Efterlämnade anteckningar till Förberedande utkast till strafflag

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

^ A •• ' \

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1937:37

JUSTITIEDEPARTEMENTET

EFTERLÄMNADE ANTECKNINGAR TILL

FÖRBEREDANDE

UTKAST TILL STRAFFLAG AV

JOHAN C. W. THYRÉN UTGIVNA GENOM JUSTITIEDEPARTEMENTETS

S T O C K H O L M 19 3 7

FÖRSORG

S t a t e n s

o f f e n t l i g a Kronologisk

utrednin förteckning

a r 193 7

Socialiseringsproblemet. 2. Hushållsräkningens 18. P r o m e m o r i a a n g å e n d e g r u n d e r n a för en reform av lagstiftningen o m r ä t t till l i t t e r ä r a och m u s i k a l i s k a problem och faktorer. Tiden, viij, 173 s. Fi. verk. Norstedt. 67 s. J u . Socialiseringsidéer och socialiseringspraxis i Sovjetunionen. 2. Tiden, vij, HO s. Fi. 19. B e t ä n k a n d e m e d förslag till åtgärder m o t s m i t t s a m Betänkande med förslag till revision av förvaringsk a s t n i n g h o s n ö t k r e a t u r . Idun. 81 s. J u . och interheringslagarna m. m. Marcus. 96 s. Ju. 20. Utredning a n g å e n d e de r ä t t s b i l d a d e d o m s a g o b i t r ä Statslotteriutredningen. Betänkande med förslag d e n a s a n s t ä l l n i n g s - o c h avlöningsförhållanden. Norrörande svenskt penninglotteri. Hseggström. 177 s. H. stedt. 54 s. J u . Betänkande med förslag till lagstiftning angående 21. B e t ä n k a n d e m e d förslag till l a g om m i n i m i l ö n e r särskilda husbehovsskogar i Västerbottens och Norrför l a n t a r b e t a r e . B e c k m a n . 214 s. J o . bottens läns lappmarker m. m. Marcus. 98 s. 1 22. Efterskrift till »Kyrkogodset i Skåne, H a l l a n d o c h karta. Jo. Blekinge under d a n s k tid». Av E. Schalling. Marcus. 66 s. E. Yttrande i abortfrågan. Marcus. 56 s. S. 1934 års nämnd för städningsutredning. Betänkande 23. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande v e r k s a m h e t . B e c k m a n . 146 s. S. med speciella beräkningar och förslag rörande ersättningarna för städningsarbete inom vissa statliga 24, F ö r s l a g till ä n d r a d lagstiftning om s a m m a n t r ä f f a n d e av b r o t t j ä m t e m o t i v . Norstedt. 132 s. J u . ämbetslokaler i Stockholm m. m. Marcus. 54 s. Fi. Betänkande med förslag angående den statsunder25. Utredning r ö r a n d e flottans fartygstyper m . m . Norstedt. 232 s. F ö . stödda vattenavlednings- och avdikningsverksamheten samt därmed sammanhängande spörsmål. 26. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag r ö r a n d e beHaeggström. 275 s. 3 bil. Jo. r e d s k a p s a r b e t e n . B e c k m a n . 221 s. S. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lönereglering för lärarUtredning rörande jordbrukets läge i Norrland med personalen vid k o m m u n a l a mellanskolor, k o m m u vissa förslag till åtgärder till förbättrande av den n a l a flickskolor och högre folkskolor. N o r s t e d t . 122 norrländska jordbrukarbefolkningens ekonomiska s. F i . ställning. Marcus. 145 s. Jo. Betänkande med förslag angående rätt till fiske i I 28. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag om s k y d d s k o p p Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön y m p n i n g m. m. B e c k m a n . (2), 482 s. 1 k a r t a . S. i Jämtland. 1. Lagförslag och motiv. Marcus. 530 29. B e t ä n k a n d e m e d förslag till l a g om a l l m ä n n i n g s s. Jo. skogar i Norrland och D a l a r n a m . m. Marcus. 246 s. 2 kartor. J o . Betänkande med förslag angående rätt till fiske i ! Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön :| 30. Redogörelse för i n v e n t e r i n g av odlingsjord å k r o n o p a r k e r n a nedanför odlingsgränsen i de t v å nordi Jämtland. 2. Kartbilagor. Vänern och Hjälmaren. ligaste Norrlandslänen ävensom för vissa a n d r a u p p Marcus. 4 s. 17 kartor. J o . d r a g . K i h l s t r ö m . 82 s. J o . Arbetslöshetsundersökningen d e n 31 j u l i 1936. Beck- i m a n . 196 s. 1 k a r t a . S. 31 B e t ä n k a n d e m e d förslag a n g å e n d e i n r ä t t a n d e av ett s t a t e n s i n s t i t u t för folkhälsan. B e c k m a n . 78 L a g b e r e d n i n g e n s förslag till l a g o m aktiebolags pens. 3 bil. S. sions- och a n d r a personalstiftelser m . m. Norstedt. 175 s. J u . 32. 1936 års l ö n e k o m m i t t é . B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag a n g å e n d e dyrortsgrupperingen. Marcus. B e t ä n k a n d e m e d förslag till vissa lagstiftningsåt178 s. Fi. gärder till m o t v e r k a n d e av överdriven skuldsättn i n g inom j o r d b r u k e t . Marcus. 303 s. J o . B e t ä n k a n d e m e d förslag a n g å e n d e d e n f a s t a lantUtredning m e d förslag till vissa å t g ä r d e r för trafikb r u k s u n d e r v i s n i n g e n s ordnande. Marcus. 270 s. J o . . s ä k e r h e t e n s h ö j a n d e vid k o r s n i n g a r i s a m m a plan B e t ä n k a n d e m e d förslag till å t g ä r d e r för förbättm e l l a n j ä r n v ä g och v ä g samt j ä r n v ä g a r n a s berer a n d e av de b l i n d a s och de d ö v s t u m m a s arbetsförd a n d e av b i d r a g av a u t o m o b i l s k a t t e m e d e l till säkerh å l l a n d e n och förvärvsmöjligheter. B e c k m a n . 122 s. S. h e t s a n o r d n i n g a r n a vid dylika k o r s n i n g a r . Hsegg35. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lagstiftning o m grunds t r ö m . 107 s. K. v a t t e n m. m . Norstedt. 145 s. J u . H e m b i t r ä d e s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e . 1. B e t ä n k a n 36. Universitetsberedningen. Utredning i fråga om universitetens v e r k s a m h e t och organisation. Haeggde och förslag i fråga om u t b i l d n i n g av h e m b i t r ä d e n . s t r ö m . vj, 210 s. E . B e c k m a n . 202 s. S. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e vissa m e d frivillig anskaff37. E f t e r l ä m n a d e a n t e c k n i n g a r till förberedande u t k a s t till strafflag. Av J . C. W . Thyrén. L u n d , Berling. n i n g av luftvärnsmateriel s a m m a n h ä n g a n d e frågor. 202 s. J u . B e c k m a n . 48 s. F ö .

A n m . Om särskild tryckort ej angives, är t r y c k o r t e n Stockholm. B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a begynnelseb o k s t ä v e r n a till d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n avgivits, t. ex. E. = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . = j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . E n l i g t kungörelsen d e n 3 febr. 1922 a n g . statens offentliga utredningars y t t r e anordn i n g (nr 98) utgivas utredningarna i o m s l a g m e d enhetlig färg för varje d e p a r t e m e n t .

STATENS

OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1937:37

EFTERLÄMNADE ANTECKNINGAR TILL

FÖRBEREDANDE

UTKAST TILL STRAFFLAG AV

JOHAN C. W. THYREN UTGIVNA GENOM JUSTITIEDEPARTEMENTETS

S T O C K H O L M 19 3 7

mm W

FÖRSORG

LUND 1937 BERLINGSKA

BOKTRYCKERIET 37190

FORORD. I ett den 7 januari 1933 dagtecknat förord till förberedande utkast till strafflag, speciella delen X I , omtalade professorn Johan C. W. Thyrén beträffande planen för arbetets fortsättning, att närmaste del X I I som beräknades utkomma från trycket i slutet av år 1933, avsåges skola omfatta frihetsbrott och brott mot enskild frid, den därpå följande del X I I I som beräknades utkomma i slutet av 1934, sedlighetsbrotten och slutligen den sista av monografierna, del XIV, konkursbrotten. Vid sitt frånfälle den 4 maj 1933 efterlämnade Thyrén, som in i det sista fortsatt sitt utredningsarbete, i manuskript såväl utkast till lagtext i de ämnen, vilka delarna X I I och X I I I avsetts skola omfatta, som ock komparativa översikter över de flesta i förslaget berörda ävensom vissa närstående institut. Då de av Thyrén egenhändigt nedskrivna, synnerligen lättlästa manuskripten tydligtvis förelågo i tämligen slutgiltigt skick — Thyrén hade i skrivelse den 1 maj 1933 hemställt om trycklov beträffande del X I I av utkastet — har det ansetts lämpligt att dessa utgåves från trycket. Arid den granskning, som i samband härmed ägt rum, hava några uppenbara, smärre inadvertenser av saklig natur korrigerats; en tidsödande fullständig kontroll av innehållets riktighet har däremot icke verkställts. Såsom en andra avdelning i föreliggande volym ingår en jämförande sammanställning av innehållet i de flesta europeiska och ett större antal utomeuropeiska strafflagar samt några strafflagsförslag (se förteckningen å s. 108!). Genom beslut den 3 juni 1927 medgav Kungl. Maj:t, att en i samband med pågående förarbeten till en strafflagsreform verkställd jämförande sammanställning av vissa delar av främmande länders strafflagar finge befordras till trycket, varjämte Kungl. Maj:t bemyndigade chefen för justitiedepartementet att i fråga om tryckningen meddela erforderliga föreskrifter. Departementschefen bestämde därefter den 23 januari 1928 bl. a,, att ifrågavarande publikation skulle, på sätt ledaren för strafflagsrevisionen bestämde, avse att lämna en överskådlig jämförande sammanställning av de olika

4 strafflagar respektive strafflagsförslag, vilka inginge i det vid den pågående svenska strafflagsrevisionen begagnade materialet, samt att de uppgifter publikationen innehölle finge i anslutning till den svenska texten för varje särskild uppgift avfattas jämväl å ett eller två främmande språk. Efter därom av Thyrén gjord framställning medgav sedermera departementschefen genom beslut den 16 september 1932, att publikationen finge utgivas i särskilda upplagor om 1000 exemplar å ett vart av svenska, franska och tyska språken. Under de sista månaderna av sitt liv avlämnade Thyrén till sättning manuskript till den svenska upplagan av publikationen. Ät korrekturet ägnade han, i vart fall i väsentliga delar, en ingående granskning, varom ett flertal ändringar av hans hand bära vittne. Vid den nu skedda tryckningen har bl. a. tillsetts att beträffande de svenska citaten de senaste årens strafflagsändringar blivit iakttagna. I övrigt är ifrågavarande sammanställning att betrakta såsom avslutad i början av år 1933. Någon fullt genomförd kontroll av citatens riktighet har ej ägt rum. Även om citaten i vissa delar ej helt överensstämma med den vid angivna tid gällande lagstiftningen (så t. ex. avses i fråga om kantonen AVaadt ej den nya strafflag, som trätt i kraft den 1 juli 1932, utan den tidigare gällande strafflagen av 1843), har sammanställningen otvivelaktigt stort värde såsom register till den huvudsakliga delen av den komparativa apparat, varav Thyrén gjort bruk vid utarbetandet av de särskilda utkasten, och jämväl i andra hänseenden torde den kunna vara till betydande gagn vid det fortsatta reformarbetet å strafflagstiftningens område. Stockholm den 30 september 1937. Enligt uppdrag: Gunnar Lindskoy.

FORARBETEN TILL

FÖRBEREDANDE

UTKAST TILL STRAFFLAG SPECIELLA DELEN.

XII OCH XIII.

Förkortningar av lagar o< h lagförslag, citerade i de komparativa översikterna. Glar. = Kantonen Glarus' strafflag. Aarg". = Kantonen Aargaus strafflag. App. A.-Rh. = Strafflagen för Appenzell Graub. = Kantonen Graubiindens strafflag. Ausser-Rhoden. Grek. = Greklands strafflag. App. I.-Rh. = Strafflagen för Appenzell H. = Hollands strafflag. Inner-Rhoden. It. = Italiens strafflag. Arg"ent. = Argentinas strafflag. Bas. = Strafflagarne för kantonen Basel- J a p . = Japans strafflag. Stadt och kantonen Basel-Landschaft JugOSl. = Jugoslaviens strafflag. I Kina = Kinas strafflag. (nästan likalydande). Luz. = Kantonen Luzerns strafflag. Belg". = Belgiens strafflag. Mex. = Mexikos strafflag (av 1931). Bern = Kantonen Berns strafflag. N. = Norges strafflag. BraS. = Brasiliens strafflag. N e u c h . = Kantonen Neuchåtels strafflag. Bulg". = Bulgariens strafflag. ObW. = Kantonen Obwaldens strafflag. Chil. = Chiles strafflag. Peru = Strafflagen för Peril. Columb. = Columbias strafflag. Pol. = Polens strafflag. C o s t a R. = Costa Ricas strafflag. Port. = Portugals strafflag. D. = Danmarks strafflag. Eng". = Engelsk straffrätt (anförd efter R. = Rysslands strafflag (av 1926). Rum. = Rumäniens strafflag. Stephen, A Digest of the Criminal Law> S. = Sveriges strafflag. 1926; siffrorna avse artt.). Schaffh. = Kantonen Schaffhausens Fi. = Finlands strafflag. strafflag. Fi. Fsl. = Förslag till ny strafflag. II och I I I delen. Av Professor Allan S e h w . Fsl. = Schweiziska strafflagsförslaget (i lydelsen av 1918). Serlachius, enligt uppdrag av JustitieS c h w y z = Kantonen Schwyz' strafflag. ministeriet. Helsingfors 1922. Sol. = Kantonen Solothurns strafflag. F P . = Frankrikes strafflag. Freib. = Kantonen Freiburgs strafflag. Sp. = Spaniens strafflag (av 1928). S p e c . Utk. = Förberedande utkast till Gen. = Kantonen Geneves strafflag.

8 strafflag Speciella delen. Av Johan Turk. = Turkiets strafflag. C. W. Thyrén. I — X I . Liand 1917 Ung". = Ungerns strafflag. —1933. . V e n e z . = Venezuelas strafflag. St. Gall. = Kantonen S:t Gallens straff- I W a a d t = Kantonen W a a d t s strafflag lag. (den tidigare gällande, av 1843). T. = Tysklands strafflag. Wall. = Kantonen Wallis' strafflag. T. Fsl. = Tyska regeringsförslaget av Zug" = Kantonen Zugs strafflag. u / 5 1927. Ztir. = Kantonen Zurichs strafflag. Thurg". = Kantonen Thurgaus strafflag. : 0 . = Österrikes strafflag. Tie. = Kantonen Ticinos strafflag. TjslOV. Fsl. = Tjeckoslovakiska strafflagsförslaget (av 1925).

Utkast till Lag. Brott m o t enskild frid. 1 §• Hotar man med brottslig gärning och är hotet ägnat att störa någons frid; straffes med böter eller, där omständigheterna äro försvårande, med fängelse. 2 §•

Tränger man sig olovligen in i annans hemvist, vare sig hus, rum, gård, trädgård eller fartyg, eller vägrar man att på tillsägelse avlägsna sig därifrån eller gömmer sig där undan utan att kunna skälig anledning visa; straffes med fängelse eller, där omständigheterna äro mildrande, med böter. 3 §•

Den, som olovligen, sig eller annan till nytta eller att därmed skada göra, bereder sig åtkomst till annans brev eller eljest något, som annan enskilt rör, straffes med böter. Hindrar man försändelse med post eller telegraf att i rätt tid framkomma till adressat, vare lag samma.

4 §. Den, som utan tillräckliga skäl uppenbarar enskild persons hemlighet, varom han genom sin ställning eller sitt yrke erhållit kännedom, straffes med böter eller med fängelse i högst ett år.

Frihetsbrott. o §. Den, som med våld eller list bemäktigar sig annan i osedligt syfte eller i utpressningssyfte, eller som efter beniäktigandet utsätter honom å öde ort eller där eljest uppenbar fara är för hans liv, eller försätter honom i främmande krigstjänst eller annat tvångstillstånd i främmande land, straffes med tukthus i högst tolv år. 6 §•

Berövar man någon friheten i annat fall än i föregående § är sagt; straffes med fängelse. Sker det i främmande land eller för att föra honom ut till främmande land eller äro omständigheterna eljest försvårande; må straffet kunna höjas till tukthus i högst tio år. 7 §.

Vållar man genom oaktsamhet, att friheten utan skäl berövas någon för förment brott eller att någon utan skäl hålles inspärrad i anstalt för sinnessjuka eller sinnesslöa; straffes med fängelse eller böter. Vållar man eljest av oaktsamhet, att friheten utan skäl någon berövas; straffes med böter.

8 §. Den, som med våld eller med hot om våld eller om annan brottslig gärning söker tvinga någon att något göra, tåla eller underlåta, straffes med fängelse eller, där omständigheterna äro mildrande, med böter. 9 §•

Söker man, genom hot att för tredje man uppenbara visst ärerörigt sakförhållande, tvinga någon att något göra, tåla eller underlåta och kan ej tvånget på grund av sakförhållandets beskaffenhet anses befogat; straffes med fängelse eller, där omständigheterna äro mildrande, med böter.

Brott mot familj eller sedlighet. 10 §. Utsätter man, genom försummelse av försörjningsplikt, någon för nöd eller vanvårdar man eljest någon av sina närmaste eller annan, den man är pliktig vårda; straffes, där gärningen ej är särskilt med högre straff" belagd, med fängelse eller böter. 11 §. Förfalskar eller omintetgör man, genom oriktig anmälan till myndighet eller genom att underlåta anmälan, beviset för en persons familjeställning, straffes med böter eller fängelse. 12 §. Understicker eller förbyter man barn; straffes med fängelse eller med tukthus i högst åtta år.

13 §. Bereder man sig svikligen arv eller annan familjerättighet; straffes med fängelse eller med tukthus i högst åtta år. 14 §. Den, som från målsmans vård bortför barn, som ej fyllt femton år, straffes med fängelse. Skedde bortförandet i osedligt syfte eller i utpressningssyfte, vare straffet tukthus i högst femton år. Bortför någon, på sätt här sägs, minderårig, som fyllt femton men ej aderton år, och skedde bortförandet emot den minderåriges vilja; straffes, som i 5 § stadgas. Skedde det med den minderåriges begivande, vare straffet fängelse eller tukthus i högst åtta år. 15 §. Var den, som begått gärning, varom i 14 § skils, den bortfördes fader eller moder men i saknad av målsmansrätt över den bortförde; straffes, där omständigheterna i övrigt äro mildrande, med böter. 16 §. Ingår gift person annat äktenskap eller ingår någon äktenskap med gift person; straffes med fängelse ej under ett år. Ingår någon eljest äktenskap med kännedom om omständighet, som gör äktenskapet ogiltigt, vare lag samma. 17 §. Gör någon av oaktsamhet gärning, som i 16 § omtalas; straffes med böter eller, där omständigheterna äro försvårande, med fängelse i högst ett år.

18 §. Har någon samlag med sin avkomling; straffes med fängelse i minst ett år. Äro omständigheterna synnerligen försvårande; må straffet höjas till tukthus i åtta år. Avkomling, som är äldre än sexton år, straffes med fängelse. 19 §. Hava syskon samlag med varandra; straffes med fängelse i högst två år. 20 §. Äger samlag rum mellan dem, som i första svågerlag äro lika nära förenade, som i 18 eller 19 § sägs; straffes den, som är äldre än sexton år, med fängelse i högst två år, eller, där omständigheterna äro synnerligen mildrande, med böter. 21 §. Den, som har samlag med sitt adoptivbarn eller fosterbarn eller med sin myndling, straffes med fängelse. 99 8

Har den, som i fall av samlag skulle straffats enligt 18, 19, 20 eller 21 §, övat annan otukt med person, som där namnes; domes till böter, eller, där omständigheterna äro försvårande, till fängelse i högst ett år. 23 §. Tilltvingar sig någon, genom våld eller hot, som innebär trängande fara, utom äktenskap samlag med kvinna; straffes för våldtäkt med fängelse i minst två år eller med tukthus i högst åtta ar.

14 Har gärningsmannen förut under längre tid stått i könsförhållande till kvinnan, eller äro omständigheterna eljest synnerligen mildrande; må straffet kunna nedsättas till fängelse i sex månader. Antog gärningsmannen, av oaktsamhet, att kvinnans motstånd ej var allvarligt; straffes med fängelse. 24 §.

Den, som utom äktenskap har samlag med sinnessjuk eller sinnesslö kvinna, straffes med fängelse. 25 §. Har man utom äktenskap samlag med kvinna, som befinner sig i det tillstånd, att hon icke kan förstå gärningens betydelse eller motsätta sig densamma; straffes med fängelse. Har gärningsmannen själv, i syfte att öva samlag med kvinnan, försatt henne i sådant tillstånd; vare lag, som i 23 § sägs. 26 §.

Den, som har samlag med barn under tolv år, straffes med tukthus i högst åtta år. Övar man eljest otukt med barn under tolv år; straffes med fängelse. 27 §. Har någon samlag eller övar eljest otukt med barn, som fyllt tolv men icke femton år; straffes med fängelse. 28 §.

Har genom brott, som i 23, 24, 25 eller 26 § omtalas, könssjukdom överförts eller annan svår kroppsskada vållats å den,

mot vilken gärningen förövades; må straffet kunna höjas till tukthus i tolv år. Har av sådan gärning den, mot vilken gärningen förövades, ljutit döden; må straffet kunna höjas till livstids tukthus. 29 §. Har tillsyningsman, föreståndare eller annan tjänsteman vid skola eller annan uppfostringsanstalt, straffinrättning eller häkte, sjukhus, fattigvårdsanstalt, barnhus eller annan sådan inrättning, samlag med där intagen person; straffes med fängelse. 30 §.

Person över tjugoett år, som övar otukt med person under aderton år av samma kön, straffes med fängelse. 31 §. Den. som begär eller mottager ersättning för att öva otukt med person av samma kön, straffes med fängelse. 32 §.

Den, som genom falska förespeglingar lockar någon till utlandet i osedligt syfte, straffes ined fängelse. Skedde det med person under aderton år; må straffet kunna höjas till tukthus i åtta år. 33 §.

Var, som vanemässigt eller för att därmed bereda sig vinning förleder till, förmedlar eller på annat sätt främjar otukt mellan andra,; domes för koppleri till fängelse.

16 Till straff, som nu är sagt, skall ock dömas, där någon, utan att hava gjort sig skyldig till sådant förfarande, som i första stycket sägs, för egen vinning stadigvarande utnyttjar annans otuktiga levnadssätt, 34 §. Föräldrar, adoptivföräldrar, fosterföräldrar, förmyndare, lärare eller andra, som till otukt med annan förleda barn eller dem, som äro ställda under deras lydnad eller uppsikt; varde, ändå att det ej skett på sätt, som sägs i 33 §, dömda till fängelse eller tukthus i högst åtta år. 35 §. Visar någon i behandling av djur uppenbar grymhet, genom misshandel, överansträngning, vanvård eller annoiiedes; straffes med böter eller fängelse.

Komparativa översikter. Hot mot enskild. Hot mot enskild person kan framstå såsom frihetsbrott, om det avser a t t på honom utöva en pression till att företaga resp. underlåta viss handling. Det har då närmast karaktären av ett försök resp. ett medel till det allmänna tvångsbrottet. Men hot, som icke innebär en dylik pression (exempelvis endast synes åsyfta hämnd), är intet frihetsbrott utan ett fridsbrott, riktar sig icke mot viljan utan mot känslan (jfr Princ. II, 42—3, 47). Stundom genomföra lagarne en bestämd skillnad mellan dessa synpunkter; i andra fall sammanföras de och användas för en struktur av institutet; någongång sammanslås de utan åtskillnad. Vi skilja i den följande framställningen närmast mellan hotets innehåll, dess form och dess verkan (resp. presumtiva förmåga av verkan). Hotets innehåll. I flertalet fall bestämmes hotets innehåll så, att det skall gälla (ett större eller mindre område av) straffbara gärningar. Särskilt såvida institutet sträcker sig in på frihetsbrottets område, får frågan, huruvida även hot med icke straffbar gärning skall medtagas, praktisk betydelse såsom berörande sig med »chantage»: hot med angivelse för ett verkligen begånget brott etc. — således med en i och för sig icke straffbar gärning — kan utgöra försök till chantage. Även bortsett härifrån kan hot med en civilorätt o. s. v. under omständigheter utgöra en väsentlig fridstöring. Lagar, som uttrycka sig så, att hot även med icke straffbar gärning kan ingå i rekvisitet, äro: Sp. 674; Port. 379 § un.; Turk. 191; Graub. Pol 27; Schaffh. 173; Tic. 340; Gen. 385 26 ; Bas. 127; Zug- 86; Freib. 80; Chil. 297; Columb. 767 —8; Mex. 282 2 ; Peru 224; Venez. 176 3 ; Schw. Fsl. 155. — Av nämnda lagar använder Chil. 296—7 (jfr artt. 1, 3) motsatsen mellan (hot om) straffbar 2

18 och icke straffbar gärning för en struktur av institutet, i det att sistnämnda fall är mindre straffbart; pä liknande sätt utsöndrar Sp. (jfr art. 28) hot med förseelse eller med icke straffbar gärning (674). Lagar, som i fråga om hotets innehåll icke överskrida begreppet straffbar gärning, medtaga stundom i rekvisitet varje sådan gärning: S. 15: 23Fi. 25: 13; D. 266: Grek. 557; App. A.-Rh. 27 (såsom försök). Flertalet lagar göra dock större eller mindre inskränkningar. Dessa ske stundom efter den allmänna klassificeringen (två- eller tredelningen) av straffbara gärningar. Sålunda uteslutes (hot om) förseelse av Port. 379- Pol. 250 (jfr art. 12); Bulg-. 301 (jfr art. 1); Thurg". 127; Glar. 56;Zur.91 (jfr 2); St. Gall. 105; App. I.-Rh. 21 jfr 1 (såsom försök); Bras. 184 jfr 2, 7, 8; Fi. Fsl. 26: 3 jfr 1: 2. Till den högsta graden (ungefärligen motsvarande det franska crime) inskränka sig T. 241; Jugosl. 247: Sol. 128 jfr 2- T. Fsl. 278. — Efter straffmaximum för det brott, varmed hotas, rätta sig N. 227; Fr. 306 fi.; Belg-. 327 ff.; Rum. 235 ff. — Andra lagar angiva brottets art, därvid emellertid gemenligen alla brott medtagas, som angripa j)ersonens kroppsliga integritet, frihet, ära eller förmögenhet: Ö. 99 jfr 98: Bulg". 301 —2 (även inskränkt till graden, jfr ov.j; Obw. Pol. 60: Glar. 56: St. Gall. 105 (även inskränkt till graden, jfr ov.); Costa R. 338; Kina 319: Jap. 222. — Några lagar inskränka sig till vissa särskilt nämnda svårare brott: H. 285; Ung-. Ubertr. 41; Waadt 260: Sehaffh. 173; Bern 98; Tic. 340: Peru 224; Tjslov. Fsl. 215. Flere lagar giva institutet en struktur efter beskaffenheten av det onda, varmed hotas. Detta gäller, oavsett de redan nämnda Sp. och Chil., Ö. 99 jfr 496; Fr. 308; Belg". 327 ff.; Bulg. 301—2; Wall. 273; Luz. Pol, 125 2 ; Gen. 385 26 jfr 231 ff.; Columb. 767—8. — I kantonallagstiftningen (t. ex. Obw. 92) förekommer stundom, att brottet »efter gärningens beskaffenhet» behandlas såsom polisförseelse. Det kan tänkas, att framställaren resp. mottagaren av hotelsen icke är identisk med den, som (enligt hotelsen) skall företaga resj). drabbas av den gärning, varmed hotas. Lagarne yttra sig icke direkt om den möjlighet, att framställaren av hotelsen är en annan än den, som skall företaga gärningen; såvitt fallet förelegat i praxis, torde (t. ex. T. Entsch, Pi. 5,2u) rekvisitet ansetts vara uppfyllt. Angående åter den möjlighet, att mottagaren av hotelsen är en annan än den, mot vilken gärningen skall företagas, hava flere lagar uttryckligen medtagit hotelse mot någons »familj» e t c : Ö. 98, 99; Sp.

671; Bulg-. 301; Waadt 260; Glar. 56; St. Gall. 105; Chil. 296; Costa R. 338; Mex. 282 (»knuten med något band»); Jap. 222. — Åtskilliga (i synnerhet

19 nyare) lagar uttrycka sig emellertid så, att det avgörande icke är, mot vem gärningen skall företagas, utan huruvida hotelsen är ägnad att framkalla fruktan hos den, till vilken den riktas: N. 227; D. 266; H. 285; Pol. 250; Jug-osl. 247 etc. Såvitt hotet användes såsom medel att framtvinga en handling eller underlåtenhet, riktar det sig, såsom ovan anmärkts, icke blott mot den enskildes frid utan även mot hans frihet. Några lagar utesluta uttryckligen, från nu föreliggande institut, detta fall (vilket sålunda kommer att straffas enbart såsom fullbordat eller försökt tvångsbrott, jfr ned.): Ö. 99; [Ung*. Vbertr. 41, såvitt rör utpressning (av förmögenhetsfördel), jfr 350 ff.]; Luz. Pol. 125; Obw. Pol. 60; Tic. 340; Columb. 767; likaså T. rättspraxis (Entsch. B. 54,288). Andra lagar medtaga fallet och straffa det i princip strängare än om intet tvångssyfte förelegat: H. 285 2 (såvida hotet dessutom sker skriftligen); Fr. 305 ff.; Belg-. 327 ff.; Sp. 671 ff.; Port. 379: Rum. 235 ff.; Turk. 191; Gen. 231 ff.; Chil. 296 ff.; Mex. 282 ff. — Såvitt lagen icke straffar försök till tvångsbrottet såsom sådant, kommer denna lucka att väsentligen utfyllas genom hotsbrottet; så S. 15: 23 jfr 22. Hotets form. Någongång påpekas uttryckligen, att hotet kan ske genom (konkludent) handling: N. 227. I andra fall åter förutsätter lagen, att det sker »muntligen eller skriftligen-» (t. ex. S. 15: 23). Härvid måste man emellertid erinra sig de ofta förekommande bestämmelserna om »resande av livsfarligt vapen» — bestämmelser, som i några fall indragas i hotsbrottet: (It. 612 jfr 339: Tic. 340 2 ;) Peru 224. I flere fall göres skillnad i straffbarhet mellan skriftlig och muntlig form för hotets framställande (därvid den förstnämnda formen är straffbarare): Fr. 305 ff.; Belg-. 327 ff.; Wall. 2 7 2 - 3 ; Gen. 231 ff.; Neuch. 193—4. Lagstiftaren torde ha ansett den skriftliga formen utvisa mera överläggning hos gärningsmannen; med denna uppfattning överensstämmer, att lagen någongång förklarar de hotelser straffria. som ske under slagsmål o. d.: Tic. 341; Columb. 769, 770. Hotets verkan (resp. förmåga av verkan). Endast undantagsvis uppställer lagstiftaren den fordran i rekvisitet, att hotet verkligen uppväckt fruktan eller oro hos den hotade. Så dock Freib.

80; Kina 319; Tjslov. Fsl. 215: Schw. Fsl. 155.

20 Däremot förekommer ofta den fordran, att hotet skall vara ägnat att uppväcka fruktan, att fattas allvarligt o. s. v.: S. 15: 23; Fi. 25: 13; N. 227; D. 266; Ö. 99; Pol. 250; Bulg-. 301; Thurg1. 127; Schaffh. 173 (straffet skall utmätas hauptsächlich nach der Wahrscheinlichkeit der Ausfiihrung); Bern 98;

Glar. 56; Zur. 91; Bas. 127; Zug- 86; App. A.-Rh. 27; St. Gall. 105; App. I.-Rh. 21; Freib. 80; Chil. 296; Costa R. 338; Fi. Fsl. 26: 3. Kvalifikationer. Förutom den struktur, som deliktet stundom erhåller genom de förut berörda motsatserna mellan svårare och lindrigare hot, mellan hot såsom tvångsmedel och annat hot samt mellan muntlig och skriftlig form för hotet, förekomma även i några fall kvalifikationer. Sålunda kvalificeras hotet, då det riktas mot föräldrar eller mot allmänt organ i och för tjänsten (Bulg". 302); då det sker anonymt; medelst vapen; av maskerad eller förklädd; av flere (Turk. 191 jfr 188; Tic. 340 2 ); å verkliga eller föregivna hemliga föreningars vägnar (Turk. ib.); då det åstadkommer skada å den hotades hälsa (App. A.-Rh. 27). Straffet. Enligt åtskilliga lagar kan brottslingen dömas till att ställa kaution, mestadels jämte straffet: Bulg". 301—2; Graub. Pol, 27; Obw. Pol. 60; Zug 86; Luz. Pol. 125 3 ; Chil. 298; Columb. 767; någongång i stället för det vanliga straffet: Costa R. 338; Mex. 283 (jfr även Zug l, c.).

Hemfridsbrott. Objektet. Vid en jämförelse mellan lagarnes på hemfridsbrottet tillämpliga bestämmelser finner man, att de olika lagarne givit uttryck åt olika uppfattning av kriminalisationens grundval. Det låter nämligen tänka sig, antingen att brottet bygges på hemmets »helgd», d. v. s. den enskildes berättigade intresse att i hemmet få sköta sig själv och vara i frid och ro; eller att hemmets egenskap utav avstängt eller avstängbart område objektiverar en vilja till obehörigas uteslutande, vilken av lagen skyddas. I ena som andra fallet kan institutet vidgas genom vidare utbyggnad på grundvalen. Kravet på frid i det egentliga hemmet kan närmast utsträckas till den plats, där någon har sitt regelbundna arbete, vare sig individuell verkstad, kontor, tjänsterum etc. eller en arbetslokal, som han delar med andra (t. ex. fabrik). Skyddet åter för den objektiverade viljan till exklusivitet kan utsträckas till hus, även om det icke är hemvist; till inhägnat eller avstängt område av liknande användning; överhuvud till inhägnat område; och kanske till och med till varje område, vars beträdande förbjudits av besittaren (såvitt ett sådant förbud har rättslig betydelse). Den ena konstruktionen ställer i första planet det positiva, den enskilda människans intima sammanhang med viss lokalitet; den andra det negativa, det mer eller mindre energiska avspärrandet, uteslutandet av andra. — Slutligen låter en kombination tänka sig, så att lagen skyddar dels den lokalitet, där någon bor (eller har sin regelbundna sysselsättning), dels varje hus eller till och med varje avstängt (eller inhägnat) område. Med tillämpning av dessa synpunkter kan man indela lagarna i sådana, vilka såsom brottets objekt uppställa 1) hemvist; 2) lokal för regelbundet uppehåll; 3) hus; 4) avstängt område; 5) hus eller lokal för regelbunden vistelse; 6) avstängt (inhägnat) område eller lokal för regelbunden vistelse; 7) varje (om ock blott genom förbud) icke fritt tillgängligt område.

22 1) Hit höra ett stort antal lagar (i synnerhet romanska och kantonallagar): S. 11: 10; Fi. 24: 1; Fr. 184 2 ; Belg-. 439; Sp. 668; Port. 380: Rum. 151 2 : Turk. 193; Grek. 201: Thurg-. 258; Waadt 257; Graub. 82, Pol. 28; Wall. 269; Luz. Pol. 83; Obw. 50; Glar. 54; Ziir. 87: Tic. 342; Gen. 109; Zug- 55: App. A.-Rh. 63; Sol. 69; App. I.-Rh. 56: Bras. 196; Chil. 144; Costa R. 340; Mex. 285; Venez. 184. Dessa lagar betona emellertid ofta, att avstängda områden, hörande till hemmet, böra medtagas. 2) Denna ståndpunkt (privata dimora etc.) intages av It. 614: Arg-ent. 150; Peru 230. 3) Hit äro att hänföra Ö. 8 3 ; Eng-. Steph. 443—5: Kina 320; Jap. 130. 4) Närmast hit höra H. 138; Ung-. 330; Jug-osl. 250: Neuch. 188; Freib. 78. Jfr Pol. 252 \ 5) Varje hus och dessutom rum etc. för regelbunden sysselsättning medtages av Tjslov. Fsl. 313; Schw. Fsl. 161. 6) Liknande de sistnämnda, men med utsträckande till »befricdetes Besitetum*: T. 123; Bulg. 304—5; T. Fsl. 277. 7) Hit äro att hänföra: N. 355; D. 264; Fi. Fsl. 26: 1.

I några lagar har institutet erhållit en struktur efter objektets olika beskaffenhet, så att straffskyddet inom ett visst område är starkare än inom ett annat: N. 147 jfr 355 (kombinerat med en gradation av handlingen, jfr ned.); Bulg". 303 jfr 304—5 (boning eller därmed sammanhängande rum i motsats till icke bebott hus eller omgärdat rum): Tic. 342 jfr 432 (boning och dess »annex» i motsats till fastighet överhuvud). Handlingen. Manga lagar straffa varje obehörigt inträngande resp. kvarstannande trots vederbörandes anmaning att avlägsna sig. Det förra fallet omtalas i

S.; Fi.; N. 355; D.; H.; T.; Ung. 332; It.; Sp.; Port.; Bulg.; Jugosl.; Turk.; Thurg-.; Graub.; Schaffh.; Luz.; Obw.; Bern; Glar.; Ziir.; Bas.; Tic; Gen.; Zug-; App. A.-Rh.; Sol.; St. Gall.; Freib.; Arg-ent.; Bras. 198; Chil.; Costa R.; Mex.; Peru; Venez.; Kina; Jap.; Fi. Fsl.; T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; Schw. Fsl. Dessa samma lagar med undantag av Obw.; Glar.; Argfent.; Chil.; Costa R.; Mex.; Kina nämna även obehörigt kvarstannande; så även Neuch. och App. I.-Rh. Ett tredje alternativ, nämligen insmygande, omtalas i S.; Fi.; It.; Turk.;

23 Ziir.; Sol.; Bras. E t t fjärde alternativ, att gömma sig undan, medtages i S. och Fi.; kanske även i It. — H., som i första hand nämner »rättsstridigt inträngande», förklarar detta uttryck så, att det innefattar bland annat den, som utan vederbörandes kännedom nattetid anträffas i lokalen. —t Några kantonallagar uppställa såsom ett ytterligare alternativ, jämte ett eller flere av de förutnämnda, oroande av husets folk: Luz.; Obw.; Glar.; Ziir.; App. A.-Rh. Andra lagar inskränka rekvisitet genom någon ytterligare bestämning av handlingen. Inträngande medelst våld eller hot uppställes sålunda i Fr.; Belg.; Rum.; Pol.; Neuch.; App. I.-Rh. — Fr. och Rum. inskränka sig härtill; någongång uppställes såsom parallellfall inbrott: Belg". — O. medtager blott de fall, att flere »samlade» personer våldsamt inträngt eller att man inträngt med vapen och förövat våld. Grek. förutsätter, att man efter rättsstridigt inträngande förövar »oberättigade handlingar». Eng". Steph. 445 förutsätter, såvida icke inbrott föreligger (jfr ned.), att inträngandet skett nattetid (i syfte att begå en felony, jfr ned.). — Slutligen använda Waadt och Wall. det generella uttrycket »porte atteinte å Vinviolabilité, å la paix ou å la siireté du domicile».

Även i fråga om handlingen förekommer en struktur av institutet, så att vissa handlingsformer strängare bestraffas än andra (ofta i form av kvalifikationer, varom jfr ned.). N. 147 utbryter sålunda de fall, att någon förskaffar sig oberättigat tillträde (till vissa särskilt skyddade områden, jfr ov.) genom inbrott eller genom våld eller hot; ävenså, inom en mindre krets av objekt, insmygande, användning av förklädnad eller falska dokument, föregivande av »offentlig egenskap» etc. Port. 380 § 3 och Bulg. 305 stadga ett mindre straff för den, som vägrar att avlägsna sig; sistnämnda lag även för undangömmande, likaså Belg. 442 för den, som nattetid bofinnes undangömd. Ung. 330 straffar strängare inträngandet genom våld, hot eller inbrott.

Intressekollisioner. Inom den spansk-amerikanska gruppen förekommer ej sällan, att lagen uppmärksammat vissa här nära till hands liggande intressekollisioner: Argent. 152; Bras. 197, 199, 200; Chil. 145; Costa R. 342; Peru 231. Jfr även den allmännare formuleringen i Kina 320.

24 Kvalifikationer. De kvalifikationer av hemfridsbrottet, som i många lagar uppställas, kunna grunda sig 1) på omständigheter vid brottslingens person, 2) vid handlingen, 3) vid objektet, 4) på brottslingens syfte. ad 1. D. 264 3 kvalificerar det fall, att brottslingen förut varit dömd till frihetsstraff för brott, förbundet med uppsåtligt våld å person eller sak. Gen. 244 (jfr 109) har ett något högre minimum för frihetsstraffet, clå gärningen begås av »vagabond eller tiggare». ad 2. Lagar, som i huvudrekvisitet nöja sig med rättsstridigt inträngande eller kvarstannande, kvalificera ofta användandet av våld eller hot: D. 264 3 ; It. 614 4 ; Sp. 6682> 3 (högre straff vid våld å person än vid våld å sak); Port. 380 § 1; Jugosl. 250 2 ; Turk. 193 2 : Grek. 201 *. 2 (högre straffvid våld å person än vid våld å sak); Schaffh. 124 2 ; Luz. Pol. 83 2 ; Obw. 50 2 ; Bern 95 1 ; Tic. 342 3 ; St. Gall. 104 2 ; Bras. 196 § un. (dubbelkvalifikation, jfr ned.); Chil. 144 2 ; Venez. 184 2 ; T. Fsl. 277 2 . — Användande av hot eller skräckmedel kvalificerar enligt H. 1393. Att gärningsmannen är försedd med vapen är enligt flere lagar en kvalifikation: Fi. 24: l 3 ; N. 147; D. 264 3 ; T. 123; Ung. 331 3 ; It. 614 4 ; Bulg. 303 2 ; Turk. 193 2 ; Waadt 259; Wall. 271; Schaffh. 124 2 ; Bern 95 1 ; Tic. 342 3 ; St. Gall. 104 2 ; Neuch. 188; Venez. 184; Fi. Fsl. 26: 1. — Av dessa lagar fordrar It. uttryckligen, att vapnen burits öppet, medan Neuch. förklarar det likgiltigt, om de burits öppet eller dolt, - - Bras. 196 § un. och Tjslov. Fsl. 313 3 fordra för kvalifikationen, att vapnen använts. Att gärningsmännen äro flere utgör även ofta en kvalifikation: Fi. 24: l 3 ; N. 147; D. 264 3 ; H. 1384, 139 4 ; T. 123 och i högre grad 124; Ung. 331 2 ; Bulg. 303 2 ; Turk. 193 2 ; Schaffh. 124 2 ; Obw. Pol. 63 2 {komplottmässig); Bas. 128 2 ; St. Gall. 104 2 ; Neuch. 189; Luz. Pol. 83 3 : Bras. 196 § un.: Venez. 1842; Fi. Fsl. 26: l 2 ; Tjslov. Fsl. 313 3 . Gärningens förövande nattetid kvalificerar enligt Ung. 331 2 ; Bulg. 303 2 :

Turk. 1932; Waadt 2572; Wall. 269: Neuch. 189; Bras. 196 jfr 198; Venez. 1842. Att falskeligen giva sig ut för ämbetsman namnes såsom kvalifikation i

Ung. 3311; Belg. 440; Wall. 270; Gen. 110; Neuch. 191. Gärningens begående förmedelst inbrott kvalificerar enligt Port. 380 1 ; Wall. 270; Neuch. 191. — Om Eng. jfr här ned. E n kombinerad kvalifikation — gärningens begående av flere beväpnade nattetid — förekommer i Belg. 440; Gen. 110. »Betydlig fredsstör in g-» kvalificerar enligt D. 264 3 ; Neuch. 191.

25 ad 3. Fi. 24: l 2 straffar strängare det fall, att objektet är ämbetsrum m. m. [H. 139 nämner fallet men straffar det mildare än det egentliga hemfridsbrottet]. Jap. 131 kvalificerar det fall, att objektet är kejsarens palats m. m. (jfr Fi. 1. c). ad 4. N. 147 straffar strängare det fall, att gärningen sker för att bereda tillfälle till annat brotts förövande (om Eng. jfr här ned.). U})psåt att göra våld å person kvalificerar enligt S. 11: 10; Fi. 24: l 3 ; Fi. Fsl. 26: l 2 . Uppsåt att skada egendom omtalas i Fi. 24: l 3 ; Fi. Fsl. 26: l 2 .

Eng. StepJt, 443—445 skyddar hemfriden genom institutet burglary, vilket emellertid väsentligt avviker från den kontinentala lagstiftningens hithörande institut. Det förutsätter alltid, antingen att en felony begås på det skyddade området eller att syfte funnits att där begå en sådan; och konstitueras i övrigt (ib. 445) antingen av inbrott resp. utbrytande eller av gärningens begående nattetid: föreligger således icke, om gärningen skett om dagen och utan in- eller utbrytande. — Det verkliga begåendet av en felony, förenat med in- eller utbrytande, kvalificerar gärningen i första hand (upp till 14 års penal servitude, ib. 444). E n ytterligare kvalifikation (upp till penal servitude for life, ib. 443) uppställes för det fall (även om syftet att begå en felony icke förverkligats), att in- eller utbrytandet skett nattetid.

I några lagar tilläggas fall, där rättsstridigheten icke ligger i inkommandet eller vistelsen i det skyddade området, utan antingen i särskilda där företagna gärningar eller ock i utanför området begångna gärningar, som dock störa hemfriden. Sålunda straffa flere kantonallagar såsom hemfridsbrott varje övande av våld å person inom det skyddade området: Glar. 54 1 ; Ziir. 87; Zug 55; App. A.-Rh. 63; Sol. 69; App. I.-Rh. 56. — Jfr S. 11: 14, som dock endast uppställer detta såsom en försvårande omständighet vid våldsgärningens bestraffande. Våld å sak under enahanda förhållanden omtalas i Ziir. 87; App. A.-Rh. 63; Sol. 69. - Att slå in fönster namnes i S. 11: 12 1 ; Fi. 24: 3 ; Fi. Fsl. 26: 2.

26 Störande genom att kasta in sten o. d. omtalas i S. 11: 12 1 ; Fi. 24: 3; Fi. Fsl. 26: 2; de båda sistnämnda lagverken nämna även att skjuta in med vapen (vilket av svensk rättspraxis även, oberäknat 14: 15, förts under nyss citerade lagrum). S. har i 11: 12 2 en bestämmelse om störande av hemfrid genom oljud m. m. Någongång förekomma mera obestämda utvidgningar av rekvisitet, t, ex. Glar. 54 2 .

Kränkning av b r e v h e m l i g h e t m. m. Förutom de i strafflagarne allmänt förekommande bestämmelser om dem, som pliktstridigt yppa hemlighet, varom de genom enskild tjänst, yrke eller ämbetsställning erhållit kännedom (därom se Spec. Utk. VII, 88—97), finnas i de flesta lagar även mer eller mindre vittgående straffstadganden om var och en, som obehörigen sätter sig i besittning av hemlighet resp. yppar sådan. Då lagstiftaren härvid ofta har sin uppmärksamhet särskilt inriktad på att straffskydda korrespondens (öppnande av brev etc), har han kommit att i flere fall med nyssnämnda kränkning sammanställa förhindrande av korrespondens genom att förstöra eller undanhålla brev m. m. Vi åtskilja således A) utspionerande, bekantgörande etc. av hemlighet; B) förstörande eller undanhållande av brev m. m.

A) Utspionerande, bekantgörande etc. av hemlighet. Det är här frågan om ett positivt förhållande till hemligheten: att sätta sig i besittning därav, antingen blott för att tillfredsställa nyfikenhet eller av praktiskt skäl: till nytta för sig eller annan eller till skada för annan. i) Objektet. Det skyddade objektet angives mycket olika: från att omfatta endast brev i postens förvar kan det utsträckas till att omfatta hemlighet överhuvud (om än icke knuten till materiellt föremål; sålunda t. ex. obehörigt avlyssnande). Vi åtskilja följande ståndpunkter i fråga om objektets omfång: brev i postens förvar: H. 201; Belg. 460; Gen. 379; Colomb. 382; brev: Neuch. 445 6 ; korrespondens: Fr. 187 2 (L. 16/e 1922); Jugosl. 251; Turk. 195; Luz. Pol. 123; Obw. Pol, 101; Argent. 153; Costa R. 343; Peru 232; brev eller dokument: It. 616—8, 621;

28 tillsluten skrift: Ö. Ges. 6/4 1870, 1; Bas. 162; Freib. 8 1 ; Kina 333; Jap. 133; T. Fsl. 324; Tjslov. Fsl. 339; Schw. Fsl. 313; tillslutet brev eller meddelande genom telefon eller telegraf: Pol. 353; skrift: Fi. 38: 8, 9; T. 299; Ung. 327; Sp. 683; Port. 379; Bulg. 309; Bern 186; Bras. 189; Chil. 146; Venez. 186; tillslutet föremål: S. 22: 10 1 ; N. 145; D. 263; Sol. 192; St. Gall. 103; Fi. Fsl. 28: 1; »hemlighet» överhuvud: Sp. 683 2 ; Schaffh. 255 (för att skada eller förskaffa sig eller annan en fördel). 2) Handlingen. Medan a) somliga lagar enbart bestämma handlingen såsom öppnande av brev e t c , gradera b) andra lagar så, att de, jämte det mindre straffbara fall att endast öppna brev (eller taga kännedom om hemligheten), uppställa, såsom ett högre straffbart fall, att bekantgöra eller begagna hemligheten, eventuellt använda den till skada för annan; undantagsvis (Port.) förekommer en trefaldig gradering. ad a. Till denna grupp höra: S. 22: 10 1 ; Fi. 38: 8; D. 263; H. 201; T. 299; Ö. Ges. 6/4 1870, 1; Fr. 187 2 (L. lä / 6 1922); Belg. 460; Schaffh. 255; Luz. Pol, 123; Obw. Pol, 101; Bas. 162; Gen. 379; Sol. 192; St. Gall. 103; Neuch. 445 6 ; Freib. 81; Kina 333; Jap. 133; Fi. Fsl. 28: 1; T. Fsl. 324; ävenså Schw. Fsl. 313, som väl nämner bekantgörande eller begagnande av innehållet i tillsluten skrift men likställer dessa fall med öppnandet. ad b. Hit äro att föra: N. 145; Ung. 327; It. 616—8, 621; Sp. 683; Port. 461; Bulg. 309; Jugosl. 251; Turk. 195; Bern 186; Tic. 343; Argent. 153; Bras. 189; Chil. 146; Columb. 382—3; Costa R. 343; Peru 232; Venez. 186; Tjslov. Fsl. 339. Dessa lagar operera alla med två straffbarhetsgrader (utom Port. som har tre, jfr ov.). I den lägre graden uppställes såsom handling: öppna (N.; Tjslov. Fsl.); bryta eller läsa (Bern); öppna eller taga kännedom (Chil.); bemäktiga sig (Sp.); öppna eller bemäktiga sig (Turk.; Tic; Argent.; Bras.; Costa R.; Peru); öppna eller lämna åt annan (Jugosl.); öppna, bemäktiga sig för att taga kännedom om innehållet eller lämna åt annan (Ung.; Bulg.); taga kännedom om innehållet eller bemäktiga sig för att taga kännedom eller bereda annan tillfälle därtill (It.). I den högre graden uppställes såsom handling: meddela till annan (Tic; Argent.; Bras.; Costa R.; Peru); utsprida (Sp.); skada (Bern); genom vunnen kännedom skada (N.); genom meddelande till annan skada (It.; Turk.; Columb.; Venez.); utsprida eller begagna (Jugosl. [i vin-

29 ningssyfte eller för att skada]; Chil.; Tjslov. Fsl.); skada avsändare eller adressat eller offentliggöra (Ung.; Bulg.). Port. 461 uppställer såsom handling i den lägsta graden att öppna; i mellangraden att förskaffa sig kännedom; i den högsta graden att meddela till annan. Pol. 253 1 ' 2 nämner dels öppnande etc. dels utspridande, men utan någon skillnad i straffbarhet. xlnmärkas bör här, att några lagar med (ett mindre) straff belägga publikation av privat korrespondens, även om den företages av adressaten själv, såvitt nämligen det sker utan samtycke utav avsändaren (resp. mot hans vilja) och skada därav kan uppstå: Turk. 197; Argent. 155; Bras. 191 (tilllägger dock: nao sendo em defcsa de direitos); Costa R. 345; Peru 234; Venez. 188. 3) Subjektivt rekvisit. Undantagsvis förekommer, att gärningen kriminaliseras endast under förutsättning av avsikt att skada eller åt sig eller annan bereda fördel: Schaffh. 255; så även Tjslov. Fsl. 339 2 beträffande det högre straffbara fallet att utsprida en på obehörigt sätt åtkommen hemlighet. Något oftare förekommer, att lagstiftaren indelar institutet allt efter uppsåtets beskaffenhet. Sålunda ställer S. 22: 10 1 avsikt att göra skada eller bereda sig eller annan nytta i motsats till annat uppsåt; likaså Bern 186 (i motsats till nyfikenhet); N. 145 höjer straffskalan vid animus lucri; Fi. Fsl. 28: 1 vid egen nyttigt uppsåt. 4) Intressekollision. Några lagar av den spanska gruppen undantaga från straffbarhet äkta män, föräldrar, förmyndare, såvitt handlingen företages resp. mot hustru, barn eller minderåriga under deras målsmanskap: Sp. 683 3 ; Port. 461 § 1; Chil. 146 2 ; Columb. 382 2 . — Mex. 174 låter straffriheten gälla icke endast äkta män utan överhuvud äkta makar mot varandra. 5) Kvalifikationer. Bortsett från de förut berörda straffhöjningarna vid bekantgörande eller begagnande av hemligheten samt vid visst uppsåt, förekommer sällan en struktur av deliktet. Emellertid kvalificerar Port. 461 § 3 det fall, att skriften tillhör en servigo publico eller utgör en försändelse från eller till offentlig myndighet; liknande Columb. 390, 391. — T i c 343 3 a kvalificerar det fall, att man genom uppgivande av falskt namn eller förebärande av upp-

30 drag förskaffat sig försändelsen av något ämbetsverk eller av en post- eller telegraftjänsteman.

B) F ö r s t ö r a n d e eller undanhållande av brev m. m. Många av här berörda lagar omtala i detta sammanhang endast kränkande av brevhemlighet e t c , icke undanhållande såsom sådant av brev m. m. Detta gäller T.; Ö. (ty den i Ges. 6/4 1870, 1 nämnda Untcrschlagung förutsätter absichtliche Verletzung des Geheimnisses); Ung.; Sp.; Port.; Bulg.; Bern;

Bas.; Sol.; Neuch.; Freib.; Chil.; Jap.; T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; Schw. Fsl. Många andra lagar upptaga däremot även sistnämnda synpunkt. Flertalet bland dessa lagar bygga rekvisitet på undertryckande av korrespondens: Fr. 187 2 ; It. 616 (även delvis undertryckande och även öppet brev); Turk. 196; Luz. Pol, 123; Obw. Pol, 101; St. Gall. 103; Argent. 153; Bras. 190; Columb. 382; Costa R. 343 2 : Peru 233; Venez. 187; Fi. Fsl. 28: 1. Andra lagar utvidga objektet till skrift överhuvud: Fi. 38: 8; N. 146; D. 263; Jugosl. 251; Mex. 173 11 ; Kina 333 (closed document). Åter andra lagar inskränka rekvisitet väsentligt genom förutsättningen, att försändelsen skall vara anförtrodd åt posten: S. 22: 10 2 ; H. 201; Beig. 460: Gen. 379; Tic 343 3b .

Det allmänna tvångsbrottet. Såsom ovan påpekats i fråga om det allmänna hotbrottet, förekommer, att lagen vid nämnda brott par. cet. strängare straffar det hot, som avsett att framtvinga ett resultat; och ävenså, att vissa former av hot straffas endast då detta varit syftet (Fr. 308 e t c ) . Dessa lagar hava sålunda sammanfört de allmänna hot- och tvångsbrotten till ett institut och kriminalisera följaktligen därutöver tvånget endast i sådana särskilda fall som våldtäkt m. m. Flertalet lagar förfara emellertid icke på detta sätt utan uppställa ett allmänt hotbrott och ett allmänt tvångsbrott såsom skilda institut (vilka dock på det sätt kunna beröra varandra, att, om lagen icke straffar tvkngsförsöket såsom sådant, bestämmelserna om hot kunna bli tillämpliga, därest försökshandlingen ingår under deras rekvisit, jfr ov.). Där det allmänna tvångsbrottet uppställes, har det mestadels karaktären av en subsidiärbestämmelse till de alltid förekommande, flere eller färre utbrutna fall (våldtäkt e t c ) av särskilt svår beskaffenhet. Särskilt bör här observeras utpressningsdeliktet (jfr S p e c Utk. III, 60—73), vilket, såsom förutsättande animus lucri, kan (i likhet med rån) framstå såsom en kvalifikation av det allmänna tvångsbrottet men även i vissa fall — försåvitt nämligen dess rekvisit innefattar tvångsmedel, som lagen kanske icke medtager i det allmänna tvångsbrottets rekvisit (detta gäller särskilt ej sällan s. k. chantage) — kan innefatta en utvidgning i förhållande till det sistnämnda. I den följande framställningen anmärka vi de fall, där utpressningsinstitutet, för vad angår tvångsmedlet, har donna karaktär av utvidgning. Då tvångsbrottet förutsätter å ena sidan ett medel för tvånget, å andra sidan ett resultat av tvånget (eller åtminstone ett syfte, låt vara att det icke uppnåtts), så finnes möjligheten, att gärningens brottsliga beskaffenhet kan bero antingen på medlets beskaffenhet eller på resultatets (syftets) eller på bådaderas. Undantagsvis förekommer, att lagen anser brottet föreligga, ehuru varken tvångsmedlet i och för sig eller resultatet (syftet) i och för sig är rättsstridigt (därom jfr S p e c Utk. III, 72 och ned.). Vi åtskilja närmast tvångsmedlet samt resultatet (syftet).

32 Tvångsmedlet. I de flesta fall överskrida lagarna icke, vid bestämmande av tvångsmedlet, gränserna för våld och hot. Tydligt är emellertid, att tvång kan åstadkommas genom skapande av en tvångssituation på annat sätt än genom våld eller hot (t. ex. genom tillgrepp utav en avklädd — sovande, badande etc. -— persons kläder; genom uppväckande av en error, som gör att den bedragne ser sig nödtvungen att handla på visst sätt o. s. v.). Några lagar uttrycka sig även så, att andra tvångsmedel medtagas än de, som verka såsom (våld eller) hot: Bras. 180, som medtager allt tvång men uppställer högre straff för det fall, att tvånget utövats genom våld eller hot; Venez. 176, som medtager alla »olagliga» tvångsmedel och nämner våld och hot såsom exempel; N. 2221, som medtager tvång genom rettsstridig adferd av vad slag som helst eller genom hot därmed; Columb. 705 jfr 676, som jämte våld och hot medtagar erroruppväckande genom att giva sig ut för ämbetsman [jfr Ung. 353 2 , som dock blott rör utpressning såsom förmögenhetsbrott]. I allmänhet stanna emellertid lagarne, såsom nämnt, inom gränserna för begreppet hot. Någongång förklarar lagen uttryckligen, att hot av vad slag som helst fyller rekvisitet: Mex. 282 11 (i fråga om att hindra annan från handling, som han har rätt att utföra) — en regel, som dock tydligen icke låter sig bokstavligen följas. Ganska ofta användes uttrycket våld eller hot utan närmare bestämning: S. 15:22; Fi. 25:12; It. 610, 611; Bulg. 298 —9 [men i fråga om utpressning jfr 331]; Turk. 188; Grek. 330; Obw. 92 och Pol. 61 (beträffande tvång till förbjuden handling); Tic 339; St. Gall. 113; Luz. Pol, 84 [men i fråga om ivtpressning jfr straffl. 194 2 ]; Costa R. 337 [men i fråga om utpressning jfr 379]; Peru 222 [i fråga om utpressning jfr 250]; Kina 318; Jap. 223; Fi. Fsl. 24: 1 [ifråga om utpressning jfr 29: 6 2 ]. — Härvid synes stundom av lagens hela konstruktion, att den avser endast hot, som är besläktat med våld; i andra fall kan ingen sådan slutsats dragas och rättspraxis torde då oftast icke begränsa hot till hot med våld; stundom medtages härvid även hot med icke i och för sig rättsstridig handling. I många fall söka lagarna att mer eller mindre noggrant begränsa det hot, som fyller rekvisitet. Vi åtskilja följande grupper: (våld eller) hot med »rättsstridig nackdel»: Bas. 127; Zug 86; (våld eller) hot med »Vcrbrechen» eller »Vcrgehen»; dessutom chantage: Sp. 676; T. Fsl. 279, 280 (under »våld» innefattas även bedövande m. m.: 96);

33 (våld eller) hot med »Verbrechen * eller »Vergehen»: T. 240 [men i fråga om utpressning jfr 253]; Jugosl. 242 [i fråga om utpressning jfr 331] (under »våld» innefattas även bedövande m. m.: 147); (våld eller) hot med vissa brott; dessutom chantage: D. 260; Tjslov. Fsl. 310 ff.: även andra fall, jfr 13 2 ; (våld eller) hot med vissa brott: H. 284 (under »våld» innefattas även bedövande m. m.: 81) [om utpressning jfr 318]; Ö. 98; Jap. 223; (våld eller) -»svårt» (»farligt» etc.) hot: Glar. 110 [om utpressning jfr 128]; App. A.-Rh. 105 [om utpressning jfr 112]; App. I.-Rh. 85 [om utpressning jfr 112]; Freib. 79 (medtager i rekvisitet även försättande i motståndslöst skick) [om utpressning jfr 92]; Schw. Fsl. 156 (likaså) [om utpressning jfr 133]; (våld eller) otillåtet hot: Pol. 251; (våld eller) hot med våld: Thurg. 126 [om utpressning jfr 134]; Aarg. 142 [om utpressning jfr 147]; Schaffh. 172 [om utpressning jfr 208 2 ]; Ziir. 148 [om utpressning jfr 161]; Sol. 127 [om utpressning jfr 141]; Neuch. 195 [om utpressning jfr 381]; enbart våld: Port. 329 (tvång förmedelst hot behandlas nämligen i hotbrottet, 379, jfr ov.; i fråga om utpressning jfr 452); Obw. Pol. 62 (såvitt rör annat tvång än till förbjuden handling; jfr ov.). [Beträffande i övrigt förhållandet till utpressningsdeliktet bör nämnas, att flere lagar bestämma tvångsmedlet identiskt vid de båda delikterna och sålunda behandla utpressningen såsom en på animus lucri grundad kvalifikation: Fi. 25:12 jfr 31:4; N. 222 1 jfr 266; D. 260 jfr 281; It. 610, 611 jfr 629; Bas. 127 jfr 148; Zug 86 jfr 114; T. Fsl. 279, 280 jfr 339, vars uttryck gefährlichc Drohung definieras i 9 7 ; Tjslov. Fsl. 310 ff. jfr 322 och 13 2 , där gefährliche Drohung definieras. — A andra sidan förekommer i flera lagar, som icke uppställa ett allmänt tvångsbrott utan indraga detta i hotbrottet, att vid utpressning ett mera omfattande tvångsmedel ingår i rekvisitet: Ung. 353 jfr Ubertr. 4 1 ; Fr. 305 ff. jfr 400 2 ; Belg. 327 ff. jfr 470; Rum. 235 ff. jfr 334 3 ; Graub. 1542 jfr Pol. 27; Gen. 231 ff. jfr 332. — Undantagsvis förekommer, att lagar, som varken uppställa ett allmänt hotelier ett allmänt tvångsbrott, i utpressningsrekvisitet giva tvångsmedlet en betydlig utsträckning: Schwyz 77; Argent. 169]. Resultatet (syftet). Flertalet lagar låta brottet fullbordas med tvångets genomförande, resultatet. Några lagar nöja sig dock med syftet att framtvinga en handling 3

34 e t c : Ö. 98; [It. 613, för vad angår tvång till straffbar handling]; Port. 329; Grek. 330: Schaffh. 172; Obw. Pol. 62; Tic 339; Luz. Pol. 84; Columb. 705; Costa R. 337; Turk. 188; Chil. 296 och Mex. 282 ff. giva institutet en struktur, allteftersom resultatet uppnås eller icke. Vid de lagar som bygga brottet på resultatet — alltså det stora flertalet — blir den fråga av vikt, huruvida den misslyckade tvångshandlingen straffas såsom försök. Det visar sig härvid, att alla dessa lagar, utom S. (bortsett från det särskilda fallet i 15: 222) och Fi., straffa försöket antingen på grund av särskild bestämmelse vid detta institut (T. 240; Kina 318; Jap. 223) eller enligt de allmänna försöksreglerna (om vilka se S p e c Utk. X, 171; därtill kan nu läggas Mex. 1931, 12 och Pol. 1932 23,24). Om de ovannämnda S. och Fi., likasom om de lagar, som ej uppställa ett allmänt tvångsbrott utan indraga det i hotbrottet, gäller naturligen, att ett misslyckat försök till tvång kan straffas såsom hot, misshandel o. s. v., i den mån det fyller vederbörande rekvisit. Beträffande resultatets (syftets) närmare beskaffenhet ingå de flesta lagar ej härpå utan tala helt allmänt om tvång till att något göra, tåla eller underlåta (Freib. 79 talar om berövande av handlingsfrihet). Lösningen av de oundvikliga intressekollisionerna (att hindra någon från att begå brott o. s. v.) överlämnas åt tolkningen. Några lagar gå dock i någon mån in på frågan. Grek. 330 och Chil. 296 medtaga sålunda icke här ett tvång, som skett i »tillåtet» syfte. Sp. 676; Columb. 705 och Peru 222 göra en skillnad mellan tvångets positiva och negativa form: i fråga om tvång till handling göres ingen inskränkning i straffbarheten men i fråga om hindrande (tvång till underlåtenhet) förutsattes, att den handling, som förhindras, icke är förbjuden. Bras. 180; Venez. 176; Kina 318 och Jap. 223 medtaga varken hindrande av förbjuden handling eller framtvingande av handling, som den tvingade var skyldig att företaga. Beträffande den osäkra frågan om chantage har N. 2221"' nöjt sig med att fordra, att tvånget (icke tvångsmedlet!) skall vara rättsstridigt, utan att närmare utreda detta begrepp; D. 260 2 undantager det fall, att Eremtvingelsen kan anses tillbörlig begrundet ved det Forhold, som Truselen angaar; T. Fsl. 280 begränsar chantagebestämmelsens räckvidd till det fall, att tvånget innebär sich eincr gegen die guten Sitten verstossendeu Zumutung zu fii gen; Tjslov. Fsl. 311, 312 talar om att till tvång missbruka en makt, som man de iure eller de facto har över en annan, antingen för att ernå en orättmätig fördel eller göra rättsstridig skada eller ock så, att det strider mot den tvungnes nationella, religiösa, politiska eller sociala övertygelse.

_

35 Förutom den struktur, som redan omtalats beträffande It.; Chil. och Mex., förekommer en struktur, med hänsyn till resultatet, i några andra lagar: N. 2221, som straffar chantagefallet mindre strängt; Bulg. 298—300, som sänker det vanliga straffet, om gärningsmannen ansåg sig förverkliga on honom tillkommande rättighet, men höjer det, om tvånget gick ut på begående av brott (icke överträdelse), och ännu mer. om brottet verkligen blev begånget; Obw. 92 och Pol. 61, som högre straffar tvång till förbjuden handling, om denna verkligen begicks; Tjslov. Fsl. 312. som mindre strängt straffar det nyssnämnda fall, att någon tvingas i strid med sin nationella övertygelse m. m. Kvalifikationer. En kvalifikation hänförande sig till brottssubjektet förekommer i Venez. 176: missbruk av offentlig auktoritet. Kvalifikationer med hänsyn till handlingen äro: att gärningen utförts med vapen: It. 610, 611, 339; Turk. 188: av flere: It. ib.; Turk. ib.; (It. ib. h«r en högre kvalifikation för de fall, att gärningsmännen varit minst fem, av vilka någon beväpnad, eller minst tio); av förklädd (maskerad): It. ib.; Turk. ib.; av »anonym»: It. ib.; Turk. ib.; med list: Turk. ib.) med »symboliska» medel: It. ib.] av hemliga — verkliga eller föregivna — föreningar: It. ib.; Turk. ib.) överhuvud av föreningar: Sp. 676 2 . Kvalifikationer med hänsyn till brottsobjektet äro: att gärningen utförts mot ascendent eller maka: Venez. 176; mot allmänt organ (ib.). En kvalifikation hänförande sig till brottets verkan innehålles i Venez. ib.: att av brottet följt »svår skada å person, hälsa eller egendom*.

Olovligt fängslande. Vare sig lagarne uppställa ett allmänt tvångsbrott eller nöja sig med ett allmänt hotbrott, kriminalisera de genomgående olovligt fängslande, berövande av rörelsefrihet (vad flere lagar beteckna såsom »personlig» frihet). Med olovligt fängslande berör sig försättande (eller kvarhållande) i tvångs* tillstånd (slaveri, främmande krigstjänst eller liknande ställning i främmande land e t c ) och det därmed nära sammanhängande bortrövandet av människa (t. ex. för att utkräva lösen). Särskilda former av »människorov», som ofta förekomma i lagarne, äro barnarov och kvinnorov; då dessa institut ofta innefatta angrepp på andra rättsintressen än personlig frihet (familj, sedlighet, status) uppställas de av lagarne ej sällan i annat sammanhang. Beträffande förhållandet mellan fängslande och människorov hålla många lagar de båda fallen isär såsom två skilda institut: S. 15: 5 e t c jfr 9 e t c ; Fi. 25: 1 etc. jfr 9 e t c ; N. 224 etc. jfr 223; H. 278 jfr 282; T. 234 jfr 239; Ö. 90 jfr 93; It. 600—4 jfr 605; Bulg. 2 9 0 - 1 jfr 288—9; Grek. 321 jfr 322; Graub. 126 e t c jfr 128; Aarg. 136 etc. jfr 140 e t c ; Schaffh. 168 jfr 169; Obw. 88 jfr 92; Bern 151 jfr 158; Ziir. 144 jfr 147; Bas. 121 jfr 125; Zug 83 jfr 84; Schwyz 69 jfr 70; Sol. 122 jfr 126; Luz. 178 etc. jfr 183 e t c ; Argent. 145 jfr 141 e t c ; Costa R. 329 jfr 328, 330; Mex. 365 jfr 364, 366; Peru 225 e t c jfr 223; Kina 313 jfr 316, 317: Tjslov. Fsl. 307, 308 jfr 309. Andra lagar slå dem tillsammans (mestadels med undantag av barnarov och kvinnorov): Fr. 341 ff.; Belg. 434 ff.; Sp. 664 ff.; Rum. 272; R. 147 ff.;

Jugosl. 243 ff.: Turk. 179 ff.; Waadt 252; Wall. 260; Gen. 99; App. A.-Rh. 106; Neuch. 331; App.I.-Rh. 88; Freib. 75; Bras. 183 ff.; Chil. 141; Columb. 700; Jap. 220; Fi. Fsl. 24: 2; Schw. Fsl. 157; även slaveri (jämte barnarov och kvinnorov) undantages av Port. 328 ff. jfr 330 ff.; Venez. 174 jfr 175. •— Människorov behandlas (åtminstone delvis) såsom en kvalifikation av fängslande enligt D. 261 2 ; Ung. 324; Tic 336 ff.: St. Gall. 118, 119. - - Thurg. 94 nämner endast människorov; Glar. 109 och App. I.-Rh. 88 hava ett kombinerat rekvisit: att genom våld eller list bemäktiga sig någon för att be-

37 röva honom personlig frihet; utesluta säledes dels frihetsberövande utan dylikt bemäktigande dels försättande (eller kvarhållande) i tvångstillstånd utan egentligt frihetsberövande. Själva frihetsberövandet är obetingat att uppfatta såsom ett delictum continuum, som begås oavbrutet, så länge frihetsförlusten fortfar (förutsatt att det ligger i inkulpatens makt att återställa friheten). Ofta uttrycka lagarne denna kontinuitet genom att använda termen hålla fängslad el. dyl.:

H. 2821; Ung. 3231; Fr. 341; Belg. 434; Sp. 6641; Port. 330; Rum. 272; Waadt 252; Graub. 128; Aarg. 140; Wall. 260; Tic 3351; Gen. 99; Neuch. 331 1 ; Costa R. 328; Mex. 364 1 ; i många fall — nästan överallt — framkommer den på det sätt, att straffet varierar med frihetsberövandets längd (jfr ned.). — Icke sällan hava lagarne särskilda bestämmelser om den delaktighet, som består i att tillhandahålla plats för den fångnes förvarande:

H. 2824; Fr. 341 2 ; Sp. 6642; Rum. 2722.- Wall. 2602; Neuch. 331 2 ; Chil. 1412; Columb. 703; Jap. 227. — Särskilt straff stadgas stundom för den, som överbevisats om fängslandet och ej uppgiver den fängslades vistelseort eller kan visa sig hava lössläppt honom: Sp. 667; Port. 332; Bras. 183; likaså för den, som ansett sig ha skäl till fängslandet men ej genast anmält saken för vederbörande myndighet: Ö. 93; Ung. 323 1 ; Jugosl. 244; jfr Schwyz 703. — Straff för den, som vet om fängslandet och ej uppenbarar det. förekommer i Waadt 253; Wall. 264. Flertalet lagar beteckna handlingen allmänt såsom berövande av friheten (Kina 316, 317 och Tjslov. Fsl. 309 1 : rörelsefrihet — vilket väl även eljest avses), likgiltigt med vad medel. — Åtskilliga lagar inskränka dock handlingen till arresterande, fängslande el. dyl.: Fr. 341 ff.; Belg. 434 ff.; Sp.

664 ff.; Port. 330 ff.; Rum. 272; Bern 158; Tic 335; Gen. 99 ff.; Neuch. 331; Bras. 181; Chil. 141; Columb. 700; Costa R. 328; Mex. 3641; Jap. 220. — R. 147—148 omtalar frihetsberövande 1) genom våld, 2) på livs- eller hälsofarligt sätt, 3) genom obehörigt inspärrande på sinnessjukanstalt. Bulg. nämner inspärrande samt användande av våld, hot eller list. — Om Glar. 109 och App. I.-Rh. 88, vilka endast undantaga våld eller list, jfr ov. Rörande den intressekollision, som kan uppstå i fråga om fängslande av person, som av en eller annan anledning — sinnessjukdom, brottsligt uppsåt etc. — visat sig farlig, yttra sig några lagverk: Ö. 93; Schwyz 70 i, f;

Tjslov. Fsl. 3092. E t t slags tätige Reue omtalas i flere, mest romanska lagar rörande den, som inom viss kort tid och utan att hava genomdrivit sitt syfte med frihetsbrottet lösgiver den fångne: Fr. 343; Sp. 664 3 ; Port. 33 0 § 3; Rum.

38 274: Turk. 180 2 ; Wall. 263; Bern 160; Tic. 337; Mex. 366 i. f; 175 4 .

Venez.

Brottets struktur. Lagarne [med undantag av D.; H.; It.; R.; Turk.; Thurg.; Graub.; Glar.; Zug; App. A.-Rh.; App. I.-Rh.; Freib.; Venez.; Kina; Jap.; Fi. Fsl.; T. Fsl.; Tjslov. Fsl. — därvid det dock förekommer, att »långvarighet» uppställes som uttrycklig kvalifikationsgrund (D. 261) eller åtminstone understrykes såsom straffmätningsgrund (Thurg. etc)] indela brottet i grader, alltefter frihetsberövandets tidslängd; därjämte förekomma en mängd kvalifikationer i olika riktningar. Beträffande nyssnämnda grader inskränka sig lagarne mestadels till två: den skiljande tidslängden bestämmes emellertid ganska olika: en dag: Bras. 181: tre dagar: Ö. 94; Waadt 252: [St. Gall. 118: »flere dagar»]; en vecka: T. 239; Bulg. 288; Bras. 125 2 ; åtta dagar: Wall. 261; Gen. 99 2 ; Mex. 364 1 ; fjorton dagar: Pol. 248 2 ; femton dagar: Costa R. 330 6 ; tjugo dagar: Sp. 665 1 ; Port. 330 § 1 (som för bestämmelsens tillämplighet förutsätter minst en dags frihetsberövande: vad som faller under denna gräns, behandlas såsom en vanlig offense corporal); en månad (eller »trettio dagar»): Fi. 25: 9; N. 223;

Fr. 342; Rum. 2732; Jugosl. 2433; Schaffh. 1692; Bern 158; Ziir. 1472; Schwyz 70 a; Sol. 1262; Neuch. 332; Argent. 1425: Peru 2233; Schw. Fsl. 157 2 ; tre månader: Chil. 141 3 ; ett år: S. 15: 9. Några lagar stanna icke vid två grader. Sålunda uppställas tre grader av Belg. 435, 436 (med skiljepunkterna tio dagar —• en månad); Aarg. 141 1 (trettio dagar — ett år); fyra grader av Grek. (tre dagar — en vecka — trettio dagar); Obw. 92 (en månad — ett år — tre år); Luz. 183 (likaså); Tic 335 (tre dagar — en månad — tre månader): Columb. 700 (tolv timmar — åtta dagar — trettio dagar); fem grader av Ung. 323 2 (sju da gar — femton dagar — en månad — tre månader). Beträffande kvalifikationerna kunna de hänföra sig till 1) brottssubjektet: allmänt organ: It. 605 2 : Bulg. 289 3 ; 2) handlingen: gärningen begås av ett baud: Mex. 366 I V ; med användande av falsk uniform, order e t c : Fr. 344 1 ; Belg. 437; Sp. 665 2 ; Port. 331 1 ; Rum. 273 4 ; Grek. 322 1 : Bern 159 1 ; Tic 336 b: Gen. 102 1 ; Neuch. 332; Argent. 142 4 : Bras. 1812; Columb. 707; Costa R. 330 4 ; på allmän väg eller ödsligt ställe: Mex. 3 6 6 m ; under falskt förebärande av sinnessjukdom etc. hos objektet: D. 261; R. 148: Freib. 75 2 ; Peru 223 2 ; Fi. Fsl. 24: 2 2 ; Schw. Fsl. 157 2 [jfr ned. om människorov]: den fångne har misshandlats vid fängslandet

39 eller under fångenskapen: S. 15:9; N. 223; Ö. 94; Ung. 323 3 ; Fr. 344 i. f; Belg. 438 1 ; Port. 331 2 ; Rum. 273 1 ; Pol. 248 2 : R. 147 2 : Bulg. 289 4 : Wall. 262; Schaffh. 169 2 : Bern 159 3 : Tic 336 d; Gen. 101; Neuch. 332; Argent. 142 1 ; Bras. 182; Columb. 701, 704; Mex. 3 6 6 n ; Peru 323 3 (grymhet); Schw. Fsl. 1572 (likaså); har bundits e t c : Columb. 698; hotats med döden: Fr. 344; Belg. 437; Sp. 665 3 ; Port. 331 2 : Rum. 273 5 ; Tic 336 d; Gen. 102 2 ; hotats med tortyr e t c : Port. 3312; Turk. 179 2 ; Bern 159 2 ; Gen. 102 2 ; 3) verkan: brottet har medfört döden: N. 223; H. 282 3 ; T. 239: Ung. 325: Belg. 438 3 : Jugosl. 243 3 : Aarg. 141 Tlb ; Obw. 92; Ziir. 1472; Bas. 125 2 ; Schwyz 70 b: Sol. 1262; Columb. 702 1 ; Kina 316 2 , 317 2 ; Jap. 221; kroppsskada: N. 223; H. 282 2 ; T. 239; Ö. 94: Ung. 324 1 ; Sp. 665 3 ; Rum. 273l) Jugosl. 243 3 : Turk. 180: Aarg. 141 IIa : Obw. 92; Ziir. 1472; Bas. 125 2 ; Tic 336 d; Gen. 101: Schwyz 70 b; Sol. 126 2 ; Luz. 184; Argent. 142 3 ; Chil. 141 3 : Columb. 702 2 ; Costa R. 330 3 ; Venez. 175 3 : Kina 316 2 , 317 2 ; Jap. 221; själsskada: Aarg. 1 4 1 U a ; Obw. 92: ekonomisk .skada: Turk. 180: Argent. 142 3 ; Chil. 131 3 ; Costa R. 330 3 ; Mex. 366 1 ; Venez. 175 3 ; 4) brottsobjektet: brottet begås mot allmänt organ: Bulg. 289 2 ; Turk. 1 180 ; Tic 336 c (även mot väljare); Costa R. 330 2 ; Venez. 175 3 ; mot anförvant: It. 605 1 : Rum. 273 3 (ascendent); Bulg. 289 1 (likaså); Turk. 180 1 ; T i c 336 a; Schwyz 70 c (ascendent); Argent. 142 2 ; Costa R. 330 2 ; Venez. 175 3 ; Kina 317 (ascendent); Jap. 220 2 (likaså). — [Missbruk av målsmanskap namnes särskilt (dock utan kvalifikation) i Graub. 128]; 5) syftet: vinningssyfte: D. 261 2 ; Sp. 665 4 ; Turk. 179 2 ; Tic 336 e; St. Gall. 118 2 ; Argent. 142 1 ; Costa R. 330 1 ; Mex. 366 1 ; Venez. 175 2 ; skadesyfte eller hämnd: Turk. 179*; Tic 336 e; St. Gall. 118 2 ; Costa R. 330 l ; Mex. 3 6 6 l ; Venez. 175 2 ; osedlighet: Freib. 75 2 ; Peru 223 1 ; Schw. Fsl. 157 2 ; »ar religösa skäl»: Turk. 179 2 fdans un but réligieux ou national]; Argent. 142 1 ; Costa R. 330'; Venez. 175 8 . Subjektivt rekvisit. Straff för culpa stadgas i D. 262 (grov Uagtsomhed); H. 283 (kvalifikation, om svår kroppsskada, och högre kvalifikation, om döden följt av gärningen); jfr Fi. Fsl. 24: 3. Om kvalifikationer av visst syfte jfr här ov.

Människorov. Där lagarne uppställa ett särskilt institut »människorov». skilt från olovligt fängslande (jfr ov.), innehåller rekvisitet vanligen åtminstone två elementer: bemäktigande (genom våld, list e t c ) samt därpå försättande i tvångstillstånd, hjälplöst tillstånd o. d. Undantagsvis förekommer, att denna förbindelse löses, så att lagen straffar: 1) bemäktigandet (inberäknat därmed nästan alltid sammanhängande förfiyttning) utan avseende på följande tvångstillstånd eller hjälplöshet: Columb. 676 ff., som dock förutsätter, att syftet antingen är osedligt eller går ut på att göra personen någon skada: gärningen kan ske genom våld, hot eller föregivande av offentlig myndighet; även, med något mindre straff (677) genom annat svek; kvalifikation, om gärningsmännen äro flere (679), och högt straff, om ej den bortrövade före rättegångens slut framskaffats eller inkulpaten givit vederbörlig upplysning om honom (680); 2) försättande i tvångstillstånd utan föregående bemäktigande: S. 15:7; det förutsattes dock, att detta sker i främmande land. Försättande i hjälplöst tillstånd utan föregående bemäktigande upptages i Fi. 25: 3 i detta sammanhang bland frihetsbrotten (eljest oftast bland brott mot kroppslig integritet, jfr S p e c Utk. I, 60 ff.).

I allmänhet är emellertid, som sagt, bemäktigandet ett medel för följande tvångstillstånd eller hjälplöshet; därvid spelar det ofta en roll, att denna fortsättning äger rum i främmande land. Man kan, vid jämförelse mellan de olika lagarne, indela rekvisiten i grupper, allteftersom bemäktigandet åtföljes resp. avses skola åtföljas av 1) tvångstillstånd; 2) hjälplöst tillstånd; 3) utförande ur riket; 4) sådant utförande med därpå följande tvångstillstånd; 5) utförande med därpå följande hjälplöst tillstånd. (Vi bortse härvid från de bestämmelser, som enbart avse slaveri, varom jfr ned.) ad 1: Hit kunna föras Graub. 126; Schwyz 69;

41 ad 2: S. 15: 5 (hjälplösheten skall vara sådan, att uppenbar fara är för den utsattes liv); Fi. 25:3 (med eller utan föregående bemäktigande, jfr ov.); N. 224; T. 234; Schwyz 69 1 (i de tre sistnämnda lagarnes rekvisit förekommer hjälplösheten endast på den subjektiva sidan: bemäktiga sig i avsikt att försätta i hjälplöst tillstånd). — Härtill närma sig några kantonallagar, vilka uppställa ett rekvisit, som innefattar bemäktigande med undandragande av statens (målsägandens etc.) skydd: Thurg. 94; Aarg. 136; Schaffh. 168;

Obw. 88: Bern 151; Ziir. 144; St. Gall. 1191;

ad 3: S. 15:6; Ziir. 144 2 ; Jap. 226 (köp räknas lika med bemäktigande; säljande i och för transport till utlandet medtages även); utförande ur landet i de två sistnämnda rekvisiten endast på den subjektiva sidan; ad 4: S. 15:7; Fi. 25: 1; N. 224; D. 261 2 ; H. 278; T. 234; Ö. 90; Aarg.

137: Obw. 88 la ; Bas. 121; Argent. 145; Costa R. 333; Fi. Fsl. 24: 22. Av

dessa lagar genomföres rekvisitet på den objektiva sidan fullständigt endast av S.: D. och Aarg. Till utförande (i avsikt att försätta i tvångstillstånd) sträcker sig det objektiva rekvisitet i H. (som ej behandlar bemäktigandet såsom väsentligt); Obw.: Argent, (bemäktigandet ej väsentligt); Costa R. Övriga lagar (N.; T.: Ö.: Bas.; Fi. Fsl.) uppställa endast bemäktigandet (i avsikt att utföra etc.) på den objektiva sidan. — Pol. 248 2 , som ej utsöndrat »människorov» från det allmänna frihetsberövandet, nämner dock särskilt det fall såsom försvårande, att bemäktigandet åtföljts av utlämning till främmande makt. ad ö: H. 278 (det objektiva rekvisitet sträcker sig till utförande, jfr här ov.).

Barnarov. Vare sig lagarne operera med ett särskilt institut «människorov« eller åtnöja sig med bestämmelser om det allmänna frihetsberövandet, omtala de genomgående barnarov: de enda undantagen i europeisk rätt äro App. A.-Rh. och App. I.-Rh. (som beröra barnarovet endast såsom enlevering i sexuellt syfte). I flere kantonallagar framstår emellertid barnarovet endast såsom en utvidgning på en viss punkt av människorovets rekvisit (i det att den rövades samtycke, då det är fråga om barn, är utan verkan): Graub. 126; Aarg. 136: Schaffh. 168; Obw. 88; Ziir. 144; Zug 83; Luz. 178. Alla andra lagar behandla fallet såsom ett särskilt institut; oftast såsom en form av frihetsbrott, parallell med människorov (S. 15: 8, jfr dock även §§ 6, 7; Fi. 2 5 : 2 : H. 279, 280; T. 235; Ö. 96; Ung. 317—319: Rum. 280— 283; R. 149; Bulg. 292—295; Jugosl. 245; Turk. 182; Grek. 331. 332; Thurg. 95—97; Waadt 254: Wall. 265; Bern 150; Glar. 113; Bas. 122; Tic 338; Schwyz 69 2 ; Sol. 123; St. Gall. 119; Neuch. 334; Freib. 77; Argent. 146— 149; Chil. 142; Columb. 6 0 0 - 6 9 1 ; Costa R. 334—336; Mex. 366 v ; Peru 229 [jfr dock även 220—221]: Venez. 178; Jap. 224; Schw. Fsl. 160 [jfr dock även 186]), men stundom såsom ett brott mot familj (N. 216, 117; [D. 215, som dock hänvisar till § 261 bland frihetsbrotten]; It. 573, 574; Pol. 199;

Eng. Steph. 368; Kina 257, 258; Fi. Fsl. 22:6; T. Fsl. 313; Tjslov. Fsl. 246) eller mot status (Fr. 354—357; Belg. 364 ff.; Port. 342—344; Gen. 288 ff.; Bras. 289—291). Lagarnes behandling av institutet, jämfört med människorov visar närmast den skillnad, att medan det blotta bemäktigandet (även inräknat därmed sammanhängande förflyttning) vanligen (jfr ov.) icke konstituerar människorov (utan straffas endast såsom fängslande eller såsom allmänt tvångsbrott), så konstituerar det i synnerligen många fall (även utan särskilt syfte) barnarov: S. 15:8; Fi. 25:2; N. 216; H. 279 1 ; T. 235 1 ; Ö. 96; Ung.

317; Fr. 354; Belg. 364; It. 5731, 5741; Sp. 7701; Port. 342; Rum. 280: Pol. 199; Bulg. 2921; Jugosl. 2451; Turk. 182; Waadt 254; Wall. 265; Bern 150;

43 Glar. 113; Bas. 122 1 ; Tic. 338; Gen. 288; Sol. 123 1 ; Neuch. 334; Argent. 146; Bras. 289; Chil. 142: Columb. 690; Costa R. 334; Mex. 366 v ; Venez. 178: Kina 257 1 ; Jap. 224; Fi. Fsl. 22:6; T. Fsl. 313; Tjslov. Fsl. 246 1 . — Andra lagar förutsätta för institutets tillämplighet visst syfte: vinning (incl. utkrävande av lösen): Freib. 77; Peru 229; Schw. Fsl. 160; vinning eller osedlighet: Schwyz 69 2 ; vinning, hämnd eller andra personliga syften: R. 149; vanart eller giftermål: Grek. 331; förändring av barnets status: Eng. Steph. 368; Thurg. 95; St. Gall. 119. — Huru än rekvisitet bestämmes, användas dylika syften ofta såsom kvalifikationer: S. 15: 8; Fi. 25: 2; D. 215 jfr 261 2 ; T. 235 3 ; Ung. 318; It. 573 2 : Rum. 283; Bulg. 292 2 ; Jugosl. 245 2 ; Aarg. 137 6; Obw. 88 16 ; Bas. 122 2 ; Sol. 123 2 ; Neuch. 335; Luz. 179"': Freib. 77 2 : Columb. 693; Peru 229 2 : Kina 257 2 ; Jap. 225; Fi. Fsl. 22: 6 2 : Schw. Fsl. 1602. Beträffande åldersgränsen försvåras en jämförelse mellan lagarne något därav, att flere lagar hava två (någongång tre) gränslinjer, utmärkande olika grader av straffskydd. Snarast kan man jämföra de lägsta siffrorna (som sålunda, där grader förekomma, utmärka den övre gränsen för den högst straffskyddade åldern). Den bestämmes till sju år i Belg. 364: Sp. 770; Port. 342; Thurg. 9 5 ; Gen. 288; Bras. 289 pr.; Mex. 366 v ; tio år i Argent. 146; Chil. 142; Costa R. 334; tolv ar i H. 279 2 ; Bulg. 292 1 ; Turk. 182 2 ; Grek. 331; Columb. 691: Venez. 178 2 ; fjorton är i Ö. 97: Ung. 317; It. 574; Eng. Steph. 368; Schwyz 69 2 ; Neuch. 334; femton ar i S. 15: 6. 8: Fi. 25: 2; Waadt 254; Aarg. 136; Obw. 88; Tic 338: Luz. 178; sexton år i N. 217; Fr. 355; Rum. 281 1 ; Schaffh. 168; Ziir. 144; Freib. 77; Peru 229; Schw. Fsl. 160; sjutton år i Pol. 199; aderton år i D. 215; Wall. 266; Bas. 122; Fi. Fsl. 22: 6; minderårighetens upphörande i T. 235; Jugosl. 245; Graub. 126; Glar. 113; Zug. 83; Sol. 123; St. Gall. 119; Jap. 224; T. Fsl. 313; Tjslov. Fsl. 246. R. 149 talar endast om barn utan närmare begränsning; likaså Bern 150; jfr även Ö. 96. E t t svagare straffskydd upp till minderårighetsgränsen uppställes i H.;

44 Fr.; Belg.; It.; Sp.; Rum.; Waadt; Wall.; Bern; Gen.; Neuch.; Columb.; Peru 220, 221. I övrigt uppställes en högre åldersklass med svagare straffskydd i Thurg. (7—14 år); Bras, (likaså); Turk. (12—15 år); Venez. (likaså); N. (16—18 år); Chil. (10—20 år); Port. (7—21 år, delat i två grader genom en 17-årsgräns, 343 § un., resp., vid döljande, en 18-årsgräns, 344 § un.)) Grek. (12—21 år). De vid människorov förekommande bestämmelserna om utförande ur riket m. m. (jfr ov.) bliva vanligen utan vidare tillämpliga vid barnarov; stundom uppställas dock dylika stadganden särskilt vid barnarovet: N. 217 3 ;

Neuch. 335; Kina 2573. Med bortrövande av barn likställes stundom döljande av barn: Port.

344; Rum. 280; R. 149; Bulg. 2921; Bern 150; Gen. 288; Argent. 146; Costa R. 334; (ävenså Kina 258, som dock förutsätter ett föregående bortrövande, 257). Stundom namnes döljande såsom ett mindre brott: Belg. 365; Peru 220 jfr 229; ävenså Argent. 149 och Costa R. 336, för det fall, att den dolde själv rymt. Likaledes namnes stundom rättsstridigt kvarhållande av barn såsom likställt med barnarov: Port. 344 3 ; Sp. 770 2 ; Pol. 199; Bern 150; Argent. 147; Bras. 290 i? un. Med mindre straff uppställes fallet i Belg. 367; Gen. 289; Peru 220 jfr 229. 'Förledande av minderårig till flykt från sitt hem straffas enligt Port. 343; Peru 221. Överlämnande till barnhus, utan målsmans tillstånd, av barn, som man fått i sin vård, straffas enligt Belg. 366; sådant överlämnande till enskild person eller allmän anstalt enligt Sp. 769; Bras. 293 § un,; Mex. 342, 343.

Bland privilegiationer är det praktiskt viktigaste fallet, att den ene anförvanten rövar barnet från den andre. Jfr härom Fr. 357 2 (L. 5/w 1901); Belg. 369 bis (L. 15/6 1912 art. 57); Eng. Steph. 368 i. fi; St. Gall. 119 2 ; Mex. 366 v . Costa R. 334 privilegierar det fall, att bortrövandet, kvarhållandet eller döljandet skett av moraliska motiv; Bulg. 293 2 friar den från straff, som av medlidande tagit eller kvarhåller barnet. Thurg. 97 mildrar straffet, där bemäktigandet var av tillfällig karaktär

45 utan fara för rubbande av barnets status. (Turk. 182 och Venez. 178 förklara däremot uttryckligen, att även tillfälligt bortrövande ingår i rekvisitet)

Med barn likställes stundom i detta sammanhang en på grund av psykisk defekt under vård varande person: Pol. 199.

Slaveri. Flere länder (E.; Fr.; Belg.; Sp.; Rum.; R.; Jugosl.; Turk.; flertalet kantonallagar o. s. v.) nämna icke slaveribrottet i strafflagen: det kommer sålunda, såvida det straffas, att bedömas såsom ett fall av tvång eller fängslande resp. människorov. Stundom hava, särskilt i anledning av Intern. Konvent, 2ji 1890 (som i främsta rummet avser slavjaktexpeditioner i Afrika) speciella lagar utfärdats (t. ex. T. Ges. 28/T 1895). Där åter slaveri namnes i strafflagen, framstår det oftast såsom ett självständigt i n s t i t u t e s . 15:1—4;

N. 225; H. 274—277; Ö. 95; It. 600—604; Port. 328; Pol. 249; Bulg. 291; Argent. 140; Costa R. 329; [Peru 225—227]; Venez. 174; Kina 313; Jap. 226, 227; Tjslov. Fsl. 307. I andra fall namnes det såsom ett exempel på människorov: Fi. 25: 1 [där det dock såtillvida får en självständig karaktär, som slayhandel och forslande av slavar tillägges till människorovets rekvisit]; T. 234; Bas. 121; eller kvalifikation därav: Grek. 321; Aarg. 137 a; Obw. 8 8 l a ; Luz. 179 1 "; eller såsom kvalifikation av fängslande: Ung. 324 2 : Tic 336 f; Mex. 365 11 . Beträffande den brottsliga handlingen straffa (med undantag av H., som här endast medtager slavhandel och det därtill hörande sysslandet med slavskepp) alla de nämnda lagarne (eventuellt såsom fall av människorov eller fängslande) försättande i slaveri, därvid objektet sålunda skall vara en människa, som från frihetstillstånd överföres till slaveritillstånd. Några lagar omtala endast denna handlingsform: T. 234; Ung. 324 2 ; Port. 328; Bulg. 291; Grek. 321; Aarg. 137 a; Obw. 881"; Bas. 121; Tic 336 /'; Luz. 179 ] «; Mex. 365 11 ; Kina 313 — helt naturligt för deras vidkommande (T.; Ung.; Grek.; Mex. samt kantonallagarne), som endast behandla slaveribrottet såsom ett fall av människorov eller fängslande. — (I övrigt jfr S. 15: 1; Fi.

25: 1; N. 225; Ö. 95; It. 600; Argent. 140: Costa R. 329; Venez. 174; Tjslov. Fsl. 307). Flere lagar medtaga i rekvisitet det fall, att man driver handel med slavar (även med person, som dessförinnan befinner sig i slaveri): S. 15: 1;

47 Fi. 25: I2: N. 225: H. 274: Ö. 95: It. 601; Pol. 249; Venez. 174; Tjslov. Fsl. 307. Nära sammanhörande med slavhandel är transport av slavar (även där den företages av annan än köpare eller säljare). Den namnes i S. 15: 1 _ 4 ; Fi. 25: l 2 ; N. 225; H. 275 — 277; Ö. 95; Pol. 249; och avses väl även i It. 6 0 1 ; Venez. 174: Tjslov. Fsl. 307: emellertid omtalas i S.; H.; Ö. endast transport till sjös. — H. 277 nämner utom bortfraktare och betraktare även den, som medverkar vid försäkring av slavskepp. —- S. 15: 2 straffar var och en, som veterligen antagit tjänst å slavskepp; H. straffar (275) skepparen med ett högre och (276) besättningen med ett lägre straff; 0. 95 nämner endast »skeppskaptenen». — Pol. 249 straffar var och en, som deltager i ett med slavhandel sammanhängande företag. Köpande och säljande av slav — även där det ej kan anses inga under uttrycket »driva handel» — medtages i Ö. 95; It. 602 (med mindre straff än »drivande av handel»); däremot straffa Argent. 140 och Costa R. 329 endast den, som mottager slav för att kvarhålla honom i slaveri. Att hålla någon i slaveri (likgiltigt hur man fått honom i sin besittning) straffas enligt Ö. 95; It. 602; Tjslov. Fsl. 307 1 . Somliga lagar nämna, jämte slaveri, därmed »analogt» tvångsläge: It. 600; Argent. 140; Costa R. 329; Mex. 365 11 (avtal, som bringar någon en una especie de servidumbre): Venez. 174. — Peru 225—227 straffar den, som med missbruk av okunnigheten eller den moraliska svagheten hos infödingar m. fl. bringar dem i ett läge, likvärdigt eller analogt med slaveri; föreningar, avsedda såsom skyddsvärn för dessa folkelement, kunna få åtalsrätt vid nämnda brott. Såsom kvalifikation av skepparens brott (jfr ov.) uppställer H. 275 2 det fall, att någon slav ljutit döden av transporten; Ö. 95 2 och Tjslov. Fsl. 307 2 kvalificera yrkesmässighet vid slavhandel; Tjslov. Fsl. ib. råhet vid slavars behandling.

Horsbrottet. Med avseende på lagarnes allmänna ståndpunkt rörande denna gärnings straffbarhet kunna de närmast indelas i fyra grupper: 1) horsbrott straffas icke: N. (L. 4/T 1927); D.; Pol.; R.; Eng. [den gamla bestämmelsen i 13 E. 1, st. 4 om befogenhet för andlig domstol att för hor m. m. döma, förutom till kyrkliga straff, till fängelse i högst sex månader, är numera obsolet och har på senare tider endast tillämpats i fråga om blodskam] och flere anglikanska lagar; Aarg.; Schaffh.; Bas.; Gen.; Fi. Fsl.; [den nya mexikanska lagen (av 14/s 1931) straffar hor endast då det skett i makarnes hem eller väckt skandal]; 2) mannen och hustrun straffas lika och efter samma grunder: S.; Fi.; H.; T.; Ung.; Port.; Rum.; Bulg.; Jugosl.; flertalet kantonallagar; Mex. (jfr ov.);

Peru; T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; Schw. Fsl.; 3) hustrun

straffas

strängare

eller i större omfång: Ö.; Fr.; Belg.; It.;

Turk.; Grek.; Thurg.; Tic; Argent.; Bras.; Chil.; Costa R.; Venez. — Den större strängheten mot hustrun framträder någongång a) i strafförhöjning för särskilt fall: 0 . 502 (hustrun straffas strängare, om horsbrottet kan väcka tvivel om en följande barnafödsels legalitet, jfr 525); någongång b) i en högre allmän straffskala: Grek. 286; Thurg. 114, 115: oftast c) på det sätt, att, medan hustrun alltid straffas för hor, mannen endast straffas, då han a) hållit en konkubin i huset: Fr. 339; Belg. 389: Tic 271 1 ; eller fi), om icke i huset, dock så att det framkallat skandal e t c : It. 560; Turk. 441; Chil. 381; Costa R. 299; Venez. 397; eller y) överhuvud hållit en konkubin: Argent. 118; Bras. 279. —• I de under c anmärkta lagar är straffet för mannen, som håller konkubin, stundom detsamma som för hustruns horsbrott: It. 560 (såtillvida som hustruns straff vid stadigvarande brottslig förbindelse — relatione adulterina — kan stiga lika högt som mannens); Turk. 441; Tic. 271 2 (högre dock för hustrun, om hon rymt från makarnes hem tillsammans med sin medbrottsling); Argent. 118; Bras. 279. I andra av dessa lagar

49 är mannens brott mindre straffbart än hustruns: Fr. 339: Belg. 389; Port.

404; Chil. 381; Costa R. 299; Venez. 3971; 4) endast hustrun straffas:

Columb.; Kina; Jap.

Mcdbrottslings straffbarhet. Där lagen icke gör skillnad mellan mannens och hustruns horsbrott, kan fråga om mindre straffbarhet för medbrottslingen endast uppstå, såvitt rör ogift sådan. För detta fall stadgas mindre straff i S. 17: 1; Fi. 19: 1 och flere kantonallagar: Graub. 143 1 ; Obw. 70 2 ; Glar. 86 3 ; Zug 98; App. A.-Rh. 102; App. I.-Rh. 152; samma straff däremot i H.; T.; Ung.; Rum.; Bulg.; Jugosl.; Waadt; Wall.; Ziir.; Sol.; St. Gall.; Neuch.; Luz.; Freib.; Mex.; Peru; T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; detsamma gäller Thurg. (där, som nyss nämnt, olika straffskalor uppställas för mannen och hustrun). Undantagsvis stadgar Bern 175 högre straff (nämligen frihetsstraffets kumulerande med böter) för den (om än ogifte) manlige medbrottslingen än för den gifta kvinna, med vilken han begått horsbrottet; ogift kvinna, med vilken mannen begår horsbrott, namnes icke i rekvisitet; likasom i Grek. 286 ogift överhuvud icke namnes; i dessa fall kan sålunda endast delaktighetsstraff inträda. — Bland lagar åter, som inskränka rekvisitet för mannens horsbrott till hållande av konkubin, är straffet för konkubinen detsamma som för mannen enligt It. 560; T i c 271 2 ; Argent. 118 4 ; Bras. 279 § l 2 ; mindre frihetsstraff enligt Venez. 397 2 ; annat straff (förvisning) enligt Chil. 381 2 ; Costa R. 299 2 . Några lagar — Fr.; Belg.; Turk. — yttra sig icke direkt härom: i Fr. och Turk. straffas kvinnan efter delaktighetsreglerna; i Belg. åter lämnas hon straffri (se JSfypels-Servais II, art, 389 n. 10). — Beträffande hustruns medbrottsling enligt sistnämnda grupp av lagar straffa de honom alla med samma straff som hustrun, utom Fr. 338 1 , som i likhet med Bern (jfr ov.) för den manlige medbrottslingen kumulerar frihetsstraffet med böter; och Costa R. 292, som, för det fall att hustrun har barn äldre än 14 år, kumulerar medbrottslingens frihetsstraff med förvisning (destierro).

Olika straff skalor för »dubbelt» och »enkelt» hor uppställas numera sällan: S. 17: 1, 2; Fi. 19: 1, 2; Obw. Pol. 110; St. Gall. 181; såsom försvårande omständighet namnes dubbelheten i Grek. 286; Thurg. 116; Glar. 86; Luz. Pol, 150. Beträffande Consummation fordra lagarne någon gång uttryckligen ett fullbordat samlag: Glar. 86; Mex. 275; Tjslov. Fsl. 245 1 . Om bevisningen 4

50 i denna punkt jfr Costa R. 293; jfr även Fr. 338 2 ; Belg. 388 2 , där, förutom brev o. d., endast le flagrant délit godtages. Beträffande det subjektiva rekvisitet kan stundom den fråga giva anledning till tvivel, huruvida lagarne anse horsbrott föreligga, då hos ingendera konkumbenten uppsåt fanns att för egen del kränka den äktenskapliga troheten: t. ex. gift person har samlag med ogift men — på grund av error in persona e t c — utan uppsåt att begå hor. Givetvis måste denna fråga förnekas hos en sådan lag som Grek. 286, vilken gör kränkning av den äktenskapliga troheten till ett väsentligt moment i rekvisitet och således alldeles icke omtalar den ogifte såsom gärningsman (utan endast kan straffa honom såsom delaktig, jfr ov.): då sålunda, i det nämnda exemplet, ingen gärningsman fanns, kan icke heller den ogifte straffas för delaktighet i horsbrott. Lika tydligt är, att de lagar (jfr ned.), som ovillkorligen fordra en skillnadsdom före straffdomen resp. vägra åtalets upptagande, om icke det civilrättsliga anspråket förut uppställts, icke kunna anse horsbrott föreligga, såvida icke åtminstone en gift konkumbent uppsåtligen begått horsbrott. A andra sidan är det klart, att lagar (H. 241; Graub. 143 1 ; Glar. 86; Ziir. 117; Zug 98; App. A.-Rh. 102: App. I.-Rh. 152; likaså den nu upphävda N. 209), som upplösa institutet i två parallellrekvisit (»gift person, som har samlag med annan än sin make» . . . »ogift person, som har samlag med gift») icke kunna antagas göra någon dylik inskränkning: här fastställes den ene konkumbentens brottslighet fullkomligt oberoende av den andres. I övrigt blir det en tolkningsfråga och särskilt är det tvivelaktigt, huruvida de lagar, som i det väsentliga — eller helt och hållet — inskränka horsbrottet till gift kvinnas samlag med annan än maken, anse horsbrott (av den manlige konkumbenten) föreligga, då icke kvinnan men väl konkumbenten befinner sig i dolus. Såsom kvalificerande omständighet har redan anmärkts den brottsliga förbindelsens varaktighet (beträffande hustruns horsbrott: It. 559 3 ). I övrigt nämnas i några kantonallagar iteration: Graub. 143 2 ; Obw. 70: Pol. 110; Glar. 86; App. A.-Rh. 102. Såsom privilegiation namnes stundom det fall, att gärningen begåtts under tillstånd av separation: Turk. 442; T i c 270 2 ; Venez. 398; straffrihet kan då fakultativt inträda enligt Jugosl. 292 3 ; T. Fsl. 312 3 ; Tjslov. Fsl. 245*. Övergivande å den andra makens sida omtalas såsom privilegiationsgrund i Turk.; Venez. II. cc, — Enligt Venez. 400 ogillas mannens talan, om hustrun visar, att han inom ett år före hennes horsbrott hållit konkubin i huset eller

51 notoriskt; och hustruns talan, om mannen visar, att hon, inom samma tid före mannens brott, själv begått horsbrott, Efterföljande o giltighets förklaring av äktenskapet upphäver straffbarheten enligt It. 563; däremot icke enligt Chil. 375 2 . Övriga lagar yttra sig icke härom. Åtal. Några lagar göra ingen inskränkning i den allmänna åtalsrätten vid horsbrottet: Obw.; Glar.; Bas.; App. A.-Rh.; Argent.; Columb. Andra lagar medgiva endast i flere eller färre undantagsfall den allmänne åklagaren att spontant föra ansvarstalan: S. 17: 3; Fi. 19: 3; Graub. 145 1 4; App. I.-Rh. 152 s . Övriga lagar medgiva aldrig ett spontant ingrepp från det allmännas sida utan antingen inskränka talan till den förorättades privataktion eller fordra dennes »angivelse», »yrkande», »uppdrag» e t c : H. 241; T. 172 2 : Ö. 503;

Ung. 2463; Fr. 336, 339; Belg. 390; It. 5593, 5603; Port. 4013: Rum. 270; Bulg. 2273; Jugosl. 2922; Turk. 443; Grek. 286; Thurg. 113; Waadt 209; Wall. 211; Bern 175; Ziir. 1181; Tic 2721; Zug 98; Sol. 1022: St. Gall. 181; Neuch. 285: Luz. Pol. 150: Freib. 117; Bras. 279 § 2 ; Chil. 3761: Costa R. 294; Mex. 274 ] ; Peru 2122; Venez. 399; Kina 2591: Jap. 1833: T. Fsl. 3122; Tjslov. Fsl. 2453; Schw. Fsl. 181. Målsägandens rätt att åtala (resp. låta åtala) bortfaller emellertid, enligt vissa lagar, i flere fall: då brottet begåtts, sedan målsäganden övergivit den brottslige maken: Tic 274; Columb. 714 2 ; Peru 212 3 ; clå han samtyckt till gärningen: Bras. 279 § 2: Columb. 714 1 ; Costa R. 295; Peru 212 3 ; Kina 259 2 ; Jap. 183 3 ; Schw. Fsl. 181; då han förlåtit den brottslige: Ö. 503: Port. 402; Waadt 210; Ziir. 118 2 ; Freib. 1173. — Särskilt för mannen såsom målsägande kan åtalsrätten bortfalla, då han hållit konkubin: Fr. 336; Port. 404 2 ; Chil. 381; Columb. 714 3 ; Venez. 400; eller prostituerat hustrun: It. 561; Port. 404 2 ; Tic. 274; Venez. 400. Beträffande målsägandens befogenhet att dela åtalet, d. v. s. åtala blott endera av medbrottslingarna, är det ett undantag, då Ö. genom en autentisk förklaring (5/o 1859) uttryckligen medgivit en sådan rätt; jfr nu även Port., som genom Decr. 3 /n 1910, 61 § 2 upphävt den motsatta bestämmelsen i 401 § 4. Övriga lagar, som därom uttalat sig, intaga en motsatt ståndpunkt: Turk. 443; Waadt 209; Wall. 211; Ziir. 118 3 (jfr 54 3 ); Tic. 273; St. Gall. 181; Neuch. 285; Freib. 117 2 ; Chil. 376 2 , 379; Costa R. 294 (enl. art. 299 3 kan dock hustrun, vars man hållit konkubin i huset, välja mellan att åtala

52 båda eller endera); Mex. 274 (åtalet måste gälla alla delaktige); Venez. 399 1 . Detta innebär, att, vid dubbelt hor, åtal mot endera brottslingen drabbar även den andre, om än dennes make icke önskar åtalet — vilket ock uttryckligen förklaras i Ziir. 119; St. Gall. 181 i. fi; [jfr S. 17: 3 i. f.\.

Sammanhang mellan civil och kriminell talan. Flere lagar utgå från den uppfattning, att makes åtal mot sin maka för horsbrott icke lämpligen bör ifrågakomma, medan äktenskapet alltjämt pågår. Följaktligen kräva de antingen en skillnadsdom före straffdoms meddelande (H. 241; T. 172: Ung. 246'; Bulg. 227 [godkänner även dom på separation]; Jugosl. 292 [likaså]; Sol. 102; Neuch. 287; T. Fsl. 3122) eller vägra att upptaga åtalet förr än den civila talan om skillnad anhängiggjorts (Thurg. 113; Ziir. 118 2 ; Peru 212 4 ; Schw. Fsl. 181 2 ); H. 241 fordrar, att den civila talan instämmes inom 3 månader från åtalets anställande, men fordrar dessutom, som nyss nämnt, att skillnadsdom föregår straffdomen. Med en uppfattning rakt motsatt den i dessa lagar framträdande stadgar numera Port. 403 (enl. Decr. 3 /n 1910, 41 § 4), att den förorättade maken äger optera mellan strafftalan och civil talan på skillnad (eller separation) men aldrig kumulera dem. — Några lagar (Port. 403; Chil. 380; Costa R. 298) låta en frikännande civildom under alla förhållanden utesluta en straffdom, medan de icke låta denna regel gälla omvänt: även vid fällande civildom skall kriminalmålet behandlas självständigt.

Avbrott i processen (resp. i straffvärkställigheten). Avbrott i processen — resp. i straffverkställigheten — kan ske 1) på grund av återkallelse; 2) ipso inre på grund av sammanlevnad etc. mellan kärande och svarande; 3) på grund av parts död. I alla dessa fall uppstår även frågan, hur ett sådant avbrott inverkar på medbrottslingens ställning (därest också denne åtalats). Formlig återkallelse kan enligt några lagar upphäva till och med pågående straffverkställighet: Ö. 503 (Auch die bereits erkannte Strafe erlischt etc); Fr. 337 2 ; Belg. 387 2 ; Sp. 622; Turk. 444 (Le désistementpeut intervenir utilement, méme apres la condamnation; il en fait alors cesser l'execution ainsi que les consequences pénales): T i c 273; Chil. 379; Costa R. 296; Peru 213; Venez. 4 0 1 l . Enligt andra lagar slutar befogenheten att återkalla med domens med-

53 delande (Bern 175; Ziir. 118 3 ; Neuch. 286) eller åtminstone med dess lagakraftvinnande (Freib. 117 3 ; Tjslov. Fsl. 245 3 ); enligt H. 241 redan med rannsakningens början inför domstol. Ipso iure avbrytes processen genom »fortsättande av äktenskapet» (Ziir. 1182), »sammanlevnad» (Tic 272 i. fi), »förlåtelse» (Freib. 117 3 : Bras. 281 $ un.) Costa R. 297; Mex. 276; Peru 213). Enligt de fyra sistnämnda lagarne försättes genom detta faktum även den lagakraftvunna straffdomen ur kraft. Avbrott genom återkallelse eller »förlåtelse» etc. kommer enligt Ö. 503 icke medbrottslingen, endast den brottslige maken till godo; medan flere lagar uttryckligen intaga den motsatta ståndpunkten: Waadt 210; Ziir. 118 3 ; Neuch. 286: Tic 273; Chil. 379; Mex. 276 (Esta disposiciön fiavorecerä a todos los responsables). Rättspraxis i Fr. synes, vid lagens tystnad, intaga en medlande ståndpunkt, i det en återkallelse före domens lagakraftvinnande — men icke därefter — kommer medbrottslingen till godo. Den förorättade makens död innebär strafftalans (men icke straffverkställighetens) bortfallande enligt Jugosl. 292 2 ; Turk. 444; Freib. 117 4 ; enligt Tjslov. Fsl. 245 4 även domens, såvitt den icke är lagakraftvunnen. Den medför även straffverkställighetens bortfallande enligt It. 563; Venez. 401 2 ; Schw. Fsl. 181 3 . Att strafftalan förfaller även mot medbrottslingen namnes uttryckligen i It. I. c. och gäller otvivelaktigt alla dessa lagar. — Om endera medbrottslingen avlider under rättegången, lämna Chil. 376 2 och Costa R. 294 den förorättade maken fritt val att fortsätta eller nedlägga talan mot den överlevande. — Fr. rättspraxis (lagen berör icke frågan om någondera [»artens död) har ansett strafftalan mot medbrottslingen upphävas genom den brottsliga hustruns under rättegången timade död. Preskription. Såsom särskild preskriptionstid a tempore notitiae stadgas: sex veckor i Ö. 503; tre månader i T i c 272 2 ;ett år i Chil. 377 (med fem år från brottets begående såsom absolut preskriptionstid); Venez. 399 2 . Räknat från brottets begående stadgar Bras. 281 l en preskriptionstid av tre månader; Port. 401 (Decr. 3/n 1910, 61 § 3) sex månader. — Ung. 246 2 och Bulg. 227 2 ändra icke den vanliga preskriptionstiden men låta preskriptionen (som räknas från gärningens begående) vila, medan en eventuell talan om äktenskapsskillnad pågår (båda lagarne höra till dem, som icke medgiva ansvarstalan för horsbrott förr än en lagakraftvunnen dom på äktenskapsskillnad existerar).

Tvegifte m. m. Tvegiftet, som innebär icke blott ett angrepp på äktenskapet såsom institut utan även ett brott mot bigamens äkta make, bestraffas (undantaget R.; Turk. och Aarg.) enligt alla här berörda strafflagar (Argent. 134 och Costa R. 322—3 indraga det dock under allmännare rekvisit; N. 220 och Sp. 649 nämna det parallellt med andra angrepp på äktenskapet). Såtillvida måste dessa bestämmelser få karaktären av blankettlagar, som både frågan om det kränkta äktenskapets giltighet resp. fortfarande bestånd och frågan, huruvida inkulpatens handling kan anses såsom ingående av nytt äktenskap, måste besvaras ur varje lands bestämmelser om äktenskaps ingående och upplösning, därvid naturligen även bestämmelser om internationella rättsverkningar bliva av betydelse. Till en viss grad kan dock tvegiftesrekvisitet hava ett självständigt innehåll. Många strafflagar få sålunda anses ha avgjort frågan, huruvida det förra äktenskapet skall vara »giltigt» d. v. s. icke behäftat med återgångsskäl (åtminstone intet »absolut» sådant) eller om det är nog för brottets existens, att äktenskapet, om än ogiltigt, dock icke är i laga, ordning upplöst, då det senare äktenskapet ingås. Den förra ståndpunkten intages tydligt av Ung. 251; It. 556 3 (om det föregående äktenskapet förklaras ogiltigt, skall icke blott straffbarheten av det senare äktenskapets ingående utan, om det kommit till dom, även straffverkställigheten förfalla); Rum. 271; Bulg. 210; Eng. Steph. 360 (III. 1: A marries B, a person within the prohibited degrees of affinity, and during ITs lifetime marries C. A has not committed bigamy); Thurg. 117; Graub. 139; Schaffh. 181; Obw. 66 1 ; Glar. 84 1 ; Ziir. 120; Zug 97; App. A.-Rh. 99; Schwyz 92; Sol. 101; St. Gall. 182 (während die erste mit seinem Wissen noch in gesetzlicher Gultigkeit besteht); Luz. 121—2; App. I.-Rh. 148; Chil. 382; Venez. 402 l ; den senare ståndpunkten åter av S. 17: 4; T.

171; Fr. 340; Belg. 391: Sp. 649; Port. 337; Wall. 209; Bern 174; Bas. 87; Gen. 283; Neuch. 283; Bras. 283; Mex. 279. I allmänhet torde kunna antagas, att de lagar, som ej taga fullt uttrycklig position, böra tolkas på det senare sättet. D. 208 4 förklarar emellertid, att straffet, för det fall, att det

55 senare äktenskapet [t. ex. på grund av det förras återgång] icke återgår, kan nedsättas resp. (för ogift) bortfalla. Columb. 439 2 intager den ståndpunkten, att ett föregående enbart civilt äktenskap ipso iure upplöses av ett senare matrimonio religioso, vadan i dylikt fall intet tvegifte äger rum. Vad åter beträffar den brottsliga handlingen, är till en början klart, att ett skenäktenskap, som på grund av formfel är en ren nullitet, icke kan fylla ifrågavarande rekvisit (lika litet som en dylik situation kan fylla rekvisitets fordran på ett förutvarande äktenskap); Mex. 279 anser sig emellertid böra betona, att det senare äktenskapet skall hava ingåtts con las formalidades legales; Sp. 649' förklarar åter, att i dessa avseenden även ett enbart kyrkligt äktenskap skall anses tillräckligt. En annan fråga är, hur saken ställer sig, om det nya äktenskapet är behäftat med återgångsskäl (o: annat än det självklara, i själva tvegiftet liggande). It. 556 3 stadgar visserligen även här, att om (det senare) äktenskapet förklaras ogiltigt (av annat skäl än tvegiftet), brottsligheten faller bort (likasom straffverkställigheten, därest dom åkommit). Men denna ståndpunkt torde vara ett undantag och lagarnes tystnad böra tolkas på det motsatta sättet. Så uttryckligen Eng. Steph. 360 (jfr ill, 2: A marries B, and during B's lifetime goes through a form of marriage with C, a person within the prohibited degrees of affinity. A has committed bigamy), som dessutom förklarar, att en enligt lex loci giltig form är tillräcklig att grunda tvegifte, även om den varit otillräcklig att enligt engelsk rätt grunda ett äktenskap. Medan lagarne gemenligen icke ansett behövligt att yttra sig om det subjektiva rekvisitet hos gift inkulpat, uppställa de allmänt beträffande den ogiftes straff den förutsättningen, att han skall ha vetat om den andres bestående äktenskap: S. 17: 6; Fi. 19: 4 2 , 6 2 ; [N. 220 1 ; D. 208]; H. 241 2 ;

T. 171; Ö. 206; Ung. 251; Sp. 6493; Port. 338; Rum. 2712; Bulg. 2092; Jugosl. 2902; Grek. 284; Thurg. 118; Waadt 2064; Graub. 139; Wall. 2092; Obw. m1; Bern 174; Glar. 841; Ziir. 120; Bas. 87; Tic 267; Zug 97; App. A.-Rh. 993; Schwyz 92; Sol. 101; St. Gall. 182: Luz. 121—2; App. I.-Rh. 148; Freib. 118; [Argent. 134]; Bras. 283 § un.; Columb. 439; Costa R. 322; Venez. 402 1 ; Kina 254; Schw. Fsl. 1822. Undantagsvis förekommer dock, att denna fordran uttryckligen uttalas även för den giftes vidkommande: Ziir.; T i c ; Zug; Sol.; St. Gall.; [Argent.]; Costa R. II. cc. Culpa straffas i några fall: D. 208 2 (grov Uagtsomhed); Eng. Steph. 3601, som indrager viss culpa under samma rekvisit som dolus (för straffrihet fordras t, ex. the honest belief on reasonable grounds, att den andre maken är död; en sådan god tro anses föreligga vid åtminstone sju års oavbruten från-

56 varo utan att den kvarvarande vetat om något livstecken [ib3]); Graub. 141; Fi. Fsl. 22: l 2 (grov oaktsamhet); Tjslov. Fsl. 243 3 (ans grober Fahrlässigkeit). Om internationella rättsförhållanden innehålla strafflagarne sällan direkta bestämmelser; jfr dock Eng. Steph. 360. — Enligt Bulg. 212 undantagas sådana personer från tvegiftesstraffet, vilkas troslära tillåter polygami. Med avseende på brottets struktur är det vanligare, att lagarne icke skilja på »dubbelt» och »enkelt» tvegifte, icke heller (i första hand) på gift och ogift kontrahent (dock straffas ofta den gifte strängare, såvida han med hänsyn till sitt eget äktenskap bedragit den ogifte). Man kan emellertid i denna punkt indela lagarne i tre grupper: 1) tre olika straff skalor uppställas, nämligen för gift, som ingår tvegifte med gift, för gift, som ingår tvegifte med ogift, för ogift, som ingår tvegifte med gift: S. 17: 4—6; Fi. 19: 4—6; Thurg. 113—6; Luz. 121—2; 2) två olika straff skalor uppställas: för gift och för ogift kontrahent:

D. 208; Grek. 283—4: Graub. 139—40; Glar. 841; App. A.-Rh. 99; Schwyz 92; St. Gall. 182; App. I.-Rh. 148; Columb. 439, 442; Peru 214—15: Venez. 4023; Schw. Fsl. 182; 3) en skala gäller för alla fallen: N. 220 1 ; H. 237—8; T. 171; Ö. 206—8;

Ung. 251—3; It. 556—7; Sp. 649; Rum. 271; Bulg. 210—13; Jugosl. 290; Eng. Steph, 360—1 (den ogifte betraktas nämligen som principal in the second

degree, jfr ib. 52, 59); Wall. 209; Schaffh. 181; Bern 174; Ziir. 120; Bas. 87; Zug 97; Sol. 101; Neuch. 283; Freib. 118; Argent. 134; Costa R.'322; Kina 254; Jap. 184: Fi. Fsl. 22: 1; T. Fsl. 310; Tjslov. Fsl. 243. — Även Fr. 340; Belg. 391; Gen. 283; Chil. 382; Mex. 279 nöja sig med en skala men omtala icke den ogifte i rekvisitet, vadan han kommer under delaktighetsbestämmelserna; detta stadgas uttryckligen i Port. 338; Waadt 206 3 ; Bras. 283 § un. Inom alla tre grupperna förekommer emellertid ofta förhöjt straff för det ovannämnda fall, att gift kontrahent i fråga om sitt bestående äktenskap bedragit sin medkontrahent: N. 220; D. 208 1 ; H. 237; Ö. 208; Ung. 251 2 ; It. 556 2 (medtager även det omvända fall, att den ogifte falskeligen bibragt den gifte föreställningen, att dennes äktenskap ej längre består); Bulg. 211; Thurg. 117; Waadt 206]>2; Obw. 662; Glar. 84 2 ; Luz. 121 16 ; Argent. 135; Columb. 722; Costa R. 323; Peru 214 2 ; Venez. 402 2 (samma utvidgning som i It.). Andra rubbningar i straffskalan förekomma sällan. Tic 267 3 uppställer en legalkonkurrens för det fall, att brottet utförts medelst förfalskning

57 av akter rörande personens status; St. Gall. 182 2 åter en privilegiation för den ogifta personen, »wenn sie schwerer Verfuhrung unterlegen ist». Fi. 19: 6 och Fi. Fsl. 22: 2 utvidgar institutet till det fall, att gift person trolovar sig med annan. Fi. (som förutsätter, att den andre var ogift) har tre straffskalor: för den gifte, för den ogifte, som själv är trolovad, och för annan ogift Fi. Fsl. straffar endast den gifte. Enligt båda lagverken inträder tvegiftesstraff, om hävd kommer till trolovningen. Såvitt lagarne innehålla särskilda bestämmelser om preskription av tvegiftesbrottet, gå de ut på att förekomma den uppfattningen, att preskriptionen räknas från det senaste äktenskapets ingående. I övrigt äro dessa lagars ståndpunkter olika. Jugosl. 290 3 uppställer den (svårligen genomförbara) regel, att preskriptionen skall räknas från det föregående äktenskapets upplösning (så att brottet skulle vara opreskriberat, även om än så lång tid förflutit sedan det senare äktenskapets upplösning, till och med om bigamen för länge sedan vänt tillbaka till sin förre make). Andra lagar räkna preskriptionen alternativt från den tidpunkt, då ettdera äktenskapet upplösts: T. 171 3 ; It. 557; Tic. 269; Sol. 101 2 ; Venez. 404; T. Fsl. 310. Ännu andra lagar betrakta flere av samma person begångna tvegiftesbrott såsom (i detta avseende) en enhet och låta preskriptionen icke börja att löpa, så länge mera än ett äktenskap kvarstår oupplöst: St. Gall. 182 3 (Ges. 21 /n 1889): Freib. 118 4 ; Schw. Fsl. 1823.

J ä m t e tvegiftet, som regelbundet omtalas i strafflagarne, kriminalisera många lagar även andra — flere eller färre — fall av ingående av ogiltigt äktenskap. Ifrågavarande bestämmelser innehålla icke sällan den processförutsättning, att en civildom (på återgång) skall föreligga före straffdomens meddelande: S. 22: 8 jfr ib. 21 3 ; [om N. jfr ned.]; H. 238; T. 170; Ö. 507; Ung.

255; It. 558; Sp. 649, 650; Bulg. 209; Jugosl. 291; Thurg. 181; Bas. 86; Kina 255; T. Fsl. 311; någongång (Tjslov. Fsl. 244) föreskrives, att straffverkställigheten skall förklaras bero av att civildomen kommer till stånd inom ett år (vilken tid dock under omständigheter kan förlängas). De flesta av dessa lagar straffa varje förtigande av omständighet, som utgör återgångsskäl (absolut eller relativt). I vissa av lagarne tillägges sådant svek (i övrigt) mot medkontrahenten, som kan föranleda återgång; T.; Ung.; Bulg.; Jugosl.; Thurg.; Bas.; T. Fsl.; Tjslov. Fsl. — Även S. straffar det fall, att äktenskapet kan »för villfarelse eller svek» dömas att återgå, men inskränker sig

58 i övrigt till vissa fall, då medkontrahenten ej äger rättslig handlingsförmåga. Andra bland hithörande lagar uppställa icke nämnda processförutsättning: Fi.; N.; D.; Argent.; Chil.; Columb.; Costa R.; Fi. Fsl. Bland dessa lagar straffa Fi. 18: 1 och Fi. Fsl. 22: 3 dels förtigande av återgångsskäl dels ett särskilt fall av svek (att giva sig ut till namn eller stånd för annan än man är); allmänne åklagaren får ej spontant åtala, om ej ansökan om återgång föreligger (Fi. ib.3; Fi. Fsl. ib}). — Chil. 383 och Columb. 442 straffa allt förtigande av återgångsskäl; Chil. dessutom simulerande av äktenskap och Columb. 446 ingående av skenäktenskap med vetskap om formfel, som förorsaka nulliteten. — Argent. 134—5 och Costa R. 322—4 straffa förtigande av absoluta återgångsskäl och dessutom simulerande av äktenskap. — N. och D. straffa endast särskilda fall: N. 220 l ogiltighet på grund av släktskap eller svågerlag, ib.2 nullitet på grund av formfel, 221 1 vid de relativa återgångsskälen error eller tvång (därvid emellertid strafftalan måste förbindas med ansökan om återgång, 221 3 ); D. 209 vid förvantskap, vare sig såsom absolut eller relativt återgångsskäl (om äktenskapet ej går åter, kan straffrihet inträda).

Blodskam. Brottssubjektet. Det område av förvantskap, inom vilket sexuella förhållanden särskilt straffas, har mycket inskränkts sedan äldre tider, men är ännu i olika lagar ganska olika; ävenså den stränghet, varmed brottet beivras. R. och Jap. beröra icke frågan om förvantskap i sammanhang med otuktsbrotten. Övriga lagar åtskilja sig i 1) sådana, som uppställa självständiga delikt pä denna bas, och 2) sådana, som endast använda förvantskapen som kvalifikation vid vissa dessförutan straffbara fall av otukt. ad 1. Hithörande lagar kunna indelas i fyra grupper, allteftersom de medtaga a) såväl skyldskap och svågerlag i linea recta som viss skyldskap och visst svågerlag i sidolinjen. Detta gäller S. 18: 1—5 och Fi. 20: 1 5, som av skyldskap i sidolinjen medtaga alla fall, där någondera konkumbenten står omedelbart under den gemensamma stammen (»mellan syskon», ^mellan ett syskon och det andras avkomling») och av svågerlag i sidolinjen motsvarande fall (vare sig svågerlaget äger rum genom en omedelbart under stammen ståendes eller en avkomlings äktenskap); Ö. 131, 501, som å sidolinjen medtager endast syskon och motsvarande fall i svågerlag (»Ehegenossen der Geschivister»). — Jfr även Bulg. 224—6 och Jugosl. 284; b) skyldskap och svågerlag i linea recta samt viss skyldskap å sidolinjen. Genomgående medtages här å sidolinjen endast syskon: N. 207—8; D. 210

12; T. 173; It. 564; Sp. 603; Graub. 136; Schaffh. 180: Obw. 64; Glar. 78 —9; Bas. 89; Tic 275; Zug 95; Schwyz 9 1 1 - 2 (svärföräldrar, icke styvföräldrar); App. I.-Rh. 146; Chil. 346; Venez. 381; c) skyldskap i linea recta och, viss skyldskap i sidolinjen, G-emenligen medtages å sidolinjen endast syskon: Ung. 243—4; Grek. 2 8 1 ; Eng. Steph242—3; Thurg. 112; Aarg. 94—5; Bern 167; Ziir. 115; App. A.-Rh. 97; Sol. 100; St. Gall. 183; Neuch. 281; Luz. 117—8; Freib. 116; Mex. 272; Fi. Fsl. 22: 7; T. Fsl. 290—1; Tjslov. Fsl. 259: Schw. Fsl. 180. Undantagsvis sträcker sig Wall. 202 till och med tredje led a sidolinjen;

60 d) endast skyldskap i linea recta: Fr. 331 2 och Belg. 372 2 : i dessa båda lagar är deliktet självständigt, såvitt det består i Vattentät a la pudeur commis par tout ascendant sur la personne d'un mineur . . ågé de plus de treize ans, mais non émancipé par le mariagc. — Såsom ett parallellfall jämte andra fall: H. 249 1 (vårdnadspliktig ascendent mot minderårig); Waadt 205 (ascendent mot descendent under 18 år). ad 2. Bland de lagar, som endast använda förvantskapen såsom kvalificerande vissa otuktsbrott, omfattar denna: skyldskap och svågerlag i linea recta samt syskon enligt Argent. 122, 123, 127 2 ; Costa R. 305—6; Peru 211; ascendent, broder och. svåger enligt Bras. 273 4 ; ascendent och broder enligt Port. 398 1 ; enbart ascendent enligt Rum. 265; Turk. 417, 437: Gen. 281—2; Columb. 429 5 . 432, 434 (men vid »offentligt konkubinskap», amancebamiento, omfattar, enligt 456, kvalifikationen all skyldskap inom fyra led och svågerlag inom två led). — För övrigt förekomma ej sällan dylika kvalifikationer även i de förutnämnda lagar, som uppställa självständiga blodskamsdelikt: N. 199 3 ; Fr. 333, 335; Belg. 377, 378 2 ; It. 519 2 , 521 2 , 540—1: Sp. 615 o. s. v. Lagarne skilja sig än vidare skarpt i fråga om institutets på brottssubjektet grundade struktur. Även lagar, som giva brottssubjektet ett ganska vidsträckt omfång, sammanfatta stundom hela området under en och samma straffskala; omvänt förekommer även, att lagar med ringa omfång av brottssubjektet åtskilja flere fall (därvid visserligen någongång annan kvalifikationsgrund än brottssubjektet användes). Närmare bestämt uppställas bland lagarne under 1 a: sju olika straff skalor av S.; sex av Fi.; tre av 0.; bland lagarne under 1 b: fem av N.; D.; Glar.; tre av T.; Sp.; Graub.; Bas.; Zug; App. I.-Rh.; två av I t ; Tic; Schwyz; en av Obw.; Chil.; Venez.; bland lagarne under 1 c: fem av Ung.; fyra av Aarg.; tre av T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; två av Grek.; Thurg.; Ziir.; Luz.; Mex.; Schw. Fsl.; en av Eng.; Wall.; Bern; App. A.-Rh.; Sol.; St. Gall.; Freib.; Fi. Fsl.; av lagarne under 1 d: alltid en skala. De lagar, som endast uppställa kvalifikationer (se ov. sub 2), skilja icke mellan olika brottssubjekters straffbarhet. Frågan, huruvida även illegitim skyldskap medtages, avgöres i flere fall uttryckligen positivt av lagen, såvitt rör skyldskap i linea recta: 0. 131;

Graub. 136: Obw. 64; Tic 375; App. A.-Rh. 97; Schwyz 91; Venez. 381; någongång även beträffande syskon: It. 540; St. Gall. 183; Chil. 364; Schaffh. 180 (även styvföräldrar och styvbarn, såvitt rör skyldskapselementet). Särskild föreskrift om cxtraneus' straffbarhet förekommer i N. 207 3 , 3 208 : Fi. Fsl. 22: 73.

61 Handlingen. Medan 1) många lagar för brottets fullbordan fordra samlag (så torde även de lagar böra uppfattas, som beteckna handlingen såsom »Blutscliande», »inceste» etc. utan närmare bestämning — jfr t. ex. Luz. 117), nöja sig 2) andra lagar med begreppet otukt, medan 3) ännu andra lagar giva brottet en struktur i denna punkt, i det att de inom en större eller mindre del av institutet stadga olika straff allt efter handlingens beskaffenhet. ad 1. Hit höra Fi. 20: 1—5 (lägersmål); T. 173 (Beischlaf); It. 564 (incesto); Bulg. 224—5 (ciiBOKynjieHiie); Jugosl. 284 (oÖJiyöa): Grek. 281 (övvovGiåC,ovTai); Eng. Steph. 242 — 3 (carnal knowledge); Thurg. 112 (Beischlaf); Graub. 136 (likaså); Aarg. 94 (der vollzogene Beischlaf); Wall. 202 (inceste); Schaffh. 180 (Beischlaf); Obw. 64 (likaså); Bern 167 (likaså); Glar. 7 8 - 9 (likaså); Ziir. 115 (likaså): Bas. 89 (likaså); T i c 275 {incesto); Zug 95 (Beischlaf); App. A.-Rh. 97 (likaså): Schwyz 91 (geschlechtliche Verbindung): Sol. 100 (Verubung des Beischlafes); Neuch. 281 (inceste); App. I.-Rh. 146 (Beischlaf'): Freib. 116 (Vacte sexuel); Chil. 364 (incesto); Venez. 381 {relaciones incesluosas): Kina 245 (carnal knoivledge); Fi. Fsl. 22: 7 (lagersmal); Schw. Fsl. 180 (Beischlaf). ad 2. Bestämningen otukt eller motsvarande förekommer i S. 18: 1—5 (otukt); H. 249 1 (ontucht): Ö. 501 (Unzucht — vilket dock här torde vara att förstå i mycket inskränkt betydelse, jfr 131, där i fråga om skyldskap i linea recta användes uttrycket »Blutscliande»); Fr. 331 2 (Vattentät a la pudeur); Belg. 372 2 (likaså); St. Gall. 183 (Unzucht). ad 3. D. 210—12 skiljer inom hela institutets område mellan Samlcje och anden konstig Omgosngelse end Samlcje (där »en forholdsmsessig mildere Straf» skall användas). Luz. har i 117 —18 bestämmelser om blodskam men kriminaliserar i 124 (jfr Pol. 144) »geringere Sittliclikeitsvergelien» utan närmare begränsning. Sp. 603 straffar, lika med blodskam, mera varaktiga otuktiga förbindelser (relaciones impudicas) av annat slag. — Andra lagar straffa (med mindre straff än vid samlag) vissa brottssubjekt för annan otukt: N. 1993 (ascendenter och styvföräldrar: utuktig omgjengelse — som emellertid icke innefattar varje »utuktig handling», jfr ib. 212); Ung. 243 2 (ascendenter och descendenter: andere unzuchtige Ilaudlungen); T. Fsl. 291 (ascendent mot minderårig descendent: Unzucht treibt); Tjslov. Fsl. 259 1 (ascendent: eine xmzuchtige Handlung). I några fall förekomma inskränkande bestämningar vid handlingen. Sålunda fordrar Venez. 381 en viss grad av permanens (relaciones incestuosas); It. 564 (Chiunque, in modo che ne dcrivi pubblico seandalo . .) och Neuch 281 4 (La poursuite n'a lieu que s'il y a scandale public), att gärningen framkallar

62 »offentlig skandal»: samt Venez. I. c. att risk för sådan skandal föreligger (en circunstancias capaces de causar cscunäalo publico).

Såsom kvalifikation uppställer Sp. 603 i. fi nyssnämnda omständighet, att offentlig skandal framkallas. E n privilegiation uppställes i Luz. 118 i. f. och St. Gall. 183 2 för den, som blivit förförd till brottet; likaså Freib. 116 för le mineur séduit par un maj e ur. I flere fall uppställas — vanligen obligat a, undantagsvis fakultativa — straffrilietsgTwnåer, dels enkla dels kombinerade. Ensamt »svår förförelse» uppställes sålunda (fakultativt) i St. Gall. 183 2 ; ensamt viss ålder i N. 207 2 , 208 2 (under 16 år); Ziir. 115 b (likaså); Fi. Fsl. 22: 7 2 (likaså). — Såsom kombinerade straffrihetsgrunder uppställas förförelse och viss ålder i T. Fsl. 290 3 jfr 9 2 (under 18 år) och Schw. Fsl. 180 3 (21 år, vid förförelse av äldre); förförelse och descendens i App. I.-Rh. 146; ålder och descendens i N. 207 2 , 208 2 (under 18 år); D. 210 2 , 211 2 (likaså); T. 173 4 (likaså); Ung. 243 3 (likaså); Bulg. 224 2 (under 21 år); Bas. 89 3 (under 18 år, fakultativt); Zug 95 3 (under 16 år, fakultativt): Fi. Fsl. 22: 7 2 (under 18 år); ålder i fråga om syskon i D. 210 2 (under 16 år, fakultativt); Neuch. 281 3 (under 18 år); ålder, descendens och kvinnligt kön i Neuch. ib.2 (under 21 år); förförelse, ålder och descendens i N. 207 2 , 208 2 (under 21 år). — Undantagsvis stadgar Fi. straffrihet på grund av senare ingående av äktenskap: 20: 5 (vid svågerlag å sidolinjen). Åtal för otukt mellan syskon förutsätter enligt Ung. 244 3 Antrag der Eltern öder des Kurators; dock bortfaller denna processförutsättning, såvitt rör onaturlig otukt (ib.4", 242). I flere fall förekomma bistraffi, t, ex. förlust av föräldramyndighet (It. 564 4 etc). En föreskrift, att brottslingarne efter straffets avtjänande skola hållas skilda från varandra, förekommer i Ö. 501 2 .

Otukt som innebär missbruk av auktoritet m. m. Likasom straff för otukt inträder på grund av deltagarnes förvantskap, förekommer i stor utsträckning, att otukt för endera deltagaren straffas på grund av annat personligt förhallande dem emellan, särskilt då den för endera sidan innebär missbruk av auktoritetsställning. Även här skilja sig lagarne i sådana, som använda dylika förhållanden såsom grund för självständiga delikt, och sådana (huvudsakligen romanska), som endast nämna dem såsom kvalifikationsgrunder vid dessförutan straffbara fall. Det senare gäller Ung.; Fr.; Belg.; Port.; Rum.; Turk.; Schaffh.; Tic; Gen.; Neuch.; Argent.; Bras.; Costa R.; Kina. I övriga här behandlade lagar (utom Mex. och Jap., som icke vidröra dessa fall) uppställas mer eller mindre vittgående, självständiga rekvisit. Den auktoritetsställning, som här i främsta rummet är av betydelse, kan vara antingen av enskild natur och under omständigheter närma sig föräldraställning (fosterföräldrar, förmyndare e t c ) eller av allmän natur, ämbetsmans myndighet eller rätt till uppsikt e t c Förutom till dylik auktoritet taga lagarne ofta hänsyn till förhållanden, som föranleda nära personlig beröring och därigenom giva lätta tillfallen till »otuktig umgängelse»: undervisning av mera permanent natur, anställning vid vissa allmänna inrättningar (särskilt med internater i ofritt eller mera hjälplöst tillstånd) m. m. Mestadels sammansmälter denna synpunkt med den förstnämnda: beträffande fosterföräldrar, skollärare, anstaltsuppsyningsmän m. fl. förenar sig oftast en viss auktoritet med det lätta tillfället. En tredje synpunkt, som särskilt på senaste tider framkommit i lagarne, är missbruk av den andra partens (bl. a. ekonomiska) beroende (vilket icke nödvändigt förutsätter varken auktoritet eller lätta tillfällen). Lagbestämmelserna visa emellertid sällan någon mera djupgående konsekvens vid det närmare genomförandet. Några lagar hava dock sökt formulera de nämnda synpunkterna i allmänna rekvisit. Sådana på myndighet eller uppsikt fotade rekvisit förekomma i N. 197, 198; Ö. 132; Bulg. 222; Waadt 205; Freib. 111. Beroende ställning för den andra parten uppställes

64 helt allmänt i N. 198; Tjslov. Fsl. 257: ekonomiskt beroende eller tjänsteställning i D. 220; R. 154: Fi. Fsl. 23: 3 1 ; skydd slö st eller nödställt läge eller ekonomiskt beroende i Fi. 20: 9; tjänste- eller ämbetsställning i T. Fsl. 289; Schw. Fsl. 172; ekonomiskt beroende i Sp. 607. — Bland dessa lagar uppställes för brottsobjektet en åldersgräns i Sp.; Bulg. och Waadt, men icke i de övriga (N. använder dock åldern som kvalifikationsgrund, jfr ned.); det inskränkes till kvinna i Fi.; D.; R.; Bulg.; Fi. Fsl.; T. Fsl. och Schw. Fsl. (Tjslov. Fsl. kvalificerar det fall, att kvinna genom maktmissbruket förmås till samlag). — 0.; R. och Bulg. hava inga andra hithörande bestämmelser; N. 197, 198 hava delvis karaktären av subsidiärbestämmelser, som inträda då förutsättningarna för de svårare fallen i 199 (vilka i de flesta lagar äro de enda, som omtalas) icke föreligga: om de övriga lagarne jfr ned. Såsom de flesta lagar utforma sina rekvisit, kunna dessa såsom redan nämnts, närmast åtskiljas i sådana, som röra enskilda förhållanden (fosterföräldrar etc), och sådana, som förutsätta allmän ställning (missbruk av ämbetsmyndighet, tjänsteman vid allmän anstalt e t c ) . En viss mellanställning intaga bestämmelserna om skollärare, präster m. fl. Några lagverk, som icke medtaga svågerlag vid blodskamsinstitutet, nämna här styv föräldrar, som bedriva otukt med styvbarn: Grek. 276 jfr

275; St. Gall. 184; Fi. Fsl. 23: 32; T. Fsl. 292; Tjslov. Fsl. 260; Schw. Fsl. 167.

De fyra förslagen uppställa emellertid en åldersgräns för brottsobjektet. E n generalisering till uppfostrare överhuvud förekommer i många lagar (vare sig, såsom oftast är förhållandet, dessutom särskilda fall av uppfostran nämnas eller icke). I vissa lagar begränsas rekvisitet genom en åldersgräns för brottsobjektet: D. 223 1 (18 år); T. 174 1 (minderårig); [It. 519 2 (16 år); uppställt såsom ett fall av våldtäkt, jfr ned.]; Sp. 606 (18—23 år); Thurg. 108 (omyndighet); Aarg. 98, 99 (likaså); Bas. 90 1 (18 år); Columb. 429 4 (minderårig); FL Fsl. 23: 3 2 (18 år); T. Fsl. 292 2 (minderårig); Tjslov. Fsl. 260 1 (likaså); även S. 18: 6 1 genom det obestämda »ungdom». I andra lagar uppställes »uppfostrare» utan uttrycklig begränsning: Fi. 20: 6 1 ; Ö. 132;

Jugosl. 2751; Glar. 80; Ziir. 115; Zug 96; App. A.-Rh. 100; Schwyz 93 c; Sol. 103; St. Gall. 184; Luz. 123; App. I.-Rh. 147.

De flesta av nu nämnda lagar (och även andra) uppställa specialfall av »uppfostrare». Stundom stå dessa mera såsom exempel; i andra fall innebära de en verklig utvidgning av det allmänna rekvisitet, särskilt om vid det speciellare rekvisitet den åldersgräns för brottsobjektet borttages, som, enligt vad nyss nämnts, i några av lagarne inskränker »uppfostrares» straffbarhet. Närmast sammanhängande med uppfostran äro följande fall:

65 adoptivföräldrar: S.; FL (jfr L. om adoptivbarn 5/6 1915, 4); D.; T.; Sp.; Bas.; T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; Schw. Fsl. Den vid »uppfostrare» uppställda åldersgränsen bortfaller här i S.; T.; Sp. och Bas. men bibehålies i D.; T. Fsl.; Tjslov. Fsl. och uppställes även i Schw. Fsl. fosterföräldrar: S.; Fi.; N.; D.; T.; Thurg.; Graub.; Aarg.; Obw.; Bern; Glar.; Ziir.; Bas.; Zug; App. A.-Rh.; Schwyz; Sol.; Luz.; App. I.-Rh.; Fi. Fsl.; T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; Schw. Fsl. Åldersgränsen vid »uppfostrare» bortfaller här i S.; T.; Bas.; (och förekommer icke i N.) men bibehålies i D.; Thurg.; Aarg.; Fi. Fsl.; T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; och uppställes dessutom i Bern och Schw. Fsl.; (antydes i Obw. genom uttrycket »welche ihrer Pflege anvertraut sind», jfr Graub.: »Pflege öder Aufsicht»); förmyndare: S.; Fi.; N.; H.; T.; Sp.; Thurg.; Waadt; Graub.; Aarg.; Obw.; Bern; Glar.; Ziir.; Bas.; Zug; App. A.-Rh.; Schwyz; Sol.; St. Gall.; Luz.; App. I.-Rh.; Columb.; Venez.; T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; Schw. Fsl. Den vid uppfostran uppställda åldersgränsen bortfaller här i S.; T.; (och förekommer icke i N.) men bibehålles i Sp.; Thurg.; Aarg.; Bas.; Columb.; T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; och uppställes dessutom i H.; Waadt; Bern; Venez. och Schw. Fsl.; om Graub. och Obw. jfr ov. Andra fall, där en viss auktoritet kan vara av betydelse, äro lärare och präster (»andlige» e t c ) . lärare: S.; Fi.; N.; D.; H.; T.; Ö.; Sp.; Jugosl.; Thurg.; Waadt; Graub.; Aarg.; Obw.; Bern; Glar.; Ziir.; Bas.; Zug; App. A.-Rh.; Schwyz; Sol.; St. Gall.; Luz.; App. I.-Rh.; Columb.; Venez.; Fi. Fsl.; T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; Schw. Fsl. Flere av dessa lagar uppställa en åldersgräns för brottsobjektet; den saknas i Fi.; N.; Ö.; Jugosl.; Glar.; Ziir.; Zug; App. A.-Rh.; Schwyz; Sol.; St. Gall.; Luz.; App. I.-Rh.; (om S.; Graub. och Obw. jfr ov.); präster: N. 199 1 (sjelesorger): T. 174 1 (Geistliche); Sp. 606 (sacerdote); Jugosl. 275 1 (BepCKH npeacTaBHHK); Thurg. 107 (Geistliche), 108; Aarg. 98 (Seelsorger); Glar. 80, Ziir. 115, Bas. 90, Zug 96, App. A.-Rh. 100, Schwyz 93 c, Sol. 103, St. Gall. 184 (i alla dessa: Geistliche); Luz. 123 1 (Seelsorger); App. I.-Rh. 147 (Geistliche); T. Fsl. 292 2 (likaså): Tjslov. Fsl. 2602'3 (em Geistlicher, der während der Ausiibung der Seelsorge mit einer Person, anfi die sich diese Ausiibung bezieht, eine unziichtige Ilandlung begeht). — Jfr S. 18: 6 1 (religionslärare) och H. 249 1 (godsdienstleeraars). — E n åldersgräns för brottsobjektet uppställes i (S., jfr ov.; H.) T.; Sp.; Thurg,; Aarg.; Bas.; T. Fsl. I några lagar uppställes straff för husbönder, som bedriva otukt med tjänare inom viss åldersgräns: Sp. 779 2 ; Thurg. 107 (Dienstherren), 108; Obw. Pol. 109 c; Luz. Pol. 149 c; Schw. Fsl. 1672. 5

66 Förmän, arbetschefer och likn. nämnas i N. 199 1 (föresatte); H. 249 2 ; Sp. 607 (såsom exempel, jfr ov.). — H. och Sp. uppställa en åldersgräns för brottsobjektet. Huvudsakligen på missbruk av det lätta tillfället vila de någongång förekommande kriminalisationerna av läkares otukt med sin patient: N. 199 1 ; Jugosl. 275 1 . — Ingendera lagen uppställer någon åldersgräns för brottsobjektet, — Jfr här även de stundom förekommande straffbestämmelserna om tjänare, »Hausgcnossen» e t c : Ö. 504—5: Sp. 606 (criado, doméstico); Obw. 67; Columb. 433 (domésticos o sirvientes de las mismas casas donde habitan los menores — strängare bestraffat än övriga fall, jfr 429, 430). Åldersgräns för brottsobjektet uppställes i 0. (minderårig); Sp. (under 23 år); Columb. (minderårig). Såvida åter allmänna förhållanden spela in, kominer närmast i betraktande ämbetsman, som missbrukar sin ämbetsauktoritet för att bereda sig tillfälle till otukt (därom jfr även S p e c Utk. VII, 100 ff.). I denna allmänna form uppställes deliktet dock icke särdeles ofta. Så är emellertid fallet i N. 1991;

H. 2493; Sp. 466, 467, 606; Luz. 1232; Chil. 258—9: Columb. 686: T. Fsl. 293 1 ; Tjslov. Fsl. 2602"- Jfr även de ovannämnda allmänna bestämmelserna i Bulg. 222 och Freib. 111, som omfatta missbruk av myndighet överhuvud (icke inskränkt till ämbetsmäns) och här bliva tillämpliga. Bestämmelser gällande för vissa klasser av ämbetsmän förekomma i

T. 1742; It. 5201; Waadt 343; Wall. 134: Obw. 67; Bas. 902; Schwyz 93 d. Långt vanligare äro emellertid de straffbestämmelser, som avse skydd för personer, intagna på vissa anstalter. Bestämmelserna omfatta mera sällan alla »allmänna» (eller »offentliga») anstalter: Fi. 20: 6 2 ; Thurg. 107: Bern 166 (med en kanske inskränkande exemplifiering); Schwyz 93 d; Luz. 123 2 . Vanligen begränsas rekvisitet till anstalter, där de intagna befinna sig i relativt ofritt eller hjälplöst tillstånd. Stundom uttryckes detta genom en generalklausul (Pflegeanstalt e t c ) : T. 174 3 ; Glar. 80: Ziir. 115 b: Zug 96 b; App. A.-Rh. 110; Sol. 103; App. I.-Rh. 147 b: T. Fsl. 293—4, som skarpt skiljer mellan straff- och förvaringsanstalter å ena sidan (293) och »Anstalten fur Kranke öder Hilfsbediirfitige» (294) å den andra (straffet är i förra fallet tukthus upp till 10 år, i senare fallet fängelse); Tjslov. Fsl. 260 2 . Stundom uppräknas endast illustrativa exempel på de anstalter, som avses: straffanstalt, häkte e t c (S. 18: 6 2 ; N. 199 2 ; D. 219; Bas. 90 2 ; FL Fsl. 23: 3 2 ); arbetshus (N.); uppfostringsanstalt (N.; D.; Fi. Fsl.); barnhus (S.); fattighus (S.; D.; Bas.; Fi. Fsl.); sjukhus (S.; N.; Bas.); sinnessjuk- eller idiotanstalt (D.). Stimdom

göres en limitativ uppräkning av de medtagna anstalterna: H. 249 4 : Jugosl. 276 ä (straffanstalt, förbättringshus, förvaringsanstalt, arbetshus, uppfostringsanstalt, fattighus, sjukhus); Freib. 113; Peru 202; Schw. Fsl. 168 1 . Beträffande brottssubjektet i dessa fall nämnas stundom endast tjänstemän vid anstalten. Andra lagar utvidga uttrycket till »anställda» eller nämna särskilt läkare (som kunna vara anställda utan att inneha egentlig tjänst). Särskilt beträffande enskilda anstalter kunna även föreståndare (som kanske äga anstalten och således icke äro »anställda») komma i betraktande* ävenså delägare, som utan bestämd sysselsättning vid anstalten dock hava tillträde därtill. — Några lagar formulera rekvisitet. utan dylika uppräkningar, blott så, att brottssubjektet skall utöva myndig])el resp. uppsikt över det i anstalten intagna brottsobjektet. Vi åtskilja alltså följande fall av brottssubjektets bestämning: tjänsteman (vid anstalten): Fi. 20: 6 2 ; Fi. Fsl. 23: 3 2 : i sak även It. 520; Venez. 375 3 (som ej direkt tala om anstalt); tjänsteman och läkare: T. 174 3 ; Glar. 80; Ziir. 115 b) App. A.-Rh. 100 (även andlige, sysselsatta vid anstalten): Sol. 103: Tjslov. Fsl. 260 21 (»anställd»); tjänsteman, läkare och uppsyningsman: D. 219 (ved . . ansatte eller tilsynsferende); Luz. 123 2 ; (App. I.-Rh. 147); föreståndare, tjänsteman, läkare och uppsyningsman: S. 18: 6 2 : H. 249 4 ; Bern 166; Schwyz 93 d) St. Gall. 184. - - T. Fsl. 294 medtager, förutom alla i anstalten »anställda» eller sysselsatta, den som »har del» i (privat) sådan; den, som utövar myndighet eller uppsikt över brottsobjektet: N. 1992Freib. 113; Peru 202; Schw. Fsl. 1681. — Endast uppsikt namnes i Jugosl.

2752; Venez. 3753. Brottsobjektet. I allmänhet gäller, att inskränkning av straffbarheten med hänsyn till brottsobjektets ålder är vanligare vid de fall, som grunda sig på enskilt förhållande mellan deltagarne i otukten. Såvitt rör detta område har redan utförts, huru flere lagar för somliga fall sakna men för andra uppställa en åldersgräns; därom jfr ov. Vad åter rör inskränkning av straffbarheten inom detta område med hänsyn till brottsobjektets kön, förekommer icke, att straffskyddet inskränkes till kvinna; väl däremot, att otuktsgärningen kvalificeras, om den begås mot kvinna under viss åldersgräns (Sp. 606 jfr 604: 23 år) eller består i samlag med kvinna (Tjslov. Fsl. 2603 jfr ib.3).

68 Vad angår de fall, som grunda sig på offentlig (eller »allmän») ställning hos brottssubjektet, förekommer sällan, att en generell åldersgräns uppställes. Så är dock förhållandet i Sp. 606 (23 år); Thurg. 107—8 (minderårighet): Waadt 205 (likaså); Columb. 686 (obestämt: niho); ävenså Tjslov. Fsl. 260 2 , som för det fall, att brottsobjektet icke är anförtrott åt den anställdes omsorg eller uppsikt, förutsätter, att brottsobjektet är under 18 år. — Beträffande kön förutsätta S. 18: 62 och Sp. 606, att brottsobjektet är kvinna; enligt Fi. Fsl. 23: 3 2 straffas kvinnlig anställd för otukt med å anstalten intagen man, endast såvitt denne är under 18 år: detsamma gäller enligt T. Fsl. 294 för vad angår »Anstalten fur Kranke öder Hilfisbediirfitige», medan (293) för straff- och förvaringsanstalter ingen inskränkning göres. — Vid de stundom uppställda omfattande rekvisit, som grunda sig direkt på »myndighet» resp. »uppsikt» (se ov.), innehålles en åldersgräns för brottsobjektet i Bulg. 222; Waadt 205; Freib. 111 (men icke i N. 127, 128 eller 0. 132). — I de särskilda rekvisit, som grunda sig på (ekonomiskt eller annat) beroende, inskränkes brottsobjektet gemenligen till kvinna: FL 20: 9: D. 220; Sp. 607 (även åldersgräns: 23 år); R. 154; Fi. Fsl. 23: 3 1 ; T. Fsl. 289; undantag gör Tjslov. Fsl. 257 1 , som emellertid även här (ib2) kvalificerar det fall, att någon »aufi diese Weise eine Frau zum ausserehelichen Beisch la fe b est i mm t». Handlingen. Allmänt talat, giva lagarne här åt den brottsliga handlingen ett vida större omfång än vid blodskam. Dock kunna de även här likasom vid blodskam, med hänsyn till den brottsliga handlingens bestämning, indelas i sådana, som 1) förutsätta samlag, 2) nöja sig med begreppet otukt, 3) skilja mellan samlag och (mindre bestraffad) otukt av annat slag; undantagsvis förekommer här, att 4) handlingen bestämmes olika, allteftersom rekvisitet grundar sig på enskilt förhållande eller på offentlig ställning. ad 1: Hit höra Bulg. 222; Bas. 90; Peru 222; ad 2: S. 18: (i; N. 197—9; H. 249; T. 174; Ö. 132: R. 154 (som nämner både samlag och annan otukt men med samma straff); Thurg. 107—8; Waadt 205 (la corruption ou la seduction); Graub. 138: Aarg. 98—9; Obw. 67; Bern 166; Glar. 80: Zug 96; App. A.-Rh. 100: Schwyz 93 c, d; Sol. 103; St. Gall. 184 (Unzucht trciben öder grobe unsittliche Ilandlungen vornehmen);

Luz. 123: App. I.-Rh. 147; Freib. 111, 113; Columb. 429,686: T. Fsl. 292—4 (men vid den allmänna bestämmelsen i 289 om missbruk av förutsattes samlag);

Abhängigkeit

69 ad 3: D. 224: It. 521: Jugosl. 2753; Venez. 377: Fi. Fsl. 23: 3. 7: (om Tjslov. Fsl. 257 2 , 2603, som kvalificerar samlag, såvitt den brottslige är man, jfr ov.); Schw. Fsl. 1672, 168 2 ; ad 4: Fi. 20: 6 (otukt); 20: 9 {lägersmål); Ziir. 115 (zur Unzucht verleiten, ib. a, i fråga om lärare, uppfostrare m. fl., den Beischlaf vollzichen, ib. b, i fråga om tjänstemän etc. vid allmänna anstalter). — Sp. straffar närmast fall, byggda på enskilt förhållande mellan deltagarne (ävensom alla lärare och ledare av undervisningsanstalter) lika, vare sig samlag eller annan otukt förekommit (604: yacer o rcalizar cualquier abuso deshonesto). Har emellertid brottet begåtts mot en oberyktad kvinna under 23 år (men över 18, ty under denna gräns inträder en annan bestämmelse, jfr ned.), inträder högre straff, olika för samlag (estupro) och annan otukt (abusos dcshonestos); först under nämnda förutsättning inträder ett allmänt straff för missbruk av ämbetsmyndighet; för särskilda fall (466—7) straffas emellertid blotta försöket från viss ämbetsmans sida att förleda en av honom beroende kvinna till otukt lika med fullbordat brott. Kvalifikationer. Bestämmelserna i N. på detta område äro tämligen komplicerade. »Förförelse» till otukt straffas alltid (utan inskränkning till ålder eller kön) vid missbruk av avhengighetsfiorhold (198); straffet höjes (ib.), om brottsobjektet är under 18 år. Även utan sådant missbruk straffas alltid otukt med den, över vilken man har myndighet eller opsikt, om brottsobjektet är under 18 år (197); sker denna gärning genom missbruk av avhengighetsfiorhold, kvalificeras bestämmelsen och brottsobjektet utvidgas intill 21 års ålder. Gäller slutligen myndigheten eller uppsikten en i viss anstalt (se ov.) intagen person eller sker gärningen genom missbruk av offentlig ställning eller av ställning såsom läkare, själasörjare, lärare eller förman för brottsobjektet, så inträder det väsentligt strängare straffet enligt 199. — D. 220 kvalificerar den allmänna bestämmelsen om »grovt missbruk» av kvinnas beroende ställning, för det fall, att hon är under 21 år. — Bern 166 har en allmän kvalifikation, om brottsobjektet är under 16 år. — Columb. 433 kvalificerar, som förut nämnt, tjänare boende i samma hus som brottsobjektet. Bistraff. Stadganden om bistraff förekomma här liksom vid blodskam (särskilt ofta i kantonallagarne): It. 541: Grek. 277; Thurg. 108; Waadt 205; Graub. 138; Glar. 80 2 ; Zug 96 i. fi etc.

70 Lagar, som behandla otukt genom missbruk av auktoritet m. m. såsom kvalifikation av andra otuktsbrott. Såsom förut anmärkt, finnas icke få lagar, som icke uppställa förevarande institut utan nöja sig med att vid vissa fall av otuktsbrott stadga en kvalifikation för ett större eller mindre område av de ovan omtalade brottssubjekten. Brott, som på detta sätt kvalificeras, äro: våldtäkt (stundom utvidgat till med våld framtvingad otukt, som icke faller under våldtäkt): Ung. 235 2 ; Fr. 333: Belg. 377 (L. 16/« 1912, 52); Port. 398; Rum. 265; Turk. 417; T i c 257 b: Gen. 281: Neuch. 266 3 , 277 2 : Argent. 122: Costa R. 305; Kina 243: otukt med minderårig: Fr. 333: Belg. 377 (L. 15/s 1912. 52); Port. 398; Rum. 265; Turk. 417: Schaffh. 178: Tic 2492. 248; Gen. 281: Neuch. 270; Argent. 125; enlevering: Port. 398: Bras. 273: onaturlig otukt: Tie. 249; Costa R. 317: defloration: Port. 398. 392. Argent. 133 innehåller en allmän kvalifikation, omfattande sedlighetsbrott överhuvud. Stundom förekommer även, att lagar, som uppställa självständiga institut inom detta område, dessutom på samma grund uppställa kvalifikationer av andra otuktsbrott: Sp. 774 2 : Bulg. 2172, 221 2 ; Thurg. 107; Wall. 205 4 (våldtäkt och attentat å la pudeur avec violence); Bern 166: Chil. 368 (våldtäkt, otukt ined minderårig, enlevering, onaturlig otukt, defloration); Peru 1992, 200 2 : Venez. 375 2 ; 377 2 : Schw. Fsl. 166. Beträffande brottssubjektet förekomma ofta allmänna bestämmelser om utövande av myndighet eller uppsikt: Ung.; Fr.; Belg.; Port.; Rum.; Turk.; Wall.; Schaffh.; Gen.; Bras. I övrigt nämnas uppfostrare: Ung.; Turk.; Schaffh.; Tic; Argent.; Chil.; Costa R.; adoptiv föräldrar: Tic; fosterföräldrar: Schaffh.; förmyndare: Ung.; Port.; Turk.; Schaffh.; Tic; Neuch.; Kina; lärare: Ung.; Fr.; Belg.; Port.; Rum.; Turk.; Schaffh.; T i c ; Gen.; Neuch.; Chil.; Kina; andlige: Fr.; Belg.; Port.; Rum.; Schaffh.; Tic (för vissa fall. 249 2 ); Neuch.; Argent.; Chil.; Costa R.; industriledare: Tic (för vissa fall);

71 läkare: Ung.; Belg.; Port. (»profissäo que exija titulo», 398 3 ); Neuch.; Chil.; tjänare: Fr.; Belg.; Port.; Rum.; Turk.; Wall.; Neuch.; Chil.; ämbetsmän, som missbruka sin ställning: Belg.; Port.; Chil. Vid vissa anstalter anställda (sjukhus, fattighus, välgörenhetsinrättningar) nämnas endast i Kina 243, men dessa fall kunna till en del anses inneslutna i de stundom förekommande bestämmelserna om den, man har i sin vård:

Ung.; Turk.; Tic; Argent; Chil.; Costa R. Bistraff

uppställas stundom även här, t. ex. Fr. 335; Belg. 378; Rum. 268.

Våldtäkt. J ä m t e den genom våld eller hot framtvungna otukten kriminalisera alla lagar otuktshandling, för vars utförande objektet försatts i medvetslöst (eller eljest motståndslöst) tillstånd. Straffet är gemenligen detsamma, som när våld eller hot använts såsom medel: S. 15: 13: Fi. 25: 4; D. 217 2 : T. 177: Ö. 125—6; Ung. 232; Fr. 332 1 (såsom begreppet viol uppfattas); Belg. 375 1 : It. 519 3 ; Sp. 598 2 ; Port. 393; Rum. 264 (Gas. I I No. 3354/913): R! 153: Bulg. 220 3 ; Jugosl. 269 2 ; Turk. 416: Grek. 273; Eng. Steph. 351; Thurg. 102: Graub. 132; Aarg. 100; Schaffh. 176; Obw. 68 1 ; Bern 170 2 : Glar. 76 b; Ziir. 109; Bas. 91 2 ; Tic 253 3 ; Gen. 279; App. A.-Rh. 95 1 : Schwyz 90: Sol. 95 1 : St. Gall. 187 1 : Neuch. 264; Luz. 185; App. I.-Rh. 143: Argent. 119 2 ; Bras. 269 2 ; Chil. 361 2 : Columb. 681; Costa R. 300; Mex. 266: Venez. 375 4 ; Kina 240 1 ; Jap. 178; Fi. Fsl. 23: 1; T. Fsl. 285. Någongång är straffet strängare vid bedövande: N. 193 2 jfr 192 3 ; Waadt 201 3 : Wall. 205 3 ; Freib. 106 2 ; Peru 197; Schw. Fsl. 162 2 ; undantagsvis mildare: H. 243; Tjslov. Fsl. 254 2 jfr 253. — Icke få lagar likställa med dylikt bedövande även det fall, att gärningsmannen begagnat sig av objektets motståndslöshet utan att själv ha framkallat densamma: H.; Ö.; Ung.; Fr.; Belg.; It.; Sp.; Port.; Rum.; Turk.; Eng.; Graub.; Aarg.; Gen.; Argent.; Costa R.; Mex.; Jap.; T. Fsl. [I andra lagar uppställes sistnämnda fall, utan att indragas under våldtäktsinstitutet, tillsammans med otukt med avvita (jfr s. 80): N. 193; D. 217 2 ; T. 176 2 ; Bulg. 218 3 ; Grek. 278; Schaffh. 179; Obw. 69; Glar. 82; Ziir. 111; Sol. 96—7; Luz. 186 a; Fi. Fsl. 23: 2; eller särskilt (och med mindre straff än våldtäkt): S. 15: 15; Fi. 25: 5; Tic 256 1 ; App. I.-Rh. 144.] I många lagar sammanställes (och jämställes) även ett annat fall med den egentliga våldtäkten, nämligen otukt med brottsobjekt under viss åldersgräns (mestadels 12 eller 14 år): Belg. 3753> 4; It. 519 1 ; Port. 391 § un,; Eng. Steph. 353 b; Thurg. 105; Aarg. 101 jfr 102 och 100; Schaffh. 177 2 (åldersgränsen 16 år); Bern 170 2 ; Glar. 76 c; Ziir. 110 (gränsen 15 år); Bas. 9 1 3 ; Tic 255 a; Zug 93 c; Schwyz 90; Neuch. 268; App. I.-Rh. 143 3 ; Argent. 119 1 ; Bras. 272; Chil. 361 3 ; Costa R. 300 (gränsen 15 år); Venez. 375 1 ; Kina

73 240 2 (gränsen 16 år); Jap. 1762, 1772. — Undantagsvis förekomma även andra parallellfall inom våldtäktsinstitutet: otukt med avvita: Aarg. 101; T i e 255 b; visst personligt förhållande mellan brottssubjektet och ett brottsobjekt under viss ålder: It. 519 2 ; Venez. 375 2 : brottsobjektet häktad eller straffånge under brottssubjektets bevakning: Venez. 375 2 : onaturlig otukt (även utan våld) med brottsobjekt under viss åldersgräns: T i c 253 2 ; brottssubjektet »substituerar sig» i stället för annan: It. 519 5 ; [Fr. rättspraxis, Cass. 27/i2 1883, har såsom viol bedömt det fall, att kvinnan genom inkulpatens åtgörande förväxlat honom med sin äkta man]: uppnående av samlag genom list: Belg. 375: Port. 393 (exempelvis genom nyssnämnda förväxling eller genom skenäktenskap; jfr för Port. Osörio III, 243). I flere lagar inskränkes våldtäktsinstitutet uttryckligen till förhållanden utom äktenskap: T.; Bas.; Zug; Sol.; St. Gall.; App. I.-Rh.; T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; Schw. Fsl. Beträffande lagar, som använda begreppet otukt el. likn. ligger i denna term en dylik begränsning. D. 217 inför begränsningen i fråga om samlag med avvita eller motståndslös men icke (216) i fråga om den egentliga våldtäkten (därvid emellertid straffet nedsättes vid föregående »mera varaktigt» könsförhållande, jfr ned.). Brottsobjektet. Flertalet lagar begränsa brottsobjektet till kvinna. Emellertid förekommer i många lagar (jfr ned.), att det, förutom vad som betecknas såsom våldtäkt, uppställes en mindre straffbar grad av »våldsam otukt»: i denna lägre grad medtagas i åtskilliga fall båda könen såsom brottsobjekt: H. 246; Fr. 332 3 (i motsats till viol, ib.1): Belg. 373; Waadt 200; Wall. 204; Glar. 81: Freib. 107; Bras. 266; Kina 241; Jap. 176. Andra lagar medtaga båda könen i fråga om med våld bedriven onaturlig otukt: Graub. 134; Schaffh. 177 1 ; Bas. 93. Några lagar göra överhuvud inom hela våldtäktsinstitutet ingen åtskillnad mellan könen: N. (med undantag av samlag med kvinna i motståndslöst tillstånd, 193); It.; Rum.; R.; Turk.; Grek.; Tic; Argent.;

Columb.; Costa R.; Mex.; Venez. Handlingen. 1.

Tvångsmomentet.

Några bland lagarna avstå från varje bestämning av handlingen vid våldtäktsbrottet, såväl beträffande tvångsmomentet som otuktshandligen, i

74 det de nöja sig med sådana uttryck som viol, Notzueht, vilkas betydelse förutsattes bekant: Fr. 332: Waadt 199: Wall. 203; Bern 170: Freib. 106. Andra lagar samla de olika handlingsformerna (våld, bedövande etc.) i ett generellt begrepp, framkallande av motståndslöshet: O. 125: Kina 240; ävenså Turk. 416, som dock medtager otukt med en i hjälplöst tillstånd anträffad. Flertalet lagar åtskilja emellertid de förut omtalade båda linjerna: å ena sidan verkligt motstånd som övervinnes genom våld eller hot; å andra sidan en på medvetslöshet eller annan liknande orsak beroende oförmåga att göra motstånd (i det lagen presumerar, att brottsobjektet skulle gjort motstånd, därest detta varit möjligt). Vad den första linjen beträffar, namnes undantagsvis endast våld: Rum. 264; Bras. 269; vanligen även hot. I åtskilliga lagar bestämmes hotet icke närmare: Ung. 232: It. 519; Sp. 598 (ordet intimidaciön anses dock innebära hot med något omedelbart förestående, i motsats till amenaza, jfr S p e c Utk.

III, 54); R. 153; Tic 2B33; Argent. 119; Chil. 361: Columb. 681: Costa R.

300: Venez. 375; Jap. 177; eller endast genom en svävande beteckning (svår, farlig e t c ) : Belg. 375: Port. 393; Thurg. 102; Graub. 132; Aarg. 100; Obw. 68: Glar. 76; Gen. 279; St. Gall. 187; [Mex. 265;] Peru 196; Schw. Fsl. 162; [om Tjslov. Fsl. 252 2 jfr ned.]. — S. 15: 12 och Fi. 25: 4 använda predikatet trängande, vilket torde innebära, såväl att hotet är svårt som att det är »omedelbart». — Andra lagar bestämma hotet närmare: hot med våld: H. 242; jfr App. A.-Rh. 95; kroppslig fara (för »liv eller lem», »liv eller hälsa» e t c ) : N. 192; Bulg. 220 2 : omedelbart förestående sådan fara: T. 177; Jugosl. 269; Grek. 273; Schaffh. 176; Ziir. 109; Bas. 9 1 ; Zug 93: Sol. 95; Neuch. 264; Luz. 185: App. I.-Rh. 143; Fi. Fsl. 23: 1: T. Fsl. 282. — Någongång går lagen utöver denna gräns: D. 216 medtager, utom fruktan för liv eller hälsa, även fruktan för välfärd; och Tjslov. Fsl., som i 252 2 talar om gefährliche Drohung, ger i 13 2 en ganska omfattande definition av detta begrepp. — Utom våld och hot nämna D. 216 och Fi. Fsl. 23: 1 även frihetsberövande. — Några lagar medtaga uttryckligen hot mot brottsobjektets »närmaste»: T). 216; Ung. 234; Bulg. 220 2 ; Tjslov. Fsl. 252 2 jfr 132'2. Någongång förekommer, att tvånget indelas i grader: N. 191 jfr 192; D. 218 jfr 216; FL Fsl. 23: 3 1 jfr 23: 1; Tjslov. Fsl. 255 jfr 252 1 (skiljer även, i fråga om framtvunget samlag med kvinna, mellan våld och »farligt hot»: 253 jfr 252 2 ); vid bestämmandet av den lägre graden medtager sålunda D. även » ch an ta ge ». Vad beträffar den andra linjen av tvångsmomentet måste, såvitt det

75 gäller framkallande, såsom medel för otuktens förövande, av ett övergående tillstånd hos brottsobjektet, handlingen gå ut på att utesluta ett eventuellt motstånd från objektets sida. Några lagar bestämma också denna handlingsform så, att den sätter brottsobjektet ur stånd att värja sig el. likn.: S. 15: 13: It. 519 3 (motståndslös på grund av psykisk eller fysisk depression); R. 153:

Turk. 416: Grek. 273; Glar. 76; Tic 2533: App. A.-Rh. 95; St. Gall. 187: Venez. 375: Tjslov. Fsl. 254. (Om lagar, som sammanfatta båda linjerna av våldtäktshandlingen under synpunkten av motståndslöshet — 0.; Turk.; Kina — jfr ov.). Saknaden av motståndsförmåga sammanhänger i sin ordning i de flesta fall med nedsättning även på intellektets område; och flere lagar uppställa därför alternativet medvetslös eller motståndslös (riktigare: medvetslös eller eljest motståndslös): Fi. 25: 4 : N. 193: D. 217; H. 243; Ung. 232 (särskiljer även fallet viljelös); Sp. 598; Bulg. 220 2 ; Jugosl. 269; Argent. 119:

Bras. 269; Chil. 361: Costa R. 300: Mex. 266; Peru 197; Jap. 178: Fi. Fsl. 23: 1; T. Fsl. 282: Schw. Fsl. 162. Någongång tala lagarne om »medvetslöst eller viljelöst» tillstånd (T. 177; Sol. 95), vilket såtillvida lämnar en lucka, som medvetande och vilja kan förefinnas, ehuru viljan pä grund av den motoriska apparatens otjänstbarhet icke kan taga sig uttryck i handling. Ännu större blir denna lucka, om endast medvetslöst tillstånd namnes (Bas. 9 1 ; Columb. 681). Luckan fylles icke väsentligt, om till medvetslös lägges känslolös (Neuch. 264). — Några (mest äldre) lagar, i synnerhet kantonallagar, använda det ungefärliga uttrycket »berövad sina sinnens bruk» el. dyl.: Belg.

375; Port. 393: Thurg. 102; Graub. 132; Aarg. 100: Schaffh. 176; Obw. 68: Ziir. 109: Gen. 279; Zug 93; Luz. 185; App. I.-Rh. 143. 2.

Otuktsh a nd lin gen.

Lagarne åtskilja sig här i sådana, som icke uppställa olika grader av otukt, och sådana som dela detta begrepp i två grader. Bland förstnämnda lagar använda några ett omfattande men obestämt begrepp »otukt» eller liknande: S. 15: 12 (otukt); Rum. 264 (atentat in contra pudoarci); Grek. 273 (äöéÅyeia); Columb. 681 (abusar deshonestamente). Andra lagar inskränka uttryckligen den här ifrågakommande otukten till samlag:

Ö. 125; Thurg. 102; App. A.-Rh. 95; St. Gall. 187: Neuch. 264; Luz. 185; App. I.-Rh. 143 (undantaget sådan otukt med barn, som behandlas såsom våldtäkt); Chil. 361: Peru 196. Till samlag eller »analog» handling (varmed väl närmast avses coitus per anum) sträcka sig R. 153 jfr 151 1 : Graub. 134;

Schaffh. 177; Bas. 93: Zug 93 jfr 100; Costa R. 300. Flertalet lagar uppställa emellertid, såsom redan nämnt, två grader;

76 den svårare betecknas då såsom samlag eller stundom (därest båda könen medtagas som brottsobjekt) därjämte såsom »samlagsliknande» handling el. dyl.: Fi. 25: 4 jfr ib. 6; N. 192 8 ; D. 216 jfr 224; H. 242 jfr 246; T. 176 1 jfr 177; Ung. 232 jfr 233: Fr. 332' jfr ib3; Belg. 375 jfr 373; It. 519 jfr 521 (i sistnämnda lagrum medtages även den, som costringe o induce taluno a comniettere gli atti di libidine su se stesso, sulla persona del colpevole o su altri); Sp. 598 jfr 601 (stor straffskärpning, 601 2 , vid otukt mellan personer av samma kön); Port. 393 jfr 391; Bulg. 220 jfr 215 2 ; Jugosl. 269 jfr 272: Turk. 416; Waadt 199 jfr 200 1 ; Wall. 203 jfr 204 1 ; Bern. 170 jfr 171; Glar. 76 jfr 81; Sol. 95 jfr 96 1 ; Argent. 119 jfr 127; Bras. 268, 269 jfr 266; Mex. 265 jfr 260; Venez. 375 jfr 377; Kina 240 jfr 241; Jap. 177 jfr 176: Fi. Fsl. 23: 1 jfr ib. 5; T. Fsl. 283 jfr 282; Tjslov. Fsl. 253, 252 2 jfr 252 1 (företaga eller tåla otuktig handling); Schw. Fsl. 162 jfr 163. — Med den mindre graden av otukt likställes någongång otukt med minderårig under viss åldersgräns: Waadt 200 2 ; Wall. 204 2 (om sådant likställande med den egentliga våldtäkten jfr ov.). — Om vissa lagars utvidgning av brottsobjektet vid den mindre otuktsgraden jfr ov. Beträffande konsummationspunkten, såvitt rör den högre otuktsgraden eller de lagar, som ensamt kriminalisera samlag eller liknande, har lagstiftaren mestadels icke inlåtit sig på någon närmare fixering. Mera undantagsvis förekomma dock sådana uttryck som Vereinigung der Geschlechtsteile (Graub. 132 i. f.; Aarg. 100 2 ; Obw. 68 2 ; Bas. 99; Luz. 185 i. fi.); V accomplissement de Vacte sexuel (Neuch. 264); el acto sexuel (Peru 196); jfr även It. 519 e t c (congiunzione carnalc); Eng. Steph. 350 (Carnal knowledge means the penetration to any the slightest degree of the organ alleged to have been carnally known by the male organ of generation). I flere fall (där brottsobjektet omfattar båda könen) synes tydligt nog, att även pederastiskt samlag avses. I övrigt torde i praxis mestadels vid tolkningen av uttrycken samlag, Beischlaf, copula e t c den gamla regeln res in re följas (så att intrusio membri men icke emissio och än mindre immissio scminis fordras). Detsamma torde även gälla lagar, som operera med de såsom bekanta förutsatta begreppen viol eller Notzucht; och detta även då det är fråga om ett än så outvecklat brottsobjekt (gärningen kommer då, vid felande intrusio membri att straffas icke såsom viol utan såsom attentat å la pudeur: jfr Belg. Cass. 24/V 1916); å andra sidan förekommer i andra lagar, som regelmässigt fordra samlag, att uttryckligt undantag göres vid sistnämnda fall: App. I.-Rh. 143, där försök likställes med fullbordat samlag. — Vad beträffar ordet otukt eller motsvarande, där det ensamt användes, har det i äldre lagar och tider ofta

77 uppfattats = samlag; numera torde vanligen åtminstone varje beröring könsdelarne emellan medtagas. Där uttrycket »annan otukt» användes såsom beteckning för en mindre grad än »samlag» sträcker det sig givetvis vida längre; någongång uppställas definitioner, t, ex. Bulg. 214 2 (-»varje i syfte att egga eller tillfredsställa könsdriften företagen handling, undantaget samlag»). Kvalifikationer. Såsom kvalifikationer uppställa lagarne ofta våldtäktens sammanträffande med andra omständigheter, som göra otukten straffbar: blodskam: Ung. 235 1 ; Fr. 333; Belg. 377; (Sp. 602); Port. 398 1 ; Rum. 1 265 ; Bulg. 221 u . Turk. 417; Waadt 201 i. fi; Bern 173; T i c 257 l a ; Gen. 281; Neuch. 266 3 ; Argent. 122: Costa R. 305; Venez 376, 377 2 ; Kina 243 1 ; mestadels är det här blott fråga om ascendent: auktoritetsmissbruk (förmyndare, lärare o. s. v.): Ung. 235 2 ; Fr. 333; Belg. 377; Sp. 602: Port. 398 2 ; Rum. 265 1 ; Bulg. 221 2 ; Turk. 417: Waadt 201 4 ; Wall. 206*; Bern 173; Tic 257 16 ; Gen. 2 8 1 : Neuch. 266 3 ; Argent. 122; Costa R. 305: Venez. 376, 377 2 ; Kina 2432>8; brottssubjektet präst: Fr. 333; Belg. 377; Port. 398 2 : Rum. 265 1 : Neuch. 266 3 ; Argent. 122; Costa R. 305; läkare: Belg. 377: Neuch. 266 3 ; brottsobjektets tjänare: Fr. 333: Belg. 377: (Sp. 602); Port. 398 3 : Rum. 1 265 ; Turk. 417; Waadt 201 4 ; Wall. 205 4 ; Bern 173: Gen. 281; ämbetsman: Port. 398»; (Turk. 417): Kina 243 4 : brottsobjektets minderårighet: Rum. 265 2 ; R. 153 s ; Bulg. 220*; Turk. 414 2 ; Grek. 273 2 ; Waadt 201 1 ; Wall. 206 1 ; Obw. 68 b: T i c 253 2 : Gen. 277 3 , 280; Neuch. 266 2 ; brottsobjektet avvita: Turk. 414; onaturlig otukt: Tic 253 2 ; Även andra kvalifikationer uppställas stundom: gärningsmännens flerhet: Fr. 333; Belg. 377; Sp. 599; Rum. 265; R. 153 2 ; Turk. 417; Waadt 201 2 : Wall. 205 2 : Bern 173: Gen. 281; Argent. 122; Bras. 268 2 ; Costa R. 305; Venez. 378: Kina 240 3 ; grymhet vid utförandet: Peru 203; Schw. Fsl. 170 3 ; iteration: N. 192 4 . Privilegiationer. Såsom privilegiationer uppställas: ett tidigare »mera varaktigt» könsförhållande mellan brottssubjektet och brottsobjektet: D. 216 (jfr ov.); brottsobjektets egenskap av prostituerad eller illa beryktad: Sp. 600; Thurg. 104;

78 Graub. 132 3 ; Aarg. 103; Obw. 68 a; Glar. 76 i. fi: Zug 93 i. fi: App. A.-Rh. 95 i. fi.; Neuch. 265, 271 (två grader: straffnedsättning till fängelse i högst tre år, om kvinnan haft dåligt rykte eller uppträtt utmanande [265]; till fängelse i högst ett år, om hon är »une fiemme de mauvaise vie» [271]): App.

I.-Rh. 143 i. fi; Bras. 2681; Venez. 393.

Straffrihet stadgas i Eng. Steph. 352 2 då gärningsmannen är a boy under fourteen years of age (enligt engelsk rätt kan i allmänhet ett barn mellan 7—14 år straffas, om det visas ha varit nog utvecklat för att förstå det orätta i gärningen); och i flere lagar, därest brottssubjekt och brottsobjekt ingå äktenskap: Fi. 25: 14: D. 227 (fakultativt): Ung. 240: It. 544 (avbryter även straffverkställighet); Sp. 614 jfr 613 (fakultativt vid komplikation med blodskam eller ämbetsbrott); Port. 400 § un.; Peru 204 2 : Venez. 395 1 (avbryter även straffverkställighet, ib.2); Fi. Fsl. 23: 6. — Ä andra sidan förekommer även, att lagar, som låta dylikt äktenskap inverka till straffrihet vid vissa fall av straffbar otukt, härvid undantaga våldtäkt: N. 214 (straffrihet vid de lindrigare fallen i 191, 193 1 ); Bulg. 233. T i c 256 2 stadgar straffrihet för det särskilda fall, att otukt förövats med prostituerad, som i bedövat tillstånd befunnit sig nel luogo dove suole ricevcrc. Objektiva överskott. Döden såsom objektivt överskott uppställes i T. 178: Ung. 237: Belg. 376; Rum. 266; Bulg. 220 5 ; Bern 170 3 ; Bas. 91 i. fi. Andra lagar medtaga död och (svår) kroppsskada, vare sig under samma straff skala: N. 192 4 ; Ö. 126: Sp. 602; Obw. 68 b; Glar. 76; Zur. 109 2 ; T i c 257 c; Zug 93; App. A.-Rh. 95: Sol. 95 3 , 98 2 ; Neuch. 266 1 ; Freib. 115; Jap. 181; T. Fsl. 287; eller under olika skalor: S. 15: 12; [Fi. 2 1 : 6]; H. 248; Jugosl. 279: Turk. 418; Grek. 273: Thurg. 102, 103; Waadt 2015, 203: Graub. 1321- 2; Aarg. 102; Wall. 205 6 , 207; Gen. 282; Schwyz 90; St. Gall. 188; Luz. 185; Argent. 122, 124: Peru 203; Venez. 394; Kina 240 4 . Härvid medtages uttryckligen könssjukdom i N. och T. Fsl.; endast detta fall namnes i Port. 398 4 . — R. 153 nämner självmord.

E n särskild straffbestämmelse för det fall, att gärningsmannen uppsåtlig en dödar sitt offer, förekommer i Waadt 204; Wall. 208,: Neuch. 267; Kina 240 6 . Bistraff. Bistraff

uppställas ofta. t. ex. Bulg. 231: Waadt 201; Kina 253.

79 Preskription. Särskilda bestämmelser om preskription förekomma i S. 15: 16; Venez. 380 2 . Åtal. Särskilda åtalsbestämmelser uppställas ofta: S. 15: 16; Fi. 25: 14; Ung. 238—9; It. 542—3; Sp. 613; Port. 399; Waadt 202; Wall. 206; Sol. 95 2 : Neuch. 275: Freib. 128: Peru 205: Venez. 380: Kina 252: Jap. 180; Fi. Fsl. 23: 13.

Otukt med avvita. Brottsobjektet. Vid otukt med avvita, i lagarne oftast ansluten till otukt med en för tillfället medvetslös eller viljelös, inskränkes brottsobjektet oftast till kvinna: S. 18: 9; Fi. 20: 8: D. 217; T. 1762; Sp. 598 2 , 601; Port. 393: Bulg. 218 8 ; Jugosl. 270, 272: Eng. Steph. 351, 354 3 , 356; Aarg. 101: Schaffh. 179: Obw. 69; Glar. 77; Ziir. 112: Zug 94: App. A.-Rh. 96: Sol. 962, 97: St. Gall. 185 2 ; Neuch. 272 1 ; App. I.-Rh. 144: Freib. 108 2 ; Chil. 361 2 : Peru 198: Kina 242 l 2; T. Fsl. 284—5: Schw. Fsl. 164—5. Straffskyddet utsträckes dock till båda könen i N. 193; Belg. 375 1 ; It. 519 3 : Turk. 414—5; Grek. 278; Thurg. 109; Bern 172 *>»; Bas. 92: Tic 255 b; Schwyz 90: Luz. 186 a: Argent. 119 2 : Costa R. 300: Mex. 266; Venez. 375 4 , 377; Jap. 178; Fi. Fsl. 23: 2, 5. Även Tjslov. Fsl. 254—6 har straff skydd för båda könen, men uppställer här liksom i flere förut berörda fall en särskild strängare bestämmelse för samlag med kvinna. Vad angår det tillstånd hos brottsobjektet, som här är avgörande, har redan anmärkts, att flertalet las;ar sammanföra mera varaktiga och mera tillfälliga tillstånd. Några lagar inskränka sig dock här till mera varaktiga tillstånd (och behandla de tillfälliga i sammanhang med våldtäkt): S.; Fi.; D.; Jugosl.; Turk.; Eng.; T i c ; Neuch.; Chil. Bland dessa lagar åtskilja D.; Jugosl. och Turk. tydligt de båda formerna sinnessjukdom och sinnesslöhet. Beträffande de lagar, som sammanföra varaktiga och tillfälliga tillstand, göres stundom även (i synnerhet kantonallagarne och förslagen) bland de varaktiga samma åtskillnad: Thurg.; Aarg.; Schaffh.; Obw.; Bern; Glar.; Schwyz; Luz.; App. I.-Rh.; Freib.; Peru; T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; Schw. Fsl. — Någongång försöker lagstiftaren uttrycka rekvisitet (beträffande de varaktiga tillstånden) i funktion av psykologiska begrepp, t, ex. St. Gall. 185 2 (welche die Fähigkeit der Selbstbestimmung öder die zur Erkenntnis der an ihr verubten Handlnng erfiordcrliche Urteilskraft nicht besitzt). Lagar, som medtaga tillfälliga tillstånd, åtskilja härvid stundom medvetslöshet och motståndslöshet: N. 193; T. 176 2 : Freib. 108 2 : Peru 198; Fi.

81 Fsl. 23: 2; T. Fsl. 284; Schw. Fsl. 164. Det förekommer även, att hela institutet ställes under synvinkeln av motståndslöshet: Venez. 375 4 ; Kina

242 1 . 2 ; Tjslov. Fsl. 254. Bern 172 2 ; Ziir. 112; Freib. 108 och Schw. Fsl. (164 resp. 165) uppställa två grader av abnormitet hos brottsobjektet (164: sinnesslö eller sinnessjuk; 165: svagsint eller till sin själsliga hälsa väsentligt skadad). I övrigt använda lagarne ofta ungefärliga uttryck vare sig för att beteckna den permanenta eller den tillfälliga avvikelsen från det normala. Men i allmänhet torde de växlande uttrycken i sak avse detsamma. Handlingen. Den brottsliga handlingen bestämmes i flertalet lagar såsom samlag. Det förekommer emellertid, särskilt i nyare lagar, att lagstiftaren uppställer olika bestämmelser för samlag och för annan otukt: N.; D.; Sp.; Jugosl.; Turk.; Sol.; Venez.; Kina; Jap.; T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; Schw. Fsl.; och ävenså i några fall, att handlingen bestämmes såsom otukt utan någon indelning:

S. 18: 9; Grek. 278; Aarg. 101; Obw. 69; St. Gall. 1852.

Otukt med minderårig. Brottsobjektet. Vid reglerandet av otuktsbrotten uppställa alla lagar, oavsett särskilda bestämmelser om auktoritetsmissbruk m. m., ett straffskydd för barn resp. ungdom, vilket emellertid ofta icke är lika starkt eller lika genomfört för båda könen och i några lagar (såvitt på åldern ankommer) helt inskränkes till kvinnokönet. För jämförelsen mellan lagarne åtskilja vi deras bestämmelser om brottsobjektets kön och om dess ålder. 1. Brottsobjektets kön. Många lagar 1) genomföra ett alldeles lika straffskydd för båda könen; några 2) skydda endast kvinnokönet; andra 3) uppställa för båda könen straffskydd mot otukt i allmänhet men särskilda och strängare bestämmelser för samlag med kvinna (eller överhuvud för otukt med kvinna) under viss åldersgräns; åter andra 4) skydda båda könen lika intill en viss åldersgräns men giva utöver denna gräns kvinnokönet ett särskilt straffskydd mot förförelse (»defloration» e t c ) . ad 1: Fi. 20: 7; N. 195 ff.; D. 222 ff.; Fr. 331, 334; Belg. 372 ff.; It. 519—521, 530—1, 539; Rum. 263 ff.; R. 1 5 1 - 2 ; Turk. 414 ff.; 421, 438; Grek. 2 7 3 - 4 ; Thurg. 105—8; Waadt 2002; Wall. 2042; Schaffh. 177—8; Obw. 67, 69; Bern 165—6, 1702; Gen. 2 7 7 - 8 , 280: Sol. 962; Columb. 683 - 6 ; Fi. Fsl. 23: 4, 5; ad 2: S. 18: 7, 8; Ung. 236: Eng. Steph, 353—6, 373; Graub. 133; Aarg. 101; Glar. 76, 82; Ziir. 111; Zug 93 c; App. A.-Rh. 96, 98; Neuch. 266, 2 6 8 - 9 , 271—2, 277; App. I.-Rh. 143 3 ; ad 3: H. 244—5, 2 4 7 - 8 ter; Ö. 127—8, 504—5; Sp. 772 ff; 779: Bulg. 214—51, 218\ 2204, 222—3; Jugosl. 273—4, 276—7; Bas. 91 3 . 942, 95; Schwyz 90, 93 «; St. Gall. 185, 186; Luz. 120, 1233, 186 c; Kina 2402, 2412: Jap. 1762, 1772; Tjslov. Fsl. 258; ad 4: T. 1763, 182: Port. 391, 392; Tic 248, 2532, 255 a; Freib. 110, 112; Argent. 119\ 127, 120; Bras. 266—7; Costa R. 300, 302, 316: Mex.

83 260, 262, 264: Peru 119—201; Venez. 3751- 2, 377, 379: T. Fsl. 286, 288; Schw. Fsl. 166, 171. 2.

Brottsobjektets

ålder.

Alla lagar uppställa för brottsobjektet en åldersgräns, under vilken otukt eller åtminstone samlag (eller »samlagsliknande» handling) straffas. Denna gräns bestämmes stundom konkret (»före könsmognaden» etc.) men oftast abstrakt, efter viss ålderssiffra; någongång förekommer en alternativ gräns, så att den absoluta straffbarheten inträder, dels då brottsobjektet ansetts icke manbart dels, oberoende härav, då det icke fyllt vissa år. Den konkreta gränsen förekommer i R. 151; Graub. 133: Aarg. 101; Ziir. I l l ; App. A.-Rh. 96 1 : St. Gall. 185 3 ; App. I.-Rh. 143 3 : Columb. 683; Mex. 260, 265. Utom i R.; Columb. och Mex. gäller denna gräns endast kvinna. — I St. Gall, alternerar den med en bestämd ålderssiffra: i R.; Aarg.; Columb. och Mex. förekommer visserligen upp till en bestämd ålderssiffra straffbarhet, men icke absolut utan endast under särskilda förutsättningar, jfr ned. I Schwyz uppställes (93 a) en absolut straffbarhetsgräns för otukt med barn under 14 år, men dessutom ett högre straff (90) för samlag med kvinna, jämväl under 14 år, såvida hon anses icke manbar. Övriga lagar bestämma åldern endast siffermässigt. Gränserna för den absoluta straffbarheten variera mellan 12 och 16 år, därvid lagarne fördela sig på följande sätt: 12 år: Sp. 772: Port. 391; Grek. 274; Waadt 200 2 ; Wall. 204 2 ; T i c 255 a; Argent. 1191, 127; Chil. 361 3 . — I Chil. inskränkes rekvisitet till kvinna, jfr ov.; 13 år: Fr. 331 1 ; Bulg. 214, 218 1 ; Jap. 176 2 , 177 2 ; 14 år: T. 176 3 ; Ö. 127; Ung. 236; It. 519 1 , 521; Rum. 263: Jugosl. 273—4; Thurg. 105—6; Glar. 76 c; Bas. 91 3 , 94 2 ; Gen. 277 3 , 278: Zug 93 c; Schwyz 93 a; Sol. 96 2 ; Neuch. 266 2 , 268: T. Fsl. 286 jfr 91. - I Ung.; Glar.; Zug och Neuch. inskränkes brottsobjektet till kvinnokönet, jfr ov.; i Ung. är straffbarheten såtillvida icke absolut, som det fordras, att kvinnan skall vara »unbescholten»; 15 år: S. 18: 8; Fi. 20: 7; D. 222; Turk. 414, 415; Obw. 67 2 : Luz. 123 3 , 186 c; Costa R. 300; Fi. Fsl. 23: 4, 5. — I S . inskränkes brottsobjektet till kvinnligt kön, jfr ov.; 16 år: N. 196; H. 245, 247; Belg. 372 1 , 373 2 ; Eng. Steph. 354 2 : Schaffh. 2 178 ; Bern 165; Freib. 110; Bras. 266 § un. (enligt tolkningen i praxis, som här uppfattar de menor idade == under 16 år, men i art. 267 = under

84 21 år); Peru 199; Venez. 379; Kina 2402, 2412; Tjslov. Fsl. 258; Schw. Fsl. 166. — I Eng. inskränkes brottsobjektet till kvinnokön, jfr ov.; i Bras, göres såtillvida en inskränkning i den absoluta straffbarheten, som handlingen bestämmes såsom corromper. Förutom dessa gränser för den absoluta straffbarheten uppställa lagarne i de flesta fall andra gränser, dels under nyssnämnda absoluta gränser (då straffet antingen på grund av den lägre åldern eller av annan anledning skarpes) dels över desamma (då straffbarhet inträder först under någon ytterligare förutsättning, t, ex. förförelse). Sammanställer man de lägsta ålderssiffror, som inverka på straffbarheten ( = den punkt på åldersskalan, varunder det strängaste straffskyddet äger rum), så visa sig följande siffror: 10 år: Belg.; 12 år: S.; N.; H.; Sp.; Port.; Grek.; Waadt; Wall.; Bern; Tic; Argent.; Chil.; Venez.; 13 år: Fr.; Bulg.; Eng.; Jap.; 14 år: T.; Ö.; Ung.; It.; Rum.; Jugosl.; Thurg.; Schaffh.; Obw.; Glar.; Bas.; Gen.; Zug; Schwyz; Sol.; St. Gall.; Neuch.; T. Fsl.; 15 år: Fi.; D.; Turk.; App. A.-Rh.; Luz.; Costa R.; Fi. Fsl.; 16 år: Freib.; Bras.; Peru; Kina; Tjslov. Fsl.; Schw. Fsl. Sammanställer man åter de högsta siffrorna (de åldergränser, över vilka brottsobjektets ålder icke vidare inverkar konstitutivt på straffbarheten), så framgår följande: 12 år: Grek.; Wall.; 13 år: Jap.; 14 år: Ö.; Ung.; Glar.; Gen.; Zug; Schwyz; Sol.; 15 år: S.; Rum.; Obw.; App. A.-Rh.; 16 år: Schaffh.; St. Gall.; 17 år: Fi.; 18 år: Port.; R.; Turk.; Eng.; Waadt; Bas.; Mex.; 20 år: Chil.; Kina; 21 år: N.; D.; H.; T.; Fr.; Belg.; It.; Bulg.; Jugosl.; Thurg.; Aarg.; Bern; Tic; Neuch.; Luz.; Freib.; Bras.; Columb.; Costa R.; Peru; Venez.; Fi. Fsl.; T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; Schw. Fsl.; 22 år: Argent. 125 8 ; 23 år: Sp. — Siffrorna från och med 20 år hänföra sig i de flesta fall till missbruk av auktoritet o. likn. Mellan den nedersta och den översta gränsen förekomma i åtskilliga fall en eller flere mellangränser, betingade av vissa egenskaper hos brottssubjektet, brottsobjektet eller handlingen. Sålunda utgör hela antalet av åldersgränser tre i D.; H.; T.; Fr.; It.; Sp.; Bulg.; Bas.; Neuch.; Costa R.; Venez.; Fi. Fsl.; fyra i Belg. och T. Fsl.; fem i N.; och ej mindre än sex i T i c (Däremot finnas blott två gränser i S.; Fi.; Port.; Rum.; R.; Jugosl.; Turk.; Thurg.; Waadt; Aarg.; Schaffh.; Obw.; App. A.-Rh.; Schwyz; Mex.; Peru; Kina; Tjslov. Fsl.; Schw.; Fsl.; och endast en gräns i Ö.; Ung.; Grek.; Wall.; Glar.; Gen.; Zug; Sol; Jap.). Av detaljerna i övrigt torde de åldersgränser, under vilka förförelse allmänt (o: bortsett från särskilt förhållande — förmynderskap m. m. —

85 mellan brottssubjekt och brottsobjekt) inverkar, erbjuda det största intresset. De äro: 14 år: [Ung. 236;] Tic 248 1 : [15 år: Argent.]; 16 år: T. 182: [It. 530;] Bas. 95: |Neuch. 269;] [Venez. 379 1 ;] T. Fsl. 288; [17 år: Fi. 20: 7]; 18 år: N. 198; D. 223 2 : Sp. 779: [Port. 392;] R. 152; Costa R. 316; Mex. 262; 21 år: H. 248 ter (W. 2 % 1911); [Jugosl. 276;] Freib. 112; Bras. 267 (so ov.); Peru 201: Schw. Fsl. 171. Av dessa lagar fästa Fi.; N.; D.; H.; It.; Sp.; R.; Venez. intet avseende vid brottsobjektets kön; i de övriga är det endast fråga om förförelse av kvinna. — I flere av lagarne talas icke direkt om förförelse; men då det förutsattes, att kvinnan är »oberyktad» (Ung.; Neuch.: qui nest pas de mauvaise vie), »hederlig» (It., som utesluter straffet, om den minderårige är persona giä moralmente corrotta; Argent.), »jungfrulig» (Port.; Jugosl.; Costa R. [jfr emellertid angående betydelsen av doncella 303, 3162J) o. s. v., blir den praktiska betydelsen tillnärmelsevis densamma. — Obw., som straffar all otukt med barn under 15 år, har ett särskilt högre straff för samlag med vare sig gosse eller flicka under 14 år, men förutsätter, då brottsobjektet är gosse, förförelse från brottssubjektets sida. — Bestämmelsen i Venez. innefattar endast en på brottssubjektets egenskap att vara el primer o que corrompe a la persona agraviada grundad kvalifikation av den även dessförutan straffbara otukten med person under 16 år. I flere fall höjes den straffskyddade åldern, om brottssubjektet såsom medel bedrägligen använt äktenskapslöfte. Handlingen. Likasom vid flere andra sedlighetsbrott skilja sig lagarne med avseende på den brottsliga handlingen i sådana, som 1) bestämma detta rekvisitmoment såsom samlag; sådana, som 2) använda det mera omfattande begreppet otukt; och sådana, som 3) använda båda begreppen. De sistnämnda äter skilja sig vid detta institut i sådana, som a) genomfora båda begreppen fullständigt parallellt (och då naturligtvis med högre straff för det utbrutna fallet samlag); b) genomföra dem båda upp till en viss åldersgräns, men i en högre åldersklass straffa endast samlag, resp. c) i den högre åldersklassen straffa all otukt lika; samt lagar, som d) upp till viss åldersgräns straffa all otukt lika men över denna gräns straffa endast samlag. Härvid fördela sig lagarne på följande sätt:

86 ad 1: Eng.; Ziir.; Zug; App. A.-Rh.; App. I.-Rh.; ad 2: S.; Fi.; N.; Fr.; Rum.; Grek.; Waadt; Graub.; Aarg.; Wall.; Gen.; Sol.; Columb.; ad 3 a: D.; Ö.; It.; Turk.; Thurg.; Glar.; Schwyz; St. Gall.; Neuch.; Luz.; Costa R.; Mex.; Kina; Jap.; Tjslov. Fsl.; ad 3 b: H.; Bulg.; Jugosl.; Bas.; Tic; Argent.; Peru; Venez.; Fi. Fsl.; Schw. Fsl.; ad 3 c: Belg.; R.; Schaffh.; Obw.; Bern; ad 3 d: T.; Ung.; Port.; Freib.; Bras.; T. Fsl. Konsummationspunkten vid straffbart samlag bestämmes här (likasom vid våldtäkt och blodskam) stundom enligt formeln res in re (t, ex. Schwyz 91 2 : sobald eine geschlechtliche Vereinigung st attg efund en hat: Neuch. 268: Vaccomplissement de Vacte sexuel e t c ) . - - Stundom förklaras uttryckligen, att i fråga om brottsobjekt under viss ålder det är tillräckligt för brottets fullbordan, att handlingen riktats på samlag: App. I.-Rh. 143 (autent. förklaring). Tic 248 2 ' 3 använder såsom förutsättning för två av sina sex straff barhetsgrader (jfr ov.) kvinnans genom förförelsen förorsakade havandeskap. Verkan. Många lagar införa, åtminstone vid de svåraste fallen, objektiva överskott. Några av dessa lagar upptaga här endast döden: T. 178; Ung. 237; Belg. 376 (L. 15/5 1912, 51): Rum. 266; Waadt 303; Wall. 207; Bern 1703; Bas. 91. — Andra lagar medtaga, jämte död och under samma straffskala, svår kroppsskada: S. 18: 7: [Fi. 2 1 : 6: en allmän bestämmelse, varom jfr S p e c Utk. I, 9|; N. 1958; Glar. 76; Ziir. 110; Tic. 257 c: Zug 93; Schwyz 90 b; Sol. 982; Neuch. 268, 278; Luz. 187; App. I.-Rh. 143; Freib. 115: Costa R. 305; Jap. 181; T. Fsl. 287; Tjslov. Fsl. 262. - - Äter andra lagar uppställa olika straff skalor för de båda fallen: H. 248; Ö. 127—8; Turk. 418; Aarg. 102; Schaffh. 1762, 177; Gen. 282; St. Gall. 188; Argent. 122—4; Peru 203; Venez. 394: Kina 2404> s ; Schw. Fsl. 170. Särskilt må anmärkas, att N.; T. Fsl. och Tjslov. Fsl. under eller jämte svår kroppsskada medtaga varje könssjukdom, vilket fall ensamt uppställes såsom objektivt överskott av Port. 398 4 ; samt att självmord av den förfördelade särskilt uppställes av Kina 240 5 (även: svår kroppsskada vid s j ä 1 v mord sf örsök). Om av gärningen förorsakat havandeskap jfr ov.

87 Subjektivt rekvisit. Den stränga ståndpunkt att under inga omständigheter fästa avseende vid inkulpatens error beträffande brottsobjektets ålder intages av N. 195 — 198, 212 t. f. och It. 539; likaså av Eng., som emellertid, såvitt det gäller otukt med kvinna mellan 13 och 16 år, och såvitt inkulpaten är under 24 år och första gången tilltalas för dylikt brott, friar honom från straff, därest han haft reasonable cause att anse henne äldre. — Error, som innefattar culpa, straffas av H. 248 ter för där nämnda fall (jfr ov.), men då lika med dolus. — D. 226 straffar culpa med en »forholdsmsessig mindre Straf»; Tjslov. Fsl. 258 5 uppställer ett särskilt straff för grobe Fahrlässigkeit. Kvalifikationer. Om de ofta förekommande kvalifikationerna på grund av förvantskap, auktoritetsmissbruk m. m. jfr ov. Åtskilliga lagar kvalificera det fall, att gärningsmännen varit flere:

Fr. 333; Belg. 377; Rum. 265; Turk. 417: Gen. 281; Argent. 122, 123; Venez. 378; Kina 2403. Grymhet vid gärningens begående är kvalifikationsgrund enligt Peru 203: Schw. Fsl. 1703. Anlitande av yrkeskopplare kvalificerar enligt Venez. 379 3 . Defloration (som stundom ingår i huvudrekvisitet, jfr ov.) kvalificerar enligt Venez. 379 1 . Iteration bestraffas särskilt enligt N. 195 3 , 1962, 212. [Uppsåtligt dödande för att utföra resp. dölja brottet straffas i detta sammanhang enligt Waadt 204; Wall. 208; Neuch. 267; Kina 240 6 ]. Privilegiationer. Till brottssubjektets ålder tages någongång hänsyn: Eng. Steph. 355; Neuch. 269 2 . Oftare förekommer en privilegiation på grund av brottsobjektets dåliga rykte: Turk. 438; Glar. 76 i, fi; Zug 93 i. fi; Neuch. 271; App. I.-Rh. 143 4 ; Venez. 393. Straffrihet (åtminstone för vissa fall) på grund av äktenskap med brottsobjektet, ingånget efter brottets begående, stadgas ej sällan: Fi. 20: 14 a; N. 214; D. 227 (fakultativt); Ung. 240; It. 544; Port. 400 § un.; Freib. 112 2 ;

Argent. 132; Chil. 3694> 5: Costa R. 311; Mex. 263; Peru 2042; Venez. 395 (inverkar även till avbrytande av straffverkställigheten); Fi. Fsl. 23: 6; T.

Fsl. 2883; Schw. Fsl. 1712.

88 Straff och s k a d e s t å n d . Bistraff i form av förlust utav vissa borgerliga rättigheter omtalas i flere fall, t. ex. Columb. 431; Kina 253. Övervakning efter utståndet straff stadgas även stundom, t. ex. Neuch. 274. E n bestämmelse om inskränkning i rörelsefriheten efter utståndet straff förekommer i D. 236. Plikt (i vissa fall) att dotcra brottsobjektet stadgas i Port. 400; Mex.

264; Peru 2041; Venez. 3953.

Åtal. I många fall förekommer, att det allmännas åtalsrätt inskränkes, mestadels i de mindre svåra fallen: Fi. 20: 14 a; N. 198 3 : H. 245 2 , 248 ter2; T. 182; Ö. 505 2 ; Ung. 238—9; It. 542—3; Port. 399; Bulg. 232 (jfr 215 1 , 218, 222); Jugosl. 273 3 (jfr ib.2), 276 3 ; Thurg. 106 2 ; Waadt 202; Wall. 206; Ziir. 113; Bas. 94 i. fi, 95; Tic. 251; Sol. 98; Neuch. 275, 280; Freib. 128; Chil. 369 (som skiljer mellan denuncia och instancia); Mex. 263; Peru 205 (under omständigheter popularaktion); Venez. 380; Kina 252; Jap. 180; T. Fsl. 288 2 .

Otukt mot naturen med människa. I fråga om onaturlig otukt mellan människor skilja sig lagarne i två grupper. Den ena gruppen, vartill bland annat hör det stora flertalet romanska lagar, straffar icke i något fall nämnda otuktsform såsom, sådan, d. v. s. uppställer icke ett självständigt rekvisit, enbart byggt på otuktens egenskap av onaturlig (varemot dylik gärning regelmässigt blir straffbar under sådana omständigheter, då även naturlig otukt skulle straffats, t. ex. då den begåtts mot barn). Följande lagar tillhöra denna grupp: Fr.; Belg.; It.;

Sp.; Port.; Rum.; R.; Turk.; Waadt; Wall.; Gen.; Argent.; Bras.; Mex.; Peru; Venez.; Kina; Jap. — I allmänhet gäller om dessa lagar, att de, vid de särskilda otuktsbrott, som uppställas, bestämma objektet och handlingen så, att mer eller mindre av onaturlig otukt ingår i rekvisitet, Särskilt i fråga om våld förfara de dock olika. Fr.; Belg.; Port.; Waadt; Wall.; Gen.; Kina; Jap. uppställa, jämte den stränga, endast i fråga om samlag med kvinna tillämpliga bestämmelsen (viol e t c ) , en mindre sträng bestämmelse om annan våldsam otukt. Sp. 601 har en särskild bestämmelse för sådan våldsam otukt, där båda äro av samma kön (med något lägre minimum än vid egentlig våldtäkt). It.; R.; Turk.; Argent.; Mex. indraga åtminstone pederasti (per anum) under våldtäkt; med undantag av R. hava de övriga (It. 521; Turk. 416; Argent. 127; Mex. 260 [un acto erotico-sexual; skiljer här mellan att gärningen skett utan samtycke eller med våld]) subsidiärbestämmelser, därunder även annan med våld bedriven onaturlig otukt ingår. — Rum. 264 sammanfattar all våldsam otukt i ett rekvisit med samma straff. Även Bras. 266, 268 har samma straff för all våldsam otukt (med undantag för våldtäkt mot prostituerad, 268 § 1, där straffet är väsentligt mindre). — Peru åter, som i likhet med alla dessa lagar icke straffar den onaturliga otukten som sådan och inskränker våldtäkten till samlag med kvinna samt icke heller har någon subsidiärbestämmelse om annan våldsam otukt, kan endast straffa med våld bedriven pederasti m. m. såsom vanligt våldsbrott (222; jfr dock 223 l om fängslande av annan i otuktigt syfte).

90 Till den andra gruppen höra alla övriga här berörda lagar. De överensstämma däri, att ett större eller mindre område uppställes, där otukten straffas endast därför, att den är onaturlig (av en eller annan art). Däremot skilja do sig i flere olika typer beträffande utstakandet av det straffbara området, Flere lagar göra (bokstavligen betraktat) ingen inskränkning i begreppet otukt mot naturen: S. 18: 10; Jugosl. 285; Grek. 282; Graub. 135; Aarg.

96; Schaffh. 182; Obw. 65; Bern 162; Ziir. 126; Zug 100; App. A.-Rh. 98; Schwyz 95; Luz. 119. Emellertid har ofta, såsom förut erinrats, i äldre lagar ordet otukt fattats mycket inskränkt: likasom naturlig »otukt» ofta betytt endast naturligt samlag, så har med »onaturlig otukt» ofta avsetts endast coitus per anum. Så uppgives vara förhållandet även med den nya jugoslaviska lagens uttryck »onaturlig otukt» (285). [Svensk rättspraxis synes inskränka uttrycket »otukt mot naturen» åtminstone till otukt mellan män]. —- För det fall, att gärningen förövats med våld, inrymmes den i några av dessa lagar i vanlig våldtäkt (eller straffas lika därmed): Grek. 273; Graub. 134: Schaffh. 177 l ; Obw. 65 4 (i realiteten kvalifikation av våldtäkt); Zug 100. — Kvalifikation av den onaturliga otukten, då den förövas med våld, uppställes i App. A.-Rh. 98 3 ; Luz. 120. — Övriga av dessa lagar: S.; Jugosl.; Aarg.; Ziir.; Schwyz hava ingen särskild bestämmelse om våld; här inträder sålunda konkurrens med det allmänna tvångsbrottet. Andra lagar inskränka det i och för sig straffbara området till otukt mellan personer av samma kön (således icke t, ex. coitus per anum mellan man och kvinna): Fi. 20: 12; Ö. 129; Thurg. 120: St. Gall. 189; App. I.-Rh. 149; Freib. 114: Columb. 419. Vid komplikation med våld har Ö. samma straff som vid våldtäkt; Thurg. en kvalifikation (med samma maximum men lägre minimum än vid våldtäkt); de övriga lagarne konkurrens med det allmänna tvångsbrottet. Några lagar, som göra denna inskränkning till personer av samma kön, införa därjämte en åldersgräns (varigenom institutet framstår såsom en utvidgning av otukt med minderårig): D. 225; H. 248 bis; T i c 249; Fi. Fsl. 23: 12; Tjslov. Fsl. 261; Schw. Fsl. 169; de båda sistnämnda förslagen medtaga även yrkesmässighet; Schw. Fsl. jämväl missbruk av nödläge eller beroende, Såsom åldersgräns uppställes i H. och Schw. Fsl. minderårighet; i Fi. Fsl. 21 år; i Tjslov. Fsl. 18 år; i Tic 15 år; i D. under olika förutsättningar 18 resp. 21 år. E t t strängare straff under viss lägre åldersgräns stadgas i samtliga lagarne: D. 225 1 jfr 222 (under 15 år); H. 247 (16 år); Tic 255 a

(12 år); Fi. Fsl. 23: 4, 5 (15 år): Tjslov. Fsl. 258 (16 år); Schw. Fsl. 169,

91 166 (16 år). Vid komplikation med våld förfara även dessa lagar olika: T i c 253 2 straffar gärningen såsom kvalifikation av vanlig våldtäkt (därvid de ovannämnda åldersgränserna bortfalla); enligt H. 246 och Schw. Fsl. 163 inträda de allmänna bestämmelserna om våldsam otukt (som icke utgör våldtäkt); enligt Tjslov. Fsl. konkurrerar en dylik bestämmelse (252 *) med 261; D. 225 1 och Fi. Fsl. 23: 12 uppställa en särskild skala (mindre än för våldtäkt). En inskränkning till otukt mellan män göres i N. 213 (som dessutom låter gärningen åtalas, endast når det påkreves av almene hensyn); T. 175; Ung. 241—2; Glar. 8 3 ; Bas. 93 2 ; Sol. 104: T. Fsl. 296—7. Vid komplikation med våld inträder enligt N. den allmänna våldtäktsbestämmelsen (192); enligt Bas. 9 3 1 likaledes våldtäktsstraff (delvis kvalificerat); Ung. 242; Glar. 83 2 ; och T. Fsl. 297 1 uppställa särskilda straff skalor; konkurrens med det allmänna tvångsbrottet inträder enligt T. och Sol. E n uttrycklig begränsning till coitus per anum uppställes i Eng. Steph. 240 b [who being a male, carnally knows any man or any woman (per anum)]. Samma ståndpunkt, dock inskränkt till sådan otukt mellan män, torde intagas av Bulg. 216; Neuch. 282; Chil. 365; Costa R. 317. Angående Jugosl. m. fl. jfr ov. — Eng. ib. i. fi. förklarar uttryckligen även den passiva parten (efter uppnådda 14 år) straffbar.

Förhållande till andra otuktsbrott. I alla rättsordningar, som uppställa självständiga straffbestämmelser för onaturlig otukt (med människa), uppstår frågan, huru gärningen skall bedömas, om den (bortsett från komplikation med våld, varom jfr ov.) sker under omständigheter (t, ex. med barn), som skulle göra den straffbar, även om det gällde naturlig otukt. I många fall iakttaga lagarne tystnad och tolkningen har då tre möjligheter: konkurrens mellan båda bestämmelserna (t. ex. den om pederasti och den om otukt med fosterbarn) eller tillämpning av den ena eller andra bestämmelsen ensam. Yttrar sig åter lagen i frågan, så har den, förutom dessa vägar (av vilka en uttrycklig konkurrensbestämmelse dock knappast förekommer) även möjlighet att uppställa en särskild skala för det kombinerade fallet. Där det sista sker, framställer sig skalan än såsom kvalifikation av bestämmelsen om onaturlig otukt, än såsom en kvalifikation av den andra bestämmelsen (t. ex. otukt med fosterbarn), än, tvärtom, såsom en privilegiation av den sistnämnda (allteftersom lagstiftaren ansett t. ex. pederasti med

92 fosterbarn såsom en svårare eller lindrigare gärning än naturlig otukt med sådant). Frågan kompliceras ytterligare därigenom att samma lag stundom förfar olika vid de olika otuktsbrotten (t. ex. behandlar onaturlig otukt med fosterbarn såsom kvalifikation av onaturlig otukt men onaturlig otukt med descendent såsom privilegation av blodskam). Vi indela sålunda lagarnes (uttryckligen intagna) ståndpunkter i fråga om sammanträffande av onaturlig och av annan grund (excl. våld) straffbar otukt på följande sätt: 1) bestämmelsen om onaturlig otukt gäller exklusivt; 2) den andra bestämmelsen gäller exklusivt; 3) bestämmelsen om onaturlig otukt kvalificeras; 4) den andra bestämmelsen kvalificeras: 5) den andra bestämmelsen privilegieras. ad 1. Eng. Steph, 240—1 kan, i betraktande dels av rekvisitets beskaffenhet (coitus per anum med vare sig man eller kvinna) dels av straffet (maximum: livstids penal servitude) anses (ehuru den icke direkt uttalar sig om sammanträffande) hava gjort detta institut exklusivt i förhållande till andra otuktsbrott (såsom sådana). ad 2. Den motsatta ståndpunkten, att, vid sammanträffandet i fråga, bestämmelsen om onaturlig otukt icke skall användas, förekommer i flere fall beträffande onaturlig otukt med person under viss åldersgräns: Bulg. 216

jfr 215; Grek. 282; Zug 100: Columb. 419: Tjslov. Fsl. 261, 252; Schw. Fsl. 169, 166 2 ; även i fråga om blodskam, otukt medelst auktoritetsmissbruk etc. och otukt med avvita införes en sådan bestämmelse i Zug /. c. ad 3. E n kvalifikation åter av bestämmelsen om onaturlig otukt förekommer beträffande otukt med person under viss åldersgräns i D. 225; Thurg.

120; Obw. 65; Glar. 832: App. A.-Rh. 98: Schwyz 95; Luz. 120; [T. Fsl.

297 4 , där det emellertid gäller det eljest icke i princip straffbelagda falletav otukt med manlig ungdom i åldern 10—18 år (jfr 286); jfr även 297 2 , där det är fråga om missbruk av ekonomiskt beroende (motsvarande bestämmelsen i 289 om att i liknande situation nödga kvinna till samlag)]; vid missbruk av auktoritet e t c i D. 225 (jfr 219, 220); Tic. 249 2 ; Schwyz 95; Freib. 114; Costa R. 317; Fi. Fsl. 23: 12; [om T. Fsl. 297 2 jfr här ov.]; vid otukt med avvita i D. 225 (jfr 217 1 ); Luz. 120. ad 4. E n kvalifikation av den andra bestämmelsen förekommer beträffande otukt med person under viss åldersgräns i Schaffh. 177 2 ; beträffande otukt medelst auktoritetsmissbruk etc. samt otukt med avvita i Bas. 93 1 . ad 5. E n privilegation av den andra bestämmelsen uppställes vid sammanträffande med blodskam i D. 212; Ung. 243 2 (men vid onaturlig otukt mellan syskon är straffet, 244 2 , detsamma som vid naturligt samlag).

93 I övrigt har frågans besvarande överlämnats åt tolkningen, vilken utfallit ganska olika. Exempelvis har tysk rättspraxis (och teori) visat bestämd benägenhet att antaga idealkonkurrens, då gärningen fyller dels rekvisitet för onaturlig otukt dels ett rekvisit för annan otukt; men svensk rättspraxis att antaga exklusivitet, på det sätt att endast bestämmelsen om onaturlig otukt kommer till användning.

Otukt med djur (bestialitet»). Uttryckliga bestämmelser om otukt med djur förekomma i följande lagar: S. 18: 10; Fi. 20: 12 2 ; N. 213 (inskränkt, likasom annan onaturlig otukt, genom åtalsbestämmelsen: påtcde finner alene sted, når det påkreves av almene

hensyn); T. 175; Ö. 129; Ung. 241; Bulg. 216 (CKOTOJIOSKCTBO); Jugosl. 286; Eng. Steph. 240—1; Aarg. 96; Schaffh. 182; Obw. 65; Glar. 83: Bas. 932; Luz. 119; App. I.-Rh. 149; Schwyz 95; St. Gall. 189; Costa R. 317: T. Fsl. 295. Ytterligare några lagar använda ett uttryck »otukt mot naturen» el. dyl., som kan tänkas innesluta även detta fall: Grek. 282; Graub. 135;

Bern 162: Ziir. 126; Zug 100; Sol. 104. Någon närmare bestämning av handlingen göres icke i lagarne. Undantag gör Eng. Steph. 240 a: carnally knows any animal; jfr den för otuktsbrotten gemensamma bestämmelsen ib. 350: carnal knowledge means the penetration to any the slightest degree of the organ alleged to have been carnally known by the male organ of generation.

Kvinnorov, enlevering m. m. '). Frihetsberövande, såväl som andra frihetsbrott, innefattar ett angrepp på en persons vilja. Men viljan (i juridisk mening) existerar icke under en viss — in casu växlande — åldersgräns eller är åtminstone icke så utvecklad, att ett brottsrekvisit kan byggas därpå. Bortförandet av ett ettårsbarn kan icke sägas angripa barnets vilja. E n sådan gärning måste därför uppfattas såsom angrepp på den institution, som rättsordningen låter inträda supplerande i fråga om personer, som sakna egen vilja, nämligen familjen. Praktikabilitetshänsyn göra det oundgängligt eller åtminstone önskvärt att här använda abstrakta åldersgränser. Emellertid visar erfarenheten — vad för övrigt faller av sig själv — att mellan det stadium, där människans vilja måste anses tillräckligt utvecklad för att själv vara ensamt angreppsobjekt vid dylik gärning, och det stadium, där brottsobjektets egen vilja måste anses icke existera eller icke kan tagas med i räkningen, ligger ett övergångsstadium, där hänsyn kan tagas till båda brottsobjekten: individens egen vilja och familjeinstitutets representant. Här är det möjligt — t, ex. vid bortförande av en 16-årig person — att gärningen träffar båda skyddsobjekten, angriper såväl individens vilja (sker med våld mot denne etc.) som familjen (sker mot föräldrars etc. vilja). Men det är även möjligt, att de båda skyddsobjekten i fråga om denna gärning gå i sär: att gärningen sker mot föräldrarnes etc. men med den bortförde individens vilja. Lagstiftaren kan vid sistnämnda möjlighet fästa det avseende, att han t. ex. ställer en sådan gärning under en lindrigare straffskala än fall, där gärningen icke skett med den bortfördes begivande. Bortförandet kan emellertid lätt tänkas komplicera sig med brott av annan art. Det kan användas såsom medel till utpressning (lösen för den bortförde etc.) eller såsom medel att tvinga den bortförde till otukt eller till äktenskap; eller såsom medel att »till vanart öva» ett bortrövat barn; det kan även — vare sig detta är det egentliga syftet eller icke — med') Denna översikt är ofullbordad.

96 föra en rubbning i fråga om barnets status. Alla dessa synpunkter hava mer eller mindre ofta upptagits till särskild behandling av lagarne; framför allt gäller detta om avsikten att med den bortförde öva otukt eller ingå äktenskap. Särskilt vid denna form — men under omständigheter även eljest — låter tänka sig det ovannämnda fall, att bortförandet skett mot föräldrars etc . men med den bortfördes vilja.

Det har förut anmärkts, att bortförandet av en under familjeauktoritet stående person — vare sig det skett mot hans vilja eller med hans begivande men mot hans föräldrars etc. vilja — ofta av lagarne särskilt kriminaliseras, då syftet är att öva otukt eller ock att ingå äktenskap med den bortförde. Vid en dylik särskild kriminalisation kunna lagarne närmast anlägga tre synpunkter: (egentligt) frihetsbrott, såvitt bortförandet skett utan den bortfördes samtycke: brott mot familj, såvitt det skett utan föräldrars etc. samtycke; sedlighetsbrott, åtminstone om syftet varit att öva otukt, och kanske överhuvud då det varit av sexuell natur (även ingående av äktenskap). Lagarnes tekniska behandling av dessa olika synpunkter är ganska mångskiftande och stundom icke särdeles klar. Stundom fördelas materien på alla de tre nämnda kategorierna; stundom på de två första; men det förekommer även ofta, att hela området uppfattas såsom frihetsbrott eller såsom dels sedlighetsbrott dels brott mot familj. Undantagsvis fäster lagen intet avseende vid nämnda sexuella motiv. Så uppställer D. (215, 261) två parallella, lika bestraffade och i alla avseenden lika behandlade brott, det ena ett rent frihetsbrott (261), där gärningen riktar sig mot den bortfördes vilja, det andra ett brott mot familj, där gärningen består i undandragande (eller delaktighet i undandragande) från föräldrarnes etc. maktsfär. Den omständighet, att bortförandet skett med den bortfördes eget begivande, påverkar således icke straffskalan; icke heller förekommer någon särskild bestämmelse (i form av kvalifikation eller legalkonkurrens) om bortförandet såsom medel att öva otukt (däremot införes frihetsberövande såsom en handlingsform i våldtäktsrekvisitet, 216). Denna likasom andra kombinationer få sålunda bedömas genom vanlig straffmätning eller eventuellt enligt konkurrensreglerna. — Ej heller Tjslov. Fsl., som likaledes skarpt skiljer mellan det rena frihetsbrottet (309) och brottet mot familj (246), berör frågan om syftets sexuella natur. Även R. iakttager tystnad i denna punkt.

97 I allmänhet uppställa emellertid lagarne i större eller mindre omfång rekvisit, som åtminstone i regel förutsätta ett sexuellt syfte med bortförandet. I några lagar, som bestämt skilja mellan det rena frihetsbrottet och brottet mot familj, framgår detta indirekt därav, att. under bortförande av minderårig, det fall särskilt uppställes, att den bortförda är en kvinna under viss ålder, därvid det skiljes mellan att gärningen sker med eller utan hennes samtycke: Fr. 341 ff., 354 ff.; Belg. 434 ff., 368 ff.; Rum. 272 ff.,

280 ff.; Waadt 252—3, 254—6; Gen. 99 ff.: Neuch. 331 fl, 334 ff. — I N . (223—4, 216 ff.) och Fi. Fsl. (24: 2. 22: 6), som ävenledes genomföra skillnaden mellan det rena frihetsbrottet och brottet mot familj, kvalificeras, såvitt rör det sistnämnda, (bland annat) osedligt syfte beträffande person under 18 år (N. 217 2 ; Fi. Fsl. 22: 6 2 ). Även T. Fsl. (313, 276) genomför nämnda skillnad men uppställer, såsom ett särskilt frihetsbrott, bortförande i sexuellt syfte av kvinna förmedelst våld eller list eller av kvinna, som är oförmögen till motstånd. En annan grupp av lagar utsöndra såsom brott mot sedlighet eller familj de fall (med eller utan den bortfördes samtycke), då syftet varit av sexuell natur. Hit höra It. 522 ff. jfr 605. 5 7 3 - 4 ; Port. 395—6 jfr 330 ff.: 342 ff.; Turk. 429 ff. jfr 179 ff. (i 182 straffas bortförande från målsman, i annat syfte än osedligt, såsom frihetsbrott). Jämväl Sp. 611—2, 776 jfr 664 ff., 770—1 utsöndrar alla fall, där syftet varit sexuellt, men använder såsom främsta indelningsgrund brottsobjektets ålder (brott överhuvud mot minderårige behandlas i en särskild avdelning av strafflagen: Tit. XVDelitos cometidos contra los menores). — Hit är även att föra Jugosl., som, såvitt bortförandet gått ut på otukt, behandlar det såsom sedlighetsbrott (278) men, såvitt det gått ut på äktenskap, förer det antingen under frihetsbrotten (246), eller, om det skett med den bortfördas begivande, under brotten, mot familj (293). Åtskilliga lagar intaga såtillvida en principiellt annan ståndpunkt, som de behandla både »kvinnorov» och »enlevering» (ävensom »barnarov») såsom frihetsbrott: S. 15: 17—20 jfr ib. 9, (i—8; Fi. 25: 7, 8 jfr ib. 9, 1: H. 281 jfr 282, 279—80; T. 236—7 jfr 239, 235: Ö. 96 jfr 93; Ung. 320 ff. jfr 323, 317 ff.; Sol. 1 2 3 - 5 jfr 126. — Även Schw. Fsl. förer både kvinnorov (158 1 , 159) och barnarov (160) under frihetsbrotten men har om enlevering (av person över 16 år; under denna gräns är gärningen barnarov) ingen annan straffbestämmelse än den allmänna (186) om den, som »cinc unmundige Person dem Inhaber der elterlichen öder vorniundschaftlichen Ge/valt entzieht öder rorenthält». 7

98 Vi åtskilja, såvitt rör rekvisitet vid bortförande av person i sexuellt syfte, brottsobjektet, handlingen, avsikten, kvalifikationer och privilegiationer samt åtalsfrågan. Brottsobjektet. Förutom de ovannämnda lagverk (D.; R.; Tjslov. Fsl.), som överhuvud icke omnämna sexuellt syfte vid bortförandet, nöja sig, försåvitt rör bortförande av person över viss åldersgräns (minderårighetsgränsen), åtskilliga andra lagar med de allmänna bestämmelserna om frihetsberövande (resp. människorov eller barnarov): N.; Fr.; Belg.; Rum.; R.; Waadt; Wall.; Gen.; Neuch.; Fi. Fsl. Övriga lagar straffa den, som i sexuellt syfte bortför person över nämnda åldersgräns, i några fall utan (åtminstone uttryckligt) avseende på den bortfördes kön (Turk. 431; Graub. 129; Schaffh. 70: App. A.-Rh. 107, App. I.-Rh. 86; Columb. 676; Jap. 225, 2272) men mestadels med inskränkning av brottsobjektet till kvinna: S. 15: 17; Fi. 2 5 : 7; H. 281 2 : T. 236; Ö. 96; Ung. 321; It. 522—3; Sp. 611—2; Port. 395: Bulg. 296*; Jugosl. 246, 278: Eng. Steph. 364 c; Thurg. 98; Aarg. 104; Obw. 89; Bern 153; Glar. 112*; Ziir. 151; Bas. 123; Tic. 258 1 - 3 ; Zug 82; Sol. 124; St. Gall. 115—6: Luz. 180; Freib. 76; Argent. 130: Bras. 270; Chil. 358: Costa R. 308; Mex. 267 ff.; Peru 228 3 ; Venez. 384: Kina 315: T. Fsl. 276: Schw. Fsl. 1 5 8 2 - 9 . Såvitt det åter är fråga om brottsobjekt under den givna åldersgränsen, fästa alla lagar utom D.; T. Fsl. och Tjslov. Fsl. avseende vid sexuellt syfte med bortförandet, Åtskilliga lagar medtaga härvid båda könen: N. 217; It. 522—4; Sp. 776; Turk. 430—1; Grek. 332; Graub. 130; Schaffh. 170; Tic. 2584, 259: App. A.-Rh. 107: Sol. 123 2 ; App. I.-Rh. 86: Freib. 77 2 : Peru 229 2 ; Venez. 385: Kina 257 2 ; Fi. Fsl. 22: 6: Schw. Fsl. 1602. Flertalet lagar inskränka sig även här till kvinna eller uppställa dock ett särskilt rekvisit med kvinna såsom brottsobjekt: S. 15: 1 8 - 2 0 ; Fi. 25: 8: H. 281 1 ; T. 237; [Ö. 96]; Ung. 320; Fr. 355 ff.: Belg. 368 ff.: Port. 395 § 1; Rum. 281 ff.; Bulg. 296 1 ; Jugosl. 278 2 , 293; Eng. Steph. 364 b; Thurg. 100; Waadt 255—6; Aarg. 105: Obw. 90; Bern 154; Glar. 112 8 ; Ziir. 151: Bas. 124; Gen. 300; Zug 82; St. Gall. 114; Neuch. 335—9: Luz. Pol, 90; Argent. 131: Bras. 270 § 1, 272; Chil. 359: Columb. 692; Costa R. 309; Mex. 268. — Av dessa sistnämnda lagar hava några (H. 279; T. 235; jfr även Columb. 693) även en bestämmelse om bortförande av minderårig överhuvud utan avseende på kön. I några lagar har den för brottsobjektet uppställda åldersgränsen be-

99 tydeisen av skiljepunkt mellan straffbarhet och straffrihet (quoad hoc), i det lagstiftaren under nämnda gräns icke fäster (konstitutivt) avseende vid den bortfördes samtycke, medan ovanom gränsen detta är ensamt avgörande. Så är förhållandet i N. 216—7; [D. 215, jfr ov.;] Eng. Steph. 365 (jfr här ned.); Aarg. 105; Glar. 112 2 ; Ziir. 157; App. A.-Rh. 107: App. I.-Rh. 86; Mex. 268; Peru 229 2 ; Fi. Fsl. 22: 6. Gränsen är 16 år i Eng. (jfr dock ib. 364 b, där för visst fall uppställes 21-årsgränsen); Aarg.; Glar.; Ziir.; Mex.; Peru; 18 år i N.; [D.:] Wall.; Fi. Fsl.; 20 år (den schweiziska'myndighetsåldern) i App. A.-Rh.; App. I.-Rh. I andra lagar liar gränsen den betydelse, att nedanom densamma olika rättsverkningar stadgas, allteftersom gärningen skett utan den bortfördes samtycke eller med detsamma, medan ovanom gränsen samtycket verkar straffriande (quoad hoc). Såsom sådana gränser uppställas: 14 år i Ung. 318, 320; Schwyz 69 2 ; 18 år i Jugosl. 293 (såvitt rör bortförande i och för äktenskap); Bas. 123—4: 20 år i Kina 257 2 : minderårighetens upphörande i T. 237. Någongång låter lagen det ankomma på brottsobjektets omyndighet och använder sålunda icke en ren åldersgräns (eftersom även omyndig förklarad medtages): S. 15: 18 (som emellertid förutsätter, att den omyndiga bortföres »frän fader eller moder eller dem, som i deras ställe äro»); Graub. 130. En särskild åldersgräns, varunder strängare straff inträder, uppställes i S. 15: 18 (15 år); Jugosl. 278 2 (såvitt rör bortförande i och för otukt av »könsligt ofördärvad kvinna»). Två åldersgränser med den betydelse, att nedanom den lägre olika rättsverkningar stadgas för bortförande med eller utan samtycke, under det att för stadiet mellan cle båda gränspunkterna ett och samma straff uppställes, förekomma i Fr. 354—356; Rum. 2 8 0 - 1 ; Gen. 298—300. Gränserna äro i dessa lagar resp. 16 år och minderårighetens upphörande. (I Fr. inskränker sig skillnaden i straffbarhet vid bortförande med och utan samtycke av kvinna under 16 år till att gälla minderårigt brottssubjekt, 3562). Flere lagar äter uppställa två åldersgränser, mellan vilka parallella straff uppställas, allteftersom samtycke föreligger eller icke; nedanom den lägre gränsen fästes intet avseende vid samtycket (eventuellt kominer då gärningen under barnarovsbestämmelsen); ovanom den högre gränsen verkar samtycket straffriande (quoad hoc). Mellanområdet är 12—15 år i Argent. 105; 12—18 år i Sp. 7762>4: Port. 396; 1 2 - 2 0 år i Chil. 359: 1 2 - 2 1 år i Grek. 332: 1 5 - 2 0 år i Costa R. 309 2 ; 1 6 - 2 1 år i Bras. 270 § 1. I andra lagar fastställes såsom den övre gränsen minderårighetens upphörande medan den lägre gränsen växlar: 12 år i H. 281 * jfr 279 2 : Venez. 385: 14 år

100 i It. 573: 15 år i Waadt 254—5; 16 år i Obw. 90; Bern 152—3: St. Gall. 114—5; Neuch. 336; Luz. Pol 90. Några lagar låta det ankomma på omyndighet (sålunda medtagande även omyndig förklarad): de bestämma den lägre gränsen resp. till 14 år: Ö. 96, 97: 15 år: Fi. 25: 8; Thurg. 100: 16 år: Schaffh. 170 2 . Mellanområdet delas genom en ny åldersgräns (18 år), dock endast för det fall, att samtycke icke föreligger, i It. 522 2 , 523 2 . Några lagar medtaga även enlevering av gift kvinna med hennes samtycke: S. 15: 20; Ö. 96—7; Graub. 130; Aarg. 105: Schaffh. 170 2 : Obw. 90: Bern 154; Luz. Pol, 90; Bras. 270 § 1 (vid samtycke omfattar kriminalisationen åldern 16—21 år); Columb. 689; Venez. 385. I några av dessa lagar förutsattes, att bortförandet sker »från mannen» (S.; Aarg.; Luz.; Columb.); några lagar begränsa uttryckligen syftet till »otukt» (således icke skilsmässa med följande nytt äktenskap): S.; Bras.; Columb.

JÄMFÖRANDE SAMMANSTÄLLNING AV

VISSA STRAFFLAGAR OCH STRAFFLAGSFÖRSLAG

Översikt av sammanställningens innehåll. Strafflagarnes allmänna del. 1. Strafflagens giltighet till tid, rum, 9. nationalitet. 10. 2. Indelning av straffbara hand- 11. lingar. 12. 3. Otillräknelighet och förminskad 13. tillräknelighet. 14. 4. Uppsåt och vållande. Villfarelse. 15. 5. Intressekollisioner. förberedelse. »tätige 16. 6. Försök, Reue». 1"Subjektspluralitet (delaktighet | 18. etc). 19. 8. Dödsstraff.

Frihetsstraff. Bötesstraff. Andra straff och straffpåföljder. Konkurrens av brott eller straff. Straffmätning. Särskilda bestämmelser om iteration. Villkorlig dom. Villkorlig frigivning. Straffets bortfallande. Rehabilitation. Terminologiska bestämmelser.

Strafflagarnes speciella del. Brott mot staten. A) Brott

mot statens

yttre

säkerhet.

20. Angrepp å statens territorium. 21. Framkallande av krig m. m. mot staten. 22. Deltagande i krig på fiendens sida. 23. Annan hjälp till fienden. 24. Framkallande av utländsk inblandning i statens angelägenheter. 25. Förräderi vid underhandling med främmande stat. 26. Olovlig underhandling med främmande stat. 27. Olovligt mottagande av gåva från främmande stat.

28. Förrådande eller utforskande av militära hemligheter eller andra statshemligheter. 29. Förfalskande, förstörande etc. av statshandling. 30. Olovlig värvning av krigsfolk för annan stats räkning. 31. Delaktighet i krigsmans desertion eller annat militärbrott. 32. Undandraga sig krigstjänst. 33. Skadande eller undanskaffande av krigsmateriel. (Förledande till emigration, se 211). 34. Överträdande av militära kontrakt. 35. Brott mot främmande stat.

104 36. Överträdande av neutralitetsföreskrifter eller annat framkallande av fara för repressalier m. m. 37. Handlingar stridande mot folkrätten.

54. Överträdelse av ortsförbud. 55. Överträdelse av värdshusförbud. 56. Överträdelse av föreskrifter om liks begravning. 57. Lurendrejeri. 58. Allmänna bestämmelser om olydB) Brott mot statens inre säkerhet. nad mot myndighet. 59. Offentlig uppmaning till brott 38. Angrepp å statens författning. m. m. 39. Angrepp å statschefen eller hans 60. Statsfientligt uppträdande av prefamilj. dikant. 40. Angrepp å statens högsta organ (excl. särskilda bestämmelser om ; 61. Offentlig insamling till betalning av böter etc. statschefen). 41. Ärekränkning mot nationen eller I 62. Upplopp med syfte att öva våld å person eller egendom. dess symboler (fana. vapen etc.) eller olovlig användning av de 63. Smugglareband m. m. senare. T)) Angrepp å allmän funktion. 42. Framkallande av inbördeskrig. 43. Uppbådande eller kvarhållande ! 64. Ämbetsbrott (överhuvud). av krigsfolk. ? 65. Särskilda bestämmelser om kon44. Olovligt samlande av vapen m. m. kussion. (Statsfarliga sammanslutningar, i 66. Särskilda bestämmelser om ämse 96). betsmans (passiva) korruption. (Utspridande av statsfarliga ryk- j 67. Särskilda bestämmelser om peten, se 98). kulat. I 68. Särskilda bestämmelser om ämC) Angrepp å allmänt organ eller bctsförfalskning. olydnad mot lag eller myndighet. 69. Särskilda bestämmelser om kränk45. Aktiv korruption av allmänna ning av ämbetshemlighet eller organ. brott av tjänsteman vid post, 46. Uppvigling av allmänna organ. telegraf etc. 47. Våld, hot, ärekränkning etc. 70. Särskilda bestämmelser om brott mot allmänt organ (incl. uppror). av vigselförrättare. (Fånges rvmning. Fångmvteri, 71. Obehörigt uppträdande såsom se 86). allmänt organ. (Hämnd å vittne m. m., se 84). 72. Obehörig åtkomst av ämbete el48. Störande av offentliga arbeten. ler kompetens därtill (»Amtser49. Olydnad mot myndighets befallschleichung»). Försäljning av ning till folksamling att skingras. titlar, ordnar etc. 50. Vägran eller underlåtenhet att 73. Obehörigt utövande av yrke. lämna allmänt organ bistånd. 74. Särskilda bestämmelser om kvack51. Olydnad av en under uppsikt salveri. ställd person. 75. Obehörigt bärande av uniform, 52. Tredska att betala ådömda böter. ordnar etc. 53. Olovligt återvändande av utvisad. 76. Användande av falskt namn.

105 77. Självtäkt. 78. Underlåtenhet att upptäcka eller hindra förestående brott eller angiva begånget brott. 79. Vägran att fullgöra vittnesplikt m. m. 80. Falsk förklaring (mened etc.) och annan falsk bevisning. 81. Falsk angivelse. Falska fällande indicier i kriminalprocess. 82. Underlåtenhet att rädda en oskyldigt tilltalad. 83. Brott mot editionsplikt. 84. Hindrande av part eller vittne eller hämnd å honom.

85. Rättegångsmissbruk. 86. Fånges rymning. Fångmyteri. 87. Befriande av fånge m. fl. 88. Personalfaution. 89. Angrepp å allmänt organs besittning till sak, som utgör medel för dess funktion. 90. Angrepp å allmänt organs förfogande över sak i andra fall (beslag m. m.). 91. Brytande av ämbetssigill m. m. 92. Skadande av offentliga kungörelser.

Brott mot allmänheten. E) Brott mot politiska

rättigheter.

93. Angrepp å val och omröstning i allmänna ärenden. 94. Angrepp å andra politiska rättigheter. F) Brott mot allmän ordning och frid. 95. Upphetsande av samhällsklasser etc. mot varandra. 96. Straffbara sammanslutningar. 97. Hot med allmänfarlig gärning. 98. Spridande av oroande rykten. 99. Obefogat alarm etc. 100. »Grovt ofog». 101. Störande av förrättning eller sammankomst. 102. Beligionsbrott. 103. Brott mot griftefrid.

104. 105. 106. 107. 108.

G) Allmänfarliga brott. Allmän bestämmelse om allmänfarliga brott. Eldskadegörelse. Förorsakande av explosion. Förorsakande av översvämning. Angrepp å kommunikationsmedel.

109. Angrepp å ledningar, maskiner etc. 110. Skadegörelse å gruva. 111. Skada genom fel å byggnad etc. 112. Skada genom jordskred, laviner, gaser etc. 113. Angrepp å skyddsåtgärder mot allmänfara. 114. Utspridande av sjukdomssmitta (bland människor). 115. Allmänfarlig förgiftning av människor. 116. Utspridande av smittosam djursjukdom. 117. Allmänfarlig förgiftning av djur. 118. Spridande av växtsjukdom. 119. Framkallande av hungersnöd eller dyrtid. 120. Allmänfara förbunden med bedrägeri. 121. Skadegörelse å allmän egendom. H) Förfalskningsbrott. 122. »Positiv» (incl. »immateriell») förfalskning av handlingar. 123. »Negativ-materiell» förfalskning av handlingar (förstörande e t c ) .

106 124. »Nekande av hand och förskrivning». 125. Förfalskning av stämplar eller märken. 126. Särskilda bestämmelser om gränsmärken, vattenhöjdsmärken etc. 127. Penningförfalskning. 128. Egenmäktigt framställande och utgivande av penningar. /) Brott mot familj och äktenskap. 129. Försummelse av försörjningsplikt. 130. Otillbörlig aga eller annan misshandel inom familj. 131. Andra fel i fråga om kroppslig eller andlig uppfostran. 132. Understickande eller förbytande av barn. 133. Allmänna bestämmelser om brott mot borgerlig status. 134. Horsbrott. 135. Tvegifte. 136. Svek vid äktenskaps ingående. 137. Bedrägligt äktenskapslöfte. 138. Bedrägligt tillvällande av familjerättighet.

J)

Sedlighetsbrott.

139. Blodskam. 140. Otukt med missbruk av ställning eller auktoritet. 141. Otukt med minderårig. 142. O tukt med avvita. 143. Homosexualitet. 144. Bestialitet. 145. Koppleri. 146. Sutenörskap. 147. Otukt medelst våld eller med medvetslös. 148. Otukt medelst uppväckande eller begagnande av error hos kvinnan. 149. Prostitution. 150. Konkubinat. Lägersmål. 151. Spridande av otuktiga skrifter etc 152. Offentligt företagande av otuktiga handlingar. 153. Olovligt utbjudande etc. av abortiv- eller preventivmedel. 154. Hasardspel. Lotteri. 155. Djurplågeri. 156. Lösdriveri. Bettleri. 157. Farligt eller förargelseväckande rus.

B r o t t m o t enskild. K) Brott mot frihet 158. 159. 160. 161. 162. 163. 164. 165. 166.

och enskild

frid.

Barnarov. Kvinnorov. Enlevering. Människorov. Slaveri. Olovligt fängslande. Det allmänna tvångsbrottet. Tvång till äktenskap. »Chantage». Tvång i arbetsförhållanden. Sabotage. 167. Hot mot enskild. 168. Hemfridsbrott.

169. Kränkning av brevhemlighet m. m. 170. Störande av privatlivets fred. Yrkesmässigt utforskande av privatliv. L)

Ärekränkning.

171. Diftarnation. 172. Särskilda bestämmelser om sanningsbeviset. 173. Injurier. 174. Ärekränkning mot död man. 175. Retorsion vid ärekränkning.

107 M) Brott mot kroppslig integritet. 200. Förskingring. 201. Hittegodsdeliktet. 176. Uppsåtligt dödande. 177. Dödande på begäran eller med 202. Åverkan (excl. angrepp å jakteller fiskerätt). samtycke. 203. Kränkning av rätt till jakt eller 178. Delaktighet i självmord. fiske. 179. Barnamord m. m. 180. Barnafaderns m. fl. underlåten- 204. Bodräkt. het att hjälpa en av olovlig be- 205. Rån. 206. Särskilda bestämmelser om sjöblandelse havande kvinna. röveri. 181. Uppsåtlig misshandel med död207. Utpressning. lig utgång. (»Chantage», se 165). 182. Dödande av oaktsamhet. 183. Uppsåtlig misshandel (utan död- 208. Brott mot artistisk etc. äganderätt. lig utgång). i 209. Bedrägeri och oredlighet. 184. Oaktsamt förorsakande av | 210. Illojal konkurrens. kroppsskada. 185. Särskilda bestämmelser om fle- i 211. Bedrägligt förledande till emigration. res deltagande i misshandel (med | 212. Otillbörligt ingrepp i auktion. eller utan dödlig utgång). 186. Särskilda bestämmelser om för- 213. Trolöshet. 214. Särskilda bestämmelser om oredgiftning. lighet vid börsspekulationer, i 187. Överförande eller fara för överledning av bolag, vid votering förande av könssjukdom. inom bolag e t c 188. Otillåten hypnotisering. 215. Gäldenärs brott mot fordrings189. Utsättning av hjälplös. ägare. 190. Duell. 216. Olovligt yppande eller utnytt191. Resande av livsfarligt vapen. jande av hemlighet inom visst 192. Bärande etc. av förbjudna vayrke, mandat eller enskild tjänst. pen. Bekantgörande av hemliga ak193. Lämnande av vapen till barn ter. m. fl. 217. Ocker. 193 b. Åstadkommande av fara genom bristande omvårdnad om 218. Ockerartat brott mot minderårig. 219. Realfaution. sinnessjuk person eller djur. 194. Allmän bestämmelse om åstad- 220. Olovligt brukande eller kvarhållande i besittning av främmankommande av livsfara. de sak. 195. Underlåtenhet att rädda män221. Ägares kränkning av annans niskoliv. sakrätt i hans sak. 196. Retorsion vid misshandel. 222. Skadegörelse (excl. de bland all197. Fosterfördrivning. mänfarliga brott upptagna fall). N) Förmögenhetsbrott. 223. Bedrägligt skadande utan vin198. Tjuvnad. ningssyfte. 199. Presumtionsbestämmelser vid 224. Undandragande etc. utan vinningssyfte av främmande sak. tjuvnad.

Sammanställningen upptager i skilda avdelningar: 1) strafflagarna i Belgien | = B e l g ) . Bulgarien ( = B u l g ) , Danmark ( = D a ) , Finland ( = F i ) , Frankrike ( = F r ) . Holland ( = H o ) , Italien ( = I t ) , Norge ( = N o ) , Portugal ( = P o r t ) , Ryssland ( = R y ) , Sverige ( = S v ) , Turkiet ( = T u r k ) , Tyskland ( = T y ) , Ungern ( = Ung) och Österrike ( = Öst); 2) beträffande Schweiz Bundesstrafgesetz (—Bund) samt strafflagarna i Aargau (=Aarg), Appenzell Ausser-Rhoden (—App A-Rh), Appenzell Inner-Rhoden ( = App I-Rh), Basel-Stadt och Basel-Landschaft (—Bas), Bern. Freiburg ( = Freib), Geneve (=Gen). Glarus (=Glar), Graubiinden (= Graub), Luzern ( = Luz), Neuchåtel {—Neuch), Obwalden (=Obw), S:t Gallen (= St Gall), Schaffhausen ( = Schaffh), Schwyz, Solothurn ( = Sol), Thurgau ( = Thurg), Ticino ( = Tic). Waadt, Wallis ( = Wall), Zug och Zurich ( = Ziir); 3) engelsk straffrätt, anförd efter Stephen, A Digest of the Criminal Law, 1926 ( = Eng Steph) samt strafflagarna i Canada ( = Can) och staten New York ( = New Y) ävensom Indian Penal Code, gällande för Brittiska Indien ( = Ind PC); 4) strafflagarna i Argentina ( = Argent), Costa Rica ( = Costa R), Mexiko ( = M e x ) , Perii, Venezuela ( = Venez), Japan ( = J a p ) och Kina; 5) strafflagsförslagen i Finland 1922 ( = Fi Fsl), Schweiz 1918 ( = Schw Fsl), Tjeckoslovakiet 1925 ( = Tjslov Fsl) och Tyskland 1927 ( = T y Fsl).

I huvudsak redovisas endast bestämmelser i strafflagarna och strafflagsförslagen, ej särskilda författningar i speciella ämnen. t. ex. villkorlig dom.

Strafflagarnes allmänna del. /.

Strafflagens

giltighet

till tid, rum,

nationalitet.

Belg 2—4. Bulg 2—12. Da 3—12. Fi 1: 1—6; SP 3. 6 3 5, 7. Fr 4. Ho 1—8. It 1—4, 6—13. No 3, 12—14. Port 5, 6, 53. Ry 2—5. Sv 1: 1—5, SP 5, 13. Turk 2—10. Ty 2—10. Ung 2, 5—17. Öst 36—41, 234, 235. Schweiz: Bund 1. Aarg 2; Einfiihr 1, 2. App A-Rh 1, 2. App I-Rh 2. Bas 1—4, 17; Pol 3; Einfiihr 3. Bern 3—5; Einfiihr 3. 9. Freib 2, 3, 195. Gen 2, 4; C d'I pen 7—9. Glar 2. Graub 1—5. Luz 2, 3, 253; Pol 2. Neuch 2, 4—6, 37. Obw 2, 115; Pol 150. St Gall 4, 206. Schaffh 3, 265. Schwyz 1—3, 5. Sol 4; Uberg 1. 2. Thurg 2. Tic 2—8. Waadt 3, 361; C Pr pén 15. Wall 4, 8—16. Zug 2; Uberg 1. Ziir 3; Uberg 1. New Y 2, 27, 678, 679, 719. Ind PC 1—4.

2—7.

Argent 1—3. Costa R 219—227. Mex 1—5. 56, 57. Peru 3—9. Jap 1—6. Kina 1—8, 52. Fi Fsl 2: 1—6.

2.

Schw Fsl 2—7.

Indelning

Venez

Tjslov Fsl 2—11. Ty Fsl 1—7.

av straffbara

handlingar.

Belg 1. Bulg 1. Fr 1. It 39. No 1, 2. Ry 46. 56, 57, 233.

Turk 1. Ty 1. Öst

Schweiz: Aarg 1; Ergänz 1, 2; Zuchtpol 1. App A-Rh 4. App 1-Rh 1. Bern 1. Freib 4. Gen 1. Glar 1. Graub 1; Pol 1. Luz 1; Pol 1. Obw 1; Pol 1, 24. St Gall 1. Schaffh 1. 2. Sol 2. Thurg 1. Tic 1. Waadt 1. Wall 1, 2. Ziir 2.

110 Eng Steph 20—23, 32. Can 14. New Y 4—6. Costa R 4.

Venez 1.

Fi Fsl 1:2.

Tjslov Fsl 14.

3.

Otillräknelighet

Ty Fsl 11.

och förminskad

tillräknelighet.

Belg 71—77. Bulg 57—59. Da 15—18. Fi 3: 1—4. Fr 64, 66—71. Ho 37—39. 39 bis-octies, decies. It 46, 85—98. No 44—46, 55, 56. Port 26, 28,29,41-43,47—52,107—109,114. Ry 11, 12, 50, 57. Sv 5: 1—6. Turk 46—48, 53—58. Ty 51, 52, 58. Ung 76—78, 80 [83—87, nu GA 36: 1908, 15—32], 88. Öst 2, 7, 236. Schweiz: Bund 27. 30. Aarg 45; Ergänz 6. App A-Rh 36—38, 41. App I-Rh 25—27, 36. Bas 30—33; Pol 13. Bern 43—48. Freib 7—12. Gen 48— 52. Glar 27—29, 38. Graub 45, 50; Pol 5. Luz 45—52; Pol 32—34. Neuch 70, 71, 77—79. Obw 28, 34; Pol 19. St Gall 23—25, 40. Schaffh 34—39. Schwyz 20, 30—33. Sol 37, 42, 52. Thurg 21—24, 40—42. Tic 46—53. Waadt 51—55. Wall 85—93. Zug 26, 27; Abänd 5. Ziir 11, 44—47, 61, 62. Eng Steph 27—30, 35—41. Ind PC 82—86.

Can 17—20. 966—970. New Y 18—25, 713.

Argent 341, 36—39. Costa R 32, 33, 36, 37. Mex 152, 17, 2417, 67—69, 119—122. Peru 85 1 , 89—94. Venez 62—64, 67, 69—73. Jap 39—41. Kina 30—33. Fi Fsl 6: 1—5. Fsl 12—15.

Schw Fsl 10—15, 79—96.

4.

Uppsåt och vållande.

Tjslov Fsl 21. 51—57.

Ty

Villfarelse.

Bulg 39, 40, 43, 47. Da 19, 20. Fi 3: 5. It 5, 42—45, 47—49. No 40— 43, 57. Port 1—4, 110. R 10. Sv 5: 12. Turk 44, 45, 51, 52, 60. Ty 59. Ung 75, 81, 82. Öst 1—4, 233, 238.

Ill Schweiz: Bund 11, 12. Aarg 3. 17—21, 45 f . App I-Rh 19. Bas 24; Pol 10, 14. Bern 27—29. Freib 13, 14, 187. Glar 26. Graub 19—23. Luz 20— 23, 50, 51; Pol 32. Neuch 68, 69. Obw 20, 23; Pol 15. St Gall 22, 27. Schaffh 29—33, 39. Sc/uoyz 30, 31 c, 33. Sol 41. Thurg 23, 24 l \ 29—31. H e 46 2 . Zug 17. Ziir 32, 33. Eng Steph 44, 45. Can 21. Ind PC 80, 81. Costa R 1. 2. 5, 3210, 38. Mex 8—11, 60—62. Venez 60, 61, 68. Jap 38. Kina 24—29.

Peru 81—84, 87, 383 1 .

Fi Fsl 6: 13—15. Schw Fsl 16—18. Tjslov Fsl 15, 16, 20. Ty Fsl 16—22.

5.

Intressekollisioner.

Belg 70, 78. 416. 417. Bulg 44—46. Da 13, 14. Fi 3: 6—10. Fr 327— 329. Ho 40—43. It 50—55. No 47, 48. Port 44, 46, 377, 378. Ry 13. Sv 5:7—11. Turk 49, 50. Ty 53, 54. Ung 79. Öst 2. Schweiz: Bund 28, 29. Aarg 45 s ' h , 46—50. App A-Rh 39, 40. App I-Rh 28, 29. Bas 34, 35; Pol 12. Bern 52—55. Freib 20, 21. Gen 53—55. Glar 28 b, 30, 31. Graub 45 3 , 46, 47, 504. Luz 53—59. Neuch 12—Ih. Obw 33, 343. 35, 36. St Gall 25, 26, 40 a . Schaffh 38, 40—44. Schwyz 37—39. Sol 38—40. Thurg 24—26, 28, 42. Tic 46, 47. Waadt 51 4 , 56—59. Wall 85, 86, 94, 95. 227—229. Zug 28, 29. Ziir 46—50. Eng Steph 42, 43, 282—286. Can 16, 23—68. New Y 26. Ind PC 76— 79, 87—106. Argent 342 7, 35. Costa R 328- 9- l l - " ) 34, 35. Mex 15—17. Peru 85, 88, 90. Venez 65, 66. Jap 35—37. Kina 34—37. Fi Fsl 6: 6—9.

6.

Schw Fsl 31—33.

Försök,

Tjslov Fsl 22—24.

förberedelse,

»tätige

Ty Fsl 23—25.

Reue».

Belg 51—53. Bulg 48—50. Da 21, 22. Fi 4: 1—3. Fr 2, 3. Ho 45, 46. It 56. N 49, 51, 59. Port 8—14, 104, 105. Ry 19. Turk 61—63. Ty 43—46. Ung 65—68. Öst 8—11.

112 Schweiz: Bund 13—17. Aarg 22—25, 39. App A-Rh 25—27. App I-Rh 20. Bas 25—27; Pol 11. Bern 30—33. Freib 15, 16. Gen 5—7. Glar 18—20. Graub 24—28, 50 8 ; Pol 6. Luz 24—31; Pol 36. Neuch 51—58. Obw 17— 19; Pol 20. St Gall 28—31. Schaffh 45—53, 83. ScAwyz 34—36. Sol 26—28. 7/nurgr 32—34. Tic 54—58. Waadt 34—38. Wa// 53—60. Zug 18—20. Zör 34—36. Eng Steph 67. 68. Can 72, 570—572.

New Y 34—36, 686. Ind PC 511.

Argent 42—44. Costa R 9—13, 15, 154. Mex 12, 63. Peru 95—99, 383 1 . Venez 80—82. Jap 43, 44. Kina 39—41. Fi Fsl 8: 1—3.

7.

Schw Fsl 19—21.

Tjslov Fsl 18. 19. Ty Fsl 26. 27.

Subjektspluralitet

(delaktighet

etc).

Belg 66—69. Bulg 51—56. Da 23, 24. Fi 5: 1—5. Fr 59—61, 108. Ho 47—54, 133—134 bis. It 110—119. No 58, 140. Port 19—25, 103. Ry 17, 18. Sv 3:1—12. Turk 64—67. Ty 47—49, 49 a, b, 50. Ung 69—74. Öst 5—7. Schweiz: Bund 18—22. Aarg 26—29, 38—40. App A-Rh 28, 29, 31. App I-Rh 22, 23. Bas 28, 29; Pol 12. Bern 34—39, 100. Freib 17—19. Gen 43—47. Glar 21, 22. Graub 29—36. Luz 32—44. Neuch 59—64, 67, 196. Obw 21—23; 37; Pol 16, 21, 61. St Gall 32, 33. Schaffh 54—63. 68. Schwyz 40, 41. Sol 29—33. Thurg 35, 36. Tic 59—63, 192. Waadt 39—50. 59. Wall 61— 63, 65—73. Zug 21—23. Ziir 37—39. Eng Steph 50—59. 65, 66. Can 69—71, 573—575. New Y 28—33, 168— 171. Ind PC 34—38, 107, 108, 108 A, 109—120, 120 A, B. Argent 45—49. Costa R 25—31. Mex 13, 14. Peru 100—104, 383- 5 . Venez 83—85. Jap 60—65. Kina 42—47. Fi Fsl 8: 4; 16: 8. 196, 197.

Schw Fsl 22—24.

Tjslov Fsl 25.

Ty Fsl 28—32,

113 8.

Dödsstraff.

Belg 7—11. 18—20. Bulg 13. 14. Fi 2: 1. Fr V, 12—14, 25—27, 36. It 171, 21. Ry 21. Turk 11, 12. Ty 13. Ung 201, 21. [Öst 12, 13 jfr L 15/7 1920]. Schweiz: Bund Verfass 65.

App I-Rh 3. 4.

Eng Steph 2. Can 1061—1075. 1

Freib 25.

1 New Y 3 . Ind PC 53, 54.

2 Jap 9, 11. Kina 49 . 51 . 53, 79. Ty Fsl 33.

9.

Frihetsstraff.

Belg 7, 12—30. Bulg 13, 15—19, 26. 27. Da 31—49. Fi 2: 1—3. Fr 72 6, 91, 15—17, 19—21, 23, 24, 28—31. 36, 40. 41, 45. 46, 464, 465, 467, 469. Ho 9—14, 14 a—14 k, 15, 15 a, b, 16—22. It 17, 18, 22, 23, 25, 141—149. No 15, 17—26. Port 55—58, 60, 61, 64, 86—89, 113. 118—120. Ry 20, 28. 29, 34. Sv 2: 1, 3—7. Turk 11, 13—15, 18, 21—23, 30. Ty 14—22. Ung 20, 22—47. Öst 12, 14—23. 240 d , 244—247, 253—257, 260 h —262. Schweiz: Bund 3, 4. Aarg 6—9. 14; Ergänz 12; Zuchtpol 12—15. App A-Rh 5—8. App I-Rh 3, 5—7. Bas 5, 6. 8—15; Pol 5, 6. Bern 10—15, 52, 239. Freib 26—28, 30. Gen 8, 91, 151, 16, 21, 22. Glar 4—6. Graub 9, 10; Pol 3. Luz 4, 6 ,8—14; Pol 4, 7—12. Neuch 14, 17, 18. 22, 23, 434, 436. Obw 5—7, 16; Pol 4, 52, St Gall 7—10, 12. Schaffh 10, 11, 13—15, 17, 25—27. Schwyz 8—10. 12. Sol 6—14, 24. Thurg 5—7, 9, 15, 16, 50. Tic 11—20, 22—24, 40, 413. Waadt 15—17, 52, 57. Wall 23—27, 29, 31—35, 345, 346. Zug 4—7. Ziir 5—11, 13, 14. Eng Steph 3—11, 26. 53, 55—60, 73, 74.

Can 1051—1057.

New Y 3 2 , 698—705.

Ind PC

Argent 5—12, 18, 25. Costa R 65, 75—103. Mex 24—27. 78—83. Peru 10—19, 48. Venez 9, 12—18. Jap 9, 10, 12—14, 16, 22—24. Kina 492 4, 51, 54. Fi Fsl 3: 1—4, 13. Schw Fsl 34, 35, 37, 38, 43, 44. 47, 50, 109—123. Ty Fsl 33, 36, 39.

10.

Tjslov Fsl 41—43,

Bötesstraff.

Belg 7, 38—41, 50. Bulg 13, 28. Da 31. 50—55. Fi 2:4. 5 (L 21/s 1921). Fr 52—55, 466—468. Ho 23—25. It 17, 18. 24. 26, 27, 162. No 27, 28. Port s

114 58, 67, 892, 122. Ry 20 m , 42. Sv 2:8—13 (L 24/9 1931). Turk 11, 19. 24. Ty 27, 27 a—c, 28, 28 a, b, 29, 30. Ung 53. Öst 240, 241, 260 a . Schweiz: Bund 8. Aarg 13; Zuchtpol 19, 20. App A-Rh 18, 22. App 1-Rh 3, 14. Bas 18; Pol 7. Freib 32, 33. Gen 92, 152, 25, 33. Glar 12. Graub 15; Pol 3. Luz 16, 81. Neuch 27, 28, 30, 436. Obw 11, 41, 42 1 ; Pol 6. St Gall 19, 21. Schaffh 18. Schwyz 11. Sol 15, 16. Thurg 13. Tic 2 8 \ 29—31, 362, 414. Waadt 27, 28. Wall 43, 52, 347—349. Zug 12, 15 h . Ziir 23, 27 b . Eng Steph 15, 16. PC 63—70.

Can 1035—1038, 1041—1043.

New Y 3 3 , 706.

Ind

Argent 5, 21, 22. Costa R 65, 66, 116—118. Mex 29, 36, 38, 39. Peru 10. 20—26, 48. Venez 107, 30. 50, 51. Jap 9, 15, 17, 18. Kina 49 5 , 55. Fi Fsl 3: 5, 7. 33, 37—39.

Schw Fsl 45—47.

11.

Tjslov Fsl 44—48, 129, 130. Ty Fsl

Andra straff och

straffpåföljder.

Belg 31—37, 42. Bulg 13. 30—38. Da 62—79. Fi 2: 7—18. Fr 8, 92, 32—36, 42, 43, 45—50, 470. Ho 27 bis-quater, 28, 29, 31—33, 33 bis, 34—36. It 19, 28—38, 199—240. No 15, 16, 29—37, 39, 39 a, b. Ry 20, 24—27, 29—41, 43. Sv 2: 15—18, 20, 21. Turk 11, 20, 25, 28, 31—36, 41—43. Ty 31—42. ling 54—64. Öst 25—27, 30, 240, 242, 243, 249, 268. Schweiz: Bund 3—7. Aarg 10. 11, 14, 16; Abänd 4: Zuchtpol 7—11, 16, 17, 22. App A-Rh 5, 6, 9—17, 19, 20. App I-Rh 3. 8—13, 15—17. Bas 6, 7, 19, 23; Pol 8, 9, 13. Bern 17—22. Freib 34—41. Gen 83, 10—14, 20, 24. Glar 4, 7—11, 13, 14. Graub 11, 12, 14. 17; Pol 3, 4. Luz 15, 17—19, 803, 81 3 . Neuch 26, 31—39, 41, 42, 46, 794. Obw 8, 9, 13—15; Pol 4, 8, 10, 12, 14. St Gall 6, 13—15, 17, 18, 20. Schaffh 12, 19—24, 28. Schwyz 13—16, 19. Sol 6, 8, 17—23. Thurg 8. 10—14, 18—20. Tic 25—27, 32, 34 1 3 5 \ 37L 40. Waadt 19—26, 29—31, 353. Wall 29, 36—41, 44, 48. Zug 8, 10, 11, 13. Ziir 6, 18—22, 24, 25. Eng Steph 12—14. Ind PC 53 5 .

Can 1034, 1036—1040. 1058—1060.

New Y 3 4 ~ 6 .

115 Argent 5, 12, 19, 20, 23. Costa R 65, 67, 104—115, 119, 120. Mex 24, 28, 40, 50, 67—69, 119—122. Peru 10, 27—48, 383 3 ' c . Venez 19—29, 31—35. Jap 9, 19, 20. Kina 50, 56—63. Fi Fsl 3: 8—13; 4: 1—8, 10. 51—63, 124—128. Ty Fsl 46—64.

12.

Konkurrens

Schw Fsl 40—42, 48—58.

Tjslov Fsl

av brott eller straff.

Belg 58—65. Bulg 63—69. Da 88—90. Fi 7: 1—10. Fr C d l er 365. Ho 55—63. It 71—84. No 62—64. Port 38, 101, 102, 115. Ry 49. Sv 4: t — 13, 15. Turk 68—80. Ty 73—79. Ung 95—104. Öst 34, 35. 267. Schweiz: Bund 33. Aarg 36. App A-Rh 49. App 1-Rh 38, 40. Bas 44— 46; Pol 19. Bern 58—61, 65, 66. Freib 46—48. Gen 27, 38, 39. Glar 42, 43. Graub 52. Luz 71—74. Neuch 16, 89—94. Obw 32; Pol 17. St Gall 37, 38. Schaffh 74, 75. Schwyz 42, 43. Sol 54. Thurg 51. Tic 64—68. Waadt 64 —66. Wall 75—78. Zug 40. Ziir 64, 65, 67, 69. Can 15, 1055. New Y 677, 680, 694, 695. Ind PC 71.

110.

Argent 54—58. Costa R 165—167. Mex 18, 19, 58, 59, 64. Peru 105— Venez 86—99. Jap 45—55. Kina 69—75. Fi Fsl 9: 1—4.

Schw Fsl 65.

13.

Tjslov Fsl 71—73. Ty Fsl 65—68.

Straff

mätning.

Belg 79—85. Bulg 60—62. Da 80, 82—87. Fi 3: 11. Fr 463. It 59— 70, 132—140. No 60. Port 30—34, 39, 40, 91—99, 111. Ry 45—48, 51, 52. Turk 29, 40, 59. Ung 89—94. Öst 43—55, 55 a, 263—266, 266 a. Schweiz: Bund 31, 32. Aarg 14, 37, 41—44; Abänd 4; Zuchtpol 21. App A-Rh 21, 45—47, 51. App 1-Rh 33—37. Bas 16, 36, 37: Pol 14—16. Bern 12, 14, 16, 50. Freib 42— 44. Gen 23, 26, 42, 56—61. Glar 35—37, 39. Graub 48—51. Luz 68—74, 79—81. Neuch 20—22, 24, 25, 86—88, 443 15 , 445 7 . Obw 7, 26—30, 41, 42; Pol 4, 13. St Gall 11, 13, 21, 35, 36, 40, 41. Schaffh

116 16, 70—73, 79. Schwyz 11. 17, 20, 21, 44—46. Sol 51—53. Thurg 17, 43, 46—48, 50. Tic 33, 40. 42, 43, 53. 79 d . Waadt 19, 61, 63. Wall 18, 47, 96— 100, 343. Zug 7. 15, 33, 35—37, 39; Abänd 5. Ziir 12, 16—19. 27, 31. 58— 60, 63. New Y 681. Argent 40, 41. Costa R 19—24. Mex 51—55, 70—76. Venez 74—79. Jap 21. 66—72. Kina 76—89. Fi Fsl 6:10—12. Ty Fsl 69—78.

14.

Schw Fsl 60—63. 66.

Särskilda

bestämmelser

om

Peru 50—52.

Tjslov Fsl 64—67, 74—81.

iteration.

Belg 54—57. Da 81, 83, 91. Fi 6: 1, 2. Fr 56—58, 483. Ho 44, 421—423. No 61. Port 35—37, 100, 101. Sv 4: 14. Turk 81—88. Ung 492. Öst 44 b ' c , 2631'. Schweiz: App A-Rh 50. App I-Rh 39. 40. Bas Pol 17. Bern 62—66; Pol 257. Freib 45. Gen 34—37. 387. 388. Glar 40. 41. Luz 75—78. Neuch 95—98. Obw 31; Pol 17. St Gall 39. Schaffh 76—78. Schwyz 42. Sol 55. Thurg 44, 45. Tic 69—72. Waadt 67—70. Wall 79—84, 351, 352. Ziir 66—68, 70. Eng Steph 24, 25.

New Y 688—692.

Ind PC 75.

Argent 50—53. Costa R 13, 23, 24. Mex 20—23. 65. 66. Peru 111—117. Venez 100. 102. Jap 56—59. Kina 65—68. Fi Fsl 7: 1—4.

Da 56—61. 26, 27, 89—95.

Schw Fsl 64.

Tjslov Fsl 68—70.

15.

dom.

It 163—169.

Schweiz: Freib 31.

Villkorlig

No 52. 53. 53 a—c, 54.

Ty Fsl 78.

Ry 53—55.

Turk

117 Eng Steph 31.

Can 1081—1083.

Argent 26—28. Costa R 39—49. Mex 84—89. Peru 53—57, 383 4 . 25—27. Kina 90—92. Schw Fsl 39.

Tjslov Fsl 82—92.

16. Villkorlig Bulg 20—25. Da 38—40. 23—26. Ung 48—52. Schweiz: App I-Rh Tic 21. Ziir 14, 15, 30.

18 b .

Jap

Ty Fsl 40—45.

frigivning.

It 176, 177. Ry 56, 57.

Freib 29.

Neuch 43—50.

Turk 16, 17.

Schwyz

Ty

26—29.

Ind PC 227.

56.

Argent 13—17. Costa R 174—184. Mex 90. Peru 58—64. Venez 52— Jap 28—30. Kina 93—96. Fi Fsl 5: 1—6.

Schw Fsl 36.

11.

Straffets

Tjslov Fsl 131—135.

bortfallande.

17 Belg 86—99; L /4 1878:20—28. Bulg 71—87. Da 92—97. Fi 8:1—9. Fr C d'I er 635—643. Ho 68—77, 77 bis. It 150, 151, 157—161, 170, 171—175, 178—181. 182—184. No 66—76. Port 125—128. Ry 14, 15. Sv 5: 13—23. Turk 96—120. Ty 66—72. Ung 105—125. Öst 223—232, 526—532. Schweiz: Bund 34, 35, 74. Aarg 52, 55—57. App A-Rh 23, 42—44. App I-Rh 18, 30—32. Bas 20, 21, 41—43; Pol 18. Bern 26; Slrafverf. 7—9, 545— 548. Freib 49, 50, 53. Gen 62, 65—67, 69; C dT pén 203—205. Glar 16, 32— 34. Graub 53—59; Pol 7. Luz 61—67, 85—87. Neuch 29, 102, 104—109. Obw 38, 39, 43; Pol 18, 22. St Gall 42—50. Schaffh 81, 82, 84, 85, 87—90. Schwyz 47—49. Sol 43, 47—50. Thurg 52—57. Tic 74, 76—78, 80—87, 433. Waadt 74—81, 83—85. Wall C Pr pén 445—452. Zug 30, 34; Abänd 4. Ziir 51, 52, 55—57. Can 1076—1080, 1140—1151.

US Argent 59—70. Costa R 185—204. Mex 91—98, 100—118. Peru 118— 129, 3837. Venez 103—112. Jap 31—34. Kina 97—102. Fi Fsl 10: 1 — 12. Fsl 79—85.

Schw Fsl 67—72, 78'.

18. Bulg 88—97. Turk 121—124.

Tjslov Fsl 31—36, 40.

Ty

Rehabilitation.

Fr C dT cr 619—629, 633. 634.

Ry 55 8 (L 17/« 1927).

Schweiz: App A-Rh 24. App I-Rh 18°. Bas 22. Bern Strafverf 5 6 6 - 568, 572. Freib 51, 52. Gen C dT pen 516—518, 520, 522, 523. Glar 17. Graub 17. Luz 82—84. Obw 44; Pol 22. St Gall 49; Kri Pr 215, 216. Schaffh 86. Schwyz 23. Thurg 175—177, 179, 180. Tic C Pr pén 210—212, 214. 215. Waadt 86—88. Wall C Pr pén 430, 432, 434—436. Costa R 203. Mex 99.

Perii 130, 131.

Fi Fsl 10: 13—15. Schw Fsl 73—78. Tjslov Fsl 37—39. Ty Fsl 50.

19. Bulg 539—544. Öst 101.

Terminologiska

bestämmelser.

Ho 78—90, 90 bis, ter.

Schweiz: Gen 70—84.

St Gall 52.

No 4—11. Ty 52.

Tic 45.

Waadt 7—10.

Can 2—7. Ind PC 6—33, 39—52. Argent 77, 78. Jap 7, 8. Fi Fsl 1: 5—7.

Kina 10—20.

Schw Fsl 97. Tjslov Fsl 13. Ty Fsl 9, 10.

Ung 461.

Wall 17, 18.

Strafflagarnes speciella del. Brott mot staten. A) Brott mot statens yttre säkerhet. 20.

Angrepp

å statens

territorium.

Bulg 993, 101—108. Da 98, 109, 110. Fi 11: 22, 3—6. Ho 93, 96, 106. It 241, 302—309, 311, 312. No 83, 94. Port 1541; 171, 171 a—176 (L 30/4 1912). Ry 582> " (L 17/6 1927). Sv 8: l 1 , 2. 3, 23. Turk 125, 141. 168—173. Ty 81 :5 ' 4 , 82—86, 93. Ung 1273, 129, 131, 132, 134—138. Öst 58°, 59 b —62. Schweiz: Bund 37, 38, 40. Aarg 60, 61. App A-Rh 56. Bern 67 3 ' 4 , 69, 70. Glar 47. Graub 65, 66. Luz 88 a , 89 e , 90. Obw 45, 46. St Gall 152, 154, 155. Schaffh 91, 92, 97. Thurg 234 b , 235—238. Waadt 89—94, 104. Eng Steph 7 1 a , 79—81 a .

Can 74 fl , 78 a . Ind PC 121 A.

Argent 2151, 216—218. Costa R 43214, 433, 438—441. Mex 123, 124 1 ' 2 , 125—128, 132. Peru 289. Venez 128, 129, 139, 164—166. Jap 77—80. Kina 103—106, 108, 120.

150.

Fi Fsl 12: 1, 6, 14. Schw Fsl 229, 230. Ty Fsl 86—89.

21.

Framkallande

Tjslov Fsl 136, 137, 141, 146—

cw krig m. m. mot

staten.

Belg 114, 123 bis. Bulg 109. 115, 116, 118. Da 99, 106, 109, 110. Fi 12: 5, 6, 9. Fr 76, 79, 108. Ho 97, 106. It 243, 302—309, 311, 312. No 84, 94. Port 142, 144, 150. Ry 585- " (L 17 / 6 1927). Sv 8:5, 7, 12, 23. Turk 132, 140, 141, 173. Ty 87, 91, 93. Ung 142, 145, 148—150. Öst 58°, 59 b —62.

120 Bern 671. 69. 70.

Schweiz: Bund 37, 40. Schaffh 92, 97. Waadt 96. Eng Steph 71 c , 79—81.

Graub 65 1 , 66.

Luz 89 a , 90.

Can 74 h , 77. 78. Ind PC 121, 121 A—123, 125.

Argent 215-, 216—218. Costa R 4321' 1G, 433. 438—441. Mex 1245, 125— 128, 132. Peru 291. Venez 128, 131, 139, 161—166. Jap 81, 87—89. Kina 107, 120. Fi Fsl 12:2, 6, 14. Schw Fsl 2302. 9 5 \ 97, 98.

Tjslov Fsl 138, 146—150.

22.

sida.

Deltagande

i krig på fiendens

Ty Fsl

Belg 113, 117, 123 bis. Bulg 110. 115—118. Da 1011, 109, 110. Fi 12: 1, 4, 6, 9. Fr 75, 108. Ho 83, 87, 101, 106. It 242, 302—312. No .86, 94. Port 141, 147, 150. Ry 58 3 ' » (17/6 1927). Sv 8:4, 12, 23. Turk 126, 127, 141, 173. Ty 88, 93. Ung 143, 148—151. Öst 58 c , 59 b —62. Schweiz: Bund 36, 40. Bern 671, 69, 70. Eng Steph 73, 79, 80.

Luz 89 c , 90.

Waadt 95.

Can 74, 77.

Argent 214, 216—218. Costa R 4325, 433, 438—441. Mex 124 n ' 8 , 125— 128, 132. Perii 290. Venez 130, 139, 165, 166. Jap 81, 87—89. Kina 109, 120. Fi Fsl 12: 3, 4, 6, 14. Ty Fsl 952, 97, 98. 23.

Schw Fsl 237.

Annan

hjälp

till

Tjslov Fsl 153, 163, 164, 166.

fienden.

Belg 115—117, 118 bis, 121, 121 bis, 122, 123 bis. Bulg 111, 112, 115—118. Da 101 2 , 109, 110. Fi 12: 2—4, 52, 6, 9. Fr 77—83, 108. Ho 80, 87, 102—104, 106, 107. It 247—250, 253, 254, 265, 267, 268, (275), 302—313. No 86, 871. 2 , 94. Port 143, 144, 149—151. Ry 582> 3 « 1 ! (L 17/6 1927). Sv 8:6—12, 23. Turk 128, 129, 132, 140, 141, 143, 168—173. Ty 89—91, 93. Ung 144, 145, 148—151. Öst 58 c , 59 b —62, 67. Schweiz: Bund 37, 40. Waadt 91.

Bern 671, 69, 70.

Graub 65 2 , 66. Luz 89 a , 90.

121 Eng Steph 73, 79. 80.

Can 741, 75 A.

Argent 214, 216—218. Costa R 4322 4- (; 13< I5, 433, 438—442 1 . Mex 124 ' " , 125—129. 131, 132. Peru 290, 294. Venez 131, 133, 139, 140, 161— 163, 165, 166. Jap 82—89. Kina 110—112, 120. 7 0 12

Fi Fsl 12: 3, 4, 6, 7, 14. Schw Fsl 2342, 235, 236, 238, 245. 247. Fsl 151, 163—166. Ty Fsl 95 3 , 97, 98.

21.

Framkcdlande

av utländsk

Da 992, 100, 109, 110.

67.

inblandning

i statens

Ho 97 a (L 28/7 1920).

Tjslov

angelägenheter.

It 245.

Ty 84, 93.

Schweiz: Bund 37, 40. App A-Rh 56. Bas 48 1 . Bern 672, 69, 70. Luz 89 b , 90. Schaffh 92. Thurg 239°. Waadt 99.

Argent 228. Costa R 43214' 16. 433, 438—441. Peni 304, 305. Venez 129, 132, 139.

Graub

Mex 1244, 127, 128, 132.

Fi Fsl 12: 2, 6, 14. Schw Fsl 230, 233. Tjslov Fsl 137, 149, 150.

25.

Förräderi

vid underhandling

med främmande

13 2

Da 103 ' , 109, 110. Fi 12: 7, 9. Ho 99, 106. 311. 312. No 89. Port 152. Sv 8:15, 16, 23. Ty 92 : \ 93. Schweiz: Glar 47. Argent 225. 118, 120.

Luz 89 d .

It 264, 268, 302—309, Turk 139—141, 173.

Thurg 239 a .

Costa R 437, 440, 441. Venez 138, 139, 165, 166.

Fi Fsl 12: 5 3 »\ 6, 14. Ty Fsl 90, 98, 141. 26.

stat.

Schw Fsl 231.

Olovlig underhandling

Bulg 113. Sv 8: 24.

Kina

Tjslov Fsl 139, 146—148, 150.

med främmande

stat.

122 27.

Olovligt mottagande

av gåva från främmande

stat.

It 246, 275, 302—312. Port 155. Sv 8: 15. 16. 23. Turk 144. Schweiz: Graub 67. Costa R 446. Venez 142, 143.

28.

Förrådande

eller utforskande av militära statshemligheter.

hemligheter

eller andra

Belg 116—118, 119—120 sept:o. Bulg 112. 113. 162, 163, 169. 171, 452. Da 103 1 ''2—105, 109, 110. Fi 12:7, 9. Fr 80—82. Ho 98, 106, 430. It 256—263. 268, 302—312. 682, 683. No 90—92, 94. Port 145, 151, 153. Ry 586- " (L 17/6 1927). Sv 8: 17—21, (21 a), 23. Turk 133—138. 140. 141. 173. Ty 92 1 , 93. Ung 146, 147, 150, 151, 455, 456. Öst 67. Schweiz: Luz 89(i, 90. Eng Steph 87—93. Can 73, 85, 86. Argent 222—224. Costa R 434—436, 440, 441. Mex 129—132, 1343. Peru 292, 293. Venez 134—137, 139, 165, 166. Kina 114—117, 120, 137. Fi Fsl 12: 5 1 ' 4 , 6, 9, 14; 32: 6; 33: 12. Schw Fsl 231, 234, 334. Tjslov Fsl 140, 146—150, 152, 155, 163—166; Ubertr 16. Ty Fsl 92, 93, 98, 141.

29.

Förfalskande,

förstörande

etc. av

statshandling.

12 2

Da 103 ' , 109, 110. Fi 12: 8, 9. It 255, 268, 302—309, 311, 312. No 93. Ry 58 5 (L 17/6 1927). Sv 8: 22, 23. Ty 92 2 , 93. Schweiz: Bund 38, 40. App A-Rh 56. Bas 48 2 . Bern 674, 69, 70. Glar 47. Graub 67. Obw 46. St Gall 153—155. Schaffh 92. Thurg 239 b . Ziir 71, 72. Kina 119, 120. Fi Fsl 12: 5 2 ' 4 , 6, 14. Ty Fsl 91, 94, 98.

Schw Fsl 231.

Tjslov Fsl 139. 146—148. 150.

123 30.

Olovlig värvning

cw krigsfolk

för annan stats

räkning.

Da 128. Fi 16: 22. Ho 205. It 288, 302—309, 311—313. No 133. Port 156. Sv 8: 25. Turk 142, 148, 173. Ty 141. Öst 92. Schweiz: App A-Rh 70.

Waadt 105.

Costa R 447, 549 3 . Venez 145. 165, 166. Fi Fsl 15: 13. 120, 122.

31.

Delaktighet

Schw Fsl 239.

i krigsmans

Tjslov Fsl 156, 163, 164, 166.

desertion

eller annat

Ty Fsl

militärbrott.

Bulg 157, 160, 161, 167, 168. Da 127. Fi 16:9, 21. Ho 104, 107, 203, 204. It 266. 268, 302—312. No 87 3 , 134. Port 309 § un, 367 § un. Sv 8: 262. T u r k 153—155, 173. Ty 112, 141. Ung 453. Öst 220—222. Schweiz: Graub 208. Eng Steph 85. Can 81—84. Peru 295.

Ind PC 131—138.

Kina 163, 169.

Fi Fsl 15: 14. Schw Fsl 240, 241, 243, 246. Tjslov Fsl 158, 159, 161— 164, 166. Ty Fsl 118, 119, 122.

32.

Undandraga

sig

krigstjänst.

Bulg 157—159, 446—451. Da 127. Ho 206. No 134. Port 367. Ry 59 4 6 (L 17/6 1927), 64, 66, 67, 68 (L 17/c 1927). Sv 8: 26 1 . (Ty 140, 142, 143). Ung [449—451, nu GA 30: 1912], 460. Fi Fsl 15: 15. Schw Fsl 240, 241. Tjslov Fsl 160—164, 166.

33.

Skadande

eller undanskaffande 9

It 253, 254, 268, 302—312.

Ry 58 - " (L

Schweiz: Gen 873, 88—91.

Waadt 328 2 .

av 17

krigsmateriel.

/6 1927).

124 Peru 294. Schw Fsl 335. Tjslov Fsl 157, 163, 164, 166; Cbertr 16. Ty Fsl 238.

(Förledande

34.

till emigration,

överträdande

se 211).

av militära

kontrakt.

Belg 292—298. Bulg 170, 171. Da 102, 109, 110. Fi 34: 20. 21. Fr 430— 433. Ho 87, 105—107, 332, 339, 421. It 251, 252, 268, 302—312, 355, 356. No 88. Ry 131, 132. Turk 131, 140, 141. 173, 361, 362. Ty 329. Ung [457, nu GA 19: 1915], 458, 459. Venez 234, 235.

Kina 113, 120.

Fi Fsl 12: 10, 14. Fsl 96—98.

35.

Schw Fsl 242.

Tjslov Fsl 154. 163—166.

Brott mot främmande 1

Ty

stat.

1 Belg 123, 123 bis. Bulg 248 , 266 . Da 100, 107—110. Fi 14: 1—5. Fr 84. Ho 115—120, 422, 423. It 244, 295—309, 311—313. No 95, 96. Port 159, 160. Ry 58 1 (L 17/o 1927). Sv 8: 27—29. Turk 142. 164—167. Ty 102, 103, 103 a, 104. Öst 66, 494. Schweiz: Bund 41—44. Waadt 98, 100—103.

Gen 86.

Graub 68.

Luz 91.

Schaffh

100.

Eng Steph 130—133. Ind PC 126.

301.

Argent 219—221. Costa R 447—450, 452, 453. Mex 148. Peru 296— Venez 154—160, 164—166. Jap 90—93. Kina 121—124, 126, 127.

Fi Fsl 12: 11—14. Schw Fsl 261—266. Ty Fsl 112—114, 116, 117.

Tjslov Fsl 144—147, 149, 150.

125 36.

Överträdande

av neutrcditetsföreskrifter av fara för repressalier

eller annat m. m.

framkallande

Bulg 114, 117, 118. Da 1043, 109, 110. Fi 14: 43, 5. Fr 84, 85. Ho 87, 100, 106, 388, 389, 405. It 244, 302—309, 311—313. No 85. Port 148. Sv 8: 25. Turk 130, 140—142, 173. Schweiz: Graub 68.

Waadt 98.

Eng Steph 134—137. Ind PC 126. Argent 219. Costa R 448. 449, 451, 452. Perii 299, 306. Jap 94. Kina 125.

Mex 1243, 1254, 132, 1482.

Fi Fsl 12:8. 11, 14. Schw Fsl 248, 264—266. 146, 150. Ty Fsl 115, 117. 37.

Handlingar

stridande

mot

Tjslov Fsl 138, 143.

folkrätten.

Schweiz: Bund 39. Mex 149. Schw Fsl 233, 263, 266.

B) Brott mot statens inre säkerhet. 38.

Angrepp

å statens

författning.

Belg 104, 105, 109, 110, 131. 133—136. Bulg 99 1 ' 2, 101—108. Da 111, 117, 118. Fi 11: 23, 3—6. Fr 87—89, 97, 99—101. Ho 80 bis, 94, 96, 97 a, 106. It 283—285, 302—309, 311, 312. No 98, 104. Port 171, 171 a—176 (L 3 % 1912). Ry 58 1 ' 2 ' 1 1 (L 17/6 1927). Sv 8: l 2 , 2, 3, 23. Turk 146, 151, 154, 168—173. Ty 81 2 , 82—86, 93. Ung 1271- 2, 129, 131, 132, 134—138. Öst 58 h , 59 b —62. Schweiz: Bund 45, 48. 52. Aarg 60, 61. Bas 47. Bern 68 1 , 69, 70. Freib 156. Glar 46. Graub 61, 62, 64. Luz 88 , 90. Neuch 115—121. Obw 45. St Gall 151, 152, 154, 155. Schaffh 91, 97. Schwyz 109, 111. Sol 56. Thurg 234 a , 235—238. Tic 88—91. Waadt 106—110. Wall 105—109. Zug 41. Ziir 73—76.

126 Eng Steph 124—126. Argent 226, 227, 231—236. Costa R 454, 456—463. Mex 132, 133. 135, 137—142. Peru 302. 303, 308—313. Venez 128, 132, 139, 1442, 161—166] Jap 77—80. Kina 103—106. Fi Fsl 13: 1. Schw Fsl 229. Fsl 86—89, 101, 102.

39.

Angrepp

Tjslov Fsl 136. 137. 141, 146—150.

å statschefen

eller hans

Tv

familj.

Belg 101—103. 105—108, 110—112, 131. 133—136. Bulg 98, 100, 102— 108, 119—125. Da 112—114, 117, 118. Fi 11: 1, 2 \ 3—6; 13: 1—5. (Fr 86, 88—90). Ho 92. 96, 106, 108—114, 422. 423. It 276—279, 289, 290, 301—309, 311—313. No 99—104. Port 163—165 (L 2 8 /i 2 1910), 167, 169. Sv 8: l 3 - 4 ,' 2, 3, 23; 9:1—6. Turk 156—158. 160, 168—173. (Ty 80, 81 1 , 82—86, 93)'. Ung 126, 128, 130, 132—141. Eng Steph 70, 71, 75, 77, 79—84, 124—126. Venez 148, 151, 152, 165, 166.

Can 71—78, 80.

Jap 73—76, 131, 132.

Fi Fsl 13: 3, 7. Tjslov Fsl 271, 277, 303, 3064. Ty Fsl 86—89.

40.

Angrepp

å statens högsta organ (excl. särskilda bestämmelser om statschefen, se 39).

Belg 103, 105, 108, 110—112, 131, 133—136, 275, 277—279. Bulg 126, 138—143. Da 113, 114, 117, 118. Fi 15: 1, 5. Fr 87—89, 97, 99—101. Ho 95, 96, 106, 121, 122. 130. It 280—282, 284—287, 2892' 3, 290, 301—309, 311— 313. No 99, 104. Port 163—165, 171, 171 a—176 (L 3 % 1912). Ry 5 8 8 ' n (L 17/6 1927). Sv 9: 7, 8. Turk 146, 147, 149—151, 154, 159, 160, 168—173, 254, 273. Ty 105, 106. Ung 152, 156—160, 162. Schweiz: Bund 45, 48, 51. Bern 68 2 , 69, 70. Gen 871, 88—91, 183, 185. Glar 46. Graub 61—64. Luz 88 c , 90. Neuch 115—121. Obw 45. St Gall 152, 154, 155. Schaffh 91, 97. Schwyz 109, 111. Sol 56. Tic 88—92, 94. Waadt 106—110. Wall 105—109. Zug 41. Ziir 73—76.

127 Eng Steph 72, 78—81, 124—126. Can 78, 79. Ind PC 121 A, 124, 124 A. Argent 226, 231—236. Costa R 454—463. Mex 132, 133, 135, 137—142. Peru 302, 303, 308—313. Venez 129, 139, 144\ 146, 148—152, 161—166. Jap 77—80. Kina 103—106. Fi Fsl 13: 2. Schw Fsl 229. Tjslov Fsl 136, 137, 146—150, 167, 271, 277. Ty Fsl 99—102.

41.

Ärekränkning

mot nationen eller dess symboler (fana, vapen etc.) eller olovlig användning av de senare.

Fi 16: 16. It 291—293, 302—309, 311, 312. Ry 93. Turk 145, 159. Ty 135. Ung Ubertr 37. Schweiz: Freib 157.

Luz Pol 62.

Obw Pol 45.

Costa R 453. Mex 191, 192. Venez 141, 165, 166. Kina 167, 169. Fi Fsl 13: 4. Schw Fsl 232. Tjslov Fsl 142, 146. 147, 150. Ty Fsl 101, 102. 165. 390.

42.

Framkallande

av

inbördeskrig.

Belg 124. Fr 91—97. 99—101. It 286, 302—312. Port 171, 171 A. 172, 176 (L 3!,/4 1912). Turk 149, 168—173. Ung 153—160, 162. Schweiz: Gen 87 2 —91.

Wall 105—109.

Eng Steph 71, 72, 79, 80. Ind PC 122. Argent 234.

43.

Peru 291. Venez 132, 146, 161—166.

Uppbådande

eller kvarhållande

cw

krigsfolk.

Belg 126. 127. Fi 16: 7. Fr 92—94, 96. It 284—287, 302—313, 653. Port 156, 173 (L 8 % 1912). Ry 58 2 (L 17/6 1927). Sv 8:13, 23. Turk 152, 154, 173. Ty 84. 93, 127. Ung 161, 162.

128 Schweiz: Schaffh

101.

Eng Steph 110. Can 98, 99. Ind PC 122. Argent 234. Costa R 447, 4544, 458—463. Perii 311—313. Venez 147, 161, 165, 166, 295, 296. Kina 164, 169. Tjslov Fsl 137, 146—150, 209. Ty Fsl 177.

44.

Olovligt samlande

av vapen m. m. 3

Bulg 453. It 697. Port 171 A (L % 1912). Ry 182. 261. 265. Ty 3602.

Turk 150, 173,

Schweiz: Freib 156. Ind PC 122. Tjslov Fsl 137. 146—150. 209.

(Statsfarliga

(Utspridande

Ty Fsl 178. 405 3 .

sammanslutningar,

av statsfarliga

rykten,

se 96).

se 98).

C) Angrepp å allmänt organ eller olydnad mot lag eller myndighet. 45.

Aktiv

korruption

av allmänna

organ.

Belg 252. 253. Bulg 146, 147, 156. Da 122. Fi 16: 13. Fr 179, 180, 242. Ho 177, 178. It 318—322. No 128. Port 321, 323. Ry 118. Sv 2 5 : 5 . Turk 220—226. Ty 333—335. Ung 470. Öst 105. 311. Schweiz: Bund 56. App A-Rh 68. App I-Rh 52. Bas 173, 174, 178. Bern 88, 90. Freib 166. Gen 162, 163. Glar 148. Graub 11. Luz 239—241.

129 Neuch 147. Obw 62. St Gall 168 3 . Schaffh 259. Schwyz 116. Sol 176, 177. Thurg 279, 281. Tic 123, 125, 126. Zug 51. Ziir 230, 233, 234. Eng Steph 170—173. Can 156—159, 161. Ind PC 162, 163. Argent 258. Costa R 472. Mex 2172, 218. Peru 352, 353. Venez 200— 203. Jap 198. Kina 1282, 129 3 ' 4 , 130 2 ' 3 , 139, 141. Fi Fsl 15: 6. Schw Fsl 257. Tjslov Fsl 1711, 1851. Ty Fsl 124, 126—128.

46.

Uppvigling

cw allmänna

organ.

Ty Fsl 153. 47.

Våld, hot, ärekränkning

etc. mot allmänt

organ (incl.

uppror).

Belg 128—130, 132—136, 269—282. Bulg 138—145, 156, 2483, 2663, 302 2 . Da 119—121. Fi 16: 1—4, 6, 24. Fr 96, 98—101, 209—225, 228—233. Ho 84, 123, 124, 130, 139, 179—183, 422. It 336—344, 357—360. No 127, 128, 135—138, 251, 326. Port 177—179, 181—187. Ry 588, 59 1 " 3 (L 17/6 1927), 73, 76. Sv 10: 1—3, 5—10, 12. Turk 232, 254—260, 266—273. Ty 113—119. Ung [162—170, nu GA 40:1914], 419; Ubertr 46. Öst 68—79, 81, 82, 279—282, 312—314. Schweiz: Bund 46—48, 51, 52, 59. Aarg 62—67. App A-Rh 57—59, 62, 110. App I-Rh 42, 43 a , 44, 46. Bas 49—51. Bern 71—76. Freib 163, 167. Gen 162, 183—193. Glar 48—50; Pol 1, 2. Graub 69—72, 74, 75; Pol 14. Luz 92—102; Pol 50, 60, 61. Neuch 126—136, 140—142. Obw 47—49; Pol 31, 44, 45. St Gall 112, 146—151, 155, 175. Schaffh 93—99, 102—105, 107— 109. Schwyz 110, 111, 113. Sol 57—60. Thurg 241—249. Tic 92—96, 151—154, 156, 406 i a . Waadt 111—118, 120—125, 129, 130. Wall 110—123. Zug 42, 43, 90 a . Ziir 73—78. Eng Steph 171, 173, 344, 3 4 5 a ~ c . Can 97 B, 129—132, 134—136, 168, 169. Ind PC 141 1 ' 2 —144, 146—150, 152, 154—158, 183, 184, 186,189, 225, 225 B, 228, 332, 333, 353. Argent 1841, 229—241, 244, 245. Costa R 464, 465, 467, 468, 5502, 555 7 . Mex 180, 181, 189, 190. Peru 307—313, 321—323, 328. Venez 216—229, 236 —237. Jap 95, 106, 107. Kina 142. 143, 146, 148. 9

130 Fi Fsl 15: 1—5. Schw Fsl 244, 255, 337. Tjslov Fsl 179—182, 186, 191, 207, 208, 219. Ty Fsl 149, 150, 152, 172.

(Fånges rymning.

Fångmyteri,

se 86).

(Hämnd å vittne m. m., se 54).

48. Belg 289—291.

Störande av offentliga

Fr 438.

arbeten.

Port 475.

Schweiz: Gen 202. Mex 184—186.

49.

Olydnad

mot myndighets

befallning

till folksamling

att

skingras.

2 Bulg 461 . Da 120, 133, 134. Fi 16: 3. Ho 186. It 655. No 137, 329. Port 177. Sv 10: 13, 15. Ty 116. (Ung Ubertr 42). Öst 283, 284. Ind PC 145, 151. Jap 107. Kina 156. Fi Fsl 15:3.

50.

Tjslov Fsl 205; (Ubertr 34).

Ty Fsl 174.

Vägran eller underlåtenhet att lämna allmänt organ bistånd. (De inom parentes anförda lagarne utvidga rekvisitet till vägran eller underlåtenhet överhuvud alt vid olycksfall lämna hjälp).

(Belg 556 5 ). Bulg 469. Da 142. (Fr 475 12 ). Ho 446. It 652. No 327. Port 188 3 . Sv 10:23. (Ry 61, L 17/6 1927). Turk 527. Ty 360 10 . Schweiz: (Bern 256 9 ). 129, 130. Wall 125, 340 7 . Can 167. Ind PC 187.

Neuch

138, 142, (4436, 445 1 ).

Tic 161.

Waadt

131 Costa R 5575.

Mex 178, 183, 4002.

Fi Fsl 32: 3.

Schw Fsl 296.

51.

Venez 486.

Tv Fsl 401.

Olydnad av en under uppsikt

Belg 338.

Ho 184.

Mex 158.

Venez 263.

52.

ställd

person.

Turk 307.

Trcdska

att betcda ådömda

böter.

Schw Fsl 346.

53.

Olovligt återvändande

av

utvisad. 2

Da 201. Fi 42: 2. Ho 197. No 342. Ty 361 . Ung Ubertr 70. Öst 323. Schweiz: Bund 63, 64. App A-Rh 64. App 1-Rh 49. Bern 81. Freib 170. Glar 60. Graub Pol 11. Luz 104; Pol 48. Neuch 212. Obw 52: Pol 29. St Gall 156. Schaffh 112. Sol 66. Thurg 254. Wall 130. Zug 48. Ziir 84. Ind PC 226. Mex 156. Fi Fsl 15: 16.

Schw Fsl 260. Tjslov Fsl Ubertr 30.

54. Bulg 473. No 342.

Överträdelse

cw

ortsförbud.

Ry 82. Ung Ubertr 70.

Schweiz: App A-Rh 64 2 . Freib 1885. Schaffh 112. Thurg 254, 255. Wall 129. Ind PC 226. Mex 157, 158.

Ty Fsl 167.

Öst 324.

Graub Pol 11.

Obw Pol 29.

132 55.

Överträdelse

av

värdshusförbud.

Da 72, 138. Schweiz: Bern 82. Glar 61; Pol 7. Luz Pol 49. Schaffh Zug 49.

1122. Sol 67.

Peru 393 13 . Schw Fsl 345.

56.

Tjslov Fsl Ubertr 26.

överträdelse

av föreskrifter

om liks

begravning.

Belg 315. Bulg 474, 500—502. Fi 44: 3. Fr 358, 359. Ho 151. No 341. Port 246. Turk 262. Ty 3671' 2 .

Ung Ubertr 123.

Schweiz: Gen 205, 206.

152—156.

Waadt

Eng Steph 253. Can 237 a . Mex 280. Perii 288, 393 14 . Fi Fsl 33: 2.

Schw Fsl 347.

57. 29

Fi 38: 12—16 (L

58.

Allmänna

Bulg 154, 475. Turk 526.

Ty Fsl 397.

Lurendrejeri.

/4 1926).

bestämmelser

om olydnad mot

myndighet.

Ho 184, 443.

2 Port 188.

It 650.

No 339 .

Ry 192.

Schweiz: App A-Rh 60. App I-Rh 45. Bas 52. Freib 169, 188. Glar Pol 1. Luz Pol 42. Neuch 138, 142, 4424, 443 1 . St Gall 144, 145. Schaffh 106. Sol 61. Thurg 250. Tic 1571, 160. Waadt 129, 130. Wall 340 13 . Zug 44. Eng Steph 166, 167. Ind PC 188.

133 Costa R 551 2 . Mex 178, 183. Peru 322, 393 8 .

Venez 485.

Schw Fsl 338, 339.

59.

Offentlig

uppmaning

till brott m. m.

[Belg L 2 % 1831:2]. Bulg 105, 116, 172—174. Da 136. Fi 16:8. Fr 285, 286, 289; [L 2 % 1881: 23, 24]. Ho 131—134. It 272, 414, 415. No 140. Port 171 A, 483. Ry 58 10 (L 17/6 1927). Sv 8 : 3 , 8; 10: 14. Turk 153—155, 162, 163, 242, 311, 312. Ty 85, 110, 111. Ung 134, 149, 158, 162, 171—174. Öst 59 c , 65, 80, 300, 305. Schweiz: Bund 48. Aarg 66, 67. Bern 100. Freib 142. Gen 86. Luz Pol 51. St Gall 150, 151. Schaffh 97. Sol 59. Thurg 249. Tic 191. Waadt 138 bis. Wall 107. Zur 79. Can 97 B. Argent 209, 213. Costa R 428, 456, 5492. Mex 209. Perii 282. 284—286. Kina 160, 169.

Venez

Fi Fsl 16:8. 169—171, 249.

Ty FsJ

Schw Fsl 225.

60.

Statsfientligt

Tjslov Fsl 210, 214; Ubertr 36.

uppträdande

av

predikant.

9 Belg 268. [Fr 201—206, nu L /i2 1905: 34—36]. Port 136, 137 (L 3 % 1911). Turk 163, 241, 242. Ty 130 a. Schweiz: St Gall 175. Sol 60. Costa R 549 1 . Venez 210—213.

61. [Fr L Öst 310.

29 Offentlig

/T 1881:40].

Costa R 555 15 . Tjslov Fsl 214.

insamling

till betalning

av böter

etc.

It 390. [Ty L 7s 1874: 16, 18]. Ung Ubertr 39.

134 62. Upplopp med syfte alt öva våld å person eller egendom. Belg 125, 128—130, 132—136. Da 133. Fi 16:3, 5. 6. Fr 91, 96—101, 265—267. Ho 141, 422. No 136, 137. Port 180. Ry 592 (L 17/6 1927). Ty 125. Ung 175, 176. Öst 83, 84. Schweiz: Freib 164.

Neuch

119.

Waadt

137.

Ind PC 141 3 ~ 5 , 144, 146—150, 153—158. Perii 283. Jap 106, 107. Kina 156, 157. Fi Fsl 16: 1.

Schw Fsl 226.

63.

Tjslov Fsl 206, 208. Ty Fsl 172.

Smugglareband

m. m.

Eng Steph. 104.

D) Angrepp å allmän funktion. 64.

Ämbetsbrott

(överhuvud).

Belg 147—159, 232—268, 298, 333—337, 467. Bulg 148, 169, 171, 308, 310, 3452, 418—445, 529—534. Da 1031'- 2, 109, 110, 144—157, 263. Fi 2: 12; 12: 7, 9; 15: 5; 40: 1—22. Fr 94, 114—131, 145, 146, 155, 158, 166—178, 180— 200, 234, 238—240, 243, 247, 249, 252, 254, 432, 459. Ho 84, 99, 106, 355— 358, 358 bis—quater, 359—380, 421, 462—468. It 264, 268, 302—309, 311, 312, 314—320, 323—335, 357—363, 380—384, 387, 389, 608, 609, 615, 619, 620, 622, 623. No 89, 110—126, 139, 324, 325, 338. Port 152, 153, 157, 158, 181 1 , 192—195, 284—320, 322—327. Ry 109—117, 119—121, 128. Sv 8:15, 16, 23; 25:1—3, [4, nu L " / i i 1915], 5—20, 22. Turk 139—141, 1742, 181, 183—187, 202—219, 222, 224—240, 243—251, 279—281, 302—306, 359. Ty 92 3 , 93, 121, 300, 331, 332, 334—336, [337, nu L 8/a 1875: 67], 338—359. Ung 193—202, 250, 252, 253, 256, 257, 326, 328, 329, 364, 377, 381, 393, 397—399, 438, 441, 442, 448, 461—469, 471—484. Öst 101—104, 218, 331, 332, 432, 433. Schweiz: Bund 53—58. Aarg 80—93. App A-Rh 67—69. App I-Rh 52—54. Bas 172, 174—178. Bern 78, 79, 88—92, 248. Freib 177—186. Gen 97, 98, 100—104, 108, 111, 131, 132, 135, 146, 153—161, 163—181, 200, 234—

135 236, 239. Glar 47. 148—151. Graub 78. 204—207. Luz 89 d , 90, 234—238, 210—251; Pol 124, 167—173. Neuch 118, 144—158, 174. Obw 61—63; Pol 46—48, 102. St Gall 165—172. Schaffh 256—260. 263, 264. Schwyz 114— 116. Sol 175—181. Thurg 239 a , 252, 274—278, 280—286. Tic 91, 103—122, 124, 125, 127—134, 143. Waadt 94, 110, 334—359. Wall 109, 125, 131— 139, 144. Zug 51—53. Ziir 224—229, 231, 232, 234, 235. Eng Steph 155—165, 170, 172, 182, 183, 201, 210—212, 362, 363, 475. Can 86, 94, 156—166. 179, 179 A, 413—416. Ind PC 128, 129, 161, 164— 169, 217—223, 225 A. Argent 136, 143, 144, 151, 152, 154, 195, 207, 225, 235, 242, 248—257, 259—274, 281, 287, 291, 298. Cosla R 325, 346, 437, 440, 441, 459, 463, 4693, 481, 490—514, 550 4 . Mex 136, 152, 212—227. Peru 216, 247, 303, 319, 337—351, 354—363, 368, 378. Venez 138, 139, 143, 165, 195—199, 203—209, 236—238, 266—270. Jap 193—197. Kina 128—141, 172, 173, 357, 360, 362. Fi Fsl 12: 5 3 ' 4, 6, 14; 14: 1—14. Schw Fsl 974, 231, 276—287. Tjslov Fsl 139, 146—148, 150, 170, 183, 1852- 3, 197, 198, 200, 236. Ty Fsl 90, 98, 123—125, 127—144, 148, 156, 157.

65.

Särskilda

bestämmelser

om

konkussion.

Belg 243, 244. Bulg 424—427. Da 145. Fi 40: 1, 8, 10. Fr 174. Ho 366, 380, 421. It 317. No 111—114. Port 311—316. Sv 25: 6, 7, 9. Turk 209, 210, 247—250. Ty 352, 353, 358. Schweiz: Bund 53 a . Aarg 82, 83. Freib 178, 181, 186. 156. Luz 242—246; Pol 170. Neuch 148, 149. St Gall 167. Waadt 346—348. Wall 131, 137.

Gen 153, 154, Tic 115—117.

Eng Steph 156, 163. Argent 266—268. Costa R 506—508. Mex 222—224. Peru 340°, 343— 345. Venez 196, 197. Kina 135. Fi Fsl 14: 9.

Schw Fsl 277. Ty Fsl 136.

136 66.

Särskilda

bestämmelser

om ämbetsmans

(passiva)

korruption.

Belg 246—251, 253. Bulg 148, 428—430. Da 144. Fi 40: 1. Fr 177, 178, 180—183. Ho 362—364, 380. It 318—320. No 112—114. Port 318—320, 322, 323. Ry 117, 119. Sv 25:5—7. Turk 211—219, 222, 224—227. Ty 331, 332, 334, 335, 358. Ung 465—469. Öst 104. Schweiz: Bund 53 a , 56. Aarg 80, 81. App A-Rh 68, 69. App I-Rh 52. Bas 172, 174. Bern 88—90. Freib 180, 181, 185, 186. Gen 158—161, 163. Glar 148. Graub 78. Luz 238, 240, 241. Neuch 145—147. Obw 62. St Gall 168. Schaffh 256, 259. Schwyz 116. Sol 176, 177. Thurg 277, 278, 280, 281. Tic 118 — 122, 125. Waadt 336. Wall 131, 137. Zug 51. Ziir 228, 229, 231, 232, 234. Eng Steph 163, 170, 172.

Can 156—159, 161. Ind PC 161, 164, 165.

Argent 256, 257, 259. Costa R 497—499, 503. Mex 2171, 218. Perii 349 —351. Venez 198, 199, 203. Jap 197. Kina 128—131. Fi Fsl 14: 1. 127, 128.

Schw Fsl 279, 280.

67.

Särskilda

Tjslov Fsl 185 2 - 3 .

bestämmelser

om

Ty Fsl 123—125,

pekulat.

Belg 240, 244. Bulg 421, 423. Fi 40: 7. Fr 169—172. Ho 359, 380, 421. It 314—316. Port 310, 313. Ry 116. Sv 25: 11. Turk 202—207. Ty 350, 351, 358. Ung 462—464. Schweiz: Aarg 86—88. Bern 92. Freib 179, 185, 186. Gen 155, 156. Luz 249—251. Neuch 150. Tic 111—114. Waadt 349. Wall 131, 137. Eng Steph 158. Can 160. Argent 260—263. Costa R 501, 503. Venez 195. Kina 357, 360, 362. Ty Fsl 131.

Mex 219—221.

Perii 346—348.

137 68.

Särskilda

bestämmelser

om

ämbetsförfalskning.

Belg 194, 195, 202, 208, 211, 241, 244. Bulg 422, 440. Fi 40:6, 7. Fr 145, 146, 155, 158, 173. Ho 360—361, 421. No 120. Ry 120. Sv 25: 12. Ty 348, 349. Ung 393, 398, 399. Öst 102 b , 103. Schweiz: Aarg 84, 85. Freib 183, 185, 186. Gen 131, 132, 135, 146. Glar 149. Graub 206. Luz 248. St Gall 169. Schwyz 115. Waadt 350, 351. Ziir 226. Eng Steph 201. Ind PC 167, 218. Argent 287, 291, 298. Fi Fsl 14: 6.

69.

Perii 247, 368, 378.

Schw Fsl 281, 282.

Ty Fsl 132—135.

Särskilda bestämmelser om kränkning av ämbetshemlighet tjänsteman vid post, telegraf etc. (Jfr 28).

eller brott av

Belg 149, 150, 153. Bulg 169, 171, 308, 310, 311, 312, 442. Da 152, 153. Fi 40: 14, 15. Fr 187. Ho 272, 371—374 bis, 375, 380, 421. It 326, 622, 623. No 121, 122. Port 289, 290, 295. Ry 121. Turk 198—200, 364, 365. Ty 300, 353 a, 354, 355, 358. Ung 200, 201, 328, 329, 441, 442, 479. Öst 102c, 103. Schweiz: Bund 53 c , 54, 55. Bern 187. Freib 184, 186. Gen 175, 176. Graub 207. Luz Pol 124. Obw Pol 102. St Gall 172. Schaffh 258. Waadt 337. Wall 131. Eng Steph 161. Argent 154, 156. Costa R 346. 190, 191, 206. Kina 138, 335 2 , 336. Fi Fsl 14: 7, 8. 140, 142, 143.

Mex 210, 211. Perii 362, 363.

Schw Fsl 284, 286, 287.

Tjslov Fsl 236, 340.

Venez

Ty Fsl

138 70.

Särskilda

bestämmelser

om brott av vig self ör rättare.

Belg 264, 265, 267. Bulg 432, 433. Fi 40: 12, 13. Fr 193—195, 199, 200. Ho 379, 380, 449. [Sv 25: 4, nu L IVii 1915]. Turk 237. Ty [337, nu L 6/,> 1875:67], 338. Ung 252, 253, 256, 257. Schweiz: Gen 169, 178—181. Eng Steph 362, 363. Argent 136. Costa R 325, 550 4 . Perii 216.

71.

Obehörigt uppträdande

såsom allmänt 8

organ.

1 Belg 154, 227, 262, 467. Bulg 149, 156, 315 , 345 . Da 130. 131. Fi 16: 14. Fr 118, 197, 258, 381 4 , 384. Ho 311 5 . It 347, 357—360, 389. No 129, 2593, 271 1 , 328. Port 236, 307, 426 6 . Ry 77. Sv 22:6. Turk 252. Ty 132. Ung 33610, 381 1 ; Ubertr 44. Ö 199b, 333. Schweiz: App A-Rh 121 c . App I-Rh 51. Bas 60. Bern 83, 87. Freib 165. Gen 174, 194. Glar 63. Graub 76, 1881. Luz 231; Pol 58. Neuch 143, 158. Obw Pol 39. St Gall 69°, 162. Schaffh 110, 225 2 . Sol 71. Thurg 257. Tic 145, 146. Waadt 126, 359. Wall 138. Zug 50. Ziir 198. Can 169 A. Ind PC 170. Argent 246. Costa R 469. 262. Kina 165, 169.

Mex 159, 250 1 . Perii 320.

Venez 214, 261,

Fi Fsl 15: 7. Schw Fsl 256. Tjslov Fsl 184. Ty Fsl 145.

72.

Obehörig

åtkomst av ämbete eller kompetens därtill ung»). Försäljning av titlar, ordnar etc.

Schweiz: Bern 84. Ind PC 229. Argent 253. Ty Fsl 146, 147.

Ziir 236.

(»Amtserschleich-

139 73. Bulg 460.

Obehörigt

Da 131. Fr 259.

utövande

av

yrke.

Ho 195, 436. It 348, 389.

No 332, 344.

2 Port 236 . Ry 180. Turk 307, 410, 541. Ung Ubertr 92. Öst 343, 344, 354, 355. Schweiz: App A-Rh 94. Gen 385 21 . Glar 61. Luz Pol 54, 55. St Gall 140. Sol 68. Thurg 257. Waadt 131. Wall 127. Eng Steph 268. Argent 208. Costa R 551 3 . Mex 159, 2502. Perii 280, 393 12 . Venez 215. Fi Fsl 32: 1.

74.

Schw Fsl 314.

Särskilda

Tjslov Fsl Ubertr 29, 31, 56.

bestämmelser

om

kvacksalveri.

2 No 157 . Ry 180. Ung Ubertr 92. Öst 343, 344, 354, 355. Gen 385 21 .

Schweiz: App A-Rh 94.

St Gall 140.

Eng Steph 268. Argent 208. Costa R 551 3 . Perii 280. Tjslov Fsl Ubertr 56.

75.

Obehörigt

bärande av uniform,

ordnar

etc.

Belg 228—230. Bulg 168, 171, 459. Da 132. Fi 42:5 a. Fr 259. Ho 196, 435 1 ' 2 , 435 bis. It 498. No 328. Port 235, (237). Ry 93, 94. Turk 253. Ty 360 8 . Ung Ubertr 44, 45. Öst 333, 334. Schweiz: Gen 195. Can 169 A. Ind PC 171. Argent 247. Costa R 552. Fi Fsl 32: 2.

Mex 2503.

Schw Fsl 336.

Venez 215.

Tjslov Fsl Ubertr 20.

Kina 166, 169. Ty Fsl 390—392.

140 76.

Användande

av falskt

namn.

Belg 231. Bulg 458. Fi 42: 4, 5. Fr 259. Ho 435 3 . No 333, 337. Port 233, 234. Turk 528. Ty 360 8 . Ung Ubertr 43. Schweiz: Freib 1884.

Gen 196. Neuch 443 9 , 445 1 .

Wall 34010.

Perii 393 9 . Fi Fsl 32: 4. Schw Fsl 340. Tjslov Fsl Ubertr 25. Ty Fsl 393.

77.

Självtäkt.

1 Da 294. Fi 16: 14 . It 392, 393. Ry 90.

Sv 10: 20.

Turk 308.

Schweiz: App A-Rh 65. App I-Rh 50. Bas 61. Bern 96. Glar 62. Graub Pol 13. Luz Pol 56. Obw Pol 30. St Gall 157. Schaffh 127. Sol 70. Thurg 263. Wall 147. Zug 87. Costa R 469. Venez 271, 272.

78.

Jap 242.

Fi Fsl 15: 7.

Ty Fsl 334.

Underlåtenhet

att upptäcka eller hindra förestående begånget brott.

brott eller

angiva

Bulg 441. Da 141, 142. Fi 16: 19; 40: 18. Ho 135—137, 437 quater (L Ve 1924). It 364, 365. No 125, 139, 347. Port 324. Ry 5913 (L 17/6 1927). Sv 3: 7, 8; 8: 23. Turk 141, 151, 235, 530. Ty 139, 357. Ung 135. Öst 60, 61, 212, 213. Schweiz: Luz 40, 41. St Gall 164. Tic 163. (Eng Steph 92). Argent 2776. 162, 168, 169.

Can 76.

Costa R 478.

Fi Fsl 14: 11; 16: 9.

Ind PC 176, 177, 202, 203. Mex 4001.

Perii 333.

Venez 490.

Tjslov Fsl 212, 213. Ty Fsl 199.

Kina

141 79.

Vägran att fullgöra vittnesplikt

m. m.

92.

Bulg 155, 467 . Fr 236. Ho 192, 444, 445. It 366, 384. Port 189. Ry Turk 282. Ty 138. Schweiz: Neuch

443 10 , 445 1 .

Tic 162.

Wall 128.

Ind PC 174, 178—180. Argent 243. Costa R 466, 555 4 . Mex 179, 182, 183. Perii 326. Venez 239.

80.

Falsk förklaring

(mened

etc.) och annan falsk bevisning

(jfr 81).

Belg 215—226. Bulg 193—199. Da 158—163. Fi 17: 1—6. Fr 361— 366. Ho 207. It 371—377, 384. No 163—167. Port 238—243. Ry 95, 187. Sv 13:1—5. Turk 286—293. Ty 153—163. Ung 213—226. Öst 199 a, 204. Schweiz: Bund 62. Aarg 162 a > b , 164 a ~ c . App A-Rh 69, 78. App I-Rh 66. Bas 78—82. Bern 114—121. Freib 171, 172. Gen 147—152. Glar 72, 73 (L VB 1921), 74. Graub 79, 190, 191. Luz 137—143; Pol 70—72. Neuch 160—173. Obw 57—59; Pol 38. St Gall 79—82. Schaffh 248—254. Schwyz 87, 88. Sol 90—93. Thurg 182—189. Tic 182—190. Waadt 188—194. Wall 187—193. Zug [65, nu Abänd Ve 1882: 6], 66. Ziir 104, 106—108. Eng Steph 190—199. 204, 205.

Can 170—176.

Ind PC 181, 182, 191—196, 199,

Argent 275, 276. Costa R 473, 474. Mex 247, 248. Perii 334. 243—250. Jap 104, 105, 169—171. Kina 175, 179, 183—186. Fi Fsl 18: 1—4. Ty Fsl 184—191.

81.

Schw Fsl 270—273.

Falsk angivelse.

Falska fällande

Venez

Tjslov Fsl 187—189, 191, 195.

indicier

i

kriminalprocess.

Belg 445. Bulg 200—203. Da 164, 165. Fi 26: 1—5. Fr 373. Ho 188, 423. It 367—370, 384. No 168—171, 173. Port 244, 245. Ry 95. Sv 16: 1—6, 14. Turk 283—285. Ty 164, 165. Ung 227—229, [231, nu GA 14: 1914]. Öst 209, 210.

142 Schweiz: Aarg 165, 166. App A-Rh 108. App 1-Rh 67. Bas 83. Bern 181, 182. Freib 173. Gen 302. Glar 75. Graizfr 201, 202. Luz 144—146; Pol 69. Neuch 159. Obw 60; Pol 38. St Gall 8 0 \ 82. Schaffh 194, 195. Schwyz 89. So/ 94. 7/Tnirgr 220—222. Tic 177—181. Waadt 262. Wa// 276. Z«0 67. Ziir 105. Eng Steph 203. Can 178. Ind PC 211. Argent 109, 117. Costa R 482. Mex 356—363. Perii 186, 194, 195, 330. Venez 240—242. Jap 104, 172. 173. Kina 175, 176, 180—182, 184—186. Fi Fsl 19: 1, 2, 4. Ty Fsl 192—194. 82.

Schw Fsl 267, 268.

Underlåtenhet

Tjslov Fsl 190, 191; Ubertr 19.

att rädda en oskyldigt

tilltalad.

Da 143. No 172. Ung 230. Schweiz: Neuch 169. Fi Fsl 19: 3. Tjslov Fsl 192, 193, 194.

83.

Brott mot

editionsplikt.

Bulg 467 2 . Ho 193. Ind PC 175. 84.

Hindrande

av part eller vittne eller hämnd

Belg 282. Port 182, 184.

Sv 11:8.

Ung 419.

Schweiz: Gen 182. Eng Steph 204. Ind PC 190. Tjslov Fsl 196.

85. Sv 22: 143.

Rättegångsmissbruk.

å

honom.

143 86.

Fånges rymning.

Fångmyteri.

Bulg 153, 156. Da 123. Fi 16: 12. Fr 245. It 385. Port 191, 195, 196. Ry 82. Turk 298—300, 304. Ty 122.

175.

Schweiz: Bas 56. Bern 80. Freib 176. Gen 240. Luz Pol 45. Obw Pol 27. Thurg 253. Tic 144. Wall 145. Ziir 83.

Neuch

Eng Steph 220—222, 224. Can 196. Ind PC 216, 224, 225 B, 226. Argent 280. Costa R 516. Mex 154, 155. Perii 336. Venez 259, 260, 264, 267, 269. Jap 97, 98, 102. Kina 170, 173. Fi Fsl 15: 12. Schw Fsl 275. Tjslov Fsl 204.

87.

Befriande

Ty Fsl 154, 155, 158.

av fånge m. fl.

Belg 332—337. Bulg 152, 153, 156, 439. Da 124, 149. Fi 16: 10, 11; 40:5. Fr 237—247. Ho 191, 367. It 385—387, 391. No 119, 131, 346. Port 190—196. Ry 81. Sv 10: 17, 18; 25: 14. Turk 298—307. Ty 120, 121, 347. Ung 447, 448. Öst 217—219, 307. Schweiz: Bund 50—52. Aarg 78, 79. App 1-Rh 48. Bas 55, 177. Bern 11—19. Freib 175, 182. Gen 234—239. Glar 59, 151. Graub 38, 39. Luz 103; Pol 43, 46. Neuch 174. Obw 51. St Gall 159. Schaffh 115—117. Schwyz 112. Sol 65. Thurg 251—253. Tic 142, 143. Waadt 119, 338, 339. Wall 143—144. Zug 47. Ziir 82. Eng Steph 210—219. 216, 225.

Can 186, 187, 191—195.

Ind PC 130, 213, 214,

Argent 281. Costa R 481. Mex 150—153. Perii 335. Venez 265—270. Jap 99—102. Kina 171—173. Fi Fsl 15: 11; 32: 5. Schw Fsl 247, 274, 283. Tjslov Fsl 200; Ubertr 22. Ty Fsl 156—159.

144 88.

Personalfaution.

Belg 339—341. Bulg 340—343. Da 125. Fi 16: 20. Fr 248. Ho 189, 190. It 378, 384, 391. No 132. Port 197, 198. Sv 3:9—11. Turk 296, 297. Ty 257, 258. Ung 374—378, 454. Öst 214—216, 307, 359. Schweiz: Bund 23—25, 64. Aarg 30, 31, 39, 40. App A-Rh 30. App I-Rh 24. Bas 156. Bern 40—42. Freib 174. Gen 241. Glar 25, 26. Graub 37, 38, 43. Luz 39, 41; Pol 44. Neuch 65, 66, 176. Obw 24; Pol 26. St Gall 34 b . Schaffh 64—66. Schwyz 40. Sol 34—36. Thurg 37, 38. Tic 171—173, 175, 176. Wall 146. Zug 24, 25. Ziir 40, 42, 43. Eng Steph 60, 61, 224 b .

Ind PC 136, 137, 201, 212—214, 216 A, B.

Argent 277—279. Costa R 475—477. Jap 103—105. Kina 174—178.

Perii 331, 332. Venez 255—258.

Fi Fsl 15: 10. Schw Fsl 269. Tjslov Fsl 199, 13 s . Ty Fsl 200—202.

89.

Angrepp

å allmänt organs besittning till sak, som utgör medel för dess funktion (se Spec. Utk. IX, 132).

Bulg 151, 156. Fi 16: 15. Fr 173, 254—256. Ho 200, 202. (Port 311, 312). Ry 78. Turk 275, 277, 310. Ty 133. Ung 420.

It 351.

Schweiz: Freib 168. Gen 157, 199—201. Luz Pol 53 b . Neuch 144, 145. Tic 158, 159. Waadt 3281, 334, 335. Wall 131. Argent 255. Kina 144, 148. Fi Fsl 15: 9.

Costa R 471.

Peru 327.

Venez 231.

(Jap 104, 105).

Tjslov Fsl 197, 201. Ty Fsl 134, 135, 160.

90. Angrepp å allmänt organs förfogande 1

över sak i andra fall (beslag m. m.).

Belg 507. Bulg 321. (Da 126 ). Fi 16: 17, 18. Fr 400. Ho 198, 202. It 334, 335, 388. No 343. Port 422. Sv 10: 21, 22. Turk 276, 277, 309, 310. Ty 137. Ung 359.

145 Schweiz: App A-Rh 116. App I-Rh 120. Bas 54. [Bern 229, nu L 18/io 1891:47]. Freib 168. [Gen 358, nu L w /a 1912:45]. Luz 230 bis c ; Pol 108 bis. Neuch 139, 142. St Gall 84 (L 8 /i 1917). Schaffh 229. Sol 63, 149. 77uir<? 162. Tic 157. Waadf 128. Wall 126. Z«g 120. Ziir 86. Eng Steph 223. Ind PC 206. Argent 1739. Costa R 383 9 . Fi Fsl 15: 8.

Perii 324.

Venez 232.

Jap 242, 252, 262.

Schw Fsl 146. 258. Tjslov Fsl 201. Ty Fsl 161.

91.

Brytande

av ämbetssigill

m. m.

Belg 283—288. Bulg 150, 156. Da 1261. Fi 16: 17. Fr 249—253, 256. Ho 199, 202. It 349, 350. No 343. Port 185 4 ' 5 , 310. Ry 89. Sv 10:21. Turk 274, 277, 310. Ty 136. Ung 360. Öst 315, 316. Schweiz: App A-Rh 61. App I-Rh 47. Bas 53. Bern 256 7 . Freib 168. Gen 197, 198, 201. Glar 51. Luz Pol 53 a . Neuch 139, 142. Obw Pol 45. Schaffh 114. Sol 63. Thurg 256. Tic 157. Waadt 127. Wall 126. Zug 45. Ziir 86. 96.

Argent 254. Costa R 470. Mex 187, 188. Perii 325. Venez 230. Kina 145, 148. Fi Fsl 15: 8.

Schw Fsl 259. Tjslov Fsl 201. Ty Fsl 162, 164.

92. 1

Jap

Skadande

av offentliga 2

Belg 560 . Bulg 470. Da 126 . [Fr L 345, 664. No 345. Port 1854. Sv 10: 19. Ubertr 47. Öst 315.

kungörelser. 29

/7 1881:17]. Ho 187, 447. It Turk 537, 538. Ty 134. Ung

Schweiz: App A-Rh 61. Bern 2567. Freib 18810. Graub Pol 15. Luz Pol 62. Neuch 137, 142. Obw Pol 45. St Gall 143. Sol 62. Thurg 256. Tic 155. Waadt 140. Wall 124. Zug 45. Ziir 85. Ind PC 173. Perii 393 10 . Venez 497 1 . Kina 147, 148. Fi Fsl 32: 7. Schw Fsl 342. Tjslov Fsl 203; Ubertr 23. Ty Fsl 163, 164. 10

Brott mot allmänheten. E) Brott mot politiska rättigheter. 93.

Angrepp

å val och omröstning

i allmänna

ärenden.

[Belg 137—141, nu L /6 1894]. Bulg 126—137. Da 115—117, 129. Fi 15:2—5. Fr 109—113. Ho 125—130. It 294. No 105—109. Port 199— 205, 296. Ry 91. Sv 10: 16. Turk 174. Ty 107, 107 a, 108, 109. [Ung 178 —189, nu GA 23: 1913; 17: 1918]. [Öst L 26/i 1907]. Schweiz: Bund 47, 49, 51, 52. Aarg 73. App A-Rh 58. App 1-Rh 43. Bas 57—59. Bern 85—87. Freib 158—162. Gen 92—96, 182. Glar 52. Luz Pol 59. Neuch 122—125. Obw Pol 35. St Gall 160, 161. Schaffh 113. Sol 58, 64. Thurg 261, 262. Tic 97—102. 104. Wall 140—142. Zug 46. Ziir 81. Eng Steph 174—182. 518.

Can 528.

Ind PC 171 A—H.

Costa R 357, 358. Perii 314—319. Venez 167. Kina 149—155. Fi Fsl 13:5, 6. Schw Fsl 249—254. Ubertr 17. Ty Fsl 103—111.

94.

Angrepp

Schweiz: Freib 158.

Tjslov Fsl 168, 169, 171 1 —178;

å andra politiska

Gen 105—107.

Neuch

Argent 161. Costa R 347, 348, 354—356.

rättigheter. 187.

Tic 234.

Perii 340 8 .

147 F) Brott m o t allmän ordning och frid. 95.

Upphetsande

av samhällsklasser

etc. mot

varandra.

(Belg 124). Bulg 173 , 175, 176. (Fr 91). It 415. No 135. Ry 597 (L 17/6 1927). Turk 312. Ty 130. Ung 153, 159, 160, 172. Öst 302. Schweiz: St Gall 174. Ind PC 153 A, 505°. Venez 286. Tjslov Fsl 218.

96.

Straffbara

sammanslutningar.

Belg 128—136, 322—326. Bulg 178. Fi 11:4 a. Fr 96—101, 265—267. Ho 140, 141. It 270—274, 304—309, 311—313, 416—418. No 330. Port 263, 282, 283. Turk 163, 173, 313—315. Ty 128, 129. Ung 156, 157. Öst 65 c , 285—299. Schweiz: Freib

156.

Eng Steph 118—121.

Tic 192.

(Ziir 97).

Can 97 A.

Argent 210. Costa R 430, 550 3 . Mex 164, 287. Venez 287—293. Kina 161, 169. Tjslov Fsl 141, 146, 147, 149, 150, 211. Ty Fsl 175, 176, 197, 198, 202.

97.

Hot med allmänfarlig

gärning.

Ho 285. It 420, 421. No 227. Ty 126. Ung Ubertr 41. Schweiz: App 1-Rh 57. Bas 62. Bern 98. Freib 141. Glar 56. Neuch 192. Thurg 127, 135. Zug 56. Ziir 90. Eng Steph 534.

(Öst 100). Gen 231—233.

148 Argent 211. 158, 169.

Costa R 431, 5494.

Peru 281. Venez 297, 298.

Kina

Schw Fsl 224. Tjslov Fsl 215 2 . Ty Fsl 179.

98.

Spridande

av oroande

rykten.

Fi 16: 24. It 265, 268, 269, 302—313, 656. No 130, 349. [Port L 28 /i 2 1910:4]. Sv 8: 14, 23; 10: 14 a. Turk 161, 162, 535. Ty 131. Öst 308, 309. Schweiz: Glar 55. Can 136.

Luz Pol 52.

Neuch

192.

Obw Pol 34.

Ind PC 505.

Costa R 555 13 .

Perii 393 5 .

Schw Fsl 330.

Tjslov Fsl 1385, 146, 147, 149, 150, 216.

99. Bulg 462.

Obefogat

alarm m. m.

Da 135. Ho 142. It 658.

Schweiz: Glar 55.

Sol 72.

Ty Fsl 166.

No 349.

Ung Ubertr 40.

Tic 193.

Argent 211. Costa R 431. Perii 393 5 . Fi Fsl 16: 3.

Schw Fsl 330.

100.

Tjslov Fsl Ubertr 35.

Ty Fsl 395 2 .

»Grovt ofog».

Ty 36011. Schweiz: Bern 97. 101.

Sol 72.

Wall 34012.

Störande av förrättning

eller sammankomst 1 2

(jfr 102).

Belg C dT er 504. Bulg 180, 463, 468. Da 137 - . Fi 24: 1, 3, 5; 42:7; 43:6. Fr C dT er 504—509. Ho 139, 143, 144, 148, 185. It 340, 409. No 138.

149 Port 1851. Sv 11:5—7, 9, 9 a, 15. Turk 255—259. Ung Ubertr 54. Öst 76—79 (L 26/i 1907: 15).

Ty 107 a (L 23 / 5 1923).

Schweiz: App A-Rh 58. App 1-Rh 43 a . Neuch 44312, 445 1 . Tic 97, 109. Argent 160, 241. Costa R 353, 355, 5501, 551 1 , 555\ 558 4 . 329, 393 3 . Venez 217, 218. Kina 159, 169.

Peni 236,

Fi Fsl 16: 5; 33: 3. Tjslov Fsl 217, 222; Ubertr 32, 33. Ty Fsl 173.

102.

Religionsbrott.

Belg 142—146. Bulg 204—206, 2482, 2662, 3 8 1 \ 476, 481, 482. Da 1373, 139 , 140. Fi 10:1—6; 41:1—8. [Fr 260—264, nu L 9 /i 2 1905:31—33]. Ho 145—148. It 402—406, 724. No 138, 142, 348. Port 131—134 (L 20/4 1911), 4264. Ry 127, (122—126). Sv 7: 1—4; 11: 1—3, 7. Turk 175—177, 529. Ty 166, 167, 366 1 . Ung 190—192, 420; Ubertr 51—54. Öst 122—124, 303, 304. 2

Schweiz: Bund Verfass 49, 50. Aarg 74, 75. App A-Rh 66, 138. App I-Rh 55. Bas 84. Bern 93, 94, 256 8 . Freib 102—104. Gen 107. Glar 64. Graub 80, 81; Pol 16, 17. Luz 115, 116, 212 a : Pol 141. Neuch 183— 185. Obw 53; Pol 103. St Gall 174, 175. Schaffh 125, 126. Schwyz 96, 97. Sol 14:, 1934. Thurg 270—273. Tic 147—149. Waadt 133, 3283, 329, 331— 333. Wall 101, 102. Zug 54. Ziir 88. Eng Steph 231—237, 263 f , 345 c ' r, (443). Can 198—201. Ind PC 295—298.

188.

Costa R 352, 355. Perii 284, 285, 287. Kina 261, 266.

Fi Fsl 16: 5, 6; 33: 1. 182, 396.

103.

Schw Fsl 227.

Brott mot 2

1 Venez 168—171, 488, 489.

Tjslov Fsl 220.

Jap

Ty Fsl 180—

griftefrid.

Belg 453. Bulg 207, (315 ), 381 . Da 1391. Fi 24:4; 3 5 : 2 . Fr 360. Ho 149, 150. It 407—413. No 143. Port 247. Sv 11:4. Turk 177, 178, (492 2 ). Ty 168, 367 1 . Ung (3362), 420. Öst 306.

150 Schweiz: App A-Rh 66 c . App I-Rh 55. Freib 105. Gen 207. Luz 212 b . Neuch 186. So/ 75. Tic 150. IVaacft 134. Ziir 89. Eng Steph 253.

Can 237.

Glar 58.

Ind PC 297.

Argent 171. Costa R 555 16 . Mex 2803, 281. Perii 286, 288. Venez 171— 173. Jap 189—191. Kina 261—266. Fi Fsl 16: 7. Schw Fsl 228. Tjslov Fsl 221. Ty Fsl 183.

G-) Allmänfarliga brott. 104. It 422, 434.

Allmän

bestämmelse

Ry 175.

Öst 85.

Schweiz: Aarg 174.

om allmänfarliga

brott.

Luz 114. St Gall 942, 95.

Eng Steph 267. Argent 186—189, 212.

Costa R 407, 410, 417.

Fi Fsl 17: 1—4, 10, 13. Tjslov Fsl 291. 292, 296. 297.

105.

Eldskadegörelse.

Belg 510—519. Bulg 383—390, 524—528. Da 180—182, 185. Fi 34: 1—4, 6, 7, 17, 21; 44:22. Fr 434, 436, 458. Ho 157—159, 176, 428, 429. It 423—425, 436, 449. No 148—151, 159, 162. Port 463—470, 482. Sv 19: 1—5, 22. Turk 369—371, 377, 378, 380—384, 411—413. Ty 306—310, 325, 368 4 ~ 8 , Ung 422—428; Ubertr 141, 142. Öst 166—169, 434—459. Schweiz: Aarg 167—171. App A-Rh 128, 129, 131, 132, 166. App 1-Rh 95—99. Bas 163, 164, 166—168. Bern 189—191, 193—196. Freib 133, 134. Gen 216—221, 223, 224. Glar 115—118, 121. Graub 192—197: Pol 35. Luz 107—112; Pol 119, 120, 136. Neuch 246—253, 255, 256. Obw 93, 94; Pol 98. St Gall 96—100, 102. Schaffh 133—137. Schwyz 98—100. Sol 166—170, 193 13 - 14 . Thurg 197—202, 204, 205. Tic 393—400. Waadt 312—316, 319—

151 321, 324. Wall 322—324, 326, 327. 217—220. Eng Steph 530—533.

Zug 103, 104, 106, 108. Ziir 211—215,

Can 511—516.

Ind PC 285, 435, 436, 438.

Argent 186, 189. Costa R 401—404, 410, 417, 555 1 7 ' 1 9 . Mex 397, 398. Perii 261, 262. Venez 344—346, 350, 351, 353—357, 374. Jap 108—116. Kina 187—189, 196, 209, 210. Fi Fsl 17: 1—4, 10, 13; 33: 6. Schw Fsl 187, 188. Tjslov Fsl 291 2 , 292, 296, 297. Ty Fsl 225, 234—238, 404.

106. Förorsakande av explosion. Belg 520. Bulg 391—400, 499. Da 183, 185. Fi 34: 5—7, 17, 21; 44: 4. Fr 435, 436. Ho 157, 158, 176. It 435, 449, 678—680. No 148—151, 159— 162. Port 471. Ry 182. Sv 19:6, 21, 22. Turk 264. 372, 378, 381—384, 411—413. Ty 311, 325, 367 4 ' 5 . Ung Ubertr 109, 110, Schweiz: App 1-Rh 100. Bas 165. Bern 197. Freib 135. Gen 222, 385 20 — 388. Glar 119, 121. Neuch 254—256. St Gall 101, 102. Sol 171. Waadt 322, 324. Wall 328. Zug 105. Ziir 216. Eng Steph 325 e , 331, 531, 532 b , 533, 537. Ind PC 286, 435, 436, 438.

Can 111—114, 114 A, 280.

Argent 186, 187, 189. Costa R 405, 406, 410, 417. Mex 168, 397, 398. Perii 263—266. Venez 347, 351, 354—357, 374. Jap 117. Kina 190, 200, 201, 209, 210. Fi Fsl 17: 1—5, 10, 11, 13. Schw Fsl 189—192. 296, 297. Ty Fsl 226, 234—237, 405 1 .

107.

Förorsakande

cw

Tjslov Fsl 291 2 , 292,

översvämning.

Belg 547—550. Bulg 401—404. Da 183, 185. Fi 3 4 : 8 , 17, 21; 40:16, 17. Fr 457. Ho 157, 158, 160, 161, 176. It 426, 427, 436, 449, 450. No 148— 151, 159, 162. Sv 19: 11, 14, 22; 25: 15. Turk 373—376, 378, 380, 383, 384, 411—413. Ty 312—314, 325, 366 a. Ung 429—433. Öst 318. Schweiz: Aarg 174. Bern 198, 199. Freib 136. Gen 339. Glar 120, 121. Obw 95. Schwyz 102. Sol 171, 19317. Thurg 209. Tic 401, 404. Waadt 323, 324. Wall 329. Zug [107, nu L Ve 1882:9], 108. Ziir 221, 223.

152 Eng Steph 532 (l , 535 e ' «,

Ind PC 432.

Argent 186—189. Costa R 405, 410. Mex 397. 398. Perii 267. Venez 348, 349, 351, 354—357, 374. Jap 119—123. Kina 192—196, 209, 210. Fi Fsl 17: 1—4, 10, 13. Schw Fsl 193, 194. 297. Ty Fsl 227, 232, 234—237, 406.

108.

Angrepp

å

Tjslov Fsl 291 2 , 292, 296,

kommunikationsmedel.

Belg 406—408, 422, 521, 522, 544. Bulg 381 2 , 405—407, 410—412, 471. Da 183—185, 193. Fi 34:9—11, 13, 14, 17, 21; 40:16, 17; 44:9, 12, 14. Fr [L 15/7 1845: 16 ff], 437, 471 4 , 474, 476, 47911, 482. Ho 162—169, 176, 424, 427 6 . It 428—432, 436, 449, 450. No 148—151, 159, 162, 398, 408. Port 471, 472 §§ 3, 4. Sv 19: 7—12, 14, 15, 22; 25: 15. Turk 377—389, 392, 393, 411—413. Ty 145, 305, 315, 316, 319—323, 325, 326, 36610. Ung 434—438, 442—445; Ubertr 114, 119, 120. Öst 85 c , 86—88, 318, 422—425, 427—430. Schweiz: Bund 67, 68. Aarg 174. App I-Rh 106. Bas 169. Freib 138. Gen 225—230, 343, 385 16 ' 29 — 388. Glar 123, 124. Luz 113; Pol 129. Neuch 420, 422, 428, 429. Schwyz 102. Sol 19316. Thurg 216—219. Tic 402— 404, 408—411, 423 5 . Waadt 3283, 329, 331—333. Wall 222 bis. Zug 109. Eng Steph 270—272, 336 a - c , 530, 5 3 2 \ 535 f > h <\ 538 g , 554. 283, 517—519, 522—527. Ind PC 279—283, 431, 433, 437—439.

Can 282,

Argent 187, 190, 191, 193—196. Costa R 408, 410—412, 414—417, 555 20 , 556 4 . Mex 165—172. Perii 267—269, 271. Venez 350—360, 362, 363, 374. Jap 124—129. Kina 187, 188, 197—199, 209, 210. Fi Fsl 16: 4; 17: 1—4, 6, 10, 13. Schw Fsl 194, 203—205. Tjslov Fsl 291 2 —293, 296—297. Ty Fsl 228, 230—232, 234—238, 240, 403.

109.

Angrepp å ledningar, maskiner 2

etc.

Belg 523—525, 544, 5631 564. Bulg 381 , 408, 409. Da 193. Fi 34: 10, 12, 17, 21. Fr 437. Ho 161 bis (L 19/s 1922), 161 ter (d:o), 176, 351, 351 bis,

153 353, 354. It 433, 449. Port 471, 472 § 5. Ry 80. Sv 19: 13—15, 22. Turk 390, 391, 411—413. T y 317, 318, 318 a—320. Ung 439—442. Öst 89, 318. Schweiz: Bund 66, 68. App 1-Rh 107. Bas 169. Freib 139. Gen 204. Glar 122, 124. Luz 113, 212°. Neuch 419, 422, 429. St Gall 94 2 . Thurg 217, 219. Waadt 3283, 329. 331—333. Zug 109. Eng Steph 532, 535 a , 536 b , 538 e .

Can 521. Ind PC 287, 430, 432.

Argent 192, 197. Costa R 413, 417, 418. Venez 361, 362, 364, 374. Kina 202, 209, 210. Fi Fsl 17: 7, 10, 13. Ty Fsl 232, 234—239.

Schw Fsl 194, 205.

110.

Skadegörelse

Fi 34: 10, 17, 21. Ry 108.

Mex 167 2 ' 6 .

Perii 270, 271.

Tjslov Fsl 293, 296, 297.

å gruva.

Sv 19: 16, 22.

Ty 321.

Öst 85 c , 86—88.

Eng Steph 532, 5351* d . Ty Fsl 233—237.

111.

Skada genom fel å byggnad

etc.

7 Belg 551 , 554. Bidg 417, 496. Fi 44: 10. Fr 471 5 , 474, 4794, 482. Ho 170, 171, 176. It 434, 676. No 148—151, 159, 162. Ry 108. Turk 552—554. Ty 330, 367 13 ' 14 . Ung Ubertr 117. Öst 380—386. Schweiz: Freib 137. Ziir 149.

Gen 385 7 .

Sol 174, 1944.

Tic 423 4 .

Wall 340 2 .

Ind PC 288. Argent 1744. Costa" R 555 18 . Perii 2464, 267, 392 3 . Jap 260. Kina 207. Fi Fsl 33: 104. Schw Fsl 193, 195. Ty Fsl 241, 402.

154 112.

Skada genom jordskred,

laviner, gaser etc.

Da 183, 185. It 426, 427. Schweiz: Freib 136. Jap 118.

Kina 191.

Schw Fsl 193, 194. 113.

Angrepp

å skyddsåtgärder

mot allmän fara.

Belg 551 5 , 554, 5594, 562. Bulg 472, 497, 498. Da 184. Fi 33: 8; 34: 10, 14, 17, 21; 44: 10, 11, 23. Fr 471 4 , 474, 4794, 482. Ho 160. It 436, 437, 451, 673. No 149, 150, 162, 365. Sv 19: 10, 22. Turk 379, 380, 382, 384, 555. Ty 315, 316, 319, 322, 325, 326. Ung Ubertr 111—113. Öst 319, 380. Schweiz: Aarg 174. Luz 212 e . 329, 331—333. Wall 340 1 .

Sol 1924. 1946.

Tic 423 6 .

Waadt 3285,

Eng Steph 532, 535 1 . Can 526.

Ind PC 281, 433, 434.

Argent 188. Costa R 409, 555 14 .

Perii 392 2 . Kina 196, 198, 203.

Fi Fsl 33: 105.

114.

Schw Fsl 194. Ty Fsl 232—237, 402, 406.

Utspridande

av sjukdomssmitta

(bland

människor).

Bulg 415, 503, 504. Da 192. Fi 34: 16, 17, 21; 44: 6. It 438, 448, 452. No 154, 156, 157, 159, 162, 357, 358. Ry 181. Turk 263. Ty 327. Ung 316; Ubertr 99—101, 106. Öst 379, 393. Schweiz: App A-Rh 133. App I-Rh 103. Bas 171. Glar 94. Pol 118. Sol 1938. Waadt 148 a —150. Zug 111. Ziir 223.

Obw 83;

Ind PC 269—271. Argent 202, 203, 205, 207. Costa R 424, 425, 427. Perii 277. Kina 206. Fi Fsl 17:9, 10, 13; 33:8. Fsl 242.

Schw Fsl 196.

Tjslov Fsl 295—297.

Ty

155 115.

Allmänfarlig

förgiftning

av

människor.

2 3

Belg 454—457, 561 ' , 562. Bulg 413, 414, 499, 506, 507. Da 186—189, 191. Fi 34: 15, 17, 21; 44: 4, 5. Fr 477. Ho 172—176, 421. It 439—448, 452. No 152, 153, 159, 160, 162, 357, 359—361. Port 248, 249, 251, 252. Ry 104, 171, 179. Sv 14:19, 20; 22:3, 4. Turk 394—397, 399, 400, 402—410. Ty 324—326, 367 3 , 5 - 7 . Ung 314, 315; Ubertr [104, nu GA 7: 1888, 151], 105. Öst (335), 345, 361—371, 398. Schweiz: Aarg 134, 135. App A-Rh 133, 134, 160. App I-Rh 101, 102, 104. Bas 169 a, b, 170; Pol 96, 97, 97 a, c. Bern 124, 233, 233 a, 233 c, 237. Freib 140. Gen 370—374. Glar 93. Graub 120. Luz 105, 106; Pol 127. Neuch 257—263. Obw 83; Pol 119, 120. St Gall 132, [141, 142, nu L 8/ia 1905]. Schaffh 140, 141. Schwyz 63. Sol 172, 1948. Thurg 71—73. Tic 240—245. 4 3 0 a ' f . Waadt 145—147, 149, 150. Wall 153, 154, 340 8 . [Zug 110, nu L Ve 1882: 10]. Ziir 136. Can 224.

Ind PC 272—278, 284.

Argent 1843, 200, 201, 203—205. 207. Costa R 421—423, 425, 426. Mex 193_199. perii 274—276. Venez 365—368, 370—372, 374. Jap 136—147. Kina 204, 205, 271—277. Fi Fsl 17: 8, 10, 11, 13: 33: 7. Schw Fsl 199—201, 324. Tjslov Fsl 298. Ty Fsl 229, 234—237, 405 2 . 116.

Utspridande

av smittosam

djursjukdom.

Belg 319—321. Bulg 416, 504, 505. Da 192. Fi 34: 18, 21; 44:6. It 500. No 154, 156, 159, 162. Sv 19: 17, 22. Ty 328. [Ung 446, nu GA 7: 1888, 146; Ubertr 102, 103, nu GA 7: 1888]. Schweiz: App A-Rh 121 e . App I-Rh 105. Bas 171. Gen 354—356, 385 — 388. Glar 125. Schwyz 103. Sol 173. Thurg 213, 214. Waadt b 148 _150. Zug 111. Ziir 222, 223. 33

Argent 1842, 206, 207. Costa R 555 23 . Perii 279. Fi Fsl 17: 9, 10, 13.

Schw Fsl 197. Tjslov Fsl 295—297.

Ty Fsl 242.

156 117.

Allmänfarlig

förgiftning

av

djur.

Belg 538, 539, 543, 544. Da 190, 191. Fi 34: 19, 21. No 152, 153, 159, 162. Sv 19: 18, 19. [Ung Ubertr 102, 103, nu GA 7: 1888, 149, 150]. Schweiz: App I-Rh 105. Bern 200. Gen 345, 346. Glar 125. Neuch 425, 426, 428. Schwyz 103. Sol 173. Thurg 212. Tic 244. Waadt 149, 150. Wall 333, 338, 339. [Zug 110, nu L Ve 1882: 10]. Ziir 222. Perii 274. Fi Fsl 17: 8, 10, 13. Schw Fsl 202. Tjslov Fsl 299. Ty Fsl 229, 234—237.

118. Da 192. It 500. Mex 2542.

Spridande

av

växtsjukdom.

No 154, 159, 162.

Perii 278.

Fi Fsl 17:9, 13. Schw Fsl 198. Tjslov Fsl 295—297.

119.

Framkallande

av hungersnöd

Fi 34:20, 21. It 499. No 158, 162. 411—413. Ty 329. Öst 482—484. Schweiz: Bas 169 a.

(Port 275).

dyrtid. Turk 361, 401, 402,

Tic 235.

Mex 253. Venez 373.

Kina 208, 267, 270.

Fi Fsl 17: 12, 13. Tjslov Fsl 294, 296.

120.

eller

Ty Fsl 242.

Allmänfara

förbunden

Ty Fsl 244.

med 2

bedrägeri.

Belg 511, 512, 516. Bulg 386. Da 181 . Fi 36:2. Ho 328. No 272, 277, 278. Port 468. Sv 19:4, 5, 8. 9. Turk 381, 382, 384, 411—413, 504. Ty 265. Ung 382. Öst 169, 170.

157 Schweiz: App A-Rh 130. Bern 192—195. Freib 91. Glar 115. Graub 196. St Gall 100 2a . Schwyz 101. Sol 166. Thurg 203. Waacff 317, 318, 324. Wall 325—328. Ziir 211. Argent 1741.

Perii 246 1 .

121.

Venez 354—356.

Skadegörelse

å allmän

Jap 115.

Kina 209.

egendom.

Belg 526. 544. Bulg 381, 470. Da 194. Fi 35: 2. It 733 (734). No 292, 293, 391, 408. Port 474. Ry 79. Sv 19:15, 20, 22. Ty 304. Ung 420; Ubertr 80. Öst 317. Schweiz: App A-Rh 120 d . Bern 201—204. Gen 203, 385 13 —388. Luz 212°' . Obw 109 a "°. St Gall 94. Tic 407. Waadt 3283<4, 329, 331—333. d

Eng Steph 538'. Argent 1845.

Costa R 553 6 .

Fi Fsl 29: 12. Ty Fsl 327, 407.

H) Förfalskningsbrott. 122.

»Positiv» (incl. »immateriell»)

förfalskning

av

handlingar.

Belg 154, 173—178, 192—214. Bulg 189, 191, 192, 352—357, 359—364, 367—369, 422, 440. Da 171—175. Fi 36: 3—8; 37: 4, 6, 7; 40: 6, 7; 42: 3, 5; 44: 26. Fr 139, 145—164, 407. Ho 225—231, 234, 235, 360, 421. It 458, 476—489, 491—493, 495—497. No 120, 178—183, 185, 186, 189, 190, 275, 371, 372. Port 2061, 207, 210, 212, 213, 215—227, 232. Ry 170. Sv 12: 1—6, 10; 22: 16—18; 25: 12. Turk 326, 339—347, 349—357, 509. Ty 149, 267—273, 277—280, 348, 349, 351, 363. Ung 210—212, 391—405, 408—411; Ubertr 57, 58, 71. Öst 102, 103, 106—117, 199 d , 201 a —203, 205, 320 f ' K Schweiz: Bund 61. Aarg 68, 69, 84, 85, 161. App A-Rh 73—76, 121bApp I-Rh 61—65. Bas 68 a, 69—75. Bern 106—113. Freib 150—153, 183. Gen 119—123, 130—146, 246, 360, 365. Glar 68—70, 149. Graub 178—182, 206. Luz 132—134, 248; Pol 67, 68. Neuch 2174, 218—220, 223, 224, 231— 245, 388. Obw 55, 56; Pol 37. St Gall 7 1 3 ' 4 , 72, 75, 76, 83, 169. Schaffh 231

158 —234, 234 a, 236, 239, 241, 242. Schwyz 83 a , 106—108, 115. Sol 79—87, 89. Thurg 161, 167—171, 175, 176. 180, 196. Tic 203, 203 bis, 207, 208, 215—220, 222—230, 381. Waadt 177—184, 187. 350, 351. Wall 178—186. 311. Zug 59, 61—64. Ziir 102, 103, 1922, 193, 195, 196, 226. Eng Steph 201, 475, 485—500, 503, 504, 509. Ind PC 167, 197—200, 218, 463—477, 477 A.

Can 413, 415, 466—485.

Argent 1734, 285—287, 292, 293, 295—299. Costa R 524—526, 528, 533, 534, 536—541. Mex 238—240, 243—246, 251. Perii 245, 247, 364, 365, 367, 368, 374, 375, 378, 381, 382. Venez 305, 317—324, 326—334. Jap 154— 163. Kina 224—226, 228—233, 236—239. Fi Fsl 14:6; 20:1—5; 21:1—3. Schw Fsl 217—219, 221, 281, 282. Tjslov Fsl 198, 223, 224, 227—230, 232: Ubertr 24, 25, 50. Ty Fsl 132—135, 203—205, 210—213, 215, 217, 220, 221—223, 398, 400.

123.

»Negativ-materiell»

förfalskning

av handlingar

(förstörande

etc.).

3 Belg 241, 244, 527. Bulg 358, 359, 365, 381 , 422. Da 178. Fi 16: 15; 38:4, 9; 40:6, 7. Fr 173, 439. Ho 361. It 490. No 187, 275. (Port 311, 312). Ry 78. Sv 12: 1; 22: 25, 21; 25: 12. Turk 348. Ty 274, 280, 348, 349, 351. Ung 398, 399, 406. Öst 102, 103, 201 a . Schweiz: Bund 61. App 1-Rh 62, 63. Bas 761. Bern 201. Freib 154. Gen 199, 344, 363. Luz 213. Obw 108; Pol 36 2 . St Gall 74. Schaffh 2255. Schwyz 115. Sol 88 1 . Thurg 160, 179, 180. Tic 221, 230. Waadt 3281, 329, 331—333. Wall 131, 178—186. Zug 61—64. Ziir 1922, 193, 195, 226. Eng Steph 432, 475, 501, 502.

Can 396, 413, 415.

Ind PC 204.

Argent 1738, 294, 298. Costa R 535. Perii 2456, 366, 368. Venez 325, 326. Jap 258, 259, 264. Kina 313, 380. Fi Fsl 14: 6; 15: 9; 28: 4, 8. Fsl 132—135, 209.

Schw Fsl 220, 221.

Tjslov Fsl 197.

Ty

159 /24. Fi 38: 7, 9.

»Nekande

No 179, 187.

av hand och

förskrivning».

Sv 22: 13, 21. 0

Schweiz: St Gall 70, 75. Fi Fsl 28: 5, 8.

125.

Förfalskning

av stämplar

eller

märken.

4 Belg 179—192, 561 , 562. Bulg 186—188, 191, 192, 370—372, 456. Da 176, 177. Fi 36: 10—13; 44: 25, 26. Fr 139—144, 424, 481. Ho 216—224, 337, 421. It 459—475, 692. No 179, 182—187, 368, 369, 375. Port 228—232. Ry 170, 172, 178. Sv 12: 7, 8, 10, 18—20. Turk 318, 321—325, 327—338, 360, 584. Ty 275, 276, 280, [287, nu L 12 / 5 1894), 360 4 ' 5 , 364. [Ung 412. nu GA 37: 1897, 1; 413, nu GA 41:1895, 89; Ubertr 57—59, nu GA 37,1897, 2; 136, nu GA 5:1907]. Öst 199 d , 330. Schweiz: Aarg 73. App A-Rh 121 a . Bas 68—70, 72, 77; Pol 24. Bern 104, 105, 113. Freib 147—149. Gen 124—128, 130, 138, 383—38514, 386—388. Glar 71. Graub 183—184. Luz 135, 136; Pol 66 b . Neuch 217 5 ' 6 , 219, 220, 222, 223, 225—230. Obw 55; Pol 36. St Gall 7 1 2 ' 4 , 73. Schaffh 235, 237, 239, 241, 242. Thurg 172—174, 179, 180. Tic 204—206, 208—214, 230, 237, 239. Waadt 167—176, 187. Wall 171—177, 340 9 . Ziigr 60—62. Ziir 1921, 193, 195, 196. Eng Steph 94, 464, 505—508. 267, 478—488.

Can 486—495, 505—508.

Ind PC 255—

Argent 288—291, 299. Costa R 529—532, 536, 553 4 , 558 6 . Mex 241, 242, 251. Perii 2463, 247, 376—379, 381, 382. Venez 306—316, 336, 338, 339, 546. Jap 164—168. Kina 218—223, 227, 228, 233—239, 268—270. Fi Fsl 14: 6; 21: l 4 ' 5 , 2, 4; 29: 14; 33: 1, 3, 13, 14. Schw Fsl 211—216, 328. Tjslov Fsl 231, 232; Ubertr 62. Ty Fsl 133, 135, 206—208, 211, 212, 218—222, 398, 400.

160 126. Särskilda

bestämmelser

om gränsmärken,

vattenhöjdsmårken

etc.

Belg 545, 546. Bulg 366. Da 179. Fi 36: 9; 40: 6. Fr 257 (jfr L 13A 1900: 22), 456. Ho 333. It 631. No 179, 188. Port 446. Sv 12: 11. Ty 2742, 280. Ung 407. Öst 199 e , 202, 203. Schweiz: Bas 76 2 . Bern 234, 237. Freib 155. Graub 185. Neuch 395. St Gall 111, 75. Schaffh 238, 239, 241, 242. Schwyz 83 b . Sol 88 2 . Thurg 177, 179, 180. Tic 390 e . Waadt 327. Wall 337—339. Zug 61. Can 530—532.

Ind PC 489.

Fi Fsl 14: 6; 21: l 3 , 2. Schw Fsl 222, 223. Tjslov Fsl 233. 242; Ubertr 41, 47. Ty Fsl 214.

127.

Penningförfalskning.

Belg 160—174, 176—178, 192. Bulg 183—188, 190—192, 455. Da 166— 170. Fi 37:1—3, 5—7; 44:26. Fr 132—135, 138, 139, 144. Ho 208—215, 421, 440. It 453—457, 461, 463. No 174—177, 367. Port 206—214, 232. Ry 59 8 (L 17/6 1927). Sv 12: 12—20. Turk 316, 317, 319—325, 531. Ty 146— 148, 150—152, 360 4 ~ 6 . Ung 203, [204, nu GA 36:1908, 40], 205, 206, [207, 208, nu GA 36:1908, 41, 42], 209, 212; Ubertr 55, 56, 58, [59, nu GA 37: 1897, 2]. Öst 106—110, 118—121, 201 a , 325, 329. Schweiz: Aarg IQ—12. App A-Rh 71—74, 76. App I-Rh 58—61. Bas 63—67. Bern 101—103. Freib 143—146, 149. Gen 112—118, 130, 366. Glar 65—69. Graub 171—177. Luz 125—131; Pol 63—66 a . Neuch 215—217 1 " 3 , 219—221, 223, 224. Obw 54. St Gall 88—92. Schaffh 243—247. Schwyz 105. Sol 76—80. Thurg 190—196. Tic 197—201, 201 bis, 202, 203, 203 bis, 207, 208, 230. Waadt 157—166, 187. Wall 161—170. Zug 57—59. Ziir 98 —101. Eng Steph 520—528.

Can 546—569.

Ind PC 230—254, 489 A—D.

Argent 282—287, 299. Costa R 520—526, 528, 553 1 " 3 , 556. Mex 234— 240. Perii 369—373, 3741, 375, 378, 379, 381, 382. Venez 299—304. 491, 492. Jap 148—153. Kina 211—217, 236, 237.

161 Fi Fsl 20: 1—5; 33: 14,15. Schw Fsl 206—210, 213, 215, 216, 325—327. Tjslov Fsl 223—227; Ubertr 40. Ty Fsl 215—217, 220, 221, 223, 398—400.

128.

Egenmäktigt

Fi 44: 27.

framställande

och utgivande

av

penningar.

Ty 145 a.

Fi Fsl 33: 15.

I) Brott mot familj och äktenskap. 129. 570.

Försummelse

cw

försörjningsplikt.

Belg 401 bis, 410. Bulg 512. Da 198, 200, 213. Ho 255, 257, 260. It No 219. Ry 158. Ty 361 5 - 10 , 362. Schweiz: Freib 130. Gen 291. Glar 103. Neuch 207. Sol 73 4 . Waadt 144. Eng Steph 370. Fi Fsl 22: 5.

130.

Can 242, 242 A—C, 243, 244.

Schw Fsl 184.

Tjslov Fsl 249.

Otillbörlig aga eller annan misshandel

Da 213. Fi 21: 12. It 571, 572. No 219, 386. Turk 477—479. Ung 313. Öst 413—421.

208.

Ty Fsl 224, 314.

inom

familj.

Sv 14: 16. Ty 223 a.

Schweiz: Bern 146, 149. Freib 71. Gen 292. Graub Pol 30, 31. Obw Pol 53. Tic 330—334. Waadt 239. Ziir 148.

Neuch

Eng Steph 285, 371. Costa R 558 7 .

Mex 294, 295.

Schw Fsl 118.

Tjslov Fsl 287, 288, 290.

Perii 184.

Venez 441—443. Ty Fsl 265.

162 131.

Andra fel i fråga om kroppslig

eller andlig

uppfostran.

Belg 420 bis. Bulg 295, 457. Ho 253. It 669, 671, 731, 732. No 218, 380. Port 347, 348. Ry 158. Turk 545. Ty 361 4 ' 9, 362. Ung Ubertr 64, 66. Schweiz: App A-Rh 90, 139. Freib 131, 189. Graub 127. St Gall 190, 191. Sol 73 3 . Eng Steph 372—373.

132. 340.

Glar 102.

Can 220 A.

Costa R 278, 544 5 ' 6 , 5463, 554. Schw Fsl 119, 185.

Gen 248, 293.

Mex 201—205, 342, 343.

Perii 185.

Tjslov Fsl 234, 289, 290; Ubertr 43. Ty Fsl 315.

Understickande

eller förbytande

av barn.

Belg 363. Bulg 208. Da 215. Fi 18: 2. Fr 345. Sv 22:9. Turk 445, 447. Ty 169. Ung 254.

It 567, 569.

Port

Schweiz: Bas 85. Bern 150. Freib 129. Gen 286. Luz 232. Neuch 328, 330. Obw 114. Schwyz 86. Tic 276—280. Waadt 249. Wall 257, 259. Argent 1391. 405, 406.

Costa R 326.

Mex 2774, 278.

Schw Fsl 183. Tjslov Fsl 250.

133.

Allmänna

bestämmelser

Perii 217, 218.

Venez

Ty Fsl 316.

om brott mot borgerlig

status.

Belg 361, 362. Da 214. Fr 346—348. Ho 236, 448. It 566, 568, 569. No 215. Port 336, 341. Ry 88. Ty 169. Ung Ubertr 60. Schweiz: App A-Rh 77. Bas 85. Freib 129. Gen 284, 285, 287. Luz 232, 233. Neuch 329, 330. Obw 114. St Gall 11, 78. Schaffh 174. Schwyz 86. Sol 161. Waadt 249—251. Wall 258, 259. Zug 127. Ziir 199. Argent 138, 1392. Fi Fsl 22: 4.

Costa R 327, 5551- 3.

Schw Fsl 183.

Perii 218, 219.

Tjslov Fsl 250.

Ty Fsl 316.

163 134.

Horsbrott.

Belg 387—390. Bulg 227. 231. Fi 19: 1—3. Fr 336—339. Ho 241, 251. It 559—563. Port 401 (L 3 /n 1910), 402, 403 (L 3 /n 1910), 404. Sv 17: 1—3. Turk 440—444. Ty 172. Ung 246. Öst 502, 503. Schweiz: App A-Rh 102. App I-Rh 152. Bern 175. Freib 117. Glar 86. Graub 143—145. Luz Pol 150. Neuch 284—287. Obw 70; Pol 110. St Gall 181. Sol 102. Thurg 113—116. 125. Tic 270—274. Waadt 207— 210. Wall 210—212. Zug 98. Ziir 117. (Eng Steph 245).

Ind PC 497.

Argent 118. Costa R 292—299. Mex 273—276. Perii 212, 213. Venez 396—401. Jap 183. Kina 256, 259, 260. Schw Fsl 181. Tjslov Fsl 245, 247.

135.

Ty Fsl 312.

Tvegifte.

Belg 391. Bulg 210—213. Da 208. Fi 19: 4—6. Fr 340. Ho 237, 238. It 556, 557, 562. No 220. Port 337, 338. (Ry 88). Sv 17: 4—6. Ty 171. Ung 251—253. Öst 206—208. Schweiz: Aarg IQ, 11. App A-Rh 99. App 1-Rh 148. Bas 87. Bern 174. Freib 118. Gen 283. Glar 84. Graub 139—142. Luz 121, 122. Neuch 283. Obw 66. St Gall 182. Schaffh 181. Schwyz 92. Sol 101. Thurg 117— 119. Tic 267—269. Waadt 206. Wall 209. Zug 97. Ziir 118. Eng Steph 360, 361. Can 307—311.

Ind PC 494, 495.

(Argent 134, 135, 137). Costa R 322, 323, 325, 503. 214—216. Venez 402—404. Jap 184. Kina 254, 260. Fi Fsl 22: 1, 2.

Mex 279.

Schw Fsl 182. Tjslov Fsl 243. Ty Fsl 310.

Perii

164 136. Svek vid äktenskaps

ingående.

Bulg 209. Da 209. Fi 18: 1. Ho 238. It 558. No 220, 221. Port 336, 339. Ry 88. Sv 22: 24, 8, 21. Ty 170. Ung 255. Öst 507. 508. Schweiz: Bas 86.

Thurg 181.

Can 309. Ind PC 493, 496. Argent 134, 135, 137.

425.

Costa R 322—325.

Kina 255, 259, 260.

Fi Fsl 22: 3. Tjslov Fsl 244, 247.

Ty Fsl 311.

137.

äktenskapslöfte.

Bulg 297. Öst 506.

Bedrägligt

It 526, 542—544.

No 210, 214.

Sv 22: 8, 21.

Turk 423,

Can 212. Costa R 3022. Venez 379 2 .

138. Fi 18: 3.

Bedrägligt

No 215.

tillvällande

Port 336.

av

familjerättighet.

Sv 22: 7.

Schweiz: Luz 233. Mex 2775, 278.

J) Sedlighetsbrott. 139.

Blodskam.

Belg 372, 374, 377, 378, 381, 382. Bulg 2171, 221 1 , 224—226, 231. Da 210—212. Fi 20: 1—5. Fr 331, 333, 335. Ho 2491. It 5192, 521, 540—542, 564. No 199, 207, 208. Port 398. Sv 18: 1—3. Turk 417, 424, 438. Ty 173. Ung 235, 243, 244, 250. Öst 131, 501. Schweiz: Aarg 94, 95. App A-Rh 97, 100. App I-Rh 146, 147. Bas 89, 93. 9 4 \ 99. Bern 166, 167, 169, 173. Freib 116. Gen 281, 282. Glar 78, 79.

165 Graub 136, 137. Luz 117. 118, 123 1 . Neuch 2663, 270, 272, 274. 275, 281. Obw 64. St Gall 183. Schaffh 180, 187. Schwyz 91, 93 c . Sol 100, 103. Thurg 107, 108, 112, 125. Tic 257 a , 275. Waadt 201, 205. Wall 202. Zugi 95, 9 6 \ Ziir 114, 115, 129. Eng Steph 242, 243, 245.

Can 204, 213.

Argent 122, 123, 125, 127, 133. Costa R 305, 321. 317. Mex 272. Perii 199, 200, 203—205, 211. Venez 3752, 377, 378, 380, 381, 392—395. Kina 243, 245, 252, 253. Fi Fsl 22: 7; 23: 3, 5. Schw Fsl 166, 167, 170, 180. Tjslov Fsl 251, 259, 262. Ty Fsl 290, 291. 140.

Otukt med missbruk 2

av ställning

eller

auktoritet.

2 Belg 377, 381, 382. Bulg 217 , 221 , 222, 231. Da 219, 220, 223—227, 236. Fi 20: 6, 9, 14 a. Fr 333, 335. Ho 249, 251. It 520, 521, 541—544. No 197—199, 214. Port 398 2 ' 3, 400. Ry 154. Sv 18:6; 25: 20. Turk 417, 424, 438. Ty 174. Ung 235 2 . Öst 132, 133. Schweiz: Aarg 98, 99. App A-Rh 100. App I-Rh 147. Bas 90, 93, 941, 99. Bern 166, 169, 173. Freib 110, 111, 113, 114. Gen 281, 282. Glar 80. Graub 138. Luz 123 1 - 2 . Neuch 2663, 270, 272, 274, 275, 277—280. Obw 67. St Gall 184. Schwyz 93c> d . Sol 103. Thurg 107, 108. Tic 2492, 257 b . Waadt 201 4 , 205, 343, 344. Wall 134, 2054, 206. Zug 96. Ziir 115, 125. Eng Steph 251. Can 213, 214. Argent 122, 123, 125, 127, 132, 133. Costa R 305, 311, 312, 317. Perii 199, 200, 202—205, 211. Venez 375 2 ' 3 , 376—378, 380, 392—395. Kina 243, 252, 253. Fi Fsl 23:3, 5, 6, 13. Schw Fsl 166—168, 1692, 170, 172. 251, 257, 260, 262. Ty Fsl 289, 292—294.

Tjslov Fsl

141. Otukt med minderårig. Belg 372, 374—378, 382. Bulg 214, 215\ 217, 218 1 ' 2 , 2204, 221—223, 231—233. Da 222—227, 236. Fi 20: 7, 14 a. Fr 331. 332. 334. Ho

166 (240 bis). 244, 245. 247. 248, 248 ter, 249 1 ' 2 , 251. It 519 1 ' 2, 521, 526, 530, 531, 533, 539, 542—544. No 195—198, 212, 214. Port 391 § un, 392, 394, 398—400. Ry 151—153. Sv 18: 7, 8, 8 a. Turk 414, 415, 424, 435, 436, 438. Ty 1763, 178, 182, 1842, 184 a. Ung 236—240, 250. Öst 127, 128, 504, 505. Schweiz: Aarg 101, 102. App A-Rh 96, 98. App I-Rh 143. Bas 91 3 , 93, 942, 95, 98 a, 99. Bern 165, 169, 170. Freib 110—112, 115, 122, 126, 128. Gen 213, 215, 277, 278, 280, 282. Glar 76, 82. Graub 133. Luz 1233, 186 c , 187; Pol 148. Neuch 2662, 268—270, 272, 274, 275, 277—280. Obw 69. St Gall 111 bis, 185 1 - 3 , 186, 188. Schaffh 177 2 ' 3 , 178, 187. Schwyz 90, 93:1. Sol 962, 98, 107. Thurg 105—108. Tic 248—252, 253 2 , 254, 255 a , 257. Waadt 200, 201 1 . 202—205. Wall 196 b , 201, 204, 2051, 206. Zug 93 c . Ziir 110, 116, 124. Eng Steph 353 b , 354 1 ' 2 , 355.

Can 211, 212, 301, 302.

Argent 1191, 120. 122—125, 127, 132, 133. Costa R 300—303, 306, 307, 311, 312. Mex 201, 260—265. Perii 199—201, 203—205, 211, 390 4 . Venez 375 1 ' 2 , 377—380, 392—395. Jap 176, 177, 179—181. Kina 240 2 " 7 , 241 2 , 252, 253. Fi Fsl 23:3—6, 11. Schw Fsl 166, 167, 1691, 170, 171. 1732, 175. 1772. Tjslov Fsl 251, 258, 262. 2682, 2692, 2702. Ty Fsl 286—288. 291, 292. 299 306, 308. 142.

Otukt med

avvita.

3 Bulg 218 , 221, 231. Da 217, 219, 224—227, 236. Fi 20: 8. It 5193, 521,531,542—544. No 193, 214. Port 393, 398—400. Sv 18: 9. Turk 414, 415, 424. Ty 1762, 178. Schweiz: Aarg 101, 102. App A-Rh 96. App I-Rh 144. Bas 92, 93, 942, 99. Bern 172, 173. Freib 108, 109. Glar 11, 82. Luz 186 a , 187. Neuch 272, 274, 275. Obw 69. St Gall 1852, 186, 188. Schaffh 179, 187. Schwyz 90. Sol 96 2 , 97, 98. Thurg 109, 125. Tic 255 b , 257. Zug 94. Ziir 111, 112. Eng Steph 3543, 356.

Can 219.

Argent 1192, 122, 127, 132, 133. Costa R 300, 301, 307. 311, 312. Mex 266. Perii 198, 203—205, 211. Venez 3754, 377. 380, 392—395. Jap 178— 181. Kina 242, 243, 252, 253.

167 Fi Fsl 23: 2, 5, 6, 13. 262. Ty Fsl 284, 285, 287.

Schw Fsl 164, 165, 170.

143.

Tjslov Fsl 251, 254,

Homosexualitet.

Bulg 216, 217, 231. Da 225, 226, 230, 231, 236. Fi 20: 12. Ho 248 bis, 251. No 213. Sv 18: 10. Ty 175. Ung 241, 242, 250. Öst 129 b , 130. Schweiz: Aarg 96, 97. App A-Rh 98. App 1-Rh 149. Bas 93. Bern 162, 169, 170. Freib 114, 115. Glar 83. Graub 134, 135. Luz 119, 120. Neuch 282. Obw 65. St Gall 189. Schaffh 177 1 ' 2 , 182. Schwyz 95. Sol 104. Thurg 120. Tic 249, 251, 253 2 , 255 a . Zug 100. Ziir 126. Eng Steph 240 b , 241, 244, 341. Can 202, 203, 206, 293, 294. Ind PC 377. Costa R 317. Fi Fsl 23: 12. Schw Fsl 169, 170. Tjslov Fsl 261, 262. Ty Fsl 296, 297.

144.

Bestialitet.

Bulg 216, 217, 231. Fi 20: 12. No 213. Sv 18: 10. Ty 175. Ung 241. Öst 129 a , 130. Schweiz: Aarg 96, 97. App A-Rh 98. App 1-Rh 149. Bas 93. Bern 162, 169. Freib 127. Glar 83. Graub 135. Luz 119. Obw 65. St Gall 189. Schwyz 95. Sol 104. Thurg 120. Zug 100. Ziir 126. Eng Steph 240 a , 241.

Can 202, 203.

Ind PC 377.

Costa R 317. Ty Fsl 295. 145.

Koppleri.

Belg 379, 380, 380 bis, ter, 381; 382. Bulg 228, 231. 484. Da 228, 229, 231. Fi 20:9 a, 10, 11, 14 a; 25: 1 a. Fr 334. Ho 247, 248, 250, 250 bis, ter, 251. It 531—538, 540, 541. No 200—206. Port 405, 406. Ry 155. Sv

168 18: 11, 12. Turk 435—437. Ty 180 (L 18/2 1927), 181. Ung 247 (GA 36: 1908, 43—47). Öst 132, 133, 512—515. Schweiz: Aarg 98, 99. App A-Rh 100, 101. App 1-Rh 147 a , 150. Bas 96, 97. Bern 168, 169. Freib 111, 119—122, 125. Gen 213—215. Glar 85. Graub 146. Luz 123, 151. Neuch 292, 293. Obw 70; Pol 112, 113. St Gall 179, 180. Schaffh 183. Schwyz 93, 94. Sol 105. Thurg 121—124. Tic 262—266. Waadt 198. Wall 199—201. Zug 96 a , 99. Ziir 115 a , 119—123, 129. Eng Steph 250—252, 257—259, 356, 367, 372, 373. Ind PC 372, 373.

Can 215—218, 220.

Argent 125, 126. Costa R 313—316, 318—320. Mex 206—208. 206—208, 211, 3904. Venez 388—392. Jap 182. Kina 246—249, 253.

267.

Fi Fsl 23: 7—9. Schw Fsl 173—177, 318, 319. Ty Fsl 304—309.

146. Da 229, 231. Ho 432. 434. Sv 18: 11. Ty 181 a.

Perii

Tjslov Fsl 251, 263—

Sutenörskap. It 534.

No 206.

[Port L 2 % 1912:4].

Can 2161. Fi Fsl 23: 9.

147.

Schw Fsl 176.

Tjslov Fsl 266.

Ty Fsl 309.

Otukt medelst våld eller med 2

medvetslös. 3

Belg 373, 374, 376—378, 382. Bulg 215 , 217 , 2183, 220, 221, 231. Da 216—218, 224—227, 236. Fi 25: 4—6, 14. Fr 332. Ho 242, 243, 246—248, 251. It 519, 521, 542—544. No 191—193, 214. Port 391, 393, 394, 398—400. Ry 153. Sv 15: 12—16. Turk 414—418, 424, 438. Ty 1761- 2, 177, 178. Ung 232— 235, 237—240, 250. Öst 125—128. Schweiz: Aarg 100—103. App A-Rh 95, 96, 98. App 1-Rh 143, 144. Bas 9 1 1 ' 2 , 93, 942>3, 99. Bern 170, 171, 173. Freib 106—108, 115, 128. Gen 277, 279—282. Glar 76, 77, 81, 82. Graub 132, 134. Luz 185, 186 a , 187.

169 Neuch 264—267, 271, 272, 274—280. Obw 68. St Gall 1852, 187, 188. Schaffh 176, 1771, 179, 187. Schwyz 90, 91, 93 a . Sol 95—98. Thurg 102—104, 125. Tic 253, 254, 256, 257. Waadt 199—204, 345. Wall 203—208. Zug 93, 94. Ziir 109—111. Eng Steph 350—353, 355. Can 298—300.

Ind PC 375, 376.

Argent 119 2 - 3 , 122, 127, 132, 133. Costa R 300, 301, 307, 311, 312. Mex 260, 261, 263—266. Perii 196—198, 203—205, 211. Venez 375, 377, 380, 392 —395. Jap 176—181. Kina 240 1 ' 3 " 7 , 241 1 , 242, 243, 252, 253. Fi Fsl 23: 1—3. 5, 6, 13. Schw Fsl 162—164, 170. 254, 262. Ty Fsl 282—285, 287.

148. Otukt medelst uppväckande

eller begagnande

Tjslov Fsl 251—

av error hos

kvinnan.

4 Bulg 219. Da 221, 224. It 519 , 521, 542—544. No 194, 214. Port 393, 398—400. Ty 179. Ung 245, 250. Schweiz: Bas 92, 99. Luz 186b, 187. Neuch 273—275. Sol 99. 110. Zug 94. Ziir 113. Eng Steph 351. Can 298.

Ind PC 375, 376.

Argent 121. Costa R 304.

Kina 244, 252, 253.

Thurg

Tjslov Fsl 251. 255, 256.

149.

Prostitution.

Bulg 485. Da 233. Fi 20: 10. No 378. 362. Ung Ubertr 81.

Turk 420, 421, 425. Ty 361 6 ,

Schweiz: App I-Rh 151. Bern 164, 169. Freib 123. Neuch 291, 293. St Gall 178. Sol 106. Tic 425. Waadt 197. Wall 198. Ziir 127, 128. Can 220, 229 A. Costa R 558 2 .

170 Fi Fsl 23: 10. Schw Fsl 315—317. 303, 373, 374.

150.

Tjslov Fsl 270: Ubertr 51. Ty Fsl

Konkubinat.

Lägersmål.

Bulg 213. Da 233. It 560. No 379. Schweiz: App A-Rh 103. Wall 196. Zug 101.

151.

Bern 163.

Spridande

Glar 87.

av otuktiga

skrifter

Obw 70.

St Gall 111.

etc.

Belg 383, 384, 386. Bulg 230, 442, 483. Da 234. [Fi 20: 14. nu L 28 /, 1927]. Fr 287, 288, 477. Ho 240, 240 bis, 451. 451 bis. It 528, 529, 725. No 211, 376, 377. Port 420. Sv 18: 13; 25:20. Turk 426—428. Ty 184 1 - 4 , 184 a. 184 b. Ung 248 c . Öst 516. Schweiz: App A-Rh 104, 146. Bas 98 a. Bern 161. Freib 126. Gen 211, Neuch 288—290, 293, 445 3 . St Gall 176. Sol 107. Thurg 111. Tic 247, 426. Waadt 195, 196. Wall 196, 197. Zug 102. Ziir 124. Eng Steph 247, (248).

Can 205, 207—209.

Ind PC 292, 293.

Argent 128. Costa R 321. Mex 200. Perii 209, 390 2 . Venez 383. 175. Kina 251. Fi Fsl 23: l l 2 .

152.

Jap

Schw Fsl 179. Tjslov Fsl 268. Ty Fsl 300.

Offentligt

företagande

av otuktiga

handlingar.

Belg 385, 386. Bulg 229. Da 232. Fi 20: 14. Fr 330. Ho 239, 451. It 527, 529, 726. No 212, 376. Port 390. Sv 18: 13; 25:20. Turk 419, 576. Ty 183. Ung 249. Öst 516. Schweiz: App A-Rh 104. Bas 98. Bern 162, 169, 25613. Freib 124. Gen 212. Neuch 288, 293, 445 3 . St Gall 176. Schwyz 93 b . Sol 107. Thurg 111. Tic 246. Waadt 195. Wall 196 a, 197. Zug 102. Ziir 124. Eng Steph 246.

Can 205, 207.

Ind PC 294.

171 Argent 129. Costa R 321, 555". Mex 200. Perii 210, 390 1 . Venez 382, 538. Jap 174. Kina 250. Fi Fsl 23: l l 1 .

153.

Schw Fsl 178. Tjslov Fsl 269. Ty Fsl 298, 299.

Olovligt utbjudande

etc. av abortiv-

eller

preventivmedel.

3 Belg 383 (L /6 1926), 386. Da 235. [FT L V? 1920: 3, 4, 61. Ho 240 bis, 451 ter, quater (L 20 / 5 1911). It 552, 553. 555. Port 248. Sv 18:13. Ty 1843a (L 18/2 1927). Schweiz: Freib 125. Schw Fsl 320.

Ty Fsl 301, 302.

/54.

Hasardspel.

Lotteri.

Belg 301—308, 557, 558. Bulg 490, 491. Da 202—204, 207. Fi 43: 1—4. Fr 410, 477. Ho 254 bis, 457. It 718—722. No 298, 299, 383. Port 264— 272. Sv 18: 14. Turk 567—570. Ty 284, 284 a, b, 285, 285 a, 286. Ung Ubertr 87—91. Öst 522. Schweiz: App A-Rh 136, 137, 148. 149. Bern 249—255. Freib 191. Gen 208—210. Glar Pol 4. Neuch 209—211, 443, 445 11 . Sol 188—191. Tic 194—196. Eng Steph 260—262, 264, 266. Can 226—228, 230—236. Ind PC 294 A. Costa R 556 10 ' 11 . Mex 257—259. Kina 278—281. Venez 532—535.

Perii 387 6 " 8 — 389.

Jap 185—187.

Fi Fsl 30: 1, 2. Schw Fsl 307. Tjslov Fsl Ubertr 49. Ty Fsl 356—360.

155. 5 6

Djurplågeri.

Belg 561 ' , 562. Bulg 489. Da 196. Fi 43:5. Ho 254, 455. It 727. No 382. Sv 18: 16. Turk 577. Ty 36013. Ung Ubertr 86.

172 Schweiz: App A-Rh 170. Freib 194. Gen 385»—388. Neuch 2l4, 443 13 , 445 . St Gall 200—202. Sol 1926. Tic 424. Waadt 139. Wa// 340». 1

Can 542. Costa R 1468.

Perii 390 9 . Venez 539.

Fi Fsl 30: 3.

Schw Fsl 333. Tjslov Fsl Ubertr 38. Ty Fsl 366, 412.

156.

Lösdriveri.

Bettleri.

Belg 342—347. Bulg 457. Da 197—200. Fr 269—282. Ho 432—434. It 670, 671. [Port 256—262, nu L 2 % 1912]. Turk 544, 545. Ty 361 3 ' 4 - 7 - 8 , 362. Ung Ubertr [62, 63, nu L 21: 1913], 64, 66—69. Schweiz: App A-Rh 144. Bern 122. Freib 189. Gen 242—248, 385 39 — 388. Glar Pol 5. Neuch 197—203. Sol 73. Tic 417—422. Waadt 141— 143. Wall 148—152. Eng Steph 275—278. Costa R 556 12 - 13 . Fi Fsl 31:1—3. 370—372.

157.

Can 238, 239.

Mex 201, 255, 256. Schw Fsl 332.

Tjslov Fsl Ubertr 42—46.

Farligt eller förargelseväckande

Ty Fsl

rus.

Bulg 486. Da 1381. Fi 43: 6. [Fr L Vio 1917]. Ho 426. It 729. 18: 15. Turk 571—573. Ung Ubertr 84. (Öst 523, 524). Schweiz: App A-Rh Tic 427.

147.

Luz Pol 153.

Obw Pol 116.

Sv

St Gall 192.

Fi Fsl 33: 16. Schw Fsl 331. Tjslov Fsl Ubertr 37. Ty Fsl 367.

173 Brott mot enskild. K) Brott mot frihet och enskild frid. 158.

Barnarov.

Belg 364—368, 369 bis. Bulg 292—295, 306. Da 215, 261. Fi 2 5 : 2 . Fr 354. Ho 279, 280, 286. It 573, 574. No 216, 217. Port 342—344, 395, 399. Ry 149. Sv 15:6—8. Turk 182, 430, 432, 439. Ty 235. Ung 317—320, 322, 326. Öst 96, 97. Schweiz: Aarg 136—139. Bas 122. Bern 150, 152. Freib 11. Gen 288, 289, 298. Glar 113. Luz 178, 179. Neuch 334, 338. Obw 81, 88. St Gall 119. Schaffh 168. Schwyz 69. Sol 123. Thurg 95—97. Tic 276, 277, 280, 338. Waadt 254. Wall 265. Zug 83. Ziir 150. Eng Steph 368, (369). Can 316. Ind PC 361, 363, 369. Argent 131, 146—149. 220. 221, 229. Venez 178. Fi Fsl 22: 6.

Costa R 334—336, 5444, 546 2 . Mex 366 5 . Jap 224, 227—229. Kina 257, 258, 260.

Schw Fsl 160, 186. Tjslov Fsl 246, 248.

159.

Kvinnorov.

Perii

Ty Fsl 313.

Enlevering.

Belg 369, 370, 371. Bulg 296, 297, 306. Fi 25:7, 8, 14. Fr 355—357. Ho 281, 286. It 522—525. Port 395—400. Sv 15: 17—20. Turk 430—434, 438, 439. Ty 236—238. Ung 320—322, 326. Öst 96, 97. Schweiz: Aarg 101—106. App A-Rh 107. App I-Rh 86, 87. Bas 123, 124. Bern 153—157. Freib IQ. Gen 298—301. Glar 112. Graub 129—131. Luz 180—182. Neuch 335—339. Obw 89—91. St Gall 114—117. Schaffh 170, 171. Sol 124, 125. Thurg 98—101. Tic 258—261. Waadt 255, 256. Wall 265—268. Zug 82. Ziir 151, 152. Eng Steph 364—366.

Can 313—315.

Ind PC 366, 366 A, B, 498.

Argent 130—132. Costa R 308—312. Mex 267—271. Perii 228. Venez 384—387. Jap 225, 227—229. Kina 257, 258, 260, 315, 322, 323. Schw Fsl 1572, 158, 159. Tjslov Fsl 2462, 247. Ty Fsl 276.

174 160.

Människorov.

5—7.

Da 261 , 262. Fi 25: 1, 1 a. Ho 278, 286. It 603, 604. No 224. Sv 15: Turk 429, 431, 432, 439, 499, 500. 525. Ty 234. Öst 90, 91.

Schweiz: Aarg 136—139. App A-Rh 106. App I-Rh 88. Bas 121. Bern 151. Freib 75. Glar 111. Graub 126. Luz 178, 179. Obw 88. St Gall 118, 119. Schaffh 168. Schwyz 69. Sol 122. Thurg 94. Zug 83. Ziir 150. Eng Steph 154.

Can 297.

Argent 145, 170. 315 3 , 322, 323.

Ind PC 360, 363—365, 367, 368.

Costa R 333.

Mex 366.

Jap 225—229.

Kina 314,

Fi Fsl 24: 2. Tjslov Fsl 246, 308.

161.

Slaveri.

Bulg 291, 307. Fi 25: 1. Ho 274—277, 286. Port 328. Sv 15: 1—4. Ty 234. Öst 95.

It 600—604.

No 225.

Schweiz: Bas 121. Eng Steph 149—154.

Can 297.

Ind PC 370, 371.

Argent 140. Costa R 329. Mex 365. Perii 225—227. Venez 174. 226, 227. Kina 313, 323.

Jap

Tjslov Fsl 307.

162.

Olovligt

fängslande.

Belg 147, 434—438. Bulg 288—290. 306, 307. Da 261, 262. Fi 25: 9, 10. Fr 341—344. Ho 282, 283, 286. It 605—607. No 223, 226. Port 291, 292, 330—335. Ry 147, 148. Sv 15: 9, 10. Turk 179—181. Ty 239, 341. Ung 323—326, (193—198, 202). Öst 93, 94. Schweiz: Aarg 140, 141. Bas 125. Bern 97—99, 101—104. Graub 128. Luz 183, 184.

158—160. Freib 75. Gen Neuch 153, 154, 331, 333.

175 Obw 92. St Gall 118. Schwyz 70. Sol 126. (Thurg 94). Tic 105, 106, 335— 337. Waadt 252, 253, 354, 355, 357. Wall 135, 136, 260—264. Zug 84. Ziir 153. Can 297.

Ind PC 340, 342—348, 357.

Argent 141—144. Costa R 328—332, 509. Mex 364. Venez 175, 177, 181. Jap 220, 221. Kina 316, 317, 323. Fi Fsl 14: 5; 24: 2—4. Ty Fsl 275.

163.

Schw Fsl 157.

Det allmänna

Perii 223, 340.

Tjslov Fsl 309, 314; Ubertr 58.

tvångsbrottet.

Belg 327—331, (470). Bulg 298—300, 306, 307, 434. Da 150, 260. Fi 25: 12, 14. Fr 305, 307, 308, (400). Ho 284. It (608, 609), 610, 611, 613, (629). No 222 (L 4 / 7 1927). Port 329, 379. Sv 15: 22, 24. Turk 188—190, (192). Ty 240. 339. 343. Ung (350—354), 475. Öst 98, 100. Schweiz: Aarg 142, 143. App A-Rh 105. App 1-Rh 85. Bas 126. Freib 79. Glar 114. Luz Pol 84. Neuch 195. Obw 92; Pol 61, 62. St Gall 113. Schaffh 172. Schwyz 114. Sol 127. Thurg 126, 128. Tic 339, 341. Waadt 261. Zug 85. Ziir 154, 235. Ind PC 330, 331, 339, 341, 349, 374, 503, 506—508. Argent 168, 169. Costa R 337. Mex 282—284, 286, 365. Venez 176. Jap 223, 234. Kina 318, 321, 323.

57.

Perii 222.

Fi Fsl 24: 1, 4. Schw Fsl (133), 156. Tjslov Fsl 310—312, (322); Ubertr Ty Fsl 130, 279—281, (339).

164. Sv 15:21.

Öst 508.

Eng Steph 249.

Tvång till

äktenskap.

176 165.

»Chantage».

Bulg 331. Da 260, 281 2 , 285\ 287, 289. 318—320, 421. No 266. Port 452. Ry 174. 351—354. Öst 98 b .

Fi 31:4. Fr 400. Ho 284, Sv 21:10. Turk 192. Ung

Schweiz: Freib 92. Neuch 381. Ind PC 503, 506, 507. Argent 169. Costa R 379. Schw Fsl 133.

166.

Perii 250, 251. Jap 249—251.

Ty Fsl 280.

Tvång

i arbetsförhållanden.

Sabotage.

[Belg 310, nu L / 5 1921]. Bulg 182, 300. Fr 414, 415. It 502—512. No 222. [Port 277, nu L 6/i2 1910]. Sv 15: 22. 24. Turk 201. Ung 177. Schweiz: Gen 106.

Tic 234.

Eng Steph 561. Argent 158. Costa R 347, 355. Venez 192—194.

167.

Hot mot

enskild.

Belg 327, 329, 331. Bulg 301, 302, 306. Da 266. Fi 25: 13, 14. Fr 306, (305, 307, 308). Ho 285, 286. It 612. No 227. Port 379. Sv 15: 23, 24. Turk 191. Ty 241. Ung Ubertr 41. Öst 99, 100. Schweiz: App 1-Rh 21. Bas 127. Bern 98. Freib 80. Gen 231—233, 385 — 388. Glar 57. Graub Pol 27. Luz Pol 125. Neuch 193, 194. Obw Pol 60. St Gall 105. Schaffh 173. Sol 128. Thurg 127, 128. Tic 340, 341. Waadt 260, 261. Wall 272—274, 341 2 . Zug 86. Ziir 91. 26

Ind PC 503, 506, 507. Costa R 338. Mex 282—284. Fi Fsl 26:3, 4.

Perii 224.

Schw Fsl 155.

Jap 222. Kina 319, 323.

Tjslov Fsl 2 1 5 1 3 .

Ty Fsl 278.

177 168.

Hemfridsbrott. 4

Belg 148, 153, 439—442, 557 , 558. Bulg 303—306. Da 264, 275. Fi 24: 1, 3, 5. Fr 184, 475 8 , 478. Ho 138, 139, 370. It 614, 615. No 147, 355. Port 294, 380. Sv 11:10—14. Turk 193, 194, 422, 425. Ty 123, 124, 342. Ung 330—332, (199). Öst 83, 84. Schweiz: App A-Rh 63. App 1-Rh 56. Bas 128. Bern 95. Freib 78. Gen 108—111, 244, 385 24 —388. Glar 54. Graub 82, 204; Pol 28. Luz Pol 83. Neuch 153, 155, 156, 188—191, 443 4 , 445. Obw 50; Pol 63. St Gall 104. Schaffh 124. Sol 69. Thurg 258—260. Tic 342. 430 s , 432. Waadt 257— 259 bis, 353, 356, 357. Wall 135, 269—271, 342 1 . Zug 55. Ziir 87. Eng Steph 107, 442—446.

Can 455—465. Ind PC 441—460.

Argent 150—152. Costa R 340—342 548 1 . Mex 285. Perii 230, 231, 339. Venez 184, 185. Jap 130—132. Kina 320, 322, 323. Fi Fsl 26: 1, 2, 4.

169.

Schw Fsl 161. Tjslov Fsl 313, 314.

Kränkning

av brevhemlighet

Ty Fsl 277.

m. m.

Belg 149, 150, 153, 460. Bulg 309—312. Da 153, 263, 275. Fi 38: 8, 9; 40: 14, 15. Fr 187 (L 15/e 1922). Ho 201, 202, 371—375, 441. It 616—621. No 122, 145, 146. Port 295, 461. Sv 22: 10, 21. Turk 195—197, 199. 200. Ty 299, (354, 358). Ung 327, (200, 201). [Öst L 6 / 4 1870: 1]. Schweiz: Bas 162. Bern 186. Freib 81. Gen 175, 379. Luz Pol 122, 123. Neuch 445 6 . Obw Pol 100, 101. St Gall 103. Schaffh 255. Sol 1925. Tic 107, 343, 344. Waadt 337. Eng Steph 161, 434.

362.

Can 265.

Argent 153—155. Costa R 343—345. Mex 173—177. Perii 232—235, Venez 186—189, 191. Jap 133, 135, 263, 264. Kina 138, 333, 336.

Fi Fsl 14:7; 28: 1, 8. Ty Fsl 324.

Schw Fsl 286, 313.

Tjslov Fsl 236, 339, 342. 1-2

178 170.

Störande

Da 205.

av privatlivets fred. Yrkesmässigt av privatliv. No 390.

utforskande

Costa R 546 4 . L) Ä r e k r ä n k n i n g . 171.

Diff amotion.

Belg 443—447, 450—452. Bulg 235, 236, 242—245. Da 267—275. Fi 27: 1, 2, 4—8. [Fr 367—372, nu L 29/7 1881:29—32, 36, 37]. Ho 261—265, 267—269, 271, 423. It 595, 597, 598. No 247—254, 390. Port 407, 411, 412, 415—419. Ry 161. Sv 16:7, 8, 12, 14—15. Turk 480, 484—490. Ty 186 —188, 193, 200. [Ung 258—277, nu GA 41: 1914, 1, 3, 5—17, 20, 21, 24—36]. Öst 487—490, 492—495, 497. Schweiz: App A-Rh 108, 110. App 1-Rh 90—92, 94. Bas 130, 131, 135, 136. Bern 177, 180, 182, 183, 188, 243. Freib 72, 97. Gen 303, 304, 307— 311, 313—315. Glar 152 (L Vs 1921), 155, 156. Graub 203; Pol 38—41. Luz 91, 92, 96—99. Neuch 340, 342, 345, 348—351. Obw Pol 75, 76, 78, 79. St Gall 106—112. Schaffh 196—198, 200, 203, 204. Sol 129, 130, 132, 133, 136, 137. Thurg 223 a , 224—233. Tic 345, 352—357. Waadt 263—265, 267. Wall 275, 277, 278, 280, 282, 285. Zug 89, 90, 92. Ziir 155—157, 161, 162. Eng Steph 385—397.

Can 317—334.

Ind PC 499—502.

Argent 110, 112—117. Costa R 279, 280, 284—291, 429, 547. Mex 350, 352—357. Perii 187, 192—195. Venez 444, 449, 450, 452. Jap 230, 232, 233. Kina 325, 327, 328, 330—332. Fi Fsl 27: 1, 2, 5. Schw Fsl 137, 150—152. Ubertr 21. Ty Fsl 317—319, 321—323.

172.

Särskilda

bestämmelser

om

Tjslov Fsl 301, 303—306;

sanningsbeviset.

Belg 447, 449. Bulg 239—241. Da 269—271. Fi 27: 5, 6. [Fr L 29/7 1881:35]. Ho 262—265. It 596. No 249, 253. Port 408, 409. Sv 16:13. Turk 481. Ty 186, 190—192. [Ung GA 4 1 : 1914, 13—16]. Öst 490.

179 Schweiz: Bas 133. Bern 184, 185. Freib 72. Gen 308, 309. Luz 93. Neuch 346, 347. Obw Pol 77. St Gall 106, 107. Schaffh 202. So/ 131, 132. r7mr0 224. Tic 351. Weracft 267. Wall 284. Zug 89. Eng Steph 390, 391. Can 331. Argent 111. Costa R 281—283. Venez 445. Jap 230. Kina 326, 327. Fi Fsl 27: 1, 4.

Mex 351, 358. 359.

Perii 190, 191.

Tjslov Fsl 302, 303 1 . Ty Fsl 317, 320.

173.

lnjurier.

7 Belg 448. 450—452. 561 , 562, 563 2 , 564. Bulg 234. 236, 242, 244, 245. Da 265, 267, 272—275. Fi 2 7 : 3 , 6—8. F r (L 29 /T 1881: 33, 36, 37); 471», 474. Ho 266, 267, 269, 271, 423. It 594, 597, 598. No 246, 249 3 ' 4 , 250—252, 254. Port 374, 410—419. Ry 159, 160. Sv 16:9, 11, 12, 14, 15. Turk 482— 485, 487—490, 547. Ty 185, 194—200. [Ung GA 41: 1914, 2, 4, 6—19, 27— 36]. Öst 491—497. Schweiz: App A-Rh 109, 110. App 1-Rh 89, 91, 92, 94. Bas 129, 135, 136. Bern 178—180, 183, 188, 243, 256 4 . Freib 74, 188. Gen 305—307, 310— 315, 385 23 ' 25— 388. Glar 153 (L Vs 1921), 155, 156. Graub 203; Pol 38—41. Luz 94—99. Neuch 341, 343, 345, 348—351, 4421, 4431. 3> 4, 445 1 . Obw Pol 65—74. St Gall 107—112. Schaffh 197, 198, 200, 201, 203, 204. Sol 133 2 ' 3 , 134, 136, 137. Thurg 223 b , 225—233. Tic 346—350, 352—357. Waadt 266. Wall 279, 281—285, 341» 2 . Zug 88, 90, 92. Ziir 158, 159, 161, 162. Eng Steph 340.

Ind PC 349—352, 354, 355, 504, 509.

Argent 110, 112—117. Costa R 279, 280, 284, 285, 545. Mex 344—348, 352—354. Perii 188, 192—195, 389 8 . Venez 446—448, 450, 452. Jap 231, 232. Kina 324, 331, 332. Fi Fsl 27: 4, 5. Fsl 320, 322, 323.

Schw Fsl 154, 314. Tjslov Fsl 300, 303, 305, 306.

Ty

180 /74.

Ärekränkning

mot död

man.

Belg 450. Bulg 234, 246. Da 274, 275. Fi 27:4, 8. [Fr L 29/9 1919; L /7 1881:34]. Ho 270, 271, 423. It 597, 724. No 252, 254. Port 417. Turk 488. Ty 189, 194. [Ung GA 4 1 : 1914, 22, 23]. Öst 495. 29

Schweiz: App I-Rh 94. Bas 132. Freib 73. Luz 97. Neuch 344. Pol 73. St Gall 110. Thurg 228. Tic 356. Zug 92. Perii 195. Venez 451. Jap 230. Fi Fsl 27: 3, 5.

Tjslov Fsl 306 2 .

175.

vid

Bulg 237, 238. Da 272. [Ung GA 41: 1914, 7, 19J.

350.

Kina 329, 331, 332.

Schw Fsl 153.

Retorsion

Schweiz: App I-Rh 93. Zug 91. Ziir 160.

Obw

It 599.

Ty Fsl 322, 323.

ärekränkning. No 250.

Bas 113, 134.

Turk 485.

Glar 154.

Tv 198, 199.

Sol 135.

Tic 349,

Ind PC 358. Argent 116.

Mex 349.

Perii 189.

Venez 448.

Schw Fsl 1542.

M) B r o t t m o t k r o p p s l i g i n t e g r i t e t . 176.

Uppsåtligt

dödande.

Belg 392—397, 411—417. Bulg 247—250, 256, 261, 262. Da 237. Fi 21: 1, 2. F r 295—300, 302—304, 313, 321—324, 326—329. Ho 287—289, 299, 422. It 575—577, 587. No 233. Port 349—352, 355—357, 370—372, 374—378, 389. Ry 136—138. Sv 14: 1—3, 36, 42. Turk 448—451, 461, 462, 467. Ty 211—215. Ung 278—281, 288, 289, 292. Öst 134—138. Schweiz: Aarg 107, 108, 111, 112. App A-Rh 79—81. App 1-Rh 69, 70, 74. Bas 100, 101. Bern 123, 126, 128. Freib 54, (70). Gen 249—255, 257. Glar 88, 89. Graub 87—92, 101, (149). Luz 147—153, (155, 157). Neuch

181 294—297. Obw 72— 74. St Gall 127, 130, 133. Schaffh 142—144, 146, 147, (148). Schwyz 53, 54. Sol 108—110. Thurg 58, 59. Tic 287—300. Waadt 211—214, 216. Wall 213—217, 219, 220, 222, 222 bis (L 24 /u 1883), 225, 227—229. Zug [68, nu L Ve 1882:7], 69. Ziir 130—132, 135. (Eng Steph 310—326). 307, 308).

(Can 259—268).

(Ind PC 299—304, 304 A,

Argent 79—82, (95). Costa R 243—245, 247, (218), 250. Mex 302—305, (308, 309, 314), 310, 311, 313, 315—326, 328. Peru 150—154, 158, (169, 170). Venez 407—410, 423—425 (426, 427), 429—431. Jap 194—201, 203. Kina 282—286, 288, 289, 292. Fi Fsl 25: 1. Schw Fsl 98—100. 245, 246, 249—251, (266).

177.

Tjslov Fsl 271 1 - 2 . 272, 278.

Dödande på begäran eller med

Bulg 251, 262. Da 239. Fi 21: 3. Ty 216. Ung 282, 289, 292. Schweiz: App I-Rh 71. Bas 162.

samtycke.

Ho 293, 299, 422.

Freib 55.

Ty Fsl

It 579. No 235.

Neuch 298.

Tic 302.

Eng Steph 287—293. Fi Fsl 25: 1.

Schw Fsl 101.

178.

(Tjslov Fsl 271 3 ).

Delaktighet

i

Ty Fsl 247.

självmord.

Bulg 252, 253, 261, 262. Da 240. Ho 294. It 580. No 236. Port 354. Ry 141. Turk 454, 467. Ung 283, 289, 292. Schweiz: Bern 125, 128. Freib 56. Neuch 298. Schaffh Eng Steph 319.

Can 269, (270).

Ind PC 305, 306, (309).

Argent 83. Costa R 251. Mex 312, 313. Jap 202, 203. Kina 290, 292, 299, 303. Fi Fsl 25: 2.

145. Tic 301.

Perii 157, 158.

Schw Fsl 102. Tjslov Fsl 273. Ty Fsl 248.

Venez 414.

182 179. Barnamord

m. m.

Belg 396. Bulg 254, 255. Da 238, 251. Fi 22: 1—3, 9. Fr 302. Ho (151), 259, 260, 290—292, 422. It 578, 592. No 234. Port 356 § un. Sv 14: 22—25, 34. Turk 453, 467. Ty 217. Ung 284, 289. Öst 139, 339, 340. Schweiz: Aarg 109, 110, 116—119. App A-Rh 84—86, 145. App I-Rh 75, 76. Bas 103. Bern 129—134. Freib 57. Gen 257. Glar 96, 97. Graub 102—107, 111; Pol 19. Luz 158—161. Neuch 301—303. Obw IQ, 79, 80; Pol 58. St Gall 134—136. Schaffh 151—155. Schwyz 56—58. Sol 111. Thurg 65, 66. Tic 278, 328, 329. Waadt 218—222. Wall 218, 221. Zug 70, 71. Ziir 137—139. Eng Steph 327 (L 12 & 13 G 5, 1922), 328. Can 271. 272. Ind PC 318. Argent 81 2 . Costa R 245 2 . Mex 327, 328. Peru 155. Venez 413, (439). Kina 287, 292. Fi Fsl 25: 3, 123. Schw Fsl 103. Tjslov Fsl 274. Ty Fsl 252.

180.

Barnafaderns

m. fl. underlåtenhet att hjälpa en av olovlig havande kvinna. Da 255. Fi 22: 3 2 . No 240, 241, 388, 389. Sv 14: 35. Fi Fsl 25: 122.

181.

beblandelse

Schw Fsl 1842.

Uppsåtlig misshandel 7

med dödlig 3

utgång.

2 Belg 401. Bulg 266 , 273. Da 244 , 245 . Fi 2 1 : 4 . Fr 310, 316. Ho 300—305. It 584, 585. No 228—232. Port 361 § un, 362, 364—366, 389. Ry 142. Sv 14: 4, 5, 43. Turk 452, 461, 462, 467. Ty 226, 228. Ung 306, 307. Öst 140—142. Schweiz: Aarg 113, 114. App A-Rh 82. App 1-Rh 72, (73). Bas 111, 112. Bern 139, 144, 149. Freib 61, 62. Gen 263, 268. Glar 90, (95). Graub 93, 94. Luz 147—149, 156, 165 a , (170, 171). Neuch 317—320, (323—326). St Gall 131. Schaffh 142, 144, 149. Schwyz 55. Sol 117\ 118. Thurg 67,

180 68. Tic 303, 305. (134, 135).

Waadt

215, 216.

Zug 76, 77.

Ziir 133,

Argent 81 lb , 82. Costa R 245 3 . Perii 165—167. 206. Kina 296, 298, 303.

Venez 412.

Jap 205,

Fi Fsl 25:8, 9. Schw Fsl 1082. 1093, 110, 118. 277, 279 1 ). Ty Fsl 260, 262.

(Tjslov Fsl 2753, 2762,

Eng Steph 312, (315—326).

Wall 223, 247.

(Can 269—278).

182. Dödande

av

oaktsamhet.

Belg 418, 419, 422. Bulg 257, 258, 262. Da 241. Fi 21: 10. Fr 319. Ho 307, 309. It 589. No 239. Port 368, 389. Ry 139. Sv 14: 9. Turk 455, 461, 462, 465, 467. Ty 222. Ung 290—292. Öst 336, 337, 341, 342, 356—358, 376, 378. Schweiz: App A-Rh 83. App 1-Rh 79, 80. Bas 107. Bern 127, 128. Freib 58. Gen 273, 275. Glar 91. Graub 100; Pol 25, 101. Luz 173. Neuch 299, 300. St Gall 128, 1292. Schaffh 150. Sol 116. Thurg 69, 70. Tic 306. Waadt 217. Wall 224. Zug 74. Ziir 143. Eng Steph 294, 300—306.

411.

Can 284.

Argent 84. Costa R 246, 249, 250. Mex 228, 229. Perii 156, 158. Venez Jap 210, 211. Kina 291, 292. Fi Fsl 25: 4.

183.

Schw Fsl 104. Tjslov Fsl 2792. Ty Fsl 258.

Uppsåtlig

misshandel

(utan

dödlig

utgång).

Belg 392, 398—400, 409, 410 (L 15/s 1912), 411—417. Bulg 263—269, 271—273. Da 244—248. Fi 21:5, 11—14; 2 5 : 1 1 . Fr 309—316, 321, 322, 325—329. Ho 300—305, (306), 422. It 581—583, 585, 587. No 228—232, 235. Port 359—366, 370—374, 376, 377. Ry 142—144, 146. Sv 14: 10— 13, 36, 42, 44, 45; 15: 11. Turk 456—458, 460—462, 467. Ty 223, 223 a

184 (L 19/6 1912), 224, 225, 228, 231, 232, 340. Ung 301—305, 311, 312. — 156, 411, 412.

Öst 152

Schweiz: Aarg 128, 129. App A-Rh 91, 93. App 1-Rh 81—84. Bas 108 —110, 112, (114). Bern 140—145, 149, 2565. Freib 61, 62, 65, 71. Gen 250, 258—262, 264—267, 292. Glar 104—106, (107), 110. Graub 121—123. Luz 165, 166, 168, 169, 172. Neuch 314—316, 318—320, (323—327), 445 2 . Obw 84, 85; Pol 50, 52, 54. St Gall 120, 121, 123, 126. Schaffh 161, 162, (163), 164, 166. Schwyz 64, 65. Sol 1172 4. 118. 119. (120). Thurg 85, 87, 93. Tic 307—313, 315, 316, 318, 319, 331—334. Waadt 230—237, 340—342. Wall 245, 246, 248—252, (253), 254. Zug 75, 77, 81. Ziir 144, 145, (146), 148. Eng Steph 330, 335, 340, 343, 346. Can 273, 274, 276, 279, 280, 290 —292, 295, 296. Ind PC 319—327, 329, 334, 337, 338. Argent 89—93. Costa R 257—261, (263), 266. Mex 288—293, (296, 297), 298—301, 310, 311, 315—319, 322. Perii 165—167, (169, 170), 384. Venez 415—421, 423—425, (426, 427), 430, 431. Jap 204, 206, 208. Kina 293—295, 297—299, 302, 303. Fi Fsl 25: 7—10, 15. Schw Fsl 108—110, 118, 119, 295. Tjslov Fsl 275— 278. Ty Fsl 259—266, 269.

184,

Oaktsamt

förorsakande

av

kroppskada.

Belg 418, 420, 420 bis, 421, 422. Bulg 270, 272, 273. Da 249. Fi 21: 10, 14. Fr 320. Ho 308, 309. It 590. No 237, 238. Port 369, 389. Ry 145. Sv 14: 17, 45. Turk 459—462, 465, 467. Ty 230—232. Ung 310, 311. Öst 336, 337, 341, 342, 356—358. Schweiz: App A-Rh 92. App 1-Rh 80. Bas 115. Bern 147, 149. Freib 64. Gen 274—276. Glar 109. Graub 124; Pol 25. Neuch 321. Obw Pol 51. St Gall 121, 122, 129. Schaffh 165, 166. Sol 121. Thurg 90—92. Tic 320, 321. Waadt 238. Wall 255. Zug 80. Ziir 147. Eng Steph 336.

Can 284.

Argent 94. Costa R 262. Mex 228, 229. 209, 211. Kina 301—303.

Perii 168.

Venez 422.

Jap

Fi Fsl 25: 11, 15. Schw Fsl 111. Tjslov Fsl 2792. Ty Fsl 268, 269.

185 185.

Särskilda

bestämmelser

om fleres deltagande utan dödlig utgång).

i misshandel

(med

eller

Bulg 495. Fi 21: 8, 9. Ho 306. It 588. No 384. Sv 14: 7, 8. 14. Turk 463, 464. Ty 227, 228, 231. Ung 308, 311. Öst 143, 157. Schweiz: Aarg 115, 130. Bas 114. Bern 143, 144, 149. Freib 70. Graub 95—99, 125. Neuch 322—327. Obw 75, 86; Pol 49. St Gall 124, 131. Schwyz 66. Sol 120. Thurg 60—64, 88, 89. Tic 304, 314. Waadt 240—246, 248. Zug 78. Argent 95, 96.

Perii 385.

Fi Fsl 16: 2.

Schw Fsl 117.

186.

Särskilda

Jap 207. Kina 300, 303. Tjslov Fsl 284.

bestämmelser

Belg 402—405, 410. Fi 21:7; 44:4. 364, 365.

Sv 14: 18, 20.

Ty 229, 231.

Schweiz: Bern 124. Freib 63. Luz 167. St Gall 125. Schwyz 63. Eng Steph 325 n . 332, 335 b .

187.

överförande

om

Ty Fsl 266.

förgiftning.

Fr 301, 302, 313, 317. Ung 309, 311.

Gen 256.

Can 277, 278.

Glar 92.

Öst 345, 354, 355. Graub 116—119.

Ind PC 328.

eller fara för överförande

av

könssjukdom.

Da 256—259. Fi 20: 13. It 554. No 155, 358. Ry 150. [Ty L »/12 1918: 1—4]. Schweiz: Schaffh

Ung Ubertr 106.

Öst 379.

185.

Can 316 A. Fi Fsl 25: 13—15.

Port 353,

Tjslov Fsl 281, Ubertr 53.

Sv 14: 21, 45.

186 188. It 613, 728.

Otillåten hypnotise ring.

No 229, 364.

Costa R 548 9 .

189.

Utsättning

av

hjälplös.

Belg 354—360 bis (L 15/s 1912). Bulg 280—287. Da 250. Fi 22: 8, 9. Fr 349—353. Ho 255—260. It 591, 592. No 242—244. Port 345—348. Ry 156, 157. Sv 14: 30—33. Turk 473—476, 575. Ty 221. Ung 287, 289, 292. Öst 149—151. Schweiz: Aarg 125—127. App A-Rh 89, 90. Bas 106. Bern 137, 138. Freib 67, 132. Gen 290, 294—297. Glar 100, 101. Graub 112—115. Luz 164. Neuch 304—307. Obw 82; Pol 55, 56. St Gall 139. Schaffh 159, 160. Schwyz 61, 62. Sol 114. 115. Thurg 79—84. Tic 281—285. Waadt 223— 225. Wall 230—233, 256, 341 3 . Zug 73. Ziir 142. Eng Steph 374.

Can 240b> c , 241, 245. Ind PC 317, (490).

Argent 106, 107. Costa R 275—277. Mex 335—341. Venez 437—439. Jap 217—219. Kina 309—312. Fi Fsl 25: 12.

Schw Fsl 112.

190.

Tjslov Fsl 249, 279.

Perii 179—181.

Ty Fsl 257.

Duell.

Belg 423—433. Bulg 274—279. Fi 23: 1—3. Ho 152—156. It 394— 401. Port 381—389. Sv 14:38—41. Ty 201—210, 210 a (L 3 % 1926). Ung 293—300. Öst 158—165. Schweiz: Aarg 131—133. Bas 116—120. Bern 148, 149. Freib 68, 69. Glar 108. Graub 83—86. Luz 173—177. Neuch 177—183. Obw 87; Pol 59. St Gall 158. Schaffh 118—123. Schwyz 67, 68. Sol HO 2 . Thurg 264—269. Tic 322. Waadt 247, 248. Wall 237—244. Zug 79. Ziir 92—97. Eng Steph 95, 316 b .

Can 101.

187 Argent 97—103. Venez 424.

Costa R 267—274.

Mex 297, 308.

Perii 171—178.

Fi Fsl 25: 1, 7. Schw Fsl 114—116. Tjslov Fsl 282, 283. Ty Fsl 270—274.

191.

Resande

av livsfarligt

vapen.

Bulg 495. Fi 21:13, 14. No 385. Port 363—365. 37, 45. Turk 466. Ty 36710. Ung Ubertr 75. Schweiz: Bern 99.

Sv 11:7; 14:15,

Tic 317.

Can 122. Costa R 265, 546\ 548 6 .

Argent 104, 105. Tjslov Fsl 284.

Mex 306.

Ty Fsl 267.

192. Belg 316—318.

Bärande Fr 314.

etc. av förbjudna It 695—701, 704.

vapen. Port 253. Ty 367 9 .

Ubertr 61. Öst 372. Schweiz: Tic 416. Eng Steph 111. Costa R 55713.

Mex 160—163. Venez 273, 283.

193. Fi 44: 1.

Da 254.

Fi Fsl 33: 5.

Venez 428.

Lämnande

av vapen till barn m. fl.

It 702, 704.

Öst 373.

Ung

188 193 b. Åstadkommande av fara genom bristande om sinnessjuk person eller djur.

omvårdnad

Belg 556 2 . Bulg 493, 494. Fi 44: 7, 8. Fr 475 7 . Ho 425. It 672. No 354. Turk 560—563. Ty 3666, 367». Ung Ubertr 121, 122. Öst 388 390—392. (Eng Steph 382 d ).

194.

Allmän

bestämmelse

Da 252. Turk 566.

om åstadkommande

cw

livsfara.

Öst 335, 336, 431.

Schweiz: Graub Pol 32. Ind PC 336. Perii 3929. Venez 531. Fi Fsl 16: 4.

Schw Fsl 113. Tjslov Fsl 279; Ubertr 52. Ty Fsl 243.

195.

Underlåtenhet

Belg 5565, 558. Bulg 479. Ho 450. It 593. No 387.

att rädda

människoliv.

Da 143, 185, 253. Fi 44: 2. Fr 475 12 , 478.

Schweiz: Bern 256 9 . Freib 66. Neuch 307, 443 6 , 445 1 . Obw Pol 136, 137. Thurg 84. Tic 168, 170, 286, 423 10 . Waadt 225. Wall 233, 340 7 . Argent 108.

Costa R 545 1 .

Fi Fsl 19: 3; 33: 4.

Perii 182, 183.

Venez 440.

Schw Fsl 296. Tjslov Fsl 193, 280.

189 196. 2

Retorsion

vid

Da 248 . Fr 321.

No 228.

Schweiz: Bas 113.

Bern 145, 149.

misshandel.

Ty 233. Sol 119.

Zug 81.

Ind PC 334, 335, 358. Costa R 249, 264.

Venez 424.

197.

Fosterfördrivning.

Belg 348—353. Bulg 259—261. Da 242, 243. Fi 22: 5—7. Fr 317 (L 27 / 3 1923). Ho 251 bis, 295—299, 422, 451 qua ter. It 545—551, 555. No 245. Port 358. Ry 140 (jfr L 18 /u 1920). Sv 14:26—29. Turk 468—472. Ty 218 (L 18/5 1926). Ung 285, 286, 289. 292, 304. Öst 144—148. Schweiz: Aarg 120—124. App A-Rh 87, 88. App 1-Rh 11, 78. Bas 104, 105. Bern 135, 136. Freib 59, 60. Gen 269—272. Glar 98, 99. Graub 108— 110. Luz 162, 163. Neuch 308—313. Obw 11, 78. St Gall 137, 138. Schaffh 156—158. Schwyz 59, 60. Sol 112, 113. Thurg 74—78. Tic 323—327. Waadt 226—229. Wall 234—236. Zug 72. Ziir 140, 141. Eng Steph 330 u ' ', 335 c .

Can 303—306.

Ind PC 312—316.

Argent 85—88. Costa R 252—256. Mex 329—334. Venez 432—436. Jap 212—216. Kina 304—308.

Perii 159—164.

Fi Fsl 25: 5, 6, 10. Schw Fsl 105—107. Tjslov Fsl 285, 286; Ubertr 54. Ty Fsl 253—256, 281.

N) F ö r m ö g e n h e t s b r o t t . 198.

Tjuvnad.

Belg 461—467, 477—488. Bulg 313—318, 520. Da 276, 285, 2861, 287, 289, 2902. Fi 28: 1—8; 33: 3, 14; 44: 18. Fr 379, 381—399, 401. Ho 310, 311, 313, 421. It 624—627, 710, 711, 713. No 143, 257—265, 356. Port 310, 421, 424—430, 441—443 2 . Ry 162, 163, 165, 166. Sv 20: 1—11, 13. Turk 491—494, 522, 523, 525, 582, 583. Ty 242—245, 248, 248 a.369 1 , 370 5 ' 6 . Ung 333, [334, nu GA 36: 1908, 48], 335—339, [340, nu GA 36: 1908, 49], 341, 343;

190 Ubertr 126, 133—135. Öst 171—180, 187—189, 460, 462—467, 469, 470, 670— 673 (L 15/7 1920). Schweiz: Aarg 148—155. App A-Rh 113. App 1-Rh 113—116. Bas 137—139, 143—145. Bern 209—216, 218, Freib 82, 193. Gen 129, 316, 318 —329. Glar 129—133. Graub 155—164, 166. Luz 195—208, 210. Neuch 360—365, 367—371. Obw 99—101, 103, 104; Pol 80—83. St Gall 56, 58—60, 64, 65. Schaffh 209—215, 223. Schwyz 11—Ii, 85. Sol 142—146. Thurg 136—147. Tic 359—365, 368—370. Waadt 269—274, 302, 303, 306—311. Wall 288—301, 320. Zug 115—119. Ziir 168—175. Eng Steph 405—412, 425—435, (442—446), 462, 463. (455—465). Ind PC 356, 378—382, 401, 461, 462.

Can 344—388,

Argent 162—164, 166, 167. Costa R 359—364, 366—370, 372, 373, 375— 377, 544 2 . Mex 367—371, 375, 376, 379, 381. Perii 237, 238, 386. Venez 453 —455, 482, 484. Jap 235, 242, 243, 245. Kina 337—340, 342—345. Fi Fsl 29: 1, 7, 19. Schw Fsl 120, 127, 298. Tjslov Fsl 315, 316; Ubertr 60, 64, 66, 67. Ty Fsl 328—331, 336, 410.

199.

Presumtionsbestämmelser

vid

Fi 44: 19. It 707, 708, 713. Port 443, 444. Schweiz: Gen 129.

tjuvnad.

Turk 578.

Wall 321.

Costa R 366. Venez 540, 544, 545.

200.

Förskingring.

Belg 240, 244, 491, 492. Bulg 319—323, 421, 423. Da 278, 2851, 2862, 287, 289, 2902. Fi 29: 1; 4 0 : 7 . Fr 169—172, 408. Ho 321—325, 359, 380, 421. It 314, 316, 646. No 255, 256. Port 310, 313, 422, 453. Ry 116, 168. Sv 22: 11, 21; 25: 11. Turk 202—207, 508, 510, 522, 523, 555. Ty 246, 248, 248 a, 350, 351, 358. Ung 355—359, 367, 462—464; Ubertr 126. Öst 181—184, 187 — 189, 461—467.

191 Schweiz: Aarg 86—88, 157, 158. App A-Rh 114, 117, 118. App I-Rh 117—119. Bas 140, 141, 143, 144, 1451. Bern 92, 219—221, 223. Freib 84, 179, 185, 186. Gen 155, 156, 361. Glar 134—136. Graub 167, 170. Luz 214, 216—218, 220, 249—251. Neuch 150, 385—387. Obw 105, 106; Pol 88, 89. St Gall 56, 63. Schaffh 216, 217, 219, 223. Schwyz 79. Sol 147, 148, 151. Thurg 148—152, 154—156. Tic 111—114, 379, 380, 382, 383, 390—392. Waadt 283—288, 303, 306—310, 349. Wall 131, 137, 308—310. Zug 120, 121, 123. Ziir 177—179. Eng Steph 158, 410. 417—420. Can 160. 389. Ind PC 403, 404, 407, 408. Argent 1732, 175 2 , 3 , 260—263. Costa R 383 2 , 387, 501, 503. Mex 219— 221, 382—385. Perii 240, 2422>3, 346—348. Venez 195, 468—470, 484. Jap 252—255. Kina 356, 357, 359, 360, 362. Fi Fsl 29: 2, 7. Schw Fsl 122 1 ' 3 , 123 1 ' 3 , 300. Tjslov Fsl 317, 319, 320; Ubertr 65—67. Ty Fsl 131, 333, 336.

201.

Hittegodsdeliktet.

Belg 508. Bulg 334—337. Da 277, 285 2 , 2872, 289, 290. Fi 29: 2. (Ho 321). It 647. No 2564, 394. Port 423. Sv 22: 19, 21. (Turk 511, 522, 523). Ty 291. Ung 365, 366; Ubertr 126. Öst 201 c . Schweiz: Aarg 159. App A-Rh 115. Bas 142, 1452. Bern 222, 223, 2562. Freib 85, 192. Gen 330. Glar 134 b . Graub 169, 170; Pol 33. Luz 215. Neuch 416, 417. Obw Pol 90. St Gall bl, 63. Schaffh 218. Schwyz 81. Sol 150, 151, 1941. Thurg 152. Tic 390—392. Waadt 291, 292, 303, 306, 307. Wall 315. Zug 122, 123. Ziir 181—183. Eng Steph 465.

Ind PC 403.

Argent 1751. Costa R 386, 545 4 . Perii 242, 393 15 . Venez 471, 484. 254, 255. Kina 358, 360, 362. Fi Fsl 29: 2 2 . Schw Fsl 1231' 3, 300, 348. 336.

Tjslov Fsl 320.

Jap

Ty Fsl 333,

192 202.

Åverkan

(excl. angrepp å jakt- eller fiskerätt).

6 7

Belg 552 , 554, 556 , 5576, 558, 5602, 562, 563 2 , 564. Bulg 513—515, 518, 519, 521, 523. Da 295. Fi 33: 1—11, 16, 17; 44: 15. Fr 388, 471 13 ' u, 474, 475 9 ' 10 * 15 , 478, 47910, 482. Ho 314, 315, 421, 458—461. It 627, 631— 634, 636, 637. No 395—400, 408. Port 430, 445. Sv 24: 1—11, 15, 16. Turk 494, 513—515, 518—520, 522, 523, 525. Ty 368 9 '», 370 1 ' 2 . Ung 421. Öst 467 i. f. Schweiz: Bas Pol 143, 1471. Bern 213, 234, 235, 237. Gen 326—328. Glar Pol 6. Neuch 356—359, 442 2 - 3 , 4431- 7' 8, 445 1 . St Gall 65. Sol 146. Thurg 145. Tic 366, 368—370, 390 d , 391, 432. Waadt 268. 302. 303. 308. Wall 287, 3 4 2 2 4 . Ziir 174. Eng Steph 435, 538, 540—542. Argent 181, 182. Costa R 394. 395, 483—486. 5484> 10- ». Perii 257, 258, 387 1 . Venez 456, 473, 474, 484. Fi Fsl 16: 10; 34: 1—4, 7. Schw Fsl 299. 61, 65—67. Ty Fsl 151, 152, 409.

203. Fi 33: 12—17. 370 . (Ö 17421).

Kränkning

av rätt till jakt

No 407—408.

Mex 395, 396.

Tjslov Fsl 321, 338; Ubertr

eller

Sv 24: 12—16.

fiske. Ty 292—296 a, 36810,

4 Fi Fsl 34: 5—7.

Ty Fsl 361—365, 411.

204.

Bodräkt. 2

Belg 462. Bulg 318. Da 290 . Fi 30: 1, 2. Fr 380. It 649. No 265, 279. Port 431. Sv 22: 20, 21. Turk 524. Ung 342, 369, 389. Öst 189, 463—467.

Ho 316, 339. Ty 247, 3705.

Schweiz: Aarg 156. Bas 145 i a . Bern 214. Freib 101. Gen 317. Graub 165, 189. Luz 209, 219. Neuch 353—355. Obw 102. St Gall 64, 75. Schaffh

193 214. Schwyz 74. Sol 152. Thurg 143. Tic 367, 370. 316. Zug 119 a . Ziir 11 Q.

Waadt 305, 306.

Wall

Eng Steph 413. Can 354. Argent 185. Mex 377, 378. Perii 260. Venez 483. Jap 244, 257. Kina 341, 342, 361, 368, 378. Fi Fsl 29:4, 19. Schw Fsl 1202, 1222, 1232, 1292, 1362, 2202. Tjslov Fsl 338 . Ty Fsl 335, 345, 349. 2

205.

Rån.

Belg 468, 469, 471—476. Bulg 324—329. Da 288, 289. Fi 31: 1—3, 5—7. Fr 382. Ho 312, 313, 421. It 419, 628, 630. No 267—269. Port 432— 439, 441, 442. Ry 167. Sv 21: 1—9. Turk 495, 497, 499—502, 522, 525. Ty 249—252, 256. Ung 344—349, 354. Öst 190—195. 674—683 (L 15/7 1920). Schweiz: Aarg 144, 145. App A-Rh 111. App I-Rh 110, 111. Bas 146, 147. Bern 205—207. Freib 83. Gen 3184, 320, 321. Glar 126, 127. Graub 147_153. Luz 188—192. Neuch 372—377. Obw 96, 97. St Gcdl 66. Schaffh 205—207. Schwyz 75, 76. Sol 138—140. Thurg 129—132. Tic 371—373, 378. Waadt 275—279, 302, 303, 308. 310. 311. Wall 302, 303. [Zug 113, nu L Ve 1882: 11]. Ziir 163—166, 175. Eng Steph 440. Can 445—449, 452.

Ind PC 327, 329, 390—402.

Argent 164—167. Costa R 370, 371, 373—377. Mex 372—374. 239. Venez 457, 458, 460. Jap 236—243, 245. Kina 346—355. Fi Fsl 29: 8. Schw Fsl 121. Tjslov Fsl 323. Ty Fsl 332, 338.

206. 2

No 269 .

Särskilda

bestämmelser

om

sjöröveri.

Port 162. Sv 21: 7—9.

Eng Steph 140—148, 150.

Can 137—140. 13

Perii

194 Argent 198, 199. Costa R 419, 420. Mex 146, 147. Perii 272, 273. Kina 352—355.

207.

Utpressning.

Belg 470, 473—476. Bulg 330—333. Da 281. 2851, 2863, 2871, 289. Fi 3 1 : 4—7. Fr 305, 307, 308, 400. Ho 317—320, 421. It 629. No 266. Port 440. Ry 174. Sv 21: 5, 6, 8—10. Turk 496—502, 522. 525. Ty 253—256. Ung 350— 354. Öst 98. Schweiz: Aarg 146, 147. App A-Rh 112. App I-Rh 112. Bas 148, 149. Bern 208. Freib 92. Gen 331, 332. Glar 128. Graub 154. Luz 193, 194. Neuch 378—381. Obw 98. St Gall 67. Schaffh 208. Schwyz 11, 78.' Sol 141. Thurg 133—135. Tic 374—378. Waadt 280, 281, 302, 303, 308, 310. Wall 304, 305. Zug 114. Ziir 167. Eng Steph 441, 459.

Can 450. 451, 453, 454. Ind PC 327, 383—389.

Argent 168, 170, 171. Costa R 378—381. Venez 459—463. Jap 236. Kina 370—375. Fi Fsl 29: 6, 7.

Mex 373.

Schw Fsl 133. Tjslov Fsl 322.

Perii 249, 251.

Ty Fsl 339.

(»Chantage», se 165).

208.

Brott mot artistisk

etc.

äganderätt.

Bulg 373. Fr 425—429. [Ho 349 bis—qua ter, nu L 23/(. 1912]. 457—460. Ry 177. [Ty L 22 / 5 1901]. Schweiz: Bas 11 a, b. Can 508 A, B. Costa R 398, 399.

Bern 236.

Gen 380—382.

Port

195 20.9.

Bedrägeri

och

oredlighet.

1 Belg 342, 496—504, 509, 563 , 564. Bulg 344—346, 348, 350, 351. Da 195, 279, 2851, 2862, 287\ 289. 2902, 296—298, 305. Fi 16: 142; 18: 3; 36: 1, 2; 38:7, 9, 11—16; 4 2 : 8 . Fr 401, 405, 409, 412, 424, 4797, 480 4 —482. Ho 326, 326 bis (L 23 / 9 1912)—328, 328 bis (L Vs 1915), 329, 329 bis (L 22 /i 2 1924), 330 —339, 421. It 346, 494, 514 6 —518, 640—642, 645, 661. No 270—274, 276— 279, 362, 363, 370. 402, 403. 405, 406, 408. Port 450, 451, 455, 456. Ry 169, 171, 172. Sv 19:4, 5, 8, 9; 22:1—7, 13, 14 i. f., 15, 21. Turk 227, 278, 362, 363, 398, 503, 504, 522, 523, 548. Ty 263, 264. 264 a, 265. Ung 328, 329, [379, nu GA 36: 1908, 50], 380—389; Ubertr 79. Öst 170, 197—205, 301, 461, 462, 467 a, 478. Schweiz: Aarg 160—164. App A-Rh 121, 127. App I-Rh 68. 125, 126. Bas 150—152. Bern 192, 231—233 b, 237, 2563. Freib 89—91, 95, 96, 98, 99. Gen 196, 357, 364, 366—370, 373. Glar 139—142. Graub 186—189; Pol 33. Luz 221—227. Neuch 389—391, 393, 394, 398, 399, 44314, 4451- 5 . Obw 110, 111; Pol 85—87, 95, 96. St Gall 68, 69, 75. Schaffh 223—226, 241, 242. Schwyz 82, 83. Sol 156, 157, 157 bis, 158, 159. Thurg 158, 159, 178—180. Tic 236, 237, 239, 384—386, 388, 389, 430<l, 431 2 . Waadt 282, 302, 303, 306—311. Wall 194, 195, 306, 307, 312. Zug 125, 126. Ziir 191—197. Eng Steph 450—461, 515—517. 210, 415—420.

Can 209, 404—444, 496—504.

Ind PC

Argent 172—175, 302. Costa R 382—385, 3983- 4 —400, 527, 5443, 5485, 555 12 . Mex 386—390. Perii 244—248, 380, 387 8 ' 5 . Venez 233, 337—339, 369, 464, 465, 467, 484. Jap 246, 250, 251. Kina 363, 364, 367, 369. Fi Fsl 28:5, 7, 8; 29:3, 7, 14, 15, 19. Schw Fsl 129» 3 , 131, 132, 303— 306. Tjslov Fsl 238, 324, 337; Ubertr 48, 62, 66, 67. Ty Fsl 343—347, 355.

210. Ho 328 bis. Eng Steph 560.

Illojal

konkurrens.

196 Argent 159. Costa R 349, 355. Schw Fsl 138, 139. Tjslov Fsl 239.

211.

Bedrägligt

förledande

till

emigration.

Bulg 181. Da 206, 207. Fi 16: 23. It 645. No 141. Ty 144. Kina 314. Fi Fsl 16: 11. Tjslov Fsl 235. Ty Fsl 121, 122.

212.

Otillbörligt

Belg 314. Bulg 522. Fr. 412. 366—368.

ingrepp

i

It 353, 354.

auktion. No 401. Port 278.

Turk

Ung Ubertr 128.

Schweiz: Neuch 396.

Wall 159, 160.

Ind PC 185. Costa R 350, 351, 355.

Venez 341.

Ty Fsl 355.

213.

Trolöshet.

Belg 491, 492. Bulg 349—351, 444. 535—537. Da 2783, 280, 285 1 , 2862, 287, 289, 299, 305. Fi 38: 1, 2, 9. Fr 408. It 380—383. No 275, 277—279, 404, 408. Port 289, 453. Sv 22: 14. Turk 208, 294, 295, 508, 522. 523. Ty 266, 356. Ung 361—364, 458, 482. 483. Öst 102 d , 103. Schweiz: Aarg 91—93. App 1-Rh 141. Freib 93, 179. Gen 361. Graub 168, 170. Neuch 392, 399. St Gall 173. Sol 160. Thurg 285. Tic 124, 165— 167. Wall 131, 314. Eng Steph 158, 470—474.

Can 390.

Ind PC 405, 406, 409.

197 Argent 265, 271, 272. Costa R 505, 510, 511. Mex 232. Venez 251—254. Jap 247, 250, 251. Kina 366, 367, 369.

Perii 357.

Fi Fsl 28: 3, 6, 8; 29: 10, 19. Schw Fsl 136, 278, 300, 312. 318, 319, 338; Ubertr 65—67. Ty Fsl 195, 348.

Tjslov Fsl

214,

i ledning

Särskilda

bestämmelser om oredlighet vid börsspekulationer, av bolag, vid votering inom bolag etc.

Belg 311, 312. Da 202, 207. 296, 297, 304. Fr 419—421. Ho 334—336. It 501. No 273, 277—279, 373. Port 276. Turk 358, 359. Schweiz: Freib 95, 96.

Tic 234, 235.

Can 414. Argent 300, 301. Costa R 488, 489. Mex 253, 254. Perii 248. Venez 335. Fi Fsl 29: 132. Schw Fsl 130, 135, 312. Tjslov Fsl 240, 241.

215.

Gäldenärs brott mot

fordringsägare.

Belg 489, 490; C Com 573—585. Bulg 374—379. Da 283, 2851, 2862. 287, 289, 290, 292, 300—302, 304 2 . Fi 39: 1—7. Fr 402—404; C Com 584—593. Ho 194, 340—347, 349, 421, 442. It 388, 641. No 280—290, 374. Port 447— 449. Sv 22: 2 3 ; 23:1—7. Turk 309. 506, 507, 522, 523. Ty [281—283, nu KO 239—244], 288. Ung 386—388, 414—417. Öst 199 f , 205 a, b (L 1 0 /i 2 1914), 485, 486 a—c. Schweiz: Aarg 162. App A-Rh 116, 122—126. App I-Rh (120—123), 127—139. Bas 153, 154. [Bern 224—230, nu L 18Ao 1891:44—57]. Glar 143 —145. Luz 228—230. Neuch 409—413, 413 bis, 414, 415. Obw 112, 113. [St Gall 85—87, nu L »/ 7 1921]. Schaffh 227, 228. Schwyz 84. Sol 162, 162 bis, 163, 164 bis, 165, 165 bis. Thurg (153), 154, 163, 164. Tic 231—233. Waadt 293—298, 302, 303, 309, 310. Wall 313. Zug 128, 129. Ziir 200—210. Eng Steph 545—551. Can 417, 418. Ind PC 206—208, 421—424.

198 Argent 176—180. Costa R 388—393. Venez 242, 243. Kina 384. Fi Fsl 28: 7, 8; 29: 16—19. Fsl 330—336.

216.

Mex 391—394.

Perii 252—256.

Schw Fsl 128, 110—149, 308—311. Tjslov

Olovligt yppande eller utnyttjande av hemlighet inom visst yrke, eller enskild tjänst. Bekantgörande av hemliga akter.

mandat

Belg 309, 458, 459. Bidg 308, 310, 312, 530. Da 129, 152. Fi 38:3, 9. Fr 378, 418. Ho 272, 273, 463. It 263, 325, 326, 621—623, 683—685. No 121, 144, 294 2 . Port 289, 290, 462. Turk 198, 199, 229, 364, 365. Ty 184 b, 300. Ung 328, 329, 479; Ubertr 48. Öst 102, 103, 498, 499. Schweiz: Aarg 93. Bern 187. Freib 100, 184, 186. Gen 176, 378. Graub 207. Luz Pol 124. Neuch 352. Obw Pol 102. St Gall 172. Schaffh 255. Thurg 21 Q. Tic 131, 238, 239, 358. Wall 131, 286. Argent 156, 157. Costa R 346. Mex 210, 211. Venez 190, 191, 340. Jap 134, 135. Kina 334—336.

Perii 362, 363, 393».

Fi Fsl 14: 8; 28: 2, 8. Schw Fsl 139, 284—287, 343. Tjslov Fsl 183, 202, 340—342. Ty Fsl 140—143, 168, 325.

217.

Ocker.

3 Belg 494. Da 282, 285 . 286», 2871, 289. Fi 38: 10. It 644. No 295— 297, 300. Ry 173. [Sv L 14/6 1901]. Ty 302 a—e. [Ung L 25: 1883. Öst L 28 / 5 1881]. Schweiz: Bund 83. [Aarg L 26A. 1887]. App A-Rh 135. App I-Rh 142. Bas 152 a—e. Bern 236 a, b, d, e. Freib 94. Glar 146, 147. Luz Pol 110— 112. Neuch 404, 406—408. Obw Pol 93, 94. St Gall 67 bis. Schaffh 230. [Schwyz L 28 / 5 1854. Sol L 17/B 1878:5, 6, 9|. Thurg 165, 166 (L 25 / 2 1921). Tic 3872, 388, 389. Wall 314 a—e. Zur 188—190. Mex 386 8 . Fi Fsl 29: 5, 72. Schw Fsl 134. Tjslov Fsl 325, 326.

Ty Fsl 340, 341.

199 218.

Ockerart cd brott mot

minderårig.

Belg 493. Fr 406. It 643. (No 2961, 300). 523. Ty 301, 302. Ung 385, 388. Schweiz: Bas 152 d. Bern 236 c—e. Schaffh 230 3 . Tic 387\ 389. Argent 1742. Costa R 383 10 . Kina 365, 367, 369.

Port 454.

Gen 333.

Turk 505, 522,

Neuch 405, 407, 408.

Perii 246 2 . Venez 466. Jap 248, 250, 251.

Ty Fsl 342.

219.

Realfaution.

Belg 505, 506. Bulg 338—343, 454. Da 284, 2851- 2, 2863, 287, 289, 2902, 303. Fi 32: 1—6. Fr (L 22/s 1915), 460, 461. Ho (L 9 / 6 1919), 416, 417, 417 bis, 417 ter, 421, 439. It 648, 709, 712, 713. No 317—321. Port 234, 106. Ry 164. Sv 20:12; 21:9. Turk 512, 522, 523, 579—581. Ty 259—262. Ung 370—373; Ubertr 129, 131, 132. Öst 185, 186, 196, 471—477. Schweiz: Aarg 30. App A-Rh 119. App I-Rh 124. Bas 157—159. Bern 217. Freib 86. Gen 334—336. Glar 137, 1398. Graub 37. Luz 39. Neuch 382—384, 397. Obw Pol 84. St Gall 61, 62. Schaffh 64. Schwyz 40. Sol 153, 154. Thurg 157. Tic 174, 175. Waadt 299—301. Wall 317—319. Zug 124. Ziir 184—186. Eng Steph 476—479. Can (182), 399—403. Ind PC 127, (215), 410—414. Argent 277—279. Costa R 475 3 , 479, 480. Mex 4003. Perii 243. Venez 472, 541—543. Jap 256. Kina 376, 377, 379. Fi Fsl 29: 9. Schw Fsl 125. Tjslov Fsl 329; Ubertr 63, 65, 66. 350—353.

220.

Olovligt brukande

eller kvarhållande

i besittning

av främmande

Ty Fsl

sak.

Da 293, 305. Fi 38: 6, 9. It 6261. No 393, 408. Sv. 22: 12, 21. Ty 290. Ung Ubertr. 127.

200 Schweiz: Freib 90. Can 285 B. Costa R 365, 548 2 .

Mex 380.

Fi Fsl 29: 11, 19.

221.

Ägares kränkning

av annans sakrätt i hans

sak.

2 Bulg 335 , 337. Fi 38: 5, 9. Fr 400. Ho 348. No 276—279. Port 422. Sv 22: 13, 21. Ty 289. Ung 368. Schweiz: App A-Rh 116. App I-Rh 120—123. Bas 155. Freib 88. Gen 359. Glar 134 a . Luz 230 bis. Neuch 366. Obw 107. St Gall 84. Schaffh 229. Schwyz 80. Sol 149. Thurg 162. Tic 3792. Waadt 289, 290, 302, 303, 306, 307, 309. Zug 120. Ziir 180. Argent 1735. Costa R 383 5 . Mex 3681, 383\ 385. 262. Kina 339, 342, 359, 360, 362, 385, 386.

Perii 241. Jap 242,

Schw Fsl 128, 149. Tjslov Fsl 328 2 . Ty Fsl 354.

222.

Skadegörelse

(excl. de bland allmänfarliga brott upptagna fall).

Belg 528—546, 5575, 558, 559\ 562, 563 4 . Bulg 380—382, 517, 523. Da 291, 305. Fi 35: 1, 3, 4. Fr 437, 440—459, 479 1 . Ho 350, 352—354. It 635, 638, 639. No 291—293, 391, 408 1 . Port 473, 476—481. Ry 175. Sv 19: 20. Turk 516—518, 521—523. Ty 303, 305. Ung 418. Öst 85, 86, 468. Schweiz: Aarg 172—174. App A-Rh 120. App I-Rh 108, 109. Bas 160, 161. Bern 201—204, 25610. Freib 87. Gen 337, 338, 340—342, 345, 347—353, 385 38 —388. Glar 138. Graub 198—200. Luz 211; Pol 119, 121. Neuch 418 —429, 443 8 . Obw 109; Pol 97, 99. St Gall 93—95. Schaffh 220—222. Schwyz 103, 104. Sol 155. Thurg 206—208, 210, 211, 215. Tic 405—407, 411. Waadt 325—333. Wall 330—336, 338, 339. Zug 112. Ziir 187. Eng Steph 538.

Can 510, 529—541. Ind PC 425—429.

201 Argent 183, 184. Costa R 396, 397, 5453, 553 6 . Mex 399. Perii 259. 387 2 . Venez 475—481, 484. Jap 260, 261, 264. Kina 381, 382, 386, 387.

67.

Fi Fsl 29: 12. Schw Fsl 126, 301. Tjslov Fsl 327, 328; Ubertr 59, 65— Ty Fsl 326.

223.

Bedrägligt skadande

Bulg 347. Fi 36: 1.

1 No 294 .

utan

vinningssyfte.

Öst 197.

Schweiz: Bern 231. Graub 1872. Luz 223. Kina 383, 386, 387. Fi Fsl 29: 13, 15, 19. Schw Fsl 302. Tjslov Fsl 328.

224.

Undandragande

etc. utan vinningssyfte

av främmande

Da 291, 305. Schw Fsl 124. Tjslov Fsl Ubertr 59, 66, 61. Ty Fsl 337.

sak

INNEHALL. Sid.

Förord Förarbeten till Förberedande utkast till strafflag. XII och XIII U t k a s t till l a g K o m p a r a t i v a översikter Hot mot enskild Hemfridsbrott Kränkning av brevhemlighet m. m Det allmänna tvångsbrottet Olovligt fängslande Människorov Barnarov Slaveri

Speciella

delen. 5 100. 9 _ 16. 17—100. 17 20. 2 1 — 26. 27— 30. 3 1 — 35. 36— 39. 40 41 42— 45. 46— 47.

Horsbrottet 48— 53. Tvegifte m. m 54— 58. Blodskam 59— 62. Otukt som innebär missbruk av auktoritet m. m 63— 71. Våldtäkt 72— 79. Otukt med avvita 80— 81. Otukt med minderårig 82— 88. Otukt mot naturen med människa 89— 93. Otukt med djur (»bestialitet») 94. Kvinnorov, enlevering m. m 95—100. Jämförande sammanställning av vissa strafflagar och straff lags förslag 101 — 201.

S t a t e n s

o f f e n t l i g a Systematisk

u t r e d n i n g a r

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.) Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Betänkande med förslag till revision av förvarings- och mterneringslagarna m. m. [3] Lagberedningens förslag till lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser m. m. [13] Promemoria ang. grunderna för en reform av lagstiftningen om rätt till litterära och musikaliska verk. [18] korslag till ändrad lagstiftning om sammanträffande av brott jämte motiv. [24] Förberedande utkast till strafflag. Efterlämnade anteckningar av ,T. O. W. Thyrén. [37] Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. 1934 års nämnd för städningsutredning. Betänkande med speciella beräkningar och förslag rörande ersättningarna för städningsarbete inom vissa statliga ämbetslokaler i Stockholm m. m. [T] Utredning ang. de rättsbildade domsagobiträdenas anställnings- och avlöningsförhållanden. [20] Kommunalförvaltning. Statens och kommunernas finansväsen. Betänkande med förslag till lönereglering för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor och högre folkskolor. [27] 193(j års lönekommitté. Betänkande med utredning och förslag ang. dyrortsgrupperingen. [32] Politi. Nationalekonomi och socialpolitik. Socialiseringsproblemet. 2. Hushållsräkningens problem och faktorer. [1] Socialiseringsidéer och socialiseringspraxis i Sovjetunionen. 2. [2] Statslotteriutredningen. Betänkande med förslå"- rörande svenskt penninglotteri. [4] Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1936. [12] Hembiträdesutredningens betänkande. 1. Betänkande och förslag i fråga om utbildning av hembiträden. [161 Betänkande med utredning och förslag rörande beredskapsarbeten. [26] Betänkande med förslag till åtgärder för förbättrande av de blindas och de dövstummas arbetsförhållanden och förvärvsmöjligheter. [34] Hälso- och sjukvård. Yttrande i abortfrågan. [6] Betänkande ang. pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet. [23] Betänkande med förslag till lag om skyddskoppymnning m. m. [28] vi s i Betänkande med förslag ang. inrättande av ett statens institut för folkhälsan. [31] Allmänt näringsväsen.

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Betänkande med förslag ang. den statsunderstödda vattenavlednings- och avdikningsverksamheten samt därmed sammanhängande spörsmål. [8] Utredning rörande jordbrukets läge i Norrland med vissa, förslag till åtgärder till förbättrande av den norrländska jordbrukarbefolkningens ekonomiska ställning. [9] Betänkande med förslag ang. rätt till fiske i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. 1. Lagförslag och motiv. [10] 2. Kartbilagor. Vänern och Hjälmaren. [11] Betänkande med förslag till vissa lagstiftningsåtgärder till motverkande av överdriven skuldsättning inom jordbruket. [14] Betänkande med förslag till åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreatur. [19] Betänkande med förslag till lag om minimilöner för lantarbetare. [21] Redogörelse för inventering av odlingsjord å kronoparkerna nedanför odlingsgränsen i de två nordligaste Norrlandslänen ävensom för vissa andra urmdrag. [30] *y Betänkande med förslag ang. den fasta lantbruksundervisnmgens ordnande. [33] Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande med förslag till lagstiftning ang. särskilda busoehovsskogar i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker m. m. Tö] Betänkande med förslag till lag om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna m. m. [29] Betänkande med förslag till lagstiftning om grundvatten m. in. [35] Industri. Handel och sjöfart. Kommunikationsväsen. Utredning med förslag till vissa åtgärder för trafiksäkerhetens höjande vid korsningar i samma plan mellan järnväg och väg samt järnvägarnas beredande av bidrag av automobilskattemedel till säkerhetsanordninsarna vid dylika korsningar. [15] Bank-, kredit- och penningväsen. Försäkringsväsen. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Efterskrift till iKyrkogodset i Skåne, Halland och Blekinge under dansk tid». [22] Universitetsberedningen. Utredning i fråga om universitetens verksamhet och organisation. [36] Försvarsväsen. Betänkande ang. vissa med frivillig anskaffning av luftvärnsmateriel sammanhängande frågor. [17] Utredning rörande flottans fartygstyper ni. m. [25] Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Lund 1937, Berllngska Boktryckeriet. 37196