Betänkande med speciella beräkningar och förslag rörande ersättningarna för städningsarbete inom vissa statliga ämbetslokaler i Stockholm m. m.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

\ I i

d ’ I

-.Ä\ E-ORR.

STATENS OFFENTLIGA U-TREDNINGAR 1937:7 0

V FINANSDEPABTEDIENTET

1934 ÅRS NÄMND FÖR STÄDNINGSUTREDNING

BETÃNKANDE

MED BERÄKNINGAR 0011 FÖRSLAG

SPECIELLA

b RÖRANDE

ERSÄTTNINGABNA FÖR STÃDNINGSARBETE

I‘ INOM VISSA STATLIGA

KMBETSLOKALER

I M. M.

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Statens

offentliga ntredningai- 1937

Kronologisk förteckning

socialiseringsproblemet. 2. Hushållsräkningenspro- särskilda husbehovsskogari Västerbottens och Norrblem och faktorer. Tiden. viij, 173 s. Fi. botbens läns lappmarker m. m. Marcus.’ 98 s. 1 kar- Sociallseringsidéer och soclaliseringspraxisi Sovjet- ta.. Jo. unionen. 2. Tiden. vij, 140 s. Fi. 6. Yttrande i abortfrågan. Marcus. 56 s. S. Betänkande med förslag till revision av förvarings- 7. 1934 ars nämnd för städningsxitredning. Betanoch interneringslagarna m. m. Marcus. 96 s. Ju. _ kande med speciella beräkningar och förslag rö- . statslotteriutredningen. Betänkande med förslag rö- rande ersattningarna. för städningsarbete inom vissa rande svenskt penninglotteri. Haeggström. 177 s. ll. statliga ämbetslokaler i Stockholm m. m. Marcus. Betänkande med förslag till lagstiftning angående 54 s. Fi.

Anm. Om sârsklldltryckort ej angives, är trycket-ten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelse- .pokstaverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = Jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre unordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement_

I

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1937:7 FINANSDEPARTEMENTET

1934 ÅRS NÄMND FÖR STÄDNINGSUTREDNING

BETÄNKANDE

MED SPECIELLA BERÃKNINGAR OCH FÖRSLAG

RÖRANDE

ERSÄTTNINGARNA FÖR STÄDNINGSARBETE

INOM VISSA STATLIGA ÄMBETSLOKALER

I STOCKHOLM M. M.

STOCKHOLM 1937 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Innehållsförteckning.

Sid. Nämndens tidigare principförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Skrivelse från Civilförvaltningens personalförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Av infordrade över principförslaget . . . . . . . . . . . . . . ..

COOO\]\‘lO5GJ

Kungl. Majzt yttranden Civilförvaltningens lönenämnd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Byggnadsstyrelsen Statskontoret Socialstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Riksräkenskapsverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Verkställda detaljberäkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Inkomna yttranden över detaljberäkningarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .ang. beräkningsmetoden m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ang. vissa anstâllnings- och organisationsfrâgor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nämnden angáende de avgivna yttrandena . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Under utredningens gång från behandling uteslutna verk . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Tillvägagângssättet vid detaljberäkningarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Ytberäkningarnas vitsord vid tvister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 De ekonomiska konsekvenserna av nämndens förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 29 Ersättningar för speciella arbeten . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . › . . . . . . . . . . . o . . . 33

Övergângstiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Anslagsfrágor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sociala förmåner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Ändringar i kungörelseförslaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . n 0 Nämndens hemställan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Bilagor. Kungörelseförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Formulär till skrivelse till de olika verken . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . o . . . . . . . .. Formulär till promemorior . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bil. A (verkens indelning i olika grupper) › . . . - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . a n Bil. B (á-prislista) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

TILL KONUNGEN.

I sitt den 28 december 1934 avgivna betänkande (statens offentliga utredningar 1935: 37) har 1934 års nämnd för städningsutredning angivit de all-

männa grunder för ordnandet av städnings- och rengöringsarbetet inom

vissa statliga ämbetslokaler i Stockholm samt beräknandet av ersättning för nämnda arbete, som enligt nämndens mening borde för framtiden komma till användning. Huvudsyftet med nämndens förslag var att i enlighet med de av statsrådet och chefen för finansdepartementet givna direktiven söka utforma dessa grunder så att en i möjligaste mån enhetlig och rättvis avvägning av ersättningen kunde vinnas.

Nämndens tidigare principförslag. I betänkandet föreslås att ersättning för vad nämnden kallat regelmässigt städningsarbete skulle utgå efter per m2 golvyta och år beräknade â-priser. Vid fastställandet av â-priserna skulle hänsyn tagas till olika omständigheter, såsom vederbörande verks allmänna beskaffenhet med avseende å arbetets art, trångboddhet, besöksfrekvens från allmänhetens sida, modernitet m. m., de olika utrymmenas användning och golvbeläggningens beskaffenhet. Städning av trappor skulle dock beräknas per år och trappa i enlighet med efter trappornas beskaffenhet och användning uppgjorda å-priser. Dessa olika :ii-priser skulle bestämmas av byggnadsstyrelsen, som även skulle hava att med ledning av desamma uträkna den ersättning, som borde erläggas för det regelmässiga städningsarbetet inom respektive verk. De ersättningar, som borde utgå för speciella slag av städnings- och rengöringsarbete, skulle däremot fortfarande bestämmas av verken själva, dock med ledning av de anvisningar, som kunde av byggnadsstyrelsen i sådant hänseende meddelas. Även i övriga angelägenheter rörande städning och rengöring uti de ifrågavarande tjänstelokalerna borde samråd ske med bygg-

nadsstyrelsen och närmast med en av nämnda styrelse för ändamålet för-

ordnad konsulent. Vidare föreslogs, att den städningspersonal, som anlitades för s. k. regelmässigt städningsarbete, skulle anställas direkt av vederbörande verk och att entreprenadsystem icke vidare borde komma till användning, med mindre Kungl. Majzt på framställning av verket sådant medgåve. Nämnden har därjämte förutsatt att städningsmaterialier hädanefter skulle anskaffas och hekostas av verken själva. Med genomförandet av vad sålunda föreslagits borde kunna få anstå högst två är, räknat från nya föreskrifters ikraftträdande, därest vederbörande verk funne sådant vara av särskilda skäl påkallat. Slutligen föreslogs att cirkulär eller kungörelse måtte av Kungl. Maj:t utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med ett av nämnden uppgjort förslag.

Civilförvaltningens personalförbund. Efter avgivandet av berörda betänkande har civilförvaltningens personalförbund till Kungl. Maj :t den 10 september 1935 avlåtit en skrivelse, vari förbundet med uppgivande bland annat, att detsamma representerade städningspersonalen, anhållit att dennas avlönings- och anställningsförhållanden måtte ordnas genom slutandet av kollektivavtal mellan staten, å ena, och personalförbundet, å andra sidan.

Av Kungl. Maj:t infordrade yttranden över principförslaget. Över vad sålunda förekommit hava av Kungl. Maj:t infordrade yttranden avgivits av allmänna civilförvaltningens lönenämnd den 9 februari 1935, byggnadsstyrelsen den 12 februari 1935, Statskontoret den 16 april 1935, socialstyrelsen den 29 oktober 1935 och riksräkenskapsverket den 30 mars 1936. Enligt statsrådets och chefens för finansdepartementet beslut den 16 april 1936 hava dessa yttranden jämte civilförvaltningens personalförbunds ovan omförmälda skrivelse överlämnats till nämnden för att tagas i övervägande vid slutförandet av nämndens uppdrag. Nämnden får härefter meddela en kortfattad red0gÖ1else för innehållet ide av ämbetsverken avgivna yttrandena.

Lönenämnden. Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har funnit sig — vissa av lönenämnden vunne beaktande — kunna därest gjorda erinringar biträda städningsnämndens förslag. Dessa erinringar innebure i huvudsak följande. Vid uppdelningen av de för olika verk erhållna ersättningsbeloppen på de olika städarna borde verken fortfarande äga frihet att tillämpa de grunder, som kunde finnas vara för varje fall mest ägnade att befordra största möjliga rättvisa. Särskilt syntes vid ersättningsbeloppens fördelning stor hänsyn böra tagas till antalet befattningshavare, som hade sitt arbete i de olika lokalerna. Tillsynen över städningsarhetet borde kunna anförtros även åt andra befattningshavare än expeditionsvakter eller materialförvaltare, vilka hittills i regel tilldelats uppdrag av detta slag. Ersättning för tillsyningsuppdrag borde endast utgå i sådana fall, då arbetet kunde anses falla utom de utsedda tillsyningsmännens vanliga tjänsteutövning, samt i enlighet med vederbörliga bestämmelser i gällande avlöningsförfattningar. I likhet med utredningsnämnden funne även lönenämnden byggnadsstyrelsen vara det ämbetsverk, som närmast kunde komma ifråga att handhava centrala uppgifter rörande hithörande frågor. Inrättandet av någon särskild befattning för arbetets utförande syntes icke böra ifrågakomma, utan torde vara lämpligast, att uppdrag lämnades åt lämplig person att mot skäligt arvode handlägga huvudparten av det med arbetsuppgiften förenade engängsarbetet. Lönenämnden påpekade slutligen, att den kortare arbetstid per dag, som gällde beträffande det övervägande flertalet av de med ifrågavarande arbete sysselsatta personerna, medförde, att tjänstepensionsreglementet för arbetare i regel icke torde bliva å dem tillämpligt. Vid lönenämndens utlåtande hava fogats särskilda yttranden av fröken Köersner samt herrar Karl Magnusson och J. A. Reinwall. Fröken Köersner har ifråga om sättet för ersättningarnas beräknande funnit, att ä-priser med hänsyn huvudsakligen tagen till golvytornas storlek och beläggning icke enbart kunde utgöra en rättvis fördelningsgrund. Andra omständigheter vore härvid av större betydelse. Ett timpenningsystem vore svart att tillämpa, då ett sådant skulle fordra ständig övervakning av personalen avseende dels att den vore tillstädes å bestämd tid och dels att den

arbetade effektivt. En sådan övervakning skulle emellertid medföra mycket stora kostnader. Med hänsyn därtill och till städningskostnadernas rättvisa fördelning finge man inrikta sig på ett ackordssystem. Det vore synnerligen behövligt, att den av nämnden föreslagna konsulentbefattningen inrättades. För befattningen lämplig person borde kunna finnas bland dem, som utbildat sig till ekonomiföreståndarinnor vid större anstalter. Tillsynen inom respektive verk över städningsarbetets effektivitet borde kunna anförtros även åt andra tjänstemän än expeditionsvakter och då i första rummet åt kvinnliga tjänstemän, som i allmänhet ägde mera erfarenhet på detta verksamhetsområde. Herr Magnusson har ansett att städningsarbetet vore av det slag att det som hittills lämpligast borde ordnas av vederbörande verk. Det finge icke lämnas obeaktat, att ämbetsverken komme att vara i fullständig avsaknad av de vid vanliga lönestrider mellan parter användbara ömsesidiga stridsmöjligheterna, sedan utvägen att för städningen antaga entreprenörer bortfallit. Ej heller förelåge i detta fall den begränsning mot lönekrav, som fastställda lönereglementen inneburo. Den föreslagna tillsynsmyndigheten syntes därjämte vara ett uppslag av art att innebära stora möjligheter både till växande omfattning och till respektabel livslängd. Herr Reinwall har funnit det vara mest rationellt och tidsenligt om de anställda städerskornas ersättning kunde bestämmas genom kollektivavtal, omfattande såväl avlöningens storlek som semester, sjukersättning och dylika förmåner. Frågorna om byggnadsstyrelsens befattning med städningsfrågor vid andra verk samt om anställande av särskild städningskonsulent skulle väl genom kollektivavtalets upprättande bortfalla. Vad ersättningen beträffade det enklast att införa timlöneersättning för städerskorna. Ge-

förefölle

nom att tiden för visst regelmässigt eller periodiskt återkommande städnings- och rengöringsarbetes praktiska utförande en eller annan gång kontrollerades kunde ju arbetet vid timlönesystem också utlämnas på ackord och ersättningen därvid beräknas utgå för visst antal timmar. Beträffande tillsynen av städningsarbetet kunde ifrågasättas, huruvida icke ersättning åt tillsyningsmännen i förekommande fall borde utgå från samma anslag som städningskostnaderna.

Byggnadsstyrelsen. Byggnadsstyrelsen har i sitt yttrande anfört, att syftemålet att ernå ett i möjligaste mån enhetligt och rättvist bedömande av ersättningsbeloppen borde kunna vinnas utan att allmänt övergå till direktanställning. Styrelsen kunde icke finna vägande skäl hava anförts mot ett fortsatt användande av entreprenadsystemet. En större grad av enhetlighet borde mycket väl kunna ernås, om en konsulent tillsattes såsom centralt organ för dessa frågors enhetliga och i övrigt lämpliga ordnande och bedömande. Bestämda skäl förelåge emellertid emot att det centrala organet bleve byggnadsstyrelsen. Med fog kunde icke påstås att sakkunskap beträffande städning av tjänstelokaler skulle vara något särskilt utmärkande för byggnadstekniskt utbildade personer. Påståendet, att styrelsen

måste hava intresse av att städningen i av styrelsen förvaltade lokaler bleve väll hade så gott som ingen verklig grund. Att byggnadsstyrelsen utförd, vore i tillfälle att från sitt ritningsarkiv ställa vederbörliga ytuppgifter till och i vissa fall lämna anvisningar rörande golvbehandling vore förfogande men dessa enkla åtgärder kunde ingalunda anföras såsom skäl självfallet, för till byggnadsstyrelsen. Det viktigaste moorganisationens överflyttning mentet i och utgångspunkten för hela utredningen vore de sociala synpunkterna. Inom byggnadsstyrelsen funnes icke någon tjänst, som kunde påläggas dessa tidskrävande och från de egentliga uppgifterna så väsentligt främmande åligganden. Enligt vad byggnadsstyrelsen kunde finna borde ordnandet av städningsfrågan kunna lösas på ett något enklare sätt än som ifrågasätts. Det borde i första hand tillkomma ämbetsverken själva att på bästa sätt ordna och övervaka städningsarbetet i sina lokaler, vilken upptorde bliva högst väsentligt underlättad sedan nämnden slutfört sitt utgift redningsarbete beträffande varje verk för sig. I den mån sedermera komme att erfordras ytuppgifter o. d. samt anvisningar i vissa fall om golvbehandskulle dessa lämnas av byggnadsstyrelsen. För vinnande av utredninling, huvudsyfte, enhetlighet, borde ett centralt organ finnas i form av en gens som kunde lämna råd och anvisningar i hithörande frågor. Denkonsulent, nes uppgift syntes emellertid hänvisa till socialstyrelsens verksamhetsområde. Byggnadsstyrelsen avstyrkte sålunda bestämt, att centraliseringen av städningsarbetet skulle anförtros åt byggnadsstyrelsen. Därest emellertid så komme att ske, vore det med hänsyn till styrelsens nuvarande arbetsbörda oundgängligen nödvändigt, att styrelsen försåges med en för ändamålet särskilt avsedd arbetskraft.

Statskontoret. Statskontoret har i sitt yttrande delat nämndens uppfattning att d-et mera regelmässiga städningsarbetet borde beräknas för ytenhet ienlighet med vissa fastställda ä-priser samt att statsverket skulle tillhandahålla renhållningsmaterialier. Även om statsverket i vissa fall skulle kunna draga någon ekonomisk fördel av ett fortsatt tillämpande av entreprenadsystemet funne Statskontoret liksom utredningsnämnden av sociala skäl riktigt, att sagda system framdeles icke vunne tillämpning annat än då sådana särskilda förhållanden förelåge, att de kunde motivera ett avsteg från den allmänna regeln om direkt anställning av personal. Statskontoret hade i och för sig intet att erinra mot att hos ämbetsverken fast anställd städningspersonal bereddes semesterförmån i likhet med vad som gällde eller kunde komma att gälla beträffande extra befattningshavare. Vad anginge rätt till

sjukavlöning ville ämbetsverket icke motsätta sig, att en kortare tids ledig-

het under sjukdom m-edgåves med bibehållande av i allmänhet utgående avlöning, reducerad med ett visst tjänstledighetsavdrag. Vid olycksfall itjänsten syntes något avdrag under motsvarande tid icke böra förekomma. Ãmbetsverket ansåge ock, att vissa uppgifter på förevarande område borde bedömas enhetligt och lämpligen anförtros åt byggnadsstyrelsen. Redan av det vid nämndens utredning fogade kungörelseförslaget framginge

emellertid, att arbetsuppgifterna ifråga vore av jämförelsevis ringa omfattning. Någon utvidgning av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen förefölle därför näppeligen påkallad och Statskontoret ansåge sig sålunda böra avstyrka den föreslagna ökningen av styrelsens fast anställda personal. Byggnadsstyrelsens verksamhet på detta område syntes böra inskränkas till att avse fastställandet av enhetliga grunder för ersättningen vid olika former av städnings- och rengöringsarbete samt att stå andra myndigheter till tjänst med råd och anvisningar. Slutligen påpekade Statskontoret, att tillräckligt beaktande icke lämnats synpunkten att exempelvis änkor efter befattningshavare i statens tjänst skulle kunna genom att under en del av dagen erhålla städningsarbete bereda sig ett välbehövligt tillägg till den ganska obetydliga änkepension, som tillkomme dem.

Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har icke funnit skäl till erinran mot nämndens förslag till entreprenadsystemets avskaffande även om detsamma enligt styrelsen måste anses hava i stort sett fungerat tillfredsställande. Beträffande beråkningssättet för ersättningarna för städningsarbetet har styrelsen ifrågasatt huruvida icke de förhållanden, under vilka städningsarbetet utfördes, vore alltför mångskiftande och svårbestämbara för att ett visst beräkningssätt skulle med fördel kunna användas i alla förekommande fall. Med hänsyn därtill syntes det förtjäna övervägas, att uppdraget åt det centrala organet att fastställa ersättningarna icke bundes vid en fixerad crsättningsmetod utan att viss möjlighet bereddes till jämkningar efter omständigheterna. Styrelsen funne en viss centralisering välbetänkt och ansåge byggnadsstyrelsen vara det ämbetsverk, som närmast kunde komma ifråga att handhava de centrala uppgifterna rörande hithörande spörsmål. Utformningen av nämndens förslag i denna del syntes emellertid kunna ge anledning till tvekan rörande dess konsekvenser i tillämpningen. Det syntes därför kunna ifrågasättas, om icke det centrala organets uppgift beträffande det regelmässiga städningsarbetet lämpligen kunde givas en i någon mån Villkorlig innebörd i huvudsaklig anslutning till dess åligganden i övrigt. De riktlinjer och råd, som centralorganet skulle ha att meddela, torde jämte en fortlöpande kontroll kunna anses innefatta tillräckliga garantier för en enhetlig behandling av förevarande frågor. Därest, såsom civilförvaltningens personalförbund i skrivelse till Kungl. Majzt den 10 september 1935 hemställt, städningspersonalens arbets- och lönevillkor skulle regleras genom kollektivavtal, syntes en ännu starkare koncentration till centralorganet erforderlig beträffande städningsfrågorna än nämnden föreslagit. I sist berörda fråga anförde styrelsen i övrigt, att det tveksamt, syntes om en man inom den kollektiva

uniformering på sätt åsyftar just avtalsre-

formen vore praktiskt genomförbar på förevarande område, där arbetsförhållandena måste vara i hög grad skiftande allt efter lokala förhållanden.

Riksräkenskapsverket. Riksråkenskapsverket har icke ansett sig böra framställa någon erinran mot den av nämnden förordade allmänna beräkningsgrunden efter kvadratmeter golvyta. Verket vore emellertid i hög grad tveksamt, om det föreslagna beräkningssättet borde tillämpas annat än som grundval för erhållande av skälig totalkostnad för städningen ifråga. Genom

tilldelande åt varje städerska (städare) av ersättning efter bestämt antal kvad-

ratmeter skulle nämligen icke kunna undgås en viss oenhetlighet med hänsyn till den enskildes såväl ersättning som arbetstid. Stridigheter mellan personalen och klagomål över erhållen städningsareal syntes lätt nog kunna uppstå med därav följande olägenheter ur administrativ synpunkt. Vad beträffar den av nämnden behandlade frågan om tillhandahållande av materialier för rengöringsarbetet, syntes övervägande skäl tala för att ämbetsverken därför. För städningsarhetets övervakning borde en själva sörjde — närmast bland -- för eller flera tillsyningsmän expeditionsvaktspersonalen varje verk anställas. Sådan tillsyningsmän borde hava hand om verkets förråd av städningsmaterialier m. m. Särskild ersättning åt tillsyningsmän torde i regel böra utgå. Om därvid det i kungörelsen 19252357, § 8, angivna ersättningsbeloppet av högst 300 kronor alltid kunde bliva tillräckligt, syntes vara tvivel underkastat. Riksräkenskapsverket hade för egen del svårt att föreställa sig att, om hänsyn även toges till sättet för arbetets utförande m. m., någon nämnvärd vinst vore att vänta av entreprenadsystem-ets avskaffande. Därest emellertid av sociala skäl den för regelmässig städning erfoderliga personalen ansåges böra anställas av vederbörande ämbetsverk, ville riksräkenskapsverket framhålla, att riksräkenskapsverket intet hade att erinra mot, att städningspersonalen medgåves rätt till åtta dagars årlig kostnadsfri ledighet. Däremot ansåge sig verket ej kunna tillstyrka uppbäran- - utan oläde av ersättning under sjukdom i annat fall än att städningen för dess effektivitet - kunde under kortare tid övertagas av den i genhet tjänst varande städningspersonalen i övrigt. Riksräkenskapsverket ansåge sig i detta sammanhang jämväl böra beröra frågan om pensionsrätt för den regelmässiga städningspersonalen. Vid utformandet av de i kungörelsen 1934: 585 innefattade summariska pensionsbestämmelserna —— vilka vore avsedda att gälla jämväl för städningspersonal —— hade uppställts som förutsättning för erhållande av pension, att statsanställningen under anstållningstiden utgjort arbetarens huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla. Med den oenhetlighet i arbetstidens längd, som torde bliva ofrånkomlig för städningspersonalens del, borde enligt riksräkenskapsverkets bestämda uppfattning genomföras en differentiering av denna personals pensionsförmåner efter städningsarhetets omfattning, varvid såsom mått härför den genomsnittliga årliga ersättningens storlek lämpligen skulle kunna användas. Riksräkenville icke förneka av ett centralorgan för handhavande av skapsverket nyttan hithörande frågor men ansåge, att detta icke borde anförtros andra uppgifter än sådana, som hade samband med ersättningsfrågor, ävensom frågor om infordrande och antagande av anbud å förbrukningsmaterialier för städningen. Riksräkenskapsverket ansåg-e sålunda, att centralorganets uppgifter väsent-

ligen borde begränsas till att med ledning av nämndens uträkningar fastställa â-priser och bestämma de ändringar i desamma, som kunde påkallas, att på grundval av ä-priserna uträkna det totalbelopp, till vilket den regelmässiga städningen skäligen finge uppgå för varje verk, att — därest ersättning funnes böra utgå med visst belopp för månad -- bestämma och månadsersättning antalet arbetstimmar samt att infordra och antaga anbud å förbrukningsartiklar för städningen. Med hänsyn till de begränsade uppgifter, som sålunda borde åligga centralorganet, delade ämbetsverket nämndens uppfattning, att byggnadsstyrelsen borde anförtros uppgifterna ifråga. Då det emellertid kunde förutsättas, att uppgifternas fullgörande icke komme att bliva särskilt omfattande, syntes utökning av byggnadsstyrelsens personalstat enbart av denna anledning tillsvidare knappast böra ifrågakomma. Riksräkenskapsverket har till sist framhållit, att ett allmänt avskaffande av entreprenadsystemet för städningsarbetets utförande och städningspersonalens anställande direkt hos ämbetsverken aktualiserade frågan om överflyttande av de för ifrågavarande ändamål erforderliga anslagsmedlen från ämbetsverkens omkostnadsanslag till deras avlöningsanslag. Beträffande den av civilförvaltningens personalförbund gjorda framställningen, har verket funnit densamma avse en fråga av sådan principiell och praktisk innebörd, att densamma enligt verkets uppfattning icke i nu förevarande sammanhang borde upptagas till behandling.

Verkställda detaljberäkningar. Efter avgivande av sitt första betänkande har nämnden i enlighet med det uppgjorda arbetsprogrammet övergått till att verkställa detaljberäkningar beträffande de olika ämbetsverken. Härvid har nämnden i den mån så funnits även till lämpligt tagit hänsyn de synpunkter, som framförts i de ovan refererade yttrandena. Sedan detaljberäkningar utförts beträffande ett större antal verk och det befunnits, att de av nämnden förslagsvis fastställda voro »- såvitt nämnden kunde â-priserna finna -- översändes till de olika riktigt avvägda, verken promemorior rörande de huvudsakliga resultat, till vilka nämnden kommit med avseende å ersättningarna i respektive verk. Nämnden anhöll i samband därmed om upplysningar rörande eventuellt inträffade eller väntade lokalförändringar samt om de yttranden i övrigt vartill verken kunde finna anledning till

(formulär skrivelsen och promemorian biläggas). Av åtskilliga orsaker, till vilka nämn-

den återkommer i annat sammanhang, hava beräkningar icke verkställts beträffande alla de verk, som angivits i nämndens föregående betänkande. Detaljberäkningar hava verkställts angående och yttrande över desamma inkommit från följande verk, nämligen allmänna civilförvaltningens lönenämnd, arbetsdomstolen, arbetsrådet, bank- och fondinspektionen, statens biografbyrå, byggnadsstyrelsen, djurgårdskommissionen, domänstyrelsen, ecklesiastikdepartementet, statens egnahemsstyrelse, etnografiska museet, farmaceutiska institutet,

fartygsinspektionen, fastighetsregisterkommissionen, finansdepartementet, folkskoleseminariet, fångvårdsstyrelsen, förvarsdepartementets kansli, försäkringsinspektionen, försäkringsrådet, generaltullstyrel-

sen ävensom tulldirektörsexpeditionen i Stockholm med därunder lydande tullmyndigheter, gymnastiska centralinstitutet, handelsdepartementet, högre lärarinneseminariet och normalskolan för flickor, högsta domstolen, jordbruksdepartementet, statens jordbruksnämnd, justitiedepartementet, justitiekanslersexpeditionen, kammarkollegiet, kammarrätten, kommerskollegium, ,kommunikationsdepartementet, konsthögskolan, kontrollstyrelsen, kunlgl. biblioteket, lagberedningen, lagrådet, lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen, lantmäterikontoret i Stockholm, lotsstyrelsen, lotsdistriktsexpeditionen, länsstyrelsen i Stockholms län, statens maskin- och redskapsprovningsanstalter, medicinalstyrelsen med farmaceutiska och rättsmedicinska laboratorierna, statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, musikaliska akademien, myntoch justeringsverket, nationalmuseum, nedre justitierevisionen, patent- och registreringsverket, statens pensionsanstalt, pensionsstyrelsen, statens provningsanstalt, regeringsrätten, rikets allmänna kartverk, riksarkivet, riksförsäkringsanstalten, riksräkenskapsverket, skogsförsöksanstalten, skogshögskolan, skolöverstyrelsen, Socialdepartementet, socialstyrelsen jämte yrkesinspektionen, sparbanksinspektionen, statistiska centralbyrån, Statskontoret, statsrådsberedningen, Svea hovrätt, tandläkarinstitutet, tekniska skolan, universitetskanslersexpeditionen, utrikesdepartementet, vattendomstolarna i Stockholm, vattenfallsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt överståthållarämhetets kansli.

Inkomna yttranden över detaljberäkningarna. De hörda verken och institutionerna hava i stort sett icke framfört någon principiell erinran mot det av nämnden föreslagna ersättningssystemet. Omkring en tredjedel av de verk, som yttrat sig över detaljberäkningar, hava inskränkt sig till ett uttalande att från verkets sida hinder icke möter för genomförande av vad nämnav dessa verk - företrädesvis sådana där en mera avden föreslagit. Några sevärd av förslagets ökning av utgifterna skulle föranledas genomförande hava dock framhållit, att detsamma vore beroende av rikligare anslagstill-

delning. Åtskilliga verk hava emellertid till närmare behandling upptagit

vissa med nämndens förslag sammanhängande frågor. Ett kort sammandrag av vad i dessa yttranden anförts må här lämnas.

Angående beräkningsmetoden m. m. Beträffande sättet för beräknandet av ersättningarna m. m. har Iantbruksstyrelsen påtalat det stora antal å-priser, som skulle komma till användning beträffande styrelsens lokaler. Kommerskollegium har förutsatt, att ämbetsverket bibehålles vid sin rätt att inom den av nämnden föreslagna ramen för ersättningarna för det regelmässiga städningsarbetet m. m. disponera över beloppet på sätt kollegium kunde finna lämpligt för vinnande av en så rättvis fördelning som möjligt av ersättningsbeloppen på de olika städerskorna utan att i detalj vara bundet av de angivna grunderna. Vidare har kollegium ansett lämpligt att ersättningen för den regelmässiga städningen må kunna, därest vederbörande verk så önskar, bestämmas så, att det beräknade anslaget för detta arbete lämnar

tillgång till utbetalande av särskild ersättning för s. k. Storstädning en eller två gånger om året samt damning av böcker och arkivalier. Jämväl socialstyrelsen har funnit sig kunna förutsätta, att styrelsen inom den föreslagna kostnadsramen beträffande det regelmässiga städningsarbetet finge, där så befunnes lämpligt, genom uppgörelse med den anställda städningspersonalen kunna överenskomma om sättet för ersättningarnas utbetalan-de i vissa fall, exempelvis reserverande av en viss del därav såsom gottgörelse för särskilt utförd Storstädning 0. d. Statskontoret har ansett, att det ur olika synpunkter vore förenat med påtagliga fördelar, att, som Statskontoret hittills gjort, låta städningspersonalen utan särskild ersättning ombestyra boning och fernissning av golv, medan ämbetsverket bekostade storrengöringarna höst och vår. Statskontoret saknade därför anledning att frångå hittillsvarande anordning. Ifråga om ersättning för storstädningar har försäkringsinspektionen icke funnit något bärande skäl förebragt för borttagande av hitintills gjord skillnad mellan Storstädning och regelmässigt städningsarbete. Försvarsdepartementet har icke ansett det av nämndens förslag tydligt framgå i vilken utsträckning Storstädning finge förekomma och i vad mån den skulle anses vara hänförlig till den regelmässiga städningen. För departementets kanslis del vore Storstädning av dessa lokaler erforderlig minst en gång o1n året. Kontrollstyrelsen har ansett att nämnden icke tillfyllest beaktat de svårigheter, som i städningsavseende vore förenade med tjänsterum, belägna inom en fastighet av den moderna karaktär, som enligt styrelsens förmenande vore utmärkande för dess lokaler. De av nämnden beräknade ersättningsbeloppen för regelmässigt städningsarbete hava generellt sett funnits för låga av biografbyrån, fartygsinspektionen, nedre justitierevisionen, kontrollstyrelsen, kammarrätten, lots-distriktsexpeditionen och skolöverstyrelsen. Erinringar angående för låg beräkning av vissa detaljsiffror hava framställts av domänstyrelsen, försvarsdepartementet, konstakademien, lantmäteristyrelsen, musikaliska akademien, pensionsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten, tandläkarinstitutet, Svea hovrätt och tulldirektören i Stockholm. Enligt de inkomna yttrandena kommer den av nämnden föreslagna ersättningsberäkningen att utan tidsutdräkt läggas till grund för ersättningarna för den regelmässiga städningen inom högsta domstolen, jordbruksnämnden, maskin- och redskapsprovningsanstalterna, pensionsstyrelsen, sparbanksinspektionen och Svea hovrätt. I några fall har konstaterats, att införandet av de föreslagna grunderna icke medför någon förändring i de nu utgående ersättningarna.

Angående vissa anställnings- och organisationsfrågor. Beträffande vissa med nämndens förslag sammanhängande anställnings- och organisationsfrågor har i myndigheternas yttranden framhållits bland annat följande. De speciella förhållanden, som råda inom utrikesdepartementet, hava av departementet ansetts vara av särskild betydelse vid ett övervägande av

frågan, huruvida det vore lämpligt att entreprenadsystemet, sådant detsamma kommit till användning i departementet, borde avlösas av det föreslagna systemet. Kammarrätten har ansett det starkt kunna ifrågasättas, huruvida för kammarrättens vidkommande, med hänsyn till vid ämbetsverket rådande förhållanden särskilt beträffande den personal, åt vilken städningsarbetet nu vore anförtrott, en omläggning till direkt anställning av städningspersonalen skulle innebära några fördelar i vare sig ekonomiskt eller annat avseende. Lagberedningen har funnit det vara av synnerlig vikt att icke utomstående på eget ansvar lämnades tillträde till beredningens bibliotek för städningsarbetets utförande, varför beredningen funne det nu tillämpade systemet med städningsarbetets utlämnande på entreprenad till viss expeditionsvakt böra bibehållas. Lantbruksstyrelsen har ansett billighetsskäl tala för att de expeditionsvakter inom olika verk, som hade städningsarbetet på entreprenad, fortfarande finge bibehållas vid denna syssla, eventuellt mot en ersättning utmätt i enlighet med av nämnden föreslagna grunder. Styrelsen har vidare gjort gällande, att det nya systemet komme att medföra ökat arbete för verksledningarna. Patent- och registreringsverket har om nämndens förslag uttalat det allmänna omdömet, att det syntes göra de förhållanden, det berörde, mera invecklade än som behövdes och, om det förverkligades, sannolikt skulle uppamma många arbets- och ersättningstvister, som komme att i ej ringa grad Liknande hava - förutom av rikstynga myndigheterna. synpunkter - framförts

räkenskapsverket (se ovan) av tandlákarinstitutet, som tillika

uttalat sig för bibehållande av entreprenadsystemet. Socialstyrelsen har betonat att det torde bliva nödvändigt, att möjlighet beredes till utökande av den ersättning, som utginge för till-synen å städningsarbetet, till större belopp än som för närvarande vore författningsenligt med-

givet. (Jämför riksräkenskapsverkets uttalande härom.)

Skolöverstyrelsen har funnit önskvärt, att avlöningen åt städerskorna kunde bestämmas i visst arvode med rörligt tillägg

(motsvarande dyrtidstillägg).

Därigenom skulle ersättningen för städningsarbetet komma att liksom lönerna till tjänstemännen anpassas efter levnadskostnaderna. I försvarsdepartementets yttrande har ifrågasätts huruvida uti ifrågakomna hänseende anledning funnes att, såsom nämnden föreslagit, göra åtskillnad mellan ——— vilka av nämnden ansetts vara kommandoexpeditionerna närmast att betrakta såsom militära verk —— och departementets kansli. Vattenfallsstyrelsen har anfört, att, oberoende av hur frågan ordnades beträffande andra civila verk, myndigheter m. fl., vattenfallsverketi nu ifrågavarande hänseende borde likställas med postverket, telegrafverket och statens järnvägar, vilkas lokaler undantagits i nämndens förslag till kungörelse. Vattenfallsverket borde sålunda även undantagas i en eventuell kungörelse.

Åtskilliga verk hava påpekat, att de inom en mer eller mindre närliggande

framtid hade att emotse flyttning helt eller delvis till nya ämbetslokaler eller utökning av de nu innehavda lokalerna. Sådana förändringar vore sålunda att förvänta vid domänstyrelsen, ecklesiastikdepartementet, finansdepartementet, försäkringsinspektionen, försäkringsrådet, generaltullstyrelsen och centraltullkammaren, handelsdepartementet, jordbruksdepartementet, justitiedepartementet, kommerskollegium, lagrådet, lantbruksstyrelsen, lantmäterikontoret i Stockholm, pensionsstyrelsen, regeringsrätten, riksförsäkringsanstalten, skolöverstyrelsen, Socialdepartementet, socialstyrelsen och yrkesinspektionen, statistiska centralbyrån, statsrådsberedningen, Vattenfallsstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Lokalförändringar voro även påtänkta beträffande kontrollstyrelsen, meteorologisk-hydrografiska anstalten, rikets allmänna kartverk, riksräkenskapsverket och Svea hovrätt. Fastighetsregisterkommissionens verksamhet har upphört från och med den 1 juli 1936. En del av de nu uppräknade verken hava förutsatt, att det av nämnden föreslagna ersättningssystemet icke komme till användning hos dem, förrän de nya eller utökade lokalerna tagits i anspråk. Andra verk hava med hänsyn till de nu använda entreprenörerna funnit någon övergångstid er-

forderlig. De verk, som på grund av något av de båda nu angivna skälen

uttalat sig för en viss övergångstid för det nya systemets införande, äro ecklesiastikdepartementet, finansdepartementet, försvarsdepartementet, handelsdepartementet, jordbruksdepart-ementet, justitiedepartementet, kommunikationsdepartementet, lantbruksstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholm, socialdepartementet, socialstyrelsen, statistiska centralbyrån och väg- och vatten-

byggnadsstyrelsen (här hava ej medräknats verk, som efter utgången av

budgetåret 1936/1937 finna sig oförhindrade att införa det föreslagna syste-

met, om erforderliga medel då anvisats). Kammarrätten har ansett den av

nämnden förslagsvis angivna övergångstiden om högst två år för kort. Tulldirektören i Stockholm har anfört, att hinder icke funnes att utan dröjsmål genomföra det ifrågasätta nya systemet men att det kunde inträffa, att städningspersonalen icke längre ville fortsätta arbetet under de nya villkoren och att i följd därav ny personal måste anställas.

Generaltullsty-

relsen, som dock framhållit, att tekniskt hinder icke förelåge mot systemets genomförande, har likaledes antytt möjligheten av friktion vid övergång till det föreslagna systemet, varjämte påpekats att en minskning av de utgående ersättningarna) kunde fål återverkningar på

städningsersät-tningarna

från tullverket vid en mängd tullanstalteri riket. En del verk synas vara av den uppfattningen, att städerskor icke skulle kunna anställas direkt utan att deras löner från toges avlöningsanslagen. Uttalandeni denna riktning hava gjorts av handelsdepartementet, justitiedepartementet, kommunikationsdepartementet och lantbruksstyrelsen. I myntoch justeringsverket utgår sedan gammalt ersättningen till städningspersonal från avlöningsanslag.

Nämnden angående de avgivna yttrandena. Med anledning av vad i de inkomna yttrandena framkommit får nämnden anföra följande. I den första — — huvudfrågan grunderna för ersättningarnas beräkning hava med undantag för herr Reinwalls uttalande i ärendet direkta invändningar icke framkommit. Socialstyrelsen har dock som tidigare anförts ifrågasatt, att det centrala organet icke skulle bindas vid en fixerad ersättningsmetod utan en viss möjlighet till jämkning efter omständigheterna beredas. Vid de verkställda beräkningarna har det emellertid enligt nämndens uppfattning visat sig, att systemet kan praktiskt tillämpas vid alla de cirka 80 verk, för vilka detaljberäkningar gjorts. Nämnden finner sig sålunda kunna konstatera, att dess förslag i sin slutliga utformning innebär en fullt användbar lösning av problemet att erhålla enhetliga och möjligast rättvisa grunder för beräkningen av ersättningarna för det regelmässiga städningsarbetet. I anledning av den av lantbruksstyrelsen gjorda anmärkningen, att antalet å-priser enligt förslaget syntes onödigt stort, vill nämnden allenast erinra om, att detta antal ur enhetlighetssynpunkt måste anpassas efter förhållandena vid alla de verk och institutioner av skiftande beskaffenhet, som o_mfattas av utredningen. Givet är att, därest beräkningarna endast avsåge verk av likartad beskaffenhet eller till mindre antal, antalet â-priser också kunnat avsevärt “nedbringas Vad särskilt angår lantbruksstyrelsen äro dess i olika fastigheter inrymda lokaler av nämnden hänförda till tre särskilda grupper ur svårighetssynpunkt, varför tre olika â-prisskalor kommit till användning beträffande verket. Vid tillämpning av en i erforderlig grad differentierad â-prislista torde å andra sidan de av socialstyrelsen uttalade farhågorna i avseende å systemets praktiska användbarhet i olika fall visa sig ogrundade. Herr Reinwalls förslag till bestämmande — om ersättningarnas synes nämnden rätt detsamma — innebära att efter uppfattat huvudsakligen ungefärlig uppskattning av den tid arbetet med städningen i de särskilda verken kan beräknas taga, ersättningarna skola med utgångspunkt från en över allt

lika timpenning fastställas med hänsyn till den för olika verk

uppskattade arbetstiden, bortsett ifrån om de olika städarna i praktiken använda längre eller kortare tid för arbetet. Det syntes dock ovisst, om icke herr Reinwall även alternativt tänkt sig, att ett renodlat timlönesyst-em med ersättning

efter faktiskt använd arbetstid skulle komma till En värdesätt-

användning. ning av städningsarbetet medelst en sådan ungefärlig uppskattning av den för arbetet erforderliga tiden, som herr Reinwall i första hand ha avsynes sett, kan, såsom grundad på huvudsakligen ett subjektivt bedömande, lätt bliva godtyckligt och torde i varje fall ofta komma att sålunda. uppfattas —

Timlöneersättning i anslutning till faktiskt använd arbetstid skulle åter

på sätt fröken Köersner framhållit —— icke komma att leda till en säkerligen rättvis avvägning av ersättningarna mellan städarna, även om man införde ett särskilt kontrollsystem, som för övrigt måste bliva både och besvärligt dyrbart. 2——577l9T.

Enligt nämndens mening skulle däremot bestämmandet av ersättningarna efter ä-priser per m2 erbjuda en i möjligaste mån objektiv grund för uppskattning av arbetet, ledande till att städare med normal arbetsförmåga vid ett samvetsgrant utförande av detsamma erhölle ungefärligen lika ersättning per tidsenhet inom de olika verken. De av nämnden fastställda å-priserna hava därjämte beräknats så, att ersättningarna väl ansluta sig till å arbetsmarknaden gängse priser för arbete av förevarande slag. Några av de hörda myndigheterna hava ansett lämpligt, att allenast totalsummor uträknas för de olika verken samt att verken hava frihet att fördela den fastställda ersättningen mellan de olika städarna efter grunder, som i varje fall funnes leda till största möjliga rättvisa. Nämnden, som å ena sidan alltid åsyftat att fördelningen av städningsarbetet och ersättningen därför skulle ankomma på verken själva, måste å andra sidan vidhålla. att själva ersättningsgrunderna icke höra få godtyckligt bestämmas vid olika verk. Det synes nämnden uppenbart, att eljest själva syftet med det föreslagna systemet, nämligen en enhetlig och rättvis avvägning av ersättningar till städningspersonalen, lätt skulle äventyras. Några praktiska svårigheter

att efter lämplig fördelning av lokalerna mellan städarna beräkna dem till-

kommande ersättningar efter nämndens â-priser torde knappast uppstå.

Sådana priser finnas nämligen utarbetade för varje särskilt utrymme och sakkunniga råd och anvisningar skulle vid behov lämnas av byggnadsstyrelsen. Den erfarenhet, som redan vunnits inom det flertal verk, som tillämpa systemet med ersättning per ytenhet för städningsarbetet, har givit vid handen att några olägenheter härvid ej yppats vid ersättningarnas fördelning utan att fastmer förefintligheten av en objektiv ersättningsnorm varit ägnad att undanröja anledningar till tvist och meningsskiljaktighet och ingiva personalen en känsla av rättvis behandling. Nämnden anser det sålunda önskvärt, att de föreslagna nya ersättningsgrunderna i största möjliga utsträckning komma till användning jämväl vid fördelningen av tillgängliga medel mellan de olika städarna. Beträffande fröken Köersners anmärkning, att hänsynen till allenast golvytornas storlek och beskaffenhet icke kunde utgöra en rättvis fördelningsgrund, vill nämnden slutligen framhålla, att det av dess förslag torde tydligt framgå, att alla inverkande omständigheter skola tillbörligt beaktas vid fastställandet av â-priserna. Det har emellertid visat sig, att städningen i något undantagsfall kunnat ordnas utan att de olika städarna tilldelas bestämda städningsområd-en. Lämplighetsskäl tala också för, att verken vid tillfället inträffande ändringar i arbetsförhållandena eller andra extra ordinära fall skulle kunna göra mindre jämkningar i städningsarbetet utan att omräkning av ersättningarna verkställdes. Nämnden finner sig därför icke böra föreslå ett ovillkorligt tvång för verken beträffande sättet att fördela ersättningen mellan de olika städarna men förordar, att fördelningen sker efter de föreslagna å-priserna per m2 och är. Där i förekommande fall en sådan fördelning icke skulle befinnas lämplig, bör givetvis samråd äga rum mellan verken och byggnadsstyrelsen. På

grund av vad sålunda anförts vill nämnden inskränka sig till att föreslå, dels att totalersättningar skola av byggnadsstyrelsen fastställas för det regelmässiga städningsarbetet och trappstädningen beträffande varje verk för sig samt dels att fördelning mellan de olika städarna av samma ersättning skall av vederbörande institution verkställas efter grund, som i varje fall finnes vara rättvis och lämplig, därvid dock företrädesvis de av byggnadsstyrelsen fastställda å-priserna böra tjäna till ledning. Såsom av nämndens tidigare betänkande framgår har i ersättningen för det regelmässiga städningsarhetet inräknats ersättning för eventuellt förekom-

mande storstädningar, i den mån desamma icke utgöras av speciella arbeten (fönsterputsning, golvboning, damning av arkiv eller dylikt). Från några

verk hava önskemål framkommit, att av den fastställda totalersättningen viss del skulle få undantagas och utbetalas vid de tillfällen, då Storstädning verkställdes. Nämnden vill icke förneka, att en sådan anordning stundom kan visa sig praktiskt lämplig, särskilt för sådana fall, då de ordinarie städar-

na behöva anlita hjälp av tillfälliga biträden. Nämnden, som förutsatt (principbetänkandet sid. 30 r. 13 ff), att verken själva skulle hava att avgöra när

och huru den fastställda ersättningen skulle utbetalas, anser hinder icke böra föreligga för en anordning av antytt slag under förutsättning dels att de ordinarie städarna, en var inom sitt område, själva ansvara för storstädningens behöriga utförande och dels att extra hjälp vid dessa tillfällen icke anlitas annat än för en viss begränsad kortare tid. Därest sistnämnda förbehåll ej iakttoges, kunde risk föreligga att entreprenadsystem infördes på en omväg. Ur enhetlighetssynpunkt finner sig nämnden däremot icke kunna tillstyrka ett bibehållande i Statskontoret av det därstädes för närvarande tillämpade systemet, som inn-ebär, att fernissning och boning av golv inräknas i den regelmässiga städningen, men däremot ej storstädning. En förutsättning för tillämpning av enhetliga å-priser måste nämligen ovillkorligen vara, att de därmed avsedda arbetsprestationerna äro av den natur, att de reguljärt skola utföras av den med regelmässigt städningsarbete sysselsatta personalen. Arbetet med fernissning och boning av golv är däremot så beskaffat, att det allt oftare — särskilt i större verk — befunnits att anförtro detsamma åt lämpligt specialfirmor. Sådant arbete har därför icke medtagits vid beräknande av

för olika verk gemensamma â-priser (se principbetånkandet sid. 19).

Flera verk synas hava förbisett, att nämnden i sitt principbetänkande från det regelmässiga städningsarbetet uteslutit arbetet med damning eller dammsugning av arkivalier och samlingar detta betänkande sid. 12 r.

(se 1)

Särskild ersättning för sådant arbete bör alltså utgå. I regel torde ersättningen härför komma att beräkna-s per timme. Ifråga om ordnandet av såväl detta som andra slag av speciella arbeten har nämnden avsett, att av byggnadsstyrelsen utfärdade föreskrifter skulle kunna tjäna till ledning, men att bestämmanderätten i sista hand fortfarande skulle tillkomma de särskilda verken. För undvikande av missförstånd vill dock nämnden i detta sammanhang erinra om, att hinder icke föreligger att för såväl fernissning och boning av

.golv som ock rengöring av arkivalier 0. d. använda personer, sysselsatta med regelmässigt städningsarbete. Härvid är dock att observera, att dessa i så fall skola erhålla särskild ersättning vid sidan om den regelmässiga. För de_ av bland andra patent- och registreringsverket, riksräkenskapsverket och tandläkarinstitutet uttalade farhägorna att verken skulle komma att ,betungas med arbete och tvistigheter i samband med uträkningen och fördelningen av ersättningarna, därest nämndens förslag komme till utförande, finnes enligt nämndens mening icke något verkligt fog. Såsom förut framhållits har nämnden - bland annat med tanke av just på förebyggandet tvistigheter — ansett sig böra fasthålla vid ä-priserna såsom den mest rättvisa grunden för fördelningen av ersättningen mellan städarna. Det förefaller vara att man, om man i likhet med av de hörda

nämnden ganska klart, några 1

verken icke vill taga denna konsekvens av nämndens förslag, riskerar att .råka ut för just de svårigheter, som man velat undvika. Att det engångsarbete, som erfordras för en dylik på nämndens eller byggnadsstyrelsens prisoch ytberäkningar grundad ersättningsfördelning, skulle bliva alltför betungande för verken, har nämnden med hänsyn till den erfarenhet, som i detta avseende redan vunnits, svårt att tänka sig. Beträffande de av generaltullstyrelsen och tulldirektören i Stockholm uttalade farhågorna, att ny städningspersonal skulle behöva anställas om det föreslagna systemet bleve infört vid tullverket, är detta en omständighet, som .nämnden har svårt att bedöma. Ur enhetlighetssynpunkt är dock ofrånkomligt, att för övriga verk begagnad prissättning för städningsarbetet jämväl kommer till användning vid tullverket. Att här-igenom ersättningarna till de där anställda städama i många fall skulle bliva minskade är en konsekvens, som med hänsyn till dessa ersättningars nuvarande nivå icke kan undgäs. Om på grund av anförda omständigheter praktiska svårigheter skulle möta att reformen vid tullverket som vid verk genomföra samtidigt övriga varom nämnden nu icke kan yttra sig -- torde enligt förslaget viss möjlighet stå öppen för den centrala myndigheten att taga skälig hänsyn härtill vid övergången. I anledning av erinringar från vissa verk att d-e av nämnden preliminärt föreslagna ersättningarna vore för låga, generellt sett eller med avseende å vissa detaljer, hava jämkningar gjorts beträffande ett relativt fåtal verk, nämligen biografbyrån, domänstyrelsen, fartygsinspektionen, försvarsdepartementet, musikaliska akademien, pensionsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten, tandläkarinstitutet, Svea hovrätt och tullverket. Därjämte hava på grund av erhållna upplysningar vissa ändringar gjorts i de ursprungliga beräkningar- .na beträffande justitiedepartementet, kammarkollegium, lagberedningen och riksarkivet. I övrigt hava gjorda påpekanden i förevarande avseende icke föranlett till ändring i nämndens förslag. I den andra huvudfrågan nämligen huruvida entreprenadsystemet bör bibehållas eller —— med för - verken ej hava undantag byggnadsstyrelsen i stort sett icke haft något att ur principiell synpunkt erinra mot vad nämnden föreslagit. Vad sistnämnda styrelse anfört mot förslaget synes icke Över-

tygande. Enligt nämndens mening skulle ett entreprenadsystem i huvudsak förfela sin uppgift såsom sådant, om - på sätt byggnadsstyrelsentänkt sig — de ekonomiska förhållandena mellan och hans biträden entreprenören bleve sådan kontroll från en konsulents som vore nöd-

underkastade sida,

vändig för vinnande av enhetlighet ifråga om ersättningarna till de anställda. En dylik entreprenör torde icke få nämnvärt annan funktion än en tillsyningsman, ehuru hans entreprenadvinst säkerligen i de flesta fall vida skulle

överstiga det arvode en tillsyningsmän kunde tillerkännas. Några verk (såsom kammarrätten, riksräkenskapsverket och socialstyrelsen) synas göra

gällande, att några praktiska fördelar för statsverket icke vore att vinna genom entreprenadsystemets avskaffande, ehuru de av andra skäl icke direkt motsatt sig direktanställningens införande. Häremot vill nämnden endast erinra om att den av riksdagen på sin tid begärda utredningen i städningsfrågan icke i främsta rummet inriktats på vinnande av praktiska eller ekonomiska fördelar för statsverket. Om också nämnden eftersträvat att även i sistnämnda avseenden uppnå för ämbetsverken gynnsammast möjliga resultat, har dock nämndens förnämsta uppgift varit att söka inom ramen av nuvarande kostnader träffa sådana anordningar, att de för städningsersättningar tillgängliga medlen på ett rättvist sätt fördelas på de olika verken och indirekt mellan städarna. Gentemot vad herr Magnusson anfört om vissa olägenheter, som han ansåge direktanställningen medföra i händelse av arbetstvister, vill nämnden endast framhålla, att en allmänt genomförd direktanställning enligt dess förslag nödvändigt måste förutsätta vissa centrala ärendens koncentrering till

en enda myndighet (byggnadsstyrelsen) och att detta får anses innebära en

viss trygghet för att inom olika verk uppkommande tvistigheter kunna lösas efter enhetliga och för statsverket acceptabla linjer. Den av utrikesdepartementet antydda uppfattningen, att entreprenadsystemet skulle erbjuda större skydd för hemlighållande av vissa — handlingar vilken synpunkt torde hava tillmätts betydelse även beträffande de militära verken ——— kan nämnden för sin del icke dela. nämndens förmenande Enligt torde ämbetsverken äga minst lika stora förutsättningar som de expeditionsvakter, vilka eventuellt hava erhållit städning på entreprenad, att anställa pålitliga städare varjämte erforderlig övervakning lika väl torde kunna utföras av tillsyningsmän som av entreprenörer. För övrigt torde böra förutsättas att under tider, då städningsarbetet pågår och byråpersonalen icke befinner sig i tjänsterummen, samtliga handlingar av hemlig eller diskretionell natur äro väl inlästa. I vad riksräkenskapsverket liksom även socialstyrelsen anfört beträffande storleken av de arvoden, som böra utgå för tillsyningsuppdrag, får nämnden för sin del instämma. I de fall, då sådant uppdrag är anförtrott åt befattningshavare inom verket, torde det väl låta sig göra att i samband med fastställande av verkets lönestat bestämma visst arvode för uppdragets fullgörande. Därest uppdraget skulle vara anförtrott åt annan än befattningshavare i verket eller städare, torde åtminstone de större verken hava möjlighet

att i mån av medelstillgång från avlöningsposten grundavlöningar utbetala ersättning för detsamma. Att även andra personer än expeditionsvakter och särskilt kvinnor böra kunna erhålla uppdrag såsom tillsyningsmän synes nämnden självfallet, och torde en sådan anordning understundom kunna visa sig fördelaktig. ifråga om övergångstiden för systemets genomförande hava de verk, som yttrat sig i frågan, framfört huvudsakligen två önskemål. Det ena avser att i de fall, då så erfordras, ökade anslagsmedel inom behörig tid ställas till förfogande och det andra att skälig hänsyn såvitt möjligt tages till de entreprenörer eller städare, vilka genom omläggningen skulle mista sin inkomst av uppdraget eller finna densamma reducerad. Beträffande frågan om medelsanvisning synes det böra ankomma på verken att vid uppgörande av sina petita för det budgetår, som kan närmast komma ifråga, sedan eventuell kungörelse i ämnet utfärdats, äska erforderliga medel. Vad angår önskemålet, att nu med städningsuppdrag sysselsatta personer l 4 icke erhålla försämrade finner nämnden « \ villkor, sig böra skilja på de fall, l då det gäller entreprenörer, och de fall, då fråga är om själva städningsper- i sonalen. I regel torde entreprenaduppdragen få anses vara» helt tillfälliga uppdrag, som kunna upphöra när som helst. I vissa fall, såsom då den befattningshavare, som har uppdraget, kan väntas komma att avgå inom en nära framtid, eller då uppdragets erhållande under hand ställts i utsikt vid en persons anställande, synes dock skälig hänsyn härtill böra tagas i den mån detta icke skulle innebära en obillighet mot de av honom anställda städarna. Därest reformen undantagsvis skulle komma att medföra väsentlig minskningi städares löneförmåner, synes vid ersättningens bestämmande vederbörandes ålder och anställningstid böra särskilt beaktas. Om en städare efter lång anställningstid uppnått hög ålder, kan skäligheten bjuda, att han eller hon får i huvudsak behålla sin ersättning till den tid, då pension i allmänhet plågar erhållas, detta givetvis under förutsättning, att den hittills utgående ersättningen icke måste anses utgöra en påtaglig överbetalning. Då en sådan övergångsvis utgående ersättning verkar höjande på den för verket eventuellt fastställda totalsumman för ersättning för städningsarbete, kan ifrågasättas huruvida icke särskild motivering till höjningen bör lämnas i samband med verkets anslagsäskanden. I övrigt vill nämnden rörande den övergångstid, som må ifrågakomma inom de olika verken, uttala, att densamma bör sättas så kort som det med hänsyn till medelstillgången och ingångna avtal är möjligt. I de fall, då en förändring av verkets lokalinnehav eller en avsevärd ökning därav inom något år eller kortare tid är att förvänta, kan det dock visa sig lämpligt att låta anstå med genomförande av städningsreformen tills de nya lokalerna

tagits i bruk. Då flyttning till nya lokaler skett, böra givetvis eventuellt

_faststållda nya grunder omedelbart vinna tillämpning. Nämnden vill i det

följande återkomma till frågan om övergångstidens längd. Angående det anslag, från vilket ersättningarna böra utgå vid direktan-

ställning av städningspersonalen, får nämnden framhålla, att hinder för närvarande icke synes föreligga att utbetala desamma från vederbörande verks omkostnadsanslag. Så sker i alla de verk, som nu hava städningspersonalen direkt anställd, med undantag för mynt- och justeringsverket, som bestrider dessa kostnader från avlöningsanslag. om centraliseringen av vissa städningsärendens handläggning hava Ifråga de av Kungl. Majzt hörda utom byggnadsstyrelsen

samtliga myndigheterna

instämt i nämndens förslag om uppgiftens anförtroende åt nämnda styrelse. Den erfarenhet, som nämnden under sitt fortsatta arbete vunnit, har därstöd för uppfattningen, att förslageti denna del bör jämte givit ytterligare vidhållas. Herr Reinwalls uttalande angående obehövligheten av hithörande ärendens centralisering till särskilt ämbetsverk, om kollektivavtal infördes, torde vara vederlagt genom vad socialstyrelsen därom anfört. Beträffande de befogenheter, som skulle ankomma på det centrala organet,

skulle desamma enligt nämndens principförslag (sid. 30) vara av dels be-

ämbetsverken skulle —— slutande och dels rådgivande natur. De särskilda förutom ifråga om sättet för städningspersonalens anställning -få sin handlingsfrihet begränsad allenast i vad avser fastställandet av städningsersättningen för ytenhet ävensom det totalbelopp, vartill kostnaden härför inom verket i dess helhet må uppgå. Dessutom skulle det åligga verken dels att delgiva det centrala organet av dem ingångna avtal eller fattade beslut rörande städningens ordnande inom verket ävensom att dit anmäla de förändringar häri, som framdeles vidtagas, dels ock att till den centrala myndigheten lämna begärda upplysningar, som erfordras för bedömande av städningsförhållandena i respektive verk och lokaler. Därest centralorganet lyckats utverka särskilt förmånliga priser å städningsmaterialier hos visst eller vissa företag, skulle det vidare åligga verken att begagna sig härav.

Verken skullei övrigt hava rättighet att rådföra sig med det centrala organet i

städningsfrågor. Såvitt nämnden kan finna sträcker sig detta förslag i sak icke längre än vad både riksräkenskapsverket och Statskontoret ansett sig kunna i princip godtaga. Socialstyrelsens yttrande synes på denna punkt vara icke fullt klart, men torde avse att det centrala organet skulle erhålla huvudsakligen rådgivande uppgifter. Om befogenheten bleve begränsad på sådant sätt, torde möjligheten för nämnda organ att effektivt verka för enhetlighet och rättvisa vid tillämpningen av det nya ersättningssystemet bliva ganska ringa. Frågan huru byggnadsstyrelsen eventuellt ålagda arbetsuppgifter med avseende å städningsfrågorna böra handläggas inom styrelsen torde lämpligen böra avgöras på förslag av nämnda styrelse under hänsynstagande till vad nämnden och de hörda myndigheterna i detta avseende anfört. Den av fröken Köersner framförda tanken, att en person med kompetens såsom ekonomiföreståndarinna borde komma ifråga vid tillsättandet av en eventuell konsulent för hithörande ärendens behandling inom byggnadsstyrelsen, finner nämnden - om också i och för beaktande — icke böra för sig värd närvarande upptagas till övervägande, enär det under tiden för det föreslagna

systemets genomförande utan tvekan torde vara att föredraga, att uppdraget omhänderhaves av inom nämnda styrelse tillgänglig personal, som styrelsen prövar vara för uppgiften lämplig. I detta må ock framsammanhang hållas, att nämndens avsikt icke varit att i byggnadsstyrelsens befattning med städningsärendena skulle ingå något slags kontroll över städningsarbetets utförande inom de olika verken, en uppgift som självfallet måste tillkomma verken själva. . Med anledning av vad några av de hörda myndigheterna

(lönenämnden, riksräkenskapsverket och Statskontoret) anfört om möjligheterna för bygg-

nadsstyrelsen att med nu tillgänglig arbetskraft övertaga de nya uppgifter, som enligt förslaget skulle åläggas vill nämnden med till styrelsen, hänsyn den erfarenhet, som inhämtats under detaljarbetets gång, såväl som till vad nämnda styrelse själv anfört angående omfattningen av dess nuvarande arbetsbörda, framhålla, att det synes sannolikt, att vid bifall till förslaget inom byggnadsstyrelsen komme att erfordras någon förstärkning av arbetskrafterna. Den kostnad, som härigenom skulle påläggas statsverket, torde i och för sig bliva ganska obetydlig, och i varje fall vara väl motiverad, om hänsyn tages till vikten av att det föreslagna ersättningssystemet kan på ett effektivt sätt genomföras. I anledning av vad försvarsdepartementet anfört angående karaktären av dess olika avdelningar vill nämnden ifrågasätta, huruvida icke departementet i sin helhet i likhet med övriga militära ämbetsverk t. ex. arméförvaltningen bör uteslutas från tillämpningen av de generella föreskrifter angående städningens ordnande, som eventuellt må komma att utfärdas för de civila verken i Stockholm. Nämnden har emellertid uppgjort rörande den förslag ersättning, som enligt dess bör utbetalas för det städmening regelmässiga ningsarbetet inom departementets kansliavdelning. Det synes nämnden som om vad därvid framkommit i varje fall borde kunna tjäna till viss ledning vid bedömandet av hithörande frågor såväl inom departementet som vid andra militära verk och myndigheter. Att besparingar härigenom skulle kunna vinnas, utan att städningspersonalens berättigade intressen träddes för när, anser nämnden vara sannolikt. Vid bestämmandet av nämndens uppdrag har från Kungl. Maj :t uteslutit utredningen allenast tre av de affärsdrivande verken, nämligen postverket, telegrafverket och statens järnvägar. Nämnden har därför ansett sig hava att uppgöra förslag rörande det regelmässiga städningsarbetet m. m. inom

bl. a. vattenfallsverkets lokaler i Stockholm. Det av nämnden sålunda för

sagda verk uppgjorda förslaget grundar sig på noggranna utredningar och synes nämnden väl försvarbart. Ehuru visst fog kan finnas för vad verket anfört ifråga om likställdheten med kommunikationsverken i övrigt, kommer nämnden därför att här nedan bland övriga förslag såjämväl upptaga dant avseende vattenfallsverkets härvarande lokaler. Beträffande vissa sociala förmåner för städningspersonalen hava särskilt Statskontoret och riksräkenskapsverket yttrat sig. Nämnden vill senare i detta betänkande beröra de av dessa verk anförda synpunkterna.

Vad angår den av civilförvaltningens personalförbund väckta frågan om kollektivavtal avser detta ett ämne, som nämnden på grund av sitt uppdrag icke har anledning att närmare beröra. På de av riksräkenskapsverket och socialstyrelsen anförda skäl anser dock nämnden, att denna vittomfattande och svårbedömliga fråga knappast ännu kan vara mogen för sin lösning. De av nämnden utarbetade grunderna äro emellertid avsedda att verka för en rättvist avvägd och likformig fördelning av ersättningar till direkt anställd städningspersonal. Syftemålet är således analogt med det som man i huvudsak önskar vinna genom kollektivavtal. I detta sammanhang anser sig nämnden böra erinra därom, att civilförvaltningens personalförbund, som bland annat även omfattar de statliga verkens expeditionsvaktspersonal, icke ensamt »representerar städningspersonalen vid statens verk och institutioutan att denna — i den mån den — ner», överhuvud är organiserad alltjämt i stor utsträckning torde tillhöra Stockholms städerskefackförening.

Under utredningens gång från behandling uteslutna verk. Under nämndens fortsatta arbete har det visat sig lämpligt att från detaljberäkningarna utesluta ytterligare några verk utöver dem, som tidigare betän-

(föregående kande sid. 9) icke medtagits i utredningen. De sålunda uteslut-

ytterligare na verk-en äro arbetslöshetskommissionen, statens bakteriologiska laboratorium, karolinska institutet, riksmuseets avdelning vid Frescati, Sveriges geologiska undersökning, tekniska högskolan, statens veterinärbakteriologiska anstalt, veterinärhögskolan och statens växtskyddsanstalt. Arbetslöshetskommissionen har, som redan tidigare påpekats, en ganska växlande omfattning, varjämte den för kommissionen timlönen uppgivna synes väl avvägd. Statens bakteriologiska anstalt skall inom den närmaste tiden till flytta plats utom Stockholm, varför icke funnits anledning att nedlägga arbete med beräkningar beträffande denna institution, vilken för övrigt synes vara ur

städningssynpunkt av ganska speciell natur.

Vad de övriga angivna institutionerna beträffar äro de av den speciella natur, att med beräknande av skäliga â-priser för därstädes städningsarbetet lämpligen bör anstå till dess att några års erfarenhet vunnits rörande tilllämpningen inom de övriga verken av den av nämnden begagnade prissättningen.. Därtill har kommit, att några av institutionerna ifråga äro mycket stora, varför en av desamma måst

detaljbehandling medföra att nämn-

dens arbete icke kunnat slutföras inom önskvärd tid. De vid dessa institutioner föreliggande omständigheterna ur städningssynpunkt äro emellertid delvis av den art, att en närmare redogörelse därför synes vara motiverad. Vid Karolinska institutet bekostas städningsarbetet av de för inrespektive stitutioner anvisade anslagsmedlen. En följd därav har blivit, att städningen är av mycket varierande kvalitet inom de olika institutionerna. Det har sålunda konstaterats, att städningen inom de flesta av dem varit ordnad på ett synnerligen knapphändigt sätt. Inom en del institutioner ombesörjes visst

städningsarbete av expeditionsvaktspersonal, vilket i en del fall moti-

synts

verat men i andra fall torde vara en onödigt dyrbar anordning. Överhuvudtaget synes det nämnden, att ett bättre ordnande av städningsförhållandena inom institutet förr eller senare måste komma till stånd. Därest en omläggning skall kunna rationellt genomföras, torde det vara erforderligt, att städningen ordnas centralt för hela institutet och att särskilda anslagsmedel avsättas för ändamålet. Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida en omläggning av städningsordningen icke lämpligen bör anstå till dess att institutet inflyttat i de nya lokaler, som framdeles, sedan det nya rikssjukhuset blivit färdigt, torde komma att ställas till förfogande för ändamålet. Förhållandena vid riksmuseets avdelning vid Frescati erbjuda svårigheter ur bedömningssynpunkt. Vissa delar av de mycket vidsträckta lokal-erna städas av heltidsanställd manlig personal och de av städerskor städade utrymmena äro ifråga om sättet och graden för användningen ganska varierande. Nämnden har därför funnit att arbetet med förslag till ä-pris-er för lokalerna ifråga skulle bliva förhållandevis tidsödande och ur enhetlighetssynpunkt mindre nödvändigt. Beträffande museets etnografiska avdelning vid Kavallerivägen m. fl. platser äro förhållandena betydligt mera direkt jämförbara med andra institutioner. Ifråga om sistnämnda avdelning har nämnden därför verkställt detaljberäkningar rörande den ersättning, som under de nu rådande förhållandena synes böra utgå. För den i riksmuseets byggnader vid Frescati belägna Sveriges geologiska undersökning hava, i syfte att utröna i vilken riktning nämndens förslag skulle verka beträffande ifrågavarande lokaler, vissa summariska beräkningar verkställts, vilka synas utvisa, att ersättningarna för det regelmässiga städningsarbetet därstädes äro beräknade i underkänt. Ersättningen för det regelmässiga städningsarbetet vid tekniska högskolan utgår per m” efter ett mera detaljerat system med å-priser än vad nämnden funnit sig böra räkna med vid likartade lokaler. Det tillämpade beräkningssystemet synes därför i och för sig icke böra föranleda till erinran från nämndens sida utan kunna vid denna ganska speciellt inrättade institution även i fortsättningen komma till användning under förutsättning att direktanställning av städningspersonalen genomföres. De tillämpade å-priserna synas emellertid på något undantag när ligga rätt avsevärt under den nivå, nämnden tillämpat vid sin prissättning. Summariska beräkningar hava sålunda visat, att tillämpning av nämndens ersättningsgrunder beträffande högskolan med all sannolikhet skulle medföra en höjning av de utgående ersättningarna, vilken snarare torde över- än understiga 20 procent. Även vid veterinärhögskolan och den därtill anknutna veterinärbakteriologiska anstalten torde, såvitt av verkställda summariska beräkningar kan bedömas, ersättningarna för det regelmässiga städningsarbetet vara lågt beräknade. Därvarande lokaler äro emellertid av delvis egenartad beskaffenhet med stora djurstallar och dylika utrymmen, varför såsom förut nämnts ansetts lämpligt att beräkningarna anstå något år tills nödig erfarenhet på annat håll vunnits om det nya systemet. En del av städningen ombesörjes dessutom av heltidsanställd Personal.

Hos statens vdxtskyddsanstalt ombesörjes städningen av hustrun till anstaltens trädgårdsmästare. I ersättningen för städningsarbetet ingå jämväl bostads- och andra förmåner. En omreglering av densamma har därför icke ansetts vara ur enhetlighetssynpunkt erforderlig. I detta sammanhang torde böra anmärkas, att mjölk-, slakteri- och spannmålsnämnderna numera äro sammanslagna till statens jordbruksnämnd samt att statens organisationsnämnd avvecklat sin verksamhet. Vad angår statliga institutioner, som icke berörts i nämndens föregående betänkande, har nämnden haft under övervägande att verkställa beräkningar beträffande städningsersättningarna för lantbruksakademiens, nya elementarskolans, statistiska centralbyråns avdelning för folkräkning, Sveriges sjöfartsmuseums samt vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens lokaler. Nämnden har emellertid avstått därifrån, huvudsakligen av det skäl att expenserna vid dessa institutioner i regel icke bestridas av statsmedel. Erinras må vidare, att Sveriges sjöfartsmuseum inom en nära framtid skall inflytta i nya lokaler och att statistiska centralbyråns nämnda avdelning får anses vara av tillfällig natur.

Tillvägagångssättet vid detaljberäkningarna. Vid verkställandet av detaljberäkningarna har tillgått så att nämnden genom besök i olika verk och med hjälp av andra till buds stående medel bildat sig en uppfattning angående trångboddhet, modernitet hos lokalerna, mer eller mindre stark besöksfrekvens från allmänhetens sida och andra dylika allmänna omständigheter,

som kunde anses påverka den svårighetsgrad, vilken ur städningssynpunkt

vore utmärkande för de särskilda verken i förhållande till övriga verk. Den sålunda vunna erfarenheten gav vid handen, att verken ur synpunkten av städningsgöromålens mer eller mindre arhetskrävande beskaffenhet lämpli-

gen kunde uppdelas i sex olika grupper (»verksgrupper›).

Sedan därefter program fastställts för detaljbesiktningarnas genomförande, hava sådana besiktningar, i regel av nämndens ledamot Brådhe, verkställts beträffande varje verks samtliga lokalutrymmen. Med stöd av bland annat vad vid dessa besiktningar framkommit har nämnden därefter fattat beslut angående de verksgrupper, till vilka de särskilda verken borde hänföras. De olika verksgrupperna hava erhållit beteckningarna 1 000, 2000, 3000, 4000, 5000 och 6000, därvid gruppen 1000 omfattat verk, som ansetts vara relativt sett mest lättstädade, och gruppen 6000 sådana, som ansetts vara mest svårstädade. Med hänsyn till arten av den verksamhet, som bedrives inom de olika verken, hava de därjämte indelats i sju »artgrupper», av vilka gruppen vanliga ämbetsverk betecknats med 100, bibliotek och arkiv 200, museer 300 etc. Vid detaljbesiktningarna hava å planritningarna noggranna anteckningar

gjorts rörande varje _utrymmes användning (»rumsgrupp») och golvbeläggningarnas beskaffenhet (»golvgrupp»). Även härvid hava sifferhetecknin-

gar använts. Sålunda hava rummen efter sin användning indelats i nio grupper, betecknade 10, 20, 30 etc. Beteckningen 10 anger, att ett rum är att

betrakta såsom ett ordinärt tjänsterum, 40 att det har karaktären av korridor 0. s. v. Golvbeläggningarna hava även sammanförts i nio vilgrupper, ka betecknats 1, 2, 3 etc. Siffran 1 anger att ett utrymme har linoleumgolv

(eller likartat), siffran 3 att det har kalkstensgolv (eller ur städningssynpunkt likvärdigt golv).

De använda sifferbeteckningarna möjliggöra, att varje förekommande utrymme kan ur städningssynpunkt klassificeras genom ett fyrsiffrigt tal. Ett utrymme betecknat 3112 är sålunda ett tjänsterum med parkettgolv i ett ordinärt ämbetsverk, tillhörande verksgruppen 3 000. För varje »artgrupp» har en å-prislista uppgjorts, upptagande dels grund-

priser, angivna efter utrymmenas användning (rumsgrupp) och golvbeläggningens art (golvgrupp), vilka priser äro avsedda att användas vid verk tillhörande den lägsta (billigaste) verksgruppen, och dels tilläggspriser, avsed-

da att komma till vid hänförda till

användning verk, de högre (dyrare) verks-

grupperna. Dessa ä-priser hava avvägts efter jämförelser mellan ett antal vid verken eller vid vissa utomstående institutioner, inom eller utom statsförvaltningen, använda priser samt med ledning av de erfarenheter, som nämnden genom verkställda tidsstudier vunnit under utredningens gång. ä-priser hava beräknats för alla slag av utrymmen, som stå till verkens disposition, sålunda även vinds- och källarutrymmen, altaner o. d., enär nämnden funnit önskvärt, att viss person skall kunna åläggas ansvar för rengöringen jämväl av dylika utrymmen, även om arbetet därmed är relativt ringa. Beträffande varje verk har sedan med tillhjälp av de vid verket tillämpliga ä-priserna uträknats en summa, till vilken ersättningen för den regelmässiga städningen och trappstädningen borde uppgå. Summan ifråga har emellertid icke alltid funnits böra utan vidare till för nämnläggas grund dens förslag. Vissa tillägg eller avdrag hava gjorts i speciella fall. Extra tillägg hava sålunda gjorts för rum, som kräva särskilt noggrann städning

(vissa chefsrum, sessionssalar o. d.) eller på grund av synnerligen stark tra-

fik från allmänhetens sida äro mer svårstädade än normalt

(vissa expeditioner, kassakontor och dylika lokaler). Vidare hava så kallade minimitillägg

införts beträffande små och avskilt belägna lokaliteter, vilka tarva daglig städning. Avdrag hava gjorts för rum, som endast begagnas vissa tider om året, samt beträffande korridorer, som äro onormalt breda. Nettosumman har därefter avrundats med något mindre belopp uppåt eller nedåt för erhållande av ett krontal, som är jämnt delbart med tolv. Den sålunda erhållna totalsumman för »det regelmässiga städningsarbetet inklusive trappstädning» inom ett visst verk har därefter jämförts med den ersättning, som nu betalas av verket. Då större avvikelser förekommit, har nämnden sökt utröna anledningen härtill, varefter med stöd härav eller eventuellt i övrigt framkomna särskilda omständigheter vissa i jämkningar de preliminära beräkningarna stundom vidtagits. Sedan nämnden sålunda prövat den uträknade totalsumman ur olika synpunkter, har nämnden ansett sig kunna för yttrande utsända sitt förslag till det berörda verket. I ett fåtal fall hava verken -› såsom av ovanstående re-

ferat — i sina lämnat eller framfört framgår yttranden upplysningar synpunkter av beskaffenhet att föranleda ändring av den först uträknade totalsumman. De efter verkens hörande av nämnden slutligt godkända totalsummorna för ersättningen för det regelmässiga städningsarhetet inklusive trappstädningen, vilka sålunda utgöra resultatet av nämndens arbete med detaljberäkningar, komma att angivas i en här nedan införd förteckning. Härjämte överlämnas såsom bilagor dels en förteckning över de olika verkens fördelning i grupper, dels ock den ä-prislista, som kommit till använd-

ning vid de verkställda beräkningarna (Bil. A och B).

Ytberäkningarnas vitsord vid tvister. Med hänsyn till att nämnden i huvudsak utnyttjat de inom byggnadsstyrelsen för fastighetsfonden verkställda ytberäkningarna samt att alla ytberäkningarna i övrigt verkställts med för ändamålet tillräcklig noggrannhet, anser nämnden att vid uppkommande meningsskiljaktigheter i ersättningsfrågor de av nämnden tillämpade ytberäkningarna böra äga vitsord gentemot såväl verken som städningspersonalen och att några nya, till onödig kostnad föranledande uppmätningar för hand inom lokalerna ej böra få förekomma.

z De ekonomiska konsekvenserna av nämndens förslag. Vid anställande av jämförelser mellan de nuvarande städningskostnaderna för statsverket och de kostnader, som skulle uppstå vid genomförande av nämndens förslag, har nämnden måst aktgiva på att de av verken uppgivna ersättningarna i många fall innefattat åtskilliga av nämnden som speciella betecknade arbeten såsom fönsterputsning, golvboning, kakelugnseldning, arkivdamning, handdukstvätt o. d. eller hållande av materialier. Nämnden har sålunda varit nödsakad att beräkna den totala kostnad, som enligt nämndens grunder borde motsvara samtliga de prestationer, som vid varje särskilt verk erhållas för den av verket utbetalade ersättningen. I en del fall har nämnden alltså till sin beräk-

nade totalersättning för regelmässigt städningsarhete (inklusive trappstäd-

ning) fått lägga den beräknade ersättningen för golvboning eller fönsterputsning, i andra fall den beräknade kostnaden för vissa materialier o. s. v. I nedan intagna uppställning upptages i den första sifferkolumnen nämndens förslag till ersättning för det regelmässiga städningsarbetet inklusive trappstädningen, i den andra den av verket vid tiden för uppgifternas läm-

nande utbetalade ersättningen (för vad som närmast motsvarar det arbete nämndens förslag avser) i den tredje det belopp, med vilket samma presta-

tion, som avses i andra kolumnen, skulle ersättas efter nämndens grunder, i den fjärde kolumnen kostnadsökning och i den femte kolumnen kostnadsminskning.

1 2 3

Nämndens Enligt upp- Ersättn. enl. förslag till gift utg. er- Kostnads- Kostnadsersättn. för sättn. för nämndens för ökning minskning Ämbetsverk regelmässigt arb. närmast grunder (kol. 3- (kol. 2_ städn.-arb. motsvar., samma arb., (L0kaD som i kol. 2 kol. 2) kol. 3) och trapp- vad i kol. 1 städn. avses Kronor pr år Kronor pr år Kronor pr år Kronor pr år Kronor pr år

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd . . . . . . 540 640 611 .- Arbetsdomstolen . . . . . . . 552 575 587 Arbetsrådet . . . . . . . . . . . . 612 700 725

l4~—c1l~:3

Bank- och fondinspektionen . . . . . . . . . . . . . . . . . 960 1 110 970

Biografbyrän . . . . . . . . . . . 780 1 170 966 §3

Byggnadsstyrelsen . . . . . . 1 6 768 6 000 6 480 Byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning . 720 660 720 Djurgärdskommissionen . 1 792 900 778 E? . . . . . . . . 1 7 260 7 127 7 231

|mlw|

Domänstyrelsen Ecklesiastikdepartementet 4 860 6 936 5 100 P 93 Egnahemsstyrelsen . . . . . 720 720 720 Etnografiska museet: Kavallerivägen . . . . . . . 3 924 3 972 Vallingatan 2 . . . . . . . . 408 548 Västra 10 504 592

oI|||

Trädgárdsg. Farmaceutiska institutet 1 920 1 972 247 Fartygsinspektionen . . .. 480 480 E3 Finansdepartementet: Departementet . . . . . . . 4 980 5 475

. . . . 240 307 { € 33

linne

Skatteberedningen

F olkskoleseminariet . . . . . 5 220 5 310 87-2

Fängvárdsstyrelsen . .. . . 3 756 3 871 871 Försvarsdepartementets kansliavdelning . . . . . . . 3 655 3 655 Försäkringsinspektionen . 1 128 1 331

Försäkringsrådet . . . . . . . 1 056 1 237 IH

Generaltullstyrelsen (jämte undervisningsanstalt) 10 224 10 524 Centraltullkammaren . . . . 34 140 35 805 Gymnastiska centralinstitutet . . . . . . . . . . . . . . . . 5 280 5 280 Handelsdepartcmentet . . 2 340 2 720 Högre lärarinneseminariet: Riddargatan 5 . . . . . .. 3 260 3 527 116 Nybrogatan . . . . . . . . . . 2 880 2 883 Högsta domstolen . . . . . . 1 2 664 2 244 226 D:o nya lokaler . . . . .. 420 Jordbruksdepartementet . 2 820 3 324 2 980 344 Jordbruksnämnden . . . . . 1 356 1 680 1 466 214

$8fi%S|l||l|$|

Justitiedepartementet: Departementet . . . . . . . 2 406 3 067 2 470 597 Processlagberedningen . 1 516 790 722 68 Justitiekanslersämbetet. . 816 847 949 . . . . . . . 5 112 4 746 5 112

CA3L\JO.’H-K

Kammarkollegiet Kammarrätten . . . . . . . . . 4 800 4 943 5 190 Kommerskollegium . . . . . 10 056 8 764 10 104 D-Å

Transport 140 505 174 044 146 034 O! G 33 023

1 Hänsyn har tagits till lokaländring efter tidpunkten, då verkets uppgifter lämnats. 9 Siffran är tillsatt med hänsyn till summeringarna. Motsvarande kostnad finnes ej för närvarande, enär stâdningsarbetet till avsevärd del bestrides av vaktmästarpersonal.

1 2 3 4 5

Nämndens Enligt upp- u

förslag till Sm» 11t8- el Ers..atm em’ Kostnads- Kostnads- __ ersättn. för sättn. för “amndenf fm ökning minskning Ambetsverk regelmässigt arb. närmast grunder (koL 3_ (ROL 2_ städm-arb. motsvar., 5am_1a “ha kol_ 2) kol_ 3) ( 0 a ) L k I oqh trapp- vad i kol. 1 50m 1 k°1- 2 städn. avses Kronor pr är Kronor pr år Kronor pr är Kronor pr år Kronor pr år

Transport 140 505 174 044 146 034 5 013 33 023

Kommunikationsdepartementet . . . . . . . . . . . . . . 4 020 5 292 4 230 — 1 062

Konstakademien: 12 . . . . . . . 3 960 2 685 3 960 1 275 - Fredsgatan 1 . . . . . . . . 2 940 3 500 3 378 ——- 122 Sergelgatan . . . . . . . 3 300 4 365 3 641 —— 724 Kontrollstyrelsen biblioteket . . . . . 9 120 8 550 9120 570 ~—- Kungl. Lagberedningen . . . . . . . . ‘ 504 420 393 ——— 27 . . . , . 4 642 5 105 5 005 —- 100 Lantbruksstyrelsen . . . . . 4 380 6 000 4 591 - 1 409 Lantmäteristyrelsen Lantmäterikontoret i Stockholms län . . . . 1 104 1 620 1 294 - 326

Lotsstyrelsenz . . . . . . . . . . . . 4 200 4 335 4 778 443 — Styrelsen Mellersta lotsdistriktets . . . . . . . . . 684 703 728 25 expedition Länsstyrelsen i Stockholms län . . . . . . . . . . . 1 7 896 6 900 7 239 339 - 1 740 1 854 114 - D:0, i nya lokaler .. Maskin- och redskaps- . . 576 630 576 — 54 provningsanstalterna Medicinalstyrelsenc . . . . . . . . . . . . 7 920 8 729 8 765 36 - Styrelsen Farmaceutiska laboratoriet . . . . . . . . . . . . . 900 940 1 002 62 -

Råttskemiska laboratoriet . . . . . . . . . . . . . 780 600 887 287 -

Meteorologisk-hydrografiska anstalten . . . . . . . 4 224 3 651 4 224 573 — Musikaliska akademien . . 4 860 4 640 4 948 308 -

Mynt- och justeringsverket . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 660 3 700 3 924 224 — Nationalmuseum . . . . . . . 3 420 3 360 3 420 60 - Nedre justitierevisionen . 4 080 5 310 4 609 — 701

Patent- och registreringsverket . . . . . . . . . . . . . . . 10 260 10 515 11 181 666 — Pensionsanstalten . . . . . . . 1 500 2 100 1 628 - 472 Pensionsstyrelsen . . . . . . . ‘ 13 146 11 517 12 633 1 116 - Provningsanstalten . . . . . 2 700 2 700 2 780 80 -

Regeringsrätten och lagrådet . . . . . . . . . . . . . . . . 1 380 1 820 1 480 - 340

Rikets allmänna kartverk: Ekonomiska avdeln. . . 2 724 2 580 2 924 344 ——- Geodetiska avdeln. . . . 1 788 1 760 2 259 499 avdeln.. . 2 592 2 870 3 040 170 —— Topografiska Riksarkivet . . . . . . . . . . . . 8 292 7 081 8 292 1 211 - . 16 248 16 430 16 968 538 - Riksförsäkringsanstalten Riksräkenskapsverket . . . 1 6 360 6 583 6 798 215 -- . . . 1 860 1 420 1 996 576 - Skogsförsöksanstalten Skogshögskolan . . . . . . . . 1 2 820 1 960 2 820 860 -

Transport 289 345 326 155 303 399 15 604 38 360

1 Hänsyn har tagits till lokaländring efter tidpunkten, då verkets uppgifter lämnats.

1 2 3 4 5

Nämndens Enligt upp- E att n- en - 1 _ förslag till gift utg. er- råa _ ersättn. för sättn. för

“§,i§,‘;§g5 ,‘,f;’,f§,:‘,f;}fg

x namnden§ Ambetsverk arb. närmast grunder n” regelmässigt (kol, 3_ (ko1_ 2__ stfidn.-arb. motsvar., 5am“}a arb-: l (Lokal) ko; 2) kol 3) och trapp- vad i kol. 1 5°m 1 k°1- 2 stâdn. avses Kronor pr år Kronor pr år Kronor pr år Kronor pr år Kronor pr år

Transport 289 345 326 155 303 399 15 604 88 360 . . . . . . . 9 060 10 068 9 310 — 758 Skolöverstyrelsen Socialdepartementet . . . . 4 080 5 309 4 285 — 1 024 Socialstyrelsen: Birger Jarlstorg 2 och 5 8 232 8402 8 891 489 - Vasagatan 23-25 . . . . 1 2 448 2_255 2 072 -- 183 D:0 nya lokaler . . . . .. 660 456 — 204 Skogs~ och ilottledsinspektionen . . . . . . . . . . . 240 248 253 5 —- Yrkesinspektionen: (St. Nygatan) . . . . . . . . 516 504 548 44 — 900 960 900 - 60 (Ad. Fredriks Kyrkog.) Sparbanksinspektionen . . 540 750 630 —— 120 Statistiska centralbyrån . 4 320 4 264 4 669 405 — Statskontoret . . . . . . . . . . ‘ 6 240 6 770 7 109 339 — Statsrâdsberedningen. . . . 1 260 1 710 1 360 -- 350 Svea hovrätt . . . . . . . . . . . 8 400 7 870 - 530 5_820 Tandläkarinstitutet . . . . . 22 219 21 536 — 683 18,900 Tekniska skolan . . . . . . . . 8 796 8 521 8 828 307 — Universitetskanslersexpeditionen . . . . . . . . . . . . . 360 540 380 — 160 Utrikesdepartementet . . . 8 880 10 300 10 774 474 — Vattendomstolarna i Stockholm . . . . . . . . . . . 1 092 1 395 1 220 — 175 Vattenfallsverkets lokaler i Stockholm . . . . . . . . . 14 064 15 280 16 038 758 —— Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen . . . . . . . . . . . . 5 616 5 220 5 616 396 - Överståthállarämbetets kansli . . . . . . . . . . . . . . . 1 860 1 804 1 880 76 —

Summa kronor 392 569 441 734 418 024 18 897 42 607

1 Hänsyn har tagits till lokaländring efter tidpunkten, då verkets uppgifter lämnats.

Kostnadsminskning netto kronor 23 710. Som av det ovanstående framgår hava, bortsett från tullverkets lokaler, höjningar uppkommit i 50 fall med sammanlagt 18 897 kronor samt sänkningar i 42 fall med sammanlagt 19 076 kronor. I tre fall har icke någon för-

ändring framkommit. Beträffande samtliga verken utom tullverket föreligger sålunda en sänkning med 179 kronor. Den avsevärda sänkningen av ersättningarna inom tullverkets lokaler, 23 531 kronor, har sin grund i att -—— utgående de där tillämpade ersättningarna per m2 i genomsnitt äro avsevärt högre än vad annars, såvitt nämnden kunnat utröna, å något håll förekommer.

Den kostnadsminskning, 23 710 kronor, som ovanstående uppställning utvisar, torde sannolikt endast bliva skenbar. För det första kunna nämligen icke oväsentliga kostnadsökningar förväntas framkomma, då de av nämnden föreslagna grunderna framdeles kommit till användning jämväl vid de i ut-

redningen icke slutbehandlade riksmuseets avdelning vid Frescati, Sveriges geologiska undersökning, tekniska högskolan, veterinärhögskolan och veterinärbakteriologiska anstalten. Vidare har hänsyn av naturliga skäl icke kunnas tagas till de tillsyningsmannaarvoden —— sannolikt uppgående till ett jämförelsevis obetydligt totalbelopp —— som komma att erfordras särskilt i vissa verk, där entreprenadsystem hittills tillämpats. Slutligen lär i några verk, beträffande vilka nämndens förslag skulle föranleda kostnadsminskkomma till stånd - åtminstone icke med det ovan ning, sådan ej omedelbart — enär vissa verk kunna förväntas komma att begagna angivna beloppet sig av möjligheten att under den föreslagna övergångstiden bibehålla de nuvarande ersättningsgrunderna. Därest hänsyn tages till de angivna omständigheterna, lär det kunna antagas, att statsverkets totala kostnader för städningsarbetet i de av utredningen berörda verken komma att under en övergångstid med något relativt obetydligt belopp överstiga de nuvarande kostnaderna för att därefter nedgå till ungefärligen samma belopp som för närvarande. Vid ovanstående sannolikhetsberäkningar har emellertid hänsyn självfallet icke tagits till de merkostnader, som ett nu icke aktuellt genom-

förande av vissa sociala förmåner för städningspersonalen (se nedan) fram-

deles kunde komma att ålägga statsverket. Storleken av dylika kostnader låter sig icke nu beräkna. Det torde böra erinras om att de av nämnden föreslagna ersättningsbeloppen icke inkludera kostnaderna för fönsterputsning, golvboning, kakelugnseldning m. fl. dylika speciella arbeten och ej heller kostnaden för materialier. Vid tillmätandet av erforderliga anslagsbelopp för städningen inom de olika verken kunna alltså lämpligen de nuvarande förbrukningssiffrorna läggas till grund, sedan desamma ökats eller minskats med de belopp för kostnadsökning eller kostnadsminskning, som angivits i ovanstående uppställning. Därest en förändring av bestämmelserna ifråga om anslagsdispositionen skulle vidtagas i syfte att överflytta kostnaderna för tillsyn till samma anslag som de övriga kostnaderna för städnings- och rengöringsarbetet, torde anslagsbebehöva ytterligare ökas med de summor, till vilka ersättningen för loppen tillsynen i respektive verk skulle belöpa sig.

Ersättningar för speciella arbeten. Nämnden har haft frågan om fastställande av â-priser jämväl för vissa speciella städningsarbeten under övervägande men har därvid funnit det lämpligast, att verken få åtminstone tills vidare handlägga dylika frågor på hittills brukligt sätt. Givetvis böra dock verken i sådant avseende begagna de möjligheter till besparingar och förenklingar, som skulle kunna uppkomma genom rådgörande med det föreslagna centrala organet eller genom tillämpning av de anvisningar, som detta organ må hava meddelat till ledning för verken.

_ I sitt principbetänkande har nämnden (sid. 21 r. 18) uttalat, att en tim-

penning av 75 öre finge anses vara i stort sett skälig för de relativt få slag av städningsarbete inom ämbetsverken, vid vilka denna ersättningsform 3-377197.

tillämpades. Vid sitt fortsatta arbete har nämnden kommit till den uppfattning, att sistnämnda ersättning beräknats något i underkänt. Sedan år 1934 hava därjämte levnadskostnaderna visat någon stegring. Nämnden finner sig därför nu böra anföra, att i de fall, då städningspersonal utför speciella städningsarbeten mot timlön, densamma för närvarande snarare synes böra beräknas till 80 öre.

Övergångstiden. Beträffande övergångstiden framgår av vad de olika

verken yttrat, att direkta hinder mot en snar övergång till det nya systemet icke föreligger i annan form än brist i vissa fall på erforderliga medel. Å andra sidan hava Iiågra verk uttalat sig för att övergångstiden med hänsyn till dem, som nu omhänderhava städningen, göres relativt lång. Så har iett fall uttalats önskemål om att med det nya systemets införande skulle få anstå i fem år. Nämnden finner det såväl med hänsyn till städningspersonalens som statsverkets intressen vara önskvärt att övergångstiden bestämmes så kort som möjligt. Då nu mera än ett och ett halvt år gått, sedan nämnden avg-av sitt förslag till allmänna riktlinjer för det nya systemet, samt verken såväl därigenom som genom detaljundersökningar, vilka sedermera verkställts och blivit dem delgivna, torde vara väl förberedda på möjligheten av en reglering av hithörande frågor, lärcr den i sagda betänkande föreslagna övergångstiden av två år kunna utan olägenhet minskas till ett år från den dag, då eventuella nya bestämmelser skulle trädai kraft. Med till medelshänsyn anvisningen torde så ej kunna ske tidigare än den 1 _juli 1937, från vilken dag Övergångstiden alltså borde räknas. Nämnden vill dock framhålla önskvärdheten eventuella bestämmelser utfärdas av, att i god tid fö1e ikraftträdandet på det att erforderligt rådrum måtte beredas verken till förberedande åtgärder. Beträffande de verk, för vilka nämnden ej verkställt detaljberäkningar, torde särskild Övergångsbestämmelse bliva nedan komerforderlig, på sätt mer att angivas.

Anslagsfrågor. Vad angår huruvida för frågan ersättningar-na det regelmässiga städningsarbetet inklusive trappstädningen böra i framtiden tagas från vederbörande verks avlöningsanslag i stället för såsom nu från omkostnadsanslagen, torde det icke ankomma på nämnden att avgiva förslag i detta hänseende. Nämnden tillåter sig emellertid framhålla, att den del av de nu för städning och rengöring beräknade medlen, som icke belöper på ersättningen för regelmässigt arbete, alltfort synes böra tagas av de för omkostnader avsedda medlen. Från omkostnadsanslag skulle i så fall bestridas såväl kostnader för städningsmaterialier som för fönsterersättning putsning, golvboning, kakelugnseldning och andra dylika speciella arbeten, som icke regelmässigt ombesörjas av den för anställda städningsarbete personalen. Nämnden får jämväl uttrycka den att vissa skäl uppfattningen, synas tala för att ändring icke borde ske i nuvarande vilken praxis, enligt

ersättningar tagas från omkostnadsanslag. För bestädningspersonalens dömande av av verkens totalkostnader för städningen och för skäligheten anställande i sådant syfte av jämförelser mellan olika verks kostnader, torde det kunna vara av ett visst värde, att samtliga dessa kostnader inom respektive verk redovisas under samma anslag.

Sociala förmåner. I principbetänkandet har nämnden å sidorna 25- 28 behandlat frågan om beredandet av vissa särskilda förmåner såsom semester, sjukersättning och pension åt den med städningsarbete sysselsatta personalen. Redogörelse har där lämnats för vad i denna fråga tidigare förekommit, varjämte vissa allmänna uttalanden gjorts i ämnet. Med anledning av de yttranden, som i denna del avgivits av hörda ämbetsverk, och de ytterligare överväganden av hithörande frågor, som nämnden under utredningens gång haft anledning verkställa, finner sig nämnden nu böra ånyo upptaga detta ämne till behandling. I likhet med Statskontoret och riksräkenskapsverket finner nämnden att .s-eznesterförmåiz bör tillkomma städningspersonalen och fär nämnden i denna fråga anföra följande. Sedan principbetänkandet avgavs, har genom kungl. kungörelsen 1935:397 semesterförhällandena blivit ordnade för de på ett mera stadigvarande sätt anställda icke-ordinarie befattningshavarna vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen. Med hänsyn till varaktigheten av anställningen torde städningspersonaleni gemen kunna jamställas med åtminstone de i nämnda kungörelse omförmälda extra befattningshavarna. I 31 § stadgas, att dessa efter tjänstgöring i icke-ordinarie anställning sammanlagt minst ett år mä kunna efter beprövande av vederbörande ämbetsverk erhålla semester under högst tio dagar årligen. En med denna analog bestämmelse beträffande städningspersonalen skulle enligt nämndens förmenande vara synnerligen Väl motiverad. Därest städningspersonalens avlöningar komme att utgå från avlöningsanslag, torde det för övrigt kunna diskuteras, huruvida icke bestämmelserna i ifrågavarande kungörelse skulle kunna komma att i vissa delar bliva direkt tillämpliga jämväl å städningspersonalen. De i kungörelsens 30 § förefintliga bestämmelserna rörande sjukavlöning och avlöning vid olycksfall i tjänsten torde däremot icke kunna utan vidare komma att tillämpas å städningspersonal, enär särskilda bestämmelser angående avlöningsavdrag skulle därför erfordras. Vad beträffar sjukavlöning har riksräkenskapsverket ansett sådan icke böra utgå utom för visst särskilt fall. Statskontoret däremot har. icke velat motsätta sig, att en kortare tids ledighet medgäves med bibehållande av i allmänhet utgående avlöning, reducerad med visst tjänstledighetsavdrag. Nämnden, som delar Statskontorets uppfattning på denna punkt, finner, att de i 30 § kungörelsen 1935: 397 för motsvarande fall angivna tiderna av sex månader vid sjukdom samt tre månader vid sjukdom, som står i samband

med havandeskap eller barnsbörd, kunna även beträf-

lämpligen tillämpas fande städningspersonalen. Sjukledighetsavdraget kunde enligt nämndens

mening fastställas till exempelvis en tredjedel eller en fjärdedel av den vid tjänstgöring utgående ersättningen. För närvarande äger städningspersonalen vid olycksfall i tjänsten allenast det skydd, som olycksfallsförsäkringslagens bestämmelser innebära. I likhet med Statskontoret finner nämn-den att vid olycksfall i tjänsten avdrag å städningspersonalens ersättning icke borde förekomma under viss kortare tid. Den för extra befattningshavare i sådant avseende fastställda tiden av sex månader syn-es nämnden kunna komma till användning även för nu ifrågavarande personal. Ur medelsanvisningssynpunkt torde, därest sjukavlöning och avlöning vid olycksfall i tjänsten bliva införda, särskilda föreskrifter erfordras, men lärer det knappast tillkomma nämnden att närmare ingå å denna fråga. Vad angår frågan om pension åt städningspersonalen vill nämnden varmt förorda, att den av riksräkenskapsverket framförda tanken på omarbetning av kungörelsen 1934: 585 i syfte att även sådan personal med relativt kort

daglig arbetstid skulle bliva delaktig av pensionsförmån, må bliva verklighet i

inom en ej alltför långt avlägsen framtid.

Den av statsrevisorerna framförda och av Statskontoret understrukna syn- i

punkten att städningsarbete borde i första hand anförtros åt statstjänste- i

z mäns änkor, vilka därigenom skulle erhålla ett välbehövligt tillägg till sin pension, har av nämnden ingalunda förbisetts, men har nämnden funnit bestämmelser i detta hänseende onödiga, enär det torde kunna förutsättas att vederbörande verk dessförutan komma att i de fall, då änkor efter verkets tjänstemän äro i behov av inkomst genom städningsarbete och därjämte finnas för sådant arbete lämpade, i första hand anställa dem. Som i principbetänkandet redan framhållits ligger det icke inom ramen för nämndens uppdrag att avgiva förslag i förevarande ämne. Nämnden har ej heller anledning nu frångå sin förut uttalade mening, att en lösning av de sociala frågorna i hela deras vid-d näppeligen kan genomföras förrän direktanställningen blivit allmänt genomförd och erfarenhet vunnits om dess verkningar. Städningsbestyrets generella ordnande efter enhetliga och rättvisa är dessutom en angelägenhet av sådan vikt, att detsamma icke grunder bör fördröjas i avvaktan på slutgiltig prövning av dessa frågor. En fullständig lösning av alla de olika problem, som kommit inom synhåll vid den nu verkställda utredningen, kan dock enligt nämndens åsikt icke vinnas med mindre än att frågan om de sociala förmånerna tillrättalägges. Det synes även med hänsyn härtill vara av vikt, att de föreslagna för anställning av städningspersonal och beräknande av ernya grunderna sättningen till densamma snarast genomföras.

Ändringar ikungörelseförslaget. Med hänsyn till vad i de olika myndig-

heternas yttranden anförts och de erfarenheter nämnden vunnit under utredningens gång har nämnden funnit vissa ändringar önskvärdai det vid principbetänkandet fogade kungörelseförslaget. Nämnden har därför delvis omarbetat detsamma.

Första i förslaget har sålunda erhållit en något mindre kategorisk punkten med avseende på metoden för ersättningarnas beräkning. Bygglydelse skulle härigenom beredas möjlighet att i vissa undantagsfall, nadsstyrelsen är om smärre belägna lokaler, tillämpa andra bet. ex. -då fråga avlägset än Nämnden har vidare funnit sig jämväl räkningsgrunder per ytenhet. — vilken förutsätts skola ersättas per trappa böra medtaga trappstädningen viss taxa —— och har även härav påkallats någon modifiering i utenligt har för undanröjan-de av missförstånd ett tillägg tryckssättet. Slutligen sättet för fördelningen av städningsersättningen inom de gjorts angående särskilda ämbetsverken.

I andra då missuppfattning på vissa håll uppstått vid tolk-

punkten ha, tillagts orden »dammsugning av ningen av nämndens ifrågavarande förslag, arkiv eller samlingar». Beträffande tredje punkten har en viss uppmjukning av uttryckssättet

skett i syfte att undanröja farhågorna att verkens självbestämmanderätt

om detaljspörsmäl skulle alltför mycket inskränkas. ifråga I femte har bland undantagna verk upptagits försvarsdepartepunkten Dessutom har en mindre redaktionell förändmentet. i förtydligande syfte

ring vidtagits. har ett stycke med till att möj- Slutligen i sjätte punkten tillagts hänsyn bör hållas är med fastställandet av ä-priser vid lighet öppen att dröja något vissa som tidigare anförts blivit undantagna från slutinstitutioner, på sätt från nämndens eller beträffande vilka sådant dröjsmål i lig behandling sida, undantagsfall kan finnas vara av andra skäl påkallat. Det omarbetade förslaget till kungörelse bilägges detta betänkande. Nämnden får i samband härmed till Kungl. Majzt överlämna de promei vilka nämnden sammanfattat sina förslag beträffande ersättningarmorior, na för städningen inom de olika verken, de över samma förslag av respektive verk nämnden i vissa fall avavgivna yttrandena jämte de förnyade förslag, samt det utredningsmaterial, som vid givit i anledning av samma yttranden, införskaffats från verken samtliga handlingar ordnade efter utredningen de verk de avse. Tillika får nämnden återställa de med finansdepartementets remiss den 16 april 1936 överlämnade handlingarna.

Nämndens hemställan. Nämnden får slutligen hemställa att vartill nämnden i sina betänkanden kommit, läggas till de resultat, för ordnandet av städnings- och rengöringsarbetet inom de av utgrund berörda statliga ämbetsverken i Stockholm samt beräknandet av redningen ersättning för nämnda arbete, att i överensstämmelse härmed kungörelse utfärdas av i huvudsak den ly-

delse nämndens bilagda förslag till kungörelse utvisar, att åt byggnadsstyrelsen uppdrages att med ledning av de i kungörelsen givna bestämmelserna och vad under utredningen framkommit för framtiden omhänderhava de angelägenheter, som enligt kungörelsen skulle an-

komma på byggnadsstyrelsen,

att de av nämnden överlämnade handlingarna överlämnas till byggnadsstyrelsen för att tjäna till ledning vid fastställandet av a-priser och totalersättningar för det regelmässiga städningsarbetet jämte trappstädningen inom de i samma handlingar berörda verken, samt att vad civilförvaltningens personalförbund anfört i sin skrivelse den 10 september 1935 för närvarande icke måtte till någon Kungl. Majzts åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 juli 1936.

Underdånigst FERD. O. SCHAGER. SIMON BRÅDHE. WILMA ISKULL.

Rolf Broberg.

/

F ö r s l a g till sättet för beräknande av för städ-

kungörelse angående ersättning nings- och vid vissa statliga tjänstelokaler rengöringsarbete

i Stockholm m. m.

Majzt har, beträffande städnings- och rengöringsarbetet vid i Kungl. Stockholm belägna tjänstelokaler för sådana civila verk, myndigheter, undervisningsanstalter och andra för längre tid bestående institutioner, vilkas omkostnader bestritdas av statsmedel, funnit gott förordna som följer. 1. Ersättning för regelmässigt förekommande städningsarbete inklusive trappstädning skall för varje institution av byggnadsstyrelsen uträknas i enlighet med de huvudsakligen för ytenhet uppgjorda å-priser, vilka av byggnadsstyrelsen fastställas beträffande varje lokal med hänsyn tagen till dess användning, golvytornas beskaffenhet samt andra inverkande omständigheter. Sålunda erhållen ersättningssumma skall av vederbörande institution fördelas mellan de olika städarna på sätt, som i varje fall finnes vara rättvist och lämpligt, därvid företrädesvis de av byggnadsstyrelsen fastställda â-priserna böra tjäna till ledning. 2. Vid bestämmande av de ersättningar, som utgå för speciella slag av städningsarbete såsom boning av golv, putsning av fönster, dammsugning av arkiv eller samlingar och dylikt, skola till ledning tjäna de anvisningar, som byggnadsstyrelsen i sådant hänseende meddelar. 3. Även i övrigt bör vid ordnandet av angelägenheter rörande städning och rengöring samråd ske med byggnadsstyrelsen eller av sagda styrelse för ändamålet utsedd befattningshavare. Skriftliga avtal och bestämmelser med avseende å städning och rengöring skola i avskrift tillställas byggnadsstyrelsen. 4. Personal, som utför sådant arbete, som ipunkt 1. avses, skall vara anställd av vederbörande institution och må detta arbete icke vara utlämnat på entreprena-d, med mindre Kungl. Majzt på särskild framställning så medgiver. 5. Denna kungörelse är icke tillämplig å försvarsdepartementets, postverkets, telegrafverkets och statens järnvägars lokaler och ej heller beträffande sådana lokaler, där städnings- och rengöringsarbetet huvudsakligen utföres av hos vederbörande institution huvudsakligen för annat än stä-dningsarbete anställda befattningshavare. 6. Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1937.

Med genomförande av vad i punkterna l. och 4. stadgas må dock kunna anstå längst till den 30 juni 1938, därest vederbörande institution finner särskilda skäl för sådant uppskov föreligga. Skulle byggnadsstyrelsen i något fall finna, att â-priser av särpå grund skilda omständigheter icke lämpligen kunna fastställas inom nyss sagda tid, må med genomförande av vad i punkt 1. stadgas anstå till dess så kunnat ske.

Till

1934 års nämnd för städningsutredning har den 28 december 1934 avgivit betänkande rörande allmänna grunder för ordnandet av städnings- och rengöringsarbetet inom vissa statliga ämbetslokaler i Stockholm samt beräknandet av ersättning för nämnda arbete (statens offentliga utredningar 1935:37). I betänkandet har bland annat uttalats att ersättning för vad nämnden betecknat såsom regelmässigt städningsarbete borde beräknas på grundval av vissa ä-priser för ytenhet. Dessa priser skulle fastställas med hänsyn till vid de olika verken rådande förhållanden, rummens användning, golvytornas beskaffenhet och övriga speciella omständigheter. Efter besiktning av resp. lokaler har nämnden numera verkställt beräkningar enligt berörda riktlinjer rörande de ersättningar, som för resp. verk och myndigheter synas böra utgå för regelmässigt städningsarbete jämte trappstädning och vissa speciella arbeten, som i allmänhet utförasi samband med dessa arbeten. Resultaten av de beträffande Edert verk gjorda beräkningarna m. m. återfinnas i bilagda p. m. I sitt betänkande har nämnden vidare föreslagit att den städningspersonal, som anlitades för s. k. regelmässigt städningsarbete, borde vara anställd direkt av vederbörande verk och att entreprenadsystem sålunda icke vidare skulle komma till användning. En viss övergångstid har dock ifrågasätts för det föreslagna systemets införande. Nämnden får nu hemställa, att Ni benäget ville så snart ske kan och om möjligt före den inkomma med upplysning, huruvida Ni har något att erinra mot den beträffande Edert verk föreslagna totalersättningen för regelmässigt städningsarbete eller med det yttrande, vartill anledning eljest må förefinnas. Därest med hänsyn till ingångna avtal, medelstillgâng och andra omständigheter hinder för verket skulle föreligga att utan dröjsmål genomföra det föreslagna systemet, torde upplysning jämväl därom lämnas. Vidare torde böra meddelas huruvida utökning eller minskning av Edert lokalinnehav inträffat efter det Eder uppgift till nämnden ingavs den , eller om sådan förändring väntas inträffa inom den närmaste framtiden. Därest närmare upplysningar önskas rörande de av nämnden tillämpade beräkningsgrunderna, kunna sådana erhållas per telefon hos ledamoten av nämnden ingenjören Simon Brådhe, tel. »Byggnadsstyrelsen». Upplysningar i övrigt lämnas av nämndens sekreterare t. f. aktuarien Rolf Broberg, tel. »Pensionsstyre1sen».

Stockholm den 1936.

1934 års nämnd för städningsutredning.

42 1934 års nämnd för städningsutredning Stockholm 7. P. M.

angående beräknandet av ersättning för visst städningsarbete inom ___-----.--vid och vid

1. Enligt av Verket den 193._ lämnad uppgift hava följande städningsarbeten av verket ersatts per år med _._.___ kronor, nämligen: Punkt 3 b. Enligt avtal kronor » 4 b. Storstädning » ______ b ) > S:a kr. ___,N_

2. Efter nämndens utgångspunkter skulle samma arbeten ha ersatts med kronor per år. 3_ Därtill kommer ersättningen för motsvarande arbete i de nya lokaler, som efter nämnda tidpunkt upplåtits åt verket, vilken ersättning enligt nämndens beräkningsgrunder skulle utgöra ____..__ kronor per år.

4. I ovan anförda totalsummor ingår emellertid ersättning för

som enligt nämndens terminologi (se anm. 1) icke räknas till regelmässigt städningsarbete eller trappstädning, utan böra ersättas särskilt. Att ej heller kostnaden för materialierna anses skola ingå i städningsersättningen framgår av anm. 2 härnedan. SJ! Nämnden har nu funnit, att ersättningen för det regelmässiga slädningsarbetet inkl. trappstädningen beträffande samtliga ovan angivna lokaler enligt nämndens

sida skulle föranleda ändring härav, torde nämnden i sitt förslag komma att upptaga detta belopp.

ning av i huvudsak följande á-priser:

Per mg/dr

Tjänsterum, med linoleumgolv (utan boning) Kr. D t» parkettgolv ( » » ) > mä_ )2 l) )) 9 » __, ›

Per m2/dr

KI- _____ _..1 ———— nä_ Korridorer, med kalkstensgolv z » » 4__!_~linoleumgolv

med få » _.____*---.ü-A

Arkivrum, dagl. använda, arb.-pl.,lin0leumg01V

2 7 » 2 1› » › , parkettgolv › 4__.t_já____. › » » 2 > » » >, ofta utan › __:”_._#__.— Arkivlok., använda, arb.-pl., linoleumgolv

v » » » » › , »

Förråds- och arkivlok. (m. noggrann städn. månadsvis), cementgolv » é,___#_A_»_ : > r/ ( » › » månadsvis), i* ) __A_____?__.___?_ _ Förråds- och arkivlok. (m. noggrann städn. 1-2 ggr pr år), cementgolv › A--- _V,__-,-,,__-_ x » » ( > » » 1-2 ggr pl‘ år),

med zintrade eller asfaltgolv » ___._{_____- Toaletter, plattgolv D ) ) ) )) ) Entréer, vestibuler med kalkstensgolv, släta » › » › » , gropiga > Z För hissar har per st. och år beräknats kr. och för fullt trafikerade trappor,

med vilplan, av kalksten per st. och âr kr. ( st.) kr.( st.)

och j kr. ( st.) Tillägg har gjorts för dammsugning av större mjuka mattor samt mjuka gángmattor. Hänsyn har dessutom av nämnden tagits till bl. a. följande omständigheter:

Anm. 1)I regelmässigt städningsarbete inräknas 1307cc eldning, boning (däremot moppning och avgnidning) av parkett- och linoleumgolv, fernissning och fluritoljning av golv, glasputsning eller handdukstvätt, vilka arbeten sålunda skola särskilt ersättas (intet hindrar att städerskor, liksom nu stundom är fallet, utföra sådana arbeten). För s. k. storstädning skall däremot särskild ersättning icke utgå iannan mån än däri ingå arbeten av sådant slag, som avses i närmast föregående mening. 2) Det förutsättes, att verket tillhandahåller och bekostar alla för städningen erforderliga redskap och förbrukningsartiklar. 3) Den ovan beräknade ersättningen förutsättes komma att av verket självt fördelas mellan de olika städerskorna på ett så rättvist sätt som möjligt. 4) Dyrtidstillägg skola icke utgå. 5) Rörande ev. ersättning till person, som utsetts att hava tillsyn över städningsarbetet, hänvisas till de bestämmelser i gällande avlöningsförfattningar, vilka för olika fall kunna vara tillämpliga.

Bilaga A till 1934 års nämnds för slädningsulredning betänkande den 27fz1Ii 1936.

Gruppfiirdelning. .

Anm. Ãmbetsverk, som ansetts typiska för sin grupp, hava kursiverats.

Förklaring över använda sillen-beteckningar.

Vid beråknandet av städningsersättningar har ett system med sifferbeteckningar av fyra olika slag använts för ernående av differentiering av priserna med hänsyn till såväl svårighetsgrad och verkets art som lokalernas användning och golvbeläggningen inom resp. rum. Uppdelningen i sex verksgrupper, betecknade 1000, 2000 o. s. u., avser sålunda förslnämnda omständighet, d. v. s. den mindre eller större grad av arbetsprestalion, som städningsarbetet i stort sett anses påfordra inom lokalerna i ett visst verk vid jämförelse med lokaler med likartad användning och golvbeläggning inom övriga verk. Indelningen i sju artgrupper, betecknade 100, 200, 300 o. s. u., avser däremot arten av den verksamhet, som huvudsakligen bedrives inom resp. verk, på så sätt att beteckningen 100 = ämbetsverk och motsvarande; 200 = offentliga bibliotek och arkiv; 300 = museer; 400 = skolor (i allmfinhet); 500 = undervisningsanstalter för gymnastik, konst, teknik, musik, skogsvård o. d.; 600 = anstalter för läkareutbildning jämte sjukvård; 700 = specialrum och ensartade lokaler inom institutioner av skilda slag. Till nio rumsgrupper, betecknade 10, 20, 30 o. s. u., äro de inom varje arlgrupp för sig allmännast förekommande rummen sammanförda så att varje grupp omfattar möjligast likvärdiga rumstyper. Slutligen finnas nio golvgrupper, betecknade 1, 2, 3 o. s. v., till vilka de vanligen förekommande golvsorterna hopförts på sådant sätt att golvsorter, som ur städningssynpunkt ansetts likvärdiga, hänförts till samma grupp. Systemets användning torde enklast framgå av följande tre exempel: Med 1 112 avses ett tjänsterum, med parkettgolv, inom ett ämbetsverk, tillhörande 1:a (billigaste) verksgruppen. 6621 utvisar ett demonstrationsrum, med linoleumgolv, inom en institution för läkareutbildning jämte sjukvård, vilken ansetts höra till 6:e (dyraste) verksgruppen. 2353 avser en toalett, med zintrat plattgolv, inom ett museum, som hânförts till 2:a (näst billigaste) verksgruppen.

VePkSgPuPD 1000. Medicinalstyrelsen (inkl. veterinärbyrån). Art 100 Statens meteorol.—hydrografiska an- Arbetsdomstolen. stalt. Arbetsrådet. Statens provningsanstalt. Bank- och fondinspektionen. Regeringsrätten och Lagrådet. Statens egnahemsstyrelse. Rikets allm. kartverk, topografiska avd. (Fastighetsregisterkommissionen.) Sparbanksinspektionen. Högsta domstolen. Statskontoret. Statens jordbruksnämnd. Svea hovrätt. Justitiekanslersämbetet. Universitetskanslersexp. Lantbruksstyrelsens stuteriavd. i kv. Vattendomstolarna (Österbygdens och Rosenbad. Söderbygdens). Maskin- och redskapsprovningsanstal- *Yrkesinspektionen (Rfazs hus). ten. » (St. Nygatan 12).

* betecknar att en mindre del beräknas i annan grupp.

Art. 200. Socialdepartementet.

Statsrádsberedningen. Kungl. Biblioteket. Utrikesdepartementet. Riksarkivet, dess byggnad. Centraltullkammaren i (Kammararkivet.) Gzla Bankohusen. Stockholm:

Östermalmsgatan. Vid Skeppsbron, södra paviljongen. Slottsarkivet. » Riddarholmen, tullhuset.

Art. 300. Art. 400.

Etnografiska museet Tekniska skolan.

byggn. i kv. Kungl. Trädgården, underv.-lokaler Generaltullstyrelsen, kv. Grönlandct norra, i varuskjul II, Stadsgârden. (tillf.) Kavallerivägen (ej kanslibyggn.). Art. 500. Art. 400. Musikaliska akademien. Farmaceutiska institutet (kv. Vega). centralinstitutet. Gymnastiska Folkskoleseminariet. *KungL Akademien för de fria konsterna, Högre lärarinneseminariet, 10k. i Alm- 12. Fredsgatan qvistska skolan. Verksgrupp 3 000. Art. 500. Art. 100. Skogshögskolan. Statens biografbyrå. Verksgrupp 2 000. *Byggnadsslyrelsen. Art. 100. Djurgårdskommissionen. Domänstyrelsen (Gzla Riksdagshuset Byggnadsstyrelsens värmetekniska byrå. och Vasagatan 1). Ecklesiastikdepartementet. Kammarkollegium. Statens el. inspektion (Kommerskolle- lok. i *Kammarrätten (dess hus och gium). hus). Riksräkenskapsverkets Etnografiska museet, kanslibyggnaden. Kommerskollegium. Finansdepartementet, Skattebered- Kontrollstyrelsen. ningen. kulturtekniska avd. Lantbruksstyrelsens Fångvårdsstyrelsen. (Munkbron 11). Försvarsdepartementet (kansliet). Lantmäteristyrelsen. Försäkringsrádet. Lantmäterikontoret i Stockholms län. Handelsdepartementet. rättskemiska lab. Medicinalstyrelsen, Jordbruksdepartementet. Patent- och registreringsverket. Justitiedepartementet (inkl. Processlag- Skogsförsöksanstalten. beredningen i kv. Rosenbad). Skolöverstyrelsen. Kammarrättens lokaler i kv. Rosenbad. Socialstyrelsen Kommunikationsdepartementet. Gzla Riksdagshuset, Lagberedningen. 23-25 (Auditorium). Vasagatan Lotsstyrelsen. Statistiska centralbyrån. Lotsdistriktsexpeditionen. Vattenfallsverket. (Lotsuppassningarna för Stockholms Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. lotsplats och Méilaren.) avd.; och Yrkesinspektionens Skogs- Medicinalstyrelsen, farmaceutiska avd. flottledsinspekt. (Gzla Riksdagshuset). Myntverket. Centraltullkammaren i Kungl. Majzts nedre justitierevision. Statens S t o c k h o 1 m : pensionsanstalt.

*Rikets allm. kartverk, geodetiska och Vid Skeppsbron, norra och mellersta

ekonomiska avd. paviljongerna.

* betecknar att en mindre del beräknas i annan grupp.

Vid varuskjul I och II Kommunikationsverkens och Allmänna Skeppsbron, (ej underVisn.- civilförvaltningens lönenämnder.

10k.). Riksförsäkringsanstallen. » » Ersta-tullhuset. Överståthållarämbetcts kansli.

» Stadsgéirdemmagasinsbyggnaden. Cent raltullkammaren i » Blasieholmen, tullhuset. Stockholm: » Flyghamnen, cntrébyggnaden. Drottsgårtlen (Katarinavägen 13, A » » visitationsbyggnaoch B). den. Vid Stadsgården, stora tullhuset. » Frihamnen, entrébyggnader 2 st. D) » lilla tullhuset. magasin I. ›) Stockholms centralstation, visi- » » » II. tationslokaler. » » » III.

» » » V. Art. 400.

» » Norma-byggnaden. *Högre lärarinneseminariet, dess hygg- » » tullbevakningsbyggnad. naden.

» Värtan, kommunalhuset. Arl. 500.

» Barnängskajen, tullbevaknings- Kungl. Akademien för de fria konsterna, kontor. avdelning i Sergelska huset. » Ropsten, tullbevakningskontor.

» Skanstull, tullbevakningsstuga. Verksgrupp 5 000. » Beckholmen, ›

» Lövholmcn, » Art. 100.

» Årsta strand, » Fartygsinspektionen. » Liljeholmen (Nordströms brygga, *Lantbruksstyrelsen (vid Birger Jarlstullbevakningsstuga). torg).

Art. 300. Länsstyrelsen.

Pensionsstyrelsen. Nationalmuseum. Riksräkenskapsverket.

Art. 400. Socialstyrelsen (dess byggnad).

underv.-anstalt i Centraltullkammaren i Generaltullstyrelsen, stora Stockholm: tullhuset, Stadsgården.

Posttullen.

Verksgrupp 4000. J ärnvägstullen.

Art. 100. Verksgrupp 6000.

*Finansdepartementet Art. 600. Försäkringsinspektionen. * Tandläkarinstitutet. Generaltullstyrelsen.

* betecknar

att en mindre del beräknas i annan grupp.

Golvgrupper.

Sammandrag över golvsorters gruppering vid beräknandet av städningsersättning.

Huvudbeteckning Hit hänföras Anmärkningar

GFITXPP

1 Linoleumgolv och motsvarande Fernissade eller oljcmålade furutvättbara golv (exkl. boning) och parkcttgolv samt gummibcläggningar, fernissade och bonade linoleummattor 2 Bonade parkettgolv, torkbara Lövträ- och furugolv ävensom (exkl. boning) korkparkctt och motsvarande 3 Kalkstcns- och parkettgolv, Plattgolv av marmor och likn. släta sten, glatta cement-, mosaikoch asfaltgolv, zintrade plattor, klinker- och viktoriaplattor samt motsvarande 4 Förhydningsmassa, hård Släta ccmentgolv (sträv yta) 5 Furugolv, för skurning Gropiga kalkstens-, asfalt- och cementgolv, samt golv med utsliten fernissning. Refflade plattor. 6 Flurit-oljade golv Andra golv med dammbindande oljor (exkl. oljning) 7 Tegelgolv med dammbindande Lös förhydningsmassa 0. dyl. yta 8 Durkplâtgolv 9 Mattgolv, helt mjuka Övriga golv

x pf‘.

..

-

Bilaga B till 19.34 års nämnds f slädningsulredning belä kande den 27 juli 193

Prislistor Anm. Allmännast gängse priser inom varje numsgrupp» hava kursiverats.

Grundpriser för städningsersättningar i ämbetsvcrk och motsvarande. (Artgrupp 100.)

Golvgruppcr‘ Tilläggiöreprm?

l. 2. 3. 4. 5. (i. 7. S. 9. _ p _ 1k_ __ _ _ Ö _ utöver vidstående, f k Lm° F” Durk

kärt Is{t:n “låg avsgiggr

gglrv

FIN Tegel- grupp 1 000 Nr Rumsgmpper leum hydn

ober. Zintr. skur- 013..” golv g1“ndP1i5e1' i

matt massa tm plåt go V Mattg.

bon. platt. ning mjuka

3 _ __ _ _ _ För verksgrupp Pnser for år 1 kr. pr m* golvyta 1 resp. lokaler mom 1 ”‘S3’“PP 1 00° 2 000 3 000 4 000 5 000 6 001 1 10 Tjänsterum 2:70 2:50 2:60 2:90 3:00 2:20 —— 1:80 2:00 10 30 40 50 70 20 Arkivrum 1:90 1:70 1:80 2:00 2: 10 1:50 2: 00 1:30 — — 10 10 20 20 dagl. använda, med få arbetsplatser .

(dagl. städn.) 1

30 Arkivlokaler enk- 0: 90 0:90 0: 90 1: 00 1: 10 0: 70 1: 00 0: 70 —— —— 10 10 20 20 Å lare inom verken, utan ar- i. betsplats (städn. veckov.) 40 Korridorer 1:70 1:50 1:60 1:90 2: 00 1:20 2: 00 1:—- — — 10 20 30 50 50 Toiletter 2:60 ——- 2:50 2:80 2:90 -— — — — — 10 20 30 40 60 Förrádslokaler 0.- so 0: 50 0: 50 0; 50 0:60 0: 50 0:60 0:40 — —— — — _ _: (stâdn. man.-vis) ; 70 Entréer med ves- 2: 80 ——- 2: 70 2: 90 3: 00 ~— 3: 00 — — — 20 30 40 60

I

tibuler och yttre j korridorer 1 __ _J 80 Priser pr trappa och år i kr. Tillägg i kr. pr trappa j

Trappuppgångar pr vän. vid stegbredd: a. Över 180 m — —— 100:- 110: —— 120: — -— —~ —- — —— — 15:- 15:- 30: b. 1‘00—180 › 80:- -- 80:-- 90:-10():-› ~- — -— — — — 15:——15:—30:— c. Und. 100 » 50:- 50:-- 50:— 60:——— 70:— ~~ —— 40 — ——- —— ——- 10:—10:—20:-—— ——- —— — —— ~— —- — — — —— — — — — d. Sep. värd. 90 Övriga lokaler — —— — — -— w - - ——- ——- — — —— —

‘ Under 1——8 angives blott den golvsort, som är allmännast inom respektive golvgrupp. Betr. övriga golv sorter, se sid. 47.

Grundprlser för offentliga bibliotek och arkiv. (Artgrupp 200.)

Golvgrupper‘ Tilläggiöreprm*

Q 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. l -- - -- . , _ p. _ K 1k_ __ F _ _ Ö _ utover vidstáende for verks- Lmo For Dark

kåt staen ?älg “upp Tegel- gcälv grupp 1 000 avsedda

[r Rumsgrupper mum‘ hydn plåt ober. Zintr. skur- 013: golv Mattg. grundpriser matt. massa tra golv bon_ platt_ ning mjuka

4 _ _ _ För verksgrupp Priser för år 1 kr. pr m* golvyta 1 resp. lokaler inom °‘5g“’PP 1 00° 2000 3000 4000 5000 6000

2:70 -

bTjänsterum 2:50 2:60 2:90 3:00 2:20 1:80 2:00 10 30 40 50 70 bBokmagasinini- 1:80 1:60 1:70 1:90 2:00 1:50 2:00 1:10 - - 10 10 20 20

i vå med vån. golv i övrigt

E

on~ 1:00 0:90 1:00 1:10 1:20 0:70 1:20 0:60 — — - 10 10

pArkivlokaler _--

3 tresolerade

0Korridorer, lik- 1:70 1:50 1:60 1:90 2:00 1:20 2:00 1:00 — — 10 20 30 50

tare 2:60 - 2:50 2:80 2:90 — — —— — — 10 20 30 40 pToiletter 0 Förrádslokaler 0:50 0:50 0:50 0:50 0:60 0:50 0:60 0:40 — — — — - - _ (städmmåm-vis) D Entréer med ves- 2: 80 - 2: 70 2:90 3:00 - 3:00 - - - 20 30 40 60 tibuler och yttre korridorer

0 Priser pr trappa och år i kr. Tillägg i kr. pr trappa

Trappuppgángar pr vån. vid stegbredd: a. Över 180m - - 100:-110:-120:- - - - - - - 15:-——15:——-30:i b. 1-00-1°80› - - 80:- 90:-100:- - - - —— —— - 15:-15:-30:-j c. Und. 100 › 50:- 50:- 50:- 60:- 70:- - - 40:- - - - 10:——10:——20:—— E d. Sep. värd. —— — -——- —~ —— -—— ——— -- - —- —- — —— - — -— —- — —— — — —— — -— -- —— —— — D Övriga lokaler

T 1 Under 1-8 angives blott den golvsort, som är allmännast inom respektive Betr. övriga golvgolvgrupp. orter, se sid. 47. p

4-377197.

Grundprlser

för museer. (Artgrupp 300.)

4 Golvgrupperl Tillägg i öre pr m*

1 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. s. 9. - .g _ , _ __ _ _ utöver vidstå nde, för verksl Lmo For- Durk

ägt E001: #15158 (§00

Fh“.1t Övr. STUPP 1 aVSedda 1

Nr leum Tegel- Rumsgrupp ober. Zintr. hydn plåt matt. massa skur- 01]..‘ golv tra golv gwlldprisel‘ l bom golv | watt_ ning N

. __ _ _ _ För verksgrupp Priser for år 1 kr. pr m* golvyta 1 resp. lokaler inom ‘ 4 “kSg’“PP 1 00° 2 000 3 000 4 000 5 000 6 004

10 Tjänsterum 2:70 2:50 2:60 2:90 3:00 2:20 — 1: 80 — 10 30 40 50

20 Utställnings- 2:30 2:10 2:20 2:50 2:60 1:80 2: 60 1:50 — 10 20 30 40 40] lokaler, offent- ,i

liga

30 Utställnings- 1:90 1:70 1:80 2: 00 2:10 1:50 2:00 1:30 —— — 10 10 20 20‘

lokaler, slutna .

40 Korridorer 1:70 1:50 1:60 1:90 2:00 1:20 2:00 1:00 —— — 10 20 30

50 Toiletter 2:60 — 2:50 2: 80 2:90 - ~— — — —— 10 20

30 405

60 Förrådslokaler 0. 50 0: 50 0: 50 0: 50 0: 60 0:50 0:60 0:40 - —— -— ——- ———

(städn. mån.-vis) -i

3 70 Entréer med ves- 2: 80 —- 2: 70 2: 90 3: 00 —— 3:00 — — — 20 30 40 60 j tibuler och yttre

korridorer samt 1

4 entrétrapp. i

J 80 Priser pr trappa och år i kr. Tillägg i kr pr trappa

4. 0 Trappuppgångar pr vån. vid stegbredd: — -— g — — -— — -—a. Över 180 m 100:— 110:—120:— —— 15:— 15:—30:~j b. 100-180 › -- - 80:- 90:—100:-—— ——- —— —— — — — 15:——15:——30:—-1 c. Und. 1‘00 › 50:- 50:- 50:-- 60:- 70:- - - 40:- - -- ——— 10:——10:—20:-d. Sep. värd. - - - - — — —~ — ——- — —— — — -

- -- -— — — —- — — — —- — — -— — 90 Övriga lokaler

1 Under 1-8 angives blott den golvsort, som är allmännast inom respektive golvgrupp. Betr. övriga golv

sorter, se sid. 47.

Grundpriser för skolor (i allmänhet). (Artgrupp 400.)

I Golvgruppefl Tilléiggiéreprm’

1. 2. 3. 4. 5. 5. 7. 8. 9. , N _ _ _ n _ _ utöver vidstáende, för verks- Lino For Durk

:ät Bsitagrli Flggg Flu‘.-It‘ Tegel- Övr. grupp 1000 avsedda

Nr Rumsgrupper leum- 011. plát- Ober Zintr_ hydn. skur_ golv golv grundpriser matt. massa trä golv

bon.: platt_ ning

_ För verksgrupp Priser för år i kr. pr m2 golvyta 1 resp. lokaler inom V‘“S8’“PP 100° , 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

10 Tjänsterum 2:50 2:30 2:40 2:70 2:80 2:10 — — — 10 20 30 40 40 20 Klassrum 2:00 1:80 1:90 2:10 2:20 1:70 2: 10 ——- - 10 20 30 40 40 BO Rum för sam- 0:90 0:90 0:90 1:00 1:10 0:70 1:00 0: 70 —— — 10 10 20 20 lingar

(städn. mån-vis) (70 Entréer med ves- 2:80 ——- 2:70 2:90 3:00 2:30 3:00 - - - 20 30 40 60 tihuler och yttre

f korridorer

B0 Priser pr trappa och år i kr. Tillägg i kr. pr trappa

Trappuppgángar

pr van. vid stegbredd: a. Över 180m —— - 100:-110:-120:- - —— —~ — — - 15:-15:-30:h. 100-180 » - - 80:- 90:———100:— - - - - ——- ——- 15:—15:—30:-—c. Und. 100 » 50:- 50:- 50:- 60:- 70:- - - 40:- - - - 10:-10:-20:d. Sep. värd. —— —— —— — — —— — — — — — — — — E - —— — —— —- —— — —— —- —— ——- — ——- -—

:90 Övriga lokaler

f 1 Under 1-8 angives blott den golvsort, som är allmännast inom respektive golvgrupp.

Betr. övriga golvisorter, se sid. 47. L i i

Gnmdprlser för undervisningsanstalter, gymnastik, konst, teknik, musik, skogsvård o. dyl. (Artgrupp 500.)

Golvgrupperl Tillfiggifireprm’

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. - _ p _ K 1k_ __ p _ . Ö _ utöver vidstående, för verks Lm° F” D“”

kärt slim ‘E2?’ Flu?” Tegel- J? grupp 1000 avsedda l N

Nr Runlsgrupper leum hydn ober. Zintr. skur- 01]..‘ golv STUTIÖPTiSCT

matt massa tm plåt,- go‘ Mattg.

bon. platt. ning mjuka

Fö r ver sgmpp k Priser för år i kr. pr m? golvyta i resp. lokaler inom A V°’k53“‘PP 1 00° 2 000 3 000 4 000 5 000 6 001

10 Tjänsterum 2:50 2:30 2:40 2:70 2:80 2: 10 — — 2:00 10 20 30 40 40: 20 Klassrum, ritsa- 1:80 1:60 1:70 1:90 2: 00 1:50 2:00 — 1:30 10 20 30 40 40‘ lar 0. d. utan = sittbänkar. Korridorer med samlingar -

30 Ateljéer för má- 1:10 0:90 1:00 1:20 1:30 0:80 1:30 —— —— — 10 20 30 301

leri, gips och le-

ra; modellrum l

40 Korridorer, gym- 1: 70 1: 50 1:60 1: 90 2:00 1: 20 2:00 1:00 — — 10 20 30 50 nastiksalar. Omklädningsrum — —— — — — — N 50 Toiletter 2:60 2:50 2:80 2:90 10 20 30 40; 60 Materialrum 0:50 0:50 0:50 0:50 0:60 0:50 0:60 0:40 - — —- —— — ——! (stådn. mén.-vis) 70 Entréer med ves- 2: 80 - 2:70 2:90 3:00 —— 3: 00 —— — —— 20 30 40 601 tibuler och yttre

korridorer *N

1 l

i

80 Priser pr trappa och år i kr. i kr. pr trappa

Tillägg l

Frappuppgángar i pr vån. vid stegbredd: a. Över 1-80 m — — 100:——110:——-120:—— —- — — — —— -— 15:——15:—30:a b. 100—1‘80 » - — 80:— 90:—100:— —— —— —— —— ——- 15:———15:—30:——-‘ c. Und. 100 » 50:- 50:- 50:—— 60:— 70:~— ——— —— 40:— —— — ——— 10:——-10:-20:-« d. Sep. värd. - —— —— —— ——- — — — - — —— ——— — -- 90 Övriga lokaler —— —- — — ——— — — —- — —— —— — — -

1 Under 1-8 angives blott den golvsort, som är allmännast inom respektive golvgrupp. Betr. övriga golvsorter, se sid. 47.

Gnmdprlser för läkareutbildning jämte sjukvård. (Artgrupp 600.)

Golvgrupper‘ Tillägg i öre pr m* ä i 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 3 _ _ _ _ utöver vidst ende, ör ver s- å f k Lim- För-

iii} ?få F??? F1“¥t-Tege1.D“- Övr. grupp 1 000 avsedda

Nr Rumsgwpper leum hydn plåt

ober. Zintr. skur- oh: golv golv g‘‘dP"i5°r

matt. massa tra golv bon. platt ning

F or ver sgmpp k N Priser för år i kr. pr m golvyta i resp. lokaler inom Ve“3’“PP 100° , 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

10 Tjänsterum 2:70 2:50 2:60 2:90 3:00 2:20 —— 1:80 ——- 10 40 50 70

30.

20 Demonstrations- 2:20 2:00 2:10 2:30 2:40 1:90 2:30 — —— 10 20 30 40 60 j rum Tandvárds- och 3: 70 — 3:60 3:90 4:00 3:20 —— —— — 10 30 40 50 70

i30

g kliniksalar Korridorer 1:70 1:50 1:60 1:90 2:00 1:20 2: 00 1:00 -— — 10 20 30 50

E40

I50 Toiletter 2:60 — 2:50 2:80 2; 90 »- _- — — — 10 20 30 50

|60 Materialrum 0:50 0:50 0:50 0:50 0:60 0:50 O:60 0:40 -—— — — — —- —

(städn. mén.-vis) 70 Entréer med ves- 2:80 — 2:70 2: 90 3:00 —-—— 3:00 — —— — 20 30 40 60 tibuler och yttre korridorer

80 Priser pr trappa och år i kr. Tillägg i kr. pr trappa

Trappuppgångar vid steg-

gr re z

a. Över 180 m —— -—— 100:———110:—120:— —— — — — — — 15:—15:—-30:b. 100-180 0 - - 80:- 90:——100:~ — .__ w - —- -—— 15:—~15:—30:—— c. Und. 100 › 50:-- 50 - 50:- 60:- 70:- —~ — 40:—— — — — 10:—10:~20:— d. Sep. värd. — —— — —— — — — —— —— — — — — - 90 - - —— — — — —— — — — — -—— — - Övriga lokaler 1 Under 1-8 angives blott den golvsort, som är allmännast inom respektive golvgrupp. Bett. övriga golvsorter, se sid. 47.

Grundpriser för specialrum och ensartade lokaler inom institutioner av skilda slag. (Artgrupp 700.)

Golvgrupper‘ Tilläggiöreprm*

1. 2. 3. 4. 5. G. 7. 8. 9. _ p r_ K 1k- __ F _ _ utöver vidstående, för verks- Lmo For Dmk

kått sâan 1:228 nu?” Tegel- Övr. SWPP 1 000 _8VS € dd3

Nr Rumsgrupper leum- hydn.- 01]. plåt- Ob“ Zintr skur_ g olv g 01V gl-undpnser matt. massa . trä golv b on. platt. nmg

_ __ . _ För Verksgrupp Pnser for år 1 kr. pr m* golvyta i resp. lokaler inom °‘“Sg’“PP 109” 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

10 Obduktionsrum 4: 10 —~ 3:80 4:30 — — — ——- ——- 10 30 40 50 60 3: 50 —— —- —— — — 10 30 40 50 60 20 Bakteriologiska 3: 40 3:20 3:70 lab. (svérstaT1dade) 30 Heltidslaborato- 3:00 2: 90 2: 80 3:20 — —- — —— — 10 30 40 50 60 rier . 3: 20 -- 3: 10 3: 40 3: 50 2: 70 — — — 10 30 40 50 70 40 Gipsarbetsrum (läkarutbildning) 50 Försöksrum 0: 90 - 0:90 1: 00 1: 10 O: 70 1: 00 — —- — 10 10 20 20 (med smärre djur) 60 Logement, 2:30 2:10 2:20 2:50 2:60 1:80 -— — —- 10 30 40 50 70 prickningsrum 1: 90 1:70 1:80 2: 00 2: 10 1: 50 2: 00 - - 10 20 30 40 60 70 Personalkapprum, lok. med klädfack o. d. Korridor med väntplatser (Tandlfik.-institutet) 80 Arkiv1ok.ochf6r- 0:30 0:30 0:30 0:30 0:40 0:30 0:40 0:30 - —— ~—- —— —— — råd med egentlig städn. 1-2 ggr pr år ter- - —— 0:60 0:70 0:80 0:50 —~ ——- —- —— —— — — — 90 a. Altaner, rasser 0. d. för observation, .. serv. e. a.(und. 3-4 mån.)

Priser pr kiosk och är i kr.

- - - -- - - —- —— — — b. Exp.- och be- 30:- 30:- 35:- 35:-vakningskiosker (Tullen)

1 Under 1-8 angives blott den golvsort, som är ailmännast inom respektive golvgrupp. Betr. övriga golv sorter, se sid. 47.

Statens

offentliga 1937

utredningar

Systematisk förteckning (Siflrornn inom klummer beteckna ntredniugurnaa nummer i den kronologisk» förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fast J ordbruk egendom. med binäringar. Fångv rd. i Betänkande med förslag till revision av förvarings- och i .interneringslagarna m. m. [3] i

i .l Vattenväsen. Skogsbruk. Bel-gsbruk. L i Betänkande med förslag till lagstiftning ang. särskilda. Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. husbehovsskogar i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker. m. m. [5] 1934 års nämnd för städningantredning. Betänkande med speciella, beräkningar och förelag rörande ersâtt- «; ningarna för städningsarbete inom vissa statliga iim- 2 betslokaier i Stockholm m. m. [7] . Industri.

Kommunalförvaltnixzg.

Handel och sjöfart.

Statens och kommunernas flnansviisen.

Kommunikationsväsen.

Politi. å .

llan 1-, )n-e.1il:- och penningvlsen.

E

Nationalekonomi och socialpolitik.

I Försäkringsväsen.

Socialiseflnusproblemet. och faktorer. 2. Hushållsräknlngens problem 1

och soclallseringspraxia i Sovjetunio- å

Socialiseringågdéer nen. 2.

I Statslotteriutredningen. Betänkande med förslag rörande svenskt penninglotteri. [4] Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt.

Hälso- och sjukvård. i __Yttrande i abortfrågan. [6]

Försvarsväsen.

Allmänt näringsväsen.

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

£771»: Isaac Marcus Boktr.-A.-B.. Stockholm 1931