Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden vid 1933 års allmänna fastighetstaxering.

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1936: 52 FINANSDEPARTEMENTET

UNDERSÖKNING AV

TAXERING8UTFALLET BETRÄFFANDE

JORDBRUKSFASTIGHET

Å LANDSBYGDEN VID

1933 ÅRS ALLMÄNNA F A S T I G H E T S T A X E R I N G

S T O C K H O L M 19

3 6

Statens offentliga utredningar 1936 K r o n o l o g i s k

1.

B e t ä n k a n d e n 1 rörande serafimerlasarettets eko- nomi s a m t 2 rörande lasarettets ställning och verksamhet. Haegtrström. 187 s. E. 2. Förslag till konvention mellan Sverige och Schweiz om e r k ä n n a n d e och verkställighet a v domar och skiljedomar m . m . Norstedt. 55 s. U. 3. B e t ä n k a n d e med förslag om vissa föreskrifter beträffande konsumtionsmjölk. Marcus. 68 s. J o . 4. B e t ä n k a n d e med förslag till lag om behandling a v förbrytare, hemfallna å t alkoholmissbruk, m . m . Marcus. 5C s. J u . 5. B e t ä n k a n d e m e d förslag angående revision a v lagstiftningen rörande tillverkning, beskattning och försäljning a v maltdrycker. Marcus. 397 B. Fi. 6. Utredning m e d förslag rörande bidrag å t barn till änkor och vissa invalider s a m t å t föräldralösa barn. Beckman. 93 s. S. 7. Socialiseringsproblemet. Allmänna synpunkter. Tiden, viij, 99 s. Fi. 8. U r socialiseringens »europeiska» idékrets. Tiden, viij, 210 s. F'i. 9. Socialiseringsidéer och socialiseringspraxis 1 Sovjetunionen. 1. Tiden, iv, 200 s. Fi. 10. Statligt kaffemonopol. Marcus. 192 s. Fi. 11. Förslag till psalmbok för svenska k y r k a n . Uppsala, Almqvist & Wiksell. 58*, 319 s. K. 12. B e t ä n k a n d e angående förlossningsvården och barnmorskeväsendet s a m t förebyggande mödra- och b a r n a v å r d . Norstedt. 120 s. S. 13. B e t ä n k a n d e angående familjebeskattningen. Marcus. 147 s. Fi. 14. B e t ä n k a n d e angående dels planmässigt sparnndo och dels statliga bosättningslån. Norstedt. 55 8. S. 15. B e t ä n k a n d e angående moderskapspenning och mödrahjälp. Norstedt. 78 s. S. 16. U t r e d n i n g rörande förhållandet mellan land- och sjötrafikmedel. Hseggström. 183 s. K. 17. Förslag till lag om ändring i vissa delar a v sjölagen m . m . Norstedt, viij, 418 8. J u . 18. Undersökningar rörande det samlade s k a t t e t r y c k e t i Sverige och u t l a n d e t . Marcus, viij, 308 s. Yi. 19. B e t ä n k a n d e med förslag till lagstiftning angående ekyddsskogar ni. m . Marcus. 172 s. 1 karta. J o . 20. B e t ä n k a n d e m e d förslag i anledning a v verkställd granskning a v 1932 å r s trafikutrednings förslag till förordning angående allmän automobiltrafik. Haeggström. 54 s. K. 21. Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935. Marcus. 274 s. 1 k a r t a . S. 22. Den svenska sjöfartsnäringen. Statistisk-ekonomisk undersökning. Norstedt. I l l s. H. 23. B e t ä n k a n d e angående åtgärder för avhjälpande av de luom vissa delar a v Norrbottens läns lappmark yppade missförhållanden samt rörande de kostnader som d ä r a v kunde föranledas m . m . Luleå, Länstryckeriet. 318 s. 1 bilaga. S. 24. B e t ä n k a n d e med förslag till lag om internationella rättsförhållanden rörande arv, testamente och boutredning m . m . Norstedt. 62 s. J u . 25. B e t ä n k a n d e med förslag till lag angående ändring i vissa delar a v lagen den 29 juni 1923 (nr 286) om sparbanker m . m. Marcus. 163 s. Fi. 26. Sociala jordutredningens betänkande med förslag till revision a v lagstiftningen angående avstyckning m. m . Marcus. 79 s. J o . 2 7 . Angående kontrollen över elektriska starkströmsanläggningar. Hceggström. 185 s. II. 2 8 . Kyrkogodset i Skåne, Halland och Blekinge under dansk tid. Marcus, x x x j , 405 s. E. 29. B e t ä n k a n d e om socialstyrelsens organisation. Beckm a n . 151 s. S.

f ö r t e c k n i n g

30. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lagstiftning angående skogar å städer och enskilda tillhöriga flygsandsfält i Hallands län. Marcus. 108 s. J o . 31. B e t ä n k a n d e m e d utredning och förslag angående å t g ä r d e r för särskild undervisning och utbildning a v psykiskt efterblivna i barn- och ungdomsåren. Hreggström. 164 s. K. 32. Svensk arbetslöshetspolitik å r e n 1914—1935. Norstedt. 122 s. S. 33. Förslag till vissa ändringar i kung], byggnadsstyrelsens normalförslag till gatukostnadsbcstämmelser enligt 49 § stadsplanelagen. Marcus. 7 s. K. 34. U t r e d n i n g rörande de svenska universitets- och högskolestudenternas sociala och ekonomiska förhållanden. Av S. Wicksell och T . Larsson Bilaga till betänkande m e d undersökningar och förslag i anledning a v tillströmningen till de intellektuella yrkena. Lund, Ohlsson, i j , 381 s. K. 35. Promemoria angående ändring a v bestämmelserna rörande kommunernas underställningsfria l å n e r ä t t . Marcus. 38 s. Vi. 36. P s a l m b o k för svenska k y r k a n . Förslag avgivet den 29 febr. 1936, överarbetat a v inom ecklesiastikd e p a r t e m e n t e t tillkallade sakkunniga. Uppsala, Almqvist & Wiksell. xxiv, 98 s. K. 37. U t r e d n i n g angående revision a v bestämmelserna om tingshusbygsnadsskyldigheten. Norstedt. 53 s. Ju. 38. B e t ä n k a n d e med förslag rörande jaktlagstiftningsfrågor. 1. Förslag till lag om r ä t t till j a k t s a m t j a k t s t a d g a ävensom a n d r a d ä r m e d s a m m a n h ä n g ande författningar. Marcus. 202 s. J o . 39. Sociala jordutredningens b e t ä n k a n d e med förslag till åtgärder för a t t bereda ökade möjligheter för den mindre bemedlade befolkningen p å landsbygden a t t förena småbruk med hemindustri, h a n t v e r k , hemslöjd, pälsdjuruppfödning m . m . Marcus. 97 s. Jo. 40. B e t ä n k a n d e m e d förslag till omorganisation av den med statsmedel understödda kemiska analys- och kontrollverksamheten. Hseggström. 80 s. J o . 41'. Betänkande m e d förslag r ö r a n d e förhandlingsordning för statstjänstemän. Norstedt. 153 s. K. 42. B e t ä n k a n d e m e d utredning och förslag rörande rikets ekonomiska kartläggning och därmed samm a n h ä n g a n d e organisationsspörsmål angående rikets landkarteverk. I d u n . 278 s. 7 kartbil. J o . 43. 1935 års lotsverkssakkunniga. B e t ä n k a n d e 2. F ö r slag till lotsförordning. Marcus. 112 s. II. 44. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag a n g å e n d e sammanförande och organisation a v i Stockholm befintliga arkeologiska samlingar från Medelhavsl ä n d e r n a och främre Orienten. Hreggström. 68 s. K. 45. Rationaliserings- och ersättningsfrågor i s a m b a n d m e d ifrågasatt införande a v statligt bränn oljemonopol. Marcus. 95 s. Fi. 46. B e t ä n k a n d e angående sterilisering. Marcus. 80, 46* s. S. 47. U t r e d n i n g m e d förslag r ö r a n d e förskottering a v underhållsbidrag till b a r n u t o m ä k t e n s k a p m . fl. Beckman. 87 s. S. 48. B e t ä n k a n d e med förslag till lönereglering för lärare vid folk- och småskolor. N o r s t e d t . 204 s. Fi. 49. U t r e d n i n g m e d förslag angående omorganisation a v dövstunmndcrvisningsväsendet. Havsström. 257 s. E. 50. B e t ä n k a n d e och förslag angående beredande a v vidgade arbetsuppgifter för svenska konstnärer. Hreggström. 48 s. E. 5 1 . Y t t r a n d e angående revision a v 18 k a p . 13 § strafflagen m . m . Marcus. 55, 54* s. S. 52. Undersökning av taxeringsutfallet beträffande j o r d bruksfastighet å landsbygden vid 1933 års a l l m ä n n a fastighetstaxering. Norstedt, v j , 168 s. 1 k a r t a . Fi.

A n m . Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till d e t departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E . = ecklesiastikdepartementet. Jo. = jordbruksdepartementet. Enlict kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1936:52

FINANSDEPARTEMENTET

UNDERSÖKNING AV

TAXERINGSUTFALLET BETRÄFFANDE

JORDBRUKSFASTIGHET

Å LANDSBYGDEN VID

1933 ÅRS ALLMÄNNA

FASTIGHETSTAXERING

STOCKHOLM 1936 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

P. A. NORSTEDT ic SÖNER

Till

KONUNGEN.

Genom beslut den 27 januari 1933 uppdrog Eders Kungl. Maj.t åt undertecknade att i egenskap av sakkunniga inom finansdepartementet verkställa undersökning i enlighet med 71 § taxeringsförordningen för utrönande, hu-

IV

ruvida vid taxeringen av jordbruksfastigheter å landsbygden jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit uppnådd. Med skrivelse den 1 maj 1933 avlämnade de sakkunniga redogörelse för omförmälda undersökning. Genom beslut den 10 november 1933 har Eders Kungl. Maj:t därefter uppdragit åt samma sakkunniga att i huvudsaklig överensstämmelse med de förslag, som framlagts av de sakkunniga i en den 25 oktober 1933 dagtecknad promemoria i fråga om verkställande av fortsatt utredning på grundval av fastighetstaxeringsnämndernas och prövningsnämndernas resultat, med ledning av fastighetstaxeringsnämndernas och fastighetsprövningsnämndernas vid 1933 års allmänna fastighetstaxering protokoll och övriga tillgängliga handlingar fortsätta och avsluta den undersökning, varom föranstaltats genom ovannämnda beslut den 27 januari 1933. Under arbetets gång har efter härom lämnade medgivanden utredningsmaterial tillhandahållits ett flertal institutioner för olika ändamål. Förutom kammarrätten må härvid nämnas statistiska centralbyrån, socialstyrelsen, centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund, ett antal skogsvårdsstyrelser, av särskilda sakkunniga angående rikets ekonomiska kartläggning samt 1935 års utställningar i Härnösand och å Axvall. Stockholm den 1 december 1936. Underdånigst ERNST HÖIJER.

ERIK LINDEBERG.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Skrivelse till Konungen I. Taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden Allmän översikt av de vid taxeringen fastställda värdena Järnförelse för de olika länen i avseende på taxeringsutfallets jämnhet och likformighet beträffande åkerns värde Arealredovisningen beträffande inägojorden

x

1 1 4 30

II. Särskild undersökning av taxeringsutfallet för skogsmark och växande skog I kommunalskattelagen och skogsvärderingsinstruktionen angivna grunder för värdering av skogsmark och växande skog Vissa förberedande åtgärder för den skogliga taxeringen Undersökningsmaterialet Uppgifter och jämförelser angående den skogliga taxeringens huvudsakliga resultat Redogörelse länsvis för det skogliga taxeringsresultatet (i länsordning från norr till söder)

49 III. Taxeringsutfallet beträffande övrig mark och skogsbete

86 IV. Sammanfattning

31 32 35 42

Tab. 1. Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet på landsbygden år 1933 enligt beredningsnämndernas förslag och efter prövningsnämndernas beslut 96 Tab. 2. Uppgifter för varje landskommun enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering 97 Tab. 3. Areal skogsmark och dess relativa fördelning inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering 152 Tab. 4. Areal skogsmark, övrig mark och summa utmark; skogsmarkens, övriga markens och utmarkens relativa fördelning samt övriga markens relativa förekomst inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering 154 Tab. 5. Jämförelse mellan arealuppgifter enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering och motsvarande uppgifter enligt 1928 års allmänna fastighetstaxering, riksskogstaxeringen samt övrig officiell statistik . . . . 1 6 0 Tab. 6. Medelbonitet inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering 162 Tab. 7. Medelrotvärde inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering 163 Tab. 8. Relativ skogstillgång inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering . . • 164

VI Sid.

Tab.

9. Värde per hektar av skogsmark inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering 165 Tab. 10. Värde per hektar av växande skog inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering 166 Tab. 11. Taxeringsvärde å jordbruksfastighet på landsbygden år 1933 enligt prövningsnämndernas beslut, fördelat i procent på däri ingående delvärden 167 Tab. 12. Areal och medelvärde per hektar för olika ägoslag av inägojorden på landsbygden enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering, beredningsnämndernas förslag 168 Kartbilaga, visande rotvärdet kommunvis eller för taxeringsdistrikt.

I. Taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden. A l l m ä n ö v e r s i k t a v de v i d t a x e r i n g e n fastställda v ä r d e n a . I sin första redogörelse meddelade de sakkunniga uppgift för varje läns landsbygd å det av beredningsnämnderna vid 1933 års allmänna fastighetstaxering föreslagna taxeringsvärdet å jordbruksfastighet, med fördelning å jordbruksvärde, skogsvärde samt tomt- och industrivärde och med särskilt angivande av huru mycket av jordbruksvärdet, som belöpte på skogsmarkens värde och på övrigt jordbruksvärde. Sagda uppgifter voro hämtade från de av beredningsnämndernas ordförande för varje kommun upprättade sammandragen av nämndernas ifrågavarande förslag. Till fullföljande av sitt uppdrag ha de sakkunniga vid den fortsatta utredningen på grundval av de i fastighetstaxeringslängderna och prövningsnämndernas ändringslängder därom meddelade uppgifterna gjort en sammanställning av motsvarande värden enligt taxeringsnämndernas beslut med de ändringar, som däri vidtagits av prövningsnämnderna. Som resultat av nu nämnda sammanställningar meddelas i tab. 1, sid. 96, för varje läns landsbygd och i sammandrag för hela riket uppgift om jordbruksfastigheternas taxeringsvärde dels sådana de föreslagits av beredningsnämnderna, dels sådana de fastställts av prövningsnämnderna. De i nämnda tabell framlagda uppgifterna kunna emellertid icke göra anspråk på att vara fullt exakta, då det visat sig, att såväl de av beredningsnämnderna upprättade sammandragen som även taxeringslängderna varit behäftade med vissa felaktigheter. Härtill kommer, att hänsyn icke kunnat tagas till ändringar, som i högre instans vidtagits i de åsatta taxeringsvärdena. Genom de i tab. 1 framlagda uppgifterna är det möjligt att följa de förändringar, de av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdena å landsbygden undergått genom taxerings- och prövningsnämndernas beslut under det fortsatta taxeringsarbetet. De därvid framträdande förändringarna bero till övervägande del på av taxeringsmyndigheterna beslutade höjningar eller sänkningar i de föreslagna värdena, men k u n n a i vissa fall även innebära endast en överflyttning av en fastighet eller del av sådan från jordbruksfastighet till annan fastighet eller omvänt.

2 I sammandrag för hela rikets landsbygd uppgick taxeringsvärdet å all jordbruksfastighet år 1933 till följande belopp, varmed jämförts motsvarande värde enligt 1928 års allmänna fastighetstaxering: Å r Beredningsnämndernas förslag, kr.

1 9 3 3 Prövningsnämndernas beslut, kr.

År 1928 Prövningsnämndernas beslut, kr.

Jordbruksvärde därav skogsmarkens värde . övrigt jordbruksvärde Skogsvärde Tomt- och industrivärde . . .

4 451918 400 414 766 000 4 037152 400 1356103 800 49 994 400

4 467 389 500 412 334 800 4 055054 700 1353 368 300 46 856 100

4 729 581000 514 360 900 4 215 220100 1565 372 300 62 618 700

Su mma taxeringsvärde

5 858 016 600

5 867 613 900

6 357 572 000

Som av ovanstående framgår och som närmare påvisades i de sakkunnigas första redogörelse, undergingo jordbruksfastigheternas taxeringsvärden vid 1933 års allmänna fastighetstaxering en betydlig nedsättning, som i genomsnitt belöpte sig på omkring 8 % och som, huvudsakligen på grund av genomförda ändringar i grunderna för värderingen, var avsevärt större beträffande skogsmarken och den växande skogen än beträffande inägojorden. För år 1933 hava taxerings- och prövningsnämndernas beslut medfört en höjning i de av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdena med i runt tal 10 milj. kronor. Höjningen kommer dock endast på det egentliga jordbruksvärdet och uppgår ifråga om detta till 18 milj. kronor, medan värdet å skogsmark och skog samt tomt- och industrivärdet undergått mindre sänkningar. Vid 1927 års allmänna fastighetstaxering medförde taxerings- och prövningsnämndernas arbete en sänkning i de av beredningsnämnderna föreslagna värdena på sammanlagt nära 60 milj. kronor. Icke heller inom de särskilda länen hava, såsom av tab. 1 närmare framgår, de senare taxeringsinstansernas beslut medfört några mera avsevärda förändringar i de av beredningsnämnderna förslagna värdena. Det egentliga jordbruksvärdet (utom skogsmarkens värde) har höjts med omkring 3 milj. kronor i Östergötlands och Skaraborgs län samt med 1—2 milj. i Stockholms, Gotlands, Malmöhus, Älvsborgs, Västmanlands, Kopparbergs och Västerbottens län, varemot detsamma i Kristianstads län sänkts med omkring 1 milj. Skogs värdet har i Västerbottens län undergått en betydlig sänkning med drygt 5 milj. kr., vartill kommer en sänkning av skogsmarkens värde i samma län med 0'5 milj. kronor. I Värmlands län har skogsvärdet höjts med drygt 1 milj. kronor, medan skogsmarkens värde undergått en ungefär lika stor sänkning, varjämte skogsvärdet i Skaraborgs och Älvsborgs län höjts med omkring 1 milj. kronor. Tomt- och industrivärdet har förblivit praktiskt taget oförändrat i alla län med undantag för Stockholms, där detsamma undergått en betydlig sänkning, från 14*8 till 11*7 milj. kronor. I sin första redogörelse framlade de sakkunniga även för varje läns landsbygd specificerade uppgifter å de i jordbruksvärdet ingående delvärdena å

3 varje särskilt ägoslag samt å bete och särskilda förmåner. Uppgifterna voro hämtade från de av beredningsnämndernas ordförande upprattade sammandragen av sagda nämnders beslut. Det skulle otvivelaktigt h a varit av intresse att erhålla definitiva uppgifter å ifrågavarande delvarden, sådana de blivit efter taxerings- och prövningsnämndernas beslut. E n fullständig översikt härav har det dock icke varit möjligt att framlägga i avsaknad av tillräckligt detaljerade upplysningar. Fastighetstaxeringslängderna och provningsnämndernas ändringslängder innehålla beträffande taxerings- och prövningsnämndernas beslut, med undantag för skogsmarken, ingen specifikation av de i jordbruksvärdet ingående delvärdena, och i de bada taxeringsmyndigheternas protokoll äro i många fall upplysningarna mycket knapphändiga beträffande den n ä r m a r e innebörden av de i jordbruksvärdet vidtagna förändringarna. För erhållande av de i tab. 2 framlagda uppgifterna för varje kommun angående värdet per hektar åker samt det totala värdet av övrig mark och särskilda förmåner hava de sakkunniga emellertid för nu nämnda delvärden i så stor utsträckning som möjligt sökt taga hansyn till de av taxerings- och prövningsnämnderna beslutade ändringarna i beredningsnämndernas förslag. Härvid hava för ändamålet taxerings- och prövningsnämndernas protokoll i detalj genomgåtts. I de ganska ofta forekommande fall, då i sagda protokoll icke tydligt angivits, vilket delvarde som berörts av en beslutad ändring i jordbruksvärdet, har ändringen hanförts till åkerns värde, som i de allra flesta fall utgör den helt övervägande delen av det egentliga jordbruksvärdet. Härigenom har det icke kunnat undvikas, att en viss osäkerhet vidlåder de i tab. 2 framlagda uppgifterna, men i regel torde de eventuella avvikelserna hålla sig inom ganska snäva oränser och sakna praktisk betydelse för bedömande av taxeringsvärdets höjd. För framhävande av att uppgifterna icke äro fullt exakta, har i tab. 2 värdet per hektar åker angivits i j ä m n a tiotal kronor. De efter iakttagande av taxerings- och prövningsnämndernas ändringar erhållna delvärdena för åker, övrig m a r k och särskilda förmåner uppgå i jämförelse med beredningsnämndernas förslag till följande belopp:

Enligt beredningsnämdernas förslag . . Efter prövningsnämndernas beslut . . .

. .

Åker kr.

Övrig mark kr.

Särskilda förmåner, kr.

3 623 090 600 3639113900

31987 600 31885700

87 688 500 90566500

Åkerns totalvärde har alltså under taxeringsarbetets gång undergått en höjning med 16 milj. kronor, och värdet per hektar åker har höjts från 994 till 1,000 kronor. För åkern framgå de av taxerings- och prövningsnämnderna for varje läns landsbygd vidtagna ändringarna i totalvärde och värde per hektar av följande tablå, där de med a betecknade kolumnerna angiva beredningsnämndernas förslag och b de av prövningsnämnderna slutligt fastställda värdena:

4 T o t a l v ä r d e , 1 000 kr. Stockholms län Uppsala » Södermanlands > Östergötlands » Jönköpings > Kronobergs > Kalmar » Gotlands » Blekinge > Kristianstads > Malmöhus > Hallands > Göteborgs o. Bohus > Älvsborgs > Skaraborgs > Värmlands > Örebro > Västmanlands > Kopparbergs > Gävleborgs i Västernorrlands > Jämtlands » Västerbottens » Norrbottens »

a) 133 435-0 111 209-6 135 220-8 231 749-9 121 052-4 85 130-6 147 466-1 44 637-4 67009-5 269 104-4 524 528-0 160 124-4 121784-7 198543-9 255 635-8 152 229-9 143 820-8 110 648-8 133 469-3 122 790-1 109 990-8 71161-6 101549-5 70 797-4

b) 133 161-1 111583-2 135 218-6 234 280-2 121 222-6 84 963-3 148 082-0 45 909-1 67 170-8 267829-5 527 157-2 160 540-5 122 203-1 199 3850 259 242-2 152 851-5 1437360 112 396-9 134 660-4 122 906-0 109 269-8 71445-1 102 806-9 71393-4

V ä r d e p e r h e k t a r , kr a) b) 863 860 729 730 783 780 965 980 924 920 873 870 789 790 549 570 1085 1090 1145 1140 1599 1610 1135 1140 1354 1360 969 970 804 820 817 820 925 920 715 730 1244 1250 1107 1110 1123 1120 1056 1060 943 950 1151 1160

De enda, mera betydande ändringarna, som åkerns värde under taxeringsarbetets gång undergått, äro de höjningar, som genomförts i Östergötlands Gotlands, Skaraborgs och Västmanlands län. Länens inbördes ställning i avseende på det genomsnittliga värdet per hektar åker har icke undergått några förändringar. Fortfarande äro åkervärdena högst inom Malmöhus och Göteborgs och Bohus län (med resp. 1 610 och 1 360 kr.) och lägst inom Gotlands, Uppsala och Västmanlands län med 570, 730 och 730 kr.). J ä m f ö r e l s e för de olika l ä n e n i a v s e e n d e på t a x e r i n g s u t f a l l e t s j ä m n h e t o c h likformighet beträffande å k e r n s v ä r d e . För utrönande av i vilken mån jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit nådd vid taxeringen av jordbruksfastigheter på landsbygden, verkställde de sakkunniga i sin första redogörelse en jämförelse i avseende på värdet per hektar av olika ägoslag av inägojorden och därvid i främsta rummet av åker mellan till varandra gränsande kommuner inom olika län. Härvid framkommo i vissa fall betydande olikheter i de åsatta värdena, av vilka dock en del förklarades av rådande olikheter i gällande saluvärden, under det att andra syntes de sakkunniga häntyda på en viss ojämnhet i taxeringen mellan vissa län. Denna undersökning har sedermera fullföljts på grundval av de genom taxerings- och prövningsnämndernas beslut fastställda taxeringsvärdena.

5 Därjämte har särskild uppmärksamhet ägnats åt frågan, i vilken mån inom de särskilda länen olika enhetsvärden å åkerjord åsatts jordbruksfastigheter av olika storlek. Vid det av Kungl. Maj:t anbefallda mötet i Stockholm den 5—8 oktober 1932 mellan landskamrerarne m. fl. för förberedande överläggning rörande 1933 års allmänna fastighetstaxering gjordes det uttalandet, att enhetsvardet per hektar för storbruk vore lägre än för medelstora jordbruk samt att enhetsvärdet för småbruk vore högre per hektar än för medelstora jordbruk. Med en sammanfattning av länen på vissa grupper med mera likartade jordbruksförhållanden verkställdes i detta sammanhang en klassificering av jordbruksfastigheterna på ett antal storleksklasser, varvid för de flesta länsgrupperna angavs den storleksklass, som kunde anses motsvara ett medelstort jordbruk och som borde utgöra utgångspunkt för värdesattmngen av större och mindre fastigheter. Beträffande byggnadernas taxering uttalades vid samma möte, att även för de minsta fastigheterna byggnadernas varde borde ingå i å-priset. I enlighet med dessa uttalanden ha de flesta landskamrerare sökt att vid fastighetstaxeringen få genomförd en ökad differentiering i enhetsvärdena vid jordbruk av olika storlek. Till efterrättelse har därvid länt den år 1932 i 59 § taxeringsförordningen intagna foreskriften, att olika enhetsvärden böra åsättas för olika storleksgrupper av jordbruksfastigheter De sakkunniga ha ansett det ingå i sitt uppdrag att undersöka, i vilken mån en dylik differentiering mellan större och mindre jordbruksfastigheter blivit genomförd vid fastighetstaxeringen. För detta ändamål har en särskild bearbetning verkställts för vissa kommuner av de i fastighetsdeklarationerna för de särskilda jordbruksfastigheterna av taxeringsnämnderna gjorda anteckningarna angående åkerjordens areal och åsatta varde samt, i förekommande fall, särskilt åsätt värde å byggnader. Då en dylik bearbetning kräver ett betydande arbete har den av kostnadsskäl kunnat genomforas endast beträffande ett jämförelsevis begränsat antal kommuner, vilka tor underlättande av jämförelse mellan de olika länen, i regel utvalts utefter lansgränserna, så att resultaten för ett antal närbelägna kommuner med sa vitt möjligt likartade förhållanden men belägna i olika län kunnat jämföras med varandra. Den uppdelning av jordbruksfastigheterna på storleksgrupper som därvid tillämpats, har varit densamma, som genomförts vid de förberedande mötena inför lässtyrelserna, då enhetsvärden för olika storleksgrupper foreslagits. .,, _„ , o För ett mindre antal län ha de sakkunniga haft tillgäng till liknande sammanställningar av värdet per hektar åker inom olika storleksgrupper, som verkställts av vissa landskamrerare såsom ett led i de av dem infor vederbörande prövningsnämnd framlagda undersökningarna angående taxeringsutfallet Vid ifrågavarande sammanställningar har dock endast i undantagsfall hänsyn tagits till särskilt åsätt värde å byggnader, vilket stundom vid mindre fastigheter kunnat avsevärt påverka det åsatta medelvärdet per hektar åker.

6 t J / Z ^ ^ l g r a n s k n i n « i d e t a l J . som med ovan angivna utgångspunk ter , de följande framlägges, torde den reservationen böra förutsHckas a t t det . manga fall kan vara förenat med stora svårigheter att bedöma h m u vida de ojämnheter i de åsatta värdena, som framträda vid e n s X r m ä s r i a

k na ha sin förkiaring; ztnuVt^Tr r -^Äs tanden Dylika svårigheter framträda icke endast vid jämförelse mellan me

delvardet per hektar åker för olika kommuner inom » m m ^ Ä ^ utan även vid bedömande av den skäliga differentieringen i åkerns vä de rid större oeh mmdre jordbruksfastigheter. På grund av byggnadernas t t ö ™ relativa varde vid de senare oeh den i allmänhet större efterfrägt p l d X a fastigheter ar under eljest lika förhållanden värdet per hektaflker sförre vid sma an vid stora fastigheter, men denna tendens motverkas i vTssa fall därav, att de små fastigheterna kunna vara sämre lottade i avseende på j o " dens oeh byggnadernas beskaffenhet samt avsättningsförhållandena HärUll kommer att beträffande de minsta fastigheterna en likformig a ^ a n s m n g mellan vad som skal. taxeras som jordbrnksfastighet oeh som annan " g het knappast kan förutsättas hava blivit genomförd. l Sln fÖ JJrlCkl°*7~lå?u ' " r e d ° g 8 r e I s e f ^ h ö l l o de sakkunniga, att det högre medelvärde, som av beredningsnämnderna åsatts åkerjorden Stock

nlTirL

r T h e T " ' grannlänen - "Parades av en' liknande UU-

nad i lraga om åkerjordens saluvärde och till stor del torde ha sin förklaring^ av närheten till huvudstaden. Vid en jämförelse kommun för kommun utefter lansgransen framträder icke någon större ojämnhet i t a x e r i n g s " per hektar åker mellan grannkommunerna på vardera sidan av g "ansln års S „ P m ä n n r f T - g S i n ! m n d e n a V g i ™ a P r o m e m ° ™ "»gående utfallet av 1933 sam.1 « r ' f a S t l g h e t s t a ™ S i Stockholms län har landskamreraren för samtliga andskommuner verkställt en statistisk bearbetning av åkerjordens varde enligt taxeringsnämndernas beslut för utrönande av olikheterna i var! s a m t i l , f v"" ? d S m ä b r U ^ b o n d e b r u k « * ^orbruk. Härav upprättades mTnér i H ' . " A 6 - 5 8 1 " ? 3 " * 3 8 ' S ° m ° m f a t t a r 5 6 a v l ä n e t s ™* landskomZ Z „ t A f T J c k e . m r ä k n a t s ««» de kommuner, där jordvärdena på grund av huvudstadens närhet påverkats av andra förhållanden än sådana som avse själva jordbruksdriften, dels skärgårdens ökommuner, där gränsen mellan jordbruksfastighet och annan fastighet ofta är svår att draga Tm jämförelse bifogas i samma tablå uppgift om motsvarande värden per hektar for hela Stockholms lan enligt den av lantbruksakademien verkställda undersökningen angående saluvärdet å åkerjord år 1932: Åker, värden per hektar. Enligt taxerings- fcn„ .,_ , ., , nämdernas beslut, hgt lantbruksjj r akademien, kr. Småbruk (1-10 ha) Bondebruk (10-50 ha) Storbruk (över 50 ha)

m

!

' 660

Samlliga

74n

7 Det framgår härav, att den differentiering, som efter taxeringsnämndernas beslut genomförts i åkerjordens enhetsvärden mellan det större och mindre jordbruket, mycket nära överensstämmer med de rådande saluvärdena enligt lantbruksakademiens undersökning. I jämförelse med de medelstora jordbruken hava småbruken ett högre värde per hektar av i förra fallet 158 och i senare fallet 170 kr. och storbruket ett lägre värde av respektive 78 och 80 kr. Denna överensstämmelse synes visa, att man i stort sett väl lyckats att emot varandra avväga åkerjordens enhetsvärden vid det större och mindre jordbruket, ehuru resultatet i detta avseende för de särskilda kommunerna i vissa fall ställer sig ganska växlande. Inom kommunerna utefter gränsen mellan Stockholms och Uppsala län ställer sig åkerns värde per hektar vid jordbruk av olika storlek på följande sätt, enligt av vederbörande landskamrerare verkställda sammanställningar: Värde per hektar åker,

kronor.

Stockholms län, kommuner. Storleksgrupper i hektar Forsmark Valö Harg 1—10 784 805 902 10-50 650 661 710 Över 50 631 485 603 Samtliga 683 668 729

Faringe Almunge 942 756 729 700 627 649 734 696

Lägga 811 788 807 797

Uppsala län, kommuner. Storleksgrupper i hektar Hållnäs Film Ekeby Högst 3 918 884 909 3—5 753 706 796 5—10 595 642 698 10—25 543 591 682 25-50 503 576 594 Över 50 480 642 595 Samtliga 628 615 675

Tuna 1073 827 793 724 631 702 728

Funbo 1450 1051 777 737 689 732 753

Rasbo 880 674 699 773 687 647 696

Av denna jämförelse, som i någon mån försvåras därav, att samma storleksgruppering icke genomförts i de båda länen, framgår, att någon mera betydande olikhet mellan grannkommunerna på vardera sidan av länsgränsen icke synes råda ur här ifrågavarande synpunkt. I vissa kommuner äro växlingarna mellan små och stora jordbruksfastigheter ganska stora, i andra åter anmärkningsvärt små eller knappast några, men detta är förhållanden, som framträda inom kommunerna i både Stockholms och Uppsala län. Uppsala län. I länet utgör åkerns taxeringsvärde per hektar 730 kronor, vilket näst Gotlands läns är det lägsta länsmedeltalet i hela landet. Detsamma gäller även åkerjordens saluvärde enligt lantbruksakademiens undersökning. Det låga taxeringsvärdet synes därför med utgångspunkt från nämnda undersökning i stort sett motiverat. För kommunerna på gränsen mellan Uppsala och Gävleborgs län består dock alltjämt en betydande olikhet med väsentligt lägre värden för kommunerna i Uppsala län. Åkerjordens medelvärde per hektar utgör efter provningsnämndens beslut i Älvkarleby och Sö-

8 derfors i Uppsala län respektive 820 och 620 kronor emot icke mindre än 1 440 kronor i Valbo och 1 230 kronor i Hedesunda, de båda grannkommunerna i Gävleborgs län. För ytterligare belysning av sist berörda ojämnhet meddelas i följande tablå en sammanställning av värdet per hektar åker för olika storleksgrupper dels i Älvkarleby kommun dels i det närmast angränsande, södra taxeringsdistriktet i Valbo kommun. Värde per hektar åker, Uppsala län,

kommun

Storleksgrupper i hektar

kronor.

Gävleborgs län, Storleksgrupper i hektar

Älvkarleby

kommun Valbo (södra distrikt)

Högst 3

894 Högst 2

3-5

2-5

5-10

5-10

10—25

10—20

25—50

20—50

897 Över 50

799 Över 50

Samtliga

823 Samtliga

1472 Åkerjorden är, såsom härav framgår, inom alla storleksgrupper väsentligt lägre uppskattad i Älvkarleby än i Valbo södra distrikt, men skillnaden är allra mest framträdande vid de mindre fastigheterna med upp till 10 hektar. I Älvkarleby är differentieringen mellan stora och små fastigheter mycket obetydlig och de åsatta åkervärdena vid de senare förefalla anmärkningsvärt låga i jämförelse med motsvarande värden såväl vid de större fastigheterna i samma kommun som vid småfastigheterna i det angränsande distriktet i Valbo, där skillnaderna mellan de åsatta värdena vid små och stora fastigheter äro betydande. Av den sammanställning för varje särskild kommun, som av landskamreraren framlades inför länets prövningsnämnd för belysning av åkerns värde vid fastigheter av olika storlek framgår, att även inom åtskilliga andra kommuner än Älvkarleby växlingarna i detta avseende äro obetydliga, medan i andra kommuner åter förhållandet är det motsatta. I medeltal för hela länet uppgick värdet per hektar åker till följande belopp, varmed jämföres motsvarande värden enligt lantbruksakademiens förut n ä m n d a undersökning för år 1932: Enligt taxeringsnämndens beslut, kr. Småbruk (1—10 ha) . Bondebruk (10—50 ha) Storbruk (över 50 ha)

Enligt lantbruksakademien, kr.

. . . . . .

805 728 707

790 670 520

Samtliga

9 Taxeringsvärdena ligga, såsom härav framgår, för alla tre storleksgrupperna högre än de angivna saluvärdena, ehuru skillnaden endast vid storbruken är anmärkningsvärt stor. Även om till det jämförelsevis höga medelvärdet för de sistnämnda i viss m å n bidragit den omständigheten, att de större gårdarna äro gynnsammast ställda i avseende på jordmån, läge m. m., bestyrker dock den anställda jämförelsen den uppfattningen, att åtminstone i vissa delar av Uppsala län differentieringen i åkerjordens enhetsvärde är ganska ringa. Häri medförde prövningsnämndens beslut endast i enstaka fall någon nämnvärd förändring. Södermanlands län. Utefter gränsen mellan Södermanlands och Östergötlands län voro, såsom redan i de sakkunnigas första redogörelse framhölls, värdet per hektar åker enligt beredningsnämndernas beslut åtskilligt högre i det senare än i det förra länet. Häri har i de följande taxeringsinstanserna ingen annan förändring ägt rum, än att medelvärdet för Östra Vingåkers kommun i Södermanlands län höjts från 712 till 770 kronor och å andra sidan motsvarande värde för Simonstorps kommun i Östergötlands län sänkts från 1 252 till 1 160 kronor. Den icke obetydliga skillnad, som i detta avseende alltjämt i huvudsak består mellan de båda länen, torde åtminstone till större delen vara motiverad av olikheter i fråga om jordens fördelning på stora och små gårdar, jordens bördighet och avsättningsförhållanden. Den av de sakkunniga tidigare anmärkta ojämnheten i åkervärdet p å gränsen mellan Södermanlands och Örebro län kvarstår alltjämt, i det att Västra Vingåker i förstnämnda län har ett medelvärde av endast 770 kronor emot 870 kronor för grannkommunen Lännäs i Örebro län. Östergötlands lån. Vid granskningen av beredningsnämndernas förslag funno de sakkunniga en viss ojämnhet råda i avseende på åkerns genomsnittliga värde inom socknarna utefter gränsen mellan Östergötlands och Örebro län. Den anmärkta ojämnheten bestod däri, att i de till det förra länet hörande gränskommunerna Godegård och Västra Ny åkern åsatts lägre värden än i grannkommunerna Lerbäck och Hammar i Örebro län. Till en del har denna ojämnhet utjämnats genom en betydlig höjning av åkervärdet i Godegårds kommun. Denna förhöjning har starkast berört de små fastigheterna, som fått sitt åkervärde höjt med icke mindre än 30 °/o, medan samma höjning vid fastigheter med över 40 hektar stannar vid 1 °/o. För de båda övriga gränskommunerna, Västra Ny och Hammar, har genom bearbetning av fastighetsdeklarationerna uträknats värdet per hektar åker för olika storleksgrupper, varvid även medtagits särskilt åsätt värde å byggnader. Resultatet framgår av följande sammanställning. I de fall, där för samma storleksgrupp två tal angivas, avser det första i denna och följande liknande sammanställningar det egentliga värdet av åker och det andra det särskilda byggnadsvärdet, uträknat per hektar åker:

10 Värde per hektar åker, kronor. Östergötlands län, Storleksgrupper i hektar

kommun,

Örebro län,

Västra Ny

kommun

Storleksgrupper i hektar

Hammar

Högst 2

924+ 87

Högst 2

1632 + 237

2-6

761 + 151

2—5

1104+

6—10

5—10

931+

10—15

10—20

846+

15—20

20—30

653 + 202

30-75

75—125

20—30 30-40

•

40—50

712+

50—75

75—100

. . •

Över 125

850 Samtliga

860+

.

Över 100

738 Samtliga

699+ 36

Inom alla storleksgrupper ligger medelvärdet i Hammar åtskilligt högre än i Västra Ny. Mest framträdande är skillnaden mellan de båda kommunerna för de allra minsta fastigheterna (med högst 2 hektar åker), som, med inräknande av det särskilda byggnadsvärdet, i Västra Ny hava ett medelvärde om 1 011 kronor mot icke mindre än 1 869 kronor i Hammar. Bortsett från den nu nämnda och den närmast högre storleksgruppen av fastigheter (med 2—6 hektar) hava de större fastigheterna i Västra Ny snarast ett högre medelvärde än de medelstora fastigheterna, medan motsatsen är det normala. I södra delen av Östergötlands län, där jorden är mycket starkt sönderstyckad, hade redan genom beredningsnämndernas förslag en betydande höjning ägt rum av åkerns taxeringsvärde, varigenom bättre överensstämmelse vunnits med motsvarande värden i angränsande delar av Jönköpings län. Åkerjordens medelvärde i Trehörna och Blåviks kommuner föreföll dock alltjämt lågt i jämförelse med grannkommunerna i såväl det egna länet som i Jönköpings län men har sedermera genom beslut av taxerings- och prövningsnämnderna ytterligare höjts något, varigenom den anmärkta ojämnheten delvis avlägsnats. Efterföljande tablå anger, enligt en särskild bearbetning, åkervärdena för olika storleksgrupper inom vissa gränskommuner i Östergötlands och Jönköpings län, vartill dock bör anmärkas, att för Trehörna och Blåvik de av prövningsnämnden vidtagna höjningarna, som uppgå till högst 10 °/o, icke kunnat iakttagas. Här är överensstämmelsen mellan Ydre härad och de tre kommunerna i Jönköpings län god, medan åkerns värde i Trehörna och Blåviks kommuner inom alla storleksgrupper är betydligt lägre, en olikhet som endast till en mindre del kunnat utjämnas genom prövningsnämndens förut berörda höj-

11 Värde per hektar åker,

kronor. Jönköpings län,

Östergötlands län, kommuner

kommuner Askeryd, Linderås, Säby

Storleksgrupper i hektar

Trehörna

Blåvik

Ydre härad (utom Torpa)

Högst 2

571 + 172

1048 + 409

Högst 3

2-6

587 + 125

856+ 55

3—10

6—10

599+ 60

871+ 84

10—40

946+ 5

10-15

619+ 48

876+ 14

Över 40

911+27

15—20

599-

922+ 15

20—30

569-

868-

30—40

600-

•905+ 22

Storleksgrupper i hektar

1000-

40-50

1136 + 22 . . . . . .

Samtliga

989+ 5

964+ 9

I

1026+ 16

50—75 Samtliga

596+ 52

892+ 58

ningar. Nämnda tablå är av intresse även ur den synpunkten, att den belyser taxeringsmyndigheternas olika förfaringssätt för åstadkommande av differentiering i värdesättningen av stora och små fastigheter. Inom Blåviks och de till Ydre härad hörande kommunerna har denna differentiering ^åstadkommits genom särskilt tillägg av ett betydande byggnadsvärde, medan i Trehörna och kommunerna i Jönköpings län något sådant tillägg icke förekommer, utan differentieringen vunnits genom en förhöjning av själva åkervärdet vid de mindre fastigheterna. Det senare är det enligt gällande bestämmelser riktigare förfaringssättet, då i värdet för åkerjorden skall ingå normalt byggnadsbestånd även vid de mindre fastigheterna. Jönköpings län. I detta län är jordvärdet i allmänhet ganska högt. Det genomsnittliga taxeringsvärdet per hektar åker ligger likväl 80 kronor under det vid lantbruksakademiens undersökning för år 1932 angivna saluvärdet. En jämförelse mellan åkervärdet inom de kommuner, som gränsa till de omgivande länen, tyder emellertid icke på att taxeringsnivån genomgående skulle vara lägre i Jönköpings län än i grannlänen. Det har redan vid en jämförelse mellan kommunerna på gränsen mellan Östergötlands och Jönköpings län framhållits, att förhållandet där snarast var det motsatta. Detsamma gäller, och mera utpräglat, gränskommunerna mot Kalmar län. Som exempel härpå kan anföras, att för kommunerna Ingatorp, Hässleby och Karlstorp i Jönköpings län åkerns taxeringsvärde i genomsnitt uppgår till 800 —840 kronor, medan detsamma för de angränsande kommunerna Rumskulla, Pelarne, Lönneberga och Målilla i Kalmar län stannar vid 690—730 •kronor, och Virserum i sistnämnda län har ett medelvärde av endast 780 [kronor emot 900 kronor och däröver för de angränsande kommunerna i Jönfköpings län. Utefter gränserna mot Kronobergs, Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län 2 — 3 61009

framträda likaledes åtskilliga ojämnheter, vilka dock icke gå i någon bei stämd riktning. För närmare belysning härav har särskild bearbetning gjorts av deklarationsmaterialet för vissa kommuner med särskiljande av åkerns värde vid fastigheter av olika storlek. I närmast följande tablå är en jämförelse anställd mellan ett antal närbelägna kommuner i Jönköpings, Kronobergs och Hallands län. Värde per hektar åker, Jönköpings län, härad

kronor.

Kronobergs län, härad

Hallands län.

kommuner

Storleksgrupper i hektar

Del av Västbo 1

Högst 3

983+ 2

Högst 2

952 + 24

Högst 2

943 + 47

2—5

876 + 10

2-5

.

814+ 6

898+18

5—10

5—15 .

819 + 11

10-40

15—50

919 + 19

Över 40

50—100

860+ 6

över 100

3—10

. . ; . . .

10-40 Över 40 Samtliga

938+ 2

Storleksgrupper i hektar

Samtliga

Del av Sunnerbo 1

Storleksgrupper i hektar

Samtliga

Breared, Torup

835 + 12

1 I Västbo härad kommunerna Sandvik, Gryteryd, Södra Hestra, Långaryd, Färgaryd, Femsjö, Södra Unnaryd och Jälluntofta samt i Sunnerbo härad Odensjö, Vrå och Torpa.

Den allmänna nivån är högst för de i jämförelsen ingående kommunerna i Jönköpings län och lägst för de båda kommunerna i Hallands län. Någon nämnvärd differentiering i åkervärdet vid större och mindre fastigheter förekommer endast för de till Kronobergs län hörande kommunerna. En liknande jämförelse mellan ett antal närbelägna kommuner i Jönköpings, Älvsborgs och Skaraborgs län utfaller på följande sätt: Värde per hektar åker, Jönköpings län, härad Storleksgrupper i hektar Högst 3

Mo

10—40 Över 40 Samtliga

Älvsborgs län, härad Storleksgrupper i hektar

886 ++ 15 15 Högst 2 . . . . 2—4 4—10 767 716 10—20 824+ 33 20—40 över 40 Samtliga 833+ 2

3—10

kronor.

Del av Redvägs 1

1117 ++ 10 10 868 851 792 862 711 831

Skaraborgs län, härad Storleksgrupper i hektar

Del av Vartofta

Högst 2 .

1098 + 213

2—4 . .

902+

4- 10 . . 10—20 . 20—50 . 50-100 . Över 100

774 + 794 736 658 751 S£ur Ll ga

766 +

I Redvägs härads kommunerna Strängsered, Gullared, Liared, Kölingared, Fivlered och Norra Åsarp samt i Vartofta härad Vartofta-Åsaka, Vistorp, Sandhem, Bjurbäck och Habo.

13 Här är skillnaden mellan länsdelarna icke särskilt framträdande vare sig i avseende på den allmänna nivån eller på den i och för sig ganska ringa differentieringen i åkervärdet vid små och stora fastigheter. Det är endast de allra minsta fastigheterna i de till Älvsborgs och Skaraborgs län hörande kommunerna, som framträda med ett jämförelsevis högt medelvärde. Kronobergs län. För kommunerna i sydöstra hörnet av Kronobergs län och för angränsande kommuner i Kalmar och Blekinge län är medelvärdet per hektar åker inom olika storleksklasser följande: Värde per hektar åker, Kronobergs län, härad

Kalmar län,

kronor.

kommuner

Blekinge län,

Vissefjärda, Örsjö, Gullabo

Storleksggrupper i hektar

Del av Konga 1

Högst 2

1030 + 50 Högst 2

2—5

811+1

2—5

ö—10

787+ 1 5—15

5—15

10-40

15-50

15-30

Över 40

50—100

472 Över 30.

Storleksgrupper i hektar

804+ 4 Över 100 . . . 1

kommuner

Storleksgrupper i hektar

Eringsboda. Sillhövda

833 Högst 2

2—5

1157 + 112 716+ 9 558 497 356 599+ 7

.

430 Samtliga

700 I Konga härad kommunerna Långasjö, Älmeboda, Tingsås och Södra Sandsjö

Något längre västerut efter gränsen mellan Kronobergs och Blekinge län ställa sig motsvarande värden för Almundsryds samt Ringamåla och Kyrkhults kommuner på följande sätt: Värde per hektar åker, Kronobergs län, Storleksggrupper i hektar

kommun Almundsryd

Blekinge län, Storleksgrupper i hektar

Högst 2

988 + 84

Högst 2

2—5

2—5

5—10

5—15

10—40

15-30

Över 40

kronor. kommuner

Ringamåla

Kyrkhult

771 + 289 778 + 110 642+ 23 796+ 37

873 + 299 834+ 31 801+ 12 621

703+ 63

784+ 31

Över 30 Samtliga

787+ 8

Samtliga

Och i den trakt, där Kronobergs, Blekinge och Kristianstads län sammanträffa, har för Härlunda, Kyrkhults och Örkeneds kommuner uträknats följande medeltal för åkerns värde vid fastigheter av olika storlek:

14 Värde per hektar åker, kronor. Kronobergs län,

kommun

Storleksgrupper i hektar

Härlunda

Blekinge län,

kommun

Storleksgrupper i hektar

Kristianstads

län,

kommun

Kyrkhult

Storleksgrupper i hektar

Örkened

1140 + 61

Högst 2

704 Högst 2

873 + 299

Högst 2

2—5

2—5

834+ 31

2—5

716+ 7

5—10

5—15

801+ 12

5—15

10—40

15-30

15—50

över 40

Över 30 Samtliga

. . . .

50—100 Samtliga

784+ 31

Över 100 . . .

.

Samtliga

500 690+ 7

Sistnämnda tre tablåer visa ingen mera anmärkningsvärd olikhet de fyra länen emellan än de mycket låga medelvärdena för de större fastigheterna i Vissefjärda, Örsjö och Gullabo kommuner i Kalmar län, i Eringsboda och Sillhövda kommuner i Blekinge län samt i örkeneds kommun i Kristianstads län samt för småfastigheterna i Härlunda kommun. Kalmar län. Taxeringsvärdet per hektar åker är 790 kronor. I sin första redogörelse framhöllo de sakkunniga, att det föreföll, som om värdesättningen av åkerjorden i länet ägt rum efter en lägre nivå än i grannlänen. Någon utjämning i detta avseende har icke ägt rum genom det fortsatta taxeringsarbetet. Att värdesättningen i detta län är väl låg bestyrkes även av den omständigheten, att åkerns taxeringsvärde understiger dess saluvärde enligt lantbruksakademiens undersökning med icke mindre än 100 kronor per hektar. P å gränsen mellan Kalmar och Östergötlands län har en särskild undersökning i efterföljande tablå framlagts för belysning av åkerns värde inom vissa kommuner: Värde per hektar åker, kronor. Östergötlands län, härad, Storleksgrupper i hektar

Kalmar län,

kommun

Ydre (utom Torp a)

Yxnerum

Gärdserum

1449 1110

828 691

618 590 + 6

15-50

922+ 15

50—100

868 —

563 Över 100

6—10

871+ 84

10—15

876+ 14

15—20 20—30

905+ 22

40—50

1000 —

50—75

1026+ 16

445 527

Över 100 Samtliga

Södra Vi, Rumskulla

Högst 2 . . . • . .

856+ 55

30—40

Storleksgrupper i hektar

2-5 5—15

1048 + 409

2—6

Högst 2

kommuner

892+ 58

586+1

725 Samtliga

888 836 647 877

15 Av de i tablån medtagna områdena framträder Ydre härad i Östergötlands län med ett högt åkervärde, som ytterligare förhöjes därigenom, att särskilt byggnadsvärde uppskattats utöver det egentliga åkervärdet. Vid de minsta fastigheterna uppgår detta särskilda byggnadsvärde till icke mindre än 409 kronor per hektar åker. I Yxnerums kommun i samma län har däremot åkern ett anmärkningsvärt lågt värde inom alla storleksgrupper med undantag för den minsta. Särskilt är skillnaden gent emot Ydre härad påfallande stor beträffande de större fastigheterna. De tre i tablån medtagna kommunerna, som tillhöra Kalmar län, intaga en mellanställning mellan Ydre härad och Yxnerums kommun. Gärdserums kommun visar ett högt värde för de små fastigheterna och därefter en betydlig sänkning i värdet för de större; Södra Vi och Rumskulla k o m m u n visa däremot ett mycket lågt värde vid de små fastigheterna, och skillnaden är därvid så stor, att den måste betecknas som uttryck för en viss ojämnhet i uppskattningen av dylika fastigheter. Även i den å sid. 13 lämnade jämförelsen mellan vissa kommuner på gränsen mellan Kronobergs, Kalmar och Blekinge län visade de till Kalmar län hörande kommunerna låga värden å de minsta fastigheterna. Att en dylik uppskattningsmetod beträffande de små fastigheterna likväl icke tillämpats i hela länet framgår, förutom av de nyss anförda medeltalen för Gärdserums kommun i norra delen av länet, även av efterföljande medeltal för kommunerna Hagby, Våxtorp och Halltorp på Kalmarslätten: Värde per hektar åker,

kronor. Kommuner.

Storleksgrupper i hektar Högst 2 2—5 5—15 15—50 . . . . P . . . 50—100 över 100

r

- , r

Hagby, Våxtorp Halltorp 2 100 1176 807 882 905 924 Samtliga 895

I motsats mot de höga medelvärdena för de två lägsta storleksgrupperna framträder här den närmast följande storleksgruppen (fastigheter med 5—15 hektar åker) med ett mycket lågt medelvärde, under det att samma värde vid de större fastigheterna åter visar tydlig stegring. Gotlands lån intager på grund av sitt avskilda läge en från fastlandet starkt avvikande ställning i avseende på jordpriserna, vilket tager sig uttryck däri, att icke endast taxeringsvärdet per hektar åker utan även åkerjordens saluvärde där är avsevärt lägre än i något annat län. Till de låga genomsnittsvärdena bidrager i någon mån även den dåliga beskaffenheten hos en del av åkerjorden. Medelvärdet per hektar uppgick enligt beredningsnämndernas förslag till endast 549 kronor och har under det följande taxeringsarbetet höjts till 570 kronor, vilket med 60 kronor överstiger lantbruksakademiens

16 uppgift om saluvärdet. Någon allmän förhöjning av de låga taxeringsvärdena synes enligt denna jämförelse icke vara påkallad. Blekinge län. Taxeringsvärdet per hektar åker utgör efter det lokala taxeringsarbetets avslutande 1 090 kronor och har därmed icke undergått någon nämnvärd förändring i jämförelse med beredningsnämndernas förslag. Det understiger åkerns saluvärde enligt lantbruksakademiens utredning med icke mindre än 120 kronor, vilket är mera än i något annat län. De i det föregående å sid. 13 och 14 lämnade jämförelserna mellan kommunerna på gränsen mellan Blekinge och angränsande län ådagalade, att någon mera anmärkningsvärd olikhet de särskilda länen emellan knappast k a n sägas föreligga. I vissa kommuner är dock åkerns medelvärde mycket lågt vid de större fastigheterna; detta gäller bland annat Eringsboda och Sillhövda kommuner i Blekinge län, där nämnda medelvärde redan vid fastigheter med 5—15 hektar åker är så lågt som 558 kronor och vid fastigheter med över 30 hektar åker endast uppgår till 356 kronor. Även om otvivelaktigt åkerjorden i de nämnda skogskommunerna övervägande är av mindre god beskaffenhet, måste dock de nu nämnda värdena betecknas som anmärkningsvärt låga. Inom alla de förut berörda kommunerna i Blekinge län har den högre uppskattningen av åkerjorden vid de mindre fastigheterna till största delen åstadkommits genom åsättande av särskilt värde å byggnaderna i stället för genom en höjning av enhetsvärdet å själva åkerjorden. Detta mindre riktiga förfaringssätt har tillämpats även inom en del kommuner i den bördigare kustbygden. Detta belyses av följande sammanställning för Edestads och Gammalstorps kommuner, där för fastigheterna inom de båda lägsta storleksgrupperna (med högst 2 samt 2—5 hektar åker) det särskilt åsatta byggnadsvärdet uppgår till betydande belopp per hektar åker: Värde per hektar åker, Blekinge län. Storleksgrupper i hektar

kommuner

Kristianstads

Edestad

Gammalstorp

1396 + 453 1268 + 110 1 2 2 0 + 11 1223 1189 1 2 2 1 + 23

Högst 2

1470 + 248

2-5 5—15

1000 + 100

15-30 Över 30

1191 1412 Samtliga

kronor.

1 2 9 0 + 11

län,

Storleksgrupper i hektar Högst 2

kommun Ivetofta

2—5

5-15

15—50

50—100

698 Över 100 Samtliga

820 I tablån är även en jämförelse anställd beträffande åkervärdet i Gammalstorps kommun i Blekinge län och den strax intill i Kristianstads län belägna Ivetofta kommun. Den mycket stora skillnad, som inom alla storleks-

17 grupper där framträder mellan de båda kommunerna, tyder på en avsevärd ojämnhet i taxeringen. Den ojämnhet mellan de båda länen, som här i detalj påvisats beträffande Gammalstorp och Ivetofta, återfinnes även i fråga om övriga gränskommuner. Av de till skogsbygden hörande kommunerna hava Kyrkhult och Jämshög i Blekinge län att medelvärde av 800 och 1 000 kronor per hektar åker, medan samma värde för Örkeneds och Vånga kommuner i Kristianstads län stannar vid 690 och 810 kronor. Ungefär lika stor är skillnaden mellan de till slättbygden hörande kommunerna i de båda länen. Kristianstads län. Den ojämnhet, som framträder i värdesättningen av åkerjorden utefter gränsen mellan Kristianstads och Blekinge län och som tar sig uttryck i ett betydligt lägre åkervärde i de till Kristianstads län hörande kommunerna, har redan framhållits. Den bestyrkes även av den i tablån å sid. 14 anställda jämförelsen mellan kommunerna örkened i Kristianstads län och Kyrkhult i Blekinge län. Utefter gränsen mellan Kristianstads och Kronobergs län synes däremot överensstämmelsen i åkervärdet i allmänhet bättre. Icke heller utefter gränsen mellan Kristianstads och Malmöhus län framVårde per hektar åker, Kristianstads

Malmöhus län, härad

län, härad

Del av Herrestads

Storleksgrupper i hektar

Del av Ingelstads

Storleksgrupper i hektar

kronor.

2 366 + 32

Högst 2

2 214 + 771

2—5

1904+ 63

5—15 15— 50

1645+ 9

5—15

1804+

50—100 Över 100

15—50 50—100 Över 100

1539 Högst 2 . . . . . . 2—

.

1633 1677 Samtliga

1677+ 3

Kristianstads

län,

1633 + 101 1 7 2 8 + 13 1 6 8 3 + 30

Samtliga Malmöhus

kommuner

län, härad

Linderöd, Äsphult

Häglinge

Del av Frosta

Högst 2

1074 + 563

2-

996+ 65

5—15

971+ 30

857+

808 Storleksgrupper i hektar

1 5 - 50 50—100

617 Över 100 Samtliga

943+ 37

18 Kristianstads

län, härad

Storleksgrupper i hektar

Malmöhus län, härad

Del av Södra Åsbo

Del av Luggude

Högst 2

2 567 + 405

2—

1984 + 106

2 059 + 1913 1818+ 267

5—15

1711+

1718+

15— 50

1678+

50—100

1716+ 1848

Över 100

1 3 9 0 + 68

1666 1 731+

5. . . . •

Samtliga

1 6 6 2 + 13

träder i detta avseende någon större skillnad mellan de båda länen. För erhållande av en mera detaljerad jämförelse har en särskild bearbetning verkställts av deklarationsmaterialet för tre grupper av kommuner utefter nämnda gräns, nämligen dels delar av Ingelstads och Herrestads härad på den sydöstra slättbygden, dels några magra skogskommuner i landskapets inre delar och slutligen vissa delar av Södra Åsbo och Luggude härad på slätten mellan Ängelholm och Hälsingborg. I stort sett är överensstämmelsen här mellan de båda länen ganska god. Vad slutligen beträffar gränskommunerna mellan Kristianstads och Hallands län belysas förhållandena där av följande jämförelse: Värde per hektar Kristianstads Storleksgrupper i hektar Högst 2 2-5 5-15 15-50 Samtliga

län,

åker,

kronor. Hallands län, kommuner

kommuner Vittsjö, Höke

Fagerhult, Hishult

Hishult, Knäred

1094+156 893+ 10 849+ 5 787 865+ 13

716 + 71 654+ 3 649 816 660+ 3

806 782 500 799

Här är det kommunerna i Kristianstads län, som uppvisa den högre taxeringsnivån, på samma gång som differentieringen i åkervärdet inom dem är åtskilligt större än i de till Hallands län hörande kommunerna. Malmöhus län. Taxeringsvärdet per hektar åker, som för Malmöhus län vid 1928 års allmänna fastighetstaxering utgjorde 1 840 kronor, har vid den senaste taxeringen nedgått till 1,610 kronor eller med 230 kronor. Denna starka nedgång torde dock i huvudsak vara motiverad av en motsvarande sänkning av det gällande saluvärdet, som enligt lantbruksakademiens ut-

19 redning samtidigt gått ned ännu mera och år 1932 utgjorde 1,460 kronor, eller 150 kronor under taxeringsvärdet. Det framhölls redan i de sakkunnigas första redogörelse, att man vid 1933 års fastighetstaxering inom Malmöhus län, ehuru icke likformigt inom hela länet, hänfört övervärde för byggnader till särskilda förmåner. Huru detta verkat inom olika storleksgrupper av fastigheter belyses av tablån å sid. 17 och 18. Vid flertalet av de minsta jordbruksfastigheterna (med högst 2 hektar åker) har för byggnaderna ett betydligt mervärde tillagts, som för de till Luggude härad hörande kommunerna motsvarar icke mindre än 1 913 kronor per hektar åker eller i det närmaste lika mycket som det för åkern uppskattade värdet. Även vid fastigheterna med 2—5 hektar åker spelar det särskilt uppskattade byggnadsvärdet en betydande roll för hela taxeringsvärdet, varemot vid de större fastigheterna sådant byggnadsvärde endast mera sällan förekommer. Denna form för värdesättning av de mindre fastigheterna framträder även i nedanstående sammanställning, som anger åkerns och byggnadernas värde per hektar inom en del av det bördiga Skytts härad: Storleksgrupper i hektar Högst 2 2— 5 5—15 15—50 50—100 Över 100

Kronor

'

• Samtliga

2 290 + 1370 2 295+ 295 2 084+ 7 2 181 2 175 1921 2157 + 34

Genom de betydande tillägg i form av särskilt byggnadsvärde, som i en stor del av Malmöhus län gjorts för de mindre fastigheterna, har en stark differentiering åstadkommits mellan stora och små fastigheter på samma gång som bättre överensstämmelse därigenom torde ha ernåtts i värdesättningen mellan de sistnämnda och de som annan fastighet taxerade, rena bostadslägenheterna. Ett dylikt förfaringssätt står dock icke i överenstämmelse med gällande bestämmelser. Hallands län. Taxeringsvärdet per hektar åker utgör enligt taxerings- och prövningsnämndernas beslut 1 140 kronor, vilket nära överenstämmer med det i lantbruksakademiens undersökning angivna saluvärdet för åkerjorden, 1 100 kronor. I sin första redogörelse framhöllo de sakkunniga, att den vid det förberedande mötet inför länsstyrelsen upprättade skalan med differentierade enhetsvärden syntes, liksom för ett flertal övriga län i Götaland, innebära en jämförelsevis liten skillnad i värdesättningen av större och mindre fastigheter. Detta bekräftas även av de närmare undersökningar av taxeringsmaterialet, som av de sakkunniga verkställts. I tablån å sid. 18 med jämförelse mellan vissa närbelägna kommuner i Hallands och Kristianstads län är differentieringen i åkervärdet för Hishult och Knäred i Hallands län mycket obetydlig, på samma gång som hela taxeringsnivån för nämnda

20 kommuner är åtskilligt lägre än för de angränsande kommunerna i Kristianstads län. Även i den å sid. 12 anställda jämförelsen mellan vissa kommuner på gränsen mellan Hallands, Jönköpings och Kronobergs län är åkerns värde ungefär lika högt vid stora som vid små fastigheter. Huru förhållandena i detta avseende ställa sig på den bördigare slättbygden belyses av följande sammanställning av åkerns värde per hektar för Holms, Vapnö, Harplinge, Steninge och Revinge kommuner i Halmstads härad: Storleksgrupper i hektar Högst 2 2- 5 5— 15 15— 50 50—100 Över 100 Samtliga

Kronor 1287 + 198 1049 1217 1291 1264 1221 1252+ 2

Det särskilda byggnadsvärde på i genomsnitt 198 kronor per hektar, som tillagts inom den lägsta storleksgruppen, hänför sig endast till några få fasstigheter. I övrigt förekommer praktiskt taget ingen skillnad i det åsatta åkervärdet vid de små och de stora fastigheterna. Det lägsta medeltalet uppvisa fastigheterna i den näst lägsta storleksgruppen (med 2—5 hektar åker). Göteborgs och Bohus län. Åkerjordens taxeringsvärde per hektar uppgår i detta län till 1 360 kronor och överstiger därmed motsvarande medeltal för alla län med undantag för Malmöhus. Även åkerjordens saluvärde är högt, ehuru detsamma med 130 kronor understiger det nyss angivna taxeringsvärdet. Anledningen till de höga jord värdena i Göteborgs och Bohus län torde för en del av länet vara läget i närheten av Göteborgs stad samt i övrigt den täta bebyggelsen och den starka söndersplittringen på små fastigheter. Att döma av en jämförelse mellan åkerjordens taxeringsvärde i kommunerna utefter gränsen till de omgivande länen synes icke fog föreligga för antagandet, att övertaxering skulle föreligga för kommunerna i Göteborgs och Bohus län. Älvsborgs län. I sin första redogörelse återgåvo de sakkunniga å sid. 26 en av länsstyrelsen utförd sammanställning för varje härad av värdet per hektar åker inom olika storleksgrupper av fastigheter. Av denna sammanställning ansågs framgå, att inom större delen av länet en undertaxering ägt rum av de små fastigheterna, varjämte inom vissa härad de större egendomarnas åkerjord i stället upptagits till för högt värde. Någon större förändring i detta avseende torde icke ha ägt rum genom taxerings- och prövningsnämndernas beslut. Den n ä r m a r e undersökning av taxeringsutfallet inom vissa kommuner utefter gränsen mellan Älvsborgs och Värmlands län, som verkställts, visar följande:

21 Värde per hektar, kronor. Älvsborgs län,

Värmlands län,

kommuner

kommuner Tveta, Kila

Svanskog

Högst 2

964 + 78

2—5

5—10

20—40

10—20 20—50

757 Över 40

816 Över 50

506 Storleksgrupper i hektar

Mo, Åmåls ländsk.

Edsleskog

Högst 2

1186 + 186

2—4

4—10

10—20

Samtliga

1 0 1 0 + 17

Storleksgrupper i hektar

Samtliga

612+ 1

900 Med varandra närmast jämförbara äro här dels Mo och Åmåls landskommun i Älvsborgs län samt Tveta och Kila i Värmlands län, dels Edsleskog i det förstnämnda och Svanskog i det sistnämnda länet. Det framträder här en viss ojämnhet i taxeringen de båda länen emellan, i det att taxeringsnivån i de till Värmlands län hörande kommunerna är åtskilligt lägre än i angränsande kommuner i Älvsborgs län. Inom övriga, längre västerut belägna kommuner utefter gränsen mellan Älvsborgs och Värmlands län är däremot överensstämmelsen i åkerjordens åsatta värde betydligt bättre. Skaraborgs län. Efter beredningsnämndernas förslag utgjorde inom Skaraborgs län taxeringsvärdet per hektar åker 804 kronor, vilket sedermera genom av taxerings- och prövningsnämnderna vidtagna ändringar höjts till 820 kronor. Sistnämnda värde överstiger saluvärdet per hektar enligt lantbruksakademiens utredning med 50 kronor. I sin första redogörelse framhöllo de sakkunniga, att i jämförelse med gränskommunerna mellan Skaraborgs och de omgivande länen åkerns medelvärde i de allra flesta fall vore åtskilligt lägre i de till Skaraborgs län hörande kommunerna. Denna ojämnhet har åtskilligt förminskats genom de i taxeringsvärdet senare vidtagna förhöjningarna. Däremot kvarstår alltjämt i åtskilliga distrikt en tämligen liten differentiering mellan de större och mindre fastigheterna i avseende på åkerns värde. Det rätt olikartade förfaringssätt, som härvid tillämpats i olika delar av länet, belyses av följande sammanställning: Värde per hektar åker, kronor. Storleksgrupper i hektar Högst 2 2—4 4 - - 10 1 0 - - 20 20— 50 5 0 - -100 Över 100

Del av Kinne 1 1205 + 206 1054+ 64 978 904 897 + 929 847 + 904 +

Del av Skånings 1 945 854 814 828 819 821 760 816

Samtliga I Kinne härad kommunerna Kinne-Kleva, Kinne-Vedum, Fullösa och Forshem, i Skånings härad Skallmeja, Saleby och Jung. 1

22 I de till Kinne härad hörande kommunerna har en rätt betydande differentiering genomförts mellan mindre och större fastigheter, vilken åstadkommits genom att vid de förra dels åkerjorden direkt åsatta högre värde per hektar, dels särskilt värde upptagits för byggnaderna. Inom kommunerna i Skånings härad är skillnaden i åkervärdet mellan små och stora fastigheter däremot, bortsett från den allra minsta storleksgruppen, ganska obetydlig och detsamma är förhållandet inom de kommuner i Vartofta härad, som innefattas i tablån å sid. 12. Värmlands län. Det har redan i det föregående framhållits, att av de på gränsen mellan Värmlands och Älvsborgs län liggande kommunerna Tveta, Kila och Svanskog i Värmlands län förete ett åtskilligt lägre åkervärde än de på andra sidan länsgränsen liggande kommunerna och att detta tydde på en viss ojämnhet i taxeringen de båda länen emellan. E n liknande ojämnhet påtalades i de sakkunnigas första redogörelse beträffande vissa kommuner på gränsen mot Örebro län. Det gällde Kroppa och Gåsborn i Värmlands län med anmärkningsvärt höga åkervärden och Grythyttans och Hällefors i Örebro län, där motsvarande värden voro väsentligt lägre. Inom sistnämnda kommun har i de senare taxeringsinstanserna en betydande höjning av åkerns värde vidtagits, varigenom åkerns medelvärde bragts upp från 715 till 850 kronor. Skillnaden gent emot kommunerna i Värmlands län är dock alltjämt ganska stor. En närmare undersökning av åkervärdet inom olika storleksgrupper av fastigheter har verkställts för kommunerna Gåsborn samt Hällefors och en del av Grythyttan, varvid dock för Hällefors hänsyn icke kunnat tagas till de förut nämnda, under taxeringsarbetets fortgång verkställda höjningarna. Värde per hektar åker, Värmlands län, Storleksgrupper i hektar

kommun Gåsborn

kronor. Örebro län,

Storleksgrupper i hektar

kommuner Hällefors

Grythyttan (del av) 1285 + 220 993+ 10 906

Högst 2

1484 Högst 2

1515 + 228

2-5

2 - 5

1 0 0 3 + 20

5—10

5—10

10—20

10— 20

20-50

20— 30

Över 50 Samtliga

30— 75

75—125 Över 125

755+ 70 852 + 190 711

623+ 15 Samtliga

714+ 25

977+ 62

Såsom härav framgår, är skillnaden mellan åkervärdet vid de minsta fastigheterna ganska liten, men medan samma värde i Gåsborn är ungefär lika högt även vid de medelstora och större fastigheterna, avtager detsamma

23 i de till Örebro län hörande kommunerna starkt inom de högre storleksgrupperna. Det senare är så mycket mera anmärkningsvärt, som åtminstone i Hällefors i den högsta storleksgruppen till en enda taxeringsenhet sammanförts ett mycket stort antal små fastigheter, som ägas av ett och samma bolag. Huru värdesättningen av åkerjorden vid större och mindre fastigheter verkställts ionm vissa andra delar av Värmlands län, belyses av följande, av de sakkunniga verkställda bearbetning av fastighetsdeklarationerna från fem kommuner, belägna i olika delar av slättbygden omkring Vänern: Värde per hektar

åke r,

Storleksgrupper i hektar Högst 2 2-5 5—10 10—20 20-50 Över 50 Samtliga

kronor. Ölme kommun 1494 + 83 889 665 + 15 650 632 611 648+ 2

Del av Näs härad 1 672 542 455 448 437 406 442

I Ölme kommun har genomförts en stark differentiering i åkervärdet mellan de små och stora fastigheterna. Även i de fyra till Näs härad hörande kommunerna med deras genomgående synnerligen låga medelvärden förekommer en sådan skillnad, ehuru trots detta värdena vid de mindre fastigheterna förefalla ytterligt låga, då däri skall ingå värdet av såväl åkerjord som bostads- och ekonomibyggnader. Vad beträffar differentieringen mellan små och stora fastigheter inom länet i dess helhet framhöllo de sakkunniga i sin första redogörelse, att vid den sista fastighetstaxeringen en betydligt större skillnad än tidigare genomförts, varigenom i de delar av länet, där de små fastigheterna dominera, taxeringsvärdet för åkern undergått en i vissa fall mycket stark ökning, medan samma värde på slättbygden sänkts eller bibehållits oförändrat. Örebro län. Taxeringsvärdet per hektar åker uppgår för detta län till 920 kronor och överstiger saluvärdet enligt lantbruksakademiens utredning med icke mindre än 130 kronor. En av länets landskamrerare för fastighetsprövningsnämnden verkställd uträkning för varje landskommun av åkerns värde per hektar inom olika storleksgrupper av fastigheter ådagalägger tydligt, att i största delen av länet en betydande differentiering av åkervärdet genomförts mellan de mindre och större fastigheterna. Som exempel härpå anföras i det följande medeltalen för några kommuner, av vilka Kumla och Stora Mellösa äro belägna p å Närkesslätten, Hammar i den södra skogsbygden och Nora landsk o m m u n i Bergslagen: i Kommunerna Botilsäter, Ölserud, Millesvik och Eskilsäter.

24 Värde per hektar åker, kronor. Storleksgrupper i hektar

K o m m u n e r Stora Hammar Mellösa 1437 1463 1168 1037 1239 924 1116 817 993 770 791 906

Kumla

Högst 3 3 ~ 5 5—10 10 —25 25-50 Över 5U

i 497 1 201 1136 1128 1074 814

Nora (landskommun) 1466 1099 939 893 898 753

Det förekommer dock enstaka kommuner, inom vilka åkervärdet vid de små fastigheterna är anmärkningsvärt lågt och någon skillnad mellan dessa och de större fastigheterna knappast framträder. Vad beträffar åkerjordens värde per hektar inom de kommuner, som äro belägna utefter länsgränsen, har redan påpekats de låga värdena för Hällefors och Grythyttan på gränsen till Värmlands län och å andra sidan i motsats härtill den högre taxeringsnivån för vissa kommuner på gränsen till Östergötlands och Södermanlands län. På gränsen mellan Örebro och Kopparbergs län ligger åkerjordens medelvärde i det förstnämnda länet mellan 850 och 950 kronor, medan av grannkommunerna i Kopparbergs län endast en, Sävsnäs, har ett värde som understiger 1 000 kronor, men för de övriga ligger mellan 1 120 och 1 350 kronor. Till en del torde dock den anmärkta skillnaden bero på olikartade förhållanden i avseende på jordstyckningen och de faktiskt rådande salupriserna å jord. Den inbördes ställningen i avseende på åkerns taxeringsvärde på gränsen mellan Örebro och Västmanlands län belyses av nedanstående jämförelse mellan Ramsberg och Skinnskatteberg, båda kommunerna belägna i skogsbygden: Värde per hektar åker, kronor. Örebro län,

kommun

Storleksgrupper i hektar

Västmanlands

län,

Storleksgrupper i hektar

Ramsberg

kommun Skinnskatteberg

Högst 2

1504 + 23

Högst 2

2 - 5

1096 + 51

2-

5—10

935+ 9

5-10

10— 20

855 + 12

10— 20

20— 30

958 + 88

20— 30

3 0 - 75

1039 + 55

30— 50

75—125

50— 75

75-150

517 Över 125 Samtliga

938 + 27

över 150

713 Samtliga

25 Inom alla storleksgrupper är, såsom härav framgår, åkervärdet åtskilligt lägre i Skinnskattebergs än i Ramsbergs kommun, vilket tyder på en viss ojämnhet i taxeringen. E n liknande ojämnhet framträder i fråga om två andra grannkommuner, av vilka Västra Skedvi i Västmanlands län har ett medelvärde för åkern av endast 650 kronor, medan i Fellingsbro i Örebro län samma medeltal uppgår till 820 kronor. Västmanlands län har vid sidan av Uppsala län det lägsta medelvärdet för åker näst Gotlands län, eller 730 kronor. Även åkerns saluvärde är emellertid mycket lågt. Det utgjorde år 1932 endast 670 kronor och understeg alltså taxeringsvärdet med 60 kronor. Även för alla de kringliggande länen är dock åkerjordens saluvärde betydligt lägre än dess taxeringsvärde, och i den mån de från lantbruksakademiens undersökning hämtade uppgifterna om saluvärdet kunna tillmätas vitsord, är underlägsenheten för Västmanlands län i avseende på taxeringsvärdets höjd större, än som motiveras av rådande jordpriser. Den nu anmärkta lägre taxeringsnivån för Västmanlands län framträder huvudsakligen utefter gränsen mot Örebro, Kopparbergs och Gävleborgs län, där de till Västmanlands län hörande kommunerna genomgående ha betydligt lägre värden för åkern än de angränsande kommunerna i de tre andra länen. En av de sakkunniga verkställd bearbetning av deklarationerna från en del av de ifrågavarande gränskommunerna bestyrker detta till fullo, som framgår av följande: Värde per hektar åker, Västmanlands Storleksgrupper i hektar

län,

kronor. Kopparbergs län, härad

kommuner

Storleksgrupper i hektar

Gamla Norbergs bergslag

Västerfärnebo

Möklinta

Högst 2

1299 + 817

1274 + 204

Högst 2

1746 + 317

2—5

1004 + 244

2-5

1 2 4 5 + 30

5-10

772+ 29

5—10

10-20

723+ 16

911+

2 0 - 30

702+

10-20 Över 20

863+

3 0 - 50

696 + 108

940+

50-75

629+ 17

75-150

609 Över 150

755 + 63

722 Samtliga

725+

Samtliga

Folkare

3 Ovanstående jämförelse mellan vissa gränskommuner i Västmanlands och Kopparbergs län ådagalägger icke endast, att åkerjorden i genomsnitt har ett betydligt lägre värde i de till Västmanlands län hörande kommunerna. Eftersom detta förhållande i utpräglad grad upprepar sig inom alla storleksgrupper, visar den även, att det lägre medelvärdet icke beror på att jor-

26 den är mera sönderstyckad på små fastigheter i Folkare härad utan på att en helt olika nivå tillämpats vid värdesättningen av såväl större som mindre fastigheter. I övrigt visa kommunerna inom båda länen en avsevärd differentiering i åkervärdet inom de olika storleksgrupperna, vilken ytterligare skärpts genom de betydande tilläggen av särskilt byggnadsvärde vid de små fastigheterna. I den trakt, där Västmanlands, Gävleborgs och Kopparbergs län sammanstöta, är åkerns värde per hektar inom olika storleksgrupper av fastigheter följande: Värde per hektar åker, Västmanlands län,

kommuner

Storleksgrupper i hektar Östervåla Högst 2 . . 2-

5. .

1153 995

kronor.

Kopparbergs län, kommun Storleksgrupper i hektar

Nora

By

Gävleborgs län,

Storleksgrupper i hektar Hedesunda

1228 + 213 Högst 2 850+

5 - 10 . .

775 + 21

729+

1 0 - 20 . .

700+

20— 30 . .

693+

30— 50 . .

50— 75 . .

1872 + 305 Högst 2 . . 1 3 0 0 + 19 2— 5 . . 8 5-10 966+ 1 5—10 . . 2 10-20 893+ 2 1 0 - 2 0 . . 4 Över 20 870+ 13 2 0 - 5 0 . . 839+ 12 Över 5 0 . . Samtl ga Samtliga 9

kommuner

2— 5

österfärnebo

1973 + 21 1410 + 763 1475 + 49 1 1 1 7 + 11 1274+ 5 1003+

1212+ 4

932+ 10

1283+ 9

960+ 16

75-150 . . över 150 . Samtliga

700 761+ 3

699+

4 Även här framträder genomgående en avsevärt lägre nivå för Östervåla och Nora i Västmanlands län än för kommunerna i de båda övriga länen. Det måste därför konstateras, att en betydande ojämnhet råder i taxeringen mellan Västmanlands län och dess båda norra grannlän, en ojämnhet som icke kunnat på ett tillfredsställande sätt förklaras. Även gent emot Örebro län förefinnes, såsom tidigare framhållits, en liknande ojämnhet. En av landskamreraren verkställd bearbetning av åkerns värde enligt taxeringsnämndernas beslut vid fastigheter av olika storlek har i sammandrag för hela länets landsbygd givit följande resultat: Värde per hektar åker,

kronor.

Storleksgrupper i hektar 1-20 21-50 51-125 Över 125

772 733 679 623

Ehuru de minsta fastigheterna icke äro särskilt redovisade, framträder här en tydlig tendens till differentiering i åkerjordens värde vid fastigheter

27 av olika storlek. Skillnaden är dock i detta fall betydligt mindre än som i tablån överst å sid. 22 kunde iakttagas beträffande vissa representativa kommuner i Örebro län. Kopparbergs län. Åkerjorden har för länet åsatts ett taxeringsvärde av 1 250 kronor per hektar, vilket med icke mindre än 190 kronor överstiger saluvärdet år 1932 enligt lantbruksakademiens utredning. Skillnaden i de båda värdena skarpes ytterligare därigenom, att inom ett flertal kommuner byggnaderna icke taxerats tillsammans med åkern utan åsatts ett fristående värde, som hänförts under särskilda förmåner. I genomsnitt för hela länet motsvarar detta värde icke mindre än 90 kronor per hektar åker, vilket är avsevärt mera än inom något annat län. Det nu anmärkta förfaringssättet, som i vissa kommuner tillämpats för såväl stora som små fastigheter, är ett missförhållande, som synes påkalla ändring vid följande allmänna fastighetstaxering för ernående av bättre överensstämmelse med gällande föreskrifter, att vid fastigheter med normalt byggnadsbestånd byggnaderna skola taxeras tillsammans med åkern. Huru olika förfaringssättet för byggnadsvärdets uppskattande varit inom olika kommuner belyses av följande sammanställning över åkerns värde per hektar inom Flöda och Järna enligt en av de sakkunniga verkställd bearbetning av fastighetsdeklarationerna. Inom Flöda hade i beredningsnämndens förslag åkern taxerats utan byggnader och dessas värde i sin helhet hänförts till särskilda förmåner, men häri vidtog prövningsnämnden den ändringen, att byggnadsvärdet helt och hållet sammanfördes med åkerns värde. I Järna däremot har vid 244 av inalles 728 fastigheter särskilt byggnadsvärde upptagits vid sidan av åkervärdet. Värde per hektar åker, ... , , Storleksgrupper i hektar Högst 2 2—5 5—10 10-20 Över 20

kronor. Kommuner

Samtliga

Flöda 3 260 1885 1587 1198 — 2030

Järna 2 220 + 855 1993 + 105 1690+ 34 1351 1 115+ 27 1600 + 216

Det är, såsom härav framgår, framförallt vid fastigheter inom den lägsta storleksgruppen, som det i Järna använda förfaringssättet med åsättande av särskilt värde å byggnaderna tillämpats i den största omfattningen. Inom båda kommunerna framträder en mycket stark differentiering mellan de mindre och större fastigheterna. Detsamma är förhållandet vid de jämförelser, som i det föregående å sid. 25 och 26 anställts mellan åkerjordens värde i vissa kommuner i Kopparbergs och angränsande län. Av samma jämförelser framgår tillika, att, såsom redan framhållits, taxeringsvärdet å jorden inom kommunerna i Kopparbergs län ligger på en väsentligt högre nivå än i 3—361009

28 de till Västmanlands län hörande kommunerna. Mellan Kopparbergs och Gävleborgs län är däremot överensstämmelsen betydligt bättre. I Gävleborgs län tillämpas vid värdesättningen av jordbruksfastigheter i viss mån en annan metod än inom andra län. Det på hösten 1932 inför länsstyrelsen hållna, förberedande mötet utgick vid fastställande av enhetsvärden från värdet per hektar av åkerjorden i obyggt skick och lade härtill ett genomsnittligt värde å byggnaderna, varvid för normalt byggnadsbestånd bestämdes vissa medelvärden för fastigheter av olika storlek och läge. Som exempel på de därvid angivna medelvärdena å byggnaderna inom olika storleksgrupper återgivas följande medeltal per fastighet under förutsättning av normalt byggnadsbestånd och medelgott läge: Fastigheter med

1— 2 ha åker 2— 4 4— 6 6— 8 8—10 10—12

» » » » »

» » » » »

2 300 kronor 3 500 • 4 300 » 5 200 »> 5 700 » 6 300 »>

Vid större och dyrbarare byggnadsbestånd än som för fastighetens brukande kunde anses normalt och behövligt, skulle dess mervärde utöver tilllämpliga enhetsvärden taxeras såsom särskild förmån. Det här tillämpade förfaringssättet leder med ovan angivna markvärden till en stark differentiering i värdena per hektar åker vid större och mindre fastigheter och överhuvud taget till en relativt hög nivå för åkerns taxeringsvärde; för en fastighet med 15 hektar åker skulle enbart byggnadernas värde uppgå till omkring 1 500 kronor per hektar, och vid en fastighet med 10 hektar åker skulle motsvarande värde utgöra omkring 600 kronor. I de å sid. 8 och 26 framlagda tablåerna framträder också för de till Gävleborgs län hörande kommunerna en stark differentiering i åkerns värde, på samma gång som den allmänna nivån inom samma kommuner är väsentligt högre än inom angränsande kommuner i Uppsala och Västmanlands län. I förhållande till Kopparbergs län är överensstämmelsen avsevärt bättre i de fall, där förhållandena äro med varandra någorlunda jämförbara. Det samma kan sägas även beträffande taxeringsnivån utefter gränsen mot Jämtlands och Västernorrlands län. Emot ett medelvärde per hektar åker av 1 110 kronor svarar ett saluvärde enligt lantbruksakademiens undersökning av endast 840 kronor. Även om sistnämnda värde är något för lågt, tyder dock den stora skillnaden mellan de båda värdena på att uppskattningen av åkerns värde vid fastighetstaxeringen möjligen skett efter en något för hög nivå. Västernorrlands län. Inom Västernorrlands län uppgick det av beredningsnämnderna föreslagna värdet per hektar i medeltal för hela länets landsbygd till 1 123 kronor. Av de följande taxeringsinstanserna hava betydande ändringar vidtagits för vissa kommuner såväl i höjande som sänkande riktning. Slutresultatet har i genomsnitt för hela länet blivit en mindre

29 sänkning av åkerns taxeringsvärde till 1 120 kronor per hektar. Åkerjordens saluvärde utgör enligt lantbruksakademiens statistik för år 1932 1 180 kronor och överstiger alltså det åsatta taxeringsvärdet med 60 kronor. E n betydande differentiering i åkerjordens värde mellan större och mindre fastigheter synes hava genomförts inom detta län, ehuru större fastigheter överhuvud taget förekomma i så ringa utsträckning, att de icke spela någon större roll för det totala taxeringsresultatet. Emot ett taxeringsvärde för åkern i medeltal för Västernorrlands län av 1 120 kronor svarar ett medeltal för Gävleborgs län av 1 110 kronor, för Jämtlands län av 1 060 kronor och för Västerbottens län av 950 kronor. Västernorrlands län ligger alltså högre än de angränsande länen och samma ställning intager detsamma, även om jämförelsen göres med utgångspunkt från åkerns saluvärde. Inom Västernorrlands län såväl som inom de tre nordligaste länen och i stora delar av Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län äro jordbruksfastigheterna i allmänhet så små, att större delen av åkerns taxeringsvärde ligger i byggnaderna, på samma gång som åkerns värde där starkt träder tilbaka för värdet av skogsmark och växande skog. Dessa omständigheter samverka till att det uträknade medelvärdet per hektar åker får mindre betydelse än inom övriga delar av landet, och medföra, att sagda medelvärde icke i samma mån som inom övriga delar landet kan användas som mått på taxeringsutfallets jämnhet vad inägojorden beträffar. I norra Sverige är det värdesättningen av byggnaderna och av skogen som är avgörande för fastigheternas hela taxeringsvärde. Någon mera ingående undersökning av taxeringsvärdet per hektar åker har det därför icke varit anledning att genomföra för dessa delar av landet. Beträffande kommunerna i Västernorrlands län skall endast den erinran göras, att åkerns värde per hektar i Ramsele (900 kronor) och Junsele (910 kronor) förefaller lågt i jämförelse med angränsande kommuner icke endast i samma län utan även i Jämtlands och Västerbottens län, av vilka Borgvattnets kommun i Jämtlands län har ett åkervärde av 1 140 kronor samt Åsele och Dorotea i Västerbottens län resp. 1 380 och 1 300 kronor. Jämtlands län. Åkerjordens genomsnittliga värde per hektar åker uppgår till 1 060 kronor. Dess saluvärde utgör emellertid enligt lantbruksakademiens uppgifter endast 860 kronor per hektar, och taxeringsvärdet överstiger alltså med icke mindre än 200 kronor det uppgivna saluvärdet, som dock förefaller anmärkningsvärt lågt. I de sakkunnigas första redogörelse framhölls, att, i betraktande av jordens söndersplittring på mycket små fastigheter, åkerjordens medelvärden enligt beredningsnämndernas förslag för Tännäs och Lillhärdals kommuner föreföllo anmärkningsvärt låga. I de följande taxeringsinstanserna har sedermera ifrågavarande värde för Lillhärdal höjts från 777 till 900 kronor, medan detsamma för Tännäs alltjämt bibehållits vid 840 kronor. Västerbottens län. Taxeringsvärdet per hektar åker utgör för detta län 950 kronor, medan åkerns saluvärde enligt lantbruksakademiens undersök-

30 ning icke når högre än till 830 kronor och alltså ligger 120 kronor under taxeringsvärdet. Såväl taxerings- som saluvärdet för åkern är lägre än motsvarande värden för övriga norrländska län. Det har dock i det föregående framhållits, att de båda lappmarkskommunerna Åsele och Dorotea hava åtskilligt högre medelvärden än angränsande kommuner i Västernorrlands län, som knappast torde vara sämre ställda i avseende på jordens beskaffenhet och läge än de båda nämnda kommunerna i Västerbottens län. Å andra sidan har Byske kommun i Västerbottens läns kustland åsatts ett medelvärde per hektar åker av endast 810 kronor emot 1 160 kronor för den angränsande Hortlax kommun i Norrbottens län. Även Vilhelmina komm u n i Västerbottens läns lappmark framträder med ett anmärkningsvärt lågt medeltal (830 kronor). Norrbottens län. Åkerjordens medelvärde per hektar utgör för detta län 1 160 kronor, medan dess saluvärde enligt lantbruksakademiens undersökning år 1932 utgör endast 940 kronor och alltså understiger taxeringsvärdet med 220 kronor. A r e a l r e d o v i s n i n g e n beträffande i n ä g o j o r d e n . I de sakkunnigas tidigare redogörelse lämnades en sammanfattning av de som utgångspunkt för beredningsnämndernas värdesättning av jordbruksfastigheterna liggande arealerna samt en jämförelse med motsvarande uppgifter för år 1928. Beträffande åkerarealen, som sedan sistnämnda år ökats med n ä r m a r e 8 000 hektar, uttalades därvid, att beredningsnämnderna som grundval för uppskattningen av åkerjorden lyckats erhålla i allt väsentligt tillförlitliga arealuppgifter. Detta omdöme bestyrkes även av den kontrollundersökning av de vid 1928 års allmänna fastighetstaxering erhållna uppgifterna om åkerarealen, som verkställts av statistiska centralbyrån och för vilken redogörelse lämnades i de sakkunnigas undersökning av taxeringsutfallet år 1928. (Statens offentliga utredningar 1933:19). Beträffande övriga ägoslag av inägojorden äro uppgifterna otvivelaktigt i vissa fall icke fullt så tillfredsställande. Detta gäller slåtteräng och annan betesäng och står i samband med svårigheterna att avgränsa dessa ägoslag såväl inbördes som gent emot övriga ägoslag. Härigenom har en viss olikformighet uppstått i arealredovisningen, som tagit sig uttryck i starkt växlande värden per hektar även mellan närgränsande kommuner med likartade naturförhållanden. De ändringar, som verkställts av taxerings- och prövningsnämnderna i inägojordens areal, hava icke varit av någon större betydelse för det slutliga taxeringsutfallet. Någon ny sammanräkning av jordbruksfastigheternas areal har därför icke verkställts. I tab. 12 återgivas från de sakkunnigas tidigare redogörelse uppgifter länsvis å jordbruksfastigheternas areal och medelvärden per hektar av olika ägoslag å inägofonden för varje läns landsbygd enligt beredningsnämndernas förslag vid 1933 års allmänna fastighetstaxering.

II. Särskild undersökning av taxeringsutfallet för skogsmark och växande skog. I kommunalskattelagen och skogsvärderingsinstruktionen angivna g r u n d e r för v ä r d e r i n g av s k o g s m a r k och v ä x a n d e s k o g . I punkt 4 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen angivas allmänna grunder för uppskattning av skogsmark, växande skog och särskild förmån å skogsmarken. Där äro sålunda intagna bestämmelser om vilken mark ur produktionssynpunkt skall taxeras som skogmark, dess värdefaktorer, bonitet och rotvärde och om förvaltningskostnadsavdraget. Detta avdrag, som för 1928 års allmänna fastighetstaxering fastställdes till en fjärdedel av skogsmarkens bruttoavkastnings värde, höjdes vid 1933 års taxering till en tredjedel (för skyddsskogar och liknande upp till hälften liksom tidigare). Beträffande växande skogs uppskattning lämnas grundläggande bestämmelser angående relativa skogstillgången och, beträffande särskild förmån å skogsmarken, reglerna för taxering av skogsbete, möjlighet till jakt, viss byggnad å skogsmark o. dyl. De skogliga taxeringsgrunderna hava närmare utvecklats i förordningen den 22 juni 1932 med instruktion för värdering av skogsmark och växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderingsinstruktionen) . I skogsvärderingsinstruktionen hava detalj bestämmelserna i allt väsentligt icke ändrats. Normala värdeavkastningen kapitaliseras sålunda efter 5 %>; av de erhållna 20 årsavkastningarna skola 3.5 motsvara skogsmarkens avkastningsvärde och 16.5 skogsvärdet vid normal skogstillgång. Rörande uppskattningen av värdefaktorerna bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång hava vissa förtydligande anvisningar lämnats. Särskilt gäller detta rotvärdesberäkningen, som visserligen blivit något mera schabloniserad, men som därmed också torde hava erhållit en önskvärd större fasthet. Uttrycklig föreskrift har givits om rätt vid rotvärdesberäkning till avdrag för s. k. allmänna drivningsomkostnader, vilken avdragsrätt tidigare icke likformigt utnyttjats. överflyttandet till kommunalskattelagen av de tidigare i skogsvärderingsinstruktionen givna bestämmelserna om värdesättningen av övrig mark och skogsbete, vilket senare sammanförts med andra särskilda förmåner å skogsmarken, innebär en taxeringsteknisk systematisering, i anslutning till att taxeringsvärdet i denna del icke skall åsättas efter avkastnings värdemetoden, som fallet är med jordbruksvärdet å skogsmark, utan efter saluvärdesmetoden gemensamt med jordbruksvärdet i övrigt.

32 V i s s a f ö r b e r e d a n d e åtgärder för d e n skogliga t a x e r i n g e n . Erfarenheter från 1928 års allmänna fastighetstaxering. Vid förarbetena till 1933 års taxering torde stöd hava erhållits genom undersökningen om taxeringsutfallet vid 1928 års allmänna fastighetstaxering, vars resultat sammanfattats på följande sätt beträffande den skogliga taxeringen : Arealen skogsmark blev i regel tillfredsställande uppskattad. Då underskattning förekom, skedde detta i huvudsak på grund av bristfälligt kartmaterial samt benägenhet att redovisa skogsmark som mindervärdig övrig mark. Skogsmarkens virkesproducerande förmåga (boniteten) blev i regel tillfredsställande uppskattad. Värdet per kbm av den normala årliga virkesavkastningen (rotvärdet) blev i regel tillfredsställande uppskattat, om än betydande olikformigheter förelågo, i huvudsak på grund av att instruktionens bestämmelser om rotvärdets anknytning till den normala virkesavkastningens sortimentssammansättning samt frågan om innebörden av medelpriset för orten icke tillräckligt uppmärksammats. Relativa skogstillgången blev icke tillfredsställande uppskattad och i regel underskattad, beroende av främst bristande kännedom om virkesförrådets storlek och sammansättning, samt därjämte felaktig tolkning eller åsidosättande av instruktionens bestämmelser. Gemensamma förarbeten. Jämlikt 58 § taxeringsförordningen har domänstyrelsen i samråd med centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund under sommaren 1932 dels verkställt utredning för sammanställande av uppgifter för län eller områden av län angående ungefärliga arealen skogsmark och övrig mark, skogsmarkens genomsnittliga bonitet samt virkesförrådets genomsnittliga storlek, åldersfördelning och trädslagsblandning, dels avgivit yttranden och förslag rörande sortimentssammansättning å den normala virkesavkastningen och däremot svarande omloppstider, bruttopriser samt avverknings- och transportkostnader för olika sortiment till grund för rotvärdesberäkningar, relationstal för beräkning av verklig virkesmassa på bark i rått tillstånd m. m. Det framlagda förslaget till taxeringsgrunder utgjorde sedermera diskussionsunderlag vid förut nämnda möte mellan landskamrerarna i riket och ett antal skogssakkunniga i Stockholm den 5—8 oktober 1932. Mötets skogssakkunniga anslöto sig till de föreslagna taxeringsgrunderna med vissa, särskilt angivna ändringar och tillägg. Resultatet av mötesförhandlingarna i denna del sammanfattades i ett protokoll angående de skogssakkunnigas uttalanden, avsedda att inom de skilda länen bilda stommen för mera detaljerade anvisningar.

33 Förarbeten inom länen. Genom länsstyrelsens försorg skall jämlikt 58 och 59 §§ taxeringsförordningen å sammanträde inför länsstyrelsen fastställas hjälptabell och särskilda anvisningar för taxeringen. Utarbetandet av dessa för taxeringens detaljer tillämpliga grunder är av största betydelse för taxeringsresultatet. Inom länen hava de vid stockholmsmötet gjorda uttalandena i största utsträckning lagts till grund för anvisningarna. Därigenom har taxeringsnivån i stort blivit avvägd och en viss enhetlighet även beträffande detaljbestämmelser kunnat åvägabringas. Genom att i skogsvärderingsinstruktionen hänvisningar gjorts till länsanvisningarna hava de senares betydelse ökats och anvisningarna hava på så sätt fått mera bindande verkan än tidigare. Man kan dock urskilja ganska stora växlingar i anvisningarnas form och officiella framläggande. Från de sakkunnigas granskning av denna taxeringsdetalj må anföras följande. Hjälptabell av samma typ som skogsvärderingsinstruktionens tabell III har upprättats och fastställts i alla län utom i Värmlands län, där hjälptabellen utgör en sammanställning för härad eller kommun av medeltal för bonitet och rotvärde. Hjälptabellerna innehålla även vissa uppgifter till ledning för deras användning under olika angivna förutsättningar. Särskilda anvisningar hava fastställts till ledning för taxeringen i de flesta län. Såvitt tillgängliga protokoll och övriga handlingar utvisa, hava anvisningar icke fastställts för Uppsala, Östergötlands, Kalmar och Blekinge län. I dessa län finnas dock mångfaldigade föredrag av vederbörande skogssakkunniga, vilka föredrag därigenom hava avsetts att tjäna till ledning, även om de på så sätt icke erhållit så bindande karaktär som i vissa avseenden åsyftats. I Värmlands län finnes en motsvarighet till anvisningar i de förklaringar, som lämnats till hjälptabellen. De framlagda anvisningarna i Södermanlands län hava icke av mötet inför länsstyrelsen fastställts, utan mötet har endast uttalat sin anslutning till desamma, varigenom de givetvis förlora något av den önskvärda betydelsen som stöd för taxeringen. I de fall, då särskilda anvisningar icke synas hava fastställts, har virkesavkastningens normala sortimentsammansättning antingen fastställts (Blekinge län) eller också indirekt vunnit tillämpning i de vanligen för kommun föreslagna medelrotvärdena inom länet (Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län). Avvikelser från Stockholmsmötets uttalanden om sortimentssammansättningen för länet hava endast förekommit inom Jämtlands och Stockholms län. I fråga om arealredovisningen innehålla anvisningarna i flera län särskilda påpekanden om rättelse av tidigare uppgifter i anslutning till undersökningen om taxeringsutfallet år 1928. I 58 § taxeringsförordningen har såsom erforderligt för en riktig tillämpning av de föreskrivna taxeringsgrunderna exemplifierats, att anvisningarna borde innehålla uppgifter om medelbonitet och genomsnittligt rotvärde för varje kommun i länet. Förutom i vissa norrländska län, där överhuvudta-

34 get dylika medeltal torde få anses svåra att föreslå och dessutom i regel icke kunna vinna praktisk tillämpning, saknas båda slagen medeltalsuppgifter för kommun i anvisningarna för Skaraborgs, Älvsborgs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. Uppgifter om medelbonitet för kommun saknas i Kopparbergs, Uppsala och Gotlands län och uppgifter om genomsnittligt rotvärde för kommun i Kronobergs och Hallands län. I Jönköpings län hava icke angivits genomsnittliga rotvärden utan i stället prislägeklasser enligt ett visst schema. I vissa län hava medeltalsuppgifter angivits för större områden än kommuner, såsom beredningsdistrikt och härad. Det är sannolikt, att taxeringen i mellersta och södra delen av landet väsentligt skulle hava underlättats i det praktiska utförandet, om nyssnämnda medeltalsuppgifter kunnat lämnas till ledning för taxeringsmyndigheterna. Särskilt gäller detta län, där ojämnheter i uppskattningen vid 1928 års taxering konstaterats. För sådant ändamål borde undersökningen om utfallet vid 1928 års taxering hava kunnat utnyttjas. Dess uppgifter om t. ex. medelbonitet för olika skogsägargrupper inom varje kommun, justerade med hänsyn till de skogssakkunnigas lokala kännedom om skogsmarkerna, borde hava varit en relativt säker grund för anvisande av goda bonitetsmedeltal. I fråga om rotvärdet torde det med kännedom om virkesmarknaden inom olika delar av länet och de lokala avsättnings-, utdrivnings- och transportförhållandena vara utförbart att för de olika kommunerna avväga rotvärdesmedeltal med utgångspunkt från de för länet i dess helhet anvisade medeltalen för olika avsättningslägen, utdrivningssvårigheter m. m. och de allmänna justeringsgrunder, som anvisats. Anvisningarna rörande beräkningen av rotvärdet äro eljest synnerligen växlande, beroende på de skiftande förhållandena i olika delar av landet, i allmänhet hava de uttalanden, som gjordes av stockholmsmötet, tjänat till ledning. Smärre avvikelser från den överenskomna taxeringsnivån hava i vissa fall kunnat konstateras, t. ex. genom ändrade bruttopriser, avverkningskostnader eller allmänna drivningsomkostnader eller möjligen genom angivande av rotvärden per kommun, som icke i tillämpningen giva det avsedda länsmedeltalet. I något fall, där samarbete mellan de länsskogssakkunniga icke synes hava ägt rum, har kunnat konstateras, att avvikelserna ifråga givit anledning till verkliga ojämnheter mellan länen. Relativa skogstillgången har varit föremål för mycken uppmärksamhet i anvisningarna på grund av den underskattning, som påvisats genom undersökningen om taxeringsutfallet år 1928. Omloppstidens betydelse för bestämmandet av relativa skogstillgången har i anvisningarna för de flesta län beaktats. I många fall hava anvisningarna utformats med ledning av domänstyrelsens vid Stockholmsmötet framlagda förslag om omloppstidens anknytning direkt till bonitetsklasserna med angivande av däremot svarande normalförråd. Den av domänstyrelsen angivna serien för normalförråd för skilda boniteter har sålunda vunnit tillämpning i Västernorrlands, Värmlands, Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Skaraborgs, Älvsborgs och Jönköpings län. De omloppstider, som anvisats

35 för Västmanlands, Östergötlands och Kronobergs län innebära i stort sett anslutning till samma serie för normalförråd. Även för Jämtlands och Gävleborgs län äro normalförråd angivna för de skilda boniteterna, vilka dock visa mindre god överensstämmelse med t. ex. Västernorrlands län, varför en ojämnhet i uppskattningen av denna faktor dessa län emellan torde få anses ofrånkomlig. I Norrbottens, Västerbottens och Kopparbergs län hava omloppstiderna icke angivits för absoluta bonitetsklasser utan för »bättre», »medelgod» och »sämre» bonitet. En sådan anvisning kan verka vilseledande inom län med relativt stora skillnader i medelbonitet för olika taxerings distrikt. Ojämnheter i relativa skogstillgångens uppskattning av denna anledning hava också kunnat konstateras. I Göteborgs och Bohus län upptager hjälptabellen normalförråd beräknade efter viss omloppstid (80 år), men uttalas i anvisningarna, att viss växling med hänsyn till boniteten är berättigad. Liknande uttalande göres för Kalmar län, där dock omloppstiden i allmänhet angives till 80 år. Bonitetsväxlingarnas inverkan på omloppstid och normalförråd och därmed på relativa skogstillgången har icke eller endast i ringa mån beaktats i Örebro, Gotlands, Hallands, Blekinge, Kristianstad och Malmöhus län, där genomgående viss omloppstid anvisats (I Hallands, Blekinge och Malmöhus län dock olika omloppstid för barrskog och för ek- och bokskog). De olika närmelsemetoder, som finnas för bestämning av relativa skogstillgången, hava mer eller mindre utförligt omnämnts i anvisningarna. I övrigt hava de sakkunniga vid granskningen av hjälptabeller och länsanvisningar ytterligare uppmärksammat detaljer i dessa av såväl saklig som teknisk natur, vilka kunnat verka missvisande och i varje fall måste hava åstadkommit tvekan vid tillämpningen. Något märkbart inflytande härav på taxeringsresultatet har dock icke kunnat spåras, varför ett närmare omnämnande icke anses erforderligt.

Undersökningsmaterialet. Gruppering av materialet. Det material, som legat till grund för föreliggande undersökning, har huvudsakligen utgjorts av de i 65 § punkt d) samt 73 § första stycket taxeringsförordningen omförmälda protokoll och längder, vilka skola föras av fastighetstaxerings- och fastighetsprövningsnämnderna. I vissa fall, där dessa längder varit otydligt eller bristfälligt förda, hava därjämte de i nämnda förordning 17 § 1 mom. sista stycket omförmälda deklarationsblanketterna införskaffats. Hänsyn har alltså icke kunnat tagas till i kammarrätten eventuellt vidtagna ändringar. Från de för varje kommun förda längderna med uppgifter för varje taxeringsenhet om, bland annat, areal skogsmark och övrig mark, värdet av skogsmark och växande skog, bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång kun-

36 na sammanställningar göras för jämförelser kommunerna emellan. För utrönande av jämnheten och likformigheten i taxeringen kommunerna emellan skulle emellertid genomgående sådana jämförelser stöta på betydande svårigheter, i främsta rummet beroende på det stora antalet kommuner inom riket, vilket i hög grad skulle äventyra överskådligheten. Materialet har därför måst grupperas och sammanställas även för större områden, nämligen taxeringsdistrikt och län, vilka var för sig äro väl lämpade som jämförelseområden för belysande av resultatet av nämndernas arbete. Inom taxeringsdistrikten, omfattande ett antal beredningsdistrikt, vilka i regel bestå av en eller flera kommuner, hava fastighetstaxeringsnämnderna sökt i möjligaste mån utjämna olikformigheter och ojämnheter, som kunnat förefinnas emellan de olika beredningsdistrikten inom taxeringsdistriktet. Inom länen hava fastighetsprövningsnämnderna arbetat i liknande syfte beträffande taxeringen inom de olika distrikten. Nu nämnda sammanställningar och jämförelser hava — i likhet med vad som var fallet vid liknande undersökningar beträffande 1928 års allmänna fastighetstaxering — emellertid icke ansetts tillfyllest för undersökningen. Av en jämförelse enbart mellan områdenas slutsummor för arealer och deras medeltal för bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång kan man nämligen i regel icke utläsa något av betydelse angående h u r taxeringen utfallit. Större möjlighet härför erhålles vid jämförelse av taxeringsresultatet mellan olika slag av fastighetsägare med hänsyn till mera allmänt kända förhållanden rörande skogsbruket hos olika ägaregrupper. Olika tendens i utnyttjandet och vården av skogen bör hava avspeglat sig vid taxeringen, i synnerhet vad beträffar den relativa skogstillgången, som i viss m å n är ett uttryck för det allmänna skogstillståndet. Likaså böra i fråga om rotvärde och bonitet i stora drag framträda sådana skiljaktigheter mellan olika ägare, som äro beroende av skillnaden i skogarnas belägenhet. I övre Norrland äro exempelvis statens skogar ofta mindre välbelägna i förhållande till bondeskogarna, vilket bör hava medfört, att statens skogar vid fastighetstaxeringen i samma mån blivit åsatta såväl lägre rotvärde som lägre bonitet. Denna skogsbrukets olika karaktär för skilda skogsägargrupper visade sig vid undersökningen beträffande 1928 års allmänna fastighetstaxering så väl framträda i taxeringsutfallet, att därigenom mången gång en förklaring av detta kunde erhållas. Genom den indelning i skogsägargrupper, som då verkställdes, h a r dessutom erhållits ett statistiskt material, som därefter kunnat användas för olika ändamål, icke minst genom de möjligheter till jämförelser, som därigenom stått till buds vid kommande fastighetstaxeringar. De sakkunniga hava med hänsyn till det nu anförda ansett en liknande uppdelning och gruppering av materialet på skogsägargrupper erforderlig även vid nu föreliggande undersökning. Vid undersökningen av taxeringsutfallet vid 1928 års allmänna fastighetstaxering indelades materialet i olka skogsägargrupper sålunda:

37 Allmänna skogar. I. Statens m. fl. skogar: kronoparker m. fl., kronoöverloppsmarker, ecklesiastika skogar. II. Övriga skogar av allmän natur, kallade gemensamhetsskogar. Enskilda skogar. I. Aktiebolagens skogar: träförädlingsindustriens skogar, övriga aktiebolags skogar. II. Gods och därmed jämförbara egendomars skogar: fideikommisskogar, övriga gods skogar. III. Bondehemmanens m. fl. skogar, omfattande för de 4 nordligaste länen 0— 25 25— 50 50—100 100-200 över 200

för landet i övrigt 0— 10 hektar skogsmark 10— 25 » » 25— 50 » » 50—100 » » 100—200 » » över 200 » »

De undersökningsresultat, som med förestående indelningsgrund framkommo beträffande 1928 års fastighetstaxering, gåvo vid handen, att en viss begränsning av antalet skogsägargrupper skulle kunna göras vid undersökningen av 1933 års fastighetstaxering. Andra omständigheter, till vilka de sakkunniga återkomma längre fram, talade även för sådan begränsning. Efter samråd med i hithörande frågor förtrogna personer har valts följande indelning i skogsägargrupper vid undersökning av taxeringsutfallet vid 1933 års allmänna fastighetstaxering: Allmänna skogar. I. Kronoskogar: kronoparker m. fl., kronoöverloppsmarker. II. övriga skogar av allmän natur. Enskilda skogar. I. Aktiebolagens skogar. II. övriga enskilda skogar, omfattande för de 4 nordligaste länen 0 0-01— 25 25— 50 50—200 över 200

för landet i övrigt 0 hektar skogsmark 0 0 1 — 10 » » 10— 25 » » 25— 50 » » 50—200 » » över 200

38 Arealavgränsningen för övriga enskilda skogar har bestämts så, att till minsta gruppen med skogsmarksinnehav förts fastigheter med 001—999 hektar skogsmark, till den näst minsta gruppen fastigheter med 10—24*99 hektar skogsmark o. s. v. O-gruppen har endast använts för redovisning av övrig mark i de fall fastighet saknat skogsmark. De sålunda bestämda skogsägargrupperna omfatta följande slag av skogar: Gruppen kronoskogar omfattar kronoparker, statens utarrenderade jordbruksdomäners skogar, statens flygsandsfält, kronolägenheter, civila boställens skogar, kronoöverloppsmarker och oavmätta kronomarker eller med andra ord staten tillhöriga skogar, vilka stå under domänverkets förvaltning och vars avkastning tillföres domänfonden. Uppdelning h a r gjorts beträffande de väsentliga kronoskogarna, nämligen kronoparker m. fl. och kronoöverloppsmarker, vilken grupp omfattar kronoöverloppsmarkerna och oavmätta kronomarker (förekomma i huvudsak endast inom Norr- och Västerbottens län). En särskild redovisning beträffande kronoöverloppsmarkerna har ansetts motiverad därav, att dessa skogar äro belägna närmast fjällen, vilket vid taxeringen bort framträda genom särskilt låga såväl boniteter som rotvärden. Gruppen övriga skogar av allmän natur omfattar statens till bergshanteringens understöd anslagna skogar, renbetesfjällens skogar, kyrkofondens, biskopslöneregleringsfondens och övriga ecklesiastika skogar, härads- och sockenallmänningar, allmänna inrättningars och stiftelsers skogar, städers skogar, i den mån de äro belägna inom landskommun, skogar under skogssällskapets förvaltning, kommuners skogar, kronohemman med upplåten åborätt, m. fl. Vissa staten tillhöriga skogar av relativt liten omfattning, vilka förvaltas av annan myndighet än domänverket, såsom vattenfallsstyrelsen, arméförvaltningen m. fl., ingå bland övriga skogar av allmän natur. Vid undersökningen av taxeringsutfallet vid 1928 års fastighetstaxering voro de ecklesiastika skogarna redovisade i en särskild grupp. Renbetesfjällens skogar voro då redovisade tillsammans med kronoparkerna. Som synes omfattar denna grupp skogar av delvis rätt olikartad natur. Av denna anledning torde måhända skäl hava förelegat för en uppdelning av gruppen. Sådan uppdelning har emellertid ej skett med hänsyn dels till de betydligt ökade kostnader, detta skulle hava medfört, dels till de svårigheter, som återfinnandet av olika till denna grupp hörande skogar skulle föranlett vid bearbetningen av taxeringslängderna. Det har emellertid ansetts lämpligt att beträffande renbetesfonden tillhöriga skogar, vilka förekomma enbart inom Jämtlands län, verkställa särskild bearbetning av materialet. Gruppen aktiebolagens skogar omfattar skogar tillhöriga aktiebolag. Den vid undersökningen av taxeringsutfallet vid 1928 års fastighetstaxering verkställda uppdelningen mellan trävaruindustriens skogar och övriga aktiebolags skogar har nu icke ansetts vara erforderlig. Däremot har vid bearbetningen av materialet eftersträvats, att till gruppen hänföra endast sådana skogar, som tillhöra aktiebolag (alltså bolag ställt på aktier och ej enkla bolag). Detta

39 har ansetts hava betydelse av den anledningen, att det skogsinnehav, som en gång inordnats i denna kategori, torde undergå jämförelsevis obetydliga förändringar från en taxeringsperiod till en annan. Gruppen övriga enskilda skogar omfattar fideikommisskogar, godsens och herresätens skogar, bondehemmanens skogar, skogar tillhöriga bolag, som ej hava karaktär av aktiebolag, samt s. k. kronohemman och krononybyggen i Norrbottens och Västerbottens län. I undersökningen angående 1928 års fastighetstaxering var denna grupp uppdelad på 3 ägargrupper, nämligen fideikommisskogar, övriga gods skogar samt bondehemmanens m. fl. skogar. Sistnämnda grupp var för de fyra nordligaste länen indelad i 5 storleksgrupper samt för landet i övrigt i 6 storleksgrupper. Närmast med hänsyn till kostnaderna hava samtliga enskilda skogar utom aktiebolagens skogar sammanslagits till en grupp, som likväl fortfarande indelats i storleksgrupper. En sådan sammanslagning bör enligt de sakkunnigas mening icke heller i nämnvärd grad försvåra jämförelsemöjligheterna. I regel äro nämligen fideikommisskogar och gods skogar av den storleksordning, att de i allmänhet bliva hänförliga till de två största grupperna, där de därtill i förekommande fall ofta utgöra huvudparten. Inom sådana områden, där godsen äro belägna, är nämligen förekomsten av bondehemman med skogsmarksinnehav av samma storlek ej vanlig. 1 Särskilt gäller detta för den största arealgruppen. Fastigheter med skogsmarksinnehav av 50—100 hektar ävensom 100—200 hektar redovisades vid undersökningen av 1928 års taxeringsutfall i två skilda storleksgrupper. Då väsentliga ojämnheter dessa grupper emellan icke kunde iakttagas vid nämnda undersökning, blevo de vid nu föreliggande undersökning redovisade gemensamt i en grupp med 50—200 hektar skogsmark, varigenom antalet storleksgrupper minskats från 6 till 5. Den minsta gruppen med skogsmarksinnehav av 0"01—10 hektar beräknas endast äga skog till husbehov. Då det inom de fyra nordligaste länen åtgår större areal för att tillgodose husbehovet av virke, hava i dessa län de båda minsta grupperna sammanslagits till en grupp om 0'01—25 hektar skogsmark. Inom vissa delar av Gävleborgs och Kopparbergs län torde förhållandet i nämnda hänseende vara lika, men det har icke ansetts vara lämpligt att tillämpa olika förfaringssätt inom ett och samma län. Det bör alltså beaktas, att vid sammandrag för riket i dess helhet minsta gruppen övriga enskilda skogar kommer att omfatta 0"01—25 hektar skogsmark, alldenstund denna indelningsgrund tillämpats i de fyra nordligaste länen. 1 I den följande redogörelsen förkortas gruppbenämningen, i viss mån oegentligt, till bondeskogar.

40 Använda metoder m. m. vid bearbetning av materialet. Sedan fastighetsprövningsnämndernas ändringar överförts i fastighetstaxeringslängderna, hava de skilda taxeringsenheterna grupperats på förutnämnda skogsägargrupper. Därest bland gruppen övriga enskilda skogar flera taxeringsenheter inom en och samma kommun visat sig tillhöra samma ägare, hava dessa hänförts till den storleksgrupp, som betingats av taxeringsenheternas sammanlagda skogsmarksareal. För varje särskild skogsägargrupp har därefter summering skett beträffande areal skogsmark och övrig mark, värdet av skogsmark och växande skog samt antal taxeringsenheter. I samband härmed har för varje särskild taxeringsenhet antecknats bonitet och rotvärde. Dessa summeringar och anteckningar hava gjorts kommunvis för hela landet. Före summeringen av taxeringslängdernas arealuppgifter hava dessa avrundats till närmast liggande hela hektar, varvid halva hektar omväxlande höjts och sänkts. På samma sätt hava taxeringslängdernas värden för skogsmark avrundats till närmast liggande 100-tal kronor i de jämförelsevis få fall, där avrundning tidigare icke skett; halva 100-tal kronor hava därvid omväxlande höjts och sänkts. Såsom kontroll på summeringen av arealer och taxeringsvärden hava slutsummorna för varje kommun avstämts mot summeringslängden för vederbörande kommun. Uppgifterna från nu nämnda förberedande arbeten hava sammanförts å en arbetsblankett. Dessa uppgifter avse för olika skogsägargrupper areal skogsmark, övrig mark och dessa arealers summa, övrig mark i procent av nämnda summa, värdet av skogsmark och växande skog samt dessa värdens summa totalt och per hektar, relativ skogstillgång, medelbonitet, medelrotvärde samt antal taxeringsenheter. Å arbetsblanketten hava dessutom insatts erforderliga hjälpkolumner för beräkningars utförande. Medelvärdena per hektar för skogsmark och växande skog hava uträknats genom division av summa taxeringsvärden med antalet hektar skogsmark. I enstaka fall, där fastigheterna inom en skogsägargrupp eller kommun varit åsatta samma bonitet och rotvärde samt där uppenbara avrundningsfel framkommit i värdena på grund av synnerligen liten skogsmarksareal, hava medelvärdena för skogsmark och växande skog uträknats efter de värdebestämmande faktorerna bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång. Medelboniteten och medelrot värdet (i det följande förkortat till boniteten och rotvärdet) hava uträknats på principiellt samma sätt. För minsta gruppen av övriga enskilda skogar ävensom för andra grupper med ett stort antal taxeringsenheter av liknande storlek har medeltalet uträknats genom summering av de skilda taxeringsenheternas talvärden. Summan har därefter dividerats med antalet taxeringsenheter. I alla övriga fall hava medeltalen i fråga för de olika skogsägargrupperna uträknats genom vägning med taxeringsenheternas skogsmarksarealer. Medeltalen för kommunerna hava likaledes erhållits genom vägning med de skilda skogsägargruppernas arealer. Det sålunda använda beräkningssättet är beträffande boniteten detsamma som vid undersökningen av 1928 års taxeringsutfall men beträffande rotvär-

41 det innebär den i föreliggande undersökning använda metoden en förändring. Vid undersökningen beträffande 1928 års taxeringsutfall beräknades rotvärdet å normala virkesavkastningen vid ett förvaltningsavdrag av 25 °/o på följande sätt: Markvärdet per hektar = 3'5 X rotvärdet X boniteten X 0'75, varur erhålles Rotvärdet • = markvärdet per hektar boniteten x 2*625 Detta innebär, att medelrotvärdet beräknades genom vägning med såväl skogsmarksareal som bonitet. Medelrotvärdet blir på så sätt ett uttryck för rotvärdet å den normala virkesavkastningen å skogsmark med genomsnittlig värdeproduktion. Om medelrotvärdet bestämmes enbart efter vägning med taxeringsenheternas skogsmarksarealer, erhålles ett uttryck för rotvärdet vid skogsmarkens genomsnittliga avsättningsläge. Resultatet av de olika beräkningssätten blir för de jämförelseområden, kommuner, taxeringsdistrikt och län, som i undersökningen huvudsakligen komma ifråga, praktiskt taget detsamma. För vissa större jämförelseområden, såsom de nordligaste länen, landsdelar och hela riket, kan den större spridningen beträffande såväl rotvärde som bonitet medföra, att de skilda beräkningssätten giva mera avvikande resultat. Vid medeltalsberäkning med vägning mot såväl areal som bonitet för sådana områden erhålles oftast högre medelrotvärde än då vägning endast sker mot arealen. De bättre boniteterna ligga nämligen i regel i gynnsammare avsättningslägen och få således högre rotvärden. För sådana fall äro rotvärdena vid 1933 och 1928 års taxeringar icke direkt jämförbara. Då sådan jämförelse icke är av betydelse annat än som utslag i viss mån för värdenivåns förskjutning mellan taxeringstillfällena, och då det nu tillämpade beräkningssättet för rotvärdet i princip synes bättre överensstämma med de värderingsgrunder, som vid fastighetstaxering äro i praktisk tillämpning, hava de sakkunniga ansett lämpligt vidtaga nu nämnda förändring. Genom denna undgås dessutom de svagheter i medeltalsberäkningar för rotvärdet, som vid det tidigare använda förfarandet var en följd av dels avrundningar å skogsmarksvärdet per hektar i tabell I till skogsvärderingsinstruktionen, dels den i 11 § kommunalskattelagen föreskrivna jämkningen i det taxerade skogsmarksvärdet. Sistnämnda omständigheters siffermässiga inverkan förorsakade vid 1928 års undersökning ganska stora bearbetningstekniska svårigheter, varom de sakkunniga hänvisa till sid. 34 och 35 i redogörelsen för nämnda undersökning. I samband med det anförda m å påpekas, att det i den föreliggande undersökningen beräknade medelrotvärdet således icke kan sammanställas med medelboniteten för samma område för erhållande av områdets genomsnittliga skogsmarksvärde. Sistnämnda värde såsom uttryck för såväl bonitet som rotvärde, d. v. s. för skogsmarkens värdeproducerande förmåga, torde emellertid genom medelrotvärdets beräkning, på sätt som skett, hava fått ökad betydelse vid jämförelser taxeringsområden emellan. I princip h a r därmed också uppmärksamheten fästs på vikten av att inom ramen för de

42 möjligheter taxeringsförfarandet kan erbjuda, utföra värdesättningen så att det genomsnittliga markvärdet — vid växlande boniteter och rotvärden — ger ett riktigt uttryck för skogsmarkens värdeproducerande förmåga, vilket är grunden för ett rätt taxeringsvärde. Den relativa skogstillgången har, i likhet med vad som skedde vid undersökning av 1928 års taxeringsutfall, beräknats sålunda: skogsvärdet =

o

165 X rotvärdet X boniteten X — X relativa skogstillgången 3

och o

markvärdet = 3*5 X rotvärdet X boniteten X - . 3 Om ekvationerna lösas med avseende på relativa skogstillgången, erhålles: Relativa skogstillgången =

skogsvärdet X 0*212 markvärdet Efter bearbetning av resultaten för kommun hava dessa intagits i sammandrag för taxeringsdistrikt. Därvid hava areal- och värdesummorna m. fl. tillhörande samma skogsägargrupp inom kommun sammanförts. Medelvärden hava därefter uträknats på sätt som ovan angivits rörande medelvärdenas uträknande kommunvis. Samtliga boniteter och rotvärden per kbm hava erhållits genom vägning med respektive skogsmarksarealer. På enahanda sätt hava sammandrag upprättats över län, landsdelar och riket i dess helhet, ävenså för vissa områden inom län, vilka i ett eller annat avseende kunnat vara av intresse.

Uppgifter och jämförelser a n g å e n d e d e n s k o g l i g a t a x e r i n g e n s h u v u d s a k l i g a resultat. Innan de sakkunniga ingå på den mera detaljerade granskningen i fråga om utfallet av den skogliga taxeringen för varje län torde det vara lämpligt att ge en orienterande överblick av resultatet, i belysning av jämförande uppgifter från 1928 års allmänna fastighetstaxering och, vad den taxerade skogsmarksarealen beträffar, därjämte från 1923—1929 års riksskogstaxering. Arealredovisningen. I flera län har arealredovisningen säkerligen berett nämnderna ganska stora svårigheter. Deklarationsmaterialet, som beträffande arealen i allt väsentligt torde ha byggt på uppgifterna från föregående fastighetstaxering, bör hava visat liknande felaktigheter på grund av missuppfattning eller bristande iakttagande av redovisningsgrunderna, som då uppmärksammades. Sålunda föreligga väl fortfarande ojämnheter därigenom att skogsmark redovisats såsom mindrevärdig övrig mark. Det kan emellertid konstateras, att genom taxeringsarbetet i vissa län, där ekonomiska kartverkets eller annat kartmaterial jämte beskrivningar kunnat utnyttjas, en avsevärd förbättring i arealredovisningen ägt rum. Sammanställning av arealuppgifterna för län och de områden av län, som vid bearbetningen särskilts, jämte motsvarande uppgifter från 1928 års taxe-

43 ring samt riksskogstaxeringen, har verkställts i tabell 5. Beträffande tabelluppgifterna bör iakttagas, att före jämförelsen med riksskogstaxeringens resultat hava de vid fastighetstaxeringen redovisade arealerna för jordbruksfastighet å landsbygden ökats med dels städernas arealer enligt 1932 års jordbruksräknings uppgifter, dels de bland skattefri jordbruksfastighet redovisade nationalparkernas arealer (huvudsakligen övrig mark). Vid jämförelsen måste ändock beaktas, att den genom riksskogstaxeringen erhållna arealredovisningen omfattar även de mindre områden skogsmark och övrig mark, vilka vid fastighetstaxeringen taxerats såsom annan fastighet. Korrektion härför kan dock ej göras. Vid 1933 års fastighetstaxering redovisades skogsmarksarealen för hela riket till 22 179 480 hektar. Med tillägg enligt föregående stycke av 72 117 hektar har i tabell 5 sammanlagt 22 251 597 hektar jämförts med riksskogstaxeringens totalareal skogsmark, 23 181 200 hektar. Underskott föreligger alltså med 929 603 hektar eller 4*0 % . Vid 1928 års fastighetstaxering var arealunderskottet 1 425 400 hektar eller 6*2 °/o. Den redovisade arealen övrig mark, 12 192 459 hektar jämte tillägg av 366 760 hektar, sammanlagt 12 559 219 hektar, understiger riksskogstaxeringens 12 618 600 hektar med 59 381 hektar, medan år 1928 förelåg ett underskott av 1 648 100 hektar. 1 Såväl för skogsmark som för övrig mark har den redovisade arealen sålunda avsevärt ökats och överensstämmelsen med riksskogstaxeringen betydligt förbättrats. Det ännu kvarstående underskottet för skogsmarken torde huvudsakligen hava redovisats såsom övrig mark, vilket bör uppmärksammas vid jämförelse med riksskogstaxeringens uppgifter, och bör innebära, att den verkliga arealbristen för övrig mark är betydligt större än ovan angivits. Se även tabellen å sid. 44. Skogsmarksvärdet. Som förut nämnts, har skogsmarken vid 1933 års taxering åsatts ett värde för hela riket av 412 334 800 kronor mot vid 1928 års taxering 514 360 900 kronor, vilket ger en minskning av icke mindre än 102 026 100 kronor eller 20*0 % . Skogsmarksvärde samt skogsvärde per hektar vid de olika taxeringstillfällena äro sammanställda i tabellen å sid. 45. Hektarvärdet för hela riket utgör åren 1928 och 1933 respektive 23'6 och 18*6 kronor och har således minskats med 5*0 kronor eller 21 %>. Skogsmarksvärdet per hektar, som är en multipel av bonitet och rotvärde, är, såsom tidigare påpekats, ett lämpligt jämförande uttryck för markens värdeproducerande förmåga. Av de ingående värdefaktorerna bör boniteten, frånsett erforderliga rättelser, vara relativt oföränderlig, medan rotvärdet per kubikmeter är en känsligare faktor. Rena justeringar å rotvärdet äro av mindre betydelse, viktigare är att avgöra, huruvida rotvärdets ofta ganska märkbara växlingar bero på förändringar i värderingsgrunderna eller äro uttryck för skillnader i de prismedeltal, som ligga till grund för olika taxeringar. Den ovan iakttagna sänkningen i skogsmarksvärdet per hektar med 21 % 1 I fastighetstaxeringens arealer ingå Gotska Sandön samt övrig mark på Öland, sammanlagt c:a 47 000 hektar, vilken areal icke medtagits vid riksskogstaxeringen.

4—361039

44 J ä m f ö r e l s e m e l l a n a r e a l e n s k o g s m a r k o c h ö v r i g m a r k enligt 1933 å r s a l l m ä n n a f a s t i g h e t s t a x e r i n g , k o m p l e t t e r a d e n l i g t n o t för t a b e l l 5, o c h enligt 1923—1929 års riksskogstaxering. överskott + eller underskott — L

ä

n

Skossmark hektar

Norrbottens

- 5 0 4 100

Västerbottens

- 1 3 7 600

Jämtlands

-

49 200

Västernorrlands

-

67 800

Gävleborgs

+ 13100

Kopparbergs

-

Värmlands

+ 20 100

Örebro

+ 10 800

88 800

Västmanlands

+

2 9i'0

Uppsala

+

7 000

Stockholms

+

200 Södermanlands

-

7 400

Östergötlands

+

7 900

Gotlands

-

300 Skaraborgs

-

36 600 28 200

Älvsborgs

-

Jönköpings

-

50100 Kronobergs

-

18 000

_ 11-6 — 42 — 1-9 — 8*6 + 0-9 - 43 + 1-6 + 2-1 + 0-8 + 2-6 + o-o — 2-2 + 1-4 — 0-2 - 10-1 — 42 - 7-6 — 3-3 + 7-3

Kalmar

+ 45 400

Göteborgs och Bohus

-

18 000

10-6

Hallands

-

6 300

Blekinge

-

500 Kristianstads

-

18 601)

-

5 900

- 3-0 - 0-3 — 7-1 — 8-2 - 4-0

Malmöhus Hela riket

- 9 2 9 600

Övrig mark

Summa

hektar

%

hektar

+ 53 800

+ ro

-450 300

+ 5-7 + 0-3 + 8-2 -25-1 -10-4 -14-7 -16-9

- 18 800 - 42 500 - 38 800 - 58 400 -150 700 - 15 600 - 9 300 - 2 900 + 12 200 - 7 600 + 200 - 2 500 - 14 700 - 32 900 - 9 600 - 68 900 - 46 300 + 36 400 - 35 200 - 1200 800 - 25 000 - 6 200 - 9 8 9 tOO

+ 118 800 +

6 700

+ 29 000

- 71500 - 61900 - 35 700 - 20100 - 5 800 + 5 200 - 7 800 + 7 600 - 10400 - 14 400 + 3 700 + 18 600 - 18 800 - 28 300 - 9 000 - 17 200 + 5100 300 - 6 400 300 - 59400

- 8-1 + 13-1

- 7-0 +12-7 - 9-8 -21-5 + 5-8 + 9-6 - 9-6 -16-1 - 6-5 -10-2 + 6-2 - 1-2 -10-6 - 2-6 - 05

- 46 - 0-4 - 0-9 - 1-7 - 35 - 5-7 - 11 - 1-5 - 0-7 + 39 - 1-6 ± 0-0 - 0-4 - 73 - 7-8 - 1-1 - 8-1 - 6-4 + 4-8 -10-4 - 0-4 - 0-4 - 7-8 - 7-4 - 2-8

beror på ändringar i såväl värderingsgrunderna som de ingående värdefaktorerna. Sålunda har det från en fjärdedel till en tredjedel ökade förvaltningskostnadsavdraget medfört en allmän sänkning av hela värdenivån med 11 °/o. Resterande 10 % hänför sig till en något större nedgång i rotvärde, medan boniteten något höjts, såsom framgår av redogörelsen för de skilda värdefaktorerna. De relativt största sänkningarna i skogsmarksvärdet hava uppstått inom Norrbottens, Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Uppsala, Stockholms, Östergötlands och Kronobergs län. Däremot har skogsmarksvärdet i relä-

4& J ä m f ö r e l s e m e l l a n s k o g s m a r k s v ä r d e o c h s k o g s v ä r d e p e r h e k t a r vid fastighetst a x e r i n g a r n a å r e n 1933 o c h 1928. Skogsmarksvärde per hektar Län 1933 kr.

Skillnad

1928 kr.

kr.

Skogsvärde per hektar Skillnad

1933 kr.

1928 kr.

18-2 - 1-5

kr.

-32

16-7

7-1 11-4 -

2-3

Västerbottens . . . .

-W

383 - 63 -16

Jämtlands

10-9

12-2 -

1-3

-11

364 Västernorrlands . . .

15-2

19-7 -

4-5

-23

48 Gävleborgs

20-3

27-5 -

7-2

-26

399 - 35 - 9 63 -15 -24 90 -17 -19

Norrbottens

4-8

. . . .

Kopparbergs Värmlands

. .

16-1

22-2 -

-27

26-1

-

8-9

-25

367 - 7 6 35-8 - 7-8 37-9 -10-8

-21

-22

-28

37-6 - 1 1 9 430 - 7-4

-32

-17

43-7 -11-5 28-5 - 4 2

-26

-15

49-3 41-9 -

-19

139 Örebro

29-1

Västmanlands . . . .

28-0

Uppsala

27-1

Stockholms

25-7

Södermanlands

. . .

35-6

Östergötlands . . . .

32-2

Gotlands

24-3

Skaraborgs

397 Älvsborgs

36-6

Jönköpings

37-9

-13

49-4 -11-5 492 -12-6

-23

-26

9'4

-20

-20

103 Kronobergs

366 Kalmar

36-5

Göteborgs och Bohus

37-8

45-9 47-3 -

Hallands

42-5

-

1-1

- 3

9-3

-18

51-9 55-0 -

5-0

- 9

81-7 -19-5

•24

18-6

28*«5

- 5-o

-21

72 Blekinge Kristianstads

. . . .

Malmöhus Hela riket

-20 -23 -19 -14 -44 -38 - 2 -18 - 6 - 8 + 1 -18 -21 - 7 -30 + 7 -11 + 1 -51 11

-25 -18 -15 -12 -30 -30 - 1 -13 - 7 - 6 + 1 -14 -18 - 6 -29 + 10 -10 + 1 -24 -15

tivt ringa grad sänkts inom Jämtlands, Älvsborgs, Hallands och Kristianstads län. Skogsvärdet har för hela riket vid 1933 års taxering uppskattats till 1 353 368 300 kronor mot 1 565 372 300 kronor vid 1928 års taxering, vilket innebär en nedsättning med 212 004 000 kronor eller nära 14 °/o. Motsvarande skogsvärden per hektar enligt ovanstående tabell äro 61 och 72 kronor. Skillnaden, 11 kronor, innebär således en sänkning i hektarvärdet med 15 % . Skogsvärdets nivå påverkas förutom av de faktorer, som bestämma skogsmarksvärdets förändringar, i väsentlig grad av relativa skogstillgången. Den jämfört med skogsvärdet mindre nedgången i skogsvärde förklaras helt av

46 Jämförelse mellan bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång vid fastighetstaxeringarna åren 1933 och 1928. Bonitet L ä n 1933 1928

Skillnad abs.

3-25

2-82

3-97

1-64

Jämtlands Västernorrlands

. .

2-04

1-74

Kopparbergs

. . . .

Örebro Västmanlands Uppsala

. . .

Stockholms Södermanlands . . . Östergötlands

. . . .

2-09 + 0-03 + 1 2-73 + 0-09 + 3 2-94 2-78 + 0-16 + 6 2-95 2-78 + 0-17 + 6 2-93 2-89 + 0-04 + 1 274 3-30 3-08

Gotlands

1-79

Skaraborgs

3-20

i Älvsborgs Jönköpings

2-81

\ Kronobergs

3-09

Kalmar

2-99 2-76

3-24

4-24 4-07 3-96

2-69 + 0-05 + 2 4-02 3-21 + 009 + 3 4-62 2-99 + 0-09 + 3 4-48 1-71 + 0-08 + 5 5-82 3-00 + 0-20 + 7 2-68 + 0-13 + 5 3-2G - 0 - 0 2 - 1 3-02 •fO-07 + 2

5-32 5-58 5-01 5-08

3-31 3-53

4- 3 5-23 2-68 -rO-08 + 3 5-87 2-88 + 0-43 + 15 5-50 3-44 + 0-09 + 3 5-17

' Kristianstads . . . .

3-67

3-38 + 0-29 + 9 5-84

' Malmöhus

4-39 2-18

447 - 0 - 0 8

-

2-13 + 0-05

+ 2

• Göteborgs och Bohus ; Hallands Blekinge

Hela riket

Skillnad abs.

2-12

1-27

. . .

Värmlands

%

2-49

. . . .

Västerbottens

Gävleborgs

4933 1928

O-oo 0 1-62 1-66 - 0 - 0 2 - 1 2-38 1-72 + 0-02 + 1 2-68 1-99 + 0-0ft + 3 3-19 2-38 + 0-11 + 5 3-49

Norrbottens

Relativ skogstillgång

Rotvärde

2-91 + 0-08

2 6-07 3-66

%

1933 1928

Skillnad abs.

%

2-14 -0-52 - 2 4 0-74 0-54 4-0-20 + 37 2-62 -0-24 - 9 0-75 0-72 1-0-03 + 4 2-70 -0-02 - 1 0-71 069 + 0-02 + 3 3-77 - 0 - 5 8 - 1 5 0-G7 0-68 -0-01 - 1 4-42 -0-93 - 2 1 0-76 0-69 + 0-07 + 10 4-05 -0-80 - 2 0 0-78 0-76 + 0-02 + 3 4-89 — 0-92 - 1 9 0-88 0-80 + 0-08 + 10 5-03 -0-79 - 1 6 0-78 0-72 + 0-06 + 8 4-91 -0-84 - 1 7 0-76 0-67 + 0-09 + 13 5-00 -1-04 - 2 1 0-79 0-81 -0-02 - 2 5-33 -1-31 - 2 5 0-74 0-72 + 0-02 + 3 5-10 -0-48 -

9 0-92 0-77 + 0-15 + 19 5-57 -1-09 - 2 0 0-80 0-68 + 0-12 + 18 6-35 - 0 - 5 3 - 8 0-66 0-61 + 0-05 + 8 6-26 -0-94 - 1 5 0-70 0-60 + 0-10 + 17 5-96 -0-38 - 6 0-52 0-45 + 0-07 + 16 5-77 -0-76 - 1 3 0-61 0-55 + 0-06 + 11 6'21 - 1 1 8 - 1 8 0-56 0-51 + 0-05 + 10 6-01 -0-78 - 1 3 0-63 0-54 + 0-09 + 17 6-72 -0-85 - 1 3 0-41 0-46 -0-05 - 1 1 5 0-39 0-35 + 0-04 + 11 5-75 -0-58 - 1 0 0-49 0-44 + 0-05 + 11 6-20 -0-36 - 6 0-47 0-42 + 0-05 + 12

5-76 -0-2G -

O-oo 6-96 -0-89 - 1 3 0-66 0-56 0 427 -0-61 - 1 4 0-70 0-64 4-0-06 + 9

1 Omräknat enligt å sid. 47 angivna grunder. Dessa medeltalssiffror återfinnas sålunda icke i de följande länsredogörelserna eller i tab. 7.

att relativa skogstillgången i motsvarande grad höjts, såsom närmare omnämnes under redogörelsen för denna faktor. Förhållandevis stor har nedgången i skogsvärdet per hektar sedan år 1928 blivit inom Västernorrlands, Kopparbergs, Uppsala, Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län. Obetydlig nedgång visa Norrbottens (kustlandet) och Södermanlands län. Inom Älvsborgs, Hallands och Kristianstads län har skogsvärdet t. o. m. något höjts. Boniteten har vid 1933 års taxering i genomsnitt för hela riket bestämts till 2*18 mot 2*13 vid 1928 års taxering, vilket innebär en höjning av något mer

47 än 2 */o. En sammanställning beträffande bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång vid de båda taxeringstillfällena har verkställts i tabellen å sid. 46. Resultatet beträffande boniteten visar måhända för hela riket visserligen en ganska obetydlig höjning, men samtidigt bör beaktas, att skogsmarksarealen blivit fullständigare redovisad, samt att inom visa län, såsom Gävleborgs, Örebro, Västmanlands, Skaraborgs, Älvsborgs och särskilt Hallands och Kristianstads, avsevärda höjningar av boniteten företagits. Sänkning av boniteten har endast förekommit inom Västerbottens, Jönköpings och Malmöhus län. Rotvårdet har vid 1933 års taxering i genomsnitt för hela riket beräknats till 3-26 kronor enligt de grunder, som å sida 41 närmare angivits. Detta riksmedeltal lämpar sig, av där nämnda anledningar, icke för direkt jämförelse med motsvarande medeltal från 1928 års taxering. För att möjliggöra en sådan jämförelse länsvis och för hela riket hava de sakkunniga verkställt erforderlig omräkning av medeltalen enligt de grunder, som i den tidigare undersökningen använts. För hela riket skulle enligt detta beräkningssätt det jämförliga rotvärdet bliva 3*66 kronor mot 4*27 kronor vid 1928 års taxering, vilket skulle innebära en genomsnittlig nedgång i rotvärde med 0*61 kronor, motsvarande 14 %>. Se tabellen å sid. 46. Denna nedgång i rotvärde torde till mycket stor del bero på vissa samverkande, till synes mindre väsentliga förändringar i uppskattningsgrunderna. Så har t. ex. skogsvärderingsinstruktionens förtydligade bestämmelser om rätt till avdrag för s. k. allmänna drivningsomkostnader medfört, att sådant avdrag dels mera allmänt kommit i tillämpning, dels i vissa län medgivits med något högre belopp än vid 1928 års taxering. Genom vissa ändringar i normala virkesavkastningens sortimentssammansättning, vilka genomförts enligt Stockholmsmötets uttalanden, hava rotvärdena något justerats nedåt, vilket närmast gäller Norrbottens, Västerbottens, Gävleborgs, Kopparbergs, Västmanlands, Örebro, Uppsala och Stockholms län. Inom några län hava smärre ändringar i de vid rotvärdesberäkningar använda relationstalen för bestämning av kubikmassan fast mått likaledes verkat i sänkande riktning. Tillsammantagna torde dessa författningsenliga eller på annan officiell grund vidtagna förändringar i uppskattningsgrunderna så väsentligt hava påverkat rotvärdesnivån, att dess sänkning, jämfört med prisnivån för 1928 års taxering, endast i mindre grad kan anses motsvara en verklig sänkning i de virkespriser under perioden 1927—31, vilka lagts till grund för taxeringen. Beträffande de skilda länen framgår av sistnämnda tabell, att rotvärdet sedan år 1928 visar relativt stor nedgång inom Norrbottens, Gävleborgs, Kopparbergs, Uppsala, Stockholms och Östergötlands län. Sänkningen har varit obetydlig inom Älvsborgs, Hallands och Kristianstads län. Jämtlands län visar ett från de övriga avvikande resultat, då rotvärdet där praktiskt taget bibehållits oförändrat. Relativa skogstillgången har vid 1933 års taxering i genomsnitt för hela riket bestämts till 0*70 mot 0*64 vid 1928 års taxering och har således höjts med 06 eller 9 %>. Såsom av sistnämnda tabellen framgår, har höjning företa-

48 Virkesförråd per hektar enl riksskogstax. kbm. med bark

Län och landsdelar

Norrbottens lappmark . >

kustland

.

Västerbottens lappmark >

kustland .

Jämtlands Västernorrlands . . . . Gävleborgs Kopparbergs Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands

. . . .

Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Jönköpings Kronobergs Kalmar Göteborgs och Bohus Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus

.

46 63 72 71 67 76 103 74 88 93 97 99 83 99 92 64 91 69 66 60 74 53 51 65 69 86

Normalförråd omloppstid enl. länsanvisn.

kbm per hektar

Beräknad relativ kubikmassa

1-08

0-78

1-50

1-00

1-50

1-04

1-87

0*91

1-74

0-92 092

taxerad bonitet år 1933

2-04

2-49

0-99

2-12

0-84

2-82 2-94

0-99

0-95

2-95

1-10

2-74

0-93

1-06

3-08

1-00

1-79

0-85 0-99

3-20

2-81

0-78

3-24

072 0-72

3-09

2-99

0-91

2-76

0-72

3-31

0-57

3-53

0-68

3-67

0-70

4-39

80?

gits i de allra flesta län, varvid även bör beaktas att skogsmarksarealen blivit fullständigare redovisad och boniteten något höjts. Relativt störst har höjningen varit i Norrbottens, Södermanlands, Östergötlands, Skaraborgs och Kalmar län. Oförändrat resultat eller någon sänkning utvisa Västernorrlands, Uppsala, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län. En bedömning av den uppskattade relativa skogstillgången i förhållande till den verkliga är i regel förenad med stora felmöjligheter. För begränsade områden vid likartat avsättningsläge och där tillförlitliga uppgifter finnas om virkesförrådets storlek och sammansättning för viss bonitet äro goda jämförelser möjliga, medan för större områden, t. ex. län, så stora växlingar föreligga i de förhållanden, som påverka denna faktor, att en riktig bedömning försvåras. Emellertid föreligga för län eller områden av län

49 enligt riksskogstaxeringen vissa uppgifter som underlag för bedömande av hur relativa skogstillgången vid fastighetstaxering uppskattats, även om dessa uppgifters aktualitet och användbarhet något minskats med hänsyn till de förändringar, som den verkliga skogstillgången åtminstone i vissa län undergått efter riksskogstaxeringen. De sakkunniga hava, liksom i 1928 års undersökning, begränsat utredningen att i första hand gälla förhållandet mellan det verkliga virkesförrådet enligt riksskogstaxeringen och vid fastighetstaxering tillämpade normalförråd. Virkesförrådet per hektar enligt riksskogstaxeringen har angivits med tillägg för bark. Normalförrådet per hektar har bestämts efter den uppskattade boniteten och däremot svarande omloppstid enligt länsanvisningarna eller tab. II till skogsvärderingsinstruktionen. Förhållandet mellan nu nämnda hektarförråd betecknas i det följande som »relativa kubikmassan». Nämnda uppgifter samt den uppskattade relativa skogstillgången hava sammanställts å sid. 48. Relativa kubikmassan är som grundval för bestämning av relativa skogstillgången av primär betydelse och kan överensstämma med denna, om virkesförrådets sammansättning är normal. Med ledning av riksskogstaxeringens uppgifter om virkesförrådets fördelning på ålders-, mogenhets- och diameterklasser är det möjligt att närmare utreda, i vad mån förrådets sammansättning i nämnda avseende bör giva högre eller lägre värdeavkastning än normalt. De synnerligen omfattande utredningar som skulle möjliggöra en mera exakt bedömning härav, hava de sakkunniga icke ansett sig böra ifrågasätta för det ändamål som här avses. Riksskogstaxeringens uppgifter kunna dock giva stöd för ett allmänt bedömande av huruvida och i vilken riktning den beräknade relativa kubikmassan bör jämkas för att motsvara den verkliga relativa skogstillgången vid jämförelse med den taxerade. Av tabellen framgår i stort, att vid åsätt bonitet den beräknade relativa kubikmassan i allmänhet ligger högre, för vissa län avsevärt högre, än relativa skogstillgången. Huruvida denna faktor på den grund och med hänsyn till länets särskilda förhållanden kan anses hava blivit underskattad, kommer i det följande att omnämnas för de län, där anledning härtill anses föreligga.

R e d o g ö r e l s e l ä n s v i s för det s k o g l i g a t a x e r i n g s r e s u l t a t e t . Norrbottens län. Arealredovisningen. Lappmarken. (Karesuando, Jukkasjärvi, Gällivare, Jokkmokks, Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner.) Skogsmarksarealen, 2 129 100 hektar, visar vid jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 435 800 hektar eller 17 °/o mot 546 900 hektar år 1928. För övrig mark, 4 617 800 hektar, föreligger ett mindre underskott av endast 24 300 hektar mot 1 609 600 hektar år 1928.

50 Den avsevärda arealökningen beror till stor del på noggrannare uppskattning av fjälltrakternas kronoöverloppsmarker och oavmätta kronomarker men därjämte även på förbättrad redovisning för bondehemmans skogar. Fortfarande torde emellertid de vid riksskogstaxeringen såsom skogsmark upptagna svagaste markerna hava blivit redovisade såsom övrig mark. Sämsta bonitet, IX, som avser fjällskogen, upptager enligt riksskogstaxeringen icke mindre än 220 100 hektar men har icke i länsanvisningarna uttryckligen angivits såsom skogsmark, vilket i sin mån kan hava givit upphov till denna ojämnhet i redovisningen. De kvarstående skillnaderna i redovisad areal mellan riksskogstaxeringen och fastighetstaxeringen, oaktat denna här i största utsträckning bygger på skogsuppskattningshandlingar, kunna mycket väl förklaras av olika uppfattning om avgränsningen mellan skogsmark och övrig mark. Kustlandet, (övriga kommuner i Norrbottens län.) För skogsmarksarealen, 1 701 200 hektar, föreligger vid jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 68 200 hektar eller 39 °/o mot 76 200 hektar år 1928. För övrig mark, 794 300 hektar, har uppstått ett överskott av 78 100 hektar mot 41 800 hektar år 1928. Förskjutningar från skogsmark till övrig mark torde till någon del förklaras av samma skillnad i redovisningssätt, som berörts för lappmarken, och bero därjämte på ojämn redovisning beträffande bondehemmans skogar, för vilka skogsuppskattningshandlingar i regel saknas. Bonitet. Boniteten har för länet uppskattats till 1*27 eller samma genomsnittssiffra som vid 1928 års taxering. För de skilda länsdelarna visar det sig, att boniteten inom lappmarken sänkts från 115 till 1*08 och inom kustlandet höjts från 1*41 till 1*50. Enligt riksskogstaxeringen äro medeltalen respektive 13 och 1*7, varför underskattning synes föreligga. Den omständigheten att den sämsta skogsmarken i viss utsträckning torde hava redovisats som övrig mark, borde dessutom hava påverkat boniteten något i höjande riktning. Den verkliga underskattningen skulle sålunda vara större än vad de angivna skillnaderna utvisa. Det förtjänar dock påpekas, att enligt ett riksskogstaxeringsnämndens uttalande dess bonitetsmedeltal på rent teoretiska grunder möjligen innebära en relativt hög bedömning. I den män så är fallet minskas den siffermässiga underskattningen. I varje fall kan bonitetsbestämningen inom lappmarken, där den i största utsträckning har grundats på skogsuppskattningshandlingar, betecknas såsom säkrare än inom kustlandet, där sådant grundmaterial i regel saknas för bondehemmans skogar med därav följande större sannolikhet för att underskattning föreligger; dock har boniteten å de enskildas skogar inom kustlandet i allmänhet och inom vissa kommuner avsevärt höjts. Vid jämförelse med de i länsanvisningarna angivna medelboniteterna skulle Övertorneå, Hietaniemi, Råneå, Älvsby, Piteå landskommuns och Hortlax kommuner hava boniterats för lågt. För de tre sistnämnda torde förhållandet bestyrkas av jämförelse med grannkommunerna Jörn och Byske i Västerbottens län:

51 ,r„mm„„ Kommun

Taxerad w__i*_* bonitet Älvsby 1-48 Piteå landskommun . . 1*48 Hortlax 165

Enligt lans• • anvisningar 1-70 170—L85 1-80

T.

Kommun

Jörn Byske

Taxerad ,bonitet ... 1*77 1-91

Inom lappmarken har boniteten för Jokkmokks kommun sänkts från 1*27 år 1928 till 1*09, vilken siffra enligt länsanvisningarna skulle vara låg. Sänkningen h a r skett mest beträffande allmänna och aktiebolags skogar, vilka även utgöra huvudparten av skogarna inom kommunen. För dessa skogar hava dock skogsuppskattningshandlingar legat till grund för boniteringen. Hänsyn bör i någon m å n tagas till att redovisade arealen kronoöverloppsmarker ökats. Inom Karesuando, Jukkasjärvi och Gällivare kommuner framträda ojämnheter i uppskattningen av boniteten mellan skogsägargrupperna, vilket följande jämförelse torde visa: Karesuando 0-97 0'ö0 0'50 — 053

Kronoparker Kronoöverloppsmarker övriga allmänna skogar Bolagsskogar Bondeskogar

K o m m u n e r : Jukkasjärvi 0"50 0-50 0'73 0-81 0-66

Gällivare 1*19 07 7 1'48 L24 1*19

De bättre markerna inom dessa kommuner torde i större utsträckning tillhöra bondeskogar än vad boniteten för dessa utvisar. Resultaten i allmänhet tyda eljest på att boniteringen inom länet blivit jämnare och riktigare än tidigare varit fallet. Rotvärde. Rotvärdet för länet är 1*54 kronor, varvid för lappmarken 1*35 kronor och för kustlandet 1*77 kronor. Jämföras resultaten av uppskattningen kommuner emellan eller med grannkommuner i Västerbottens län komma nämnvärda ojämnheter icke till synes. Inom kommunerna i lappmarken och övre Tornedalen hava emellertid för olika skogsägargrupper uppmärksammats följande rotvärden i kronor: KronoKommun Karesuando Jukkasjärvi Gällivare Jokkmokk Arvidsjaur Pajala Tärendö

parker 0*73 1*19 1-22 1*67 1-63 0'94 1-61

.. K r 1 o n o ' överloppsmarker

0*50 0*85 1-10 1'19 — — —

<**» allm. skogar — 0'88 1-74 P75 1-76 L21 1'77

Bolags. °

Bonde.

skogar

slcogar

— — 1*84 L64 L62 — —

0-53 0'88 1*22 1'68 1-64 118 P70

Då endast mindre skogsmarksareal förekommer för en skogsägargrupp, har rotvärdet för denna uteslutits i sammanställningen. 1 Med hänsyn till 1

På liknande sätt har i det följande förfarits vid alla dyl. jämförelser.

52 avsättningsförhållandena synas rotvärdena för bondeskogar vara något för låga i jämförelse med de rot värden, som åsatts för främst kronoparkerna men även andra ägargruppers skogar. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har avsevärt höjts, jämfört med 1928 års taxering nämligen för hela länet från 0*54 till 074. Inom lappmarken har medeltalet höjts från 056 till 079 och inom kustlandet från 053 till 070. Höjningarna kunna i viss mån tillskrivas det förhållandet att lövskogen, som i större delen av länet saknar avsättning, vid 1928 års taxering icke medtagits vid bestämmande av relativa skogstillgången men vid 1933 års taxering genomgående inräknats. För lappmarken är relativa skogstillgången vid den åsatta boniteten nära överensstämmande med den beräknade relativa kubikmassan 0*78. Visserligen utgöres förrådet inom lappmarken till relativt stor del av avverkningsmogen skog, vilket borde medföra justering av nämnda siffra uppåt, men å andra sidan bör vid förekomst av skadad skog samt lövskog, som saknar avsättning, justering ske nedåt. Därjämte torde beträffande förrådets avsättningsläge tämligen allmänt gälla, att markerna närmast flottlederna äro klenare bestockade än de sämre lägena, varigenom det verkliga drivningsavståndet skulle bliva längre än det genomsnittliga avstånd, efter vilket det taxerade rotvärdet bestämts. Detta förhållande, vartill särskild hänsyn kan behöva tagas, medför lägre »relativt rotvärde» och därmed sänkning i skogsvärdet. Nu anförda omständigheter göra det särskilt vanskligt att bedöma den åsatta siffran för relativa skogstillgången inom lappmarken. För kustlandet har relativa kubikmassan beräknats till 100, varemot den uppnådda siffran för relativa skogstillgången är 070. De sakkunniga anse troligare, att underskattning av relativa skogstillgången fortfarande föreligger i kustlandet än i lappmarken. En likformig uppskattning av relativa skogstillgången får anses hava försvårats genom den form, i vilken länsanvisningarna anbefallt ungefärliga omloppstider för tillämpning, nämligen följande: Bättre Lappmarken Kustlandet

130 110

B o n i t e t Medelgod 150 120

Sämre 160 140

Om »medelgod bonitet» här anslutes till riksskogstaxeringens medeltal 1*3 för lappmarken och 1*7 för kustlandet, skulle för bonitet 1*25 i lappmarken tillämpas 150-årig omloppstid med normalförråd 685 kbm. Det har visat sig, att för samma bonitet inom kustlandet vid taxeringen använts 120årig omloppstid med normalförråd 52 kbm. Under i övrigt likartade förhållanden skulle alltså enbart belägenheten å ömse sidor om lappmarksrågången hava medfört en skillnad vid relativa skogstillgångens bestämning av ungefär 30 °/o. En sådan tillämpning har givetvis icke avsetts och borde hava varit utesluten genom en smidigare anpassning av omloppstider och

53 därmed också normalförråd till förekommande bonitetsklasser och icke till vissa allmänna bonitetsbegrepp. Inom kommunerna har relativa skogstillgången i förhållande till 1928 års taxering bedömts mycket växlande. Av de omfattande höjningar, som företagits må följande anföras: Kommun Gällivare Jokkmokk Arvidsjaur Övertorneå Korpilombolo Karl Gustav Överkalix Båneå Piteå landskommun

År 1928

År 1933

0"50 0-53 0-61 0-36 0"57 0"26 0-55 0"46 0 54

0-75 0"85 0"89 0-67 0'90 0'46 0"85 0"75 0"89

. . Röjning absolut % 0"25 50 0"32 60 0'28 46 0"3l 86 0-33 58 0"20 77 0"30 55 0"29 63 0"35 65

Som synes äro höjningarna i dessa kommuner av sådan storlek, att de icke kunna förklaras enbart av den ändring i uppskattningen, som med hänsyn till förekomsten av lövskog måst företagas. Uppenbart låga taxeringar hava även justerats. Åtminstone inom kustlandet är höjningen, som främst torde bero av deklarerade uppgifter, särskilt stor för allmänna skogar. Skogsmarkens värde och skogsvärdet. Följande jämförande uppgifter för länsdelarna anföras för att belysa taxeringsnivåns förskjutning i stort från 1928 års taxering: Lappmarken År 1928 > 1933

Skogsmarksvärde per hektar 5-7 kr. 3-5 > Skillnad 2'2 kr. % 39

„ , „ . . , Skogsvarde Per h e k t a r 15-0 kr. 13-2 > 1-8 kr. 12

„ Summa Per h e k t a r 20"7 kr. 16-7 » 4"0 kr. 19

8-8 kr. 6-4 >

22-0 kr. 21-0 »

30-8 kr. 27-4 »

Skillnad 2*4 kr. % 27

1*0 kr. 5

3 4 kr. 11

Kustlandet År 1928 > 1933

Vid bedömande av värdesiffrorna för länet bör ihågkommas, att år 1928 endast barrskogen var föremål för taxering. Detta motiverade då en mera värdehöjande sortimentssammansättning än om den inom länet mindre värdefulla lövskogen även medtagits i taxeringen. Förhållandet medförde år 1928 relativt högt rotvärde, men lövskogens uteslutning då bör också hava förorsakat något för låg relativ skogstillgång. Vid 1933 års taxering har lövskogen, som dock inom stora delar av länet saknar avsättning, inverkat vid bestämning av såväl normala sortimentssammansättningen som relativa skogstillgången, vilket måste hava inverkat sänkande på rotvärdet och därmed skogsmarkens värde men också höjande på relativa skogstillgången och skogsvärdet, vars

54 nivå därjämte påverkats av en ganska allmän justering uppåt av relativa skogstillgången. Boniteten har för lappmarken sänkts och för kustlandet höjts med 6 °/o. Resultatet har också blivit, att skogsmarksvärdet per hektar sänkts med 39 % för lappmarken och 27 °/o för kustlandet, medan skogsvärdet endast sänkts 12, respektive 7 °/o. Hektarvärdenas summa visar en nedgång av 19 % för lappmarken och 11 °/o för kustlandet, vilka procenttal, trots rena rättelser å värdefaktorerna, kunna i viss mån beteckna den värdeförskjutning, som förekommit. Då det ändrade förvaltningskostnadsavdraget medfört en allmän sänkning av taxeringsnivån med 11 °/o, innebär det samlade taxeringsresultatet för länet i genomsnitt därutöver en mycket måttlig värdenedsättning.

Västerbottens län. Arealredovisningen. Lappmarken. (Mala, Sorsele, Tärna, Stensele, Vilhelmina, Dorotea, Fredrika, Åsele, örträsks och Lycksele kommuner.) Skogsmarksarealen, 1 927 200 hektar, visar vid jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 91 500 hektar eller 4*5 °/o. Detta motsvaras nära av ett överskott för övrig mark av 77 800 hektar. Förutsättningarna för erhållande av arealuppgifter, och de omständigheter, som sannolikt påverkat resultatet, äro i allt väsentligt likartade dem, som berörts under Norrbottens läns lappmark och dessa torde även förklara skillnaderna i arealredovisningen, vilken dock avsevärt förbättrats sedan 1928 års taxering. Kustlandet, (övriga kommuner i Västerbottens län.) Jämfört med riksskogstaxeringen visar skogsmarksarealen, 1 205 000 hektar, ett underskott av 46 100 hektar eller 3*7 % men ett överskott för övrig mark av 41 000 hektar. Resultatet visar även här en förbättring sedan år 1928. Bonitet. Boniteten har för länet uppskattats till 1*64, varvid för lappmarken 1*50 och för kustlandet 1*87, vilket nära överensstämmer med motsvarande medeltal vid 1928 års taxering. Motsvarande siffror enligt riksskogstaxeringen äro 1*7 och 1*9. Åtminstone för lappmarken synes boniteten hava underskattats, vilket resultat dock får bedömas med hänsyn till att de på jämförelsen inverkande förhållandena äro desamma, som närmare utvecklats för Norrbottens län. Den skillnad, som synes föreligga mellan fastighetstaxeringens på hushållningsplaner grundade bonitering och riksskogstaxeringens, framträder sålunda särskilt i fjällkommunerna Stensele. Sorsele och Vilhelmina med bonitet 1*34, 1*33 och 1*27 respektive. Dessa tal motsvara närmast riksskogstaxeringens för lägen över 500 meter över havet, medan större delen av skogsmarkerna torde ligga väsentligt under nämnda höjdnivå. Vid samma jämförelse synes boniteten för Åsele kommun 167 vara jämförelsevis låg. I övrigt visar en jämförelse mellan kommuner inom länet och angränsande kommuner i grannlänen icke, att boniteringen inom länet givit anledning till ojämnheter länen emellan.

55 Granskas resultaten av boniteringen för skogsägargrupper, synas de för vissa kommuner icke peka i rätt riktning, t. ex. i nedanstående fall: K o m m u n Vilhelmina Sävar

Bolagsskogar

Bondeskogar

P40 2"00

L23 1*78

Siffrornas inbördes förhållanden i dessa kommuner motsvaras sannolikt icke av sämre marker för bondeskogarna, vilka här torde hava boniterats relativt lågt. Förhållandet bör för Vilhelmina kommun sammanställas med den åtminstone enligt riksskogstaxeringen konstaterade allmänna underskattningen av boniteten. Rotvärde. Rotvärdet är för länet 2*31 kronor, för lappmarken 2*18 kronor och för kustlandet 2*50 kronor. Några större ojämnheter i rotvärdesättningen äro icke framträdande kommunerna emellan. Inom lappmarken förefaller emellertid dess högsta rotvärde, 2*71 kronor, väl högt för örträsks kommun, medan för Åsele kommun rotvärdet 2*50 kronor är lågt i jämförelse med angränsande Anundsjö och Junsele kommuner i Västernorrlands län med respektive 2 88 kronor och 2*71 kronor. Inom kustlandet är rotvärdet särskilt lågt för Jörns kommun med 1*93 kronor. Även för Bjurholms kommun är rotvärdet 2*48 kronor relativt lågt, vilket bestyrkes vid jämförelse med angränsande Björna kommun i Västernorrlands län med rotvärde 3*18 kronor. För skogsägargrupper visar rotvärdet inom vissa kommuner samma tendens som förut omnämnts för boniteten, t. ex. i följande, även beträffande arealen representativa fall: K Vilhelmina Dorotea Lycksele Mala Norsjö

o

m

m

u

n

Bolagsskogar 2'01 2'47 2*66 2-29 2-24

Bondeskogar 1-95 2"37 2'40 2-06 2-13

Då avsättningsläget för bolagsskogarna genomgående icke anses vara bättre än för bondeskogarna, torde rotvärdet för de senare vara jämförelsevis lågt uppskattat. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången för länet uppskattats till 0*75 mot 0*72 år 1928. För lappmarken har denna faktor höjts från 0*79 till 0*81 och för kustlandet från 0*62 till 0*67, vilka höjningar måhända kunde väntas hava blivit större på grund av att lövskogen, liksom i Norrbottens län, medtagits vid taxeringen. Den beräknade relativa kubikmassan är för lappmarken 1*04 och för kustlandet 0*91. Dessa siffror äro för jämförelse med relativa skogstillgången beroende av förhållanden liknande dem som närmare omnämnts för Norrbottens län. Efter övervägande av sådana förhållanden förefaller resultatet fortfarande innebära en viss underskattning, särskilt i kustlandet.

50 De större kommuner, där låga siffror för relativa skogstillgången förekomma, angivas i följande sammanställning jämte siffrorna för bolags- och bondeskogar: Kommun Stensele Sorsele Jörn Byske Skellefteå Umeå landskommun Nordmaling

Kommunmedeltal 0-61 0'57 0-62 0-49 0-59 0-56 056

Bolagsskogar 0"65 0'60 0"68 0"61 0'65 0-62 0'52

Bondeskogar 0-61 0"47 0'47 044 0"56 0-53 0"56

I samtliga dessa kommuner utom Nordmaling ligga siffrorna för bondeskogarna lägre än för bolagsskogarna. Särskilt i Sorsele, Jörn och Byske äro siffrorna för bondeskogarna i sig själva så låga, att underskattning kan förmodas hava ägt rum. Skogsmarkens värde och skogsvärdet. För bedömande av taxeringsnivåns förskjutning från 1928 års taxering kunna följande uppgifter sammanställas: Lappmarken År 1928 > 1933 . .

Skogsmarksvärde per hektar 10-3 kr. 8-0 > Skillnad 2-3 kr. % 22

_ .. , Skogsvarde Per h e k t a r 38-0 kr. 30-7 > 7'3 kr. 19

„ Summa

C1

_

Per h e k t a r 48-3 kr. 38-7 » 9'6 kr. 20

Kustlandet År 1928 » 1933 Skillnad *

13-1 kr. 10-8 »

39-0 kr. 34-1 >

52*1 kr. 44-9 >

2-3 kr. 18

4-9 kr. 13

7*2 kr. 14

Det totala värdet per hektar har således minskats med 20 % i lappmarken och 14 °/o i kustlandet, Resultatet innebär en samverkan av samma omständigheter, som närmare utvecklats beträffande Norrbottens län, men beror icke i samma grad av rena justeringar i värdefaktorerna.

Jämtlands län. Arealredovisningen. För den totala skogsmarksarealen, 2 609 800 hektar, föreligger jämfört med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter ett underskott av 49 200 hektar, motsvarande 1*9 % . För övrig mark, 2 006 200 hektar, föreligger ett överskott av 6 700 hektar. Resultatet beträffande arealredovisningen måste i genomsnitt anses fullt tillfredsställande för detta län, som i hela sin västliga del utgöres av fjälltrakter med relativt svåra redovisningsförhållanden. Bonitet. Boniteten är enligt fastighetstaxeringen 174, enligt riksskogstaxeringen 1*8, vilket får anses innebära en god överensstämmelse.

57 Vid jämförelse kommunerna emellan och med gränskommunerna i grannlänen synes boniteringen i stort sett hava skett likformigt. Endast beträffande de östliga kommunerna Fors, Ragunda, Håsjö och Stugun med boniteter mellan 202—218 förefalla resultaten något låga. Rotvärde. Rotvärdet är 260 kronor. I förhållande till övriga norrlandslän är nedgången i värde vid jämförelse med 1928 års taxering anmärkningsvärt liten. Delvis beror detta förhållande på att den ändring i sortimentssammansättningen, medförande ett lägre rotvärde, som genomförts inom övriga norrlandslän, i detta läns anvisningar angivits gälla endast sämre och medelgoda marker. För högre bonitet än 2*5 har emellertid en mera högvärdig sortimentssammansättning anvisats, vilket åtminstone för bättre marker bör hava verkat relativt höjande på rotvärdesnivån. I vissa fall framträda avsevärda förskjutningar i rotvärdena sedan år 1928, vara följande utgör ett exempel: År 1933

År 1928

Skillnad

Frösön

-

3 50

2-98

Linsäll

2-37

3-18

+ 0-52 -0-81

Kommun

Förändringar av sådan art äro närmast en följd av mera detaljerad värdesättning efter enhetliga grunder än som tidigare praktiserats. Några mindre ojämnheter kunna fortfarande påpekas, t. ex. de låga rotvärdena 211 kronor för Näs, 252 kronor för Marieby och 278 kronor för Brunflo kommuner, samt följande jämförelse skogsägargrupper emellan: K

o

m

m

n

n

Bolagsskogar

Bondeskogar

Storsjö

-24

P40

Linsäll

2-63

2'25

L86

Tännäs

• . . .

De låga rotvärdena för bondeskogarna anses icke i samma mån motsvaras av skillnad i avsättningsläge i förhållande till bolagsskogarna inom dessa kommuner. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har vid den åsatta boniteten uppskattats till 071 mot 0*69 år 1928. Relativa kubikmassan har beräknats till 0*92, vilket innebär att relativa skogstillgången fortfarande är underskattad inom länet oaktat länsanvisningarnas påpekande, att justeringar uppåt borde vidtagas. Det har dock givetvis varit svårt att genomföra höjning av denna faktor, om samtidigt rotvärde eller bonitet måste höjas, såsom skett i åtskilliga kommuner. I vissa fall hava mera påtagliga ojämnheter skogsägargrupper emellan från föregående taxering justerats, utan att därigenom kommunsiffrorna i allmänhet visa större ändringar. För Ängersjö kommun har emellertid medeltalet 099 sänkts till 0*59, beroende på en mycket stor sänkning för bolagsskogar.

58 Västernorrlands län. Arealredovisningen. Ångermanland. Skogsmarksarealen, 1 270 300 hektar, understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 62 800 hektar eller 4*7 °/o. Arealen övrig mark, 302 700 hektar, visar däremot ett överskott av 47 200 hektar eller 18*5 °/o. Medelpad. Skogsmarksarealen, 563 300 hektar, understiger riksskogstaxeringens areal med endast 5 000 hektar eller 09 % , övrig mark 79 200 hektar, med 18 200 hektar eller 187 °/o. Arealredovisningen får för båda landskapen anses i genomsnitt tillfredsställande med undantag för den betydande skillnaden övrig mark för landskapen. Resultatet är även med sistnämnda undantag mera överensstämmande med riksskogstaxeringen än vid 1928 års taxering. Bonitet. Boniteten har enligt fastighetstaxeringen för länet uppskattats till 204, medan riksskogstaxeringens medeltal är 2 1 . överensstämmelsen får anses nöjaktig, även om arealredovisningen för Ångermanland måhända bort inverka mera höjande på boniteten än som blivit fallet. I stort sett har boniteten avvägts med ledning av de i länsanvisningarna angivna kommunmedeltalen. Några nämnvärda ojämnheter kommuner eller skogsägargrupper emellan hava icke uppmärksammats. Rotvärde. Rotvärdet är 319 kronor, för Ångermanland 309 kronor och för Medelpad 3*42 kronor. För rotvärdesättningen har tjänat till ledning länsanvisningarnas medeltal för varje kommun vid ett visst, bestämt avsättningsläge. I samma mån som dessa medeltal även representera en skälig avvägning kommunerna emellan, äro de användbara för direkt jämförelse med de taxerade rotvärdena. En jämförelse mellan länsanvisningarnas och taxeringens rotvärden beträffande nedanstående kommuner giver följande resultat. Jämförelsen bör även göras i sidled med hänsyn till att på samma rad upptagna kommuner i huvudsak angränsa varandra.

Kommun Selånger Ljustorp Boteå Torsåker Styrnäs Vibyggerå Ytterlännäs Gudmundrå

Rotvärde i kronor Enligt Vid länsantaxevisning ringen 4-00 375

3"31 2-94

3-20—3-45 3-30—3-55 3-20—3-45 3'30—3"55 2-80—3-05 310—3-35

2"96 2*63 2'9l\ 317/ 2'44 292

Kommun

Rotvärde i kronor Enligt Vid länsantaxevisning ringen

Tuna Timrå Säbrå Sånga

4-00 425 2-90—3-15 2-60—2-85

4*15 4'67 3"71 3'34

Bjärtrå

2"70—2"95

3"46

Multrå Graninge

3-10—3-35 2'60—285

3-57 3"20

Som synes, äro taxeringens rotvärden för de till vänster stående kommunerna relativt låga, jämförda icke blott med motsvarande siffror i länsan-

59 visningarna utan även med värdena för de till höger stående kommunerna. Granskas resultatet för skogsägargrupper inom de till vänster redovisade kommunerna, visar sig den låga taxeringen i Selånger och Torsåker bero på rotvärdena för bondeskogarna, medan i övriga kommuner rotvärdena för bolagsskogarna äro utpräglat låga. De för högra sidans kommuner relativt höga rotvärdena äro icke utmärkande för någon viss skogsägargrupp utan äro resultatet av en allmänt genomförd, något hög taxering. Särskilt framträdande är skillnaden mellan länsanvisningens 375 kronor och taxeringens 294 kronor för Ljustorp, jämförda med motsvarande tal 425 kronor och 467 kronor för Timrå kommun. Liknande ojämnheter hava uppkommit även inom vissa andra kommuner, t. ex. Stigsjö, Själevad och Arnäs, där relativt höga rotvärden åsatts allmänna skogar och bondeskogar jämfört med bolagsskogarna. Överhuvudtaget torde inom länet hava förelegat samma svårighet att vid rotvärdesättningen anpassa taxeringen efter kommunmedeltal, som i allmänhet är utmärkande för de nordliga länen. Det förefaller även som om länsanvisningarnas kommunmedeltal för rotvärdet vore något ojämna. Beträffande i tabellen upptagna kommuner synas värdena vara för låga för Bjärtrå, Multrå och Graninge. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har uppskattats till 0*67. Liksom vid 1928 års taxering, då länsmedeltalet blev 068, anses resultatet jämfört med den beräknade relativa kubikmassan, 092, innebära en ganska stor underskattning. Även om vissa förändringar i skogstillgången måhända verkat i sänkande riktning är den åsatta siffran fortfarande så låg, att uppskattningen icke kan anses tillfredsställande. En sammanställning av de lägsta kommunmedeltalen inom länet och för de viktigaste skogsägargrupperna, bolags- och bondeskogarna, visar följande: Relativ Kommun Sättna Selånger Borgsjö Njurunda Styrnäs Torsåker Skorped Ådalsliden Tåsjö Trehörningsjö . . . . Gideå Grundsunda . . . .

Kommunmedeltal . . . . . . . . . . .

0-59 0-54 0-59 0-54 0-49 0-58 0-59 0-59 0-57 0-56 0-53 0-56

skogstillgång Bondeskogar

Bolagsskogar 0-63 0-82 0-60 0-64 0-46 054 0-54 0-60 0-59 0-59 0-60

0-44 0-45 0-59 0-47 0-50 0-48 0-69 063 0-47 051 0-48 0-64

I de flesta fall äro de låga resultaten beroende på lägre taxering för bondeskogarna än för bolagsskogarna. Även om den inom länet förefintliga underskattningen väsentligen kan vara hänförlig till kommuner med högre medeltal än de här förestående, förtjäna dessa särskild uppmärksamhet, då så låga 5—361009

60 värden som bondeskogarnas i vissa kommuner endast kunna åsättas mycket klent bestockade skogar. I övrigt kunna såsom exempel på mera avsevärda sänkningar i relativa skogstillgången för större skogskommuner anföras följande: Kommun Resele Ådalsliden Bodum

Relativ 1928 0-81 0-67 0-76

. . . .

sk o g s t i l l ga n g 1933 Skillnad 0-67 - 0-14 0-59 - 0-08 0-63 - 0-13

Gävleborgs län. Arealredovisningen. I jämförelse med riksskogstaxeringen visar den taxerade skogsmarksarealen, 1 393 300 hektar, ett obetydligt överskott, 13 100 hektar. För övrig mark, 212 900 hektar, föreligger ett underskott med 71 500 hektar, motsvarande 251 % . Liksom vid 1928 års taxering är överensstämmelsen mindre god om jämförelse göres särskilt för länets båda landskap. I Hälsingland föreligger sålunda för skogsmarken överskott med 30 100 hektar, motsvarande 28 % och för övrig mark underskott med 57 400 hektar, motsvarande 27 2 % . I Gästrikland föreligger underskott för skogsmarken med 17 000 hektar, motsvarande 5 4 °/o och för övrig mark med 14 100 hektar, motsvarande 191 °/o. Uppskattningen synes bristfällig för Hälsingland på så sätt, att en del övrig mark redovisats som skogsmark. I vissa fall lärer detta ägoslag icke alls hava medtagits i arealredovisningen. Enligt uppgift har nämligen i många fall övrig mark, som icke är tilldelad de olika fastigheterna utan är av samfälld natur, icke medtagits i arealredovisningen. Arealen övrig mark är särskilt låg inom följande kommuner. Enär detta särskilt är fallet för bondeskogarna har i sammanställningen dessa skogar skilts från övriga skogar. Bondeskogar, hektar K o m m u n

Järvsö Ovanåker Summa

Skogsmark

Övrig mark

%

övrig Summa mark

övriga skogar, hektar Skogsmark

Övrig mark

14 900

15 888

6-2

3 034

40 506

40 844

0-8

16 442

6 386

6 423

0-6

2 697

33 527

5-3

6 798

6 886

1-3

10 836

2 406

3 236

103 56S

3l

%

övrig Summa mark 3 552 18 547 2 769 11975 13 242 50 085

14-6 11-3 2-6 153 18-2 139

Det har icke kunnat med säkerhet klargöras, huruvida inom nu nämnda kommuner skogsmarken skulle hava särskilt överskattats genom redovisning av övrig mark som skogsmark, och detta då främst för bondeskogarna, eller

tfl om den ringa förekomsten av övrig mark beror på att detta ägoslag i stor utsträckning helt skulle hava uteslutits ur arealredovisningen. Bonitet. Boniteten är enligt fastighetstaxeringen 249 eller densamma som enligt riksskogstaxeringen. Vid 1928 års fastighetstaxering var boniteten 2*38, varvid för Hälsingland 228 och för Gästrikland 277. Höjningen 1933 är i huvudsak beroende av att boniteten för Hälsingland höjts från 228 till 241. Boniteten torde i regel vara väl avvägd vid jämförelse såväl mellan kommuner, taxeringsdistrikt och skogsägargrupper inom länet som mellan gränskommunerna inom länet och angränsande län. Boniteten synes dock underskattad i Söderala kommun, såväl i jämförelse med länsanvisningarna — 250 mot dessas 2*75 — som med angränsande kommuner. Samma bonitet har, med få undantag, åsatts alla fastigheter inom österFärnebo, Torsåker, Ilsbo, Trönö, Hedesunda, Årsunda och Högbo kommuner. Rotvärdet. Rotvärdet är 348 kronor. Den vid 1928 års taxering påpekade väl låga uppskattningen av kustkommunernas rotvärden framträder icke nu. Några större ojämnheter inom länet och i förhållande till angränsande län eller mellan olika skogsägargrupper inom kommunerna synes icke förekomma. Vissa olikformigheter anses dock böra påpekas. Inom Hassela, Bollnäs och Delsbo kommuner är rotvärdet sålunda lågt uppskattat, vilket framgår av nedanstående jämförelse med dels grannkommuner, dels de i länsanvisningarna beräknade medelrotvärdena för kommunerna i fråga.

Kommun Hassela Bollnäs Delsbo .

Rotvärde Fastighetstaxering . . 2-92 . . 3-08 . . 319

kronor Länsanvisning 3-50 375 3-75

Kommun

Rotvärde Fastighetstaxering . . 3-47 . . 3-50 . . 3-78

kronor Länsanvisning 3-75 3-75 3-75

Den låga uppskattningen kan icke hänföras till någon mera framträdande olikformighet för viss skogsägargrupp. Med undantag för Hassela förelågo vid 1928 års taxering icke så framträdande skillnader som nu för rot värdena i nämnda kommuner. Särskilt för nämnda kommun synes rotvärdet även för lågt i förhållande till angränsande kommun i Västernorrlands län. För Ovansjö kommun är rotvärdet uppskattat till 4*40 kronor, vilket synes för högt. Förhållandet blir särskilt framträdande vid jämförelse med angränsande Årsunda kommun med rotvärdet 357 kronor, vilket värde å andra sidan förefaller väl lågt. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är 0*76 mot 069 vid 1928 års taxering. För Hälsingland uppgår den därvid till 074 och för Gästrikland till 082. För de allmänna skogarna har relativa skogstillgången för länet sänkts något, medan den för bolagens skogar höjts från 0-77 till 083 och för böndernas skogar från 0*56 till 067 eller nära 20 °/o. Relativa skogstillgången för länet är dock fortfarande otillfredsställande uppskattad. Relativa kubikmassan har således beräknats till 099, och den verkliga relativa skogstillgången i detta virkesrika län bör med hänsyn till övriga inver-

62 kände förhållanden ligga högre än nämnda siffra. Denna är även i och för sig låg i förhållande till motsvarande siffror för t. ex. Västernorrlands och Uppsala län. Redan genom länsanvisningarna har nämligen uppskattningen av relativa skogstillgången inom länet bundits vid en nivå, som måste medföra ojämnhet i förhållande till åtminstone de nämnda grannlänen, vilket framgår av följande jämförelse mellan anvisade omloppstider och normalförråd: L

ä

n

Västernorrlands Gävleborgs . • Uppsala

. . . .

Normalförråd, kbm för bonitet 2-0 2-5 3-0 87 90 83 104 112 87 83 87 90

Omloppstid, åi för bonitet 3-0 2-5 2-0 90 105 120 120 110 125 90 100 120

För bonitet 25, d. v. s. det åsatta länsmedeltalet, uppskattas ett normalt värdesammansatt förråd om 87 kbm enligt dessa anvisningar till relativ skogstillgång 10 inom grannlänen men till ^ = 08 inom länet. Genom att på så sätt förhållandevis höga omloppstider och normalförråd vunnit tilllämpning, har en berättigad justering uppåt av relativa skogstillgången inom länet försvårats. Den underskattning, som föreligger, frånsett länsanvisningarnas allmänt sänkande inverkan, är särskilt framträdande inom följande kommuner i nordöstra Hälsingland, inom vilka bonde- och aktiebolags skogar så gott som uteslutande förekomma. Aktiebolag rs skogar

Bondeskogar K o na m u n

Bergsjö

1933 ökning

Skogsmark hektar 1933

0-55

29 457

0-64

0-64

17 811

0-56

0-06

7 593

0-72

0-76

Skogsmark hektar 1933

7 549

Rel. skogstillgång

Rel. skogstillgång ökning

0-04

6 388

0-08

0-68

068 Norrbo

8 572 5 697

0-41

0-18

3 616

0-67

095 Ilsbo

3 171

0-30

0-37

0-07

0-70

0-78

0.28 0-08

Hög

0-43

0-51

0-08

Hälsingtuna

7 367

0-29

0-41

0-12

0-33

0-41

0-08

Forssa

14 900 23 449

0-48

0-51

0-03

2 204

0-87

0-88

0-01

0-32

0-52

0-20

10 938

0-63

0-81

0-48

0-58

o-io

43 732

0-G9

l-oo

0-18 0-31 0-21

Jättendal Rogsta

Bjuråker Nianfors

2 044

0-35

0-38

6 634

0-87

1-08

Enånger

0-63

0-65

—

—

—

—

Järvsö

17 843 40 506

0-38

0-55

0-17

14 987

0-61

0-29

Arbrå

20 300

0-47

0-67

0-20

7 718

0-68

0-62

63 Den låga relativa skogstillgången är framträdande för bondeskogarna och detta trots den icke obetydliga höjning, som på sina håll genomförts. I något fall kan en förklaring till den låga relativa skogstillgången till en del ligga i förstnämnda överskattning av skogsmarken. För flertalet av i sammanställningen å sid. 62 angivna kommuner synes emellertid icke ett sådant förhållande kunna antagas, utan uppenbar underskattning föreligga. Kopparbergs län. Arealredovisningen. Den för länet redovisade skogsmarksarealen, 1 975 400 hektar, understiger arealen enligt riksskogstaxeringen med 88 800 hektar eller 43 °/o. För övrig mark, 531 900 hektar, har även uppstått underskott med 61 900 hektar eller 104 % . För de inom länet särskilda fyra områdena äro avvikelserna från riksskogstaxeringens arealresultat relativt stora inom Söder-Siljanområdet. Skogsmarksarealen där, 439 400 hektar, understiger riksskogstaxeringens med 47 700 hektar eller 9*8 °/o och för arealen övrig mark, 54 100 hektar, är underskottet 32 800 hektar eller 377 °/o. Den sammanlagda totala landarealen enligt fastighetstaxeringen och 1932 års jordbruksräkning visar i jämförelse med den officiella statistiken ett relativt stort arealunderskott i följande kommuner: T,

Kommun Flöda Ål Bjursås Rättvik 1 _ , > Boda j

Underskott ^ 11-2 13-9 16-4 m

13-7

«•««,«„»« Kommun Stora Skedvi Torsång Silvberg _ Vamhus

Underskott ^ 10'8 13"5 263 a„_ 37*/

För de olika skogsägargrupperna finnes en bestämd skillnad i arealredovisningen beträffande övrig mark särskilt i nedre delarna av länet, vilket framgår av följande sammanställning: Område Söder-Siljan Falu-Säter

Procent övrig Allmänna Bolagsskogar skogar 17*5 14-5 126 14"9

mark Bondeskogar 7"4 4*7

Som synes är procenten övrig mark anmärkningsvärt låg för bondeskogar, varvid följande särskilt låga kommunsiffror kunna antecknas, nämligen inom Rättvik 2*7, Leksand 37, Ål 16, Siljansnäs 2*1, Sollerön 3-2, Flöda 5-0, Nås 4*4, Kopparberg 2*1, Aspeboda 2*7, Vika 2*8, Stora Tuna 1*7, Silvberg 2*0, Hedemora landskommun 3 1 , Husby 19 och Garpenberg 20. Bonitet. Boniteten för länet har uppskattats till 2*12, vilket nära överensstämmer med riksskogstaxeringens medeltal 2 1 . Även för de särskilda områdena är överensstämmelsen beträffande boniteten god, om Solleröns och Säfsnäs kommuner undantagas, där underskattning torde föreligga. Överhuvudtaget synes boniteringen inom länet hava skett likformigt. Rotvärde. Rotvärdet är för länet 317 kronor. Inom de skilda områdena

64 äro medeltalen följande: Särna-Idre 2*16 kronor, Norr-Siljan 3*11 kronor, Söder-Siljan 3*29 kronor och Falu-Säter 3*79 kronor. I allmänhet synas rotvärdena hava blivit väl avvägda. Endast i ett par fall, för Svärdsjö och Flöda kommuner med 301 respektive 328 kronor, förefaller rotvärdet hava blivit något lågt uppskattat. I sistnämnda fallet blir underskattningen särskilt framträdande vid jämförelse med grannkommunen Säfsnäs, där rotvärdet är 3*74 kronor. Den vid granskningen av 1928 års fastighetstaxering anmärkta olikformigheten i rotvärdet vid jämförelse mellan olika skogsägargrupper har även utjämnats i betydande omfattning. Som exempel härå må anföras följande siffror för grupperna allmänna skogar och bondeskogar. Allmänna skogar R o t v ä r d e

K o m m u n

Bondeskogar n,

k r o n o r

1933 Skillnad

1933 Skillnad

5-55

3-50 3-50

2-05

4-22

3-46

0-76

2-00 1-86

4-24

3-49

0-77

Ål . . . Bjursås .

5-50

Leksand

5-48

3-50

0-57

Siljansnäs

3-62 3-50

4-07

5-75

2-25

4-55

1-28

Rättvik .

5-45

3-29

2-16

4-25

3-27 3-26

0-99

Vid 1928 års taxering voro sålunda rotvärdena för nämnda allmänna skogar i runt tal 30 °/o högre än bondeskogarnas medan de vid 1933 års taxering praktiskt taget sammanfalla. Relativ skogstillgång. Siffran för relativa skogstillgången har för hela länet blivit 0*78 mot 0*76 år 1928. Den beräknade relativa kubikmassan — efter en antagen omloppstid av 120 år för länet i genomsnitt — är 0*84. En något låg uppskattning torde fortfarande föreligga.

Värmlands län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 1 251 900 hektar, visar vid jämförelse med riksskogstaxeringen ett överskott av 20 100 hektar eller 1*6 °/o, medan arealen övrig mark visar ett underskott av 35 700 hektar eller 14*7 °/o. Åtminstone inom vissa kommuner torde övrig mark delvis icke hava redovisats. Sålunda utgör övrig mark endast 4 % eller lägre för bondeskogarna i t. ex. Stora Kils, Frykeruds, Hammarö, Grava, Arvika landskommuns och Mangskogs kommuner. I totalarealens redovisning finnes nämnvärd brist endast i Fryksände kommun. I allmänhet får dock arealredovisningen anses tillfredsställande. Bonitet. Boniteten har uppskattats till 2*82 och överensstämmer således med riksskogstaxeringens 2*8. Boniteringen synes i allmänhet hava skett jämnt och likformigt, inom vissa kommuner har dock praktiskt taget en-

65 dast en bonitetsklass använts. Inom Gustaf Adolfs kommun är boniteten för gruppen övriga allmänna skogar 2*00, men för bolagsskogar 2*75, vilket förefaller ojämnt. I övrigt hava de sakkunniga uppmärksammat, att inom detta liksom andra sydligare län för åtskilliga kommuner medelboniteten faller mellan bonitetsklass 3*00 och 3*50, varvid sannolikt får förutsättas sådan variation i taxeringsobjekten, att behov av en mellanliggande bonitetsklass, 3*25, bör hava varit framträdande. Rotvärde. Rotvärdet är 3*94 kronor. Vissa ojämnheter i rotvärdesättningen förekomma. Sålunda framträda vid jämförelse såväl inom länet som med angränsande kommuner i Kopparbergs och Örebro län låga värden för följande skogskommuner, nämligen för Gustaf Adolf 3*04 kronor, Ramen 3*25 kronor, Nordmark 3*15 kronor, Sunnemo 3*24 kronor, Brattfors 3*50 kronor, Färnebo 330 kronor, Kroppa 3-25 kronor och Lungsund 359 kronor. Inom samtliga äro bolagsskogarna dominerande. Mot Älvsborgs län har värdesättningen blivit ännu mera ojämn, vilket framgår av följande sammanställning för vissa gränskommuner: Värmlands län Rotvärde ,

K o m m u n

kronor

Sillbodal Sillerud Långserud Svanskog Kila . • Tveta

!}

• . . . .

412) 4-39) 410 4-28 4-90 4-90

Rotvärde , kronor 5-94 5"66 6-03 5-70 618

Älvsborgs län ,r „ „ „ „ „ K o m m u n Vårvik Laxarby Edsleskog Mo Åmål

Skiljaktigheterna mellan dessa gränskommuner äro alltför stora och hade givetvis kunnat nedbringas till skälig storleksordning genom samarbete länen emellan i det förberedande taxeringsarbetet, varigenom rotvärdesnivån inom denna del av Värmland sannolikt kommit att ligga högre. Av lokala ojämnheter i övrigt må nämnas att rotvärdet i ö s t r a Emtervik blivit 4*50 kronor men i Västra Emtervik endast 3*83 kronor, samt att i Bogens kommun rotvärdet 3*00 kronor genomgående använts. En jämförelse skogsägargrupper emellan visar följande i nedanstående kommuner, där de allmänna skogarna huvudsakligen utgöras av ecklesiastika skogar: K o m m u n Ölme St. Kil Borgvik Ed Stavnäs Gunnarskog Älgå Gräsmark Lekvattnet Dalby Nyed

Allmänna skogar 4-27 4-94 — — 4'94 4'29 5-18 — 376 3-48 4'28

R o t v ä r den, k r o n o r Samtliga BondeBolagsskogar skogar skogar 4-68 4-80 3-50 4-61 4-71 402 4-96 5-68 4-75 5-43 5-94 5-03 4-43 4-75 4-02 4-03 4-41 3-50 4*47 4-72 4-00 3-45 3-64 2-93 2-93 2-77 2-73 3-46 3-07 366 4-24 455 3-69

6(5 Rotvärdena inom länet äro sålunda inom åtskilliga kommuner för låga, vilket förhållande i märkbar grad torde vara beroende på för låg taxering beträffande bolagsskogarna. Även om dessa sannolikt äro i genomsnitt sämre belägna än särskilt de ecklesiastika skogarna, h a r dock rotvärdet för bolagsskogarna i regel uppskattats lägre än till de rotvärden, som med stöd av länsanvisningarna kunna beräknas för 5 km medeldrivningsavstånd. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är 0*88 mot 0*80 år 1928. Genom höjning har siffran kommit närmare den beräknade relativa kubikmassan, 0*99. Med hänsyn till förrådets nästan normala sammansättning inom länet är det möjligt att någon underskattning fortfarande föreligger. Resultatet måste dock anses nöjaktigt. Örebro län. Arealredovisningen. Den redovisade skogsmarksarealen, 531 900 hektar, överstiger motsvarande areal vid riksskogstaxeringen med 10 800 hektar eller 2*1 % . För övrig mark, 98 600 hektar, föreligger däremot ett underskott av 20 100 hektar eller 16*9 °/o. Resultatet får anses tillfredsställande. Bonitet. Boniteten är 2*94, vilken siffra visserligen höjts från 2*78 vid 1928 års taxering men fortfarande är avsevärt lägre än riksskogstaxeringens medeltal 3*3. Det låga resultatet synes vara i huvudsak genomgående för samtliga skogsägargrupper. I jämförelse med länsanvisningarna äro dock boniteterna särskilt låga endast för Ramundeboda och Hallsbergs kommuner. I båda fallen beror detta på låg uppskattning för bolagens skogar. Rotvärde. Rotvärdet är 420 kronor. Av mindre ojämnheter kommunerna emellan må nämnas något låga rotvärden för ett par stora skogskommuner, för Ramsberg 3*09 kronor och för Karlskoga 3*98 kronor. Av de mindre kommunerna har Tångeråsa åsatts det låga rotvärdet 3*75 kronor, medan grannkommunen Edsberg åsatts det i och för sig höga rotvärdet 5*49 kronor. Värdesättningen överensstämmer med länsanvisningarna, men skillnaden 175 i rot värde förefaller enligt dessa väl stor även om avsättningsförhållandena äro sämre för Tångeråsa. Skogsägargrupper emellan är rotvärdesättningen i allmänhet jämn. I Hallsbergs och Askersunds kommuner torde dock bolagsskogarna med rotvärde 4*50 respektive 3*86 kronor hava taxerats lågt i förhållande till såväl allmänna skogar med rotvärde 5*47 respektive 4*66 kronor som bondeskogar med rotvärde 5*66 respektive 4*60 kronor. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 0*78 mot 0*72 vid 1928 års taxering. Den beräknade relativa kubikmassan är 0*95. Med hänsyn till såväl skogsförhållandena inom länet som den lågt taxerade boniteten synes relativa skogstillgången fortfarande vara underskattad.

67 Västmanlands län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 371 600 hektar, överstiger riksskogstaxeringens med 2 900 hektar eller 0*8 % . För övrig mark, 66 000 hektar, föreligger däremot ett underskott av 5 800 hektar eller 8*1 °/o. I genomsnitt får arealredovisningen anses tillfredsställande om än vissa ojämnheter synas förekomma. I viss utsträckning torde sålunda övrig mark hava uppgivits som skogsmark eller också helt uteslutits vid redovisningen. Detta är särskilt märkbart såväl beträffande procenten övrig mark för bondeskogar, vilken siffra i vissa kommuner understiger 5 °/o, som beträffande totalarealens redovisning i vissa kommuner, t. ex. Östervåla, Harbo, Huddunge och österunda, där mera nämnvärda arealbrister uppstått. Bonitet. Boniteten är 2*95 mot 2*7 enligt riksskogstaxeringen. Vid 1928 års taxering blev medeltalet 2*78. Den högre bonitetssiffran synes för detta län på rent teoretiska grunder någorlunda överensstämma med resultatet av de kontrollundersökningar angående produktionsförmågan, som riksskogstaxeringsnämnden själv framlagt. Uppskattningen synes hava skett jämnt och likformigt kommuner och skogsägargrupper emellan. Rotvärde. Rotvärdet är 4*07 kronor. Vissa ojämnheter i uppskattningen kommuner emellan äro framträdande. Rotvärdet 4*39 kronor för Nora kommun anses vara väl högt. Av grannkommunerna inom länet har östervåla åsatts rotvärdet 3*59 kronor, Harbo 3*50 kronor och Huddunge 3*51 kronor, vilka rotvärden för nämnda tre kommuner för övrigt nära överensstämma med länsstyrelsens anvisningar. Rotvärdet för Kumla kommun är 5*00 kronor och för grannkommunen Tärna endast 4*00 kronor, vilken skillnad synes för stor. I övrigt innebära ojämnheterna låg taxering, t. ex. för Väster Lövsta 4*40 kronor, Simtuna 3*75 kronor och för Lillhärad 3*66 kronor. För Kungsåra och Kärrbo, båda grannkommuner till Irsta, äro rotvärdena 4*16 och 4*67 kronor, vilket tyder på ojämn värdesättning. För Irsta kommun är rotvärdet 3*91 kronor, under det att det i verkligheten borde vara högre än för de två förstnämnda kommunerna. I länets västra del äro rotvärdena liksom vid 1928 års taxering låga. För Gunnilbo kommun är rotvärdet särskilt lågt, 2*91 kronor mot 4*05 kronor för angränsande Heds kommun. Relativa skogstillgången. Relativa skogstillgången har oaktat höjningen i bonitet höjts från 0*67 år 1928 till 0*76. Den beräknade relativa kubikmassan ligger emellertid avsevärt högre eller vid 1*03 och med hänsyn till skogsförhållandena inom länet anses relativa skogstillgången hava underskattats. Det uppnådda resultatet innebär dock en betydlig förbättring sedan år 1928. Uppsala län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 279 300 hektar, visar i förhållande till arealen enligt riksskogstaxeringen ett överskott av 7 000 hektar eller 26 °/o. Även arealen övrig mark, 44 800 hektar, visar överskott med 5 200 hektar eller 131 °/o.

68 Bonitet. Boniteten har uppskattats till 293 mot 28 enligt riksskogstaxeringen. I stort sett synes boniteringen hava skett likformigt. Skillnaden i bonitet för bolags- och bondeskogar 3*50 respektive 2*92 i Tensta kommun är dock exempel på sannolik ojämnhet. Inom Västlands kommun torde alla fastigheter åsatts samma bonitet. Rotvärde. Rotvärdet är 399 kronor. I de bästa avsättningslägena mot Mälaren och omkring Uppsala håller sig rotvärdet omkring 450—500 kronor. För Bondkyrka kommun intill Uppsala har rotvärdet satts till 5*42 kronor, vilket är högst inom länet och i förhållande till andra lika välbelägna kommuner synes för högt. Liknande ojämnhet i taxeringen visar Älvkarleby kommun längst i norr med rotvärde 450 kronor, medan angränsande kommuner inom länet åsatts rotvärden mellan 376—400 kronor och Valbo kommun i Gävleborgs län har rotvärdet 426 kronor. Länets lägsta rotvärde, 296 kronor för Ekeby kommun har sannolikt påverkats av det låga värdet för grannkommunen Bladåker i Stockholms län och därigenom blivit väl lågt. På samma sätt har för Nysätra kommun på gränsen mot Västmanlands län åsatts rotvärdet 374 kronor, medan grannkommunen Gryta har rotvärdet 4*72 kronor. — Skogsägargrupperna emellan synas nämnvärda ojämnheter i rotvärdesättningen icke hava uppstått. I jämförelse med länsanvisningarna synes i genomsnitt en något högre rotvärdesättning tillämpats vid taxeringen. För Stavby kommun synes rotvärdet genomgående hava satts till 350 kronor. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 079 mot 081 vid 1928 års taxering. Den enligt riksskogstaxeringen beräknade relativa kubikmassan 110 kan i detta län icke giva någon ledning för bedömning av taxeringen, emedan skogstillgången vid den svåra stormfällningen vintern 1931—32 inom vissa stora skogskommuner avsevärt nedgått. Inom områden, som icke stormhär jats, har relativa skogstillgången i åtskilliga fall höjts, varigenom länsresultatet hållits relativt oförändrat. Stockholms län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 402 900 hektar, överensstämmer väl med riksskogstaxeringens 402 700 hektar. Arealen övrig mark, 103 900 hektar, understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 7 800 hektar eller 7 % . Vid jämförelse mellan totalarealerna enligt fastighetstaxeringen och jordbruksräkningen samt den officiella statistiken vill det synas, som om arealen inom vissa kommuner, särskilt i skärgården, icke blivit fullständigt redovisad, även om det samlade resultatet får anses mycket tillfredsställande. Bonitet. Boniteten är 274 mot 25 enligt riksskogstaxeringen. Några nämnvärda ojämnheter i boniteringen synas icke föreligga. Rotvärde. Rotvärdet är 404 kronor, vilket bland länsresultaten innebär den största nedgången sedan 1928 års taxering, då rotvärdet var 5*33 kronor.

69 I förhållande till Södermanlands län med rotvärdet 466 kronor mot 510 kronor år 1928 har en avsevärd förskjutning i värdenivån ägt rum, vilket icke kan förklaras av motsvarande ändring i virkespriser eller avsättningsmöjligheter. Enbart länsresultaten tyda alltså på en viss ojämnhet i taxeringen dessa län emellan. En jämförelse mellan gränskommunerna visar följande: Stockholms län T, m K o m m u n

Södermanlands län Rotvärde , kronor 4-29l 4-05J

Rotvärde , kronor 4-96

Mörkö

Järna Överjärna Vårdinge

4-90

Hölö

Turinge

4-34

(4-54 1448 J3.8J 13.89 15 15*21

Frustuna Kattnäs Dillnäs Taxinge

Sorunda Grödinge Ytter

Västertälje Salem Adelsö

i 4*17 j 3-96

. . . .

•

4'76) 494/ 4-93

jr

K o m m u n

5'47

• . . . . Ytterenhörna

5'69

Överenhörna

Till stor del torde de genomgående lägre värdena inom Stockholms län bero på att de med stöd av länsanvisningarna bestämts efter en mindre värdegivande normal sortimentssammansättning än i Södermanlands län och att en viss skillnad mellan tillämpade relationstal föreligger. De på så sätt uppkomna ojämnheterna äro således av rent taxeringsteknisk natur och kunna undvikas, om de för respektive län anvisade schablonerna för rotvärdesättningen i erforderlig grad justeras efter varandra vid den lokala avvägningen av rotvärdena för skilda kommuner i de trakter, där likartade faktiska värdeförhållanden äro rådande inom båda länen. I sådant syfte är samarbete länen emellan vid det förberedande taxeringsarbetet nödvändigt. Inom upplandsdelen av länet hava, liksom vid 1928 års taxering, uppmärksammats utpräglat låga rotvärden för vissa kommuner, t. ex. Bladåker 239 kronor, Faringe 294 kronor, Knutby 301 kronor, Husby-Långhundra 2*71 kronor, Gottröra 311 kronor, Skepptuna 302 kronor, Vidbo 289 kronor, Lägga 324 kronor och ö s t u n a 335 kronor. Även rotvärdena för Skånela 356 kronor, och Markim 368 kronor, förefalla låga i förhållande till rotvärdena för de angränsande kommunerna, nämligen för Norrsunda 448 kronor, Hammarby 460 kronor, Vallentuna 451 kronor och Orkesta 423 kronor. I de anmärkta kommunerna äro avsättningsförhållandena delvis ogynnsamma, varför relativt låga värden böra vara berättigade, men sänkningen anses hava blivit alltför stor. Anledningen härtill torde vara, att länsanvisningarna icke vunnit avsedd tillämpning eller måhända för sådana avsättningslägen icke givit skäliga värden. Skogsägargrupperna emellan synes taxeringen endast undantagsvis hava blivit ojämn, t. ex. i Skånela och Lunda kommuner, där rotvärdet för allm ä n n a skogar satts till 4*10 respektive 4*12 kronor, medan det för enskilda skogar blivit 349 respektive 322 kronor.

70 Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har vid den åsatta boniteten satts till 074 mot 072 år 1928. Den beräknade relativa kubikmassan är 093. Sistnämnda siffra måste korrigeras nedåt med hänsyn till 1931—32 års stora stormhärjningar inom upplandsdelen av länet. Vid övervägande i övrigt av de på denna faktor inverkande förhållanden förefaller icke sannolikt, att någon nämnvärd underskattning förekommit. Södermanlands län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 335 900 hektar, understiger motsvarande areal enligt riksskogstaxeringen med 7 400 hektar eller 2*2 %. Arealen övrig mark, 67 300 hektar, visar däremot ungefär lika stort överskott, nämligen 7 600 hektar eller 127 °/o. Vid jämförelse mellan totalarealerna enligt fastighetstaxeringen och jordbruksräkningen samt den officiella statistiken hava för vissa kommuner ojämnheter framträtt. Bonitet. Boniteten är 330 mot 3*20 enligt riksskogstaxeringen, vilket med den ringa bristen i skogsmarksareal får anses innebära en mycket god överensstämmelse. Boniteringen synes hava skett j ä m n t och likformigt. Inom vissa kommuner har dock boniteten avsevärt höjts sedan 1928 års taxering. Mot Östergötlands län är boniteten särskilt hög för ö . Vingåker 3*97, St. Malm 4*01, Björkvik 4*00 och Kila 3*50 och avsevärt lägre för angränsande östgötakommuner, vilket förhållande dock i viss mån torde motsvara en markerad, verklig bonitetsskillnad och i varje fall icke torde innebära någon ojämnhet i boniteringen inom länet. Rotvärde. Rotvärdet är 466 kronor. Som förut nämnts under Stockholms län innebär detta värde en i viss m å n berättigad förskjutning i nivån mellan länen, men beror också på ojämnhet i taxeringen. Vid jämförelse mellan rotvärdena för kommunerna å ömse sidor om gränserna mot Uppsala, Västmanlands och Östergötlands län hava skiljaktigheter framkommit i följande fall: Södermanlands is K o m m u n Ytterselö överselö

.-

län Rotvärde , kronor 5-53 5 52

Rotvärde , kronor 520 4 95 15-00 |4.76

Uppsala län -,K _o _m _m „u _n Torsvi Kungs-Husby Arno Enköpings Näs

Aspö Fogdö

5-60 5-42

Helgarö Tumbo

5-35 5-14

Västmanlands län. 4-75 . . . . • . • . . . . Ängsö 4'67 Kärrbo 413 Rytterne

ö. Vingåker St. Malm Tunaberg

4-95 4*82 515

3-91 3"99 4-78

Östergötlands

län Skedevi Simonstorp Kvarsebo

71 Jämförelsen med här nämnda läns gränskommuner visar i så många fall högre värden inom Södermanlands län, att en viss ojämnhet även här får anses föreligga av samma anledningar, som närmare berörts under Stockholms län. En bättre anpassning till grannlänen och samarbete vid taxeringen skulle för Södermanlands län sannolikt hava medfört befogade lokala utjämningar nedåt. Rotvärdet för länet anses på den grund hava blivit väl högt uppskattat. Inom länet synas rotvärdena i regel hava blivit väl avvägda. Möjligen är rotvärdet 392 kronor för Runtuna lågt i förhållande till 502 kronor för Helgona, som dock ligger intill Nyköping. I övrigt hava uppmärksammats enstaka olikformigheter i värdesättningen för olika skogsägargrupper. Som exempel må anföras: K o m ra u n Härad Gryt

Statsskogar 5-16 —

Rotvärden, kronor Övriga allm. BolagsBondeskogar skogar skogar 3"78 — 4"74 329 3-50 4"39

För övriga allmänna skogar och för bolagsskogar i Gryts k o m m u n synas för låga värden hava tillämpats. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta, något höjda boniteten h a r relativa skogstillgången samtidigt höjts till 092 från 077 vid 1928 års taxering, vilket innebär en mycket betydande korrigering av sistnämnda låga siffra. Den beräknade relativa kubikmassan är 106, vilket tal med föreliggande brist på äldre skog dock bör sänkas något för att motsvara den verkliga relativa skogstillgången, som torde hava blivit ganska riktigt uppskattad. Östergötlands län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 560 800 hektar, överstiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 7 900 hektar eller 1*4 °/o, medan arealen övrig mark visar ett underskott av 10 400 hektar. Vid granskning av den vid jordbruksräkningen och fastighetstaxeringen redovisade totalarealen mot officiella statistikens landareal h a r det visat sig, att i flera kommuner större totalareal redovisats än den officiella landarealen. Bonitet. Boniteten är 3*08 mot 2*9 enligt riksskogstaxeringen. I allmänhet synes boniteringen hava skett likformigt. Mot såväl Södermanlands län som smålandslänen synas dock vissa kommuner hava åsatts jämförelsevis låg bonitet. Rotvärde. Rotvärdet är 446 kronor, vilket innebär en sänkning med 20 °/o sedan 1928 års taxering. För vissa kommuner på gränsen mot Södermanlands län hava rotvärdena — såsom nämnts under detta län — satts jämförelsevis lågt. Liknande ojämnheter kunna konstateras på gränsen mot smålandslänen och där i större omfattning, vilket framgår av följande sammanställning:

72 Östergötlands län is, o m m u n Gryt Yxnerum Åtvid Hycklinge Horn Kisa Tidersrum N. Vi Svinhult

Rotvärden, kronor 4-65 5-45 . 384 3-92 4-59 . J4-59 3-88 [4-81 397 4- 6 7 3-93) 5'10 3-87 f 3. 6 5 3-49 513

Kalmar län K o m m u n Tryserum Gärdserum Odensvi Locknevi Djursdala S. Vi Rumskulla Jönköpings län

Svinhult V. Ryd Sund . Torpa . Blåvik

3-4=91 4-00/ 3-91 4-331 4-48/

4-95 4-95

Ingatorp Askeryd

5 55

s ib

'

' y

I förhållande till grannlänen synas rotvärdena alltså i ganska stor utsträckning hava taxerats lågt, och sannolikt har värdenivån i vissa delar sänkts för mycket. En bättre lokal avvägning skulle givetvis hava kunnat åstadkommas genom samarbete länen emellan. Värdesättningen för skilda skogsägargrupper uppvisar inga nämnvärda olikformigheter. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten är relativa skogstillgången 0*80 mot 0*68 vid 1928 års taxering. Den beräknade relativa kubikmassan är 1*00. Den höjning, som skett, torde knappast vara tillräcklig för att erhålla den verkliga relativa skogstillgången, som fortfarande anses hava något underskattats.

Gotlands län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 132 800 hektar, understiger endast med 300 hektar riksskogstaxeringens motsvarande areal med tillägg för Gotska Sandön, som vid riksskogstaxeringen icke uppskattades. För arealen övrig mark, 52 600 hektar, har redovisats 14 400 hektar eller 215 % mindre än vid riksskogstaxeringen. Jämfört med den officiella statistikens landareal synes en fullständigare arealredovisning önskvärd särskilt inom kustkommunerna Fårö, Bunge, Hellvi, Lummelunda, östergarn, Västerhejde, Tofta, Västergarn, Öja och Vamlingbo. Bonitet. Boniteten är 1*79 mot 2'0 enligt riksskogstaxeringen. Med hänsyn till de särskilda skogsförhållandena på Gotland anses riksskogstaxeringens bonitetssiffra av riksskogstaxeringsnämnden själv icke fullt säker. Huruvida underskattning föreligger, är därför särskilt svårt att avgöra. Vissa ojämnheter i boniteringen synas måhända tyda därpå. I följande kommuner och särskilt där boniteten i förhållande till de an-

73 gränsande satts lågt, har nämligen uppmärksammats avsevärda skillnader i boniteten för skilda skogsägargrupper, t. ex.: K o m m u n Rute Fleringe Hejnum Guldrupe Angå Kräklingbo Västerhejde

Allmänna skogar 2-00 1-90 2-17 2-93 219 200 2"59

B o n i t e t BolagsBondeskogar skogar 1-37 1-87 1-21 1-11 1-61 — 1-97 — 1-39 — 1-36 — 1-63 —

Samtliga skogar 1-47 1-17 1-68 2-19 1-50 1-43 1-86

Sammanställningen visar en tendens till låga boniteter för bondeskogarna jämfört med de allmänna skogarna, vilket är utmärkande för åtskilliga andra kommuner än de här nämnda. Boniteten för de allmänna skogarna har satts med ledning av hushållningsplaner. Då så stora skillnader, som här framkommit inom kommunerna — de underskrida icke i något fall 30 °/o — icke torde föreligga inom tämligen likformiga geografiska områden, finnes skäl antaga, att bondeskogarna underskattats beträffande boniteten. Rotvärde. Rotvärdet är 5-88 kronor. Kommunerna emellan äro ojämnheter i vissa fall framträdande, vilket synes framgå av bland annat följande jämförelse mellan grannkommuner: Vallstena Hörsne m. Bara Dalhem Hälla Viklau Stånga

Rotvärden, kronor 575 5-00 5-75 500 698 575 6-91 6-00 1600 700 \5-99 7-00 5-98

Gothem Norrlanda Hörsne m. Bara Ganthem Sjonhem Vänge Lojsta

I viss mån torde ojämnheterna bero på att en stark schablonisering av rotvärdesättningen ägt rum, så att alla fastigheter inom en k o m m u n åsatts samma rotvärde. Även detta kan givetvis innebära ojämnheter, även om de icke bliva så lätt framträdande. I varje fall synes en bättre utjämning i värdesättningen kommunerna emellan böra eftersträvas, vilket inom länet icke synes hava tillräckligt beaktats. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången satts till 0*66, vilket innebär en mindre höjning sedan år 1928. Den beräknade relativa kubikmassan är emellertid 0*85 och skogstillgången närmast normal, varför denna faktor underskattats, huvudsakligen beträffande bondeskogarna, som i detta län upptaga större delen eller 86 °/o av skogsmarksarealen.

74 Skaraborgs län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 324 200 hektar, understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 36 600 hektar eller 10-1 °/o, medan övrig mark visar ett mindre överskott av 3 700 hektar. För tio kommuner, tillhörande 11. taxeringsdistriktet, inom Frökinds och Vartofta härader, har redovisats icke mindre än i medeltal 48 % övrig mark. Även om resultatet för länet innebär en icke obetydlig förbättring sedan 1928 års taxering, måste det fortfarande anses mindre tillfredsställande. Vid sammanställande av de enligt fastighetstaxeringen (och jordbruksräkningen) redovisade arealerna och totala landarealen enligt officiella statistiken visar fastighetstaxeringen större arealunderskott inom bland andra, Tråvads, Lugnas, Norra Vings, Skärvs, Västra Gerums, Ullene, Jäla, Stenstorps, Brunnhems och Hornborga kommuner. Bonitet. Boniteten är 32 mot 33 enligt riksskogstaxeringen och 30 vid 1928 års taxering. Inom Vartofta härad, 8 och 9 taxeringsdistrikten, är boniteten för kronoparker 3*4 och för övriga skogar 2*9, vilket tyder på olikformig uppskattning. Frånsett vissa andra ojämnheter, som medfört så väl för låga som i vissa fall för höga boniteter, synas dock icke större olikformigheter föreligga i denna del av taxeringen. Några särskilda ojämnheter framträda icke i förhållande till grannkommuner i kringliggande län. Rotvärde. Rotvärdet är 5-39 kronor och medelvärdet för olika skogsägargrupper avviker obetydligt från detta medeltal. Rotvärdesättningen förefaller att i huvudsak vara likformig mellan olika kommuner och skogsägargrupper. Även om vissa ojämnheter förekomma som föranlett såväl för låga som för höga rotvärden, är taxeringen i detta avseende väl utförd. Mot grannlänen framträda olikformigheter i Tiveds kommun med rotvärdet 3*97 kronor mot 4*25 och 4*25 kronor för angränsande Askersunds och Ramundeboda kommuner i Örebro län samt Habo kommun med rotvärdet 4*90 kronor mot 5*91 och 5*10 kronor för Bankeryds och Bottnaryds kommuner i Jönköpings län. Habo kommun gränsar mot Vättern, vilket icke är fallet med Bottnaryds, vars avsättningsläge alltså är ogynnsammare. Största olikformigheten i värdesättningen framträder dock om rotvärdet 3*97 kronor för Tiveds kommun jämföres med angränsande Älgarås och Undenäs kommuner inom Skaraborgs län, för vilka rotvärdet utgör 5*77 och 5*13 kronor, trots att rotvärdet i sistnämnda kommuner för en betydande areal kronoparker icke satts till högre än 4*75 kronor. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 0*70 mot 0*60 vid 1928 års taxering. Genom höjningen har den kommit något närmare den beräknade relativa kubikmassan 0*99. Då denna sannolikt endast obetydligt överstiger relativa skogstillgången, föreligger fortfarande en betydande underskattning. Denna lärer till sin huvudpart få hänföras till bondeskogarna. För de 28 °/o av länets skogsmarksareal, som utgöres av, allmänna skogar och bolagsskogar, uppgår relativa skogstill-

75 gången till 1*0, således över det sannolika länsmedeltalet. Även om för dessa grupper k a n föreligga någon underskattning, är uppenbart att denna i huvudsak är att söka hos återstående gruppen, d. v. s. övriga enskilda skogar, för vilken relativa skogstillgången uppskattas till 0*58. Särskilt framträdande blir detta, om hänsyn tages till, att arealbristen torde ligga så gott som helt inom denna grupp, särskilt då hos bondeskogarna. Särskilt låg relativ skogstillgång föreligger för den skogsägargrupp, som huvudsakligen utgöres av dessa skogar för 9 och 11 taxeringsdistrikten inom förutnämnda Frökinds och Vartofta härader med relativ skogstillgång 0*47 och 0*31, för Gudhems härad med relativ skogstillgång 0*28 och för Laske härad med relativ skogstillgång 0*35. Om taxeringen råkar bli olikformig för alla faktorerna, kunna lätt betydande värdeskillnader uppstå. Dylika förekomma flerstädes inom länet och må nämnas ett, beträffande redovisade 176 hektar kronopark och 163 hektar bondeskogar, tilhörande den minsta skogsägargruppen.

Bonitet Rotvärde, kronor Rel. skogstillgång Skogsmarksvärde, per hektar Skogsvärde, » » Summa skogsmarks- och skogsvärde, kronor

Kronoparker 3"97 5'98 1-36 56'3 360'8 417" 1

Bondeskogar 271 4'06 0"38 20-9 37'4 58'3

övrig mark redovisas för kronoparkerna med 9*3 och för ifrågavarande bondeskogar med 16*0 % . Exemplet är hämtat från Kungslena kommun av förutnämnda Vartofta härad. De sakkunniga hava erfarit, att länsstyrelsens skogssakkunnige vid granskning av beredningsnämndernas längder yrkat ändring i taxeringen för att nå större jämnhet.

Älvsborgs län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 637 400 hektar, visar i jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 28 200 hektar eller 42 % . För övrig mark, 211 700 hektar, föreligger ett överskott på 18 600 hektar eller 9 6 °/o. Avvikelserna äro procentuellt ungefär lika stora i de båda länsdelarna Dalsland och Västergötland. Resultatet innebär en förbättring sedan 1928 års taxering och får i huvudsak anses tillfredsställande. Vid sammanställning av de enligt fastighetstaxeringen (och jordbruksräkningen) redovisade arealerna och totala landarealen enligt officiella statistiken framträda större underskott för, bland andra, Frändefors, VassändaNaglums och Rommele kommuner, samt för ett tjugutal kommuner belägna inom Kullings, Gäsene och Redvägs härader. 6—361009

76 Bonitet. Boniteten är 281 mot 29 enligt riksskogstaxeringen. För de olika länsdelarna äro, jämfört med 1928, resultaten följande: Riksskogstaxeringen 1928 års taxering 1933 » »

Dalsland

Västergötland

-

3'0 2-69 2-83

28 2-64 2-76

Boniteten synes i huvudsak likformigt uppskattad vid jämförelse såväl mellan skogsägargrupper och kommuner som med angränsande län. Rotvärdet. Rotvärdet är 5-68 kronor. Medelvärdet för olika skogsägargrupper avviker oväsentligt från detta medeltal. Värdesättningen förefaller likformig och i huvudsak väl avvägd. Rotvärdena synas dock väl höga för Alingsås, Hemsjö och Skallsjö kommuner, där de uppgå till 614, 609 och 6*71 kronor. För huvudparten av Vättle härad är rotvärdet nära nog lika för alla fastigheter (samma gäller boniteten) vilket innebär en alltför schematisk taxering och icke kan motsvara verkliga förhållandet. Vid granskning av 1928 års taxering anmärktes mot att rotvärdet för Dalsland vore högre, 10 %>, än för Västergötland. Rotvärdet är nu för Dalsland 572 och för Västergötland 566 kronor, således ungefär 1 °/o lägre, vilket åtminstone innebär en minskning av den tidligare olikformigheten. För de olikformigheter i rotvärdet, som framkomma vid jämförelse med angränsande län är närmare redogjort i samband med redogörelsen för Värmlands län. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har uppskattats till 0*52 mot 0*45 vid 1928 års taxering. Den relativa kubikmassan har beräknats till 0*78, vilket tal dock något torde överstiga relativa skogstillgången. E n underskattning av relativa skogstillgången föreligger alltså fortfarande. Det förefaller som om särskilt de östra och västra delarna av Västergötand redovisade för låg relativ skogstillgång. För t. ex. Gäsene, Vedens och Kullings härader, vilka hava låg relativ skogstillgång, är dock denna höjd med respektive 50, 31 och 33 °/o. Då därtill skogsmarkens totala areal ävensom boniteten för dessa härader ökats med omkring 5 °/o, innebär i varje fall taxeringen år 1933 en avsevärd förbättring.

Jönköpings län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 606 000 hektar, visar i jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 50 100 hektar eller 7*6 °/o. För övrig mark, 176 800 hektar, föreligger också underskott med 18 800 hektar eller 96 °/o. Resultatet är obetydligt bättre än vid 1928 års taxering och måste betecknas som mindre tillfredsställande. Vid sammanställning av de enligt fastighetstaxeringen (och jordbruksräkningen) redovisade arealerna och totala landarealen enligt officiella statistiken framgår alltför stora underskott inom, bland andra, Mellby, Mulse-

77 ryds, Anderstorps, Bolmsö, Tannåkers, Torskinge, Forsheda, Bredaryds, Gnosjö, Kävsjö, Tofteryds, Ödestugu, Stockaryds och Lannaskede kommuner. Bonitet. Boniteten är 3*24 mot 3*4 enligt riksskogstaxeringen och har sänkts, ehuru obetydligt, 0'02, sedan 1928 års taxering. En höjning av boniteten hade i stället varit motiverad. Det är emellertid svårt att påvisa, att underskattningar lokalt förekommit. Låga bonitetstal äro icke särskilt framträdande vid jämförelse vare sig mellan kommunerna inom länet och angränsande kommuner inom grannlänen eller mellan skilda skogsägargrupper. Rotvärde. Rotvärde är 505 kronor och synes i stort sett vara skäligt avvägt i förhållande till grannlänen. Detta gäller även för de kommuner i länet, som tidigare omnämnts under Östergötlands län. I övrigt hava endast smärre ojämnheter mellan kommunerna uppmärksammats, såsom mot Kronobergs län omkring sjön Bolmen, där rotvärdena äro för Femsjö 4*70 kronor, S. Unnaryd 4*59 kronor, Jälluntofta 4*62 kronor, Ås 4*82 kronor, Torskinge 4*59 kronor och Bolmsö 4*53 kronor, medan de vid samma sjö i grannlänet överstiga 5*00 kronor. Lågt rotvärde har även Gällaryd med 4*16 kronor i förhållande till grannkommunerna Våxtorp med 5*04 kronor och Slätthög i Kronobergs län med 5*17 kronor. Dessutom äro rotvärdena i jämförelse med närliggande kommuner låga i Hylletofta med 3*99 kronor, Vrigstad med 4*11 kronor och Nydala med 404 kronor samt i Lemnhult med 4*37 kronor. Den vid granskningen av 1928 års fastighetstaxering anmärkta olikformigheten i rotvärdet vid jämförelse mellan olika skogsägargrupper har även utjämnats. Som exempel härå må anföras följande siffror för grupperna allmänna skogar och enskilda skogar. Kommun Näss

Jö yd Hylletofta N dala y N. Sandsjö Bälar

R o t v ä r d e n , Allmänna skogar . 1928 1933 Skillnad 9-00 5-65 3-35 8-00 4-93 3-07 7-40 4'19 3"2l 6-50 4-18 2-32 8-43 5 43 3*00

k r o n o r Enskilda skogar 1928 1933 Skillnad 6-29 544 0-85 5-28 469 0"59 4'00 3*98 0"02 4-08 403 0'05 5-82 5-29 0-63

Vid 1928 års taxering voro rotvärdena för de allmänna skogarna omkring 35 % högre än för de enskilda, medan de vid 1933 års taxering praktiskt taget sammanfalla. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta, något låga boniteten är relativa skogstillgången 0*61 mot 0*55 vid 1928 års taxering. Den beräknade relativa kubikmassan är 0*72. En viss underskattning torde fortfarande föreligga. Kronobergs län. Arealredovisningen. I jämförelse med riksskogstaxeringen visar den redovisade skogsmarksarealen, 528 800 hektar, en brist av 18 000 hektar eller 3-3 % och övrig mark en brist av 28 300 hektar eller 161 %, vilket innebär

78 en förbättring sedan 1928 års fastighetstaxering. Det totala arealunderskottet måste dock fortfarande anses oskäligt stort. En jämförelse mellan totalarealen enligt fastighetstaxeringen (samt jordbruksräkningen) och enligt den officiella statistiken visar jämförelsevis stora underskott i Långasjö, Linneryds, Tjureda och Södra Ljunga kommuner. Bonitet. Boniteten är 3*09 mot 3*0 enligt riksskogstaxeringens ursprungliga och 3*1 efter senare av riksskogstaxeringsnämnden gjorda kontrollundersökningar. Vid jämförelse mellan taxeringsdistrikten inom länet ävensom gränsdistrikt i närliggande län samt mellan enskilda kommuner framträda i huvudsak inga andra större bonitetsskillnader än sådana, som synas antagliga med hänsyn till i verkligheten rådande förhållanden. De låga boniteterna i stora delar av Uppvidinge och västra delen av Sunnerbo härader synas sålunda skäliga. Inom sistnämnda härad torde emellertid underskattning föreligga för de å ömse sidor om Lagan belägna kommunerna, Berga, Ljungby, Kanna och Hamneda med bonitet av respektive 2*66, 2'76, 2*61 och 2*63. Med undantag för Vrå hava längre västerut belägna ännu mera utpräglade ljungmarkskommuner i genomsnitt omkring 10 % högre boniteter. Förhållandet torde i verkligheten vara tvärtom. Rotvärden. Rotvärdet är 510 kronor. Jämfört med angränsande län uppgå de nuvarande och 1928 års rotvärden till följande: L

Kronobergs Jönköpings Kalmar Blekinge Hallands

ä

•

n

Rotvärde, kronor 1933 1928 5 08 6-21 501 5'77 5 23 6-01 517 5'75 550 5-76

De sakkunniga uttalade i samband med sin granskning av 1928 års taxeringsutfall den uppfattningen, att rotvärdet för Jönköpings län vore för lågt, jämfört med Kronobergs län. Förhållandena inbördes mellan länens genomsnittliga rotvärden synas i huvudsak bättre avvägda år 1933, icke blott mellan nämnda två län utan även mellan övriga här jämförda kustlän, vilka nu erhållit högre värden än Kronobergs län. Den ganska stora sänkningen för rotvärdet år 1933 i Kronobergs län synes sålunda avspegla ett riktigare värdeförhållande länen emellan. En del olikformigheter med särskilt låga rotvärden synas dock framträda för vissa kommuner. Som exempel m å nämnas V. Torsås och Härlunda kommuner med rotvärdena 440 och 403 kronor samt Aneboda, Bergs och Örmesberga kommuner med rotvärdena 4*62, 428 och 410 kronor. Inom Härlunda kommun har rotvärdet för bondeskogarna satts till 3*75 kronor mot 589 kronor för kronoparker. Vid jämförelse med rotvärdet för angränsande kommuner inom grannlänen framträda en del smärre ojämnheter, vilka bland annat bestyrka, att rotvärdena för Härlunda och Aneboda kommuner blivit för lågt taxerade. Be-

79 träffande vissa andra olikformigheter hänvisas till motsvarande redogörelse för Jönköpings och Kalmar län. Den vid 1928 års taxering anmärkta olikformigheten med högre rotvärden för allmänna än för enskilda skogar vid samma bonitet och avsättningsläge har numera blivit väsentligt tillrättalagd. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är 0*56, mot 0*51 vid 1928 års taxering. Relativa kubikmassan visar 0*72, men brist på äldre skog gör, att den relativa skogstillgången är lägre än 0*72. Påfallande är i detta liksom vissa andra sydsvenska län vid jämförelse inom gruppen övriga enskilda skogar, varav huvudparten utgöres av bondeskogar, den ganska stora skillnaden mellan resultaten för i undersökningen redovisade olika storleksgrupperna. Detta framgår av följande sammanställning för länet. Storleksgrupp hektar 0 — 99 10 — 24-9 25 — 49-9 50 —199.9 200+

Relativ skogstillgång 036 0-41 0-47 0-53 0-71 Medeltal 0-50

Undantages Sunnerbo härad, för vilket relativa skogstillgången är låg inom alla storleksgrupper på grund av där allmänt förekommande ljunghedsområden, blir denna skillnad än mer framträdande.

Kalmar län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 665 800 hektar, överstiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 45 400 hektar eller 7*3 °/o. Beträffande övrig mark kan fullständig jämförelse ej göras, enär vid riksskogstaxeringen på Öland övrig mark ej uppskattades. För fastlandsdelen av länet visar övrig mark, 86 500 hektar, ett underskott av 52 600 hektar eller 37*8 % . Resultatet visar liknande ojämnhet som vid 1928 års taxering, övrig m a r k synes nu i större omfattning hava blivit taxerad såsom skogsmark. Vid granskning av totalarealen enligt jordbruksräkningen och fastighetstaxeringen mot officiella statistikens landareal har dessutom visat sig att inom flera kommuner, t. ex. Ukna, överum, Hallingeberg, Hjorted, Gårdveda, Fågelfors, Vissefjärda, Oskar och Smedby, större areal än den officiella blivit redovisad. Å andra sidan har avsevärt lägre areal än den officiella redovisats i flera kommuner på Öland samt i vissa kommuner på fastlandet, av vilka Västrum, Frödinge och örsjö visa de förhållandevis lägsta siffrorna. Alltför långt gående slutsatser kunna visserligen icke dragas av en jämförelse med den officiella statistikens stundom osäkra arealuppgifter för kommunerna. Här gjorda påpekanden tala emellertid för att arealredovisningen icke kan anses tillfredsställande.

80 Bonitet. Boniteten är 2*99 eller densamma som vid riksskogstaxeringen. Boniteringen synes kommunerna emellan i stort sett vara jämn och likformig och väl avvägd. Förekommande skiljaktigheter å ömse sidor om gränserna mot Östergötlands och Blekinge län framstå därför som ojämnheter för nämnda län och omnämnas i redogörelserna för dessa. I allmänhet tyder även resultatet för skogsägargrupper på jämnhet i boniteringen. Som undantag må nämnas Hannäs och Torsås kommuner, där boniteten för allmänna skogar satts till 3*93 respektive 3*88 mot för enskilda skogar 2"99 respektive 3*13, vilka bonitetsskillnader i verkligheten knappast torde föreligga. Rotvärde. Rotvärdet är 525 kronor. I förhållande till grannlänen hava nämnvärda skiljaktigheter utöver dem, för vilka redogörelser lämnas under Östergötlands och Blekinge län, icke uppmärksammats. För vissa kustkommuner synas de goda avsättningsförhållandena hava medfört väl höga rotvärden, t. ex. för ö s t r a Ed 6*40 kronor, Loftahammar 6*32 kronor, Lofta 6*00 kronor, Gamleby 5*79 kronor, Törnsfall 5*95 kronor, Gladhammar 5*95 kronor, Västrum 6*44 kronor och Misterhult 5*85 kronor. För den mot Misterhult gränsande Kristdala kommun är rotvärdet endast 4*83 kronor, vilket är något lågt även i förhållande till övriga angränsande kommuner. I vissa kommuner märkas ojämnheter skogsägargrupperna emellan, såsom framgår av följande sammanställning: Kommun Hjorted Mörlunda Målilla Gårdveda Järeda Fagerhult Fågelfors Ljungby

K on

J °skogar 593 6-48 598 6*50 6'50 — 5-50 7"00

Rotvärde i kronor Övriga allm. Bolagsskogar skogar 6-09 538 5-59 562 6-50 4-25 6-00 5-25 7-00 569 4-33 5-88 5-40 — 6-63 —

Bondeskogar 5-13 5-20 525 5*63 5-52 4-83 4-62 5-67

Rotvärdena äro i dessa kommuner icke obetydligt högre för allmänna skogar — i något fall även för bolagsskogar — än för bondeskogar. I verkligheten torde sådan olikhet i avsättningsförhållandena icke föreligga. Inom Fliseryds och Hossmo kommuner liksom mera allmänt på Öland synes för alla fastigheter samma rotvärde hava tillämpats. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är 0*63 mot 0*54 vid 1928 års taxering. Relativa kubikmassan är emellertid 0*91, och med hänsyn till virkesförrådets sammansättning synes underskattning av denna faktor fortfarande föreligga.

81 Göteborgs och Bohus län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen 151 600 hektar, understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 18 000 hektar eller 106 °/o och för övrig mark föreligger ett underskott av 17 200 hektar eller 102 °/o. Vid 1928 års taxering var arealbristen betydligt större, och resultatet innebär alltså en god förbättring, som möjliggjorts tack vare kraftiga åtgärder i det förberedande taxeringsarbetet. Fördelningen av skogsmark och övrig mark har vid taxeringen i många fall varit svår att rätt verkställa. Vid jämförelse med beskrivningen till den under utgivning varande ekonomiska kartverkets karta för länet — enligt siffror, lämnade av de sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 januari 1935 hade att verkställa utredning angående rikets ekonomiska kartläggning — visa sig t. ex. för nedan angivna kommuner följande skiljaktigheter, som de sakkunniga anse vara beroende på nämnda svårigheter. rr Kommun Stenkyrka Björlanda Ytterby Torsby

. . . .

_ ,. . , . . . Enligt ekonomiska kartan Skogsövrig „, c ^ • marg Summa h e k t a r

Enligt fastighetstaxeringen fe o(£ jordb ruksräkningen SkogsÖvrig nmmQ ^ Summa mar£ h e k t a r

1146 1259 1690 822

2270 846 1135 586

3691 1350 652 2 234

4837 2 609 2 342 3 056

2659 1918 428 3 007

4929 2 764 1563 3 593

För Stenkyrka och Björlanda överensstämma något så när totala arealen, under det taxeringen för Ytterby redovisar betydligt lägre och för Torsby betydligt högre areal. Avvikelserna beträffande redovisad skogsmarksareal växla emellertid helt oberoende av nu nämnda förhållanden. Även med hänsyn tagen till de uppenbara svårigheterna att för länets starkt skiftande markförhållanden genomföra en god arealredovisning, kan resultatet ej anses tillfredsställande. Bonitet. Boniteten är 2*76, medan riksskogstaxeringens medeltal är 26. Genom den något högre boniteringen kan arealbristen beträffande skogsmarken i viss mån anses hava motvägts vid värdesättningen. Mot grannlänen samt kommuner och skogsägargrupper emellan är boniteringen jämnare än vid 1928 års taxering. I vissa fall förekomma dock avsevärda avvikelser från länsanvisningarnas kommunmedeltal. Som exempel på därav föranledda ojämnheter i taxeringen må anföras följande. B o n i t e t Kommun Tegneby Ståla Håby Foss Askum Tossene

Enl

/ länsanvisningar 250 2-75 3-50 3-50 1-50 3-00

Enh

*£* ringen 316 2-40 2"79 251 2-51 2-52

Skillnad +0-66 —0-35 -0'71 —0-99 +1-01 -0-48

82 Rotvärde. Rotvärdet år 5-91 kronor. Värdesättningen uppvisar åtskilliga olikformigheten Mot gränsen till Älvsborgs län hava låga rotvärden åsatts i vissa kommuner, såsom framgår av följande sammanställning: Göteborgs och Bohus län Rotvärde i kronor Älvsborgs län Enl. länsEnl. taxe- Enl. taxeT, T^ Kommun anvisningar ringen ringen Kommun Naverstad 500 4-82 5'71 Töftedal Krokstad 5-50 432 5-53 Gesäter 5-07 Lerdal Sanne 5-50 389 5*35 Rännelanda Hede 5-50 4-60 516 Färgelanda

Rotvärdena för Krokstads, Sanne och Hede kommuner synas låga. För Håby och Foss kommuner, där boniteten i jämförelse med länsanvisningarna satts lågt, ävensom för Grinneröds kommun borde rotvärdet enligt anvisningarna vara 650 kronor men har vid taxeringen endast blivit respektive 539, 5*51 och 511 kronor. Något lågt förefaller även 5*77 kronor som rotvärde för Ljungs kommun. Relativt höga i förhållande till länsanvisningarnas 500 kronor äro rotvärdena för kommunerna Tjärnö 661 kronor, Näsinge 632 kronor, Högdal 680 kronor och Lommeland 629 kronor. Rotvärdet för Bäve kommun 678 kronor jämfört med rotvärdena för angränsande Lane-Ryrs k o m m u n 582 kronor och i Älvsborgs län Väne-Ryrs kommun 552 kronor innebär en ojämnhet, där det riktiga torde ligga mellan de åsatta värdena. För Härryda kommun anses rotvärdet 688 kronor hava blivit väl högt i jämförelse med rotvärdena för de närmare Göteborg och Mölndal liggande kommunerna Landvetter 556 kronor, Råda 583 kronor och Kållered 579 kronor, vilka tre sistnämnda värden äro låga. Som exempel på ojämnheter skogägargrupper emellan må anföras följande: rs Kommun

Solberga Hjärtum Ljung Naverstad

Krono, „ skogar 7'15 703 7-00 4-00

R o t v ä r d e i k r o n o r BondeBolags Övr allm. skogar skogar skogar 5-98 8-(»0 — 5-41 6-03 — 5-94 3-oo 3-00 4-94 6-35 —

Samtliga skogar 6-10 5-67 5-77 4-82

I samtliga kommuner äro bondeskogarna helt övervägande och äro även efter jämförelse med länsanvisningarna betydligt underskattade. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 041 mot 046 vid 1928 års taxering. Relativa kubikmassan har beräknats till 072. Med hänsyn till virkesförrådets sammansättning av övervägande yngre skog måste relativa skogs tillgången ligga avsevärt lägre än sistnämnda siffra men knappast så lågt som 041. Sänkning i 1928 års siffra synes i varje fall ej hava varit motiverad.

83 Hallands län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 206 800 hektar, understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 6 300 hektar eller 30 °/o. För övrig mark föreligger däremot ett överskott av 5 100 hektar eller 6*2 % . Arealredovisningen har betydligt förbättrats sedan 1928 års taxering och får nu anses vara ganska tillfredsställande. Bonitet. Boniteten är 331 eller praktiskt taget densamma som beräknats vid riksskogstaxeringen. En avsevärd höjning har genomförts sedan år 1928, då länssiffran blev endast 2 88. Några större ojämnheter i boniteringen äro icke framträdande. Möjligen har boniteten för Fagereds, Ullareds och Gunnarps kommuner, 374, 367 och 3*65, satts väl högt. För angränsande kommuner i Älvsborgs län, Älvsered, Mårdaklev och Kalv, håller sig boniteten omkring 280. Rotvärde. Rotvärdet är 5-58 kronor och har endast sänkts obetydligt sedan år 1928. Med undantag för Fjäre och Viske härader, där värdesättningen förefaller vara något låg, hava ojämnheter av betydelse icke uppmärksammats. Relativ skogstillgång. Den uppskattade relativa skogstillgången är 039 mot 035 år 1928. Relativa kubikmassan har beräknats till 057. Resultatet bör ses i samband med den stora bonitetshöjningen, varigenom skogsvärdet inom länet ökats. De år 1928 upmärksammade ojämnheterna hava föranlett justeringar, och i stort sett torde uppskattningen få anses nöjaktig. Blekinge län. Arealredovisningen. Jämfört med riksskogstaxeringen visar skogsmarksarealen, 179 700 hektar, ett underskott av endast 500 hektar och övrig mark likaså ett mindre underskott om 300 hektar. Denna överensstämmelse och en närmare granskning av kommunresultaten bestyrker, att arealredovisningen i stort sett är tillfredsställande. Bonitet. Boniteten är 353 mot 35 enligt riksskogstaxeringen. Några mera avsevärda ojämnheter i boniteringen kommuner och skogsägargrupper emellan hava icke uppmärksammats. För Kristianopels kommun och Ramdala kommuner förefalla dock bonitetssiffrorna 424 respektive 403 väl höga i förhållande till grannkommunerna såväl i Kalmar län som inom länet. Rotvärde. Rotvärdet är 516 kronor. Värdesättningen uppvisar åtskilliga ojämnheter. Sålunda hava låga rotvärden åsatts i 1. taxeringsdistriktet, omfattande samtliga kommuner i Östra härad. Distriktets medeltal är 450 kronor mot 5*27, 5*16 och 5*54 kronor för övriga distrikt inom länet. Även rotvärdena för Eringsboda 4*79 kronor, Tving 4*87 kronor och Åryd 4*57 kronor äro låga i jämförelse med angränsande kommuners rotvärden. I vissa kommuner inom länet hava allmänna skogar åsatts högre rotvärden än bondeskogarna. Dessa senare omfatta 91 °/o av skogsmarksarealen och på deras relativt låga taxering beror underskattningen av rotvärdet inom länet.

84 Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är 049 mot 044 vid 1928 års taxering. Relativa kubikmassan har beräknats till 0*68. Siffrorna för bondeskogarna inom vissa kommuner, t. ex. Eringsboda, Tving och Backaryd med respektive 032, 036 och 031, förefalla väl låga. Kristianstads län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 243 200 hektar, understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 18 600 hektar eller 71 °/o. För övrig mark föreligger också underskott med 6 400 hektar eller 10*6 °/o. Resultatet är något bättre än vid 1928 års taxering, men fortfarande är redovisningen ofullständig inom åtskilliga kommuner. Det kan vara av intresse att jämföra arealredovisningen med de numera föreliggande uppgifterna till den ekonomiska kartan för länet. Enligt denna utgör skogsmarksarealen 244 939 hektar, således obetydligt större än fastighetstaxeringens areal. Vid jämförelse för länets härader framträda endast mindre under- och överskott med undantag för Albo, Gärds och Villands härader, för vilka fastighetstaxeringen visar mera betydande underskott. Totala utmarksarealen är enligt riksskogstaxeringen 322 400 hektar och enligt den ekonomiska kartan 328 418 hektar. Bonitet. Boniteten är 367 mot 38 enligt riksskogstaxeringen, vilket med hänsyn därjämte till bristen i skogsmarksareal innebär en underskattning. I förhållande till grannlänen synes boniteringen i stort sett vara likformigt genomförd. Mot Malmöhus län framträda visserligen en del ojämnheter, såsom Strövelstorps kommuns låga bonitet 277 och ö s t r a Sönnarlövs kommuns höga bonitet 519. Några avsevärda skiljaktigheter skogsägargrupper emellan hava icke uppmärksammats. Rotvärde. Rotvärdet är 5-87 kronor. Värdesättningen förefaller något ojämn. Rotvärdena för Vånga, Ivö och Näsums kommuner, 450, 4*81 och 496 kronor äro låga jämfört med rotvärdena för angränsande kommuner i Blekinge län och grannkommunerna inom länet. För Hästveda, Farstorps och Stoby kommuner äro rotvärdena 5*34, 513 och 5*23 kronor låga i förhållande till bland annat rotvärdena för Osby, ö s t r a Broby och Vankiva kommuner, 6*26, 6*16 och 671 kronor. Lågt är även rotvärdet för Oderljunga kommun, 499 kronor, medan grannkommunen örkelljunga har rotvärdet 632 kronor, vilket senare värde dock förefaller vara väl högt. Något högt synes även Vittsjö kommun hava taxerats med rot värde 622 kronor jämfört med t. ex. grannkommunen Markaryd i Kronobergs län, där rotvärdet satts till 5*18 kronor. För Åhus kommun synes den låga boniteten verkat neddragande även på rotvärdet, som här satts till 555 kronor, medan rotvärdena för de innanför liggande Köpinge, Everöds och Vittskövle kommuner äro 6*97, 7*00 och 6*98 kronor. Av ojämnheter mot Malmöhus län må nämnas det relativt höga rot värdet för Tjörnarps kommun 6*61 kronor samt de låga värdena för Äsphults kommun 515 kronor och för Linderöds kommun 503 kronor. Skogsägargrupper emellan synas större olikformigheter ej föreligga.

85 Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har vid den åsatta boniteten uppskattats till 047 mot 042 vid 1928 års taxering. Den beräknade relativa kubikmassan är 070. En viss underskattning, särskilt av bondeskogarna i Göingebygden, synes fortfarande föreligga.

Malmöhus län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 66 300 hektar, understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 5 900 hektar eller 8*2 % . För övrig mark föreligger ett underskott av 300 hektar eller 26 °/o. Redovisningen har förbättrats, men är med länets goda kartmaterial fortfarande ofullständig. Bonitet. Boniteten är 439 mot 4*6 enligt riksskogstaxeringen, vilket med hänsyn jämväl till förekommande arealbrist innebär en underskattning. Boniteringen visar stora ojämnheter. Som exempel må endast anföras, att för Vombs, Björka och Ilstorps kommuner boniteten är 300 och för Revinge kommun 2*86, medan för angränsande Silvåkra, Harlösa och öveds kommuner siffrorna äro 593, 587 och 549. För Ekeby och Kågeröds kommuner har boniteten satts till 3*56 och 376, och för angränsande Ottarps och Svalövs kommuner till 649 och 697, vilka sistnämnda siffror dock avse små arealer. Rotvärde. Rotvärdet är 603 kronor. Värdesättningen är jämnare än beträffande boniteten. Även rotvärdet har satts lågt för Vombs, Björka och Ilstorps kommuner med 401, 4*14 och 400 kronor jämfört med de förut nämnda Silvåkra, Harlösa och öveds kommuner, där rotvärdet är 7*00, 7*31 och 6*98 kronor. Skogsvärdena hava på så sätt blivit 21—30 kronor per hektar för de tre med låga värden taxerade och 94—100 kronor per hektar för de med höga värden taxerade kommunerna. Rotvärdet 5*00 kronor i Norra Rörums, Hallaröds och ö s t r a Sallerups kommuner synes också lågt vid jämförelse med angränsande kommuner. I övrigt äro förekommande ojämnheter betydelselösa, då de avse endast smärre arealer. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har vid den åsatta boniteten uppskattats till 056 liksom år 1928. Den beräknade relativa kubikmassan är 0*72. Anmärkningsvärt låg är relativa skogstillgången för vissa kommuner i Frosta härad. Stora växlingar i resultaten tyda på osäkerhet i bedömningen, särskilt för mindre arealer, vilket är förklarligt. I stort sett får dock uppskattningen anses nöjaktig.

III. Taxeringsutfallet beträffande övrig mark och skogsbete. Å sid. 31 har påpekats att bestämmelserna för uppskattningen av övrig mark och skogsbete överflyttats från skogsvärderingsinstruktionen till kommunalskattelagen. De metoder, som gälla för värdesättningen av övrig mark och skogsbete höra också närmast samman med den för taxeringen av inägojorden föreskrivna värderingsgrunden. De sakkunniga hava likväl sammanfört redogörelsen för taxeringen av övrig mark och skogsbete först efter motsvarande redogörelse beträffande skogsmark och växande skog. Övrig mark. Arealredovisningen. I avdelning II har arealredovisningen för övrig mark huvudsakligen berörts i samband med avvikelser vid jämförelse med riksskogstaxeringen beträffande arealredovisning och bonitering av skogsmark. Därvid har bland annat påpekats hurusom skogsmark stundom torde hava redovisats som övrig mark eller att sistnämnda ägoslag stundom torde hava helt uteslutits vid fastighetstaxeringen. Av tab. 5 liksom av tab. å sid. 44 framgår även huru för helt län och område av län övrig mark redovisats vid fastighetstaxeringen i jämförelse med riksskogstaxeringen. Avvikelserna böra bedömas i samband med dels uppgifterna i tab. 5 om arealredovisningen för skogsmarken samt dess bonitering, jämförda med riksskogstaxeringen dels ock hela den i tabellen redovisade arealen, jämförd med totala landarealen enligt den officiella statistiken. Vid sistnämnda jämförelse må beaktas överst å sid. 43 gjorda påpekande beträffande arealredovisningen. Som redan nämnts å sid. 43 visar fastighetstaxeringen i jämförelse med riksskogstaxeringen för hela riket ett underskott beträffande övrig mark med 59 381 hektar, medan år 1928 underskottet var icke mindre än 1 648 100 hektar. Inom de olika länen förekomma dock som förut nämnts i vissa fall betydande avvikelser. I Västerbottens, Västernorrlands, Värmlands, Örebro, Södermanlands, Östergötlands, Älvsborgs och Hallands län motsvaras, efter jämförelse med riksskogstaxeringen, ett överskott eller underskott i arealen övrig mark till stor del av lika stort underskott, respektive överskott i skogs marksarealen. Större brister i arealredovisningen för övrig mark (även för skogsmarksarealen) föreligga i Kopparbergs, Gotlands, Jönköpings, Krono-

87 V ä r d e s a t t a r e a l o c h värde a v ö v r i g m a r k s a m t v ä r d e a v b e t e å s k o g s m a r k . Skogsmark med särskilt betesvärde

Värdesatt övrig mark Area 1

L ä n

V ä r d e , kr.

summa hektar

% av totala

summa

Värde å bete, kr.

Areal

per hektar

summa hektar

% av totala

summa

per hektar

Norrbottens

. . .

5 412 100

11)0

3 928 400

0-7

172 525

0-0

. .

2 212 9U3

1 549 600

0-7

60 165

5 2

2 30H

Västerbottens

229 600

3-8

Jämtlands . . . . Västernorrlands

1 994134

2 6 LO 000

1*8

217 848

68 800

378 441

1187 700

335 934

182 700

0*8 05

211 195

764 100

3*1 3-6

—

—

—

0-4

Gävleborgs

. . . .

Kopparbergs . . .

530 316

840 000

1-6

Värmlands

172 064

710 200

4-1

0-3

98 406

716 0H0

7-3

171 048

148 100

0-9

58 372

224 300

3'8

65 927

39 000

0-6

43 889

417 000

166 L20

390 900

2-4

96 955

1 006 800

10-4

146 991

313 100

2-1

Södermanlands . .

65 676

864 200

474 600

4-1

89 035

1 0.<9 100

13-2 11-7

114 773

Östergötlands . . .

312 719

1 779 000

1 394 4U0

27-2

42 188

248 100

5-9

67 207

1 490 500

22-2

78 886

625 800

186 136

1323 300

7-1

213 380

498 200

165 328

89 94

7-9 2-3

903 400

5-5

563 778

6 739 600

12-0

147 396

1 364 600

9-3

373 514

1 496 100

4-0

125 800

15-9

505 248

71 76

1 533 000

3-0

14-2

59 165 61988

153 3(i0

2-6

13-5 13-2

2-1

155 036 83 492

87 34

127 500 1 452 600 428 400

. . . .

Västmanlands Stockholms

Skaraborgs Älvsborgs

. .

. . . .

. . . . . . . .

Jönköpings . . . . Kronobergs . . .

148 703

2 006 200 2115 800

1162 400

22 727

92 100

35-1

. . . .

53 85» 9 795

301 000 1 889 100

2 216 300

226-3

30 353

279 600

5-1 9-2

Hela riket

12 427 776

32024 400

2-6

17 25:1300

4-3

Göteborgs o. Bohus

Kristianstads . . . Malmöhus

9-4

bergs, Göteborgs och Bohus samt Kristianstads län. Det största underskottet är 251 °/o i Gävleborgs län, vilket dock i viss mån motsvaras av ett överskott i skogsmarksarealen. Beträffande Gävleborgs, Kopparbergs, Gotlands, Skaraborgs m. fl. län har även förut omnämnts, att inom vissa kommuner bristfällig redovisning av övrig mark synes föreligga. Beträffande förstnämnda län påpekades, att orsaken till den bristande redovisningen av övrig mark delvis torde vara att söka i den omständigheten, att dylik mark, som icke tilldelats de olika fastigheterna utan är av samfälld natur, icke medtagits i arealredovisningen. Arealbristen torde hava sin grund i samma förhållanden även i andra län, såsom Kopparbergs och Gotlands län.

es Värdet. I förarbetena till skogsvärderingsinstruktionen till 1933 års allmänna fastighetstaxering framhöll domänstyrelsen, att lagen borde inbjuda till en försiktig värdering av övrig mark. Det ifrågasattes, att i en eller annan form meddelande skulle lämnas därom, att det eventuella värdet av övrig mark i varje fall skulle understiga det markvärde per hektar, som i tab. I till skogsvärderingsinstruktionen angivits för skogsmark av lägsta bonitetsklass (050) och för skogen åsätt rotvärdeklass. När t. ex. vid ett rotvärde av 4 kronor och en bonitet av 05 markvärdet enligt tab. I utgör 5 kronor, så skulle värdet av impediment understiga 5 kronor per hektar. Ehuru den ifrågasatta uppskattningsmetoden icke blivit lagfäst, torde den hava använts som vägledning vid uppskattningen av övrig mark i flera län. Värdesättningen av övrig mark har blivit både mera allmänt tillämpad och i stort sett mera likformigt utförd vid 1933 års fastighetstaxering än vid 1928 års taxering. Som av närstående tabell framgår, har 99 % av all redovisad övrig mark blivit åsätt värde under det att vid 1928 års taxering endast 89 % uppskattades. Då även hela den redovisade arealen övrig mark år 1933 är betydligt större än år 1928, h a r i själva verket nära en fjärdedel större areal övrig mark blivit värdesatt än vid förstnämnda taxering. Totala värden och hektarvärdena äro 32 024 400 kronor och 2-6 kronor per hektar år 1933 mot 44 608 000 kronor och 46 kronor per hektar år 1928. Det är endast i ett fåtal fall, sammanlagt 171 kommuner inom riket, som övrig mark icke blivit värdesatt. Något väsentligare påpekande om bristande redovisning eller utpräglad olikformighet i värdesättningen synes knappast finnas anledning göra. Med undantag för Värmlands, Västmanlands, Älvsborgs och Malmöhus län hava således 90 % och däröver av arealen övrig mark blivit värdesatta. Det höga hektarvärdet, 2263 kronor, i Malmöhus län torde bero på att naturlig betesäng medtagits i arealredovisningen och värdesättningen. Resultatet av redovisningen och värdesättningen av övrig mark, vilket i båda avseendena vid 1928 års taxering var mindre nöjaktigt, synes med nu nämnda undantag fullt tillfredsställande. Skogsbete. Frågan om värdesättning för taxeringsändamål av skogsbetet har föranlett mycken diskussion. Enligt vid 1933 års taxering gällande bestämmelser skall, om rationellt skogsbruk bedrives å skogsmarken, betesvärde åsättas endast så framt betet plägar utnyttjas, men om rationellt skogsbruk icke bedrives å skogsmarken, vare sig det utnyttjas eller ej. Härvid utgår dock lagen från, att om ej betet plägar utnyttjas, det i regel saknas anledning att uppskatta detsamma. I nyssnämnda tabell finnas även införda uppgifter länsvis över den skogsmarksareal, vara särskilt betesvärde uppskattats ävensom betets taxerade värde totalt och per hektar. Vid 1933 års taxering redovisades 4 045 997

89 hektar skogsmark med betesvärde mot 5 247 429 hektar vid 1928 års taxering. Taxeringsvärdet år 1933 är 17 253 300 kronor eller 43 kronor per hektar (48 kronor år 1928). I Jönköpings län har betesvärde åsatts 94 °/o av skogsmarksarealen och med ett värde av 120 kronor per hektar, vilka tal såväl beträffande areal som värde äro de högsta i riket vid 1933 års taxering. Med undantag för Värmlands och Kopparbergs län har uppskattning av betesvärdet ägt rum för över hälften av skogsmarksarealen i Svealand och Götaland. För nämnda län och norrlandslänen med undantag av Västernorrlands län har ingen eller ringa del av skogsmarken blivit åsätt betesvärde. Minskningen i redovisad totalareal skogsmark med särskilt betesvärde kan också till omkring 80 % hänvisas till nu nämnda län. I undersökningen angående 1928 års taxering utgingo de sakkunniga ifråga om betet från beredningsnämndernas förslag. I föreliggande tabell har i så stor utsträckning som möjligt tagits hänsyn även till taxerings- och prövningsnämndernas ändringar.

IV. Sammanfattning av de sakkunnigas undersökning. Åker. Vad först beträffar inägojorden, har de sakkunnigas undersökning givit vid handen, att större jämnhet och likformighet de olika länen emellan otvivelaktigt uppnåtts i fråga om den allmänna taxeringsnivån. Alltjämt förefinnes dock mellan vissa län någon ojämnhet, som icke synes kunna förklaras uteslutande genom olikheter i de rådande lokala förhållandena. En tydlig tendens har i de flesta län framträtt till genomförande av en differentiering i åkerjordens värde vid små och stora fastigheter, ehuru densamma gjort sig olika starkt gällande och olika förfaringssätt därvid kommit till användning. I allmänhet har syftet nåtts genom åsättande av olika enhetsvärden i överensstämmelse med taxeringsförordningens föreskrifter, men i åtskilliga fall i stället genom tillägg av särskilt byggnadsvärde för de mindre fastigheterna. Härigenom hava betydande ojämnheter i själva taxeringsförfarandet uppstått icke endast mellan de olika länen utan stundom även mellan skilda delar av ett och samma län. Det är önskvärt, att åtgärder vidtagas för ernående av ett mera likformigt förfaringssätt härutinnan vid nästa allmänna fastighetstaxering. De sakkunniga vilja tillika icke underlåta att framhålla, att en objektiv prövning av taxeringsresultaten beträffande inägojorden försvåras av brist på en detaljerad och uttömmande statistik över jordens saluvärde, med vilken de åsatta taxeringsvärdena kunde jämföras. Utredningen har visserligen kunnat verkställa jämförelser med lantbruksakademiens undersökningar angående åkerjordens saluvärde, men dessa undersökningar, som bygga på ett jämförelsevis begränsat material, kunna icke giva någon säker måttstock för jordvärdets faktiska storlek och dess växlingar vare sig mellan de olika länen eller, ännu mindre, mellan skilda delar av varje län. Skogsmark och växande skog. Arealredovisningen. Arealredovisningen har avsevärt förbättrats. I flertalet län är totalresultatet sålunda i stort sett mycket tillfredsställande. Enligt den i tab. 5 intagna jämförelsen mellan summa areal enligt fastighetstaxeringen och totala landarealen enligt officiella statistiken visa fastighetstaxeringens arealer ett underskott för hela riket av 1 256 231 hektar, motsvarande 3 1 °/o. I viss mån förklaras underskottet av att undersökningen avser skattepliktig jordbruksfastighet och icke omfattar från skatteplikt un-

91 dantagen fastighet samt annan fastighet. I vissa län märkas emellertid därutöver skiljaktigheter, som väsentligen måste bero på redovisningen av skogsmark och övrig mark. Efter jämförelse för dessa ägoslag med riksskogstaxeringens resultat och detaljundersökningar inom länen anses som mera anmärkningsvärda ojämnheter kvarstå följande. För skogsmarken föreligga relativt stora underskott, växlande mellan 7*1 och 11*6 °/o, i Norrbottens, Skaraborgs, Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Kristianstads och Malmöhus län. Av dessa län visa Jönköpings, Göteborgs och Bohus samt Kristianstads län avsevärda underskott även för övrig mark, så att den totala arealbristen uppgår till respektive 81, 104 och 78 %. Dessutom har övrig mark redovisats bristfälligt i Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Gotlands, Kronobergs och Kalmar län. I sistnämnda län visar övrig mark för fastlandsdelen särskilt stort underskott. För skogsmarken föreligger nära nog motsvarande överskott. Såväl skogsmark som övrig mark hava redovisats något för högt i Uppsala län. Beträffande Norrbottens län torde de i länsredogörelsen omnämnda svårigheterna för en fullgod arealredovisning väl förklara framkomna ojämnheter, vilket även är fallet med den starkt skiftande och svårbestämbara ägoslagsfördelning, som är utmärkande för Göteborgs och Bohus län. För övriga här nämnda län, där icke svårigheter av samma slag synas föreligga, anse de sakkunniga särskild vikt böra läggas vid åtgärder för en förbättrad arealredovisning vid en kommande fastighetstaxering. I de län, där ekonomiska kartverkets beskrivningar kunna användas för arealkontroll av deklarationsmaterialet är denna jämförelsevis lätt att åstadkomma, men även i övriga län, t. ex. smålandslänen, bör enbart en avstämning mot statistiska centralbyråns uppgifter om kommunernas landareal i förening med detaljgranskning av skogssakkunniga med lokalkännedom i regel giva möjlighet till bättre arealuppgifter än de nuvarande. Härvid förbise de sakkunniga icke, att även dessa officiella uppgifter stundom kunna vara jämförelsevis osäkra i de län, där det kartmaterial, på vilket de grundas, är mindre tillförlitligt. Vid sådan kontroll kan förutsättas, att arealuppgifterna ofta äro mera osäkra för bondeskogarna, vilka i regel icke varit föremål för skogsindelning och där i övrigt tillgängliga kartor kunna vara bristfälliga och mindre användbara för arealredovisning vid fastighetstaxering. I sådana fall är det givetvis svårt att avgöra, hur fördelningen på skogsmark och övrig mark rätteligen bör göras. I den mån en dylik kontroll verkställts redan vid 1933 års taxering kan det vara förklarligt, att ett avgörande om rättelse i deklarerade arealer kommit att leda till en försiktig uppskattning av det värdefullare markslaget, d. v. s. skogsmarken. Vad de sakkunniga däremot finna mer anmärkningsvärt är, att totalarealen stundom icke fullständigt upptages, utan att resterande övrig mark, som dock endast åsättes ett lågt redovisningsvärde, ofta angives till alldeles för låg areal eller rent av helt utelämnas. De i redogörelserna för flera län påpekade låga procenttalen för övrig mark tyda på att så skett i stor utsträckning. Det förefaller också, som om på detta sätt uppkommen arealbrist väsentligen även kan lokaliseras till bondeskogarna. 1—361009

92 Det finnes anledning förmoda, att arealredovisningen i en framtid skall kunna göras fullt tillfredsställande med hänsyn till de icke alltför långt drivna fordringar, som på grund av skogsmarkens ringa del av totala taxeringsvärdet (jfr tab. 11) kunna behöva ställas p å densamma för fastighetstaxeringsändamål. Bonitet. Boniteringen har i allmänhet skett likformigt inom länen, såväl kommuner som skogsägargrupper emellan. De höjningar, som sedan år 1928 verkställts i de flesta län, synas hava varit motiverade. För Västmanlands, Uppsala, Stockholms och Östergötlands län hava länsmedeltalen blivit högre än vid riksskogstaxeringen. Då skogsmarksarealen i dessa län visar smärre överskott, ligger det nära till hands att antaga, att boniteten skulle hava med utgångspunkt från jämförelser med riksskogstaxeringen uppskattats högt. Hänsyn bör emellertid även tagas till sambandet mellan boniteten och relativa skogstillgången, vilken i samtliga fall torde hava blivit något underskattad. Oaktat gjorda höjningar synes boniteten fortfarande efter jämförelse med riksskogstaxeringen vara underskattad i Norbottens läns kustland, Örebro, Gotlands, Skaraborgs och Kristianstads län. I de båda sistnämnda länen äro dessutom både skogsmarksarealen och relativa skogstillgången underskattade. Mera anmärkningsvärd synes boniteringen dock vara i de län, där tidigare boniteter nu sänkts, nämligen i Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker samt Jönköpings och Malmöhus län. Inom de båda förstnämnda områdena torde de skogliga förhållandena delvis vara ägnade att försvåra möjligheterna till en säkrare redovisning beträffande såväl bonitet som den samtidigt underskattade skogsmarksarealen. Inom Jönköpings och Malmöhus län, där även skogsmarksarealen avsevärt underskattats och relativa skogstillgången i varje fall icke överskattats, borde emellertid förutsättningar finnas för bättre anpassning av boniteringen till den genom bl. a. riksskogstaxeringen kända och angivna nivån för länen. Malmöhus län med ganska stora ojämnheter i boniteringen kommuner emellan utgör ett undantag från uttalandet om god likformighet i bonitetsuppskattningen. Skogsägargrupper emellan synes, som nämnts, boniteringen inom länen hava blivit ganska väl genomförd. I Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker tyder emellertid en jämförelse mellan skogsägargrupper på att bondeskogarnas bonitet uppskattats relativt lågt, vilket även är fallet i Gotlands län. Av övriga ovan anmärkta län, där underskattning av boniteten torde föreligga efter jämförelse med riksskogstaxeringen, är åtminstone för Skaraborgs, Jönköpings, Kristianstads och Malmöhus län utmärkande, att större delen av skogsmarksarealen eller 72, 86, 88 och 87 % utgöres av övriga enskilda skogar, huvudsakligen bondeskogar. Även om dessas bonitet i förhållande till övriga skogar inom länen skulle hava blivit riktigt avvägd måste underskattningen således i främsta rummet bero på för låg bonitet för bondeskogarna. Särskilt framträder detta, då även underskattning av arealen förekommit för dessa skogar.

93 Rotvärde. Såsom ojämnheter i nivån mellan länen hava i det föregående uppmärksammats den låga värdesättningen i Stockholms, Östergötlands och Värmlands län. Av de ojämnheter, som påpekats vid jämförelse mellan skogsägargrupperna, torde de låga värdena för bondeskogarna i Norrbottens läns lappmark och möjligen även i Västerbottens läns lappmark i märkbar grad hava påverkat taxeringsnivån i dessa län. I övrigt hava olikformigheter, särskilt mellan kommunvärdena, uppstått i mera anmärkningsvärd omfattning inom Västernorrlands, Västmanlands, Gotlands, Göteborgs och Bohus, Kristianstads och Malmöhus län. I vad mån dessa i nämnvärd grad inverkat på rotvärdesnivån inom länen, har icke med tillförlitlighet kunnat bedömas. I länsredogörelserna har framhållits, att den vid 1928 års taxering särskilt framträdande olikformigheten i rotvärdena för allmänna skogar och bondeskogar i vissa län i mellersta och södra delarna av landet numera väsentligen utjämnats. Inom de län i Götaland, där rotvärdesmedeltalet för bondeskogarna nu ligger lägre än länsmedeltalet, äro medeltalen för de olika skogsägargrupperna följande: B o t v ä r d e Kronoskogar

Övriga allm. skogar

Bolagsskogar

k r o n o r Bondeskogar

Samtliga skogar

Älvsborgs . .

5-86

5-86

5-88

5-65

5-68

Jönköpings .

5-01

Kronobergs .

5-24

5-23

5-06

5-05 5-10

. .

5-42

5-61

5-19

5-23

5-25

Hallands . .

Kalmar

5-74

5-82

5-83

5-55

5-58

Blekinge

• .

5-54

5-74

5-60

5-12

5-16

Kristianstads

5-82

6-14

5-85

5-87

Malmöhus

6-31

5-98

6-20

6-01

6-03

Sammanställningen bestyrker de uttalanden om ernådd större jämnhet i taxeringen, som gjorts i detaljgranskningen för dessa län. De ännu kvarstående skillnaderna i lägre värden för bondeskogarna torde måhända, åtminstone i vissa län, fortfarande förtjäna beaktande. Relativ skogstillgång. Liksom vid 1928 års taxering har relativa skogstillgången blivit ganska allmänt underskattad. Förhållandet torde till stor del hava sin förklaring i denna taxeringsfaktors natur och de allmänna förutsättningarna för en riktig avvägning av taxeringsvärdena år 1933. Relativa skogstillgången är nämligen den av värdefaktorerna, som är mest svårbestämbar. Stundom torde den

94 utnyttjas som en lätt tillgripbar regulator på totala taxeringsvärdet. Vid 1933 års taxering har man haft möjlighet att i stor utsträckning kunna åsatta skäliga uppgifter för areal och bonitet ävensom att fastställa rotvärdet i enlighet med för taxeringen gällande bestämmelser. Taxeringen skedde emellertid under en tid, då för densamma gällande rotvärden mångenstädes ansågos väl höga och då saluvärdena för skogsfastigheter allmänt nedgått, så att de t. o. m. lågo under taxeringsvärdena. Under sådana förhållanden torde en justering av taxeringsvärdena på grund av en tidigare underskattning av skogens areal samt bonitet och relativa skogstillgång måhända förefallit mången omotiverat. I de fall sådana höjningar företagits av areal och bonitet, att totala taxeringsvärdet enbart därigenom skulle hava höjts, är det därför i viss mån förklarligt, om en samtidigt berättigad höjning av relativa skogstillgången motverkats. I samma mån som övriga, säkrare bestämbara värdefaktorer genom föregående taxeringar bliva rätt fastställda, böra emellertid förutsättningar skapas för en, åtminstone av nu nämnda förhållanden, mindre påverkad bestämning av relativa skogstillgången. Mera anmärkningsvärd underskattning föreligger fortfarande i Norrbottens och Västerbottens läns kustland samt Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Örebro, Västmanlands, Gotlands, Skaraborgs, Älvsborgs, Kalmar, Göteborgs och Bohus samt Kristianstads län. Underskattningen i Götaland avser med hänsyn till skogsmarksarealens fördelning huvudsakligen bondeskogar. De sakkunniga tveka icke att beteckna relativa skogstillgången som en svårbestämbar faktor vid den använda taxeringsmetoden, om icke särskild uppmärksamhet ägnas denna detalj i fastighetstaxeringsarbetets tidigaste skeden. Det alltmer beaktade sambandet mellan denna faktor och boniteten anse de sakkunniga böra föranleda, att i länsanvisningarna allmänt angivas för uppskattningen tillämpliga normalförråd för inom länet förekommande boniteter. I de flesta län torde de länsskogssakkunniga med utgångspunkt från de vid 1933 års fastighetstaxering erhållna siffrorna för relativa skogstillgången kunna med stöd av lokalkännedom för varje kommun göra vägande uttalanden angående behovet av eventuell justering, vilka uttalanden kunde tjäna till viss ledning. I övrigt är för taxeringens nöjaktiga genomförande i denna del särskilt angeläget, att skoglig sakkunskap i tid, d. v. s. redan i beredningsnämnderna, ställes till förfogande för taxeringsarbetet. Övrig mark och skogsbete. I fråga om uppskattning av övrig mark och skogsbete få de sakkunniga hänvisa till den kortfattade redogörelsen å sid. 86—89.

TABELLER

96 Tab. 1. Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet på landsbygden år 1933 enligt beredningsnämndernas förslag och efter prövningsnämndernas beslut. 6

Skogsvärde,

Tomtoch industrivärde,

Summa taxeringsvärde,

1 000 kr.

1 000 kr.

1 000 kr.

64465-8 91 298-5 18 407-3 18 352-1 91 674-6 63 709-2 28 920-5 113 040-4 105 570-1 28 435-4 114 003-2 100 210-4 79422-1 95 622-0 28 542-9 28 419-2 79 225-9 95 018-2 27 934-7 127 698-4 88 509-8 27 874-4 126 940-5 87 775-9 28 200-8 134 567-5 100159-4 28 142-5 134 718-0 100 927-5 151 604-3 116 170-5 31 939-2 31 799-2 152 896-4 116 861-5 167 311-7 133 697-8 33 706-7 32 642-5 168 576-2 134 858-3 55 920-9 15 467-1 155 923-7 15 430-9 155 889-9 56 429-6 10 229-3 117 967-4 36 292-0 10181-3 119152-2 36 369-8 7 579-8 122 264-7 28 223-2 7 565-2 122 660-4 28148-5 10 034-3 155 022-0 34 730-1 10 204-5 157 400-2 35 567-5 149 250-5 51 587-4 11 869-0 11 747-9 149 287-4 50 813-4 17 820-5 263 137-5 66 846-2 17 811-4 265 659-2 67 013-9 3 275-2 53 668-5 9 864-6 3 211-5 54 968-9 10 030-2 12 699-5 274 000-1 40 974-2 12 756-6 276 770-2 42 017-5 214 080-9 55 484-9 23 306-4 23127-6 215 245-5 56 340-4 150 746-1 66 417-9 22 953-4 22 833-8 150 978-6 66 117-8 101 984-0 51 791-5 19 381-6 19 340-1 101 851-5 51 253-9 24 081-4 169 317-2 71 676-2 24174-9 169 952-4 71 891-0 5 608-2 135 738-7 10 810-0 5 652-6 136 186-2 10 980-2 169 328-4 16 094-5 8 796-8 8 794-5 169 819-4 16 087-4 7 618-3 76 184-3 17 457-0 7 615-3 76 338-3 17 429-5 12 214-8 294 416-2 26 855-5 12 130-8 293 181-4 26 647-0 4 178-3 569 179-3 10 882-3 571 678-2 10 869-7 4 090-6 a 4 451918-4 414 766-0 4 037 152-4 1 356103-8 b 4 467 389-5 412 334-8 4 055 054-7 1 353 368-3

253-5 253-5 849-2 849-2 484-6 484-6 1 247-2 1 247-2 2 129-5 2 129-5 1 727-4 1 727-4 1 061-2 1 061-2 1 267-3 1 267-3 445-0 445-0 1 049-5 1 049-5 14 807-7 11 669-4 426-6 426-6 1 557-9 1 557-9 403-8 403-8 1 611-1 1611-1 2 600-4 2 600-4 869-7 869-7 1 938-1 1 9381 1604-0 1604-0 7 214-2 7 214-2 1148-7 1148-7 1142-4 1142-4 2 290-7 2 290-7 1 864-7 1 864-7 49 994-4 46 856-1

174425-1 173 989-4 248 380-2 243 498-2 204 071-6 203147-9 245 390-1 243 838-0 265 057-2 265 917-5 301 441-4 303 284-5 335 777-4 337 138-2 228 579-0 229 017-7 164 933-7 166 148-3 159117-2 159 423-6 214 594-1 214 841-6 213 133-5 212 275-3 349 362-1 352 042-4 67 212-1 68 614-4 329 284-9 333 155-4 295 472-6 297 313-9 240 987-1 240 799-9 175 095-2 174 383-6 266 678-8 267 622-3 159 371-1 160 033-2 195 368-4 195 850-0 102 402-0 102 525-5 335 777-2 334 249-9 586 104-6 588 503-2 5 858 016-6 5 867 613-9

2 L ä n

Jordbruksvärde,

4 D ä r a v SkogsÖvrigt markens jordbruksvärde, värde, 1 000 kr. 1 000 kr. 1 000 kr.

län xa b Västerbottens » a b Jämtlands » a b Västernorrlands » a b Gävleborgs » a b Kopparbergs » a b Värmlands » a b Örebro » a b Västmanlands » a b Uppsala i a b Stockholms » a b Södermanlands » a b Östergötlands » a b Gotlands » a b Skaraborgs » a b Älvsborgs » a b Jönköpings » a b Kronobergs i a b Kalmar » a b Göteborgs o. Bohus » a b Hallands » a b Blekinge » a b Kristianstads » a b Malmöhus » a b Norrbottens

Summa för rikets landsbygd 1

109 705-8 110 026-7 141 960-9 142 438-6 107 965-0 107 645-1 155 633-1 154 814-9 162 768-3 162 860-5 183 543-5 184 695-6 201 018-4 201 218-7 171 390-8 171 320-8 128 196-7 129 333-5 129 844-5 130 225-6 165 056-3 167 604-7 161119-5 161 035-3 280 958-0 283 470-6 56 943-7 58 180-4 286 699-6 289 526-8 237 387-3 238 373-1 173 699-5 173 812-4 121 365-6 121191-6 193 398-6 194 127-3 141 346-9 141 838-8 178125-2 178 613-9 83 802-6 83 953-6 306 631-0 305 312-2 573 357-6 575 768-8

a = beredningsnämnde m a s förslag;'; b = pr övningsnäm ndernas beslut.

97 Tab. 2.

Uppgifter för varje landskommun enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering. I 9 I 10 I Taxeringsvärde P » per hektar, kr. < O:

Taxeringsvärde, 1 000 kronor U

| |

Län, härad och kommun

11 Därav värde å

V? p

Jordbruksvärde

Åke

Skogsmark

690 670 670 730 890 730 750

21-0 20-9 23-4 240 21-6 22-8 248

20-8 15-1 15-2 17-7 36-0 21-8 18-4

2-69 2-74 2-99 2-52 2-44 2-75 2-75

700 730 690 730 720 670

141 18-0 22-4 19-6 24-5 24-9

230 12-7 17-7 15-9 16-6 16-5

2-58 2-39 2-65 2-94 2-70 3-58 2-87 3 0 1 2-85 3-70 2-87 3-69

855-8 1 265-6 2 594-3 2 076-8 1 580-3 1 072-3

83-7 69-5 218-3 1721 157-9 139-5

17-1 14-0 2-2 1-6

Väddö o. Håverö sklg. Häverö , Singö , Väddö

930 880 790

24-8 21-0 27-9

17-5 2-53 4-23 37-4 2-27 3-98 13-8 2-76 4-30

2 147-6 393-3 2 718-5

225-2 37-2 222-8

7-4 9-5

8-0 72-7

505-6 100-0 554-1

Bro o. Vätö sklg. Björkö-Arholma . . , Vätö Roslags-Bro . . . . ,

830 880 770

25-5 28-4 25-4

18-7 2-50 4-48 25-9 2-74 4-48 7-6 2-75 4-00

543-9 1 037-7 2 891-2

66-8 92-9 162-5

1-1 1-6 3-9

11-1 16-0 23-3

211-9 278-2 483-0

Lyhundra härad. Söderby-Karl . . . , Estuna , Lohärad , Malsta , Husby-Lyhundra . ,

720 760 710 770 770

23-0 22-5 211 26-7 23-2

6-4 7-8 14-8 8-6 9-8

2-75 2-85 269 2-98 2-71

3-69 3-54 3-38 4-06 3-65

2 314-3 1 975-8 1 280-0 492-5 1308-8

160-4 67-4 68-2 19-5 55-2

1-4 6-3 8-6 1-7 3-3

24-9 17-3 16-7

479-9 226-5 207-6 67-7 193-2

Frötuna o. Länna sklg. Frötuna Rådmansö . . . . Blidö Länna

750 760 1300 860

27-0 27-4 24-4 26-7

21-0 33-3 49-1 20-6

2-77 2-75 2-30 2-76

4-18 4-43 4-49 4-22

1 720-4 1 286-7 1 037-5 2 5131

163-9 1031 51-6 209-9

7-1 7-3 21-6 4-7

34-6 17-9 17-3 143-4

449-6 335-8 137-2 660-5

690 750 770 760

23-1 24-7 27-3 24-4

12l 21-2 9-4 18-0

2-68 3-68 2-87 3-68 2-85 4-04 3-06 3-41

1124-6 905-9 1 531-4 1 756-0

66-3 57-6 116-7 154-7

0-2 2-3 3-4 10-9

20-0

236-7 240-1 277-2 449-3

820 750 650

22-3 19-6 20-9

24-9 2-49 3-88 18-1 2-58 3-30 8-4 3-02 3-11

1216-3 1 465-1 1 075-6

67-4 51-4 65-4

1-4 0-4

0-5

GO

i-i

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

Skogsvärde

120-6 211-9 173-1 258-6 148-2 288-0 2120

277-9 573-5 511-3 701-4 371-9 645-1 635-3

Stockholms län. Frösåkers Forsmark Valö Hökhuvud Börstil Gräsö Harg Edebo Närdinghundra Bladåker Faringe Almunge Knutby Edsbro Ununge

härad. . . . .

3-36 506-2 3-26 2 042-2 3-31 1 413-6 4-11 3 619-5 3-86 994-7 3-61 1 756-8 3-86 2 271-4

1-4 11 3-3 2-8 57-3 5-3 4-6

5-0 0-2 3-1 18-5 81-0

hårad

Sjuhundra Skederid Rö Rimbo Fasterna

härad.

Långhundra Kårsta Närtuna Gottröra

härad.

0-7 0-8

1-5

1-0

61-0 80-7

15-0

282-5 250-6 811-5 609-1 459-2 432-1

232-4 177-7 205-3

98 TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. I

Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

10 Taxeringsvärde, 1 000 kronor Därav värde å

SerpB

Jordbruksvärde

p ö"-

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

Husby-Långhundra östuna Lägga

660 740 800

16-8 231 21-8

14-5 269 2-71 11-7 2-95 3-35 8-6 2-87 324

1 503-8 1170-3 1 465-7

78-7 62-1 46-5

0-2

Ärlinghundra hårad. Alsike Knivsta Vassunda Haga S:t Olof o. S:t Per . Norrsunda . . . . Husby-Ärlinghundra Odensala

830 850 730 770 840 830 790 840

31-6 27-8 25-2 32-6 29-8 30-6 26-0 271

12-0 4-0 11-5 10-2 6-6 91 6-2

3ll 2-95 2-55 2-92 295 2-94 2-74 2-96

4-35 4-12 4-48 4-84 4-55 4-48 4-11 3-98

1 018-2 1 291-4 1 249-4 616-8 1218-8 1175-6 1531-0 1 929-1

61-8 66-0 27-9 28-0 53-5 49-9 47-4 66-6

0-4

Seminghundra härad. Vidbo Skepptuna . . . . Lunda Frösunda Orkesta Markim Skånela

670 770 740 840 790 730 750

20-0 19-4 22-7 27-7 27-4 24-4 23-8

10-8 8-4 9-1 13-7 14-2 9-9 16-8

301 2-81 2-90 2-85 2-90 283 2-83

2-89 3-02 3-40 4-18 4-23 3-68 3-56

775-6 1536-2 1 005-9 1 335-5 756-5 820-3 1167-0

30-5 29-7 45-3 58-4 25-5 29-6 44-1

Vallentuna hårad. Hammarby . . . . Fresta Vallentuna . . . . Vada Ångarn Össeby-Garn . . .

950 1120 820 770 830 780

29-4 26-8 27-2 26-3 27-4 26-3

6-4 4-0 14-7 16-8 121 25-8

2-76 2-72 2-63 273 2-75 2-66

4-60 4-21 4-51 4-15 4-29 4-08

1199-5 1159-2 2 211-0 528-4 579-4 2 005-6

26-4 28-4 77-2 26-6 25-7 163-8

4-3

236-0 217-7 99-7 6-0 2-3 18-3

Åkers sklg. Riala Roslags-Kulla . . . Ljusterö Österåker

730 880 1160 870

23-7 29-2 28-3 29-2

22-6 23-4 28-5 21-5

3-07 2-97 2-55 2-80

4-21 4'74 4-49

1 235-9 875-2 2 154-9 2 983-4

117-1 71-5 141-7 227-1

4-5 3-2 79-5 23-7

3-0 172-2 319-5 409-0

Värmdö sklg. Värmdö Möja Djurö Ingarö Gustavsberg . . . Bo

940 1690 1390 1120 1170 1270

27-8 20-5 21-3 22-5 27-7 27-9

28-9 2-51 34-3 1-97 33-2 2-01 34-6 219 27-2 2-50 22-2 2-50

4-69 4-50 4-44 4-41 4-74 4-73

4 336-4 637-5 1 238-7 1 378-5 883-4 635-5

231-1 55-0 65-8 83-2 39-6 47-0

52-6 1 301-8 13-2 106-0 32-9 216-0 34-6 399-5 10-6 220-3 98-0 6-7

Danderyds sklg. östra Ryd . . . Solna , Stocksunds köp. . , Danderyd Täby

970 1530 1150 1380 970

32-6 29-7

12-2 2-84 4-48 12-9 2-71 4-75

152-5

438-5 3-3 0-4 2 538-3

30-7 27-9

21-3 2-67 4-84 4-8 2-50 4-76

2 107-0 3 011-3 17-0 523-9 1 720-5

12-6 75-3

62-2 0-7

110-5

Sollentuna hårad. Ed Sollentuna . . . .

1150 1080

34-0 30-6

8-5 3-09 4-78 15-7 2-74 4-82

1 540-1 1 992-3

86-1 63-5

1-9 3-3

172-0 547-4

1-6

0-5 0-3 0-3 2-9 0-7 14

4-5 2-0 10-0 37-0 10-0 67-2 53-5 237-0

0-1 01 1-4

8-7 35-5 22-0

0-8 0-4 3-7 0-4

11_

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. |

Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun

6 |

Skogsmark

10 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

il

H

Därav värde å Jordbruksvärde

t^p 03 f-t

mark

sär»övrig skilda mark) förmåner

1160 970

30-9 34-8

6-8 2-83 4-82 21-5 2-84 5-25

1 885-8 1 867-9

75-5 51-0

1-7 7-7

1140 1250 1130 1010 1220 1030 990 1190

37-8 28-6 31-6 36-1 33-2 34-1 35-4 34-0

18-8 18-4 15-8 18-0 12-5 10-6 10-7 5-5

3-10 2-68 2-87 3-17 3-05 3-oi 2-92 2-96

5-25 5l5 4-96 4-99 4-88 4-89 5-22 4-93

1 043-5 1 641-4 1 891-9 873-5 1 401-9 1312-2 2 187-3 1179-3

46-0 15-4 26-9 20-4 18-4 32-4 64-8 64-7

5-2 2-4 3-2 2-5 1-7 0-5 4-2

Svartlösa härad. Nacka Saltsjöbadens köp. Huddinge . . . . Botkyrka . . . . Salem Grödinge . . . .

860 1590 1190 870 940 950

27-2 35-2 32-7 34-0 36-4 28-2

21-6 75-7 22-3 22-9 16-0 17-0

2-75 3-oo 2-97 3-20 317 2-98

4-26 5-00 4-74 4-69 4-94 4-05

428-5 93-7 3 042-1 2 385-2 1 657-8 3 277-6

60-5 4-3 231-0 135-2 121-9 180-2

5-0 38-4 40-8 10-8 24-3 12-4

383-1 353-4 165-1 216-8

Öknebo härad. östertälje . . . Västertälje . . . Tveta Turinge Vårdinge . . . . Överjärna . . . . Ytterjärna . . .

990 990 950 950 930 1020 890

40-1 38-4 30-8 30-4 24-6 27-4 27-4

16-3 ll-l 14-8 15-3 17-6 23-4 20-0

3-44 3-45 3-02 3-03 2-72 2-82 2-75

5-oo 4-76 4-37 4-34 3-96 4-17 4-29

762-5 650-3 1 284-7 2 568-8 2 413-3 1 767-7 1 785-3

53-2 48-4 70-4 196-0 132-2 75-7 62-8

0-8 0-5 1-2 6-1 28-5 2-5 1-7

32-2 5-0 10-0 215-2 222-9 22-6 354-0

Sotholms härad. Sorunda . . . . Västerhaninge . . Österhaninge . . Tyresö Dalarö Nämdö Ornö Utö Muskö ösmo Nynäshamns köp. Torö

980 1040 990 850 1470 970 750 680 830 920 1070 750

271 29-3 27-9 25-1 27-5 20-1 24-1 20-8 28-4 32-2 300 26-1

21-8 25-2 30-9 42-3 46-2 57-8 44-3 32-0 41-0 28-4 53-6 25-2

2-76 2-76 2-63 2-24 2-53 1-99 2-36 1-99 2-50 2-96 2-75 2-50

4-29 5 277-8 4-60 3 403-4 4-59 3147-0 4-82 687-2 4-73 261-2 4-36 262-6 4-24 487-4 4-50 368-6 4-50 573-6 4-64 3 918-8 4-75 95-3 4-50 412-2

230-7 169-9 199-2 80-1 14-4 17-3 93-6 54-1 46-6 240-0 12-7 41-6

7-7 37-5 38-0 20-6 0-9 1-4 30-7 10-0 21-3 43-3 9-9 15-9

116 267 150 23 68 85 103 38 32 418 15 79

Bro härad. Bro o. Lossa . . . Stockholms-Näs . . Västra Ryd . . . .

830 790 800

34-4 35-3 32-9

5-5 3-07 4-78 8-6 3-00 5-02 4-8 3-oo 4-69

2 670-9 1 039-5 1 253-7

154-0 53-5 95-5

1-1 0-7 0-6

315-6 102-0 66-5

Håbo hårad. Håbo-Tibble Håtuna

760 750

30-7 31-4

4-8 2-88 4-72 10-2 2-70 4-46

1110-5 1 450-4

67-4

0-6 1-6

15-2 300

Färentuna Lovö Skå Sånga Hilleshög Färentuna Munsö Ekerö Adelsö

186-7 259-6

härad.

. . . .

j

p «

SB Åke

Järfälla Spånga Hässelby villastrs köp

5. |

226-9 220-2 216-5 74-6 42-1 285-5 20 30-0

Uppsala län.

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 8

10 P »

Taxeringsvärde < O per hektar, kr,

sä

Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

u

H

Därav värde å

gcra

Jordbruksvärde

B

l 00

Hj

S i*"*

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

Häggeby . . . . Skokloster . . . övergran . . . . Yttergran . . . . Kalmar

720 690 790 880 820

33-4 29-7 32-6 34-6 32-3

11-6 14-2 7-0 4-9 61

2-91 2-55 2-93 3-04 2-92

5-oo 5oi 4-81 4-94 4-89

770-3 715-2 2 007-8 479-4 913-5

31-4 32-9 92-2 20-3 30-9

Trögds hårad. Hacksta . . . . Löt Villberga . . . . Husby-Sjutolft . Litslena Härkeberga . . . Boglösa Lill kyrka . . . . Vallby Arno Kungs-Husby . . Veckholm . . . . Torsvi

770 770 800 760 750 780 790 740 810 790 760 770 760

32-4 32-5 28-7 31-8 33-5 33-8 31-3 30-6 33-1 34-9 33-6 34-7 35-3

ll-o 5-9 9-9 8-1 10-9 4-1 10-1 6-8 8-2 6-0 10-0 5-4 10-6

3-06 2-98 2-72 2-94 3oo 3-04 3-01 3-08

4-50 822-4 4-75 1136-8 4-41 1651-7 4-70 1 373-2 4-81 2 252-4 4-77 917-0 4-48 1 545-2 4-28 661-7 4-82 1 347-3 481-1 5-oo 9761 4-95 4-81 2 049-7 462-8 5-20

12-9 15-1 131 24-4 91-2 20-8 36-4 17-6 55-4 45-3 41-6 59-9 33-0

Åsunda härad. Enköpings-Näs Teda Svinnegarn . . . Tillinge Bred Sparrsätra . . . Vårfrukyrka . . .

700 710 790 740 650 770 760

33-0 33-4 31-4 29-7 24-7 270 31-8

9-5 9-3 12-8 13-0 61 14-6 11-8

2-98 314 2-93 2-82 2-65 2-65 2-92

4-50 4-74 4-65 4-10 4-36 4-83

1 071-6 733-3 1 012-9 2 722-4 1 097-7 1 587-5 2 367-2

42-7 25-2 14-8 58-4 26-0 25-0 53-5

Lagunda härad. Långtora . . . . Nysätra Biskopskulla . . Fröslunda . . . . Giresta Hjälsta Kulla Holm Fittja

780 680 760 780 740 760 730 650 730

28-1 24-5 26-2 25-7 26-3 27-5 31-3 34-6 25-4

7-2 10-6 4-8 8-9 7-3 16-9 12-5 161 11-7

2-91 2-84 2-52 2-34 2-52 2-53 2-77 2-99 2-51

4-27 3-74 4-62 4-83 4-49 4-57 4-77 5-00 4-61

1 346-4 1 507-9 1 225-8 755-4 1 031-6 11240 654-8 392-0 529-2

12-6 82-9 16-0 8-7 13-1 9-2 9-4 7-4 6-5

Hagunda hårad. Gryta Balingsta . . . . Västeråker . . . Dalby Ramsta Hagby Skogs-Tibble . . Åland Järlåsa

690 770 710 760 730 740 720 730 710

28-1 31-9 27-2 29-4 30-1 23-0 24-2 24-9 25-4

14-7 10-o 23-6 15-4 6-7 4-9 11-4 12-4 15-2

2-56 2-97 2-71 2-73 2-81 2-52 2-61 2-60 2-84

4-72 4-62 4-54 4-64 4-44 3-99 3-97 4-20 3-80

1081-1 986-7 480-9 978-7 818-6 853-2 1 296-5 688-9 1 212-7

Ulleråkers hårad Bondkyrka . . . Uppsala-Näs . .

970 760

35-1 28-4

13-0 2-75 5-42 10-1 2-53 4-79

1 568-8 824-1

303 3-02

2-89 307 2-89

4-76

0-3 1-0 3-5 0-2 01

44-0 85-0 152-0 51-0 8-5 11-0 35-0

4-1 5-4 2-6 0-4 0-1 0-5 0-4 0-8 0-4 1-2

63-6 23-0 4-0

0-5 0-2

30-5 9-5 3-0 5-0 40-0

0-3

1-7 14-0 28-6 20-5 54-0 31-7

01 0-8

15-0

0-6

3-5

0-2 0-5 2-0 0-9 0-3 0-3

5-5

45-4 19-2 4-4 18-8 23-4 25-3 102-7 60-9 156-4

1-3 0-2

6-6

48-9 43-9

4-6 3-3

0-2 01 1-7 1-3 3-6

4-7

1-2 100 0-2

11_

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

9 Taxeringsvärde per hektar, kr.

p

Åke

Skogsmark

< o Ser BP

mark

sär»övrig skilda mark» för-

16-7 2-71 4-38 11-9 2-44 4-68 13-7 2-62 4-45

1 484-5 423-0 1 520-1

70-0 18-4 60-1

3-2 l-o 5-0

640 820 710 680

26-8 25-6 28-3 27-6

16-6 2-81 16-7 2-96 15-5 3-04 11-7 2-88

4-07 3-86 3-95 4-11

1084-5 724-1 4176-1 2 060-5

147-4 11-1 156-2 119-2

10-9

Vaksala härad. G:a Uppsala . . . Vaksala Danmark

790 790 790

31-4 27-3 27-7

11-3 2-97 4-56 10-8 2-77 4-22 14-9 2-66 4-54

2 027-9 2 094-4 2 365-3

36-3 41-6 58-0

Rasbo härad. Fundbo Rasbo Rasbokil

750 700 660

26-5 23-8

9-5 2-73 4-20 10-0 2-67 3-80 12-0 2-79 3-65

1 657-3 3 043-5 1122-6

Norunda Björklinge Viksta Tensta Lena Ärentuna

660 610 630 610 700

28-0 28-2 29-7 25-5 28-3

25-3 312 17-7 3-19 11-7 3-28 9-9 2-71 7-3 2-85

3-95 3-79 3-87 4-04 4-26

680 720 690 670 730 680 700 640 770 740 660

23-7 18-2 23-4 25-0 23-4 26-2 25-4 23-0 26-2 25-1 22-8

9-9 2-92 13-7 2-72 12-8 3-31 10-8 3-02 11-8 2-84 18-3 3-41 16-9 3-03 25-2 2-94 20-8 3-06 21-6 3-00 18-4 2-68

22-6 27-6

. . . .

710 710 1410 620 720 710 820

2-94 12-7 3-06 100-0 27-7 16-8 2-98 27-9 11-7 3-01 26-2 11-1 3-00 31-7 11-7 3-02

Södermanlands län. Jönåkers härad. Tuna Lunda Kila

810 830 790

33-4 31-9 38-0

14-0 l-o 15-5

Skogsvärde

3341 971 244-1

hårad.

härad. . . . .

Olands härad. Stavby Tuna Ekeby Skäfthammar . . . Alunda Morkarla Dannemora . . . . Film Tegelsmora . . . . österlövsta . . . . Hållnäs örbyhus Vendel Tierp Tierps köp Söderfors Tolfta Västland Älvkarleby

11 Därav värde å Jordbruksvärde

27-3 26-7 26-8

Bålinge Jumkil Åkerby Bälinge Skuttunge

|

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

710 740 720

Vänge Läby Börje

»

a

Län, härad och kommun

101 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

l-o 27-6 7-4

28-1

50-7 60-5

616-9 45-0 872-6 5379

4-2

18-o

149-7 144-9 260-0

81-2 160-2 120-1

4-7 2-3

46-9 55-2 42-1

285-0 646-1 433-4

2 189-5 1 543-4 2 214-6 1160-5 1 231-2

156-8 95-8 186-7 97-4 40-8

50-2 20-3 7-4 1-9 0i

13-5 4-8 22-0 20-0 1-2

804-4 506-9 684-9 390-9 187-8

3-50 3-23 2-96 3-49 3-56 3-24 3-55 3-32 3-65 3-57 3-68

1 457-0 1 784-2 1 400-8 550-8 3 919-9 985-6 991-6 1 401-3 1 743-9 3 592-7 2 132-3

931 45-5 112-5 74-1 182-6 161-7 104-1 163-2 171-7 421-2 369-8

3-5 0-4 2-6 2-3 4-2 4-1 8-5 12-5 38-4 9-2 10-7

30-5 22-0 6-0

294-9 163-6 3711 260-5 714-7 529-4 327-4 566-6 582-9 1 247-2 923-9

3-45 3-90

212-5 553-3 135-0 245-6 308-5 467-4

37-0 49-9 1-6 2-8 19-2 10-o 2-4

6-6 753-1 59-2 2 028-5

398 3-76 4-50

4 229-5 8312-2 250-4 530-4 1 659-2 2 817-1 2 305-2

3-3 624-5 15-5 724-0 26-8 1 019-8 223-4 1 926-4

23-3 2-93 5-04 24-0 2-99 4-58 18-0 3-50 4-69

1394-4 2 410-6 2 626-4

75-5 132-6 386-8

11-6 11-2 37-9

16-9 369-6 28-8 671-2 51-0 1 733-0

1-9

32-3 1-0 38-1 62-3 5-4 86-9 6-2

hårad.

4-oo

102 TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. I P

Taxeringsvärde < o per hektar, kr. | | ger?

Län, härad och kommun

9 I

10 I

»

Taxeringsvärde, 1 000 kronor W

a

Därav värde å Jordbruksvärde

mark S=N

4-oo 3-53 3-50 3-52 3-50 2-97 2-98 3-24

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

4-43 4-75 4-75 4-75 4-75 5-08 5-15 5-66

4 844-5 653-5 6971 2 930-3 1 066-6 1186-4 1 823-4 3 132-3

463-3 27-0 340 116-3 50-9 42-8 209-8 207-9

14-9 1-5 2-5 13-2 2-9 7-4 34-4 14-1

124-9 48-0 17-9 104-1 73-6 15-4 30l 108-6

4-72 5-02 4-20 3-92 4-oo 3-97 4-59 4-68 4-88 4-78 4-72 4-00

1 758-4 1140-3 1 446-3 2 012-5 9220 858-9 1 685-8 559-6 854-9 780-3 1 865-1 1 613-7 833-6 700-8

172-0 60-7 82-5 89-2 68-8 114-5 128-6 8-7 63-8 59-8 161-9 158-2 81-4 57-1

17-5 5-2 60 4-2 62 9-4 8-7 0-6 2-0 3-0 20-1 31-5 4-6 5-6

19-5 6-0 32-0 46-5 7-0 18-9 62-6 15-9 56-0

2-88 2-96 2-52 2-87

5l2 5-io 4-96 4-90

1 853-6 2 859-1 1416-6 2 580-5

1791 186-6 68-5 116-5

20-1 18-3 10-1 6-9

31-4 31-9 34-6 31-4 32-7 27-9

14-5 3-01 17-8 3-05 8-9 3-24 19-2 3-18 13-2 3-31 33-0 2-91

4-54 4-48 4-53 4-16 4-24 3-89

2 372-0 1 586-0 2 945-2 2 424-8 2 433-9 581-8

153-2 23-8 180-3 195-7 195-2 530

37-3 20-6 ! 3-7 14-5 39-6 104-8 34-4 158-4 29-9 S 46-3 12-2 19-7

710 790 790 770 720 860 760 730

41-8 40-1 36-7 41-9 39-2 41-8 41-7 39-4

14-8 18-9 17-7 14-9 17-2 9-4 11-5 14-6

3-45 5-25 3-07 5-58 2-88 5-47 316 5-69 3-07 5-49 3 2 3 5-53 3-23 5-52 3-01 5-60

805-7 1 058-3 1 212-6 707-0 2 003-3 1 888-6 2 296-7 931-0

104-3 93-6 105-1 56-6 135-5 101-3 83-1

3-4 3-3 4-1 1-4 5-3 3-5 2-2 2-4

5-0 23-0 119-8 67-0 26-5 174-0 103-0 29-7

690 720 740 750 730

36-9 34-3 33-5 31-6 37-9

11-4 16-2 16-7 10-9 14-5

3-01 2-87 2-88 316 2-99

693-0 1837-1 1 239-7 1 324-8 1397-6

30-6 55-8 20-9 111-7 103-0

1-1

10-2 21-0 4-0

Björkvik . . . Hälla Nykyrka . . . Stigtomta . . . Barbo . . . . Bergshammar . , Tunaberg . . . S:t Nikolai . .

790 790 720 810 770 840 830 860

41-0 38-5 39-2 390 39-6 35-1 36-0 42-6

11-7 10-9 10-4 13-2 11-6 25-7 330 23-7

Rönö härad. Svärta . . . . Helgona . . . Råby-Rönö . . Runtuna . . . Lid Ripsa Ludgo . . . . , Spelvik . . . . , Bogsta Sättersta . . . , Tystberga . . . , Bälinge . . . . , Lästringe . . . , Torsåker . . . ,

760 840 780 750 720 670 780 800 780 820 740 700 810 740

33-5 38-3 331 31-8 29-1 33-2 32-5 30-9 39-2 37-3 35-6 35-4 38-1 28-0

24-5 24-5 18-7 141 20-7 21-4 17-9 16-8 11-5 13-4 27-5 346 17-0 18-8

Hölebo hårad Västerljung . . . Trosa-Vagnhärad Mörkö Hölö

790 750 720 800

33-8 35-4 29-0 32-4

25-6 24-9 33-0 22-4

Daga härad. Frustuna . . . . Kattnäs . . . , Björnlunda . . . Gryt Gåsinge Dillnäs

870 820 840 820 820 850

Selebo hårad. Taxinge Kärnbo Ytterenhörna . . överenhörna . . Toresund . . . , Ytterselö . . . , överselö . . . . Aspö Åkers härad. Helgarö Fogdö Vansö Härad Strängnäs ländsk.

4-03 4-07

5-35 5-42 5-44 4-47 5-45

3-3

1-2 4-2 4-7

15-7 94-3 4-2

169-8 76-0 86-3

103 TAB. 2 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 2 1

1 Taxeringsvärde per hektar, kr.

4 P » B crq

Villåttinge

Åker

9 1

|

11 M

p ti CD

td o p

a ef 4

CD

et-

•"

CD

SL-. §c£

Därav värde å Jordbruksvärde

skogsmark

sär»övrig skilda mark» förmåner

Skogsvärde

760 740

32-5 32-7

23-2 3-06 4-55 11-8 3-21 4-44

2 231-7 1 629-0

209-0 188-4

18-6 7-1

11-3 1184-5 0-6 1 074-7

770 770 900 770 780 760 690 800 820

34-3 31-8 33-7 33-9 31-6 33-2 32-7 40-4 35-6

20-9 10-6 16-0 16-2 7-2 10-5 10-6 10-2 17-6

3-30 315 3-oo 3-oo 3-oo 3-39 3-20 3-42 3-26

4-43 4-45 5-oo 4-88 4-50 4-16 4-33 5-15 470

2 618-2 1 889-7 59-4 1 485-2 1 690-9 1 588-7 890-5 1144-3 2 578-2

260-3 145-8 3-0 152-3 98-9 104-8 84-1 103-6 260-0

21-4 2-7 0-2 14-9 1-9 2-7 31 3-9 23-5

89-4 1146-3 472-3 18-0 5-0 13-5 118-5 648-3 244-5 362-0 39-9 431-8 36-3 494-1 204-2 520-7 134-4 1 040-8

810 760 790 820 700 800 770 810 750 880

31-0 35-3 33-5 29-6 31-7 39-2 36-2 36-7 42-2 33-8

15-7 14-3 17-2 15-5 8-7 8-8 11-5 15-3 21-0 7-3

3-06 3-33 318 3-10 3-14 3-25 3-29 2-93 3-30 3oo

4-40 4-85 4-71 4-19 4-33 5-25 4-87 5-62 5-50 5-50

2112-8 2 242-3 1 958-2 3 249-3 1 385-8 2 851-1 2 238-2 584-3 7511 1127-1

238-9 175-5 70-0 217-6 91-6 45-2 134-3 7-3 13-2 22-5

12-2 23-2 l-o 5l 3-2 1-8 3-5 1-9 3-0 5-6

12-1 1 019-5 6-5 825-5 4l 289-6 21-5 941-4 42-2 345-9 86-6 127-2 6-0 759-3 0-4 16-7 14-0 54-8 1-7 47-7

870 850 800 820 810 800 820

34-4 35-5 29-8 37-3 30-5 33-6 32-8

9-5 9-9 8-8 12-8 7-9 9-5 9-9

2-94 309 3-03 3-34 3-18 3-29 315

5-36 5-14 4-33 5-03 4-35 4-50 4-63

1 291-8 1 613-7 628-8 1 821-3 1 397-2 2 228-0 2 435-4

46-7 75-9 45-6 94-6 69-2 160-6 167-1

4-0 1-9 0-9 7-4 30 3-8 10-5

45-8 390 48-7 18-0 61-0 26-0

235-3 282-2 173-3 357-7 237-3 684-3 594-3

770 780 830 740 780 700 770 800 780 750 770 770 840

36-6 33-5 371 38-5 37-9 31-6 39-6 390 40-3 44-8 45-9 36-7 39-5

10-0 17-7 ll-o 7-1 9-4 9-2 10-4 8-6 7-1 17-0 15-2 10-7 9-7

3-49 3-57 3-44 3-51 3-50 3-23 3-45 3-59 3-67 4-01 3-97 3-45 3-52

4-47 4-08 4-61 4-67 4-59 4-25 5-06 4-76 4-66 4-82 4-95 4-52 4-78

3 809-0 5 053-5 2 657-7 1 334-8 833-3 1 670-2 556-6 2 621-2 1 947-7 3 745-1 2 319-3 7 653-3 1 864-8

339-7 514-4 149-5 88-2 46-3 81-8 26-9 125-2 106-9 478-5 259-4 652-2 116-8

20-6 25-9 7-7 4-3 3-8 2-2 l-o 2-6 5-7 34-9 21-4 25-8 5-0

32-4 54-0 146-3 145-5 106-5 4-0 10-0 95-0 37-5 261-5 18-2 116-1 20-0

1 636-5 2 438-6 523-4 349-9 208-8 336-7 82-7 501-1 512-6 2 406-7 1 246-8 2 693-1 497-7

670 800

35-0 31-8

19-0 3-04 17-7 3-07

494 4-41

2 260-0 4 597-0

502-6 342-2

66-8 21-6

härad.

Malmköpings köp. . .

Flen Lilla M e l l ö s a

. . .

österrekarne

härad.

Husby-Rekarne

.

.

. .

Kjula

Vallby Västerrekarne hårad. Torshälla ländsk. . . Tumbo Råby-Rekarne . . . .

öja Oppunda

Skogsmark

6 T a x e r i n g s v ä r d e . 1 000 k r o n o r &

L ä n , h ä r a d och kommun

—

härad.

Husby-Oppunda . . .

Östra Vingåker . . . Västra Vingåker . . .

Östergötlands län. Finspånga Tjällmo

läns

härad. 16-5 1 696-3 16-0 1153-4

104 TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde per hektar, kr,

p

*

Taxeringsvärde, 1 000 kronor < O:

Län, härad och kommun Åke

W

Därav värde å Jordbruksvärde

Skogsmark t"7* p

t03s OH

mark

sär»övrig skilda mark» förmåner

570-6 306-3 668-5 323-9 490-3

50-5 16-4 50-2 23-5 5-8

40-1 14-5 9-4 45-5 158-2

£ er Hällestad Vånga . Risinge . Regna . Skedevi .

770 920 860 880 830

29-5 35-5 30-6 26-4 27-9

20-7 16-3 17-3 21-6 15-6

Bråbo härad. Simonstorp . . , Kvillinge . . . .

1160 1310

27-3 29-3

19-6 2-91 399 18-0 2-82 4-45

970-0 3 346-2

319-8 206-8

9-9

40-0 25-8

Memmings härad. Kullerstad . . . . Kimstad Borg

1030 890 1050

45-0 45-3 42-0

15-7 3-21 6-00 10-1 3-26 5-98 22-4 3-06 5-90

1167-5 2 020-4 2 514-9

44-1 145-9 109-9

6-1 3-9 21-4

23-0 23-0 18-0

Lösings härad. Tingstad . . . . Furingstad . . . Styrestad . . . . Dagsberg . . . . Krokek

1000 1050 1140 1050 1030

36-5 34-8 40-6 37-6 28-9

18-5 14-3 22-7 24-5 21-0

25-8 9-8 10-1 18-5 181-0

0-4

35-0

2-92 6-oo 2-82 6-00 2-77 4-49

1 208-8 1 394-3 1 731-3 1 689-6 1 438-3

Östkinds härad. Kvarsebo . . . . ö s t r a Stenby . . ö s t r a Husby . . Häradshammar . Jonsberg . . . .

960 1050 1000 890 920

30-4 33-9 33-2 32-0 30-6

26-8 14-5 17-5 20-4 24-3

2-78 2-99 2-92 2-85 2-70

4-78 4-97 4-98 4-88 4-90

901-0 2171-5 3 467-6 2 503-5 2 045-2

133-2 43-6 77-3 145-4 142-5

Björkekinds Rönö ö s t r a Ny Å . . : Kuddby Konungsund Tåby

830 820 1030 1040 1000 980

31-7 32-2 31-9 33-0 32-5 33-0

21-1 2-81 4-96 18-6 2-90 4-94 14-8 2-88 5-00 10-3 3 0 0 5-oo 13-6 3 0 4 5-oo 10-3 2-88 5-oo

1171-8 1 520-7 1 206-5 2 953-6 1 059-2 1 489-5

Hammarkinds hårad. Västra Husby . . . Drothem Skönberga . . . . Mogata Börrum Skällvik S:t Anna Gryt Valdemars viks köp. Ringarum

920 950 1010 890 800 910 920 740 1000 770

37-0 35-3 32-8 31-4 29-9 31-0 34-6 28-8 35-3 26-9

15-6 3-21 14-7 304 12-7 2-88 20-0 2-70 15-2 2-76 19-7 2-76 28-3 2-97 32-0 2-71 30-8 3-02 24-1 2-84

5-oo 4-94 4-97 4-97 4-75 4-90 5-00 4-65 5-04 4-17

Skärkinds härad. Yxnerum . . . . östra Ryd . . . Gårdeby . . . . Skärkind . . . . Gistad

600 660 770 910 1030

25-7 36-7 34-5 38-8 41-6

21-0 2-84 16-5 3-37 11-7 3-27 5-1 3-43 3-9 3-65

3-84 4-49 4-50 5-oo 5-oo

2-99 4-23 4 561-5 3 0 3 5-00 3 257-3 303 4-34 4 449-6 3-04 3-78 1 998-2 3 0 4 3-91 3 401-9

2-94 5-50 3-04 5-50

4-0

1-3 16-2

5-0 180-5

8-3

1-6 3-5 16-7 19-6

20-7 106-4 113-8 51-1 140-0

99-3 81-6 31-4 53-9 13-2 32-3

14-3 16-8 3-5 4-5 2-9 2-2

28-0 12-0 24-5 30 3-9 15-5

1 931-9 3 212-3 2 330-6 2 235-4 628-5 1 979-5 2 689-5 2 760-5 364-6 5 473-2

96-0 161-2 85-8 130-2 73-1 114-6 233-9 286-1 21-7 423-9

2-8 14-1 3-7 4-6 1-9 13-6 24-1 41-6 7-2

27-3 31-5 55-2 65-9 2-0 83-6 570-1 323-9 6-0

821-6 2 578-6 858-5 2 998-6 1 555-0

152-4 281-7 48-9 97-5 25-8

7-8 11-5 1-7 1-7 0-3

1-0 22-5

härad.

. . .

6-0

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

105 U P P G I F T E R FÖR VARJE LANDSKOMMUN. |

Taxeringsvärde per h e k t a r , k r .

|

|

11 P v

T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

a L ä n , h ä r a d och kommun

Därav värde å Åke

Skogsmark

ft" P 03

Jordbruksvärde

H

S. K1

Åkerbo härad. Lillkyrka . . . . Östra Skrukeby . Törnevalla . . . östra Harg . . . Rystad

1000 1080 1130 1020 1190

41-5 47-2 44-3 42-0 49-6

18-0 17-5 4-3 16-5 5-7

3-02 3-40 3-50 3-oo 3-61

6-oo 6-01 5-50

Bankekinds Vårdsberg Askeby örtomta Bankekind Grebo Värna Björsäter Åtvid

1120 1000 860 930 840 840 770 970

43-0 36-8 39-1 35-4 35-7 36-2 34-6 31-9

5-5 7-1 13-3 8-7 8-9 8-5 9-5 11-3

960 1060 930 1140 1210 1260

40-0 50-9 39-1 48-8 54-0 47-9

Gullbergs hårad. Vreta kloster . . Stjärnorp . . . . Ljung Flistad Björkeberg . . .

1140 860 930 1130 1180

Bobergs hårad. Klockrike . . . . Brunneby . . . . Kristberg . . . . Ekebyborna . . . Lönsås Älvestad . . . . Skeppsås . . . . Vallerstad . . . . Fornåsa Äska hårad. Västra Ny . . Motala ländsk. Vinnerstad . . Ask Varv Styra Västra Stenby . Hagebyhöga . . Fivelstad . . . Orlunda . . .

Hanekinds Vist Landeryd Skeda Slaka Kärna Kaga

mark

sär»övrig skilda mark» för-

Skogsvärde

6-oo 6-oo

366-5 1158-3 2 170-3 1187-4 3 082-2

3-4 16-0 40-4 11-1 47-0

0-2 0-4 0-3 0-8 1-3

30-7 390

10-1 49-9 1491 32-9 179-8

3-37 317 3-50 3-26 3-52 349 3-40 3-45

5-46 5-oo 4-74 4-77 4-33 4-44 4-33 3-92

2 206-9 1 369-9 2 259-4 2 202-3 1612-2 949-6 2 033-1 3 050-2

29-5 29-4 94-3 91-7 142-3 67-9 226-3 289-4

1-5 1-0 11-0 8-1 5-9 3-2 1-3 22-1

10-1 20-2 0-3 13-4 0-3 22-1 18-4 219-0

102-4 115-6 381-3 425-9 579-6 267-4 808-7 986-3

7-6 13-4 8-2 8-3 6-3 20-3

3-51 3-77 3-30 3-49 3-85 3-55

4-87 5-49 5-07 6-oo 6-00 6-oo

2 777-9 1 723-6 2 755-3 2 375-7 1711-0 1351-9

179-9 51-8 124-2 34-6 31-4 4-5

10-7 5-6 0-6 0-2 0-1 1-3

266-0 41-0

951-6 219-7 462-7 128-2 164-7 14-3

48-1 36-6 36-7 52-7 600

4-2 17-3 21-5 8-5 41-2

3-62 313 314 3-78

6-oo 4-98 5-02

3 600-6 1 779-6 2 855-9 1 645-4 1 000-1

33-7 280-6 173-6 6-8 0-6

0-9 9-3 6-6 0-2 0-3

133-2 62-4 81-7 1 290-0 67-6 702-7 23-5 11 100

1160 1080 920 1140 1030 1150 1160 1190 1160

55-8 47-4 41-3 55-5 51-6 53-6 51-2 51-7 54-0

90 13-7 17-2 220 14-9 4-8 3-8 4-1 3-2

3-62 3-34 4-oo 3-71 3-96 4-oo 4-00 3-86

5-58 5-34 6-oo 6-oo 6-oo 6-oo 6-00 6-oo

2 824-7 1415-7 3 567-0 1 900-9 1 246-1 1 840-1 1 261-4 1 842-3 1817-7

52-2 92-4 358-1 23-6 17-7 15-8 6-4 24-1 42-8

3-4 3l 15-9 16-8 3-4 1-7 0-4 3-3 1-2

36-4 256-9 187-8 3-0 24-0 33-3 4-6 5-0 19-9

287-2 423-5 1 556-7 83-6 69-7 54-8 19-8 113-4 182-6

700 1090 1070 1020 980 1070 1060 1040 1040 1160

44-8 46-1 44-7 50-4 49-9 48-4 51-9 47-6 53-3 60-9

11-4 4-9 5-1 6-8 6-0 ll-o 12-4 30-5 2-0 50-0

3-49 3-46 3-50 3-59 3-51 3-47 3-74 3-37 3-81 4-25

5-49 5-68 6-00 6-oo 6-oo 6-00 6-oo 6-oo 6-oo 6-oo

2 107-0 2 713-0 1 339-2 764-5 1 366-7 894-8 2 500-9 1 791-7 1 493-0 1 382-7

264-9 207-4 21-0 6-2 21-8 7-4 28-3 3-9 15-4 1-4

121 2-3 l-o 0-1 21 1-9 6-2 9-6 0-3 2-4

103-4

938-1 750-1 73-9 23-3 75-6 20-2 102-1 9-6 57-8 3-9

9o 14-2

härad.

. .

. .

hårad.

6-oo 4-oo 6-oo

4-oo 6-oo

1-3 12-0 4-0

3-9

37-5 60 5-0

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

106 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 9

Taxeringsvärde per hektar, kr

Åke

Dals härad. Strå S:t Per Nässja örberga . . . . Herrestad . . . . Källstad . . . . Rogslösa . . . . Väversunda . . .

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

a

Län, härad och kommun

Skogsmark

57-1 67-5 70-2 69-0

56-9 27-8 34-0 53-2

60-5 70-5

Västra Tollstad . Ödeshög . . . . Stora Åby . . . Trehörna . . . . Rök Heda Svanshals . . . . Kumla

1170 970 950 670 1000 1040 1210 1230

Göstrings härad Appuna Hov Bjälbo Allhelgona . . . Järstad Högby Hogstad . . . . Väderstad . . . . Rinna Ekeby Åsbo Blåvik Malexander . . .

Därav värde å Jordbruksvärde

g ft-

1290 1290 1060 1120 1340 1250 1240 1270

6-oo 6-oo 6-oo

mark

sär»övrig skilda mark» förmåner

100-0 14-2 4-28 6-00 143 5-oo 6-oo

2 016-5 1643-2 694-1 2 087-8 1 325-7 915-9 2 265-8 733-4

17-9 42-4

1-5 12-9

691 33-0 30-6 31-9 36-4 47-1 47-0 45-7

13-7 5-oo 18-1 3-oi 13-9 3-02 14-8 3-oi 15-7 323 43-5 3-52 27-1 3-50 21-6 3-28

5-93 5-oo 4-57 4-44 5-oo 6-oo 6-oo 6-oo

1 696-3 3 366-6 2 597-7 1 055-4 1 650-0 1 832-1 2 576-9 694-4

76-5 125-2 168-9 209-9 91-8 4-9 28-4 6-3

92 5-8 10-8 5-4 3-4 19-3 1-9

1240 1220 1220 1210 1150 950 1050 1150 880 920 810 620 600

52-9 47-5 46-7 46-0 41-4 42-9 42-6 45-6 34-7 36-0 33-7 32-5 28-0

3-82 3-41 3-43 3-28 3-10 3-29 3-31 3-43 3-27 3-21 3-22 3-09 2-89

6-oo 6-oo 6-oo 6-oo 6-oo 6-oo 5-93 6-oo 4-60 4-89 4-53 4-48 3-98

1 291-6 2 470-2 2 428-4 2 869-3 854-9 1 892-3 1 649-7 2 792-3 1 712-2 2 196-2 1 875-5 498-8 1193-3

2-7 8-6 4-3 30-9 11-1 45-0 31-7 63-5 177-8 269-8 270-7 168-4 340-1

5-4 14-0 0-7 0-6 0-1 2-6 0-2 6-5 3-7 2-9 4-9 4-8 11-4

Västra H a r g . . Östra Tollstad. . Sya Veta Viby Herrberga . . . . Normlösa . . . . Västerlösa....

820 960 1050 1090 1090 1110 1110 1090

31-3 35-5 40-9 47-5 47-3 49-8 47-4 51-2

6-6 5-9 2-5 5-2 7-1 6-2 4-3 10-0

2-96 313 3-12 332 323 3-53 3-45 3-62

4-52 4-96 5-50 6-oo 6-oo 6-oo 6-oo 6-oo

1 936-9 1819-8 800-4 1 579-0 1 853-5 836-8 1 874-4 2 811-7

259-1 87-6 341 17-3 21-1 15-0 13-6 12-4

61 0-5

Valkebo härad. Ledberg . . . . Rappestad . . . Sjögestad . . . . Vikingstad . . . Gammalkil . . . Nvkil Ulrika

1130 1080 1030 1060 1020 860 730

55-8 47-6 48-3 35-9 33-5 29-8 22-1

3-6 5-9 2-0 5-5 7-0 13-7 10-1

4-00 6-oo

904-3 1 705-1 1 241-9 2 237-6 2 466-3 2 768-5 1124-4

19-6 20-4 31-5 45-8 91-2 187-0 207-7

0-1 0-4 0-2 0-8

Lysings

Vifolka

10 |

p »

4-ll 4-86 5-oo 5-oo

6-00

1-6 5-6 120 2-0

6-1 6-2 5-0 30

9-3 2-0 120-0

4-7

härad. 8-5

5-8 26-0 5-0 17-8 6-0 33-0 12-0 7-5

3-5 2-0 0-2

9-0 2-0 12-6 0-7

50-0 57-6 17-2 79-8

härad.

3-50 6-oo 3-50 6-oo 3-03 5-06 3-00 4-69 2-93 4-30 2-65 3-57

1-7 2-8 0-7 l-o 2-8

10-0 61 10-5

1-0

2-0

12-0 8-0 25-0 7-0 0-5

10-2 10-3

11-5

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

9 Taxeringsvärde per hektar, kr.

p

Åke

Skogsmark

»

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

a

gcra

Län, härad och kommun

107 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

ft"p 03

Därav värde å Jordbruksvärde

l-J

g ft"

mark

sär»övrig skilda mark» förmåner

Kinda hårad. Vårdnäs . . . . Tjärstad . . . . Kättilstad. . . . Hägerstad. . . . Oppeby Hycklinge . . . . Horn Västra Eneby . . Kisa Tidersrum. . . .

940 940 850 950 920 920 990 990 880 730

35-2 29-2 26-9 30-0 27-0 27-1 27-9 27-6 27-7 27-0

6-2 3-42 4-48 10-8 2-99 4-20 11-4 3-oo 3-85 10-8 3-oo 4-22 9-4 2-98 3-88 11-1 2-99 3-88 10-0 3-oo 397 7-2 3-08 3-91 8-6 3 0 1 3-93 5-3 3-oo 3-87

2 667-8 2 326-7 2152-2 1185-0 1 424-0 1 810-1 3198-9 1 985-3 2 882-7 1357-4

220-9 230-4 265-2 55-2 198-5 228-0 323-5 236-6 447-6 290-9

4-5 7-6 12-7 2-2 6-0 10-4 12-2 3-4 7-0 6-0

131-0 21-5

Ydre härad. Norra Vi . . . Sund Asby Torpa . . . . Västra Ryd . . Svinhult . . .

850 970 870 960 870 710

26-4 30-9 32-6 33-6 30-6 23-6

7-6 6-3 8-8 7-1 8-1 8-3

3-07 3-39 3-31 3-26 3-25 2-87

3-65 3-91 4-13 4-33 4-00 3-49

1161-6 1643-3 1 948-0 1 717-9 2 149-9 812-8

2040 264-8 257-2 193-5 257-5 272-4

16-1 5-3 6-4 4-4 7-4 9-2

5-8 89-6 10-0 26-5 77-7 5-0

Mariannelunds köp. Hässleby Ingatorp Bellö Edshult Hult Mellby Höreda Eksjö ländsk. . . . Norra Solberga . . Flisby

840 800 820 800 810 850 820 920 910 890

44-3 37-9 35-8 40-3 42-5 38-5 40-6 41-8 42-1 45-9 43-0

7-1 3-25 6-7 312 6-9 3-09 6-3 3-47 5-5 3-73 9-0 3-37 15-7 3-51 130 3-55 9-4 3-54 7-0 3-49 6-7 3-51

5-89 5-16 4-95 4-99 4-97 4-94 4-93 5-04

14-3 1 358-2 1882-8 539-4 930-4 1 435-6 1 006-4 2 975-2 2 415-8 2 329-9 2 440-3

3-5 255-1 3790 104-0 195-2 299-4 93-7 311-8 282-0 322-5 300-4

31 11

16-6 25-3 2-0 15-9 15-2 8-0 80-4 145-7 223-8 81-7

Norra Vedbo härad Askeryd Bredestad Bälaryd Lommaryd . . . . Haurida Vireda Marbäck Frinnaryd Linderås Säby Adelöv

810 910 850 890 750 850 910 940 1000 1010 860

39-2 449 33-3 42-0 34-4 38-9 41-5 43-3 431 442 38-3

7-8 6-1 19-1 14-1 11-0 7-5 6-4 7-5 7-2 8-4 6-2

3-43 3-48 301 3-53 3-01 3-48 363 3-62 3-53 3-43 3-46

4-95 5-59 4-71 5-14 4-98 488

1565-1 693-2 998-3 2 402-6 480-2 1 374-3 1 330-2 1 039-7 2 875-8 4 803-7 2 270-9

287-5 82-8 141-1 285-9 76-6 139-2 160-3 104-7 239-8 474-8 244-3

1-5 0-5 5-8 3-6

Vista härad. Gränna ländsk. . . Visingsö Ölmstad Skärstad

1100 950 1240 1120

39-9 97-5 40-2 46-4

9-8 4-4 10-2 8-2

349 5-96 3-50 3-50

4-95

4100-9 1843-1 2 236-0 3 832-4

279-5 50-8 101-9 228-2

0-3 2-2 4-6 2-2

71-2 48-1 33-9 27-4 23-9 7-0 29-6 4-0

J ö n k ö p i n g s län. Södra Vedbo härad

8—361009

5-n

5-63 5-23

5-oo 5-32 5-18 5-55 4-72

7-oo 4-94 5-63

0-8 31 1-3 6-6 2-8 2-2 2-4

0-1 1-4 35

15-4 7-5 2-4 2-1 36-2 24-0 25-7 25-7 30-5 4-0 132-8 21-7 22-9 143-1

108 TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. I

Taxeringsvärde p< »o per hektar, kr,

|I

Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

W

Därav värde å Jordbruksvärde

ÉT p l-J

g ft"

Tveta härad. Svarttorp . . . , Lekeryd . . . , Järsnäs . . . . , Barkeryd . . . Nässjö l ä n d s k . . Forserum . . . Öggestorp . . . Hakarp . . . . Rogberga . . . Barnarp . . . Månsarp . . . Sandseryd. . . Järstorp . . . Bankeryd . . .

960 960 880 950 1030 860 810 1090 1010 990 1060 1130 1230 1150

38-6 40-0 36-7 38-2 40-7 39-0 40-3 45-4 44-8 36-9 40-3 43-0 44-2 46-3

3-44 3-50 3-25 3-11 3-13

Mo härad. Bottnaryd . . Mulseryd . . . Angerdshestra . Bondstorp . . Stengårdshult . Norra Unnaryd öreryd . . . . Norra Hestra . Valdshult . . . Åsenhöga . . . Källeryd . . .

820 720 840 840 850 830 790 900 870 980 830

36-2 35-2 35-4 31-3 33-4 34-1 38-5 38-8 35-6 35-9 38-2

990 1010 890 900 980 910 800 960 1020 980 990 840 830 810 770 940 730 820 820 930 960 1030 1030 860

36-4 35-8 38-9 39-2 40-0 42-9 44-6 38-3 44-0 40-2 41-4 33-3 36-1 36-9 40-9 36-4 31-2 33-8 39-9 28-4 35-5 31-9 38-0 37-0 40-6

Västbo härad Anderstorp . . Båraryd . . . Våthult . . . . Bosebo . . . . Villstad . . . . Burseryd . . . Sandvik . . . Gryteryd . . . Södra Hestra . Långaryd . . . Färgaryd . . . Femsjö . . . . Södra U n n a r y d Jälluntofta . . Kållerstad . . Ås Bolmsö . . . . Tannåker . . . Dannäs . . . . Torskinge . . . Forsheda . . . Bredaryd . . . Reftele . . . . Kulltorp . . . Gnosjö . . . .

I

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

a

SL B 00

mark

sär»övrig skilda mark» förmåner

9-2 3-7 36-0 33-8 74-1 42-5 30-0 35-7 79-1 62-4 61-4 166-6 130 13-5

4-77 1 676-5 4-97 2 216-8 4-88 1 395-4 5-39 1 894-1 5-46 1884-0 5-02 1 440-3 5-02 1 003-4 5-52 1 347-7 5-59 2 461-5 5-35 1 674-2 6-02 1 088-7 5-87 1516-8 5-77 1 384-7 5-91 1 616-2

118-3 131-8 178-8 198-6 203-1 129-3 109-4 76-6 158-5 163-2 156-4 128-8 66-8 81-4

3-03 2-90 2-97 2-65 2-90 2-77 305 3-02 3-06 311 2-95

5-10 5-18

1 328-2 746-6 600-3 537-2 506-3 726-1 422-3 436-7 204-0 831-2 452-4

309-7 207-8 151-5 133-3 145-9 159-0 163-7 103-7 62-5 210-4 145-5

7-4 39-0 31-5 1-1 l-o 5-3 0-6 2-0 0-4

0-7

43-9 3-05 36-0 2-96 37-6 3-36 28-5 3-43 37 8 3-34 29-0 3-45 28-1 3-50 48-4 3-50 42-2 3-44 38-7 3-26 37-2 3-39 32-5 3-10 35-5 3-50 37-0 3-51 33-3 3-50 46-9 3-32 16-6 3-02 12-3 3-00 12-4 3-50 54-5 2-87 44-5 3-02 36-4 2-90 46-0 3-06 40-9 3-38 31-2 3-46

5-19 5-16 4-96 4-87 5-16 5-34 5-46

883-0 757-1 377-6 273-4 2119-9 1101-6 162-5 376-2 1 331-3 2 646-1 1 013-9 559-3 1 551-2 315-6 406-8 1 585-8 833-3 335-9 542-2 712-8 853-9 1 417-5 1 906-0 1 059-1 498-8

138-6 148-3 83-8 63-9 311-5 206-9 60-1 58-0 171-6 441-6 1591 113-7 313 2 79-4 73-2 109-9 133-3 48-2 96-4 51-1 65-3 99-7 234-0 153-2 117-6

7-0

0-8 23-1

3-33 3-42

3-50 3-43 2-95 2-83 314 3-28 3-36

5-n 5-06 4-99 5-30 5-37 5-48 5-00 5-oo 5-46

4-70

5-53 5-35 5-40 4-70

4-59 4-62 5-07 4-82 4-53 5-03 5-03 4-59 5-45 5-03 5-46 4-64 5-02

2-0 4-2 0-7

1-1 2-7 27-2 6-2 6-4 12-8 4-5 4-8 4-6 9-8 3-9

11-7 2-0 4-1 16-3 5-7

0-5 0-7 45-5 3-5 1-5 15-1 28-9 61-9 13-9 9-2 55-5 16-0 5-8 24-5 5-1 0-8 0-1 18-5 30-9 8-9 33-5 16-1 7-6

12-2 8-5 0-3

2-0 5-0 1-6 21 6-9 0-5

l-o

15-5 1-7 3-6

TAB. 2 ( f o r t s . ) . 1

2 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 3

Taxeringsvärde per hektar, kr. L ä n , h ä r a d och kommun Åker

Skogsmark

4 p «

ti w a Bw ft" P 03

o B.

|

|

11 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

o

Därav värde &

dCD

<

P. CD

Jordbruksvärde

l-J

|

109 P ft" CD CD*\0

särskogs- »övrig skilda m a r k mark» förmåner

Skogsvärde

604-1 379-9 912-4 231-2 532-0 1 219-6 503-5 563-7 365-8 278-5 657-6 578-9 1 249-3

Östbo härad. 850 800 1030 920 930 950 730 850 850 840 870 900 860

36-3 42-8 39-9 38-3 40-5 41-3 33-3 30-4 30-5 33-0 30-7 33-9 31-8

29-8 14-4 28-2 13-4 14-5 20-7 26-8 330 38-9 57-2 32-2 22-1 24-2

3-41 3-48 3-29 3-50 3-50 349 3-41 2-92 2-82 3-03 2-94 2-93 2-59

5-09 5-25 5-24 4-82 5-04 5-07 4-16 4-50 4-7 8 4-83 4-63 5-14 5-34

1 049-1 732-7 3 554-6 610-8 1 474-6 3 757-8 895-5 1 262-1 719-9 787-8 1 481-9 1 524-3 2 480-7

219-3 136-6 385-1 69-9 217-8 455-8 193-2 201-3 99-4 99-2 266-6 216-2 424-1

35-0 7-5 4-4 4-6

700 860 780 930 Hylletofta 920 820 920 880 Hjälmseryd 900 Stockaryd 960 870 Skepperstad 850 Hjärtlanda 900 Norra Ljunga . . . . 980 950 Norra Sandsjö . . . . 880 Bodafors köp 1500 930 Bäckaby 900 830 Södra Solberga . . . 850

341 34-9 35-2 31-8 28-0 33-7 29-2 32-7 33-0 38-3 35-7 30-3 43-6 36-4 40-6 37-5 41-6 34-5 34-0 36-2 35-4

19-8 2-96 22-3 3-oo 22-6 3-03 17-5 3-00 23-0 3-01 24-8 3-01 25-0 3-04 25-0 3-45 28-3 3-06 29-3 3-00 15-7 3-50 17-8 3-02 18-2 3-00 12-3 3-oo 6-7 3-20 12-7 3-03 1 3 0 3-oo 14-3 3-50 12-9 3-43 16-7 3 3 9 20-8 3-34

4-94 4-96 4-96 4-53 399 4-86 411 4-04 4-64 5-43 4-36 4-31 5-37 5-20 5-40 5-29 5-98 4-21 4-23 4-68 4-57

980-9 2 304-5 733-7 1 766-0 769-0 1 763-1 1 314-5 1178-1 2 427-1 866-5 1 450-1 725-9 409-8 923-7 917-1 2 878-2 399-2 1 273-6 744-2 1140-8 596-3

198-1 348-9 118-7 214-2 102-9 370-1 197-9 211-9 276-9 77-8 210-5 86-8 58-3 102-1 109-1 330-3 23-4 167-8 137-1 222-0 99-8

8-5 31-9 5-6 7-4 3-6 3-7 2-2 2-1 11-8 16-0 9-1 4-9 2-8 4-0 1-9 13-0 0-9 5-4 3-2 11-6 6-9

703-8 27-7 884-1 5-8 283-4 14-5 528-4 285-1 1-1 22-8 1 0 1 4 - 8 534-1 4741 707-0 183-3 463-2 11-4 1-5 202-0 l-o 110-3 286-4 35-7 32-4 260-5 836-9 57-1 40-6 53-2 441-5 356-2 745-7 — 298-0

38-6 27-7 38-0 37-2 38-6 40-9 44-9 43-9 42-6 35-4 44-2 44-7 44-6 42-5 44-6

14-5 10-9 4-2 3-3 6-6 7-9 4-4 3-7 11-5 11-9 12-1 12-0 4-1 7-9 5-8

5-39 4-37 4-91 4-90 4-98 4-97 5-61 5-50 5-39 5-12 5-59 5-61 5-57 5-35 5-52

1 806-2 848-0 1273-9 853-2 1 031-3 1273-9 992-9 1 013-0 1 398-1 795-9 1 633-9 2 244-6 2 576-9 1430-8 2 909-7

290-5 152-3 193-1 123-8 129-3 118-6 124-5 130-4 169-8 109-1 158-5 226-0 316-5 199-1 401-8

0-2

15-1 810-9 1-8 357-8 534-8 6-5 342-2 6-5 7-4 373-2 1-5 327-3 437-4 14-0 436-5 171 423-7 3-5 250-6 12-0 12-2 475-6 86-0 690-6 69-2 1 015-9 567-8 58-7 1 2 7 9 - 8

Värnamo ländsk.

Hagshult

Tofteryd

Västra

östra

2-6 2-1 3-9 0-8 5-1 0-5

0-5

59-1 0-3

3-9

härad.

hårad.

Skirö Bäckseda

Lannaskede Nävelsjö Björkö Vetlanda ländsk. Skede

910 910 930 900 970 960 1000 960 870 870 890 850 . . 1000 920 930

3-08 2-73 3-31 3-21 3-32 3-50 3-50 3-50 3-48 3-04 3-51 3-50 3-48 3-47 3-46

0-4 0-4 2-0 2-3 2-3 1-4 5-4 8-3 3-9 2-5 5-0

110 TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

5 I 6 I

Taxeringsvärde p * per hektar, kr. <1 Cr.

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

a

a|

Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

| B g ft"

Därav värde å Jordbruksvärde

P»N

mark

860 820

42-3 34-7 35-0

9-2 3-47 5-17 9-7 3-01 5-01 8-2 3-00 4-98

1195-4 1 358-2 1 095-3

246-9 268-1 156-8

37-4

14-0 307 5-20

2 943-2

642-6

900 880 880 940 870 760 840 830 870 980 830

34-9 38-3 37-9 41-4 35-8 30-9 32-4 34-6 34-8 32-3 35-5

18-2 8-3 91 20-8 21-3 21-9 20-5 9-6 16-3 22-7 14-7

41-2 42-2 39-6 40-2 40-0 34-2 41-2 39-9 46-6 37-5 391 411 43-7 401

14-0 3-46 11-4 319 5-9 3-31 10-0 3-35 12-6 3-17 18-6 3-06 12-5 3-42 10-5 3-40 8-2 3-45 10-6 316 6-7 3-10 120 3-47 14-4 3-36 7-4 3-38

. .

700 860 740 680 870 900 1020 1090 1210 1040 980 750 1000 910 1750 880

Kinnevalds härad. Almundsryd . . . . Urshult Jät Kalvsvik Tävelsås Dänningelanda . . Vederslöv Öja Bergunda öjaby

790 880 950 920 930 720 730 860 870 1000

391 39-0 41-6 40-3 41-2 41-3 38-8 43-6 38-9 36-2

12-2 3-40 9-8 3-38 4-0 3-49 5-7 3-48 7-7 3-36 6-3 3-42 9-9 3-32 8-8 3-56 10-6 3-51 9-7 3-46

Norrvidinge Gårdsby Söraby Tjureda

780 1010 810

41-2 44-2 34-6

ökna Karlstorp Kråkshult

sär»övrig skilda mark» förmåner 2-4 2-9 1-7

18-3 9-5 16-4

K r o n o b e r g s län. Uppvidinge hårad. Åseda Nottebäck med Granhult Sjösås Hornaryd Drev Dädesjö Herråkra Lenhovda Älghult Hälleberga . . . . Ekeberga Algutsboda . . . . Konga härad. Långasjö . . . . Ljuder Älmeboda Linneryd Hovmantorp . . Furuby Hemmesjö . . . Tegnaby Växjö ländsk. . . ö s t r a Torsås . . Uråsa Nöbbele Väckelsång . . . Tingsås Tingsryds köp. . Södra Sandsjö . .

.

. . . . .

41-2

6-6

1 767-1 483-7 820-8 180-9 2731 58-6 384-1 78-9 1 598-9 387-2 460-3 151-7 1 584-8 632-6 3 167-4 1 009-8 1128-7 443-3 914-6 363-9 2 996-5 741-8

19-4 7-7 3-2 5-0 50-9 13-8 50-4 5-5 22-8 30-4 4l

27-4

1 413-5 1 448-0 2 452-1 2 437-7 1 279-8 1 052-5 878-1 715-7 2 055-8 18591 1 042-4 1 645-7 2 729-7 2 316-7 151-5 3-48 5-06 1 788-7

254-8 296-4 360-1 360-6 399-3 342-3 162-6 88-6 175-1 177-4 52-1 260-7 274-5 388-2

4-7 3-5 10-7 18-5 30-4 10-3 3-8 0-6 15-4 7-7 0-8 24-2 10-2 15-4

4-5 27-0

318-6

14-9

4-89 5-01 5-12 4-88 5-22 5-22 5-io 5-30 4-82 4-63

2 334-0 2 897-9 1 304-4 933-6 1 259-2 291-5 801-3 751-7 1 288-2 572-2

464-3 468-7 90-9 109-2 138-1 49-5 124-0 112-0 145-0 66-7

35-0 5-5 0-3 0-3 2-5 0-3 1-8 0-7 3-5 1-8

44-6 4-6 4-6 0-2

9-7 3-40 5-18 10-2 3-58 5-25 13-2 3-06 4-84

1 458-8 1170-2 647-7

246-1 139-2 70-6

15-0 8-8 31

1-7 7-5 4-3

2-92 3-20 3-25 3-46 3-10 2-72 2-63 2-89 2-94 2-75 303

5-20 5-10 4-97 5-12 4-89 4-94 5-26 512 5-08 5ii 5-oi

5ii 5-67 5-11 5l5 5-36 4-76 5-14 503 5-80 5-08 5-44 505 5-54 5-08

_

—

— — — —

2-6 10-3 10-0 12-1 15-8 13-4

l-o —

38-1 3-9 22-0 6-0 188-9 15-8 4-8 11-9 4-8 60-9 57-2 22-4

— — — —

29-0 29-5

hårad.

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

9 Taxeringsvärde per hektar, kr Län, härad och kommun

af SB s»r P

Åke

Skogsmark

03 U

a

Därav värde å Jordbruksvärde

>-!

g ft"

Ällbo härad. Or Härlöv . . . Moheda . . . Slätthög . . Mistelås. . . Kvenneberga Hjortsberga . Lekaryd . . Aringsås . . Blädinge . . Vislanda . . Skatelöv . . Västra Torsås Härlunda . . Virestad . . Stenbrohult . Älmhults köp. Sunnerbo hårad. Göteryd Pjätteryd Agunnaryd . . . . Södra Ljunga . . . Hamneda Kanna Ljungby Tutaryd Ryssby Berga Dörarp Vittaryd Angelstad Odensjö Lidhult Vrå Torpa Annerstad Nöttja Hinneryd Traryd Hallaryd Markaryd Markaryds köp. . .

840 820 890 890 910

34-2 39-1 31-9 29-6 27-9

960 960 910 730 740 740 720 1080 1100 820 740 880 750 660 770 1050 1040

41-2 42-8 40-2 37-6 38-9 34-7 34-9 38-7 41-0 40-1 36-5 39-9 31-2 28-9 33-9 40-8 48-4

820 750 850 830 710 990 230 990 040 970 940 900 970 930 030 670 870 000 820 760 080 920 020 550

35-5 33-2 41-6 36-3 30-9 31-5 33-4 36-5 35-5 32-5 41-6 37-6 35-4 39-0 37-6 28-2 33-9 36-8 34-9 30-5 36-4 37-7 36-4 43-7

37 27 35 23 22 33 26 27 38 48 48 54 43 44 52 39 37 32 11

870 750

32-5 33-1

10 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

0° Tolg . . . Asa . . . Aneboda . Berg . . . Ormesberga

Ill

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

4-84 5-21 4-62 4-28 4-10

1 095-4 1349-0 628-1 1159-6 394-4

149-5 318-2 76-8 98-3 20-2

40 15-2 1-6 0-5

4-3 20 4-3 6-4 0-7

5-2 3-40 5-22

727-3 235-4 1 482-8 15771 616-2 608-8 1 262-1 904-2 1 296-4 1 363-8 1 574-1 3 285-2 2 137-5 853-0 3 836-6 1 652-4 503-1

71-8 29-2 209-1 267-5 111-8 67-2 209-8 71-8 83-5 156-7 237-6 235-7 306-2 203-9 404-9 212-4 61-0

1-3 0-7 2-9 26-2 7-5 3-9 12-3 4-1 5-6 15-7 35-6 9-3 22-3 10-5 63-9 25-5 5-4

5-3

3-05 5-07 2-88 5-oi 3-46 5l8 2-98 5-19 2-63 5-09 2-61 5-16 2-76 514 2-99 5-16 2-94 5-15 2-66 5-22 3-40 5-24 3-16 5-10 2-89 5-21 3-22 5-22 3-ll 5-17 2-43 4-99 2-90 5-io 304 5-19 2-85 5-24 2-89 4-90 2-91 5-58 3-08 5-14 3-17 5-18 3-oo 6-50

1 753-2 1 249-7 1 633-4 1 948-5 1 925-1 910-9 1 288-1 517-1 2 750-3 3 634-3 655-3 715-3 1 424-0 775-3 1 020-4 946-3 938-7 1 264-4 650-5 1 9490 1 537-0 1 251-6 2 828-2 65-3

301-4 0-7 235-3 3-3 257-0 27-5 183-4 16-3 188-7 3-4 87-5 12-4 87-1 12-2 83-4 12-6 344-1 19-3 345-5 34-8 106-6 20-1 134-5 17-6 179-9 13-8 144-1 23-5 179-1 35-5 174-8 31-5 139-4 27-2 211-6 45-7 108-9 27-2 256-2 100-7 184-4 43-6 187-4 23-9 302-3 65-4 3-8 0-9

13-5 305 4-59 11-9 3-40 4-14

1 929-1 1 413-0

311-9 306-8

8-5 15-7 21-7 16-1 9-7

303 319 3-02 306 3-22

ll-o 3-46 5-25 4-7 3-27 25-9 309 17-1 3-21 16-5 2-95 15-3 2-97 10-4 3-25 16-9 3-15 19-3 312 23-1 306 16-0 335 29-6 2-99 23-5 3-oo 37-4 3-01 21-6 3-32 17-7 3-13

29 26 29 30

5-25 5l7 5-18 5-04 503 516 5-62 5-36 5-06 5-22 4-40 403 5-04 5-28 6-35

331 38-4 24-2 4-5 15-5 68-2 7-3 76-5 42-3 49-3 26-0 11-6 200 0-5 409-5 8-0 37-1 6-7 33-0 11-7 14-5 38-2 4-4 16-3 13-8

1-6 0-7 24-9

K a l m a r län. Norra Tjusts härad. Gärdserum . . . . Dalhem

16-0 12-5

10-7 8-5

TAB. 2 ( f o r t s . ) . 1

1 UPPGIFTER FOR VARJE LANDSKOMMUN. 3

Taxeringsvärde p e r h e k t a r , kr. L ä n , h ä r a d och kommun

Västra Ed Loftahammar

Södra

. . . .

Tjusts

. . . .

Gladhammar

. . . .

Hultsfreds köp.

. . .

. . .

11 T a x e r i n g s v ä r d e . 1 000 k r o n o r

SB

w a o p

Därav värde å

g ft" 3 * a &~*

et-

cCD

Jordbruksvärde

34-7 30-9 34-1 36-9 37-6 39-3 38-7 40-7

15-7 23-9 26-1 43-3 18-9 38-0 18-6 20-4

3-04 3-17 2-71 2-52 2-95 2-64 2-75 3-50

4-88 4-14 5-45 6-40 5-43 6-32 6-00 4-98

940 720 670 720 790 900 780 710 740

38-2 34-6 33-4 36-8 40-7 42-0 38-5 34-9 35-9

11-4 91 9-3 9-8 19-5 15-4 24-3 28-4 15-3

2-99 3-09 3-02 3-oo 3-19 3-06 2-80 2-43 2-84

740 710 760 690 730 730 750

36-4 32-8 36-0 36-0 40-5 40-6 36-4

6-9 6-3 6-2 5-7 3-6 6-3 10-o

—

—

750 740 890 720

03 H

Skogsvärde

skogsmark

sär»övrig skilda mark» förmåner

2 641-5 1510-1 3 181-9 1 575-5 3 501-7 1 851-9 3 578-4 970-0

323-3 208-6 317-0 175-0 371-7 216-7 220-4 187-1

161 21-2 33-0 36-2 22-9 34-8 12-9 11-8

966-4 20-7 745-0 20 938-3 105-3 168-3 4940 96-6 1145-1 727-9 211-7 217-4 672-9 779-8 6-0

5-79 4-59 4-81 5-27 5-52 5-95 5-95 6-44 5-35

2 827-3 2 271-3 1 926-3 1 297-9 2 594-4 1 925-1 1 864-0 1 659-4 3 379-9

259-6 324-9 388-1 198-3 412-5 237-1 304-3 255-0 717-0

9-3 21 2-0 0-6 9-7 10-5 19-2 86-8 360

88-6

3-05 303 3oi 3-01 3-24 3-08 2-90

5-10 4-67 5-10 5-13 5-31 5-64 5-47

2 074-6 983-7 3 198-6 1512-2 809-5 2 456-6 3 289-1

316-2 154-9 630-6. 470-3 163-7 427-7 623-4

10-3 13-6 5-4 0-7 3-9 0-6

—

14-9 15-0

1 878-5 449-6 1 274-9 1 763-1

—

—

—

—

—

—

—

—

35-5 39-0 39-5 33-7

11-3 19-9 21-1 17-7

2-92 2-85 3-oo 2-99

5-22 5-85 5-60 4-83

2 942-0 570-2 4 639-2 1 008-4 104-2 16-1 2 439-4 489-6

4-0 72-2 7-7 82-7

7-5 1 854-4 264-5 2 939-4 13-0 37-7 3-4 1 509-6

690 810 660 690 730 820 780

36-5 33-9 36-1 42-3 40-2 44-1 40-4

9-7 8-2 12-8 6-6 7-1 4-5 2-8

2-95 2-87 2-83 3-24 3-10 3-29 3-18

5-33 5-oo 5-48 5-63 5-64 5-76 5-40

3 638-8 1101-0 1 844-7 919-6 1 070-7 979-5 2 321-9

707-9 176-0 563-9 189-3 265-6 267-8 460-4

2-0 0-4 19-2 0-4 3-2

— 2 221-5 — 565-1 — 2 426-5

750 690 800 780 720 670

34-7 38-3 36-9 36-2 35-4 35-1

8-2 91 5-7 9-6 14-6 10-4

3-05 3-25 3-05 3-oo 3-04 3-oo

4-84 5-01 5-16 5-13 4-98 5-oo

2 151-0 1 090-6 4 438-1 1 629-0 1 879-5 3 185-6

473-5 264-6 872-1 516-9 329-4 648-3

6-8 15-3 161 10-2 28-7 28-9

15-1 3-3 192-6 23-9 5-0 53-5

740 760

37-9 35-4

18-0 2-92 4-9 3-02

5-47 5-04

3 464-8 3 898-8

666-4 378-3

7-5 6-5

345-1 2 227-9 212-4 880-6

Åker

Skogsmark

780 660 710 600 780 740 870 860

>-t

CD

756-4

— 1121-8 — 1194-0 — 692-3

13-5 1 659-3 103-9 1 042-0 126-4 1 069-5 327-5 594-0 151-8 2 362-7

—

— 849-4 — 414-1 — 1 976-7

0-5

— —

752-7 834-2 — 1361-9 — 1 586-5

1-6 12-3

härad.'

Högsby

Stranda

härad.

Tveta Målilla

Handbörds

härad.

Figeholms köp. Äspelands

härad.

Vimmerby ländsk. . .

Tunalåns

härad.

Hallingeberg

Sevede

4 p »

1104-3 1 014-5 2 761-8 1 357-9 1 237-6 1 823-6

härad.

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 9

Taxeringsvärde p « per hektar, kr. « O: Län, härad och kommun Åke

Mönsterås köp. Ålem

. .

a

Skogs- II mark

890 35-

hj

CD gs

M .

j

11 Därav värde å Jordbruksvärde

ft^ p 03

10 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

B.

et-

g ft* 100-0 5-2 3-02 5-02

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

82-9 4107-4

407-1

Skogsvärde

2-3

31 78-5 1 201-1

0-6 3-2

19-5 2-4

113-8 1109-8 9-5 1 623-5 685-2 35-1 750-3 6-5 309-4 181-9 52-0 118-4 2-0 35-0

Norra More härad Ryssby Bäckebo Kristvalla Åby Förlösa Kläckeberga . . . . Dörby

730 650 650 810 890 1120 1140

38-1 34-6 34-3 40-5 42-8 40-0 39-0

3-7 7-0 4-0 5-1 1-7 8-2 6-4

2-99 2-96 2-85 3-22 3-36 2-96 2-95

5-46 5-01 5-16 5-33 5-51 5-85 5-72

3 409-9 1 812-4 1 354-7 3 077-6 1 965-7 1 975-0 1 968-7

413-6 608-4 306-5 305-7 131-5 67-8 56-2

Södra More hårad. Hossmo Ljungby S:t Sigfrid . . . . Madesjö örsjö Vissefjärda . . . . Emmaboda köp. . . Oskar Mortorp Karlslunda . . . . Arby Hagby Våxtorp Halltorp Söderåkra Torsås Gullabo

1000 1010 710 820 780 660 990 600 800 630 930 1040 1000 860 910 870 780

52-4 40-7 35-1 36-3 36-8 34-3 62-9 29-6 37-8 33-9 36-2 36-0 52-2 45-3 42-6 36-2 33-2

11-1 3 2 4 2-6 3-07 4-4 2-80 7-4 3-02 7-5 2-92 8-5 303 23-9 4-00 6-4 2-65 5-1 2-96 7-8 2-94 6-3 303 2-9 2-54 1-1 3-38 3-5 311 2-7 303 7-9 314 8-2 2-94

7-00 5-70 5-46 513 5-39 4-78 6-71 4-90 5-61 5-04 5-26 6-48 6-48 6-28 6-08 5-09 4-96

1173-4 5 583-1 871-9 4 643-0 1 083-5 3 292-8 22-2 908-0 1 688-7 1 064-6 1 796-1 1 897-1 989-1 1 795-9 4888-5 4 361-5 1 563-2

13-0 252-3 111-8 755-0 187-9 623-8 2-2 169-4 276-3 318-8 111-5 17-8 18-8 119-9 179-5 522-6 317-4

5-5 231

0-5 0-1 3-9 2-1

29-1 504-2 210-9 1 697-1 355-9 1114-9 2-8 326-5 0-2 586-5 548-7 216-4 140-3 35-6 11-5 46-9 279-6 1100 366-1 264-3 1-7 1 267-8 668-7 0-8

630 620 680 620 710

40-5 33-1 30-0 44-8 35-7

271 921 991 98-7 98-7

3-47 5-00 2-84 5-oo

3-00 5-oo 3oo 5-oo 3-04 5-oo

1375-0 1 692-0 614-6 1 052-2 842-7

234-2 7-9 0-3 1-3

l-o

87-3 120-7 20-9 53-2 41-3

1 081-2 15-1 0-8 3-3 1-9 2-8

670 860 870 760

35-2 35-0 32-7

1000 75-8 313 5-oo 88-2 3-oo 5-03 22-5 2-63 5-38

788-1 1912-5 1 274-4 1 070-6

11-4 7-5 44-4

81-8 52-1 75-5 4-4

630 600 580 860 780 800

40-0 33-3 330 32-6 32-4

98-1 98-2 76-4 54-6 47-6

5-02 5-27 5-13

905-7 376-1 752-4 1 884-5 814-4 1 587-0

0-2 0-5 14-8 121 26-8

390 12-5 35-9 74-3 5-7 10-9

720 810

28-7 27-9

4-4 2-50 5-10 3-7 2-44 5-05

1175-7 1336-1

42-6 41-1

2-4 2-9

Åkerbo

1-8

1-4 18-5 0-3 01 0-1

härad.

Boda Högby Källa Persnäs Föra Slättbo Alböke Köping Räpplinge Högsrum

härad.

Runstens Löt Ekby Bredsätra Gärdslösa Långlöt Runsten

hårad.

Älgutsrums härad. Glömminge . . . . Algutsrum . . . .

3-00

3-oo 2-88 2-67 2-62

5-oo 5-oo

23-7

22-2 7-5 54-5

0-7 4-7

0-9 20-5 15-6 26-6

0-7

48-3 46-4

114 TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

4 P » Taxeringsvärde < O per hektar, kr. 2

5 |

gtJQ

Åker

Skogsmark

K P 03

l-j

g ft" cl *

go CD (Tt-

c*-

CD

Jordbruksvärde

skogsmark

2111-3

37-0

—

— — — —

— 11561 — 1061-8 — 1 442-0 — —

— — — —

710 700 720 790 810

— — — — —

100-0 100-0 100-0 100-0 100-0

— — — — —

— 1107-2 580-6 — 701-4 — 887-1 — — 1 229-6

1030 860 Södra Möckleby . . . 910 900 950 920 Ås . 990

— — — — — — 45-7

100-0 — — 100-0 — — 100-0 — — 100-0 — — 100-0 — — 100-0 — — 62-3 3-50 5-50

2 012-0 736-7 823-9 634-9 1 239-9 750-6 859-9

10-2

12-2 20-3 19-1 15-2 18-5 18-5 22-8 24-5 17-4 21-7 20-1 22-7 29-9 22-2 26-0 23-7 26-0 30-3 300 33-5 30-4 32-1 32-6 40-4 37-7 27-8 25-7 31-4 39-7 49-2

40-7 33-4 32-9 24-8 27-5 35-6 28-9 42-8 36-5 31-9 42-8 340 17-2 58-8 27-3 25-9 20-8 56-4 331 43-1 34-2 15-7 9-2 20-8 35-5 40-4 47-9 121 6-2 36-0

3-52 5-80 5-77 5-53 4-97 503 5-43 5-82 5-63 5-87 5-79 5-75 6-31 5-75 5-98 5-98 6-50 2-oo 6-50 2-01 6-50 2-21 6-49 2-16 6-oo 2-33 6-oo 2-33 6-14 2-67 6-50 2-42 6-47 1-88 6-50 1-63 7-40 1-78 7-50 2-48 7-oo 2-93 7-50

700-1 356-8 551-7 200-0 215-6 788-4 1 309-3 363-6 535-8 446-8 354-7 558-3 773-4 461-1 691-7 984-0 544-2 792-1 1108-6 514-6 951-2 735-9 564-7 846-2 722-4 454-7 306-8 1 068-5 367-1 1359-2

Mörbylånga köp.

. .

Möckleby härad. Norra Möckleby . . .

Gråsgårds

io 1

11 Därav värde å

o

<

— 100-0 — 100-0 — 100-0 — —

31-4

a

BO"-

900 1080 1140 1220

9 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

ft|

L ä n , härad och kommun

44-6 2-61 5 0 5

sär»övrig skilda mark» förmåner

Skogsvärde

17-6 321 160 27-0

23-6 3-6 11-0

31-9

—

—

— — — —

— — — — —

11-8 9-9 14-1 26-2 31-7

2-4 1-2 0-8 8-2 2-7

— — — — —

— — — — — —

67-0 53-7 55-3 21-6 42-1 26-5 7-5

—

— — — — — —

73-3 31-0 58-7 59-9 39l 78-0 119-1 35-2 44-3 35-9 20-0 24-4 20-1 27-2 49-6 63-2 29-3 14-6 38-1 28-1 29-8 431 25-0 16-6 31-5 24-4 7-3 59-7 21-7 20-9

71-8 58-1 9-9

härad. 3-0 7-2 3-5 6-5

—

26-2

Gotlands län. Gotlands Fårö

norra

härad.

Rute Hall Hangvar Lärbro Hellvi Othem Boge Bäl Vallstena Hejnum Tingstäde Stenkyrka Lummelunda Martebo Bro Fole Ekeby Endre Hejdeby Visby ländsk Follingbo

. . . .

470 450 510 350 360 460 490 520 550 500 550 560 790 540 550 520 580 520 560 550 500 600 630 720 710 720 550 820 750 870

1-54 1-55 1-47 1-17 1-61 1-57 1-79 1-84 1-32 1-63 1-52 1-68 2-07 1-68 1-85 1-73 1-73

ll-o 5-2 17-5 24-4 15-9 24-9 12-8 10-5 26-7 18-2 9-9 21-9 35-9 16-8 35-9 29-4 27-8 18-1 14-5 7-4 30 22-6 21-0 14-0 9-5 0-5 19-3

8-8 131 18-7 0-7 2-9 7-6 42-5 7-0 25-0 21-5

z 0-9

—

27-1 69-1

— — — — — —

39-7 25-3 21-5 25-3 13-4 9-5

—

8-3

234-5 97-4 176-0 176-2 130-7 227-5 373-2 144-4 155-7 136-0 64-1 72-1 62-2 103-8 158-7 214-7 106-3 54-3 123-4 88-5 109-0 140-0 78-1 57-6 109-0 61-2 28-0 181-8 83-3 72-9

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGD7TER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

115 1

Taxeringsvärde per hektar, kr,

< o

Skogsmark

ft* p

B<w

Län, härad och kommun Åke

Gotlands södra Västerhejde Träkumla Vall Atlingbo Hogrän Stenkumla Tofta Eskelhem Västergarn Sanda Mästerbv Väte . • i Hejde Klinte Fröjel Eksta Sproge Silte Hablingbo Levede Gerum Fardhem Linde Loj sta Etelhem Lye Garde Älskog Lau När Burs Stånga Hemse Alva Rone

ii

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

a

Därav värde å Jordbruksvärde

po-

Björke Viklau Guldrupe . . . . Buttle Vänge Sjonhem . . . . Hälla Ganthem . . . . Dalhem Hörsne m. Bara . Gothem Norrlanda . . . . Angå Kräklingbo . . . Ala Ardre Gammelgarn . . östergarn . . . .

io I

Skogsvärde

mark

sär»övrig skilda mark» förmåner

81-9 83-3 74-2 102-6 201-7 63-2 84-2 84-3 154-2 132-9 267-7 106-4 100-5 143-6 86-9 170-8 117-1 73-2

840 510 470 500 600 520 600 550 710 550 480 390 400 380 400 510 410 550

49-6 38-3 30-5 22-2 26-6 27-9 37-6 23-9 37-0 27-7 20-2 19-3 16-6 16-7 16-1 23-2 19-5 21-3

11-7 2-92 7-50 25-9 2-29 7-oo 17-5 2-19 6-oo 17-4 1-70 5-85 9-9 1-92 5-99 15-2 2-01 6-oo 13-6 2-34 6-91 27-4 1-69 6-oo 8-4 2-25 6-98 26-2 2-oo 5-75 14-7 1-70 5-oo 10-3 1-63 5-oo 25-5 1-50 5-29 26-5 1-43 5-59 321 1-37 5-52 30-7 1-80 5-56 43-7 1-62 5-50 45-4 1-77 5-50

600-9 385-0 276-5 327-8 690-5 379-1 423-2 417-8 1177-6 745-6 7161 353-3 216-0 368-6 3021 387-9 348-7 413-2

19-4 28-4 22-3 43-9 64-7 22-8 24-0 26-8 43-2 44-9 96-2 52-0 28-6 39-9 26-0 46-7 30-5 16-8

5-4 6-4 3-5 8-7 4-7 6-2 3i 7-6 8-3 36-7 24-6 3-6 0-8 5-3 1-5 24-2 26-1 27-8

670 610 670 700 650 600 460 600 590 630 630 570 470 690 540 510 440 510 530 540 590 560 640 600 580 650 580 510 500 550 520 680 620 590 500

30-5 29-6 32-7 33-8 27-4 26-0 17-6 24-2 19-3 26-3 29-9 27-7 22-0 24-3 21-3 29-6 25-3 23-5 27-0 32-8 31-9 36-4 35-9 27-3 29-8 33-0 30-0 24-9 23-8 23-1 25-6 27-4 26-5 29-9 24-5

15-0 1-86 7-oo 541-1 45-0 204 6-50 317-7 686-8 8-1 2-30 6-29 571-5 33-3 2-53 6-41 714-1 5-3 2-09 5-94 705-3 14-4 1-79 6-50 492-0 18-7 1-38 6-oo 933-0 19-4 1-90 6-oo 298-6 15-9 1-59 6-oo 12-7 2-10 6-oo 1 037-8 709-0 10-2 2-31 6-oo 843-1 15-3 203 5-82 746-6 30-2 1-64 5-65 673-7 16-5 1-74 606 657-3 14-6 1-60 6-04 720-5 27-3 2-19 5-75 394-4 29-8 1-86 5-76 467-3 36-0 1-66 6-oo 14-3 1-83 6-50 1101-4 856-1 16-3 212 6-50 269-8 5-8 2-12 6-50 672-5 100 2-32 6-50 674-8 7-9 2-24 6-51 389-0 6-9 1-87 5-98 864-9 24-8 2-00 6-50 2-15 682-3 10-7 2-01 6-58 624-4 20-5 1-81 6-50 557-9 35-4 1-61 5-99 659-1 34-8 1-55 7-oo 45-7 1-64 7-oo 1 087-4 24-0 1-75 7-oo 1114-7 983-1 22-5 1-84 7-oo 789-4 21-0 2-07 6-53 877-9 30-7 1-75 6-50 30-0 6-33 1 071-4

43-9 16-5 30-5 13-0 29-6 42-7 30-1 37-3 5-6 32-4 22-9 42-1 68-9 35l 54-8 59-4 25-3 26-3 65-4 42-8 27-3 26-1 39-6 39-3 72-5 221 44-0 42-7 19-3 12-2 35-6 46-9 22-7 17-9 38-0

4-4 12-6 4-9 27-3 3-3 5-4 0-8 2-8

1-7

—

0-9 2-9 9-0

_ _ — _

0-6 5-0

l-o — — —

20-6

_

1-6

härad

. . . .

12-7 1-7 36-6 18-8 29-2 2-7 4-8 4-1 1-5

2-7 16-4 31-9 12-6 19-1 29-6 17-3 9-5 7-8 10-1 4-4 4-5 8-4 5-3 54-1 8-9 33-1 48-8 8-2 9-5 131 8-2 9-0 16-3 22-3

— — — — —

27-3 0-7 1-8 20-4 17-3 3-8 1-1-1 10-2 8-5

—

1-6 0-1 0-5

l-o

6-5 5-2 41 1-6 9-3 2-8

1641 411 122-7 56-7 102-4 123-0 93-9 129-8 18-1 108-8 82-5 134-3 191-1 104-6 178-7 141-7 53-2 56-9 151-7 106-3 84-8 86-0 124-9 134-8 204-9 85-7 108-8 126-6 38-0 29-2 122-3 118-9 711 53-9 91-0

116 TAB. 2 ( f o r t s . ) . 1

2 UPPGD7TER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 3

a

a

ii

P 9

Taxeringsvärde < o per h e k t a r , k r . c a c»- B. 000.

L ä n , h ä r a d och kommun

Skogsmark

5ft-pB CO

t-j

8CD *"

T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r o B

o

CD

1-)

< CD

ctT^p

Därav värde å Jordvärde

skogsmark

(3 O^

sär»övrig skilda mark» förmaner

Skogsvärde

530 600 410 550 530 570 420 440 400

24-0 33-6 28-2 30-4 25-6 27-3 30-6 27-0 242

42-2 13-2 21-3 11-3 7-8 85-9 76-7 65-9 93-2

1-66 2-25 1-95 2-11 1-91 1-85 1-90 1-78 1-63

6-22 7-oo 7-oo 7-oo 7-oo 6-97 6-50 6-50 6-50

341-8 1 254-2 544-1 798-9 272-1 806-6 331-9 721-1 166-4

18-8 35-6 14-4 26-5 7-9 3-5 5-3 20-3 2-2

6-5 8-9 4-7 3-7 0-7 18-1 13-8 32-6 13-9

3-7 0-8 19-7

750 1020 960 1100 1400 1430 1540 940 870

47-3 38-9 27-2 40-0

4-24 4-88 3-74 4-62 3-01 3-98 3-oo 6-00

—

4-03 3-91 3-70 3-55

4-44 4-98 4-13 4-61

2 599-6 2 555-9 1 889-5 707-7 196-0 4 058-2 2 031-2 2 164-7 2 544-3

236-9 200-2 68-0 0-8

41-0 44-1 35-7 38-5

6-7 12-7 391 97-7 100-0 145 11-7 10-9 12-0

0-5 2-3 42-9 46-9 12-4 15-8 5-8 1-5 2-3

37-8 56-9 61-7 11-9 7-9 43-5 101-9 28-4 69-8

600 600 770 940 1580 1250 1160 1270 1310 1090 1290 . . 1220 780

44-8 36-9 37-6 41-4 56-2 36-9

7-2 8-4 6-9 9-2 7-5 20-6

3-55 3-28 3-31 345 4-05 2-58

5-40 4-79 487 5-16 5-96 6-oo

279-9 336-8 382-7 275-4 138-6 11-1

2-3 4-0

117-9 940 244-0 97-4 511-7 317-6

10-6 5-5 1-5 2-7 5-1 7-2 21 60 2-4

541-3 29-9 522-2 38-9 669-0 231 13-8 557-9 400-2 31-8 50-5 16-9 94-6 — 38-9 238-3 185-9 167-4 826-4 11-7 196-3 13-2 64-2 1 015-5 8-5 530-0 361-2 1-3 11-7 911-9 316-6 17-3 563-6 192-1 3-5 1140-0 989-5 284-4

Eke

öja

8-0

— — — — —

45-4 127-4 48-1 85-1 26-2 13-4 16-5 68-8 7-5

Blekinge län. Östra

härad.

Tjurkö

Medelstads Sillhövda

—

—

133-0 73-0 254-9 277-9

—

3045 181-0 626-2 678-9

hårad.

Tving

Ronneby ländsk.

Bräkne hårad. 770 öljehult Bräkne-Hoby . . . . 1210 1300 1290 740 1460 Listers Kvrkhult

—

581-2 451-8 128-1 1-2

60-9 47-4 52-0 51-9 45-8 43-1

5-2 14-5 5-5 9-0 161 ll-o

4-83 3-41 4-16 3-85 3-58 3-46

5-95 5-94 5-36 5-90 5-46 5-26

—

14361 1 529-7 2 370-7 2 650-6 2 505-2 268-4 325-9 13861 2 253-7 1 552-9 1 440-4 5 449-8 1778-6

40-7 43-1 35-6 43-0 42-4 46-7

12-2 17-8 26-0 90 11-6 7-8

344 498 3-59 5-07 3 2 9 4-57 3 4 2 5-35 3-56 5-09 3-48 5-72

958-5 5 249-0 2 037-3 2 398-8 1 341-6 5 897-6

209-4 463-7 187-8 225-8 387-9 346-7

1-3 7-0 2-7 10-7 101 58-2

41-4 42-2 47-0 391 52-1 47-3 42-6 71-0

9-3 7-7 6-3 6-6 8-3 12-3 2-6 7-4

3-27 3-41 3-44 3-00 3-66 3-01 3-oo 3-67

3 078-0 3 871-2 3 733-8 459-7 2 872-7 2 025-8 5 279-5 1 054-9

632-4 575-3 173-9 11-0 146-6 22-3 135-7 45-0

15-0 2-8 2-4

—

—

—

—

— —

.

härad.

800 1000 1390 1200 Gammalstorp . . . . 1220 1190 1210 Sölvesborgs ländsk. . 1230

5-37 5-30 5-49 5-60 6-oo 6-51 6-oo 7-94

—

0-5 48 0'7 5-0

l l l - o 1 577-0 25-9 1 514-1 418-8 56-5 19-4 10-7 67-4 380-1 41-9 4-7 47-0 216-7 325-9 13-0

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 9

Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

(fl

117 |

|

11 Taxeringsvärde, 1 000 kronor bd

a

Därav värde å

g ft"

Jordbruksvärde

100-0 100-0 100-0 100-0 54-3 3-08 25-1 3-90 100-0 70-7 100-0

1499-2 1 674-4 1150-9 3 705-2 2 227-2 2 286-6 1 999-5 3 006-5 1 061-9

32-2 2-50 5-50 52-3 2-28 5-oo 4-50 7-oo 72-5 1-75 4-oo 100-0 100-0 100-0 1 1 6-26 10-oo 3 0 0 10-oo

2 616-8 5 807-0 2 337-1 4 541-0 3 080-1 2 167-0 3 297-3 1 774-4 1 776-8 1 303-6 2 076-3 2 149-3 1825-8 3 697-7 2 328-7 1 200-5 1 636-4 1 667-1 4 045-4 320-4 1 818-0 2 020-8 1 998-1

särskogs- »övrig skilda mark mark» för-

Skogsvärde

Kristianstads län. Järrestads härad. östra Nöbbelöv . . Simris Järrestad östra Tommarp . . Gladsax ö s t r a Vemmerlöv . Stiby Vallby Bolshög

1370 1720 1770 1730 1290 1160 1690 1620 1440

Ingelstads härad. östra Hoby . . . . Borrby Hörup Löderup Valleberga . . . . Ingelstorp Glemminge . . . . Tosterup Bollerup Hannas Hammenhög . . . Östra Herrestad . . Östra Ingelstad . . Smedstorp . . . . Kverrestad . . . . Ullstorp övraby Benestad Tryde Tomelilla köp. . . . Spjutstorp . . . . Onslunda Tranås

1850 1860 1870 1640 1570 1600 1720 1450 1380 1840 1870 1660 1410 1230 1220 1210 1470 1230 1380 1720 1240 1280 1120

Albo hårad. Fågeltofta S:t Olof Rörum Södra Mellby . . . Vitaby Eljaröd Andrarum Brösarp Ravlunda Gärds hårad. Magiehem Hörröd Huaröd Degeberga . . . . Vittskövle

59-9 73-7

30-0 33-0 74-0 16-2

152-3 70-0 117-0 73-0 89-7 71-0 95-0 103-6

111 100-0 38-6 40-9 5-1 41-2 13-6 100-0

5-oo 10-oo 4-08 7-78 3-92 10-oo 3-oo 9-71 4-00 10-oo 4-86

16-7 43-9

1-2 3l 0-2 3-8

13-1 11

2-4 2-4 1-9 30 40-7 32-9 0-2 5-4 3-9

51-6 5-6 4-2 0-7 0-1

43142-

0-9 4-3 0-9 16-4 1-5 44-7 2-7 3-6

0-9 45-6 3-5 6-6 1-9 14-5

0-4 21 49-2 3-6 0-3 1-3 1-5

10-5

4-1

4-9

131-2 14-7 14-3 4-5 41-4

1-4 5-3 2-9

33-1 4-0

19-3 11-7

34-2 4-3

117-3 294-9 103-2 67-8 127-6 106-8 280-8 170-2 298-1

2-2

87-6 90-7

1050 1170 1060 1290 1140 1010 890 800 810

66-3 72-2 67-5 66-3 64-2 50-9 55-6 56-3 62-0

15-7 7-9 0-7 0-7 1-6 48 5-6 4-0 5-5

4-50 4-50 4-34 4-16 4-24 3-87 4-46 4-19 4-09

6-41 6-94 6-96 6-94 6-59 5-55 5-32 5-83 6-48

2 256-2 2 003-2 1115-2 2 222-1 2 004-9 986-9 1 730-9 1 622-1 1 066-7

43-6 117-2 542 59-5 55-7 59-1 127-6 105-4 105-6

7-9 71 0-2

900 790 800 860 770

46-5 56-4 55-3 74-2 58-0

18-8 13l 12-5 6-4 18-0

3-32

6-37 5-45 5-36 6-79 6-98

1 675-4 757-7 1 206-7 1762-2 2112-8

25-3 71-5 102-9 101-7 82-9

10-0 3-9 7-7 7-7 21-9

3-60

1-8 55-3 45-4

5-8 12-5

100-0 32-8 4-86 23-5 5-08

4-50 4-49 4-77

l-o

10-6 6-8

0-6 6-5 3-6 6-9 2-7

42-6 14-5 2-0 20-0

31 52-0

54-1 156-3 157-3 410-9 445-4

118 TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 8

Taxeringsvärde p » Län, härad och kommun Åke

ö s t r a Sönnarslöv . Everöd Lyngsjö ö s t r a Vram . . . Västra Vram . . . Linderöd Äsphult Djurröd Träne Skepparslöv . . . . Vä Norra Åsum . . . Köpinge Villands härad. Åhus Åhus köping . . . Rinkaby Gustav Adolf . . . Nosaby Fjälkinge Nymö Trolle-Ljungby . . Gualöv Kiaby Ivö Ivetofta Näsum Vånga Oppmanna . . . . Österslöv Fjälkestad . . . .

|

11 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

per hektar, kr, ger?

|

a

a

Därav värde å Jordbruksvärde

Skogsmark

870 1100 700 1030 920 890 960 790 780 1420 930 1380 1040

89-5 58-4 57-1 70-4 61-5 47-9 52-5 67-7 70-4 76-6 57-7 58-5 53-8

8-0 5-19 3-54 0-5 3-58 4-61 8-5 4-30 5-00 4-31 3-8 4-50 8-2 488 7-0 4-89 6-9 4-88 8-0 4-27 27-4 3-58 3-2 353

28-6

17-0 2-02 5-55

770 1560 1360 1050 710 810 990 1100 890 820 1060 810 780 1230 1060

41-1

mark

sär»övrig skilda mark» förmåner

2 00121186576582 9731156* 113298219922 2432 604 3 7623 005-

226-3 26-8 12-5 3-8 68-4 110-7 120-9 61-7 63-6 67-9 19-9 11-0 12-9

3 176-5 11-5 10-0 3-oo 6-oo 1 099-1 100-0 991-1 100-0 2 966-4 2-95 7-38 2 032-2 3-oo 7-57 631-5 8-1 2-68 7-18 2 6291 3-5 3-40 6-41 651-7 15-2 3-80 5-69 1 5848 14-5 3-62 4-81 526-6 5-3 3-63 5-95 2 466-4 4-9 3-95 4-96 2 564-8 5-9 3-94 4-50 1 572-4 1 3 l 4-80 5-28 1 727-7 6-8 3-92 5-97 2 827-4 5-9 3-41 5-93 2 645-9

8-2 3-2 38-8 28-5 31-8 15-8 90-9 248-4 287-1 121-9 69-5 76-8

1-3 1-5 0-5 5-5 1-1 13-6 2-5 4-3 3-4 2-4 2-7

50-0

•94 •00 •00 •81 12 •03 •15 •08 •28 •60 •92 •00 •97

7-0

50-0

—

— — —

16-4 12-8 2-9 0-8 2-3 12-4 5-8 11-1

3-3 52-2 3-2 15-0 81-1

l-o

—

875-1 66-3 20-4 12-5 160-6 37-9 77-3 1102 188-7 222-0 30-4 25-3 22-4

52-5

42-0

3-6

158-2

3-7

2-1 6-2 2-6

—

— —

0-1

—

—

1-2

— —

8-9 89-9 12-0

—

52-8

— — — —

28-6

—

53l 31-5

— —

21-7 6-7 130-0 123-7 96-6 45-8 292-9 754-5 651-3 209-0 218-0 176-1

östra Göinge hårad. Färlöv 1410 Norra Strö . . . . 1250 Kviinge 1000 Gryt 770 860 Knisslinge 740 Hjärsås 800 Emislöv , 740 Östra Broby . . . 680 Glimåkra , 690 Örkened 790 Loshult , 730 Osby , 810 Hästveda ,

74-2 66-7 58-9 60-4 58-8 51-0 51-9 51-6 51-5 40-7 45-0 48-5 42-8

14-6 4-40 13-6 4-12 7-4 3-72 12-3 3-97 7-6 395 7-0 3-74 3-2 3-68 5-6 3-51 12-0 3-52 20-9 3-39 34-2 3-36 l l - l 3-41 6-7 3-41

7-53 7-03 6-86 6-52 6-56 5-83 6-01 6-16 6-13 5-09 5-77 6-26 5-34

3 990-5 1844-1 1 621-5 878-3 2 078-3 1 368-5 1 047-8 1 745-8 2 139-3 2 481-9 1 356-4 2 432-0 1 484-4

44-4 631 73-6 104-3 70-1 280-5 68-1 208-0 559-9 586-8 209-9 551-6 155-5

47-8 33-9 9-9 18-3 11-4 10-4 3-9 28-0 17-7 65-2 8-9 30-7 5-4

94-5 33-0 16-0 181-7 52-5 261-0 51-0 388-8 4-7 2641 21-5 700-4 9-0 188-6 10-0 437-3 57-3 1 223-7 121 1 541-2 13-7 3311 13-0 975-6 4-7 2246

Västra Göinge härad Farstorp , Verum , Visseltofta . . . . , Vittsjö Norra Åkarp . . . , Röke Hörja

40-0 46-1 43-2 52-6 50-1 445 44-4

12-0 29-5 32-7 37-0 17-4 37-0 21-3

5l3 5-54 5-45 6-22 5-99 5-50 5-47

1595-1 1 216-5 883-8 2177-0 1 393-8 1 960-9 11343

183-7 165-2 175-4 356-2 150-7 236-7 157-3

7-2 15-6 19-3 79-8 10-2 57-3 10-9

207-4 372-9 429-7 41-2 1049-2 75-1 377-3 2-0 478-5 — 178-9

730 770 740 860 920 870 840

3-33 3-55 3-40 363 3-58 3-50 3-52

1-4

— .—

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. I

Taxeringsvärde per hektar, kr

Åke

Finja Vankiva Stoby Norra Sandby . Gumlösa Sörby Ignaberga Vinslöv önnestad Nävlinge Häglinge Tjörnarp Norra Mellby . Brönnestad . . Matter öd Västra Torup .

Skogsmark

5ft*pB P

ft"

|

mark

sär»övrig skilda mark» för-

7-6 3-20 16-6 305 8-2 325 120 3'50 6-5 3-46 2-2 3-50 10-9 3-51 12-2 3-57 5-7 3-50 18-8 3-50 16-8 3-69 8-7 3-73 15-2 3-54 12o 4-03 28-9 3-58 22-3 356

6-14 1 931-8 6-71 2 219-8 5-23 3 612-5 5-92 1 091-8 600 1 077-6 605 7590 6-12 1 246-9 6-02 3 210-3 6-27 3 320-9 825-8 5-98 5-86 1 498-1 6-61 1174-2 6-10 2 246-0 6-20 1164-1 958-0 5-61 5-37 1 218-9

105-5 145-2 160-0 64-3 56-9 43-7 57-9 146-3 45-5 102-4 88-2 135-7 178-0 164-5 130-0 176-5

8-7 58-8 591 8-6 1-3

47-0 49-2 212-8 7-0 8-0

10-0 7-7 8-6 6-6 16-8 ll-o 47-1 4-7 12-1 370

13-0 60-7 61

3-53 3-88 3-58 3-52 3-49 3-68 3-21 3-68 3-48 3-55 3-98 395 3-83 3-98 3-41 3-oo

6-00 1 738-0 5-91 4 951-2 6-04 1217-6 4-99 2 534-9 5-98 1 582-5 6-32 3 698-4 5-99 1228-2 5-41 1 885-0 6-07 2 035-4 6-52 4119-2 6-10 2 246-3 6-35 1 431-2 6-50 2 203-4 6-51 3 148-1 5-89 2 321-8 144-2 5-97

191-2 347-6 143-6 203-8 134-1 466-0 124-8 213-6 27-7 61-3 98-3 2-1 65-3 60-9 138-5 11-6

50-1 65-4 41-4 74-5 42-4 56-5 38-5 49-6 3-7 12-7 3-4

91l 32-7 56-0

8-2 2-6 10-0

30-5 5-2 0-1

0-8 1-2 8-3 2-6 3-0

0l 5l 118-5 22-7 46-3 2-5 15-0 28-4 7-5

2-3 42-5 15-4 2-7 12-2 0-2 4-6 5-9 2-8

. .

Norra Åsbo hårad Färingtofta . . . . Riseberga Perstorp Oderljunga . . . . Rya örkelljunga . . . . Fagerhult Tosjö Tostarp Munka-Ljungby . . össjö Kallna ö s t r a Ljungby . . Gråmanstorp. . . . Vedby Hishult (del av) . .

950 1030 870 950 930 900 730 950 1440 1420 1210 1420 1310 1200 950 810

49-2 52-6 50-2 40-1 46-0 54-1 39-8 45-6 43-3 50-3 56-8 52-5 57-3 60-6 45-6 391

20-5 14-3 23-5 36-9 27-8 21-6 34-8 22-4 22l 22-6 12-2 111 4-3 27-2 28-4 45-2

Södra Åsbo härad, Stenestad Västra Sönnarslöv . Kvidinge Starby Björnekulla . . . . Västra Broby . . . Strövelstorp . . . . Ausås Höja

800 1110 1370 1680 1840 1880 1640 1540 1650

54-5 61-8 52-3

10-4 4-12 5-68 7-7 4-43 5-97 9-7 3-68 6-07

65-8

Bjåre hårad. Rebbelberga. . . . Barkåkra Hjärnarp Förslöv Grevie Båstad Hov Västra Karup . . . Torekov

1850 1640 1310 1430 1200 1560 1010 1100 1180

. . . .

10 Därav värde å Jordbruksvärde

03 1 -

830 960 940 730 870 890 830 860 1330 700 710 840 810 810 740 700

. .

|

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

a Län, härad och kommun

48-0 67-5 84-0

10-4 100-0 16-3 22-2 93-3

2-77 7-50 4-oo 7-50 4-50 8-00

821-2 1 974-9 5 335-4 1 730-0 2 653-4 2 656-3 5 776-9 4 771-8 3 844-4

44-0 48-6 49-8 47-4 52-0 48-1 46-0 49-8 47-2

62-5 50-0 24-2 20-0 25-6 7-1 29-3 24-7 31-2

2-50 2-76 3-62 3-50 3-20 3-29 3-18 3-34 2-91

2 033-2 4 353-9 3 861-2 3 458-0 3 623-9 565-4 1 780-7 5 062-5 1340

4-oo 7-02

—

7-50 7-50 6-03 6-50 7-01 7-29 6-99 7-07

7-oo

—

7-9

—

0-5 120 24-9 3-8

30-5 38-0 120-5 47-6 134-6 115-5 10-8 53-7 169-7 11-4 26l 47-7 41-9 3-7 41-6 127-6 29-1

52-4 6-5 26-6 3-5

20-8 127-0 7-2 1-5 1-0 49-1 1-7

120 TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

I 4 | Taxeringsvärde p « per hektar, kr.

|1

Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

5 [ 6 |

'

|

1 9

10 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

a Därav värde å

g ft"

Jordbruksvärde

47-4 3-69 7-69 100-0 38-1 4-00 6-00 90-0 5-oo 7-oo 40-7 6-97 7-oo 66-7 7-00 7-00 53-7 5-33 6-40 25-5 5-26 6-96 47-4 5-oo 5-oo 11-5 4-53 6-98 16-2 410 6-oo 7-1 519 6-00 100-0 4-1 3-62 5-24 67-0 4-50 9-50 4-1 4-41 5-91 — 4-oo 5-50 29-2 4-65 8-53 68-3 6-26 8-74 100-0 0-5 3-56 5-84 15-0 3-76 616 34-5 5-oi 7-50 25-7 6-49 9-oo 58-8 6-oo 6-50 68-3 6-oo 6-50

3 441-1 5848 6 596-7 1 280-6 3 862-9 3 075-2 4 823-5 3 930-7 3 771-0 6 705-1 3 967-9 2 302-3 2 565-8 2 262-5 1 486-2 1 252-8 2 081-8 1 869-8 2 019-7 2 346-3 3 485-1 3 747-0 2 608-3 4 603-9 2 319-3 3 817-1

00 H

sär»övrig skilda mark mark» förmåner

Malmöhus län. Luggude hårad. Brunnby . . . . Höganäs . . . . Väsby Viken Jonstorp . . . . Farhult Välinge Kattarp . . . . Fleninge . . . . Allerum Kropp Mörarp Bjuv Norra V r a m . . . Södra V r a m . . . Risekatslösa . . . Hässlunda . . . Frillestad . . . . Välluv Bårslöv Ekeby Kågeröd . . . . Halmstad . . . . Ottarp Fjärestad . . . . Kvistofta . . . .

1430 2 030 1680 1550 1560 1630 1690 1840 1790 1450 1350 1450 1660 1210 1320 1260 1460 1850 1810 1840 1250 1070 1210 1610 1680 1940

Rönnebergs härad. Glumslöv S:t Ibb Härslöv Säby Vadensjö örja Tofta Asmundtorp . . . . Sireköpinge . . . . Billeberga Tirup Svalöv Felestad

2130 2130 1940 2 040 2 220 2160 1850 2 050 1770 2 080 1740 1470 2110

Onsjö härad. Källs-Nöbbelöv . . Annelöv Norrvidinge . . . . N:a Skrävlinge . . Torrlösa Reslöv ö s t r a Karaby . . . Trollenäs Västra Strö . . . .

2120 2 000 1880 2 310 1250 2130 1900 1790 1690

66-1 25-0 82-0 109-6 107-7 77-4 84-2 55-0 73-7 57-5 73-1 44-1 72-7 60-6 50-0 94-1 136-8

_

48-7 54-0 87-4 132-7 78-6 76-9

— 1000 84-2

— 47-6

—

130-8

_ _

103-7

38-5

— 94-4

_ _

96-2 96-3

40-6 100-0 32-3 100-0 38-1 1000 100-0 42-2

|

2 305-3 1 402-2 6-oo 6-50 4 630-0 1196-6 1 452-9 2 013-0 3-50 6-50 1 575-9 4 344-2 7-oo 8-oo 3 891-8 3 917-2 1 941-7 6-97 6-55 3 100-1 1 021-4

100-0 40-9 3-08 6-oo 100-0 16-7 5-86 6-93 100-0 100-0 32-5 6-oo 7-oo 4-8 6-oo 7-00

1 597-0 2 910-6 3 636-4 1 404-1 5 504-3 4 897-6 1 298-3 4 209-9 1 714-5

34-0 3-8

la 0-2 8-0

1-4 9-6 9-6 1-1 42-7 19-1 3-8 70-0 2-4 28-5 0-3 1-6 2-6 18-1 127-6 31-8 7-3 1-1 lo

9-1 17-7 5i 41-5 29-8 5-4 19-5 48-2 0-3

10-0 9-8 16-6 1-1 0-6

163-8 19-5 25-0

6-7 22-1 9-3 1-6 78-6 46-2 6-0 14-5 26-8

1311 148-6 9-0 174-3 58-8 103-9

4-2 10-0

l-o 5-1 11-1

0-5

1-6 2-8 6-7 8-5 4-2 3-3 11-5

7-4 l-o

165-9 50-5 87-6 8-9 4-7 51-4 0-9 54-9 80-9 65-9 22-3

89-5 600 78-3

57-8 5-0 7-7

3-5 147-8 59-2 57-2 10 43-4 121-2 620 192-9 105-1 119-8

10-6

67-1 100

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

| 4 | 5 |

I

Taxeringsvärde p » per hektar, kr, <* o

så.

Län, härad och kommun

Bosarp . Ask . . Konga . Röstånga Billinge . Hallaröd Stehag .

U

a

£ B Åke

Skogsmark

1170 1080 890 1160 1050 980 1200

104-9 70-7 52-6 61-6 70-3 47-9 106-2 85-9

21-2 3-8 7-4 2-0 2-4 90 19-3

6-92 5-12 415 4-37 4-77 4-24 6-73

2-5 5-39 7-00 100-0 147-6 44-7 7-00 9-00 100-0 100-0 100-0 42-9 3-57 6-oo 75-0 66-7 4-oo 7-oo 100-0 100-0 38-1 39-1 3-08 6-00 40-1 7-3 3-01 6-00 48-0 26-1 2-51 6-oo 100-0 36-2 42-6 2-72 6-oo

4 905-5 1 274-4 2 487-5 1 773-8 1 417-1 2 671-5 1 549-8 1 640-6 1 726-1 1 428-7 3 653-0 3116-8 1128-5 2 168-7 2 554-6

23-2

Lilla Harrie . . . . Virke Stora Harrie . . . Dagstorp Södervidinge . . . Kävlinge Hög Västra Karaby . . Saxtorp Hofterup Barsebäck Löddeköpinge . . .

1800 2 050 2 050 2110 2 040 1990 2 040 1830 2 230 2130 1520 1790 1320 1580 1620

Torna hårad. Borgeby Flädie Fj älie Stävie Lackalänga . . . . Västra Hobv . . . Hastad . . . . . . Igelösa o. Odarslöv Stångby . . . . . Vallkärra Norra Nöbbelöv . . Lunds ländsk. . . . Stora R å b y . . . . Bjällerup Hardeberga . . . . Södra Sandby . . . Revinge Silvåkra Hällestad Dalby Bonderup Gödelöv Veberöd Everlöv Blentarp

1620 2 280 2 340 2 240 2 250 1860 2 090 1800 2 200 2 250 2 300 2 050 2 230 2110 1440 1320 910 740 1010 1810 1550 1500 980 640 820

57-1

50-0 3-50 7-oo 100-0 75-0 48-9 3-50 7-oo 100-0 100-0

70-8 73-1 35-8 97-0 80-5 75-6 69-1 89-9 65-8 45-3 61-2

15-5 4-74 26-5 5-oo 54-0 2-86 34-6 5-93 5-1 4-47 4-5 4-59 12-9 4-50 3-6 5-50 22-5 4-39 21-4 3-58 18-9 4-29

7-00 6-50 7-oo 5-94 5-39 602

1 674-5 1 212-1 4 581-3 2 240-5 2 097-5 1 417-0 1 294-0 3 822-8 2 165-3 2 3410 1 352-8 2 498-0 1 551-8 2 068-0 2 081-5 4 130-2 945-4 1115-8 2 105-6 3 393-2 2 288-8 1 699-6 2 481-3 1141-5 2 966-1

8-5 13-6 2-9 22-5 21-0 35-0 5-6 50-5 71-9 30-5 53-7

Bara hårad. Genarp Lyngby

1100 1330

63-6 35-3

11-1 4-68 5-74 3-oo 6-oo

4 292-3 2 256-3

141-2 0-6

91-3

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner 27-7 41-7 116-4 77-7 134-0 81-2 39-6

54-2

I

Därav värde å Jordbruksvärde

2 645-9 1 884-2 1 559-8 1 561-9 2 209-0 1134-1 3 242-1

örtofta

|

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

6-59 606 5-43 614 6-35 5-oo 7-03

Harjagers hårad. Västra Sallerup . . Remmarlöv . . . .

121 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

37-8 5-oo 7-91 100-0 100-0 100-0 100-0 6-95 6-66 6-22 7-00 6-37

0-3 0-3

6-4 8-1 10-6 4-2

0-8 1-3

2-1

0-6

49-2

12-1 1-7 0-3 21 25-3

25-8 66-0 130-1 31-0 76-9

2-6 0-1 15-5 1-3

38-9

3-6

125-2 72-9 100-0 116-2 70-4 266-0 178-1 50-3 65-8 69-2

3-9 8-8 0-8 22-8 8-1 20-5 9-4 46-6 4-6 5-4 2-9 7-7 5-3 l-o 0-9 16-6 0-8

5-3

2-5 14-5 13-1 3-1 2-1 0-4

24-3 14-5 18-7 24-3

35-4 271

80-9 27-9 5-5 42-5 40-4 33-7 43-9 59-4 29-8 74-9 27-4 27-0 16-8 23-9 82-6 31-8 17-2 0-7 90-4 32-4 35-0 7-0

164-9 41-0

122 TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 8

• Taxeringsvärde P < O per hektar, kr,

ii

Län, härad och kommun Åke

Esarp . . . . Kyrkheddinge . Brågarp . . . Nevishög . . . Hyby Skabersjö . . . Bjärshög . . . Bara Mölleberga . . Tottarp . . . . Knästorp . . . Uppåkra . . . Flackarp . . . Lomma . . . . Burlöv . . . . Görslöv . . . .

2130 2 210 2 330 2110 1370 1320 1840 1540 1850 2 380 2 450 2 500 2 300 2 230 2 560 2 370

Oxie härad. Särslöv . . . . Södra Sallerup Husie Oxie Glostorp . . . Lockarp . . . Bunkeflo . . . Västra Klagstorp Tygelsjö . . . Gässie . . . . Eskilstorp . . . Hököpinge . . Arrie Södra Åkarp . Mellan-Grevie . Östra Grevie Västra Ingelstad Törringe . . . Västra Kärrstorp Svedala . . . . Svedala köp. .

2 270 2 080 2 360 1960 2 070 2110 2 450 2 460 2 450 2 460 2 530 2 530 2140 2 230 2 260 2 090 1810 1740 1670 1810 2 770

Skytts härad Anderslöv . . Fru Alstad . Västra Alstad Lilla Slågarp Stora Slågarp Fuglie . . . Vellinge. . . Stora H a m m a r Rang . . . Håslöv . . Bodarp . . Skegrie . . Maglarp Västra Tommarp

1750 1900 1990 2170 2180 2 250 2 500 2130 2110 2 270 2 200 2170 2160 2 270

Skogsmark

131-3

50-0

a

£ft"pB 03 HJ

g ft"

100-0 10-3 4-03 6-01 14-7 4-50 8-oo 100-0 15-2 7-00 8-50 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 60-0 80-0 100-0 100-0 100-0

94-5

100-0 94-7 20-0 4-oo 8-oo 100-0 32-6 5-89 7-30

121-6

26-0 7-29 6-89

84-1

100-0 100-0 36-5 37-8

j

10 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

100-0 100-0 56-3 83-8

26-1 2-50 6-oo 37-0 2-52 6-oo 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0

Därav värde å Jordbruksvärde

2 895-2 2 943-5 1 020-2 2 679-0 4 836-9 2 640-2 576-1 2 078-0 1113-9 2 038-8 1 315-8 3 461-3 1 631-6 3 085-4 3 734-7 1 223-0 1112-8 2 284-2 2 533-8 2 031-7 2 139-5 1 070-0 4 067-6 2 211-0 2 812-4 1 493-3 1 862-6 2 503-7 1 415-5 2 449-0 1079-7 1 230-2 1 857-0 1100-5 2 237-9 6 436-5 319-0 4 634-7 1 800-6 2 797-4 3 594-6 1 288-6 2 081-5 3 544-9 1 409-4 2 575-8 2 472-3 1 617-0 1 532-0 2 040-8 1 289-3

mark

sär»övrig skilda mark» för0-5 2-8 0-8

48-2 25-8 32-3

0-1

22-6 10-3 0-6 4-2 0-5 9-7 7-3 6-4 2-1 13-0 1-1

2-5 6-4 4-7 ll-o 6-5 2-3 5-0 28-3 4-1 1-2 3-2 0-9 1-8 0-2

25-6

l-o 0-8 2-3 8-6 80-3

13-5

3-7

5-0 0-3

3l 7-9

7-7 ll-o 1-1 1-5 0-8 7-6

49 29-3 30 264-4 29-0 97-6 94-7 7-9 37-4 9-1 18-7 1-5 1391 390

25-0 45-5 10-3 26-5 19-8 203-6 101-4 67-5 24-8 8-0 12-1 8-5 2-5 46-0 23-4 4-6 10-0

69 22 101 28 12 32 2 38-4 20-2 12-3 40-4 7-7

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

5 | 6 Taxeringsvärde < O: per hektar, kr

Åke

LIammarlöv . . V. Vemmerlöv. Gylle Kyrkoköpinge . Dalköpinge . . Gislöv . . . . Bösarp . . . . Vemmenhögs

Skogsmark

I

10 1

11 Taxeringsvärde, 1 000 kronor Därav värde å Jordbruksvärde

g ft"

100-0 100-0

2 350 2 360 2 300 2 390 2 260 2 310 2160

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

2 408-7 1555-8 2 069-4 1160-0 7842 2 960-0 3 101-4

100-0 100-0 100-0

Skogsvärde

2-7 9-0 29-2 8-3 4-3 24-2 40-3

härad.

Simlinge Lilla Isie ö s t r a Torp . . . . Hemmesdynge . . . Södra Åby . . . . Östra Klagstorp . . Äspö Källstorp Lilla Bedinge . . . Tullstorp ö s t r a Vemmenhög . Västra Vemmenhög önnarp Gärdslöv Grönby Börringe Slimminge . . . . Skurup Skurups köp. . . . Svenstorp Hassle-Bösarp . . . Örsjö Solberga Skivarp

2 510 2 300 1880 2 470 2 350 2 370 2 270 2 260 1910 2 230 1890 2150 2170 1630 1900 1040 1380 1790 2 800 2120 1930 1910 1940 2110

Ljunits härad. Västra Nöbbelöv Sjörup Katslösa . . . . Villie Skårby Balkåkra . . . . Snårestad . . . .

2110 1950 1880 1600 1720 1970 1810

Herrestads härad. Bjäresjö . . . . Hedeskoga . . . Öja Stora Köpinge. . Stora Herrestad . Borrie Bromma . . . . , Sövestad . . . . Högestad . . . . , Baldringe

1590 1970 1940 1590 1790 1170 1970 1200 1020 970

9—361009

a

Län, härad och kommun

123 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

32o 6-50 8-00 100-0 100-0 100-0 100-0

1595-8 1 887-1 805-2 2 017-9 3 142-7 3 567-2 1 043-2 3 485-6 1 680-0 2 608-2 3 872-3 1195-2 1164-5 3 854-2 2 835-2 4310-8 4119-4 5 722-3 173-6 1 653-7 690-4 2 058-9 1 2649 3 329-3

100-0 54-5 17-7 22-7 20-7 15-9 27-5

2 272-5 2 540-0 1 774-5 4 126-7 3120-9 1 951-4 2 071-0

100-0 100-0

17-1 20-0 40-5 118-7 80-9 83-1 81-3 111-8

1360 129-4 80-5 68-3 103-8 1040

98-7 33-9 35-7 1031 74-0 80-5

100-0 52-7 2-50 3-50 6-3 2-50 3-50 15-9 2-98 7-00 1000 17-8 100-0 10-5 41-8 25-0

40-0 100-0 100-0 65-0 59-4 100-0 100-0 24-0 27-8 15-6

6-50 8-00 5-35 6-39 5-50 6-59 5-40 6-49

6-50 6-50 5-83 5-50 6-41 6-48

9-oo 9-oo 5-90 5-30 7-oo 7-oo

5-58 7-31 3-00 5-oo

3-oo 5-oo 6-33 7-oo 4-50 7-oo 5-oo 6-90

2 659-0 1 464-6 1121-4 3 995-0 3 444-6 469-9 1794-1 3 507-1 1 067-3 1372-7

18-6 10-5

0-6 0-6 4-7

68-4

11-8 77-1 59-1 107-4 43-5 235-7 2-5 24-3 10-1 25-4 16-2 60-3

37-4

85-3 13-8 19-5 1-9

3-4 6-6 14-0 9-7 ll-o 5-2

7-7

21 l-o 69-0 14-2 47-6

43-3 55-4 26-4 42-4 18-8 98-6 460 1100

26-3 21-9 16-1 35-2 26-5 15-1 12-6

170 31-5 15-3 310 29-9 62-9 62-5

3-8 2-4 3-4 45-5 19-7 0-7 6-4 27-9 5-0 4-7

61-7 89-5 40-9 45-6 55-5 15-0 57-0

1-2 1-8 4-5 123-5 335-4 43-9 84-2 4-8

20-9 24-9 46-2 310 50-3 141

35-5 5-8 2-7 295-1 53-2 173-9

124 TAB. 2 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 2

p »

Taxeringsvärde < O per hektar, kr. Län, härad och kommun

£,B Åker

Skogsmark

CO

l-J

p ft" It «•

CD to

Taxeringsvärde, 1 000 kronor oW P

CD C-

a 5" CD

H>

Jordbruksvärde

UV?

Därav värde å särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

Skogsvärde

18-4 96-2 722-5 5l 42-5 115-0 433-4 58-6 55-4 134-4 158-2 28-3 103-4 3-9 175-4 237-9 32-7 24-1

Fårs hårad. 1050 820 870 650 570 540 970 öved ö s t r a Kärrstorp . . . 1360 1350 Södra Åsum . . . . 1090 1090 1330 1160 1350 1130 900 1170 ,1200

6-59 1150 4 6-45 1366 4 7-06 3 490 3 4-oo 555 5 4-14 217 7 4-oi 933 8 .-) 4 9 6-98 2 416 7 5 37 8-08 2 726 3 5 47 7-oo 2 546 2 4 7 0 6-28 2 299 3 0 25 6-83 3 687 3 5 71 6-59 3133 9 5 ÖG 7-oo 5136 0 0 0 0 8-oo 2 546 1 4 IG 5-51 4 481 9 3 97 5-34 2 260 8 4 24 6-58 4131 7 4-50 7-00 3 747-9

67 28 7 155 9 29 17 0 24 4 92 6 11 0 12 1 32 •2 39 7 12 8 42 2 08 79 8 122 3 38 0 10-7

0-7 7-4 25-2 0-1 0-5 3-7 33-4 21-9 141 10-6 32l 7-1 11-7 10-4 15-1 41-4 66-6 19-3

63o 70-1 120 45-4 44-7 29-6 51-4 88-9 45-3 47-2 208-0 248-1

3 872-5 2 679-7 2 674-8 — 2 420-4 — 95-0 2 440-5 — — — — 1 046-3 89-6 4-7 5-23 7-31 2111-3 — 33-3 — — 1 589-4 — 100-0 — 1 618-0 75-0 5-1 5-70 6-oo 4 586-3 115-1 61-3 5-09 7-19 3 839-3 46-2 38-8 3-91 6-oo 3 039-8 80-5 3 1 1 5-40 6-30 6 021-6 78-2 — — — — 43-5 I l 4-oo 5-oo 3 280-2 59-8 7-7 4-oo 6-38 1 077-3 70-2 9 1 4-oo 7-53 1481-8 57-6 1-9 4-33 6-oo 1359-8 64-5 3-9 4-74 6-oo 2 840-7 55-9 — 4-12 6-oo 1371-2 49-9 5-0 394 5-41 2 444-2 3-5 4-37 5-03 1 084-9 48-6 12-5 4-00 5-oo 1192-0 45-7

36-0 7-3

247 20-0 5-4 7-0

145-2 90-3 49-8 72-5

119-2 33-3

— — — — —

— — —

59-2

75-7 117-2 119-4 114-0 52-1 187-6 172-0 61-1 202-8

9-7 4-8 101

5-21 1 481-6 5-67 4131-4 6-17 1 886-6 6-19 2 081-8 6-22 2 741-6 6-63 5 065-2 6-49 2 230-1

177-1 247-3 32-4 45-4 11-8 72-7 57-5

15-0 92-2 33-5 28-9 2-9 60-9 24-0

56 3 70 9 67 7 30 2 28 6 21 1 94 1 103 8 98 i 72 4 80 2 88 3 91 3 100 0 53 5 49 2 65 5 74-8

5-6 10-2 6-3 2-0 0-8 2-8 11-7 41-8 17-4 10-8

Ila

18-1 10-5 77-1 7-7 18-6 18-7 24-3

3 G2 4 G2 4 13 3 00 3 00 3 00

2-6 11-4 47-8

—

2-0

—

Frosta hårad. 1200 Hammarlunda . . . . 1210 1540 1660 1680 1830 1140 Skarhult 1410 1530 Gudmuntorp . . . . 1420 1380 Högseröd 1340 Lyby 1450

—

ö s t r a Sallerup. . . . 1230 900 1030 910 Fulltofta 1280 900 Södra Rörum . . . . 920 930 730 Norra Rörum . . . .

99-7 98-6

15-3 5-87 7-31 42-6 5-92 7-35 100-0 — — 100-0 — — 5-3 5-50 7-50

•

—

— —

15-3

—

— —

19-5 6l 4-3 74-8

0-9 43-7 4-7 51-6

—

— —

21-6 23-6

—

—

13-7 8-6

—

90-0

— —

42-5 7-9 30-5 46-3 29-2 38-2 45-0 162-9 39-9 15-9

— — —

147-8

— —

76-2 8-9 11-7 142-3

—

53-2 115-2 127-8 199-4 149-3 254-4 294-7 90-5 172-1

Hallands län. Höks hårad. Hishult (del av) . . . ö s t r a Karup

690 880 1170 . . . . 1050 1300 1140 1030

43-8 46-3 54-6 50-1 35-8 53-0 51-6

37-7 38-5 63-4 43-2 17-3 29-2 19-8

3-84 3-58 3-98 3-70 2-67 3-39 3-39

6-5 5-5

—

6-6

—

3-9

—

288-4 599-5 173-4 134-3 510 204-1 1521

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

125 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 1

Taxeringsvärde p< »o per hektar, kr

|

|

11 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

a

Län, härad och kommun

Därav värde å

5 B Åke

Skogsmark

Jordbruksvärde

?rp

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

Skogsvärde

1 738-3 6 018-8 2 333-3 5 499-1

396-1 40-0 6-6 332-9

36-9 27-3 7-6 5-5

6-6 10-0 1-5 11-2

332-0 85-6 19-0 349-5

5-80 7-19 7-47 5-92 5-76 5-78

1 668-1 4110-1 1 651-2 3 824-5 1 373-6 2 932-0

223-6 87-6 1-5 97-3 413-9 524-7

26-3 91 2-9 5-6 32-6 27-7

22-6 25-9 7-9 27-5 47-3 174-8

470-3 360-6 1-3 214-9 687-2 857-1

03 >-i

g ft" Bo-

Knäred . . . . Laholms ländsk. Tjärby . . . . Veinge . . . .

610 1230 1590 1120

35-7 36-4 29-2 40-1

33-8 38-4 16-9 38-3

Tönnersjö härad. Tönnersjö . . . . Eldsberga . . . . Trönninge . . . . Snöstorp . . . . Breared Enslöv

840 1260 1540 1090 740

42-0 600 44-1 41-7 45-7 46-1

45-3 3-09 13-4 3-60 39-3 2-62 ll-o 3-10 32-4 3-41 26-4 345

1100 880 730 1140 1120 970 1330 1200 1270 1230 1330 1250

55-9 46-8 45-6 50-5 51-5 55-3 52-9 32-3 35-5 34-9 33-2 53-8

29 32 25 19 20 4 8 17 26 37 15 18

3-90 615 3-57 5-61 3-71 5-41 3-82 5-77 3-51 6-48 3-50 7-00 3-50 6-50 2-25 6-19 2-85 5-55 2-83 5-48 2-69 5-49 4 1 1 5-71

547-4 2 192-4 1377-2 2 025-1 1 743-5 953-7 2 201-3 2 325-6 5 242-4 1 002-5 1 785-4 2 272-8

85-2 573-8 3231 107-2 53-3 31-2 28-9 32-2 40-3 21-0 8-3 108-9

6-0 49-5 11-7 2-4 90 0-8 0-9 15-0 91 12-6 1-2 5-8

12-0 195-2 26-5 1 413-7 19-1 835-6 28-5 286-5 125-1 2-0 152-3 71-4 81-7 öll 92-2 37-0 113-6 30 24-6 12-6 14-4 10-6 358-8

Askome Drängsered . . . Krogsered . . . .

1490 1270 1130 1270 820 980 1070 960 650 660

46-4 38-1 33-5 52-4 44-7 48-9 48-7 44-5 47-7 44-3

120 27-8 17-4 8-5 18-7 19-2 19-9 15-2 38-6 42-6

5-61 5-39 5-50 5-50 5-30 5-38 5-78 5-41 5-62 5-40

2 079-9 2 779-3 2 759-3 3 591-7 1 421-4 1163-2 2 407-1 694-6 877-3 543-8

22-2 42-4 25-4 55-8 179-3 191-4 134-4 88-2 282-7 170-1

31 13-5 1-5 3-1 3-2 6-3 14-6 7-0 27-9 14-0

44-4 47-8 43-5 22-2 6-9 2-9 6-2 1-5 5-4 8-1

Faurås Gunnarp Fagered. Källsjö . Ullared . Gällared Okome . Svartrå . Köinge . Dagsås . Sibbarp . Ljungby Alfshög . Vinberg . Stafsinge Morup .

840 850 860 940 760 1110 890 1220 940 890 1170 1340 1250 1240 1280

48-5 44-6 36-2 491 41-3 44-3 47-0 48-0 50-3 43-8 41-0 45-4 40-6 52-1 40-9

5-69 1138-6 5-21 694-7 4-88 316-2 5-87 690-3 5-59 756-5 5-78 1 604-1 5-95 680-4 6-00 1 234-7 5-85 592-1 5-91 1 810-5 6-13 4 048-5 6-48 1 618-4 6-00 3 938-1 6-35 4 529-5 6-oo 4 885-6

288-5 210-3 60-2 174-9 187-0 147-2 97-9 61-2 44-3 147-8 58-3 6-4 2-8 3-7 1-8

17-5 7-6 2-6 4-8 14-9 8-7 5-5 6-1 3-6 40-7 22-7 4-3 32-5 77-8 56-9

Halmstads Kinnared Torup Slättåkra Kvibille. Holm . . övraby . Vapnö . Söndrum Harplinge Steninge Rävinge Getinge . Årstads Slöinge Eftra Skrea Årstad

3-06 5-03 2-64 6-31 2-34 6-16

3 0 1 5-86

hårad.

hårad.

Asige

Abild Vessige

46-0 76-2 34-4 87-8 391-3 447-2 253-1 187-3 699-0 377-7

hårad. 3-65 3-74 3-33 367 315 3-38 3-48 3-56 3-70 3-30 3-09 3-22 3-oo 3-56 3-oo

6-5 6-8 0-9 18-0 16-1 16-7 18-6 53-5 17-8

656-8 591-1 117-1 289-6 355-9 191-1 140-4 103-9 101-3 221-7 68-5 7-4 3-8 10-4 3-8

126 TAB. 2 ( f o r t s . ) . 1

1 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 3

|

5 |

6 |

a

a

o etB. CD

<1-i

11 P «

T a x e r i n g s v ä r d e < O: p e r h e k t a r , kr. ft| L ä n , h ä r a d och kommun

Viske

et-

CL CD

180 22-8 61-6 41-9 48-6 21-4 17-6 17-1 20-1 15-7 14-5 42-9 29-0

3-07 3-05 2-48 2-86 3-08 3-57 3-47 2-97 3-42 2-90 2-99 2-80 2-61

6-n 6-07 6-18 6-00 6-16 5-79 5-90 5-67 5-58 5-85 5-90 6-oo 6-06

5 088-8 1577-2 3 426-2 1 479-6 1021-1 2120-1 1 865-2 972-5 253-8 504-0 1600-7 3 502-8 834-1

19-9 16-0 4-7 4-3 1-3 66-3 130-4 1321 109-9 19-9 40-2 28-9 26-5

7-9 5-7 30-1 3-9 1-5 35-8 10-8 4-7 4-1 8-3 5-4 3-3 1-9

137-2 30-9 2-0 3-4 1-7

341 33-5 346 33-2 330

31-8 19-6 23-0 71-2 53-6

2-67 2-83 2-97 2-75 2-50

5-33 4-98 4-99 5-20 5-70

2 064-5 783-7 2 943-4 3 358-1 576-2

47-1 38-5 132-2 26-1 12-5

6-6 0-3 1-1 23-9 7-4

—

900 1030 1120 870 870 670 1270 1380 1240 1160 1600 1350 1310 1340

33-3 30-8 27-9 33-8 38-2 35-4 33-7 34-9 34-6 321 29-6 35-6 33-4 346

25-5 40-0 39-4 28-7 14-7 20-5 24-5 29-4 45-4 32-6 51-1 21-8 20-3 25-4

2-85 2-22 2-14 2-91 3-40 3-25 2-93 2-56 2-50 2-46 2-38 2-90 2-99 2-90

5-16 5-83 5-65 5-04 4-92 4-74 4-96 5-87 5-90 5-59 5-42 5-28 4-90 515

1198-2 689-8 1 317-9 850-1 385-8 565-1 5145-0 1 480-2 2 168-8 2 065-6 1 364-9 2 586-1 1 242-5 2 290-3

71-0 16-6 34-1 53-1 57-5 107-0 213-7 15-6 55-5 68-2 35-9 119-2 80-3 144-0

1-4 9-5 14-7 1-1 0-1 0-7 0-9 2-9 1-7 2-2

1350 1460 3 000

48-1 36-6 37-4

25-7 30-7 34-7

2-95 2-78 2-50

6-88 5-56 6-50

11211 1 235-4 2 918-2

215-5 164-1 103-4

5-8 4-0 57-9

— —

113-1

448-6 337-0 99-2

1710 1720 2 310 . . . 3160

44-9 32-6 38-6 6-7

33-2 49-2 49-6 96-1

3-30 5-83 2-45 5-79 2-50 6-50 2-oo 7-oo

819-9 995-2 1 938-7 3 798-5

57-1 24-4 29-2 0-2

6-1 71 13-7 263-5

145-5 166-4 74-2 130-6

146-9 7-9 36-3 0-2

44-3

50-9 3-oo

1 656-6

12-1

67-2

7-2

14-0

Skogsmark

£r

1200 1150 1420 1220 1400 1270 1050 880 540 1040 1050 1290 1230

40-5 38-2 28-7 34-4 351 46-7 46-2 37-9 43-8 36-7 37-9 38-6 37-5

1430 1470 1250 1170 1150

CD p

M.

skogsmark

sär»övrig skilda mark» förmåner

Skogsvärde

30-5 22-7 4-4 2-6 2-7 127-0 138-7 115-3 161-5 4-6 15-3 24-3 26-3

hårad.

— — — — — —

8-5

— '

härad.

Ås

Fjäre

Därav värde å

o Jordbruksvärde

Åker

Himle

T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

—

54-8 2-0

29-0 17-9 1130 17-2 8-7

härad.

Gällinge Idala

Valida Tölö

—

0-9

—

0-3

— —

15-0 1-3

— —

128-9

—

62-6 l-o 66-9 66-1 10-1 93-7

49-3 6-3 7-0 371 103-4 136-8 287-5 19-2 34-5 35-5 50-7 102-9 73-2 145-5

Göteb. o. B o h u s län. Sävedals

hårad.

Partille Ask i ms Råda

härad.

V:a F r ö l u n d a Styrsö

.

Östra Tuve

Hisings

härad. 1950

6-50

TAB. 2 ( f o r t s . ) . 1

1 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 3

Taxeringsvärde per hektar, kr. Län, härad och kommun

Skogsmark

|

4 p

fi

£ft-pB 03 l-J

P ft"

Taxeringsvärde, 1 000 kronor o

CD

<t o. CD

* >-•

Därav värde å Jordvärde

CD*vO

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmaner

Skogsvärde

härad.

Öckerö 2 030 1890 1810 3 280 1500

27-4 45-4 44-3 47-7 45-8

840 59-9 33-6 443 35-6

1430 1390 1480 1860 1810 1970

411 44-9 59-6 41-2 45-8 39-5

Inlands Nordre härad. 1400 Halta Solberga 1410 Jörlanda 1460 1290 Spekeröd Norum 1540 1500 ödsmål 1110 Ucklum Inlands Torpe härad. Västerlanda Hjärtum

1-77 2-98 3-oo 3-oo 3-04

6-49 6-50 6-50 6-50 6-50

1100-5 2 821-4 4 248-1 2 450-9 871-8

5-1 38-7 52-7 12-5 28-4

11-6 11-9 109-9 29-7 33-8

330 31 22-7 10-0 l-o

2'7 41-4 89-7 17-6 66-7

32-0 43-6 48-1 71-8 79-8 83-1

2-88 2-79 3-54 2-68 2-96 2-66

6-05 7-oo 6-98 6-42 6-62 6-42

2 340-0 1 701-8 2 169-8 860-1 2 150-1 1 035-6

152-7 45-8 67-4 14-6 26-6 17-2

38-6 24-5 29-2 16-8 46-1 17-9

1-5 6-5 7-2 3-0

—.

—

199-1 27-9 83-2 8-8 24-8 15-9

39-6 40-3 40-6 44-6 37-8 45-6 43-7

44-3 41-7 55-4 50-2 64-3 37-5 36-1

2-75 2-79 2-74 310 3-02 3-oo 3-18

6-06 6-10 5-98 6-15 6-99 6-99 5-84

1109-4 2 671-9 1 912-3 1 365-3 1571-2 1 739-7 1 271-9

36-8 67-8 65-8 90-6 18-8 78-2 134-3

4-2 7-9 131 11-5 37-9 52-8 7-8

0-1 0-2 1-8 4-5 34-4 ll-o 8-6

50-3 101-7 82-8 149-0 36-8 116-5 271-9

1410 1370

42-2 41-1

21-7 3-30 5-45 16-6 3-08 5-67

2 103-9 3 281-5

153-3 290-7

1-2 4-9

153-4 31-0

348-4 619-2

940 1330 1320 1270

35-2 39-7 47-8 45-2

22-0 25-9 28-1 30-0

304 2-90 3-10 3-io

5-n 5-77 6-65 6-36

722-0 1136-8 712-8 3 559-8

78-1 85-4 36-5 263-4

6-8 7-0 3-2 26-2

— _

7-3

179-8 227-7 90-3 6941

1320 1410 1580 1600

46-9 53-3 39-6 34-4

53-0 42-1 64-4 58-6

323 3-44 2-74 2-40

6-28 6-60 6-17 611

1 207-3 2 423-4 1 849-6 1 741-5

53-3 100-5 36-2 446

13-9 4-4 43l 41-8

0-5

98-3

1-4

22-8

1430 1360 1810 2 240 . . . . 2 330 2 200 1050

45-2 39-6 38-8 23-2 33-3

75-0 68-4 80-2 88-6 88-5 100-0 100-0 100-0 100-0

3-16 3-18 2-62 1-98 2-oo

6-40 6-50 6-50 6-76 6-50

40-3 33-7 35-3 4-1 01

21-4 128-7 66-7 3-3

— — — —

66-6 27-3 72-0 40-3 0-4 11 30-4 l-o 23-5

24-9

— — — — — — — —

2 321-3 1 563-6 2 280-1 862-4 8-0 4-0 59-2 6-9 110-6

— — — —

— — — — —

60-0 3-04 7-07 ^46-9 2-16 6-50

2 469-3 3 862-2

42-5 73-6

0-4 37-7

58-0

81-5 25-8

Backa Rödbo Inlands Södre Romelanda Kareby Ytterby Harestad Torsby

a

W o a

3»x Västra Hisings

»

il CD BD

|

härad.

Inlands Fräkne hårad. Ljung Resteröd Orusts östra härad. Torp Myckleby Långelanda Ståla Orusts västra härad. Tegneby Morlanda Skaftö Fiskebäckskil Grundsund Gullholmen Käringön Mollösund Tjärns Valla Stenkyrka

— —

— — —. —

1840 2 320

37l 32-4

—. 216-3 — 21-2

—

22-6 6-2

4-2

härad.

—

128 TAB. 2 ( f o r t s . ) . 2

1 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 3

Taxeringsvärde per hektar, kr.

4 P » < O:

ft i gCFCJ

L ä n , h ä r a d och kommun

Åker

Skogsmark

p a ?? p 00

l-j

8 Stångenås Lyse

td o

g

CD er*-

<f t CD

£ &

Därav värde å Jordbruksvärde

särskogs- »övrig skilda m a r k m a r k » förmaner

Skogsvärde

2 230 3 800

7-3 30-6

85-9 2-41 6-53 77-4 2-00 6-50

1122-7 178-1

2-0 1-9

2-5 4-0

43-9

0-4

—

—

1030 1270 1060 1140 1190 1180 1530

38-2 43-3 37-7 46-9 48-5 40-8 42-4

29-8 342 55-1 43-5 36-9 67-5 73-6

1345 106-5 92-7 150-6 349 40-2 10-4

— 13-2 19-7 24-5 4-0 20-5 7-3

22-0 116-5 15-5

3-oo 6-oo

2109-1 2 067-4 2 436-3 2 518-5 723-2 1 440-7 462-8

237-4 220-3 166-1 364-0 84-6 88-4 25-3

1840 1380 1400

27-8 37-3 34-8

82-5 2-02 6-50 59-7 2-50 6-50 49-7 2-50 6-50

1 769-3 2 059-9 2 467-6

120 42-7 71-7

19-3 5-7 13-5

1-6 3-0

16-3 930 130-6

—

—

—

—

21-0

—

l-o

—

—

1850 1500 1300

31-2 33-9 46-9

91-6 2-51 6-04 76-7 2-52 6-19 44-6 3-26 6-46

1 506-9 2 218-3 685-6

8-9 30-5 35-8

53-1 80-4 4-4

16-3 5-8 0-4

13-4 69-9 98-6

1030 1090 1120

34-0 32-7 30-4

45-2 2-58 5-77 33-3 2-79 5-39 39-1 2-51 5-51

3 372-2 1 357-8 2 906-8

160-2 47-0 103-2

95 4-5 18-7

51-6 0-5 16-1

303-7 104-2 324-5

640 730 810

28-5 22-2 23-7

38-8 2-54 4-60 53-0 2-47 3 8 9 62-5 2-33 4-32

11171 617-3 2 177-5

95-2 26-2 91-7

6-9 8-8 13-9

3-6 0-2 30

192-7 47-5 190-7

810 830

31-3 29-9

48-4 2-70 55-0 2-40

4-82 5-29

2 655-0 1 022-5

3191 943

47-9 17-4

16-2 0-5

650-7 183-1

1080 1200 1230

39-8 42-7 40-2

59-0 2-86 69-8 2-77 85-9 2-52

6-13 6-96 7-10

4 968-4 633-3 936-4

154-9 12-9 8-4

26-7 4-6 5-5

81-2 8-8 18-7

221-7 17-2 6-8

1030 . . 2 020 750

36-2

5 556-7 90-4 1 299-6

230-0

371-6

146-5

78-4 11-2 30-4

19-8

33-7

55-2 2-55 6-25 100-0 — — 46-1 2-56 5-68

1700 1070 1060 1120 1280

27-6 30-8 35-5 39-8 33-2

70-3 53-4 53l 57-0 44-5

1 049-0 5 314-9 906-8 1129-9 778-2

23-0 252-0 52-1 82-9 46-1

30-9 45-1 26-7 55-3 16-8

. . .

.

härad. 2-79 2-74 256 2-98 3-05 2-94

5-82 6-78 6-20 6-45 6-84 6-04

l-o 5-0 14-3 15-8

härad.

Bro Sotenäs

11 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

CD

Lane

a

B o^

Klädesholmen

—

hårad. 1000

Kungshamn Smögen Tossene Bärfendal Tunge Svarteborg Håbv Foss

härad.

Sörbygdens Hede

hårad.

Bullarens

härad.

Mo Kville Kville

hårad.

Svenneby Tanums

hårad.

Grebbestads köp. Vette

Näsinge

—

—

—

—

18-1

363-9

—

430 561-5 151-4 214-7 100-6

hårad. 2-28 2-44 2-54 2-65 2-38

6-61 5-59 6-32 6-80 6-29

17-0

— — —

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

1 I

UPPGD3TER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 3

Taxeringsvärde per hektar, kr. L ä n , h ä r a d och kommun

Åker

Skogsmark

4 P »

ftf £ft*p B i-i

7 I

|

j

11 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r o

a

£r

Därav värde å

o <rt-

CD

<it

CD

Jordbruksvärde

CD

skogsmark

3 o^

sär»övrig skilda mark» förmåner

Skogsvärde

Ä l v s b o r g s 18n. Tössbo

härad. 1010 940 1180 980 880 890 870

44-9 36-8 43-5 39-5 40-7 38-5 35-0

14-3 25-0 22-5 21-8 231 22-7 28-0

3-22 2-88 302 2-76 2-91 2-85 2-62

6-03 5-70 6-30 6-18 6-07 6-oo 5-83

1 013-8 1 003-3 1177-3 2 030-2 1 497-4 858-0 2 117-0

304-2 125-4 132-6 176-7 127-6 54-6 189-4

6-4 2-7 4-9 5-2 4-7 2-9 8-9

13-1 1 430-8 512-9 l-o 450-1 486-7 13-4 402-8 0-3 — 180-2 512-8 53-0

990 900 890 890 910 920 940 980 . . . 2 280 810 870 1020 850 850 810

39-1 32-3 36-6 40-1 40-0 43-6 39-9 40-0 48-9 36-5 33-7 34-3 316 32-3 31-2

23-1 20-2 18-2 14-8 17-7 12-4 12-7 19-5 3-8 26-4 21-9 32-0 41-3 36-3 37-8

2-88 2-50 2-78 2-87 3-03 314 319 2-97 3-05 2-67 2-60 2-55 2-37 2-50 2-42

5-81 5-50 5-67 6-oo 5-66 5-94 5-36 5-81 6-89 5-84 5-55 5-73 5-71 5-50 5-53

881-2 486-6 1 026-3 1 772-4 1 744-8 937-2 976-4 1 909-3 152-8 1 309-5 1 088-7 2 512-7 1 091-4 1 743-4 648-0

222-9 85-8 209-9 293-4 515-6 274-2 315-9 366-7 8-6 376-4 291-6 463-8 226-6 121-7 291

8-4 3-5 6-1 6-7 26-3 8-7 ll-o 38-3 0-5 18-5 12-1 31-5 24-4 10-3 2-7

708-9 0-6 2-0 277-6 620-7 4-5 31-9 1 042-2 — 1 907-6 963-6 4-9 — 1 297-2 3-4 1183-2 — 18-2 — 1 096-7 — 872-5 — 1371-5 605-4 — • 255-0 0-2 55-5 2-2

660 790 610 800 780 850 810 770 700

27-4 32-4 28-2 26-6 30-1 29-3 32-0 27-6 32-0

37-9 31-1 430 43-c 31-8 27-1 30-1 36-3 24-0

2-43 2-59 2-43 2-18 2-37 2-57 2-59 2-43 2-44

5-07 5-35 506 5-23 5-37 5-16 5-49 511 5-62

776-8 980-2 722-1 1 228-0 2 558-7 2 695-1 1 027-5 1 051-0 790-9

57-6 70-0 72-9 74-8 159-7 142-5 112-8 108-6 169-1

7-6 2-7 3-4 4-7 5-9

730 1070 990 1190 900

32-6 40-2 37-0 40-9 39-5

25-2 20-4 28-1 26-2 34-1

2-59 2-91 2-82 2-78 2-90

149-5 47-0 230-0 121-8 57-1

0-4 1-4 ll-o 4-9 2-1

—

—

2 763-2 982-7 1319-6 1102-6 2 459-9 73-6 1194-7

—

26-2

—

0-2

0-3

65-1

2-90 2-75 2-84 313 3-20

2 406-5 1 551-6 2 785-4 2 434-2 3 386-3

51-1 22-2 41-7 74-8 33-5

2-2 1-5 2-6 4-4 6-0

3-2 6-6 1-8

—

151-3 57-2 77-8 147-0 73-3

Mo

Tydje

Vedbo

härad.

Ödskölt

Bengtsfors köp. Håbol

Valbo

härad.

Råggärd

Färgelanda ödeborg Torp Nordals Ör Gunnarsnäs

Erikstad Bolstad Brålanda

9-7 2-3 1-5

— —

106-5 155-0 116-5 112-7 354-8 295-1 300-8 251-9 578-0

hårad.

Skållerud Holm Melleruds köp. Sundals

— — — —

— — — —

. . .

37-1

5-51 6-08 5-64 6-39 5-99 — — — 15-9 2-80 6-oo

670 680 650 660 740

34-1 33-6 32-9 42-8 40-3

12-7 17-4 16-2 19-8 44-3

4-1 0-2 0-7 7-0

— —

409-7 163-2 7131 398-2 127-7

—

hårad. 6-oo 6-26 615 6-47 6-40

—

130 TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

6 I

Taxeringsvärde per hektar, kr.

^ < £ 3

O:

3 J5

Län, härad och kommun

p

Åke

Sundals-Ryr Frändefors

p

mark

Taxeringsvärde, 1 000 kronor cd

a Därav värde å

B ft te p ft* •t

Jordbruksvärde

mark

sär»övrig skilda mark» förmåner

640 720

34-4 41-6

45-3 2-66 5-78 53-2 3-00 6-00

1 986-4 5 512-4

108-3 188-8

92-

Väne härad. Väne-Ryr . . . . Vassända-Naglum Västra Tunhem . Norra Björke . . Gärdhem . . . . Väne-Åsaka . . .

1000 1080 1120 920 1120 940

37-3 43-6 36-9 37-6 43-7 41-2

39-0 26-5 27-7 48-5 36-2 42-5

2-98 2-96 2-57 2-93 2-94 2-98

5-52 6-33 6-14 5-55 6-47 5-64

836-4 3 213-4 3 213-6 1 061-5 3 220-5 2 801-3

33-3 184-6 117-9 43-9 60-2 105-3

43-7 16-8 20-3 36-8

8-5 2-0 15-5 2-5

Bjårke härad. Stora Mellby . . Magra Erska Lagmansered . .

890 790 1140 780

36-5 34-0 390 34-9

32-5 31-8 22-0 32-8

3-01 2-85 3-05 2-75

5-79 3 005-9 5-GS 1 208-0 5-63 1 612-1 5-42 1 020-0

109-2 6C-1 66-7 83-0

7-2 4-8 2-7 5-8

2-5 4-5 2-0 40-0

Flundre Upphärad Rommele Fors Åsbräcka Fuxerna

1040 1010 1060 1060 1570

320 30-5 33-9 33-8 40-4

19-8 21-0 16-4 15-0 43-2

2-59 2-56 2-75 3-00 2-83

5-52 5-50 5-50 5oi 606

1 843-9 831-6 1 543-9 420-7 697-9

80-1 16-2 56-9 13-0 37o

7-9 2-5 3-0 1-2

8-6 14-4 7-6

3-0

6o

Ale härad. Hålanda . . . Ale-Skövde . . Tunge . . . . S:t Peter . . . Skepplanda . . östad . . . . Kilanda . . . . Starrkärr . . . Nödinge . . .

960 1340 1440 1370 1290 1130 1.100 1350 1930

31-2 35-3 30-8 31-9 30-8 32-5 31-5 28-7 32-4

24-5 2-51 5-23 1 016-7 30-4 2-63 5-77 1 991-6 69-8 2-55 5-43 689-2 36-2 2-50 5-71 785-1 37-8 2-57 5-39 3 4091 17-0 2-50 5-56 1 441-3 28-6 2-48 5-51 739-5 48-1 2-55 5-47 3 207-5 53-7 2-49 5-77 1 209-9

135-2 92-8 12-7 15-9 111-7 162-8 66-9 69-3 30-6

18-1 23-0 11-3 6-6 18-6 8-1 12-8 22-6 11-9

10-3 2-8

Våltle härad. Angered . . . . Bergum Stora Lundby . . Lerum Skallsjö

1570 1550 1540 1760 1290

41-4 31-9 35-0 48-0 46-9

51-5 470 24-8 15-6 15-3

6-32 5-53 5-67 6-99 6-71

1 795-0 2 035-7 3 237-8 2 547-0 1 421-2

48-1 64-0 170-4 190-7 215-6

10-9 21-8 10 6 13-5 12-6

38-3 35-8

17-6 2-80 6-09 26-2 2-81 5-72

1 566-4 301-2

110-2 72-9

10-4 6-5

40-4 31-5 37-3 40-7 39-1 36l 35-4 34-5 29-7 35-6

11-6 2-87 6-14 16-5 2-62 5-24 27-8 3-oo 5-50 23-3 3-01 6-oo 23-9 2-97 5-99 347 2-81 5-74 3 6 1 2-75 5-99 29-7 2-75 5-75 23-0 2-50 5-50 23-6 2-80 5-73

2 678-4 915-4 368-8 1 530-9 1 343-3 535-1 658-1 i 133-7 348-3 752-0

271-7 47-0 85-2 169-5 72-7 50-5 24-4 64-2 37-0 44-3

12-9 3-9 8-8 12-2 60 6-7 4-0 10-3 3-8 4-1

härad. . . . . . . . . . . . . . . . .

Kullings härad. Hemsjö 1570 ödenäs 1020 Alingsås landsf. o. Rö dene 1430 Bälinge 1400 Skogsbygden . . . 800 Långared , 1040 Lena 1060 Bergstena 940 Fullestad 970 Hol 970 Horla 860 Siene 870

2-86 2-56 2-67 2-98 3-00

40-0

1-3 0-9 31 6-5 6-6 18-3 1-3 80-5

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

5 |

» Taxeringsvärde p< O: per hektar, kr.

Algutstorp . . . . Kullings-Skövde . . Södra Härene . . . Tumberg Bråttensby o. Landa Eggvena Remmene Tarsled Fölene Herrljunga . . . .

j

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

a

Län, härad och kommun

131 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

3 B

Därav värde å Jordbruksvärde

?r P

Åke

Skogsmark

910 1110 920 990 960 1110 1080 1170 1110 1050

37-4 36-4 37-7 391 37-8 39-5 40-5 40-8 40-2 45-6

27-5 2-80 67-9 3-oo 39-5 3-00 26-9 3-00 27-0 3-00 13-5 3-00 ll-o 3-oo 10-9 3-oo 11-0 3-oo 9-8 3-oo

5-99 5-94 5-74 5-98 5-98 6-oo 6-oo

820 900 930 950

22-8 3oo 24-7 2-94 27-6 2-97 26-3 2-90 23-8 3-oo 25-9 2-59 25-9 2-50 25-1 2-89 20-7 2-65 15-7 2-86 18-3 2-51 16-5 2-89 15-3 2-98 24-1 2-93 27-7 2-50 23-0 2-50 26-4 2-51 21-3 2-65 33-5 3-oo 27-2 2-97 16-2 3-01 21-8 2-88

särskogs- »övrig skilda mark mark» för-

498-1 1 518-8 974-1 569-8 576-2 837-2 580-3 668-6 826-9 488-3

34-7 11-5 41-9 21-9 24-4 17-2 17-2 21-6 29-2 33-2

3-8 2-8 7-5 4-2 2l 0-6 0-3 0-7 2-0 31

5-74 5-69 5-74 5-75 5-75 5-58 5-63 5-50 5-58 5-60 5-53 5-50 6-03 5-60 5-38 5-51 5-50 5-50 6-oo 5-92 5-93 5-91

414-6 436-7 352-2 247-0 446-4 495-8 389-1 178-6 240-6 1082-1 491-6 225-0 620-5 448-1 557-1 511-5 623-4 540-9 401-7 507-5 912-1 577-8

77-7 48-0 38-3 28-7 53-8 62-5 31-1 21-7 27-6 127-4 36-1 29-0 91-2 48-9 43-4 25-9 44-0 22-5 24-5 42-6 96-3 85-3

4-9 3-8 3-5 2-4 3-4 1-5 1-1 0-7 0-6 1-5 11 0-8 1-9 2-3 1-6 0-7 2-6 0-7 2-2 2-6 3-3 41

00 5-75

6-00

6-oo 6-58

Gåsene härad. Nårunga . . Ljur . . . . Kvinnestad . Asklanda . . Ornunga . . Vesene . . . Grude . . . Jällby . . . Södra Björke Hudene . . . Skölvene . . Norra Säm . Hov . . . . Källunga . . Hällestad . . Mjäldrunga . Eriksberg . . Broddarp . . Öra . . . . Alboga . . . Od Molla . . . .

940 840 880 970 900 770 960 880 900 950 740 790 990 900 970 820

38-7 38-0 38-3 37-4 38-5 32-3 31-9 36-8 33-5 37-1 31-6 37-2 42-0 38-1 30-2 30-6 32-6 34-3 41-7 39-0 41-2 38-6

Ås härad. Kärråkra . . . Södra Vånga Möne Hällstad . . . Murum . . . . Grovare . . . . Fänneslunda. . Härna . . . . Södra Ving . . Varnum . . . Tärby . . . . Rångedala . . Äspered . . . Toarp . . . . Brämhult . . . Gingri . . . .

920 930 920 840 870 780 1030 1070 1090 1050 1160 1 190 1170 1260 1310

38-4 39-0 38-8 38-8 33-8 31-9 39-3 37-9 41-3 41-6 40-6 38-4 40-0 46-0 39-9 33-7

231 20-2 14-6 15-0 19-7 14-6 5-0 10-8 6-4 8-8 12-5 121 15-4 14-9 12-5 13-8

5-75 5-83 5-95 5-52 5-oo 5-63 5-40 5-91 5-95 6-12 5-73 5-80 6-52 6-03 5-30

400-8 174-2 450-9 856-2 517-4 291-0 354-6 504-5 1 673-8 465-8 399-8 1016-3 580-3 1 772-5 509-0 712-4

30-9 13-4 36-2 78-9 52-5 29-2 62-5 36-3 133-3 43-8 30-5 92-4 61-1 260-0 46-0 40-7

1-2 0-9 1-6 3-7 2-1 0-9 0-5 0-6 1-2 6-0 5-7 11-7 4-3 17-7

Vedens hårad. Fristad Borgstena . . . .

1170 1110

38-7 36-6

13-0 2-95 5-72 18-4 2-90 5-46

1 098-0 811-0

109-1 79-5

1-5 3-7

0-2

7-5

0-4

1-8 1-0 71

132 TAB. 2 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. |

I p *» I

Taxeringsvärde < ö per hektar, kr.

ftä

Län, härad och kommun

Taxeringsvärde, 1 000 kronor bd

a

gOQ

Åke

Skogsmark

9 | 10 | 11

Därav värde å Jordbruksvärde

!T p po--

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

Tämta . Vänga . Bredared Sandhult

1050 1050 1010 1060

34-4 34-5 32-2 32-6

26-8 22-4 20-4 32-3

5-19 5-25 4-99 5-12

389-6 396-7 1 0740 1 501-7

61-1 60-7 153-6 199-0

1-9 5-2 130 33-4

Bollebygds hårad. Töllsjö Bollebygd . . . . Björketorp . . .

730 1050 1200

31-1 40-7 50-5

28-4 2-60 5 l 5 21-7 2-99 5-86 19-0 3-38 6-40

682-3 2 206-7 1 559-7

205-1 437-3 214-0

10-6 16-9 16-2

960 1000 1160 1240 1270 1070 1300 1140 1320 1310 1010 990 870 630 910 740 910 1290 1460

35-3 34-1 39-5 39-4 37-6 32-9 38-9 39-5 39-7 39-4 37-0 27-2 35-7 30-5 31-4 27-2 28-9 40-4 44-4 35-2 38-7 40-7 40-3

19-8 2-99 5-22 2 288-6 16-0 3-00 5-03 1 376-4 17-0 3-oo 5-75 1141-4 19-0 3-oo 5-75 1 458-1 12-3 2-93 5-62 1 485-9 407-4 17-2 2-75 5-27 16-7 2-99 5-72 1 756-4 23-2 2-99 5-75 1 355-8 20-6 3-oo 5-75 1 428-3 22-1 3-oo 5-75 2 160-1 13-9 2-96 5-56 795-3 50-9 2-33 5-19 577-6 27-1 2-84 5-48 604-1 35-2 2-59 5-27 304-5 32-4 2-68 5-24 696-5 31-6 2-33 5-26 355-7 23-0 239 5-45 814-6 19-9 2-96 5-88 3 439-8 11-3 2-98 6-36 1391-8 24-7 300 5-13 1 000-1 12-0 3-oo 5-53 886-2 14-6 3-02 5-87 503-0 5-78 1 041-5 20-5 2-99

275-8 175 3 90-5 72-8 93-8 36-8 107-4 78-8 94-8 78-6 70-0 30-7 117-9 73-3 93-8 78-2 168-2 269-0 101-1 266-0 91-1 131-6 272-0

14-6 6-6 2-0 3-6 3-8 1-9 6-6 6-9 3-7 3-2

37-6 37-8 36-5 34-6 33-8 40-6 36-6 37-5 38-8 33-6 34-6 34-1 32-9 35-2 34-5 32-8 37-5 31-6 31-6

10-9 11-6 22-6 17-0 33-9 23-9 23-1 27-5 21-5 20-7 21-0 24-5 24-7 31-7 22-3 30-7 24-9 26-8 35-1

701-G 480-6 1 093-9 301-0 390-4 873-1 1 054-6 855-1 472-7 727-1 613-8 541-5 677-4 974-7 1 224-4 755-8 640-8 631-8 591-5

135-6 98-6 2020 84-1 115-1 96-0 1151 214-9 93-5 154-3 164-5 107-1 147-7 222-2 161-6 213-6 158-9 135-6 156-4

2-9

Marks hårad. Sätila Hyssna Hajom Berghem . . . . Fotskäl Tostared . . . . Surteby-Kattunga Öxnevalla . . . . Horred Istorp Kungsäter . . . Grimmared . . . Karl Gustav . . Gunnarsjö . . . . Torestorp . . . . Älekulla . . . . öxabäck . . . . örby Kinna Seglora Fritsla Skepphult.... Kinnarumma . . Kinds härad. Ljushult . . . . Hillared Sexdrega . . . . Roasjö Redslared . . . . Svenljunga . . . Ullasjö Örsås Revesjö Holsljunga . . . Mjöbäck . . . . Älvsered . . . . Mårdaklev . . . Kalv Östra Frölunda . Håcksvik . . . . Sjötofta Ambjörnarp . . . Mossebo . . . .

1260 860 970 1250 1010 950 930 800 1030 970 870 930 990 1060 1090 830 810 930 820

940 920 930

2-87 2-81 2-77 2-72

2-85 2-99 2-82 2-86 2-74 2-92 2-85 2-86 2-88 2-75 2-76 2-76 2-76 2-83 2-83 2-64 2-78 2-52 2-59

5-87 5-42 5-75 5-52 5-40 615 5-68 5-86 5-83 5-33 5-50 5-44 5-32 5-45 5-37 5-44 5-63 5-43 5-26

l-o 3-3 1-6 0-8 2-7

lo 5-3 6-2 4-7 10-7 2-4 1-4 5-2

22-2 13-3 33-8

11-5 4-5 8-3 7-7 0-2 16-2 21-4 16-6 7-8 14-2 2-3 32-3 2-6 5-4 0-5 6-2 1391 74-4 9-8 125-7 2-3 28-1

2-6 0-7

5o 10-o 16-3 14-3 5-5 11-1 5-6 9-0 6-9 7-8 14-3

5-3 9-5 5-5 49

TAB. 2 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 1

4 P » T a x e r i n g s v ä r d e <* O per hektar, kr.

a

a

£ B

o ö

ft 1

L ä n , h ä r a d och kommun

Åker

Skogsmark

ft-p

00 <-t

£5"

8 CD irf-

Gällstad Redvägs

|

11 Därav värde å

trt-

<1 CD

Jordbruksvärde

5-67 5-72 5-63 5-32 5-67 5-67 6-45 5-97 5-86 5-92 5-48 5-80 5-75 5-87 5-35 5-28

1 584-0 791-3 614-2 272-1 811-0 294-3 241-4 861-1 1 612-6 526-4 1036-2 687-1 491-1 656-5 1 448-0 466-7

298-1 147-8 100-6 30-6 128-9 34-9 48-3 73-7 174-9 68-5 176-4 98-0 44-4 53-6 151-2 91-9

CD

Södra Åsarp

9 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

per940 870 940 890 970 890 . . . . 910 1070 970 1040 910 1120 1090 1090 990 830

2-71 2-64 2-15 2-18 2-64 2-45

särskogs- »övrig skilda m a r k m a r k » förmaner

Skogsvärde

13-4 8-9 6-5 4-8 3-4 1-5

944-3 371-1 234-2 58-1 313-2 66-3 230-1 144-9 395-2 104-4 317-5 274-2 89-8 75-4 247-2 161-5

36-3 35-1 28-3 26-8 350 32-6 45-6 36-4 37-2 36-2 38-2 43-8 42-1 40-3 34-6 31-4

24-7 31l 35-3 57-6 15-8 20-4 20-1 27-0 28-4 13-7 11-2 7-7 7-9 15-0 197 30-7

34-7 37-0 39-0 50-6 43-8 40-7 36-6 37-4 37-0 37-5 35-1 41-3 43-6 39-3 37-1 38-9 38-0 37-0

38-5 19-2 16-8 4-8 6-8 5-3 21-0 22-6 17-5 15l 18-8 7-7 6-5 17-4 20-5 32-7 31-9 16-6

2-83 2-92 2-90 338 2-94 2-90 2-96

5-31 5-50 5-97 6-35 6-21 5-95 5-50 5-48 5-46 5-48 5-22 5-96 5-96 5-68 5-40 5-53 5-56 5-28

462-5 553-5 1149-3 649-8 466-3 1 448-2 496-6 577-8 617-0 942-5 447-5 752-4 600-2 311-5 1 085-5 272-9 1195-8 485-1

102-9 105-6 133-4 78-7 47-4 130-8 38-4 47-2 100-3 155-3 63-4 77-2 66-2 33-9 48-1 22-8 331 8-0

41-7 40-5

3-01 6-oo 2-83 6-01

114-2 102-4

3-oo 2-74 2-81 2-78 303 329 319 2-98 2-78 2-56

—

4-0

—

0-2 1-2 0-4 0-2 2-3 1-6 1-2

94-9

— l-o 1-6 1-5

— — — — — l-o 1-5

— — — —

hårad.

Hössna Brunn Vist

Fivlered Dalum Blidsberg

Norra Åsarp Smula

850 840 970 1120 1180 970 880 920 810 790 790 960 1000 860 980 830 880 . . . . 990

3-oo 2-95 295 2-92 2-98 2-99 295

3-oo 3-oo 3-oo 3-oo

— 0-9 0-8 0-9 0-9 21 1-6 1-7 2-8 3-4 2-0 1-5 1-1 1-8 2-5 0-9 1-8 0-1

— — — — — — — —

0-8

— — —

3-7

— — — — —

275-3 301-5 210-9 137-8 66-8 210-8 103-3 103-7 178-5 328-8 124-7 137-5 96-5 57-9 95-3 68-6 55-8 7-7

Skaraborgs län. Åse

hårad.

Flo Sal Ås Tun Friel Täng Håle Särestad Viste Flakeberg Sparlösa

840 790 850 850 860 840 800 740 840 860

158-3 33-3 55-2 43-9 44-5 66-7 46-8

13-9 27-8 lOO-o 70-7 94-7 6-2 17-4 19-6 42-0 43-1

5-94

1 266-1 2 261-5 701-8 1 384-0 661-8 1 289-4 829-9 640-6 955-3 1 593-4

830 830 820

44-6 38-6 47-2

25-8 2-88 6-60 27-8 2-76 6-13 22-6 2-80 6-80

683-9 1144-0 1 635-5

4-00 7-oo 3-oo 7-oo 3-50 7-oo 3-35 2-83 3-58 3-18

6-oo 6-oo

384-3 446-0

10-0

5-7 0-3 32-8 22-1 12-6 46 8-7

8-5 9-9 1-6 1-4 10-0 1-5 3-4 20 1-3 4-8

— — l-o

8-3 1-9 135-2 106-5 37-6 9-0 23-8

8-6 6-4 321

2-7 1-7 0-2

— — —

23-2 19-2 121-3

l-o — 7-1 2-0

härad.

134 TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 9

Taxeringsvärde per hektar, kr.

a Därav värde å

ft"p

Jordbruksvärde

Åke

Skogsmark

760 880 810 840 810 880 1210 800 840

58-0 49l 42-8 44-8 36-7 46-9

Fåglum Barne-Åsaka . . Lekåsa Eling Naum Södra Kedum . . Ryda Long Hällum Skärstad . . . . Vara Vara köp önum

790 790 760 810 780 730 760 900 910 900 750 890 1040 1120 820

48-5 39-8 43l 43-9 39-7 37-5 53-3 51-5 51-9 50-0

5-0 347 7-90

Laske hårad. Laske-Vedum . . Västerbitterna . . österbitterna . . Larv Södra Lundby . . Längjum . . . . Travad

900 780 810 690 730 850 900

40-3 34-0 34-3 390 54-4 58-2 55-8

211 28-6 31-5 18-5 27-7 35-8 13l

Kållands härad. Uvered Järpås Häggesled . . . . Lavad Tranum Tådene Norra Kedum . . Väla Gillstad Mellby Kållands-Åsaka . Råda Örslösa Sone Skalunda . . . . Rackeby . . . . Gösslunda . . . .

830 830 760 720 740 830 810 670 760 750 750 820 740 800 800 810 810

55-0 521 49-0 41-7 41-1 51-9 40-6 42-0 48-0 51-9 51-8 55-6 47-8 46-1 41-3 45-2 47-6

Slädene . . . Levene . . . Hyringa . . Malma . . . Längnum . . Tengene . . Grästorps köp. Trökorna . . Främmestad . Bäreberg . . Barne härad. Essunga . . . .

Kyrkas

40-7 47-8 41-1

63-6 60-0

10 Taxeringsvärde, 1 000 kronor W

Län, härad och kommun

»

P

CO

1-J

e ft"

17-4 141 27-0 28-8 52-8 35-0 100-0 41-2 24-9 49-9

3-39 3-04 3-05 3-18 3-oo 3-oo

55-1 36-4 60-9 56-1 36-8 38-9 4-7 17-3 5-0 76-5 100-0 71-8 79-2

3-28 2-76 2-93 2-94 2-90 300 3-24 3-14 3-34 3-50

6-53 6-ll 6-53 6-40 6-03 5-66 6-89 6-85 6-66 7-00

3-64

7-57

7-23 6-91 6-50 5-89

6-oo 6-68

2-92 3-42 5-97 2-98 6-01 5-89

456-2 2105-4 1 229-3 1 245-5 499-3 1203-6 2161 1132-5 2 078-9 1 065-6

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner 21-5 34-7 16-4 36-7 2-2 19-0 61-0 100-1 23-7 31-5 20-6 15-1 15-7 24-7 18-8 43-4 25-8 41-4 0-2

0-5 1-3 0-2 2-4 10-2 12-6 8-4

14-8 10-o

46-8 4-3 13-6 131 6-6 1-2

30-1

0-2 1-4 1-9

l-o — —

20-5

0-2

—

1-3 2-2 6-2 18-5 2-4 0-5 0-2

1-5 100

7-05 7-58

2 364-2 1 022-4 1 7171 1 432-7

17-3 25-6 34-8 154-0 141 4-6 4-8

3-50 7-00 3-48 6-63 3-47 6-29 2-97 6-oo 2-97 6-oo 36-01 3i-00 6-oo 31-03 5-85 3-517 6-oo 3-5 0 6-50 31-50 6-50 3t-66 6-57 31-47 5-99 3 •39 6-oo 3-2 G 6 l l 3 •34 6-oo 3 0 6-oo

1318-3 2 324-7 615-9 697-2 689-0 626-7 421-5 532-4 700-1 1 078-0 9120 1 510-9 1 290-7 732-5 587-4 979-2 1 071-4

1-1 62-0 15-0 25-2 130 35-0 10-2 23-7 22-4 28-4 8-8 54-6 42-0 18-7 7-4 22-5 23-2

0-4 2-4 2-1 0-2 0-6 5-4 2-2 2-1 2-3 1-4

3-oo 8-oo

3-oo 3-oo 3-oo 319 3-50 3-50 3-50

5-75

5-oo 5-04 5-61

7-oo

2 761-3 314-2 1 014-2 1 270-2 852-4 787-5 1 491-9 1 535-4

2 096-5 1396-9 776-1 1 643-3 1144-9 79-8 1500-1 1 462-3 796-8 802-7

0-7 0-3

—

7-2 4-9 2-2 0-6 3-9 5-3

— —

5-4

— —

—

— — — 5-0 9-6

— — — — — —

1-8

o-6|

3-8

—

2-9 0-5

— — 9-o

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

135 UPPGDJTER FÖR V A R J E LANDSKOMMUN. 10

p v Taxeringsvärde < O per hektar, kr. L ä n , h ä r a d och kommun Åke

Skogsmark

Därav värde å

SB ?r P CD 1-J

Jordbruksvärde

e ft*

mark

5-96

50-8 46-5 138-5

5-4 15-3 18-7

7-oo 7-oo 6-oo 6-oo 601 6-oo 6-oo 6-oo 6-oo 6-oo 6-oo 6-oo

1 262-5 2 179-9 1 216-2 710-6 1 490-9 1 518-8 540-1 695-0 475-2 581-2 726-5 1 359-5

3-0 25-8 17-3 15-5 35-9 25-4 8-5 161 0-6 27-2 29-1 17-1

0-1 1-9 1-1 1-5 4-1 3-8 1-3 2-4 0-7 2-7 11 7-4

2-08 3-50 3oo 3-oo 3-oo 3-32 3-04 315 316 3-68 3-71 3-24 3-51 3-25 3-61

5-oo 5-oo 5-50 6-oo 4-47 4-7 2 6-oo 6-10 6-00 5-67 5-67 5-16 5-49 5-15 5-38

385-8 978-7 709-9 445-0 643-7 573-0 1 448-4 1 003-5 2 133-8 849-5 1 3781 1 841-3 816-6 1 449-6 1 370-3

2-7 44-8 361 3-5 0-2 2-8 25-0 28-7 154-9 65-4 127-7 64-1 9-2 39-2 35-5

3-2 8-9 7-2 30 2-3 0-3 2-9 4-5 13-4 0-4 0-9 3-2 21 5-4 1-6

8-4 16-2 14-1 17-7 19-8 30-3 35l 10-3 7-6 13-1

3-53 2-80 3-68 2-80 3-04 3-02 2-93 349 3-50 3-57

5-75 4-72 5-63 4-7 0 5-67 5-32 4-58

752-6 408-9 724-3 855-3 1046-2 716-9 892-0 773-7 447-2 657-8

71-1 16-0 37-8 31-9 29-5 22-3 16-3 36-5 14-3 37-4

0-3 0-6 14-7 1-6 2-7 4-9 9-6

11-8 5-3 16-5 21-0 8-6 11-1 8-2

3-57 3-47 3-43 3-02 3-50 3-39 3-37

6-10 5-97 6-47 4-94

1 846-7 1077-0 720-3 640-9 487-9 1 452-7 713-2

49-2 41-1 28-2 62-2 35-3 52-9 22-6

5-9 4-3 8-4 9-0 2-0 0-2 0-4

860 830 780 810 800 800 830 850 830 760 870 890

1-9 3-3 0-5 4-4 3-3 14-2 25-4 26-0 57-1 8-4 3-5 25-8

Kinne härad. Västerplana . Medelplana . österplana . Kestad . . . Kinne-Kleva Sil Kinne-Vedum Fullösa . . . Forshem . . Bredsäter . . Lugnas . . . Holmestad . Götene . . . Vättlösa . . Ledsjö . . .

900 1010 860 890 1020 880 890 910 880 820 850 870 970 870 800

37-2 14-3 12-0 49-7 66-7 10-0 12-0 13-9 7-7 4-1 10-8 8-0 13-6 16-8 31

Valle härad. Istrum öglunda . . . . Eggby Skarke (Värnhem) Norra L u n d b y . . Häggum . . . . Bolum Stenum Norra Ving . . . Skärv

650 840 860 950 1000 740 850 730 830 870

47-0 29-7 48-7 28-6 40-1 36-6 25-1 48-7 47-4 48-4

Skånings härad Skånings-Åsaka Händene Skara ländsk Härlunda Marum . V i n köl . Västra Gerum

770 850 890 750 800 830 820

53-3 49-2 53-6 341 48-4 41-6 48-3

Kinnefjärdings Hovby Norra Härene Hasslösa Lindärva Sävare Hangelösa Skeby Källby Broby Ova Skälvum Husaby

47-7 44-2 42-9

sär»övrig skilda mark» förmåner

1440-1 573-8 1 665-7

25-2 3-49 16-8 3-16 19-8 3-10

840 690 760

11 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

po-

Sunnersberg Strö . . . Otterstad .

I

6-00

6-oo

0-7

—

251 Skogsvärde

1221 141-9 6190

härad. . . .

6-oo 5-95 5-94

6-oo 5-62 6-20

1-2 0-3 2-6

2-0 3-5

5-0

— 30 176-8 50-0 2-0 12-3 11-3 9-7 1-2 5-7

— —

31-5 81-4 16-3 25-4

_ — — — — — —

12-3 1-4

14-2 153-9 75-4 67-6 174-8 89-8 33-2 55-6 1-8 152-1 181-6 65-5

90 169-2 164-3 11-8 1-5 6-5 97-4 121-8 716-4 276-1 805-6 302-5 49-8 181-0 159-5

199-2 28-6 105-6 77-7 58-9 48-8 37-1 128-6 60-6 153-7

2140 178-2 146-4 179-9 133-1 224-9 104-6

lo6

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. I

Taxeringsvärde P « per hektar, kr < O

I

10 Taxeringsvärde, 1 000 kronor K

Län, härad och kommun

a Därav värde å

£ft-BP

Jordbruksvärde

Åke

Skogsmark

Synnerby . . Skallmeja . . Trässberg . . Härjevad . . Saleby . . . öttum . . . Jung . . . . Fyrunga . . Kvänum . . Norra Vånga Edsvära . .

790 820 810 780 840 820 840 830 860 710 760

50-7 33-3 42-5 28-6 21-7 29-8 33-3 43-8 42-6 31-7 34-0

13-2 3-50 89-7 3-00 25-9 3-00 41-7 3oo 68-5 3-00 57-1 3-oo 70-0 3-oo 25-0 3-44 34-9 2-89 20-4 2-99 19-6 302

6-49 5-17 7-28 5-oo 5-oo 6-oo 6-oo 6-oo 6-90 483 5-41

1 7830 1 240-3 1 364-2 636-0 3 133-6 1 382-3 1 827-8 949-3 2 090-2 2 469-3 1 597-2

25-9 0-2 1-7 0-2 0-5 2-8 0-1 2-1 6-9 104-8 45-3

1-3 0-6 1-3 01 4-6 23-7 1-7 1-1 6-0 26-3 13-7

Vilske härad. Ullene Vilske-Kleva . . Märka Gökhem . . . . Sörby Trävattna. . . . Floby Götene Grolanda . . . . Jäla

650 740 770 810 820 730 920 820 740 750

47-3 34-9 43-3 44-5 43-4 34-4 30-1 30-5 31-8 29-8

10-0 3-70 16-1 3-41 35-1 4-06 31-9 4-14 9-2 4-09 11-4 3-02 141 3-oo 34-3 3-00 13-7 3-08 32-9 3-06

5-41 375-2 4-47 1 288-4 474 1 017-9 4-72 1 232-3 449 544-6 4-87 498-7 4-25 1115-8 4-25 954-4 4-25 1115-9 4-27 730-4

70-4 63-5 6-8 30-2 19-8 43-3 321 13-7 42-6

4-2 30 4-1 14-8 1-5 0-2 0-1 01

F"rökinds härad. Brismene . . . . Börstig Kinneved . . . . Vårkumla . . . .

710 710 740 950

35-0 37-1 32-0 40-0

42-8 23l 44-7 75-1

Vartofta härad. Luttra Falköpings ö:a ländsk Karleby Slöta Kälvene Vartofta- Ås aka . . , Vistorp , Yllestad Näs Hångsdala Skörstorp ö s t r a Gerum . . . . Mularp Åsle Tiarp Kungslena Hömb Varv Dimbo Ottravad Suntak Valstad Kymbo Vättak

860 820 920 920 890 750 650 830 910 850 810 870 910 850 920 830 690 840 820 760 790 800 850 670

— —

1 001-4 100-0 626-6 100-0 78-6 2-50 6-50 1 4430 88-4 2-50 6-oo 2 329-9 429-7 64-9 300 5oo 21-9 2-84 5-oo 1 064-6 433-6 310 2-97 5-03 799-3 25-3 3-03 5 l 3 571-3 36-4 3-30 5-59 644-1 65-2 2-oo 5-oo 685-4 100-0 350-7 29-7 2-02 5-oo 382-2 63-2 2-87 5-oo 41-9 2-61 5-21 1 0846 628-9 6-5 2-50 5-oo 859-8 13-8 312 4-87 506-1 19-8 3-00 5-93 425-7 24-1 2-30 5-14 14-8 213 5-04 1150-4 384-4 9-8 315 5-43 408-8 8-8 336 5-32 915-0 7-1 311 5-39 666-9 16-4 2-87 5-29 332-9 3-09 5-21

30-8 33-3 26-9 31-4 33-7 34-2 41-5 21-7

— 22-5 32-6 31-5 34-1 34-8 41-4 26-7 23-5 38-2 42-4 39-8 36-3 38-1

3-02 5-18 314 5-21 3-00 4-98 2-83 5-31

659-9 931-4 1 753-4 622-1

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

0-5

15-0 3i 1-8

1-3 5-0 20-0 5-0 0-6

2-2

26-7 54-8 24-3 4-2

1-2 1-0 0-7 18-8 43-3 43-2 3-4 0-5 5-0 5-7 6-9 7-8 25-3 29-8 10-8 18-6 17-3 27-1 29-2 31-9 31-1

58-6 64-5 74-4 30-6 12-6 1-8 60 28-9 1-0 2-8 5-6 7-5 0-7 0-4 1-9 21 14-0 5-9 0-6 1-9 3-4 3-6 2-5 0-4

1-4 2-3

0-2

l-o 15-0 l-o 5-1 1-6 0-8

0-4

-

0-1

TAB. 2 ( f o r t s . ) . 1

2 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 3

Taxeringsvärde per h e k t a r , k r . L ä n , h ä r a d och kommun

4 P »

Åker

1 CO

1-j

£ cT

W o

. . .

.

Baltak Acklinga

Gudhems

Södra Kyrketorp

.

. . .

.

.

Falköpings v:a ländsk. östra Tunhem . . . Ugglum

Käkinds hårad. Södra Fågelås . . . Norra Fågelås . . .

Kyrkefalla Värsås

|

CD

<!trtIt

o-

CD

CD

Därav värde å Jordbruksvärde

skogsmark

sär»övrig skilda mark» förmåner

630 640 750 850 760 790 780 760 710 730 880 800 870 750 750 800

30-7 29-0 39-3 42-5 37-9 34-8 36-8 32-5 31-3 39-6 41-5 430 46-2 41-6 42-8 43-7

14-6 240 9-8 8-4 8-8 18-6 13-4 10-7 15-4 16-9 7-4 9-0 60 9-5 6-3 131

2-88 2-89 3-16 3-09 304 3-06 302 2-69 269 3-12 3-06 313 3-12 304 3-10 310

4-66 4-50 535 5-82 5-33 4-90 5-17 5-15 496 5-28 6-oo 6-oo 6-26 5-84 5-89 5-98

605-9 316-4 1 687-0 445-2 686-1 3 3130 1 596-5 867-9 1 280-8 1 018-4 613-6 721-8 1 607-8 2 046-2 1 629-0 1 213-5

123-4 47-4 248-2 78-0 110-9 362-8 196-4 158-3 157-9 74-3 391 55-0 107-1 121-3 63-7 36-5

49 4-7 7-0 1-6 2-5 1-5 1-7 22-6 35-3 24-0 4-0 7-3 13-3 28-9 6-0 ll-o

810 760 810 740 880 880 840 910 880 850 810 780 770 970 1000 1400 840 930 860 660 600 840 780 820

48-5 48-6 44-4 38-0 45-6 48-4 33-5

3-48 6-oo 3-50 6-oo 3-30 5-99 3-06 5-97 3-34 6-oo 3-51 6-oo 2-57 6-oo 2-63 4-25 2-59 4 3 9 2-35 4-66 3-oo 5-34 2-87 4-87 — — 3-oo 5-oo 3 o o 5-oo 2-50 4-25 3-06 6-oo 3-02 6-17 3-oo 5-00 3-oo 5-oo 2-85 4-25 2-91 4-28 3-20 4-57

519-1 809-2 873-0 444-4 1 375-6 1 200-3 493-7 389-3 758-4 519-3 705-2 275-1 613-1 659-4 1 008-4 564-2 390-4 1 225-8 628-1 850-2 630-4 462-6 472-2 234-1

38-3 63-4 17-9 15-2 41-1 331 9-5

3-8 3-5 21 6-1 1-7 1-5 0-6 0-2 2-3

31-8 57-1 21-4 41-6 40-6 34-9 34-7 27-2 28-8 34-9

6-7 5-4 20-7 40-8 9-6 106 10-4 100-0 39-2 37-4 13-8 16-8 28-6 100-0 79-2 95-0 94-6 644 546 84-9 10-6 34-5 390 15-4

43-8 45-6 49-0 42-5 38-3 46-6 44-3 48-7 46-7 40-9 39-1

3-8 11-8 3l 9-6 23-3 7-3 5-0 3-7 46 5-4 8-7

3-46 5-46 3-50 5-50 3-53 6 1 3 3-50 5-35 3-45 5-oo 3-50 6-06 3-52 5-43 3 4 9 5-98 3-46 5-85 3-49 5-48 3-oo 5-87

1 974-9 2 114-5 1 712-3 1156-9 1181-5 3 707-6 986-6 2 378-4 1449-8 668-9 684-6

162-4 122-9 69-5 109-3 105-8 241-5 44-0 72-1 57-1 14-2 4-5

_ — — — —

120-9 24-1

— — —

4-5

— — — — —

Skogsvärde

362-7 115-3 703-4 300-5 403-9 905-6 585-5 493-0 614-7 277-9 127-7 263-8 395-6 423-9 198-3 134-0

hårad.

Dala

Torbjörntorp

a

^

Habo G u s t a v Adolf

9 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

£B Skogsmark

. .

870 900 970 800 700 780 760 760 800 810 890

—

23-6 22-4 23-2 35-1 34-4

—

—

—

—

3-0 2-4 13-6 5-9 31

—

0-7 0-4 0-3 7-7 5-2 7-5 57-8 6-1 6-7 8-8

— — — —

6-8 8l 13-7 24-3 31-0 16-6 13-0 2-8 1-3 1-4 0-4

3-8 11-9 1-6 2-2 7-8 11-4 1-5 2-9 2-2

—

0-5

— — — —

2-0 0-4

— —

18-0 1-7

— — — — — — — — — — —

3-2

— — —

37-0 21-6 22-8 12-6 3-8 11-6 4-7 36

—

2-5

200-7 306-9 65-6 36-3 155-6 126-2 9-8

—

5-0 5-3 26-3 15-4 3-2

—

2-4 l-o 0-7 27-3 17-2 35-4 107-5 141 141 29-5

489-8 426-1 176-9 386-3 240-2 577-6 105-7 246-3 226-0 46-1 10-2

138 TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde p * per hektar, kr.

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

a

Län, härad och kommun

Därav värde å Åke

Skogsmark

Jordbruksvärde

£ 5" t) ö^

Norra Kyrketorp Våmb Ryd Forsby Sventorp . . . . Vadsbo härad. Locketorp . . . . Väring Horn Frösve Säter Berg Lerdala Timmersdala . . Böja Lastad Binneberg . . . . Odensåker.... Tidavad . . . . Svenneby . . . . , Hj alstad Mo Vad Flistad Götlunda Bällefors Ekeskog Beateberg Ransberg Mölltorp Karlsborg Tived Undenäs Halna Fagre Trästena Utby Ekby Ek Ullervad Björsäter Leksberg Torso Hassle-Berga-Enåsa Färed Bäck Björkäng Töreboda k ö p . . . . Fredsberg Lyrestad Hova Älgarås Finnerödja . . . . Amnehärad . . . .

mark

sär»övrig skilda mark» förmåner

900 1120 760 870 770

42-2 35-7 44-8 36-6 45-0

9-4 20-3 7-0 2-3 91

780 830 900 910 840 880 990 1010 960 780 830 840 820 690 830 820 830 870 780 790 750 630 720 860 1010 650 740 720 810 770 810 800 650 860 880 920 780 830 840 810 910

42-5 41-1 40-4 54-3 37-7 30-1 39-4 37-3 41-4 39-7 36-1 38-9 42-4 48-0 45-7 44-7 39-2 36-3 40-8 39-8 41-4 42-6 36-8 42-1 41-9 26-5 37-3 38-1 39-6 42-7 44-3 45-8 39-0 44-4 40-0 50-6 46-3 49-3 42-2 40-7 43-2

3-5 3-45 5-33 2-5 3-44 5-22 12-6 3-46 4-93 8-9 3-87 5-97 6-1 3-44 4-63 10-8 3-21 5-04 101 3-24 5-51 7-6 3-40 5-86 2-6 3-51 5-99 12-5 319 5-99 14-2 3-oo 6-00 17-5 3-10 5-95 21-3 315 5-98 8-8 3-50 6-oo 2-2 3-33 6-oo 6-1 3-50 5-82 4-6 3-48 5-oo 5-4 3-40 5-oo 21-6 3-47 5-10 30-2 3-41 4-96 20-3 3-38 5-27 20-7 3-54 515 8-9 3-14 5-io 4-7 3-02 6-07 7-4 3-oo 5-98 25-9 2-86 3-97 13-2 3-12 5-13 208 3-22 5-32 5-1 317 5-59 12-6 3-50 5-50 30-5 3-53 5-69 9-4 3-43 5-75 6-3 3-50 4-79 3-9 3 4 6 5-58 5-5 3-31 5-24 10-4 3-70 5-88 19-2 3-40 5-94 8-6 3-69 5-75 24-9 3-48 5-33 36-0 3-51 5-00 130 306 5-93

1 265-2 63-6 645 1 799-7 965-5 22-8 1117-5 39-5 861-9 52-4 1 3346 47-2 917-2 55-0 421-7 11-8 431-7 15-5 794-1 10-0 241-1 4-8 1 044-4 20-3 815-9 17-5 555-3 22-0 854-8 22-6 628-4 15-1 721-2 6-5 1078-1 7-7 1 805-3 67-4 1 345-0 83-6 965-8 57-6 1044-1 134-2 2 389-3 243-4 1 676-9 171-8 34-7 12-1 779-2 195-5 3 369-7 820-1 568-0 51-5 3 210-9 76-3 1 004-5 50-2 870-7 23-9 1022-8 35-7 775-3 55-9 1 531-8 60-6 1 625-0 65-7 1150-3 67-4 1 367-0 250-2 3 072-7 254-1 460-1 23-4 910-3 44-8 48-2 1903-1

4-5 36-0 18-1 4-7' 5-0 2-4 2-1 0-7 0-9 0-4 7-2 5-8 7-2 4-9 1-8 6-7 6-5

800 800 830 840 770 920

37-0 34-8 35-4 45-8 32-9 39-7

26-9 12-7 16l 28-9 15-5 8-5

2 904-2 2 268-8 3 977-7 1 973-3 1 886-2 2 108-6

14-9 14-6 10-9 10-5 16-3 7-2

2-92 3-00 2-99 3-oo

5-67 5-37 5-48 6-00 3-38 5-99

3-17 2-92 3-09 3-50 3-14

5-00 5-27 4-97 5-77 4-52 3-22 5-47

8646 595-7 361-5 803-3 2 539-4

36-1 22-7 26-1 6-3 92-3

102-3 174-5 324-6 236-4 463-9 242-7

0-9 3-6 1-7

12-8 8-2 28-9

1-5

2-8 1-3 1-8 2-2 2-1 0-3

1-9 1-5 7-3 241 30

0-1 1-1 2-6

4-2 8-7 31 8-1 5-2

0-8 2-5

l-o 26-4 28-9 9-4 32-7 1-7 2-3 8-0

140 4-1 4-5 ll-o 30-0 14-0 50-7 14-4 0-5 6-7

10-8 7-2

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

I Taxeringsvärde p per hektar, kr.

9 I

»

ft! g era

Län, härad och kommun

139 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

!t»rBP

Taxeringsvärde, 1 000 kronor W

a Därav värde å Jordbruksvärde

Åke

Skogsmark

£ ft*

Färnebo härad. Ramen Gåsborn . . . . Nordmark . . . . Färnebo . . . . Brattfors . . . . Kroppa Lungsund . . . .

1090 1310 1300 850 810 1070 870

19-3 21-6 19-7 21-3 22-0 22-6 24-7

16-2 16-7 17-0 12-5 15-5 171 16-6

2-56 2-55 2-70 2-76 2-74 2-96 2-92

325 362 315 3-30 3-50 3-25 359

1071-6 1050-7 1 409-5 2 474-1 1 263-4 1 306-9 2 163-4

447-7 3840 355-9 747-7 332-7 376-5 273-9

35-4 160 11-9 7-8 4-3 0-3

1-9 51-0 4-4 300 30-2

Visnums härad. Rudskoga . . . . Södra Råda . . . Visnums-Kil . . . Visnum

820 800 550 640

35-8 44-9 371 39-5

9-2 13-3 18-7 14-6

3-05 3-50 2-93 3-21

5-11 5-50 5-47 5-28

1 742-3 1154-2 1184-0 2 823-2

98-5 108-3 215-5 475-9

14-8 3-5 1-3 8-1

5-0 31-8 11-1 39l

Ölme hårad. Varnum . . . . Ölme

820 650

33-0 32-7

161 2-91 4-86 1 5 l 2-96 4-68

3127-9 4109-2

460-9 299-4

120 3-7

274-3 32-8

Vase härad. Vase Östra Fågelvik . Alster

690 760 680

33-0 35-9 36-5

12-5 2-93 4-88 18-9 2-94 5-41 19-3 2-94 5-33

6 391-5 1976-3 2 624-9

416-3 143-4 225-6

13-0 8-2 3-2

22-6 16-0 32-3

Karlstads härad. Hammarö . . . . Karlstads ländsk. Grava

1200 1150 920

26-3 39-7 36-8

11-3 2-32 5-51 15-0 2-84 6-04 6-7 2-86 5-74

1 582-7 1188-4 5 0741

68-2 113-6 324-2

10-5 4-6 9-3

59-2 33-6

Kils härad. Nedre Ullerud . . Övre Ullerud . . Ransäter . . . . Stora Kil . . . . Frykerud . . . .

790 820 960 820 790

43-5 36-0 33-2 31-7 31-0

7-8 10-3 10-0 6-1 1-8

3-82 3-38 3-17 3-10 3-04

4-90 4-55 4-45 4-61 4-29

2 486-6 2 954-6 2 018-5 3 765-2 4473-6

316-4 509-3 337-8 280-2 234-0

1-2 9-9 7-8 4-0 1-9

8-0 191

Grums härad. Nor Segerstad . . . . Grums Borgvik Ed

760 660 630 640 700

39-3 37-8 37-4 38-9 38-8

91 181 9-5 11-6 10-7

307 5-49 2-70 5-92

3109-6 1 566-5 3179-3 786-8 1 541-7

229-6 124-8 351-4 155-2 235-7

8-3 0-4 15-2 0-7 1-3

125-0 60-2 5-0

600 500 540 700

38-6 34-2 30-8 42-9

3-21 2-98 2-98 315

5-14 4-92 4-45 5-82

2-71 2-81 2-99 3-04

5-43 5-68 5-58 5-74

8-2 6-3 3-6 18-5 1-2 91 5-3 5-7 13-8

0-5 0-5

34-3 37-5 38-8 40-9

1 889-6 946-5 902-1 2 411-9 22-0 1271-3 729-5 510-1 734-1

222-9 102-8 44-2 162-9

470 420 440 400

14-1 19-2 22-0 20-2 100-0 35-7 29-3 31-3 31-0

CO

l-J

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

Värmlands län.

Nås härad. Bro Södra Ny . . . . Huggenäs . . . . By Säffle köp. . . . Botilsäter . . . . Ölserud Millesvik . . . . Eskilsäter . . . . 10—56/00.9

3-05 5-22 2-98 4-96 3-04 5-43

110-6 84-6 57-0 117-2

23-8 20-4

73-9

7-8

140 TAB. 2 ( f o r t s . ) . 1

!

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 4

3 Taxeringsvärde < o p e r h e k t a r , k r . g. H g era

£,B

L ä n , h ä r a d och kommun

Åker

Skogsmark

£ sr

CS cl-

It

O; CD

>-•

CD*-^p

|

11 Därav värde a Jordbruksvärde

särskogs- »övrig skilda m a r k mark» förmåner

Skogsvärde

404-8 920-9

34-3 35-0

25-1 3 0 2 26-0 3-05

4-90 4-90

1 590-9 2 322-3

114-7 251-9

23-8 50-8

13-2 0-4

820 710 610 670 860 880 970

30-1 29-1 33-7 35-3 31-1 35-0 29-2

8-7 7-2 11-4 12-3 9-2 9-0 12-2

3-01 3-03 2-99 2-99 3-oo 2-94 2-78

4-28 4-io 4-85 5-07 4-43 5-09 4-54

1 492-4 1 906-4 2 897-2 1 501-9 2 729-0 858-7 2 278-7

250-8 434-0 403-1 169-9 430-2 126-1 527-1

2-5

20-7 990-9 36-5 1 992-G 1 5 0 1 558-8 4-2 633-5 87-8 1 854-3 — 516-9 70-4 2 411-5

820 920 900 970 830 770 830 760 820 860 1070

30-7 28-2 35-6 37-5 36-2 324 31-5 29-9 26-7 25-6 26-6

13-3 20-9 14-2 18-8 21-9 14-9 14-7 14-9 15-5 14-8 13-9

2-99 2-95 3-01 2-93 3-oo 3-04 2-96 293 2-94 2-99 3-13

4-39 4-12 5-05 5-43 5-20 4-60 4-65 4-15 3-99 3-92 3-78

3 240-9 2 249-1 1 628-9 794-5 970-9 1 839-6 1 439-0 994-7 2 436-5 2 838-6 945-2

771-3 444-0 321-9 180-6 167-1 274-6 273-9 299-5 348-1 394-G 226-4

5-5 4-6 10-4 7-6 11-2 2-5 8-3 12-9

810 830 1000 890 820 840 . 1130 1000 930 930

34-3 30-3 20-6 28-3 34-3 31-6 30-4 23-2 29-9 32-4

14-2 129 11-6 9-2 9-1 8-1 4-6 6-5 7-1 7-7

3-07 2-98 2-89 2-99 3-01 2-98 3-01 2-99 313 313

4-79 4-38 3-oo 4-03 4-87 4-47 4-31 3-29 4-10 4-52

3 252-9 3 575-3 238-3 3 915-0 1 505-0 1 375-6 3 932-8 1130-4 3 855-7 1 725-6

482-7 547-1 143-8 798-0 179-9 364-7 315-8 239-3 513-3 152-8

17-0 38-9 0-2 4-5 4-2 2-92-6 1-5 5-2

9-2 2 096-8 — 2 331-4 — 691-1 15-3 3 567-7 2-5 715-4 1 493-G 2-5 1 214-3 1-3 1011-1 l-o 2 078-8 — 666-0

25-8 31-5 27-9

12-0 7-4 22-1

771-5 10-6 42-5 833-8 181-8 4 464-5

—

7-9 8-7 131 5-4 5-5

härad.

Trankil Västra Fågelvik

östervallskog

. .

.

. . . .

—

11-4 11-6

— 2 974-7 55-2 1 859-1 1 275-2 39-2 660-0 550-7 2-6 l - i 1 004-5 23-6 941-8 2-5 1120-6 9-9 1 446-9 79-9 1 607-5 19-5 965-1

härad.

Kola Eda

Nv Älgå Arvika ländsk.

. .

Boda

Fryksdals hårad. Västra E m t e r v i k . . . östra Emtervik . . .

970 1030 960 1080 840 1040

23-9 27-9 27-8 18-5 20-8 21-6

197-0 12-5 3-07 3-83 2 501-7 216-1 7-4 2-94 4-50 2 481-6 9-0 3-oo 3-97 10 122-9 1 022-8 85-3 — — — — 694-2 10-1 2-93 3-45 2 678-9 2 998-3 3-86 337-9 3-07 8-5 944-9 10-3 3-06 3-89 5 255-9 290-4 768-3 13-5 2-64 2-93 663-9 11-4 2-84 3-14 2 230-1 419-3 8-3 2-88 3-19 1 576-4

1300 . 1640 . 1940 1590 1600

14-9 14-3 17-4 18-7 190

17-9 19-6 21-0 16-7 20-7

890 800 980

—

Fryksände

Vitsand Älvdals

hårad.

Nordmarks Sillerud Silbodal

Jösse

660 570

Kila Gillbergs

7 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

a w o sr

CD

p

^

p

—

—

— —

6-9 30 4-9 27-9 31

— — — 3141-5

52-2

1 587-7

— 4 839-6

7-8 1 393-3 3-6 3 148-9 4-5 2 101-6

hårad.

Södra F i n n s k o g a . Norra Finnskoga. Dalby

. .

2-21 2-22 218 2-29 2-30

2-90 2-80 3-46 3-46 3-56

502-6 197-1 1 434-2 703-0 1 743-8 894-3 3 295-2 1150-1 3 375-8 1 058-5

1-4 2-3 12-2

—

3-5

—

2-4 49-7 145 2-2

931-9 3 025-5 3 261-4 5 265-3 6 542-7

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

I

* I

9 Taxeringsvärde p » per hektar, kr, < o

Åk.

Ekshärad . . Gustav Adolf Norra Råda . Sunnemo . .

. . . .

Skogsmark

£ ft"

1020 1450 1070 1140

26-4 18-4 25-9 22-4

14-2 20-3 10-1 10-3

Nyeds härad. Älvsbacka. . . . Nyed

650 720

26-9 31-2

Örebro hårad. Kil . . . Gräve Tysslinge Vintrosa Täby . . Mosjö . . Almby . Ånsta Längbro Eker . . Hovsta . Axberg .

1000 1070 1090 980 970 1060 1300 1190 1280 1230 1220 930

Glanshammars härad. Rinkaby Glanshammar . . . ödeby Lillkyrka Götlunda

11 Därav värde å Jordbruksvärde

h-i

. . . .

1 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

gera OQ

a

al

Län, härad och kommun

141 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

2-99 2-63 2-99 2-94

3-80 3-04 3-78 3-24

mark

sär»övrig skilda mark» förmåner

Skogsvärde

5 713-1 1 694-1 2 227-0 602-7 4405-5 741-1 1 438-8 403-0

5-2 5-5 146

6 221-5 404-8 2 062-9 68-9 3 189-6 110-9 1 655-0

10-0 3-20 3-61 8-5 318 4-24

712-5 5191-0

120-4 599-7

7-2

555-0 2 563-3

25-6 28-4 24-1 37-3 43-1 43-1 48-6 44-0 44-0 360 44-5 41-5

143 2-76 7-2 2-68 20-9 2-66 9-9 3-42 8-3 3-63 8-3 3-35 2-7 3-58 5-1 314 4-7 3-23 10-1 2-85 5-0 3-48 16-1 3-48

226-4 24-4 162-0 54-0 23-9 22-8 95-9 36-9 35-4 35-4 49-3 191-1

2-5 0-1 27-1 4-3

32-2 2-9 16-9 0-6

5-49 5-84 5-91 5-79 5-36 5-52 5-10

3 9691 1 034-7 2 748-7 2 737-8 1 577-7 2 715-0 1 887-8 1105-5 2 083-8 921-0 1 905-9 3 349-3

0-2 l-l 01 1-5 7-4 0-2 1-5

9-5 31-6 75-2 14-7 98-3 82-3

1060 990 610 940 810

42-4 38-7 33-9 33-3 35-0

3-7 13-8 8-4 13-2 10-7

5-25 4-85 4-40 4-46 4-38

1 733-2 3 375-0 474-4 2131-2 4 329-4

48-0 133-6 56-2 105-8 325-8

0-5 13-0 3o 2-5 5-1

20-2 170-3 5-3 610-6 9-6 164-9 351-0 18-9 23-4 1118-0

Askers härad. Lännäs Asker Stora Mellösa . .

870 880 1080

39-7 36-9 44-4

13-7 3-77 4-50 18-1 3-27 4-77 16-8 3-50 5-49

2 822-9 5 255-1 6 579-8

225-1 276-2 141-2

9-0 10-7 19-5

34-1 10-1 86-3

Sköllersla hårad. Norrbyås . . . . Gällersta . . . . Ekeby Sköllersta . . . . Svennevad . . . Bo

930 890 940 890 820 750

42-6 39-3 37-7 44-6 31-4 31-3

3-61 3-50 3-50 3-58 310 3-24

5-oo 1 782-8

9-0 3-6 11-7 19-6 22-3

5-28 4-31 4-24

2 267-8 2 336-9 4172-5 2 044-9 1 802-6

42-2 65-0 42-9 207-7 371-8 274-9

1-7 10-2 1-9 9-8 4-7 4-8

31-6 130-9 4-7 211-8 13-0 166-2 47-4 667-1 30-4 1 502-3 86-9 1 245-2

Kumla härad. Lerbäck Hallsberg . . . . Hallsbergs köp. . Kumla

800 1120 1600 1100

27-6 37-6 47-7 43-8

19-4 22-1 6-4 7-4

2-83 3-18 3-50 3-57

4-22 5-04 5-91 5-26

3 879-2 2 777-5 363-1 7 593-3

513-9 228-1 2-1 137-6

0-6

57-9 0-3 0-3

43-1 1 873-8 1 039-2 8-0 59-4 492-1

Hardemo härad. Kräklinge . . . . Hardemo . . . .

920 1050

39-6 40-7

6-3 3-50 4-84 22-7 3-50 4-95

2 185-5 3 208-8

54-7 65-2

4-1 7-0

135-5 215-6

Örebro län.

3-50 325 3-29 3-16 3-42

3-93 4-50 3-80 4-64

5oo

5-25

5-oo

771-3 112-9 571-4 149-5 72-3 77-1 379-2 170-1 1721 122-1 155-6 767-1

711-2 974-6 614-3

142 TAB. 2 ( f o r t s . ) . 1

1 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 3

4 I

Taxeringsvärde per h e k t a r , kr.

P

S.P Åker

Skogsmark

ao

a

CO

HJ

p pr

2 CD et-

11 CD

Därav värde å

< It

pCD

CD'^P

Grimstens

7 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r Bcra

L ä n , h ä r a d och kommun

5 |

«•

Jordbruksvärde

särskogs- »övrig s k i l d a m a r k mark» förmåner

Skogsvärde

25-6 1 267-1 1 066-7

hårad. 920 890 710

37-2 40-4 30-2

31-5 3-50 5-oo 14-8 3-46 4-99 25-8 3-01 4-25

1 3530 4 887-4 704-7

8-6 282-7 254-3

2-5 7-7 3-8

6-3 11-6 l-o

650 850 920

28-3 38-0 30-8

12-8 3 1 3 11-6 3-07 13-9 3-10

4-01 5-26 4-25

1 797-7 3 394-8 3 887-4

205-5 484-8 522-7

52-3 12-7 3-8

850-8 2-0 33-9 1 650-4 52-9 2 021-8

710 670 990 870 790 910 770

31-4 31-0 45-4 31-6 29-7 29-9 30-8

32-2 32-5 4-6 15-2 19-0 18-3 21-1

4-25 3-75 5-49 4-38 4-27 416 4-40

893-6 921-2 2 934-1 2 017-4 1 915-0 2 850-4 2 982-3

230-2 78-2 46-8 134-6 240-9 332-8 494-1

11-2 8-2 12-8 26-7 35-4 58-6 15-9

14-0 96-6 242-2 96-9 46-7

920 860 720

30-7 25-7 32-5

13-1 2-97 4-27 13-8 2-76 3-98 12-0 3-49 4-01

1 9130 6 784-1 2 154-4

201-9 742-1 292-8

2-7 17-9 81

82-3 604-0 195-2 2 700-5 26-7 959-9

870 850

22-8 201

16-5 2-55 3-90 19-6 2-50 3-56

2 154-2 1 374-1

612-7 618-6

9-2 7-8

155-0 35-9

800 860 980 950

26-8 27-3 26-2 24-5

13-4 9-1 130 17-4

2-92 3-93 2-70 4-36 2-74 4-06 2-67 3-87

1432-4 1411-0 4 109-5 1 053-5

483-4 248-3 685-1 261-1

2-3 01 15-4 4-7

l-l 1 740-0 31-6 700-2 94-2 2 350-3 11-3 952-6

840 900 820

43-8 41-5 37-0

10-8 3-66 8-0 3-50 11-3 3-37

5 1 5 2 614-3 5-04 1 767-6 4-71 10 658-4

127-5 140-6 666-4

2-0 5-8 51-6

8-4 388-9 80-1 413-0 144-3 1 8 7 4 1

1000 920

32-2 19-8

11-2 3 0 1 4-56 17-2 2-71 3-09

9 210-4 1 002-4 695-1 3 625-1

49-5 66-7

88-5 2 707-3 158-1 2 887-2

Nya Kopparbergs h:d. Ljusnarsberg . . . . 950 Kopparbergs köp. . . 1060

22-6 35-4

13-2 2-48 3-92 8-2 3 1 9 4-68

3 276-7 1 054-9 90-9 6-3

7-6 0-4

53-0 4 158-8 28-7 20-4

34-6 35-0 36-8 36-8 34-2

4-4 5-0 13-6 21-9 11-6

1 712-4 1 998-5 26-6 1 069-5 2 874-7

1-5 2-1 0-2

19-9 57-2

—

60-1 2-0

Viby Bamundeboda Sundbo

. . . .

hårad.

Askersunds ländsk. . . Edsbergs

härad.

Karlskoga

Grythytte

Nora

— —

960-8 175-4 138-6 488 5 907-0 1132-2 1 624-0

härad.

o. Hällefors

o. Hjulsjö

Fellingsbro

Lindes

3-14 3-50 3-50 313 2-99 3-03 2-99

h:d 2 790-9 2 949-3

härad.

härad.

o. Ramsbergs

h:d.

Tast manlands län. Åkerbo

härad.

Kungs-Barkarö

750 790 1360 . . . 720 800

2-99 5-04 2-99 5-07 3-oo 5-63 3 - n 5-oo 2 9 5 5-oo

113-1 140-3 0-7 10-9 35-2

0-6

—

381-8 455-6 2-9 28-6 98-0

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

143 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

» Taxeringsvärde P < O per hektar, kr. ö < Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

P

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

a

Därav värde å Jordbruksvärde

D-

mark

sär»övrig skilda mark» förmåner

Säterbo Arboga ländsk. . . Medåker Västra Skedvi . . . Himmeta Bro Malma Odensvi

820 800 760 650 780 630 690 660

37-0 38-9 29-9 26-0 26-4 26-9 32-2 27-1

11-3 11-8 10-4 17-2 9-0 20-0 5-5 12-2

979-7 2 289-7 1 925-9 294 3-77 1 444-6 2-83 4-oi 1 517-3 2-84 4-05 1 479-8 840-5 2-98 4-68 2-89 4-oo 2 255-2

120-2 99-7 97-3 271-9 64-7 165-6 47-4 214-8

4-8 2-7 1-8 10 1-7 01 0-5 2-5

9-3 102-6 8-2 42-7

Skinnskatlebergs härad Hed Gunnilbo Skinnskatteberg . .

750 660 710

27-9 19-3 25-5

21-4 3-oo 4-05 1 342-5 20-0 2-84 2-91 1128-8 17-5 2-92 3-75 2 193-9

167-6 292-1 623-1

4-1 10-2 6-4

3-5

Gamla Norbergs blg. Västanfors . . . . Norberg Västervåla . . . . Karbenning . . . .

750 790 720 680

28-7 28-0 29-2 27-9

12-2 16-3 16-7 16-4

4-03 406 4-24 4-20

1 785-9 2 238-7 971-2 1 707-5

303-0 636-1 229-6 240-9

0-8 4-1 1-5 1-7

77-0 320-4 88-2 53-8

Vagnsbro hårad. Västerfärnebo . . .

26-1

17-3 2-93 3-88

5 645-3

446-4

0-2

Snevringe Bamnäs Sura Svedvi Berg Munktorp Kolbäck Säby Bytterne

670 620 780 770 800 770 780 690

25-2 27-3 34-2 31-8 38-2 36-6 33-4 31-0

25-2 17-2 5-9 13-0 2-4 10-9 3-3 5-3

2-74 3-00 3-11 3-ll 3-21 3-17 3oo 3-31

1 738-4 1 335-3 1 852-1 1 386-3 5 445-1 2 129-9 990-7 1 924-5

342-3 218-5 107-1 107-5 175-0 52-2 21-5 89-6

12-9 16-0 0-3 1-3

Tuhundra härad. Västerås-Barkarö Dingtuna Lillhärad

730 750 690

42-6 31-5 25-0

4-6 3-50 5-28 1186-1 6-4 2-99 4-75 3 262-5 9-2 2-92 3-66 782-7

54-1 89-0 87-4

Norrbo härad. Skerike Skultuna Fläckebo Haraker Bomfartuna . . . .

790 680 710 660 730

34-5 311 24-0 25-1 27-4

ll-o 12-9 20-9 12-8 7-1

315 2-99 3-oo 2-89 2-97

4-73 4-41 3-42 3-72 4-02

863-3 1 928-9 1 879-4 1911-3 3 245-1

33-7 162-7 156-7 105-2 116-1

Siende härad. Tillberga Hubbo Badelunda . . . . Irsta Kärrbo Kungsåra

680 770 750 740 690 700

34-6 34-2 32-6 27-6 34-6 29-0

9-0 7-9 5-3 7-3 4-6 6-8

306 2-96 2-95 3-01 319 3-03

4-87 5-oo 4-69 3-91 4-67 4-16

1197-0 1 026-0 1 784-4 1 785-0 781-3 838-9

49-3 311 58-5 55-0 76-6 47-2

Yttertjurbo Ängsö Björksta

550 690

29-9 32-5

23-2 2-76 4-75 518-1 8-1 3-08 4-44 2 0420

22-4 81-0

3-02 5-25 3-22 517 2-90 4-39

3-00 2-97 2-97 2-91

0-5

0-8

härad. 3-91 3-87 4-78 4-36 5-23 504 4-94 413

84-4 34-0 36-3 10-0 10-4 170-9 47-2 170-2 48-6 3-0

3-8

0-8 1-8 0-2

5-0 30-0

30 25-7 12-6

hårad. 01 01

ii

144 TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 9

Taxeringsvärde P » per hektar, kr Län, härad och kommun

< O g1 Bcra

a

Därav värde å

M.

Jordbruksvärde

»rp CO >-l £ §f en

fi

j

Taxeringsvärde, 1 000 kronor fcd

8 B Skogsmark

|

mark

sär»övrig skilda mark» förmåner

Tortuna Sevalla

800 740

31-9 32-1

6 l 2-97 4-64 7-6 2-98 4-75

1 456-2 1 061-6

52-7 67-8

Övertjurbo hårad Kumla Kila Sala ländsk. . . . Möklinta . . . .

760 750 760 720

34-2 330 32-3 27-5

8-0 11-5 10-5 14-8

3-01 3-10 2-98 2-89

5-00 4-50 4-76 4-06

2 828-3 3 436-7 2 136-3 4 020-6

75-2 237-1 128-3 453-3

Simtuna hårad. Enåker Västerlövsta . . . Norrby Tärna Altuna Simtuna . . . . Frösthult . . . .

690 740 740 710 690 720 730

26-8 30-3 28-2 26-4 27-6 25-5 27-3

15-4 8-1 9-1 6-7 7-8 5-1 9-3

2-79 2-97 2-83 2-99 2-98 2-90 2-99

3-96 4-40 4-50

4-oo

1 450-7 3 956-7 3193-5 1 770-4 1 535-4 3 676-0 1 012-6

156-7 308-3 138-2 74-8 85-4 144-1 19-4

Torstuna härad. Härnevi Torstuna . . . . österunda.... Vittinge

690 690 660 680

27-4 25-0 23-2 28-9

4-6 11-7 8-0 10-8

2-92 2-91 2-86 2-97

4-00 3-75 3-61 4-24

631-0 2 711-1 1111-8 2 273-7

9l 59-3 65-7 268-7

Våla härad. Huddunge.... Harbo östervåla . . . . Nora

710 670 750 670

22-5 23-2 25-2 311

20-3 19-6 14-4 26-3

2-69 3-51 2-90 3-50 2-95 3-59 301 4-39

1 599-5 2 064-7 4 645-4 3 498-8

153-4 162-3 334-1 527-1

4-1 2-7 21-5 93-6

Folkare härad. By Folkärna Kry Ib o köp Grytnäs

940 920 870 940

25-5 31-4 28-1 28-5

12-4 10-5 6-9 10-5

2-79 3-91 3-39 3-99 3-00 4-oo 3-08 3-93

4 570-8 5 551-0 71-1 2 946-0

563-1 335-0 3-8 144-0

31-7 28-5 0-2 12-3

69-9 36-4

Hedemora tingslag. Garpenberg . . . . Husby Hedemora ländsk. . Säters ländsk. . . . Stora Skedvi . . .

1060 960 960 1140 950

28-1 26-4 28-9 24-3 21-3

6-9 7-5 9-4 9-5 4-2

3-01 2-91 2-99 2-81 2-62

4-01 3-90 4-19 3-76 3-52

1 700-7 5 668-3 8 857-1 1 600-8 5 741-1

302-6 707-7 541-7 187-0 252-7

1-3 5-0 12-5 1-2 1-0

122-7 43-1 241-5 33-3 87-1

Falu norra tingslag Vika Sundborn Svärdsjö Enviken Kopparberg . . . . Aspeboda

1090 1110 1320 1330 1270 990

23-1 19-9 17-5 18-9 24-4 24-0

5-7 6-9 13-8 11-3 4-1 6-4

2-59 2-52 2-49 2-48 2-57 2-73

3-83 3-38 3-01 3-27 4-08 3-75

2 959-6 304-6 305-6 2 020-8 5 200-8 1169-8 2 145-1 501-5 467-7 2 825-4 1 284-5 143-2

16-5 0-8 28-4 12-5 3-3 7-1

646 121-8 195-5 84-6 61-4 23-2

4-oo 3-96 3-75

0-6 0-2

1-5 30 30

2-5 60 1-4 5-3 0-5 0-5 0-2

121 49-6 5-0 13-0

0-5 0-2

5-2

15-5 16-9

Kopparbergs län.

TAB. 2 ( f o r t s . ) . 1

1 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 4

3 Taxeringsvärde per hektar, kr. L ä n , h ä r a d och kommun

Åker

Skogsmark

p

1 5

a

a

|

|

södra

—

1070 1090 1100 Västerbergslags

< o g. a.

T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r

B era

o

S.-P gr

CD pc*-

<•-1 oCS

CD

Därav värde å

o

Jordbruksvärde

skogsmark

Malungs

2 493-8

0-3 21

291-9 7-5 11-2 14-8 118-9

12-0 4 255-9 870-4 607-2 8-0 227-7 19-7 969-3 4 872-1 1-6 — — 386-6 395-8 — 9-6 3-09 4-18 2 192-0 2-83 3-60 5 385-2 1321-8 148-5

107-2 1-7 239-9 44-2 228-7 718-5

3 270-9 1241-7 4 017-2

3-3 3-6 9-7 37-4

22-2

2-6 2-50

3-78 13 384-5

787-6

4-2

— 24-5

— — — 21-5 4-0 2-61 4-19 1 632-2

— 61-9

— Il

22-0 24-2

4-5 2-62 3-64 11-9 2-76 3-74

152-5 232-8

3 419-2 1188-7

—

199-8 496-8 831-0

8-4 13-9 7-7 — 100-0 9-9 30-3 13-9 23-8 28-3 22-8 27-5

3-18 3-78 2-99 3-24 3 l t 3-75

—

1 607-9 5 316-7

930 960 1180 1600

19-9 19-0 19-6 17-7

24-1 11-3 14-0 15-2

2-25 2-51 2-45 2-2Ö

3-74 3-28 3-48 3-42

1 608-7 2 560-4 2 753-0 5 675-2

25-6 918-4 436-2 458-9

3 867-3 2 153-1 3 509-2 3 911-7

1700 1470 1550 1530

17-1 15-3 11-9 11-2

20-8 24-8 28-1 32-4

2-21 2-01 1-73 1-62

3-36 3-29 299 2-93

148-7 442-0 2 524-4 31-1 6 233-3 1 855-3 104-6 1 069-8 65-2 6-9 2 812-1 1120-1 2-2 38-2 739-3 1 728-1

1 727-8 6114-3 3 234-9 2 040-3

1870 1460 1500 1810 1630

19-4 191 19-6 19-7 18-7

14-8 2-3 6-1 7-7 4-7

2-45 2-48 2-49 2-50 2-49

3-46 7 301-5 510-1 183-3 3-44 2 207-6 187-5 3-49 2 017-0 3-46 11316-6 1162-7 283-4 3-27 3 229-8

4-5 0l 0-9 45-4 3-8

494-3 123-7 58-5 647-9 105-6

1 604-5 695-9 776-4 3 830-8 841-6

1720 1470 1510

17-9 17-5 16-2

7-9 2-50 3-23 9-3 2-49 3-00 13-7 2-19 3 1 9

8 621-3 1 057-3 2 215-6 284-7 3 605-6 1 1 2 1 1

23-8 0-4 54-6

588-8 11-4 139-3

4 363-8 1 055-3 4101-9

14-1

20-6 2-04

2-96

6 995-8 1 852-5

25-3

180-8

6 163-2

1450 1410

131 14-1

18-9 1-94 13-8 1-91

2-94 3-20

363-5 1 286-9 7 200-7 1281-3

5-7 27-9

66-8 173-9

1 451-3 4 744-8

833-7 526-3 738-3 928-2

tig.

Ål

Rättviks Bättvik Boda Ore

tingslag.

tingslag.

tingslag.

Morastrands köp.

Älvdals

Särna

Skogsvärde

tingslag.

o. Gagnefs

Mora

sär»övrig skilda mark» förmaner

tingslag.

Nås

Orsa

tingslag.

1130 1120 1200 Norrbärke Smedjebackens köp.. . 1980 L u d v i k a l ä n d s k . . . . 1 350 1290

Leksands

tingslag. 1250

Nås

|

,

0 O^

Falu

o. Idre

. .

—

—

— — — 1 962-6 —

— 30-6 —

— 1 722-6 —

1260 1450

15-2 14-7

8-5 2-03 3-20 29-7 1-96 3-25

1 892-8

503-7 652-7

13-3

23-6 88-9

2 185-5

12-7

19-4 1-74

5 408-4 2 506-4

0-1

299-7

7 929-7

410 470

7-2 6-2

44-1 1-34 38-3 1-28

2-31 2-02

1 729-6 1 320-4

894-6 821-4

17-6 15-9

605-5 360-5

3 164-8 2 641-9

tingslag.

tingslag

146 TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. |

5 I Taxeringsvärde per hektar, kr.

Taxeringsvärde, 1 000 kronor

w

Län, härad och kommun

9 | 1 0

p «

a

Därav värde å Jordbruksvärde

Åke

Skogsmark

Gävleborgs län. Gästriklands västra tig Ockelbo Järbo , Ovansjö Storviks köp Hofors Torsåker

1210 1080 1250 1670 1030 1210

22-1 24-9 29-1 28-6 28-2 27-6

16-0 14-8 10-4 70-8 8-5 10-4

2-66 2-74 2-81 3-oo 3-oo 2-96

3-56 3-98 4-40 5-oo 4-02 4-oo

8302-1 1 661-9 70-0 233-3 2 549-7 233-5 9-9 129-8 7 941-3 837-5 1221 600-0 203-8 0-2 47 40-8 658-3 8-6 I — 253-5 5 972-6 615-7 77-2 1130

Gästriklands östra tig. österfärnebo . . . Hedesunda . . . . Årsunda Sandvikens köp. . . Högbo Valbo Hille Hamrånge

970 1230 1060 1090 1290 1440 1510 1680

26-7 28-7 25-2 27-0 243 29-2 26-4 26-5

22-9 18-9 19-1 3-6 18-5 231 13-6 18-8

2-91 3-oo 3-oo 2-75 2-75 2-92 2-49 2-72

394 4-08 3-57 4-25 3-78 4-26 4-56 4-19

3 674-5 5 877-3 3 423-0 368-0 1367-0 6 862-0 4176-5 3 379-7

519-3 837-9 336-3 18-1 161-2 996-7 485-6 671-4

3-8 4-7 44 0-4 1-9 50-1 27-1 57-6

A la tingslag. Skog Söderala . . . . Norrala Trönö Mo Bengsjö

1140 1270 1230 1130 1100 1120

23-4 23-9 20-6 19-0 22-4 19-9

15-0 12-4 7-5 12-6 8-4 10-5

2-55 2-50 2-70 2-50 265 2-51

393 4-09 3-29 325

3 765-0 4 015-3 2 436-9 1 586-3 2 077-4 1 846-8

716-5 421-6 237-8 225-3 138-5 169-0

38-2 4-9 0-1 0-9 1-4

110-7 71-3 59-3 12-6 28-5 16o

940 1060 1040

24-6 19-0 16-6

5-9 2-74 386 9-6 243 336 13-2 2-41 3-08

1148-7 108-9 3 896-5 459-5 8157-9 1 038-9

0-2 4-0 11-7

47-5 71-2 286-6

1050 1090 1270 1180

18-3 21-8 22-0

9-1 2-44 3 2 2 8-0 2-68 3-50 15-3 2-50 3-75

196-3 6 519-8 1 396-9 5 027-6 913-8 1 520-0 750-3

101 4-9 12-3

Västra Hälsinglands domsagas tingslag. Arbrå 980 23-2 Undersvik 850 23-9 Järvsö 940 21-5 Ljusdal 1070 19-2 Ljusdals köp 2140 Bamsjö 820 146 Färila-Kårböle . . . . 1 010 16-6 Los 1000 13-1

6-5 1-2 4-1 10-4 80-0 12-2 130 22-4

3-64 3-77 366 3-41 3-75 2-86 3-06 2-95

4103-1 669-6 992-8 217-3 5 926-4 1 224-8 6 390-5 1 968-9 105-4 1 476-8 924-6 5 436-0 1 427-9 2 540-1 1 604-3

4-3 0-1 5-2 2-1 1-9 1-8 55-2 67-7

2848 12-7 13-0 266-2 14-0 68-1 197-1 33-4

Delsbo tingslag. Bjuråker . . . . Norrbo Delsbo

4 026-5 1154-7 1 208-4 220-4 5 448-3 731-8

5-8 0-4 33-7

35-1 26-5 79-1

2-5

13-9

Bollnäs tingslag. Segersta . . . . Hanebo Bollnäs Bollnäs köp. . . Björkhamre köp. Alfta Ovanåker . . . . , Voxna ,

Enångers Nianfors

2-78 2-77 2-51 2-42 2-50 2-23 2-34 1-92

3-70 342

850 970 1050

20-4 230 21-1

12-0 2-53 3-47 6-6 2-56 3-78 12-2 2-82 319

18-1

12-4 2-50 3-08

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

161-1 131-6 29-0

152-2 473-4 364-9 294-5

61-4 846 201-3

tingslag. 330-0

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

5 I

10 Taxeringsvärde per hektar, kr

Åke

Skogsmark

11 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

a

Län, härad och kommun

147 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

pr P

Därav värde å Jordbruksvärde

a ö^

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

Skogsvärde

1 619-6 487-3

Enånger Njutånger

1140 1250

22-2 22-7

12-4 2-57 3-77 10-4 2-36 4-15

2 901-2 1316-3

483-6 144-3

6-2 1-4

209-8 39-7

Bergsjö o. Forsa tingsl Forsa Hög Ilsbo Hälsingtuna Idenor Bogsta Harmånger Jättendal Gnarp Bergsjö Hassela

1170 1010 800 1090 1080 970 970 1090 820 1050 1020

236 19-6 18-9 20' 22-0 18-3 20-9 19-4 17 1 20-4 16-9

7-7 2-75 10-7 2-52 8-9 2-45 11-2 2-38 11-7 2-49 15-6 2-06 9-9 2-41 15-5 2-32 12-1 2-28 9 l 2-49 9-0 2-30

3-78 3-33 3-45 3-73 3-77 3-83 3-95 3-85 3-36 3-66 2-92

4118-2 1131-0 619-9 2 583-0 727-7 1 932-3 1 685-3 1 486-1 2 890-7 4369-8 2164-4

423-1 101-9 67-7 171-9 70-3 285-4 184-9 131-8 406-8 .531-4 632-2

17-2 0-1 3l 1-5 4-4 1-3 0-3 1-9 10-8 2-9

1192-9 248-4 9o 131-2 35-3 358-8 2-4 154-1 40-1 560-9 50-6 588-6 24-5 309-9 55-1 852-5 210-6 1 554-0 49-8 1 893-0

14-1 10-7 111 8-8 12-9 14-0 141 ll-l

2-13 2-34 2-21 2-38 2-28 2-30 2-46 2-31

3-44 3-12 3-42 3-36 3-15 3-31 4-15

2 586-6 1426-1 5 325-4 13930 8 259-9 1 636-1 995-6 4 621-8 2 588-1 264-6 3 470-1 172-4 352-5 3154-2 3 513-4 564-2

57-7 47-8 45-8 5-4 14-9 12-2 4-7 10-8

82-1 246-5 216-5 3740 4-3 153-0 32-1 21-5

4 439-5 3 903-2 6 063-9 3 552-5 734-1 441-5 1 062-6 1 708-7

14-8 13-7 16-9 13-0 16-4 16-0 15-3

2-24 2-49 2-57 2-37 2-22 2-08 2-13

5137-9 2 4731 2 253-6 1 983-3 1112-3 2 276-0 2 337-8

416-8 68-3 174-6 98-2 63-4 184-3 532-6

25-1 3-9 12-9 3-2 19-4 19-9 68-7

322-3 4931 140-5 8-8 8-1 72-3 25-5

1 054-1 217-6 731-7 309-3 193-3 518-1 1 695-9

2 520-9 2 553-7 1 080-6

471-4 835-5 377-5

9-2 10-8 1-8

48-9 181-9 9-8

1 407-2 3 021-6 1370-6

1 086-4 3 886-0 1 860-4 939-5 2 397-8 1914-9 383-0 2 337-7 893-9 1644-1 1 414-7 2 659-6 1 439-2

87-2 282-1 194-6 279-1 209-9 209-7 51-7 143-3 51-7 1170 156-1 185-6 168-5

26-8 35-1 10-7 7-2 3l 16-5 57-9 61-3 13-5 14-8 0-5 1-0 1-9

12-2 119-4 76-8 68-0 110-4 85-2 69-5

282-2 965-4 650-4 968-0 767-6 853-2 198-0 404-7 143-8 366-7 464-1 540-2 493-7

Västernorrlands län. Medelpads västra domsagas tingslag. Haverö 170 1180 Borgsjö 17-2 1390 Torp 17-9 1210 Stöde 18-7 1120 Sättna 16-9 980 Selånger . . . . 17-6 1330 Tuna 23-8 1200 Attmar 19-2 1130 Njurunda, Sköns o. Ljustorps tingslag. Njurunda . . . . 20-2 1200 Skön 28-8 1570 Timrå 1520 27-3 Alnö 24-8 1480 Tynderö . . . . 1070 20-6 Hässjö 1020 17-8 Ljustorp . . . . 14-7 840 Indals tingslag. Indal 960 20-8 Indals-Liden. . . 15-2 940 Holm 16-7 930 Ångermanlands södra domsagas tingslag, Häggdånger 1020 18'6 Säbrå 1 370 20-4 Stigsjö 920 15-9 Viksjö 840 14-5 Gudmundrå 1350 14-5 Högsjö 1120 15-2 Hemsö 800 22-7 Nora 1010 17-7 Skog 1010 15-6 Bjärtrå 1020 15-1 Ullånger 1090 149 Nordingrå 1100 18-7 Vibyggerå 1 030 14-2

l-o

40-4

3-57 3-85 5-oi 4-67 446 3-88 3-65 2-94 9-8 2-38 3-72 15-4 2-oo 3-33 6-5 2-10 3-50 38-9 23-9 17-4 15-7 16-0 23-1 50-9 40-5 28-7 28-4 25-3 34-9 34l

4-18 3-71 3-04 3-16 2-92 3ll 4-06 3-73 3-27 3-46 3-26

3-91 317

25-4 65-2 44-5 18-8 28-0

148 TAB. 2 ( f o r t s . ) . 1

1 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 3

Taxeringsvärde per hektar, kr.

4 P » < O

dj

B era

L ä n , h ä r a d och kommun

SB Åker

Skogsmark

CO

HJ

p ft" CD "

w

a

11 T a x e r i n g s v ä r d e , 1 000 k r o n o r o

o

CD

1-1 5"

P, ct-

Därav värde å Jordbruksvärde

skogsmark

O o^

Boteå

sär»övrig skilda mark» förmaner

Skogsvärde

3-8 2-8 1-9 1-3 2-9 3-5 4-2

7-6 3-8 5-9 14-1 35-0 193-8 9-5

331-2 5844 628-7 371-5 217-1 759-2 400-4

—

662-9 881-3 802-7 925-1 2 031-2

tingslag. 970 870 880 890 1020 1220 1060

14-2 14-9 17-6 17-7 12-4 12-6 16-2

18-5 11-5 10-2 9-8 15-8 11-4 15-7

2-09 2-13 216 2-28 1-90 2-ll 2-17

2-91 2-96 3-43 3-34 2-63 2-44 311

767-6 11448 841-2 572-4 1162-0 2 239-6 954-1

144-3 204-2 203-2 103-4 79-4 226-9 130-4

940 Sollefteå l ä n d s k . . . . 1 1 0 0 1030 Ed 1060 990

18-9 16-8 18-8 22-1 14-7

10-4 12-7 9-0 9-2 17-7

2-29 2-24 2-39 2-51 1-99

3-57 3-18 3-35 3-79 3-20

1120-0 1 6141 1194-6 1 937-2 1 460-7

205-3 267-8 257-2 254-9 438-0

31-6

42-1 212-8 74-9 122-9 52-1

1090 1120 900 1030 990

16-1 12-5 13-4 15-9 14-9

13-7 18-1 15-4 14-4 18-5

219 1-92 1-92 2-13 2-17

313 2-79 3-02 3-17 2-89

2 536-6 528-9 449-8 1 807-7 2 934-5 1 024-5 2 225-6 679-1 2 062-7 571-1

14-5 17-6 27-7 4-5 3-8

91-3 34-9 71-6 165-7 150-3

1 835-5 1 494-4 3 474-4 2 160-6 1 583-9

910 1110 1270 1220

12-2 13-3 13-3 12-7

23-1 14-8 18-3 20-3

1-87 1-84 1-86 1-75

2-71 3-17 3-10 313

3 162-7 1 092-3 133-9 815-0 21-1 1959-1 706-4 1 567-2 29-1 35-1 3 265-6 934-8

92-7 23-2 35-2 117-5

3 357-0 2 796-3 2 105-4 2 492-7

norra do ms ägas tingslag. 18-0 1140 14-9 1040 13-6 1130 120 1260 131 1130 16-9 1230 17-0 1320 14-8 1090 15-9 770 13-3 910 11-7 . . . . 1040

29-5 16-0 15-5 20-6 13-8 14-3 27-5 29-3 32-1 18-6 11-5

2-13 2-08 1-94 1-81 1-80 2-16 2-04 1-97 1-92 1-90 1-80

3-63 314 3-03 2-88 3-18 3-40 3-58 3-40 3-58 3-04 2-81

4125-6 390-7 409-0 2 605-1 1 996-8 530-4 8 274-2 2 361-3 955-4 2 833-2 1 765-9 217-4 279-4 5 505-1 2740 4 717-9 2 373-6 295-6 2 704-7 423-1 257-6 1 276-9

13-4 3-0 5-7 55-2 34-9 1-7 14-6 33-5 25-3 21-6 8-8

165-8 78-4 81-0 271-2 47-7 51-9 262-3 110-0 464-7 110-0 44-2

1 335-9 1 338-8 1,465-9 6 881-9 2 855-7 671-3 933-5 882-9 776-7 1 048-9 683-7

13-7 12-7 11-7 12-8 16-3 7-3

2-13 2-28 2-18 2-14 1-95 2-02

3-25 3-32 2-77 3-34 2-84 3-34

644-8 2 037-1 2 387-0 1 250-1 406-7 1 238-1 4 870-7 1 238-2 476-3 9441 2 461-1 1 040-2

4-7 17-2 5-7 12-0 12-9 5-9

5-0 3-6 4-2 73-8 0-8 6-3

1 848-5 4 231-9 1 365-6 3 802-1 1 630-1 3 029-4

748-4 584-3

36-0 23-9

Dal Sollefteå

Ramsele

tingslag.

o. Resele

Fjällsjö

5-8

—

tingsl.

tingslag.

Tåsjö Ångermanlands

Mo

Trehörningsjö

Jämtlands län. Ragunda Fors

tingslag.

Borgvattnet Revsunds, Nyhem

Brunflo

960 1130 1280 1240 1140 1160

16-2 17-5 14-2 16-4 13-0 15-4

r o. I \ ås ting slag. 16-2 1160 1260 19-3

13-1 2-50 2-78 13-8 2-58 3-20

1 599-6 944-5

— 2 265-6 — 1 823-4

TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 5 I

10 Taxeringsvärde < O per hektar, kr.

Taxeringsvärde, 1 000 kronor W

Län, härad och kommun Åke

Skogsmark

a

8ft-pB

Därav värde å Jordbruksvärde

P {5 s

Sundsjö . Bevsund Bodsjö . Hackas . Näs . . Lockne . Marieby Brunflo .

1200 1220 1100 1050 1020 1150 1110 1220

Hede tingslag. Vemdalen . . . . Hede Storsjö Tännäs

1030 1170 730 840

8-0 7-5 6-1 3-6

mark

sär»övrig skilda mark» förmåner

2-53 253 2-51 2-34 2-40 2-39 2-33 2-33

2-90 3-43 2-70 2-31 2-11 2-81 2-52 2-78

1 921-7 2 132-7 1 396-7 1 632-2 1375-6 2 401-4 894-6 2 579-7

649-8 630-7 650-7 271-8 120-8 2330 36-7 229-9

19-3 29-6 33-5 26-8 13-4 120 3-3 31-3

30 55-9 2-5 5-5

32-8 31-0 35l 22-2 30-7 22-8 29-8 32-9 36-2 60-5

2-18 2-07 2-14 2-29 2-33 2-25 2-32 1-80 1-66 1-25

3-55 249 3-33 364

180 74 200 123 127 965 505 691 336 444

18-0 11-2 23-8 90 24-0 98-5 46-4 119-5 34-5 92-9

15-3 10-3

3-34 2-97 2-83 2-60 2-04

2 559-1 1 092-6 1 307-6 2174-3 642-5 3 680-7 2 273-7 2 093-3 879-6 837-4

33-4 50-6 29-7 16-8 68-2

216 1-92 1-71 1-68 1-04

3-01 2-92 2-49 2-51 1-79

4 792-4 1189-9 185-1 1 097-3 186-4 68-8 4 236-1 1 540-9 99-9 1 537-4 585-4 17-0 1 870-3 565-0 162-8

64-9 0-90 78-0 1-32 14-4 1-68 64-9 1-23 37-6 1-75 21-1 1-95 16-9 1-84

1-92 1-68 2-41 1-55 2-52 1-93 2-39

1839-9 1 649-2 733-5 1 544-2 4 518-9 2 916-9 1 272-7

255-7 88-1 264-4 99-7 68 189-0 288-7 75-8 135-1 813-0 321-3 38-0 155-7 14-5

146-1 77-0

20-1 28-3 38-3 46-9 39-2 68-2 34-0

2-30 3-50 2-07 2-68

2-11 2-25 2-03 1-92 2-30

96-2 89-2 25-7 1849 32-4 241-7 155-8

1-2 2-4 2l 18-7 2-8 69-5 15-2

49-3

1-69 1-55 1-64 1-50 1-76

2 5644 2 346-8 5043 1 641-0 677-3 2 800-0 1 432-4

25-2 19-7 34-1 18-6

1-78 2-25 1-91 1-84

2-61 3-09 2-98 2-92

2 583-2 599-1 1 077-3 1579-1

582-8 222-8 416-1 761-6

18-2 3-3 19-8 23-8

5-0 6-7

46-7 41-3 74-0 74-2

•46 2•36 228 107 1-

1103-3 1 546-8 573-5 1160-4

475-2 36-7 760-8 89-6 262-8 74-7 195-4 168-4

1-5

16-9 20-1 15-8 130 12-6 15-9 13-9 14-9

Lits o. Rödöns tingslag, Bödön 1180 18-0 Näskott , 1160 12-3 Aspås 16-7 1010 Ås 19-5 1230 16-6 Kyrkas , 1010 17-4 Lit , 1030 15-8 Häggenås , 950 11-7 Föllinge 780 10-1 Laxsjö , 830 6-3 Hotagen 700 Hammerdals tingslag. Hammerdal . . . . 15-2 1040 Gåxsjö 12-8 950 Ström 10-1 970 Alanäs 9-7 1020 Frostviken . . . . 4-2 860 Unders åkers o. Offerdals tingslag. Åre . . . . 3-8 950 Undersåker . 1050 5-3 Mörsil . . . 1070 9-4 Kall . . . . 900 3-7 Offerdal . . 950 10-3 Alsen . . . . 1140 8-9 Mattmar . . 1080 10-2 Sunne, Ovikens o. Hallens tingslag. Frösön . 18-0 1220 Sunne . 12-5 1040 Norderön 7-9 1040 Hallen . 8-4 970 Marby . 7-6 970 6-6 Oviken . 1000 Myssjö . 990 Bergs tingslag. Berg 960 10-9 Åsarne 16-4 990 Klövsjö 13-2 1070 Bätan 12-6 1240

3-07

0-2

lo

40 2-5 27-3 18-5 2-4

6-6 29-9 241-3

109-2 4-1 1-0

22-2 0-7 0-3

0-3

150 TAB. 2 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Taxeringsvärde p< mO per hektar, kr Bera

Län, härad och kommun Åke

Svegs tingslag Lillhärdal . . . . Linsäll Sveg Älvros överhogdal . . . Ytterhogdal . . . Ängersjö . . . .

900 1390 1270 1250 1160 1200 1160

Taxeringsvärde, 1 000 kronor Cd

a Därav värde å Jordbruksvärde

Skogsmark

9-0 8-3 11-3 11-8 12-0 12-8 12-3

43-4 37-9 22-5 247 19-2 17-3 18-9

1-45 1-54 1-63 1-72 1-59 177 1-73

2-58 2-37 3-02 2-96 3-30 316 3-12

mark

sär»övrig skilda mark» förmåner

1 824-8 1153-5 123-9 1309-3 569-6 49-5 2 509-7 1 230-9 63-1 836-6 361-2 19-9 436-8 198-9 6-8 1 627-4 826-2 32-2 545-2 357-8 10-9

490 13-9

Västerbottens län. Nordmalings och Bjurholms tingslag Nordmaling . . . 1020 12-o Hörnefors 920 12-1 Bjurholm 930 10-1

28-2 1-77 2-97 30-6 1-74 3-06 20-3 1-78 2-48

6 822-3 964-8 1511-9 231-5 4185-8 1 067-9

13-5 2-8 15-5

71 Degerfors Degerfors

8 556-9 2 360-9

26-1

28-0

378-4 0-4 997-5 444 471-0 22-9

0-9 15-1 0-4 30-1 1-6

6-2 8-5 l-o 1-9 11-6

tingslag. 1010

12-0

21-0 1-94 2-68

870 1570 1020 1890 820 1160

111 12-9 13-3 18-1 11-4 6-0

17-6 22-5 27-5 26-» 38-2 17l

820 820 850

11-7 ll-o 11-3

29-6 1-92 2-61 23-1 1-99 2-36 27-8 1-88 2-55

5 764-6 4305-0 5 040-9

653-7 260-2 353-4

10-4 3-7 16-6

2-9 9-5

10-6

28-5 1-94

2-32

8 709-9 1 278-6

57-9

15-9

960 1000 810 870

12-1 11-1 10-9 8-0

21-2 21-8 28-3 29-4

2-60 3 053-7 2-38 16 049-6 2-41 6 186-6 1-93 3 580-6

218-9 993-9 721-9 909-7

4-9 21-2 79-9 40-4

12-7 646 80

Norsjö o. Mala tingslag, Norsjö 1010 930 Mala

8-7 9-1

25-9 1-75 2-19 29-6 1-74 2-31

4550-9 1 077-8 2159 972-6 91-0 2 819-4

2-0 0-3

10-8

8 904-3 3 972-1 110-2 27-4 0-4 375-5 11-3 22-8 1-71 2-71 1144-9 28-0 1-34 2-02 4157-9 1 874-6 55-1 65-8 1-33 1-76 3 551-1 1 538-4 141-2 25-5 70-6 92-0 1-00 0-50 1 215-8

Umeå tingslag. Vännäs Vännäs köp. . . Umeå ländsk. . . Holmsund.... Sävar Holmön Nysätra Bygdeå Nysätra Lövånger

tingslag.

Burträsks Burträsk

tingslag.

Skellefteå tingslag. Bureå Skellefteå ländsk. . Byske Jörn

Lycksele tingslag. Lycksele , 1100 Lycksele köp. . . . . 1200 örträsk , 1220 Stensele 1010 Sorsele 1220 Tärna 720 Vilhelmina Vilhelmina Dorotea

tingslag. . . . .

830 1300

10-9 6-6 5-8 l-o 6-0

1-86 2-00 1-96 1-75 1-83 1-00

1-97 1-99 1-91 1-77

27-0 1-74

2-73 5 633-7 2-58 223-3 2-91 15 591-7 4-50 457-3 2-69 3 208-2 2-75 200-6

2-60

55-7 1-27 1-93 40-1 1-58 2-33

5 742-6 2 136-1 157-3 3 707-2 1 483-8 235-4

12-6 61-8 192-5

15L

TAB. 2 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. I P » Taxeringsvärde < 1 o per hektar, kr.

Åke

Åsele Åsele Fredrika

Skogsmark

a

a. ft"BP CO

10 I

Taxeringsvärde, 1 000 kronor td

Län, härad och kommun

9 I

Därav värde å Jordbruksvärde

l-j

£ ft"

mark

sär»övrig skilda mark» förmåner

Skogsvärde

tingslag. 1380 1370

9-7 9-4

24-2 1-67 26-3 1-76

2-50 2-32

5 842-4 2 282-3 1 692-1 766-7

76-4 34-3

98-4 10 310-1 6-3 3 623-4

N o r r b o t t e n s län. Piteå o. Älvsby tingsl. Hortlax Piteå ländsk Norrfjärden Älvsby

1160 1130 1140 1180

10-5 6-5 10-5 8-4

26-4 27-3 22-4 15-8

2-74 1-86 2-05 2-38

2 819-9 213-8 9 916-7 1010-6 4 268-6 369-6 5 715-2 1097-2

140 56-2 10-3 48-9

40-7 248-7 170-7 151-3

6049 4 2547 1 080-3 4 476-1

Nederluleå Nederluleå

9-7

19-4 1-7S 2-37 13 909-4

677-9

49-6

87-3

1 966-9

8-0 8-0

21-3 1-78 1-93 231 1-66 2-05

9 576-6 3 080-4

694-7 951-0

29-3 344

9-3 9-8

1 7346 3182-8

5-0

24-5 1-36 1-64

5 9841 2 041-7 147-9

186-2

8 542-2

74-8 1-05 113

3 346-1

944-4 600-0

200-0

3 006-3

50-2 1-09 1-57

5 603-4 2 294-9 724-3

130-3

9 186-5

3-4

66-6 1-16 1-26

6 297-9 1 802-8 1059-6

140-0

6 353-5

6-0

25-7 1-61 1-73

7 381-1

6-5

31-4 1-51 1-83

5 114-3 1 206-4

78-2

280-2

4 820-3

1260 1210

9-3 9-7

27-6 1-74 2-28 28-5 1-79 2-18

3 499-4 6 706-7

532-4 556-2

29-5 8-5

263-4 777-9

1 343-8 1 266-6

1330 920 1160 1480

7-9 5-9 4-4 3-6

24-5 36-6 39-2 35-2

1-60 1-51 1-36 1-43

2-13 1-73 1-39 1-09

2 503-9 2 026-0 1 7886 2 578-6

232-5 150-3 214-1 345-3

5-9 31-1 39-9 67-6

262-4

496-5 328-9 445-9 1 087-7

40-8 50-1 39-4 46-6

1-40 1-31 1-22 1-13

1-68 1-67 1-08 0-97

1 392-4 1 047-7 2 403-4 567-8

469-5 426-1 654-3 158-2

55-7 70-4 67-7 28-1

85-6 1-2 100-9

1 999-4 1 412-9 1 643-0 346-6

79-0 0-61 0-98

2114-0

395-4 217-0

56-3

980-6

95-8 0-57 0-54

42-6

15-7

88-0

. . . .

tingslag. . . . .

Överluleå tingslag. Överluleå 1090 1020 Edefors Arvidsjaurs sockens tig Arvidsjaur 950 Arjeplogs lappmarks tig. Arjeplog 1280 Jokkmokks lappmarks tingslag Jokkmokk 1060 Gällivare lappmarks tig. Gällivare 1420 Råneå tingslag. Båneå 1180 Överkalix överkalix

1-65 1-48 1-73 1-48

870-2 253-0

93-1 3 060-2

tingslag.

Nederkalix tingslag. Tore Nederkalix . . . . Torneå tingslag. Nedertorneå . . . Karl Gustav . . Hietaniemi . . . övertorneå . . .

Paj åla och Korpilombolo tingslag. Korpilombolo 5-5 1090 Tärendö . . 5-3 1240 Pajala . . . 31 1340 Junosuando . 1020 2-4 Jukkasjärvi lappmarks tingslag. Jukkasjärvi | 1130 | 1*8 Karesuando lappmarks tingslag. Karesuando I l 170 I 1'1

73-9

33-6 104-4

152 Tab. 3. Areal skogsmark och dess relativa fördelning inom olika skogsAllmänna skogar

E n s k i l d a Övriga enskilda

Län o. landsdelar

Kronoskogar

Övriga allm.

Summa

Aktiebolagsskogar

H

k

Varje fastighetsägares skogsmarksinnehav i hektar 25

25—50

50—200

t

Norrbottens . lappmarken . kustlandet

2 021 576

266 353 2 287 929

386 000

59 219

138 603

519 464

1 340 799 680 777

196188. 1 536 987 70 165 750 942

176 614 209 386

9 068 50 151

30 319 108 284

157 108 362 356

Västerbottens lappmarken . kustlandet

1 032 882

122 218 1 155 100

732 710

114 273

193 545

612 507

827 261 205 621

114 210 8 008

941 471 213 629

403 134 329 576

17 655 96 618

38 027

270 914 341593

Jämtlands . .

108 545

198 454

306 999

56 491

Västernorrlands

134 772

29 741

164 513

863 675

64 881

95 326

386 094

Gävleborgs . .

84 971

62 090

147 061

609 530

66 354

95 954

327 678

Kopparbergs .

282 880

205 887

488 767

177 099

178 782

359 376

Värmlands . .

22 646

62 844

475 740

251 876

. . .

86 084

199 085

154 621 61000

147 541

Örebro

40198 24 592

47 380

70 213

Västmanlands

26 262

30 059

56 321

37 376

87 469

Uppsala . . .

6 987

38 363

45 350

98 915

34 394

29 536

39 016

Stockholms . .

13 719

46 448

46 688

94 308

Södermanlands

13 937

34 642

48 579

29 240

50100 Östergötlands

37 373

46 840

84 213

39 480 49 307

57 548

148 473

Gotlands . . .

7 358

7 599

14 957

3 577

36 628

29 540

42 338

Skaraborgs . .

21346 26 711

56 856

94 578

43 368

. .

35 510 27 372

54 083

37 071

164 848

153 469

165 397

Jönköpings . .

29 770

22 099

108 437

165 835

191 298

Kronobergs

24 855

45 980

72 572

125 152

137 659

Kalmar

54 215

18 795

73 010

46 339

50 040

106 861

251 828

10 066

7 088

3 756

33 456

28 930

57 794

53 393

Älvsborgs

. . .

Göteborgs o. Bohus

155 518

94 340

444 203

Hallands . .

9 316

10 521

19 837

4 753

61533 52 905

Blekinge . .

4 788

8 955

6 707

42 339

43 323

60 419

Kristianstads

14 806

8 872

23 678

6 059

48 709

53 995

Malmöhus .

3 768 3 382 746

3 910

7 678

14 628

9 394

12 238

Norrland

361 218

Svealand

427 923

678 856 4 061 602 3 773 081 829 785 1 615 781 401 862 458 270 199 694 335 375

Götaland Bikets landsbygd

550 658

617 768 2 289 946 528 794 952 358

846 554 874449 1197 777 4 069 245 1 280 412 5 349 657 5 724 237 1 758 430 2 021 011 4 440 081 258 576

153 ägargrupper på landsbygden enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering. 10

ii

18 Allmänna skogar

skogar

21 Enskilda skogar

Differens Total skogsmark skogar år Summa Summa 1933 1l e k t

1928 a

Areal mellan år 1933 g 1933 o. i pro3 Aktie- övriga Övriga KronoSumSum- B CD 1928 års cent av skogar allm. m a bolags- ensk. ma •1 skogar skogar skogar areal arealer år 1928

r

? r o ce n t

1151 740 415 470 736 270

1 537 740 592 084 945 656

3 825 669 2 129 071 1 696 598

3 706 780 + 118 889 2 017 955 + 111 116 1 688 825 + 7 773

103-2 105-5 100-5

52-8 630 402

7-0 9-2 4-1

59-8 72-2 44-3

10-1 8-3 12-3

301 19-5 43-4

40-2 27-8 55-7

1 2 3

1 243 098 582 633 660 465

1 975 808 985 767 990 041

3 130 908 1 927 238 1 203 670

3 011 421 + 119 487 1 841 028 + 86 210 1 170 393 + 33 277

104-0 104-7 102-8

330 42-9 17-1

3-9 6-0 0-6

36-9 48-9 17-7

23-4 20-9 27-4

39-7 302 549

63-1 51-1 82-3

4 5 6

1119 676

2 300 842

2 607 841

2 579 543 +

28 298

101-1

4-2

7-6

11-8

45-3

42-9

88-2

802 296

1 665 971

1 830 484

1 808 669 +

101-2

7-4

1-6

47-2

43-8

91-0

628 994

1 238 524

1385 585

1 369 666 +

15 919

101-2

6-1

10-6

44-0

45-4

89-4

829 443

1 484 639

1 973 406

1 948 537 +

24 869

101-3

14-3

10-5

24-8

33-2

42-0

75-2 10

710 004

1185 744

1 248 588

1 247 054 +

100-1

1-8

3-2

5-0

38l

56-9

95-0 11

100-8

11-6

4-6

16-2

37-5

46-3

83-8 12

7-2

8-3

15-5

30-5

54-0

84-5 13

3 511

101-3

2-5

13-7

16-2

35-4

48-4

83-8 14

11-7

77-7

89-4 15

245 835

444 920

531 004

526 838 +

196 432

307 589

363 910

363 973 -

134 938

233 853

279 203

275 692 +

308 243

354 691

396 531

398 169 -

99-6

3-5

7-1

10-6

252 582

281 822

330 401

327 088 +

3 313

101-0

4-2

10-5

14-7

8-9

76-4

85-3

ie

380 220

469 666

553 879

547 301 +

6 578

101-2

6-7

8-5

15-2

16-1

68-7

84-8

n

113 680

117 257

132 214

133 790 -

98-8

5-6

5-7

11-3

2-7

86-0

88-7 is

231 283

264 411

321 267

300 304 +

20 963

107-0

11-1

6-6

17-7

10-3

82-3 1!)

540 250

577 321

631 404

612 372 +

19 032

4-3

4-3

8-6

5-9

85-5

91-4 20

519 881

550 918

602 787

593 866 +

8 921

101-5

4-9

3-9

8-6

5-2

86-2

91-4 21

409 745

482 317

528 297

513 238 +

15 059

102-9

4-7

4-0

8-7

13-7

77-6

91-3 22

542 867

589 206

662 216

639 598 +

22 618

103-5

8-2

2-8

ll-o

7-0

82-0

89-0 23

128 798

1.32 554

149 708

116 143 +

33 565

128-9

6-7

4-8

11-5

2-5

86-0

88-5 24

182 210

186 963

206 800

187 933 +

18 867

110-0

4-5

5-1

9-6

2-3

88-1

90-4 25

163 242

169 949

178 904

172 493 +

6 411

103-7

2-3

2-7

5-o

3-7

91-3

95-0 28

212 977

219 036

242 714

238 664 +

4 050

101-7

6-1

3-7

9-8

2-5

87-8

90-2 27

58 082

65 760

62 565 +

105-1

5-7

6-0

11-7

1-4

86-9

88-3 28

4 945 804

8 718 885 12 780 487 12 476 079 + 304 408

102-4

26-5

5-3

31-8

29-5

38-7

68-2 29

2 677 477

4 293 258

5 123 043

5 087 351 +

35 692

100-7

8-4

7-8

16-2

31-5

52-3

83-8 30

3 482 305

3 817 680

4 275 950

4 118 267 + 157 683

103-8

6-0

4-7

10-7

7-8

81-5

89-3 :;i

11105 586 16 829 823 22 179 480 21 681 697 + 497 783

102-3

18-3

5-8

24-1

25-8

50-1

75-9 32

154 Tab. 4.

Areal skogsmark, övrig mark och summa utmark; skogsmarkens, förekomst inom olika skogsägargrupper på lands2

6 Allmänna skogar

E

|

n

s

k

| i

l

9 d

| a

Övriga 0

B B Län o. landsdelar

Ägoslag

o H

Kronoskogar

Övriga allm. skogar

H 1 Norrbottens . . . 2 3 4 5 6

lappmarken

7 8 9

kustlandet

. .

. . .

13 14 15

lappmarken

kustlandet

e

Skogsmark 2 021 576 Övrig mark 3 948 124 Summa utmark 5 969 700 övrig mark, % 66-i

266 353 2 287 929 124 836 4 072 960 391189 6 360 889

Skogsmark Övrig m a r k Summa utmark Övrig m a r k , %

1 340 799 3 704 102 5 044 901 73 - 4

196 188 1 536 987 79 639 3 783 741 275 827 5 320 728 28-9 711

Skogsmark övrig mark Summa utmark Övrig m a r k , %

680 777 244 022 924 799 26-4

70 165 750 942 45 197 289 219 115 362 1 040 161 27-8 39'2

. . Skogsmark 1 032 882 övrig mark 1 298 678 Summa utmark 2 331 560 övrig mark, % 55-7 . . Skogsmark 827 261

10 Västerbottens 11 12

Aktiebolagsskogar

Summa

3i"9

64-0

k

t

a

386 000 200 509 586 509 34' 2 176 614 110 793 287 407 38-S 209 386 89 716 299 102 30-0

Varje fastighetsinnehav Ingen skogsmark

8 793 8 793 ioo-o 2 391 2 391 IOO'O

6 402 6 402 IOO'O

96 618 155 518 329 576 33 666 122 800 14 483 50 803 452 376 14 483 130 284 206 321 27-1 IOO'O 24-6 25-8

19 J ä m t l a n d s . . . . 20 21

Skogsmark övrig mark Summa utmark övrig mark, %

108 545 198 454 306 999 1181166 44 740 877 700 922 440 496 630 11637 153 285 1 076 154 1 229 439 1 677 796 11637

31 Värmlands 32 33

8i-6

. Skogsmark övrig mark Summa utmark övrig mark, %

134 772 31910 166 682

29 741 5 566 35 307

IQ-I

15-8

. . . Skogsmark övrig mark Summa utmark övrig mark, %

84 971 23 439 108 410

. . Skogsmark Övrig mark Summa utmark Övrig mark, %

. . . Skogsmark Övrig mark Summa utmark övrig mark, %

50 151 108 284 19 239 40 420 69 390 148 704 27-7 27'2

8 008 2 453 10 461 23 - 4

205 621 52 637 258 258 20'4

28 Kopparbergs. 29 30

30 319 28 977 59 296 48-9

403134 171 574 574 708 29-9

Skogsmark övrig mark Summa utmark Övrig m a r k , %

25 Gävleborgs 26 27

9 068 10 308 19 376 53-2

114 210 941 471 33 135 1 279 176 147 345 2 220 647 57-6 22"5

. . .

22 Västernorrlands 23 24

59 219 138 603 29 547 69 397 88 766 208 000 33-3 33'4

122 218 1155 100 732 710 114 273 193 545 35 588 1 334 266 294 374 19 703 51496 83 484 157 806 2 489 366 1 027 084 19 703 165 769 277 029 ioo-o 30-1 22-6 31-1 28-7 53-6

1 246 041 2 073 302 6o'i

29-2

25—50

r

övrig mark Summa utmark Övrig m a r k , %

17 18

< 25

213 629 55 090 268 719 20-5

75-0

29-6

5 220 5 220 IOO'O

ioo-o

164 513 863 675 37 476 182 655 201 989 1 046 330

2178 2178

18-6

17-5

IOO'O

62 090 13 978 76 068

147 061 37 417 184 478

609 530 108 317 717 847

1124 1124

21-6

18-4

20-3

15-1

ioo-o

282 880 170 164 453 044 37-6 22 646 4 444 27 090

205 887 78 067 283 954

655196 150 896 806 092

1665 1665

18-7

IOO'O

16-4

17-8

488 767 248 231 736 998 33'7 62 844 13173 76 017 17*3

27-5

40198 8 729 48 927

475 740 88 575 564 315 i5-7

17 655 17 830 35 485 50-2

38 027 32 681 70 708 46-2

56 491 94 340 21394 42 833 77 885 137 173 27-5

31-2

64 881 95 326 12 526 21513 77 407 116 839 16-2

18-4

66 354 95 954 5 553 9 877 71907 105 831 Ti 9-3 177 099 178 782 18 919 21383 196 018 200 165 9'7

10-7

154 621 147 541 418 19 529 18 958 418 174150 166 499 ioo-o

II-2

II-4

155 övriga markens och utmarkens relativa fördelning samt övriga markens relativa bygden enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering. |

18 Allmänna skogar

s k o g a r

20 Enskilda skogar

enskilda skogar ägares skogsmarksi hektar 50—200

Summa

200 0. mera H

Samtliga skogar

Summa

e

k

t

a

P

r

30-1 15-6 21-9

40-2 19-6 28-5

1 2 3

2 1 2 9 071 4 273 293 6 402 364 66-7

63-0 86'7 78-8

9-2 1-8 4-3

72-2 88-5 83-1

8-3 2-6 4-5

19-5 8-9 124

27-8 11-5

4 5 0

945 656 503 967 1 4 4 9 623 34-8

1 696 598 793 186 2 489 784 3i-9

40-1 30'8 37'1

4-1 5-7 4-6

44-2 36'5 41-7

12-3 11-3 12-0

43-5 52-2 46-3

58-3

1 975 808 880 852 2 856 660

3 130 908 2 215118 5 346 026

330 58-6 43-6

3-9 1-6 30

36-9 60-2 46-6

23-4 13-3 19-2

39-7 26-5 34-2

63-1 10 39-8 11 53-4 12 51-2 28-8 40-3

13 14 15 16 17 18

592 084 489 552 1 081 636 45 - 3

215 479 163 826 379 305 43'2

736 270 414 251 1 150 521 36-0

322 773 139 009 461 782

1 243 098 586 478 1 829 576

362 356 184 364 546 720 33'7

612 507 292 786 905 293

n t

10-1 4-0 6-6

40-8

218 975 179 863 398 838 45-i

c e

59-8 80-4 71-5

415 470 378 759 794 229 47-7

44-2

157108 157 220 314 328 5o-o

1151 740 793 010 1 944 750

7-0 2-5 4-4

3 825 669 5 066 479 8 892 148

434 454 343 689 778 143

r

52-8 77-9 671

1 537 740 993 519 2 531 259 39"2

519 464 341 584 861 048 39'7

d

Aktie- Övriga B Krono- Övriga B allm. bolags ensk. skogar skogar Summa skogar skogar Summa 0

57-0

55-8 635

7 8 9

32-3

30-1

32-1

30-8

41-4

270 914 172142 443 056 38-9

256 037 115 952 371 989 31-2

582 633 343 825 926 458 37-i

985 767 515 399 1 501 166 34-3

1 927 238 1 794 575 3 721 813 48-2

42'9 69'4 55'7

59 1-8 4-0

48-8 71-2 59-7

20-9 15-4

30-3 19-2 24-9

341 593 120 644 462 237 26' 1

66 736 23 057 89 793 25-7

660 465 242 653 903118 l 26-9

990 041 365 453 1 355 494 27'0

1 203 670 420 543 1 624 213 25-9

17-1 12-5 15-9

0-7 0-6 0-6

17-8 13-1 16-5

27-4 29-2 27-9

54-8 57-7 55 - 6

82-2 86-9 83-5

444 203 221 997 666 200 33'3 386 094 82 812 468 906

524 642 286 332 810 974 35-3 255 995 41202 297 197

1119 676 584 193 1 703 869 34*3 802 296 160 231 962 527

2 300 842 1 080 823 3 381 665

2 607 841 2 003 263 4 611104 43"4 1 830 484 380 362 2 210 846

4-2 2-2 3-3

7-6 43-8 23-3

11-8 46-0 26-6

45-3 24-8 36-4

42-9 29-2 37-0

88-2 19 54-0 20 73-4 21

7-4 8-4 7-5

1-6 1-5 1-6

9-0 9-9 9-1

47-2 48-0 47-3

43-8 42-1 43-6

91-0 22 90-1 23 90-9 24

6-1

111 6-8

4-5 6-6 4-8

10-6 17-7 11-6

44-0 51-3 44-9

45-4 31-0 43-5

89-4 25 82-3 26 88-4 27

14-3 32-1 18-1

10-4 14-7 11-3

24-7 46-8 29-4

33-2 28-4 32-2

42-1 24-8 38-4

75-3 28 53-2 29 70-6 30

1-8 2l 1-8

3-2 4-2 3'4

5-0 6-3 5-2

38-1 42-8 38-8

56-9 50-9 56-0

95-0 31 93-7 32 94-8 33

32-0

1 665 971 342 886 2 008 857

17-7

13-9

i6-6

17-1

I7'2

327 678 33 816 361 494

139 008 15 243 154 251

628 994 65 613 694 607

1 238 524 173 930 1 412 454

1 385 585 211 347 1 596 932

9-4

9-9

9-4

I2'3

13-2

359 376 62 367 421 743

114 186 26 964 141150

829 443 131 298 960 741

1 484 639 282 194 1 766 833

1 973 406 530 425 2 503 831

14-8

19-1

i3'7

i6'o

21-2

251 876 37 361 289 237

155 966 28 697 184 663 "5"S

710 004 104 963 814 967

1185 744 193 538 1379 282

1 248 588 206 711 1 455 299

12-9

14-0

14-2

12-9

11—361009

9-6

fe»

156 Tab. 4 (forts.). Areal skogsmark, övrig mark och summa utmark; skogsmarkens relativa förekomst inom olika skogsägargrupper Allmänna skogar

E n s k i l d Övriga

Län o. landsdelar

Ägoslag

Varje fastighetsAktieKrono- Övriga marksinnehav allm. Summa bolagsskogar skogar skogar Ingen skogs- <2Ö mark H e k t a r

Örebro

Skogsmark 61492 övrig mark 16 587 Summa utmark 78 079 ö v r i g mark, % 21-2

24 592 86 084 199 085 4 481 21068 44 717 29 073 107 152 243 802 15-4

19-7

18-3

61000 ioo-o

9-8

Skogsmark 26 262 30 059 56 321 111157 övrig mark 6 723 14 054 25 092 7 331 Summa utmark 33 593 36 782 70 375 136 249 ö v r i g mark, % 20-0 21-8 18-3 18-4

Uppsala

Skogsmark Övrig mark Summa utmark Övrig mark, %

Stockholms

Skogsmark 13 719 28121 41840 Övrig mark 3 865 6 677 10 542 10 662 1838 Summa utmark 17 584 34 798 52 382 57110 1838 Övrig mark, 19-2 22-o 20-I 18-7 ioo-o

ioo-o

8-8

17-6

— 510 510

10 732 57 420 iS-7 39 480 5 709 45189

ioo-o

12-6

Södermanlands,

Skogsmark 13 937 34 642 48 579 29 240 Övrig mark 3 608 10159 13 767 7 366 Summa utmark 17 545 44 801 62 346 36 606 Övrig mark, % 20 - 6 20-I 22-7 22-1

Östergötlands

— Skogsmark 37 373 46 840 84 213 89 446 Övrig mark 9 577 10 423 20 000 15 691 1394 Summa utmark 46 950 57 263 104 213 105 137 1394 Övrig mark, 18-2 19-2 20-4 14-9 IOO-o

Gotlands

Skogsmark 7 358 övrig mark 2 750 Summa utmark 10108 ö v r i g mark, % 27-2

7 599 14 957 3 031 5 781 10 630 20 738

Skaraborgs

Skogsmark 35 510 Övrig mark 7 719 Summa utmark 43 229 Övrig mark, % 17-9

— 94 578 21346 56 856 33128 5 200 12 919 6 468 7190 19 938 26 546 69 775 39 596 7190 114 516

Älvsborgs .

Skogsmark Övrig mark Summa utmark Övrig mark, % Skogsmark Övrig mark Summa utmark Övrig mark, %

— 164 848 26 711 54 083 37 071 8 497 18 664 11113 4 709 63 390 35 208 72 747 48184 4 709 228 238

Jönköpings

Kronoberg-

27 372 10167 37 539 27-1

28-5

19-6

24-1

27-9

18-5

25-7

in

.— 34 394 29 536 682 3 970 3 216 682 38 364 32 752 10-3 161 ioo-o 9-8 — 46 688 46 448

6 987 38 363 45 350 98 915 1344 8 335 9 679 18 927 8 331 46 698 55 029 117 842 17-8

9'5

— 37 376 41932 423 3 618 5 228 423 40 994 47160

Västmanlands

i6-i

47 380

883 6 630 4 998 883 67 630 52 378

49 307 7 834 57141 i3'7 — 36 628 3 577 4 708 5 558 13 556 8 285 5 558 50184 5 6-8

16-3

23-1

ioo-o

ioo-o

ioo-o

27-0

17-4

27-8

— 108 437 29 770 22 099 51869 31037 9123 7 991 17114 17 330 1916 39 256 38 893 30 090 68 983 48 367 1916 147 693 26-6 24-8 26-6 35-8 ioo-o 23-5 — 101135 Skogsmark 24 855 21125 45 980 72 572 ö v r i g mark 8154 7 530 15 684 22 359 4 985 33 592 Summa utmark 33 009 28 655 61664 94 931 4 985 134 727 ö v r i g mark, % ioo-o 23-6 26-3 24-9 24-7 25-4

157 markens, övriga markens och utmarkens relativa fördelning samt övriga på landsbygden enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering. 1

io

s k o

|

g a r

18 Allmänna skogar

20 Enskilda skogar

enskilda skogar ägares skogsi hektar 50—200

Summa

200 0. mera

Summa

3 Samtliga c Aktie- Övriga skogar Krono- Övriga B skogar allm. Summa bolags ensk. Summa B skogar skogar skogar It CD

H e k t a r 70 213 8 010 78 223 I O-2

87 469 12 566 100 035 12-6

39 016 4 401 43 417 i o-1

94 308 21563 115 871 i8-6

50100 7 484 57 584 I3-o

67 242 245 835 444 920 12 081 32 602 77 319 79 323 278 437 522 239 15-2

14-8

15-6

363 910 64 356 428 266

10-2

14-1

15-0

279 203 44 734 323 937

io-8

13-0

13-8

396 531 103 058 499 589

2I-o

20-7

20-6

131 041 252 582 281 822 26 645 44 532 51898 157 686 297 114 333 720

330 401 65 665 396 066

23'7

16-9

26-8

41528 5 940 47 468 12-5 56 536 13 899 70 435

23-0

19-7

191 298 44388 235 686

54311 10 481 64 792

18-8

10-7

115 585 308 243 354 691 35 872 81854 92 516 151 457 390 097 447 207

22-5

137 659 29 265 166 924 17-5

11-4

31992 134 938 233 853 3 859 16128 35 055 35 851 151 066 268 908

51809 7178 58 987 12-2

11-7

531 004 98 387 629391

29 655 196 432 307 589 3 375 25 210 50 302 33 030 221 642 357 891

148 473 124 892 19 275 22131 167 748 147 023 15-1 n-5 42 338 5174 12 282 1892 54 620 7 066

165 397 49 337 214 734

P

16-2

»5°

15-6

16-6

380 220 469 666 58 950 74 641 439 170 544 307

553 879 94 641 648 520

13-4

13-7

14-6

113 680 42 030 155 710

117 257 46 738 163 995

132 214 52 519 184 733

27-0

28-5

28-4

231 283 264 411 47 307 53 775 278 590 318 186

321 267 66 694 387 961

17-0

16* 9

17-2

540 250 577 321 180 576 191 689 720 826 769 010

631 404 210 353 841 757

25-1

24-9

25-0

519 881 550 918 141 859 159189 661 740 710 107

602 787 176 303 779 090

21-4

22-4

22-6

45 799 409 745 482 317 8 078 109 493 131 852 53 877 519 238 614169

528 297 147 536 675 833

15-0

2I-I

21-5

21-8

r

c

e

n

t

11-6 16-9 12-5

4-6 4-5 4-6

16-2 21-4 171

37-5 45-5 38-7

46-3 33l 44-2

83-8 78-6 82-9

1 2 3

7-2 11-4 7-8

8-3 10-4 8-6

15-5 21-8 16-4

30-5 39-0 31-8

54-0 39-2 51-8

84-5 78-2 83-6

4 5 6

2-5 30 2-6

13-7 18-6 14-4

16-2 21-6 17-0

35-4 42-3 36-4

48-4 36-1 46-6

83-8 78-4 83-0

7 8 9

3-5 3-8 3-5

7-1 6-5 7-0

10-6 10-3 10-5

11-7 10-3 11-4

77-7 79-4 78-1

89-4 89-7 89-5

10 11 12

42 5-5 4-4

10-5 15-4 11-3

14-7 20-9 15-7

8-8 111 9-2

76-5 67-9 75-1

85-3 791 84-3

13 14 15

6-7 10-1 7-3

Ho

8-5

8-8

15-2 21-1 16-1

16-2 16-5 16-2

68-6 62-4 67-7

84-8 78-9 83-9

16 17 18

5-6 5-2 5-5

5-7 5-8 5-7

11-3 ll-o 11-2

2-7 9-0 4-5

86-0 80-0 84-3

88-7 89-0 88-8

19 20 21

11-1 11-5 11-1

6-6 7-8 6-8

17-7 19-3 17-9

10-3 9-7 10-2

72-0 71-0 71-9

82-3 80-7 82-1

22 23 24

4-3 4-8 4-4

4-2 4-0 4-2

8-5 8-8 8-6

5-9 5-3 5-7

85-6 85-9 85-7

91-5 91-2 91-4

25 26 27

4-9 5-2 5-o

3-7 4-5 3-9

8-6 9-7 8-9

5-2 9-8 6-2

86-2 80-5 84-9

91-4 90-3 911

28 29 30

4-7 5-5 4-9

4-0 5-1 4-2

8-7 10-6 9-1

13-7 15-1 14-1

77-6 74-3 76-8

91-3 89-4 90-9

31 32 33

158 Tab. 4 (forts.). Areal skogsmark, övrig mark och summa utmark; skogsmarkens, förekomst inom olika skogsägargrupper på lands1

3 I

|

7 E

Allmänna skogar

1 n

s

* 1

1 k

i

1 d

a

Övriga B B CD

i-i

Län o. landsdelar

Ägoslag

Kronoskogar

Övriga allm. skogar

Aktiebolagsskogar

Summa

H

e

k

t

Varje fastighetsmarksinnehav Ingen skogsmark

<25

25—50

a. r

106 861 50 040 46 339 73 010 18 795 Skogsmark 54 215 4 206 16 155 8131 34 638 12 052 12 256 övrig mark 11949 89165 54 470 34 638 62 092 119117 23 001 Summa utmark 66164 3 18-1 14-9 ioo-o 19-4 10-3 i8i 18-3 ö v r i g mark, % 33 456 61533 3 756 17154 — 7 088 10 066 4 Göteborgs o. Bohus Skogsmark 5 993 16 098 2146 17 851 69 975 23 018 5 10105 övrig mark 33 252 5 902 17 851 131 508 56 474 13 081 Summa utmark 20171 6 ioo-o 40-8 ö v r i g mark, % 45-8 48-4 36-4 53' 2 5o-i 57 794 52 905 4 753 19 837 10 521 — 9 316 7 Hallands . . . . Skogsmark 4 427 8 776 1799 6 858 23 357 21768 övrig mark 4 349 g 28 613 6 552 6 858 76 262 79 562 14 948 Summa utmark 13 665 9 29-6 ioo-o 30-6 27-4 30-7 27-5 övrig mark, % 3i-8 43 323 6 707 8 955 — 42 339 4 788 4167 . . . . Skogsmark 1 0 Blekinge 762 1272 868 2 581 5 830 5 405 11 Övrig mark 510 10 227 7 575 2 581 48169 48 728 5 550 Summa utmark 4 677 12 1 2 1 II-I 11-5 ioo-o 13-7 12-4 io 9 ö v r i g mark, % 48 709 70176 6 059 23 678 — 8 872 14 806 . . Skogsmark 1 3 Kristianstads 2 089 5 354 1443 5 087 16 984 9 457 3 265 Övrig mark 14 29 032 7 502 5 087 87160 58166 10 961 Summa utmark 18 071 15 19-2 ioo-o 16-3 191 18-4 i8-i ö v r i g mark, % 19-5 9 394 930 7 678 — 14 628 3 910 3 768 16 Malmöhus. . . . Skogsmark 658 1266 557 3 020 1678 930 608 Övrig mark 17 8 944 1487 3 020 16 306 10 324 4 568 Summa utmark 4 376 18 9-0 14-2 ioo-o 10-3 14-4 övrig mark, % 37-5 13*9 3 382 746 678 856 4 061 602 3 773 081 — 361 218 617 768 . . . . Skogsmark 1 9 Norrland 227 104 5 346 891 1 057 668 6 404 559 1 282 485 43 435 120 516 övrig mark 20 844 872 Summa utmark 8 729 637 1 736 524 10 466 161 5 055 566 43 435 481 734 21 60-9 6l 2 25-4 ioo-o 25-0 26-9 6l 2 ö v r i g mark, % 829 785 1 615 781 — 550 658 528 794 427 923 401 862 2 2 Svealand . . . . Skogsmark 330 514 346 235 6 419 69107 69 816 207 343 123 171 Övrig mark 23 6 419 619 765 598 610 Summa utmark 635 266 525 933 1160 299 1 962 016 24 I I 2 17-6 ioo-o 11-7 32-6 28-5 ö v r i g mark, % 23"5 458 270 335 375 — 846 554 874 449 258 576 199 694 2 5 Götaland . . . . Skogsmark 139 083 92 613 95 787 307 442 225 585 60 807 78 276 Övrig mark 26 597 353 427 988 95 787 1153 996 1100 034 Summa utmark 336 852 260 501 27 23-3 21-6 ioo-o 26-6 20-5 23-2 ö v r i g mark, % 23'3 1 758 430 2 021011 5 724 237 5 349 657 1 280 412 — 4 069 245 Skogsmark Rikets landsbygd 28 5 632 510 1 241 646 6 874 156 1 721 333 145 641 497 065 522 505 Övrig mark 29 Summa utmark 9 701 755 2 522 058 12 223 813 7 445 570 145 641 2 255 495 2 543 516 30 22*0 49-2 56-2 23-1 ioo-o 20-5 58-1 övrig mark, % 1 2

159 »vriga markens och utmarkens relativa fördelning samt övriga markens relativa iygden enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering. 10 i k

o g

a

20 Enskilda skogar

Allmänna skogar

r

mskilda skogar Samtliga skogar

Igares skogsi hektar

Summa Summa

50—200

Kronoskogar

a Aktie- Övriga B Övriga B allm. Summa bolags ensk. Summa CD t skogar skogar skogar

200 0. mera ]I

e

k t

P

a r

7-0 6-3 6-9

82-0 81-3 81-8

89-0 87-6 88-7

6-7 6-8 6-7

48 40 44

11-5 10-8 111

2-5 1-4 2-0

86-0 87-8 86-9

88-5 89-2 88-9

4 5 0

50-1

149 708 149 030 298 738 49'9

186 963 78 216 265 179

206 800 86 992 293 792

4-5 5-0 4-7

5l 5-1 5l

9-6 10-1 9-8

2-3 2-1 2-2

88-1 87-8 88-0

90-4 89-9 90-2

7 8 9

16-3

132 554 132 932 265 486

12-2

28 930 18 272 47 202 38-7

4 879 1670 6 549 25-5

50-4

53 393 19 339 72 732

18118 5 095 23 213

182 210 76 417 258 627

n t

11-0 12-4 11-3

128 798 130 786 259 584

i o-O