Betänkande med utredning och förslag rörande beredskapsarbeten

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

-Beflbalsé .med J . :och ixxtemqxtiugslagntnacmv_ nu . Stfitstgietgyi-uhre{dni_figen.A j; Betänk under] kram, loam B

géfiél :¢1:samed.t:i§111xg

,1; cörga_ ‘ria1~sMnu3‘m1ng de,_fp£g ;H ‘1i§3‘94:ig:llail3er3»kn_in’ _ å. I‘ 7l93is*v1liB9,¢P.h9t6 › ihénii

Stockho1g1;m,.~ € :;1=:Mam

kasta . .

vsárâhiiilkxetágjâåáé Ls n usre¢ming-mgaenda ‘as fits

rnchlkvlöningsiörhå

mugg: éä ?ägt ‘£il1:f5rb;i§tr§h’de av man . um augcmningsg

berg grain ms gkunotzgiskig, ,kanns-me êutül-.la om-mmimüöuettât .. ~_*z14;.a.

mås, .v1 .di çjelt

“Be kaâåçv sangåengaie äéánálözisåtvyrçl: éñsl_ mi: ’ui1:e£

s ~ . “ . -, yggagdagfétksamhet. , Beckman.. ”R6 ” (1111ändrad ‘1aga£iftpfng,o;m‘samm.an , avpwrsmce mom. i Naif‘ .1_32rs_. .J a V Uf,1‘Bd1.1ing rörande t? . ;tar$3‘£:stype - H st‘ed;..:_23*2.si._ 111_

fkçgzçle_ meçt tmdm g (ich _föiálüåg :äran “berg

km 221År :arbetena

.imeâa . .36 “£31? 7950_ v; ep¢rS9m9n4i;und & › Myt mb xnagfinelne ’ cum

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1937: 26

SOCIALDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE

MED

UTREDNING OCH FÖRSLAG

RÖRANDE

BEBEDSKAPSARBETEN

AVGIVET AV & BEBEDSKAPSARBETEN

STOCKHOLM 1937 K. L. BECKMANS BOKTRYCKER1 U U

“må”

W5

KUN

i u. å.: “O

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid

Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för . . . . . . . . ..

Kungl. Socialdepartementet

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Kap. I. Inventeringsmaterialets införskafande och ordnande . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Direktiven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Indelning av arbetena . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Materialets införskalfande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Det inkomna materialet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Materialets ordnande genom kortregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Framtida komplettering av kortregistret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Kap. II. Statliga arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. De arbetenas roll statliga i arbetslöshetspolitiken . . . . . . . . . . . . . . .. Tidpunkt för igångsättandet av vissa statliga beredskapsarbeten Inventeringens verkställande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Iuventeringens resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Vidtagna åtgärder för långtidsplanering av de statliga husbygg-

nadsarbetena . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utreduingsmännen . . . . . . . . . . . . . .s. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kap. III. Kommunala arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Statsunderstödda kommunala arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. De kommunala arbetenas roll i arbetslöshetspolitiken . . . . . . . . . . .. De kommunala arbetseüekt . . . . . . . . . . . . . . . . .. beredskapsarbetenas Tidpunkt för igångsättandet av de kommunala beredskapsarbetena m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Inventeringens verkställande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Inventeringens resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Länsstyrelsernas yttranden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Utredningsmännen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kap. IV. Väg- och gatuarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Allmän översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Inventeringens verkställande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Allmänna vägar på, landsbygden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Egentliga vägarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Gång- och cykelbanor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Turistvägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Brobyggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skenfria järnvägskorsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Enskilda vägar m. m. å. landsbygden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Vägar och gator i städerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Statliga stensättningsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Väg- och gatuarbetenas finansiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Allmän översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Fondering av automobilskattemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Disponerandet av de fonderade medlen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Fonderingsprincipens verkningssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kap. V. J ordbruksarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Allmänna synpunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Inventeringens verkställande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . Olika arbeten inom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 jordbruket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 Avdikning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 104 Täckdikning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 108 Gödselvårdsanläggningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 111 Nyodling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 114 Stenröjning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 116 Betesförbättring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 119 Ladugårdsförbättring av brunnar och vattenledningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 123 Anläggande 1 2 6 Sammanfattning

Skogsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128

Allmänna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 128 synpunkter verkställande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 135 Inventeringens Olika arbeten inom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 137 skogsbruket och bäckrensning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 137 Skogsdikning

Återväxtåtgärder av grundförbättrande natur . . . . . . . . . . . . . . . . .. 141

i stavaskog och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 144 Röjning ungskog för fredande mot bete . . . . . . . . .. 147 Betesvallsanläggningar skogens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 150

Stamkvistning

för . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 153 Atgärder skogsbrandskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 155 Skogsvägbyggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 159 Flottledsbyggnader Skogsavkastningens utnyttjande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . _.. . . . . . . . . . . . . 1 6 1 1 66 Sammanfattning

Sammanfattning av inventeringsresultatet och utredningens förslag . . . . .. 168

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 168 Inventeringsresultatet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 168 Utredningens förslag avseende å de som I. Synpunkter och förslag med åtgärder,

vidtagas gynnsamma och förnyande . . . . .. 169 Inventeringsmaterialets komplettering arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 169 Statliga Kommunala arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 169 och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 170 Väg- gatuarbeten J ordbruksarbeten 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 172 Skogsarbeten II. och med avseende å de åtgärder, som Synpunkter förslag böra vid en kris . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 173 vidtagas Statliga arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 173 Kommunala arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 173

och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 173 Väg» gatuarbeten J ordbruksarbeten 174

Skogsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 175

Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176

ill

Herr Statsrådet och

Chefen för Kungl. Socialdepartementet.

Genom beslut den 17 januari 1936 bemyndigade Kungl. chefen för Majzt Socialdepartementet att utse högst fem utredningsmän för att inom nämnda departement biträda med planläggning av beredskapsarbeten, åsyftande att motverka arbetslöshet. På grund av detta bemyndigande tillkallades den 20 i samma månad såsom utredningsmän undertecknade, dåvarande ledamoten av riksdagens första kammare och redaktören Sigfrid Hansson, ledamoten av riks-

dagens andra kammare, hemmansägaren Gust. E. Andersson i Södergård,

ledamoten av riksdagens första kammare, lektorn Edv. Björnsson, byråingenjören i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen Dag Blomberg och sekreteraren i skogsvårdsstyrelsernas förbund, docenten Erik Lundh. Därjämte uppdrogs åt redaktören Hansson att vara utredningsmännens ordförande. Till sekreterare åt utredningsmännen utsågs förste amanuensen i Socialdepartementet Håkan Rahm. Med stöd av Herr Statsrådets den 20 november 1936 och 28 maj 1937 givna bemyndiganden ha utredningsmännen såsom expert i vissa byggnadsfrågor tillkallat ingenjören i byggnadsstyrelsen Torsten Stenvall. Utredningsmännen ha antagit benämningen 1936 års utredning angående beredskapsarbeten. Till utredningen ha för att tagas under övervägande vid fullgörande av utredningens uppdrag överlämnats 1) framställning av Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund den 27 maj 1936 angående verkställande av en rörande, förutsättningslös utredning såvitt här är i fråga, under vilka former och till vilka belopp bidrag från stat och kommun skulle kunna till ekonomiska eller andra utgå. föreningar organisationer vid byggande av samlingslokaler, 2) framställning av Gotlands läns hushållningssällskap rörande bidrag av

bostadsförbättringsmedel för anordnande av dricksvattenbrunnar å lands-

bygden jämte däröver avgivna yttranden,

3) riksdagens skrivelse till Konungen den 23 maj 1936, nr 244, angående åtgärder för utsträckt användning av vatten- och sanitetsledningar på landsi bygden samt 4) en av 1933 års mjölk- och mejeriutredning den 15 maj 1936 avlämnad promemoria rörande åtgärder för förbättring av ladugårdar jämte däröver avgivna yttranden. I skrivelse till Herr Statsrådet den 1 december 1936 har utredningen gjort framställning om vidtagande av åtgärder för att viss undersökning måtte komma till stånd beträffande den statsunderstödda torrläggningsverksamheten för jordbruksândamâl. Framställningen föranledde proposition till 1937 års riksdag, vilken blev av riksdagen bifallen (proposition nr 238, j0rd« bruksutskottets utlåtande nr 61 och riksdagens skrivelse nr 205). Med stöd av Kungl. Majzts sedermera den 11 juni 1937 givna bemyndigande har chefen för jordbruksdepartementet tillkallat särskilda utredningsmän med uppdrag att konstatera, i vilken omfattning kompletteringsarbeten vid statsunderstödda torrläggningsföretag kunna vara behövliga och under vilka villkor statligt understöd bör utgå för arbeten av detta slag, särskilt med hänsyn till möjligheterna att under tid av omfattande arbetslöshet bereda ökad sysselsättning i produktiv verksamhet. Efter remiss har utredningen den 11 mars 1937 avgivit underdânigt utlåtande över en av domänstyrelsen gjord framställning om bemyndigande att i 1936 års bokslut få. tillgodoföra styrelsens förnyelse- eller återväxtfond visst belopp. Vidare har utredningen den 28 april 1937 avgivit yttrande till delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet angáende tvenne inom internationella arbetsbyrân utarbetade alternativa framställningar rörande offentliga arbeten i deras förhållande till sysselsättandet av arbetare. Återställande de ovan under 1)—4) omförmälda handlingarna får utredningen härmed vördsamt överlämna Betänkande med utredning och förslag rörande beredskapsarbeten. Tillika får utredningen överlämna ett av utredningen upplagt kortregister över de vid inventeringen anmälda arbetena jämte 30 innehållande primärmaterialet till inventeringen. pärmar, Stockholm den 27 juli 1937. SIGFRID HAN SSON. GUST. E. ANDERSSON. EDV. BJÖRNSSON. DAG BLOMBERG. ERIK LUNDH. Håkan Rahm.

Inledning.

Spörsmålet

om offentliga arbeten som medel mot konjunkturarbetslöshet har under senare år gjorts till föremål för utredning och förslag såväl av arbetslöshetsutredningen i dess den 30 november 1934 avgivna betänkande II angående åtgärder mot arbetslöshet (statens offentliga utredningar 1935:6) som av de sakkunniga för verkställande av förberedande utredning angående ingripanden från samhällets sida på vissa områden av det ekonomiska livet i deras den 9 december 1935 avgivna betänkande om folkförsörjning och arbetsfred (statens offentliga 1935: utredningar 65).

Arbetslöshetsutredningen har i sitt betänkande mot

angående åtgärder arbetslöshet erinrat om att det länge framstått som ett önskemål, att statens och kommunernas arbeten och icke skulle till sin beställningar omfattning följa det enskilda näringslivets konjunkturer och därigenom förvärra de svårigheter, som dessa i olika avseenden medförde. I betänkandet har bland annat uttalats, att i den mån flerårsplaner för offentliga arbeten och beställningar komme till stånd och visade sig hållbara samt för i och för anslagskrav sig räntabla investeringar förelåge, anslagen för dessa ändamål borde bestämmas med större hänsyn till önskemål. arbetslöshetspolitiska

I betänkandet om folkförsörjning och arbetsfred ha de hävdat,

sakkunniga att för förhindrandet av verkningarna av ekonomiska kriser erfordrades en planmässig politik syftande till utjämning av konjunkturväxlingarna. Härutinnan vore att överväga icke blott de åtgärder, som borde vidtagas under en depression för att kompensera den vikande privata företagsamheten. Mot utvidgningen av det allmännas verksamhet under måste i alldepressionen

mänhet tänkas svara en begränsning under högkonjunkturen. En sådan be-

gränsning, vilken vore nödvändig för att staten vid vikande konjunkturer skulle kunna bereda arbetstillfällen, motiverades även därav, att staten icke under högkonjunktur skulle konkurrera med det privata näringslivet om kapitalresurserna och forcera uppsvinget samt därigenom framkalla ett så mycket starkare bakslag. De sakkunniga ha med anledning härav föreslagit vissa anordningar i fråga om byggande och förbättring av allmänna anläggning av hamnar, vissa vägar, skogsvårdande arbeten, uppförande av offentliga byggnader samt bostadsproduktion m. m., vilka till att dessa företrädesvis

anordningar syftade arbeten

skulle koncentreras till tider av lågkonjunktur. Motsvarande borde enligt de sakkunnigas mening gälla i fråga om vissa statens järnvägars och telegrafverkets större arbeten.

Vidare ha de sakkunniga framhållit, att en tillfredsställande koncentration till även av kommunala arbeten i allmänhet torde kunna åvägadepressionstider bringas utan åsidosättande av den kommunala självbestämningsrätten genom en som särskilt beaktade de allmänna arbelämpligt avvägd bidragspolitik, tenas ur samt samråd mel-

betydelse konjunkturutjämningssynpunkt, genom

lan vederbörande statliga och kommunala organ. Slutligen ha de sakkunniga erinrat om att vid anordnandet av offentliga arbeten såsom led i mot arbetslösheten svårigheter tidigare mött att kampen med skyndsamhet kunna anordna dylika arbeten och framför allt tillräcklig sådana, vilka representerade en större fond av allmännytta och ändamålsenlighet. Det därför vara av en utomordentlig betydelse, att de åtgärder, syntes som skulle i syfte att motverka en ny depression, i förväg planlades vidtagas så i att de kunde till omedelbart utförande i den omfattning detalj, bringas förhållandena det Det vore emellertid icke tillfyllest att uppgöra påkallade. en som skapade möjlighet att omedelbart vid en inbrytande detaljerad plan, kris allmänna arbeten i önskvärd omfattning. Arbetsplanen måste igångsätta tid efter annan revideras med hänsyn därtill, att dels åtskilliga av nämligen som till under tiden kommit till stånd i de arbeten, ifrågasätts utförande, annan dels mera arbeten borde ordning, ock nya, måhända angelägna ifrågakomma till utförande. I det till statsrddsprotokollet över socialärenden den 17 januari anförande vari chefen för lämnade direktiv för utrednings- 1936, socialdepartementet männens arbete, departementschefen, att erfarenheterna gåve vid hanyttrade den, att om man ville med snabbhet ingripa i en eventuell liknande tillbörlig situation, som den av den senaste ekonomiska krisen framkallade, beredskapsåtgärder borde vidtagas i god tid. Den inventering av lämpliga arbetsobjekt, som av de sakkunniga för verkställande av förberedande utredning ifrågasätts från samhällets sida vissa _områden av det ekonoangående ingripanden på miska livet, borde med hänsyn härtill utan dröjsmål igångsättas. Departementschefen anförde vidare vissa synpunkter sättet för inventeringens på verkställande. Resultatet av den som i anledning av det inventering, utredningsmännen dem sålunda lämnade uppdraget verkställt, framlägges i de följande kapitlen. Det erhållna materialet har av utredningsmännen behandlats med utgångspunkt från den allmänna förutsättningen, att en planläggning av de offentliga arbetena i borde eftersträvas sätt i de ovan

konjunkturutjämnande syfte på

återgivna uttalandena förordats. Såsom av direktiven framgår ha utredningsmännen icke att taga ståndtill huruvida arbetena skola utföras såsom beredskapsarbeten i punkt frågan, marknaden eller såsom reservarbeten. Utredningen har därför ej ingått öppna på detta spörsmål.

KAP. I.

Inventeringsmaterialets inffirskalfande och ordnande.

Direktiven. I direktiven för inventeringens verkställande meddelade departementschefen, att vissa förberedande åtgärder för inventeringen redan vidtagits. Chefen för kommunikationsdepartementet hade i skrivelse den 4 januari 1936 till generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och byggnadsstyrelsen anmodat dessamyndigheter att inkomma med uppgift om de allmänna arbeten, som lämpligen kunde planeras och verkställas till motverkande av en mera betydande arbetslöshet. Uppgiften skulle avse dels de arbeten eller beställningar, som enligt vederbörande styrelses mening kunde förutses böra. komma till utförande i vanlig ordning under vart och ett av budgetåren 1937/1938med särskilt av de arbeten eller beställningar, som lämp-

1941/1942, angivande

ligen kunde uppskjutas för att senare anordnas i syfte att bereda arbetstillfällen under arbetslöshet, dels ock andra arbeten eller beställningar, som i samma syfte kunde verkställas, eventuellt med bidrag från särskilda anslag. I uppgiften skulle såvitt möjligt för varje arbete eller beställning angivas den då arbetet kunde igångsättas, i vad mån förutsättningar för tidpunkt, tidigast uppgörande av arbetsplan och kostnadsberäkning vore för handen, beräknelig kostnad samt beräkneligt antal dagsverken. En skrivelse av liknande innebörd hade avlåtits till luftfartsmyndigheten. Departementschefen anförde vidare, att utom de sålunda infordrade uppgifterna, vilka i sinom tid borde överlämnas till utredningsmännen, borde av dessa införskaffas uppgifter rörande såväl andra statliga arbeten som kommunala arbeten och enskilda arbetsföretag av allmännyttig karaktär, vilka lämpkunde anordnas såsom till motverkande av arbets-

ligen beredskapsarbeten

löshet. Bland kommunala arbeten och enskilda arbetsföretag av nyssnämnda karaktär, vilka icke hittills tillräckligt uppmärksammats, borde enligt departementschefen även åtgärder för, exempelvis, beredande av badmöjövervägas ligheter på landsbygden, anläggande av cykelbanor samt understödjande av förbättringsarbeten å ladugårdar. Vad sistberörda arbetsobjekt anginge, syntes samråd böra rum med 1933 års mjölk- och mejeriutredning. äga Beträffande statliga arbeten framhöll departementschefen, att planläggningen borde kunna avse samma tidsperiod som angivits med avseende å de till kommunikationsdepartementet hörande verken. I fråga åter om de kommunala arbetena skäl föreligga att tänka sig en något längre period, syntes förslagsvis tio år.

Indelning av arbetena. De vilka till föremål för

arbetsföretag, gjorts inventering, bestå av flera till

sin juridiska eller administrativa karaktär skilda Det har visat grupper. sig lämpligt att indela företagen i fem olika vilka huvudavdelningar, utredningen redovisar kapitelvis och betecknar följande sätt: på 1) statliga arbeten (kap. II), 2) kommunala arbeten (kap. III), 3) väg- och gatuarbeten (kap. IV), 4) jordbruksarbeten (kap. V) samt ö) skogsarbeten (kap. VI). Till denna indelning böra fogas följande kommentarer. Till de statliga arbetena hänföras ej jordbruks- och skogsarbeten å statens domäner utan ingå dessa i avdelningarna 4 respektive 5. — Avdelningen 2 omfattar alla kommunala arbeten med undantag av och ävensom föreväg- gatuarbeten möjligen kommande jordbruks- och skogsarbeten å kommunala I denna fastigheter. avdelning ingå emellertid även enskilda arbetsföretag av karakallmännyttig tär, vilka ej äro att hänföra till någon av de följande avdelningarna. Detta tillvägagångssätt har visat sig lämpligt av skäl, vartill utredningen återkommer i III. — 3 omfattar och städernas kap. Avdelningen landsbygdens vägar gator. Jämväl enskilda vägar medräknas här. Till och hänföras vägar gator även broar och skenfria - De båda sista omfatta korsningar. avdelningarna slutligen samtliga jordbruks- respektive skogsarbeten vare sig dessa äro av enskild, statlig eller kommunal natur. Beträffande byggnadsbehovet för bostadsändamål har utredningen icke företagit någon undersökning, då utredningen förutsatt, att detta behov kommer att bliva belyst av bostadssociala utredningen.

Materialets infiirskaffande. I de särskilda kapitlen kommer utredningen att i detalj för tillredogöra vägagångssättet vid inventeringen av respektive slag av arbeten. Här må lämnas en kortfattad översikt.

Inventeringen av de statliga arbetena har skett efter samma principer, som tillämpats beträffande de till kommunikationsdepartementet hörande verken. Planläggningen har alltså avsett en femårsperiod, budgetåren 1937/1938-

1941/1942. Inventeringen har tillgått så, att till statliga myndigheter och institutioner, inom vilkas verksamhetsområde arbeten och beställningar av förevarande slag ansetts kunna ifrågakomma, särskilda utsänts, frågeformulär vari uppgifter begärts i samma hänseenden som för nyssnämnda verk. För alla andra. arbeten än de har avsett en tioårsstatliga inventeringen period, åren 1937-1946. Rörande de kommunala arbetena inklusive städernas gatuarbeten har material införskaffats genom en cirkulärskrivelse till verkställande organ i borgerliga och kyrkliga kommuner, municipalsamhällen, kommunalförbund och landsting. Denna skrivelse har distribuerats genom länsstyrelsernas försorg. Inventeringen av de kommunala arbetena har icke avsett varje under tioårsperioden förekommande arbetsföretag. Sålunda har det ej ansetts erfor-

derligt eller möjligt att begära uppgift om underhållsarbeten och liknande företag utan endast rörande sådana arbetsföretag, vilka kunna karakteriseras såsom nyanläggningar eller ombyggnader. Vidare har utredningen ansett, att sådana arbeten kunna utelämnas, vilkas igångsättande är bundet till en bestämd tidpunkt och följaktligen ej kan framflyttas respektive uppskjutas med hänsyn till önskvärdheten att bereda arbetstillfällen under arbetslöshet. I ett hänseende har härifrån dock såtillvida som undantag gjorts, nämligen uppgifter ansetts önskvärda beträffande samtliga arbetsföretag, till vilka under normala förhållanden utgår statsbidrag. Beträffande dessa har ju staten större möjligheter att reglera tidpunkten för igångsättandet än med avseende å andra kommunala arbeten. I cirkulärskrivelsen har utredningen fäst de kommunala myndigheternas uppmärksamhet på att uppgift även borde lämnas rörande enskilda företag av allmännyttig karaktär inom kommunen, varjämte framhållits, att såsom sådana kunde förekomma exempelvis anstalter för uppfostran och sjukvård, anläggningar för gymnastik, sport och bad, iordningställande av samlingslokaler, vatten- och avloppsledningar, brandskyddsanläggningar, upprensning av vattendrag och andra avdikningsföretag m. fl.

Inventeringen av landsbygdens vägarbeten har beträffande tidsperioden

1941-1946 skett genom utsändande av frågeformulär till länsstyrelserna och vägingenjörerna. Motsvarande uppgifter rörande arbeten under åren 1937- 1940 har utredningen erhållit bearbetning av de för allgenom flerårsplaner männa vägar, som upprättats av länsstyrelserna i samråd med och vattenvägom enskilda ha erhållits

byggnadsstyrelsen. Uppgifter vägar huvudsakligen

från kommunerna i anledning av den nyssnämnda cirkulärskrivelsen. För att erhålla material rörande jordbruksarbeten ha skrivelser utgått till

hushållningssällskapen. Häri ha uppgifter begärts rörande följande arbeten:

förbättringar av ladugårdar, anläggande av brunnar och vattenledningar, gödselvårdsanläggningar, täckdikningar, betesförbättringar, stenröjningar och nyodlingar. Uppgifterna skulle lämnas så, att de gåve uttryck för det totala behov av dylika arbeten, som kunde beräknas föreligga för tioårsperioden 1937-1946, och vilka arbeten kunde tänkas komma till utförande under förutsättning, att staten i och för arbetslöshetens motverkande ställde till förfogande i sådan utsträckning och sådana villkor, att jordstatsbidrag på. ägarna kunde förutses skola gå i författning om arbetenas verkställande. Material rörande skogsarbeten har anskaffats genom hänvändelser till olika skogliga myndigheter, framför allt domänstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna. Uppgifter ha begärts rörande följande arbeten, vilka ansetts vara av särskilt intresse för inventeringens syfte, nämligen: skogsdikning och bäckrensning, återväxtåtgärder av grundförbättrande natur, röjning i stavaskog och ungskog,

betesvallsanläggningar för skogens fredande mot bete, stamkvistning, skogs-

vägs- och flottledsbyggnader samt slutligen åtgärder för skogsbrandskydd såsom anläggning av cykelstigar, brobyggnader, uppförande av brandtorn m. m. I skulle lämnas efter samma grunder som jordbruksövrigt uppgifterna arbetena.

Det inkomna materialet.

Inventeringen har som regel omfattats med förståelse och intresse både

på kommunalt och enskilt håll. De vilka begärda uppgifterna, uppenbarligen icke alltid varit lätta att åstadkomma, ha lämnats med stor

beredvillighet. Utredningen har dock kunnat konstatera, att det håll vållat

på åtskilliga svårigheter att lämna uppgifter för en så förhållandevis som lång tidsperiod tio år. Sålunda de av kommunerna för den första utgöras femårsperioden anmälda av ett större antal än motsvarande

arbetsföretagen mångdubbelt för

den andra femårsperioden. I den mån de inkomna varit har uppgifterna ofullständiga, utredningen sökt få dem kompletterade hänvändelse till I allgenom uppgiftslämnaren. mänhet har detta visat Det har dock icke kunnat att i sig möjligt. undvikas, materialet även förekomma för vilka icke ens kostarbetsföretag, ungefärlig nadsuppgift kunnat erhållas. Uppgifter om för beräknade företagen dags» verken ha i många fall icke kunnat lämnas, särskilt detta de kommunala gäller arbetena. För materialets i detta hänseende har komplettering utredningen verkställt vissa I om de kommunala arbetena har utred-

beräkningar. fråga

ningen därvid gått till väga så, att grundval av de om på uppgifter företag, vilka lämnats i komplett skick, för av inom län varje typ arbetsföretag varje uträknats kostnaden per dagsverke. Med av den erhållna. ledning härigenom siffran ha dagsverkena kunnat beräknas för de arbeten av motsvarande typ inom länet, för vilka endast lämnats. Givetvis måste de kostnadsuppgift på detta sätt erhållna siffrorna bliva mycket osäkra. Men då även de uppgivna kostnadssiffrorna måste betraktas såsom allenast har ungefärliga, utredningen icke ansett det erforderligt att söka. vinna komplettering genom noggrannare beräkningar, vilket med hänsyn till det omfattande materialet skulle varit både tidsödande och kostsamt. Beträffande de mera svårbedömliga husbyggnadsarbetena har det dock av flera skäl icke varit möjligt att på detta. sätt erhålla godtagbara dagsverksuppgifter, utan har för utredningen

komplettering av dessa uppgifter biträtts av särskild Denne har

expert. verkställt uppskattning av antalet för särskilt dagsverken varje byggnadsföretag och även i viss utsträckning justerat lämnade uppgifter, vilka varit uppenbart orimliga. Med hänsyn bland annat till de kortfattade uppgifter rörande varje företag, som vid inventeringen begärts, är det att icke tydligt, heller genom denna. metod kunnat erhållas annat än noggrannare mycket approximativa siffror.

Materialets ordnande genom kortregister. För att göra det synnerligen omfattande materialet brukbart för bearbetning har utredningen -- i likhet med vad som skedde vid inventeringen 1932 — upplagt ett över de anmälda Korten i

kortregister arbetsföretagen. upptaga

regel plats för samma uppgifter rörande företagen, som begärts i de utsända frågeformulären och skrivelserna. Fem olika typer av kort ha anskaffats, nämligen en typ för statliga arbeten (blå), en för kommunala arbeten (vita),

en för enskilda arbeten i allmänhet en för (röda), jordbruksarbeten (gröna) och en för skogsarbeten (gula). Medan de tre första äro att å ett kort endast korttyperna uppgjorda så, redovisas ett företag, ha korten för liksom för jordbruksarbeten skogsarbeten utarbetats sålunda, att arbeten av karaktär inom

samtliga ifrågavarande en

kommun sammanförts å ett kort. Alla om anmälda uppgifter jordbruksarbeten inom en kommun finnas sålunda samlade å ett kort och alla om uppgifter skogsarbeten å ett. Dessa arbeten kunna ju förekomma i stort antal mycket inom en och samma kommun men äro i vart och ett av storleksregel ringa ordning. För utredningens ändamål kan det icke heller vara att erforderligt ha tillgång till mera detaljerade beträffande dessa arbeten. I uppgifter fråga om inom dock i allmänhet icke torrläggningsföretagen jordbruket gäller vad nu anförts. Dessa kunna vara av en stundom företag betydande omfattning. Utredningen har därför å särskilt kort —

uppfört varje torrläggningsföretag

av typen för enskilda arbeten — samt å för kommunen jordbrukskortet intagit en anmärkning om de inom kommunen anmälda av denna art. företagen Beträffande jordbruksarbetena ha kommunvis ofta icke kunnat uppgifter erhållas. I dylika fall har som regel endast ett för hela länet gemensamt jord~ brukskort upplagts. ha kort kunnat häradsvis. Undantagsvis uppläggas Det må här anmärkas, att särskilda kort icke utarbetats för de av utredningen till avdelningen väg- och hänförda utan ha gatuarbeten företagen dessa arbeten uppförts å de för kommunala arbeten i allmänhet avsedda korten (vita). Beträffande de allmänna vägarna inklusive broar och skenfria å korsningar landsbygden, för vilka uppgifter lämnats vägdistriktsvis, har utredningen funnit det lämpligast att även korten och kommunupplägga vägdistriktsvis ej vis. En uppdelning av dessa arbeten å de skilda kommuner, som kunna beröras av de olika företagen, hade sannolikt endast medfört minskad överskådlighet. För övrigt angives å varje kort, vilka kommuner berör. företaget För att få väguppgifterna så samlade som ha som härav även möjligt följd korten över enskilda ordnats vägar vägdistriktsvis. Vidare må framhållas, att de å korten för enskilda arbeten föreupptagna tagen icke i utredningens

följande redovisning utgöra någon självständig

grupp utan ingå i avdelningen kommunala arbeten, dock med för undantag de nyssnämnda vilka redovisas bland

torrläggningsföretagen, jordbruks-

arbetena. Såsom av det följande kommer att framgå har vid bearbetutredningen ningen av inventeringsmaterialet arbetena inom avdelgrupperat respektive ning efter olika grunder. Arbetena ha exempelvis efter sin tekniska uppdelats natur, efter tidsperioder o. s. v. Den vartill sålunda grupp, företaget hänförts, har å den som å kort finnes reserverad för angivits plats, varje »utredningsmännens anteckningar» Korten ha slutligen ordnats läns och kommunvis respektive vägdistriktsvis. Särskilda ledkort, blå för län och för kommuner och utmärka gula vägdistrikt,

denna ordning. Inom varje län komma kommunerna i stä-

bokstavsordning,

derna dock före landskommunerna. Sist inom län varje följa vägdistrikten, likaledes i bokstavsordning. Kortregistret innehåller i färdigställt skick följande antal kort av olika typer, nämligen: 1 532 st. kort för statliga arbeten, 13 115 st. kommunala arbeten 7513 st. avse (varav vägoch gatuarbeten), 1 282 st. enskilda arbeten, 1 086 st. jordbruksarbeten, 1 760 st. skogsarbeten, Summa 18 775 st.

Härtill komma 2 550 st. ledkort. Hela antalet kort alltså till 21 325. uppgår

Framtida komplettering av kortregistret. Det ligger i sakens natur, att de som innehallas i uppgifter, kortregistret, komma att undergå rätt snabba Sucoessivt utföras av förändringar. en del de anmälda företagen samtidigt som arbeten bliva aktuella. nya Omständigheter kunna inträffa, som medföra, att vissa tidigare projekterade företag ej anses böra förverkligas. Allteftersom utarbetas, kunna lämnade arbetsplaner

kostnadsuppgifter behöva justeras o. s. v. Därest ett material av största

möjliga aktualitet ständigt skall stå till förfogande, bör därför en kontinuerlig och av En sådan

komplettering justering kortregistrets uppgifter företagas. komplettering synes lämpligen kunna ske inom socialdepartementet. Utred-

ningen föreställer sig, att detta kunde tillgå. på. det sätt, att varje statligt verk och kommun ävensom andra uppgiftslämnare bereddes tillfälle att förslagsvis en år revidera och sina i gång varje komplettera registret intagna uppgifter. En sådan årligen återkommande komplettering vore enligt utredningens mening även av värde ur den synpunkten, att vederbörande därigenom regelbundet erinrades om önskvärdheten av en effektiv av arbetena

planläggning

i Särskilt för kommunernas vidkommande

konjunkturutjämningssyfte. synes detta vara av stor betydelse.

KAP. II.

Statliga arbeten.

Då. samhället under en kristid vill söka bereda arbetstillfällen åt

arbetslösa, är det naturligt, att i första hand riktas uppmärksamheten på. det behov av arbeten, som förefinnes för tillgodoseende av statens egna uppgifter. Till belysande av de statliga arbetenas under senare år ha i omfattning

tabell 1 sammanställts rörande de för ett

uppgifter vart av budgetâren

1933/1934--1937/1938 anvisade till arbeten av riksstatsanslagen förevarande

slag ävensom beställningar. som endast avse Anslag, underhållsarbeten, ha ej medtagits. Anslagen ha fördelats å. tre grupper: arbeten i allmänhet, mili-

tära arbeten och arbeten för de affärsdrivande d. V. s.

kommunikationsverken, post-, telegraf- och vattenfallsverken samt statens äro järnvägar. Beloppen angivna i avrundade tal.

Tab. 1. De statliga. arbetenas omfattning under 1933/1934-1937/1938. budgetñren

Arbeten i Militära .för

:rheten

.. . ommunika- åumma allmanhet arbeten _ t. ionavcikøn milj. kr. milj. kr. milj. kr. i milj. kr.

1933/1934: Arbeten . . . . . . . . . . . . . . .. 148 25 690 86‘3 Beställningar . . . . . . . . . . . . 18 261.’ 05 285 Summa. 16-0 28: 69-5 114-s

1934/1935: Arbeten . . . . . . . . . . . . . . .. 176 34 704 91‘4 Beställningar . . . . . . . . . . .. 20 271 25 31s Summa l9‘6 30!) 729 123‘0

1935/1936: Arbeten . . . . . . . . . . . . . . .. 125 26 58o 731 Beställningar . . . . . . . . . . . . 3°2 22o 17 269 Summa 15‘? 24!) 591 100 0

1936/1937: Arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . 136 132 50s 777 Beställningar . . . . . . . . . . . . 70 60! 45 72: Summa 20-e 73~9 551 1491)

1937/1938: Arbeten . . . . . . . . . . . . . . .. 21-2 15‘4 74s 1109 Beställningar . . . . . . . . . . . . 10o 579 26 705 Summa 3l2 7313 76‘9 1811 |

I för de båda första

beloppen budgetåren ingå även de under fonden för förlag till statsverket i anvisade till arbetsanskaffningssyfte anslagen statliga

arbeten och 25 927 400 kronor

beställningar, för budgetåret 1933/1934 och

34 297 250 kronor för budgetåret Däremot i ovannämnda

1934/1935. ingå. ej

summor andra för arbeten avsedda som

statliga anslag, anvisats till arbetslös-

hetens

bekämpande.

Såsom sammanställningen utvisar ha de totala anslagen under ifrågavarande år utgjort i runda tal respektive 115, 123, 100, 150 och 181 miljoner kronor. Under budgetåret voro eller

1935/1936 anslagen följaktligen lägst

100 miljoner kronor. Den kraftiga ökning, som skedde för budgetåret 1936/1937, är helt att hänföra till de utgifter, som föranletts av den år 1936

beslutade nya försvarsordningen. Den fortsatta stegringen för budgetåret

däremot ha sin i en allmän av de

1937/1938 synes grund ansvällning statliga

arbetena.

De statliga arbetenas roll i arbetslöshetspolitiken. Under budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 beviljades som nyss sagts i runt tal tillhopa 60 miljoner kronor av arbetslöshetsmedel till olika, av riksdagen beslutade statliga arbeten och beställningar för utförande i öppna marknaden. Härav utgingo omkring 21-5 miljoner kronor till större statliga byggnadsföretag, omkring 20-7 miljoner kronor till beställningar för försvarets behov, inemot 7-9 miljoner kronor till diverse statliga vägbyggnadsarbeten och omkring 7-7 miljoner kronor till arbeten för statens järnvägar. Vid sidan av dessa större, tillfälliga anslag anvisades mindre anslag till s. k. statliga beredskapsarbeten. Anslagen till statliga beredskapsarbeten disponeras enligt Kungl. Majzts prövning, därvid enligt direktiven sådana arbeten skola komma i fråga, som under al.la förhållanden förr eller senare skola utföras med anlitande av allmänna medel och genom statlig myndighets försorg. Vid utväljande av arbetsobjekt skall Kungl. Maj :t väga inkomna förslag mot varandra icke blott med till av angelägenheten av hänsyn graden utförandet utan också med hänsyn till deras betydelse för motverkande av arbetslösheten och dess följder. Medan ursprungligen endast rent statliga företag kunnat ifrågakomma, medgavs vid 1934 års riksdag, att anslag finge utgå till föreningar, andra sammanslutningar och stiftelser, vilka väl ej representerade rent statliga ändamål men ändock en så allmännyttig verksamhet, att de eljest skulle kunna komma i åtnjutande av statsunderstöd. Dylika anslag må emellertid endast utgå i enstaka undantagsfall och då starka skäl föreligga för anslags beviljande. De företag, vilka kommit till utförande såsom statliga beredskapsarbeten, ha i huvudsak utgjorts av fiskehamnsanläggningar, mindre arbeten av olika slag för statliga verk och institutioner, fornminnesrestaureringar, geologiska undersökningar och diverse arbeten för försvaret. Det är icke endast arbeten för statens fiskehamnar, som i denna ordning egna utförts, utan även anläggningar eller förbättringar av s. k. statsunderstödda fiskehamnar. Dessa senare bruka emellertid hänföras till arbeten, då statliga de utföras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och för endast ett övrigt förutsättes från enskilda intressenter -- i mycket obetydligt bidrag regel 10 procent av kostnaderna eller mindre. För vart och ett av budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 utgick anslaget till statliga beredskapsarbeten med 3 kronor. för detta ändamiljoner Anslag mål har sedermera årligen anvisats, därvid emellertid avsetts för såanslagen

väl som kommunala Av för

statliga beredskapsarbeten. anslagen budgetåren

1935/1936 och 1936/1937 ha varje år tagits i anspråk för beredskapsstatliga arbeten omkring 1-5 miljoner kronor. För budgetåret 1937/1938 torde en ökad omfattning av dessa arbeten kunna förutsättas, då det gemensamma anslaget i samband med inskränkning i den av statens arbetslöshetskommission bedrivna verksamheten mer än tredubblats i förhållande till de båda föregående åren. I viss utsträckning ha arbeten även kommit till utförande med statliga medel från de extra anslag till broar och hamnar, vilka för budgetåren och anvisades under fonden för till statsverket.

1933/1934 1934/1935 förlag

Sålunda ha från dessa anslag utgått något över 3 miljoner kronor till fiskehamnar och farleder av beskaffenhet att utföras av och väg- vattenbyggnadsstyrelsen. Slutligen ha statliga arbeten utförts såsom reservarbeten i arbetslöshetskommissionens regi. I mera betydande har detta dock någon omfattning ej skett. De arbeten, vilka utförts i denna ordning, ha huvudsakligen utgjorts av hjälplandningsfält för flygplan, vissa militära samt farflygfält åtskilliga leder.

Tidpunkt för igångsättandet av vissa statliga beredskapsarbeten.

Utredningen har gjort en undersökning rörande för tidpunkten igångsättandet av Vissa av de med arbetslöshetsmedel finansierade, i marköppna naden utförda statliga arbetena. I tabell 2 för resulefterföljande redogöres tatet härav beträffande dels de statliga beredskapsarbetena i inskränkt mening, d. v. s. de arbeten, som kommit till utförande med medel från anslag till statliga beredskapsarbeten, och dels de fiskehamnar, vilka utförts med medel från de extra till broar och hamnar. har om-

krisanslagen Undersökningen

fattat samtliga från och med den 1 1933 och intill av juli utgången januari månad 1937 igångsatta arbeten av ifrågavarande slag. Av tabellen framgår, att 51 procent av de statliga beredskapsarbetena igångsatts senast under andra månaden efter Kungl. Maj:ts beslut, 24 procent under eller månaden och 25 senare. Såsom av III

tredje fjärde procent kap.

framgår utgöras motsvarande procentsiffror för de kommunala beredskapsarbetena av 56, 23 och 21. Sistnämnda arbeten visa följaktligen ehuru något,

obetydligt gynnsammare siffror än de statliga arbetena. Emellertid äro de

svårigheter, som beträffande de kommunala arbetena föreligga för ett snabbt större än i om de arbetena --

igångsättande, ojämförligt mycket fråga statliga

utredningen kommer att närmare beröra dessa svårigheter i det följande kapitlet. De statliga arbetena utföras i regel direkt av någon statlig myndighet, och denna är formellt oförhindrad att omedelbart, sedan den fått del av Kungl. Maj:ts beslut, igångsätta arbetet. I betraktande härav borde enligt utredningens förmenande väsentligt gynnsammare tider ha kunnat än tabellen uppnås utvisar. Möjligen har till resultatet att vederbörande bidragit, myndigheter icke i varit medvetna om att därest de

tillräcklig grad beredskapsarbetena,

1366 37 2

Tab. 2. Tidpunkt för igångsättandet av vissa statliga beredskapsarhetcn.

Arbeten, utförda med medel Fiskehamnar, utförda med från anslag till statliga medel från de extra beredskapen-beten hamnanslagen A r b e t e t p å b o I] a t Kostnad (inom Kostnad (inom Antal parentes medel- Antal parentes medelföretag kostnad) företag kostnad) kr. kr.

samma månad som Kungl. Majzts beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 279 403 —- — (21 492) 1:a. månaden därefter . . . . . . . . 24 1 358 075 4 285 550 (56 586) (71 388) 2:a n » . . . . . . . . 28 1 516 381 2 256 500 (54 156) (128 250) 3:e » » . . . . . . . . 17 1 313 320 1 73 040 (77 254) 4:e » u . . . . . . . . 13 1 119 740 6 977 000 (86 134) (162 833) 5:e » » . . . . . . . . 7 204 275 1 132 000 (29 182) 6:e » » . . . . . . . . 4 308 500 1 58 500 (77 125) 7:e » n . . . . . . . . 3 316 800 3 487 300 (105 600) (162 433) 8:e » » . . . . . . . . 7 309 800 1 57 600 (44 257) 9:e » 7 . . . . . . . . 4 173 240 1 203 700 (43 310) 10:e v n . . . . . . . . 1 21 500 1 60 300 11:e » u . . . . . . . . 1 17 200 -- - 12:e » v . . . . . . . . 1 14 700 1 15 200 13:e » » . . . . . . . . 1 11 340 —- — 14:e » » . . . . . . . . 1 3 520 — - 15:e » » . . . . . . . . 1 39 000 - -- 22:a » n . . . . . . . . 1 200 - - Summa 127 7 006 994 22 2 611 690

skola komma till största möjliga utan dröjsmål böra komma till utnytta, förande. Utredningen vill därför förorda, att vid en kommande kris, då kravet på ett snabbt igångsättande av arbeten ånyo kan komma att med styrka göra sig gällande, vederbörande myndigheter på lämpligt sätt få sin uppmärksamhet riktad av att detta krav tillgodoses. Detta bör för på angelägenheten övrigt icke endast gälla beträffande igångsättande av beredskapsarbeten utan även besvarande av remisser och verkställande av andra utredningar rörande sådana arbeten. Utredningen förutsätter, att för ändamålet erforderlig personal ställes till myndigheternas förfogande. Tiderna för igångsättandet av fiskehamnsarbetena ställa sig betydligt ogynnsammare än för de statliga beredskapsarbetena. Delvis torde detta finna sin förklaring däri, att hamnarbeten i allmänhet förutsätta åtskilliga tids-

ödande formaliteter — inhämtande av tillstånd av införvattendomstol, skaffande av förbindelser från intressenter, förvärv av mark m. m. -— vilka

icke alltid äro ordnade vid tidpunkten för Kungl. Maj :ts beslut.

Härefter må redogöras för motsvarande rörande vissa av de undersökning

större, med arbetslöshetsmedel utförda vilka

statliga byggnadsarbetena, beslötos vid 1933 års riksdag. anvisades för olika

Sammanlagt sådana arbeten

12 321 400 kronor. Beträffande av dessa arbeten har emellertid

några skyldig-

het att till om

socialdepartementet avgiva rapport arbetsstyrka och dylikt ej

varit föreskriven, och dessa ha därför måst uteslutas vid

undersökningen. Denna har vidare begränsats till de i som beegentlig mening nya arbeten,

slötos år 1933, och omfattar alltså icke sådana vilka fortsätt-

företag, utgjorde ningsarbeten till redan tidigare igångsatta De av undersök-

byggnadsföretag.

ningen berörda arbetena uppgå efter dessa till en kostnad av

begränsningar

4489 600 kronor. Resultatet av av nedanstående

undersökningen framgår

tablå:

Arbetet påbörjat Antal

22:21::

företag

riksdagens 9:e › » › » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. l 200 000 10:e › › › › . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 200 000 1 1 :e › » » » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 940 800 12:e › › » › . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 885 000 13:e > › » » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l 400 000 14:e » › » › . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l 600 000 200 000 19:e › » » » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 273 000 23:e » › › » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2 150 800

600 000

Summa. 20 4 489 600

Som synes äro de uppnådda tiderna synnerligen ogynnsamma.

Visserligen

omöjliggjordes igångsättandet av ifrågavarande arbeten under avsevärd tid

av den

långvariga byggnadskonflikt, som rådde 1933——1934. Konflikten löstes

dock vid sådan att arbetenas

tidpunkt, igångsättande icke av denna

anledning

hade behövt än till mars eller

uppskjutas längre april månad 1934, d. v. s.

nionde eller tionde månaden efter beslut. Av

riksdagens sammanställningen framgår emellertid, att flertalet av icke ens vid denna

företagen tidpunkt påibörjades. Ännu tolfte månaden efter beslut hade icke

riksdagens mer

än 12 av de 20

företagen igångsatts. Anledningen till dröjsmålen torde huvudsakligen vara att söka däri, att det i allmänhet kräver en rätt avsevärd tid att

utarbeta m. m. till så stora

detaljritningar företag, varom det här i regel är

fråga. Med nu gällande ordning för statens kan utarbetandet byggnadsarbeten av dessa ritningar och andra för entreprenad erforderliga handlingar ej börja,

förrän statsmakterna fattat beslut om utförande. Skall ett

respektive företags

tillfredsställande resultat kunna måste denna ändras

uppnås, ordning på

sådant sätt, att det blir att ett stadium

möjligt på tidigare färdigställa ifrågavarande handlingar. kommer i det

Utredningen följande att framställa förslag

i sådant syfte.

Det bör framhållas, att nu berörda hinder för ett snabbt icke igångsättande gällde de ovannämnda Till dessa i fortsättningsarbetena. förelågo regel redan

vid riksdagsbeslutet alla detaljritningar utarbetade, Varför de i allmänhet kunde igångsättas, så snart byggnadskonflikten bilagts.

Inventeringens verkställande. Såsom tidigare anförts har inventeringen av de statliga arbetena skett efter samma som av chefen för kommunikationsdepartementet tillprinciper, beträffande de till detta departement hörande verken. Planlägglämpats ningen har alltså avsett en femårsperiod eller budgetåren 1942.

1937/1938-1941/

I de för ändamålet utsända frågeformulären ha uppgifter begärts dels rörande de arbeten och beställningar, vilka enligt uppgiftslämnarens mening kunde förutses böra komma till utförande i vanlig ordning under vart och ett av — dessa skulle hänföras till 1:0 ——-dels ock nyssnämnda budgetår grupp rörande de andra arbeten och beställningar, som under samma tid kunde verkställas i att bereda arbetstillfällen under arbetslöshet, eventuellt med syfte från särskilda - dessa senare skulle hänföras till 2:0. bidrag anslag grupp 1:0 följaktligen av ordinarie arbeten och 2:0 av sådana Grupp utgöres grupp arbeten, vilka betecknar såsom arbetsreserven. För varje arbetsutredningen ha begärts i följande hänseenden: företagets benämning och företag uppgifter art; kommun; budgetår, då företaget kunde förutses böra komma till utförande;

då skulle kunna igångsättas; budgetår, till vilket

budgetår, företaget tidigast skulle kunna antal dagsverken inklusive företagets igångsättande uppskjutas; för arbetsbefäl och körkarlar; beräknad eller uppskattad totalkostnad i kronor exklusive marklösen; huruvida arbetsplan (kostnads- (efter gällande priser) m. beträffande företag, som berör flera förslag, ritningar m.) förelåge; samt, huru kostnaderna fördelade sig å de olika kommuner, dagsverkena respektive kommunerna. Med avseende å företag tillhörande grupp 2:0 ha tidsuppgifter dock endast i om det budgetår, då företaget tidigast skulle begärts fråga kunna Uppgift om antal dagsverken har ej ansetts böra begäras igångsättas. i fråga om beställningar. ha utsänts till följande myndigheter och institutioner, Frågeformulären vilka såvitt kunnat utrönas fastigheter eller eljest ansetts disponera egna kunna ha arbeten eller beställningar att uppgiva, nämligen under Svea hovrätt, Göta hovrätt, hovrätten över justitiedepartementet: Skåne och och statens å

Blekinge, fångvårdsstyrelsen uppfostringsanstalt

Bona; under marinförvaltningen och försvarsdepartementet: arméförvaltningen, flygförvaltningen; under socialstyrelsen, försäkringsrådet, riksförsäk- Socialdepartementet: medicinalstyrelsen, statens bakteriologiska

ringsanstalten, pensionsstyrelsen,

laboratorium, statens rättskemiska laboratorium, statens Veterinärbakteriolostatens å Svartsjö och i giska anstalt, länsstyrelserna, tvångsarbetsanstalter

Landskrona, statens alkoholistanstalt å Venngarn, statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa å Salbohed och statens för sinnesslöa

gossar uppfostringsanstalt

flickor i Vänersborg;

under finansdepartementet: kammarkollegiet, och Statskontoret, mynt- juste-

ringsverket, kammarrätten, generaltullstyrelsen, statistiska centralbyrån, riks-

räkenskapsverket, kontrollstyrelsen och statens pensionsanstalt; under ecklesiastákdepartementet: riksarkivet, biblioteket, nationalkungl. museum, livrustkammaren, skolöverstyrelsen, universiteten i Uppsala och Lund, karolinska mediko-kirurgiska institutet, tekniska tandläkarinstitutet, högskolan, Chalmers tekniska institut, gymnastiska centralinstitutet, farmaceutiska institutet, karolinska sjukhuset, statens lärarinneseminarium i högre Stockholm, statens folkskoleseminarier i Stockholm, Uppsala, Linköping,

Falun, Växjö, Kalmar, Lund, Göteborg, Karlstad, Umeå och Luleå., statens

småskoleseminarier i Skara,

Strängnäs, Landskrona, Härnösand, Haparanda

och Lycksele, institutet och förskolan för blinda å. Tomteboda, hantverksskolorna för blinda i Växjö och Kristinehamn, värdanstalten i Lund för blinda med komplicerat samt landsarkiven i lyte Uppsala, Vadstena, Lund, Göteborg och Härnösand; under jordbruksdeparternentet: lantdomänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, mäteristyrelsen, rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning, statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, statens statens egnahemsstyrelse,

skogsförsöksanstalt, skogshögskolan, centralanstalten för försöksväsendet på.

jordbruksområdet, statens centrala frökontrollanstalt, lantbrukshögskolan, lantbruks- och vid lantmäterimejeriinstitutet Alnarp, veterinärhögskolan, kontoren i Stockholms,

Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Blekinge,

Kristianstads, Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands och Gävleborgs län samt

svenska

hydrografisk-biologiska kommissionen;

under handelsdepartementet: och kommerskollegium, lotsstyrelsen, patentregistreringsverket samt statens provningsanstalt; akademáer samt vittra och lärda naturhistoriska vittersamfund: riksmuseet, hets-, historie- och antikvitetsakademien, lantbruksakademien, akademien för de fria konsterna, musikaliska akademien, och

krigsvetenskapsakademien ingenjörsvetenskapsakademien samt

riksdagens verk: riksbanken och riksgäldskontoret. Frågeformulären ha åtföljts av förteckning å. de myndigheter och institutioner, till vilka de utsänts, och har i missivskrivelsen framhållits, att uppgift skulle lämnas jämväl om arbeten och för

beställningar möjligen förefintlig

statsinstitution, som vore underställd uppgiftslämnaren och förekomma i ej i

_ förteckningen.

Det bör anmärkas, att i av chefens för kom-

byggnadsstyrelsen anledning munikationsdepartementet tidigare omförmälda skrivelse av den 4 januari 1936

infordrat uppgifter rörande från det stora flertalet av ovan-

byggnadsarbeten

nämnda myndigheter och institutioner, vilkas byggnadsarbeten utvanligen

föras genom byggnadsstyrelsens försorg. I den mån vederbörande

på grund härav lämnat uppgift om byggnadsarbeten till har samma byggnadsstyrelsen, uppgift ej behövt insändas till utredningen, utan har denna erhållit del av den sammanställning av dessa uppgifter i granskat, och sovrat

kompletterat skick,

som inom byggnadsstyrelsen uppgjorts i form av en femårsplan.

Inventeringens resultat.

Vid inventeringen ha uppgifter inkommit om statliga arbeten för i runt _tal

145 miljoner kronor och beställningar för omkring 98 miljoner kronor. Häri ingå emellertid icke de arbeten och beställningar, som anmälts av kommunikationsverken (statens järnvägar samt post-, telegraf- och vattenfallsverken). Dessa verk intaga en särställning och de av dem redovisade företagen synas icke lämpligen böra sammanföras med de statliga arbetena i övrigt. En sammanställning av de nu angivna arbetena och beställningarna lämnas i tabell 3. I denna ha företagen fördelats å. departement, varvid varje företag hänförts till det departement, vars föredragning anslag av riksdagen för på arbetets utförande enligt praxis skulle äskas. Vidare har tillämpats den indel-

av i grupperna 1:0 och 2:0 —— motsvarande ordinarie arbeten

ning företagen

under arbetsreserven - som i de utsända

femårsperioden respektive begärts frågeformulären.

Tab. 3. Statliga arbeten och beställningar under femårsperioden 1937/1938——1941/1942, fördelade å departement.

1:0 2:0 su mm a (ordinarie arbeten) (arbetsreserven)

3:52; K°§‘:.‘““ 31:52; “n” 33:52:. Krzârd

I

Arbeten. - - - 1 80 000 3 900 000 J ustitiedepzt . . . . . . 1 80 000 3 900 000 Försvarsdepzt . . . . . . 243+ 21 404 035 11 469 964 196 +8 831 198 21 946 080 439 +29 1 235 233 33 416 044 . . . . . . . . 223 850 8 741 030 - — — 8+ 1 223 850 8 741 030 Socialdepzt 8+ 1 Kommunikationsdep:t . . . . . . . . . . . . 147+2 669 510 15 092 600 213 1 982 550 38 662 650 360 + 2 652 060 53 755 250 Finansdepzt . . . . . . . . 1 500 7 500 1 600 3 840 2 1 100 11 340 Ecklesiastikdepzt . . 22 + 1 573 177 24 648 570 4 + 4 39 300 393 400 26 + 5 612 477 25 041 970 J ordbruksdepzt . . . . 327 +4 345 101 7 079 152 80+ 1 89 380 663 173 407 +5 434 481 7 742 325 Handelsdepzt . . . . . . 24 163 670 3 162 000 28 224 020 4 047 500 52 387 690 7 209 500 verk . . 1 115 000 4 738 290 +2 - — 1 +2 115 000 4 738 290 Riksdagens Summa 774+29 2 574843 78839 106 522+15 3 167 048 65 716643 1 296+44 5 741 891 144 555 74

Beställningar. . . . . . . 56 - 60 514 000 33 — 31 567 000 89 - 92 081 000 Försvarsdepzt . . 9 - 5 454 800 8 - 289 000 17 -— 5 743 800 Ecklesiastikdepfis . . . . 3 - 88 400 —— —— — 3 - 88 400 Jordbruksdepzt . . . . . . 3 - 125 000 -— — — 3 —- 125 000 Handelsdepm Summa 71 — 66 182 200 41 — 31 856 000 112 — 98 038

Anm. Siffran efter plustecknet i kolumnen för antal avser företag, för vilka uppgifter om dagsverken och kostnad icke kunnat erhållas.

En av de i tabell 3 redovisade arbetena och beställningarna specifikation med angivande av de myndigheter eller institutioner, som uppgivit dem, lämnas i tabell A 1 (bil.). Arbetena ha vidare efter sin tekniska natur. Grupperingen har grupperats

skett inom hamn- och farleds-

fyra huvudgrupper, nämligen byggnadsarbeten,

arbeten, jordarbeten samt övriga arbeten. I tabell 4 återgives inventeringsresultatet med tillämpning av denna indelningsgrund.

Tab. 4. Statliga arbeten under femårsperioden 1937/1938-1941/1942, fördelade efter nrbetenas natur.

1:0 2:0 summa (ordinarie arbeten) (arbetsreserven) Dags- Kostnad Daga- Kostnad Dags- Antal Antal Antal verken kr_ verken kr_ verken

Byggnadsarbeten . . 517+18 1 715 192 65 163 740 135+ 12 645 690 18 547 645 652+30 2 360 882 83 711 385 Hamn- och farledsarbeten . . . . . . . . . . 123 512 100 8 178 200 188 1 916 450 37 965 150 311 2 428 550 46 143 350 {ordarbeten . . . . . . 79+5 199 669 2 760 316 88+? 307 238 4 707 350 167+7 506 907 Ovriga arbeten . . . . 55+6 147 882 2 736 850 l1l+1 297 670 4 496 498 l66+7 445 552 Summa 774+29 2 574 843 78 839 106 522+l5 3 107 048 65 716 643 l 296+44 5 741 891 144 555 749 Anm. Siffran efter plustecknet i kolumnen för antal avser företag, för vilka uppgifter om dagsverken och kostnad icke kunnat erhållas.

Av tabellen framgår, att de statliga arbetena i huvudsak utgöras av två större grupper, nämligen byggnadsarbeten, den ojämförligt största gruppen,

samt hamn- och farledsarbeten. De återstående grupperna äro av förhållandevis

obetydlig omfattning. I tabell A 2 (bil.) återfinnas de nu lämnade uppgifterna specificerade å departement. Tabell A3 innehåller slutligen samma (bil.) uppgifter fördelade å. län.

De av kommunikationsverken lämnade uppgifterna ha intagits i tabell 5. Uppgifterna avse såväl arbeten som beställningar.

Tab. 5. Arbeten inklusive beställningar för kommunikationsverken under femårsperioden 1937/1938——1941/1942. i l: 2: Summa

(ordinarie oarbeten) (arbetsreåerven)

Dags- Kostnad Dags- Kostnad Dags- Kostnad verken kr_ verken kr_ verken kr_

Postverket . . . . . . . . . . . . -— 7 935 000 - - - 7 935 000 Telegrafverket . . . . . . . . 6 000 000 200 000 000 63 000 4 900 000 6 063 000 204 900 000 - -— Statens järnvägar . . . . 114 950 000 2 404 000 80 308 000 195 258 000 Statens vattenfallsverk 1 935 000 55 690 000 233 000 7 850 000 2 168 000 63 540 000 Summa - 378 575 000 2 700 000 93 058 000 -- 471 633 000

De i tabellen angivna siffrorna för ordinarie arbeten avse icke blott arbeten, som beräknas komma till utförande med kapitalökningsanslag, utan även sådana, som äro avsedda att utföras med medel från verkens förnyelsefonder. Ur de olika verkens yttranden, vilka avgivits under juni-augusti 1936, må

följande återgivas.

24.

Telegrafstyrelsen: Det vore omöjligt för styrelsen att lämna specificerade uppgifter rörande de tusentals arbeten på en mängd skilda platser i landet, som inginge i telegrafverkets normala arbetsplaner. På anförda skäl syntes det emellertid styrelsen, som om i detta fall det syfte, i vilket utredning begärts rörande arbeten och beställningar, som avsåges att komma till utförande i vanlig ordning (grupp 1:0), skulle bliva tillgodosett genom ett förklarande från styrelsens sida, att verkets normala arbetsplaner under de närmaste fem budgetåren komme att, även i händelse av års försämrad konjunktur, innågra rymma arbeten av angelägen art i minst samma omfattning som de senast förflutna årens mycket omfattande arbetsplaner, under förutsättning givetvis att härför erforderliga underhålls-, förnyelsefonds- och kapitalökningsmedel ställdes till förfogande. Att styrelsen kunde avgiva en dylik förstyrelsens klaring sammanhängde därmed, att om abonnent- och trafikökningen skulle minskas eller till och med momentant upphöra, andra arbeten såsom kompletav lokalnäten, frikretsarbeten m. m. kunde giva verket full sysselsätttering för ett år utan att dock dessa arbeten nu kunde specificeras. Omning par fattningen av den arbetsplan, styrelsen ansåge sig kunna genomföra under de närmaste fem åren, kunde beräknas till cirka 40 miljoner kronor per år, motsvarande ett ungefärligt antal dagsverken av 120 miljoner. Telegrafverkets vilka i utfördes byggnadsstyrelsens försorg, vore husbyggnader, regel genom icke häri inräknade, heller arbeten för radionätet, vilkas omfattning för ej närvarande icke kunde förutses. Vad anginge de till grupp 2:0 hänförliga arbetena och beställningarna finge styrelsen framhålla, att, så omfattande som de normala arbetsplanerna komme att vara, det torde bliva mycket svårt att med det arbetsbefäl, som under normala tider funnes att tillgå och som icke kunde i en hast ökas, verkställa ytterligare arbeten av någon avsevärd betydelse för arbetslöshetens motverkande. Vad man nu skulle kunna tänka sig möjligt vore dock anläggning av vissa rikskablar, uppförande utöver det oundgängliga behovet av nya stationshus och deras inredande samt diverse smärre ledningsarbeten, förnämligast i ödebygderna. Järnvägsstyrelsen: I de specificerade uppgifterna hade icke lämpligen kunnat medtagas den stora mångfald olika mindre arbeten, för vilka kostnaderna bestriddes med medel från de kollektivanslag å kapitalöknings- och förnyelsefondsstaterna, vilka årligen ställdes till järnvägsstyrelsens förfogande. För erhållande av en allmän överblick över behovet av arbeten och beställatt utföras i hade styrelsen uppgjort två tablåer, den ningar vanlig ordning första slutande å 53 740 000 kronor och upptagande förutsebara anslagsäskanden hos 1937-1941 års riksdagar, den senare slutande å 61210000 kronor och u ptagande beräknade anslagsbelopp å. de för samma år av Kungl. Maj :t faststä lda staterna för disposition av förnyelsefondsmedel. Den sammanlagda kostnaden för arbetena utgjorde följaktligen 114950000 kronor. Beträffande samtliga nu berörda arbeten och beställningar gällde, att de vid fortvaro av rådande gynnsamma konjunktur icke lämpligen kunde uppskjutas i syfte att bereda arbetstillfällen under arbetslöshet. Med hänsyn till den skyldighet att förränta investerat statskapital, vilken påvilade statens järnhade arbeten, för vilka kostnaderna skulle täckas i vägar, nämligen inga att komma till utförande än vad som anvanlig ordning, upptagits tidigare setts angeläget för trafikens behöriga uppehållande. Vattenfallsstyrelsen: Under senare år hade styrelsen successivt uppgjort flerårsplaner för sina nybyggnader och hade i enlighet med dessa planer försökt att i rimlig omfattning utjämna sina nybyggnadsarbeten. En fullständig utjämning hade likväl icke varit möjlig. För att få tillräckligt med kraft för alla behov hade styrelsen under den nu rådande långvariga och betydande ökningen i kraftförbrukningen måst något påskynda sina nybyggnader.

Oaktat styrelsen under den föregående lågkonjunkturen på alla arbetsplatser fortsatte sina nybyggnadsföretag, hade styrelsen dock funnit det vara bäst att då hålla en måttlig arbetstakt för att icke behöva ligga med utbyggd vattenkraft utan användning under längre tid eller i större omfattning. Vattenfallsstyrelsen kunde icke lämpligen koncentrera sina utbyggnadsarbeten till lågkonjunktur- och arbetslöshetsperioder. Följden skulle bliva, att styrelsen icke kunde få jämn sysselsättning för sina egna av

befäl och arbetare. Styrelsen skulle vidare behöva under lågkonjun stamtrupper tur på

spekulation utbygga mycket stora kraftbelopp utan visshet om när de kunde komma till användning. Detta skulle fördyra den använda kraften till förfang för allmänheten, som naturligtvis hade stort intresse av lägsta

kraftpris. Om fördyring skulle undvikas, erfordrades det, att de nybygg möjliga a

anläggningarna icke påfördes vattenfallsstyrelsens ka italkonto, förrän de fått rationell användning. Vad här sagts om nybyggna er gällde givetvis även beträffande större förnyelse- och underhållsarbeten. Såsom av de återgivna uttalandena torde framgå. har större delen av kommunikationsverkens ordinarie arbeten icke kunnat uppföras å. kort och återfinnes följaktligen ej i kortregistret.

Vidtagna åtgärder för långtidsplanering av de statliga hlisbyggnadsarbetena.

I utlåtande den 27 februari 1936 över arbetslöshetsutredningens i inledningen omnämnda betänkande rörande åtgärder mot arbetslöshet har byggnadsstyrelsen beträffande långtidsplanering av de statliga byggnadsarbetena anfört huvudsakligen följande.

För den övervägande delen av den statliga husbyggnadsverksamheten är det utan tvivel möjligt att planer för en viss tid framåt, ehuru dessa. upprätta planer svårligen kunna innebära mer än ett principiellt ställningstagande till de däri ifrågasatta byggnadsföretagen, enär vid planernas genomförande omständigheter, som ej kunnat förutses vid deras upprättande, kunna komma att föranleda mer eller mindre omfattande modifikationer. Givetvis spela härvid de ifrågasätta art och ändamål en roll för den

byggnadsföretagens viktig grad

av säkerhet, med vilken behoven kunna förutses och den inbördes ordningen mellan åtgärder för deras tillgodoseende bestämmas. En sådan planering torde ej böra avse en alltför enär lång tidsperiod, osäkerhetsmomenten givetvis bliva större ju längre fram i tiden man siktar. Den tidsrymd av tio år, för vilken statens organisationsnämnd sökte

upplägga

en generell plan, torde vara väl lång, och torde det åtminstone tills viss erfarenhet vunnits vara skäl att begränsa den tid, varje planering skall omfatta, till en femårsperiod. Givetvis måste uppgörandet av sådana planer medföra ökat arbete och _därav betingade kostnader, men uppenbara fördelar skulle vinnas genom en sådan av den systematisering statliga husbyggnadsverksamheten. Avvägandet av anslagskraven för de olika budgetåren skulle betydligt underlättas_ liksom organisationen av de olika byggnadsföretagen skulle kunna mer göras enhetlig än nu är fallet. Beträffande frågan i vad mån man med hälp av långtidsplanering skulle kunna utnyttja den statliga husbyggna sverksamheten i konjunkturutjämnande syfte torde, med hänsyn till erfarenheterna från realiserandet av den tioårsplan statens organisationsnämnd upprättade, kunna att en sägas, plan, som endast avser den ur allmänna syn unkter lämpliga ordningsföljden mellan de olika byggnadsföretagen samt e ungefärliga byggnadskostna-

derna, icke är ägnad att bereda tillräckliga möjligheter för vidtagandet av snabbt verkande åtgärder mot redan förefintlig och hastigt inträffande svårartad arbetslöshet. Detta förhållande är framför allt beroende på att de arbeten med uppgörande av ritningar, beskrivningar och beräkningar, som måste föregå byggnadsarbetets igångsättande, för närvarande måste utföras först sedan beslut i frågan fattats, till följd varav avsevärd tid därefter kommer att förflyta till dess de avsedda arbetstillfällena framskapas. Med hänsyn till byggnadsverksamhetens karaktär av viktig nyckelindustri, väl lämpad att motverka konjunkturväxlingar, är det emellertid mycket angeläget att söka komma därhän, att denna dess egenskap också i mån av behov fullt kan utnyttjas. Då förutsättningen härför är, att ett byggnadsföretag kan igångsättas så gott som omedelbart efter statsmakternas beslut, måste sådana åtgärder vidtagas, att när beslutet fattas, ritningar m. m. föreligga i sådant skick, som motsvarar s. k. entreprenadhandlingar. Detta krav synes nödvändiggöra viss omläggning av de statliga byggnadsfrågornas handläggning. Denna kunde lämpligen ordnas så, att sedan planen för en femårsperiod uppgjorts med preliminära kostnadsberäkningar, denna förelades riksdagen för principiellt godkännande. Sedan sådant godkännande lämnats, borde medel ställas till byggnadsstyrelsens förfogande för utarbetande av entreprenadhandlingar rörande i planen upptagna byggnadsföretag i sådan omfattning, att dylika handlingar kunde överlämnas till Kungl. Majzt minst ett år, innan respektive företag enligt planen är ämnat att bliva föremål för proposition till riksdagen. Genom ett sådant förfarande skulle Kungl. Majzt alltid hava möjlighet att till omedelbart igångsättande föreslå arbeten, som normalt skolat utföras först under ett kommande budgetår, utan att utredningarnas grundlighet och erforderlig behovsgranskning åsidosättas. Även andra påtagliga fördelar skulle emellertid vinnas. Genom riksdagens principiella ståndpunktstagande i samband med femårs lanens prövning skulle respektive statsinstitutioner förhand erhålla klar et den på angående tidpunkt, då deras eventuella lokalbehov kunna komma att tillgodoses, vilket i många fall skulle medföra organisatoriska fördelar, varjämte åtminstone den omfattningen av varje byggnadsföretag komme att fastslås på ett

tidigt ungefärliga sta ium och den slutgiltiga utrednin en av frågan därigenom underlättas.

Det ligger vidare i sakens natur, att en elt annan säkerhet skulle erhållas i fråga om de med ett förenade om vid det byggnadsföretag kostnaderna, definitiva anslagsbeviljandet föreligga i detalj utarbetade m. ritningar m., som granskats och godkänts av alla berörda myndi heter, än om såanslaget,

säissutredningar.

som nu är fallet, beviljas på grundval av enbart Med av de om för verk och institu-

ledning uppgifter byggnadsbehov statliga

tioner, som inkommit vid den företagna har

inventeringen, byggnadsstyrelsen

i enlighet med sina ovan utvecklade en för synpunkter uppgjort femårsplan statens byggnadsverksamhet, i den mån denna är av beskaffenhet att kunna bli föremål för inom I

handläggning byggnadsstyrelsen. planen äro endast

upptagna arbeten, som kunna hänföras till ny-, till- och men ombyggnader, däremot ej reparations- och underhållsarbeten, som bekostas av medel å statens allmänna stat. I den skrivelse av den 10

fastighetsfonds september 1936,

varmed femårsplanen överlämnats, har anfört bland annat byggnadsstyrelsen följande. Vid upprättandet av planen har icke haft att så styrelsen möjlighet ingående och så i detalj, som hade av de olika önskligt varit, granska varje myn-

hänsyn till läget å arbetsmarknaden, och att motverka den tendens till utvidgning av verksamheten under goda konjunkturer och under inskränkning ogynnsamma, som här gör sig gällande liksom inom det enskilda näringslivet. Kommunikationsverkens ordinarie arbeten kunna måhända på grund härav icke utnyttjas inom arbetslöshetspolitiken i samma som utsträckning övriga statliga arbeten. Sådana företag kunna uppenbarligen ej uppskjutas, vilka äro räntabla och erforderliga för att verken på ett tillfredsställande sätt skola kunna ombesörja sina uppgifter i allmänhetens och Det näringslivets tjänst. torde likväl förekomma betydande av arbeten, vilka väl av vedergrupper börande verk anses räntabla men som dock icke direkt påkallas för driften utan närmast äro att anse såsom förbättringsarbeten, automatiseexempelvis ring av telefonstationer, anskaffning av modernare vagnpark vid järnvägarna m. m. Dylika arbeten och beställningar borde med enligt utredningens mening fördel kunna förläggas till perioder av lågkonjunktur. Det vill också som synas, om det i allmänhet skulle vara att

möjligt reglera kapitalinvesteringarna på

sådant sätt, att någon inskränkning av den ordinarie verksamheten icke skulle behöva ske under depressionstider utan att alltså skulle nyinvesteringarna kunna hållas relativt jämnt fördelade olika år. Att en sådan är på reglering möjlig framgår av telegrafstyrelsens i det föregående Den återgivna yttrande. utbyggnad i rationaliseringssyfte, som kapitalkraftiga enskilda industriföretag under sistförflutna depressionsperiod det för utgenomfört, gör övrigt enligt redningens uppfattning sannolikt, att ett liknande förfarande beträffande statliga verk vore väl förenligt med kravet på affärsmässig skötsel. För övrigt finnes det emellertid såsom utvisar en i inventeringsresultatet och för sig betydande reserv av arbeten för kommunikationsverken, som enligt verkens mening skulle kunna utföras vid en kris, under att förförutsättning räntningsanspråken eftergivas. Denna reserv utgöres de lämnade enligt uppgifterna huvudsakligen av arbeten för statens järnvägar, omkring 80 miljoner kronor. Härav avse cirka 49 miljoner kronor och åter-

elektrifieringsarbeten

stoden och De

banförstärkningsarbeten dubbelspårsanläggningar. övriga

verken ha även under nyssnämnda förutsättning endast ansett det möjligt att föreslå arbeten i mycket begränsad eller till omfattning omkring 13 miljoner kronor. Av detta belopp avse 4-3 kronor kraftstationsmiljoner byggnader, 3-5 miljoner kronor och 36

distributionsanläggningar miljoner

kronor rikskabelanläggningar. I till vad i sitt ovan ananslutning vattenfallsstyrelsen återgivna yttrande fört vill utredningen framhålla, att finner det att utredningen naturligt, därest arbeten utföras, som falla utom verkens normala kostarbetsprogram, naderna härför ej böra påföras respektive verks förrän arbetena kapitalkonto, kunna få rationell användning. Sedan kommunikationsverkens arbeten frånräknats, återstå som redan nämnts ordinarie statliga arbeten och beställningar under för femårsperioden omkring 145 kronor. hälften av denna summa eller 72 kronor miljoner Ungefär miljoner avser arbeten för försvarets behov. Dessa senare arbeten äro ofta av den be-

skaffenhet, att de lämpligen kunna anpassas efter konjunkturerna. De utrikespolitiska förhållandena kunna emellertid vara sådana, att hänsynen till rikets säkerhet kräver av försvarsanstalterna vid en viss tidpunkt oavsett utbyggnad konjunkturförhållandena. Den betydande del av statens ordinarie arbeten, som avser försvaret, undandrages i ett sådant tidsläge en effektiv reglering efter arbetsmarknadens behov. Emellertid har det anmälts en rätt stor reserv av arbeten för försvaret —— 22 kronor till omkring miljoner jämte beställningar än större —— vilka skulle kunna utföras, därest arbetslöshetsmedel belopp ställdes till förfogande. Ur närmast dessa sist-

beredskapssynpunkt erbjuda

nämnda arbeten och beställningar intresse. De härefter återstående ordinarie arbetena torde däremot med allenast mindre undantag i allmänhet kunna utan nämnvärda olägenheter planläggas så, att de i största utsträckning komma till utförande i arbetslöshetsmöjliga tider. Till delen dessa arbeten av husbyggnadsarbeten för övervägande utgöras statens verk och institutioner. För arbetenas utförande har byggnadsstyrelsen

såsom tidigare nämnts uppgjort en femårsplan, avseende budgetåren 1937/1938

Planen har uppgjorts från den utgångspunkten, att statens bygg-

-1941/1942.

nadskostnader borde fördelas så jämnt som möjligt å alla åren inom perioden. _ utredningens mening tala starka skäl för att en flerårsplan såsom Enligt till grund för utförandet av statens byggbyggnadsstyrelsen föreslagit lägges nadsarbeten. har icke ingått i någon prövning av vilka företag, Utredningen som böra i den av styrelsen uppgjorda planen, och vilka år, de böra upptagas utföras. Det kan tyckas, att en jämn fördelning av byggnadskostnaderna på de olika åren icke skulle ligga helt i linje med strävandena efter en verklig Emellertid kan det icke vara möjligt att vid. konjunkturutjämning. givetvis utarbetande förutse konjunkturutvecklingen under de fem byggnadsplanens åren. Det är därför naturligt, att planen bygger på en jämn medelsföljande Vid de årliga anslagsäskandena bör det ankomma på. Kungl. anvisning. att föreslå de avvikelser från som med hänsyn till behovet Majzt planen, av en äro önskvärda och möjliga att genomföra. konjunkturutjämning är emellertid icke i och för sig det väsentliga ur bered- Byggnadsplanen skapssynpunkt. Det för krisberedskapen verkligt betydelsefulla är, att byggvilken det ankommer att uppgöra arbetsplaner till företagen, nadsstyrelsen, på. får att utarbeta och dylikt till arbeten på längre sikt. Enmöjlighet ritningar hittillsvarande har såsom styrelsen utvecklat

ligt ordning byggnadsstyrelsen,

i sitt utlåtande över arbetslöshetsutredningens betänkande, ingen initiativrätt, då det att föreslå arbeten och utarbeta planer till dem. I den mån framgäller om utförande av byggnadsarbeten inkomma, prövar styrelsen beställningar hovet av de arbetena och i förekommande fall skisser och ifrågasätta uppgör Först sedan Kungl. Majzt och riksdagen approximativa kostnadsberäkningar. fattat beslut, att arbetet skall komma till stånd, samt anvisat medel, kan utarbetandet av detaljritningar, beskrivningar och definitiva kostnadsberäkk. börja. För så stora arbeten, som det ningar (s. entreprenadhandlingar) här är detta rätt tidsödande -- en av 1 vanligen gäller, självfallet tidrymd

å 1‘/2 år lär vara - och försvårar i ej ovanlig varje fall ett snabbt igångsättande. Systemet är därför icke ägnat att skapa för en utmöjligheter hastig ökning av den statliga byggnadsverksamheten vid en kris. Skall en sådan utvidgning vid en viss tidpunkt kunna ske, måste arbetena vara annat på ett helt sätt förberedda. Om en allmän för tid såsom byggnadsplan längre finnes, utredningen vill förorda, blir det att ett rationellt sätt möjligt på tillgodose detta krav. På av en sådan kan grundval plan nämligen bemyndigande givas byggnadsstyrelsen att utarbeta detaljförslag för arbeten viss tid framåt. Förslagen böra enligt utredningens utarbetas för sådan att vid slutet. mening tid, av för varje budgetår entreprenadhandlingar föreligga de arbeten, som i planen avses för de två närmast följande Vid av budgetåren. ingången budgetåret 1937/1938 exempelvis borde sålunda meddelas i om de bemyndigande fråga arbeten, som i planen för 1938/1939 och vid upptagits budgetåren 1939/1940, ingången av budgetåret 1938/1939 beträffande de arbeten, som för upptagits budgetåret 1940/1941 o. s. v. Härigenom skulle arbetena i kunna omeregel delbart igångsättas, allteftersom beslut om deras utförande meddelas. Såsom byggnadsstyrelsen i sitt nyssberörda utlåtande anfört skulle en sådan ordning medföra fördelar även ur andra synpunkter än dem, som varit vid vägledande utredningens bedömande av spörsmålet. i Några ökade kostnader kommer den av förordade E utredningen ordningen i icke att medföra i andra fall än då statsmakterna vid det definitiva ställningsi tagandet till de olika arbetena besluta sådana att redan utarbetade ändringar, arbetsplaner icke komma till användning eller behöva större omarbetundergå ningar. De kostnader, som i sådana fall nedlagts mer eller mindre förgäves, torde dock väl uppvägas av de sociala fördelar, som kunna vinnas med den

föreslagna ordningen. Genom att utarbetandet av i entreprenadhandlingarna framflyttas tiden, komma kostnaderna härför också att få bestridas tidigare. Enligt gällande praxis täckas dessa kostnader från det som anvisats för anslag, respektive företags utförande. Utredningens förutsätter att medel till förslag emellertid, bestridande av berörda kostnader äro vid en då tillgängliga tidpunkt, något anslag för arbetets utförande ännu icke anvisats. På härav böra särgrund skilda anslag ställas till byggnadsstyrelsens för utarbetandet av förfogande entreprenadhandlingar. I sitt utlåtande har att

byggnadsstyrelsen förutsatt, byggnadsplanen skulle

föreläggas riksdagen för principiellt I samband med de godkännande. årliga äskandena om anslag för utarbetande av kommer entreprenadhandlingar emellertid riksdagen att få till vilka som under det taga ställning arbeten, följande året skola förberedas. Enligt vore det utredningens mening tillfyllest,

om byggnadsplanen detta sätt successivt av och

på godkändes Kungl. Maj:t riksdagen. I detta vill att 1937 års sammanhang utredningen erinra, riksdag på Kungl. Majzts förslag anvisat för av för anslag upprättande speciella byggnadsplaner universiteten i Uppsala och Lund. Det har varit att överblicka svårigheten

munikationsverken och försvaret, i stort sett kunna utan nämnvärda olägenheter planläggas så, att de i största möjliga utsträckning komma till utförande i arbetslöshetstider. Ett betydelsefullt led i de åtgärder, som måste vidtagas för att möjliggöra en sådan utjämning av arbetstillgången, utgör upprättandet ,av en flerårsplan för statens byggnadsarbeten. Sådan plan har av uppgjorts byggnadsstyrelsen, men denna har ännu icke lett till någon åtgärd från statsmakternas sida. Kommunikationsverkens arbeten äro till väsentlig del konjunkturbundna men torde dock i ej obetydlig utsträckning kunna regleras i konjunkturutjämnande syfte på. sätt utredningen i det föregående närmare utvecklat. Vid en kris, då. arbeten avses att igångsättas i större omfattning, stå. till förfogande icke blott arbeten, vilka betecknats såsom ordinarie arbeten (grupp 1:0), utan även sådana, som hänförts till arbetsreserven Vid (grupp 2:0). uppgörandet av arbetsprogram för bekämpande av krisarbetslöshet böra i allmänhet först utväljas ordinarie arbeten, vilka normalt icke avsetts att komma till utförande förrän längre fram. Först i andra hand böra som de till regel arbetsreserven hänförda företagen komma i fråga. Genom ett sådant tillvägagängssätt vinnes en viss garanti för att de som i företag, ingå. arbetsprogrammet, komma att utgöras av sådana, som äro av större

angelägenhetsgrad.

1866 37

annat än undantagsvis i Av anförda ingå sammanställningen. skäl torde emellertid siffrorna i fall vara än som åtskilliga högre motsvarar kostnaderna för den egentliga I stort

anläggningsverksamheten. sett torde dock uppgifterna

giva en rätt god om storleken av denna

uppfattning verksamhet.

Statsunderstödda kommunala arbeten.

För utförande av vissa arbeten kunna kommunerna komma i åtnjutande av statsbidrag. En må här redogörelse lämnas rörande de kommunala arbeten, till vilka sådant för närvarande

bidrag kan utgå, de huvudsakliga bestäm-

melser, som i detta avseende samt gälla, omfattningen av denna verksamhet. Utredningen avser här endast sådana arbeten, till vilka av statsmedel bidrag utgår i ordinarie och alltså

ordning, ej företag, vartill bidrag beviljas, därför

att de utföras för arbetslöshetens motverkande.

Den största gruppen av arbeten ifrågavarande utgöres av b y g g n a d e r för folkskoleväsendet.

Från och med budgetåret 1936/1937 till utgår bidrag kommunerna för anskaffande av nya för undervisningslokaler folkskoleväsendet. Bidrag kan erhållas vare de nya lokalerna vinnas sig genom nybyggnad eller genom omeller tillbyggnad. Däremot till beviljas ej bidrag sådana byggnadsarbeten, vilka allenast avse att sätta lokaler i bättre befintliga skick eller att giva dem en lämpligare med disposition. Bidraget utgår tre fjärdedelar av de verkliga kostnaderna för därest dessa företaget, överstiga 5000 kronor, samt eljest med hälften av kostnaderna. I förra fallet sker

utbetalning av med bidraget

1/25 från och med det årligen år, då företaget godkänts. I senare fallet utbetalas Då

bidraget på en gång. fråga är om företag med större kostnad än

5000 kronor, ankommer det att på Kungl. Maj:t besluta om bidrag, medan i andra fall beslutanderätten tillkommer länsstyrelsen. För bedömande av av

omfattningen skolbyggnadsverksamheten må erinras

om att vilkas år 1934

folkskolesakkunniga, avgivna förslag legat till grund

för de ovan återgivna statsbidragsbestämmelserna, uppskattade totalkostnaden för skollokaler behövliga nya till 20 miljoner kronor och i sina be-

räkningar utgingo från det antagandet, att det komme att tio år för till-

åtgå godoseende av detta behov. De för 1936/1937 budgetåren och 1937/1938 av

skolöverstyrelsen gjorda anslagsberäkningarna, vilka av statsmakterna läm-

nats utan erinran, utvisa, att räknat med Överstyrelsen att under det förstnämnda budgetåret skulle till beviljas bidrag byggnader för en totalkostnad av omkring 11/4 kronor och miljoner under det sistnämnda budgetåret till byggnader för omkring 3 kronor. Vid sin

miljoner beräkning av byggnads-

verksamheten under 1937/1938 erinrade

budgetåret skolöverstyrelsen om att

de årliga byggnadskostnaderna från

folks-kolesakkunnigas utgångspunkter

genomsnittligen skulle uppgå till 2 miljoner kronor.

Överstyrelsen yttrade

emellertid att hölle vidare, Överstyrelsen för sannolikt, att ifrågavarande kostnader under 1937/1938 komme budgetåret att avsevärt överstiga detta belopp.

Enligt överstyrelsens mening förhölle det sig nämligen så, att ett stort antal

under de Senaste åren fått anstå i avvaktan ifrågasatta skolbyggnadsföretag bestämmelserna om statsbidrag till skolbyggnader och nu på de väntade nya komme att under de när-

igångsättas, varigenom skolbyggnadsverksamheten

maste åren komme att bliva av större omfattning än som eljest kunnat för-

väntas bliva fallet. För skolhem särskilda bestämmelser. Från och med budgetåret gälla 1936/1937 till hem med som Majzt i utgår dylika statsbidrag belopp, Kungl. särskilt fall bestämmer. I allmänhet synas bidragen utgå med 80 provarje cent av kostnaderna. För anvisades för ändamålet nyssnämnda budgetår ett av 100 000 kronor, vilket beräknades möjliggöra bidrag reservationsanslag till ett å två hem. För 1937/1938 har anvisats anslag med oförbudgetåret har år 1936 av beändrat belopp. Behovet av nya skolhem skolöverstyrelsen räknats till 20 å 22 chefens för ecklesiastikdepartementet utstycken. Enligt talande vid hemställan om borde för tillgodoseende av detta behov anslag lämnas till ett å två hem under den närmaste framtiden. statsbidrag årligen En annan större av arbeten, för vilkas utförande statsbidrag kan åtgrupp av handelshamnar och farleder. Härmed avses i njutas, utgöres av kommunal eller enskild natur, vilka utdetta kapitel dylika anläggningar föras av till skillnad från de i det kapitlet avhandlade ägaren, föregående hamnarna samt mindre och farlederna, vilka normalt (fiskehamnar hamnar) av en och vattenbyggnadsstyrelsen, och så utföras statlig myndighet, vägsom helt statens bekostnad och därför ansetts böra hänföras till de gott på ehuru de sett endast i mindre utsträckning äro statliga arbetena, juridiskt av rent statlig natur. till nu avsedda hamnar och farleder kan av Kungl. Majzt be- Statsbidrag två av kostnaden. i regel med viljas med högst tredjedelar Bidraget utgår dock har denna i vissa fall nedsatts, i allmänhet till 50 procent. nämnda andel, som till som innan statsbidrag be- Bidrag får regel ej utgå arbete, påbörjats, :t särskilda omständigheter därtill föranviljats. Därest Kungl. Maj prövar även till redan För ett vart av leda, kan dock bidrag utgå påbörjat företag. 1933/1936 har för ändamål anvisats ordinarie budgetåren ifrågavarande å 300 000 kronor och för vartdera av budgetåren 1936/1937 reservationsanslag å 600000 kronor. För 1933/1935 anvisades emeloch 1937/1938 budgetåren till statsverket extra reservationsanslag till lertid under fonden för förlag att användas till arbeten, som voro angelägna ur arbetslösbroar och hamnar Härav ha 35 kronor i anspråk för

hetssynpunkt. omkring miljoner tagits

handelshamnar och farleder av slag. Av väg- och vattenbyggifrågavarande för 1937/1938 inhämtas, att inne-

nadsstyrelsens anslagsberäkning budgetåret

förväntade om omfatta hamn- eller farliggande eller ansökningar statsbidrag totalkostnad av mer än 8 kronor, vartill ledsföretag med en beräknad miljoner vissa i huvudsak avslutade för vilka återstående bidrag komma äldre, företag, beräknats till cirka 300 000 kronor. uppgå inom olika av arbets- Vidare finnas s u k v å r d s v ä s e n d e t flera slag

företag, vartill statsbidrag utgår.

Alltsedan år 1915 lämnas bidrag till såväl och landsting primärkommuner som föreningar och enskilda för uppförande eller inrättande av tuberknlossjukvárdsanstalter. Bidragen, som beviljas av Kungl. Maj zt, utgå i regel med högst hälften av kostnaderna. För budgetåren 1933/1938 ha för ändamålet anvisats reservationsanslag å respektive 600 000, 195 000, 470000, 385 000 och 480 000 kronor. För uppförande eller inrättande av epidemisjukhus till utgår statsbidrag landstingen och de städer, vilka bilda egna epidemidistrikt, med i allmänhet högst hälften av kostnaderna. av För Bidragen beviljas Kungl. Maj:t. budgetåren 1933/1938 ha för ändamålet anvisats å. 220 000,

förslagsanslag respektive

200000, 200000, 200000 och 300000 kronor. Från bestridas emelanslagen lertid även kostnader för bidrag till inlösen av varbefintliga epidemisjukhus, för icke i sin helhet kunna beräknas till utförande anslagen utgå av nya arbetsföretag. Man torde för övrigt kunna räkna med att inom de näranslaget maste åren kommer att indragas. Avsikten med detsamma har varit nämligen att underlätta epidemidistriktens av antal engångsanskaffning erforderligt vårdplatser för epidemiskt sjuka. Denna skulle ha varit avslutad anskaffning med av år 1932 men har blivit av den då rådande utgången fördröjd på grund allmänna depressionen. För anordnande av hem för kroniskt sjuka från och med utgår budgetåret 1927/1928 likaledes statsbidrag med i allmänhet högst hälften av kostnaderna. Bidragen beviljas av Kungl. Maj :t och kunna till utgå landsting, primärkommuner och kommunalförbund. Av statsfinansiella skäl anvisades för budgetåren 1932/1935 inga medel för förevarande ändamål. För 1935/1938 budgetåren ha anvisats reservationsanslag å 150 000, 150 000 och 370000 respektive kronor. Från anslagen statsbidrag även till kostnader för av beutgår inköp fintliga byggnader. Till uppförande eller inrättande av vårdhem lättskötta för sinnessjuka utgår från och med budgetåret 1937/1938 till och bidrag landsting icke-landstingsstäder med i regel högst hälften av kostnaderna. av Bidragen beviljas Kungl. Maj:t. För nyssnämnda budgetår har anvisats ett å 200 000 reservationsanslag kronor. Från anslaget även för inlösen av redan hem. utgår bidrag befintliga Från och med budgetåret 1938/1939 kommer det vidare att öppnas möjlighet för landsting och städer utanför att efter landsting Kungl. Majzts prövning erhålla statsbidrag för anordnande av förlossningsanstalter. Dessa äro bidrag avsedda att utgå efter i stort sett samma grunder som statsbidragen till övriga sjukvårdsanstalter. Statens kostnader för den slutna barnbördsvårdens utbyggande ha beräknats till omkring 500000 kronor att fördelas fem år. på

Slutligen må erinras, att statsbidrag efter

utgår Kungl. Majrts prövning med i allmänhet högst en av kostnaden för av bostäder

tredjedel anskaffande

åt provinsialläkare á landsbygden. Efter den 1 1936 januari gälla bidragsbestämmelserna dock allenast bostäder inom rikets ödemarksområden. Såsom av den nu lämnade redogörelsen torde ha för framgå statsbidragen

anordnande av sjukvårdsanstalter sin största betydelse för landstingen, vilka oftast äro huvudmän för dessa anstalter. För primärkommunerna ha bidragen mindre Vikt. Det må. slutligen framhållas, att dessa bidrag även kunna utgå till redan utförda arbetsföretag.

De kommunala arbetenas roll i arbetslöshetspolitiken. Kommunala arbetsföretag, som anordnas i syfte att motverka arbetslöshet, kunna under vissa förutsättningar utföras med bidrag av statsmedel. Två olika former komma därvid i fråga för arbetenas utförande, nämligen statskommunalt reservarbete eller kommunalt beredskapsarbete. Därjämte kan dock staten själv åtaga sig att mot viss ersättning genom statens arbetslöshetskommission såsom statligt reservarbete utföra ett kommunalt arbetsföretag, då detta ur arbetslöshetssynpunkt anses lämpligt. Det torde ej finnas anledning för utredningen att närmare uppehålla sig vid de bestämmelser, som gälla för statskommunala reservarbeten. Utredningen vill allenast erinra om de för dessa arbeten utmärkande huvuddragen. Såsom reservarbeten ifrågakomma i praxis huvudsakligen endast grovarbeten, schaktnings- och dikningsarbeten och dylikt. Anledningen härtill är att finna i föreskriften om att reservarbete bör vara sådant, att arbetarnas löner utgöra en jämförelsevis stor del av totalkostnaden, ävensom att varje arbetare med normal arbetsförmåga lämpligen skall-kunna hänvisas till detsamma. Statsbidrag till reservarbeten, vilka beviljas av statens arbetslöshetskommis- j sion, utgår ej med en fast procentsats utan varierar med hänsyn ej mindre till arbetslöshetens art och inom kommunen, till utsträckning och omfattning g i

ändamålsenligheten av övriga åtgärder, som inom densamma mä. vara vid-

tagna för arbetslöshetens bekämpande, samt till företagets lämplighet för detta syfte, än även till kommunens ekonomiska bärkraft. Statsbidragen pläga med en viss av arbetslönerna och en annan procent, vanligen 5 utgå. procent procent mer än hälften av den föregående, å kostnaderna för material, trans- , och arbetsledning. Som känt är gälla slutligen vissa bestämmelser porter rörande arbetslönernas storlek och anställningen av arbetare, vilka meddelas av arbetslöshetskommissionen. Den andra formen av statsunderstödda kommunala arbeten till motverkande av arbetslöshet, kommunala beredskapsarbeten, infördes efter förslag av särskilda utskottet vid 1933 års riksdag. I 1933 års direktiv anföres, att 4, skola kunna sådana arbets-

i

såsom kommunala beredskapsarbeten ifrågakomma vilkas utförande är ur kommunal synpunkt önskvärt och g företag, Visserligen l för arbetslöshetens bekämpande angeläget men som få anstå i avbidan på bättre konjunkturer, enär behovet att tillgodose de med arbetena åsyftade ändamålen icke är trängande samt arbetena icke lämpa sig som reservarbeten. Arbetena skola avse ett rent kommunalt ändamål. Förutom att arbetena icke böra kunna ifrågakomma som statskommunala reservarbeten bör i regel gälla, att de icke heller eljest kunna komma till utförande med statligt understöd. Arbetena skola utföras å öppna marknaden. Kommunerna. äga att hos Kungl.

Majzt ansöka om erhållande av medel för ändamålet, varvid förslag till arbetsskall lämnas. Vid av

objekt avvägningen förslagen har Kungl. Maj :t att taga

hänsyn till såväl angelägenheten och nyttan för kommunerna att få arbetena utförda som ock arbetenas betydelse för motverkande av arbetslösheten. Vid av om den vari statens stöd bör lämnas — ränteavgörande frågan form, lån, fritt i högst 5 år, eller direkt statsbidrag liksom frågan om lånets eller bidragets storlek tages hänsyn såväl till skattebördan inom kommunen, dennas tillgångar och skulder, kommunens utgifter för arbetslöshetens bekämpande och dylikt som ock till omfattningen i och för sig av arbetslösheten inom kommunen. har sedermera år 1934 efter hemställan av — i Riksdagen Kungl. Majzt likhet med vad anförts i om de tidigare fråga statliga beredskapsarbetena förklarat sig ej vilja motsätta sig sådan ändring i ovanstående direktiv, att bidrag från anslag till kommunala beredskapsarbeten även finge utgå till föreningar, andra sammanslutningar och stiftelser av kommunal karaktär, såvida vinstintresse ej vore förenat därmed, dock endast i enstaka undannågot » och då starka skäl för förtagsfall bidrags beviljande förelåge. Riksdagen klarade sig därvid särskilt ha haft i åtanke sammanslutningar med sådan k allmängagnande verksamhet, att de eljest skulle kunna komma i åtnjutande av statsunderstöd. På grund av de förbehåll, som riksdagen knutit till det lämnade har detta - i vad det de kommunala beredmedgivandet, gäller - hittills icke erhållit skapsarbetena någon praktisk betydelse. l Genom beslut vid 1937 års skall under riksdag reservarbetslinjen budget-

i året 1937/1938 inskränkas och i motsvarande

beredskapsarbetslinjen grad komma till ökad användning. Härvid har förutsätts, att även vägföretag, vilka

hittills icke utförts i annan ordning än som reservarbeten, skola utföras såsom beredskapsarbeten. Låneformen kommer numera icke till användning i praktiken. Det har näm- I v ur flera befunnits att i stället för att ett ligen synpunkter lämpligare bevilja lån med 5 års räntefrihet lämna kommunen ett direkt bidrag, som i värde ungefärligen motsvarar förmånen av 5 års räntefrihet. Denna förmån har plägat uppskattas till i runt tal 20 procent av kapitalet. Till kommunala beredskapsarbeten anvisades för budgetåret 1933/1934 86 miljoner kronor och för budgetåret 1934/1935 7 miljoner kronor. För senare budgetår ha anvisats gemensamma anslag till statliga och till kommunala

beredskapsarbeten. Av anslagen för budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 å

respektive 3 miljoner kronor ha omkring 15 miljoner kronor varje budgetår tagits i anspråk för kommunala beredskapsarbeten. För budgetåret 1937/1938 kan emellertid i samband med nyssnämnda inskränkning i arbetslöshetskommissionens verksamhet väntas en betydligt ökad omfattning av de kommunala beredskapsarbetena. Det för statliga och kommunala beredskapsarbeten gemensamma anslaget har sålunda för detta budgetår höjts till 10 miljoner kronor. I tabell 6 den i vilken kommunala under belyses omfattning, arbetsföretag

tiden 1 juli 1933-31 december beviljats såsom kommunala beredskape-

arbeten eller reservarbeten.

Tab. 6. Kommunala nrbetsföretag, som under tiden ‘/1 1933-“/12 1936 beviljats såsom beredskaps- eller reservat-beten. Därav av T°t““*°”“d Antal statsmedel kr. kr. Husbyggnadsarbeten. Kommunala beredskapsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 431 30 870 219 14 487 243 Statskommunala reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 122 155 66 520 Statliga reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 84 310 84 310 Summa. 449 81 076 684 14 638 073

Ledningsarbetcn. l

Kommunala beredskapsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 1 829 420 876 820 Statskommunala reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 549 28 172 305 12 666 380 Statliga reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 676 300 676 300 N Summa 570 80 678 025 14 219 500

Vattenarbeten.

‘ Statskommunala reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 3 942 820 1 743 260 reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 1 002 638 1 002 638 I Statliga Summa sa 11 77a 75a 4 421 298 §

Jordarbeten. Kommunala beredskapsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 48 508 9 800 Statskommunala reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 443 15 598 065 8 568 175 I

Summa. 465 17 094 263 10 030 665

Samtliga arbeten. Kommunala beredskapsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 454 39 576 447 17 049 268 Statskommunala reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 079 47 886 345 23 044 335 Statliga reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 3 215 938 3 215 938 Summa 1 567 90 627 730 43 309 536

I tabell B 1 återfinnas de nu anförda specificerade för (bil.) uppgifterna

olika av arbeten i med den av arbetena, som utred-

slag enlighet indelning ningen följer vid redovisningen av inventeringsresultatet.

Sådana slag av företag, vilka i ordinarie ordning kunna komma i åtnjutande i

av ha i utförts med av medel, som anvisats för

statsbidrag, regel ej bidrag arbetslöshetens bekämpande. Ett undantag härifrån utgöres dock av gruppen i handelshamnar, beroende därpå. att dessa företag ansetts mycket lämpliga för l

att bereda sysselsättning åt arbetslösa samt att de ordinarie hamnanslagen

varit så att de endast utförandet av en mindre del av de

ringa, möjliggjort vartill sökts. Handelshamnar ha i följd härav kommit till utföretag, bidrag förande med bidrag från åtskilliga olika anslag, nämligen dels de ordinarie dels de extra till broar och hamnar, dels anslagen till anslagen, krisanslagen

i

Tab. 7. De kommunala beredskapsarbetenas arbetseifekt.

Antal Antal Totalkostde - utförda. nad per Totalkostnad

1:613: dags- dagsverke

fiiretag kr. Verken kr. A. Husbyggnadsarbeten: 1. Kommunal- och församlingshus samt samlingslokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 3 002 141 88 621 33: 88 2. Sjuk- och vårdhem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 7 754 682 164 146 47: 24 3. Badanlåggningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 579 808 13 132 44: 15 4. Brandstationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 307 230 10 381 29: 59 5. Gymnastik- och idrottshus . . . . . . . . . . . . . . . . 7 413 029 11 919 34: 65 6. Byggnader för kyrkliga ändamål . . . . . . . . 7 572 438 13 765 41: 59 7. Kyrkorestaureringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 1 275 497 53 830 23: 69 8. Byggnader a ecklesiastika bostallen . . . . . . . . 7 558 769 20 385 27: 41 9. Folkskolebyggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 6 482 621 259 022 25: 03 10. Andra byggnader för undervisningsändamål 15 3 987 084 102 865 38: 76 12. Gas- och elektricitetsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 163 635 7 956 20: 57 I 13. Vattenverk och reningsanläggningar . . . . . . . . 4 726 290 17 655 41: 14 ‘ 14. Diverse byggnadsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 1 164 116 32 674 35: 63 i Summa. 256 26 987 340 796 351 33: 89 l B. Ledningsarbeten: i 1. Vatten- och avloppsledningar . . . . . . . . . . . . . . 5 861 088 26 868 32: 05

O. Vattenarbeten: 1. Handelshamuar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 4 363 796 97 295 44-.85

visningsändamål» (huvudsakligen läroverk), visa betydligt ogynnsammare siffror. för hamnarbetena ställer sig måhända högre än Dagsverkskostnaden man kunnat vänta. Till må nämnas, att man inom väg- och vattenjämförelse byggnadsstyrelsen beräknar, att 33 av kostnaden för en handelshamn procent utgöras av arbetslöner på byggnadsplatsen.

Tidpunkt för igångsättandet av de kommunala beredskapsarbetena m. m.

har en liknande rörande för l Utredningen gjort undersökning tidpunkten av de olika av Kungl. Majzt beslutade kommunala beredskapsigångsättandet arbetena, som tidigare omförmälts beträffande de statliga beredskapsarbetena. har omfattat från och med den 1 juli 1933 och in- Undersökningen samtliga till av januari månad 1937 igångsatta arbeten, till antalet 314. Resulutgången tatet återgives i tabell 8. För av ett bedömande av detta resultat vill utredningen redomöjliggörande göra för vissa av utredningen inhämtade upplysningar rörande handläggningen av ärendena hos Kungl. Maj :t ävensom för en del andra omständigheter av vikt i förevarande sammanhang. I I flertalet fall sker så, att Kungl. Majzt meddelar beslut handläggningen grundval av en mer eller mindre preliminär ansökan från kommunen, på d. v. s. utan att fullmäktige definitivt beslutat om arbetets utförande. Anledningen till att sådant definitivt beslut icke alltid föreligger i ansökningsärendet är bland annat den, att statsbidraget vanligen ej bestämmes efter så

å

l

l l

Tab. 8. Tidpunkt för igångsättandet av de kommunala beredskapsarbetena. Kostnad kronor Arbetet igångsatt Antal företag (inom parentes medelkostnad)

2:a, » › » › › . . . . . . . . . . .. 114 14 955 787 (131 191) 3:e » > » » › . . . . . . . . . . .. 54 5 998 212 (111 078) 4:e › » » » » . . . . . . . . . . .. 17 2 117 488 (124 558) 5:e » › » › › . . . . . . . . . . .. 22 2 566 955 (116 680) 6:e » » » » › . . . . . . . . . . .. 10 2 055 027 (205 503) 7:e › » » » » . . . . . . . . . . .. 10 1 150 945 (115 095) 8:e › › › › » . . . . . . . . . . .. 7 1 941 496 (277 357) 9:e » › › » › . . . . . . . . . . .. 7 284 375 ( 40 625) 10:e › » › » » . . . . . . . . . . .. 4 1 478 578 (369 645) 11:e » › › » » . . . . . . . . . . .. 3 150 855 ( 50 285) 12:e » › » » › . . . . . . . . . . . . 1 37 000

15:e » » » › » . . . . . . . . . . . . 1 127 000 17:e › » » » › . . . . . . . . . . .. 1 275 000 Summa 314 42 356 963 (134 845)

schematiska grunder, att kommunen pä förhand alltid kan exakt veta huru stort bidrag, som i det särskilda fallet kan förväntas. Framför allt under den första tiden av verksamheten var detta förhållandet. Och utan sådan vetskap anse sig vederbörande fullmäktige ofta ej vilja träffa definitivt avgörande, om arbetet skall komma till stånd eller ej. I sitt beslut Kungl. Maj :t plägar

kommunen att inom viss tid — inom 1 a 11/2 månad — in-

ålägga vanligen

komma med bevis om att kommunen beslutat utföra arbetet med det bevil-

jade statsbidraget. Ett igångsättande kan följaktligen icke komma i fråga,

förrän sådant beslut fattats av kommunen. Oftast torde väl även kommunen

r invänta, att fullmäktiges beslut vinner laga kraft.

| Icke sällan förekommer det dock, särskilt har så varit fallet under senare

år, att redan i ansökningsärendet föreligger ett lagakraftvunnet fullmäktig-

beslut av sådan innebörd, att det verkställande kommunala är

organet befogat att igångsätta arbetet omedelbart, efter det att ett positivt beslut meddelats av Kungl. Majzt. I dylika fall kunna ställas krav ett snabbare givetvis på igångsättande än eljest.

Vidare må erinras om att de kommunala av

beredskapsarbetena på grund

de för dem hittills gällande direktiven som regel ej utgjorts av grovarbeten utan av specialarbeten. Den tidigare lämnade statistiska redogörelsen visar sålunda, att icke mindre än omkring 95 procent av antalet kommunala beredskapsarbeten ha utgjorts av husbyggnadsarbeten. Även om måhända icke ett specialarbete generellt kan anses kräva längre tid för igångsättande än ett grovarbete, sedan väl själva arbetsförslaget utarbetats, föreligga dock beträffande byggnadsarbeten vissa speciella förhållanden, vilka i dessa ärenden ofta

föranleda viss tidsutdräkt.

Till ett byggnadsarbete göres i regel först en skissutredning, och icke förrän denna vunnit vederbörandes godkännande sker utarbetandet av själva arbetsritningarna, vilka sedermera läggas till grund för entreprenadanbud och utförande. Att uppgöra arbetsritningar, särskilt till större byggnadsföretag, är rätt kostsamt. Kommunerna anse sig på grund härav ofta icke ha råd att bekosta detta, innan de veta, om det kommer att beviljas ett statsbidrag, som är tillräckligt för förslagets realiserande. Kungl. Maj:t har därför mycket ofta beviljat bidrag på grundval av skissritningar. Arbetsritningarnas uppgörande har i dessa fall kommit att förläggas till tiden efter Kungl. Majzts beslut. Slutligen förekommer det ej så sällan, att de till Kungl. Maj :t ingivna ritningarna vid remissbehandlingen underkastas en mer eller mindre omfattande kritik, i vilka fall Kungl. Maj:t i beslutet plägar

meddela föreskrift om att erforderliga ändringar och omarbetningar av ritningarna skola ske före arbetets igångsättande. För uppskov, vilka betingas av nu anförda förhållanden, lära kommunerna

i

icke kunna lastas, även om de dröjsmål, som bero på att ritningarna måste ändras eller omarbetas, väl ytterst förorsakats av att man för uppgiften har anlitat en otillräckligt kvalificerad person. Vill man fälla ett omdöme om tiderna för arbetenas igångsättande rent generellt utan att undersöka omständigheterna i varje enskilt fall, torde man i betraktande av det anförda kunna beteckna resultatet såsom mycket gott i de fall, då arbetena igångsatts under andra månaden efter Kungl. Majzts beslut eller — detta har skett i 176 fall av 314 eller tidigare 56 procent och såsom tillfredsställande i de fall, då påbörjandet skett under tredje eller fjärde månaden, d. v. s. 71 fall eller 23 procent. Återstående 21 procent av fallen, i vilka arbetena igångsatts under femte månaden eller senare, synas däremot böra betecknas såsom otillfredsställande. Anledningarna till det sena igångsättandet i sistnämnda grupp av fall torde ha varit av olika slag. Till en början lär man få konstatera ett icke alltför ovanligt förhållande, nämligen att en kommun kan vara visserligen mycket angelägen om att erhålla ett snabbt beslut om av bidrag Kungl. Maj:t men, sedan detta väl erhållits, likväl icke gör sig någon brådska med arbetets igångsättande. Denna benägenhet har Kungl. Maj :t sökt motverka genom att som villkor föreskriva, att arbetet skall påbörjas skyndsamt. Detta begrepp är ju dock relativt och tänjbart, varför föreskriften icke alltid lett till åsyftat resultat. Under de båda första krisåren, då ett snabbt av arbetsigångsättande företag var särskilt angeläget, såg sig Kungl. Maj:t oftast nödsakad att jämväl föreskriva viss för arbetets —— senast 2 å 3 månader dag påbörjande vanligen efter beslutet. Dessa föreskrifter vållade dock åtskilliga praktiska olägenheter, varför förfaringssättet frångicks, sedan de värsta krisåren förbi. gått En annan omständighet, som också lett till är den åtskilligt dröjsmål, alltjämt på många håll mycket stora benägenheten att endast utföra byggnadsarbeten sommartid. Kungl. Maj:t har sökt motverka denna benägenhet, som ju ur arbetsmarknadssynpunkt är särskilt otillfredsställande,

I att meddela bidragsbesluten i största möjliga utsträckning under eftergenom sommaren och hösten, vilket i förening med föreskriften om skyndsamt panödsakat eller i varje fall bort nödsaka kommunerna att igångsätta börjande arbetena före vinterns inbrott. Det synes dock ha förekommit ej så få. fall, då kommunerna likväl låtit arbetena anstå till våren. Avsevärt dröjsmål har också. uppkommit i sådana fall, då Kungl. Majzt sett sig föranlåten att föreskriva mera vittgående omarbetningar av rit- . ningarna. Erfarenheten har visat, att dylika omarbetningar i ogynnsamma fall kunna synnerligen långt ut tiden, särskilt om ritningarna måste på draga på. nytt granskas, debatteras och godkännas av något eller stundom flera kommunala organ.

I tabell 9 återgives resultatet av motsvarande undersökning av igångsättningstiderna för de 22 handelshamnar, till vilkas utförande medel beviljats från de tidigare omförmälda krisanslagen till broar och hamnar.

Tab. 9. Tidpunkt för igångsättandet :w handelshnmnar, utförda med bidrag från de extra haumanslagen. Kostnad kronor Arbetet igångsatt Antal företag (inom parentes medelkostnad)

2:a » » » » › . . . . . . . . . . .. 4 813 200 (203 300) 3:e » » » » › . . . . . . . . . . .. 6 1 146 300 (191 050) 4:e » » » » » . . . . . . . . . . . . 2 828 000 (414 000)

6:e » » » » » . . . . . . . . . . .. 3 1 125 000 (375 000) 7:e » » » » » . . . . . . . . . . .. 2 764 890 (382 445) 5 539 990 (251 818)

Inventeringens verkställande. I anslutning till departementschefens uttalande i direktiven har inventeringen av de kommunala arbetsföretagen verkställts för en tioårsperiod eller åren 1937-1946. För materialets införskaffande har utredningen låtit utsända en cirkulärskrivelse, ställd till verkställande organ i borgerliga och kyrkliga kommuner, municipalsamhällen, kommunalförbund och landsting och åtföljd av frågeformulär, som utarbetats i anslutning till motsvarande formulär för de statliga arbetena. Cirkulärskrivelsen är såsom bilaga fogad vid detta betänkande (bilaga I Såsom redan i kap. I nämnts omfattar inventeringen av de kommunala arbetena icke varje under tioårsperioden förekommande arbetsföretag. Så.lunda ha uppgifter ej ansetts böra begäras beträffande underhâllsarbeten och liknande utan endast rörande sådana arbetsföretag, vilka kunna karakteriseras såsom nyanläggningar eller ombyggnader. Vidare ha icke medtagits sådana möjligen förekommande nyanläggnings- och ombyggnadsarbeten,

vilkas igångsättande är bundet till en viss tidpunkt och följaktligen ej kan framflyttas respektive uppskjutas med hänsyn till önskvärdheten att bereda arbetstillfällen under arbetslöshet. I ett hänseende har undantag härifrån dock gjorts, nämligen såtillvida som uppgifter ansetts önskvärda beträffande samtliga sådana arbetsföretag, till vilka under normala förhållanden utgår bidrag eller lån av statsmedel. Den gruppindelning av företagen, som begärts i cirkulärskrivelsen, ansluter sig till den indelning, som förutsätts beträffande de statliga arbetena. Medan dessa senare skulle fördelas å två —~ 1:0 avseende grupper grupp ordinarie arbeten under femårsperioden och grupp 2:0 arbetsreserven —— ha emellertid de kommunala arbetena begärts fördelade å tre grupper. Till 1:0 höra sålunda de företag, som enligt uppgiftslämnarens mening grupp kunna beräknas i vanlig ordning komma till utförande under första femårs- (l937--l941), till 2:0 motsvarande företag för andra femårsperioden grupp perioden (1942-1946) och till grupp 3:0 de företag, som ej kunna beräknas komma till utförande under tioårsperioden, därest icke staten i och för arbetslöshetens motverkande ett eller annat sätt lämnar sin medverkan. Grupp på 3:0 följaktligen av den egentliga arbetsreserven. utgöres Av praktiska skäl har utredningen i cirkulärskrivelsen anhållit om upprörande enskilda företag av allmännyttig karaktär, och har till gifter jämväl vederbörandes ledning i skrivelsen lämnats en exempelsamling å dylika. Samtliga enskilda företag ha ansetts böra hänföras till grupp 3:0. Inventeav sådana enskilda företag, som utgöras av arbeten inom jordbruk och ringen har dock som i annan än genom hänvänskogsbruk, regel företagits ordning delse till de kommunala organen. Utredningen har emellertid funnit det

lämpligt att i cirkulärskrivelsen rikta de kommunala organens uppmärksam?

het även å vissa enskilda företag tillhörande dessa grupper. För cirkulärskrivelsens distribution till de kommunala organen och de inkommande uppgifternas hopsamling har utredningen anlitat länsstyrelserna. Deras medverkan i övrigt har icke påkallats i vidare utsträckning än att utredningen hemställt om granskning av de till grupp 3:0 hänförda företagen —— d. v. s. de företag, som icke beräknats komma till utförande i ordinarie — samt om rörande dessa ordning länsstyrelsernas yttrande företags lämplighet och angelägenhetsgrad. Slutligen må anmärkas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i anledning av chefens för k0mmunikationsdepartementet förut berörda skrivelse den 4 januari 1936 verkställt inventering bland annat av arbeten avseende handelshamnar. Dessa äro att hänföra till kommunala företag. På grund av det anförda förhållandet har inventeringen av dessa företag emellertid skett i den ordning, som bestämts för statliga arbetsföretag och sålunda endast avsett en femårsperiod. De till styrelsen inkomna uppgifterna ha undergått granskning, komplettering och sovring inom styrelsen, som tillika verkställt företagens indelning i grupper. En motsvarande behandling har, som framgår av

det anförda, icke kommit övriga kommunala företag till del. På tidigare av sättet för förekomma icke i grund hamnbyggnadsarbetenas inventering tillhörande 2:0 (andra feminventeringsmaterialet några dylika företag grupp annat än undantagsvis och då. föranledda av direkt till utredårsperioden) inkomna uppgifter. I den mån uppgifter om hamnarbeten, som ej ningen anmälts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, inkommit direkt till utredhar utredningen nämligen ej ansett sig böra underlåta att taga hänningen, i syn till desamma. Motsvarande gäller även större farleder av enskild natur. Inventeringen av dessa företag har sålunda likaledes skett genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg.

Inventeriugens resultat. Vid inventeringen ha uppgifter inkommit om 5 438 kommunala arbeten för en beräknad kostnad av 565 162190 kronor. Arbetena ha beräknats kräva 23 575 926 dagsverken. Dessutom ha anmälts 310 icke kostnadsberäknade företag. om beställningar för kommunernas räkning ha inkommit i mycket Uppgifter ringa omfattning. Endast 11 stycken för en kostnad av omkring 12 miljoner kronor ha anmälts. Utredningen erinrar om att väg- och gatuarbeten redovisas i särskilt sammanhang (kap. IV) och alltså icke ingå i ovanstående siffror. Å andra sidan ingå däri arbeten för enskilda föreningar, stiftelser och dylikt av lokal natur. Dessa arbeten ha nämligen i regel visat sig representera ett övervägande kommunalt intresse. De inkomna uppgifterna giva ofta ej heller möjlighet att säkert bedöma, huruvida en kommun eller ett enskilt rättssubjekt avses att vara huvudman för företaget. Såvitt detta emellertid framgått av uppgifterna, skulle antalet anmälda enskilda företag vara förhållandevis ringa och endast representera en kostnad av 10-11 miljoner kronor för hela tioårsperioden. För bearbetningen av det inkomna materialet ha företagen och grupperats klassificerats med beaktande av olika synpunkter. Till en början ha företagen uppdelats i tre stora grupper, allteftersom de av kommunerna beräknats komma till utförande i vanlig ordning under femårsperioden 1937-1941 (grupp 1:0) eller under den därpå följande femårsperioden 1942-1946 (grupp 2:0) eller slutligen endast beräknats komma till utförande i händelse av extraordinär medverkan från statens sida i och för arbetslöshetens motverkande (grupp 3:0). Grupperna 1:0 och 2:0 utgöras sålunda av kommunernas ordinarie arbeten och grupp 3:0 av den arbetsreserven. Denna egentliga _ indelning ansluter sig som synes helt till uppställningen i de utsända frågeformulären. Fördelningen på. nämnda tre grupper giver nedanstående resultat. Den andra siffran i kolumnen för antal betecknar icke kostnadsberäknade företag inom respektive grupp.

om vill här redo-

svar på frågan företagens angelägenhetsgrad. Utredningen

för de anförda vilka dock uteslutande hänföra sig till göra Synpunkterna, ej

de i detta kapitel behandlade företagen.

z län framhåller såsom särskilt nyttiga och lämp- Länsstyrelsen Uppsala i ävensom idrotts-

liga de arbeten, som föreslagits brandskyddshänseende,

och samt diknings- och torrläggningsföretag.

platser avloppsledningar

z län anser, att företräde bör sådana före- Länsstyrelsen Jönköpings givas till och hälsa, såsom av vatten- och ta , som hänföra sig hygien anläggande friluftsbad och ävensom arbeten för av oppsledningar, idrottsplatser, dylikt, beredande av samt att vissa andra kommunala arbeten, såsom brandskydd, av och först i andra hand böra hamnbyggnader, anläggande flygfält dylikt, komma till utförande med av statsmedel. Först i sista hand borde bidrag sådana till vilkas utförande kunde beräknas utgå ifrågakomma arbeten, anslag i annan såsom och åsänknin m. fl. Länsordning, sföretag

styrelsen ifrågasätter slutligen, torrlägglnings- uruvida statens meåel lämpligen böra an-

litas för utförande av sådana kommunala företag som uppförande av stads-

och kommunalhus, och dylikt.

kyrkogårdsanläggningar

i län att då åt ärderna för arbetslöshetens Länsstyrelsen Blekinge yttrar, avsett arbeten av lindrande hittills huvudsakligen väg- och yggnadsföretag, mera art såsom årensnings- och hamnbyggnadsföretag produktiv utdiknings, beträffande hädanefter tills vidare erhålla företräde framborde landsbygden

för andra arbeten. l Malmöhus län förklarar att anse arbeten, som Länsstyrelsen sig benägen avse anstalter för ökat och förbättrad hälsovård, böra i allmänbrandskydd het främst komma i frå a såsom beredskapsarbeten.

Älvsborgs

l län finner likaledes sådana som avse Länsstyrelsen företag, av Sanitära förhållanden, böra först komma till utbrandskydd och ordnande

förande. z .län förordar till utförande i främsta rummet så- Länsstyrelsen Skaraborgs som avse av badhus och badstugor, baddana arbeten, byggande idrottsplatser, och branddammar. Av borde sådana, som anlägsjöar övriga företag

av vatten- och avloppsledningar i större samhällen, främst avsåge omma i

gande åtanke. z Västmanlands län anser sig särskilt böra fästa uppmärk- Länsstyrelsen avseende av branddammar, vilka enli t länssamheten på företag anläggning väl som på landsbyg en och styrelsens mening lämpa sig nödhjälpsarbeten äro av sådan av stort och bestående värde för respekdärjämte art, att de bliva

tive orter. att sådana som kunna an- Länsstyrelsen i Gävleborgs län uttalar, företag, verksamhetsområde, såsom t. ex. företag rörande ses beröra länsstyrelsens

hälsovården, finge anses lämpliga.

i Jämtlands län anser, att vatten- och avloppsanläggningar

Länsstyrelsen rummet böra komma i som beredskapsarbeten. De inkomna i främsta fråga att flera håll inom länet förefunnes behov av dylika uppgifterna visade, på De emellertid i allmänhet så stora kostnader, att de anläggningar. droge kunde åstadkommas inom tid. Andra föreknappast utan statlig hjälp rimlig tag, som kunde anses fylla ett angeläget behov, vore anläggningar för gymna-

stik, sport och bad.

z Västerbottens län erinrar om att länsstyrelsen i yttrande

Länsstyrelsen den 11 1934 över av 1934 års sakkunniga avgiven utredning angående april för av förordade enkla tvätt-

åtgärder bekämpande ungdomsarbetslösheten

och andra för folkhälsan företag såsom lämpliga arbetsobjekt stugor nyttiga

samt anför vidare: Länsstyrelsen fortfarande samma och hyste uppfattning sålunda, att i första hand borde av

ansåge ifrågakomma byggande enkla tvätt-

och badinrättningar i erforderli omfattning, så att varje kommun finge sitt behov härav tillgodosett. Då ar etet med klädtvätt vintertid under bar himmel vore synnerligen åfrestande och ansåges i stor utsträckning medföra reumatiska åkommor, s ulle en snar lösnin av denna fråga sannolikt medföra minskade kostnader för det allmänna ör sjukvård. Länsstyrelsen i Norrbottens län att ur synpunkten av lämplighet yttrar, som arbetsobjekt vid mera utbredd arbetslöshet säkerli en

byggnadsarbeten

icke vore de tacksammaste. Undanta finge emellertid öras för bostads ör-_ bättringarna, en verksamhet, som re an satt tydli a oc gynnsamma i spår bygderna och dessutom visat sig ä nad att väsenti en underlätta arbetslöshetssvårigheterna. Arbeten i flottle erna vore som ar etsobjekt särdeles lämpliga, kunde i allmänhet utföras vintertid, då arbetslösheten tryckte hårdast, dro e jämförelsevis obetydliga materialkostnader samt Vore i verklig mening

proåuktiva.

Utredningsmännen. De kommunala arbetena förtjäna av olika anledningar synnerligt beaktande som beredskapsarbeten. Den verkställda inventeringen visar till en början, att det en föreligger högst betydande tillgång sådana nödvändiga, eller önskvärda på. nyttiga eljest kommunala arbeten, vilka väl som till motlämpa sig beredskapsarbeten verkande av arbetslöshet. Av att de kominventeringen framgår jämväl, munala arbetena äro av växlande art. Det finnes — för att framhålla mycket motsatser -- som äro särskilt för några jordarbeten, lämpliga att bereda arbetslösa grovarbetare sysselsättning för en förhållandevis kostnad, ringa och det finnes vilka äro då en kris drabbat husbyggnadsarbeten, lämpliga, byggnadsverksamheten och de industrierna. Utr

byggnadsämnesproducerande

redningen kan i övrigt hänvisa till av sammanställningen inventeringsresultatet, tabell B 2 (bil.), och den tidigare lämnade för arbetsredogörelsen effekten av de olika såsom kommunala utförda arbetena. beredskapsarbeten

Åtskilliga av de anmälda arbetena ha sådan aktualitet, att de icke kunna

eller böra enbart av den att uppskjutas anledningen, de passa som beredskapsarbeten under en kommande Hit höra i främsta rummet arbetslöshetsperiod. sådana arbeten, som krävas för och m. m., sjuk- hälsovård, undervisningsväsen samt i allmänhet alla arbeten, vilka av ökad eller nödvändiggöras folkmängd

bebyggelsetäthet. En närmare granskning av

inventeringsmaterialet giver emellertid vid handen, att arbeten — företrädesvis som ganska många sådana, avse att bereda ökadallmän trevnad eller - skulle utan nämnvärd bekvämlighet olägenhet kunna uppskjutas eller år än som med något några längre hänsyn till kommunens ekonomiska i och för vore Men även ställning sig påkallat. om så är, dock huvudintresset från knyter sig beredskapssynpunkt till de arbeten, vilka kunna utföras än normalt. tidigare Det ligger i sakens natur, att man inom alla av kommuner i allmänhet slag har stort intresse för att till motverkande av igångsätta beredskapsarbeten akut arbetslöshet inom område. Särskilt detta om de eget gäller borgerliga primärkommunerna. Det blir ju i sista hand dessa kommuner själva, som få

bära dryga kostnader för understöd åt medlemmar, vilka på grund av arbetslöshet bliva att själva sörja för sitt uppehälle. oförmögna är intresset icke lika stort att under en högkonjunktur skjuta Säkerligen ett arbete framtiden för att därmed under en kommande depressionspå bereda arbete och inkomst åt kommunens arbetslösa. Om arbetet period ter eller önskvärt i och för sig, kräves det inom komsig välbehövligt munens ett icke ringa mått av fasthet och ansvarskänsla för framledning tiden för att det skall lyckas densamma att hålla tillbaka de krafter, som sträva att få ett arbete utfört så snart som möjligt. Ãn mindre blir det dylikt intresset för med kommunala arbeten, om dessa arbeten på naturliga uppskov av av ett eller annat slag kunna beräknas senare grund statliga anordningar bliva i för att sysselsättning åt personer, vilka ej tillhöra tagna anspråk giva den egna kommunen. Även om sålunda vissa faktorer skulle kunna tänkas under nu rådande förhållanden reducera intresset för en konjunkturutjämnande kommunalpolitik, likväl den beredvillighet och den omsorg, varmed kommunerna i allsynas mänhet tillmötesgått utredningens begäran om inventeringsuppgifter, tyda på att man numera allmänt inser vikten av att allt vad göras kan för att göra ha till beredskapsarbeten för framtiden. Utsikterna att verknödig tillgång ernå en av de kommunala arbetena, som verksamt främjar en ligen fördelning konjunkturutjämning, torde icke desto mindre bliva väsentligen beroende av om den låter förena sig med rent kommunalekonomiska synpunkter. I sådant hänseende vill utredningen anföra följande. I torde kostnaden för ett arbetes utförande ställa sig lägre regel själva under en än under en högkonjunktur. Såväl arbetslöner arbetslöshetsperiod som och - då det — leverantörens vinstmaterialpriser gäller beställningar i allmänhet, i den mån sysselsättningsgraden inom näringslivet anspråk stiga ökas, och omvänt. Om man endast hade att taga hänsyn till anläggningsrespektive anskaffningskostnader, skulle den för konjunkturutjämningen arbetstakten bliva den för kommunen gynnsammaste från gynnsammaste ekonomisk synpunkt. Men även andra omständigheter måste beaktas. Finansieras exempelvis en kommunal anläggning, som utföres i förtid, med lånemedel, ökas därigenom kommunens utgifter för anläggningen med vissa räntebelopp för den tid, under vilken anläggningen ligger helt eller delvis outnyttjad, vartill mången gång kommer en kostnad för anläggningens underhåll under denna tid. En motsvarande utgiftsökning är i själva verket också för handen i sådana fall, då finansieringen sker genom uttaxering eller fondförbrukning, även om våra kommuner i regel icke anse sig ha anledning att låta dylika utgiftsposter komma till synes i kalkyler eller bokföring. Vidare är det tänkbart, att ett arbete, som utförts i förtid, på grund av förbättrad teknik skulle kunnat utföras bättre samt möjligen också billigare vid den tidpunkt, då det normalt hade bort komma till utförande. Av det nu sagda torde framgå, att frågan, huruvida det för en kommun blir mer eller mindre ekonomiskt fördelaktigt att i konjunkturutjämnande syfte förrycka den normala tidsföljden för igångsättandet av sina arbeten, icke

kan generellt besvaras med ja eller nej. Emellertid äro, bortsett från de sociala skadeverkningarna av arbetslösheten, de direkta kostnaderna för understöd åt arbetslösa så betydande, att de sist berörda kostnadsskillnaderna oftast spela en mycket underordnad roll. Man torde utan att göra sig skyldig till överdrift kunna det påståendet, att det där tekniken våga på områden, icke är stadd i särskilt stark utveckling, i allmänhet lönar väl sig synnerligen för en kommun — även rent -

bokföringsmässigt att under arbetslöshets-

perioder öka takten för av sina arbeten och under genomförande offentliga goda tider minska densamma. Men ett dylikt är icke lätt att finansiera. tider få sin program Dåliga prägel icke endast av arbetslöshet och fallande utan också av priser sjunkande skatteförmåga hos kommunernas medlemmar och omvänt, skatteunderlaget stiger i takt med sysselsättningsgraden och den allmänna prisnivån. Den från socialekonomisk synpunkt gynnsammaste arbetsfördelningen kräver sålunda stora utgifter under år med och avtagande skatteunderlag omvänt låga kostnader under år med växande Skulle års

skatteunderlag. varje

arbetsbudget för sig finansieras med uttaxerade medel, bleve följden låga skatter under goda tider och abnormt under Om höga depressionsperioder. det överhuvud skall bliva för landets kommuner att verksamt taget möjligt bidraga till en av

konjunkturutjämning genom reglering tidsföljden för sina

offentliga arbeten, måste detta kunna ske utan alltför stora i den växlingar kommunala uttaxeringen skattekrona räknat. per Oberoende av budgetens kan kommunalskatten - inom vissa växlingar — hållas om man gränser jämn, allt efter behov och möjligheter lånar eller fonderar. Den förra att har hävd inom våra kommuners förutvägen, låna, gammal valtning. Den har hittills ansetts endast i att årtillåtlig syfte på följande gångar av skattedragare del av kostnaden för lägga skälig varaktigt nyttiga arbeten. Genom statlig kontroll över den kommunala har det upplåningen skapats garantier mot missbruk av lånerätten och det torde vara denna kontroll vi ha att tacka för att våra kommuner i stort sett ha sunda finanser, gott kreditvärde samt möjlighet att på den allmänna lånemarknaden få lån på.

fördelaktiga villkor.

Den senare att under fondera skattemedel för utvägen, goda konjunkturer bestridande av utgifter under kommande tider, har först blivit i nyligen lag reglerad, nämligen genom lagen den 12 juni 1936 om kommunal fondbildning, vilken trätt i kraft den 1 juli 1936. Lagen har föranletts bland annat av en av 1933 års hemställan av särskilda utskottet avlåten skrivelse till riksdag på Kungl. Maj :t med begäran om rörande en rationell utredning planläggning av kommunernas arbeten. Genom denna beredes för kommulag möjlighet nerna att under goda tider avsätta medel till ändamål, som icke förrän längre fram bliva aktuella. Vad nu sagts angående de allmänna ekonomiska för en förutsättningarna

konjunkturutjämnande politik beträffande kommunala arbeten torde kunna

sammanfattas sålunda. Sett på lång sikt bör det som vara för komregel

munerna ekonomiskt att under tider i möjligaste mån fördelaktigt goda reservera icke arbeten till depressionstider. Möjligheterna för trängande kommunerna att sådana hand äro emellertid vidtaga dispositioner på egen Under kristider stöter det att med rimliga skatter

begränsade. på svårigheter

finansiera en som extraordinära arbetsuppgifter. Under budget, upptager tider åter är det faktorer av art, som hindra en

goda övervägande psykologisk

önskvärd återhållsamhet. Ur inställer då hur man på bästa sätt beredskapssynpunkt sig spörsmålet, åtgärder skall kunna undanröja förefintliga svårigheter på genom statliga detta område. I första hand torde därvid upplysning och propaganda vara av böra de kommunala sammanslutbetydelse. Enligt utredningens mening svenska svenska stadsförbundet och svenska ningarna landstingsförbundet, landskommunernas förbund ha en utomordentligt viktig uppgift att fylla Verkan av och kan emellertid ofantligt

härutinnan. upplysning propaganda

om de kunna till för kommunerna att vinna påförstärkas, anknyta möjlighet ekonomiska fördelar eller i fall undvika förluster, i den mån de tagliga varje

sina arbeten i konjunkturutjämnande syfte.

planlägga

vill till en beröra de som från statens Utredningen början åtgärder, böra under tider. Det därvid att förmå sida synas vidtagas goda gäller kommunerna att å ena sidan i och utsträckning utarbeta tillräcklig grad till och å andra sidan uppskjuta arbetenas genomplaner beredskapsarbeten förande i fall, då så utan olägenhet kan ske. Såsom av den lämnade äro 33-3 procent av tidigare redogörelsen framgår, antalet till 1:0 eller den första hänförda arbeten förgrupp Ö-årsperioden sedda med medan motsvarande andel av antalet företag i arbetsplaner, 2:0 och 3:0 14-2 respektive 22 procent. Enligt utredningens grupperna utgör äro dessa siffror icke än vad som normalt kunnat väntas. Ur mening lägre är det likväl ett angeläget önskemål, att antalet plan-

beredskapssynpunkt

ökas. Särskilt detta de till 3:0 eller den egentliga lagda företag gäller grupp arbetsreserven hörande företagen. Om relativt i förväg upprättas, kunna dessa detaljerade arbetsplaner långt kanske sällan visa föråldrade, när motsvarande arbeten en gång skola ej sig utföras. Kostnaderna för sådana planer äro spillda ofta utan nämnvärd nytta. har därför huruvida man borde söka animera kom- Utredningen övervägt, munerna till att i ökad att bereda utsträckning upprätta arbetsplaner genom till kostnaderna härför. Att generellt förorda bidrag för detta statsbidrag ändamål har dock icke funnit erforderligt eller tillrådligt. Såutredningen som redan anförts, det nämligen i regel även i kommunernas tidigare ligger intresse att för I större kommuner har man i många fall sörja krisberedskap. med tillräcklig kompetens att utan medverkan av främmande tjänstemän utarbeta för arbeten av regelbundet typ.

expertis arbetsplaner återkommande

För täckande av kostnaderna för arbetsplaner utarbetade av kommunens egna bör statsbidrag icke lämnas. befattningshavare uppenbarligen

Det kan dock förekomma fall, då det är fråga om större arbetsföretag, vilka äro så kostsamma att planlägga, att kommunerna, i synnerhet sådana som ha dålig ekonomi, icke anse sig ha råd att bekosta utredning på ett förberedande stadium, medan det ännu är ovisst, huruvida företaget kan komma till utförande eller ej. I dylika fall synas starka skäl tala för att statsbidrag till planläggningen beviljas, därest tillgången på andra planlagda arbeten i orten är ringa eller ingen. Utredningen föreslår därför, att statsbidrag till utarbetande av arbetsplaner för kommunala arbeten må kunna lämnas efter Kungl. Majzts prövning under i huvudsak följande förutsättningar, nämligen att det är fråga om arbetsföretag, vars utförande ur arbetslöshetssynpunkt är av större betydelse, att planläggningen kräver för kommunen kännbara utgifter, exempelvis av sådan storleksordning, som motsvarar en uttaxering av minst 5 å. 10 öre per skattekrona, samt att tillgången på andra lämpliga planlagda arbeten i orten är otillräcklig. Då syftet med anordningen är att öka tillgången på planlagda arbeten vid en kris, böra med statsbidrag planerade arbeten ej få igångsättas utan Kungl. Majzts tillstånd. För ändamålet erforderliga medel synas lämpligen kunna tagas från anslagen till kommunala beredskapsarbeten. Den viktigaste och på samma gång svåraste uppgiften i detta sammanhang är emellertid att förmå kommunerna till ett förnuftigt sparande under goda tider. Det gäller att till kommande depressionsperioder spara. både arbeten och pengar att bekosta deras utförande med. Det gäller också att lösa detta problem utan att otillbörligt inkräkta på den kommunala självbestämmanderätten. I fall, då en kommun för finansiering av ett arbete beslutar upptagande av lån utöver visst belopp, skall beslutet härom underställas Kungl. Maj :ts prövavser denna -- lånekontrollen -ning. Enligt vedertagen praxis prövning att säkerställa sund ekonomi i kommunernas förvaltning. Lånets storlek får ej överstiga vad som med hänsyn till kommunens förhållanden kan anses rimligt, och dess amortering måste så ordnas, att nuvarande generation av skattedragare icke beredes tillfälle att på kommande generationer övervältra en oskälig skuldbörda. Det emellertid att synes utredningen befogat, praxis härutinnan ändras så, att prövningen jämväl kommer att avse frågan om den ur konjunkturutjämningssynpunkt lämpligaste tidpunkten för arbetets utförande. Detta tillvägagångssätt har emellertid begränsad tillämplighet. Sålunda bör lån givetvis icke förvägras, då det arbete, för vilket lån begäres, är av sådan art, att det icke utan olägenhet kan uppskjutas. Tydligtvis kan ej heller någon kontroll utövas i alla de fall, då en kommun finansierar beslutade arbeten genom uttaxerade medel eller förbrukning av uppsamlade fonder. En som bereda vida större möjligheter än lånekontroll, utväg, synes

erbjuder sig i reglering z konjunktmutjdmnande syfte av statens bidragsverk-

samhet. För vissa slag av kommunala arbeten utgår normalt statsbidrag med viss procent av kostnaden. Det synes naturligt, att staten, som i sin egenskap av faktiskt bestämmer av dessa arbeten,

bidragsgivare omfattningen anpassar

denna verksamhet efter i största utsträckning. En konjunkturerna möjliga kan komma till stånd olika sätt, t. ex. sänkning dylik reglering på genom av riksstatsanslagen eller ock bidragsprocenten. respektive höjning antingen Enklast är att den förra d. v. s. beskära respektive öka riksstatsgå vägen, är denna endast framkomlig i den mån anslagen anslagen. Visserligen väg äro av natur. Så är dock i regel fallet. Äro anslagen reservationsanslags konstruerade som torde samma syfte i allmänhet undantagsvis förslagsanslag, kunna vinnas att Majzt vid prövning av de enskilda ansökgenom Kungl. eftersträvar en begränsning av medelsanvisningarna respektive ningarna underlåter detta. Större erbjuder det att skapa en ordning med svårigheter varierande d. v. s. med lägre bidrag under goda tider och bidragsprocent, under En metod skulle vara att hålla den ordinarie högre dåliga. tredje förhållandevis och extra kristidstillägg från bidragsprocenten låg genom för totalbelopp för visst arbete anslag beredskapsarbeten höja statsbidragets under kristider. anser skäl tala för att den förstnämnda enkla Utredningen övervägande metoden i första hand och får i anslutning därtill föreslå följande. väljes Såsom av den är det relativt få av tidigare redogörelsen framgår grupper kommunala arbeten, som normalt äro berättigade till statsbidrag. Den största av för folkskoleväsendet. I övrigt förekomma gruppen utgöres byggnader endast handelshamnar och farleder samt en del olika arbetsföretag inom vilka i stort sett endast ha för landstingen. Den sjukvårdsväsendet, betydelse efter som kan vinnas en måttlig nedskäranpassning konjunkturerna, genom av till dessa arbeten, måste därför betyda skäligen litet för den ning anslagen kommunala i dess helhet. Detta utesluter dock ej,

anläggningsverksamheten

att en såsom ett led i ett större sammanhang är att förorda ur dylik åtgärd de företräder. Å andra sidan måste självfallet de synpunkter utredningen fördelar, som en kunna vinnas, mot de nackdelar, genom nedskärning vägas som till skulle kunna medföra. Då det gäller arbeten för åtgärden äventyrs av en så. vital samhällelig uppgift som sjukvård, är utredningen tillgodoseende närmast för att anse nackdelarna av en beskuren verksamhet i allmänhet böjd Beträffande arbetena för folkskoleväsendet torde jämväl åtväga tyngst. skäl kunna anföras en begränsad under

skilliga gentemot byggnadsverksamhet

nuvarande förhållanden. Om en sådan inskränkning därför ej bör ske, kan dock icke underlåta att framhålla vissa betänkligheter mot att utredningen — verksamheten —— såsom framgår av skolöverstyrelsens anslagsberäkningar

nu skulle forceras. mening bör under alla förhållanden

Enligt utredningens

en ökad verksamhet under rådande motiveras av goda konjunkturförhållanden alldeles särskilda skäl. I slutligen om hamnarbeten visar den föregående fråga redogörelsen, att byggnadsverksamheten på detta område under den gångna krisen varit av ovanligt stor omfattning. Rimligtvis böra därför de mera angelägna behoven ha blivit väl tillgodosedda, varför enligt utredningens mening denna verksamhet nu utan olägenhet bör kunna starkt begränsas. Under att ett konjunkturomslag icke sker, föreslår utredförutsättning därför, att till handelshamnar och farleder tills vidare icke ningen anslag

anvisas, såvitt ej starka praktiska skäl kunna anföras häremot. Beträffande åter anslagen till byggnadsarbeten för och folkskoleväsendet vill sjukvårdsutredningen icke ifrågasätta nedskärningar under vad som kan anses motsvara det normala behovet. Genom den år 1933 tillkomna med kommunala anordningen beredskapsarbeten beredes statsbidrag vid arbetslöshet även till andra kommunala före-

tag än sådana, som normalt äro bidragsberättigade. Såsom förutsättning här-

för gäller emellertid de ovan anförda att utan såenligt direktiven, företaget dant bidrag ej skulle komma till utförande vid utan ifrågavarande tidpunkt skulle få anstå i avbidan bättre tider. åstadkommes med på. Härigenom

i minsta möjliga kostnad för statsverket en i vid arbets-

ökning arbetstillgången löshet. En kommun, som under goda tider är beredd att utföra ett har företag, således icke någon fördel att vänta av denna om den låter anstå anordning, med utförandet till en kommande kris. Enligt utredningens uppfattning skulle åtskilligt vara att vinna viss modifikation i direktiven för genom åtnjutande av statsbidrag från till kommunala anslag beredskapsarbeten. Varje kommun borde kunna erhålla från detta under en arbetslöshetsbidrag anslag period, även om det gällde ett företag, som kommunen under alla förhållanden ämnade utföra, såframt för arbetets utförande anlitades arbetslösa till visst minimiantal från annan ort. Därest en sådan modifikation och genomfördes bragtes till kommunernas kännedom redan under tider, borde en ökad goda återhållsamhet vid beslutande av nya företag kunna väntas. Utredningen har övervägt, huruvida icke skulle kunna ytterligare åtgärder i att stimulera kommunerna att under vidtagas syfte gynnsamma konjunkturer begränsa sina normalt ej arbeten. En sådan åt-

statsbidragsberättigade

gärd av säkerligen rätt effektivt vore anvisande redan under tider slag goda av anslag till vissa särskilt önskvärda av kommunala vilka kategorier arbeten, anslag först under en kommande depressionstid bleve för fördel» tillgängliga ning. Genom en sådan anordning gjordes det klart för kommunerna, att om de uppsköte sina arbeten av ifrågavarande slag till en kommande kris, skulle de ha möjlighet att erhålla till dem. borde de statsbidrag Anslagen genom uppenbara ekonomiska fördelar för kommunerna, som de bliva möjliggjorde, till stor som ett starkt för för en

nytta underlag propagandan konjunktur-

anpassning av de kommunala arbetena. Då icke skulle få i anslagen tagas anspråk förrän vid en senare tidpunkt, skulle de få karaktär av fondstatlig

bildning. Denna anslagens innebörd vore dock av mindre och an-

betydelse slagen borde därför kunna sättas till relativt En anordbegränsade belopp. ning sådan som den nu skisserade värd att översynes utredningen noggrant vägas. Att den verksamt skulle till en de av bidraga konjunkturanpassning på anslagen berörda områdena, torde icke kunna betvivlas. Emellertid är det tveksamt, om det kan vara lämpligt att utvidga statens bidragsverksamhet till nya, hittills icke statsunderstödda av kommunala arbeten. Det är grupper också svårt att på förhand beräkna, i vilken omfattning en dylik ordning skulle medföra ökade statsutgifter. Å ena sidan torde statens medverkan

komma att tagas i anspråk för utförande av arbetsföretag, vilka kommunerna, därest anslag för ändamålet ej funnes, skulle ha utfört utan statens hjälp. Å andra sidan minskas statens utgifter för understöd åt arbetslösa och för bidrag till andra företag, som eljest skulle ha igångsatts och vilkas realiserande kunna förutsätta större bidrag. Då. den ifrågasatta anordningen borde leda till ökad kommunal fondbildning och därmed ökad ekonomisk bärkraft, är det även tänkbart, att statens hjälpverksamhet under en depressionsperiod skulle i vissa kommuner kunna givas en mindre omfattning än eljest. I detta sammanhang vill utredningen erinra om de möjligheter, som erbjuda sig att fondering under goda tider av vägskattemedel reglera genom verksamheten detta område i vad det rör kommunernas gatuväsen, och på, hänvisar i till vad som därom nästföljande kapitel. Vidare vill övrigt sägs i fästa betydande arbeten, som nuutredningen uppmärksamheten på de rätt mera utföras med väsentligt bidrag av lotteri- och tipsmedel. Även om här ej är om statsmedel i torde det icke vara omöjligt att fråga egentlig mening, finna former för utnyttjande av dessa medel till konjunkturutjämning. En av dylika medel så. mycket mera vara lämplig, som flertalet fondering synes av de arbeten, vartill de användas, utan alltför kännbar olägenhet torde kunna Vad nu sagts gäller självfallet endast anslag, som avse bekostande uppskjutas. av däremot icke driftsanslag eller anslag, som avse att trygga arbetsföretag, till tomtmark för idrottsplatser eller byggnader och dylikt. tillgång Större det att finna tillräckligt verksamma medel för svårigheter erbjuder att stimulera kommunerna till att under tider för framtida, goda spara pengar arbeten. Huruvida den numera möjligheten till fondering verkförefintliga kommer att i önskvärd ovisst. ligen omfattning utnyttjas, synes utredningen Utsikten att så skall ske blir större i samma mån som säkerligen propagandan därför kan utlova påtagliga fördelar som komplement till den tillfälliga som i form av måste åtfölja varje fondering. Tidiolägenhet, höjd uttaxering erfarenhet torde visa, att man lättare kan vinna för förslag till gare gehör om avser att realisera vissa speciella, bestämt angivna fondering, fonderingen och utarbetade företag, än om den skall avse en reserv i största noggrant allmänhet för kommande behov. Detta förhållande talar till förmån för den med redan under goda tider till speciella särskilt önskvärda anordning anslag arbeten, som utredningen ovan skisserat.

Det återstår härefter att beröra de åtgärder, som böra vidtagas vid e n k ris. Därest de i det föregående behandlade åtgärderna vid gynnsamma konjunkturer leda till avsett resultat, kommer automatiskt en viss, icke arbetsmängd att stå till förfogande, varjämte det föreeljest disponibel tekniska och delvis även ekonomiska förutsättningar för omedelbart ligger igångsättande. Särskilt är, såsom i det omnämnts, att arbeten betydelsefullt föregående i ha blivit under de goda tiderna. Man bör tillräcklig omfattning planlagda icke räkna med att till arbeten i större utsträckning hastigt nämligen planer skola kunna utarbetas vid ett krisutbrott. Framför allt då det gäller större

visar att

företag erfarenheten, planläggningen kräver en betydande tid. Vad

som i detta hänseende försummats under de tiderna kan goda ej gottgöras. I den mån de ekonomiska saknas för av

förutsättningarna igångsättande

arbeten, blir det statens uppgift att dessa att åter sänka kraven skapa genom för upptagande av lån samt av statens genom utvidgning bidragsverksamhet. Vad angår ldnekontrollen kan dock en utredningen ej tillstyrka längre gående uppmjukning av densamma än att den under tider förordade goda skärpningen icke vidare tillämpas och att man alltså till hittillsvarande återgår praxis. Utredningen vill nämligen starkt vikten av att kontrollen understryka över kommunernas även i omhänderhas sådant upplåning fortsättningen på sätt, att kommunernas finansiella ställning icke äventyras.

Med avseende å utvidgningen av statens bör denna i

bidragsverksamhet fråga om de i vanlig ordning arbetena i första. hand

statsbidragsberättigade

ske genom att riksstatsanslagen i lämplig omfattning ökas. Utredningen ifrågasätter dock, om icke Kungl. Majzt under en kris bör rätt att äga. dispensera från de Skola de ekonomiskt eljest gällande bidragsgrunderna. nämligen sämst ställda kommunerna, vilka mycket ofta också äro de, som ha det största behovet av ökad få att av de ökade

arbetstillgång, möjlighet draga nytta ansla-

gen, torde det icke sällan vara. nödvändigt, att de kunna tillerexempelvis kännas högre bidragsprocent än som i vanliga. fall är möjligt. Av denna utvidgning beröres ej den stora massan av kommunala arbeten, vilka under normala förhållanden icke medföra rätt till För dessa statsbidrag. arbeten böra särskilda ställas till i

arbetslöshetsanslag förfogande enligt

huvudsak de grunder, som gälla för de kommunala beredskapsarbetena. Möjligen kan det vara lämpligt att hålla den nyss förordade av ökningen anslagen till de normalt arbetena inom snävare låta

bidragsberättigade gränser och

även dylika arbeten, vilka ur äro särskilt

arbetslöshetssynpunkt angelägna,

erhålla bidrag från de särskilda arbetslöshetsanslagen, d. v. s. anslagen till kommunala beredskapsarbeten. I så fall borde den nyss ifrågasätta dispen-

seringsrätten från de vanliga bidragsgrunderna vid dispositionen av de ordi-

narie anslagen ej vara erforderlig. Anslagen till kommunala beredskapsarbeten ha icke avsett att möjliggöra bidrag till några särskilda slag av kommunala arbetsföretag utan det har ankommit på Kungl. Majzt att den som giva bidragsverksamheten inriktning, i varje särskilt fall befunnits vara mest förmånlig. Detta förfaringssätt synes utredningen även i fortsättningen vara det mest ändamålsenliga. Utredningen vill här erinra om den modifikation i direktiven för de kommunala beredskapsarbetena, som utredningen ovan förordat till genomförande redan under goda tider och som avser att bereda varje kommun möjlighet att erhålla bidrag från anslaget till dessa arbeten, även om det gäller ett företag, som kommunen under alla förhållanden ämnar utföra, såframt för arbetets utförande anlitas arbetslösa till visst minimiantal från annan ort. Beträffande två speciella slag av arbeten ha till utredningen överlämnats särskilda framställningar för att tagas under övervägande vid fullgörande av det utredningen lämnade uppdraget. De här åsyftade framställningarna äro

dels riksdagens skrivelse till Kungl. Majzt den 23 maj 1936, nr 244, vari hemställes om utredning angående till åstadkommande av utsträckt anåtgärder vändning av vatten- och sanitetsledningar på landsbygden, dels ock Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds skrivelse den 27 maj 1936 till chefen för Socialdepartementet, i vilken skrivelse bland annat hemställes om en förutsättningslös utredning angående under vilka former och till vilka belopp bidrag från stat och kommun skola kunna utgå till ekonomiska föreningar eller andra organisationer vid byggande av samlingslokaler. Ur beredskapssynpunkt finnes icke anledning att förorda statsbidrag för de i framställningen angivna ändamålen under normala tider. Under en kris ställa sig förhållandena annorlunda. Med de av utredningen förordade krisanslagen komma emellertid de kommunala vatten- och avloppsledningsföretagen att utan särskilda anordningar bliva berättigade till statsbidrag, nämligen i den mån de fylla de fordringar, som gälla för de kommunala beredskapsarbetena. Det må framhållas, att inventeringen givit vid handen ett påfallande stort behov av vatten- och avloppsledningar, i runt tal för 90 miljoner kronor, vartill kan läggas gruppen vattenverk och reningsanläggningar med i runt tal 56 miljoner kronor. Av samtliga kommunala arbeten endast dessa båda följaktligen omkring en fjärdedel. Det representera grupper bör därför falla sig naturligt, att bidragsverksamheten vid en kris i största utsträckning inriktas på att i någon mån tillgodose detta behov. Samlingslokaler torde enligt nu gällande direktiv icke kunna ifrågakomma som kommunala Med hänsyn till samlingslokalernas stora beredskapsarbeten. för och vill utred-

betydelse folkbildningsverksamheten föreningsväsendet

emellertid förorda sådan i direktiven, att vid en kommande ningen jämkning kris även sådana lokaler må kunna utföras i denna ordning med bidrag av statsmedel. skäl tala för att bidrag för detta ändamål bör Åtskilliga synas till vederbörande kommun, Vilken bör vara ägare till lokalen. givas Slutligen böra de lotteri- och tipsmedel, som under goda tider fonderats i med framförda i anspråk för enlighet utredningens tidigare förslag, tagas att utförande i ökad omfattning av sådana arbetsföretag, som plåga möjliggöra utföras med bidrag av dylika medel.

KAP. IV.

Väg- och gatuarbeten.

Allmän översikt. Det allmänna vägväsendet och dess förhållande till staten ha blivit tidigare sammanfattningsvis belysta i betänkandet om och arbetsfred

folkförsörjning

Sedan nämnda betänkande — år 1935 -—- ha emellertid (dess bilaga 8). avgavs vissa förändringar i fråga om blivit I korthet kan statsbidragen genomförda. sålunda nämnas, att till byggandet av allmänna numera vägar bidrag utgår med 80 respektive 85 och 90 procent av kostnaderna alltefter Vägarnas betydelse för trafiken, medan bestämmelser normalt utenligt tidigare bidrag gick med 75 procent oberoende av karaktär. Vidare ha vissa vägarnas ändringar i anslagens fördelning blivit beslutade, vilka stå i samband med en del som i det

finansieringsspörsmål, utredningen efterföljande kommer att

beröra. «

Statens andel i kostnaderna för det allmänna ordinära vägnätets utbyggnad och förbättring bestrides numera helt av automobilskattemedel. Vägbyggnadsverksamheten har emellertid därjämte fått kraftiga tillskott genom de av statens arbetslöshetskommission finansierade arbetena. För att giva en om statens medverkan till det

föreställning allmänna vägnätets utbyggnad

och förbättring under senare år kunna hämtade från den följande uppgifter, officiella statistiken, att förtjäna atergivas:

Av arbetslöshetsmedel till Av automobilskattemedcl till allmänna vägar o. gator under tiden ‘/7 1933-3‘/12 1935 Medel influtna år .. .. .. Vä gf batt- .. St d . St tsk -

o; lands- väåafrööli na81a :tänt:

ringar av an agar Arlllaâgailde Stathgba u a en tram.

bygden gator arbeten kr. kr. kr. kr. kr.

1932/1933 . . . . . . . . . . . . 16 451 887 5 250 000 10 168 282 1933/1934 . . . . . . . . . . . . 21 840 416 5 250 000 11 400 669 87 261 130 25 244 940 1934/1935 . . . . . . . . . . . . 24 827 332 5 250 000 13 228 519

Enligt tillgängliga uppgifter skulle den sammanlagda beräknade kostnaden för under år 1936 och färdigställda statliga statskommunala reservarbej ten avseende allmänna ha till icke mindre än 40 vägar uppgått miljoner kronor. Denna kostnad motsvarande kostnad för de under samma överstiger år färdigställda arbetena med av ordinarie vilken bidrag anslag, uppgick till i runt tal 36 miljoner kronor. Härav torde den stora framgå betydelse väg-

arbetena tillmätts såsom medel motarbetslöshet.

Vid olika tillfällen har den att den uppfattningen gjorts gällande, betydande vägbyggnadsverksamhet, som under en av år, skulle medfortgått följd fört, att något ytterligare behov av sådan verksamhet för den närmaste fram-

tiden icke förefunnes. Häremot talar dock resultat, som framkommit genom. undersökning av 1935 års vägsakkunniga och som i de framlagts sakkunnigas utlåtande den 11 december 1936 (statens offentliga utredningar 1936:58). Denna undersökning utvisar ett behov av för en sammanvägbyggnadsiöretag lagd kostnad av icke mindre än 821 kronor under den närmaste tiomiljoner årsperioden. Jämföres detta belopp med kostnaden för de vägbyggnadsarbeten, som med ordinarie anslag färdigställts under år 1936 -- i runt tal 36 milkronor — man joner synes berättigad draga den slutsatsen, att ett relativt ansenligt vägbyggnadsbehov alltjämt förefinnes.

Till byggandet av enskilda å har staten hittills vägar landsbygden bidragit med jämförelsevis Dessa ha i allmänhet till obetydliga belopp. bidrag utgått anläggning av sådana enskilda som förbinda utfartsvägar, avlägset liggande byar och gårdar med det allmänna om ny beträfvägnätet. Fråga lagstiftning fande enskilda och i samband därmed även för vägar förutsättningarna bidrag av allmänna medel till det enskilda är emellertid för närvarande vägnätet under utredning av ovannämnda sakkunniga. Till denna i vad den befråga, rör här föreliggande spörsmål, få återkomma utredningsmännen anledning i det följande. Beträffande behovet av utbyggnad av de enskilda har vägarna ej tidigare verkställts någon mera ingående Statens med de

undersökning. befattning

enskilda vägarna har givetvis inskränkt sig till det av som slag dylika vägar, enligt hittills gällande regler kunnat komma i av nämåtnjutande statsbidrag, ligen de enskilda utfartsvägarna. Om det föreliggande behovet av dessa sistnämnda kan man få. en med av de årvägars utbyggnad uppfattning ledning ligen framkommande anspråken statsbidrag. De som av på anslag, länsstyrelserna begärts till sådana vägar för budgetåret 1936/1937, till samuppgå manlagt 1 555 000 kronor, motsvarande en byggnadskostnad av mellan 3 och 6 miljoner kronor. Det finnes emellertid skäl att det behovet antaga, verkliga av dylika enskilda vägar avsevärt överstiger sistnämnda belopp.

Inventeringens verkställande. Beträffande de allmänna vägarna på landsbygden har, såsom antidigare förts, 1935 års verkställt en av

vägsakkunniga undersökning bidragsbehovet.

Denna undersökning har dock ej skett efter sådana att grunder, utredningen för det ändamål, varom här är fråga, utan vidare kunnat densamma. bygga på Den har likväl lämnat bland annat om den medelsåtupplysning erforderliga gången för iordningställande av olika slag av och i viss mån vägar därigenom förenklat utredningens arbete. Den av utredningen företagna inventeringen har avsett att vinna kännedom om dels de vägarbeten, vilka kunna beräknas komma till utförande med anlitande av automobilskattemedel i vanlig under ordning tioårsperioden 1937-1946, förutsatt att nuvarande i stort sett kommer att

anslagstilldelning

bibehållas, dels ock de arbeten, vilka på grund av de ordinarie otillanslagens räcklighet eller av andra skäl icke kunna beräknas komma till utförande under

nämnda tioårsperiod men lämpligen skulle kunna utföras, därest staten i och för arbetslöshetens motverkande lämnade särskild medverkan. De förstnämnda arbetena utgöra följaktligen de ordinarie arbetena, medan de sistnämnda bilda den egentliga arbetsreserven. De ordinarie arbetena ha fördelats på. tvâ grupper sålunda, att de arbeten, vilka hänföra till femårssig perioden 1937-1941, utgöra grupp 1:0 och de, som falla femårsperioden på 1942-1946, grupp 2:0. De till arbetsreserven hörande arbetena betecknas som grupp 3:0. Uppgifter om de till grupp 1:0 hörande arbetena ha till den del de belöpa på de fyra första åren i femårsperioden eller 1937-1940 erhållits begenom arbetning av de flerårsplanei för byggande av olika av under slag vägar i nämnda år, som under åren 1936 och 1937 utarbetats inom länsstyrelserna. Flerårsplanerna ha visserligen icke varit fastställda vid besamtliga slutligt arbetandet, men denna omständighet torde icke nämnvärt ha inverkat inpå venteringens resultat. I övrigt ha införskaffats inventeringsuppgifterna genom hänvändelser till länsstyrelserna och vägingenjörerna. På samma sätt som beträffande övriga inventerade arbeten ha i om fråga vägarbetena begärt-s uppgifter om tidpunkt, då arbete kan varje tidigast påbörjas och då det senast måste om beräknat antal igångsättas, dagsverken, huruvida arbetsplan föreligger eller ej o. s. v. ha läm- Uppgifterna begärts nade vägdistriktsvis. Vissa slag av förekommande ha i detta ansetts vägarbeten sammanhang vara av mindre intresse. Sålunda ha självfallet vid helt uteinventeringen slutits sådana arbeten, som ingå i det årliga vägunderhållet. Så har förfarits även beträffande sådana som asfalt- och cementvägbeläggningsarbeten

betongbeläggningar, i den mån de icke i förenämnda för

inrymts planer vägbyggnader. En mera betydande tillfällig utökning av dessa arbetens omfatti ning i avsikt att därigenom motverka arbetslöshet har av tekniska nämligen skäl befunnits mindre Beträffande har i annat

lämplig. stensättningsarbeten

sammanhang en planläggning skett, som för ansetts utredningens syftemål vara tillfyllest. Vid sidan av de ovannämnda från inkomna länsstyrelserna uppgifterna rörande de allmänna vägarna landsbygden på föreligga uppgifter angående brobyggnader av olika slag, vilka införskaffats av och väg- vattenbyggnadsstyrelsen. Dessa uppgifter ha emellertid insamlats i den som ordning, gällt för inventeringen av de statliga arbetena, och avse därför icke en tioårs- utan en eller

femårsperiod budgetåren 1937/1938—1941/1942.

I fråga om enskilda vägar har den av verkställda utredningen inventeringen sträckt sig längre än till att enbart omfatta sådana arbeten, som nu enligt gällande grunder kunna komma i åtnjutande av bidrag från Sålunda staten. ha direktiv för

iiutredningens uppgifternas lämnande icke gjorts några som

helst inskränkningar beträffande de slag av enskilda som kunde vägar, ifrågakomma. Uppgifter rörande dessa vägar ha i första hand infordrats från kom-

munerna. De från dessa inkomna uppgifterna ha därefter överlämnats till

vederbörande länsstyrelser för granskning och komplettering. I vissa fall har det erbjudit svårigheter att bedöma, om uppgifterna avsett enskilda eller allmänna vägar. Fördenskull ha samtliga i denna ordning anmälda vägarbeten hänförts till en gemensam grupp, som utredningen i det följande redovisar under rubriken enskilda m. m. I denna ingå sålunda alla vägar grupp sådana vägarbeten, vilka enligt gällande regler för bidrag av automobilskattemedel till den allmänna väghållningen icke synts kunna åtnjuta bidrag av nämnda medel. Särskilda slcogsvägar, avsedda för utfrakt av skogsprodukter, behandlas ; bland skogsarbetena i kap. VI och ingå följaktligen icke i det här redovisade materialet. Beträffande väg- och gatuarbeten 2 städer ha uppgifter begärts av städerna enligt samma grunder som för övriga kommunala arbeten.

Allmänna vägar på landsbygden.

Egentliga vägarbeten. Resultatet av den verkställda inventeringen, såvitt angår nyanläggnings samt omläggnings- och förbättringsarbeten, framgår av tabell 10. I fråga om de i tabellen upptagna arbetena må beaktas, att tidsuppgifterna avse tiden för själva vägarbeten-as utförande och ej såsom i de för länen upp~ rättade flerårsplanerna den tid, då anslagen beräknas utgå. Redan utförda företag återfinnas alltså icke bland de redovisade arbetena. Icke heller ha här upptagits kostnader för marklösen. De företag, som avse brobyggnader, äro redovisade för sig. Enär brobyggnader oftast förekomma i samband med de vägarbetena, har det i egentliga vissa fall varit vanskligt att avgöra, om viss särskilt redovisad brobyggnad jämväl upptagits tillsammans med det Vägarbete, till vilket det hör. Risk förefinnes sålunda, att i enstaka fall arbeten kommit att dubbelföras. Resultatet torde emellertid i stort sett icke ha rönt nämnvärd inverkan härav. Tabellen utvisar, att, under förutsättning av fortsatt bibehållen anslagstill byggande av allmänna vägar å landsbygden, arbete normalt tilldelning skulle beredas under vardera femårsperioden med över 15 miljoner dagsverken. Den arbetsreserv, som härutöveyr står till buds, motsvarar närmare 28 miljoner dagsverken för den ifrågavarande tioårsperioden. Denna arbetsreserv är emellertid jämnt fördelad över landet utan varierar, såingalunda som av tabellen framgår, för olika län från lägst 12 000 dagsverken till högst 4 309 150 dagsverken. I tabellen lämnas ingen upplysning om huru arbetena fördela sig på olika slag av vägar. Vid tidpunkten för materialets införskaffande voro benämå de olika — och annan ningarna vägtyperna rikshuvudväg, länshuvudväg - ännu icke bestämda. Vid den av 1935 års landsväg slutligt vägsakkunniga verkställda, tidigare Omnämnda undersökningen har emellertid lämnats uppom Vägdistriktens bidragsbehov med fördelning på nämnda vägtyper. Utgift

Tab. 10. Vägbyggnader, avseende allmänna vägar på landsbygden (tioårsperioden 1937-1946).

Antal dagsverkcn

1:0 2:0 L ä n (ordinarie (ordinarie K°5t‘d

3_ fylla]

arbeten arbeten fmetag kr°“°“ (ar c s S umma under första under andra femärs- fcmårs- mserven) perioden) perioden)

Stockholms 1 330 900 1 410 500 1 301 000 4 042 400 180 50 910 800 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . 328 500 397 000 1 002 500 1 728 000 140 17 319 200 Södermanlands . . . . . . . . . . 414 640 524 990 562 690 1 502 320 126 19 692 900 Östergötlands . . . . . . . . . . 281 300 342 000 874 300 1 497 600 87 18 174 500 Jönköpings . . . . . . . . . . . . 412 650 367 450 681 600 1 461 700 128 16 598 250

Kronobergs . . . . . . . . . . . . 169 100 355 324 778 644 1 303 068 82 16 840 020 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . 588 500 297 000 611 500 1 497 000 91 17 681 950 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . 126 500 128 100 12 000 266 600 55 3 115 600 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . 200 000 1 184 000 l 1 038 000 1 422 000 92 13 177 900 Kristianstads . . . . . . . . . . 782 000 1 406 000 ‘ 660 000 1 848 000 143 18 830 790

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . 312 500 578 650 465 750 1 356 900 235 24 828 050 ^ Hallands . . . . . . . . . . . . . . . 288 500 770 300 639 900 1 698 700 116 15 377 780 Göteborgs och Bohus . . . . ’ 1 405 400 579 000 4 309 150 6 293 550 350 65 148 200 Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . 384 700 434 500 1 692 400 2 511 600 203 39 437 550 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . 338 090 302 800 830 900 1 471 790 124 22 227 920

V Yärml ands . . . . . . . . . . . . . . 449 500 605 700 814 400 1 869 600 142 19 622 600 Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . 480 100 266 000 589 200 1 335 300 101 19 848 010 Västmanlands . . . . . . . . . . 293 700 372 800 507 200 1 173 700 127 11 924 300 Kopparbergs . . . . . . . . . . . 1 377 500 800 600 211 700 2 389 800 123 22 667 550 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . 850 900 807 500 1 673 000 3 331 400 219 43 651 300

Västernorrlands . . . . . . . . 555 000 941 950 1 955 100 3 452 050 334 48 312 200 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . 1 073 500 1 511 000 2 653 700 5 238 200 257 42 294 850 4 Västerbottens . . . . . . . . . . 2 258 560 1 791 505 1 255 960 5 306 025 332 47 846 300 Norrbottens . . . . . . . . . . . . 835 730 1 277 830 2 607 540 4 721 100 283 57 009 240 Summa. 15 537 770 15 452 499 27 728 134 58 718 403 4 070 672 537 760 l Uppskattar; dagsverksantal. — 9 Endast ungefärlig sifira.. Kostnad per dagsverke 77: 45

redningen har därför funnit lämpligast att beträffande det till utredningen anmälda materialet utgå från samma. mellan de olika, proportion vägtyperna,

som framkommit vid de Emellertid bör

vägsakkunnigas undersökning. uppmärksammas, att då i de till utredningen inkomna för de primäruppgifterna. särskilda företagen angives, att är å därmed avföretaget beläget huvudväg, ses, att företaget är beläget å väg, som vid betraktades ifrågavarande tidpunkt .såsom huvudväg men som måhända icke sedermera blivit fastställd slutligt såsom riks- eller länshuvudväg. Med ledning av 1935 års om behovet av vägsakkunnigas uppgifter bidrag till vägbyggnader å. landsbygden kunna de i tabell 10 redovisade arbetena an-

*tagas fördelade på sätt tabell 11 utvisar.

1366 37

Tab. 11. Vfigbyggmulenms fördelning på olika vägar. (Avrundade tal)

I m cot n Milj. Milj. dagsvorkcn kronor

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 9 101 Rikshuvudvägar 49 29 329

Lanshuvudvägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 34} 20} 228}

Andra landsvägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 28 316 Odebygdsvagar (jämte turistvägar) . . . . . . . . . . . . .. 4 2 27 Summa 100 59 672

Ur beredskapssynpzmkt vill utredningen angående de egentliga vägarbetena å landsbygdens allmänna vägar anföra följande. Såsom av tabell 11 framgår äro arbetena någorlunda jämnt fördelade på. och andra landsvägar. Uppenbart är, att de för trafiken mera huvudvägar arbetena å huvudvägar icke i samma grad som andra vägarbeten angelägna äro att i avvaktan Med hänsyn emellertid till lämpade uppskjutas på en kris. det omfattande behov av arbeten å huvudvägar, som nu föreligger, mycket finnes anledning vänta, att en betydande tillgång på behövliga dylika arbeten kommer att kvarstå vid en eventuellt inträdande kris under den närmaste Förutom till dessa ur allmän trafiksynpunkt mera betydelsetioårsperioden. fulla arbeten har intresse främst varit knutet till de allmänna utredningens vilka icke huvudvägar men som ha att upptaga en relativt bevägar, utgöra trafik, såsom vilka mera lokalt tjäna industri, skogsbruk och tydande vägar Med till den inriktning byggnadsverksamheten haft under jordbruk. hänsyn senare år synes det antagligt, att ett stort antal dylika vägar, vilkas iordningi l ställande är ett ehuru övervägande lokalt önskemål, skola Visa sig påtagligt, arbetsobjekt till motverkande av arbetslöshet samtidigt erbjuda lämpliga som de kunna anses ur ekonomisk synpunkt försvarliga. Av vikt vid bedömande av arbetenas lämplighet ur utredningens synnerlig är den snabbhet, varmed de kunna igångsättas. Innan vägarbeten synpunkt kunna komma till utförande, torde vanligen 8 till 10 månader åtgå till för-

beredelser av olika slag. Det vore med hänsyn hâirtill Önskligt, att arbetenas.

planläggning bedreves så, att det städse funnes en jämförelsevis stor tillgång_ och till utförande beslutade vägföretag, vilka alltså utan större: på planlagda tidsutdräkt skulle kunna Utredningen vill i sådant syfte föreslå påbörjas. följande. vilka det ankommer att förordna förrättningsmän för Länsstyrelserna, på. av för böra. anmodas utfärda dessa

upprättande arbetsplaner vägbyggnader,

förordnanden i så att arbetsplaniregel föreligger färdig minst ett år, god tid,

innan arbetet beräknas komma till utförande. För vinnande av det angivna

är det dessutom att i förordnandet angives, inom vilken syftet erforderligt, *tid skall föreligga utarbetad och vara länsstyrelsen tillhanda. arbetsplanen Kostnaden för arbetsplaners upprättande, vilken för närvarande förskjutes av vederbörande till den del statsbidrag utgår till denvägdistrikt, synes, samma, böra kunna bestridas från vederbörande anslag utan att i räken»

skapshänseende behöva sammanföras med själva byggnadsföretaget. Härigenom skulle kunna undvikas längre tids från förskottering vägdistriktens sida. Sedan ärendet blivit förberett inom vederbörande och därest länsstyrelse hinder i övrigt icke möter mot arbetets anigångsättande, synes lämpligen mälan härom böra göras till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen eller, alternativt,

till den centrala myndighet, som har att vaka över fortlöpande beredskapsanordningen. En granskning av tabell 10 giver vid handen, att de redovisade vägföretagen genomgående äro av relativt stor omfattning, i det den genomsnittliga kostnaden för företagen uppgår till cirka 175 000 kronor. kunna Företagen emellertid förväntas bliva uppdelade i mån som medel bliva för tillgängliga deras utförande, och endast i undantagsfall torde hinder möta för deras uppdelning i två eller flera delföretag. vill i detta Utredningen sammanhang understryka lämpligheten av att då arbetsplaner utarbetas för större företag detta städse sker på sådant sätt, att eventuell framtida erforderlig uppdelning av företagen underlättas. En annan ur utredningens synpunkt betydelsefull är arbetenas fråga lämplighet såsom vinterarbeten. Vägarbeten anses i allmänhet ur denna lämpliga synpunkt, men huru därmed förhåller beträffande de särskilda sig företagen, därom lämnas i det till buds stående materialet. Ofta ingen upplysning torde säker uppfattning härom erhållas, först sedan för arbetsplan företaget upprättats. Då det måste anses vara av största vikt att i tid kännedom om god äga sådana hos som dem i större eller mindre egenskaper vägarbetena, göra grad lämpade för lindrande av arbetslöshet, vill att utredningen föreslå, uppgifter härom meddelas redan i samband med av för föreupprättandet arbetsplaner tagen. Sådana uppgifter, vilka alltså skulle till för bedömandet läggas grund av företagens lämplighet såsom vinterarbeten, att utföra dem i möjligheten etapper o. s. v., kunde lämpligen meddelas i det betänkande, som enligt gällande bestämmelser skall ingå i arbetsplan. I administrativ torde ordning för en dylik åtgärd endast erfordras, att sker av de komplettering anvisningar, som utfärdats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av

angående upprättande

arbetsplaner för väg- och broarbeten.

Gáng- och cykelbanor. En kategori av arbeten, som under senare år stort tilldragit sig intresse, utgör anläggandet av särskilda och gång- cykelbanor. Dylika anläggningar utföras numera normalt, så snart det gäller mera tra-kter, och tättbebyggda ingå då i regel såsom del i utförda själva väganläggningen. Tidigare vägbygg-

Anader avsågo däremot mera_ sällan sådana anordningar, vilket har medfört, att_

en avsevärd längd allmän som i är i tillfredsställande beväg, övrigt skick, höver utbyggas med och cykelbanor, innan kunna anses gång- vägarna fullgoda ur trafiksynpunkt. Givet är, att en omedelbar av banor utbyggnad dylika överallt, där så ur trafiksäkerhetens synpunkt är önskvärt, icke är utan möjlig att detta måste ske successivt i mån av Av ha medelstillgång. utredningen

dessa arbeten, till den del de icke äro nödvändiga för ögonblicket, ansetts I den skrivelse, vari utredningen begärde utgöra lämpliga beredskapsarbeten. medverkan vid inventeringens genomförande, underströks länsstyrelsernas också särskilt önskvärdheten av att sådana företag medtoges, som avsåge anordnandet av och cykelbanor ävensom andra anordningar för ökad trafikgångsäkerhet. i sådant ha emellertid av uppgiftslämnarna endast Anordningar syfte i redovisats såsom särskilda företag. I regel ha de upptagits undantagsfall

bland de övriga vägbyggnadsarbetena.

Det må i detta erinras, att frågan om anordnandet av gång- och sammanhang utmed trafik även varit föremål för cykelbanor de vägar, där en livligare råder, av 1937 års fann detta spörsmål förtjäna behandling riksdag. Riksdagen icke minst med hänsyn till den allmänna trafiksynnerlig uppmärksamhet säkerheten. Ur vill utredningen angående dessa arbeten anföra beredskapssynpunkt följande. Såsom nämnts ha statsmakterna redan uppmärksammat det behov av dylika som för närvarande förefinnes. Även utredningen vill underanläggningar, önskvärdheten av att dessa arbeten komma till stånd i vidgad omfattstryka samt att de såvitt möjligt koncentreras till en ur arbetslöshetssynpunkt ning tid. En sådan i första hand böra ske lämplig anpassning synes utredningen beträffande vilka icke äro omedelbart motiverade av trafiken anläggningar, men som kunna förutses bliva inom en ej alltför avlägsen framtid. erforderliga Så. torde t. ex. ofta vara förhållandet i utkanterna av de större samhällena, där samhällenas kan beräknas medföra en framtida ökning av trafiken utveckling även ökat behov av särskilda och cykelbanor. I vilken omoch därmed gångutförandet av kan uppskjutas till en fattning dylika anordningar lämpligen redan nu böra närmare undersökas. lågkonjunktur, synes

Turistvägar. om av särskilda har uppkommit först på. Frågan utbyggnad turistvägar senare tid. med dessa är att underlätta trafiken till rikets nord-

Aysikten vägar

delar. Främst har man därvid haft sikte med hänsyn till ligare på fjällvärlden den alltmer turisttrafiken till dessa trakter. En utredning rörande tilltagande behovet av av nu nämnt slag, vilken under år 1936 verkställts vägbyggnader föranstaltande av chefen för har givit vid på kommunikationsdepartementet, handen en total för av dylika av 6 ä 6‘/2

byggnadskostnad anläggning vägar

miljoner kronor. I den omnämnda skrivelsen med om länsstyrelsernas medtidigare begäran verkan i om infordrandet av beträffande bland annat vägarbeten fråga uppgifter riktade även behovet av turistvägar. De

utredningen uppmärksamheten på.

från inkomna rörande dylika omfatta arbeten länsstyrelserna uppgifterna vägar till en kostnad av cirka 3 kronor, motsvarande en besammanlagd miljoner av 330000. Kostnaderna för dessa arbeten ha av räknad dagsverksåtgång icke redovisats särskilt utan sammanförts med uppgifterna utredningen

rörande ödebygdsvägar, med vilka turistvägarna till typen torde vara närmast jämförbara. Ur beredskapssynpzmkt får utredningen angående dessa vägar anföra följande. Turistvägarna anses vid tiden för deras anläggande endast undantagsvis vara till gagn för den allmänna samfårdseln. Sedan de väl tagits i anspråk av turisttrafiken, förutsättas de emellertid bliva till allmän nytta icke enbart för denna utan även för den bygd de genomlöpa. Dessa arbetsföretag tillhöra som regel i utpräglad grad den typ av arbeten, som utan olägenhet kunna anpassas efter förhållandena på arbetsmarknaden. Det förefaller utredningen vara så mycket mera skäl att uppskjuta utförandet av dylika vägar till tider av lågkonjunktur som det förutsättes, att kostnaderna för desammas byggande måste utgå helt av statsmedel och arbetet utföras genom statens Utförsorg. redningen föreslår därför, att de medel, som för ändamålet skulle kunna ställas till förfogande, reserveras till en ur nämnda synpunkt lämplig tid.

Brobyggnader. Till motverkande av den under och rådande budgetåren 1933/1934 1934/1935 arbetslösheten ställde riksdagen under fonden för till statsverket särförlag skilda anslag till förfogande för byggande av broar och hamnar. Av dessa medel ha för utförande av broar disponerats sammanlagt omkring 59 miljoner kronor. Sedermera ha emellertid utan samband med arbetslösheten för budgetåren anvisats 2 2-5 3-5

1935/1936-1937/1938 ytterligare respektive och miljoner

kronor för brobyggnader. För brobyggnadsändamål ha alltså för de sista fem åren anvisats sammanlagt cirka 14 miljoner kronor, vartill emellertid komma ytterligare vissa medel ur anslagen till statliga och kommunala beredskapsarbeten. De broarbeten, varom tabell 12 lämnar ha till

uppgift, huvudsaklig del

uppgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och avse en femårsperiod eller

budgetåren 1937/1938-1941/1942.

Tabellen visar, att för byggande av broar skulle under ifrågavarande femårsperiod kunna beredas arbete, motsvarande inemot 3 miljoner dagsverken, varav 1 miljon dagsverken beräknas för arbeten i vanlig ordning och återstoden för arbeten, som endast förväntas komma till utförande under förutsättning, att bidrag beviljas från särskilda anslag. Ur beredskapssynpunkt vill utredningen anföra följande. De i tabell 12 redovisade arbetena utgöras i allmänhet av broarbeten utan tillfartsvägar. En betydande del av kostnaderna för dessa arbeten utgöres av kostnad för material, huvudsakligen järn och cement. Då sålunda endast ett fåtal industrier beröras, bliva broarbetena ur arbetslöshetssynpunkt mindre

värdefulla. Därjämte må framhållas, hurusom praktiskt taget all brobyggnad

på landsbygden sker på entreprenad. Då. det gäller broar av icke alltför obetydliga mått, kan dessutom endast ett begränsat antal entreprenörer ifråga-

komma. Möjligheten att snabbt utöka byggnadsverksamheten blir därför väsent-

ligen beroende på. dessa entreprenörers möjlighet att utvidga sin verksamhet.

Tab. 12. Brobyggnader ä. allmänna vägar på landsbygden (femårsperioden 1937/1938-1941/1942).

Antal dagsverken

1:0 p mmm:) ., _ kl (mot

(ordinarie (zarbgts- Summa

arbeten) reservcn)

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 000 18 000 31 000 5 876 600 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 600 19 650 37 250 32 705 700 Södermanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 660 12 215 24 875 15 544 000 Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 380 52 760 56 140 21 921 900 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 950 25 150 46 100 47 743 000

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 G00 23 100 34 700 15 945 300 ( Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 500 27 000 58 500 23 1 864 500 —— { Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 450 4 450 2 83 000 — 1 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 700 29 700 6 286 200 1 Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000 23 500 24 500 16 599 700 , i Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 670 80 600 102 270 17 1 162 200 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 900 8 000 23 900 16 376 000 och Bohus . . . . . . . . . . 27 650 62 500 90 150 7 1 538 300 Göteborgs Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 650 83 450 101 100 50 2 497 200 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 700 12 450 17 150 10 491 300 Skaraborgs

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 600 76 400 154 000 2 3 367 000 Värmlands Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 700 70 900 141 600 32 1 981 100 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 000 10 000 32 000 14 640 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 900 31 500 76 400 12 1 975 000 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 800 42 200 93 000 31 1 554 500 Gävleborgs

Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . 161 300 176 700 338 000 26 7 473 100 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 200 579 600 684 800 43 8 513 000 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 900 11 300 128 200 32 3 167 700

Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 148 500 130 472 278 972 63 6 877 800 I

Summa för uppgifter från vägoch vattenbyggnadsstyrelsen. . 1 031 310 1 577 447 2 608 757 567 49 184 100

På. annat sätt redovisade arbeten - 1 304 000 304 000 85 4 830 540

Totalt 1 031 310 1 881 447 2 912 757 652 54 014 640

1 Uppskattat dagsverksantal. Kostnad per dagsver/re 18: 54

Såsom tidigare nämnts ha särskilda för brobyggnader, vilka uranslag 4 sprungligen anvisades i syfte att motverka arbetslöshet, utgått även under

|

senare år. Även om brobyggnader icke kunna anses särskilt lämpade såsom 1

i

beredskapsarbeten, böra mening anslagen i konjunkturenligt utredningens

såvitt beskäras under nuvarande förhållanden för

utjämningssyfte möjligt att ökas under tider av mera arbetslöshet. Denna ökning bör dock betydande hållas inom snäva De medel, som kunna disponeras för krisanslag, gränser. böra nämligen i första hand användas för arbeten, vilka ur sysselsättningssynpunkt äro mera ändamålsenliga.

Slcenfria j£i7nviigskorsmngar.

Liksom skedde för brobyggnader ställdes för budgetâren och

1933/1934

särskilda av arbetslöshetsmedel till disposition för frilägg-

1934/1935 anslag I

l

Tab. 13. Skenfria jiiruvfigskorsningnr på landsbygden (femårsperioden 1937/1938-1941/1942).

Antal dagsverken .. Antal Kostnad L a n 13° 23° företag kronor (ordinarie (arbets- Summa arbeten) reserven)

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 000 8 000 54 000 7 1 413 400 —— 20 000 20 000 5 290 000 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Södermanlands . . . . . . . . . . . . . . . . 6 200 39 800 46 000 5 695 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . — 1 350 1 350 1 31 000 Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 800 - 1 800 1 30 000 Jönköpings

I Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 950 2 500 6 450 5 236 200 i Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 200 4 000 9 200 3 291 400 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —— — — — - . . . . . . . . — -— -— — — Blekinge Kristianstads 3 000 11 200 14 200 8 404 000

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 51 500 51 500 4 506 245 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 500 20 500 44 000 7 645 800 f Göteborgs och Bohus . . . . . . . . . . 13 300 52 900 66 200 10 1 152 600 Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 950 104 500 120 450 21 2 405 800 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — 1 700 1 700 1 40 000 Skaraborgs

Yéirmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000 36 000 38 000 7 670 000 i Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 100 165 100 215 200 24 2 987 300 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . ——— — — — — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 000 ~— 13 000 2 330 000 Kopparbergs Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 200 3 500 15 700 10 272 600

Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . -- —- -— — — I f Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 700 — 6 700 2 94 000 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - - - - Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 11 600 11 600 3 225 000 I Summa för uppgifter från vägoch vattenbyggnadsstyrelsen . . 202 900 534 150 737 050 126 12 720 845

i På. annat sätt redovisade arbeten —- ‘ 250 000 250 000 45 3 824 500

Totalt 202 900 784 150 987 050 171 16 544 845 ‘ Uppskattat dagsverksantal. Kostnad per dagsverlre 16‘: 76

ning av järnvägskorsningar. För sådant ändamål anvisades för budgetåret 1933/1934 7 miljoner kronor och för budgetåret 25 miljoner

1934/1935

kronor. Sedan nämnda år ha särskilda anslag för anordnande av skenfria järnvägskorsningar icke anvisats. De nu redovisade arbetena, som avse anordnandet av dylika järnvägskorsningar, ha liksom broarbetena till huvudsaklig del uppgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och avse likaledes femårsperioden 1937/1938- 1941/1942. Resultatet framgår av tabell 13. Såsom tabellen utvisar skulle genom borttagande av plankorsningar mellan järnväg och landsväg kunna beredas sysselsättning, motsvarande sammanlagt cirka 1 miljon dagsverken. Av dessa beräknas endast en ringa del eller omkring 200000 avse arbeten, som utföras med ordinarie anslag. För

övriga arbeten förutsättes, att särskilda anslag ställas till förfogande. Som synes redovisas ett rätt betydande behov av dylika arbeten, störst inom Älvsborgs och Örebro län. Vad utredningen anfört om brobyggnader i huvudsak även be-

gäller

träffande de skenfria järnvägskorsningarna. Uppmärksammas bör dock, att vissa av de redovisade arbetena icke avse anordnandet av över eller vägbro vägport under järnväg utan anläggning av parallellväg vid sidan om järnvägen för borttagande av två eller flera på varandra följande

plankorsningar.

Dylika anordningar äro ur utredningens synpunkt att jämföra med de tidigare avhandlade egentliga vägarbetena. De ha även i de flesta fall av vederbörande uppgiftslämnare redovisats under sistnämnda grupp. Såsom nämnts ha medel till ifrågavarande av arbeten icke anvisats slag under senare år. Det torde därför kunna förväntas, att alltjämt relativt angelägna företag återstå att utföra. Denna förmodan styrkes ytterligare därav, att ett betydande antal sådana företag av olika orsaker icke kunde komma till utförande under den tid anslag för ändamålet stod till buds. I flera fall torde dylika företag ha befunnits i och för sig önskvärda men hinder av teknisk natur förelegat, som omöjliggjort företagens utförande —— ofta om ändfrågor ring i fastställd stadsplan och dylikt. Dessa hinder torde numera i allmänhet kunna väntas vara undanröjda. Erfarenheten från föregående kristillfälle giver vid handen, att ärenden avseende anläggning av vägbroar och för borttagande av vägportar järnvägskorsningar kräva en förhållandevis lång remisstid, innan beslut om statsbidrag kan meddelas. Förkortning av denna tid emellertid om ett synes möjlig, på tidigare stadium en förberedande omprövning skett av arbetena ur behovssynpunkt och vederbörande beretts tillfälle att i tid god vidtaga nödiga åtgärder för arbetets igångsättande. Utredning angående behovet av ifrågavarande arbeten har tidigare företagits av särskilda inom år 1931 tillkallade

kommunikationsdepartementet

sakkunniga. Resultatet härav har framlagts i betänkande den 30 november 1932. De i nämnda betänkande förordade arbetena kommo även i första hand i fråga till utförande med de för budgetåren och anvisade

1933/1934 193471935

anslagen. För att kunna ungéfärligen bedöma, i vilken de

utsträckning

tidigare ifrågasätta anläggningarna alltjämt återstå f-ör utförande, ha i tabell 14 sammanställts uppgifter om vilka av dessa arbeten, som redan utförts, ävensom vilka nu anmälts till utredningen. avse även Ifrågavarande uppgifter städerna. Av tabellen framgår, att återstå av de i 1932 års beåtskilliga företag tänkande upptagna men att endast en mindre del av desamma nu redovisats, ehuru de tidigare angivits såsom önskvärda. Ur beredskapssynpunkt finner skäl tala för att en utredningen förnyad undersökning verkställes rörande behövliga dylika företag, avsedda att ut? föras, när så ur konjunktursynpunkt kan anses lämpligt. Detta motisynes verat jämväl av den anledningen, att sedan den tidigare utredningen företogs

Tab. 14. Antal plankorsningnr, som föreslagits skola friläggas.

I betänkande Här-av utförda a Härav Ytterligare L ä n °°/n 1932 med särskilda Aterstå nu nu upptagna anslag redovisade redovisade

Stockholms . . . . . . . . . . . . 2 2 — — 14 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . 4 1 3 2 4 . . . . . . . . 4 4 —- — 6 äödermanlands . . . . . . . . . . 4 3 1 — 2 Östergötlands . . . . . . . . . . . . 5 4 1 — 2 Jönköpings

Kronobergs . . . . . . . . . . . . 5 2 3 1 5 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . 4 - 4 - 4 Kristianstads . . . . . . . . . . 5 1 4 —— 10 Malmöhus . . . . . . . . . . . . 4 1 3 — 7 Hallands . . . . . . . . . . . . . . 3 1 2 2 6

Göteborgs och Bohus .. 6 3 3 1 10 Alvsborgs . . . . . . . . . . . . 3 2 1 1 23 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . 5 2 3 1 6 Yärmlands . . . . . . . . . . . . 3 1 2 1 7 › Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . 7 2 I 5 l 23

Västmanlands . . . . . . . . . . 4 2 2 - l . . . . . . . . . . 2 -—— 2 — 2 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . 7 4 3 ~— 11 Gävleborgs . . . . . . . . 5 1 4 - 6 Vfisternorrlands Jämtlands . . . . . . . . . . . . 2 1 1 —- 2

Västerbottens . . . . . . . . . . 3 -— 3 -—— 6 Norrbottens . . . . . . . . . . 1 — 1 — 4

Summa SS 37 51 10 161

trafiken tilltagit och därmed kraven på trafiksäkerhet väsentligt skärpts. I övrigt vill utredningen ifrågasätta, om icke vid en dylik specialinventering

även borde beaktas sådana arbeten, vilka måhända icke äro motiverade enbart

ur trafiksäkerhetssynpunkt men dock för undvikande av ofta synas behövliga återkommande trafikavbrott m. m. Därest undersökningen därtill giver anledning, bör vid en kris särskilt anslag anvisas för utförande av arbeten av

ifrågavarande slag.

_ Enskilda vägar m. m. å landsbygden.

Uppgifter angående de enskilda vägarna ha i första hand lämnats av kommunerna. Dessa uppgifter ha av utredningen sammanställts länsvis och remitterats till länsstyrelserna för granskning och komplettering. Såsom redan i det föregående omnämnts, har det vid av materialet bearbetningen varit förenat med svårigheter att utan mera ingående undersökningar

avgöra, huruvida de på sådant sätt anmälda arbetena verkligen avse enskilda vägar.

i

I många fall avses sannolikt å allmänna men som äro

»företag vägar sådana,

av så. ringa värde ur allmän synpunkt, att de icke ansetts av vederbörande länsstyrelser böra komma till utförande med bidrag av automobilskattemedel eller av andra medel enligt de för bidrag till den allmänna väghållningen gällande reglerna. Samtliga de i denna ordning anmälda arbetena kunna.

alltså ur praktisk synpunkt betraktas såsom av enskild eller rent kommunal karaktär, och utredningen har därför ansett sig kunna redovisa dessa arbeten

gemensamt. Ett stort antal av de lämnade uppgifterna ha från början varit ofullständiga. Uppgifterna ha emellertid sedermera så långt möjligt kompletterats genom .utredningens försorg och vissa dagsverksberäkningar utförts. Samtliga ifrågavarande avse tioårsperioden 1937-1946. uppgifter Resultatet av den verkställda inventeringen framgår av tabell 15.

Tab. 15. Vägbyggnnder, avseende enskilda vägar m. m. å landsbygden

(tioñrsperioden 1937-1946).

.. Antal Antal Kostnad I ‘ a n företag dagsverken kronor

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 105 000 l 220 900 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 46 000 316 460 êödermanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 47 000 442 970 Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 129 000 1 015 460 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 174 000 1 300 420

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 170 000 1 324 200 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 144 000 l 142 835 Gotlands . 17 32 000 289 100 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 461 000 2 874 000 Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 126 000 1 375 220

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 179 000 1 107 115 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 48 000 344 675 och Bohus . . . . . . . . . . . . . . . . . . — —- -- Göteborgs Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 130 000 1 039 360 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 103 000 659 570

Yarmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 702 000 4 857 320 Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - - Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 144 000 951 500 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 685 000 6 248 540 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 410 000 2 596 335 Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - - Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 877 000 6 308 850 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 438 000 3 355 335 Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 872 000 6 136 840 Summa 1 679 l 6 022 000 | 44 907 005

Kostnad per dagsverlre 7: 46

Av tabellen framgår, att över 6 miljoner dagsverken stå. till buds, därest bidrag i erforderlig omfattning lämnades till dylika företags utförande, ehuru i vissa län inga som helst arbeten av detta slag redovisats. Sistnämnda förhållande torde dock icke böra uppfattas så, att intet behov av sådana väganläggningar förefinnes i dessa län. Det material, som i tabellen redovisas, kan ej göra anspråk på fullständighet och får av flera skäl icke tillmätas samma vikt som de i det föregående lämnade uppgifterna rörande allmänna

vägar.

I detx föreliggande materialet ingår bland annat den grupp av_ enskilda vägar, vilka enligt gällande regler kunna komma i av åtnjutande statsbidrag, nämligen de enskilda utfartsvägarna. Anslag till bidrag för anläggning av dylika vägar ha anvisats alltsedan år 1918. Avsikten med nämnda är anslag att genom beredande av ett mindre bidrag från statens sida eller uppmuntra överhuvud möjliggöra för befolkningen i avlägset liggande byar eller gårdar att själv bryta väg fram till de allmänna trafiklederna. Ett understödjande av dessa väganläggningar från statens sida har motiverats huvudsakligen med de säregna och svåra samfärdselförhållanden, som råda inom stora områden av landets norra delar och jämväl inom vissa sydligare belägna trakter med likartade förutsättningar. Användningen av anslaget, som ursprungligen var förbehållet de fyra nordligaste länen, vidgades från och med budgetåret 1925/1926 successivt, så att alltsedan budgetåret län beretts

1930/1931 samtliga

möjlighet att erhålla bidrag från detsamma. Ifrågavarande anslag utgick för vart och ett av budgetåren 1931/1932- 1933/1934 med 500 000 kronor, för budgetåret med 600 000 kronor,

1934/1935

för budgetåret 1935/1936 med 800000 kronor och för budgetåret 1936/1937 med 1 miljon kronor. För budgetåret 1937/1938 utgår anslaget med 12 miljoner kronor. Anslagen för de tre sista åren ha anvisats av automobilskattemedel. Enligt gällande bestämmelser om statsbidrag till byggande av enskilda utfartsxrägar bör statsbidraget i allmänhet icke utgå med mer än en fjärdedel till en tredjedel av den beräknade kostnaden för anläggningen och får ej för något fall bestämmas till högre belopp än som motsvarar hälften av nämnda kostnad. Beträffande villkoren för statsbidrags åtnjutande gäller bland annat, att bidrag ej må med mindre landsting, kommun eller annan icke sakutgå, ägare lämnar bidrag till det i varje särskilt fall avsedda vägföretaget med belopp, motsvarande minst 15 procent av statsbidraget. Ur beredskapssynpunkt får utredningen angående dessa vägbyggnader anföra följande. Såsom nyss påpekats ha anslag för ifrågavarande slag av vägarbeten anvisats under senare år med relativt betydande belopp. Med hänsyn till det behov av dylika företag, som synes föreligga, vill utredningen likväl förorda en höjning av anslagen. En sådan höjning bör emellertid först vidtagas vid en tidpunkt, då arbetena kunna utnyttjas för lindrande av arbetslöshet. Under nuvarande konjunkturförhållanden synas däremot anslagen böra såsom hittills endast utgå med så stora belopp, som erfordras för tillgodoseende av det mest angelägna vägbyggnadsbehovet. För av de under arbetslöshetstider utökade anslagen föreanvändningen slår utredningen, att särskilda villkor föreskrivas i syfte att i första hand tillförsäkra arbetslösa vid företagen. Sålunda bör utöver nu gälsysselsättning lande villkor stadgas, att statsbidrag allenast får anvisas till företag, som finnes ägnat att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten,

att företag, som i högre grad än annat tillgodoser detta syfte, äger företräde till erhållande av statsbidrag, att, innan statsbidrag till visst företag beviljas, vederbörande arbetslöshetskommitté eller motsvarande organ beredes tillfälle avgiva yttrande, samt att bidragstagare genom kontrakt förbinder sig att utan uppskov igångsätta företaget. Därjämte bör gälla, att vid företagen huvudsakligen sysselsättes annan arbetskraft än respektive gårdars fasta personal ävensom att i största möjliga omfattning anlitas arbetslösa eller sådana, som hotas av arbetslöshet. Med hänsyn till de villkor, som sålunda föreslås för erhållande av bidrag under tider, då större arbetslöshet råder, synes det motiverat, att bidrag under sådan tid med ett högre belopp än eljest är vanligt, förutgår procentuellt något slagsvis med 50 procent av kostnaderna. Även om en sådan höjning av bidragsprocenten sker, torde man ändock få räkna med att ett icke oväsentligt bidrag behöver tillskjutas från vederbörande kommun eller landsting för att arbeten under de angivna betingelserna skola komma till stånd i någon större omfattning. Utredningen vill slutligen framhålla som ett önskemål, att ifrågavarande anslag gives en i vissa hänseenden utsträckt användning. Sålunda synes det utredningen ej böra vara uteslutet att låta bidrag utgå i fall, då en redan med statsbidrag anlagd utfartsväg tarvar förbättringsarbeten, såsom grundförstärkning och dylikt, för att med fördel skall kunna utnyttjas. Utredningen vägen föreslår därjämte, att anslaget ställes öppet icke endast för vägar med betydelse för utfart utan även för sådana, som ha att viss genomgående trafik. upptaga Med den har om behov av olika slag av kännedom,-utredningen föreliggande vägar, synes det utredningen, som om åtskilliga vägar inom den kategori av enskilda vilka som utfart och samtidigt som genomfart för virkesvägar, tjäna jordbruksprodukter o. s. V., vore värda statlig hjälp. Den nu transporter, utsträckta av bör dock endast medgivas i ifrågasätta användningen anslaget arbetslöshetstider.

Vägar och gator i städerna. De från rikets städer till utredningen ingivna uppgifterna rörande olika slag av och avse liksom kommunala arbeten en tid väg- gatuarbeten övriga av tio år. I sammanställningen över uppgifterna äro liksom beträffande de övriga kommunala arbetena under 1:0 och 2:0 upptagna arbeten, som beräknas utförda med ordinarie åren 1937-1941 respektive 1942-1946, samt anslag under 3:0 arbeten, som endast beräknas komma till utförande, därest staten i och för arbetslöshetens motverkande lämnar särskild medverkan. De arbeten dessa avse äro av vitt skilda Sålunda föreuppgifter slag. komma trafikanordningar, refuger m. m. förutom de mera ordinära väg- och gatuarbetena. Samtliga förenämnda arbeten, utom brobyggnader och skenfria järnvägskorsningar, vilka liksom för landsbygden redovisas i särskilda grupper, ha för enhetlighetens skull sammanförts till en gemensam grupp, benämnd gatubyggnader. t

Resultatet av den verkställda framgår av efterföljande inventeringen avseende brobyggnader och skentabeller 16-18, gatubyggnader respektive fria I tabellerna C 1-3 lämnas samma uppgifter specificekorsningar. (bil.)

rade för de olika städerna.

Tab. 16. Gatnbyggnader i städerna (tioårsperioden 1937-1946).

Antal dagsverken

1:0 2:0 -- Antal K°‘°’t“”d L a n (ordinarie (ordinarie 3) kr°“° arbeten arbeten företag (arbetb summa under första under andra reserve) femärs- femårsi perioden) perioden)

i

252 500 479 500 8 000 740 000 14 19 175 000 Stockholms stad . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . 74 310 46 890 70 000 191 200 49 4 096 500 Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . 17 840 19 270 10 700 47 810 18 1 115 500 Uppsala . . . . . . . . 65 480 83 070 17 500 166 050 23 2 023 000 Södermanlands 4 740 500 . . . . . . . . . . 131 580 47 030 92 860 271 470 34 Östergötlands . . . . . . . . . . . . 120 860 61 690 35 900 218 450 52 3 282 000 Jönköpings

- - 11 140 2 84 100

l Kronobergs . . . . . . . . . . . . 11 140

Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . 13 000 9 000 182 000 204 000 17 3 085 000

23 400 3 750 33 700 60 850 15 849 000 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 572 43 556 143 557 275 685 34 4 793 900 Blekinge . . . . . . . . . . 22 404 64 341 1 335 88 080 13 1 357 645 Kristianstads

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . 170 730 58 900 281 740 511 370 70 13 867 180

Hallands . . . . . . . . . . . . . . 319 000 46 345 — 365 345 22 5 766 000 t och Bohus . . 587 035 94 940 236 640 918 615 81 23 362 700 Göteborgs . . . . . . . . . . . . . . 212 780 98 950 71 450 383 180 55 6 674 500 Alvsborgs . . . . . . . . . . . . 133 840 51 575 26 500 211 915 46 3 344 300 Skaraborgs

. . . . . . . . . . . . . . 144 550 83 800 44 200 272 550 35 3 785 100 Yärmlands Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . 68 380 88 610 51 245 208 235 21 1 856 780

Västmanlands . . . . . . . . . . 120 675 41 400 22 550 184 625 31 3 181 060

63 025 38 670 277 325 63 4 594 695 . Kopparbergs . . . . . . . . . . . . 175 630 . . . . . . . . . . . . 81 100 77 765 37 800 196 665 35 3 510 800 Gävleborgs

. . . . . . . 41 360 11 500 ——- 52 860 11 1 004 800 Västernorrlands Jämtlands . . . . . . . . . . . . . 26 300 16 600 4 500 47 400 11 1 263 100

. . . . . . . . . . 73 430 70 000 - 143 430 9 2 498 000 Västerbottens Norrbottens . . . . . . . . . . . . 42 085 11 335 36 465 89 885 18 2 160 000

Summa 3 017 981 1 672 842 1 447 312 6 138 135 779 121 471 160

Kostnad per dagsverlre 19: 79

Tabellerna 16-18 utvisa, att, under förutsättning av fortsatt bidragstill-

till städerna i samma som hittills, arbete skulle beredas

delning omfattning under första med: för omkring 3 miljoner dagsfemårsperioden gatuarbeten för broar 1/4 och för skenfria korsningar likalverken, miljon dagsverken ledes ‘/4 eller sammanlagt cirka 3‘/2 miljoner dagsverken. miljon dagsverken

För har redovisats ett mindre antal

nästföljande femårsperiod genomgående

eller 2 Den arbetsreserv, som här-

dagsverken sammanlagt omkring miljoner.

utöver star till buds, representerar ineinot 2‘/2 Den

miljoner dagsverken.

totala redovisade alltså för städernas

arbetstillgången uppgår väg- och gatuarbeten till i runt tal 8 miljoner och den motsvarande dagsverken byggnads-

kostnaden cirka 166 kronor.

utgör miljoner

Tab. 17. Brobyggnader i städerna (tioñrsperioden 1937-1946).

Antal dagsverken N

1:0 2:0 j L ä n (ordinarie (ordinarie Kostnad

3_ 45711531 l

arbeten arbeten f°Ct3S krom” .

(M e b: s umma

under första under andra SX femårs- femårs- reserve!”

perioden) perioden) j

Stockholms stad . . . . . . . . - 90 000 166 000 256 000 2 12 800 000 ‘ Stockholms . . . . . . . . . . . . — — 150 000 150 000 1 3 500 000 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . 1 500 6 000 6 000 13 500 3 448 000 äödermanlands . . . . . . . . 14 455 455 — 14 910 3 490 000 Ostergötlands . . . . . . . . . . — 14 000 54 545 7 68 545 1 636 000 Jönköpings . . . . . . . . . . . . —— —— 7 000 7 000 1 200 000

. . . . . . . . . . . . — —- — — —- ——- Kronobergs Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . 9 000 - - 9 000 1 84 000 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . ——- — — —— —- -- Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . - 10 000 61 700 71 700 3 1 430 000

Kristianstads . . . . . . . . . . — — ——- — — —-

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . —— -— 5 600 5 600 2 174 000

Hallands . . . . . . . . . . . . . . — — 25 000 25 000 1 500 000 a

Göteborgs och Bohus . . 38 970 — — 38 970 6 820 300

Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . 60 400 46 000 1 500 107 900 7 2 248 000 * 1 . . . . . . . . . . . . — 1 200 16 175 17 375 3 311 000 l Skaraborgs

Yärmlands . . . . . . . . . . . . . . 37 000 7 500 ——- 44 500 7 743 000

Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . 9 730 10 810 29 730 50 270 4 000 I

- 930

Västmanlands . . . . . . . . . . 4 820 18 000 22 820 (i 400 900 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . 1 370 6 935 —— 8 305 7 212 000 j .

Gävleborgs . . . . . . . . . . . . 7 330 1 000 5 000 13 330 3 400 000 N

Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . ——- —— — -- - r i Västerbottens . . . . . . . . . . 46 535 — 9 400 55 935 3 1 202 000

Norrbottens . . . . . . . . . . . . 1 110 - 17 200 18 310 5 429 000

Summa 262 820 211 900 554 850 1 029 570 79 29 S13 200

Kostnad per dagsver/re 28: 86

Den angivna kostnaden kan synas betydande men är likväl väsentligt lägre

än vad den skulle blivit, om en i alla hänseenden av

fullständig redovisning arbetena skett. Den gatubyggnadsverksamhet, som städerna ordinärt bedriva, representerar nämligen för närvarande en kostnad per år av närmare 30 miljoner kronor. Inventeringsresultatet kan möjligen förklaras därmed, att städerna i allmänhet icke tidigare verkställt någon av sina väg-

planläggning

och gatuarbeten på så lång sikt som tio år och att de följaktligen icke haft tilltill material för en redovisning på sätt här avsetts. Dessutom gäller begång träffande flertalet städer, att dessa i långt högre grad än landsbygden äro stadda i utveckling, varmed följer, att nya behov av trafikleder relativt snabbt kunna framkomma, vilka i närvarande stund icke så lätt låta sig överblickas.

Tan. 18. Skenfria järnvägskorsningar i städerna (tioårsperioden 1937-1946).

Antal dagsverken

120 2:0 A t 1 Kmtnad

L ä n (ordinarie (ordinarie 30 får:

arbeten honor

arbetgn (arhbts- Summa W3

l “%:,;;;:f‘”

perioden) perioden)

Stockholms stad . . . . . . . . -— —— — — — -——

Stockholms . . . . . . . . . . . . 22 400 - 21 500 43 900 5 994 500 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . 15 000 12 000 22 835 49 835 4 1 604 000 Södermanlands . . . . . . . . 9 000 43 380 18 675 71 055 8 1 785 000 . . . . . . . . . . 68 010 —— 22 700 90 710 5 889 900 Östergötlands Jönköpings . . . . . . . . . . . . 1 900 4 000 22 000 27 900 4 668 000

. . . . . . . . . . . . —- — — — — —— Kronobergs Kalmar . . . . . . . . . . . 21 365 —— 36 235 57 600 5 924 000 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . —— —— —- — — — . . . . . . . . . . . . . . - - - —— — -—- Blekinge Kristianstads . . . . . . . . . . 7 145 - —- 7 145 1 150 000

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . 12 000 11 000 67 900 90 900 6 1 949 000 t —— i Hallands . . . . . . . . . . . . . . 10 350 32 300 42 650 5 824 000 och Bohus . . 26 000 -—— 25 000 51 000 2 1 346 000 Göteborgs . . . . . . . . . . . . . . 10 250 - 27 500 37 750 5 755 000 Alvsborgs 7 . . . . . . . . . . . . -~ 4 915 11 500 16 415 3 286 700 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . 46 000 - 20 000 66 000 3 876 000 Yärmlands Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . —- — 18 000 18 000 1 300 000 Västmanlands . . . . . . . . . . - 7 190 -—— 7 190 1 120 000 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . 14 830 16 915 31 715 3 750 000 . . . . . . . . . . . . — — — — — — Gävleborgs Västernorrlands . . . . . . . . -—— 18 000 -—— 18 000 1 300 000 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . - - 16 000 16 000 1 316 000 Västerbottens . . . . . . . . . . —— — 12 700 12 700 2 305 000 Norrbottens . . . . . . . . . . . . —- — 7 000 7 000 1 189 000

Summa 264 250 100 485 398 760 763 465 66 15 332 100

Kostnad per dagsverlre 20: 08

Av tabellerna vid jämförelse med motsvarande tabeller för landsframgår att kostnaden dagsverke för städernas arbeten beräknas avsevärt bygden, per ; högre än för landsbygdens. V _ Ur får utredningen beträffande städernas olika vägberedskapssynpunkt och gatuarbeten anföra följande. Vad beträffande landsbygden i fråga om de olika byggtidigare sagts nadsföretagens större eller mindre lämplighet ur beredskapssynpunkt gäller i stort sett även motsvarande företag i städerna.

I fråga om möjligheten att kort tid förbereda och snabbt på igångsätta arbeten för ernående av en god anpassning efter rådande konjunkturer äro städerna dock i allmänhet bättre rustade än landsbygden. Städerna, i synnerhet de större, ha genom den organisation, varöver de förfoga, möjlighet att få arbetsplaner utarbetade på relativt kort tid och arbetena utförda i forcerat tempo utan eftersättande av nödig omsorg vid utförandet. Möjligheterna i övrigt att öka och minska och gatuarbetenas omfattvägning i städerna äga framför allt samband med finansieringen av arbetena, vartill utredningen i det följande återkommer.

Statliga stensättningsarbeten. För stensättning av vägar anvisades första gången ett särskilt anslag för budgetåret 1934/1935 å 4 miljoner kronor. De stensättningsarbeten, som utfördes med bidrag från detta anslag, ingingo bland de företag, vilka vid denna tidpunkt igångsattes för motverkande av den rådande arbetslösheten. För budgetåret 1935/1936 anvisades för ändamålet nytt anslag å 5 miljoner kronor. Beträffande användningen av detta anslag har gällt, att arbetena skulle utföras genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg och med användande av gatsten från de statens förråd, som uppkommit genom tidigare företagna statsinköp. Det förutsattes, att arbeten för erforderlig grundförstärkning och vad därmed ägde samband såvitt möjligt skulle utföras genom statens arbetslöshetskommissions försorg. Enligt de av riksdagen givna direktiven skulle stensättningarna i första hand avse landsbygden. Städerna skulle dock icke vara helt uteslutna från möjligheten att erhålla bidrag från anslaget. Sedermera har för verksamhetens fortsättande anvisats ytterligare anslag för budgetåret 1937/1938 å 3 miljoner kronor. Förutom nyssnämnda anslag för stensättningarnas utförande ha särskilda

anslag anvisats för inköp av gatsten för statens räkning. För sådant ändamål ;

för 1937/1938 med 4 kronor. I om l utgår anslag budgetåret miljoner fråga

t

användningen av detta anslag anförde chefen för kommunikationsdepartel mentet, att försäljning av stenen endast undantagsvis borde ske och att de inköpta partierna i stället borde lagras för att i sinom tid användas för stensättning i statlig regi eller eljest statens genom försorg. Departe- 1 mentschefen framhöll i detta sammanhang beträffande den tid, för vilken

stenindustriföretagen borde åtaga sig att utan kostnad för staten lagra ifrågavarande stenpartier, att en femårsperiod syntes väl kort, emedan det från det allmännas synpunkt vore angeläget, att viss frihet vunnes i fråga om tidpunkten för de avsedda stensättningsarbetenas utförande, så att dessa arbeten kunde huvudsakligen förläggas till tider, då beredskapsarbeten i större utsträckning vore påkallade. För en fortsatt användning av statens sten under åren 1937-1939 har genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg en uppgjorts preliminär plan, vilken utredningen lämnats tillfälle att taga del utav. Vissa uppgifter i nämnda plan äro sammanställda i tabell 19.

Enligt vad utredningen erfarit avse de som

stensättningsarbeten, angivits

i tabell 19, snarare en av fem år än ovan tre år. Å andra sidan

period angivna lär endast omkring en tredjedel av dessa arbeten kunna anses motiverade med

Tab. 19. avseende Statliga stensättningsarbeten (ungefürllgen åren 1937-1941).

Summa Därav i städer L ä n längd yta längd yta m kvm m kvm

Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 170 115 020 — — fibdermanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 751 119 009 —— — Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 491 201 750 24 263 154 850 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 755 191 495 4 445 30 290 Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 543 822 490 - -

Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 465 10 005 56 180 376i740 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 590 696 000 1 990 17 500 Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 041 90 590 5 781 33 710 Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 648 368 735 10 874 76 925 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 073 567 400 13 022 139 700

Göteborgs och Bohus . . . . . . . . . . . . . . 83 999 434 100 9 719 61 300 Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260 700 1 341 799 13 400 83 199 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 433 87 954 8 183 46 974 Yärmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 400 152 400 - - Orebro . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 200 73 200 — —-

Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 029 249 080 6 808 42 300 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 400 9 200 1 400 9 200

Summa 1 060 688 6 896 962 109 890 752 128 Härav ha i annat sammanhang (tab. 10 och 16) redovisats . . . . . . . . . . . . 132 616 856 877 55 610 372 363

Återstår 928 072 5 040 085 54 280 379 765 Anm. Av de sålunda ifrågasatta arbetena beräknas endast en tredjedel eller cirka 2 miljoner kvm vara motiverade med hänsyn till trañken. Av dessa kunna i runt tal 500 000 kvm antagas ha blivit redovisade i annat sammanhang. Mot resterande areal svarande antal dagsverken utgör cirka 300 000.

hänsyn till nu rådande trafikförhållanden. Vidare ha vissa av arbetena redovisats till utredningen direkt, av vederbörande i samantingen länsstyrelse band med Övriga vägarbeten å. eller av städernas landsbygden respektive myndigheter. Den återstående har därför av stensättningsarealen utredningen uppskattats till omkring 15 miljoner kvm, motsvarande en åtgång på platsen för stensättningen av cirka 300 000 Kostnaden härför kunna

dagsverken. torde

beräknas till i runt tal 15 miljoner kronor frånsett kostnad för av stenen. inköp Avtabellen_ framgår, att endast ungefär 13 procent av den till stensättning ifrågasätta arealen ligga inom städernas områden. Om än vid en blivande gallring inom den preliminära planen ett större antal kunna något företag väntas bliva slopade, som avse än städerna, torde ändock de för landsbygden de närmaste åren planerade komma att i stort sett utstensättningsarbetena

1366 37 6

föras den Utredningen finner för sin del detta

enligt angivna proportionen.

mindre lyckligt. I diskussionen rörande framhålles bland annat den vägbeläggningsämnen motortrafikens behov av körbana. En utbredd uppfattning bland hastiga jämn bilister torde att i detta hänseende icke håller måttet, emevara, stensättning dan den verkar tröttande vid tids körning, även om den är väl utförd längre och underhålle-n. Dessa äro emellertid mindre påfallande inom olägenheter där med till trafiksäkerheten i allmänhet måste samhällen, hastigheten hänsyn nedsättas. Särskilt i de större samhällena och i sådana, dit industrier kon-

torde ofta en väsentligt tyngre trafik än på den övriga centrerats, framgå och för sådan trafik anses stensättning ur ekonomisk synpunkt landsbygden vara lämpligare. Ur vill utredningen anföra följande. beredskapssynpunkt Såsom av det ovan refererade uttalandet är avsikten med den framgår som numera att den skall komma till användning först framsten, beställas, när i större utsträckning bliva påkallade. Frågan deles, beredskapsarbeten blir var lämpligen böra utföras. Enligt följaktligen endast, stensättningarna åsikt är det att främst komma till utredningens naturligt, stensättningarna utförande i städer och liknande samhällen, där förutsättningarna för ett eko« nomiskt av äro större än Utredutnyttjande beläggningen på landsbygden. finner det av denna och även ur beredskapssynpunkt önskningen anledning att i direktiven för den stenens användning angives, att värt, nytillverkade böra komma till stånd i städer och större stensättningarna huvudsakligast i första hand i sådana, där arbetslöshet råder.

samhällen, självfallet

Väg-xoch gatuarbetenas finansiering.

Allmän översikt. Nuvarande för av vägarbeten och system finansieringen på landsbygden och i städerna är baserat automobilskattemedlen såsom ;väg- gatuarbeten på en varmed att till dessa arbeten utgående statsbidrag

specialbudget, följer, bliva beroende tillflödet av dylika medel.

på. I för 1935 års berörde föredra-

de direktiv, som uppdrogos vägsakkunniga,

detta förhållande och framhöll bland annat, att,

gande departementschefen

utvunna såsom låge i sakens natur, de genom motorfordonsbeskattningen skattemedlens storlek vore beroende av de allmänna ekonomiska konjunktui det att under tider tillflödet av dylika medel vore starkare än rerna, goda under tider med Härav följde automatiskt, att vägarbetryckta konjunkturen tena erhölle sin största under tider, då även i övrigt arbetsomfattning just vore störst, medan det från allmän arbetssynpunkt

tillgången jämförelsevis

kunde vara mer att till medel för allmänna vägarbeten önskvärt, tillgången

stode i förhållande till Det syntes departementsche-

omvänt konjunkturerna. böra huruvida medel i form kunde fen därför tagas under övervägande, någon tider ekonomiska för användreserveras under av gynnsamma omständigheter vid till utökning av de allmänna vägarbetena. ning lämplig tidpunkt

Ehuru dessa spörsmål sålunda redan vid denna tidpunkt voro föremål för särskild utredning, ansågo de sakkunniga, som hade att avgiva betänkande om folkförsörjning och arbetsfred, sig böra dröja, vid den i nämnda direktiv upptagna frågan. Det förslag, som i nämnda betänkande framlades, innebär, att en sådan jämkning av bestämmelserna om statsbidrag skulle genomföras, att procentuellt större del av anläggnings- eller ombyggnadskostnaderna skulle

täckas med statsmedel under kristider än under år med mera normal arbets-

tillgång, varigenom vägdistriktens större vägarbeten kunde i skälig omfattning reserveras till tider av arbetslöshet, utan att därför mera angelägna dylika arbeten nödvändigt behövde åsidosättasunder normala år. Detta önskemål

ansågo de sakkunniga sannolikt kunna tillgodoses på sådant sätt, att stats-

bidraget genom någon jämkning .nedåt så avvägdes, att arbeten, varom nu vore fråga, i vanliga fall komme till stånd endast när vägdistrikten funne desamma vara av trafikförhållandena särskilt påkallade samt att särskilt förhöjt statsbidrag utginge till täckandet, helt eller delvis, av kostnaden för så.dana arbeten, som utfördes under tider av mera kännbar arbetsbrist. Vad här sagts om vägdistrikten på landsbygden borde enligt de sakkunniga under

viss förutsättning äga motsvarande tillämplighet i fråga om städerna.

1935 års vägsakkunniga, vilka såsom tidigare meddelats numera avgivit utlåtande i de frågor, som här berörts, förklarade sig emellertid med hänsyn till det föreliggande behovet av medel till väghållningen anse den i och för sig önskvärda fonderingen icke för närvarandekunna förverkligas. _ Chefen för kommunikationsdepartementet anförde härom i statsverkspio positionen till 1937 års riksdag bland annat (sjätte huvudtiteln, sid. att 109), sedan automobilskattemedlen tagits i anspråk för täckande av bidrag till redan utförda arbeten, vilket med hänsyntill medelstillgången icke kunde ske under allenast ett budgetår, fonderingsfrågan böra ånyo syntes upptagas till övervägande. Departementschefen anförde vidare, att i syfte att säkerställa automobilskattemedlens användande på angivet sätt, det borde ankomma på Kungl. Majzt att, därest ochi den mån så prövades lämpligt, bestämma den andel av vederbörande länsfonder, som finge användas för nya företag. Det borde jämväl under övervägande, huruvida ändrade bestämmelser tagas rörande »länens flerårsplaner för vägarbeten kunde vara påkallade i syfte att i dessa icke skulle vägarbeten i större omfattning än att planer upptagas nya statsbidrag till de särskilda företagen som regel kunde utgå inom skälig tid med hänsyn till arbetenas fortgång. Vad departementschefen sålunda anfört överensstämmer med utredningens uppfattning i frågan. Utredningen finner sig härutöver endast böra beröra, på vilket sätt en fondering lämpligen enligt utredningens uppfattning bör genomföras, när en sådan framdeles kankomma till stånd.

Fondering ai: _automobilskattemedel

Den ifrågasätta fonderingen skulle innebära, att under budgetår, som förete

en mera normal ekonomisk situation, allenast en del av automobilskattemed-

len för det under det att återstoden avsattes till

disponerades löpande året,

en fond. Beträffande sättet för en dylik fondering har utredningen övervägt olika samt funnit sig kunna förorda en anordning enligt de i det möjligheter efterföljande angivna riktlinjerna. Först må emellertid erinras om att med gällande regler för automobilskattemedlens för olika ändamål det blir de medel, vilka avses för omfördelning och å. som röna starkast

läggnings- förbättringsarbeten landsbygdens vägar,

av växlingarna från ett år till ett annat i automobilskattemedlens inflytande totalsumma. Dessa medel äro också de, som ur utredningens synpunkt äro av den största Huru växlingarna i automobilskattemedlens total betydelsen. belopp återverka på dessa medel, belyses av följande exempel. I en för 1937 års riksdag framlagd kalkyl över fördelningen av 1937/1938 års automobilskattemedel beräknades, att dylika medel skulle inflyta med 106 kronor. skulle för utförande av omläggningsmiljoner Enligt kalkylen och å landsbygden återstå omkring 14s miljoner kronor. förbättringsarbeten N emellertid automobilskattemedlen från 106 miljoner kronor till 96 edginge kronor eller med omkring 10 procent, vilket icke vore uteslutet i miljoner

händelse av inträdande lågkonjunktur, skulle detta medföra, att dessa medel

till 68 kronor eller med över 50 procent. Dylika fluktuasjönke miljoner

tioner måste ur innebära en väsentlig

givetvis byggnadssynpunkt olägenhet.

har därför eftersträvat att få till stånd en sådan fondering, att Utredningen en relativt skall kunna påräknas för de ordinarie arbetena. jämn medelstillgång Härigenom borde också möjligheten bliva större än nu är fallet att inom ramen av de för tillfället medlen rätt de för olika ändamål avdisponibla avpassa sedda anslagen. I den att är bäst betjänt av övertygelsen alltså, vägbyggnadsverksamheten har utredningen undersökt vilken verkan, möjligast jämna anslagstilldelning, som skulle ha om en fondering under de senaste tio åren skett på uppstått, så. sätt, att de under en tvåårsperiod inflytande automobilskattemedlen, till den del de motsvarande medel för nästföregående tvåårsperiod, överstege fonderats för i en tidsperiod av arbetslöshet. En tvåårsperiod användning har valts, emedan vartannat år en revidering sker av länens flerårsplaner och det vara av vikt, att medelstillgången för den mellanliggande perioden synts är bestämd till sitt belopp. Av tabell 20 huru de influtna automobilskattemedlen varierat framgår, under budgetåren 1925/1926-1935/1936, ävensom storleken av de medel, som enligt senast tillgängliga uppgifter förväntas inflyta för budgetåren 1936/1937 och 1937/1938. Dessutom angivas medlen omräknade under förutsättning av en och samma skattesats å bensin under hela den ifrågavarande perioden. Såsom har en fortgående ökning av de influtna medlen ägt rum, besynes roende i viss mån på den stegvis ökade beskattningen men framför allt på den ökade biltrafiken. Därest automobilskattemedlen influtit i enligalltjämt

Tab. 20. Influtna automobilskattemedel.

Omräknade Influtna värden (efter B u d g e t i r belopp en benlinskatt av 10 öre) milj. kr. milj. kr.

1925/1926 . . . . . . . . . . . . . . 206 (berökn.) 301 1926/1927 . . . . . . . . . . . . . . 269 » 36°5

1927/1928 . . . . . . . . . . . . . . 330 42:) 1928/1929 . . . . . . . . . . . . . . 398 521 1929/1930 . . . . . . . . . . . . . . 443 58: 1930/1931 . . . . . . . . . . . . . . 514 691

1931/1932 . . . . . . . . . . . . . . 588 673 1932/1933 . . . . . . . . . . . . . . 72s 72s 1933/1934 . . . . . . . . . . . . . . 7825 785 1934/1935 . . . . . . . . . . . . . . 875 875

1935/1936 . . . . . . . . . . . . . . 968 96s 1936/1937 . . . . . . . . . . . . . . 106o (beräkn.) l06o 1937/1938 . . . . . . . . . . . . .. 1100 n 1100

het med de omräknade värdena, skulle en vid den

genom dylik fondering

senaste krisens inträde ha funnits över 60 miljoner kronor i fonderade medel

enligt nedanstående, därvid som utgångspunkt valts de beräknade medlen för budgetåren 1925/1926 och 1926/1927:

Avsättning Fondens B u d g e t å r till fonden kapital milj. kr. milj. kr. 1927/1928 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 9‘6 — 1928/1929 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 188 96 1929/1930 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. lO‘8 284

Under 1927/1928-1936/1937 skulle en sådan fonde-

tioårsperioden genom ring ha blivit disponibla för arbetslöshetsändamål 1362 miljoner

sammanlagt

kronor.

Det ligger i sakens natur, att resultatet av en sådan som den fondering av utredningen förordade svårligen låter beräkna. Om de insig paförhand flytande automobilskattemedlen sålunda stadigt sjunka, kommer givetvis ej någon fondering till stånd. Utredningen har övervägt även andra möjligheter för astadkommande av

en reglering, t. ex. genom införande av varierande skattesats å. bensin, men har

funnit nyss angivna tillvägagångssätt ur olika synpunkter vara att

föredraga.

Fonden förutsättes uppförd å. riksstaten och med viss del, förslagsvis 80 procent, reserverad för användning å. landsbygdens vägar samt återstoden för

städernas väg- och gatuhällning.

fonderadé medlen.

Dzspo-nérandet--av«def

Med avseende å användningen av de sålunda fonderade medlen under tider,

då arbeten bliva önskvärda för lindrande av arbetslöshet, har utredningen

tänkt Därvid har det med hänsyn till den oliksig följande tillvägagångssätt. het, som i råder mellan och städer, för utredbidragshänseende landsbygd ningen varit naturligt att göra åtskillnad mellan landsbygdens vägar å ena sidan samt vägar och gator i städerna å den andra. I fråga om reglerande åtgärder beträffande arbeten av sistnämnda slag, i städerna, har som olika vägar och gator utredningen, övervägt möjligheter, icke kunnat finna någon bättre lösning än den, som angives i betänkandet om och arbetsfred och som i korthet omnämnts i det föregående. folkförsörjning

Dock har utredningen tänkt sig förslaget tillämpat i en betydligt vidare ut-

sträckning än vad i nämnda betänkande ifrågasätts. För städernas och gatuhållning gäller nu i korthet följande. väg- Av de städerna tillkommande automobilskattemedlen -. för närvarande i runt tal 13 miljoner kronor per år —— utdelas 80 procent till de särskilda städerna i till de från städer influtna medlen. Dessa medel, proportion respektive städernas ordinarie andel, få disponeras av städerna för användning till byggande och förbättring samt underhåll av städernas för automobiltrafiken och över användningen av dessa medel skall viktiga vägar gator. Redovisning

av städerna årligen lämnas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Övriga 20

vilka även de skola användas till för automobilprocent, utjämningsmedlen, trafiken viktiga och i städerna, fördelas av Kungl. Majzt för att anvägar gator vändas _til1 vissa särskilt angivna företag. De vägar och gator i städerna, som icke ansetts vara för automobiltrafiken viktiga, utgöra närmast en motsvarighet till det stora flertalet enskilda vägar på landsbygden. Till dessa vägars och och underhåll lämnar staten för närvarande icke bidrag. gators byggande De kostnader, som städernas och gatuväsende dragit under år 1936, vägenligt till och vattenbyggnadsstyrelsen ingiven redovisning utgjorde väg- 35s kronor. I denna emellertid icke statskommunala

miljoner kostnad ingå

reservarbeten m. m. Kostnaderna fördela sig på sätt i tabell 21 angives.

Tab. 21. städernas väg- och gatuarbeten under år 1936.

- Totalkostnad.

Dfi?i£l:;_ats

milj. kr. milj. kr..

Företag, utfördamed bidrag av ordinarie automobilskatte- _

Företag. utförda med bidrag av utjämningsmedel . . . . . . .. 40 2‘3 Andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 företag Summa för byggande _ 271 103 ‘ 8‘4 Underhållskostnader, totalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 32 _ Summa. 35‘5 185

Det i betänkandet om och arbetsfred framförda förslaget folkförsörjning innebär, såvitt städerna, att till sådana företag av större omfattning, angår

som utföras med bidrag av utjämningsmedel, bidragen under depressionstider

skulle sättas än Såsom tabell 21 visar, nämnda procentuellt högre eljest. utgör av emellertid endast en del av städernas väg- och gatugrupp företag ringa arbeten. För att åstadkomma en även beträffande de övriga vägreglering och vill föreslå, att under en tid, då arbeten äro gatuarbetena utredningen till lindrande av arbetslöshet, anslag må utgå till samtliga ifrågapåkallade varande och skulle alltså även arbeten, vilka väg- gatuarbeten. Härigenom nu bestämmelser äro helt uteslutna från kunna komma enligt gällande bidrag, i av ett mindre Detta icke omotiverat, då nuåtnjutande statsbidrag. synes mera och som icke som helst betydelse för automobilvägar gator, äga någon trafiken, ett försvinnande fåtal. utgöra innebär att skulle utgå till Utredningens förslag följaktligen, tilläggsanslag alla av och inom städerna, oavsett arbetenas betydelse slag väg- gatuarbeten för trafiken. Denna bidragstilldelning förutsättes då ske, icke till varje företag

särskilt utan i förhållande till den totala redovisade byggnadsverksamheten

under den tid, då arbetena varit önskvärda för lindrande av arbetslöshet. Såsom även i betänkandet om och arbetsfred framhållits, förutfolkförsörjning sättes att den fastställes, när arbetena skola få inräknas i därför, tidpunkt

för av tilldelning från tilläggsanslagen.

kostnadsunderlaget beräkning

i

Genom en sådan som den skisserade borde den fördelen kunna anordning vilket i betänkande även framhållits, att arbeten i skälig uppnås, nyssnämnda

reserveras till tider av arbetslöshet utan att därför av behovet mera

omfattning

arbeten under normala år behöva bliva åsidosatta. Därigenom skulle

påkallade också arbetena komma att utan intrång i den kommunala planläggas något vilket funnit vara särskilt i fråga om

självstyrelsen, utredningen betydelsefullt

städernas arbeten. _ j Vad arbeten å de allmänna vägarna å landsbygden synes det nyss angår icke med hänsyn till att den alldeles angivna tillvägagångssättet tillämpligt delen av kostnaderna för dessa arbeten av statsmedel. ”I övervägande utgår verket torde dessa arbeten i administrativt hänseende vara nära nog själva

med de rent arbetena, vilket bland annat innebär, att den

jämställda statliga

—— i detta fall och vattenbyggnadsstyrelsen respek-

statliga myndigheten vägtive - kontroll över för arbetenas länsstyrelserna äger fullständig tidpunkten utförande. För dessa arbeten har därför icke föreslagit en sådan utredningen i viss mån som den beskrivna, utanföreslår i självverkande reglering, nyss stället, att de fonderade medlen användas till utökning av de ordinarie anslatider av arbetslöshet. variation i storleken av bidragen till gen under Någon de särskilda företagen ifrågasättes alltså icke beträffande landsbygdens vägar.

Fonderingsprincipens verkningssätt. För att närmare huru en reglering enligt de i det föregående anbelysa,

skulle. komma att lämnas i det efterföljande givna riktlinjerna gestalta sig,

en schematisk framställning › av automobilskattemedlens fördelning under olika förutsättningar. - Nedanstående exempel avser de medel, som inflyta under budgetåret 1938/1939 och vilka förmodas till 115 miluppgå omkring joner kronor efter avdrag av restituerade Med av en av 1935 belopp. ledning års vågsakkunniga framlagd fördelningsplan skulle dessa medel kunna antagas fördelade på följande sätt:

Kronor Vissa ändamål vid sidan av den egentliga . . . . . .. 1 557 600 väghållningenug; Vägväsendets organisationskostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1 131 200 Brobyggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 500 000 Underhåll (inberåknat avbetalning å. förskott) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 50 500 000

Återstoden, 58 311 200, fördelas på:

städerna med 20 % eller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11662 240 landsbygden med 80 76 eller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 46 648 960

Summa 115 000 000

Företoges under nämnda år en fondering, sådan som av föreutredningen slagits, skulle fördelningen bliva något annorlunda. Av 1938/1939 års bilskattemedel disponeras under det âret endast så stort som löpande belopp, motsvarar medeltalet för influtna medel under Under föregående tvåårsperiod. budgetåret 1936/1937 antagas inflyta 106 miljoner kronor och under budgetåret 1937/1938 110 miljoner kronor. Medeltalet härav 108 kro» utgör miljoner nor. I stället för 115 miljoner kronor sålunda 108 kronor

bliva miljoner dispo-

nibla. Dessa medel kunna fördelade följande sätt: antagas på

Kronor A. Anslag, som icke lämpligen kunna eller böra ändras; Vägväsendets organisationskostnader . . . . . . . . . . . . . . .. 1 131 200 Underhåll (städer och landsbygd) . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 50 500

000 5] 531 200

B. Brobyggnader: På de skål utredningen i det föregående föreslås anfört anslaget sänkt till förslagsvis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000 000

C. Äterstoden, 54 368 800, fördelas i ungefärlig proportion till de av

1935 års vägsakkunniga upptagna anslagen: Vissa ändamål vid sidan av den egentliga . . . . . . .. 11400 000 väghållningen Till städerna 20 96 av återstoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 10 593 760 Till Iandsbygden 80 96 av återstoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 42 375 040

Summa 108 000 000

Skillnaden mellan tillgängliga medel, 115 och de sålunda miljoner kronor, i 108 eller 7 kronor disponerade medlen, miljoner kronor, miljoner fonderas, varvid 20 procent eller 14 miljoner kronor reserveras för städerna och 80 “ * procent eller 5‘6 miljoner kronor för landsbygden. Vid en sedermera inträdande då arbeten befinnas önskvärda lågkonjunktur, för lindrande av arbetslöshet, skulle kunna bliva den

fördelningen exempelvis

nedan angivna. Därvid har det antagandet gjorts, att vid denna medel tidpunkt

inflyta i sådan att sedan till 115 mängd, avsättning fondenskett, miljoner

kronor återstå att i vanlig ordning disponera under året. Dessutom förutsättes, att i fonden finnas medel i tillräcklig utsträckning för en ökning av nämnda belopp med intill 20 miljoner kronor, därav 4 kronor för stähögst miljoner derna och högst 16 miljoner kronor för landsbygden. Kronor A. Enligt föregående, dock med någon ökning på grund av ökade administrationskostuader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 000 000 B Brobyggnader (ökat anslag) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3 000 000 C. Vissa ändamål vid sidan av den egentliga väghållningen (oförändrat) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1 400 000 Utökning av anslaget till enskilda vägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1000000

Återstående medel (57 600 000 + från fonden 20 000 000); Till städerna 20 % av 57 600 000 jämte tilläggsanslag från fonden med 4 000 000, sammanlagt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 520 000 Till landsbygden 80 % av 57 600 000 jämte från fonden 16 000 000, sammanlagt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 62 080 000 Summa 135 000 000

Den effekt i fråga om ökad som skulle byggnadsverksamhet, uppnås genom den exemplifierade blir större än vad enbart skillnaden anslagsfördelningen, i utvisar. Genom under för och anslag tilläggsanslaget lågkonjunkturen gatuarbeten i städerna kan nämligen arbetsvolymen där beräknas komma att bliva betydligt utökad. Denna effekt har sökt att här nedan utredningen belysa i ett exempel. Utredningen har därvid från att städerna under utgått normala tider med hänsyn till det väntade tilläggsanslaget under kommande lågkonjunktur inskränka och väg- gatuarbetenas omfattning så, att arbetsvolymen i genomsnitt endast utgör omkring två av tredjedelar arbetsvolymen under därpå följande lågkonjunktur. I efterföljande exempel sålunda, antages att den byggnadskostnaden under normala tider nedgår till 216 mil-

årlñiga

joner kronor för att vid en inträdande lågkonjunktur öka till 32s miljoner kronor. Vilken effekt, som i verkligheten är att uppnås, givetvis vanskligt i söka beräkna. förutsättas här - av förväg Tilläggsanslagen huvudsakligen skäl — även till ehuru dessa bokföringstekniska utgå underhållskostnader, icke beräknas komma att i större grad påverkas av En åtgärden. antaglig fördelning av de för städerna disponibla medlen visas i nedanstående tablå, uppställd i överensstämmelse med tabell 21:

Under normala tider Under lågkonjunktur

Därav stats- Därav stats- Totalkostuad Totalkostnad medel medel milj. kr. milj. kr. milj. kr. milj. kr.

För byggande . . . . . . . . . . . . .. 216 10s 32s 116 + til1§.ggs- Underhåll . . . . . . . . . . . . . . . . .. 84 31 84 35 anslagczalo 95 av kostnaden eller v 4 milj. kr. Summa 300 14!) 41‘0 191)

I detta exempel kan, under angivna förutsättningar, tillskottet av 5 miljoner kronor beräknas medföra en ökning i väg- och gatuarbetenas omfattning motsvarande 11 kronor. För landsbygdens del skulle för åstadkommiljoner mande av motsvarande variation i byggnadskostnaderna och med nuvarande

erfordras 95 kronor. Beträffande den ovan-

bidragsprocent omkring miljoner

stående må emellertid framhållas, att siffrorna. endast äro avsedda

kalkylen att tjäna som exempel.

Sammanfattning.

De olika slag av väg och gatuarbeten, som den verkställda inventeringen omfattar, av den föregående redogörelsen. Nedan följer en samman framgår

ställning av de redovisade arbetskvantiteterna uttryckta i antal dagsverken

och i kostnad. De redovisade arbetena avse i allmänhet tioårsperioden 1937-

1946. Antal Kostnad dagsverken kronor A. Landsbygden. Egentliga vägarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 718 403 672 537 760 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2 912 757 54 014 640 Brobyggnader Skenfria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 987 050 16 544 845 järnvägskorsningar Enskilda m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6 022 000 44 907 005 vägar

B. Städerna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6 138 135 121 471 160 Gatubyggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. l 029 570 29 813 200 Brobyggnader Skenfria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 763 495 15 332 100 järnvägskorsningar

C. Statliga stensättningsarbeten å landsbygden ochvi stit-

derna redovisade) . . . . . . . . . . .. 300 000 15 000 000 (icke eljest omkring Summa 76 871 410 969 620 710

äro alltså redovisade och av olika slag för Sammanlagt väg- gatuarbeten

en kostnad av 970 vilkas utförande beräknats kräva

omkring miljoner kronor,

cirka 77 av de anmälda arbetena kunna må-

miljoner dagsverken. Åtskilliga

hända vid en närmare befinnas vara av sådan beskaffenhet, att deras

prövning utförande är motiverat. Å andra sidan är det anledning antaga, att knappast det behovet av arbetenicke beträffande alla slag av företag föreliggande blivit fullständigt redovisat. Sålunda är det tydligt, att de redovisade gatuarbetena i städerna icke tillnärmelsevis svara mot det föreliggande behovet. I fall torde de ovan att vid en kris under den

varje angivna siffrorna visa,

ovannämnda en omfattande reserv av arbeten av

tioårsperioden tillräckligt

här kommer att stå till för motverkande av även

ifrågavarande slag förfogande

en mycket betydande arbetslöshet.

Förutom vissa som utredningen i fråga om väg- och gatuarbeten

åtgärder,

skola vid en inträdande kris till motverkande av därvid

föreslagit vidtagas arbetslöshet och vilka närmare motiverats i det föregående, har

uppträdande i samma vissa förberedande åtgärder att vidtagas

utredningen syfte föreslagit

redan i nuvarande innebära dessa senare förtidsläge. Sammanfattningsvis slag, att i att åstadkomma en relativt stor tillgång på åtgärder vidtagas syfte och atv/vederbörande beslutade vägföretag utan att planlagda länsstyrelser statens andel i kostnaderna för därför behöver under l.ängre arbetsplanerna tid förskjutas av vägdistrikten; att föreskrifter meddelas om arbetsplanernas komplettering med erforderliga tekniska uppgifter för bedömande av arbetenas lämplighet för sysselsättning av arbetslösa; att förberedelser vidtagas för utförande av och cykelbanor i ökad utgångsträckning vid en inträdande lågkonjunktur; att till av anvisas under nuvarande konanslag byggande turistvägar ej junkturförhållanden; att anslaget till byggande av broar minskas; att undersökning verkställes rörande nuvarande och beräknat behov av av plankorsningar mellan järnväg och väg, därvid icke enbart borttagande borde utan jämväl automobiltrafiksäkerhetssynpunkter anläggas på frågan trafikens krav på framkomlighet, samt att för användning av den sten, som för stenindustriens plan upprättas stödjande inköpes av staten, varvid bör beaktas, att stensättning huvudsakligen bör komma till stånd inom städer och stadsliknande samhällen. Dessutom föreslår utredningen, att, så snart lämpligen kan ske, en fondeav automobilskattemedel genomföres på sätt utredningen i det föregående ring skisserat.

KAP. V.

J ordbruksarbeten.

Allmänna synpunkter.

Jordbruket har av ålder varit landets och-torde viktigaste näring alltjämt ur få anses hävda

folkförsörjningssynpunkt denna sin ställning. Genom den

starka utveckling, som under det sista halvseklet rum områden ägt på alla och särskilt inom industrien, har emellertid relativa jordbrukets betydelse för vårt folks i minskats. Rationellare metoder för

sysselsättning hög grad

jordens brukning och gödsling, ökade insikter i fråga om en ändamålsenlig

djuruppfödning och ett framgångsrikt ha berett

växtförädlingsarbete möjligheter för âvägabringandet av en starkt av stegrad produktion jordbruksprodukter samtidigt som behovet av arbetskraft för del kunnat jordbrukets

nedbringas. Produktionsökningen inom jordbruket har varit så. stor, att be-

folkningens tillväxt och ett ökat välstånd icke kunnat undanröja de svårigheter, som sedan lång tid tillbaka —— under olika perioder mer eller mindre markerade - förefunnits för en lönande avsättning avjordbrukets produkter. De av staten vidtagna till förklaras av detta åtgärderna jordbrukets främjande förhållande. Det kan självfallet icke komma i att skulle söka närmare fråga, utredningen redogöra för de från statens stöd blivit

ingripanden sida, som till jordbrukets

verkställda. Icke heller synes det utredningen vara av behovet påkallat att mera ingående analysera det svenska nuvarande De olika jordbrukets läge. grenarna av detsamma äro underkastade statsmakternas ständiga uppmärksamhet och därigenom även föremål för fortlöpande undersökningar. I detta avseende vill utredningen i förevarande sammanhang endast hänvisa till det tidigare Omnämnda betänkandet om folkförsörjning och arbetsfred, vari återfinnes dels en exposé rörande jordbrukets ställning i den svenska folkförsörjningen, dels ock en promemoria angående statliga stödåtgärder för jord-

bruksnäringen. Vissa förhållanden inom jordbruket torde emellertid om än

i största korthet böra här framhållas för att som till de förtjäna grundval slag, utredningen kommer att framlägga med avseende å och de jordbruket

statliga beredskapsåtgärderna.

Landets åkerareal, som under sistförflutna halvsekel ökats med i runt tal 25 procent, belöper enligt senaste 3-72 hektar. uppskattningar på miljoner Såsom särskilt belysande för jordbrukets gestaltning i vårt land torde få anses vara uppgifterna om antalet brukningsdelar av olika storlek och de till

olika storleksgrupper åkerarealerna. hänförliga

Brukningsdelarnas antal Areal ñkerjord

storleksgrupp, hektar antal 95 hektar %

0 60 258 141 46 824 l‘3 1 — 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 980 142 102 4133 27 2 - 5 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 116 515 272 421370 1l3 5 — 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 848 221 715 994 192 10 ——20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 524 l39 852 310 229 20 - 30 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 17 176 40 425 512 114 30 -- 50 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 10 821 26 416 586 11’2 50 -100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 100 12 348 794 94 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 395 05 394 823 106

Ovanstående sammanställning visar bland annat, att de brukningsdelar, som ha utpräglad karaktär av småbruk till 5 hektar (upp åkerjord), utgöra icke mindre än 237 753 st. eller 55-5 procent av totalantalet brukningsdelar. Den åkerareal dessa omfatta uppgår däremot icke till mer än 15-3 av procent totalarealen. Ifrågavarande grupp torde till övervägande del få anses bestå av s. k. ofullständiga jordbruk, d. v. s. som icke skänka jordbruksfastigheter, sina ägare eller brukare fullständig bärgning. Jordbruket i Norrland och Dalarna består till väsentligt större del av dylika småfastigheter än vad fallet är i landets delar. övriga Som utredningen redan antytt har jordbrukets produktion under senare tid visat en kraftig utveckling. I stort sett torde detta vara en mindre av följd åkerarealens utvidgning än av rationellare metoder i fråga om jordens brukning, växtskydd och växtförädling, skötsel m. m. är

husdjurens Stegringen

med andra 0rd i huvudsak föranledd av successiva i hektarskördarna ökningar och förhöjt utbyte av den animaliska produktionen. Såsom för belysande produktivitetsökningen inom det svenska jordbruket må här vissa siffror anföras. Sålunda har beräknats, att under perioden 1871-1875 den vegetabiliska produktionen uppgick till 4953 miljoner skördeenheter per år. För perioden 1926-1928 var motsvarande siffra 8 398 skördeenheter, vilket är liktydigt med en stegring av 70 procent. Den animaliska årsproduktionen har under perioden 1871-1875 beräknats uppgå till 1 254 miljarder kalorier. Motsvarande siffra 1927 var 3 632 miljarder kalorier, vilket betyder en stegring av 190 procent. Såsom av intresse i detta sammanhang kan även nämnas, att under angivna tidrymd jordbrukets produktion per individ av jordbruksbefolkningen beräknats ha fördubblats beträffande den vegetabiliska produktionen, medan den animaliska produktionen per individ samtidigt ökats ungefär 3-5 gånger. Vid normala skördeförhållanden uppgår för närvarande värdet av den ,svenska skörden till cirka 1 miljard kronor. Denna siffra är i sig själv imponerande. Den rätta innebörden av densamma framstår dock först i belysning

av det inom vårt land föreliggande konsumtionsbehovet av jordbruksprodukter.

I likhet med vad fallet är i flertalet andra länder torde nämligen även vi vara nödsakade att ur nationalekonomisk synpunkt i främsta rummet värdesätta

den alltjämt ökande produktionen av jordbruksprodukter med hänsyn till dess

behövlighet för tillgodoseende av inhemska försörjningsbehov. I syfte att undersöka huru härmed förhåller sig ligger det närmast till hands att granska föreliggande uppgifter om storleken av importen och exporten av jordbruksprodukter. Av de statistiska uppgifterna härom för år

1935 framgår bland annat följande:

Import- . *k tt ~- Import Lxport

°V§:ptrt_ 1

överskott + j kr. kr. kr.

Levande djur och animaliska dmnen (hästar, 4 nötkreatur, kött, fläsk, smör, ost, ägg) 11 403 657 61 585 407 -r 50 181750 Ve_qetabzliska ämnen (potatis, hö, halm, 1 frukter och bar, havre, majs, vicker, i ärter och bönor, rag, vete, korn, gryn och spannmål, mjöl, kli, stärkelse, jordnötter, kopra, soj abönor, rödklöverfrö) 93 811 881 17 143 503 — 76 668 378 Fett, oljor och mac (oleomargarin, ister och flott, talg, vaxfett, animaliska oljor samt annat djurfett, vegetabiliska oljor, margarin, konstister) . . . . . . . . . . . . . . . . 20 885 080 6 812 571 -- 14 072 509

Produkter av livsmedelsinzlustri,fodermedel m. m. (socker, sirap, melass, bröd, olika slag av oljekakor, kreatursfoder, mjöl av olj ekakor) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 359 831 9 678 336 — 14 681 495 Summa 2:150 460 449 95 219 817 — 55 240 632

För nu angivna varor har alltså för år 1935 redovisats ett importöverskott

j

av 55 240 632 kronor. De viktigaste exportartiklarna äro fläsk, smör, ägg,

‘

vete och mjöl av oljekakor m. m. samt de viktigaste importartiklarna kött, , fläsk, frukter och bar, majs, vete, jordnötter, kopra och sojabönor, animaliska och vegetabiliska oljor, oljekakor och mjöl av oljekakor. Förutom nu angivna

varor ha under år 1935 för jordbrukets behov importerats betydande mängder

och Det under år 1935 redovisade importöverskottet i gödselmedel dylikt.

fråga om gödselmedel uppgår sålunda till ett värde av 22541333 kronor.

visaralltså vårt med utlandet i vad gäller nu Sammanlagt handelsutbyte och produktionsmedel för jordbruket ett deficit . ifrågavarande jordbruksalster för år 1935 av 77 781 965 kronor. Vad vårt land alltjämt synes behöva importera i mängder är sålunda frukter och bär, olika slag av foderbetydande medel, framför allt äggviterika dylika, råvaror för margarinindustrien samt medan vi ha behov av att världsmarknaden försälja olika gödselmedel, på

av animaliska ämnen. såsom kött, fläsk, smör och Den starkt ökade

slag ägg.

kräver en av foder-

animaliska produktionen uppenbarligen betydande import

medel.

Om man att landets margarinindustri skall upprätthållas, vilket utgår ifrån

råvaror denna måste att importen av frukt och

medför, att för importeras,

bär —— för att icke skall sina för del av året - endast tillgången härpå någon delvis kan ersättas av inhemsk produktion, att för överskådlig tid viss import av äggviterika fodermedel är önskvärd för ett upprätthållande av smörets kvalitet samt att vissa såsom kalisalter icke med fördel kunna framställas gödselmedel inom landet, kan fullständig självförsörjning i fråga om jordbruksprodukter givetvis icke uppnås. I ett flertal länder har jordbrukspolitiken allmänt kommit att influeras av farhågorna för krig och de därav föranledda strävandena efter självförsörji om livsmedel. Utredningen finner det naturligt, att sådana ning fråga. även skola öva den som föres i synpunkter inflytande på jordbrukspolitik, vårt land. Vid frågans betraktande från denna utgångspunkt ligger det enligt vikt att intet underlåtes, som utredningens mening alltjämt synnerlig uppå på. det sätt kan inrikta jordbruksproduktiouen, att vårt folks försörjning med livsmedel även kan ske, därest våra handelsförbindelser med utlandet spärras. Ur denna torde man alltså för jordbruket som helhet ännu knappast synpunkt kunna tala om överproduktion. Å andra sidan kan om en ökad produktion av vissa varor är ifrågasättas, önskvärd, särskilt om denna endast kan ernås en bibehållen eller genom av foder- och gödselmedel. Detta gäller måhända i främsta stegrad import rummet men även

spannmålsproduktionen äger tillämpning på produktionen

av kött och fläsk. Vad särskilt beträffar fläskproduktionen torde en ökning av denna endast kunna framdrivas stegrad fodermedelsimport. Vidgenom kommande av smör ochden av denna vara, som måste produktionen export

kan det med hänsyn till de jämförelsevis låga exportpriserna

upprätthållas, vid betraktande befinnas naturligt, om en nedskärning av denna produkytligt tion komme till stånd. En sådan skulle dock kunna

politik uppenbarligen

medföra konsekvenser, för den händelse tillförseln av råvaror till vådliga bleve avbruten. Den skulle även kunna komma att visa margarinindustrien sig oklok, därest exportpriserna på smör framdeles förbättrades.

Med dessa exempel och med utgångspunkt från jordbruksproduktionens_

nuvarande har utredningen endast velat framhålla såsom sin gestaltning kräver

mening, att behovet för vårt land av en utvidgad jordbruksproduktion

kritiskt skärskådande. I vissa hänseenden kan ett behov föreligga; i dylikt andra är detta ej fallet. har icke möjlighet att verkställa en mera djupgående analys Utredningen av Såvitt kan bedöma, förefaller det ifrågavarande spörsmål. utredningen dock, som om borde inriktas så, att vårt behov av

jordbruksproduktionen

utländska foder- och inskränktes, varigenom en bättre anpassgödselmedel till för samt kött och fläsk kunde. ning avsättningsmöjligheterna spannmål Det vidare, som om stora möjligheter borde föreligga åvägabringas. synes för en utvidgad produktion av frukt och bär icke minst genom växtförädling, förvisso en icke del av den nuvarande fruktimporten, därest varigenom ringa

förhållandena i därtill skulle kunna bliva umbärlig.

övrigt gåve anledning, har nu i korthet och utan behandlat Utredningen anspråk på fullständighet

några förhållanden, som synas utmärkande för produktionen inom det svenska jordbruket av i dag och som därför torde förtjäna beaktande vid

utredningens . av sitt I samma d. v. s. för ämnets studium i och fullgörande uppdrag. syfte, för framläggandet av ändamålsenliga förslag till vill utberedskapsåtgärder, redningen nu övergå till att med 0rd beröra jordbrukets några näringspolitiska läge samt dess mera socialpolitiskt betonade sidor.

Redan har anförts, den vid befolk-

hurusom jordbruket sysselsatta

ningen under senare tider starkt minskats till sin numerår oaktat den ständigt

fortgående produktionsstegringen. Jordbrukets ökade produktivitet är alltså

i stor utsträckning resultat av modernare driftsformer, vilka viss del av gjort den tidigare använda arbetskraften överflödig. Jordbruket har genomgått en f I rationaliseringsprocess. I allmänhet och särskilt i fråga om industrien plågar en dylik utveckling samtidigt medföra en förbättrad räntabilitet. Av välbekanta skäl har detta icke i tillfyllestgörande grad inträffat med avseende på 1 I stället har detta sedan år 1928 och fram till tiden för de i jordbruket. statliga prisregleringarnas tillkomst blivit allt mindre lönande. De under de senaste åren förbättrade förhållandena äro som bekant till huvudsaklig del något resultatet av statens ingripande, varigenom på jordbrukets viktigare produkter kommit att upprätthållas ett prisläge, som i stort sett varit oberoende av världsmarknadspriserna. I det starka betryck, vari jordbruket råkat genom krisen, ha förvisso dessa statsingripanden varit nödvändiga. Huru länge ifrågavarande prisregleringar skola behöva bibehållas, undandrar sig givetvis bedömande. utredningens Som utredningen redan framhållit, är det av vikt, att jordbruksproduktionen och överhuvud inriktas att öka vårt I göres mångsidigare taget på oberoende av livsmedelsimporten från utlandet. Sådana åtgärder från statens _ sida, som medföra en av av utan att I stegring produktionen jordbruksalster vara ovan sätt motiverade, kunna, försåvitt de icke samtidigt tillpå angivet godose viktiga sociala ändamål, knappast anses av behovet påkallade. Däremot synes det från nu angivna utgångspunkt men även av befolkningsskäl vara ett statsintresse av största vikt att söka bidraga till en politiska av jordbrukets lönsamhet. Det är för vårt land ett livsvillkor, att förbättring ett bärkraftigt jordbruk upprätthålles i den omfattning, att det är i stånd att trygga befolkningens försörjning med livsmedel, om tillförseln därav utifrån skulle Det är då icke heller mer än rätt och billigt, att avstängas. och deras arbetare få den lön för mödan, som gemenligen tilljordbrukarna kommer andra medborgargrupper. Genom en förbättring av jordbrukets lönsamhet kunna dessa arbetare tillförsåkras villkor, jämförliga med dem industrien är i stånd att erbjuda. Detta är av stor betydelse för jordbrukets förseende med arbetskraft. Utredningen förmenar sålunda, att på sätt genom för jordbruket redan skett landets övriga mera inkomstvidtagna stödåtgärder måste sig vissa uppoffringar till jordbrukets stöd. bringande näringar påtaga Huru detta framdeles skall ske, har utredningen icke anledning att här

närmare ingå på. Utredningen har med det anförda endast velat

framhålla, att staten målmedvetet synes böra sträva efter att förbättra lönjordbrukets samhet och att en dylik en av för jordbrukspolitik utgör förutsättningarna de förslag till beredskapsåtgärder som i på jordbrukets område, utredningen det följande framlägger. Om nu anförda synpunkter kunna sägas gälla jordbruket överhuvud taget oberoende av storleksordning, emellertid i det mindre föreligger jordbruket, det s. k. småbruket, ett specialspörsmål, som tarvar sin särskilda uppmärksamhet. Samtidigt som de alltmer förstärkta tendenserna till

landsbygdens

avfolkning i olika hänseenden ingiva allvarliga förefinnes i

betänkligheter,

vårt land, såsom den ovan införda tablån visar, ett antal brukbetydande ningsdelar, sannolikt omkring 200 000 st., vilka äro så små, att de icke kunna skänka sina ägare eller brukare full I detta bärgning. sammanhang torde jämväl böra erinras om att det även finnes en annan på. landsbygden talrik folkgrupp, arbetare med vilka

nämligen egna bostäder, huvudsakligen

sysselsätta sig med jordbruks-, avverknings-,

f1ottnings—, diknings.-, odlings-

och byggnads- m. fl. till buds stående arbeten. Bland de nu till nämnda, jordbruket anknutna befolkningsskikten torde få föra ett angivna folkgrupp särskilt hårt och strävsamt liv. Då det ur befolkningspolitisk översynpunkt i huvud torde få anses att

I taget önskvärt, sysselsättningsmöjligheterna vid

7 l jordbruket icke försämras utan tvärtom så torde dessa i långt möjligt utvidgas, folkgrupper i sitt ömtåliga läge kräva särskild omvårdnad från statsmakternas sida. Det är förvisso en klok politik att söka bevara dem knutna till jorden med kärlekens och traditionens band. Härför krävas från statens omsorger sida även under normala tider; att sådana bliva under en kris behövliga ligger i Men arbetskraftens kvarhållande vid är icke ett öppen dag. jordbruket exklusivt jordbruksintresse. I det följande kapitlet kommer att närmare utvecklas, hurusom det för skogsbruket och träförädlingsindustrien är av synnerlig betydelse att under vissa delar av året få förfoga över den vid jordbruket Överflödiga arbetskraften. Det ligger sålunda även i andra viktiga näringars intresse, att förhållandena vid jordbruket och särskilt då. vid det mindre jordbruket kunna så. gestaltas, att arbetskraften vid detsamma kan bibehållas. Av erfarenheterna från den senaste krisen har framgått, att arbetslösheten. vid krisens inbrytande snabbt spred sig inom denna kategori av mindre jordbrukare och jordbrukets arbetare samt medförde omfattande krav på hjälp och stöd från det allmännas sida. Med hänsyn härtill framstår det för utredningen som ett viktigt önskemål ur beredskapssynpunkt, att statsmakterna i sina åtgärder eftersträva att så långt möjligt stärka ifrågavarande

folkgruppers

motståndskraft, så att de icke vid en kris bliva nödsakade att anlita det allmännas stöd. Även under gynnsamma konjunkturförhållanden torde

alltså staten i detta intresse böra i viss utsträckning understödja sådana

arbeten, som erfordras för komplettering av dessa arbets-

befolkningslagers

tillfällen. Ävenså synes det i samma syfte vara av betydelse, att staten allt-

1366 37 7

bildandet av arbetarsmåbruk samt

jämt understödjer egnahemsverksamheten,

bostadsförbättringsverksamheten.

Även om statsmakterna sålunda på allt sätt uppmärksamma och tillgodose

behovet av att förbättra utkomstmöjligheterna för de jordbrukets utövare,

som äro sämst lottade, så att de Vinna ökad motståndskraft i därigenom

och arbetslöshetstider, torde det med all säkerhet ändock bliva depressionsi

att statsmakterna vid en kris vidtaga åtgärder direkt inriktade nödvändigt,

att bereda arbetstillfällen för Som i det

på ifrågavarande befolkningsskikt.

kommer härvid med fördel även vissa arbeten inom följande att visas, kunna

komma i av arbetena måste dock av naturliga skogsbruket fråga. Huvudparten

skäl sökas inom Det måste nämligen anses vara en samhällsjordbruket.

av vikt, att arbetstillfällen så långt möjligt beredas på sådant angelägenhet

att arbetarna kunna kvarbo i sina hem. sätt,

Under den som drabbade vårt land åren 1931-1934, vidtogo också

kris, statsmakterna i och för arbetslöshetens och lindrande olika bekämpande

för att bereda ökade arbetstillfällen inom jordbruket. Sålunda anåtgärder visades för samt täckdiknings- och torrlägg-

anslag gödselvårdsanläggningar

Till de som varit gällande för dessa anslag, ningsarbeten. bidragsvillkor,

skall återkomma vid redogörelsen för de olika slag av förbättutredningen under såsom medel för arbetslösringsarbeten, utredningen tagit övervägande

hetens bekämpande. bedrivits med från nämnda torde i Den verksamhet, som bidrag anslag,

få anses väl ha sin äro numera i huvudsak stort sett fyllt uppgift. Anslagen

och med år 1936 ha med stöd av dessa utförts 9707 Till

disponerade.

4 l

motsvarande 706 574 dagsverken. Vid torrläggningsföregödselvårdsföretag, 1

samma tid 1 529 935 och vid täckdiknings- I tagen ha under utgjorts dagsverken l

1 600 988 har sålunda vid ifrågavarande företagen dagsverken. Sammanlagt

beretts arbete, motsvarande 3 837 497 dagsverken. företag Förutom nu sätt har staten beviljande av s. k. stödlån, på angivet genom i sin helhet fått förbättringsarbeten av

vilka praktiskt taget gäldas genom

lindrande som avsett

olika slag, bidragit till arbetslöshetens genom åtgärder,

Vidare ha statens ökade

jordbrukets höjande. egnahemslåntagare genom

större att övervinna krisen arbeten anslag kunnat beredas möjligheter genom

med det förbättrande.

egna jordbrukets

har för av

På grund av nu angivna förhållanden utredningen fullgörande

ansett böra verkställa undersökning rörande möjligheterna sitt uppdrag sig inträffande kris bereda arbetstillfällen inom jordatt vid en eventuellt ny de som för detta ändamål kunna vara

bruket ävensom angående åtgärder, av behovet i beredskapshänseende. påkallade

i

Inventeringens verkställande.

varit medveten om de svårigheter, vilka måste Ehuru utredningen betydande

av de omvara förknippade med en inventering arbetsobjekt på jordbrukets

råde, som skulle kunna lämpa sig såsom har beredskapsarbeten, utredningen

dock ansett sig böra verkställa en sådan. Utredningen har i första hand hänvänt till för sig hushållningssällskapen erhållande av deras medverkan. Uppgifter ha hos hushållningssällskapen begärts rörande följande arbeten: täckdikning, gödselvårdsanläggningar, nyodling, stenröjning, betesförbättring, förbättring av ladugårdsbyggnader samt anläggande av brunnar och vattenledningar. Som direktiv vid uppgifternas lämnande har gällt, att de skulle giva uttryck för det behov av arbeten, som kunde beräknas föreligga för tioårsperioden 1937-1946, och vilka arbeten kunde tänkas komma till utförande under förutsättning, att staten i och för arbetslöshetens motverkande ställde statsbidrag till förfogande i sådan utsträckning och sådana villkor, att jordägarna på kunde förutses skola gå i författning om arbetenas utförande. Till uppgiftslämnarnas orientering har meddelats, att inventeringens resultat skulle ingå i den mobiliseringsplan med avseende å beredandet av arbetstillfällen, som skulle i syfte att under en eventuell kommande kristid med omupprättas fattande arbetslöshet möjliggöra de arbetslösas sysselsättning i en produktiv och samhällsgagnande verksamhet. För att bereda utredningen möjlighet att bedöma, i vilken omfattning den arbetsmängd, som komme att redovisas, kunde beräknas stå till förfogande vid en under av den tioårsperioden möjligen inträffande kris, loppet angivna ha även begärts rörandevden utsträckning, vari de redovisade uppgifter arbetena med från nu rådande förhållanden kunde

utgångspunkt antagas

komma till utförande. Till stöd för dessa uppgifter har även anhållits årligen om sammanställningar utvisande den omfattning, i vilken arbeten av ifrågavarande kommit till utförande med bidrag eller lån av statsmedel under slag åren 1931-1935. Beträffande torrläggningsarbeten ha uppgifter i första hand lämnats av kommunerna med anledning av utredningens i det föregående omförmälda cirkulärskrivelse till rikets kommuner. Utredningen har emellertid av flera skäl ansett utan vidare kunna godtaga dessa uppgifter, varför de under? ej sig ställts för granskning och komplettering. lantbruksingenjörerna ha i allmänhet framhållit de stora svårigheter, som Hushållningssällskapen varit med de lämnande utan ingående och förknippade begärda uppgifternas kostsamma och betona därför, att de lämnade uppgifterna undersökningar, behoven av olika av arbeten äro att anse som mycket approxiangående slag mativa. verkställande ha hushållningssällskapen som regel

Vid inventeringens

låtit sina medverka. De av dessa lämnade uppgifterna ha.

underavdelningar

dock i fall varit och därför måst av sällskapen kommånga ofullständiga

IOÖ

En del ha endast ansett kunna lämna

pletteras. hushållningssällskap sig upp-

gifter i klump för hela länet och ej kommunvis såsom begärts. Ett hushållningssällskap har verkställt en ingående inventering i tre utvalda kommuner och med ledning därav beräknat behovet för hela länet. De olika sätt, varpå hushållningssällskapen sammanbragt sina uppgifter, påverka självfallet resultaten. Dessa bliva därför icke helt jämförbara. Utredningen har emellertid icke ansett erforderligt att för det ändamål, varom här är fråga, verkställa en genomgripande omarbetning och komplettering av materialet för attfå detta mera enhetligt. I stort sett böra nämligen de erhållna uppgifterna lämna en för ändamålet nöjaktig bild av förhållandena. Utredvill dock ännu en understryka, att här ifrågavarande uppgifter ningen gång äro approximativa och säkerligen ej alltid på ett riktigt sätt giva mycket åt behoven inom de olika länen. uttryck Flertalet hushållningssällskap ha icke ansett sig kunna lämna några som helst rörande vad som under nuvarande förhållanden kan beräknas uppgifter komma till utförande av de redovisade arbetena. Däremot ha de kunnat ställa till uppgifter om kostnaderna för de företag, som under åren 1931förfogande 1935 utförts med lån och bidrag av staten. Härigenom ha vissa utgångspunkter erhållits för bedömande av den utsträckning, vari de redovisade arbetena kunna beräknas under nuvarande förhållanden komma till utförande. Fram» hållas att de för åren 1931-1935 lämnade uppgifterna endast avse vad må, som utförts av förmedlade lån och bidrag. Däri ingå alltså genom sällskapen icke arbeten, som verkställts för betalning av stödlån, ej heller vad som utförts av med därför avsedda anslag. egnahemslåntagare De av kommunerna lämnade uppgifterna angående torrläggningsföretag, vilka som nämnts och av lantbruksingenjörerna, ha granskats kompletterats visat för en redovisning av behovet vara mycket ofullständiga. sig fullständig Dessa äro i allmänhet omfattande, ofta beröra de även flera företag ganska varför de för den kommunen varit svåra att kommuner, uppgiftslämnande kostnadsberäkna. Ehuru uppgifterna i fråga, vill utredutredningen medtagit redan här betona, att de endast avse en del av det förefintningen säkerligen liga behovet av torrläggningar. nu till att beröra de olika av arbeten, vilka i före- Utredningen övergår slag varande varit föremål för undersökning. sammanhang

Olika arbeten inom jordbruket.

Avdiknin g.

Som norm för lämnandet av om ifrågavarande arbeten har gällt, uppgifter att skola vara av den beskaffenhet, att båtnaden med

torrläggningsföretagen avseende å hos marken med hänsyn till dess utnyttjande

alstringsförmågan såsom åker eller slåtter- eller betesvall skall eller överstiga ständig uppväga kostnaden. Resultatet av den verkställda inventeringen framgår av tabell 22.

Tab. 22. Avdikning (tiofirsperfdden 1937-1946).

Medelkoatnad per är av företag, som under perioden .. D ke n 1931-1935 L a n Kostnad

agøfxlfâil utförts med lån

eller bidrag av statsmedcl kr. kr.

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 635 000 4 828 000 475 000 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ‘ 260 000 1 780 000 171 000 äödermanlands , . . . . . . 3 . . . . . . . . . . . . . . . . 42 000 321 000 - 223 000 Östergötlands . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 000 1 020 000 408 000 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 000 660 000 227 000

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 000 530 000 509 000 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 565 000 3 114 000 V 285 000 Gotlands . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 000 352 000 283 000 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 288 000 1 209 000 115 000 Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ‘ 535 000 3 637 000 910 000

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 000 145 000 577 000 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 000 207 000 99 000 Göteborgs och Bohus . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 000 500 000 79 000 Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 000 81 000 244 000 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 000 130 000 808 000

Yärmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 000 594 000 230 000 Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 000 582 000 169 000 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 000 1 965 000 437 000 Kopp arb ergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 000 221 000 291 000 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 000 1 111 000 171 000

Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 000 290 000 548 000 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 000 1 280 000 808 000 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 000 1 009 000 930 000 Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 831 000 5 030 000 894 000 Summa 4 517 000 30 596 000 9 891 000 1 Beräknad Sign_ Kostnad per dagsver/re 6: 78

Tabellen visar, att för torrläggning av marker för försumpade jordbruksändamâl skulle under tioårsperioden 1937-1946 kunna beredas arbete, mot-

svarande en av 4517000 arbeten ha be-

åtgång dagsverken. Ifrågavarande räknats draga en kostnad av 30 596 000 kronor. Huru av denna arbetsmycket kvantitet, som kan beräknas under nu rådande förhållanden årligen komma

till utförande, har icke av kunnat har

uppgiftslämnarna angivas. Utredningen därför i tabellen infört uppgifter om medelkostnaden år av de per avdiknings-

företag, som under åren 1931-1935 utförts med bidrag eller lån av statsmedel.

Dessa utvisa, att under denna tid skulle i genomsnitt för hela landet årligen

ha utförts arbeten till en kostnad av icke mindre än 10

omkring miljoner

kronor.

Redan av nu anförda siffror framgår, att de för beredskapsändamål redovisade arbetena på. intet vis kunna anses utgöra resultatet av en fullständig

av de De

inventering förefintliga arbetsebjekten. utgöra säkerligen snarare

till summor. För av jordbrukets produktivitet är uppgå betydande främjande de markernas ett verksamt medel. Med hänsyn till den vattensjuka avdikning för samhället och även av en ständigt fortyrkesutövarna tvivelaktiga nyttan hos och i betraktande av att statsmakgående produktionsstegring jordbruket terna av vissa sociala skäl icke torde kunna underlåta att på annat sätt främja en av finner utredningen övervägande skäl tala dylik utveckling jordbruket, för att under nuvarande förhållanden med obetydlig bidragsverksamheten arbetslöshet inskränkes. Ett av densamma torde väsentligt uppehållande emellertid även i nuvarande läge böra ske om än inom snävast möjliga gränser. Den administrativa apparaten för ändamålet bör nämligen i viss utsträckning bibehållas, och det är också önskvärt, att arbetstillfällen, där så erfordras, kunna beredas den del av landsbygdens befolkning, som normalt tillhör de och vars är i behov av otillräckligt sysselsattas kategori försörjningskraft förstärkning. Huru av verksamheten bör är svårt för utredlångt inskränkningen gå, att närmare då även vissa administrativa förhållanden måste ningen angiva, beaktas, Vilka bedömande. Utredningen har undandraga sig utredningens emellertid kommit till den att en radikal inskränkning bör föreuppfattningen, vill att det skall kunna visa sig lämpligt att under tagas. Utredningen utgå ifrån normala nedsätta för ändamålet till förkonjunkturförhållanden statsanslaget hälften av nu eller 2000 000 kronor. Vid sådant slagsvis utgående belopp förhållande torde det emellertid bliva nödvändigt att i viss utsträcksamtidigt reformera Vid den av dessa, som sålunda kan ning bidragsvillkoren. översyn bliva det önskvärt, att fordringarna påkallad, synes utredningen på företagen i olika hänseenden så att det icke, såsom hittills stundom skett, skärpas, behöver inträffa, att och för nära ruinerande företag olämpliga delägarna nog komma till utförande. Detta önskemål torde bäst främjas, om verksamheten koncentreras till mindre företag, vilkas resultat med säkerhet kan bedömas, och med undvikande framför allt av vilkas genomförande sjösänkningsföretag, ofta leda till en ödeläggelse av skönhetsvärden och förstörelse upprörande av fisket. Vid val av torde företräde måhända i viss utsträckning böra lämnas företag sådana, för vilka att komma till utförande omedelbart täckdikning planeras efter Då förutsättning för avdikningen. avdikningen mångenstädes utgör skulle så sätt ett önskvärt samordnande av dessa arbeten täckdikning, på kunna ske.

Verksamhetens inskränkning bör enligt utredningens mening proportionsvis

drabba de södra och mellersta delarna av landet hårdare än Norrland, där en utveckling och förbättring av jordbruket är mest av behovet påkallad. Vid en kris med svårartad arbetslöshet kan det — även om andra arbetsföretag inom jordbruket måhända kunna vara att ur samhällsnyttans synpunkt föredraga —— komma att visa sig önskvärt att ånyo utvidga den statliga detta område. Den administrativa organisationen bör bidragsverksamheten på.

därför bibehållas i sådan omfattning, att en utvidgning snabbt kan ske, För

detta ändamål bör arbetet med om ordnas

företagens planläggning möjligt

så, att en jämförelsevis stor balans av men planlagda ej bidragstilldelade företag av lämplig beskaffenhet alltid finnes att tillgå. Om det vid en kris befinnes önskvärt att bör. utvidga bidragsverksamheten, för detta ändamål lämpligen anvisas ett extra Från detta bör anslag. bidrag kunna utgå med 50 av de beräknade kostnaderna för samt procent företagen i övrigt lämpligen med de villkor i vilka föreskrivits arbetslöshetshänseende, för bidrag från de under kris anvisade till föregående anslagen understödjande av vissa å enskildas och för

tillfälliga skogsvårdsåtgärder skogar vilka redo-

görelse lämnas i följande kapitel (sid. 138-139). I detta sammanhang vill erinra om sin skrivelse till utredningen slutligen statsrådet och chefen för den 1 december 1936 Socialdepartementet angående behovet av en rörande de hittillsvarande resultaten av den stats-

undersökning

understödda torrläggningsverksamheten för m. m., vilken jordbruksändamål skrivelse såsom bilaga (bilaga I) fogats till detta betänkande. har

Utredningen

i denna skrivelse bland annat framhållit, att det att syntes påkallat bringa klarhet beträffande ifrågavarande verksamhets och det beändamålsenlighet hov, som kunde förefinnas av medverkan för av ofullstatlig färdigställande ständigt dränerade företag. den

Utredningen hyste nämligen uppfattningen,

att det vore av allmänt intresse, att de för vilkas utförande företag, uppoffringar gjorts såväl av staten som enskilda, verkligen bleve till avsett gagn. Det framstode sålunda för utredningen såsom mera att sådana ofullangeläget, ständigt dränerade företag fullbordades, än att nya komme till utförande. Vid den av borde sålunda till överutredningen föreslagna undersökningen jämväl vägande upptagas frågan om de grunder, efter vilka skulle kunna

statsbidrag

lämnas till dylika ej effektiva företags fullbordande. vore näm- Utredningen ligen för sin del övertygad om att under tid med omfattande arbetslöshet en sådan väl avvägd bidragsverksamhet skulle kunna bliva till stor allmännytta att möjliggöra arbetslösas i verksamhet.

genom sysselsättning produktiv Utredningens framställning föranledde proposition till 1937 års riksdag

(nr 238) med hemställan om anslag för utförande av den ifrågasätta, under-

sökningen. Propositionen bifölls av riksdagen (riksdagens skrivelse nr 205). Med stöd av Kungl. Majzts sedermera den 11 juni 1937 givna bemyndigande

har chefen för jordbruksdepartementet tillkallat särskilda med utredningsmän uppdrag att konstatera, i vilken omfattning vid stats-

kompletteringsarbeten

understödda torrläggningsföretag kunna vara och under vilka villkor behövliga statligt understöd bör utgå för arbeten av detta särskilt med slag, hänsyn till möjligheterna att under tid av omfattande arbetslöshet bereda ökad sysselsättning i produktiv verksamhet.

A Tiickdikning. De inkomna uppgifterna angående behovet av täckdikning i vad detsamma skulle kunna komma till utförande under 1937-1946 ha sam-

tioårsperioden

manställts i tabell 23.

Tab. 23. Tfickdiknlng (tioårsperioden 1937-1946).

Medelkostnad per är av ffiretag, somunder perioden .. D k en 1931-1935 L a n Kostnad

agilt; utförts med lån

eller bidrag av statsmedel

fibderrnanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 356 000 3 192 000 138 000 Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 629 000 6 651 000 448 000 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 000 172 000 19 000

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 000 1 302 000 93 000 Kalmar norra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 940 000 6 166 000 28 000 Kalmar södra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 000 1 200 000 90 000 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 000 1 700 000 74 000 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 000 916 000 49 000

Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500 000 5 750 000 207 000 Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 349 000 4 093 000 373 000 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 769 000 7 693 000 209 000 Göteborgs och Bohus . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000 000 22 000 000 135 000 Alvsborgs norra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 410 000 3 441 000 153 000

Älvsborgs södra. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 000 1 384 000 29 000

Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 800 000 24 000 000 774 000 Yarmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 450 000 4 000 000 89 000 300 000 2 993 000 170 000 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 189 000 11 566 000 157 000

Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 000 754 000 30 000 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 417 000 3 471 000 49 000 Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 000 601 000 45 000 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 000 338 000 50 000 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 000 2 250 000 13 000

Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 509 000 4 452 000 41 000

Summa. 13 693 000 130 274 000 3 571 000 Kostnad ,ner dagsverke 9: 51

Av tabellen att för av skulle under tioårs

framgår, täckdikning åkerjord

perioden 1937-1946 i kunna beredas arbete, motsvarande 13693000 dagsverken. Ifrågavarande arbeten, som omfatta en areal av cirka 390 000 hektar, ha beräknats draga en kostnad av i runt tal 130 kronor. sammanlagd miljoner Den genomsnittliga kostnaden hektar blir sålunda 335 kronor.

per omkring

Huru mycket av nämnda som kan beräknas under nu rådande arbetskvantitet,

förhållanden komma till utförande, haricke av kunnat an-

uppgiftslämnarna givas. Utredningen har därför i tabellen infört uppgifter om medelkostnaden

per år av de som under 1931-1935 med

täckdikningsföretag, perioden utförts

bidrag eller lån av statsmedel. Dessa att under denna tid skulle

visa, i genomsnitt för hela landet ha utförts arbeten till en kostnad av inemot

årligen

3-6 kronor. Om skulle i samma

.miljoner täckdikningsverksamheten fortsätta

ej Kungl. Maj :t i särskilda fall av medpå framställning lantbruksstyrelsen giver ökning av beloppet. Sammanlagda beloppet av statsbidrag och täckdikningslån får högst uppgå till, där fråga är om täckdikning med rör, hela den beräknade kostnaden, dock ej mer än 500 kronor för hektar av den jord, som är avsedd att förbättras genom företaget, samt, där är om täckdikfråga ning med annat material, fyra femtedelar av den beräknade kostnaden, dock högst 350 kronor för hektar av skall i första hand lämnas till jorden. Bidrag mindre och medelstora jordbruk. För anslagens utnyttjande i arbetslöshetsbekämpande har föreskrivits. syfte att i den mån så lämpligen kan ske vid av skall hänsyn beviljandet bidrag tagas till Önskvärdheten att därigenom lindra eller motverka rådande arbetslöshet samt att arbetet, sedan statsbidrag beviljats, utan skall uppskov igångsättas. Från och med budgetåret 1933/1934 har som av ovanstående framgår den sammanlagda anvisningen av bidragsmedel för nu ändamål ut-

ifrågavarande

gjort 5500 000 kronor. Sedan bidragsverksamhetens början och till och med budgetåret 1935/1936 ha sammanlagt 9499 täckdikningsföretag kommit till utförande. Ur beredskapssynpunkt vill utredningen med avseende å nu ifrågavarande arbeten anföra följande. Med hänsyn till den betydelse täckdikningen måste anses äga för möjliggörande av en mera mångsidig jordbruksproduktion och måhända även för höjande av jordbrukets lönsamhet samt framför allt för att bereda de mindre jordbrukarna och landsbygdens av jordbruksarbete beroende arbetare förbättrade utkomstmöjligheter, finner för sin del skäl tala för utredningen att en viss statlig bidragsverksamhet på området upprätthålles även under nuvarande förhållanden med obetydlig arbetslöshet. Så länge den arbetslöshets-

politiska situationen icke försämras, synes emellertid den statliga bidrags-

verksamheten böra hållas inom snäva gränser och regleras sådant sätt, att på bidrag endast utgår till det mindre jordbruket. Utredningen föreställer sig dock, att en nedskärning av årsanslaget under 500000 kronor —— eller det varmed under 1937/1938 —— är

belopp, anslaget utgår budgetåret knappast

möjlig med hänsyn till angelägenheten av att undvika svårigheter vid verksamhetens administration. Vid en kris med omfattande arbetslöshet det utredningen

synes lämpligt,

att medelsanvisningen ånyo ökas. Ifrågavarande arbeten torde nämligen vara väl ägnade för bekämpande av arbetslöshet. Förutom de direkta arbetstillfällen, som därvid kunna skapas, kommer en forcerad täckdikningsverksamhet även att öva gynnsamt inflytande på tegelbrukens sysselsättning, då täckdikningen numera i allt större omfattning utföres med tegelrör. För att i ett krisläge åvägabringa en mera omfattande täckdikningsverksamhet synes bidragsrätten även böra utsträckas till det större jordbruket. Därvid kan det måhända dock vara lämpligt att skärpa villkoren för bidrag i arbetslöshetshånseende, de som i detta hänseende

exempelvis enligt grunder,

varit gällande för statsanslagen till vissa tillfälliga å en-

skogsvårdsåtgärder

skildas skogar.

Gödselvárdsanläggningar. De som resultat av den verkställda inventeringen inkomna uppgifterna ha

sammanställts i tabell 24.

Tab. 24. Gödselvårdsaxiläggningar (tioårsperioden 1987-1946).

Medelkostnad per år av företag, som underperioden

eller bidrag av statsmedel kr. kr.

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 000 2 000 000 53 000 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168 000 1 743 000 68 000 §ödermanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 000 1 874 000 67 000 Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 000 1 722 000 79 000 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 000 514 000 52 000 i Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 000 1 283 000 91 000 Kalmar norra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 000 1 783 000 45 000 Kalmar södra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 000 937 000 70 000 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 000 1 200 000 66 000 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 000 1 511 000 115 000

Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 270 000 4 000 000 174 000 Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 000 1 346 000 59 000 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 000 2 164 000 67 000 göteborgs och Bohus . . . . . . . . . . . . . . . . . . 400 000 5 000 000 80 000 s Alvsborgs norra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 000 852 000 98 000

Älvsborgs södra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 000 1 052 000 66 000 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 233 000 1 940 000 143 000 Yärmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230 000 2 000 000 65 000 Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 284 000 2 687 000 51 000 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 707 000 5 953 000 60 000

Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 000 1 781 000 i 64 000 A Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 000 1 966 000 51 000 Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 000 1 070 000 88 000 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 000 295 000 60 000 Västerbottens. .v. . . . . . . . . . . . . . . . . ›.. . . . . . 83 000 1 000 000 42 000

Summa 4872000 1926000

› 51903000

i 1

Uppgifterna ej fullständiga.. Kostnad per dagsverke I0: 65

Som av tabellen skulle för anläggning av gödselstäder under tioframgår 1937-1946 kunna beredas arbete, motsvarande 4872000 dagsårsperioden verken. Arbetena, som omfatta anläggandet av 88 900 gödselstäder, ha beräk-

nats en kostnad av 51903 000 kronor eller 584 kronor gödselstad. draga per

För bidragen gälla i huvudsak samma som för lånen. Bidrag må regler

dock i regel ej utlämnas till ägare eller brukare av fastighet, som omfattar större areal åker än 15 hektar. Statsbidraget har begränsats till belopp, mot» svarande 25 procent av den beräknade kostnaden för den med bidraget högst avsedda anläggningen, dock högst 200 kronor. sammanlagda beloppet av för anläggningen beviljade statsbidrag och lån av statsmedel får ej överstiga 2 000 kronor och ej heller mer än 75 procent av den beräknade kostnaden. utgöra Sedan statsbidrag beviljats, skall arbetet utan uppskov igångsättas, varvid svenskt material företrädesvis skall komma till användning. Förutom nu nämnda statsunderstöd utgår för ändamålet även s. k. premielån till Under 1931-1935 ha dessa i egnahemslåntagare. femårsperioden medeltal per år utgjort 96000 kronor. Ur beredskapssynpunkt vill utredningen med avseende å nu ifrågavarande arbeten anföra följande. Med till det svenska nuvarande gestaltning och de allhänsyn jordbrukets männa som känneteckna detsamma, anser utred-

produktionsförhållanden,

att en förbättrad gödselvård är starkt av behovet påkallad. ningen uppenbart, har inledningsvis framhållit som sin åsikt, att jordbrukets pro- Utredningen duktion bör mångsidigare och målmedvetet inriktas på att öka vårt göras oberoende av utlandet ur livsmedelsförsörjningssynpunkt. Utredningen föratt dessa önskemål en rationellare gödselvård. Av de menar, främjas genom som lämnats rörande av de med statsunderstöd verkuppgifter, omfattningen ställda arbetena under 1931-1935, sedda i förhållande till det femårsperioden totalt behovet av framstår en forcering

föreliggande gödselvårdsanläggningar,

av dessa arbeten såsom önskvärd. Då arbetena såsom utredningen redan framhållit icke äro lika för av arbetstillfällen i tider med svårlämpliga skapande artad arbetslöshet som andra såsom och täckdik-

jordbruksarbeten avdikning

men kanske äro än mer värdefulla för främjande av jordbrukets produkning tivitet och lönsamhet, det ändamålsenligt, att den statliga synes utredningen även under nuvarande gynnsamma förhållanden upprätt-

bidragsverksamheten

hålles. vill till och med för sin del förorda ökning av -Utredningen någon denna verksamhet utöver den ram, som uppdragits genom medelsanvisningen för 1937/1938. Detta bör så. lättare kunna ske, därest utbudgetåret mycket om en nedskärning av anslagen för dikningsändaredningens förslag väsentlig mål verkställes. Beträffande bidragsvillkoren har utredningen inga andra att än att det synes lämpligt, att därest bidragsverksam-

ändringsförslag göra

heten ökas för areal och absolut bidragsbelopp något vidgas. maximigränserna iMed det nu anförda har icke velat göra gällande, att gödselutredningen icke skulle kunna kristid för bekämpande av vårdsanläggningar tillgripas igen arbetslöshet. Erfarenheterna från den senaste krisen ha visat, att de kunna

användas för detta ändamål. Oberoende av huruvida en utvidgad bidragsverk-

i med nu kommer till stånd, finnes för samhet enlighet utredningens förslag

sådant ändamål till en tillräcklig mängd arbeten av ifrågavarande

förfogande slag.

N yodlin g.

Den verkställda inventeringen området har det som frampå givit resultat, går av tabell 25.

Tab. 25. Nyodling (tioårsperioden 1937-1946).

l Mcdelkostnad i per år av företag, som under-perioden .. A l D g a k en 1931-1935 L a n Kostnad

hellfttzr asnvgl utförts med bidrag

eller lån av statsmedel kr. kr.

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 200 144 000 744 000 15 000 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300 20 000 123 000 5 000 . . . . . . . . . . . . . . . . - —— —— 3 000 blödermanlands Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 500 104 000 704 000 16 000 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 800 112 000 552 000 55 000

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 100 155 000 832 000 164 000 Kalmar norra . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 300 31 000 116 000 8 000 Kalmar södra . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500 67 000 300 000 28 000 i Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ’ 600 80 000 650 000 20 000 l Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 500 325 000 1 086 000 63 000 i Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000 375 000 000 000 136 000 Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 700 38 000 202 000 15 000 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000 372 000 1 854 000 75 000 Göteborgs och Bohus ‘ . . . . . . . . . . - — — 50 000 Alvsborgs norra . . . . . . . . . . . . . . . . 700 55 000 346 000 45 000

Älvsborgs södra . . . . . . . . . . . . . . . . 2 200 327 000 2 048 000 103 000 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 800 111 000 395 000 28 000 Yärmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 700 275 000 1 500 000 49 000 Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500 63 000 325 000 24 000 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 16 000 81 000 8 000

Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500 67 000 410 000 20 000 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500 60 000 338 000 20 000 Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . 1 900 231 000 1 112 000 133 000 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ‘ 800 124 000 777 000 12l 000 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 200 1 621 000 9 726 000 344 000

Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l 16 000 l 1 600 000 ’ 10 000 000 500 000

Summa 63500 6373000 36221000 2048000 _ Kostnad per dagsrer/re 5: 68 ‘ har - Hushållningssällskapet ej ansett sig kunna lämna uppgift. Av utredningen beräknad siffra.

Tabellen Visar, att under tioårsperioden 1937-1946 skulle för nyodling

kunna beredas arbete, motsvarande 6373 000 som om-

dagsverken. Arbetena, fatta 63 500 hektar, ha beräknats draga en kostnad av 36 221 000 kronor. Den

genomsnittliga kostnaden per hektar uppgår alltså till omkring 570 kronor. Huru mycket av den redovisade som kan beräknas arbetskvantiteten, årligen komma till utförande under nu rådande förhållanden, har icke kunnat angivas

av uppgiftslämnarna. Utredningen har därför i tabellen infört om

uppgifter

medelkostnaden per år av de nyodlingar, som under perioden 1931-1935 utförts med eller lån av statsmedel. Dessa utvisa, att under denna tid bidrag skulle i genomsnitt för hela landet årligen ha utförts dylika arbeten till en kostnad av 2048000 kronor, motsvarande omkring 5-6 procent av den i tabellen redovisade arbetskvantiteten. Efter en kostnad hektar av 570 per kronor skulle alltså härigenom årligen ha nyodlats en areal av cirka 3600 hektar. kräva material och ställa ej höga fordringar på Nyodlingsarbeten föga »varför de i och för sig äro lämpliga objekt för sysselsättning yrkeskunskap, av arbetslösa. I stort sett äro de dock i detta hänseende bäst ägnade för sysselav de som icke ha full bärgning inom det jordsättning jordbrukare, egna bruket. Även om arbetstillfällen område tillika kunna skapas på ifrågavarande för arbetare utan kunna dessa arbeten icke anses landsbygdens egna jordbruk, vara av större för direkt bekämpande av en mera omfattande arbets betydelse löshet. Av sociala har staten sedan åtskilliga år huvudsakligen bevekelsegrunder tillbaka understött Sålunda finnas tvenne särskilda nyodlingsverksamheten. i allmänna och norrländska varifrån

fonder, nyodlingsfonden nyodlingsfonden,

lån för nyodling kunna beviljas. För från allmänna gälla i huvudsak följande

nyodlingslån nyodlingsfonden

villkor. Lånen eller brukare, oavsett storlek och beviljas ägare fastighetens Lån beviljas med högst tre fjärdedelar av kostnaden, brukningstidens längd. dock med 500 kronor hektar. 1 500 kronor kunna under ett högst per Högst och samma år erhållas i lån. må häfta i skuld med mer än 5 000 kro- Ingen nor. Lånen äro ränte- och amorteringsfria de två första åren. Därefter utgår ränta med 4 och sker amortering på sju år. procent För från norrländska nyodlingsfonden gälla i huvudsak samma nyodlingslån dock att ränta med mer än 3 procent. villkor, ej utgår Från och med 1927/1928 ha även anvisats anslag för bidrag till budgetåret för och ändamålsenlig utveckling av sådana ofullstännyodlingar förbättring som av ringa areal åker icke giva brukaren erforderlig

diga jordbruk, på grund

utkomst av Såsom villkor för erhållande av dylikt bidrag gäller, jordbruket. att åkerareal inklusive det till odling ifrågasatta området ej får fastighetens 10 hektar. må med högst hälften av kostnaden, dock överstiga Bidrag utgå 250 kronor hektar. Företräde till skall den, som för högst per bidrag givas sin är mest i behov av samt den, som av bärgning jordförbättring, på grund ekonomi eller av andra orsaker har större svårigheter att erhålla statssvag lån för ändamålet och med härtill eller av andra anledningar är i mera hänsyn av › trängande behov bidrag. Av de under de sista fem budgetåren anvisade anslagen till förbättringsarbeten å. ha belopp beräknats för nyodling:

ofullständiga jordbruk följande

icke särskilda finner i huvudsak böra påkalla åtgärder, nyodlingsverksamheten koncentreras till de nordligare delarna av landet må framhållas följande. Såsom helhet betraktat är det nordsvenska jordbruket betydligt mindre utvecklat än det En och rationalisering av jordbruket är sydsvenska. utvidgning därför annat sätt av behovet påkallad i norra än i södra Sverige. på ett helt Produktionen av i Norrland täcker icke behovet därstädes,

jordbruksprodukter

varför en av denna bör till mindre betänkligheter än ökning giva anledning när det landet i Som skäl för en i Norrgäller övrigt. nyodlingsverksamhet land må. emellertid i detta även beaktas, att i denna landsända sammanhang finnas omfattande (myrjordar) av god beskaffenhet. mycket odlingsmarker Särskilt i de övre och inre delarna av Norrland ha därjämte jordbrukarna av ålder anskaffat en stor del av sitt foderbehov slåtter å naturliga ängar. genom Detta foder är emellertid av beskaffenhet samt tidsödande att tillvaradålig Man har därför alltmera börjat ersätta foderslåtterna å de naturliga taga. Denna del av kan således

ängarna genom nyodlingar. nyodlingsverksamheten

icke innebära en av produktionen utan endast en omläggning sägas utökning av densamma. I detta sammanhang må även erinras om att det är en ganska företeelse bland i landetsz att de hålla för vanlig jordbrukarna skogstrakter, stora i förhållande till att skaffa foder. En ut

djurbesättningar möjligheterna

och av nyodling är därför för dessas vidgning utveckling jordbruket genom vidkommande varvid samtidigt böra kunna åvägabringas möjligheter behövlig, för ett upphörande av skogsbetet. må. här framhållas, att ett livskraftigt jordbruk i landets skogs- Ytterligare är av största för och för fyllande av dess bygder även, betydelse skogsbruket behov av arbetskraft.

De medel, som en begränsning av bidragsverksamheten

inbesparas genom under kunna lämpligen ställas till förgoda tider, enligt utredningens mening för av andra anslag till förbättring av de ofullständiga jordfogande ökning bruken såsom och vilka utredningen nedan närbetesförbättring stenröjning, mare behandlar. p en kris med omfattande arbetslöshet kunna måhända förhållanden Under som böra föranleda till en av statens stöd åt nyodlingsuppstå, utvidgning Det är att de för verksamheten, som utredverksamheten. möjligt, riktlinjer då icke kunna Såsom av tabell 25 ningen ovan skisserat, lämpligen följas. finnas över hela landet som vid sådant förhållande

framgår, nyodlingsobjekt,

kunna utnyttjas i arbetslöshetslindrande syfte.

Stenröjning. beträffande behovet av har det resultat, som Inventeringen stenröjning givit

tabell 26 utvisar. att under 1937-1946 skulle kunna be- Av tabellen framgår, tioårsperioden med motsvarande 2 042 000 dags-

redas sysselsättning stenröjningsarbeten,

för de redovisade arbetena har beräknats till verken. Kostnaden uppgå. Huru av denna arbetskvantitet, som kan beräknas 12 752 000 kronor. mycket

Tab. 26. Stenröjning (tioårsperioden 1937-1946).

Medelkostnad per år av företag, som under perioden

”“i°::::““* ::zm.§:

bidrag av statsmed el kr. kr.

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 000 510 000 2 000 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 000 391 000 2 000 êödermanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 000 123 000 1 000 Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 000 759 000 7 000 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . .p .. . . . . . . . . 21 000 122 000 12 000

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 233 000 1 361 000 90 000 Kalmar norra. . 95 000 432 000 6 000 Kalmar södra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 000 175 000 10 000 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 000 200 000 2 000 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 000 572 000 42 000

Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300 000 2 400 000 69 000 Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 000 314 000 4 000 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295 000 2 000 000 12 000 Göteborgs och Bohus . . . . . . . . . . . . . . . . . . - — — Alvsborgs norra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 000 126 000 3 000

Älvsborgs södra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213 000 1 624 000 35 000

Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 000 358 000 5 000 Yärmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 000 300 000 6 000 Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 000 169 000 7 000 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000 15 000 2 000

Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 000 182 000 18 000 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 000 238 000 2 000 Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 000 157 000 - Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 000 174 000 - Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 000 50 000 -

Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — — -

Summa 2 042 000 12 752 000 337 000

Kostnad per dagsvar/ra 6‘: 20

årligen komma till utförande under nu rådande har icke kunnat förhållanden, angivas av uppgiftslämnarna. har därför

Utredningen i tabellen infört upp-

gifter om medelkostnaden per år av de som under

stenröjningsarbeten, perio-

den 1931-1935 utförts med bidrag av statsmedel. Dessa att under denna visa,

tid skulle i för hela landet

genomsnitt årligen ha utförts dylika arbeten till

en kostnad av 337 000 kronor, motsvarande

ungefär 2-6 procent av den redo-

visade arbetskvantiteten. Ehuru normer kunna

svårligen enhetliga uppställas för bedömande av be-

hovet av särskilt i vissa

stenröjning, föreligga otvivelaktigt sydligare lands-

delar uppenbart arbeten av beskaffenhet i icke lämpliga dylik ringa. omfattning. Med till den

hänsyn jämförelsevis ringa materialåtgången samt då. shir-

skild icke

yrkeskunskap erfordras, måste stenröjningsarbetena anses lampa

endast medtagits för de båda län, för vilka från

uppgifter hushållningssäll-

skapen icke föreligga. i Av tabellen framgår, att utförandet av de redovisade arbetena beräknats kräva närmare 39 miljoner dagsverken samt en kostnad av i runt belöpa på tal 29 miljoner kronor. I areal omfatta arbetena cirka 158000 hektar. Det kan här vara av intresse att erinra, att enligt 1932 års arealen

jordbruksräkning

knltiverad betesäng endast skulle till 58 433 hektar. uppgå. Huru mycket av den i tabellen redovisade arbetskvantiteten, som kan be-

räknas under nu rådande förhållanden komma till har icke utförande, upp-

giftslämnarna kunnat angiva. Enligt från inhämtade

hushållningssällskapen

uppgifter skulle emellertid kostnaden för de med lån eller av staten bidrag utförda betesförbättringarna i medeltal år för 1931--1935 ha. per perioden

Tab. 27. Betesförbättring (tioårsperioden 1987-1946).

Antal dagsverken enligt uppgifter av L ä n summa hushällnings- domän- stifts- skogssällsällskapen styrelsen nämnderna skapat m. fl.

80 000 616 115 ~—— 80 731 . . . . 91 000 - 274 - 91 274 Södermanlands . . . . . . . . . . . . . . 28 000 - 580 —-— 23 580 Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . 170 000 70 270 -

Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 000 160 2 020 - 172 7 1 333

Kronober g s . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 000 3 820 — — 134 820 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 382 000 790 1 063 - 383 853 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 000 1 200 - —-— 76 200 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 000 -— 20 —-— 123 020 Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . 100 000 290 140 - 100 430

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250 000 - 100 — 250 100 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 294 000 1 125 1 723 - 296 848 Göteborgs och Bohus . . . . . . . . ‘ 89 000 - 2 540 80 91 620 Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 000 - 15 595 1 100 162 695 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 000 — 38 820 - 195 820

Yärmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300 000 — 1 170 —- 301 170 Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 000 - 1 920 - 110 920 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . 440 000 -— 610 - 440 610 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . 140 000 1 225 230 -

lâå

Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 000 375 — --

Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . 129 000 13 250 2 050 -— 144 300 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 000 - 750 - 56 750 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . 150 000 9 560 970 -— 160 530 Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . ‘ 188 000 11 000 - - 199 000

Summa 3 776 000 43 481 70 960 l 180 3 891 621 Areal i hektar . . . . . . . . . . . . . . 154 100 1 628 2 135 250 158 113 Kostnad, kronor . . . . . . . . . . . . 28 285 000 240 000 552 000 10 000 29 087 000 Medelkostnad per hektar, kronor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 147 259 40 184

1 Uppgiften lämnad av skogsvårdsstyrelsen.

Ur beredslcapssynpunkt vill med avseende å nu utredningen ifrågavarande arbeten anföra följande. I det följande kapitlet om har under rubriken skogsarbeten utredningen »Betesvallsanläggningar för skogens fredande mot bete» (sid. 147) anfört vissa synpunkter på bland annat för

betesvallsanläggningarnas lämplighet syssel-

sättning av arbetslösa, vartill utredningen här vill hänvisa. Vidare har utredningen i angivna sammanhang och på där anförda skäl — i huvudsak grundade behovet av —— på skogsmarkens betesfredning föreslagit, att en närmare undersökning verkställdes rörande ändamålsenligheten m. m. av den nuvarande understödsverksamheten på området från statens sida. Även härtill får utredningen i detta sammanhang hänvisa. Därutöver vill i ämnet utredningen anföra följande.

Utredningen har i jordbrukspolitiskt hänseende i olika fram-

sammanhang fört den åsikten, att det för närvarande måste anses mera att söka. angeläget ernå en av lönsamhet än en enbar av förbättring jordbrukets höjning jordbrukets En förbättrad

produktionsförmåga. beteskultur bör enligt utred-

ningens åsikt kunna vara ett verksamt medel för lönhöjande avjordbrukets samhet utan att dess behöver i mera

avkastning därigenom stegras betydande

omfattning. Så mycket mindre behöver detta bliva fallet som det av» på. grund åkerjordens eller den omgivande utmarkens beskaffenhet oftast är mest ändamålsenligt eller helt enkelt nödvändigt att för i

betesregleringen taga anspråk

åkerjord. En efter rationella grunder för landet i dess helhet utförd betesreglering måste sålunda få till följd en icke av den så-

oväsentlig minskning

som åker brukade arealen. Då man kan att den som förutsätta, åker, disponeras för betesändamål, är särskilt svårbrukad, åstadkommes en härigenom

rationalisering av jordens brukningsförhållanden. Samtidigt förbättras be-

tingelserna för djurvården och för en räntabilitet av stegrad mjölkproduktionen. g Förutom dessa för

vinningar jordbruket åstadkommas samtidigt stora för-

delar för skogsbruket. Som i annat utredningen sammanhang framhållit, är det ett önskemål av största allmänekonomiska att betydelse, skogsbrukets pro-

duktionsförmåga förbättras. När så är förhållandet, förefaller det

uppenbart oriktigt, att en skall få

otidsenlig jordbruksdrift tillåtas alltjämt i stor utsträckning äventyra skogsvården. Utredningen förmenar alltså, att det såväl ur som

jordbruks- skogsvårdesynpunkt är av största vikt, att en rörande

undersökning betesfrågans nuva-

rande läge snarast kommer till så att statens stånd, understödjande verksamhet på detta område utan alltför kan efter långt dröjsmål regleras sunda och

ändamålsenliga principer.

Ladugårdsförbättráng.

Till har överlämnats för att utredningen tagas i övervägande vid fullgörande av dess uppdrag en den 15 1936 av 1933 års och maj mjölk- mejeri-

utredning upprättad promemoria rörande åtgärder för ladugårdarnas förbätt-

ring ävensom över promemorian avgivna yttranden.

I promemorian redogöres bland annat för vissa av och

mjölk- mejeriutred-

ningen inhämtade uppgifter angående ladugårdarnas och den därtill hörande inredningens beskaffenhet i landets skilda delar. Ifrågavarande uppgifter hade införskaffats genom rundskrivelser till läns- och distriktsveterinärerna samt till hushållningssällskapens egnahems- och husdjurskonsulenter och vid givit handen, att ladugårdarna i genomsnitt vore av dålig beskaffenhet å 11-12 procent av de stora jordbruken, å 26-28 procent av de medelstora och å 41-44 procent av de små jordbruken. Med utgångspunkt från dessa siffror har mjölk- och mejeriutredningen beräknat, att ett behov av ladugårdsförbättringar förelåge beträffande 748 000 nötkreatursenheter. Kostnaden för förbättringsarbete per nötkreatursenhet borde enligt utredningen mera sällan behöva överskrida 400 kronor. En kostnad av denna storlek beräknades dock ifrågakomma endast för en mindre del av ladugårdarna, enär i ett stort antal fall allenast mindre genomgripande förbättringar vore behövliga. I samband med den av inventeringen av beredskapsutredningen företagna arbeten inom jordbruket har utredningen ansett det lämpligt att av hushållningssällskapen även begära uppgifter rörande det behov av ladugårdsförbättringar, som kunde beräknas föreligga för tioårsperioden 1937-1946, och vilka arbeten skulle kunna komma till utförande under förutsättning, att staten i och för arbetslöshetens motverkande ställde till förfogande statsbidrag i sådan och sådana villkor, att kunde förutses skola i utsträckning på jordägarna gå författning om arbetenas verkställande. En av de inkomna uppgifterna lämnas i tabell 28. sammanställning

Tab. 28. Ladugzirdsffirblittring (tiofirsperioden 1937——1946).

L ä. n Dagsverkon Kostnad L ä. n Dagsverken Kostnad antal kr. antal kr.

Stockholms . . . . . . . . 200 000 3 000 000 Qöteborgs o. Bohus 1 000 000 14 000 000 Uppsala . . . . . . . . . . . . 170 000 1 855 000 Alvsborgs . . . . . . . . . . 1 133 000 17 316 000 êödermanlands . . . . 85 000 1 005 000 Skaraborgs . . . . . . . . 1 285 000 12 850 000 Östergötlands . . . . . . 131 000 2 019 000 Värmlands . . . . . . . . 985 000 9 428 000 Jönköpings . . . . . . . . 200 000 2 707 000 Örebro . . . . . . . . . . . . 219 000 2 186 000 . . . . . . . . 151 000 2 932 000 Västmanlands . . . . . . 1 743 000 14 525 000 Kronobergs Kalmar . . . . . . . . . . . . 357 000 4 375 000 Kopparbergs . . . . . . 236 000 3 115 000 Gotlands . . . . . . . . . . 110 000 1 300 000 Gävleborgs . . . . . . . . 538 000 8 728 000 . . . . . . . . . . 150 000 1 500 000 Västernorrlands . . . . 299 000 2 000 Blekinge 455 Kristianstads . . . . . . 195 000 3 625 000 Jämtlands . . . . . . . . . . 124 000 1 862 000 Malmöhus . . . . . . . . 256 000 4 916 000 Västerbottens . . . . . . 1 667 000 20 000 000 Hallands . . . . . . . . . . 277 000 5 342 000 Norrbottens . . . . . . . . 1 860 000 16 000 000 Summa 13 371 000 157 041 000 Kostnad per dagsver/re 11: 74

Av tabellen att av ifrågavarande arbeten redovisats en kvantitet, framgår, för vars utförande skulle 13 371 000 dagsverken. De totala åtgå sammanlagt kostnaderna för arbetena ha beräknats i runt tal 157 miljoner belöpa på

kronor. Om man förutsätter, att halva kostnaden av arbetslöner, utgöres uppgår dagsverkspriset för de i tabellen redovisade arbetena till i genomsnitt kronor 5: 90. De av de olika redovisade behoven visa stora

hushållningssällskapen ganska skiljaktigheter, vilket till stor del torde bero på det sätt, inventeringen

varpå skett. I en del fall ha sällskapen sina med av uppgjort sammandrag ledning från olika socknar eller gillen inkomna uppgifter, i andra däremot ha de själva verkställt en beräkning med ledning av antalet brukningsdelar. Det förra beräkningssättet i ha resultat än det senare. synes regel givit lägre Utredningen vill med anledning härav betona, att de för de olika sällskapens områden angivna kostnadsuppgifterna endast äro ungefärliga och ej fullt riktigt återgiva behoven inom olika delar av landet. Beträffande frågan, i vilken utsträckning de redovisade förbättringsarbetena kunna tänkas komma till utförande under utan att tioårsperioden bidrag ställas till förfogande av statsmedel, kan man av hushållningssällskapens uppgifter endast bilda sig en osäker uppfattning. Något annat har ej heller varit att vänta, då så ovissa faktorer härvid inverka. Så många mycket torde dock vara givet, att under normala förhållanden förbättringsarbetena ej utan statsbidrag komma att bedrivas i sådan omfattning, att icke även vid slutet av tioårsperioden ett behov fortfarande mycket betydande kommer att förefinnas. Behovet av en allmän upprustning av jordbrukets ekonomibyggnader är stort icke blott ur ekonomisk utan även ur hygienisk synpunkt. Små, otidsenliga och onödigt arbetskrävande ladugårdar finnas i stort antal i alla delar av landet. I allmänhet torde ägarnas ekonomi vara det största hindret för ladugårdarnas modernisering. En allmän förbättring av dem kräver mycket arbete, och vid allmänt arbetslöshet är det ett lämpligt arbetsobjekt för särskilt landsbygdens yrkesvana arbetare såsom skogsarbetare, sten- och cementarbetare samt icke minst byggnadsarbetare.

Utredningen anser sålunda ifrågavarande slag av arbeten mycket lämpliga som beredskapsarbeten vid inträffande arbetslöshet. Materialanskaffning, grundgrävning m. m. kan lämpligen i viss utsträckning även ske vintertid.

1933 års mjölk- och mejeriutredning har i sin ovannämnda promemoria framlagt vissa förslag till statens medverkan för utförande av ladugårdsförbättringar. Sålunda har föreslagits inrättande av en statens lånefond för utlämnande av lån till dylika förbättringar. Under tider av större arbetslöshet borde emellertid även direkt statsunderstöd ifrågakomma. Bidragen borde i regel utlämnas av hushållningssällskapen och med högst 50 procent av utgå förbättringskostnaden. Såsom en ytterligare begränsning borde gälla, att bidrag ej finge överskrida ett belopp av 200 kronor per nötkreatursenhet. Vid bidragstilldelningen ——varvid borde verkställas en prövning av vederbörandes behov av bistånd — skulle mindre jordbruk äga företräde framför större. Med dylika villkor kunde enligt utredningen beräknas komma att krävas 75 miljoner kronor i bidrag för förbättring av de bristfälliga ladugårdarna i landet.

Direkta statsbidrag till förbättring av ekonomibyggnader ha tidigare endast utgått till egnahemslåntagare i form av s. k. premielån. Beaktas bör dock, att de av riksdagen beviljade anslagen till ackords- och stödlån, för åren 1932- 1934 sammanlagt 28 miljoner kronor, praktiskt taget i sin helhet gäldas genom förbättringsarbeten och sålunda i verkligheten ha karaktär av Av

bidrag.

dessa har en betydande del, särskilt i de norra länen, använts för förbättringsarbeten å ekonomibyggnader. Uppgifter om i vilken utsträckning så skett ha likväl icke kunnat erhållas. Av 1936 och 1937 års riksdagar ha emellertid försöksvis anvisats vissa anslag för bidrag till ladugårdsförbättringar. Sålunda anvisade 1936 års riksdag 100 000 kronor för dylika arbeten i vissa fjällsocknar i Västerbottens län. Av 1937 års riksdag ha anvisats 250 000 kronor för att användas inom sådana landsdelar, där behovet av åtgärder på området framstode såsom störst. Företrädesvis har man därvid haft i sikte Norrbottens samt Göteborgs och Bohus län. För dispositionen av sistnämnda anslag har Kungl. Majzt meddelat huvudsakligen följande bestämmelser.

Bidrag må beviljas till bestridande av kostnaderna för eller

reparation annat förbättringsarbete i ladugård, vari inbegripes uppförande av ny ladugård i stället för befintlig sådan. Till ladugård hänföres även sådant kreatursstall, där, förutom nötkreatur, jämväl andra husdjur förvaras. Bidrag må beviljas den som äger eller eljest är för den varom

underhållsskyldig ladugård,

fråga är, under förutsättning att ladugården, såvitt kan bedömas, är behövlig för framtiden, att förbättringsarbetet anses ur eller hygienisk arbetsbesparande synpunkt eller eljest erforderlig samt att sökanden vara i behov av

prövas ekonomiskt bistånd för förbättringsarbetets genomförande. Ej må bidrag

i fråga om brukningsdel, vars åkerareal överstiger tio hektar, utgå med mindre synnerliga skäl därtill äro. Bidrag må icke beviljas. till belopp överstigande 200 kronor per nötkreatursenhet. Vid bidragets bestämmande skall skälig

hänsyntagas till sökandens förmåga att själv bidraga med penningar, material,

transporter och eget arbete. Den som vill komma i åtnjutande av statsbidrag

har att för uppgöirande av plan och kostnadsförslag rörande förbättrings-

arbetets utförande anlita hos hushållningssällskapet anställd konsulent eller annan byggnadssakkunnig som sällskapet finner därtill skickad. person, Innan någon del av beviljat statsbidrag utbetalas, skall bidragstagaren avlämna förbindelse att enligt fastställd plan och inom föreskriven tid utföra

förbättringsarbetet ävensom att fullgöra de övriga villkor, som må föreskrivas. Sedan statsbidrag beviljats, skall förbättringsarbetet utan uppskov igång-

sättas vid äventyr att rätten att erhålla bidrag må kunna förklaras förfallen.

Det åligger hushållningssällskapet att med råd och anvisningar tillhandagå bidragstagaren ävensom att vara honom behjälplig vid inköp av virke eller

i i andra byggnadsvaror.

Ur beredskapssynpunkt vill utredningen med avseende å nu ifrågavarande

arbeten anföra följande.

Utredningen kan i princip ansluta sig till 1933 års mjölk- och mejeriutrednings uppfattning, att staten under tider av större arbetslöshet bör medverka till ladugårdarnas förbättring genom anvisande av Detta statsbidrag. synes lämpligen kunna ske på av nämnda utredning föreslagna villkor, vilka i huvudsak även upptagits av vill här endast Kungl. Majzt. Utredningen understryka vikten av att noggrann verkställes. behovsprövning Utredningen förmenar alltså, att frågan om ett iståndsättande av det svenska jordbrukets ladugårdsbestånd i olika hänseenden är förtjänt av uppmärksamhet. I främsta rummet är det av vikt, att självfallet jordbrukets standard överhuvud taget höjes, varmed följer en höjning av kvaliteten å dess produkter. Härvid må. endast erinras om att det danska smöret åtnjuter högre pris än det svenska å den engelska marknaden. Vidare måste en modernisering av ladugårdarna vara ett verksamt medel för höjande av jordbrukets lönsamhet ävensom för åvägabringande av drägligare arbetsförhållanden inom detsamma. Detta senare är icke minst viktigt med hänsyn till jordbrukets stundom betydande svårigheter att i den alltmer skärpta konkurrensen med andra näringar få tillförsäkrad sig erforderlig arbetskraft. Slutligen bör en detta område bedriven mera omfattande på

statlig bidragsverksamhet direkt såväl som indirekt erbjuda välbehövliga

arbetstillfällen under en kristid för den del av som landsbygdens befolkning, i första hand drabbas av den minskade

plågar arbetstillgången.

Såsom utredningen redan anfört ha 1936 och 1987 års riksdagar försöksvis anvisat vissa, relativt sett mindre för till belopp bidrag ladugårdsförbättringar även under nu rådande förhållanden. De erfarenheter, som vinnas, härigenom böra bliva till gagn vid ett eventuellt igångsättande av förbättringsverksamheten i större skala, vilket ur är värdefullt. beredskapssynpunkt synnerligen I detta syfte vill utredningen jämväl förorda, sätt och mejeriutredpå mjölkningen föreslagit, att en lämplig, populärt hållen handledning utarbetas för dem, som skola planlägga eller utföra förbättringsarbetena, samt att kurser anordnas för de inom som skola handha

personer hushållningssällskapen, verksamheten. Utredningen vill i detta sammanhang även föreslå att, för. slagsvis genom lantbruksstyrelsens försorg, normalritningar upprättas för

ladugårdar med olika djurbesättningar och med anpassning till förhållandenas olika gestaltning i landets skilda delar.

Anläggande av brunnar och vattenledningar. Vid den inventering av inom jordbruksnäringen lämpliga arbetsobjekt, som utredningen ansett sig böra företaga, har utredningen även undersökt behovet av brunnar och Resultatet härav av vattenledningar på landsbygden. framgår tabell 29. Tabellen visar, att enligt hushållningssällskapens uppgifter skulle för utförande under tioårsperioden 1937-1946 föreligga behov av arbeten av ifrågavarande slag, motsvarande en åtgång av nära 1-5 miljoner dagsverken samt en kostnad av inemot 15-6 miljoner kronor. Härvid är att märka, att fyra hus-

hållningssällskap icke redovisat arbeten av förevarande slag. Det några totala behovet måste därför anses vara icke oväsentligt större än det i tabellen angivna.

Tab. 29. Anläggande av brunnar och vattenledningar (tioårsperloden 1937-1946).

L ä n Dagsverken Kostnad L ä n Dagsverken Kostnad antal kr. antal kr.

Stockholms . . . . . . . . 54 000 560 000 Hallands . . . . . . . . . . 45 000 447 000 118 000 1 201 000 o. Bohus - - Uppsala . . . . . . . . . . . . Göteborgs . . . . 30 000 332 000 . . . . . . . . . . —— — §ödermanlands Alvsborgs Östergötlands . . . . . . 22 000 272 000 Skaraborgs . . . . . . . . 125 000 750 000 Jönköpings . . . . . . . . ‘ 25 000 254 000 Yarmlands . . . . . . . . 110 000 l 000 000 Kronobergs . . . . . . . . 30 000 441 000 Orebro . . . . . . . . . . . . 263 000 2 195 000 Kalmar norra . . . . . . 17 000 168 000 Kopparbergs . . . . . . 36 000 450 O00 Kalmar södra . . . . . . - -- . . . . . . . . 2 000 29 000 Gävleborgs Gotlands . . . . . . . . . . 15 000 200 000 Västernorrlands . . . . 87 000 737 000 Blekinge . . . . . . . . . . 1 20 000 200 000 J åmtlands . . . . . . . . . . 14 000 123 000 Kristianstads . . . . . . 17 000 271 000 Västerbottens . . . . . . 250 000 2 700 000 Malmöhus . . . . . . . . 72 000 520 000 Norrbottens . . . . . . . . 139 000 2 732 000 Summa l 491 000 15 582 (XXI 1 Av utredningen beräknad siffra. Kostnad per dagsverke 10: 47

Anläggandet av brunnar och vattenledningar torde få anses såsom jämförelsevis arbeten för av sådana arbetslösa, som äga lämpliga sysselsättning förutsättningar för grovarbete. Arbetena kunna under större delen av pågå året, och särskild yrkeskunskap kräves endast i ringa utsträckning. Deras användbarhet emellertid av det förhållandet, att endast ett fåtal begränsas arbetslösa kunna sysselsåttas på en och samma arbetsplats samt att de enskilda arbetena i regel torde bliva av liten omfattning och sålunda relativt kortvariga. Sin största betydelse få därför dessa arbeten såsom komplettering av försörjningsmöjligheterna för de mindre jordbrukarna och landsbygdens arbetare överhuvud Det torde i detta sammanhang böra erinras om att materialtaget.

åtgången i form av rör, pumpar m. m. vid dessa arbeten är jämförelsevis stor,

vilket dock icke enbart behöver utgöra en nackdel, då en ökad förbrukning härav skapar arbetstillfällen inom vissa industrier. måste arbeten tillmätas stor be- Enligt utredningens mening ifrågavarande för arbetets underlättande inom jordbruket. Utredningen vill återgiva tydelse vad Norrbottens läns hushállningssállskap i detta hänseende anfört. Hushållningssällskapet anser det vara av utomordentlig betydelse, att jordbrukarna sättas i tillfälle att införa vatten och avlopp i sina hem. Dylika i ett ha tidigare betraktats och betraktas ännu anordningar jordbrukarehem i sina håll såsom vilken icke i allmänhet kunna dag på lyx, jordbrukarna räkna med att bestå sig. Hushållningssällskapet anser sig på det bestämdaste böra avstånd från en sådan och hävdar likaledes bestämt, att taga uppfattning anordnandet av vatten- och avloppsledning i ett jordbrukarehem innebär en

sådan arbetsbesparing för husmodern, att omedelbara åtgärder böra

vidtagas

för att bereda jordbrukarna möjligheter till införande av sådana anordningar. Det kan utan överdrift påstås, att ingen samhällsgrupp har en så oerhörd arbetsbörda som en husmoder i ett jordbrukarehem. Hon skall vara den första i arbetet och den sista på kvällen. Hon har icke blott att sköta på morgonen hushållet, hemmet och barnen utan det kräves även av henne, att hon skall sköta djuren samt deltaga i eller, där mannen är borta i sköta

förvärvsarbete,

jordbruket under dennes frånvaro. När husets övriga medlemmar vila från arbetet, får husmodern oftast syssla med hushållet, och finnes det småbarn i familjen eller inträffar sjukdom, förunnas henne ej ens nattron. Ãvenså äro få arbetsuppgifter i samhället förenade med sådant ansvar som husmoderns i ett jordbrukarehem. Familjens väl och ve samt dess ekonomi äro helt beroende av hennes förmåga att fylla sina uppgifter och bära sin övermänskliga arbetsbörda. Erfarenheten visar, att där en duglig husmoder finnes, familjen reder sig gott, även om jordbrukaren själv icke förmår fylla sin uppgift. Förmår däremot icke husmodern fylla sin uppgift, är jordbrukaren slagen till en slant, huru dugli han än är, och familjen har svårt att reda sig med allt

vad detta innebär. êlusmoderns arbete och insats i ett jordbrukarehem kan

sålunda icke överskattas. Med all rätt kan därför den uppfattningen hävdas, att det är missbrukad kvinnokraft, då en husmoder i ett jordbrukarehem skall behöva bära vatten och slask. Hon bör i stället kunna ägna åt mera besig tydelsefulla uppgifter till hemmets förkovran eller få en stunds vila i sitt krävande arbete. Man måste djupt beklaga, att det i fråga om åtgärder för jordbrukets främjande så litet tänkts på husmodern och tagits så ringa hänsyn till hennes önskemål. Hushållningssällskapet anser därför, att oavsett om arbetslöshet inträder och stort behov av arbetsföretag kommer att därigenom uppstå eller icke, åtgärder omedelbart böra vidtagas för att avhjälpa bristen på vatten- och avlo psledningar i jordbrukarehemmen. Samhället är skyldigt

jordbrukets husmödiar denna up offring. Riklig och bekväm tillgång på vatten

utomordentggt

har dessutom en så stor för att den betydelse hygienen, uppoffring från det allmännas sida, som är förenad med anskaffningen av anordningar härför, måste anses lämna mycket hög valuta.

Utredningen vill jämväl erinra om att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Majzt den 23 maj 1936, nr 244, hemställt om utredning till angående åtgärder åstadkommande av utsträckt användning av vatten- och sanitetsledningar på

landsbygden.

Ur beredskapssynpunkt vill i ämnet anföra utredningen följande. De ovan återgivna uttalandena av i Norrbottens län

hushållningssällskapet

synas utredningen värda allt beaktande. Från de synpunkter utredningen företräder finnes dock ej anledning att förorda anvisande av för statsbidrag ifrågavarande ändamål under nu rådande gynnsamma konjunkturförhållanden. Däremot synas utredningen skäl tala för att staten vid en kris med åtskilliga omfattande arbetslöshet understödjer arbeten med av brunnar anläggande och vattenledningar. Förutom de motiv härför, som anföras i hushållningssällskapets nyssnämnda uttalande, vill utredningen framhålla, att då staten i anslår medel för utförande i om-

arbetslöshetsbekåmpande syfte betydande

fattning av vattenledningsanläggningar i städer och samhällen, detsamma rättvisligen även bör kunna ske för motsvarande arbeten rena på landsbygden. Det förefaller sannolikt, att företrädesvis är illa utredningen vattenfrågan

ordnad vid det mindre jordbruket, där samtidigt behovet av arbetsbesparande anordningar är störst. Stora brister i nu avseende torde emellerifrågavarande tid även förekomma vid såväl medelstora som större gårdar. Utredningen anser sig dock ha skäl ifrån att i hänseende utgå förbättringsbehovet angivna är störst vid det mindre jordbruket och att följaktligen berättigad lägga detta förhållande till grund vid sitt förslag till bidragsvillkorens utformning. En för det mindre jordbruket normal medelkostnad för brunn med vattenledning torde belöpa på omkring 500 kronor, vilket ungefärligen överensstämmer med hushållningssällskapens uppgifter. Av denna kostnad synes hälften böra bestridas med statsbidrag, vilket alltså motsvarar ett bidrag av 250 kronor. Oberoende av om kostnaden överskjuter 500 kronor synes bidraget böra maximeras till 250 kronor. Understiger däremot kostnaden 500 kronor, bör bidraget endast utgå med hälften av denna mindre kostnad. Bidrag bör lämnas endast under förutsättning, att bidragstagarens ekonomi är sådan, att det icke skäligen kan antagas, att han är i stånd att utan utföra statsbidrag arbetet. Bidragsverksamheten bör alltså grundas behovsprövning men på synes icke behöva begränsas till fastigheter av viss storlek. Verksamheten torde lämpligen kunna omhänderhas av hushållningssällskapen eller möjligen av hälsovårdsnämnderna. Det torde i sinom tid böra uppdragas åt lämplig myndighet att närmare utarbeta bidragsvillkoren.

Sammanfattning. Utredningen har nu behandlat de olika slag av arbeten inom jordbruket, vilka utredningen för beredskapsändamål funnit böra till föremål för göras överväganden. Här följer en sammanställning av de redovisade arbetskvantiteterna såvitt avser dagsverken och kostnader:

Dagsverken Kostnad antal kronor Avdikning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 517 000 30 596 000 Täckdikning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 13 693 000 130 274 000 Gödselvårdsanläggningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 872 000 51 903 000 Nyodling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 373 000 36 221 000 Stenröjning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 042 000 12 752 000 Betesförbättring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 892 000 29 087 000 Ladugårdstörbättring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 13 371 000 157 041 000 Anläggande av brunnar och vattenledningar . . . . .. 1 491 000 15 582 000 Summa 50 251 000 463 456 000

Sammanlagt ha alltså för nu angivna åtgärder redovisats arbeten, vilkas utförande skulle kräva i runt tal 50 miljoner dagsverken samt belöpa på en kostnad av över 463 miljoner kronor. Härvid är att märka, att de redovisade arbetena av tidigare anförda skäl torde i icke oväsentlig utsträckning understiga det i verkligheten föreliggande totalbehovet av dylika arbeten. I särskilt hög grad är detta fallet beträffande avdikningarna. I fråga om den omfattning, vari arbetena kunna beräknas under nuvarande förhållanden genomsnittligt

komma till utförande, ha icke till utredningens förfogande ställts sådana i uppgifter, att denna omfattning kan i siffror angivas. Därest statsmakterna finna skäl att bedriva en understödspolitik på ifrågavarande område, som i stort sett överensstämmer med de synpunkter, utredningen ovan framhållit, torde det emellertid vara uppenbart, att vid en under loppet av tioårsperioden 1937-1946 inträffande kris tillgången på arbetsobjekt av nu beskafangivna fenhet kommer att vara tillfyllest även för av omfattillgodoseende mycket tande arbetsbehov. _ Utformningen av de åtgärder, vilkas vidtagande ovan förordat utredningen vid behandlingen av de olika arbetena inom har skett jordbruket, på grundval av den uppfattning, utredningen bildat sig rörande nuvarande jordbrukets läge och behov och varåt uttryck givits i inledningen till detta Utredkapitel. ningen har eftersträvat att med största möjliga konsekvens sina föranpassa slag härefter. Den ur såväl sociala som produktionstekniska synpunkter lämpliga avvägningen av dessa har självfallet erbjudit svårigheter. Utredningen vill här lämna en sammanfattning av ifrågavarande förslag, i vad de avse åtgärder, som redan i nuvarande böra konjunkturläge vidtagas. I detta hänseende innebära förslagen sålunda, att statens minskas och i stort sett icke med större avdikningsanslag utgår belopp än som är nödvändigt för i av den upprätthållande skälig omfattning administrativa organisationen området, i samband varmed på undersökning bör verkställas rörande en av de för reformering anslaget gällande bidragsvillkoren; att anslaget för bidrag till icke med än täckdikning utgår högre belopp som anvisats för budgetåret 1937/1938 eller 500 000 kronor; att anslaget för bidrag till ökas och att i samband

gödselvårdsanläggningar

därmed den ändringen i bidragsvillkoren att för företagas, maximigränserna areal och absolut

bidragsbelopp något vidgas;

att anslaget för bidrag till minskas och de för verksamheten nyodling gällande bidragsvillkoren reformeras, i samband varmed motsvarande

ökning

bör ske av anslagen till och qamt

betesförbättring stenröjning,

att lämplig handledning utarbetas samt kurser anordnas för som skola dem,

planlägga statsunderstödda ladugårdsförbättringsföretag, och att

förslagsvis

genom lantbruksstyrelsens försorg normalritningar utarbetas för ladugårdss

byggnader.

KAP. VI.

Skogsarbeten. Allmänna synpunkter. Vid sidan om jordbruket torde skogsbruket med de därmed förenade träförädlande industrierna få anses vara landets viktigaste näring. Det är därför helt naturligt, att statsmakterna på olika sätt ägnat denna speciellt intresse. Det knappast erforderligt att i detta sammanhang anföra synes uppgifter om hur under olika skeden detta intresse gestaltats i ingripanden av skilda slag. Bedogörelser härför ha tidigare lämnats. I omförmåilda betänkande om folkförsörjning och arbetsfred återfinnas sålunda dels en exposé rörande skogsbrukets ställning i den svenska folkförsörjningen, dels ock en promemoria beträffande den nuvarande svenska skogslagstiftningens tillkomst och närmare innehåll, skogsvårdsstyrelsernas verksamhet och de anslag, som av statsmedel utgå. till främjande av denna verksamhets syften m. m. Vissa förhållanden inom skogsbruket torde emellertid vara förtjänta av att här framhållas såsom belysande för denna närings betydelse i beredskapshänseende och för de anspråk, man i dylikt syfte kan vara berättigad ställa på densamma. Enligt den under åren 1923-1929 utförda riksskogstaxeringen uppgår landets totala skogsmarksareal till 232 miljoner hektar. Härav ägas närmare 18 miljoner hektar av enskilda, under det att återstoden utgöres av statsskogar eller andra skogar av allmän karaktär. Av enskildas skogsinnehav äro nära 11 miljoner hektar i bondehand, cirka 65 miljoner hektar i bolags ägo, medan resten, ungefär 3/4 miljon hektar, kan rubriceras som På grundval av riksskogstaxeringsnämndens uppgifter har godsskogar. genom 1931 års skogssakkunnigas försorg utförts en avverkningsberäkning för landets samtliga För densammas verkställande har som direktiv skogar. gällt, att beräkning skulle verkställas rörande den totala virkeskvantitet, som under de närmaste 10 20) åren med iakttagande av god skogsvård

men eljest utan någon större omläggning av hittills förd avverkningspolitik

årligen borde kunna uttagas. Beräkningen gav till resultat, att årligen skulle kunna ett virkesbelopp av i runt tal 49 miljoner kbm, varav uttagas cirka 27 miljoner kbm barrträdsgagnvirke eller sådant virke, som ägnar sig för förädling i sågverk eller massafabriker, cirka 4 miljoner kbm gagnvirke av björk, cirka 155 miljoner kbm avfall och smâdimensioner av tall, gran och björk samt omkring 21 miljoner kbm virke av övriga trädslag. Den sålunda beräknade avverkningen skulle i genomsnitt motsvara omkring 21 kbm per hektar. Av nämnda sakkunniga ha även utförts beräkningar rörande virkesför- Dessa visa bland att under åren 1929 och 1930 förbrukningen. annat, brukningen av barrträdsgagnvirke skulle ha uppgått till 281 miljoner kbm

eller till en kvantitet den beräknade avverknågot överstigande uthålliga ningen av dylikt virke. För krisåren 1931 och 1932 skulle däremot förbruk-

ningen av barrträdsgagnvirke väsentligt ha underskridit den beräknade

möjliga avverkningen. Till komplettering av nu har ut angivna uppgifter redningen undersökt, huru förhållandena i berörda avseende gestaltat sig under år 1935. Det visar sig, att av för förbrukningen barrträdsgagnvirke är kan beräknas ha till 29? sagda uppgått miljoner kbm, en siffra, som med cirka 25 miljoner kbm den ovan beräknade uthålöverstiger enligt liga avkastningen. Härtill må fogas den att sulfatfabrikerna under uppgiften, år 1935 beräknas ha hela sin medan sulñtutnyttjat produktionskapacitet, fabrikerna endast utnyttjat 90 av densamma. Vid utomkring procent nyttjande av full kapacitet även vid sulñtfabrikerna skulle virkesförbrukningen ökas med cirka 08 kbm. Under år 1936 lär en miljon ytterligare expansion av trämasseindustrien ha kommit till stånd. Skogsprodukterna -utgöra våra viktigaste exportartiklar. Angelägenheten ur att kunna denna och att för detta försörjningssynpunkt uppehålla export .ändamål förse träförädlingsindustrien med råvara erforderliga mängder ligger i öppen dag. Med det anförda har ur denna velat utredningen synpunkt belysa vikten av att skogsbrukets produktionsförmåga förbättras. En uttömmande redogörelse för de skäl, som i övrigt tala härför, torde icke vara av behovet påkallad. Beträffande möjligheten att i kvantistegra skogarnas avkastningsförmåga tativt hänseende behöver ovisshet råda. Genom och ej riksskogstaxeringen olika därpå grundade har att en utredningar ådagalagts, mycket betydande för föreñnnes. 1931 års som marginal produktionsökning skogssakkunniga, även undersökt dessa förhållanden, kommo till den att det uppfattningen,

finnes cirka 5 miljoner hektar för skogsbörd tjänliga marker, varå det

kunde anses befogat att utföra olika skogsvårdsåtgärder av grundförbättrande natur. I detta sammanhang kan även framhållas, att i vårt land skogsvården överhuvud taget lämnar så. att önska, att det detta mycket övrigt på område, särskilt vad gäller beståndsvården, ännu återstår för betydande möjligheter en ökad virkesproduktion. Det är emellertid icke blott i kvantitativt avseende, som våra skogars avkastning är mindre tillfredsställande. Även ikvalitativt hänseende äro förhållandena sådana, att största måste de uppmärksamhet ägnas möjligheter, som kunna föreligga att ernå ett värdefullare I och virkesutbyte. med att de virkesförråden mer eller mindre blivit utgamla fullständigt tömda, har också kvaliteten på våra varor För att så sågade sjunkit. mycket som möjligt uppehålla sågvirkets kvalitet nedsorteras numera i stor utsträckning, särskilt i norra Sverige, sämre timmer till sulfatved. Virke av timmerdimensioner har sålunda i försämrats mera i* kvalitativt genomsnitt hänseende än sågvirkets beskaffenhet utvisar. Trots denna bortsortering av sämre timmer torde man kunna räkna med att beträffande exportsågvirket från Norrland den osorterade varan, som omfattar de bästa av de sex fyra 1366 37 9

numera med cirka 15 mindre kvantiteti kvalitetsgraderna, ingår procent än före För landet i dess helhet gäller, att timmersågutfallet världskriget.

numera. i huvudsak måste ske avverkningar i jämförelsevis

fångsten genom ofta kultiverade eller tillvaratagande av restbestånd, unga, skogar genom en eller flera Som härav ha vilka tidigare gånger dimensionshuggits. följd att det virkets kvalitet ökats. Även också svårigheterna uppehålla sågade för av virkets stå emellertid vissa medel till buds. främjande kvalitetsdaning Utredningen återkommer härtill i det följande.

Förutom med till behovet av åtgärder i produktionsförbättrande

hänsyn kräver emellertid inom vårt även från syfte läget skogsbruk uppmärksamhet det allmännas sida i annat hänseende. Utredningen syftar härmed på de

som föreñnnas för ett rationellt och mera fullständigt utnyttjande svårigheter, av Ovan har förmälts, att i den beräknade avverkningen skogsavkastningen. en kvantitet avfall och smådimensioner om icke mindre än 155 ingick kbm. härtill den lövträdsvirke, som beräknats årmiljoner Lägges mängd kunna erhålles en summa av 21‘9 miljoner kbm. Av denna ligen avverkas, torde för närvarande icke stort mer än hälften komma till virkeskvantitet

nyttig användning. Avlägsen belägenhet, dyrbara utdrivningsförhållanden,

för klena virkesdimensioner och olika lövbristande användningsmöjligheter m. m. ha härtill. Ur allmän synpunkt är det av största trädsslag bidragit vinna utsträckt för virke. Detta skulle vikt att söka användning dylikt av för och indirekt medbetyda ett förstärkande själva grunden skogsbruket för en utökad av för industrien. föra möjligheter produktion gagnvirke

Även andra förhållanden inom området för skogsavkastningens utnyttemellertid statsmakternas intresse för detta spörsmål på-

jande synas göra kallat. Till skillnad mot äro förhållandena på världsmarknaden jordbruket helt för att till folki stort sett avgörande skogsbrukets möjligheter bidraga En av förhållandena inom av den försörjningen. reglering skogsbruket som kommit till stånd beträffande kan därför

genomgripande art, jordbruket,

Fastmera torde det vara att tillförsäkra de ej ifrågasättas. ändamålsenligt frihet att som utnyttja skogsbrukets avkastning, skälig

exportindustrier, inom ramen för våra alstringskraft förädla dessas produkter

skogars uthålliga

det sätt och i den omfattning, vartill förhållandena på exportmarknaden

på

under olika tidsskeden kunna föranleda. För ett stärkande av ifrågavarande

industriers konkurrenskraft är emellertid av största vikt, att erforderliga

råvaror kunna tillhandahållas densamma till efter konjunkturernas mängder För detta ändamål är det av synnerlig betydelse, växling rimliga priser. att äro väl ordnade.

skogsbrukets transportförhållanden Våra norrländska flottleder erbjuda förvisso ypperliga virkestransport-

behov av Ytter-

leder. Även dessa äro emellertid i ständigt förbättringar.

av kunna vara av behovet påkallade ligare utbyggnader flottledssystemet liksom med för virkets framforsling till vattendragen. kompletteringar vägar särskilt södra där användbara ñottleder endast I de delar av landet, Sverige, måste i regel ske förmedelst sparsamt förekomma, längre virkestransporter

eller motorfordon. Då skogsbrukets vägförhållanden mångenstädes

järnväg

äro i hög grad otillfredsställande, erbjuder sig här ett omfattande arbetsfält till skogsbrukets stärkande.

Utredningen har härmed i största korthet anfört några synpunkter på behovet av produktionsförbättrande inom liksom åtgärder skogsbruket på betydelsen av att förbättrade för

möjligheter åvägabringas skogsavkastningens

tillvaratagande. Utredningen vill nu med några ord erinra om den omfattning, vari under olika förhållanden arbetstillfällen kunna beredas inom skogsbruket.

Av undersökningar utförda av 1931 års har

skogssakkunniga framgått, att

arbetskraftåtgången inom skogsbruket, avseende och av

huggning tillredning

virket i skogen, ur denna samt utforsling ilottning, kan beräknas ha. uppgått, för åren 1929 och 1930 till 37‘3 miljoner mansdagsverken per år, för år 1931 till 314 och för år 1932 till 291 miljoner dagsverken. Därest den beräknade uthålliga

skogsavkastningen fullständigt utnyttjats, skulle däremot

ha tagits i anspråk icke mindre än 482 miljoner dagsverken. För utförande av normala ha beräknats

skogsvårdsåtgärder årligen åtgå 29 miljoner dags-

verken samt för utförande inom 30 år av vissa

grundförbättrande åtgärder

.såsom dikningar och vissa 2

skogsodlingsåtgärder miljoner dagsverken per

år. Under sist

angivna förutsättningar skulle alltså skogsbruket

årligen kunna erbjuda arbetstillfällen med 53‘1 sammanlagt miljoner mansdagsvervarav cirka ken, 91 procent skulle tagas i anspråk för avverkningar. Under normala förhållanden torde man kunna räkna med att ifrågavarande arbeten kräva cirka 40 miljoner dagsverken. Härtill kommer den arbetskraft, som erfordras för virkets

framforsling till konsumtionsorterna,

samt arbetare. träförädlingsindustriens För sågverk och hyvlerier, massafabriker och pappersbruk beräknades arbetarantalet av 1933 års skogsindu-

strisakkunniga på grundval av de officiella industriberättelserna för år 1933-~

till omkring 63000. Av nu nämnda siffror

framgår skogsbrukets och träförädlingsindustriens storleksordning i vad avser av arbetskraft.

sysselsättning Vad särskilt gäller skogsbruket framgår jämväl, att äro de avverkningsarbetena ojämförligt viktigaste för arbetskraftens

sysselsättning.

Med hänsyn härtill blir då

skogsarbetet, virkesdrivningarna i stort sett

måste koncentreras till i vintern, utpräglad grad säsongbetonat. En av ar-

betslöshetsutredningen i samarbete med 1928 års verk-

skogsvårdskommitté ställd avseende

undersökning, åren 1925-1928, visar sålunda, att under

februari månad, då ha sin

drivningarna största omfattning, skulle varit

sysselsatta mellan 350 000 och 400000 medan arbetare, september månad skulle uppvisa den siffran för lägsta någon månad under året eller mindre än 100000 arbetare.

Det är givet, att skogsarbetets säsongkaraktär medför vissa olägenheter såtillvida som de vilka för sin

arbetare, försörjning äro helt eller till huvudsaklig del hänvisade till arbete inom ha

skogsbruket, svårigheter att erhålla dylikt året runt. Särskilt äro dessa påtagliga olägenheter i Norr-

i Dalarna och I dessa delar av landet ñnnes nimland samt Värmland.

avsevärt antal icke bofasta s. k. lösarbetare, vilka ligen ett skogsarbetare,

en del av året ha arbete i varför de under mellanendast under skogarna,

att åt ett flertal mer eller mindre tillfälliga sysseltiderna tvingas ägna sig äro dock icke för att bereda dem arbete hela sättningar. Dessa tillräckliga

eller kortare tider måste de även under normala föråret. Under längre

hållanden arbetslösa, deras årsinkomster bliva synnerligen låga. gå varigenom

har med av inkomna anmälningar rörande Av socialstyrelsen ledning

i under åren 1933 och 1934 verkställts en undersök-

olycksfall skogsarbete

dessa arbetares vilken utredningen satts i till-

ning rörande sysselsättning,

att del av. denna fördela sig beträffande lösarbetarna fälle taga Enligt

under ett år efter sysselsättningen på följande sätt, uttryckt

arbetsdagarna

i procent:

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 34!» Samtliga skogsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35» Flottningsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ers Jordbruksarbete (hos andra)

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 9 Vägarbete och stuveriarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ,. l3 Sågverksoch snickeriarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 14 Byggnads arbeten hos andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. (Y0 Ovriga. Reservarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Annat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. lö eget förvärvsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 18 Värnplikt, skolgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Os Sjukdom

32s Utan arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

100o

Antal omfattade arbetare . . . . . . . . . . . . . . .. 3 590 av undersökningen

arbetare skulle sålunda omkring en tredjedel av året

För ifrågavarande

ha kunnat utfyllas av förvärvsarbete. ej I med den tidsperiod, som Socialstyrelsens utredning avser, jämförelse och reservarbetena ha minskat i omfattning, medan torde numera vägarbetena

som de förbättrade torde såväl jordbruk skogsbruk genom konjunkturerna.

I vad delar av landet bereda ökade arbetsmöjligheter. gäller nyss angivna

alltid för sommarhalvåret räkna med rätt avsevärda arbetsnödgas man dock

vilka för nu arbetare även under normala förlöshetsperioder, ifrågavarande

även under en behöva utfyllas för att hållanden och kanske högkonjunktur

deras levnadsstandard skall kunna hållas nivå. Då. det samtidigt på skälig

att till står en talrik, vältränad

är av största vikt, skogsbrukets förfogande

stam av ar det i att måloch skicklig skogsarbetare, hög grad angeläget,

medvetna för dessa arbetares så fullständiga sysselsättning

åtgärder vidtagas olika satt såsom an-

som möjligt. Detta kan ske på genom planmässigt

ordnade och eller att skogs-

skogsvårdsåtgärder sommarhuggningar genom

arbetarna beredas att förvärva hem i form av smärre jordmöjligheter egna

vilka skänka komplettering av arbetstillfällena. bruk, erforderlig

Å andra sidan äro även vissa fördelar förenade med koncentrationen av skogsbrukets arbetskraftsbehov till vinterhalvåret. Den arbetskraft, som sommartid erfordras inom jordbruket, kan nämligen i Norrland icke alls och i södra Sverige i regel endast delvis beredas full vid sysselsättning jordbruket under vintern. Skogsarbetena skänka då. en komvälbehövlig plettering, som för skogsbygdernas jordbruk i stor även utsträckning under normala förhållanden utgör en nödvändig förutsättning för dess existens. Utredningen har nu sökt att i korta drag framhäva skogsbrukets betydelse för försörjning av den del av vår befolkning, som helt eller delvis är hänvisad att söka sin utkomst genom arbete inom denna Därav näring. torde ha framgått, att stora delar av landsbygdens befolkning måste för sitt uppehälle i en eller annan form ha tillgång till skogsarbete. p Som utredningen ovan sökt visa. kan även under goda tider det allmännas medverkan knappast undvaras i och för ernående av en välbehövlig förbättring av skogsarbetarnas försörjningsmöjligheter. Vid en kris med omfattande arbetslöshet blir det oundgängligen nödvändigt, att statsmakterna vidtaga åtgärder direkt inriktade på att bereda arbetstillfällen för ifrågavarande befolkningsskikt. Av naturliga skäl måste dessa i främsta rummet sökas inom skogsbruket. Under den kris, som drabbade vårt land åren 1931-1934, ha också statsmakterna i och för arbetslöshetens bekämpande och lindrande olika vidtagit åtgärder för beredande av ökade arbetstillfällen inom skogsbruket. Sålunda ha statsanslag anvisats för understödjande av vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar, avseende skogsdikning och olika slag av skogsodlingsåtgärder. Vidare ha anslag anvisats till vissa och ñottledsvâigbyggnader å skogar i enskild ägo. Till de bidra.gsvillkor, som varit gällande för omförmälda båda anslag, återkommer utredningen vid för redogörelse de olika slag av skogsvârdsåtgärder, under utredningen tagit övervägande såsom medel för arbetslöshetens . bekämpande. Den verksamhet, som bedrivits med bidra-g från nämnda anslag, torde i stort sett få anses ha väl fyllt sitt ändamål. Anslaget till och flottledsvägbyggnader hade dock blivit av större effekt för arbetslöshetens lindrande, (lärest det stått till förfogande i krisens tidigare skede. Ifrågavarande anslag äro nu praktiskt taget förbrukade. För tiden till och med maj månad 1937 hade slutavsynats 16 984 skogsdiknings- och skogs-

odlingsföretag, till vilka bidrag utgått från det tillfälliga anslaget. Vid dessa

företag ha totalt utgjorts 2590 786 dagsverken. Inklusive de förvaltningsbidrag, som för bidragsverksamhetens handhavande tillerkänts de bidragsbeviljande myndigheterna, kan statens direkta kostnad per dagsverke beräknas ha till kronor 285. uppgått Vid samma tidpunkt eller ultimo 1937 hade 275 maj slutavsynats företag, till vilka bidrag från till vissa och å utgått anslaget väg- flottledsbyggnader skogar i enskild ägo. Vid dessa företag ha totalt 268 458 dagsverken. utgjorts

Inklusive kan statens direkta kostnad dagsverke beförvaltningsbidrag per räknas ha uppgått till kronor 172. Även i fråga om kronans skogar ha statsmakterna vid senaste kris uppmärksammat lämpligheten av att anordna arbeten för arbetslöshetens bekämpande. Sålunda ha genom samarbete mellan domänstyrelsen och statens arbetslöshetskommission statliga reservarbeten i stor utsträckning kommit till stånd, företrädesvis i form av vägbyggnader. Vidare anhöll riksdagen, med föranledande av vid 1932 års riksdag väckta motioner, att Kungl. Majzt ville vidtaga åtgärder i syfte, att domänverkets förnyelsefond för återväxt- - under beaktande av arbetskraft ä olika åtgärder tillgången på ledig orter - i större komme till för därmed avsett utsträckning användning ändamål. Förutom understöd åt vissa skogsvårdsåtgärder har staten i och genom för arbetslöshetens bekämpande även på annat sätt sökt stimulera skogsbruket. har inledningsvis påvisat, hurusom en för hela Utredningen genom landet verkställd avverkningsberäkning konstaterats, att stora mängder sämre, för industriell virke årligen kunna uttagas ur skogarna, förädling ej lämpligt vilka icke finna Sedan 1931 års skogssakkunniga därom väckt användning. förslag, vidtog staten sålunda i nu angivna syfte bland annat vissa åtgärder för av ökad Vedeldning, för att stimulera gasgeneratordriften åvägabringande av motorfordon samt för att utröna möjligheterna för brikettering av träkol. Vad särskilt beträffar skall utredningen i det följande mera vedeldningen utförligt behandla av staten vidtagna åtgärder till dess främjande.

Av vad nu anförts enligt utredningens förmenande i sammanframgår fattning följande. Inom skogsbruket föreligga mycket omfattande behov av skogsvårdsåtgärder till virkesproduktionens förbättrande, vilkas utförande är av synnerlig vikt med till ur allmänt ekonomisk synpunkt av att hänsyn angelägenheten

uppehålla exporten av skogsprodukter på en såväl kvantitativt som kvalitativt

nivå. En del av landsbygdens befolkning är för sin utkomst hög betydande helt eller till del beroende av För jordbrukarna i huvudsaklig skogsarbete. landets att vintertid erhålla arbetsförtjänster skogsbygder utgör möjligheten inom ofta ett existensvillkor. Inom skogsbruket äro avverkskogsbruket de ojämförligt viktigaste för arbetskraftens sysselsättning. ningsarbetena av förbättrade för virkets

Åvägabringandet förutsättningar tillgodogörande

är därför av Erfarenheterna från statsmakternas åtsynnerlig betydelse. till arbetslöshetens under senast förflutna depressionsgärder bekämpande visa, att det inom för dylikt ändamål lätt kan beredas period skogsbruket arbetstillfällen av i bästa mening produktiv natur. På av nu förhållanden har utredningen för fullgörande av grund angivna sitt även ansett böra verkställa viss undersökning rörande möjuppdrag sig att vid en eventuellt inträifande kris bereda arbetstillfällen inom ligheterna ävensom de som för detta ändamål kunna i skogsbruket angående åtgärder,

beredskapshänseende vara av behovet påkallade.

Inventeringens verkställande.

Ehuru, som tidigare blivit anfört, undersökningar redan utförts beträffande behovet av vissa skogsvårdsåtgärder, har utredningen för det ändamål, varom nu är fråga, icke ansett sig utan vidare kunna bygga på dessa. Då. utredningen dessutom ansett sig behöva uppgifter om vissa skogsarbeten, vilka tidigare icke varit föremål för inventering, har utredningen funnit sig nödsakad att från de olika skogliga myndigheterna införskaffa för undersökningens verkställande erforderligt material. Hänvändelser med avseende å behovet av vissa skogsvârdsåtgärder ha sålunda gjorts till domänstyrelsen, arméförvaltningen, skogsvårdsstyrelserna, stiftsnämnderna och skogssällskapet samt till förvaltningarna för vissa allmänna inrättningars skogar. Hos samtliga dessa myndigheter ha uppgifter begärts rörande följande arbeten: skogsdikning och bäckrensning, återväxtâtgärder av grundförbättrande natur, röjning i stavaskog och ungskog, betesvallsanläggningar för skogens fredande mot bete, stamkvistning samt skogsväg- och iiottledsbyggnader. Som direktiv vid uppgifternas lämnande har gällt, att de skulle giva uttryck för det behov av dylika arbeten, som kunde beräknas föreligga för tioårsperioden 1937-1946, och vilka arbeten kunde tänkas komma till utförande i och för bekämpande av en mera omfattande arbetslöshet respektive —— i om för enskilda -- under fråga uppgifterna skogar förutsättning att staten ställde till förfogande statsbidrag i sådan utsträckning och på. sådana villkor, att Skogsägarna kunde förutses skola i författning om gå. arbetenas verkställande. Till uppgiftslämnarnas orientering har meddelats, att inventeringens resultat skulle ingå i den mobiliseringsplan med avseende å beredandet av arbetstillfällen, som skulle upprättas isyfte att under en eventuell kommande kristid med omfattande arbetslöshet möjliggöra de arbetslösas sysselsättning i en produktiv och samhällsgagnande verksamhet. Förutom nu nämnda arbeten ha under enahanda förutsättningar av skogsvårdsstyrelserna även begärts uppgifter rörande behovet av åtgärder för skogsbrandskydd, såsom anläggning av cykelstigar, brobyggnader, uppförande av brandtorn m. m. För att möjliggöra för utredningen att bedöma, i vilken omfattning arbetena kunna beräknas sta till förfogande vid en under loppet av den angivna tioårsperioden möjligen inträffande kris, ha av myndigheterna jämväl begärts uppgifter rörande den utsträckning, vari de redovisade arbetena med utgångspunkt från nu rådande förhållanden kunna tänkas årligen komma till utförande. Slutligen har i den ordning, som gällt för införskaffande av uppgifter

från kommunerna, genom förmedling av svenska flottledsförbundet begärts

uppgifter från ñottningsföreningarna rörande behovet av olika slag av Bottledsbyggnader, nyanläggning eller ombyggnad av sorteringsverk, större arbetarebaracker och förrâdsbyggnader, större vältplatser av permanent karak-

tär m. m. ävensom beträffande behovet av beställningar av motorbåtar, bunt-verk och dylikt. Med av dessa. framställningar har till utredningens förfogande anledning ställts ett sockenvis redovisat material, omfattande landets skogsbruk i dess helhet. Vid dettas bearbetning har det visat sig, att uppgifterna lämnats

under varierande Vissa uppgiftslämnare ha sålunda

något förutsättningar. endast medtagit objekt, som enligt deras mening lämpa sig som beredskapsarbeten, och alltså ej vad som normalt beräknats komma till utförande genom å orten bofasta arbetare. Särskilt gäller detta för de ecklesiastika för vilka enligt fastställda hushållningsplaner vissa skogsvårdsskogarna. arbeten normalt skola utföras. För här ifrågavarande ändamål spelar givetvis detta förhållande mindre roll. Det innebär emellertid, att de idet följande redovisade icke motsvara hela den förefintliga tillgången av arbetsobjekten Även i andra hänseenden har en viss olikformighet i redovisningen dylika. icke kunnat undvikas, beroende närmast för skogsvårdspå svårigheterna att bedöma, huru stort intresse vederbörande skogsägare kunna styrelserna komma att visa för av olika av skogsvårdsåtgärder. För vidtagandet slag det ändamål, varom nu är fråga, har emellertid utredningen icke ansett att verkställa en genomgripande omarbetning av materialet för erforderligt att få. detta mera Utredningen vill därför betona, att de i det enhetligt. följande anförda sammanställningarna i sina detaljer måste anses approximativa. För landet i dess helhet torde de emellertid giva tämligen riktiga bilder av förhållandena. Som av det anförda framgått inrymmer den redovisning av olika slag av som sålunda kommit till stånd, icke avverkningsarbetena, skogsarbeten, ehuru dessa äro de viktigaste för beredandet av arbetstillfällen ojämförligt inom anser nämligen, vilket för övrigt torde vara skogsbruket. Utredningen självfallet, att avverkningar knappast kunna i större omfattning igångsättas enbart av arbetslöshetspolitiska skäl. Bestämmande för avverkningarnas måste under alla förhållanden bliva möjligheten att avsätta. omfattning virket, varvid av betydelse är träförädlingsindustriens förmåga avgörande att använda virke, vilket i sin tur är beroende av läget på världsmarknaden. Då att under en kristid öva inflytande på detta av möjligheterna genom statsmakterna handelspolitiska åtgärder undandraga sig utredninvidtagna bedömande, har detta icke här gjorts till föremål för behandgens spörsmål Däremot kommer med till det behov av ökade ling. utredningen hänsyn arbetstillfällen inom som kan komma att föreligga, att i det skogsbruket, följande anföra vissa synpunkter på frågan om vilka åtgärder, som av staten böra vidtagas för att i en kristid möjliggöra en ökad användning av det

Ii

virke, som ej är av beskaffenhet att kunna tillgodogöras av exportindustri-

erna. Utredningen vill i detta sammanhang även erinra om att en i arbets-

löshetsbekämpande syfte anordnad byggnadsverksamhet givetvis även, i den i

J utsträckning virke därvid kommer till användning, skapar arbetstillfällen

l

inom skogsbruket. Utredningen nu till att beröra de olika slag av skogsarbeten, övergår

vilka för ifrågavarande ändamål varitvföremål för undersökning, varvid de komma att till behandling upptagas i följande ordning: åtgärder för ökning av virkesproduktionen i kvantitativt hänseende, åtgärder till förbättring av virkesproduktionens kvalitet samt åtgärder till skogarnas skyddande mot eldfara. Slutligen komma att behandlas åtgärder till åvägabringande av förbättrade avsättningsmöjligheter för skogens produkter.

Olika arbeten inom skogsbruket.

Skogsdilcning och bdckrensning.

Som norm för lämnandet av uppgifter om ifrågavarande arbeten har gällt, att torrläggningsföretagen skola vara av den beskaffenhet, att den

Tab. 30. Skogsdikning och bäckrensning (tioårsperioden 1937-1946).

_ _ härav Antal dagsverken enligt uppgifter av beräknas

L 5‘ “

skov . a d a k århgenru

domän_ skogsvårds_ stifts

Säll? mnn(1i- summa ‘ :llliiiiiiiridle styrelsen styrelserna nämnderna gate:

Skapet %

Stockholms . . . . . . . . . . 7 950 61 815 760 — 540 71 065 09 3 200 77 639 - 1 587 82 426 32 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 085 115 756 2 748 -- —— 128 589 31 §ödermanlands . . . . . . . . 26 231 337 640 2 785 -- 366 656 26 Östergötlands . . . . . . . . . . 35 400 920 000 5 630 — — 961 030 50 Jönköpings

. . . . . . . . . . 24 244 332 800 5 900 ~—— —— 362 944 94 Kronobergs 24 130 —— —

l

5 300 343 105

Ka1mar{:§§:: z i 3 j i i j i 2%:

{ - - o-a

Gotlands . . . . . . . . . . . . 10 250 96000 3 560 109 810 56 . . . . . . . . . . . . 4 500 48 600 1 167 —— —— 54 267 92 Blekinge Kristianstads . . . . . . . . 31 180 346 000 5 390 382 570 31

Malmöhus . . . . . . . . . . . . 2 600 17 040 742 - - 20 382 7^2 Hallands . . . . . . . . . . . . 9 040 54 555 5 146 -- - 68 741 40 och Bohus . . 3 915 93 333 5 838 800 - 103 886 75 Göteborgs . . . . . . . . . . . . 32 325 600 000 16 678 3 250 - 652 253 41 Alvsborgs . . . . . . . . . . 43 570 155 100 9 587 3 750 - 212 007 95 Skaraborgs

. . . . . . . . . . . . 840 297 200 4 375 - - 302 415 50 Yarmlands Orebro . . . . . . . . . . . . . . 44 394 235 326 2 064 3 250 285 034 92 Västmanlands . . . . . . . . 34 071 42 480 1 220 5 883 83 654 16 . . . . . . . . . . 79 570 455 866 10 820 - - 546 256 51 Kopparbergs . . . . . . . . . . 33 250 350 000 ~ —— — 383 250 Gävleborgs

Västernorrlands . . . . . . 63 433 293 750 2 755 - — 359 938 96 Jämtlands . . . . . . . . . . . . 91 526 799 889 4 300 - - 895 715 53 Västerbottens kustland 117 066 l 262 000 4 370 -— ~— 1 383 436 36 193 387 281 500 3 740 - — 478 627 41 lappmark Norrbottens kustland. . 261 450 396 000 8 310 —— -— 665 760 42 100 250 49 900 1 160 - -- 151 310 46 lappmark Summa resp. medeltal 1 287 S57 S 033 864 114 345 11 050 8 010 9 455 126 53

Areal i hektar . . . . . . . . 106 679 465 562 8 742 550 519 582 052 —-

Kostnad, kronor . . . . . . 7 059 234 44 121 821 587 842 62 500 48 100 51 879497 -

Medelkostnad per hektar, kronor . . . . . . 66 95 67 114 92 89 — Dagsverkspris (kostnaden dividerad med dagsverksantalet), kr. 5^50 550 510 0-70 600 550 -

båtnaden täcker kostnaderna. Resultatet av den verkställda skogsproduktiva inventeringen framgår av tabell 30. Tabellen visar, att för torrlåggning av försumpade, för skogsbörd tjänliga för 1937-1946 kunna beredas arbete, motsva-

markeriskulle tioårsperioden

rande en av cirka 9 455 000 varav som förvaltas

åtgång dagsverken, på skogar,

eller stå under av domånstyrelsen, belöpa 1 288000 dagsverken och uppsikt Övriga, huvudsakligen enskildas skogar 8167000 dagsverken. Ifrågapå varande arbeten omfatta en areal av 582 000 hektar och ha beräknats draga en kostnad av 51 879 000 kronor. Vidare framgår av tabellen, att 53 procent av den totalt redovisade arbetskvantiteten beräknats under nu rådande förhållanden komma till utförande. Detta innebär exempelvis, att år årligen 1942 skulle för landet i dess helhet av ovan redovisade arbeten stå till fören kvantitet, motsvarande 6949000 dagsverken. Om denna arbetsfogande takt komma att hela skulle av de redovisade antages gälla tioårsperioden, vid återstå dylika, svarande mot torrläggningsarbetena periodens utgång 4443000 dagsverken. De anförda behovet inom skogsbruket av utdikning uppgifterna angående av marker måste av olika skål det totalbehov, som försumpade understiga Detta år bland annat beroende att dessa uppgifter endast föreligger. på skola avse vad som inom en kan tänkas komma till utförande. tioårsperiod Man kan därför räkna med att i realiteten möjligheterna att inom skogsbruket arbetskraft med åro större sysselsätta torrlåggningsarbeten väsentligt än vad av tabell 30 framgår. _ förmenande, vilket bestyrkes av vad uppgiftsläm- Enligt utredningens narna äro som kunna utföras större delen meddelat, skogsdikningsarbeten, av året eller då marken år lämpliga för sysselsättning ej tjålad, synnerligen av sådana arbetslösa, som för grovarbete. Detta framgår äga förutsättningar även av det sätt, de av staten under senaste kris anvisade anslagen varpå kommit att varom vissa uppgifter skola lämnas i det följande. utnyttjas, vill i detta även erinra, att utdikningen av för- Utredningen sammanhang sumpade skogsmarker är ett effektivt medel för virkesproduktionens höjande och att de val drånerade torvmarkerna av för lämplig typ kunna skogsbörd räknas till våra mest högproduktiva skogsmarker.

För nu för skogar under skogsvårdsstyrel-

ifrågavarande åtgärder utgår av sernas med undantag för skogar, som ågas aktiebolag uppsiktfrån statens med 40 av den be-

statsbidrag skogsutdikningsanslag procent

räknade kostnaden för Som villkor för statsbidrag är, förutom företagen. att den av skall täcka kostannat, stadgat, skogsproduktiva nyttan företaget naden. Statens uppfördes första gången i riksstaten

skogsutdikningsanslag

för budgetåret 1927/1928 och har för budgetåren 1927/1928-1937/1938 utgått med 7500000 kronor. Sedan verksamhetens början och till sammanlagt och med år 1935 ha slutförts 9313 med en båtnadsareal av 84 666 företag hektar. I och för arbetslöshetens lindrande samt för tillfälligt understödjande av vissa - och skogsodling ——å enskildas skogsvårdsåtgårder skogsdikning anvisades för ett särskilt det s. k. tillskogar budgetåret 1932/1933 anslag,

fälliga anslaget, om 2000000 kronor. För nästföljande tvenne budgetår anvisades för samma ändamål ytterligare 8500 000 kronor. Den sammanlagda medelsanvisningen har sålunda utgjort 10 500000 kronor. Från detta anslag har utgått bidrag till torrläggningsåtgärder inom skogsbruket efter i huvudsak de grunder, som gälla för statens skogsutdikningsanslag. För att effektivisera anslagets användning i arbetslöshetsbekämpande syfte ha dock bidragsvillkoren kompletterats med vissa särskilda föreskrifter. Sålunda har bland annat stadgats, att statsbidrag allenast må utgå till företag, vars utförande finnes vara ägnat att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten, att företag, som i högre grad än annat tillgodoser nyss angivna syfte, skall äga företräde till erhållande av statsbidrag, att, innan statsbidrag beviljas till visst vederbörande arbetslöshetskomföretag, mitté eller motsvarande organ bör beredas tillfälle att avgiva yttrandei ärendet samt att bidragstagare skall vara skyldig att, sedan statsbidrag till visst företag beviljats, utan uppskov igångsätta företaget. För torrläggnings arbeten i orter, där stor arbetslöshet råder, skall statsbidrag i särskilda fall efter Kungl. Maj:ts medgivande kunna med 60 beviljas högst procent av den godkända kostnaden. I samband med medelsanvisningarna har Kungl. Majzt därjämte brukat föreskriva, att vid de företag, till vilka bidrag utgår från anslaget, huvudsakligen skall användas annan arbetskraft än respektive gårdars fasta personal äfvensom att arbete därvid i största möjliga omfattning skall beredas arbetslösa eller sådana, som hotas av arbetslöshet. I samma syfte, d. v. s. för att vinna största eñekt genom anslaget möjliga med avseende på arbetslöshetens lindrande, har bidragsrätten utvidgats till att omfatta aktiebolag, husbehovsskogar och allmänningsskogar iVästerbottens och Norrbottens län, besparingsskogar inom Kopparbergs och Gävleborgs lån samt häradsallmänningar. Ifrågavarande tillfälliga anslag är numera praktiskt taget isin helhet disponerat. Sedan verksamhetens början och till och med år 1935 ha slut. förts 8 307 skogsdikningsföretag med en båtnadsareal av 113 050 hektar. Ur beredslcapssynpzmict vill utredningen med avseende på nu ifrågavarande arbeten anföra följande. Med hänsyn till den stora betydelse ifrågavarande arbeten måste anses äga för åstadkommande av en ökad virkesproduktion samt för att bereda ökad sysselsättning framför allt för Norrlands skogsarbetare det riktigt, synes att en statlig bidragsverksamhet området även under nupå upprätthålles varande förhållanden med obetydlig arbetslöshet. Verksamheten synes emellertid, så länge dessa förhållanden icke försämras, böra genom minskade statsanslag hållas inom jämförelsevis snäva och regleras de gränser genom för statens skogsutdikningsanslag gällande bidragsvillkoren. De med avseende å enskildas skogar bidragsbeviljande skogsvårdsstyrelmyndigheterna, serna och numera den erfarenhet om dessa arbeten och skogssållskapet, äga den organisation för desammas omhänderhavande, att, om verksamheten tilllåtes fortgå utan avbrott, en snabb utvidgning av denna icke behöver möta svårigheter av administrativ art. Vid en kris med omfattande arbetslöshet

att ett anslag för ändamålet beviljas med synes lämpligt, ånyo tillfälligt särskilda villkor i arbetslöshetshänseende. Dessa villkor synas i huvudsak kunna vara lika dem, som vunnit Utredningen vill tidigare tillämpning. sålunda erinra om att vid de företag, avseende såväl dikning som skogsodvilka före den 1 1937 kommit till utförande med bidrag från det ling, juni eller 16 984, sammanlagt utgjorts 2590 786 dagsverken. tillfälliga anslaget Av dessa ha 165 494 eller 6‘4 procent utförts av markägare och stadigvarande 94 500 eller 36 av hemmavarande barn, som icke ha arbetsfolk, procent i hemmet, samt 2330 792 eller 90 av stadigvarande sysselsättning procent för arbetenas utförande särskilt lejd arbetskraft. Av de på de båda sistnämnda kategorierna redovisade dagsverkena, 2425 292, ha 2 192 183 eller 90 utförts av personer, som förut varit arbetslösa. Sistsagda dagsprocent verkstal motsvarar 85 av det totalt redovisade antalet dagsverken. procent Nu anförda visa utredningens förmenande, att ifrågavarande uppgifter enligt villkor varit för sitt ändamål lämpliga. Vidare anser att vid en kommande kris bör utredningen, bidragsrätten utsträckas till att omfatta de för vilka bidrag från föresamtliga skogar, nämnda kunnat Utredningen vill i detta samtillfälliga anslag uppbäras. att det icke torde behöva befaras beträffande bolag och manhang framhålla, andra därav berörda, att de skola utförandet av lämpliga skogsuppskjuta arbeten av den att de kunna förvänta att i en framtid erhålla anledningen, statsbidrag för ändamålet. I om storlek skäl tala för att detta föreskrives fråga statsbidragets synas viss bestämd del av den beräknade kostnaden för företagen. Någon utgöra för variation av denna andel med till större eller marginal hänsyn företagens mindre för arbetslöshetens lindrande torde sålunda icke böra förebetydelse komma. Vid av de härutinnan för det s. k. tillfälliga anslaget tillämpning vilka som framhållits innebära, att statsgällande bestämmelserna, tidigare i särskilda fall efter medgivande skulle kunna uppgå bidraget Kungl. Majzts till 60 av den kostnaden, lära vissa svårigheter ha högst procent godkända att finna bedömningsgrunder. Utredningen anser därför, förelegat objektiva att bör och vill för sin del föreslå, att det vid eventustatsbidraget fixeras, ellt anvisande av ett bestämmes, att statsbidraget skall nytt tillfälligt anslag

med 50 av den beräknade kostnaden för skogsdikningsföretag.

utgå procent För att vid en kris med omfattande arbetslöshet snabbt kunna utvidga skogstorde med de förordade bestämmelserna i fråga om dikningsverksamheten den som skall beredas vid statsunderstött företag,

arbetskraft, sysselsättning

samt med till önskvärdheten av att stimulera kommunerna till medhänsyn verkan av storlek vara av behovet påkallat. statsbidrag dylik Vad å de som förvaltas eller stå under slutligen angår dikningen skogar, av det böra ankomma denna, att, i den uppsikt domänstyrelsen, synes på mån så kan ske utan att viktiga skogsvårdsintressen åsidosättas, reglera verksamhet sådant sätt, att densamma inskränkes, då knapp-

ifrågavarande på

för att då det kan beñnnas att het på arbetskraft råder, utvidgas, angeläget bereda för arbetslösa eller sådana, som hotas av arbetslöshet. sysselsättning

Återvåxtåtgärcler av grundförbättrande natur.

Beträffande nu ifrågavarande åtgärder ha uppgifter begärts rörande behovet av skogsodling eller annan åtgärd (rensningshuggning, markberedning, hägnad till skydd mot beteskreatur m. m.) för vinnande av ändamålsenlig skogsproduktion å följande marker med otillfredsställande skogstillstånd, l nämligen :

l l eller är bevuxen med blott

1) skogsmark, som helt saknar trädvegetation

enstaka träd, samt

Tab. 31. Ãterväxtätgärder av grundförbättrande natur (tioårsperioden 1937-4946).

_ _ H iirav Antal dagsverkcn enligt uppgifter av beräknas

L ä n

skovs- a dra koåxilililâeiill

domän skogsvfirds.

“shifts- säll- mçndig- summa utförande

styrelsen styrelserna namnderna hot“ skapet %

Stockholms . . . . . . . . . . 2 840 —— 100 -- - 2 940 40 1 600 - 100 — — 1 700 94 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —— — —- ~— ——- — — fiijdermanlands . . . . . . . . 1 771 — 310 — — 2 081 85 Östergötlands . . . . . . . . . . 8 675 100 000 190 - — 108 865 53 Jönköpings

. . . . . . . . . . 7 255 28 050 - - - 35 305 92 Kronobergs Kalmar 18 360 —

ggg

5 200 1 000 89 580 40 { ;‘§§;: : j : j j : { “å” } Gotlands . . . . . . . . . . . . 1 000 20 000 2 310 — -— 23 310 24 . . . . . . . . . . . . —- — 100 - - 100 2o Blekinge Kristianstads . . . . . . . . 870 120 250 1 460 _ 122 580 50

Malmöhus . . . . . . . . . . . . 900 13 900 720 — — 15 520 43 Hallands . . . . . . . . . . . . 13 020 47 070 3 381 4 000 -- 67 471 44 Göteborgs och Bohus 2 715 68 000 3 730 200 _— 74 645 40 — - Alvsb orgs . . . . . . . . . . . . 12 000 9 615 1 030 22 645 75 . . . . . . . . . . 18 982 — 4 535 -4 -— 23 517 75 Skaraborgs

. . . . . . . . . . . . - —— 260 —~— — 260 30 Värmlands Orebro . . . . . . . . . . . . . . 1 622 - 342 ——— — 1 964 6: Västmanlands . . . . . . . . 650 600 60 — — 1 310 53 . . . . . . . . . . 27 335 4 666 4 723 -- - 36 724 5s Kopparbergs . . . . . . . . . . 10 515 —— — — —— 10 515 65 Gävleborgs

Västernorrlands . . . . . . 61 845 45 710 1 315 — — 108 870 5 Jämtlands . . . . . . . . . . . . 36 291 68 560 — —- — 104 851 39 Västerbottens kustland 28 133 117 700 — — —— 145 833 5‘? 164 356 94 000 - - - 258 356 76 lappmark Norrbottens kustland 152 510 119 700 200 - ~ 272 410 5 179 820 73 500 - - — 253 320 64 lappmark Summa resp. medeltal 753 065 986 726 38 651 6 230 -— 1 784 672 57

Areal i hektar . . . . . . . . 384 613 213 340 3 557 460 — 601 969 -

Kostnad, kronor . . . . . . 4 087 808 6 487 820 198 266 33 800 - 10 806 694 -

Medelkostnad per hektar, kronor . . . . . . 11 30 56 73 - 18 -—

Dagsverkspris (kostnaden dividerad med kr. 540 6.60 51 0 540 —— 600 — dagsverksantalet),

2) vanhävdad skogsmark, där skogsbeståndet är av synnerligen otillfredsställande slutenhet och tillika i väsentlig mån saknar utvecklingsmöjligheter. natur och

Åtgärderna i fråga skola vara av grundförbättrande inrymma

sålunda det normala föryngringsarbetet inom skogsbruket, för vars utej förande i vad angår enskildas skogar lagligt tvång föreligger. Resultatet av den verkställda inventeringen med avseende på behovet av nu berörda åtgärder framgår av tabell 31. Tabellen visar, att för verkställandet av nu angivna åtgärder skulle för tioårsperioden 1937-1946 kunna. beredas arbete, motsvarande en åtgåing av cirka 1 785 000 varav som förvaltas eller stå under dagsverken, på skogar, av 753000 dagsverken och på övriga, huvudi uppsikt domänstyrelsen, belöpa sakligen enskildas skogar 1 032 000 dagsverken. Ifrågavarande arbeten omfatta en areal av 602 000 hektar och ha beräknats draga en kostnad av 10 807 000 kronor. Vidare framgår av tabellen, att 5‘7 procent av den totalt redovisade arbetskvantiteten beräknats under nu rådande förhållanden årkomma till utförande. Om denna arbetstakt antages komma att gälla ligen hela skulle av de redovisade skogsodlingsåtgärderna vid tioårsperioden, periodens återstå dylika, svarande mot 768000 dagsverken. utgång Av samma skäl, som anförts i fråga om skogsdikning och bäckrensning, torde i att inom skogsbruket sysselsätta arbetsverkligheten möjligheterna kraft med av nu ifrågavarande slag vara större än vad skogsodlingsåtgärder av tabell 31 framgår. Utredningen håller före, a.tt även nu ifrågavarande arbeten lämpa sig för av arbetslösa. För skogsodlingen föreligger dock den olägensysselsättning heten, att arbete - sådd eller plantering —- endast kan utföras under dylikt viss tid av året eller under våren. Vid dessa arbeten kunna begränsad emellertid förutom män även sysselsättas kvinnor och ungdom. Utredningen vill erinra om att under krisen efter världskriget fabriksarbeterskor i icke ringa utsträckning sysselsattes med skogsodling. Markberedningen plågar i allmänhet komma till utförande under hösten. Rensningshuggningar och däremot verkställas större delen av året eller då marken ej är

dylikt _kunna

snötäckt. Att arbeten av angiven beskaffenhet med fördel kunna tillgripas i och för av arbetslöshet framgår av det sätt, varpå av staten bekämpande under senaste kris anvisade för ändamålet kommit att utnyttjas, anslag varom vissa skola lämnas i det följande. Betydelsen av dylika uppgifter arbetens för lindrande av arbetslöshet är dock olika i olika igångsättande delar av landet. Förekomsten av gamla kalmarker, som behöva skogsodlas, är sålunda koncentrerad till och Sverige, medan vansydligaste sydvästra hävdade som behöva iståndsättas, äro rikligast företräddai skogsmarker,

Norrland, där det i stor finnes gamla avverkningstrakter och

utsträckning för vilka I södra och mellersta hyggen, reproduktionsplikt ej föreligger. delarna av landet förekomma emellertid i ej ringa utsträckning vanskötta s. k. som böra till föremål för åtgärder. hagmarker, göras För nu avsedda ändamål för skogar under skogsvårdsstyrelsernas utgår - för som av -uppsikt med undantag skogar, ägas aktiebolag statsbidrag

från statens skogsodlingsanslag med 50 procent av den beräknade kostnaden. Som villkor för statsbidrag gäller bland annat, att av minst nyttan företaget motsvarar kostnaden därför. Med avseende de ovan under ompå punkt 2) förmälda markerna gäller som särskilt villkor för bidrag, att avsättningsvärdet å det virke, som bör avverkas å marken för erhållande av nöjaktig föryngring, understiger kostnaden för de åtgärder, som för sådant ändamål böra utföras. Statens skogsodlingsanslag uppfördes första gången i riksstaten för budgetåret 1930/1931 och har för budgetåren 1930/ 1931-1937/ 1938 utgått med sammanlagt 3300 000 kronor. Sedan verksamhetens början och till och med år 1935 ha slutförts företag, omfattande en areal av 39 079 hektar. Det under avdelningen skogsdikning och bäckrensning omförmälda s. k. tillfälliga anslaget har även varit avsett för understödjande av nu ifrågavarande slag av skogsvårdsåtgärder, varvid ovannämnda särskilda villkor för sysselsättning av arbetslösa gällt. Bidragsrätten har därvid även haft samma utsträckning, som tidigare angivits. Däremot har Varierande bidragsprocent ej förekommit utan har denna varit generellt fastställd till 50. Sedan verksamhetens början och till och med år 1935 ha med bidrag från detta anslag slutförts företag, omfattande en areal av 91061 hektar. Ur beredskapssynpunkt vill utredningen med avseende på. nu ifrågavarande arbeten anföra följande. Med hänsyn till den stora betydelse ifrågavarande arbeten måste anses äga för åstadkommande av en ökad virkesproduktion samt för att bereda ökad sysselsättning framför allt för Norrlands skogsarbetare synes riktigt, att en statlig bidragsverksamhet på området upprätthålles även under nuvarande förhâllanden med obetydlig arbetslöshet. Verksamheten synes emellertid, så länge dessa förhållanden icke försämras, böra genom begränsade statsanslag hållas inom jämförelsevis snäva gränser och regleras genom de för statens skogsodlingsanslag gällande bidragsvillkoren. De med avseende å enskildas skogar bidragsbeviljande myndigheterna,

skogsvårdssty-

relserna och skogssällskapet, äga numera den erfarenhet om dessa arbeten och den organisation för desammas omhänderhavande, att om verksamheten tillåtes fortgå utan avbrott, en snabb utvidgning av denna icke behöver möta svårigheter av administrativ art. Vid en kris med omfattande arbetslöshet synes det lämpligt, att ånyo ett för bland annat detta ändamål avsett tillfälligt anslag med särskilda villkor i arbetslöshetshänseende anvisas. Dessa villkor synas i huvudsak kunna vara lika dem, som tidigare vunnit tillämpning. Ãvenså synes lämpligt, att bidragsrätten utsträckes till att omfatta samtliga de skogar, för vilka bidrag från förenämnda tillfälliga kunnat anslag åtnjutas. Vad slutligen angår ifrågavarande skogsodlingsåtgärder å de skogar, som förvaltas eller stå under uppsikt av domänstyrelsen, synes det böra. ankomma på denna, att, i den mån så kan ske utan att viktiga skogsvårdsintressen åsidosättas, reglera verksamheten på sådant sätt, att densamma inskränkes, då knapphet på arbetskraft råder, för att utvidgas, då det kan beñnnas angeläget att bereda sysselsättning för arbetslösa eller sådana, som hotas av arbetslöshet.

R6jmng z stavaskog och ungskog.

Med förstås i detta sammanhang sådan beståndsvårdande huggröjning

där det utfallande virket av alltför klena dimensioner icke

ning, på. grund kan Detta är i utpräglad grad förhållandet i den s. k. stavatillgodogöras. vilken endast förekommer i Norrland. Den utgöres av mycket täta skogen,

med —

och trögväxande bestånd ytterst ringa skiktningsförmåga vanligen - vilka icke utan kunna framväxa till avsättningsbara dimengran röjning sioner. Med förstås här till stavaskog ej hänförlig ungskog, som ungskog skiktningsförmåga och är i behov av utglesning. äger dålig Den verkställda har beträffande behovet av röjning i nu inventeringen nämnda givit det resultat, som framgår av tabell 32. beståndstyper

Tab. 32. Röjning i stavaskog och ungskog (tioñrsperioden 1937--1946).

Härav Antal dagsverken enligt uppgifter av beräknas

.. årligen L a n . komma till 7. skogs- andra d omm_ skogsvårds_ stifts_ säll- m ndiv. summa utförande

styrelsen styrelserna nämnderna skapat gate: %

2 325 1 050 - 1 545 - 4 920 58 Stockholms . . . . . . . . . . 1 290 —— 165 — — 1 455 65 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . 520 20 320 —— — —— 20 840 Os Södermanlands . . . . . . . . . . . . . . 2 140 — —— — — 2 140 100 Ostergötlands . . . . . . . . . . 4 375 - 162 1 500 —- 6 037 61 Jönköpings

. . . . . . . . . . 2 461 116 020 -- 1 660 - 120 141 26 Kronobergs

l 4 — 1 200 — 127 806 2-5

Ka1mar{;‘§§;: :i 3 i i 1:: 120{ 113232 j

-— —— —- — ——— ——— Gotlands . . . . . . . . . . . . —- —— —- -— 330 61 Blekinge . . . . . . . . . . . . 330 Kristianstads . . . . . . . . 3 885 — 330 4 215 92

Malmöhus . . . . . . . . . . . . 2 110 —— -- 1 670 -- 3 780 83

2 800 - 1 875 2 800 - 7 475 39 Hallands . . . . . . . . . . . . och Bohus 4 160 13 333 2 735 800 - 21 028 13 Göteborgs . . . . . . . . . . . . 5 914 4 519 7 100 1 600 19 133 39 Alvsborgs 5 100 —— 2 713 350 -— 8 163 92 Skaraborgs . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . 490 —— 2 845 — —- 3 335 33 Värmlands —— —— Orebro . . . . . . . . . . . . . . 5 235 20 1 750 7 005 53 Västmanlands . . . . . . . . 1 625 9 325 545 - - 11 495 03

. . . . . . . . . . 35 545 94 000 2 800 —- — 132 345 36 Kopparbergs . . . . . . . . . . 6 760 - 1 423 -— —- 8 183 71 _ Gävleborgs

. . . . . . 27 528 443 020 - - - 470 548 99 Västernorrlands Jämtlands . . . . . . . . . . . . 24 953 741 882 - - -- 766 835 32

kustland 42 374 292 100 - - - 334 474 33 Västerbottens 141 220 271 000 - - — 412 220 48 lappmark Norrbottens knstland .. 70 280 167 500 — — — 237 780 24

36 780 65 500 - — — 102 280 27 lappmark.

Summa 433 990 2 357 536 19 802 21 035 l 600 2 833 963 45 resp. medeltal

i hektar . . . . . . . . 199 213 452 251 4 902 4 460 400 661 226 — Areal

99 620 8 000 15 149 562 -- Kostnad, kronor . . . . . . 2 378 146 12 567 355 96 441

Medelkostnad per hek- 22 20 23 — tar, kronor . . . . . . . . 12 28 20

Dagsverkspris (kostna-

den dividerad med kr. 550 530 490 470 500 530 — dagsverksantalet),

Av tabellen framgår, att för utförandet av nu ifrågavarande röjningshuggningar skulle för tioårsperioden 1937-1946 kunna beredas motsvaarbete, rande en åtgång av cirka 2 834 000 varav som dagsverken, på skogar, förvaltaseller stå under uppsikt av 434000 domänstyrelsen, belöpa dagsverken och på övriga, huvudsakligen enskildas skogar 2400000 dagsverken. Ifrågavarande arbeten omfatta en areal av 661 000 hektar och ha beräknats draga en kostnad av 15 150 000 kronor. Vidare framgår av tabellen, att 4‘5 procent av den totalt redovisade arbetskvantiteten beräknats under nu rådande för-

hållanden årligen komma till utförande. Om denna arbetstakt komma antages att gälla hela tioårsperioden, skulle av de redovisade vid röjningsarbetena periodens utgång återstå dylika, svarande mot 1 559000 dagsverken. Av samma skäl, som anförts i om förut behandlade fråga skogsvârdsåtgärder, torde möjligheterna att inom arbetskraft skogsbruket sysselsätta med nu ifrågavarande vara större än som

röjningshuggningar framgår av

tabell 32. Härför talar även det att flera förhållandet, skogsvårdsstyrelser i södra och mellersta överhuvud icke redovisat Sverige dylika arbeten. Denna underlåtenhet från sida är i flertalet fall

skogsvårdsstyrelsernas be-

roende på att de anse, att det icke bör att anvisas ifrågakomma, statsbidrag till dessa arbeten, samt i viss även att utsträckning därpå, avsättningsförhållandena för klent virke anses vara så att beståndsvårdande

goda, hugg-A

ningar, vid vilka det utfallande virket icke kan endast i mindre nyttiggöras, omfattning behöva komma till utförande. att Utredningens uppfattning, den under i till tidsperioden fråga förfogande stående arbetsvolymen är större än den i tabellen även att angivna, grundar sig därpå, genom skogens tillväxt successivt tillkomma vilka kunna vara i behov av nya ungskogar, röjning. Nu omförmalda äro röjningsarbeten enligt utredningens åsikt mycket lämpliga för sysselsättning av arbetslösa. De kunna. utföras under hela året m-ed endast för den då en

undantag tid, rikligare snötillgång förekommer,

samt ställ-a icke särskilt krav hos arbetarna. höga på. kroppskrafter Att arbeten av angivna beskaffenhet med fördel kunna för tillgripas bekämpande av arbetslöshet av det framgår sätt, varpå de av staten under senaste kris anvisade anslagen kommit att varom vissa skola lämnas utnyttjas, uppgifter i det följande. Det torde dock här böra erinras om att av igångsättandet

röjningshuggningar för lindrande av arbetslöshet endast är av större be-

tydelse för norra där nu

Sverige, huvudparten skogar av ifrågavarande typ

är belägen.

För röjning i för under stavaskog utgår skogar skogsvårdsstyrelsernas uppsikt ——-med för som av ——från

undantag skogar, ägas aktiebolag statens skogsodlingsanslag statsbidrag med 50 procent av den beräknade kostnaden.

Som villkor för bland att statsbidrag gäller annat, nyttan av företaget minst motsvarar kostnaden därför. Sedan verksamhetens och till och med början år 1935 ha med från nämnda bidrag anslag slutförts företag, omfattande en areal av 16 640 hektar. Det tidigare Omnämnda s. k. har även varit avsett för tillfälliga anslaget

understödjande av röjningsarbeten, varvid förutom beträffande stava-

bidrag 1366 37 10

1-16

till i sådan till i Norrland och skog utgått röjning stavaskog ej hänförlig, Dalarna som skiktningsförmåga och är ibehov belägen ungskog, äger dålig av Som villkor för till röjning i dylik ungskog har dock utglesning. bidrag att skall sakna avsättningsvårde och ej kunna ut-

stadgats, gallringsvirket

till husbehov. Härförutom ha beträffande såväl stavaskog som ungnyttjas Omnämnda särskilda villkor för sysselsättning av arbetsskog gällt tidigare lösa. har haft samma utsträckning, som tidigare angivits. Bidragsrätten har varit fastställd till 50, att på den beräknade Bidragsprocenten utgå kostnaden för Sedan Verksamhetens och till och med år företagen. början 1935 ha med från det tillfälliga anslaget slutförts röjningsföretag, bidrag omfattande en areal av 126 414 hektar. Ur vill med avseende på nu ifrågavarande beredskapssynpunkt utredningen arbeten anföra följande. Med till den stora betydelse ifrågavarande beståndsvårdande hugghänsyn måste anses åstadkommande av en i såväl kvantitativt som. ningar äga för kvalitativt hänseende förbättrad samt för att bereda ökad virkesproduktion åt Norrlands det riktigt, att en statlig sysselsättning skogsarbetare synes området även under nuvarande förhålbidragsverksamhet på upprätthålles landen med arbetslöshet. Verksamheten emellertid, så länge obetydlig synes dessa förhållanden icke böra statsanslag hållas försämras, genom begränsade inom snäva och de för statens skogsjämförelsevis gränser regleras genom odlingsanslag nu gällande bidragsvillkoren. p Om verksamheten sätt tillåtes utan avbrott, bepå föreslaget fortgå höver en snabb av denna icke möta svårigheter av administrativ utvidgning art. Vid en kris med omfattande arbetslöshet lämpligt, att ånyo ett synes för bland annat detta ändamål avsett tillfälligt anslag med särskilda villkor i arbetslöshetshänseende anvisas. Dessa villkor synas ihuvudsak kunna, vara lika dem, som vunnit Ãvenså det lämpligt, tidigare tillämpning. synes att utsträckes till att omfatta samtliga de skogar, för vilka bidragsrätten bidrag från förenämnda tillfälliga anslag kunnat åtnjutas. vill sålunda icke förorda, att vid en kris anvisas Utredningen statsbidrag för i landet söder om Norrland och Dalarna. I den mån ungskogsröjning det kan anses att arbeten komma till utförande även i de önskvärt, dylika södra delarna av landet, statens åtgärder i stället böra inriktas på. synas

att och förbättra möjligheterna för gallringsvirkets tillvaratagande,

vidga vartill beträffande sådant virke, varom nu är fråga, måsteförutsättningarna anses vara större i de än i de nordliga delarna av landet. väsentligt sydliga Vad härefter i de skogar, som förangår ifrågavarande röjningsarbeten valtas eller stå. under av det böra ankomma. uppsikt domänstyrelsen, synes på denna, att, i den mån så kan ske utan att viktiga skogsvårdsintressen utförandet av arbeten sådant sätt, att åsidosättas, reglera ifrågavarande på dessa inskränkas, då arbetskraft råder, för att utvidgas, då det knapphet på kan beñnnas att bereda för arbetslösa eller sådana,

angeläget sysselsättning

som hotas av arbetslöshet.

Betesvallsaøzläggningar för skogens fredande mot bete.

Utredningen har hos de inhämtat skogliga myndigheterna uppgifter om behovet av för fredande

betesvallsanläggningar skogens mot bete. De med

anledning härav inkomna uppgifterna äro emellertid då den ofullständiga, verksamhet, som avser åtgärder för inom vissa lån helt

betesförbättring,

omhänderhas av vederbörande De från de

hushållningssällskap. skogliga

myndigheterna inkomna uppgifterna ha därför samarbetats med de av hus-

hållningssällskapen lämnade och återfinnas redovisade bland

jordbruksarbetena i föregående Där anförda kapitel (sid. 116). siñror omfatta alltså det totala behovet av oavsett huruvida

betesvallsanläggningar, anordnandet av dessa

har betydelse för eller För att

skogsmarkens betesfredning ej. belysa vikten

för skogsbrukets del av att betesvallar komma till stånd må dock här anföras vissa vid framkomna siffror. inventeringen Av skogsvårdsstyrelserna är det 11 av de 25 som inkommit styrelserna, med uppgifter om Dessa ha redovisat ett

betesvallsanlåggningar. behov av

dylika anläggningar, avseende 52 222 hektar, en kostnad av 8 861000 kronor och ett dagsverksantal av 1 124 441. Därest samtliga skogsvårdsstyrelser anmält det föreliggande behovet av skulle

betesvallsanlággningar, sanno-

likt det redovisade behovet ha blivit dubbelt så stort som det ovan omkring angivna. I efterföljande tablå de som inkommit återgivas uppgifter, från andra skogliga myndigheter än

skogsvårdsstyrelserna.

Domänstyrelsen . . . . . . .. 1 628 hektar 239 800 kronor 43 481 dagsverken Stiftsnämnderna . . . . .. 2 135 » 551 970 » 70 960 » _Skogssällskapet . . . . . . . . 220 » 8 400 > 880 » Ovriga . . . . . . . . . . . . . . .. 30 » 1 500 » 300 ›

Summa 4 013 » 801 670 » 115 621 ›

Av den här redovisade arbetskvantiteten beräknas under nuvarande förhållanden 54 procent komma till utförande. årligen Såsom fiera uppgiftslämnare anfört förhåller det sig givetvis så, att ifrågavarande arbeten icke äro särskilt att i lämpliga tagas anspråk för direkt

arbetslöshetsbekämpande syften. Sålunda torde endast i större

undantagsfall och mera arbetskrävande arbeten kunna anordnas en och samma på plats, varjåmte kostnaderna för material äro

(gödningsåmnen, utsäde) jämförelsevis

höga. Vidare torde fastighetsägarna helst de beredas tillfälle att se, att själva eller med eget folk utföra som kunna ifrågavarande arbeten, utgöra en lämplig av Det kan

komplettering jordbruksarbetet. därför komma att

möta att få arbetslösa i svårigheter placerade dylika arbeten. I övrigt kunna dessa, i vad gäller

rensningshuggning, planering, dikning m. m., utföras

under hela året med för den då snö- eller undantag tid, tjålförhållandena lägga hinder i vägen. Vissa olägenheter kunna sålunda anses vidlåda nu arbeten ifrågavarande ur synpunkten av deras för av arbetslöshet.

ändamålsenlighet bekämpande

För den av jordbrukare, vilken endast kan finna ofullständig sysselkategori i samt för de och jordbrukets arbetare, vilka sättning jordbruket, skogsha att finna året runt, kunna emellertid betesförsvårigheter sysselsättning ett värdefullt arbetstillskott. Då härtill kommer, bättringsåtgärderna erbjuda det för förbättrande av i såväl kvan-

att skogsbrukets produktionsförmåga

titativt som kvalitativt hänseende är av synnerlig vikt, att skogsbetet bringas att har icke ansett kunna underlåta att till beupphöra, utredningen sig ur de utredningen har att företräda, även upptaga handling synpunkter, ifrågavarande spörsmål. Av det av alltsedan år 1927 för år anvisade anslaget till riksdagen varje till och å ofullständiga jordbruk har visst bidrag nyodling betesförbättring under de senaste åren 400000 till 600 000 kronor år, fått anbelopp, per vändas för utlämnande av till betesförbättringar. Villkoren för statsbidrag detta som torde få anses vara av övervägande social natur, äro av anslag, den att det vid som handhas av hus-

beskaffenhet, bidragsverksamheten,

funnits att större hänsyn till hållningssällskapen, knappast anledning taga såsom sådant har därför endast i mindre skogliga synpunkter. skogsbruket kunnat av detta anslag. utsträckning gagnas Med härtill och för av skogsbrukets intressen hem-

hänsyn tillgodoseende

ställde centralrådet för förbund i skrivelse till Kungl.

skogsvårdsstyrelsernas

den 27 måtte föreslå riksdagen att Maj:t september 1934, att Kungl. Maj:t ett av 500000 kronor efter av centralrådet utarbetade anvisa anslag att,

till vissa i enskild för åvägabringande av betes-

grunder, utgå fastigheter ägo fred å Innebörden av detta förslag är i huvudsak följande. skogsmark. skulle för av sådana betesförbättringsstatsbidrag utgå understödjande å enskildas fastigheter, som med hänsyn till fastighetens förmåga företag att vinterföda kreatur kunde anses vara av skälig omfattning och lämplig

beskaffenhet. Företagets utförande skulle därjämte åvägabringa möjligheter för omedelbara eller successiva inställande å fastigheten. Som skogsbetets villkor för skulle alltså att vederbörande bidragstagare förbunde bidrag gälla, att icke beteskreatur å. eller att inom viss tid uppsig släppa skogsmarken höra med skulle ha samma omfattning, som gällt skogsbetet. Bidragsrätten för det förut berörda s. k. och icke begränsas till fastigtillfälliga anslaget, heter med viss areal. skulle vara och bi- Bidragstagare fastighetens ägare, skulle kunna med 25 av den beräknade kostnaden, oavsett drag utgå procent

huruvida för hagmark, d. v. s. gammal företaget disponerades skogsmark,

eller Vid kostnademas beräkning skulle få medtagas betesmark, åkerjord.

samtliga de arbeten, som kundekrävas för företagets iordningställande,

såsom och ävensom

röjning, dikning, planering, kalkning grundgödsling,

och skulle tillförbindas fröanskaffning stängseluppsättning. Bidragstagaren hålla statsunderstött i skick. Därest underhållet efterföretag ändamålsenligt det utbetalade för

sattes, skulle bidraget jämte planläggningskostnaderna

vara förfallna till Följden skulle bliva densamma, företaget återbetalning. om med eller i hans avsikt betning av skogsmarken bidragstagarens vetskap oaktat villkor för be-

ägde rum, skogsbetets upphörande utort bidragets

viljande. För bidragsverksamhetens utövande skulle ett organiserat samarbete anordnas mellan skogsvårdsstyrelserna och hushållningssällskapen, varvid de administrativa uppgifterna skulle omhänderhas av skogsvårdsstyrelserna, medan hushållningssällskapens tjänstemän skulle medverka. vid planläggningsarbetet. För anslagets tillgodogörande i arbetslöshetsbekämpande syfte skulle föreskrivas, att det företag, som funnes ägnat att i högre grad än annat motverka eller förhindra arbetslöshet inom orten, skulle före-

äga

träde till bidrag samt att det skulle ankomma den bidragsbeviljande på. myndigheten att tillse, att i den utsträckning, som lämpligen kunde äga rum, arbete vid företagens utförande bereddes arbetslösa eller sådana, som hotades av arbetslöshet. Detta centralrâdets förslag. för vilket nu istörsta korthet redogjorts, har hittills icke lett till åtgärd. Ur beredskapssg/npunlct vill utredningen med avseende nu ifrågavarande på arbeten anföra följande. Det synes icke behöva råda tvivel därom, att skogsmarkens betning utgör ett allvarligt hinder för en Den är allgod Virkesproduktion. uppfattningen män, att betesfred i skogen utgör ett oeftergivligt villkor för en rationell skogsvård. Trots detta förekommer ännu i vidsträckta delar av vårt land, att skogsmarken betas och detta icke blott av nötkreatur och hästar utan jämväl av getter och får. Enligt måste en rationell utredningens mening reglering av dessa förhållanden kräva utförandet av betydande arbeten. Med hänsyn härtill och till dessa arbetens stora allmänekonomiska betydelse samt- till möjligheterna att vid desammas genomförande företrädesvis anlita sådan arbetskraft, som normalt ha svårigheter att finna full synes sysselsättning, torde statlig medverkan under vissa vara omständigheter pä.kallad. Utredningen vill härvid icke underlåta att erinra om att resultaten av de skogsvårdsåtgärder såsom och olika av dikning slag skogsodlingsåtgärder, vilka redan äro föremål för statligt understöd, i icke ringa utsträckning spolieras genom betesdjurens tramp och bett. I det föregående har med avseende å utredningen dikning, skogsodling och röjning framhållit som sin att den mening, statliga bidragsverksamheten för dylika ätgärders understödjande under nuvarande förhållanden med ringa arbetslöshet borde inskränkas utan att dock helt har upphöra. Utredningen därmed, utan att sätt underskatta för på. något betydelsen skogsproduktionens främjande av dessa åtgärders att erna viss vidtagande, åsyftat reservering av sådana arbetsobjekt, som kunna anses vara av särskilt värde att tilläga gång till för bekämpande av arbetslöshet. Beträffande betesvallsanläggningar kunna, som ovan visats, dylika synpunkter ej göras gällande. Principiellt hyser utredningen den uppfattningen, att om att vinna förbättrade frågan produktionsförhållanden inom skogsbruket är av den angelägenhetsgrad, att staten oberoende av konjunkturernas städse måste ha växlingar anledning intressera sig härför. Enligt kunna därför skä.l tala för utredningens mening att i den mån den för visst eller vissa områden statliga bidragsverksamheten av den skogsbruket begränsas, i stället, om förhållandena i övrigt därtill giva an-

ledning, överfiyttas till andra för skogsbruket jämväl viktiga områden. Med denna utgångspunkt finner utredningen, att därest en beskärning av statsanslagen till skogsdikning och olika slag av skogsodlingsåtgärder kommer till stånd, undersökning bör verkställas angående förutsättningarna för utvidgning av den statliga understödsverksamheten för betesregleringsändamål. I sådant syfte vill utredningen föreslå följande. Av en särskild kommitté, sammansatt av representanter för skogsbruk och jordbruk, verkställes en skyndsam undersökning rörande betesfrågans nuvarande läge, varvid bland annat torde böra utrönas verkningarna av 1933 års ägofredslag samt den omfattning, vari betesregleringar för närvarande komma till stånd i syfte att vinna betesfred åt skogsmarken. Vidare torde böra utredas, huruvida det sätt, varpå staten för närvarande understödjer betesförbättringar genom bidrag till sådana arbeten å ofullständiga jordbruk, är ändamålsenligt. Om så icke är fallet, böra reformerade bidragsvillkor föreslås, varvid med beaktande av centralrådets ovannämnda framställning intressen böra tillgodoses. Vid nu ifrågavarande undersökning skogsbrukets torde böra möjligheterna att utförandet av vissa jämväl övervägas genom försök anskaffa material för uppskattning av den skadegörelse, skogsbruket åsamkas genom betet. Vad beträffar det behov av betesvallsanläggningar, som föreligger slutligen å de under förvaltning och uppsikt stående skogarna, vill domänstyrelsens med till dessa arbetens betydelse ur skogsvårdssynutredningen hänsyn endast framhålla, att det önskvärt, att de snarast komma till punkt synes utförande. Domänstyrelsen bör därvid givetvis dock, i den mån så kan ske, till de lokalt förekommande växlingarna på arbetsmarknaden. taga hänsyn

Stamkvistning. Beträffande ha uppgifter begärts rörande behovet av stamkvistningen torrkvistning i yngre tallbestånd av sådan typ, att en kvistning uppenbarmåste anses vara en önskvärd åtgärd i kvalitetsbefrämjande syfte. ligen Resultatet av den verkställda inventeringen framgår av tabell 33. Tabellen visar, att för torrkvistning av tallskog skulle för tioårsperioden 1937-1946 kunna beredas arbete, motsvarande en åtgång av 653 000 dagsverken, varav som förvaltas eller stå under uppsikt av domänpå skogar, 215000 dagsverken och på övriga, huvudsakligen enskildas styrelsen, belöpa 438000 Ifrågavarande arbeten omfatta ett stamantal av skogar dagsverken. 87 314000 st. och ha beräknats en kostnad av 3 509000 kronor, vilket draga motsvarar cirka 4 öre stam. Vidare av tabellen, att 35“ procent per framgår av den totalt redovisade arbetskvantiteten beräknats under nu rådande förhållanden årligen komma till utförande. De anförda angående behovet inom skogsbruket för angivna uppgifterna av av tallskog måste av vissa skäl väsentligt undertioårsperiod torrkvistning det totalbehov därav, som faktiskt föreligger. Detta är framför allt bestiga

roende såsom tabellen visar, flera av de tillfrågade myndigheterna

därpå att, icke arbeten av emedan de icke ansett det uppgivit några ifrågavarande slag,

Tab. 33. Stamkvistning (tiofirsperiodeln 1937-1946).

H..

Antal dagsverken enligt uppgifter av bc,§;::s

L h n årligen

domän- skogsvärds- stifts-

sig?? 1:51:31” summa kâäââniâål

styrelsen styrelserna nämnderna hete:

skapat %

Stockholms . . . . . . . . . . 3 000 - 197 1 840 990 6 027 58 1 730 25 335 724 — 1 770 29 559 23 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 170 3 354 334 —— — 4 858 0‘9 fibdermanlands . . . . . . . . 4 350 47 796 910 — — 53 056 08 Östergötlands . . . . . . . . . . 1 000 - 465 1 200 ——— 2 665 50 Jönköpings

. . . . . . . . . . 1 902 3 940 - 1 660 - 7 502 24 Kronobergs . . . . . . . . _ 8 1 2.1

Ka]mar{norra.

södra . . . . . . . . — { Gotlands . . . . . . . . . . . . - 700 145 —- — 845 21 . . . . . . . . . . . . — 5 880 -- 670 - 6 550 03 Blekinge Kristianstads . . . . . . . . 902 —— 200 33!) —-— 1 432 43

Malmöhus . . . . . . . . . . . . 160 - 238 330 — 728 49 Hallands . . . . . . . . . . . . 300 -— 180 1 670 - 2 150 84 och Bohus 100 26 667 170 100 -- 27 037 01 Göteborgs . . . . . . . . . . . . 3 433 — 523 420 — 4 376 34 Alvsborgs . . . . . . . . . . 4 170 -— 1 310 — 1 000 6 480 82 Skaraborgs

. . . . . . . . . . . . - —- 88 — ——- 88 30 Yärmlands Orebro . . . . . . . . . . . . . . 8 495 25 300 496 1 000 2 480 37 771 40 Västmanlands . . . . . . . . 7 262 14 048 160 - - 21 470 09 . . . . . . . . . . 14 630 15 000 1 730 - ——- 31 360 29 Kopparbergs . . . . . . . . . . 5 140 15 000 — — — 20 140 16 Gävleborgs

Västernorrlands . . . . . . 12 159 80 099 256 -— —— 92 514 96 Jämtlands . . . . . . . . . . . . 3 246 25 235 120 - —- 28 601 17 Västerbottens kustland 5 100 93 000 200 -—- -— 98 300 05 33 987 7 600 - - 41 587 57 lappmark Norrbottens kustl and 58 500 - 90 -—- 58 590 54 35 940 —- —- — — 35 940 25 lappmark

215 076 412 209 9 321 10 470 6 240 653 316 35 r Summa resp. medeltal

Antal stammar i tusental . . . . . . . . . . . . 28 722 54 990 930 1 528 1 144 87 314 i kronor . . . . . . 1 169 180 2 200 033 44 239 59 000 86 400 3 508 852 — Kostnad,

Medelkostnad 41 öre 40 öre 47 öre 39 öre 32 öre 40 öre per stam kronor 540 530 470 560 580 540 — Dagsverkspris,

lämpligen böra ifrågakomma att sysselsätta arbetslösa därmed. Att de anförda siffrorna måste anses vara för låga har även sin grund däri, att under en tidrymd av tio år genom skogens tillväxt successivt nya bestånd tillkomma, vilka kunna vara i behov av kvistning. Utredningen vill i detta sammanhang även betona, att de lämnade uppgifterna endast avse kvist-

i Även av våra såsom

ningsbêhovet tallskog. åtskilliga lövträd, ek, ask, asp

och björk, torde emellertid med fördel kunna kvistas såväl vad gäller torra som levande kvistar; sannolikheten talar för att det även kan komma att visa sig lämpligt att under vissa förhållanden torrkvista gran. Det finnes därför anledning förmoda, att ett väsentligt större antal dagsverken kan visa

sig komma att åtgå. för verkställandet av erforderliga rationella kvistningsarbeten. Som utredningen redan antytt, ha fiera uppgiftslämnare framhållit som sin åsikt, att det ej kan vara lämpligt att sysselsätta arbetslösa med kvistningsarbeten. Dessa arbeten skulle nämligen kräva sådan omtanke och skicklighet, att för ändamålet endast kunde ifrågakomma rutinerade skogsarbetare. Sagda uppgiftslämnare ha därför icke velat förlika sig med tanken, a.tt staten skulle lämna understöd till dylika arbeten i och för bekämpande av arbetslöshet. Denna uppfattning delas ej av utredningen. Därest stamkvistningen ur ekonomisk och biologisk synpunkt kan anses vara en lämplig skogsvårdsåtgärd, till vilken fråga utredningen strax återkommer, ñnner utredningen övervägande skäl tala för att arbeten av ifrågavarande slag kunna vara väl ägnade för sysselsättning av arbetslösa. Till motivering av denna sin åsikt vill utredningen till en början framhålla, att det under en kristid väl icke får anses uteslutet, att i de arbetslösas skara även ingå skogsarbetare eller med skogsarbete av olika slag väl förtrogna personer, vilka kunna behöva beredas sysselsättning. Vidare torde den tekniska utvecklingen komma att leda till att företrädesvis lätthanterliga sågar komma till användning, varigenom kraven på speciell yrkesskicklighet bliva väsentligt lägre än vid användande av stöt- eller huggjärn. Slutligen må även framhållas, att kvistningsarbetena alltid måste ske under effektiv kontroll, lämpligast kanske en inom arbetande förman - åtminstone om de för genom laget kvistning avsedda stammarna skola uttagas samtidigt med att kvistningen verkställes —— vilket även bidrager till att minska fordringarna på den enskilde arbeta» rens omdömesförmåga. Utredningen anser sålunda, att stamkvistningen kan vara en mycket lämplig sysselsättning för arbetslösa, dels därför att den kan befinnas vara en viktig åtgärd till förbättring av virkets kvalitet, dels på grund därav att den icke ställer höga krav på arbetarens kroppskrafter, dels ock slutligen av den anledningen, att den i vad gäller torrkvistning praktiskt taget kan pågå. året runt. Med undantag för de mindre bidrag, vissa skogsvårdsstyrelser variti tillfälle att lämna till utförande av kvistningsarbeten å enskildas skogar, har någon statlig bidragsverksamhet för ändamålet hittills icke förekommit. Ur beredskapssynpunkt vill utredningen i ämnet anföra följande. På föranstaltande av centralrâdet för skogsvårdsstyrelsernas förbund pågår för närvarande en undersökning rörande stamkvistningens lämplighet som skogsvårdande åtgärd. Sålunda ha anordnats serieprovningar för utrönande av olika kvistningsredskaps för sitt studium

lämplighet ändamål, varjämte

äldre kvistningar i tallskog för vinnande av klarhet rörande övervallägnats ningens förlopp under olika förhållanden. För jämförelse och till grund förbedömande av kvistningens ekonomi ha därvid jämväl verkställts undersökningar rörande den naturliga kvistrensningen och övervallningen. Dessa undersökningar ha givit värdefulla och för stamkvistningen gynnsamma resultat. För undersökningens komplettering och utvidgning till att omfatta jämväl andra trädslag än tall har centralrådet för budgetåret 1937/1938 er-

hållit ett av 15000 kronor. har centralrâdet statsanslag Samtidigt uttalat, att de som

undersökningar på. området, därutöver kunna komma att visa sig

erforderliga och som delvis torde behöva grundas på planmässigt utlagda serier av uppkvistningsförsök, böra av statens lämpligen omhändertagas skogsförsöksanstalt, vilken från och med år 1938 synes böra denna upptaga fråga

på sitt undersökningsprogram.

Utredningen anser sig för tillgodoseende av det varom här är ändamål, fråga, böra understryka vikten av att snarast ifrågavarande undersökningar möjligt bliva genomförda. I den mån dessa sådana att det giva resultat, kan anses, att är en ekonomiskt stamkvistningen välgrundad och för virkets

kvalitetsdaning ändamålsenlig skogsvårdsâtgâird, synes det böra ankomma på

de att skogliga myndigheterna såsom redan är fallet beträffande domänstyrelsen samt vissa och stiftsnämnder m. fl. — intresskogsvårdsstyrelser sera sig för dessa arbeten och att, särskilt av arbetsförgenom utbildning män, skapa möjligheter för en snabb utvidgning av dem. Under förangivna utsättning och om förhållandena i arbetslöshetshänseende därgiva anledning till, bör enligt utredningens förmenande ett kunna anstatsanslag lämpligen visas för understödjande av arbeten. till ifrågavarande Förslag bidragsgrunder torde i sinom tid böra utarbetas.

Åtgärder för slcogsbrandslcydd.

Såsom redan anförts ha uppgifter rörande behovet av för åtgärder skogsbrandskydd endast inhämtats från skogsvårdsstyrelserna, vilka haft att undersöka detta inom hela det område, inom vilket de bedriva sin verksamhet. De inkomna äro sammanställda i tabell uppgifterna 34.

Tab. 34. Åtgärder för skogsbrnndskydd (tloårsperioden 1937-1946).

L ä n Brandtorn Broar Cykelstigar Kostnad Dagsverken antal antal meter kronor antal

Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 - - 14 000 2 100 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 -— — 2 400 270 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 —- 77 000 61 500 8 950 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — — 1 000 000 400 000 70 000 Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 - 410 000 258 900 47 940

Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 11 458 000 279 850 48 513 Västerbottens kustland . . . . . . . . . . . . . . -— 36 000 50 000 7 500 lappmark . . . . . . . . . . . . —- 42 000 42 000 7 000 Norrbottens kustland . . . . . . . . . . . . . . 33 — 20 000 115 200 8 300 lappmark . . . . . . . . . . . . . . 39 — 87 000 170 700 16 820

Summa 147 ll 2 130 000 1 394 550 217 393

Enligt tabellen skulle åtgärder för av nu skogsbrandskydd ifrågavarande slag endast erfordras i Norrland och Dalarna samt i och Väst- Skaraborgs manlands län. Det redovisade behovet utgör 147 brandtorn, 11 broar samt 213 mil cykelstigar, en beräknad kostnad av sammanlagt belöpande på 1 394 550 kronor med en åtgång av 217 393

dagsverken.

Härutöver ha emellertid vissa uppgivit, att åtgärder av skogsvårdsstyrelser beskaffenhet äro av behovet påkallade, ehuru speciñcerade ifrågavarande om kostnader och dagsverksåtgång ej kunnat lämnas. Andra skogsuppgifter

vârdsstyrelser ha framfört den meningen, att brandtornsbyggnader på grund

av den stora icke lämpa sig för statligt understöd i syfte materialåtgângen att arbetslösa, varför behovet av brandtorn icke närmare angivits. sysselsätta Det i tabellen redovisade behovet av arbeten för nu ifrågavarande ändamål är därför, i vad gäller landet i dess helhet, ej fullständigt. Utsikterna att skadan av en liksom av brand överbegränsa skogseld huvud till det minsta möjliga ökas ju tidigare branden upptäckes och taget I sagda hänseende äro betingelserna i avsesläckningsarbetet igångsättes. värda delar av vårt land ogynnsamma. På de stora, glest bebyggda skogsvidderna observeras en ofta ej i tillräckligt god tid. nämligen antändning I trakter kunna även hinder möta för en snabb transport av släckväglösa ningsmanskap till brandplatsen. En ordnad måste vara ett mycket viktigt led skogsbrandbevakning sägas i till mot I en del trakter av landet har organisationen skydd skogseld. man redan detta önskemål medelst bevakning under för skogstillgodosett eld kritiska tider från särskilt brandtorn, varav ett 60-tal ñnnas i uppförda vårt land. områden, varå sådan med fördel skulle Betydande bevakning kunna äro emellertid i saknad av brandtorn. genomföras, Särskilt i de norrländska länen har för underlättande av framkomsten vid av framträtt ett behov av förbättrade kommunikationssläckning skogseld i Frånvaron av och broar har under möjligheter väglösa bygder. vägar timade berett stora för I skogseldar svårigheter släckningsarbetet. synnerhet torde broar för enkla eller bankning över

gångtrafik, cykelstigar, spångning

m. m. vara av behovet i skogstrakter, vilka myrar påkallade avlägset belägna av kunna tänkas få sina för andra på grund gles bebyggelse ej vägbehov ändamål inom tid. Vad särskilt cykelvägarna beträffar tillgodosedda rimlig må. framhållas, att dessa direkt kunna erbjuda hinder mot en skogselds sprid- Vid en brand, som fram utefter marken, är nämligen en kallagd ning. går remsa av en halv meters bredd oftast för eldens hejdande, därest tillräcklig det ett starkt risbelamrat eller hård vind råder vid brandej gäller hygge tillfället. kunna därför detta i övrigt låter sig Cykelvägarna läggas så, där

att de till att lämpliga baser för eldens begränsande.

göra, bidraga skapa De kunna även förbättra samfâirdseln för avlägset belägna boningsorter. kunna nu nämnda arbeten lämpa sig för Enligt utredningens mening av arbetslösa. Särskilt detta vilkas utsysselsättning gäller cykelstigarna,

förande kan för en och samma ort erbjuda en mera betydande arbetstillgång,

som kostnaderna till del av arbetslöner. Ansamtidigt huvudsaklig utgöras av brandtorn eller mindre broar måste givetvis för nu ifrågavarande läggandet ändamål anses vara av mindre betydelse. Omförmälda för ha hittills icke varit föremål

åtgärder skogsbrandskydd

för understöd från det allmännas sida. Ur vill utredningen i ämnet anföra följande. beredskapssynpunlct

Sedan en av styrelsen för svenska brandskyddsföreningen tillsatt kommitté avgivit betänkande med förslag till revision av 1914 års om förelag kommande och släckning av skogseld, hemställde för nämnda förstyrelsen ening hos Kungl. Majzt om revision av i med av skogseldslagen enlighet kommittén utarbetat förslag. i föranledde till Förslaget fråga proposition 1937 års riksdag, och i ämnet utfärdades den 7 1937. ny lag maj Enligt den nya lagen ha länsstyrelserna ålagts att vaka över att kommunernas skogsbrandskydd är tillfredsställande ordnat. bibehåller den Lagen hittillsvarande principen, att kostnaderna för i allsjälva släckningsarbetet mänhet till större delen skola täckas av statsmedel, medan det överlåtes åt det enskilda eventuellt under medverkan initiativet, av kommunerna., att bestrida kostnaderna för den fasta och brandberedskapen bevakningen genom

brandtorn, brandtelefonledningar samt kommunikationsanstalter för väglösa

bygder. Då länsstyrelserna hädanefter komma att få särskild med befattning skogsbrandskyddsväsendet, synes det böra uppdragas åt dessa myndigheter att med biträde av verkställa skogsvårdsstyrelserna en noggrann undersökning rörande behovet av brandskyddsåtgärder av olika slag samt att med ledning därav upprätta planer för utförandet av arbeten. Dessa erforderliga planer böra vid en kris med omfattande arbetslöshet, i den mån de icke på. enskilt eller kommunalt initiativ redan blivit realiserade, läggas till grund för arbetenas utförande såsom statsunderstödda kommunala arbeten enligt de regler för m. m., som föreskrivas för ar-

bidragstilldelning dylika

beten. Enligt utredningens uppfattning lär man icke kunna förutsätta, att de enskilda skola i om utförandet av Skogsägarna gå författning ifrågavarande arbeten. Det synes sålunda vara ett övervägande kommunalt och statligt intresse, att de bliva verkställda. Statens intresse grundas det på förhållandet, att staten svarar för större delen av de kostnader, som äro förenade med släckningen av skogseldar. Ju effektivare skogsbrandskyddet är, desto lägre böra dessa kostnader bliva.

Skogsvägbyggnader. Det behov av varom de inhämtade kännedom,

skogsvägar, uppgifterna giva

avser vägar, som äro erforderliga eller önskvärda för skötsel och som skogarnas äro av den typ, som kommit till utförande med bidrag från anslaget till vissa

väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. Med nu ifrågavarande vägar

avses alltså transportleder för utfrakt av skogsprodukter. De skola vara av beskaffenhet att kunna ett mera även fylla stadigvarande transportbehov under tid, då. vägbanan är Bredden varierar som mellan 2-5 till ej tjälad. regel 3-6 meter. Uppgifter ha i detta sammanhang jämväl begärts rörande behovet av flott-

ledsbyggnader i enskilda flottleder. De anmälda arbetena av dylik art äro

emellertid av så ringa omfattning, att det icke ansetts erforderligt att i den följande framställningen behandla dessa särskilt. Resultatet av den verkställda av tabell 35. inventeringen framgår

Tab. 35. Skogsvfigbyggnuder (tioiirsperioden 1937 —19-46).

_ _ Härav Antal dagsverken enligt uppgifter av beräknas

L ä n årligen .. skogs- andra komma till d I_ s k vård _ s H.“ l ..s säll- summa utförande

tofm

ogsl myndig-

s yxelsen styre serna namn erna d heter Skapat %

Stockholms . . . . . . . . . . 26 000 - 1 130 —- 600 27 730 89

. . . . . . . . . . . . . . 7 700 130 030 1 800 - - 139 530 13 Uppsala . . . . . . 35 060 158 100 9 580 —— — 202 740 15 Södermanlands . . . . . . . . 35 190 143 400 15 750 - —— 194 340 16 Östergötlands . . . . . . . . . . 44 710 1 250 000 23 175 5 000 -- 1 322 885 02 Jönköpings

. . . . . . . . . . 38 850 207 560 8 275 1 330 — 256 015 05 Kronobergs ~~~~~~ - - - 812 605 0-9

l

73 180 23 545 5 750

Ka1mar{;‘§§:: { 28$ §38 }

Gotlands . . . . . . . . . . . . 4 220 24 000 2 400 —— — 30 620 25

. . . . . . . . . . . . 8 500 163 000 13 165 - - 184 665 06 Blekinge Kristianstads . . . . . . . . 67 750 975 000 13 930 2 000 -- 1 058 680 05

15 100 57 600 3 550 1 500 - 77 750 2 1 Malmöhus . . . . . . . . . . . . Hallands . . . . . . . . . . . . 84 630 76 625 19 395 2 500 - 183 150 23

och Bohus 38 400 128 000 6 530 750 - 173 680 06 Q6 teborgs Alvsborgs . . . . . . . . . . . . 129 230 450 000 21 436 5 500 1 600 607 766 08 . . . . . . . . . . 86 072 171 100 9 920 l 000 - 268 092 87 Skaraborgs

. . . . . . . . . . . . 6 700 438 100 24 020 - - 468 820 02 Värmlands 144 615 686 005 2 650 10 000 - 843 270 09 Örebro . . . . . . . . . . . . . . Västmanlands . . . . . . . . 140 843 113 850 2 430 - 12 000 269 123 39

. . . . . . . . . . 172 890 323 800 21 710 — — 518 400 25 Kopparbergs . . . . . . . . . . 124 140 42 300 -- — — 166 440 56 Gävleborgs

Västernorrlands . . . . . . 102 333 114 065 6 465 - —- 222 863 73

- - 286 003 14 Jämtlands . . . . . . . . . . . . 88 850 173 233 23 920 Västerbottens kustland 38 230 43 300 -— — -— 81 530 27

309 990 244 500 -- -- - 554 490 59 lappmark Norrbottens kustland. . 218 160 121 700 2 360 - - 342 220 29

231 185 109 000 3 330 -- - 343 515 39 lappmark

Summa 2 272 528 7 054 398 260 466 35 330 14 200 9 636 922 2 8 resp. medeltal

811 833 80 800 16 800 23 103 658 - Löpmeter . . . . . . . . . . . . 6 933 965 15 260 260

kronor . . . . . . 12 639 480 38 124 830 1 303 622 219 750 84 900 52 372 582 - Kostnad,

Medelkostnad per me- 500 230 ter, kronor . . . . . . .. 180 250 160 270 kronor 560 500 620 600 540 — Dagsverkspris, 540

Tabellen visar, att för av skulle för tioårsperioden byggande skogsvägar 1937-1946 kunna beredas arbete, motsvarande en åtgång av omkring 9 637 000 varav som förvaltas eller stå. under uppsikt av domändagsverken, på. skogar, styrelsen, belöpa cirka 2273000 dagsverken och på övriga, huvudsakligen

enskildas cirka 7 364 000 arbeten omfatta en

skogar dagsverken. Ifrågavarande av 2310 mil och ha beräknats draga en kostnad av cirka våglängd omkring

52 373000 kronor eller i kronor 2: 30 per meter. Vidare framgår genomsnitt

av tabellen, att arbetskvantiteten be- 2-3 procent av den totalt redovisade

räknats under nu rådande förhållanden komma till utförande. För

årligen den av uppgivna arbetskvantiteten uppgår emellertid skogsvårdsstyrelserna

denna siffra endast till O-5 procent, vilket visar, att vägbyggnadsverksamheten på de enskilda skogarna för närvarande är mycket ringa i förhållande till det föreliggande behovet. Ifrågavarande arbeten äro enligt utredningens mening, som även styrkes av vad uppgiftslämnarna meddelat, synnerligen för lämpliga sysselsättning av sådana arbetslösa, som äga förutsättningar för grovarbete. De kunna även komma till utförande större delen av året eller så snart snö och tjäle ej utgöra hinder. Att behovet av nu ifrågavarande är mycket stort utan vägar framgår vidare kommentarer av tabellen. Utredningen vill som sin mening framhålla, att det synes vara i hög grad angeläget, att skogsbrukets transportförhållanden förbättras, vilket skulle möjliggöra ett fullständigare utnyttjande av skogarnas avkastning samt överhuvud taget för en skapa förutsättningar intensivare skogsvård. I och för arbetslöshetens lindrande under den senaste krisen har för nu ifrågavarande ändamål med avseende å skogar under skogsvårdsstyrelsernas uppsikt stått till förfogande ett särskilt statsanslag, anslaget till vissa väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo, från vilket bidrag utgått med 25 procent av kostnaderna. Förutom vissa villkor i syfte att i främsta rummet bereda sysselsättning åt arbetslösa, vartill utredningen återkommer i det följande, har

såsom allmänt villkor för bidrag gällt, att nyttan av företaget från skogsekono-

misk synpunkt skall vara uppenbar. Ifrågavarande som nu icke anslag, längre förekommer, anvisades första gången för budgetåret med 500000

1933/1934

kronor och med samma för ha alltså

belopp budgetåret 1934/1935. Sammanlagt

för ändamålet beviljats 1 000000 kronor. För att i de företag, till vilka bidrag från dessa anslag utgått, i främsta rummet bereda sysselsättning åt arbetslösa, har bland annat föreskrivits, att statsbidrag allenast må utgå till företag, som finnes ägnat att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten, att företag, som i högre grad än annat tillgodoser detta syfte, skall äga företräde till erhållande av statsbidrag, att, innan statsbidrag till visst företag beviljas, vederbörande arbetslöshetskommitté eller motsvarande organ bör beredas tillfälle att avgiva yttrande samt att

bidragstagare genom kontrakt skall tillförbindas att utan uppskov igångsätta

företaget. I samband med medelsanvisningarna har Kungl. Maj:t därjämte föreskrivit, att vid företagen huvudsakligen skall användas annan arbetskraft än respektive gårdars fasta personal ävensom att arbete därvid i största möjskall beredas arbetslösa eller som hotas av arbetsliga omfattning sådana, löshet. Ifrågavarande anslag är nu i sin helhet disponerat. Sedan verksamhetens början och till och med år 1935 ha utförts 120 företag med en sammanlagd våglängd av 232 818 meter. Ur beredskapssynpunkt vill utredningen med avseende å nu ifrågavarande arbeten anföra följande. Av den lämnade redovisningen rörande skogsbrukets behov av vägar framgår, att detta är mycket omfattande. Av myndigheternas uppgifter att döma kommer detta behov i vad gäller de enskilda skogarna under rådande för-

hållanden att bliva tillgodosett endast i mycket ringa utsträckning. Vid ,en eventuellt inträffande kris komma därför betydande arbetsobjekt i form av skogsvägbyggnader att stå till förfogande, vilka väl lämpa sig för sysselsättning av arbetslösa. De erfarenheter, som under sistförflutna kris vunnits av den statliga bidragsverksamheten på detta område, torde emellertid få anses visa, att verksamhetens organisation erbjudit vissa svårigheter för de skogliga myndigheterna. Utan vissa förberedelser torde den därför ej heller vid en kommande kris kunna igångsättas med önskvärd snabbhet. Detta torde framgå därav, att oaktat statsanslag för ändamålet stod till förfogande redan under år 1933, detta icke alls kunde utnyttjas nämnda år. Först år 1935 synas skogsvårdsstyrelserna ha befunnit sig i det läget, att en verksamhet av större omfattning kunnat utövas. Anskaffandet av personal med nödiga kvalifikationer för ifrågavarande uppgifter, vilka icke ingå i skogsvårdsstyrelsernas normala verksamhet, kräver uppenbarligen tid liksom även är fallet med det upparbete bland som måste bedrivas, innan dessa äro lysande skogsägarna, ^ beredda att mera allmänt intressera sig för saken. Enligt utredningens mening föreligger all anledning att taga lärdom härav, vilket böra leda till att skogsvårdsstyrelsernas nu grund av uteblivna synes på

statsanslag under avveckling varande verksamhet återupptages. Utredningen_

anser, att detta bör ske i direkt beredskapssyfte, då endast därigenom möjlighet kan för en snabb utvidgning av verksamheten, därest föråvägabringas hållandena arbetsmarknaden skulle giva anledning därtill. Några olägenpå heter av en äro att befara, om ett för ändamålet anvisat dylik åtgärd knappast tillmätes med försiktighet och i övrigt ställes till förfogande på statsanslag sådana villkor, att bidragstagarna själva få svara för huvudparten av kostnaderna. Behovet av är nämligen så stort samtidigt som det skogsvägar antal företag, som av myndigheterna beräknats komma till utförande utan statsunderstöd, är så att om statsanslag angivet sätt ställes ringa, man, på till icke behöver räkna med att tillgången av förfogande, på arbetsobjekt art kommer att nämnvärt minskas eller att föranledas till dylik Skogsägarna att utförandet av företag i avvaktan på att i sinom tid uppskjuta planerade erhålla statsbidrag. Förutom de fördelar i beredskapshänseende samt för överhuvud som vara förenade med ett återupp skogsbruket taget, synas tagande av den statliga bidragsverksamheten på. ifrågavarande område, torde denna även kunna bliva till för ett utökande av de även normalt knappa gagn arbetsmöjligheterna för vissa av jordbrukare samt för skogsarbetarna. grupper Beträffande de villkor, som böra föreskrivas för bidrag från ett under nu rådande förhållanden anvisat dessa i stort sett kunna vara lika anslag, synas dem, som hittills för den området. I gällt statliga bidragsverksamheten på vad villkoren avse arbetslöshetens lindrande synes emellertid viss modifiering påkallad. Utredningen vill sålunda föreslå, att i nu ifrågavarande hänseende bestämmelser ändras såtillvida, att det endast föreskrives, att det gällande

företag, som finnes ägnat att i högre grad än annat motverka eller förhindra

arbetslöshet skall företräde till samt att det skall

inom orten, äga bidrag

ankomma den att tillse, att i den utsträckpå bidragsbeviljande myndigheten

ning, som lämpligen kan ske, vid företagens utförande arbete beredes arbetslösa eller sådana, som hotas av arbetslöshet. I fråga om de villkor, som under en kris med omfattande arbetslöshet böra. föreskrivas för åtnjutande av för en statsbidrag ifrågavarande ändamål, synes skärpning av bestämmelserna i arbetslöshetslindrande böra varsyfte vidtagas, jämte det torde komma att Visa sig erforderligt för att under sådan tid i nödig utsträckning stimulera Skogsägarna till utförande av dylika arbeten att från till

höja statsbidraget 25 50 procent av kostnaderna för företagen.

Under denna förutsättning torde, vilket av vitsåtskilliga uppgiftslämnare ordats, i vägarbeten av förevarande kunna beredas för slag sysselsättning arbetslösa i mycket betydande omfattning. Vad slutligen angår byggandet av å de som förvaltas skogsvägar skogar, eller stå under uppsikt av domänstyrelsen, av tabell 35, att behovet framgår därav är jämförelsevis stort. Av de lämnade uppgifterna inhämtas vidare, att 5°5 procent av den redovisade arbetskvantiteten under nu rådande förhållanden årligen beräknas komma till utförande. Det förefaller utredningen, som om en dylik arbetstakt vore ur olika synpunkter lämplig. Utredningen har sålunda icke anledning föreslå särskild reglering beträffande ifrågavarande arbetens verkställande.

Flottledsbyggnader. Som tidigare nämnts ha i den som vid införskaffande ordning, tillämpats av uppgifter om beredskapsarbeten från kommunerna, av genom förmedling svenska flottledsförbundet begärts uppgift-er från flottningsföreningarna rörande behovet av nyanläggningar och ombyggnader av flottleder samt beställningar för de båda femårsperioderna 1937-1941 och 1942-1946. Av tillfrågade 183 flottningsföreningar ha 153 svarat. Av dessa senare ha dock endast 48 anmält för ändamålet lämpliga arbeten. Dessa arbeten redovisas i tabell 36. Tab. 36. Flottledsbyggnader (tioårsperioden 1937-1946).

Arbeten, som beräknas Arbeten» 30 komma till utförande b° __°“d93t ”lm” k°mma i vanlig ordning unde, åren till utförande Summa Kostnad L ä n vid statlig dagsvcrken kronor 1937-1941 1942-1946 medwrku”

dagsverken

Värmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 980 8 200 12 850 42 030 327 250 Kopparbergs . r . . . . . . . . . . . . . . . . 11 600 6 000 110 450 128 050 767 910 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 550 2 900 4 750 - 17 200 130 250 Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . 3 005 - 87 895 90 900 1 001 630 - Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 990 350 117 365 124 705 993 550 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 340 2 520 152 900 161 750 1 462 700 Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 4 760 — 199 970 204 730 1 469 080 Summa 63 225 19 970 686 180 769 375 6 152 370 I procent 8 3 89 100

Tabellen att redovisats arbeten —-— visar, sammanlagt några beställningar ha icke -- krävande en av 769 375 varav 686 180 uppgivits åtgång dagsverken, eller 89 procent avse sådana arbeten, vilka enligt uppgift endast kunna tänkas komma till utförande vid statlig medverkan. Kostnaderna för de anmälda arbetena, vilka samtliga äro belägna i norra Sverige, belöpa sig på sammanlagt 6 152 370 kronor. Största. antalet dagsverken redovisas av följande sju flottningsföreningar:

Skellefteå ñottningsförening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -. . . . . . . . . . . . 110 200 dagsverken Dalälvarnes › . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 950 » Indalsälvens › . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 500 » Kalixälvexis » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 880 » Piteå » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 200 » älvs » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 34 290 » Ljunga Klarälvens » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 780 > eller 517 800 V tillhopa motsvarande ungefär två tredjedelar av det totalt redovisade antalet. De uppgivna arbetena avse till 28 procent rensning, till 16 procent byggnad av ledare samt till 12 muddring. procent Enligt utredningens förmenande torde nu ifrågavarande arbeten vara lämpliga för sysselsättning av arbetslösa, som äga förutsättningar för grovarbete. Av lämnade uppgifter att döma kan sålunda mer än hälften eller omkring 55 procent av samtliga redovisade arbeten utföras av personer utan varje yrkesskicklighet. De kunna även komma till utförande under olika delar av året. I sådant hänseende uppgives, att 25 procent av arbetena lämpa sig för utförande under sommaren (juli-augusti), närmare 50 under procent hösten (september-november) samt återstoden under vintern (decembermars). Under våren, då flottningarna pågå, kunna dylika arbeten ej verkställas. Ur beredskapssynpunkt vill utredningen med avseende å nu ifrågavarande arbeten anföra följande. Av de från flottningsföreningarna inhämtade uppgifterna framgår, att våra flottleder i jämförelsevis stor utsträckning äro i behov av förbättringsarbeten. Dessa äro till övervägande del av den beskaffenhet, att flottningsföreningarna icke anse sig kunna i vanlig ordning gå i författning om deras utförande. Då det för vårt skogsbruk är av stor betydelse, att flottlederna

hållas

i bästa möjliga skick, torde i dylikt syfte utförda arbeten under vissa förhållanden vara förtjänta av statligt understöd. Enligt utredningens mening bör sådant understöd kunna lämnas under en kristid, då staten på grund av arbetslöshetens omfattning nödgas ingripa för att skapa arbetstillfällen. Normerna för under dylika förhållanden utgående statsbidrag synas i stort kunna överensstämma med dem, som under samma tid kunna komma att tilllämpas för understödjande av skogsvägbyggnader. Utredningen vill sålunda räkna med att statsbidrag må kunna utgå med 50 procent av kostnaderna. Administrationen av en för dylikt ändamål anordnad bidragsverksamhet torde emellertid erbjuda vissa svårigheter, då skogsvårdsstyrelserna icke lämpligen

kunna taga med dessa Det emellertid

befattning uppgifter. synes utredningen,

som om domänstyrelsen med sina borde kunna dentjänstemän ombesörja samma. I allmänhet torde de arbeten, varom här är icke vara av den befråga, skaffenhet, att deras behöver tid i planläggning taga längre anspråk. Något behov av att i förväg upprätta för arbetena därför planer synes ej föreligga. övervägande torde emellertid i sinom tid böra ske rörande de närmare bestämmelser, som vid en statlig bidragsverksamhet på området böra tillämpas.

Skogsavkastningens utnyttjande. Inledningsvis har utredningen framhållit, att av föråvägabringandet bättrade förutsättningar för av den del av utnyttjande skogsavkastningen, som för närvarande icke kan industriellt förädlas, kan vara av stor betydelse för att skapa ökade arbetstillfällen inom Detta också skogsbruket. bestyrkes av de erfarenheter, som vunnits av de under senaste kris i dylikt syfte vidtagna statliga åtgärderna. Dessa ha i korthet tidigare blivit av utredningen berörda. Här torde emellertid en mera böra lämnas fullständig redogörelse rörande dessa åtgärder, i vad de avseende äga på vedeldningens främjande. Sedan 1931 års därom väckt och i skogssakkunniga förslag proposition ämnet avlåtits till riksdagen, anvisade 1933 års bland annat ett riksdag belopp av 300 000 kronor för subvention av vedeldning vid statens stationära värmeanläggningar och 75 000 kronor för härmed förbundna smärre ändringsarbeten. För förstnämnda ändamål anvisade sedermera 1934 och 1935 års riksdagar 170 000 kronor och 1936 års 150 000 kronor. I samband härmed årligen riksdag anbefalldes statsmyndigheterna att för dessa värmeanläggningar upphandla inhemskt vedbränsle för det fall merkostnaden understege 10 procent samt att, om denna 10 men 20 underställa ärendet överstege ej procent, Kungl. Majzts prövning. Direkt upphandling av importbränsle finge endast förekomma, om tekniska hinder för vedeldning förelåge eller merkostnaden överstege 20 procent. För likartad subvention vid kommunala och enskilda värmeanläggningar anvisade 1933 års riksdag ett anslag å 170 000 kronor och följande års riksdag ytterligare 70000 kronor. Till bedrivande av den för vedeldningen erforderliga propagandan har från och med budgetåret 1933/1934 anvisats medel, vilka dels till avutnyttjats lönande av två vedeldningskonsulenter och dels utgått såsom bidrag till skogs- .ägaresammanslutningar m. fl. för deras lokala medverkan i detta avseende. För åstadkommande av en vedbränslets ekonomiska konkurrens-

på egen

kraft grundad, bestående vedavsättning eftersträvas numera successiv övergång från subventionsförfarandet till statligt understödjande av kokspannornas utbyte mot vedpannor. För sådant ändamål eller för pannbyte vid de statliga institutionerna anvisade 1934 års riksdag ett belopp av 500 000 kronor. Samtidigt beslöt riksdagen, att en statlig lånefond om 2000000 kronor skulle uppläggas, varifrån Ö-åriga räntefria amorteringslån skulle beviljas för

1366 37 11

installerandet av vedpannor vid landstingen, kommunerna och enskilda tillhörande anläggningar. Till pannbyten vid statliga institutioner ha ytterligare anvisats för ett vart av budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 300000 kronor. Med stöd av nu angivna åtgärder har vedbränsleförbrukningen endast vid de statliga institutionerna stegrats i följande omfattning. Under det att vedbränslet under åren 1930-1932 i medeltal endast utgjorde 10 procent av den totala bränsleförbrukningen, utgör detta bränsle numera 41-4 procent av årsförbrukningen. Vedbränslet tillsammans med de svenska kolen täcker mer än hälften av det årliga behovet (50-9 procent). Förbrukningen av ved har sålunda ökats från 89 500 lm* till 443 000 lm” per år och samtidigt har av sekunda ved (pannved) eller det vedslag, för vilket åtgången det är av särskild vikt att vinna här ifrågavarande avsättning, stegrats från 25 000 lm” till 384000 lm”. Av de för budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 anvisade merkostnadsanslagen för statens anläggningar ä sammanlagt 470000 kronor har under dessa år utnyttjats mer än drygt hälften ej eller 251 000 kronor. Merkostnaden utgör per lm3 subventionerad ved 61 öre och per lm* totalt använd ved 33 öre. Av den totala bränslekostnaden har merkostnaden ej utgjort mer än 2-8 procent, varför den icke oväsentliga ökningen i vedförbrukningen vunnits med jämförelsevis begränsade uppoffringar från statens sida. är det av vikt såväl med hänsyn till skogs- Enligt utredningens mening brukets intressen som i beredskapssyfte, att statens verksamhet till Vedeldfrämjande vidmakthålles. Kostnaderna för densamma ha hittills varit ningens små. och torde i nuvarande komma att jämförelsevis konjunkturläge ytternedgå vedens på grund av de stegrade kol- och kokspriserna ligare genom ökade konkurrenskraft. Att arbetet inriktats installering av moderna vedpå. även ändamålsenligt. När utredningen sålunda även eldningspannor synes under nu rådande förhållanden förordar fortsatta åtgärder till vedeldningens vidmakthållande, sker detta givetvis i första rummet med hänsyn till angelägenheten av att under en kristid snabbt kunna utöka vedbränsleförbrukmen även till skogsbrukets alltjämt föreliggande behov att vinna förningen bättrad för det virke, som icke kan användas i sågverks- och träavsättning masseindustrierna. Av värmetekniska avdelning, som handhar de statliga

byggnadsstyrelsens

till främjande, har under år 1936 verkställts en åtgärderna vedeldningens rörande av virke. I största korthet skall undersökning förbrukningen dylikt här för vid denna undersökning samt resultatet redogöras tillvägagångssättet av varvid vissa om uppskattningar av densamma, samtidigt uppgifter tidigare virkeskonsumtion torde få. lämnas. ifrågavarande Genom tillkallade verkställdes en undersökning angående för-

sakkunniga

av virke till husbehov å. Värmlands läns landsbygd, vilken utredbrukningen i ett år 1924 betänkande. Undersökningen baserades ning publicerades avgivet för 688 Enligt denna undersökpå sammanställningar sammanlagt gårdar. av vedbränsle å Värmlands landsbygd till i medelning uppgick förbrukningen

tal 3-44 kbm per person. Även i vissa andra län ha

undersökningar verkställts

angående husbehovsförbrukningen, men dessa ha icke kunnat lika

göras ingående som

Värmlandsundersökningen och kunna därför icke lämnas samma

vitsord som denna.

Delvis med stöd av för Värmland utredningen utförde professor Tor Jonson år 1923 en för hela landet

undersökning angående bland annat förbrukningen

av husbehovsvirke. Han kom därvid till en total förbrukning av vedbränsle av stamved till 11-40 uppgående miljoner kbm, barken inberäknad. 1931 års

skogssakkunniga verkställde en liknande utredning men

ansågo sig kunna räkna med

något lägre husbehovsförbrukning av vedbränsle än pro-

fessor Jonson. Resultatet av deras blev en

beräkningar förbrukning av sam-

manlagt 9-52 miljoner kbm.

Den nu av

byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning verkställda nya

utredningen bygger på. det vid erhållna

Värmlandsutredningen medeltalet för

landsbygden av 3-44 kbm vilket emellertid med per person, höjts 5 procent för i

förbrukning skolor, kyrkor och liknande lokaler eller till 3-6 kbm per person. Denna förbrukningssiffra har ansetts för orter med en medel-

gälla temperatur motsvarande Stockholms. Andra orters i förmedeltemperatur hållande till den för Stockholm gällande har uträknats, varvid erhållits en s. k.

temperaturfaktor. Denna är exempelvis för Kiruna 1-65 och för Malmö 0‘82.

Med ledning av för olika orter ha medeltal temperaturfaktorerna uträknats för olika län. Vidare har förutsatts, att av bränsle för hushållsförbrukningen förbrukning och varierar för olika län i samma

fastighetsuppvärmning för»

hållande som temperaturfaktorerna. Då. är känd beträffande förbrukningen temperaturfaktorn 100 (36 kbm kunna sålunda per person), förbrukningssiffror uträknas för olika län.

För städerna

ha noggrannare utredningar kunnat göras. Förbrukningen av

koks och gas har omräknats i motsvarande av virke och avräknats

förbrukning

från den totala i kbm

bränsleförbrukningen, angiven vedvirke. För tät-

bebyggda orter ha likaledes särskilda beräknats.

förbrukningssiffror

På nu angivet sätt har den totala av vedbränsle

förbrukningen beräknats

uppgå. till sammanlagt 11-9 miljoner kbm, barken inberäknad men med avdrag för av vedvirke, som

förbrukning utgjorts av grenar, gammalt gärdsel och

byggnadsvirke m. m. Den angivna avser sålunda färsk

förbrukningssiffran

stamved. I förbrukningssiffran även vid industrier

ingår vedförbrukningen

och i förut kokseldade värmecentraler. Som den av synes överstiger byggnadsstyrelsen beräknade den som beräknades av 1931 års

förbrukningen kvantitet, skogssakkunniga, med omkring 2-4 kbm.

miljoner Vidare har utförts av kolved

beräkning angående förbrukningen under

år 1935.

Med av 1931 års har

ledning skogssakkunnigas utredningar byggnadssty-

relsen verkställt den som med

beräkning angående virkeskvantitet, god skogs-

vård anses kunna av virke, vilket icke kan som uttagas utnyttjas gagnvirke. Vid dessa har till att massaved numera i stor ut-

beräkningar hänsyn tagits

till än 4 tum samt till avgång genom

sträckning uttages lägre toppdimension

reducerats från den av

m. m., varigenom tillgången på skogsved

självgallring

kvantiteten 27-2 kbm till 20-5 miljoner kbm.

skogssakkunniga angivna miljoner

återgives i tabell 37.

Resultatet av byggnadsstyrelsens undersökning

av skogsved samt tillgången på sådan ved Tab. 37. Ãrsförbwknlngen

enligt beräkning av byggnadsstyrelsen.

(I tusental fms.)

Total för- Förbruk_ brukning Skovs- -nin Totala Overskott

av skogs- .d V* rgrut ° Skogs- ved ”tm Tm ?ma g °

. ved för ved till .. behovet respektive L a n stenkols- på skogs under-

hnshålls. indnstri- t.mk°1s av skogs-

. ldade .. txllverk- ved e.. bransle . ved skott och fastlg. mug

hetwpp_ om a er vaêrmia-

värmning

19 26 43 545 488 ~ 57 Stockholms län och stad . . 457

12 26 48 361 378 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275 Uppsala 402 453 51 . . . . . . . . . . 341 10 42 9 Södermanlands 62 678 723 45 . . . . . . . . . . . . 551 14 51 Östergötlands 57 . . . . . . . . . . . . . . 418 10 46 19 493 550 Jönköpings 436 29 . . . . . . . . . . . . . . 325 13 65 4 407 Kronobergs

413 9 54 13 489 651 162 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3 -- 108 187 79 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . 104 30 —- 261 272 11 226 5 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . —— 72 . . . . . . . . . . . . 310 2 29 341 413 Kristianstads —— 9 ~— 250 177 - 73 Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . 241

3 6 — 223 245 22 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . 214 - 8 -- 250 196 —-54 och Bohus . . . . 242 çöteborgs — 625 794 169 . . . . . . . . . . . . . . . . 603 8 14 Alvsborgs 25 . . . . . . . . . . . . . . 437 9 20 2 468 493 Skaraborgs 582 6 59 135 782 l 375 593 Värmlands . . . . . . . . . . . . . .

463 4 30 112 609 621 12 Örebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 338 9 64 104 515 520 5 Västmanlands 715 14 107 353 1 189 1 301 112 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . 8 33 581 1 391 1 535 144 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . 769 . . . . . . . . . . 877 14 42 72 1 005 1 666 661 Västernorrlands

475 17 17 135 644 2 008 1 364 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . 755 10 15 13 793 2 515 1 722 Västerbottens . . . . . . . . . . . . 10 9 - 772 2 500 1 728 Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . 753

Summa 10 S84 207 805 1 705 13 601 20 497 6 S96

Såsom av tabellen beräknas överskottet av vedvirke utgöra omkring framgår,

Tabellen visar att överskott å det virke, varom nu

69 miljoner kbm. vidare,

skulle förefinnas i län utom Stockholms län och stad,

är fråga, samtliga

samt och Bohus län. Största delen av överskottet

Malmöhus Göteborgs

länen. Sålunda detta i Värmland, Dalarna och

kommer på de nordliga uppgår

till 6-3 kbm eller till 92 av total-

Norrland sammanlagt miljoner procent

landet. Enbart i de länen över-

beloppet för hela fyra nordligaste uppgår skottet till 5-5 kbm eller 80 procent av totalsumman. miljoner

Byggnadsstyrelsens ifrågavarande utredning bestyrker i stort sett de upp-

gifter, som tidigare utförda undersökningar lämnat, och giver alltså ytterligare stöd för behovet av vedeldningens främjande. För nyttiggörande av den ur industrisynpunkt kvalitativt mindervärdiga delen av skogarnas avkastning i norra Sverige kan emellertid en utsträckt Vedeldning aldrig bliva tillfyllest. För att denna landsdels överskott av dylikt virke skall kunna användas som bränsle kräves med hänsyn till att virket.

transportkostnadernas storlek,

kan komma till användning på platsen. Detta kan endera ske genom kolning och brikettering av träkolen eller genom framställning ur virket av flytande bränsle. Förutsättningarna och metoderna härför kan utredningen givetvis icke här närmare ingå på. Utredningen har så mycket mindre anledning att göra detta, som i 1936 års skogsutrednings uppdrag även torde ingå den synnerligen viktiga uppgiften att framlägga förslag till organisation av den trätekniska forskningen i landet, vilken måste anses vara i starkt behov av ökat stöd från det allmännas sida. Ur beredskapssynpunkt vill utredningen slutligen beträffande föreliggande spörsmål anföra följande.

Med hänsyn till avverkningsarbetenas avgörande betydelse för arbetstill-

inom skogsbruket samt till de sannolikt stora svårigheterna att under gången en kristid stimulera till ökade gagnvirkesavverkningar är det av största vikt, att ökad användning under en tid av omfattande arbetslöshet kan beredas för sådant virke, som icke lämpar sig eller är mindre tjänligt för användning i sågverks- och trämasseindustrierna. För att vid behov en snabb utökning av konsumtionen av dylikt virke skall kunna ske för uppvärmningsändamål och dylikt, är det av vikt, att det statliga understödet till vedeldningens främjande på sätt detta numera utvecklats alltjämt upprätthålles. för samma ändamål borde det enligt utredningens mening vara värdefullt att äga tillgång till en förteckning över samtliga inom landet förefintliga ångpannor, innehållande sådana uppgifter, att därav framgår större eller mindre pannornas lämplighet för eldning med ved. Utredningen vill föreslå, att uppdrag lämnas byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning att upprätta ett dylikt register. Då utredningen förutsätter, att landets ångpanneföreningar härför skola ställa sitt material till förfogande, torde registrets uppläggande icke behöva möta alltför stora svårigheter. Ytterligare vill utredningen här endast uttala, att utredningen finner det vara av största vikt, att den trätekniska forskningen snarast bibringas en fastare organisation samt att arbetet forceras och därvid särskilt inriktas på att ntfinna metoder för nyttiggörande av det i de nordliga delarna av vårt land förefintliga överskottet av sämre barrträdsvirke och lövvirke. Även om det i nuvarande läge ur ekonomisk synpunkt kan te sig utsiktslöst att grunda exempelvis en kemisk industri för dylik råvara, kunna förhållandena snabbt ändras. Det gäller då att vara beredd och att ha erforderliga förarbeten verkställda, så att en fabrikation kan igångsättas utan dröjsmål. Det låter sig även mycket väl tänkas, att i ett visst krisläge vår träindustri överhuvud taget måste givas en helt annan inriktning än den för närvarande har.

Sammanfattning. Utredningen har nu behandlat de olika slag av skogsarbeten, vilka ansetts vara av den beskaffenhet, att de för blivit föremål för beredskapsändamål överväganden. Här följer en sammanställning av de redovisade arbetskvantiteterna.

Härav be- Antal dagsverken enligt uppgifter av räknas vid _ _ normala domän- Sims‘ skovs- anar? förhålla skogsvårds- summa myndig de” årligen

styrelsen styrelserna lâamn erna siillslsapet heter

utföras %

Skogsdikning . . . . . . . . 1 287 857 8 033 864 114. 345 11 050 8 010 9 455 126 Ers . . . . 753 065 986 726 38 651 6 230 -—- 1 784 672 57 Atervåxtåtgårder Röjning . . . . . . . . . . . . . . 433 990 2 357 536 19 802 21 035 1 600 2 833 963 45 . 43 481 — 70 960 880 300 115 621 54 Betesvallsanläggning. Stamkvistning . . . . . . . . 215 076 412 209 9 321 10 470 6 240 653 316 35 . . . . - 217 393 —— —- — 217 393 - Skogsbrandskydd Skogsvågar . . . . . . . . . . 2 272 528 7 054 398 260 466 35 330 14 200 9 636 922 23 Summa resp. medeltal 5 005 997 19 062 126 513 545 84 995 30 350 24 697 013 39

Sammanlagt ha alltså för angivna ändamål redovisats arbeten, motsvarande

24 697 013 dagsverken. Under nu rådande förhållanden beräknas härav årligen komma till utförande i genomsnitt 3-9 Medräknas de redovisade flottprocent. ledsbyggnaderna och de av vissa skogsvårdsstyrelser uppgivna betesvallsanläggningarna stiger dagsverksantalet till 26 590 829. Kostnaderna för nu berörda arbeten ha beräknats belöpa i runt tal 150 miljoner kronor. på Utredningens i det beträffande de olika arbetena gjorda utföregående talanden och förslag innebära, såvitt angår åtgärder, som redan i nuvarande konjunkturläge böra vidtagas, huvudsakligen att statens anslag till understödjande av skogsdikning, olika slag av skogs-

odlingsåtgärder samt röjning å enskildas skogar minskas och i stort sett icke

hållas högre nivå än att avbrott i verksamheten icke behöver förorsakas på på grund av att skogsvårdsstyrelserna icke kunna upprätthålla erforderlig organisation för ändamålet, och böra vederbörande myndigheter för sådant ändamål åläggas inkomma med anslagsberäkningar; att skyndsam utredning verkställes rörande betesfrågans nuvarande läge i syfte att lämpligt sätt anordnad statlig medverkan åvägabringa genom på förutsättningar för skogsbetets upphörande; att pågående undersökningar rörande stamkvistningens ändamålsenlighet som skogsvårdsåtgärd snarast fullföljas;

att åt länsstyrelserna uppdrages att med biträde av skogsvårdsstyrelserna

verkställa en behovet av vissa för

undersökning rörande åtgärder skogsbrand-

skydd samt att upprätta planer för utförande av dessa arbeten; att statsanslag anvisas för understödjande av å

ånyo skogsvägbyggnader

enskildas skogar; att statens understöd åt sätt vidmakthålles och vedeldningen på. lämpligt att lämnas byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning att utarbeta uppdrag ett register över inom landet förefintliga ångpannor samt

att genom statlig medverkan den trätekniska sådan forskningen gives organisation, att, förutom annat, ett målmedvetet arbete kan utnedläggas på rönande av möjligheterna för nyttiggörande av det framför allt i Norrland förekommande betydande överskottet av sådant virke, som för närvarande ej kan industriellt utnyttjas.

Vad särskilt beträffar de som förvaltas eller stå under av

skogar, uppsikt

domänstyrelsen, har vid av de särskilda arbetena utredningen behandlingen anfört vissa synpunkter den vari de böra komma till på ordning, utförande. De av domänstyrelsen redovisade arbetena en kostnad belöpa sammanlagt på av omkring 27-5 kronor. För bestridande av dessa miljoner kostnader kan domänstyrelsen i första hand anlita en särskild fond, den s. k. förnyelseeller återväxtfonden. Enligt den 12 oktober 1926 domänstyrelsens förslag skulle denna fond årligen tillgodoföras 50 procent av den beräknade över-

avverkningens värde, vilken princip av den 23 Kungl. Maj:t godkänts december samma år. Som av nedanstående har framgår sammanställning emellertid dylik avsättning till fonden icke ägt rum för alla år.

Skillnad

su:‘r‘]’::f‘::*‘5;3s%

Verklig avsättning Å r avsatts

1933 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 963 583 40 3 170 866 10 792 717 1934 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 994 457 50 2 994 457 —— - 1935 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 852 240 50 1 852 240 - — Summa skillnad 5 810 167

För perioden 1927-1935 bristen i till 5810167 uppgår avsättningarna kronor. Fondens storlek vid 1936 års 11011052 kronor. ingång utgjorde Därest avsättning verkställts från och med år 1927 med 50 av överprocent

avverkningens värde, skulle fonden vid 1936 års ha till

ingång uppgått 16821219 kronor. Med hänsyn till av de som

omfattningen skogsarbeten,

finnas redovisade för ifrågavarande samt till önskvärdheten av att

skogar, domänstyrelsen vid tillfälle, då arbetslöshetens detta

omfattning gör påkallat, disponerar över erforderliga resurser för dessa arbetens utförande finner utredningen skäl tala för att under nuvarande jämförelsevis gynnsamma konjunkturer för skogsbruket särskild sker till avsättning ifrågavarande fond med belopp, som motsvarar ovannämnda brist. Denna uppfattning har utredningen redan givit åt i utlåtande till :t uttryck Kungl. Maj den 11 mars 1937 i av en av i ämnet framanledning domänstyrelsen gjord ställning.

KAP. VII.

Sammanfattning av inventeringsresultatet och

utredningens förslag.

Inventeringsresultatet.

En sammanställning av de i de föregående kapitlen II-VI redovisade

arbetena giver följande resultat:

arbeten och beställningar: Kostnad kronor Statliga

1. Ordinarie arbeten under ö-årsperioden 1937/1938

-1941/ 1942 med undantag av kommunikationsverkens arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 145 021 306 Kommunikationsverkens ordinarie arbeten under 5-årsperioden (att utföras med kapitalökningseller fondmedel) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 378 575 000 2. Arbetsreserven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 190 630 643 714 225 949 Kommunala arbeten: 1. Ordinarie arbeten under 5-årsperi0den 1937-1941 291 191 805 2. » › » » 1942-1946 77 211 820 3. Arbetsreserven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 196 758 565 565 162 190 Väg- och gatuarbeten under IO-årsperioden 1937-1946 . . . . . . . . . . 969 620 710 Jordbruksarbeten » » » . . . . . . . . . . . . . . 463 456 000 Skogsarbeten » » » . . . . . . . . . . . . . . 150 000 000 Summa kronor 2 862 465 849

Antalet dagsverken för utförande av arbetena har ej kunnat beräknas beträffande företag för omkring 220 miljoner kronor. De återstående arbetena, motsvarande en kostnad av omkring 2 640 miljoner kronor, ha beräknats kräva i runt tal sammanlagt 193 700000 dagsverken. Ehuru inventeringen även omfattat ordinarie arbeten, vilka under alla för-

hållanden beräknas komma till utförande, ha, såsom av de anförda siffrorna

framgår, arbeten av skilda slag anmälts i så. betydande omfattning, att stora. möjligheter torde finnas att bereda lämplig sysselsättning åt arbetslösa vid en under tioårsperioden 1937-1946 inträffande kris.

Utredningens förslag.

I det föregående har utredningen framställt åtskilliga förslag avsedda att föranleda åtgärder redan i nuvarande konjunkturläge. Utredningen har vidare anfört vissa synpunkter på den utökning av de allmänna arbetena, som borde komma till stånd under en depressionstid med omfattande arbetslöshet, samt i anslutning därtill framställt förslag till olika åtgärder. En sammanfattning av dessa synpunkter och förslag skall nu lämnas jämte åtföljande hänvisningar till de sidor i betänkandet, varest förslagen närmare motiverats och

utvecklats.

I. Synpunkter och förslag med avseende å de åtgärder, som böra vidtagas vid nu rådande gynnsamma konjunkturläge.

Inventeringsmaterialets komplettering och förnyande. Därest aktuella uppgifter om arbetsobjekt motsvarande de vid inventeringen erhållna ständigt skola stå till förfogande, bör en kontinuerlig komplettering och justering företagas av det av över utredningen upplagda kortregistret anmälda arbetsföretag. En sådan komplettering kunna ske synes lämpligen inom socialdepartementet (sid. 14).

Statliga arbeten. De redovisade ordinarie statliga arbetena böra med undantag av dem, som avse kommunikationsverken (post-, telegraf- och vattenfallsverken samt statens järnvägar) och försvaret, i stort sett kunna utan nämnvärda olägenheter planläggas så, att de i största möjliga utsträckning komma till utförande i arbetslöshetstider. Kommunikationsverkens arbeten äro till väsentlig del konjunkturbundna men torde dock i kunna i konej obetydlig utsträckning regleras junkturutjämnande syfte. För att så långt möjligt statens efter konanpassa husbyggnadsarbeten junkturerna samt för att få denna arbetstillgång lätt mobiliserbar har utredningen föreslagit följande: Till grund för utförandet av statens bör en flerårshusbyggnadsarbeten ligga plan. Åt byggnadsstyrelsen bör uppdragas att av denna på. grundval plan låta utarbeta arbetsritningar m. m. (s. k. entreprenadhandlingar) i sådan takt, att vid slutet av komma att för de dylika ritningar varje budgetår föreligga arbeten, som i planen avses för utförande under de två närmast följande budgetâren. Till bestridande av kostnaderna för arbetenas bör särplanering skilt anslag årligen ställas till byggnadsstyrelsens förfogande (sid. 30-—32).

Kommunala arbeten. Sett på lång sikt bör det som vara ekonomiskt för kommuregel fördelaktigt nerna att under goda tider i möjligaste mån reservera icke arbeten trängande till depressionstider. för kommunerna att sådana Möjligheterna vidtaga dispositioner på egen hand äro emellertid Under kristider stöter det begränsade. på. svårigheter att med rimliga skatter finansiera en som extrabudget, upptager ordinära arbetsuppgifter. Under goda tider åter är det faktorer övervägande av psykologisk art, som hindra en önskvärd återhållsamhet. 1. För undanröjande av de förefintliga svårigheterna äro i första hand upplysning och propaganda av betydelse. Enligt utredningens mening böra de kommunala sammanslutningarna svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund ha en utomordentligt vik-

tig uppgift att fylla härutinnan (sid. 54).

2. För att stimulera kommunerna att i och tillräcklig grad utsträckning utarbeta planer till arbeten, som lämpa sig att framdeles utföras i arbets-

löshetsbekämpande syfte, bör statsbidrag i särskilda fall kunna beviljas till

kostnaderna för planläggningen (sid. 55).

3. Praxis vid utövandet av Kungl. Maj :ts kontroll över den kommunala bör ändras under goda tider jämväl kommer att upplåningen så, att prövningen avse frågan om den ur konjunkturutjåmningssynpunkt lämpligaste tidpunkten för arbetets utförande (sid. 55). 4. Där starka skäl däremot kunna anföras,bör anslag tillhandelsej praktiska hamnar och farleder tills vidare icke anvisas (sid. 55——57). 5. till byggnadsarbeten för sjukvårds- och folkskolexräsendet Anslagen böra icke med större än som erfordras för tillgodoseende av det utgå belopp normala behovet (sid. 55-57). 6. I direktiven för åtnjutande av statsbidrag från anslag till kommunala bör sådan att det beredes möjlighet för beredskapsarbeten vidtagas ändring, kommunerna att under en erhålla bidrag även till förearbetslöshetsperiod de under alla förhållanden ämna utföra, såframt för arbetets verktag, som ställande anlitas arbetslösa till visst minimiantal från annan ort. Denna modifikation bör och till kommunernas kännedom redan genomföras bringas under tider i syfte att bidraga till en ökad återhållsamhet vid beslutande goda av nya företag (sid. 57). 7. I samma bör lämpligheten av att anvisa anslag redan syfte övervägas under tider till vissa särskilt önskvärda slag av kommunala arbeten. goda Dessa skulle först under en kommande depressionsperiod bliva tillanslag för fördelning mellan kommunerna (sid. 57-58). gängliga 8. Lotteri- och böra i den mån de avse att utgöra bidrag till kosttipsmedel naderna för utförande av arbetsföretag i största möjliga utsträckning fonderas

under tider (sid. 58).

goda

Vdg- och gatuarbeten. Ehuru en omfattande under en följd

mycket vägbyggnadsverksamhet jaågått

av år, föreñnnes likväl ett ansenligt behov av väg- och gatuarbeten. För att i mån denna arbetstillgång efter förhållandena på möjligaste anpassa arbetsmarknaden har utredningen föreslagit följande: 1. Sådana bestämmelser böra utfärdas, att förordnanden av förrättningsmän för av för vägbyggnader komma att meddelas upprättande arbetsplaner i så tid, att färdiga minst ett år, innan arbetena god arbetsplanerna föreligga beräknas komma till utförande. Härigenom bör en relativt stor tillgång på och av vederbörande beslutade vägföretag kunna planlagda länsstyrelser erhållas. För att icke skola nödgas under längre tid förskottera vägdistrikten statens andel i kostnaderna för arbetsplanerna, böra dessa kostnader i

bidragshänseende skiljas från kostnaderna för själva byggnadsföretagen

(sid. 66-67). 2. Föreskrifter böra meddelas om komplettering med arbetsplanernas tekniska för bedömande av arbetenas lämplighet för erforderliga uppgifter sysselsättning av arbetslösa (sid. 67). Förberedelser böra för utförande av och cykelbanor i vidtagas gång-

ökad utsträckning vid eninträdande lågkonjunktur (sid. 68).

4. Anslag till särskilda bör anvisas under nu rådande turistvägar ej konjunkturförhållanden (sid. 69). ö. Anslaget till byggande av broar bör minskas (sid. 69-70). 6. Undersökning bör verkställas rörande nuvarande och beräknat behov av borttagande av plankorsningar mellan och Därvid icke järnväg väg. synas enbart trañksäkerhetssynpunkter böra utan även automobilläggas på frågan trañkens krav på framkomlighet (sid. 72-73). 7. Plan bör upprättas för av den sten, som för stenindustriens användning stödjande inköpes av staten, varvid bör beaktas, att stensättning huvudsakligen bör komma till stånd inom städer och stadsliknande samhällen (sid. 82). 8. Förberedelser böra för under nuvarande konvidtagas genomförande junkturförhållanden och så snart lä.mpligen kan ske av en av fondering automobilskattemedel. En dylik fondering kunna synes lämpligen företagas på så sätt, att de under två varandra år automobilpå följande inñytande skattemedlen avsättas för framtida i den mån de de användning överstiga under den föregående influtna medlen. bör den tvåårsperioden Härigenom ordinarie vägbyggnadsverksamheten komma att åtnjuta en jämnare anslagstilldelning än nu är fallet (sid. 83-85).

Jordbrulcsarbcten. Vägledande vid utredningens ståndpunktstagande till arbetena inom jordbruksnäringen kan i korthet sägas ha varit den synpunkten, att det i nuvarande läge knappast kan anses lämpligt, att staten medverkar till en mera omfattande ökning av jordbrukets produktion oberoende av huru denna inriktas, men att sådana åtgärder böra som kunna till att vidtagas, bidraga förbättra jordbrukets lönsamhet eller av sociala skäl äro önskvärda. Från denna utgångspunkt har utredningen föreslagit följande: 1. Statens avdikningsanslag bör minskas och i stort sett ej utgå med större belopp än som är nödvändigt för upprätthållande iskälig omfattning av den administrativa organisationen området. I samband härmed bör på. undersökning verkställas rörande en reformering av de för anslaget gällande bidragsvillkoren. Arbetet med planläggning av nya företag bör bedrivas så, att en jämförelsevis stor balans av planlagda men ej bidragstilldelade företag alltid ñnnes att tillgå (sid. 102-103). 2. Anslaget för bidrag till täckdikning bör icke med högre belopp utgå än som anvisats för budgetåret 1937/1938 eller 500000 kronor. Bidrag bör endast lämnas till det mindre jordbruket (sid. 107). 3. Anslaget för bidrag till gödselvårdsanläggningar bör ökas och i samband härmed den ändringen i bidragsvillkoren företagas, att maximigränserna för areal och absolut bidragsbelopp något vidgas (sid. 110). 4. Anslaget för bidrag till nyodling bör minskas och de för verksamheten gällande bidragsvillkoren reformeras, Det belopp, varmed anslaget nedsättes, bör användas till utökning av anslagen till betesförbättring och stenröjning. Beträffande betesförbättringsverksamheten må i övrigt hänvisas till punkt 2 under >Skogsarbeten» (sid. 113—114).

5. bör utarbetas samt kurser anordnas för dem, Lämplig handledning som skola statsunderstödda Vidare

planlägga ladugårdsförbättringsföretag.

böra normalritningar utarbetas förslagsvis genom lantbruksstyrelsens försorg

för ladugårdsbyggnader (sid. 123).

Skogsarbeten. 1: Statens till av skogsdikning, olika slag av anslag understödjande samt å enskildas böra minskas och i

skogsodlingsåtgärder röjning skogar

stort sett icke hållas nivå än att avbrott i verksamheten icke bepå högre höver förorsakas grund av att icke kunna upprätt-

på skogsvårdsstyrelserna

hålla för ändamålet. Motsvarande arbeten å de erforderlig organisation som förvaltas eller stå under av domänstyrelsen, böra inskogar, uppsikt i den mån så kan ske utan att viktiga skogsvårdsintressen åsidoskränkas, sättas (sid. 139-140, 143, 146). 2. bör verkställas rörande betesfrågans nuvarande Skyndsam utredning sätt anordnad medverkan lägei syfte att genom på lämpligt statlig åvägabringa för Därest utredningen giver till förutsättningar skogsbetets upphörande. att statens området kan regleras efter sunda resultat, bidragsverksamhet på och bör ökat anslag ställas till förfogande för ändamålsenliga principer, denna verksamhet, som är av största betydelse för skogsbrukets produk-

tionsförmåga (sid. 149-150). 3. undersökningar rörande stamkvistningens ändamålsenlighet Pågående som skogsvårdsåtgärd böra snarast fullföljas (sid. 152-153). 4. Åt bör att med biträde av skogsvårdsstylänsstyrelserna uppdragas relserna verkställa en rörande behovet av vissa åtgärder för undersökning samt att för utförandet av dessa arbeten skogsbrandskydd upprätta planer (sid. 155).

5. bör anvisas för understödjande av skogsvägbyggnader

Anslag ånyo å. enskildas skogar (sid. 157-159). 6. Statens understöd åt bör på lämpligt sätt vidmakthållas vedeldningen och lämnas värmetekniska avdelning att utarbeta uppdrag byggnadsstyrelsens ett register över inom landet föreñntliga ångpannor (sid. 165). 7. Genom medverkan bör den trätekniska givas sådan statlig forskningen ett målmedvetet arbete kan på utorganisation, att, förutom annat, nedläggas rönande av för av det framför allt i Norrland

möjligheterna nyttiggörande

förekommande överskottet av sådant virke, som för närvarande ej betydande kan industriellt utnyttjas (sid. 165). s. k. eller återvåxtfond bör extra av- 8. Domänstyrelsens förnyelse- genom motsvarande vad som enligt antagna grunder sättning tillgodoföras belopp, ha avsatts under åren 1927-1935 men underlåtits eller 5810167 borde; kronor. beredes ökade möjligheter att under en Härigenom domänstyrelsen kris utvidga sina arbeten till skogsvårdens främjande (sid. 167).

II. Synpunkter och förslag med avseende å de åtgärder, som böra vidtagas vid en kris. Statliga arbeten. Beträffande de arbetena har utredningen sökt lämna en allmän statliga överblick över arten och omfattningen av de vid inventeringen anmälda arbetena. för den utökning av statens verk- Några detaljerade riktlinjer samhet, som bör ske vid en kris. har utredningen emellertid icke funnit erforderligt att föreslå.. Enligt utredningens mening är det naturligt, att en sådan utvidgad verksamhet inriktas de behov, som vid kristillfället i fråga på visa sig mest angelägna. har förordat, att vid en kommande kris, då kravet på ett Utredningen snabbt igångsättande av arbeten kan komma att göra sig gällande med samma som år 1933, vederbörande myndigheter på lämpligt sätt böra styrka få sin uppmärksamhet riktad av att detta krav tillgodoses. på angelägenheten Detsamma bör även besvärande av remisser och verkställande av andra gälla rörande Utredningen förutsätter, att för utredningar beredskapsarbeten. ändamålet erforderlig personal ställes till myndigheternas förfogande (sid. 17-18. ) Kommunala arbeten. 1. Den under tider förordade skärpningen av kontrollen över den goda kommunala bör ej vidare tillämpas utan prövningen åter ske upplåningen enligt hittillsvarande praxis (sid. 59). 2. Anslagen till byggnadsarbeten för sjukvårds- och folkskoleväsendet samt till handelshamnar och farleder böra i lämplig omfattning ökas resp. eventuellt med rätt för att dispensera från de återupptagas, Kungl. Majzt normalt gällande bidragsgrunderna beträffande de kommuner, som ekonomiskt äro sämst ställda (sid. 59). 3. bör i utsträckning till kommunala bered-

Anslag erforderlig anvisas

med av den modiñkation i direktiven, som utredskapsarbeten tillämpning ningen förordat till genomförande redan under goda tider (sid. 59). 4. Möjlighet bör beredas att i den ordning, som gäller för de kommunala bevilja statsbidrag till samlingslokaler (sid. 59-60). beredskapsarbetena, ö. Lotteri- och tipsmedel, som fonderats under goda tider, böra tagas i anspråk för att möjliggöra utförande av arbetsföretag i ökad omfattning (sid. G0). Väg- och gatuarbeten. 1. Arbeten med byggande av allmänna vägar och gator böra utföras i ökad Därest den av utredningen ovan förordade fonderingen omfattning. av automobilskattemedel under normala tider kommit till stånd, böra dessa medel i för av de utökade arbetena. Beträftagas anspråk ñnansieringen fande förutsättas ifrågavarande medel utgå såsom direkt landsbygdens vägar av de ordinarie Med avseende å. städerna åter bör förstärkning anslagen. den ökade medelsanvisningen ske i form av särskilda tilläggsanslag i syfte att stimulera städerna att i största möjliga utsträckning förlägga byggnadsverksamheten till krisår (sid. 66, 79-80, 86-87).

2. Gang- och cykelbanor böra utföras i vidgad omfattning utmed de allmänna vägarna. Sädafna banor synas böra komma till utförande även där de icke äro omedelbart motiverade av trafiken, om blott behov därav kan beräknas uppkomma inom en snar framtid (sid. 68). 3. Särskilt anslag bör anvisas för anläggande av turistvägar (sid. 69). 4. Då brobyggnader ur olika synpunkter mäste anses mindre lämpade för beredande av sysselsättning åt arbetslösa, synes endast en måttlig ökning av anslaget för sådant ändamål böra ske (sid. 69-70). 5. Därest den av utredningen förordade undersökningen rörande behovet av borttagande av plankorsningar mellan järnväg och väg därtill giver anledning, bör särskilt anslag ställas till förfogande för utförande av dylika arbeten (sid. 72-73). 6. Ökat anslag bör anvisas för byggande av enskilda utfartsvägar. Från anslaget bör bidrag kunna utgå även till företag, som avse grundförbättringar o. dyl. Anslaget synes dessutom böra få disponeras för enskilda vägar, vilka icke endast ha karaktär av utfartsvägar utan samtidigt ha att upptaga viss genomgående trafik. Statsbidraget bör höjas till förslagsvis 50 procent från nu vanligtvis utgående 25-33‘/3 För åtnjutande av bidrag böra procent. vidare särskilda villkor i arbetslöshetshänseende föreskrivas (sid. 75-76). 7. Av staten inköpt sten bör tagas i anspråk för stensättning av lämpliga vägar och gator i enlighet med tidigare uppgjord plan (sid. 82).

Jordbruksarbeten. 1. Med utredningens i det föregående anförda allmänna utgångspunkt kan det icke anses särskilt önskvärt att i större omfattning utvidga avdikningsverksamheten vid en kris genom nya företags igångsättande. Lämpligare synes vara att understödja kompletteringsarbeten vid tidigare utförda men ofullständigt dränerade företag. Resultatet av nu pågående undersökning rörande verksamheten bör emellertid avvaktas och därvid gjorda erfarenheter beaktas för den fortsatta verksamhetens omfattning och inriktning. Tillgång på nya avdikningsföretag, som skulle kunna utföras i arbetslöshetslindrande syfte, saknas likväl icke. Arbetena äro i och för sig också. synnerligen lämpliga för att bereda sysselsättning åt arbetslösa. Därest en utvidgning av verksamheten kommer till stånd, bör detta ske genom anvisande av extra anslag, varifrån bidrag med 50 procent bör utgå. Lämpligen böra samma villkor i arbetslöshetshänseende stadgas, som föreskrivits för bidrag från de under föregående kris anvisade anslagen till understödjande av vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar (sid. 102-104). 2. Täckdikningsarbeten äro väl ägnade att utföras för bekämpande av arbetslöshet och ökat för bidrag till dylika arbeten bör därför ananslag visas. Bidragsrätten synes under arbetslöshetstider böra utsträckas även till det större jordbruket. Möjligen böra samma villkor i arbetslöshetshänseende föreskrivas som sagts under punkt 1 (sid. 107-108). 3. Beträffande gödselvårdsanläggningar har med till

utredningen hänsyn

deras stora betydelse för jordbrukets lönsamhet föreslagit en ökad bidragsverksamhet redan under nu rådande förhållanden. För beredande av arbets-

tillfällen äro emellertid dessa arbeten mindre än avlämpade exempelvis dikningar och täckdikningar (sid. 110). 4. Vad utredningen under punkt 1 anfört rörande i stort avdikning gäller sett också nyodling. Undantag bör dock för där göras Norrland, nyodlingsverksamheten alltjämt måste anses stor äga betydelse (sid. 113-114). 5. Ökade anslag böra ställas till för och sten-

förfogande betesförbättring

röjning, vilka äro av värde för det mindre och jordbrukets utveckling lönsamhet (sid. 116, . 119). 6. Anslag till vilka av såväl

ladugårdsförbättringar, ekonomiska som

hygieniska skäl äro synnerligen och bör anvisas i vänyttiga önskvärda, sentligt ökad omfattning. Erhällande av för sådant ändamål bör dock bidrag förutsätta noggrann

behovsprövning (sid. 123).

7. Anslag bör ställas till för av förfogande anläggande brunnar och vattenledningar. Även för detta ändamål bör först efter bidrag beviljas

behovsprövning. Bidraget synes böra med hälften av dock

utgå kostnaden, högst med 250 kronor. Verksamheten torde kunna omhänderhas lämpligen av eller av hälsovårdsnämnderna

hushâllningssällskapen möjligen (sid. 125

—126).

Skogsarbeten. 1. För och olika

skogsdikning bäckrensning, slag av skogsodlingsåtgärder

samt röjning bör anvisas ett i likhet med vad som skedde tillfälligt anslag vid förra krisen. För av från detta åtnjutande bidrag anslag böra samma villkor i arbetslöshetshänseende föreskrivas. Även i böra övrigt enahanda grunder gälla, men förordar att till utredningen, statsbidraget skogsdikning och fixeras och bestämmes till

bäckrensning 50 procent i stället för såsom tidigare varierande mellan 40 och 60

procent (sid. 139-140, 143, 146). 2. För utförande av till fredande mot

betesvallsanläggningar skogens

bete bör ökat ställas till anslag förfogande (sid. 149——150). 3. Därest

pågående undersökningar rörande stamkvistningens ändamåls-

enlighet som leda till

skogsvårdsåtgärd positivt resultat, bör anslag anvisas

för sådana arbeten (sid. 152—153).

4. Åtgärder för

skogsbrandskydd börakomma till utförande såsom kom-

munala arbeten till motverkande av arbetslöshet och med av åtnjutande

statsbidrag enligt de grunder, som föreskrivas för sådana arbeten

(sid. 155). 5. Ökat bör ställas till för

anslag förfogande skogsvägbyggnader å en-

skildas skogar. från detta

statsbidrag anslag bör utgå med 50 procent i

stället för 25 procent, som under den krisen och som föregällde föregående slagits för det anslag, som kan komma att anvisas under numådande kon-

junkturförhållanden (sid. 157-159).

6. Anslag bör anvisas för till i allmänna

bidrag flottledsbyggnader flottleder. böra

Statsbidrag synes utgå med 50 procent av kostnaderna. Admi-

nistrationen av verksamheten bör kunna omhänderhas av

domänstyrelsen

(sid. 160-161). 7. Motsvarande arbeten å de som stå under skogar, domänstyrelsens

förvaltning eller uppsikt, böra bedrivas i den ökade förhållandena

omfattning medgiva (sid. 140, 143, 146, 150, 159).

Bilaga I.

Till verkställande organ i borgerliga och kyrkliga kommuner, municipalsamhällen, kommunalförbund och landsting.

Jämlikt Kungl. Majzts den 17 januari 1936 givna bemyndigande har statsrådet och chefen för Socialdepartementet tillkallat fem utredningsmän för att inom nämnda departement biträda med planläggning av beredskapsarbeten, åsyftande att motverka arbetslöshet. Utredningen har kommit till »stånd med hänsyn till angelägenheten av att i fall av inträdande mera betydande arbetslöshet äga kännedom om de arbeten eller beställningar, som lämpligen kunna placeras och verkställas till motverkande av sådan arbetslöshet. I utredningsmännens uppdrag ingår därför att verkställa en inventering av förefintliga arbetsobjekt. För fullgörande av detta uppdrag få utredningsmännen härmed anhålla, att Ni måtte lämna vissa uppgifter beträffande arbeten och beställningar, som falla inom Edert förvaltningsområde. Uppgifterna skola avse: 1:0) Dels alla de arbeten, som kunna beräknas komma till utförande under vart »och ett av åren 1937-1941 med bidrag eller lån av statsmedel enligt nu gällande grunder, dels ock de arbeten, avseende nyanläggningar eller ombyggnader, och beställningar, vilka utan dylika bidrag eller lån kunna beräknas i vanlig ordning komma till utförande under vart och ett av samma år och vilka äro av den beskaffenhet, att deras igångsättande lämpligen skulle kunna framflyttas respektive uppskjutas med hänsyn till önskvärdheten att bereda arbetstillfällen under arbetslöshet; 2:0) Dels alla de arbeten, som kunna beräknas komma till utförande under därpå följande 5-årsperiod 1942-1946 med eller lån av statsmedel bidrag enligt nu gällande grunder, dels ock de arbeten, avseende nyanläggningar eller ombyggnader, och beställningar, vilka utan dylika bidrag eller lån kunna beräknas i vanlig ordning komma till utförande under sagda ö-årsperiod och vilka äro av den beskaffenhet, att deras igångsättande lämpligen skulle kunna framflyttas respektive uppskjutas med hänsyn till önskvärdheten att bereda. arbetstillfällen under arbets- .löshet (fördelning å de olika åren inom perioden är ej erforderlig, därest svårig- .heter för en sådan fördelning möta); De arbeten och vilka — ehuru och - icke 3:0) beställningar, nödiga nyttiga kunna beräknas komma till utförande under ovan angivna IO-årsperiod 1937-1946, därest icke staten i och för arbetslöshetens motverkande på. ett eller annat sätt lämnar sin medverkan. Uppgifterna under 3:0) skola icke allenast avse arbeten, vilka ifrågasättas till utförande med vederbörande kommun, församling etc. som huvudman utan även sådana företag, som planeras av enskild stiftelse eller annan person, förening, sammanslutning, under förutsättning att företagen äro av allmännyttig karaktär. ,Såsom exempel å allmännyttiga företag, för vilka enskild förening eller dylik stundom står som huvudman, må nämnas anstalter för och uppfostran sjukvård, anläggningar för gymnastik, sport och bad, av iordningställande samlingslokaler, vatten- och avloppsanläggningar, Bland brandskyddsanläggningar. allmännyttiga företag av enskild natur må vidare nämnas arbeten med enskilda samt vägar upprensning av vattendrag och andra avdikningsföretag. Då det med till de hänsyn finansieringssvårigheter, som ofta torde föreligga för utförande av av nu företag nämnd natur, kan vara anledning antaga, att icke så få arbetsobjekt av denna art förefinnas, vilkas utförande ofta torde representera ett är det samhällsintresse,

önskvärt, att vederbörande kommunala underrättat om de organ gör sig särskilt behov och önskemål i detta hänseende, som må kunna förefinnas inom kommunen. För städers och stadsliknande samhällens vidkommande vilja utredningsmännen även fästa uppmärksamheten på det behov, somofta torde föreligga av förbättrade anordningar för trafikreglering och trafiksäkerhet såsom trafiksignaler, skyddsräcken, refuger och parkeringsplatser. Jämväl torde beaktas sådana arbetsföretag som anläggande av gång- och cykelbanor, vilka ofta torde vara önskvärda och behövliga. -— det ena exemplaret Uppgifterna skola lämnas å. bifogade frågeformulär är avsett för Edert - och insändas till koncept länsstyrelsen senast den 1 juni 1936. Erforderliga ytterligare formulär kunna erhållas-från länsstyrelsen.

Stockholm den 20 mars 1936.

i . För 1936 års

utredning angående beredskapsarbeten:

SIGFRID HANSSON.

/ Håkan Rahm.

131637 12

Bilaga II.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet.

1936 har vid av sitt års utredning angående beredskapsarbeten fullgörandet uppdrag att inom socialdepartementet biträda med planläggning av beredskapsatt motverka arbetslöshet, funnit anledning fästa herr Statsarbeten, åsyftande rådets uppmärksamhet på följande förhållanden. Vid den inventering av lämpliga arbetsobjekt, som av utredningen verkställts, ha i stor omfattning anmälts företag avseende torrläggning av mark för jordbruksändamål. företag böra jämväl enligt utredningens mening anses särdeles Dylika i ett arbetsprogram för beredande av väl ägnade att intaga en betydelsefull plats arbetstillfällen i tider av svårare arbetslöshet. För torrläggningsverksamheten har även under normala förhållanden statsbidrag med betydande belopp. Under utgått den senaste tioårsperioden eller för budgetåren 1927/1937 ha sålunda för den ordinarie verksamheten på området anvisats anslag om sammanlagt 30 800 000 kronor, för vartdera av budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 anvisats anslag å varjämte 4 000 000 kronor till torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbetslösheten, eller tillhopa 38 800 000 kronor. Enligt vad utredningen erfarit synes man emellertid få räkna med, att åtskilliga torrläggningsföretag, vilka utförts i enlighet med uppgjord plan, kräva ytterligare arbeten för att leda till effektiv dränering. Med den stora omfattning verksamheten område haft synes ett dylikt förhållande dock ej särskilt anmärkpå detta ningsvärt. Då emellertid utredningen torde komma att ifrågasätta en ytterligare utökning av denna verksamhet i arbetslöshetslindrande syfte, har utredningen icke ansett sig kunna förbigå det anförda förhållandet. Principiellt anser nämligen utredningen det vara ett allmänt intresse, att de företag, för vilkas utförande uppoffringar gjorts såväl av staten som enskilda, verkligen bliva till avsett gagn. För utredningen framstår det såsom mera angeläget, att sådana företag, som nu nämnts, fullbordas än att nya komma till utförande. Utredningen vill därför föreslå, att en undersökning rörande de med statsbidrag utförda torrläggningsföretagen kommer till stånd i syfte att konstatera, i vilken omfattning kompletteringsarbeten krävas för vinnande av erforderlig dräneringseffekt. Det material, som på sådant sätt erhålles, borde därefter bland annat bearbetas för beredskapsändamål. Då nu gällande bidragsvillkor formellt sett ej torde medgiva statligt understöd till komplettering av dylika företag, borde därvid övervägande jämväl ske rörande de grunder, efter vilka statsunderstöd skulle kunna lämnas till företagens fullbordande. Utredningen är för sin del övertygad om att under tid med omfattande arbetslöshet en sådan väl avvägd bidragsverksamhet skulle kunna bliva till stor allmännytta genom att möjliggöra arbetslösas sysselsättning i produktiv verksamhet. Beträffande frågan, huru den nu ifrågasätta undersökningen bör verkställas, vill utredningen erinra om att under de senaste åren utförts en motsvarande undersökning av den med statsmedel understödda skogsdikningsverksamheten. Sedan centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund därom väckt förslag, ha statsmakterna ställt för ändamålet erforderliga medel till förfogande. Undersökningen har utförts av tvenne sakkunniga, professor G. Lundberg vid Skogshögskolan och fil. dr C. Malmström vid Statens skogsförsöksanstalt. Den har pågått i tre år (1934-1936) och dragit en kostnad av 25 097 kronor 57 öre. Tillvägagångssättet har varit följande. Från skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet ha uppgifter infordrats rörande

samtliga de med statsmedel understödda vilka under vissa

skogsdikningsföretag,

år kommit till utförande. Med ledning av dessa uppgifter, omfattande bland annat

areal, torvmarkstyp och kostnad, samt generalstabskartor, Varå företagen inprickats,

ha av de sakkunniga uttagits visst antal företag för undersökning. För dessa före-

tag ha dikningsplanerna infordrats, vilka av de sakkunniga granskats före besikt-

å marken. Dessa ningarna ha för varje undersökningsår tagit i anspråk cirka två

månader. För varje företag, som besiktigats, har protokoll upprättats, varjämte

även ett sammanfattande för protokoll varje skogsvårdsstyrelses verksamhets-

område uppsatts. Vid besiktningarna ha de av skogsvårdsstyrelsernas och skogs-

sällskapets tjänstemän, som handha dikningsverksamheten, närvarit.

Som redan anförts har undersökningen slutförts innevarande år. I de sakkun-

nigas den 21 september 1936 till Kungl. Maj:t avgivna redogörelse för undersök-

ningen har i ett sammanfattande omdöme rörande densamma bland annat anförts

följande:

»Av besiktningarna har emellertid även framgått, att ett mycket stort antal av

de utförda äro i större

skogsutdikningsföretagen eller mindre grad i behov av kompletteringsdikning för att bästa ekonomiska resultat

av företagen skola vinnas.

Ehuru resultaten

av dylika kompletteringsdikningar i regel bliva så ekonomiskt fördelaktiga, att man borde kunna att sådana

förutsätta, dikningar utföras på

skogsägarens eget initiativ, visar dock erfarenheten, att stimulerande åtgärder från

sida i många fall bliva nödvändiga skogsvårdsstyrelsernas för desammas genomförande. Behovet av sådana åtgärder har på grund av centralrådets för skogsvårds-

styrelsernas förbund skrivelse underdåniga den 19 augusti 1935 av Eders Kungl.

Majzt redan beaktats. På Eders Kungl. Maj:ts förslag har sålunda årets riksdag anvisat ett av belopp 70 000 kronor, att av statens för

skogsutdikningsanslag

budgetåret 1936/1937 med avseende på åren 1936 och 1937 utgå för täckande av

skogsvårdsstyrelsernas och kostnader skogssällskapets i och för övervakande av

dikesunderhållet ävensom för undersökningars verkställande rörande behovet av

»

dikningskompletteringar.

Av detta de sakkunnigas uttalande framgår sålunda, att vid

besiktningarna

konstaterats, att behov av

dikningsföretagens komplettering föreligga, samt att

detta förhållande lett till vederbörliga åtgärders vidtagande. Även härav styrkes utredningen i sin att det vid en

uppfattning, undersökning skall komma att Visa sig, att kompletteringsbehov med föreligga jämväl avseende å de för jordbruks-

ändamål utförda

torrläggningsföretagen.

För att emellertid återkomma till frågan, huruvida det sätt, varpå skogsdikningsverksamheten varit föremål för

av den undersökning, kan tjäna till ledning för planläggning nu ifrågasatta undersökningen, vill i första

utredningen hand

framhålla, att denna, för tillgodoseende av ett beredskapssyfte, bör utföras

givetvis på kortare tid och helst inom en tidrymd

av något år. För undersökningens verk-

ställande måste under alla förhållanden förutsättas, att å marken

besiktningar äga

rum. Med hänsyn till den omfattning, vari nu ifrågavarande

förekomma, kan endast torrläggningsföretag

en viss mindre del göras till föremål

för dylik besiktning. De företag, som skola besökas, torde lämpligen med ledning av böra efter förefintliga register

uttagas viss objektiv metod, möjliggörande slutsatsers dragande beträffande verksamheten i dess helhet och därvid sålunda jämväl rörande det sannolikt totalt förekommande

kompletteringsbehovet. Det synes utredningen, som

om undersökningens utförande skulle kunna anförtros en

sakkunnigdelegation av

tre personer, varav en borde vara

lantbruksingenjörsutbildad —— dock

—— och de ej lantbruksingenjör i tjänst övriga i praktiskt väl jordbruk förfarna män. Med hänsyn till den förvisso mycket maktpåliggande uppgift, som skulle tillkomma ifrågavarande sakkunniga, samt till önskvärdheten av ett snabbt slutförande av

undersökningen torde de sakkunniga böra för den

tid

huvudsak kunna undersökningen pågår i

helt ägna sig åt densamma.

Sedan m. m. skaffat ingående karmade sakkunniga genom besiktningsresor sig och därvid bland annat konstaterat dom om ifrågavarande torrläggningsverksamhet den vari kunna vara i behov av komplettering, torde det omfattning, företagen

böra ankomma att, om kompletteringsbehovet därtill

jämväl på de sakkunniga utarbeta till bestämmelser för statens medverkan vid föregiver anledning, förslag tagens fullbordande. har sökt att i stora drag angiva, huru den ifrågasätta undersök- Utredningen ningen lämpligen skulle kunna utföras. Då inom utredningen icke är representerad speciell sakkunskap på ifrågavarande område, är det givet, att den av utredningen skisserade kan behöva till föremål för jämkningar. Huvudsaken är, planen göras att blir sådant, att en för ändamålet verkställd undersökning tillvägagångssättet i olika hänseenden bringar klarhet beträffande ifrågavarande torrläggningsverksamhets ändamålsenlighet och det behov, som kan förefinnas av statlig medverkan

för färdigställande av ofullständigt dränerade företag. Vad storleken av de kostnader, varpå undersökningen kan slutligen angår komma att har utredningen förvisso svårt att med bestämdhet yttra sig. belöpa, Det vill emellertid som om ett belopp av cirka 30 000 kronor skulle erfordras synas, för ändamålet, vilket lämpligen torde kunna utgå av statens avdikningsanslag. Under åberopande av det anförda får utredningen vördsamt hemställa, att Herr Statsrådet ville vidtaga åtgärder för att en undersökning på sätt utredmåtte komma till stånd beträffande den statsunderstödda torrläggningen angivit ningsverksamheten för jordbruksändamål.

Stockholm den l december 1936.

För 1936 års utredning angående beredskapsarbeten:

SIGFRID HANSSON.

/ Håkan Rahm.

Tab. A1. Statliga arbeten och beställningar under femårsperioden 1937/1938-1941/1942, fördelade å departement samt uppgiftslämnande eller institution. myndighet

1: 2: summa

(ordinarie oarbaten) (arbetsre‘:aerven)

3225:; “°§if““‘ 52:52,; “Til” 52:52; K°i1i’.‘°‘

A. Arbeten.

_ Justitiedepartementet: Fangvâtrdsstyrelsen l 80 (X10 3 900 000 — — — 1 80 000 3 900 000

F«)rs~varsdepartementet.- Arméférvaltningen . . . . . . 191 +21 243 695 6 691 964 86 +8 263 943 6 750 180 277+29 507 638 13 442 144 Marinförvaltningen 52 160 340 4 778 000 67 344 405 9 280 700 119 504 745 14 O58 700 . . . . . . -- — — 43 222 850 5 915 200 43 222 850 5 915 200 Flygförvaltningen Summa. 243+21404035l1469964l96+8 83119821946080439+29l235233334l6044

Socialdepartementet .- KB i Uppsala . . . . . . . . .. + 1 —— — — —- — + 1 — — Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö . . . . . . . . . . . . . . 1 13 000 417 000 — w - 1 13 000 417 000 Tvángsarbetsanstalten i Landskrona. . . . . . . . . . . 2 3 850 137 280 — —— —- 2 3 850 137 280 Alkoholistanstalten å Venngam . . . . . . . . . . . . 1 3 000 124 000 - —- -- 1 3 000 124 000 Uppfosbringsanstalten för sinnesslöa. gossar å Salbohed . . . . . . . . . . . . . . . . 1 4 000 169 000 - — — 1 4 000 169 000 Uppfostringsanstalten för sinnesslöa flickor i Vä.nersborg . . . . . . . . . . . . 1 6 000 225 000 - - - 1 6 000 225 000 Vanföranstalten i Härnösand . . . . . . . . . . . . . . . . 1 14 000 468 750 - - - 1 14 000 468 750 Byggnadsstyrelsen: sinnessjukhus 1 180 000 7 200 000 - — —— 1 180 000 7 200 000

8+1 223850 8741030 - — — 8+1 223850 8741030

Komnmnikationsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen . . . . . . . . . . . . 123 512 100 8 178 200 188 1 916 450 37 965 150 311 2 428 550 46 143 350 Byggnadsstyrelsen: materialgârd m. m. i Visby 1 1 400 50 000 ——- — — 1 1 400 50 000 Byggnadss tyrelsen: ambetshus . . . . . . . . . . . . . . 1 60 000 3 000 000 - - - 1 60 000 3 000 000 Byggnadsstyrelsen: Arvfurstens palats . . . . . . . . 1 18 000 763 000 -— — 1 18 000 763 000 i Socialstyrelsen . . . . . . . . . . 2 5 200 192 000 ——- — —— 2 5 200 192 000 KB i Uppsala . . . . . . . . .. 1+2 3000 50000 —— —— — 3000 50000 1+2 n » Karlskrona . . . . . . .. —- — — 4 6 000 62 500 62 500 4 6 000 v » Halmstad . . . . . . . . 1 400 13 700 — -— — 1 400 13 700 vi » Mariestad . . . . . . . . 1 250 8 000 - - —— 1 250 8 000 » » Karlstad . . . . . . . . .. 1 6 500 245 000 - -- - 1 6 500 245 000 n n Västerås . . . . . . . . . . 1 750 25 000 - - — 25 000 1 750

N Anm. Siffran efter i kolumnen för antal plustecknet avser företag, för vilka uppgifter om dags- I verken och kostnad ej kunnat erhållas. 1

1:0 2:0 summa (ordinarie arbeten) (arbetsreserven)

Da s- Kostnad I)a s- Kostnad Dags- Kostnad Antal Antal Antal

ver-lånen kr. vargen kr. verken kr.

KB i Falun . . . . . . . . . . . . 1 1 500 58 000 - —— — 1 1 500 58 0 » n Gävle . . . . . . . . . . . . 1 11 000 465 000 —— — ~— 1 11 000 465 0 » » Luleå . . . . . . . . . . . . 3 1 310 42 200 — — —— 3 1 310 42 2 Statskontoret . . . . . . . . . . 1 1 400 42 500 - —- — 1 1 400 42 Kammarrätten . . . . . . . . . . 1 4 000 150 000 — —— — 1 4 000 150 0 . . . . 1 11 O00 500 000 ——— -— -— 1 11 000 500 0 Generaltullstyrelsen Vitterhetsakademien . . . . —- —— — 21 60 100 635 000 21 60 100 635 0 . . . . . . 1 2 800 85 000 — — — 1 2 800 85 00 Lantbruksstyrelsen Rikets allmänna kartverk 1 12 000 500 000 - »- -- 1 12 000 500 0 Lantmäterikontoren . . . . 4 16 900 725 000 - - - 4 16 900 725 0 b

Summa 147 + 2 669 510 15 092 600 213 1 982 550 38 662 650 360 +2 2 652 060 53 755 2

Finansdepartementet: . . . . . . . . -- —— — 1 600 3 840 1 600 3 84 Kammarkollegiet Kammarrätten . . . . . . . . . . 1 500 7 500 -- - - 1 500 7 5(

Summa 1 500 7 500 l 600 3 840 2 1 100 ll 3

Ecklesiastikdepartcmen tet:

Riksarkivet . . . . . . . . . . . . 1 75 000 3 750 000 1 2 400 17 000 2 77 400 3 767 00 biblioteket . . . . . . 1 12 000 510 000 1 900 7 200 2 12 900 517 20 Kungl. universitet . . . . 4 50 400 1 889 500 -— — — 4 50 400 1 889 50 Uppsala Lunds universitet . . . . . . 1 26 000 1 093 000 + 1 -- —— 1 + 1 26 000 1 093 00 Karolinska institutet . . . . 1 170 000 7 450 000 — — —— 1 170 000 7 450 00 Tandlâkarinstitutet 1 2 500 102 000 - —— —— 1 2 500 102 0 Tekniska . . . . 1 135 000 5 697 000 —— —~ —- 1 135 000 5 697 00 högskolan Gymnastiksa centralinstitutet . . . . . . . . . . . . . . . . 1 55 000 2 500 000 —— — — 1 55 000 2 500 0

FolkskoleseminarietiUppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 300 4 000 —- — —— l 300 4 00 - ~ —- 1 1 500 11 30 D:o i Göteborg . . . . . . . . 1 1 500 11 300 D:o i Karlstad . . . . . . . . . . 1 177 3 550 4 ~ -— 1 177 3 55 i Vadstena — —— — - + 2 —- -- Landsarkivet + 1 + 1 —— — — 1 33 000 241 20 D:o i Göteborg . . . . . . . . 1 33 000 241 200 - —— — 1 15 000 575 00 D:o i Uppsala . . . . . . . . . . 1 15 000 575 000 ——— — —- 1 12 500 495 00 D:o i Linköping . . . . . . . . 1 12 500 495 000 - - —- 1 1 500 7 50 Arkivdepan i Visby . . . . 1 1 500 7 500 Vardanstalten i Lund för blinda med komplicerat . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 300 41 720 — —- — 1 1 300 41 72 lyte Naturhistoriska riksmuseet . . . . . . . . . . . . . . .. 1 5000 192 000 1+2 3000 128000 2+2 8000 3200

Akademien för de fria. konsterna . . . . . . . . . . . . 2 6 000 167 000 - - - 2 6 000 167 00 museet . . . . 1 4 000 160 000 - - - 1 4 000 150 00 Etnografiska Summa 22+1 57317724648570 4+4 39300 393400 26+5 612 477 2504197

J ordbrulrsde partcmen tet:

. . . . . . . . 316 +3 274 471 4 159 652 59 57 940 529 815 375 + 3 332 411 4 689 467 Domänstyrelsen . . . . . . 2 200 72 000 - - - 1 2 200 72 000 Lantbruksstyrelsen 1 . . . . - — — 21 31 440 133 358 21 31 440 133 358 Lantmäteristyrelsen allmänna kartverk 830 6 600 - - - 2 830 6 600 Rikets 2 Sveriges geologiska. un- . . . . . . . . . . 1 100 3 000 - - 1 100 3 00C dersökning —— —- -- 1 1 500 5 00C Skogsförsökansstalten . . 1 1 500 5 000

I

1:0 2:0 Summa (ordinarie arbeten) (arbetsreserven)

33:52; “°i‘i.““‘ 215:; “°::t“‘ 3:52; °§I‘.““‘

. . . . . . . . — -— — - - - - *Skogshögskolan + 1 + 1 Centrala frökontrollanstalten 1 1 800 65 000 ~—- — —— 1 1 800 65 000 . . 1 14 000 600 000 - ~— —— 1 14 000 600 000 åVetei-inärhögskolan Svenska hydrograñsk-bio- . + 1 - - — -— — + 1 — logiska. kommissionen. Veterinärbakteriologiska anstalten 1 45000 2000000 -— — — 1 45000 2000000 Lantbruksmuseum . . . . . . 1 8 000 100 000 - — — 1 3 000 100 000 Vassbo lantbruksskola .. 1 800 25 900 —— ——- ——- 1 800 25 900 Nordviks lantbruksskola 1 1 400 42 000 - —— — 1 1 400 42 000

Summa. 327+4 345101 707915280+1 89380 603173407-F5 434481 7742325

Handelsdepartementet :

Lotsstyrelsen 17 68 870 1 372 000 20 183 570 3 490 000 37 252 440 4 862 000 Patent- och registreringsverket . . . . . . . . . . . . . . . . 1 7 000 285 000 - - - 1 7 000 285 000 Provningsanstalten . . . . . . 1 2 000 80 000 - - —— 1 2 000 80 000 Sveriges geologiskaundersökning . . . . . . . . . . . . . . 5 85 800 1 425 000 8 40 450 557 500 13 126 250 1 982 500

Summa 24 163670 31621110 28 224020 4047500 52 387690 7209500

Riksdagens verk:

Riksgäldskontoret (riksdagshuset) . . . . . . . . . . . . 1 115 000 4 738 290 - - —— 1 115 000 4 738 290 Riksbanken — — — — —— _ — +2 + 2 1 115000 4738290 +2 — — 1+2 115000 4738290

B. Beställningar.

Försvarsdepartementet: Arméförvaltningen . . . . . . 1 15 000 1 160 000 2 - 175 000 Marinffirvaltningen . . . . . . 45 - 32 523 000 21 - 11 087 000 66 ——- 43 610 000 Flygförvaltningen . . . . . . 10 —— 27 976 000 11 20 320 000 21 — 48 296 000

Summa. 56 ~—- 60514000 33 - 31567000 89 _ 92081000

EcklesiastikdepartementetI Uppsala universitet . . . . 3 — 45 800 - —- - 3 45 800 Lunds universitet . . . . .. — —— — 2 - 10 000 2 - 10 000 Chalmers tekniska institut 4 700 000 4 200 000 8 — 900 000 Småskoleseminariet i Skara . . . . . . . . . . . . . . . . 1 - 9 000 — — _ 1 — 9 000 Naturhistoriska riksmuseet . . . . . . . . . . . . . . . . . . - —— — 2 — 79 000 2 - 79 000 Karolinska . . . 1 - 4 700 000 — — — 1 sjukhuset. 4 700 000 Summa 9 - 5 454 800 8 - 289 000 17 - 5 743 800

Jordbruksdepartementet: . . . . . . . . 3 — 88 400 - — — — äDomänstyrelsen 3 88 400

Handelsdepartementet: . . . . . . . . . . 3 ——- 125 (110 - - —- 3 —— \Lotsstyre1sen 125 000 F

l

Tab. A 2. Statliga arbeten under femårsperioden 1937/1938—1941’l942, fördelade å departeme t nrbetenns natur.

efter

. 1:0 2:0 _ Su mm 1 (ordinarie .arbeten) arbetsreserven)

3:3; *‘°:*:““ 3232;. “°:‘:*‘ 3:32;.

Justitiedepartementet: . . . . . . 1 80 000 3 900 000 - — 1 80 000 3 900 000 Byggnadsarbeten .Iordarbeten . . . . . . . . . . . . Ovriga. arbeten 1 80 000 3 900 000 — — ~ 80 000 3 900

Försvarsdepartementet: Byggnadsarbeten . . . . . . 157 + 17 273 971 9 536 598 86+8 433 950 14 827 430 243 + 707 921 24 364 02 Jordan-beten . . . . . . . . . . . . 60+2 87 269 1 058 616 55 199 078 3 481 350 115 + 2 286 347 4 539 96 Ovriga. arbeten . . . . . . . . 26+2 42 795 874 750 55 198170 3637 300 81+ 2 240 965 4 512 05 Summa. 243 +21 404035 11469 964 196+8 831 198 21 946080 439+-29 1 235 233 416 04

Socialdepartementet:

. . . . . . 8 223 850 8 741 030 - — 8 223 850 8 74103

Byggnadsarbeten ._T_o1darbeten . . . . . . . . . . . . arbeten + — — — — +1 w -4 Ovriga + 1 223850 8741030 — — — 8+1 223850 87410 8+1

Kommunikationsdepartementet: Byggnadsarbeten . . . . . . 23 154 410 6 864 400 10 27 300 275 000 33 181 710 7 139 40 Hamn- och farledsarbeten 123 512100 8 178 200 188 1916 450 37 965 150 311 2 428 55046143 35 .Iordarbeten . . . . . . . . . . . . 1 +2 3 000 50 000 14 30 800 322 500 15 + 2 33 800 372 50 arbeten — — .— 1 8 000 v 100 000 1 8 000 100 0 Ovriga 147+2 66951015092600 213 198255038662650360-+2 265206053 755 2-

Finansdepartementet: Byggnadsarbeten .Iordarbeten . . . . . . . . . . . .

Ovriga arbeten -1 -500 7500 -1 600 3840 2 1-100 1134

1 500 7 500 1 600 3 840 2 1 100. 11 3

Ecklesiastikdepartementet: . . . . . . 15 564 300 24 542 720 +2 — — 15 +2 564 300 24 542 72 Byggnadsarbeten .Iordarbeten . . . . . . . . . . . . 5 7 200 94 800 1 +1 3 000 128 000 6+ 1 10 200 222 80 Ovriga. arbeten . . . . . . . . 2+1 1 677 11 050 3 +1 36 300 265 400 5 +2 37 977 276 45

Summa 22+1 57317724648570 4+4 39300 393400 26+5 6124772504197

Jordbruksdepartementet: Byggnadsarbeten . . . . . . 294+1 266 291 5 913 702 34 23 440 325 215 328+1 289 731_ 6 238 91 {ordarbeten . . . . . . . . . . . . 8+1 16 400 131 900 4+1 27 600 126 000 12+2 44 000 257 90 Ovriga. arbeten 25+2 62 410 1 033 550 42 38 340 211 958 67+2 100 750 1 245 50 327+4 345101 7079152 80+1 89380 663173407+5 434481 774232

Handelsdepartementet: t Byggnadsnrbeten . . . . . . 18 37 370 927 000 5 161 000 3 120 000 23 198 370 4 047 0 .I_orda.rbeten . . . . . . . . . . . . 5 85 800 1 425 000 14 46 760 649 500 19 132 560 _ 2 074 5 Övriga. arbeten . . . . . . . . 1 40 500 810 000 9 16 260 278 000 10 56 760 1 088 0 Summa. 24 163 670 3 162 000 28 224 020 4 047 500 52 387 690 7 209 5

Riksdagens verk: 1 115000 4738290 +2 — — 1+2 115000 4738 Byggnadsarbeten Anm. Sifiran efter plustecknet i kolumnen för antal avser företag, för vilka. uppgifter om dags; verken och kostnad ej kunnat erhållas.

Tab. A 3. Statliga arbeten under femårsperioden 1937/1938-—l94l/1942, fördelade å län efter ’ arbetenas natur.

1:0 2:0 summa (orrlinaric arbeten) (arbctsreserven)

D - K t . d D - K t ad Dag - Kostnad Anm] Antal Antal

ve?1:n Girl.” ve:§:n 0:19 verkin kr.

i

I Stockholms stad:

*Byggnadsarbeten . . . . . . 33+ 4 775 133 33 899 150 6 + 2 34 900 1373 000 39 +6 810 033 35 272 150

.Iordarbeten . . . . . . . . . . . . 1 150 3 500 2 +1 3 500 138 000 3+ 1 3 650 141500 Ovriga. arbeten . . . . . . . . 3 +1 1 330 14 100 6 7 700 71 740 9+ 1 9 030 85 840 Summa 37-+5 77661333916750 l4+3 46100 1582740 51+8 82271335499490

Stockholms län: Byggnadsarbeten . . . . . . 22 +5 70 S60 2 157 549 13 41 810 1 261 715 35+?) 112 670 3 419 264 Hamn- och farledsarbeten 16 84 000 1 375 700 9 28 450 539 800 25 112 450 1 915 500 . . . . . . . . . . . . —— — —~ 2 5 870 147 500 2 5 870 147 500 .Iordarbeten arbeten . . . . . . . . —— — —« .12 53 820 1 185 500 12 53 820 1 185 500 Ovriga Summa. 38+5 154860 3533249 36 129950 3134515 74+5 284810 6667 764

Uppsala 16m : ‘Byggnadsarbet-en . . . . . . 19 + 5 80 400 2 650 683 — —— w 19 +5 80 400 2 650 683 Hamn- och farledsarbeten 6 12 600 182 000 1 1 600 23 000 7 14 200 205 000 . . . . . . . . . . . . 6 + 2 9 200 155 500 —— —— — 6 + 2 9 200 155 500 {ordarbeten Ovriga arbeten . . . . . . . . + 2 ~—— — —— —— — + 2 — w

Summa 3l+9 102200 2988183 l 1600 23000 32+9 103800 3011183

Sddcrmrmlands län .- Byggnadsarbeten . . . . . . 29 37 015 1 218 075 1 550 11000 30 37 565 1 229 075 Hamn- och farledsarbeten 9 43 100 859 500 1 1 000 15 000 10 44 100 874 500 Jprdarbeten . . . . . . . . . . . . 2 1 900 31 300 —— — —-— 2 1 900 31 300 Ovriga arbeten . . . . . . . . 4 2 000 29 950 2 2 530 41 465 6 4 530 71 415 Summa 44 84 015 2 138 825 4 4 080 67 465 48 88 095 2 206 290

Östergötlands län: Byggnadsarbeten . . . . . . 23 22 886 725 400 13 + 3 46 230 1 134 500 36 + 3 69 116 1 859 900 Hamn- och farledsarbeten 3 7 200 110 000 — — m 3 7 200 110 000 Jordan-beten . . . . . . . . . . . . 1 600 17 000 3 12 500 145 000 4 13 100 162 000 Ovri ga arbeten . . . . . . . . 1+ 1 250 2 000 3 + 1 5 700 54 325 4 + 2 5 950 56 325 Summa 28+l 30936 854400 19+4 64430 1333825 47+5 95366 2188225

.Tönköpings län: Byggnadsarbeten . . . . . . 21 +3 8 625 127 900 3 3 300 34 000 24+3 11 925 161 900 [ordarbeten . . . . . . . . . . . . 5 10 150 113 250 1 1 000 13 440 6 11 150 126 690 Ovriga arbeten . . . . . . . . 2 715 13 700 1 1 980 7 045 3 2 695 20 745 Summa 28+ 3 19 490 254 850 5 6 280 54 485 33+ 3 25 770 309 335

Kronobergs län : Byggnadsarbeten . . . . . . 6 2 200 30 300 —- —— -- 6 2 200 30 300 -.lord arbeten . . . . . . . . . . . . — — — 3 4 223 40 000 3 4 223 40 000 1 Ovriga arbeten . . . . . . . . — — — 2 3 600 20 300 2 3 600 20 300 N Summa 6 2200 30300 5 7823 60300 11 10023 90600

i

1 Anm. Siffran efter plustecknet i kolumnen för antal avser företag, för vilka uppgifter om dagsverken kostnad ej kunnat erhållas. ›

Lech

V

1:0 2:0 s amma (ordinarie arbeten) (arbetsreserven)

:::::;. 333:2; 32:2; °§‘£T““

Kalmar län: »

10 2 960 35 300 3 27 500 665 000 13 30 460 700 300 Byggnadsarbeten Hamn- och farledsarbeten 17 64 200 981 000 2 15 500 240 000 19 79 700 1 221 000 . . . . . . . . . . . . —— — — 4 5 260 61 000 4 5 260 61 000 {ordarbeten arbeten 1 40 500 810 000 3 5 850 88 250 4 46 350 898 250 Ovriga

28 107 660 1 826 300 12 54 110 l 054 250 40 161 770 2 880 5

Gotlands län:

6 46 650 1 505 500 3 8 900 215 000 9 55 550 1 720 50 Byggnadsarheten Hamn- och farledsarbeten 15 70 700 1 131 000 4 18 900 311 000 19 89 600 1 442 . . . . . . . . . . . . 3 2 380 36 700 3 11 500 136 000 6 13 880 172 7 .Iordarbeten arbeten 3 15 000 210 500 3 8 650 115 700 6 23 650 326 200 Ovriga

27 134 730 2 883 700 13 47 950 777 700 40 . 182 680 3 661

Blekinge län :

Byggnadsarbeten 29 57 765 1 706 000 6 28 150 982 500 35 85 915 2 688 5 Hamn- och farledsarbeten ——- — — 19 96 800 1 438 500 19 96 800 1 438 500

. . . . . . . . . . . . 1 800 5 500 11 19 540 308 900 12 20 340 314 4 {ordarbeten 4 12 515 247 000 21 102 850 1 534 800 25 115 365 1 781 800 Ovriga. arbeten 34 71080 1958500 57 247340 4264700 91 318420 6223

Kristianstads län:

Byggnadsarbeten 23 12 350 242 288 5 22 250 761 500 28A 34 600 1 003 78

Hamn- och farledsarbeten 6 23 800 350 000 3 24 900 326 200 9 48 700 676 2 eten . . . . . . . . . . . . 3 1 313 14 521 8 3 500 55 500 11 4 813 70 021 ._T_ordarb arbeten + 1 —~ — 5 5 300 59 130 5 + 1 5 300 59 13 Ovriga

32+1 37463 606809 21 55950 1202330 53+] 93413 18091

Malmöhus län .-

11 35 350 1 353 500 9 152 900 3 374 000 20 188 250 4 727 500 Byggnadsatbeten Hamn- och farledsarbeten 11 62 100 942 000 10 538 500 16 900 700 21 600 600 17 842 70 Jordarbeten . . . . . . . . . . . . 7 7 860 134100 1+ 1 1 400 15 000 8+ 1 9 260 149 100

Summa 29 105 310 2 429 600 20+ 1 692 800 20 289 700 49 + 1 798 110 22 719

Hallands län:

18 9 585 174 800 9 4 300 42 500 27 13 885 217 3 Byggnadsarbeten Hamn- och farledsarbeten 6 35800 558 500 8 53 300 769 200 14 89 100 1 327 70 . . . . . . . . . . 6 4 620 41 420 1 800 10 000 7 5 420 51 42 .Iorda.rbeben . . . . . . .. - — —— 2 200 1 625 2 200 1 625 Övriga. arbeten

Summa, 30 50 005 774 720 20 58 600 823 325 50 108 605 1 598 045

Göteborgs och Bohus län:

13 22 510 499 000 3 + 1 41 400 1 464 400 16 +1 63 910 1 963 40 Byggnadsarbeten Hamn- och farledsarbeten - —- — 110 1 036 000 15 875 500 110 1 036 000 15 875 50 1 1 500 11 300 6 8 125 109 500 7 9 625 120 80 ._T_orda.rbeten . . . . . . . . . . . . arbeten . . . . . . . . 1 + 1 1 000 20 000 5 41 710 382 200 6+ 1 42 710 402 20 Ovriga

Summa 15+l 25010 530300124+11127 235 17 831600139-f-2 115224518361

1:0 2:0 summa (ordinarie arbeten) (arbetsreserven) _

t V 322:; KW 22:; K°::“.“ :;:::;. °::‘3“‘

l Älvsborgs län .-

iByggnadsarbeten . . . . . . 21 23 440 658 625 1 900 10 000 22 24 340 668 625 ,Hamn- och farledsarbeten 2 11 900 174 300 - -- -— 2 11 900 174 300 .._J_o1-darbeten . . . . . . . . . . . . 2 1 150 15 600 5 6 800 107 170 7 7 950 122 770 Ovriga. arbeten -- ——~ w- 12 6 250 49 800 12 6 250 49 800 25 36 490 848 525 18 13 950 166 970 43 50 440 l 015 495

Skaraborgs län : Byggnadsarbeten . . . . . . 28 24 223 727 380 3 -I-1 9 650 356 000 31+ 1 33 873 1 083 380 Hamn- och farledsarbeten 2 8 200 137 400 — — -— 2 8 200 137 400 .Iordarb eten . . . . . . . . . . . . 10 19 396 196 115 6 72 000 959 000 16 91 396 1 155115 Ovriga. arbeten 3 1 550 12 500 11 6 490 74 250 14 8 040 86 750 43 53369 1073395 20+] 88140 1389250 63+1 141509 2462645

Värmlands län : Byggnadsarbeten . . . . . . 14 14 250 455 950 1 6 000 229 000 15 20 250 684 950 Hamn- och farledsarbeten 2 9 800 140 000 ——— ——— — 2 9 800 140 000 .Iordarb eten . . . . . . . . . . . . —— — ~— 3 4 500 54 140 3 4 500 54 140 Ovriga arbeten 2 237 5 150 3 3 080 45 450 5 3 317 50 600 18 24 287 601 100 7 13 580 328 590 25 37 867 929 690

Örebro län: Byggna dsarbeten . . . . . . 32 + 1 15 470 399 000 3 2 500 48 000 35 + 1 17 970 447 000 Jordan-beten . . . . . . . . . . . . 1+1 1400 20 410 —- —~ — 1+1 1400 20410 Ovriga arbeten - - —— 1 870 3 510 1 870 3 510 33 + 2 16 870 419 410 4 3 370 51 510 37 + 2 20 240 470 920

Västmanlands län: Byggnadsarbeten . . . . . . 35 34 800 553 100 4 +5 11 400 389 000 39 +5 46 200 942 100 ._T_ordarbet-.en. . . . . . . . . . . . - - - 3 45 200 858 000 3 45 200 858 000 Ovriga arbeten . . . . . . .. - — — 2 2 150 20 310 2 2 150 20 310 35 34 800 553 100 9+5 58 750 1 267 310 44 + 5 93 550 1 820 410

Kopparbergs län : Byggnadsarbeten . . . . . . 10 7 900 173 050 6 3 600 68 000 16 11 500 241 050 Hamn- och farledsarbeten -— —- —- 1 1 350 18 000 1 1 350 18 000 .Iordarbeten . . . . . . . . . . . . 12 407 126 780 -— — —— 3 12 407 126 780 arbeten . . . . . . .. - - -- Ovriga. 2 3 160 43 650 2 v 3 160 43 650 Summa 13 20 307 299 830 9 8 110 129 650 22 28 417 429 480

Gävleborgs lim: Byggnadsarbeten . . . . . . 2 11 500 472 335 3 2 300 125 000 5 13 800 597 335 Hamn- och farledsarbeten 12 37 000 551 600 2 44 000 617 250 14 81 000 1 168 850 Jprclarbeten . . . . . . . . . . . . 1 + 1 l 400 20 000 1 1 200 18 000 2 + 1 2 600 38 000 Ovriga. arbeten . . . . . . .. 1 1 000 15 200 2 3 670 33 440 3 4 670 48 640

l6+1 b 50 900 1 059 135 8 51 170 793 690 24+1 102 070 1 852 825

Västernorrlands län:

Byggnadsarbetsn . . . . . . 11 31 220 972 305 3 3 850 151 530 14 35 070 1 123 835

;Hamn- och farledsarbeten - - —— 12 50 950 763 000 12 50 950 763 000

1:0 2:0 summa _ (ordinarie arbeten) (arbetsreserven)

Dag - Kostnad Da - K t ad Dag . Ko tnad Anta] Antal Antal

vetkzn kr. vari; 0:: verk; :1‘.

1 1 000 15 160 3 9 100 130 000 4 10 100 145 160 ._Iorda.1beten . . . . . . . . . . . . Ovriga arbeten . . . . . . . . 3 3 600 106 100 1 690 3 830 4 4 290 109 930 Summa 15 35 820 1 093 565 19 64 590 1 048 360 34 100 410 2 141 92 _ N Jämtlands län: . . . . . . 4 4 200 139 900 2 6 400 217 000 6 10 600 356 9 b Byggnadsarbeten Hamn- och farledsarbeten 1 7 500 114 700 - — M 1 7 500 114 7 . . . . . . . . . . . . 3 16 763 197 200 1 1 400 15 000 4 18 163 212 20 .Iordarbeten Ovriga arbeten . . . . . . . . 3 5 250 171 400 3 3 120 46 600 6 8 370 218 0 4 Summa 11 33 713 623 200 6 10 920 278 600 17 44 633 901

Västerbottens län: Byggnadsarbeten . . . . . . 15 10 490 275 900 4 9 000 243 000 19 19 490 518 9 Hamn- och farledsarbeten 5 15 000 219000 2 3 700 53 000 7 18 700 272 0 . . . . . . . . . . . . 13 88 680 1 464 560 10 43 250 587 500 23 131 930 2 052 06 Jprdarbeten . . . . . . . . 3 780 22 900 2 2 350 24 328 5 3 130 47 22 Ovriga. arbeten Summa 36 114 950 1 982 360 18 58 300 907 828 54 173 250 2 890 1

Norrbottens län .- Byggnadsarbeten . . . . . . 79 82 410 2 410 750 29 139 900 4 022 000 108 222 310 6 432 75 Hamn- och farledsarbeten 10 19 200 351 500 4 1 500 25 000 14 20 700 376 50 9 +1 17 000 140 400 11 46 570 798 700 20 + 1 63 570 939 10 J_orda.1beten . . . . . . . . . . . . Ovriga. arbeten . . . . . . . . 21 62 155 1 056 350 7 25 950 589 250 28 88 105 1 645 6 Summa 119+1 180765 3959000 51 213920 5434950170+1 394685 9393

Obestämd ort: Byggnadsarbeten . . . . . . 3 271 000 11 600 000 2 38 000 1 370 000 5 309000 12 970

Tab. B 1. Kommunala arbeten, vilka under tiden ‘/7 1933-“/:2 1936 beviljats såsom beredskaps- eller reservarbeten.

Kommunala beredskaps- Statskommunala reserv- Statliga arbeten arbeten rcservnrbcten

Total. Därav av fotal- Därav av Total- An_ An_ An_ kostnad statsmedel kostnad statsmedel kostnad ml tal ml kr. kr, kr. kr. kr.

A. Ifusbyggpzadsarbelenq

1. Kommunal- och församlingshus samt 34 4 301 S86 1 567 120 -- ~ — — — samlingslokaler 27 7 065 550 2 446 930 — —— — —- — Sjuk- och vårdhem.. . . . 10 1 184 320 411 620 1 1 500 800 — - Badanläggningar.

5-“.*“?“°

Brandstationer . . . . . . 6 107 870 70 230 1 6 950 3 125 - - Gymnastik- och idrottshus . . . . . . . . . . 13 1 003 297 254 880 — — -- — — F” Byggnader för kyrk- . . . . .. 13 809 956 286 610 1 32 670 23 420 - liga ändamål 42 1 732 958 1 011 325 2 7 200 3 395 — - Kyrkorestaureringar

9°?‘ Byggnader ä ecklesia-

stika boställen . . . . . . 11 563 203 325 690 2 14 690 7 080 - — 225 7 531 413 5 141 863 — —~ — — —- Folkskolebyggnader. Andra byggnader för 16 3 891 585 1526 475 — A —— —- —-— undervisningsändamål 11. Byggnader för kulturella ändamål . . . . . . 12. Gas- och elektricitetsverk . . . . . . . . . . . . 1 165 000 33 000 - - - - -

13. Vattenverk och re- . . 9 1 164 500 807 800 — — —— — ningsanläggningar 14. Diverse byggnadsarbeten . . . . . . . . . . . . 24 1 348 681 603 700 9 59 145 28 700 2 84 310

431 30 870 219 14 487 243 16 122 155 66 520 2 84 310

B. Ledningsarbeten.

1. Vatten- och avloppsledningar . . . . . . . . . . 15 1 829 420 876 820 546 28 108.055 12 631 360 6 676 300 2. Andra. - - —— 1 32 000 23 310 - —jordledningar . . . . - —— —~ 2 32 250 11 710 —- —— Luftledningar

Summa 15 1 829 420 876 820 549 28 172 305 12 666 380 6 676 800

0. Vattenarbeten.

Handelshamnar . . . . 5 6 758 300 1 600 400 30 2 745 900 1 084 200 1 227 230

9’!°.“‘

Farleder . . . . . . . . . . . . 1 75 000 75 000 11 437 360 191 030 1 103 600 Andra. vattenarbeten —— — w 30 759 560 468 030 4 671 808

Summa 6 6 833 300 1 875 400 71 3 942 820 1 743 260 6 1 002 638

.D. J ordarbeten. . . . . . . . . . . . . - - — 4 6 101 200 4 030 760 1 333 000 Flygfält

NC* Parker och plante-

——- — -~ 32 391 645 171 340 -- rmgar . . . . . . . . . . . . . Branddammar . . . . . . —- — — 42 187 140 85 510 - -

9*?’ Idrottsplatser och

friluftsbad . . . . . . . . . . 1 32 550 6 510 102 3 810 715 1 678 285 12 444 875 . 1 10 958 3 290 100 2 037 895 996 175 - - Kyrkogârdsarbeten. °°.°‘ . Diverse planerings- — — — 0. schaktningsarbeten 163 3 069 470 1 606 105 7 674 815

Summa 2 43 508 9 800 443 15 698 065 8 568 175 20 1 452 690

Summa summarum 454395764471704926310794783534523044335 343215938

ooo .kw Em mmm os omm omm ow... omm o8 ...E omm ma. 9: Sm omo mHm .än nom om... mmm. o: o: man omh omH Em ooH Em omm hhm hhm as mhm omh hmm mmm hmm mwH awn mmm mow hwh hom mmh mmm owm mmm mmm mmH

HEEASVH

.UH ma.. «av

m m m m h m m m m

Hm HH wH Hm mm mm mm mH mH mH HH mH om mH mm

mmm

.m.a:.aHHH.e

mHH

ooH mHm Em nä. omm omm mwo omh omm ca. mom omh omm owo omm omh mmo hhm mmH omm mmh hmm omm mmw mmm mmm

aEE=w

-325 :øÅHGP Hmm mwH mmm mmw mmm mmH mmH mmo mmw mom moo omm www mmm mmm wmo who mmm mmm mmm

uaunzx

me. Hmm Hmm hwm «Hm Ax...

m H H H m m H H H

ä

H H m m H m h

ä an .. HH mH mm HH m. mH mm mH mH oH HH mH HH HH mH .Ho

oHm+mmw

+ + + + + + + + + + + + + + + +

H5=

+mmH +mmH +2: +ohH +whm +mHm +hmm +oHm

s mm mm mH

moH mmH mom wom Em hmm hmm mmH wwH Hhm Em mHm mmw

møzomom

H

m

ooo mmm owm mww one .mmm omH Ammo omm AMA: mmm ohw omo omm omm omH mHH omm oom oHm omm mHo omH omm mmm mmm

:oc

H§5movH

mmm omm hoh mwo coo awn mmm mmm mmm as mhH omm mmH omm mmm mmh

.SH mm... om: mm_

«mm ...mn moh Hmm «mm How mHo

m m H w n. H m m w h m m m H m m m

mH m_ HH wm wH mH HH S

e.:

zoxnwåwww

.wwaHlumaH

omm owo omm oHm oHm omH oHm ooo mmo mmH omm ma mmm owo mmw mmm owm mHm ooo omm mmm mmH mmm mmm m8 omH

m:uuouo»meon~aV

E.

-w.o.aHH

Rm å mm mm

as omm

Hm

mmm as

hm

när» H Hwm mmH ooh mmH $5 ohH mmm mmH mmm Em how mmm hmH omH mmm mwm mmm

H

oH So

m m w m w m w w w w H m h H m w w m oH oH mH oH HH

mmH

sammans

+ + + + + + + + + + + + + + + + + + +

:oeåaoamaweä

13:4 +ow +hm

+mmH

+mm

ta.“

8 mm ow S mm om mm om mm ma mh mm Hh mw Hm hm

mmH HoH mmH mm; mmH

H

ooo oom ooo oow oom 03 omw mun ooo oom omm ooo ooh oow os.. ooo ooh oom omm oom mmH ooh ooH oom com omm

AGMZHP

H§5movH

mi_

SHE: mmm mom Em omm mmH mhm mmH mä ooH omm mmm mi. Em woo mmm hmm hHm mmw mmm mmm omh OH; mmm hmo wa HHm

.SES ...EMC .Em

m m m w H m u H m m m H H H H m mH m_ E

A:oH.o_..o.Hm._w-m.

:3on..§

ooh omm oom omm Em as ooo Em omm omm omo om* mmm mmo mmm omm omm mmm mmm omm cow owm mmm Hmo

.som

E.» ä..

om

.m§§

m

:caucus

-män :man:

w

mm

mom wmm

mm Hm hm mw mm ow mo mm mm wm

omm

hm hm

mHH m3 . m3 hmm hmH mmH HoH omh

m

c_.$.EH..8o

m H H w m m H m H H m m m H H H

...åxå

wm+ .8m,a

+ + + + + + + +

15:4 h +mm +mm h +oH +wm +mw +3 m +mm +wm

sH.::.EE3H

mH mm mm mm mm mH HH mm mH aw mw mH om mm

§._A.5w

ooo omo omH omm omw mmm ooh omm oHo mHw omm omh moh mhh oom oom cow mmm mmm omH omm mmh oom mmm mmm H39..

H§5movH

.EH moh oom mmm mmm omm Hmm mmm «mm mhH mwm an hmm Em mom omm whH HmH Hwm NS moH mmo ohm mmm mmH wmm HoH uno

H H

namn:

.m h m w m w m w m h m h m m w m m m m

Hm oH wm mm HH

HH Hmm

Anouoionmamm

øoøñsHox

at mmh Sm Au; oHH omh mm» m3 mmm omm mwm own Am: mww oHm omm of mwm omm mow omw wHh mmw hHm mmw m:

=3o.H..§

.nas

.§5 :SH.5

PH mm

omm

ü

mmm mmm mow mmm mmo omm

mm

whw Em ohH om: mHH mhH «am mmw mmm mHm hmH wow EH mwm wwm hmm

m H H H

oH

H m

uH.3:HHZcV

m w w m m w q m m m w H m m

ma m_

33.8 HH oH mH mH

H:

ao:uHooumnH.H

+ + + + + + + + +

Hause. +mm +mm +mw

+mHH

+wm

+moH +mHm +mmH +mwH

+mm

+mmm +ooH +mmH +hom

mm mm om wh mm

HoH HmH mmH mHH HHH X: m8

m

. . A. .. AA .. .. .A .. A. A. A. AA .A A. .A AA AA AA .. A. A. A. AA .A . E:

nwäo

. .

asså

.

mfiom

.

maxim

E:

.o

m_:§§a.s_5m mH.fl.wHuow.$A.Hm© mfifiaanmum %:£a.AAS:a wm$n.S.H.HovH mH.:aH.Coanouma. £$soAt8$

..

ma_o§A§_m mwcHmcMHao.H. mmäpoøohm mwcasow m3HsSHa§H massan mmgonosw mmsfiaim mm..oA§a.o Esfioszoz

.Sån

aH.amn.H.HD .$8HaMH wwnflflm mwuoprmHH.w £:§S§ capmac wwaassfi.

coo omm omH 00m 00m omo oow ma omm ooo ooo oow oom fin oow omo oHo oom coo omo 00m omm omm omw mom omm moH coo oow ooH

oommmmmm

onnwaoM

omm mom mmm wmm mmm omw mom

.EH

w m w w m m a w m H m. o

mm om mH mo om cH HH mm mm om 8 mm ä oH Ho

u; ...ä

mHm omm mmo omw mmm Sm mwo mmm omm 00m coo om» mmm cmo 3a omm ooo mmm å» mmm omo oow mä mmw omm Sm Sm fie omm ...ä

oomoHmm

Sufism ...man :3H.S

mac mmw mmm mom mmm mom mmm mmm

mm

moH Sm wmH S_ Hmm Em mm: å» HmH moH mom oHo Hom Hmw now omH «mm §0 mmm omm ms

H H H m m m m w H w

mm

w w m m m a m m m m m w m m w w

mH mw mm

.maHH.a.H$

Hm mH 3. HH om mm wm m:

HcH noH

+ + + + +

oHm+mmw

HE: +mm +wH

+mmH

+mm +Hw

+wmH +mmH

+0m

+Hmm

+mm +mm

+wmm +mmm i?

+mm

+mmm +2; +moH. +mwH +mmm +m0w +mmm $3

mw mm Hm

å: ä. n; HHm

mascara

m H m.

Sm owm omo 00m oow S; aw. Bm oom ooo ooo oow ooo ooo nå. mmm ooo oow RH omm ooo moo 3a coo oom mmw Sm mmm omm 8» ...S

H:wfiHmovH

Ho

coo mmm mmm owm mmm mmo ma mmm mmm omm mmm omm

.CH

35 a: mmH m8 mmH ooH ...ä mHm mom mä ä.. Hmm mmm am ma. omH mmm 2:. ä...

m m H m H m m o H m w m m m H w

cH an mm 3 ow om mm Hw

H::$mSH

e.:

m5 omm cHo 00m mmm m2 00m Sm oHo com omm 00m S... ox. 2:. mwm ooo mmo ox. mom omm moo HHw omm omm om; mmo coo mmm omm omH

A:e.Eo$.$fixH.:c

om m

-män 2319»

.§74

mH mm om

mmm

á E ww

mwm

Hm mm

«mm m.: HmH Hoo Sm mmm coH Em omm

ä.

HOH om. m2 wmm owH mmm oHw mmm

wmom

S» A00

H m a m m m

oH

m H m w m a w H H m m H

hä;

wH mH m m m m m m

2 wH mH HH wH wH mm

H

m

co~H.$mmaH.

H + + + + +

...§32

: +

ia

+0

ia

+H

+mH

+mmH +mmH

+mm +3 +8

o

+mw +3.. +mm +wm +2.

+wwm +3: +mmH

:nu +mwm

mH m:

+23

mH mH mm

mwH m: mmm

, H

oom ooo omo mmm

00m 00m 000 08 omm ooo 000 ooo coo 00m mww omw ccc ooo oow ooo ooo coo coo ooo omm mom coo oow omm

ooomH

S..

H

H.aE_movH

..CH

mmm mam mom omm wmm mmo coo mww os

ow

00m mHH 95 Hmm Em So mHm HwH Em Hmm mwm 00m Hoo woH mmH omm mmH mmo 2:. HHm

.é=m.mo_ww.wM

& m o H H H

m

“mammans

. mH m m H H H n

mm 2 HH «H R

_

ooo mmm ooH oom mmm som new ooo omm oom ooo as ooo ooo coo omm owm

domän

00m m: con. omH mmH mHw 00m 00m 00m omm omH omH omo

.H®—=HH.—

cum ä..

-§5 ...Sig

m H w

.m Hm mm mm S mH S ow mH om mm om om

moH omm

E.

wow coo

mm mm

«Ho

mH

ä: «cm 2a NS mHH m: omm

S.HHH

som

H m

»_.m.w_m.e

H m m m H m m m H H H H

:caucus

H mH m o

a på

wm+

u + + +

z

m m +0

+8

m w +H

+mH

+owH +o0H

w m H

+mm

+13

+5.

+owH

wm

+2:

å» oH ä E Hm mH cH 0H Hm oH Hm

Hoo

.Mafia

omm omm omm coo coo omm mmw com coo ooo ooo ooo 00m mwm å» mmm oHo 00m å» oow 00m mmw ...mo omm omm mmm omm omH å.. mom

2325-5505

oooommH

H::_5uovH

wom mmm mmm ma mom

...M

w än mg Hm... om... nä. mi new «mm mom oHw ma mmm mwo än mwm ooH woo So wmm mmm Hmm wHm Hmm Hon HmH

m o m w m m. m m w m H H

nomå

Hw m m m

ww Hm mm S Hw S. om 3 2

Sa Hmm

s%o___.o_M2m._a

om .._ mwH owm mom omm ooH må mom ma» ms. coo omm omm mmw så omm oHo ooo ooH oHH omm 00m m: as mmm 0mH mHo omo coo omm m:

Haans

ooomHH

amafl =3H.5

mm RH

mmm

mm mm om

mmo mmm ms mmw

mw om om mw

omm

Ho

.E 00m RH SH m2 mmH Hmm En moH u: HmH S» mmm omm Em Sn s...,

H H m n. u H H H

oH .HSM

.Qdä m m m m N m m m H m m m H m n H

arsa?

mm 2. mH m m m

Hm oH mH 3

H

a a + + +

+ +

HwH+m0m

:

+mH +mH

+moH +omH

+mm +mm

m +m

+mmH +mHH

+mm

+HmH

+mm +om

+moH +omH

HHOHNHHHHÅOÅ

+mw0 +2: +mmm +mow

Ha Ho mm mm

+mmm +3»

Hm HH mH

HmH mä

H m

. . . . . . . . H

. . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . .

-.$H.:.D

. . .

233:5 Haøäoøm asså

. .

ââsmoa

. . . . .

-mbnHHSam.S.H

. . . .

_:3_£§HE

.. . . . . . . . .

Ho5Ho3m=H.H

. . . . . . .

. € a...E::H8

_ . . . . . . . . . . . . . .

.øwwmHøawbøHøon

..

:m£E§m.Eo_.5

. . . . . . . .

møiäoâ_

. . . . .än .

:tom

. . . . . .. . . . . r. . \

. . .Hmm

.uH.$ma3HuH.HfiHmHw

. . . . .

.$H.3HoHm.wnHHEam

. . . .

:83

. . . . _ . . .

. . . . . . .

nsownawwaammfi

:Sås

. . .

.mHHw.:5HH:H

. . .

$62.3 ;näsan

.

.ovveä

. . . .o

«Hoe

.åsâaoioo

82:53

:ä .

:2wo.§H..SN.

HHoo

§...§£.2Eo._. Efipanofifi

.:.$..Ho

«Hoe

o. .

.sH.Smw.3

2:»

$Eamm.32S:..£P,H

.o .

uamscouøaamououäm

t .

nä. .

.m_wnH.$csHHH

$aaH.§mwE5H aofifismusmofimm

c

uamfiammflnagm :aa§m§a$H

.

:.§~§‘H

å .H3 så m» HHoo

sqossflafim

omsm

Auo

.Sm_H.mHHHm£o.HH.H

na.¢HHm

.H.a::EfioM -uHH...ma:S.bO namâeøäøq Saaazafim

HHoo

fibxm

€ E5§

.

admmbm

. Q

awmmm

O

.ømmhm 3.83m .nw£.a sfizam :âmbm

.

snodd. .Hoxäü

m.

.mH:H Asflm .maö .sein .m.HH.n

wa

.EQ

.:§H.~

.H .m .m .w .m .o .m .m .o .H .m .m .H .m .m .H .m .m .w .m .o

.0H .HH .mH .ü .wH .

000 ooo 000 ooo 000 000 ooo 000 000 000 000 ooo 000 000 ccc 000 000 ooo 000 coo

mm

cco

HäEmomH

Em 000 oc... SH com com om: con om: 2:. com com om: o.: Sm omm. mä s:

.wâåsuo

»SH

H H. m N. H m m m m

ä. 3 mH HH 2 mH 2 HH

:5Ew2_8H§..2+5

ooo com ooo cob com 000 om» 000 000 o3.

dEEHHw

om» 000 000 000 o: 000 000 000 000 000

.a.wHHHHHHM

.m

-mwaHH

w

:8H.8

ow om

omm

a., HH

Em ...om Hmm Em m2 o: fin. mä nä. mmm ...S HnH Sa

H

H .He

+ H+

m w H m w 0 m o o H p o H o

H55.

HH S. 0H 0H HH 8

000 . 000 000 000 000 000 000 000 000 000 coo waøamox

| | I I I I. I | I

HäEwovH

soc

mm

com con

E

x us. 00m cs. Sm 8... Sm. ...mm «om

9x.§2§.§

,n m m N. N. m. 0

..

o

o.: 000 2:. 000 000 000 ccc 000 000 omm e;

§io.;m%

. I

H I I I I I I I m I m.

-mmeQ :8H.$

m.u.L.~m.£2H._

.ämløuüaw

0H mm å Hm.

mmm 2a omm mow

x u,

H H m H .H v m o H w m5

13:4.

I I I I I I I I I HH m_

.533?

ooo

:oH.2.$._a.:.3_u

000 000 000 I 000 000 000

| I I I I I I I I I I I

H:25movH 8:33

cco cow

.i mä

SHE: 000 000 oc... S..

m H H N.

så?

.uaä 00m com 00»

c335

000 000 000 000

cum

Skäm

| I I I I I I I I I .l I I

pewa: :S23

-§5

mm mm wH um S. .EH

0HH nå

uasfissm

oisâuaov

:G5

@223

acacia

H H H n m H w n

15:4

l I I I I I I I I I I I I

cco ooo coo ooo ooo ccc 000 ccc 000 000 nä?

000 000 000 000 000 000 000 000

I I

H::5uoM

aHa:=EE3H

com com cow mmm So

nån:

va_ o.: om» 2:. 00m 000 0m0 o? 000

00m 000 S... 000 000

Haans

H N. H. .v H e m. m m H «

wm HH HH 0H E.

H=oH.o € oqm.£-n

8e..§::§3§H+$

ooo com coo omm omm

:ouoøå

000 000 000 000 com. 00h. 00m 000 000 000 000 000 o: new

EH I I

.m

-§5 :S13

mm HH ä om om

.d Em Sm mmm ms m: as .EZ «Hm 0.: cH.H 00H »ou

H

:øøSEoM

m H H

01:50.20

EEE

+

H o m e v

+2

H w H m n. m. v m m.

.åra 15:4

oH 0a I HH

H

. . . . . . . . . . . . . . .

. . . . .. . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . .

Leann

. . . . . . . . . . . .

aååøm

. .

H:...Hm¢:HHn.H

aoa:Ho3m:Hm

Hafiscna Hafixwnm

. - . . . . . . . . . .

.mm:HHSam.5.H .nHHa.dfiH§..Hom

. . . . . . . . . . . .

.dwwaHn¢mm:H:v.H

.§mnH:H$HmnH.HoHa

. . . . . . . . .

. . . . .. . .. . . .. . .

msamfioufi

. o . . . .. . .. . .

.Sw

.uH.$mu3Hoifi.HoHo

. . . . . . .

.H_aw..HH.H0fiHdHnH

a . . . . .

a3on.EmH.aaM.w%.H

.SH.8HoHmmflHHE.wm

u . . - . .

:oHHaamoAaMEmdHmoHuHow.admmhmn

..:u§o. € ..$.:.§~.»H

.aHHe.d£HDuH

. . .

.Hoo

..:.§2c%s§.%§.E~

«mite.

.. . . .

:32~.§~§eH

.Hxn®n_.©.H.m

:32H.$no..Ea

nmäo

. .

..E.wnH:H.w_H..Ho.H.

Aco

. .

Aco

novønmwhø.

.$m:H.$..5.3mo.HouH.bnMH

.o . .

n.$w9.$mHEawoMH,.%M

.o-wwfi$§E

. .

.sHa:mm.Eo_§$=om

.

flmH.D.a.muflflmMH.HmHHmm.P

.

.SaS§Hm_oHEamH

..

new .H00 new :oo

&

noaoflfimwnaam uafiaduonanmm ..om__aEm£o. € H

J00 :oo

afiwm

-uHBm.anEb© uH.$nw$¢>

.H.an5EEoM.

.Q

.8H.oHSrw

.O

.nmwhm .nmmmm omnofifi ämnad? .$m.§nH

.m

-Adam .spända haw saved. såna.. .EQ

.§:Hw

.HN ma:

. . . . . . . . . . . . . . . . .

H mcøwmcøñwm Hmm Hondas-now

.0H .mH _m_ .1

Sm ooo ooo 000 000 com 00m ooo ooo ooo ooo 000 ooo 000 nå. ooo 000 nä 000 000 ooo ooo 000 fin ooo mH.H ooo Sn

..:m8H

H

w_:5movH

ow 00 mm om on om

as man www

ow mm

00H Em own mam

mH

woo

...H må

oHH 000 nå. So 000 än 2a m.: 8a x

.mammans

H n H. H H H H

HH 3 Hm

ooo cow ooo mmm omm omm

om

0m0 oc... Em OS 000 omm So os_ Sm ooo 000 Sm ooH 000 mä nus ooo omm o? ooo 000

äga

u._:S=uH

m m

En??

m m m H H m m

;än

å HH 2 3 a..

mmm

m: OH 2 S 00

hmm

me... us. m2

£§H3$+§_

m m H H n. m H H H H m m. a .Ho

«H

+ + + + + + + + +

13.5 +0H H H o +m H m %oH H H o H H H

+0H

mH m H w

0H E. ä. on 3 2 mm 0H Ho

000 000 ooo ooo ooo ooo 000 Sn ooo ooH m2 000 nä ooo 000 ooo 000 000 com ooo ooo uaøamox

I I I I | I |

H::5movH

H

måga

EH no om

mom

Hm om

om: m? ms. am Sm »Hö 000 moo mmm mä oHH mmm om ä Hm» Hoe

H m m H

omm oom ooo ooo oom

om

00m Sm omH oow ono 000 ooo 00H 00H Sm ooh

EEw%2_5

OS 000 0HH. 00m

n$H$mwaw

I I I I | I .l

325»

w w m m. H

:oxå:

w 0 H

-§5

.2 ä H.

HH 2 ma mm S.

mm: ooH

m H H H H e m H H

+ + + + So

0H+0w

13:4

.w I H I m H m H... I H m. m I H +m

+3

N. H I m .l H

+2

m

om ha ä

$393:

000 I ooo ooo 000 8... 000 000 000 000 000 ooo 000 ooo 000 ooo 000

I I I I I I I I. I I I

_::5movH

H

838$

.3 oH

ooo ooH

8 NH

Sm

.än E. nu. å

nä. HHH så ooH. øhH

.%;__.wM2u

S «H

m

då em ooo oom 00m 00m o.: 000 S» ooo 00m 000 8a ooo o: cow S» 000 :3

. m I I I I I I I I .l I I I

:3H.5

m m o m

-man

m H m. a

mH new

mom

»H

S» ä»

2ES§oo...m

fi._fi..V

H H H n

.M.Eo.5H

H+ + + + m+ +

a+ä

H N H m H

73:a..

m m m H a H m H m o

I I I I I I I I I I ?ä

ooo ooo ooo ooo ooo

.Hogs

.l 000 00m 000 00m 00» ooo ooo ooo ooo ms. 000 m2 000 2:.

I I I I H

3582:

E.

HESSMH

E. ä.

mmm

3 nH

0HH oHH

ä

. ma.. ä? o: mm... ä» 000 So Hmm nå. ooo å... 000

Hanna

%H._=.fim

H H H H H H

.H

00H ooo ooo os om

m

Ouä | mä 00m 00m I os. 2... I I Sn 000 ...ä »NH ooo omm om.. cum cam å.. .öm

- H m H m m I

-§5 aS_.5

HH H m H

ä.. å on 3 å mm 3

EH H8 så HnH

øoøanøHouH

fi_____mwy

H H

H+

H+m.H mia

+m H+H

e+...w

a «J H m H H +0

.sund

H .m m H. H H.. m.

I I 3 om I I 8 I

H

. u . . . . . .

. . .. . . . . . .

. . . . . . . .

. o . .

-.SH:3

. . . . .

tfifinm

Hdfiawnm Hafiawnm

c . . .

H..anmu.H=HHn.H

...e5Ho3m=H.H

. .

.n.§-d..E..:Hom

éwszfiawunm

0 . . . . .

. . . . . . .

Em.m..mH:am.anHao...

mH:HmSo.~H.H

.

¢o:.mumo.H.3H_am.3mwHHoo

. . . . . . . .

lilllliillawfivhg

. . . .. .

. .BH . . .

.~¢m:H.$.._d.aH.H

. . .

.$H§HoHmmEHficm

. . . ..

..:£3.§mH.u:§.\Sm:mH

aouoanømuanwmmø

sHHan3HEH

..:$3.§3.§.§H§H

c

%.fiz..§

..:£.2~.§§:axH

.

:oo

.o

§E9:..~§oN

.Same

uowaawmmn

Aco

nwm.EnH.oHH§o.H. n3on.Sao..3¢

moo

&

.HuM:H.$.5.3mo.Ho.uHu%vH uousummhnoHoMmMHoh

.o

nw..$.H.~.amH..§m..ouHE»vH

.mwøHnoødHm

HaHHH.awHEammflHHHmH

mom .Huo

.H.uaE..:HmHwH.ndH.H

SH Aco

naumäm

nonofiaumvnanm .8ma.aHmm3ouH.H

.n

Hd$nat0$%§g uaafiawoqaum

...Sam

Aco

Haawfifiouw .xBm..Efihmo x.$n3..§>

.b

dmwmm .ammum 9:54 dmmhm omuoÅnH -n3..§ .HoH.oH.§.m amend .$uH..Bm..

.m

man -§20 EH54 .HnH

H.

. .§:H«

1366 87 13

o

ooo ooo ooo ooo ooo omm omm ooo ooo ooo ooo So oom ooN oom ooo own own ooo oom oow omm omm 8.. Em

I w

m

H.a5mevH

HHoH om on E. mm mm

mww

S

.EH 3w mä omm mä om: S.. ...å owH ...ä owH å... oHm oNN O2 ...ä

..mw:amH.$

HH

N m N o

omm www m onH omo mmm m oom ooo Sm oom oow as oHo oHo omm oom ooo os. omw om ooo omm oHo oHo .å

.aEE=w

I N. m. H

aanuzx.

m H H H H w o h.

.män :om.5

om oH oH NH ä. wm å wH HN s

mm: NoH ma»

H H H N ... H H H N H m o Ho

_ NH

a u +

+ + + + + + +

= +w

+.m» w m +2 m N. w m

+0»

H m H m m m

+3.

4 m. m m w

H.m5mouH

wH 2 HH

NoH

ooo ooo ooo ooo ooo oom ooN oow ooo owo å.. ooo oom oom ooH ooH oom .å

I | .I I I | I I .I w o

m w

H::.3movH

mm S mm wH

ma G00

.å

än mm: ao ä... s» 5. :z 2a om.

H m

omm omm oom oww oom omw Sm omm omm

HH®u—.H®PwMdmo

omH o.: ooN S» om: S» oâ o8 o;

Anofiomoufionuav

Rm. I I. | I I I I I I

.$$HIhm®H

m m w N

imam. namn?

E NH ä å. 3 wm Hm oN å

ä_

H H n H H m

H + H+ +

u + H+ + H+ +

o+ow

a u w m N m H n m m w w m HHHC

= m. H H m

I | +I I I I I I 2

mogäwømø

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

:oH.3.S.Hm.:.$3

ooo ooo I I I I I I | I I I

I N I .l | I

om

Hafiuom

2 8

.Swan

ua_ ä

owm mi omH än oom 8a :m

H H N

?:.2.2:s.m

oom con ooH ooo ooo ooH ooH ooo ooo ooN

:många

ooH ooh

.HÃWH cum I I I I. I o I I I m I I w w I u I I I I p

En??

o

.SES -§5

om Hm ä .HO.«

m:

.§HEa

3.S£H...o\ .Wdu®.._.fl.«

:oeoaua

& m H m H o w w m N H H

?..E

, I I I I I I I I I I I I I I I «H

no‘m.».m

ooo ooo ooo ooo ooo ooo oom omm ooo ooo ooo 23 ooo ooo ooo oom ooo ooo oom ooo om» omm ooo å_

I I m I w

w

H§5mcvH

w m

¢—:_HH—==fi¢wH

mm oo om oH

mmm

mm om. ow om

omm

å

neon:

E_

oHH mmm Ev mmH

o: m3 »S

Hdvfld

H

?3.2._2.E.m

acacia

om

oom oom om: o.: com ooo oow ooo ooo omm ooo ooH omm å» oom omH S» ooo så oow omm ooH as

EH H H o H I m I n I m

m

-wwaâ :S23

oH S mm ä HH 3 ä

.w

å_

3.:::H..SV

m m H m

HHOHHHHHHHHOM

SEE + + H+ + o+

«+3

H o H n m o H w H

Ända.. H.Sa

H N H H N m o p H N o N

I +3 I ow

. . . . . . . . .

. .. . . . . . .. . .

. . . . . . . . .

:Ensam

Hdnnaona

. .

..SH:5

.

aedxooumza

H§o_w£=:H.H

Hafiwosu

. . . . . . .

.£§..:fiH§Hom

.. . . . . . . .

-mma=a.§£

. . . . . . . .

.:.wm£n.mmmEno..n

§.n..aE_.2m.E£$

.

:o=.3mon§HBmaHmo_Moo

. . . . . . .

muamfiouvm

.. . . .. .

. . new . .

uawE._3:.£.H

.

.uHnoBo£oE§o_o

nuaonuamouammhn

. .

. . .

:22:§.§%§§N

..:£3.§mH..§3§»N

.

a:w.§..:.3H

amibfi

Q00

. .o

..:33.§§te

mafia

.Eo.HH:.a

§£3.§H§ox.

.§mEaH.3o.~o._. :o...2H.Sno3a

:oo Aoo

§m£.§=s:o.§:mM

uooaqmmhn

uooan.wm.bHoHouHmMHor.H

.o

a3on.:.mw.SmouH.rHMH

.mmE,8na:H

~dHnH$moHH.mm.wGmHHwm .3GS§HmHoH:§mH

new £00

Hdwflwfiwwflmddmudmm

Ewfimwm

nå A00

uonofiaamwnaum nafifiaoonanm .$waa1HwSo.~HvH

Aco

w

.HwnøSEovH .§mEaH.oH..¢da..

...Sam

.H00

Lfimaafibw uH.$:o..Sa> ..$H.aH.§rH a~.w.«m.A.—r.H

.O

dmmmm dwmmm auwad .ømwam om.8HAH -no$s a..H..E .Siam

.mm

man -nanm .maö dHm.fi. .P._..Q

.wa

. Hmmwm .o :§:v

000 000 00a 000 000 000 ooo com 00w 000 ooo 000 ooh 00m 00m 00a ooo 00a 000 000 So mi. ...om ooh 00w

H§5mcvH

wa m

3.2%:

mmm

.s wa

omm so

...a 00w

000 ä: 0aa m3 H.oH 000 ma. a00 000 000 00a 0w0 000 m? mmm S..

.m¢:H:H.$

m o m a n

00a com 000 ooh 00w 00w cow om... 000 000 000 oem

añizm

:P EH HRH o: 000 000 000 000 000 o8 Sm 00w ooH 000

m w m m m m m

gamma.

H

;Må

ä ü S ä 0a ma mm on S mw 5 am

P» 00a NS ...S $~.§

H m N H H a w m m w n. w H ...o

aa

+ + + + +

E25.

+ +

m +m m m i. m H +w

.NSB

+2“.

w 0 w +H

+3

m. o

+00

0a wa 0a aa Hm 0a ma

a:

000 | 000 000 000 ooo 000 ooo 000 000 000 000 mi 000 2a. aäøomoua

I | I I I I I I |

HEEmo.«H

m m 0 I

0ww000a

..dH wa ä wm

nä. 000 ...na ...B 00m 2:. man än :oo

løiål ea

00w Sm 00a

A:oE£,.£mu.oa.~3

S.“ 00w 00w 2=. 000 000 omm omm 00h cs

Emma

:§.smm£.

I I I I I I

:3H.S

H .l I I I I

;än

aa wa wa E ow 3 Hm.

å.

;§VI H H a a w w a

+ + + Eo

75:4

+ +

2+3

I w a m I I m I I l I I +0 I a m n a m a I

aa

+HH

ls-

ä

“Summan

000 ooo 00w I. 000 000 ooo 000 ooo 00w 000 ooo ooo 000 000 000 000

»H7 0 I I I I I H I | I

vcåmova

m

§33

m

uown:

AM 0 »w 00

Em mam

00a S ä

0 000 000 000 2a

IIIIID

H H

.nwa

AnoH.oE2Hm.£-m

520.nu

os.. m e: 00w 00a 000 ooH cu. 000 ooo ooo 000 os. omm 00w

cum I I

n3_.S 00000

w H I H I I I I I

-mmaaa

m 0 a I a

2 a 3. mm 0a ww .50

nundanuåuoømm

o._.:E::oV

snusa

.wauoaøm

H a

H3=

H w m o m H m m p H m a w

I I I I I I 2 I I I an

ooo ooo ooo ooo ooo ooo oon cow ooo

uomå

000 00w 000 000 00w 000 000 00a 000 00a ooo Sw 000 mom o? So

H§5movH

m

..8H:=_

.ha mm E wa

www

S

wmH omm new mom omm

:Såå

00a 0aa m.: må mä 000 000

ä. ä.. 3a mä an än

a w H a

H55.

AnuH.o_.8.Hw.£.m

aoeeauu

os

oem 000 Em 00w 0.5 000 00w 000 000 o? 000 fie ...å 00m 000 00a 000 000 00a owa 00w 00a 000

o_H m H m w nom

32$

-995 :$_...o

w m. m m m m

mm 0a 2 00 0a E. 0a 0a B 00 S

s:

u._.Sn:..8V

somna

H a N H H a p H H

øoøñdaoua

m a n

+ + +

H355 +w +w +m

:än

w w a w n

+8

m H N 0 +0

+00.

m

+3

m a N +H

0a am 0a +3 H

. . . . . . . . . .

. . . . . . . . . .

. . . . . . . . .

. . .

JSHE5

. . . . .

Hafiscdm Hafiawnw

. . .

-mw=H_Esm.5.H

.

H.a.Hm£.=HH.~.H uo5.Ho3mEnH

afifidm.

.

.n,Ha.dfiH§Hom

.. . . . .

dww.mHn.mmmqHawH

.

n.«.wqHnwoHm.HmoHa

. . . . . .

m5Hm3o.~H.H

. .

no:mamon..SH$msHmo1Hoo

. . . . . .

. . . . .

..3H.SHoHmmnHHEam

. .

.H.$muwfioHH.uHoHo

. .S0 . . . .

.ämnioaøuam

.

..:£3.§£E:§§n:~M

.

noaonnømvaqwmmn

.

.aHHo.25H=uH

am:uH.~.nuH

:oo

.EOÅGHGP

.S__.Hw

..§.§:§.:.S§..H

Aco

.§mnH3uo:.no.H. douon.§do3a

Aco

..§m:H.$u5.3mauoA..PmvH

§§nmw.3

.o

.$H§:mm...32ouH3:o,m douenuamwaamoxumum

H.a.w_..H..HHHmM.wHfldmvdm .H.aHHH__wmu.HHHwm.wnHmHHmw

..._00

.§:S..:HmHoH:uaH.H

.mmøioøuam

.S0 new & :oo

aomoflaamvnaum

&

zafimm

..$3Emm..5o. € H

.J00

Hdmflmfifiwmumfig aafifiavcaaum

»Sam

:oo

-asnøäovm -üamaøñmü admmmm Mnoøoa§>

AN

amnoHHH

.O

.ømwam sända .qmwam .:o£.w .$uHu.a..H

.m

:MHHH.H.m -www «EH54 sänd

.wa 2:a .EQ

:snö ..§:Hw

1 %

,

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo oHo wmo o oHo ooo ooo o: ooo www ooo ooo ooo

oooooH

ooo?

oHoomoHH

I o o

om om

uaåmoM

om

mom ooo

moo ooH omm ...Ho omm ooo oHH ooo ooH ooH H5

...waHHaHHHo

.nu HHo How ooH mo» ä.. mo» s...

m H o o m o

ooo ooo mmm ooo En ooo mmm oHm ooo

as

ooo ooh omm ooo ooo oo» ooH ooo oo... oo... oä os. oHo o? SH

oooooo

oooH

oooHH

o

I m H m H m

HHEHHHHHH

H o o u H

-mmaQ Hank;

m om oH om Hm oo oH å Hm om o..

Ham HR o:

. mo

o. m m oH H H

+ + m+ +

m o m H H H H H H

+2

o H.

HEHÃ

.m m m m

om +om HH HmH HH no

HH+wmH$c3HH

HH oH oH HH I

Hoafimom

»HH

ooo ooH ooo oo» ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo o: ooo mmm ooo ooo ooH

ool

o

oooooH

H I I I m

woHHHmoM

moo

ooH

H. oH om

mom ooo

om om

ooo ooH

HH

ooo «Ha

ä_

SH ooH SH ooH :o H.HH ooH e...

H H H

ooo

oo

ooo ooo oz ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo oHo

HHoHH$mmH£oI

ooo ooH oHo o$

oowH

På

oooHH

ä»

cHmHHm

EEEE

I m H H I H I m I H m

o m

.3®HIh®®H

-§5 En??

mH HH om S. .S HH S

å. HS SH

m H H o H H

+ + + +

«+8

H H H H H HHS

H I H o m o H H I H I H l o o m o m

+3

o o w

H35.

»H

_

Hmåmmoø

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo

HHo—.oH..omm.Hmo5

oo...

oS.amHH

I I I I I I I I l I I I I I H. l

eeHHHmoM

H. om mH om o» o..

ooo ooo ooH

EH

oHo ...om m3 SH

.°H,_=fi.u.mH

o m

.då .H 55

o: ooo ooo ooo ooo ooH oHo omm Sm ooo ooo ooo ooo o.:

...så

I I I

cum H I I H I l I I I I | H I I H I o H. .Ham

-mmaQ :S13

H25:

- oH Ho oo R E.

mH:H..HH_5u.H3mm

H H

..Z.: .wauouøm

+

H+»m

H H H m o

:oeniga

m H H m o o o o

+HH

H35.

I I I l l I I I I I I I I I I

.$m.o

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo oHm ooo oHn ooo ooo ooo ooo ooo So

ooom

ooHoaoo

I I I I I I

o

wfisaovm

om om om o» 2 mo

ooo

.EH o»

omH ooH oHH ooH HHm mä oHH oHo oHo oo» o.:

Sunnanå-Hae*

Sö

_;H._u...__..%

H...

Haag..

m H H H H

o

ooo

.H

.B ooo ooH ooo ooH omH ooo ok ooo ooo ooo ooo os.. oHo ooo os. ooo ooo ooo o% So .How

:Sand

I

oä mm H o o o I H H I H H I I H I H o

nä...?

.

;än

oH H..H om 5 mo oo oH Ha

«HH

.WW

HHoHHHHHH:oM

_

H m

ff:

HHHHH.

+

H+H.o «+3

H H H m H H o

m o. o H o m H m m I «H

HHHHHÃ

HH oH I 5 I oH I I I

. H

. .

. . . . . . . . . . . . .

. . .. . . . . . . . . .. . .

. . . . . . . . . .

-Hamid

. . . . . .

asså

. . . .

H::H3H=HH.H.H

233.5 HHaåâ

. . . . . . . .

..HmHHHHo3m3m

. . . . . . . . .

-mmqzåsmunu

. . . . . . . . .

.HS..H € H£H$

.:mm£a$maHn8

maH.£2H.H

:mnH:H.22H.Ho_a

. . . . .

.5HH£moHSHH§H$HH8H

. . . .

. . . . .

.How

.MHomH3HoHéHHoHo

. . . . .

pamsaâåHHH

. .s .

HoHSHoHmwHH:8am

. .

.§2H.=:H.§mm_3

.aHHoHHHäHHM

am:uH.HhuH

..:£3.§.,Hm:.H§ooN

..:£o?e§8.:S

..283.§~§oH

. HH8

..sRH3.Hca~§:wvx..~w3m

.Hoäm

.Howaø

32:5»

H§3S:3§

.Aoo

:82H:aH§

H8

SwH HooâmmbHoHoHmHHom € 2§Hm8oHrHHH

aEH;HH:o.

.o-wm:H$awH.H

E .o

H§a§HmH%§HH

HHS

HH§mwmmmwøHømH›

HH.o.H.£w

å HH8

.ama.HHmHoHHHHH §H3.Hm:8H.H

n SH

H8

-HaHHHHøHHHHoM -HHH..§aa.Hc

§a§.H.HE € m.m

HH8

»så

H$z§:

.O .Q

ei

..£§H;m..a.

.ammHm .nmm»m .8n..H_sm »mäta -Haag H®#.H.wm

.m

.HH..Hm sända -âw såå sänd .Hmm

.vu

så M

.SSW

A .m .m .o .H .o .o .H .m .o .H .o .N .H .o .o

.oH .HH .NH .2 .HH

ooo 00m mä 000 000 000 OE mos m ooo ooo oem 000 nå mmm 0H0 26 ooo ooo ooo 000 .än 000 omm 00m ooo

m

vaEwovH .§23

omm

an mm mm

omm omm

.bH mm mm

Em mmH mHH «mm HHH S,... mmm wwH 2:. am S» 00m ax 00H mmm S:

.maHHmHHno

H H m H H H

m

00m ms omm ooo omm ooo

comm

00m 0.3 ma... 000 00m 000 p.: 000 o.: ooo oow mmm

cåêøm

ma 000 00m o3 00m å»

83$

m m m w o m a m

HannaM

mm mm ä S mm 8 2 2 Hm mH oH ä

› :H mHH

H m H m

+ wa

+

H+m

+

?mm :om n+3

o H w m m H

mix:

:s:

m m o m

+8

m o o m m m m 0

2. mH

HänumouH

ooo mmm 000 000 000 000 000 ooo ooo m2 00H 00H ooo ooo 000 000 00m 000 ooo 00m 8» mmm

I | I I I

Hzzsmom

H

..5H om om om om

cs

mm

mmm

ou mm

mmm mmm

oH ä

mm: 5.» S» 3a 00m mmm t... goo

H så

Acotowwwnmeunuav

000 mmm omm mmm omm ooo os

comm

00m 000 000 ooo ooo omm omm

. 000 o8 000 000 00m 00m

:om

nox.8mwaH.

.mm..w~HH

I I I I I

832 H m H m m m

mH mH Hv i 3 HH HH Hm mm 8

.PE:.|ZK:

u

H H m

+ + + ...+

m+0«

H m

H3:

H H H m H m H m m a H m m m w HHHO

I I I I 3 NH I «H GH

=n==Cn.Hm.:5=

000 ooo ooo ooo ooo ooo ooo ,000

8:93:

000 000 000 000 000 00H.

I I I I | I I I .l I I I

H

8.52 Héfimom

..:H

omm

s..

omm ma

B mH

.nu 93 Sm mmH «aw 0HH HwH

awøømøhwmøhmm

.

.nä så?

a

cum 00m 00m 000 000 Sm 23 00m 000 o3 00m omm 00H 00H 23

13%

I I I I I. I I I | I I I

$5 :32:

H m m. m H m

HQHHFHP

.m HH 0H ä. Hm 8 0H 2

.SH

umnnxiufi. 0_.H.ma.HHHdH.HH0...»Hov

H H

+ +

552:: .maaoäd

?uu

H H

H.3:

m H m m m m H m m H o

I I I I I. I I I +- .l I I I

o

ooo ammo ooo ooo 000 OE 00m ooo ooo ooo os. 00m mmm oHo 8a 000 ooo oâ omm 000 8»

I I I .I mami.

H:25movH

m

33.03 H—.==n==HHHGdH

.EH mm om

own

mm om

oHm

ä E

mmm moo

mm. 8 0H 3

mfi mo... HS S» 00W 8a

.~o%._wn..wo.mwmonmmm

. H m

.. Haoøa

om

000 00m En own om... cum 000 os. 000 Ea 000 ooo ooo ooo mmH Sm

000H

RH å. 000 000 3:

på

83:

. m H I I I I

.aan :S13

m a m H. w m m

mm 3 2 ä. $

ooH

.n mH Hm

üwmwsv

noøøudHouH

.

a

H+H

min. :S

m H m m H. m H H

«$3

m m a H H m w H

EH. Hå= I Hm ä I I I «H

H

. u . . . . . . . .

. n . . . . . .. . . .

. u . . . . . . . .

. u . . . .på

..8H:5

. . . . .

Hmñauøm

sEEøm

Hañavøm

u . . .

H..§Hm...H=HH.H.H

-mmnHH:Sm.5.H

. . .

a2..uHo3m=HnH

. . . . . . .

c . . . . . .

m.BHm£onwH

.nmm£n.$mnE2

o . ..

§mE£.3m.E2a

.

:oHHm_.moHH.SHEmaHmoHHoo

. . . . .

..:.fiH§.Hom

o . . . . .

. new .

.uH,8m_.o£oHufiHoHo

. . .

.$HaHoHmwnHHSsm

uuwnH$..:aH.H

. . .

dmuonuumownmmha

. .

. . .

..§s£§§§§ € §H

.

.mHHc.5fi.3H

.

«misc.

«Hoe

. . .o

§n..n_£:.::o.H

..§..3..uH§eIH.

.Homme

:2onH.E.B.._..§

aHoo .Hce

nooanmmhn

.HowsømmhaoHouHwuHHoh

.o

...awniouøaamouoxumvw nouwnuamvnamoxuhvm

.mm:EE£.H

&

Hdwfiwflwwfiwflafidm ~.m:H.nmvHH.mmM.HHmHHmm

:oo

.=EE§HmHoH.qaH.H

mom :oo

Summum

H~.wEno2..H.H5w.H

.SH .S

.HaøøSSouH nwfifiaoodaum .HoBaH.Hm£o.HH.H

&

»Sam

a.

poo

-uH$ma:E.bo uH.$:o$.a> .$H...oH..ar.H

.U AH.

dmmmm :Mmmm .ananas dmmmm om.$HnH -no3d nomaam

.m

.ma.® .a.~H:~ «.554

.vu ma: SHAH

HNOOVI um .o .E21

1 %

000 000 000 000 000 000 000 3H com 000 ooH ooH ooH 000 000 000 ooo 000 000 000 000

m I I l I I I I H H I 0

H§5movH 83$»

_b_ hu. ä wH S Hm om ä. 0_ S om

ä: 000 000 mom. 000 0.: 30

.maHH.mHH.Ho

0 m

can omm

«Baum

000 000 000 000 000 000 000 000.. I I Em 000 SH 000 Sm 000 000 000 000 Sm 000

205m

m H H m I H H I I I I I m m H. 0

.§5 :of:

...denna

0H Hm mm SH

Hom Hon

H o H H m m m H H m

.Ho

+ + + + + + + +

0:00

HS: m m m H m N w I 0H I l +m +0 «H. Hm I I å I I H H I H 0 0 H. o 00

000 ooo 000 000 oom 000 000 8.. 000 000 ooo omH H§5moHH

oowH

SH

| I I I. I I I I I I. l I I I I

H::5mcvH

Ho H. H

.EH mm om

noe

ä oH

H 02 Sm How H00 m: m3

:8.$mc.Hm

Sm oom

o.

00m 000 000 00m 000 000 000 000 000 000 000 000

ass

m

HH3H.HommaH.

| I I. I I I- I I I I I

HHoHH.S

I. I I I

oewøwølmwâw

H H

-mmaQ

H m N. m m

o S. S Hm S

0.

.u

V a

H H

H+ H+ + +

a+o

»+00

N H n H 0 H H So

75:4

0 m H

I I I | I I I mH I I 2 | I I I I 2

=eH5H.Ho.Hm.Ha2e

.H3,H_.wHHmHH

I I I I -I .I I 000 I ooH. ooo 000 I 000 000

I I I I I I I. I | I I I I I

H§5moM

m m

SSH:

.EH E. E. 00 S

SHEHH

?oøoioamuaum

.u..u.H så?

scoop?

ofi 2:. owo 000 000 02.

0000 CNN I I I I I .I I I

:3H.Ho

I I I I I I | I I | I I I I I

.SES

0 a m a

éwafi .50

oH.H..:H_H..Hov

NUHOHHOHHOHM

a H H H H

..m.3w.5.H

+

:sauna:

+ +

m: H H H.+u

H3=

I I +H. m +«

I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I

ooo

.Homs

I 000 I ooo 000 000 I 00h I I 000 000 00a SH. I I 08. I I I I I 000 ooo ooo ooH. as ooH

H::5movH

8.38m

w

H-âåäaaeum

.HoHEH_

.nu mH 00 «H .3 3 00 aw B 00 om om 8

H8. H00 §0 ax.

Hausa

H H

?ovoionmamb

H.323.

ooH. 000 Sm 000 000 03 ms. 00m 000 cam 00a 000 ooo 000 000 000 08

§8H

Ouä I I I I I I I I I I I I .5.H

-um.aHH

H H

nå...?

H H m 0 o H v

«H Ha 0a

.Om 000 02

MH

oH.Ha:HH..Sv

.3a.~o.H

H H

HSHHHHHHHHSH

H.+

H+n

0+? «+3

H H N 0 +0 H

13:4

m m m H m

+2

Ända..

I I I mH I I ll 0_ I I 0H I I I I I

H

. . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . .Sw . . . . . . .

.Haans

.nr

«Siam

E.H.H§.H.HH.m

. . . . . .

.._oHH...Ho3mHH_HH

-mw:HHH:am.5.H

ESSEH

. . . . .

.HH.H.a-.H5.._HaHHom

H§HHmu.HHH:.H«

. . . . . . . . . . .

.HHSwaHH§mw:H:o.H

. . . . . . . . . .

mH:Hm£o.HH.H

H ..§ . . . . . . . .. . . .

.

.HHHHH.oHmmHHoHa

.H . . . . . .

mom

.uH.Homu3HoH.HfiHoHo

HHmHH§moHH3HEmaHmoHHHooa.HH.mw.HmH

. . . . . . .

HH§HH$HaE...mbH

.$H§HoHmM=HHHH~.am

.å . . . . . . .

SHEHEHEHHH

.

am:uH:HuH

..:£3.§mH..:.H§8.H

.aHHoHHH..:HHHH

. . .

EoHHH..Ha

:oo

.o

..:£3.§~tox.

. .

HHoo godo

Hdmfimflmoommunom. HH3uHH.HaHHo3a

Hmwanwmha

. .

Aco

.~.amqH.Ho.H~Haamo.HoHH.EnM

så. .

.HoH..a:mm.HnHHoHouHmHHHo,.H

.o .

.

HH3oHH$mH..HamoHH.H.mvH

. .

. .

.mwøiozøHm

.

HHHHS.mH.:.mmwHHHHHmH .Ha=8H:HmHoH:SHH

. .

gamaammâøaøam

:oo å H8

.HaHHHfiaH.H:§.Hm

o\5m.3.m. 530mm

..§§H§H.HH2m

å

s3aH%£oHH.H

Aco

.HanHH=.:fiovH -u_H..HmaHHSbO

afiam

£00

.HdWHHmHH.mvQ—u.«HH.m

Mno=o00s> Hom.oH.H.wr.H

.Q

HH£m.HH,..H

ö

...män ...nanm 8.35 .535

.N

a.HHHHH

.

mH:H Aim .a.HH:Jw -320 dkwfldc §H:.H

va

SHAH

.H .N .0 .w .m .0 .u .w .0 .H .N .H .N .m .H .n .m H. .m .o .§21

.oH .HH .Nm .mH .HH

1 9 9

000 oS oS So So So 000 oS 000 So 000 oS 000 SH 0H0 0H0 000 000 So So So 000 ooH 0H0

SHoo

I

oooooHN

0000.00 I I

SZHN

Hzrsmovm

ma

00 00 S

..HHH o.H.H NS H00 SN HHN 000 Hoo 000 0H0 SN 000 E.» H00 HHN 000 So 00H HNN So 000

.mszønå

N 0 0 H H N H. o

HN

000 SN So SS 000 000 000 0H0 00H ooo 000 000 oHo 000 0H0 3» 0H0 000 000 000 So 0H0 00H 000

oSH

SH.

aE:H:m. SoHH

oooSN

I I

.NwHHQ

H 0 0 N

:S_.$

...H oo 00 0H .00 SN NH HH 0H HMH o oN No S

HNN HoH SH 000 2.0 000

H H 0 o o N m. 0 H H H N ...o

HH H.

oo...SHHoN+o.HooNoSoNHSNSN

+ + + + + + +

_.2H.H +Hm

+o

+0H

0 o o 0 0 N H H H. 0 o N 0

NH +S H0 I S s. E HS +NN 00 Ho

H:HHHN.moHH

oN H«H

So oS 000 So ooo So 000 So So ooo oS 000 oHH 0H0 000 ooo 000 000 oS SH So So

oSHo

oSooHN

I I I ‘II I I

Hoofimovm

oo 00

HHoo

_b_ mH 00 S H0

0HH 0H0 00H. oHH SH H.oN 000 SH So HS Hoo HS So HoH SN H:

H 0 H o 0

o. oHo oS 00H ooo SH 000 ooH oR oS So SH 000 ooo 000 So So 000 ooo 0H0 00H 000 oHH

?uåumonmuopnuv

oooSN

5mn~IZ..bH

.m I I I I I I

-NmHNQ

H 0 o H 0 H H 0 H

:mig

oH HH NH oo No .S 0H 00

00H HNN 000 000

H o H o H m. HH H 0 H

+ + + + + + + So

_.8: +oH +oH +oH

o. H N 0 0 0 0 H H H 0 N H H. 0 N

NH+HHNHo:oHo

I I I oH I oH oN I 00 0H

:D==H.~v.—z.=N=S

Hoommmms

.

So 000 000 So So 2b ooo ooo 000 000 000 ooo 000 SN

000000 I I I I I I I I I I I I I I .I

Hzzsoovm

.Suns

.BH oN S oH S SH oH 0H S 00 2.

000 000 SN

AHHoHHoEoHHo.Ha.m

=3oNH.H.N

000 So SN 000 So oHH 000 000 000 So 000 000 oHH SN

00000 oHoHo

.HQH cum I I I I I I I I I I I I I I I

:3H.Hu

N H H H H 0 0

HD~=-H

0 H

No.5

0H mH oN .H3

.HsEHxN

3.H.N:_HH.Hou

H H

.N.HH.::N

=9._o=.:H

H+ + H+

H+H H+H

0+00

H o 0 H H H H 0 H 0 H +0

13:4

I I I I I I I I I HH I I I I I

.Hom.$H

So ooo 000 So 000 So 000 000 So 000 So 000 So 00H 00H 000 000 000 000 000 000 000 00H

oSS SoHo

Soo:

I I I I

HHHH.5moM 0000000

.HM 00 00 ...H 0H S H.: 00

315-==—=u$4-.

.SES 00H 000 0H0 00H. 0H0 0H0 000 00H

000 SH 000 NHH SH SH 000 SN

Haada

H H. H H 0 N

eSH.Ho_.Honn.Hu.m

:Soi:

000 SN 000 So 000 000 ooo ooo 000 0H0 000 m3 0H0 So So 0:. 000 000 So So

oSH

SH SN SN

oSo

How

So:

SH I I I I

-mwHHQ

0 H N N H o 0 0

:oHH.5

H

SSS»

HH 0H NH S NH HH 00 oo HH Ho

odd 00H SH H0H

.QoH.HHHH.D—OM

A!

aunumu

o

omnøåuuov

N+ H+

o+No

H+0

0+HOH

N+S N+HH

N 0 0 H 0 H 0 H 0 o N N N H

+«a

5...! H3=

NH 0H I I uH 0H 00 I oH NH

H

. . . . . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . ... . . ... . .

..HomHHHHH

_aaaøm

H0sän0

ao5Ho3wHHHHm

H0E0HE0

. . . . . . . .

.mmHH:H=.am..5.H .,H:-.§H.:Ha

H§H£H.HH.HH

. . . . . . . .

.oooNHH§N£§H

. . . . . . . .

2:H.§oHH.H

. . . . . . . .

. . . .

new

H8HH.Emoo_§:wm.NHooHHHoo.o

. N . . .

:oHHH§SH.H

. . .

HHo8£$Ha_.oobH

HoH5HoHoNHHHHa$

. .

HHHNESHOHEHNHN

.

..§m?oa.:o.w~ocNNu.~H.@mw3.mN

soon

.

..2_3oH~.:o§.:..SH».N

..=S3.§§.HfiS

2.83.5.

HHH. HHS

..:23.§HH.8.~.

acc uofio

.§w:HHHHHoHHH.Ho.n

.HeHH.NmH_%.w.mHH

HmaoH.MHH=mHw.MoHmwHw..HmnH :oHoHHNaoHoNwoH.fimM..HH

.o

:N5aooNH.5H;HH £__3§H:No3H..HM .o-Ho:E§H.H.HHH

.

H_HaoHaNmoHHHa..H .§Hs2HoHoH.§HH

HHS

HH.N.H.mHm

Hoooammwwmwfiwm

H00 HHS

Hwomwfimmfiwm

HH8

.HsnøSSoM

.

0a:

.H.amH.HHaH...oE.«HH.m

.HoHeHaHHo,H

a

033.005»

.Q

fiomwmw

ö

-Him .Eoo.Hm ...äran -såå ?Hund

.MN

.N.HH:H §H:.H

.v«

NEH

52$»

m

. . . .

.H .0 .0 .m .0 .0 .H .m .H .N .M .o .o

.oH .HH .NH .0H .HH

000 000 000 00m. ooo ä ooo ooo 000 000 ccc 000 ccc 000 000 ooo 2:.

w

imam»

m H. m

H.a5moM

mm mo

mmm

E on .Ha

Hom Rm

.CH 5 å

a: m2 cnH Em «Ha

.msHH € H.B

H H H

omm 000 Ba e.: omH o.: ooo 3a 00m 00m Em Ea så mag. 00m mm: 2:

aEE=m

mH

nä?? 832

m w H m H m m m

Haans*

mm 8 HH H.H 8 8

&

H m H m. H H .Ha

0H

m m H H H m a H w m.

+ ...MT + + oH 0H + +

HH+00

13:4

+w m H

2 3 mH

000 000 000 com ooo 000 000 ccc 000 000 000 000 00m So 000 o: Hzfismox

ommooem

| I I I.

H::5wovH

N. m H m

.UH m_ mm

En omm www Aco

3 cH

m: v3. EH «S 000

H H

omm 00m 00m 00m omm omH Se ooo ccc one mmH

noxugwmav

Aaopuomounaonuav

os.. 25 o.: o: 9%

.@«.®HIbwaH

Rm

...§3

m o H I. o I I I

.än

m n

ES...?

ä 2 2 om S

H m H H.

H

a + + + +

HHHO

H+0a

H. H H m m 0 H H H n. H. m m H a

«ad I I S I I

=oH.oH.$cm.£e5

uoøäwmmø

000 ooo 000 ccc ooo 000 000

0o00oH

I. I .l I | I I | I I I I I

H::5mouH

v H. a

...SH oH 2 00 ä

.SES

AE.H.o_.HoaHm..u-m.

3:?

:euofa

00m så 00m 02 oov HE. cH..H

83..

H6655

_å_ EN I I I I I I I I I I I | I

En??

m n H

$5

new

Snaaoo oiacäuov

andas

n

:cava: .Mafia

mi..

+

»+2

H m m H H m

?fås

I I I I I I I I I I. I .l I

.

ooo ooo ooo ooo ooo ooo

.$m.m

000 000 oo,... I ccH. ccc ooo 000 I cum Sm I cHc

H:=5moM

_=~H2=—HHHH.HHOH

H. w o

2.3:.

H N.

...äga

.HH 8 S Hm o... mH 2 mm

ccc

mg am ä,...

Hausa

A:oH.oH.$anua.m

:§52

00m 000 omm 8m 00m 00m. ...ä 00m ...ä 00m 00m om. 8a omH 00m Sm cHc på

3.3»

SH I I I

=oM.S

.. m H H H H H

-a..._n

2 w a m H n

om

,än

øoaEøHouH

m

anamma

H

omnanäuoo

m n H H

+ + + +

*än

H H m H w H o H H H m n w n

13:4 +3

n

.§55

I I

H

. - . . . . . . . . . . . . .

. - . . . . . I . . . . . . - .

. - . . . . . . . . . . - .

. o . . .

-..8H:5

. .. . . . . . . . .

sañøw

Hafiwwqa Hafiswnm

au:uHo3mdH.H

› . . . . . . . . . . .

.nH.$..afiH..:Hom

. . . . .

-mma:S.§£

. . . . . a .

- . . . . . . . . - .

.øwwâøämøäøn

møamaaouoH

. . .

SwE£.£m.E3a

.. . . . . . . . .

. . . . . . . . .

.uH.$3o..:oH.H € HoHo

w . . .SH . . . . . .

.§mE.H3naH.H

. . . . . . .

. . . . . . a

aoaoâåmøaømwhá

aw_H.aamon.3HEmwHmoHuHoo¢dwmhm

dwm_uH.HhmH

.uHHo.H:.:d..H

.

..§83.§§.:.§H3H

. -

..§£3.§mH§§\..§.mn:.m

..§..3.§§:e.\H

noe

. .. . . .o

§mE£5::o.H =3oHH.H.wn3..Hd

mafia

. .

Aoo :oo . c

uamaioudaamouoxuhum

uovaømwhn

.o . .

. -

§aamm.c3e_oi£o.m

& . o

:3onH.§mH..§m_aouH.H.nvm

.m.4E.$q.aH.H

HdHHH.am.HH.mmmHHmHHmm

.Sw Aco . n

.$:oE.3mH:u.a.HmH

&

HHoo

a..a...mHHw

.H3

.H.un.D5auouH H.aWHHmHH.mc®~u.«DwH Håñaååwmomyødm .H.aESa3E.a.HmH .$ma.m:Hm.Eo. € H

...Sam

Aoo

-Mümaøâö ...H.Hodw3c> H®m.0—.HdrmH

.O .Q

...nanm .a.~HE. dmmmm omuoåmH -doS.a .HSH.§nH

.MN

man .memo .nådd MHMVHHQ

.W

.EQ

H . oimwmzieor-ooc:o . . . . . . . r4C~l¢Q‘H . . . . —CC\l . . € . 0 r-IOICV) . . . v-(filcfbfiflxntb . . . . . . 55:a

I-1 V-Iv-Iv-1I—(

ooo 000 000 000 000 000 ooo 000 00.0 000 000 000 000 000 0: 0:. 000 Ev 000 000 ooo 000 000 00m 000 ma 000 EH. =3

838 I

H::5uoM

00 ow 00 E. mm on mH Hv

Sm Em 00H Sm 000 000 HwH 00H H00 000 08

.maHH.mHH.Ho

va_ 000 0.0.0 000 03.. 000 000 000 000 000 å...

N H H 0 m 0. w m m H

mm

E: H 000 0m0 000 000 o.H..H 000 000 000 Sm ooo 000 S4, 000 000 000 000 000 000 00H 000 2:. 000 000 00... 000 000 000 000 000

SSH

m H m 0 H m N. 0 I H N H m

HEHEHGH

.mäa

E_ om Hm 00

FOMHP»

mm mH H Hm »H

mow

00 «H

m 0a 03 SH 000 ...WH 000 000

H

0 H H H m H. .nu

. 0 +

++ + + + +

230m

+0H

H +H H 0

+5

m00mmH mmm \O® H 0

+5

w

H§H5mouH

wH I 00 HH 5

H:

ooo 0: ooo 000 00m 000 000 ooo 000 ma 000 0.8 000 000 ooo 000 000 ooo 000 02

00000 000mH

oooHmHm

I I I I. I I

H:=5movH

w

00 oH 00 Ha 00 mm 0H Hm :oo

..:H 000 000 20 000 000 000 0:. SH 000 00H 000

H 0 H w m

HH

OHo.HomoHmHoPHHo

000 000 000 omH 000 000 000 ca 000 000 8.. 8H 000 0m0 oz 00.. mä

ommH

SH

HH3H.HommaH.

SH.

0000 003

.cEH.:§0H

ooo$H

cum H I I I I .I I H H I

.mH.;HH

H m m

H8HH.8

mm Hm 00 3. mH 3

mmm

.s

äH 2: «H:

H H

H +

a H+

0+0H 0+0H

HHHo

0+:

H+H

00.3 H . H. H +0 H H H H. .H. 0

: I I

:00020000020

.H..£Hm.HHH:

000 ooo 000 ooo ooo 000 000 000 000 I 000 000 000 00m 000 000

I I I I I I I I I I I I I I

H::5moMH

m H

.Homan

.EH 00 S Hm

SH 0mH 0.3 Hi «S. 000 000 3H Ham

H H m

?oH.oHHoHHm.£-m

00 H:H:

HH3...HH.H.a

000 . 03 000 000 000

000 000 000 ...B

$3

.sH:.E

.ÄH OHN H I I I I I I H.

nom

...man 545.»

0H a.. ä. 00 00 HH

. ooH

omnååm oH§EH..Hov

?åns

H

.waaonnm

a

:S050

u

H+«.«

HH

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo .Honka

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 o8 000 08 000 cHH m:

003:

I I I l.

a—.======oM

H::cmovH

om H: mm 3

.HoH.::_

..:H 00 00 0...

000 mHH 000 H00 H0m Sm 000 00H 000 00H 2:. 000 2:. 000 03 00H 000 HHS

Haaøw

H H H H a 0

A:oH.oH.HoHHPHw-m

:caucus

000 0m0 000 00» 0m0 ma. Sm 000 000 ooo 000 000 000 000 000 000 000 So 000 SH. 000 000 SH. 000 .How

H§H

00003.

oå I I I I.

HH8H.Ho

H H H 0

-%2H

o H N. m m

mm 0H ü 00 Hm »H mm 00 ...H å

.ä SH wfl H:

HHoHH5HHHoH.H

HH

oH.H._2H_H.HoV

H H n

Sana

oH+¢H..H

++ ++

.så 13:4

+0

+mH

0 +0

+00

momHohmmH wmHmm

co I I. H

. . . . . . . . . . .

. .. . . . . . . . . .

. . . . . . . . . .

. . . .

ahwmofln...

. . . .

«seam

553.nu

.. . . . . . .

-mmHHHHE.mm.5.H

0330210 00533053

. . . . . .

..HS-..§H§H3

.. . . . . .

HaøäwdnssHHoudâHzH

. .

mnHHm£o.HH.H

..

:»._H£;H2H.HoH:

. . . . .

HHoHHmumoHH.EHEm.aHmoHuHoo

. . . . .

m.mHHH.wmmHHHHHw.H

. . . . .

.How

. . .. . . .

ueHSHoHmmHHHHHHHam

. . .

noaoamamoadmmhn

.Ha

.HsmøiouøaHmwHoo

§3.§..

. . .

m.

sMHHuHuhMH

..§HH.§H£§eH

I . .H8

..§3uH~.§:ota\»

mafia

HHH®n—m.H.a

as2H§§__§

:oo HHoo H

.S.mH.HH.H9HHH3mo.HouH.H.mvH

$H.§mm.EoH8HaHHo,H

.0

H~HHHH.oHH..Ho.

.§2HH.$H:fi..8HH.HHH

.o.mwHHH.HoHHaH.H

.

.u,wwHHwHuM.w.m—HH.wmodmH H¢:H.aHoHHwnMHHHHHmm

.såå

§s2HmH2.§HH

HH.a.H.H«Hm

HHS

.HoHHoH

.HOM

€ :a§.H.HEEm 3mH.ds.HmH

.H3

.Hsmøøuâäøq §§%:8H.H

HHOO

.HuHHH:HH:HoM

.H00

-uHHHm.wdHHbm_.o uH.HeHHo..3d>

& d.

admmmm

. .O

dmmmm .a.HH.HH ...Mmmm om..HoHQ .§29 .HouH.Ha.HH

m

man vu.—.HH.nw .000 .a..HH:Hd4 3:5.

.vx .EQ

.§§H..«

000 ooo 000 000 00m så 00m SH. 00h 000 ooo ooo ooo 000 2:. omm ooo an» så mmm E... 00w mmm moo så En

Ema

Scam... 000mmH

m

oâaâä

H::5movH

mmm Ham mmm 00H www 0mH mmm mmm www 2: mwo Hmm Ea 000 än 2: wmm

.møHHaHHHo

.HH w0m w: må nä. m5 000 H0m

m m m H ... H H w n H m a

ooo ooo

m;

än Em cs. 000 00w Em mä Sm Sn 00m 00m 00H 00w 0H0 ooo 00w 000 os. 000 0H0 0ww om” så

...Siam 08%. 000HH

.HaHHHHHHHH

m n ... å?

-amma :32?

Hm 00 mp »H Hm Hm om mm 0H mp w» wH

com

ooo

E.

m3 fig Em «S m? 00H

H m H H m m m H H m m m H. H .Ho

wH oH

+ + + + + + + +

HEHH +0 +mH +w +0 +0H

m m H m H H m

+mw

w m

8n8§§+§me:$m...$§$a

ix:

HuaHsmouH

mH HH mm «H HH 0H Ho +$ mm an Hm Hw 3

00m 000 So 000 000 000 000 000 000 000 000 ooH 0H0 000 2° om» ooo 3a mmm mmm H3 00H

£8

000mmH

I | I m. I m I

H::5movH

.HM mH «H mm wmw ma Hp goo moo Sm mä m0w än mmm omm m2. m? mm.» Hmm 00m 00H S»

H H n w w H a

HH NH

Aqouo.wnw..H.u.mHo.HuuV

mmm omm ooo ooo omm

e.

om... mä ooo OS 00H Em 00m 2:. m: 2:. 00w 00m ooo 000 000 0w0 ooo

n8Huom.m.mH.

000HH

:uu.buI.nSu

I I. I I I

m a

$5

we wH

HHS??

mm mm oH oH mn Hm .Hm 0H

SH wmH s: os. non SH

H H H H w m w 0

I | I I I + So

H3:

+m +w +w +H H +m

:Du-Du

H w m H m

+2

n_ m H. m n m

+3 »H 0H HH wH ä

2+§8o..§n

Hoåmamø

000 000 000 ooo 000 000 000 000 ooo 000 ooo 000 000 ooo ooo 000 000

H I I l | I I I | I I .l m I

H:=£movH

uDnnhhHnä-ñ

mm om

omm omm mmo ooo an

...H

mmm 00m HE. o: Sa 0mw 2a ?H a:

H H w H H H

s,H=_m.o__.m..ommw

.

._ 5:?

.u.mH 00H. 000 00H_ ooo 00w 000 000 000 000 0H0 oHo ooo 000 ooo 00H 0m0 Sa

emcam

.

Rm I | I I I I

H95:-r

- m w I I m I I.. H I I H.

$5 :S13

mw mH ä mm m» mm Hm 2 mH oH .H3

0wH

2:383: %_%m%_=o.~oV

H H

.maaouå

+

:Davah:

a

H+wm

m H m H o m w H m a w H m 0

+3

w w

13:4

I I I | I I I I I I I I

ooo 000 O8 ooo ooo o3 00m SH ooH 000 ooo 000 ooo ooo Sm 0H0 00H S... :n 00m 00w 00m på ooo an 8... som:

83$

I I I

-.=.==u===..H

H a

H::5movH

omm

m0

000 m.: wHm m00 8b wmH mi H~.H å.. ms Haw 03 ä... «E mo... SH 000 Rm S...

H35.

äHmmmomwaHawHmm

H H m w H m a m. o

. 0H 0a

H

000 omm ...G 00m 000 HE 00H 0H0 omm 00m 00m com 00H. 000 om» ooo 000 oi 000 000 00H om». ooo å.. Sm

oomqm

£3

u8x:.§u=H...H+.§

oHH I I I

:0#.Ho

m w m w H. w

-§5

m... Hm we 0H mH 2 0H 0w HH. m0

å.. -m mHH «R H00 wmH as mom «Ha

AN H H H m m m m a m H w

HHQHHQHHJOM

a

2mm~_%oo

.

0 + I I I

13:4

+0 +m

...HH +w

H

H2 +8

m m a o

+0w

N

+3

m m w w

...mm

I2

wH HH mH 0H wH mH mm H

. . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . .

. ... . . . . .

.Hova

. . .

. . . . . . . . .

:Siam

H.§Hm.._.H::.H.H

HoHHMooHmHHHHH

355.5 aaéé

. . . . . .

.mm:HHEam.5.H

.. . . . . . .

.e3-.n§§:

.:.mm.E:ammE:o.H

. . . . . . .

zimsza

.SmcHuH.oHm.HmoHm.

. . . . . . .

. . .

.uH..omaoaoH3ufiHoHwH

...§8

. .

noE$monS=wm£moEo§

. .

.5m:Huoa:dHm

.

doaannamwsdwmha

. .

.52»

a:

8000053003:

Ha

.8H§HoHmmnHHS.$

__.______... . .H . o .

. o

HHoo

swath.

. . .o

.§0

..§$3.=£§e.~.

H20»

scan?

HHoo HHoo ow:

.HHSHHHHH

HoøaømmbêoHmHHom

.o

sagufiaxp

.H..H».mm»..:m.HwHv.m.m._H..¢~.@ =£.o.Q._n.a.«...$._...wmo_..H.mm.H..%

å. :m:

.mmHHHHoHäHHH

E:E§m8a_

osSwW_.m%maEm_ :as.:32E.E Esfiéfiamfifim

H.

H8

Hawnemfiznawam Enossmuuim

HHoo

52.0%

5 o HH.

.$m..§=Hm.So.HH.H

.Huåøuuwvøaum

033m

HHoo Q

.HaHHHHHHHSøvH

...Eau

.Hswansmø ...H.$do..Sa>

.a .

.HN

HHocm.mm...m¢

. O

...ämm .:mw..mmm EH54 omnofifi L535? magisk

.

.Him

MN

mHHHH .EQ

V

.§21

M m

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

w-1c\l € O!I£¢D

ooo 000 cs. 00m 00H. ooo 00m 000 00m ooo 000 000 SH. m3 ooo ooo 2:. omm ooo as 00m 000 000 00m mfi

H m H.

om ä om

0:525

an mmm

8 0H

..:H w: 00m 9: 00m 03 00H 000 omH 00m u: mo... 2:. 05 00H aw

.msHHH:Hno

H m H v m w

os.. O8 0m0 00m mmm 000 mmm ooh 0mm 00m 0m0 SH. 000 00m ooo 000 8.. 00m 000 00m omm 000 0Hm 00m 000

a=::=m

_Ha¢5:H

.mmÃH

m m H. H. a

:exkl

H. m m m

HH mm 2 ...o om 8 mH øH

00_ 00H an

.Hd

H. H o H u H H. H H m v H H H m H m a

HH 3 S 2 om S

H$= m:

ooo 00H 00m 000 000 000 000 00m 000 000 omm 000 o3 00m 000 00m ooo so H:2s.mSH

I I I .I | I I

H::5movH

m H m m

;i mm om

«Hoe

2.

mmm

00 0H »H 8

00m ä.. mä nä. 2a må

m m m

omm mmH ooo omm

?o.8m33o.H.:o

8a 00m 00m 000 2... om» 0G 000 0HH. 00m 000 00m os.

.H=.aHInwaH

omm. å»

n3.HSmwaH.

I I I I .l I I

nå??

H

;råa

m m m H n

mm ä om 8

m8 00H 02

H H .a H m H m H H H m e H H H m a

= I I I I | HH I I ä .ä mm E.o

=oH.oH.:=Hm..HHeH_—

.H3.HH.w.H.Hd

000 000 I 000 I ooo 000 000 I 000 000 00H ooo o.: I 00m

I I I .I I l I | I

H:25mouH

..:H 0H 8 om

mmm

mH mm

SHE: 00m 000 08 00m .ä

H

Q$H.oHS.HEmA..._

5HHH

:campus

.52 omm os 00m 0mH o? 00m om» omm omm 000 00m =3

cum

.SEB

I I I I I I I I I I I | I

åxå.,

m

-mmaâ

m

mH S om å. 3 .5.H

muaåäm oHE=HH..SV

såå_

H

:sauna: .Manutan

H a H H H H H H m H H m

a I I I I I I I I I .I I l I HH

ooo ooo

ooo gem?»

ooo ooo

. 000

00m 00m 00m 000 000 Sn m0» 2:. 000 00m 8.. ...E

I I

uHa==E=.3H

I I I. I I

H::5movH

..dH m om

.3H::_

å

mmm

3. 00

m0H 0mH Sm 00H H3. 00H HS as S... SH 00H ...å

Hamas

H H H n

?eHHoH.S.Hw. € .m

:3c.H.§

000 00m 000 000 as 0m0 00m så E; 00m 000 ea 0mH 2: om» oHw 00m m: SH

EH I I I I | I I

-Ewan

m H w 0 H m

:8H.8

m

.0H HH 3 mm å 5 S ü wH

m:

a

oH.§=HH§oV

:o:S.oHouH

Summa

H H a m m m H H. H m m H H. 0 a H H. m

n I I I 0H I 8 I I I 3

...ä 4

H

. c . . . . . . . . . . .

. a . . . . . . . . . . . . u . . . . . . . . . . .

-Hemma

. . . . . . . . . . . .

sfifisw

Hafiawun Hmñdwnm

ue5Hoo..Hm:H.H

. . . . . . . . . .

..HHs..ufiH.3Hom

canmäømam

-mmzzåcmumm

a . . . . . . . . .

.nmMmH:amm:H:e.H

a . . . . . .

mH:Hm..3o.HH.H

namøwqmoHmnHmoHäa

- . . .. . .. . . .. . . u . . . . › .

..8H3HoHm.w:HHEam

. . . .Hmm . . . .

aaw:E3:a.H.H

. . . . . a . .

duaopusmwanmwmn

. .

nmHHHBmonH.$HH,.HmaHmoHuHoo.m.§mM%.m

.

aHHoadaHøuH

.

ammar?

..:£2H.§m.H.e.:§.§a:m~

. .

HHOO .o

uxegufazetek

..§_H3.§~i.K.

.Same

..:§.:.§.:.§H§H

Aco

..$maHdH.wHH..Ho.H. =3mHH.§do3a

Aoo

Hamnioudaamouoxnmum

$H:Emm.3

§..amm.EoH§e_HorH

.o

—.aH.HH.a.mvHH.mm.wHHmH.Hmm dwawoiamwuamomuhvm

Aco

MPH

Aco

øaumäm

.SH

$msH:H.oEuq .EnEwnHmHom.fi.um uaifiamavasnmm .$mu.aHnHmu.Ho.HH.H .mwa.E§H.H.5

...Sam

Aco

-Hsøøñâoum -uHH..ma:E.b® uHnm:3.Ha>

.O .Q

...Mmmm 50:4. .ømmmm om.$HnH .øoaaskø auwnd .$uH.§nH

.m

msn .mwö sådd

.Hm

. c.\i~o<ur.:<oL~ooc5 . . . . . Hmm . . . NCO . v-IQICYJVHLQ . . .o .§21

.0H .HH .mH .mH .HH

com 000 ca. 000 00m 000 oon 0wm 000 000 000 000 00w 000 En ooo ca 000 00m 000 000 000 00H 000 oom 000 as m:

H.a5movH

0H

vi mä onm o: 00w mä 00H 000 000 ...mm 000 000 00H So 000 ms Sn oon 00H 00H HnH 00H mi

.ma:aHH.$

ä ...S HOH ä...

m H m H H m m w a H a wH å 0H HH 3

000 000 onw 00H 00H 00H m.: 000 m? 000 000 00H 000 00H. 000 ooo 000 Sm own o? 000 000 000 onn 000 o? 00m 0w0

5:550

o§u:5H

0 m. H H

zei?

no 0H HH 0H ä 0H .s ä mm nn S 00 om 0H

& a? 00H Gm E. «S 2.0. 0HH 00H. m: 000

m

0 .3

+ + +

3+3»

H m w

on mm mm +2

Héfimox

nH

00m ooo ooo 000 ooo oom own 000 ooo ooo 00m 000 000 000 000 000 000 000 8» ooo 000 ooH 000 com 000 Sm

m

.i NH no ow :oo

wa

Hm H0

000 ms. ma onm 00H H EH os. Sm mam H00 m: w00 EH ma. mom :a oon 2.: än

H w m n w w H

wH

So ooo omm Sm mno 000 ooo ooH com Sa Sm 000 as 00w 0H0 000 000 00m oHn onn 000 0w0

:3H.$mm.mw

000 00m 000 S»

cum

-mmÃH

m n w m m m m 0 w H 0 n

:angår

.=ub~|.obu

H wm 3 m.H mm S mm

00H E 2: 00H 8a HmH ä.

& m

+ H+ Eo

H.+3H

mwm Hm H H m.

13.2.

lcocoozma [mm 0H 0H 8 nH 0H :å

hämmas

:9-..=.::Hnu==uP

000 00m 000 000 000 ooo 000 00w 00w 000 000 o3. ooo 000 000 00w

H§5movH

...E w

mm R mu a w..

0ww 2: 00m :w 000 000 000 000 000

.SH::. .å

.52 m H H. m n

a_

?oH.oH.8om.:m-m

munen

own ms

:näsan

000 00H 000 000 000 S» 0wH 0wH 000 000 000 000 000 000

OUN w m Sm

=3_.S

m u m

hva:

-..M5

mm an S 0H

m: 3a 00H 00H 00m

:oo

oiaiwuov

.Busa

.m.8w.5.«

5509.5.

15:e.

?á

uuuonoa0u ooo ooo Em oon 00H ooH .$ma

000 000 os. 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 2... 000 2:. 000 000 om» 3.. HE

m 0

H::5movH

ut. no mm on 00

mom

anon: www mow

S

:w mm» Em 000 000 ms. w00 m: Sa 3a Hmm wHH 000 m:

5.255504_

å»

«Sam

Heads

.ä

H n H H w m u m a

Hm

?3.3§_§-m

ooo ooo

:vegas

SH 000 000 8m ooH om; omw må ca. om... ooo 000 000 000 000 00m 00w os.. om. S; 000 Sw 00w oHn 8.. Ea .H00

H m H w

-§5 513.»

m om om 0H ä. HH HH ma mH 00 3 2 0H 2 s.

4k. mä 0HH 000 å 8a HHH ...m0

H

nonS.9HSH

i m n

o_.§=::ov

.o.H+mHm

13:4 +3 .§95

H

. . . . . . . . . . .. . . . . .

. . . . . . .

ao5Ho3m.pH.H

.

Lova.:

.

afifiww

. .

Hannuoaw

. .

H..2Hma.H.:HH.HH

Hmñavnm

. . . .

..H.§..:fiH..2Hom

. . . .

-mm5_.§2£

. . . . .

.:mm£=2mE:8

m.3Hmfi¢.

:m=E?:2Eo_$

€ H

. . . . .

:o=.mamonH§HEmmHmmHMHov

. . . . . . . .

. . Sm . . . . . . .

.uH.$mu3HoE..:H2o

namnioaøxim

.HoHSHoHmm5HE.am

. . . .

nøuoønumvwømmhp

.

§£3.§mu.z.§~§xH

.

emit?

.850

5:95:54

.

Ago

.o

..:£3.§§tcxn

..§£3.§~§o.H»

.§m:HnH.2H..Ho.H. u3an.§no£a

Aoo

§§.mm.E

Aoo

$m:_sS3m2§..RM aouonuamouawoxahvw

.o

$EammE28_e:o,m

§:.HHHm

é.flHHH.G«v~H_wmW®d:~Nmw

now nee moo

Hd.@q%C®®fiygd§$m .$:oH...3mHEaumH .Høøiaaüowøam -mm£$§a.zQ

.Sw

.HwMl.HHmHHmoo—u.«HH1H nafifixwonanfl .$m§_nHm£oaoH

...Sam

.uHEm.anc.:mG

:oo

Hdnsfifioum uH.Sno3a>

.Q

H®mo®—Hdr.H 3.m.w.wh—r.H

.b

.awwmm ...ämm .ømmam 3.339 -no3a auwaaw uoxuwm

.MN

.u.nH.: -new .GHUQAW .:§v»

Hm

ma:

. .

mä 000 000 ooo ooo 000 0wm ooo ooo 000 000 000 ooo 000 000 000 00w 000 000 ooo 000 000 000 ooo 00m 00.0. ooo

003m

ooomFoH

300mm

w

.i mo

moo mmm ooo ooH mmm mmm ooo mmm ooo ooo

...mw 0m

Hon mmm www

EmoM

000 0mw 000 00m :w 00w S0 HHF 00w

m w H H

.mmzawøwo

m m m

HH mw

000 000 00w ooo 000 00m 00w mmm ooo 000 00m 000 ooo 00m 00w ooF 00w ooo mmm

.mwEwSm

00m 000 0mm 02 000 000 000

omoooo

on;

oooooH 200mm

F m

nå??

m w m F m

-amma

mo wm 0w m m m0 mw mm m0 FH mw «H. om mo ww

wawwnwüm

000 00m Foo

H m m H m w

0 .no

0w+m0

+ | +

m w +0

+3

m m w m w

mw om. «H HH mm 0w +m0

oH+mHoooooFHF

wmwwamox

ooo ooo 000 000 own 000 000 000 000 So 000 000 000 ooo 000 000 ooo 000 ooo ooo 000

I I I I l I

méfimovm

H

0000:: 0000wwm

...A no

ma

on

oFm wmw

oH wm mm

sm ooo

S 0m 0w

000 FHH 00w «om 00w of m0w

?u H o H w zoo

PH

000 ooF m.FH 00m 000 ooF 000 00m 00w 2.0 000 00m Sh ooF 000 oFm oFo 000 ooo 000 00m

wwowwwowwmwsv

am

oFHoFH

I I I

=eH_.S 00000:

I

.wmwmmm

o m m w w H I

-..man

m m m m o. m

omo.H3oo..:o

mm mm on oF E. oH 2

.

H+

So

H+: w+0w

w m

000 000 000 ooo ooo 000 00w 00w.

wanamovm .wwåwmmmww

030m

I I l I

=o_.o_.Hoam.Ha2__

I I I l I I

053mm

nä_ om

.woman

om

0ww SH 00m ooo mmm .mmm

H w m

?..éo_Smm.Ha.m

:33.S

3:3

00m 00

00m 000 000 2.0 oHo So 00m 000 ooF

.5: 005.

...oo$H

I I I l I

own

:S_.Ho

m F I I I F F I I I w I

& mm om 3. m0 m0

Sm

.wewwwww

oimwwäwov

måna

umuonufiw. .mS25.H

mm

_.3=

=32_.Ha

000 ooo 000 000 ooo 000 ooo ooo 000 ooo ooo ooo 0: ooF 00w. ooo 000 000 ooo 00w ooo

.Små

mzzswovm

000mm

0 m I I I. I I I I.

02.23 80000._

.nu

.nåns moo ooo

mmm ooH ooH ooF 00m 00m mmw mmm E. EE. mww So «on «FF. 000 wmw

w

d—===_==_¢wm

w o

Gaza

?owoimwwmwåm

__3092_

own mmm ooo Em 000 000 ooo mmm mmm 00m 000 000 Sm 00w 0wm 0wm 00w ooF 00w 00w ooo mmw

80m

l I | I I I I

=3_.Hu 00002 050mm

m o m m F F F. .wow

-amma

Fm wm wm m

mm mm ww mm

www

m0 on mw

.mä

aiâwäwov

w m n

009::

noøwwwwwwouw

m

I I

mw+mmw

_S: +w 0 +FH m +00

.aus . . . . . . . . . . . . w

. . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . .

...$wH.HHH

. . . . . . . .

.mSEøm

wwawwøm 233:5

. . . . . .

. . . . . .

.m.aHH:E.wm.5m

HEEEHE

.

.ea..Hfi§H% 0053221

. . . . . . .

.ømmmwøåmøwzmw

.s.n..aH=H.oH.:HHHoH§

. . . . . . . .

møñses

. .

mam

. .

âwwmwmowwmwwwwmmwmowwoom

.

.§2H§H;

. .

:m:H§§H.H

.$HSHoHmH..5Ha3

z...

.Hsm$§H§H2e

.

. . . .

. .

wmwzâww

..:a§~.§%e:§.§o=m~

.

H8

..:£uf3o.FoH

EHSEHEH

.a2HH§

..:822sos.:.F5oow.

..§.8H~§§tux»

.

958.35%»

Aco

.Hm.n.~HHm3.Hw:..Ho._.

uwwsdwmhn

mo...?

.

HHS .o .

H§2H§H..sm§HFvH

.

HoH§a..m.3eHoH$_Ho.m

mmm?

.wmawømwmwøawam H.HsaH.§a..=H..mH §.§:H2oH.§HH

..

$noH§EaSm

å

Sw HHS .se

:a§H.H.§..mH §§.H§eH.H .wmawoøswswn

HH8

2:3 :daaim

.wawwwwwwwwwwovm

HHS

aignamw ~H$.:§§

.O .Q

.Mim ...min ...ämm .m.HwnH¢ ...min $839 Sund. SHEFH 8.3..

.m

2:H -må §H§H

.wa & -§§ &

.§21

. . .

M

W 7.

on 00m 00» 00m 8m 000 ooo omm ooo ooo 000 000 000 000 000 000 ooo oow 000 000 Sm omm oom as

oommo

omooomo

o8omH 00000H ooomHm

000mm

I

H::5movH

mm om mm wH

.äH Hmm Em “.0H wow mom 00H mom an owo än So omm oHw HmH ooH sm www oz

.maHHaHHnw

mo... SH

o. o N H H H

..

mmm omm mom mmm oom omm mom oww oom oom omm Sm mmm 0mH omm 3H

.aEEHHw

000 os. m0w

msn

000 fin SH 00w om... o?

00Hw

oomHm

82$ paHHHHHüH

l

.mm.AH

w H m o m H m H 0 m

.HOMHQV

mH 0H 0H mm om 0w Hm oo mm »H 0H

00H 0mH SH woH

H H H H w m o o H H w wo

H5: + I + +

+m +m +0

+mH

w m w H H o m H

+3

H Hm w m

+8

m

+3:

4 mo mH om 0H

H::SmouH

mm Hw +$ 0H

..H+§SH8£.

o: 00m ooo 000 o8 000 8o 0H0 oom oom 00H 00H 000 oom omm oom 00H_ Sc

ooooom

SH.

000m

000mm

I I I I I .I I I

H:..5mouH

o o H.

om mm HHoo

..:H Ho ä mH Hm

Sm 00m one Em as SH. om. 00H 00H SH.

omm mom mä mom omm omm 000 Sm m: os Sm ooo 00H 00m 0mH oHm 00H om»

oooom

H HE

esswmmoømao

. HHo 0H

00|w

HHoHH.HomwsH.

mommoH

. I I I I I o I H H H.

.a!§...2..H:

m m H m

-§5

HS 8 mo mo mH 0H om ...H 00

m

H H H H H

+ + + H+ +

«+3 H42

o H H 0 m H. H m o o m. m m H o m o m m fie

H§HH mH I I l l I +8 I I

.H3.fimHH.HHH

=vH5H.HuHHm.=_oH_»

000 000 000 000 ooo 000 ooo 000 000 ooo 000 000 ooo

ooomH

I

000.30 I I I I I I l I I l I | I I

H:E$ovH

H H

;SH mm om mH mH mm om

mwH H om» Sm Ea wmH «mm

sm,...__H¥

.

o 55

.n.mH 00» 000 as omo So ooo ooo 0H0 00m 00m 000 oHo

mama

HRH

oomH

en I I I I I I I I I I I I I | I I

=3_.S

H H.

-mwaQ

w H w 0 H H m o

EEE_

mm om on you

nmuopnuanm

H H

små

Hwaaouom

§_H§

+ +

H+m

mi:

:ouoeä

m o H H+H H H H H H H m H o

_3:

I I I I I I | I I I I I I I I I

.Homu

H3 8o oo... oom 8m ooo ooo So ooo 000 8o as oom ooo ooo oom 00H. 000 oo» 000 00H om... oom 000

ooowoHm

H m I I I I I w

.EH om om oo mm om 0H

sm omm omm

Ho

EmovH

mmH ooH HmH Hou

5055:53-

»om Hmm SH m8 SH 0HH $3 SH SH.

Hfina

m H H

.%m°_H§wH.

.

...o m

Ea omm omo oom mom mmm 00H oom oom ooH mmm omm 00H

ommm

000 oo... 00w om.. 000 om. oz. 00m mo» new

85.

83mm

EH I I I I I

:3H.Ho

H

-a§H

w H o m o m m H w o H.

.m 0H om 0H 8 Hm oo mm om oH

...?

s .

n

Emme

H H

HSHHHHEHOHH

o +

H+m H+m

:om :om

H23

o w m H. +w H o m H H N. a a m m

4.0.5 .stå

S om I I mH mH I I I 2

H

. . . . . . . . . . . . . .

. . .. . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . .

sasxs

. . . . . . . . . . . . .

-noHoHHø

asså

Hz:Hm_:HHHH.H.H

uoH5Hoo.._mH.HHH

Hmêwoå

. . . . . . . . . .

. . . . .. . . . . .

.mwHH::H.am.H3 ..H§-.e.HsH%

.HawHHH:H.oHmHHHHoHa

. . . . . . . . . .

.sn..§H:$m:H.§

2:H§2H.H

. . . . . . . . . . .

aoEsmopoHHomsHmoHHoom

. . . . . . .

.How

.fi$$3HoHH:HH.Ho

. . . . . . .

..§Eeo.§m~§

HoHmHoHmmaHHEam

.§wnHH3H§HHH

. . . . . .

=98

. . . . . .

.§2_§EamH...£

. . .

..§83.§H.$.:.H§.u.H

mmm??

maräng

HHoo

.. . m . .o

.Homme

..§to.S§t3 :82H§s§

HHoo

.å

HHoo

§.§mm.3

B

$H.anmmbH2oHeHHom

.o

mmHmH:mmmHw%H=wHwaHmmH HH3oHH.HamHZamoHEmvH

.8

:o.m\Ew3NN

.:2s§HmH%§HH

HHoo s..

.wmEHoHHcHHHSHQ

n.a.H.HHHm

Ha

HmaooømmmqHam:

:oo

Hoøosømmoøuum §as$.H:§HH .Hom.._aHHHw$o.HH.H

å &

Hsuåqooâøq

.

mså

.H8

IHEHHHHHHHHHOVH ésfisbo uHHoHH2§>

o. Q

omszn

.D

..:a.Hmbr.H.H

...mån .owman .ømäm .E529 kommun

.H

30:4 sända amwnmfi

. . .m

än .må

V

. . .§:H.«

.m .w .m .o H. .o .0 .H .m .m .H .w .m .w .m .0

.0H .HH .0H .mH .i

000 ooo 00m 000 000 oom 00m ooo 00m ooo ooo Sm OE 00m omm ooo 8... 00m coo ooo coo 00m omm mmm coo 2a

000m

å...

. | | I.

äs.

E mm

omo mmm omm

S

mmm omo mmm onH moH mHm mmm mmm moH e.: as HmH mom ...Hm Hmm mmm mmm

.maHäHHä

EH SH SH :H

H m m H m w w m

HH mH

omm omm ccH omm mmm can omH omm omm ccc ooo omm omm

.mHHHHHHHw

00m 00m 00m 00m 00m ...HH 00m S» om,... 00m om» 00m o.: o: :w

aaøøHaH

m m m m H m I I m p I c m p

...Mä

mm mm mH R mm mm mm mm mm mm

mmm Em 3a SH Sa :w

H H m m .Hd

H+ +

H+m

H+H H+om

?Jam

+mH

m m m m m m H. m m. m H p

+3

m m N.

+cHH

munamom

om mH mH I I I mH mm 8

. ooo 000 00m ooo ooo I 00m 000 ooo ooo ooo ccc omm I ooo as ooo | 000 ooo ooo 00m 00m 000 00.0 ccc omm

I | I I

HHoo

äs.

om mm mm om ow mm mm Hm

omm

Hm

om» omH mmm ...E muH mmm cHw oHH 0HH 00m Sm mom 00H

H u H H H 8:.

ooo omm oom omm omm Sm omm as mHH 00m ooo ooc oHm omH om» So ms

H§_s.;m£.

00m 000 om» 00m

mzøkomoumwuonhmg

å.. S.»

000mm

m m I H I I m m H I m I m m I I m m m m

45:13.:

ma...

mm 8 5 2. om mm mH

cHH .å

H H

+ + E0

H+Hm

H H H H m H m H m m m m m m m m m

oH I I I I ä mH I nH I I oH ä

äâmâ:

=o=c..Ho.Hm.Ec=

. ooo ooo 00m ooo ooo coo ooo 00m oo» os. ooo 00m 000 ooo 00m

| I I I I I I I | | I I I I |

scum.»

.Hou m m

...mm

...m mH mm

_HH_ Em »HH omH än HS 0Hm 2.. mmm 00m 00m

H H H

5:?

¢_owo_.Hocu.Ha.m

omm omo omm as an

:32H.§

00m 00m 00H 00H omm Sw omm 00m omm o: 000

då

RN I I I I I | I I I I I

wei.:

I I I | H .H3

mam,

m m H m m

mH 3 Hm mH cw

mHH 0HH m.:

3.$=:..Hcv

0.395 H H

.maaoâü

§H::_ m+ u+

Howvâhd

+mH m+mm

m m m m H m H m m m m

I I I I I I I 3 I | +3 I I I I I 2

ooo 000 ooo ooc ooo 00m oom coo ooo 000 000 com 8... 00m 00m 00m 00m 000 000 ooo 00m om... mmm 000 mmm .Honka

000m

. å..

I I I I m m

g._u;

om

03:55:3-

mm om H... E

mmm

namn: mmm

m...

Sm Hom o: mmH mHm SN H8 omo .Hm mmm mmm mmm mmH EH

Hmmm

ä»

Hands

m H m H H

A:eH.o_u2Hmh.Tm

om

omm 00m 00m 00m 00m omo mmm omm 00m oom mHH ocH m3 so omm 00m 00m 000 omm omo om» om... 0m0 .Sw

Sååå

S» S... H

RH I

$.33

I I I

...Mmm

N. m m m H m H H m m m H

»H mH om NH mm mm å om mm HH 00

.HN m:

nmHHHHHHHHSH

å

o_.Ha:Hm..HoV

H H H

.anka + +

H+oH

min

m m m m m m m m m m m H e H m H

+8

m m h.

.33.

.å oH I mH I I ...H I pH Hm

H

. . . . . . .. . . . .

. . . . . . . . . . .

. . . . . . . . .

uoauHo3mHHH.H

.

..HeH:5

. . . . . . .

afifism

.

5.83:5

. . . . . .

..HH.H.am._H£.MGH.Hom

. . . . .

mm:H.TmmmwH%%.w

.S.wHHH:H.wHmmmoHa

. . . . .

amgaamafia

. . . .

.w__.s._i..m§HmmsHuoHHooa

. . .. . n

. w .H3 . .

. . .

.uHHmB3Ho_.HfiHo_o

a32::H.SmmE

.Hm .

. . .

.a.:.o..5..:3H

..:£3.§H.$.:.H§§H

.

.Homme

..:£3.§H..8N

.o

..::~.~..e%c§.§.%..-

.

:ut

Suwmmnm

.Ha

:33.§§£u~»

u.am:HnHc.o:..Ho.H. q8o.H§H5£a

.HHoo MH

Ho_.a=m..mEoHo.HamonH

.o

FB

:Hm:=a:£owHM%H .HoHHwm_mmHwHmmHma%H£.HHwHfi øøuoâåuaaaomvâm

.H§.H.HHHw

HHoo

wHHoH.Huna.H.HaHHHH._wHH%_H.Hm.HmHmHqMH% :aESHmH£E$H .mmE.HoHHmH.H.HQ

.å .H3

monow..msmHE2m u§wEHHco$.HH:H $3£%£o.HH.H

HHoo

:sa£.Ha£m

233:3

HH :8

Hs§§>

d.

am .b

-Mum £§H§_.m .nammmm 3.539 :samba .sxäm

.m

»mm -må .nådd ..:HE :§:w«

Ha. .o »mm -.;§.

.H m .m .m .m .m .p _m .m .H .m .m .H .m .H .m .m .w .m .m

.cH .HH .mH .ü .wH

»um M M

000 000 S» 000 ooo 00m 0:0 000 ooo 00w 000 ooo Ea 00m ooo 000 000 ooo 00w S... ooo og 000 00h ooo os. mom

m H m

HuE5mouH

H mm å ow

os

NH Hm Hm

.i mom mmm 000 mmw mom w mmm å» 0H0 mom mwh who as ma» SN. 00w 000 00m S... 5

H H. H 0

oom 00H 000 000 omw Em o.: new 000 000 000 00m omm 25 can mmH 00m å» 000 000 000 o3 ooh 00H 000 000 Sm 00m mm:

aE::.m -mmanH

w m H m N m m. h

:om.8

mm wH 0H «H Hm S wH an i am 00 om ma 8 0H 3

2: www

H m m 0 H m H o .u

m_

+ + +

13:1

+m

%0H

H +0 H w H w H_ H 0 0 m

+0

w m

+2

H m m m m

mH ...H +5 mH 0H 2

0mH

000 om... 000 00w 000 000 o2 00m ooo 000 000 o3 ooo 00H 000 000 000 2: 000 05525

I I I I I .l I. I I I H

Héfimom

..cH mm 00 mH om

omm mmm

0H ...s

00w mHH 00H å» Sm 0HH 00» wwH 8a 00m

H

ooo 000 000 000 000 mmH 2: 000 000 000 00m oHo 00m 000 000 00H 000

Anotomoumuoøuav

.ä SH

.oH.oHIH.moH

Em H I I I I I | H .l I m. m I m I H m 0

.995

:nå:

mH 3 0H 0H Hm 3 mH 0a 3

\ &

H m m

+ + H+ +

Em

H H+0 H H H m w m m m a H w w H N +0H

_.3=

I I I I I | I I «H I I ä

:oH.o_.Ho.._u.Ee_a

mflmmmma

000 000 ooo Sm 000 o$ 000 2a 000 ooo .I SH så 000 000 an

I. I I I I .I I I l m a | I I I

o§5aoM

ww mH mm ä.

noon:

...H B S

as

ä ä

mmH m2 0mH mom

H H H

wwmw

A=oH5H.S.Hm._u.m

.då

=32H.§

00m 000 0mw Em 00m 000 000 os. 00m 00m 00m 000 000 000 000

em |

.Ho—::.

| I I I I l I I I. I I I I

.uwaQ

H m H m m a

=3H.$

mm 5 0w Maw

omuusmwnow

uH.n.aHndfiun.m

.Evas

.wm..a3.

:means:

m H H m H m H H H H H m n

I. I I I I | I HH I | I I I I I 0H

H.S:

H

39$.

000 000 000 ooo 000 ooo 00m mmm ooo ooo 000 ooo 000 000 ooo ooo 000 ooo ooo 00m 00m 000 os. ooo 9:. mam

I I I

aH===EEeHH

H§5mcvH

H. m

2. 8 Hm mm

nova: ms own so

...x

mam

m»

000 ma. ä. om... å» SH «ma 0w0 00m 000 ow» :m 00H än ma..

a o

.?..._s_§..§.m

ooo mom ooo ooo oom com ooo ooo com omH 00H

:caucus

0mH mmH oHo So 3a

fiHmm;...®.:1§m.:HowH.H

ooh I 000 000 000 000 0w0 I 000 I 00m 000 000

RH 0 0 m m H m H m w w H

-§5

:3H.5

0H 2 Hm 0H wH mm HH mm ä mH a 3 wH

.mm S: Sm

HH n H m H

o_.§a:..8v

SEE 0+

% +

m+0 «+2

3%

w w H H H m H m m H. H. m w a m m m m H

+3

.aa.H. H35.

0H I H WH I I

. . . . . . . . .

. . . . . . . . .

. . . . . . .

. . .

..$HE5

. . .

afifiuw

uoauHoo.._m.:HHH

Hfladfififi Hafiaodm

. . .

.n.Ha-.:.tH.aHHom

. . . .

-mm::a$§

. . .

.dm.4.£nawmnHqo.~

mønmaaonwH

. .. . .

. .

nam

.uH.8mao£oH.£uHoHo

. .

ueHSHoHmwEHSwm

.HamnHumuøaHm

.

.

douonpamosnmmhn

..:33.§wH§:§.:..~m:W

amHH.numoAH.SHBmwHmo_uHom.m.:.wm.mm

d=®.HH.:H—mH

..:§f§§.§§H

suis?

..§83.§~§oH

:oo .o

..H.HH®H~mv.H.a.

..:23.§§tex»

.530

aewaamwmn d3onH.§a3.§

noe

.§waH.3.53mw.. §m:E € ::o_.

Hoe

&

.o

.H.wMl.HHHHHwxn.~.mHHHsHudmm $3nmm.328H8:o,m H.mHH.HdUH.H.um.wHH..HH.HmmP :o...onH.§mH:.m.wouH.rHM

.mm£ma£m

.§::§.:HmHmH.daHH

:oo zoo

:.3.H.HHm

.50

.§w5:wwH_r_.9H .§ESaH.Hu:..:mH $$£%£o:.H

.H3

£00

-H§5EEovH

»Emm

Aoo

.uHHamaGE.O® ...H.$no..E.a>

.Q

samba

.O

.ømmmm oMH.bmuH auwamu .awmmm om.$HmH .H5u..§ auHE .$H5H.§,m.. .n._HE .$uH.§n.H

.m~

mHzH nuHH.—.nw .www .EQ

._:.:Hw

.W

. . . .

H Hoico Hcxicc Hmmwmcø

v-4 .NH .mH .wH

som 000 00m 00m 000 om» 000 000 00m 000 000 000 00m Sm o? oz. 00m 8» 000 00m 0Hm 000 00m

I I I .l

vaauwom Se?? asap:

83$:

ea

Hm

mom

m»

Sm own mmm em mmm

.EH

Sm mmH Sm å 0mm 0Hm m8 8» HmH z: mmH 2: s: H:

.ma=.3.$

H o m m

Sm 0B os 00m omm 0B 0mm 00m 00m 00m om» 00m 0Hm cue 0mw 2:. mmm 23 00m 000 ms 0m0

Sufism omm..

$22

I I I

033m om??

I

canada

N. o m w m m m w

:35»

N.

.§5

mw mH 0H mH 0H 0H mm 2 mm

«.3 än «Ha

n .Ho

+ + + + +

mm w +w w N.

+3 +5

m

+3

wacamou

:on3c\1co1~t-coco O! I E

:+Smo$8$

ooo ooo

|

00m 000 000 000 000 000 000 000 000 os. 00m 00m 00m 000 000 000 oHm 000 00w

| I I I I

Hzzsmom ooowmfi 22»:

si_ om m0 mm

mmm

0m

mom as

mm

oHH 0mH mmH

å E

m: 0ww 00H mm. 2a 00» mwH HHm :oo

H H H

aw omm omm

I

00H så 00m 00w 000 om» 00m mom ps

nqozamfimuonév

000 oå å» E... 00m 0m0 OE 00m

om?

Sm

øomååmaw

|

83$

I I I I

ofifia 83$

.9!:I».E=

m m w m m w m m

-män

H o m m m

E§.S

HH øw »w wH om

m2 »NH

_ H H

s . H+ + +

a: H+w

g

«+3 5+8

: m w m m w So

I om

=o.::.::Hm.:35

ooo ooo

§:m.E=

000 000 000 000 000 So 00m 00m

83a

I | .I I I I. I I

H::5movH

un_ mm on 0w oH om

.SES omm omm

Såå:

2:. mo... ä..

A=oH.o € 2Hm.£.m

.HWH 3:?

:33:

om.

8:

cum

33¢

h$H-E5

H

émafi =§.:§ .5.H

umuenudnmoum

o_.§=:..SV

såna

_

$323

a H+

:sauna:

H+m

n_

mån

n

I

ooo oem ooo Em

$2.3

000 00m 000 os. 000 00m 000 000 00m o? 8.» o.: 2:. 000 00m 000 000 ooH

I. I I I I |

035m

HäEmovH

.§83

om wa mm 0H

.B—.H====-3‘

si_ o»

00H w0H mwH ca 0mH

ä. i 0w Hm

SHE: E. 00m ä.. mm... 2:. 0HH o: mmH

Hausa

H a

?8H.o_u2Hm.~m-m

mammans

00m ooo 0mH 00m 000 ofi as 00w 00m 00m 000 0Hm 2B ofl omm

ommw

E: 3a 00m o? fix 00m

RH new

2:a

| I I I I I.

mås:

m H H m N

am»: En??

m N. N. w m m m w H

ww 5 a. 3 0H

ob“

AH

neEu:Ho~H

omäimuov

SP5.“

N+00H

HHwmHmmHm H

o:-NH

.

_S=

m I|““‘” Ha

H

. . . . . . . . .

.. . . . . . . . . Hä .

. . . . . . . . .

u . . . . . . .

.HGUQS

aasøm

Hafiawnm Hafiawnm

. . . . .

..E5Ho3mdHeH

.

-mma:E.am.5.«

. . . . . .

.ea-..E.£8

. . . .

. .

.:wm.EqummEq3

m:.HmSo.~H.H

.§w: € 37..E3§

. . . . . . .

nwHH.mumon_SH5maHmwHuHoww

. . .

.Sw

.M.8mu3Ho_.5MoHo

o . .

ilntrilsønvam

.§mE.Hofi§HnH

. .

. .

nouoáämmuøwmmp

:ä:

fwfibfi

.3Ho.5.:5_

Ace

..§.§~.§§_:e

zoo .Sema

§mE£;:zo.n

Aco

.å

n32_§:£§

uowsømwhn

..§mE.$n:.3monou_.rmvH

.o m.

.$H§nwm.nnwHouHmu:o,m

.8

uefifismiamofimm .o.mmE.s§3.E

new

asnmzm

mom fie

s.

Hdaavnmmwimümw?

as

.3qSanmHoH.q.amH

H$M_u.mH~.©03.wHH1H .$mn_aHnHmfio. € H

.$coE.3mH.da.~mH.

§S.§EE._:m

masa

-HaøøESoM

noe

& .

-xzmaøåkö A.8:o € a>

& Q

om.$RH

.b

dmmmm dmmmm sauna.. immun .dw..Ba .säga

.m

sauna.

.$w2.§,..H.m

-maö

sauna»

.wa

ma:

.H .H .m .m .m .o .S:V

.w

.H .m

ooo ooo 000 ooo ooo 000 mom ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo 000 own ooo 000 ooo ooo 000 ooH. oo... ...Hm ooo ...op

ooooH

ooogo inom

H.§E.movH oooooH;

mo oH. oH. om

So ooo omm ooo ooo How moo omm Sm

.ms:.aHH.He

.HM

So Hoo Hmm mo... H3 m3 SH. 000 000 om» ä» So SH

H m H N. u o w H o

HH 3

so ooo ooo o.oH ooo ooo 000 ooo må 000 ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo oä ooo So ooo 03 mo... ooo Hou

oooom

oooH

Hä SH.

ooouwo

GHHHHHHHHW

...wanna

H H

-9:

m m o N

nå??

3 å oH om oH om oH oH om mo mH

ooo

ä «H

«oH .än so o.: o: ooo om.

H

H m. o H m H H m .H.o

+ + + +

:+5

m m H H 0 H +0

+5.

m o

ion

o o o o

+2.

Ho.oHsmSH

ä. «H on mH E wH. mo 3 om om Hm ...H

000 ooo ooo ooo ooH ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo Bo

oooo

000 000 000 000 000 ooH. 000 ooH.

ooouoo

I

oooooHo

I

H:HEmovH

v o

.am $4 ow So oH mo H2 m: omH 000 om» oom mom ooo ooo ooo mom so So moo oo HE ooo Ham noe

an H H H o o o m o w

oH

0,50

so ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo os ooo ooo

w

ooH. o.: 000 000 oH... 0.3 omH

oooom

Så

oooomo

å»

HH$H.HommsH.

.wmoHl5oH

9% gm m II m o o o II o

.§5 nå??

o mm Hm om mo NH oH ...o om o» HH

un» SH SH. «ow âH o$ SH

.Ha H

e H

+ H+

H+H So

o+ooH

n+H¢

I‘-Nwr-( F1r16\lCO|O IO H H o o o

?få

51 v-I |t*fiv—1c2 Q H.H 0a mH «H

fl0UoHHOfim.Hd¢=

hämmas

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo 000 ooo 000 ooo ooo oo» ooo ooo ooh

.I II l l I I I I I I I

H::5uovH

H

.HoH::H

2 oo o...

mom

..:H wH oH oH »H

...Hm ooH ooH ooH 000 o.: o: SH

H

.52

A=oH.o_.8om.H..m-m

ooo ooo ooo ooo ooo

:33?

o? 000 ooo ooo oS ooo 000 ooo 000 oHH om...

§3

OHN In 1 | II I I I I I l I

HOUEB :3H.S

o N H. H o m H. H H H H

.§5

3 ä å .5.H

munåunoøuoammx»

oH.::HHH..HoV

sauna

.mS8£

:ovana:

H+mw

o

?få

Hou:

ooo ooo ooo mom ooo ...om ooo ooo ooo ooo So ooo ooo ooo ooo eo ooo än

oooo

000 30

oooom

000 os.

ooooooH

II I I I I o

aH..:::H=HH3H

uuåmov_

oo

noon:

si_ m» oH

m: SH mom m.: ooo mom ooo o: ooo Hon Ham 5.0 ooH :o 2:.

Eoo

HS «S

Hfina

m m H H H H H

?£.2.s_Hn£-m

HH32H.:H

000 om» ooh ooo ooo ooo ooH moH ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo So os 000 ooo ooo «Hm .H00

ooo$

GÅ. I. N H H. o In I o I H I

-H95 :S13

«H om Ho NH «H HH E S «H .G

.MN nnH m2 ooH EH :ä

a

o_.:E_H..Hov

Em.Ho.H

HSHHSHHHSH

H+o

H+wH 0+$

in:

o

.GFF .35..

H

. . . . . . . . .

. . . . . . . . .

. . . . . . . .

aaaam

.Hound

aasao

. . . . . . ..: .

335%

.._oEHo3mHHHHH

. . . . .

-mwH.HHH:§m.Ho.H

oanåøio

. . . . .

.HHMwwHHHammnHHHoH

..H.a-.5H28

.3mnH=H.22H.HoHa

. . . . . .

. . . . . . . .

mH:Hm:B2

. . . .

HsHHH_.:..o.H§HH§H$uH8

.Sw

.uH.HomavfioHHfiHoHw

. . . .. .

H§5..§§H.H

. . .

.HoHE.HoHmmaHH8am

§2H§H:Em.o..3

amHHH.HbH

aHHoH3_H:H

. .

...:o§nH.§mH.e:§.\_.H~.o:m~

..:£3.§.H.é.:.H§§w.

.

.H8 .o

..:£3.§§tH§.

mo...?

q32H§s§

noe

.

..H.awHH.dHH5HH..Ho.H.

uovxnmwhn 2820x3385

.H8

H%£§=§m8oHHH.HM H%§mm.$28Ha:PH

.o

Aco

.$HHoBa...mH:Ha.HmH ssasoazm

.Hua

HH.a..H.H:m

å S..

.HamHHHHHHooHa.HHH.H -mmeäøauezn

.a

Aco

...Sam

.AGQSESOMH -Hsmaøsä uH.Ho:3..§> §§.§§H.H

ö

näsa-GV

.Q

.ømäm .ammzm .qmmmm $339 :Haga Hoiâ

.M

mH:H .a.HHE4 .maö .a.HH.:4 EH54

.:§Hw

.vx

. .

.o

oom oom oom ooo oom ooo ooo oom o: ooo ooo ooo ooo ooo oHm omm omm oom oom ooo oom omm mmm omm mmm mmm

oooom oooom

oomH

oooomm

I

uoHSmoM

mm

mmm

Ho

omm oom mmm mmm mom mmm

Hm

mmH Em mmm mmm mmH mHm mmm mmm omH mmm mmH mHm mmH

.mazaano

nä_ mmH. HE m3

m m m m H H m

oH mH

omm mmm oom omm omm mmm omm omm ooo omm omo mom mmm omm omm omm omm oom omo omm omm omm mmm

ooom

oHo to

oomm

gm

mmH. mmH.

ommHm

...wanna

m m m m m I m

.musen

m

:ouiop

mm mm mH om om Hm

mmm

mm oH mH mH mH mH

oom

Hm

mHH mom mmm mmH

m H m m m .no

m+ + H+ +

H H H H m m m H+H

+moH +oHm

m m m m m m m m m

+mm

13:4

mm HH mm mm I HH mH mH mm om

mmH

wmøomom

ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo omm omm oom oom oom ooo omm ooo oom omm omm

oooom

oooomm

i I I I I I

umSmoM

«Hm om mm om mm mm :oo

mmm oom mmm mmm mmm mmm mmm mmm

Hm

So mmm omH mmH omH Em mmm mmm H3

H H m m m H

HH

omm oom omm oom oom omm omm ooo omm ooo oom ooo mom mom omm omm omm omm omm omm omm mmm

HHwM.Hwmm3o

ooom

Hg.§..m..M§_o

. EH.

ommHm

l I I I

émbnlooku

m m m m m I m m i m m m m

.mwma zoo??

mm mm mm mm mm om

mmm

mH

mmH Hmm Hmm mmH

H H m

+ H+ m.+ E0

:mmH

+mH

H H H H m H m m m m

+mm

m m m m m m

:§3

mH I I I mm mH I I HH HH om

..H3.:mHEHH

H~v=:H.~Dmn.=.=.:..

ooo ooo ooo ooo I ooo oom oom l ooo I ooo ooo I ooo oom

H I I I I l m I l I I I I I I I l m

wmømmom

ns_ om mH oH om mm

mmm mom oHm So mmo

H

.

.mmH .H .3=H

oom omm omm mmm mmo omm omm omm omm oz mmm

sH“_.H..__.°.__..fi.o,m.°____m._w_Hw°o

SH.

Hana:

Rm l I I I I I I I I .I I I I l I I I I I .H3

-mwoQ

. H m m

:min:

mH m... mm mm mm

mH$:o € 8m..m.

H H

.maaonøm

:sauna:

H+mm

H H

+mH

H H H m

+3

m m m

_.3HJ..

I I I I l I l I I I I I I I I I l I I

oom oom oom ooo oom ooo ooo oom oi» ooo ooo ooo ooo So ooo ooo ooo oom oom oom ooo mmm omm mmm mmm nomba

oomH

H H I In I I I

méfimovm

.Edin-siem-

.5 mm oH om mm om

oom oom mmm omm omm omm

HH

mmH mHm mHm mmH SH Hi omH «Z. os. SH omm mmH

?man

H . . m m

å ooo mmH omm oom omm omm mmm mmm omm oom omm omm mmm omm omm omH oom oom ooo omm ooo omm So .How

oomm

.om o:

RH I I I I i

.mwHHQ

m m m m H. H. m m m

som??

mm mH mm mH mH mm mm. mH mH mH HH mm

JN m3 . mmm

un. s

e._Hw..o QOQHÃÃOM

m

m+mmH

m+om

m H m H m m m m H H H m H m H H

+3

m m

Sui. 18:4

I 3 I mH I I I Hm mH mm

m

. . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . .

-.$wdHH

. .

Hmamoam

. . . . . . . . .

Hmsmoom

masøm

uwuxootmfim

$HH§8_

ommmmmøHE

. . . . . . . . .

-mwHH:S.am.Hom

. . . . . . . . .

..H.§..H§H§H8

. . . . . . . . . .

.ommmimmmømomm

..

2:Hm_sSoH

.mmâoosmooozm

. . . . . . . .

. . . . .

new

.sH§HoHm:_H_aS .HH$§3H2. € HoHo

§w.HH§§H.H

. . . .

. . . .

..§82~.§w~§2mu\5m.3MN

nsmmmmmomømmmm

.

amma??

as

.mamma

. .o

EHSEHEH

..§£..£.§§:e

..H§H3.§~o.S~.

mmäoamcmázmåmuü

Ewâzm.,

3H_§H$HHHo§ HH32:H§o§

Aco

ndwflmflmvvfiiom.

.Hovszwmhn

.H8

.HmmmommmnmHommozom

.o

H.oa§§mmEaH

dsnmmm

:aa§HmHoH.§HH

sm

.mmsammmommomm

HHS

.H8

:moH£;E=.H

.om

$HHoH§mH:=:m Saafiooqsm $22%:oHH.H .mm£.s§H.H.5

m8

ma:

m8

udøiisgoum .mmamnsmø

.

msämommmm

d.

.O

;Him ...mmmm ...mmmm .S524 .nmmmm omäzn GHCQ4 2HE

.m

må .må -H§: §H:..H ..§:V

:vw & &

.H .m .m .m .m .m .m .m .o .H .N .m .H .m .m .m .m .m .m

.om .HH .mH .mH .i

oom ooo mmH ooo ooo ooo ooo os.. oom ooo ooo ooo ooo mHm ooo m3. o? mmH Se omm oom ooo mmm omH ooo oo»

oooooom

| | I I

H§EmovH

oo om

ooo ooo

...m 5

HHm Hmm ooo Eb one ohm omv mmm omm mmm mmm So

.i mä mä :m om: :o m: 3:

.s__.§

oäom

H o m m H o m H m H H.

d_HHE:w

.å

oooomH

I I I I

:53

o m H o. m

-a._5 5:78»

mH mH. om mH «H oo om mm HH mv mm

mmm ooo am

E

mä Hon HmH os. E... mo...

H

m H H H m o. m m o H H H H H m .Ho

+ + + +

H5=

»Trooomoo

+mH +mH

H +o +m +m

+mH +mH

m m

+mmH

.v H I I

+3

m

mocowox

+3

+HymH

om NH HH I I om Hm HH om om

Ea

ooo ooo mHm ooo ooo ooo En omm ooo ooo oom o: oom ooo oom os mmH moH oom. oom oo... omv ooo ooo

oooooom

I I I I I

H§5movH

ooo

E_ a. mm om :oo

mmm omm ooo ox ooo ooo

ä ä ä

omH :om ooH so mHm EH. oä So :m mmm S.. os

m H o H m H H. m

oH

?o.8mo.~£on§V

omm oo... os. oom omm oom omo mHo oom ooo ooo omm oo.. omm ooo omm omm os. oz mmm ooo omm mmm ooo ooo

u$_$:w§

.

oooomH

Pm

.®#®HInM®~

o m H I m m m. I I m. I I m m

$5 n8H.$

om mH S om mm oo om mm

oom mmm

oH

moH o: os. So ooo

m H H H H H

+ H+ + m+ H+ + + + Eo

H+oH o+E

+m H+m

aim.:

m H m H. m H

?få

w m H. H. H.

HH mH I om I I mH I oH HH I Hm S Hm

HoH

..3::.$.Hm.£oHH

.8_§m,Es

ooo ooo I ooo ooo ooH oom ooo ooo oom oom oo»

Saman

I I I I I I I I I I I I I .I I I I I

H§5movH

H.

mm

nova:

.i å. mH

ooH mmH må ooo nmH mmH En

H H

?oooioomumm

.af 35

:omomuu

oom oom oom ooo å. ooo Hmm oom o: omH ooo .oo

Rm I I I I I l I I I I I I I I I

HQUHHHH

m H. m m I I I I H

.§5 nå...?

ä. Ho 2 2 om .Bm

HoH

nnofionuuoz

o_.§EH..~oV

H H

§H:=.

.mooonøw

:among:

?Jo

H m m m

+2

H m m o

H.S:

I I I I I I I I +% I I I I I I I I I I I «H

oom ooo ooo ooo ooo ooo ooo omm ooo ooo ooo mHm ooo Ea oom ooo ooo oom ooo mmm mmm omm ooo mmm .Små

om.

l I I I I I

=—dH—=HHHH.=¢H

HäEmovH

komm:

.EH mm om mm

omm

HQ

mmm mmm

mH mH

HwH mä.. ...S Em mg mo» å.. Bo »om Hmm oo,... mmm m: om... ooo oom

Haaøo

m o m o

?omoioomumäm

:Sonys

ooo omm mmm Sm ooo omv mmm ooo ooo ...Ho omm oom ooo os omm oom ooo mmo ooo ooo

=$3$

...S ä... o: mm: .So

RH H m H H o l I I I I I m

:3_._o»

o m

-§5

»H mH Hm ä om ä 5 mm om om

.WN HoH How mm: «Ha ooH

ømøEøHouH

m

5E.owH

H H m H

o_.SEH..~ov

+ o+

H+mH

H+m

mien

H H. H H m o o m +m m m c m

.H_a.—.. 13:4. mH +mm l I I S ä. I Hm I I «H oH om +2

H

. . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . .I . .

. . . . .

:Homøø

. . . . . .

352:5 _oaâzâ afifisw

. . . . . . . .

-mmaHHEam.5.H

oaamâzâ

...o5Ho$mE.m

. . . . . . . . . . . .

.nS-.a§£..;

.En..m£a$m:E2

. . . . . . . . . . . .

aimfififi

. . . . . . . . .

.Hmm

a2_§mon.:::.2m%_o$

. . . . . . . . .

.SH.SHoHw.w::Eam

. . . . . . .

amflsasi

. . . . . . .

q32E_%§mm.3

.

..:uto§mH..:.:.~§.N

.

amiga.

a:9S:E_

. .. . ..

fie .o

8oHHH..S

nzuuuoxezatakp

..:...?5.§H§eH.

node

.

.H_fiM...Hwflm.®—m..HO.n. =32:Ss£§

:oo .Hae & .

§:amm.3

§mé.o:_3m88.F$H

.o .

.

§;:wmE2§9__o,m

.

a8.w£3usm8:.§

goo

.mmE.HonaH.w

.

smcimwanéam

.Bm Hoe

_oaxoaowmsømv

Efi.w...m

Snafimfizsm

å

saossfiézm .$muaHnHm..Eo.HH.H

doc

.HoøøñâouH uamøoøooooøn Saaafiafim

pawn

:oo

.åäaøsmø uH.$ao£w>

& .Q

.O

...Mmmm H®U®_.Hmr.%

..:u.Hw.mHr.H.H

.ammwm a.~HE .ømwmm 823: -n3..§ .måga

MN

.ämm .mao d.nmuHu.4 sänd .EQ

.vx

ms:

.H .m .m .m .m o. .m .o .H .N .m .H .N .m .m .o .o .m .m ..:§Hw

d. .oH .HH .mH .ü .HH

Tab. C 1‘. Gntubyggnader i städerna under tioårsperioden 1937-1946.

K 0 s t n a d

1:0 2:0 (ordinarie (ordinarie Antal Antal 30 - S t a d b t b t dags- Summa företag

eaenlilra

Owbets

unzfarefégsta ung; verken

reserven) från_ 541,8_ perioden) perioden)

kr. kr. kr. kr.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 280 000 - - 280 000 2 16 470 Alingsås 728 000 —- — 728 000 6 38 545 230 100 —— — 230 100 4 18 400 l 361 600 283 400 250 000 1 895 000 16 107 400 —~ — 123 000 123 000 1 1 300

Borgholm . . . . . . . . . . . . . . . . 191 000 193 000 40 000 424 000 11 20 000 Borås . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 620 000 250 000 1 260 000 3 130 000 12 156 500 . . . . . . . . . . . . . . . . - - 150 000 150 000 1 10 000 Djursholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 500 - - 128 500 2 5 600 Eksjö . . . . . . . . . . . . . . . . 109 000 135 000 - 244 000 10 10 610 Enköping

Eskilstuna . . . . . . . . . . . . . . . . 303 000 925 000 -- 1 228 000 5 93 500 Eslöv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 000 70 000 - 110 000 3 8 200 . . . . . . . . . . . . . . 177 200 110 000 - 287 200 6 41 300 Falkenberg . . . . . . . . . . . . . . . . 400 800 243 000 - 643 800 7 42 500 Falköping Falun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 834 160 241 285 36 000 1 111 445 20 60 250

Filipstad . . . . . . . . . . . . . . . . 267 000 140 000 37 000 444 000 13 38 150 Gränna . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - 42 000 42 000 1 2 800 Gävle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 945 000 l 115 000 245 000 2 305 000 20 135 765 Göteborg . . . . . . . . . . . . . . . . 11 337 800 1 447 000 8 130 500 20 915 300 61 814 000 Halmstad . . . . . . . . . . . . . . . . 2 146 000 - —— 2 146 000 6 125 900

. . . . . . . . . . . . . . 465 000 - -- 465 000 3 26 200 Haparanda Hedemora. . . . . . . . . . . . . . . . . 59 290 100 000 200 000 359 290 5 38 910 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230 200 90 800 -- 321 000 14 20 065 Hjo Hudiksvall . . . . . . . . . . . . . . . . 154 000 91 500 125 000 370 500 4 27 000 Huskvarna . . . . . . . . . . . . . . 303 000 261 000 155 000 719 000 16 42 000

. . . . . . . . . . . . . . - -— 3 780 000 3 780 000 4 160 000 Hälsingborg Härnösand . . . . . . . . . . . . . . . . 137 000 - - 137 000 2 6 260 - Hässleholm . . . . . . . . . . . . . . 142 845 221 100 —- 363 945 2 19 395 . . . . . . . . . . . . . . . . 423 000 - - 423 000 1 19 000 Höganäs . . . . . . . . . . . . . . . . 550 000 510 000 - 1 060 000 6 60 500 . Jönköping

Karlshamn . . . . . . . . . . . . . . 495 500 284 000 14 400 793 900 7 46 700 Karlskrona . . . . . . . . . . . . . . 529 500 400 000 2 380 000 3 309 500 7 183 000 Karlstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . 991 000 930 000 100 000 2 021 000 9 125 500 Kristianstad . . . . . . . . . . . . . . 5 000 699 100 - 704 100 5 49 250 i Kristinehamn . . . . . . . . . . . . 605 000 95 000 390 000 1 090 000 9 90 500 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 360 000 — — 360 000 1 14 400 Kungälv Köping . . . . . . . . . . . . . . . . . . 856 585 590 475 281 000 1 728 060 20 100 900 Laholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . 340 500 362 300 - 702 800 7 32 645 Landskrona . . . . . . . . . . . . . . 861 950 506 000 426 000 1 793 950 21 70 640

Lidingö . . . . . . . . . . . . . . . . . . 393 000 320 000 1 100 000 1 813 000 6 82 665 . . . . . . . . . . . . . . . . 230 000 - — 230 000 1 16 250 Lidköping Lindesberg . . . . . . . . . . . . . . 273 800 220 900 13 580 508 280 9 58 400 . . . . . . . . . . . . . . . . 990 500 -- 480 000 1 470 500 8 90 000 Linköping . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 100 - -— 84 100 2 11 140 Ljungby

K 0 s t n a d

1:0 2:0 (ordinarie (ordinarie Antal Antal 3_0 -° S t a d b t b t da ssumma fol-etag

und; efållsta un38reaenndra (Mbets vcrien

från_ 54m_ reserven) perioden) perioden) kr. kr. kr. kr.

Ludvika . . . . . . . . . . . . . . . . . . 636 000 245 000 - 881 000 8 49 825 Luleå. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 650 000 30 000 74 000 754 000 4 28 300 Lund . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . 1 450 000 350 000 572 000 2 372 000 10 74 000 Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 900 83 000 73 500 178 400 7 7 135 Malmö . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 715 000 270 000 1 400 000 3 385 000 14 96 000

Mariefred . . . . . . . . . . . . . . . . 10 000 -- ——- 10 000 1 833 Mariestad . . . . . . . . . . . . . . . . 477 700 203 000 56 700 737 400 11 40 600 Mjölby . . . . . . . . . . . . . . . . . . 747 000 ——- 16 900 763 900 4 33 495 Motala . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 000 340000 217 000 595 000 7 41 510 Mölndal . . . . . . . . . . . . . . . . . . 782 000 - - 782 000 5 38 000

Norrköping . . . . . . . . . . . . . . 550 000 160 000 240 000 950 000 3 52 000 Norrtälje . . . . . . . . . . . 248 000 - - 248 000 4 12 000 Nyköping . . . . . . . . . . . . . . . . 223 000 51 000 210 000 484 000 7 40 334 Nässjö . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 000 150 000 —— 210 000 2 14 000 Oskarshamn . . . . . . . . . . . . . . ——- — 2 000 000 2 000 000 3 124 000

Piteå. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 482 000 236 000 100 000 818 000 10 34 085 Ronneby . . . . . . . . . . . . . . . . 133 200 125 300 301 000 559 500 17 33 660 Sala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 000 - - 15 000 1 880 Sigtuna . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 200 —- —- 56 200 2 2 676 Simrishamn . . . . . . . . . . . . . . 31 000 49 600 ——- 80 600 2 5 900

Skanör och Falsterbo . . . . 120 000 - 27 000 147 000 2 7 000 Skara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 496 000 90 000 - 586 000 8 47 500 Skellefteå . . . . . . . . . . . . . . . . 1 122 000 1 210 000 - 2 332 000 6 127 230 Skänninge . . . . . . . . . . . . . . . . 7 800 26 400 380 000 414 200 4 22 294 Skövde . . . . . . . . . . . . . . . . . . —— 196 100 200 000 396 100 2 20 000

Sollefteå. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 800 218 000 - 347 800 5 16 600 Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . 9 350 000 9 325 000 500 000 19 175 000 14 740 000 . . . . . . . . . . . . . . . . 60 000 5 000 - 65 000 2 5 400 Strängnäs Strömstad . . . . . . . . . . . . . . . . 250 000 32 000 - 282 000 2 11 280 Sundbyberg . . . . . . . . . . . . . . 401 600 56 500 230 000 688 100 13 21 540

Sundsvall . . . . . . . . . . . . . . . . 520 000 - - 520 000 4 30 000 Säter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 060 189 500 23 400 347 960 14 20 940 Söderhamn . . . . . . . . . . . . . . 420 300 275 000 140 000 835 300 11 33 900 . . . . . . . . . . . . . . - ——- 200 000 200 000 1 11 765 Söderköping Södertälje . . . . . . . . . . . . . . . . 465 000 446 000 15 000 926 000 19 52 400

. . . . . . . . . . . . . . 131000 —— —- 131 000 3 12 325 Sölvesborg Tidaholm . . . . . . . . . . . . . . . . 130 000 - 300 000 430 000 3 25 000 Torshälla . . . . . . . . . . . . . . . . 145 000 30 000 —- 175 000 4 21 000 Tranås . . . . . . . . . . . . . . . . . . 394 000 67 000 37 000 498 000 8 41 200 Trollhättan . . . . . . . . . . . . . . 354 000 342 500 - 696 500 10 50 385

Trosa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 000 35 000 - 61 000 4 4 983 Trälleborg . . . . . . . . . . . . . . . . 476 930 - 750.000 1 226 930 11 50 480 Uddevalla . . . . . . . . . . . . . . . . 309 000 536 000 - 845 000 5 33 800 Ulricehamn . . . . . . . . . . . . . . 9 000 43 000 78 000 130 000 8 13 350 Umeå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 000 50 000 - 166 000 3 16 200

K 0 s t n a d

3=°

; Sta a (°§3£§tZZ‘° (°I3£§tZ£° Summa W‘ 33;?

fbretag verken under första under andra. (arbets- . reserven) 5_i,u_s_ 541m_

perioden) perioden)

kr. kr. kr. kr.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 302 500 314 000 255 000 871 500 8 37 200 Uppsala Vadstena . . . . . . . . . . . . . . . . G4 900 162 000 120 000 346 900 7 20 406

2 500 000 130 000 - 2 630 000 3 165 500 Varberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 200 — -- 202 200 3 9 300 Vaxholm . . . . . . . . . . . . . . . . Vetlanda . . . . . . . . . . . . . . . . - - 5 000 5 000 1 500

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206 000 29 000 614 000 849 000 15 60 850 Visby . . . . . . . . . . . . . . 1 171 000 640 000 -- 1 811 000 12 106 675 Vänersborg Värnamo . . . . . . . . . . . . . . . . 360 000 34 500 225 000 619 500 16 51 850 Västerås . . . . . . . . . . . . . . . . . . 630 000 80 000 - 710 000 4 44 300

Ystad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 229 300 400 000 -- 629 300 4 26 050

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242 000 385 000 - 627 000 11 39 800

Åmål

. . . . . . . . . . . . . . . . 189 000 - 20 000 209 000 4 13 535 Angelholm . . . . . . . . . . . . . . . . . 394 000 509 500 445 1 348 500 12 149

grebro __ regrun . . . . . . . . . . . . . . . . - - 13 833 13 000 1 §35 19

Ostersund . . . . . . . . . . . . . . . . 662 900 520 200 80 000 1 263 100 11 47 400

Summa. 61 693 220 29 504 960 30 272 980 121 471 160 779 6 138 135

Tab. C 2. Brobyggnader i städerna under tioârsperioden 1937-1946.

K o a t n s. d

1:0 2:0 (ordinarie (ordinarie 3:0 Antal Antal S t d a arbete” arbete” fal-bets_ ‘ summa företag dagsverken under första under andra 5-års- Ö-års- reserve)

perioden) perioden) kr. kr. kr. kr.

Boden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - 403 000 403 000 4 17 200 Borås . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 208 000 800 000 -- 2 008 000 5 100 400 Eskilstuna . . . . . . . . . . . . . . . . —- — 460 000 460 000 1 14 000 Falun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 000 177 000 —— 212 000 7 8 305 . . . . . . . . . . . . . . . . —— 28 000 —- 28 000 2 2 500 Filipstad

Gävle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 000 - 150 000 370 000 2 12 330 . . . . . . . . . . . . . . . . 120 000 - - 120 000 1 5 700 Göteborg Halmstad . . . . . . . . . . . . . . . . —- — 500 000 500 000 1 25 000 Hudiksvall . . . . . . . . . . . . . . . . — 30 000 - 30 000 1 1 000 Huskvarna . . . . . . . . . . . . . . —- —— 200 000 200 000 1 7 000

Härnösand . . . . . . . . . . . . . . 350 000 - - 350 000 2 12 600 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 000 - - 84 000 1 9 000 Karlskrona . . . . . . . . . . . . . . - 200 000 1 200 000 1 400 000 2 70 000 Karlstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . 565 000 - - 565 000 3 32 000 Kristinehamn . . . . . . . . . . . . 75 000 75 000 - 150 000 2 10 000

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 435 300 — — 435 300 1 20 680 Kungälv . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 900 - - 65900 3 2 570 Köping . . . . . . . . . . . . . . . . . . — — 3 500 000 3 500 000 1 150 000 Lidingö . . . . . . . . . . . . . . . . - - 815 000 815 000 4 34 145 Linköping Lund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - 40 000 40 000 1 l 600

Malmö . . . . . . . . . . . . . . . . . . — —- 134 000 134 000 l 4 000 Mariestad . . . . . . . . . . . . . . . . -- - 200 000 200 000 1 11 175 . . . . . . . . . . . . . . - 350 000 300 000 650 000 2 26 000 Norrköping Piteå. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 000 - - 26 000 1 1 110 . . . . . . . . . . . . . . . . — -— 30 000 30 000 1 1 700 Ronneby

Sala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 000 - - 40 000 2 2 250 Skara. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -- 15 000 - 15 000 1 1 200 Skellefteå, . . . . . . . . . . . . . . . . -- -- 202 000 202 000 2 9 400 Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . -- 4 500 000 8 300 000 12 800 000 2 256 000 Strömstad . . . . . . . . . . . . . . . . 125 000 - - 125 000 2 5 940

Sundsvall . . . . . . . . . . . . . . . . 500 O00 —— — 500 000 2 18 000 . . . . . . . . . . . . . . — —- 171 000 171 000 1 8 400 Söderköping Tidaholm . . . . . . . . . . . . . . . . — — 96 000 96 000 1 5 000 Trollhättan . . . . . . . . . . . . . . - 210 000 -- 210 000 1 6 000 Trosa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 000 15 000 - 30 000 2 910

Uddevalla . . . . . . . . . . . . . . . . 140 000 - - 140 000 2 6 650 Umeå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000 000 —— — 1 000 000 1 46 535 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 000 200 000 200 000 448 000 3 13 500 - 300 000 — 300 000 1 18 000 Yästerås . . . . . . . . . . . . . . . . . . Amål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -- - 30 000 30 000 1 1 500

Örebxo . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 000 200 000 550 000 930 000 4 50 270

Summa. 5 232 200 7 100 000 17 481 000 29 813 200 79 1 029 570

Tab. C3. Skenfria korsningar i städerna under tioârsperioden 1937-1946.

Kostnad

1:0 2:0

(ordinarie (ordinarie 3:0 Antal Anta] S t 8 d arbeten arbete (arbets, summa företag dagsverken under första under andra reserve“) 5-års- 5-ärs-

perioden) perioden)

kr. kr. kr. kr.

. . . . . . . . . . . . . . . . - - 550 000 550 000 2 27 500 Alingsås 206 000 - -- 206 000 1 11 000 Arvika. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 000 - —— 175 000 2 8 750 Borås . . . . . . . . . . . . . . . . . . 514 500 —- 400 000 914 500 4 41 400 Djursholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -— —— 220 000 220 000 1 6 835 Enköping

Eskilstuna . . . . . . . . . . . . . . 350 000 450 000 200 000 1 000 000 3 36 300 E l . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -- - 300 000 300 000 1 25 000 ——

19:13:71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . —— 100 000 100 000 1 4 915

546 000 -— —— 546 000 1 26 000 Göteborg . . . . . . . . . . . . . . . . Halmstad . . . . . . . . . . . . . . . . -~ — 500 000 500 000 2 25 000

. . . . . . . . . . . . 201 000 300 000 1 000 1 59 000 Hülsingborg

Jönköpin . . . . . . . . . . . . . . -— — 550 0 5 i 22 000

Kalmar. . . . . . . . . . . . . . . . 200 000 ——- 534 000 000 3 45 485

Karlstad . . . . . . . . . . . . . . . . - - 250 000 723 2 000 1 _20 000

Katrineholm . . . . . . . . . . . . - 500 000 - 500 000 1 25 000

. . . . . . . . . . . . 420 000 —— —— 420 000 1 35 000 Kristinehamn Laholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . -- -- 64 000 64 000 1 3 800 . . . . . . . . . . . . . . 667 200 - -- 667 200 2 68 010 Linköping 350 000 - 300 000 650 000 2 26 800 Ludvika. . . . . . . . . . . . . . . . . Luleå . . . . . . . . . . . . . . . . . . — ——— 189 000 189 000 1 7 000

Mariestad . . . . . . . . . . . . . . 42 100 - 42 100 1 2 415 Motala. . . . . . . . . . . . . . . . . . . — — 20 000 20 000 1 700 Mölndal . . . . . . . . . . . . . . . . - - 800 000 800 000 1 25 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 000 - -- 140 000 1 9 000 Nybro . . . . . . . . . . . . . . . . - 90 000 135 000 225 000 3 8 955 Nyköping

38 000 - 000 3 Nässjö . . . . . . . . . . . . . . . . . .

S la. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 1 - 000 1 g 930 1 0

Sltelleftea

. . . . . . . . . . . . . . . . -- - 305 000 305 000 2 12 700 Skänninve . . . . . . . . . . . . . . - ——— 202 700 202 700 2 22 000

Sundsvall . . . . . . . . . . . . . . . . — 300 000 -- 300 000 1 18 000 . . . . . . . . . . . . . . 80 000 -— — 80 000 1 2 500 Södertälje Torshälla . . . . . . . . . . . . . . . . —- 60 000 - 60 000 1 800

Trälleborg . . . . . . . . . . . . . 148 00()

Uppsala. . . . . . . . . . . . . . . . . 484——0O 0 400-000 500 000 1 :13§8 4 330 0 å 4 g 0

V- . . . . . . . . . . . . . . . . 0 - 2

. . . . . . . . . . . . . . . . 50 000 —— —- 50 000 1 3 115 Yästervik . . . . . . . . . . . . . . 150 000 - - 150 000 1 7 145 Angelholm Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . ——— — 300 000 300 000 1 18 000

Östersund . . . . . . . . . . . . . . - -—— 316 000 316 000 1 16 000

Summa. 4 801 700 2 390 600 8 139 800 15 332 100 66 763 465

I

Be§å111t$ååej§neç1_,fbr91 V & wanna_

v*fdm samt, dlfixmed & . ^ — “Eli,-’»:L8]_‘

, , envrátoiñraha? Bffitxtta-.«,‘ v. _

rInv.._o_ch muljfkalisita ark. m; tätning mn ämm txäzánda

gs ga£tg35.rdler.1-I11 k _d_sx;tc:mp = ;t«oLp=;o2»n51bx1;= “ «ea . .5333 _, l\ .m , .m

I 101- V -.Bt’:t8lnka1:t:le e

a bépähiággzfochpgfgâiâslügüüånâe »ning hçgggötkmaânt.

eréittninghiln (191

tänkande,med firs! g

fi;‘;1qt§dq1ings§rbqt9

:mami v a_-5t§§üga5§mbet§sl0kä j ham-e‘ 91 mobs; m, m m: & oh aflafliggsgfi anda

3° .. x, :

»1‘,3l‘_8l3-g..,l2'I(1),“‘»_V sa,‘atg£‘nE1e’r

‘ de* fgiçxkorsuingar. sainjna plan .sum ’i_§itnviighrnas.béredauiile o, ° tm- gwxena

säs

. (rutan. 1.11

“

“IIn‘der.vibiit-n~g§yliA§cen _An,«1_1_1g_bd11;£g_“iii§ii gg, Å

v

;Efclérñjxrixtftiuigxyåkögoâset Vsfline, Banana beh Biélkihg

nude; dgmak:tid» - 192].