för de yngre åldersgruppernas arbetslöshet, kan konstateras, att även här ligger landsbygdsungdomens andel i hela antalet väsentligt över städernas. Det torde därför vara påtagligt, att de olika kommuntypernas klientel uppvisa skiljaktigheter i fråga om ålderssammansättningen, alldeles oavsett den geografiska belägenheten.

25 Anledningen till denna omständighet kan delvis tänkas vara att finna i den skillnad, som föreligger i fråga om hjälpverksamhetens organisation i städer och på landsbygd, men det torde vid ett studium av denna fördelning även böra ihågkommas, att det föreliggande materialet avser hjälpsökande arbetslösa och att anmälningsintensiteten inom olika kommuner och inom olika delar av landet kan vara i hög grad skiftande, varför de i denna framställning redovisade siffrorna, som för övrigt avse en viss dag och icke en längre tid, icke få tagas såsom uttryck för arbetslöshetsfrekvensen inom respektive områden. Vad som beträffande de yngre arbetslösa möjligen kunnat medföra förskjutningar i anmälningsintensiteten torde vara, att städernas unga arbetslösa, där icke ett oavvisligt hjälpbehov förelegat, kunnat känna en viss tvekan att anmäla sig som sökande till arbetslöshetshjälp, då det statliga reservarbetet för unga icke familjeförsörjare var den mest anlitade hjälpformen. Det torde åtminstone kunna antagas, att detta förhållande i någon mån bidragit till att sänka de yngre gruppernas andel i städernas registrerade arbetslöshetsklientel. Vad beträffar de kommuner, där en stor del av arbetslöshetsklientelet utgöres av skogs- och jordbruksarbetare, torde de unga icke familjeförsörjarna med rätta ha bedömt sina möjligheter att erhålla arbetslöshetshjälp såsom mindre än de äldre familjeförsörjarnas. Resultatet torde även här ha blivit, att de yngre årsklasserna i mindre omfattning anmält sig som hjälpsökande. Den tyngst vägande orsaken till olikheterna i åldershänseende torde emellertid vara arbetslöshetsklientelets ur yrkessynpunkt skiljaktiga sammansättning inom de olika kommuntyperna. Som av redogörelsen för klientelets yrkesfördelning (sid. 39 f.) framgår, uppvisa några yrkesgrupper en från de övrigas avvikande ålderssammansättning. När man därför av Tab. 11 (sid. 46) finner, att inom storstäderna grupperna metallindustri och annan byggnadsverksamhet utgöra 23.6 % av klientelet, medan samma grupper inom exempelvis jordbrukskommunerna utgöra endast 3.0 °/o, måste denna omständighet påverka ålderssammansättningen, eftersom båda dessa yrkesgrupper rymma större andel äldre personer än övriga grupper. Omvänt är det naturligt, att när i jordbrukskommunerna icke mindre än 37.6 % av klientelet utgöres av arbetslösa från gruppen skogshushållning, som uppvisar en exceptionellt stor andel av unga och mycket unga åldersgrupper, jordbrukskommunernas klientel får en ungdomligare prägel än övriga kommuntypers. Av vad som nyss erinrats rörande yrkesfördelningens betydelse för klientelets sammansättning ur ålderssynpunkt följer, att åldersfördelningen inom de olika länen måste bli beroende på vilka näringsgrenar som där dominera. Otvivelaktigt antyder nu relaterade förhållande, att arbetslösheten inom län, varest de yngsta åldersgruppernas andel är starkt framträdande, har annan struktur än arbetslösheten i de län, där ungdomsarbetslösheten är mindre. Så ger exempelvis en jämförelse mellan sysselsättningssiffrorna inom industrien vid handen, att ungdomsarbetslösheten avtagit hastigt, där den industriella expansionen kommit till uttryck i förmåga att absorbera arbetskraft under pågående konjunkturuppsving.

26 Tyvärr kan icke några fullt säkra slutsatser dragas av en jämförelse mellan ungdomsarbetslösheten vid tidigare undersökningstillfällen och vid nu ifrågavarande undersökning, då de utförts vid olika tidpunkter på året. I nedanstående sammanställning meddelas emellertid jämförelsesiffror från tvenne föregående åldersundersökningar, varvid det visar sig, att åldersgruppen 16—25 år i Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, alltjämt utgör större procentuell andel av klientelet än inom övriga län. Härvid bör dock hänsyn tagas till att ungdomsarbetslösheten under höstmånaderna synes vara av större relativ omfattning än under sommarmånaderna. Så steg t. ex. 16— 21-åringarnas (den enda åldersgrupp i fråga om vilken kommissionen har fortlöpande statistik) procentuella andel av hela klientelet från 9.9 °/o i juli 1935 till 11.2 % i november, för att i december åter sjunka till 10.6 % . Antalet

arbetslösa

i åldern so

16—25 år i % av hela antalet /n 1933, 31/io 1934 och slh

Län

arbetslösa

inom olika

1935.

»/il 1933

/io 1934

'VT

1935 Stockholms stad Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

22.5 29.6 32.9 29.4 28.1 39.9

13.6 25.1 32.1 25.4 22.4 33.8

7.5 18.1 20.0 16.3 16.2 22.4

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

39.4 33.6 27.3 33.8 35.9

33.1 27.2 37.7 28.5 30.8

21.4 19.5 3.6 21.7 21.7

Malmöhus Hallands Göteborgs stad Göteborgs och Bohus län i övrigt Älvsborgs

26.6 37.7 31 5 32.5 35.3

18.2 27.2 25.6 28.4 33.7

12.9 20.5 16.8 22.1 23.0

Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs

41.1 33.8 33.9 32.8 37.0

37.2 31.7 32.2 33.0 38.8

31.5 31.1 23.9 20.7 34.4

Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Samtliga län

34.9 37.9 35.1 39.9 44.1 33.7

34.0 37.2 36.9 47.0 47.0 30.9

29.7 34.1 37.4 42.3 40.7 24.9

-

län

27 Antalet

den sl /ia 1934 och antalet arbetslösa

män inom olika åldersgrupper i ,.

den " A 1935.

Sr a P Pe r 16-17 18—20 21—25

Beräknat antal män den 8l /n 1934 107,881 165,124 286,996

Antal arbetslösa den 81 /r 1935 372 2,877 6,806

Antal arbetslösa i procent av antal män 0.3 1.7 2.4

26—30 31—35 36-40

265,845 240,495 217,501

6,727 5,451 4,188

2.5 2.3 1.9

41—45 46-50 51—55

191,593 179,845 155,942

3,283 3,162 2,773

1.7 1.8 1.8

56-60 61—66 67—t..

139,233 110,075 235,000

2,495 1,897 301

1.8 1.7 Ol

S u m m a 2,295,530

40,332

1.8¶De arbetslösas Åldersgrupper 16—17 18-20 21—25

procentuella

andel av olika åldersgrupper Antal arbetslösa i procent av antalet man 01 3l /io 1934 /7 1935 1.5 0.3 4.3 1.7 6.1 2.4

den

sl 10

/

1934 och 31/i 1935. Indextal

»\io 1934 41 117 165

/J

1935 17 95 134

26-30 31—40 41—50

5.4 4.2 3.4

2.5 2.1 1.7

146 114 92

139 117 95

51—60 61—0)

3.0 1.0

1.8 0.1

82 27

100 6

Samtliga å l d e r s g r u p p e r . . .

100¶För att mäta arbetslöshetens omfattning inom de olika åldersklasserna erfordras uppgifter om respj åldersklassers absoluta storlek. Dylika uppgifter föreligga dock endast i samband med folkräkningarna, senast 1930 års folkräkning. Genom s. k. framskrivning av antalet personer i varje årsklass kunna dock approximativa uppgifter erhållas om åldersfördelningen under mellanliggande år. Den i ovanstående sammanställning (sid. 27) återgivna åldersfördelningen för män i hela riket den 31 december 1934 har erhållits genom framskrivning av uppgifterna för den 31 december 1931 (Statistisk årsbok 1934, Tab. 8) med tillämpning av 1931 års dödlighet, varjämte nettoomflyttningen, d. v. s. utflyttning ur och inflyttning i riket, åren 1932, 1933 och 1934, antagits fördela sig på olika åldersklasser i förhållande till varje åldersklass omfattning under resp. år. Då arbetslösheten i åldrarna 21—35 å r uppgått till 2.3 h 2.5 % av antalet män, framgår av sammanställningen, att dessa åldrar drabbats av arbetslöshet i större omfattning än övriga åldersgrupper. Arbetslöshetsrisken synes vara störst i åldersgruppen 26—30 år.

28 Av Tab. 8 (sid. 34) framgår, att inom vissa yrkesgrupper ett särskilt stort antal personer i åldern 26—30 år drabbats av arbetslöshet. Av tabellen framgår nämligen, att medan för hela klientelet åldersgruppen 26—30 år omfattar 16.7 °/o, så äro 26.2 % av de arbetslösa gruvarbetarna i åldern 26—30 år. De yrkesgrupper, där ett särskilt stort antal personer i åldern 26—30 år äro tillfinnandes, angives här nedan.

Malmbrytning Grafisk industri Kemisk-teknisk industri Sjöfart och tiske Pappersindustri Glasiudustri Sågverksindustri

Antalet arbetslösa 26—30 år i % av antalet i yrkesgruppen 26.2 26.0 22.0 21.0 20.8 19.8 19.G.

Såsom redan framhållits, synes det ej tillrådligt att draga alltför vittgående slutsatser ur en jämförelse mellan den nu företagna och tidigare åldersundersökningar. Det torde emellertid kunna vara av intresse att konstatera de förskjutningar, som ägt rum i åldershänseende samtidigt med den under åren 1934 och 1935 inträffade minskningen av arbetslöshetens omfattning. I Tab. 7 (sid. 33) lämnas på grundval av uppgifter, anförda i kommissionens statframställning den 4 december 1935, en sammanställning av de hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning på åldersgrupper den 30 november 1933, 31 oktober 1934 och 31 juli 1935. Vid denna jämförelse bör emellertid beaktas, att 1935 års undersökning är utförd under annan årstid än de föregående, vilket kan tänkas ha påverkat resultaten icke minst i de lägsta åldersklasserna. Enligt uppgifterna per den 30 november 1933 befann sig största antalet hjälpsökande i åldern 31—40 år, medan antalet i åldersgruppen 21—25 år, oaktat denna omfattar endast fem år, var obetydligt lägre. En viss skillnad gjorde sig märkbar mellan landsbygd och städer, i det att å landsbygden antalet i åldern 21—25 år var något större än i åldern 31—40 år, under det att i städerna förhållandet var omvänt. Genomgående befunnos de yngre årsklasserna å landsbygden vara talrikare representerade än i städerna. Ett uttryck härför var, att å landsbygden 36.3 % av samtliga arbetslösa befunno sig i åldern 16—25 år, medan motsvarande procenttal för städerna var 28.9. I genomsnitt för hela landet kom 33.7 % av samtliga hjälpsökande arbetslösa på sistnämnda årsklasser. Den 30 november 1933 rapporterades i hela landet omkring 170,000 arbetslösa och den 31 oktober 1934 84,000 samt den 31 juli 1935 43,000. Under de tjugu månader, som ligga mellan den förstnämnda och den sistnämnda undersökningen, har den totala arbetslösheten sjunkit med 127,000. Det visar sig, att sänkningen varit kraftigast i de yngre åldersklasserna. Sålunda har antalet arbetslösa i åldrarna under 30 år relativt sett gått tillbaka hastigare än

29 i de högre åldersklasserna. Denna förskjutning framträder starkare i städerna än på landsbygden. Det kan förtjäna noteras, att åldersgruppen 21—25 år, som vid undersökningen den 30 november 1933 utgjorde en relativt sett större andel av totalantalet hjälpsökande än åldersgrupp 26—30 år, sedermera nedgått i betydelse, så att dessa båda åldersgrupper numera utgöra ungefär lika stor andel av totalantalet. Denna utveckling har emellertid icke ägt rum likformigt i städerna och på landsbygden. Åldersgruppen 21—25 år, som tidigare även i städerna varit av större omfattning än åldersgruppen 26—30 år, har nu för städernas vidkommande sjunkit, så att densamma den 31 juli 1935 utgjorde endast 12.3 % av totalantalet mot 15.0 % för grupp 26—30 år. På landsbygden intager alltjämt åldersgrupp 21—25 år ett större utrymme än åldersgrupp 26—30. Totalantalet hjälpsökande arbetslösa i åldern 16—25 år, som den 30 november 1933 uppgick till omkring 57,400, hade den 31 juli 1935 sjunkit till 10,600; samtidigt hade denna grupps relativa storlek gått tillbaka från 33.7 till 24.9 % . Antalet hjälpsökande arbetslösa i detta åldersavsnitt har för städernas vidkommande sjunkit synnerligen kraftigt •— från 28.9 till 16.1 % — medan tillbakagången på landsbygden varit svagare — från 36.3 till 29.6 % av hela antalet hjälpsökande.

30 Tab. 5. De arbetslösas fördelning A. Absoluta tal. 16-17 18-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-66 67-<a Sumår år år år år år år år år år år år ma

Län

Stockholms stad

—

193¶Stockholms . . Uppsala . . . .

4¶Södermanlands . Östergötlands . Jönköpings . .

— —

51 33 6

59¶Kronobergs . .

3 9

28 62

Kalmar . . . . Gotlands . . . Blekinge . . . Kristianstads . Malmöhus . . . Hallands . . . Göteborgs stad Göteborgs och I öhus län i övrigt . Älvsborgs . . . Skaraborgs

2,932

156 82

9 3

35 87 124

31 111

670 252 681

26 57 35

3 4

81 88

59 29 50

97 27

1,292

63 24

100 57

174 87

108 1

97 10

5 26

193 21

148 22

1 13 2,587 2 363

218 4

69 152

3 363

—

195 36

199 24

103 3 194 26

227 82

292 84

56 294

46 215

50 199

2,226 594

36 103

51 34 115

2,138

30 2

233 44

345 82

48 12

4,488 758

34 192

28 187

24 160

23 133

14 98

5 22

555 2,832

104 24

82 30 128

108 15 111

85 27 100

18 7 12

1,241 290 2,130

312 53 44

220 56

137 200 32

79 154

16 18

2,681 4,957

43 58

38 61

28 15

2 1

876 927

1,960

— — 3 1 5

— 119 14

88 313

732 128

733 122

685 80 76 369 131

296 124

29 246

31 172

25 137

331 683

272 414

99 99 257

73 73

208 340 58

30 14

81¶Västmanlands .

—

Kopparbergs

17 242

202 43 454

493 204 42

Västerbottens . Norrbottens . . Summa

. .

Gävleborgs . . Västernorrlands . Jämtlands . . .

205 1 441

Värmlands . . Örebro . . . . .

23 52

40 32 40

34 83 39 9 44

226 536 562 1,051 120 136 270

469 920 147

246 483

163 410

60 94

372 2,877 6,806 6,727 5,451 4,188 3,283 3,162 2,773 2,495 1,897

610 1,420 28

301 40,332

31 på åldersgrupper och län. B.

Procenttal.

16-17 18-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-66 67-o) S u m år ma år år år år år | år år år år år år

Län

Stockholms stad . . .

—

100.0¶Stockholms

12.1 12.2

2.4 3.4

12.3 16.3

11.5 16.0

0.5 1.2

100.0 100.0

5.9 7.6

7.6 7.0

13.9 12.8 14.7

8.5 9.1

— —

8.8 11.5

7.5 4.0 10.3

13.5 13.0

14.9 17.6

7.9¶Uppsala Södermanlands

13.9 14.2

100.0 100.0

0.5 0.6

4.6 4.4

16.3 14.5

— —

—

— 10.7

7.1 7.6 3.5

14.3 10.7

7.2 7.2

15.4 14.3

7.5 7.2

7.5 5.7

3.5 0.5 0.6

100.0 100.0

18.1 17.9

17.1 17.0

Malmöhus

6.1 4.8

1.3 3.5

100.0 100.0

8.8 9.4

9.9 8.4 9.3

2.3 5.7

9.4¶Hallands Göteborgs stad . . . . Göteborgs och BohuB län i övrigt . . . .

0.7¶Älvsborgs

7.7 10.8

7.2 6.6

4.7 6.7

1.1 1.6

100.0 100.0

Skaraborgs Värmlands

5.1 6.6 8.4

4.3 5.6

4.1 4.7

2.5 3.5

6.6 10.3

8.7 5.2

6.8 9.3 4.7

100.0 100.0 100.0

6.9 6.6 6.5

4.4 6.4

5.1 4.0 3.7

3.1 3.2

4.6 3.0

4.1 3.1

1.6 2.1

0.2 0.1 0.3

0.7¶Östergötlands Jönköpings

. . . . . . .

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

. . . .

Örebro Västmanlands . . . . Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands . . . Jämtlands Västerbottens . . . . Norrbottens Summa

1.1 1.1

— 1.7 1.3 1.7

11.9 10.4

9-8 9.5

11.3 10.7

7.5 8.4

14.3 9.8

3.6 7.5

13.1 14.1 13.4

9.6 7.7

9.4 13.8

6.1 6.8

14.0 11.2

14.8 14.6

5.2 5.8

16.2 16.9

16.8 16.1

15.3 10.6

8.1 9.9

22.1 17.4

13.7 13.0

6.5 5.9 11.4

16.3 14.8 21.3

16.4 14.5

10.6 10.0

10.7 8.1

17.5 18.6 16.8

12.4 13.8

10.1 8.4

11.3 10.7

8.3 7.9

10.5 10.0

7.1 8.6 6.4

4.4 1.0 2.2

11.3 13.7 14.7 13.8

21.1 19.3 26.6 24.7

6.3 6.1 4.7 4.1

10,4

0.8 1.5

100.0 100.0

2.4 0.6

0.6 0.4

100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

32¶Tab. 6. De arbetslösas fördelning1 på åldersgrupper och kommuntyper. Landskommuner (med k ö p i n g a r )

S t ä d e r med e;t i n v å n a r a n t a l a v Åldersgrupper över 30,000- 20,000- 5,000- högst 100,000 -100,000 -ao.ooo -20,000 6,000

A.

Absoluta

liga städer

Samtliga samtindu- blan- jordkomliga stridade b r u k s mulandskoni- komkomner kommuner muner muner muner

tal

16-17

—

18—20

1,247

2,381

2,877

21—25

1,710

2,620

1,447

1,029

5,096

6,806

26-30

2,093

2,396 1,388

4,634

6,727

31—35

1,963

1,826

1,009

3,488

5,451

36—40

1,672

1,314

2,516

4,188

41—45

1,360

1,933

3,283

46—50

1,340

1,822

3,162

51—55

1,181

1,592

2,773

56-60

1,093

1,402

2,495

61-66

1,026

1,897

67—co

5,957

1,702

1,135

4,509

626 13,929 13,848

7,704

Summa

B.

4,851 26,403 40.332

Procenttal

16-17

—

18—20

21—25

16.9 1C.7

26-30

31-35

36—40

41—45

46—50

51-55

56—60

5.3 C.2

61—66

67—w

loo.oj

lOO.o

Summa

33 Tab. 7.

De arbetslösas fördelning på åldersgrupper den s o /n 1933, 31 /7 1935.

/ n 1933

/io 1934

/io 1934 och

Procent

Antal

Åldersgrupper

7? 1935

/nl933

/iol934

Städer 16-17 18—20 21-25 26-30

898 4,623 11,604 9,947

285 1,366 4,680 4,472

31-40 41-50 51—60 61—co

13,652 9,453 6,552 2,427

1.5 7.8

1.0 4.9

28 496 1,710

2,093

6,908 4,978 3,768 1,590

3,635

23.1 16.0

59,156

28,047

13,929

100.0¶Landsbygd 16—17 18-20 21—25 26-30

3,662 13,108 23,517 19,143

1,360 5,725 12,698 9,888

344 2,381

3.3 11.8

5,096 4,634

21.2 17.2

10.1 22.5 17.5

31—40 41—50 51-60 61—m

23,079 15,122 9,861 3,555

12,282 7,495 5,137 1.878

6,004 3,755 2,994

1,195

8.9 3.2

13.3 9.1 3.3

Summa

111,047

56,463

26,403

100.0¶Städer och landsbygd 16—17 18—20 21-25 26-30

4,560 17,731 35,121 29,090

1,645 7,091 17,378 14,360

372 2,877

2.7 10.4

1.9 8.4

6,806

6,727

31-40 41-50 51-60 61-co

36,731 24,575 16,413 5,982

19,190 12,473 8,905 3,468

9,639

6,445 5,268

22.7 14.8

2,198

9.7 3.5

10.5 4.1

170,203

84,510

40,332

100.0¶Summa

Summa

3—388434

2,690 2,274 1,003

11.1 4.1

17.8 13.4 5.7

20.6 17.0

/7l935

34¶Tab. 8. A.

Absoluta t a l .

16-17 18-20 21-25 26-30 31-35 36-10 41-45 46-50 51-55 56-60 61-66 67-<uj Surnår år år år år år år år år år ar ma

Yrkesgrupper

Jordbruk

122¶Skogshushållning Ingenjörsarbete o. arbetsledn. Malmbrytning

349¶Metallindustri Stenindustri Glasindustri

7 49 128 14

Annan jord- o. stenindustri .

229 186 136 135 143 108 100 92 9 1,535 735 613 450 303 214 170 143 101 80 10 3,205 1 7 4 11 11 10 4 10 10 1 69 189 239 148 83 58 43 42 56 39 6 910 352 421 426 331 258 262 255 240 239 32 2,867 671 45

793 64 69

705 28 60

495 37 51

429 18 52

502 54

389 37

251 43

275 46

372 349 256 70 4,656 35 37 21 323 54 43 28 3 475 234 217 149 15 3,456 46 37 44 7 488

143 14 83 64 80

113 10 71 33 93

107 10 74 23 52

91 6 45 24 53

63 3 63 21 37

37 41 19 7 551 296 262 194 29 3,251 136 136 108 14 1,169 9 25 256 25 3 826 47 26 24 3

24¶Sågverksindustri

131¶Annan trävaruindustri . . . .

61 612 83

Pappersindustri Grafisk industri

16 8

115 17

190 26

Livsmedelsindustri Textil- o. beklädnadsindustri

37 24

Läder-, hår- o. gummivaruind.

126 85 93

111 66 95

38 363 154

Kemisk-teknisk industri . . Väg- och anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske

De arbetslösas fördelning

. . . .

121 94 55 52 507 501 416 329 144 146 139 107 29 41 28 53 173 143 114 86

13 27 5

128 13

117 91 32

135 84 38

150 75 18

138 54 22

139 50 15

156 43

303 32

303 31

273¶Allmän tjänst och fria yrken .

22 1

179 14

162 10

Husligt arbete Tillfällighets- o. diversearbete 36 Ungdom Utan särsk. utbildn. . 268

883 2,194 1,500 923 107

5 524

Kontors- och butikspersonal . Lagerarbete Hotell- och restaurangrörelse . Landtransport

77 22

21 63

93 42

43 6 53 12 39

43 47

11 7 115 100 8 18

24 28 16 30

21 31 2 65 5

1 3 1

3 4

912 100 694 372 601

940 633 163 1,687 189

10 2 1 47 7 470 443 361 64 8,659 1,298

Samtliga yrkesgrupper |872 |2,877|6,806|6,727 5,451 4,188|3,283|3,162|2,773 2,495jl,897 301 40,332

35 på yrkes- och åldersgrupper. B. Procenttal. 16-17 18-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-66 67-ra Suinår år år år år år år år år år år år 2, ma

Yrkesgrupper

Jordbruk

0.7¶Skogshushållning Ingenjörsarbete och arbetsledn. Malmbrytning Metallindustri Stenindustri Glasindustri Annan jord- och stenindustri . Sågverksindustri . •

8.0 17.2 14.9 1.2 10.9 22.9 19.1 1.4 5.6 0.8 20.7 26.2 0.1 1. 12.3 14.7

8.9 8.8 9.3 9.4 6.7 5.3 10.2 16.0 16.0 14.6 16.2 9.3 6.4 4.7 14.9 11.5 9.0 9.1

2.8 14.4 17.0 4.3 13.9 19.8 1 12.8 14.5 3.8 17.7 19.6 3.3 17.0 15.4

15.1 10.6 9.2 8.7 11.5 5.6 12.6 10.7 11.0 14.5 11.3 7.2 11.1 7.6 8.8

5.5 6.5 5.9 4.3 9.0

1.7 12.7 20.8 17.0 26.0 18.1 16.0 22.8 17.7 15.6 15.8

15.7 12.4 11.7 10.0 14.0 10.0 10.0 6.0 12.0 10.2 10.7 6.5 17.2 8.9 6.2 6.5 13.3 15.5 8.6 8.8

8.0 5.3 6.5 4.6

3.0 9.1 5.6 6.1

0.5 15.3 22.0 1.1 9.7 15.6 0.7 6.6 12.3 8.6 11.3 2.4 15.4 21.0

17.1 10.0 9.4 6.9 6.7 7.4 15.4 12.8 10.1 11.2 9.1 8.0 12.5 11.9 9.2 13.2 11.6 11.6 16.0 20.7 10.9 8.2 9.8 9.8 17.3 13.8 10.4 7.6 5.6 3.1

0.1¶Annan trävaruindustri . . . . Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- o. gummivaruind. Kemisk-teknisk industri . . . Väg- och anläggningsarbete . . Annan byggnadsverksamhet . . Kraft- och värmeproduktion . Sjöfart och fiske Kontors- och butikspersonal Lagerarbete

0.3 0.3 0.2

.

Hotell- och restaurangrörelse . Landtransport Allmän tjänst och fria yrken .

14.0¶Samtliga yrkesgrnpper

8.0 7.5 7.4 10.8 11.5 9.5 11.4 9.1 8.0 6.8 6.3

1.2 9.4 12.5 14.4 16.0 14 14.8 4.3 20.2 14.4 13.3 11.8 8.5 7.9 3.1 8.0 19.6 23.8 11.0 13.5 9.2 1.3 9.1 18.0 18.0 16.2 10.6 9.6 0.5 22.8 16.9 16.4 14.3 7.4 5.3

Husligt arbete 2.1 12.8 12.8 Tillfällighets- och diversearbete 0.4 10.2 25.4 17.3 11.3 Ungdom utan särsk. utbildning 20.7 71.1 8.2

7,0 6.6 6.0 4.5 3.2 2.5 5.6 14.6 14.6 4.6 6.1 4.3 8.9 8.4

9.9 6.7 4.3 6.8 9.5

4.3 5.0

3.4 6.0 9.2 3.6 3.0

4.6 7.4 6.8 5.9 4.2

2.2 4.9 1.2 3.9

8.5 10.6 10.6 14.9 21.4 7.7 6.2 6.1 5.4 5.1

7.1 16.9 16.7 13.6 10.4

2.7 2.1

i.i 4.7

0.;

36 IV.

Klientelets yrkesfördelning.

Till grund för yrkesgrupperingen har lagts en för ändamålet särskilt upprättad yrkesförteckning, baserad på socialstyrelsens vid undersökningstillfället gällande »Yrkesförteckning för Sveriges offentliga arbetsförmedling». Av praktiska skäl ha dock vissa i sistnämnda förteckning upptagna yrken sammanslagits, så att vid undersökningen använts 101 primära yrkesgrupper mot arbetsförmedlingens 172. Arbetslöshetskommittéernas månadsrapportering till kommissionen omfattar endast de 22 huvudgrupper, som finnas i yrkesförteckningen för Sveriges offentliga arbetsförmedling, varjämte i månadsrapporterna viss specifikation lämnas beträffande grupperna malmbrytning och metallindustri samt jord- och stenindustri, varigenom sammanlagda antalet i månadsrapporterna redovisade yrkesgrupper uppgår till 25. Den vid undersökningen använda yrkesförteckningen återfinnes i Bil. 6, så uppställd, att jämförelse kan göras med arbetsförmedlingens förteckning. I Tab. A (sid. 207 ff.) lämnas redovisning av hela antalet arbetslösa, fördelade på hjälpformer och yrken, varvid ingen sammanslagning av de vid primärmaterialets bearbetning använda yrkesgrupperna verkställts. I övrigt har i denna framställning materialet av utrymmesskäl ej kunnat redovisas annat än på huvudgrupper. För bestämmandet av den arbetslöses yrkestillhörighet har utnyttjats såväl arbetsförmedlingens och arbetslöshetskommitténs som ock den arbetslöses egen uppfattning därom, varjämte hänsyn tagits till föreliggande uppgifter angående tidigare fasta och tillfälliga anställningar. Det har därvid ingalunda sällan förekommit, att den av den arbetslöse eller av arbetslöshetskommittén gjorda yrkesbestämningen vid materialets bearbetning blivit ändrad. Den slutliga yrkesbestämningen har i de kommuner, varest specialundersökning verkställts, kunnat noggrant kontrollerasj Därvid har den visat sig vara så tillfredsställande, som med hänsyn till för handen varande förhållanden rimligen kan begäras. I anslutning till de principer, som tillämpas vid yrkesgrupperingen för kommittéernas månadsrapportering till kommissionen, har grovarbetaren hänförts till det yrke, inom vilket han haft anställning. Genom att primärmaterialet kunnat behandlas enhetligt har det varit möjligt att här få fram en uppdelning av klientelet, så nära som möjligt överensstämmande med nyssnämnda principer. Då det synes påtagligt, att kommittéerna icke alltid ägna eller kunna ägna den uppmärksamhet åt yrkesgrupperingen, som vore önskvärd, har den strängare tillämpningen av gällande föreskrifter för yrkesgrupperingen, som kunnat ifrågakomma vid undersökningen, medfört, att gruppen tillfällighets- och diversearbetares andel i totalantalet minskats i jämförelse med tidigare undersökningar. Inom viss yrkesgrupp h a med här nedan närmare angivna undantag redovisats samtliga, om vilka med säkerhet konstaterats, att de arbetat inom

viss yrkesgren, oavsett om de varit att betrakta såsom fullt utbildade yrkesarbetare eller icke. Avvikelse har skett från eljest vid denna undersökning tillämpade grupperingsprinciper, i det att utbildade yrkesarbetare, knutna såsom specialarbetare till annan näringsgren, hänförts icke till denna utan till sitt specialområdes yrkesgren. Detta har medfört, att i olikhet mot vad fallet är i kommissionens månadsstatistik t. ex. stenindustriens smeder hänförts till metallindustrien och icke till stenindustrien. Vidare ha yrkesbeteckningarna springpojke och militär icke kommit till användning, då annan yrkesbeteckning kurmat ifrågakomma. I ett fåtal fall, när den arbetslöse på grund av ålder icke ansetts ha utsikter att åter få anställning inom det yrke, han tidigare lämnat, har sådan person, med avvikelse från de allmänna principerna, betraktats som tillfällighets- och diversearbetare. Detta har ägt rum bl. a. i fråga om en del äldre tändsticksarbetare å orter, där tändsticksindustrien är definitivt nedlagd. Alldeles oavsett, att undersökningen omfattar endast 94.7 % av månadsrapporternas antal, är det alltså ofrånkomligt, att resultatet av den för undersökningen verkställda yrkesgrupperingen måste rätt väsentligt avvika från den för kommittéernas månadsrapporter utförda. Av tab. 9 (sid. 44) framgår, att undersökningens yrkesgruppering uppvisar mera avsevärd ökning av grupperna jordbruk, skogshushållning, metallindustri och byggnadsverksamhet. Den mest betydande minskningen är den här ovan vidrörda, som träffat gruppen tillfällighets- och diversearbete. I vissa fall har förskjutning ägt rum därigenom, att kommittéerna själva vid undersökningen verkställt en noggrannare yrkesuppdelning än vid utarbetandet av månadsrapporten. Sålunda beror huvudparten av minskningen i gruppen malmbrytning på ändrad yrkesgruppering från kommittéernas egen sida. Yrkesfördelningen, sådan den framgår av tabellerna, kan emellertid giva anledning till felbedömningar, om icke hänsyn tages till det förhållandet, att åtskilliga arbetslösa vid sidan av sitt huvudyrke ha ett biyrke. Detta är framför allt fallet i fråga om grupperna jordbruk, skogshushållning, sågverksindustri samt väg- och anläggningsarbete. I en del fall har det erbjudit svårigheter att av primärmaterialet erhålla en säker uppfattning om den näringsgren, inom vilken den arbetslöse haft sin huvudsakliga sysselsättning. Det har sålunda icke alltid kunnat avgöras, huruvida icke det som biyrke betecknade rätteligen bort angivas som huvudyrke. Att denna omständighet bör tagas i betraktande vid tabellernas läsning framgår av nedanstående sammanställning rörande antalet arbetslösa med biyrken i Värmlands, Kopparbergs och de norrländska länen, tillhörande yrkesgrupperna jordbruk, skogshushållning, sågverksindustri och väg- och anläggningsarbete. Yrkesgrupper r r

Jordbruk Skogshushållning Sågverksindustri Väg- och anläggningsarbete

^ela antalet 742 2,853 2,599 1,435

därav med biyrken 398 1,374 192 263

i % av hela antalet 53.6 48.2 7.4 18.3

38 De yrkesområden, inom vilka biyrken oftast förekomma, äro jordbruk, skogshushållning samt väg- och anläggningsarbete. Sålunda hade av de 398 inom jordbruk sysselsatta arbetslösa, som haft biyrken, 301 skogsbruk som biyrke, och bland de 1,374 skogsarbetarna med biyrken hade 578 jordbruk och 444 vägarbete som biyrke. Bland de 263 väg- och anlåggningsarbetarna med biyrken hade 195 skogsbruk som biyrke. Hur betydelsefull ur yrkesfördelningssynpunkt förekomsten av biyrken i ovannämnda län är, framgår av följande sammanställning av antalet arbetslösa med jordbruk, skogsbruk och vägarbete som huvud- resp. biyrke. Antal arbetslösa med jordbruk som huvudyrke > > biyrko skogsbruk som huvudyrke > . biyrke vägarbete som huvudyrke > > biyrke

742 664 2,853 697 1,435 531

Avsikten var från början att uppdela de yrkestillhöriga arbetslösa i verkliga yrkesarbetare och grovarbetare i yrket. Undersökningens primärmaterial är emellertid icke av den beskaffenhet, att en nöjaktig uppdelning kunnat äga rum. Visserligen har den arbetslöse uppmanats att lämna noggrann uppgift om arbetets art, men i regel ha dessa uppgifter varit så allmänt hållna, att de endast möjliggjort en uppfattning om det yrke, inom vilket personen ifråga varit anställd, men icke om det arbete h a n utfört. I vissa fall h a dessa uppgifter emellertid givit vid handen, att den arbetslöse vid tidigare anställning icke arbetat som yrkesarbetare. Han har då betecknats som grovarbetare inom sitt yrke. Av det nu sagda torde framgå, att de uppgifter rörande antalet grovarbetare, som lämnas här nedan, äro att betrakta som minimisiffror och att sålunda bland dem som angivits tillhöra viss yrkesgrupp, ytterligare ett antal icke yrkesutbildade arbetare kunna vara tillfinnandes. Antalet personer, om vilka med säkerhet kunnat konstateras, att de varit sysselsatta såsom grovarbetare, uppgår till 14,815. Av dessa ha 855 personer hänförts till olika yrkesgrupper och resten, 13,960 personer, h a hänförts till de grovarbetaregrupper, vilka ingå i Tab. A (sid. 207 ff.). Huvudparten av grovarbetarna utgöres av tillfällighets- och diversearbetare (8,659), vågoch anläggningsarbetare (3,251) och ungdom utan särskild utbildning (1,298). Någon närmare fördelning på yrkesgrupper torde med hänsyn till nu angivna tre gruppers dominerande betydelse knappast erbjuda något av intresse. Fördelningen på åldersgrupper framgår av nedanstående sammanställning. Åldersgrupper 16—17 18—20 21—25 26—30 31—35

Antal arbetslösa 372 2,877 6,806 6,727 5,451

därav grovarbetare 307 1,931 2,920 2,245 1,686

i % av arbetslösa 82.5 67.1 42.6 33.4 30.9

Åldersgrapper 36—40 41—45 46-50

Antal arbetslösa 4,188 3,283 3,162

därav grovarbetare 1,248 983 1,017

i % av arbetslösa 29.8 29.9 32.2

51—55 56-60 61-66 67—u

2,773 2,495 1,897 301

893 821 657

32.2 32.9 34.7

35.5¶Summa 40,332

14,815

36.7¶Förutom nu nämnda 14,815 grovarbetare finnes ett antal, som rätteligen borde hänföras till grovarbetaregrupper. Sålunda torde hjälparbetare och verkstadsynglingar inom metallindustrien, vilka tillhopa utgöra 633 personer, kunna betraktas såsom grovarbetare. Av de personliga uppgifterna till undersökningen framgår vidare, att huvudparten av dem, som hänförts till grupperna kuskar, åkeri- och expressarbetare samt hamn- och stuveriarbetare jämte gårdskarlar m. fl., egentligen borde betraktas såsom grovarbetare. Dessa nu nämnda utgöra tillhopa 836 personer. Om dessa tillades, skulle antalet grovarbetare stiga till 16,284. Denna siffra angiver alltså antalet personer, om vilka med säkerhet kunnat konstateras, att de icke innehaft någon yrkesutbildning. Som ovan sagts, utgör icke resten av arbetslöshetsklientelet uteslutande yrkesutbildade arbetare. Ett försök har gjorts att ur de industriella yrkena utsortera de arbetslösa, hos vilka man kunnat konstatera förekomsten av yrkesutbildning.; Deras antal uppgår till c:a 7,500. Av dessa yrkesutbildade torde intressera i första hand de som rekryterats från näringsgrenar, inom vilka vid undersökningstillfället högkonjunktur var rådande. Främst möter då metallindustrien, inom vilken, såvitt primäruppgifterna äro tillförlitliga, 1,958 arbetslösa tillhörde yrkeskunniga grupper; vidare byggnadsindustrien, där de yrkesutbildade uppgingo till 832, av vilka huvudparten utgjordes av gruppen kvalificerade grundlåggare, stensättare och bergsprångare (395). Det är knappast ägnat att förvåna, att inom båda dessa grupper av yrkesutbildade personer, vilka varit arbetslösa trots högkonjunktur vid undersökningstillfället, de högre åldersgrupperna äro starkare representerade än hos arbetslöshetsklientelet i övrigt. Detta framgår av efterföljande sammanställning av yrkesarbetarnas procentuella fördelning inom metallindustri och byggnadsverksamhet. Åldersgrupper 16-17 18-20

Metallindustri _ 1.0

21-25 26-30 31—35

7.6 U.8 10.6

Y r k e s g r e n ByggnadsHela verksamhet klientelet _ 0.9 1.4 7.1 8.7 13.1 13.5

16.9 16.7 13.6

40¶Y r k e s g r e n MetallByggnadsHela industri verksamhet kliontelet 11.4 11.8 10.4 7.8 10.3 8.1 13.1 10.4 7.8

Åldersgrupper 36—40 41—45 46—50 51—55 56—60 61—66

12.3 12.5 10.8

67—co

10.4 9.5 9.6

6.9 6.2 4.7

1.2 L3

07 Summa 100.0

lOO.o

Tillhopa utgöra nu redovisade grovarbetare och utbildade yrkesarbetare 23,800. Beträffande det övriga klientelet kan framhållas, att gruppen jordbruk omfattar 1,535 personer och gruppen skogshushållning 3,205 personer samt att de av strukturella förändringar i näringslivet hårt drabbade sten- och sågverksindustrierna omfatta respektive 4,656 och 3,456 personer. Från båda dessa näringsgrenar har arbetslöshetsklientelet rekryterats med såväl grovarbetare som fullt kvalificerade yrkesarbetare. Någon möjlighet till särskiljande av de två kategorierna inom dessa industrier har icke stått till buds, men uppgifter rörande förekomsten av yrkesarbetare torde inom dessa grupper vara av mindre intresse än när det gällt industrier, som haft en förhållandevis tillfredsställande sysselsättning. Det hade givetvis varit av värde att vid denna undersökning erhålla en uppfattning om i vilken utsträckning de arbetslösa tidigare övergått från ett yrke till ett annat, s. k. yrkesväxling. Tyvärr ha emellertid uppgiftslämnarna i detta som i andra fall varit sparsamma med uppgifter angående längre tillbaka i tiden liggande förhållanden. Beträffande 2,461 personer har emellertid angivits, att de tidigare innehaft annat yrke. I nedanstående sammanställning angives för de olika yrkesgrupperna antalet arbetslösa, som uppgivit sig tidigare ha haft annat yrke, ävensom detta antal i procent av antalet arbetslösa inom yrkesgruppen. Antalet personer, som uppgivit sig tidigare ha haft annat yrke. ,. , Y r k e s g r u p p e r

A i. i Antal

i # av hela antalet arbetslösa inom

yrkeg

gruppen Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarbete och arbetsledning Malmbrytning Metallindustri Stenindustri Glasindustri Annan jord- och stenindustri Sågverksindustri Annan trävaruindustri

58 49 — 21 176 91 5 21 81 14

3.8 1.5 — 2.3 6.1 2.0 1.5 4.4 2.3 2.9

41 _ Y r k e s g r u p p e r

«ii Antal

Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruindustri Kemisk-teknisk industri Väg- och anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske

40 3 54 27 33 13 298 82 27 55

i % av hela antalet arbetslösa inom yrkeg. gruppen 4.4 3.0 7.8 7.8 5.5 2.4 9.2 7.0 10.5 6.7

Kontors- och butikspersonal Lagerarbete Hotell- och restaurangrörelse Landtransport Allmän tjänst och fria yrken

84 54 19 211 12

8.9 8.6 11.7 12.5 6.3

11 922

23.4 106

Summa 2,461

6.1¶Husligt arbete Tillfällighets- och diversearbete . . . .

. . . .

Av metallarbetare hade 176 eller 6.1 % av yrkesgruppen sålunda tidigare haft annat yrke. Det torde härvidlag knappast kunna röra sig om andra personer än sådana, som vid förhållandevis unga år varit i tillfälle att övergå till metallindustrien. Då vidare någon nyrekrytering av arbetskraft inom denna industri icke förekommit i nämnvärd utsträckning under krisåren, är det antagligt, att yrkesväxlingen här ägt rum före krisens inbrott. De 298 väg- och anläggningsarbetarna (9.2 °/o av yrkesgruppen) torde till största delen ha kommit från jord- och skogsbruk. Med hänsyn till den intensiva utveckling inom vägväsendet, som på grund av förändringar i trafiktekniken ägt rum även under krisåren, kan övergången här mycket väl ha ägt rum efter krisens inbrott. Så torde även vara fallet med de 211 landtransportarbetarna (12.5 % av yrkesgruppen), vilka till större delen utgöras av chaufförer, åkerioch express- samt hamn- och stuveriarbetare. Det kan synas egendomligt, att icke mindre än 922 tillfällighets- och diversearbetare (10.6 °/o av yrkesgruppen) övergått från annat yrke till diversearbete. Förklaringen härtill är emellertid att finna däri, att, såsom redan tidigare vidrörts, personer, som på grund av ålder eller annan orsak förlorat kontakten med sitt gamla yrke under sådana förhållanden, att de icke kunna anses ha möjligheter att åter erhålla arbete i detsamma, hänförts till grupp tillfällighets- och diversearbete. Dessa 922 personer utgöras till stor del av /. d. tändsticksarbetare (se sid. 37). Yrkesbeteckningen militärer har, såsom ovan framhållits, icke kommit till användning, då annan yrkesbeteckning kunnat ifrågakomma, d. v. s. då vederbörande efter avslutad militärtjänst haft arbete. På grund härav ingå

42 endast 65 militärer i undersökningen, såsom framgår av Tab. A (sid. 211). Emellertid ha 947 personer uppgivit sig tidigare ha innehaft fast anställning vid krigsmakten; dessas fördelning på olika kommuntyper framgår av nedanstående sammanställning. Antal

Städer med över 100,000 inv 30,000—100,000 » 20,000— 30,000 > 5,000— 20,000 > högst 5,000 >

K o m m u n t y p e r

Procentuell fördelning

309 73 139 176 13

32.6 7.7 14.7 18.6 1.4

Landskommuner industrikommuner blandade kommuner jordbrukskommnner

125 68 44

13.2 7.2 4.6

100.0¶Summa

Ungefär Va återfinnes inom storstäderna, därav 172 i Stockholms stad. I Blekinge län finnas 153 f. d. militärer, varav 103 i Karlskrona stad. Malmöhus län redovisar 133, av vilka 48 i Malmö stad, och slutligen Göteborgs och Bohus län 112, varav 89 i Göteborgs stad. Fördelningen på yrkesgrupper är följande: Y r k e s g r u p p e r Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarbete och arbetsledning Malmbrytning Metallindustri Annan jord- och stenindustri Stenindustri Glasindnstri Sågverksindustri Annan trävaruindustri Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaraindustri Kemisk-teknisk industri Väg- och anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske Kontors- och butikspersonal Lagerarbete Hotell- och restaurangrörelse Landtransport Allmän tjäsnt och fria yrken HuBligt arbete Tillfällighets- och diversearbete •

.

, .

Summa

Antal 34 11 4 2 63 9 18 2 16 10 3 1 15 3 10 6 56 35 9 61 66 31 20 77 84 6 295

43¶Stamanställda vid armén ha tidigare varit 528, vid marinen 236 och vid flygvapnet 2, varjämte 181 personer ej lämnat uppgift om vapenslag. Enligt de lämnade uppgifterna ha 173 av de f. d. militärerna erhållit underofficersutbildning. Här nedan redogöres slutligen för de f. d. militärernas åldersfördelning. Ålders-

Antal

i *£*f»

grupper 18—20 21—25 26—30

5 151 203

antalet 0.5 16.0 21.4

31—35 36—40 41—45

165 113 92

17.4 11.9 9.7

46-50 51—55 56—60

87 54 45

9:2 5.7 4.8

61-66 67—w

31 1

3.3 Ol

100.0¶Summa

Det kan ifrågasättas, om det för bedömandet av de f. d. militärernas arbetslöshetsförhållanden kan vara påkallat att medtaga personer över 40 års ålder, enär dessa i allmänhet lämnat militärtjänsten för ett avsevärt antal år sedan, men här redovisas dock för fullständighetens skull hela materialet. Inom åldersgrupperna 18—40 år återfinnas 67.2 °/o av antalet och inom åldersgruppen 26—30 år 21.4 %>. För denna begränsade grupp av arbetslösa, liksom för klientelet i övrigt, ingår sålunda åldersgruppen 26—30 år med större antal än någon annan grupp. I undersökningen ingå 1,078 personer — 2.7 °/o av hela antalet — som uppgivit sig ha högre utbildning ån folkskola eller specialutbildning. Därvid ha icke medräknats kortare folkhögskolekurs och ej heller kurs anordnad av kommissionen eller med statsbidrag genom densamma. Yrkesfördelningen är följande: „ . Yrkesgrupper Ingenjörsarbete och arbetsledning Sjöfart och Fiske Kontors- och butikspersonal Allmän tjänst och fria yrken Samtliga övriga yrkesgrupper

»ii Antal 53 75 369 60 ' . . . • 521 Summa 1,078

i % av antalet , yrkesgrllppeil 76.8 9.1 39.3 31.7 L4 2.7

44 Tab. 9. Jämförelse mellan månadsrapporternas och undersökningeus y r k e s g r u p p e r i n g . Antal arbetslösa den ,lh Yrkesgrupper

månadsrapporterna absoluta tal

Jordbruk

1935 enligt undersökningen

absoluta tal 2.4 5.0 0.2 3.0

3,205 69

Metallindustri

1,036 2,128 68 1,272 2,555

2,867

Stenindustri

5,191 356

12.2 0.8 1.3 9.1 2.3

4,656

Glasindustri

Skogshushållning Ingenjörsarbete och arbetsledning . . . Malmbrytning

1,535

323 475 3,944 1,012

Annan jord- och stenindustri Trävaruindustri Pappers- och grafisk industri

540 3,865 991

Livsmedelsindustri

616 376 585 559 3,154

1.4 0.9 1.4 1.3 7.4

694 372 601 551 4,420

167 669 1,538 179

0.4 1.6 3.6 0.4

826 1,573 163

1,605

1,687

398 26

0.9 0.1

189 47

Tillfällighets- och diversearbete . . . . Ungdom utan särskild utbildning . . .

13,373 1,335

31.4 3.1

8,659 1,298

Samtliga yrkesgrupper

42,582

40,332

Textil- och beklädnadsindustri . . . . Läder-, hår- och gummivaruindustri . . Kemisk-teknisk industri Byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske Handel Hotell- och restaurangrörelse Landtransport Allmän tjänst och fria yrken Husligt arbete

Antalet i undersökningen ingående i % av antalet arbetslösa enligt månadsrapporterna '.

45 Tab. 10. De arbetslösas fördelning på yrkesgrupper inom olika kommuntyper. Absoluta tal. Landskommuner (med köpingar)

Städer med ett invånarantal av Yrkesgrupper

indu- blan- j ord- samtsamtstri- dade bruks liga liga kom- kom- lands-100,000 -30,000 -20,000 5,000 kom100,000 städer muner muner muner kommuner over 30,000- 20,(X)0- 5,000- högst

Jordbruk Skogshushållning

82 5

36 1

Ingenjörsarbete o. arbetsledn. Malmbrytning

48 3

Metallindustri

5 2 204

Stenindustri

1¶Glasindnstri

39 201 105

47 12 43 80 104

Annan jord- o. stenindustri . Sågverksindustri Annan trävaruindustri . . . Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- o. beklädnadsindustri Läder-, hår- o. gummivaruind. Kemisk-teknisk industri . . Väg- o. anläggningsarbete . Annan byggnadsverksamhet. Kraft- o. värmeproduktion . Sjöfart o. fiske Kontors- o. butikspersonal .

62 159 78 144

48 37

155 38 19 58

477 67 220 475 345 100 740 71

107 56 14

21¶Tillfällighets- o. diversearbete 1,029 23 Ungdom utan särsk. utbildning

3 393 13

Lagerarbete Hotell- o. restaurangrörelse . Landtransport Allmän tjänst o. fria yrken . Husligt arbete

125 11

24 3 2 1

75 16 4

21 3 1

238 28 60

7 1,827

14 12 16 51 23

26 6

426 104

20 29

416 507 7 832 732

439 442 846 1,824 2 62

220 2,298 1,897 50 238 35 114 85 245 746 1,589 834 298 94 66

576 7

112 46

29 44

8 26

5 21

103 104

7 10

183 92 499 289 399

196 262 109 50 122

89 59 14 3 28

111 431 939 1,025 667 273 148 68 S33 188

9 732 139

131 116

9 5 1 32 3

783 678 148 1,276 168

37 2 71 19 9 105 61 56 10 86 44

23 292 29

3 3 9 291 1,240 142 16

31 287 30

100 11

121 50 11

24 3 2

12 2 2

286 18

87 7

39 6

2 39 6 3,096 3,091 1,518 146 773 256

955 124

Samtliga yrkesgrupper 5,957 1,702| 1,135| 4,509626 113,929 13,848 7,704| 4,8511 26,403| 40,332

4 c;

Tab. 11. De arbetslösas fördelning på yrkesgrupper inom olika kommuntyper. Procenttal. landskommuner (med köpingar)

Städer med ett invånarantal av

Yrkesgrupper

Samtliga samtindu- blan- jordkomsamtliga över 30,000- 20,000- 5,000- högst stri- dade bruksmuliga lands100,000 -100,000 -30,000 -20,000 5,000 städer kom- kom- kom- kom- n e r muner muner muner muner

Jordbruk

1.4¶Skogshushållning

0.1 0.8

2.1 0.1 0.3

2.1 0.3

1.7 0.4

3.4 0.5

1.7 0.2

0.1 15.6

0.1 12.0

0.1 7.4

0.1 0.0 12.4

—

0.4 0.0

0.1 0.1

1.0 1.4

0.2¶Annan jord- o. stenindustri .

0.3 0.1 0.7

Sågverksindustri

3.3¶Annan trävaruindustri . . .

1.7¶Pappersindustri Grafisk industri

Ingenjörsarbete o. arbetsledn. Malmbrytning Metallindustri Stenindustri Glasindustri

Livsmedelsindustri Textil- o. beklädnadsindustri Läder-, hår- o. gummivaruind. Kemisk-teknisk industri . . Väg- o. anläggningsarbete . Annan byggnadsverksamhet . Kraft- o. värmeproduktion Sjöfart o. fiske Kontors- o. butiksperBonal' . Lagcrarbete Hotell o. restaurangrörelse . Landtransport Allmän tjänst o. fria yrken .

3.7 0.0

11.0 0.0 0.8

6.0 5.3

4.1 4.1

1.6 0.4

0.8 6.4

9.1 37.6

4.9 12.0 0.0 3.4

16.6 1.7

—

16.8 1.0

11.5 0.8

1.1 10.8 0.9

0.6 5.9

1.8 11.5 0.7

—

0.9 2.8 2.2

0.8 9.4

—

1.0 2.7

0.7 2.5 4.7

0.3 6.2

1.8 3.3

3.3 1.1 1.6

0.1 0.8 0.3

0.0 0.7 0.4

—

4.6 2.3 2.3

0.7 3.6

6.2 1.7 0.8

5.8 2.4

14.2 9.4 2.2 0.5

3.1 6.7

1.3 2.4 1.2

4.3 9.1 2.2

1.1 3.7

1.1 3.4

5.8 1.7

3.3 0.8

12.4 1.2

5.4 4.9 0.9 7.6

3.9¶Husligt arbete

0.3¶Tillfällighets- o. diversearbete Ungdom utan särsk. utbildning

0.2 23.1

0.8¶Samtliga yrkesgrupper

1.1 2.7

3.2 4.6

2.9 2.6 0.5

1.4 0.8 0.2

6.5 0.6

5.1 0.5

25.6 1.4

22.7 2.4

8.0 O.o 2.3

10.8 0.7

3.0 0.0 0.7

1.7 0.9

0.8 7.4

0.1 9.6

— 11.5

0.5 8.8

1.1 3.8

0.6 1.3

1.8 0.4 1.0

2.1 0.2 0.6

1.9 0.4

1.4 8.1 2.9 0.6

03 0.0 0.0

03 0.0

0.6 0.2

1.1 0.1

0.1 1.6

2.3 1.6 0.4

2.1 2.9

1.1 9.2

0.3 22.2 1.0

0.1 19.7

100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

4.2 0.5

—

0.0 O.o

19.7 2.6

21.6 3.2

100.0 100.0

47 Tab.

12.

De a r b e t s l ö s a s f ö r d e l n i n g p å k o m m u n t y p e r inom o l i k a y r k e s g r u p p e r . Procenttal.

Yrkesgrupper

fordbruk skogshushållning

Landskommuner Städer med ett invånarantal av (med köpingar) Antal arindu- blan- jordbetssamt 30,000- 20,000- 5,000- högst stri- dade brukslösa over -100,000 -30,000 -20,000 liga 5,000 komkom100,000 städer muner kommuner 2.3 O.o

ngenjörsarbete o. arbetsledn. ialmbrytning

1,535 5.3 3,205 0.2 69 69.6 910 0.3

7.3 0.2

iletallindustri

2,867 32.4

7.1¶Stenindustri

4,656 323 475

0.3 0.9 8.2 3,456 5.8 488 21.5

0.0 0.3 3.4

1.4 76

rlasindustri Innan jord- och^stenindustri Sågverksindustri Lnnan trävaruindustri . . . 'appersindustri rrafisk industri iivsmedelsindustri textil- o. beklädnadsindustri .äder-, hår- o. gummivaruind.

912 100 694 372 601

62.0 22.9 21.0 24.0

1.6 0.1 2.9 0.1 2.9

4.9 0.5 5.8

1.4 0.1 1.4

15.5 0.9 87.0 0.7 63.7

27.1 15.8 10.1 91.5 25.5

0.1 19.6

3.5 2.5 7.8

8.1 1.2

4.7 15.5 24.0 21.6 61.1

5.2 12.0

0.1 3.0

6.2 21.5 17.3

10.1 5.6

3.7 10.0 29.7 27.7 17.3

13.2 4.8 3.3

0.4 2.2 1.6 3.5 12.7

16.1 1.8

78.2 28.9

19.5 14.8

1.2 1.2 3.4

56.2 67.8 64.5

13.9 18.4 14.1 17.8 15.3

1.0 0.8 0.6 1.9 1.6

83.3 91.3 90.8 75.6 83.6

2.9 6.8

49.4 73.7 51.6

6.5 8.3

63.2 7.0 16.1 12.4 22.0

17.3 1.0 7.8 7.8 7.3

20.2 31.5 23.4 26.6 22.8

1.6 22.5

17.1 8.5 4.3 3.4

12.9 7.9 6.8

2.5 0.5 1.2 5.2 3.7

1.3 0.3 1.2 2.3 3.2

10.8 17.9

4.2 2.1 4.3

[emisk-teknisk industri . . fäg- o. anläggningsarbete Lnnan byggnadsverksamhet . Lraft- o. värmeproduktion . ijöfart o. fiske

551 12.9 3,251 12.1

tontors- o. butikspersonal . vagerarbete

940 50.5 633 54.5 163 61.4 1,687 43.9 189 37.6

11.4 8.8 8.6 7.4 5.8

6.1 5.1 23.3

47 44.7 [•illfällighets- o. diversearbete 8,659 11.9 Jngdom utan särsk. utbildning 1,298 1.8

6.4 4.5 1.0

6.4 3.4 1.2

14.3 6.0

1.7 1.2

83.0 35.8 11.2

35.7 59.6

12.8 17.5 19.7

11.0 9.5

S a m t l i g a y r k e s g r u p p e r 40,332| 14.8

1.8 11.2

lotell- o. restaurangrörelse . jandtransport Lllmän tjänst o. fria yrken

1,169 40.8 256 26.2 826 26.6

lusligt arbete

7.4 7.0

8.0 9.3

16.9 9.5 4.2

11.9 11.3

48 Tab. 13. De arbetslösas fördelning ined hänsyn Antal arbetslösa, som ha att försörja följande antal personer (hustru och barn under 16 år)

Yrkesgrupper

10 och flera

73 96 1 14 73

44 46 1 4 30

25 33

8 8

4 2

—

4 9

16 15 2 1 4

— —

—

274 24 40 171 28

169 5 13 96 14

81 4 6 44 6

51 1 4 18 3

16 2 2 8 1

— —

— — —

116 10 75 44 83

59 4 55 19 36

3 1 7 1 7

— —

— —

22 8 15

22 1 11 3 10

2 1 1

— —

116 610 222 57 166

56 433 166 45 106

18 230 80 22 51

12 148 40 7 20

8 62 28 8 7

4 41 7

231 138 42 397 32

125 84 20 268 27

72 34 11 131 12

29 11 3 62 10

10 7 3 22 1

9 2 1 13 1

2 1 8 8 17 359 703 198 1,254 1,134 Tillfällighets- o. diversoarbete . 8 6 Ungdom utan särsk. utbildning Samtliga yrkesgrupper 6,965 6,824 4,297 2,224 1,178

1 89 559

251 334 20 194 706

238 384 15 176 605

168 278 5 81 328

119 168 4 27 174

. . . .

816 73 105 632 110

835 52 86 615 94

571 26 52 365 54

Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruind.

161 17 118 70 108

194 22 150 71 128

Kemisk-teknisk industri . . . Väg- och anläggningsarbete . . Annan byggnadsverksamhet . . Kraft- och värmeproduktion . Sjöfart och fiske

130 620 287 57 161

Kontors- o. butikspersonal . .

177 120 37 335 47

Ingenjörsarbete o. arbetsledning

Annan jord- och stenindustri . Annan trävaruindustri

Hotell- och restaurangrörelse . Allmän tjänst och fria yrken .

—

—

— 2

— 1 1

— 1 16 5 2 2

1 12 5

—

—

— —

3 2

— —

— —

—

—

— — — —

1 54

—

—

—

49 till försörjningsplikt inom olika yrkesgrupper. Icke försörjningspliktiga

Försörjningspliktiga hela antalet

946 1,364

därav hjälpta den 31/7 1935

545 745 39

hjälpta 1 % av hela antalet försörjningepliktiga

hela antalet

589 1,841

2.8 2.3

1.1 1.6

1,829

1,549

136 167 1,499

112 127

84.7 82.4

7,244

2.4 2.4

1.3 1.6

2,827

2,404

139 252

1,616 242

82.6 78.1

55 442 218

79.8 72.7

317 45

350 164

79.2 75.2

273 1,723

1,163 145

77.6 81.5

738 4,647 707

1,492

73.3 77.8

120 1,124 502

2.2 2.5

252 154

33 196 106

, 205

1,076

679 166 411

327 58 309

260 52

547 344 102

83.8 86.9

220 183

1,069 107

86.3 82.3

83.8 79.5

237 46 449

38 383

68.8 66.2

2.3 2.4

755 5,724

2.2 2.6

79.5 89.7 78.6

2,071 493 1,205

1,605

77.2 82.6

895 265 3,073

2.4 2.3 2.3 2.5

2.2 2.4

85.3 81.4

3,839 14

3,150 12

82.1 85.7

9 4,820 1,284

3,780 928

88.9 78.4 72.3

9,367 20

22,587

17,932

17,745

13,135

55,783

4—388434

1.8 1.2

1,546

1,045 4,266

1,932

657 396 117 1,238

2,751

89.4 76.4

46.5 45.4

per per familjeförsörjare arbetslös

81.3 94.6

835 19

hela antalet

364 714

2,175 842 198

hjälpta i % av hela antalet icke försörjningspliktiga

amiljemedlemmar

3,807 108

48 503

308 1,957

därav hjälpta den 81/j 19,15

Antal

2.5 2.3

1.6 1.8 1.6 1.4 1.8 1.8 1.9 1.5 1.7 1.4 1.6 1.8 1.6 1.8

1.1 0.0

50 V.

Försörjningsplikt.

Vid undersökningen har utrönts de arbetslösas civilstånd ävensom försörjningsplikt mot hustru och barn under 16 år. Personer med försörjningsskyldighet endast mot föräldrar eller mot adoptant ha hänförts till icke försörjningspliktiga, då det av föreliggande material icke varit möjligt erhålla något så när tillfredsställande uppgifter avseende sådan försörjningsskyldighet. Avsikten hade varit att kunna redovisa även icke legaliserade äktenskap, varför bland de frågor den arbetslöse hade att besvara, även ingick fråga om han vore sammanboende. De inkomna svaren ha emellertid givit vid handen, att uttrycket sammanboende h a r olika innebörd i olika delar av landet. I en del fall har den arbetslöse svarat, att han är såväl gift som sammanboende och ännu oftare att h a n är sammanboende med sina föräldrar. I de fall, där tydligt framgått, att frågan missuppfattats, ha uppgifterna korrigerats, men någon garanti för att den framkomna slutsiffran, 662, är riktig har icke kunnat erhållas. Snarast förefaller densamma rätt osannolik, varför materialet i detta avseende icke underkastats vidare bearbetning. De arbetslösas fördelning på civilstånd framgår av nedanstående uppställning. Ogifta Gifta Änklingar Frånskilda

Antal 18,105 20,777 1,051 399 Summa 40,332

% 44.9 51.5 2.6 Lo 100.0

Ogifta voro sålunda 44.9 % av klientelet, medan 51.5 °/o voro gifta och 3.6 % änklingar eller frånskilda. Försörjningspliktiga enligt ovan angivna definition voro 56.0 % och icke försörjningspliktiga 44.0 %>. I Tab. 13 (sid. 48) ha de arbetslösa fördelats efter försörjningsplikt och yrke, och i Tab. 21 (sid. 89) skildras förhållandet mellan försörjningsplikt och hjälpform den 31 juli 1935. Antalet familjemedlemmar beroende av de arbetslösas inkomster utgöra 55,783 eller 2.5 pr familjeförsörjare och 1.4 pr arbetslös. I detta avseende kan en jämförelse göras med de resultat, som erhöllos vid arbetslöshetsräkningen år 1927. Hela antalet arbetslösa utgjorde då 58,066, av vilka 23,496 eller 32.1 %> av antalet voro försörjningspliktiga mot hustru och barn. Dessa hade att försörja 62,734 personer eller 2.7 pr försörj ningspliktig och 1.1 pr arbetslös.

51 VI.

Arbetslöshetsperiodens längd.

Vid angivandet av arbetslöshetsperiodens längd ha i regel den arbetslöses egna uppgifter om antalet arbetslöshetsveckor under vartdera av åren 1933 och 1934 samt tiden 1 januari—31 juli 1935 legat till grund. Vid granskningen ha uppgifterna beträffande antal arbetslöshetsveckor jämförts med den arbetslöses uppgifter rörande den sysselsättning han haft under samma år. I de fall, då den arbetslöse för samma tidsperiod uppgivit sig h a varit sysselsatt i öppna marknaden och samtidigt arbetslös, ha uppgifterna bragts till överensstämmelse genom korrigering av antalet arbetslöshetsveckor. Vidare har den redovisade arbetslöshetsperioden jämförts med de av arbetslöshetskommittéerna lämnade uppgifterna beträffande antalet hjälpveckor. Om hjälptiden överskridit den uppgivna arbetslöshetstiden, vilket i åtskilliga fall inträffat, har i regel antalet arbetslöshetsveckor höjts till det antal, vartill hjälpveckorna uppgått. 1 För den del av materialet, som inkommit tillräckligt tidigt, har dessutom den kontrollåtgärden vidtagits, att, när uppgiften om antal arbetslöshetsveckor synts orimlig, kommittén uppmanats att kontrollera densamma. I åtskilliga fall har därvid antalet arbetslöshetsveckor satts lika med det antal veckor, under vilka den arbetslöse varit hos arbetslöshetskommittén anmäld såsom hjälpsökande. Härvidlag föreligger tydligen en möjlighet, att den i undersökningen ingående arbetslöshetstiden blivit kortare än den tid, under vilken den arbetslöse själv skulle ansett sig ha varit arbetslös. Korrektion av ovan omnämnd art har emellertid vidtagits endast beträffande omkring 200 tidsuppgifter. Om av en person uppgivna arbetslöshetsveckor synts avse tid, innan han fyllt 16 år, ha dessa veckor frånräknats. Att beträffande uppgifterna rörande arbetslöshetsperiodens längd andra felkällor av betydelse än ovan omnämnda kunna ha gjort sig gällande ligger i öppen dag. Sålunda torde det icke kunna förutsättas, att den arbetslöse även med bästa vilja skulle ha kunnat exakt redovisa, huru många veckor han varit utan arbete. Framför allt torde kortare arbetsperioder på några dagar ha kunnat utelämnas. Det må emellertid framhållas, att det varken vid primärmaterialets granskning eller vid den numeriska bearbetningen framkommit något skäl för antagandet, att uppgifterna som regel ej skulle fylla rimliga fordringar beträffande riktigheten. Såsom i inledningen framhållits, har antalet anmälda hjälpsökande under de år, för vilka antalet arbetslöshetsveckor redovisats, varit ständigt avtagande som följd av de förbättrade konjunkturförhållandena. Det finnes därför anledning förmoda, att de arbetslösa, som den 31 juli 1935 voro anmälda 1 Beträffande 461 personer med arbetslöshetstid av högst 9 veckor under 1933 och 1934 och högst 5 veckor under 1935, vilka personer redovisat något längre hjälptid än arbetslöshetstid, har sådan korrektion ej ägt rum. Dessa personer äro ej medtagna i sammanställningar av arbetslöBhetstid och hjälptid; för de här redovisade numeriska värdena på arbetslöshetsperiodens längd äro de utan betydelse (jfr sid. 95).

52 såsom hjälpsökande, i stort sett äro att betrakta som ett restklientel bland de personer, vilka under sistförflutna konjunkturkris drabbats av arbetslöshet. Observeras därjämte, att säsongarbetare — bortsett från skogsarbetare — i största omfattning äro sysselsatta under juli månad, synes det sålunda sannolikt, att det stora flertalet av de redovisade arbetslösa ha varit utan sysselsättning under en längre tid. Emellertid torde det även under förevarande omständigheter ej varit möjligt att eliminera sådan arbetslöshet, som tagit sin början under den tid, som närmast föregått tidpunkten för undersökningen, då man även beträffande de hjälpsökande arbetslösa vid varje tillfälle torde ha att räkna med en viss omsättningsarbetslöshet och med arbetslöshet av mera tillfällig karaktär. I första hand synes böra undersökas, i vilken omfattning de arbetslösa utgöras av personer, för vilka arbetslöshet under tiden 1 januari 1933—31 juli 1935 redovisats för första gången under år 1935, och av personer, för vilka arbetslöshet redovisats såväl 1935 som 1933 och 1934. I det senare fallet har man tydligen att göra med personer, vilka antingen upprepade gånger varit arbetslösa under denna tid, varvid arbetslöshetsperioden under de olika åren kan ha varit av olika längd, eller som varit oavbrutet arbetslösa under hela den tid, undersökningen omfattat. Uppgifterna beträffande arbetslöshetsperiodens längd under 1933 och 1934 samt tiden 1 januari—31 juli 1935 sammanställas i Tab. C (sid. 236 ff.). Tabellen har uppställts med fördelning av de arbetslösa på kommuntyper, varvid emellertid samtliga städer med högst 100,000 invånare sammanslagits till en grupp. På grundval av uppgifterna i Tab. C finner man, att i hela riket 91.0 % av antalet den 31 juli 1935 anmälda arbetslösa redovisat arbetslöshet under år 1933, 96.2 %> under år 1934 och 90.3 % under såväl 1933 som 1934. Under år 1935 ha 99.1 % redovisat arbetslöshet. Då vid beräkningen av arbetslöshetens längd endast hela veckor och sålunda ej arbetslöshet av mindre varaktighet än en vecka medtagits, torde övriga 0.9 °/o till största delen bestå av personer, som anmält sig hjälpsökande omedelbart före den 31 juli 1935. Ovannämnda procentuella antal arbetslösa under åren 1933, 1934 och 1935 inom olika slag av kommuner sammanställas här nedan. Antalet

under nedannämnda år någon gång arbetslösa i procent av det totala antalet redovisade arbetslösa inom olika kommuntyper. Städ e r

med över År 100,000 invånare 1933 92.1 1934 97.2 Såväl 1933 som 1934 . 91.4 1935 99.9

övriga städer

Samtliga städer

La n d s k o m m u ner Samtblanjordinduliga bruksstridade landskomkomkomkommuner muner muner muner

96.2 89.4 99.0

90.3 99.4

91.3 99.2

95.7 90.5 99.8

87.3 97.8

Samtliga kommuner

91.1 95.9

91.0 96.2

90.3 99.1

53 Ur Tab. C kan även det antal personer beräknas, för vilka arbetslöshet redovisats endast under 1935. Man finner, att, uttryckt i procent av det totala antalet arbetslösa, detta antal utgör för städer med över 100,000 invånare 2.1 % , för övriga städer 3.2 % och för samtliga städer 2.8 °/o samt för industrikommuner 2.9 % , för blandade kommuner 3.3 °/o, för jordbrukskommuner 4.8 % och för samtliga landskommuner 3.3 % . För hela riket utgör nämnda antal 3.1 °/o. Det synes sålunda framgå, att den tillfälliga arbetslösheten för det nu undersökta klientelet varit av relativt större omfattning inom jordbrukskommuner än inom övriga slag av kommuner. Av undersökningens 40,332 arbetslösa ha alltså 3.1 % , eller endast 1,263, icke redovisat arbetslöshet under vare sig 1933 eller 1934. Icke mindre än 39,069 personer eller 96.9 % av det totala antalet redovisade arbetslösa ha sålunda varit arbetslösa under någotdera av åren 1933 och 1934. I ovan berörda hänseende ställa sig givetvis förhållandena olika för arbetslösa inom åldrarna från 16 till upp emot 25 år och inom övriga åldrar. Nedan sammanställas uppgifter beträffande det procentuella antalet arbetslösa för olika år med fördelning av de arbetslösa efter ålder. Antalet

under

nedannämnda i undersökningen

16—17 18—20 21—25

år någon gång arbetslösa i procent av det totala antalet ingående arbetslösa fördelade på olika åldrar. Procentuella antalet persoA r ner, för vilka SSväl 1983 arbetslöshet re1933 1934 1935 'miaM dovisats varken år 1933 eller 1934 16.1 65.6 97.0 15.6 . 33.9 81.1 91.2 99.1 79.9 7.6 91.4 96.3 99.2 90.6 2.9

26—30 31—35 36-40

93.0 92.6 92.2

97.0 97.0 97.0

99.5 99.7 99.5

92.2 91.9 . 91.6

2.2 2.3 2.4

41—45 46-50 51-55

92.0 92.4 93.1

96.2 96.6 97.3

99.6 99.3 99.5

91.4 91.8 92.5

3.2 2.8 2.1

56—60 61—66 67—o>

93.7 94.0 94.7

97.2 98.0 97.0

99.5 99.8 98.7

93.2 93.4 94.0

2.3 1.4 2.3

16—25

26—to . 92.8 S a m t l i g a å l d e r s g r u p p e r 91.0

97.0 96.2

99.3 99.1

92.2 90.3

2.4 3.1

Åldersgrupper

Det framgår sålunda, att för åldrar över 25 år endast 2.4 °/o av totala antalet arbetslösa inom nämnda åldrar (i runt tal 725 personer) ej företedde arbetslöshet under någotdera av åren 1933 och 1934 samt att för åldrar under 26 år motsvarande antal utgjorde 5.4 % (i runt tal 540 personer). Förklaringen till att sistnämnda procentsiffra är väsentligt högre än den förstnämnda är bland annat att finna i det förhållandet, att arbetslöshet inom

54 de yngre åldrarna i större eller mindre omfattning ej redovisats under åren 1933 och 1934, på grund av att den arbetslöse då ej uppnått den för åtnjutande av arbetslöshetshjälp föreskrivna minimiåldern. För åldrar över 25 år finner man, att 92.2 % av antalet arbetslösa redovisat arbetslöshet under såväl 1933 som 1934. Ovanstående sammanställning ger därjämte vid handen, att det procentuella antalet personer, för vilka redovisats fortlöpande eller upprepad arbetslöshet (såväl 1933 som 1934), är i det närmaste konstant för åldrar från 25 till 50 år, under det att detsamma för övriga åldrar synes tilltaga med åldern. En undersökning av dessa förhållanden inom olika yrken torde lämpligen kunna inskränkas till att omfatta arbetslösa över 25 år. Vid bearbetningen ha procenttalen för vart och ett av åren 1933, 1934 och 1935 beräknats, och angives i följande sammanställning antalet under nedannämnda år någon gång arbetslösa, vilka år 1935 uppnått minst 26 års ålder, uttryckt i procent av det totala antalet redovisade arbetslösa inom motsvarande åldrar med fördelning på olika yrkesgrupper. Den

.**/» 1 9 <p. arbetslösa * 2 6 - w år

Yrkesgrupper

Procentuellt antal under nedanår nå on S ^åug arbetslösa 1933 1934 1935

nämnda

Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarbete och arbetsledning Malmbrytning Metallindustri

1,138 2,084 68 714 2,464

82.8 92.0 92.6 97.9 96.0

93.2 95.8 100.0 99.4 97.4

97.5 98.4 100.0 99.6 99.5

Stenindustri Glasindustri Annan jord- och stenindustri Sågverksindustri Annan trävaruindustri

3,850 264 405 2,709 389

96.3 89.0 95.3 95.2 90.5

98.2 98.5 99.5 97.7 93.6

99.6 99.2 99.5 99.5 99.5

781 75 529 262 480

87.5 92.0 83.9 80.9 85.8

93.1 98.7 93.4 89.3 95.2

99.5 100.0 99.6 99.6 99.6

464 2,897 1,084 234 679

77.4 95.5 93.9 87.6 88.5

94.8 98.3 97.4 93.2 93.6

99.8 99.5 99.2 99.6 99.1

Kontors- och butikspersonal Lagerarbete Hotell- och restaurangrörelse Landtransport Allmän tjänst och fria yrken

839 478 145 1,508 145

82.6 90.4 84.1 90.3 84.8

94.3 97.5 95.9 97.2 91.0

99.5 100.0 100.0 99.7 99.3

Husligt arbete Tillfällighets- och diversearbete

46 5,546

82.6 95^

93.5 98JJ

100.0 99_1

30,277

99.3¶Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruindustri Kemisk-teknisk industri Väg- och anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och

fiske

Samtliga yrkesgrupper

55 Med ledning a v denna sammanställning kan visas, att det lägsta procentuella antalet personer, för vilka arbetslöshet redovisats under alla tre åren, förekommer inom kemisk-teknisk industri. Relativt låga procentsiffror förekomma även inom yrkesgrupperna jordbruk, livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri, kontors- och butikspersonal, hotell- och restaurangrörelse samt allmän tjänst och fria yrken. De högsta procenttalen, bortsett från de grupper, som äro av obetydlig absolut storlek, förekomma inom yrkesgrupperna malmbrytning, metallindustri och stenindustri. Med hänsyn till det ringa antalet redovisade arbetslösa inom ett flertal yrkesgrupper, synas i övrigt ej några slutsatser beträffande differenser mellan ovanstående procenttal för olika yrken kunna dragas. På grundval av uppgifterna i Tab. C (sid. 236 ff.) låter sig det genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor per arbetslös inom olika slag av kommuner beräkna. Bestämningen blir ej fullt exakt men torde fylla rimliga fordringar beträffande noggrannheten. Fel uppgående till mer än några tiondelar av en vecka torde knappast förekomma. De för vart och ett av åren 1933, 1934 och 1935 inom olika slag av kommuner sålunda beräknade genomsnittliga antalen arbetslöshetsveckor per under respektive år någon gång arbetslös sammanställas nedan. Genomsnittligt

antal

Å Vi—81/i2 1933 Vi— 3 1 /" 1934 • / i - " 1 / ' 1935 ( l /i— 8 7» 1935)

med över Samtliga 100,000 övriga städer invånare städer . 46.6 . 47.0 . 28.4 . (48.7)

44.2 43.8 26.7 (45.8)

arbetslöshetsveckor.

Landskommuner

Städer

45.2 45.2 27.4 (47.0)

industri- blandade komkommuner muner 43.6 45.0 25.9 (44.4)

40.2 42.6 24.6 (42.2)

jordbrukskommuner 39.0 38.9 21.4 (36.7)

Samtliga landskommuner 41.8 43.2 24.7 (42.3)

Samtliga kommuner 43.0 43.9 25.6 (43.9)

De för år 1935 inom parentes angivna siffrorna motsvara det genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor, vilket under förutsättning av jämn fördelning av arbetslösheten under hela året beräknats på grundval av uppgifterna lör tiden 1 januari—31 juli 1935. Såsom av sammanställningen framgår, understiger årsmedeltalet för 1933 årsmedeltalen för åren 1934 och 1935. Härav torde man emellertid ej omedelbart kunna draga den slutsatsen, att arbetslöshetssituationen för här ifrågavarande arbetslösa under åren 1934 och 1935 var mindre fördelaktig än under år 1933. Det är möjligt, att arbetslöshetsveckorna för år 1933 ej blivit lika fullständigt redovisade som för de följande åren. Särskilt kortare arbetslöshetsperioder ha kunnat bortglömmas. Vid jämförelse av de i ovanstående sammanställning angivna medeltalen torde sålunda böra tagas i betraktande, att medelvärdet för år 1933 även vid likartade arbetslöshetsförhållanden under samtliga år kan komma att något understiga motsvarande medelvärden för 1934 och 1935. Även med beaktande av vad som ovan anföres, synas dock de i ovan-

5G stående sammanställning angivna medelvärdena å arbetslöshetens varaktighet under 1933, 1934 och 1935 tydligt giva vid handen, att arbetslöshetssituationen för de i städerna bosatta arbetslösa i stort sett ej förbättrats under de tre sistförflutna åren. Det understrykes att här såväl som eljest, där ej annat angives, med »arbetslösa» avses i undersökningen ingående arbetslösa. För industri- och blandade kommuner kan möjligen någon förbättring skönjas, och beträffande arbetslösheten inom jordbrukskommunerna torde konjunkturförbättringen ha medfört påtaglig inverkan. Det genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor under ett och samma år ställer sig även något olika inom olika slag av kommuner. Det största antalet på i runt tal 47 veckor observeras för storstäderna, för övriga städer och industrikommuner ungefär 45 veckor samt för blandade kommuner och jordbrukskommuner ungefär 42 respektive 39 veckor. I Tab. 14 och 15 (sid. 75 och 76) angives genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor per arbetslös under åren 1933, 1934 och tiden 1 januari—31 juli 1935 med fördelning på ålders- och yrkesgrupper. Vid fördelningen efter ålder ha arbetslösa inom gruppen 16—17 år uteslutits, enär dessa år 1933 ej uppnått 16 års ålder. (Av denna åldersgrupp kunde endast de som fyllt 17 år före den 1 juli 1935 ha kommit i åtnjutande av statlig arbetslöshetshjälp under 1933 och då endast under tiden före den 1 juli; sistnämnda dag höjdes nämligen minimiåldern från 15 till 16 år.) De i tabellen angivna medelvärdena å arbetslöshetens årliga varaktighet inom olika åldrar åskådliggöras i diagram 3 (sid. 57). Härvid har hänsyn tagits till de arbetslösas verkliga ålder under olika år och sålunda åldern 1933 och 1934 upptagits 2 resp. 1 år lägre än 1935 uppnådd ålder. De erhållna talen angiva, att arbetslöshetens varaktighet varierat något med åldern och på sätt som i allmänhet får anses vara typiskt för sambandet mellan ålder och genomsnittlig årlig arbetslöshetsperiod. Variationerna äro påfallande obetydliga, vilket emellertid är att förvänta med hänsyn till de genomgående höga medeltalen. Såsom längre fram angives (sid. 58), var nämligen mer än en tredjedel av de redovisade arbetslösa oavbrutet arbetslösa under hela undersökningstiden. Det framgår omedelbart, att det stora antalet dylika oavbrutet arbetslösa kommer att förorsaka en avsevärd minskning i variationen av den årliga arbetslöshetsperiodens genomsnittliga längd. Med hänsyn härtill kan det samband mellan arbetslöshetens omfattning och åldern, vilket antydes av uppgifterna i tab. 14 eller diagram 3, vara av större betydelse än vad av nämnda uppgifter omedelbart framgår. Vid beräkningen av det genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor per arbetslös inom olika yrkesgrupper ha endast personer över 25 år medtagits. Ur tab. 15 (sid. 76) finner man, att det genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor för de inom jordbruk och skogshushållning sysselsatta väsentligt understiger genomsnittet för samtliga yrkesgrupper, vilket förhållande torde stå i samband med att sysselsättningen inom nämnda yrken är i stor utsträckning säsongbetonad. Längsta arbetslöshetsperioden finner man inom yrkesgruppen

57¶Genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor 02

bi)

_.

,

1933 40

ib 30

1935 25 20

11) 10

5 0

15¶Diagram 3.

60 65 70 Ar 45 50 65 Ålder. Genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor under 1933 och 1934 samt tiden 1/i—sl/7 1935 för arbetslösa inom olika åldrar.

malmbrytning, varjämte anmärkningsvärt höga tal förekomma för yrkesgrupperna metallindustri, annan jord- och stenindustri samt tillfällighets- och diversearbete. Beträffande orsakerna till detta förhållande hänvisas till vad längre fram (sid. 70) anföres härom. I övrigt förete siffrorna inga anmärkningsvärda fluktuationer. Till ledning för bedömandet av spridningen kring det genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor per arbetslös och år angives i följande sammanställning för hela riket den procentuella fördelningen efter antalet arbetslöshetsveckor av de under respektive år någon gång arbetslösa. Antal

arbetslöshetsveckor

Procentuellt

1—9 10—19 20—29 30—39 40—49 50—51 52 30 arbetslöBhetsveckor.

antal

arbetslösa.

2.5 6.2 9.4 11.2 12.2 1.8

1934 2.2 4.7 8.2 11.0 14.3 2.0

1935 5.0 12.1 21.6

56.7¶Summa 100.0

'61.3

57.6 100.0

58 Några anmärkningsvärda skiljaktigheter mellan fördelningarna för 1933 och 1934 synas ej förefinnas. Fördelningen för 1935 är givetvis ej omedelbart jämförbar med den för 1933 och 1934. Av uppgifterna i Tab. C (sid. 236 ff.) framgår, att 14,290 arbetslösa, eller 35.4 % av totalantalet, varit oavbrutet arbetslösa under tiden 1 januari 1933— 31 juli 1935. Undersökningen har vidare givit vid handen, att i runt tal 36,400 personer eller 90.3 % av det totala antalet redovisade arbetslösa företett arbetslöshet under såväl 1933 som 1934. Det framgår sålunda, att i runt tal 22,100 personer eller 54.9 °/o varit arbetslösa i större eller mindre omfattning men ej oavbrutet under samtliga observationsår. För att ytterligare kunna klarlägga, i vilken utsträckning den redovisade arbetslösheten hänför sig till långvariga arbetslöshetsperioder, är det givetvis av vikt att undersöka, vilka förändringar arbetslöshetssituationen för den enskilde arbetslöse under de olika åren undergått. Den upprepade arbetslösheten kan vara mer eller mindre regelbunden med avseende på arbetslöshetsperiodens längd under olika år. Exempel på regelbundet upprepad arbetslöshet är den typiska säsongarbetslösheten, vid vilken man varje år konstaterar en arbetslöshetsperiod, vars varaktighet på det stora hela taget torde samla sig omkring en för yrket karakteristisk säsongarbetslöshetstid. Vid oregelbundet upprepad arbetslöshet existerar däremot ej något påvisbart samband mellan arbetslöshetsperiodens längd under olika år. För att belysa, i vilken utsträckning de redovisade arbetslösa äro att betrakta såsom typiskt säsongarbetslösa, ha avskilts de personer, för vilka under vart och ett av åren 1933, 1934 och 1935 redovisats minst 10 och högst 29 arbetslöshetsveckor, inom vilka gränser den egentliga säsongarbetslösheten torde vara att finna. Härefter har det sålunda frånskilda antalet fördelats efter yrke. Bland nämnda arbetslösa, vilkas antal uppgick till 1,238, befunnos 58.9 %> vara sysselsatta inom de typiska säsongyrkena, under det att bland det totala antalet redovisade arbetslösa förefunnos endast 31.6 % sysselsatta inom samma yrken. Såsom säsongyrken ha i detta sammanhang räknats yrkesgrupperna jordbruk, skogshushållning, annan jord- och stenindustri, sågverksindustri, väg- och anläggningsarbeten, annan byggnadsverksamhet samt sjöfart och fiske. Hamn- och stuveriarbetare, som ingå i yrkesgruppen landtransport och som utgöra ett förhållandevis obetydligt antal, ha av bearbetningstekniska skäl ej medtagits här. För att närmare undersöka variationen i arbetslöshetsperiodens längd under olika år har på grundval av uppgifterna i Tab. C (sid. 236 ff.) det genomsnittliga antalet arbetslöshets veckor under år 1934 beräknats för de hjälpsökande arbetslösa, för vilka under år 1933 ingen arbetslöshet, 1—9 veckors arbetslöshet etc. redovisats. Det är tydligt, att ju mer det visar sig, att arbetslöshetens genomsnittliga varaktighet under år 1934 tilltager, i den mån gruppen uppvisar längre arbetslöshet under 1933, desto mer regelbunden är den upprepade arbetslösheten med avseende på arbetslöshetsperiodens längd under olika år. Är däremot exempelvis arbetslöshetens varaktighet under 1934

59 densamma för grupper av arbetslösa, som under 1933 varit arbetslösa 1;—9 veckor och 52 veckor, kan man tydligen härav draga den slutsatsen, att arbetslöshetsperiodens längd för en enskild arbetslös under 1934 i genomsnitt ej står i något samband med arbetslöshetsperiodens längd för samma person under 1933. Arbetslösheten är sålunda i detta fall icke att betrakta såsom säsongbetonad. Det torde emellertid böra anmärkas, att även om arbetslöshetsperiodens längd under ett år står i visst förhållande till periodens längd under andra år, detta ej i och för sig behöver innebära, att arbetslösheten är underkastad säsongvariationer. Vad som i föreliggande fall närmast konstateras är, att inom vissa grupper en arbetslöshet av viss ungefärlig varaktighet regelbundet förekommer år efter år. Till följd av förhållandena inom arbetsmarknaden kommer emellertid den årligen regelbundet återkommande arbetslöshetsperioden att i huvudsak falla under den del av året, då arbetstillgången är mest begränsad, d. v. s. arbetslösheten blir i viss utsträckning säsongbetonad. Undersökningen kan här fullständigas genom att utföra liknande bestämningar av arbetslöshetens medelvaraktighet under 1935 för grupper av arbetslösa med ett visst antal redovisade arbetslöshetsveckor under 1933 samt arbetslöshetens medelvaraktighet under 1935 för grupper av arbetslösa med visst antal redovisade arbetslöshetsveckor under 1934. Vidare kan på samma sätt arbetslöshetens varaktighet under 1933 beräknas för grupper av arbetslösa med olika antal arbetslöshetsveckor redovisade under åren 1934 och 1935 samt analogt för åren 1934 och 1933. Resultaten av de på nu nämnda sätt genomförda beräkningarna återgivas i diagram 4—9 (sid. 60 f.). Diagram 4—6 hänföra sig till det totala antalet redovisade arbetslösa i hela riket. Av de i dessa diagram angivna värdena å arbetslöshetens genomsnittliga varaktighet under 1934 respektive 1935 för grupper av arbetslösa med olika antal redovisade arbetslöshetsveckor under 1933 framgår, att ett starkare samband existerar mellan arbetslöshetsperiodens längd 1934 och 1933 än mellan periodens längd 1935 och 1933. Diagram 6 visar vidare, att sambandet mellan arbetslöshetsperiodens längd 1935 och 1934 är mera framträdande än sambandet mellan periodens längd 1935 och 1933. Å andra sidan finner man, att det genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor under såväl 1934 som 1933 för grupper av arbetslösa med olika antal arbetslöshetsveckor, redovisade för 1935, företer ett visst samband med arbetslöshetsperiodens längd under 1935. En orsak härtill torde vara att finna i det förhållandet, att de personer, vilka företett arbetslöshet först under 1935, i allmänhet redovisat endast en kortare arbetslöshetsperiod. Samma undersökning, vars resultat ovan åskådliggjorts i diagram 4—6, i den mån denna avser förhållandena under 1934 och 1935 för grupper av arbetslösa med visst antal arbetslöshetsveckor under 1933 och förhållandena under 1935 för grupper med visst antal arbetslöshetsveckor 1934, redovisas i diagram 7—9 genomförd för de i Tab. C (sid 236 ff.) angivna kommuntyperna var för sig. Diagrammen torde giva ganska klara belägg för det även från andra synpunkter påvisbara förhållandet, att för här ifrågavarande

60 52 50

( _--

/ 1

/ m 40

/ / /

/

/

//

//

/ / •3 10

/ 0

/

/

//

• *

10 20 30 40 60 52 Antal arbetslöshetaveckor 1933 Diagram 4. Genomsnittligt antal arbetslöshctsveckor år 1934 för personer, som år 1933 varit arbetslösa angivet antal veckor ( ) B amt genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor år 1933 fl& f °'r personer, som år 1934 varit arbetslösa angivet antal veckor ( ).

>

s'

,*

-—7

TI

/ 10

/ ____.---

/

/

/

/

/

10 20 30 40 50 52 Antal arbetslöshetsveckor 1933 Diagram 5. Genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor år 1935 för personer, som år 1933 varit arbetslösa angivet antal veckor ( ) samt genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor år 1933 för personer, som år 1935 varit arbetslösa angivet antal veckor ( ). 80

//

/r

/ —/ "/ / / / .3 10 S

//

ja

/

/

^, -*""".J 10 20 30 40 60 52 Antal arbetslöshetsveckor 1934 Diagram 6. Genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor år 1935 för personer, som år 1934 varit arbetslösa angivet antal veckor ( ) samt genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor år 1934 för personer, som år 1935 varit arbetslösa angivet antal veckor ( ).

61 52 50 t

^ ^

i

y

p^'

f\-r ? 30

3 20

Iff'"

--

|.

i'

~s io < 10 20 30 40 50 52 Antal arbetslöshetsveckor 1933 Genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor år 1934 för personer, som år 1933 varit arbetslösa angivet antal veckor, inom olika slag av kommuner. 0

Diagram 7.

£ 30 J Jpf20 ._; :

,.__^-—-,—*•-- - - — " ~ -

—', i

i,-'

3 10

a

Diagram 8.

10 20 30 40 50 62 Antal arbetslöshetsveckor 1933 Genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor år 1935 för personer, som år 1933 varit arbetslösa angivet antal veckor, inom olika slag av kommuner. S 30

/_

'

r^f**

^

S 20

--

ii-*"""

•

» 10 B

•£ I "3 •§

50 62 10 20 30 40 Antal arbetslöshetsveckor 1934 Diagram 9. Genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor år 1935 för personer, Bom år 1934 varit arbetslösa angivet antal veckor, inom olika slag av kommuner. med ett invånareanI 6 Industrikommuner Landskommuner ( ) 7 Blandade kommuner tal av över 100,000 Städer (8 Jordbrnkskommuner •5 övriga städer

Ii

0o

klientel den säsongbetonade arbetslösheten spelat en väsentligt större roll inom landskommunerna än inom städerna. Speciellt i storstäderna synes den nu redovisade arbetslösheten i mycket liten omfattning ha varit säsongbetonad, vilket förklaras av den vid undersökningstillfället rådande högkonjunkturen inom storstädernas säsongyrken. I övrigt torde de i diagrammen angivna medeltalen i och för sig vara väl ägnade att belysa arbetslöshetsförhållandena bland de här i fråga varande arbetslösa. Det bör observeras, att de under tiden l /i 1933— 31 / 7 1935 oavbrutet arbetslösa i samtliga fall ingå endast i det översta medeltalet (52 veckor 1933 och 1934, 30 veckor 1935). Den omständigheten, att en den 31 juli 1935 redovisad arbetslös även företett arbetslöshet under exempelvis 1933, är ej liktydig därmed, att samme man skulle varit anmäld såsom hjälpsökande arbetslös år 1933. Då det även har konstaterats, att ett icke ringa antal av de nu redovisade arbetslösa under 1935 företett arbetslöshet endast för kortare perioder, torde dessa förhållanden antyda, att en undersökning av samma art som den nu företagna, förlagd till annan tidpunkt under året, skulle i viss omfattning upptaga andra personer än de den 31 juli 1935 såsom hjälpsökande anmälda. Därjämte torde emellertid av vad förut anförts framgå, att dessa i sådant fall tillkommande arbetslösa sannolikt i viss utsträckning skulle förete arbetslöshet under de år, som närmast föregått år 1935. Huru stor denna omsättning av kortperiodiskt arbetslösa under en viss tidrymd är, kan dock ej bestämmas på grundval av resultatet av en undersökning företagen vid endast en enstaka tidpunkt. Ett belägg för riktigheten av det ovan sagda har erhållits vid specialundersökningen, av vilken framgått, att av de den 31 oktober 1935 i de specialundersökta kommunerna anmälda arbetslösa omkring en tredjedel tillkommit efter den 31 juli. Dessa nytillkomna ha i stor utsträckning utgjorts av personer, som tidigare varit arbetslösa. I det föregående har det på grundval av uppgifterna i Tab. C (sid. 236 ff.) varit möjligt visa, att c:a 90 % av antalet redovisade arbetslösa företett upprepad arbetslöshet under såväl 1933 och 1934 som 1935. Vidare har anförts, att 14,290 personer eller 35.4 % av det totala antalet arbetslösa oavbrutet varit arbetslösa under tiden 1 januari 1933—31 juli 1935. Under beaktande av de förut anförda värdena å genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor per år och arbetslös (sid. 55), vilka i runt tal för samtliga år utgjorde inemot 44 veckor, vågar man påstå, att ett avsevärt antal personer varit arbetslösa endast en kortare period under vissa år. En undersökning beträffande arbetslöshetsperiodens längd för den enskilde arbetslöse under olika år har därjämte visat, att denna är underkastad betydande variationer i enlighet med vad som direkt framgår av uppgifterna i Tab. C och som även kan utläsas av diagrammen 4—9 (sid. 60 f.). Med hänsyn till vad ovan anförts, har det synts motiverat att utskilja det

63 antal arbetslösa, vilka under vart och ett av åren 1933, 1934 och 1935 varit arbetslösa minst ett angivet antal veckor. En dylik beräkning hade kunnat verkställas på grundval av uppgifterna i Tab. G (sid. 236 ff.), därest intervallet i minsta antal arbetslöshetsveckor under vart och ett av åren skulle utgjort 10 veckor. Emellertid har denna undersökning ansetts vara av den betydelse, att vid densamma intervallet vid nämnda minsta antal arbetslöshetsveckor ej borde beträffande åren 1933 och 1934 uppgå till mer än 4 veckor och beträffande år 1935 till 2 å 3 veckor. Nämnda beräkning har sålunda, med uppdelning av antalet arbetslösa på olika slag av kommuner, genomförts för det minsta antal arbetslöshetsveckor under vart och ett av åren 1933, 1934 och 1935, som angives i första kolumnen av Tab. 16 (sid. 78). För att i någon mån belysa, i vilken utsträckning det sålunda beräknade antalet arbetslösa inom en viss grupp varierar vid en förändring av det minsta antalet arbetslöshetsveckor under år 1935, har på grundval av uppgifterna i Tab. G (sid. 236 ff.) för hela riket beräknats det antal personer, vilka under vart och ett av åren 1933, 1934 och 1935 voro arbetslösa dels minst 40— 40—20 veckor respektive år och dels minst 20—20—10 veckor respektive år. Enligt Tab. 16 (sid. 78) befinnes antalet arbetslösa med minst 40—40—24 veckors arbetslöshet uppgå till 21,014 personer eller 52.1 % av det totala antalet redovisade arbetslösa. Enligt Tab. C utgör antalet personer med minst 40—40—20 veckors arbetslöshet 21,848 personer eller 54.2 % av det totala antalet redovisade personer. En minskning med 4 av det minsta antalet veckor under år 1935 medförde sålunda en ökning av endast 834 personer eller 2.1 % av antalet arbetslösa. Enligt Tabb. C och 16 voro vidare antalet personer med minst 20—20—10 arbetslösa veckor och minst 20—20— 13 arbetslösa veckor respektive 31,532 och 30,817 eller 78.2 respektive 76.4 % av totala antalet arbetslösa. Minskningen av det minsta antalet arbetslösa veckor förorsakade alltså i detta fall en ökning av 715 personer eller 1.8 % av det totala antalet hjälpsökande arbetslösa. Det framgår sålunda, att antalet arbetslösa inom respektive avräkningsgrupper varierar förhållandevis jämnt vid förändringen av minsta antalet arbetslöshetsveckor under ett år. Den i Tab. 16 angivna procentuella omfattningen av de olika grupperna inom olika slag av kommuner har åskådliggjorts i diagram 10 (sid. 64). Av de i diagrammet angivna procenttalen synes otvetydigt framgå, att i berört hänseende en tydlig åtskillnad förefinnes mellan undersökningens olika slag av kommuner. Ytterlighetsförhållandena förefinnas inom å ena sidan storstäderna och å andra sidan jordbrukskommunerna. För de sex avräkningsgrupper, som omfatta den längsta arbetslösheten, finner man sålunda en i det närmaste konstant differens mellan procenttalen för ovannämnda kommuntyper på i runt tal 35 °/o. Beträffande övriga kommuntyper är att märka, att för landsbygdens industrikommuner nämnda grupper av arbetslösa ha ungefär samma omfattning som genomsnittet för städerna med undantag av storstäderna. Den kurva å diagrammet, som representerar de blandade kommunerna å landsbygden, löper, som synes, praktiskt taget mitt emel-

64¶Antal i angiven utsträckning arbetslösa i procent av totala antalet arbetslösa 100 95

-

-

-

,<SV0P s / y /^

"

/

/ •

^V

-

V'' // /

// > / /yV/ s

_/

A "Vy/

50 W

/

s

'jrS

/ *

* /

*

//

/

/

*

/

jy/

/

>

_yy/

/ / f

/ // / / // //// / /

> y

" 60 -

•

/

/.

*^^*

^<

75 70

-*fl5 ^^•^-O

<?

//

/

*'

/ /

/ //

/

/

-/

25 s

//

.'

15 10 5

\

0¶Minsta antal J 5? arbetslöshets- . veckor under ' vart och ett g av åren 1933, . 1934 och 1935 ' respektive J ^

00 04

« 94

. ' $ .

, ' « .

a

•4

"*** IM

<N C*

I

I

O "•# 1

t© CO

O (N

I

C* CO

!

f i l cl

c

et

00 y-4

<J 3 cH

I—I

OO c^

rH c1

O <M

H

C

CO

1 O i—1

tO <»-t

t-

<M i-H

i*

—'

C

1c

•*

C

1 *

1 i

1-

e\

01j

T

h

» c -<* Diagram 10. Antal arbetslösa, vilka under vart och ett av åren 1933, 1934 och 1935 varit arbetslösa minst angivet antal veckor, inom olika slag av kommuner. 1 med ett invånareantal av över 100,000 > > » 30,000-100,000 T n „ r , . l r n m (6 Industrikommuner iSWiier ( )< > 2 0 , 0 0 0 - 30,000 _ff , m " J 7 Blandade kommuner mM?ler _ • 5,000—20,000 ' • ~ ' ' l 8 Jordbrukskommuner 5 > > » > högst 5,000

G5 lan de kurvor, som representera landsbygdens industrikommuner och jordbrukskommuner. Beträffande procenttalens allmänna gång är vidare att märka, att det språngartade förloppet vid de sista avräkningsgrupperna tydligen har sin förklaring däri, att icke mindre än 3,970 personer, 9.8 % av hela klientelet, uppvisat arbetslöshet under endast ett eller två av de tre undersökningsåren och sålunda falla på den sista avräkningsgruppen (i diagram 10: 0—0—0; i Tab. 16: »hela antalet arbetslösa»). Procenttalen för i synnerhet jordbrukskommuner och blandade kommuner förete fr. o. m. gruppen minst 28—28—18 arbetslösa veckor en märkbart snabbare ökning för de närmast kommande grupperna än den för talen i allmänhet karakteristiska. Detta förhållande står tydligen i samband därmed, att ungefärligen från nämnda avräkningsgrupp säsongarbetslösheten gör sig gällande. Diagram 10 antyder sålunda i detta hänseende samma resultat, som förut framhållits beträffande säsongarbetslöshetens omfattning inom olika slag av kommuner. Slutligen må anmärkas, att de mindre städerna i senast berört hänseende förete vissa likheter med landsbygdens blandade kommuner och jordbrukskommuner. Enligt den för undersökningen uppgjorda planen skulle densamma även omfatta en särskild undersökning beträffande fördelning länsvis samt efter ålder och yrke av sådana arbetslösa, som under den tid, för vilken antalet arbetslöshetsveckor redovisats, varit arbetslösa i större utsträckning. Med hänsyn till vad av undersökningen hittills framgått, torde det vara uppenbart, att man i detta syfte har att utskilja det antal arbetslösa, vilka under vart och ett av åren 1933, 1934 och tiden 1 januari—31 juli 1935 varit arbetslösa minst ett visst antal veckor. Detta bör sålunda ske enligt samma principiella grunder, som tillämpats vid utskiljandet av de i Tab. 16 (sid. 78) angivna avräkningsgrupperna. Vilken grupp man i detta hänseende bör stanna för torde i viss utsträckning vara en omdömesfråga. Emellertid torde det minsta antalet arbetslöshetsveckor per år å ena sidan böra sättas högre än den inom säsongyrken i allmänhet förekommande årliga arbetslöshetsperioden, medan å andra sidan gruppen bör omfatta de personer, som varit arbetslösa större delen av undersökningstiden. I betraktande härav har för detta ändamål utvalts den grupp, vilken omfattar antalet arbetslösa personer, som under vart och ett av åren 1933, 1934 och 1935 varit arbetslösa minst 40—40—24 veckor under respektive år. Denna grupp benämnes här långvarigt arbetslösa och har underkastats en specialundersökning med avseende på de arbetslösas fördelning på åldrar och yrken ävensom fördelning p å län. Såsom förut (sid. 63) nämnts, utgöra de långvarigt arbetslösa 21,014 personer, vilket motsvarar 52.1 % eller något mer än hälften av det totala antalet redovisade arbetslösa. För att ytterligare belysa innebörden av ovannämnda avgränsning av de långvarigt arbetslösa har arbetslöshetens genomsnittliga varaktighet per redo5— 386434

66 visad arbetslös och år beräknats för dels det totala antalet redovisade arbetslösa och dels de långvarigt arbetslösa. Det visar sig, att nämnda genomsnittliga varaktighet för de långvarigt arbetslösa uppgick till 50,9 veckor per år, under det att för det totala antalet redovisade arbetslösa erhölls ett värde av 41.4 veckor. På grundval av dessa siffror finner man för de i undersökningen ingående ej långvarigt arbetslösa (i denna framställning benämnda övriga arbetslösa) en motsvarande genomsnittlig varaktighet av 31.1 veckor per år. Medeltalet för de långvarigt arbetslösa anger otvetydigt, att flertalet av dem praktiskt taget varit oavbrutet arbetslösa under tiden 1 januari 1933—31 juli 1935. Det procentuella antalet långvarigt arbetslösa ställer sig väsentligt olika för olika slag av kommuner. Såsom i annat sammanhang berörts (sid. 63), konstateras därvid de båda ytterlighetsvärdena för storstäder och jordbrukskommuner. Dessa utgöra 68.0 % respektive 31.2 % av hela antalet redovisade arbetslösa. Inom övriga städer utgjorde antalet långvarigt arbetslösa 56.2 % av antalet arbetslösa. För övriga landskommuner uppgå nämnda procenttal inom industrikommunerna till 55.2 °/o och inom de blandade kommunerna till 42.8 %>. I Tab. 17 (sid. 78) angives antalet långvarigt arbetslösa inom olika åldrar med fördelning på olika slag av kommuner. Av förut (sid. 56) omnämnda skäl hava personer, som år 1935 ej uppnått 18 års ålder, uteslutits. De i tabellen i varje särskilt fall angivna procenttalen långvarigt arbetslösa i förhållande till hela antalet arbetslösa synas antyda, att man beträffande de arbetslösas åldersfördelning, har att göra med i stort sett tre olika fördelningstyper, nämligen storstäder, övriga städer och landskommuner. Inom storstäderna ökas antalet långvarigt arbetslösa i förhållande till hela antalet arbetslösa avsevärt med stigande ålder. För övriga städer — möjligen med undantag av städer med ett invånareantal av högst 5,000, för vilka emellertid procenttalen måste anses tämligen osäkra på grund av det ringa antalet arbetslösa — synes procentuella antalet långvarigt arbetslösa visserligen ökas med stigande ålder men ej i samma grad som för storstäderna. Inom samtliga landskommuner äro däremot nämnda procenttal ej underkastade någon systematisk dylik variation. Ovan antydda förhållanden framträda klarare vid en jämförelse mellan den procentuella åldersfördelningen för samtliga redovisade arbetslösa enligt Tab. 6 (sid. 32) och samma fördelning för de långvarigt arbetslösa. Denna fördelning må sammanfattas till endast trenne grupper, nämligen åldersgrupperna 18—25 år, 26—45 år och 46—co år, såsom varande av visst intresse med hänsyn till att man för det totala antalet arbetslösa finner gruppen 18 —25 år, och gruppen 46—(o år omsluta vardera ungefär en fjärdedel av det totala antalet personer och sålunda åldersgruppen 26—45 ungefär hälften av det totala antalet. I enlighet med vad av diagram 3 (sid. 57) framgår, är arbetslöshetens medelvaraktighet i det närmaste konstant för samtliga åldrar inom den mellersta gruppen, under det att densamma inom såvä! grupperna 18—25 år som 46—60 år tilltager något med stigande ålder. Ovan

67 antydd procentuell fördelning för samtliga redovisade arbetslösa enligt uppgifterna i Tab. 6 återgives nedan. Uppnådd ålder 1935

18—25 år 26—45 » 46—oj »

^

Städer med i n v å nareantal över 100,000

stader

, T . Landskommuner

Samtliga

%

%

%

%

10.6 53.8 35.6 Summa 100.0

19.8 48.7 3L5 100.0

28.7 48.3 23j) lOO.o

24.2 49.2 26J1 100.0

Motsvarande fördelning för de långvarigt sätt. „,-,.,, Uppnådd ålder 1935

x. . °"!*a

Städer med e t t invänareantal

över 100,000

arbetslösa x . °,y"ga stader

ter sig på följande

, T Lands

t

kommuner

Samtliga

%

%

%

%

18—25 år . . . . . . . . . . 8.2 26—45 > 52.7 46—to 39.1 S u m m a 100.0

17.4 48.8 33JS 100.0

29.1 48.0 22jä 100.0

22.6 49.0 28.4 100.0

Förskjutningen mot högre åldersgrupper hos åldersfördelningen för de långvarigt arbetslösa kommer tydligt till synes för såväl storstäder som övriga städer, under det att inom landskommunerna åldersfördelningen för de långvarigt arbetslösa praktiskt taget är densamma som för hela antalet arbetslösa. Jämföres de långvarigt arbetslösas åldersfördelning inom storstäder och landskommuner, finner man, att procentuella antalet inom åldersgruppen 18—25 år för storstäderna ej uppgår till en tredjedel av det procentuella antalet inom samma åldersgrupp för landskommunerna. Procenttalet för åldersgruppen 46—co år är däremot för storstäderna i det närmaste dubbelt så stort som motsvarande procenttal för landskommunerna. Det procentuella antalet inom nämnda åldersgrupp för övriga städer ansluter sig närmare till motsvarande värde för storstäderna än för landskommunerna. För samtliga kommuner omfattar åldersgruppen 26—45 år ungefär halva antalet långvarigt arbetslösa. Det torde även kunna ha sitt intresse att sammanställa klientelets åldersförhållanden på sätt, som nyss skett, men med en gruppindelning, som tager sikte på ålderns inverkan på individens möjligheter att vid tillfredsställande arbetstillgång erhålla sysselsättning på arbetsmarknaden. En sådan indelning skulle lämpligen kunna vara den tidigare (sid. 20) använda i åldersgrupperna 18—20, 21—40 och 41—co år. Mittgruppen kommer då att omfatta personer, för vilka inga åldershinder föreligga att under den angivna förutsättningen erhålla arbete till den för olika arbetsområden gällande lönen för fullgod arbetare. Inom de avtalsbundna industrier, varest timlönen till att börja med stiger med åldern, ifrågakommer med undantag för vissa

68 industrier såsom verkstäder och grafiska industrier ej sådan stegring för ålder över 21 år, vadan arbetaren som regel vid 21 års ålder uppnår avtalets högsta timlön. Den övre gränsen för denna grupp har valts med tanke på att det inom vissa industrier numera synes vara förenat med svårigheter att vinna anställning för personer, som fyllt 40 år. Hela klientelet, fördelat efter nyss angiven åldersgruppering, på städer med ett invånarantal över 100,000, övriga städer och landskommuner ställer sig sålunda. UpPnädd å l t e

1935 18—20 år 21—40 » 41—w >

Städer med ett

x .

! - ^ S

A

kommter

•«tl*t

% 4.4 55.8 39^ 100.0

% 9.1 60.4 305 100.0

% 7.2 58.0 34J} 100.0

over 100,000 % 2.6 48.7 48.7 Summa 100.0

T

,

Motsvarande fördelning för de långvarigt arbetslösa ter sig på följande sätt. Uppnådd ålder 1935

18—20 år 21-40 » 41—w >

Städer med ett

invånarantal över 100,000 % 1.8 47.3 _51U Summa 100.0

R_J»_. y ga

°, s t a d."e r

% 2.4 55.7 4L9 100.0

TLa A„ ds

v„

° "p ^""»uner % 8.2 62.2 206 100.0

Samtliga % 5.6 67.9 3JU) 100.0

Den förskjutning mot högre åldersgrupper vid åldersfördelningen för de långvarigt arbetslösa, som förut konstaterats för såväl storstäder som övriga städer, kommer även vid denna indelning tydligt till synes. För landskommunerna konstateras en anhopning till den mellersta gruppen på bekostnad av de båda andra. Vid en jämförelse av de långvarigt arbetslösas åldersfördelning för storstäder och landskommuner finner man här, att det procentuella antalet inom åldersgruppen 18—20 år för storstäderna är obetydligt och ej uppgår ens till Ve av det procentuella antalet inom samma åldersgrupp för landskommunerna. För åldersgruppen 41—co år är detta procenttal för storstäderna omkring 70 % högre än för landskommunerna. För storstäderna omfattar åldersgruppen 21—40 år något mindre än hälften av antalet långvarigt arbetslösa och för övriga städer samt framför allt för landskommuner väsentligt mer än hälften av detta antal. För samtliga kommuner återfinnas 36.5 % av de långvarigt arbetslösa i åldern 41—co år, för storstäderna icke mindre än 51.4 °/o och för landskommunerna 29.6 °/o. Av vad här anförts torde framgå, att särskilt inom storstäderna hög ålder är en faktor av betydelse vid bedömandet av orsaken till arbetslösheten. Vid fördelningen av de långvarigt arbetslösa på olika yrkesgrupper ha endast medtagits de arbetslösa, vilka under år 1935 uppnått minst 26 års ålder.

En uppdelning på olika slag av kommuner har ej ansetts erforderlig, enär yrkestillhörigheten torde vara tillräckligt upplysande i detta avseende (jfr Tab. 10, sid. 45). De långvarigt arbetslösas procentuella andel inom respektive yrkesgrupper framgår av nedanstående sammanställning. Totala antalet arbetslösa, vilka år

, yrkesgrupper

v

1935 nppnätt

minst

26 års ålder Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarbete och arbetsledning Malmbrytning Metallindustri

Därav långvarigt arbetslösa I & av Antal motsvarande totaia antal arbetslösa

. .

1,138 2,084 68 714 2,464

381 361 41 543 1,578

33.5 17.3 60.3 76.3 64.0

. . . .

3,850 264 405 2,709 389

1,604 125 286 1,658 210

41.7 47.4 70.7 61.2 54.0

Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri . . . Läder-, hår- och gummivaruindustri .

781 75 529 262 480

430 44 265 125 235

55.1 58.7 50.1 47.7 49.0

Kemisk-teknisk industri Väg- och anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske

464 2,897 1,084 234 679

246 1,488 647 134 300

43.0 51.4 59.7 57.3 44.2

Kontors- och butikspersonal Lagerarbete Hotell- och restaurantrörelse Landtransport Allmän tjänst och fria yrken

839 478 145 1,508 145

445 314 85 928 75

53.0 65.7 58.6 61.5 51.7

46 5,546

28 3,672

60.9 67^

Samtliga yrkesgrupper 30,277

16,248

63.7¶Stenindustri Glasiudustri Annan jord- och stenindustri Sågverksindustri Annan trävaruindustri

. . . .

Husligt arbete Tillfällighets- och diversearbete

• • •

De lägsta procenttalen förefinnas inom skogshushållning och jordbruk, vilket torde förorsakas därav, att bland de såsom hjälpsökande anmälda arbetslösa inom dessa yrken en stor del till följd av sysselsättningens säsongkaraktär ej varit arbetslösa 40 av årets veckor. Det högsta procenttalet förefinnes inom gruppen malmbrytning, i överensstämmelse med vad som förut (sid. 56 f.) konstaterats beträffande arbetslöshetens årliga medelvaraktighet. Ett högt procentuellt antal långvarigt arbetslösa förekommer även inom vissa säsongyrken, inom vilka arbetslösheten överhuvud taget är anmärkningsvärt omfattande, nämligen yrkesgrupperna annan jord- och stenindustri, sågverksindustri samt annan byggnadsverksamhet. Det stora relativa antalet lång-

70 varigt arbetslösa inom metallindustrien torde närmast vara en följd av att de arbetslösa inom denna yrkesgrupp till stor del äro äldre personer, enligt vad som antydes av åldersfördelningen i tabell 8 B (sid. 35). Samma omständighet torde vara av betydelse bl. a. inom gruppen annan byggnadsverksamhet. Beträffande metallindustriarbetarna torde emellertid ytterligare en omständighet böra observeras. Såsom längre fram (sid. 167) påvisas, äro dessa i stor utsträckning fackligt organiserade och hava sålunda vid påbörjad arbetslöshet rätt till understöd i viss omfattning från fackförbundets arbetslöshetskassa. Detta förhållande torde ha som konsekvens, att mera kortvarigt arbetslösa metallarbetare ej bliva hos arbetslöshetskommittéerna anmälda såsom hjälpsökande, vilket i sin tur föranleder, att den genomsnittliga arbetslöshetsperioden för de hjälpsökande arbetslösa inom denna yrkesgrupp kommer att ökas. Beaktas ovan omnämnda avvikelser, befinnes i övrigt det procentuella antalet långvarigt arbetslösa inom olika yrkesgrupper i allmänhet samla sig kring ungefär samma värde. Ovanstående sammanställning synes sålunda giva vid handen, att för det nu undersökta klientelet mera svårartad arbetslöshet ej förekommit inom någon särskild yrkesgrupp, möjligen med undantag av malmbrytning. Huruvida nämnda procenttals på det stora hela taget obetydliga variation åstadkommes genom en i arbetslöshetshänseende utjämnande yrkesväxling kan emellertid ej avgöras på grundval av föreliggande material. Att en dylik yrkesväxling i någon mån ägt rum, antydes dock av de i sammanställningen å sid. 40 f. angivna uppgifterna. Det förhållandet, att stenindustrien uppvisar en förhållandevis låg procent långvarigt arbetslösa (41.7 °/o), torde kunna återföras till statliga hjälpåtgärder i andra former än de i denna framställning redovisade. De personer, som blivit delaktiga av sådan speciellt för stendistrikten i Bohuslän och Blekinge anordnad hjälpverksamhet, upptagas nämligen icke bland de rapporterade arbetslösa under den tid, de åtnjutit denna särskilda hjälp. De långvarigt arbetslösas fördelning länsvis inom olika slag av kommuner återgives i Tab. 18 (sid. 80). Det lägsta procenttalet, uppgående till 20.3 °/o, observeras för Jämtlands län. Därnäst kommer Uppsala län med 34.2 % . Beträffande städer med över 20,000 invånare sammanställas nedan uppgifter om invånareantal den 1 januari 1935 samt antal långvarigt arbetslösa och det totala antalet arbetslösa.

920.177 526,027

Totala antalet arbetslösa den 31/7 1935 5,957 2,932

Göteborg

255,386

2,138

Malmö

138,764

Invånareantal den Vi 1935

Antal långvarigt arbetslösa

Antal långvarigt arbetslösa i % av antalet arbetslösa

2,074

68. e 70.7

1,406 607

65,8 68,4

404,273

1,702

1,022

62,571

381¶Hälsingborg

58,382

59.8 44.4

Borås Gävle

42,019 39,280

320 12

228 142 5 144

Örebro Eskilstuna Jönköping

38,571 34,282 32,840

41.7 59.8 77.7

Uppsala Linköping

32,364 32,170

Västerås

Städer med över 100,000 invånare Stockholm

Städet

med 30,000—100,000 invånare

. . .

Norrköping

Städer

med 20,000—30,000 invånare

. . . .

185 31

70.5 66.0

250 66

165 23

34.8 64.8

31,794

126,128

1,135 345

614 137

54.1 39.7

Karlskrona

28,287

Lund Halmstad Karlstad

25,803 25,351 26,099

Kalmar

241 238 44

4,087

20,588

53 291 190 256

31 179 77 190

58.5 61.5 40.5 74.2

Ett absolut och relativt högt antal långvarigt arbetslösa konstateras för Örebro och Kalmar. I detta sammanhang må omnämnas, att det totala antalet arbetslösa, uttryckt i promille av invånarantalet den 1 januari 1935, utgjorde för städer med över 100,000 invånare 6.5 %„, för städer med 30,000—100,000 invånare 4.2 %„ och för städer med 20,000—30,000 invånare 9.0 %„. Motsvarande promilletal för antalet långvarigt arbetslösa befanns uppgå till 4.4 %„, 2.5 %0 och 4.9 %o respektive. Av undersökningen har tidigare framgått, att under de år, för vilka antalet arbetslöshetsveckor redovisats, oaktat det allmänna konjunkturuppsvinget, arbetslöshetssituationen för de redovisade arbetslösa i stort sett synes ha varit oförändrad. Det skulle givetvis ha varit av värde att få belyst, huru de i undersökningen ingående personernas arbetslöshetsförhållanden tidigare tett sig. Någon direkt fråga härom har dock icke framställts, och de uppgifter rörande tidigare sysselsättning, som skulle ifyllts på formuläret, ha visat sig vara alltför otillfredsställande för att kunna läggas till grund för en särskild undersökning. En viss vägledning ger emellertid uppgiften om den tid, som förflutit, sedan den senaste uppgivna fasta anställningen upphörde.

72 Sådana tidsuppgifter föreligga för 17,742 personer. En mera ingående bearbetning av dessa uppgifter skulle tydligen erfordra en uppdelning efter ålder och yrke, men då inga säkra slutsatser kunna dragas beträffande detta materials representativitet, torde en dylik undersökning ej kunna anses motiverad. I följande sammanställning återgives fördelningen med avseende på det kalenderår, under vilket senaste stadigvarande anställning upphörde, av de personer, som redovisat uppgift i ovannämnt hänseende. Ar, nnder vilket senaste stadigvarande anställning upphörde 1934 eller 1935 1933 1932 1931 1930 1929 1928 1927 Senast 1926

Antal arbetslösa 2,298 2,461 3,788 3,613 2,418 856 580 386 1,342 Summa 17,742

Procentuell fördelning 12.9 13.9 21.3 20.4 13.6 4.8 3.3 2.2 7.6 100.0

Ur tabellen kan utläsas, att 14,578 personer eller 82.2 % av det antal personer, vilka lämnat uppgift i ifrågavarande hänseende, innehaft anställning, som de förlorat 1930 eller senare, och att 3,164 eller 17.8 % av i förevarande avseende redovisade personer förlorat sin anställning före 1930. I vad mån i ovanstående sammanställning angivna procentsiffror återgiva förhållanden, som äro betingade av den senaste konjunkturkrisen, torde framgå vid en jämförelse med vissa resultat från 1927 års arbetslöshetsräkning. Enligt den officiella redogörelsen för nämnda arbetslöshetsräkning (sid. 44) hade av 45,545 personer, för vilka uppgifter i detta hänseende förelågo, arbetslösheten för 29,712 tagit sin början högst ett år före räkningstillfället, för 6,665 personer 1—2 år, för 3,426 personer 2—3 år samt slutligen för 5,762 personer minst 3 år före räkningstillfället. De på grundval av ovannämnda uppgifter beräknade procenttalen samt motsvarande på grundval av uppgifterna i ovanstående sammanställning approximativt beräknade procenttal för de den 31 juli 1935 såsom hjälpsökande anmälda arbetslösa återgivas nedan. Antal år, som förflutit sedan senaste stadigvarande anställning upphörde Mindre än 1 år 1—2 år 2—3 . Mer än 3 år .

Procentuell fördelning av antalet arbetslösa enligt 1927 års arbetsloshetsräknmg 65.2 14.6 7.5 12.7 Summa 100.0

Procentuell fördelning av antalet arbetslösa enligt föreliggande undersökning 8.6 11.2 17.6 62.6 100.0

73 De anförda procenttalen giva tydligt till känna, att de den 31 juli 1935 såsom hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa varit under längre tid arbetslösa i helt annan omfattning än de till 1927 års arbetslöshetsräkning redovisade, vilket förhållande synes bestyrka det förmodandet, att flertalet av de i arbetslöshetsundersökningen ingående arbetslösa drabbades av arbetslöshet under den senaste konjunkturkrisen och därefter under tiden fram till den 31/7 1935 ej kunnat erhålla varaktig sysselsättning. Artskillnaden mellan en allmän arbetslöshetsräkning och en undersökning av det hjälpsökande arbetslöshetsklientelet torde härvid dock ej böra förbises. I detta sammanhang torde det vara av vikt att fastställa, i vilken omfattning de såsom hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa skulle kunna beredas understöd genom anslutning till erkänd arbetslöshetskassa. I detta syfte har en beräkning verkställts av antalet i undersökningen ingående hjälpsökande arbetslösa, som, därest förordningen om erkända arbetslöshetskassor då varit gällande, under 1933 icke av arbetslöshet varit förhindrade att erlägga det för förvärvandet av understödsrätt erforderliga antalet veckoavgifter. Då det här i allmänhet torde vara fråga om personer, som förut varit arbetslösa och som därför tidigare kunde ha uppburit understöd från erkänd arbetslöshetskassa (daghjälp), skulle 26 veckoavgifter, erlagda under en sammanhängande 52-veckorsperiod, berättiga till sådant understöd. Det befanns, att i runt tal 8,550 personer, eller 21.2 % av antalet här redovisade arbetslösa, under året varit arbetslösa högst 26 veckor och sålunda kunnat förvärva understödsrätt genom erläggande av stadgade veckoavgifter för den tid, vederbörande haft sysselsättning. Emellertid äger medlem i erkänd arbetslöshetskassa att för förvärvande av understödsrätt tillgodoräkna sig även veckoavgift, som erlagts för tid, då han varit sysselsatt vid reservarbete. I betraktande härav var det antal personer, som under år 1933 skulle kunnat förvärva rätt till understöd från erkänd arbetslöshetskassa, väsentligt högre än ovan angivna antal. För att erhålla närmare kännedom om det antal arbetslösa, som skulle kunnat förvärva sådan understödsrätt, har bland de redovisade arbetslösa dessutom utskilts dels det antal personer, som under år 1933 varit sysselsatt minst 26 veckor vid statligt reservarbete, och dels det antal personer, som under samma år varit sysselsatt minst 26 veckor vid statskommunalt reservarbete. Det förra antalet befanns uppgå till 5,938 och det senare till 1,704 personer. Det inses omedelbart, att en arbetslös, frånsett praktiskt betydelselösa gränsfall, under ett och samma år, ej kan ingå i mer än en av dessa grupper, nämligen arbetslösa högst 26 veckor, sysselsatta minst 26 veckor i statligt reservarbete och sysselsatta minst 26 veckor vid statskommunalt reservarbete. Det torde vara uppenbart, att samtliga personer, tillhörande någon av ovannämnda grupper, genom erläggande av stadgade veckoavgifter skulle kunnat förvärva understödsrätt till erkänd arbetslöshetskassa.

74 Man finner sålunda, att av det totala antalet redovisade arbetslösa skulle under år 1933 omkring 16,190 eller 40.1 % kunnat kvalificera sig för understöd enligt föreskrifterna i nämnda förordning. Motsvarande undersökning, avseende förhållandena år 1934, har givit till resultat, att under delta år omkring 18,920 personer eller 46.9 % av de i undersökningen ingående skulle kunnat förvärva rätt till understöd genom erläggande av stadgade veckoavgifter. På grund av att samma person kunnat vara sysselsatt vid såväl statligt som statskommunalt reservarbete, förefinnes emellertid bland de i undersökningen ingående arbetslösa även personer, vilka under ett år kunnat vara sysselsatta minst 26 veckor vid reservarbete, ehuru sysselsättningen vid statligt eller statskommunalt reservarbete var för sig ej uppgått därtill. Sak samma gäller beträffande de personer, vilka under ifrågavarande år arbetat såväl i öppna marknaden som vid reservarbete. Vidare har sysselsättningsperioden vid reservarbete kunnat sträcka sig inom såväl 1933 som 1934, varvid periodens längd överstigit 26 veckor, utan att de delar av perioden, som fallit under vart och ett av åren, uppgått till 26 veckor. Vid bortseende från andra faktorer, som kunna öva inflytande på en persons möjligheter att vinna inträde i arbetslöshetskassa, borde alltså det verkliga antalet av här i fråga varande arbetslösa, som vid tillämpning av bestämmelserna i förordningen om erkända arbetslöshetskassor skulle kunnat förvärva understödsrätt, ha varit icke oväsentligt större än ovan angivna minimital.

75 Tabell 14. Fördelning efter ålder av antalet under nedannamnda år arbetslösa, som år 1935 nppnått minst 18 års ålder, samt motsvarande antal arbetslöshetsveckor. 1934

1933 Åldersgrupper

Antal under året någon gång arbetslösa

Antal arbetslöshetsveckor summa veckor

Antal under året någon gång per arbetsarbetslösa lös

Antal arbetslöshetsveckor summa veckor

per arbetslös

2,333 6,219

96,432 271,932

41.3 43.7

2,624 6,555

110,685 284,744

21—25 . . 26-30 . . 31—35 . . 36—40 . .

6,255 5,046 3,862

271,716 213,609 163,416

43.4 42.3 42.3

6,524 5,289 4,063

287,615 232,300 177,351

44.1 43.9 43.6

41—45 . . 46-50 . . 51—55 . .

3,021 2,923 2,582

127,157 125,163 111,729

3,158 3,054 2,698

138,841 134,801 121,211

56—60 . . 61—66 . .

101,531 78,234 12,023

43.4 43.8 42.2

2,425 1,859 292

108,798 84,923 13,179

. .

2,338 1,784 285

Summa

36,648

1,572,942

38,541

1,694,448

18-20 . .

67—co

44.1 44.9

45.7 45.1

31 l i— /7 1935

V* 1933— /' 1935

l

Åldersgrupper

43.4¶Antal under Antal arbetslöshetsveckor ovannämnda tid någon gång summa per arbetsarbetslösa veckor lös

Antal under

Antal arbetslöshetsveckor

någon gång arbetslösa

summa veckor

per arbetslös

277,842 730,395

97.5 108.2

70,725 173,719

21—25 . .

2,824 6,724

2,851 6,749

26-30. . 31-35 . . 36-40 . .

6,679 5,424 4,156

173,297

25.9 25.8 26.0

6,692 5,437 4,168

732,628 586,101 448,861

109.5 107.8 107.7

41—45 . . 46—50 . . 51—55 . .

3,261 3,132 2,752

81,701 72,376

25.8 26.1 26.3

3,270 3,141 2,759

350,030 341,665 305,316

107.0 108.8 110.7

56—60 . . 61—66 . . 67—co . .

2,475 1,889 297

65,794 50,788 7,972

26.6 26.9 26.8

2,482 1,894 297

276,123 213,945 33,174

111.3 113.0 111.7

Summa

39,613

1,028,690

39,740

4,296,080

18—20. .

140,192 108,094 84,032

76¶Tab. 15. Fördelning med avseende på yrken av antalet under nedannämnda år arbets1933 Antal under året någon gång arbetslösa

Yrkesgrupp

Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarbete och arbetsledning Malmbrytning Metallindustri Stenindustri

. .

Glasindnstri Annan jord- och stenindustri Sågverksindustri Annan trävaruindustri Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruindustri Kemisk-teknisk industri Väg- och anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske Kontors- och butikspersonal Lagerarbete Hotell- och restaurangrörelse Landtransport Allmän tjänst och fria yrken Husligt arbete Tillfällighets- och diversearbete Ungdom utan särskild utbildning

Samtliga yrkesgrupper

Antal arbetslöshetsveckor summa veckor

36,111

1,917 63

70,217 2,822

699 2,366

108;939

3,709 235 386

140,603 10,019 17,726

2,580 352

113,582

683 69 444 212 412

29,578

15,656 115,515 45,731

2,766 1,018 205 601

33,719

14,867

3,040 19,230 8,984 16,745

8,835 24,459

per arbetslös 38.3 36.6 44.8 47.2 44.2 37.9 42.6 45.9 44.0 42.2 43.3 44.1 43.3 42.4 40.6 43.6 41.8 44.9 43.1 40.7

693 432 122 1,362

29,748 19,699

5,301

42.9 45.6 44.5 44.9 43.1

38 5,308

1,794

245,109

28,096

1,204,578

5,433 61,116

Antal under året någon gäng arbetslösa

77 lösa, som år 1935 uppnått minst 26 års ålder, samt motsvarande antal arbetslöshetsveckor. Vi 1933— 3 1 / 7 1935

31 Vi— /7 1935

summa veckor

per arbetslös

Antal under ovannämnda tid någon gåug arbetslösa

41,640 70,283 3,083 110,417

39.2 35.2

1,110 2,050

48.5¶Antal arbetslöshetsveckor

34,449

711 2,451

171,679 12,067 18,863

3,835

116,597

46.4 46.8 44.0

262 403

25,437 38,449 1,939 66,044

22.9 18.8 28.5

20,356 93,506 7,173 11,304 72,596 10,391 20,588 2,069

33,003

45.4 44.2 43.9

777 75

18,951

18,798 124,180

42.7 43.6

463 2,882

47,417 9,841 26,062

44.9 45.1 41.0

36,017 21,506

45.5 46.2

6,333 67,022

45.6 45.7 44.9

5,930

per arbetslös

2,695 387

16,062

3,269 21,685 9,653

summa veckor

Antal under ovannämnda tid någon gång arbetslösa

Antal arbetslöshetsveckor

summa veckor

per arbetslös

1,121 2,060

103,188 178,949

7,844

68 714

2,455

3,839 262 404

405,788

29,259

111.7 118.5

47,893 302,775 41,320

26.6 27.6

83,169

75 529 262

8,378 55,145 25,402

111.7 104.2 97.0

48,252

47,285 302,942

101.9 104.9 113.7 107.7

27.4 28.0 26.9

2,701

27.0 25.9 26.3 27.7

1,075

12,831 63,247 29,550

2,887 1,079

233 673

6,413 17,393

835 478 145 1,504 144

86.9 115.4

285,400 88,524

14,230 6,765 12,556

527 Antal arbetslöshetsveckor

27.5 27.5

23,246 13,322

836 478

4,127 42,371

28.5 28.2

3,931

122,698 25,089 67,914

112.1 106.8

89,011 54,527 15,893

106.5 114.1 109.6

170,509 15,162

1,505 143

1,985 252,227

46 5,497

1,274 149,945

27.7 27.3

5,053

5,515

647,281

109.8 117.4

1,299,019

30,065

771,053

30,140

3,274,650

Tabell 16. Antalet arbetslösa, som under vart och ett ar åren 1933, S t ä d e r med e t t inv ån a r e a n t a 1 av Minsta antal arbetsöver 30,000— 20,000— 5,000högst löshetsveckor nnder 100.000 100,000 30,000 20,000 5,000 vart och ett av åren : i % av * av i % av i % av i % av 1933, 1934 och 1935 Antal hela Antal hela Antal hela Antal hela Antal hela respektive arbets- antalet arbets- antalet arbets- antalet arbets- antalet arbets- anta le lösa arbets- lösa arbets- lösa arbets- lösa arbets- lösa arbetslösa lösa lösa lösa lösa 52 — 52 — 30 . . .

3,102

1,636

48 — 28 . . .

3,495

52.1 58.7

48 -

1,984

36.3 44.0

44 — 44 — 26 . . . 40 — 40 — 24 . . . 36 — 36 — 22 . . .

3,803 4,087 4,348

63.8 68.6 73.0

913 1,022 1,118

53.6 60.0 65.7

551 614 655

48.5 54.1 57.7

2,246 2,518 2,731

49.8 55.8 60.6

288 315 340

32 — 32 — 20 . . . 28 — 28 - 18 . . . 24 — 24 — 16 . . .

4,511

75.7 78.8 82.0

1,197

1,254

1,335

688 734 803

60.6 64.7 70.7

2,915 3,087 3,299

64.6 68.5 73.2

360 389 422

57.5 62.1 67.4

20 — 20 — 13 . . .

5,022

3,468 3,646

5,266

76.9 80.9 84.0

7 . . .

890 927

75.4 78.4 81.7

12 — 12 —

1,379 1,426 1,473

5,150

84.3 86.5 88.4

16 — 16 — 10 . . .

73.8 78.8 82.3

8 —

8 -

4 . . .

5,361

3,936

1 . . .

5,420

88.9 90.2

4 —

1,513 1,535

4 —

90.0 91.0

4,012

87.3 89.0

537 551

85.8 88.0

Hela antalet arbetslösa

5,957

1,702

1,135

4,509

100.0 1

4,694 4,883

3,787

35.8 42.3 46.0 54.3

Tabell 17. Fördelning med avseende på ålder och kommuntyp av antalet Städer

Åldersgrupper

med

ett

av

över 30,000— 20,000— 5,000— högst 100,000 100,000 30,000 20,000 5,000 Antal i % av Antal i % av Antal i % av Antal i % av Antal i % av lång- hela långhola lång- hela lång- hela lång- J hela varigt antalet varigt antalet varigt antalet varigt antalet varigt j antalet arbets- arbets- arbets- arbets- arbets- arbets- arbets- arbets- arbets-j arbetslösa lösa lösa lösa lösa lösa lösa lösa lösa lösa

18—20

21—25

35.8 58.7

20 135

35.1 58.7

26—30 31-35

508 578

63.5 67.1

165 152

36—40

41—4546—50

51—55

512 473

56-60 61—66 67-co

355 243 14 4,087

Summa

invånareanta 1

9 83

54.7 62.3 52.1

405 321

109 61

50.8 60.2

73.8 78.1 82.4

83 97 13

72.2 73.5 76.5

33 4

1,022

32.5 49.5

68 44

61.8 53.7

55.1 53.4

53 52

66 3 55.3

17 20 24

43.6 41 7

56 0 58.0

65.7 53.2

65.8 69.2

45.5 61.0

214 54

2,515

1934 och 1935 varit arbetslösa minst nedan angivet antal veckor. L a n d s k o m mru n e r Samtliga städer

Industrikommuner

Blandade kommuner

(med

köpingar)

Jordbrukskommuner

Samtliga landskommuner

Samtliga kommuner

i % av i % av i % av i % av i % av Antal Antal Antal hela hela Antal hela hela Antal Antal hela antalet arbets- antalet arbetsarbets- antalet arbets- antalet arbets- antalet arbetslösa lösa arbets- lösa arbets- lösa arbets- lösa arbets- lösa arbetslösa lösa lösa lösa lösa

35.4 41.6

2,106 2,501

8,190

1,042

9,727

81.0 36.8

14,290

2,919 3,296 3,754

37.9 42.8 48.7

1,264

26.1 31.2 36.0

11,102 12,458 13,808

42.0 47.1 52.2

18,903 21,014 23,000

4,150 4,523 5,063

53.9 58.7 65.7

2,044

16,139 16,424 18,071

24,810

26,582 28,813

2,743

42.1 48.1 56.5

5,588 6,048 6,417

72.5 78.6 83.3

3,192

65.8 74.0

3,895

19,630 20,987 22,131

3,588

30,817 32,592 34,099

76.4 80.8 84.5

6,777 6,913

4,105

23,229

4,203

23,669

87.8 89.5

35,538

36,164

88.1 89.7

7,704

4,851

26,403

40,332

6,100 7,054

5,258

6,184

7,801 8,666 9,192

65.9 61.3 65.9

6,919

7,648

8,306

9,671 10,158 10,742

69.3 72.8 77.0

8,945 9,570 10,265

11,187 11,606 11,968

10,850 11,351 11,819

12,309

88.3 89.6

12,347 12,553

12,495 13,929

13,848

i % av hela antalet arbetslösa

69.1 74.1

82.0 85.8

1,514 1,748

2,331

79.3 88.7

16,781

52.1 57.0

långvarigt arbetslösa, som under år 1935 uppnått minst 18 års ålder. Land skommuner

(med

köpingar)

Samtliga kommuner Blandade JordbruksSamtliga kommuner kommnner landskommuner Antal i % av Antal i % av Antal i % av Antal i % av Antal i % av Antal i % av långlånglånglånghela hela långhela hela hela långhela varigt varigt varigt antalet varigt antalet antalet antalet varigt antalet varigt antalet arbetsarbetsarbets- arbets- arbets- arbetsarbetsarbets- arbets- arbets- arbets- arbetslösa lösa lösa lösa lösa lösa lösa lösa lösa lösa lösa lösa Samtliga städer

Industrikommuner

160 952

32.3 55.7

633 1,597

40.1 48.4

1,267 1,204

1,469

61.3 54.3

622 419

44.8 41.5

1,009

60.1 61.3 60.3

63.9 64.7

493 474

867 797

67.7 70.3

337 55

8,553

7,634

991 698

25.8 30.2

1,013 2,608

42.5 61.2

1,173

31.2 33.2

2,356 1,627

1,145

60.8 46.6 45.5

3,613 2,831

217 160

233 221

39.8 40.4

107 112

833 807

43.1 44.3 48.2

1,695 1,674 1,564

48.4 50.3

1,128 172

38.5 32.6 29.4

1,418

45.3 35.8

72 44

135 19

3,285

1,510

12,429

49.6 55.0 54.0 56.8

3,560

2,154

47.7 | 20,982

40.8 52.3 ; 63.7 ! 51.9 51.4

52.9 56.4

57.1 52.5 |

80¶Tab. 1 8 . Städer over 100,000 Län

Stockholms stad Stockholms . . Uppsala . . . Södermanlands Östergötlands .

2,074

invånareantal

20,00030,000

av

5,000— 20,000

70.7 23 285

34.8 70.5 60.8

129 4 32

80 59 190

197 11 70 56

1,406

41.7¶Skaraborgs . . Värmlands . . Örebro . . . . Västmanlands . Kopparbergs .

185 42

Gävleborgs . . Västernorrlands Jämtlands . . Västerbottens . Norrbottens . . Samtliga län

30,000— 100,000

ett

Antal Antal Antal Antal i % av lång- i % av Antal lång- i % av lång- i % av långantalet antalet antalet antalet varigt varigt varigt arbets- varigt arbets- varigt arbetsarbetsarbetsarbetsarbetslösa arbets- lösa lösa arbetslösa lösa lösa lösa lösa lösa

Jönköpings Kronobergs Kalmar . Gotlands . Blekinge . Kristianstads Malmöhns Hallands . . Göteborgs o. Bohus Älvsborgs .

med

De l å n g v a r i g t arbetslösas

77.7 67.7

47.1 49.0 45.3 62.4 69.0

321 98 49

64.8 69.0

19 68.6

1,022

34.6 77.6 52.0 39.3 51.5

343 58 427 265

120 4,087

74.1 80.0 41.6

50.0 16.2 60.6

2,5181 55.8 |

81 fördelning på kommuntyper och län. Land skommuner Samtliga städer

Industrikommuner

Blandade kommuner

(med

k ö p ingar)

Jordbrukskommuner

Samtliga landskommuner

Samtliga kommuner

Antal Antal Antal Antal Antal Antal lång- i % av lång- i % SLY lång- i % av lång- i % av lång- i % av långantalet antalet antalet antalet varigt arbets- varigt arbets- varigt antalet arbets- varigt arbets- varigt arbets- varigt arbets- lösa arbets- lösa arbets- lösa arbets- lösa arbets- lösa arbetslösa lösa lösa lösa lösa lösa 2,074

61.0 38.0

387 182

265 59

117 142

60.8 77.6 60.4 39.3

59,6

1,123 239 1,855

77.9 42.6

201 20 701 70

64.5 68.5

17 745

53.1 51.2 76.8

56 455 382

168 209 89 34

66.4 45.9

78 632

48.4 65.1 72.2

465 98

63.2 69.0

49 19 131

60.0 16.2

S,556

27 65

2,074 57.8

38.2 10.5

8 4

9.0 5.6

110 16 2

—

22.7 44.2

47 122

36.2 39.5

70.7 50.7 34.2

48.3 33.7

118 356

4C.8

—

106 228

42.8 47.0

42.7 40.5

287 711 11 1,408

39.3 54.4

50.7 59.6 49.0

1,191

37.5 24.6

—

—

111 204

52.1 76.7

62 1,625

31.0 40.7

79 11

28.8 36.4

1,327 291 3,380

51.0 50.5

38.2 58.7

350 12

604 95

1,143 813 184

50.0 52.9 33.6

38.9 62.3

1,034

1,068

1,138

54.3 14.7

2,661

16.6 46.3 69.0

42.4 55.5 20.3

10.9 64.5

129 376 1,192

2,749 178 394 1,323

42.5 67.5

12,458

21,014

210 8 244

328 2,062

42.3 64.2

263 284

32.5 54.0 75.7

56 211

26 150 871

7,618

6—366434

i % av antalet arbetslösa

305 47 14 140

3,296

1,514

65.5 63.4 50.1

82 VII.

Hjälpformer den 31 juli 1935.

De arbetslösas fördelning med hänsyn till ålder och hjälpform den 31 .juli 1935 framgår av Tab. 19 (sid. 87). Vid studium av såväl denna tabell som ock Tabb. 20 och A (sid. 88 och 207 fl.), vari kombinationen yrke och hjälpform den 31 juli 1935 åskådliggöres, bör ihågkommas vad redan tidigare framhållits, nämligen att undersökningen företagits vid en tidpunkt, då statligt reseryarbete var den mest anlitade hjälpformen. Det statliga reservarbetet var på grund härav för så gott som samtliga yrkesgrupper vid angiven tidpunkt den viktigaste hjälpformen. Framför allt åtnjöto de arbetslösa från yrkesgrupperna malmbrytning och stenindustri i stor utsträckning hjälp genom statligt reservarbete. Därnäst i betydelse som hjälpform kom statskommunalt reservarbete, som för tvenne yrkesgrupper t. o. m. ägde större betydelse än statligt reservarbete, nämligen för pappersindustri (Västernorrlands län) och kemisk-teknisk industri. Den senare innesluter bl. a. tändsticksindustrien. Av Tab. 19 (sid. 87) framgår, att 42.3 % av klientelet den 31 juli 1935 voro hjälpta genom statligt och 21.9 °/o genom statskommunalt reservarbete. Genom kommunalt reservarbete hjälptes 5.4 °/o och genom dagunderstöd med statsbidrag 1.4 % samt genom ungdomshjälp 1.0 % av klientelet. Kommunalt understöd utan statsbidrag och annan fattigvård åtnjöto 4.1 °/o, varjämte 23.0 % voro ohjälpta. Beträffande anledningen till att hjälp ej lämnats hänvisas till vad här nedan säges (sid. 85 f.). Såsom naturligt är, åtnjöto de yngre och medelålders arbetslösa huvudsakligen hjälp i form av reservarbete, under det att beträffande åldrar över 40 år dagunderstödet spelade en något större roll än inom åldrarna 16—40 år. Med hänsyn till den obetydliga omfattning, dagunderstödsverksamheten hade vid undersökningstillfället, intog emellertid reservarbetet främsta platsen även för de allra högsta åldrarna. I åldersklassen 21—25 år voro icke mindre än 52.5 °/o hjälpta genom statligt och 15.2 °/o genom statskommunalt reservarbete, medan 0.3 °/o erhöllo dagunderstöd. Med stigande ålder minskas det statliga reservarbetets betydelse men det statskommunalas ökas, så att i åldersklassen 61—66 år 29.4 °/o voro hjälpta genom statskommunalt reservarbete. För den högsta åldersklassen är dock motsvarande tal något mindre. Av de 301 personerna, som fyllt 67 år, voro 53.8 % hjälpta genom reservarbete (statligt, statskommunalt och kommunalt) samt 7.0 % genom dagunderstöd med statsbidrag och 8.3 % genom kommunalt understöd eller annan fattigvård; 30.9 °/o voro i denna åldersgrupp ohjälpta. I Tab. A (sid. 207 ff.) redovisas i absoluta tal hela det i undersökningen ingående klientelet, fördelat på yrken och hjälpformer, enligt den vid anskaffandet av primärmaterialet för undersökningen använda fullständiga yrkesförteckningen. Av tabellen framgår bl. a., att i grupperna ingenjörs-

83 arbete och arbetsledning, kontors- och butikspersonal samt allmän tjänst och fria yrken tillsammans 481 personer hänvisats till statligt reservarbete. Då vid undersökningstillfället antalet vid de såsom statliga reservarbeten anordnade arkivarbetena för arbetslösa kontorister och med dem jämställda sysselsatta personer uppgick till 170, framgår, att 311 arbetslösa ur nu nämnda grupper voro hänvisade till vanliga statliga reservarbeten. Sysselsatta i statskommunala reservarbeten 1 voro dessutom 8 personer ur gruppen ingenjörsarbete och arbetsledning, 213 ur gruppen kontors- och butikspersonal samt 38 ur gruppen allmän tjänst och fria yrken. De arbetslösas fördelning på kommuntyper och hjälpformer vid undersökningstillfället åskådliggöres i Tab. 22 (sid. 90). Det statliga reservarbetets betydelse såsom hjälpform varierar mellan de olika kommuntyperna från 26.8 %> i städer med högst 5,000 invånare till 52.6 °/o i städer med 30,000— 100,000 invånare. I jordbrukskommunerna voro något mer än V3 av antalet arbetslösa hjälpta genom statligt reservarbete. Genom statskommunalt reservarbete hjälptes i jordbrukskommunerna 14.4 % och i städer med 5,000 —20,000 invånare 27.3 °/o av antalet arbetslösa. Övriga kommuntyper ligga däremellan. Dagunderstödsverksamhet förekom endast i industrikommuner och i blandade landskommuner (vissa stenkommuner i Bohuslän och en glasbrukskommun i Värmland). Minsta antalet ohjälpta voro tillfinnandes i storstäderna och utgjorde där 12.3 %>; högsta antalet i jordbrukskommunerna med 43.0 % . Beträffande förhållandet mellan försörjningsplikt och hjälpform hänvisas till Tab. 21 (sid. 89), där de arbetslösa grupperats efter försörjningspliktsförhållanden och där varje grupp uppdelats på de olika hjälpformerna. Det framgår av tabellen bl. a., att kommittéerna sökt att till statligt reservarbete i första hand hänvisa icke försörjningspliktiga. Sålunda voro 68.1 °/o av de hjälpta icke försörjningspliktiga vid undersökningstillfället sysselsatta vid statligt reservarbete, under det att motsvarande procentsats för de försörjningspliktiga varierade från 40.8 % till 46.8 %>, i medeltal 45.4 % . Beträffande de statskommunala reservarbetena var förhållandet omvänt, i det att av de hjälpta icke försörjningspliktiga till sådana arbeten voro hänvisade 17.6 % , under det att av de försörjningspliktiga 34.4 %—39.5 %>, i medeltal 36.4 % , åtnjöto hjälp genom statskommunalt reservarbete. Dagunderstöd med statsbidrag utgick, naturligt nog, huvudsakligen till familjeförsörjare, dock voro 13.8 % av de dagunderstödda icke försörjningspliktiga. Under erinran om vad ovan (sid. 50) sagts beträffande definitionen av begreppet »försörjningspliktig», är det icke uteslutet, att sistnämnda personer kunnat ha försörjningsplikt gentemot föräldrar eller adoptant. Med reservation för vad tidigare (sid. 28 f.) anförts om de under 1934 och 1935 inträffade förändringarna i klientelets ålderssammansättning lämnas här nedan för de viktigaste hjälpformerna något mera ingående upplysningar angående klientelets yrkes- och åldersförhållanden vid undersökningstillfället. 1

I statskommunala arkivarbeten voro samtidigt 67 personer sysselsatta.

84¶Statligt

reservarbete.

I Tab. 23 (sid 90) åskådliggöres de statliga reservarbetarnas fördelning på åldersgrupper vid tre olika undersökningstillfällen, nämligen den 30 november 1933, 31 oktober 1934 och 31 juli 1935. Den förändring, som arbetslöshetsklientelet i dess helhet undergått i åldershänseende, har givetvis medfört förändringar jämväl beträffande reservarbetarnas ålder. Sålunda kan för dessa noteras en fortskridande förskjutning mot de högre åldersklasserna. Den 30 november 1933 utgjorde åldersklasserna 18—25 år 35.4 °/o, den 31 oktober 1934 32.9 °/o och den 31 juli 1935 27.1 % av hela antalet statliga reservarbetare. Motsvarande uppgifter för åldersklasserna 41—co år utgjorde 22.0 %, 23.5 % och 28.5 %>. Även här torde dock böra beaktas, att tidpunkten för 1935 års undersökning kan ha påverkat ålderssammansättningen. I Tab. 24 (sid. 91) återfinnas de i statligt reservarbete den 31 juli 1935 sysselsatta, fördelade på yrkesgrupper. Förut har (sid. 82) framhållits den stora roll, som det statliga reservarbetet spelat för hjälpverksamheten inom yrkesgrupperna malmbrytning och stenindustri. Av tabellen framgår, att 70.5 % resp. 58.0 % av de arbetslösa inom dessa båda yrkesgrupper den 31 juli 1935 voro hjälpta genom statligt reservarbete. Vidare kan förtjäna anföras, att av arbetslösa väg- och anläggningsarbetare 40.8 % vid samma tidpunkt voro sysselsatta i statligt reservarbete. Arbetsstyrkan vid dessa arbeten utgjordes vid undersökningstillfället till 15.8 % av stenarbetare, till 23.8 % av tillfällighetsoch diversearbetare samt till 7.8 % av våg- och anläggningsarbetare.

Statskommunalt

reservarbete.

Åldersfördelningen vid de statskommunala reservarbetena vid de tre olika undersökningstillfällen, varom här talas, återfinnes i Tab. 26 (sid. 93). I likhet med vad tidigare påpekats ifråga om de statliga reservarbetena, ha förskjutningar i åldershänseende förekommit, så att de högre åldrarna den 31 juli 1935 voro talrikare företrädda än vid de föregående undersökningarna. Antalet vid statskommunala reservarbeten sysselsatta personer i åldersgrupperna 18—30 år hade vid undersökningen den 31 juli 1935 nedgått såväl absolut som relativt, under det att övriga åldersgrupper företedde relativ stegring, i alldeles särskild grad i fråga om åldersgrupperna 51—co år. De i statskommunala reservarbeten den 31 juli 1935 sysselsattas yrkestillhörighet angives i Tab. 25 (sid. 92). Antecknas må här, att tillfällighetsoch diversearbete samt sågverksindustri representera 22.1 %> resp. 11.4 % och väg- och anläggningsarbete 9.5 °/o av hela antalet statskommunala reservarbetare.

85¶Dagunderstöd

med

statsbidrag.

Ehuruväl, såsom tidigare vid upprepade tillfällen framhållits, dagunderstödsverksamhet vid undersökningstillfället förekom endast i ringa omfattning och ur hjälpsynpunkt var av ringa betydelse, lämnas dock, då denna hjälpform bedrevs med bidrag av statsmedel, i Tabb. 27 och 28 (sid. 93) redovisning av klientelets ålders- och yrkesförhållanden, varvid ifråga om åldersfördelningen jämförelse göres med tvenne föregående åldersundersökningar, på sätt som här ovan skett ifråga om statligt och statskommunalt reservarbete. Alldeles frånsett det förhållandet, att vid undersökningstillfället dagunderslödsverksamhet ifrågakom, utom för familjeförsörjare (enligt 19 § i hjälpkungörelsen), endast för dem som fyllt 21 år, synes det naturligt, att vid dagunderstödsverksamhetens starkt minskade omfattning en förskjutning skett mot de högre åldersklasserna. Åldersgrupperna 18—25 år utgjorde sålunda endast 3.4 % av hela antalet. Beträffande de kontantunderstöddas fördelning med avseende på yrken är att anteckna, att 92.5 % tillhörde stenindustrien. Beträffande k o m m u n a l a r e s e r v a r b e t e n , vilka vid undersökningstillfället voro av underordnad betydelse, har det icke ansetts nödvändigt att bearbeta materialet med avseende på klientelets fördelning på ålder och yrken. I det formulär, som den arbetslöse hade att ifylla, skulle arbetslöshetskommittéerna för de ohjälpta angiva anledningen till att hjälp ej lämnats. Emellertid har ett stort antal kommittéer underlåtit att ifylla nämnda uppgift. Ohjälpta voro den 31 juli 9,265 personer (enligt månadsöversikten 9,982), och uppgifter varför hjälp ej lämnats ha erhållits för 4,116 personer. Bland dessa ingå emellertid 1,471, där den uteblivna hjälpen motiverats med att personen ifråga tillhört avstängd yrkesgrupp. Uppgifterna angående utebliven hjälp på grund av tillhörighet till avstängd yrkesgrupp härröra emellertid icke uteslutande från arbetslöshetskommittéerna. För varje ohjälpt, som av arbetslöshetskommitté hänförts till avstängd yrkesgrupp, har vid bearbetningen hans yrkestillhörighet ansetts utgöra motivet till att han ej blivit hjälpt, såvida icke kommittén uppgivit annan anledning. De övriga 2,645 fallen av ohjälpta, för vilka kommittéerna lämnat uppgifter om orsakerna till den uteblivna hjälpen, fördela sig sålunda: Ej behörig, fattigvårdsfall Ej hjälpbehövande Ansökan ej slutbehandlad Avstängd på grund av arbetsvägran m. m Skifteslediga reservarbetare Arbete i öppna marknaden Bristande hjälpresurser Övriga anledningar

72 584 654 203 192 157 574 209.

86 Som synes hade 157 personer rapporterats arbetslösa, trots att de hade arbete i öppna marknaden. Man torde kunna utgå från att, där som anledning till utebliven hjälp uppgivits »ansökan ej slutbehandlad» eller »bristande hjälpresurser», dessa orsaker icke sällan utgjort den mjukare form, vari hjälp i tveksamma fall avböjes. För att ge en föreställning om, vad gruppen »övriga anledningar» omfattar, lämnas här några exempel på motiveringar, vilka hänförts till denna grupp: kan klara sig till frampå hösten; anses kunna deltaga i skördearbete; beräknas kunna erhålla arbete i öppna marknaden under den närmaste tiden; delvis även kunnig i jordbruksarbete, varför mannen själv kan skaffa sig arbete under eftersommaren; sysselsatt vid eget jordbruk; skaffar sig diverse extra arbeten; uppehåller sig delvis med stickning på maskin; hustrun underhåller tidvis mannen; kan ej taga arbete i fast förläggning på grund av försörjning av åldrig moder; tillfälligt sjuk (sjukhusvård); sjuklig; annan person i familjen åtnjuter arbetslöshetshjälp.

87 Tab. 19.

De arbetslösas fördelning ined hansyn till ålder och hjälpform den 31/* 1935. A n t a 1

Åldersgrupper

a) absoluta

fattigvård Summa Antal dagunderhjälpta ohjälpta stöd komarbets- med munalt annan läger stats- under- fattigm. m. aidrag stöd vård

statskommunalt

kommunalt

kurser

—

—

16 55

226 1,957

1 19

— —

86 76

—

— — —

— —

— — —

—

5 382

2 83

206 312

21—25

1,047 3,577

1,031

26 30 31 35

3,415 2,442

1,303 1,295

321 304

1,723

1,100

1,261

—

1,232 1,078

815 456 34

729 557

51—55

c

Summa 17,080 6)

140 44

372 2,877 6,806

5,289

1,438

6,727

124 141

4,343 3,355

1,108 833

5,451 4,188

2,589 2,476

3,283

3,162

83 87 60

2,187

2,773

65 49 21

1,927

2,495

116 16

73 9

1,391 208

506 93

1,897

694 31,067

9,265

40,332

39.2 32.0

100.0 100.0 100.0

2,159

55.4 10.8

—

—

68.0 75.2

O.o — —

0.5 1.6

1.6 2.3

1.4 1.7

78.6 79.7

21.4 20.3

100.0 100.0

2.4 2.3

3.4 2.8

2.8 2.2

78.3 78.9

21.1 21.7

—

— — — — — —

2.6 2.6

2.1 3.8

6.1 5.3

procenttal

—

13.3 15.2

38 3.8

2.9 1.0

50.8 44.8

4.8 5.6 5.2

41.1 38.4 39.0

5,119

146 920 1,687

8,842

16 17 18 20

31 Summa

tal

16-17

gen o m

ungdomshjälp

reservarbete statligt

h j ä 1 p t a

60 Summa

26.1 25.4

6.1 6.0 6.7

0.0 O.o — 0.0

7.0 7.4

— — —

24.0 67—co

23.7 26.3

100.0 100.0

73.3 69.1 |

26.7 30.9

100.0 100.0

88¶Tab. 20. De arbetslösas fördelning på yrken och hjälpformer den »V? 1935. Procenttal. D ä r a v

Y r k e s g r u p p e r

Jordbruk

Hela antalet arbetslösa

reservarbete

Metallindustri

19.3 3,205 23.3 69 44.9 910 70.6 2,867 40.9

15.4 14.1 11.6 19.0 23.7

Stenindustri

4,656

13.1 20.1 23.6 29.2 26.4

Ingenjörsarbete Malmbrytning

o. arbetsledn.

Glasindustri Annan jord- o. stenindustri Sågverksindustri Annan trävaruindustri . . Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- o. beklädnadsindustri . Läder-, hår- o. gummivaruind. Kemisk-teknisk industri . . . Väg- o. anläggningsarbete . . Annan byggnadsverksamhet . Kraft- och värmeproduktion . Sjöfart och fiske Kontors- och butikspersonal . Lagerarbete Hotell- och restaurangrörelse Landtransport Allmän tjänst o. fria yrken . Husligt arbete Tillfällighets- o. diversearbete Ungdom utan särsk. utbildn. .

Summa

58.0 323 43.1 475 48.2 3,456 46.0 488 36.9

912 30.9 39.1 100 34.0 14.0 694 38.0 26.7 372 30.1 22.6 601 35.6 20.0

ungdomshjälp

11.8 11.2 2.9

— — —

0.3 13.0

1.4 3.9

2.0 9.6 4.2

—

3.4 8.0

0.4 0.1 0.4

8.0 0.3

6.6 4.9 4.8

0.8 0.3

0.3 0.1 0.3 0.4 0.5 0.2 0.4 1.0 1.2 0.5 1.2

4.6 5.1 6.2

0.1 0.3

940 633 163 1,687 189

22.7 23.4 20.9 27.3 20.1

2.9 4.1 4.9 4.4 5.3

0.4 2.5 1.2 0.5 2.6

47.0 29.8

21.3 22.6 11.1

5.7 2.0

0.9 1.2

40,332 42.4

39.3 44.2 44.8 45.3 42.9 34.0

6.5 7.6

-

0.4 6.3

4.3 0.6

— —

0.8 4.5

— — —

1.9 7.0 3.7

6.7 5.0

2.2 7.0 5.3

2.0 6.8

1.4 5.8

—

551 33.6 35.8 3,251 40.8 25.8 1,169 36.7 25.8 256 46.5 30.1 826 42.6 23.3

47 8,659 1,298

g e n o m

fattigvård Ohjälpunderta stöd komstatsarmu- annan stat- kom- kom- kur- bets- med ligt mu- mu- ser läger stats- nalt fattigbidrag under- vård nalt nalt m. m. stöd

1,535

Skogshushållning

h j ä l p t a

0.2 0.2

1.1 0.4 2.9 3.2 6.0

7.0 2.2

5.7 8.0 4.6

6.1 3.2

1.3 0.3

89 Tab. 21.

De a r b e t s l ö s a s f ö r d e l n i n g efter f ö r s ö r j u i n g s f ö r h å l l a n d e n den 31 / 7 1935.

Hjälpformer den 3,/7 1935

3¶A. Absoluta tal. Statligt reservarbete 2,499 2,537 1,538 Statskommunalt reservarbete . . 1,834 2,003 1,346 Kommunalt reservarbete . . . . 456 414 281 Arbetsläger m. m 21 1 8 Dagunderstöd med statsbidrag . 94 15G 148

661 156

378 S4

8,947 2,308

17,080

1,472 30

687 726

2,159 756

35 36

709 549

241 145

950 694

892 207

17,932 4,655

13,136 4,610

31,067

6,965 6,824 4,297 2,224 1,178 1,099

22,587

17,745

40,332

52.4 26.1 31.8 96.0 13.8 25.4 20.9 42.3 49.8

100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

—

—

31 34

86 68

157 145 103 5,339 5,459 3,497 1,787 1,626 1,365 800 437 Summa

B. Procentuell fördelning försörjningsförhållanden.

Summa Antal försörj- icke Hela nings- försörj- a n t a nings6 och pliklet därtiga pliktiga över

8,133 6,534

229¶Hela antalet hjälpta Antal ohjälpta

hjälpformer

Antal arbetslösa, som ha att försörja följande antal personer (hustru och barn under 16 år) 1

Kommunalt understöd Annan fattigvård

och

40 958 220

8,842

9,265

efter

Statligt reservarbete Statskommunalt reservarbete . . Kommunalt reservarbete . . . . Arbetsläger m. m Dagunderstöd med statsbidrag . Kommunalt understöd Annan fattigvård Hela antalet hjälpta Antal ohjälpta Summa

14.6 20.7 21.1 1.1 26.6 24.1 22.6 17.2 17.6

14.9 22.7 19.2 2.8 25.3 20.1 20.9 17.6 14.7

9.0 15.2 13.0

46.8 34.4

4.5 7.5 7.2

2.3 4.3 3.9

2.3 3.5 3.8

5.3 3.6 5.8 3.1 2.4

5.1 3.7

9.0 9.8 5.7 4.7

5.2 2.9 2.2

47.6 73.9 68.2 4.0 86.2 74.6 79.1 57.7 60.2

10/

46.5 36.7 7.6 0.4

44.0 38.5 8.0 0.0 2.7 3.8 3.0

43.1 37.0

40.8 39.5

44.6 35.0

68.1 17.6 5.2

55.0 28.5

3.9 4.0

45 4 36.4 8.2 0.2 2.8 4.0 3.0

3.1 2.2

100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

0.1 16.1 14.1 14.8 11.2

C. Procentuell fördelning av de hjälpta efter hjälpformer. Statligt reservarbete Statskommunalt reservarbete . . Kommunalt reservarbete . . . . Arbetsläger m. m Dagunderstöd med statsbidrag . Kommunalt understöd Annan fattigvård Summa

8.5 0.2 2.9 4.3 2.9

2.7 3.5 2.6

8.7 2.6 4.8 3.8

9.1 3.2 3.5 4.2

5.5 0.6 1.9

6.9 2.4 1.9

90 Tab. 22. De arbetslösas fördelning på kommuntyper och hjälpformer den sl/7 1935. Procenttal. därav hjälpta genom Hela antalet arbetslösa

Kommuntyper

Städer med över 100,000 inv 30,000—100,000 > 20,000—30,000 > 5,000-20,000 » högst 5,000

ungdomshjälp

fattigvård dagOhjälp- Sumunderta ma stöd arstats- kommed kommu- annan nalt stat- konikur- bets- statsfattigmu- mu- ser läger bidrag underligt vård nalt nalt stöd m. m. reservarbete

5,957 1,702 1,135 4,509 626

47.2 52.6 26.3 30.9 26.8

23.5 15.7 24.6 27.3 24.6

13,848 7.704 4,851

44.6 47.7 34.2

24.6 18.1 14.4

4.8 3.2 0.1 3.7 1.8

3.0 2.2

0.8 0.2 0.3

0.8 0.5 0.7

24.8 43.0

100.0 100.0 100.0

0.8 1.9 0.5 1.0 1.4

2.3 1.8 15.0 8.1 17.4

9.1 10.9 2.0

18.2¶Landskommuner indnstrikommuner

.

blandade kommuner jordbrukskommuner Summa

40,332

5.6 4.8 7.1

2.2 1.7 0.3 1.4

Tab. 23. Statliga reservarbetares fördelning på åldersgrupper den 30 /n 1933, 31/io 1934 och 31/7 1935. P r o c e n t

A n t a l Äldersgrnpper 80

/n 1933

18—20

7io 1934

/7 1935 1,054

26—30 31—40

1,627 4,625 3,685 3,832

2,047 5,734 4,861 5,447

41-50 51—60 61—w

2,273 1,322 284

3,143 1,979 428

1,893 490

17,648

23,639

17,087

21—25

Summa

3,577 3,415 4,165 2,493

/ii

/io

/7 1935

1!I33

9.2 26.2 20.9 21.7

8.7 24.2 23.0

6.2 20.9 20.0 24.4

12.9 7.5 1.6

8.4 1.8

11.1 8.8

91 Tab. 24.

Statliga reservarbetares fördelning på yrkesgrupper den 3 1 /7 1935. i % av hela antalet i statliga reservarbeten sysselsatta

Y r k e s g r u p p e r

Antal

Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarbete och arbetsledning Malmbrytning Metallindustri

296 745 31 642 1,172

Stenindustri Glasindustri Annan jord- och stenindustri

2,701 139 229

Sågverksindustri Annan trävaruindustri

1,589 180

Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri

282 34 264 112 214

1.6 0.2

185 1,327 429 119 352

1.1 7.8 2.5 0.7 2.1

369 280

2.2 1.6

73 81

0.4 4.5 0.5

Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruindustri

. . . .

Kemisk-teknisk industri Väg- och anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske Kontors- och butikspersonal Lagerarbete Hotell- och restaurangrörelse Landtransport Allmän tjänst och fria yrken

1.7 4.4 0.2 3.8 6.9 15.8 0.8 1.8 9.3 1.0

1.5 0.7 1.2

Husligt arbete Tillfällighets- och diversearbete . . . . . . Ungdom utan särskild utbildning

4,074 387

23.8 2.3

Samtliga yrkesgrupper

17,087

92¶Tab. 25. Statskommunala reservarbetares fördelning på yrkesgrupper deu 3l77 1935.

Antal

Yrkesgrupper

i % av hela i % av hela antalet i statskom- antalet hjälpmunala reservar- sökande inom beten sysselsatta yrkesgruppen

Jordbruk

2.7¶Skogshushållning

452 8

5.1 0.1

15.4 14.1 11.0

173 680

1.9 7.7

19.0 23.7

6.9 0.7 1.3 11.4

20.1 23.6 29.3

39.1 14.0 26.7

Ingenjörsarbete och arbetsledning Malmbrytning Metallindustri Stenindustri Glasindustri

65 112

Annan jord- och stenindustri Sågverksindustri

1,011 129

Annan trävaruindustri Pappersindustri Grafisk industri

357 14 185 84

Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruindustri

. . . .

Kemisk-teknisk industri

2.1 0.9 1.4

20.0 35.8

2.2¶Väg- och anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet

839 302

25.8¶Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske

77 192

3.4 0.9 2.2

25.8 30.1 23.2

Kontors- och butikspersonal

213 Lagerarbete

148 34

2.4 1.7

22.7 23.4

20.9 27.3

38 10 1,954 144

0.4 0.1

20.1 21.3

22.1 1.6

22.6 11.1

8,842

21.9¶Hotell- och restaurangrörelse Landtransport Allmän tjänst och fria yrken Hnsligt arbete Tillfällighets- och diversearbete Ungdom utan särskild utbildning

Samtliga yrkesgrupper

93 Tab. 26.

Statskommunala reserrarbetares fördelning på åldersgrupper den 3 % i 1933, 31 /io 1934 och 31/7 1935. P r o c e n t

A n t a l Åldersgrupper

387 1,031 1,303 2,395

5.1 14.9 17.4 28.3

1,660

18.7 12.0

/io

21—25 26-30 31 40

2,127 2,483 4,018

41 51 61

2,658

2,652

50 60 ca Summa

Tab. 27.

De

2,002 759

1,425 641

14,235

14,158

8,842

A

14.1 5.4

16.1 7.2

dagunderstöddas (ej kursdeltagare) fördelning på åldersgrupper den 30 /ii 1933, 3 7io 1934 och 3 1 / 7 1935. P r o c c n t

A n t a l Åldersgrupper

7n

1933 16-17 18 20 21—25 26—30 31—40 41—50 51—60 61—co Summa Tab. 28.

7to 1934

/n 1933

1,711 513

/il

760 2,010 2,312 3,663

/7 1935

7io 1934

7u

7io 1934

7T 1935

0.2 3.2 6.5

1.8 7.7

1,075

11.097 7,750 5,443 2,194

2,160 1,633 1,251 583

162 152 144

23.2 16.2 11.4

27.7 25.9

23.1 17.7 8.2

47,781

7,076

850 3,691 8,620 8,136

24.6 11.9

De dagunderstöddas (ej kursdelt.) fördelning på yrkesgrupper den 3 7 7 1935.

Y r k e s g r u p p e r

Stenindustri Metallindustri Glasindustri Övriga yrkesgrupper Summa

Antal

i % av hela antalet dagunderstödda

i % av hela antalet hjälpsökande inom yrkesgruppen

542 16 14 14

92.5 2.7 2.4 2.4

11.6 0.6 4.3 O.o

5S6

94¶VIII.

Hjälpformer 7X 1933—31/7 1935.

Det nära sambandet mellan arbetslöshetsperiodens längd och hjälpbehovet gör det naturligt att även vid redogörelsen för hjälpens omfattning uppdela klientelet i långvarigt arbetslösa1 och övriga. Härtill kommer, att den långvariga arbetslösheten som socialt problem är av särskilt allvarlig art. Därför ha de långvarigt arbetslösa gjorts till föremål för mera ingående undersökningar än övriga arbetslösa. Som redan vid redogörelsen för primärmaterialet antytts (sid. 12), äro uppgifterna rörande de arbetslösas hjälpförhållanden under åren 1933—1935 behäftade med vissa brister. Beträffande en hjälpform, det statliga reservarbetet, där osäkerheten från kommittéernas sida av naturliga skäl har kunnat befaras vara särskilt stor, har undersökningen emellertid haft möjlighet att verkställa kontroll genom de registerkort, som finnas hos kommissionen. Denna möjlighet har utnyttjats, och i ett mycket stort antal fall har konstaterats, att kommittéerna haft bristfällig kännedom om det antal veckor, som av dem hänvisade arbetslösa varit sysselsatta i statligt reservarbete. Beträffande övriga hjälpformer har en viss kontroll kunnat erhållas därigenom, att jämförelser gjorts mellan kommittéernas månadsrapporter och uppgifterna å undersökningens blanketter. Man har därigenom kunnat utmönstra uppenbart orimliga uppgifter. Exempel på en sådan uppgift är, att en arbetslös under år 1934 åtnjutit dagunderstöd med statsbidrag i 40 veckor men kommittén i fråga endast haft tillstånd att utdela understöd i 10 veckor. I sådana fall ha kompletterande uppgifter om möjligt införskaffats; i varje fall har uppgiften om hjälptiden bringats i överensstämmelse med vad som varit rimligt. I fråga om kommunalt reservarbete ha stundom avvikelser iakttagits emellan månadsrapporterna och undersökningens uppgifter. Det torde emellertid observeras, att begreppet »kommunalt reservarbete» ej är till sin innebörd klart avgränsat, varför det är antagligt, att i åtskilliga fall vad som av kommittén betecknats såsom kommunalt reservarbete i själva verket varit arbete å öppna marknaden. Någon gång har direkt kunnat konstateras, att så varit fallet. En arbetslös har t. ex. varit sysselsatt med brunnsgrävning åt privat arbetsgivare men har erhållit detta arbete genom hänvisning från kommunens arbetslöshetskommitté; en sådan hänvisning skiljer sig icke från den arbetsanvisning, som skulle ha ägt rum vid en normalt fungerande arbetsförmedling, och arbetet borde därför icke upptagits såsom en form av arbetslöshetshjälp. Understundom har det kommunala arbetet förbehållits dem som en längre tid varit anmälda hos arbetslöshetskommittén, och i sådana fall torde arbetet kunna betraktas såsom ett reservarbete, åtminstone i så måtto att de hjälpsökande arbetslösa i viss mån skyddats från konkurrens vid arbetets erhållande. I regel ha vid undersökningen kommitténs uppgifter rörande hjälp genom kommunalt reservarbete godtagits utan n ä r m a r e pröv1

Beträffande innebörden av begreppet * långvariga arbetslösa> se sid. 65.

95 ning. Vid särskilt anmärkningsvärda fall har dock vederbörande tillfrågats. Om kommittén därvid uppgivit omständigheter, som antytt, att arbetet icke kunnat betraktas såsom arbete i öppna marknaden, har uppgiften fått kvarstå. Som av tabellerna framgår, utgör den ifrågavarande hjälpformen en så ringa andel av den samlade hjälpen, att även en mycket hög grad av otillförlitlighet i denna del icke förrycker totalintrycket. Uppgifterna rörande 461 personer, som under åren 1933 och 1934 uppgivit högst 9 veckors årlig arbetslöshet och under 1935 högst 5 veckors arbetslöshet, måste betraktas som osäkra (se not sid. 51). En undersökning, som på grund av bristande tid till kontrollåtgärder icke kunnat företagas före huvudbearbetningen, har beträffande dessa 461 personer utvisat, att åtskilliga av dem otvivelaktigt haft en betydligt längre arbetslöshet än vad de själva på sina blanketter angivit. Detta har bl. a. framgått därav, att de i vissa fall ånjutit arbetslöshetshjälp längre än den uppgivna arbetslöshetsliden och vidare därav, att de i gruppen ingående fackligt organiserade kunnat uppvisa längre, hos fackförbunden registrerad arbetslöshet. Då det redan vid huvudbearbetningen kunde misstänkas, att uppgifterna rörande såväl arbetslösheten som hjälp veckor na för dessa personer voro osannolika, ha de vid bearbetningen icke medtagits i tabeller, där arbetslöshetsveckor jämförts med hjälpveckor. Då för arbetslösa under 26 år, vilkas arbetslöshet icke varit av långvarig art, här icke redovisas mera specialiserade undersökningar (sid. 96) och då nu ifrågavarande grupp icke tillhör de långvarigt arbetslösa samt till 42.3 °/o faller på åldersgrupperna 16—25 år, bör den kunna lämnas utan avseende. I de sammanställningar där den medtagits kan den näppeligen öva något inflytande. Det visar sig, att av de långvarigt arbetslösa, som under 1935 uppnått minst 26 års ålder, 156 personer icke hade åtnjutit arbetslöshetshjälp någon gång under tiden Vi 1933—BX/T 1935. Av dessa hade emellertid 69 erhållit fattigvård, varför de helt ohjälpta utgjorde endast 87. Då antalet långvarigt arbetslösa över 25 år uppgick till 16,248, utgjorde alltså de helt ohjälpta 0.5 % av ifrågavarande grupp. Bland de långvarigt arbetslösa under 26 år funnos 75 personer, vilka icke åtnjutit arbetslöshetshjälp men av vilka 3 erhållit hjälp i form av fattigvård. De ohjälpta voro alltså här 72, och då hela antalet arbetslösa i denna grupp uppgick till 4,765, skulle 1.5 °/o ha lämnats utan hjälp. Om hänsyn tages till de brister, med vilka materialet är behäftat och vilka sannolikt lett till något för höga siffror för de ohjälpta, torde kommentar till dessa uppgifter ej vara erforderlig. Något annorlunda ställer sig problemet för dem, vilkas arbetslöshet icke betecknats såsom långvarig. Bland dessa »övriga arbetslösa» funnos 1,599 personer, vilka icke åtnjutit arbetslöshetshjälp under undersökningsperioden. Då ifrågavarande grupp består av 19,318 personer, skulle alltså 8.2 °/o av dessa icke ha åtnjutit hjälp från samhällets sida. Som här ovan angivits, funnos emellertid i denna grupp ett antal personer med osäkra uppgifter, varför antalet helt ohjälpta antagligen var mindre. De enligt primär-

9(5 uppgifterna ohjälpta fördela sig, som av nedanstående sammanställning framgår, i åldershänseende på ett annat sätt än klientelet i dess helhet. De yngre åldrarnas övervikt är tydlig. Av hela antalet utgjordes sålunda 41.4 % av personer under 26 år; redan härav torde framgå ett av motiven till att hjälp ej lämnats. Under tiden >/i 1933—'Vi 1935 helt A. Åldersfördelning.

ohjälpta.

Aldersgrupper

Antal

%

Hela klientelet

16-17 18-20 21—25 26-30 31-35 36-40 41—45 46—50 51—55

70 264 327 233 192 136 108 95 73

4.4 16.5 20.5 14.6 12.0 8.6 6.7 5.9 4.6

0.9 7.1 16.9 16.7 13.6 10.4 8.1 7.8 6.9

56-60 61-66 67—ca

55 36 10

3.4 2.8 Oj

6.2 4.7 07

Summa 1,599

%

B. Kommuntyper Je

Städer med över 100,000 inv 30,000-100,000 > 2 0 , 0 0 0 - 30.000 > 5,000— 20,000 > högst 5,000 » Landskommuner industrikommuner blandade kommuner jordbrukskommuncr

Fördelning på kommuntyper. A J*"1 ohjalpta

a

j r a y ej arbetslösa 1933 1934

39 17 12 145 37

27 9 9 89 16

20 6 7 64 10

360 356 633

184 176 236

145 122 154

~ Summa 1,599

528¶Dessa uppgifter belysa ytterligare, varför hjälp i vissa fall ej lämnats. Sålunda har ett relativt betydande antal personer icke uppgivit arbetslöshet under åren 1933 eller 1934. Det som emellertid torde vara i ännu högre grad avgörande, är den synnerligen starka koncentreringen på blandade och jordbrukskommuner. Om hänsyn tages till nu angivna förhållanden, torde antalet under undersökningsperioden helt ohjälpta icke få anses utgöra något problem, som tarvar ytterligare belysning. Att hjälpintensiteten skiftat under olika år och att den varierat efter arbetslöshetsperiodens längd torde vara naturligt. I efterföljande sammanställning angivas de hjälpta i procent av hela antalet i undersökningen ingående arbetslösa under ifrågavarande år. Såsom hjälpta ha därvid medtagits endast de, som hjälpts i andra former än enbart fattigvård, vilket gör att siffrorna icke helt överensstämma med de förut för de ohjälpta angivna, där fattigvården medräknats såsom hjälpform. I sammanställningen ha vidare uteslutits »övriga arbetslösa» under 26 år (se sid. 95).

07¶Hjälpta

i % av antalet

arbetslösa. 1933 90.1 75.4 57.3

Långvarigt arbetslösa över 25 år Långvarigt arbetslösa under 26 år Övriga arbetslösa över 25 år

1934 96.4 90.6 77.9

1-«V« 1935 97.4 95.8 83.2 89.5

1933— »VT 35 99.0 98.4

Vi — sl /7 1935 25.0 21.4 17.6

1933— 3I A 35 102.0 76.7 55.4

Hela klientelet 70.7 85.3 Om man därefter undersöker, hur pass omfattande hjälpåtgärderna varit för den enskilde, lämnar följande sammanställning vissa hållpunkter för bedömandet. Antal

hjälpvcckor

i medeltal per 1933

Långvarigt arbetslösa över 25 år Långvarigt arbetslösa under 26 år Övriga arbetslösa över 25 år

40.0 36.6 30.7

hjälpt. 1934 42.1 33.6 29.1

Antalet hjälpveckor för de långvarigt arbetslösa över 25 år har uppgått till 102.0 veckor och för de långvarigt arbetslösa under 26 år till 76.7 veckor, medan de övriga arbetslösa över 25 år åtnjutit arbetslöshetshjälp 55.4 veckor under tiden 7, 1933— 31 / 7 1935. Redan genom nu lämnade uppgifter kan konstateras, att praktiskt taget samtliga i klientelet åtnjutit arbetslöshetshjälp och att denna hjälp för huvudparten omfattat en stor del av arbetslöshetsperioden. För att belysa, i vilken utsträckning de olika hjälpformerna kommit till användning vid skilda tillfällen, redogöres först för omfattningen av den samhälleliga arbetslöshetshjälpen under undersökningsperioden. Enligt kommittéernas månadsrapporter ha de hjälpsökande arbetslösas fördelning på olika hjälpformer vid nedan angivna tidpunkter tett sig på följande sätt.

Ar månad

1933 januari . . april . . . . juli . . . . oktober . .

Procentuell fördelning av antalet hjälpta genom Hela därav antalet hjälpta reservarbete dag- kommui % av hjälpSumma underungsökande antalet nalt % statsstöd med hjälparbetsstat- kommu- kommu- domsunderstatshjälp ' sökande ligt lösa nalt stöd nalt bidrag

180,602 176,825 138,855 164,747

58.1 64.9 69.1 62.3

15.5 16.2 21.7 20.1

8.1 9.1 11.5 14.2

16.0 11.6 13.2 11.3

171,540 145,588 86,253 34,811

68.0 68.0 76.3 63.3

15.9 22.1 40.7 44.0

11.9 17.4 25.9 26.4

9.0 6.1 6.7 7.5

41.1 49.5 40.7 45.9

19.3 13.6 9.9 8.5

100.0 100.0 100.0 100.0

48.1 42.6 19.0 13.2

11.2 8.1 4.4 4.9

100.0 100.0 100.0

1934 januari. . april . . . juli . . . oktober . .

3.9 3.7 3.3 4.0

1935 93,419 66.3 31.0 19.7 8.6 5.1 26.0 januari. . 75,122 68.1 33.9 23.0 6.8 5.8 23.2 april . . . 42,582 76.5 55.9 28.0 6.8 2.5 1.8 juli . . . 47,045 59.8 47.3 23.5 10.1 2-8 2.9 oktober . 1 Före 1934 redovisas ungdomshjälpen under dagnnderstöd med statsbidrag. 7—366434

loo.o 9.6 7.3 5.0 13.4

loo.o 100.0 100.0 loo.o

98 De tre vid varje tillfälle mest anlitade hjälpformerna ha varit statligt reservarbete, statskommunalt reservarbete och dagunderstöd med statsbidrag. Här nedan angives antalet i arbetslöshetsundersökningen ingående personer, som under de olika åren vid något tillfälle åtnjutit hjälp i någon av dessa hjälpformer.

År

1933 1934 1935'

Antalet någon gång under året arbetslösa

därav hjälpta

36,708 38,785 40,332

25,964 33,092 36,094

Antalet någon gång under året hjälpta genom hjälpta i % av statligt reserv- statskommunalt dagunderstöd arbetsarbete reservarbete med statsbidrag lösa i % av antal i % av antal antal hjälpta \i*™ hjälpta hjälpta 70.7 85.3 89.5

9,689 17,109 19,694

37.3 51.7 54.6

6,628 11,897 12,596

25.5 36.0 34.9

18,762 19,511 11,769

72.2 59.0 32.6

Självfallet äro icke dessa uppgifter direkt jämförbara med dem som hämtas ur månadsrapporterna. De senare avse alltid viss tidpunkt, medan den nu återgivna sammanställningen visserligen avser ett till en viss dag hänförligt klientel men samtidigt all den hjälp, som dessa personer åtnjutit någon gång under året, oavsett om de tidigare varit medräknade i månadsrapporterna eller icke. Under ett år kan uppenbarligen samma person h a kommit i åtnjutande av understöd i flera olika former, vilket medför att summan av antalen i de tre olika här ovan redovisade hjälpformerna överstiger hela antalet hjälpta. Det statliga och det statskommunala reservarbetet har för det här förevarande klientelet ökat i betydelse under undersökningsperioden samtidigt som understödslinjen avtagit. Detta överensstämmer även med de förändringar i de olika hjälpformernas inbördes förhållande, som förekommit inom hjälpverksamheten och som ytterst äro att hänföra till riksdagens vid olika tillfällen lämnade direktiv. Uppgifterna för 1935 äro dock icke jämförbara med de två övriga årens, då de avse endast årets sju första månader. Hjälpverksamhetens utformning ter sig väsentligt annorlunda inom stadskommuner och inom landsbygdskommuner. Det har därför ansetts vara av intresse att undersöka, hur stor del av det i undersökningen ingående arbetslöshetsklientelet som inom respektive kommuntyper beretts hjälp genom de tre nu nämnda hjälpformerna. Resultatet framgår av Tab. 29 (sid. 99). Tabellen ger ett uttryck för hjälpverksamhetens i hög grad skiftande utseende i olika slag av kommuner. Speciellt under år 1933 äro skillnaderna framträdande. Under detta år voro 8.7 °/o av storstädernas i undersökningen ingående arbetslösa vid något tillfälle sysselsatta vid statliga reservarbeten. Motsvarande procentsats för jordbrukskommunerna var 56.1 % . Beträffande dagunderstöd med statsbidrag voro förhållandena däremot annorlunda; 71.6 % av storstädernas arbetslösa hade vid något tillfälle dagunderstöd men i jordbruks1

Avser tiden Vi—"A-

99 Tab. 29. Antalet någon gång nnder året genom statligt reservarbete, statskommunalt reservarbete eller (lagunderstöd med statsbidrag hjälpta i % av antalet arbetslösa inom respektive kommuntyper. Statligt reservarbete

Kommuntyper

1933 Städer över

Statskommunalt reservarbete

1934 Dagunderstöd med statsbidrag

79.9 61.7 63.1 53.6 40.2

65.4 37.8 34.5 31.7 19.3

med 100.000 inv

30,000—100,000 2 0 , 0 0 0 - 30,000

» »

5,000— 20,000 . högst 5:000 » Landskommuner industrikommuner .

35! r,

15.4 14.3 14.2 18.9

47.3 30.3 33.0 35.5

58.9 31.5 38.6 32.9

27.7 42.6 38.5 44.0

20.0 38.6 49.0 47.7 59.2

39.9 50.0

71.6 59.0 59.1 54.5 40.0

48.7 55.8 40.4

51.1 55.0 40.0

15.5 11.6 13.0

32.4 21.8 26.5

33.7 23.7 19.0

59.1 35.0 16.4

32.8 16.4

29.2 12.0 6.7

blandade kommuner

. . . .

jordbrukskommuner

. . . .

29.8 37.9 56.1

Summa

32.7 47.7

Tab. 30. Antalet arbetslösa, sysselsatta vid statligt reservarbete minst 40 veckor något av åren 1933 eller 1934 eller minst 24 veckor 1935 samt antalet arbetslösa, sysselsatta vid statligt reservarbete minst 40 veckor vartdera av åren 1933 och 1934 och minst 24 veckor 1935. 1933 1934 1935 40 veckor 40 veckor 24 veckor och över oeh över och över

Åldersgrupper

1933 40 v. Långvarigt sys1934 40 v. selsatta i % av 1935 24 v. antalet arbets(Långvarigt lösa inom sysselsatta) åldersgruppen

18—20 21—25

112 943

363 1,674

0.1 2.9

26—30 31—35 36—40

877 611 407

1,230 879 610

1,775 1,313 881

365 285 177

5.4 5.2 4.2

41-45

423 418 379

46-50 51—55

3.5 3.7 4.1

56-60 61—66 67—co

207 '

34 5

3.8 1.8 1.7

5.43S

8,374

1,507

m 20

Summa

3,766

!

100 kommunerna endast 16.4 °/o. I fråga om den omfattning, i vilken statligt reservarbete utnyttjats som hjälpform, har under åren en viss utjämning ägt rum mellan de olika kommuntyperna, medan däremot beträffande dagunderstödet även under den i undersökningen ingående delen av år 1935 stor åtskillnad alltjämt gjorde sig gällande. Betraktas enbart de långvarigt arbetslösa, framgå variationerna i hjälpverksamhetens utformning av Tab. 34 och 35 (sid. 113 f.). De slutsatser, som här ovan dragits ur uppgifterna i Tab. 29, gälla även vid studiet av nyss nämnda tabeller. Det nya, som här kan utläsas, är de rent kommunala hjälpformernas, framför allt det kommunala reservarbetets, under undersökningsperioden minskade betydelse för de långvarigt arbetslösa inom vissa kommuntyper, nämligen de större städerna (över 30,000 invånare) samt blandade och jordbrukskommuner. För städer med högst 5,000 invånare har däremot det kommunala reservarbetet för här ifrågavarande långvarigt arbetslösa utnyttjats som hjälpform i successivt ökad omfattning. Dessa tabeller kunna vidare bidraga till en belysning av den utsträckning, i vilken den enskilde individen erhållit hjälp i mer än en hjälpform. De angivna procentuella talen uttrycka för varje hjälpform, huru många personer som kommit i åtnjutande av densamma, utan hänsyn till att en och samma person under året kan förekomma inom flera hjälpformer. En summering av procenttalen för de olika hjälpformerna giver sålunda högre resultat i mån som den individuella hjälpen utgått i mer än en hjälpform. Vid en sådan summering erhålles följande resultat. Långvarigt arbetslösa över 25 år , > under 26 >

«

1933 140.5 109.6

1934 167.3 150.3

1935 151.2 129.0

Under beaktande av att uppgifterna för 1935 endast avse 7 månader, vilket medför att antalet personer med mer än en hjälpfoim måste bli lägre än för en 12-månadersperiod, framgår att hjälpen blivit alltmera differentierad, framför allt i fråga om de långvarigt arbetslösa över 25 år. Det torde av vad hittills sagts om hjälpverksamhetens utformning ha framgått, att åtminstone för nu ifrågavarande klientel hjälpen till övervägande del lämnats i form av arbete, varvid huvudsakligen ifrågakommit statligt och statskommunalt reservarbete. Praktiskt taget samtliga (94.1 %>) långvarigt arbetslösa över 25 år, ha under undersökningsperioden vid något tillfälle varit hjälpta genom endera av dessa hjälpformer. För hela klientelet blir siffran visserligen något lägre men är dock högst betydande, i det att 83.4 %>, d. v. s. 33,635 personer, varit hänvisade till antingen statligt eller statskommunalt reservarbete. Hur dessa fördela sig på olika yrken framgår av Tab. 36 (sid. 115). Självfallet ha icke alla i Tab. 36 upptagna personer varit hänvisade till statliga reservarbeten. Men även dessas antal är ingalunda obetydligt. Sålunda ha 23,344 personer, d. v. s. 57,9 %> av hela antalet i undersökningen ingående, under någon tidsperiod under åren 1933—1935 varit sysselsatta i

101 statligt reservarbete. I Tab. 37 (sid. 116) angives dessas fördelning på år och på yrken. Av tabellen framgår bl. a., att under 1933 26.4 °/o varit sysselsatta i statligt reservarbete, vilken procentsats stiger under år 1934 och 1935 till 44.1 respektive 48.8 % . Särskilt höga siffror utvisa vissa yrkesgrupper, såsom malmbrytning, där 88.9 % vid något tillfälle varit sysselsatta vid statligt reservarbete. Höga siffror ha även stenindustrien med 74.8 % och tillfällighets- och diversearbete med 64.1 % . I tabellens två sista kolumner redovisas de personer, som varit sysselsatta i statligt reservarbete under praktiskt taget hela undersökningsperioden. Därvid ha medräknats de som haft statligt reservarbete minst 40 veckor vartdera av åren 1933 och 1934 samt minst 24 veckor 1935. Av dessa »långliggare», vilkas antal endast uppgår till 1,507, utgöra sten- och sågverksindustriarbetare drygt en tredjedel. För de personer, som varit sysselsatta under längre tid å statligt reservarbete, har undersökts dels deras åldersfördelning och dels det antal inom varje åldersgrupp, som varit sysselsatt minst 40 veckor vartdera av åren 1933 och 1934 samt minst 24 veckor 1935 (se Tab. 30 sid. 99). En uppdelning på kommuntyper av dem som under undersökningsperioden varit långvarigt sysselsatta vid statligt reservarbete ger följande resultat.

K o m m u n t

yp er

Städer med över 100,000 inv 30,000—100,000 > 20,000— 30,000 5,000— 20,000 > högst 5,000 » Landskommuner industrikommuner blandade kommuner jordbrukskommuuer

. . . Summa

Antalet i statligt reservarbete långvarigt sysselsatta

. „ antalet .. . , I S ö s T arbetslösa

34 39 32 126 17

0.8 3.8 5.2 5.0 5.4

0.6 2.3 2.8 2.8 2.7

565 533 161 1,507

7.4 16.2 10.6 7.2

4.1 6.9 3J3 3.7

! % av

hela

antalet arbetslösa

Det framgår sålunda, att i de blandade industri- och jordbrukskommunerna samt de rena jordbrukskommunerna en anmärkningsvärt stor del av de långvarigt arbetslösa ha permanent sysselsatts vid statligt reservarbete. Den starka skillnaden mellan städernas och landsbygdens klientel förklaras härvidlag delvis av att den statliga reservarbetslinjen för städernas vidkommande under år 1933 och i viss mån även under år 1934 spelade en mindre framträdande roll. Ett mindre antal personer har under undersökningsperioden varit långvarigt sysselsatt vid statskommunala reservarbeten. Detta antal utgör 235, och huvudparten därav (187) finnes i städer med 5,000—100,000 invånare. Särskilt anmärkningsvärd är förekomsten av arbetslösa, som varit längre tid sysselsatta vid statskommunala reservarbeten i städer, vilkas invånarantal uppgår till mellan 20,000 och 100,000. Här återfinnas icke mindre än

102 112 personer, d. v. s. 4 % , av hela antalet arbetslösa inom dessa stadstyper. I storstädernas och landsbygdens arbetslöshetsklientel äro personer, som hjälpts på detta sätt, ytterligt sparsamt förekommande. Om alltså cirka 1,800 personer beretts hjälp genom arbetslinjen under så gott som hela undersökningsperioden, finnes å andra sidan ett antal personer, vilka under huvudparten av undersökningstiden åtnjutit kontantunderstöd med statsbidrag. Vid en undersökning angående de på så sätt hjälpta torde emellertid observeras, att dagunderstödsverksamheten inskränktes i väsentlig grad under undersökningsperiodens sista månader. Vid utsortering av den grupp personer, som mera långvarigt åtnjutit hjälp i form av dagunderstöd, har man därför uppenbarligen icke kunnat uppställa det kravet, att de under 1935 skulle ha erhållit dagunderstöd i minst 24 veckor. Därför har till denna grupp hänförts personer, vilka åtnjutit dagunderstöd under vartdera av åren 1933 och 1934 under minst 40 veckor samt under 1935 under minst 10 veckor. Antalet personer med långvarigt dagunderstöd uppgick till 540, av vilka 444 voro lokaliserade till storstäderna och 64 till industrikommunerna (sågverks-). Trots ifrågavarande grupps relativt ringa storlek, är dock åtminstone för den enskilde arbetslöse, den långvariga understödsperioden ett problem av så pass allvarlig natur, att det ansetts lämpligt här nedan redovisa dessa personers fördelning på yrkesgrupper. Därvid har dessutom angivits antalet personer, vilka under vartdera av åren 1933 och 1934 åtnjutit dagunderstöd i minst 40 veckor. Antalet

långvarigt

dagunderstödda

fördelade

på yrkesgrupper. Antal dagunderstödda m VeC

Y r k e s g r u p p e r

Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarbete och arbetsledning Malmbrytning Metallindustri Stenindustri Glasindustri Annan jord- och stenindustri Sågverksindustri Annan trävaruindustri Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruindustri Kemisk-teknisk industri Väg- och anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske

[nst.4" h° r i934

" t 10 veckor 1935 8 1 5 1 133 7 2 2 73 19 • . 10 10 13 10 10 3 14 8 4 9

minst 40 veckorl933 och^minst 1q!U 190

* 10 ' 6 1 160 11 3 2 102 22 25 11 14 12 11 4 24 8 6 12

x- , \ r k c s g r u p p e r

Kontors- och butikspersonal Lagerarbete Hotell- och restaurangrörelse Landtransport Allmän tjänst och fria yrken Husligt arbeto Tillfällighets- och diversearbete Ungdom utan särskild utbildning

Antal dagunderstödda minst 40 . , ,. veckor 1933 T 1CL ochn 1934 veckor 1933 ™ ^ 0 ch minst samt minst , Ar. 40 10 veckor ™c.kor 19d4 1935 33 44 39 49 11 11 52 69 4 5 3 4 56 74 —

Samtliga yrkesgrupper 540

701¶För att belysa hjälpens utformning, är det nödvändigt att redovisa icke blott antalet hjälpta personer utan även antalet hjålpveckor, fördelade på olika hjälpformer. När i den följande framställningen uppmärksamheten riktas på hjälpveckorna, torde observeras, att, som redan erinrats (sid. 95), begreppet »övriga arbetslösa» i hithörande tabeller har en något annan karaktär än i de tidigare. Ur begreppet »övriga» ha sålunda här uteslutits de personer, som under åren 1933 och 1934 haft högst 9 veckors årlig arbetslöshet och 1935 högst 5 veckors arbetslöshet. Vidare har det ansetts önskvärt att undersöka, hur hjälpen tett sig för den grupp inom de långvarigt arbetslösa, som med säkerhet icke under undersökningsperioden haft något arbete i öppna marknaden. Här har därför införts begreppet »heltidsarbetslösa», varmed avses personer, vilka varit arbetslösa minst 50 veckor under vartdera av åren 1933 och 1934 samt 30 veckor år 1935. Självfallet ingå dessa personer i gruppen långvarigt arbetslösa. För övrigt skiljer sig de »heltidsarbetslösas» arbetslöshetssituation, enligt vad undersökningen givit vid handen, i stort sett icke så mycket från gruppen långvarigt arbetslösa. Man torde emellertid observera, att vissa skillnader finnas; sålunda intager yrkesgruppen skogshushållning en väsentligt större andel bland de långvarigt arbetslösa än bland de »heltidsarbetslösa». Innan redogörelse lämnas för hjälpveckornas fördelning på olika hjälpformer, torde det vara lämpligt att angiva, hur långvarigt arbetslösa och »heltidsarbetslösa» fördela sig på olika åldersgrupper. En dylik fördelning h a r gjorts i Tab. 31, varest dessutom angivits förhållandet mellan antalet hjålpveckor och antalet arbetslöshetsveckor. Detta förhållande är, om man bortser från personer under 26 år, nästan oberoende av den arbetslöses ålder.

104 Tab. 31. An talet arbetslösa, 18 år och över, vilkas arbetslöshet omfattat minst 40 veckor under vartdera av åren 1933 och 1934 samt minst 24 veckor under 1935 (långvarigt arbetslösa), fördelade efter ålder. Hela riket. därav heltidsarbetslösa l

Långvarigt arbetslösa Hela antalet arbetslösa

antal

i % av antalet arbetslösa

18—20 21-25

2,877 6,806

1,173 3,560

40.8 52.3

2,385

26—30 31—35

6,727 5,451

3,613

2,598

4,188

51.9 51.4

77.3 77.4

1,983 1,509

38.6 36.4

36—40

2,831 2,154

41—45 46-50 51—55

3,283 3,162

1,695 1,674

77.3 77.4

2,773

1,564

51.6 52.9 56.4

56—60 61—66

2,495

1,418

1,897 301

1,128 172

Åldersgrupper

67-m

hjälpveckor i % av arbetslöshetsveckor

i % av antalet arbetslösa

antal

hjälpveckor i % av arbetslöshetsveckor

46.8 66.4 77.1 '

1,190

1,186 1,148

37.5 41.4

79.3 81.4

1,028

76.9 72.4

817 125

79.1 75.3

36.7 52.5 72.4 14,643 758 Summa 39,960 20,9S2 Med heltidsarbetslösa avses personer, vilkas arbetslöshet nppgått till minst 50 veckor under vartdera av åren 1933 och 1934 samt 30 veckor 1935. 1

En jämförelse mellan de olika hjälpformernas fördelning på olika kategorier arbetslösa under vart och ett av åren 1933, 1934 och 1935, därvid uträknats antalet hjälpveckor för varje hjälpform i procent av hela antalet hjälpveckor, giver följande resultat. Procentuell

fördelning

av antalet

19 3 5

19 3 4

19 3 3

Hel- Lång- Övriga Hel- Lång- Övriga Hel- Lång- övriga tids- varigt arbets- tids- varigt arbets- tid s- varigt arbetsarbets- arbets- lösa arbets- arbets- lösa arbets- arbets- lösa lösa lösa lösa lösa lösa lösa

H j älp former

35.5 12.0

47.2¶Statskommunalt reservarbete

12.2¶Kommunalt reservarbete . .

18.5 2.2

Frivillig arbetBtjänst

0.1 42.9

48.1¶Kommunalt understöd . . .

0.1 41.8 6.2

12.9 8.8 0.2

28.7 3.0

Summa

100.0¶Statligt reservarbete

hjälpveckor.

. . . .

. . .

Dagunderstöd med statsbidrag

44.9 19.6 2.7

34.6 23.7

56.8 22.4

0.6 29.1

7.8 2.1

31.4 3.2

14.9 3.0

0.9 15.6 3.2

15.9 4.1

105 Tagas motsvarande uppgifter för de arbetslösa över 25 år och för hela tiden Vi 1933—31/7 1935, erhållas följande procentsatser. Heltidsarbetslösa Statligt reservarbete Statskommunalt reservarbete Kommunalt reservarbete Dagunderstöd med statsbidrag Kommunalt understöd

Långvarigt arbetslösa

Övriga arbetslösa

%

%

%

42.5 18.8 3.4 30.8 4.5

40.3 19.9 3.9 31.4 4.5

31.3 23.9 7.9 3ä.8 41

Summa lOO.o

lOO.o

Av dessa sammanställningar framgår, att det statliga reservarbetet för det klientel, varom är fråga, kommit att intaga en allt mera framträdande plats bland hjälpformerna, även med hänsyn till antalet hjälpveckor. Detta är särskilt framträdande för de arbetslösa, som haft långa arbetslöshetsperioder. Varje jämförelse mellan »övriga» och långvarigt arbetslösa giver detta resultat. Dagunderstödet och i viss mån även det statskommunala reservarbelet har däremot genomgått en rakt motsatt utveckling. Då det ansetts vara av särskild vikt att ställa ett så fullständigt siffermaterial som möjligt till förfogande för belysande av hithörande spörsmål, redovisas i tabellerna 38, 39, 40, 41, 42 och 43 (sid. 117 ff.) hjälpveckornas procentuella fördelning inom såväl yrkes- som åldersgrupper. Det förhållandet, att det statliga reservarbetet växer i betydelse allt eftersom arbetslöshetsperioden förlänges, medan det statskommunala reservarbetet och dagunderstödet förlorar något i betydelse, gäller icke för samtliga yrkesgrupper. Det visar sig sålunda i fråga om arbetslösa över 25 år, att det statliga reservarbetets andel för kontors- och butikspersonal stiger från 22.0 °/o bland långvarigt arbetslösa till 27.1 % bland övriga; inom hotell- och restaurangrörelse bli siffrorna 14.3 och 29.7. Å andra sidan finnas yrkesgrupper, där den nyssnämnda tendensen framträder med alldeles särskild styrka. Här märkas framför allt stenindustrien med procentsiffrorna 67.2 för långvarigt arbetslösa och 36.5 för övriga samt glasindustrien med 42.7 % resp. 21.2 % . Förhållandevis obetydlig skillnad uppvisar gruppen pappersindustri, där siffrorna variera från 27.6 °/o till 23.3 °/o. Beträffande det statskommunala reservarbetet finnes en ifrån genomsnittet avvikande tendens inom grupperna glasindustri (20.4 % för långvarigt arbetslösa och 17.5 % för övriga), pappersindustri (27.2 resp. 25.0 %>), livsmedelsindustri (26.7 resp. 23.9 % ) , textil- och beklädnadsindustri (30.9 resp. 17.3 % ) , sjöfart och fiske (22.3 resp. 20.3 °/o), kontors- och butikspersonal (17.8 resp. 15.3 %>), lagerarbete (19.0 resp. 17.7 %>), hotell- och restaurangrörelse (14.8 resp. 8.8 % ) . I fråga om dagunderstödet med statsbidrag framträder en avvikande tendens framförallt inom tre stora grupper, nämligen jordbruk, väg- och anläggningsarbete och tillfällighets- och diversearbete. Det visar sig nämligen, att antalet veckor, då den arbetslöse åtnjutit dagunderstöd med statsbidrag, i

106 Tab. 32. Procentuell fördelning på olika hjälpformer av sammanlagda antalet hjälpveckor 1/i 1933—31/' 1935 i Stockholm och Göteborg samt vissa läu. Arbetslösa över 25 år.

Städer och län

Stockholms stad Långvarigt arbetslösa . . .

Göteborgs stad Långvarigt arbetslösa . . .

Hjälpveckor i % av arbetslöshetsveckor

Hjälpveckornas procentuella fördelning på olika hjälpformer stats- kommustatligt kommunalt nalt reservreserv- reservarbete arbete arbete

dagunderstöd

kommunalt understöd

Summa

49.6 54.0

16.1 21.0

103.0 100.0

10.1 18.5

100.0 100.0

15.1 13.3

2.0 1.3

78.7 74.0

16.0 15.3

24.4 46.3

14,2

64.9 43.3

loo.o

76.4 63.5

59.9 54.9

40.3 31.3

19.9 23.9

3.9 7.9

100.0 100.0

Göteborgs o. Bohns län i övrigt Långvarigt arbetslösa . . .

Västmanlands län Långvarigt arbetslösa . . .

|

Norrbottens län Långvarigt arbetslösa . . .

Hela riket Långvarigt arbetslösa . . .

|

förhållande till hela antalet hjälpveckor, sjunker för samtliga nämnda tre grupper, samtidigt som arbetslöshetsperioden förkortas. För gruppen jordbruk utgör dagunderstödet med statsbidrag 22.8 % av hjälpen för de långvarigt arbetslösa, medan det för övriga arbetslösa uppgår till 16.3 °/o. För väg- och anläggningsarbete ställa sig siffrorna sålunda: 22.7 °/o för långvarigt arbetslösa och 19.9 % för övriga samt för tillfällighets- och diversearbete slutligen 26.2 °/o resp. 22.2 % . För dessa tre grupper motsvaras icke dagunderstödets sjunkande betydelse för de mera kortvarigt arbetslösa av en ökad betydelse för det statliga reservarbetet. Hjälpen har i stället lämnats i ökad utsträckning på den kommunala linjen, framför allt genom kommunalt reservarbete. Här intager gruppen jordbruk en särställning. För långvarigt arbetslösa inom denna grupp uppgår det kommunala reservarbetets andel till 6.8 %>, medan för »övriga» procentsatsen är 21.5 °/o. Men även vägoch anläggningsarbete med procentsatserna 6.1 % och 12.0 °/o och tillfällighets- och diversearbete med 4.9 °/o och 12.8 % ha samma tendens.

107 Emellertid skulle de enligt tabellerna framträdande utvecklingstendenserna möjligen kunna tänkas ha framkommit genom påverkan av annan omständighet än arbetslöshetsperiodens längd, främst då näringsgeografisk belägenhet, eller vara beroende av kommuntypen. Därför har en bearbetning ägt rum för viss del av materialet, omfattande städerna Stockholm och Göteborg samt Göteborgs och Bohus, Västmanlands och Norrbottens län. Endast arbetslösa över 25 år ha medtagits i denna bearbetning. Som av Tab. 32 (sid. 106) framgår, kan någon sådan påverkan icke konstateras i fråga om statligt reservarbete och icke i någon högre grad i fråga om dagunderstödsverksamhet. Beträffande statskommunalt reservarbete åter ha de långvarigt arbetslösa i storstäderna kommit i åtnjutande av denna hjälpform i större utsträckning än övriga arbetslösa.

Specialbearbetningar, avseende långvarigt arbetslösa över 25 år. Hjälpens omfattning och utformning är givetvis i hög grad beroende av arbetslöshetsperiodens längd. Ur många synpunkter framstår det därför såsom viktigt, att särskilt belysa hjälpverksamhetens karaktär för de långvarigt arbetslösa. Med anledning härav ha vissa specialbearbetningar verkställts, vilka uteslutande omfattat denna grupp, som även erbjuder ett ur statistisk synpunkt bättre bearbetningsmaterial än övriga arbetslösa, då den omfattar ett med hänsyn till arbetslöshetens längd mera homogent material. Resultaten av dessa specialbearbetningar i fråga om långvarigt arbetslösa över 25 år redovisas i Tab. 44. I Tab. 44 (sid. 123 ff.) redovisas personer över 25 år, fördelade på yrken och med årsmedeltalet hjälpveckor angivet för olika år. Genomsnittstiden för vistelse å statligt reservarbete år 1933 var 35.1 veckor, 1934 31.7 veckor och 1935 20.5 veckor. Inom de olika yrkesgrupperna voro variationerna kring dessa i och för sig höga medeltal skäligen små, om man bortser från några till numerären obetydliga yrkesgrupper. Långvarig vistelse å statligt reservarbete har förekommit för arbetslösa från yrkesgrupperna jordbruk, skogshushållning, stenindustri, annan jord- och stenindustri samt väg- och anläggningsarbete. Även redovisningen av de långvarigt arbetslösas sysselsättning å statskommunalt reservarbete anger relativt höga medeltal sysselsättningsveckor per ihjälpt: 1933 21.1 veckor, 1934 23.9 veckor och 1935 17.2 veckor. Variationerna kring dessa medeltal mellan olika yrkesgrupper äro obetydligt större an för det statliga reservarbetet. Några yrkesgrupper utvisa under alla tre åren högre medeltal för sysselsättningsveckorna än medeltalet för hela klientelet, nämligen: metallindustri, annan trävaruindustri, textil- och beklädnadsindustri, allmän tjänst och fria yrken. Det kommunala reservarbetet har förekommit i så pass ringa utsträckning, att därur knappast kan dragas några bestämda slutsatser. Beträffande dagunderstödet återfinnas även här höga medeltal för antalet

108 understödsveckor: 26.7, 21.0 och 11.4 för de tre åren. Högst äro siffrorna inom yrkesgrupperna metallindustri, glasindustri, sågverksindustri, annan trävaruindustri, grafisk industri, textil- och beklädnadsindustri, kraft- och värmeproduktion, kontors- och butikspersonal, lagerarbete, hotelloch restaurangrörelse samt landtransport. Tabellerna ge anledning till den reflexionen, att de arbetslösa, som h ä n visats till viss hjälpform, få kvarstanna i denna under anmärkningsvärt lång tid. Det torde än en gång böra understrykas, att nu ifrågavarande klientel ur arbetslöshetssynpunkt är synnerligen homogent och att det uteslutande omfattar personer över 25 år. Det problem, som nyss berördes angående växlingen mellan olika hjälpformer, torde i någon mån få sin belysning genom en undersökning av d e arbetslöshetsförhållanden, under vilka denna växling helt uteblivit. Av de långvarigt arbetslösa över 25 år hade år 1933 (Tab. 44, sid. 123) 5,401 personer vid något tillfälle varit sysselsatta vid statligt reservarbete; 2,948 av dessa, d. v. s. 54.6 % , hade icke erhållit hjälp i någon annan form. Motsvarande siffror för 1934 voro 8,671 sysselsatta vid statligt reservarbete, varav 3,567, d. v. s. 41.1 % , icke haft någon annan hjälpform vid sidan av det statliga reservarbetet. Under 1935 ställde sig siffrorna sålunda: 9,595 sysselsatta vid statligt reservarbete, därav 5,565, d. v. s. 58.0 %>, hjälpta enbart genom denna hjälpform. Emellertid omfattar 1935 års siffror endast 7 månader, varför det procentuella antalet personer med endast en hjälpform vid i övrigt lika förhållanden måste bli högre än de övriga årens. Den allmänna tendensen synes alltså vara den, att efter 1933 ett större antal av det förevarande klientelet hjälpts förutom med statligt reservarbete även med någon annan hjälpform. Samtidigt har, som synes, de som hjälpts enbart med det statliga reservarbetet stegrats i antal. Långvarigt arbetslösa över 25 år, hjälpta enbart med statligt reservarbete. 19 3 3 19 3 4 Vi- 31 /7 1935 i % av ani Jt av ani % av an- Antalet Antalet Antalet talet under enbart med talet under enbart med talet under enbart med året i året i året i statligt re- statligt re- statligt re- statligt re- statligt re- statligt reservarbete ser varbete servarbete servarbete servarbete servarbete hjälpta hjälpta hj älpta sysselsatta sysselsatta sysselsatta Städer med 567 26.3 12.3 180 36.9 över 100,000 inv. . 154 48.4 264 24.5 116 48.6 86 30,000-100,000 » 76.4 126 44.4 71 48.3 42 20,000— 30,000 > 46.1 399 28.9 220 41.2 5,000— 20,000 » . . 179 68.0 66 23.4 26 39.7 23 högst 5,000 > Landskommuner industrikommuner . . . 977 blandade kommuner . 1,017 jordbrukskommuner . . 470

45.7 72.2 69.2

1,204 1,171 579

38.5 64.8 76.5

2,077 1,433 633

3,567

5,565

64.6 81.7 78.7 58.0

109 De ovan återgivna procentsatserna växla starkt i de olika kommuntyperna. Under 1933 hade sålunda städer med över 100,000 invånare 36.9 % av sina i undersökningen ingående statliga reservarbetare enbart hjälpta genom denna hjälpform. De blandade industri- och jordbrukskommunerna åter hade 72.2 % av sina statliga reservarbetare hjälpta enbart genom statligt reservarbete. Växlingarna framgå av vidstående sammanställning, vilken i likhet med de följande avser endast de i undersökningen ingående långvarigt arbetslösa över 25 år. För 2,303 personer, huvudsakligast rekryterade från landsbygden — 663 från industrikommuner, 833 från blandade kommuner och 429 från jordbrukskommuner — har det statliga reservarbetet varit den enda hjälp de åtnjutit under undersökningsperioden. Av de hjälpta långvarigt arbetslösa över 25 år hade 14.3 % hjälpts genom enbart statligt reservarbete. Beträffande det statskommunala reservarbetet voro 1933 3,748 långvarigt arbetslösa över 25 år sysselsatta å detsamma. Av dessa hade 737, d. v. s. 19.7 %>, icke erhållit hjälp i annan form. Motsvarande siffror för 1934 voro 5,947 sysselsatta å statskommunalt reservarbete, därav 1,085, d. v. s. 18.2 %>, hjälpta enbart genom denna hjälpform. Procentsatsernas växlingar i de olika kommuntyperna framgå av nedanstående sammanställning. Långvarigt

arbetslösa

över 25 år, hjälpta

enbart

1 9 3 3

med statskommunalt 1934

Antalet } .* *I « ; Antalet enbartmed t a f. ° n d " enbart med statskom- tn*™nn»lt" statskommunalt re- k°™™™ munalt reservarbete ^"e" servarbete u;51„,. arnete vi«i_*_ hjalpta h al ta sysselsatta J P

reservarbete. i/,—si/,

a v

19 3 6

an

' * " Antalet } * a v T £ 1rJe:tt !, "s nt ad ft e r enbart med * ' ? . u ? d e r * ^ statskom- fret i statskommunalt kommunalt res er v «™7; servarbete , , arbete ,..., , arbete h al ta sysselsatta J P sysselsatta

Städer med över 100,000 inv. . . 30,000-100,000 . . . 2 0 , 0 0 0 - 30,000 . . . 5 , 0 0 0 - 20,000 . . . högst 5,000 . . . Landskommuner industrikommuner . . . blandade kommuner . . jordbmkskommuner . .

42 89 36 179 48

7.9 28.7 11.7 19.2 33.8

66 101 54 257 42

6.7 24.8 15.9 21.5 23.0

282 115 121 400 43

21.9 36.7 39.9 33.7 28.9

227 87 29

20.3 29.3 2JU

309 157 99

14.9 31.9 3JU

935 316 131

43.9 54.4 58.5

Summa

1,085

2,343

38.0¶Under hela undersökningsperioden ha 478 personer, d. v. s. 3.0 % av hela antalet hjälpta långvarigt arbetslösa över 25 år, hjälpts med enbart statskommunalt reservarbete. Högsta procentsatsen förefanns för städer med 30,000— 100,000 invånare, där 7.4 % av de hjälpta åtnjutit hjälp enbart genom statskommunalt reservarbete. Under 1933 voro 33.7 °/o av de i undersökningen ingående dagunderstödda långvarigt arbetslösa över 25 år hjälpta med enbart denna hjälpform. Pro-

110 centsiffran har därefter starkt sjunkit och var under år 1934 15.3 °/o och under 1935 4.8 % . Ett mycket ringa antal personer — 179 — har haft dagunderstöd som enda hjälpform under undersökningsperioden. Långvarigt

Städer med över 100,000 inv. 30,000—100,000 » 20,000— 30,000 » 5,000— 20,000 . högst 5,000 » Landskommuner industrikommuner . blandade kommuner jordbrnkskommuner

dagunderstöd arbetslösa över 25 år, hjälpta enbart med 1 9 3 4 Vi—81/7 1 9 3 5 19 3 3 Antalet i % av anAntalet i % av anAntalet i % av anenbart med talet under enbart med talet under enbart med talet under dagundcråret dagåret dag- dagunderåret dagdagunderstöd underunderstöd nnderstöd stödda hjälpta stödda hj älpta stödda hjälpta 863 202 40 325 19

30.4 37.6 11.7 27.3 16.4

869 53 10 102

27.9 9.7 2.8 8.8

87 20 7 30

3.5 6.1 3.5 4.3

. 1,360 . 292 40

40.7 41.1 16.8

315 61 18

10.5 8.5 8.5

94 36 7

5.3 3.1 5.6

S u m m a 3,141

1,458

. . .

I klientelet ingår ett antal personer, vilka icke åtnjutit annan hjälp än rent kommunal sådan. Sålunda hade 161 långvarigt arbetslösa över 25 år hjälpts endast med kommunalt reservarbete och 60 med enbart kommunalt understöd under hela undersökningsperioden. Hur dessa förhållanden gestaltat sig under de olika åren redovisas i nedanstående sammanställningar. Långvarigt

reservat bete. över 25 år, hjälpta enbart med kommunalt 19 3 4 1 93 3 */i-»Vi 1 9 3 5 i % av ani % av an- Antalet i % av an- Antalet Antalet enbart med talet under enbart med talet under enbart med talet under kommunalt året i kom- kommunalt året i kom- kommunalt året i komreservmunalt rereservmunalt rereservmunult rearbete servarbete arbete servarbete arbete servarbete sysselsatta hjälpta sysselsatta hjälpta sysselsatta hjälpta

arbetslösa

Städer med över 100,000 inv. . 30,000—100,000 > . 20,000— 30,000 > . 5,000— 20,000 » . högBt 5,000 » .

. . . . .

28 14 11 119 20

4.7 25.5 8.2 28.8 40.8

7 2 6 107 11

5.3 5.6 5.7 28.5 20.8

2 4 17 91 25

6.7 19.0 15.0 23.3 40.3

Landskommuner industrikommuner . . . blandade kommuner . . jordbrukskommuner . .

118 57 77

25.9 25.4 52.0

69 25 19

18.4 22-5 28.8

112 37 27

31.3 33.0 43.5

Summa

Ill Långvarigt

arbetslösa

över 25 år, hjälpta

enbart

med kommunalt

understöd.

19 3 3

19 3 4 i % av ani % av ani % av anAntalet Antalet Antalet enbart med talet under enbart med talet under enbart med talet under året komkommunalt kommunalt året kom- kommunalt året kommunalt munalt munalt understöd understöd underunderunderhjälpta hjälpta hjälpta Städer med stödda stödda stödda över 100,000 inv. . . 244 14.9 73 6.9 90 9.0 30,000—100,000 > . 10 6.5 1 0.6 12 6.4 20,000— 30,000 » . 2 10,0 5,000— 20,000 » . 21 13.4 13 6.0 38 15.5 högst 5,000 » . 1 7.1 — — — Landskommuner indnstrikommuner . . blandade kommuner .

jordbrukskommuner .

36.0 12.5

104¶Sum in a

4-3 14.7

34 12

15.0¶E n sammanställning av samtliga långvarigt arbetslösa, som erhållit hjälp enbart genom statligt reservarbete, återfinnes i Tab. 45. I Kronobergs och Blekinge län har hjälp åt långvarigt arbetslösa i påfallande hög grad utgått endast i form av statligt reservarbete. För långvarigt arbetslösa under 26 år meddelas i Tab. 33 här nedan för olika hjälpformer uppgifter om antalet hjälpta, hjälpprocenter och medelantalet hjälpveckor. Tab. 33. Antalet hjälpta, långvarigt arbetslösa under 26 år fördelade pä olika hjälpformer. Vi 1933—»V? 1935. Vi— 81 /! 1935

1934 Hjälpformer

Hjälpta MedelHjälpta MedelHjälpta MedelAntal i % av antal Antal i % av antal Antal i % av antal hjälpta arbets- hjälp- hjälpta arbets- hjälp- hjälpta arbets- hjälplösa veckor lösa veckor lösa veckor

Statligt reservarbete

. .

1,682

35.3 ! 29.2

Kommunalt reservarbete , Ungdomshjälp

442 233 59

9.3 4.9 1.2

Dagunderstöd med statsbidrag

2,412

Kommunalt understöd . .

394¶Statskommunalt arbete

3,036

15.9 9.9 8.3

866 238 364

2,359 302

28.3 I 3,399

17.9 j

208 343

10.3 12.3

1,003

21.0 4.7

9.7 7.4

reserv-

112 Beträffande de med enbart en hjälpform hjälpta lämnas slutligen i Tab. 46 (sid. 129) en redogörelse för det mycket heterogena klientel, som betecknats såsom »övriga arbetslösa». Att dessa personer, som icke ha haft långvarig arbetslöshet, i förhållandevis stor utsträckning erhållit hjälp genom enbart en hjälpform är mindre ägnat att förvåna. Dock torde observeras, att siffran för de genom statligt reservarbete hjälpta icke avsevärt skiljer sig från motsvarande för de långvarigt arbetslösa. I klientelet h a r även ingått personer, vilka redovisats såsom hjälpta enbart genom »annan fattigvård». Sammanlagt uppgå de till 252 personer, d. v. s. 0.6 % av hela antalet i undersökningen ingående arbetslösa. För dessa personer, som väl rätteligen icke bort av kommittéerna rapporterats såsom tillhörande arbetslöshetsklientelet, lämnas i Tab. 47 (sid. 130) en sammanställning avseende deras fördelning på olika kommuntyper. Denna undersökning av formerna för och omfattningen av den samhälleliga arbetslöshetshjälpen gör icke anspråk på att giva ett slutgiltigt svar på frågan, i vad mån den lämnade hjälpen bidragit till att direkt kvarhålla den arbetslöse i hjälpverksamheten och därigenom påverkat hans möjligheter att vinna anställning på den öppna marknaden. Härtill skulle erfordras, att man vid olika tidpunkter konstaterade, vilka som fallit bort ur klientelet och huru hjälpåtgärderna varit utformade för dessa och för de kvarstående. Emellertid torde skildringen av hur nu ifrågavarande arbetslöshetsklientel hjälpts under tiden 1 januari 1933—31 juli 1935 vara ägnad att i någon mån belysa även detta problem.

113 Tab.

34.

Det

procentuella antalet hjälpta långvarigt arbetslösa över 25 år, fördelade på kommuntyper och h j ä l p f o r m e r . Hjälpta i % av hela antalet långvarigt arbetslösa över 25 år Städer med ett invånareantal av

Hjälpformer

blanjorddade brukskomkommuner muner

högst 5,000

industrikommuner

57.9 59.5

60.2 77.3 74.9

37.2 42.3

20.7 38.5 39.4

12.7 21.0 24.8

10.4 24.9 21.0

8.4 6.9 6.6

9.6 4.8

13.9 6.2 5.8

61.8 61.1 32.6

30.4 30.6 11.7

22.3 20.0 11.6

1.1 1.5 1.0

1.5 1.6 1.6

over 30,000— 20,000— 5,000— 30,000 20,000 100,000 100,000

Statligt arbete 1933

Landskommuner (med köpingar)

reserv-

11.1 39.1

20.4 54.7

16.7 30.7

58.5 57.9

15.8 35.2

20.1 21.6

6.4 3.9 2.4

20.9 24.4

62.9 3S.0

68.6 3S.7

56.3 34.1

45.3 26.0

17.7 18.0

5.5 6.7

71.1 75.5

Statskommunalt reservarbete

Kommunalt arbete 1933

Dagunderstöd statsbidrag 1933

1934 1935 Anm.:

reserv-

med

1934 . . 1935 . . Kommunalt stöd 1933

55.9 72.0

65.6 under43.7

4.8 4.2

Det torde observeras, att samma person kan ha erhållit hjälp i mer än en hjälpform.

8—386434

114 Tab. 35.

Det procentuella antalet hjälpta långvarigt arbetslösa under 26 år, fördelade på kommuntyper och hjälpformer. Hjälpta i % av antalet långvarigt arbetslösa under 26 år Landskommuner (med köpingar)

Städer med ett invånareantal av Hjälpformer över 100,000

Statligt arbete 1933

30,000— 20,001— 5,000— 100,000 30,000 20,000

högst 5,000

Industrikommuner

1935 Statskommunalt reservarbete 1933 1934

31.3 47.0

61.9 71.6

28.2 59.4 65.4

67.1 74.8

32.8 44.3 45.9

26.1 58.7

7.6 25.4

12.7 14.5

4.9 9.8

3.3 3.9

4.2 3.6

2.4 !

0.8 9.5 8.3

5.9 5.5

1.1 3.4 5.3

32.9 31.0

32.6 29.3

1.8 0.9

—

12.0 14.1 13.0

14.0 13.2 12.5

2.7 7.7 6.8

1.1 4.9 5.3

49.0 51.0

49.9 52.2 22.1

50.8 45.9 23.0

9.1 8.9 7.9

4.0 39 2.8

Kommunalt arbete 1933

. . . .

77.7 84.2 70.5

1934 Anm.:

med

1935 Kommunalt stöd 1933 1934

reserv-

Ungdomshjälp 1933 . . . . 1934 . . . .

Dagunderstöd statsbidrag 1933

41.4 57.0 69.5

5.4 15.8

47.2 73.4

1935 Samtliga

reserv-

1935 Blan- ! Jorddade brukskomkommuner

70.7 35.9

54.2 20.8

33.4 33.3

under56.0

36.0 28.3

20.0 14.2

2.2 l.l

0.7¶Det torde observeras, att samma person kan ha erhållit hjälp i mer än en hjälpform.

115 Tab. 36. Antalet arbetslösa, som någon gång under perioden '/< 1933—3V; 1935 varit sysselsatta 1 statligt eller »tatskoinmunalt reservarbete, fördelade på yrkesgrupper. I statligt eller statskommunalt reservarbete någon gång sysselsatta Y r k e s g r u p p e r antal

Jordbruk

1,038

Skogshushållning

2,227 51

Ingenjörsarbete och arbetsledning . Malmbrytning

895 2,448

Metallindustri Stenindustri Glasindnstri

4,213 267 422

Annan jord- och stenindustri Sågverksindustri Annan trävaruindustri

. . .

Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri . . . Läder-, hår- och gummivaruindustri Kemisk-teknisk industri Väg- och anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske

. . . . . . . . . . . .

Kontors- och butikspersonal . Lagerarbete Hotell- och restaurangrörelse . Landtransport Allmän tjänst och fria yrken Husligt arbete

i % av hela antalet i undersökningen ingående arbetslösa

därav långvarigt arbetslösa över 25 år

antal

67.6 69.5 73.9 98.4

1,455

90.5 77.3

1,552 121 278

345 31

3,067 411

803 57 574 253 460

88.0 57.0 82.7 68.0 76.5

417 35 252

497 2,842 927 224 668

241 1,415 582 125 281

698 514 128 1,463 143

74.3 81.2 78.5 86.7 75.7

87.4 79.3 87.5

1,600 191

105 212

362 288 67 862 61

24¶Tillfällighets- och diverse arbete . . .

7,641

88-3

3,502

Ungdom utan särskild ntbildning. . .

51.4¶Samtliga yrkesgrupper i

33,635

15,287

116 T a b . 37.

Antalet

i

undersökningen ingående arbetslösa, någon gång sysselsatta i statlig r e s c r v a r b e t e Vi 1 9 3 3 — " / T 1935. Vi— 81 /' 1935

1933 Vi 1 9 3 3 31 /7 1935

Sysselsatta minst 40 veckor 193c

> 1934 i % av i % av i % av > 4 0 i % av > 24 » 193E antalet antalet antalet antalet Antal Antal arbets- Antal arbets- Antal arbetsarbetsi % av antale Antal lösa lösa lösa lösa arbetslösa

k e s g r n p p e r

Jordbruk

31 Skogshushållning

14,10

2 Malmbrytning

51 Metallindustri

1,079

1,339

1,567

124 Stenindustri

1,712

2 903

3,033

3,484

406 Glasindustri

1,469

1,766

2,053

3¶Livsmedelsindustri

14¶Textil- o. beklädnadsindustri

4¶Ingenjörsarbete o. arbetsledn.

Annan jord- o. stenindustri

.

Sågverksindustri Annan trävaruindustri

. . . .

Pappersindustri Grafisk industri

Läder-, hår- o. gummivaruind.

51¶Kemisk-teknisk industri . . .

12¶Väg- o. anläggningsarbete . .

1,420

1,562

1,862

147¶Annan byggnadsverksamhet

42¶Kraft- o. värmeproduktion

16¶Sjöfart och fiske

.

9 Lagerarbete

9¶Hotell- och restaurangrörelse .

1¶Landtransport

37 Allmän tjänst o. fria yrken .

<>7

5¶Ensligt arbete

Kontors o. butikspersonal

. .

40.4¶Tillfällighets o. diversearbete . 2,517

4,149

4,722

5,550

"Ungdom utan särsk. utbildning

64¶S a m t l i g a y r k e s g r u p p e r 9,689 |

2G.4 |17,109|

44.1 [19,694J

48.8 |23,344|

57.9 11,507

117 Tab.

38.

Procentuell

fördelning på olika hjälpformer hjälpveckor */, 1933— s l / 7 1935.

av

sammanlagda

antalet

Heltidsarbetslösa över 25 år (födda före 1910). Hjälpveckornas procentuella fördelning Hjälppå olika hjälpformer veckor Antal i % av statsdagarbets- arbcts- stat- kom- kom- under- komlösmumulösa stöd ligt muhetsnalt nalt med vcckor reserv- nalt reservunderstatsarbete reserv- arbete bidrag stöd arbete

Y r k e s g r u p p e r

Jordbruk Skogshushållning

210 149

75.7 70.7

46.1 77.7

Ingenjörsarbete och arbetsledning Malmbrytning

35 429

81.6¶Metallindustri

1,198

61.5 30.9

Stenindustri Glasindustri Annan jord- och stenindustri

1,215 102 238

82.8 81.7 80.5 81.2 81.2

. . .

Sågverksindustri Annan trävaruindustri

1,110 155

Pappersindustri

320 34

8.1 7.1 9.0

10.4 27.3 40.4

11.4 19.1 18.2 17.6

24.3 31.8

12.2 27.0 33.0

69.9 43.9 54.7

1.6 4.0

1.3 1.8 2.6 2.2 3.5

41.3 48.8 31.6 29.7 41.7

21.9 15.8 22.8

5.3 5.2 6.2 5.4 5.4

22.3 22.4 25.2 34.6

16.8 18.2

1.7 3.9

14.8 18.3

4.0 3.0 3.9

51.2 49.8 54.3 43.2 38.3

98 149

Kemisk-teknisk industri Väg- och anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske

195 973 484 99 209

79.5 78.6 79.0 78 6 74.6

. . . . . . . . . . . .

48.9 31.8

18.2¶Kontors- och butikspcrsonal

. . . .

326 244

74.7 85.7 80.8 82.0 72.9

26.3 25.3

41.2 36.9

20.6 15.6

. . .

. . .

681 59 23 2,609

2.8 4.2

23.0 46.1

. .

11,584

30.8¶Husligt arbete Tillfällighets- och diversearbete

178 Landtransport Allmän tjänst och fria yrken

0.1 0.6

Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri . . . Läder-, hår- och gummivaruindustri

Lagerarbete Hotell- och restaurangrörelse

75.4 80.8 79.8 80.7 76.6

Grafisk industri

4.6 2.4

25.9¶Ungdom utan särskild utbildning . . Samtliga yrkesgrupper

118 Tab.

39.

Procentuell

f ö r d e l n i n g på o l i k a h j ä l p f o r m e r av s a m m a n l a g d a a n t a l e t r e c k o r Vi 1933— 3 1 / 7 1935.

bjälp-

L å n g v a r i g t a r b e t s l ö s a över 25 å r (födda före 1910).

Y r k e s

Hjälpveckornas procentuella fördelning Arbetspå olika hjälpformer löshets- Hjälpveckor veckor i % av Antal per arbets- arbets- arbets- stat- stats- komkomko m- mulöslösa dagmulös. ligt muhetsnalt under- nalt Medel- veckor reserv- nalt tal arbete reserv reserv- stöd underarbete stöd arbete

g r u p p e r

Jordbruk Skogshushållning

130 128 132 133 132

70.1 62.8 73.6 80.2 82.1

44.2 69.6 31.5 57.9 29.0

1,658 210

132 133 133 132 132

80.9 80.2 79.6 78.6 80.5

67.2 49.7 52.0 36.2 31.2

430 44 265 125 235

132 132 131 132 131

72.3¶Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri . . Läder-, hår- och gummivaruindnstri Kemisk-teknisk industri Väg- och anläggningsarbete . . . . Annan byggnadsverksamhet . . . . Kraft- och värmeproduktion . . . Sjöfart och fiske

246 1,488 647 134 300 445

Ingenjörsarbete och arbetsledning . Malmbrytning Metallindustri Stenindustri Glasindustri Annan jord- och stenindustri . . . Sågverksindustri Annan trävaruindustri Pappersindustri

Kontors- och butikspersonal Lagerarbete Hotell- och restaurantrörelse Landtransport

. . .

361 41 543 1,578 1,604 125 286

314 . . .

85 928

22.8 13.0

4.5 1.0

49.9 28.7

9.4 1.2

17.1 32.2

0.2 1.4 2.2

21.7 13.4 9.1 11.2 21.4

19.8 18.7 22.8

77.9 78.9 73.4

27.6 21.7 28.9 23.6 23.3

27.2 14.4 26.7 30.9 26.1

1.4 1.7 3.8 2.9 5.6

133 131 132 132 131

79.3 75.4 77.5 78.7 71.3

21.8 45.5 29.5 38.6 34.2

45.4 20.2 22.1 15.3

5.7 6.1 6.7 6.6 6.1

132 132 132 132 132

72.2 84.7

22.0 19.3 14.3 26.8 28.7

76.9 80.2

Allmän tjänst och fria yrken . . .

75 Husligt arbete Tillfällighets- och diversearbete . .

3,672

43.6¶S a m t l i g a y r k e s g r u p p e r 16,248]

22.3 17.8 19.0 14.8 19.0 21.0 20.8 21.3

1.7 4.7

22.5 42.1 37.2

1.3 4.1

50.8 34.5

11.4 6.1

33.5 39.4

23.8 22.7 25.8

3.3 5.5 15.9

36.1 32.2

2.0 4.1 4.1 3.2 3.7

48.8 50.8 54.4

9.4 7.3 12.4

43.7 36.4

7.3 10.2

6.7 4.0

3.9 | 31.4

5.2¶Ungdom utan särskild utbildning . |

76.7 |! 40.3 j 19.9 |

119 Tab. 40. P r o c e n t u e l l fördelning på olika hjälpformer av sammanlagda antalet hjälpveckor Vi ,1933— 3 1 / 7 1935. Arbetslösa över 25 år (födda före 1910), som nnder något år varit arbetslösa minst 10 veckor men ej långvarigt arbetslösa.

Y r k e s

Hjälp veckornas procentuella fördelning Arbets- Hjälppå olika hjälpformer löshets- veckor veckor i % av Antal statsdagarbetsarbets- per komarbetsstat- kom- kom- under- mulöslösa mulös. stöd ligt muhetsnalt nalt Medel- veckor reserv- nalt med undertal arbete reserv- reserv- stats- stöd arbete arbete bidrag

r u p p e r

Jordbruk Skogshushållning Ingenjörs- och arbetsledning Malmbrytning Metallindustri

. . .

49.5 41.5 69.5 73.9 68.1

32.3 50.7 32.3 49.1 18.6

26.3 23.1 10.5 17.6 24.4

0.9 6.4

87 92 84 82 78

74.3 67.2 67.7 61.6 60.9

36.5 21.2 34.7 23.8 23.9

19.5 17.5 29.6 26.8 35.4

2.6 4.0 9.9 5.0 6.2

41.1 56.5 21.2 43.3 30.1

0.3 0.8 4.7 1.1 4.4

77 85 78 67 72

62.1 59.4 63.4 64.4 63.6

23.3 6.7 19.6 20.9 16.6

44.0 81.1

3.8 3.4

23.9 17.3 25.7

3.9 0.9 10.5 6.0 7.9

40.1 45.0

5.9 10.8

1,393 428 99

68 87 87 75 77

16.1 36.1 28.7 22.9 24.0

38.7 28.5 23.0 29.8 20.3

6.9 12.0 7.8 7.3 8.2

33.5 19.9 26.2

69.6 61.9 62.3 63.6 58.0

34.9 39.9

4.8 3.5 14.3 5.1 7.6

386 163 60 570

78 80 78 84 76

61.1 70.9 67.5 67.1 59.6

27.1 16.1 29.7 19.8 22.1

15.3 17.7 8.8 21.8 23.3

3.0 5.6 6.6 5.4 6.4

42.1 52.8 39.8 42.9 33.8

12.5 7.8 15.1 10.1 14.4

727 1,674

27 170

79 96

875¶Stenindustri Glasindustri Annan jord- och stenindustri . . .

2,223 137 118

Sågverksindustri Annan trävaruindustri

1,034 175

Pappersindustri Grafisk industri

343 30 262

Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri . . Läder-, hår- och gummivaruindustri Kemisk-teknisk industri Väg- och anläggningsarbete . . . Annan byggnadsverksamhet . . . . Kraft- och värmeproduktion . . . Sjöfart och fiske Kontors- och butikspersonal Lagerarbete

. . .

Hotell- och restaurangrörelse Landtransport

. . .

132 240 216

21.5 12.7 1.2

16.3 12.4 34.6 30.7 44.4

3.6 1.1 21.4 1.7 6.2

Allmän tjänst och fria yrken . . .

69 Husligt arbete Tillfällighets- och diversearbete . .

17 1,824

67.6 62.5

13,762

4.1¶Ungdom utan särskild utbildning .

Samtliga yrkesgrupper

120 Tabell 41. Procentuell fördelning på olika hjälpformer av sammaulagda antalet hjälpveckor under tiden '/i 1933—SI/7 1935. Långvarigt arbetslösa och övriga 1 . Hjälpveckornas fördelning på olika hjälpformer K a t e g o r i e r och å l d e r s g r u p p er

Långvarigt

Hjälpveckor i il av arbetslöshetsveckor

statastatligt kommu- kommunalt reservnalt reservarbete reserv- arbete arbete

ungdomshjälp

dagunder- komstöd munalt med under- Samma statsstöd bidrag

arbetslösa.

18—20

21—25

41.6 59.3

9.3 1.0

34.4 25.2

2.1 3.1 3.5

26.1 29.2 31.4

3.3 4.6 5.2

33.5 32.6 33.4

4.8 5.3 5.2

loo.o 100.0 loo.o

4.3 4.7 3.3

1O0.0

100.0 100.0

26—30

31—35 36—40

77.3 77.4

44.9 40.6

14.7 18.2 19.3

41—45

35.8 35.3 36.4

21.8 22.5 20.0

4.0 4.2

51—55

77.3 77.1 78.8

0.1 0.1 0.1

56-60 61—66 67—co

77.4 76.9 72.4

30.6 21.4 19.0

35.0 41.3 33.2

Samtliga åldersgrupper

15.8 1.4

29.3 25.7

100.0 100.0

28.3 31.8 34.2

46—50

Övriga

100.0 100.0

100.0 100.0

arbetslösa.

18—20

21—25

26—30

18.2 22.3

31—35 36—40

0.2 0.1 0.2

64.2 64.9

46—50

4.8 4.2

51—55

7.9 9.1

100.0 100.0 100.0

56-60

64.7 61.7 62.6

23.0 15.2

10.8 11.6

O.o

28.0 30.0 35.8

61—66 67—»

35.2 39.1 38.7

4.4 4.9 3.5

100.0 100.0 100.0

Samtliga åldersgrupper

41—45

1¶Se sid. 103.

3.0 4.5

100.0 100.0 100.0

121 Tab.

42.

Procentuell

Är och åldersgropper

fördelniug på olika hjälpformer av vartdera av åren 1933—1934—1935. Långvarigt arbetslösa.

antalet

hjälpveckor

HjälpveckornaB fördelning på olika hjälpformer Hjälpveckor i dag% av statsunder- komarbets- statligt kommu- komungmunalt stöd munalt löshets- reservnalt domsmed under- Summa veckor arbete reserv- reserv- hjälp statsarbete stöd arbete bidrag

1933 18—20 21—25 26—30 31—35 36—40 41—45 46—50

27.4 55.5

12.1 46.7

67.4 70.9 71.5

43.9 36.5 32.3 9«n 14 & 27.4 j 15.8

3.2 6.5 9.4 12.1 12.6

1.7 2.0

0.8 0.4

74.5 40.2

38.6 40.2 42.1

0.1 0.1

44.7 42.8 43.4

100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

44.5 52.5 43.7

7.7 4.2 5.0 6.9 7.8 6.7 7.6 7.1 5.7 4.8 2.2

56—60 61—66 67—0»

71.4 73.5 71.3

25.1 17.5 19.9

17.5 18.1 24.9

8.0 4.3 5.2 6.0 6.3 7.1 7.0 7.1 9.0

Samtliga åldersgrupper

1934 18—20 21—25 26—30 31—35 . . . . 36—40

47.4 64.1 76.7 79.9 79.7

44.7 62.8 56.7 46.0 42.2

10.6 10.7

10.1 1.4

30.1 21.9

23.7 28.4 31.0

37.1 36.7 37.7

2.8 3.2 3.4

0.2 0.1 0.1

31.0 21.1 18.3

26.8 29.9 41 a

4.2 5.2

3.3 3.5 2.5

100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

Samtliga åldersgrupper

0.2 0.6

32.4 31.6 33.0 34.6 40.3 30.6

2.6 1.6 2.2 3.5 3.6 3.7 4.2 4.2

67—co

80.1 79.9 81.3 81.0 79.2 74.5

15.6 19.7 20.7 23.8 24.2 21.6

1.9 1.6 1.7 2.4 2.5

60.0 73.0

60.7 70.7

12.1 14.3

81.7 84.0 83.5

62.9 55.1 50.2

20.7 24.7 27.1

100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

45.1 44.5 45.9

29.2 29.5 26.7

3.8 3.7 4.1

100.0 100.0 100.0

67—co

38.1 28.1 IS. 5

31.8 34.9 46.9

8.7 10.3 12.2 14.5 16.1 18.8 19.3 19.1 21.5 25.0 19.7

1.7 1.7 2.4 3.0 3.8

83.1 83.1 83.9 81.4 78.7 70.6

1.9 1.8 1.7 2.7 2.8 3.0 2.9 4.0 4.6 5.4 7.9

3.9 6.6 6.9

100.0 100.0 100.0

Samtliga åldersgrupper

lOO.o

71.1 70.9 73.2

41—45 46-50 51—55 56—60 61-66

5>SR

'

1AQ

100.0 100.0 100.0

1935 18—20 21—25 26—30 31—35 36-40 41-45 46-50 51—55 56—60 61—66

14.9 1.2 0.1

0.1 0.1 0.2 0.1 0.1 0.9

122 Tab. 43.

Procentuell fördelning på olika hjälpformer av antalet hjälpveckor vartdera av åren 1933—1934—1935. Övriga arbetslösa1.

År och åldersgrupper

Hjälveckornas fördelning på olika hjälpformer Hjälpveckor i dag% av statsunder- komkomarbets- statligt kommuungstöd munalt munalt domslöshets- reservnalt med under- Summa veckor arbete reserv- reserv- hjälp statsstöd arbete arbete bidrag

1933 1.4 0.4

69.0 42.4

43.0 48.6 51.6

17.1 19.3 17.2

6.0 5.7 7.6 8.4 8.8 11.2 9.8 11.6 11.0 12.8 10.3

7.0 3.7 4.0 4.7 4.8

100.0 100.0

100.0 100.0

48.fi 54.9 59.6

5.7 4.8 6.5 4.9 4.2 3.3

loo.o 100.0 loo.o 100.0

37.6 50.8

32.9 51.2

14.0 16.5

15.0 1.4 0.1 0.1 0.1 0.2 0.3

29.6 23.9

4.1 2.1 2.7 2.9 3.9

100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

36.1 39.9 37.9

3.6 3.1 3.8 3.4 4.1 2.1

100.0 100.0 100.0

30.0 31.4 41.0

4.4 4.9 5.3 5.8 5.7 6.2 6.4 7.3 8.0 8.8 9.7

60.0 63.9 64.8

44.4 36.4 30.8

19.8 23.5 25.6

66.6 68.0 67.4

27.8 28.1 28.3

68.1 64.1 66.8

27.6 29.1 24.8 22.4 15.8 9.3

49.0 58.4 64.6 67.4 69.6

39.4 55.7 51.2 43.0 36.4

5.8 5.8 7.3 8.0 7.2

23.2 2.5 0.3 0.1 0.2

100.0 100.0

35.7 36.6 32.4

0.1 0.1 0.1

28.7 20.7 12.7

19.8 22.0 19.0

5.6 5.0 5.2 5.4 6.7 6.0

100.0 100.0 100.0

68.3 65.2 63.9

8.8 8.0 9.4 9.6 12.0 15.9

11.0 12.1 13.8 15.8 17.8 17.8 17.5 18.4

3.4 2.5 3.0 3.5 5.0

69.3 68.3 67.6

17.2 21.4 24.4 29.6 33.4 32.0 32.8 34.5 36.2 38.6 46.4

21.7 42.8

11.4 38.7

51.6 54.4 55.8 56.8 58.5 57.0 57.7 55.5 56.0

35.1 24.9 21.6 18.8 20.7 18.1 18.4 8.8 9.6

18 20 21 25 26—30 31—35 36—40 41 45 46—50 51 55 56 60 61 66 67 co

Samtliga åldersgrupper

18 21 26 31 36 41 46 51 56 61

20 25 30 35 40 45 50 55 60 66

Samtliga åldersgrupper

5.2 9.1 10.2 13.4 13.1 16.1 15.0 14.5

0.2 0.1 0.3

48.1 49.7 49.0

100.0 100.0

loo.o

1935 18-20 21 25 26 30 31—35 36 40 41 45 46—50 51—55 56—60 61—66 67—co Samtliga åldersgrupper 1

Se sid. 103.

27.7 31.3 33.9 34.6 33.0 35.8

100.0 100.0 100.0

100.0 100.0 100.0

100.0 100.0 100.0

123 fab. 44. Antalet hjälpta långvarigt arbetslösa över 25 år, fördelade på yrkesgrupper och hjälpformer J /i 1933—31/? 1935. A. Statligt reservarbete. 1933 1934 Antalet Vi— 3 7? 1935 långvarigt HjälpHjälpHjälparbetsMedelMedellösa Antal ta i % antal Antal ta i % antal Antal ta i % över hjälp- av ar- hjälp- hjälp- av ar- hjälp- hjälp- av arbetsta betsta betsta 25 år lösa veckor lösa veckor lösa

Yrkesgrupper

Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarbete o. arbetsledn. Malmbrytning

361 41

37.0 36.9

49.9 65.4

35.1 34.5

183 237

236 18 433

43.9 79.7

32.8 34.4

24 438 862

76.1 49.6

1,261 66

78.6 52.8 67.5 57.5 50.0

53.4¶Metallindustri

1,578

29.8 35.4

Stenindustri

1,604 125 286

1,221

56 132 586

44.8 46.2 35.3

102 Läder-, hår- o. gummivaruind.

430 44 265 125 235

23.7 11.4 20.4 15.2 15.7

Kemisk-teknisk industri . . . Väg- o. anläggningsarbete . . Annan byggnadsverksamhet . Kraft- o. värmeproduktion . . Sjöfart o. fiske

246 1,488 647 134 300

43 532 141 39 76

Kontors- o. butikBpersonal . . Lagerarbete

445 314

28 42

Hotell- o. restaurangrörelse Landtransport

85 928 75

9 165 10

6.3 13.4 10.6 17.8 13.3

Tillfällighets- o. diversearbete

28 3,672

1 1,314

Samtliga yrkesgrupper

10,218

Glasindnstri Annan jord- o. stenindustri Sågverksindustri

1,658 210

Annan trävaruindustri . . . Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- o. beklädnadsindustri .

.

Allmän tjänst o. fria yrken . Husligt arbete

5 54 19 37

17.5 35.8 21.8 29.1 25.3

33.7 40.4

863 93

186 15

Jla 41.7

123 49

30.7 35.5 35.9 36.1 30.3

96 817 259

35.5 36.7

66 144

62.9 52.1

35.7 34.8 29.3

953 105

28.1 30.0

168 23

141 58

34.1 46.4 39.2 57.4

25.9 16.9

27.8 34.8

54.9 40.0 49.3 48.0

30.5 34.1 28.8

126 95 888 324 83 169

65.7 80.7 54.6

39.1 52.3 53.2 46.4 53.6 38.6 59.7 50.1 61.9 56.3

34.1 22.4

24.4 26.4

32.6 31.8

107 19 410 32

27.5 26.8

35-° 34.0

11 2,045

11 2,225

5,401 [ 33.2

8,6711 53.4 I 31.7 J 9,595 j 59.1

207 166 34 40

Anm.: Medisvala (magra) siffror avse medeltal, beräknade iå mindre än 10 hjälpta.

46.5 52.9 40.0 55.5 53.3 39.3 60.6 20.5

124 TAB. 4 4 ( f o r t s . ) .

LÅNGVARIGT ARBETSLÖSA ÖVER 25 ÅR, FÖRDELADE PÄ HJÄLPFORMER ETC.

B.

Statskommunalt reservarbete.

1934 1933 Vi- - 3 1 / ? 1935 Antalet långvarigt HjälpHjälpHjälparbets- Antal ta i % Medel- Antal ta 1% Medel- Antal ta i % Medelantal antal antal lösa hjälp- av arhjälp- av ar- hjälp- hjälp- av ar- hjälphjälpöver betsbetsta ta betsta veckor veckor veckor 25 år lösa lösa lösa

Yrkesgrupper

40.7 26.9

29.4 19.6

97 5 121

396 55

44.0 40.2

23.4 48.0 53.5

20.1 24.8

16.1 16.8

25.2 16.0

207 15

48.1 34.1

20.8 16.5

254 14

59.1 31.8

17.2 15.4

117 51 118

24.9 32.4

128 44

48.3 35.2

17.0 23.0 13.5

70.3 37.4

171 540

69.5 36.3

15.6 17.6

28.0 21.2

51 116

38.1 38.7

19.8 16.4 18.2

24.4 17.9

24.0 18.3

108 5

Malmbrytning

15.5 9.8 21.4

11.6¶Ingenjörsarbete o. arbetsledn. .

381 361 41

12.5 23.4

Metallindustri

1,578

127 616

1,604

125 286

20.9 24.2

376 60

15.2 30.4

306 50

18.5 23.8

23.0¶Annan jord- o. stenindustri Sågverksindustri i Annan trävaruindustri

.

1,658 .. . .

Pappersindustri Grafisk industri Textil- o. beklädnadsindustri . Läder-, hår- o. gummivaruind. Kemisk-teknisk industri . . . Väg- o. anläggningsarbete . . Annan byggnadsverksamhet . Kraft- o. värmeproduktion . .

88 42

125 235

27.3 33.2 33.6 40.0

59.3 23.2

27.7 20.8 20.0

246 1,488

647 134

138 25 76

21.3 18.7 25.3

17.8 22.3

15.7 24.2 16.5

557 236 40 90

29.9 30.0

21.5 20.5

132 110

29.7 35.0

28.2 35.1 34.7 39.3

Kontors- o. butikspersonal . .

445 314

Hotell- o. restaurangrörelse

70 76 14 196 15

21.1¶Allmän tjänst o. fria yrken .

928 75

19.7 20.2

326 26

28 3,672

35.7¶Tillfällighets- o. diversearbete

20.6 20.5

11 1,405

S a m t l i g a y r k e s g r u p p e r 16,248 | 3,748

40.8 50.2

5,947

21.5 19.3

12.5 22.3

15.3 13.8 24.2 15.6

25.1 25.9 21.2 24.0

160 131

31 380

36.5 40.9

15.7 18.1

18.6 23.4

1,368

6,172

17.2¶Anm.: Medisevala (magra) siffror avse medeltal, beräknade på mindre än 10 hjälpta.

125 TAB. 4 4 ( f o r t s . ) .

LÅNGVARIGT ARBETSLÖSA ÖVER 2 5 ÅR, FÖRDELADE PÅ HJÄLPFORMER ETC.

C.

1933 1934 Antalet V i — 3 1 / ' 1935 långvarigt HjälpHjälpHjälp- MedelarbetsMedellösa Antal ta i % antal Antal ta i;K antal Antal ta i% över hjälp- av ar- hjälp- hjälp- av ar- hjälp- hjälp- av arbets- veckor ta ta bets- veckor ta bets25 år lösa lösa lösa

Yrkesgrupper

361 41 543

. 64 34 1 20

16.8 9.4 2.4 3.7

1,578

. . .

1,658 210

81 14 68 112 35

5.0 j 25.9

.

1,604 125 286

381¶Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarbete o. arbetsledn. Malmbrytning Metallindustri Stenindustri Glasindustri Annan jord- o. stenindustri Sågverksindustri Annan trävaruindustri

Kommunalt r e s e r v a r b e t c .

Pappersindustri

Läder-, hår- o. gummivaruind.

430 44 265 125 235

Kemisk-teknisk industri . . . Väg- o. anläggningsarbete . . Annan byggnadsverksamhet . Kraft- o. värmeproduktion . Sjöfart o. fiske

Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- o. beklädnadsindustri .

14.1 13.3

53 21

10 83

1.8 5.3

4.2 9.6

4.1 8.8

12.6 12.4

66 11 43 40 21

4-o 14.6 11.9

67 12 45 66 25

11.2 ! 14.4 23.8 !

6.8 16.7

14.4 14.7

•3-5 11.3 16.5 10.8

42 15.8 11 I 8.8

13.4 5.0

11.9 4.4

19 4 29

9.1 10.9

8.9 7-8 7.9

7 31

5.6 13.2

15-7 13.0

56 138 56 17 35

11.0 18.3

19 19

4.3 6.1

6 65

7.1 7.0 9.3

12 2 29 6 43

246 1,488 647 134 300

65 256

26.4 17.2 22.6 15.7 18.7

14.6¶Kontors- o. butikspersonal . .

34 Lagerarbete

314 85

7.6 19.1 9.4 14.2 14.7

11.8 13.9 16.6 12.6 11.6

7.1 14.3

7.1 9.4

15.6¶Samtliga yrkesgrupper 16,24S 2,072 j 12.8 j 15.0 I 1,2511

15.1 ! 1,148!

Hotell- o. restaurangrörelse . Landtransport Allmän tjänst o. fria yrken . Husligt arbete Tillfällighets- o. diversearbete

146 21 56

928 75

8 132 11

28 3,672

7.5 5.9 19.3 19.2

9.3 8.7 12.7 11.7

18.6 21.6 16.7 14.9 16.1 zo.8 13.9 10.9

II.0

2.4 10.0

2.8 4.5 10.9

4.8 18.3

61 24.8 135 9.1 42 6.5 6 4.5 32 10.7 23 20 6 51 6

5.2 6.4 7.1 5.5 8.0

— 326

8.9¶Anm.: Medisvala (magra) siffror avse medeltal, beräknade på mindre än 10 hjälpta.

— 7.1 I 10.6

126¶TAB. 44 (forts.). LÅNGVARIGT ARBETSLÖSA ÖVER 25 ÅR, FÖRDELADE PÅ H J Ä L P F O R M K R ETC.

D.

Dagunderstöd med statsbidrag.

1933 1934 Antalet V i — 3 1 / 7 1935 långvarigt Hjälp- Medel HjälpHjälparbetsMedellösa Antal ta i % antal Antal ta i % antal Antal ta i% över hjälp- av ar- hjälp- hjälp- av ar- hjälp- hjälp- av arbets- veckor ta betsta betsta 25 år lösa lösa veckor lösa

Yrkesgrupper

Jordbruk

41.7¶Skogshushållning

33.8¶Ingenjörsarbete o. arbetsledn. .

58.5¶Malmbrytning

69.1¶Metallindustri

1,578

1,088

21.7 15.9 33.) 28.6 30.4

Stenindustri

1,604

702 Glasindustri

43.8 55.2 60.5 70.4 60.5

20.6 29.3 21.8 29.9 31.6

22.9 12.4

1,216 128

48 109 818

306 31

71.2 70.5

163 23

1,658

1,167

. . .

127 319

Textil- o. beklädnadsindustri . Läder-, hår- o. gummivarnind.

430 44 265 125 235

74.2 65.9 66.8 60.0 62.6

Kemisk-teknisk industri . . . Väg- o. anläggningsarbete . . Annan byggnadsverksamhet . Kraft- o. värmeproduktion . . Sjöfart o. fiske

246 1,488 647 134 300

129 694 309 77 169

Kontors- o. butikspersonal . .

445 314

85 928 75

57 642 41

Tillfällighets- o. diversearbete

28 3,672

Samtliga yrkesgrupper

16,248

Annan jord- o. stenindustri

.

Sågverksindustri Annan trävaruindustri Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri

Lagerarbete Hotell- o. restaurangrörelse . Landtransport Allmän tjänst o. fria yrken . Husligt arbete

29 177

169 133 26

36.8 63.4

33.6 12.6

17 131

354 1,082

43.5 56.8

22.8 38.4 38.1 49.3 37.1

71 174

69.4 55.2 66.4

30.8 19.8

37.9 52.3 41.5 32.8

26.0 22.9

110 41 111

16.5 17.7

85 431

34.6 29.0

25.6 19.8

59 122

44.0 40.7

28.9 31.3

217 193 50 458

48.8 61.5 58.8 49.4 34.7

52.4 46.6 47.8 57.5 56.3

27.6 23.6 19.5 29.7 25.0

117 717 375

60.4 77.1 67.1 69.2 54.7

32.2 32.1 32.3 31.0 27.9

310 254 65 654 48

1,913

78.6 52.1

31.0 24.7

23 1,903

9,317

26.7 | 9,5181 58.6 | 21.0 | 5,912 | 36.4

77 179

47.6 48.2 58.0 57.5

76.6 70.6 64.0

26.6 23.4

82.1 51.8

25.9 17.8

26 14

1,111

127 TAB. 4 4 ( f o r t s . ) .

LÅNGVARIGT ARBETSLÖSA ÖVER 2 5 ÅR, FÖRDELADE PÅ HJÄLPFORMER ETC.

E.

Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarbete o. arbetsledn. Malmbrytning Metallindustri Stenindustri Glasindustri Annan jord- o. stenindustri Sågverksindustri . .

381 361

41 543 1,578

1.9 24.4 2.9 21.2

1,604 125 286

13 14

0.8 11.2

1,658 210

14.0 '4-7

47 6

12.3 1.7

9 6 33

2.5 14.6

•7-3

36 294

34.1 6.6 18.6

8.0 7.2 8.1

0.5 2.4 6.3

7-3 6.0 6.7

34 11.9 76; 4.6 32 15.2

5.9 9.0

15 31

6.5 31.8 18.9 24.8 16.2

13.7 16.9 16.1 17.3 16.2

40 21

15.1 16.8

10.2 15.8 40.8 16.4 15.7

12.6 18.6 23.2 15.8 13.3

85.6 31.8 37.6 25.3 24.0

17.6 15.2 17.8 16.5 22.2

430 44

Livsmedelsindustri

265¶Textil- o. beklädnadsindustri .

125 Läder-, hår- o. gummivaruind.

235¶Kemisk-teknisk industri . . Väg- o. anläggningsarbete . Annan byggnadsverksamhet Kraft- o. värmeproduktion . Sjöfart o. fiske

246 1,488 647 134 300

Kontors- o. butikspersonal . . Lagerarbetc Hotell- o. restaurangrörelse Landtransport

445 314 85 928

100 32 235

Allmän tjänst o. fria yrken .

28 3,672

6 469

S a m t l i g a y r k e s g r u p p e r 16,248

2.292¶Tillfällighets- o. diversearbete

'5-7 15.9 12.1 14.9

Grafisk indnstri

Husligt arbete

7 10 16

Pappersindustri

Anm.:

understöd.

1933 1934 AntaU-t V i — 3 1 / ' !935 långvarigt HjälpHjälp- MedelHjälparbetsMedelMedellösa Antal ta i % antal Antal ta i % antal Antal ta i % antal hjälpav arhjälpav arav arhjälpöver hjälphjälpta bets- veckor ta bets- hjälpbets- veckor ta 25 år lösa lösa veckor lösa

Yrkesgrupper

Annan trävaraindustri

Kommunalt

28 14 50! 311 38

235 264 22 47

6.1 15.6 0.7 12.0 10.8

11.8 8.4 5.7 7.4 12.2

18 66 26

11.3 16.7 12.2 13.0 12.8

26 13 44 31 41

6.0 29.5 16.6 24.8 17.4

8.4 9.0 8.1 12.4 7.1

207 194

8.5 13.9 30.0

13.1 12.4 16.2

25 165

8 48

6.0 16.0

10.2 11.1 17.9 11.2 15.3

10.5 7.0 10.6 3.9 6.5

73 52 14

16.4 16.6 16.5

177 10

19.1 13.3

8.1 6.5 9.5 7.6 12.8

116 15 46

16.2 13.5 17.9 12.3 16.8

98 55 26 141 13

17.5 30.6 15.2 17.3

14.3 9.5

14.1 I 16.8 j 1,7861 11.0 j 12.5

1,727

8.2¶Mediawala (magra) siffror avse medeltal, beräknade på mindre än 10 hjälpta.

128¶Tab. 45. Hela antalet långvarigt arbetslösa, hjälpta med enbart statligt reservarbete. Vi— 3 1 /' 1935

31 /7 1935 Hela antalet i under- Antal Antal Antal Antal sökningen enbart i i % avenbart i i % av enbart i i % av enbart i ingående statligt lång- statligt lång- statligt lång- statligt långvarigt reserv- varigt reserv- varigt reserv- varigt reservarbetslösa arbete arbets- arbete arbets- arbete arbets- arbete syssel- lösa syssel- lösa syssel- lösa sysselsatta satta satta satta

Län

. . .

2,074

25.0 17.5 22.9 21.3 26.3

306 70 25

Östergötlands Jönköpings

103 22 27 37 52

15.7¶Södermanlands . . . .

655 229 118 356 361

46.7 30.6 21.2 46.1 26.0

Kronobergs

141¶Kalmar Gotlands

711 11

275¶Blekinge

1,408 184

723 65

51.3 35.3

782 78

55.5 42.4

829 Kristianstads

Stockholms stad Stockholms Uppsala

164 94

93¶Malmöhus

1,327 291 1,406

101 40 59

7,6 13.7 4.2

146 48 67

11.0 16.5 4.8

333¶Hallands Göteborgs stad . . . . Göteborgs och Bohus län i övrigt Alvsborgs

1,974

574 90

29.1 23.5

1,061

383¶Skaraborgs Värmlands

249 1,143

18 322 203

28 312 297

7.2 28.2 25.0 27.2 19.4

11.2 27.3 36.5 31.0 29.4

126 223 53 169 236

11.1 8,1 29.8 42.9 17.8

Örebro

813¶Västmanlands Kopparbergs

. . . .

Gävleborgs Västernorrlands

. . .

Jämtlands Västerbottens Norrbottens

Vi 1933—

184 1,068 1,138 2,749 178

. . ..

394 1,323

Summa

21,014

57 314 157 298 78 143 480

13.8 10.8 43.8 36.3 36.3

74 261

49.1 38.7 58.9 50.5 25.1 25.4 18.6 53.7 31.3

426 668 81 179 794

37.4 24.3 45.6 45.4 60.0

3,7461 17.8 | 4,7811 22.8 | 7,899! 37.6

3,108

129 1

Tab. 46. Övriga arbetslösa med enbart en hjälpform. 1933

Hjälpformer och kommuntyper

V i - 8 1 h 1935

i % av ani % av ani % av anAntalet talet undei Antalet talet undei Antalet talet under med enban året med med enban året med med enbart året med en hjälp- ifrågava- en hjälp- ifrågava- en hjälp- ifrågavaform form rande rande form rande hjälpta hjälpta hjälpform hjälpform hj älpta hjälpform övriga övriga hjälpta hjälpta övriga hjälpta arbetslösa arbetslösa övriga övriga arbetslösa övriga arbetslösa arbetslösa arbetslösa

Statligt reserva rbete Städer med över 100,000 inv. . . 30,000—100,000 > . . 20,000— 30,000 . . .

9 12

36.4 35.5 34.8

28 36

12.6 13.0

144 135

17.5 39.1

33.0 24.4

114 271

79.2 47.8

838 575

32.4 52.2 68.7

1,208 1,232 674

55.2 71.2

jordbrukskommuner . .

41.4 63.2 71.2

513 486

82.0¶Summa

1,439

2,236

3,826

15 60 21 214

9.7 32.8 13.7 27.9 41.7

23 373

22.8 44.1

1,237 821

59.5 74.2

5,000— 20,000 » . . högst 5,000 > . .

11 48 12

Landskommuner industrikommuner. . . blandade kommuner . .

348¶Statskommunalt res '.rvarbete Städer med över 100,000 inv. . . 7 30,000—100,000 > . . 20 20,000— 30,000 » . . 16 35

23.8 18.6 28.2 41.2

Landskommuner industrikommuner. . . blandade kommuner . .

173 218

24.5 46.0

jordbrukskommuner . .

29.2 48.6 63.0

77.4¶Summa

1,918

3,133

57.5¶Dagunderstöd med st itsbidrag Städer med över 100,000 inv. . . 311 30,000—100,000 » . . 164 20,000— 30,000 > . . 68

36.1 24.2

53.9 37.8

9.4 8.2

5,000— 20,000 > . . högst 5,000 > . .

60 541

5,000— 20,000 > . .

97 50 227

högst 5,000 > . . Landskommuner

20.0 24.5 18.4

industrikommuner. . . blandade kommuner . .

1,822 958

jordbrukskommuner . .

62.8 66.7 51,7

783 385 121

28.6 29.2

Summa |

3,942

2,124

1¶Se sid. 66.

9—368434

23 23 103

14.6 16.4

526 208

29.0 36.4

1,043

130¶Tab. 47. Antalet arbetslösa, hjälpta enbart genom »annan fattigvård». Vi-» 1 /? 1935

1933 Antalet hjälpta enbart genom »annan fattigvård»

i % av antalet arbetslösa under året

1.3 1.9 3.3 1.0 0.2

37 16 16 35

0.6 0.9 1.4

113 68 68

0.8 0.9 1.4

72 32 44

0.5 0.4 0.9

0.9 0.4

69 3

i % av antalet arbetslösa under året

Antalet hjälpta enbart genom »annan fattigvård»

i % av antalet arbetslösa nnder året

Antalet hjälpta enbart genom »annan fattigvård»

i % av antalet arbetslösa under året

2.9 5.1 3.8 2.7 1.1

92 51 29 66 4

1.6 3.1 2.7 1.5 0.7

77 33 38 44 1

industrikommuner

blandade kommuner

129 74

jordbrnkskommuner

1.0 1.0 1.3

Summa

281 44

1.7 0.9

148 Antalet hjälpta enbart genom »annan fattigvård»

Kommuntyper

Städer med över 100,000 inv. 30,000—100,000 » 20,000— 30,000 > 5,000— 20,000 » högst 5,000 »

160 80 38 109

1933—1935

0.8¶Landskommuner

Därav långvarigt arbetslösa över 25 år under 26 år

. . . . . .

131 IX. Klientelets arbetsförhet. Bedömandet av arbetslöshetsklientelets arbetsförhet har otvivelaktigt varit utredningens svåraste uppgift. Själva uttrycket »arbetsförhet» är i hög grad svävande och mångtydigt. Även en person med lyte kan för lösandet av vissa uppgifter vara fullt arbetsför, och en sjuk människa kan understundom uträtta en fullgod arbetsprestation. Arbetsvilja, initiativ och förmåga att planlägga arbetet kunna uppväga de hinder, som en svag fysik uppställer. I den allmänna undersökningen har uppgiften begränsats till frågan om den arbetslöses rent fysiska förutsättningar, övriga egenskaper, vilka påverka hans duglighet som arbetare, ha i vissa kommuner varit föremål för studium i samband med specialundersökningen rörande orsaken till arbetslösheten. De arbetslösas egna uppgifter ha granskats av vederbörande kommittéer, som dessutom haft att på formulären anteckna sin uppfattning om vederbörandes arbetsförhet. Den arbetslöse har tillfrågats, huruvida han är arbetsför i sitt yrke, om han är arbetsför i grovarbete, om han lider av bestående lyte eller försvagad hälsa, som försvårar för honom att erhålla arbete, och slutligen om han uppbär pensionstillägg eller livränta på grund av olycksfall och i så fall med vilket belopp. Givet är, att även med fullständiga och exakta svar på dessa frågor vore icke frågan om de arbetslösas fysiska möjligheter till fullgoda insatser inom produktionen uttömmande besvarad. Bland annat behövdes ett jämförelsematerial, där en arbetaregrupp, sammansatt ur samma åldrar och med likartade yrken, kunde jämföras med arbetslöshetsklientelet. Först med tillgång härtill förelåge möjlighet att bedöma, huruvida lyten och sjukdomar vore tillfinnandes i större utsträckning bland de arbetslösa än hos de i näringslivet sysselsatta. Något sådant jämförelsematerial står icke till förfogande. Däremot skulle beträffande de yngsta åldersklasserna vissa jämförelser kunna göras med kassationsprotokollen vid inskrivningen av värnpliktiga, vilket emellertid ej medhunnits. Det synes för övrigt påtagligt att även med tillgång till ett exakt och uttömmande material, kompletterat med läkarundersökning av hela klientelet, svårigheter säkerligen skulle ha mött att få den fysiska arbetsförheten fullt riktigt bedömd. De arbetslösa ha indelats i fyra grupper: arbetsföra i såväl yrket som grovarbete, arbetsföra endast i yrket, arbetsföra endast i grovarbete och icke arbetsföra. Vid denna gruppering har man sökt att troget följa primärmaterialet. En person har sålunda icke betecknats som »icke arbetsför», såvida icke han själv eller kommittén förklarat, att hans arbetsförmåga vore nedsatt. Även en mycket gammal person har upptagits såsom arbetsför, där icke arbetslöshetskommittén gjort någon anteckning av t. ex. följande lydelse: »Minskad arbetsförhet på grund av ålder». I dylika fall har överflyttning till grupp »icke

132 arbetsföra» ägt rum. Emellertid ha i vissa fall primäruppgifterna varit mera svårbedömbara. Detta har gällt sådana, som hänförts till gruppen »arbetsföra endast i yrket». Här har ibland den arbetslöses uppgifter stått emot arbetslöshetskommitténs. Den arbetslöse har kunnat förklara sig endast vara arbetsför i sitt yrke, under det att kommittén ansett honom vara arbetsför såväl i grovarbete som i yrkesarbete. Som regel har undersökningen därvid följt kommitténs uppfattning, om icke av blankettens övriga uppgifter framgått, att den arbetslöses varit rimligare. På grund av svårigheten att fixera gränslinjen mellan grupperna »arbetsföra i såväl yrket som grovarbete» 1 och »arbetsföra endast i yrket» kunna förskjutningar mellan dessa båda grupper tänkas; däremot torde gruppen »yrkesarbetare endast arbetsföra i grovarbete» riktigare återspegla läget. I åtskilliga fall h a r den arbetslöse motiverat, av vilken anledning han icke anser sig arbetsför i sitt yrke, t. ex. sjömän, som icke tåla sjön, skogsarbetare, som lida av ischias, reumatisk sjukdom, etc. Resultatet av bearbetningen av de direkta frågor, som beröra arbetsförheten, framgår av Tab. 48 och 49 (sid. 139), där arbetsförheten sammanställts med ålder och med hjälpform den 31 juli 1935. I stort sätt kan sägas, att dessa tabeller med ovan angivna undantag återspegla arbetslöshetskommittéernas uppfattning om de hjälpsökandes arbetsförhet. Det har redan framhållits, att bedömandet av en persons arbetsförhet är en vansklig uppgift. Då såsom villkor för åtnjutande av statlig eller statsunderstödd arbetslöshetshjälp är föreskrivet, att den hjälpsökande skall vara arbetsför, får det icke anses uteslutet, att den mindre arbetsföre överskattar sin egen arbetsförmåga. Likaså kan det synas naturligt för en arbetslöshetskommitté att i fråga om gränsfall eller nära gränsen liggande fall bedöma arbetsförheten så gynnsamt som möjligt. De resultat, för vilka här nedan redogöras, torde därför böra bedömas i belysning av vad nu anförts. De förhållanden, varunder uppgifterna om arbetsförhet tillkommit, göra, att ojämnheter kommittéerna emellan kunna föreligga i fråga om bedömningsprinciperna. Man måste därför räkna med, att tendensfel föreligga för lokalt begränsade områden eller för vissa grupper i klientelet. Med hänsyn till undersökningsmaterialets omfattning och till att bedömningen verkställts av ett stort antal personer, fördelade över hela landet, bör man emellertid vara berättigad förutsätta, att sådana felaktigheter uppträda jämnt fördelade i olika riktningar. Med reservation för vad ovan sagts om att en viss grad av liberalitet torde känneteckna bedömningen över lag, synes man emellertid våga betrakta de erhållna resultaten som i stort sett nöjaktiga. En allt för långt driven bearbetning torde emellertid ej vara tillrådlig, och på grund härav har kommissionen icke vågat ur detta material draga några slutsatser beträffande den nedsatta arbetsförhetens frekvens inom olika yrken. Det har ovan framhållits, att föreliggande undersökning av arbetsloshetsi Beträffande definition av begreppet »grovarbetare» se sid. 36.

133 klientelet endast med svårighet låter sig jämföra med tidigare undersökningar. Emellertid synes det dock vara av intresse att här angiva de resultat beträffande klientelets arbetsförhet, vartill de verkställda arbetslöshetsräkningarna kommit, närmast 1927 års arbetslöshetsräkning. Med hänsyn till att vid denna räkning de personer, som ansetts vara praktiskt taget oförmögna till arbete, utmönstrats ur materialet, torde den grupp omfattande 2,828 män, vilka där redovisats såsom »ej fullt arbetsföra», närmast få anses motsvara de 2,056 personer, som i förevarande undersökning angivits såsom »icke arbetsföra» eller »arbetsföra endast i yrket eller endast i grovarbete». Vid den nu verkställda undersökningen torde nämligen på grund av såväl de för hjälpverksamheten gällande föreskrifterna som tidpunkten för undersökningens verkställande helt arbetsoförmögna endast i ett betydelselöst antal undantagsfall återfinnas bland de arbetslösa. Enligt de officiella redogörelserna för 1909, 1910 och 1927 års arbetslöshetsräkningar utgjorde antalet personer med nedsatt arbetsförmåga vid 1909 års arbetslöshetsräkning 3.5 % av totalantalet » 1910 » » 2.4 % » » » 1927 » » 5.o % » » Vid den nu verkställda undersökningen har utrönts, att häremot svarande uppgift är 5.1 %>. Här nedan lämnas vidare en sammanställning av de icke fullt arbetsföras procentuella fördelning på åldersklasser enligt 1927 års räkning och 1935 års undersökning. 14—20 år 1927 års arbetslöshetsräkning . . . 1.6

21-30 år 2.8

31—40 år 4.6

41—50 år 7.1

51—60 år 10.4

61—70 år 16.7

71—to år 27.1

16—20 år 1935 års arbetslöshetsundersökning 2.1

21—30 år 2.4

31—40 år 4.1

41—50 år 6.3

51—60 år 9.6

61—66 år 16.0

67—to år 18.3

Det siffermässiga resultatet av den nu verkställda undersökningen, sådant det framgår av tabellerna, bestyrker att arbetsförheten, med här ovan (sid. 132) anförd reservation, blivit något så när riktigt bedömd. Specialundersökningen har även beträffande de kommuner, där arbetsförhetsuppgifterna bearbetats, givit vid handen, att så är fallet i fråga om flertalet av de faktorer, som påverka arbetsförheten, dock ej i fråga om åldern. För denna avvikelse redogöres å sid. 137 f. Av Tab. 49 (sid. 139) framgår, att antalet icke arbetsföra inom olika hjälpformer varierar på ett naturligt sätt. Medan 0.8 % av i statligt reservarbete sysselsatta betecknats såsom icke arbetsföra — ett i och för sig anmärkningsvärt förhållande — utgjorde procentsatsen för de i kommunalt reservarbete sysselsatta 5 % och för de kommunalt understödda 7.8 % samt för arbetslösa, åtnjutande annan fattigvård, 9.1 % . Hur de 875 personer, vilka betecknats såsom icke arbetsföra, fördelade sig på olika hjälpformer framgår av efterföljande sammanställning.

134 De icke arbetsföras fördelning TT • •• i c A 3 i / i QOÄ H i a 1 p f o r m e r den •>/, 193o Statligt reservarbete Statskommunalt reservarbete Kommunalt reservarbete Ungdomshjälp Dagunderstöd med statsbidrag Kommunalt understöd Annan fattigvård Ohjälpta

på olika

hjälpformer. Procentuell fördelning 15.3 19.0 12.4 1-5 0.7 7.4 7.2 36.5 Summa 100.0

Fördelningen av de 1,181 till olika yrkesgrupper hänförda personer, som betecknats såsom arbetsföra endast i yrket eller endast i grovarbete, åskådliggöres här nedan. De endast

i yrket

eller endast

i grovarbete

arbetsföras

fördelning

på olika

„ • , «,, , m e H j ä 1 p f o r m e r den 31A 1935 Statligt reservarbete Statskommunalt reservarbete Kommunalt reservarbete Ungdomshjälp Dagunderstöd med statsbidrag Kommunalt understöd

hjälpformer.

Procentuell fördelning 25.4 16.6 4.5 I- 8 2.5 13.1

Annan fattigvård Ohjälpta Summa

12.1 24.6 100.0

En viss kontroll på arbetslöshetskommittéernas bedömning av arbetsförheten erhålles genom bearbetning av de arbetslösas uppgifter rörande förekomsten av bestående lyten eller sjukdomar. Hela antalet personer med lyten, varmed här förstås icke endast lyte i vanlig mening utan även kronisk sjukdom, medförande nedsättning av arbetsförmågan, framgår av nedanstående sammanställning, där sagda personer fördelats på de olika åldersklasserna. Förekomsten

av lyten och bestående

sjukdomar

Åldersgrupper

Hela antalet arbetslösa

16—17 18—20 21—25

inom

olika

därav

med

åldersgrupper. lyte eller

s nk

J dom

antal

p r 0 C ent

372 2,877 6,806

4 40 154

1.1 1.4 2.3

26—30 31—35 36-40

6,727 5,451 4,188

203 235 217

3.0 4.3 5.2

41—45 46—50 51—55 56-60 61—66 67—to

3,283 3,162 2,773 2,495 1,897 301

201 226 235 231 154 21

6.1 7.1 8.5 9.3 8.1 7^0

1,921

4.8¶Summa 40,332

.

135 Av de 1,921 arbetslösa med lyten falla 431 på icke arbetsföra, d. v. s. ungefär hälften av de icke arbetsföra äro behäftade med lyte. Hur lytena fördela sig på olika åldersgrupper och arbetsförhetsgrupper framgår av efterföljande sammanställning, Förekomsten av lyten bland arbetslösa, vilka betraktats som fullt arbetsföra eller arbetsföra endast i yrket eller endast i grovarbete. Fullt arbetsföra i n m t arDetMora

• 16—17 18—20 21—25 26-30 31—35 36-40 41—45 46—50 51—55 56-60 61—66 67—to

""

hela antalet 364 2,818 6,652 6,553 5,264 3,980 3,105 2,935 2,534 2,232 1,593 246 Summa 38,276

därav med lyten 2 23 92 117 145 116 116 122 114 136 74 12

Arbetsföra endast i yrket eller endast i grovarbete hela an- härav med talet lyten 1 — 19 2 79 20 112 49 120 49 141 52 135 56 147 56 156 68 132 37 127 30 IH 2

1,069

1,181

421¶Då begreppet bestående lyte eller sjukdom får anses vara svävande, har, i avsikt att giva en bättre föreställning om dess innebörd, en uppdelning gjorts efter lytenas eller sjukdomarnas art. Resultatet återgives här. Sjukdomar och lyten Hjärtsjukdomar Lungsjukdomar Magsjukdomar Reumatiska sjukdomar Ögonsjukdomar Dövhet Bråck Arm- och benlyten Epilepsi Psykiska sjukdomar Allmän svaghet Övriga BJukdomar och lyten Livränta uppgiven men sjukdom eller lyte ej angivet

pe^ner 78 55 163 144 252 106 - . . . 38 303 10 103 92 182 395

Summa 1,921 En viss kontroll på uppgifterna rörande arbetsförheten kan erhållas genom att granska förekomsten av lyten länsvis; en sådan sammanställning lämnas här nedan. Stockholms stad intar som synes jämte Södermanlands län en särställning.

136¶Stockholms stad

Antalet arbetslösa med lyte eller sjukdom i procent av hela antalet arbetslösa 9.9

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

6.8 4.5 9.1 5.6 7.7

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

4.8 5.5 3.6 4.8 5.2

Malmö stad Malmöhus län i övrigt . . . . Hallands

6.2 6.2 5.6

Län

Antalet arbetslösa med lyte eller sjukdom i procent av hela antalet arbetslösa

Län

Göteborgs stad Göteborgs o. Bohns län i övrigt

3.4 3.6

Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands

5.0 7.0 3.1 6.1 5.9

Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

3.4 3.6 3.3 3.5 4.1 3.4

Antalet livräntetagare uppgick till 611, varav dock uppgifter å beloppet saknas för 3. Det sammanlagda uppgivna årliga beloppet för livräntorna utgjorde 120,899 kronor, därav för Stockholms stad 10,512, för Blekinge län 11,114, för Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs stad 30,395 och för Västernorrlands län 14,019 kronor. Då livräntorna variera från mycket obetydliga belopp till över 900 kronor pr år, ger ett medeltal föga upplysning om deras betydelse. En bättre föreställning härom erhålles genom nedanstående fördelning av livräntorna i storleksgrupper. Årligt livräntebelopp kronor under 100 100—199 200—299

Antal livräntetagare 131 183 162

300—399 400—499 500—599

71 31 16

600—699 700—799

6 3

800—899 900 och däröver

3 2 Summa

608¶I Tab. 50 och 51 (sid. 140) har uppdelning gjorts av livräntor utgående till fullt arbetsföra och endast delvis arbetsföra, fördelade på åldersgrupper. Den arbetslöses möjligheter att erhålla arbete på öppna marknaden påverkas även av andra individuella faktorer än hans rent fysiska arbetsförhet. Så-

137 som tidigare framhållits, har vid det bedömande av arbetsförheten, som företagits i samband med den allmänna undersökningen, hänsyn tagits endast till de fysiska förutsättningarna. Härutöver kan arbetsförheten vara beroende av psykiska och moraliska faktorer, och möjligheten att erhålla arbete i öppna marknaden kan även vid god arbetstillgång påverkas av ålder, familjeförhållanden m. m. Så synes det t. ex. numera vara svårt för arbetare, som uppnått 40 års ålder, att erhålla anställning inom vissa industrier (se ovan sid. 68). I samband med specialundersökningen angående orsaken till arbetslösheten har den till buds stående möjligheten att erhålla en kontroll på och komplettering av uppgifterna om arbetsförheten och en uppfattning om de arbetslösas förutsättningar för att erhålla arbete i öppna marknaden utnyttjats. Såsom å sid. 191 f. framhålles, har det emellertid av viss anledning ej låtit sig göra att nu publicera resultaten av den av Stockholms stads arbetslöshetskommitté verkställda bedömningen av dessa faktorer. Vad här nedan säges hänför sig sålunda icke till specialundersökningen av stockholmsklientelet. Vid specialundersökningen har givetvis det enskilda fallet kunnat behandlas noggrannare än vid den allmänna undersökningen, och då lämnade skriftliga upplysningar kunnat kompletteras med muntliga sådana, inhämtade på olika håll, böra resultaten bättre ansluta sig till de verkliga förhållandena. Som allmänt omdöme kan sägas, att den vid den allmänna undersökningen verkställda bedömningen av klientelets arbetsförhet i stort sett visat sig vara utförd med rimlig noggrannhet ifråga om flertalet faktorer, vilka inverka nedsättande på arbetsförheten. Undantag härifrån utgöres av åldern. Det får icke anses förvånande, att den till hög ålder komne arbetslöse själv anser sin arbetsförmåga obruten, även då en rätt väsentlig nedsättning i densamma kan föreligga. Vid specialundersökningen har nedsatt arbetsförhet till följd av ålder visat sig vara för handen i väsentligt större utsträckning än som framgår av den allmänna undersökningen. Fullständig överensstämmelse mellan resultaten kan icke väntas på grund av att bedömningen av arbetslösheten vid specialundersökningen ägt r u m med tillgång till ett fylligare material, vartill kommer att vid den sistnämnda en viss hänsyn kunnat tagas även till andra faktorer. Det senare gäller framför allt personer, som i den allmänna undersökningen redovisats som arbetsföra endast i yrket eller endast i grovarbete. Denna senare grupp, som till huvudsaklig del utgöres av kontors- och butikspersonal, typografer etc. rymmer ett stort antal personer, vilka i specialundersökningen fullt riktigt hänförts till arbetsföra. Dessutom har såsom ovan framhållits i den allmänna undersökningen flertalet arbetslöshetskommittéer synbarligen icke meddelat sin uppfattning om bristande arbetsförhet, framkallad av för hög ålder. Kommittéerna ha tydligen ansett, att åldersuppgiften i och för sig varit tillräcklig för bedömandet av arbetsförheten. Då emellertid vid bearbetningen en person betraktats som icke arbetsför, endast då uppgift härom funnits i primärmaterialet, följer härav, att åtskilliga personer över 50 år i den allmänna undersökningen angivits som arbetsföra, trots att

138 de på grund av sin ålder haft nedsatt arbetsförhet. Detta framgår även i specialundersökningen (se Tab. 85, sid. 201), där 8.0 % av det däri ingående klientelet befunnits ha minskad arbetsförhet på grund av ålder, under det att 3.5 % haft minskad arbetsförhet på grund av sjukdom eller lyte. Framhållas bör emellertid, att de vid specialundersökningen utvunna resultaten närmast avse att klargöra förhållandena inom olika arbetslöshetstyper och att de sålunda icke kunna utan vidare anses som representativa för riket i dess helhet. Det torde dessutom böra observeras, att bland dem, vilka i den allmänna undersökningen redovisats såsom arbetsföra men med sjukdom eller lyte, ett ganska stort antal utgöres av personer med även eljest nedsatt arbetsförmåga och sålunda med begränsade möjligheter att erhålla arbeta på den öppna arbetsmarknaden. Till dessa spörsmål finnes anledning att återkomma i samband med redogörelsen för specialundersökningen (sid. 191 ff.).

139 Tab. 48.

De arbetslösas fördelning med hänsyn t i l l ålder och arbetsförhet. Grovarbetare '

Arbetsföra endast i yr- Icke arbetsket eller arbetsarbetsföra arbets- föra endast i föra i föra i endast % av icke icke icke grov1 säväl i yrket antalet yrket on- endast ar- arbets- ar- yrket eller en- ar- arbete i arbetsbets- % av ansom dast i grov- bets- föra bets- som dast i föra talet ar- lösa föra i arbete föra grovgrov- grovbetslösa arbete yrket arbete arbete Yrkesarbetare

Åldersgrupper

16—17

18-20 21—25

920 3,782

26—30

4,339

31—35

3,615

36—40

2,761

41—45 46-50

2,144

51—55

1,685

56—60 61-66

1,469

Tab. 49.

De arbetslösas

10 24

den 31 juli 1935

364 2,818 6,652

1 19 79

7 40 75

6,553 5,264 3,980

112 120 141

62 67 67

2.2 3.4

0.9 1.2 1.6

43 80 83

4.1 4.6 5.6

1.3 2.5 3.0

131 177 43

5.3 6.7 4.0

127 12

9.3 14.3

14,372 443 [ 38,276 1,181

31 30

2,214 1,649 1,219

961 979 849

22 38 44

3,105

2,935

2,634

58 72 22

1,593

117 105 9

15 22 3

105 21

23,904 1,006

med

hänsyn

37 29

0.7 1.2 1.7

1.9 1.4 1.1

t i l l hjälpform ( 31 /7 1935) och arbetsförhet.

Arbetsföra endast i yr- Icke arbetsarbetsföra ket eller arbetsarbets- föra endast i föra i föra i endast % av icke icke säväl icke i säväl grov- antalet i yrket yrket en- endast ar- arbets- ar- yrket eller en- ar- arbete i arbetsbets- som bets- % av ansom dast i grov- bets- föra föra grov- dast i föra talet ar- lösa i arbete föra grovgrovarbete arbete betslösa arbete yrket Grovarbetare l

Yrkesarbetare

H j ä l p f o r m e r

7 33 50

21 42 39

fördelning

300 1,898 2,870

7 25

1,008 161 Summa

88 105 119

121 126 132

1,956

67—to

1 14 69

Summa

Statligt reservarbete . . . 10,203 Statskommunalt reservarbete 5,260 Kommunalt reservarbete . . 1,229 Ungdomshjälp 153 Dagunderstöd med statsbidrag 529 Kommunalt understöd . . . 516

245¶Annan fattigvärd Ohjälpta

140 248

304 5,710

146 30 15 30 152

Summa 23,904 1,006 1 Definition se sid. 36.

Summa

575 21 214

3 42

37 159

184 2,939

8,649

1.8 2.2 2.5 2.0 5.1 16.3 20.6 3.1

432 14,372 443 38,276

1,181

55 49 23

63 84 56 1 4

6,450 3,221 768

71 82 53 12 2 37 26 160

16,663 8,481 1,997 728 560

15 30

134 166 109 13 6

730 488

155 143

66 63

195 63

1.9 5.0 1.7 1.0 7.8 9.1 3.4

140 Tab. 50.

Antalet arbetsföra, uppbärande livränta. livräntebelopp.

Fördelning efter ålder och

K r o n o r Åldersgrupper under 100

600— 7 0 0 - 800 och Summa 699 799 över

100— 200— 300— 400— 5 0 0 199 299 399 499 599

16—17 18—20

21—25

26-30

31-35

36-40

41—45

46—50

51—55

56—60

61-66

67-to

'

Summa

4 4

28 1

50 1

68 47 57

61 54

64 43 7

483¶Tab. 51. Antalet endast i yrket eller endast i grovarbete arbetsföra, uppbärande livränta. Fördelning efter ålder och livräntebelopp. i

Åld e r s g r u p p e r

r

o

n

under 100— 200— 300— 400— 5 0 0 100 199 299 399 499 599

16—17 18—20 21—25

—

26—30 31-35 36—40

2 1

41—45 46-50 51—55

— —

—

o

r 600— 700— 800 och Summa över 699 799

—

__ 1

—

—

1 5

2 1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

— —

— — —

56-60 61-66

5 1

67—CD .

— 6

1 5 11 7

2 Summa

4 3 10

—

—

—

—

—

—

— — —

5 3 51

141 X.

Inflyttningsförhållanden.

För de arbetslösas inflyttningsförhållanden redogöres i Tab. 53 (sid. 142). Indelning har därvid skett i två huvudgrupper, nämligen 1) Födda och alltjämt boende i vistelsekommunen. 2) Inflyttade i vistelsekommunen. Som undergrupp till grupp 2) ha upptagits födda inom men utflyttade från och därefter åter inflyttade till vistelsekommunen. Då kommuntypen torde vara i hög grad avgörande för rörligheten hos befolkningen, har materialet fördelats på olika kommuntyper. Av Tab. 52 (sid. 142) framgår, att för hela riket 52.3 °/o av klientelet sedan födelsen varit bosatta inom vistelsekommunen. För de olika kommuntyperna skiftar denna procentsats i hög grad, från jordbrukskommunernas 71.8 % ned till storstädernas 35.7 °/o. 2,816 personer, utgörande 7.0 % av hela antalet, tillhöra ovannämnda kategori av födda inom kommunen men utflyttade och åter inflyttade. Icke mindre än 59.3 °/o av klientelet äro sålunda födda inom den kommun, i vilken de vistades vid undersökningstillfället. Här erinras om att med »vistelsekommun» förstås den kommun, i vilken den arbetslöse är anmäld arbetslös. Nu nämnda uppgifter torde giva en god bild av rörligheten hos det i undersökningen ingående arbetslöshetsklientelet. Då det emellertid kan vara av intresse att se, i vad mån denna rörlighet överensstämmer med in- och utflyttningsförhållandena för riket i dess helhet, sammanställas här nedan antalet män i åldern 16—65 år enligt 1930 års folkräkning med antalet arbetslösa. Dessa uppgifter avse inom kommunen födda i procent av hela antalet. I vistelsekommunen födda i % av hela antalet Städer Landsbygd Hela riket Antalet män i åldern 16—65 år enligt 1930 års folkräkning . . 37.8 52.5 47.6 Hela antalet i undersökningen ingående arbetslösa 46.2 66.2 59.3

Visserligen avse nyssnämnda uppgifter i fråga om antalet män endast åldrarna 16—65 år, medan för de arbetslösa ingå även åldersklasserna 66—co år. Med hänsyn till att de arbetslösa över 65 år utgöra endast en ringa del, deras antal torde icke nämnvärt överstiga 600, synes det vara försvarligt, att utan korrektion jämföra de båda serierna, då det fel, som kan ifrågakomma på grund av nyssnämnda anledning, måste bli obetydligt i förhållande till de skiljaktigheter, som nu föreligga. Härav framgår, att rörligheten tydligen är större i fråga om befolkningen i övrigt än för nu ifrågavarande arbetslösa. För städernas vidkommande äro endast 37.8 °/o av antalet män 16—65 år födda i vistelsekommunen, under det att motsvarande tal för de arbetslösa utgör 46.2 °/o. På landsbygden äro 52.5 % av männen födda i vistelsekommunen, under det att i fråga

142¶Tab. 52. De arbetslösas fördelning efter Städer G r u p p

över 100,000

30,000— —100,000

med

ett

20,000— 30,000—

invånar5,000—20,000

antal

%

antal

*

antal

%

antal

%

2,127

1,754

3,830

1,065

2,755

5,957

1,702

1,135

4,509

2,105

1,817 74

19.5¶Födda och alltjämt bosatta inom Inflyttade t i l l vistelsekommunen Därav födda munen

inom

.

vistelsekomSumma

De inflyttade fördelade efter flyttningsår Inflyttade år:

in-

före 1926 Därav

födda

i kommunen

. .

i kommunen

. .

i kommunen

. .

i kommunen

. .

192 54

födda

födda

i kommunen

. .

Därav födda

i kommunen

. .

48 2.1

. .

79 37

Summa

3,830

1926—1930 Därav födda

1,014

1933 Därav 1934

Därav

födda

i kommunen

235 43

10 2.5

37 4.8

11 27

193 33

39 98

215 201

Därav födda

Därav

10 1.5

1,065

19 7

17 8

9 84

16 4

17 10

56 12

34 2,755

lOO.o

om de arbetslösa så är fallet med icke mindre än 66.2 % . För riket i dess helhet utgöra motsvarande tal 47.6 resp. 59.3 % . De inflyttade ha i Tab. 52 här ovan uppdelats efter sitt inflyttningsår, varvid till en grupp sammanförts de före 1926 inflyttade. Till denna grupp ha även räknats inflyttade personer, för vilka uppgiften om inflyttningsår måst betecknas såsom osäker. I de fall, där tvekan om inflyttningsåret rått, har nämligen i de fall, som kunnat kontrolleras, inflyttningen i regel befunnits ha ägt rum för lång tid sedan. Av de inflyttade ha icke mindre än 59.7 %

inflyttning till vistelsekommnnen. antal

Landskommuner

av Samtliga städer

högst 5,000

(med

köpingar)

industrikommuner

blandade kommuner

jordbrukskommuner

Samtliga k Samtl. lands- o m m u n e r kommuner antal

antal

%

71.8 15,907

60.2 21,106

28.2 10,496

39.8 19,226

6.o

2,816

antal

*

antal

%

antal

%

antal

*

antal

*

5,199

7,519

4,904

3,484

8,730

6,329

2,800

1,367

1,233

6./

47 626

100.0 13,929 100.0 13,848 100.0

10 4.4

12 4

9 2

2.9 100.0

337 85

242 SS

199 92

8,730 100.0

1,690

134 19.7

472 85

105 25

187 32

98 22

181 49

1,247 126

2,065

3,848 227

18 3

14 87

6,198

7,704 100.0

404 257

6,329 100.0

94 38 162 90 179 i24

4,851 100.0 26,403 100.0 40,332 100.0

735 56 256 31 60 17 68 13 78 23

6,273 59.8 11,471 902 417

1,975

353 110

93 62

i52 631

181 734

5i3

225 676 443

785 153

79 353 67

77 25

4,040 580

2,800 100.0

1,583

X

875 535

1,367 100.0 10,496 100.0 19,226 100.0

inflyttat till vistelsekommunen före 1926 och 21.0 % under de nästföljande högkonjunkturåren 1926—1930. Under åren efter 1930 ha till den nuvarande vistelsekommunen inflyttat 19.3 % av hela antalet inflyttade. Av de 19,226 personer, vilka inflyttat till den nuvarande vistelsekommunen äro, såsom förut omtalats, 2,816 födda därstädes men ha därefter utflyttat för att sedan åter inflytta. Anmärkningsvärd synes vara den återinflyttning, som särskilt till landskommuner ägt r u m under de senaste 2 åren. Sålunda äro av de 492 personer, som under 1934 inflyttade i den nu-

144 varande vistelsekommunen, 225 födda därstädes och av de 676, som under tiden Vi—"/T 1935 inflyttat till landskommuner, icke mindre än 443 födda i den kommun, till vilken de nu flyttat. överhuvud taget ha de återinflyttades procentuella andel av antalet inflyttade — för hela riket oavsett inflyttningsår 14.6 % — under de senaste åren starkt stegrats inom landskommunerna, medan för städerna under 1935 en tillbakagång ägt rum, vilket framgår av nedanstående uppställning.

Inflyttade år före 1926 1926—1930 1931 1932 1933 1934 1935

Antalet återinflyttade i % av antalet inflyttade Städer Landsbygd ^ ^ 9.8 16.4 18.0 25.2 25.5 36.4 18.4 Samtliga återinflyttade 14.1

6.7 12.3 21.1 19.0 31.2 45.7 65.5 15.1

7.9 14.4 19.5 22.0 28.7 42.7 61.2 14.6

145 XI.

Icke hemortsberättigade.

Hela antalet i undersökningen redovisade icke hemortsberättigade personer utgör 423 (se ovan sid. 13). Deras fördelning på län och kommuntyper framgår av Tab. 53 (sid. 148). En betydande del (34.0 %) återfinnes inom storstäderna, huvudsakligen i Stockholms stad; Göteborg och Malmö redovisa endast 9 resp. 4 icke hemortsberättigade. Närmast i ordningen komma industrikommunerna, inom vilka återfinnas 107 personer eller 25.3 °/o av hela antalet, saknande hemortsrätt. Även i fråga om antalet icke hemortsberättigade i procent av hela antalet arbetslösa inom resp. kommuntyper intaga storstäderna första platsen med 2.4 °/o (Stockholms stad 4.5 % ) . Minsta antalet icke hemortsberättigade återfinnes i de blandade kommunerna, varest detsamma uppgår till 0.6 % . För samtliga i undersökningen ingående kommuner utgöra de icke hemortsberättigade 1.0 % av totalantalet arbetslösa. Åldersfördelningen bland de icke hemortsberättigade åskådliggöres i nedanstående sammanställning, varest för jämförelsens skull medtagits motsvarande uppgifter för hela det i undersökningen ingående klientelet. Åldersgrupper

HeIa

antalet

arbetslösa

%

Icke hemortsberättigade

%

j . . g r n p per

•

Hela antalet Icke hemortsarbetslösa berättigade g

16—17 . . . . . . . 0.9 1 8 - 2 0 . . • . . . . 7.1 21—25 . . . . . . . 16.9

0.7 1.7 10.4

41—45 . . . 46-50 . . . , . . • 51—55 . . .

11.4 9.2 6.6

26—30 . . . . . . . 16.7 31—35 . . . . . 13.6 36—40 . . . . . . . 10.4

17.5 18.2 14.9

56-60 . . . 61—66 . . . , . . . 67-w . . . ,

5.9 2.8 0.7

Summa lOO.o

100.0¶Icke hemortsberättigade ungdomar förekomma, såsom naturligt är, i ringa utsträckning inom arbetslöshetsklientelet. Åldersgrupperna 26—50 år äro bland de icke hemortsberättigade relativt sett talrikare representerade än vad fallet är för klientelet i övrigt, medan åldrarna över 50 år återigen äro svagare representerade. Såsom av nedanstående sammanställning framgår, äro de icke hemortsberättigade i större utsträckning försörjningspliktiga än vad fallet är ifråga om övriga arbetslösa.

Hela antalet arbetslösa Icke hemortsberättigade 10—388434

Försörjningspliktiga 56.0 77.1

Icke försörjningspliktiga 44.0 22.9

146 De icke hemortsberättigades fördelning på yrkesgrupper åskådliggöres här nedan. Icke hemortsberättigade 1 % RV fl cl cl

Y r k e s g r u p p e r

antal

antalet

ar.

betslöBa Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarbete och arbetsledning Malmbrytning Metallindustri

45 15 3 5 27

2.9 0.5 4.3 0.6 0.9

Stenindustri Glasindnstri Annan jord- och stenindustri Sågverksindustri Annan trävaruindustri

20 1 6 12 2

0.4 O-3 1.3 0.3 0.4

Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruindustri

6 — 16 5 11

0.7 — 2.3 1.3 1-8

Kemisk-teknisk industri Väg- och anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och

4 35 28 5 19

0.7 1.1 2.4 2.0 2.3

Kontors- och butikspersonal Lagerarbete Hotell- och restaurangrörelse Landtransport Allmän tjänst och fria yrken

23 7 4 28 14

2.4 1.1 2.5 1.7 7.4

Husligt arbete Tillfällighets- och diversearbete Ungdom utan särskild utbildning

— 80 2

— 0.9 0^

Samtliga yrkesgrupper 423

l.o

fiske

Det framgår härav, att praktiskt taget samtliga yrkesgrupper äro representerade. De största absoluta talen återfinnas inom yrkesgrupperna tillfållighets- och diversearbete samt jordbruk. Antalet arbetslöshetsveckor pr arbetslös utgjorde för de icke hemortsberättigade i medeltal 1933 1934 1935

42.9 42.5 26.1

147 Arbetslöshetstidens längd ansluter sig för dessa kategorier av arbetslösa i stort sett till den för klientelet i dess helhet konstaterade (se sid. 55). Antalet hjälpveckor i procent av antalet arbetslöshetsveckor utgjorde 1933 1934 1935

46.6 59.1 62.7

Ifråga om hjälpveckornas procentuella antal kunna de icke hemortsberättigade närmast jämföras med »övriga arbetslösa» (se Tab. 43, sid. 122). Slutligen lämnas här nedan en sammanställning av de icke hemortsberättigade arbetslösas hjälpförhållanden den 31 juli 1935. Härvid angives antalet genom olika hjälpformer hjälpta i procent av hela antalet. För möjliggörande av en direkt jämförelse med hela klientelet angivas även motsvarande siffror för detta. Det procentuella

antalet

Hiälnformer Statligt reservarbete Statskommunalt reservarbete Kommunalt reservarbete Ungdomshjälp Dagunderstöd med statsbidrag Kommunalt understöd Annan fattigvård . Ohjälpta

hjälpta

den 31 juli ^

cke nemor

1935. s

* " berättigade 37.6 11.8 • . . . . 2.6 0.6 — 4.2 16.6 26.7 Summa 100.0

Hela antalet arbetslösa 42.4 21.9 5.3 1.9 1.4 2.4 1.7 2&0 100.0

Hänvisning till statligt reservarbete av icke hemortsberättigade synes ha förekommit i ungefär samma utsträckning som för klientelet i övrigt, vilket ej är fallet med statskommunalt eller kommunalt reservarbete. Dessa hjälpformer anlitas naturligt nog i första hand för de personer, som äga hemortsrätt inom kommunen. Hjälpformen »annan fattigvård» spelar för de icke hemortsberättigade en förhållandevis stor roll.

148¶Tab. 53. De icke hemortsberättigade arbetslösas fördelning på län och kommuntyper.

Stockholms stad

Städer med ett invånarantal av

Landskommuner (med köpingar)

over 30,000- 20,000- 5,000- högst 100,000 -100,000 -30,000 -20,000 5,000

indu blan- jordstri- dade brukskom kom- kommnner muner mnner

131 Stockholms

19 Uppsala

7¶Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus . Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs

7 5 10

, . . . .

Skaraborgs Värmlands

9¶Örebro Västmanlands Kopparbergs

7 2 10

Gävleborgs

5 17

Västemorrlands Jämtlands Västerbottens

10¶Norrbottens

1 Summa

144¶Procentuell fördelning . . . . Icke hemortsberättigade i % av hela antalet arbetslösa inom respektive kommuntyper .

21 5.0

o 1.2

107 25.3

3 3 11

48 11.3

0.8 0.6

149 XII.

Arbetslösa kvinnor.

Enligt kommissionens månadsöversikt för juli 1935 var antalet arbetslösa kvinnor 115. Av dessa ingå 112 i undersökningen. Huvudparten, 78, redovisas från Stockholm, 14 från Göteborg, 10 från övriga städer och 10 från landskommuner. Angående deras åldersfördelning hänvisas till nedanstående uppställning. Åldersgrupper

Antal arbetslösa kvinnor

16—17 18—20 21—25 26—30 31—35 36—40 41—45 46—50 51—55 56—60 61—66 67—<o

2 12 11 5 16 13 19 23 8 3

. . . .

Summa 112

Procentuell fördelning •

Åldersfördelai *?**" : betslosa man

1.8 10.7 9.8 4.5 14.3 11.6 17.0 20.5

0.9 7.1 16.9 16.7 13.6 10.4 8.1 7.8 6.9

7.1 2.7 —

6.2 4.7 0.7

100.0¶Yrkesfördelningen framgår av nedanstående sammanställning. Jordbruk Industri och hantverk Kontors- och butikspersonal Hotell- och restaurangrörelse Allmän tjänst och fria yrken Husligt arbete

2 34 40 5 13 18 Summa

112¶För de 110, vilka uppgivit antalet arbetslöshetsveckor, uppgår detta antal till 10,935 och antalet hjälpveckor till 7,041. I medeltal ha alltså de arbetslösa kvinnorna sedan de 1 januari 1933 varit arbetslösa 99 veckor och hjälpta 64 veckor; 45 kvinnor ha varit långvarigt arbetslösa. Fördelningen på hjälpformer den 31 juli 1935 framgår av nedanstående sammanställning. Statligt reservarbete (arkivarbete) Statskommunalt reservarbete (arkivarbete) Dagunderstöd med statsbidrag Kommunalt understöd Annan fattigvård Summa hjälpta Antal ohjälpta

34 1 2 27 29 93 19

Summa 112 Det ringa antalet anmälda kvinnor sammanhänger med att hjälpverksamheten i allmänhet ej stått öppen för dem, vilket i sin tur berott på att inom betydelsefulla kvinnliga arbetsområden brist på arbetskraft gjort sig gällande.

150¶XIII. Redogörelse för undersökningens resultat med avseende på arbetslöshetsklientelet den 31 juli 1935 i Blekinge län, Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad) samt Västernorrlands län. Av här ovan (sid. 15) ävensom i Bil. 5 lämnade uppgifter framgår, att arbetslöshet av betydande omfattning vid undersökningstillfället förekom inom ett förhållandevis stort antal kommuner, fördelade över hela landet. Att arbetslösheten inom Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län varit mera utbredd, än vad som varit fallet i flertalet övriga län, bör icke få undanskymma det förhållandet, att även inom andra län arbetslöshet förekommit i visserligen lokalt begränsad men dock synnerligen besvärande omfattning. Med hänsyn till det förhållandevis stora antal kommuner, som inom de tre nyssnämnda länen alltjämt lida svårt av arbetslöshetens tryck, torde det emellertid vara på sin plats att här lämna en sammanställning rörande dessa län av några vid undersökningen vunna resultat ävensom av vissa kompletterande uppgifter, vilka icke kunna utläsas ur det här ovan framlagda undersökningsmaterialet. Det torde därvid böra observeras, att arbetslösheten inom de tre ifrågavarande länen är av något olika natur. I Blekinge och Göteborgs och Bohus län är det stenindustriens svåra läge, som sätter sin prägel på arbetslöshetsförhållandena. Några avsevärda säsongmässiga variationer i sysselsättningsgraden förefinnas icke inom denna industri, vadan arbetslösheten blir förhållandevis konstant under hela året. I Västernorrlands län åter är det svårigheter inom sågverks- och pappersmasseindustrierna, som förorsaka arbetslöshet. P å de senaste åren ha emellertid dessa industrier kunnat glädjas åt förbättrade konjunkturer, men den inträdda förbättringen har, delvis motverkad av företagna rationaliseringar, icke kunnat häva arbetslösheten. Då trävaruindustrien även under goda konjunkturer arbetar med en till sommarhalvåret begränsad intensifiering av driften, följer härav, att arbetslösheten inom sågverkskommunerna företer förhållandevis starka säsongbetonade växlingar. Antalet arbetslösa under juli 1935 kan sålunda i Västernorrlands län icke giva en riktig bild av den genomsnittliga arbetslöshetssituationen under året (jfr ovan sid. 13), vilket däremot till en viss grad är fallet i fråga om Blekinge samt Göteborgs och Bohus län. I Tabb. 54—56 (sid. 156 ff.) åskådliggöres de arbetslösas fördelning på yrkes- och åldersgrupper inom ifrågavarande tre län, varjämte i nedanstående tablå sammanställts de viktigaste yrkesgrupperna, nämligen skogshushållning, stenindustri, sågverksindustri, pappersindustri samt tillfällighetsoch diversearbete, fördelade på åldersgrupper. Vad beträffar sågverks- och pappersindustrierna i Västernorrlands län, synes det påfallande, att de i klientelet ingående arbetslösa under 26 år förekomma talrikare inom sågverksindustrien än inom pappersindustrien. Ål-

15.1¶Stenindustri Åldersgrupper

Blekinge län

16-17 18-20

— 1.2

Göteborgs och Bohus län 1 0.2 3.5

21—25

26-30

Pappersindustri Västernorrlands län

Skogshushållning Västernorrlands län 2.6

Sågverksindustri Västernorrlands län

—

—

14.9 31.8

13.9 23.9

3.7 19.4

0.9 11.8

Tillfällighets- och diversearbete Göteborgs VästerBlekinge och Bohus norrlands län län län 1 0.6 — 2.1 7.4

16.1 12.4

17.5 16.2

11.6 3.3

14.5 9.5

17.9 11.7

41-45 46-50

8.4 8.7

51—55

4.0 3.5

5.3 2.6

7.1 5.5

56—60

11.8 8.4 0.8

6.0 4.4

4.5 0.6

2.3 0.2

3.1 1.7 0.2

4.8 0.2

4.0 2.2 0.9

Summa 100.0

31-35 36—40

61—66 67-w

12.3 9.4 6.3

dersklasserna 31—55 år äro rikligare företrädda inom pappersindustrien, medan förhållandet för åldersklasserna 56 år och över är det motsatta. Det är knappast ägnat att förvåna, att arbetslöshetsklientelet inom Blekinge och Göteborgs och Bohus län till stor del utgöres av stenindustriarbetare av förhållandevis hög ålder. Det senare är särskilt framträdande i Blekinge län, där stenarbetare, 51 år och däröver, utgöra icke mindre än 29.8 % av yrkesgruppen. I Göteborgs och Bohus län är motsvarande siffra 19.3 %>. I åldershänseende synes det mest anmärkningsvärda vara den anhopning av arbetslösa tillhörande jordbruk och skogshushållning, som återfinnes i de lägsta åldersklasserna, 16—25 år. För Västernorrlands läns vidkommande utgöra dessa i fråga om jordbruksarbetare 31.7 % av hela yrkesgruppen och i fråga om skogshushållning icke mindre än 40.4 %. Beträffande fördelningen på yrkesgrupper och åldersgrupper inom olika slag av kommuner hänvisas till Tab. B (sid. 220, 224, 232). I Blekinge län utgöra stenindustriarbetarna 41.2 % av arbetslöshetsklientelet och tillfällighets- och diversearbetarna 25.2 %. Motsvarande uppgifter för Göteborgs och Bohus län äro 72.2 respektive 7.5 %. Inom Västernorrlands län kommer väl hälften av arbetslöshetsklientelet, 50.5 °/o, från sågverksindustrien jämte tillfällighets- och diversearbete, men jordbruk och skogshushållning äro även av stor betydelse, då de tillsammans representera 15.1 % av klientelet. Det har för Västernorrlands län ansetts vara av särskilt intresse att få närmare utrönt, i vilken utsträckning framför allt jordbruks- och skogsarbetare vid sidan av sitt huvudyrke hade andra yrken såsom biyrken och även i vilken utsträckning skogs- eller jordbruksarbete förekomme såsom biyrke för 1

Utom Göteborgs stad.

152 arbetare, sysselsatta inom andra näringsgrenar. En bearbetning av biyrkesfrekvensen inom länet återfinnes i Tab. 57. Av de 164 arbetslösa jordbruksarbetarna hade 79 biyrken, vanligen inom skogsbruket, och av de 582 skogsarbetarna hade 253 biyrken, i 132 fall inom jordbruk och i 80 fall inom vägarbete. Vidare framgår, att medan 164 personer erhållit yrkesbeteckningen jordbruksarbetare, ha 159 inom andra näringsgrenar sysselsatta haft jordbruk såsom biyrke och att 143 inom andra näringsgrenar, varav 63 jordbruksarbetare och 40 väg- och anläggningsarbetare, haft skogsarbete som biyrke. Det tredje mera betydande biyrket i Västernorrlands län är vägoch anläggningsarbete, vilket såsom biyrke innehades av 106 personer. Som jämförelse kan nämnas, att av 371 personer, yrkesbetecknade såsom väg- och anläggningsarbetare, 52 haft biyrke. Antalet grovarbetare, varmed i detta fall förstås icke blott grovarbetare med sysselsättning enbart såsom tillfällighets- och diversearbetare utan även sådana med yrkestillhörighet (sid. 36), återfinnes i Tab. 58 (sid. 159), fördelat på åldersgrupper. För jämförelsens skull ha därvid medtagits uppgifter utom för de tre ifrågavarande länen även för hela riket. Det är påfallande, att för riket i dess helhet antalet grovarbetare i relation till totalantalet arbetslösa inom åldersgruppen i de yngsta årsklasserna är mycket högt men sjunker med stigande ålder upp till 40-årsåldern för att därefter åter stiga. Inom de tre särskilt redovisade länen förekomma emellertid stora ojämnheter. I Göteborgs och Bohus län är grovarbetarefrekvensen inom åldersgrupperna fr. o. m. 21—25 år anmärkningsvärt obetydlig, men detta förklaras av att arbetslöshetsklientelet till övervägande del utgöres av yrkeskunniga stenarbetare. I Blekinge, där stenindustrien icke spelar samma dominerande roll som i Bohuslän, kan en liknande inverkan spåras endast i de högsta åldersklasserna; i åldrarna 26—45 är däremot antalet grovarbetare förhållandevis högt. För Västernorrlands län ansluta sig siffrorna med vissa avvikelser ganska väl till riksmedeltalen. En jämförelse av månadsrapporternas yrkesgruppering med undersökningens återfinnes i Tab. 59. För Blekinge och Göteborgs och Bohus läns vidkommande uppvisa jordbruk, metallindustri, byggnadsverksamhet och — i Blekinge — sjöfart och fiske högre siffror i undersökningen men stenindustri, allmän tjänst samt tillfällighets- och diversearbete lägre. För Västernorrlands län ha praktiskt taget alla yrkesgrupper utom de två stora grupperna trävaru- samt pappers- och grafisk industri i undersökningen blivit föremål för väsentliga förhöjningar på gruppen tillfällighets- och diversearbetares bekostnad. Den största skillnaden uppvisar gruppen skogshushållning, där antalet ändrats från 373 till 582, d. v. s. från 7.4 till 11.7 % av antalet arbetslösa. Även i detta län har gruppen byggnadsverksamhet ökats. Av antalet i undersökningen ingående i procent av antalet arbetslösa enligt månadsrapporterna, vilket procenttal finnes angivet i Tab. 59, framgår, att arbetslöshetskommittéerna i dessa tre län i allmänhet ha till undersökningen redovisat de vid undersökningstillfället anmälda arbetslösa i större

153 omfattning, än vad fallet varit för riket i dess helhet. Under det att medeltalet för samtliga i undersökningen ingående kommuner utgjorde 94.7 % , ha uppgifter till undersökningen lämnats för i Blekinge län 99.1 °/o, i Göteborgs och Bohus län 97.8 °/o och i Västernorrlands län 97.9 % av antalet rapporterade arbetslösa. De arbetslösas åldersfördelning framgår ur flertalet här redovisade sammanställningar. Åldersfördelningen har givetvis sitt största intresse vid jämförelse med klientelets sammansättning under tidigare år. I Tab. 60 (sid. 161) har sådan jämförelse verkställts med åldersundersökningarna den 30 november 1933 och den 31 oktober 1934. Vad som vid denna jämförelse frapperar, är de förhållandevis obetydliga förskjutningarna i åldersfördelningen. Det förhållandet, att de båda föregående undersökningarna utförts under annan årstid än den företagna, synes dock påkalla en viss försiktighet vid resultatens bedömande. Alltjämt ligger tyngdpunkten på åldersgrupperna 21—40 år. Inom Blekinge län utgjorde år 1934 dessa åldersgrupper 62.1 % av hela antalet. År 1935 var motsvarande siffra 59.0 % . Inom Göteborgs och Bohus län utgjorde ifrågavarande grupper år 1934 58.6 % av hela klientelet; motsvarande siffra år 1935 var 58.0 % . Inom Västernorrlands län voro siffrorna år 1934 61.5 % och år 1935 61.9 % . I samtliga tre län ligger alltså alltjämt arbetslöshetens tyngdpunkt på de i eminent mening produktiva åldrarna. De förskjutningar, som sedan den senaste åldersundersökningen ägt rum, hava i huvudsak inneburit, att grupperna under 21 år fått mindre, de över 50 år ökad betydelse i klientelet. I fråga om åldrar under 21 år har minskningen medfört, att deras andel jämfört med 1933 sjunkit i Blekinge län från 12.0 till 4.6 % , i Göteborgs och Bohus län från 13.3 till 5.9 % och i Västernorrlands län från 17.5 till 13.0 % . De äldre gruppernas (51—co år) andel har i motsvarande grad stegrats, i Blekinge län från 16.6 till 21.2 % , i Göteborgs och Bohus län från 16.2 till 19.5 % och i Västernorrlands län från 11.3 till 11.9 °/o. Att märka är emellertid, att denna förskjutning till ökad betydelse för de äldre åldersgrupperna ingenstädes inneburit, att arbetslösa 51 år och därutöver ökats i absoluta tal. Förskjutningen har förorsakats därav, att de yngre åldersgrupperna minskats i snabbare takt än de äldre. Beträffande arbetslöshetstidens längd hänvisas till de uppgifter, som här ovan lämnats i kap. VI (sid. 51 ff.). Några mera anmärkningsvärda avvikelser från de publicerade rikssiffrorna ha icke konstaterats annat än i fråga om antalet långvarigt arbetslösa. Såsom av nedanstående sammanställning framgår, uppgingo dessa i Blekinge och Västernorrlands län till något större antal än riksmedeltalet, under det att i Göteborgs och Bohus län de långvarigt arbetslösa utgjorde 44.0 % mot 52.1 °/o för hela riket. Detta torde givetvis sammanhänga med att sistnämnda läns landskommuner i förhållandevis stor utsträckning varit föremål för statliga åtgärder till arbetslöshetens avhjälpande i andra former än de i denna undersökning redovisade (se ovan sid. 70).

154 Antalet

långvarigt

L ä n

arbetslösa

i Blekinge, Göteborgs samt Västernorrlands „ , ... Hela länet

Antalet långvarigt arbetslösa Blekinge 1,408 Göteborgs o. Bohus . . 1,974 Västernorrlands . . . 2,749 Samtliga län 21,014

i % av hela antalet arbetslösa 54.4 44.0 55.5 52.1

^

och Bohus län.

[utom Götelor<gs

stad)

d ä r a v stader ,

217 449 98 8,556

lindsbygd . av hela ^ arbetslösa 1,191 57.6 1,525 40.7 2,651 55.1 12,458 47.2

&y h e , a

^ arbetslösa 41.7 60.9 69.0 61.4

anta_

Antalet arbetslöshetsveckor och hjälpveckor i medeltal för olika åldersgrupper, dock ej 16—-17 år, återfinnas i Tab. 61 (sid. 162). Inom samtliga tre län har antalet hjälpveckor i procent av antalet arbetslöshetsveckor från 1933 till 1935 stigit, i Blekinge län från 65.4 till 78.4 % i Göteborgs och Bohus län från 65.7 till 79.1 °/o och i Västernorrlands län från 62.5 till 69.9 %. I Tab. 61 har medeltalet för arbetslöshets- och hjälpveckor angivits utan decimaler. Den procentsats, som angiver förhållandet mellan dessa veckor är givetvis beräknad med ledning av summasiffror för respektive län och kan sålunda avvika från den som erhålles ur de i tabellen angivna medeltalen. Den utsträckning, i vilken personer med lång arbetslöshet erhållit hjälp i form av statligt reservarbete, åskådliggöres i Tab. 62 (sid. 163), varest antalet arbetslösa, sysselsatta i statligt reservarbete minst 40 veckor något av åren 1933 och 1934 eller minst 24 veckor år 1935, angivits fördelat på åldersgrupper. Därjämte har i tabellen införts antalet personer, som under vart och ett av de tre åren haft sysselsättning i statligt reservarbete minst nyss angivna antal veckor. Antalet dylika personer, som sålunda haft sysselsättning i statligt reservarbete under större delen av undersökningstiden, utgör för Blekinge läns vidkommande icke mindre än 311 eller 12.0 °/o av antalet hjälpsökande arbetslösa i länet, i Göteborgs och Bohus län 288 eller 6.4 % och i Västernorrlands län 96 eller 1.9 % . I hela riket funnos 1,507 personer eller 3.7 % av hela antalet i undersökningen ingående arbetslösa med långvarigt statligt reservarbete. Åldersfördelningen framgår av nedanstående sammanställning. Antalet i statligt reservarbete långvarigt sysselsatta i % av antalet Göteborgs och Bohus (utom Göteborgs stad) samt Västernorrlands

västpr , J„ norrlands

riket

— 11.8 15.6 12.9 15.0 12.3 13.1 .9.3 14.5 4.1 7.7

Göteborgs och Bohus län (ntom G5te. borgs stad) — 5.3 8.9 8.0 7.0 6.8 5.8 9.3 5.5 1.4 2.1

0.2 1.6 2.4 3.1 3.1 1.5 2.2 3.6 0.5 0.6 —

0.1 2.9 6.4 6.2 4.2 3.6 3.7 4.1 8.8 1.8 1.7

t., Åldersgrupper

Blekinge

18—20 21—25 26—30 31—35 36—40 41—45 46—50 51—55 56—60 61—66 67—w Samtliga åldersgrupper

arbetslösa inom Blekinge, län ävensom hela riket.

lan

Hela

155 Under hänvisning till vad här ovan (sid. 131) anförts om angelägenheten av att iakttaga stor försiktighet vid bedömandet av undersökningens resultat beträffande klientelets arbetsförhet lämnas i Tab. 63 (sid. 164) en sammanställning av de arbetslösas fördelning efter arbetsförhet inom olika åldersgrupper i Blekinge, Göteborgs och Bohus (utom Göteborgs stad) samt Västernorrlands län. En jämförelse med de för riket i dess helhet i Tab. 48 (sid. 139) lämnade uppgifterna giver vid handen, att klientelet inom samtliga dessa tre län synes förete högre procentuellt antal fullt arbetsföra än vad fallet är inom riket i övrigt. Härvid måste dock, såsom tidigare (sid. 137) framhållits, ihågkommas, att individens möjligheter att finna sin utkomst på arbetsmarknaden är beroende även av andra faktorer än hans rent fysiska arbetsförhet. Dessa faktorer, som ägnats uppmärksamhet i samband med specialundersökningen i vissa kommuner av orsaken till arbetslösheten, synas förekomma i sådan omfattning, att den del av de i undersökningen ingående arbetslösa, som icke har utsikt att erhålla stadigvarande försörjning i öppna marknaden, är avsevärt större än vad som framgår av de i tabellerna 48 och 63 framlagda resultaten. Visserligen har ingen landskommun i Blekinge eller Bohuslän varit föremål för specialundersökning, men det torde knappast finnas något skäl antaga, att berörda förhållanden där skulle gestalta sig nämnvärt annorlunda än i övriga landskommuner.

156¶Tab. 54. De arbetslösas fördelning på yrkes- och åldersgrupper. OJ

1¶Yrkesgrupper

co 1

i-* i

to

j»

B» *1

—

—

h-.

ts

OS

*-

03 Öl

1¶Blekinge län. en

1 o

m

t-*

C5 -~1

o

oB?

•-*

P>

5 2

10 3

—

15 1

6 1

1 1 — —

—

13 146 17^ 1 3 ' 10S 3 4 1 5 9 4 1 4 7 7 4 2 4 3 7 1

99 120

8 1,066

O

•-*

*t

p°

*t

>1

(»°

1 Po

Ingenjörsarb. och arbetsledning

— — —

Annan trävaruindustri

. . . .

—

i

CO

o

_

Glasindustri Annan jord- och stenindustri .

n

CO CJ>

1 —

3 3

7 2

4 —

p

90 12 — — 103

4 40

3 — 1 —

1 —

— — — —

30 Pappersindustri

—

—

—

2 Grafisk industri

— —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1 —

14¶Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruind.

1 2

3 1

2 1

3 —

5 —

— —

-

1 2

—

1 3

—

—

1 —

6 18

Kemisk-teknisk industri

1 26 5

—

4 6

5 9

4 2

17 3 —

2 — 3 —

9 8

1 — — —

40 21

3 —

3 1

—

24 21

—

— 5

1 3

1 — 2

1 — 1 — — — 3 —

. . .

—

—

—

—

Väg- och anläggningsarbete . .

—

—

Annan byggnadsverksamhet . . Kraft- och värmeproduktion

— —

— — 4

7 1

22 4

1 25

3 25

—

—

—

—

— —

— —

—

—

—

1 14 9

— 9

Allmän tjänst och fria yrken

7 22

18 14

—

1 1

Husligt arbete

—

—

—

Tillfällighets- och diversearbete

—

43¶Kontors- och bntikspersonal Hotell- och restaurangrörelse

.

Ungdom utan 6ärsk. utbildning

Samtliga yrkesgrupper

—

1 48 139 129 39 7

—

2 1 40

3 62 46 1

661 46

— 119 441 468 363 254 195 | 199 194 193 148 13 2,587

157¶Tab. 55. De arbetslösas fördelning på yrkes- och åldersgrupper. Bohus län (utom Göteborgs stad).

Göteborgs och

Yrkesgrupper

Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarb. och arbetsledning Malmbrytning Metallindustri

19¶Glasindustri Annan jord- och stenindustri . . . . .

5 3 5

Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruind.

2 2 7 12 3

Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri

Kemisk-teknisk industri . . . Väg- och anläggningsarbete . . Annan byggnadsverksamhet . . Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske

5 26 4

Kontors- och butikspersonal

3 1 1

Lagerarbete

112 493 568 526 353 304 253 247 195 141

Stenindustri

Sågverksindustri Annan trävaruindustri

. • .

Hotell- och reatanrantrörelse . Landtransport Allmän tjänst och fria yrken .

12¶Husligt arbete Tilfällighets- och diversearbete

1 65

.".9

U

15¶Ungdom utan särsk. utbildning

Samtliga yrkesgrupper 30 I 233 | 732 | 733 | 685 | 458 | 398 | 345 | 322 j 293 | 2111 48 | 4,488

158 Tab. 56.

De arbetslösas fördelning på yrkes- och åldersgrupper.

C g

I

Yrkesgrupper

Jordbruk

29 23 139 111

23 Metallindustri

6¶Stenindustri Glasindustri Annan jord- och stenindustri . Sågverksindustri

1 2

1 3 1

1 3

244 279 194 125 2 1 3

78¶Skogshushållning Ingenjörsarb. och arbetsledning Malmbrytning

Annan trävaruindustri . . . . Pappersindustri Grafisk industri

53 101 1 8 4 3 4

Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruind. Kemisk-teknisk industri . . . Väg- och anläggningsarbete . . Annan byggnadsverksamhet . . Kraft- och värmeproduktion . Sjöfart och fiske

3 58 11 4

1 27

Hotell- och restaurangrörelse .

11 2

5 1

Landtransport Allmän tjänst och fria yrken .

18 2

11 29

91 1

1 12

2 56

1 4

1 69 14

19¶Kontors- och butikspersonal . . Lagerarbete

Västernorrland» län.

40 6 6 9

1 38 5 2 11 6 1

23¶Husligt arbete Tillfällighets- o. diversearbete. Ungdom utan särsk. utbildning

188 193

397 219 130

38 28

27¶Samtliga yrkesgrupper 831562 j 1,051 920 683 414 340 312 220 200 154 18

159¶Tab. 57. Antalet arbetslösa med biyrken inom Västernorrlands län. Antalet arbetslösa med biyrken inom Summa

Y r k e s g r u p p e r jordbruk

skogsbruk

vägarbete

4 80

andra yrken

1 26

2 1

12 41 1 9 2 2

Textil- och beklädnadsindustri . Läder-, hår- och gummivaruind.

2 1

Kemisk-teknisk industri . . . . Väg- och anläggningsarbete . . Annan byggnadsverksamhet . .

7 1

1 40 4

132 12 Annan trävaruindustri

. . . .

79 253 2 62 2 9 1 2 6 1 62 6 1 2 2 8

5 1 1

Kraft- och värmeproduktion . .

2¶Kontors- och butikspersonal . . S a m t l i g a yrkesgrupper

|

487¶Tab. 58. Antalet arbetslösa och antalet grovarbetare Inom olika åldersgrupper. Blekinge, Göteborgs och Bohus (utom Göteborgs stad) samt Västernorrlands län och samtliga län. Göteborgs och Bohus län

Blekinge län Åldersgrupper

16-17 18-20 21—25 26—30 31—35 36—40 41-45 46—50 51—55 56—60 61—66 67—co Summa

antal därav arbets- grovarb. lösa

119 441 468 363 254 195 199 194 193 148 13 2,587

antal därav % arbets- grovarb. lösa

77.3 43.5

30 233 732

21 118 205

37.4 37.5 37.4

733 685 458

107 99 42

32.8 30.7 31.4 41 21.2 35 23.6 2 15.4

398 345 322 293 211 48

60 54 52 47 39 5

4,488

92 192 175 136 95 64 61 61

36.9¶Västernorrlands län antal därav % arbets- grovlösa arb.

Samtliga län

antal därav % arbets- grovarb. lösa

%

64 77.1 392 69.8 492 46.8

372 2,877 6,806

307 82.6 1,931 67.1 2,920 42.6

304 33.0 208 30.4 129 31.2

6,727 5,451 4,188

2,245 33.4 1,686 30.9 1,248 29.8

15.1 15.6 16.1

83 562 1,051 920 683 414 340 312 220

104 30.6 89 28.5 71 32.3

16.1 18.5 10.4

200 154 18

48 24.0 46 29.9 6 33.3

3,283 3,162 2,773 2,495 1,897 301

983 29.9 1,017 32.2 893 32.2 821 32.9 657 34.7 107 35.5

4,957

70.0 50.6 28.0 14.6 14.5 9.2

1,953 39.4 40,332 14,815 36.7

160 Tab. 59. Jämförelse mellan månadsrapporternas och undersökningens yrkesgrnppering. Blekinge, Göteborgs och Bohus (utom Göteborgs stad) samt Tästernorrlands län. Antalet arbetslösa den 31/7 1935 Blekinge län Y r k e

s g r u p p e r enligt enligt månads- underrapporsökterna ningen

Jordbruk

90 Skogshushållning

12¶Ingenjörsarbete och arbetsledning Malmbrytning Metallindustri

. . .

Göteborgs och Bohus län

Västernorrlands län

enligt månadsrapporterna

enligt undersökningen

enligt månadsrapporterna

51 6 4

107 373 1

1 2

1 74

44 Stenindustri

1,136 3

1,066 4

3,479 1

3,241

Glasindustri

35 47

Annan jord- och stenindustri

18 27

40 63

18¶Trävaruindustri

30 41 15

18 1,288

Pappers- och grafisk industri

35 9

Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri

15 5 21 1

40 6

44 78 25 58 208

26 3

40 79 24 65 132

Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske Handel

11 52 34

105¶Hotell- och restaurangrörelse Landtransport

2 55

Allmän tjänst och fria yrken Husligt arbete

46 1

Tillfällighets- och divcrsearbete . . . . Ungdom utan särskild utbildning . . .

889 6

651 46

398 47

1,901

274¶Summa Antalet i undersökningen ingående i % av antalet arbetslösa enligt månadsrapporterna

2,612

2,587

4,589

4,488

5,062

Läder-, hår- och gummivaruindustri Kemisk-teknisk industri Byggnadsverksamhet

. .

18 4

21 45 3 62

8 70 29

60 39 1

10 6 308 3 63 34 1 55

4 1

97.s

161 T a b . 60. De a r b e t s l ö s a s f ö r d e l n i n g på å l d e r s g r u p p e r den s o / n 1933, 3 1 /io 1934 och S1 /i 1985 i B l e k i n g e , Göteborgs och Bohus (utom G ö t e b o r g s s t a d ) s a m t V ä s t e r n o r r lauds län.

A n t a l

P r o c e n t

Å l d e r s g r u p p e r 30/n 1933 Blekinge

31 /io 1934

72 705 1,405

12 267 885

26—30 . 31-40 . 41—50 .

1,075

1,232 890

51—60 . 61—w . Summa och Bohus

%i 1933

/io 1934

119 441

6.6 21.6

468 617 394

16.7 13.8

18.5 22.0 14.4

753 314

458 222

387 161

11.7 4.9

11.2 5.4

6,446

4,085

2,587

298 872

113 422

3.4 9.9

1,683

1,089

30 233 732

2.0 7.4 19.0

1,363 1,893 1,246

1,319 865

1,143

8,766

län.

26- -30 3 1 - -40 41- -50 51- -60 61- -co . . Summa Västernorrlands

län.

16—17 18—20 21—25

Göteborgs 16—17 18--20 21- -25

By,

19.2 15.5 21.6 14.2

615 259

4,488

16.6 15.1

län.

16-17

I

| |

2,149 3,497

919 2,028

83 562

18-20 21-25

1,051

26-30

2,893

31-40 41—50

3,397 2,393

1,564 1,756 1,119

920 1,097 652

16.9 19.9 14.0

18.0 20.2 12.9

1,408

694 325

420 172

8.0 3.8

S u m m a | 17,108

8,686

4,957 I

51-60 61—io 11—388434

!

162 Tab. 61. Antalet arbetslöshetsveckor och hjälpveckor under tiden januari 1933—juli 1935 för arbetslösa, som 1935 uppnått minst 18 års ålder. Medeltal pr arbetslös och år. Blekinge, Göteborgs och Bohus (utom Göteborgs stad) samt Västernorrlands län. Antal i undersökningen ingående arbetslösa

Åldersgrupper

Blekinge

arbetshjälplöshetsveckor veckor

arbetslöshets- hjälpveckor veckor

119 441 468 363 254 195 199 194 193 148 13

Summa och medeltal Antal hjälpveckor i % &Y arbetslöshetsveckor . . . . Göteborgs o. Bohus

2,587

8 44 30 26 27 26 26 29

41 40 45 40

26 54

35 36 37

27 26 26 26 26 26

16 36 22 21 21 21 21 21

38 36 38

26 26 29

22 20 23

län. 39 79 39 36 34

19 48 26 25 23

41 86

26 59

26 52

17 37

45 44 41

26 24 24

21 20 19

24 22 25 25 24 26

43 42 43 42 44 45

22 22 23 24 25 24

18 18 19

293 211 48

34 34 36 36 38 38

35 35 33 35 34 36 35 35 39

4,458

233 732

56—60 61 66 67 co

733 685 458 398 345 322

Summa och inedeltal Antal hjälpveckor i % av arbetslöshetsveckor . .

19 18 19

län.

26 30 31 35 36 40 41 45 46 50 51 55 56 61

19 58 35 35 35

29 28 29

39 87 45 45 45 45 45 46 46 47 50

33 78 43 40 39 40 40 40

18-20 21 25 26 30 31 35 36 40 41 45 46 50 51 55

hjälpveckor

län.

18-20 21—25 26 30 31—35 36 40 41 45 46 50 51 55 56 60 61 66 67 co

Västernorrlands

1985 arbetslöshetsveckor

60 66

Summa och medeltal Antal hjälpveckor i % av arbetslöshetsveckor . . . .

45 46 43

19 50 31 30 32 33 34 34 33 36 28

25 50 26 26 27 27 27 27 27 28 27

13 29 19 20 20 21 21 21 19 21 19

562 1,051 920 683 414 340 312 220 200 154 18

37 83 43 42 45

14 47 28 28 31

43 43 44

29 30 32

40 84 44 42 44 44 45 44

44 44 34

31 33 16

4,874

26 62.5

163 Tab. 62. Antalet arbetslösa från Blekinge, Göteborgs och Bohus (utom Göteborgs stad) samt Västernorrlands län, under längre tid sysselsatta i statligt reservarbete. Blekinge Åldersgrupper

län

Göteborgs

antal arbetslösa sysselsatta i statligt reservarbete minst

och

Bohus

län

antal arbetslösa sysselsatta i statligt reservarbete minst

1933 40 v. 1933 40 v. 1933 1934 1935 1933 1934 1935 1934 40 v. 1934 40 v. 40 veckor 40 veckor 24 veckor 40 veckor 40 veckor, 24 veckor 1935 24 v. 1935 24 v. 18-20 21—25

3 126

15 130

38 50

26—30

31—35

162 104 74

127 87

73 47 38

119 96 52

176 158

36—40

125 94

298 263 143

65 55 32

41—45 46—50 51-55

46 49 49

60 65 66

61 64 47

24 18

43 31 40

69 63 69

107 93 94

27 20 30

56—60 61—66 67—w

66 33

31 3

Summa

6 1

11 4

20 4

61 26 5

1,465

Västernorrlands Åldersgrupper

län

3 1

Samtliga län

antal arbetslösa sysselsatta i statligt reservarbete minst

antal arbetslösa sysselsatta i statligt reservarbete minst

1933 40 v. 1933 40 v. 1934 1935 1933 1933 1934 1935 1934 40 v. 40 veckor 40 veckor 24 veckor 1935 24 v. 40 veckor 40 veckor 24 veckor 1934 40 v. 1935 24 v. 18—20

21-25

1,674

26—30 31—35 36—40

71 54 33

101 69 43

165 97 51

22 21 13

877 611 407

1,230 879 610

1,775 1,313 881

365 285 177

41—45 46-50 51-55

18 12 13

28 23 24

35 42 28

5 7

284 290 279

423 418 379

606 596 539

114 117 115

56—60 61—66 67—co

1 1

5 7 2

111 20

95 34

5 Summa

3,766

5,438

8,374

1,507

164 Tab. 63. De arbetslösas fördelning efter arbetsförhet inom olika åldersgrupper i Blekinge, Göteborgs och Bohus (utom Göteborgs stad) samt Västernorrlands län. Grovarbetare 1

Yrkesarbetare

Arbetsföra Icke endast i arbetsyrket eller föra i % endast endast icke arbets- icke i såväl i yrket icke av i såväl i grovendast arbetsyrket arbetsarbetsyrket endast eller arbete i % antalet föra i föra som föra arbetsföra som i endast av antalet grovgrov- i grovlösa grov- yrket arbete arbetslösa arbete arbete arbete arbetsföra

arbetsföra

Åldersgrupper

Blekinge

län.

16—17 18-20 21—25

26 245

26-30 31-35 36-40

283 218 153

6 8 3

125 132 125

3 2 3

41-45 46-50 51—55

—

88 186

4 6

114 431

1 4

4 6

1 1

174 131 94

1 5 1

457 349 247

10 8 5

1 6 2

1 2 4

2 2 1

61 58 59

3 3 2

186 190 184

4 4 7

1 6

185 132 13

2,488

30 233 724

727 675 446

6 8 8

396 337 312

1 4

145 103 11

5 3

2 6

40 29 2

Summa 1,566

21 118 204

56-60 61-66 67—w

Göteborgs och Bohus

0.8 0.9 2.1 2.2 2.0

3.4 1.4 0.2 1,7 0.8

5 5 3

2.1 2.0 3.6

2.6 2.5 1.5

5 4

3 12

2.6 2.7

1.6 8.1

—

—

2 4

0.8 1.2 1.7

0.3 0.9

1 5 8

1 3 2

0.3 1.4 2.5

0.3 0.9 0.6

286 199 44

6 9 2

1 3 2

2.0 4.3 4.2

0.3 1.4 4.2