Arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937. D. 1

National Library of Sweden

M

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 3 8 : 21 SOCIALDEPARTEMENTET

ARBETSLÖSHETSRÄKNINGEN DEN 31 AUGUSTI 1937

Del

I.

S T O C K H O L M 19 3 8

Statens offentliga utredningar 1938 Kronologisk 1. Betänkande angående omorganisation av polisskolan i Stockholm ni. ni. Idun. (4), 107 s. S. 2. Försla<: till revision av den svenska kyrkohandboken. Av E. Kidem. Uppsala, Almqvist & Wiksell. vij, 303 s. K. 3. Byggnadsindustrien i Sverige. 2. Arbetsgivares och löntagares inkomster. Idun. vij, 198 s. S. 4. Byggnadsindustrien i Sverige. 3. Arbetslöshetens omfattaklg och växlingar. Idun. vij, 202 s. S. 5. Betänkande med utredning och förslag rörande produktions- och avsättningsförhållandena inom trädgårdsnäringen. Marcus. 314 s. Jo. C. Betänkande i näringsfrågan. Marcus. 173, 251* s. S. 7. Betänkande angående barnbeklädnadsbidrag m. m. Marcus 133, IS* s. S. 8. 193G års yrkesskolsakkunniga. Betänkande med förslag rörand-: omorganisation av vissa delar av tekniska skolan i Stockholm. Hseggström. viij, 455 s. E. 9. Utlåtande rörande flottans fartygstyper m. m. Norstedt. 71 s. Fö. 10. Byggnadsindustrien i Sverige. 1, Allmän översikt, yttranden och förslag. Idun. xvj, 741 s. S. 11. RiktliDJer för en lagstiftning om ägareförbehåll och avbetalningsköp. Av F. Schmidt. Norstedt. 04 s. J u .

förteckning 12. Undersökning av taxei-ingsutfallct beträffande jord bruksfastighet å landsbygden enligt beredningsrjänindernas förslag vid 1938 års allmänna fastighetstaxering Haeggströni. 89 s. F i . 13. Betänkande angående förvärvsarbetande kvinnors rätts liga ställning vid äktenskap och barnsbörd. Marcus 52 s. S. 14. Betänkande och förslag angående skolöverstyrelsens organisation. Haaggström. ix, 396 s. K. 15. 'Betänkande angående »landsbygdens avfolkriin Marcus. 208, 90* s. S. IG. Betänkande och förslag angående verksamheten vid kungl. dramatiska teatern, dess förvaltning och led ning. Haeggström. 78 s. F . 17. Betänkande med förslag till lotteriförordning ni. m Marcus. 70 s. II. 18. Betänkande med förslag till lag om frivillig pemsione ring av i enskild tjänst anställda ni. ni. Beckman 121 s. Ju. 19. Yttrande med socialetiska synpunkter på befolknings ningsfrågan. Marcus. 52. 10* s. S. 20. Betänkande angående barnkrubbor och sommaxkolo nier m. m. Marcus. 76, (2), IG* s. S. 21. Arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937. Del 1 Beckman. 254 s. S.

Anm. Om särskild tryckort ej augives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. K. = ecklesiastikdepartementet, J o . = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 3 8 : 21 SOCIALDEPARTEMENTET

ARBETSLÖSHETSRÄKNINGEN DEN 31 AUGUSTI 1937

Del I.

STOCKHOLM 1938 JK. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1051 38]

\J("enom brev till samtliga länsstyrelser den 16 juli 1937 föreskrev Kungl. Maj:t, att i varje kommun skulle den 31 augusti 1937 allmän arbetslöshetsräkning anordnas. Räkningen skulle omhänderhavas dels av 1937 års arbetslöshetssakkunniga såsom ett för hela riket gemensamt centralorgan, dels ock av en inom varje kommun tillsatt räknekommitté. Den 27 augusti 1937 uppdrog Kungl. Maj:t åt statens arbetslöshetskommission att i samråd med 1937 års arbetslöshetssakkunniga verkställa bearbetningen av de uppgifter, som komme att lämnas vid den av Kungl. Maj:t anbefallda allmänna arbetslöshetsräk ningen. I samband med uppgörandet av bearbetningsplan för arbetslöshetsräkningen beslöto sakkunniga, att de vid räkningen avlämnade uppgifterna skulle underkastas granskning även i fråga om vissa, förhållanden, som icke direkt framginge ur de lämnade uppgifterna. Sålunda skulle utredning verkställas, i vad mån de i räkningen deltagande arbetslösa vore eller varit behäftade med tuberkulos eller sinnessjukdom av sådan art, att de varit föremål för observation genom allmänt organ. Vidare skulle utrönas, huru många av de arbetslösa som varit omhändertagna för vård på grund av alkoholmissbruk, samt beträffande vissa städer den utsträckning, i vilken de arbetslösa varit i kontakt med nykterhetsniämnd eller gjort sig saker till fylleriförseelse. Slutligen skulle utrönas, huruviida räkningsdeltagare i något fall varit straffade för brott. Med hänsyn till ömskvärdheten av att huvudresultaten från arbetslöshetsräkningen snarast mö.jligt bringas till offentlig kännedom har kommissionen i samråd med de sakkunniga beslutat uppdela redogörelsen för arbetslöshetsräkningen på tvenne delar, varav del I, som härmed offentliggöres, innehåller redogörelse fö>r flertalet av de förhållanden, beträffande vilka upplysningar kunnat erhållas med ledning av de arbetslösas eller vederbörande räknekommittéers uppgifter. I del I I kommer en redogörelse att lämnas — förutom för de ovan nämnda speciella undersökningarna — för de arbetslösas arbetsförhet ävensom en detaljerad redogörelse för de kategorier av räkningsdeltagare, som icke ansetts böra ingå i den nu verkställda undersökningen. Bearbetningen av uppgifterna i fråga och utformandet av denna redogörelse har handlagts å kommissionens sociala avdelning. Det statistiska detaljarbetet har under överinseende av chefen för avdelningen, undertecknad Ärvas, letts av amanuensen E. Bohlinder, som tillika biträtt vid utarbetandet av redogörelsen. Stockholm den 20 maj 1938. På Statens arbetslöshetskommissions vägnar: GUNNAR H U S S / Birger

Ärvas

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. 5

Inledning: Kap.

8 I. Räkningens utförande Primärmaterialet • •: Räkningens huvudresultat och representativitet II. Arbetsmarknad och arbetslöshet 1921—1937 III. Arbetslöshetens omfattning inom olika geografiska områden Kvinnor Hjälpsökande arbetslösa IV. Yrke V. Ålder VI. Familjeförhållanden VII. Bostadsförhållanden VHI. Inflyttningsförhållanden IX. Facklig organisationstillhörighet X. Arbetslöshetstidens längd under perioden Vi 1936— sl /s 1937 XI. Hjälp från stat och kommun I. Antalet hjälpta den 31 augusti 1937 • II. Hjälpens omfattning och utformning under tiden Vi 1936—31/7 1937 XII. De arbetslösas inkomstförhållanden XHI. De arbetslösa och den offentliga arbetsförmedlingen X I V . Arbetslöshetens orsaker och tiden för dess inträde XV. Arbetslösheten bland kvinnor yrke

lider:::::::::::::::::;

° 10 16 21 f7 ™ 41 59 78 88 10

° Hl 119 138

139 147 I58 172 179 I87 187

j90^

Familjeförhållanden

J 90

Bostad Facklig organisationstillhörighet Arbetslöshetstidens längd Hjälp från stat och kommun Inkomster • •• De arbetslösa kvinnorna och den offentliga arbetsförmedlingen Tabellbilagor Förteckning över tabellbilagor

iy i 1°^ 1™ }T* LV*

Bilagor

'

197 2o2

Förteckning över bilagor

Sakregister

253 Diagram 1.

Antalet hjälpsökande arbetslösa på 1 000 m ä n den Slh 1935, 31/T 1936 och 31/s 1937

2.

Under åren 1921—1936 inflyttade i procent av samtliga inflyttade

3.

Antalet arbetslösa inom olika åldersgrupper, vilka varit arbetslösa minst angivet antal veckor, i procent av samtliga

Arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937. Inledning. I det följande lämnas en summarisk statistisk redogörelse för resultaten av den allmänna arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937. Då de genom räkningen konstaterade förhållandena äro avsedda att jämte annat material läggas till grund för den undersökning rörande den kvarstående arbetslösheten, som 1937 års arbetslöshetssakkunniga jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande ha att verkställa, har det befunnits ändamålsenligt att åt de sakkunniga förbehålla den närmare analysen av räkningsresultaten. Arbetslöshetskommissionen har därför inskränkt sig till att lämna en objektiv redogörelse för vad som framkommit ur det vid räkningen av de arbetslösa lämnade primärmaterialet. Då en ingående redogörelse för ändamålet med arbetslöshetsräkningen och räkningens organisation sedermera kommer att lämnas av 1937 års arbetslöshetssakkunniga, saknar kommissionen anledning att närmare ingå härpå. För att giva läsaren av denna redogörelse någon uppfattning om räkningens rent tekniska utförande må dock här angivas, att såsom lokalorgan för insamlandet av de arbetslösas uppgifter till räkningen fungerat, i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts brev den 16 juli 1937 (bil. A), en inom varje kommun tillsatt räknekommitté. Denna kommitté skulle i stad utses av drätselkammaren och å landet av kommunalnämnden. I fråga om landskommun, där arbetslösheten kunde förutsättas vid räknetillfället vara av synnerligen ringa omfattning, ägde kommunalnämnden tjänstgöra såsom räknekommitté. Arbetslöshetssakkunniga utfärdade i juli 1937 vissa föreskrifter rörande räkningen, vilka föreskrifter här återfinnas i bil. B och C. Samtidigt med utfärdandet av sagda föreskrifter överlämnade sakkunniga formulär för tillkännagivande om arbetslöshetsräkning (bil. D) ävensom formulär till räknekommitténs respektive kommunalnämndens protokoll vid arbetslöshetsräkningen (bil. E). De sakkunniga fastställde vidare formulär för anmälan vid arbetslöshetsräkningen (bil. F), vilket formulär i erforderligt antal exemplar på statsverkets bekostnad tillhandahölls samtliga räknekommittéer. I avsikt att de uppgifter, som i samband med räkningen avfordrades de arbetslösa, skulle bliva så fullständiga som möjligt, utfärdade arbetslöshetskommissionen vissa direktiv rörande avgivandet av uppgifter för personer, som vid räknetillfället vore före-

6 mål för arbetslöshetshjälp av något slag. Kommissionens på grund härav till samtliga rapporterande arbetslöshetskommittéer i riket ställda cirkulär återgives här (bil. G) liksom kommissionens rundskrivelse till reservarbetsplatser, ungdomsreservarbetsplatser och arbetsläger (bil. H). I redogörelsens nu föreliggande del I lämnas — förutom en undersökning rörande arbetslöshetsräkningens representativitet — uppgifter om de principer, som legat till grund vid materialets bearbetning. Vidare har en kort sammanfattning av arbetslöshetens utveckling under senare år samt summariska redogörelser för närmast föregående arbetslöshetsräkning, företagen den 5 maj 1927, och för arbetslöshetskommissionens undersökningar av det hos kommissionen den 31 juli 1935 och 31 juli 1936 anmälda hjälpsökandeklientelet ansetts vara på sin plats. Arbetslöshetens omfattning inom olika geografiska områden, de arbetslösas yrkes- och åldersfördelning, familjeförhållanden, bostads-, hemortsrätts- och flyttningsförhållanden ävensom deras fackliga organisationstillhörighet behandlas i skilda kapitel. För arbetslöshetens orsaker och arbetslöshetstidens längd under en viss kortare, för den arbetslöse lätt överskådlig tidsperiod, omfattande de omedelbart före räkningen förflutna 20 månaderna, för den samhälleliga hjälpens utformning vid räknetillfället och för dess omfattning och utformning under större delen av nyssnämnda, omedelbart före räkningen förflutna tidsperiod ävensom för den arbetslöses inkomster från arbete i öppna marknaden, för värdet av den samhälleliga hjälp, han uppburit, samt för hans förhållande till den offentliga arbetsförmedlingen ha, allt efter materialets fullständighet, mer eller mindre ingående redogörelser lämnats. Redovisningen har genomgående, där så lämpligen kunnat ske, verkställts dels efter vissa geografiska indelningsgrunder, anknytande till de arbetslösas bostadsort, dels ock genom de arbetslösas uppdelning på tvenne huvudgrupper, omfattande den ena vid anmälningstillfället hos arbetslöshetskommittéer hjälpsökande, den andra övriga arbetslösa. Vid arbetslöshetsräkningen anmälde sig av skilda orsaker ett förhållandevis obetydligt antal kvinnor, omkring tusentalet. För att icke splittra redogörelsen för varje särskilt avsnitt med uppdelning på män och kvinnor, ha kvinnornas arbetslöshetsiörhållanden sammanförts till ett kapitel (kap. XV), i vilket en översikt lämnats av räkningsresultaten för kvinnornas del. Endast ifråga om den allmänna redogörelsen (kap. I) och arbetslöshetens geografiska fördelning (kap. III) ha totalsiffror för män och kvinnor anförts. I övrigt lämnar framställningen, med undantag av något enstaka tillfälle, där uppgiftens karaktär av undantag utan vidare framgår, endast uppgifter om de i undersökningen ingående arbetslösa männen. Räknekommittéerna hade, enligt det av arbetslöshetssakkunniga uppgjorda formuläret för protokoll från arbetslöshetsräkningen, även att angiva, om brist på arbetskraft inom kommunen ansågs föreligga. Från ett stort antal kommuner, framför allt jordbrukskommuner, vitsordades av vederbörande

7 räknekommittéer, a.t sådan brist förelåg vid räknetillfället. Med hänsyn till den aktualitet, som förekomsten av brist på arbetskraft vid sidan av brist på arbetstillfällen måste anses ha, lämnas i bil. M en kort redogörelse för den bearbetning, som kunnat verkställas på basis av räknekommittéernas uppgifter i förevarande hänseende. Där det i den följande framställningen ansetts lämpligt att förkorta länsnamn, ha de av st&tistiska centralbyrån i »Årsbok för Sveriges kommuner» förekommande förkortningarna använts. Om ej annat särskilt angives, äro i tabellerna och textsammanställningarna medeltal respektive procenttal satta inom parentes, då de beräknats på mindre antal arbetslösa än 20. Primäruppgifternas sortering och sammanställning har i största möjliga utsträckning verkställts med hjälp av statistikmaskin. Det härvid använda maskinkortets utseende framgår av bil. K. Vid materialets bearbetning ha icke medtagits personer, som på grund av bristande arbetsförhet icke varit aktuell arbetskraft. Då en fullständig redogörelse för de i arbetslöshetsräkningen deltagandes förmåga att verkligen utföra arbete på Öppna marknaden givetvis bör innefatta även uppgifter rörande dem som utsorterats och då arbetsoförmåga kan vara betingad icke endast av fysiska utan även av psykiska eller andra orsaker, har det befunnits lämpligast att redovisa klientelets arbetsförhet tillsammans med de specialundersökningar i fråga om sjukdoms- och andra förhållanden, som komma att ingå i del I I av redogörelsen för arbetslöshetsräkningen.

8 KAP. I. Räkningens utförande. Primärmaterialet. Undersökningen har verkställts huvudsakligen med ledning av uppgifter, som lämnats av de arbetslösa. I fråga om framför allt vissa med den statliga hjälpen sammanhängande förhållanden ha vederbörande räknekommittéer haft att antingen genom socialregistret eller direkt från de kommunala hjälporganen, arbetslöshetskommittéer och fattigvårdsstyrelser, inhämta vissa kompletterande upplysningar. Därutöver ålåg det räknekommittéerna att lämna för den arbetslöses identifierande hos arbetslöshetskommittéerna och arbetsförmedlingen vägledande uppgifter. Givetvis hade kommittéerna att granska den arbetslöses svar, i förekommande fall korrigera desamma och därutöver anföra förhållanden, som voro för kommittén kända och som kunde vara av värde för bedömandet av vederbörandes arbetslöshetssvårigheter. I allmänhet har det icke varit möjligt att centralt kontrollera den arbetslöses egna eller räknekommittéernas uppgifter. P å vissa punkter, framför allt i fråga om sysselsättningen vid statligt reservarbete och från detsamma åtnjuten inkomst, har sådan kontroll kunnat verkställas med ledning av de register av olika slag, som finnas hos arbetslöshetskommissionen i fråga om personer, som varit sysselsatta vid sådant reservarbete. Den centrala kontrollen av de lämnade uppgifterna har, i den mån sådan varit möjlig, sålunda icke omfattat endast de arbetslösas utan även räknekommittéernas uppgifter. Naturligt är, att de arbetslösas deklarationer först och främst blivit granskade ur synpunkten av den arbetslöses behörighet att över huvud deltaga i en arbetslöshetsräkning. De förhållanden, som föranlett, att vederbörande räkningsdeltagares anmälan icke medtagits i den redovisning av undersökningsresultaten, som lämnas i nu föreliggande del I, ha varit följande. Personer, som räkningsdagen haft arbete i öppna marknaden, ha givetvis utsorterats. Till denna kategori har hänförts ett fåtal personer, som, ehuru arbetslösa just räkningsdagen, uppgivit, att de hade regelbundet, avlönat arbete 5 dagar i veckan. Vidare har ett antal elever vid olika utbildningsanstalter, huvudsakligen verkstadsskolor för arbetslös ungdom, anordnade under sådana förhållanden, att eleverna ej stått till arbetsmarknadens omedelbara förfogande, uteslutits från undersökningen. Vid räkningen anmälda arbetsoförmögna personer ha ej heller medtagits i huvudundersökningen (del I) men komma att redovisas i samband med redogörelsen för vissa specialundersökningar (del I I ) . Dessutom ha ej medtagits personer, vilka av andra anledningar icke ansetts tillhöra den kategori av människor, som av arbetsmarknadsorsaker undanhållits en bärgning, som skulle stått dem till

9 Tab. 1. Antalet vid räkningen anmälda personer samt antalet i undersökningen ingående arbetslösa. I undersökningen ej medtagna på grund ar Vid räkningen arbetsannan ej anmälda oför- arbets- anled- Summa lös måga ning

Län

Öyerförda till annan kommun

I undersökningen från ingåendo annan arbetslösa kommun

4 354

3 793

740 297 261 792 414

35 16 9 25 10

23 4 3 6 40

6 10 9 11 3

64 30 21 42 53

7 3 8 5 4

24 3 1 6 3

693 267 233 751 360

9 7

Blekinge Kristianstads

310 674 77 1113 266

11 10

39 88 3 38 25

2 1 105 1

48 97 4 154 36

3 1 2 2 5

1 2 2 3 8

260 578 73 960 233

Göteborgs o. Bohus i övrigt

1260 1142 528 1617 1997

36 26 3 84 28

10 17 39 8 50

12 16 1 13 11

58 59 43 105 89

3 3 4 4

1 3 2 5 4

1203 1083 484 1513 1908

675 299 938 565 152

24 6 20 27 12

11 5 45 17 1

10 6 5 13 4

45 17 70 57 17

2 6 9 8 5

3 5 3 7 6

631 281 862 507 136

554 1079 3 513 121 812

7 18 38 9 15

9 30 37 3 23

4 16 7 2 3

20 64 82 14 41

3 11 16 1 4

3 13 20 2 4

534 1017 3 435 108 771

Hela riket

2 688 27 238

50 691

26 373

136 2 013

9 158

8 158

25 225

Städer

14 699

60 949 738

13 872

11853 Kalmar

Landskommuner

12 539

2 551

buds, om icke vissa förändringar inträffat inom näringslivet. Den arbetslöses ålder utgör givetvis, om den blir tillräckligt hög, en gräns av denna art. Var denna gräns skall dragas, kan diskuteras. För att icke anmärkning skall kunna göras mot att den satts för lågt, har gränsen dragits vid uppnådda 75 år, d. v. s. att även personer, som år 1937 uppnådde högst 74 år och beträffande vilka icke anförts något, tydande på att de voro oförmögna eller förhindrade att erhålla arbete, ha medtagits vid undersökningen. Såsom i den efterföljande framställningen angivits (tab. 17), var dock antalet arbetslösa, i åldersklassen 67—74 år obetydligt, varför det för helhetsintrycket icke spelat någon roll, om den övre gränsen för den fysiska arbetsförheten satts vid

10 70 år eller t. o. m. ännu lägre. Ytterligare anledningar till utsortering av ej närmare specificerad orsak kunna ha varit, t. ex. att vederbörande, ehuru till synes fullt arbetsför, dock uppnått den ålder, att han på grund av avtal med arbetsgivare eller i egenskap av f. d. statstjänsteman erhållit pension vid i avtalet eller eljest föreskriven pensionsålder. Såsom grundprincip vid denna fördelning av materialet har tillämpats, att endast enligt granskarens uppfattning fullt klara och tydliga fall undantagits. Då emellertid en viss subjektivitet icke kunnat undvikas, kommer att för hela det från redovisningen i huvudundersökningen undantagna materialet lämnas en detaljerad redogörelse i del II. Räkningens huvudresultat och representativitet. Vid arbetslöshetsräkningen anmälde sig sammanlagt 27 238 arbetslösa, varav i städer 14 699 och i landskommuner 12 539. Av de anmälda voro 1 131 kvinnor och av dessa återfunnos 909 i städer och 222 i landskommuner. Uppgifter angående antalet vid räkningen inom de olika länen anmälda personer återfinnas i tab. 1. Anordningar för räkningen av de arbetslösa den 31 augusti 1937 hade i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts föreskrift vidtagits i 2 525 av rikets 2 526 kommuner. Endast Dala kommun i Skaraborgs län, belägen i en trakt, där i övrigt ingen arbetslöshet rapporterats på räkningsdagen, underlät att inlämna av arbetslöshetssakkunniga föreskrivet meddelande, huruvida någon arbetslös anmält sig eller icke. Det förhållandet, att endast i en kommun saknats möjlighet för de där eventuellt förefintliga arbetslösa att anmäla sig till arbetslöshetsräkningen, kan med hänsyn till denna kommuns nyss angivna belägenhet i ett från arbetslöshet i övrigt befriat område motivera, att räkningens representativitet, i vad angår antalet deltagande kommuner, betraktas som 100-procentig. Av nedanstående uppställning framgår, att 485 landskommuner ansett arbetslösheten i kommunen påkalla tillsättandet av särskild räknekommitté; i 346 av dessa kommuner förekommo anmälningar. Kommunalnämnden fungerade i 1 880 kommuner såsom räknekommitté och i 519 av dessa anmälde sig arbetslösa. Från 45 kommuner, varav 18 med arbetslösa, förelåg ej meddelande om vilket organ som handhaft räkningen. Kikets 116 städer uppvisade samtliga arbetslöshet utom 2, nämligen Trosa och Gränna. Kommuner

i

Ej kommitté

Okänt

Summa

114 346 460

— 519 519

— 18 18

114 883 997

Summa Samtliga

2 139 141 601

— 1 361 1361 1880

— 27 27 45

2 1 527 1529 2 526

med arbetslösa Städer Landskommuner utan arbetslösa Städer Landskommuner

•,,.

Summa

11 E n förteckning över de kommuner, i vilka arbetslösa anmälde sig vid räknetillfället, finnes i tabellbilaga 1, i vilken även intagits, bland annat, uppgifter rörande antalet i undersökningen ingående personer. I denna förteckning återfinnas emellertid icke 43 kommuner, som redovisat tillhopa 48 deltagare i räkningen, beroende på att person, som vid räknetillfället endast tillfälligt vistats i kommunen, vid bearbetningen av materialet hänförts till den kommun, som varit att anse som hans stadigvarande uppehållsort, eller ock på att vederbörande av viss, här ovan vidrörd anledning ej medtagits vid redovisningen av materialet. Dessa kommuner voro följande (inom parentes angives efter kommunens namn antalet deltagare vid räkningen, om detsamma översteg 1). Kö (Sthlm), Börje, Västra Ryd (Upps.), Gillberga, Österåker (Söd.), Drothem, Orlunda, Tjärstad (Östg.), Forsheda, Karda, Kävsjö, Tånnö (Jönk.), Stenbrohult (2) (Krön.), Blackstad, Gräsgård, Mörbylånga, Vena (Kalm.), Hellvi, Källunge (Gotl.), Tjörnarp, östra Tommarp (Krist.), Tullstorp (Malm.), Sibbarp, ölmevalla (3) (Hall.), Jörlanda, Kareby (Göteb.), Fritsla, Järbo, Kinnarumma, Länghem, Sandhult (Älvsb.), Gösslunda (3), Kälvene, Norra Fågelås, Odensåker, Ugglum (Skar.), Färnebo, Västra Emtervik (Värml.), Hovsta (Ör.), Altuna, Björksta, Torpa (Västm.) och Järbo (Gävl.). Räknekommittéerna hade i samband med redovisningen av de vid räkningen avlämnade anmälningarna att angiva sin åsikt om deltagarefrekvensen genom att besvara följande fråga: »Kunna de arbetslösa inom kommunen anses hava allmänt anmält sig vid räkningen?» Självfallet måste svaren grundas helt på ledamöternas i räknekommittén subjektiva uppfattning. Icke förty torde de få anses vara av stort värde för bedömandet av den utsträckning, i vilken de arbetslösa begagnat möjligheten att, oavsett hjälpbehov, bidraga till klarläggandet av det verkliga antalet arbetslösa. Räknekommittéerna i Göteborg och Malmö ansågo sig kunna konstatera, att räkningsdeltagandet varit allmänt, under det att kommittén i Stockholm, som utarbetat en utförlig redogörelse över antalet deltagare i räkningen, här intagen i bil. L, icke gjorde något bestämt uttalande. Även i övrigt hade räknekommittéerna i kommuner med anmälda arbetslösa noggrant lämnat den begärda uppgiften. Att frågan i de kommuner, där ingen arbetslös anmält sig, i allmänhet icke blivit besvarad, torde få anses naturligt. E n redogörelse för antalet kommuner, varest de arbetslösa enligt räknekommitténs uppfattning ej deltagit allmänt vid räkningen, med fördelning på vissa kommuntyper 1 lämnas i tab. 2. Av samtliga städer — frånsett storstäderna — hade 32 eller 28*8 procent uppgivit, att anmälningsfrekvensen icke varit allmän, och i 165 landskommuner eller 18'7 procent hade enahanda uppgift lämnats. Anmälningsfrekvensen synes sålunda ha varit sämre i städerna än i landskommunerna. I tab. 2 har även verkställts en fördelning av ifrågavarande kommuner efter antalet i undersökningen ingående arbetslösa, inalles 6 396 eller 25*4 procent av hela antalet. 1

Beträffande begreppet kommuntyp, se sid. 21.

12 Tab. 2. Antalet kommuner, varest de arbetslösa enligt räknekoininitténs uppfattning ej deltagit allmänt vid räkningen. Antal kommuner med angivet antal i undersökningen ingående arbetslösa Kommuntyper 1-10

Antal kommuner utan arbetslösa, varest i % av deltagandet kommuej varit Antal ner med allmänt arbetslösa Summa

11-20 21-50 51-100 101-w

Städer

28'8

1 Industrikommuner Blandade kommuner . . . . Jordbrukskommuner . . . . Skogskommuner

14 5 2 5 26 29

9 6 5 1

4 1 1 1 7 14

3 2 3 1

22-8 174 11-9 41-o 187

6 9 3 1 19 30

69 49 31 16

Hela riket

36 28 20 8 92 97

19 8

10 Antal arbetslösa i förevarande kommuner

2 047

2 701

6 396

Samtliga landskommuner

9 Flertalet av förevarande kommuner (153) med tillhopa 1 648 arbetslösa hade högst 50 arbetslösa per kommun. Det förhållandet, att de arbetslösa i dessa kommuner icke allmänt anmält sig vid räkningen, har knappast nämnvärt påverkat deltagarantalet för riket i dess helhet. Återstående 44 kommuner — 18 städer och 26 landskommuner — hade samtliga mer än 50 arbetslösa per kommun och tillhopa 4 748 arbetslösa. Dessa kommuner kunna uppdelas på olika grupper allt efter innehållet i de svar, vederbörande räknekommitté lämnat på frågan om deltagarefrekvensen. I 22 kommuner med 2 562 arbetslösa hade räknekommittén icke på något sätt motiverat eller styrkt antagandet, att anmälningsfrekvensen varit låg. Dessa kommuner voro följande. Solna (Sthlm), Uppsala (Upps.), Linköping, Norrköping (Östg.), Trälleborg (Malm.), Falkenberg (Hall.), Askum (Göteb.), Alnö, Högsjö. Indal, Ljustorp, Nora, Tynderö (Vrnl.), Umeå lk (Vb.) och Piteå, Korpilombolo, Nedertorneå, Piteå lk, Råneå, Tore, Överluleå, Övertorneå (Nb.). Från 8 kommuner med 787 arbetslösa rapporterade räknekommittéerna, att läkningen varit missvisande, enär en del personer varit arbetslösa före räkningen men erhållit tillfällig sysselsättning räkningsdagen och väntades ånyo bliva arbetslösa efter några dagar. Enligt dessa kommittéers uppfattning återspeglade räkningsresultatet icke det »normala arbetslöshetstillståndet». Dessa kommuner voro följande. Västervik, Oskarshamn (Kalm.), Ystad (Malm.), Näsinge, Tanum (Göteb.), Eda (Värml.), Bureå (Vb.) och Luleå (Nb.). Räknekommittéerna i 11 kommuner hade sökt beräkna det enligt deras uppfattning verkliga antalet arbetslösa vid räknetillfället. I stället för de 1 278 arbetslösa, som anmält sig i dessa kommuner, vore enligt deras uppfattning

13 1 732 arbetslösa på räkningsdagen, vilket skulle innebära att i runt tal 3/4 (73*8 procent) av de arbetslösa i dessa kommuner anmält sig. Ifrågavarande kommuner samt antalet vid räkningen anmälda och det enligt kommitténs uppfattning verkliga antalet arbetslösa voro följande. „ K o m m u n

Sundbyberg (Sthlm) Älvkarleby (Upps.) Kalmar (Kalm.) Halmstad (Hall.) Lysekil (Göteb.) Bro ( » ) Högdal ( » ) Skee ( » ) Trollhättan (Älvsb.) Långsele (Vrnl.) Hortlax (Nb.) Summa

. ..,, .. Anmälda vid räkningen °

Verkliga antalet , 7 ,.. v , arbetslösa enligt räknekommittén

55 74 241 243 90 60 55 249 91 61 59 1278

87 100 252 400 100 78 68 272 192 86 97 1732

I tvenne av nyssnämnda kommuner, nämligen Halmstads stad och Hortlax (Nb.), uppgåvo kommittéerna som orsak till den mindre goda anmälningsfrekvensen svårigheten för de arbetslösa att erhålla samhällelig hjälp. I Eskilstuna anmälde kommittén, att 98 arbetslösa deltagit i räkningen men att dagen efter cirka 160 anmält sig arbetslösa hos olika fackföreningar och att ingalunda samtliga av de 98 räkningsdeltagarna återfunnos bland de 160 fackföreningsanmälda. I Växjö stad med 101 anmälda hade den yngre samt den ej kvalificerade kvinnliga arbetskraften icke anmält sig i full utsträckning, och i Skellefteå stad med 61 räkningsdeltagare voro den 31 augusti enbart inom »facket järn och metall 121 st. arbetslösa». I ett antal kommuner, inalles 10, i vilka ingen arbetslös anmält sig, uppgåvo räknekommittéerna, att det ändock funnos sådana. Så var förhållandet i Möja (Sthlm), Härlunda (Krön.), Åmåls lk (Älvsb.), Särna (Kopp.) och Hemsö (Vrnl.). I Fagerhult (Kalm.) och Fiskebäckskil (Göteb.) voro på räkningsdagen enligt kommittéernas uppgifter inom vederbörande kommuner befintliga arbetslösa tillfälligt sysselsatta. Uppgivet antal arbetslösa, trots utebliven anmälan, skulle finnas i Trosa stad (10) och Tranemo (Älvsb.) (2). Slutligen uppgav Fors (Älvsb.), att ett antal arbetslösa diversearbetare funnos, vilka, ehuru »till en del uppmanade, dock icke anmält sig». Såsom allmänt omdöme om räknekommittéernas uppgifter beträffande deltagarfrekvensen kan sägas, att man i en del landskommuner synes ha missuppfattat avsikten med frågan. I åtskilliga fall förekomma upplysningar av innebörd, att, om räkningen verkställts senare under året, skulle resultatet blivit ett helt annat, och på grund härav har man ansett sig böra beteckna deltagandet i räkningen såsom icke allmänt. Även med hänsyn tagen till att arbetslösa på ett antal orter otvivelaktigt underlåtit att anmäla sig vid räk-

14 ningen, förefaller det dock, som om deltagandet i stort sett varit så pass allmänt, att de uppgifter, som erhållits vid räkningen, väl kunna läggas till grund för bedömandet av antalet arbetslösa i riket den 31 augusti 1937. I undersökningen ingingo 8 833 hos arbetslöshetskommittéer hjälpsökande arbetslösa (jfr sid. 39). Antalet den 31 augusti hos kommittéerna anmälda arbetslösa var emellertid 9 577 (se tab. 3). Skillnaden beror huvudsakligen på att kommittéanmälda arbetslösa, som ej åtnjöto hjälp räkningsdagen, i viss utsträckning underläto att deltaga i räkningen. I någon mån förklaras detta av att kommittéernas hjälpsökandesiffror avse hela sista veckan i månaden, varför en person, som stämplat sitt kort t. ex. den 25 men erhållit arbete någon dag senare, medtages i rapporten till arbetslöshetskommissionen, då han ej underrättat kommittén om att han fått arbete. De den 31 augusti hjälpta äro mangrant med i undersökningen utom 88 respektive 60 kommunala reservarbetare i Karlskrona och Ystad, för vilka uppgifter ej lämnats till räkningen. Förut har framhållits, att vid granskningen av de inlämnade uppgifterna ett förhållandevis stort antal, 2 013, av olika anledningar icke medtagits i undersökningen. I tab. 1 lämnas en summarisk sammanställning av antalet utsorterade uppgifter, fördelade på län och 3 olika huvudanledningar till utsortering, nämligen dels »arbetsoförmåga», dels »ej arbetslös», dels »annan anledning». Såsom ovan (sid. 11) angivits, ha personer, som vid räknetillfället endast tillfälligt vistades i den kommun, där anmälan verkställdes, vid materialets bearbetning hänförts till den ordinarie bostadsorten. På grund härav ha 158 personer överförts från en kommun till en annan. Även dessa redovisas i tab. 1. Antalet i undersökningen ej medtagna, som för riket i dess helhet uppgick till 7*4 procent, varierade givetvis inom olika län. I nedanstående översikt redovisas »utsorteringsprocenten» länsvis. Län

Utsorterade

Län

%

% Stockholms stad

12-6

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

8-5 10-1 8-8 5-3 12-8

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

12-7 14-4 5-2 13-8 13-4

Malmö stad Malmöhus län i övrigt Hallands Göteborgs stad Göteborgs och Bohus län i övrigt

4-G

52 8-2 6-9 45

Utsorterade

Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands

6-7 67 7-5 10-1 111

Kopparbergs Gävleborgs Vasternorrlands Jämtlands Västerbottens

3G

Norrbottens Hela riket därav i städer landskommuner

5-9 2-3 11-6

5-o 5-i 74 8-7 5-8

15 De utsorterade uppgifterna avsågo 1 892 män och 121 kvinnor och utgjorde i procent av hela antalet räkningsdeltagare 7" 6 respektive 10'7. Anledningar till utsortering och antalet av olika anledningar utsorterade voro följande. Varaktigt arbetscförmögna, förhindrade att taga arbete i öppna marknaden, voro 949, varav 738 i städer och 211 i landskommuner. Arbete i öppna marknaden räkningsdagen hade 691 räkningsdeltagare. Personer, födda 1862 eller tidigare, d. v. s. sådana som under 1937 fyUde 75 år eller mera, ha icke medtagits i undersökningen (s. 9). De utgjorde tillsammans 77 och fördelade sig på åldrar, som framgår av nedanstående uppgifter. Ålder 75 år 76 » 77 » 78 » 79 » 80 »

Antal 19 17 12 12 9 3

Ålder 81 år 82 83 84 87

Antal 1 1 1 1 1 Summa 77

Av de i tab. 1 under rubriken »annan anledning» redovisade 373 personerna hade, förutom nyss nämnda 77 åldringar, icke ansetts böra medtagas personer, som slutat sin anställning på grund av sjukdom och fortfarande voro sjuka vid räknetillfället (46), ej heller de som vid räkningen fullgjorde värnplikt eller som för kort tid sedan slutat sin anställning för att fullgöra värnplikten inom den närmaste tiden (28). Sysselsättning med studier av sådan art, att vederbörande icke kunde anses vara aktuell arbetskraft på den öppna marknaden (1201) ansågs motivera utsortering, och så var även förhållandet med av fattigvården till varaktig försörjning omhändertagna (13), tjänstemän åtnjutande pension (10), ävensom psykiskt defekta personer (8). Av anledningar, som här ej kunna närmare specificeras, utsorterades ytterligare 32 anmälningar. Slutligen har vid materialets bearbetning uttagits 19 uppgifter på grund av att de icke avlämnats personligen räkningsdagen utan insänts per post, lämnats genom ombud eller avlämnats annan dag än den föreskrivna, ävensom 20 anmälningar, vilka antingen innehållit uppenbart vilseledande uppgifter eller ock varit så ofullständigt ifyllda, att de icke kunnat bliva föremål för bearbetning. I någon utsträckning ha redan av vederbörande räknekommittéer utsorterats anmälningar, som ej avlämnats på räkningsdagen. Det undandrar sig givetvis arbetslöshetskommissionens bedömande, i vilken utsträckning så skett. 1

Av dessa voro 101 elever vid verkstadsskola i Blekinge.

16 KAP. II. Arbetsmarknad och arbetslöshet 1921—1937. Summarisk översikt. Arbetslöshetens omfattning — i någon mån även dess art — kan bedömas med ledning av vissa i den officiella statistiken ingående serier; ingen av dessa lämnar dock en fullständig belysning av problemet. Genom socialstyrelsens uppgifter om antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen (arbetsförmedlingsstatistiken) och antalet arbetslösa inom fackorganisationerna i procent av medlemsantalet (fackföreningsstatistiken) liksom av arbetslöshetskommissionens hjälpsökandesiffror erhålles visserligen en bild av de förändringar, som arbetsmarknaden undergår, men upplysning om arbetslöshetens absoluta omfattning vinnes icke på någon av dessa vägar. Än mindre upplyser härom socialstyrelsens kvartalsstatistik över arbetstillgången inom företrädesvis industriella näringsgrenar och den på grundval härav framräknade konjunktursiffran, som emellertid, då den i viss mån anteciperar utvecklingen (se Statens arbetslöshetskommissions berättelse 1925—1934, sid. 50 f.), är av betydelse för bedömandet av arbetsmarknadens sannolika utveckling. Arbetsförmedlingsstatistiken anger relationstalet mellan samtliga under månaden inkomna ansökningar om arbete och anmälda lediga platser, oavsett om samma person gjort en eller flera ansökningar. Där återfinnas även personer, som vid anmälningstillfället icke voro arbetslösa utan endast önskade ombyte av plats. Arbetsförmedlingsstatistiken är sålunda icke någon arbetslöshetsstatistik i egentlig mening utan endast en mätare på frekvensen vid arbetsförmedlingen. Fackföreningsstatistiken1 upplyser ytterst om i vilken utsträckning fackföreningsmedlemmar på grund av arbetslöshet varit befriade från avgifter till förbunden (jfr S. O. U. 1936:21, sid. 170 ff.). Sådan avgiftsbefrielse (fristämpling) kan — utom på grund av total arbetslöshet — beviljas vid partiell sådan, d. v. s. om antalet arbetstimmar per vecka understiger ett bestämt antal, vanligen 25. Å andra sidan betala i vissa fall i reservarbete sysselsatta fackligt organiserade sina kontingenter och ingå då icke i statistiken. Arbetslöshetskommissionens hjälpsökandesiffror angiva endast antalet av arbetslösa, som anse sig vara i behov av hjälp genom arbetslöshetskommitté; dessa siffror kunna givetvis influeras av hjälpverksamhetens utformning och större eller mindre restriktivitet i hjälptilldelningen. På grundval av de uppgifter, som stå till buds för att belysa arbetslösheten, lämnas här nedan en summarisk redogörelse för arbetslöshetens omfattning under åren 1921—1937. Denna period omfattar tvenne svåra arbetsmarknadskriser, och läsaren kan ur anförda data bilda sig en uppfattning 1 De i fackföreningsstatistiken ingående fackförbunden äro förtecknade i tab. 41 (s. 112) under »A. Till Socialstyrelsen rapporterande förbund».

17 även om utvecklingen under de år, som föregingo 1927 års arbetslöshetsräkning. I tab. 3 ha sammanförts tre av de ovan nämnda serierna, nämligen arbetslöshetskommissionens hjälpsökandestatistik, fackföreningsstatistiken och arbetsförmedlingsstatistiken. Den omfattande arbetslösheten under krisen 1921—1923 efterföljdes av en period av relativt måttlig arbetslöshet, som varade fram till hösten 1930. Då började en kris, som skulle uppvisa en registrerad arbetslöshet av hittills i Sverige okänd omfattning. Antalet hjälpsökande arbetslösa — under de närmast föregående åren 10 å 15 0000 — steg oavbrutet under 1931 och 1932 och uppnådde under mars 1933 maximum med 186 561 arbetslösa. Arbetslösheten inom fackorganisationerna nådde sin största omfattning under december 1932, då nära Vs av fackförbundens medlemmar voro arbetslösa. Samma månad uppgick antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser till 881. Den omsvängning i konjunkturen, som kunnat spåras redan i slutet av 1932, följdes icke omedelbart av sjunkande arbetslöshet. Under hela 1933 voro hjälpsökandesiffrorna och, oavsett december, antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser högre än 1932, medan fackföreningssiffrorna från och med augusti 1933 understego motsvarande månadssiffror för 1932. Under 1934 började även hjälpsökandesiffrorna visa sjunkande tendens, och i september var antalet hjälpsökande endast ungefär hälften av antalet i samma månad 1933. Fackföreningarnas arbetslöshet nådde i juli 1934 sin under åren 1932—1934 lägsta omfattning (12-9 procent). Den fortsatta utvecklingen under åren 1935—1937 karakteriserades av en alltmer förbättrad arbetslöshetssituation. Särskilt hjälpsökandesiffrorna visade, bortsett från säsongförändringar, en oavbruten nedgång. Årsmedeltalen under åren 1935—1937 uppgingo varje år endast till något mer än hälften av föregående års. Ärbetsförmedlingssiffroma företedde likaledes en gynnsam utveckling, och vid tidpunkten för den nu företagna arbetslöshetsräkningen (31 augusti 1937) uppgick antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser till 129. Arbetslösheten inom fackorganisationerna utgjorde då 6-2 procent och antalet hjälpsökande arbetslösa 9 577. För ytterligare belysande av arbetsmarknadens utveckling under åren 1921—1937 meddelas i nedanstående sammanställning socialstyrelsens konjunktursiffror för nämnda år. Mycket god arbetstillgång anges med poängsiffran 5, och 4, 3, 2 och 1 beteckna i tur och ordning god, medelgod, mindre god och dålig arbetstillgång. Kvartal

År

1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1051 3 8

I

11 III

IV

l-80 2-12 2-96 3-03 2-91

1-87 2-62 3l9 3l2

2-ii 2-89 3-24 3-04 3-07 3 06 324 3-33 3-51

2-14 2-87 3l7 2-98 3-08 3-07 3-21 328 343

3oi 3-04 3 - 22 3-25

3n 3-09 325 3-40 347

Ärsmedeltal 1-98 2-63 314 304 3-04 3-06 319 331 3'42

År

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

Kvartal

i I

II

III

IV

3-26 2-51 2'4G 2-30 324 3-51 3-71 4-oi

3-22 2-66 239 2-69 355 3-71 382 4'io

2-94 2'61 2 - 41 2-94 3-63 373 3-91 4'06

2-77 2-6 5 2-38 3"08 3-59 3-76 397 3-80

Ärsmedeltal 3-05 261 2-41 275 3-50 3-68 3-85 399

18 Tab. 3.

lr

Jan.

Febr.

Mars

Arbetsmarknaden nndei• åren 1921-1937.

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Ärsmedeltal

Antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa. 1921 1922 1923 1924

98 300 120 000 141 000 163 200 158 600 149 000 126 800 83 000 49 300 38 300 36 000 35 100 37 300 43 500 45 900 80 500 55 500 49 200 43 400 35 200 24100 20 700 19100 15 800 12 700 11900 13 800 16100 26 458 4 534 6 454 9 268 12 589 9 241 16 576 15 898 13 681 10 310 7 042 5 598 4 759 4186

1925 1926 1927 1928 1929

18 647 14 828 12115 10 281 9 413 9 467 10165 13148 17 962 20 332 14 882 20 529 16 635 13 882 11751 10 845 11194 11971 15 553 20 074 24 723 16 850 22 403 22 196 18156 15 241 12 204 12 757 12 896 16 453 21401 24 212 19 229 24 584 19 644 14119 11169 9 500 9 849 10 011 12 962 16 441 18 675 16 661 15 692 12 256 8 449 5 865 5 055 4 849 5 036 7 301 9 791 12 041 10 212 9 013 6 634 5 824 6 314 8 589 14 611 24 824 31901 13 723 16 647 15 384 13 572 11368 40 245 41595 41885 39 396 34 550 31057 30 520 35 701 40 377 57143 77 254 88 761 46 540 103 742 108 032 109 674 111 333 104 094 97 370 94 687 99 826 106 404 123 584 146 981 161155 113 907 180 602 181 944 186 561 176 825 156 211 145 458 138 855 144 185 151498 164 747170 702 171 065 164 054 171 540 166 348 160 345145 588 116 257 99 628 86 253 83 042 78 918 84 811 92 016 92 881 114 802 93 419 89 838 83 588 75122 61177 51157 42 582 41723 41190 47 045 54 167 57 965 61581 61400 58127 53162 46 628 34 571 25 863 21510 20 783 20 903 24 712 28 742 30 814 35 601 33 509 31280 27 750 22 247 15 840 11429 9 800 9 577 9 782 12 411 16169 18 765 18 213

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

20 634 22 711 27 407 26 662 18 519

21602 22 334 25 420 26 322 17 695

Arbetslösheten inom fackorganisationernc,. Procent.

11-8 19-4 19-4 12-9

12-o 10-2

11-3 9'3

10-9

8-3

7-7

9-9 8-1 6-4

10-2

8-i 6-2

8-7 6-8

13-2 18-7 23-8 27-7 24-4

1935 1936 1937

22-3

20i

19o

18-i 14-8

16-3

18-5 16-5 14-5

20-8 24-3 19-6

16o 13-8 11-2

6-s

11-9 16-8 22-4 23- a 18-o

12-7 10-3

14-9 12-3 ll-i

21-s 17-5 17-8

15-o 12-7 10-8

95 13-4 20-6 19-2

12-4 19-3 20-3 14-0

13-9 20-2 24-2 28-8 24-4

22-9 26-5 31-o 27-2 23-7

8-i 12-8 20-o 19-6 13-3

8-o

13-2 19-0 21-i 15-4

1930 1931 1932 1933 1934

7-e

15-3 19-3 24-1 22-3 17-i

9-o 8-2

17i

10-8 12-3 12-3 11-7 11-4

12-3 16-4 22-i 20-2 14-8

10-i 11-4 10-4

8-o

12-o 14-7

14-3 14-8

14-8 15G 13-3 14-6

12-3 19-4 24-i 28-7 23-8

8-5 9-1 8-4 7-8 6-7

8-o

13c

7'6

12-8 10-9 10-i

7-7 8-3 79 69 6-i

10-8

14-8 15 7

13-2 13-7

10'5

7-6 8-6 8-3 7-4 63

1925 1926 1927 1928 1929

14i

8-2 8-4

8-2 9-6 9-4

22-9 10-7

16s

8-o 7-o

8-2 99 9-9 8-2 7-7

24-2 28-3 14-9 11-6

ll-o 12-2 12-o 10-c 10-2

6-6

9-i 6-2

24-5 30-5 18-o 13-9

19-5 19-i 18-6 17-3 16-3

28-8 17-2

9-8 74

20-7 31-9 19-4 13-4

26-0 22-9 12-5 10-1

27 i 15-5

27-9 18-2

20-i 34-3 20-5 13-c

33-2 21-3 14-o 15-6

27-3 15-1

27-4 16-7 8-G

27-7 20-9

25i

1921 1922 1923 1924

13o

8-3

9-3 11-8

13o

Antalet ai isökningar på 100 lediga platser vid den offe ntliga arbetsför medlingen. 1921 1922 1923 1924

246 482 346 270

301 479 308 236

240 381 231 186

203 368 165 157

213 257 135 136

258 215 146 134

261 203 141 142

235 172 140 135

223 155 126 128

263 177 129 149

1925 1926 1927 1928 1929

329 310 337 325 267

292 279 299 300 229

224 204 227 218 180

172 170 183 171 154

163 168 176 151 136

161 171 166 159 137

165 165 154 170 138

158 155 150 162 136

156 161 145 143 128

175 192 172 159 150

1930 1931 1932 1933 1934

265 243 453 735 735

226 254 508 737 694

177 200 397 729 514

143 202 382 620 477

131 170 380 559 383

128 196 405 566 379

141 206 420 626 362

144 207 409 579 332

147 204 407 577 331

178 271 463 663 379

1935 1936 1937

485 370 265

477 319 208

414 261 171

321 249 161

303 214 137

284 194 133

277 194 142

255 175 129

244 169 130

284 204 162

384 269 191 227 259 298 268 248 211 274 483 853 865 549 434 289 208

473 321 195 237 237 290 264 239 214 251 388 881 810 531 442 327 194

282 296 1-6 177 208 212 210 201 174 183 251 487 685 479 365 247 170

19 Det gemensamma för de ovan nämnda redovisningsserierna för arbetssökande och arbetslösa är, att de endast omfatta vissa kategorier av arbetslösa och att de i fråga om arbetslöshetens karaktär endast lämna vissa summariska uppgifter — huvudsakligen om yrkestillhörighet. Därtill kommer, att arbetsförmedlingsstatistiken och fackföreningsstatistiken båda innesluta personer, som vid observationstillfället icke voro arbetslösa. För att erhålla klarhet beträffande det verkliga antalet arbetslösa är det nödvändigt att lämna alla dem som anse sig vara arbetslösa, tillfälle till registrering utan andra inskränkande villkor än sådana, som äga samband med individens förmåga att utföra avlönat arbete. Detta kan ske genom en från den fortlöpande statistiken fristående arbetslöshetsräkning, företagen vid lämplig tidpunkt. Sådana arbetslöshetsräkningar ha tidigare ägt rum i vårt land den 12 januari 1909, 31 januari 1910 och 5 maj 1927. Ingen av dessa undersökningar omfattade dock hela landet. De två första arbetslöshetsräkningarna ligga långt tillbaka i tiden och utfördes under helt andra förhållanden än de nuvarande, varför de här kunna förbigås. Däremot torde böra anföras några av de resultat, som framkommo genom arbetslöshetsräkningen den 5 maj 1927 (S. O. S., socialstatistik, 1928). Därvid anmälde sig sammanlagt 64 075 personer, varav 1 980 kvinnor. Käkningen berörde alla städer, köpingar och industrikommuner, men av övriga kommuner endast ett urval. En med ledning av anmälningssiffrorna länsvis företagen framräkning av arbetslöshetens omfattning i samtliga kommuner gav en total arbetslöshetssiffra på 78 800. Vid materialets granskning utsorterades 4 153 uppgifter, varför undersökningsresultaten ägde tillämpning på i runt tal 75 000 personer. Vid räkningen konstaterades, att en del kategorier arbetslösa, framför allt fackligt organiserade mera tillfälligt arbetslösa, uraktlåtit att anmäla sig. Käkningsresultatet ansågs dock representativt. Vid räknetillfället existerade en säsongarbetslöshet, som bland annat tog sig uttryck däri, att i räkningen deltog ett betydande antal skogsarbetare (7 717) och byggnadsarbetare (10 211). Sammanlagt tillhörde över hälften av de i undersökningen ingående säsongbetonade yrken. Ungdomsarbetslösheten var särskilt framträdande. Icke mindre än 41-3 procent av de arbetslösa voro i åldern 14—25 år; ungefär hälften av dessa voro under 21 år och hade till stor del ännu ej kommit in i något yrke. Av samtliga arbetslösa voro 27-0 procent över 40 år, och 6 procent hade överskridit 60-årsgränsen. Som en naturlig följd av åldersfördelningen voro de ogifta i majoritet (över 60 procent). Endast 3 procent av de arbetslösa voro kvinnor. Vidare konstaterades, att de arbetslösa till stor del utgjordes av grov- och diversearbetare, varför arbetslösheten karakteriserades som i mångt och mycket ett grovarbetareproblem. Undersökningar av de arbetslösas fysiska och psykiska egenskaper visade, att särskilt storstädernas arbetslösa till avsevärd del voro att hänföra till på arbetsmarknaden mer eller mindre svårplacerbara kategorier. Förutom de arbetslöshetsräkningar, varom här talats, ha utförts undersökningar av ett mera begränsat undersökningsobjekt, nämligen det hos arbetslöshetskommittéerna registrerade klientelet. Vid olika tillfällen ha verk-

20 ställts ålders- och yrkesundersökningar och dessutom ha mera fullständiga s. k. klientelundersökningar föranstaltats den 31 juli 1935 och den 31 juli 1936 (S. O. U. 1936: 21 och 1937: 12). Dessa klientelundersökningar, som företogos vid en tidpunkt på året, då säsongarbetslösheten var obetydlig, fastslogo för hjälpsökandeklientelet karakteristiska kännetecken — hög ålder och långvarig arbetslöshet. Undersökningarna omfattade år 1935 40 332 män och 112 kvinnor och år 1936 19 930 män och 50 kvinnor. Av de arbetslösa männen voro den 31 juli 1935 8-o procent och den 31 juli 1936 5-4 procent i åldern 16—20 år. Motsvarande tal för åldrarna 41 år och däröver voro 34-4 och 40-8. Vid 1935 års undersökning voro 44" 9 procent av de arbetslösa ogifta, medan motsvarande tal 1936 uppgick till 38-6. Vid båda undersökningarna kunde konstateras, att huvudparten av de arbetslösa hade långvarig arbetslöshet bakom sig och att cirka 2/s av klientelet ur aktuell arbetsmarknadssynpunkt kunde betraktas som grovarbetare, d. v. s. antingen helt saknade yrkesutbildning eller också hade sådan utbildning inom sågverksindustrin, stenindustrin eller annan industri, där på grund av strukturella förändringar inom näringslivet utsikterna att erhålla arbete i öppna marknaden voro starkt begränsade. Även om arbetslösheten vid tiden för 1937 års arbetslöshetsräkning var förhållandevis obetydlig, bör icke förbises, att den, som klientelundersökningarna 1935 och 1936 utvisade, för vissa kategorier av arbetslösa blivit av mera permanent karaktär än vad fallet torde ha varit tidigare. Inom vissa områden av näringslivet är dessutom den senaste krisen icke helt övervunnen — detta gäller framför allt stenindustrin och sågverksindustrin — och allt fortfarande har den icke yrkesutbildade arbetskraften svårt att göra sig gällande på arbetsmarknaden. H u r arbetslösheten regionalt ändrat karaktär under de senaste åren, utvisar nedanstående sammanställning, vari angives antalet hjälpsökande arbetslösa i storstäder, arbetslöshetstyngda områden (se sid. 22) samt övriga områden. Antal hjälpsökande arbetslösa Arsmedeltal År

Procentuell fördelning

Storstäder

Arbetslöshetstyngda områden

Övriga områden

Summa

Storstäder

1930 1931 1932 1933

2 906 6 653 16 257 26 5 1 1

2 040 11339 22 3 1 1 28 257

8 777 28 548 75 339 109 286

13 723 46 540 113 907 164 054

21-2 14-3 14-3 16-2

1934 1935 1936 1937

20136 10 201 7 025 4198

2 3 369 15 752 10 931 5 793

71297 35 628 17 645 8 222

114 802 61 581 35 601 18 213

17-5 16-6 19-7 23-o

ArbetslösÖvriga hetstyngda områden områden

Summa

14-9 24-4 19*6 17-2

63-9 61-3 66'l 66-6

100-0 100-0 100-o 100-0

20-4 25-6 30-7 31-8

62-i 57-8 49-6 45-2

100-0 1000 100-0 lOOo

Sammanställningen utvisar, att år 1930 endast 14" 9 procent av de hjälpsökande arbetslösa voro hemmahörande i de nu arbetslöshetstyngda områdena mot 31* 8 procent år 1937. Även storstäderna ökade efter 1932 sin procentuella andel av hjälpsökandeklientelet (från 14-3 till 23*0 procent).

21 KAP. I I I .

Arbetslöshetens omfattning inom olika geografiska områden. Resultaten från arbetslöshetsräkningen redovisas genomgående efter tre olika geografiska indelningsgrunder, nämligen a) den administrativa länsindelningen, dock med städerna Malmö och Göteborg utbrutna ur respektive län, b) kommuntyper och c) arbetslöshetstyngda områden. Uppdelningen på kommuntyper innefattar materialets fördelning på 9 olika kommunt}Tper, nämligen städer med över » s 30,000 men högst » » 20,000 » » » » 5,000 » » » högst

100,000 inv. 100,000 » 30,000 » 20,000 » 5,000 »

landskommuner (med köpingar) industrikommuner blandade industri- och jordbrukskommuner jordbrukskommuner skogskommuner. Vid uppdelningen av landsbygdskommunerna har tillämpats den av socialstyrelsen i samband med 1935 års dyrortsgruppering och undersökningen angående skogsbygdens arbets- och levnadsvillkor verkställda fördelningen, var igenom hänförts till industrikommuner de kommuner, vari taxeringsvärdet av »annan fastighet» ( = ej jordbruksfastighet) uppgått till Va eller mera av sammanlagda fastighetsvärdet inom kommunen; blandade kommuner de kommuner, vari sagda taxeringsvärde uppgått till minst V5 men icke Vs av sammanlagda fastighetsvärdet; jordbrukskommuner de kommuner, vari nyssnämnda taxeringsvärde icke uppgått till Vs av sammanlagda fastighetsvärdet, och i fråga om Värmlands, Kopparbergs och de norrländska länen åkerarealen utgjort mer än 0"5 har åker per invånare vid tidpunkten för senaste jordbruksräkning; skogskommuner de kommuner i Värmlands, Kopparbergs och de norrländska länen, som ej hänförts till någon av nu nämnda grupper. Ovan angivna normer ha dock icke av socialstyrelsen obetingat tillämpats vid kommunernas klassificering, enär även viss hänsyn tagits till varje orts

22 speciella förhållanden, såsom industriella företags lokalisering och storlek m. m. Såsom ett komplement till läns- och kommuntypsindelningarna, vilka båda avse materialet i dess helhet eller, i vissa fall, hela materialet inom enskilt län, lämnas i fråga om åtskilliga av de vid arbetslöshetsräkningen utrönta förhållandena speciell redovisning för de s. k. arbetslöshetstyngda kommunerna. Denna indelningsgrund ansluter sig till den av arbetslöshetskommissionen i redogörelsen för klientelundersökningen den 31 juli 1936 tilllämpade. Genom att sammanföra uppgifterna från vissa kommuner avsåg kommissionen att skildra arbetslösheten inom områden, där industrier, som efter högkonjunkturen 1928—1929 mera avsevärt minskat sin sysselsättning, varit lokaliserade. Kommuner, som haft en arbetslöshet av mera betydande omfattning, framkallad av sysselsättningssvårigheter inom viss industri, hade sammanförts till kommungrupper, och viktigare data hade meddelats för dessa kommungrupper, i undersökningen benämnda arbetslöshetstyngda kommuner eller områden. Av de antydda urvalsprinciperna framgår, att vid undersökningen i fråga till arbetslöshetstyngda områden hänförts även kommuner, som vid undersökningstillfället uppvisat en relativt måttlig arbetslöshet, för så vitt denna varit framkallad av att en för trakten dominerande näringsgren under en lång tid varit lamslagen och arbetslösheten i förhållande till kringliggande områden varit av anmärkningsvärd omfattning. Sålunda hade åtskilliga kommuner i Blekinge och Bohuslän hänförts till arbetslöshetstyngda områden, trots att de vid undersökningstillfället uppvisat en i förhållande till tidigare år väsentligt förbättrad arbetslöshetssituation. Å andra sidan hade några kommuner, som äro allmänt kända för sina under vinterhalvåret svåra arbetslöshetsförhållanden, icke medtagits bland de arbetslöshetstyngda kommunerna, då arbetslösheten varit så starkt säsongbetonad, att en mera ingående redogörelse, avseende förhållandena under högsommaren, skulle ha lämnat en missvisande bild av arbetslösheten under året i övrigt. Denna vid ovan nämnda klientelundersökning tillämpade indelningsgrund har ansetts böra i oförändrad form användas även vid redogörelsen för 1937 års arbetslöshetsräkning. Därigenom vinnes bland annat den fördelen, att det inom de arbetslöshetstyngda områdena den 31 augusti 1937 hjälpsökande arbetslöshetsklientelets förhållanden kunna direkt jämföras med motsvarande uppgifter för den 31 juli 1936. I bilaga 1 finnes en förteckning över de kommuner och områden, vilka i den följande redogörelsen betecknas såsom arbetslöshetstyngda. Vid förkortning av länsnamn ha i förekommande fall de av statistiska centralbyrån i »Årsbok för Sveriges kommuner» använda förkortningarna tilllämpats. I tab. 4 lämnas en översikt över antalet kommuner inom olika län med och utan arbetslösa. Kommuner, i vilka arbetslösa redovisades — här nedan kallade arbetslöshetskommuner1 — ha i tabellen fördelats på kommuntyper 1

Förteckning över dessa kommuner återfinnes i tabellbilaga 1; jfr för övrigt sid. 11.

23 Tab. 4. Antalet kommuner inom olika län med och utan arbetslösa den 31 augusti 1937. Hela antalet kommuner

L ä n

Kommuner med arbetslösa Landskommuner

Städer med ett invånarantal av

Summa

over 30 000- 20 000- 5 0 0 0 - högst indu- blan- jord- skogs Antal 100 000 100 000 30 000 20 000 5 000 stri dade bruks

Kommuner utan arbetslösa Antal

%

100-0

Stockholms stad 121

56-2

53 43-8

22-7

68 77-3

Södermanlands

38-5

Östergötlands . .

27-6

59 61-5 110 72-4

Jönköpings

....

30-1

95 69-9

Kronobergs

....

Stockholms

....

Gotlands Blekinge Kristianstads

..

46-6

47 53-4

46-4

60 53-6

8-7

84 91-3

95-o

100 66-2

5-o

1 lOO-o

Malmö stad . . . .

1 Malmöhus i övrigt

21-4

191 78-c

Hallands

59 64-8

Göteborgs stad

1 Göteborgs o. Bohus i övrigt

20 Alvsborgs

1 100-0 33 35-5

64-5

29-

158 70-2

15-o

226 85-o

60-9

36 39-t

60'9

25 39-i

Västmanlands . .

31-4

48 68-6

Kopparbergs

70-2

17 29-8

13 23-2

Skaraborgs

....

Värmlands

Gävleborgs

....

7-5

92-5

46-8

Västerbottens . .

84-4

33 53-2 15-6

Norrbottens . . . .

93-1

6-9

Hela riket

2 526

302 281 261

I 997

Västernorrlands

10 Häri iugår Dala kommun, som dock ej redovisat räkningsresultatet (se sid. 10).

396 1529 60 5

24 inom de olika länen. Bland kommuner utan arbetslösa återfunnos endast tvenne städer, nämligen Trosa och Gränna. Antalet landskommuner inom olika kommuntyper och den procentuella fördelningen av sådana kommuner med och utan arbetslöshet framgår av följande sammanställning.

Kommuntyper

Industrikommuner Blandade k o m m u n e r Jordbrukskommuner Skogskommuner Summa

Därav med arbetslösa

Procentuell fördelning av landskommuner

Hela antalet landskommuner

antal

%

med arbetslösa

utan arbetslösa

400 569 1364 77

302 281 261 39

75-5 49-4 19i 50-6

34-2 31-8 29c 4-4

6-4 18-9 72-7 2-5

2 410

lOOo

lOOo

Av rikets 2 526 kommuner hade 997 (se tab. 4) eller 39*5 procent ett större eller mindre antal arbetslösa. Inom 883 landskommuner eller 36*6 procent av hela antalet landskommuner redovisades arbetslösa. Fördelningen var emellertid ingalunda likformig inom de olika kommuntyperna. Antalet arbetslöshetskommuner varierade betydligt och utgjorde inom industrikommunerna 75"5 procent, inom de blandade kommunerna 49-4 procent, inom jordbrukskommunerna endast 19-1 procent och inom skogskommunerna 50'6 procent. Det absoluta antalet arbetslöshetskommuner var emellertid anmärkningsvärt lika inom de tre förstnämnda kommuntyperna, i det att arbetslöshetskommuner av industrityp utgjorde väl xlz av samtliga arbetslöshetskommuner, medan de av blandad och jordbrukstyp vardera uppgingo till knappt V3 av hela antalet. Inom kommuner utan arbetslöshet dominerade jordbrukskommunerna, vilka där uppgingo till närmare 3/4 av hela antalet, under det att endast Vi6 utgjordes av industrikommuner. Av de olika länen funnos arbetslösa i så gott som samtliga kommuner i Blekinge, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Däremot hade Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Gotlands, Malmöhus, Älvsborgs, Skaraborgs och Västmanlands län, där mellan 56 procent och 78 procent av kommunerna utgöras av jordbrukskommuner, mindre än i/s av antalet kommuner arbetslösa anmälda vid räkningen. Såsom av det ovan sagda framgår, voro, så vitt man kan döma av de vid arbetslöshetsräkningen gjorda anmälningarna, stora delar av riket helt befriade från arbetslöshet den 31 augusti 1937. I icke mindre än 1 529 kommuner, d. v. s. 2Iz av samtliga kommuner i riket, anmälde sig nämligen ingen arbetslös. Dessa kommuner, som enligt vad ovan framhållits, huvudsakligen utgjordes av jordbrukskommuner, voro emellertid till det övervägande flertalet av förhållandevis obetydlig storlek. Hela invånarantalet i samtliga dessa kommuner uppgick icke till mer än knappt lU (23-2 procent) av rikets befolkning.

25 Tab. 5. Antalet arbetslöshetskommaner inom olika län och kommuntyper, fördelade efter arbetslöshetens omfattning inom varje kommun. Antal kommuner med nedanstående antal arbetslösa

Län Kommuntyper

1-5

6-10

51100 S imma

101- 201- 301- kommuner W 200 300

Stockholms stad

1 2 1 1

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

43 15 31 31 34

8 2 3 8 2

9 1 1 1 1

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

32 40 7 8 40

3 6

2 3

4 7

6 2

17 2

Malmö stad Malmöhus i övrigt Hallands Göteborgs stad Göteborgs o. Bohus i övrigt . . . .

37 21

6 5

3 3

1 1

2 1

3 Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands

53 29 21 29 19

3 6 11 2

4 4 12 5 1

8 2 1

2 1 2

Kopparbergs

18 23 11 25 8

10 7 9 3 3

5 6 10

115 Västernorrlands Västerbottens Norrbottens

1 Hela riket

5 1

1 1 1

1 1

3 1 1 1 2

2 1 1 1 1 2

1 1

arbetslösa

3 793

68 20 37 42 41

693 267 233 751 360

41 52 8 38 51

260 578 73 960 233

1 52 32 1 60

1203 1083 484 1513 1908

67 40 56 39 22

631 281 862 507 136

40 43 62 29 27

534 1017 3 435 108 771

7 4

o 14 1 4 3

1 2 6

2 551

2 4

1 Städer med över 100 000 inv 30 000—100 000 » 20 0 0 0 - 30 000 .» . . . 5 000— 20 000 » högst 5 000 » Samtliga städer

2 2

2 2 2

8 3 2

3 10 5 57 39

6 509 2 202 856 3 247 558

4 14

8 10

8 8

14 5

13 1

4 3 8 1

13 372

168 186 220 14

39 37 15 6

38 22 9 11

26 19 12 4

12 13 4 2

12 3

4 1 1

302 281 261 39

6 726 2 903 1462 762

11853 Landskomynuncr Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner Skogskommuner Samtliga landskommuner

26 Fördelningen av de arbetslösa på de 997 arbetslöshetskommunerna var mycket ojämn, och arbetslöshet av större omfattning förekom i ett förhållandevis mindre antal kommuner. Närmare uppgifter härom återfinnas i tab. 5, vari intagits antalet arbetslöshetskommuner inom olika län och kommuntyper med fördelning efter arbetslöshetens omfattning inom varje kommun. Ehuruväl arbetslöshetens absoluta storlek icke giver ett riktigt uttryck för de svårigheter av olika slag, som äga samband med en kommuns arbetslöshet, då invånarantal, skattekraft m. fl. förhållanden därvid spela stor roll, torde ändock kunna sägas, att den arbetslöshet, som uppgår till högst 10 arbetslösa, icke får anses vara av den omfattning, att den kan utgöra något svårare problem för de kommunala myndigheterna. Det torde här böra framhållas, att de vid arbetslöshetsräkningen anmälda till endast en mindre del utgjordes av hjälpsökande (jfr sid. 39) och att större delen räkningsdeltagare sålunda bestod av personer, som väl voro utan arbete den 31 augusti 1937 men som dock icke ansett sig böra påkalla samhällets hjälp genom vederbörande arbetslöshetskommitté. Av städerna hade 36 (d. v. s. 31-6 procent) 1—10 arbetslösa. För industrikommunerna utgjorde motsvarande antal 68*5 procent, för de blandade kommunerna 79-4 procent, för jordbrukskommunerna 90*0 procent och för skogskommunerna 51-3 procent. Antalet kommuner och antalet arbetslösa inom de i tab. 5 angivna grupperna var följande. Kommuner med angivet antal arbetslösa

Kommuner

Arbetslösa

antal

%

antal

%

1- 5 6 - 10 1 1 - 20 2 1 - 50

606 115 96 80

60s 11-6 9-6

49 3-6

8-o

1245 901 1425 2 390

51-100 101—200 201-300 301—u)

47 33 12 8

4-7 3-3 1-2 0-8

3176 4 459 2 940 8 689

12-6 17-7 11-7 34-4

lOOo

Summa

0-6

9-5

Av denna sammanställning framgår, att icke mindre än 72-4 procent av samtliga arbetslöshetskommuner redovisade 1—10 arbetslösa och 60-8 procent endast 1—5 arbetslösa. Arbetslöshet i avsevärd omfattning — mer än 100 arbetslösa — förekom i 53 kommuner, av vilka 27 voro städer och 26 landskommuner. Det största antalet arbetslösa förekom i gruppen 301— w och det näst största i grupp 101—200. Mer än Vs av hela antalet arbetslösa (8 689) återfanns i 8 kommuner, nämligen städerna Stockholm, Norrköping, Malmö, Häl-

27 singborg, Göteborg och landskommunerna Skön (Vrnl.), Gällivare och Nederkalix (Nb.). I kommuner med 1—5 arbetslösa, vilken grupp av kommuner omfattade mer än Vs av samtliga arbetslöshetskommuner, redovisades endast 4-9 procent av hela antalet arbetslösa. Arbetslöshet av nämnvärd omfattning, varmed här, i enlighet med vad ovan sagts, förstås, att mer än 10 arbetslösa anmält sig på räkningsdagen, förekom endast i 276 kommuner. Det procentuella antalet kommuner med mer än 10 arbetslösa var störst inom följande län.

Norrbottens län Blekinge » Västernorrlands » Västerbottens » Värmlands » Göteborgs o. Bohus »

Antal

1 % av antalet arbetslöshetskommuner

26 26 42 16 24 23

963 68"4 67'7 59'3 42"9 38'3

Sammanlagt redovisade i dessa sex län 157 kommuner mer än 10 arbetslösa, vilket innebär, att 58* i procent av arbetslöshetskommunerna här hade mer än 10 arbetslösa. I övriga 19 län funnos endast 119 dylika kommuner eller 16-4 procent av hela antalet arbetslöshetskommuner inom nu nämnda län. Vill man ha ett uttryck för arbetslöshetstrycket inom olika områden, måste hänsyn tagas till folkmängden inom respektive områden. I tab. 6 finnas, förutom uppgifter om antalet arbetslösa i varje län och inom olika kommuntyper, jämväl angivna vissa relativtal, nämligen antalet arbetslösa på 1 000 invånare och de arbetslösas procentuella fördelning på län och kommuntyper, varvid som jämföffelse även hela folkmängden fördelats på detta sätt. E t t studium av den sistnämnda procentfördelningen ger vid handen, att på storstäderna samt Blekinge, Göteborgs och Bohus, Västernorrlands 'och Norrbottens län kommo 60-9 procent av de arbetslösa, under det att folkmängden i dessa områden utgjorde endast 28" 7 procent av hela rikets folkmängd. I Västernorrlands och Norrbottens län uppgick antalet arbetslösa på 1 000 invånare till 12-2, i Göteborgs och Bohus län till 9*1 och i Blekinge län till 6-6. Av storstäderna hade Malmö 8-3 och Stockholm 7*o samt Göteborg 5-8 arbetslösa på 1 000 invånare. Går man till de olika kommuntyperna, finner man, att antalet arbetslösa på 1 000 invånare i samtliga städer uppgick till 6-1 med relativt små variationer inom de olika stadstyperna, under det att i landskommunerna motsvarande antal varierade från 4-9 i industrikommunerna till 1*1 i jordbrukskommunerna. Såsom förut nämnts, lämnas i föreliggande redogörelse för undersökningsresultaten i vissa fall även uppgifter om de arbetslöshetstyngda områdena (se sid. 22). Visserligen finnas även andra kommuner med stor arbetslöshet, men de arbetslöshetstyngda skilja sig från övriga områden med hög arbetslöshet därigenom, att arbetslösheten uppstått som följd av djupgående förändringar av arbetsmarknaden främst på grund av nedläggandet eller in-

28 Tab. 6. Antalet arbetslösa inom olika län och kommuntyper. Män och kvinnor. Procentuell fördelning av

Antal arbetslösa på 1 000 de hela folk- invånare Summa arbetslösa mängden Vi 1937

Antal arbets' ösa Län Kommuntyper

Städer

Landsbygd

Stockholms stad

3 793

—

3 793

15-C

8-7

7-o

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

194 132 160 641 265

499 135 73 110 95

693 267 233 751 360

2-8 1-1 0-9 3-0 1-4

4-3 2-2 3o 5-o 3-8

2-5 1-9 1-2 2-4 15

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

94 421 62 314 81

166 157 11 646 152

260 578 73 960 233

l-o 2-3 0-3 3-8 0-9

2-4 3-7 0-9 2-3 4-o

1-7 2-5 1-3 6-6 0-9

4-8 4-3 1-9 6-o 7-6

2-3 6o 2-4 4-2 3-4

8-3 2-9 3-2 5-8 9-i

Malmö stad Malmöhus i övrigt Hallands Göteborgs stad Göteborgs o. Bohus i övrigt

,.

1203 942 382 1513 531

1203 1083 484 1513 1908

Alvsborgs Skaraborgs Yärmlands Örebro Västmanlands

404 197 184 303 99

227 84 678 204 37

631 281 862 507 136

2-5 1-1 3-4 2-o 0-G

5-2 3-s 4-3 3-5 2-6

2-o 1-2 3-2 2-s 0-8

Kopparbergs Gävleborg* Västernorrlands Jämtlands Västerbottens

105 611 297 45 104

429 406 3138 63 667

534 1017 3 435 108 771

2-i 4o 13-6 0-4 3-i

4-o 4-5 45 2-2 3'5

2-i 3-6 12-2 0-8 3-6

141 102

—

2 256

2 551

10-i

12-2

Hela riket

13 372

lOOo

— — — —

6 509 2 202 856 3 247 558

25-8 8-7 3-4 12-9 2-2

15-2 6-9 2-o 9-o 2-o

68 5-i 6-6 5-8 4-5

Samtliga städer

— — — — —

13 372

53-0

35 i

— — — —

— — — —

6 726 2 903 1462 762

26-7 11-5 5-8 3-o

22i 18-8 20-5 3-5

11 853

47-o

64 9

4-9 2-5 1-1 3-4 2-9

Norrbottens

Städer med över 100 000 inv 30 000—100 000 » 20 0 0 0 - 30 000 » 5 0 0 0 - 20 000 » högst 5 000 »

Landskommuner Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner Skogskommuner Samtliga landskommuner

29 s k r a n k a n d e t av vissa i n d u s t r i e r s v e r k s a m h e t . A n t a l e t arbetslösa i n o m ifrågav a r a n d e o m r å d e n var följande. Folkmängd den V1 1937

Antal arbetslösa

Antalet arbetslösa på lOOOinv.

Stenkommuner Blekinge Bohuslän

53 566 53 256

416 1250

7'8 23'5

Sågverkskommuner Västernorrland Övriga

90 782 21180

2 272 348

25o 16'4

Järnbruks- och gruvkommuner Bergslagen

27 938

6'1

Norrbotten

37 253

14"0

Tändstickskommuner

17 884

14'5

Glasbrukskommuner Övriga Oskarshamn Södra Vram Vissa kommuner i Västernorrland

8 102

17'0

8 612 2 592 16 370

184 22 345

21"4 8'5 2Tl

337 535

5 926

176 Arbetslöshetstyngda områden

Summa

D e a r b e t s l ö s h e t s t y n g d a o m r å d e n a h a d e den 1 j a n u a r i 1937 ett invånara n t a l av 337 535, d. v. s. 5-4 p r o c e n t av r i k e t s folkmängd, u n d e r d e t a t t a n t a l e t a r b e t s l ö s a i n o m dessa o m r å d e n uppgick till 5 926 eller 23-5 p r o c e n t av hela antalet. I de a r b e t s l ö s h e t s t y n g d a o m r å d e n a utgjorde a n t a l e t a r b e t s l ö s a på 1 0 0 0 i n v å n a r e 17-6, m e d a n m o t s v a r a n d e tal för övriga delar av l a n d e t var 3 - 3. M e s t o m f a t t a n d e v a r a r b e t s l ö s h e t e n i n o m V ä s t e r n o r r l a n d s sågverkskomm u n e r och B o h u s l ä n s s t e n k o m m u n e r , där a n t a l e t a r b e t s l ö s a p å 1 000 invånare u p p g i c k till 25-o r e s p e k t i v e 23-5. F ö r ett n ä r m a r e s t u d i u m av a r b e t s l ö s h e t e n s geografiska u t b r e d n i n g hänvisas till t a b e l l b i l a g a 1, i vilken för varje k o m m u n finnes angivet b l a n d a n n a t a n t a l e t a r b e t s l ö s a såväl a b s o l u t som p å 1 000 invånare. Av hela a n t a l e t a r b e t s l ö s a voro 13 372 eller 53-o procent h e m m a h ö r a n d e i s t ä d e r n a . V i s s e r l i g e n kan, s å s o m ovan (sid. 19) framhållits, en allmän arbetsl ö s h e t s r ä k n i n g icke d i r e k t jämföras m e d en u n d e r s ö k n i n g av k o m m i s s i o n e n s h j ä l p s ö k a n d e k l i e n t e l . T r o t s d e t t a t o r d e dock h ä r k u n n a framhållas, a t t hjälps ö k a n d e k l i e n t e l e t den 31 j u l i 1935 till e n d a s t 34'6 p r o c e n t å t e r f a n n s i städerna, u n d e r d e t a t t d e n 31 j u l i 1936 så var fallet med 46-1 procent. D e hjälps ö k a n d e a r b e t s l ö s a f ö r e t e d d e den 31 a u g u s t i 1937 en fortsatt k o n c e n t r a t i o n till s t ä d e r n a (se sid. 39), så s t a r k a t t en icke oväsentlig s k i l l n a d k a n p å v i s a s i fråga om de h j ä l p s ö k a n d e och övriga a r b e t s l ö s a s fördelning mellan s t a d och landsbygd. I n o m vissa län var a r b e t s l ö s h e t e n d e n 31 a u g u s t i 1937 s t a r k t lokaliserad

till städerna. Här nedan lämnas en sammanställning av de län, inom vilka minst 2/3 av de arbetslösa voro till finnandes i städer. Antalet arbetslösa i landskomstäderna munerna

L ä n

Arbetslösa i städerna i % av hela antalet i länet

Malmöhus Östergötlands Gotlands

942 641 62

141 110 11

87-0 85'4 84-9

Hallands Jönköpings Kalmar

382 265 421

102 95 157

78.9 73-6 72-8

Västmanlands Skaraborgs Södermanlands

99 197 160

37 84 73

728 70-1 687

3 979

79-6

S amma

Inom nämnda län, vilkas landsbygdsbefolkning utgjorde 32-7 procent av hela rikets, redovisades endast 810 arbetslösa på landskommunerna eller 6-8 procent av samtliga i rikets landskommuner anmälda arbetslösa. Att majoriteten av de arbetslösa återfanns inom landskommunerna i sådana län som Blekinge, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Kopparbergs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens är väl knappast ägnat att förvåna. Däremot kan det förefalla egendomligt, att så var fallet i Stockholms län. Förklaringen härtill är emellertid, att en del av de arbetslösa i sistnämnda läns landskommuner voro bosatta i de kommuner av stadsliknande typ, vilka jämte vissa städer bilda Stockholms förortsområde 1 . Inräknas i detta område bosatta arbetslösa, 388 personer, i stadsarbetslösheten, uppgick densamma för Stockholms läns vidkommande till 72-6 procent. Det nyss anförda antalet arbetslösa i Stockholms förortsområden (388) innebär, att i detta område vid räkningstillfället förekom 3-4 arbetslösa på 1 000 invånare, d. v. s. att arbetslösheten i förortsområdet var avsevärt mindre än i Stockholms stad, där den uppgick till 7*o på 1 000 invånare (tabellbilaga 1). En fördelning av kommunerna efter arbetslöshetens relation till folkmängden inom varje län återfinnes i tab. 7. Av tabellen framgår, att i 903 kommuner eller 90-6 procent av hela antalet arbetslöshetskommuner uppgick antalet arbetslösa på 1 000 invånare till högst 9-9. I 56 kommuner uppgick antalet arbetslösa på 1 000 invånare till 10-0—19-9 och i 38 kommuner till 20-0 och däröver. Av de 94 kommuner, som uppvisade ett promilletal på 10'o och däröver kommo 11 på Blekinge, 19 på Göteborgs och Bohus, 26 på Västernorrlands, 17 på Norrbottens och 21 på övriga län. 1 Till Stockholms förortsområde räknas städerna Djursholm, Lidingö och Sundbyberg, köpingarna Hässelby villastad, Saltsjöbaden och Stocksund, municipalsamhällena Tumba (Botkyrka) och Rönninge (Salem) samt kommunerna Solna, Danderyd, Täby, Sollentuna, Spånga, Nacka och Huddinge.

31 Tab. 7,

Antalet arbetslöshetskomniuner inom olika län, fördelade efter antalet arbetslösa på 1 000 invånare. Antal kommuner med följande antal arbetslösa på 1 000 invånare Län Oo4-9

5-09-9

Stockholms stad

—

1 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

57 18 37 40 39

10 2

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

34 47 6 17 50

6 3 2 10 1

Malmö stad Malmöhus i övrigt Hallands Göteborgs stad Göteborgs o. B o h u s i övrigt . .

44 28 34

1 7 2 1 7

Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands

60 35 44 35 21

5 4 8 4 1

2 1

39 3D

Västernorrlands

26 29 21

Västerbottens

10-014-9

15-019-9

20o24-9

25-029-9

30-0-

Summa

— (O

1 1

—

—

—

—

1 1 1

1 2 4

41 52 8 38 51 1 52 32 1 60

1 1

67 40 56 39 22

1 7

40 43 62 29 27

1 2

68 20 87 42 41

1 5 10

1 6

o

27 Hela riket

997 Städer

—

—

114 Jordbrukskommuner

261 Övriga kommuner

622 Närmare uppgifter om dessa sistnämnda kommuner lämnas i tab. 8, i vilken för varje kommun angivits hela antalet arbetslösa och antalet arbetslösa på 1 000 invånare. Vidare har med ledning av vederbörande räknekommittés rapport angivits den huvudsakliga anledningen till de nuvarande arbetslöshetssvårigheterna i respektive kommuner. Det torde observeras, att i tabellen icke medtagits kommuner med mindre än 20 arbetslösa. Av de i tab. 8 uppräknade kommunerna tillhörde flertalet de arbetslöshetstyngda områdena. Sådana kommuners namn äro markerade med en *. Utöver de i tabellen lämnade uppgifterna må ytterligare nämnas, att arbets-

32 Tab. 8. Förteckning- över kommuner med mer än 20 arbetslösa och mer än 10 arbetslösa på 1000 invånare. Arbetslöshetstyngda kommuner äro u t m ä r k t a med •. Orsak till arbetspå lös1000 heten l inv.

Arbetslösa

Arbetslösa

Län Kommun

Jönköpings *N-a Solberga .. Kronobergs *Ekeberga Kalmar •Oskarshamn Blekinge *Aspö Eringsboda . . . . *Hasslö *Hällaryd •Listerby Nättraby

•Storko

Torhamn •Åryd Hallands Falkenberg . . . Göteborgs och Bohus •Lysekil •Strömstad Uddevalla *Askum •Brastad *Bro Foss *Hogdal *Kville •Lommeland *Lyse *Malmön •Näsinge *Skee *Tanum *Tossene

Antal

12-o

1 c

12-9

1 d

21-4

28 26 46 36 21 27 44 29 30

28-7 12-4 30-3

12-5

87 31 275 58 165 58 84 53 112 58 95 26 72 247 58 78

15-4 10-o 17-4 226 46-o 20-9 19-4 40-3

13i 10-7 I2i 22-4

ll-o 14-3

23-s 68-o 36-8 19-4 58-5 44-5 11-3 15-i

1 f

på

Kommun

Gävleborgs Hudiksvall •Söderhamn . . . . Västernorrlands Sundsvall

*Alnö

•Bjärtrå Bodum 1 a •Boteå *Dal 4 1 a •Gudmundrå 1 a *Hässjö 1 a •Högsjö Indal 1 f 1 a *Lj ustor p •Långsele 4 1 a •Njurunda *Nora •Skön 1 f Stigsjö •Styrnäs 1 a •Säbrå Sättna 1 a 1 ef • T i m r å 1 a •Torsåker 1 a •Tuna 1 a •Tynderö l a b •Ytterlännäs Västerbottens 1 a Bureå 1 a 1 a •Byske 1 a Holmsund 1 a Norrbottens 1 a Haparanda 1 a Luleå 1 a Piteå 1 a

Alvsborgs •Vänersborg . . . S:a Asarp Skaraborgs *Tidaholm Värmlands •Eda Gillberga Glava

113 39

12-4 45 6

1 c 2

24-6

lcf

114 53 37

18-o 22-o ll-i

1 d 2 1 b

Kopparbergs •Grangärde

10-7

1 e

1 L ä n

•"Gällivare

Hietaniemi Hortlax Karl Gustav Korpilombolo Nederkalix Nederluleå Nedertorneå Norrfjärden Piteå lk Båneå Tore Överkalix Övertorneå

...

Antal

131 237

17-6 21-5

184 201 137 31 36 25 257 125 98 84 64 60 271 85 559 21 22 56 21 231 23 117 52 149

lOo 30-7 26-5 15-4 21-4 19-4 16-8 28-4 22-3 33" i 24-9 18-3 23i 25-i 38-5 10-6 16-3 12-3 10-2 24-7 18-4 23-9 43-5 20 -s

63 108 76

lOi 10-6 15o

40 172 54 395 87 58 47 102 310 121 52 70 164 253 83 160 71

15-2 12-8 15-7 19-9 33-4 12-8 14-7 31-7 21-8 ll-o 11-3 14i 11-3 28-2 17-2 19-7 125

1. Driftsnedläggelse eller r a t i o n a l i s e r i n g i n o m : a. s t e n i n d u s t r i , b. sågverks- eller p a p p e r s m a s s e i n d u s t r i , c. t ä n d s t i c k s i n d u s t r i , d. g l a s b r u k s i n d u s t r i , e. j ä r n b r u k s - och gruvindustri, f. a n n a n i n d u s t r i . — 2. Tillfällig a r b e t s n e d l ä g g e l s e på g r u n d av brand, r e p a r a t i o n o. d. — 3. Minskat a r b e t e vid s k o g s a v v e r k n i n g eller flottning p å grund av driftsnedläggelse eller r a t i o n a l i s e r i n g inom s å g v e r k s i n d u s t r i e n . — 4. A n d r a ej specificerade orsaker.

33 lösheten i Södra Åsarps kommun i Älvsborgs län uppstått genom maskinskada i därvarande glasbruk och endast var av tillfällig natur. I Gillberga, Värmlands län, nedbrann under sommaren 1937 en papp- och massafabrik, vid vilken så gott som samtliga arbetslösa voro anställda. Huruvida fabriken komme att återuppbyggas och arbetslösheten sålunda kunde beräknas åter försvinna, framgår ej av räknekommitténs protokoll 1 . Det torde här böra understrykas, att uppgifterna i tab. 8 angående den huvudsakliga orsaken till arbetslösheten äro lämnade av räknekommittéerna, och att dessa i något fall kunna ha felbedömt situationen och i stället för den verkliga, djupare liggande anledningen uppgivit en mera ytlig och mindre betydelsefull sådan. Detta synes vara fallet t. ex. i Timrå (Vrnl.), vars räknekommitté uppgivit rationalisering inom sågverks- och pappersmasseindustrierna såsom huvudorsak till den förefintliga arbetslösheten, en orsak, som här är av sekundär art, då de nuvarande arbetslöshetssvårigheterna för denna kommun ytterst torde härröra från den starka inflyttning av arbetskraft från andra kommuner, som ägde rum vid tiden för uppförandet av Östrands sulfatfabrik. Antalet personer, sysselsatta inom trävaruindustrierna i denna kommun, utgjorde enligt 1930 års folkräkning 1 590. Den 31 augusti 1937 voro enligt räknekommitténs uppgifter i protokollet vid arbetslöshetsräkningen sammanlagt omkring 1 575 personer anställda inom sagda industrier. Sysselsättningstillfällena inom kommunens industrier ha sålunda icke minskats i en utsträckning, som tillnärmelsevis motsvarar den vid räknetillfället påvisade arbetslösheten, varför anledningen till denna, såsom nyss sagts, måste vara att söka även på annat håll. För bedömandet av arbetslöshetstrycket vore det givetvis av stort värde, om antalet arbetslösa kunde sättas i relation även till antalet personer i de åldrar, som representera den förvärvsarbetande delen av befolkningen och som således kunna vara utsatta för arbetslöshetsrisk, varigenom man finge en bättre grund för jämförelser mellan olika län. Uppgifter härom, avseende år 1937, äro emellertid icke tillgängliga. E n någorlunda god uppfattning om arbetslöshetsrisken för män (kvinnorna lämnas här helt ur räkningen, enär antalet arbetslösa sådana var obetydligt) inom olika län kan emellertid erhållas genom att utnyttja vissa uppgifter i 1935/36 års särskilda folkräkning, del I. I nämnda publikation angives antalet män den 31 december 1935 inom varje kommun i åldern 15—65 år, d. v. s. i »arbetsför» ålder. Då det här mera gäller en jämförelse mellan olika län och mindre en exakt beräkning av arbetslöshetsrisken, torde det knappast vara av betydelse, att uppgifterna om antalet arbetslösa och om folkmängden avse skilda tidpunkter. För övrigt uppgår tidsskillnaden mellan folkräkningen och arbetslöshetsräkningen ej till mer än l2/s år, och under denna tidrymd torde ej några mera genomgripande förändringar ha inträffat i befolkningens ålderssammansättning och länsfördelning. 1 Fabriken har icke återuppbyggts, men kommunen rapporterar t r o t s detta icke någon arbetslöshet till arbetslöshetskommissionen och har för övrigt ej gjort det efter september 1933.

1 0 5 1 38

34 Tab. 9. Antalet arbetslösa män på 1000 inan i åldern 15—65 år. Landsbygd

Städer

Summa

Antal Antal Antal arbetslösa arbetslösa arbetslösa på 1 000 Antal Antal på 1000 Antal på 1000 män i arbetslösa arbetslösa män i arbetslösa män i åldern åldern åldern 15—65 åi 15—65 år 1 5 - 6 5 åi-

Län

3 436

18 5

62 39 1-6 1-6 1-7

654 259 216 701 353

7-o 55 3.3 67 44

165 157 11 643 142

35 2-6 0-7 19-4 1-9

259 569 67 952 208

49 7'3 3-6 191 25

134 101

1-7

1071 1053 478 1418 1887

218 84 93 15 7 263

619 275 845 456 124

5-8 34 9 1 5-9 22

520 1001 3 412 108 765

6-0 10-4 35 c 23 10 6

38-o

2 509

37i

24 215

11-4

Stockholms stad

3 436

18-5

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

186 126 148 591 262

10-8 9'7 65 15-5 10-3

468 133 68 110 91

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

94 412 56 309 66

20-4 23-4 15-4 18-5 7-7

Malmö stad Malmöhus i övrigt Hallands Göteborgs stad Göteborgs o. Bohus i övrigt

1071 919 377 1418 528

21-8 20 5 24-3 15-7 34i

1359 Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands

400 192 178 267 93

13-8 11-3 10-2 16-3 5-i

219 83 667 189 31

Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens

101 601 296 45 104

95 30-3 23-o 8-9 14-3

419 400 3116 63 661

3-i 0-8 55 52 37-5 1-5 10-2

31-2

2 227

12 558

11657 Norrbottens Hela riket

2-8 24.1 2-8 1-3

88 Antalet arbetslösa män på 1 000 män i åldrarna 15—65 år finnes angivet i tab. 9. Dessa promilletal ge i stort sett samma bild av arbetslöshetens utbredning som de, vilka erhållas genom att sätta de arbetslösa i relation till hela folkmängden, enär förhållandet mellan män i åldern 15—65 år och hela folkmängden är tämligen likartat i flertalet län. De avvikelser från riksmedeltalen, som förekomma inom några län och som behandlas under kap. V (sid. 62 ff.), medföra dock även här avvikelser. I storstäderna samt i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län åstadkomma den i förhållande till riksmedeltalet rikliga förekomsten av män i arbetsför ålder och de förhållandevis fåtaliga årsklasserna 1—15 år, att antalet arbetslösa på 1 000 män i arbetsför ålder ger en gynnsammare uppfattning av arbetslöshetstrycket än antalet arbets-

35 lösa på 1 000 invånare. I Kopparbergs och de norrländska länen är förhållandet omvänt på grund av det stora antalet ungdomar och det relativt mindre antalet arbetsföra män. Detta är särskilt framträdande i Västerbottens och framför allt Norrbottens län. Uppgifterna i tab. 9 visa, att arbetslöshetstrycket var större i städerna än på landsbygden utom i Blekinge, Västernorrland och Norrbotten. Av den manliga befolkningen i åldern 15—65 år funnos i städerna 17-2 och i landskommunerna 8-4 arbetslösa på 1 000 män. Mer än 30 arbetslösa på 1 000 män i nyss nämnda åldrar funnos i städerna i Göteborgs och Bohus, Gävleborgs och Norrbottens län samt i landskommunerna i Västernorrlands och Norrbottens län. Landskommunerna i Blekinge och Bohuslän hade 19-4 respektive 24-1 arbetslösa på 1 000 män i arbetsför ålder. Förhållandet mellan antalet arbetslösa män och antalet män i åldern 15—65 år i de arbetslöshetstyngda områdena, storstäderna och riket i övrigt var följande. Arbetslösa m ä n Arbetslöshetstyngda områden m. m. Antal

på 1 000 m ä n i åldern 15—65 år

411 1 224

2 2'1 -

2 230 345

69'9 47-5

169 I60

Norrbotten

41-7

Tändstickskommuner

4T8

Glasbrukskommuner Övriga Oskarshamn Södra Vrarn Vissa kommuner i Västernorrland

47-1

181 22 341

60'9 25" 3 60' 1

Samtliga arbetslöshetstyngda områden Storstäderna Riket i övrigt

5 821 5 925 12 469

49-2 18*2 7*4

Stenkommuner Blekinge Bohuslän Sågverkskommuner Västernorrland Övriga Järnbruks- och gruvkommuner Bergslagen

63 7

I de arbetslöshetstyngda områdena funnos i medeltal 49-2 arbetslösa på 1 000 män i arbetsför ålder mot 18-2 i storstäderna och 7-4 i övriga delar av landet. Västernorrlands sågverkskommuner och Bohusläns stenkommuner hade icke mindre än 69-9 respektive 63-7 arbetslösa män på 1 000 män i arbetsför ålder, och Oskarshamn uppvisade det för en stad anmärkningsvärt höga

36 Tab. 10. Antalet arbetslösa kvinnor inom olika län och kommuntyper. Län

Städer

Kommuntyper

Landsbygd

Summa

1 % av samtliga arbetslösa i länet (kommuntypen)

9-4

39 8 17 50 7

5-6

1 9 6 8 25

0-4 1-6 8-2 0-8 10-7

ll-o

132 30 6 95 21

4 5 6 36 6

8 1 11 15 6

12 6 17 51 12

1-9 2-1

Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens

4 10 1

10 6 22

14 16 23

26 lG 0-7

0-8

Norrbottens

196 Stockholms stad

357 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

6 12 50 3

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

9 6 5 15

Malmö stad Malmöhus i övrigt Hallands Göteborgs stad Göteborgs o. Bohus i övrigt

132 23 5 95 3

Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands

Hela riket Städer med över 100 000 inv 30 000—100 000 » 20 000— 30 000 » 5 000— 20 000 » högst 5 000 » Samtliga städer

31 2 5 4 1 3 10 7 1

3-o 7-3 6-7 1-9

2-8 1-2 6-3

2-o l-o 8-8

1-6

4o

584 125 27 71 7

9-o

6-1

143 27 19 7

2-i 0-9 1-3 0-9

1-7

5-7 3'2 22 1-3

Landskommuner Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner Skogskommuner Samtliga landskommuner

37 relationstalet 60" 9. Tidaholm, som i ovanstående sammanställning ingår i gruppen »tändstickskommuner», innehade dock rekordet för städer med 73-2 arbetslösa på 1 000 män. Kvinnor. Av de 25 225 arbetslösa, som ingingo i undersökningen, voro 1 010 kvinnor. De uppgingo sålunda till 4-0 procent av hela antalet arbetslösa. Som jämförelse kan nämnas, att vid 1927 års arbetslöshetsräkning 3-1 procent av de arbetslösa voro kvinnor. De arbetslösa kvinnornas fördelning på olika län återfinnes i tab. 10. Av tabellen framgår, att mer än 4/s av de arbetslösa kvinnorna voro hemmahörande i städer och att från storstäderna redovisades nära 3/s av hela antalet. Såsom förut angivits (sid. 6), har det förhållandet, att kvinnor endast i obetydlig omfattning förekomma bland de vid räknetillfället anmälda, ansetts motivera, att framställningen i härefter följande kapitel icke tynges med parallella redogörelser för kvinnornas och männens arbetslöshet, utan att i stället en samlad redogörelse för kvinnornas arbetslöshet lämnas (se kap. XV, sid. 187). Detta synes motiverat även därav, att det kvinnliga arbetslöshetsklientelet, som nyss nämnts, är koncentrerat till städerna. Som följd härav återfinnes endast ett ringa antal kvinnor i de arbetslöshetstyngda områdena, sammanlagt 105, fördelade som av nedanstående sammanställning framgår. Arbetslösa kvinnor Arbetslöshetstyngda områden

av

\% Antal

sanatarbetslösa i resp. områden

]1 ga 1 x

Stenkommuner Blekinge Bohuslän Sågverkskommuner Västernorrland Övriga Järnbruks- och gruvkommuner Bergslagen Norrbotten

5 26

1"2 2" 1

42 3

1' 8 0'9

1 13

0' 6 2"5

Tändstickskommuner

2'3

Glasbrukskommuner

1'4

3 — 4 105

1*6 — 1'2 1#8

Övriga Oskarshamn Södra Vram Vissa kommuner i Västernorrland Summa

38 Tab, 11. Antalet hjälpsökande och övriga arbetslösa män inom olika län ocli kommuntyper. Procentuell fördelning

hjälpsökande

övriga

Summa

Hjälpsökande i % av samtliga

Stockholms stad

3 436

36-8

14-4

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

135 84 54 177 143

519 175 162 524 210

654 259 216 701 353

20-6 32-4

1-5 l-o 0-6 2-o 1-6

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

88 216 30 408 24

171 353 37 544 184

259 569 67 952 208

34o

Malmö stad Malmöhus i övrigt Hallands Göteborgs stad Göteborgs o. Bohus i övrigt

414 453 275 659

1071 1053

657 600 203 759 667

1418 1887

38-7 43-0 57-5 46-5 64-7

13-9

Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands

170 79 221 145 24

449 196 624 311 100

619 275 845 456 124

27-5 28-7 26-2 31-8 19-4

1-9 0-9 2'5 1-6 OS

Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens

109 383

411 618

21-0 38-3 38-s

1-2 44

1001 3 412

6 128

102 637

108 765

16-7

2 509

23-8

6-6

Antal arbetslösa män Län Kommuntyper

Norrbottens Hela riket Städer med över 100 000 inv 30 000—100 000 » 20 000— 30 000 » 5 0 0 0 — 2 0 000 » högst 5 000 » Samtliga städer Landskommuner Indus trikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner Skogskommuner Samtliga landskommuner

25o 25-2 40-5

38-o 44-8 42-9 11-5

hjälpsökande

lo 2-5 0-3 46 OS 47 6-i 3-i 7-5

14-9

o-i 1-5

24 215

2 336

3 589 1315

5 925 2 077

26-5

39-4 36-7 48-5 46-6 40-8

5 203

7 355

12 558

2 496

4 087 2 006 1217

6 583 2 876 1443

37-9 30-8 15-7

28-4

0-7

o-i

8 060

762 402

870 226 5 3 597

8-7 4-6 16-8

99 25

39 Hjälpsökande arbetslösa. Av samtliga i undersökningen ingående arbetslösa voro den 31 augusti 1937 8 833 anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna. Av dessa voro 33 kvinnor varav i Stockholm 25, Göteborg 1, Sundbyberg 1 och i olika landskommuner 6. Då arbetslösa kvinnor sålunda mera undantagsvis anmält sig som hjälpsökande, synes det lämpligast att vid redogörelsen för hjälpsökandefrekvensen bland de arbetslösa medtaga endast arbetslösa män. I tab. 11 ha de hjälpsökande och övriga arbetslösa redovisats var för sig inom olika län och kommuntyper. Av tabellen framgår, att 36-3 procent av samtliga manliga arbetslösa voro anmälda såsom hjälpsökande den 31 augusti 1937. För städer och landskommuner voro motsvarande tal 41-4 procent respektive 30*9 procent. Städernas arbetslösa voro sålunda i större utsträckning hjälpsökande än landsbygdens. Särskilt hög var procenten hjälpsökande i de medelstora städerna, där närmare hälften av de arbetslösa ansett sig vara i behov av hjälp. I landskommunerna var hjälpsökandeprocenten särskilt låg i jordbrukskommunerna, 15'7 procent, och i skogskommunerna funnos praktiskt taget inga hjälpsökande arbetslösa, endast 0-7 procent. En avsevärd del av de hjälpsökande, nämligen 3/s, var hemmahörande i städer. De hjälpsökande arbetslösa uppvisade i stort sett samma fördelning på olika län som övriga arbetslösa, d. v. s. att i län med stort antal hjälpsökande också fanns ett stort antal övriga arbetslösa. Undantag härifrån utgjorde bland annat Göteborgs och Bohus län, där de hjälpsökande arbetslösa utgjorde 64-7 procent av de arbetslösa i länet och 13" 9 procent av samtliga hjälpsökande i riket, undcer det att övriga arbetslösa där utgjorde endast 4-3 procent av samtliga övriga i riket, samt Västerbottens och Norrbottens län, där förhållandena voro motsatta. I Norrbotten voro hjälpsökande 6-6 procent och övriga arbetslösa 12-5 procent av respektive grupper i hela riket. Absolut taget, var antalet övriga arbetslösa störst i storstäderna, Västernorrlands och Norrbottens län. Tillsammans redovisades inom dessa områden ungefär hälften av övriga arbetslösa. Helt naturligt var procenten hjälpsökande störst i de arbetslöshetstyngda områdena, för vilka närmare redogörelse lämnas i följande sammanställning. I samtliga arbetslöshetstyngda områden voro sålunda 52-5 procent av de arbetslösa männen hjälpsökande, under det att motsvarande tal för övriga områden uppgick till 31-2 procent. Särskilt hög var hjälpsökandeprocenten i Bohusläns stenkommuner, där nära 69-5 procent av de arbetslösa voro hjälpsökande. Värt uppmärksamhet är därvid, att även de delar av Bohuslän, som ej betecknats som arbetslöshetstyngda och som till stor del utgöras av jordbrukskommuner, uppvisade en hög hjälpsökandefrekvens, nämligen 55"7 procent. I Västernorrland, där, som av nämnda sammanställning (sid. 40) framgår, i de arbetslöshetstyngda sågverkskommunerna redovisades 48-3 procent hjälpsökande, var antalet hjälpsökande i ej arbetslöshetstyngda kommuner endast 13*7 procent av antalet räkningsdeltagare. Anledning torde finnas att i annat sammanhang återkomma till detta förhållande.

40 Antal arbetslösa män hjälpsökande

övriga

summa

Hjälpsökande i % av samtliga

202 851

209 373

411 1224

49i 69-5

1078 201

1152 144

2 230 345

48-3 58-3

95 194

74 315

169 509

56-2 38-1

56-9

47-8

104 6 115

77 16 226

181 22 341

57-5 27-3 33-7

2 766

525 Arbetslöshetstyngda områden

Stenkommuner Blekinge Bohuslän Sågverkskommuner Övriga Järnbruks- och Bergslagen Norrbotten

gruvkommuner

Tändstickskommuner

övriga Oskarshamn Södra Vram Vissa kommuner i Västernorrland Summa

I de arbetslöshetstyngda områdena redovisades 34-7 procent av samtliga hjälpsökande arbetslösa i riket.

41 KAP. IV. Yrke. En fullt tillfredsställande yrkesbestämning är, då det gäller arbetslösa personer, icke sällan svår att åstadkomma. Ofta är den arbetslöse icke i stånd att direkt besvara en fråga om vilket yrke han tillhör. På grund härav lämnades genom frågeformuläret tillfälle för de arbetslösa att uppgiva ett flertal förhållanden, vilka samtliga kunde tjäna till ledning vid yrkesbestämningen. Förutom uppgift om sitt egentliga yrke och eventuella yrkesspecialitet, där sådana uppgifter kunde lämnas, hade den arbetslöse att meddela, huruvida han årligen brukat arbeta inom flera yrken eller om han under någon del av året regelbundet hade sysselsättning som egen företagare. Vidare hade den arbetslöse att redogöra för de mera långvariga sysselsättningar, han innehaft, framför allt under tiden 1 januari 1930—31 december 1935, ävensom för samtliga de arbeten, med vilka han varit sysselsatt under tiden 1 januari 1936— 31 augusti 1937. I intetdera fallet skulle dock reservarbete medräknas, enär uppgifter härom erhöllos på annat sätt. Samtliga nu nämnda arbetsförhållanden togos i beaktande vid yrkesklassificeringen, och vid denna tjänade även som ledning uppgifter om skolunderbyggnad och utbildning i övrigt, facklig organisationstillhörighet samt arbetsförmedlingens uppgift om vederbörandes yrkestillhörighet. Dessutom hade räknekommittén enligt arbetslöshetssakkunnigas anvisningar (bil. C, sid. 226) att uppgiva bland annat, om den arbetslöses svårigheter att erhålla arbete vore beroende på bristande yrkesutbildning. Vid yrkesgrupperingen har följts den för Sveriges offentliga arbetsförmedling gällande yrkesförteckningen. Då denna är synnerligen detaljerad, har i undersökningen vissa yrkesgrupper, som varit av ringa intresse, sammanslagits med andra närstående grupper. En fullständig förteckning över samtliga vid undersökningen använda yrkesgrupper finnes i tabellbilaga 2. För vinnande av större överskådlighet har emellertid i den följande framställningen vid redovisningen av de arbetslösas yrkesförhållanden yrkesgrupperna sammanförts till 30 grupper, motsvarande arbetsförmedlingens huvudgrupper, dock med den skillnaden, att, i anslutning till yrkesfördelningen i arbetslöshetskommittéernas månadsrapporter till arbetslöshetskommissionen, gruppen jordoch stenindustri uppdelats på de tre grupperna stenindustri, glasindustri samt annan jord- och stenindustri och gruppen trävaruindustri på de två grupperna sågverksindustri och annan trävaruindustri samt gruppen byggnadsverksamhet på väg- och anläggningsarbete och annan byggnadsverksamhet. Grundprincip vid yrkesklassificeringen har varit, att den arbetslöse skulle hänföras till den yrkesgrupp, inom vilken han huvudsakligen haft sin utkomst.

42 Tab. 12 .

De arbetslösas fördelning

L ä n Yrkesgrupper

1 Stock- Stock- Upp- Söder- Öster- Jön- Krono- Kal- Got- Ble- Kris- Malmö holms holms sala man- göt- kö- bergs mar lands kinge tian- stad stads lands lands pings stad

37 Jordbruk

2 Skogshushållning

3 Ingenjörsarb. o. arb.-ledn.

—

5 Metallindustri

6 Stenindustri

7 Glasindustri

8 A n n a n jord- o. stenindustri

9 10

A n n a n trävaruindustri

..

1 2

— —

12 Grafisk industri

13 Livsmedelsindustri

14 Textil- o. beklädnadsind.

15 Läder-, hår-o. gummiv.-ind.

—

16 Kemisk-teknisk industri. .

—

—

—

—

95 12 58

17 Väg- o. anläggningsarbete

18 A n n a n byggnadsverksamh.

14 15

87 38

6 2

—

—

—

19 Kraft- o. värmeproduktion

20 Sjöfart o. fiske

21 Kontors- o. butikspersonal

—

22 28

Hotell- o. rest.-rörelse

..

—

78 13

24 Landtransport

25 L i t t e r ä r t o. konstnärl. arb.

—

l

26 Förvaltning o. undervisn.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7 247

27 28

Husligt arbete

29 Tillfällighets-o. diversearb.

43 SO

Ungdom u t a n särsk. u t b .

5 O

4 Samtliga yrkesgrupper 3436

43 på yrkesgrupper och län. Män. Län MalmöHalhus lands i övrigt

Göteb. Göteoch Älvs- Skara- Värmborgs Bohus borgs borgs lands stad i övrigt

Örebro

VäsVäst- KopGävle- terman- parborgs norrlands bergs lands

VäsJämt- terlands bottens

Norrbottens

Samtliga län

2 729

i

—

—

—

— 88

— 26

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

— 44

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7 —

—

—

35 —

—

nr 4

—

—

6 6

—

—

—

—

—

—

3 —

5 —

1 —

5 375

—

520 1001 3412

765 2509 24215

44 Grovarbetare inom visst yrke ha hänförts till den yrkesgrupp, som i sig inne fattat yrket ifråga. Arbetslös, som tidigare varit yrkesarbetare men som under de sistförflutna 10 åren endast utfört icke-yrkesarbete av tillfällig art, har rubricerats såsom tillfällighets- och diversearbetare. Sistnämnda yrkesgrupp omfattar därför, förutom dem som aldrig haft annat än tillfällighets- och diversearbete utan anknytning till visst yrke, även f. d. yrkesarbetare, som endast haft tillfälliga sysselsättningar sedan så lång tid tillbaka, att de få anses ha förlorat kontakten med sitt förutvarande yrke. Unga arbetslösa, som aldrig innehaft arbetsanställning eller i varje fall endast mycket tillfällig sådan, redovisas under gruppen ungdom utan särskild utbildning. Denna yrkesgruppbeteckning har givetvis avsetts endast för den verkliga ungdomen och har i intet fall använts beträffande arbetslösa över 25 år. Yrkesbeteckningarna springpojke och militär ha icke kommit till användning, då annan yrkesbeteckning kunnat ifrågakomma, Från de ovan anförda principerna för yrkesklassificeringen har i vissa fall avvikelse måst ske. Så har varit fallet med inom visst yrke utbildade yrkesarbetare, knutna som specialarbetare till annan näringsgren; dessa ha icke hänförts till näringsgrenen i fråga utan till sitt specialområdes yrkesgren. På. grund härav ha, i olikhet mot vad fallet är i arbetslöshetskommissionens månadsstatistik, t, ex. stenindustriens smeder hänförts till yrkesgrupp metallindustri och icke till stenindustri. Vid arbetslöshetsräkningen 1937 ha i stort sett samma yrkesförteckning och samma klassificeringsprinciper tillämpats som i arbetslöshetskommissionens klientelundersökningar åren 1935 och 1936. På grund härav kunna direkta jämförelser göras mellan de hjälpsökande arbetslösas yrkesfördelning under ifrågavarande år. Uppmärksamhet har ägnats åt det förhållandet, att vissa personer, som anmält sig vid arbetslöshetsräkningen, icke kunde betraktas såsom i vänligmening arbetslösa, enär de icke varit helt utan arbete ens under kortare perioder, s. k. partiellt arbetslösa. Dessa utgjordes av dels jordbrukare (ägare eller arrendatorer), vilkas jordbruk icke lämnade dem kontinuerlig sysselsättning under större delen av året, dels jordbrukarsöner, som icke hade full sysselsättning vid föräldrars eller andra anhörigas jordbruk och som på mellantiderna icke lyckats erhålla arbete utanför hemmet i full utsträckning — s. k. hemmasöner — dels ock personer inom andra yrken med sysselsättning endast några timmar om dagen eller endast någon eller några dagar i veckan. De partiellt arbetslösa ha medtagits i undersökningen, då av uppgifterna tydligt framgått, att de icke borde betraktas såsom fullt sysselsatta. Till sist nämnda kategori har räknats ett fåtal personer, som uppgivit sig ha haft full sysselsättning 5 dagar i veckan (jfr sid 8). Hela antalet partiellt arbetslösa, som ingår i undersökningen, fördelade sig på olika yrkesgrupper, såsom framgår av följande sammanställning. Av de 24 215 i undersökningen ingående arbetslösa männen voro sålunda 21 716 helt och 2 499 partiellt arbetslösa. De sistnämnda äro i undersökningen

45 Y r k e s g r u p p e r Jordbrukare Hemmasöner Övriga partiellt arbetslösa Kontors- och butikspersonal Landtransport Livsmedelsindustri Läder-, hår- och gummivaruindustri Sjöfart och fiske Textil- och beklädnadsindustri Litterärt och konstnärligt arbete Förvaltning och undervisning Metallindustri Annan trävaruindustri Övriga yrkesgrupper

Antal 1 177 724 598 125 64 55 55 49 34 23 20 20 20 133

Summa

2 499

redovisade under sina respektive yrkesgrupper utom i fråga om arbetslöshetstidens längd, där de av viss anledning (se sid. 119) utelämnats. I sammanställningen här ovan ha redovisats såsom »övriga partiellt arbetslösa» 598 personer, av vilka 358 voro hemmahörande i städer och 240 i landskommuner; i storstäderna funnos 193. Denna grupp omfattar tvenne skilda kategorier, nämligen dels egna företagare, som anmält sig vid arbetslöshetsräkningen på grund av att de icke haft full sysselsättning i företaget och arbetsinkomsten från detsamma varit otillräcklig, dels personer, som haft arbetsanställning med avkortad arbetstid (korttidsarbetare). Till den förra kategorien kunde hänföras 157 personer, varibland 37 skomakare, 23 skräddare, 28 fiskare, 16 ambulerande försäljare samt 14 »fraktare» (pråm- eller skutskeppare). De sistnämnda voro samtliga från Sturkö i Blekinge och hade enligt egen uppgift på grund av depressionen inom stenindustrien endast mera oregelbunden tillgång på stenfrakter. Inom kategorien korttidsarbetare dominerade gruppen kontors- och butikspersonal, som huvudsakligen omfattade personer med 2—3 dagars arbete i veckan och extra butiksbiträden med arbete fredagar och lördagar, i allt 96 personer. Hit hörde också 13 personer med sysselsättning inom A.-B. Tipstjänst. I övrigt märktes 55 livsmedelsarbetare, framför allt bageri- och slakteriarbetare i Malmö med arbete 1—3 dagar i veckan, 18 chaufförer i landsortsstäder med körningar 2—3 dagar i veckan, 12 glasbruksarbetare i Kronobergs län med arbete 3—4 dagar i veckan samt 9 skofabriksarbetare (i Halmstad och Råneå) med 3—4 dagars sysselsättning per vecka. Slutligen förekommo bland de partiellt arbetslösa trädgårds-, sågverks- och skrädderiarbetare, lagerbiträden, musiker och vaktmästare vid restaurang- och nöjesföretag, extra brevbärare, springpojkar, tidningsbud m. fl. De arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län redovisas i tab. 12. Den procentuella fördelningen av totalantalet inom respektive yrkesgrupper ängives i sammanställningen överst på sid. 46. Yrkesgruppen jordbruk omfattar, såsom av det förut sagda framgår, ett betydande antal partiellt arbetslösa, nämligen jordbrukare och hemmasöner.

46 % av samtliga arbetslösa

Yrkesgrupper

% av samtliga arbetslösa

Yrkesgrupper

Jordbruk 11'8 Skogshushållning 3'4 Ingenjörsarbete o. arbetsledning 0'7 Malmbrytning 03 Metallindustri 5'4

Kemisk-teknisk industri Väg- och anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske

1*1 5'7 4'4 O-5 2" 3

Stenindustri Glasindustri A n n a n jord- o. stenindustri Sågverksindustri A n n a n trävaruindustri

..

4' 9 0'7 0"7 6' 1 1*1

Kontors- och butikspersonal Lagerarbete Hotell- o. restaurangrörelse Landtransport Litterärt o. konstnärligt arbete

5'7 2" i 0'8 6*2 0'9

Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- o. b e k l ä d n a d s i n d u s t r i . . . . Läder-, hår- o. gummivaruindustri

1'8 0'6 2'9 1"4 1*9

Förvaltning och undervisning .. 0'7 Sjukvård och hygien 0"2 Husligt arbete 0'5 Tillfällighets- o. d i v e r s e a r b e t e . . 22-2 Ungdom u t a n särskild utbildning 3'3 Summa lOOo

I nedanstående tablå lämnas en uppdelning av denna yrkesgrupp på jordbrukare, hemmasöner och egentliga jordbruksarbetare. Av hela antalet arbetslösa inom nämnda yrkesgrupp utgjordes 43*1 procent (1 177) av jordbrukare och 26-5 procent (724) av hemmasöner, tillsammans sålunda 69*6 procent. Flertalet jordbrukare och jordbrukarsöner voro hemmahörande i Norrbottens, Västernorrlands och Västerbottens län. I denna tablå angives även, huru stort antal av samtliga brukningsdelar med minst O-2 6 hektar åker som utgjordes av småbruk, d. v. s. brukningsdelar med 0*2 6—5-o hektar åker, allt enligt jordbruksräkningen 1932. Huvudparten av de arbetslösa inom yrkes-

Län

Antal Antal arbetslösa tillhörande yrkesgruppen brukningsdelar jordbruk med 0*2 6-5'0 procentuell i % av hela hektar åker jord- hemma- egentliga Summa jordbruks fördelning antalet brukare söner i % av arbetslösa arbetare samtliga

Norrbottens . .. Kopparbergs . . . Västernorrlands

78-1 73-6 71-7

13 335

424 17 94

127 21 66

966 51 495

35-4 1-9 18-i

385 9-8 14-5

Jämtlands . . . Västerbottens. Värmlands . . .

69-5 68-7 65-6

6 83 59

11 75 20

4 34 36

21 192 115

Os 7-0 4-2

19-4 25-i 13-6

Blekinge Kronobergs Göteborgs o. Bohus 1 . .

63-4 63-3 60-4

63 14 96

34 1 16

51 14 52

148 29 164

54 ii 6-0

15-5 11-2

Övriga län . .

46-3

20-i

Samtliga län

2 729

100-o

1 Inklusive Göteborgs stad.

5-o 4-7 118

gruppen jordbruk var, såsom av tablån framgår, icke tillfinnandes inom de egentliga jordbrukslänen utan förekom i län, varest antalet jordbruk med liten areal odlad jord var särskilt högt. I Norrbottens län, där 38'5 procent av de arbetslösa tillhörde yrkesgruppen jordbruk, funnos 35*4 procent av samtliga de arbetslösa i riket, som yrkesklassificerats i grupp jordbruk, och av hela antalet brukningsdelar i detta län omfattade icke mindre än 78* i procent högst 5'o hektar åker per brukningsdel, I hela södra och mellersta Sverige, frånräknat Kronobergs, Blekinge, Göteborgs och Bohus, Värmlands och Kopparbergs län men inräknat Gävleborgs län, utgjorde antalet småbruk av nyss angiven storlek mindre än 60 procent av hela antalet brukningsdelar, i medeltal 46-3 procent, och inom detta område tillhörde endast 4*7 procent av de arbetslösa yrkesgruppen jordbruk. Under kap. V I I rörande de arbetslösas bostadsförhållanden (sid. 95 ff.), lämnas ytterligare uppgifter, ägnade att belysa de arbetslösa jordbrukarnas fastighetsinnehav. Här nedan redovisas de näringsgrenar, inom vilka de vid eget jordbruk otillräckligt sysselsatta uppgivit sig ha sökt tillfällig sysselsättning för längre eller kortare perioder under tiden 1 januari 1936—31 augusti 1937. Jordbruk Skogshushållning Väg- och anläggningsarbete Tillfällighets- och diversearbete Annan byggnadsverksamhet Sågverksindustri .. Stenindustri Landtransport Övriga yrkesgrupper

Antal

%

425 411 112 57 40

36*1 34-9 9-5 4"9 3-4

36 26 24 46 Summa 1 177

3-1 2-2 2-0 3-9 100-0

Den första gruppen innefattar dels jordbrukare, vilka icke erhållit arbete utom det egna jordbruket, dels ock jordbrukare, vilka haft arbetsanställning hos andra jordbrukare. Såsom naturligt är, har flertalet sökt utfylla den lediga tiden genom arbete i jordbruk (36-1 procent) eller skogshushållning (34-9 procent), men även väg- och anläggningsarbete (9*5 procent) har varit av en viss betydelse. Inom yrkesgruppen skogshushållning (tab. 12) redovisades 830 arbetslösa eller endast 3'4 procent av hela antalet i riket. • Huvudparten av dem voro hemmahörande i Västernorrlands och Norrbottens län. I Jämtlands län, där tillgången på skogsarbete vida översteg tillgången på arbetskraft, redovisades endast 6 arbetslösa skogsarbetare. Till gruppen malmbrytning hade hänförts 77 arbetslösa, huvudsakligen från Gällivare kommun, vilka trots de goda konjunkturerna inom denna näringsgren icke lyckats vinna återanställning i yrket. Av de 1 179 arbetslösa stenarbetarna voro 76'i procent från Bohuslän och 14-9 procent från Blekinge. Arbetslösa glasindustriarbetare förekommo

48 i K r o n o b e r g s , Ä l v s b o r g s , V ä r m l a n d s och V ä s t e r n o r r l a n d s län. D e i Ä l v s b o r g s län r e d o v i s a d e 39 g l a s i n d u s t r i a r b e t a r n a voro s a m t l i g a h e m m a h ö r a n d e i S ö d r a Å k a r p s k o m m u n , d ä r driften vid L i m m a r e d s g l a s b r u k e n d a s t tillfälligt låg n e r e d e n 31 a u g u s t i 1937. D e 15 g l a s i n d u s t r i a r b e t a r n a i V ä s t e r n o r r l a n d s län h a d e samtliga haft s y s s e l s ä t t n i n g vid S a n d ö g l a s b r u k ( B j ä r t r å lk), som nedl a d e s 1928, och d e i V ä r m l a n d s län vid E d a glasbruk. I K r o n o b e r g s län, d ä r o m f a t t a n d e driftsnedläggelser och d r i f t s i n s k r ä n k n i n g a r förekommit i n o m glasi n d u s t r i e n allt s e d a n 1930, r e d o v i s a d e s 58 a r b e t s l ö s a g l a s b r u k s a r b e t a r e . M e r ä n hälften av d e s s a h a d e dock haft a r b e t e i y r k e t l ä n g r e eller k o r t a r e p e r i o d e r u n d e r t i d e n 1 j a n u a r i 1936—31 a u g u s t i 1937. F r å n V ä s t e r n o r r l a n d s län voro 665 (45* 2 p r o c e n t ) av de a r b e t s l ö s a sågv e r k s a r b e t a r n a och 220 (50-7 procent) av p a p p e r s i n d u s t r i a r b e t a r n a . Av de a r b e t s l ö s a inom g r u p p e n kemisk-teknisk i n d u s t r i voro 201 (64*6 procent) t ä n d s t i c k s a r b e t a r e ; av d e s s a h a d e 50 haft s y s s e l s ä t t n i n g vid d e n 1932 nedl a g d a t ä n d s t i c k s f a b r i k e n i V ä n e r s b o r g och 14 vid t ä n d s t i c k s f a b r i k e n i Anneb e r g (Norra Solberga, J ö n k . ) , som n e d l a d e s 1934. D e övriga u t g j o r d e r e s t k l i e n t e l e t från d e n arbetslöshet, som u p p k o m g e n o m de o m f a t t a n d e driftsi n s k r ä n k n i n g a r n a vid t ä n d s t i c k s f a b r i k e r n a i T i d a h o l m , U d d e v a l l a och J ö n k ö p i n g u n d e r å r e n 1930—1936. H ä r m e d h a r i k o r t h e t redogjorts för de y r k e s g r u p p e r , i n o m vilka arbetsl ö s h e t e n varit i h u v u d s a k k o n c e n t r e r a d till vissa o r t e r eller län. I nedans t å e n d e tablå ha s a m m a n f ö r t s y r k e s g r u p p e r , i n o m vilka m i n s t 2/3 av de arbetslösa voro h e m m a h ö r a n d e i städer. Yrkesgrupper

Antal arbetslösa

Lagerarbete Grafisk industri Kemisk-teknisk industri Hotell- och restaurangrörelse Husligt arbete

508 139 311 185 139

% arbetslösa i samtliga storstäder städer 64-8 92-5 55'4 9L4 25-7 9L3 68-1 90-8 51-8 89-2

Sj ukvård och hygien Litterärt och konstnärligt arbete Kontors- och butikspersonal Textil- och beklädnadsindustri Livsmedelsindustri

54 223 1 387 340 695

87-0 86-5 85-2 82-6 82-3

57-4 58*7 54-7 30-0 42'0

Metallindustri Landtransport Förvaltning och undervisning Läder-, hår- och gummivaruindustri Kraft- och värmeproduktion

1 317 1 503 162 460 113

8L0 79-2 77*2 76-7 75-2

44*6 41-0 38-9 30-6 40'7

A n n a n trävaruindustri Annan byggnadsverksamhet Ingenjörsarbete och arbetsledning Sjöfart och fiske

263 1 065 183 557 9 604

74-9 74-1 72-1 70-0

31-2 45-5 47-5 39-3

80-9

45o

Summa

49 Som av tablån framgår, höra till denna typ samtliga yrkesgrupper inom handel, samfärdsel och allmän tjänst samt ett antal yrkesgrupper inom industri och hantverk. Flertalet övriga yrkesgrupper har tidigare här ovan berörts såsom lokaliserade till vissa län eller orter. Av de hittills ej särskilt omnämnda grupperna omfattade väg- och anläggningsarbete samt tillfällighetsoch diversearbete huvudparten av de arbetslösa grovarbetarna. I de olika länen tillhörde mellan 20 och 40 procent av de arbetslösa nyss nämnda grupper. Slutligen bör nämnas, att gruppen ungdom utan särskild utbildning, d. v. s. den ungdom, som icke haft ordnat arbete i öppna marknaden (sid. 44), sammanlagt 791, huvudsakligen var till finnandes i de norrländska länen (430). Utom dessa län uppvisade Göteborgs och Bohus, Värmlands och Kopparbergs län höga siffror (respektive 72, 51 och 84). Tillsammans utgjorde antalet ungdomar i samtliga nämnda län 637 eller 80*5 procent av hela antalet. Av särskilt intresse är yrkesfördelningen i de arbetslöshetstyngda områdena, varom uppgifter meddelas i tab. 13. Arbetslösheten inom dessa områden var koncentrerad till ett fåtal näringar, vilkas inom respektive områden dominerande roll i vissa fall givit upphov till särskilda beteckningar för grupper av kommuner, såsom »stenkommuner», »sågverkskommuner», o. s. v. Man lägger särskilt märke till, att, utöver de för varje område dominerande yrkesgrupperna, ungdom utan särskild utbildning och tillfällighets- och diversearbete inom dessa områden voro talrikare representerade än inom övriga delar av landet. Karakteristiskt för de arbetslöshetstyngda områdena, inom vilka arbetstillfällena äro fåtaliga eller i varje fall ej motsvara efterfrågan, är, att särskilt de unga arbetslösa där haft större svårigheter än på andra håll att finna anknytning till något visst yrke. Mer än 2/s av de arbetslösa inom gruppen ungdom utan särskild utbildning och cirka lU av de arbetslösa inom gruppen tillfällighets- och diversearbete återfinnas inom dessa områden. I Bergslagen, där gruvdriften numera återupptagits även vid gruvor, som ansetts vara definitivt nedlagda, och i Norrbotten, där en forcerad malmbrytning för närvarande pågår, tillhörde endast ett fåtal av de arbetslösa gruppen malmbrytning, under det att huvudparten var diversearbetare eller ungdom utan särskild utbildning samt — i Norrbotten — skogs- eller jordbruksarbetare. Som tidigare omnämnts, voro av de i undersökningen ingående 24 215 arbetslösa 8 800 eller 36'3 procent den 31 augusti 1937 anmälda såsom hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéer. Hur de hjälpsökande fördelade sig på olika yrkesgrupper, framgår av tab. 14, som visar, att antalet dylika arbetslösa var störst i de yrkesgrupper, som företrädesvis voro representerade i de arbetslöshetstyngda områdena. Inom grupperna malmbrytning och stenindustri voro sålunda över 2/s av de arbetslösa hjälpsökande. Lägst var hjälpsökandefrekvensen inom yrkesgrupperna skogshushållning (7*6 procent), sjukvård och hygien (9*3 procent), jordbruk (16*5 procent), litterärt och konstnärligt arbete (16-6 procent) samt ingenjörsarbete och arbetsledning (16-9 procent). 1051 38

50 Tab. 13. De arbetslösas fördelning på yrkesgrupper i vissa arbetslöshetstyngda områden. Män. Stenkommuner

Sågverkskommuner

Järnbruksoch gruvkommuner

Övriga Tänd- Glassticks- bruks Vissa kom- kom- OskomVäster- ÖvSödra muner muner muner NorrBle- BohusBergskars- Vram Väster-i norrbotten riga kinge län hamn norrland land

Yrkesgrupper

65 Jordbruk

196 195

Skogshushållning 1

Ingenjörsarb. o.arbetsledn. 13

17 Stenindustri

1 Malmbrytning Metallindustri

1 67

15 Glasindustri

2 Annan jord-o. stenindustri Sågverksindustri

2 A n n a n trävaruindustri . . Pappersindustri

1 10

1 Grafisk industri Livsmedelsindustri . . . .

2 Textil- o. beklädn.-industri

1 Läder-, hår-o.gummiv.-ind

5 1

Kemisk-teknisk industri. . Väg- o. anläggn.-arbete. .

22 A n n a n byggnadsverks. . .

4 Sjöfart o. fiske

1 Kontors- o. butikspersonal

2 Lagerarbete

11 Kraft- o. värmeproduktion

Hotell- o. rest.-rörelse . . Landtransport

2 9

2 Litterärt o. k o n s t n ä r ! arb Förvaltning o. undervisn. Sjukvård o. hygien

... 2

3 Tillfälligh.- o. diversearb

55 Ungdom u t a n särsk. utb-

13 Samtliga yrkesgrupper

2 230

253 Husligt arbete

341 Summa

51 Tab. 14. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper. Hjälpsökande arbetslösa 3 1 /s 1937 Yrkesgrupper antal

i % av hela antalet arbetslösa

Jordbruk Skogshushållning I n g e n j ö r s a r b e t e o. a r b e t s l e d n i n g Malmbrytning Metallindustri

450 63 31 53 494

Stenindustri Glasindustri A n n a n j o r d - o. s t e n i n d u s t r i Sågverksindustri Annan trävaruindustri

Män.

De hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning den

»A 1935

•I/, 1936

3, /s 1937

16-5 7-6 16-9 68-8 37-5

3-8 7-9 0-2 2-3 7M

2-2 2-5 0-2 2-3 7-4

5-i 0-7 0-4 0-6 5-6

792 61 73 765 67

67-2 33'5 42-9 52i 25-5

11-6 0-8 1-2 8-6 1-2

97 0-9

Pappersindustri Grafisk i n d u s t r i Livsmedelsindustri T e x t i l - o. b e k l ä d n a d s i n d u s t r i L ä d e r - , hår- o. g u m m i v a r u i n d u s t r i

181 31 177 101 176

41-7 22-3 25-6 29-7 38-2

2-3 0'2 1-7 0-9 1-5

27 OS 2-3 11

le

2-i 0-4 1-6 1-2 2-o

Kemisk-teknisk industri V ä g - o. a n l ä g g n i n g s a r b e t e Annan byggnadsverksamhet K r a f t - o. v ä r m e p r o d u k t i o n S j ö f a r t o. fiske

190 507 277 56 164

61i 36-9 26-o

1-4 8-1 2'9 0*6

1-9 64 33 0-8 22

2-2 5-8 32 0-6 1-9

K o n t o r s - o. b u t i k s p e r s o n a l Lagerarbete H o t e l l - o. r e s t a u r a n g r ö r e l s e Landtransport L i t t e r ä r t o. k o n s t n ä r l i g t a r b e t e

364 170 51 533 37

26-2 33-5 27.6 35.5 16-6

2-3 1-6 0-4 4'2

4-i 1-9 0-6 6-i

F ö r v a l t n i n g o. u n d e r v i s n i n g S j u k v å r d o. h y g i e n Husligt arbete T i l l f ä l l i g h e t s - o. d i v e r s e a r b e t e U n g d o m u t a n särskild utbildning

41 5 45 2 648 197

25-3 9-3 32-4 49-3 24-9

0-3 0-1 0-1 21-5 3-2

Os o-i o-i 23-5 3-i

0-5 o-i 0-5 30l

lOOo

lOOo

2-s lOOo

49G

29-4 2-o

Samtliga

yrkesgrupper

la 11-4 1-2

2-i 0-5 54 0-2

9-o 0-7 0-8 8-7 0-8

0-4

o-i

S o m t i d i g a r e p å p e k a t s , k u n n a d i r e k t a jämförelser göras mellan de hjälps ö k a n d e a r b e t s l ö s a s yrkesfördelning d e n 31 j u l i 1935, 31 juli 1936 och 31 a u g u s t i 1937. I t a b e l l e n återgives de h j ä l p s ö k a n d e a r b e t s l ö s a s p r o c e n t u e l l a f ö r d e l n i n g på y r k e s g r u p p e r vid de n u n ä m n d a t i d p u n k t e r n a . D e förskjutn i n g a r i y r k e s f ö r d e l n i n g e n , som inträffat, u n d e r ifrågavarande t i d s p e r i o d , v o r o relativt små. F ö r u t o m g r u p p e n tillfällighets- och d i v e r s e a r b e t e , v a r s a n d e l i h j ä l p s ö k a n d e k l i e n t e l e t ökats från 21*5 p r o c e n t till 30*1 procent, h a d e i n g e n j ö r s a r b e t e och a r b e t s l e d n i n g , kontors- och b u t i k s p e r s o n a l , l i t t e r ä r t och k o n s t n ä r l i g t a r b e t e s a m t förvaltning och u n d e r v i s n i n g (de s. k. manschettyrkena) samtliga a t t u p p v i s a stegrade relativa tal. A t t s ö k a få en föreställning om a r b e t s l ö s h e t e n s relativa o m f a t t n i n g i n o m

52 olika yrkesgrupper stöter på betydande svårigheter, då inga aktuella uppgifter finnas om antalet sysselsatta inom olika näringsgrenar. De senaste uppgifterna om befolkningens fördelning på olika yrken ha erhållits vid folkräkningen den 31 december 1930, och då betydande förändringar säkerligen ägt rum i befolkningens yrkessammansättning sedan dess, äro siffrorna icke lämpliga som grund för en dylik framställning. I fråga om den egentliga industrien föreligga däremot årliga uppgifter om antalet arbetare inom olika indu strigrenar (Kommerskollegii industristatistik). Även om dessa siffror icke direkt kunna sättas i relation till det antal arbetslösa, som hänförts till olika industrigrenar, kunna de dock ge en föreställning om inom vilka arbetslösheten var av större omfattning. I nedanstående sammanställning meddelas uppgifter om antalet manliga arbetare inom olika industrigrenar under år 1936, det sista år för vilka uppgifter föreligga, ävensom uppgifter om antalet arbetslösa, som i undersökningen hänförts till respektive industrigrenar. Procent

Antal under är 1936

Industrigrenar

manliga arbetare

arbetslösa /a 1937

S1

arbetare

arbetslösa

2-3

1-4 55

Ii 18-4 16-5 2-5 24

Malmbrytning Metallindustri Stenindustri Glasindustri Annan jord- o. stenindustri

9 271 155 512 8 099 5 399 21881

77 1317 1 179 182 170

Sågverksindustri Annan trävaruindustri Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri

35 715 24 953 35 667 12 597 31630

1470 263 434 139 695

9-o

20-c

6-3

3-7 6-1 19 97

Textil- o. beklädnadsindustri Läder-, hår- o. gummivaruindustri. . Kemisk-teknisk industri Kraft- o. värmeproduktion

24117 14 218 10 015 8 926 398000

340 460 311 113

6-0 3-6 2-5 2-2

6-4 43 1-6

100-0

lOOo

Summa

39i 2-o

9-o 3-2 7-9

4-8

Antalet arbetslösa inom de yrkesgrupper, som ingå i Kommerskollegii industristatistik, uppgick sammanlagt till 7 150 eller 29'5 procent av hela antalet arbetslösa. Vid jämförelse mellan de arbetandes och de arbetslösas fördelning på industrigrenar framgår, att de arbetslösa voro procentuellt rikligare företrädda inom stenindustri, glasindustri, sågverksindustri, livsmedelsindustri, läder-, hår- och gummivaruindustri samt kemisk-teknisk industri. Att sysselsättningsmöjligheterna inom yrkesgrupperna stenindustri, glasindustri, sågverksindustri och kemisk-teknisk (tändsticks-) industri försämrats, i varje fall för icke kvalificerad arbetskraft, torde vara så påtagligt, att de belägg härför, som framgå av ovanstående sammanställning, på intet sätt överraska. Däremot

53 torde det vara förhastat, att ur de angivna siffrorna 'draga samma slutsats i fråga om livsmedels- samt läder-, hår- och gummivaruindustrierna. Då de anförda serierna för arbetande och arbetslösa äro upprättade efter helt olika metoder och industrigrenarnas avgränsning icke med säkerhet likformig, böra längre gående slutsatser ej dragas av detta material. En närmare uppfattning om de arbetslösas yrkestillhörighet erhålles i tabellbilaga 2, i vilken lämnas en fullständig fördelning av de arbetslösa på yrkes- och åldersgrupper. Man finner där bland annat, att av de i gruppen metallindustri ingående 1 317 arbetslösa icke mindre än 257 utgjordes av yrkeskunniga verkstadsarbetare, vilket med hänsyn till den vid räknetillfället rådande stora efterfrågan på dylikt folk får anses förvånande. Åldersfördelningen torde dock förklara en del, och för de 85 yrkeskunniga verkstadsarbetarna under 40 år, som voro arbetslösa, ha sannolikt vissa personliga omständigheter verkat försvårande vid sökandet efter arbete. De arbetslösa inom gruppen livsmedelsindustri utgjordes huvudsakligen av bageri- och slakteriarbetare och inom läder-, hår- och gummivaruindustri dominerade skomakeri- och skofabriksarbetarna. Inom den kemisk-tekniska industrien var arbetslösheten huvudsakligen koncentrerad till tändsticksindustrien. Omkring Vi av de inom gruppen annan byggnadsverksamhet redovisade arbetslösa voro byggnadshantlangare (murarbetsmän eller tegelbärare) och byggnadssnickare, medan antalet arbetslösa murare, målare och andra yrkesmän inom byggnadsindustrien var obetydligt. Inom gruppen kontors- och butikspersonal kunna urskiljas 4 skilda grupper, nämligen kontorsanställda, agenter, butikspersonal och personer, som varit sysselsatta i egen handelsrörelse. Av dessa omfattade gruppen kontorsanställda 525 arbetslösa eller cirka 38 procent av hela antalet. Mer än V3 (540) av de arbetslösa i gruppen landtransport voro chaufförer, och gruppen litterärt och konstnärligt arbete utgjordes till mer än hälften (125) av musiker. I sistnämnda grupp ingick även ett 40-tal personer, som haft sysselsättning vid idrotts- och nöjesföretag såsom biljettförsäljare, vaktmästare m. m. (s. k. teknisk personal). Inom vissa yrkesgrupper redovisas, såsom en sista grupp, grovarbetare. Det erinras om att härmed endast avses personer, av vilkas uppgifter tydligt framgått, att de huvudsakligen varit sysselsatta med grovarbete inom respektive yrkesgrupper. Att utröna, hur stor del av samtliga arbetslösa, som utgjordes av yrkesarbetare respektive grovarbetare, har icke låtit sig göra, emedan därtill skulle ha fordrats ännu mer detaljerade uppgifter om de arbetslösas yrkesförhållanden än som stodo till buds vid materialets bearbetning. Däremot kan till de inom olika yrken redovisade grovarbetarna läggas samtliga arbetslösa inom de yrkesgrupper, där arbetet huvudsakligen har grovarbetes karaktär, för att på så sätt få fram en minimisiffra på det antal arbetslösa, som huvudsakligen sysslat med grovarbete och som sålunda icke kan förutsättas ha erhållit någon egentlig yrkesutbildning. Till denna grupp har

54 då även räknats ungdom utan särskild utbildning. Enligt en sådan beräkningsmetod skulle antalet grovarbetare bli följande. Klassificerade grovarbetare i olika yrken Hantlangare och verkstadsynglingar inom metallindustri Väg- och anläggningsarbetare Murarbetsmän och tegelbärare Kuskar, åkeri- och expressarbetare Hamn- och stuveriarbetare Springpojkar Tillfällighets- och diversearbetare Ungdom utan särskild utbildning Summa

487 357 1 374 429 363 321 212 5 375 791 9 709

Av sammanställningen framgår, att 9 709 arbetslösa eller över 40 procent av hela antalet skulle kunna rubriceras som grovarbetare. Intrycket av att en stor del av de arbetslösa saknade yrkesutbildning befästes ytterligare vid ett studium av i vilken utsträckning de uppehållit kontakten med sitt yrke. I tab. 15 ha de arbetslösa, med undantag av partiellt arbetslösa, fördelats efter yrke och sysselsättning under tiden 1 januari 1936 —31 augusti 1937, varvid endast arbetslösa, som under ifrågavarande period haft minst 3 månaders arbete i öppna marknaden, medräknats. Därvid ha särskilt redovisats de, som haft arbete inom samma yrkesgrupp. I denna sistnämnda redovisning ingår helt naturligt icke arbetslösa inom grupperna tillfällighets- och diversearbete eller ungdom utan särskild utbildning. Av tabellen framgår, att av samtliga i undersökningen ingående arbetslösa 53" o procent hade haft minst 3 månaders arbete i öppna marknaden under tiden 1 januari 1936—31 augusti 1937. Bortses från grupperna tillfällighetsoch diversearbete samt ungdom utan särskild utbildning, hade 60-5 procent haft sysselsättning i angiven utsträckning under ifrågavarande tidsperiod och 50-6 procent inom samma yrkesgrupp. De grupper, som framvisade de lägsta sysselsättningstalen voro följande. Antal arbetslösa

Malmbrytning Kemisk-teknisk industri Stenindustri Sågverksindustri

77 309 1176 1459

% sysselsatta minst 3 månader hela an- inom samma talet yrkesgrupp

14'8 35"6 357 43"3

7"8 21*7 24'i 30":

Man finner sålunda, att de arbetslösa i yrkesgrupper, som företrädesvis voro representerade i de arbetslöshetstyngda områdena, i mindre omfattning än andra hade lyckats skaffa sig arbete i öppna marknaden och därvid endast till en mindre del än andra arbetslösa i sitt egentliga yrke. Inom de näringsgrenar, som icke arbetade med sysselsättningssvårigheter, synes kontakten med yrket ha varit god inom skogshushållning, väg- och anläggningsarbete samt annan byggnadsverksamhet men förhållandevis dålig i fråga om kraft-

55 Tab. 15. Vissa arbetslösas fördelning efter yrke och sysselsättning under tiden Vi 1936- 31 / 8 1937 *, Män. Därav arbetslösa med minst 3 månaders arbete i öppna marknaden under tiden Vi 1936 - ' V s 1937 Antal arbetslösa

Yrkesgrupper

Antal

Procent

hela antalet

med arbete inom samma yrkesgrupp

hela antalet

Jordbruk

83-0

Skogshushållning

96-6 60-9

Ingenjörsarbete o. arbetsledning

95 Malmbrytning

14-3

Metallindustri

49-3

Stenindustri

35-7

Glasindustri

55-3

A n n a n jord- o. stenindustri

61-9

Sågverksindustri

43-3

Annan trävaruindustri

67-5

Pappersindustri

54-8

Grafisk industri

59i

Livsmedelsindustri

67-8

Textil- o. beklädnadsindustri

61-4

Läder-, hår- o. gummivaruindustri

54-3

Kemisk-teknisk industri

35-6

Väg- o. anläggningsarbete

74-9

A n n a n byggnadsverksamhet

71-4

Kraft- o. värmeproduktion

50-4

Sjöfart o. fiske

72-0

53-7

54-9

57'4

Kontors- o. butikspersonal Lagerarbete Hotell- o. restaurangrörelse

. ..

Landtransport

64-8

Litterärt o. konstnärligt arbete.

66-5

Förvaltning o. undervisning

...

57-0

Sjukvård o. hygien

61-7

Husligt arbete

60-6

15 560

9 413

7 873

60-5

Summa Tillfällighets- o. diversearbete Ungdom utan särskild utbildning Samtliga yrkesgrupper

5 365 791 21716

2 091

39o

11504 53o I tabellen ingå icke jordbrukare, hemmasöner och övriga partiellt arbetslösa.

med arbete inom samma yrkesgrupp

56 Tab. 16. Skolunderbyggnad och siecialutblldni A.

Skolunderbyggnad. Skol underbyggnad högst realskola

Yrkesgrupper

gymnasium

folkskola

högre folkskola

folkhögskola

Kontorspersonal

4 Egen handelsrörelse . .

28 7 11

128 16 28

71 Butikspersonal

7 Handels- o. försäkringsagenter

11 Ingenjörer, ritare o. verkmästare

2 Musiker

4 Övriga

14 3 5

36 18 23

Summa

80 Samtliga arbetslösa

med utan examen examen

uppgift med saknas utan examen studentexamen

29 Elementa bildade i % at samtligj Simma med upj given ske underby ggnac

9-3

19-6

27 o

38-4

22-6

63-7

24 215

3-9

52i

och värmeproduktion, metallindustri, läder-, hår- och gummivaruindustri samt iagerarbete. De yrkesgrupper, som inrymma arbetslösa kontorister och med dem jämställda, uppvisade i närheten av medeltalen för samtliga grupper lig gande tal. För den sistnämnda kategorin arbetslösa är skolunderbyggnad och specialutbildning av särskild betydelse. I tab. 16 ha ifrågavarande arbetslösa fördelats dels efter skolunderbyggnad, dels efter specialutbildning, varvid den av statistiska centralbyrån vid folkräkningen den 31 december 1930 tilllämpade indelningen i olika bildningsgrader tjänat till ledning. Dessutom ha motsvarande uppgifter för samtliga arbetslösa medtagits i tabellen. Till kategorin kontorister och med dem jämställda ha räknats grupperna kontorspersonal (inklusive kansli- och kontorspersonal under gruppen förvaltning och undervisning), butikspersonal, personer, som varit sysselsatta i egen handelsrörelse, handels- och försäkringsagenter, ingenjörer, ritare och verkmästare samt musiker. Dessutom ha till en grupp »övriga» med tillhopa 95 arbetslösa sammanförts journalister m. fl. (31), andra konstnärliga yrken (26), förvaltningspersonal (18) samt lärare m. fl. (20). Tillsammans utgjorde kontorister och med dem jämställda 1 787 eller 7-4 procent av samtliga arbetslösa. Det torde observeras, att uppgifter om skolunderbyggnad saknades för 113 personer och att 934 personer icke uppgivit någon specialutbildning. Att

57 bland k o n t o r i s t e r och med dem jämställda.

Män.

B.

Specialutbildning. Specialutbildning

Procenttal

lägre Yrkesgrupper

Kontorspersonal

handelsingen utbildning upp- endast magiven skin- hanskriv- delsningskurs skola o. dyl. 245

utbildning

högre

annan universitetstekhan- tek- utan eller hög- Summa annan ingen skolenisk dels- niskt stu ut- gym- gym- dentupp- lägre högre utexa- utbildning bildgiven bildnana- mens- utan med komning ning sium sium pe- exa- exatens men men 19

27 Butikspersonal

1 Egen handelsrörelse ..

3 Handels- o. försäkringsagenter

12 Ingenjörer, ritare o. verkmästare

5 Musiker

41 Övriga

10 1 1

2 28 1

543 38-6

51(5

9-9

249 77-9

2-7

0-4

278 694

28-1

2-5

314 63-1

33-7

8-1 25" 7

183 26-2

48-i

125 47-2

38-4

14-4

95 31-7

24-a

41i

1787 52 3

37 i>

9s

Samtliga arbetslösa 22364

24 215 .9-2-4

&6

Ii

Summa

betrakta de senare som helt i avsaknad av specialutbildning torde knappast vara något större fel. Av tabellen framgår vidare, att 994 arbetslösa eller 59-4 procent av dem som lämnat uppgifter om skolunderbyggnad, endast genomgått folkskola; 114 arbetslösa (6-8 procent) hade erhållit undervisning i högre folkskola eller folkhögskola och 566 eller 33-8 procent hade erhållit elementarbildning, d. v. s. åtnjutit undervisning i realskola eller gymnasium. Av de sistnämnda hade 109 (6-5 procent) avlagt realexamen och 89 (5-3 procent) studentexamen. En markerad skillnad förefanns mellan grupperna kontorspersonal och butikspersonal. Av den förra gruppen voro 52-1 procent elementarbildade mot 9-3 procent av den senare. 1 tab. 16 B har skilts på lägre och högre specialutbildning. Till den förra gruppen har förts lägre handelsutbildning, omfattande stenografi- och maskinskrivningskurs eller utbildning vid lägre handelsskola, lägre teknisk utbildning, omfattande utbildning vid lärlings-, yrkes-, verkstads- eller teknisk skola, byggmästarskola, tegelmästarskola eller dylikt samt annan lägre specialutbildning, omfattande utbildning vid lantmanna-, trädgårds- eller skogsskola, musikskola (inklusive militär musikutbildning) m. m. Gruppen högre specialutbildning har likaledes uppdelats på undergrupper. Sålunda omfattar högre specialutbildning studier vid handels gymnasium och tekniskt gymnasium, annan högre specialutbildning utan obligatorisk student-

58 examenskompetens (folkskoleseminarium, forstmästarkurs, navigationsskolor, högre musikutbildning m. m.) samt universitets- och högskolestudier såväl utan som med examen. Tabellen utvisar, att av samtliga arbetslösa tillhörande kategorin kontorister och med dem jämställda saknade 52-3 procent specialutbildning; 37-9 procent hade erhållit lägre och 9-8 procent högre sådan utbildning. Av kontorspersonalen hade 252 eller 46-4 procent erhållit lägre handelsutbildning och 27 eller 5-0 procent hade genomgått handelsgymnasium. I vilken utsträckning de 29 personer, som vistats vid universitet eller högskola därvid erhållit handelsutbildning, undandrager sig bedömande. Av gruppen ingenjörer, ritare och verkmästare hade 79 eller 43-2 procent erhållit lägre teknisk utbildning och 28 eller 15-3 procent genomgått tekniskt gymnasium. Hur de 12 personer tillhörande denna grupp, som vistats vid universitet eller högskola, fördela sig på teknisk och annan utbildning, har ej kunnat fastställas. Slutligen kan omnämnas, att av samtliga 24 215 arbetslösa, som ingå i undersökningen, endast 1 851 eller 7-6 procent av hela antalet hade uppgivit specialutbildning av något slag.

59 KAP. V.

Ålder. Med »ålder» avses den ålder, som den arbetslöse uppnådde under år 1937, oavsett om detta skedde före, på eller efter räkningsdagen. Som tidigare (sid. 15) omnämnts, ha 77 vid räkningen anmälda personer, som voro i åldern 75 år och däröver, icke medtagits i undersökningen. Då vid räkningen icke någon person under 14 år anmälde sig, tillhörde samtliga i undersökningen ingående arbetslösa sålunda åldersklasserna 14—74 år, d. v. s. de voro födda tidigast 1863 och senast 1923. De arbetslösas fördelning efter ålder framgår av följande sammanställning. o

o

Ålder år

Antal

Ålder år

Antal

Ålder år

Antal

14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26

4 38 199 406 434 549 607 542 703 711 681 697 631

30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

574 593 522 565 546 584 488 546 473 468 485 467 424

46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58

410 384 406 420 443 450 439 431 391 389 377 387 419

27 28

620 597

43 44

410 390

59 60

371 394

366 Ålder år

Antal

62 349 63 318 64 286 65 229 66 220 67 140 68 72 69 38 70 46 71 38 72 24 73 18 74 19 Summa 24215

Yid materialets redovisning användes i fortsättningen en förenklad gruppering, varvid årsklasserna sammanförts till 12 åldersgrupper, vilka, med undantag av årsklasserna under 21 år och över 60 år, vardera omfatta 5 årsklasser. I fråga om de yngre årsklasserna har det ansetts vara av särskilt intresse att kunna skilja på åldrarna 14—17 och 18—20 år. Den förstnämnda gruppen omfattar den minderåriga arbetskraften, för vilken på öppna marknaden särskilda löne- och arbetsvillkor som regel äro gällande, och åldern 18 år är i fråga om arbetslöshetshjälpen av särskild betydelse, enär den utgör minimiåldern för hjälp i form av hänvisning till statligt och statskommunalt reservarbete. I detta sammanhang bör även erinras om att minimiåldern för hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa är 16 år. Åldrarna över 60 år ha uppdelats på 2 åldersgrupper, varvid gränsen för den första gruppen satts vid 66 år. Den högsta åldersgruppen utgöres till största delen av personer, som voro berättigade till folkpension. 1 1 I åldersgruppen 67—74 år ingå några, som vid räknetillfället ej fyllt 67 år, nämligen de som voro födda under tiden 1 september—31 december 1870.

60 Tab. 17. De arbetslösas fördelning på åldersgrupper och kommuntyper. Män. Städer med ett invånarantal < 17 Åldersgrupper

över 30 0 0 0 - 20 0 0 0 - 5 0 0 0 100 000 100 000 30 000 20 000

högst 5 000

Samtliga städer

Landskommuner industri

blandade

jordbruks

skogs

SamtSam liga liga landskom komin un muner

Absoluta tal 14—17 18-20 21-25

10 114 487

5 91 252

9 33 144

51 172 434

21 32 77

96 442 1394

314 621 1078

104 263 438

83 143 277

50 121 147

551 1 148 1940

64 15* 3£

26-30 31-35 36-40

627 615 695

222 283 249

137 108 77

404 358 300

69 78 49

1459 1442 1370

846 773 629

400 332 261

191 175 127

115 88 73

1552 1368 1090

301 281 2 4<

41-45 46-50 51-55

669 686 785

202 182 165

74 58 79

243 254 284

42 46 47

1230 1226 1360

476 461 453

215 218 186

113 114 79

55 44 22

859 837 740

20* 2(M 2K

56-60 61—66 67—74

607 495 135 5925

180 173 73 2077

55 46 9 829

301 321 54 3176

43 1 1 8 6 419 235 83 37 1 0 7 2 441 191 53 10 281 72 33 5 551 12 558 6583 2 876 1443

25 11 4

762 696 114

194 17( 3? 755 11657 2421

14—17 18-20 21—25

0-2 1-9 8-2

0-2 4-4

Ii

1-6 5-4 13-7

3-8 58

12i

4-o 17-4

26-30 31-35 36-40

10-6 10-4 11-7

10-7 13-6 12-o

16-5 13o 9-s

41-45 46-50 51-55

11-3 11-6 13-2

9-7 88

8-o

9s

56-60 61—66 67—74

10-2 84

Summa Procenttal

Summa

2-s lOOo

14-o

0-8 3-5 111

4-8 9-4 16-4

3-6 92 15*2

5-8 9-9 19-2

6-6 16-o 195

4-7 99 16-6

2 6 13

127 11-3 94

12-5 14-2 89

11-6 11-5 10-9

129 11 7 95

13-9 11-5 9-i

13-2 12 i 8-8

15-2 11-7 97

13 3 11-7 94

12 11 10

8-9

7-7

8-o

98 98 108

7-o

8-9

7'6 8-4 8-5

7-2

7-o

7-5 7-6 65

78 7'9 5-5

7-3 5'8 29

74 7 2 63

8 8 8

9n 10-1 1-7

7-8 67 1-8

6-5 8 7 6-o 1 lo lOOo lOOo lOOo lOOo lOOo lOOo 100

8-7 8-3 3-5

66 5-6 It

lOOo

lOOo lOOo

9 5 85 22

69 6-4 67 11

8-2 6-6 11

5a

3-7 0-3

3-3 1-5 0-5

1 tab. 17 ha de arbetslösa fördelats på åldersgrupper och kommuntyper. För vinnande av större överskådlighet har i följande sammanställning åldersgrupperna sammanförts i tre större grupper, 14—20 år, 21—40 år och 41—74 år. Den första av dessa grupper omfattar den egentliga ungdomen, den andra personer, för vilka som regel inga åldershinder för erhållande av arbetsanställning föreligga, och den tredje gruppen dem för vilka redan åldern i och för sig inverkar på möjligheterna att erhålla arbete. Antalet arbetslösa i åldern 14—20 år utgjorde 9-2 procent av samtliga och av dessa unga arbetslösa voro mer än 75 procent hemmahörande i landskommuner. I storstäderna funnos endast 2*1 procent av de arbetslösa i åldern

61 A n t a l Kommuntyper

P r o c e n t

14-20 år

21-40 år

41-74 år

Summa 14-20 21-40 41-74 Summa år år år

124 96 42 223 53

2 424 1006 466 1496 273

3 377 975 321 1457 225

5 925 2 077 829 3176 551

2-1 4-6 5-i 7-o 9-6

40-9 48-4 56a 47-i 49 G

57-o lOO-o 47-o 100-0 38 7 lOO-o 45-9 lOO-o 40-8 lOO-o

5 666

6 355

12 558

4-3

45 i

50-6

935 367 226 171

3 326 1431 770 423

2 322 1078 447 161

6 583 2 876 1443 755

14-2 12-8 157 22-G

50-5 49-7 53-3 56i

35-3 37-5 31-o 21-3

lOOo lOOo 100- o lOO-o

..

5 950

4 008

51-o

34-4

100-0

Summa

2 237

48o

lOOo

Städer med över 100 000 inv 30 0 0 0 - 1 0 0 000 20 000— 30 000 >» 5 0 0 0 - 20 000 » högst 5 000 » Samtliga städer L,andskommun er Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner Skoerskommuner Samtliga landskommuner

14—20 år. I städerna voro de arbetslösa genomgående äldre än i landskommunerna — 50*6 procent av de arbetslösa i städerna voro över 40 år — medan motsvarande procentsats för landskommunerna utgjorde 34*4. Skogskommunernas arbetslösa voro påfallande unga; i de olika åldersgrupperna funnos under 21 år 22-c procent och över 40 år endast 21'3 procent. Om man till ungdomen även räknar åldersgruppen 21—25 år, finner man att 23-0 procent av samtliga arbetslösa voro att hänföra till ungdomen. Av städernas arbetslösa voro 15'4 procent och av landskommunernas 31*2 procent i åldern 14—25 år. Det procentuellt största antalet ungdomar återfanns i jordbruks- och skogskommuner, där icke mindre än 34*9 respektive 42*i procent av de arbetslösa tillhörde dessa åldersgrupper. I Värmlands, Kopparbergs och de norrländska länen, som företedde vissa särdrag i fråga om åldersfördelningen (jfr sid. 62 ff.), utgjorde de arbetslösa i åldern 14—25 år 34-2 procent mot endast 16-2 procent i övriga län. I tab. 18 redogöres närmare för åldersfördelningen inom olika län. 1 Som ledning vid bedömandet av skiljaktigheterna i åldershänseende mellan de olika länen meddelas i tabellen även uppgift om de arbetslösas medelålder, varmed här förstås medianen, d. v. s. det tal, som anger, att hälften av de arbetslösa äro yngre och hälften äldre än medeltalet. Denna metod att beräkna medelåldern är givetvis försvarbar endast under den förutsättningen, att materialets fördelning på de olika åldersgrupperna är jämn. Metodens värde kan därför diskuteras i fråga om enskilda län med relativt obetydligt antal arbetslösa. Alldeles oavsett hur medelåldern uträknas gäller, att densamma icke kan ge någon säker uppfattning om åldersfördelningen inom respektive områden. För detta ändamål måste medelåldern kompletteras med uppgifter om materialets spridning på olika åldersgrupper. 1 Åldersfördelningen länsvis och inom arbetslöshetstyngda områden för och övriga återfinnes i tabellbilaga 3 (sid. 214). >

hjälpsökande

62 Tab. 18. Be arbetslösas fördelni Absoluta tal. L ä n

14-17 18-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-66 67-74 Sum- Med år år år år år år år år år år år år ma aide 2

51 Stockholms

9 Uppsala

7 Stockholms stad

37-

39 i

3 436

44-

Södermanlands

216 Östergötlands

39-.

Jönköpings

41< 38-

Kronobergs

259 Kalmar

35- £

Gotlands

38-J

Blekinge

34-c

38s

45-]

42-i

38-

40-

1 887 38-

20 Kristianstads

21 Malmö stad

22 Malmöhus i övrigt

33 Hallands

43 Göteborgs stad

146 Göteborgs o. Bohus i övr.

164 Alvsborgs

48 Skaraborgs

3632-

Värmlands

32-

Örebro

41-

Västmanlands

41-

Kopparbergs

9,9-

Gävleborgs

35-

493 445

3 412

Jämtlands

3339-

Västerbottens

30-

Norrbottens

2 509

27-

Samtliga län

647 1590 3834 3 011 2 810 2460 2 089 2 063 2100 1948 1768

395 24 215 37

Värmlands, Kopparbergs och de norrländska länen, som näringspolitiskt uppvisa stora likheter, intogo i åldershänseende en särställning. Inom dessa län voro de yngre åldersgrupperna avsevärt starkare representerade än inom övriga län. I genomsnitt voro i nämnda län endast 30*6 procent av de arbetslösa över

63 få åldersgrupper och län. Män. Procenttal. 14-17 18-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-66 67-74 år år år år år år år år år år år Stockholms stad

0-1

1-5

6-5

9-9

10-3

11*8 12-7

13-o 14o

10-4

7-6

Stockholms

1-4

4-s

Uppsala

2-7

6-6

10-4

11-6

11-8

8-4

10-7

9-8

11-5

18-9

8-7 9-6

7-9

11-2

8-1

10-o

8-9

93 Södermanlands

1-9

8-3

Östergötlands

0-G

43 Jönköpings

0-8

6-2

19-o 9-7 6-9 5 i 13o 10-G 12-5 11-7 10-5 8-2 13-9 9-6

5-8

5-i

7-4

7-4

11-6

13o 10-4

Kronobergs

0-8

3i

Kalmar

6-5

13-9 18-s 14-9 17-4 15 4

7-7

8-8

7-4

9-4

10-8

7-4

8-5

13o

10-8

14-7

11-2

8-9

9-3

10-o lOo

6-9

11-4

10 7

9-s

7-2

6-7

7-9

6-s

9-9

14-9

7-5

6o

10-4

9-o

4-5

11-9

10-4

15-8

11-6

11-9

7-6

7-1

6c

8-3

5-8

9-6

10-6

11-1

lO-i

10-i

lOi

7-7

8-5

8-9

12-2

10 i

13-2

lOo

8-4

10-9

lOi

11-5

9-o 11-9 10-8 12-3

9-o

7-5

9-9

9-9

6-6

9-3

8-7

7-9

9-2

9o

7-9

7-8

8-9

8-1

9-2

8-1

11-6

6-2

5i

7-3

4-7

7-s 7-7 10-5

7:o 5-3 6-G 8-1 9o 11-2 12-9 6-5 12i 7-2 1 2 i

10-2

4-6

4-4

8-G

8-5

11-8

8-4

8-8

7-6

8-9

5-G

8-2

7-4

6-9

5-5

Gotlands

4-5

45 Blekinge

2-3

4-8

Kristianstads

2-4

4-8

Malmö stad

0-2

2o

9-4

lOo

10-3

10-6

Malmöhus i övrigt

OS

3i

10-2

10-2

11-5

10-4

Hallands

0-6

3-2

10-6

15-9

13-6

9-8

6-7

Göteborgs stad

0-4

2-9

11-4

12-6

10-7

12-3

Göteborgs o. Bohus i övr

2-4

4-i

13-3

13-5

10-2

Älvsborgs

2-9

5-6

12-i

12-8

Skaraborgs

5-8

9-4

16-4

14-2

Värmlands

5-0

10-9

13i

12-7

8-4

Örebro

2-2

6-i

9-o

9-4

8-6

Västmanlands

1-6

6-5

12i

4-8

8-9

Kopparbergs

7-9

14-8

19-6

Gävleborgs

4-o

13-7

Västernorrlands

3-8

7-8

Jämtlands

13-9

Västerbottens

15-2

6-o 5 2 12o 9-8 15-8 14-4 13-o 10c 17G 8-3 22-2 83 17-i 13-6 11-4 12o

Norrbottens

6-7

15-3

22-9

15-3

11-5

lic

Samtliga län

ll-o

15-o 142 16o 13-2 13-7

6-9

8-7

5-e

5-c

1-9

5-5

7-G

6-9

3-5

4i

3i

7-8

6-o

3i

3s

2-4

8-6

8-5

8-7

8-o

40 år, m e d a n m o t s v a r a n d e tal för riket i övrigt uppgick till 50*2 p r o c e n t ; m e d e l å l d e r n uppgick till 31*5 r e s p e k t i v e 40" 8 år. I s a g d a län omfattade åldersg r u p p e r n a 14—20 år 16'3 p r o c e n t av samtliga a r b e t s l ö s a i länen i fråga, u n d e r det att i riket i övrigt e n d a s t 5-o p r o c e n t av de a r b e t s l ö s a voro i å l d e r n 14— 20 år. I c k e m i n d r e än 2 /s av r i k e t s a r b e t s l ö s a i å l d e r n 14—20 år voro hemma-

64 Tab. 19.

De arbetslösas fördelning på åldersgrupp*

Absoluta tal.

14-17 18-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-66 67-74 Medel år år år år år år Summa ålder år år år år år

Arbetalöshetstyngda områden

Stenkommuner Blekinge

37 6

Bohuslän

38-6

2 230

35 o

39-5

Sågverkskommuner Västernorrland

w.

Övriga Järnbruks-

och

gruvkommuner 24

Bergslagen Norrbotten

32-«

27-6

35o

Tändstickskomnmner

15 Glasbrukskommuner

36-6

35o

56-8

22 20 420 481

31 i

5 821

övriga Oskarshamn

15 Södra Vram

1 Vissa kommuner i Västernorrland Summa

192 385

607 486

hörande i Värmlands, Kopparbergs och de norrländska länen. Till denna åldersfördelningstyp hörde också Skaraborgs län (med Tidaholms stad), där emellertid hela antalet arbetslösa var obetydligt, endast 275. En motsatt åldersfördelning uppvisade storstäderna. I Stockholm voro icke mindre än 59"9 procent av de arbetslösa över 40 år och endast l - 6 procent under 21 år; medelåldern var 44-6 år. Till denna typ hörde Stockholms, Jönköpings, Malmöhus, Örebro och Västmanlands län. I samtliga dessa län voro över hälften av de arbetslösa över 40 år, och medelåldern varierade från 41'0 till 42-8 år. Inom de övriga länen — med undantag av Kalmar och Blekinge län — uppgick antalet arbetslösa över 40 år till mellan 43 och 49 procent av samtliga arbetslösa. I Kalmar och Blekinge län utgjorde de arbetslösa över 40 år mindre än 40 procent av hela antalet. Som tidigare konstaterats, voro de arbetslösa i städerna betydligt äldre än på landsbygden, varför man skulle förmoda, att inom de län, där städernas arbetslöshet utgjorde en stor andel, det höga antalet arbetslösa över 40 år vore helt beroende på detta förhållande. Att så ej var fallet, framgår av följande sammanställning, i vilken sammanförts — frånsett Stockholms stad — de län, varest antalet arbetslösa i städerna utgjorde minst 75 procent av hela antalet arbetslösa i länen. Med undantag för Västmanlands och i

65 loin vissa arbetslöshetstyngda områden. Män. Procenttal. Arbetslöshetstyngda områden

14-17 18-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-66 67-74 år år år år år år år år år år år Summa år

Stenkommuner Blekinge Bohuslän

2-2

12-9

15-8

10-5

13-6

8-5

2s

3-6

lOo

14o

14-2

10-4

98 Sdgverkskommuner Västernorrland Övriga

3-2

6-7

15-o

13-3

13-6

11-1

8-s

7-6

2-8

5-5

13o

9-6

11-6

10-4

9-9

8-7

Järnbruks- och gruvkommuner Bergslagen 10-o Norrbotten 3i

17-7

14-2

6-5

4-1

3-6

1-8

11-4

29-s

15-9

13-7

8s

4-1

Tändstickskommuner

5-9

4-4

9-9

14-6

17-4

11-5

9-9

Glasbrukskommuner

5i

5-9

8-i

12-5

15-4

7-4

Övriga Oskarshamn Södra Vram Vissa kommuner i Västernorrland Summa

15-4 2-8

8-3

16-6

13-8

9-9 8-3

4-6

6-6

10-2

8-3

lo

7-7

9-o

9-2

1-6 100-0

7-7

6-i

6-9

0-6

9-o

13-3

6-4

0-3

9-5

9-6

16o

1-8

2-6

1-8

2-9

0-4

100-0 lOOo

7-i

5-9

7-5

5i

0-8

100-0

7-4

10-3

5-9

6-e

lOOo

4-4

4-4

6i

8-3

14-9

2-2 1000

9-1

13*6

40-9

18-2

lOOo

4i

10-G

18-s

16-1

10-6

8-s

9-7

7-3

6-4

5-9

2-6

0-3

14 7 136

18-o

8-4

7-2

7-2

7-4

n å g o n m å n även Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n u p p v i s a d e l a n d s k o m m u n e r n a i h ä r ifrågav a r a n d e län en om s t ä d e r n a s p å m i n n a n d e å l d e r s f ö r d e l n i n g . D e t t o r d e dock b ö r a p å p e k a s , att d e t a b s o l u t a a n t a l e t a r b e t s l ö s a i d e s s a j o r d b r u k s b e t o n a d e läns l a n d s k o m m u n e r var r e l a t i v t obetydligt. Över h u v u d t a g e t u p p v i s a d e d e län, i n o m vilka a r b e t s l ö s h e t e n var av m i n d r e omfattning, e n s t a r k a r e förs k j u t n i n g m o t de h ö g r e å l d r a r n a än övriga län. % arbetslösa över 40 år Städer Landsbygd 52o 42*6 464 54 - 5 53'8 58'2 48'0 40'6 58l 35'5

A v särskilt i n t r e s s e är å l d e r s f ö r d e l n i n g e n i de arbetslöshetstyngda områdena, där d r i f t s n e d l ä g g e l s e r och d r i f t s i n s k r ä n k n i n g a r vållat en m e r a bet y d a n d e a r b e t s l ö s h e t . Å l d e r s f ö r d e l n i n g e n i n o m d e s s a o m r å d e n framgår av tab. 19. I n e d a n s t å e n d e s a m m a n s t ä l l n i n g göres d e s s u t o m en jämförelse m e d å l d e r s f ö r d e l n i n g e n i övriga d e l a r av riket. 1051 38

100-0 1000

13-6

38 Östergötlands län Gotlands » Malmöhus » Hallands » Västmanlands »

100 o

7-o

1000 1000

14- - 1 7 18- - 2 0 21- -25

Arbetslöshetstyngda områden % 33 6-6 14-7

Eiket i övrigt % 2-5 6-5 13-6

26- - 3 0 31--35 36--40

13'6 13o 10-4

12-1 11-2

4 1 - -45 46--50 5 1 - -55

8-4 7-2 7-2

8-7 8-9 9-1

56--60 6 1 - -66 67--74

7-4 73 0-9

8-2 7-8 19

100'0

lOOo

Summa

io-i

De arbetslöshetstyngda områdena uppvisade som helhet förhållandevis obetydliga avvikelser från åldersfördelningen i riket i övrigt. De skilda områdena företedde emellertid sinsemellan väsentliga olikheter i åldershänseende. Uppgifterna i tab. 19 visa, att i Bergslagens järnbruks- och gruvkommuner 27*7 procent av de arbetslösa voro i åldern 14—20 år och 17*8 procent över 60 år, d. v. s. att en anmärkningsvärd koncentration förelåg till de yngsta och äldsta åldersgrupperna. Inom stenkommunerna var ungdomen sparsamt företrädd, medan sågverkskommunerna beträffande denna uppvisade siffror i närmare anslutning till det övriga rikets åldersfördelning. Vid studiet av de arbetslösas åldersfördelning inom olika geografiska områden bör hållas i minnet, att anmälningsfrekvensen kan ha varit något olika inom olika åldersklasser. Arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning synes äga ett intimt samband med yrkestillhörigheten, varför områden med likartade närings- och försörjningsförhållanden som regel uppvisa likartad ålderssammansättning. De arbetslösas fördelning på ålders- och yrkesgrupper framgår av tab. 201. Som exempel på vad nyss sagts om sambandet mellan ålder och yrke kan anföras följande. Yrkesgrupperna jordbruk, skogshushållning, sågverksindustri samt tillfällighets- och diversearbete, vilka uppvisade en låg medelålder, omfattade jämte gruppen ungdom utan särskild utbildning 46*2 procent av samtliga arbetslösa. I Värmlands, Kopparbergs samt de norrländska länen, inom vilka medelåldern var lägre än i övriga län, tillhörde icke mindre än 73'5 procent av de arbetslösa nämnda yrkesgrupper, under det motsvarande siffra för övriga län var 29*6 procent. Starkare anhopning av arbetslösa i de högre åldrarna förekom inom vissa 1 Fullständig yrkesfördelning i kombination med åldersfördelning återfinnes i tabellbilaga 2 (sid. 208), och i tab. 20 intagna uppgifter redovisas fördelade på hjälpsökande och övriga i tabellbilaga 4 (sid. 216).

67 s t ö r r e y r k e s g r u p p e r , som h u v u d s a k l i g e n voro r e p r e s e n t e r a d e i s t ä d e r n a . S å l u n d a v a r m e d e l å l d e r n för g r u p p e n a n n a n b y g g n a d s v e r k s a m h e t 47'5 år, k o n t o r s - och b u t i k s p e r s o n a l 42-8 år och m e t a l l i n d u s t r i 41*7 år. M e d e l å l d e r n för s a m t l i g a a r b e t s l ö s a uppgick till 37* i år. D e n h ö g s t a siffran u p p v i s a d e g r u p p e n kraft- och v ä r m e p r o d u k t i o n m e d 49'9 år och d e n l ä g s t a s k o g s h u s h å l l n i n g m e d 29*i år. D ä r v i d b o r t s e s från y r k e s g r u p p e n ungd o m u t a n särskild u t b i l d n i n g , för vilken g r u p p av n a t u r l i g a skäl n å g o n medelå l d e r ej u t r ä k n a t s . Å l d e r s s a m m a n s ä t t n i n g e n i n o m de olika y r k e s g r u p p e r n a , u t t r y c k t genom det p r o c e n t u e l l a a n t a l e t a r b e t s l ö s a över 40 år, framgår av n e d a n s t å e n d e tablå, v a r i g r u p p e r n a o r d n a t s efter fallande p r o c e n t t a l . Antal arbetslösa

% arbetslösa över 40 år

Kraft- o. värmeproduktion Ingenjörsarbete o. arbetsledning A n n a n byggnadsverksamhet Husligt arbete Litterärt o. konstnärligt arbete

113 183 1 065 139 223

71'7 70'5 62'3 62'6 57*8

Kontors- o. butikspersonal A n n a n trävaruindustri Hotell- o. restaurangrörelse A n n a n jord- o. stenindustri Metallindustri

1 387 263 185 170 1317

56'4 54*0 55'i 54'7 51'5

Väg- o. anläggningsarbete Läder-, hår- o. gummivaruindustri Livsmedelsindustri Stenindustri Textilindustri

1374 460 695 1 179 340

51*2 50*0 49" 6 49'i 48'8

Kemisk-teknisk industri Grafisk industri Sågverksindustri Pappersindustri Glasindustri

311 139 1 470 434 182

46'0 43'9 42'4 41'7 40'1

Sjukvård o. hygien Landtransport Lagerarbete Tillfällighets- o. diversearbete Jordbruk

54 1 503 508 5 375 2 729

38'9 38" 6 38"6 38'5 38.3

557 77 162 830 791

35'9 35' 1 32'1 21'8 —

24 215

42'8

Sjöfart o. fiske Malmbrytning Förvaltning o. undervisning Skogshushållning Ungdom utan särskild utbildning Samtliga yrkesgrupper

Även om den n ä r m a s t föregående a r b e t s l o s h e t s r ä k n i n g e n — v e r k s t ä l l d den 5 maj 1927 (se sid. 19) — ligger l å n g t tillbaka i tiden, h a d e det otvivelaktigt varit av i n t r e s s e a t t k u n n a göra jämförelser mellan de a r b e t s l ö s a s

68 Tab. 20. De arbetslösas fördelnii Absoluta tal. 14-17 18-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-66 67-74 år år år år år år år år år år år år

Yrkesgrupper

Jordbruk

87 Metallindustri

12 Stenindustri

3 Glasindustri

2 A n n a n jord-o. stenindustri

2 Skogshushållning

306 158 13 16 118

280 112 20 15 113

249 73 17 5 134

242 49 23 4

415 210 4 14 182

236 49 26 6 107

58 13

101 25 21 192 34

181 31 2: 198 23

174 22 17 215 19

132 21 8 169 29

113 20 20 109 23

15 7 16 16 23

43 16 106 42 51

57 21 81 48 52

66 18 80 28 47

67 16 61 40 52

42 168 104 6

59 198 110 9 86

Ingenjörsarb-oarbetsledn. Malmbrytning

Sågverksindustri

15 A n n a n trävaruindustri

3 Pappersindustri

5 Grafisk industri Livsmedelsindustri....

6 Textil- o. beklädn.-industri L äd er-, hår-o. gummiv.-ind.

202 31 32 1 125

188 22 25 10 126

158 26 18 6 170

20 4 5

98 10 8 119 22

19 18 136 19

124 10 21 135 24

124 13 16 113 39

32 1 10 11 15

36 9 75 22 46

39 14 63 28 61

35 16 70 38 38

40 11 66 30 45

26 8 58 37 29

5 3 13 11 11

159 100 12 64

25 123 93 11 54

28 133 107 16 44

26 136 118 44

26 165 143 20 28

27 124 153 16 25

11 23 50 9 5

54 Väg- o. anläggn.-arbete

2 A n n a n byggnadsverks.

5 16 19

Sjöfart o. fiske

23 127 67 5 80

Kontors- o. butikspersonal

4 Lagerarbete

24 20 5 118 1

113 86 16 212 10

131 88 17 178 21

140 66 21 204 28

193 51 23 172 34

212 44 22 139 33

206 38 21 127 32

186 42 37 124 34

106 43 17 99 16

60 23 4 75 10

12 6 1 16 4

10 1

32 8 11 784

20 8 15 620

18 10 16

13 4 19 410

16 8 22 379

12 6 13 445

6 3 18 381

11 395

4 58

Kemisk-teknisk industri

Kraft- o. värmeproduktion

Hotell- o. rest.-rörelse . .

1 Landtransport

39 Litterärt o. konstn. a r b . . . Förvaltning o. undervisn. Sjukvård o. hygien

....

Husligt arbete

6 8

Tillfälligh.- o. diversearb.

944 Ungdom u t a n särsk. utb. 312

152 Samtliga yrkesgrupper 647

1590 3834 3 011 2 810 2 460 2 089 2063 2100 1948 1768 395

69 å yrkes- och åldersgrupper.

Män. Procenttal.

14-17 18-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-66 67-74 år år år år år år år år år år år år

Yrkesgrupper

Summa

4-6

11-3

15-2

11-2

10-3

9i

8-9

8-e

7-4

5-8

0-7

1000 Skogshushållning

1-1

10-5

25-3

19o

13-5

8-8

5-9

2-7

3i

0-5

1000 Ingenjörsarb.o.arbetsledn

—

—

2-2

7i

10-9

9-3

12-6

14-2

17-5

13-7

9-8

2-7

lOOo

18-*

20-7

19-5

6-5

5- ?,

7-8

1-8

1,8o

7-8

—

100-0

10-2

7-3

8-1

9-5

9-6

12-9

4-1

100-0

8-3

7-5

10-5

10-5

lOOo

0-9

6-i

13-8

8-9

8-G

0-2

0-8

8-6

15-3

14-8

11-2

9-«

4-4

17-o

12-1

11-5

ll-o

10-4

7-2

0-c

100-0

Annan jord-o.stenindustri

1-2

4-1

12-s

10-o

4-7

11-8

4-7

12-4

9-4

100 o

Sågverksindustri

l-o

3-9

13i

13-5

14-6

11-5

7-4

8-i

10-6 9-3

9-2

7-7

0-7

lOOo

Annan t r ä v a r u i n d u s t r i . .

5o

12-9

8-8

7-2

ll-o

8-8

8-4

7-2

9-1

14-8

5-7

lOOo

1-2

3-5

9-9

13i

15-2

15-4

8-3

9-o

8-1

6o

1-1

lOOo

5o

11-5

15-1

12-9

11-5

6-5

10-i

11-5

7-9

5-8

2-2

9-1

10-i

9-5

8-3

1-9

6-5

8-2

11-2

8-8

10-9

3-2

100-0

9-8

6-3

2-4

100-0

—

Grafisk industri Livsmedelsindustri

2-3

15-2

11-G

11-5

8-8

Textil-o. beklädn.-industri

—

12-4

14-1

8-2

11-8

Il

5-o

11-1

11-3

10-2

Ila

10-o

13-3

8-2

Kemisk-teknisk i n d u s t r i . .

—

1-6

7-4

13-5

19o

12-5

8-o

9-o

8-4

8-4

3-5

lOOo

Yäg- o. anläggn.-arbete. .

0i

1-2

9-2

12-2

14-4

11-6

9-o

9-7

12-o

9-o

1-7

100-0

A n n a n byggnadsverks. . .

0i

1-8

6-3

9-8

10-3

9-4

8-7

lOo

11-1

13-4

14-4

4-7

100-0

Kraft- o. värmeproduktion

—

—

4-4

5-3

8-o

10-6

9-8

14i

8-o

17-7

14i

8'0

lOOo

Sjöfart o. fiske

1-8

3-8

14-4

17-2

15-4

11-5

9-7

7-9

7-9

5o

4-5

0-9

1000 Kontors- o. butikspersonal

0-3

1-7

9-4

lOi

13-9

15-3

13-4

7-6

4-3

0-9

100 o

7-5

8-3

8-5

4-5

1-2

1000 lOOo

Läder-, hår-o. gummiv.-ind.

Lagerarbete

0-2

3-9

16-9

17-3

13o

lOo

8-7

Hotell- o. rest.-rörelse ..

0-5

2-7

8-6

9-2

11-4

12-4

11-9

11-4

20-o

9-2

2-2

0-5

Landtransport

2-6

7-9

14-1

11-8

13-fi

9-2

8-4

8-3

6-6

5-o

1-1

lOOo

0-4

4-5

9-4

12-6

11*4 15-2

14-8

14-4

15-2

7-2

1-8

1000 L i t t e r ä r t o. konstn. arb. . . Förvaltning o. undervisn.

0-G

6-2

17-9

12-3

11-1

8o

9-9

7-4

3-7

2-5

0-6

100-0

Sjukvård o. hygien

—

1-9

11-1

14-8

14-8

18-5

7-4

14-8

11-1

5-e

—

—

100-0

Husligt arbete

0-7

0-7

5-8

7-9

10-8

11-5

13-7

15-8

9-4

12-9

7-9

2-9

1000 Tillfälligh.- o. diversearb.

1-7

6-9

17-6

14-6

11-5

9-2

7-6

7-1

7-1

7-3

1-1

lOOo

Ungdom utan särsk. utb. 395

41-3

19-2

Samtliga yrkesgrupper

....

lOOo 124

8-6

8-5

8-7

8o

7-8

1-6

lOOo

70 åldersfördelning vid de båda undersökningstillfällena. Då emellertid 1927 års räkning ägde rum vid en tidpunkt på året med markerad säsongarbetslöshet, särskilt inom skogshushållningen, och den nu företagna räkningen företogs under en årstid, då säsongarbetslösheten var obetydlig, skulle en jämförelse mellan de arbetslösas åldersfördelning den 5 maj 1927 och den 31 augusti 1937 blivit missvisande. Det har därför icke ansetts lämpligt att göra en dylik jämförelse. För en viss grupp av de arbetslösa, nämligen de hjälpsökande, erbjuder däremot materialet tillfälle till studier över de förändringar i hjälpsökandeklientelets ålderssammansättning, som ägt rum under de senaste åren. Arbetslöshetskommissionens klientelundersökningar 1935 och 1936 förtogos visserligen den 31 juli och sålunda en månad tidigare under året än arbetslöshetsräkningen 1937, men hjälpsökandeklientelet torde icke ha undergått några större förändringar under den korta tiden av en månad, särskilt som denna inföll under den på arbetstillfällen rika eftersommaren. Detta antagande bestyrkes av att förändringarna i antalet hos arbetslöshetskommittéerna hjälpsökande arbetslösa från den 31 juli till den 31 augusti åren 1935, 1936 och 1937 voro obetydliga, såsom framgår av efterföljande sammanställning. 81/,

3i/Q

42 582 21510 9 800

41723 20 783 9 577

/7

1935 1936 1937

Minskning

/8

från

»VT till s l / 8 %

2*0 3'4 2'3

De hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning på åldersgrupper vid nu nämnda tidpunkter angives i tab. 21. Tab. 21. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper den «/T 1935, »VT 1936 och 31/8 1937. Män. Procenttal. Städer

Landskommuner

Summa

Åldersgrupper M/ 7

61/,

M/ 8

M/ 7

M/7

M/7

M/7

M/ 8

16-17 18—20 21-25

0-2 3-6 12-3

0-i 2o 10-o

0-2 0-9 5-9

1-3

9o

2-2 5-7 10-6

0-9 7-i 16-9

0-8 4-7

19-3

1-4 6-9 17-7

14i

l-o 2-9 7-8

26—30 31—35 36—40

15-0 14i 12-o

13-4 12-o

10-4 11-6 11-3

17-6 13-2 9-5

16-9 13-7 lOo

12-8 14o 11-3

16-7 13-6 10-4

15-3 13-4 10-9

11-4 12-6 11-3

41—45 46—50 51—55

9-7 9-6 8-5

10-2 11-2 10-5

11-7 11-3

7-3 6-9 6-o

7-8 6-9 6-8

8-s 8-7 8-8

8-1 7-8 6-9

8-9 8-9 8-5

10-3 10-3 11-6

56—60 61—66 67-w

7-8 6-3 0-9 lOOo

9-o 7-5 l-o

5-3 3-9 0-7 lOOo

6-2 5-o 0-7 lOOo

8-1 8-7 0-8

6-2 4-7 0-7 lOOo

7-5 6-2 0-8 lOOo

10-4 9-5 0-9

Summa

13i

lOOo

13-5 12-o 10-2 l-o lOOo

lOOo

lOOo

71 Den förskjutning mot högre åldersgrupper, som kunde konstateras 1936 (se härom S. O. U. 1937:12, sid. 26 f l ) , fortsatte även under 1937. Under det att år 1935 endast 34'4 procent av de hjälpsökande arbetslösa voro över 40 år, utgjorde motsvarande procenttal för 1936 och 1937 respektive 40'8 och 53'0. Antalet hjälpsökande under 21 år, som 1935 uppgick till 8'0 procent och 1936 till 5'4 procent, var 1937 endast 3'9 procent. Den konstaterade ökningen av de arbetslösas genomsnittliga ålder förekom i så gott som samtliga yrkesgrupper, vilket framträder i tab. 22, som angiver antalet hjälpsökande över 40 år i relation till hela antalet hjälpsökande inom varje yrkesgrupp vid ifrågavarande tidpunkter. Yrkesgrupperna skogshushållning och husligt arbete äro de enda, som förete avvikelser från nämnda utveckling. Detta får emellertid anses fullt förklarligt med hänsyn till de inom dessa yrken rådande speciella förhållandena. Tab. 22. Antalet hjälpsökande arbetslösa över 40 år i % av hela antalet hjälpsökande. Män. Procenttal Y r k

r u p p e r M/7

»VT

»Vs 1937

Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarbete o. arbetsledning Malmbrytning Metallindustri

38-2 22-5 66-s 26-8 44-8

43-9 27-7 73-3 25-5 53-7

58-0 20-6 83-9 35-8 66-4

Stenindustri Glasindustri A n n a n jord- o. stenindustri Sågverksindustri Annan trävaruindustri

39-9 41-8 47-5 33o 45-6

40-7 46-8 60-o 38-3 57-c

52-3 63-9 60-3 50-9 68-7

Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- o. beklädnadsindustri Läder-, hår- o. gummivaruindustri

36-7 25o 38-1 26-6 35-2

45-7 37-a 45-8 33-2 41o

54i 41-9 59-9 45-5 54-0

Kemisk-teknisk industri Väg- o. anläggningsarbete . , Annan byggnadsverksamhet Kraft- o. värmeproduktion . , Sjöfart o. fiske

35i 45-3 56o 43-4 30i

42-7 50-9 59-2 57-0 37-6

53-7 61-9 69-3 73-2 42i

Kontors- o. butikspersonal . Lagerarbete Hotell- o. restaurangrörelse Landuransport Allmän tjänst o. fria yrken

46-5 36-o 35o 37-3 29i

57-8 44-9 39-8 42-1 39-2

66-8 54i 62-7 53-3 47-0

Husligt arbete Tillfällighets- o. diversearbete . .. Ungdom u t a n särskild u t b i l d n i n g . Samtliga yrkesgrupper

63-8 27-7

71-4 34i

62-2 48-8

53o

72 D e t relativa a n t a l e t h j ä l p s ö k a n d e i n o m y r k e s g r u p p e n s k o g s h u s h å l l n i n g var, såsom förut angivits (sid. 49), lägre än i n å g o n a n n a n y r k e s g r u p p — 7'6 p r o c e n t — och d e t a b s o l u t a a n t a l e t e n d a s t 63. Y r k e s g r u p p e n h u s l i g t a r b e t e var till sin n u m e r ä r o b e t y d l i g — e n d a s t 45 — och den starka efterfrågan på arbetskraft, som för d e n n a g r u p p s v i d k o m m a n d e r å d d e vid räkningstillfället, gör att den k o n s t a t e r a d e å l d e r s f ö r s k j u t n i n g e n kan b e t r a k t a s s å s o m avhängig av r e n t tillfälliga o m s t ä n d i g h e t e r . D e t h ö g a a n t a l e t hjälps ö k a n d e över 40 år i d e n n a y r k e s g r u p p — v a r i e r a n d e från 71'4 till 62'2 proc e n t — kan för övrigt r e d a n i och för sig förklara en viss o e n h e t l i g h e t i utvecklingen. I tab. 23 l ä m n a s m e r a detaljerade uppgifter om d e h j ä l p s ö k a n d e arbetsl ö s a s åldersfördelning den 31 a u g u s t i 1937. B l a n d a n n a t h a de h j ä l p s ö k a n d e a r b e t s l ö s a s a t t s i r e l a t i o n till hela a n t a l e t i u n d e r s ö k n i n g e n i n g å e n d e arbetslösa inom r e s p e k t i v e å l d e r s g r u p p e r . Av t a b e l l e n framgår, att, m e d a n i de y n g r e å l d e r s g r u p p e r n a e n d a s t en m i n d r e del av de a r b e t s l ö s a t i l l h ö r d e hjälpsökandeklientelet, n ä r m a r e hälften av de a r b e t s l ö s a i de ä l d r e å l d e r s g r u p p e r n a v o r o h j ä l p s ö k a n d e . E t t u n d a n t a g härifrån u t g ö r g r u p p e n 67—74 år, i n o m vilken e n d a s t 20'o p r o c e n t av de a r b e t s l ö s a voro h j ä l p s ö k a n d e . D e t t a h a r sin givna förklaring i a t t a r b e t s f ö r h e t är ett av villkoren för a r b e t s l ö s h e t s h j ä l p m e d s t a t s b i d r a g genom a r b e t s l ö s h e t s k o m m i t t é . A v det sagda följer, att de övriga a r b e t s l ö s a u p p v i s a en a n n a n åldersförd e l n i n g än de hjälpsökande. D e t t a förhållande b e l y s e s n ä r m a r e av nedans t å e n d e uppgifter om h j ä l p s ö k a n d e och övriga a r b e t s l ö s a s p r o c e n t u e l l a förd e l n i n g på å l d e r s g r u p p e r . Åldersgrupper

Hjälpsökande

Övriga

14-15

% _

% 0'3

16—17 18—20 21—25

l.o 2'9 7'8

3'3 8'7 17'2

26—30 31—35 36—40

11-4 12'6 11-3

13-1 ll-o 9'5

41—45 46—50 51 — 55

10'3 108 . 11-6

7'7 7'5 7'0

56—60 61—66 67—w

10'4 95 0'9

6'7 6'0 2'0

lOO'O

lOO'O

Summa

U n d e r det att e n d a s t 36'9 p r o c e n t av övriga a r b e t s l ö s a voro över 40 år, var m o t s v a r a n d e tal för d e hjälpsökande 53'o procent. A v i n t r e s s e är a n h o p n i n g e n av övriga a r b e t s l ö s a i å l d e r n 21—25 år, vilken g r u p p o m f a t t a d e 17'2

73 T a b . 23.

De h j ä l p s ö k a n d e a r b e t s l ö s a s f ö r d e l n i n g p å å l d e r s g r u p p e r .

Ma 11.

SamtLandskommuner SamtSamtliga liga liga lands- komöver 30 000- 20 000- 5 000- högst städer indu- blan- jordkom- muner skogs stri dade bruks muner 100 000 100 000 30 000 20 000 5 000 Städer med ett invånarantal av

Å l d e r s g r u p p er

intal

hjälpsökande

L6—17 18—20 21—25

14 74

4 42

26-30 Bl-35 B6-40

192 236 294

41—45 46—50 51—55 56—60 61—66 B7—ut Summa Procentuell

7 22 128

4 4 20

11 47 305

83 114 106

3 41 75 58 43

165 160 125

25 36 23

540 604 591

322 316 388

93 71 76

41 35 47

126 147 172

26 19 21

288 199 13

86 81 6

32 27

197 206 26

23 16 5

6 16 22

608 588 704

54 20 137 50 279 80 312 120 359 115 274 102 186 87 212 74 227 70

626 529 50

210 224 22

68 77 7

13 13

5 203 2496 870

3 1

27 29 30 24 28 18

80 206 382

91 253 687

459 503 406

999 1107 997

298 314 315

906 902 1019

291 314 29

917 843 79

3 597 8800

fördelning

16—17 18-20 81—25

1-8 1-8 9-o

02 0-9 5-9

11-3 16-2 10-4

104 11-6 11-3

11-7 86 9-4

11-7 11-3 13-5

13-3 13-9 1-8

10-4 7-2 2-2

12o 102 l-o

lOOo

lOO-o

lOOo

8-4 7-8 9o 8-9 0-9 0-8 lOOo lOOo lOOo

9i 28-5

14-6 12-8 29-5

21-1 12-5 26-o

12-2 10-6 21-9

17-9 22-i 25-9

20-8 19o 18-3

8-2 11-2 7-9

54-7 53-7 558

408 44-7 41-7

36-2 46-2 46-9

37-0 41-9 431

36-9 46-4 43-6

30-o 34-6 39i

14-i 16-6 23-6

46-o 39-o 46i

55-4 60s 59-5

51-9 57-9 60-6

61-9 41-3 44-7

494 480 51-8

40-5 33-9 37-6

21-2 24-6 22-8

47-8 46-8 8-2

58-2 58?

65-4 64-2 48-1

53-5 43-2 50-o

52-8 493 17-8

39i 46-o 501 50-1 50-8 30c

28-9 40-s 21-2

15-7 24-5

26—30 31—35 36—40

05 5-5 10-9 15o 13-9

41-45 46-50 51—55

13-8 135 16-6

12-2 9-3 10-o

56-60 61—66 67—to

12-3 8-5 0-6

11-3 10-6 0-8

lOOo

lOOo

16-17 18—20 21—25

12-3 15- s

26-30 31—35 fä—40

30-6 38-4 42-3

4-4 167 37-4 40-3 42-6

|l—45 46—50 61—55

48-1 46i 49-4

\<6—60 Bl—66 67—w

47-4 40-2 9-6

Summa

2i 5-5 11-2 12-5 14-4 ll-o 7-4 8-5 9i

0-5 1-5 8-6 11-2 10-8 8-4 85 9-9 11-6

0-6 3-2 8-2 lOi 12-6

0-7 10-2 18-7 14-4 10-7 10-2 8-7 11-7 8-o 67

2-s 5-8 9-2

2r> 7-i (60-o) 9-7 (20-o)

2-2 57 10-6

13-8 13-2 11-7 10-o 8-5 8-o

11-9 12-8 133

12-8 14-0 11-3 83 8'7 88

10-6 (20-o) 12-4 8-o 5-8 5-8 1000

lo

lOOo

29 7-8 114 126 118 103 103 116 104 95 09 1000

15-5 17-9 19-7

15o 159 206

29-6 36-8 37-2

832 394 405

347 375 426

434 43 7 48-5

38-2 45-1 25-4

471 47-7 20o

81 8-7 0-8

hjälpsökande i % av hela antalet arbetslösa

2-5

0-7

1-8

36s 466 309 Summa 394 48-6 4 1 4 37o 8 0 s 157 0 7 367 408 Anm. Parentes ang er i den na och i oljande ;ab eller att pr ocentta L resp medc ltal b eräkna ts på inindre »ntal arbetslösa än 20.

74 procent av hela antalet. Då samma åldersgrupp för de hjälpsökande arbetslösa uppvisade en avsevärt lägre procentsats (7*8), skulle det kunna tänkas, att den höga siffran för 21—25 årsgruppen övriga arbetslösa berodde på att arbetslösa inom denna åldersgrupp deltagit i räkningen i större omfattning än arbetslösa inom övriga åldersgrupper. Sannolikt är emellertid, att andra orsaker här spelat den avgörande rollen. Av icke ringa betydelse torde vara, att den ungdom, som nyss uppnått mogen ålder men som ännu ej hunnit bilda familj, byter arbetsanställning av fri vilja oftare än den äldre kamraten med försörjningsplikt och därigenom i större utsträckning råkar ut för s. k. omsättningsarbetslöshet. Då även de omsättningsarbetslösa deltagit i räkningen och då sådana arbetslösa, enligt vad nyss sagts, kunna antagas vara förhållandevis talrika i åldersgruppen 21—25 år samt det oavvisliga hjälpbehovet vid en kortvarig arbetslöshet är avsevärt mera trängande hos familjeförsörjaren än hos den ensamstående, väcker det knappast förvåning, att övriga arbetslösa äro rikligt företrädda i åldersgruppen 21—25 år. Hjälpsökandeklientelets överårighet framträder ännu tydligare i tab. 24, vari de hjälpsökande arbetslösa fördelats på åldersgrupperna 14—20, 21—40 och 41—74 år inom varje yrkesgrupp, därvid även angivits dessa åldersgruppers procentuella andel av såväl de hjälpsökande som samtliga arbetslösa inom yrkesgruppen. Uppgifter om arbetslöshetens omfattning inom olika åldersgrupper erhålles i tab. 25, vari antalet arbetslösa inom olika åldrar satts i relation till respektive åldersgruppers totala storlek. Hela antalet män i olika åldersgrupper den 1 januari 1937 har erhållits genom framskrivning av åldersfördelningen den 31 december 1935 enligt 1935/36 års särskilda folkräkning med tillämpning av 1934 års dödlighetstal. Om man undantager åldersgrupperna 14—17 år och 67—74 år, inom vilka åldersgrupper väl endast en betydelselös del av samtliga män äro aktuella arbetssökande, uppvisade ingen åldersgrupp lägre arbetslöshet än 9'9 och ingen högre än 13'6 på 1 000 män. Variationerna mellan åldersgrupperna voro, som synes, relativt små. Åldersgruppen 21—25 år uppvisade det högsta promilletalet inom åldersgrupperna upp till 50 år. Först i åldersgruppen 51—55 år steg promilletalet till 13'o och i gruppen 56—60 år till 13'6 för att sedan i gruppen 61—66 år minska till 12'9. Om den sistnämnda gruppen gäller dock i viss mån vad som ovan (sid. 72) sagts om arbetsförheten i åldersgruppen 67—74 år. En god bild av åldersutvecklingen inom hjälpsökandeklientelet under åren 1935—1937 erbjuder tab. 26, vari angives antalet hjälpsökande arbetslösa på 1 000 män inom olika åldersgrupper respektive år. Här framträda med all önskvärd tydlighet de djupgående förändringar i hjälpsökandeklientelets ålderssammansättning, som ägt rum under de senaste åren. På två år ha åldersgrupperna upp till 35 år, som förut dominerade detta klientel, nedgått så väsentligt och så mycket hastigare än övriga åldersgrupper, att det nu är åldrarna 41 år och däröver, som äro av den största betydelsen.

75 T a b . 24.

D e h j ä l p s ö k a n d e a r b e t s l ö s a s f ö r d e l n i n g p å y r k e s - och å l d e r s g r u p p e r . Procentuell fördelning

Antal hjälpsökande Yrkesgrupper

16-20 21-40 41-74 år

Män.

Hjälpsökande i % av hela antalet arbetslösa 16-20 21-40 41-74 år år år

S:a

12i

25-o

16-5

8-3

7-2

7-6

9-3

20-2

16-9

68o

70 4 68

29-4

48-4

16-20 21-40 41-74 år år år

S:a

8-4

33-6

6-4

73o

Ingenjörsarb. o.arbetsledn

16i

Malmbrytning

64-2

83-9 lOOo 35-8 1000

Metallindustri

l-o

32-6

66-4 lOOo

Stenindustri

0-7

47o

52-3 lOOo 50o

71 5 67-2

Glasindustri

1-7

34-4

63-9 lOOo 10-o

53-4

33-5

A n n a n jord- o. stenindustri

39-7

60s

47-3

42-9

48-3

62-4

32-4

35-6

54i

38 Jordbruk Skogshushållning

4 S:a

58-o lOOo 20-6 1000

Sågverksindustri

765 Annan trävaruindustri

31-3

50-9 1000 68-7 lOOo

Pappersindustri

45-9

54-i lOOo

0-8

4-2

5-4

6-5

51-6

41-9 1000 28-6

22-5

21-3

22-3

0-6

39-5

59-9 lOOo

4-5

21-s

30-7

255 Textil- o. beklädn.-industri

4-o

50-5

45-5 lOOo 25-o

32-3

27-7

297 Läder-, hår- o. gummiv.-ind

2-3

43-7

54-o lOOo 14-3

38-1

41-3

46-3

53-7 1000

54-0

71-3

611 Väg- o. anläggn.-arbete . .

38-1

61-9 lOOo

29-6

44-6

36-9

A n n a n byggnadsverks.

..

30-3

22-o

28-9

260 Kraft- o. värmeproduktion

26-8

69-3 1000 73-2 lOOo

46-9

50-6

49-

42-1 lOOo 19-4

27-3

34-5

29-4

26-2

Grafisk industri Livsmedelsindustri

....

Kemisk-teknisk industri . .

Sjöfart o. fiske

0-4

3-e

54-3

5o

Kontors- o. butikspersonal

0-3

32-9

66-8 lOOo

3-6

20-8

31-i

Lagerarbete

1-2

44-7

54i

9-5

26i

46-9

33-5

37-3

62-7 100-0

24-7

31-4

276 Hotell- o. restaurangrörelse

43i

53-3 100-0 12-1

30-0

49o

355 Litterärt o. k o n s t n ä r ! arb

40-5

59-5 1000

16i

17i

16-6

Förvaltning o. undervisn

39o 100-0

25-s

30-8

25-3

(80

(20-o) lOOo

12-5

4-8

9-3

32-2

32-4

62-5

49-3

19 Landtransport

4 Sjukvård o. hygien

17 Husligt arbete Tillfälligh.- o. diversearb

89 Ungdom utan särsk. u t b . . . 155

1 28

62-2

lOOo

34o

48-8

lOOo 19-2

44-5

197 78-7

1000 24-3

27-6

5 3 o lOOo 154

1266 1293 2 648 42

3-6

Samtliga 344 3 790 4 666 8 800

24-9 45o

76 Tab. 25. Antalet män och antalet arbetslösa på 1000 män i olika åldersgrupper. Antal arbetslösa män 31/s 1937

Beräknat antal män Vi 1937

Antal arbetslösa på 1000 män

14—15

112 318

0-4

16—17 18—20 21—25

605 1590 3 334

115 816 160 614 279 142

52 9-9 11-9

26—30 31-35 36—40

3 011 2 810 2 460

276 641 249 367 225 423

10-9 11-3 10-9

41—45 46—50 51—55

2 089 2 063 2100

200 800 181 458 161 943

10-4 11-4 l3o

56—60 61—66 67—74

1948 1768 395

143 753 137 185 129 642

13-6 12-9 3o

2 374102

102 Åldersgrupper

Summa

I tab. 26 förefintliga uppgifter äro även ägnade att giva en föreställning om arbetslöshetstrycket inom olika åldersgrupper vid de tre undersökningstillfällena. Det är påfallande, att de ojämnheter i talserierna, som konstaterats såväl 1935 som 1936 i fråga om åldersgrupperna mellan 31 och 50 år, undergått en utjämning 1937. En god bild härav och av den nyss framhållna Tab. 26. Antalet hjälpsökande arbetslösa på 1000 män den 3V? 1935, 3VT 1936 och »VB 1937. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1 000 män

Indextal

Åldersgrupper •Vi 1935

•Vs 1937

M/ 7

M/7

16-17 18-20 21-25

3-4 17-4 23-7

1-5 5-7 lOo

OS 1-6 2-5

18 95 129

16 61 106

20 39 61

26-30 31—35 36-40

25-3 22-7 19-3

11-2 10-9 99

3-6 4-4 4-4

138 123 105

119 116 105

88 107 107

41—45 46—50 51—55

17-i 17-6 17-8

9i 9-8 10-7

4-5 5-o 6-3

93 96 97

97 104 114

110 122 154

56—60 61—66

17-9 17-2

10-5 93

64 6-i

97 93

112 99

156 149

4i

100 Summa

M/7

/8

77 förskjutningen i klientelets åldersfördelning mot de äldre årsklasserna erhålles genom diagram 1, vari de i tab. 26 anförda indextalen upplagts grafiskt.

140 -

120 -

31. 7. 1935. 31. 7. 1936. " 31. 8. 1937.

grupper

16-17

Diagram, 1.

18-20

21-25

26-30

31-35

36-40

41-45

46-50

51-55

56-60

61-66

Antalet hjälpsökande arbetslösa på 1 000 män den 31 /i 1935, sl /7 1936 och M/S 1937. Indextal. Medeltalet för samtliga åldersklasser = 100.

78 KAP. VI.

Familj eförhållanden. En persons familjeförhållanden och därur härflytande försörjningsplikt äro faktorer av väsentlig betydelse för hans behov av arbetsförtjänst och hans möjligheter att tillgodose detta behov. Därav följer, att en arbetslöshetsräkning för att fylla sitt ändamål bör lämna en så fullständig beskrivning som möjligt på klientelets familjeförhållanden. På grund härav ha uppgifter begärts om den arbetslöses civilstånd, hela antalet barn under 16 år samt antalet hemmavarande barn 16 år och däröver. Vidare har efterfrågats, huru många av familjemedlemmarna, som hade förvärvsarbete vid räkningstillfället. I samband därmed har även utrönts vissa frågor, berörande den arbetslöses bostads- och inkomstförhållanden, vilka spörsmål emellertid komma att behandlas i särskilda kapitel (kap. VII, sid. 88 ff. och kap. X I I , sid. 158 ff.). De arbetslösas fördelning efter civilstånd framgår av tab. 27. Ogifta voro Tab. 27. De arbetslösas fördelning efter civilstånd. Män. Absoluta tal

Procenttal

Kommuntyper änk- frånänk- frånlingar skilda Summa ogifta gifta lingar skilda Summa

ogifta

gifta

3 263 241

Städer med 274

5 925 36-2

55-1

4l

4-6

30 0 0 0 - 1 0 0 000

»

55-9

3-7

3o

lOOo

20 0 0 0 - 30 000

>»

2 077 37-4 829 41-4

53-3

4-0

1-3

lOOo

5 0 0 0 - 20 000

»

1667 149

52-5

4-7

1-7

lOOo

högst 5 000

»

3 176 41-1 551 44-6

50-3

4o

lOOo

Samtliga städer

4 817

6 810 522

12 558 38-3

54-s

3-3

lOOo

3139 206

6 583 48-4

47-7

3-1

0-8

lOOo

2 876 47-7

48-4

3-3

0-6

41-9

2-6

0-4

lOOo

36-4

1-9

0-5

över 100 000 inv

277 Landskommuner Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner

.... ....

Skogskommuner SamtUga landskommuner Hela riket Arbetslöshetstyngda områden

1443 55-i 755 61-2

5 412 353

11657 49-9

46-4

3-0

0-7

10 632 12 222 875

24 215 43 9

50 5

2o

2 456

5 821 42-2

53-4

3-7

0-7

5 815

3108 214

79 43-9 procent av de arbetslösa; 50-5 procent voro gifta och 5"6 procent förut gifta, d. v. s. änklingar eller frånskilda. Väsentliga skiljaktigheter förekommo mellan olika kommuntyper, men då civilståndsfördelningen givetvis är intimt sammanhängande med de arbetslösas åldersfördelning och denna uppvisar betydande olikheter inom skilda kommuntyper, äro talen icke utan vidare jämförbara. I stort sett kan dock sägas, att de kommuntyper, som genomgående hade ett äldre klientel, d. v. s. samtliga stadstyper (jfr sid. 61), även uppvisade lågt antal ogifta. I storstäderna voro 36-2 procent av de arbetslösa ogifta, medan i skogskommunerna så var fallet med 61-2 procent. I tab. 28 lämnas en jämförelse mellan det relativa antalet gifta bland de arbetslösa och bland hela befolkningen med fördelning på åldersgrupper. I Tab. 28. Antalet gifta män inom olika åldersgrupper bland de arbetslösa och bland hela folkmängden. Procenttal. Storstäder Åldersgrupper arbetslösa

Övriga städer

Landskommuner

Hela riket

hela folkhela folkhela folkhela folkarbetslösa arbetslösa arbetslösa mängden mängden mängden mängden

18-20 21—25

H l

0-2 11-8

14-2

0-1 12o

0-3 10-7

0-i 9-1

OS 11-7

01 101

26—30 31—35 36—40

38-8 55-3 64-2

44-4 66-2 75-3

43-o 58-9 67-4

44-2 68-3 78-2

39-4 62-2 719

36-4 58-8 71-o

40-3 59-7 68-5

39-2 619 73l

41—45 46—50 51—55

68-3 64-6 62-o

78-6 78-1 76-6

69-9 71-8 67-6

82-5 83o 81-8

73-7 77-4 73-8

76-4 78-0 77-4

70-9 71-7 677

779 789 78i

56—60 61—66 67—74

644 63-6 64-4

735 69o 60-4

75-8 72-e 62-3

79-6 74-5 63-8

72-3 72-5 62-3

75-7 71-4 62-5

709 701 630

761 71-7 625

Samtliga åldersgrupper

5oi

49o

stort sett företer befolkningen i övrigt för de olika åldersgrupperna icke oväsentligt högre procenttal gifta än de arbetslösa 1 . Undantag härifrån utgöra, frånsett några betydelselösa differenser i de yngsta och äldsta åldersgrupperna, landskommunernas åldersgrupper 26—30, 31—35 och 36-—40 år, där särskilt gruppen 31—35 år med 1 368 arbetslösa (se tab. 17) framträder med 62-2 procent gifta arbetslösa mot 58-8 procent för hela befolkningen. Nu nämnda avvikelser kunna emellertid icke förtaga intrycket av att de arbetslösa, framför allt i städerna men även på landsbygden, icke bildat familj i samma utsträckning som befolkningen i övrigt. En sammanställning av de arbetslösa efter familjeförhållanden lämnar följande resultat. 1 A t t summasiffrorna för de olika k o m m u n t y p e r n a giva e t t a n n a t resultat, är beroende på skillnaden i åldersfördelning hos de arbetslösa och befolkningen i övrigt; de förra äro rikligare representerade i de äldre å l d e r s g r u p p e r n a (se t a b . 25).

80 Med gifta

familj ogifta

Summa

Ensamstående

Utan b a r n Med barn under 16 år Endast med barn, fyllda 16 år Summa

2 871 7 545 1806

818 295

2 871 8 363 2 101

12 222

%

50-5

4-6

55i

44-9

Med »barn under 16 år» avses här samtliga barn i ifrågavarande ålder, oavsett om de bodde i hemmet eller ej, under det att med »barn, fyllda 16 år» avses endast hemmavarande sådana. Med »gifta utan barn» förstås sålunda gifta personer, som varken hade barn under 16 år eller hemmavarande barn, fyllda 16 år. Till barn, som fyllt 16 år och som ej vistas i hemmet, har ingen hänsyn tagits. Antalet familjemedlemmar, så som begreppet här definierats, giver icke ett exakt uttryck för den hemmavarande familjens storlek, enär däri även medräknats icke hemmavarande barn under 16 år, men lämnar däremot fullständiga uppgifter om det antal personer, mot vilka de arbetslösa voro försörjningspliktiga. Antalet försörjningspliktiga — 13 040 — erhålles genom att från det ovan redovisade antalet arbetslösa med familj draga antalet ogifta med barn, fyllda 16 år. I likhet med vad som skett vid arbetslöshetskommissionens klientelundersökningar, avses här med försörjningsplikt endast sådan mot hustru och barn — icke mot föräldrar eller adoptant. Hela antalet familjemedlemmar utgjorde hustrur barn under 16 år hemmavarande barn, fyllda 16 år

12 222 17 399 Summa

29 621 7 992 37 613

För arbetslösa med familj (13 335) uppgick antalet familjemedlemmar — den arbetslöse oräknad — till i medeltal 2-8. Antalet försörjningspliktiga arbetslösa utgjorde, som nyss nämnts, 13 040 eller 53-9 procent av samtliga arbetslösa och antalet personer, mot vilka försörjningsplikt förelåg, i medeltal 2-3 per försörjningspliktig. E n betydande skillnad i försörjningsplikt förelåg mellan hjälpsökande och övriga arbetslösa, vilket närmare belyses här nedan. Försörjningspliktiga voro av de hjälpsökande arbetslösa 69*2 procent och av övriga arbetslösa 45-1 procent. En jämförelse med 1935 och 1936 års klientelundersökningar visar, att de försörjningspliktiga vid arbetslöshetsräkningen utgjorde en betydligt större andel av hjälpsökandeklientelet än tidigare. Den 31 juli 1935 voro nämligen 56-o procent och den 31 juli 1936 60*3 procent av de hjälpsökande försörjningspliktiga.

81 P r o c e n t

A n t a l

Gifta

Hjälpsökande

Övriga

Samtliga

Hjälpsökande

5 739

6 483

12 222

65-2

Övriga Samtliga

42-0

50-5

Ogifta eller förut gifta med försörjningsplikt

4-o

3i

3-4

Summa försörjningspliktiga

6 086

6 954

13 040

69-2

45i

53-9

Icke försörjningspliktiga Summa

2 714

8 461

30-8

54-9

46i

8 800

15 415

24 215

lOOo

lOOo

1000 Uppgifter om försörjningspliktens omfattning bland de gifta arbetslösa erhållas i följande sammanställning. Relativa antalet familjer med visst antal familjemedlemmar — det erinras om att redovisningen av försörjningsplikten endast omfattar sådan mot hustru och (eller) barn — var större bland de hjälpsökande än bland övriga arbetslösa i fråga om mindre och medelstora familjer, men det relativa antalet familjer med 5 barn var lika stort för Klientelundersökningen Samt- »VT 1936 HjälpHjälpÖvriga Samtliga Övriga sökande sökande liga Antal

Gifta med följande antal barn under 16 år

Procent

%

0 barn 1 » 2 » 3 4 5

» » »

6 eller flera b a r n Summa

1953 1563 1142

2 724 1720 980

4 677 3 283 2 122

34o 27-2 19-9

42-0 26-5 15-1

383 26-8 17-4

31-5 29-8 19-3

563 261 130

492 266 146

1055 527 276

9-s 4-6 2-3

7-6 4-1 2-s

8-6 4-3 2-3

9-8 5-1 2-5

2-2

2-4

2-o

5 739 6 483 12 222

lOOo

lOOo

båda kategorierna, och antalet familjer med 6 eller flera barn var till och med något större bland övriga arbetslösa (jfr arbetsinkomsten, sid. 168). I tablån här ovan har även inlagts uppgifter om försörjningspliktens omfattning bland de gifta arbetslösa, som ingingo i 1936 års klientelundersökning. Av dessa uppgifter framgår, att försörjningsbördan bland de hjälpsökande genomsnittligt var något större den 31 juli 1936 än den 31 augusti 1937. I tab. 29 lämnas uppgifter om försörjningspliktens omfattning inom olika yrkesgrupper bland hjälpsökande och övriga arbetslösa. Av visst intresse är, att bland de hjälpsökande arbetslösa ett relativt stort antal försörjningspliktiga återfunnos bland yrkesgrupper, inom vilka räkningsdeltagare i förhållandevis mindre utsträckning varit anmälda hos arbetslöshetskommitté, såsom 1051 38

82 Tab. 29.

Försörjningspliktiga arbetslösa inom olika yrkef

A. Hjälpsökande arbetslösa. Antal arbetslösa, som hade att försörja följande antal personer (hustru och barn under 16 år)

Summa försörjningspliktiga Försörjningspliktiga därav i % av ogifta hjälp6 hela an eller sökande eller förut flera talet gifta

Yrkesgrupper

94 Jordbruk

54 Skogshushållning

4 Ingenjörsarbete o. arbetsledning

1 Malmbrytning

9 Metallindustri

91 Stenindustri

203 Glasindustri

24 A n n a n jord- o. stenindustri

11 Sågverksindustri

154 A n n a n trävaruindustri

12 Pappersindustri

33 Grafisk industri

4 Livsmedelsindustri

11 Textil- o. beklädnadsindustri

30 Läder-,hår-o. gummivaruindustri

142 Kemisk-teknisk industri

3 Väg- o. anläggningsarbete . . .

21 A n n a n byggnadsverksamhet .

14 Kraft- o. värmeproduktion . . .

49 Sjöfart o. fiske

10 Kontors- o. butikspersonal . .

14 Lagerarbete

3 Landtransport

20 Litterärt o. konstnärligt arbete

2 Förvaltning o. undervisning

10 Sjukvård o. hygien

1 Husligt arbete

10 Tillfällighets- o. diversearbete

1645 Hotell- o. restaurangrörelse

31 3 3

347 Ungdom u t a n särskild utbildning Samtliga yrkesgrupper

83 jrupper, fördelade efter försörjningspliktens omfattning.

Män.

B. Övriga arbetslösa. Arbetslösa med Summa försörjFörsörj- försörjningspliktiga nings- ningspliktiga plikt mot i % av 4 el. flera därav övriga personer ogifta arbets6 i % av hela aneller eller lösa försörjflera talet förut ningseifta pliktiga

Antal arbetslösa, som hade att försörja följande antal personer (hustru och barn under 16 år) Yrkesgrupper

Jordbruk

240 Skogshushållning

93 Ingenjörsarbete o. arbetsledning

25 Malmbrytning

5 Metallindustri

79 Stenindustri

54 Glasindustri

18 Annan jord- o. stenindustri

16 Sågverksindustri

95 Annan t r ä v a r u i n d u s t r i

18 Pappersindustri

45 Grafisk industri

14 Livsmedelsindustri

85 Textil- o. beklädnadsindustri .

23 Läder-,hår-o.gummivaruindustri

33 Kemisk-teknisk i n d u s t r i

....

21 Väg- o. anläggningsarbete . .

137 Annan byggnadsverksamhet

112 Kraft- o. värmeproduktion . .

9 Sjöfart o. fiske

54 Kontors- och butikspersonal

139 Lagerarbete

32 Hotell- o. restaurangrörelse

19 Landtransport

134 Litterärt o. konstnärligt arbete

29 Förvaltning o. undervisning .

6 Sjukvård o. hygien Husligt arbete

7 Tillfällighets- o. diversearbete.

112 27 7 1 16

23 13 7 50 7

14 4 5 22 8

21 1 31 8 17

11 3 14 10 13

5 95 68 4 22

2 46 30 — 10

72 21 7 70 15

41 5 1 26 6

12 4 7 158

5 1 2 70

47-7

32-7

37-o

16-9

66-4

12-9

54-2

(15-4)

45i

8-6

45-2

15-4

43-o

7-7

57-7

10-7

46-7

12-2

47-4

12-9

14-2

44-4

12-5

53-3

10-1

50-6

14-o

50o

16-2

51-2

3-2

60-9

17-4

11-2

73-7

7-i

45-3

12-4

53i

10-5

41-7

50-7

5-7 5-9

45-5

12-5

59-7

8-i

43-8

15-i

49-0

51i

8-3 6-2

34-7

14-7

—

0-2 451

1 Ungdom u t a n särskild utbildning Samtliga yrkesgrupper

179 45 14 1 38

15 7

84 ingenjörsarbete och arbetsledning (83*9 procent), kontors- och butikspersonal (78-8 procent) och litterärt och konstnärligt arbete (91'9 procent). Utom dessa uppvisade bland annat yrkesgrupperna kraft- och värmeproduktion samt pappersindustri procentuellt höga antal hjälpsökande arbetslösa med försörjningsplikt (87-5 procent respektive 80-1 procent). Samtliga nu nämnda yrkesgrupper uppvisade emellertid även i fråga om övriga arbetslösa större andel försörjningspliktiga än »övriga» i medeltal. Hög andel försörjningspliktiga förekom bland övriga arbetslösa inom yrkesgrupperna annan byggnadsverksamhet (62*4 procent) och väg- och anläggningsarbete (60-9 procent). Antalet försörjningspliktiga (hjälpsökande + övriga enligt tab. 29) i procent av antalet arbetslösa var i de yrkesgrupper, som företedde största relativa antalet försörjningspliktiga, följande. Kraft och värmeproduktion Ingenjörsarbete och arbetsledning Väg- och anläggningsarbete Annan jord- och stenindustri

80'6 % 69'4 » 67'0 » 66'6 »

Kemisk-teknisk industri Annan byggnadsverksamhet Litterärt och konstnärligt arbete Stenindustri

65'6 » 65'4 » 65"o » 63*7 »

Personer med större försörjningsbörda, varmed här förstås försörjningsplikt mot minst 4 personer — t. ex. hustru och 3 barn eller, för änkling, 4 barn — förekommo inom så gott som samtliga yrkesgrupper, dock med betydande variationer mellan de olika grupperna. I genomsnitt hade 12-5 procent av de hjälpsökande arbetslösa (18-1 procent av de försörjningspliktiga hjälpsökande) att utom sig själva draga försorg om 4 eller flera personer. Största relativa antalet dylika familjer förekom inom yrkesgruppen jordbruk, där 31'5 procent av de hjälpsökande familjeförsörjarna hade sådan försörjningsplikt. E n redovisning av försörjningspliktens omfattning inom olika yrkesgrupper, uttryckt i antalet familjemedlemmar per arbetslös med familj, återfinnes i tab. 30. Antalet familjemedlemmar angiver här det antal personer, som får anses vara i större eller mindre grad direkt beroende av den arbetslöses inkomst. I de angivna talen ingår emellertid icke den arbetslöse själv. I medeltal för hela riket uppgick antalet familjemedlemmar till 2-8 per arbetslös. Variationerna kring detta medeltal voro för de olika yrkesgrupperna måttliga, med undantag av yrkesgruppen jordbruk, där antalet familjemedlemmar per arbetslös utgjorde 3-7. Tydligt är, att de arbetslösa inom denna yrkesgrupp hade en väsentligt större försörjningsbörda än inom övriga yrkesgrupper. Försörjningspliktens omfattning inom yrkesgruppen jordbruk är av särskilt intresse, icke endast av nyss nämnd anledning utan även därför, att i denna yrkesgrupp även ingå verkliga jordbrukare, nämligen ägare eller arrendatorer av jordbruk, som icke lämna ägaren respektive arrendatorn full syssel-

85 ab. 30. De arbetslösas fördelning efter familjeförhållanden inom olika yrkesgrupper. Män. Arbetslösa med familj Yrkesgrupper hela antalet

Familjemedlemmar

Familjemedlemmar med förvärvsarbete n

/e 1937

1458 1356 5 440 2 976 334 462 886 305 129 Ingenjörsarbete o. arbetsledning 128 359 120 122 46 44 58 Malmbrytning Metallindustri 757 780 714 1988

441 58 101 10 484

55 7 8

28 8 16

767 98 115 901 153

718 2120 1018 270- 104 95 288 128 108 820 2 450 1089 379 137 141

200 50 54 249 99

35 5 8 18 11

275 66 432 205 288

784 256 59 155 396 1112 521 190 839 272

388 56 462 202 354

71 49 267 133 210

10 3 37 10 19

14 14 54 24 39

211 940 720 92 305

181 191 519 871 2 692 1307 810 659 1935 91 246 89 279 375 773

147 434 408 54 117

6 72 62 8 19

841 266 107 846 145

898 763 2124 664 282 248 273 119 94 776 2 416 1149 146 367 135

537 166 63 449 96

52 113 221 84 75 22 65 27 28 23 44 205 91 81 Husligt arbete 85 1204 3 488 7 398 Tillfällighets- o. d i v e r s e a r b e t e . . 2 618 2 344 2 1 2 Ungdom utan särskild utbildning — —

Sågverksindustri Annan trävaruindustri

Textil- o. beklädnadsindustri . . Läder-, hår-o. gummivaruindustri Kemisk-teknisk industri Väg- o. anläggningsarbete . . . . Annan byggnadsverksamhet . . Kraft- o. värmeproduktion . . . . Sjöfart o. fiske Kontors- o. butikspersonal . . . . Lagerarbete Hotell- o. r e s t a u r a n g r ö r e l s e . . . . Landtransport Litterärt o. konstnärligt arbete

Antal familj emedle mmar per ar betslös med 'amilj

därav hustrur i 7o a v därav med med antalet hela hela därav hela barn förvärvsregel- arbets- antalet arbete gifta antalet under antalet tilllösa fälligt bundet 16 år arbete arbete

Skogshushållning

Annan jord- o. stenindustri. . . .

Arbetslösa med familj

Förvaltning o. undervisning . . Sjukvård o. hygien

Samtliga yrkesgrupper 13 335 12 222 37 613 17 399 6269

6 11 19

53-4 40-2 69-9 59-7 59-2

3-7

0-s

2-7

0-2

2-8

0-8

0-2

0-6

65-i

0-3

53-8

2-8

0-5

67-6

0-5

61-3

2-5 2-7

58-2

2-5

0-6

OS

63-4

2-9

0-3

47-5

2-3

0-7

62-2

2-G

0-6

60-3

2-5

0-6

62-6

2-9

0-7

32 52 66 9 32

67-8

2-5

0-7

68-4

2-9

0-5

67-G

2-7

0-6

81-4

2-7

0-6

54-8

2-5

0-4

79 16 14 66 20

142 43 14 97 24

60-6

2-5

0-6

52-4

2-5

0-6

57-8

2-G

0-6

56-3

2-9

0-5

65-0

0-7

14 4 8 144

14 5 8 157

51-9

2-6

0-6

51-9

2s

0-8

61-2

0-5

48-7

2-8

0-5

—

— 55i

2-8

799 1034

—

86 sättning (jfr sid. 44). I följande sammanställning redovisas yrkesgruppen jordbruk, uppdelad på jordbrukare och jordbruksarbetare (inklusive hemmasöner Antal arbetslösa med föriörjningsplikt mot

1 person 2 personer 3

>»

4 5

»> »

6 eller flera personer Summa försörjningspliktiga Icke försörjningspliktiga Summa

Jor dbr uksarb et aro

Jordbrukare Antal

Antal

%

247 201 196

21-o 17-i 16-6

149 117 59

9-6 7-6 3-8

136 85 165

11-6 7-2 14-o

30 23 25

1-9 1-5 1-6

87-5

26o

12-6

74-0

lOOo

Av denna sammanställning och av vad nyss anförts framgår, att jordbrukarna hade en betydligt större försörjningsbörda än arbetslösa inom någon annan yrkesgrupp. Icke mindre än 87-5 procent av jordbrukarna voro försörjningspliktiga mot i medeltal 3-1 personer och icke mindre än 32-8 procent av dem hade 4 eller flera personer att försörja. Däremot hade av jordbruksarbetarna, bland vilka återfunnos de s. k. hemmasönerna (se sid. 44), endast 26-o procent försörjningsplikt mot i medeltal 2*3 personer. I tab. 30 lämnas slutligen en allmän översikt över familjeförhållandena inom olika yrkesgrupper. Där redovisas sålunda, förutom antalet arbetslösa med familj och antalet familjemedlemmar, även antalet av dessa senare, som hade förvärvsarbete den 31 augusti 1937. (Beträffande begreppet »familjemedlem» erinras om att detta innefattar samtliga barn under 16 år, mot vilka försörjningsplikt förelegat vid undersökningstillfället, jfr sid. 80.) Antalet arbetslösa med familj utgjorde, som förut i tablån å sid. 80 angivits, 55-1 procent av samtliga arbetslösa, vadan 44-9 procent utgjordes av ensamstående. Till de 13 335 familjernas uppehälle bidrogo 6 269 familjemedlemmar eller i medeltal 0-5 per familj. I 1 833 fall (13*7 procent) lämnade hustrun sitt bidrag genom eget förvärvsarbete; detta utgjordes i 799 fall av tillfällig och i 1 034 fall av mera regelbunden arbetsinkomst. Arbetslösa med förvärvsarbetande hustrur förekommo inom alla yrkesgrupper utom malmbrytning; de största relativa antalen voro tillfinnandes inom vissa av de s. k. manschettyrkena, nämligen förvaltning och undervisning (33-3 procent), sjukvård och hygien (32-1 procent), litterärt och konstnärligt arbete (30-3 procent) samt kontors- och butikspersonal (26*3 procent). Beträffande familjemedlemmarnas förvärvsarbete bör vidare framhållas, att sådant, naturligt nog, förekom huvudsakligen inom de industrier, som voro lokaliserade till städer, och förhållandevis mera sällan inom yrkesgrupperna jordbruk, skogshushållning, malmbrytning, stenindustri, sågverksindustri och

87 pappersindustri. Detta framträder tydligt vid ett studium av nedanstående uppgifter rörande hela antalet familjemedlemmar och sådana med förvärvsarbete per arbetslös familjeförsörjare.

Kommuntyper

Antal Antal familjemedlemmar arbetslösa per arbetslös med familj med familj i % av med församtliga hela antalet värvsarbete

Städer

med över 100 000 invånare. . . . 30 000—100 000 » 20 000— 30 000 » 5 000— 20 000 » högst 5 000 »

60-2 61-0 59-c 57-8 54-6

2-5 2-7 2-7 2-8 2-8

0-7 0-7 0-5 0-6 0-5

Samtliga städer

59-4

0-6

51-9 52-1 45-6 39-7

2-9 3o 3-3 4-2

0-3 0-3 0-2 0-2

Landskommuner Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner Skogskommuner Samtliga landskommuner

50-4

3o

0-3

Hela riket

55i

2-8

fr.

Under det att storstädernas familjeförsörjare hade att försörja i medeltal 2-5 familjemedlemmar, varav 0'7 dock åtnjöto inkomst av förvärvsarbete, hade jordbrukskommunernas arbetslösa 3-3 familjemedlemmar men endast 0-2 med förvärvsarbete. I skogskommunerna voro dessa tal 4-2 respektive 0-2. Det relativa antalet familjeförsörjare var störst i de största och större städerna, omkring 3/s av de arbetslösa, och minst i skogskommunerna, knappt 2 /s. I stort sett kan sägas, att ju större del av en kommuntyps arbetslösa, som bildat familj, desto mindre var antalet familjemedlemmar, beroende av var och en av dem. För storleken av den arbetslöses och de förvärvsarbetande familjemedlemmarnas inkomster och dessas inverkan på den arbetslöses hjälpbehov redogöres i kap. X I I , sid. 158 ff.

88 KAP. VII. Bostadsförhållanden. I nära samband med den arbetslöses familjeförhållanden står hans bostad. De arbetslösa ha därför vid arbetslöshetsräkningen haft att uppgiva, om de bodde hos föräldrar eller anhöriga, i egen våning i kooperativ bostadsförening, i förhyrd bostad, i egen eller arrenderad fastighet. För dem som bodde hos föräldrar eller anhöriga, skulle uppgivas, huruvida dessa innehade jordbruk. Arbetslös, som ägde eller arrenderade fastighet, skulle meddela, om denna var jordbruksfastighet eller annan fastighet, samt om den utgjordes av egnahem med statligt egnahemslån eller arbetarsmåbruk med arbetarsmåbrukslån. Vidare skulle uppgifter lämnas om den odlade arealens storlek samt om antalet kor och hästar, som föddes på egendomen. Det stora antal spörsmål av vitt skilda arter, som skulle utredas i samband med arbetslöshetsräkningen, nödvändiggjorde en stark begränsning av varje enskilt spörsmål. P å grund härav måste undersökningen rörande bostadsförhållandena inskränkas till en utredning om bostadens art, varför av nyss anförda skäl uppgifter om dess storlek och beskaffenhet i övrigt icke kunde medtagas. I fråga om jordbruksfastighet ha väl uppgifter om areal och husdjursbestånd kunnat inhämtas men däremot icke om egendomens tillstånd. Den redogörelse, som nedan lämnas, kommer till följd härav att avse huvudsakligen de bostäder, som utgöras av egen eller arrenderad fastighet, och gör därför på intet sätt anspråk på att vara annat än en summarisk redogörelse för vissa med de arbetslösas bostadsförhållanden sammanhörande fakta. En översikt över de bostadstyper, som ifrågakommit, lämnas i tab. 31 med fördelning på kommuntyper. De olika bostadsformerna ha indelats i tre huvudgrupper, nämligen a) bostad hos föräldrar eller anhöriga; b) förhyrd bostad, till vilken huvudgrupp i framställningen här nedan även hänförts bostad i kooperativ bostadsförening; c) egen eller arrenderad fastighet 1 , här nedan som regel betecknad »egen fastighet». Av de arbetslösa bodde mer än Vs hos föräldrar eller anhöriga, mindre än hälften i förhyrd bostad och ungefär Ve ägde eller arrenderade fastighet. Endast 163 personer — varav 139 i storstäder — uppgåvo sig bo i egen våning i kooperativ bostadsförening. Av fastighetsinnehavarna innehade 1 412 1 I frågeformuläret förutsattes icke, att uppgift skulle lämnas, huruvida bostaden ägts eller arrenderats av den arbetslöse. Sannolikt är emellertid, att arrenden endast mera sällan ifrågakommit, då väl en person, som ansett sig vara arbetslös, knappast kan tänkas vidbliva ett arrende någon längre tid. På grund härav har åtskillnad ej gjorts mellan ägda och arrenderade fastigheter.

89 al). 31- De arbetslösas fördelning inom olika kommuntyp er efter bostadsförhållanden. Män. A ntal

boen d e

e l l e r a r r e n d e r ad f a s t i g ket i kooperaannan fasl ighet jordbruksfastighet tiv bo- i förhyrd arbestadsutan med bostad egna- t arSumma egnajord- jord- Summa förövriga Summa övriga Summa småhem hem ening bruk bruk bruk i egen

hos föräldrar eller anhöriga

Kommuntyper

Städer med över 100 000 inv.

4 1208

4 458

—

30 0 0 0 - 1 0 0 000 »>

20 000— 30 000 »

—

5 000— 20 000

»

24 1040

5 000 »

3 Industrikommuner. . 2 269

542 2 811

2 266 108

Blandade kommuner

434 1226

högst

— — — — —

—

—

—

—

899 1033

120 Landskommuner

Jordbrukskommuner

729 Skogskommuner

— — — —

6 768 1707 8 4 7 5

163 Samtliga

..

kommuner

43 25 33 43

11790 287

;i44

2130 2 375 3 787

jordbruksfastighet, 532 fastigheter voro egnahem med statliga egnahemslån och 144 arbetarsmåbruk med statliga arbetarsmåbrukslån. Fördelningen av de tre huvudgrupperna av bostäder på olika kommuntyper framgår av nedanstående sammanställning. % arbetslösa boende Kommuntyper

Städer med över 100 000 invånare 30 000—100 000 » 20 000— 30 000 » 5 000— 20 000 » högst 5 000 • Samtliga städer Landskommuner Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner Skogskommuner

Summa

hos föräldrar eller anhöriga

i förhyrd bostad

i egen fastighet

20-4 27-2 32-8 32-7 38i

77-6 68-4 62-o 57-9 48-i

2-0 4-4 5-2 9-4 13-8

100-0 100-0 lOOo 100-0 lOOo

26-2

68-8

5-o

lOOo

42-7 42-6 50-5 55-o

34-4 25-o 17-4 ll-o

22-9 32-4

100-0 lOO-o lOO-o lOO-o

Samtliga landskommuner

44-4

285 Summa

35o

32i 34o 27i 15 c

lOOo lOOo

90 Väsentliga skillnader förefunnos mellan de olika kommuntyperna. Det relativa antalet av arbetslösa, som hyrde bostad, uppgick i storstäderna till 77*6 procent och i skogskommunerna till ll-o procent. I stort sett kan sägas, att ju mera tättbebyggd kommuntyp, desto större antal personer var boende i förhyrd bostad och desto mindre i egen fastighet eller hos föräldrar eller anhöriga. I städerna över huvud taget och storstäderna i synnerhet saknade alltså större delen av de arbetslösa det stöd, som onekligen följer med att vederbörande är boende antingen i föräldrahemmet eller i egen fastighet. Givetvis förklaras emellertid nu nämnda skiljaktigheter icke endast eller ens till huvudsaklig del av olikheterna mellan kommuntyperna, då såväl de skilda bostadsvanorna i städer och på landsbygd som även — och kanske framför allt — olikheterna i de arbetslösas åldersfördelning äro av betydelse. I kap. V om de arbetslösas åldersfördelning (sid. 61) har framhållits de avsevärda olikheter, som i åldershänseende förekommo mellan olika kommuntyper. Det får anses utan vidare klart, att antalet personer, boende hos föräldrar eller anhöriga, är direkt beroende på huru stor del av klientelet som tillhör de yngre åldersklasserna, och även på huru många av de arbetslösa som ingått äktenskap. I sistnämnda avseende har i samband med redogörelsen för de arbetslösas familjeförhållanden (sid. 79) framhållits, att det relativa antalet gifta var lägst i skogskommunerna och högst i de största städerna, d. v. s. att fördelningen påminde om den som, enligt vad nyss sagts, var för handen beträffande personer, boende i förhyrd bostad. E n åldersfördelning med uppdelning på gifta och ogifta av de arbetslösa, som bodde hos föräldrar eller anhöriga, giver det resultat, som framgår av tab. 32. Tab. 32.

Arbetslösa boende hos föräldrar eller anhöriga, fördelade på åldersgrupper. Män, Antal arbetslösa boende hos föräldrar eller anhöriga

1 % av hela a italet arbetslösa

Åldersgrupper Ogifta eller förut gifta

Gifta

Summa

Ogifta eller förut gifta

Gifta

Summa

14-17 18-20 21-25

640 1537 2 661

2 60

640 1539 2 721

98-9 96-9 90-4

(50-o) 15-4

989 968 81-6

26-30 31—35 36—40

1430 744 396

123 86 72

1553 830 468

79-5 65-7 51i

lOi 5i 4-s

51-6 295 190

41—45 46-50 51-55

228 123 91

43 33 26

271 156 117

37-6 21-i 13-4

2-9 2-2 1-8

13-0 7-6 5-G

56—60 61—66 67-74

59 39 18

28 30 6

87 69 24

10-4 7-4 12-3

2o 24 2-4

45 39 61

7 966

8 475

35-0

Summa

91 Såsom av tab. 31 och 32 framgår, bodde 8 475 eller 35-o procent av hela antalet arbetslösa hos föräldrar eller anhöriga. Bland dessa »hemmaboende» voro 509 gifta. De hemmaboende ogifta utgjorde 66'4 procent av hela antalet ogifta arbetslösa och de hemmaboende gifta 4-2 procent av hela antalet gifta. Det är icke ägnat att förvåna, att så stor del av de ogifta voro boende hos föräldrar eller anhöriga. Däremot hade man knappast väntat sig, att antalet gifta hemmaboende skulle vara så pass stort, som fallet är. Enligt tab. 32 äro dessa senare förhållandevis jämnt fördelade på olika åldersgrupper och icke alltför starkt koncentrerade till de yngre åldrarna. Tyvärr saknas uppgifter om den utsträckning, i vilken det i allmänhet förekommer, att personer, som bildat familj, kvarbo i föräldrahemmet eller erhålla bostad hos anhöriga. Det synes dock antagligt, att ett dylikt förhållande kan vara mera allmänt bland de arbetslösa än bland befolkningen i övrigt. Emellertid får det anses anmärkningsvärt, att ett så förhållandevis betydande antal gifta personer i åldrar över 30 år som 324 alltjämt var boende hos föräldrar eller anhöriga. I detta sammanhang bör framhållas, att de olika kommuntyperna icke synas ha spelat någon roll för berörda förhållande. Fördelningen på åldersklasser och kommuntyper av de hemmaboende arbetslösa var anmärkningsvärt likformig inom samtliga kommuntyper. P å grund härav har det ansetts onödigt att här presentera materialet i fråga. I samband med redogörelsen för de arbetslösas yrkesfördelning har begreppet hemmasöner definierats (sid. 44). Till ifrågavarande kategori räknades sådana arbetslösa, som en del av året haft sysselsättning vid föräldrars jordbruk men som under återstoden av året icke erhållit kontinuerligt arbete utanför hemmet. Begreppet hemmasöner är sålunda mindre omfattande än »boende hos föräldrar eller anhöriga med jordbruk». Dessa båda ^kategoriers fördelning på län framgår av nedanstående sammanställning. A n t a l

boende hos föräldrar eller anhöriga med jordbruk

därav hemmasöner

Norrbottens Västernorrlands Västerbottens . Värmlands

646 374 140 135

424 94 75 20

65-6

Göteborgs och Be h u s

125 70 53 464

16 34 13 48

12-8 48-6 24-5 10-s

424 L ä n

TCormarbers-s . . . . Summa

%

hemmasöner

25i 53-G

14-8

Antalet hemmasöner uppgick till 42-4 procent av antalet hos föräldrar eller anhöriga med jordbruk hemmaboende. Endast i Norrbottens och Väster-

92 bottens län kunde större delen av dylika hemmaboende betraktas som hemmasöner, och i Blekinge län utgjorde de icke fullt hälften av antalet. I Västernorrlands län var absoluta antalet hemmasöner förhållandevis stort, men det relativa antalet dock endast 25-1 procent av de i jordbrukarfamiljer hemmaboende. Den tämligen rikliga förekomsten av hemmasöner bland de arbetslösa i dessa län synes bestyrka det förut kända förhållandet, att såväl i Blekinge som i de tre nordligaste länen finnes ett betydande antal jordbruk, som icke bereda ägaren (respektive arrendatorn) och dennes hemmavarande söner full sysselsättning. Fastighetsinnehavet är i olika avseenden av stor betydelse för den arbetslöse. Otvivelaktigt utgör en fastighet förenad med jordbruk ett stöd, då det gäller att komma över en period utan arbetsinkomst. Å andra sidan kan det icke förnekas, att innehavet av fastighet kan innebära ett hinder för den arbetslöse att antaga arbete på annan ort. Av ovan (sid. 89) införd tablå framgår, att 15-6 procent av de arbetslösa bodde i egen fastighet. I städerna var motsvarande tal 5-o procent och i landskommunerna 27-1 procent. Det procentuellt största antalet fastighetsinnehavare återfanns inom skogskommunerna, där 34-o procent ägde eller arrenderade fastighet. I detta sammanhang erinras om att det totala antalet arbetslösa i skogskommunerna var förhållandevis obetydligt (se tab. 11, sid. 38). Tab. 33 angiver fastighetsinnehavarnas fördelning på olika län och fastighetstyper. Nära 2k av de arbetslösa, som innehade fastighet, voro hemmahörande i Blekinge, Göteborgs och Bohus, Västernorrlands och Norrbottens län. Procentuellt sett var antalet fastighetsinnehavare störst i Blekinge län, där de utgjorde 33-5 procent av samtliga arbetslösa, och därnäst i Göteborgs och Bohus län, 30-6 procent. Även inom Värmlands och Västerbottens län utgjordes en förhållandevis stor del av de arbetslösa av fastighetsinnehavare, i förra fallet mer än Vs och i det senare närmare XU. Av vad nyss sagts framgår, att de arbetslösa fastighetsinnehavarna voro talrikast förekommande inom de län, varest huvudparten av de arbetslöshetstyngda områdena var belägen. Antalet fastighetsinnehavare inom dessa områden belyses närmare i tab. 34. Den i Blekinge och Bohuslän nyss konstaterade höga procenten arbetslösa fastighetsinnehavare stod, såsom av tabellen framgår, i intimt samband med förekomsten av fastighetsinnehavare inom de arbetslöshetstyngda områdena. I Blekinges stenkommuner utgjorde antalet fastighetsinnehavare 50-4 procent av hela antalet arbetslösa, medan motsvarande procentsats för övriga delar av länet uppgick till 20-7. I Bohusläns stenkommuner voro motsvarande procenttal 37-8 och 17-2. I Västernorrland funnos däremot procentuellt ungefär lika stora antal fastighetsinnehavare bland de arbetslösa i de arbetslöshetstyngda områdena och i övriga delar av länet. Inom samtliga arbetslöshetstyngda områden uppgick antalet fastighetsinnehavare till 27-1 procent och i riket i övrigt till 12-o procent. Antalet arbetslösa fastighetsinnehavare med statligt egnahemslån utgjorde

93 Tab. 33. Antal arbetslösa inom olika län, som ägde eller arrenderade fastighet. Män. Antal arbetslösa, som ägdo eller arrenderade Samtliga jordbruksfastighet

annan fastighet

Län egnahem

arbetar små- övriga Summa egnahem bruk

Stockholms stad

ovnga Summa antal

40 Stockholms

101 Uppsala

30 Södermanlands

19 Östergötlands

34 Jönköpings

41 Kronobergs

36 Kalmar

77 Gotlands

10 Blekinge

319 Kristianstads

9 Malmö stad Malmöhus i övrigt Hallands

3 Göteborgs stad Göteborgs o. Bohus i övrigt

21 Älvsborgs

4 Skaraborgs

1 Värmlands

18 Örebro Västmanlands

97 60

70 Kopparbergs

1 12

1 Gävleborgs

56 84

821 Jämtlands

13 Västerbottens

187 Norrbottens

3 787

Västernorrlands

Summa

532 eller 14-o procent av hela antalet fastighetsinnehavare och med statligt arbetarsmåbrukslån 144 eller 3-8 procent. Av de 532 egnahemmen voro 287 förenade med jordbruk. Arbetslösa egnahemsinnehavare funnos, såsom av tab. 33 framgår, inom samtliga län men rikligast i Västernorrlands och Norr-

94 Tab. 34. Antal arbetslösa inom arbetslöshetstyngda områden, som ägde eller ärrenderade fastighet. Män. Antal arbetslösa, som ägde eller arrenderade jordbruk sfastighet Arbetslöshetstyngda områden

aregna- betar- övhem små- riga bruk

annan

Summa

egnahem

oanHLiga

fastighet

övriga

Summa

antal

i % av antalet arbetslösa

Stenkommuner Blekinge

50-4

Bohuslän

37-8

Västernorrland

24-4

Övriga

22-9

13-0

14-9

6-7

33i

7-2

31-8

Sdgverkskommuner

Järnbruks-

och

gruvkommuner

Bergslagen Norrbotten

6 Tändstickskommuner Glasbrukskommuner

övriga Oskarshamn Södra Vram Vissa kommuner i Västernorrland Summa

29-9

27-1

bottens län. De arbetslösa med arbetarsmåbruk voro däremot koncentrerade till de båda sistnämnda länen. Inom dessa redovisades nära 80 procent av hela antalet fastighetsinnehavare av denna typ. Möjlighet att erhålla arbetarsmåbrukslån har funnits sedan år 1933. Då det ansetts vara av visst intresse att utröna, i vilken utsträckning personer, som erhållit dylika lån, anmält sig vid räkningen, har från statens egnahemsstyrelse inhämtats uppgifter på antalet inom olika län under åren 1933—1936 beviljade arbetarsmåbrukslån. Under år 1937 beviljade lån torde i förevarande sammanhang ej böra medtagas. I allt beviljades under nämnda tid 4 270 arbetarsmåbrukslån. Lånens fördelning på olika län ävensom antalet arbetslösa låntagare framgår av sammanställningen överst på sid. 95. Arbetslösa innehavare av arbetarsmåbrukslån förekommo huvudsakligen i Västernorrlands och Norrbottens län, nämligen 5-8 respektive 8-8 procent av antalet låntagare i respektive län. I hela riket voro 144 innehavare av arbetar-

95 Antal beviljade arbetarsmåbrukslån

Län

Arbetslo sa med arbetarsmåbruksl ån antal

%

Värmlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands

257 125 552 1031

12 1 1 60

4-7 0-8 0-2 5-8

Jämtlands Västerbottens Norrbottens Övriga län

948 623 617 117

1 9 54 6 144

O-i 1-4 8-8 5i

Summa

4 270

s m å b r u k s l å n eller 3-4 p r o c e n t av a n t a l e t l å n t a g a r e a r b e t s l ö s a vid r ä k n i n g s tillfället. A n t a l e t f a s t i g h e t s i n n e h a v a r e var, såväl a b s o l u t som relativt, h ö g s t olika i n o m olika y r k e s g r u p p e r . H ä r n e d a n m e d d e l a s u p p g i f t e r om d e t t a a n t a l i n o m de y r k e s g r u p p e r , som u p p v i s a d e m e r än 10 p r o c e n t f a s t i g h e t s i n n e h a v a r e . Därvid h a y r k e s g r u p p e r n a o r d n a t s efter fallande p r o c e n t arbetslösa, t i l l h ö r a n d e n ä m n d a kategori.

Jordbruk Stenindustri Pappersindustri Skogshushållning Sågverksindustri Annan trävaruindustri Väg- och anläggningsarbete Kraft- och värmeproduktion Glasindustri Annan jord- och stenindustri A n n a n byggnadsverksamhet Malmbrytning Läder-, hår- och gummivaruindustri Sjöfart och fiske Övriga yrkesgrupper Summa

Antal arbetslösa med egen fastighet

I % av antalet arbetslösa

1 262 450 90 158 264

46'2 38'2 207 19*1 18'0

45 231 17 27 25

17'1 16'8 15'0 14'8 14"7

154 10 55 56 943 3 787

14'5 130 11'9 10'0 7'1 15'6

S å s o m t i d i g a r e angivits (tab. 3 1 , sid. 89), i n n e h a d e av de 3 787 a r b e t s l ö s a f a s t i g h e t s i n n e h a v a r n a 1 4 1 2 j o r d b r u k s f a s t i g h e t . Av d e s s a s e n a r e t i l l h ö r d e 1 1 7 7 y r k e s g r u p p e n j o r d b r u k , m e d a n d e övriga 235 fördelade sig p å övriga y r k e s g r u p p e r , av vilka dock e n d a s t g r u p p e n s t e n i n d u s t r i u p p v i s a d e ett m e r a avsevärt a n t a l (68). N y s s n ä m n d a 1 1 7 7 i n n e h a v a r e av j o r d b r u k s f a s t i g h e t ,

96 Tab. 35. Jordbruksfastigheternas fördelning efter den odlade arealens omfattning m. ni. Antal jordliruksfasti gheter med följand i areal jdlad j o r d ; hektar

Län

Summa högst

Jordbruksinnehavarc med med 3 1—2 el. flera med häst kor kor

Antal fastigheter

2l

över

l-o

1-1 —2-0

—5o

5-o

Blekinge

o

12 Göteborgs o. Bohus

6 Värmlands

o

6 Västernorrlands

36 Absoluta

utan kor

tal

Västerbottens

9 Norrbottens

södra o. mellersta Sverige .

— —

n o r r a Sverige

180 Blekinge

57-6

30-3

10-i

2-o

lli

85-9

3o

12i

Göteborgs o. Bohus

39-4

40-6

19-4

0-6

13i

82-5

4-4

3-8

Värmlands

41-o

43-4

13-2

2-4

lOOo

19-3

77-i

3-6

7-2

Västernorrlands

38-4

35-8

24-7

l-i

lOOo

10-2

75-o

14-8

9-7

Västerbottens

38-4

34-9

24-4

2-s

100 o

7o

80-2

12-8

10-5

Norrbottens

50-o

27-9

21-o

1-1

lOOo

9-8

74-7

15-5

23-7

södra o. mellersta Svei*ige .

51-2

28-7

20-i

23-3

69o

7-7

3i

60-o

35-e

4-4

— —

100-0

norra Sverige

33-3

62-2

4-5

6-7

1-1

100 o J 127

76o

11-8 1 12 7

Övriga län i

Summa Procenttal

Övriga län i

Summa

tillhörande yrkesgruppen jordbruk, äro de, som i kap. IV (sid. 44 f.) betecknats såsom jordbrukare utan full sysselsättning vid eget jordbruk. I fråga om de arbetslösa, som innehade jordbruksfastighet men som rubricerats som tillhörande annan yrkesgrupp än jordbruk, hade det egna jordbruket en så obetydlig omfattning, att det kunde skötas av hemmavarande familjemedlemmar eller av ägaren på hans fritid. H ä r nedan lämnas en sammanställning av de arbetslösa innehavarna av jordbruksfastighet, varvid även angivits antalet dylika personer, tillhörande yrkesgruppen jordbruk (jordbrukare). över 90 procent av de arbetslösa jordbruksinnehavarna i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län voro klassificerade såsom jordbrukare, och mindre än 10 procent hade annan yrkestillhörighet, under det att i övriga län

97 Arbetslösa med jordbruk 99 160 83

Därav jordbrukare 63 96 59

% jordbrukare 63-6 60-0 71-1

Västernorrlands. Västerbottens .. Norrbottens

372 86 438

335 83 415

90'1 96-6 94-7

Övriga län i Södra och mellersta Sverige Norra Sverige

129 45

96 30

74'4 66-7

1 412

83-4

Län Blekinge Göteborgs och Bohus Värmlands

Summa

mellan 30 och 40 procent av j o r d b r u k s i n n e h a v a r n a b e f u n n i t s ha y r k e s b e t o n a d s y s s e l s ä t t n i n g inom a n d r a n ä r i n g s o m r å d e n . D e uppgifter, som vid räkningstillfället i n s a m l a t s r ö r a n d e jordbruksfastigh e t e r n a s arealer och på dessa fastigheter befintliga n ö t k r e a t u r och h ä s t a r , h a s a m m a n s t ä l l t s i tab. 35. O m k r i n g xl\ av j o r d b r u k s f a s t i g h e t e r n a i V ä s t e r n o r r l a n d s , V ä s t e r b o t t e n s och N o r r b o t t e n s län h a d e en areal av över 2-0 h e k t a r o d l a d jord, m e d a n antalet fastigheter av d e n n a s t o r l e k s o r d n i n g i n o m övriga län var icke oväsentligt lägre. I B o h u s l ä n var Vs och i Blekinge Vs av jordb r u k s f a s t i g h e t e r n a av n y s s angiven storlek. F a s t i g h e t e n s areal är emellertid, s å s o m ovan (sid. 88) v i d r ö r t s , icke i och för sig ä g n a d a t t giva en fullständig b i l d av dess b e t y d e l s e u r försörjningss y n p u n k t p å g r u n d av de vitt skilda k l i m a t i s k a f ö r h å l l a n d e n a i olika d e l a r av l a n d e t . G e n o m k o m b i n a t i o n m e d a n t a l e t n ö t k r e a t u r erhålles e m e l l e r t i d en n å g o t säkrare bild härav. I n e d a n s t å e n d e t a b l å h a r därför antalet fastigheter, fördelade p å de storleksklasser, som återfinnas i t a b . 35, k o m b i n e r a t s m e d a n t a l e t kor. H u v u d p a r t e n av j o r d b r u k s f a s t i g h e t e r n a (63-7 procent) h a d e en a r e a l av h ö g s t 2-0 h e k t a r och födde 1—2 kor. I viss m å n ö v e r r a s k a n d e får a n s e s vara, a t t p å icke m i n d r e än 48 fastigheter om I i — 2 - 0 h e k t a r odlad j o r d föddes 3 Hektar odlad jord Absoluta tal högst l-o l.i-2-o 2-1—5-0 över 5'0 Summa Procenttal högst l-o 1.1—2-0 2-1—5-0 över 5-o Summa 1051 38

Med 3 eller flera kor

Summa

512 387 165 9

48 105 6

642 469 285 16

9-2 2-4 1-1 0i

36-3 27-4 11-7 0-6

76o

Utan kor

Med 1—2 kor

130 34 15 1

3-4 7-4 0-4 112

456 33-2 20-2 1*1 lOOo

98 eller flera kor. Den närmast till hands liggande slutsatsen vore, att dessa jordbruksfastigheter samtliga vore belägna i de södra delarna av landet. Av tab. 35 framgår emellertid, att inom Blekinge, Göteborgs och Bohus samt övriga län i södra och mellersta Sverige med undantag av Värmlands län återfunnos sammanlagt endast 20 fastigheter med så stor kreatursbesättning. Klart är sålunda, att minst 28 fastigheter om högst 2 hektar odlad jord och med 3 eller flera kor varit tillfinnandes inom Värmlands, Kopparbergs och de norrländska länen. Sannolikt var sistnämnda antal fastigheter ännu större, enär det väl får antagas, att de största kreatursbesättningarna även i södra Sverige som regel förekommo på de största gårdarna. Jordbruksinnehavare med häst, sammanlagt 180 stycken, förekommo rikligast i Norrbottens och Västernorrlands län, varifrån redovisades 104 respektive 36, motsvarande 23-7 respektive 9-7 procent av antalet arbetslösa fastighetsinnehavare. I Blekinge hade 12-1 procent av dylika fastighetsägare häst. Till belysande av försörjningsskyldigheten och dess samband med bostadsförhållandena lämnas här nedan en sammanställning över antalet gifta arbetslösa med 3 eller flera barn under 16 år, fördelade länsvis efter bostadsförhållanden. Antal gifta med 3 eller flera barn under 16 är

boende i egen fastighet

boende i egen fastighet

Län

jordannan bruks- fastighet fastighet

övriga Summa

jordannan bruks- fastighet fastighet

övriga Summa

41-4

24-5

20-8

25-7

30-7

16-3

22-1

21-2

34-3

14-5

13-7

17-7

26-8

17-4

26-7

20-7

28-3

88 Hela riket

I % av samtliga gifta

50o

49-7

31-a

21-4

25-9

12-7

13-7

13-9

175 Såsom av de relativa talen framgår, hade i Västerbottens och Norrbottens län ungefär halva antalet (50-0 respektive 49-7 procent) av samtliga gifta arbetslösa, boende i egen jordbruksfastighet, familj av nyss angiven storleksordning. I Blekinge utgjorde motsvarande tal 41-4 procent och i Bohuslän 30-7 procent. För de gifta boende i »annan fastighet» voro motsvarande tal genomgående lägre men fördelade sig på de olika länen ungefär som de nyss nämnda. För övriga gifta personer, d. v. s. sådana som icke bebodde egen fastighet, var förekomsten av stora familjer — bortsett från de inom Göteborgs och Bohus samt inom »övriga» län i annan fastighet boende — påtagligt

99 lägre än i fråga om fastighetsinnehavarna. Det högsta redovisade antalet gifta icke fastighetsägare med 3 eller flera barn återfanns i Göteborgs och Bohus län och utgjorde 22-1 procent. I Västerbottens och Norrbottens län, vilka län i fråga om innehavare av jordbruksfastighet uppvisade ett avsevärt antal gifta med nu nämnd försörjningsplikt, hade bland gifta icke fastighetsägare mer än Vs försörjningsplikt gentemot 3 eller flera barn. Under kap. VI (sid. 86) har påvisats den gentemot övriga yrkesgrupper stora försörjningsbörda, som påvilade de arbetslösa inom yrkesgruppen jordbruk. Den här ovan lämnade framställningen av försörjningsförhållandena bland olika grupper av fastighetsägare är ägnad att ytterligare understryka den särställning i fråga om försörjningsplikt, som intages av den arbetslösa jordbrukarbefolkningen.

100 KAP. VIII.

Inflyttningsförhållanden. E n viss uppfattning om de arbetslösas rörlighet på arbetsmarknaden kan erhållas genom att studera den omfattning, i vilken de mera stadigvarande bytt vistelseort. Uppgifter om den arbetslöses födelsekommun och om det år, varunder han inflyttat till den kommun, han ansetts tillhöra vid arbetslöshetsräkningen — den s. k. vistelsekommunen — giva nödigt underlag för bedömandet av den utsträckning, i vilken de arbetslösa kvarstannat i födelsekommunen, utflyttat och åter inflyttat eller definitivt lämnat densamma. Visserligen hade det varit av stort värde, om en noggrannare kartläggning av flyttningsförhållandena kunnat äga rum, men av enahanda skäl, som anförts i fråga om bostadsförhållandena (sid. 88), har det varit nödvändigt att begränsa undersökningen till de huvuddata, som kunna vara ägnade att belysa problemet. På grund av ofullständigheter i materialet var det i vissa fall icke möjligt att fastställa året för inflyttningen eller utflyttningskommunens typ. I vilken omfattning uppgifterna voro ofullständiga, framgår av nedanstående sammanställning. Arbetslösa med obekant inflyttningsår eller utflyttningskommun Antal

i

*

av

samtli

Sa

inflyttade

Städer med över 100 000 invånare 30 000—100 000 » 20 000— 30 000 » 5 000—20 000 » högst 5 000 » Samtliga städer

491 85 9 29 3 617

13'3 6*7 1*9 1*5 0-9 8-1

Landskommuner Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner Skogskommuner Samtliga landskommuner Samtliga kommuner

68 19 8 4 99 716

2"3 1*8 1'7 3'2 2'1 5'8

Att i storstäder och städer med 30 000—100 000 invånare närmare uppgifter om inflyttningen saknas för ett förhållandevis stort antal personer beror till största delen därpå, att vederbörande felaktigt angivit året för

101 senaste flyttning från en kyrkoförsamling till en annan inom samma kommun i stället för inflyttningsåret till kommunen. Då emellertid flertalet räkningsdeltagare lämnat fullständiga uppgifter, har det, framför allt med hänsyn till att de icke hjälpsökande arbetslösa ofta underlåtit att uppgiva fullständig bostadsadress, icke ansetts nödvändigt att igångsätta en stor apparat för införskaffande av uppgifter, som icke påverkat resultatet annat än beträffande inflyttningsåret och utflyttningskommunens typ. Tab. 36. De arbetslösa inom olika kommuntyper, fördelade med hänsyn till födelse- och vistelsekommuner. Män. Antal i vistelsekommunen födda Kommuntyper

Städer

utsedan flyttade födelsen men Summa där åter inbosatta flyttade

P r o c e n t i annan kommun födda

i vistclsekommunen födda

i utannan sedan flyttade komfödelsen men Summa mun där åter infödda bosatta flyttade

med

över 100 000 inv

2 234

2 673

3 252

37-7

7-4

45-1

30 000—100 000 »

39i

44-G

55-4

20 0 0 0 - 30 000 »

43-7

7-o

50-7

49-3

5 0 0 0 - 20 000

»

39-7

4-7

44-4

55-6

högst 5 000

»

41-6

4-7

46-3

53-7

Samtliga städer

4 897

5 686

6 872

6-3

45-3

54-9

Landskomuner Industrikommuner

3 592

3 831

2 752

54-6

3-6

58-2

41 8

Blandade kommuner

62-9

5i

68-o

32o

Jordbrukskommuner

67-3

4-4

71-7

28-3

Skogskommuner

83-6

86-1

13-9

Samtliga landskommuner

7 002

7 471

60l

4-o

64l

35-9

Hela riket

49i

54 3

45 7

De arbetslösas fördelning inom olika kommuntyper med hänsyn till inflyttning till vistelsekommunen framgår av tab. 36, som utvisar, att 39#o procent av städernas och 60" i procent av landskommunernas arbetslösa sedan födelsen varit bosatta i vistelsekommunen. För hela riket uppgick detta procenttal till 49'i. Inom de olika kommuntyperna skiftade det i hög grad — från storstädernas 37*7 procent till skogskommunernas 83*6 procent. Lägger man till nu anförda procenttal de som ange, huru många av de arbetslösa som voro födda i vistelsekommunen men som utflyttat och åter inflyttat, finner man, att i städerna 45*3 procent och i landskommunerna 64*i procent av de arbetslösa voro födda i vistelsekommunen. För hela riket uppgick

102 motsvarande tal till 54-3. Över hälften av de arbetslösa voro sålunda födda i den kommun, där de hade sin hemvist vid arbetslöshetsräkningen. (Beträffande redovisningen av personer, som på grund av tillfällig bortovaro anmält sig på annan ort än den ordinarie bostadsorten, se sid. 11.) De nu lämnade uppgifterna, som redan i och för sig torde vara ägnade att giva en föreställning om de arbetslösas rörlighet, böra emellertid, för att bilden skall fullständigas, även jämföras med rörligheten i hela befolkningsstocken. De senaste uppgifterna om den inrikes flyttningen mellan olika kommuner härröra från 1930 års folkräkning. Då man vid varje folkräkning kunnat konstatera, att befolkningens rörlighet undergått ökning, kan man sålunda antaga, att uppgifter för 1937 om antalet i vistelsekommunen födda personer skulle ha uppvisat ännu något lägre siffror än 1930 års folkräkning. Tab. 37. Antalet inom resp. åldersgrupper i vistelsekommunen födda arbetslösa män på 1000 manliga arbetslösa ocb antalet i vistelsekommunen födda män på 1000 manliga invånare. Arbetslösa män Åldersgrupper

Hela antalet män

Indextal

städer

landskommuner

Hela riket

städer

landskommuner

Hela riket

städer

landskommuner

Hela riket

14-20 21—25 26-30

721 674 607

802 774 721

783 732 666

645 554 454

652 614 555

650 594 520

112 122 134

123 126 130

120 123 128

31—35 36—40 41—45

513 455 416

645 602 586

577 520 486

374 322 292

508 476 461

462 421 400

137 141 142

127 126 127

125 124 122

46-50 51—55 56-60

405 352 277

508 499 457

446 404 348

249 212 186

460 457 460

386 376 377

163 166 149

110 109 99

116 107 92

61-66 Summa

114 I tab. 37 har inom en var åldersgrupp angivits antalet i vistelsekommunen födda arbetslösa män på 1 000 manliga arbetslösa, och som jämförelse ha motsvarande tal angivits för hela den manliga befolkningen år 1930. Det torde böra anmärkas, att folkräkningens åldersgrupper något skilja sig från dem som kommit till användning i undersökningen. Sålunda motsvaras gruppen 14—20 år i undersökningen av gruppen 15—20 år i folkmängden, gruppen 21—25 år av gruppen 20—25 år, o. s. v., ett förhållande som i detta sammanhang dock icke torde vara av nämnvärd betydelse. 1 Till gruppen 67—74 år har jämförelsen icke utsträckts. Såsom av tab. 37 framgår, var rörligheten hos de arbetslösa betydligt mindre än bland befolkningen i övrigt. De i tabellen meddelade indextalen 1 Folkräkningens åldersgrupp 20—25 år omfattar dem som den 31 december fyllt 20 men ej 25 år, och arbetslöshetsräkningens grupp 21—25 år dem som den 31 augusti uppn å t t en ålder av 20 år 8 månader men ej 25 år 8 månader (jfr sid. 59), d. v. s. a t t arbetslöshetsräkningens grupper äro ett år äldre än folkräkningens.

103 angiva för respektive åldersgrupper förhållandet mellan antalet i vistelsekommunen födda arbetslösa på 1 000 arbetslösa och antalet inom hela befolkningen i vistelsekommunen födda män på 1 000 manliga invånare med sistnämnda antal som bas. Av dessa indextal framgår, att i förhållande till andra invånare de äldre arbetslösa i städerna voro mindre, i landskommunerna mera rörliga än de yngre. Framhållas bör här, att de ovan vidrörda felkällorna — tendensen till ökad rörlighet hos befolkningen i dess helhet och skillnaden i åldersgruppindelning vid folkräkningen och vid arbetslöshetsräkningen — verka så, att en korrigering av eventuella fel skulle ytterligare framhäva den konstaterade skillnaden mellan de arbetslösas och den övriga befolkningens rörlighet. Även tab. 36 belyser det intima sambandet mellan flyttningsförhållandena och åldersfördelningen. Skogskommunernas höga tal för i vistelsekommunen födda (86-1 procent) torde sålunda delvis förklaras av att icke mindre än 57-3 procent av de arbetslösa i dessa kommuner voro i åldern 14—30 år (tab. 17, sid. 60). Av tab. 36 framgår vidare, att 11 058 eller 45-7 procent av de arbetslösa voro födda i annan kommun än den nuvarande vistelsekommunen. Dessutom hade 1258 (5-2 procent), som voro födda i vistelsekommunen, utflyttat och återinflyttat till denna. Sammanlagt hade alltså 12 316 arbetslösa eller 50-9 procent inflyttat till vistelsekommunen. Tab. 38. Till vistelsekommunen inflyttade, fördelade efter inflyttuingsår. Män. P rocentuell förde ning

Antal inflyttade till 1 n fl y 11 n i n g s å r

landsstäder kommuner

Hela riket

arbetslöshetstyngda områden

landsstäder kommuner

Hela riket

arbetslöshetstyngda områden

1937 1936 1935

192 293 264

123 192 160

315 485 424

22 32 36

2-7 4-2 3-7

2-7 42 3-5

2-7 42 37

l-o 1-4 1-G

1934 1933 1932

254 239 229

136 125 146

390 364 375

51 48 64

3-6 3-4 3-3

3-o 2-7 32

34 3l 32

2-3 22 2-9

1931 1930 1929

290 318 280

145 190 185

435 508 465

52 97 74

4-1 4-5 4o

3-2 4-2 4i

37 44 40

2-4 4-4 3-4

1928 1927 1926

260 227 200

152 197 166

412 424 366

80 96 85

3-7 3-2 2-8

3-3

4-s 3-6

36 3-7 32

3-6 4-3 39

1925 1924 1923

191 220 189

144 167 139

335 387 328

70 97 61

2-7 3i 2-7

3-2 3-7 3-0

29 33 2-8

3-2 4-4 2-8

155 140 3103

130 115 1944

285 255 5 047

63 54 1120

2-2 2-o 44i

29 2-5 42-7

24 2-2 43-5

2-9 2-4 50-9

2 202

lOOo

lOOo

lOOo

lOOo

1922 1921 Före 1921 Summa

104 Som förut (sid. 100) omnämnts, saknades vissa uppgifter om inflyttning för 716 arbetslösa. Hur de återstående 11 600 inflyttade fördelade sig efter inflyttningsår framgår av tab. 38, som utvisar, att 43-5 procent av samtliga inflyttade hade inflyttat till vistelsekommunen före 1921; för städerna var motsvarande tal 44-1 och för landskommunerna 42-7. Då fördelningen efter inflyttningsår inom de olika kommuntyperna icke företedde några större avvikelser, har det icke ansetts nödvändigt, att i tabellen medtaga uppgifter för dessa. Däremot redovisas de arbetslöshetstyngda områdena särskilt. Foldern uppgick procenten före 1921 inflyttade till 50-9. Före 1931, d. v. s. det år, då lågkonjunkturen började göra sig fullt gällande, hade 76-0 procent av de inflyttade bosatt sig i vistelsekommunen; för städer, landskommuner och arbetslöshetstyngda områden voro motsvarande tal respektive 75-o, 77-5 och 86-1. 1 000-

tal hjälp- sökande

A t

\ !

löshetstyngda områden --• Antal hjälpsökande arbetslösa

% inflyttade

\

:

\ \ \

-- 100

t

\

4 •

^ .

t

» ^^^

r

"^-•>

, /

y\

t

S

\

\ 50

\m

•

1 •

i

1.

t

1 J.

i

i — i

i.

1935 Diagram 2. Under åren 1921—1936 inflyttade i procent av samtliga inflyttade.

Studerar man närmare inflyttningen under åren 1921—1936 (1937 torde icke böra medtagas, enär uppgifterna endast avse en del av året), finner man ett visst förlopp i utvecklingen, vilket ännu tydligare framträder i diagram 2, varest grafiskt upplagts, förutom vissa av de i tab. 38 förefintliga procenttalen, antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande (årsmedeltal). Förändringarna i inflyttningen följa rätt väl den allmänna konjunkturutvecklingen under ifrågavarande period. Det visar sig sålunda, att omflyttningen var intensivare under de goda konjunkturerna men mattades med låg-

105 konjunkturen. Särskilt belysande är kurvan för de arbetslöshetstyngda områdena. Fram till 1930 följdes i stort sett kurvorna för hela riket och för de arbetslöshetstyngda områdena åt, men efter 1930 visade den senare en hastigare nedgång än den förra, och efter 1933, då kurvan för hela riket åter visade stigande tendens, förblev kurvan för de arbetslöshetstyngda områdena alltjämt fallande. Av det sagda framgår, att inflyttningen till kommuner i de arbetslöshetstyngda områdena varit obetydlig efter 1930. Av de till dessa kommuner inflyttade hade endast 305 eller 13-9 procent inflyttat efter 1930, medan motsvarande procenttal för riket i övrigt uppgick till 26-4. I nedanstående sammanställning lämnas uppgifter om inflyttningen till kommuner i de olika arbetslöshetstyngda områdena. Antalet arbetslösa med okänt inflyttningsår var i förhållande till antalet inflyttade så ringa, att man torde kunna helt bortse från de förstnämndas inverkan på procenttalen.

Arbetslöshotstyngda områden

Sedan Inflyttade födelsen bosatta i vistelseokänt komsenast tidigast inflytt munen 1930 1931 ningsår

Stenkommuner Blekinge Bohuslän

300 774

87 376

23 66

Sågverkskommuner Västernorrland Övriga

1153 246

921 92

140 6

120 390

36 95

147 Järnbruks- och Bergslagen

Summa

Sedan födelsen bosatta i vistelsekommunen + före år 1931 inflyttade antal

411 1224

387 1150

94-2 94-o

2 230 345

2 074 338

93o 98-o

9 15

169 509

156 485

92-3 95-3

93-7

96-3

105 5

69 17

181 22

174 22

96-i lOOo

92-i

16 1

gruvkommuner

Norrbotten Tändstickskommuner Glasbrukskommuner Övriga Oskarshamns stad Södra Vram Vissa k o m m u n e r i Västernorrland Summa

228 3571

5 48

Den redogörelse för inflyttningsförhållandena, som lämnas i detta kapitel, avser de arbetslösas flyttning till och från enskilda kommuner. På grund härav giva de nyss redovisade talen för de arbetslöshetstyngda områdena icke en fullt riktig bild av flyttningen till dessa områden, enär omflyttningen mellan kommuner inom ett och samma område givetvis även redovisats såsom in- respektive utflyttning. För ett säkert bedömande av flyttningsrörelsernas omfattning mellan arbetslöshetstyngda områden och övriga delar av landet

106 är det nödvändigt att frånräkna den interkommunala flyttningen inom respektive områden. Detta har verkställts i fråga om de arbetslöshetstyngda områdena i Blekinge, Bohuslän och Västernorrland. Kesultatet, som framgår av nedanstående sammanställning, visar, att den verkliga inflyttningen från övriga delar av riket till ifrågavarande arbetslöshetstyngda områden varit ännu mindre än den som framgår av de förut lämnade uppgifterna. Av de arbetslösa i Blekinge, Bohuslän och Västernorrland hade från andra delar av riket efter 1930 inflyttat endast respektive 3-4, Ts och 3-8 procent.

Arbetslöshetstyngda områden

Hela antalet inflyttade med känt inflyttningsår

Därav inflyttade från andra delar av riket

Efter 1930 från andra delar av riket inflyttade efter Summa i % av antalet arbetslösa 1930

förö 1931

efter 1930

Summa

Blekinge

3-4

Bohuslän

1-8

3-8

32 Västernorrland Summa

före 1931

I undersökningen har även konstaterats, huru de inflyttade fördelade sig efter utflyttningskommunens typ. Uppgifter härom äro intagna i tab. 39, i vilken dock givetvis ingå endast personer, för vilka flyttningsdata varit kända. Av de till städer inflyttade hade 33-4 procent inflyttat från andra städer, 62-8 procent från landskommuner och 3-8 procent från utlandet. Bland landskommuner bidrogo i första hand industrikommunerna, i vilka 27.2 procent av de till städer inflyttade hade varit bosatta. Av de till landskommuner inflyttade hade 76-3 procent varit bosatta i andra landskommuner, 19-9 procent hade inflyttat från städer och 3-8 procent från utlandet. De från städer till landskommuner flyttade hade till avsevärd del bosalt sig i industrikommuner. Den allmänt kända tendens till inflyttning från landskommuner till tätare bebyggda orter, framför allt till de större städerna, som förefinnes bland befolkningen över huvud taget, har konstaterats även i fråga om de arbetslösa. De i tab. 39 införda uppgifterna giva belägg härför. Från städer hade utflyttat 3 265 personer, under det att till städer inflyttat 7 044, d. v. s. mer än dubbelt så många. Studerar man de olika stadstyperna, finner man, att utvecklingen ingalunda varit likformig. Under det att utflyttningen från storstäderna utgjorde 829, uppgick inflyttningen till desamma till 3 200, sålunda niira 4 gånger så stor inflyttning som utflyttning. Från städer med 30 000— 100 000 invånare utflyttade 603 personer och inflyttade 1 180, från städer med 20 000—30 000 invånare utflyttade 281 och inflyttade 458, från städer med 5 000—20 000 invånare utflyttade 1 257 och inflyttade 1 887 och slutligen utflyttade från småstäderna 295 och inflyttade 319. Som synes var inom samt-

107 Tab. 39. Till vistelsekommunen inflyttade, fördelade efter utflyttningskommunens typ. Män. I n f l y t städer med ett invånarantal av

Vistclsekommun

över 30 0 0 0 - 20 0 0 0 - 5 0 0 0 - högst 100 000 100 000 30 000 20 000 5 000

t a d e

f r å n

Samtliga städer

SamtSumma liga Utlandslandet indu- blan- jordskogs komstri dade bruks muner landskommuner

Absoluta tal Städer

med 193

11 1 6 7 8

3 200

30 0 0 0 - 1 0 0 000

..

..

20 0 0 0 - 30 000

»

..

—

5 0 0 0 - 20 000

».

..

20 1 4 0 8

h ö g s t 5 000

»

..

319 Samtliga städer

35 4 422

7044 Industrikommuner. .

8 8 2 166

2 923

Blandade

över lOOOOOinv...

2 355 1 9 1 3 1 2 8 3 1 191

Landskommuner

kommuner

1049 Jordbrukskommuner

464 Skogskommuner. . . .

—

120 Samtl. landskommuner

910 1 3 5 5

198 3 475

4556 Hela riket

3 2 6 5 3 2 6 8 2 272 2 1 2 4

2 3 3 7 897

438 1 1 6 0 0

Procenttal Städer

med 6-o

11 2

4-7

17i

3-8

27-4

13-2

11-5

Os

52-4

4-8

lOOo

30 0 0 0 — 1 0 0 000

-»

..

5-2

2-4

12i

4-o

24-9

18-o

21-o

0-2

64 i

2-5

lOOo

20 0 0 0 - 30 000

»

..

8-3

3-7

2-G

8-3

2-4

22-3

31-5

16-1

—

4-8

lOOo

5 0 0 0 - 20 000

»

..

8-5

3c

1-5

7-0

1-9

29-i

22-7

21-8

l-o

74-6

2-9

lOOo

h ö g s t 5 000

»

..

4-i

2-5

0-9

6-6

1-9

16o

29-2

23-5

27-9

0-6

81-2

2-8

lOOo

Samtliga städer

7-4

3 1

12-5

3i

27-2

18-2

16-9

0-5

62-8

lOOo

8-8

2-2

1-1

9-2

1-4

22 7

32-4

19-3

19-4

3-o

74i

3-2

lOOo lOOo

ö v e r 100 000 i n v . . .

Landskommuner Industrikommuner. . Blandade kommuner

2-7

1-9

2-2

6-9

1-9

15-6

25-5

27-7

22-2

79-2

5-2

Jordbrukskommunei

3-7

0-6

1-5

6-3

2-i

14-2

25-2

25o

26-5

5-4

3-7

lOOo

Skogskommuner... .

5-8

0-8

—

3-3

14-1

19-2

15-o

9-2

37-5

80 9

5o

lOOo

Samtl. landskommuner

6'8

2-0

1-3

8-2

1-6

19-9

29-8

20-5

76-3

3-8

lOOo

Hela riket

7i

2a

28-1

28-2

18-3

2o

68-1

lOOo

108 liga stadstyper inflyttningen av arbetslösa större än utflyttningen, men skillnaden var i fråga om de minsta stadstyperna förhållandevis obetydlig. Flyttningen från och till landskommunerna företedde, såsom en följd av det förut sagda, ett motsatt förlopp. Under det att 7 897 av de i undersökningen ingående arbetslösa utflyttat från landskommuner, hade till dylika kommuner inflyttat 4 556. För de olika typerna av landskommuner voro utflyttningsrespektive inflyttningstalen följande, nämligen industrikommuner 3 268 och 2 923, blandade kommuner 2 272 och 1 049, jordbrukskommuner 2 124 och 464 samt skogskommuner 233 och 120. Landsbygdens avfolkning har, som av det nyss sagda framgår, i fråga om de arbetslösa fått ett uttryck i de anförda siffrorna för framför allt de blandade och jordbrukskommunerna, varest de inflyttade arbetslösa utgjorde 46-2 respektive 21-8 procent av de utflyttade. En beräkning av de arbetslösas ålder vid inflyttningen har även verkställts. I nedanstående översikt ha de som vid flyttningen voro fyllda 16 år, grupperats i de tre åldersgrupperna 16—25 år, 26—40 år och 41—74 år. Tabellen omfattar emellertid endast dem som inflyttat efter år 1920, varvid inflyttningsåren sammanförts till grupper, omfattande åren 1921—1925, 1926— 1930, 1931—1934 och 1935—1937. Proeentuoll fördelning efter åldern

Antal arbetslösa i åldern Intlyttiiingsår

Summa 16-25 år

26-40 år

41—74 år

Summa 16—25 år

26-40 år

41—74 år

1935-1937

1 189

27-9

44-7

27-4

1931—1934

26-3

42i

31-6

1926-1930

26-4

44 9

28-7

lOOo

1921-1925

26-7

45-4

27-9

lOOo

2 590

26 7

29o

1000 Summa

1000 Av sammanställningen framgår, att 26-7 procent voro i åldern 16—25 år vid inflyttningen, 44-3 procent i åldern 26—40 år och 29-0 procent i åldern 41—74 år. Detta innebär, att i runt tal 70 procent av de inflyttade vid flyttningen varit högst 40 år. Någon nämnvärd skillnad i åldersfördelningen för dem som inflyttat under olika tidsperioder, förefinnes ej. De i tab. 39 införda uppgifterna om inflyttningen från utlandet omfatta efter allt att döma uteslutande personer, som tidigare haft sin verksamhet eller åtminstone under en längre tid vistats i Sverige. Dessa personers inflyttningsförhållanden med hänsyn till tidpunkten för inflyttningen framgår av nedan lämnade sammanställning.

109 År Före 1923 1923—1929 1930—1933 1934—1937

Från utlandet inflyttade arbetslösa antal % 161 367 62 142 146 333 69 15*8 S u m m a 438 100'o

K o n j u n k t u r l ä g e t vid olika t i d p u n k t e r har, s å s o m n a t u r l i g t är, p å v e r k a t även a n t a l e t dylika inflyttningar. U n d e r d e i s t o r t s e t t goda förhållanden, s o m voro r å d a n d e u n d e r 1920-talet, var i n f l y t t n i n g e n till S v e r i g e av i unders ö k n i n g e n i n g å e n d e arbetslösa förhållandevis obetydlig, och u n d e r de 7 å r e n 1923—1929 inflyttade e n d a s t 62 p e r s o n e r , m e n u n d e r de i hela v ä r l d e n m e r eller m i n d r e k r i s b e t o n a d e 4 åren 1930—1933 i n f l y t t a d e 146 p e r s o n e r eller Vs av h e l a antalet. U n d e r s t r y k a s b ö r emellertid, a t t u p p g i f t e r n a om flyttningen även för de från u t l a n d e t k o m m a n d e e n d a s t a v s e t t s e n a s t e flyttning. E n p e r s o n , som inflyttat från u t l a n d e t till viss k o m m u n och som därefter överflyttat till a n n a n k o m m u n , är s å l u n d a icke u p p t a g e n b l a n d de från u t l a n d e t inflyttade. S a n n o l i k h e t e n för a t t s å d a n inflyttning, m e d d ä r p å följande flyttn i n g till a n n a n k o m m u n i n o m landet, ägt r u m är givetvis desto s t ö r r e j u l ä n g r e tillbaka inflyttningen till S v e r i g e skett. I varje fall kan av n u ifrågav a r a n d e s a m m a n s t ä l l n i n g m e d s ä k e r h e t u t l ä s a s , a t t m i n s t 438 vid räknetillfället a r b e t s l ö s a inflyttat från u t l a n d e t u t a n a t t därefter h a ä n d r a t b o s t a d s ort och a t t av dessa 161 p e r s o n e r i n k o m m i t till riket r e d a n 1922 eller dessförinnan.

I n ä r a s a m b a n d m e d i n f l y t t n i n g s f ö r h å l l a n d e n a s t å r frågan om d e n utsträckning, i vilken d e a r b e t s l ö s a v u n n i t h e m o r t s r ä t t e n l i g t lagen om fattigvården i v i s t e l s e k o m m u n e n . A n t a l e t d ä r icke h e m o r t s b e r ä t t i g a d e a r b e t s l ö s a i n o m olika k o m m u n t y p e r framgår av följande s a m m a n s t ä l l n i n g . Icke hemortsberättigade arbetslösa , , i % av antalet antal arbetslösa

Kommuntyper Städer med över 100 000 inv 30 000—100 000 » 20 000— 30 000 » 5 000— 20 000 » högst 5 000 » Samtliga städer

329 99 41 155 19 643

56 48 4'9 49 3*4 5*1

landskommuner Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner Skogskommuner Samtliga landskommuner

262 81 42 10 395

4'0 2'8 2'9 1'3 34

Hela riket

4-3

110 Av de icke hemortsberättigade voro 905 eller 87-2 procent hemmahörande i städer och industrikommuner; 329 eller 31-7 procent återfunnos i storstäderna. Arbetslösheten bland de icke hemortsberättigade synes alltså ha varit ett utpräglat stadsproblem. Tab. 40. Antalet icke hemortsberättigade arbetslösa inoii olika lä». Män. Antal icke hemortsberättigade

I % av anta let arbetslösa

Län Städer

Landsbygd

Hela riket

Städer

6'7

Landsbygd

Hela riket

Stockholms stad

229 Stockholms Uppsala Södei-manlands Östergötlands Jönköpings

17 12 13 32 12

65 5 9 11 10

82 17 22 43 22

9l 9-5 8-8 54 4-6

13-9 3-8 13-2 lOo llo

12-5 6-0 10-2 6 i 62

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

6 11

5 5

11 16

6-4 2-7

3o 3-2

42 2-8

19 8

36 10

5-5

3-o 5-G

3-8 4-8

Malmö stad Malmöhus i övrigt Hallands Göteborgs stad Göteborgs o. Bohus i övrigt

35 36 9 65 14

35 42 12 65 39

3-3 3-9 2-4 4-c 2-7

Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands

25 5 7 8 10

13 8 23 13 2

38 13 30 21 12

Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens ,

7 11 23 5 19

13 19 75 4 18

20 30 98 9 37

4-G

1-c

2-0

5l

17 2

Norrbottens Hela riket

.

6 3

3o

6 7

1-8

3-3 4-0 2 T. 4c 2i

63 2-e 3-9 3-o 10-8

5-9 9-6 3-4 6-9 6-5

6i 47 3C 4-c 97

6-9 1-8 7-8 11-1 18-3

3i 4-8 2-4 6-3 2-7

38 3o 2-9 83 48

4-5 3-o

De icke hemortsberättigade arbetslösa voro, såsom synes av tab. 40, procentuellt tämligen jämnt fördelade på de olika länen. Mera avsevärda avvikelser från riksmedeltalet förekommo i Stockholms, Södermanlands och Västmanlands län med respektive 12-5, 10-2 och 9*7 procent icke hemortsberättigade arbetslösa.

Ill

KAP. IX.

Facklig orgaiiisatioiistillhör ighet. I a r b e t s l ö s h e t s r ä k n i n g e n deltogo 9 895 arbetslösa, vilka enligt egen uppgift voro fackligt organiserade i 53 olika fackförbund, u t g ö r a n d e 40-9 procent av samtliga arbetslösa. H u r dessa o r g a n i s e r a d e a r b e t s l ö s a fördelade sig på fackförbund och k o m m u n t y p e r , framgår av tab. 41. Av de fackligt o r g a n i s e r a d e t i l l h ö r d e 9 008 eller 91-o procent f ö r b u n d a n s l u t n a till l a n d s o r g a n i s a t i o n e n (L. O.), 101 eller l-o procent förbund a n s l u t n a till de a n s t ä l l d a s centralo r g a n i s a t i o n (Daco), 637 eller 6*6 p r o c e n t S v e r i g e s a r b e t a r e s centralorganisation (S. A. C.) och 149 eller 1*5 p r o c e n t övriga förbund. Över 2/3 av samtliga fackligt o r g a n i s e r a d e a r b e t s l ö s a t i l l h ö r d e följande 8 organisationer, nämligen Antal

%

1912 1039 906 637

19*3 10'5 9' 1 6'4

Skogs-och flottningsarbetareförbundet — 600 Väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet 595 Stenindustriarbetareförbundet 500 Livsmedelsarbetareförbundet 492 Summa 6 681

6-1 60 5' i 5'0 67*5

Grov- och fabriksarbetareförbundet Metallindustriarbetareförbundet Sågverksindustriarbetareförbundet Sveriges arbetares centralorganisation —

Av tab. 41 framgår även, att 3 073 av de fackligt o r g a n i s e r a d e voro hjälps ö k a n d e arbetslösa. D e n p r o c e n t u e l l a andelen fackligt o r g a n i s e r a d e — i f o r t s ä t t n i n g e n ben ä m n d organisationsprocent — inom olika k o m m u n t y p e r och m e d fördelning på h j ä l p s ö k a n d e och övriga arbetslösa framgår av följande s a m m a n s t ä l l n i n g . Organisationsprocent bland hjälpsökande övriga samtliga 50-2 43-8 34-0 över 100 000 inv 370 533 47-3 30 000—100 000 > 28-4 422 355 20 000— 30 000 » 42'3 467 44-6 5 000— 20 000 » 53-6 50-5 51-7 högst 5 000 » 372 495 444 Samtliga städer

Städer med

xndskommuner Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner Samtliga landskommuner Hela riket

337 27-2 24-8 (60.0) 316 349

42-3 336 340 48-6 396 44-5

39-1 31-6 326 48-6 371 40 9

112 Tab. 41. De fackligt organiserade arbetslösas fördelning på kommuntyper. Män. Städer med ett invånarantal av

F a c k f ö r b u n d (Kursiv stil angiver, att förbundet hade erkänd arbetslöshetskassa 31 /s 1937)

A.

Landskommuner

over 30 000 20 000- 5 000- högst indu- blan- jord100 000 100 000 30 000 20 000 5 000 stri dade bruks

skoj;

Till Socialstyrelsen rapporterande förbund

Beklädnadsarbetareförb Bleck- o. plåtslagareförb Bokbindareförb Bryggeriindustriarbetareförb. . , Byggnadsträarbetareförb

34 9 25 13 72

13 2 4 10 30

De förenade förb Elektriska arbetareförb Gjutareförb Grov- o. fabriksarbetareförb. Gruvindustriarbetareförb

38 12 20 559 1

Handelsarbetareförb Kommunalarbetareförb Litografförb Livsmedelsarbetareförb Metallindustriarbetareförb

194 60 1 270 465

Murareförb Målareförb Pappersindustriarbetareförb Sadebnakare- o. tapetseraref'örb. . . Sko- o. läderindustriarbetareförb.. .

11 2 7 29

1 69

4 5 10 223

19 5 16 374 3

6 2 5 455 48

6 1 1 B9

34 56 1 69 133

35 54

19 23

6 1

72 234

36 133

14 1!)

1 2

6 16 1 8 46

3 2 3 1 8

201 1 13

1 19

19 Skogs- o. flottningsarbetareförb Stenindustriarbetareförb Sågverksindustriarbetareförb. . . Textil arbetareförb Tobaksindustriai-betareförb

1 5 11 23

1 23 107 16

158 199 576 8

82 238 129 3

148 21 60 1

Transportarbetareförb Träindustriarbetareförb Typografförb Väg- o. vattenbyggn.-arbet.-förb

138 66 56 29

55 26 9 4

28 1 5 19

68 45 13 50

63 35 6 219

24 17 1 80

10 5 83

102 Summa

2 179

226 2 279

334 B. Till socialstyrelsen icke rapporterande förbund Sveriges arb. centralorganisation Sjöfolksförb Till Daco anslutna förb Musikerförb Lantarbetareförb

108 119 46 48 11

23 6 3

..

39 11 3 14 18

11 Summa

fackförbund

2 596

1418 Därav hjälpsökande arbetslösa..

2S

208 4

16 2 6

2 3

2 5

17 1

285 2 571

79 26 53 1912 52

205 32 11 4 12

Hotell- o. restaurangpers förb, Järnvägsmannaförb Telegraf- o. telefonmannaförb. Fastighetsarbetareförb Eiksförb. Landsbygdens Folk Övriga förbund ' Samtliga

1 2 1!)

Försäkringefunktionärernas förbund 15, Försvarsverkens civila personals förbund 14, Stewartsföreningen 14 Kakel- och plattarbetareförbundet 8, Frisörarbetareförbundet 7, Journalistföreningen 2, Postmannaförbundet 2 Skorstensfejeriarbetareförbundet 2, Sjuklmspersonalförbundet 1.

113 O r g a n i s a t i o n s p r o c e n t e n var i a l l m ä n h e t h ö g r e i s t ä d e r n a än i landsk o m m u n e r n a . U n d a n t a g h ä r i f r å n u t g j o r d e städer m e d 20 000—30 000 invånare, d ä r e n d a s t 35-5 p r o c e n t voro fackligt organiserade, och skogskomm u n e r n a , som u p p v i s a d e h ö g r e o r g a n i s a t i o n s p r o c e n t (48-6 procent) än n å g o n a n n a n k o m m u n t y p , m e d u n d a n t a g av s m å s t ä d e r n a . D e h j ä l p s ö k a n d e a r b e t s l ö s a voro, frånsett s m å s t ä d e r n a , i m i n d r e utsträckn i n g än övriga a r b e t s l ö s a fackligt o r g a n i s e r a d e . F ö r de förra uppgick organ i s a t i o n s p r o c e n t e n till 34-9 och för de s e n a r e till 44-5. I n e d a n s t å e n d e s a m m a n s t ä l l n i n g göres i avseende på de h j ä l p s ö k a n d e a r b e t s l ö s a jämförelser m e d 1935 och 1936 å r s k l i e n t e l u n d e r s ö k n i n g a r . Organisationsprocent bland de hjälpsökande 5l

/i 1935

M

/t 1936

/s 1937

Städer med över 100 000 inv 30 000—100 000 » 20 000— 30 000 » 5 000— 20 000 » högst 5 000 »

33'6 26'6 18-2 37-5 35'8

37'8 30*8 24"8 41*9 52-7

34'0 370 28*4 42"3 53'6

Landskommuner industrikommuner Blandade kommuner Jordbruks- o. skogskommuner

260 21'8 12*7

28"2 22'6 15*7

33*7 27"2 25*5

Samtliga kommuner

26'0

30 9

34 9

P r o c e n t e n fackligt o r g a n i s e r a d e b l a n d de h j ä l p s ö k a n d e den 31 juli 1935, d e n 31 juli 1936 och den 31 a u g u s t i 1937 var respektive 26-o, 30-9 och 34-9. E n m a r k e r a d s t e g r i n g av o r g a n i s a t i o n s p r o c e n t e n k u n d e alltså k o n s t a t e r a s . D e n n a s t e g r i n g gav sig till k ä n n a i n o m samtliga k o m m u n t y p e r m e d u n d a n t a g av stors t ä d e r n a , varest en m i n s k n i n g i n t r ä t t från 1936 till 1937. D e t är antagligt, att ö k n i n g e n i o r g a n i s a t i o n s p r o c e n t e n till n å g o n del b e r o d d e p å de f ö r ä n d r i n g a r i å l d e r s f ö r d e l n i n g e n i n o m hjälpsökandeklientelet, Hjälpsökande i % av antalet arbetslösa fackligt organiserade

icke fackligt organiserade

30-6 28-7 38-8 44-1 41-8

46-3 43-9 53-8 48-6 38-7

32-7 260 11-9 0'8

41-2 32-2 17-5 05

Samtliga landskommuner

335 Hela riket

31 i

40o

Städer med över 100 000 inv 30 000—100 000 » 20 000— 30 000 » 5 000— 20 000 * högst 5 000 » Samtliga städer Landskommuner Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner Skogskommuner

1051 38

114 som ägt rum under den ifrågavarande tiden. Antalet arbetslösa i åldern 16—25 år utgjorde (jfr sid. 70) år 1935 24-9 procent, 1936 19-6 procent och 1937 11-7 procent av samtliga arbetslösa, och vid samma tidpunkter funnos i åldern 61 år och däröver respektive 5-4, 7-0 och 10-5 procent. Den utsträckning, i vilken de fackligt organiserade och övriga arbetslösa voro hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéer, framgår av tablån å före gående sida. Av de fackligt organiserade hade 31-i procent den 31 augusti 1937 ansett sig böra ansöka om arbetslöshetshjälp, medan motsvarande procent för de icke fackligt organiserade uppgick till 40-o. Störst synes hjälpbehovet bland de fackligt organiserade ha varit i de två minsta stadstyperna, där 44-1 respektive 41-8 procent voro hjälpsökande, och minst i jordbruks- och skogskommunerna, som räknade endast 11-9 respektive 0-8 procent hjälpsökande. Såväl i de minsta städerna som i skogskommunerna var det relativa antalet hjälpsökande något högre för de organiserade än för övriga arbetslösa; de absoluta talen voro emellertid i båda fallen och framför allt i skogskommunerna låga. Av fackförbunden hade vid räkningstillfället 10 förbund erkänd arbetslöshetskassa. Dessa förbund äro i tab. 41 satta med kursiv stil. Fördelningen av de arbetslösa, som tillhörde förbund med erkänd arbetslöshetskassa, på olika kommuntyper framgår av nedanstående sammanställning, vari även angivits antalet arbetslösa, som uppburo däghjälp från dylika kassor den 31 augusti 1937. Arbetslösa tillhörande förbund med erkänd arbetslöshetskassa Kommuntyper Antal

Städer med över 100 000 inv 30 000—100 000 » 20 000— 30 000 » 5 000— 20 000 »> högst 5 000 »

i % av hela antalet organiserade arbetslösa

kassamedlemmar med däghjälp sl /e 1937 antal

i % av medlemmar i förbunden i fråga

686 222 51 202 36

26-4 22-6 17-3 14-2 12-6

147 53 8 28 6

21-4 23-9 15-7 13» 16-7

322 289 64 2

12-5 31-7 13-6 0-5

24 14 4

7-4 4-8 6-2

18-3

:

Landskommuner

Hela riket därav hjälpsökande

Stenindustriarbetareförbundet, lantarbetareförbundet och musikerförbundet — med respektive cirka 9 100, 26 000 och 2 000 medlemmar — ha, i motsats till övriga förbund, ej i sina stadgar föreskrift om skyldighet för medlem att till-

115 höra förbundets erkända arbetslöshetskassa. Av medlemmarna i nu nämnda förbund voro endast respektive cirka 16 procent, 3 procent och 41 procent kassamedlemmar den 31 augusti 1937. Det exakta antalet i räkningen deltagande kassamedlemmar kan därför angivas endast för övriga förbund och utgjorde där tillhopa 1 241 eller 12'5 procent av hela antalet fackligt organiserade arbetslösa. Om samtliga i nämnda tre förbund den 31 augusti arbetslösa kassamedlemmar (110) deltagit i räkningen, skulle nyss angivna procenttal ha utgjort 13-7. Av de i undersökningen ingående kassamedlemmarna i de sju förbunden med obligatorisk anslutning voro 21'6 procent och av övriga fackligt organiserade 32*4 procent hjälpsökande den 31 augusti 1937. Av hela antalet i räkningen deltagande medlemmar i förbund med erkänd arbetslöshetskassa uppburo 284 eller 15-2 procent däghjälp den 31 augusti 1937. Enligt uppgifter från socialstyrelsen uppburo sammanlagt 1 032 personer däghjälp nyss nämnda dag. Då denna siffra inkluderar kvinnor, bör för jämförelsens skull till ovannämnda 284 arbetslösa män läggas de 178 kvinnorna, som uppburo däghjälp. Sammanlagt ingingo sålunda i undersökningen 462 daghjälpta arbetslösa eller 44-8 procent av samtliga, som uppburo däghjälp den 31 augusti 1937. Inemot hälften av dem som åtnjöto daghjälp, hade sålunda anmält sig vid arbetslöshetsräkningen.

Tab. 42. De fackligt organiserade arbetslösas fördelning på åldersgrupper. Män. Fackligt organiserade Åldersgrupper hela antalet

14-17 18—20 21—25

hjälpsökande

Procentuell fördelning Fackligt organiserade hjälpsökande

51 373

3-9

7-9

8-0

23-5

15-3

36-i

o-i lo 6-o

25-5

44-2

ll-o

31-6

47-4

33-5

45-o

35-3 36-o 43-6

26-30 31-35 36—40

1332 1108

339 421 371

41—45 46—50 51-55

870 853 905

307 307 395

56-60 61—66 67-74

800 823 235

334 346 36 3073

Summa

Fackligt organiserade % hjälp- i % av arbetssökande lösa

9 895

Icke fackligt organiserade

övriga

hjälpsökande

övriga

0-7

1-5

5-9

5-o 15i

3-9

11-6

8-8

18-8

14-6

11-5

11-9

13*7

13-s

12-o

12i

10-8

10-9

8-4

41c

10-o

8-3

10-5

7-2

41-3

lOo

8-o

10-4

7-2

43i

12-8

7-5

10-9

6-6

41-8

41-1

10-9

6-8

10-2

6-6

42-o

46-5

11-2

7-o

8-7

5-2

ll-i

59-5

1-2

2-9

0-7

1-4

31i

40-9

lOOo

lOOo

lOOo

116 De fackligt organiserades åldersfördelning framgår av tab. 42, i vilken även medtagits uppgifter om de icke fackligt organiserade. E n jämförelse mellan de förras och de senares åldersfördelning utvisar, att de fackligt organiserade genomsnittligt voro äldre än de oorganiserade arbetslösa. Av de hjälpsökande arbetslösa voro sålunda 56-1 procent av de fackligt organiserade över 40 år, medan motsvarande procent för oorganiserade uppgick till 51-4. För övriga arbetslösa voro motsvarande tal 40-5 och 34-2. Av tabellen framgår även, att organisationsprocenten, om man bortser från åldersgrupperna 14—25 år, som uppvisade en lägre procent fackligt organiserade, Tab. 43. De fackligt organiserade arbetslösas fördelning på yrkesgrupper. Män. Fackligt organiserade

Därav hjälpsökande

Fackligt organiserade i % av antalet hjälpsökande

antal

i % av hela antalet fackligt organiserade

si/ 7 1936

30-7 56-4 24-o 37-7 65-4

106 38 5 16 294

12-6 8-i 11-4 55-2 34-i

12-2 22-6 6-7 31o 49-6

23-6 60-3 16-i 30-2 59-5

517 127 104 727 138

43-9 69-8 61-2 49-5 52.5

295 32 46 349 24

57-1 25-2 44-2 48o 17-4

36-i 48-o 33-9 39-2 42-7

37-2 52-5 63-o 45-6 35-8

Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- o. beklädnadsindustri Läder-, hår- o. gummivaruindustri

267 93 477 166 250

61-5 66-9 68-6 48-8 54-3

86 12 95 35 82

32-2 12-9 19-9 21-1 32-8

43-o 39-2 40-9 32-3 42-9

47-5 38-7 53-7 34-7 46-6

Kemisk-teknisk industri Väg- o. anläggningsarbete A n n a n byggnadsverksamhet Kraft- o. värmeproduktion Sjöfart o. fiske

184 925 753 52 316

59-2 67-3 70-7 46-o 56-7

97 300 166 24 69

52-7 32-4 22-0 46-2 21-8

55-6 33-9 51-2 38-4 32-7

51-i 59-2 59-9 42-9 42-i

Kontors- o. butikspersonal Lagerarbete Hotell- o. restaurangrörelse Landtransport Litterärt o. konstnärligt arbete

119 222 46 564 83

8-6 43-7 24-9 37-5 37-2

26 60 4 180 4

21-8 27-o 8-7 31-9 4-8

7-8 32-2 10-2 31-6

7-1 35-3 7-8 33-8

Förvaltning o. undervisning Sjukvård o. hygien Husligt arbete Tillfällighets- o. diverse arbete Ungdom u t a n särskild utbildning

16 9 41 1430 28

9-9 16-7 29-5 26-6 3-5

(12-5)

1\ 10-3

7-2

9 609 8

22-0 42-e 28-6

32i 19o

9 895

30 9

antal

i % av samtliga arbetslösa

Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarbete o. arbetsledning Malmbrytning Metallindustri

839 468 44 29 861

Stenindustri Glasindustri A n n a n jord- o. stenindustri Sågverksindustri A n n a n trävaruindustri

Samtliga

—

—

—

/8

20-0 23o 4-1 34 9

117 höll sig omkring 40—45 procent. I åldersgruppen 67—74 år uppgick dock antalet fackligt organiserade till 59-5 procent av samtliga arbetslösa. Organisationsprocenten inom olika yrkesgrupper framgår av tab. 43. Den högsta organisationsprocenten (70-7) uppvisade gruppen annan byggnadsverksamhet. Mer än 60 procent fackligt organiserade uppvisade dessutom grupperna glasindustri (69-8), livsmedelsindustri (68-e), väg- och anläggningsarbete (67-3), grafisk industri (66-9), metallindustri (65-4), pappersindustri (61-5) samt annan jord- och stenindustri (61-2). Låg organisationsprocent uppvisade yrkesgrupperna kontors- och butikspersonal (8-6), förvaltning och undervisning (9-9), sjukvård och hygien (16-7), ingenjörsarbete och arbetsledning (24-o), hotell- och restaurangrörelse (24-9), tillfällighets- och diversearbete (26-6) samt jordbruk (30-7). I tab. 43 ha även inlagts uppgifter om organisationsprocenten bland de hjälpsökande arbetslösa den 31 juli 1936 och 31 augusti 1937. Som tidigare framhållits (sid. 113), hade organisationsprocenten bland de hjälpsökande arbetslösa ökats under tiden 31 juli 1936—31 augusti 1937 från 30*9 till 34*9. ökningen gjorde sig märkbar i flertalet yrkesgrupper och var framträdande i grupperna skogshushållning, annan jord- och stenindustri samt väg- och anläggningsarbete; de minskade absoluta talen försvåra dock jämförelsen. I tab. 44 göres slutligen beträffande arbetslösa, tillhörande de till socialstyrelsen rapporterande förbunden (jfr tab. 41), jämförelser mellan antalet i arbetslöshetsräkningen ingående arbetslösa och hela medlemsantalet inom respektive förbund samt mellan procenten arbetslösa inom respektive förbund den 31 augusti 1937 enligt räkningen och enligt socialstyrelsens fackföreningsstatistik (s. 16). Av tabellen framgår, att de förbund, som uppvisade fackföreningsstatistik. Av tabellen framgår, att de förbund, som uppvisade de procentuellt största antalen i räkningen ingående arbetslösa, voro följande, nämligen stenindustriarbetareförbundet (5*5 procent), sågverksindustriarbetareförbundet (3*3 procent), livsmedelsarbetareförbundet (2-9 procent), väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet (2-8 procent), grov- och fabriksarbetareförbundet (2"7 procent) samt sko- och läderindustriarbetareförbundet (2-4 procent). I flertalet övriga förbund understeg antalet i räkningen ingående arbetslösa 1 procent av medlemsantalet. Även en flyktig blick på de i tab. 44 införda uppgifterna om arbetslöshetsprocenten i respektive fackförbund enligt arbetslöshetsräkningen och enligt rapporterna till socialstyrelsen visar, att för samtliga förbund högst avsevärda differenser förelågo. Till någon del förklaras dessa skillnader av att i fackföreningsstatistiken ingå även personer, som vid räkningstillfället icke varit i egentlig mening arbetslösa men som av olika anledningar befriats från eriäggande av veckoavgift till förbundet, s. k. fristämpling. En redogörelse för fackförbundens redovisningsprinciper i detta hänseende har lämnats i samband med 1935 års klientelundersökning (S. O. U. 1936:21, sid. 170 ff.). Vilka faktorer som härutöver kunna ha bidragit till att de båda serierna, jämförda med varandra, giva ett påtagligt intryck av att de arbetslösa fackföreningsmedlemmarna endast i begränsad omfattning deltagit i arbetslöshets-

118 Tab. 44. Antalet medlemmar i till Socialstyrelsen rapporterande fackförbund S1 /i3 1937 och arbetslöshetsprocent 31/s 1937 samt i undersökningen ingående arbetslösa, som tillhörde rapporterande förbund. Män.

Medlemsantal den 31 /i2 1937

F a c k f ö r b u n d

1 undersökningen ingående arbetslösa

antal

i % av medlemsantalet

Beklädnadsarbetareförbundet Bleck- och plåtslagareförbundet Bokbindareförbundet Bryggeriindustriarbetareförbundet Byggnadsträarbetareförbundet

4 272 2 621 2 218 5125 31611

65 13 32 34 262

1-5 0-5 1-4 0-7 0-8

De förenade förbunden Elektriska arbetareförbundet Gjutareförbundet Grov- och fabriksarbetareförbundet Gruvindustriarbetareförbundet

7 657 8 613 8 754 70 636 8133

79 26 53 1912 52

0-3 0-6 2-7 0-6

Handelsarbetareförbundet Kommunalarbetareförbundet Litografförbundet Livsmedelsarbetareförbundet Metallindustriarbetareförbundet

20 580 29 040 2 372 17137 138 885

302 219 4 492 1039

1-5 0-8 0-2 2-9 0-7

Murareförbundet Målareförbundet Pappersindustriarbetareförbundet Sadelmakare- och tapetserareförbundet Sko- och läderindustriarbetareförbundet

10 633 13 845 35 024 2 236 6 889

17 21 302 11 162

0-2 0-2 0-9 Oo 2-4

Stenindustriarbetareförbundet Sågverksindustriarbetareförbundet Textilarbetareförbundet Tobaksindustriarbetareförbundet

9152 27 232 14 428 585

500 906 99

5-5 3-3 0-7

—

—

Transportarbetareförbundet Träindustriarbetareförbundet Typografförbundet Väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet

29 224 22 772 10175 21196

401 202 93 595

1-4 0-9 0-9 2-8

Summa

7 893

14 Skogs- och flottningsarbetareförbundet .... Samtliga till Socialstyrelsen rapporterande förbund

39 845

1-5

600 890

8 493

1-4

.... ....

l-o

räkningen, undandrager sig för närvarande arbetslöshetskommissionens bedömande. E n viss försiktighet är därför tillrådlig vid dragandet av slutsatserur de i tabellen ingående arbetslöshetsprocenterna. Att i tab. 44 skogs- och flottningsarbetareförbundet redovisats skilt från övriga fackförbund, står i överensstämmelse med av socialstyrelsen tilllämpade redovisningsprinciper.

119 KAP. X. Arbetslöshetstidens längd u n d e r perioden Vi 1936—318 1937. En redogörelse för arbetslöshetstidens längd måste i huvudsak bygga på de uppgifter, den arbetslöse själv lämnat angående antalet arbetslöshetsveckor. Undersökningen beträffande arbetslöshetsperiodens längd har därför icke ansetts böra utsträckas längre än till den 1 januari 1936 och omfattar sålunda perioden 1 januari 1936—31 augusti 1937 eller sammanlagt 87 veckor. Även i fråga om en dylik, förhållandevis kortvarig tidrymd kan det mången gång ha varit svårt för den arbetslöse att lämna fullständiga och riktiga upplysningar om arbetslöshetens varaktighet. Detta får väl även anses naturligt med hänsyn till att anteckningar härom näppeligen föras av flertalet arbetslösa. Endast för det fall, att vederbörande varit anmäld som hjälpsökande, finnes möjlighet att kontrollera uppgifterna om arbetslöshetstiden, men icke ens en sådan kontroll kan bliva fullständig, då det givetvis kan förekomma och även i icke obetydlig utsträckning förekommit, att en »hjälpsökande» arbetslös icke ansett sig bora påkalla hjälp under hela den tid, han varit arbetslös. I åtskilliga fall voro de av de arbetslösa lämnade uppgifterna rörande arbetslöshetstiden ofullständiga eller påtagligt oriktiga. I den mån så varit möjligt, ha dylika uppgifter korrigerats med ledning av andra för hithörande spörsmål vägledande upplysningar, som stått till buds, och i vissa fall ha kompletterande uppgifter införskaffats från vederbörande räknekommitté. Kvar står emellertid, att full klarhet om arbetslöshetstidens längd i en del fall icke kunnat vinnas, varför, såsom av framställningen här nedan framgår, vid redovisningen av arbetslöshetsveckorna ett antal personer måst sammanföras under beteckningen »okänt». Förutom de arbetslösa, för vilka det icke varit möjligt att angiva arbetslöshetstidens längd, ha i räkningen även deltagit arbetslösa, för vilka.det med hänsyn till den speciella strukturen i deras sysselsättningsförhållanden icke ansetts lämpligt att angiva arbetslöshetstidens längd, även om uppgifter härom funnits i de avlämnade deklarationerna. Sistnämnda kategori omfattade jordbrukare och hemmasöner (se sid. 44), partiellt arbetslösa med förkortad arbetstid samt ungdom utan särskild utbildning, som över huvud taget aldrig haft annat än rent tillfällig arbetsanställning av kortvarig natur. Antalet personer, tillhörande dessa arbetslöshetstyper, utgjorde inalles 3 290 med nedan angiven fördelning på de olika typerna. Jordbrukare Hemmasöner Övriga partiellt arbetslösa Ungdom utan särskild utbildning Summa

1 177 724 598 791 3 290

120 Beträffande återstående 2D 925 arbetslösa har undersökning verkställts i fråga om arbetslöshetstidens längd. I tabellbilagorna 5 och 6 redovisas hjälpsökande och övriga arbetslösa var för sig och fördelade efter antalet arbetslöshetsveckor på dels åldersgrupper och kommuntyper, dels yrkesgrupper. Av nu nämnda tabellbilagor framgår, att antalet personer, för vilka, enligt vad ovan sagts, arbetslöshetstidens längd icke kunnat fastställas, utgjorde inalles 1 486, varav 262 hjälpsökande. Tab. 45. Arbetslösa män, fördelade efter arbetslöshetsperiodens längd under tiden Vi 1936—sl/8 1937.1 Hjälpsökande Antal arbetslöshetsveckor

under 26-40 41-74

26 år Absoluta

Övrig-a

Summa

Samtliga

under 26-40 41-74 under 26-40 41-74 Summa Summa år år 26 år

tal

1—9 10—19 20—29

14 14 30

20 49 63

59 104 161

268 253 273

253 323 394

158 217 313

679 793 980

282 267 303

278 364 462

178 266 376

30—39 40—49 50-59

50 67 76

288 375 516

389 392 406

500 493 486

361 382 499

1250 1267 1391

439 459 482

620 643 688

479 540 737

60-69 70-79 80-87

117 99 306

120 118 150 158 202 238 286 298 360 424 1628 2 939 109 135

701 883 4 873

380 313 368

439 483 396 465 781 1494

1302 1174 2 643

497 412 674

725 781 2003 756 889 2 057 2 409 4 433 7 516

18 262 299 437 1224 317 791 2 989 4 442 8 222 3 341 4 502 4 860 12 703 4132

7 491 9302 20 925

okänt Summa Procenttal 1—9 10-19 20—29

OS 1-4 23

0-5 1-1 1-4

07 1-3 1-9

8-o 7-c

30-39 40-49 50-59

4-o 5-o 6-8

2-7 3-6 5-3

lie

14 12 38 okänt 2 Summa 100

9-6 12-o 54-5

6-7 9-5 66-2

35 46 63 85

3-6

3-o

60-69 70-7.9 80-87

lOOo 1000

10-7 59-3 3-2

8-2 11-7 12-2 11-4 9-4

Ho 8-9

lOOo lOOo

5-6 7-2 8-8

3-3 4-5

11-1 10-9 10-8

64 7-9 10-3 9'9 9-6

9-8 8-8 17-3

30-7

9-7

10-o

lOOo 1000

738 897 1141 1538 1642 1907

5-4 6-3 7-7

6-8 6-5 7-3

3-7 4-8 6-2

1 2 4

98 lOo 110

10c

8-3 8-6 9-2

5 5 7

9-7 10-1

32i

8 9 47

7-3

35 9 7i

lOOo 100

lOOo

ll-i 11-7

10-2 12-o 9-2 lOo 20-8 16-3 96

7-7

lOOo lOOo

48 55 74 7-8 91 9-6

1 I tabellen i n g å ej j o r d b r u k a r e , h e m m a s ö n e r och övriga p a r t i e l l t a r b e t s l ö s a , ej heller u n g d o m u t a n särskild u t b i l d n i n g (sid. 44 f ) .

De i tabellbilaga 5 införda uppgifterna för olika åldersgrupper ha sammanförts i tab. 45 och omräknats till procenttal. Som där synes, uppgingo de arbetslösa med okänt antal arbetslöshetsveckor bland de hjälpsökande och övriga till 3-2 respektive 9-6 procent av samtliga de arbetslösa, som blivit föremål för undersökning i förevarande avseende. Denna väsentliga olikhet

121 i förekomsten av personer med okänt antal arbetslöshetsveckor försvårar givetvis en jämförelse mellan de båda kategorierna hjälpsökande och övriga. 1 fråga om en grupp arbetslöshetsveckor, 80—87, torde dock procenttalen i tab. 45 giva en riktig bild av förhållandet mellan hjälpsökande och övriga. Nu nämnda grupp omfattar nämligen så gott som uteslutande arbetslösa, vilka uppgivit, att de icke haft något arbete under hela den tid, undersökningen avsett — s. k. heltidsarbetslösa. Ehuruväl det är sannolikt, att i icke få fall den arbetslöse medvetet eller omedvetet underlåtit att redovisa enstaka kortvariga arbeten och alltså uppgifterna om den absoluta frånvaron av arbetstillfällen måste tagas med en viss reservation, torde det för bedömandet av arbetslöshetssituationen i stort vara utan betydelse, om under en så lång arbetslöshet som den här ifrågavarande en eller annan arbetsvecka blivit oredovisad. P å grund av vad nyss anförts har det emellertid ansetts motiverat att betrakta samtliga i grupp 80—87 veckors arbetslöshet redovisade som heltidsarbetslösa. Vid bearbetningen av materialet framgick det med all tydlighet, att inga svårigheter förelågo för ett utskiljande av de heltidsarbetslösa, även om uppgifterna beträffande arbetslöshetstidens längd i något fall voro ofullständiga. Av övriga i deklarationen redovisade förhållanden kunde nämligen i dylika fall dragas slutsatser, som medgåvo en klassificering. Det får därför anses uteslutet, att någon av de personer, som redovisats med okänt antal arbetslöshetsveckor, bort hänföras till gruppen 80—87 veckor. H u r de arbetslösa med okänt antal veckor fördelade sig på övriga grupper är givetvis vanskligt att avgöra. I saknad av säkra hållpunkter för bedömandet härav ha i de fall, då hänsyn till arbetslösa med okänt antal arbetslöshetsveckor måst tagas, fördelning skett proportionellt på de olika grupperna arbetslöshetsveckor upp till och med gruppen 70—79 veckor. Såsom av det ovan sagda framgår, kan man direkt jämföra uppgifterna för de hjälpsökande och för övriga arbetslösa med 80—87 arbetslöshetsveckor. Av tab. 45 utläses, att hjälpsökande i väsentligt större utsträckning än övriga voro att beteckna såsom heltidsarbetslösa, nämligen 59'3 procent för de hjälpsökande mot 20" 8 procent för övriga. Observeras bör även, att det relativa antalet heltidsarbetslösa ökades med stigande ålder, såsom visas i följande sammanställning. Heltidsarbetslösa i % av samtliga i resp. åldersgrupper

Hjälpsökande Övriga

u n d e r 26 år

26—40 år

41—74 år

I el a ^ , antalet

38-7 1T0

54-5 17"3

66-2 30"7

593 20"8

Yid en jämförelse mellan antalen arbetslösa med högst 29 veckors arbetslöshet (Vs av observationstiden) — här benämnda kortvarigt arbetslösa — inom de båda kategorierna hjälpsökande och övriga måste hänsyn tagas till ovan nämnda arbetslösa med okänt antal veckor. Genom att, såsom förut framhållits, fördela dessa sistnämnda proportionellt på veckogrupperna upp till och med gruppen 70—79 veckor eliminerar man, så långt sig göra låter,

122 olikheterna mellan de båda kategorierna i fråga om förekomsten av personer med okänt antal arbetslöshetsveckor. Det torde här böra framhållas, att begreppet »kortvarigt arbetslösa» icke under alla förhållanden innebär, att arbetslösheten varit mindre kännbar för individen. Genom undersökningen har icke klarhet kunnat vinnas om huru arbetslöshetsveckorna fördelade sig över observationsperioden. De kunna samtliga ha varit anhopade i slutet av perioden, då man haft ett arbetslöshetsfall, om vars svårighetsgrad det skulle varit vanskligt att döma, eller de kunna ha varit fördelade på ett flertal korta perioder, i vilket fall arbetslösheten sannolikt varit av lindrigare art. På samma sätt kunna arbetslösa med över 29 arbetslöshetsveckor mycket väl ha haft en mindre besvärande arbetslös% Arbetslösa 100 h

70 CO

/

/

3. '

/

/

/

/

/

20 Hjälpsökande arbetslösa Övriga 1. Under 2 6 år

3. över 40 år

2. 2 6 - 4 0 år

minst Diagram

80 3.

50 40 30 20 Antal arbetslöshetsveckor.

10 Antalet arbetslösa inom olika åldersgrupper, vilka varit arbetslösa minst angivet antal veckor, i procent av samtliga.

123 hetssituation, men de ha av nyss nämnda praktiska skäl icke kunnat hänföras till kortvarigt arbetslösa. De procenttal, som torde vara av intresse närmast efter dem som uttrycka skiljaktigheterna i fråga om de heltidsarbetslösa, torde vara de som giva hållpunkter för bedömandet av de kortvarigt arbetslösas sysselsättnings- och arbetslöshetsförhållanden. Under iakttagande av vad förut sagts om uppdelning av antalet arbetslösa med okänt antal veckor angives i nedanstående sammanställning det relativa antalet kortvarigt arbetslösa inom olika åldersgrupper. Kortvarigt arbetslösa i % av samtliga i resp. åldersgrupper

Hjälpsökande Övriga

under 26 år

26—40 år

över 40 år

Hela antalet

7*7 26'4

4"9 24"5

3'3 16*6

4-2 22l

Som synes, visa dessa procenttal ett förhållande, rakt motsatt det, som framkom vid angivandet av förekomsten av heltidsarbetslösa. Antalet kortvarigt arbetslösa bland de hjälpsökande var obetydligt och uppgick för samtliga åldrar till 4-2 procent, medan motsvarande tal för övriga arbetslösa var 22-i procent. I diagram 3 angives för hjälpsökande respektive övriga inom de i ovanstående tablå angivna åldersgrupperna den procent av de arbetslösa, som haft minst i diagrammet angivet antal arbetslöshetsveckor. Där framträder med all tydlighet den förut påpekade avsevärda differens, som i berörda hänseende förefanns mellan hjälpsökande och övriga arbetslösa och mellan arbetslösa inom olika åldersgrupper. En procentuell fördelning efter arbetslöshetsveckor inom olika kommuntyper, likaledes sammanställd med ledning av tabellbilaga 3, framställes i tab. 46. Skillnaden mellan hjälpsökande och övriga framträder givetvis också här. Särskilt bör påpekas den stora olikhet, som förefanns mellan dessa båda kategorier i industri- och blandade kommuner, i vilka de heltidsarbetslösa hjälpsökande uppgingo till 66-9 respektive 59-0 procent mot 18-5 respektive 13-9 procent bland övriga arbetslösa. Mellan arbetslösa inom olika kommuntyper förelåg ävenså differenser, och vad de hjälpsökande beträffar konstaterades, att procenten heltidsarbetslösa var störst i industrikommuner eller, som nyss nämnts, 66-9 procent, därnäst i storstäder (61-7 procent) och blandade kommuner (59-o procent) samt minst i småstäder (37-1 procent). I skogskommuner förekommo endast tvenne hjälpsökande med känt antal arbetslöshetsveckor. Den höga procentsiffran i industri- och blandade kommuner sammanhängde med att flertalet arbetslöshetstyngda områden tillhörde dessa kommuntyper. Bland övriga arbetslösa voro i storstäder 31-2 procent och i övriga städer omkring 20 procent heltidsarbetslösa. Av landskommuner uppvisade industrikommunerna den högsta procentsiffran, 18-5, och skogskommunerna den lägsta, 1-8.

124 Tab. 46.

Arbetslösa män inom olika kommuntyper, fördelade efter arbetslöshetsperiodens längd under tiden l/i 1936—31/s 1937. 1 P r o c e n t t a l . Städer med ett invånarantal av

Antal arbetslöshetsveckor

Lindskommuner

over 30 0 0 0 - 20 0 0 0 - 5 0 0 0 - högst 100 000 100 000 30 000 20 000 5 000

industri

M ändade

jordbruks

2-9 2-9 4-7

0-5 1-4 1-7

l-o

0-7

0-8 1-7

3-4

8i 7-i 7-6

2-5 3-4

4-i 5i

6-9 4-i

5-o

4-s

9-o

ll-o ll-o 37-i

7-2 8-4 66-9

8-4

12-o 59o

7'6 15'9

i-

7-6

8-o

3i

skog

Hjälpsökande arbetslösa 1— 9 10-19 20—29

0-8 1-9

0-4 1-6 2-3

30-39 40—49 50—59

2-5 8i 56

4-8 7-1 94

60—69 70—79 80—87

8-4 10-5 61-7

10-5 14-4 47-6

1-•o 2-•8 2-•5 6-•o 7-•o 7-•8 7- 0 11-•8 52-• 8

okänt

4-5

1-9

13 Summa

lOOo

lOOo

100 0

100 o

Antal

1- 9 10-19 20—29

5-3 5-3 6-2

6-5 6-5 10-8

8-i 8-i 8-G

6-5 6-3 7-3

4-7 5-7 6-9

5-3 8-5 9-1

4-c 8-i 9-8

1 5 8

30-39 40-49 50-59

7-5 7-4 8-3

10-9 9-o 10-8

10-4 10-2 8-3

10-5 9-5 ll-o

9-4 10-7 12-7

10-6 11-2 11-4

12-5 13-3 14-6

19 19 14

60-69 70-79 80-87

8-9 9-2 31-2

8-7 10-7 20-6

10-4 8-i

11-9 10-4

9-4

10-6

22i

111 lOi 20-4

7-c 13-9

7-o 7-3

10 4 1

okänt

10-7

5-5

5-7

7-3

Summa

lOOo

lOOo

lOOo

lOOo

Antal

1— 9 10-19 20-29

3-5 3-5 4-4

4-2 4-7 7-G

4-5 5'4 5-5

3-7 3-9 4-7

30-39 40-49 50-59

5-5 5-7 7-2

86 8-3 10-3

8-2 8-6 8-o

60—69 70-79 80-87

8-7 9-7 43-6

9-4 12-i 30-7

8-7 10-o 37-7

okänt

8-2

4-i

3-4

Summa

lOOo

lOOo

Antal

5 708

övriga

lo

o1-13679ii-

se-

(50(50-

43-4

9o 100 o lOOo (100-1 725 145

arbetslösa

18-5 9i

13-o

12-2

14-

9-6

lOOo

lOOo

lOOo

388 12 703

3-o 3-9 4-7

4-o 6-8

1 5 8

7-3 7-8 9-3

6-6 7-7

8-5 9-3 9-3

10-5 10-6 37-7

10-o 9-6 38-3

9-o 28-5

4-5

6-6

9-7

lOOo

lOOo

lOOo

100 o

5 420

100 295

Samtliga arbetslösa

1 Se n o t till t a b .

9-e

6o 67

9-i

87 11-5 11-8 13-6 lOi 85 13-4 11-6

lOOo 859

19 20 14 10 4 1 14

7-1

lOOo

390 20 925

125 I avsikt att erhålla ett uttryck för skiljaktigheterna i förekomsten av kortvarigt arbetslösa inom olika kommuntyper har även i detta fall de arbetslösa med okänt antal arbetslöshetsveckor medtagits, fördelade på sätt som ovan (sid. 121) angivits. I efterföljande översikt framställes det så korrigerade relativa antalet kortvarigt arbetslösa. Kortvarigt arbetslösa i % av samtliga i resp. kommuntyper hjälpsökande

övriga

Städer med över 100 000 inv 30 000—100 000 »

Kommuntyper

42 4-5

19'9 256

20 0 0 0 — 30 000

»

26'8

5 000—20 000 högst 5 000

» »

3-9 11-9

22-1 22-2

4'0 3'8 4'9 — 4'2

19'5 27'0 25'9 17'5 22 i

Landskommuner Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner Skogskommuner Hela riket

Endast i de minsta städerna voro de hjälpsökande i nämnvärd utsträckning kortvarigt arbetslösa, vilket dock med hänsyn till det obetydliga absoluta antalet kan ha berott på tillfälliga omständigheter. I övrigt var antalet sådana arbetslösa ringa blard de hjälpsökande. Av övriga hade omkring 25 procent högst 29 veckors arbetslöshet utom i storstäder, industri- och skogskommuner, varest mindre än 20 procent voro kortvarigt arbetslösa I tabellbilaga 6 redogöres, som förut nämnts, för de hjälpsökandes och övrigai arbetslösas fördelning på arbetslöshetsveckor inom olika yrkesgrupper. Motsvarande procenuiella fördelning återfinnes i tab. 47. Inom följande yrkesgrupper utgjorde de hjälpsökande heltidsarbetslösa mer än 2/s av samtl.ga, nämligen malmbrytning (83-0 procent), glasindustri (76-6 procent), steniidustri (70-3 procent), sågverksindustri (70-3 procent) och pappersindustri (68-5 procent). Även yrkesgrupperna tillfällighets- och diversearbete samt kemisk-teknisk industri uppvisade höga procenttal nämligen 65-9 respektive 65-2. Låg procent heltidsarbetslösa förefanns däremot i de säsongbetonade yrkena nimligen inom skogshushållning (6-5 procent), jordbruk (36-6 procent), väg-och anläggningsarbete (38-i procent) samt annan byggnadsverksamhet (38-; procent). Bland de övriga arbetslösa varierade procenttalen för heltidsarbetslösa, om rnan bortser frin å ena sidan yrkesgrupperna skogshushållning (1-4 procent), jordbruk (fl procent) samt väg- och anläggningsarbete (8-6 procent) och å andra sidan yrkesgruppen kemisk-teknisk industri (38-7 procent) samt den numerärt obetyiliga yrkesgruppen malmbrytning (54-2 procent), mellan 13-8 och 30-5.

126 Tab. 47. Arbetslösa män inom olika yrkesgrupper, fördelad* A. Hjälpsökande arbetslösa. Antal arbetslösa

Yrkesgrupper

Därav % med antal arbetslöshetsveckor

1-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-87

Jordbruk

120 Skogshushållning

62 I n g e n j ö r s a r b e t e o. a r b e t s l e d n i n g

31 Malmbrytning

53 Metallindustri

1-6

1-4

Stenindustri

0-9

Glasindustri

1-7

A n n a n j o r d - o. s t e n i n d u s t r i . . . .

1-4

Sågverksindustri

0-3

Annan trävaruindustri

1-6

Pappersindustri

181 Grafisk industri

1-7

3-3 3-2

4-2

9-2

5-8

lOo

15o

3-2

11-3

37-1

30-7

3-2

3-2

3-2

9-7

3-2

6-5

9-7

5-7

5-7

7-8

11-9

4-2

5'0

8-6

1-7

1-7

6-7

-

6-9

2-2

3-i

3-i

1-3

1-c

3-2

3-5

3-3

3-3

2-7

6-9

2-7

12-3

13-7

0-5

0-7

2-5

1-7

5i

6-9

9-4

3-i

9-4

9-4

6-2

12-5

5-5

3-3

2-8

1-7

4-4

5-5

7-7

3-2

12-9

3-2

9-7

22-e 14-9

0-6

1-7

4-o

6-3

2-9

10-3

9-8

..

3-o

4-o

3o

5-o

9-o

5o

7-o

4-o

L ä d e r - , h å r o. g u m m i v a r u i n d u s t r i

1-7

0-6

5-3

9-3

8-2

9-3

8-7

Livsmedelsindustri T e x t i l - o. b e k l ä d n a d s i n d u s t r i

1-7

190 Kemisk-teknisk industri

0-5

0-5

3-2

3-7

5-8

5-8

11-6

2-4

7-3

8-5

10-3

14-o

11-4

l-o

1-1

5-s

5'i

5-8

10-8

11-9

14-8

8-9

5-4

5-4

7-i

7-8

9-8

6-5

11-8

12-4

..

byggnadsverksamhet

277 K r a f t - o. v ä r m e p r o d u k t i o n . .

56 S j ö f a r t o. fiske

1-3

2-o

V ä g - o. a n l ä g g n i n g s a r b e t e Annan

1-4

K o n t o r s - o. b u t i k s p e r s o n a l

0-6

2-o

1-4

2-8

4-5

7-5

12-0

lOo

56-7

2-5

Lagerarbete

1-2

1-7

2-4

3-5

5-3

5-s

5-9

12-9

59-4

2.4 Hotell- och r e s t a u r a n g r ö r e l s e . .

2-o

2-o

2-o

3-9

3-9

5-9

5-9

21-5

43i

9-8

Landtransport

l-o

2-i

2-3

7-c

10-4

ll-o

47-6

5-3

2-7

5-4

10-8

8-i

8i

10-8

13-5

40-c

—

2-6

2-6

5-i

10-3

7-7

17-9

46-i

5-i

L i t t e r ä r t o. k o n s t n ä r l i g t

arbete

F ö r v a l t n i n g o. u n d e r v i s n i n g

..

S j u k v å r d o. h y g i e n

4 Husligt arbete

40 T i l l f ä l l i g h e t s - o. d i v e r s e a r b e t e . . 2 646 Samtliga 1

yrkesgrupper

Se n o t till t a b . 45.

8 222

(25-o) (50o) (25-0)

5o

7-5

2-5

0-2

0-4

l-o

2-o

3-6

4-6

8-2

1-3

2-5

o-o

22-5 10-7 10 7

47-5

65-9

127 31

efter arbetslöshetsperiodens längd Vi 1936— /s 1937'. Procenttal. B. Övriga arbetslösa. Dära\

Antal

% rv ed antal arbetslöshetsveckc>r

Y r k e s g r u p p e r lösa

1-9 1 0 - 1 9 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-87 okänt

7-8

8-8

ll-o

13-o

15'6

11-2

8-5

6-i

8-i

99 Skogshushållning

762 Po

4-1

8-7

15-5

18-s

20-9

11-7

3-7

1-4

14-8

I n g e n j ö r s a r b e t e o. a r b e t s l e d n i n g

8-8

6-8

8-i

10-8

10-i

11-5

27-o

54 Malmbrytning

—

8-3

8-3

-

—

12-5

4-2

12-5

54-2

—

Metallindustri

808 10-1

6-7

8'3

7-7

7-i

8-4

7-3

7-4

30-4

6e

Stenindustri

7-3

9-9

13-5

7-8

9i

8-i

11-7

22-9

5-o

Glasindustri

110 27-s

10-9

4-5

LOo

13-6

5'5

2-7

6-4

17-3

1-8

A n n a n j o r d - o. s t e n i n d u s t r i . . . .

8-4

11-G

10-5

15'8

5-3

7-3

20-o

2-1

03 Sågverksindustri

2-6

5-s

6-1

10-5

lOi

12-8

11-8

11-1

21-9

7-3

Annan trävaruindustri

10G

10-i

11-2

10-6

7-8

10-6

5-G

8-9

18-4

6-2

Pappersindustri

6-4

24-o

5-6

6-4

9-2

7-6

9-6

15-6

6-o

24-5

4-7

Grafisk i n d u s t r i

106 15-1

3-8

5'6

12-3

3-8

10-4

7-5

9-6 0 12-3

Livsmedelsindustri

9-2

7-7

9-9

10-5

7'9

9-5

11-6

12-4

14-4

69 T e x t i l - o. b e k l ä d n a d s i n d u s t r i . .

5-8

7-3

17-o

12-6

8-3

5-3

7-8

8-7

19-4

7-8

Läder-, hår-o.gummivaruindustri

4-7

7-s

11-6

7-7

9o

10-3

27-o

6-9

Kemisk-teknisk industri

3"4

3'4

5o

5-o

8-4

lOi

8-4

38-7

92 V ä g - o. a n l ä g g n i n g s a r b e t e

....

4-3

6-3

11-3

12-3

14-5

15-8

13-5

7-4

8-6

6-o

..

5-2

10-6

12-s

11-7

12-2

11-1

7-4

14-7

8-5

..

5-3

10-5

15-8

14-o

3-5

1-8

17-5

24-5

1-8

7-6

9-6

9-8

12-4

15-2

8-5

9-o

5i

9o

5-2

6-2

7-o

9-2

6-i

7-5

7-2

8-o 30-5

13i

Lagerarbete

8-fi

8-o

9-o

7-7

9-fi

6-2

8-s

10-8

23-5

7-7

Hotell- och restaurangrörelse. .

7-2

7-2

8-0

9-6

12-o

7-2

9-6

22-4

ni

Landtransport

9-4

8-7

6-8

9-6

9-4

9-3

9-2

5-5

17-7

14-4

8-o

5-5

9-2

8-o

ll-o

8-o

10-4

22-7

13-5

5-8

7-8

7-8

9-7

13-6

9-7

5-8

5-8

22-3

11-7

7-o

16-3

4-7

11-6

7-o

4-7

23-2

13-9

11-5

6-9

10-3

6-9

19-5

20-7

Annan byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion S j ö f a r t o. fiske

K o n t o r s - o. b u t i k s p e r s o n a l

L i t t e r ä r t o. k o n s t n ä r l i g t

....

arbete

F ö r v a l t n i n g o. u n d e r v i s n i n g

..

S j u k v å r d o. h y g i e n Husligt arbete T i l l f ä l l i g h e t s - o. d i v e r s e a r b e t e . . Samtliga

yrkesgrupper

43 11 T, 87

4-6

5-8

8-o

5-8

2 719

1-3

1-9

3-8

6i

ll-o

13-4

13-8

29-6

11-2

12 703

6 3

7-7

9 8

10-o

ll-o

10 2

128 Vad åter det relativa antalet hjälpsökande kortvarigt arbetslösa beträffar, framgår av nedanstående tablå, jämförd med tab. 47, att detta i fråga om yrkesgrupper med minst 50 arbetslösa var högst inom gruppen annan jord- och stenindustri (12-2 procent). Det kan dock anmärkas, att denna grupp endast omfattade 73 arbetslösa. Inom textil- och beklädnadsindustrin var sagda antal 10-8 procent och inom glasindustrin 10*6 procent. Inom gruppen jordbruk funnos 10*0 procent kortvarigt arbetslösa. Det relativa antalet övriga kortvarigt arbetslösa var av viss orsak (sid. 33) högst inom yrkesgrupperna glasindustri och pappersindustri, nämligen 43-7 procent respektive 38-8 procent. Höga procenttal uppvisade även yrkesKortvarigt arbetslösa i % av samtliga i resp. yrkesgrupper Yrkesgrupper hjälpsökande Jordbruk 10'0 Skogshushållning 3'4 ingenjörsarbete och arbetsledning . . . . 12'9 Malmbrytning — Metallindustri 5"6

övriga 30'9 16'2 21'9 16'6 27'7

Stenindustri Grlasindustri A n n a n jord- och stenindustri Sågverksindustri A n n a n trävaruindustri

4'0 10'6 12'2 l-6 4'9

23'4 43'7 26'0 16'0 34'5

Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruindustri ..

9'0 3'2 6'7 10'8 4'2

38'8 26'i 29'1 33'3 24'2

Kemisk-teknisk industri Väg- och anläggningsarbete A n n a n byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske

1'7 7*7 9'0 5'6 7'2

13'9 23'4 24'0 21 "6 30'1

Kontors- och butikspersonal Lagerarbete Hotell- och restaurangrörelse Landtransport Litterärt och konstnärligt arbete

4'2 5'6 7'2 6'0 8'1

22'7 29i 23'4 30'2 20'8

Förvaltning och undervisning Sjukvård och hygien Husligt arbete Tillfällighets- och diversearbete

5'8 — 8'8 1'8

25'2 22'7 24'8 8'3

4'2

22'l

Samtliga yrkesgrupper

129 grupperna annan trävaruindustri (34-5 procent) samt textil- och beklädnadsindustri (33-3 procent). Den lägsta procenten kortvarigt arbetslösa förekom bland tillfällighets- och diversearbetare (8-3 procent). I övrigt varierade procenttalen mellan 13-9 och 30-9. Ett ungefärligt mått på hur de kortvarigt arbetslösa fördelade sig på år 1936 och på den återstående delen av undersökningsperioden (1 januari—31 augusti 1937) kan erhållas genom följande beräkning, utförd för arbetslösa med känd arbetslöshetstid i storstäder, övriga städer och landskommuner. Man vet, huru många av de arbetslösa, som haft arbete hela året 1936 och som sålunda varit arbetslösa endast under tiden 1 januari—31 augusti 1937, d. v. s. högst 35 veckor, vilket veckotal i detta fall får utgöra gräns för korttidsarbetslösheten. Om till antalet personer, som under hela perioden varit arbetslösa högst 29 veckor, adderas 6/io av antalet arbetslösa med 30—39 veckor, erhålles en ungefärlig siffra för antalet arbetslösa med högst 35 veckors arbetslöshet under hela perioden. Resultatet framställes i följande tablå. Storstäder

Övriga städer

Landskommuner

Hela riket

Antal arbetslösa med högst 35 veckor 838 därav arbetslösa endast år 1937 454 Antal med högst 35 veckors arbetslöshet, påbörjad under 1936 384 Sistnämnda antal i % av samtliga arbetslösa med högst 35 veckor 46

1 201 568

1 659 590

3 698 1612

2 086

58 Som framgår av denna översikt hade för närmare 3/s (58 procent) av de arbetslösa med högst 35 veckor arbetslösheten inträtt redan under 1936 men sedan avbrutits av en eller flera längre eller kortare arbetsperioder. H u r dessa 2 086 arbetslösa fördelade sig med hänsyn till antalet arbetslöshetsveckor under de båda åren har däremot icke utrönts. Antal arbetslösa Antal arbetslöshetsveckor 1936

Procenttal

storstäder

övriga städer

landskommuner

Summa

storstäder

övriga städer

landskommuner

Summa

7-9

9-o

6-6

7-7

1—9 10—19 20-29

220 337 472

298 561 733

342 768 1084

860 1666 2 289

3-9 5-9 8-3

4-7 8-9 11-6

3-8 8-6 12-2

4-1 80 10-9

30-39 40—49 50-52

623 628 2 507

827 799 2 238

1331 918 3141

2 781 2 345 7 886

10-9 ll-o 43-9

13-i 12-7 35-5

15-0 10-3 35-s

13-3 11-1 37-7

Okänt

8-2

4-5

8-2

7i

5 708

lOOo

lOOo

lOOo

lOOo

Summa 1051 38

130 De som icke varit arbetslösa någon gång under 1936, utgjorde 7-7 procent av hela antalet i undersökningen rörande arbetslöshetstiden ingående arbetslösa. För storstädernas, övriga städers och landskommunernas arbetslösa voro, som framgår av omstående tablå, i vilken de arbetslösa fördelats såväl absolut som procentuellt efter antalet arbetslöshetsveckor under 1936, motsvarande procenttal 7-9, 9-0 och 6-6. Helt arbetslösa år 1936 (50—52 veckor) voro i storstäder 43-9 procent, i övriga städer 35-5 procent och i landskommuner 35-3 procent. För samtliga arbetslösa var procenttalet helt arbetslösa 37-7. De i tablån givna talen för såväl de under år 1936 icke arbetslösa (0 veckor) som de under samma år helt eller delvis arbetslösa äro minimital, enär man icke vet, hur de arbetslösa med okänt antal veckor fördelade sig. Tab. 48. Arbetslösa inom olika kommuntyper och åldersgrupper, vilka varit resp. icke varit arbetslösa någon gång 1936.» Män. Procenttal. Hjälps åkande arbetslösa i ärav %

Kommuntyper Åldersgrupper

Samt] iga

Övriga arbetslösa

därav %

d ärav %

icke arar- upl bets- betslösa lösa sal 1936 1936 na

Hela antalet

icke ararbets- betslösa lösa 1936 1936

uppgift saknas

Hela antalet

icke uppararbets- bets- gift lösa lösa sak1936 1936 nas

2 324

92-5

4-5

3 384

77-9

11-4

10-7

5 708 83-9

7-9

1-9

79-3

15-2

5-5

85-5

10-4

15-6

5-7

86-8

9-7

7-8

4 Hela antalet

Städer med över 100 000 inv. 30 000—100 000 20 000— 30 000

» »

5 000— 20 000

»

högst 5 000

*

.. .. .. ..

Samtliga städer

750 398

95-7 94-7

3-0 2-4 4o

1-3

78-7

96-5

2i

1-4

79-6

13i

7'3

3 030

87-7

86-7

5-7

7-6

79-o

12-2

8-8

82-2

9-5

5 137

94i

2-8

6 882

78-6

12-8

8-6

12 019

85-2

2 213

95-o

2-0

3o

3 207

82-o

8-9

9i

5 420 87-4

6-o

95-3

1-7

3o

75-6

11-4

13-o

2 237

82-o

8-3

90-3

0-7

9o

78-4

12-2

80-4

7-9

2 lOO-o

—

—

83-2

2-6

83-s

2-6

14 Landskommuner Industrikommuner . . . . Blandade kommuner . . Jordbrukskommuner . . Skogskommuner

145 Samtliga landskommuner

3 085

1-8

3-3

5 821

9-2

8 906

85-2

8 Hela riket

8 222

94 4

2-4

12 703

79 3

9-6

20 925 85-2

7-7

92-8

4-9

2-3

3 341 75-7

15-s

9-o

79-o

13-3

26—40 »

2 989

93-8

2-5

3-7

4 502

79o

11-3

9-7

7 491 84-9

7-8

41—74 »

4 442

95-o

2-0

3o

4 860

81-9

8-o

10-1

9 302 88-2

5-i

1 Se not till tab. 45.

131 H ä r ovan har i stora drag redogjorts bland annat för antalet av de arbetslösa, som haft arbete respektive varit arbetslösa under hela året 1936. I tab. 48 angives, huru många procent av de arbetslösa inom olika kommuntyper och åldersgrupper som över huvud varit arbetslösa någon gång under år 1936. Det torde även här observeras, att dessa i tabellen angivna procenttal äro minimital. Man kan dock med ledning av de uppgifter, som där lämnats om de arbetslösa med okänd fördelning av arbetslöshetsveckor på de båda åren, få en uppfattning om de anförda talens värde. Med hänsyn till att antalet arbetslösa av sistnämnda kategori var relativt obetydligt, får fördelningen på olika grupper av personer med konstaterad arbetslöshet år 1936 anses vara gjord med tillfredsställande grad av noggrannhet. Som synes av tab. 48, förelågo förhållandevis obetydliga skillnader mellan arbetslösa inom olika kommuntyper men avsevärda olikheter mellan hjälpsökande och övriga arbetslösa. Sålunda voro procenttalen med säkerhet arbetslösa 1936 för de först nämnda genomgående högre än för de sist nämnda. I fråga om åldersfördelningen förelåg i hithörande avseende beträffande hjälpsökande arbetslösa en obetydlig och beträffande övriga arbetslösa en bestämd skillnad mellan olika åldersgrupper. Av de hjälpsökande i åldersgrupperna under 26 år, 26—40 år och 41—74 år voro respektive 92-8, 93'8 och 95-0 procent med säkerhet arbetslösa någon gång år 1936 och av övriga arbetslösa i motsvarande åldersgrupper respektive 75*7, 79* o och 81* 9 procent. För arbetslösa inom olika yrkesgrupper har en liknande beräkning utförts, och i följande sammanställning ha arbetslösa tillhörande säsongyrkena jordbruk, skogshushållning, väg- och anläggningsarbete samt annan byggnadsverksamhet sammanförts till en grupp och de arbetslöshetstyngda yrkena malmbrytning, sten-, glas-, sågverks-, pappers- och kemisk-teknisk industri till en; tillfällighets- och diversearbete bildar en grupp och samtliga övriga yrkesgrupper ha sammanförts till en grupp. Hjälpsökande och övriga, fördelade efter arbetslöshetsförhållanden år 1936. Hjälpsökande

Övriga

därav % med med Hela säker- säkerantalet het het icke arbets- arbets- okänt lösa lösa

Yrkesgrupper

Arbetslöshetstyngda yrken

....

Tillfälligbets- och diversearbete

Samtliga

därav % med med Hela säker- säkerhet het icke antalet arbets- arbets- okänt lösa lösa

966 2 041 2 646 2 569

93-o 96-o 95-9 92-o

2-9

4l

1-8

2-2

0-7

3-4

4-5

3-5

3 089 1581 2 719 5 314

8 222

2-4

12 703

82-9

7-8

82-5

11-4

6-2

86-i

2-8

72-6

17-5

9-9

9-8

132 Som av denna översikt framgår, förelåg en viss skillnad mellan å ena sidan arbetslösa tillhörande någon av de tre först angivna huvudgrupperna av yrken och å andra sidan de till den fjärde gruppen hörande arbetslösa, i det att av de förstnämnda en större andel än av de sistnämnda varit arbetslösa någon gång även år 1936. För det antal veckor, de arbetslösa inom olika kommuntyper och åldersgrupper varit utan arbete under tiden 1 januari 1936—31 augusti 1937 (87 veckor), redogöres i tab. 49. Tab. 49. Medeltalet arbetslöshetsveckor under tiden Vi 1936—31/s [1937 för hjälpsökande och öyriga, fördelade på åldersgrupper och kommuntyper1. Män.

Kommuntyper

Städer

Hjälpsökande

Övriga

under 26-40 41-74 Samtår år liga 26 år

under 26-40 41-74 Samtår liga 26 år år

med 61-9

72-5

78-s

75-9

43-7

53-2

66-9

58-8

30 000—100 000

»

68-7

67-o

73-6

70-7

43-5

48-8

58-7

51-7

20 000— 30 000

»

67i

71-2

70-8

70-6

45-0

49-s

59-3

50-9

5 000— 20 000

»

63-7

71-4

76-i

46-5

53-s

58-1

högst 5 000

»

49-8

62-8

68-3

64i

49-8

56-7

53-i

535 Samtliga städer

70-7

76-3

73-6

45o

52-4

63o

över 100 000 inv

Landskommuner Industrikommuner

68-8

77-o

79-7

77-0

52i

52-2

57-6

53-9

Blandade kommuner

68-2

75-6

76-3

74-8

45-8

44-e

54-3

48-4

Jordbrukskommuner

62-3

71-3

73-9

70-6

45-6

44-9

47-6

45-9

Skogskommuner

(58-o)

(58-0)

43-6

42-9

49-5

44-2

1 Samtliga landskommuner

76-4

78-7

76-2

49i

48-7

55-4

50-9

Hela riket

66-2

73i

77o

74-5

50 7

534 Se not till tab. 45.

Av tabellen framgår, att antalet arbetslöshetsveckor i medeltal var större för hjälpsökande än för övriga arbetslösa och att det uppgick för de förra till 74-5 och för de senare till 53-4, alltså en skillnad på i runt tal 20 veckor. Motsvarande veckotal för arbetslösa i städer var 73-6 respektive 55-5 och i landskommuner 76*2 respektive 50'9. Skillnaden i antalet arbetslöshetsveckor för de båda kategorierna var sålunda mindre för städernas än för landsbygdens arbetslösa, nämligen 18-1 mot 25-3. Någon större skillnad mellan antalet arbetslöshetsveckor för hjälpsökande arbetslösa inom olika kommuntyper, om man undantager de allra minsta städerna, varest veckotalet uppgick till 64-1, förelåg knappast, utan detta tal

133 u t g j o r d e 70-6 å 77-o. F ö r övriga arbetslösa inom olika k o m m u n t y p e r v a r i e r a d e m e d e l t a l e t veckor mera och uppgick till h ö g s t 58-8 i s t o r s t ä d e r n a och lägst 44-2 i s k o g s k o m m u n e r n a . Av de h j ä l p s ö k a n d e s och de övrigas a r b e t s l ö s h e t s veckor u n d e r hela observat i o n s p e r i o d e n k o m m o p å år 1936 58-1 procent r e s p e k t i v e 57-1 procent. D e s s a p r o c e n t t a l varierade, som n e d a n s t å e n d e översikt utvisar, o b e t y d l i g t för arbetslösa i n o m olika k o m m u n t y p e r . Antal arbetslöshetsveckor år 1936 i % av hela antalet arbetslöshetsveckor Vi 1936—81/s 1937 Kommuntyper

hjälpsökande

övriga

57'8 56-4 58-4 58*1 55-5

56'3 538 55-0 59'0 55-7

57" 7

55*7

58*8 59"0 59"5 (69"8)

58"6 58'3 59"3 60"9

Samtliga landskommuner

58*9

58" 7

Hela riket

58'i

57'i

Städer med över 100 000 inv 30 000—100 000 » 20 0 0 0 — 3 0 000 » 5 000— 20 000 » högst 5 000 » Samtliga städer Landskommuner Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner Skogskommuner

•

P r o c e n t t a l e t för h j ä l p s ö k a n d e i skogskommuner, 69-8, k a n h e l t l ä m n a s u r r ä k n i n g e n , enär det b a s e r a r sig på uppgifter från e n d a s t 2 p e r s o n e r . D å år 1936 omfattar 60-o p r o c e n t av hela observationstiden, o m m a n r ä k n a r i m å n a d e r , skulle a n t a l e t arbetslöshetsveckor h a v a r i t p r o p o r t i o n s v i s n å g o t m i n d r e år 1936 än u n d e r t i d e n 1 januari—31 a u g u s t i 1937. U n d a n t a g utgjorde veckotalet för övriga arbetslösa i s k o g s k o m m u n e r , d ä r n å g o t s t ö r r e a n d e l av a r b e t s l ö s h e t s v e c k o r n a k o m m o på år 1936, n ä m l i g e n 60-9 procent. F ö r d e l a r m a n de a r b e t s l ö s a på åldersgrupper, erhållas l i k a r t a d e resultat, så som n e d a n s t å e n d e t a b l å utvisar. Antal arbetslöshetsveckor år 1936 i % av hela antalet arbetslöshetsveckor x /i 1936—»Vs 1937 Åldersgrupper u n d e r 26 å r 26—40 » 41—74 »

hjälpsökande

övriga

56'5 58-1 58-4

562 57-4 57-1

O r s a k e n till a t t arbetslöshetsveckorna fördelade sig p å a n g i v e t s ä t t ä r givetvis att söka i att en del av de i u n d e r s ö k n i n g e n i n g å e n d e varit arbetslösa e n d a s t u n d e r år 1937 (jfr tab. 48).

134 Uteslutas de arbetslösa, vilka hade arbete hela året 1936, blir medeltalet arbetslöshetsveckor för de under år 1936 någon gång arbetslösa givetvis större än motsvarande medeltal beräknat på samtliga. Det på förstnämnda sätt beräknade medeltalet veckor redovisas i tab. 50. Antalet arbetslöshets veckor för hjälpsökande och övriga arbetslösa år 1936 uppgick enligt tab. 50 i städer till 43-7 respektive 35-9, i landskommuner till 45-7 respektive 33-3 och i hela riket till 44-5 respektive 34-7. Tab. 50. Medeltalet arbetslöshetsveckor år 1936 för under året någon gång arbetslösa, hjälpsökande och övriga, fördelade på åldersgrupper och kommuntyper1. Män. Hjälpsökande Kommuntyper

Städer

Övriga

under 26-40 41-74 Samtliga år 26 år år

under 26-40 41-74 år år 26 år

Samtliga

38o

med 35-6

43-5

46-7

45-3

30-3

35-3

41-4

30 000—100 000

»

39i

38-2

43i

40-9

30-1

31-1

36i

33l

20 000— 30 000

»

40-2

43J

43-3

42-9

29-8

33-9

37-4

33-6

över 100 000 inv. .

5 000— 20 000

•>

37-9

41-9

43-6

31-9

33-8

37i

högst 5 000

»

(33-6)

37-3

39i

34-7

37o

33-0

34-9

Samtliga städer

41-8

45-4

30-9

35-9

Landskommuner Industrikommuner

41-6

46-0

47-9

46-2

34-7

34-2

36-2

35-0

Blandade kommuner

39-8

46-2

45-3

30-6

35-6

325 Jordbrukskommuner

34-2

43-e

44-9

Skogskommuner

(40-5)

42-4

30-6

30o

30-6

30-4

(40-5)

27-6

26-2

32-6

27-7

Samtliga landskommuner

40-7

45-9

47-2

45-7

32c

35-3

333 Hela riket

45 9

81-9

347 Se not till tab. 46.

Här ovan har framhållits (sid. 131 och tab. 48), att antalet personer utan arbetslöshet under 1936 var obetydligt bland de hjälpsökande (2-4 procent) men större bland de övriga (ll-i procent). Detta medför, att det uttryck för arbetslöshetssvårigheterna, som erhålles genom medeltalet arbetslöshetsveckor för hela observationstiden (tab. 49) för övriga arbetslösa giver en i förhållande till de hjälpsökande gynnsammare bild än motsvarande tal för enbart år 1936 (tab. 50). E t t belägg härför gives i följande sammanställning av antalet arbetslöshetsveckor för övriga arbetslösa i procent av motsvarande antal för de hjälpsökande under de båda nyss angivna tidsperioderna.

135 Medeltalet arbetslöshetsveckor för övriga i % av motsvarande tal för hjälpsökande Vi—31/i2 1936 Vi 1936—S1/s 1937 82-2 72-9

Städer Landsbygd

754 66-8 71-8

780 Hela riket

Medeltalet arbetslöshetsveckor för arbetslösa inom olika åldersgrupper inom varje yrkesgrupp har beräknats i tab. 51. Av denna framgår, att antalet Tab. 51. Medeltalet arbetslöshetsveckor under tiden Vi 1936—S1/s 1937 för arbetslösa inom olika yrkes- och åldersgrupper. l Män. Medelantal arbetslöshetsveckor övriga arbetslösa

hjälpsökande arbetslösa

Yrkesgrupper

åldern

i åldern Samtliga

Samtliga

under 26 år

26-40 år

41-74 år

64-0 58-3 66-9 850 74-7

42-2 45-8 (35-0) (84-8) 37-4

37-4 43-9 429 (70-3) 49-9

48-7 49-8 62-4 (54-1) 68-7

42-8 45-8 55-7 68-5 540

79-5 84-5 68-2 81-7 72-3

77-4 785 647 79-2 70o

55-7 18-0 42-7 47-7 36i

50-9 43-5 40c 55-o 42-7

54-5 48-9 57-1 64-8 55-3

53-2 38-6 49-4 56-2 47-0

77-8 (69-5) 69-3 65-8 69-9

72-7 (79-5) 72-s 76-7 72-G

74-6 71-4 69-8 68-9 70-4

43o (35-4) 41i 39-9 40-3

40-0 47-4 41-9 48-7 54-9

51-3 63-2 58o 52-3 62-8

44-2 52-2 48-6 485 54-8

(82-8) 57-7 (585) (50-o) (60-2)

76-8 60-3 56i (59-1) 63-5

77-6 69-4 71-7 77-i 71-8

77-5 65'8 66-9 72-2 66-8

(54-2) 46o 40-4 (43-3) 41-6

60-6 44-8 41-2 (39-5) 41-8

73-3 50-4 55-i 58-7 53-8

63-6 47-5 49-6 53l 454

Kontors- o. butikspersonal Lagerarbete Hotell- o. restaurangrörelse Landtransport Litterärt o. konstnärligt arbete . .

(67-9) (57-9) (31-o) 58-i (32-5)

67-3 72-i (67-7) 68-8 (57-o)

77-o 78o 74-5 73-1 73-i

73-8 73-9 71-0 700 65-2

37-4 45-8 39-2 40-4 (41-o)

54-5 50-6 47-8 45-9 54-5

65-6 58-3 63-9 59-o 57-5

57-4 51-6 54o 479 55-7

Förvaltning o. undervisning Sjukvård o. hygien Husligt arbete Tillfällighets- o. diversearbete . . . .

(87-0) (87-o) (59-o) 71-3

(67-7) (79-o) (77-3) 78-2

(75-3) (85-0) 70s 80-i

72-4 (83-6) 725 781

39i (36-o) (33-4) 59-3

49-3 (48-3) 49-4 65-6

64-7 (61-i) 60-9 70-5

50-7 51l 540 64-7

Samtliga

66 2

73 i

77o

74 5

50 7

60 2

under 26 år

26-40 år

41-74 år

Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarbete o. arbetsledning. . Malmbrytning Metallindustri

48-4 (58-o) (84-i) 53o

—

64-4 58-3 (41-2) 85-8 70-4

689 (58-3) 71-8 (84-4) 783

Stenindustri Glasindustri Annan jord- o. stenindustri Sågverksindustri Annan trävaruindustri

64-6 (44-o) (63-7) 70-2 (74-7)

76-9 (76-4) 58-5 78-1 (62-9)

Pappersindustri Gransk industri Livsmedelsindustri Textil- o. beklädnadsindustri . . . . Läder-, hår- o. gummivaruindustri

(60-3) (55-4) (52-2) (52-3) (61-0)

Kemisk-teknisk industri Väg- o. anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet Kraft- o. värmeproduktion Sjöfart o. fiske

1 Se not till tab. 45.

136 Tab. 52. Medeltalet arbetslöshetsveckor under tiden Vi 1936 -3Vs 1937 för arbetslösa tillhörande olika fackförbund. » Män. Hjälpsökande Fackförbund

A.

Till

Socialstyrelsen

Antal arbetslösa

rapporterande

Övriga

Medeltal 2 Medeltal* arbetslösarbctslösAntal hetsveckor arbetslösa hetsveckor Vi 1 9 3 6 Vi 1 9 3 6 Sl S1 /s 1937 /s 1937

förbund

Beklädnadsarbetareförbundet Bleck- och p l å t s l a g a r e f ö r b u n d e t Bokbindareförbundet Bryggeriindustriarbetareförbundet Byggnadsträarbetareförbundet

6 1 12 12 15

De förenade förbunden Elektriska arbetareförbundet Gjutareförbundet Grov- och fabriksarbetareförbundet Gruvindustriarbetareförbundet. . ..

34 3 18 686 15

77-9 67-6 81-9

Handelsarbetareförbundet Kommunalarbetareförbundet Litografförbundet Livsmedelsarbetareförbundet Metallindustriarbetareförbundet

70 66

67-5 66-3

76 321

69-7 71-6

Murareförbundet Målareförbundet Pappersindustriarbetareförbundet Sadelmakare- och tapetserareförbundet Sko- och l ä d e r i n d u s t r i a r b e t a r e f ö r b u n d e t

3 87 1 51

70-2 76-6 67-7 68-3

48 12 18 19 212

31o 52-2 44 2 58-2 45o

38 21 31 1048 23

44-s 50i 65-2 50-4 59-9

179 136 4 333 659

44-8 47-4 47-9 51-4 32-e 60e 41-s

73-3

16 16 179 9 89

67-3

61-6

Skogs- och flottningsarbetareförbundet Stenindustriarbetareförbundet Sågverksindustriarbetareförbundet Textilarbetareförbundet Tobaksindustriarbetareförbundet

27 264 318 29

65'2 72-8 75-9 56-7

279 185 439 62

40-9 45i 55-3 49-2

Transportarbetareförbundet Träindustriarbetareförbundet Typografförbundet Väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet

123 48 10 171

70-6 68-8 68-3 67-6

190 139 77 271

49-9 40-2 49-i 46-9

Sveriges arbetares centralorganisation Sjöfolksförbundet Till D a c o a n s l u t n a f ö r b u n d Musikerförbundet Lantarbetareförbundet

270 65 8 3 6

73-4 61-6

323 194 S3 52 50

54-4 38-4 50-8 44e 41-4

Hotell- och restaurangpersonalens förbund Järnvägsmannaförbundet Telegraf- och t e l e f o n m a n n a f ö r b u n d e t Fastighetsarbetareförbundet B i k s f ö r b u n d e t L a n d s b y g d e n s folk

6 11 9 11 1

35 24 23 13 8

49-9 56-3 50-3 60-4

B.

Till

Socialstyrelsen

icke rapporterande

.... förbund

Övriga förbund2 Samtliga 2

fackförbund

65-8 80-3

58-0

39-9

2 873

70i

5 574

48-6

Se n o t till t a b . 4 5 ; d e s s u t o m endast arbetslösa ined k ä n t a ntal a r b e t s löshetävecl .or. F ö r m i n d r e a n t a l a r b e t s l ö s a än 10 h a r m e d e l t a l ej angivits

137 veckor i regel steg med åldern. De yrkesgrupper, som uppvisade undantag från denna regel, voro i de flesta fall numerärt obetydliga och medeltalen därför osäkra. (Medeltal beräknade för mindre än 20 arbetslösa ha satts inom parentes.) Tabellen utvisar, att för de hjälpsökande arbetslösa antalet arbetslöshetsveckor voro högst inom de arbetslöshetstyngda yrkesgrupperna malmbrytning (85-o), sågverks- (79-2), glas- (78*5), kemisk-teknisk (77-ö), sten- (77-4) och pappersindustri (74-6) samt dessutom inom grupperna tillfällighets- och diversearbete (78-ii och metallindustri (74-7). För arbetslösa inom skogshushållning var antalet veckor blott 58-3. I övrigt varierade veckotalet mellan 64*o (jordbruk) ock 73-9 (lagerarbete). För övriga arbetslösa uppvisade yrkesgruppen malmbrytning det högsta veckotalet, nämligen 68-5, och beträffande de arbetslöshetstyngda yrkena konstaterades inom kemisk-teknisk industri 63-6 veckor samt inom sågverksoch stenindustri de i närheten av medeltalet för samtliga grupper liggande veckotalen 56*2 ocb 53-2, medan de arbetslösa inom pappers- och framför allt glasindustri voro arbetslösa i mindre utsträckning, nämligen 44*2 respektive 38-6 veckor; detta senare förhållande var att vänta enligt förut nämnda uppgifter om fördelningen av antalet arbetslöshetsveckor (jfr sid. 128). Förutom de hä: ovan nämnda yrkesgrupperna med höga veckotal uppvisade bland övriga arbetslösa gruppen tillfällighets- och diversearbete en medelarbetslöshetsrid av 64"7 veckor samt kontors- och butikspersonal 57-4 veckor. Ringa antil arbetslöshetsveckor förekom inom grupperna jordbruk, sjöfart och fiske samt skogshushållning, nämligen respektive 42-8, 45-4 och 45-8. I övrigt varierade veckotalen mellan 47-0 (annan trävaruindustri) och 55-7 (ingenjörsarbete 03h arbetsledning samt litterärt och konstnärligt arbete). Antalet arbetslcshetsveckor för de fackligt organiserade arbetslösa, såväl hjälpsökande som övriga, har jämväl uträknats, då det ansetts vara av intresse att även i detta anseende belysa de eventuella skiljaktigheterna mellan de organiserade och ce icke organiserade arbetslösa. Dessa uppgifter återfinnas i tab. 52. Medeltalet arbeislöshetsveckor har kunnat beräknas för 8 447 organiserade, varav 2 873 hjälpsökande och 5 574 övriga. För organiserade och icke organiserade hjälpsökarde voro medelveckotalen 70'i respektive 77-1 samt för övriga 48-6 respektive 57-9. Medelarbetslöshetstiden var sålunda i runt tal 2 månader kortare för de organiserade än för andra arbetslösa.

138 KAP. XI.

Hjälp från stat och kommun. Uppgifter om den hjälp från samhällets sida, som den arbetslöse erhållit för sig eller sin familj, ha genom vederbörande räknekommittés försorg införskaffats antingen med anlitande av socialregistret i kommunen eller direkt från de kommunala hjälporganen, fattigvårdsstyrelsen och arbetslöshetskommittén. För att räknekommittéernas arbete icke skulle fördröjas, utsträcktes redovisningsperioden icke längre än till och med den 31 juli 1937 och omfattar alltså, i olikhet mot vad fallet är i fråga om arbetslöshetstiden (kap. X, sid. 119 ff.), endast perioden 1 januari 1936—31 juli 1937. Däremot skulle, om vederbörande åtnjöt hjälp den 31 augusti, hjälpens art antecknas å frågeformuläret. Uppgifter begärdes icke blott om den tid, vederbörande åtnjutit hjälp, och den form, i vilken hjälpen utgått, utan även om hjälpens värde i kronor. Granskningen av de inkomna frågeformulären visade, att ett flertal kommuner antingen icke lämnat några uppgifter i detta avseende eller ock ofullständiga sådana, varför ett tidsödande kompletteringsarbete måste företagas. I samband härmed Kontrollerades, i de fall då vederbörande varit sysselsatt i statligt reservarbete, den uppgivna arbetsinkomsten mot arbetslöshetskommissionens avlöningskort. Vid bearbetningen av materialet medtogs all den hjälp i form av fattigvård eller arbetslöshetshjälp, som kommit den arbetslöse eller hans familj direkt till godo under redovisningsperioden. Däremot medräknades icke den fattigvård, som utgått för utackorderade barn eller för vård å sjukvårdsanstalt eller dylikt, och ej heller folkpension (pensionstillägg) eller livränta på grund av olycksfall. En bestämd åtskillnad gjordes mellan fattigvård, som avsett att avhjälpa ett endast tillfälligt behov, och fattigvård av mer eller mindre fortlöpande karaktär, som kunde omräknas i antal understödsveckor. Då i förevarande undersökning icke ingå arbetsoföra personer, är det sannolikt, att det sistnämnda slaget fattigvård helt hade arbetslöshetshjälps karaktär. Vid redovisningen av undersökningsresultaten har (jfr sid. 6) genomgående skilts på personer, som voro anmälda hos arbetslöshetskommitté den 31 augusti 1937, kallade »hjälpsökande», och sådana som nämnda dag icke voro anmälda hos arbetslöshetskommitté, kallade »övriga». För redovisningen av de i undersökningen ingående personernas arbetslöshetsförhållanden är som regel uppdelningen av de arbetslösa på hjälpsökande och övriga tillfyllest. Vid redovisningen av den samhälleliga hjälp, som kommit de arbetslösa till godo, är det emellertid nödvändigt med en något längre gående uppdelning, enär bland »övriga» återfinnas personer, som väl erhållit hjälp men som icke hänförts till »hjälpsökande», då de icke

139 voro anmälda hos arbetslöshetskommitté vid räkningen. Här nedan redovisas de personer, som erhållit hjälp den 31 augusti 1937, på följande 3 grupper, nämligen a) hjälp utgiven till en hos arbetslöshetskommitté anmäld hjälpsökande, även om hjälpen haft fattigvårds karaktär; b) av fattigvårdsstyrelse utgiven hjälp till person, som icke varit anmäld såsom hjälpsökande hos arbetslöshetskommitté; c) i enlighet med förordningen den 15 juni 1934 om erkända arbetslöshetskassor (nr 264) till medlem av sådan kassa utgivet arbetslöshetsunderstöd (däghjälp). I fråga om redovisningen av hjälpen under perioden 1 januari 1936—31 juli 1937 har denna uppdelning icke kunnat helt genomföras. Så har i fråga om fattigvård särskilt redovisats endast de som under perioden icke erhållit annan hjälp; i de fall där till en och samma person utgivits såväl fattigvård som arbetslöshetshjälp, återfinnes han under den senare beteckningen. I vissa fall skiljes endast på hjälpta och ohjälpta arbetslösa; i båda dessa kategorier kunna ingå såväl »hjälpsökande» som »övriga». Angående de olika hjälpformerna torde innebörden av begreppet reservarbete med dess 3 olika typer — statligt, statskommunalt och kommunalt — icke behöva närmare definieras. Med ungdomshjälp förstås, förutom hjälp i form av dagunderstöd i samband med kursverksamhet, hänvisning till statligt eller statskommunalt arbetsläger eller ungdomsreservarbete. I vissa sammanställningar äro endast de två huvudhjälpformerna reservarbete och understöd redovisade. Där förstås med understöd såväl dagunderstöd med statsbidrag som kommunalt understöd utan statsbidrag, d. v. s. fattigvård, varjämte i sådana fall även hjälp till unga arbetslösa i form av sysselsättning vid statligt eller statskommunalt arbetsläger hänförts till understöd. Ungdomshjälp i form av ungdomsreservarbete har givetvis förts till reservarbete. I förevarande framställning av hjälpen till de arbetslösa redogöres först för det antal arbetslösa, som den 31 augusti 1937 åtnjöto hjälp från stat eller kommun, och hur dessa fördelade sig på olika hjälpformer. Därefter lämnas en redogörelse för i vilken utsträckning och på vilket sätt de arbetslösa erhållit hjälp under perioden 1 januari 1936—31 juli 1937. I. Antalet hjälpta den 31 augusti 1937. Av samtliga arbetslösa åtnjöto 8 050 eller 33-2 procent vid räknetillfället hjälp från stat eller kommun. H u r dessa fördelade sig på hjälp- och kommuntyper, framgår av sammanställningen å sid. 140. De arbetslösa i städerna — särskilt storstäderna — åtnjöto hjälp den 31 augusti 1937 i betydligt större utsträckning än de arbetslösa i landskommunerna. Av samtliga hjälpta hade 6 419 (79-8 procent) erhållit hjälp genom arbetslöshetskommittéer, 1347 (16-7 procent) genom fattigvården och 284 (3*5 procent) hade erhållit däghjälp från erkänd arbetslöshetskassa. För de

140 Kommuntyper

Städer med över 100 000 invånare 30 0 0 0 - 1 0 0 000 » 20 000— 30 000 » 5 000— 20 000 » högst 5 000 »

Hjälpta len 81/8 1937 genom

Summa hjälpta

arbets- fattigvårds- erkänd arbetslöslöshetsstyrelse kommitté hetskassa

antal

i % av antalet arbetslösa

2 070 607 188 966 119

567 122 33 128 14

147 53 8 28 6

2 784 782 229 1 122 139

47-o 37-6 27-6 35-3 25-2

3 950

5 056

40-3

1805 545 116 3

275 107 58 43

24 14 4

2 104 666 178 46

32o 23-2 12-3 6i

Samtliga landskommuner

2 469

2 994

Hela riket

6 419

25-7 33-2

Samtliga städer Landskommuner Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrnkskommuner Skogskommuner

—

två sistnämnda kategorierna utgick hjälpen enbart i form av understöd, under det att den genom arbetslöshetskommittéerna meddelade hjälpen var differentierad i olika hjälpformer. Om man bortser från de arbetslösa, som tillhörde förbund med erkänd arbetslöshetskassa (se sid. 114), är det givetvis i första hand de hos arbetslöshetskommitté anmälda arbetslösa, d. v. s. de »hjälpsökande» enligt den vid undersökningen använda terminologien, som äro av intresse vid studiet av i vilken utsträckning hjälpbehov på grund av arbetslöshet kunnat tillgodoses. Att en del hjälpsökande voro ohjälpta vid räknetillfället kan väl i något fall ha berott på att kommunala hjälpresurser saknats men var som regel föranlett av att arbetslöshetskommittén ej prövat ansökan eller vid prövningen funnit vederbörande icke vara behörig till eller i behov av hjälp. I tab. 53 ha de hjälpsökande arbetslösa inom olika kommuntyper fördelats på olika hjälpformer den 31 augusti 1937. Tabellen angiver, att 6 419 arbetslösa eller 72*9 procent åtnjöto hjälp denna dag. Av de hjälpta voro 4 543 (70-8 procent) sysselsatta i reservarbeten, 1 651 (25*7 procent) åtnjöto understöd och 225 (3*5 procent) erhöllo ungdomshjälp. Av de genom reservarbete hjälpta voro 2 516 (55-4 procent) sysselsatta i statligt och 1346 (29*6 procent) i statskommunalt reservarbete. Samtliga arbetslösa, som erhållit ungdomshjälp, voro sysselsatta i ungdomsreservarbete eller frivillig ärbetstjänst. 1 Någon kursverksamhet förekom icke vid räknetillfället. Ej heller utgick dagunderstöd med statsbidrag, varför samtliga understödda åtnjöto fattigvård antingen i form av kommunalt understöd genom arbetslöshetskommitté eller som understöd direkt från fattigvårdsstyrelse. Procenten ohjälpta var minst i de större städerna och störst i städer med 20 000—30 000 invånare. Närmast uppvisade jordbrukskommunerna det högsta procenttalet ohjälpta. I de större städerna var en betydande del av de arbets1

Statligt eller statskommunalt arbetsläger.

141 Tab. 53. De hjälpsökande arbetslösa inom olika kommuntyper, fördelade på hjälpformer den S1/s 1937. Män. H j ä l p

g e n o m.

t a

reservarbete

Kommuntyper

statligt

ungstatsdomskommukommuhjälp nalt nalt

kom- Summa Ohjälpta Summa munalt hjälpta understöd

Absoluta tal Städer med ö v e r 100 000 i n v 30 0 0 0 — 1 0 0 000 » 20 0 0 0 — 30 000 » 5 0 0 0 - 20 000 » h ö g s t 5 000 » Samtliga

städer

Landskommuner Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner Skogskommuner Samtliga

landskommuner

Samtliga

kommuner

20 o

2 070 607 188 966 119

266 155 214 515 103

2 336 762

—

893 339 34 169 16

3 950

5 203

185 30 32

112 39 13 2

172 19 8 1

1805 545 116 3

691 325 110 2

2 496

763 178 73 322 15

368 28 23 223 13

10 62 58 232 72

819 292 54

517 165 9

870 226 5

2 469

3 597

2 516

6 419

2 381

32-7 23-4 18-2 21-7 6-8

15-8 37 57 15o 5-8

0-4 8-1 14-4 15-7 32-4

1-5

—

1-4 1-4

38-2 44-5 8-5 11-4 7-2

88-6 797 46-8 65-2 53-6

11-4 20-3 53 - 2 34-8 46-4

lOOo lOOo lOOo 100 o lOOo

26o

12-6

8-3

75-9

lOOo

32-8 33-6 23-9

20-7 19-0

4-o

7-4 3-4 14-2

4-5 4-6 5-7 (40-o)

6-9 2-2 3-5

(20-o)

72-3 627 51-3 (60-o)

27-7 37-3 48-7 (40-0)

lOOo lOOo lOOo lOOo

32-4

19-2

6-9

4-6

5-6

68-7

31-3

lOOo

28-6

7-7

2-5

18-8

72o

27l

lOOo

Procenttal Städer med ö v e r 100 000 i n v 3 0 0 0 0 - 1 0 0 000 » 2 0 0 0 0 — 30 000 » 5 0 0 0 — 20 000 » h ö g s t 5 000 » Samtliga

städer

Landskommun er Industrikommuner Jordbrukskommuner Skogskommuner Samtliga

landskommuner

Samtliga

kommuner

lösa hjälpt genom understöd, under det att i medelstora och mindre städer och landskommuner reservarbete var den helt dominerande hjälpformen. I tab. 54 ha de hjälpsökande arbetslösa inom olika åldersgrupper fördelats efter hjälpformer. Tabellen utvisar, att procenten ohjälpta i stort sett minskades med stigande ålder. I åldersgrupperna under 26 år voro sålunda omkring 40 procent av de arbetslösa ohjälpta och i åldersgrupperna 26—40 år 25 a 30 procent, under det att motsvarande procenttal för åldersgrupperna över 40 år, på ett undantag när, höll sig omkring 23 procent. Om man bortser från åldersgrupperna under 26 år, inom vilka endast ett ringa antal hade hjälpts

142 Tab. 54. De hjälpsökande arbetslösa inom olika åldersgrupper, fördelade efter hjälpformer den 81/8 1937. Män. H j ä1p t a Åldersgrupper

Absoluta

g e n o m

reservarbete statskommustatligt kommunalt nalt

ungdomshjälp

kommunalt understöd

Summa Ohjälpta Summa hjälpta

tal

16-17 18-20 21—25

35 228

1 30

1 16 32

59 99 64

26-30 31-35 36-40

349 356 302

108 172 143

78 74 70

41—45 46-50 51-55

248 292 289

176 155 180

61 63 84

56-60 61-66 67—74

247 161 9

170 193 18

93 90 19

2 516

16-17 18-20 21—25

13-9 33-2

0-4 4-4

26—30 31—35 36—40

34-9 32i 30-3

41—45 46—50 51—55 56—60 61—66 67—74

Summa

4 51

60 155 405

31 98 282

91 253 687

157 200 237

693 802 752

306 305 245

999 1107 997

219 180 225

704 690 780

202 212 239

906 902 1019

188 175 15

698 619 61

219 224 18

917 843 79

2 381

l-i 6-3 4-7

64-8 39-i 9-s

1-6 7-4

65-9 61-3 590

34i 38-7 41o

lOOo lOOo lOOo

10-8 15-5 14-3

7-8 6-7 7-o

0-1

15 7 18-i 23-8

69-3 724 75-4

30-7 27-6 24-6

lOOo lOOo lOOo

27-4 32-3 28-4

19-4 17-2 17-7

6-7 7-o 8-2

24-2 20o 22i

777 765 76-6

22-3 23-5 23-4

lOOo lOOo lOOo

26-9 19-i 11-4

18-5 22-9 22-8

10-2 10-7 24o

20-5 20-8 19-o

76-1 73-5 77-2

23-9 26-5 22-8

lOOo lOO-o lOOo

28-6

7-7

18-8

72-9

27-1 1 lOOo

1 Procenttal

Summa

0-2

25 L a g b a s a r vid s t a t a k o m m im a l t u n | ; d o m s r e s ervarbetf

genom understöd, förefunnos i stort sett inga olikheter i åldersfördelningen mellan de genom reservarbete och de genom understöd hjälpta. H ä r bör dock beaktas, att den 31 augusti förekom understöd endast i form av kommunalt understöd utan statsbidrag. De betydande förändringar i de hjälpsökandes åldersfördelning, som tidigare konstaterats (sid. 71), ha givetvis påverkat reservarbetsstyrkornas ålderssammansättning. De statliga reservarbetarnas procentuella fördelning på större åldersgrupper åren 1935—1937 var följande.

143 Åldersgrupper

18—25 26—40 41—to Summa

»i/ T

si;7

JI/8

% % % 27-1 22-3 10'5 44-4 43-8 40"0 285 33-9 49-5 100 0 100 0 100 o

Hjälpens omfattning och utformning för de hjälpsökande i olika yrkesgrupper belyses i tab. 55. Relativt låga procenttal ohjälpta uppvisade de yrkesgrupper, som huvudsakligen voro representerade i de arbetslöshetstyngda områdena, nämligen malmbrytning (17-0 procent), sågverksindustri (21-6 procent) och stenindustri (26-1 procent). Ännu lägre procenttal uppvisade framför allt vissa till större städer lokaliserade yrkesgrupper, såsom husligt arbete (15*5 procent), kontors- och butikspersonal (15-7 procent), litterärt och konstnärligt arbete (18*9 procent) grafisk industri (19*3 procent) och lagerarbete (19'4 procent). Den höga procenten ohjälpta i vissa andra yrkesgrupper sammanhänger med dessa yrkens säsongkaraktär, som föranlett inskränkande bestämmelser i fråga om den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten för arbetslösa. Vid räknetillfället gällde dylika särbestämmelser för jordbruks-, skogs- och flottnings-, husbyggnads-, tegelbruks-, hamn- och stuveri- samt husligt arbete. Förekomsten av med statsbidrag hjälpta, tillhörande någon av dessa grupper, innebar att vederbörande arbetslöshetskommitté av arbetslöshetskommissionen medgivits dispens från gällande bestämmelser. I detta sammanhang bör observeras, att arbetslöshetshjälp inom sistnämnda yrkesgrupper (jfr här nedan sid. 147) under tiden 1 januari 1936— 31 juli 1937 utgivits i väsentlig utsträckning och att därför i tab. 55 anförda siffror, som endast avse situationen den 31 augusti 1937, icke kunna giva en bild av hjälptilldelningen under en längre period. Av tabellen framgår vidare, att inom yrkesgrupperna litterärt och konstnärligt arbete, kontors- och butikspersonal, annan byggnadsverksamhet samt ingenjörsarbete och arbetsledning hjälpen i stor utsträckning utgick i form av understöd. Av de hjälpsökande inom yrkesgrupperna stenindustri, sågverksindustri och kemisk-teknisk industri voro omkring 40 procent sysselsatta i statligt reservarbete. Slutligen åskådliggöres i tab. 56 försörjningsförhållandenas inverkan på hjälpens omfattning och utformning. Såsom naturligt är, voro de försörjningspliktiga hjälpta i större utsträckning än övriga axbetslösa och till huvudsaklig del i form av statskommunalt reservarbete eller understöd. Det ringa antalet ogifta i statskommunalt reservarbete sammanhängde med arbetslöshetskommissionens hänvisningsbestämmelser för sådant arbete.

144 Tab. 55. De hjälpsökande arbetslösa inom olika yrkesgrupper, fördelade på hjälpformer den S1/s 1937. Män. Procenttal. Därav hjälpta genom Hela komreservarbete antalet ungOhjälpta arbetsstats- kom doms- munalt underlösa statligt kommunalt hjälp stöd munalt

Yrkesgrupper

4o

Jordbruk

17-8

15-6

10-4

Skogshushållning

6-3

1-6

15-9

12-9

3-2

Malmbrytning

20-7

22-6

30-2

3-8

Metallindustri

25-5

17-4

6-9

Ingenjörsarbete

o. arbetsledning

8-o

44-2

4-8

71-4

22-6

17o

0-6

25-3

24-3

o-i

1-4

26i

Stenindustri

43-7

25-7

3o

Glasindustri

13i

42-7

1-6

Annan jord- o. stenindustri

24-7

4i

8-2

1-3 1-4

Sågverksindustri

38-9

26-8

4-2

Annan trävaruindustri

23-9

11-9

10-4

Pappersindustri

19-9

32-6

Ho

Grafisk industri

22-6

9-7

Livsmedelsindustri

14-1

15-2

11-3

Textil- o. beklädnadsindustri . .

27-7

ll-o

6-9

Läder-, hår- o. gummivaruindustri

193 Kemisk-teknisk industri

39-5

Väg- o. anläggningsarbete . . . .

17-o

Annan byggnadsverksamhet . .

15-9

Kraft- o. värmeproduktion . . . .

12-5

Sjöfart o. fiske

22-o

Kontors- o. butikspersonal

23-6

1-6

41-o

24-7

37o

7-i

21-6

26-9

12-7

23-8

9-7

38-7

19-3

0-6

23-8

35o

l-o

32-6

20-8

lOOo

33-5

22-7

lOOo lOOo

lOOo

11-9

11-4

1-2

10-5

0-5

9-7

13-6

9-7 19-6

4-7 10-7 6i

30-4

26-8

1-8

22-6

37-8

lOOo

4-4

0-5

40-7

15-7

lOOo

32-9

19-4

100-0 lOOo

14-2

30-5

24-4

lOOo

46-2

23-5

lOOo

9-7 170

27-7

25-5

Landtransport

28-o

15i 11-8 7-8

Litterärt o. konstnärligt arbete.

8-1

12-6

Förvaltning o. undervisning . ..

24-4

12-2

Sjukvård o. hygien

5 Lagerarbete Hotell- o. restaurangrörelse

...

4-7

2-7

2o

3-5

6o 2-4

29-4

35-s

29-1

21-9

lOOo

70s

18-9

lOOo

9-7

29-5

24-4

lOOo

(20-o)

(40-o)

(40-o)

100-0

26-7

17-8

2-2

37-8

15-5

.

2 648

33-3

12-6

9-5

2-1

16-4

26-i

100-0

Ungdom u t a n särskild utbildning

11-7

0-5

lo

51-3

1-5

34-o

1000 Samtliga yrkesgrupper

28-6

15-s

7-7

18-8

27-i

lOOo

Husligt arbete Tillfällighets- o. diversearbete

145 Tab.

56.

De hjälpsökande arbetslösas fördelning efter försörjningsförhållanden och hjälpformer den 31/s 1937. Män. Hjä lpta g e n o m reservarbete statligt

statskommunalt

kommunalt

ungdomshjälp

—

med 1

»> 2

»

» 4

» 5

»

6 eller flera b a r n . . .

26 O g i f t a (inklusive änklingar och frånskilda)

1134 Försörjningsförhållanden

Absoluta

kom- Summa munalt hjälpta Ohjälpta Summa understöd

tal

Gifta

4 363

5 739

därav utan

barn

— — — — — —

2 056

3 061

2 714

därav 1025

»

347 Samtliga

2 516

2 381

24l

20-8

8-4

—

22-7

24-0

lOOo

24-3

20-3

med 1

25-7

20i

7-9

24-4

21-4

7-o

23-1

22-9

8-3

19-9

20-3

llö

18-5

22-3

6-9

6 eller flera b a r n . . .

16-5

20-5

9-5

— — — — — — —

O g i f t a (inklusive änklingar och frånskilda)

37-i

5-o

6-4

u t a n försörjn.-plikt mot b a r n med

»

»

Procenttal Gifta därav utan

barn

19-7

73-7

26-3

lOOo

21-4

75-1

24-9

lOOo

25-9

21-3

lOO-o

23-3

22-4

lOOo

26i

77-8

22-2

lOOo

34-c

82-3

17-7

lOOo

35-4

81-9

18-i

lOOo

7-4

11-3

32-8

lOOo

därav u t a n försörjn.-plikt mot barn

37-8

6-2

8-3

10-4

66-6

33-4

lOOo

med

»

31-4

13-s

8-1

0-3

18-2

71-8

28-2

lOOo

Samtliga

28-6

7-7

18-8

lOOo

Anm. 1051 38

»

»

Med barn förstås barn under 16 år. 10

146 Tab. 57. Under tiden Vi 1936—31/7 1937 någon gång hjälpta arbetslösa, fördelade på kommuntyper. Övriga arbetslösa

Hjälpsökande arbetslösa Kommuntyper

Antal

Samtliga arbetslösa

enbart enbart arbetsenbart arbetsfattig- löshets- Summa fattig- löshets- Summa fattigvård hjälp vård vård hjälp

arbetslöshets- Samma hjälp

hjälpta

Städer med över 100 000 inv.

..

2 258

2 282

3 537 1213

30 0 0 0 - 1 0 0 000

»»

..

20 0 0 0 - 30 000

»

..

5 000— 20 000

»

2 002

2 115

högst 5 000

»

4 952

5 009

2 162

2 715

7 114

7 724

2 338

2 356

3 922

1487 Samtliga städer Landskommuner Industrikommuner . . . . Blandade kommuner . .

798 Jordbrukskommuner . .

109 Samtliga landskommuner

3 310

3 349

2 413

2 920

5 723

6 269

Hela riket

4 575 5635

12 837

13 993

H j ä l p t a i % av h e l a antalet. Städer med ..

l-o

96-7

9-5

25-5

6-1

53-6

59-7

»»

..

l-o

96i

97i

5-9

30i

36 0

4-1

54-3

20 0 0 0 - 30 000

i

..

1-3

92-0

6-1

30-2

36-3

60-2

5 000— 20 000

»

l-o

94-4

95-4

5-8

35e

41-4

3-6

63-0

66 6

högst 5 000

»

2-2

87-4

3-6

35-9

39-5

3i

56-6

59-7

95-2

96s

29-4

36-9

61-5

över 100 000 inv. 30000—100 000

Samtliga städer Landskommuner Industrikommuner . . . .

0-7

93-7

94 4

5-2

38-8

44-0

3-5

59-6

631 Blandade kommuner . .

1-8

89-9

91-7

7-5

26-8

34'3

5-8

45" 9

51-7

Jordbrukskommuner ..

1-8

83-2

20-i

27-0

6-i

29-9

(20-o) (40-o) (60-0)

7-8

6-3

7-9

6-5

14-4

Skogs kommuner Samtliga landskommuner

l-i

92o

93l

6-3

29-9

36 2

4-7

49l

53-8

Hela riket

93-9

29 7

4-8

53o

57-8

147 II. Hjälpens omfattning och utformning under tiden Vi 1936—31/7 1937. I tab. 57 redovisas antalet arbetslösa, som någon gång under tiden 1 januari 1936—31 juli 1937 erhållit hjälp från stat eller kommun. Det torde böra påpekas, att utredning rörande antalet arbetslösa, som erhållit däghjälp från erkänd arbetslöshetskassa under ifrågavarande tidsperiod, icke förebringats på grund av det betydande arbete, som skulle varit förenat därmed. Som tidigare nämnts, åtnjöto endast 284 av de arbetslösa sådan hjälp den 31 augusti, varför det icke är sannolikt, att frånvaron av uppgifter i nämnda avseende mera avsevärt inverkat på procenttalen. Tabellen utvisar, att av de den 31 augusti 1937 hjälpsökande 95*o procent och av övriga 36'6 procent erhållit hjälp i större eller mindre utsträckning under förut nämnda tid; för samtliga arbetslösa uppgick hjälpprocenten till 57'8. Hjälpen hade för de hjälpsökande endast i ett fåtal fall (Ti procent) utgått enbart i form av fattigvård, men bland övriga hade 18-8 procent av de hjälpta (6-9 procent av samtliga) erhållit enbart fattigvård. Då för tilldelning av arbetslöshetshjälp genom arbetslöshetskommitté givetvis fordras, att vederbörande är anmäld hos kommittén, kan man på grundval av föreliggande uppgifter beräkna minimiantalet av de i undersökningen ingående arbetslösa, som någon gång under undersökningsperioden varit anmälda såsom hjälpsökande hos arbetslöshetskommitté. Lägger man till de 8 800 arbetslösa, som voro anmälda som hjälpsökande den 31 augusti 1937 (sid. 39), det antal övriga arbetslösa, som enligt tab. 57 erhållit arbetslöshetshjälp (4 575), erhålles antalet 13 375. över hälften av de arbetslösa skulle sålunda vid något tillfälle under observationstiden ha tillhört hjälpsökandeklientelet. Av de den 31 augusti aktuellt hjälpsökande hade endast ett fåtal (6-1 procent) ej någonsin erhållit arbetslöshetshjälp. Det är antagligt, att förhållandet var liknande beträffande de övriga. Nyss beräknade minimum för hela antalet någon gång under perioden kommittéanmälda arbetslösa torde därför komma det verkliga antalet nära. Av tabellen utläses vidare, att hjälpprocenten företedde relativt små variationer inom de olika kommuntyperna. För de hjälpsökande arbetslösa uppvisade storstäderna det högsta procenttalet hjälpta, under det att för övriga arbetslösa detta återfanns i industrikommunerna. Både bland hjälpsökande och övriga arbetslösa hade hjälpen sin minsta omfattning i jordbruks- och skogskommuner. Hjälpens omfattning i avseende på antalet hjälpta inom olika yrkesgrupper framgår av tab. 58, som utvisar, att de hjälpsökande arbetslösa genomgående erhållit hjälp i stor utsträckning. Om man bortser från yrkesgrupperna ungdom utan särskild utbildning, jordbruk samt sjöfart och fiske med respektive 80'7, 86*4 och 89'0 procent hjälpta, fanns ingen yrkesgrupp, där antalet hjälpta understeg 90 procent av de arbetslösa. För övriga arbetslösa växlade däremot hjälpprocenten i hög grad. De högsta procenttalen hjälpta uppvisade yrkesgrupperna malmbrytning (62*5 procent), stenindustri (62-o procent), kemisk-teknisk industri (62'0 procent) och sågverksindustri (53*5 procent). Flertalet övriga arbetslösa inom dessa yrkesgrupper synes sålunda tidigare ha tillhört hjälpsökandeklientelet, ehuru de vid

148 Tab. 58. Under tiden Vi 1936-81/7 1937 någon gång lijälpta arbetslösa, fördelade på yrkesgrupper. Män. Hjälpsökande arbetslösa

Övriga arbetslösa

%

%

Yrkesgrupper

I n g e n j ö r s a r b . o. a r b . - l e d n .

hjälpta

Antal enbart arbetsfattig- löshets- Summa hjälp vård

Antal

Sam ;liga arbetslösa

hjälpl a

%

enbart arbets. fattig- löshets- Summa vård hjälp

Antal

hjälpl a

enbart arbetsfattig- löshets- Summ vård hjälp

2-0

84-4

86-4

2 279

8-9

18-3

27-2

2 729

7-8

29-2

37-0

6-4

87-3

93-7

4-8

25-4

30-2

5-0

30-1

—

90-3

90-3

4-6

12-5

17-i

3-8

25-7

29-5

1-9

98-1

4-2

58-3

62-5

2-6

85-7

0-6

96-o

96-6

7-7

27-9

36-6

5-o

53-5

58-5

0-4

96-s

4-4

57-6

62o

1-7

83-6

85*3

0-6

45-6

46-2 665

90-2

90 2

0-9

23i

24-0

182 A n n a n j o r d - o. s t e n i n d u s t r i

4-i

87-7

91-8

9-3

38-i

47-4

7-1

59-4

61 Sågverksindustri

5i

48-4

2-4

73-7

— —

97-o

Annan trävaruindustri . .

95 5

20-9

2-7

39-9

42-6

Pappersindustri

181 Il

96-7

97-8

2-8

39-9

42-7

2-i

63-6

65-7

Grafisk i n d u s t r i

—

96-8

5-6

14-8

20-4

4-3

33i

37-4

Livsmedelsindustri

0-5

92-7

93-2

7-1

20-1

5-4

38-6

440 T e x t i l - o.

—

91i

91l

10-5

22-6

33i

7-4

42-9

50-3

Läder-, bår-o. gummiv.-ind.

2s

93-2

95-5

10-2

25-4

35-6

7-2

51-s

585 Kemisk-teknisk industri. .

0-5

97-9

98-4

3-3

58-7

1-6

82 6

58-1

43-4

beklädnadsind.

V ä g - o. a n l ä g g n i n g s a r b e t e

2-4

91-1

38-8

45-8

1374 Annan byggnadsverks. . .

0-7

92-8

7-o 6o

5-3

26-o

32o

4-6

K r a f t - o. v ä r m e p r o d u k t i o n

1-8

94-6

3-5

26-3

29-8

2-6

60-2

628 S j ö f a r t o. fiske

1-2

87-8

89o

8-4

21-9

6-3

41-8

47-6

Kontors-o. butikspersonal

1-6

94-8

96-4

9o

16-3

7-1

36-9

0-6

94-i

5-3

22-5

27-8

3-7

46-5

50-2

3-9

90-2

1-4

25-4

26-8

11-9

43-2

65-1

94-3

7-o

30o

37-0

4-9

52-5

15-6

5-4

23-3

28-7

2-5

38-9

41-4 37-0

H o t e l l - o. r e s t . - r ö r e l s e

..

Landtransport

0-9

93-4

L i t t e r ä r t o. k o n s t n ä r ! a r b .

2'7

91-9

94-6

5-9

9-7

F ö r v a l t n i n g o. u n d e r v i s n .

92-7

2-5

20-7

— (100-0) (100-0)

20-4

10-2

30-6

18-5

18-5

7-5

31-9

39-4

5-8

52-5

58-3

T i l l f ä l l i g b . - o. d i v e r s e a r b . 2 648

1-2

96-7

2 727

6-8

44-6

51-4

5 375

4-o

69-7

—

80-7

80-7

2-5

18-2

20-7

1-9

33-8

35-7

Il

15 415

4-8

53 o

578 S j u k v å r d o. b y g i e n

U n g d o m u t a n särsk. u t b . Samtliga

y r k e s g r u p p e r 8 800

149 räknetillfället icke voro hjälpsökande (d. v. s. icke anmälda hos arbetslöshetskommitté). Man lägger vidare märke till, att övriga arbetslösa, tillhörande de yrkesgrupper, som inrymma arbetslösa kontorister och med dem jämställda, i motsats till de hjälpsökande inom dessa grupper i mindre utsträckning än flertalet övriga arbetslösa kommit i åtnjutande av arbetslöshetshjälp. Endast 16-3 procent av de övriga arbetslösa inom gruppen kontors- och butikspersonal hade sålunda erhållit sådan hjälp. De numerärt mindre betydande grupperna litterärt och konstnärligt arbete samt ingenjörsarbete och arbetsledning uppvisade ännu lägre procenttal. Icke mindre än 10 222 arbetslösa eller 42-2 procent av samtliga hade icke erhållit hjälp i form av arbetslöshetshjälp eller fattigvård under undersökningsperioden. Då en arbetslös, som är i verkligt behov av understöd och som ansöker därom, i regel även torde beredas arbetslöshetshjälp, synes man kunna förmoda, att ifrågavarande arbetslösa antingen icke ansökt om eller icke varit i behov av hjälp. De omständigheter, som göra det möjligt för den arbetslöse att reda sig utan hjälp från det allmännas sida, bero givetvis på arbetslöshetens varaktighet och på i vad mån han kunnat lita till anhörigas hjälp eller egna resurser. För att i viss mån belysa dessa omständigheter lämnas här nedan redogörelser för de ohjälptas fördelning efter bostadsförhållanden och arbetslöshetsperiodens längd. Ohjälpta arbetslösa

Hos föräldrar eller anhöriga: u t a n jordbruk med jordbruk I kooperativ bostadsförening

...

I förhyrd bostad I egen eller arrenderad jordbruksfastighet annan fastighet