SOU 1938:3

Byggnadsindustrien i Sverige 2,utredning och betänkande.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R

1938:3

SOCIALDEPARTEMENTET

BYGGNADSINDUSTRIEN I SVERIGE UTREDNING OCH BETÄNKANDE AVGIVET AV 1934 ÅRS BYGGNADSINDUSTRISAKKUNNIGA

II. ARBETSGIVARES OCH LÖNTAGARES INKOMSTER

S T O C K H O L M 19 3 8

Statens offentliga utredningar 1938 K r o n o l o g i s k

Betänkande angående omorganisation av polisskolan i -Stockholm m. m. Idun. (4), 107 s. S. Förslag till revision av den svenska kyrkohandboken. Av E. Eidem. Uppsala, Almqvist & Wiksell. viij, 303 s. E.

f ö r t e c k n i n g

3. Byggnadsindustrien i Sverige. 2. Arbetsgivares och löntagares inkomster. Idun. vij, 198 s. S. 4. Byggnadsindustrien i Sverige. 3. Arbetslöshetens omfattning och växlingar. Idun. vij, 202 s. S.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1938:3 SOCIALDEPARTEMENTET

BYGGNADSINDUSTRIEN I SVERIGE UTREDNING OCH BETÄNKANDE AVGIVET AV 1934 ÅRS BYGGNADSINDUSTBISAKKUNNIGA

II. ARBETSGIVARES OCH LÖNTAGARES INKOMSTER

STOCKHOLM 1938 [DUNS TRYCKERI AKTIEBOLAG. ESSELTE AB.

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Socialdepartementet.

Härmed få 1934 års byggnadsindustrisakkunniga såsom del II av sitt betänkande avlämna redogörelser för av dem föranstaltade undersökningar rörande arbetsgivares och löntagares inkomster av byggnadsindustrien. Resultaten av dessa undersökningar ha sammanfattats i del I av de sakkunnigas betänkande, kap. IX och X. I en första avdelning av förevarande publikation redogöres för en undersökning av arbetsgivares och löntagares inkomster av byggnadsindustrien i städer, köpingar och municipalsamhällen. Såsom primärmaterial för undersökningen ha tjänat sådana uppgifter ur självdeklarationer och andra för taxering till inkomstskatt använda handlingar, som de sakkunniga införskaffat genom länsstyrelserna enligt Kungl. Maj:ts medgivande den 15 februari 1935. En andra avdelning omfattar en redogörelse för helårsanställda arbetares inkomster m. m. enligt uppgifter från av byggnadsstyrelsen i egen regi bedrivna byggnadsföretag. I en tredje avdelning redogöres för ackordsvinster vid byggnadsarbeten av olika slag enligt uppgifter från byggnadsstyrelsens arbetsplatser. Den omedelbara ledningen av och inseendet över den i första avdelningen redovisade undersökningen har handhafts av de sakkunnigas sekreterare, socialrådet Erik Sjöstrand. Enligt särskilt bemyndigande har utarbetandet av redogörelsen för denna undersökning varit anförtrott åt biträdande sekreteraren hos statens arbetslöshetskommission T. Hessler. Bearbetningen av det från byggnadsstyrelsen inhämtade materialet har utförts av undertecknad Lindh. Stockholm den 20 december 1937. SIGFRID HANSSON.

ERNST LINDH. Erik

Sjöstrand.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Första avdelningen. Kap. •

I. Undersökningens planläggning II. Undersökningsmaterialet A. Undersökningens omfattning och representativa beskaffenhet B. Materialets gruppering efter yrken C. Uppgifterna rörande sammanlagd årlig anställningstid D. Uppgifterna rörande inkomstens storlek E. Geografisk fördelning F. Fördelning efter åldersklasser

III. Jämförelse mellan inkomstläget inom byggnadsindustrien och inom vissa andra näringsgrenar y> IV. Statistisk översikt av undersökningens resultat A. Jämförelse mellan arbetsgivares, teknisk och förvaltningspersonals samt arbetares inkomster B. Arbetsgivarnas inkomster C. Teknisk och förvaltningspersonals inkomster D. Arbetarnas inkomster

Sid. 3 8 8 12 16 19 21 22

23 25 25 30 38 42

TABELLER. Textavdelningen. Tab.

» » » » » » » »

1. Antal arbetare inom byggnadsindustrien enligt folkräkningen 1930 och enligt inkomstundersökningen 1931 och 1932 med fördelning på yrkesgrupper 2. Antal arbetare inom vissa byggnadsyrken enligt folkräkningen 1930 och enligt inkomstundersökningen 1931 med fördelning på län . . 3. Teknisk och förvaltningspersonal och arbetare fördelade med hänsyn till längden av uppgiven sammanlagd anställningstid 1931 4. Medelinkomst för yrkesutövare inom olika näringsgrenar enligt folkräkningen 1930 5. Arbetsgivares, teknisk och förvaltningspersonals samt arbetares medelinkomst 1931 och 1932 med fördelning på åldersklasser 6. Arbetsgivarnas medelinkomst 1931 och 1932 i procent av arbetarnas med fördelning på åldersklasser 7. Antal företagare fördelade efter företagsformen samt med hänsyn till redovisad inkomst eller förlust 8. Arbetsgivarnas totalinkomst samt genomsnittliga brutto- och nettoinkomst med fördelning efter yrkesgrupper 1931 och 1932 9. Arbetsgivarnas medelinkomster inom olika yrkesgrupper med fördelning på de fyra största städerna ävensom på Stockholms län

9 10 18 23 25 28 31 32 35

Sid.

Tab. 10. Arbetsgivarnas medelinkomst med fördelning av fysiska personer p:i åldersklasser samt med särskiljande av grupperna byggmästare och entreprenörer ävensom målarmästare 1931 och 1932 » 11. Arbetsgivarnas fördelning efter inkomstklasser med särskiljande av grupperna byggmästare och entreprenörer samt målarmästare 1931 och 1932 » 12. Teknisk och förvaltningspersonals fördelning efter sammanlagda anställningstidens längd per år inom olika yrkesgrupper 1931 och 193:2 » 13. Teknisk och förvaltningspersonals medelinkomst fördelad efler yrkesgrupper och sammanlagd anställningstid 1931 och 1932 » 14. Teknisk och förvaltningspersonals medelinkomst med fördelning efter åldersklasser 1931 och 1932 » 15. Teknisk och förvaltningspersonals fördelning på inkomstklasser och yrkesgrupper 1931 och 1932 » 16. Arbetarnas fördelning efter den sammanlagda anställningstidens längd inom olika yrkesgrupper 1931 och 1932 » 17. Arbetarnas medelinkomst fördelad efter yrkesgrupper och sammanlagd anställningstid 1931 och 1932 » 18. Arbetarnas medelinkomst länsvis och i vissa städer inom olika yrkesgrupper 1931 och 1932 » 19. Arbetarnas medelinkomst inom olika åldersklasser 1932 i procent avmotsvarande medelinkomster 1931 » 20. Arbetarnas medelinkomst med fördelning efter yrkesgrupper och åldersklasser 1931 och 1932 » 21. Arbetarnas medelinkomst fördelad efter yrkesgrupper och åldersklasser 1931 och 1932 » 22. Arbetarnas medelinkomster fördelade efter åldersklasser och på de fyra största städerna ävensom på Stockholms län 1931 och 1932 . . * 23. Arbetarnas fördelning på inkomstklasser och yrkesgrupper 1931 och 1932

37 39 40 41 40 43 44 48 50 50 54 57 60

Tabellavdelningen. Tab. I. Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) efter åldersgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931 64 » II. Fördelning av löntagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) efter inkomstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931 96 » III. Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga inkomst (i kr.) efter anställningens varaktighet i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931 128 » IV. Fördelning av företagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) efter åldersgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931 134 » V. Fördelning av företagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) efter inkomstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931 142 Bilaga 1. Förteckning över yrkesbenämningar förekommande i de för undersökningen använda taxeringshandlingarna 150

VII Sid. Andra avdelningen. Uppgifter om helårsanställda arbetares inkomster m. m. vid av byggnadsstyrelsen under egen regi bedrivna byggnadsföretag 157 I. Ombyggnad av förutvarande Västgöta regementes kasernetablissement i Vänersborg till sinnessjukhus 158 II. Om- och tillbyggnad av Svea trängkårs förutvarande kasernetablissement i Örebro till sinnesslöanstalt 159 III. Om- och tillbyggnad av förutvarande Västmanlands trängkårs kasernet.iblissement i Sala till sinnesslöanstalt 159 IV. Om- och tillbyggnad av förutvarande Jönköpings regementes kasernetablissement i Jönköping till sinnessjukhus 160 V. Byggnadsstyrelsens företag i Lund under åren 1931—1935 160 VI. Byggnadsstyrelsens företag i Växjö under åren 1931—1935 161 VII. Byggnadsstyrelsens företag i Stockholm 162 VIII. Uppförande av nytt sinnessjukhus m. m. i Visby 162 A. Årsinkomster 162 B. De verkliga timförtjänsternas förhållande till de avtalsenliga timlönerna vid de förut meddelade genomsnittliga årsinkomsterna.. 169 C. Förhållandet mellan möjlig (maximal) arbetstid per år och den genomsnittligt verkliga arbetstiden för helårsanställda arbetare. . 171 D. Förhållande mellan genomsnittlig dagtid och ackordstid för årsanställda arbetare inom olika fack 176 TABELLER. 4'ab. 24. Årsinkomster för årsanställda arbetare vid byggnadsstyrelsens ovan angivna byggnadsföretag 1929—1935 163 » 25. Verkliga timförtjänster och avtalsenliga timlöner för årsanställda arbetare vid byggnadsstyrelsens ovan angivna byggnadsföretag . . 169 » 26. Möjlig och verklig arbetstid i timmar för helårsanställda arbetare vid byggnadsstyrelsens ovan angivna byggnadsföretag 172 » 27. Relativ förekomst i procent av dagtid och ackordstid för årsanställda arbetare inom olika fack vid byggnadsstyrelsens ovan angivna byggnadsföretag 177 Tredje avdelningen. Uppgifter om ackordsvinster från byggnadsstyrelsens arbetsplatser 1930—1936 181 Tab. 28. Arbetskostnader, timlöner och ackordsöverskotl vid byggnadsstyrelsens byggnadsarbeten i egen regi 1930—1936 187

F Ö R S T A AVDELNINGEN

Arbetsgivares och löntagares inkomster

KAP. I.

Undersökningens planläggning. Vid beslutet om tillkallande av 1934 års byggnadsindustrisakkunniga framhölls i statsrådsprotokollet, att den inverkan, som eventuellt förefintliga missförhållanden inom byggnadsindustrien kunde utöva i avseende på produktionskostnaderna, vore förtjänt att närmare uppmärksammas. Därvid borde bl. a. byggnadsarbetsgivarnas och byggnadsarbetarnas inkomster beaktas. Ett tillräckligt representativt material till belysande av dessa inkomstförhållanden kunde enligt de sakkunnigas mening icke erhållas med mindre än att individuella uppgifter i största möjliga utsträckning införskaffades. Dessa borde omfatta åtminstone ett par av de senaste åren och avse icke blott arbetsgivare (fysiska och juridiska personer) och arbetare, utan även löntagare i chefs- eller förmansställning samt i allmänhet teknisk och förvaltningspersonal. Undersökningen borde därjämte, med hänsyn till varierande lokala förhållanden, utsträckas att omfatta olika orter i riket, så långt detta vore möjligt och lämpligt. Dessutom borde uppgifter införskaffas om de av undersökningen omfattade personernas ålder för att därigenom kunna belysa frågan om åldersfördelningen. Lämpligen kunde i samband härmed uppgifter om de undersökta personernas civilstånd och om deras försörjningsplikt upptagas. Av s o c i a l s t y r e l s e n insamlas årligen uppgifter om löneinkomster för arbetare inom olika näringsgrenar, vilka uppgifter publiceras i Lönestatistisk årsbok. Vad byggnadsverksamheten beträffar, beräknar styrelsen, att materialet omfattar endast fjärdedelen av de i branschen sysselsatta arbetarna. Uppgifter meddelas om byggnadsarbetarnas genomsnittliga löneinkomst per timme, dag och vecka, medan däremot några årslöner icke beräknats, beroende på att materialet icke kan användas för dylika beräkningar inom ett så utpräglat säsongyrke som byggnadsindustrien. Ej heller medge de erhållna uppgifterna ett fastställande av avlöningsbelopp för olika yrkesspecialiteter bland de egentliga byggnadsarbetarna. Efter levnadsåldern

ha arbetarna endast fördelats på vuxna (män och kvinnor) samt minderåriga. Vid konferenser, som sakkunniga höllo med representanter för byggnadsfackförbunden den 23 november samt 3 och 5 december 1934 för överläggning om bästa sättet för insamlandet av uppgifter rörande arbetslösheten inom byggnadsindustrien m. m., diskuterades bl. a. frågan om metoderna för upprättandet av statistik över arbetarnas inkomstförhållanden. Det framgick därvid, att från fackförbunden visserligen kunde erhållas vissa uppgifter om tim- och ackordslöner, men att därpå knappast kunde byggas någon statistik, visande inkomsten över en så lång tidsperiod som ett år. Ej heller kunde de uppgifter om tim- och ackordslöner, som arbetsgivarna förfogade över, läggas till grund för en statistik över årsinkomsten. De sakkunniga funno, att exakta och tillräckligt omfattande uppgifter endast stodo till buds i vederbörandes självdeklarationer. Att införskaffa sådana genom förfrågningar hos enskilda inkomsttagare kunde icke väntas lämna tillfredsställande resultat, beroende dels på svårigheten att på denna väg erhålla fullt tillförlitliga uppgifter, dels därpå att frivilligt lämnade uppgifter knappast kunde väntas inkomma i den omfattning, som krävdes för en allsidig belysning av inkomstförhållandena. Vid förut nämnda konferenser gåvo byggnadsfackförbundens representanter uttryck åt den uppfattningen, att endast inkomstuppgifter, som grundade sig på ett för byggnadsindustriens olika yrken representativt material, kunde vara ägnade att vinna tilltro bland de av undersökningen närmast intresserade. Ur självdeklarationerna hämtade inkomst- och förmögenhetsuppgifter avseende olika slags yrkesutövare i landet ha införskaffats och bearbetats i samband med f o l k r ä k n i n g a r n a 1920 och 1930. Härvid har jämte självdeklarationerna till statistiska centralbyrån insänts de av arbetsgivarna för taxeringsändamål avgivna uppgifterna om de hos dem anställdas löner (löneuppgifter), varjämte anlitats taxeringslängderna. Av kostnadshänsyn har man ansett sig böra begränsa bearbetningen till tvenne poster, dels det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, sedan 1jeo av förmögenheten avdragits, d. v. s. det under rubriken »Återstående inkomst» i självdeklarationen utförda beloppet, dels den behållna förmögenheten. De i samband med nyssnämnda bägge folkräkningar inhämtade uppgifterna avse kalenderåren 1920 resp. 1930 eller närmast motsvarande räkenskapsår; förmögenhetssiffrorna avse ifrågavarande kalender- eller räkenskapsårs slut. Observeras bör att härvid endast är fråga om enskilda personers inkomst och förmögenhet. Beträffande 1930 års folkräkning har i den hittills utgivna första delen av folkräkningsredogörelsens yrkes- samt inkomst- och förmögenhetsstatistik endast meddelats den sammanlagda inkomsten resp. förmögenheten inom särskilda yrken eller grupper av yrken samt socialklasser för riket i dess helhet, län, bygder och städer. En differentiering av inkomsten och för-

5 mögcnheten efter storleksordning inom särskilda yrken med fördelning efter ålder, kön och civilstånd kommer att meddelas i en ännu icke utgiven del av redogörelsen. På grundval av de i samband med 1930 års folkräkning införskaffade inkomst- och förmögenhetsuppgifterna verkställde byråchefen K. A. Edin 1933 en undersökning rörande inkomstfördelning och medelinkomst för de viktigaste undergrupperna av manliga husbyggnadsarbetare inom vissa städer och län. Särskilda uppgifter meddelades för 1) murare, 2) snickare, 3) cement- och betonggjutare samt asfaltkokare, 4) övriga husbyggnadsarbetare (inkl. ett antal förmän). För en undersökning i enlighet med de sakkunnigas direktiv kunde emellertid de i samband med 1930 års folkräkning inhämtade uppgifterna icke anses vara tillfyllest. Först och främst borde en sådan undersökning omfatta å t m i n s t o n e e t t p a r a v d e s e n a s t e å r e n . I fråga om 1934 års inkomster voro vid tiden för planläggningen av de sakkunnigas undersökning självdeklarationer och övriga taxeringshandlingar ännu icke tillgängliga. Vad 1933 beträffar, måste inkomsterna under detta år antagas ha starkt påverkats av den allmänna byggnadskonflikten och kunde knappast anses tjänliga att läggas till grund för en statistik avseende mer normala förhållanden. Vad däremot åren 1931 och 1932 beträffar, talade flera skäl för att inkomstförhållandena under dessa år gjordes till föremål för undersökning. Det förstnämnda året utmärktes av livlig byggnadsverksamhet. Visserligen gåvo sig under detta år vissa tecken tillkänna på en inbrytande lågkonjunktur, men verkningarna av denna framträdde ännu endast i ringa grad inom hemmamarknadsindustrierna. Däremot präglades följande år läget inom byggnadsindustrien av svår depression. En undersökning omfattande såväl 1931 som 1932 borde sålunda kunna belysa inkomstförhållandena dels under ett år med god arbetstillgång och dels under ett år med omfattande konjunkturarbetslöshet och vikande arbetstillgång. Vad beträffar frågan om u n d e r s ö k n i n g s m a t e r i a l e t s lokala o m f a t t n i n g , kom i betraktande, att en undersökning omfattande byggnadsindustriens arbetsgivare och löntagare inom rikets samtliga 2 530 kommuner, måste draga betydande arbete och kostnad. Att ur massan av de i länsstyrelsernas arkiv förvarade deklarationerna utskilja sådana, som härröra från utövare av byggnadsyrket, måste vålla avsevärda svårigheter, bl. a. beroende på att yrkestillhörigheten ofta icke kan fastställas utan en ingående granskning av taxeringshandlingarna. Det beslöts med hänsyn härtill att i huvudsak begränsa undersökningen till städer, köpingar och municipalsamhällen (stadssamhällen), där huvudmassan av byggnadsyrkets utövare är bosatt. Dessutom skulle undersökningen omfatta en del tätare bebyggda förortssamhällen i Stockholms närhet, vilka icke organiserat sig som municipalsamhällen. Genom att en del läns-

styrelser i andra delar av riket självmant insänt uppgifter avseende vissa tättbebyggda samhällen har undersökningen kommit att omfatta, förutom stadssamhällen, följande landskommuner eller icke municipala delar av kommuner: Rimbo, Solna, Danderyd, Täby, Sollentuna, Järfälla, Spånga, Nacka, Huddinge, Botkyrka, Östertälje, Österhaninge, Tyresö (Stockholms län); Bondkyrka, Gamla Uppsala och Vaksala kommuner (Uppsala län); Karlstads 1 , Grava, Stora Kils kommuner (Värmlands län); Timrå kommun (Västernorrlands län). Främst på grund av materialets geografiska begränsning kunna resultaten icke anses jämförbara med folkräkningens inkomstuppgifter för 1930. Vidare må framhållas, att de avdrag från den deklarerade inkomsten, som kommit i betraktande vid folkräkningen och i förevarande undersökning, icke äro desamma. Ytterligare ingå i folkräkningens inkomstuppgifter även inkomster, förvärvade vid arbete inom annan näringsgren, vilket däremot icke är fallet i förevarande undersökning (se sid. 16, 19). Även med den begränsade omfattning, som givits undersökningen, krävde denna ett betydande arbete på grund av besväret med utsorteringen av de till byggnadsbranschen hänförliga deklarationerna och framskaffandet av uppgifter ur olika slags handlingar, såsom deklarationer, arbetsgivaruppgifter (löneuppgifter), taxeringslängder, mantalslängder m. m. Vad beträffar arbetet med verkställande av utdrag ur nämnda handlingar ävensom uppgifternas granskning, komplettering o. s. v., måste detta anförtros åt personer med åtminstone någon förfarenhet i taxeringsarbete. Det befanns därför lämpligast att för samtliga hithörande arbeten engagera sådan personal i länsstyrelserna, som redan var förtrogen med dylika göromål. Den 15 februari 1935 erhölls Kungl. Maj:ts medgivande, att samtliga länsstyrelser finge låta dels verkställa utdrag av sådana självdeklarationer för beskattningsåren 1931 och 1932, som avgivits av arbetsgivare och löntagare inom byggnadsindustrien, bosatta i städer eller stadsliknande samhällen, dels ock tillhandahålla sådana utdrag till de sakkunnigas sekreterare. Innan tillståndet utverkats, hade de sakkunniga ansett önskvärt, att uppgift förelåge om den kostnad, som primäruppgifternas insamlande och deras första bearbetning kunde draga. För detta ändamål utarbetades ett formulär till räknekort (se bilden) 2 , ett för varje inkomsttagare och år, vara skulle införas önskade uppgifter, samt begärdes i skrivelse till länsstyrelserna den 3 januari 1935 upplysning om den ungefärliga kostnad, som uppgifternas insamlande och införande å räknekorten kunde betinga för resp. läns vidkommande. Sedan Kungl. Maj:ts medgivande till uppgifternas införskaffande erhållits, utsändes erforderligt antal räknekort till länsstyrelserna för omedelbart 1 2

Inkorporerad med Karlstads stad 1933. Likalydande formulär för 1932 (Form. C).

7 Form. B. Avser inkomst under år 1931. 1. Nr å självdeklaration, uppgift e l . annan bilaga 2. Kommun (med angivande i förekommande fall av municipalsamhalle) 3. Födelseår 4. Civilstånd ( 0 = o g i f t , eller änka)

G = gift, Ä = änkling

5. Antal barn, för vilka familjeavdrag utgår 6. Yrkesspecialitet 7. A. För arbetsgivare; inkomst av byggnadsrörelse under C (ev. D) i deklarationsformuläret, enligt »Taxeringsnämndens anteckningar» B. For löntagare: inkomst av byggnadsarbete under E i deklarationsformuläret, enligt -Taxeringsnämndens anteckningar» med avdrag för kostnader för intäkternas förvärvande 8 Anmärkningar

igångsättande av arbetet med kortens ifyllande. Till ledning för arbetet meddelades en av de sakkunniga upprättad beskrivning å vad som skulle förstås med »byggnadsindustri» resp. »företagare inom byggnadsindustrien». Vidare meddelades en förteckning med namn å vanligast förekommande yrkesspecialiteter bland arbetarna. Specialiteterna skulle så noga som möjligt angivas å räknekorten enligt härom i taxeringshandlingar m. m. föreliggande uppgifter. Jämväl utsändes till länsstyrelserna anvisningar rörande de yrken, som skulle räknas till teknisk och förvaltningspersonal inom byggnadsindustrien.

KAP. II.

Undersökningsmaterialet. A. Undersökningens omfattning och representativa beskaffenhet. En av de första frågor, som uppställt sig då det gällt att bedöma undersökningsmaterialets värde, avser g r ä n s d r a g n i n g e n m e l l a n b y g g n a d s v e r k s a m h e t och a n n a n industriell verksamhet. I princip har härvid gällt, att såvitt möjligt all byggnadsverksamhet inom de undersökta områdena skulle medtagas. Till byggnadsindustri har sålunda räknats all byggnadsverksamhet för bostadsändamål samt för administrativa, industriella, kommersiella, ideella, kulturella och sociala ändamål. Jämväl ha medräknats s. k. konstarbeten inom väg- och vattenbyggnadsbranschen. Däremot har till byggnadsindustri icke räknats byggnadsämnesindustrien, i annan mån än då företagare inom sistnämnda industri låtit utföra byggnadsarbeten å arbetsplatser. Den här givna definitionen på byggnadsindustri, vilken delgavs den med arbetet i länsstyrelserna sysselsatta personalen, har möjliggjort en avgränsning i stora drag av byggnadsverksamhet från annan industriell verksamhet. Dock torde ofta ha mött betydande svårigheter att med ledning av taxeringshandlingarna avgöra, huruvida en yrkesutövare skulle hänföras till byggnadsindustrien eller ej, beroende på oriktiga eller vilseledande yrkesbeteckningar m. m. Till stor hjälp vid detta sovringsarbete ha varit de av arbetsgivarna för taxeringsändamål avgivna uppgifterna om de hos dem anställdas löner. Särskilt större industriföretag bedriva byggnadsverksamhet för egen räkning med anlitande av företagets egna arbetare. Denna byggnadsverksamhet avpassas oftast så, att tillfälle beredes att utjämna växlingarna i arbetstillgången för företagets arbetarstam. För byggnadsändamål tagas sålunda i anspråk arbetare, vilka regelmässigt arbeta inom andra näringsgrenar och redovisas inom dessa. I många fall torde dessa arbetare icke ha blivit medtagna i förevarande undersökning. Såsom förut framhållits, har undersökningen i huvudsak begränsats till s t ä d e r , k ö p i n g a r o c h m u n i c i p a l s a m h ä l l e n . Med hänsyn här-

9 Tab. 1. Antal arbetare inom byggnadsindustrien enligt folkräkningen 1930 och enligt inkomstundersökningen 1931 och 1932 med fördelning på yrkesgrupper.

Yrkesgrupper

1 Folkräkningen 1930

Inkomstundersökningen 1931

11 612 33 329 25 404 17 812 2 0001 9 369 4 0001

6 032 12 712 11 660 9 557 2 404 7 067 3 821 3 325 406

5 915 12 363 10 128 9 743 2 408 6 692 3 620 3 012 340

103 526

56 984

54 221

Approximativ uppskattning.

till torde först böra diskuteras frågan, i vad mån det insamlade materialet kan anses representativt för inkomstförhållandena inom byggnadsindustrien i hela landet. P å grund av materialets geografiska begränsning är det naturligt, att antalet av förevarande undersökning omfattade yrkesutövare är väsentligt mindre än antalet i folkräkningen redovisade utövare av byggnadsyrket. För att belysa skillnaden ha i tab. 1 meddelats uppgifter rörande dels antalet byggnadsarbetare inom olika yrkesgrupper enligt folkräkningen 1930, dels ock det antal arbetare inom motsvarande yrkesgrupper, som för 1931 och 1932 redovisas i förevarande undersökning. Av de i folkräkningen redovisade plåtslageriarbetarna och elektriska arbetarna medtagas endast sådana, som enligt approximativ uppskattning kunna anses tillhöra byggnadsindustrien. Det i förevarande undersökning redovisade arbetarantalet visar sig bäst överensstämma med folkräkningsuppgifterna inom grupperna plåtslageriarbetare, metallarbetare och elektriska arbetare. Inom de större yrkesgrupperna, såsom murare, byggnadsträ- och glasmästeriarbetare samt byggnadsgrovarbetare och målare, redovisar däremot folkräkningen ett betydligt större arbetarantal än förevarande undersökning. Vad beträffar murare och målare omfattar inkomstundersökningen endast något mer än hälften av samtliga i folkräkningen redovisade yrkesutövare, medan inom yrkesgrupperna byggnadsträ- och glasmästeriarbetare samt byggnadsgrovarbetare antalet utgör mindre än hälften. Det förhållandet, att inkomstundersökningen begränsar sig till yrkesutövare, bosatta i städer, köpingar och municipalsamhällen ävensom en del förorter, medan landsbygden i övrigt lämnats utanför, har medfört, att undersökningen icke kommit att sträcka sig till sådana områden, där i allmänhet levnadskostnaderna äro lägst och där löner och andra inkomster 2—816072.

10 Tab. 2. Antal arbetare inom vissa byggnadsyrken enligt folkräkningen 1930 och enligt inkomstundersökningen 1931 med fördelning på län.

Murare

ByggnadsträByggnadsoch glasmästeriarbetare grovarbetare

Målare

InIn InInkomst- Folk- komst Folk- komst' Folk- komst- Folkunder- räk- under- räk- under räk- under- räksök- ningen sök- ningen sök- ningen sök- ningen ningen 1930 ningen 1930 ningen 1930 ningen 1930 1931 1931 1931 1931 Stockholms stad Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs o. Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro "Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

1 489 1530 2 949 3 218 3 346 6 050 2 533 2 833 369 489 1 300 2 509 1 323 2 340 559 870 193 216 113 823 548 189 173 382 270 298 152 981 632 254 279 389 446 595 1 821 297 462 602 1 155 830 275 491 1 222 362 176 573 598 287 130 81 77 57 297 294 542 111 266 346 1 197 179 689 497 135 189 79 63 40 117 123 25 362 29 160 130 114 234 323 46 464 90 657 175 152 581 660 121 1 000 102 1 245 1982 1 436 2 243 1 455 3 016 1 315 2 025 137 241 276 639 398 42 192 383 758 1 593 2 312 1 280 2 629 1 172 1 703 629 391 182 486 1 497 576 936 313 765 278 136 235 1 260 432 178 161 522 283 346 1 643 130 202 535 102 1092 319 280 1 269 261 143 558 659 240 149 239 142 88 373 822 582 285 478 185 1 417 103 808 45 45 1 054 317 285 1573 233 608 114 999 262 232 256 1 366 178 604 79 409 1 314 64 76 57 231 222 26 69 510 133 92 69 334 453 10 746 46 119 183 129 317 357 42 761 33 Hela riket

5 986 10 239 12 612 32 19711536 27 359 9 465 17 565

understiga de i stadssamhällena rådande. Inkomstundersökningen omfattar sålunda företrädesvis områden med relativt högt inkomstläge. Ur en undersökning omfattande landet i dess helhet skulle otvivelaktigt ha framgått lägre medelinkomster än de här redovisade. Den inverkan detta kan ha haft på värdet av undersökningen behandlas närmare i det följande i samband med frågan om de övriga bristfälligheter, som vidlåda undersökningsmaterialet (sid. 20). Beroende på undersökningsmaterialets begränsning till i huvudsak stadssamhällen h a landsdelar med stark stadsbildning kommit att bli mer fullständigt representerade än områden, där den på landsbygden bosatta befolkningen är förhållandevis talrik. Detta belyses närmare av tab. 2. I denna har i fråga om fyra av de större yrkesgrupperna och för varje län meddelats

11 uppgifter rörande antalet byggnadsarbetare dels 1930 enligt folkräkningen samma år, dels 1931 enligt förevarande undersökning. De i tab. 1 och 2 meddelade uppgifterna visa icke full inbördes överensstämmelse, bl. a. därför att i förstnämnda tabell även ingå yrkesutövare, som saknat inkomst av byggnadsarbete, medan tab. 2 allenast omfattar arbetare, beträffande vilka uppgift förelegat, att de under året haft sådan inkomst. I Stockholms stad visa sig murare, byggnadsträ- och glasmästeriarbetare samt målare vara mycket fullständigt representerade i förevarande undersökning. Däremot har bland byggnadsgrovarbetarna i huvudstaden endast något mer än hälften av de i folkräkningen redovisade kommit att medtagas. De stora svårigheter, som förelegat att i yrkeshänseende identifiera denna mycket rörliga del av arbetskraften, synas förklara den stora skillnaden. Vissa län i södra och mellersta Sverige äro med hänsyn tagen till materialets geografiska avgränsning tämligen väl företrädda. Lägst på skalan stå i nämnda delar av landet smålandslänen och vissa andra län med relativt stor landsbygdsbefolkning, såsom Kristianstads län, Älvsborgs och Skaraborgs län. Gruppen byggnadsträ- och glasmästeriarbetare är överallt, med undantag för Stockholms stad, Göteborgs och Bohus län samt Malmöhus län, mycket ofullständigt representerad. I norrlandslänen äro samtliga här ifrågavarande yrkesgrupper endast företrädda i relativt ringa proportion. Den ofta betydande skillnad, som förefinnes mellan antalet yrkesutövare inom byggnadsindustrien enligt folkräkningen och antalet i förevarande undersökning redovisade, beror icke uteslutande därpå att den senare undersökningen begränsar sig till i huvudsak stadssamhällen. De förut antydda svårigheterna att med ledning av taxeringshandl i n g a r n a b e s t ä m m a y r k e s t i l l h ö r i g h e t e n ha givetvis i många fall medfört, att till byggnadsindustrien hörande arbetare, vilka dolt sig under en mer obestämd yrkesbeteckning, kommit att lämnas utanför. Såsom närmare utvecklas på annat ställe i sakkunnigas betänkande, äro anställningsförhållandena inom byggnadsindustrien lösligare än inom flertalet andra näringsgrenar. Anställningarna äro i regel tillfälliga och vanligen avsedda att högst sträcka sig över en begränsad tid, d. v. s. till dess vederbörande bygge är färdigt. Detta medför, att byggnadsindustrien sysselsätter viss arbetskraft, som under delar av året arbetar inom andra näringsgrenar och som till följd härav endast till en del hämtar sin inkomst av byggnadsindustrien. En arbetare, som har sin huvudsakliga sysselsättning inom en annan näringsgren än byggnadsindustrien, men under viss kortare tid erhåller arbete inom denna, torde väl i regel icke redovisa sig såsom byggnadsarbetare. Därest vederbörande arbetsgivare lämnat löneuppgifter till taxeringsmyndigheterna, kan en sådan arbetare likväl ha kommit med i förevarande undersökning. De sakkunniga anse sig emellertid böra antaga, att så ofta nog icke skett. Att arbetsgivarnas uppgifter även i ett annat hänseen-

12 de, som i det följande beröres (sid. 16 o. f.), visat sig ofullständiga, tyder på att, trots den av taxeringsmyndigheterna utövade kontrollen, arbetsgivarna i stor utsträckning brustit i sin skyldighet att avlämna löneuppgifter. Vidare torde de talrika småentreprenörer, som finna sin utkomst inom byggnadsindustrien genom ombesörjandet av körslor m. m., endast i ringa utsträckning ha kommit att omfattas av undersökningen. Det här anförda ger anledning förmoda, att i undersökningen företrädesvis ingå yrkesutövare med mer långvarig sysselsättning inom byggnadsindustrien. Därest undersökningen sålunda omfattar den stabilare delen av yrkesutövarna, synes följden bli, att de redovisade inkomsterna komma att ligga förhållandevis högt. Det inflytande detta kan tänkas utöva på resultaten av undersökningen beröres närmare i det följande (sid. 19 o. f.). I den mån undersökningen avser att belysa skillnaden i inkomsthänseende mellan olika grupper av yrkesutövare, torde ej nyss anmärkta förhållande i högre grad minska värdet av undersökningen, enär det sannolikt verkat höjande inom samtliga grupper. Rörande de speciella förhållanden, som kunna ha påverkat arbetsgivarnas inkomstuppgifter, hänvisas till det följande (sid. 19, 29). Då olika yrkesgrupper äro mer eller mindre fullständigt företrädda i undersökningen, kan det anmärkta förhållandet öva inflytande på resultatet. Är en grupp relativt talrikt representerad, skulle sålunda göra sig gällande en tendens till minskning av den genomsnittligt beräknade inkomsten och vice versa vid mindre fullständig representation. B. Materialets gruppering efter yrken. I yrkeshänseende ha inkomsttagarna fördelats på tre huvudgrupper, nämligen arbetsgivare, teknisk och förvaltningspersonal samt arbetare. Såsom arbetsgivare har räknats var och en, som yrkesmässigt bedriver arbete inom byggnadsindustrien på egen risk, antingen ensam eller tillsammans med andra. Undersökningen omfattar såväl fysiska som juridiska personer, d. v. s. aktiebolag, enkla och handelsbolag, kommanditbolag och föreningar. Till arbetsgivare ha sålunda räknats a) byggmästare och entreprenörer, som utföra nybyggnadsarbeten eller reparations-, installations- och dylika arbeten i redan uppförda byggnader; b) på egen risk arbetande arkitekter och konsulterande ingenjörer inom byggnadsindustrien; c) underentreprenörer, såsom målarmästare, glasmästare, plåtslagare, smidesfirmor, värmelednings- och sanitetsfirmor, elektriska installationsfirmor, hissleverantörer m. fl. samt leverantörer av vissa byggnadsmaterialier (natursten, parkett m. m.), vilka utföra arbete å arbetsplatsen, ensamma eller med anställd arbetskraft. Arkitekter och ingenjörer (konstruktörer) äro i vissa fall att räkna till

13 arbetsgivare, i andra fall till teknisk och förvaltningspersonal. Utslagsgivande har varit, huruvida vederbörande på egen risk bedrivit yrkesmässig rörelse eller ej. Om han varit anställd av företagare inom byggnadsindustrien och av denne avlönats för utförande av utrednings- eller ritningsarbeten för byggnad eller med arbetsledning el. dyl., har h a n räknats till teknisk och förvaltningspersonal. Såsom arbetsgivare inom byggnadsindustrien h a icke räknats sådana företag, som annorlunda än yrkesmässigt bedrivit byggnadsverksamhet, exempelvis industriföretag, vilka i egen regi uppfört nya byggnader eller utfört reparationsarbeten för den egna driftens behov eller för egna anställda. Ej heller ha såsom arbetsgivare räknats enskilda personer, som utfört motsvarande arbeten för eget behov. Arbetsgivarna ha i undersökningen fördelats på följande yrkes- o. dyl. grupper: a) Byggmästare och entreprenörer. b) Byggnadsingenjörer, civilingenjörer och ingenjörer. c) Arkitekter och konsulterande ingenjörer. d) Murarmästare. e) Snickeriidkare.

f) Glasmästare. g) Målarmästare. h) Plåtslagarmästare. i) Värme- och sanitetsinstallatörer. j) Smidesidkare. k) Elektriska installatörer. 1) Diverse underentreprenörer.

Hur yrkesfördelningen i detalj genomförts, framgår närmare av en bilagd förteckning (bil. 1), vilken upptager alla de yrkesspecialiteter och yrkesbeteckningar, som tillhöra de olika undergrupperna. En del erinringar torde här vara på sin plats. Ä räknekorlen har under rubriken »yrkesspecialitet» icke sällan angivits ställningen i yrket (direktör, disponent, fabrikör o. s. v.) eller ock titeln (byggnadsingenjör, civilingenjör, ingenjör), men har då i många fall yrkesspecialiteten kunnat fastställas med ledning av kompletterande upplysningar å korten. I andra fall har emellertid yrkesspecialiteten icke kunnat närmare bestämmas med ledning av uppgifterna å räknekortet, varför ifrågavarande inkomsttagare måst sammanföras till en särskild grupp med rubriken »Byggnadsingenjörer, civilingenjörer, ingenjörer». Särskilt inom de byggnadsyrken, där småmästare förekomma i större utsträckning och där det ofta ställer sig svårt eller omöjligt att draga en gräns mellan arbetsgivare och arbetare, är det vanligt, att yrkesbeteckningen är gemensam för arbetsgivare och arbetare (t. ex. murare, snickare, målare, bleck- och plåtslagare, smed). Vederbörandes egenskap av företagare eller löntagare har då framgått av inkomstens rubricering å räknekorten såsom inkomst av byggnadsrörelse eller inkomst av byggnadsarbete (7: A och 7: B i formuläret till räknekort). Bland yrkesbeteckningar gemensamma för arbetsgivare och arbetare må ock nämnas: grundläggare, stenhuggare, mosaik-

14 läggare, kakelugnsmakare, rörläggare, rörledningsmontör, kopparslagare, svetsare m. fl. I en del fall har inkomst av byggnadsrörelse redovisats under yrkesbeteckning tillhörande arbetare i byggnadsfacket, vilket synes angiva, att vederbörande antingen tidigare varit anställd som arbetare och behållit den gamla yrkesbeteckningen eller ock utövat företagarverksamhet endast tillfälligtvis under redovisningsåret. Vanlig är förekomsten av yrkesbeteckningar och titlar, vilka äro gemensamma för å ena sidan arbetsgivare och å andra sidan löntagare tillhörande gruppen »Teknisk och förvaltningspersonal» (se nedan). Bland dessa må här nämnas: arkitekt, byggnadsingenjör, civilingenjör, direktör, disponent, ingenjör m. fl. Till gruppen murarmästare ha förts bl. a. kakelugnsmakarmästare, gipsentreprenörer och stuckatörer. Till värme- och sanitetsinstallatörer har räknats en sådan kategori som oljeeldningsinstallatörer. Till gruppen diverse underentreprenörer ha räknats bl. a. asfalt-, betong- och cemententreprenörer, golvmassefabrikörer, mosaikgjutare, reveteringsentreprenörer, skorstensbyggare, stenhuggerientreprenörer och åkeriidkare. Inkomsttagare, som utgöras av firmor, bolag eller föreningar, ha fördelats efter samma grunder som de ovan angivna. Till gruppen teknisk och förvaltningspersonal har räknats såväl teknisk personal som funktionärer, vilka innefattas i begreppet kontorspersonal. Förevarande huvudgrupp har uppdelats på följande yrkes- o. dyl. grupper: a) Direktörer, disponenter m. fl. b) Arkitekter, ingenjörer m. fl. c) övrig kontors- och förvaltningspersonal.

d) Arbetsledare. e) Kontrollantpersonal. f) Verkmästare. g) Förmän.

Såsom härav framgår är gruppen teknisk och förvaltningspersonal synnerligen heterogen. Vilka yrkesspecialiteter, som förts till de olika undergrupperna, framgår av bil. 1. Följande erinringar må här göras. Till grupperna direktörer, disponenter m. fl. samt arkitekter, ingenjörer m. fl. ha räknats den hos byggnadsföretagare, på arkitekt- och konstruktionsbyråer, hos värmelednings- och sanitetsfirmor samt elektriska installationsfirmor m. m. anställda personalen med högre teknisk utbildning ävensom högre merkantil personal i liknande ställning, i den mån ställningen i yrket kunnat bestämmas med ledning av de å räknekort en lämnade uppgifterna. Icke sällan brukas titeln »ingenjör» av personer, vilka rätteligen äro att räkna till andra grupper. Mycket ofta har dock räknekortet innehållit kompletterande upplysningar, med vilkas hjälp det varit möjligt att fastställa vederbörandes yrkesställning. Där sådana saknats, har den angivna titeln fått vara avgörande för grupperingen. Till gruppen övrig kontors-

15 och förvaltningspersonal har räknats övrig på byråer och kontor anställd personal samt förrådspersonal å arbetsplatserna. Till gruppen arbetsledare, vilken bl. a. innefattar ett stort antal såsom »byggmästare» betecknade personer i löntagarställning, har ävenledes räknats personal med biträdande chefsfunktioner å byggnadsplatsen. Såsom särskilda grupper h a utskiljts verkmästare och förmän, vilka understundom eljest betecknas som arbetsledare. Härvid är endast fråga om sådana förmän, vilka i regel icke själva deltaga i arbetet. Vanligen betecknas emellertid inom byggnadsfacken som förmän personer, vilka deltaga i arbetet och i viss mån äro att likställa med lagbasar. De senare ha med ledning av anvisningar lämnade av funktionärer i vederbörande yrkes- och fackliga organisationer m. fl. förts till arbetarnas huvudgrupp. Efter yrkesgrupper ha arbetarna fördelats på följande sätt: a) Murare. b) Byggnadsträ- och glasmästeriarbetare. c) Byggnadsgrovarbetare. d) Målare.

e) Plåtslagare. f) Metallarbetare. g) Elektriska arbetare. h) »Byggnadsarbetare». i) Diverse specialiteter.

I fråga om de till olika undergrupper hörande yrkesspecialiteterna och yrkesbeteckningarna hänvisas liksom förut till den bilagda förteckningen. Följande må här anmärkas. Gruppen murare omfattar, i enlighet med den nuvarande organisatoriska fördelningen inom landsorganisationen, jämväl kakelugnsmakeriarbetare. Till gruppen byggnadsgrovarbetare ha förts hantlangare av olika slag ävensom arbetare, som saknat speciell yrkesutbildning. Till denna grupp ha vidare förts sådana arbetare inom yrket som cementgjutare, grundläggningsarbetare m. fl. Till gruppen plåtslagare ha givetvis endast räknats sådana arbetare, vilkas verksamhet fallit inom byggnadsindustrien. Till elektriska arbetare ha räknats montörer, som handha elektriska installationsarbeten, reparatörer, hissmontörer m. fl. Ganska vanligt är, att, utan angivande av yrkesspecialiteten, vederbörande å räknekortet betecknats som »byggnadsarbetare». Samtliga så benämnda arbetare ha vid materialets bearbetning måst föras till en särskild grupp rubricerad »Byggnadsarbetare». Av allt att döma innefattas i denna grupp allenast arbetare tillhörande de egentliga byggnadsfacken, i all synnerhet grovarbetare. Fördelningen på fackliga grupper har mött svårigheter, beroende först och främst på att de å räknekorten förekommande yrkesbeteckningarna icke alltid givit säker vägledning. Till stor hjälp har i dylika fall varit en av landsorganisationen publicerad undersökning rörande fackförbundens sammansättning och medlemmarnas fördelning på olika yrken och industrier år

16 1933. Ytterligare ha inhämtats kompletterande upplysningar från yrkesoch fackliga organisationer. Bland de yrkesbeteckningar, beträffande vilka tvekan kunnat råda, må här nämnas »montör». I det alldeles övervägande antalet fall brukas emellertid denna yrkesbeteckning i sammansättningar, som otvetydigt angiva den fackliga bestämningen (se bil. 1). Där så icke varit fallet har i enlighet med allmänt språkbruk »montör» ansetts beteckna en elektriker. Räknekorten ha även innehållit yrkesbeteckningar tillhörande arbetare inom olika grenar av b y g g n a d s ä m n e s i n d u s t r i e n . Då det i anvisningarna till länsstyrelserna uttryckligen framhållits, att byggnadsämnesindustrien icke omfattades av undersökningen, har det antagits, att arbetarna i fråga haft anställning inom byggnadsindustrien under vederbörande redovisningsår. Härom har ock i länsstyrelserna upplysning kunnat erhållas av de till taxeringshandlingarna hörande löneuppgifterna. I de fall, då specialiteten icke kunnat fastställas med hjälp av andra å korten gjorda anteckningar, ha dessa arbetare måst föras till gruppen »Diverse specialiteter». C. Uppgifterna rörande sammanlagd årlig anställningstid. I undersökningen redovisas endast inkomster, som härflutit ur byggnadsrörelse eller byggnadsarbete. Sådan inkomst har sålunda icke medräknats, som av en inom byggnadsindustrien sysselsatt yrkesutövare åtnjutits av verksamhet inom annat näringsområde än byggnadsindustrien. Enligt statsrådsprotokollet skulle nämligen sakkunnigas undersökning ingå som ett led i en utredning rörande byggnadsindustriens produktionskostnader. Ur synpunkten av en allsidig utredning av byggnadsarbetarnas existensmöjligheter kan det visserligen anses vara en brist, att övrig inkomst icke medräknats, men då sådan inkomst uppenbarligen på grund av dess ojämna, i vissa fall av rent personliga förhållanden beroende förekomst måste förrycka det resultat, som man i förevarande fall avsett att ernå, ha sakkunniga funnit det nu tillämpade beräkningssättet även ur andra synpunkter vara det riktiga. Härtill har jämväl kommit i betraktande, att ifrågavarande inkomster sannolikt endast redovisats i mycket ringa utsträckning, varför en härpå grundad statistik skulle ha blivit i hög grad bristfällig. För att följdriktigt och ändamålsenligt kunna bedöma de redovisade inkomstbeloppen ha de sakkunniga funnit det nödvändigt, att uppgifter jämväl föreligga om den tid, varunder de i undersökningen ingående yrkesutövarna erhållit inkomst från arbete inom byggnadsindustrien. Detta har emellertid berett stora svårigheter och icke kunnat fullföljas i sådan utsträckning, att en nöjaktig utredning härvidlag möjliggjorts. A räknekorten har på sakkunnigas begäran lämnats uppgift om varaktigheten av arbetet, där sådan uppgift kunnat inhämtas, detta dock självfallet endast för löntagarnas

17 vidkommande. Härigenom har det givits vissa möjligheter att gruppera löntagarna och deras inkomster efter varaktigheten av byggnadsarbetet under resp. redovisningsår. På så sätt har erhållits ett mått å inkomstens karaktär av säsonginkomst. Till grund för löntagarnas fördelning efter den sammanlagda årliga anställningstiden ha i regel legat de av arbetsgivarna enligt 33 § a) taxeringsförordningen lämnade löneuppgifterna, vilka skola angiva, huruvida vederbörandes inkomst åtnjutits för hela året eller, i annat fall, för huru lång tid. Eftersom statliga och kommunala myndigheter samt aktiebolag och andra juridiska personer äro skyldiga att avgiva dylika uppgifter liksom ock övriga arbetsgivare, vilka under året bedrivit rörelse av något slag, har ett omfattande material för beräknandet av sammanlagda anställningstiden förelegat. Härom har i länsstyrelserna, i enlighet med utsända anvisningar, gjorts anteckningar å räknekorten. Beträffande flertalet löntagare har så likväl icke kunnat ske, enligt vad som upplysts beroende på att arbetsgivarna underlåtit lämna uppgift härom. I åtskilliga fall har anteckning gjorts, utan att anställningstidens längd exakt angivits, vilket likaledes uppgivits bero på primärmaterialets ofullständighet. Härvid ha stundom de enligt deklarationsformuläret under litt. E avgivna specificerade uppgifterna om olika anställningar kunnat i länsstyrelserna tjäna som ledning för bedömande av, huruvida den sammanlagda anställningstiden omfattat någon större del av året eller varit kortare. En viss ledning har ock lämnats av uppgifterna om storleken av den inkomst, som härflutit ur olika anställningar. Endast i ett fåtal fall har beträffande arbetare inom de egentliga byggnadsfacken uppgivits, att anställning innehafts under hela året. Det bekräftas ock av uppgifter, som på annan väg införskaffats av de sakkunniga, att anställning av sådan varaktighet endast i ringa utsträckning förekommer inom nämnda fack. I större utsträckning har inom vissa andra byggnadsarbetarfack (metallarbetare, elektriska arbetare) ävensom beträffande teknisk och förvaltningspersonal uppgivits, att anställning innehafts under hela året, men även för dessa kategoriers del saknas oftast varje uppgift om anställningstidens längd. Emellertid har, då uppgift icke förelegat om sammanlagda anställningstiden, i övervägande flertalet fall synts framgå av uppgifterna om årsinkomstens storlek, att anställning innehafts under större delen av året. Det visar sig, alt genomsnittsinkomsten för löntagare med icke angiven anställningstid icke skiljer sig så mycket från genomsnittsinkomsten för de löntagare, beträffande vilka uppgift föreligger om anställning under 9—12 månader av året. Inom de egentliga byggnadsarbetarfacken med deras skarpt utpräglade säsongväxlingar torde ock en sammanlagd anställningstid, sträckande sig över mer än tre fjärdedelar av året, i vanliga fall kunna anses svara mot det maximum av arbete, som står till buds under året. Gruppen av arbetare utan angiven anställningstid har därför i flertalet tabeller ansetts

18 Tab. 3. Teknisk och förvaltningspersonal och arbetare fördelade med hänsyn till längden av uppgiven sammanlagd anställningstid 1931. Uppgiven sammanlagd anställningstid

—3 månader 3—6 » 6—9 i 9—12 » 12 » Ej angiven del av året Ej angiven tid Ingen inkomst Summa

Teknisk och förvaltningspersonal

Arbetare

Antal

17 60 81 70 168 44 2 447 34

0-6 2-0 2-8 2'4 5-7 1-5 83-8 1-2

1 276 3 119 4 710 4 323 1218 2 024 39 763 551

2-2 5-5 8-3 7-6 2-1 3-5 69'8 1-0

2 921

56 984

kunna sammanslås med den grupp, för vilken varaktigheten angivits uppgå till minst nio månader. I andra fall har, såsom nyss antyddes, uppgivits, att arbetet varit av tillfällig beskaffenhet eller att det endast omfattat någon eller några delar av året. Då det härvid i regel synts vara fråga om mera kortvarig anställning, ha hithörande arbetare ansetts kunna i samma tabeller sammanslås med de arbetare, beträffande vilka uppgift föreligger om anställning under mindre tid än sex månader. För att, i den mån så kunnat ske, belysa den betydelsefulla frågan om inkomstens karaktär av säsonginkomst ha sakkunniga med utnyttjande av sålunda lämnade lidsuppgifter ansett lämpligt att fördela löntagarna på följande grupper: anställning upp till 3 månader; 3 upp till 6 månader; 6 upp till 9 månader; 9 upp till 12 månader; 12 månader; samt vidare med anledning av bristande tidsuppgifter på grupperna »ej angiven del av året» och »ej angiven tid». Denna senare fördelning har ej kommit till användning i de tabeller, där löntagarna tillika fördelats efter åldersklasser eller inkomstklasser. I tab. 3 har totalantalet redovisade inom vardera av huvudgrupperna förvaltningspersonal (inkl. teknisk personal) och arbetare fördelats med hänsyn till uppgiven sammanlagd anställningstid under 1931. Såsom framgår av tab. 3, ha sakkunniga i endast ringa utsträckning kunnat införskaffa de betydelsefulla uppgifterna om anställningstidens längd. Beträffande 83-8 % av teknisk och förvaltningspersonal samt 69-8 % av arbetarna saknas nämligen uppgift om längden av den tid, varunder vederbörande haft arbete inom byggnadsindustrien 1931. För 1-5 % resp. 3-5 % föreligger vidare uppgift, att vederbörande ej arbetat under hela året utan allenast viss icke angiven del av året.

19 D. Uppgifterna rörande inkomstens storlek. Med a r b e t s g i v a r i n k o m s t avses sådan nettointäkt av byggnadsrörelse, vilken redovisas i deklarationerna under rubriken »Inkomst av rörelse» (litt. C i deklarationsformuläret enligt taxeringsnämndens anteckningar), antingen rörelsen drives utan firma eller under enskild firma, såsom bolag eller förening. Inkomst såsom delägare i vanligt handelsbolag eller kommanditbolag upptages dock under särskild rubrik (litt. D i deklarationsformuläret). Inkomst såsom delägare i enkelt bolag, även om den utgår i form av avlöning, redovisas såsom »Inkomst av rörelse», medan avlöning utgående till företagsledare i aktiebolag och föreningar redovisas såsom inkomst av tjänst. Den inkomst, vilken redovisats i samband med folkräkningarna, utgöres, såsom förut i korthet framhållits, av det i självdeklarationen under rubriken »Återstående inkomst» utförda beloppet, vilket uppkommer efter det att från inkomst under rubrikerna A—G avdragits vissa skatter, underskott å olika förvärvskällor, utbetalat periodiskt understöd o. dyl., avgifter till allmänna pensionsförsäkringen och övrig pensionsförsäkring, vissa försäkringspremier m. m. Det i samband med folkräkningarna redovisade inkomstbeloppet skiljer sig sålunda från det belopp, vilket av de sakkunniga ansetts böra räknas som inkomst vid den av dem föranstaltade undersökningen. Statistiken rörande arbetsgivarnas inkomster grundar sig i regel på av dem själva lämnade uppgifter, vilka icke varit föremål för annan granskning än den av taxeringsmyndigheterna i vederbörlig ordning verkställda. Sannolikt äro dessa inkomster ofta angivna i underkant. På nytt må erinras, att undersökningen endast avser inkomst av byggnadsrörelse resp. byggnadsarbete. I fråga om företag, som driva verksamhet även inom annan näringsgren än byggnadsindustrien, redovisas därför icke företagets sammanlagda inkomst av de olika rörelsegrenarna. Å andra sidan må erinras, att mindre företagare torde vara mera ofullständigt representerade i undersökningen än de större. I all synnerhet gäller detta om hänsyn tages till att undersökningen i huvudsak begränsar sig till stadssamhällen. Detta är ägnat att verka höjande på de redovisade inkomsterna. Till gruppen arbetsgivare har förts ett stort antal småföretagare, som i inkomsthänseende närmast äro att likställa med arbetare. Detta bör uppmärksammas vid den i det följande gjorda jämförelsen mellan arbetsgivares och arbetares inkomster. Uppgifterna rörande inkomstens storlek inom de bägge huvudgrupperna t e k n i s k o c h f ö r v a l t n i n g s p e r s o n a l s a m t a r b e t a r e ha, såsom förut nämnts, till stor del hämtats ur arbetsgivarnas löneuppgifter. Det finnes knappast anledning antaga, att de sålunda uppgivna inkomsterna annat än undantagsvis skulle vara högre eller lägre än de verkligen åtnjutna. Däremot torde arbetsgivarna vid tillfälliga anställningar av förbiseende

20 stundom ha underlåtit att insända löneuppgifter. En del kortvariga anställningar ha icke medräknats av den anledningen, att vederbörande löntagare i taxeringshandlingarna själva angivit sig såsom tillhörande annan näringsgren än byggnadsindustrien. Om man sålunda har anledning antaga, att i fråga om löneinkomsterna för teknisk och förvaltningspersonal samt arbetare uppgifterna i stort sett ansluta sig till de verkligen åtnjutna inkomsterna av arbete inom byggnadsindustrien, uppställer sig frågan, vilket inflytande materialets förut anmärkta bristfälligheter haft på undersökningens resultat. Att endast inkomster förvärvade genom verksamhet inom byggnadsindustrien medräknats, har givetvis medfört, att den redovisade medelinkomsten per inkomsttagare blivit lägre än den sammanlagda verkliga medelinkomsten. Detta förhållande kan dock i viss m å n elimineras genom att löntagarna fördelas efter den sammanlagda anställningstidens längd per år och att medelinkomsten uträknas för varje sålunda bildad grupp. Då en anställningstid av 9—12 månader per år kan anses motsvara maximum av tillgängligt arbete inom byggnadsindustrien, skulle sålunda medelinkomsten för löntagare med sådan anställningstid kunna anses närmast motsvara den medelinkomst, som en byggnadsarbetare i bästa fall uppnår. Emellertid får hänsyn tagas till att gruppen löntagare med en sammanlagd årlig anställningstid av 9—12 månader jämväl innefattar sådana, för vilka uppgifter saknats rörande anställningstidens längd. Då, såsom förut anmärkts, åtminstone någon del av dessa torde ha haft arbete endast under en mindre del av året, äro de redovisade inkomsterna inom gruppen i fråga sannolikt lägre än de verkliga. A andra sidan har förut (sid. 10) framhållits dels att undersökningen begränsar sig till områden med förhållandevis högt löneläge, dels ock att i undersökningen företrädesvis ingå yrkesutövare med mer stadigvarande sysselsättning inom byggnadsindustrien. Dessa bägge faktorer tendera att höja de redovisade medelinkomsterna. Tages hänsyn till dessa olika omständigheter, torde kunna påstås, alt, vad gäller de redovisade medelinkomsterna för teknisk och förvaltningspersonal samt arbetare med 9—12 månaders årlig anställningstid, verkningarna av materialets bristfälligheter åtminstone delvis neutralisera varandra. Arbetsgivarna ha i undersökningen fördelats på följande inkomstklasser: Ingen inkomst

— 499 kr. 500— 999 » 1 000—1 999 » 2 000—2 999 » 3 000—3 999 • 4 000—4 999 » 5 000—5 999 » 6 000—6 999 »

7 000— 7 999 kr. 8 000— 8 999 » 9 000— 9 999 » 10 000—19 999 » 20 000—29 999 » 30 000—49 999 » 50 000—99 999 » 100 000—

21 I fråga om grupperna teknisk och förvaltningspersonal samt arbetare har klassificeringen begränsats till inkomster understigande 10 000 kr. Samtliga till dessa huvudgrupper hörande inkomsttagare med högre inkomster redovisas såsom en gemensam inkomstklass. De sakkunniga ha ansett, att en fördelning av yrkesutövarna på angivet sätt skall för här ifrågavarande ändamål ge en tillräckligt utförlig och detaljerad bild av yrkesutövarnas gruppering. Med hänsyn härtill har spridningen kring genomsnittsinkomsten icke särskilt mätts, något som naturligen för ett studium av yrkesutövarnas olika starka anhopning å olika delar av inkomstskalan skulle ha haft sitt stora värde. Då det gäller att erhålla ett samlat uttryck för inkomstnivån inom en viss grupp erbjuder medeltalsberäkningen det främsta hjälpmedlet. Denna har ock kommit till användning i förevarande undersökning. Anmärkas må emellertid, att beräknandet av medeltal för fördelningar, vilka visa en så ojämn spridning som inkomstfördelningar i allmänhet göra, stundom kan ge missvisande resultat. I en fördelning efter inkomstklasser är nämligen såsom regel anhopningen mycket stark i några få låga inkomstklasser, varefter följer ett sakta avtagande i de högre avsnitten. Den betydande fördelen av ett enhetligt uttryck för den allmänna nivån inom en grupp har emellertid ansetts kunna motivera ett bortseende från det här påpekade förhållandet. Såsom medeltal har genomgående det aritmetiska kommit till användning.

E. Geografisk fördelning. Vid primärmaterialets bearbetning fördelades uppgifterna på olika län med särskiljande av 18 städer med mer omfattande byggnadsverksamhet eller eljest av större betydelse i förevarande sammanhang (se tab. 18). Vid materialets publicering har det emellertid icke visat sig möjligt att i allmänhet bibehålla en så detaljerad geografisk fördelning som denna. Endast i ett fall, nämligen när det gällt att redovisa skillnaden i inkomst arbetargrupper emellan, har det ansetts lämpligt att bibehålla fördelningen i fråga. Vidare har förut i samband med redogörelsen för materialets representativa beskaffenhet arbetarna fördelats på de olika länen. Med nyssnämnda undantag har i tabellerna grupperingen, där fördelning skett på geografiska områden, inskränkts att avse allenast de fyra största städerna. Härjämte meddelas även särskilda uppgifter för Stockholms län, enär förhållandena inom detta län även beträffande byggnadsindustrien präglas av grannskapet till huvudstaden. Den geografiska fördelning, som sålunda i allmänhet kommit till användning, har varit: Stockholms stad, Stockholms län, Göteborgs stad, Malmö stad och Norrköpings stad.

22 F. Fördelning efter åldersklasser. På grund av det samband, som råder mellan inkomstens storlek och inkomsttagarens ålder, har en uppdelning av materialet efter åldersklasser ansetts erforderlig. Vid genomförandet av denna fördelning har den ålder varit bestämmande, som vederbörande uppnått under redovisningsåret. Klassintervallen har utgjort 5 år utom för den lägsta inkomstklassen, som omfattat samtliga åldrar upp t. o. m. 19 år, och för den högsta, som omfattat samtliga åldrar överstigande 69 år. * Förutom de ovan berörda uppgifterna har inhämtats upplysning rörande c i v i l s t å n d o c h a n t a l b a r n , för vilka familjeavdrag medgives vid taxeringen, d. v. s. hemmavarande eller av inkomsttagaren helt eller delvis underhållna barn, vilka vid taxeringsårets ingång ej uppnått 16 år och vilka icke, vart för sig, nästföregående år haft en behållen inkomst av minst 450 kr. Dessutom har beträffande Stockholm, Göteborg och Malmö, införskaffats uppgift även om kön. För resultaten av undersökningen rörande dessa förhållanden hänvisas till del I av sakkunnigas betänkande.

KAP. III.

Jämförelse mellan inkomstläget inom byggnadsindustrien och inom vissa andra näringsgrenar. Innan en redogörelse lämnas för resultaten av den av byggnadsindustrisakkunniga föranstaltade inkomstundersökningen för 1931 och 1932, torde i korthet böra redogöras för inkomstnivån inom industriens olika huvudgrenar för att belysa, i vad mån inkomstläget inom byggnadsindustrien mera avsevärt skiljer sig från inkomstläget inom andra näringsgrenar. Det torde uttryckligen böra erinras om att, då de nedan för ifrågavarande ändamål återgivna uppgifterna grunda sig på folkräkningen 1930, de icke äro fullt jämförbara med resultaten av inkomstundersökningen. Med stöd av folkräkningsmaterialet har i tab. A för var av industriens huvudgrenar beräknats medelinkomsterna för de i folkräkningen redovisade grupperna företagare, teknisk och förvaltningspersonal samt arbetare, varvid gruppen företagare delats på två undergrupper, större företagare och likställda samt mindre företagare. Gruppen teknisk och förvaltningspersonal Tab. 4. Medelinkomst för yrkesutövare inom olika näringsgrenar enligt folkräkningen 1930.

Näringsgrenar

Malmbrytning och metallindustri Jord- och stenindustri Trävaruindustri Pappers- och grafisk industri Närings- och njutningsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruindustri Kemisk-teknisk industri Byggnadsverksamhet, belysning, vattenledn. m. m Därav: I. Byggnadsverksamhet II. Belysning, vattenledning m. m Ej specificerad industri

Större företagare och likställda Kr.

Mindre företagare Kr.

Teknisk och förArbetare valtningspersonal Kr. Kr.

18 760 14 034 9 021 22 747 17 039 16 201 15 596 30 359 14 129

2 178 2 105 1 672 2 344 2 099 1 089 1554 2 974 2 381

3 923 3 877 3 415 3 878 3 919 4 020 3 527 4 258 4 765

2 091 1 499 1 482 2 087 1831 1 235 1 505 1854 2 189

14135 14 094 16 680

2 354 2 918 4 336

4 843 4 677 3 790

2 334 1 925 1 319

24 motsvarar i huvudsak den i inkomstundersökningen redovisade gruppen teknisk och förvaltningspersonal. På grund av att gruppen större företagare är synnerligen heterogen kunna de i tabellen redovisade medelinkomsterna för denna grupp knappast anses ha nämnvärd betydelse. Annorlunda är förhållandet med de mindre företagarna, som bilda en grupp, vilken i ekonomiskt hänseende är mer homogen än de större företagarna. Det framgår av tabellen, att vad beträffar såväl gruppen teknisk och förvaltningspersonal som gruppen arbetare inkomstnivån inom byggnadsindustrien är högre än för andra i tabellen redovisade näringsgrenar. Även vad gruppen mindre företagare beträffar är inkomstnivån inom byggnadsindustrien högre än inom flertalet andra näringsgrenar, med undantag dock för kemisk-teknisk industri, belysning, vattenledning m. m. och ej specificerad industri. Det bör anmärkas, att tabellen endast medgiver vissa allmänna slutsatser beträffande den relativa inkomstnivån inom olika näringsgrenar. De i tabellen redovisade näringsgrenarna omfatta produktionsgrenar av synnerligen olikartad beskaffenhet. Exempelvis må nämnas, att inom gruppen trävaruindustri redovisas såväl snickeri- och möbelfabriker, vilka väsentligen arbeta för hemmamarknaden, som sågverk och hyvlerier, vilka i betydande omfattning bedriva tillverkning för export. Gruppen pappers- och grafisk industri omsluter så pass olikartade arbetarkategorier som pappersmassearbetare och typografer.

KAP. IV.

Statistisk översikt av undersökningens resultat. A. Jämförelse mellan arbetsgivares, teknisk och förvaltningspersonals samt arbetares inkomster. I tab. 5 ha sammanställts uppgifter rörande medelinkomsten för var och en av huvudgrupperna arbetsgivare, teknisk och förvaltningspersonal samt arbetare, fördelade på olika åldersklasser. Framhållas må, att medelinkomsten för en så heterogen grupp som teknisk och förvaltningspersonal framgått ur uppgifter om inkomster av vida skild storlek. De beräknade Tab. 5. Arbetsgivares, teknisk och förvaltningspersonals samt arbetares medelinkomst 1931 och 1932 med fördelning på åldersklasser. Grupperna teknisk och förvaltningspersonal samt arbetare omfatta yrkesutövare med en anställningstid inom byggnadsindustrien av 9—12 månader.

Arbetsgivare Åldersklasser

—19 år 20—24 > 25—29 » 30—34 » 35—39 » 40—44 » 45—49 » 50—54 » 55—59 » 60—64 » 65—69 » 70— » Okänd ålder Juridiska personer Samtliga åldersklasser 3—S16072.

Teknisk och förvaltningspersonal

Arbetare

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

2 195 2 431 3 008 3 783 4 253 4 806 5 613 6 647 4 821 4 180 4 046 4 106 6 586 16 160

1209 1 706 2 501 2 995 3 527 4 489 4 175 4 535 3 971 3 321 3 227 2 745 3 919 17 299

1 001 2 143 4 154 5 133 5 910 7 386 7 115 6 603 5 086 4 578 3 935 3 080 7 188

931 2 026 3 560 4 813 5 623 6 469 6 703 6 756 5 073 3 591 4 277 2 643 5 035

1 350 2 307 2 940 3 368 3 627 3 757 3 687 3 476 3 177 2 682 2 298 1 740 1 947

1 238 1 935 2 557 2 954 3 167 3 275 3 292 3 070 2 827 2 396 1 993 1 507 1 694

5 156

4 156

5 445

5 107

3 143

2 770

26 medelinkomsterna för gruppen i fråga återgivas dock, då de i allt fall torde ge en om ock ofullständig föreställning om det allmänna inkomstläget. Medelinkomsten för arbetsgivarna är, såsom var att vänta, högre än för arbetarna. Däremot redovisas för teknisk och förvaltningspersonal högre medelinkomst än för arbetsgivare. Då, såsom förut påpekats, den uppgivna medelinkomsten för arbetsgivare torde vara lägre än den verkliga, synes en jämförelse mellan den tekniska och förvaltningspersonalens samt arbetsgivarnas inkomster böra göras endast med den största försiktighet. Skillnaden mellan arbetsgivarnas och arbetarnas medelinkomst uppgick 1931 till c:a 2 000 kr. och 1932 till c:a 1 400 kr. F ö r s t n ä m n d a år var arbetsgivarnas inkomst 64 % och sistnämnda år 50 % högre än arbetarnas. Härav synes framgå, att depressionen 1932 drabbat arbetsgivarna hårdare än arbetarna, vilket haft till följd att avståndet mellan dessa båda gruppers inkomster minskats. Såsom framgår av tab. 5, uppvisade bägge dessa grupper 1932 genomgående lägre inkomst än föregående år. Den ur dessa uppgifter framgående skillnaden mellan arbetsgivarnas och arbetarnas medelinkomst kan icke utan vidare sägas återspegla den i verkligheten föreliggande inkomstskillnaden. Härför är materialet alltför heterogent. Fråga är, om det över huvud är möjligt att med ett enda tal återge de olikheter, som föreligga, emedan dessa äro av alltför skiftande natur. Till belysande av spörsmålet komma uppgifterna i det närmast följande att granskas ur synpunkten av inkomsttagarnas åldersfördelning. Inkomstens storlek är i viss mån att betrakta som en funktion av levnadsåldern. Redan den omständigheten att arbetsgivarna i genomsnitt ha något högre ålder än arbetarna ger anledning förvänta, att de förra skola ha högre inkomster än de senare. För att eliminera den på åldern beroende skillnaden måste jämförelsen begränsa sig till var och en av de olika åldersklasserna. För jämförelsens underlättande lämnas i diagram I en framställning i bild av de i tab. 5 meddelade uppgifterna. I tab. 6 har vidare medelinkomsten för arbetsgivare inom varje särskild åldersklass beräknats i procent av arbetarnas. Om man bortser från den lägsta åldersklassen, beträffande vilken uppgifterna äro osäkra med hänsyn till det relativt ringa antalet inkomsttagare inom klassen, framgår, att, v a d g ä l l e r 1 9 3 1, inkomsterna för arbetsgivare och arbetare i åldersklasserna 20—29 år ligga varandra mycket nära. Arbetsgivarnas medelinkomst överstiger inom dessa åldersklasser arbetarnas med endast några få procent. Vid passerandet av 30-års åldern vidgas emellertid klyftan. I 30—34-års åldern överstiger arbetsgivarnas inkomst arbetarnas med 12*3 %, i den därpå följande åldersklassen med 17-3 % och i 40—44-års åldern med 27-9 %. Upp till sistnämnda åldersklass har inkomstutvecklingen för arbetsgivare och arbetare så tillvida varit likartad, att bägges inkomster stigit, ehuru arbetsgivarnas i hastigare tempo. I 40—

27 Diagram I.

Arbetsgivarnas och arbetarnas medelinkomster inom olika åldersklasser 1931 och 1932.

Kr.

7 000 |

1 000 i

Å l d e r 40 45 ,

75 år

0 I 20

40 45 Å l d e r

1 I

75 år

44-års åldern uppnå emellertid arbetarna genomsnittligt maximum av inkomst, medan arbetsgivarnas inkomst fortsätter att stiga i de bägge följande åldersklasserna. Åldersklasserna 45—54 år kännetecknas sålunda av sjunkande arbetarinkomst och stigande inkomst för arbetsgivarna. Inkomstskillnaden mellan arbetsgivare och arbetare vidgas därför i dessa åldersklasser i hastigare tempo än i de yngre klasserna. Störst blir skillnaden i

28 Tab. 6. Arbetsgivarnas medelinkomst 1931 och 1932 i procent av arbetarnas med fördelning på åldersklasser. Arbetarnas inkomst = 100-0. Åldersklasser —19 år 20—24 » 25—29 » 30—34 t 35—39 » 40—44 » 45—49 i 50—54 » 55—59 » 60—64 » 65—69 » 70— » Okänd ålder Samtliga åldersklasser

162-6 105-4 102-3 112-3 117-3 127-9 152-2 191-2 151-7 155-9 176-1 236-0 338-3

97-7 88-2 97-8 101-4 111-4 137-1 126-8 147-7 140-5 138-6 161-9 182-1 231-3

164-0

50—54-års åldern, då arbetsgivarnas medelinkomst i det närmaste var dubbelt så hög som arbetarnas. Från denna åldersklass börjar även arbetsgivarnas inkomst att falla och nu i hastigare tempo än arbetarnas. Inkomstskillnaden minskas sålunda i den närmast följande åldersklassen. Beträffande utvecklingen i åldrarna över 60 år är resultatet att betrakta såsom mer ovisst med hänsyn till de relativt fåtaliga uppgifter, varpå medeltalen grunda sig. Klyftan mellan arbetsgivarnas och arbetarnas inkomster synes emellertid nu åter vidgas, främst beroende på den ökade hastighet, varmed arbetarnas inkomster med stigande ålder gå tillbaka. Uppgifterna f ö r 1 9 3 2 förete i stort sett samma utveckling, ehuru i vissa hänseenden skiljaktigheter föreligga. Anmärkningsvärt är, att arbetarinkomsten i åldersklasserna 20—29 år ligger något högre än arbetsgivarnas inkomst. Först från och med 35-års åldern framträder större divergens. Vad beträffar utvecklingen av arbetsgivarinkomsten i de därpå följande högre åldersklasserna företer den en viss oregelmässighet, möjligen åtminstone delvis beroende på vissa ojämnheter i materialet. Därest dessa kunde elimineras, skulle sannolikt för arbetsgivarnas vidkommande 45—49-årsklassen icke uppvisa lägre inkomst än 40—44-årsklassen. Den beräknade medelinkomsten för sist angivna åldersklass synes nämligen vara högre än den verkliga. Jämförelsen mellan arbetsgivarnas och arbetarnas medelinkomst har sålunda givit vid handen dels att arbetsgivarnas inkomst kulminerar vid en väsentligt högre ålder än arbetarnas, dels att olikheterna i inkomsthänseende börja att mer starkt framträda efter 30-års åldern. Det har visat sig, att 1931 arbetsgivarnas medelinkomst i de åldersklasser, där den varit högst,

29 stigit till inemot det dubbla av arbetarnas och i årsklasserna 45-—64 år i övrigt legat omkring 50—55 % högre än arbetarnas. Under 1931 har skillnaden mellan arbetsgivarnas och arbetarnas inkomster varit såväl absolut som relativt väsentligt större än under 1932. Arbetsgivarnas medelinkomst 1931 och 1932 inom samtliga åldersklasser som helhet betraktade översteg (sid. 28) arbetarnas med 64 % resp. 50 %. Jämföras åter de olika åldersklasserna med varandra framgår, att så stora olikheter endast undantagsvis förekomma. Medelsiffran för samtliga åldersklasser måste därför ha varit påverkad av den skiljaktiga ålderssammansättningen i de bägge grupper av inkomsttagare, som gjorts till föremål för jämförelse. För att belysa innebörden av denna skiljaktighet har i efterföljande tablå angivits, vilka medelinkomster arbetsgivarna i genomsnitt skulle uppnått, därest deras ålderssammansättning varit densamma som arbetarnas.

Ovägd medelinkomst Vägd medelinkomst

1931 Kr.

1932 Kr.

5 156 4 148

4 156 3 292

Arbetsgivarnas medelinkomst i% av arbetarnas = 100.0 1931 1932 164-0 132-0

150-0 118-8

Den verkställda v ä g n i n g e n ger sålunda vid handen, att arbetsgivarnas inkomster 1931 i genomsnitt voro 32-0 % och följande år 18-8 % högre än arbetarnas. Efter denna omräkning synas sålunda olikheterna mellan arbetsgivarnas och arbetarnas inkomster vara väsentligt mindre än man haft anledning vänta. Vid beräknandet av den förut angivna medelinkomsten för arbetsgivare har hänsyn icke tagits till de förluster, varav de arbetsgivare drabbats, som i deklarationerna upptagit verksamheten såsom förlustbringande. Till inverkan av dessa förluster på arbetsgivarnas inkomster återkomma sakkunniga i det följande. För en prövning av frågan om i n n e b ö r d e n a v s k i l l n a d e n m e l l a n a r b e t s g i v a r n a s o c h a r b e t a r n a s r e d o v i s a d e ink o m s t e r hänvisas till den förut lämnade redogörelsen för det material, varpå uppgifterna om arbetsgivarnas inkomster grundats. Det anfördes i samband härmed, att inkomstundersökningen på grund av angivna omständigheter sannolikt givit till resultat inkomstbelopp, som för arbetsgivarnas vidkommande legat i underkant, och att i gruppen arbetsgivare ingått ett relativt stort antal yrkesutövare, som såväl i inkomsthänseende som med avseende på social ställning närmast varit likställda med arbetare. Vid den för jämförelse med arbetarinkomsten verkställda vägningen av arbetsgivarnas inkomst ha ej heller juridiska personer kunnat medtagas. Exakt upplysning, huru stor den verkliga skillnaden mellan arbetsgivarnas och arbetarnas inkomster varit, ger förevarande undersökning knap-

30 past. Skillnaden måste dock vara betydligt större än som framgår av de vägda resultaten. I förevarande sammanhang torde även ett annat förhållande böra uppmärksammas. Såsom redan nämnts ha vissa yrkesgrupper på arbetarsidan blivit mer fullständigt representerade än andra och sålunda utövat större inflytande på slutresultatet än som motsvarar dessa grupper som integrerande delar av en i rätta proportioner sammansatt arbetsstyrka vid ett byggnadsföretag. Bland annat må framhållas, att arbetarnas sammansättning i yrkeshänseende sålunda icke är densamma i förevarande undersökning som i folkräkningen. Under förutsättning att vissa yrkesgrupper m e d l å g i n k o m s t b l i v i t u n d e r r e p r e s e n t e r a d e skulle den redovisade genomsnittliga inkomsten för samtliga yrkesgrupper tagna som ett helt vara högre än som skulle ha blivit fallet, därest uppgifterna varit lika fullständiga för samtliga yrkesgruppers del. För utrönande av i vad mån materialets ofullständighet övat inflytande på resultatet, har verkställts en kontrollundersökning, som kan i någon, om ock icke utslagsgivande, mån belysa detta förhållande. Denna har utförts på så sätt, att medelinkomsten för var och en av de olika yrkesgrupperna vägts med det antal arbetare, som i folkräkningen 1930 redovisats inom motsvarande grupper. Man har härigenom erhållit en beräknad medelinkomst 1931 och 1932 för arbetare med enahanda sammansättning i yrkeshänseende, som var rådande 1930. Det visar sig, att den sålunda beräknade vägda medelinkomsten endast föga avviker från den i det föregående redovisade medelinkomsten. Skillnaden framgår av efterföljande tablå.

Medelinkomst enligt inkomstundersökningen Vägd medelinkomst

1931 Kr. 3 143 3 160

1932 Kr. 2 770 2 759

Skillnaden mellan yrkesgrupperna i fråga om materialets fullständighet har sålunda av denna kontrollundersökning att döma icke haft någon nämnvärd inverkan på den redovisade medelinkomsten för samtliga yrkesgrupper som helhet betraktade. B. Arbetsgivarnas inkomster. De av undersökningen berörda arbetsgivarna uppgå för 1931 till 6 536 och för 1932 till 6 545. Huru dessa, enskilda personer resp. bolag och föreningar, fördela sig efter yrkes- o. dyl. grupper samt med hänsyn därtill, om verksamheten lämnat inkomst eller förlust, visas av tab. 7. Inkomsterna bland arbetsgivarna äro naturligen mycket varierande. Inom arbetsgivargruppen rymmas kategorier av skiftande beskaffenhet i yrkesoch socialt hänseende. Exempelvis omfattar gruppen såväl stora entrepre-

00 •w V 60 « — 00

1 CS <U 0 0

i i

ca ° *:S" 0S

e a

it 2

O O P -w

LO cs e cs e o SS SI "T

SI — I I — SI » CM

:Ö.S

§ C3

uir

1 CO I CO CO

nc<in

• * • * y-> I > CO CO

1 io

*-*

CM -H

eo S3 cs

—<

SS SI 1 ^

P, O

•*

b tfl

C3 . C

Företa med lus

CM CO

CK v « SS

«*

P. o

60 O

• io »o ss t *

"e bCS tLOl c»^ CSMSS

•*

a s cu C co

00 Företag utan i komst förlus

CU — i —

CS J S

3 fl -1 c

li-

& 2

(33 P,^ coO

-inn

CM -H

1 O 1 H

CM CO T i * T-l r ^ CM

CO CO " ^

O •*!< CO CO M1

o1 •d

ce a

1 1

LT O 1< O M h O CO lO CO CM CO rlHOlrH M O CM

O - H O

O O t ^ CO CM CO

L0 01

SO rt SS CS O JS

01 CS 10 LO LO

09 OS O 10 i>. vr ss co n co

i>. cc -H

00 CS . ä -

Företa med kom

6 0 . 3 co

a el

o 2 tflca

1-3 §2

CN :

P .2 [> i

•« 2 u 3 P. O co

" _

2 SP

ii « cu c

—

S S l > s s >• SO SS SS LO 95 SS — « OJ « M CS SI

— r*

c c

1 ca LO I O TI"

« ^

O cs

—. CM l>

^^ CO

äo

2 «?

1°

»"S-H

cd . ^ ÅS ivl . <U

fa e

: 0> . 3 t-i 3

s P. o

l-l

iH - *

I • * CM lO

CO l >

SO S3

1 — 1-1 |

1 CO

M CO

CO CO CM

*? SI

MiDOliO

00 IO co

11- 1 - -

i-l

* * co

o *H

00 Företag utan i komst förlus

«*J

£ oo T—

m -• c

i i "i 2

ol>

Företa med kom

1 SJ

roc

1> f

—

CO 00 IQ m I > m os t > c o vn r> t> r l H ^ r l H C O ca

* •

UO - ^ " CO CO CO c CO CM CO

«!» e .N

B H

1 C

cu "Ö ob c ii

C cu

o o

•o 'c

N a>

Sc 2

:°

3 2 .SI?

oo g- 0$ oo |

n ca <

C CU G cu

E -

"c* a v f- M

u CU

O, CU

o s-

•j~.

4->

T H

1 -

O. O ^ *

Å2 £ 2 CO

00 ol J3 A 8 oo oo .5

W W W

T-l

:CC

s A

B c | ! a O u s

i -o

s 3 u< to CS

B 3

co 0.

—Si CU t-

ställa nidesi ektris

1 —

rande Murarm Snicker Glasmä Målarm Plåtslag

ca e

M W P

32 Tab. 8. Arbetsgivarnas totalinkomst samt genomsnittliga brutto- och Arbetsgivare med inkomst Yrkesgrupper

Byggmästare och entreprenörer... Byggnadsing., civiling. och ing.. . . Arkitekter o. konsulterande ing. Murarmästare Snickarmästare Glasmästare Målarmästare Plåtslagarmästare Värme- och sanitetsinstallatörer Smidesidkare Elektriska installatörer Diverse underentreprenörer

Arbetsgivare med

Totalinkomst

Genomsnittlig inkomst

Totalförlust

1931 Kr.

1932 Kr.

8 065 495 2 408 362 2 038 938 501 123 700 029 599 021 7 504 060 2 576 280 3 043 768 1 003 712 2 732 940 1 181379

6 807 074 6 584 5 691 553 855 690 420 1 487 756 16 383 12 096 76 348 82 143 1 608112 10 456 8 163 3 909 49 868 411 674 2 815 2 573 7 205 592112 2 954 2 312 33 841 670 410199 3 840 3 038 51402 10315 6 429 767 3 432 2 879 50 596 44 290 2 144 914 3 789 3 196 105 813 21925 2 029 436 7 370 5 340 72 209 405 718 709 806 4 199 3 462 9 048 15 010 1 853 965 6 446 4 435 108 307 171224 1 137 765 6 153 5 957 17 670 28 513 Samtliga yrkesgrupper 32 355 107 25 622 580 5 156 4 156 1 008 7401 601 559

1 Inkl. arbetsgivare utan inkomst.

nadfirmor som småföretagare, vilka ofta själva direkt deltaga i arbetet. (Se närmare sid. 12 o. f. och bil. 1.) Inkomstförhållandena för o l i k a y r k e s g r u p p e r bland arbetsgivarna belysas närmare av tab. 8. De i det föregående meddelade uppgifterna rörande arbetsgivargruppens medelinkomster hänföra sig endast till sådana arbetsgivare, som redovisat vinst av verksamheten. Däremot ha icke medtagits arbetsgivare, som uppgivit att verksamheten medfört förlust. I tab. 8 redovisas däremot förlustsiffrorna inom olika yrkesgrupper ävensom den efter avdrag av dessa uppkommande genomsnittliga nettoinkomsten. Det framgår av tab. 8, att skillnaden i inkomst olika yrkesgrupper emellan i en del fall varit betydande. Under det för byggnadsindustrien relativt gynnsamma året 1931 kom den högsta medelinkomsten på gruppen byggnadsingenjörer, civilingenjörer och ingenjörer med inemot 16 400 kr. Gruppen byggmästare och entreprenörer redovisade en betydligt lägre medelinkomst. Skillnaden i inkomst betingas väsentligen därav, att gruppen byggnadsingenjörer m. m. till övervägande del utgöres av byggnadsentreprenörer, vilka erhållit viss teoretisk teknisk utbildning samt kunnat giva sina företag större omfattning och göra desamma mera vinstgivande, medan gruppen byggmästare och entreprenörer till stor del bildas av företagare, som begränsa sin verksamhet till byggnadsföretag av mindre omfattning. Dock ingår i sistnämnda grupp även ett mindre antal (38) juridiska personer, för vilka medelinkomstnivån är relativt mycket hög. Då hela yrkesgruppen 1931

33 nettoiukomst med fördelning efter yrkesgrupper 1931 och 1932. Arbetsgivarnas 1 nettoinkomst

förlust Genomsnittlig förlust

Nettoinkomst

Procentuell förlust

Genomsnittlig inkomst

Genomsnittlig inkomst 1932 i % av 1931

1931 Kr.

1932 Kr.

14 969 11 135 7 511640 6 116 654 5 385 8 483 13 690 2 332 014 1405 613 12 956 3 909 12 467 2 035 029 1 558 244 10 175 404 469 2 769 1 801 501 123 558 271 2 902 699 359 670 8 460 358 797 3 483 588 706 2 576 7 343 3 892 2 331 7 453 464 6 385 477 3 354 17 652 2 436 2 470 467 2 122 989 3 550 6 017 21 353 2 971559 1623 718 6 708 694 796 3 979 994 664 2 262 7 505 9 846 10 701 2 624 633 1 682 741 5 820 3 534 4 073 1 163 709 1 109 252 5 515 9 794 10 073 31 346 367 24 021 021 4 722

4 268 9 309 7 492 2 365 2 083 2 392 2 791 3 029 3 750 3 277 3 550 5 159

6-9 3-2 0-2 0-1 1-7 0-7 4-1 2-4 0-9 4-0 1-5

10-1 5-5 3-1 1-8 5-7 12-5 0-7 l-o 20-0 2-1 9-2 2-5

79-3 71-9 73-6 85-4 71-8 68-7 83-2 85-3 55-9 82-4 61-0 93-5

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

3 583

3-1

G-3

75-9

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

omfattade c:a 1400 arbetsgivare (fysiska och juridiska personer), påverkas emellertid inkomstläget endast obetydligt av det här påpekade förhållandet. Närmast gruppen byggnadsingenjörer m. m. kom i inkomsthänseende gruppen arkitekter och konsulterande ingenjörer. Inom denna grupp var 1931 medelinkomsten omkring fyra gånger så stor som medelinkomsten för den lägsta gruppen, vilken utgöres av murarmästare. Hänsyn får dock tagas till att sistnämnda grupp, som i och för sig får anses omfatta byggnadsentreprenörer av enklaste typ, rymmer ett relativt ringa antal yrkesutövare och att inkomstuppgifterna därför icke kunna anses vara tillräckligt representativa. Låga inkomstbelopp noteras jämväl för sådana yrkeskategorier som snickarmästare, glasmästare, målarmästare, plåtslagarmästare och smidesidkare. Inkomsterna för dessa olika grupper, i denna sammanställning representerande de små hantverkarna inom byggnadsindustrien, understiga avsevärt medelinkomsten för samtliga arbetsgivare. För sådana grupper som värme- och sanitetsinstallatörer samt elektriska installatörer redovisas inkomstbelopp, i allt väsentligt lika höga som byggmästarnas. Medelinkomsten var 1932 genomgående lägre än 1931 vad gäller samtliga olika yrkesgrupper. I stort sett var emellertid relationen mellan de olika gruppernas inkomster bägge åren densamma. Förhållandevis starka inkomstreduceringar ha emellertid grupperna byggnadsingenjörer m. m., värme- och sanitetsinstallatörer samt elektriska installatörer fått vidkännas. Endast i

34 mindre grad påverkade av krisen ha inkomsterna varit inom grupperna murarmästare, målarmästare och plåtslagarmästare. Tab. 8 visar vidare såväl storleken av de förluster, som förorsakats arbetsgivare, vilka angivit sin verksamhet såsom förlustbringande, som förlustens storlek i procent av totalinkomsten för resp. yrkesgrupper. Den högsta procentuella förlustsiffran, eller 6-9 %, redovisas 1931 för gruppen byggmästare och entreprenörer, vilken, som nämnts, till övervägande del torde utgöras av mindre företagare. Närmast kom gruppen plåtslagarmästare med en förlustsiffra å 4-1 %. I genomsnitt för samtliga yrkesgrupper utgjorde förlustsiffran 3*1 %. Såsom resultat av depressionen voro förlustsiffrorna 1932 genomgående högre än 1931. Anmärkningsvärt höga förlustsiffror uppvisa förstnämnda år gruppen byggmästare och entreprenörer med 10-1 % och gruppen värme- och sanitetsinstallatörer med icke mindre än 20-0 %, vilket förhållande torde sammanhöra med det i många fall rådande kreditsystemet inom bostadsbyggandet. Framhållas må, att tabellen endast upptager förluster för arbetsgivare, som i självdeklarationerna uppgivit, att deras rörelse medfört förlust överstigande vinsten. Förluster, för vilkas täckande anlitats vinstmedel, äro sålunda icke inräknade. I tab. 8 angives för olika yrkesgrupper nettoinkomsten 1931 jämsides med nettoinkomsten 1932. Härav framgår, att arbetsgivarnas genomsnittliga nettoinkomst för samtliga grupper tagna som ett helt från 1931 till 1932 reducerades med c:a 25 %. Den största reduktionen fick gruppen värme- och sanitetsinstallatörer vidkännas, medan inkomstminskningen var föga betydande för grupperna murarmästare, målarmästare samt plåtslagarmästare. I tab. 9 har för var och en av de olika yrkesgrupperna redovisats medelinkomsten i d e f y r a s t ö r s t a s t ä d e r n a o c h i S t o c k h o l m s l ä n (jämför sid. 21). Framhållas må, att de angivna medelinkomsterna i flera fall grunda sig på ett föga omfattande primärmaterial, varför dess representativa beskaffenhet icke alltid kan anses fullt tillfredsställande. Helt naturligt med hänsyn till levnadskostnaderna äro inkomsterna i Stockholm i allmänhet högre än å övriga i tabellen redovisade orter. Man hade möjligen kunnat vänta, att Stockholms län, som i här förevarande statistik till stor del representeras av huvudstadens förortssamhällen, skulle uppvisa i det närmaste lika höga inkomster som Stockholm. Att så i allmänhet icke är fallet, torde huvudsakligen bero på att företrädesvis småföretagare bosatt sig i grannskapet av Stockholm, medan de större företagarna komma på huvudstaden. Förut har redogjorts för arbetsgivarnas inkomster i n o m o l i k a åld e r s k l a s s e r jämsides med inkomsterna för teknisk och förvaltnings-

35 Tab. 9. Arbetsgivarnas medelinkomster inom olika yrkesgrupper med fördelning på de fyra största städerna ävensom på Stockholms län. Därav Hela riket Stockholm

frkesgrupper 1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

Stockholms län 1931 Kr.

1932 Kr.

Göteborg 1931 Kr.

1932 Kr.

Malmö 1931 Kr.

pggmästare och entreprenörer. . 6 584 5 691 11798 12 498 5 437 5 845 13 909 7 186 11 088 yggnadsing., civiling. och ing. 16 383 12 096 23 842 16 638 12 530 10 524 11740 8 656 8 225 rkitekter o. konsult. ingenjörer 10 456 8 163 12 265 10 803 13 189 8 901 17 002 11 822 9 509 u r a r m ä s t a r e . . . . 2 815 2 573 3 859 3 776 3 321 2 260 7 624 5 630 2 665 lickarmästare... 2 954 2 312 5 597 3 289 2 302 2 216 4 167 4 027 2 313 3 840 3 038 4 712 3 726 2 632 2 096 3 693 5 045 3 631 å l a r m ä s t a r e . . . . 3 432 2 879 5 393 4 373 3 757 3 301 4 634 3 511 4 224 låtslagarmästare 3 789 3 196 7 338 4 909 3 597 3 018 5 944 5 283 4 269 arme- och sanitetsinstallatörer 7 370 5 340 20 818 10 991 5 245 4 514 5 813 5 952 17 626 4 537 10 465 8 227 2 534 nidesidkare.... 3 988 4 040 3 432 lektriska instal- 4 199 3 462 3 131 9 514 5 891 4 856 4 301 11901 7 586 iverse underen- 6 446 4 435 4 383 9 981 10 787 7 532 treprenörer . . . . 5 462 5 538 4 873 6 153 5 957

1932 Kr.

Norrköping 1931 Kr.

1932 Kr.

9 147 22 082 12 350 3 739 10 670 81580 7 330 1 833 2 545 2 320 2 984 3 512

1940 3 750 1 931 3 513 3 088 3 554

3 071 10 784 2 792 1434 2 251 12 147 2 084 12 628

personal samt arbetare. För vissa yrkesgrupper bland arbetsgivarna är materialet icke tillräckligt omfattande för att medgiva en beräkning av medelinkomsten inom varje särskild åldersklass och yrkesgrupp. I tab. 10 meddelas för de två största yrkesgrupperna, nämligen byggmästare och entreprenörer samt målarmästare, uppgifter rörande medelinkomsten inom varje åldersklass. Även vad dessa grupper beträffar torde materialet icke inom alla åldersklasser vara tillräckligt representativt. Genomsnittstalen förete nämligen vissa ojämnheter, som till en del synas vara att skriva på tillfälliga omständigheters konto. På något undantag när uppvisa samtliga åldersklasser lägre medelinkomster 1932 än 1931. Differensen mellan de bägge årssiffrorna är emellertid varierande inom olika åldersklasser. Medan inom vissa klasser medelinkomsten nedgått med endast ett 100-tal kr., kan i en närliggande åldersklass differensen uppgå till mer än 2 000 kr. Detta är exempelvis inom gruppen byggmästare och entreprenörer fallet med åldersklasserna 30—34 och 35—39 år. Dessa förhållanden torde vara att tillskriva materialets relativt ringa omfattning och det härpå beroende inflytandet av tillfälliga omständigheter. I tab. 10 redovisas jämväl medelinkomster för a k t i e b o l a g o c h ö v riga i u n d e r s ö k n i n g e n ingående juridiska personer. Då dessas antal är relativt ringa, nämligen sammanlagt 172 för 1931 och 140 för 1932, har icke kunnat undvikas, att tillfälliga omständigheter inverkat

3 999 3 367 2 882 3 267 3 333 9 613 4 113 7 601 6 297

36 Tab. 10. Arbetsgivarnas medelinkomst med fördelning av fysiska personer på åldersklasser samt med särskiljande av grupperna byggmästare och entreprenörer ävensom målarmästare 1931 och 1932. D ä r a v

binllla

givare

Åldersklasser

Byggmästare och entreprenörer

Målarmästare

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

—19 år 20—24 » 25—29 » 30—34 » 35—39 » 40—44 » 45—49 » 50—54 » 55—59 » 60—64 i 65—69 i 70— i Okänd ålder Juridiska personer

2 195 2 431 3 008 3 783 4 253 4 806 5 613 6 647 4 821 4 180 4 046 4 106 6 586 16 160

1 209 1 706 2 501 2 995 3 527 4 489 4 175 4 535 3 971 3 321 3 227 2 745 3 919 17 299

5 107 4 253 6 580 4 990 5 577 7 787 7 011 8 598 5 828 4 341 5 856 7 179 18 228

4 386 3 797 4 250 4 871 6 249 5 012 5 856 4 701 4 509 3 411 3 754 6 133 30 623

3 670 1 683 2 566 2 743 2 943 3 389 4 214 3 918 3 470 3 662 3 231 3 040 2 784 4 130

1 368 1 437 2 251 2 478 2 623 2 848 3 545 3 188 2 877 2 838 2 258 2 650 2 910 3 939

Samtliga arbetsgivare, medelinkomst

5 156

4 156

6 584

5 691

3 432

2 879

Antal arbetsgivare

6 276

6 165

1 225

1 196

2 186

2 233

Fysiska personer

på resultatet. Medelinkomsten för de juridiska personerna var 1932 högre än 1931. Detta kan tänkas ha berott på den minskning antalet i undersökningen ingående juridiska personer undergick från 1931 till 1932. Sannolikt drabbade nedgången starkast mindre företag, varför inkomstuppgifterna icke bli fullt jämförbara för de bägge åren. Betydande skillnader föreligga mellan yrkesutövarnas individuella inkomster. Detta framgår av tab. 11, i vilken arbetsgivarna fördelats på o l i k a i n k o m s t k l a s s e r . För överskådlighetens skull har liksom i tab. 10 av olika yrkesgrupper endast medtagits byggmästare och entreprenörer samt målarmästare, beträffande vilka även verkställts en procentuell fördelning av yrkesutövarna på olika inkomstklasser. Beträffande övriga yrkesgrupper hänvisas till tab. V i tabellbilagan. Det största antalet arbetsgivare uppvisade 1931 inkomstklassen 2 000— 2 999 kr. Mindre än 2 000 kr. inkomst hade samma år 27-7 % av samtliga arbetsgivare. Vid sammanslagning av dessa inkomstklasser framgår, att 50-2 %, eller något över hälften av arbetsgivarna, 1931 hade en inkomst understigande 3 000 kr. Medräknas den förhållandevis talrikt representerade inkomstklassen 3 000—3 999 kr., voro 66-8 % eller två tredjedelar av samtliga

37 Tab. 11. Arbetsgivarnas fördelning efter inkomstklasser med särskiljande av grupperna byggmästare och entreprenörer samt målarmästare 1931 och 1932.

Inkomstklasser

Därav

Samtliga arbetsgivare med inkomst

Byggmästare och entreprenörer

Målarmästare

52 153 650 625 389 160 85 39 25 10 12 27 2 3 1

1932 A. Antal.

— 499 kr 500— 999 » 1 000— 1 999 » 2 000— 2 999 » 3 000— 3 999 » 4 000— 4 999 » 5 OOO— 5 999 i 6 000— 6 999 » 7 000— 7 999 » 8 000— 8 999 » 9 000— 9 999 » 10 000—19 999 » 20 000—29 999 • 30 000—49 999 » 50 000—99 999 » 100 000— » Samtliga inkomstklasser

117 335 1284 1410 1041 588 392 208 175 100 88 326 96 62 38 16

203 431 1549 1489 917 483 282 181 132 75 63 232 60 30 32 6

39 77 232 224 165 98 74 46 39 37 26 103 25 16 18 6

56 85 253 261 129 99 62 45 39 18 21 75 24 15 12 2

26 114 494 573 423 242 118 59 46 19 18 35 9 9 1

6 276

6 165

1 196

2 186

2 233

2-3 6-9 29-1 28-0 17-4 7-2 3-8 1-8 1-1 0-5 0-5 1-2 0-1 0-1 0-0

—

B. Procent. — 499 kr 500— 999 » 1 000— 1 999 » 2 000— 2 999 i 3 000— 3 999 i 4 000— 4 999 » 5 000— 5 999 » 6 0)0— 6 999 » 7 0)0— 7 999 » 8 0)0— 8 999 » 9 0)0— 9 999 » 10 0)0—19 999 » 20 0)0—29 999 » 30 0)0—49 999 » 50 0)0—99 999 » 100 0)0— » Samtliga inkomstklasser

1-9 5-3 20-5 22-5 16-6 9-4 6-2 3-3 2-8 1-G 1-4 5-2 1-5 1-0 0-6 0-2

3-3 7-0 25-1 24-2 14-9 7-8 4-6 2-9 2-1 1-2 1-0 3-8 1-0 0-5 0-5 0-1

3-2 6-3 18-9 18-3 13-5 8-0 6-0 3-8 3-2 3-0 2-1 8-4 2-0 1-3 1-5 0-5

4-7 7-1 21-1 21-8 10-8 8-3 5-2 3-8 3-3 1-5 1-7 6-3 2-0 1-2 1-0 0-2

1-2 5-2 22-6 26-2 19-4 11-1 5-4 2-7 2-1 0-9 0-8 1-0 0-4 0-4 0-0

100-0

loo-o

—

•

— loo-o

arbetsgivare att hänföra till inkomstklasserna under 4 000 kr. Den återstående tredjedelen fördelar sig å de högre inkomstklasserna med ett så gott som undantagslöst fallande antal för varje högre inkomstklass. Om man med mycket höga inkomster förstår dylika överstigande 50 000 kr. per år, voro här ifrågavarande år 54 arbetsgivare att räkna till denna inkomstkategori. Dessa 54 arbetsgivare motsvarade 0-8 % av det i undersökningen ingående hela antalet arbetsgivare. Detta fåtal arbetsgivare representerade emellertid

38 en sammanlagd inkomst av inemot 5 milj. kr., eller 15*5 % av det redovisade totala inkomstbeloppet för arbetsgivare. För 1932 föreligger en tydlig förskjutning av antalet arbetsgivare från de högre till de lägre inkomstklasserna. Det största antalet arbetsgivare förekom detta år i inkomstklassen 1 000—1 999 kr. Icke mindre än 35-4 % av samtliga arbetsgivare hade samma år lägre inkomst än 2 000 kr. Medräknas inkomstklassen 2 000—2 999 kr., visar sig, att c:a 60 % av arbetsgivarna hörde till inkomstklasserna under 3 000 kr. Samtliga dessa inkomstklasser uppvisade, absolut sett, ett ökat antal arbetsgivare 1932 i jämförelse med 1931. De högre inkomstklasserna uppvisade däremot samtliga ett minskat antal arbetsgivare. Antalet mycket höga inkomsttagare (över 50 000 kr.) nedgick 1932 till 38. Detta antal, som motsvarade 0-6 % av samtliga arbetsgivare, redovisade ett sammanlagt inkomstbelopp av 3*2 milj. kr., eller 12*5 % av totalinkomsten. Nedgången för de mycket höga inkomsttagarnas vidkommande var något större än för de övrigas. Gruppen byggmästare och entreprenörer, som bägge åren hade en medelinkomst överstigande medelinkomsten för samtliga arbetsgivare, var relativt talrikt representerad i de högre och högsta inkomstklasserna. Det motsatta var fallet med gruppen målarmästare, vars genomsnittliga inkomst, såsom av tab. 8 framgår, bägge åren var lägre än medelinkomsten för samtliga arbetsgivare. Inom gruppen byggmästare och entreprenörer voro inkomstklasserna 1 000—1 999 kr. och 2 000—2 999 kr. talrikast representerade. Jämväl närmast högre liggande inkomstklass var förhållandevis talrikt företrädd. över en tredjedel av samtliga byggmästare kom på inkomstklasserna 1 000— 2 999 kr. Byggmästare och entreprenörer med mycket höga inkomster förekommo 1931 till ett antal av 24. Detta antal hade det följande året sjunkit till 14. Antalet målarmästare med inkomster under 3 000 kr. uppgick 1931 till 55-2 % och 1932 till 66-3 % av samtliga redovisade inkomsttagare inom gruppen. En enda målarmästare räknades vartdera året till de högsta inkomsttagarnas kategori i nyss angiven bemärkelse.

C. Teknisk och förvaltningspersonals inkomster. Såsom redan tidigare nämnts, är gruppen teknisk och förvaltningspersonal mycket heterogen. I densamma rymmas yrkesutövare med varierande ställning inom produktionen. På grund härav måste värdet av en beräkning av medelinkomsten för hela gruppen vara ganska ringa. Å andra sidan medgiver materialets relativt ringa omfattning knappast någon mer i detalj gående uppdelning. Hela antalet redovisade personer inom denna huvudgrupp uppgick 1931 till 2 921 och 1932 till 2 825. Med hänsyn till det här anförda behandlas denna huvudgrupp i det följande endast mer summariskt.

39 Tab.

12. Teknisk och förvaltningspersonals fördelning efter sammanlagda anställningstidens längd per år inom olika yrkesgrupper 1931 och 1932. 1932

1931 Yrkesgrupper

6—9 mån.

—6 mån.

A. Direktörer, disponenter m. fl Arkitekter, ingenjörer m. fl övrig kontors- och förvaltnings personal Arbetsledare Kontrollantpersonal Verkmästare Förmän Samtliga yrkesgrupper

9—12 Samtliga mån.

—6 mån.

6—9 mån.

9—12 Samtmån. liga

2 36

30 32 997 1 091

9 8

626 352 30 579 115

Antal.

—

1 001

1 103

28 29

13 7

—

— 20 5

587 376 31 646 141

18 29 3 27 10

—

24 8

546 340 31 602 128

17 1

599 315 27 535 104

2 685

2 921

2 607

2 825

—

6-2 3-3

93-8 91-4

loo-o

5-3

loo-o

100-0

B . Procent.

loo-o

Direktörer, disponenter m. fl Arkitekter, ingenjörer m. fl Övrig kontors- och förvaltnings personal Arbetsledare Kontrollantpersonal Verkmästare Förmän

6-0

3-2

90-8

100-0 100-0

4-8 7-7

2-2 1-9

1-4 2-3

—

10-0

—

3-7 5-7

3-1 3-5

100-0 100-0 100-0 1000 100-0

2-9 8-2

—

93-0 90-4 100-0 93-2 90-8

4-7 8-7

2-9 0-9

95-7 89-5 90-0 92-4 90-4

Samtliga yrkesgrupper

5-3

2-8

91-9

100-0

5-1

2-6

92-3

100-0 100-0 100-0 100-o 1000

Den redovisade t e k n i s k a o c h förvaltningspersonalens f ö r d e l n i n g p å o l i k a y r k e s g r u p p e r (se sid. 14) ävensom vederbörandes a n s t ä l l n i n g s t i d inom byggnadsindustrien framgår av tab. 12. Den ojämförligt största gruppen utgöres av arkitekter, ingenjörer m. fl. Härnäst kommer gruppen verkmästare samt »övrig kontors- och förvaltningspersonal». Föga omfattande äro grupperna direktörer, disponenter m. fl., utgörande personer i chefsställning, samt byggnadskontrollanter, vilken yrkesgrupp med uteslutande verksamhet i kontrollanttjänst torde vara fåtalig. Icke mindre än nio tiondelar av teknisk och förvaltningspersonal hade trbete inom byggnadsindustrien en tid av minst nio månader. Detta gäller såväl 1931 som 1932. De varierande i n k o m s t f ö r h å l l a n d e n a i n o m o l i k a y r k e n tillhönnde gruppen teknisk och förvaltningspersonal belyses av tab. 13. Gruppen direktörer, disponenter m. fl. uppvisar den högsta medelinkomsten, uppgående 1931 till c:a 15 400 kr., varvid liksom i det följande bortses från teknisk och förvaltningspersonal med kortare anställningstid än nio månader. En medelinkomst överstigande genomsnittet för hela huvudgrup-

40 Tab. 13. Teknisk och förvaltningspersonals medelinkomst fördelad efter yrkesgrupper och sammanlagd anställningstid 1931 och 1932. —6 mån. Yrkesgrupper

1931 Kr.

Direktörer, disponenter m. fl Arkitekter, ingenjörer m. fl Övrig kontors- och förvaltningspersonal Arbetsledare Kontrollantpersonal Verkmästare Förmän Samtliga yrkesgrupper

1932 Kr.

6—9 mån. 1931 Kr.

1932 Kr.

1932 i % av 1931

1 500 15 402 14 901 2 573 6 984 6 852 1559 2 936 2 973 2 513 4 138 2 968 6 149 4 871 3 304 5 410 5 308 3 370 4 694 4 349

96-7 98-1 101-3 71-7 79-2 98-1 92-7

2 593 5 445 5 107

93-8

1932 Kr.

2 936 2 004 2 165 617 2 070 1 176 1319 1 398 1 989 458 2 157 1 963 3 038 2 556 2 046 4 044 2 097 1 853 2 322

9—12 mån. 1931 Kr.

pen uppvisar jämväl gruppen arkitekter, ingenjörer m. fl., som företrädesvis utgöres av personal med högre eller lägre teoretisk teknisk utbildning (jfr dock sid. 14). Av särskilt intresse i förevarande sammanhang är inkomstläget för gruppen »övrig kontors- och förvaltningspersonal», som väsentligen samman sättes av mindre högt kvalificerad personal, i regel utan teoretisk teknisk skolning. Till gruppen hör emellertid ett mindre antal hos vissa större företagare anställda personer med högre merkantil eller annan dylik utbildning. Medelinkomsten för gruppen i dess helhet uppgick under vartdera året till 2 900—3 000 kr. Under 1932 minskades medelinkomsten beträffande flertalet hithörande Tab. 15. Teknisk och förvaltningspersonals fördelning på Personal med en sammanlagd anställningstid inom

Inkomstklasser

Direktörer, disponenter m. fl. 1931

Arkitekter, ingenjörer m. fl.

Arbetsledare

5 21 46 78 136 129 128 101 88 66 37 162

6 57 135 133 94 65 23 9 7 6 3 8

3 47 134 168 123 66 24 15 4 5 4 6

11 28 90 69 41 26 25 7 10 5 6 22

22 37 82 66 42 19 9 10 6 8 4 10

1 — 499 kr 2 500— 999 » 3 1 000—1 999 » 4 2 000—2 999 » 5 3 000—3 999 » 6 4 000—4 999 » 7 5 000—5 999 » 8 6 000—6 999 » 9 7 000—7 999 i) 10 8 000—8 999 » 11 9 000—9 999 » 12 10 000— »

1 1 1 2 2 3 1 4 22

1 2 3 1 1 2 1 18

2 13 42 77 129 126 123 119 91 63 59 157

1 001

Samtliga inkomstklasser

Övrig kontorsoch förvaltningspersonal

41 Tab. 14. Teknisk och förvaltningspersonals medelinkomst med fördelning efter åldersklasser 1931 och 1932. Personal med en sammanlagd anställningstid inom byggnadsindustrien av 9—12 månader per år. Å l d e r s k l a s s e r

19 år 20 24 i . 25—29 t 30—34 t 35—39 » 40—44 t, 45 49 » 50—54 » . , 55—59 » . . 00—64 » 65—69 » . . 70— ii . , Samtliga åldersklasser

1931 Kr.

1932 Kr.

1001 2 143 4 154 5 133 5 910 7 386 7 115 6 603 5 086 4 578 3 935 3 080 7 188

931 2 026 3 560 4 813 5 623 6 469 6 703 6 756 5 073 3 591 4 277 2 643 5 035

5 445

5 107

yrkesgrupper. Minskningen var emellertid icke lika stark som bland arbetsgivarna. Medan för de senare medelinkomsten nedgick med omkring en fjärdedel, minskades den för gruppen teknisk och förvaltningspersonal med 6-2 %. Dock föreligga härutinnan betydande skillnader mellan personalens olika yrkesgrupper. Medan vissa grupper knappast uppvisa någon minskning alls — för en yrkesgrupp redovisas t. o. m. en mindre ökning — sjönk medelinkomsten för gruppen arbetsledare med inemot tre tiondelar. Härvid inkomstklasser och yrkesgrupper 1931 och 1932. byggnadsindustrien av 9—12 månader per år. Samtliga yrkesgrupper

Kontrollantpersonal

Verkmästare

Förmän

2 1 6 5 6 3 2 1

1 2 3 9 1 5 1 2

1 2

2 9 27 95 124 135 99 63 27 11 10

2 3 16 34 86 127 108 76 46 23 9 5

1 5 9 46 25 14 12 5 6 4 1

4—816072.

1931 II

Antal

5 14 27 27 15 4 3 7

19 103 282 322 411 373 325 250 180 108 87 225

0-7 3-8 10-5 12-0 15-3 13-9 12-1 9-3 6-7 4-0 3-3 8-4

35 109 285 363 424 371 292 208 150 111 56 203

1-3 4-2 10-9 13-9 16-3 14-2 11-2 8-0 5-8 4-3 2-1 7-8

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2 685

loo-o

2 607

100-0

1932 Antal

42 har man dock att räkna med sistnämnda grupps obestämda avgränsning (jfr sid. 15). Medelsiffran för gruppen är vidare på grund av det ringa antalet redovisade yrkesutövare inom densamma att betrakta som oviss med hänsyn till dess representativa karaktär. De ovan angivna medelinkomsterna ha samtliga avsett sådan personal, som haft sin anställning inom byggnadsindustrien under en tid av minst nio månader av året. I tabellen redovisas emellertid även medelinkomster för personal med kortare anställningstid. I tab. 14 meddelas uppgifter rörande teknisk och förvaltningspersonals inkomster i n o m o l i k a å l d e r s k l a s s s e r . De framräknade genomsnittstalen återgivas med reservation för de bristfälligheter, som kunna bero på materialets ringa omfattning. Den högsta medelinkomsten är för 1931 att finna i 40—44-årsklassen. Det följande året, då flertalet åldersklasser uppvisade minskade inkomster, uppvisade åldersklassen 50—54 år den högsta medelinkomsten. Detta torde förklaras därav, att utgallringen på grund av depressionen företrädesvis drabbat yngre med kortare anställningstid. Personalens fördelning på o l i k a i n k o m s t k l a s s e r redovisas i tab. 15. Procentuell fördelning har med hänsyn till materialets ringa omfattning endast verkställts för samtliga yrkesgrupper sammanslagna. Antalet direktörer, disponenter m. fl., var störst i den högsta inkomstklassen (10 000 kr. och därutöver). Detsamma gäller gruppen arkitekter. ingenjörer m. fl., som dock i övrigt visar en skiljaktig fördelning på olika inkomstklasser. Inom sistnämnda yrkesgrupp framträder en anhopning av inkomsttagarna i och omkring inkomstklassen 3 000—3 999 kr., vilket torde sammanhänga med att till gruppen i viss utsträckning förts personal med lägre teoretisk teknisk utbildning. För mer än hälften av yrkesutövarna inom gruppen »övrig kontors- och förvaltningspersonal» redovisas en inkomst understigande 3 000 kr. Inom samma grupp anträffas dock ett mindre antal inkomsttagare i högsta klassen. Inom verkmästargruppen äro de flesta inkomsttagarna att finna i inkomstklasserna 4 000—5 999 kr. Samma grupp uppvisar likaledes ett mindre antal inkomsttagare i de högre inkomstklasserna. D. Arbetarnas inkomster. I tab. 16 belyses v a r a k t i g h e t e n a v d e u n d e r s ö k t a b y g g nadsarbetarnas a n s t ä l l n i n g . I tabellen meddelas uppgifter om antalet arbetare inom var och en av de olika yrkesgrupperna med fördelning efter den sammanlagda anställningstidens längd 1931 och 1932. Erinras

43 Tab. 16. Arbetarnas fördelning efter den sammanlagda anställningstidens längd inom olika yrkesgrupper 1931 och 1932. 19 3 1 Yrkesgrupper

6—9 mån.

mån. 1

19 3 2

9—12 Samt- —6 mån. liga mån. 1

6—9 9—12 Samtmån. mån. liga

A. Antal.

Murare 763 Byggnadsträ- och glasmästeriarb. 1325 Byggnadsgrovarbetare 1 910 Målare 1 077 Plåtslagare 185 Metallarbetare 821 Elektriska arbetare 304 »Byggnadsarbetare» 482 Diverse specialarbetare 52

463 4 806 6 032 1 065 1012 10 375 12 712 1 979 1305 8 445 11 660 2 344 749 7 731 9 557 1331 116 2 103 2 404 238 486 5 760 7 067 975 389 179 3 338 3 821 672 385 2 458 3 325 34

616 4 234 5 915 9 264 12 363 6 506 10 128 733 7 679 9 743 128 2 042 2 408 478 5 239 6 692 161 3 070 3 620 338 2 002 3 012 20 286 340

Samtliga yrkesgrupper

6 919

4 710 45 355 56 984 9 027

4 872 40 322 54 221

Murare Byggnadsträ- och glasmästeriar betare Byggnadsgrovarbetare Målare Plåtslagare Metallarbetare Elektriska arbetare »Byggnadsarbetare» Diverse specialarbetare

12-6

Samtliga yrkesgrupper 1

10-4 16-4 11-3

339 B. Procent. 7-7 79-7 8-0

14-5 12-8

11-6

3-7

81-6 72-4 80-9 87-5 81-8 87-4 73-9 83-5

12-1

8-3

79-6

7-7 11-6

7-9

11-2

7-8 4-8 6-9 4-7

1 120 1278

100-0

18-0

10-4

71-6

100-0 1000 100-0 100-0 1000

16-0 23-2 13-7

9-1 12-6

100-0 100-0

14-6 10-7 22-3 10-0

5-9

74-9 64-2 78-8 84-8 78-3 84-8 66-5 84-1

100-0 100-0 100-0 100-0 1000 100-0 1000 100-0

100-0

16-6

9-0

74-4

loo-o

9-9

7-5 5-3 7-1 4-5 11-2

Inkl. arbetare utan inkomst.

må om vad förut anförts rörande ofullständigheten av hithörande uppgifter (sid. 16 o. f.). År 1931 hade enligt tabellen 12-1 % av arbetarna arbete inom byggnadsindustrien kortare tid än sex månader och 8 - 3 % en tid överstigande sex månader men ej uppgående till nio månader. Enär den mera gynnsamma arbetssäsongen inom byggnadsindustrien kan anses uppgå till minst nio månader, omfatta dessa tvenne grupper sådana arbetare, som icke haft full sysselsättning inom byggnadsindustrien under hela den gynnsamma säsongen och som i vissa fall torde haft arbete inom annat verksamhetsområde. De nämnda bägge grupperna utgöra sammanlagt 20-4 % av de i undersökningen ingående arbetarna. Då en del av de arbetare, som förts till gruppen 9—12 månader, av tidigare anförda skäl icke med säkerhet torde ha uppnått en så lång anställningstid, är det sannolikt, att närmare en fjärdedel av byggnadsindustriens arbetare inom de undersökta områdena 1931 hade arbete inom byggnadsindustrien kortare tid än nio månader. Helt naturligt var proportionen under det utpräglade depressionsåret 1932 ännu

44 Tab. 17. Arbetarnas medelinkomst fördelad efter yrkesgrupper och sammanlagd anställningstid 1931 och 1932.

Yrkesgrupper

— 6 mån.

6—9 mån.

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

1932 i % av 1931

1 881 1 619 1 110 1613 1 114 1 092 1 027 1 415 854

3 734 3 302 2 474 2 886 1 993 2 094 2 096 2 746 1 782

3 661 3 150 2 480 2 700 1 967 2 159 2 086 2 731 2 097

3 809 3 328 2 911 2 810 2 810 3 145 3 232 3 103 2 853

3 132 2 800 2 592 2 518 2 533 2 963 3 096 2 643 2 746

82-2 84-1 89-0 89-6 90-1 94-2 95-8 85-2 96-2

2 161 Byggnadsträ- och glasmästariarbetare. . 1 807 1 235 1 189 1379 1212 1 269 1 636 1 093 Samtliga yrkesgrupp e

1 554 1406

9—12 mån.

2 796 2 766 3 143 2 770 88-1

ogynnsammare. Sistnämnda år hade sålunda den del av arbetarna, som icke uppnått en anställningstid av nio månader, ökats till 25"6 %. Sannolikt nådde detta år betydligt mer än en fjärdedel icke upp till en anställningstid inom byggnadsindustrien av nio månader. Sysselsättningsperiodens längd visar ganska betydande variationer inom olika yrkesgrupper. De kortaste anställningstiderna förefunnos, såsom väntat, inom grovarbetargruppen. År 1931 ägde 27-6 % av de till denna grupp hörande arbete inom byggnadsindustrien kortare tid än nio månader. Denna proportion hade 1932 vuxit till 35-8 % • Den till sin karaktär obestämda gruppen »Byggnadsarbetare» uppvisade jämväl ogynnsamma sysselsättningssiffror, i huvudsak överensstämmande med grovarbetarnas. Den högsta procenten arbetare med relativt lång anställningstid redovisas för grupperna plåtslagare och elektriska arbetare. I fråga om övriga yrkesgrupper närmar sig motsvarande procenttal det nyss angivna genomsnittstalet för samtliga grupper. År 1931 hade av murarna 20-3 % arbete inom byggnadsindustrien kortare tid än nio månader. Motsvarande siffra hade 1932 stigit till 28-4 %. I tab. 17 återgivas m e d e l i n k o m s t e r n a f ö r o l i k a y r k e s grupper fördelade efter den årliga anställningstidens längd. Tab. 17 synes giva stöd för ett antagande, att en icke obetydlig del av de arbetare, beträffande vilka uppgifter rörande anställningstidens längd saknats, haft anställning inom byggnadsindustrien kortare tid än nio månader per år. Flera av de i tabellen redovisade yrkesgrupperna visa högre medelinkomster för gruppen 6—9 månader än för gruppen 9—12 månader. Detta är fallet med murare, byggnadsträ- och glasmästeriarbetare samt »byggnadsarbetare» 1932 ävensom med målare såväl 1931 som 1932. Visserligen är

45 det ingalunda otänkbart, att enskilda arbetare inom en viss yrkesgrupp kunna med en sysselsättningstid understigande nio månader på grund av gynnsamma avlöningsförhållanden, såsom procentuellt högre ackordsarbetstid o. d., ha haft högre inkomster än arbetare inom samma yrkesgrupp med längre anställningstid än nio månader. Någon mera betydande skillnad i anställningstidens längd behöver ju icke heller nödvändigtvis ha förekommit. Det här anmärkta förhållandet är icke ägnat att i högre grad minska värdet av inkomstuppgifterna för gruppen 9—12 månader. Att gruppen i fråga rymmer ett visst antal arbetare med kortare anställningstid än nio månader gör dock reservation erforderlig med avseende å de resultat, som framläggas i det följande. Bland arbetare med angiven 9—12 månaders anställningstid förete olika yrkesgrupper varierande medelinkomster. Murarna visa för bägge redovisningsåren den högsta inkomsten, med en relativt stark minskning från 1931 till 1932. Närmast murarna kommo 1931 byggnadsträ- och glasmästeriarbetare. För sistnämnda yrkesgrupp var dock inkomstminskningen år 1932 så pass betydande, eller 15*9 %, att såväl metallarbetare som elektriska arbetare samma år uppnådde högre medelinkomst. Relativt låga medelinkomster redovisades för gruppen byggnadsgrovarbetare. Anmärkningsvärt är emellertid, att såväl målare som plåtslagare hade ännu lägre medelinkomst, trots att båda dessa grupper utgöras av yrkesutbildad arbetskraft. Detta har uppenbarligen berott på, att uppgifterna om anställningstidens längd varit bristfälligare för målarnas och plåtslagarnas del än för grovarbetarnas och att bland de förra ett relativt större antal med kortare anställningstid kommit att föras till den här redovisade gruppen 9— 12 månader. Förhållandet kan även ha sin grund däruti, att grovarbetarna haft högre ackordsförtjänster än målarna och plåtslagarna. Ser man på medelinkomsten för samtliga arbetare inom resp. yrkesgrupper, inkl. sådana med angiven kortare anställningstid, finner man, att denna inkomst är lägre för grovarbetare än för såväl målare som plåtslagare. För dessa tre grupper uppgick den nämligen 1931 till resp. 2 601, 2 704 och 2 678 kr. samt 1932 till resp. 2 262, 2 420 och 2 399 kr. Inkomstminskningen från 1931 till 1932 för här nämnda tre yrkesgrupper med 9—12 månaders anställningstid var mindre än för murare och byggnadsträarbetare. De bägge senare grupperna kunna sålunda sägas i högre grad ha drabbats av depressionen. En mellanställning intages av grupperna metallarbetare, elektriska arbetare och »byggnadsarbetare». Medelinkomsten för elektriska arbetare var 1931 c:a 100 kr. lägre än för gruppen byggnadsträ- och glasmästeriarbetare. Den sistnämnda fick emellertid 1932 vidkännas en väsentligt större inkomstminskning än de elektriska arbetarna, vilka i större utsträckning än byggnadsträarbetarna kunna under depressionstider påräkna arbeten med bl. a. reparationer. En med träarbetarna i förevarande avseende likställd grupp,

46 nämligen murarna, fick, såsom nyss påpekades, jämväl vidkännas en kraftig inkomstminskning 1932. Varpå inkomstminskningen under 1932 i förhållande till 1931 beror, torde knappast kunna med säkerhet påvisas. För de egentliga byggnadsfacken har den beträffande murare rört sig om c:a 18 %, träarbetare 1 6 % och grovarbetare 11 % samt för gruppen »byggnadsarbetare» 1 5 % . För övriga fack har den varit väsentligt mindre, varierande mellan 4 och 10 %. Gällande avtal rörande tim- och ackordspriser ha båda åren varit desamma och under i övrigt likartade förhållanden borde inkomsterna ha varit mera ensartade. Möjligen ligger orsaken däruti, att under depressionsåret 1932 icke givits samma möjligheter till för arbetarna gynnsamma uppgörelser beträffande de »fria ackorden» som under 1931, då byggnadsverksamheten var mera intensiv. Om så är förhållandet, synas murarna och träarbetarna härvidlag ha nått de för dem mest gynnsamma resultaten. Under sådana omständigheter torde inkomsterna under 1932 angiva de inkomstbelopp, som under mera normal tillämpning av gällande avtalsbestämmelser ernås av arbetarna. Sannolikt är ock, att den genomsnittliga anställningstiden inom här ifrågavarande grupp (9—12 månader) varit kortare 1932 än 1931. Inkomstnivån i o l i k a l ä n o c h i v i s s a s t ä d e r för resp. yrkesgrupper bland arbetarna belyses av tab. 18. Härvid får hänsyn tagas till att den sålunda fördelade medelinkomsten i vissa fall grundar sig på ett föga omfattande material, vilket särskilt gäller de nordliga delarna av landet. Detsamma är fallet med en del län i andra delar av landet med fåtalig stadsbefolkning. Medelinkomster, som avse ett mindre antal inkomsttagare än 50, ha i tabellen satts inom parentes. Uppgifterna avse endast arbetare tillhörande 9—12 månadersgruppen. Stockholms stad framstår med de högsta medelinkomsterna. Jämväl för Stockholms län redovisas relativt höga inkomster. Det sistnämnda beror på att uppgifterna för Stockholms län omfatta, förutom stadssamhällen, åtskilliga kommuner eller icke municipala delar av kommuner i grannskapet av Stockholm, i vilka äro bosatta byggnadsarbetare med anställning i huvudstaden och där löneförhållandena även i övrigt påverkas av denna. Högst på skalan stå stockholmsmurarna, vilka 1931 uppnådde en medelinkomst av 6 080 kr. Följande år fingo dock dessa vidkännas en mycket kraftig reduktion, nämligen till 4 910 kr. Höga inkomster redovisas i Stockholm även för gruppen byggnadsträ- och glasmästeriarbetare. För grovarbetare i Stockholm tillhörande här ifrågavarande grupp (9—12 månaders anställningstid) var medelinkomsten lägre än för målare men högre än för plåtslagare. Skillnaden var dock i bägge fallen föga betydande. Erinras må, att för samtliga arbetare inom resp. yrkesgrupper med olika anställningstider riksmedelsiffran för såväl plåtslagare som målare ligger högre än för grovarbetarna. I

47 Stockholm nådde de sistnämnda 1931 i det närmaste upp till 4 000 kr. Det följande året medförde en minskning till 3 500 kr. Minskningen var, relativt sett, mindre än den murarna och träarbetarna fingo vidkännas. En avsevärt lägre inkomstnivå uppvisar Göteborg. Murarinkomsten, som 1931 i Stockholm översteg 6 000 kr., nådde här samma år icke högre än 4 140 kr. Jämväl den i inkomsthänseende murarna närmast stående gruppen, nämligen byggnadsträ- och glasmästeriarbetare, hade i Göteborg väsentligt lägre inkomster än i Stockholm. Däremot var i Göteborg inkomstminskningen 1932 relativt obetydlig för dessa bägge gruppers del jämfört med Stockholm. För byggnadsgrovarbetarna uppgick medelinkomsten i Göteborg 1931 till c:a 3 200 kr. samt nedgick 1932 till c:a 2 950 kr. Om Göteborg i jämförelse med Stockholm uppvisade en betydligt lägre inkomstnivå, var detta i än högre grad fallet med Malmö. Genomgående voro medelinkomsterna där låga, ofta t. o. m. understigande genomsnittet för hela landet. Murarnas medelinkomst i Malmö nådde 1931 icke mer än 3 057 kr., d. v. s. något mer än hälften av murarinkomsten i Stockholm. Ytterligare medförde 1932 för murarna i Malmö en relativt betydande inkomstminskning, varigenom inkomstnivån där för denna grupp blev mindre än hälften så hög som i Stockholm. För byggnadsgrovarbetarna uppgick medelinkomsten i Malmö 1931 till c:a 2 300 kr. och 1932 till c:a 2 150 kr. Bägge åren understego dessa inkomster avsevärt medelinkomsten för hela riket. Anmärkas må vidare, att för Norrköping i vissa fall redovisas högre medelinkomster än för Malmö. Detta gäller exempelvis murare och elektriska arbetare, samt, vad 1931 beträffar, jämväl byggnadsgrovarbetare. Detsamma är fallet med Jönköping, där bl. a. inkomstnivån för grovarbetare var relativt hög. För de sistnämnda uppgick medelinkomsten 1931 till c:a 2 660 kr., men för målarna samma år endast till c:a 2 150 kr., för bleck- och plåtslagama till c:a 1 880 kr. och för metallarbetarna till 2 360 kr. Byggnadsgrovarbetarnas inkomster i Jönköping lågo på ungefär samma nivå som byggnadsträarbetarnas. Genomgående låga medelinkomster företedde Borås, medan städer som exempelvis Eskilstuna och Kalmar nådde betydligt högre. Enligt tab. 18 uppvisa i allmänhet de städer, vilka i tabellen redovisas särskilt, högre inkomster än övriga delar av resp. län, men åtskilliga undantag härifrån finnas dock. Variationerna beträffande inkomstbeloppen för arbetare inom samma fack i olika städer och orter kunna ha sina orsaker dels i de mera gynnsamma förhållanden vissa avtal om tim- och ackordspriser kunna bjuda arbetarna ävensom i arbetenas natur av ny- eller ombyggnader liksom ock i olika yrkesvana och arbetsintensitet m. m. I det följande komma dessa förhållanden att i någon m å n exemplifieras genom de uppgifter om ackordsöverskott m. m., som lämnats av byggnadsstyrelsen, gällande dess arbeten under egen regi.

48 Tab. 18. Arbetarnas medelinkomst länsvis och i vissa

Omfattar yrkesutövare med en sammanlagd anställningsInom parentes angivna medelinkomster grunda

Murare Län och städer 1931 Kr.

1932 Kr.

Byggnadsträoch glasmästeriarbetare 1931 Kr.

1932 Kr.

Byggnadsgrovarbetare 1931 Kr.

1932 Kr.

Målare

1931 Kr.

1 Stockholm 2 Stockholms län 3 Uppsala 4 Uppsala län i övr.. . . 5 Eskilstuna 6 Södermanlands län i övr. 7 Norrköping 8 Östergötlands län i ö v r . . . 9 Jönköping 10 Jönköpings län i övr.... 11 Kronobergs län 12 Kalmar 13 Kalmar län i övr 14 Gotlands län 15 Blekinge län 16 Kristianstad 17 Kristianstads län i övr... 18 Malmö 19 Hälsingborg 20 Malmöhus län i övr 21 Hallands län 22 Göteborg 23 Göteborgs och Bohus län i övr 24 Borås 25 Ålvsborgs län i övr 20 Skaraborgs län 27 Karlstad Värmlands län i ö v r . . . . 29 Örebro 30 Örebro län i övr 31 Västerås 32 Västmanlands län i övr. 33 Falun 34 Kopparbergs län i övr.. 35 Gävle 36 Gävleborgs län i övr 3 7 Sundsvall 38 Västernorrlands län i övr. 39 Östersund 40 Jämtlands län i övr.. . . 41 Västerbottens län 4 2 Norrbottens län

6 080 5 373 4 126 (2 375) 2 771 2 371 3 103 2 597 3 982 1779 2 210 2 746 1793 (2 403) (1 971) (2 954) 2 107 3 057 2 555 2 515 2 472 4 140

4 910 5 146 4 275 3 982 3 543 4 175 4 254 4 449 3 759 3 404 2 972 3 613 (3 346) 2 980 2 545 2 824 (1 759) 2 715 (1 775) 2 580 1 820 2 647 (2 204) 2 226 3 100 2 526 2 514 1 962 1 865 2 191 2 143 1 904 1 934 1513 1 416 1 845 2 825 2 728 2 409 2 539 2 110 2 396 2 347 2 176 2 196 1 934 1 818 1 922 2 754 3 150 2 477 2 661 2 564 2 153 1 719 1 700 1 582 1 532 1424 1527 2 443 2 161 2 410 1 873 2 030 1 510 (2 677) 2 427 2 146 2 088 1 960 2 426 1572 1 600 1478 1425 1343 1 831 (1 999) 2 230 (1 936) (2 239) (1 792) (1 989) (1 642) 1 656 1 496 1 347 (1 665) 1 765 (2 603) (2 813) (2 709) (2 514) (2 547) (2 613) 1941 1 772 1 587 1 679 (1 837) 1678 2 411 3144 2 600 2 313 2 143 2 833 2 449 2 634 2 418 2 295 1 995 2 421 2 051 2 361 2 126 2 080 1 883 2 008 2 355 2 237 2 228 (1 816) (1 225) 1 982 4 043 3 859 3 553 3 196 2 942 3 143

3 259 2 178 2 537 2 382 2 683 2 089 2 875 (2 323) (3 770) (3 072) (2 849) (2 680) 3 397 2 431 (4 511) (4 317) (4 596) (3 887) (3 332) (2 852)

2 435 2 722 2 042 2 372 2 052 2 064 2 607 1 571 2 248 1446 1 950 1 804 2 101 1 868 1 871 2 155 1 511 2 177 1 904 2 243 1 924 1 998 1 767 1 954 (2 011) 2 329 2 005 2 358 (2 353) 2 008 2 135 1 977 1931 (2 018) (1 960) 1 712 2 041 2 611 2 014 2 549 1 930 2 100 (1 474) 1 982 1 659 1991 1 429 1 848 1 987 2 712 1 706 3 004 (2 127) 2 924 (1 747) 1 958 1 612 1 522 (1 245) 1 918 (2 670) 2 276 2 230 (2 157) (1 986) 2 638 (2 496) 2 227 2 053 (1 889) (1 906) (2 318) (1 988) 2 708 2 123 2 794 1 972 2 126 (1759) 2 070 1 523 2 142 1 460 1 745 (2 606) 3 944 (2 495) 3 500 (2 262) 2 650 (2 169) 3 447 1 995 3 192 1 727 2 438 (3 998) (2 863) (2 438) 2 412 (1 892) (1 960) (2 802) (2 228) (1 880) (1 888) (2 513) (1 747) (2 558) 2 266 1936 (2 191) (1 762) 1 763 (1 842) 2 118 1 769 (2 163) (1 633) 1928

Hela riket

3 809

3 132

3 328

2 800

2 911

2 592

2 810

itäder inom olika yrkesgrupper 1931 och 1932. id inom byggnadsindustrien av 9—12 månader per år. äg på mindre än 50 inkomsttagare.

Plåtslagare

Metallarbetare

Elektriska arbetare

»Byggnadsarbetare»

Diverse specialiteter

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

4 034 3 858 3 386 3 528 3 322 2 929 (2 727) (2 093) 2 955 (2 454) (2 006) 2 448 (2 260) (2 203) 2 607 (2 021) (1 856) 2 414 2 454 2 440 2 107 1 897 1 762 2 289 (1 882) (1 987) 2 360 (2 135) (2 024) (1 774) (1 917) (1 807) (2 510) (2 591) (2 362) (2 237) (1 767) (1 693) (1 834) (2 062) (2 342) (2 455) (1 566) (1 715) (2 330) (2 534) (2 416) (2 632) (1 497) (1 630) 2 059 2 567 2 798 2 503 2 113 (1 970) 2 370 2 108 2 358 2 118 1 957 2 169 1981 2 995 2 791 3 490

3 837 3 139 2 959 (2 406) 2 688 2 108 2 139 2 122 2 382 1 721 (2 371) (2 159) (1 927) (2 143) (1 996) (3 018) (2 007) 2 497 2 311 1 987 2 041 3 403

4 173 3 649 3 146 (2 124) (3 005) 2 224 3 218 2 832 (2 961) 1 835 (2 338) (2 336) (2 554) (2 613) (2 579) (2 701) 1925 3 061 2 847 2 771 2 306 3 419

3 989 3 414 (3 146) (2 128) (2 495) 2 073 (2 995) 2 699 2 897 2 014 (2 267) (2 669) (1 830) (2 465) (2 345) (2 850) (1 681) 2 804 2 696 2 417 2 423 3 586

3 973 2 929 2 761 (2 287) 1 929 (1 674) (3 001) (1 806) — — (2 217) (2 273) (1 738) — (932) (2 390) — 2 523 2 400 1 944 1978 3 191

3 470 2 481 (2 516) (1 879) (2 174) (1 439) (1 215) 1 651 — (1 673) — (1 444) (1 935) (1 593) (4 800) — (2 388) (1 734) (1 311) 1 901 3 008

4 307 (3 224) (3 047) (3 120) (2 117) (1 673) (1 918) (1 448) (2 333) (1 729) (1 854) (1 786) (2 021) — (1 256) (2 870) (1 907) (2 326) (2 111) (2 147) — (3 238)

1 3 514 (2 775) 2 (3 327) 3 (3 013) 4 (2 182) 5 (1 107) 6 (2 295) 7 (2 615) 8 9 — (1 547) 10 (2 152) 11 12 — (2 545) 13 (1 327) 14

2 132 1 854 2 639 (2 122) (2 003) 2 529 (1 679) (1 794) 2 118 (1 698) (1 495) 2 283 ' (1 996) (1 065) 2 627 (1 744) — 2 260 (2 803) (1 787) 3 004 (2 393) (1 221) (2 452) (2 135) (2 215) 2 685 (1 862) (1 215) (2 191) (2 712) (2 671) 2 429 (2 677) (2 646) (2 357) (2 640) (2 219) 2 590 (2 139) (1 299) 2 092 (2 787) (2 267) 3 301 (2 444) (2 616) 3 252 (1818) (1 758) (3 052) (2 675) (1 710) (2 921) (2 460) (2 139) 3 079 (2 204) (2 000) 2 573

2 404 2 318 1 926 (1 684) 2 765 2 265 2 354 (2 089) 2 403 (2 049) (2 198) (2 494) 2 425 (1 830) (2 913) 3 002 (2 907) (3 040) 3 330 2 188

2 840 2 513 2 575 (2 241) (3 010) 2 444 (3 422) (2 295) (3 740) (2 720) 3 256 (2 816) 2 982 2 562 (3 150) (3 062) (3 339) (2 932) (2 588) (2 416)

2 695 2 637 2 418 (2 284) (2 580) 2 348 (2 823) (2 522) (3 150) (2 464) (3 260) (2 851) (3 057) 2 256 (3 070) 3 122 (3 072) (3 297) (2 838) (1 966)

2 937 — — (1 582) 2 257 1 760 (2 164) (1 838) (3 210) — (2 083) (2 522) (1 761) (1 710) (5 110) (4 173) — — (1 713) (1 879)

2 963

3 232

3 096

3 103

2 417 — (591) (1 385) 1 895 1 656 (1 421) (1 475) — — (2 232) (2 513) (1 219) (1 274) — — (2 050) — (1 494) (1 711) 2 643

— (983) (2 557) (1 480) (900) (710) (1 760) (2 162) (2 537) — (2 907) (2 142) (2 391) (2 513) — (2 880) — — — (1 652) 2 853

(1 982) 23 (795) 24 (2 572) 25 (1 705) 26 27 — 28 — (1 819) 29 (1 580) 30 (980) 31 32 — (2 328) 33 (2 259) 34 (2 692) 35 (1 916) 36 37 — 38 — 39 — 40 — 41 — (1 765) 42 2 746 43

1931 Kr.

2 810

1932 Kr.

2 533

1931 Kr.

3 145

• —

— •

(2 390) 16 (1 827) 17 (2 780) 18 (2 406) 19 (2 432) 20 (2 350) 21 (3 051) 22

50 Tab. 19. Arbetarnas medelinkomst inom olika åldersklasser 1932 i procent av motsvarande medelinkomster 1931. Arbetare med en anställningstid inom byggnadsindustrien av 9—12 månader per år. o/ /o

Åldersklasser —19 år 20—24 » 25—29 » 30—34 » 35—39 » 40—44 » 45—49 »

Åldersklasser

50—54 å r . . 55—59 , . 60—64 » 65—69 » . , 70— »....

91-7 83-9 87-0 87-7 87-3 87-2 89-3

88-3 89-0 89-3 86-7 86-6 87-0

Samtliga åldersklasser

Hill

Inkomsternas v a r i a t i o n e r m e d h ä n s y n t i l l inkomsttag a r n a s å l d e r ha redan varit på tal i samband med den jämförande redogörelsen för arbetsgivarnas, den tekniska och förvaltningspersonalens samt arbetarnas inkomster. Ytterligare skall till en början behandlas frågan om den inverkan, som depressionen 1932 haft på inkomsterna i olika åldersklasser. Härvid liksom i det följande är endast fråga om arbetare tillhörande gruppen 9—12 månaders anställningstid. I tab. 19 meddelas för olika åldersklasser uppgift om samtliga arbetares genomsnittliga inkomst 1932 i procent av samma inkomst 1931. Inom samtliga åldersklasser redovisas inkomstminskning. Denna var, bortsett från den Tab. 20. Arbetarnas medelinkomst med fördelning Arbetare med en sammanlagd årlig anställningstid

Murare Åldersklasser 1931

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

—19 år 20—24 » 25—29 » 30—34 » 35—39 » 40—44 » 45—49 » 50—54 » 55—59 » 60—64 » 65—69 » 70— » Okänd ålder Samtliga åldersklasser

Byggnadsträoch Byggnadsglasmästeri- grovarbetare arbetare

Målare

Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

Kr.

1567 2 934 3 397 3 814 4 390 4 693 4 540 4 161 3 635 3 222 2 588 2 103 1 661

1532 2 469 2 861 3 238 3 411 3 761 3 761 3 466 3 018 2 601 2 074 1 640 1531

1371 2 319 3 051 3 610 3 813 3 877 3 762 3 528 3 269 2 687 2 103 1 394 1 298

1204 1872 2 483 2 942 3 184 3 209 3 199 3 039 2 838 2 378 1 689 1 156 1 948

1497 2 366 2 668 3 089 3 406 3 241 3 100 2 935 2 765 2 415 2 294 1933 1676

1382 1 947 2 358 2 646 2 839 2 888 2 906 2 608 2 580 2 214 2 173 2 034 1 509

1 156 2 103 2 713 3 041 3 453 3 481 3 519 3 273 3 069 2 320 2 157 1 631 1981

1093 1 809 2 371 2 696 3 007 3 149 3 198 2 991 2 709 2 318 2 090 1 324 1472

3 809

3 132 3 328

2 800

2 911

2 592

2 810

2 518

51 yngsta åldersklassen, minst utpräglad i åldersklasserna 45—64 år. För yngre åldersklasser ned till 19 år liksom för äldre var inkomstreduktionen starkare. Några mer avsevärda skillnader framträda dock icke. I genomsnitt uppgick inkomstminskningen för samtliga åldersklasser till 11-9 %. Den mest betydande reduktionen anträffas i åldersklassen 20—24 år med 16-1 %, medan den minsta — bortsett från åldersklassen upp t. o. m. 19 år — redovisas för åldersklasserna 45—49 och 60—64 år med 10-7 %. Av intresse är först och främst frågan, om vid stigande ålder inkomstens utveckling företer några mer anmärkningsvärda skiljaktigheter inom olika yrkesgrupper. I tab. 20 redovisas medelinkomster för olika åldersklasser inom varje yrkesgrupp. En grafisk framställning av tabellens siffror lämnas i diagram II (för 1931) och / / / (för 1932). Vid granskning därefter av inkomsterna 1931 d. v. s. under ett år med mer normala förhållanden på arbetsmarknaden, framgår, att inkomsten vid stigande ålder företer ungefär likartad utveckling inom olika yrkesgrupper, med undantag dock för två grupper, nämligen murare och byggnadsgrovarbetare. Sistnämnda grupper förete utvecklingsserier, som avvika såväl från varandra som från samtliga övriga gruppers. Från att ha företett ganska nära överensstämmelse med övriga yrkesgrupper i den yngsta åldersklassen höjer sig murarnas inkomst allt mer över de andra med stigande ålder för att kulminera i åldersklassen 40—44 år. I sistnämnda åldersklass uppnå murarna en medelinkomst av i det närmaste 4 700 kr., medan den yrkesgrupp, som beträffande inkomster står murarna efter yrkesgrupper och åldersklasser 1931 och 1932. inom byggnadsindustrien av 9—12 månader per år.

Plåtslagare

Metallarbetare

Elektriska arbetare

»Byggnadsarbetare»

Diverse specialiteter

Samtliga arbetare

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

1 229 2 077 2 889 3 294 3 587 3 715 3 649 3 422 2 937 2 560 2 287 2 015 2 340

1 192 1 789 2 650 2 908 3 174 3 269 3 323 2 937 2 734 2 367 2 370 2 344 1 569

1510 2 286 3 013 3 556 3 766 3 901 3 857 3 717 3 237 2 733 2 767 2 379 2 156

1 341 1984 2 737 3 276 3 513 3 681 3 620 3 547 3 250 2 681 2 317 2 462 1924

1 430 2 320 3 138 3 434 3 782 3 907 3 759 3 593 3 506 2 630 2 873 1924 1618

1325 1 954 2 861 3 270 3 541 3 710 3 746 3 652 3 308 2 954 2 946 2 404 2 319

1349 2 676 2 972 3 211 3 512 3 573 3 237 3 229 2 855 2 527 1924 1 852 1 455

1 423 1 958 2 532 2 759 2 443 3 040 2 876 2 568 2 679 2 050 1714 1 217 1671

1 299 2 071 2 931 2 873 2 684 3 222 3 389 3 399 3 342 2 307 2 505 2 880 2 100

1306 1 634 2 377 2 683 2 553 3 261 3 376 3 422 2 850 2 634 2 229 3 890 2 688

1 350 2 307 2 940 3 368 3 627 3 757 3 687 3 476 3 177 2 682 2 298 1740 1947

1 238 1 1 935 2 2 557 3 2 954 4 3 167 5 3 275 6 3 292 7 3 070 8 2 827 9 2 396 10 1993 11 1507 12 1 694 13

2 810

2 533

3 145

2 963

3 232 3 096 3 103 2 643 2 853 2 746 3 143

2 770 14

52 Diagram II.

Arbetarnas medelinkomster inom olika åldersklasser och lack 1931.

Kr. 5 000

35 Å l d e r

75 år

4 500

4 000

3 500

3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

0 Å l d e r

närmast, nämligen elektriska arbetare, icke når högre än c:a 3 900 kr. Mellan dessa yrkesgrupper föreligger alltså en skillnad av c:a 800 kr. Jämföras murarna med den grupp, som inom åldersklassen i fråga företer den lägsta medelinkomsten, nämligen byggnadsgrovarbetarna, uppgår skillnaden till c:a 1 450 kr. I åldersklasserna över 45—49 år redovisa murarna en snabbt sjunkande medelinkomst, som på nytt närmar sig de övriga yrkesgruppernas för att i åldersklasserna 65—69 år samt 70 år och därutöver distanseras av metallarbetarnas och, vad gäller klassen 65—69 år, även elektriska arbetarnas inkomst. Den andra yrkesgruppen med avvikande inkomstutveckling, nämligen byggnadsgrovarbetare, redovisar i den yngsta åldersklassen en medelinkomst, som icke särdeles mycket understiger murarnas och som överstiger övriga yrkesgruppers med undantag av metallarbetarnas. Ännu i åldersklassen 20—

53 Diagram III.

Arbetarnas medelinkomster inom olika åldersklasser och tack 1932.

Kr.

35 Å l d e r 40 45 50

75 år

5 000

4 500

4 000

3 500

/£''

3 000

2 500

/ ii

1 000

'%•'} il; ' i?

•s

ii//

2 000

1 500

f"-

U i

\ —

•

\ v

i urare

- :å*

Byggnadsgrövar betare

. . . .

\ >

I låtslagare letallarbetare

75 år

Å l d e r

24 år ligger grovarbetarnas inkomst relativt högt. Därefter stiger den endast långsamt för att kulminera redan i åldersklassen 35—39 år, då den distanserats av samtliga övriga yrkesgrupper. I de följande åldersklasserna visar grovarbetarinkomsten oavbruten nedgång, som dock fr. o. m. klassen 50—54 år försiggår i långsammare takt än för andra yrkesgrupper, så att inkomstskillnaden småningom mer eller mindre utjämnas. Inom grovarbetarfacket torde det särskilt påfrestande arbetet åstadkomma, att arbetskraften i relativt tidiga år avtager och icke längre medgiver mera inkomstbringande arbetsprestationer. Beträffande murarna synes, såsom av det föregående framgår, den kraftigare arbetsåldern börja avtaga först inemot 50-årsåldern. Likartat synes vara förhållandet med avseende å byggnadsträarbetarna. Mellan övriga yrkesgrupper är skillnaden i inkomstutveckling icke så markerad som för murarnas och grovarbetarnas del. De kunna i förevarande hänseende sägas intaga en mellanställning mellan murarna och grovarbe-

54 Tab. 21. Arbetarnas medelinkomst fördelad efter IndexArbetare med en anställningstid inom bygg-

Murare Åldersklasser

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

—19 år 20—24 » 25—29 » 30—34 » 35—39 » 40—44 , 45—49 » 50—54 » 55—59 » 60—64 » 65—69 » 70— » Okänd ålder Samtliga åldersklasser

Byggnadsträoch Byggnadsglasmästeri- grovarbetare arbetare

Målare

41 77 89 100 115 123 119 109 95 85 68 55 44

49 79 91 103 109 120 120 111 96 83 66 52 49

41 70 92 108 115 116 113 106 98 81 63 42 39

43 67 89 105 114 115 114 109 101 85 60 41 70

51 81 92 106 117 111 106 101 95 83 79 66 58

53 75 91 102 110 111 112 101 100 85 84 78 58

41 75 97 108 123 124 125 116 109 83 77 58 70

43 72 94 107 119 125 127 119 108 92 83 53 58

tärna. Anmärkningsvärd är den nära överensstämmelsen mellan målarnas och grovarbetarnas inkomster i åldersklasserna 25—39 år. I äldre åldersklasser upp t. o. m. klassen 55—59 år redovisa målarna en högre inkomst än grovarbetarna, vilket uppenbarligen sammanhör med de olika yrkenas olikartade fysiska påfrestningar. Härvid må dock på nytt erinras, att jämförelsen gäller arbetare, vilka förts till en grupp med angiven sammanlagd anställningstid per år av 9—12 månader. Utsträckes jämförelsen att omfatta även arbetare med angiven kortare anställningstid, stegras medelinkomsten för målare relativt till grovarbetarnas. I övrigt må nämnas, att samtliga yrkesgrupper 1931 med undantag av grovarbetare och målare (samt »diverse specialiteter») redovisade den högsta medelinkomsten i åldersklassen 40—44 år. Grovarbetarnas inkomst kulminerade, som nämnt, i klassen 35—39 år, målarnas däremot först i klassen 45—49 år. Förut har omnämnts, att 1932 för murarnas vidkommande medförde en kraftig nedskärning av medelinkomsten, vars sannolika orsaker redan berörts. För denna yrkesgrupp kom härigenom medelinkomsten att i det närmaste sammanfalla med medelinkomsten för metallarbetare och elektriska arbetare. Detta återspeglas i diagram III, som för 1932 framställer en bild av medelinkomsten i olika åldersklasser och yrkesgrupper svarande mot den grafiska framställningen för 1931 i diagram II. För 1932 ansluter sig murarnas inkomstkurva nära till metallarbetarnas

55 yrkesgrupper och åldersklasser 1931 och 1932. tal. nadsindustrien av 9—12 månader per år.

Plåtslagare

Metallarbetare

Elektriska arbetare

»Byggnadsarbetare»

Diverse specialiteter

Samtliga arbetare

44 74 103 117 128 132 130 122 105 91 81 72 83

47 71 105 115 125 129 131 116 108 93 94 93 62

48 73 96 113 120 124 123 118 103 87 88 76 69

45 67 92 111 119 124 122 120 110 90 78 83 65

44 72 97 106 117 121 116 111 108 81 89 60 50

43 63 92 106 114 120 121 118 107 95 95 78 75

43 86 96 103 113 115 104 104 92 81 62 60 47

54 74 96 104 92 115 109 97 101 78 65 46 63

46 73 103 101 94 113 119 119 117 81 88 101 74

48 60 87 98 93 119 123 125 104 96 81 142 98

43 73 94 107 115 120 117 111 101 85 73 55 62

45 70 92 107 114 118 119 111 102 86 72 54 61

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

och de elektriska arbetarnas, varvid märkes, att i de högsta åldersklasserna medelinkomsterna för de bägge senare yrkesgrupperna lågo högre än för murarna. Inkomsterna för övriga yrkesgrupper lågo på en lägre nivå, med vissa avvikelser i den lägsta och de två högsta åldersklasserna. I åldersklasserna 25—64 år kommo grovarbetarna lägst, liksom i stort sett var fallet 1931. Mycket anmärkningsvärt synes vara, att medelinkomsten för grovarbetare liksom för plåtslagare och elektriska arbetare 1932 kulminerade först i åldersklassen 45—49 år. Den var dock för åldrarna 35—39, 40—44 och 45—49 år i allt väsentligt densamma. Det föregående året nåddes, såsom redan visats, kulminationspunkten för grovarbetarna redan i åldersklassen 35—39 år samt för plåtslagare och elektriska arbetare i klassen 40—44 år. Målarna nådde bägge åren sin högsta inkomst i åldersklassen 45—49 år. Skillnaden i inkomsthänseende mellan olika åldersklasser inom resp. yrkesgrupper belyses skarpare av tab. 21, i vilken de i tab. 20 redovisade medelinkomsterna för olika åldersklasser beräknats i procent av medelinkomsten för samtliga åldersklasser. Att målarna och plåtslagarna äro relativt talrikt representerade i de lägsta inkomstklasserna, torde sammanhänga dels med att dessa yrkesgrupper här företrädas av ett relativt stort antal yngre inkomsttagare, dels därmed att, såsom förut framhållits, inom yrkesgrupperna i fråga relativt många inkomsttagare med kortare anställningstid kommit att föras till den här ifrågavarande gruppen inkomsttagare.

56 Den yrkesgrupp, som tidigast uppnår en förmånlig ställning i inkomsthänseende, är byggnadsgrovarbetarna. Bedan i åldern 20—24 år uppnådde dessa 1931 en medelinkomst svarande mot 81 % av hela gruppens medelinkomst, vilket relationstal är högre än för någon annan yrkesgrupp med undantag dock av »byggnadsarbetare», vilka torde rymma bl. a. ett icke känt antal grovarbetare. Till jämförelse härmed må nämnas, att byggnadsträ- och glasmästeriarbetarna i samma åldersklass hade en inkomst svarande mot 70 % av medelinkomsten för hela yrkesgruppen, målarna 75 % o. s. v. Om sålunda byggnadsgrovarbetarna, vilka i flertalet detaljgrenar inom facket icke behöva särskild skolning, motsvarande lärlingstiden i övriga fack, i tidig ålder nå en hög inkomst, stiger å andra sidan deras högsta inkomst icke så mycket över medelinkomsten. Inkomsten i åldersklassen 35—39 år, som 1931 representerade kulmen av grovarbetarinkomsten, översteg medelinkomsten för samtliga åldersklasser med endast 17 %. En helt annan bild ger utvecklingen vad exempelvis murarna beträffar. Dessa nådde efterhand en inkomst, som 1931 med 23 % och 1932 med 20 % översteg medelinkomsten för samtliga åldrar och representerade inkomsten vid den ålder, då yrkesvanan tillsammans med arbetsintensiteten nått sitt maximum. Den största inkomststegringen redovisas för plåtslagarna. För dessa nådde stegringstalet så pass höga siffror som 32 % resp. 31 %. Skillnaden mellan olika yrkesgrupper i fråga om inkomstens utveckling vid stigande ålder har nyss behandlats. Jämväl geografiska förhållanden kunna påverka denna utveckling, så att den ställer sig olika i skilda delar av landet. De förut (sid. 46 o. f.) påvisade betydande skillnaderna mellan inkomstens storlek i olika län och städer göra ett dylikt antagande sannolikt. En undersökning härav skulle kräva en sådan gruppering av inkomstuppgifterna, att inkomsttagarna redovisades för varje geografiskt område med fördelning på yrkesgrupper och åldersklasser. En så detaljerad uppdelning av materialet torde med hänsyn till dess begränsade omfattning icke lämpligen kunna genomföras för samtliga områden. Den undersökning, som i det följande framlägges, inskränker sig till en fördelning av arbetarna inom samtliga yrkesgrupper, betraktade som ett helt, på åldersklasser i de största städerna och ett län. I tab. 22 meddelas uppgifterna rörande medelinkomstens storlek 1931 och 1932 i olika åldersklasser för var och en av Stockholms stad och län samt Göteborg, Malmö och Norrköping. I diagram IV och V framställas dessa uppgifter grafiskt för 1931 resp. 1932. Fråga är alltjämt endast om arbetare tillhörande gruppen 9—12 månaders anställningstid. I de städer, varom här är fråga, finner man, att i regel inkomsten minskas med städernas storlek, medan Stockholms län av förut anförda skäl kommer närmast efter Stockholm. I de lägsta och högsta åldersklasserna äro skillnaderna minst, men i åldersklasserna 30—59 år föreligga avsevärda differenser. Som exempel kan nämnas att i åldersklassen 40—44 år medel-

57 Tab. 22. Arbetarnas medelinkomster fördelade efter åldersklasser och på de fyra största städerna ävensom på Stockholms län 1931 och 1932. Arbetare med en anställningstid inom byggnadsindustrien av 9—12 månader per år. Därav Hela riket åldersklasser

Stockholm

Stockholms län

Göteborg

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

1 683 2 628 3 238 3 601 3 851 3 925 3 856 3 683 3 480 3 314 2 941 2 484

1 504 2 434 3 023 3 342 3 587 3 709 3 764 3 543 3 319 3 068 3 075 2 698

—

1 185 1509 1 833 1 895 2 427 2 491 2 779 2 860 2 686 3 127 2 980 3 195 2 869 3 065 2 792 2 968 2 656 2 870 2 627 2 470 2 135 2 373 1 257 2 086 1 2 247 —

1 337 1 626 2 038 2 383 2 737 2 649 2 688 2 474 2 390 2 251 2 225 1972

—

1 314 2 202 2 787 3 042 3 129 3 292 3 254 3 192 2 905 2 707 2 429 1 938 3 497

Malmö

1931 Kr.

1932 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

1 238 1 935 2 557 2 954 3 167 3 275 3 292 3 070 2 827 2 396 1 993 1 507 1 694

2 012 3 244 4 003 4 498 4 957 5 137 5 068 4 884 4 631 3 930 3 427 2 845

tänd ålder. . . .

1 350 2 307 2 940 3 368 3 627 3 757 3 687 3 476 3 177 2 682 2 298 1 740 1 947

1 774 2 798 3 427 3 914 4 240 4 405 4 431 4 302 4 052 3 474 2 961 2 586 2 834

amtliga åldersklasser

3 143 2 770 4 441 3 876 3 916 3 362 3 473 3 295 2 779 2 471

1932 Kr.

Norrköping

A. Kro nor. —19 år 24 » —29 34

» »

39 44 49 54 i—59 64 69

» » » » » » »

—

1 742 2 800 3 555 4 116 4 401 4 719 4 540 4 159 3 937 3 011 2 471 1 820 2 150

1 626 2 258 3 049 3 489 3 837 3 932 3 965 3 773 3 399 2 767 2 082 1 729 3 087

2 675

B. Indcxtal. 44 72 91 105 112 121 116 106 101 77 63 46 55

48 67 91 104 114 117 118 112 101 82 62 51 92

48 76 93 104 111 113 111 106 100 95 85 72

46 74 92 101 109 113 114 108 101 93 93 82

—

46 72 88 101 109 114 114 111 105 90 76 67 73

—

45 70 92 107 114 118 119 111 102 86 72 54 61

45 73 90 101 112 116 114 110 104 88 77 64

jkänd ålder. . . .

43 73 94 107 115 120 117 111 101 85 73 55 62

amtliga åldersklasser

19 år 24 » 29 » 34 » 39 » 44 » 49 » 54 » 59 » 64 » 69 »

—

48 74 98 112 109 121 116 113 107 106 86 51 91

56 71 93 107 117 119 115 111 107 92 89 78

—

47 79 100 109 113 118 117 115 105 97 87 70 126

—

inkomsten i Stockholm år 1931 var 1 940 kr. högre än i Norrköping. I sistnämnda stad är lönenivån, såsom nyss antyddes, i det hela lägst och gäller detta särskilt åldersklasserna 20—34 år, samt framför allt 1931. Genomgående minskades medelinkomsterna 1932, mest dock i Stockholm och Stockholms län samt minst i Göteborg. Härigenom åstadkoms en viss utjämning av skillnaderna olika områden emellan, varjämte även i övrigt ägde rum vissa förskjutningar, som visas av diagrammen. A r b e t a r n a s f ö r d e l n i n g p å o l i k a i n k o m s t k l a s s e r inom olika yrkesgrupper 1931 och 1932 belyses av tab. 23, vilken liksom tab. 5—S1G072.

58 71 89 104 119 115 117 108 104 98 97 86

58 Jliunram IV. Arbetarnas medelinkomster inom olika åldersklasser i dr lyra största staderna och Stockholms län 1931. Å l d e r Kr. 5 500

».

75 ä r

5 000

* / ^ *N

•1 500

y /

1 000

/ */

/ ' :s 500

\ \

t t

// // S / '/ * * / // / / ' //

3 000

m***^

2 500

\ \ y\

\ , S

/ 2 000

;

ii i ,.-' '

1 500 i

t \

i *———— .Stockholm

1 000 teborg Malmö 500

| 20

75 å r

Å l d e r

18—22 begränsar sig till gruppen inkomsttagare med 9—12 månaders sammanlagd anställningstid per år. Fördelas samtliga yrkesgrupper på inkomstklasser, visar sig, att 1931 av samtliga 45 355 här redovisade inkomsttagare 3 254, eller 7-2 %, hade inkomster understigande 1 000 kr. De högsta procenttalen dylika mindre inkomsttagare komma på målare och plåtslagare, de lägsta på murare, metallarbetare och elektriska arbetare. Att målarna och plåtslagarna äro relativt talrikt representerade i de lägsta inkomstklasserna, torde sammanhänga dels med att dessa yrkesgrupper företrädas av ett relativt stort antal yngre inkomsttagare, dels därmed, att, såsom förut framhållits, inom yrkesgrupperna i fråga relativt många inkomsttagare med kortare anställningstid kommit att

59 Diagram V. Arbetarnas medelinkomster inom olika åldersklasser i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. Kr. 5 500

1 d e r 45 50

5 000

^—

4 500

1 000

3 500 t/

3 000

**-• — -

s t

2 500

/ /t

1 ft i //

' i

*»-_

\\ - \ \\ ^ \ ^ \

2 000

•

If t—r- 1 t

/ .// .-.1 500 .... 1 J '/ / 1 000

\ \

Stockholm

«™«™

Stockholms Iiin

————

Malmö

Heborg

500 E

45 50 Å l d e r

75 år

föras till den här ifrågavarande gruppen inkomsttagare med 9—12 månaders sammanlagd anställningstid per år. Speciellt bland murarna äro däremot de yngsta åldersklasserna upp t. o. m. 24 år mindre talrikt företrädda. Ganska betydande är anhopningen i inkomstklassen 1 000—1 999 kr., som räknar 9 005 inkomsttagare, eller 19-9 % av samtliga här redovisade. Sammanslås sistnämnda inkomstklass med de bägge lägsta, framgår att 27-1 % av samtliga yrkesutövare hade inkomster understigande 2 000 kr. Inkomstklassen 2 000—2 999 kr. är talrikast representerad med 11 637 inkomsttagare, eller 25-7 % av samtliga här redovisade. Sammanslås denna inkomstklass med de närmast föregående, visar sig, att 52*8 %, eller mer än hälften av samtliga här ifrågavarande inkomsttagare, 1931 hade inkomster r.nderstigande 3 000 kr.

60 Tab. 23. Arbetarnas fördelning på inkomstArbetare med en anställningstid inom bygg-

Inkomstklasser

Murare 1931

1932 Byggnadsträoch glasmästeriarbetare

Byggnadsgrovarbetare

1931 | 1932

1932 Målare 1931

1932 A. An-

— 499 kr 500— 999 » 1 000—1 999 » 2 000—2 999 » 3 000—3 999 » 4 000—4 999 » 5 000—5 999 » 6 000—6 999 » 7 000—7 999 » 8 000—8 999 » 9 000—9 999 » 10 000— » Samtliga inkomstklasser

48 95 195 280 774 957 1 064 1037 981 754 603 424 332 271 265 201 204 141 164 50 15 106 70 9

241 165 293 173 122 194 558 765 492 577 671 806 2 083 2 366 1 743 1 610 1 953 2 298 2 508 2 376 2 537 1 960 1 994 1 934 2 056 1 702 1 728 1 156 1 415 1 301 1 163 782 958 509 756 642 477 267 726 410 458 306 271 219 105 216 452 132 344 145 63 47 103 45 202 87 30 13 28 14 76 12 14 11 33 3 42 34 7 4 4 13

4 806 4 234 10 375 9 264 8 445 6 506 7 731 7 679 B. Pro-

1-0 4-1

2-4 6-6

1-6 5-4

3-2 8-3

2-1 5-8

3-7 8-9

1-6 8-7

16-1 22-1 20-4 12-6

22-6 24-5 17-8 10-0

20-1 24-2 19-8 11-2

25-5 25-6 18-4

24-8 30-1 17-8

25-3 25-8 18-3

6-9 5-5 4-2 3-4 2-2 1-5

6-4 4-7 3-3 1-2 0-3 0-2

7-0 4-4 3-3 1-9 0-7 0-4

8-4 4-4 2-9 1-6 0-9 0-4 0-4

20-6 30-0 20-5 11-3

10-5 29-9 25-2 16-9

5-7 2-6 0-7 0-4 0-1 0-2

7-8 4-1 1-6 0-7 0-2 0-2 0-1

9-8 5-9 2-8 1-3 0-4 0-1 0-0

8-4 4-0 1-7 0-6 0-2 0-0 0-1

loo-o

100-0

100 0

100-0

loo o

2-5

Den tilltagande depressionen 1932 medförde en förskjutning nedåt av inkomsternas storlek. De båda lägsta inkomstklasserna med mindre än 1 000 kr. inkomst omfattade detta år 11-0 % av samtliga här redovisade inkomsttagare och inkomstklassen 1 000—1 999 kr. 24-1 %. Samma år hade 35-1 %, eller mer än en tredjedel av samtliga här redovisade, inkomster understigande 2 000 kr. Lägre än 3 000 kr. stannade 61-3 %. Inkomstklassen 3 000—3 999 kr. omfattade 1931 ett något större antal inkomsttagare än klassen 1 000—1 999 kr., medan det motsatta var fallet 1932. Det förra året hade 74-6 %, eller tre fjärdedelar av de redovisade inkomsttagarna, inkomster understigande 4 000 kr. För 1932 uppgick motsvarande procenttal till 81*5. Om man i detta sammanhang med höga inkomster förstår sådana som överstiga 8 000 kr. om året, uppnådde 1931 sammanlagt 813 arbetare, eller 1-8 % av samtliga här redovisade, denna gräns.

61 klasser och yrkesgrupper 1931 och 1932. nadsindustrien av 9—12 månader per år.

naisiuguie 1932

1931 Metallarbetare

Diverse specialiteter

Samtliga y r k e s grupper

Elektriska arbetare

»Byggnadsarbetare» 1931

84 189 470 602 340 146 92 49 19 3 2 6

10 21 74 100 74 26 20 6 7

5 21 62 82 68 29 13 3 3

—

659 2 595 9 005 11 6 3 7 9 907 5 621 2 911 1415 792 455 218 140

1 092 3 344 9 709 10 581 8 145 3 879 1 910 931 432 171 68 60

4 5 (i 7 S i) 10 11 12

47 235 972 1 465 1523 996 405 92 21 3 1

97 302 944 1342 1 429 740 293 76 16

—

30 138 447 693 1 147 584 250 46 2 1

40 181 427 726 1 008 447 174 59 7 1

— —

42 114 436 731 559 307 141 62 28 18 11 9

tal. 22 171 523 545 424 228 102 57 20 9

43 223 575 522 387 160 84 35 9 3 1

1 •1 •••>

—

— —

—

— — —

2 103

2 042

5 760

5 239

3 338

3 070

2 458

2 002

45 355

4 0 322

2-1 10-9 28-2 25-6 19-0 7-8 4-1 1-7 0-4 0-1 0-1

0-8 4-1 16-9 25-4 26-4 17-3 7-0 1-6 0-4 0-1 0-0

1-9 5-8 18-0 25-6 27-3 14-1 5-6 1-4 0-3

1-3 5-9 13-9 23-7 32-8 14-6 5-7 1-9 0-2 0-0

—

— loo-o

—

— —

4-2 9-4 23-5 30-1 17-0 7-3 4-6 2-4 0-9 0-2 0-1 0-3

1-7 7-3 21-7 28-7 23-8 10-1 4-5 1-1 1-1

— —

1-7 4-6 17-7 29-7 22-8 12-5 5-7 2-5 1-2 0-7 0-5 0-4

2-9 6-2 21-8 29-5 21-8 7-7 5-9 1-8 2-1

— — —

0-9 4-1 13-4 20-7 34-4 17-5 7-5 1-4 0-1 0-0

—

— — —

1-5 5-7 19-9 25-7 21-8 12-4 6-4 3-1 1-7 1-0 0-5 0-3

2-7 83 24-1 26-2 20-2 9-6 4-7 2-3 1-1 0-4 0-2 0-2

14 15 lli 17 IS 1!) 20 21 22 23 •11 25

100-0

—

cent. 1-0 8-1 24-9 25-9 20-2 10-8 4-9 2-7 1-0 0-4

— 0-1 100-0

0-3

Det följande året hade deras antal nedgått till 299, eller 0-8 % av totalantalet. Inom flertalet yrkesgrupper är inkomstklassen 2 000—2 999 kr. talrikast representerad. Undantag bildas av metallarbetare och särskilt elektriska arbetare, beträffande vilka inkomstklassen 3 000—3 999 kr. dominerar. De högre inkomstklasserna (över 6 000 kr.) äro talrikast företrädda bland murare och träarbetare, medan de proportionsvis äro minst talrikt representerade bland metallarbetare och elektriker. Inom de två sistnämnda yrkesgrupperna förekommo praktiskt taget inga inkomster över 8 000 kr. Detta framträder mer överskådligt i efterföljande tablå, där inkomsttagarna sammanförts till tre grupper av inkomstklasser. Relativt minst talrikt representerade i den lägsta inkomstgruppen, med inkomster understigande 3 000 kr., voro elektriska arbetare, mest talrikt må-

62 Inkomstklasser

Murare

Byggnadstrå- och glasmästeriarbetare

Byggnadsgrovarbetare

Målare

Plåtslagare

500—2 999 kr. . . 3 000—7 999 » . . över 8 000 » . .

43-3 49-6 7-1

56-1 42-2 1-7

51-3 45-7 3-0

62-6 35-7 1-7

58-5 40-8 0-7

67-5 32-0 0-5

61-4 38-1 0-5

68-1 31-6 0-3

59-9 39-6 0-5

66-8 33-0 0-2

Samtliga inkomstklasser

100-0

loo-o 1000

100-0

100 0

Inkomstklasser

Metallarbetare

Elektriska arbetare

»Byggnadsarbetare»

Diverse specialiteter

Samtliga yrkesgrupper

500—2 999 kr. . . 3 000—7 999 » . . över 8 000 » . .

47-2 52-7 0-1

51-3 48-7

39-1 60-9

44-8 55-2

53-7 44-7 1-6

67-2 32-2 0-6

60-4 39-3 0-3

59-4 40-6

52-8 45-4 1-8

61-3 37-9 0-8

Samtliga inkomstklasser

100-0

loo-o

100-0

100 0

100-0

lare. Inkomster över 8 000 kr. nåddes i mer avsevärd omfattning endast avmurare samt, i mindre mån, av träarbetare. För murarnas del nedgick dock procenttalet inkomsttagare över 8 000 kr. högst betydligt 1932, nämligen till 1-7 % från 7-1 % det föregående året.

Tabeller I—V

64 Tab. I. Fördelning av löntagarna oeh deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) e ö Län och städer

-19

20—24

25—29

30—34

Gen.Gen.Gen.Gen. An- snittl, An- snittl An- snittl. An- snittl tal ink. tal ink. tal ink. tal ink.

35—39

40—44

Gen.An- snittl Antal tal ink.

Gen.snittl. ink.

9 980

9 865

20 276

9 000 19160

21415 Direktörer och disponenter. Byggnadsarbetets

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån.

Hela riket Stockholms stad. Stockholms län... Norrköping Malmö , Göteborg Ingenjörer och arkitekter m. fl. Byggnadsarbetets

ni ii

Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet upp till 6 mån. 631

13 1 186 9 1 242 1 600

1 868 1 782

1 169 1 555

3 500

11 192 1 175

650 1 859

2 152 934

3 500

18 893

17 IS

Byggnadsarbetets varaktighet Jr. o. m. 6 upp till 9 mån. 1 681 Hela riket 1 850 850 18 18 1 1681 8 2 129 3 2 435 8 129 Stockholms s t a d . . . 11 850 850 11 1 737 44 2 102 2 2 749 737 11 102 Stockholms l ä n . . . . — 1 2 874 — — — Norrköping — — Malmö 4 1 676 2 1 575 1 810 Göteborg — — — — — —

19 20 21 22 23 24

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mun. Hela riket 4 1 249 61 2 868 203 4 812 187 5 988 Stockholms stad... 1 1 716 32 3 546 115 5 246 102 6 838 Stockholms l ä n . . . . — 5 2 056 12 4 601 6 5 443 — Norrköping Malmö 2 1375 6 1 894 19 4 119 20 5 483 Göteborg 3 1 591 19 4 397 17 5 003 — —

13 14 15

3 328 3 328

154 7 271 65 7 581 5 9 469

154 9 782 75 10 103 9 7 253

23 8 298 24 7 096

22 12 835 19 8 655

övrig kontors- och förvaltningspersonal. Byggnadsarbetets 26 26 27 28 29 30

31 32 33 34 3.3

36 Hela riket Stockholms stad. Stockholms l ä n . . Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet upp till 6 mån. 444

705 500

2 050

384 210

2 050

Byggnadsarbetets varaktighet jr. o. m. G upp till 9 mån. Hela riket 553 1 666 748 Stockholms s t a d . . . Stockholms län . . . Norrköping Malmö 3 866 580 Göteborg 950

1 228

2 022

65 ;rsgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stoekholms län 1931. d

50—54 Gen.snittl. ink.

7 17 792

Gen.snittl. ink.

5 11 608

Gen.snittl. ink.

Antal

Samtliga åldersgrupper

60—64

55—59 Antal

Gen.snittl. ink.

Antal

Utan ang. Anålder tal Gen.- med Gen.Ansnittl. snittl. ink. tal ink. ink.

Genomsnittl. inkomst

37 1 1

15 402 29 135 82 500

11 3

15 700 14 563

48 22 1

2 936 1498 600

17 2

5 770 1 396

36 24 1

2 165 2 348 2 874

1 666

1 154 1001 502 53 1 7 090 1 2 13 775 128 121

6 984 7 341 6 656 11 680 8 186 6 859

19 20 21 22 23 24

18 1

617 500

10 25

70—

65—69 Antal

2 44 250

1 29 135 1 29 135

1 82 500 1 26 895

1 15 813 1 9 000

1 2 700 1 2 700

58 8 956 27 10 450 3 10 862 9 8

9 097 8 302

26 6 979 11 7 246 4 7 281 1 11 680 1 3 390 5 7 510

13 8

7 712 8 332

10 4

8 727 9 641

6 639

2 1

3 600 5 645

2 16 185 2 7 075

6 639

3 Antal utan inkomst

l 2 3 4 5 6

18 13 1

7 8 9 10 1 11 2 12

13 14 15 16 17 18

1 27 28

9 1

666 210

3 29 2 30

1 176

2 223 1 487

31 32 33 34 35 36

66 Tab. I (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) el L Län och städer

-19

20—24

25—29

Gen.Gen.Gen. An- snittl, Ansnittl An- snittl tal ink. tal tal ink. nk.

30—34

g 35—39

Gen. Gen.AnAn- snittl tal snittl. tal ink. ink.

Övrig kontors- och förvaltningspersonal (forts.). Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 59 917 138 1 758 116 2 800 79 3 334 Stockholms stad . — 4 2 372 5 4 278 6 4 387 — Stockholms län... — 1 2 361 — — — — Norrköping 1 600 — — — — — Malmö 19 878 26 1 841 32 2 722 15 3 827 Göteborg 10 1 130 37 1995 26 3 162 17 3 234

a 40—44

Antal

Gen.snittl. ink.

57 3 838 3 3 969 1 4 551

46 5 110 2 4 933

14 4 747 11 4 001

5 971 3 791

3 500

Arbetsledare. Byggnadsarbetets varaktighet upp till 6 män. Hela riket — 1 1 400 Stockholms stad... Stockholms l ä n . . . Norrköping Malmö Göteborg Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg 18 2(1 21 22 23 2 1

varaktighet jr. o. m. 6 upp till 9 mån.

3 500

Byggnadsarbetets varaktighet jr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. 1 3 070 Hela riket 4 8 214 15 4 599 Stockholms stad. 2 2 361 — — 1 23 429 Stockholms län.., 3 7 751 Norrköping Malmö — — Göteborg 3 3 143 5 5 068

4 369 8 851 4 005

10 5 921 7 13 131 (i 2 890

4 721 5 583

2 14 965 6 7 951

12 100

8 298 4 763

Kontrollantpcrsoiinl. 25 2 ti 27 28 29

30 Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet jr. o m. 9 t. o. ni. 12 mån. 1 2 920 3 861 6 1 001

4 860 3 800

3 610 4 118

12 100

1 5 230

1 900

12 525 3 380

A'crkmastarc. 81 32 33 34

35 36

Byggnadsarbetets varaktighet upp till 6 mån. Hela riket — — 3 1 818 3 2 247 Stockholms stad. 2 1 623 1 2 932 — Stockholms län.. Norrköping — — Malmö 1 1 070 Göteborg — —' — — — —

—

2 274 2 098

1 5 230

2 150

—

67 ersgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. 1

u p

55—59

50—54 Gen.snittl. ink.

\.ntal

8 gr

Gen.snittl. ink.

Antal

p e r n 60—64

6 098

9 1

5 018 7 500

1 1

3 937 3 937

7 1

4 850 6 900

4 2

5 320 3 994

—

3 2

2 142 1 798

1 343

1 012

1 501

—

1 850

—

1 1

1 829 1 829

Gen.snittl. ink.

Antal

Utan ang. Anålder tal Gen.Gen.- med Ansnittl. snittl. ink. tal ink. ink.

Antal

1 066

3 200

5 582

—

1 630

—

— —

3 014 5 383 3 110

37 1 8

2 470 6 211 1 836

32 3 5

2 130 3 432 4 101

19 1 6

1 652 2 612 1 545

1 7

3 555 4 503

3 1

5 387 4 949

2 2

3 195 2 790

2 438

2 12 871

2 310

1 038

1 658

—

2 310

2 2

4 3

1 252 1 196

1 420

2 176 2 176

4 660

7 114 2 520

55 7 7

58 5 309 8 6 651 6 4 468 1 3 683 3 30 362 5 8 068

1 20 460

—

-—-

2 370 2 370

— —

—

2 086

2 936 4 184 3 456 600 3 494 2 835

24 3 1

1 319 2 466 1 501

1 159

7 2 1

1 989 1 897 3 500

2 5'.7

15 16 17 18

—

1 2 3 4 5 6

7 8 1 9 1(1 11 1 12

— 14

3 879

340 41 50 1 15 43

4 138 7 906 3 459 3 683 11491 5 471

19 20 21 22 — 23 24

1 000

31 2

6 149 5 857

— 25

9 10

»728 7 142

23 12 1

2 157 1 837 3 426

2 709 1 420

—

— — —

2 086

546 25 2 1 146 116

—

1 1

Antal Genomutan snittl. ininkomst komst

70—

65—69

Gen.snittl. ink.

Antal

Samtliga åldersgrupper

—

— —

26 27 28 29 — 3(1

1 31 32 33 34 1 35 36

68 Tab. I (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) el

-19

Län och städer

20—24

30—34

25—29

35—39

40—44

Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.AnAn- snittl Ansnittl, An- snittl snittl An- snittl, Antal tal ink. tal tal tal tal ink. ink. ink. ink.

Gen.snittl. ink.

Verkmästare (forts.). Byggnadsarbetets

varaktighet

jr. o. m. 6 upp till 9 mån.

Hela riket Stockholms stad.., Stockholms l ä n . . Norrköping Malmö Göteborg

1 485 1 300

1 310

2 523

3 840 2 880

1 670

Byggnadsarbetets varaktighet jr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 3 254 5 317 22 4 308 44 4 579 Stockholms stad... 5 317 4 170 10 5 238 14 5 400 Stockholms l ä n . . . Norrköping Malmö 2 5 100 5 850 1 3 830 Göteborg 1 5 020 — — •

—

90 5 114 33 5 949 1 5 600

116 43 8

5 521 6 565 6 404

6 5 086 10 5 421

13 11

4 884 5 721

Förmän. Byggnadsarbetets

varaktighet upp till 6 mån.

Hela riket Stockholms stad.. Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg 19 2(1 21 22 23 24

25 26 27

28 29 30

Byggnadsarbetets varaktighet Hela riket , Stockholms stad.. Stockholms l ä n . . . Norrköping Malmö Göteborg Hela riket Stockholms s t a d . . . Stockholms l ä n . . . . Norrköping Malmö Göteborg

jr. o. m. 6 upp till 9 mån. 1 800

4 702 4 702

vara klighei fr. o. m. 9 t. 0. m. 12 mån. 3 1 923 6 4 978 — — 10 4 210 3 5 543 3 5 261 — — — — 1 2 100 1 4 796 1 3 830 — —

4 623 6 202

23 12 2

6 003 7 558 6 070

— —

1 1 930 1 2 984

4 182 5 043

3 1

4 873 4 027

41 2 300 12 2 797

12 2 663 10 3 993 1 3 007

08 13

2 479 3 182

2 499 1 277

2 757 1 050

— —

2 1 835

1 4 120

—

Murare. Byggnadsarbetets Hela riket 3 2 Stockholms stad... 33 Stockholms l ä n . . . . 3-1 Norrköping 35 Malmö 36 Göteborg 31

varaktighet upp till 6 mån. 168 907

96 1 940 25 2 532 2 1 663

1 668 808

7 1 207 10 2 610

2 426 17 3 017 1 2 482 1 1 591 18 2 235 11 2 567

1 649 1 838

69 ersgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. l

50—54 Gen.snittl. ink.

;al

55—59 Gen.snittl. ink.

Antal

60—64 Gen.snittl. ink.

Antal

Samtliga åldersgrupper

Gen.snittl. ink.

Antal

Utan ang. Anålder tal Gen.Gen.- med Ansnittl. ink. snittl. tal ink. ink.

Antal Genomutan snittl. ininkomst komst

70—

65—69 Antal

20 8

3 038 3 555

3 243

4 419 4 281

602 253 24

5 410 6 379 5 891

2 3

5 090 5 161

63 56

4 972 5 439

2 400

8 2

2 556 1 881

1 3 800 1 1 816

2 1

4 190 1 816

1 550

5 3

4 044 5 623

19 20 21 22 23 24

25 26 27 28 29 30

1 1

2 244 2 244

6 3

3 993 4 689

3 2

3 896 3 975

4 320

3 740

97 42 4

5 732 6 705 5 243

47 27 3

5 848 6 813 5 108

30 14 1

5 519 6 154 2 940

17 9 1

5 299 6 524 4 514

12 6

14 8

5 865 5 116

5 4

5 015 4 894

3 4

3 980 5 385

2 2

3 080 5 037

3 263

2 1

3 031 1483

2 808

2 1

1554 2 279

4 580

24 5

4 012 5 552

14 6

5 070 5 467

9 1

3 707 3 260

3 901

128 42 6

4 694 6 205 5 233

5 2

4187 3 668

3 1

4 539 6 500

2 4 612 1 3 361

3 672

26 11

4 064 4 393

92 22 2

2 138 2 348 1240 2 143 3 914

58 16 1

2 360 2 464 2 337

30 3

1 622 2 031

44 11 1

1649 1970 726

33 8 1

1225 13 1 493 670

8 12

3 054 2 280

4 9

1 728 1 362

5 9

1 515 2 289

6 6

1385 1 161

717 167 10 1 116 74

2 161 2 726 1586 1591 2 009 2 120

20 3

1 2 3 4 5 6

7 8 9 10 11 12

13 14 15 16 17 18

46 31 6 32 1 33 34

7 35 5 36

70 Tab. I (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) e a -19

Län och städer

20—24

25—29

30—34

35—39

g 40—44

Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.AnAnsnittl. An- snittl, An- snittl An- snittl snittl Antal tal tal tal tal ink. ink. ink. ink. tal ink.

Gen.snittl. ink.

Murare (forts.). Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad.. Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg

10 11 12

varaktighet fr. o. m. B upp till 9 män. 22 1 279 5 2 085

—

51 2 780 18 4 297 2 4 105

47 3 740 29 4 499

—

6 1 055 6 1 277

10 1 977 5 1689

3-1 4 802 10 6 398 2 4 212

,')() 4 306

—

43 4 220 23 5 879 1 5 414

6 3 000 4 2 576

3 2 887 4 2 859

4 2 805 4 2 722

5 2 846 o 3 525

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 132 1 567 419 2 934 434 3 397 397 3 814 Stockholms stad... 11 1 523 87 4 776 105 5 099 107 5 841 Stockholms län... . 5 1 056 33 4 065 19 5 640 29 5 375 Norrköping 6 2 583 6 2 105 13 3 128 10 3 087 Malmö 28 1 719 55 2 420 45 3 051 21 3 350 Göteborg 6 2 284 37 3 515 25 3 838 25 3 715

375 4 390 110 6 622 28 5 758 2 4 475 14 3 467 18 4 369

630 167 59 16 28 50

—

23 5 880 5 3 406

4 693 7 157 6 561 4 041 3 764 4 759

Byggnadsträ- och glasmästeriarbetare. Byggnadsarbetets

varaktighet upp till 6 mån.

13 14 15 16 17 18

Hela riket 31 1003 Stockholms stad... 6 1 625 Stockholms l ä n . . . . 1 1 861 Norrköping Malmö 2 535 Göteborg 3 952

19 20 21 22 23 24

Byggnadsarbetets varaktighet jr. o. m. 6 upp till 9 mån. Hela riket 23 1 376 74 2 365 112 2 912 121 3 344 Stockholms s t a d . . . 6 1 866 29 3 139 41 4 081 50 4 348 Stockholms l ä n . . . — 5 2 075 10 2 860 9 3 372 — Norrköping Malmö 1 1 720 6 2 415 12 2 668 7 2 213 Göteborg 1 1568 11 1 944 6 2 445 6 2 929

25 26 27 28 29 30

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 män. Hela riket 231 1 371 710 2 319 1 097 3 051 1331 3 610 1 423 3 813 1 361 Stockholms stad... 34 2 008 146 3 495 230 4 425 316 5 452 299 5 725 295 Stockholms län . . . 13 1 600 58 3 055 91 4 230 144 4 666 166 5 310 172 Norrköping 6 1 867 46 2 971 35 19 2 006 29 2 714 49 2 966 Malmö 17 1 679 46 2 451 50 3 337 36 3 386 51 43 3 509 Göteborg 16 1 585 40 2 927 98 3 770 121 4 191 147 4 156 138

109 1435 26 1551 4 1 118

172 1803 44 2 126 4 2 160

135 2 060 39 2 361 3 3 534

132 2 050 29 2 281 8 1 280

115 2 138 29 2 634 2 4 041

16 1 792 9 1 709

21 2 002 18 1 567

16 2 133 15 2 346

10 2 666 15 2 108

15 2 304 10 2 062

117 3 617 52 4 751 11 3 688

122 3 691 59 4 658 4 025

1 3 000 10 2 632

2 920 2 601 3 877 5 785 5 044 3 113 3 434 4 388

Ilyggnadsgrovarbetare. Byggnadsarbetets 31 32 33 34 35 36

Hela riket Stockholms stad... Stockholms län.... Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet upp till 6 mån. 1 149 981 1 971 760 800 920

258 1035 79 1 276 11 1 300 1 468 24 824 22 962

314 1210 79 1 673 4 1444

254 1368 78 1 746 9 1 639

213 1399 69 1 788 4 1 111

199 69 8

1 345 1 820 1 527

35 1 160 37 1002

23 1 691 15 1528

17 1 668 10 1338

12 15

621 564

71 lersgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. 1

d e

50—54 Gen.snittl. ink.

Vntal

6 0 - -64

55—59 Gen.snittl. ink.

Antal

Gen.snittl. ink.

Antal

Samtliga åldersgrupper

a 65- -69 Gen.snittl. ink.

Antal

Utan ang. Anålder tal Gen.- med Gen.Ansnittl. snittl. ink. tal ink. ink.

Genomsnittl. inkomst

463 203 25

3 734 5 169 3 984

70— Antal

2 967 3 857

— — —

— — — —

56 21 4

4 063 5 433 4 351

38 15 2

3 600 4 613 4 209

20 7 2

3 017 4 509 2 138

19 5 2

2 521 3 900 3 257

—

9 4

3 179 3 272

8 2

3 275 2 901

3 3

3 077 2 195

-1

2 016 2 058

1 1

2 370 2 047

65 39

2 658 2 371

638 139 46 28 52 61

4 161 6 612 6 330 3 387 3 458 4 478

431 83 25 17 38 43

3 635 5 732 5 139 3 132 3 302 4 219

266 51 14 19 20 30

3 222 5 241 4 347 2 127 3 102 3 938

216 30 16 15 11 23

2 588 4 219 3 042 2 543 2 322 3 460

90 19 10 6 6 5

2 103 32 1 661 4 806 3 348 — — 1119 1 990 — — 334 2 544 — — 149 2 335 1 3 360 359 3 228 393

3 809 6 080 5 373 3 103 3 057 4 140

_ 7 — 8 — 9 — 10 — 11

43 3

2 075 2 356 1 442

87 29 3

1 922 2 518 930

78 13 2

1 315 1 782 3 195

67 19 1

1210 1637 2 060

36 6 1

871 12 1 252 — 795 —

848 1225 — 320 — 35

1807 2 224 1921

100 13 20 14 5 15

14 11

2 859 2 129

11 6

2 457 1 861

19 7

1 402 1 591

11 5

1 343 1 286

1 024

— —

156 106

2 050 1 883

11 17 15 18

111 49 15

3 532 4 621 3 741

111 47 11

3 327 4 322 3 451

51 24 2

3 206 4 248 2 689

29 12 1

2 454 3 797 2 289

—

1 375 1012 — 434 — 83

3 302 4 408 3 483

7 6

2 516 2 275

10 5

3 046 2 078

5 1

2 703 1409

2 096

—

61 60

2 687 2 421

1 126 250 153 39 55 68

3 528 5 404 4 402 2 960 3 492 3 730

918 196 110 27 48 64

3 269 5 452 4 218 3 086 3 242 3 476

522 85 70 29 29 30

2 687 4 296 3 347 2 849 2 581 3 029

277 45 35 15 13 15

2 103 3 497 2 355 2 207 2 938 2 405

132 16 15 6 7 8

1394 74 1 2 9 8 10375 2 686 — — 2 195 1 617 1 2 150 1 182 1 623 — — 326 1527 5 3 484 444 2 353 839

3 328 5 146 '•449 2 825 3 144 3 859

_ 25 — 26 — 27 — 28 — 29

130 41 9

1 267 1 682 1 291

94 27 4

1 248 1 598 1125

957 1 188

—

9 2 1

911 13 1 221 — 200 —

4 2

1 208 577

1 2

620 1284

883 1 786 — 534 — 57 3 — 1 800 163 — 156

1 235 1 644 1 305 573 1 340 1213

124 31 33 32 2 33

—

1 078 1561 499 490 1357 1 223

29 7

—

60 19 3 1 3 3

11 10

1417 1 022

14 9

1475 1347

8 4

Antal utan inkomst

— 7 2

—

— — 2 023 2 989

— — — — — — —

—

l — •

— 3 4 ,— 5 — Ii

— 20 — 21 22 — 23 — 24

— 34

24 35 40 36|

72 Tab. I (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) e L -19

Län och städer

20—24

25—29

30—34

35—39

a r e 40—44

Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.An- snittl. An- snittl An- snittl. An- snittl, AnAnsnittl tal ink. tal tal tal tal tal ink. ink. ink. ink.

Gen.snittl. ink.

Byggnadsgrovarbetare (forts.). Byggnadsarbetets

varaktighet fr. o. m. G upp till 9 mån.

Hela riket 28 2 053 Stockholms s t a d . . . 12 2 218 Stockholms l ä n . . . . — — Norrköping Malmö Göteborg 3 1376

9 10 11 12

147 2 073 59 2 647 10 1775

220 2 519 91 3 185 4 2 490

211 2 393 105 3 419 6 2 748

176 2 558 66 3 193 15 2 629

164 2 882 83 3 494 3 154

10 1525 18 1 680

10 1 862 18 2 075

12 1 813 6 2 277

9 1 952 12 2 114

2 301 1 987

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket , 123 1 497 656 2 366 1 255 2 668 1 327 3 089 1 215 3 406 1 058 Stockholms stad. 19 2 278 192 3 141 355 3 737 351 4 086 304 4 521 282 Stockholms län.., 13 2 267 110 2 650 176 3 387 229 3 765 182 3 494 120 Norrköping 33 3 125 54 4 961 19 1 723 58 2 214 47 2 543 Malmö 69 2 770 53 12 1 287 43 1 562 75 1 985 77 2 381 Göteborg 8 2 487 50 2 393 81 2 392 89 3 252 108 3 523 85

3 241 4 413 3 914 2 877 2 436 3 532

Målare. Byggnadsarbetets

varaktighet upp till 6 mån.

13 14 15 16 Ii 18

Hela riket 38 859 Stockholms stad... 7 1 501 Stockholms l ä n . . . Norrköping 1 1444 Malmö 8 711 Göteborg 6 654

19 20 21 22 23 24

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 män. Hela riket 31 1 067 131 2 162 132 2 831 94 3 073 Stockholms stad... 10 1 585 35 3 152 55 3 595 40 4 139 Stockholms l ä n . . . 1 3 276 5 2 183 7 2 362 3 3 200 Norrköping Malmö 4 632 20 2 459 16 2 664 6 2 789 Göteborg 5 706 12 1 624 6 2 336 7 2 218

25 26 27 28 29 30

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 i. o. m. 12 mån. Hela riket 498 1 156 1 271 2 103 1 192 2 713 924 3 041 Stockholms stad... 60 1 720 260 3 155 284 3 937 252 4 243 Stockholms län... . 24 1 613 84 2 521 76 3 270 57 4 170 Norrköping 13 1 022 41 1 702 30 2 503 20 2 555 Malmö 54 1 131 07 2 143 35 2 652 34 3 248 Göteborg 33 1 450 100 2 348 110 3 007 67 3 419

196 1451 45 1803 4 1 414

162 1736 48 2 282 1 1930

115 2 113 35 2 615 3 1 840

99 1964 33 2 143 1 1 352

106 2 054 34 2 235 3 1 756

30 1 631 14 1 156

20 1988 10 1470

15 2 186 17 1 749

13 2 351 10 1 742

20 2 631 13 1965

100 3 427 52 4 068 4 3 221

90 3 571 57 4 294 2 3 151

2 695 2 424

3 874 2 778

923 3 453 267 4 964 72 4 411 20 2 932 41 3 165 78 3 657

936 267 71 24 51 97

3 481 4 818 4 510 3 076 3 543 3 470

Bleck- och plåtslagare. Byggnadsarbetets 31 32 33 34 35 36

varaktighet upp till G mån.

Hela riket Stockholms stad... Stockholms län. . . Norrköping Malmö Göteborg

572 675

39 1 279 14 1 122 1 350

21 1 430 0 1 177

680 345

1 912 1 590

2 783 1 152

13 1 800 6 1 839

1 758 1 026

1 612 1 331

3 897

2 385

73 ersgruppei i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. 1 d e

50—54

snittl. ink.

—

8 1 797 6 2 364

2 935

3 981 3 336 2 710 2 406 3 232

e r n

60- -64

Gen.-

Antal

94 2 413 48 2 802 7 2 575

791 205 123 38 43 08

55- -59

Gen.snittl. ink.

intal

s g r

65- -69

Gen.-

Antal

Samtliga åldersgrupper

snittl. ink.

Gen.-

Antal

snittl. ink.

—

47 2 196 23 2 585 2 1 762

15 1 637 5 2 105 1 1 689

10 1 876 5 2 075

4 2 058 5 2 115

1 1730 3 1 763

68 2 076 26 2 473

541 138 61 27 57 51

2 765

3 801 3 287 2 627 2 271 3 112

275 64 42 11 21 20

Utan ang. AnAntal ålder Genomtal utan snittl. Gen.Gen.- med inAninkomst snittl. snittl. ink. komst tal

70— Antal

ink.

360 1 305 — 569 55 —

2 474 3 117 2 516

84 100

1 848 2 018

1 933 50 1 676 8 445 2 991 — — 2 243 1515 — — 1 211 1 898 — — 328 1 979 2 2 860 531 1 793 651

2911 3 982 3 404 2 539 2 313 3 196

985 279 159 102

1 189 2 128 1 563 1444 1 928 1 619

11 17 25 18

— —

749 338 26

2 886 3 773 2 890

— 20 — 21

—

67 52

2 572 2 092

22 23 24

1631 78 1 981 7 731 2 568 — — 1916 4 682 — — 516 2 186 — — 209 2 070 3 4 523 425 664 2 503

2 810 4 175 3 613 2 396 2 833 3 143

— 26 — 27 — 28 — 29

152 63 2

1379 1 299

33 31 12 32

21 11

1 901 1041

1 33 34 1 35 11 36

7 1534 2

— 3

—

ink.

— — —

2 774

1 247

— —

—

2 163 1 910 2 159 2 493

39 12 5 2 4 4

889 16

—

31 1460 13 1 878 1 350

— —

— — — —

— —

2 415 3 462 2 354 2 020 2 437 3 016

2 294 3 326

56 1 735 18 1 702 1 2 282

43 1 783 15 2 141 2 768

9 2 016 3 1 966

1777 2 163

4 1263 6 1 998

2 1 870 2 2 233

1 1346 3 3 1 216 —

1 060

47 3 479 28 4 156 1 4 823

27 2 926 12 3 820 1 3 722

18 2 688 9 2 776 1 3 188

11 2 526 7 2 711

6 1847 3 1 2 531 —

3 2 763 1 3 412

2 2 655 2 1999

2 2 240

1 2 221

—

•

1 1850 2 2 353 —

2 320 3 202 2 597 2 413 3 171 3 212

148 29 5 10 5 12

2 157 3 281 3 099 2 464 2 483 2 903

97 18 1 3 4 4

4 1473 1 1 663

1 133

1 2 440

458 135 39 19 40 35

3 273 4 498 3 660 2 662 3 470 3 504

304 88 21 5 21 39

3 069 4 275 3 045 2 504 3 213 3 599

10 1 894 6 2 127 1 1430

5 1 231 2 1 492

—

1 1040

—

1 1 841 6—816072.

33 1 380 13 1 552

149 46 23 6 12 8

—

210 37 14 10 22 24

2 1 885

—

— —

—

— — — —

17 1

— — —

l 2 3

i 5 6

—. 8 — 9 — 10 — 11 12

92 13 17 14 2 15 16

—

74 Tab. I (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) e n Län och städer

—19

20—24

25—29

30—34

35—39

Gen.Gen.Gen.Gen.Gen. Ansnittl. An- snittl, An- snittl An- snittl An- snittl tal tal tal tal tal ink. ink. ink. ink. ink.

a 40—44

Antal

Gen.snittl. ink.

14 10

2 795 2 905

Bleck- och plåtslagare (forts.). Byggnadsarbetets

varaktighet

Hela riket 23 1043 Stockholms stad... 14 1291 Stockholms l ä n . . . . — — Norrköping Malmö Göteborg 2 596 7 8 9

10 11 12

fr. o. m. 6 upp till 9 män.

16 1999 10 2 238 1 1 085

19 1 942 8 2 444 1 1 559

1 2 990

1 2 397 2 1 665

—

2 386 2 722

2 228 2 619 2 580

3 633

1 841

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 239 1 229 405 2 077 367 2 889 243 3 294 Stockholms stad.. 43 1 619 97 2 745 101 3 903 85 4 304 Stockholms län... 10 1 662 14 1983 33 3 502 22 3 705 Norrköping 14 1 192 16 1 709 8 2 736 7 3 021 Malmö 20 1 056 20 3 009 15 3 158 7 3 306 Göteborg 24 1 549 21 2 238 18 3 225 7 3 415

230 3 587 76 4 901 19 3 972 12 2 973 4 3 605 10 4 319

197 71 15 6 6 12

3 715 4 862 3 134 3 646 4 119 3 843

123 1438 65 1 549 1 635

5-1 1 470 29 1 686 1 1 781

35 27

1 408 1 385

3 1 998 10 1 506

997 821

1 825 800

50 2 550 30 2 888 2 2 369

17 2 783 12 3 127 1 2 552

3 2 350 1 2 069

1 980

Metallarbetare. Byggnadsarbetets

varaktighet upp till 6 mån.

13 14 15 16 17 18

Hela riket Stockholms stad... Stockholms l ä n . . . . Norrköping Malmö Göteborg

74 821 211058 11058 2 565 7 376 6 1 025

237 1 594 64 1 2 0 5 3 1090 — — 19 1 003 32 1 070

156 1 310 60 1 345 2 740 — 7 1 635 18 1 376

1! 20 21 22 23 24

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. Hela riket 33 1 147 146 1 822 137 2 170 57 2 341 Stockholms stad.. 6 1 495 59 2 398 60 2 605 32 2 704 Stockholms län... — 4 1 396 3 2 084 — — — Norrköping Malmö 9 839 14 1 464 9 1 710 5 2 444 Göteborg I 1 681 17 1 625 16 1 888 4 1 695

25 26 27 28 29 30

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 355 1 510 1 005 2 286 1 200 3 013 1 056 3 556 Stockholms stad... 67 2 403 264 3 118 343 3 855 360 4 230 Stockholms l ä n . . . 17 1 920 66 2 685 68 3 254 59 3814 Norrköping 14 1 575 48 1 975 36 2 420 31 2 879 Malmö 48 1 179 69 2 013 77 2 738 60 3 064 Göteborg 17 1 719 59 2 603 115 3 338 126 3 702

717 3 766 287 4 469 57 4 090 11 2 527 30 3 208 65 3 907

515 219 36 18 26 45

3 901 4 594 4 385 3 309 3 374 4 029

15 5 1

1378 1 553 27

Elektriska arbetare. Byggnadsarbetets 31 32 33 34 35 36

Hela riket Stockholms stad. Stockholms län. . Norrköping , Malmö Göteborg

varaktighet upp till G mån. 726 844 417 463

75 963 21 1 098 2 614

53 1406 10 1 254

45 1693 12 1 412

24 1 674 7 1 248

1 832 1 189

2 144 1 760

1 950 1 194

10 1 329

2 650 1282

75 ersgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. l

50—54 Gen.snittl. ink.

Xi-

55—59

Gen.snittl. ink.

Antal

6 1

1 475 1 132

2 136

1 016

2 136

113 35 7 4 5 9

3 422 4 315 3 975 3 129 3 969 3 815

78 18 9 3 6 5

2 937 3 387 4 194 2 260 2 688 2 821

46 14 1

2 560 2 378 800

15 6 1

2 287 3 088 1 200

5 2

2 709 3 541

1 2

2 410 2 049

19 14

1438 1 581

18 9

1343 1222

5 1

1071 1208

2 1

1120 958

4 1

1418 1737

2 1

1205 760

14 7 2

2 198 2 497 2 714

7 5

1 662 2 548

7 2 1

1863 2 227 1360

2 1

1319 1929

247 115 24 5 18 16

3 717 4 339 3 989 3 274 3 164 3 925

136 57 14 3 12 5

3 237 3 756 3 704 2 338 2 964 3 391

67 21 2 2 8 5

2 733 3 796 1 778 3 196 2 039 3 299

10 4

1536 1358

4 3

768 995

2 2 1

862 2 645 2 652

1 1

650 248

1 1

Utan ang. Anålder tal Gen.Gen.- med Ansnittl. snittl. ink. tal ink. ink.

70—

65—69

Gen.snittl. ink.

Antal

Samtliga åldersgrupper

60—64

Gen.snittl. ink.

Antal

Genom- Antal utan snittl. ininkomst komst

2 281

116 61 3

1 993 2 303 1531

3 562

6 10

2 972 1566

1 o 3 4 5 6

8 2

2 015 12 2 442

2 241

2 227

2 340 2 103 601 141 79 93 4 490 120

2 810 3 858 3 322 2 440 2 798 2 995

7 8 9 10 11 12

768 317 8 2 55 75

1212 1382 1028 565 1 136 1 198

53 13 13 14

486 225 13

2 094 2 622 1993

42 43

1 556 1 772

19 20 21 22 23 24

2 156 5 760 1 929 362 178 898 379 484

3 145 4 034 3 528 2 454 2 567 3 490

25 26 27 28 29 30

273 91 3 3 39 32

1 269 1213 418 713 1 525 1438

31 31 5 32

1 642 1 642

39 13

2 767 3 150

18 6

2 379 27 2 959

4 5 6

2 525 2 240 3 663

2 040

2 750

15 16 9 17 8 18

33 34 5 35 7 36

76 Tab. I (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) e L -19

Län och städer

20—24

25—29

30—34

35—39

40—44

Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.An- snittl, An- snittl. An- snittl. An- snittl An- snittl Antal tal ink. tal tal ink. ink. ink. tal ink. tal

Gen.snittl. ink.

Elektriska arbetare (forts.). Byggnadsarbetets

varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån.

Hela riket Stockholms stad.. Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg

14 1006 3 1 221

57 1852 29 2 172

40 2 185 19 2511

26 2 374 12 2 659

21 2 692 12 3 045 1 2 282

6 734 2 1 155

3 1755 1 1445

3 1 883 5 2 119

2 2 976 1 2 800

2 705

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 212 1 430 448 2 320 557 3 138 720 3 434 Stockholms s t a d . . . 22 2 326 109 2 988 136 4 100 146 4 429 Stockholms l ä n . . . 18 1754 20 2 834 41 3 270 39 3 901 Norrköping 8 1 942 15 2 302 13 2 682 16 3 511 Malmö 23 1 538 38 2 445 54 3 245 53 3 466 Göteborg 17 1708 25 2 476 35 3 208 64 3 541

2 564 2 564

579 3 782 166 4 547 32 4 358 17 4 045 26 3 492 70 3 842

370 124 22 12 25 31

3 907 4 721 4 458 3 455 3 692 3 969

51 1 754 21 2 034 2 1 534

32 2 070 13 2 416

1 233 1 820

2 340 2 409

44 3 077 27 3 727 1 1742

48 3 282 25 3 995

6 2 168 3 1 797

2 513 2 189

»Byggnadsarbetare». Byggnadsarbetets varaktighet Hela riket Stockholms stad., Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg

1!) 20 21 22 23 24

25 26 27 2S 29

7 728 2 1 033

upp till 6 mån.

65 1 197 31 1 449 4 1075

101 1 675 46 2 043 1 580

—

8 1 180

5 1 796 13 1558

4 2 288 9 2 247

—

— . , 2 735

60 1 620 21 2 301

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. Hela riket 8 1 822 45 2 172 84 2 582 79 2 848 Stockholms stad.. 4 2 438 30 2 440 43 3 140 46 3 339 Stockholms län... — 2 1 669 1 2 263 1 2 600 — Norrköping Malmö 1 1 104 4 2 010 4 1 852 Göteborg 6 2 069 15 2 171 14 2 190 — — Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. 49 1 349 253 2 676 473 2 972 463 3 211 Hela riket Stockholms stad.. 14 2 104 135 3 124 208 3 973 208 3 977 Stockholms län... 2 762 9 2 958 12 2 247 5 4 126 Norrköping 1 3 000 3 1582 2 3 645 — — Malmö 7 1 790 18 2 737 13 2 383 — — Göteborg 1 2 752 31 2 931 84 2 942 85 3 152

332 3 512 122 4 419 7 4 759 2 3 742 11 2 651 62 3 681

294 116 6 3 10 63

3 573 4 766 3 147 3 909 2 790 3 415

Diverse specialiteter. Byggnadsarbetets varaktighet upp till 6 mån. SI 32

33 »t i5 38

Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

772 902

655 200

833 1 125

1 773

—

2 225

—

77 ersgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. l

50—54 Gen.snittl. ink.

Anal

3 2 1

3 014 3 972 1 100

55—59 Gen.snittl. ink.

Antal

60—64 Gen.snittl. ink.

Antal

1 Samtliga åldersgrupper

Gen.snittl. ink.

Antal

Utan ang. AnAntal Genomålder tal utan snittl. Gen.inAn- Gen.- med inkomst snittl. komst tal snittl. ink. ink. ink.

70—

65—69 Antal

179 88 2

2 096 2 498 1 691

18 9

1 685 1 905

1 2 3 4 5 6

1 618 3 338 852 197 93 256 300

3 232 4 173 3 649 3 218 3 061 3 419

7 8 9 10 11 12

414 173 9

1 636 1980 1 159

68 13 35 14 3 15

1 430

129 43 6 3 9 20

3 593 4 408 4 670 4 104 3 056 3 439

69 26 4 2 7 10

3 506 3 903 4 502 4 078 3 054 3 538

32 8 1 7 7

2 443 3 211

25 11

1 587 2 072

15 8 1

1923 2 388 1258

6 2 1

1 152 1 862 1 225

1 2

2 640 1 027

19 11 1

2 800 3 283 1267

1 4

2 630 2 706 2 705

9 4 1 2

4 2

2 873 3 317

2 1

1 9 2 4 16 2 326

3 1

421 378

27 52

1653 1 680

2 17 19 18

1 871

385 220 6

2 746 3 298 1868

oo 62

2 177 2 142

19 20 21 22 23 24

1 455 2 458 1 000 53 16 88 417

3 103 3 973 2 929 3 001 2 523 3 191

25 26 27 28 29 30

2 630

48 S

1 093 1 289

4 31

920 1 213

3 593 1 810

1 135 1 557

1 721

1 215

11 5

2 683 3 553

10 7

2 464 2 945

3 250 2 151

2 377

2 008

160 56 6 1 10 25

3 229 4 374 2 264 2 478 2 304 3 101

104 32 2 1 5 19

2 855 4 145 2 169 3 531 2 393 2 752

56 18 1 1 3 8

2 527 3 472 800 2 711 2 642 3 130

5 1

1 647 2 395

1 085

1 173

1 038

30 13

1924 2 609

1 2

1 757 2 868

7 4

1 852 11 2 053

* 1

32 33 34 1 35 2 36

78 Tab. I (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) e L -19

Län och städer

20—24

25—29

30—34

35—39

g 40—44

Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.Ansnittl, An- snittl An- snittl, An- snittl An- snittl Antal tal tal tal tal ink. ink. ink. ink. ink. tal

Gen.snittl. ink.

Diverse specialiteter (forts.). Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms l ä n . Norrköping Malmö Göteborg

i) 10

ii 12

varaktighet fr. o. m. G upp till 9 mån. 1

—

2 1755

3 210

1 730

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 17 1299 36 2 071 42 2 931 48 2 873 Stockholms stad... — 8 3 087 14 4 178 8 4 002 — Stockholms l ä n . . . 1 2 845 1 3 527 1 3 557 1 1290 Norrköping 2 1789 1 2 681 — — — — Malmö 2 930 2 1502 1 2 728 3 3 113 Göteborg 1 1 686 2 3 641 2 3 357 — —

3 210

31 2 684 3 3 754 2 4 601 1 3 880 1 3 188

33 10 1 1

3 222 4 534 2 673 2 470 3 451

79 ersgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. l

50—54 Gen.snittl. ink.

Intal

1 201

34 14 2 1 2 1

3 399 4 771 2 966 2 155 2 733 3 297

55—59 Gen.snittl. ink.

Antal

2 1

25 12 1 1 1 2

2 277 2 717

3 342 4 628 3 527 1361 3 480 3 267

Gen.snittl. ink.

Antal

Utan ang. Anålder tal Gen.- An- Gen.- med snittl. snittl. ink. tal ink. ink.

Antal Genomutan snittl. ininkomst komst

70—

65—69

60—64 Antal

Samtliga åldersgrupper

Antal

2 1

1601 2 213

15 3

1 782 2 594

1 667

17 4 3 2 1

2 307 4 267 2 479 2 157 1350

339 99 17 9 16 12

2 853 4 307 3 224 1918 2 326 3 238

7 3 1

2 505 3 015 2 634

1 587

1 1

2 880 2 880

2 100

1 2 3 4 5 6

—

7 8 9 10 11 12

80 Tab. I (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) ei L —19

Län och städer

20—24

25—29

30—34

35—39

a r e 40—44

Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.An- snittl. Ansnittl, An- snittl An- snittl. An- snittl, Antal ink. tal tal tal tal tal ink. ink. ink. ink.

Gen.snittl. Antal ink.

Direktörer och disponenter. Byggnadsarbetets

varaktighet fr. o. m. G upp till 9 mån.

Hela riket Stockholms stad.. Stockholms l ä n . . Norrköping Malmö Göteborg

1 450

1 550

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 4 800 Stockholms stad. Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg

5 233

23 355

14 728

Ingenjörer och arkitekter m. fl. Byggnadsarbetets 13 14

IS 10 17 IS

Hela r i k e t . . . . Stockholms stad... Stockholms län. Norrköping.. . . Malmö Göteborg

varaktighet upp till G män. •

—

— — — —

— — — — —

9 1268 5 1 641 1 250

17 1 794 11 1 909

6 2 971 4 2 322

—

1 1711

2 2 925

1 3 030

—

21 Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. G upp till 9 mån. Hela riket — — 9 1 241 13 2 744 3 2 182 241 744 Stockholms stad... • 8 11278 9 2 990 2 2 618 278 990 Stockholms län. 1 1 631 — Norrköping. . . . — Malmö Göteborg 1 2 080

25 26 27 28 29 30

Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

19 20 21 22

1 395

1 500 1 500

2 528

3 050 2 3 050

5 197 5 197

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. — .— 53 2 520 175 4 149 203 5 858 17 2 807 86 4 705 107 6 226 — 9 2 040 11 3 599 10 6 245 — —

161 7 169 71 7 922 11 6 420

157 77 11

— — —

20 7 527 21 7 075

21 12 783 13 8 660

•

—

— — —

—

5 2 760 2 3 928

—

22 3 594 9 5 067

—

17 6 103 24 5 807

8 935 9 381 6 683

Övrig kontors- och förvaltningspersonal. Byggnadsarbetets 31 32 33 34 35 36

Hela riket Stockholms s t a d . . . Stockholms l ä n . . . . Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet upp till 6 mån. 1 — — — 1 —

80 — — — 80 —

5 747 — — — — — — 2 334 1 2156

5 — 1

820 967

1 1 117 —

81 lersgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. l

50—54 Gen.snittl. ink.

(Vntal

55—59 Gen.snittl. ink.

Antal

60—64 Gen.snittl. ink.

Antal

Samtliga åldersgrupper

a 65—69 Gen.snittl. ink.

Antal

Utan ang. AnAntal ålder Genomtal utan snittl. Gen.Gen.- med inAnsnittl. snittl. ink. inkomst komst tal ink. ink.

70— Antal

1 2 3 4 5 6

14 901

7 8 9 10 11 12

7 15 281

7 13112

2 27 570

4 10 830

2 17 475

1 47 140

16 476

1 1

42 25 1

2 004 2 023 250

16 13 8 14 1 15

3 039

3 17 1 18

36 28 1

2 573 2 759 1 631

2 080

19 20 21 22 23 24

997 488 70 1 112 106

6 352 7 391 7 005 1 710 7 937 7 032

25 2G 27 28 29 30

2 070

5 31

5 1

4 073 2 156

3 2

4 527 3 549

6 483

1 1

3 800 3 800

1 24 320

1 987 1987

2 1

2 675 2 850

59 11 547 27 12 782 2 5 183

30 7 654 16 6 429 2 29 832

9 3

5 293 7 169

9 14 105 10 9 866

2 6

2 49C 6 619

2 3

4 600 4 724

1 18 500

1 18 500 •

8 6 459 2 12 204

7 925

6 3

4 716 6 040

1 710

5 411

32 33 34 2 35 36

82 Tab. I (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) e^ n 20—24

—19

Län och städer

25—29

30—34

35—39

Gen.Gen.Gen.Gen.Gen. Ansnittl. An- snittl. An- snittl, An- snittl An- snittl tal ink. tal tal tal tal ink. ink. ink. ink.

a 40—44

Antal

Gen.snittl. ink.

69 3 976 6 3 917

55 2

4 446 4 883

4 242 4 360

20 M

4 926 3 626

1 380

6 3 328

35 1 9

3 727 8 700 3 109

6 062

1 4

2 530 8 079

övrig kontors- och förvaltningspersonal (forts.). Byggnadsarbetets

varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån.

Hela riket Stockholms stad... Stockholms l ä n . Norrköping Malmö Göteborg. . . .

— -

—

6 1 170 1 1 549

—

3 2 332

830 Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 46 931 132 1 739 120 2 713 107 3 221 Stockholms stad... — 6 2 457 9 3 469 8 3 297 — Stockholms l ä n . . . — 2 4 464 — — — — Norrköping 1 900 Malmö 18 1 008 38 1 752 38 2 606 33 3 262 Göteborg 10 943 34 1985 22 2 830 22 3 797 Arbetsledare. Byggnadsarbetets

varaktighet upp till 6 män.

18 Hela riket 14 Stockholms stad. 15 Stockholms län... 10 Norrköping 17 Malmö 18 Göteborg 19 20 21 22 23 24

25 2 (i 27 28 29 30

—

1 1 152 1 1 152

—

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o m. 6 upp till 9 mån. Hela riket 1 1572 — — — — — — Stockholms stad.. » Stockholms l ä n . . 1 1 572 Norrköping Malmö Göteborg — — — — — — — Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket — — — — 5 2 836 14 3 567 Stockholms stad... 2 2 113 2 4 575 Stockholms l ä n . . . . — — 4 5 963 Norrköping Malmö — Göteborg 2 3 933 1 5 000 Kontrollant personal. Byggnadsarbetets

SI Hela riket sa Stockholms stad... Stockholms län... 33 Norrköping 34 Malmö 35 Göteborg 36

varaktighet upp till G män. — -

—

1 1

525 525

2 473

2 G 3 020

83 lersgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. 1

Gen.snittl. ink.

tal

Gen.snittl. ink.

Antal

Gen.snittl. ink.

Antal

Utan ang. Anålder tal Gen.- An- Gen.- med snittl. ink. snittl. tal ink. ink.

Antal

—

9 1

1 559 1 549

—

599 40 2 1 190 133

2 973 3 578 4 464 900 3 151 3 108

—

20 o 1

1 398 1401 961

9 13

—

7 370

16 17 1 18

—

8 1 4

2 513 6 420 1 837

— 20

315 25 53 2 10 25

2 968 3 906 2 954 1748 5 780 6 052

25 26 — 27 28 29 30

3 1

458 525

31 32 33 34

13 1

4 915 3 000

7 1

3 550 7 500

4 1

3 679 4 019

3 448

4 2

2 770 3 240

2 400

4 3

4 836 5 077

2 2

3 793 2 269

3 567

2 1

3 965 4 563

2 520

—

1 626

—

1 1

47 2 5 1 3 3

2 312

1 150

2 312

3 241 6 371 3 079 2 705 8 157 3 778

55 5 10 1 3 2

2 387 2 505 2 652 792 1 917 9 066

36 4 6

2 226 2 016 1473

28 1 2

2 157 5 090 3 941

1 9 600 1 4 312

6 682

—

6 420 6 420

Antal Genom- utan snittl. ininkomst komst

70—

65—69

Gen.snittl. ink.

Antal

Samtliga åldersgrupper

60—64

55—59

50—54

jo-

15 2 5

1236 11 734 1 181

—

3 728

—

1 2 3 4 5 6

7 8 9 10 11 — 12

1 15

19 21 22 23 24

84 Tab. I (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) el

-19

Län och städer

20—24

25—29

30—34

Gen.Gen.Gen.Gen. Ansnittl. An- snittl An- snittl An- snittl tal tal tal tal ink. ink. ink. ink.

35—39

40—44

Gen.Gen.An- snittl Ansnittl, tal tal ink. ink.

Kontrollantpcrsonal (forts.). Byggnadsarbetets

varaktighet

fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån.

Hela r i k e t . . . . Stockholms s t a d . . . Stockholms l ä n . . . Norrköping Malmö Göteborg

4 766

2 3 530

4 817 3 413

4 166

1 660

4 650

3 600 3 460

7 160 4 910

5 000 3 333

1353 1 500

3 675 2 600

Verkmästare. Byggnadsarbetets

10 ii 12

Hela riket Stockholms stad.. Stockholms l ä n . . . Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet upp till G män.

—

— —

4 1430 2 495

1 108

1 3 700

—

•

4 750

—

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. G upp till 9 mån. Hela riket — — — — 1 2 558 Stockholms s t a d . . . — — — 1 2 558 Stockholms l ä n . Norrköping Malmö Göteborg

2 200

3 588 3 945

2 162

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 män. Hela riket — — 9 3 190 25 3 440 37 4 408 Stockholms stad.. — 3 3 984 6 4 755 12 5 364 — Stockholms l ä n . . 1 1281 4 3 362 2 4 538 — — Norrköping Malmö 2 3 575 Göteborg 1 3 146 2 — — — —

65 4 869 26 5 672 3 5 194

100 5 069 32 6 358 3 4 086

4 4 765 2 4 992

4 813 5 366

Förmän. Byggnadsarbetets 25 20 27

29 SO

31 32 33 34 35

varaktighet upp till G män.

Hela riket Stockholms stad.. Stockholms l ä n . . . Norrköping Malmö Göteborg Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 män. Hela riket Stockholms stad. Stockholms län. . Norrköping Malmö Göteborg

460 800

3 370

1 963 1963

85 lersgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. l

50—54 Gen.snittl. ink.

Inkl

2 7 790 1 12 100

55—59 Gen.snittl. ink.

Antal

1 1

2 170 2 170

2 1

1 971 1 500

3 1

2 345 1185

2 442

4 230

4 3

3 664 4 226

2 2

1301 1301

60—64 Gen.snittl. ink.

Antal

Samtliga åldersgrupper

Gen.snittl. ink.

Anta'

Antal Genomutan snittl. ininkomst komst

Antal

27 4

4 871 5 274

1 16 800

5 11

8 386 4 202

1 1

20 9 1

1 963 1830 1 108

3 781

17 13 1

3 304 3 559 3 570

2 162

4 276

535 220 24

5 308 6 005 4 824

1 4 580

4 738 5 114

2 10 630

1 946

3 490

3 615 3 615

1 1

5 257 5 257

82 38 2

5 382 6 066 3 641

60 29 2

5 531 6 281 6 488

13 7 1

4 962 5 132 4 696

15 8 2

4 833 5 205 5 249

8 9

4 796 5 095

8 7

4 682 5 652

4 635

1 1

1953 4 110

3 1

2 093 850

1 4 930

1 Utan ang. Anålder tal Gen.Gen.- med Ansnittl. ink. snittl. tal ink. ink.

70—

65—69

4 930

7 5

4 189 3 929

4 838

10 3 1

2 046 2 546 800

1 1

4 930 921

3 370

1 2 3 4 5 6

7 8 9 10 11 1 12

13 14 15 16 17 18

19 20 21 22 23 24

25 26 27 28 29 30

31 32 33 34 35 36

86 Tab. I (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) ef L ö n t —19

Län och städer

20—24

25—29

30—34

a g

35—39

40—44

An- Gen.- An- Gen.- An- Gen.- An- Gcn.- An- Gen.- An- Gen.tal snittl. tal snittl. tal snittl. tal snittl, tal snittl. tal snittl. ink. ink. ink. ink. ink. ink. Förmän (forts.). Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad... Stockholms l ä n . . . . Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet

— — — — —

— — —' — —

•

fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån.

2 2 860 1 2 582

—

— —

130 1820 27 2 994 4 1 912 2 1 189 26 1 671 10 2 389

—

1 3 139

—

5 3 857 3 4 478 1 1932

—

6 3 701 2 4 570

10 4 529 1 8 200

15 7 1

5 059 6 163 4 347

1 4 650 1 2 601

3 580 12 041

4 1

4 136 4 415

85 1988 37 2 300 4 2 206

G9 2 256 23 3 201 3 2 979

83 25 5

2 576 3 539 2 862

7 2 558 5 2 314

9 2

2 605 2 653

52 4 401 34 5 515

4 164

Murare. Byggnadsarbetets

varaktighet upp till G mån.

9 10 11 12

Hela riket 25 1035 Stockholms stad... 7 1297 Stockholms l ä n . . . . 1 501 Norrköping — — Malmö 6 1 063 Göteborg 2 1 397

13 14 15 IG 17 18

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp Ull 9 män. Hela riket 13 1 240 60 2 931 62 3 248 50 3 549 Stockholms stad. 2 2 552 24 4 262 26 4 876 25 4 881 Stockholms län... 1 1 486 4 3 386 2 2 459 3 2 850 Norrköping Malmö 1 1 130 7 2 283 6 2 190 5 2 222 Göteborg 1 921 4 2 347 4 2 443 1 2107

19 20 21 22 23 24

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 100 1532 355 2 469 418 2 861 379 3 238 Stockholms stad. 9 1 476 57 4 251 89 4 232 92 5 049 Stockholms län.., 10 1 923 35 2 943 29 4 016 30 4 700 Norrköping 6 2 362 10 2 247 12 2 258 15 2 990 Malmö 22 1 674 35 1 983 37 2 367 17 2 422 Göteborg 7 2 105 35 3 638 38 3 630 20 3 725

113 1 585 34 2 330 1 1 054

—

18 1 259 12 1 681

— 9 2 146 7 2 468

46 5 181 4 642

2 235 2 569

2 024 2 554

327 3 411 86 4 966 25 4 838 5 2 456 17 2 604 16 4 350

456 105 45 8 20 42

3 761 5 587 4 877 3 273 2 964 4 844

188 1 750 179 1 774 72 2 280 69 2 500 16 1 979 14 1 8 3 1 490 1 753 15 1 324 11 1 406 19 1 383 17 1976

185 69 14 2 15

1 850 2 453 2 262 595 1 634 1982

142 50 28

3 511

Byggnadsträ- och glasmästeriarbetare. Byggnadsarbetets

varaktighet upp till 6 mån.

30 Hela riket 19 591 Stockholms stad... 7 612 Stockholms l ä n . . . 2 1 517 Norrköping Malmö Göteborg 85

31 32 33 34 35 36

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. Hela riket 12 1 353 75 2 178 100 2 669 157 3 299 Stockholms stad... 4 1781 28 3 038 37 3 866 63 4 699 Stockholms l ä n . . . — — 4 1881 14 2 536 19 3 003 Norrköping — — 1 1 840 -— — — Malmö — — 5 1 649 5 2 099 7 2 340 Göteborg 2 1 597 3 1 690 14 2 125 16 2 424

25 20 27 28

77 1 087 185 1498 49 1 580 62 2 142 11 757 13 1 294 1 773 1 148 21 850 15 1 387 15 1302 11 1430

155 3 534 70 4 842 25 3 338 2 1 995 11 2 184

4 853 3 760 2 906 2 310

87 lersgrupptr i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. 1

i s

Gen.snittl ink.

Gen.snittl. ink.

Antal

p e r n

6 5 - -69

Gen.snittl. ink.

Antal

1 2 3 4 5 6

3 400 4 355

1 1

2 896

22 7

3 864 4 301

56 13 4 1 3 3

1144 1523 1568 720 450 1 668

37 8 3 1 4 3

921 8 1 121 1368 — — 922 — — 1 350 — — 1 054 1 1 2 0 0 1 156 — —

967 274 39 4 144 73

1 881 2 676 2 089 1 112 1769 1874

2 959 4 059 4 251

10 5

2 922 3 449

10 5

2 776 3 687

616 295 39

3 661 5 034 3 742

3 4

2 352 1935

1 1

2 190 3 096

— 1

1 672

44 31

2 320 2 434

3 018 4 406 4 127 2 649 2 658 4 030

232 46 9 9 12 29

2 601 3 891 3 773 2 900 2 517 3 822

183 22 19 17 11 20

2 074 3 217 2 454 2 271 1 618 3 349

76 16 3 5 4 5

1640 29 1 5 3 1 4 234 2 372 — — 898 2 294 1 5 828 323 2 785 — — 145 1 934 1 820 290 3 800 370

3 132 4 910 4 254 2 728 2411 4 043

183 67 23 4 17 9

1 692 2 475 1536 540 1 875 1437

112 37 13 4 15 7

1437 1 960 1 428 1 133 1 065 1404

58 12 5 2 9 3

1 307 2 761 476 630 1515 1 717

24 7 3 2 3

895 759 1731 678 854

1556 1709 604 144 25 1 707 161 121

1619 2 293 1 617 857 1489 1486

270 25 75 26 22 27

116 54 14

3 298 4 626 2 751

50 15 4

2 64S 4 217 2 94C

22 12 2

3 493 4 481 3 295

3 1

8 7

2 124 1 99c

1 2

1883 2 696

2 136 1 120 462 14S n 48

3 150 4 370 3 184 1 664 2 135 2 232

31 32 33 34 35 36

2 987

2 079 2 495 2 4£1

93 21 4

1834 2 347 2 327

54 9

16 7

1968 2 179

24 10

2 018 1 356

10 5

1541 1 143

76 33 4

3 813 5 467 3 263

54 22 2

3 384 4 885 3 729

28 11 2

4 3

2 5:6 2 879

7 7

2 447 2 759

585 120 46 21 42 59

3 466 5 479 4 947 2 866 2 686 4 427

425 79 30 20 33 40

207 82 18 3 20 15

1 752 2 340 1 800 1 154 1 911 1 256

i2e

3 389 4 622 3 15£ 1 48* 2 256 2 464

4 349 5 535 5 484

1 1

4 520

106 33 4

52 24 1

104 34 5

—

1541 2 300

—

a 2 137

—

4 824 3 800

1 Antal

Antal utan inkomst

— —

—

3 Genomsnittl. inkomst

3 885 4 570

3 722 4 533 6 720

5 074 5 706

4 OS 4 366 7 700

Gen.snittl. ink.

Antal

Utan ang. Anålder tal Gen.- . Gen.- med .... Ansnittl. . . snittl. ink. . , tal ink. ink.

70—

7 3

12 2 2

11 5

16 2 1

Samtliga åldersgrupper

60—64

55—59

50—54

Inkl

— — — — 160 —

2 188

—

— — — —

• —

— — 6

— 2 256 5 057

— — —

7(J

— — —

98 14 3

7 8 9 — 10 29 11 11 12

— 14

15 16 —, 17 — 18

— •

— 20 — 21 — 22 — 23

28 29 30 30

88 Tab. I (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) ei L —19

Län och städer

20—24

25—29

30—34

35—39

i n

40—44

Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.An- snittl. An- snittl. AnAnAnsnittl. snittl An- snittl tal ink. tal tal tal tal tal ink. ink. ink. ink.

Gen.Ansnittl. tal ink.

Byggnadsträ- och glasmästeriarbetare (forts.). Byggnadsarbetets

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån.

Hela riket 174 1204 606 1872 1 002 2 483 1 211 2 942 1289 3 184 1 177 Stockholms stad.. 24 1 682 102 2 836 171 3 526 254 4 295 243 4 708 211 Stockholms l ä n . . . 9 1 623 58 2 322 86 3 383 127 3 729 140 4 353 161 Norrköping 2 761 16 1453 27 2 275 40 2 435 46 2 674 33 Malmö 12 1 386 29 2 138 56 2 387 43 2 520 32 2 793 36 Göteborg 8 1922 32 2 634 100 3 262 121 3 770 131 3 944 127

3 209 1087 4 687 249 4 306 131 2 817 28 2 967 46 3 804

Byggnadsgrovarbetarc. Byggnadsarbetets

varaktighet upp till G män.

Hela r i k e t . . . . 35 Stockholms s t a d . . . 12 Stockholms l ä n . 5 Norrköping — Malmö 1 Göteborg — 13 11 15 10 17 18

1(1 i0 21 22 23

516 758 594

— 430

231 875 85 1 239 24 1 065 1 1482 10 660 15 686

318 1083 121 1 510 17 987 7 773 20 914 8 1339

345 1 176 141 1 667 12 1495 3 947 20 1085 10 775

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. Hela riket 11 1 661 106 1 970 198 2 285 215 2 522 Stockholms stad.. 4 2 315 54 2 365 96 2 841 114 3 065 Stockholms l ä n . . . 1 1 388 8 2 372 13 2 622 15 2 742 Norrköping 1 1867 —, . Malmö 4 1268 18 1 487 10 1 926 Göteborg 1 1 941 12 1587 20 1752 9 2 090 Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 1382 478 1 947 887 2 358 1001 2 646 Stockholms stad.. 2 188 148 2 682 248 3 145 292 3 519 Stockholms l ä n . . . 1 713 89 2 183 140 2 795 151 3 106 Norrköping 1 395 15 1422 32 1 726 41 2 119 Malmö 827 16 1 666 39 1913 49 2 151 1 526 Göteborg 30 2 407 62 2 634 73| 2 862

281 1234 249 108 1 637 78 17 1 372 17 4 785 4 25 1 328 17 14 1 453 12

1 218 232 1 740 82 487 16 884 3 1250 16 1 196 14

185 2 794 102 3 495 15 2 454

2 732 3 442 2 980 1 600 2 070 2 438

136 59 9

12 1 899 7 2 125

182 88 12 3 5 11

976 2 839 225 3 918 165 3 423 33 2 515 44 2 138 86 3 242

865 2 888 241 3 968 117 3 199 49 2 209 26 2 275 68 3 434

775 226 115 34 46 75

118 1838 41 2 742 4 1280 8 1 703 12 1 396

122 64 2 1 14 9

2 070 2 614 1 768 839 1 988 1 360

100 44 5 1 13 11

98 3 205 52 3 975 3 297

78 3 276 42 4 009 4 3 425

71 30 3

3 2 213 4 2 316

2 455 2 255

Målare. Byggnadsarbetets

varaktighet upp till G män.

25 26 27 28 29 30

Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.., Norrköping Malmö Göteborg

31 32 33 34 35 36

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 män. Hela riket 23 909 128 1958 132 2 600 101 2 799 Stockholms stad... 1 634 36 2 952 53 3 627 43 3 759 Stockholms län... . 5 1015 4 2 578 6 2 763 Norrköping Malmö 470 1 562 2 127 1 770 Göteborg 435 1 592 2 107 2 033

36 819 9 1348

— —

7 449 2 1265

247 1 300 74 1747 6 771 1 870 38 1 165 16 1425

233 1 707 100 2 265 2 576 1 860 29 1 214 18 1504

135 1732 47 2 375 3 1293 2 777 13 1527 14 1537

89 dersgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. 1 d

e r

s g r u 55- -59

50- -54 Gen.-

Antal

snittl. ink.

975 188 124 26 36 72

3 039 4 697

186 76 12

1 115 1 453 1 233

4 100 2 526 2 774 3 579

Gen.-

Antal

snittl. ink.

873 183 104 30 43 60

Samtliga åldersgrupper

e r n a

65- -69

60—64 Gen.-

Antal

snittl. ink.

Gen.snittl. ink.

Antal

219 35 23 11 15 5

1 689 2 372

2 838 4 737 3 564 2 327 2 820 3 109

472 71 64 19 17 28

57 16 5 2 5 4

1 267

37 958 15 1 314 4 604 1 1 056 405 2 2 859

2 378 4 005 3 374 2 265 2 268 2 568

2 166 2 083 2 370 2 611

70 Antal

Utan ang. AnAntal Genomålder tal utan snittl. Gen.- med Gen.inAnsnittl. ink. inkomst komst snittl. tal ink.

ink.

282 370 779

2 800 4 275 3 759 2 409 2 600 3 553

763 2 102 776 — 139 — 28 — 149 — 92 —

1 110 1 560 1 151 776 1 044 1 111

1 801 1 278

636 100 4 78 87

2 480 3 097 2 474 1 667 1 832 1 960

40 14 4 1

120 8 20 4 3 7

1 156 59 2 123 1 557 2

—

•

1 164 — 1258 2 2 325

1948 9 264

— 1 739 1915 1 049

— 2 325

— — — —

1 2 3 4 5 6

242 92 6

7 8 9 — 10 52 11 40 12

19 3

1 124 1 156

118 1 131 42 1 641 8 1 136 604 2 834 14 10 1 213

108 50 11

2 376 2 969 2 337

77 2 635 41 3 126 8 2 318

34 2 259 18 2 672 7 2 289

17 1 960 7 2 811 1 1732

—

— —'

10 4

1 796 2 221

6 2 660 6 2 314

2 1 785 2 1323

2 1 740 1 2 004

—. —

— —

582 161 84 29 25 50

2 608 3 672 2 928 2 132 2 391 2 752

464 122 63 26 34 46

2 580 3 642 2 910 2 290 2 109 2 876

236 61 43 12 10 14

94 29 16 5 4 6

2 034 31 1 509 6 506 3 225 — — 1781 1 720 — 998 — 2 280 — 279 — 1 1 640 296 — — 520 2 2 472

2 592 3 543 2 972 2 110 2 143 2 942

68 29 2 1 12 7

1 803 2 241 1 554 1 383 1 478 1 594

58 22 3 1 10 5

1 438 1 870 2 353 1213 1 303 1058

33 1 152 9 1 159 2 1 605

28 1263 10 1 501 1 3 089

13 1 134 11 2 1 509 1 1 634 —

6 1 505 2 1 372

1 613 2 198 1268 903 1371 1472

129 25 25 26 8 27

6 1352 3 1 519

920 1 202 140 452 31 — 8 — 3 1 603 1 1 420 160 1 2 162 — 100 —

40 3 030 25 3 726 1 2 635

32 3 245 15 4 262 4 3 057

17 2 483 8 2 995 2 2 667

9 1967 2 3 320

1 1 584

733 318 37

2 700 3 693 2 798

_ —

2 1 777

—

1820 2 476

3 2 457 2 1 763

45 37

1 973 2 084

—

816071.

1 535

535 606 696

2 214 3 085 2 179 1 971 2 589 2 560

2 173 3 130 1 782 1 709 2 310 2 040

1 2 613

2 1

— —

— 389 — 915 — — — — —

5 2 007 4 3 2 227 —

—

1 285

—

z —

13 14 15 16 17 18

19 20 21 22 —' 23 24

— — —

•

—' 28 20 29 21 30

— •

—

31 32 33 34 35 36

90 Tab. I (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) eft L -19

Län och städer

20—24

25—29

30—34

35—39

40—44

Gcn.Gen.Gen.Gen.Gen.An- snittl, An- snittl. An- snittl. An- snittl An- snittl Antal ink. tal tal tal tal ink ink. ink. tal ink.

Gen.snittl. ink.

Målare (forts.). Byggnadsarbetets Hela riket , Stockholms stad. Stockholms l ä n . . Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. 464 1093 1 154 1 809 1279 2 371 51 1 655 197 2 674 284 3 212 23 1 379 75 2 327 100 2 996 15 986 41 1 621 38 1 853 47 1 019 61 1 619 50 2 163 32 1 297 108 2 122 108 2 815

905 2 696 225 3 718 71 3 567 18 1 864 30 3 380 76 2 956

907 3 007 244 4 070 69 3 892 22 2 671 40 2 577 95 3 175

928 257 67 21 47 91

1 377 2 143 1 166

15 1 257 8 1 365 1 550

15 797 3 1 110 567 3

10 1399

946 1 377

3 149 4 335 4 147 2 466 3 046 3 526

Bleck- och plåtslagare. Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad.. Stockholms l ä n . . Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet upp till G män. 14 4

510 585

43 939 13 1 127

—

, —

2 5 2

765 769 847

1 755

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. Hela riket 11 780 25 1 349 28 1 913 15 2 110 Stockholms stad.. 8 983 12 1399 17 2 227 4 2 938 Stockholms l ä n . . . — 1 1 492 1 2 115 — — — Norrköping 2 1563 Malmö 1 2 488 Göteborg 3 1 389 1 1 748 5 1 418 — — 19 20 21 22 23 24

1 656

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. 197 1 192 420 1 789 358 2 650 226 2 908 Hela riket Stockholms stad.. 37 1 465 102 2 410 100 3 404 77 3 616 Stockholms l ä n . . 19 1585 16 1 314 28 3 508 36 3 268 Norrköping 10 1 445 17 1 586 4 2 760 6 2 528 Malmö 20 1 208 18 2 062 11 2 698 5 3 789 Göteborg 17 1213 37 2 092 21 3 393 8 3 404

3 992 4 249

12 2 691 3 079

1 601

234 3 174 78 4 122 18 3 165 9 2 240 6 3 902 10 3 790

201 78 14 11 10 10

3 269 4 071 2 908 2 650 3 616 3 748

68 1288 38 1443 2 776

1 862 864

47 25 1 2 7 3

1293 1 492 740 911 1438 1 528

35 2 723 23 3 160 2 2 333

37 21 2

2 481 2 973 2 324

Metallarbetare. Byggnadsarbetets 25 Hela riket 26 Stockholms stad. 27 Stockholms län... 2 8 Norrköping 29 Malmö , 30 Göteborg

31 32 33 34 35 30

varaktighet upp Ull G mån. 40 8

568 667

—

3 5 2

594 340 761

244 932 82 1 342 11 806 5 577 26 768 18 840

201 1 073 79 1355 8 947 1 752 18 880 14 881

134 1 314 67 1 561 2 464 2 589 13 1008 11 1 678

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. G upp till 9 mån. Hela riket 31 1 866 120 2 191 8!) 2 277 1311 Stockholms stad... 63 2 433 62 2 571 44 2 727 1 656 Stockholms län.... 4 1234 10 2 158 4 2 389 Norrköping 1 1 812 Malmö 536 6 1 443 3 1 354 3 1 970 Göteborg 9 1 278 11 1835 12 1 803

1 897

2 006

i n

91 dersgruppei i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. 1

55- - 5 9

50—54 Gen.snittl. ink.

Antal

60—64

Gen.snittl. ink.

Antal

Gen.snittl. ink.

Antal

477 140 46 20 37 35

2 991 3 870 3 386 2 424 3 137 3 348

321 90 22 9 16 41

2 709 3 509 2 768 2 279 3111 3 588

195 47 13 10 13 19

2 318 3 067 2 282 1 959 2 956 2 892

151 29 6 11 o 15

16 8

1 222 1 595

3 1

1 126 1 402

8 2

900 1 350

—

— —

—

917 1 060

1 2

593 810

—

1 1

—

.— —

11 5

2 377 2 474

7 3

1 870 2 133

1 570

1 Utan ang. Anålder tal Gen.Gen.- med Ansnittl. snittl. ink. tal ink. ink.

7C—

65- - 6 9

Gen.snittl. ink.

Antal

Samtliga åldersgrupper

Antal

104 17 6 6 3 5

1 3 2 4 67 2 340 2 2 307 1 1 782 — 353 1 2 131

1 110

-—

—

— —

—

— —

— — — —

2 090 3 517 1553 2 404 2 151 3 347

1 1

1 472 7 679 2 987 1 7 9 8 2 688 568 — 223 3 500 390 685

2 518 3 624 3 264 2 010 2 447 2 948

— — —

171 60 7 3 18 7

1 114 1499 821 708 904 976

7 8 9 —. 10 12 11 13 12

—

128 70 3

1967 2 246 1 852

—

4 11

2 023 1 557

13 14 — 15 16 17 — 18

2 344 15 1 569 2 042 2 548 — — 594 — 163 — 74 — 82 133 2 465

2 533 3 386 2 929 2 107 2 503 2 791

836 354 31 13 76 57

1 092 1406 926 648 940 1 084

478 247 24 2 20 37

2 159 2 644 1 994 1707 1403 1 741

2 082 2 082

2 480

107 34 12 6 5 7

2 937 3 839 3 324 2 169 3 007 2 960

73 21 8 3 3 4

2 734 3 175 4 289 1 771 3 159 2 544

44 11 4 1 2 4

2 367 2 731 2 056 3 500 2110 3 230

11 4

2 370 2 704

4 1

2 981

18 9 3

1 355 1 260 1 571

24 12 2

1 063 1 100 1 159

11 2

888 1 148

6 6

1 461 1461

—

— —

1 758

—

1 320 1391

—

2 3

—

— —

13 8 2

2 579 3 206 1 235

5 2

2 153 2 395

2 2

2 383 2 383

—

. — •

—

— — — — -

— 1 1

1900 1 856

2 040

—

1 Antal Genomutan snitt]. ininkomst komst

1 603 1603

— 2 — 3 —. i — 5

67 24 4

— 20 — 21 — 22 — 23 24

139 25 57 26 6 27 28

16 29 24 30 31

— 32 — 33 —. 34 —, 35 — 36

92 Tab. I (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) eftj L -19

Län och städer

20—24

25—29

30—34

35—39

40—44

Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.Ansnittl An- snittl, An- snittl. An- snittl An- snittl, Antal tal tal tal tal tal ink. ink. ink. ink. ink.

Gen.snittl. ink.

Metallarbetare (forts.). Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 män. Hela r i k e t . . . . 209 1341 Stockholms stad... 37 2 159 Stockholms l ä n . . . . 10 1 423 Norrköping. . . 8 1 584 Malmö 31 996 Göteborg 6 1 890

848 1 984 1064 2 737 1 052 3 276 193 2 968 272 3 593 351 3 990 60 2 040 80 3 148 54 3 208 43 1425 38 2 050 28 2 454 44 1 664 55 2 644 62 2 909 50 2 411 94 3 024 131 3 447

706 3 513 273 4 171 57 3 642 13 2 501 29 3 150 74 3 881

480 195 40 16 17 47

3 681 4 347 3 781 2 954 3 523 3 843

45 1 352 13 1 455

26 12 2

1 283 1 295 1 265

Elektriska arbetare. Byggnadsarbetets varaktighet upp till 6 mån. Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

20 714 4 1 185 2 414

—

2 2

580 701

85 887 22 1 101 1 1 161 1 335 9 952 2 893

73 986 28 1304 2 820 3 794 7 871 2 1 205

60 1 026 18 1 222 1 918

— 8 1 267 4 1 082

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. G upp till 9 män. Hela riket 17 1 067 39 1 783 25 2 223 32 2 396 Stockholms stad.. 5 1554 16 2 358 13 2 773 14 3 082 Stockholms l ä n . . 6 1 412 1 1988 — — — Norrköping Malmö 3 2 159 2 710 2 1 810 3 1540 Göteborg 1 1 720 — 2 2 445 — — — Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 1155 1 325 371 1 954 493 2 861 642 3 270 20 Stockholms stad.. 16 1 816 65 2 732 140 3 540 134 4 287 21 Stockholms l ä n . . 13 2 127 35 2 406 37 2 929 50 3 703 2 2 Norrköping 8 1 347 15 2 233 12 2 678 10 3 072 28 Malmö 19 1252 27 2 086 27 3 234 51 3 165 21 Göteborg 5 1 652 19 2 317 22 3 358 38 3 632 19

598 1 617 1346

1 176

2 872 3 203 1 721

579 3 541 159 4 296 44 4 153 20 3 740 22 3 051 54 3 810

379 125 17 12 20 36

3 710 4 425 3 609 3 520 3 141 3 867

22 2 431 7 2 469 1 2 722 2 274 2 705

»Byggnadsarbetare». Byggnadsarbetets varaktighet upp Ull G mån. 25 26 27 28 20 30

Hela riket 11 1 113 Stockholms stad.. 7 1 266 Stockholms län. . — — Norrköping Malmö Göteborg — —

31 32 33 34 35 36

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. Hela riket 950 32 2 045 62 2 712 07 2 826 Stockholms stad. 37 3 075 42 3 326 16 2 456 1 5 200 Stockholms län.., 1 3 137 Norrköping Malmö 1699 1 827 4 1806 2 164 Göteborg 1 796 14 2 059

62 1 149 30 1206 1 400

104 1 277 49 1 490 7 872

125 1 556 55 1 893 5 1357

64 1 450 32 1 666 3 1 260

59 1 684 32 1 921 1 500

4 1 154 12 1 125

4 915 19 1 187

10 1 513 18 1 400

1 471 1 148

1 732 1 806

50 2 879 24 3 871 2 1 563

48 3 076 27 3 594 3 2 989

1 016 2 211

2 583

93 dersgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. l

50—54

55—59

Gen.snittl. ink.

Antal

Gen.snittl. ink.

Antal

60—64 Gen.snittl. ink.

Antal

Samtliga åldersgrupper

a 65—69 Gen.snittl. ink.

Antal

Utan ang. Anålder tal Gen.Gen.- med Ansnittl. snittl. ink. tal ink. ink.

70— Antal

228 107 19 6 14 18

3 547 4 108 3 913 2 563 2 957 3 850

123 60 12 3 6 6

3 250 3 695 3 176 2 312 2 793 3 638

7 5

985 1 178

6 2

1 434 1 097

2 350

4 2

2 180 2 216

2 040

2 830

109 43 6 3 7 15

3 652 4 136 4 198 3 369 2 768 3 914

60 14 3 2 6 12

3 308 3 633 4 938 3 570 3 035 3 768

30 10 2

2 954 3 775 2 363

3 3

3 117 3 748

26 11 4

1432 1 772 1 085

20 7 1

1 611 2 539 650

11 5 2

1 029 1283 578

4 1

640 1661

4 4

997 1594

1 223

1 161

23 12

2 723 3 165

13 6 1

2 484 3 195 1570

11 6 1

2 459 2 900 2 200

1 500

2 3

2 920 2 451

2 020

60 26 4 3 3 6

2 681 3 461 1 483 1 638 2 321 3 349

36 10 1 2 5 3

2 317 2 916 1300 2 942 2 065 3 671

21 10

2 462 22 2 651 1

3 125

1 1

2 159 2 159

4 2 1

1924 5 239 2 529 1709 367 169 285 466

2 946 3 006

1 1

2170 3 290

11 6 1

1 292 1 481 2 154

2 1

2 404 10 2 798 1

5 1

949 1873

4 1 1

Antal utan inkomst

2 963 3 837 3 139 2 139 2 497 3 403

1 2 3 4 5 6

334 109 8 5 40 14

1027 1227 885 663 1 220 1 094

161 70 10

2 086 2 613 1 549

14 5

1 842 2 404

13 14 15 16 17 18

2 319 3 070 792 222 89 2 870 193 226

3 096 3 989 3 414 2 995 2 804 3 586

19 20 21 22 23 24

1411 1 077 1200

531 252 29

1415 1 656 1 095

141 25 80 26 11 27

38 80

1 289 1 335

14 29 19 30

338 187 9

2 731 3 291 2 689

16 60

1 898 2 138

31 32 33 34 35 36

1 601 2 037 591

8 1

Genomsnitt]. inkomst

55 26

7 8 9 10 9 11 7 12

94 Tab. I (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) eft L -19

Län och städer

20—24

25—29

30—34

35—39

40—44

Gen.Gen.Gen.Gcn.Gen.An- snittl. An- snittl, An- snittl. An- snittl. An- snittl. Antal tal tal ink. ink. ink. tal ink. tal ink. tal

Gen.snittl. ink.

45—49 Antal

Gen.snittl ink.

»Byggnadsarbetare» (forts.). Byggnadsarbetets

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån.

Hela riket Stockholms stad... Stockholms l ä n . . . . Norrköping Malmö Göteborg

28 1 423 5 2 509 5 1276 _ _ _ 1 980 2 1889

166 1 958 70 2 401 14 2 036 _ _ 2 844 20 2 606

363 2 532 1 4 1 3 290 29 2 167 2 1283 3 2 341 64 2 787

393 2 759 154 3 299 27 3 102 — — 6 2 270 73 3 075

307 2 443 102 3 854 20 2 702

221 3 040 66 4 112 7 3 513

213 2 87 59 4 06 7 2 30

2 247 56 3 186

10 2 691 46 3 083

5 3 05 29 3 60

1 025

1 23

Diverse specialiteter. Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad... Stockholms l ä n . . . . Norrköping Malmö Göteborg Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad.. Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg Byggnadsarbetets 19 20 2 1

22 23 94

varaktighet upp till G man. 225

1 063 1 392

970 809

2 45 varaktighet fr. o. m. G upp till 9 män. 1 732 1 623

2 315 2 315

2 315

1 213

5 320

2 10 2 10

5 320

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 män.

11 1 300 Hela riket 2 740 Stockholms stad.. Stockholms län. . 2 1 547 Norrköping — —, 3 1 072 Malmö Göteborg — —

20 1 634 4 1265

_ — —

— — —

2 1 755

28 2 377 9 3 701 1 1300 2 1273 3 2 818 2 2 892

30 2 683 7 3 804

—

1 1 698 1 3 030 3 2 992

2 553 3 570 3 276 1 360 3 270 2 655

37 11 2 1

3 261 3 861 2 539 2 108

11 3 486

36 3 37 17 3 84 1 3 02

2 4 08 6 3 35

95 iersgruppei i hela riket samt i dc fyra största städerna och Stockholms län 1932. 1 d

50—54

127 33 7

— —

55- - 5 9

Gen.snittl. ink.

Antal

tal

2 568 3 912 3 091

90 30 3

— —

—

60—64

Gen.snittl. ink.

An-

2 679 3 823 2 259

—

65- - 6 9

Gen.snittl. ink.

Antal

55 12 4 1

Samtliga åldersgrupper

2 050 3 479 999 1 080

Gen.snittl. ink.

Antal

22 5 2

—

8 2 1

—

— —

2 492

o 16

2 590 2 860

— 8

2 968

2 1

2 246 2 750

1 076

1 105

—

1 105

1 1

28 8 5

3 422 4 664 3 605

—

2 2

2 1

1 547 1547

2 402 4 270

1-972 2 940

2 1

17 5

2 850 3 676

26 13

— —

1 1 1

2 438 2 458

1 417 1 174

2 634 2 816 2 274 4 160 6 642 2 574

2 1

Antal

1 714 2 345 1975

—

2 229 2 580

3 1

— —

— — — —

1 Genomsnittl. inkomst

1 671 2 002 — 679 — 126 3 — — 39 331

2 643 3 470 2 481 1 215 2 388 3 008

—. 2 — 3 — 4 — 5

28 4

854 1 100

6 2

—

5 1

866 2 450

—

20 8 1

2 097 2 115 5 320

286 87 13 6 18 40

2 746 3 514 2 775 2 295 2 780 3 051

1 217 9 963 — 50 —

— — — —

2 183 3 122

10 4 3

Utan ang. Anålder tal Gen.Gen.- med Ansnittl. snittl. ink. ink. tal ink.

70—

2 252 700

2 688

— — — — — — — — —

— — — — —

3 890 7 370

Antal utan inkomst

7 8 9 10 1 11 1 12

13 14 — 15 10 17 18

— 20 — 21 — 22 — 23 — 24

96 Tab. II.

Fördelning av löntagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) eft L

Län och städer

Under 500

500—999

An- S:a ink An- S:a ink tal tal

1 000—1 999

2 000—2 999

3 000—3 999

Antal

S:a ink.

Direktörer och disponenter. Byggnadsarbetets

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. 2 600

3 600

19 705 12 601

22 113 7 448

15 010 7 530

2 680 1 859

12 165

7 480

24 322 14 583 2 874

10 906 10 906

Hela riket Stockholms stad. . Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg Ingenjörer och arkitekter m. II. Byggnadsarbetets varaktighet upp Ull 6 mån. Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

11 356 5 376 600 3 896 934

15 10

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. 29 044 850 19 Hela riket 17 194 850 Stockholms s t a d . . 11 Stockholms län... Norrköping 7 400 Malmö Göteborg Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m 9 t. o. m. 12 mån. 42 66 126 2 723 13 9 461 Hela riket 1 380 5 3 757 15 24 239 Stockholms stad. . 5 272 692 4 Stockholms län... — — 1 2 2 Norrköping _ , 7 11 111 2 1 450 28 Malmö 1 597 990 1 24 Göteborg — 1 — 19 20 21

övrig kontors- och Byggnadsarbetets

77 200 718 24 60 540 6 15 513

9 7

25 741 17 806

129 55 6

452 163 193 189 21 030 57 248 55 470

varaktighet upp till G mån. 1745

7 321 500

2 050

1 130 210

2 813

2 050

28 29 30

31 32 33 34 35 30

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp Ull 9 män. 4 811 4 235 Hela riket 360 Stockholms s t a d . . Stockholms län... Norrköping 580 Malmö 950 Göteborg

4 265

förvaltningspersonal.

Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

25 20

10 6 1

2 022

3 866

3 866 2 022

i n o

97 komstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. n

000—5 999

6 000—6 999

7 000—7 999

8 000—8 999 9 000—9 999

Samtliga Aninkomstgrupper tal utan

10 000—

AnAn- S:a ink. An- S:a ink. An- S:a ink. An- S:a ink. AnnS:a ink. S:a ink. tal tal tal tal tal al tal

11 300

12 400

6 400

6 070

22 415

8 000

— 1

7 640

—

1 1

36 230 22 — 1 — 1

468 379 29 135 82 500

37 1 1

569 874 29 135 82 500

9 000 9 000

8 2

149 658 34 690

11 3

172 698 43 690

65 800

48 22 1

140 949 32 955 600

17 2

98 091 2 793

7 8 9 10 1 11 2 12

— —

36 24 1

77 932 56 343 2 874

— 14 — 15

—

11 665

— 17

— —

—

6 070

—

S:a ink.

65 800

671 933 119 338 363 64 5 39 655

769 542 415 202 32 476

91 61 6

680 031 455 765 44 806

63 37 3

533 494 59 312 371 33 26 169 5

15 18

81 149 97 889

13 17

83 289 109 678

7 6

51935 45 898

9 7

76 953 7 58 727 11

18 13 1

16 18

— 123 62 7

— 2 — 3 4 — fl

559 104 157 2 483 502 1 001 6 991 099 311 776 86 1 303 620 502 3 685 116 50 816 7 102 185 53 352 752 1 11 680 — 1 11 680 65 944 25 513 580 128 1 047 700 101 643 18 258 101 121 829 921

11 116 500

— 20 — 21 — 22 — 23 24

10 25

—

18 1

— —

9 1

5 993 210

3 29 2 30

15 294

31 32 33 34 35 36

— 26

1 27 28

1 -

4 44C 2 972

98 Tab. II (forts.). Fördelning av löntagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) eft L Under 500

500—999

1 000—1 999

a r e

2 000—2 999

3 000—3 999

Antal

S:a ink.

Antal

Övrig kontors- och förvaltningspersonal (forts.). Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 män. Hela riket 6 1 894 57 44 436 135 204 978 133 Stockholms stad. . 1 150 — 1 1 1 858 — Stockholms län... 1 Norrköping 1 600 Malmö 1 280 16 13 087 38 461 25 13 Göteborg — — 7 5 940 29 44 135 33

325 468 2 928 2 361

Län och städer

AnS:a ink. An- S:a ink. Antal tal tal

S:a ink.

108 064 77 522

20 22

S:a ink.

Antal

322 161 24 727

65 9 1

68 099 74 375

16 16

Arbetsledare. Hela riket Stockholms stad. . Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet upp till G mån. 3 880 6 4 924 12 870 — — 1 — 1 — — —

—

z—

16 505

—

1 501

o oo/ 2 725

3 802 3 802

2 547

3 500

1 159

Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet fr. o. m. G upp till 9 mån. 600 7 274 3 794

Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. nu 12 män. 11 3 679 28 20 871 90 132 564 860 5 6 155 — — 1 1 384 2 1 750 15 21 492

3 500 2 547 69 10 8

168 884 25 068 19 025

— —

—

9 594

3 3

7 566 8 079

11 140 868 2 6 668 I I 36 734 1 3 683 2 7 206 5 17 986

Kontrollant personal. Byggnadsarbetets varaktighet jr. o. m. 9 t. o. m. 12 män. Hela r j k e t . . . . . . — — 2 1 582 1 1 120 Stockholms stad. — Stockholms län.. — Norrköping — — — Malmö Göteborg

16 151

17 190

— 5 293 2 400

3 610 9 980

21 751 10 255

6 560

— — —

— — — 1 — 2

11 12 Stockholms s t a d . . 13 Stockholms län... 34 Norrköping :.; Malmö i ti Göteborg

— .— 6

—

2 1

varaktighet upp till G män. 1 400 10 1 400 7

15 069 11 389

9 4

—

Verkmästare. Byggnadsarbetets

—

760 1 572

— — — —

— —

— — —

3 426 1 1

1 070 1 420

4 536

—

1 12

99 conistgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. n

000—5 999

6 000—6 999 7 000—7 999

Samtliga inkomstgrupper

8 000—8 999 9 000—9 999

10 000—

nAn- S:a ink. An- S:a ink. An- S:a ink. Mil- S:a ink. . , S:a ink. S:a ink. tal tal tal »1 tal

23 4

123 876 21 860

9 1

57 515 6 380

7 1

51 010 7 500

50 316

28 060

8 104 725

8 4

44 176 21 291

4 4

25 476 25 659

2 1

14 500 7 000

16 567

18 460

7 2

11 711 13 121

16 290 21 925

12 400

15 758

2 1

13 630 6 950

6 680

10 475

5 23C

—

5 23C

—

25 4 5

136 415 21 921 27 349

3 4

91 950

10 3 2

73 382 22 599 14 598

5 2

42 031 16 840

6 4

57 180 22 469 272 38 340 8 172 593 3 37 519

1 1

7 200 7 315

1 2

8 600 16 591

9 600

7 985

— 1

7 985

2 110 700 6 86 175

Antal

Antal i itan ink.

S:a ink.

546 1603 112 104 593 25 O 6 912 600 1 146 510 149 328 840 116

24 3 1

31 668 7 397 1 501

1 159

7 1

13 921 3 794 3 500

2 547

13 14 15 16 17 18

340 1 406 669 324 165 41 172 940 50 1 3 683 15 172 363 43 235 274

19 20 21 22 23 24

25 26 27 28 29 30

90 450

31 g

190 624 11713

58 110 32 340

9 10

78 553 71415

23 12 1

49 61(1 22 044 3 426

4 1

10 836 1 420

1 2 3 4 5 0

7 8 1 9 10 11 1 12

1 31 32 33 34 1 35 — 36

100 Tab. II (forts.). Fördelning av löntagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) ef

Län och städer

Under 500

500—999

1 000—1 999

AnS:a ink. An- S:a ink. Antal tal tal

S:a ink.

2 000—2 999

3 000—3 999

4 000-

Antal

S:a ink.

Antal

15 464 5 124

S:a ink.

Verkmästare (forts.). Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 män.

— — — — —

— 1 — — — — — — — •

—

4 1

6 533 1300

6 2

1 670

—

_ — —

— — — —

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket — — 2 1 300 9 14 520 8 Stockholms s t a d . . — 750 2 3 353 — 1 8 Stockholms län... — 550 — — 1 — 10 Norrköping — — — — — — 11 Malmö 2 2 356 — — — — 12 Göteborg — — — — — — 7

27 5 1

10 665 3 750 3 740

70 483 12 535 2 940

95 12 2

341 579 43 024

inb

124 28 3

2 1

5 346 2 740

12 4

44 341 15 207

14 10

4 679 2 279

—

Förmän. Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. . Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet upp till 6 mån.

— — — — —

— 1 — — — — — — —

— —

2 1

3 299 1483

2 1

—

1 816

3 800

22 23 24

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. Hela riket 3 350 Stockholms s t a d . . Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg

25 26 27 28 29 30

Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

19 20 21

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. — — 1 930 5 8 435 1 774 1 — — — —

— — — —

— — — — 1 — — •

—

— —

—

7 063

— —

24 378

2 100

16 164 151 7 25 500 1 3 830

1 1

2 740 2 984

9 5

32 166 18 073

10 2

183 450 880 31 76 096 3 6 845

109 375 835 24 83 225 1 3 007

43 25

31 30

21 12

—

Murare. Byggnadsarbetets 31 32 33 34 35 36

Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet upp till 6 mån. 18 675 4 749

77 473 16 107 2 911

2 825 1 858

14 148 3 999

204 307 066 36 49 697 2 3 100 1 1 591 34 52 647 20 27 686

77 436 74 194

73 366 40 662

101 [omstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. k o r n s

m —5 999

6 00C —6 999

7 000—7 999

Samtliga inkomstgrupper

8 000—8 999 9 000—9 999

10 000—

n- S:a ink. An- S:a ink. An- S:a ink. An- S:a ink. An- S:a ink. An- S:a ink. tal tal tal tal tal al

1 1

5 825 5 825

—

736 352 317 709 22 367 -1

99 59 5

629 585 375 584 32 241

63 46 7

469 366 343 274 53 277

27 23 1

98 538 128 867

10 13

62 507 83 461

5 4

36 876 28 835

—

35 58

18 21

— —

. .

5 162 5 162

—

11 5 1

75 285 27 190 5 879

12 9 1

76 448 57 328 6 260

3 1

16 050 5 056

1 1

6 360 6 500

11 b

60 696 44 168

7 7

45 010 45 010

1 1

20 8

60 750 28 442

—

9 730

—

602 3 256 815 253 1 613 948 24 141 387

— —

—

— 1 1

7 005 7 005

5 4

36 993 29 793

— _

—

7 200

2 2

15 440 15 440

—

— —

S:a ink.

—

229 038 11 101 818 10 112 102 195 678 10 92 418 9 101 682 8 080 — — — —

— —

Antal

Antal utan ink.

63 56

313 206 304 587

7 8 9 10 — 11 12

20 451 3 762

— 14 15 16 — 17 — 18

— —

o 1

8 380 1816

—

5 3

20 219 16 86»

128 42 6

600 533 260 602 31 396

26 11

105 671 48 323

— — 0 5 1

50 551 42 020 8 531

—

4 4

—

1 1

11 250 11250

— —

38 239 38 239

9 097 9 097

—

— —

1 2 3 4 5 6

717 1 549 338 167 455 228 10 15 863 1 1591 233 052 116 156 952 74

19 20 21 22 23 24

_ 25 — 26 — 27 28 — 29 30

46 31 6 32 1 33

— 34

7 35 5 36

102 Tab. II (forts.). Fördelning av löntagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) el

Län och städer

Under 500

500—999

S:a ink. An- S:a ink. tal

L ö n

t å g a r

1 000—1 999

2 000—2 999

3 000—3 999

4 000—4 99

Antal

tal

Sta ink.

S:a ink.

S:a ink. An-

S:a in!

Murare (forts.). Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms län. . Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet fr. o. m. G upp till 9 män. 3

1 291 16

— —

— 2 — —

—

70 6 2

113 362 9 366 3 104

122 303 533 18 44 576 3 7 545

77 268 895 32 112 323 9 31 847

2 370 2 319

10 7

16 830 10 439

30 21

16 6

13 363 1 520

3 3

76 204 51 297

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 män. Hela riket 48 15 481 195 155 396 774 1 206 671 1 064 2 673 775 Stockholms stad. 2 670 16 11 301 57 87 551 75 187 383 Stockholms l ä n . . 2 596 12 9 370 25 40 702 26 69 512 Norrköping — — 3 2 658 25 40 589 35 89 909 Malmö 2 680 12 9 472 57 85 649 86 221 989 Göteborg 26 39 119 29 72 966 — — 2 1800

43 20 4

191 Ii

117 0 18 4

56 036 20 306

20 81 8 l:

981 3 391640 112 387 860 41 144 369 31 109 104 122 423 317 107 378 093

603 2 636 81 129 575 3' 51 225 41 46 173 8! 73 316 31 134 598 61

Byggnadsträ- och glasmästeriarbetare. Byggnadsarbetets varaktighet upp till 6 män. 13 14 15 10 17 18

19 20 21 22 23 24

25 26 27 28 29 30

Hela riket 119 34 882 222 168 341 Stockholms stad 25 7 615 39 31372 Stockholms län. 3 1 099 0 3 464 Norrköping Malmö 10 3 080 26 19 950 Göteborg 2 367 12 9 505

434 653 556 97 151 832 11 14 928

274 080 193 76 187 124 10 23 891

123 52 4

421 369 178 013 13 904

37 18

161 8i 79 0'.

4 41

46 56

42 23

109 657 55 283

21 11

72 515 38 214

47 2J

273 680 872 53 133 179 24 60 375

193 93 28

670 646 331 483 97 391

153 563 3-i 125 560 6S 11 50 7S

57 646 41 140

12 51 4 62

67 371 87 453

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 män. Hela riket 6 2 219 24 19 610 201 320 967 Stockholms stad — — 2 1 560 18 28 330 Stockholms län. , 1 294 — 7 10 049 — Norrköping — — — — Malmö 13 21 119 Göteborg 19 30 184 — — — —

28 28

72 626 69 327

8 7j

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 165 50 648 558 432 796 2 083 3 168 870 2 508 6 249 193 2 056 7 103 932 1 163 5 186 50 Stockholms stad. 7 1 582 38 30 829 137 201 171 225 576 242 302 1 056 866 351 1 583 92 Stockholms län. . 9 2 575 32 24 916 117 176 501 151 381 355 223 772 323 201 897 54 Norrköping 2 914 12 9 922 64 96 831 91 222 639 111 385 577 43 189 39 Malmö 1 400 10 7 016 57 90 857 129 336 619 160 561 532 71 314 37 Göteborg 6 1299 12 10 400 302 808 50 79 754 271 117 955 879 246 1 099 84 Byggnadsgrovarbetare. Byggnadsarbetets varaktighet upp till G mån.

31 32 33 34 35 36

Hela riket 345 102 419 473 358 491 Stockholms stad. 54 16 381 102 78 575 Stockholms län.. 9 3 344 11 8 659 Norrköping 2 958 1 760 Malmö 17 5 817 45 33 419 Göteborg 22 8 379 47 37 627

693 993 121 221 330 924 31 45 822 72 68

104 787 96 443

211 504 692 108 261 072 4 9 903 21 17

57 167 40 130

13 30 2

148 211 103 629 6 684

17 220 6 649

18 16

82 33 71 29

103 tomstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. n

6 000—6 999 7 000—7 999 S:a ink.

336 389 282 742 32 297

8 000—8 999 9 000—9 999

10 000-

AnAnAnAn- S:a ink. An- S:a ink S:a ink. S:a ink. S:a ink. tal tal tal tal tal

10 37 1

260 212 240 966 6 387

17 17

125 757 125 757

67 111 67 111

37 031 37 031

10 793 10 793

Samtliga inkomstgrupper Antal

463 1 728 »00 203 1 049 234 99 599 68 :i!l

1811 086 265 1 713 552 204 1 526 466 164 1 391 564 106 1 004 063 751 888 155 1 004 727 159 1191 137 132 1 120 447 89 842 810 209 927 48 311 934 34 253 521 29 246 197 15 142 623 46 239 32 478 7 370 387 838 22 141 384 7 097

48 679 31 843 5 466

1225 2 213 564 320 711534 35 67 230

44 691 44 691

10 252 930 38 240 777 12 153 2

103 021 88 551 14 470

25 010 25 010

19 629 19 629

3 973 181 452 2 924 994 344 2 562 861 202 1 700 393 2 016 896 281 1 823 679 243 1811 791 157 1322 516 914 372 127 818 972 83 619 070 41 345 664 15 672 84 887 567 827 25 160 304 51 428 8 163

715 260 491 911 223 308

319 858 199 608

1 012 3 342 330 434 1 913 239 83 289 128 lil 60

16 078 16 078

172 790 92 471

783 009 4 806 18 309 511 642 639 1 119 6 803 785 334 1 794 530 140 370 462 329 149 359 1 097 321 393 I 626 926

156 106 684 080 484 022 43 600

S:a ink.

163 901 145 272

459 170 10 37534 527 806 377 191 2 195 11294 599 81 979 1 182 5 258 577 »20 946 326 444 1 395 684 839 3 237 703

1 786 2 205 344 534 877 951 74 412 57 1 718 3 163 218 410 156 189 228

104 Tab. II (forts.). Fördelning av löntagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) el L Län och städer

Under 500

500—999

1 000—1 999

2 000—2 999

3 000—3 999

Antal

S:a ink.

Antal

S:a ink.

451 728 406 76 133 302 18 29 594

480 1 158 890 241 596 337 20 47 157

201 151 10

690 796 519 341 34 380

49 38

60 745 26 53 125 012

An- S:a ink. AnS:a ink. Antal tal tal

S:a ink.

Byggnadsgrovarbetarc (forts.). Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

9 10 11 12

varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. 9

— —

2 438 46 37 636 — 3 2 539 945 — 1

—

6 6

5 029 4 984

81 528 62 132

3 250 9 627

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 173 51 683492 382 367 1 743 2 667 677 2 537 6 328 903 1 728 5 952 079 Stockholms stad. . 21 6 660 45 34 752 173 267 264 352 910 360 613 2146 435 Stockholms l ä n . . . 5 2 225 40 30 786 191 301 823 305 771 630 273 944 140 Norrköping — — 30 24 834 63 96 370 129 331 506 82 274 390 Malmö 92 305 098 13 3 859 28 22 315 115 180 123 276 687 231 Göteborg 2 284 8 6 122 59 95 129 220 569 668 229 786 430 Målare.

10 20 21 22 23 21

Byggnadsarbetets

varaktighet upp till 6 mån.

Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

69 19 978 167 129 434 10 2 890 35 26 169 2 667 3 2 365

Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

— 11 5

•

—

3 050 17 12 830 1 532 20 16 440

419 629 532 98 150 503 7 10 472 1 1 444 62 95 439 47 70 625

varaktighet fr. o. m. G upp till 9 mån. 4 1 358 42 33 063 157 249 899 — — 3 2 739 27 43 238 4 6 725 — — — — 1

—

3 8

2 050 6 119

9 17

14 055 28 038

223 537 361 72 175 081 4 9 796

82 276 855 46 154 381 1 3 263

— 49 26

119 098 63 711

11 4

47 420 12 814

230 569 982 57 144 837 10 24 741

162 563 506 100 354 986 11 38 855

34 19

84 630 48 129

61 858 26 513

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 män. 122 40 884 671 523 624 1 9532 946 562 1 9944 966 544 1 4154 850 489 Hela riket Stockholms stad. 10 3 164 38 29 735 188 291 677 315 792 904 353 1 235 256 Stockholms län.. 75 115 915 103 256 511 122 419 679 2 695 17 13 010 Norrköping 64 163 587 51 175 926 2 690 21 16 761 59 91 732 Malmö 91 134 628 80 198 924 131 462 453 3 1 361 37 30 966 1 141 25 19 369 101 154 114 171 437 388 206 716 453 BO Göteborg 25 20 27

Bleek- och plåtslagare. Byggnadsarbetets 31 32 33 31 35 36

Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet upp Ull G män. 25 6 1 2 3

7 825 34 25 487 1653 19 13 749 350 — — 860 859

2 3

1 504 1 847

62 30 1

89 901 42 085 1 430

22 5

—

6 4

8 560 5 846

9 1

53 630 12 645

27 260 6 274

21 900 2 895

7 087

n o

105 komstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. n

Samtliga Aninkomstgrupper tal 000—5 999 6 000—6 999 7 000—7 999 8 000—8 999 9 000—9 999 10 000— utan ink. niAnAnAnAnAnAnS:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. tal ;al tal tal tal tal tal

25 25

136 907 136 907

15 15

98 812 98 812

7 7

51 248 51 248

1 1

8 865 8 865

1 1

10 644 10 644

1 3 0 5 3 228 169 569 1 773 378 55 138 361 155 282 201 755

l 2 3 4 5 6

8 445 24 581 061 2 243 8930 750 1 211 4 121 872 328 832 651 531 1 228 425 651 2 080 130

7 8 9 10 11 12

985 1710 911 279 593 584 17 26 563 1 1444 159 306 568 102 165 122

92 13 17 14 2 15

84 100 477 2 601 367 219 1 405 947 295 1 608 931 160 1 028 656 120 656 745 40 257 556 3 15 636 24

129 367

50 151

7 4

37 309 21 819

1 1

6 360 6 360

15 490

47 46

253 469 248 259

5 210

7 7

63 47 15

467 063 350 277 109 331

30 21 9

254 269 12 178 196 9 76 073 3

112 232 13 144 716 84 281 11 120 690 27 951 2 24 026

44 152 44 152

749 2 161 545 338 1 275 474 26 75 144 172 311 108 799

19 20 21 22 23 24

7 731 21 724 778 1 916 7 999 784 516 1 864 087 209 500 825 425 1 203 988 664 2 087 143

25 26 27 28 29 30

67 52

458 2 494 815 216 1 385 739 103 338 1 843 840 187 1 198 678 82 67 365 605 22 143 135 17

765 903 607 940 128 317

28 26 1

237 157 11 220 055 10 8 604 1

9 33

47 112 178 873

29 646

8 498

1 1

5 450 5 450

1 4

6 000 25 391

104 905 95 702 9 203

4 3 1

44 696 34 164 10 532

11 17 25 18

152 63 2

209 553 81 856 1780

33 31 12 32 1 33

21 11

39 911 11447

1 35 11 36

8—816072.

106 Tab. II (forts.). Fördelning av löntagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) eft L Län och städer

Under 500

500—999

An- S:a ink. An- S:a ink tal tal

vai aktighet

Hela riket Stockholms stad Stockholms län. Norrköping.... Malmö Göteborg Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

— — —

1 000—1 999

2 000—2 !

3 000—3 999

Antal

S:a ink.

Antal

28 18

70 288 45 029

48 046 34 347

10 637 4 995

7 195

S:a ink.

fr. 5. m. G upp Ull 9 mån.

1691 14 10 608 — 7 5 830

— — —

—

51 21 3

77 767 32 494 4 594

—

1 191

9 472

4 2

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. 22 7 560 171 133 003 523 785 336 545 1347 610 1 278 20 14 958 66 104 740 115 287 0 66 1 424 5 3 841 35 54 906 24 61 091 20 48 320 — — 10 8 516 22 33 463 2 760 12 10 070 17 24 157 17 42 860 — — 6 4 658 30 45 252 26 63 143

424 1 460 953 127 443 378 31 110 108 18 62 451 21 74 467 29 103 280

Metallarbetare. Byggnadsarbetets

varaktighet upp Ull 6 mån.

Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

90 28 396 234 179 112 358 510 810 19 5 575 82 62 472 162 236 947 6 820 1 254 2 1 151 5 — — 2 1 130 — — 11 3 362 18 14 988 21 29 986 9 3 109 19 15 292 45 67 064

Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. 2 910 42 34 116 196 308 700 961 44 73 626 — — 1 4 523 3 — — 2 1 825

—

440 10 — 1

18 34

7 290

26 196 56 231

72 48

166 437 112 2 02

12 5

39 289 16 763

6 890 4 410

7 240

184 451 823 124 312 685 7 16 519

48 161 958 42 142 274 1 3 047

13 8

31430 18 970

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. 47 16 416 235 182 740 972 1 484 926 1465 3 714 309 1523 5 316 976 Hela riket Stockholms s t a d . . 7 2 210 27 22 085 94 146 824 260 668 999 550 1 962 893 Stockholms län... — — 6 4 751 48 75 813 77 196 847 93 328 922 Norrköping — — 11 8 991 53 82 524 67 171 579 37 128 377 Malmö 7 2 900 22 16 762 82 121 104 128 326 742 109 371 249 Göteborg — — 3 2 386 31 47 271 109 281 293 185 655 637 Elektriska arbetare. Byggnadsarbetets

varaktighet upp till 6 mån.

41 11 814 82 62 123 Hela riket Stockholms stad.. 8 2 408 26 19 910 Stockholms län... 2 405 1 850 Norrköping 1 417 2 1723 Malmö 5 1440 12 9 050 Göteborg 2 395 10 7 910

103 145 423 49 68 619 12 12

16 680 17 425

72 855 13 039

46 084 6 376

4 765 13 919

19 265 6 365

107 komstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. n k o m s t 000—5 999

g r u p p e r n a

6 000—6 999

7 000—7 999

8 000—8 999 9 000—9 999

10 000—

Samtliga inkomstgrupper

ht- S:a ink. An- S:a ink. AnAnAnAnAntal tal S:a ink. tal S:a ink. tal S:a ink. tal S:a ink. tal al

1 1

102 76 15 1 4 4

5 746 5 746

550 955 413 930 79 509 5 150 20 568 21347

57 47 8

371 326 305 549 51 997

20 147 491 17 2

125 470 14 882

9 5 1

75 011 41 554 8 050

7 139

17 407

2 2

22 865 22 865

231 214 140 514 4 594

6 10

17 832 15 658

1 2 3 4 5 6

2 103 5 909 805 601 2 318 731 468 400 141 192 784 79 260 185 93 359 443 120

7 8 9 10 11 12

931 441 438 149 8 225 1 130 62 466 89 875

53 13 13 14

486 1 017 995 225 590 034 25 914 13 65 356 76 178

19 20 21 22 23 24

5 760 18117 042 1 929 7 781 106 362 1 277 254 178 436 770 379 972 770 484 1 689 596

25 26 27 28 29 30

42 43

Il8 1 727 669 39 1 2 14

211 401 5 039 10 528 74 507

92 86 4

585 813 548 596 25 026

6 121

21 19 1

155 330 139 850 7 820

3 2 1

24 818 16 699 8 119

1 1

9 540 9 540

S:a ink.

116 61 3

768 317 8 2 55 75

105 2 195 402

Antal utan ink.

273 91 3 3 39 32

346 589 110 352 1255 2 140 59 490 46 014

15 16 9 17 8 18

31 31 5 32 33 34 5 35 7 36

108 Tab.

II (forts.). Fördelning av löntagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) efl L Under 500

Län och städer

500—999

1 000—1 999

An- S:a ink. An- S:a ink. Antal tal tal

S:a ink.

2 000—2 999

3 000—3 999

Antal

S:a ink.

Elektriska arbetare (forts.). Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms s t a d . . Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 män.

700 11 3

7 854 1 971

—

— —

—

3 1

1 978

—

74 114 070 19 31210 1 100 1

71 176 792 47 118 107 2 282 1

6 4

9 034 6 527

17 15

58 469 51 297 3 182

15 440 10 097

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. 30 10 638 138 107 514 447 673 963 693 1 768 628 1 147 3 974 914 Hela riket 71 181 102 214 758 290 3 1 111 12 9 612 48 76 541 Stockholms s t a d . . 495 7 5 385 23 36 531 30 77 343 52 184 021 1 Stockholms län... Norrköping — 4 2 744 12 18 104 20 49 288 33 120 432 31 48 075 51 129 534 113 392 240 4 935 11 8 499 Malmö 23 36 673 58 153 346 128 454 675 1 450 6 4 435 Göteborg »Byggnadsarbetare». Byggnadsarbetets

varaktighet upp till G mån.

49 12 951 68 53 641 Hela riket Stockholms s t a d . . 10 2 617 25 19 096 Stockholms län... — — 3 2 059 Norrköping 580 2 1 910 4 Malmö Göteborg 6 1442 9 8 776

83 202 267 36 88 147

179 264 636 73 108 893 8 370 6

—

11 20

9 12

16 658 29 968

53 777 33 868

22 480 30 274

3 010 16 899

19 20 21 22 23 21

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. 360 6 4 476 107 173 757 1 Hela riket 1 960 27 45 322 Stockholms s t a d . . 6 346 4 Stockholms län... — — — — Norrköping _ 1 8 13 710 642 Malmö 25 41830 Göteborg — — — —

23 740 77 954

9 800 13 026

25 26 27 28 29 30

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. 42 13 075 114 89 457 436 669 250 731 1 829 884 Hela riket 9 2 756 27 21 154 87 129 535 164 418 596 Stockholms s t a d . . Stockholms län... — — 5 3 960 12 18 364 15 37 518 2 208 780 2 4 10 485 Norrköping — 1 18 29 183 43 109 114 427 __ 2 Malmö — 26 40 840 156 400 139 1 470 6 4 843 Göteborg

559 1 922 949 274 958 030 32 010 9 25 287 7 24 79 213 145 489 617

172] 424 987 103 262 395 4 863 2

10 33

Diverse specialiteter. Byggnadsarbetets 31 32 33 34 35

36 Hela riket Stockholms stad.. Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet upp Ull 6 mån. 3 326 429

8 423 754

260 200

1 340

20 2

28 909 2 869

11852 2 395

3 920 2 225

45 37

149 942 123 556

109 ikomstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. n

Samtliga Aninkomstgrupper tal 000—5 999 6 000—6 999 7 000—7 999 utan ink. AnAnAnAnAnAnLnS:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. tal tal tal tal tal tal tal 8 000—8 999 9 000—9 999

250 1 352 038 194 1 049 175 28 152 993 3 15 629 7 37 509 9 48 275

4 4

46 37 7

293 985 235 623 45 232

21 167 21 167

2 2

15 554 15 554

1 1

7 491 7 491

1 1

10 000—

8 113 8 113

179 88 2

375 143 219 843 3 382

18 9

30 334 17 149

1 2 3 4 5 6

3 338 10 790 792 852 3 555 326 197 718 827 93 299 259 256 783 705 300 1 025 692

7 8 9 10 11 12

414 173 9

677 231 342 580 10 429

68 13 35 14 3 15

27 52

44 638 87 359

2 17 19 18

385 1 057 243 725 482 220 6 11 209 47 892 132 810

19 20 21 22 23 24

2 458 7 626 034 1 000 3 973 157 53 155 967 48 016 16 221 997 88 417 1 330 547

25 26 27 28 29 30

48 5

52 510 6 447

4 31

6 2

5 520 2 425

15 14

84 042 78 321

8 8

50 296 50 296

2 2

14 935 14 935

3 3

1 1

24 655 24 655

17 888 17 888

22 62 141 124

763 382 671 295

62 56

402 985 366 239

28 25

210 732 188 568

30 600

7 195

18 15 2

150 181 11 125 879 10 16 162 1

106 327 96 745 9 582

9 107 792 9 107 792

32 33 34 1 35 2 36

no Tab. II (forts.). Fördelning av löntagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) eft L Län och städer

Under 500

500—999

1 000—11

AnAnAnS:a ink. S:a ink. tal tal tal

S:a ink.

2 000—2 999

3 000—3 999

4 000—4 99J

Antal

S:a ink

20 24

116 37 107 41

S:a ink.

Diverse specialiteter (forts.). Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms s t a d . . Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg

9 10 11 12

varaktighet fr. o. m. 6 upp Ull 9 mån. 1 510

12 065

4 132

9 952 7 782

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. o. m. 12 mån. Hela riket 10 2 729 21 16 704 74 110 110 100 255 253 Stockholms s t a d . . 1 350 _ 8 12 693 11 28 805 -— Stockholms län... — 4 762 3 6 16 027 — — — Norrköping 4 009 704 3 5 12 549 .— — 1 Malmö 8 894 696 6 5 12 978 — — 1 2 807 Göteborg 1 686 1 1 — — — —

3 210

74 253 632 25 88 594 6 20 450 14 645 30 256

4 11

Ill tkomstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. n

Samtliga Aninkomstgrupper tal 10 000— 000—5 999 6 000—6 999 7 000—7 999 8 000—8 999 9 000—9 999 utan ink. AnAnAnAnAninAnS:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. tal tal tal tal tal al tal

—

20 17 1

112 843 96 453 5 880

6 6

37 983 37 983

7 6 1

52 005 44 323 7 682

—

1 1

9 740 9 740

—

15 3

26 737 7 782

8 332

339 99 17 9 16 12

967 372 426 354 54 801 17 262 37 213 38 859

—

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

112 Tab. II (forts.). Fördelning av löntagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) eft L Län och städer

Under 500

500—999

1 000—1 999

AnS:a ink. An- S:a ink. Antal tal tal

S:a ink.

2 000—2 999

3 000—3 999

Antal

S:a ink.

Direktörer och disponenter. Byggnadsarbetets

varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån.

Hela riket Stockholms s t a d . . Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg

3 000

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 200 s Stockholms s t a d . . fl Stockholms l ä n . . . Norrköping 10 Malmö 200 11 Göteborg 12 7

3 000

Ingenjörer och arkitekter in. 11. Byggnadsarbetets 13 14 15 10 17 18

Hela riket Stockholms s t a d . . Stockholms l ä n . . . Norrköping Malmö Göteborg

19 20 21 22 23 24

Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad Stockholms län. Norrköping. . . . Malmö Göteborg

25 20 27 28 29 30

varaktighet upp till 6 män.

6 500 2 488

19 15

29 966 24 378

6 4

600 8 — 3 250 —

—

— —

— — — —

— —

3 381

—

— 12 10

13 520 7 647 1 631

—

varaktighet fr. o. m. 6 upp till — — 4 3 175 9 5 — — 3 2 225

—

— —

—

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 5 1 611 21 16 126 46 71776 Stockholms s t a d . . 1 250 10 7 615 13 19 946 Stockholms län... 8 724 1 400 4 3 102 6 Norrköping 1 710 1 — — — — Malmö 1 300 2 1570 5 7 770 Göteborg 909 — — — 1 —

14 349 9 161

6 220

5 188

6 220

30 464 25 884

25 385 21 395

2 080 78 28 5

198 069 71 944 12 108

136 57 12

472 346 198 298 42 837

19 687 5 420

11 13

37 266 44 368

Övrig kontors- och förvaltningspersonal. Byggnadsarbetets 31 32 33 34 35 3G

Hela riket Stockholms stad Stockholms län. Norrköping.... Malmö Göteborg

varaktighet upp till 6 mån.

4 4

680 680

4 464 464

—

— —

—

2 156

113 komstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. n

Samtliga Aninkomstgrupper tal 000—5 999 6 000—6 999 7 000—7 999 8 000—8 999 9 000—9 999 10 000— utan ink. AnAnAnAnAnAn.iiS:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. tal tal tal S:a ink. tal tal tal al

3 2

16 224

15 915 10 405

6 200

7 750

3 000

l 2 3 4 5 6

7 8 9 10 11 12

16 300

9 000 18

379 583

447 057

8 300

9 000

177 215

197 715

6 483

42 25 1

84 171 50 570 250

16 13 8 14 1 15

6 483

21 272

3 17 1 18

36 28 1

92 634 77 241 1 631

2 080

19 -20 21 22 23 24

25 26 27 28 29 30

5 31

1 1

7 590 7 590

128 64 6

701 769 101 351 928 53 32 345 5

648 207 341 081 32 664

88 54 4

652 106 401 248 29 670

66 37 5

555 160 37 310 456 21 43 993 5

351 841 162 2 584 872 199 762 95 1 458 920 48 058 11 210 257

14 17

77 092 92 885

76 961 109 177

6 9

45 220 65 017

7 8

58 941 67 470

19 185 23 18 016 18

449 624 256 351

997 6 832 328 488 3 606 916 70 490 331 1 1710 112 888 914 106 745 389

18 500

26 917

5 1

20 364 2 156

12 17

2 2

18 500

32 33 34 2 35 36

114 Tab. II (forts.). Fördelning av löntagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) efi L Under 500

Län och städer

500—999

1 000—1 999

AnS:a ink. An- S:a ink. Antal tal tal

S:a ink.

2 000—2 999

3 000—3 999

Antal

S:a ink.

övrig kontors- och förvaltningspersonal (forts.).

7 8 9 10 11 12

Byggnadsarbetets

varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån.

Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö , Göteborg

7 185 1 549

2 306

3 000

830 Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 35 766 134 195 582 168 620 Stockholms s t a d . . 1354 2 10 3 046 Stockholms län... Norrköping 900 Malmö 11 207 62 748 55 43 Göteborg 6 371 33 514 43 23

418 371 26 125 140 093 106 335

123 12 1

422 352 42 738 3 170

3-1

117 342 87 314

42 5 7

145 178 18 182 23 622

1 9

3 900 31 727

Arbetsledare. Byggnadsarbetets

varaktighet upp Ull 6 mån.

Hela riket 2 Stockholms stad. Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg 19 20 21 22 23 24

Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

25 2fi 27 28 29 30

7 021

4 950

varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. 6 278

7 406

4 513

2 833

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 män. Hela riket 22 6 747 37 28 121 82 122 070 Stockholms stad. . 3 107 1 300 4 3 210 2 Stockholms län... 1 250 7 5 473 14 19 675 Norrköping 792 — — — 1 — Malmö 850 2 2 858 — — 1 Göteborg 1 1307 — — — —

66 155 627 4 9 302 13 30 506 1 2 705 2 4 740 2 581 1

Kontrollantpersonal. Byggnadsarbetets 31 32 33 34 35 36

8 092 2 802

Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet upp till 6 mån. 300

1075 525

Antal

115 komstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. n

Samtliga Aninkomstgrupper tal 000—5 999 6 000—6 999 7 000—7 999 8 000—8 999 9 000—9 999 10 000— utan ink. AnAnAnAnAnAn.nS:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. tal tal tal tal tal tal al

24 4 1

131)918 2:J440 5 757

95 596

4 1

30 380 7 500

42 701

38 690

76 725

5 9

2 7 619 4 )022

5 7

31 135 44 735

2 1

14 970 7 910

1 1

8 100 8 960

19 640

4 1

55 718 10 600

7 370

1 1

6 420 6 420

9 1 1

4 3 303 5 090 5 133

10 1 2

63 998 6 655 12 976

1 D000

19 082

7 370

6 2 2

44 013 14 260 14 932

7 200

8 2 3

68 859 17 295 26 010

8 144

37 492 10 132 276 1 11 790 9 118

9 600

2 5

28 654 64 792

9 1

14 021 1 54»

5»9 1 781 090 143 103 40 2 8 927 900 1 598 617 190 413 312 133

1 2 3 4 5 6

7 8 9 10 11 12

20 2 1

27 953 2 802 961

9 13

7 370

8 1 4

20 104 6 420 7 346

19 20 21 22 23 24

315 25 53 2 10 25

935 066 97 638 156 583 3 497 57 802 151 288

25 26 27 28 29 30

3 1

1375 525

31 32 33 34 35 36

1 15 16 17 1 18

116 Tab. II (forts.). Fördelning av löntagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) efi L Län och städer

Under 500

500—999

AnS:a ink. An- S:a ink tal tal

a r e

1 000—1 999

2 000—2 999

3 000—3 999

Antal

S:a ink.

Antal

3 1

6 710 2 170

S:a ink.

Kontrollantpersonal (forts.). Byggnadsarbetets

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån.

Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

—

1 1

625 625

2 960

1 660

1 920 570

9 4 1

11 595 5 275 1 108

—

.—

—

31 665

—

3 600 21 095

Verkmästare. Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms s t a d . . Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet upp till 6 mån. 1 1

420 420

—

— —

—

— —

3 1

Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad Stockholms län. Norrköping.... Malmö Göteborg

varaktighet fr. o. m. 6 upp Ull 9 mån. 3 620 962 1 640 962

Byggnadsarbetets 10 Hela riket 20 Stockholms stad. 21 Stockholms län.. 2 2 Norrköping 23 Malmö 2-1 Göteborg

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. 2 640 3 1 958 16 23 464 1 240 2 1271 5 7 217 687 3 4 616 — — 1

13 14 15 IG 17 IS

2 1

5 042 2 600

11 305 7 605

2 442

3 700

17 709 13 347

7 070 3 500 3 570

2 162

400 —

—

4 123

1 1

1963 1 963

—

34 5 1

88 477 13 912 2 189

2 1

5 653 2 857

21 762 19 520

2 210

3 220

86 11 1

301 272 49 989 3 109

Förmän. Byggnadsarbetets

30 Hela riket Stockholms s t a d . . Stockholms l ä n . . . Norrköping Malmö Göteborg

31 32 33 34 35 36

Byggnadsarbetets Hela r i k e t . . . Stockholms stad. Stockholms län. Norrköping.... Malmö Göteborg

25 26 27 28 29

varaktighet upp till 6 mån. 1

—

— —

4 1 1

3 196 850 800

—

•

—

varaktighet

— — .—

fr. o. m. 6 upp till 9 mån. 3 370

3 370

117 komstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. n

Samtliga inkomstgrupper

000—5 999

6 000—6 999

in-

\nAnAnAnS:a ink. S:a ink. S:a ink. tal tal tal tal

S:a ink.

7 000—7 999 8 000—8 999

9 000—9 999

10 000—

S:a ink. *£ S:a ink.

Antal

S:a ink.

9 370

— —

—

2 1

28 900 12 100

27 4

131 518 21 095

9 370

16 800

5 11

41930 46 223

— —

20 9 1

39 262 16 470 1 108

—

15 122

—

— —

17 13 1

56 173 46 261 3 570

—

2 162

26 462

—

1 3

5 000 16 462

1 1

6 200 6 200

— 1 1

14 166

— — 7 160 7 006

Antal utan ink.

l 2 3 4 5 6

— 2 2

10 707 10 707

1 1

6 360 6 360

584 173 268 825 26 736

76 50 2

487 285 322 530 12 975

46 33 2

342 045 245 722 15 074

23 18 2

10 16

52 617 85 364

10 5

61 696 31 684

3 3

22 370 22 265

—

108 49

5 4

53 962 42 962

—

•— —

—

—. —

— —

—

195 639 152 959 17 770

9 8

84 604 75 204

535 2 733 320 220 1 3 2 1 0 1 6 24 115 764 48 49

227 432 250 596

— -

10 3 1

20 465 7 639 800

—

1 1

4 930 921

3 370

16 360

7 4

7 8 — 9 10 .— 11 1 12

13 14 15 16 17 18

19 20 21 22 — 23 24

25 26 27 28 29 30

31 32 33 34 35 36

118 Tab. II (forts.). Fördelning av löntagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) efi L Län och städer

Under 500

500—999

1 000—1 999

AnAnS:a ink. S:a ink, Antal tal tal

S:a ink.

2 000—2 999

3 000—3 999

Antal

S:a ink.

Antal

S:a ink.

Antal

36 779 7 828

27 5

95 852 18 724

27 5 1

2 930 5 497

24 994 7 129

10 2

204 502 797 58 147 888 10 25 575

342 047 46 164 647 7 23 617

41 33

33 27

18 4

Förmän (forts.). > varaktighet Hela riket Stockholms s t a d . . Stockholms l ä n . . . Norrköping Malmö Göteborg

fr. 0. m. 9 ( . o. 771. 12 mår .

580 —

— —

— — — — 580 — — —

—

— — — — —

7 742

—

14 3

1 932

—

1 2

Murare. Byggnadsarbetets 7 8 9 10 11 12

varaktighet upp till 6 mån.

Hela riket 103 28 669 160 125 586 336 491 125 Stockholms s t a d . . 16 4 316 26 20 981 71 106 734 Stockholms län... 1 430 6 4 697 14 21 014 Norrköping 2 2 799 — — 2 1 650 Malmö 12 3 369 26 20 906 51 73 084 Göteborg 2 668 14 10 219 25 37 964

79 008 69 814

varaktighet fr. o. m. G upp Ull 9 mån. 3 1330 16 13 243 107 174 174 1 840 8 13 237 — 2 3 184 — — — —

164 404 782 24 62 459 11 27 698

17 18

Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

— —

25 12

19 20 21 22 23 24

Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. 95 28 833 280 217 194 957 1 448 493 1 0372 576 190 12 3 588 25 18 283 82 121 950 75 183 074 4 1 266 8 6 055 33 51 280 47 115 676 1 412 9 7 650 32 49 565 42 105 267 4 1 095 17 13 432 85 128 156 104 264 203 — — 7 5 174 15 23 458 55 140 189

13 14 15

— •

— —

— 3

13 7

2 764

21 056 10 862

61 522 30 496

61504 14 144

77 266 550 38 135 256 9 31 024

78 62 9

19 512 31344 754 2 584 836 424 : 124 435 472 121 61 214 002 58 40 139 359 21 60 201 984 17 110 386 818 107

Byggnadsträ- och glasmästeriarbetare. Byggnadsarbetets

varaktighet upp till 6 mån.

25 26 27 28 29 30

Hela riket 205 64 293 412 307 026 Stockholms s t a d . . 36 11 962 83 62 157 Stockholms län... 18 6 427 29 22 006 Norrköping 6 1 918 11 8 503 Malmö 15 4 888 45 32 518 Göteborg 11 3 060 25 19 588

31 32 33 34 35 36

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. Hela riket 3 114 29 346 292 461 811 Stockholms stad.. 968 28 48 206 Stockholms län... 867 780 29 48 001 Norrköping 2 3 328 Malmö 2 243 19 31 076 Göteborg 27 44 330

597 863 630 162 242 681 57 83 618 8 11009 58 84 764 53 78 401

277 679 633 144 357 370 24 60 160

142 491 136 109 379 463 12 40 771

56 51 3

— 33 28

82 110 65 789

31393 12 979

293 704 695 58 145 496 41 99 058

145 502 382 73 256 930 35 121 007

46 579 98 480

13 863 22 802

20 41

122 96 22

119 ion is tg rupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. n

000—5 999 6 000—6 999

7 000—7 999

8 000—8 999

9 000—9 999

10 000—

An- S:a ink. An- S:a ink. An- S:a ink. S:a ink. An- S:a ink. An- S:a ink. tal tal tal tal tal

81 398 60 283

23 294 15 594 7 700

26 788 13 348 13 440

58 614 49 902

11 095 8 712

81 530 81 530

509 996 471 370 38 626

53 51 1

9 238 9 238

22 910 22 910

38 535 32 405 6 130

341 636 329 178 6 458

134 250 134 250

41933 41933

18 372 18 372

Samtliga inkomstgrupper Antal

10 618 254 477

98 117 92 232 5 885

709 460 639 221 70 239

70 66 4

159 246

7 646 28 832

6 162 6 162

7 617 7 617

344 903 318 773 26 130

19 18 1

140 629 132 977 7 652

143 322 114 471 28 851

S:a ink.

104 34 5

452 285 188 177 27 419

22 7

85 013 30 108

967 1818 915 733 180 274 81463 39 4 4 449 144 254 701 73 136 836

14 3 29 11

616 2 255 304 295 1 484 985 145 957 39 44 31

1 479 322 201 1312 816 141 1 047 285 50 415 553 781 677 142 928 212 115 854 969 41 341 752 73 801 262 233 31 200 601 20 148 767 9

Antal utan ink.

102 090 75 466

102 366 4 234 13 261 366 80 617 898 4 408 818 11 287 323 1 374 187 145 395 548 699 291 290 10 462 370 1 495 759

1709 2 765 338 270 604 1 385 190 75 144 232 915 22 25 21430 161 239 673 28 121 179 817 30 33 730 33 730

9 728 9 728

1 120 3 487 324 462 2 019 123 148 471 287 2 3 328 102 471 48 169 661 76

120 Tab. II (forts.). Fördelning av löntagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) el L Län och städer

Under 500

500—999

1 000—1 999

An- S:a ink. AnS:a ink. Antal tal tal

S:a ink.

a r e

2 000—2 999

3 000—3 999

Antal

S:a ink.

Ilyggnadslrä- och glasmästeriarbetare (forts.). Byggnadsarbetets

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån.

Hela riket 293 Stockholms s t a d . . 33 Stockholms län... 17 Norrköping 5 Malmö 5 Göteborg 2

86 850 765 592 302 2 366 3 580 383 2 376 5 900 277 1 702 5 837 292 9 506 65 48 754 191 292 678 267 680 481 322 1 126 630 6 052 45 32 605 157 237 620 196 483 976 200 696 620 2 033 26 20 107 68 101 247 93 234 627 78 269 546 1 700 18 14 206 93 148 494 126 321 127 90 306 672 531 16 13 153 51 78 147 161 414 587 279 971 032

Byggnadsgrovarbetare. Byggnadsarbetets varaktighet upp Ull 6 mån. Hela riket 508 137 457620 465 216 Stockholms stad. 85 24 130 151 114 169 Stockholms län.. 23 6 689 47 34 284 Norrköping 5 1599 17 11 632 Malmö 37 10 385 49 38 714 Göteborg 17 5 532 25 18 209

712 1 016 235 190 448 052 333 491 686 144 342 416 55 81 459 9 20 825 6 8 508 — 47 67 623 14 32 590 42 60 075 8 18 437

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. Hela riket 6 2 265 53 42 840 475 757 399 Stockholms s t a d . . — — 9 7 284 122 209 502 Stockholms län... — — 2 1 766 36 59 228 Norrköping 6 668 4 — — .— — Malmö 2 785 1 880 47 73 492 Göteborg — — 3 2 817 43 66 417 10 20 21 22 23 24

56 47 5

191 411 162 319 16 777 6 195

426 1 031 574 168 576 394 227 566 818 139 477 633 38 92 812 15 51498

— 25 38

57 501 90 067

10 220 6 714

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. 241 70 238 577 440 844 1 610 2 440 910 1960 4 893 941 1 156 3 977 059 Hela riket Stockholms s t a d . . 49 15 495 83 62 494 189 286 640 357 920 473 481 1 680 716 Stockholms län... 16 4 665 80 62 011 207 320 057 245 612 545 211 730 439 Norrköping 4 1243 26 21 903 96 147 284 112 279 000 40 134 684 Malmö 6 2 100 21 16 916 97 147 968 133 335 566 37 122 438 Göteborg 2 415 13 10 804 54 87 210 232 594 970 155 537 503 Målare. Byggnadsarbetets

25 26 27 28 29 SO

31 32 33

u 35 36

varaktighet upp till 6 män.

Hela riket 116 38 004 252 189 371 Stockholms stad. 17 5 790 48 33 816 Stockholms län.. 6 2 072 9 6 445 Norrköping — — 6 4 632 Malmö 20 6 463 30 23 385 Göteborg 4 1338 23 18 580

482 712 899 244 599 395 143 223 456 147 366 370 12 19 020 3 8 693 2 2 596 .— 80 115 871 27 63 655 53 79 596 20 47 687

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. Hela riket 31 697 198 315 529 11 4 327 Stockholms stad.. 2 410 23 37 375 Stockholms län... 1 3 277 1820 474 Norrköping Malmö 902 3 2 110 16 25 812 Göteborg 435 13 19 358

227 553 906 70 180 208 15 37 924 21 20

50 856 48 120

81 277 106 70 241 538 1 3 089 9 929

132 453 713 105 366 727 11 36 418 9 110 9 177

121 ikomstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. n

000—5 999 S:a ink.

6 000—6 999 7 000—7 999

15 770 421 561

44 883

15 388 15 388

6 569 6 569

8 000—8 999

9 000—9 999

10 000-

81 559 81 559

1 447 805 105 997 013 83 365 187 19

673 842 532 933 122 190

47 343 079 38 276 220 66 859 9

5 050 64 690

18 719

20 877 20 877

6 169 6 169

83 230 83 230

312 832 266 450 46 382

Samtliga inkomstgrupper Antal

S:a ink.

365 016 9 264 25 941 850 281 966 1739 7 433 940 83 050 1049 3 943 181 282 679 448 370 962 037 779 2 767 621

1278 3 169 805 636 1 969 617 100 247 393 4 6 668 78 142 878 87 170 560

8 844 8 844

109 406 66 933 42 473

134 432 115 252 19 180

80 252 6 506 16 867 881 55 822 1781 6 30» »88 998 2 966 507 24 430 279 588 703 296 634 342 520 1 529 803

1 202 1 939 116 993 311 452 31 39 319 8 7 228 160 219 303 100 147 201 15 009 15 009

8 011 8 011

733 1 979 209 318 1174 387 37 103 513 45 37

-816072.

Antal utan ink.

2 102 2 333 988 776 1 210 337 139 160 034 28 21739 149 155 507 92 102 253

77 327 77 327

13 13

738 573 66 560 495 21 178 078

<S7

29 123

12 12

186 750 176 205 10 545

AnAn- S:a ink. An- S:a ink. An- S:a ink. An- S:a ink S:a ink. tal tal tal tal tal

2 224 270 271 1 749 642 145 1 078 360 1 050 506 177 1 143 664 103 765 421 604 463 84 542 777 37 275 826

175 466 164 599 10 867

88 790 77 090

122 Tab. II (forts.). Fördelning av löntagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) eft L Län och städer

Under 500

500—999

1 000—1 999

AnS:a ink. An- S:a i n k Antal tal tal

S:a ink.

2 000—2 999

3 000—3 999

Antal

S:a ink.

Målare (forts.). Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån.

194 65 339 806 632 302 2 298 3 457 201 1 934 4 783 524 1301 4 481519 15 4 645 71 57 092 257 398 395 333 831 383 408 1 427 661 4 1 546 24 19 607 87 126 240 158 395 483 132 461 135 32 108 254 6 2 321 22 16 527 92 136 281 65 158 119 5 1590 49 41 499 120 174 735 73 184 565 100 344 166 3 1 179 17 14 022 130 197 891 185 462 411 238 818 426

Bleck- och plåtslagare. Byggnadsarbetets

varaktighet upp till 6 män.

Hela riket 29 Stockholms s t a d . . 6 Stockholms län... — Norrköping — Malmö 5 Göteborg 1

7 876 66 48 551 2 240 16 11 772 — 5 3 102 — 3 2 124 1 042 7 5 825 425 3 2 214

55 23 2

80 087 36 012 2 647

—.

—

5 3

6 853 4 192

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. Hela riket 4 1 178 13 10 173 60 89 655 Stockholms stad. . 1 454 6 4 705 26 37 224 Stockholms län... — 2 3 442 — — — Norrköping .— Malmö 1 1 025 Göteborg 8 817 6 — — 2 1 477 19 20 21 22

23 24

18 12

6 588 6 588

42 299 28 116 2 550

30 18 1

70 695 42 455 2 115

3 3

7 068 6 832

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 43 14 429 223 175 592 575 863 273 522 1 295 951 Stockholms s t a d . . 5 1 605 23 17 298 109 166 602 129 326 510 Stockholms län... 3 1 336 13 9 847 38 61 058 33 82 397 Norrköping — —. 11 8 692 26 39 345 21 50 875 Malmö 1 180 13 11 723 19 28 793 16 38 506 Göteborg 2 494 9 7 071 27 39 428 37 90 148

14 13

49 046 45 625

387 1 330 378 133 464 657 35 122 182 13 43 783 21 73 758 34 119 812

Metallarbetare. Byggnadsarbetets

varaktighet upp Ull 6 mån.

25 26 27 28 20 30

Hela riket 167 48 715 272 204 775 Stockholms s t a d . . 38 11 402 82 64 239 Stockholms län... 7 1 965 11 8 392 Norrköping 2 638 11 7 784 Malmö 20 5 242 24 17 956 Göteborg 9 2 658 19 14 300

31 32 33 34 35 30

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. Hela riket 545 35 28 016 191 303 472 Stockholms s t a d . . — 2 1 497 58 93 490 Stockholms l ä n . . . — 3 2 906 11 18 628 Norrköping 3 415 2 Malmö 2 515 5 4 260 10 17 159 Göteborg 1 480 3 2 388 23 38 082

317 449 606 169 251 239 12 15 595

64 150 494 52 121 888 1 2 769

—

28 24

36 645 32 472

2 5

11 9

34 975 28 885

4 139 12 368

3 060

161 391 779 109 271 423 8 19 820

GG 222 970 G0 203 537 2 6 499

3 9

6 130 20 139

3 321

i n o i

Antal

123 komstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. n

i 000—5 999 6 000—6 999 7 000—7 999 8 000—8 999 tnAnS:a ink. ;al tal

306 167r »584 132 225 1 2 3 : .694 101 52 28t • 874 19 1 209 2- 069 5 5C 033 9 6

1 1

S:a ink.

851 912 655 000 121 204

9 000—9 999

AnAnAnAnS:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. tal tal tal tal

45 35 9

333 783 258 569 67 870

14 13 1

117 253 109 248 8 005

3 3

27 414 27 414

37 831

240 I 240

84 61 8

455 128 332 330 42 064

62 724

1 1

5 007 5 007

3 3

ie 570 le 570

35 31 4

223 480 197 882 25 598

1 1

6 337 6 337

10 000—

9 8 1

67 387 60 213 7 174

3 3

24 407 24 407

1 1

9 666 9 666

4 1

56 405 14 133

1 2

16 970 25 302

Samtliga inkomstgrupper Antal

Antal utan ink.

S:a ink.

7 679 19 341 756 1 7 9 8 6 515 845 568 1 854 013 223 448 246 390 954 165 685 2 019 683

1 2 3 i 5 6

171 60 7 3 18 7

190 641 89 »68 5 749 2 124 16 270 6 831

128 70 3

251 787 157 210 5 557

4 11

8 093 17 126

13 14 15 16 17 18

2 042 5 174 310 594 2 011 568 477 471 163 155 932 74 205 282 82 371 232 133

19 20 21 22 23 24

836 354 31 13 76 57

67 24 4

7 8 9 10 12 11 13 12

912 949 139 25 497 677 57 26 28 721 6 27 8 422 28 71 402 16 29 61798 24 30

478 1 031 806 247 652 971 24 47 853 2 3 415 28 064 20 64 410 37

31 32 33 34 35 36

124 Tab. II (forts.). Fördelning av löntagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) eft L Under 500

Län och städer

500—999

1 000—1 999

AnS:a ink. An- S:a ink. Antal tal tal

S:a ink.

a r e

2 000—2 999

3 000—3 999

Antal

S:a ink.

Metallarbetare (forts.). Byggnadsarbetets

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån.

Hela riket 97 29 178 302 236 133 Stockholms s t a d . . 16 4 642 43 32 043 Stockholms län... 5 1 613 7 5 571 Norrköping 2 563 18 15 217 Malmö 8 2 412 21 15 528 Göteborg 1 205 4 3 149

944 1 439 957 1 342]3 388 251 1 429 4 970 306 100 152 798 244 628 467 532 1 876 490 84 216 037 113 396 226 65 98 790 62 93 239 52 129 322 31 104 455 59 85 718 89 227 959 96 325 904 28 44 640 119 307 076 197 702 242

Elektriska arbetare. Byggnadsarbetets

varaktighet upp till 6 mån.

Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

78 23 657 Hl 1 85 999 14 4 691 35 26 548 3 1 176 2 1 534 1 335 4 2 980 7 1 786 10 7 808 1 395 7 5 711

114 151 501 45 62 836 3 4 366 22 983 7 163

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. G upp till 9 mån. Hela riket 3 1 165 18 14 407 55 81507 Stockholms s t a d . . — — 2 1 716 16 23 740 Stockholms län... — 6 9 473 — 2 1 236 Norrköping Malmö 1 380 7 10 332 Göteborg 1 1 720 — — — — i» 20 21

22 23 24

23 12

53 384 28 125

23 885 6 877

10 027 2 044

6 210

59 143 455 30 75 740 2 4 782

22 18

76 679 63 060

11 866 7 091

3 210 3 209

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. Hela riket 40 12 763 181 142 473 427 644 202 726 1 854 372 Stockholms s t a d . . 9 2 326 24 18 404 44 66 718 94 242 869 Stockholms län... 3 1 243 9 7 223 28 43 275 46 116 384 Norrköping — — 4 3 150 15 22 606 22 54 647 Malmö 2 305 16 13 061 40 754 27 45 117 260 Göteborg 10 15 169 39 101 672 — — 2 1794

008 3 493 430 202 720 775 62 223 644 34 121 828 88 303 580 109 382 676

5 3

»Byggnadsarbetare». Byggnadsarbetets 25 26 27 28 29

80 Hela riket Stockholms s t a d . . Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet upp Ull 6 mån. 19 444 129 6 080 50 2 322 7

97 670 38 525 5 310

220 110 10

324 667 163 629 14 780

45 4

205 386 108 462 9 354

1999 10 1 393 24

7 217 18 085

14 37

21 208 56 203

18 539 27 654

132 74 2

321 848 183 289 4 340

5 33

11 852 78 776

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 män. 97 156 060 4 459 31 Hela riket 495 21 41 868 32 Stockholms stad. 4 696 33 Stockholms län.. 3 3 4 Norrköping 35 Malmö 10 15 400 3 0 Göteborg , 21 34 271 1 819

51 677 48 207

3 470 51 39 3

173 066 132 942 9 964 3 110 13 407

125 komstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. n k

Samtliga Aninkomstgrupper tal 000—5 999 6 000—6 999 7 000—7 999 8 000—8 999 9 000—9 999 10 000— utan ink. AnAnAnkiAnAnAnS:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. tal tal te] tal tal tal tal

293 1 591 923 240 1 308 515 19 103 260 1 5 591 3 15 620 16 84 514

1 1

76 68 2

485 117 434 541 12 404

6 834

16 15

5 23» 15 528 340 1 709 6 557 016 367 1 152 105 169 361 518 285 711 656 466 1 585 740

118 086 110 733

5 366 5 366

— 174 133 22

944 481 723 770 119 105

1 9

5 400 47 191

3 3

15 637 15 637

59 44 5 2

376 091 280 832 32 455 12 662

30 946

7 5 2

50 979 36 123 14 856

2 2

14 937 14 937

1 1

8 660 8 660

—

— —

1 2 3 i 5 6

334 109 8 5 40 14

343 066 133 717 7 076 3 315 48 814 15 313

161 70 10

335 867 182 910 15 491

14 5

25 788 12 020

13 14 15 16 17 18

3 070 9 502 917 792 3 159 245 757 996 222 266 556 89 541 204 193 810 509 226

19 20 21 22 23 24

55 26

7 8 9 10 9 11 7 12

531 252 29

751 316 141 25 417 375 80 26 31 766 11 27

38 80

48 963 106 805

14 29 19 30

338 187 9

923 003 615 477 24 200

16 60

30 362 128 273

31 32 33 34 35 36

16 15 1

86 753 81 553 5 200

5 5

32 440 32 440

1 1

7 080 7 080

2 2

16 372 16 372

126 Tab. II (forts.). Fördelning av löntagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) eft L Län och städer

Under 500

500—999

1 000—1 999

An- S:a ink AnAnS:a ink, tal tal tal

S:a ink.

a r e

2 000—2 999

3 000—3 999

Antal

S:a ink.

»Byggnadsarbetare» (forts.). Byggnadsarbetets

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån.

Hela riket 84 25 283 189 149 238 Stockholms s t a d . . 20 6 460 46 36 507 Stockholms län... 7 2 020 19 15 561 Norrköping .— — .— — Malmö 1 200 4 3 358 Göteborg 4 1 179 6 4 954

470 717 346 92 143 532 32 47 235 3 646 3 9 605 6 38 61 107

602 1 509 041 136 344 500 29 71 844 21 134

54 870 347 957

340 1 173 370 157 545 369 62 804 18 6 100

20 863 344 651

Diverse specialiteter. Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. Stockholms län.. Norrköping Malmö Göteborg

varaktighet upp till 6 mån. 10

2 719

7 227 1 617

9 515 2 783

1 860

2 270 2 450

14 15 IG 17 18

Byggnadsarbetets varaktighet fr. o. m. 6 upp till 9 mån. Hela riket 17 740 Stockholms s t a d . . 6 318 Stockholms l ä n . . . Norrköping Malmö Göteborg

1!) 20 21 22 23 21

Byggnadsarbetets Hela riket Stockholms stad. . Stockholms län... Norrköping Malmö Göteborg

4 460

varaktighet fr. o. m. 9 t. o. m. 12 mån. 5 1 562 21 16 534 62 93 200 3 1 145 2 1 434 13 19 531 — — — — 3 3 501 — — — — 3 4 244 — — 1 817 4 5 172 — — 1 700 5 7 522

6 812 3 122

12 059 7 482

82 10 5 1 7 11

205 509 26 294 12 089 2 108 18 566 28 694

68 28 2 1 4 11

229 716 97 512 6 305 3 260 12 963 46 697

127 ikomstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. n

l 000—5 999

6 000—6 999 7 000—7 999

8 000—8 999

9 000—9 999

10 000—

AnAnAnAni.nAnS:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. S:a ink. tal tal tal tal tal tal

92 67 6

494 496 361 940 32 183

49 45 2

315 875 290 646 12 657

19 14 3

144 385 105 775 23 308

89 500

6 188

15 302

5 320

13 10 1

70 715 54 409 5 426

3 2

19 677 13 035

5 880

6 642

3 3

21 519 21 519

3 3

26 044 26 044

2 2

19 793 19 793

6 6

69 536 69 536

Samtliga inkomstgrupper Antal

Antal utan ink.

S:a ink.

2 002 5 292 405 679 2 356 331 126 312 667 3 3 646 93 146 39 331 995 792

1 2 3 4 5 6

28 4

23 921 4 400

5 1

4 330 2 450

20 8 1

41 931 16 922 5 320

13 14 15 16 17 18

286 87 13 6 18 40

785 401 305 722 36 076 13 772 50 040 122 024

19 20 21 22 23 24

6 2

7 8 9 10 1 11 1 12

128 Tab. III. Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga inkomst (i kr.) efter anställningei varaktighet i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. L ö n t a g a r e m e d en sammanlagd L ä n och

städer

Mindre än 3 mån

3—6 mån.

Gen.Gen.Ansnittl. snittl ta! ink. ink.

6—9 mån. Antal

Gen.snittl ink.

9—12 mån.

anställningstid

12 mån.

Ej ang. del av å r

Samtliga löntagari Ej angiven

Gen.Gen.Ansnittl. snittl tal ink. ink.

Gen.Gen.Ansnittl. snittl. tal ink. ink.

Ant. Gen.med snittl. ink. ink.

6 433

16 193 29 135 82 500

37 15 402 1 29 135 1 82 500

11 15 700 3 14 563

Direktörer och disponenter. Hela riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping.... Malmö Göteborg Ingenjörer o c h arkitekter m . fl. Hela riket. Stockholms stad Stockholms län Norrköping. Malmö Göteborg...

9 1 180 27 1641 5 1 234 16 1589 1 600 — — 7 1 399 2 1 396

3 1283

—

36 2 164 24 2 3 4 8 1 2 874

4 616 4 813 3 590

7 000 5 936

7 1 666

3 300 4 565

8 857 4274

—

7 3 9 1 897 7 064 1 085 6 645 1 3 6 8 451 7 562 548 6 888 52 6 715 55 6 477 1 11 680 1 11 680 12 064 99 8 044 152 7 61 116 6 962 123 6 770

Övrig k o n t o r s - o c h förvaltningspersonal. Hela riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping. . . . Malmö Göteborg

4 1

388 500

13 1 176

1 730

2 493 4 333

783 210

2 223 1 487

2 480

2 469 2 053

7 1 989

2 734 2 672

5 413

2 765

6 800

3 610

431 505 2 984 2 3 4 171 2 3 456 1 600 431 125 3 666 113 2 856

577 2824 26 4 042 2 3 456 600 1 157 3 316 119 2 790

1 083 332 4 131 870 40 8 037 1 501 50 3 459 1 3 683 11 13 930 4 3 5 471

371 3 914 46 7 290 52 3 421 1 3 683 15 11491 311 45

9 208 4 763

5 903 6 950

31 6 150 2 5 857

3 610

20 460 2 400

7 783 7 668

!> 8 728 10 7 142

5 441 5 756

4 940 6 290

2 110 535 5 446 227 6 427 24 5 891

645 5 220 273 6 097 25 5 793

4 810

5 554

1 578 1 420

70 4 768 57 5 369

Arbetsledare. Hela riket. Stockholms stad Stockholms län Norrköping Malmö.... Göteborg..

1 1 560

5 2 122 2 3 264

— =

2 1 897 1 3 500

— 1 1 159

1 2 547

Kontrollant personal. H e l a riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping.... Malmö Göteborg Verkmästare. Hela riket. Stockholms stad Stockholms län Norrköping. . . . Malmö Göteborg

2 2 815 15 2 088 1 400 11 1 968 — 1 3 426 1 5 230

—

1 2 450

— —

—

20 3 037 8 3 555

— 3 3 243

—

4 904 5 439

129 ib. III (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga inkomst (i kr.) efter anställningens varaktighet i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. L ö n t a g a r e med en s a m m a n l a g d

Län o c h s t ä d e r

Mindre än 3 män. Gen.An- snittl. tal ink.

3—6 mån. Gen.snittl. ink.

6—9 mån. Antal

Gen.snittl ink.

9—12 mån. Antal

anställningstid

E j ang. E j angiven del a v å r Gen.Gen.Gen.Gen.AnAnAnsnittl. snittl. snittl. snittl, tal tal tal ink. ink. ink. ink.

Samtliga löntagare

12 mån.

Ant. med ink.

Gen.- Ant. snittl. u t a n ink. ink.

Förmän. Hela riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping... . Malmö Göteborg

4 580

1 881 1 881

4 043 5 623

3 763 4 961

4 580

4 004 4 442

2 421 117 4 749 37 6 415 6 5 233

141 4 548 47 5 984 6 5 233

2 975

3 800 1 816

211 4 073 12 4 178

2 984

24 4 155 10 4 533

Murare.

112 1 222 264 2 471 Hela riket S t o c k h o l m s s t a d 52 1570 104 3 360 Stockholms län 2 781 6 1 934 Norrköping. . . Malmö 17 2 161 38 1 906 Göteborg 10 888 18 2 041

463 3 734 466 4 986 203 5 169 188 7 182 25 3 984 11 5 809 65 2 658 39 2 371

78 3 334 19 3 997

4 421 341 2 229 4 255 3 621 5 986 3 572 4 675 11 2 199 920 5 872 1489 5 580 2 1348 323 5 358 369 5 176 150 3 093 1 1591 149 3 103 3 867 (il 2 282 256 2 893 540 2 784 506 3 708 3 180 46 2 420 340 4 171

Byggnadsträ- och glasmästeriarbetare.

196 959 560 2 025 1 012 3 303 Hela riket. S t o c k h o l m s s t a d 94 1 164 201 2 792 434 4 408 83 3 483 Stockholms län 8 1 204 27 2 133 Norrköping.. . . 61 2 687 Malmö 17 1 196 46 1 742 60 2 421 Göteborg 4 590 46 1 626

915 4 514 141 3 690 469 1 9009 319 3 259 12 612 3 218 408 5 910 38 3 950 25 1638 1 749 4 993 2 949 4 720 1 127 4 467 1300 4 319 48 4 491 7 1204 326 2 825 326 2 825 661 2 843 83 3 260 24 3 926 2 359 337 3 059 80 3 291 12 2 712 2 187 747 3 938 1005 3 565

Byggnadsgrovarbctarc.

477 628 909 1 513 1305 2 473 1 261 3 531 158 3 564 450 1 179 6 976 2 803 11536 Hela riket S t o c k h o l m s s t a d 143 850 364 1 976 569 3 117 644 4 208 55 4 364 27 1 3801544 3 874 3 346 12 1015 1 177 3 400 1323 34 3 530 55 2 516 S t o c k h o l m s l ä n 11 1 034 34 1526 2 625 328 2 539 331 Norrköping 1 468 778 2 581 90 1536 424 2 289 Malmö.... 84 1 848 93 2 383 30 865 43 1261 Göteborg.. 94 2 690 2 582 17 1606 542 3 230 907 36 578 73 1 272 100 2 118

2 601 3 461 3 276 2 521 2 059 2 576

Målare. Hela riket 181 1 047 456 1 871 S t o c k h o l m s s t a d 87 1 185 162 2 556 Stockholms län 1 1336 8 2 002 Norrköping — — 1 1 444 Malmö.... 31 1 078 59 1 866 Göteborg.. 10 849 46 1 496

621 3 712 188 3 646 348 1 920 6 922 2 707 9 465 2 704 281 4 919 66 4 998 30 2 545 1569 4 007 2 533 3 896 1 151 504 3 615 559 3 517 12 3 509 — 209 2 396 210 2 392 — 2 363 311 2 674 651 2 585 94 3 209 3 541 67 2 572 1909 613 3 200 818 2 886 41 2 610 52 2 092 1809

749 2 886 338 3 773 26 2 890

B l e c k - o c h plåtslagare.

27 784 81 1 419 Stockholms stad 14 639 45 1 466 Stockholms län — 1 1 430 Norrköping.... Malmö 4 1 838 12 1809 Göteborg 2 426 5 907

Hela riket

116 1 993 111 2 927 120 3 861 61 2 303 52 3 300 68 4 530 3 1 531 6 2 972 10 1 566

17 3 199 2 832

3117 1880

1 632 1871 1724 481 350 141 79 2 170 73 1 515 109

2 737 2 371 3 824 725 3 322 146 2 440 79 120 2 691 141 3 068

2 678 3 505 3 252 2 440 2 649 2 741

130 Tab. III (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga inkomst (i kr.) efter anstä ningens varaktighet i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. Löntagare med en sammanlagd anställningstid Län och städer

Samtliga löntaga] Mindre än 3—6 6—9 9—12 Ej ang. 12 mån. 3 mån. mån. mån. mån. del av år Ej angiven Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.- Ant. Gen.- Al An- Gen.- An- Gen. Ansnittl. An- snittl. snittl. snittl An- snittl. med snittl. ut tal snittl. tal snittl. tal tal tal ink. ink. ink. ink ink. ink. ink. ink. ink. i»!

Metallarbetare. Hela riket 147 Stockholms stad 77 Stockholms län 1 Norrköping.. Malmö Göteborg 13

678 502 1 301 814 231 1552 254 7 1 139 1 546 541 29 942 500 46 1 278

486 2 094 225 2 622 13 1993

573 148 1 269 711 63 1 425 — 1 850 417 1 975 785 22 1 223 532 15 1 331

179 2 096

42 1 556 43 1 772

377 2 887 256 3 570 119 1501 5 127 197 3 586 86 4 290 9 1 877 1646 5 2 102 357 1 584 178 37 2 218 24 2 907 18 1 712 318 23 2 355 6 2 749 16 1 536 455

3 142 7 014 2 861 4 074 2 471 3 565 3 548 383 3 424 180 2 433 2 454 2 582 476 2 312 3 558 602 3 082

171 3 055 235 3 502 87 3 662 50 4 167 2 4 030

3 221 3 790 3 037 4 236 1031 3 769 3 645 202 3 582 3 218 96 3 140 3 085 313 2 791 3 519 341 3 193

Elektriska arbetare. Hela riket 58 Stockholms stad 27 Stockholms län — Norrköping.... 1 Malmö 4 Göteborg 6

2 498 1 691 18 1 685 9 1905

32 2 637 14 2 202

3 391 1840

1 876 2 932 1 381 715 203 195 748 93 2 265 197 2 079 279

»Byggnadsarbetare». Hela riket. 71 812 183 1 883 Stockholms stad 44 1 021 116 2 275 Stockholms län 1 679 2 1281 Norrköping... Malmö 5 654 11 1 559 Göteborg 4 391 21 1302

385 2 746 384 3 662 220 3 298 244 4 226 6 18 1 2 704 22 2 177 62 2 142

26 2 540 70 2 783

3 914 160 1 719 2 042 2 984 3 257 2 874 4581 13 2 601 739 3 876 13»3 3 619 6 1 198 52 2 947 68 2 612 16 3 001 16 3 001 3 487 11 2 202 59 2 466 137 2 296 2 896 27 2 165 339 3 282 531 2 920

Diverse specialiteter. Hela riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping.. . . Malmö Göteborg

354 754

1 074 1 423

15 1782 3 2 594

17 3 023 4 4 445

6 180 25 1 313 8 111

900 2 225

2 626

319 2 813 93 4 219 17 3 224 9 1 918 12 2 226 12 3 238

402 2 603 107 4 118 17 3 224 9 1 918 27 1891 14 2 949

131 tb. III (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga inkomst (i kr.) efter anställningens varaktighet i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. Löntagare med en sammanlagd anställningstid 6—9 9—12 3—6 Mindre än 12 mån. Ej ang. Ej angiven .än och staler 3 mån. mån. mån. mån. del av år Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.An- snittl. An- snittl. An- snittl. An- snittl. An- snittl. An- snittl. An- sruttl. tal tal tal tal tal ink. tal ink. ink. ink. ink. ink. ink. tal

Samtliga löntagare Ant. med ink.

Gen.- Ant. snittl. utan ink. ink.

Jirektörcr och disponenter. Stockholms stad Stockholms län Norrköping.. . . jöteborg

— — — — — —

— —

—

2 1 500

—

30 14 901

32 14 064

—

12 16 476

—

6 927 1 0 7 5 6 520 7 589 541 6 903 7 005 72 6 836 1 710 1 1710 8 346 119 7 648 7 032 107 6 985

16 8 1

Ingenjörer och arkitekter m. fl. Stockholms stad Stockholms län Norrköping....

4 2 1

662 27 1 737 950 19 1 948 250 —

36 2 573 28 2 759 1 1 631

25 4 728 64 6635 11 3 149 23 4 737 23 6 253 4 2 916

—

1 4 340 20 6 253

—

— 2 2 350 — — —

—

— — — —

— —

1 2 080

—

9 1 558 1 1 549

7 2 385 34 3 026 2 4 170 1 3 616

— —

5 3 314

— —

—

908 442 70 1 91 106

— 3 1

ftvrig kontors- och förvaltningsperso nal. 4 Stockholms stad Stockholms län Norrköping....

— — 2

— — — 1

—

558 2 978 37 3 545 4 464 i 900 162 3 169 133 3 108

621 41 3 1 196 134

2 934 3 528 3 298 900 3 162 3 100

3 4 883 12 1 747 306 2 9-14 — 1 1 650 25 3 906 — — — 53 2 954 2 1 748 — 1 7 200 1 7 370 8 6 093 25 6 052

343 28 58 2 11 25

2 866 3 816 2 842 1 748 5 924 6 052

2 1 615 26 3 152

5 4 572

—

— — —

3 6 735 1 2 156

— • —

— 2

Arbetsledare.

757 1 1152 1 961

Hela riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping.. . .

—

Göteborg

—

2 1 225

.— —

— —

8 2 513 1 6 420 4 1 837

6 3 246

— —

— — — —

1 1 858

— 1

— • —

1 Kontrollantpersonal. 1

1 5 000

2 1075 1 525

26 4 866 4 5 274

30 4 430 5 4 324

— —

1 5 000

—

4 9 233 11 4 202

5 8 386 11 4 202

— —

3 3 807

481 5 093 193 6 014 24 4 824

572 4 945 242 5 718 26 4 632

7 4

—

43 4 776 48| 5 124 |

52 4 664 50 5 055

1 Stockholms stad Stockholms län Norrköping.... Göteborg Verkmästare Hela riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping....

6 1429 11 1751 5 1439 4 2 319 1 1 108

17 3 304 13 3 55S 1 3 57C

23 4 983 31 5 447 13 5 707 14 6 156

1 2 162

1 4 625

—

1 3 700

5 4 41fc

3 3 807

132 Tab. III (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga inkomst (i kr.) efter anstä ningens varaktighet i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932.] Löntagare med en sammanlagd anställningstid Län och städer

Mindre än 3—6 6—9 9—12 3 mån mån. mån. mån. Gen.Gen.Gen.Gen.AnAnAnsnittl. tal snittl. tal snittl tal snittl ink. ink. ink. ink.

Samtliga löntagai Ej ang, del av år Ej angiven Gen.Gen.Gen.- Ant. Gen.Ansnitt] snittl. snittl. med snittl. tal ink. ink ink. ink. ink.

12 mån.

Förmän. Hela riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping.. . . Malmö Göteborg

2 1

485 850

— — —

5 2 346 2 3 395 1 800

— —

—

1 3 370 —

4 4 024 4 4 025

1 3 370 921

3 862 5 000

2 588

93 4 400 211 5 761 5 5 484

115 4 140 37 5 292 6 4 703

3 308

4 930

18 3 988 7 4 301

2i 3 888 il 3 878

Murare. Hela riket 166 1 033 482 2 214 Stockholms stad 71 1 422 183 3 202 Stockholms län 4 1 120 32 2 114 Norrköping.... — 2 1 085 — Malmö 13 659 49 1 509 Göteborg 7 745 26 1 779

616 3 661 362 4 343 295 5 034 146 6 578 39 3 742 12 4 253

— 44 2 320 42 2 644 31 2 434 35 3 675

3 283 319 1 817 3 842 3 017 5 817 2 980 4 378 20 2 314 743 4 588 1467 4 517 3 3 110 311 4 255 401 3 994 2 1 140 145 2 728 149 2 685 2 985 82 2 100 240 2 352 478 2 209 2 829 10 2 134 333 4 088 474 3 604

Byggnadsträ- och glasmästeriarbetare. Hela riket 382 898 901 2 023 1 120 3 113 704 3 872 Stockholms stad 159 1 162 386 2 876 462 4 370 278 5 501 Stockholms län 27 777 96 1 905 148 3 184 59 4 293 Norrköping. . . 8 521 6 1 384 2 1 664 Malmö 23 973 43 1 314 48 2 135 36 2 756 Göteborg 32 990 63 1485 76 2 232 77 3 000

3 493 426 1 408 8 469 2 703 12 093 4 352 59 1 528 1 422 4 033 2 805 21 1383 990 3 727 1341 11 815 282 2 409 309 3 336 95 1 692 321 2 553 579 3 492 26 2 099 697 3 614 976

2 662 3 864 3 466 2 279 2 252 3 19

Byggnadsgrovarbetare. Hela riket. 648 Stockholms stad 228 Stockholms län 39 Norrköping.. 8 Malmö 26 Göteborg.... 23

540 1072 1 474 1 278 2 480 891 3 338 805 496 1 922 636 3 097 490 4 077 653 74 1399 100 2 474 58 3 591 550 6 1 196 4 1 667 368 60 1 102 78 1 832 45 2 147 452 45 1 216 87 1 960 66 2 625

3 217 382 1 056 5 518 2 461 »886 2 262 4 058 52 1 407 1258 3 321 3 1»3 2 972 26 1 195 940 2 934 1 237 2 728 14 726 279 2 110 311 1 984 2 837 63 1 267 234 2 092 523 1 783 2 625 21 1 548 444 2 996 69» 2 579

Målare. Hela riket 237 983 611 1 910 Stockholms stad 100 1 327 289 2 517 Stockholms län 6 665 14 1 586 Norrköping. . . . 3 835 2 1 026 Malmö 718 29 57 1 374 Göteborg

21 1 023

50 1 498

733 2 700 582 3 260 129 3 395 354 1 530 6 968 318 3 693 252 4 360 66 4 249 63 2 112 1480 37 2 798 13 3 687 11 1 193 555 3 890 223 45 1 973 2 579 2 217 7-1 1 624 333 37 2 084 2 362 1 616 29 1 751 629

2 441 9 614 2 420 3 471 2 568 3 381 636 3 140 3 254 231 1 972 2 010 595 2 121 2 434 822 2 730 3 008

128 1 967 70 2 246 3 1 852

2 721 114 3 229 3 236 60 3 882 2 819

4 2 023 11 1 557

3 024 2 840

2 481 2 341 2 399 3 339 724 3 120 2 934 173 2 825 2 107 77 2 053 2 475 104 2 208 2 826 151 2 617[

Bleck- och plåtslagare. Hela riket.. . Stockholms stad Stockholms län Norrköping. . . . Malmö Göteborg

575 671 500 377

106 1 306 45 1 741 3 1 166 2 623 1 099 1 044

1 958 1270

967 1839 2 220 490 584 156 879 74 907 68 885 129

133 b. III (forts.). Fördelning av löntagarna och deras genomsnittliga inkomst (i kr.) efter anställningens varaktighet i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. Löntagare med en sammanlagd 6—9 mån.

3—6 mån.

Mindre än än och städer 3 mån.

Gen. Gen.AnAnsnittl. snittl. tal tal ink. ink.

Antal

Gen. Ansnittl. tal ink.

anställningstid

12 m å n .

E j ang. del a v år

Gen.Gen.Ansnittl. snittl. tal ink. ink.

Gen.snittl nk.

9—12 mån.

Samtliga löntagare E j angiven Antal

Gen.snittl. ink.

Ant. med ink.

Gen.- Ant snittl. utan ink. ink.

[etallarbetarc.

2 946 6 553 2 666 139 3 864 2 310 3 337 57 3 156 422 2 912 6 2 139 184 2 029 381 2 129 16 2 507 560 3 057 24 3 470

564 498 1 307 478 2 159 721 233 1 655 247 2 644 582 16 1 178 24 1 994 397 7 747 2 1 707 321 38 1 082 20 1 4 0 3 580 33 1 147 37 1 741

446 2 819 240 3 579 118 1 171 4 553 214 3 497 119 4 128 19 2 034 1 376 8 725 347 20 2 848 3 666 169 2 699 23 1 107 240 29 2 306 2 479 11 1 4 9 3 430 3 3 2 613

618 159 1240 791 65 1 467 767 5 1 039 802 1 575 640 9 1 188 395 10 1 173

161 2 087 70 2 6 1 3 10 1 549

150 2 951 173 3 434 73 3 568 36 4 103 5 3 085

711 279 1663 857 156 1997 667 17 1351

338 2 731 187 3 2 9 1 9 2 689

275 3 454 2 2 2 840 131 1 516 1705 2 510 2 871 2 426 141 80 9 3 4 1 5 31 1 619 510 3 271 1 118 3 031 160 4 109 164 2 248 11 4 5 382 6 8 0 1 122 2 386

459 8 1 080 621 38 1 385

16 1 8 9 8 60 2 138

11 2 322 59 2 686

2 674 2 582

8 1

681 13 993 647 2 1392

22 3 129 15 3 710

2885 3398

—

— —

20 2 097 8 2 115 1 5 320

2 474

4 400 1 037

220 lela riket t o c k h o l m s s t a d 102 t o c k h o l m s län 7 forrköping.. 3 15 lalmö 13 löteborg ilcktriska a r b e t a r e . lela riket tockholms stad tockholms län lorrköping.... lalmö öteborg

97 34 2 3 12 1

1842 2 404

14 2 627 4 2 422

3 095 3 697

1 101 2 747 1 149 683 3 4 8 217 89 335 1 602 154 1 064 221

3 081 3 561 2 857 4 028 971 3 580 3 422 240 3 252 94 2 871 2 995 247 2 493 2 773 245 3 420 3 607

55 26

Byggnadsarbetare». lela riket 118 i t o c k h o l m s s t a d 65 itockholms län 6 Jon-köping.... — lalmö 6 öteborg 18

1565 1791

3 1 215 23 2 358 268 3 086

3 1215 93 1854 471 2 613

Jiverse s p e c i a l i t e t e r . -lela r i k e t Stockholms s t a d Stockholms l ä n Norrköping. . . . tfalmö öteborg

1 1 250

—

3 707 1 2 450

— —

794 258 2 710 970 70 3 475 13 2 775 6 2 295 960 ni 2 578 38 3 119

334 99 14 6 23 41

2 547 3 303 2 957 2 295 2 363 3 036

14 19

134 Tab. IV.

Fördelning av företagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) ef E n s k i l d a

20—24

-19

f ö r e t a g a r e

30—34

25—29

Län och städer

35—39

m e d

40—44

i n k o

45—49

Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.An- snittl. Ansnittl. snittl. An- snittl. An- snittl, An- snittl. An- snittl. Antal ink. tal ink. ink. tal ink. tal ink. tal ink. tal ink. tal Byggmästare och entreprenörer. Hela riket. Stockholms stad Stockholms län Norrköping.. Malmö Göteborg.. . .

— —

— 5 5 107 19 — 2 9 801 4 — — — 1

—

— —

—

4 253 67 6 580 107 4 990 155 5 577 177 5 922 13 6 537 13 6 903 16 13 850 22 128 3 4 161 1 3 709 2 4 197 6 1 23 605 2 15 700 2 4 48 824 2 9 350 9 9 061 8 6 330 2 4 862 6 10 069 11

7 787 233 10 494 39 10 385 16 56 668 3 7 130 12 30173 9

Byggnadsingenjörer, civilingenjörer och ingenjörer. Hela r i k e t . . . Stockholms stad Stockholms län Norrköping.... Malmö Göteborg

6 400

2 405

7 758 21051

10 909 13 692 23 856

1 808 28148

17 964 22 22 584 10 12 253

4 160

11 093 5 225

6 270 10 983

4 875 11896

4 479 29 10 769 6 137 17 11 719

9 357 13 014 13 189

9 475 29 11387 13

6 094 2 303

8 570 16410

3 558 3 937 4 901 6 301 5 480 1 600

4 127 38 5 574

3 495

Arkitekter och konsulterande ingenjörer. Hela riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping. . . . Malmö Göteborg

3 11250

4 110

22800 — 2

6 099

15 635 1 069

7 2

Murarmästare. 18 •2(1 21

•22

23 •24

Hela riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping... Malmö Göteborg

— —

— — — —

— —

4 2 557 12 3 223 12 2 056 1 4 874 2 9 413

—

— —

—

1 2 085

—

— —

—

3 1 886

—

20 661

Snickcriidkarc. •2r, 2 fl 27 •28 •29

30 Hela r i k e t . . . . Stockholms stad Stockholms län Norrköping.. Malmö Göteborg....

—

4 1 765 12 1 972 20 2 227 31 3 118 1 3 052 4 1 923 — 4 445

— — —

— — — — 1

, —

_ 5 1 554 2 3 730

1 100 1 080 5 842

— — — — —

— 3 2 086 5 3 596 12 2 789 — 1 1838 1 5 647 2 1331 — 1 3 757 2 4 040 — .— .— 1 1814 2 3 305 — 1 665 — — 1 1 757

3 921 4 651 3 852 1 425 6 836 3 587

2 1304

2 000 —

—

4 360 7 899 2 517 4 409 2 270

4 644 35 9 505 7 1 4 196 1 3 270 7 2 11380

3 621 4 266 5 903 3 584

3 714 20 4 111 5 2 000 2 5 678 2

7 813

3 991

Glasmästare. 31 32 33

34 35 3 (i

Hela r i k e t . . . Stockholms stad Stockholms län Norrköping.... Malmö Göteborg

135 ersgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. å l d e r s g r u p p e r n a

60—64

65—69

70-

Akt.bol., Ensk. fö- etc. med ret. med ink. ink. utan ang. ålder

Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.An- snittl. An snittl. An- snittl. snittl. An- snittl. An- snittl. tal tal ink. ink. tal ink. ink. tal ink. tal ink.

8 598 9 066 3 059 31465 6 414 3 760

5 828 6 682 3 102 1 125 8 614 20 746

4 341 6 073 2 217 1842 2 029 30 250

12 792 13 417 1 756

6 679 9 232

14 000 14 000

9 480 12 257

3 070

6 590 13 4 032

6 996 7 550

10 657 21958

6 440 17 542

11 401 3 209

1 940 6 170 1 096

2 431 2 881 3 050

2 760 22 3 497

2 107 1 887

10 275

4 453 2 690 3 384

2 140 2 204

2 966 16 8 431 1 961

2 110 10 2 930

2 166 1 725

2 490 1914

3 056 3 350

2 457 3 021

2 495 2 040 2 730

1 747 2 230 1 842

3 899 4 989 2 595

5 856 36 5 409 3 153

7 179

5 150 25 965

2 640 10 122

10 304

37 036

3 590 13 660

22 600

5 471 5 494

7 527

18 228 33 128

3 461 9 830 4 481

8 619 8 619

7 527

3 195

1 372 1778

2 229

1 190 2 674

2 110 4 987

1 898 10 1 007

5 667

Antal

Gen.snittl. ink.

Antal företagare utan ink.

Därav företagare med förlust

Antal

37 9 1

Gen.snittl. förlust

1 225 180 54 14 59 59

6 584 11 798 5 437 22 082 11 088 13 909

133 40 2

147 66 4 1 14 27

16 383 23 842 12 530 10 670 8 225 11 740

21 11 2

8 483 9 744 8 385

5 1

5 877

195 76

10 456 12 265 13 189 1940 9 509 17 002

1 23 2(i

11 028

1875 2 522 2 998 2 160

Samtl. företagare med ink.

14 970 45 667 1 031 5 566

3 909 3 909

178 38 7 4 7

2 81

3 768 3 768

237 51 7 3 47 15

2 954 5 597 2 302 1931 2 313 4 167

670 670

9 744 16 653

160 36 10 12 8 14

3 840 4 712 2 632 3 513 3 631 3 693

2 576

10 140 3 262

3 859 3 321 3 750 2 665 7 624

6 615

136 Tab. IV (forts.). Fördelning av företagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) ei E n s k i l d a —19

20—24

25—29

30—34

Län och städer

f ö r e t a g a r e

35—39

40—44

m e d

i n k o

45^9

50—5

Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.AnAn- snittl. Ansnittl. An- snittl. snittl. An- snittl. An- snittl. An- snittl. Antal ink. tal ink. tal ink. tal ink. tal tal tal tal ink. ink. ink. Målarmästare. Hela riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping. . . . Malmö Göteborg

3 670

1 683 2 416 2 307

3 670

2 325 12

2 566 153 3 193 20 3 227 7 3 880 1 2 119 10 2 954 14

2 743 275 4 217 38 2 858 9 2 845 1 3 023 14 3 374 18

2 943 378 3 942 62 2 945 13 2 844 4 3 473 14 4 385 30

3 389 364 5 787 97 4 042 16 2 210 9 3 191 21 4 191 15

3 468 80 4 069 2 532 5 5 081 5 3 472 6 6 958

3 378 125 5 930 19 3 018 5 2 868 5 5 658 3 5 994 10

3 998 117 3 663 105 6 932 16 6 568 17 3 940 4 3 143 2 3 969 6 4 294 1i) 3 536 5 3 917 8 219 3

5 677 9 245 5 329 5 779 26 900 6 430

5 843 9 626 5 447

4 214 274 6 432 63 3 523 17 2 883 3 6 349 17 6 785 2 0

Bleck- och plåtslagarmästare.

9 Kl 11 12

13 1-1

IS 18 17 IS

Hela riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping. . . . Malmö Göteborg

Hela riket. Stockholms stad Stockholms län Norrköping. . . Malmö Göteborg

— — —

— 7 1 670 22 3 215 46 — — — 2 11 583 8 — 1 2 173 2 7 281 1

—

— —

— — •—

— 3 — — — —

—

— —

— — — —

2 1 590 1 2 351

—

1 756 10 3 457 46 3 764 — 1 4 983 5 7 059 — 1 4 464 2 3 701

1 1 906

2 2 858

3 3 879

28 259 6 408

6 898 45 22 977 2 4 827 5 3 978 1 5 303

Smidcsidkare. 19 20 2 1 •1-1

23 24

Hela r i k e t . . . . Stockholms stad Stockholms län Norrköping. . . . Malmö Göteborg

— —

9 2 857 15 3 425 2 7 844 3 3 713

3 302 8 364 2 396

3 808 3 (i 4 630 41 12 092 10 505 7

3 541

2 297

610 2 2 947 — 2 5 987

2 105

3 296

2 307 3 219

2 2 359 13 2 743 58 4 039

4 230 4 180 3 793 6 471 2 300 5 118

4 317 4 585 5 506

4 061 39 3 523 4 4 338 3 3 887 2 2 801 1 6 339 1

5 526 21 190

4 236 3 766

. — —

— —

3 Elektriska installatörer. 2.3

26 •27

28 29 30

Hela riket. Stockholms stad Stockholms län Norrköping.... Malmö Göteborg

—

2 11924 1 3 574

—

— —

—

— —

2 4 826 1 6 870

—

4 232

3 377 7 502

Diverse underentreprenörer. 31

32 33 34 35 30

Hela riket. Stockholms stad Stockholms län Norrköping. . . . Malmö Göteborg

— — — — —

.— 2 — — — 1 — — —

7 851 12 2 988 13 3 143 — 2 5 864 4 4 843 9 403 1 5 622 1 4 678 1 5 380 1 1 240 — 3 2 261 1 1 450

7 880 2 770 3 006

1 1

—

7 880 3 160

5 210 34 6 549 13 4 4 885 9 307

1 2

137 lersgrupper i licla riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. i o m

å 1 d e r s g r u p p

e r n a Ensk. fö- Akt.bol., ret. med etc. med ink. ink. utan ang. ålder

70—

Samtl. företagare med ink.

55—59

60—04

05—69

Gen.-

Gcn.-

Gen.-

Gcn.-

Gen.-

ink.

3 470 162 5 309 29 1 4 523 7 •i 2 825 4 4 745 8 1 4 721 12

3 662 125 7 650 23 3 380 8 2 300 4 4 023 10 4 748 9

3 231 69 3 924 21 2 844 3 3 099 2 4 743 4 5 210 7

3 040 60 2 784 9 4 130 2 186 4 532 — — 2 8 587 419 4 939 2 4 302 — 97 — 5 389 1 6 560 — 37 — 1 519 2 15 130 — — 125 2 625 — 155 — 4 3 830

4 659 42 7 3 6 2 702 3 2 16 055 1 4 -1 807 2

3 372 26 2 884 15 1 233 16 2 373 5 13 610 5 270 5 2 679 1 25 037 — — 4 16 588 5 111 — — — — — — .— — 2 901 — 5 043 2 1 781 — — 1 1 750 — — 5 235 1 12 936 1 12 432 1 3 480 — —

680 »3 28 28 33 40

3 789 7 338 3 597 3 554 4 269 5 944

5 022 11 (i 549 8 11 335 23 1 416 48 19 005 5 200 2 6 589 2 31 858 — — 22 34 992 1 187 — 24 — — 1 11 462 1 — 1 6 829 3 13 274 — 119 — — — 1 2 3 035 — — — — — — — — 2 11 250 1 6 984 1 3 181 1 ii 691 3 5 968

413 58 28 12 5 38

7 370 20 818 5 245 10 784 17 626 5 813

239 41 13 1 25 7

4 199 10 465 2 534 1 434 4 537 4 040

424 47 21 II 15 22

(> 446 9 514 4 856 12 147 3 131 11 901

192 62 7 8 10 9

6 153 9 981 7 532 12 628 4 383 5 538

AnAnAnAntiAnsnittl. snittl. snittl. snittl. snittl. snittl. ll tal tal tal tal tal

)2 in

•-I

il 8 817 6 2 968

2C> 8 110 23 •I 14 266 1 2 2 700 2

.'( 16 432 -— 2

8 389

»7 4 2 1

3 414 22 3 421 — 1 876 2 1 434 — 6 635 1 4 645 2

-I 1

2 718 15 3 251 10 2 581 8 2 863 5 34 833 — 2 13 975 3 3 176 1 4 340 5 34 833 1 916 1 3 293 — — — — — — 2 220 3 200

—

— — —

— — — — — — 2 3 249 — — — 1 3 981 —

— — — — — — — — — —

7 845 13 3 802 3 26 020 4 3 146 1 2 585 1 6 000

1<I

»8 5 057 14 3 643 8 8 679 4 5 837 1 5 846 — — — 2 2 872 3 6 870 —

5 22 420 2 53 828

—

490 17 26 931 48 13 188 — — — 12 15 777

— — — — — 1 — —

— — — — 1 58 580 1 790 — — — 10 18 923

4 1

3 722 10 18 779 1 760 4 20 927

3 006

—

— —

— — — —

— —

—

2 495

—

1 11 076

10 — 81007-1.

— — — —

— — —

11 Antal

Gen.snittl. ink.

3 432 5 393 3 757 3 088 i 224 4 634

Därav föreAntal tagare med föreförlust tagare. utan ink. An- Gen.snittl. tal förlust

23 5 2

13 2 1

3 892 7 205 1 458

— —

—

3 3

1 2

722 11 144

10 4

6 4

17 652 23 284

2 3 4 5 0

7 8 — 9 — 10 — 11 8 486 12

18 1 1

6 017 IS

—

— — — — — —

— 14

408 15

— — — —

— 16 — 17

1 758 18

7 2

4 2

2 262 19 3 320 20

— — — — 1 —

— 21 — 22 — 23

1 548 24

10 2

9 846 25 — 28

— — — — — — —

— 27 — 28 — 29

13 793 30

14 11

5 3

3 534 31 3 471 32

— — — —

— 33 — 34 — 35 — 36

138 Tab. IV (forts.). Fördelning av företagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) efi E n s k i l d a

20—24

-19

25—29

f ö r e t a g a r e

30—34

35—39

m e d

40—44

i n k o

45—49

Län och städer Gen.Gen.Gen.Gen.Gen.An- snittl. An- snittl. An- snittl. An- snittl. An- snittl. tal ink. tal ink. tal ink. tal ink. tal ink.

Gen.Gen.snittl. An- snittl. Anink. tal ink. tal

Byggmästare och entreprenörer. Hela r i k e t . . . Stockholms stad Stockholms län Norrköping. . . . Malmö Göteborg

—

5 4 386 18 3 797 61 4 250 105 4 871 156 6 249 164 5 012 218 1 4 000 3 1431 13 4 518 15 7 857 22 14 688 15 8 769 37 2 2 659 •1 4 437 8 5 935 13 2 24 101 2 6 136 1 23 954 4 2 1 808 2 22 060 4 6 563 7 6 835 8 9 274 17 4 6 857 3 6 245 10 4 771 6 12 253 8 8 536 8

Byggnadsingenjörer, civilingenjörer och ingenjörer 500

Hela riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping.... Malmö Göteborg

6 510 8 737

3 501 4 108

10 697 21 854 4 873

18 188 24 424

10 501 11 079 21 712

3 727

3 411 1 474

472 6 021

870 3 161

5 401 3 958

7 608 9 925

8 280 10 181

7 931 10 090

8 121

9 797 6 690

9 360 5 310

5 351 12 513

9 3 120

2 104

3 400 4 098 2 559 4 465 1505

2 623 4 682

2 706 3 048 1 774 5 000 1480 11 000

3 102 3 709 1 825

2 370 4 147

4 510

2 924

2 377 2 578 2 778 1 076 2 740 3 226

3 047 3 773 2 329 1 518 3 982 3 906

2 457 3 543 1 984

Arkitekter och konsulterande ingenjörer. 13

14 15

16 17 18

Hela riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping.... Malmö Göteborg

727 727

3 320 3 290

Murarmästare. Hela riket Stockholms stad 21 Stockholms län •1-1 Norrköping. . . . 2 3 Malmö 24 Göteborg 19

— —

— 3 — —

3 026

—

6 2 871 2 4 019

—

— —

—

1 3 430

—

— — — —

— 6 — 2 — — . — —

— —

— 4 — —

—

2 5 758 1 1 920 1 2 930

1 4 788 —

—

Snlckeriidkare. 25 26 27 2S 28 30

Hela riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping. Malmö Göteborg.. .

998 14 2 057 32 2 356 1 4 427 3 5 108 — 1 1 970 —

—

3 1 231 2 1 455 1 2 400 2 4 709

Glasmästare. 31 32 33 34 35 36

Hela riket.. Stockholms stad Stockholms län Norrköping Malmö.... Göteborg..

—

5 3 119 1 2 550

1 3 410

2 3 607

1 438

8 2 901 1 4 223 2 1457

2 300 4 157

139 ersgrupper i hela riket, samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. om

å l d e r

55—59

sgr u p p e r

60—64

6c —69

n a Ensk. fö- Akt.bol., ret. med etc. med ink. ink. utan ang. ålder

70—

Gen.- An- Gen.- An- Gen.- An- Gen.- An- Gen.Gen.Anl" snittl. snittl. tal snittl. tal snittl. tal snittl. tal snittl. tal ink. ink. ink. ink. ink. ink.

1 4 4 1 3 15

4 701 94 4 509 62 8 242 9 3 964 6 4 625 6 5 690 2 2 048 3 25 562 4 8 413 6 7 324 2 3 403 3 9 349 2

5 19 859 2 189

—

7 3 1

1 74 910 —

2 12 002

—

14 10

2 1

1 644 4 654

123 52 6

22 15

6 5

13 690 16 129

14 10

12 096 16 638 10 524 81 580 3 739 8 656

—

197 78 3

8163 10 803 8 901

—

22 18

7 330 11 822

— — — — —

160 31 5 4 6 5

2 573 3 776 2 260 3 999 1 833 5 630

256 59 7 3 35 8

2 312 3 289 2 216 3 367 2 545 4 027

135 32 9 10 5 8

3 038 3 726 2 096 2 882 2 320 5 045

—

3 6 292 2 46 597

4 2 1

5 866

4 738 7 175

—

— —

—

— — — — —

2 21 057 2 21057

1 630

—

11 1 984 10 3 196 25 3 3 622 1 3 025 4 1 2 700 — — 1 1 _ — ^_ — — 1 — — 2 8 446 —

1869 8 1 164 3 1 166 1 763 1 1 828 — — — 2 439 1 1 682 — — — 3 634 ,— — — — — 2 817 .— — — — —

13 2 393 16 2 162 12 8 3 413 3 3 258 3 2 2 516 — 1 1 500 — — 1 7 2 882 3 3 040 3 1 T 778 — — —

1 719 8 1 120 6 1 658 — — —

2 2

3 613 3 613

3 600 2 287

— — — — — —

— — — —

15 4

— 1 1 1

2 323 2 462

7 1

— —

1 193 1 500 4 000

4 303 2 988

3 1

1 413

1 12 62C

—

— 3 000 1 944

—

— — 2

— — — — 1980 —

4 3 1

2 836 3 205 1 732

3 384

—

6 810

5 2

— 1

6 681 8 494

— 4 139

«>

62 23 4

11 135 20 888 3 653

175 49 8

8 13 183 5 18 984

8 939

Gen.snittl. förlust

Antal

5 691 12 498 5 845 12 350 9 147 7 186

7 10 036 10 5 734 5 5 328 4 8 560 1 16 804 — 1

Gen.snittl. ink.

Antal

u a r a v ioretagare med förlust

Antal företagare utan ink.

3 411 44 3 754 39 6 133 29 30 623 1 196 167 4 569 6 3 721 — — 16 52 107 3 006 3 5 217 1 4 515 — 53 — 3 301 — 18 — 1 1248 — — 3 938 2 1347 2 10 605 — 65 — 56 5 831 3 18 473 — — 4 3 294

1 5 866 2 28 132 3 758 2 1870 6 352 1 3 481 — — — — — 1 420 —

—

hamtt. loretagare med ink.

— —

— — — — 2

—

l 2 3 4 5 6

7 8 — 9 — 10 1 500 11 12

4 4

12 467 13 12 467 14

— — — .—

— 15 16 — 17

7 5

7 3

~ 4 1

1 801 19 507 20

— — — —

— 21 — 22

1 358 23

4 3

8 460 25 9 724 26

— — — — — ~ ~

— 27 — 28 — 29

8 4 1

8 3 1

7 3 1

7 343 31 14 369 32 1 609 33

— 34

— 36

140 Tab. IV (forts.). Fördelning av företagarna och deras genomsnittliga årsinkomst (i kr.) e E n s k i l d a

20—24

— 19

30—34

-29

Län och städer

f ö r e t a g a r e

35—39

m e d

40—44

i n k o m

45—49

Gen.Gen.An- snittl. An- Gen.- An- Gen.- An- Gen.- An- Gen.- Ansnittl. tal ink. tal snittl. tal snittl. tal snittl. tal snittl. tal ink. ink. ink. ink. ink.

An- Gen.tal snittl. ink. Målarmästare. Hela r i k e t . . . Stockholms stad Stockholms län Norrköping Malmö.... Göteborg. .

1 368 31 1 437 98 2 251 151 — 7 1 631 19 2 862 23 — — — 6 3 140 8 — — — 3 3 880 2 — 2 945 13 2 153 10 1 1 548 3 1 824 9 2 667 17

— — — —

2 4 273 3 379 38 2 574 13 1 719 1 2 529 12 2 925 1

2 623 365 3 570 08 3 288 7 2 722 4 2 637 18 3 023 30

2 848 368 4 357 82 4 090 15 1 874 9 2 197 19 3 501 21

3 545 305 6 370 68 3 760 20 3 081 4 3 372 24 5 227 20

2 566 70 3 229 4 543 2 886 2 323 1 572

2 925 130 2 275 24 2 516 6 3 637 3 3 655 2 5 417 12

3 559 114 5 618 19 2 420 4 3 671 2 3 221 10 4 103

3 039 4 224 3 451 2 483 4 166 5 282

3 507 4 713 2 675

3 861 3 542 3 444 1 208 3 953 5 952

5 502 9 391 4 198

5 979 9 539 4 187 9 510

5 294

7 248

Bleck- och plåtslagarmästare. Hela riket. Stockholms stad Stockholms län Norrköping Malmö.... Göteborg. .

1 1 158

— — — —

— — — — —

—

/ 1 679 26 — 1

1 981

— — —

3 1 3 1

2 102 47 4 861 7 3 001 2 3 825 5 1450 3 2 509 7

Värme- och sanitetsinstallatörer. 13 il 15

II; 17 18

Hela riket. Stockholms stad Stockholms län Norrköping. . . . Malmö Göteborg

—

z z z — — —

— —

—

.— — — —

1 379 14 2 403 38 — 1 3 617 3 1 — — 1 1 320 — 3 3 327 5

5 810

Smidesidkare. I!) 211 2 1 22 23 24

Hela riket. Stockholms stad Stockholms län

Norrköping. Malmö Göteborg. . .

1 3 »43 1 3 943

-I 2 011 2 2 318

— — — —

7 2 769 2 5 451 2 2 500 2

2 584 211 3 552 28 3 871 6 701 8 333 3 271 2 41 5 412

750 3 298

5 025 1 500

3 008 2 869 2 445 4 473 4 720

3 615 4 565 2 579 5 700 2 416 5 534

4 373 4 388 5 643 2 030 1 403

3 295 3 173 2 246 3 893 2 487 3 712

2 066 14 2 563 665 2 3 725 1 2 115

3 411 4 776

3 205 5 058

3 953 5 060 2 800

826 2 719

2 993

—

— —

3 Elektriska installatörer. 25 26 27 2.x

29 30

Hela riket. Stockholms stad Stockholms län Norrköping. . . . Malmö Göteborg

— —

— 1 — —

—

— —

—

— —

1 160 17 2 193 46 — 1 263 1 1 — 2 4 665 1 1 — 1 3 245

Diverse underentreprenörer. 31 32 S3 :>l

138 Hela riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping. . . . Malmö Göteborg

1 1

940 940

—

— —

3 1 133 1 940

9 2

— 1 6 000

1 1 200

141 srsgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. om

å l d e r s g r u p p e r

5—59

60—64

n a

65—69

Ensk. fö- Akt.bol., ret. med etc. med ink. ink. utan ang. ålder

70—

Gen.Gen.Gcn.Gen.Gen.Gen.AnAnAnAnAnsnittl. sniltl. ' snittl. snittl. snittl. snittl. tal tal tal tal tal ink. ink. ink. ink. ink. ink.

2 877 165 3 887 29 2 754 10 2 903 6 4 389 10 2 810 8

2 838 113 4 158 16 3 201 5 2 226 3 2 655 9 4 989 8

2 258 75 3 021 23 3 548 1 3 840 2 3 476 4 2 790 7

4 679 39 10 787 6 3 599 3 3 843 — 6 893 1 9 068 2

2 822 3 5 2 825 5 4 625 2

2 579 11 1 924 15 5 165 1 5 807 1 1 920 — — — 2 274 — — — 1 058 — — 1 7 554 — — 1

5 778 26 7 929 3

—

12 795

—

7 169

3 1 2 2

2 482 17 3 238 2

—

1 342

2 879 4 373 3 301 3 267 2 984 3 511

9 378

671 98 37 26 34 42

3 196 4 909 3 018 3 333 3 512 5 283

3 623 12 5 970 3 3 405 18 3 598 30 13 780 1 967 2 3 464 — — 1 1 038 14 21 990 9 399 — — — — 1 1 720 — — 3 617 3 12 943 — — — — 1 1 180 2 624 — — 5 943 1 4 772 1 5 227 — — 3 6 379

380 51 22 11 6 37

5 340 10 991 4 514 9 613 3 071 5 952

1 913 14 2 599 11 4 117 2 9 254 4 3 988 —

2 301 3 414

205 40 1

3 462 8 227 3 988 4113 2 792 3 432

— 710

2 977

3 007 2 609 7 055

1 2 2

— —

6 777

2 650 55 4 097 — 1 004 1 4 580 3 1 660 — 2 229 2

G 1

2 910

—

5 3 939 1 17 140

2 440 7 547

— — — — 4 219 —

— — — —

-1 3

5 354 4 014

— — — — 1440 —

— — —

2 403 1 812

5 934

2 704 7 325

4 38 219 4 38 219

1 000

1 640 —

— — — —

1 841

2 879 4 3

9 386

— —

1 126 —

4 356 12 2 816 5 157 5 3 377 6 516 —

— 2 560 —

Gen.snittl. ink.

Antal

426 97 40 141 157

4 113 — 1 745 1 2 380 2 550 — 3 852 15 4 525 6 2 465 1

Samtl. företagare med ink.

1 1

—

5 2

2 562 — 1 050 —

— —

21 7

—

17 21

4 435 5 891 4 301 7 601 2 251 7 586

1 013 5 4 105 16 27 493 1444 — — 11 37 288

191 74 7 3 5 8

5 957 10 787 5 462 6 297 2 084 4 873

— —

—

8 12 443 1 89 105

2 233

— — — — — 1

—

8 12 272

418 45

1 29 490

20 9

11 10 529

— 2 — —

8 976

—

8 165

—

1 11 439

Därav föreAntal tagare med föreförlust tagare utan ink. An- Gen.snittl. tal förlust

19 6 1

2 331 4 645 3 124

— —

— 28 28

3 4 5 G

2 436

36 9 1 4 4

1 1

21 4

— — — — — 3 — — —

l o

— 8 — 9 — 10 — 11 12

19 5 1

21 353 13 56 193 14 60 402 15

— — — — 1 —

— 16 — 17 — 18

5 2

2 1

7 505 19 14 955 20

— — — —

— 21 — 22 — 23 — 24

40 15 1

16 4 1

1 2

10 701 25 7 626 26 2 688 27 28 4 800 29 46 683 30

17 13

7 6

4 073 31 3 749 32

— — — —

— 33 — 34 — 35 — 36

34 10 1

142 Tab. V.

Fördelning av företagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) el F

Län och städer

Under 500

500—999

S:a ink.

r e t a

1000— 1999

2 000— 2 999

3 000— 3 999

4 000—

15 -Hl c

"a s

— a

S:a ink.

Hri

S:a ink.

4 999

S:a ink.

g a r e

5 000— 5 999

6 000— 6 999

7 0007 995

inl

S:a ink.

Byggmästare och entreprenörer. . . . . 39 10 374 77 59 863 232 356 299 224 543 997 165 563 623 98 430 845 74 405 768 46 297 055 39 291 Stockholms stad II 1351 9 7198 12 18 418 24 57 464 12 43 601 19 84 932 19 103 787 9 57 899 11 81 3 Stockholms län 4 726 1 600 9 15 948 6 14 318 11 36 980 9 39 248 1 5 009 8 18 352 2 15 1 7 4 Norrköping. . . . 4 5 392 1 2 410 5 Malmö 4 3107 9 14 210 7 16 364 8 27 099 5 21378 4 21303 2 12 550 1 7 6 Göteborg 1 545 7 11666 4 10116 8 26 870 8 34 485 2 11063 5 31681 1 Hela riket Q

Byggnadsingenjöi er, civilingenjör W och ingenjörer. 7 Hela riket . . . . 8 Stockholms stad 9 Stockholms län 10 N o r r k ö p i n g . . . . 11 Malmö 12 Göteborg

1 1

115 115

5 4248

7 11270 3 4508 1 1756

8 20 717 16 56906 1 2195 6 21526 1 3617 2 1

5420 2757

2 6660 4 14303

7 30598 3 12 990 2

4 20650 13 83679 6 45 3 15589 6 38449 2 14 1 6270 1 7 4 26058 2 15

8810 Arkitekter och k onsulterande ing cnjörcr. 13 14 15 16 17 18

Hela riket . . . . 2 Stockholms stad 1 Stockholms län Norrköping. . . . Malmö Göteborg 1

19 20 21 22 23 24

Hela riket . . . . 2 Stockholms stad 2 Stockholms län Norrköping.... Malmö Göteborg

459 259

4 2834 16 23 757 18 42293 20 70400 16 71772 19 103684 14 91046 11 82 1 985 3 3691 6 14024 8 28555 5 22418 8 43967 4 25 598 2 15 1 3 2

1940 4330 2396

4105 4234

2 10630 1 1 5 615 1

6170 1 7 6810 2 14

572 15 12707 48 74880 50 117324 38 131151 13 59411 572 3 2 650 4 7438 4 10076 11 39 005 8 36372 2 2895 1 2998 2 6930 1 4500 1 4453 2 4245 1 1297 4 8530 1 3350 1 1600 1 2204 1 3384

5 28546 1 2 11215 1 5921 J 1 5480

6 301 2 14 2 14

1 200

1 3

2130 7366

2 2

6800 7282

1 1

Murarmästare.

6301 Sniekeriidkare. 25 Hela riket . . . . 7 1512 27 20013 74 104966 62 151349 30 100421 12 26 Stockholms stad 1 117 1 650 10 14327 11 29558 9 31147 2 27 Stockholms län 3 3784 2 5034 1 3100 1 28 N o r r k ö p i n g . . . . 1 1100 2 4692 29 Malmö 1 250 9 6967 13 17603 13 31234 4 13345 4 30 Göteborg 3 5140 5 11838 2 6387 2

53368 9082 4196 17592 9498

5 27191 5 32211 5 36 4 21806 8 19141 5 36

a 13070 1

5385 Glasmästare. 31 32 33 34 35 36

Hela riket . . . . Stockholms stad Stockholms län Norrköping.... — Malmö Göteborg

—

4 3084 36 54009 42 102981 36 123216 12 53540 10 55291 i 9 13145 8 19773 5 16021 2 9301 6 33300 i 1 976 3 3950 2 4329 2 6952 1 4205 1 5903 3 3893 3 7030 3 11184 1 4236 1 5678 1 1814 4 9 733 1 3830 1 4740 2 1388 2 3030 1 2730 5 16984 1 4690

18716 4 28 6206 1 7

2 14

143 komstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. P

P 20 0 0 0 — 30 0 0 0 — 29 999 49 999

50 0 0 0 — 99 999

100 000-

S:a ink.

313 716 26 248 137 103 1 398 742 56 488 25 338 319 41559 19 249 1 10 609 16 392 4 59 927 64 327 29182 4 42 900 19 613 8 107 115 26 333

591 219 140 734 21561 23 605 48 380 119 745

645 484 150 320 79 365 47 250 78 960 131 949

1 104 868 706 567 51580 135 994 106 917

804 503 1225 233 330 180 54 14 111 467 59 130 960 59 182 566

585127 308912

330 382 170345 44745

346836 244764

198589 147117

575519 575519

27 770 34 533

10670 30550 90680

59315 11 104989 26005 76454 8636 8330 8079

5 000— 8 999

9 000— 9 999

10 0 0 0 — 19 999

S:a ink.

51503 16970

9300 19235

22600 68322

485939 208157 17741

222431 128177

366 706 218859

84280 66588

44630 21864

30000 86307

25900 1 20661 15625

8927 8927

10275 1 20661

46196 21941

28988 28988

72466 72466

8633 24255

27389 9102

74451 23801 10140

8931 8366

31731 31731

119989 119989

Samtliga företagare med inkomst

(fl M3 u 3

Därav företagare med förlust

191303 C3

S:a ink.

•-. 33 d 3 a

S:a förlust

8 065495 133 2123654 40 293613 2 309151 654194 8 820664 9

553 855 411007 1031

147 66 4 1 14 27

2408362 1573582 50118 10670 115150 316982

76348 58461 8385

195 76 2

2038938 932147 26377 1940 218701 442064

3 909

178 38 7 4 7 S

501123 146623 23244 14999 18657 38124

237 51 7 3 47 15

700029 285428 16114 5792 108694 62503

670 25 670 26

160 36 10 12 8 14

599021 169626 26315 42161 29048 51708

10315 31

— 20 — 21 — 22 — 23

— 27 — 28 — 29 — 30

— 33

6615 33

— 34 — 35 — 36

144 Tab. V (forts.).

Fördelning a v f ö r e t a g a r n a o c h deras s a m m a n l a g d a i n k o m s t (i kr.) el'1

Under 500—999 500

Län och städer

S:a ink.

1 000— 1 999

2 000— 2 999

3 000— 3 999

4 000— 4 999

5 000— 5 999

6 000— 6 999

7 000-j 7 999

S:a ink.

S:a

ink.

S:a ink.

379911 224515 6527 13023 18970 25843

345 4f 15031 22 74

Målarmästare. Hela riket 2 (i 8074 114 90398 494 748989 573 1411119 423 1440 928 242 1 050 207118 643298 Stockholms stad 1 400 7 6444 31 47649 60 148030 88 301998 75 333703 52 282994 Stockholms län — 33 751 — 4 3550 16 23875 12 30002 33 113073 18 78466 Norrköping 1 906 10 16240 9 22982 8 26 297 6 25455 — — Malmö.... 10770 — 3 2 780 25 39121 39 95951 22 76138 15 64477 Göteborg. . 1 300 4 2327 18 28 951 32 82064 38 131291 26 117 611 15 78964

52 0( 52 8(

B l e c k - o c h plåtslagarmästare.

Hela riket 7 2602 33 25664 162 243363 171 421886 116 396 634 Stockholms stad 1 341 2 1697 4 5931 8 20196 27 94462 Stockholms län — — 7 9196 7 16 346 1 3934 Norrköping. . . — —' 1 759 3 4871 10 24508 6 20086 Malmö — — 1 620 5 8821 8 20309 S 29 680 Göteborg — — — — 2 2589 6 15 643 7 25054

262546 52807 30392 8830 17673 18949

276438 69237 16 009 15468 26443 32530

215378 13707 16 963

199988 22691 22187

186063 26 171072 21953 19053 37695 1 6764 5 779 3 19838

10456 1482 1546

19 904

4530 13761

22 25

128 637 20 27138 12954

87142 35319 4571

75509 21582

12856 6366

3G20

14050 6409

8466 8846

235 731 13940 17104 7767 20035 7950

207884 4772 13422 4446 9108 8893

225880 42814 5000 10893

88583 25485

82405 46200 4876 4678 8720

88329 37033 17440

97040 18 133 8C 31230 14 IE 6834 731 6212 7 3E 13404

734 44 02

V ä r m e - o c h sanitetsinstallatörer.

13 Hela riket . 9 2850 16 13228 55 86923 76 189 383 II Stockholms stad — — 2 1860 4 6496 4 10698 I 3 Stockholms län 1 24 — 5136 — 2 3222 2 16 Norrköping 1 119 1 985 2 2853 — Malmö. . . . 17 — — — — 1 1540 — 18 Göteborg. . 1 401 1 525 3 4999 7 17 655 Smidesidkarc. 1 ii Hela

riket .

(i 2287 15 11567 56 84830 67 160537 657 — — 1 1216 6 14433 — 1 945 3 4839 4 9 634 — — — 1 1434 — 410 2 1550 3 3886 7 15860 — — — — — 2 4235

20 Stockholms stad 2 21 Stockholms län 22 Norrköping. . — 23 Malmö 1 2 1 Göteborg. . ..

14 00

Elektriska installatörer.

Hela riket 13 2848 19 13951 68 105 756 78 192328 26 Stockholms stad 3 762 — — 10 15241 7 18536 2 7 Stockholms län — — 3 4394 4 10322 ii 28 Norrköping — — 1 945 3 4940 2 5 070 •_>n M a l m ö . . . . 30 Göteborg. . — — 4 2682 1 1996 2 5 055

126789 12915 12758 6430 6870 18741

127 661 21981

25022 6052

6042! 3743!

7 95-

Diverse underentreprenörer :;i Hela riket 32 Stockholms stad 13 Stockholms län 3 + Norrköping.... Sö Malmö

Göteborg

1407 617 100

4830 36 54988 11 100983 27 1493 4 6214 13588 2201 1 1940 900 1 1240 2770 977 2821 2806

3803 6210 6006

22 991

145 komstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1931. Si

SOOO— 8 999

s t g

9 000— 9 999 33

S:a

ink. <

ink.

S:a

94071 7 74265 21 50 652 3 29112 8 1 — — — 1

10 0 0 0 — 19 999 ,

) 161041 18 172643 35 5 127 059 7 66 707 20 — 3 l 8236 — — 1 9370 — — 2 l 8800 — - 4 38 636 2

L 5

ink.

e r n a

20 0 0 0 — 30 0 0 0 — 29 999 49 999

o S:a j] S:a a ^ ink. < ink. <

25522 8 74236 35 16592 1 9115 11

— _ — — — — — — — 2 18841

1 2

33644 16680 —

— — — — — 8 784—

3 1

— —

3 1 1 4

7 6 —

__ 1 — —

25695 5 47 083 25 — 8915 ... 2

— —

— 1

9 062 —

100 0 0 0 — ,

S:a ink.

s ^

S:a ink.

— 1

3 2

24654 5 16520 2

— -

——

—

47760 14 19630 7 9403 1

— —

— 1 9307 2

^ j3 ^

33 S:a ink.

s\ H

S:a

«j förlust

23 13 50596 l 5 jj 14410 o 2 1 1458 :s — — — •t 3 1 722 5 3 2 22 289 6

10 ii 105813 4 4 93137 — — —

2 576280 719076 100714 99509 140866 237765

413 58 28 12 5 38

3043768 1207445 146859 129412 88129 220914

18 12 72209 13 1 — 14 1 1 408 lä — — 16 — — 17 1 J 1758 18

239 41 13 1 25 7

1003712 429050 32943 1434 113414 28274

7 4 2 2 — — — — 1— 1 1

' ' 1 142810

424 47 21 8 15 22

2732940 437663 101972 97178 46968 261837

16 11 108307 25 2— — 26 — — 27 — — 28 — — 29 3 8 41381 30

1 104371 192871 5 120507 1 34214 2 150026 . 89464 1 98007 1 34214 1 82516 1 104371 18807 . — — .— 1 67510 — — — 13510 — 27916 —

192 62 7 8 10 9

118137S 618843 52727 101021 43830 49833

14 5 17670 31 11 3 10412 32 — — 33 — — 34 — — — 35 — — 36

— — — — — — 22620 4 71210 2 65161 — 28838 2 47610 2 83 046

54332 54332 —

— — — — — —

265962 5 127062 1 36129 2 118817 97230 4 97 082 1 36129 2 118817 — 10627 — — — — — — 11390 , 1 29980 66 048

" ~

— — —

— —

483825 18 413000 6 250792 4 275989 2 350955 130352 4 275989 2 350955 142130 7 171027 39400 — — — — — — — — — — — 19 610 2 42458 i 37 770— 15000 1 28259 i 38800 — — — — 54374 1 25000

14160 —

—

— -

— —

— i 30670 — — — —

— —

— — —

325048 8 185766 5 200827 4 240056 2 469 630 32 705 2 48175 1 35427 3 181476 — — — — — — — — — 38972 — — — — — — 1 58580 — — 22530 1 21689 —

— —

680 98 28 28 33

— 1 1

—

7 8 1) 1H

8486 12

98725 1 20013 i 30670 g 118529 1 102565 — — — i 118529 1 102565 84565 —

— —

419 97 37 125 155

— ~

Därav företagare med 8 .3 :3 ^ förlust ta CD .

7504060 2259467 364470 114273 528003 718286

456841 ii 188202 9 352 625 1 264543 2 46372 5 204418 1 44247 — — — — -

~ i 2

50 0 0 0 — 99 999

Samtliga företagare m e d inkomst

9048 19 6640 20

— — —

21 22 23 1548 24

146 Tab. V (forts.). Fördelning av företagarna oeh deras sammanlagda inkomst (i kr.) efl

Län och städer

Under 500—999 500

1000— 1999

2 000— 2 999

3 000— 3 999

4 000— 4 999

5 000— 5 999

6 000— 6 999

S:a ink.

Byggmästare och entreprenörer. Hela riket 56 17786 85 64183 253 376095 261 639503 129 436789 Stockholms stad 2 494 12 9418 22 35770 20 49833 16 56275 Stockholms län i 63 3 2170 4 6136 12 28821 7 24905 Norrköping. . . . 1 450 1 625 3 3752 2 4843 2 6856 Malmö 3 790 4 3194 7 9614 17 42030 6 19663 Göteborg 24583 1 491 2 1639 4 6353 10 25360

443501 (12 337370 45 290021 115601 13 68900 44057 30930 2 11009 6561 4770 18090 3 16913 19000 17902 6 31251 26046

Byggnadsingenjörer, civilingenjörer och ingenjörer. Hela riket. Stockholms stad Stockholms län Norrköping Malmö.... Göteborg. .

7 1663 7 5171 10 15420 3 472 2 1871 4 5956 1 600 1 1420 1 1

472 2 1549 210

8 1

19878 2733

58549 17238

36509 8858 4873

44990 11601

2 1

5030 2566

7320 6973

17392 5117

51770 26 117240 17366 42626 3780

88869 27003

5980 16107

32094 10165

19655 19655

42850 11069

45309 31949

5000 16350 5251

46257 26736 6670

1474 Arkitekter och konsulterande ingenjörer. Hela riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping. . . . Malmö Göteborg

6813 727

34707 13262

45896 9854

1566 975

7674 1782

2312 2115

64772 39457 6120

Murarmästare. 19 Hela riket

6 1617 14 10696 47 69910 42 102761 — 2 1317 2 3682 3 7488 — — — 2 3602 3 7698

Stockholms stad — Stockholms län — 32 Norrköping. — 23 Malmö 24 Göteborg.. . — 20 9l

— 2 1390 1 — — — —

85164 31343 7064

—

3 2

8057 5188

65860 43419 2

9044 Snickeriidkarc. Hela r i k e t . . . . 15 4614 44 36200 85 128034 43 103815 Stockholms stad -— 8 6082 12 18953 12 30106 2 7 Stockholms län 1 489 — — 2 3795 1 2032 2 8 Norrköping. — — — 1 1500 — 29 Malmö 3 948 2 1560 14 22952 4 10670 80 G ö t e b o r g . . . — — — — 2 3739 2 4400 25

35 120053 13 56437 27470 35385 9195 3600 21620 8511 3660 4168

Glasmästare. Hela riket Stockholms stad Stockholms län Norrköping.... 35 Malmö 36 Göteborg

31 89 33 34

2241 408 414

7996 2368 774 644

70675 9663 5437 3787 2580

86172 27691 9347 2052 5040

60456 6487 3669 10624 3982 7132

39467 13 236

4776 8139

31596 6378 6810

609l|

7 000-1 7 999

147 ikomstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna oeh Stockholms län 1932. n

S:a ink.

1030382 242341 112176 12019 111571 46862

577700 151190 46929 49764 24900 50865

594057 201137

881580 524211 75209 133070

6807074 2087086 309785 222304 585393 402393

175 62 690420 49 23 480427 4 14612

40700 153025 8288!

477788 1196 477788 167 53 18 65 56

218981 107970 31109

189124 95605 25144

76561 76561

520357 315933

123 52 6 2 14 10

1487756 865150 63146 81580 52351 86558

82143 80643

165533 2 136145 132183 1 50805

197 78 3

1608112 842626 26704

49868 49868

22 18

161255 212797

160 31 5 4 6

411674 117069 11300 15995 11000 28149

256 59 7 3 35 8

592112 194043 15511 10100 89061 32218

135 32 9 10 5 8

410199 119235 18867 28823 11602 40361

S:a ink.

152188 8311 8211 8310 16563 34916

198260 57086 9778

42928 25598

47823 19701

74910 9135

101700 10 32733 3

93926 27921

463819 319816 16804

168271 121793

17539 8781

18420 19615

60707 52415

9730 9730

125919 125919

S:a ink.

51593 27633

« et

S:a förlust

•ä -^

8130 8130

Därav företagare med förlust

S:a ink.

9897 9897

3 S:a ink.

S:a ink.

et)

100 000—

10 000— 19 999

Samtliga företagare med inkomst

50 000— 99 999

9 000— 9 999

20 000— 30 000— 29 999 49 999

8 000— 8 999

9000 9569

2 1

3287 4654

7205 507 1358

4 4 3 1 -

33841 29171

51402 43107 1609

148 Tab. X (forts.). Fördelning av företagarna och deras sammanlagda inkomst (i kr.) cftt

Län och städer

Under 500

500—999

S:a ink.

1 000— 1 999

2 000— 2 99!)

3 000— 3 999

4 000— 4 999

5 000— 5 999

(i 000— 0 999

7 000— 7 999

S:a ink.

S:a

ink.

S:a ink.

S:a

ink.

.Målarmästare. Hela riket 62 16078 153 122438 650 991113 6251531962 389 1333464160 716949 Stockholms stad 3 1020 14 10615 47 74704 90 229717 107 373425 65 291470 Stockholms län — — 2 1527 22 30603 24 59241 25 85505' 14 65931 Norrköping. . . . — — 4 3000 4 5505 17 41936 (i 20091 Malmö 3 880 7 5660 55 85326 31 74438 30 101215 o 22730 Göteborg — — 2 1594 36 56894 48 116581 37 130493 12 53725

463666 214350 17304 31846 11026 59091

250430 25 186824 14928512 89416 18851 1 7583

Hela riket. 14 4495 35 28278 184 281983 197 480705 118 401854 39 171804 28 154203 Stockholms stad 3 1223 — 22786 — 12 18284 28 66725 21 73889; 11 49068 Stockholms län 1 310 — — 10 13969 12 29801 5 17343 13110 15296 1 Norrköping. . — — 1 696 3 4739 7 17402 11 38366 10575 4783 Malmö 24539 — 3 2175 9 13054 9 22184 11033 Göteborg. . . . 13292 — — — 3 5029 12 32954 44888 17144

109622 9 66011 32410 5 36801 6704 2 15120

6024 12433

7220 7360

Bleck- och plåtslagarmästare.

13150 6302 1

1000 Värme- och sanitetsinstallatörer. Hela riket. 8 2307 17 12826 69 104578 73 180020 Stockholms stad 1 280 — — 7 9696 1 2268 Stockholms län — — — — 4 5148 3 7412 Norrköping. . — — 2 1889 2 2388 — Malmö — — — 2 3060 1 2230 Göteborg. . . . 1 288 1 911 2 2846 3 7291

204714 30101 14510 7234 6607 9355

153092 17247 26117

179311 38106 16337

125714 19219 6556

6530 26418 6 45034

87480 30072 3988

98733 30794

21485 10515

19177 6660

3195 3404

9680 4386

Hela riket. 16 4489 24 18535 89 132310 90 230798 64 219839 Stockholmsstad 2 578 3 2368 5 7009 8 20644 9882 Stockholms län 1 113 4 5849 3 7405 21020 Norrköping. . . . 11037 Malmö 8 11156 6 15748 6640 Göteborg 1 248 5 3890 4 6078 3 7650 6252

207495 41312 8727 13804 4720 4762

81480 16427

50660 17333 4907

67040 27372

56041 37144

11352 14967

Smidesidkare. Hela r i k e t . . . III 3363 18 13267 54 83249 56 134626 Stockholms stad 1 368 — — 3 4446 8 20876 Stockholms län — Norrköping. . . . — 1 1822 Malmö — 4 3090 2 2800 10 24237 Göteborg — — — 1 1500 3 7311

30007 15137

6405 7450 7420

Elektriska installatörer. 109857 19302 6564

118693 7271 14951 7510

Diverse underentreprenörer. Hela r i k e t . . . Stockholms stad Stockholms län Norrköping. . . . Malmö Göteborg

2205 574

11689 5494

47 66173 9 13343 1 1775

826 1875

1 1

1050 1200

101475 25010 7565 2562 5005 2719

77361 37315

6120 3540 12777

39108 39108

149 ikomstgrupper i hela riket samt i de fyra största städerna och Stockholms län 1932. n

10 000— 19 999

9 000— 9 999

8 000— 8 999

) e

20 000— 30 000— 49 999 29 999 ,

= <

III

5 S:a ink.

~ a <

S:a ink.

50 000— 99 999

100 000—

_, S:a — ink. <

S:a ink.

•>

• >

204440 3 67525 1 31690 1 55688 2 43559 — - 1

64496 64496 —

_ .

— 1 9310 _

10108 —

—— —— ~ ~

—— —— ~

47458 31

421489 5 121464 3 122177 1

70182 1 70182 1

119426 119426

—— ——

— — — "

. —

1 25786 1

51151 5

—— _ 1 23966 — 60106 "

•> 17335 2 18698 9 142571 1 24306 1 36137 1 _ — —— — 1 23230 — —— 24115 1 23668 1 36940 — 1 9510 2 _ — 5> I I

—-

16879 8692

— 3

• >

— — 26295 1 17319 I

—— 1

76233 —

—

''—

49031 49031

— 1 32751

1 32751 2 119758 119758 — •>

— — —

\9 103676 4 17223 1

3 o

— 6

— — — —

8976 -

38718 12 9876 2 — 2

—

—— 9905 11 9905 6 — 2 1

137835 169250 10 245284 1 35706 29220 2 48274 1 35706 — —— 27946 — —— —— —— — 1 29490 — —— —— • >

—2

42993 —

147182 1 21919 85689 1 21919 — 23984 — 10210 — —_ 11439 -

—-

75385 —

— — — — —

2 165872 2 165872 2

294840 294840

—1

—2

——

—-

— — — —

förlust

6429767 1863047 320182 130693 420755 551169

36 19 9 (i 1 1

44290 27872 3124

671 98 37 26 34 42

2144914 481103 111653 86669 119411 221879

21 9 21925 7 4 — — 8

380 51 22 11 6 37

2029436 560539 99310 105744 18427 220216

34 19 405718 13 10 5 280967 14 1 1 60402 13

—— ——

— 16 17 — 18

205 40 1 2 21 7

709806 329100 3988 8227 58639 24021

5 2 2 1

15010 19 14955 20

——

— 21 22

418 45 20 9 17 21

1853965 265092 86011 68405 38264 159303

40 16 171224 25 15 i 30504 26 1 1 2688 27 1 1 2 2

4800 29 93367 30

191 74 7 3 5 8

1137765 798237 38231 18892 10421 38986

17 7 13 6

28513 31 22493 3 2

—— ————

33 — 34 — 35 — — 36

— 426 — 97 — 40 — 141 157 "

50050 3 27758 16 16174 — — 4

tå

S:a förlust

3 S:a ink.

•) l_

Därav

företaII gare med

12 3 „ « a! •a 5 < J <

,_,

83848 12 113729 27 371513 g 55 556 3 109239 1 82958 41381 fi 56594 11 149535 2 55 .j.'iti 1 43021 1 82958 — 18482 1 15155 — — —— —— —— 19920 — 8395 —— —— —— —— 1 33464 5 72772 — — — — —— 1 32754 18733 5 61511 — —

Samtliga företagare med inkomst

—— 4 1 4 1

—— —— 3 —

i 2

— 4.1

28 28

— 109 — 11 — 12

I 2." 24

——

— 2S

Bil.

Förteckning

över yrkesbenämningar förekommande i de för använda taxeringshandlingarna.

undersökningen

Arbetsgivare. 1) Byggmästare och entreprenörer. Byggmästare, byggnadsarkitekt, byggnadsentreprenör, byggnadsförman, entreprenör, villabyggare. 2) Byggnadsingenjörer, civilingenjörer och ingenjörer. 8) Arkitekter och konsulterande ingenjörer. Arkitekt, elektroingenjör, konstruktör, konsulterande arkitekt, konsullerande byggmästare, konsulterande elektroingenjör, konsulterande ingenjör. 4) Murarmästare. Gipsentreprenör, gipsornamentsentreprenör, gipsrörare, gipsrörarentreprenör, gipsrörningsentreprenör, kakelsättare, kakelugnsmakare, kakelugnsmakarmästare, murare, murarmästare, plattslagare, stuckatör. 5) Snickarmåstare. Byggnadssnickare, byggnadstimmerman, ledstångssnickare, modellsnickare, snickare, snickarmästare, snickerifabrikör, snickeriidkare, ställningsbyggare, svarvaremästare, timmerman. 6) Glasmästare. Glasmästare, glasmästeriidkare. 7) Målarmästare. Dekorationsmålare, marmormålare, målare, målerimästare, målarmästare, måleriidkare. 8) Plåtslagarmästare. Bleck- och plåtslagare, bleck- och plåtslagarmästare, bleck- och plåtslageriidkare, bleckslagare, bleckslagerimästare, bleckslagarmästare, koppar- och plåtslagarmästare, kopparplåtslagare, plåtslagare, plåtslagarmästare, plåtslagerifabrikör, plåtslageriidkare, plåtslagerimästare. 9) Värme- och sanitetsinstallatörer. Gas- och vattenledningsentreprenör, gas-, vatten- och värmeledningsentreprenör, isoleringsentreprenör, isoleringsmontör, oljeeldningsinstallatör, rörentreprenör, rörinstallatör, rörisolerare, rörledningsentreprenör, rörledningsfabrikör, rörledningsinstallatör, rörledningsmonlör, rörläggare, rörläggarmästare, rörläggerientreprenör, rörläggningsentreprenör, rörmokare, rörmontör, vattenledningsentreprenör, vatten- och värmeentreprenör, värmeinstallatör, värmeledningsentreprenör, värmeledningsmontör, värmeledningsinstallatör. 10) Smidesidkare. Gjuteriägare, gjutmästare, konstsmed, kopparslagare, kopparslagarmästare, kopparslageriidkare, låsreparatör, mekaniker, metallarbetsmästare, smed, smedmästare, smedsmästare, smidesfabrikör, smidesidkare, smidesmästare, svetsare, svetsmästare.

151 11) Elektriska installatörer. Elektriker, elektrisk entreprenör, elektrisk installationsentreprenör, elektrisk installationsmästare, elektrisk installationsmontör, elektrisk installatör, elektrisk montör, elektrisk verkstadsägare, elektroentreprenör, elektromontör, hissleverantör, installationsmästare, installatör, montör. 12) Diverse underentreprenörer. Asfaltentreprenör, asfaltläggare, asfalt- och cemententreprenör, asfaltör, bergsprängare, betongentreprenör, bildhuggare, cementarbetsentreprenör, cemententreprenör, cementfabriksidkare, cementgjutare, cementgjuteriidkare, cementläggare, cemenlplattfabrikör, cementvarufabrikör, gips- och cementgjutare, golvmassefabrikör, grundläggare, grundläggningsentreprenör, isoleringsfabrikör, marmorfabrikör, marmorhuggare, mekaniker, mosaikgjutare, mosaikgolvläggare, mosaikläggare, plattfabriksidkare, plattslageriidkare, reparatör, reveteringsentreprenör, skorstensbyggare, stenhuggare, stenhuggarmästare, stenhuggerientreprenör, stenhuggeriidkare, stensättare, stensättarmästare, tapetserare, åkare. Teknisk och förvaltningspersonal1) Direktörer, disponenter m. fl. Byggnadschef, direktör, disponent, elektrisk överingenjör, stadsarkitekt, stadsingenjör, verkställande direktör, överingenjör. 2) Arkitekter, ingenjörer m. fl. Arkitekt, arkitektbiträde, belysningsingenjör, biträdande ingenjör, bleck- och plåtslagaringenjör, byggnadsarkitekt, byggnadsingenjör, byggnadsingenjörskonstruktör, byggnadskonstruktör, byggnadskonstruktionsingenjör, byråingenjör, chalmersingenjör, civilingenjör, elektrisk civilingenjör, elektrisk ingenjör, elektrisk installationsingenjör, elektrisk konstruktör, elektrisk svetsningsingenjör, elektroingenjör, elektrotekniker, gas-, vatten- och värmeingenjör, ingenjör, ingenjörsassistent, konstruktionsingenjör, maskiningenjör, mätningsingenjör, röringenjör, rörledningsingenjör, väg- och vattenbyggnadsingenjör, värmeanläggningsingenjör, värmeledningsingenjör. 3) Övrig kontors- och förvaltningspersonal. Biträde å installationsbyrå, byggnadsritare, förrådsbiträde, förrådsförvaltare, förrådsman, förrådsvakt, kartrilerska, materialförvaltare, ritare, ritbiträde, tekniskt biträde. 4) Arbetsledare. Arbetschef, arbetsledare, byggmästare, byggnadsledare, ledare. 5) Kontrollantpersonal. Byggnadsinspektör, byggnadskontrollant, elektrisk besiktningsman, förste byggnadsinspektör, inspektör, kontrollant, rörledningskonlrollant, tillsyningsman. 6) Verkmästare. Bleckslagareförman, brobyggarverkmästare, byggnadsverkmästare, byggnadsverkmästarebiträde, byggverkmästare, cementarbetareverkmästare, chefsmontör, elektrikerverkmästare, elektrisk montörverkmästare, elektrisk verkmästare, elektrisk övermontör, elektroverkmästare, gjuteriverkmästare, glasmästeriföreståndare, glasmästeriverkmästare, installationsmontörverkmästare, muddermästare, målareverkmästare, måleriföreståndare, måleriverkmästare, plåtslageriverkmästare, rörarbetareverkmästare, rörledningsverkmästare, rörledningsövermontör, rörläggningsverkmästare, schaktmästare, schaktmästare-

152 verkmästare, smidesverkmästare, snickareverkmästare, sniekeriverkmästare, ttmmermansverkmästare, verkmästare, verkmästareassistent, verkmästarebiträde, verkstadsförman, villabyggmästare, vägarbetsverkmästare, vågmästare. värme- och vattenledningsverkmästare, övermaskinist, övermontör. 7)

Förmän. Ackordsmätare, arbetsförman, brädgårdsförman, byggnadsförman, byggnadsmätare, byggnadsmätningsman, förman, målningsmätare, mätare, mätningsman, plåtslagarförman.

Arbetare. 1 i Murare. Cementplattsättare, gipsarbetare, gipsgjutarc, gipsmakare, gipsrörare, gipsrörararbelare, kakelsättare, kakelugnsarbetare, kakelugnsmakare, kakelugnsmakararbetare, kakelugnsmakeriarbetare, kakelugnssättare, kakeluppsättare, murare, murareförman, mureriarbetare, plattläggare, plattsättare, skorstensbyggare, skorstensmurare, stuckarbetare, stuckatör, terrasitputsare, ugnsmurare, vassrörare. I Y r k e s f ö r t e c k n i n g för Sveriges o f f e n t l i g a arbetsförm e d l i n g redovisas dessutom följande specialitet som torde vara att hänföra till gruppen murare: Trappmurare. 2) Byggnadsträ- och glasmästeriarbetare. Byggnadssnickare, byggnadssnickareförman, byggnadstimmerman, byggnadsträarbetare, formsättare, glasmästare, glasmästarebiträde, glasmästeriarbetare, glasslipare, parkettarbetare, parkettgolvläggare, parkeltläggare, parkettläggarförman, parkettmontör, parkcttslipare, snickare, snickareförman, snickeriarbetare, snickeriförman, ställningsarbetare, .ställningsbyggare, ställningsuppsättare, taktäckare, taktäckaremästare, timmerman, timmermansförman, träarbetare. I Y r k e s f ö r t e c k n i n g f ö r S v e r i g e s o f f e n t l i g a a r 1» e l s f ö rm c d l i n g redovisas dessutom följande specialiteter, som torde vara till hänföra till gruppen byggnadsträarbetare: Golvbonare, inredningssnickare, patentställningsbyggare. 3) Byggnadsgrovarbetare. Arbetskarl, arbetsman, armerare, armerareförman, asfaltarbetare, asfalthlandare, asfaltkokare, asfaltläggare, asfalt- och massagolvläggare, asfaltör, bergarbetare, bergborraie, bergsprängare, bergsprängareförman, betongarbetare, betongblandare, betonggjutare, betong- och stenarbetare, borrare, borrförman, liruksbärare, byggnadsarbetareförman, byggnadsarbelsman.byggnadsdagarbelare, byggnadsdiktare, byggnadsdivcrsearbetare, byggnadsgrovarbetare, byggnadshantlangare, byggnadsstäderska, cementarbetare, cementarbetareförman, cementeringsförinan, cementförman, cementgjutare, cementläggare, cement- och asfaltläggare, cement- och betongarbetare, cemenlputsare, cementslipare, dagarbetare, diktare, diversearbetare, efterrivare, glasbetongarbetare, glasbetongläggare, golvläggare, golvslipare, grovarbetare, grovarbetareförman, grov- och asfaltarbetare, grov- och betongarbetare, grundgjutare, grundläggare, grundläggarförman, grundläggeriarbetare, grundläggningsarbetare, grundläggningsoch cementarbetare, grustagsförman, gråstensarbetare, gråstensmurare, gravare, grävmaskinsförare, hamnbyggnadsarbetare, hantlangare, jordschaktare, kakelugnshantlangare, kakelugnsmakarhantlangare, kranförman, krankörare,

153 kranmästare, kranskötare, lindare, marmorarbetare, marmorläggare, marmormontör, marmorslipare, massagolvläggare, massaläggare, mosaikarbetare, mosaikgjutare, mosaikläggare, murarbetsman, murarhantlangare, murbruksarbetare, mureriarbetsman, murerihantlangare, murhantlangare, månadskarl, nivellör, plattsättarhantlangare, pålare, påleriarbetare, pålkransmaskinist, pålningsarbetare, rengörerska, reveteringsarbetare, revetör, schaktningsarbetare, skiffertäckare, slipare, stenarbetare, sten- och cementarbetare, sten- och jordarbetare, stensprängare, stuckatörhantlangare, stålslipare, tegelbärare, tegel- och bruksbärare, trappbyggare, trappsättare, tunnelarbetare. I 1 9 3 4 å r s a v t a l f ö r b y g g n a d s g r o v a r b e t a r f a c k e t , bil. 2 (timlöner och ackordsprislista) uppräknas, förutom här angivna, följande specialiteter inom facket: Asfaltgolvläggare, asfaltslipare, bergbas, bergs- och grundläggareförman, betongstampare, bländare, bottengrävare, bruksberedare, cementgolvläggare, cementhjälparbetare, fasadarbetare, fasadgjutare, glattare, golvplattläggare, husdrivare, jordarbetare, kokare, laddarbas, lavarbetare, lavkarl, maskinskötare, postbas, putsare, påleriförman, pålhuggare, stampare, stampslagare, stegarbetare, steggjutare, trappgjutare, trappuppsättare, väggplattuppsättare. I Y r k e s f ö r t e c k n i n g för Sveriges offentliga arbetsförm e d l i n g redovisas dessutom följande specialiteter, som torde vara att hänföra till gruppen byggnadsgrovarbetare: Bilare, bruksberedare, brunnsprängare, cementgolvläggare, cementpackare, diamantborrare, h a n d b o r r a r e , hissdragare, maskinbonare, mosaikpolerare, mosaikslipare, mosaikstampare, rivningsarbetare, sandblästrare, skjutarbas, stenplockare. 4) Målare. Dekorationsmålare, målare, målareförman, målaregesäll, måleriarbetare, måleriförman, målerigesäll. 5)

Plåtslagare. Bleck- och plåtslagare, bleckslagare, bleckslagaregesäll, bleckslageriarbetare, grovplåtslagare, plåtarbelare, plåtslagare, plåtslagarearbetare, plåtslagarehantlangare, plåtslagarehjälpare, plåtslagaregesäll, plåtslageriarbetare, plålslageriarbetarehantlangare, plåtslageriarbetarehjälpare, plåtslageribiträde, plåtslagerihjälparbetare. I Y r k e s f ö r t e c k n i n g för Sveriges offentliga arbetsförm e d l i n g redovisas följande specialiteter, som torde vara att hänföra till gruppen plåtslagare: Byggnadsplåtslagare.

Metallarbetare. Borrsmed, byggnadsjärnarbetare, byggnadsrörarbetare, byggnadssmed, byggnadssmidesarbetare, elektrisk svetsare, fläktmontör, gasverksmontör, hjälparbetare, hjälpare, hjälprörmontör, isoleringsbiträde, isoleringshjälpare, isolator, isolatörarbetare, isolerare, isoleringsarbetare, isoleringsmontör, järnarbetare, järnarbetarehantlangare, järnkonstruktionsarbetare, konstsmed, kopparslagare, kopparslagarearbetare, kopparslagareförman, kopparslagarehjälpare, kopparslageriarbetare, kylmontör, kylskåpsmontör, låssmed, metallarbetare, metallarbetareförman, metallarbelarehantlangare, nitare, ornamentssmed, resemontör, rörarbetare, rörarbetareförman, rörarbetarehjälpare, rörarbetaremontör, rörarbetshjälpare, rörarbetssvetsare, rörhantlangare, rörhjälpare, rörhjälpsarbetare, rörhjälpmontör, rörisolerare, rörisoleringsmontör, rörkop-

11—816072.

154 parslagare, rörledningsarbetare, rörledningsförman, rörledningshantlangare, rörledningshjälpare, rörledningshjälpmontör, rörledningsreparatör, rörledningsmontör, rörläggare, rörläggararbetare, rörläggarhantlangare, rörläggarhjälpare, rörläggerihantlangare, rörläggningsarbetare, rörläggningsmontör, rörmakare, rörmokare, rörmokeriarbetare, rörmontör, smed, smedsarbetare, smedsförman, smedshantlangare, smedsgesäll, smedshjälpare, smidare, smidesarbetare, smidesarbetarehantlangare, smidesbetongarbetare, smidesförman, smideshantlangare, smideshjälpare, smidesmontör, svetsarbetare, svetsningsarbetare, svetsningsarbetarehantlangare, svetsningsmontör, svetsare, vattenledningsarbetare, vattenledningsmontör, värmeledningsarbetare, värmeledningshjälpinontör, värmeledningsmontör, värmemontör, värme- och rörmontör. I Yrkes för t e c k n i n g för Sveriges offentliga arbetsförm e d l i n g redovisas dessutom följande specialiteter, som torde vara att hänföra till gruppen metallarbetare: Gas- och vattenledningsarbetare. 7) Elektriska arbetare. Avsynare, elektriker, elektrikerförman, elektrikermedhjälpare, elektrisk arbetare, elektrisk installationsmontör, elektrisk installatör, elektrisk montör, elektrisk reparatör, elektriskt installatörbiträde, elektriskt montörsbiträde, elektroarbetare, elektromontör, hissarbetare, hissmontör, hissmontörhjälpare, hjälpmontör, installationsmontör, installationsmontörhjälpare, installatör, montör, montörhjälpare, resemontör (elektrisk). 8) Byggnadsarbetare. Arbetare. 9) Diverse specialiteter.1 Anläggningsarbetare, brädgårdsarbetare, byggnadshantverkare, byggnadsreparatör, chaufför, dykareskötare, dykhantlangare, förrådsarbetare, hisskötare, hissmörjare, körkarl, maskinarbetare, maskinist, materialarbetare, mattpåläggare, mekaniker, nattvakt, reparatör, smörjare, stenhuggare, stenhuggarförman, stenhuggeriarbetare, stenslipare, svarvare, sågare, tapetserarbetare, tapetserare, tapetsör, transportarbetare, villabyggare, vältförare, åkeriarbetare. I Y r k e s f ö r t e c k n i n g för Sveriges offentliga arbetsförm e d l i n g redovisas dessutom följande specialiteter, som lorde vara att hänföra till gruppen diverse specialiteter: Fönsterputsare, markismontörer, skyltuppsättare. 1

Innefattar även ej angivna specialiteter andra än »byggnadsarbetare».

ANDRA

AVDELNINGEN

Helårsanställda arbetares inkomster m. m.

Uppgifter om helårsanställda arbetares inkomster m. m. vid av byggnadsstyrelsen under egen regi bedrivna byggnadsföretag. I det föregående ha de sakkunniga lämnat redogörelse för de inkomster, byggnadsarbetare inom olika fack åtnjutit under vissa närmare angivna år. Dessa uppgifter ha, som ock tidigare framhållits, hämtats ur de av ifrågavarande arbetare avlämnade inkomstdeklarationerna. Det är emellertid uppenbart, alt dessa deklarationer återgiva inkomstbeloppen utan att närmare klarlägga, under vilka speciella arbets- och löneavtalsförhållanden dessa inkomster uppburits. För att i någon mån bringa klarhet över vissa härmed sammanhängande spörsmål ha de sakkunniga införskaffat detaljerade uppgifter från landets största byggherre, nämligen byggnadsstyrelsen, rörande inkomstförhållanden m. m. för sådana arbetare inom olika byggnadsfack, vilka varit anställda under h e l t k a l e n d e r å r vid de av styrelsen under egen regi bedrivna byggnadsföretagen. Visserligen beröra dessa uppgifter endast ett mycket begränsat antal arbetare, men det oaktat måste desamma utan tvivel betecknas som typiska för de förhållanden, som de sakkunniga i det följande söka belysa. Jämlikt sin instruktion har byggnadsstyrelsen att organisera de styrelsen underställda statliga nybyggnadsföretagen med tillämpning av entreprenadsystem eller i egen arbetsledning efter styrelsens prövning i varje särskilt fall. I regel har styrelsen enligt uppgift begagnat systemet med egen regi, då det gällt stora byggnadsföretag med lång byggnadstid och i all synnerhet vid mera omfattande ombyggnadsarbeten. De första byggnadsföretag, vilka styrelsen genomfört i egen regi, ha varit ombyggnad till sinnessjukhus och sinnesslöanstalter av ett antal kasernetablissement, vilka blivit lediga genom 1925 års härordningsbeslut. Dessa arbeten igångsattes under senare delen av 1928, och därefter har styrelsen ombesörjt arbeten under egen regi i betydande omfattning. I det följande ha uppgifter lämnats endast med avseende på de under styrelsens regi drivna byggnadsföretag, där arbetare varit anställda under helt kalenderår.

158 Av särskilt intresse beträffande de inkomstförhållanden, vilka meddelas här nedan, äro följande omständigheter. Vid samtliga dessa byggnadsföretag h a a v l ö n i n g a r n a utgåtl till a r b e t a r n a i e n l i g h e t m e d de u n d e r de olika å r e n gällande kollektivavtalen med tillhörande, för de nika orterna fastställda, prislistor. Några extra ersättningar till arbetarna utöver de avlöningar, vilka avtalsenligt stadgats, hava följaktligen icke utbetalats, varför inkomstbeloppen återgiva den inkomst, som respektive arbetare kunnat uppnå enligt dessa avtal och under de förhållanden, vilka i övrigt hava varit bestämmande för hans möjligheter till kontinuerligt arbete vid byggnadsföretagen under angivna år. Åtskilliga av dessa byggnadsföretag sträcka sig över ett flertal år och i många fall hava de arbetare, vilka antagits vid byggnadsföretagets igångsättande, bibehållit sina anställningar ända till byggnadsföretagets slut. Där sålunda uppgifter lämnas för inkomster vid ett byggnadsföretag under en följd av år, kunna slutsatser dragas rörande v a r i a t i o n e r n a av i n k o m s t e r n a u n d e r ett b y g g n a d s f ö r e t a g s o l i k a sked e n och inverkan på dessa inkomster av de variabla arbetsförhållandena i övrigt under olika år för olika fack. Då dessa byggnadsföretag utgöras dels u t e s l u t a n d e a v n y b y g gn a d s a r b e t e n och dels a v n y - o c h o m b y g g n a d s a r b e t e n i v ä x l a n d e p r o p o r t i o n e r , återspegla de lämnade inkomstuppgifterna det inflytande, som dessa olika slag av byggnadsverksamhet kunna utöva på inkomstresultaten. Vid nybyggnadsarbeten kunna givetvis ackordsbestämmelserna tillämpas i större utsträckning än vid ombyggnadsarbeten, där limlönsarbete i regel måste begagnas. Slutligen må erinras, att dessa inkomstsiffror därjämte avspegla de o l i k a r t a d e f ö r h å l l a n d e n a på byggnadsplatserna med hänsyn till uppehåll i arbetena genom oblid väderlek, kortare permittering av olika fack.arbetare, som måst ske vid bristande arbetstillgång, sjukdom och värnplikt m. m. Uppenbarligen kunna a r b e t a r n a s o c h arbetslagens s t ö r r e eller m i n d r e y r k e s s k i c k l i g h e t och arbetsint e n s i t e t jämväl öva inflytande på inkomstbeloppens storlek. Rörande de olika byggnadsföretagen ha följande speciella uppgifter lämnats. I. Ombyggnad av förutvarande Västgöta regementes kasernetablissement i Vänersborg till sinnessjukhus. Byggnadsföretaget igångsattes under hösten 1928 och fullbordades vid utgången av 1930. Byggnadskostnaderna ha uppgått till i runt tal 2 420 000 kronor. Arbetena ha i huvudsak gällt o m b y g g n a d e r . Av de vid byggnadsföretaget anställda arbetarna ha under 1929 sammanlagt 40 och under 1930

159 24 arbetare haft anställning under helt kalenderår, och under båda åren ha 18 av dessa arbetare haft ständigt arbete vid byggnadsföretaget. Arbetstiden per vecka har uppgått till 48 timmar och har under hela byggnadsliden utnyttjats i möjligaste mån. Den maximala arbetstiden har sålunda uppg&tt till den relativt höga siffran av 2 375 timmar per år. Enligt gällande avtal hava timlönerna utgjort för murare och träarbetare kr. 1: 40, " för grovarbetare kr. 1: 27 och för målare kr. 1: 50. De tillämpade ackordsprislistorna, vilka beträffande murare-, träarbetare- och grovarbetarefacken, grunda sig på 1924 års avtalsuppgörelse, äro fastställda av arbetsgivareoch arbetareorganisationer på platsen. II. Om- och tillbyggnad av Svea trängkårs förutvarande kasernetablissement i Örebro till sinnesslöanstalt. Byggnadsföretaget har genomförts under samma tidsperiod, som ovannämnda bygge i Vänersborg. Kostnaden för detsamma har uppgått till i runt tal 1 360 000 kronor. Byggnadsföretaget utgöres till omkring 70 % av o m b y g g n a d s a r b e t e n och i övrigt av n y b y g g n a d e r . Av den vid bygget anställda arbetsstyrkan ha under 1929 inalles 28 och under 1930 tillsammans 23 arbetare varit anställda under helt kalenderår, och under båda åren ha 16 arbetare haft ständig sysselsättning vid bygget. Då arbetstiden per vecka anpassats efter årstiderna och sålunda endast under månaderna mars—oktober utgjort 48 timmar, har den maximala arbetstiden under 1929 uppgått till 2 268 och under 1930 till 2 270 timmar. Enligt gällande avtal ha timlönerna utgjort för murare och träarbetare kr. 1:34, lör grovarbetare kr. 1:21 och för målare kr. 1:55. Beträffande ackordspriserna ha de mellan arbetsgivare- och arbetareorganisationerna på platsen överenskomna prislistorna, vad gäller de tre förstnämnda facken, grundade på 1924 års avtal, varit bestämmande. III. Om- och tillbyggnad av förutvarande Västmanlands trängkårs kasernetablissement i Sala till sinnesslöanstalt. Byggnadsföretaget har genomförts under samma tidsperiod som de båda förstnämnda byggena. Kostnaderna för detsamma ha uppgått till i runt tal 1 380 000 kronor. Byggnadsföretaget har omfattat till omkring 65 % o mb y g g n a d s - och till 3 5 % n y b y g g n a d s a r b e t e n . Av arbetsstyrkan vid byggnadsföretaget ha under 1929 tillsammans 29 och under 1930 sammanlagt 38 arbetare varit anställda under helt kalenderår. De under 1929 anställda 29 arbetarna ha haft kontinuerlig sysselsättning vid bygget ävenledes under 1930. Maximalarbetstiderna hava under 1929 utgjort 2 315 och under 1930 2 287 timmar. Timlönerna ha enligt gällande ortsavtal uppgått till för murare och träarbetare kr. 1: 40, för grovarbetare kr. 1: 27 och för

160 målare kr. 1: 40. För orten fastställda ackordsprislistor hava tillämpats. För murare, träarbetare och grovarbetarefacken äro dessa grundade på 1924 års avtal. IV. Om- och tillbyggnad av förutvarande Jönköpings regementes kasernetablissement i Jönköping till sinnessjukhus. Byggnadsföretaget påbörjades under april månad 1930 och fullbordades under förra hälften av 1934. Detsamma har betingat en kostnad av i runt tal 6 265 000 kronor. Till omkring 35 % utgöras arbetena av o mb y g g n a d e r och till cirka 6 5 % av n y b y g g n a d e r. Under 1931 ha tillsammans 82, under 1932 tillsammans 113 och under 1933 tillsammans 89 arbetare varit helårsanställda. Av dessa ha 57 haft oavbruten anställning under minst tre år, 24 under minst två år och 65 under minst ett år. Den maximala arbetstiden har med hänsyn till arbetstidens begränsning under årets mörkare delar uppgått till 2 244 timmar 1931, 2 221 timmar 1932 och 2 180 timmar 1933. Målarna ha enligt särskild överenskommelse med vederbörande arbetschef arbetat med reducerad arbetstid per vecka. För orten fastställt arbetsavtal, grundat på 1924 års avtalsuppgörelse, har tillämpats intill den 1 april 1933, då detsamma upphörde att gälla. Timlönerna ha utgått för murare och träarbetare med kr. 1: 28 och för grovarbetare med kr. 1: 16. Under återstående del av 1933, sålunda under den tid, den stora byggnadskonflikten pågick, har till murare och träarbetare utbetalts en timlön av kr. 1:25 och till grovarbetare kr. 1: 12, motsvarande de timlöner, som erbjudits av arbetsgivarna vid konfliktens utbrott. Ackordsutbetalningar ha verkställts enligt de mellan organisationerna fastställda prislistorna intill den 1 april 1933, efter vilken tid desamma icke längre gällde. Under 1933 års återstående del ha arbetarna erhållit vissa förskott å de ökade tim- och ackordsersättningar, vilka efter konfliktens slut enligt styrelsens utfästelse skulle för sagda tid utbetalas till arbetarna, varvid de 1934 fastställda nya lönebestämmelserna skulle retroaktivt tillämpas. Målarnas timlöner hava utgjort under 1931 och 1932 samt till och med den 26 april 1933 vid dagtidsarbete kr. 1:45 och vid ackordstidsarbete kr. 1:35. Under tiden 27 april—30 augusti 1933 har för dag- och ackordstidsarbete utbetalts kr. 1:20 per timme samt för tiden 31 augusti—30 december 1933 för dagtidsarbete kr. 1: 37 och för ackordstidsarbete kr. 1: 27 per timme. V. Byggnadsstyrelsens företag i Lund under åren 1931—1935, omfattande uppförandet av Vipeholms sjukhus, av boktorn vid universitetsbiblioteket samt av köksinrättning m. m. vid S:t Lars sjukhus. Först

161 från och med 1932 hava arbetare vid dessa byggnadsföretag varit anställda helt kalenderår. Kostnaderna för byggnadsföretagen uppgå sammanlagt till omkring 4 640 000 kronor. Arbetena hava i allt väsentligt utgjorts av n yb y g g n a d s a r b e t e n . Under 1932 ha tillsammans 24, under 1933 tillsammans 15, under 1934 tillsammans 44 och under 1935 tillsammans 43 arbetare varit helårsanställda. Av dessa ha 15 haft kontinuerlig anställning under fyra år, 4 under tre år, 8 under två år och 38 under ett år. Den maximala arbetstiden under åren har hållits för murare, träarbetare och grovarbetare vid 2 307 timmar och för målare, vilka huvudsakligen endast arbetat vid dagsljus, vid 2 180 timmar. Vid utbetalande av tim- och ackordslöner ha de vid de olika tidsperioderna gällande ortsavtal följts. Timlönerna hava utgjort under tiden 1931—10 april 1933 enligt 1924 års avtal för murare och träarbetare kr. 1: 34 och för grovarbetare kr. 1: 21 samt för tiden 11 april 1933 —1935 enligt 1934 års avtal för murare och träarbetare kr. 1: 25 och för grovarbetare kr. 1: 12. Till målare ha utbetalts följande timlöner: för tiden 1931—26 april 1933 kr. 1:60 och 1:50 samt för tiden 27 april 1933—1935 kr. 1: 45 och 1: 35 för dagtids-, resp. ackordstidsarbete. VI. Byggnadsstyrelsens företag i Växjö under åren 1931—1935, omfattande om- och tillbyggnad av S:t Sigfrids sjukhus, uppförande av lantmäterikontor samt ombyggnad av blindskolan. De representera ett sammanlagt kostnadsbelopp av närmare 5 miljoner kronor. Arbetena igångsattes under 1931 och fortgå, vad gäller sjukhusets ombyggnad, allt fortfarande. Först vid utgången av 1932 funnos vid byggnadsföretaget anställda arbetare, vilka haft arbete vid detsamma under helt kalenderår. Till sin väsentligaste del har byggnadsföretaget omfattat n y b y g g n a d s a r b e t e n , i det att ombyggnadsarbetenas värde torde kunna uppskattas till omkring 10 % av byggnadsföretagets hela kostnad. Under 1932 hava av de vid bygget arbetande tillhopa 59, under 1933 68, under 1934 53 och under 1935 tillhopa 39 arbetare varit helårsanställda vid bygget. Av dessa ha 24 haft oavbruten anställning i fyra år, 21 i tre år, 15 i två år och 30 i ett år. Maximalarbetstiderna ha för murare, träarbelare och grovarbetare varit 2 222 timmar 1932, 1 953 timmar 1933, 2 220 timmar 1934 och 2 267 timmar 1935. Att sagda arbetstid under 1933 nedgått så avsevärt, som ovan angivits, har sin orsak däruti, att byggnadsstyrelsen, som fortsatt sina pågående arbeten jämväl under årets konflikt, icke låtit arbetschefen intaga nya arbetare efter behov, utan bibehållit arbetsstyrkan vid konfliktens början vid oförändrad storlek. Detta har haft till påföljd, att arbetsledningen på platsen för att ordna arbetena ändamålsenligt måst begränsa arbetstiden i viss utsträckning. Efter överenskommelse mellan arbetschefen och målarelaget har dess arbetstid inskränkts, så att den 1935 kunnat maximalt uppgå till 2 156 timmar.

162 Vid avlöningen av arbetarna ha de under olika tidsperioder gällande avtalen följts, och timlönerna hava utgjort under tiden 1931—10 april 1933 för murare och träarbetare kr. 1: 28 och för grovarbetare kr. 1: 16 per timme samt under tiden 11 april 1933—1935 för murare och träarbetare kr. 1: 18 och för grovarbetare kr. 1:06. Målare ha arbetat helt kalenderår endast 1935. Deras avtalsenliga timlön har därvid utgått med kr. 1:35.

VII. Byggnadsstyrelsens företag i Stockholm. Dessa byggnadsföretag, vilka påbörjades under 1934. omfatta omoch tillbyggnad av förutvarande Positionsartilleriregementets kasernetablissement i Stockholm till statens historiska museum, ämbetsbyggnad för generaltullstyrelsen, om- och tillbyggnader vid Tomteboda blindinstitut m. m. Byggnadsföretagen representera tillsammans ett byggnadsvärde av cirka 5 500 000 kronor. Ombyggnadsarbetena kunna beräknas utgöra omkring 60 % av byggnadsföretagens hela omfattning. Endast från och med 1935 hava arbetare varit anställda under helt kalenderår. Dessa utgjorde 1935 till antalet 56. Maximalarbetstiden under året har uppgått till 2 277 timmar. Ar 1934 upprättat kollektivavtal med tillhörande prislistor ha tillämpats och timlönerna ha utgjort för murare, träarbetare och smeder kr. 1: 50, för cementgjutare och bergborrare kr. 1: 45, för laddarbasar kr. 1: 55 och för övriga grovarbetare kr. 1:35.

VIII. Uppförande av nytt sinnessjukhus m. m. i Visby. Byggnadsföretaget avser nybyggnad för S:t Olovs nya sjukhus samt vissa mindre omfattande arbeten, nämligen om- och tillbyggnad av länsresidenset och posthuset, tillsammans representerande ett belopp av cirka 2 500 000 kronor. Arbetena, som påbörjats under 1934, ha huvudsakligen gällt n yb y g g n a d s a r b e t e n . Under 1935 hava arbetare varit anställda helt kalenderår. Antalet av dessa, vilka alla äro gotländska arbetare, uppgår till 66. Maximalarbetstiden har utgjort 2 275 timmar. I Visby gällande avtal med tillhörande prislistor ha tillämpats. Timlönerna ha utgjort för murare och träarbetare kr. 1:25 och för grovarbetare kr. 1: 12. Härefter övergå de sakkunniga att redogöra för de genom byggnadsstyrelsen erhållna uppgifter om vid dessa byggnadsföretag helårsanställda arbetares löneinkomster m. m. A. Årsinkomster. I tab. 24 lämnas översikt över de årsinkomster, ifrågavarande arbetare uppburit. De högsta och lägsta inkomstbeloppen hava angivits, liksom ock

163 Tab. 24. Årsinkomster fiir årsanställda arbetare vid byggnadsstyrelsens ovan angivna byggnadsföretag 1929—1935. Fack

och

orter

1929 Kr.

1930 Kr.

3 546 2 881 3 261

5 121

3 977 3 917 3 947

3 859 3 455 3 649

4 904 3 132 4 182

5 396 4 875 5 174

1931 Kr.

1932 Kr.

1933 Kr.

1934 Kr.

1935 Kr.

Murare. I.

Vänersborg.

II. Örebro.

III. Sala.

IV.

Jönköping. 6 529 5 279 5 703 3 836 6 285 4 719

3 054 2 586 2 812

V. Lund. 4 194 4 123 3 391 4 002 4 049 4 041 VI.

Växjö. 5 407 4 468 5 106

VII.

3 639 4 384 3 417 3 969 3 546 4 230

3 466 2 548 3 078

Stocktwlm. 6 814 5 020 6 110

VIII.

Visby. 6 213 3 966 4 811 Triuirlieliire.

Vänersborg. 3 845 3 604 3 766

4 622 4 198 4 465

3 66C 3 40t 3 556

3 66C 3 426 3 576

II. Örebro.

—

III. Sala. 5 06(. 5 10S 3 371 3 81* 4 34É! 4 301

—

164 Tab. 24. (forts.). Årsinkomster för årsanställda arbetare vid byggnadsstyrelsens ovan angivna byggnadsföretag 1929—1935. Fack IV.

och

orter

1929 Kr.

1930 Kr.

Jönköping. högst... . lägst medeltal.

1931 Kr.

1933 Kr.

1934 Kr.

4 288 3 840 2 920 2 291 3 295 1 631 3 808 3 722 2 732

V. Lund. högst... . lägst medeltal. VI.

1932 Kr.

4 130 3 474 4 295 3 900 2 425 3 915 4 050 2 650 4 056

Växjö. högst... . t lägst. . . . medeltal.

49 3 118 4 282 2 728 1838 3 641 4 657 2 649 4 186

VII. Stockholm. högst... . lägst medeltal. V I I I . Visby. högst.. . . lägst medeltal. Grovarbetare. I.

Vänersborg. högst.

3 248 4 524 2 304 2 932 2 919 3 420

medeltal. II. Örebro. högst... . lägst.... medeltal.

3 660 3 817 1 853 2 294 2 894 2 930

III. Sala. högst... . lägst medeltal.

4 862 5 270 3 113 2 487 3 928 3 835

IV. Jönköping. högst... . lägst.... medeltal.

4 285 4 353 2 693 2 244 2 227 1 885 3 496 3 167 2 375

V. Lund. högst.. .. lägst... . medeltal.

4 637 2 838 3 538 2 782 2 425 2 562 3 496 2 651 3 008

VI. Växjö. högst.... lägst.... medeltal.

3 224 2 597 3 085 1 846 1831 1 559 2 594 2 228 2 430

VII.

Stockholm. högst... . lägst medeltal.

—

1935 Kr.

165 Tab. 24. (forts.). Årsinkomster för årsanställda arbetare vid byggnadsstyrelsens ovan angivna byggnadsföretag 1929—1935. Fack VIII.

och

orter

1929 Kr.

1930 Kr.

1931 Kr.

1932 Kr.

1933 Kr.

1934 Kr.

1935 Kr.

Visby. 2 669 2 231 2 496

IV.

Stenarbetare. Jönköping. 2 836 2 826 2 831

VII.

Stockholm.

IV.

Jönköping.

2 562 5 784 5 093 5 512

Byggnadssmeder. 2 718 2 036 2 463 VII.

— 2 736

Stockholm. 3 329 3 033 3 194

— VIII.

Visby.

2 977 2 764 2 870 Målare.

Vänersborg.

5 191

II. Örebro. 6 835 5 737 6 286

—

III. Sala. 5 437 4 298 4 666 IV.

Jönköping.

V. Lund.

VI.

Växjö.

6 493 5 182 5 340 3 214 6 070 4 216 5 607 5 392 5 517 5 650 3 060 3 859

166 medeltalet av samtliga årsanställda arbetares inom respektive fack inkomster. Förekommer endast en uppgift, betyder detta, att endast en arbetare inom facket varit årsanställd ifrågavarande år. Vid bedömandet och granskningen av dessa inkomstsiffror i förhållande till varandra och till andra likartade uppgifter är det till en början att beakta, att de för 1933 återgivna siffrorna representera lönebelopp, grundade på de speciella avlöningsbestämmelser, vilka tillämpades vid styrelsens byggnadsföretag under arbetskonflikten samma år. Såsom tidigare omförmälts, utbetalades under tiden l/<—S1/i2 sagda år avlöningar motsvarande de. vilka arbetsgivarna erbjudit vid konfliktens början. Före den 1 april 1933 utgingo avlöningarna vid byggnadsföretagen, som ock tidigare nämnts, efter 1924 års avtalsbestämmelser och från och med 1934 efter det sistnämnda år fastställda avtalet. Under 1934 uppburo arbetarna viss retroaktiv ersättning för under tiden 1ji—31/i2 1933 utfört arbete. Om ock de i tabellen återgivna olikartade inkomstbeloppen väsentligt bestämmas av skiljaktiga arbetsförhållanden, vartill de sakkunniga i det följande ämna återkomma, synes dock avgjort kunna konstateras en sänkning :iv arbetarnas löneinkomster efter 1933 års konflikt i förhållande till de tidigare uppnådda inkomsterna. De efter konflikten gällande löneförmånerna skulle avtalsenligt innebära en icke oväsentlig minskning av de tidigare utgående avlöningarna, om ock detta icke kunnat förväntas komma att ske och ej heller synes hava skett i den proportion, nämligen 15 %, som sänkningen av prislistepriserna vid avtalsuppgörelsen avsåg. Murarnas inkomster ligga i regel icke obetydligt högre än träarbetarnas, vilket, då timlönerna äro desamma för de båda facken, måste ha sin orsak i för de förra gynnsammare tillrättalagda prislistepriser. Grovarbetarna ha fått åtnöja sig med väsentligt lägre inkomster än murare och träarbetare. Dessa inkomster äro uppenbarligen betydligt lägre än proportionen mellan limlönerna för de olika facken borde förutsätta, vilket till betydande del beror därpå, som ock i det följande kommer att närmare klarläggas, att grovarbetarna, till vilka räknas dagtidsarbetare i stor utsträckning, icke kunnat åtnjuta fördelen av ackordsarbete i samma omfattning, som övriga fack. Variationerna mellan högsta och lägsta inkomstbelopp äro ävenledes avsevärt större för grovarbetarna än för övriga fack, vilket givetvis har sin grund däri, att inom grovarbetarefacket skickliga yrkesmän sammanförts med arbetare utan speciell yrkeskunskap. Stenarbetarna synas hålla inkomstnivån i höjd med grovarbetarnas. Liknande synes vara förhållandet med de å byggnadsplatsen anställda smederna. De inkomster, till vilka målarna nått, stiga i vissa fall över murarnas, oaktat deras arbetstid per år i regel varit icke oväsentligt kortare än murarnas. I viss mån kan detta förklaras med de speciellt gynnsamma förhållanden, under vilka målarna vid dessa byggnadsföretag arbetat. De stora

167 byggnader, där arbetena bedrivits, ha givit tillfälle till förmånlig tillämpning av gällande prislistepriser. Beaktansvärt är, att arbetsinkomsterna, ehuru byggnadsföretagen äro avsa pass likartad natur som i dessa fall, på de olika byggnadsorterna visa så betydande variationer som de i tabellen angivna. Av de tidigaste arbetsplatserna, i Vänersborg, Örebro och Sala, visar den sistnämnda platsen väsentligt högre inkomster för samtliga fack utom målare och träarbetare än de båda förstnämnda orterna. Timlönerna i Vänersborg och Sala voro lika höga och i Örebro endast omkring 4 % lägre. Då man knappast kan våga antaga, att Salaarbetarnas yrkesskicklighet och arbetsintensitet ligger så avsevärt framför arbetarnas i Vänersborg och Örebro, synes detta förhållande innebära, åtminstone i någon mån, att de prislistor, som tillämpats i Sala, varit gynnsammare än de, som använts för de övriga båda orterna. Vidare kan som anmärkningsvärda fakta framhållas de höga inkomsterna lör murare och de relativt låga inkomsterna för träarbetare i Jönköping. under det att dessa fack i Lund och Växjö hava i stort sett nått jämnhöga inkomster. Stockholmsarbetarnas inkomster ligga i samtliga fall betydligt högre än landsortsarbetarnas, murarnas 20—30 %, träarbetarnas omkring 20 % och grovarbetarnas upp till 60 % högre. Uppenbarligen måste detta till viss del bero på livligare arbetstakt, specialisering m. ni. hos stockholmsarbetarna, enär för Stockholm gällande prislistors högre läge icke ensamt torde kunna förklara den högre lönenivån. Murarnas i Växjö låga inkomster år 1935 måste hava föranletts av speciellt ogynnsamma förhållanden. Närmast de relativt höga murareinkomsterna samma år i Stockholm, komma visbymurarnas och lundamurarnas, som emellertid voro resp. 20 och 30 % lägre än stockholmsmurarnas. Träarbetarna i Lund, Växjö och Visby visa ganska noga överensstämmande inkomstsiffror i omkring 4 000-kronorsläget, liksom grovarbetarna på samma platser vid omkring 2 700-kronorsläget. Målarnas inkomster variera avsevärt, från de höga årsinkomsterna av över 6 000 kronor ned till inkomster föga över 3 000 kronor. Detta beror uppenbarligen på olikartade arbetsförhållanden. Beträffande de speciella förhållandena på de olika byggnadsplatserna må följande framhållas: De låga inkomsterna för arbetarna i V ä n e r s b o r g under det första arbetsåret ha sin orsak däruti, att under året verkställdes rivnings- och sådana kompletteringsarbeten, vid vilka ackordsarbeten endast i mindre omfattning kunde ifrågakomma. Under det andra arbetsåret verkställdes nymurnings-, putsnings-, trä- och snickeriarbeten samt cement- och betongarbeten, vid vilka ackordsarbeten kunde tillämpas i större utsträckning. Vid bygget i Ö r e b r o hava årsinkomsterna under de båda åren hållit sig synnerligen jämna, beroende därpå, att om- och nybyggnadsarbetena

168 bedrivits parallellt med varandra, utan att någon period av byggnadsföretaget givits särprägel. I S a l a ha inkomsterna för träarbetarna och grovarbetarna under de båda åren varit anmärkningsvärt jämna. För murarna ha desamma varit mer variabla, beroende på att nybyggnadsarbetena verkställts under det senare året. Den relativt höga inkomsten för murarna i J ö n k ö p i n g under 1931 har sin grund däruti, att de nya byggnadsstommarna uppmurades under detta år, och att sålunda ackordsarbete förekom i största möjliga utsträckning. Att träarbetare och grovarbetare under samma år hade något högre inkomster än de övriga åren kan likaledes härav finna sin förklaring. Under 1932 sjönko inkomsterna, enär betydande delar av ombyggnadsarbetena verkställdes detta år, och timlönsarbete följaktligen förekom i större utsträckning än tidigare. De retroaktiva ersättningar, vilka utbetalades under 1934 för under 1933 utfört arbete, ha icke kunnat så detaljerat särskiljas att uppgifter härom kunnat lämnas. Beträffande bygget i L u n d må de jämna inkomstförhållandena för murare och träarbetare under 1932, 1934 och 1935 vid omkring 4 000kronorsläget särskilt framhållas. Målarnas gynnsamma inkomstförhållanden i jämförelse med övriga fack är särskilt markerat. De fördelaktigare inkomsterna för arbetarna i V ä x j ö under 1932 ha erhållits av under året bedrivna nybyggnadsarbeten för stommarna till de nya husen. Murarnas låga inkomster 1935 ha sin grund i de betydande permitteringar, som måst ske under vissa delar av året på grund av arbetsbrist. I övrigt voro inkomsterna ganska jämna. Vid styrelsens byggen i S t o c k h o l m 1935 ha murarna i större utsträckning än träarbetarna och grovarbetarna kunnat sysselsättas med ackordsarbete, varav deras högre inkomster i viss mån kunna förklaras. Bergsprängarna ha huvudsakligen haft ackordsarbete. I V i s b y ha träarbetarna i mindre mån än murarna kunnat beredas ackordsarbete, vilket till en del förklarar murarnas högre inkomster. De årsinkomster, som arbetarna åtnjutit vid byggnadsstyrelsens under egen regi bedrivna byggnadsarbeten, ställa sig i vissa fall icke oväsentligt lägre än årsinkomsterna för arbetare, vilka varit anställda hos privata företagare inom byggnadsindustrien, särskilt vid bostadsbyggen. Detta har sin orsak däruti, att byggnadsarbetare, vilka uppföra bostäder, särskilt de stora bostadsbyggnadskomplexen, ha att utföra likartade byggnadsdetaljer i ständig upprepning, vilket måste giva större möjligheter till höga ackordsöverskott än för det fall, att arbetarna ha att utföra relativt olikartade arbetsdetaljer, vilket förekommer vid företag av sådan art, som handhafts av byggnadsstyrelsen. Av föregående redogörelse framgår, att sådana förhållanden av olikartad natur, över vilka arbetarna själva icke äga att bestämma, kunna vara av

169 väsentligt inflytande på arbetarnas löneinkomster. Tim- och ackordsprisers höjdlägen bestämma visserligen ytterst arbetsinkomstens storlek, men andra omständigheter kunna influera i så hög grad på densamma, att variationer i löneskalan måste vara mycket betydliga för att, under i övrigt likartade förhållanden, kunna åstadkomma motsvarande förändringar. I all synnerhet gäller detta arbetets art. Ett nybyggnadsarbete ger, som av det föregående framgår, väsentligt högre arbetsinkomster än ett ombyggnadsarbete, beroende på att ackordsarbeten i det förra fallet kunna ifrågakomma i större omfattning. En blandning av ny- och ombyggnadsarbeten åstadkommer en reducerad arbetsinkomst i förhållande till ett nybyggnadsarbete. Sammansättning av arbetslaget, dess medlemmars yrkesskicklighet och arbetsintensitet, tvånget att permittera arbetare vid tillfällig arbetsbrist, mera långvariga oblida väderleksförhållanden, sjukdom m. m. öva likaledes väsentligt inflytande på inkomstens storlek. B.

De verkliga timförtjänsternas förhållande till de avtalsenliga timlönerna vid de förut meddelade genomsnittliga årsinkomsterna.

I tab. 25 visas de verkliga timförtjänsterna i genomsnitt, erhållna genom division av genomsnittliga årsinkomster med genomsnittlig verklig arbetstid i timmar, i jämförelse med de avtalsenliga timlöner, vilka tidigare omTab. 25. Verkliga timförtjänster och avtalsenliga timlöner för årsanställda arbetare vid byggnadsstyrelsens ovan angivna byggnadsföretag. Förhållandet mellan den verkliga timförtjänstens överskott över avtalsenlig timlön och timlönen i %.

O r t e r

o c h

f a c k

öre

Kr. I.

Verkliga timförtjänster

Avtalsenlig timlön

1929 Kr.

öre

0/ /o

Kr.

öre

of /o

Vänersborg. 1 1 1 1

40 40 27 50

1 47 1 63 1 28

5-0 16-4 0-8

2 2 1 2

22 01 57 52

58-6 43-6 23-6 68-0

1 1 1 1

34 34 21 55

1 93 1 61 1 37

44-0 20-1 13-2

1 1 1 3

84 61 28 02

37-3 20-1 5-8 94-8

1 1 1 1

40 40 27 40

2 33 2 10 1 86

66-4 50-0 46-5

2 2 1 2

61 04 90 26

86-4 45-7 49-6 61-4

II. Örebro.

III.

Sala.

12—816072.

170 Tab. 25 (forts.). Verkliga timförtjänster och avtalsenliga timlöner för årsanställda arbetare vid byggnadsstyrelsens ovan angivna byggnadsföretag. Förhållandet mellan den verkliga timförtjänstens överskott över avtalsenlig timlön och timlönen i %.

Ort

och

Avtalsenlig timlön 1931 och 1932

fack

Verkliga timförtjänster

1931 Kr. öre Kr. öre IV.

Kr. öre

129-7 51-6 43-1

2 1 1 1 1 3

1933 o/ /o

Kr. öre

Jönköping. 1 1 1 1

stenarbetare

28 28 16 16

2 94 1 94 1 66

1 45

Avtalsenlig timlön Orter och fack

1934 och 1935

22 73 47 28 15

73-4 35-2 26-7 106-9

1 1 1 1 1 2

40 34 14 22 26 44

—

Verkliga timförtjänster

Kr. öre

% Kr. öre

43-3 32-2

1 66 1 22

2 76 115-6 2 21 72-7 1 39 19-8

1 89 1 59 1 21

Kr. öre Kr. öre Kr. öre

1935 o/ /o

Kr. öre

1 86 1 80 1 37

48-8 44-0 22-3

1 1 1 2

80 78 26 59

44-0 42-4 12-5 78-6

2 09 1 96 1 29

77-1 66-1 21-7

1 1 1 2

70 44-1 85 56-8 19 12-3 90 114-8

V. Lund. murare träarbetare-.. grovarbetare. målare VI.

1 1 1 1

25 25 12 45

1 28 1 28 1 16

1 1 1 1

18 18 06 35

1 92 1 60

—

Stockholm. murare träarbetare . . grovarbetare •

1 50 1 50 45 35 55 45 50 1

smeder

Visby. murare träarbetare . . grovarbetare. smeder

1 1 1 1

bergsprängare

VIII.

34 34 21 60

Växjö. träarbetare . . grovarbetare .

VII.

1 1 1 1

25 25 12 25

2 82 2 24

88-0 49-3

1 99

42-1

2 75

83-3

1 50 2 2 1 1

74 119-2 11 68-8 28 14-3 6-4 33

171 nämnts. Förhållandet mellan den verkliga timförtjänstens överskott över avtalsenlig timlön och denna timlön har angivits procentuellt. Dessa verkliga timförtjänster åskådliggöra mer än de i det föregående meddelade årsinkomsterna, de fördelar och nackdelar, som arbetets art kan åstadkomma för arbetaren. Vid dessa timförtjänster hava uppenbarligen de inflytanden eliminerats, vilka bero av permittering, oblid väderlek, sjukdom och liknande förhållanden. Ifrågavarande timförtjänster måste följaktligen återspegla de fördelar, som yrkesskicklighet och arbetsintensitet giva, och de nackdelar, som arbetets art kan medföra, såsom ökat timlönsarbete i förhållande till ackordsarbete vid ombyggnader o. dyl. Bland murarna har högsta timförtjänsten uppnåtts i Jönköping under 1931 med kr. 2: 94 samt i Stockholm och Visby under 1935 med resp. kr. 2: 82 och 2: 74. Dessa timförtjänster, som uppnåtts vid nybyggnadsarbeten, motsvara resp. 129-7, 88 och 119-2 % i överskott i förhållande till avtalsenlig timlön, vilket synes innebära en väsentlig arbetsintensitet m. m. i synnerhet hos murarna vid byggena i Jönköping och Visby. De lägsta timförtjänsterna i genomsnitt per år för murarna, om förtjänsterna under konfliktåret 1933 frånses, hava utgått i Vänersborg 1929 med kr. 1: 47 och i Växjö och Lund 1935 med resp. kr. 1: 70 och 1: 80. I de båda förstnämnda fallen ha arbetena utgjorts i huvudsak av ombyggnader. Vad gäller träarbetarna hava de högsta timförtjänsterna jämväl erhållits vid nybyggnadsarbeten, nämligen 1935 i Stockholm med kr. 2: 24 och i Växjö med kr. 2: 21, innebärande procentuella överskott av 49-3 och 72-7 %. De lägsta hava ävenledes i detta fall erhållits vid ombyggnadsarbeten, nämligen i Örebro 1929 och 1930 med kr. 1:61 och i Vänersborg 1929 med kr. 1:63. Grovarbetarna hava likaledes nått de högsta timförtjänsterna per år vid nybyggnadsarbeten. Deras högsta timförtjänster förekomma 1935 i Stockholm med kr. 1:99 (42-1% överskott) och i Sala med kr. 1:90 år 1930 och 1: 86 år 1929. De lägsta förtjänstsiffrorna visa Växjö 1935 med kr. 1: 19 och Lund samma år med kr. 1: 26. överskotten uppgå i dessa fall till endast omkring 12 %. Arbetena i Växjö ha gällt uteslutande ombyggnadsarbeten. I Lund hava en del utvändiga arbeten utförts efter timlön. Målarnas timförtjänster i genomsnitt per år hava varit högst i Örebro 1930 med kr. 3 : 02 och i Jönköping 1932 med kr. 3: —. Lägst hava de varit i Sala 1930 med kr. 2: 26. Variationerna torde mindre hava sin orsak i olikartade arbeten än i de för de olika platserna gällande prislistor m. m. C.

Förhållandet mellan möjlig (maximal) arbetstid per år och den genomsnittligt verkliga arbetstiden för helårsanställda arbetare.

De enligt det föregående av respektive arbetschefer lämnade uppgifter om de maximala arbetstiderna i timmar under de olika åren ha införts i tab. 26,

172 Tab. 2G. Möjlig och verklig arbetstid i timmar för helårsanställda arbetare vid byggnadsstyrelsens ovan angivna byggnadsföretag. Verklig

Möjlig arbetstid O r t e r

o c h

f a c k

arbetstid

1930 I % av I % av möjlig Absolut möjlig arbetsarbetstid tid

1930 Absolut

2 375 2 375 2 375 2 375

2 221-5 2 307 2 280

94 97 96

2 311 2 219-5 2 178 2 058

97 93 92 87

2 268 2 268 2 268 2 268

2 270 2 270 2 270 2 270

2 045-5 2 204-5 2 111

90 97 93

1 986-5 2 219 2 285 2 082

88 98 101 92

2 315 2 315 2 315 2 315

2 287 2 287 2 287 2 287

1 794-5 2 069 2 110

78 89 91

1 980 2 108 2 020 2 060

87 92 88 90

Vänersborg.

II. Örebro.

III.

Sala.

grovarbetare

Ort och fack

IV.

Verklig arbetstid

Möjlig arbetstid 1931

2 244 2 244 2 244 2 244 2 244 2 244

2 221 2 221 2 221 2 221 2 221 2 221

2 180 2 180 2 180 2 180 2 180 2 180

1932 1933 1931 I % av I % av I % av möjlig möjlig Absolut möjlig arbets- Absolut arbets- Absolut arbetstid tid tid

Jönköping. träarbetare.. grovarbetare. stenarbetare . smeder målare

2 139 2 006 2 108

95 89 94

Verklig Ort och fack

Möjlig arbetstid

2 127-5 2 149 2 157 2 211 2 139-5 2 022-5

96 97 97 100 96 91

2 013 2 033 2 078-5 2 098-5 2 173 1 726

92 93 95 96 100 79

arbetstid

1932 1933 1934 1935 I % av I % av I % av I % av möjlig möjlig möjlig Absolut möjlig arbets- Absolut arbets- Absolut arbets- Absolut arbetstid tid tid tid

V. Lund. murare träarbetare . grovarbetare målare

2 307 2 307 2 104-5 2 307 2 180 2 180

91 94-4

2 047-5 2 181-5

89 95

2 178 2 258 2 203

94 98 95

2 247-5 2 196 2 215 2 129

97 95 96 98

173 Tab. 26. (forts.). Möjlig och verklig arbetstid i timmar för helårsanställda arbetare vid byggnadsstyrelsens ovan angivna byggnadsföretag. 1932 0 •t och fack

1933 Möj- Verklig Verklig MöjVerklig Möj- Verklig Möjarbetstid arbetstid arbetstid arbetstid lig lig lig lig arI % av I % av arI % av art % av arbets- Abso- möjlig bets- Ab- möjlig bets- Ab- möjlig bets- Ab- möjlig tid lut arbets- tid solut arbets- tid solut arbets- tid solut arbetstid tid tid tid

VI. Växjö. m u r a r e . . . . 2 222 1852 träarbetare 2 222 2108-5 grovarb... . 2 222 1 861 m å l a r e . . . . 2 222 —

83 1 953 1 874 95 1 953 1 661 84 1 953 1 848 — 1953 —

96 2 220 2 022 85 2 220 2 131 95 2 220 1 890

—

91 2 267 1 806 96 2 267 2 156 85 2 267 2 159 — 2 156 1 331

80 95 95 62

1935 O r t e r

VII.

f a c k

Verklig arbetstid Möjlig arbetstid

Absolut

2 277 2 277 2 277 2 277 2 277

2 167 2 153 2 196 2 004 2 129-5

2 275 2 275 2 275 2 275

1 758-5 1 891 2 079 2 163

I % av möjlig arbetstid

Stockholm. murare träarbetare smeder

VIII.

och

95 95 96 88 94

Visby. murare träarbetare grovarbetare smeder

77 83 91 95

likaså den verkliga arbetstiden i timmar i genomsnitt för olika fack. Därjämte har angivits det procentuella förhållandet mellan den verkliga och den maximala arbetstiden. De maximala arbetstiderna hava fastställts av respektive arbetschefer i samråd med styrelsens byggnadsbyrå och i viss mån även med arbetarna med hänsyn till arbets- och årstidsförhållanden m. m. Variationerna under olika år bero till viss del på avlöningsveckornas ställning till månadsskiften samt på lokala inflytanden av olika slag. I Vänersborg, där byggnadsföretaget utgjordes av betydande ombyggnadsarbeten, vilka skulle genomföras på relativt kort tid, har arbetstiden utnyttjats i största möjliga m å n med anlitande av konstgjord belysning. Arbetarna ha sålunda beretts tillfälle att under hela året arbeta med full arbetstid, 48 timmar per vecka. Vid örebrobygget har arbetstiden fastställts till 48 timmar under 8 månader (mars—oktober), 45 timmar under februari och november samt 39-5 timmar under december—januari.

174 Vid salabygget arbetades 1929 under 34 veckor i 48 timmar, under 13 veckor i 45 timmar och under 5 veckor i 40 timmar samt 1930 under 34 veckor i 48 timmar, under 7 veckor i 45 timmar, under 4 veckor i 42-5 timmar och under 7 veckor i 39-5 timmar. Full arbetsvecka, 48 timmar, har vid jönköpingsbygget hållils hela avlöningsveckor under månaderna mars—oktober; under februari och november har arbetstiden minskats till 42 å 45 timmar och under årets återstående månader hållits vid 39-5 timmar per vecka. I Lund har arbetstiden för murare, träarbetare och grovarbetare fastställts, oberoende av avlöningsveckor, till 48 timmar under mars—oktober, 45 timmar under februari och november samt 39-5 timmar per vecka under januari och december. Såsom tidigare anförts hava målarnas arbetstid ytterligare begränsats. Vid byggena i Växjö har under åren 1932, 1934 och 1935 full arbetstid hållits hela avlöningsveckor under månaderna april—oktober, en till 39 å 42*5 timmar reducerad arbetstid under februari, mars och november samt 36*5 å 39-5 timmar per vecka under januari och december. Variationerna hava härvidlag tillkommit delvis med hänsyn till arbetstillgång. Under konfliktåret 1933, då arbetet på grund av tidigare anförda skäl hölls i gång under mindre gynnsamma förhållanden, utgjorde arbetstiden 37 timmar per vecka till och med den 22 mars, därefter till och med den 15 nov. 42 timmar och under årets återstående del 36-5 timmar. Vid styrelsens byggnadsföretag i Stockholm har arbetats 48 timmar per vecka under tiden 21 febr.—6 nov., 45-5 timmar per vecka tiden 7 nov.— 21 nov., 45 timmar per vecka tiden 24 jan.—20 febr. och i övrigt 42-5 timmar per vecka. Arbetstiden per vecka vid visbybyggena har uppgått till 48 timmar under månaderna mars—oktober, 42-5 timmar under januari och februari och 40 timmar under november och december. Vad beträffar skiljaktigheterna mellan möjlig arbetstid och den genomsnittligt verkliga arbetstiden per kalenderår och arbetarefack må följande framhållas. Vid vänersborgsbygget hava orsakerna till dessa skiljaktigheter varit att söka huvudsakligen i hinder i arbetena genom otjänlig väderlek och i sjukdomsfall. Att den verkliga arbetstiden vad gäller murare, träarbetare och grovarbetare dock utgör så pass stor procent, upptill 97 %, av den möjliga arbetstiden har sin grund i arbetets natur av ombyggnad och nyinredning av äldre byggnader, varvid oblid väderlek icke kunnat utöva så stort inflytande som vid nybyggnadsarbete. Målarna hava arbetat allenast vid dagsljus, varigenom arbetstiden under fyra månader av året, november—februari, nedsatts till sex timmar dagligen. Vid bygget i Örebro äro beträffande murarna orsakerna till skiljaktigheterna mellan möjlig och verklig arbetstid att söka i någon mån i otjänlig

175 väderlek, men framför allt i nödvändigheten att, i all synnerhet under 1930, permittera arbetare på grund av arbetsbrist. Träarbetarnas arbetstider visa goda relationstal, vilket uppenbarligen bör vara fallet, då det som här gällt stora ombyggnadsarbeten, vari dessa arbetare göra stora insatser. Grovarbetarnas mindre fördelaktiga resultat under 1929 beror på otjänlig väderlek och sjukdomsfall. Det goda resultatet för denna arbetaregrupp under 1930 har sin grund däruti, att vissa arbetare utfört övertidsarbete, som kompenserat arbetskamraters frånvaro på grund av sjukdom. Den verkliga arbetstiden för grovarbetarna under sagda år varierar mellan ett högsta värde av 3 146-5 och ett lägsta värde av 1 896 timmar, sålunda en högst betydande skiljaktighet. Målarnas relativt låga procenttal är även vid detta bygge att söka i särskilt begränsad arbetstid under årets mörkare del. Beträffande bygget i Sala framgår av tabellen, att procenttalen för den verkliga arbetstiden i förhållande till den maximala genomgående äro relativt låga. Arbetschefen vid byggnadsföretaget har meddelat, att orsaken härtill varit, att arbetarna måst permitteras vissa tider av brist på arbete vid byggnadsföretaget, och att sjukdomsfall förekommit i ganska stor utsträckning. Uppehåll på grund av otjänlig väderlek har förekommit i mycket ringa omfattning, och uppehåll med anledning av materialbrist hava icke behövt göras. Målarna hava ävenledes vid detta bygge arbetat endast vid dagsljus. Variationerna i de vid bygget i Jönköping helårsanställda murarnas, träarbetarnas och grovarbetarnas samt stenarbetarnas och smedernas verkliga arbetstider i förhållande till maximalarbetstiderna hava uppstått dels genom de hinder, som otjänlig väderlek förorsakat, och dels, särskilt vad gäller träarbetare och grovarbetare, till icke oväsentlig omfattning genom sjukdom. Målarna hava träffat avtal med vederbörande arbetschef om inskränkning av arbetstiden för viss del av 1932 och för 1933, för att bereda tillfälle för anställning av större antal arbetare. Vad angår byggena i Lund har därvarande arbetschef uppgivit, att skiljaktigheterna mellan de verkliga och de maximala arbetstiderna berott på otjänlig väderlek och sjukdom. Procenttalen för 1934 och 1935, då inredningen av de tidigare uppförda byggnadsstommarna ägde rum, kunna betecknas som synnerligen gynnsamma. Vid byggena i Växjö äro motsvarande skiljaktigheter beroende på sjukdomsfall, otjänlig väderlek och i väsentlig omfattning permittering. Sålunda hava murarna under 1932 och 1935, träarbetarna under 1933 samt grovarbetarna under 1932 och 1934 vid åtskilliga tidsperioder måst permitteras med hänsyn till bristande arbetstillgång. Orsakerna till skiljaktigheterna mellan verkliga och möjliga arbetstider vid byggena i Stockholm angivas vara beträffande murarna sjukdomsfall, träarbetarna permittering på grund av arbetsbrist, grovarbetarna sjukdom, permittering med anledning av arbetsbrist och i ett fall värnplikt (en månad), bergsprängarna oblid väderlek och permittering samt smederna permitte-

176 ring. Av intresse torde vara att framhålla, att flera murares verkliga arbetstid skiljer sig från den maximala med endast en eller annan timme. Arbetschefen vid visbybyggena har meddelat, att skiljaktigheterna vid dessa byggen mellan verklig och möjlig arbetstid ha sin grund i otjänlig väderlek (omkring 40 % ) , permittering på grund av bristande arbetstillgång, vilket huvudsakligen gällt murarna, som på våren 1935 icke kunnat sysselsättas i full utsträckning, sjukdom och beviljade ledigheter. Av det föregående framgår, att byggnadsarbetarna under gynnsamm;. förhållanden, i all synnerhet då det gäller inomhusarbete, kunna utnyttja den maximala arbetstiden i mycket stor omfattning. Om vid utearbete otjänlig väderlek tillstöter, sjukdomsfall inträffa och permittering måste äga rum under längre tidsperioder på grund av arbetsbrist för ett eller annat fack, uppstå ofta betydande skiljaktigheter mellan de möjliga arbetstiderna vid ett byggnadsföretag och de verkliga arbetstiderna, som arbetarna kunna tillgodogöra sig. Följderna härav få arbetarna själva till största delen bära i form av minskad arbetsförtjänst. D. Förhållande mellan genomsnittlig dagtid och ackordstid för årsanställda arbetare inom olika fack. I tab. 27 ha införts de procentuella andelarna i hela arbetstiden vid bygget av dels d a g t i d s a r b e t e , sålunda arbete, betalat allenast med avtalsenlig timlön, och dels a c k o r d s a r b e t e , för vilket utgått ersättning enligt avtalsenliga ackordsprislistor. För ändamålet har uträknats den genomsnittliga dagtiden och ackordstiden under de olika åren för de olika arbetaregrupperna och procenttalen för desamma i förhållande till genomsnittlig verklig arbetstid. Såsom tidigare framhållits äro de byggnadsföretag, för vilka härovan redogjorts, av väsentligt olikartad natur. Bygget i Vänersborg omfattar sålunda i sin helhet ombyggnadsarbeten. Byggena i Örebro och Sala representera såväl ombyggnads- som nybyggnadsarbeten, av vilka de förra äro övervägande. Byggnadsföretagen i Jönköping och Stockholm utgöras likaledes av ombyggnads- och nybyggnadsarbeten, av vilka de senare äro övervägande. Byggena i Lund, Växjö och Visby omfatta i det väsentligaste nybyggnadsarbeten. Byggenas olikartade natur återspegla sig i förhållandet mellan dagtids- och ackordstidsarbeten. I Vänersborg äro proportionerna mellan dagtids- och ackordstidsarbeten för murare och träarbetare i genomsnitt 70: 30 och för grovarbetare 90: 10. I Örebro och Sala ökar ackordsarbetet icke oväsentligt, mera för murare än för träarbetare, vilket är förklarligt, då murarnas insatser vid uppförandet av de nya byggnadsstommarna äro större än träarbetarnas. I Örebro äro sålunda murarnas dagtider och timtider i huvudsak lika stora; i Sala däremot synes ackordsarbete ha kunnat beredas murarna i vida större omfatt-

177 Tab. 27. Relativ förekomst i procent av dagtid och ackordstid för årsanställda arbetare inom olika fack vid byggnadsstyrelsens ovan angivna byggnadsföretag. 1930

1929 Orter och fack

!2 ED

ca Q

SS o

t/5 •ö

CO C3

S3 x •*-»

1931 S 00 et

S3 o

a <

3 CO et Q

S3 <

1933 S

•ö

3 CD et Q

00 ca Q

-a

00 ca Q

•a

xSS *-• o

Vänersborg. murare. . . . 86-4 13-8 59-1 40-9 träarbetare. 84-9 15-1 54-3 45-7 grovarb.... 15-2 84-8 målare....

II. Örebro. murare. . . . 34-7 65-3 62-1 37-9 träarbetare. 77-0 23-0 68-6 31-4 grovarb. . . 82-0 18-0 81-2 18-8 31-6 68-4 målare.... III.

Sala. m u r a r e . . . . 23-1 76-9 33-6 66-4 träarbetare. 59-4 40-6 60-4 39-6 grovarb. . . 47-1 52-9 85-0 15-0

IV.

Jönköping. murare.... träarbetare. grovarb. . . målare....

36-3 63-7 48-8 51-2 42-3 57-7 64-5 35-5 56-7 43-3 63-9 36-1 61-4 38-6 76-4 23-6 83-2 16-8 10-1 89-9 15-4 84-0

V. Lund. murare.... träarbetare. grovarb.... målare . . . . VI.

Växjö. murare.... träarbetare. grovarb... . målare . . . .

VII.

6-9 93-1 19-3 80-7 29-8 70-2 55-0 45-0 17-4 82-6 32-1 67-9 43-6 56-4 56-9 43-1 61-8 38-2 36-6 63-4 72-5 27-5 80-4 19-6 2-9 97-1

Stockholm. murare.... träarbetare. grovarb.... bergspräng. smeder....

VIII.

37-3 62-7 60-1 39-9 26-3 73-7 34-3 65-7 21-4 78-6 25-5 74-5 57-4 42-6 73-1 26-9 79-6 20-4 88-2 11-8 16-9 83-1

41-9 58-1 57-0 43-0 55-8 44-2 21-7 78-3 100-0

Visby. murare.... träarbetare. grovarb....

21-7 78-3 32-1 67-9 65-S 34-1

178 ning, så att förhållandet mellan dagtid och timtid stigit till ungefär 30: 70. Träarbetarna i Örebro ha hållit sig vid samma proportioner mellan dag- och ackordstider som deras kamrater i Vänersborg, under det att träarbetarna vid bygget i Sala nått proportionen 60: 40. Grovarbetarna ha även förbättrat förhållandena i Örebro till ungefär 80:20 och i Sala till 70:30. Vid byggena i Jönköping och Stockholm hålla sig genomsnittligt proportionerna mellan murarnas dagtid och ackordstid till i runda tal 50: 50, resp. 40:60. Träarbetarna ha nått något bättre ställning än vid förutvarande byggen till genomsnittligt proportionerna 62: 38, resp. 57: 43, likaså grovarbetarna med ungefärliga förhållandena 75: 25 och 55: 45 resp. Vid nybyggnadsarbetena i Lund, Växjö och Visby äro genomsnittligt proportionerna för murarna i Lund 48: 52 och å övriga platser i runt tal 25: 75. Träarbetarna hålla sig ungefärligen vid proportionen 30: 70, samt grovarbetarna vid proportionen 70: 30. Bergsprängarna i Stockholm, vilkas arbeten givetvis varit oberoende av byggnadsföretagets art i övrigt, ha såsom av tabellen framgår kunnat tillgodogöra sig en betydande övervikt av ackordsarbete. I stort sett ha ackordsarbeten utförts under % av hela arbetstiden. Målarna ha under största delen av arbetstiden utfört ackordsarbete. Förhållandet mellan dagtids- och ackordstidsarbete har ställt sig sämst för arbetarna i Örebro, där detsamma utgjort 32:68, och bäst för arbetarna i Växjö, där proportionen utgjort ungefär 3:97. I regel synes förhållandet utgöra omkring 15:85.

TREDJE AVDELNINGEN

Ackordsvinster vid byggnadsarbeten av olika slag

Uppgifter om ackordsvinster från byggnadsstyrelsens arbetsplatser 1930—1936. I syfte att utreda frågan rörande de vid ackordsarbete inom byggnadsfacket erhållna vinsterna utöver utgående timlöner ha de sakkunniga från byggnadsstyrelsen inhämtat uppgifter rörande de ackordsbetalningar, som gjorts vid styrelsens i dess egen regi utförda byggnadsarbeten under tidsperioden 1930—1936. Dessa uppgifter ha sammanställts i tab. 28 i det följande. I den ha upptagits dels ackordsarbetenas art och de tider, under vilka dessa arbeten utförts, dels deras bruttokostnad, beräknad enligt gällande ackordsprislistor, dels för arbetena å avlöningsdagarna i förskott å ackordsförtjänsterna avtalsenligt utbetalade timlöner, och dels ackordsöverskotten, utgörande skillnaden mellan bruttokostnaderna och de utbetalade timlönerna. Dessa ackordsöverskotts procentuella förhållanden till utbetalda timlöner hava ävenledes angivits. Vid de olika byggnadsföretagen ha timlöner och ackordspriser utbetalats enligt följande bestämmelser: I. Jönköpiiiu.

Timlöner för de egentliga byggnadsfacken intill den 1 april 1933: murare och träarbetare kr. 1:28 samt grovarbetare kr. 1: 16; under återstoden av 1933 och 1934: murare och träarbetare kr. 1: 25 samt grovarbetare kr. 1: 12. Timlöner för målare till och med den 26 april 1933: vid dagtidsarbete kr. 1: 45 och vid ackordstidsarbete kr. 1:35; under tiden 27 april—30 augusti 1933: kr. 1: 20 samt under tiden efter den 30 augusti 1933: resp. kr. 1: 37 och 1: 27. Ackordspriser ha utbetalts till murare efter södra Sveriges ackordsprislisla för murarefacket av år 1924, resp. 1934, oförändrad, träarbetare efter södra Sveriges ackordsprislista för byggnadsträarbete av år 1924, resp. 1934, oförändrad, grovarbetare efter södra Sveriges ackordsprislista av år 1924, resp. 1934, oförändrad, för byggnadsgrovarbete, och målare efter ackordsprislista för mellersta Sverige med avdrag av 19-8 %.

182 II. Lund.

Timlöner för de egentliga byggnadsfacken intill den 11 april 1933: murare och träarbetare kr. 1: 34 samt grovarbetare kr. 1: 21, och under tiden 11 april 1933—1936: murare och träarbetare kr. 1:25 samt grovarbetare kr. 1: 12. Timlöner för målare intill den 27 april 1933: kr. 1:60 och kr. 1:50, och under tiden 27 april 1933—1936: kr. 1: 45 och kr. 1: 35 för resp. dagtidsoch ackordstidsarbete. Ackordspriser ha utbetalts till murare, träarbetare och grovarbetare såsom i Jönköping efter de för södra Sverige gällande prislistorna för olika fack samt till målare efter ackordsprislista för Skåne med tillägg av 6 % • III. Växjö.

Timlöner för de egentliga byggnadsfacken intill den 11 april 1933: murare och träarbelare kr. 1: 28 samt grovarbetare kr. 1: 16, och under tiden 11 april 1933—1936: murare och träarbetare kr. 1:18 och grovarbetare kr. 1: 06. Timlöner för målare 1935—1936: kr. 1:35. Ackordspriser ha utbetalts till murare, träarbetare och grovarbetare såsom i Jönköping efter de för södra Sverige gällande prislistorna för olika fack samt till målare efter ackordsprislista för mellersta Sverige med avdrag av 18 %. IV. Landskrona.

Timlöner enligt 1934 års avtal: för murare och träarbetare kr. 1:29 och för grovarbetare kr. 1: 16. Ackordspriser ha utbetalts till murare och träarbetare enligt södra Sveriges ackordsprislista för respektive fack med 3-2 % förhöjning samt till grovarbetare enligt södra Sveriges ackordsprislista för byggnadsgrovarbete med 3-6 % förhöjning. V. Mohed.

Timlöner: för murare och träarbetare kr. 1: 37, grovarbetare kr. 1: 23 och målare kr. 1: 40. Ackordspriser ha utbetalts till murare, träarbetare och grovarbetare enligt mellersta och norra Sveriges ackordsprislista för respektive fack med tillägg av 11-3 % och för målare enligt mellansvenska ackordsprislistan av år 1932 med avdrag av 18 %. VI. Sprängsviken.

Timlöner: se Mohed. Ackordspriser ha utbetalts till murare enligt mellersta och norra Sveriges ackordsprislista för murarefacket med tillägg av 12 %, till träarbetare

183 och grovarbetare enligt motsvarande lista med tillägg av 11-3 % samt till målare enligt mellansvenska ackordsprislistan av år 1933 med avdrag av 18 %. VII. Stockholm.

Timlöner enligt gällande avtal: för murare och träarbetare kr. 1:50 och för grovarbetare kr. 1: 35 samt för målare kr. 1: 72. Ackordspriser ha utbetalts till samtliga fack enligt för arbeten inom Stockholm gällande särskilda ackordsprislistor. VIII. Visby.

Timlöner enligt gällande avtal: för murare och träarbetare kr. 1: 25, för grovarbetare kr. 1: 12 och för målare kr. 1: 35. För murare och träarbetare har tillämpats södra Sveriges ackordsprislista av år 1934 för respektive fack, oförändrad, för grovarbetare mellersta och norra Sveriges ackordsprislista av år 1934 för byggnadsgrovarbete, oförändrad, samt för målare den mellansvenska listan av år 1933 med 20 % sänkning. IX. Karlskrona.

Timlöner enligt gällande avtal: för murare och träarbetare kr. 1:25, för grovarbetare kr. 1: 12 och för målare kr. 1: 45. För murare, träarbetare och grovarbetare har tillämpats södra Sveriges ackordsprislista av år 1934 för respektive fack, oförändrad, samt för målare mellansvenska listan av år 1933 med 15 % sänkning. X. Kristianstad.

Timlöner enligt gällande avtal: för murare och träarbetare kr. 1: 18, för grovarbetare kr. 1: 06 och för målare kr. 1: 40. För murare, träarbetare och grovarbetare har tillämpats södra Sveriges ackordsprislista av år 1934 för respektive fack, oförändrad, samt för målare skåneprislistan med 3 % förhöjning. XI. Säter.

Timlöner: för träarbetare kr. 1:25, för grovarbetare kr. 1:12 och för målare kr. 1: 25. Ackordspriser ha utbetalts till träarbetare och grovarbetare enligt mellersta och norra Sveriges ackordsprislista med 4-4 % tillägg. Vad gäller förhållandet mellan ackordsprislistorna för murare, träarbetare och grovarbetare vid byggena i Jönköping, Lund och Växjö må erinras, att enligt 1934 års avtal skulle ackordspriser efter 1924 års avtal sänkas med 15 %.

184 Av den slutliga sammanställningen framgår, att den genomsnittliga procenten av ackordsöverskottens belopp utöver timlöner i förhållande till dessa timlöner vid samtliga här ovan omförmälda byggnadsföretag och för samtliga där anställda murare, träarbetare, grovarbetare och målare m. fl. uppgår till 86-4 % under angiven tidsperiod. Av synnerligt intresse är att iakttaga, att över detta medeltal ligga allenast arbetarna vid byggena i Stockholm och Jönköping med resp. 127'3 % och 99-3 %, stockholmsarbetarna sålunda nära 50 fo och jönköpingsarbetarna omkring 15 % över medeltalet. Närmast under medeltalet komma arbetarnas i Växjö, Visby och Lund ackordsöverskott med procenttalen 83-1, 79-7 och 76-1. Lägst komma arbetarna i Mohed och Sprängsviken med endast 15-4 % och 43-0 % resp. Om nu ackordspriserna stode i fullt likartat förhållande till timlönerna på samtliga dessa platser, skulle härav utan gensago kunna dragas den slutsatsen, att arbetarna i Stockholm och därnäst Jönköping äro sina kamrater på övriga platser till betydande grad överlägsna i arbetsskicklighet och arbetsintensitet. Om ock ackordsprisernas förhållande icke i alla delar kunnat procentuellt avpassas till timlönernas höjdlägen på alla platser, och ackordsprislistornas lägen i Stockholm må vara högre i sådant avseende än å andra platser inom landet, torde dock denna betydande överlägsenhet i procenttalet för stockholmsarbetarna innebära, att till landets huvudstad samlats särskilt skickliga arbetare. Ackordsprislistorna i Jönköping, Lund och Växjö äro, såsom tidigare angivits, enahanda, men timlönerna i Växjö något lägre än på de två förstnämnda platserna, vilket synes giva vid handen, att de ackordslag, som varit sysselsatta i Jönköping, i genomsnitt varit de på de övriga tvenne platserna sysselsatta ackordslagen överlägsna. I Lund och Växjö synas lagen ha varit jämngoda. Givetvis äro resultaten ytterst beroende på arbetsskicklighet och arbetsintensitet hos de olika arbetslag, som sammansatts vid de skilda byggnadsplatserna, och behöva icke utgöra betygsättning för samtliga arbetare på de olika orterna. Vad gäller mureriarbetet på de tio orterna leda arbetarna i Stockholm med procenttalet 150-7, sålunda med omkring 50 % över medeltalet, som var 102-5%. Därnäst komma visbymurarna med 144-6% och jönköpingsmurarna med 113-1 %, bådadera över medeltalet och sålunda synnerligen goda resultat. Beträffande träarbete på de angivna orterna ligga arbetarnas ackordsvinster i Stockholm, Växjö, Karlskrona och Visby med resp. 145-8, 116-7, 101-3 och 99-3 % över medeltalet för samtliga orter, 91*6 %. Stockholmsarbetarna ligga alltjämt främst med mer än 50 % över medeltalet. Träarbetarna i Växjö uppvisa ävenledes ett gott resultat, vartill må erinras, att vederbörande arbetschef vid byggnadsföretaget i Växjö uppgivit, att dessa träarbetare utgöras av särskilt utvalt folk.

185 Grovarbetarnas medeltalssiffra för ackordsöverskotten, 69-7 %, överskrides av främst stockholmsarbetarna med 118-3 %, sålunda med närmare 70 % över medeltalsprocenten samt av jönköpingsarbetarna med 103-2 %. Ä samtliga övriga angivna orter uppvisa grovarbetarna ett överskottstal under medeltalet. Vad slutligen angår målarna äro ävenledes i detta fall stockholmsarbetarna de främsta med en siffra för ackordsöverskotten av 110-7 % mot medeltalets 93-6 %. Arbetarnas i Säter siffra 173-3 % synes kunna frånses som gällande allenast ett obetydligt arbete. Över medeltalet ligga dessutom målarna i Jönköping med 99-2 %. A samtliga övriga platser ligga ackordsöverskotten för målarna under medeltalet. Angående de anförda detaljuppgifterna från de olika orterna må följande framhållas. I fråga om mureriarbete kan beträffande arbetet i Jönköping knappast någon skillnad konstateras i ackordsvinster för murning och för putsning under 1930—1933. Under 1934 visa nämnda arbeten ett synnerligen beskuret ekonomiskt resultat. Förhållandet i Lund är likartat. Murning och putsning giva där under 1931—1933 överskottsresultat, varierande mellan 108-7—135 %. Under 1934—1936 nedgå dessa till 66-6—101-1 %. Resultaten vid bygget i Växjö synas ävenledes bestyrka förhållandet med de lägre ackordsöverskotten under senare år. Murning och putsning gåvo därstädes under 1932 och 1933 106-6—147-0 % ackordsöverskott, men 1934— 1936 allenast 75-5—91-4 %. Ackordsöverskotten för murning och putsning synas icke vid något byggnadsföretag giva någon mera markerad skillnad med avseende på de olika arbetsslagen. Vad beträffar träarbete synes vid bygget i Jönköping timmermansarbetet med formar och takstolar m. m. hava givit det bästa ekonomiska resultatet. Något sämre synes resultatet ha varit med avseende på snickeriarbete, varvid dock de sänkta ackordspriserna under 1933 och 1934 torde vara att beakta. Inverkan av dessa bör dock icke hava varit alltför stor, då det vid 1934 års avtalsuppgörelse varit avsikten, att relationen mellan sänkta timoch ackordspriser skulle bibehållas vid den förutvarande. Arbetarna i Lund hava uppenbarligen haft särskilt goda vinster vid formsättnings- och liknande arbeten under 1931. Deras vinstresultat beträffande träarbetet under 1932—1936 äro relativt låga och jämna, bortsett från arbetena vid boktornet, där omfattande formsättningsarbeten förekommit under 1935 och 1936 med för arbetarna speciellt goda ekonomiska resultat. Dock förefaller det, som om snickeriarbetet skulle varit mindre givande i ekonomiskt avseende. Träarbetarna vid byggena i Mohed och Sprängsviken hava, efter ackordsöverskotten att döma, visat relativt låg arbetsintensitet, vilket torde finna sin förklaring i bl. a. bristen på skickliga träarbetare. Av särskilt intresse äro de mycket höga ackordsvinster, som snickeriarbetet i Stockholm givit. I denna stad utgöra timmermännen och byggnadssnickarna, som 13—816072.

186 känt, olika specialfack bland träarbelarna, och det synes, av nyssnämnda vinstresultat att döma, uppenbart, att specialiseringen ökat arbetsintensiteten i mycket hög grad. Ackordsöverskotten för träarbetare i Visby synas ävenledes bestyrka, att ackordsvinsterna å formsättningsarbeten o. d. äro särskilt höga. Grovarbetarnas ackordsöverskott vid bygget i Jönköping utvisa, att schaktningsarbete givit goda, betongarbete väsentligt högre och hantlangningsarbete väsentligt lägre ackordsvinster. Det arbete, som fordrat särskild fackkunskap, har följaktligen medfört högre inkomster. Ackordsöverskotten vid byggena i Lund synas angiva liknande förhållanden, om ock i mindre utpräglad mån, under det resultaten vid bygget i Växjö icke synas antyda ekonomiskt företräde för något av dessa arbetsområden. Vid stockholmsbyggena framstår alltjämt med tydlighet specialiseringens företräden, i det att betong- och hantlangningsarbetena givit synnerligen höga vinstresultat. Visbyarbetarnas särskilt låga ackordsöverskott markera ändock specialarbetarnas — om till dessa ävenledes må räknas hantlangarnas — större vinstmöjligheter. Det ackordsöverskott, som erhållits vid de relativt omfattande s p r ä n g ningsarbetena i Stockholm, ge vid handen, att bergsprängare icke synas uppnå lika höga ackordsvinster som övriga grovarbetare i huvudstaden. Då måleriarbetet å de olika orterna icke kunnat uppdelas på skilda arbetsområden, hava några uppgifter om vinsterna inom dessa icke kunnat lämnas.

187 Tab. 28. Arbetskostnader, timlöner och aekordsöverskott vid byggnadsstyrelsens byggnadsarbeten i egen regi 1930—1936. Därav

Arbetskostnad

Arbetets art

Kr.

timlöner öre

Kr.

ackordsöverskott öre

Kr.

i % av timlön

I. Om- och tillbyggnad av förutvarande Jönköpings regementes kasernetablissement i Jönköping till sinnessjukhus. Byggnadstid

1930—1934. Kostnad 6 265 000 kr.

c:a

Mtircriarbctc. Murning år 1930 » » 1931 Murning och putsning m. m. år 1932. . . a i) >> » » » 1933. . . » » » » » » 1934. . . Summa

24 840 86 462 93 434 10 587 15 452

11 288 38 218 43 424 5 243 10 110

13 551 48 244 50 010 5 343 5 342

120-0 126-2 115-2 101-9 52-8

230 777

108 285

122 491

113-1

57 834 45 711 45 768 31 489 28 615

31 338 21 934 23 516 19 614 18 876

26 496 23 776 22 252 11 874 9 738

84-5 108-4 94-6 60-5 51-6

209 419

115 281

94 138

81-7

13 279 33 515 15 753 15 457 38 149 14 453 31 063 1458 7 601 41 405 21 928 3 879 13 515 5 582 4 995 3 240 1010 6 493 5 691

6 122 14 049 6 699 9 051 17 355 5 123 14 441 608 4 676 24 139 12 922 2 346 6 347 2 784 2 997 1276 893 2 925 2 281

7 157 19 465 9 054 6 406 20 794 9 329 16 621 850 2 924 17 265 9 005 1 533 7 167 2 797 1 997 1 963 116 3 567 3 410

116-9 138-6 135-2 70-8 119-8 182-1 115-1 139-9 62-5 71-5 69-7 65-3 112-9 100-5 66-6 153-8 13-0 121-9 149-5

278 476

137 045

141 430

103-2

6 982 26 229 179 082 34 885

3 124 12 727 93 443 14 821

3 857 13 501 85 638 20 063

123-4 106-1 91-6 135-4

247 179

124 117

123 061

99-1

Träarbete. Formsättning m. m. år 1930 Träarbete år 1931 • » 1932 Snickeri- och träarbete år 1933 » t » » 1934 Summa Grovarbete, Schaktning år 1930 » » 1931 • » 1932 i åren 1933 och 1934 Betongarbete år 1930 » i 1931 • » 1932 » » 1933 Hantlangning år 1930 » » 1931 » åren 1932 och 1933 Dränering Rörgrävning Balkuppläggning Fyllning Isolering Sandharpning Div. cementarbeten Rörläggningsarbeten Summa Målcriarbete. År 1931 » 1932 * 1933 » 1934 Summa

188 Tab. 28 (forts.). Arbetskostnader, timlöner och ackordsöverskott vid byggnadsstyrelsens byggnadsarbeten i egen regi 1930—193(j. Arbetskostnad

Arbetets art

Därav timlöner

ackordsövcrskott

Kr.

230 777 69 209 419 89 278 476 21 247 179 66

108 285 115 281 137 045 124 117

122 491 94 138 77 141 430 85 123 061 79

965 853 45

484 730

481 123 23

19 694 49 27 900 64 12 88298 111 51340 31 175 63 11 887 88

9 436 12 774 5 483 66 937 16 945 5 912

10 257 54 15 126 42 7 399 70 44 575 11 14 229 93 5 975 39

Summa Träarbete. Formsättnings-, takstols- m. fl. arbeten år 1931 D:o d:o år 1932 D:o d:o » 1933 D:o d:o > 1934 Snickeriarbeten m. m. år 1935 • » » • 1936 Timmcrmansarbeten år 1936

215 055 02

117 490

97 564 48

50 403 (12 45 238 94 27 948 31 36 758 91 26 667 16 3 525 04 17 83439

21 091 24 477 18 581 26 076 17 065 2 085 9 081

29 312 32 20 761 12 9 366 37 10 682 2d 9 602 13 1 439 -12 8 753 16

Summa

208 376 67

118 459

89 916 72

» 1932 » 1934 » 1936

28 284 11 18 81833 20 474 21 4 200 94 21 572 15 25 635 66 10 611 02 11 071 37 10 915 37

17 889 11 158 12 300 2 051 11 608 14 058 6 409 6 318 5 511

Tillverkning av slaggplattor åren 19321935 Hantlangning år 1931 » » 1932 » o 1933 » åren 1934 och 1935 Diverse grovarbeten

10 394 66 7 659 72 8 173 73 2 149 10 9 963 65 11 577 35 4 201 07 4 752 86 5 403 85

27 183 98 6 598 62 7 248 16 3 349 09 13 23801 10 780 71

15 877 5 404 5 170 1 760 8 253 5 767

11 306 G7 1 194 17 2 077 25 1 588 57 4 984 85 5 013 10

Summa

219 981 73

129 540

90 441 .-><>

Samnianställniii{|. Mureriarbetc Träarbete Grovarbete Måleriarbete Summa

öre

I I . U p p f ö r a n d e av V i p e h o l m s sjukhus m . f l . byggnadsarbeten i L u n d .

Byggnadstid 1931—1936. Kostnad c:a 1 640 000kr. Uppgifterna t.o.m. sept. 1936 /. Vipeholms sjukhus. Murcriarbcte. Murning år 1931 » » 1932 » och putsning år 1933 » » » , 1934 t » » » 1935 » » » » 1936

Grovarbete. Schaktning år 1931 » » 1932 » • 1934 » » 1935 » » 1936 Betongarbete år 1931 » » »

i % av timlön

189 Tab. 28 (forts.). Arbetskostnader, timlöner och aekordsöverskott vid byggnadsstyrelsens byggnadsarbeten i egen regi 1930—1936.

Arbetets

Därav

Arbetskostnad

art

Kr.

öre

timlöner

ackordsöv 3rskott

Kr.

öre

i % av timlön

Stenliugacriarbctc. Åren 1933—1935

2 529 1',

1 864 II

6 6 5 13

35-7

16 6 1 6 54

12 404 ',<>

4 212 M

34-0

5 095 51 6 174 10 17 7 4 3 44 8 1 132 89 6 057 >tr,

2 4 1 8 7"> 2 9 7 5 25 9 729 45 41 814 •>•) 3 3 2 3 er,

2 676 76 3 1 9 8 85 8 0 1 3 qq 39 3 1 8 Ii7 2 7 3 4 qi

110-7 107-5 82-4 94-0 82-3

116 2 0 3 90

60 260 72

5 5 9 4 3 i it

92-8

18 9 1 3 19

10 6 9 5 öl!

8 2 1 7 tu

76-8

17 126 Ull

10 820 93

6 3 0 6 57

58- S

13 837 3? 11 691 16 4 450 61

8 4 5 5 11 5 4 9 5 94 2 466 80

5 381 88 6 195 52 1 9 8 3 81

63-6 112-7 80-4

2 9 979 39

16 4 1 8 iii

13 561 21

82-(i

2 867 0'.

1 860 »8

1 0 0 6 06

54-1

8 804 13

5 7 4 8 13

3 056

53-2

15 344 20

7 0 5 2 55

8 291 <;r,

117-fi

S c h a k t n i n g å r 1934 B e t o n g a r b e t e n å r e n 1934 o c h 1 9 3 5 . . . . Hantlangning

9 646 99 3 672 01 1 671 85

7 522 99 2 4 7 8 87 889 NI

2 124 1 193 11 782 01

28-2 48-1 87-9

Summa

14 9 9 0 i!5

10 891 70

4 099 15

37-6

Plåtslajjcriarbetc. Å r e n 1933 och 1935 Målcriarbcte. Å r 1932 • 1933 i 1934 »

1936 Summa

2. Om- och nybyggnadsarbeten sjukhus.

vid S:t

Lars

Murcriarbete. M u r n i n g och p u t s n i n g å r e n 1935 och 1936 Träarbete. T i m m e r m a n s - och snickeriarbeten 1934—1936

åren

Grovarbete. Schaktning åren 1934—1936 Betongarbeten m. m. åren 1934—1936. H a n t l a n g n i n g å r 1936 Summa Målcriarbcte. Å r 1936 3.

Boktorn

vid

universitetsbiblioteket.

Mtireriarbctc. Å r 1935 . Träarbete. Å r e n 1935 o c h 1936 . Grovarbete.

190 Tab. 28 (forts.). Arbetskostnader, timlöner och aekordsöverskott vid byggnadsstyrelsens byggnadsarbeten i egen regi 1930—193G.

Arbetets art

Kr. Sammanställning I. Mureriarbete 1) 2) 3)

öre

timlöner

ackordsöverskott

Kr.

öre

i % av timlön

Summa

215 055 18 913 8 804 242 772

117 490 60 10 69558 5 748 13 133 934 31

97 564 12 8 217 61 3 056 108 83803

83-0 76-8 53-2 81-3

Summa

208 376 17 126 15 344 240 847

118 459 95 10 82003 7 052 55 136 33253

89 916 72 6 306 57 8 291 65 104 51494

75-9 58-3 117-6 76-7

Summa

219 981 29 979 14 990 264 951

129 540 23 16 418 18 10 891 70 156 850 11

90 441 50 13 561 21 4 099 15 108 101 116

69-8 82-6 37-6 68-9

2 529

1 864 01

665 13

35-7

Träarbete 1) 2) i

Därav

Arbetskostnad

Grovarbete 1) 2) » 3)

Stenhuggeriarbete 1) Plåtslageriarbete 1)

16 616

12 404 46

4 212 1)11

34-0

Måleriarbete 1) 2)

116 203 2 867

60 260 72 1 860 98

55 943 18 1 006 06

92-8 54-1

119 070

62 121 70

56 949 24

91-7

242 772 240 847 264 951 2 529 16 616 119 070

133 934 31 136 332 53 156 850 11 1 864 01 12 40446 62 121 70

108 838 03 104 51494 108 101 86 665 13 4 212 08 56 949 21

81-3 76-7 68-9 35-7 34-0 91-7

886 788

503 507 12

383 281 21!

76-1

47 386 8 101 80 373 24 559 7 173

22 932 78 3 280 64 42 811 13 13 991 85 3 747 28

24 453 28 4 821 32 37 56249 10 567 87 3 426 30

106-0 147-0 87-7 75-5 91-4

167 594

86 763 611

80 831 26

93-2

16 333 41 758 3 899

6 708 16 16 625 26 1 764 82

9 625 82 25 133 39 2 134 65

143-5 151-2 121-0

Summa Sammanställning II. Mureriarbete Träarbete Grovarbete Stenhuggeriarbete Plåtslageriarbete Måleriarbete Summa III. O m - och tillbyggnad av S:t Sigfrids sjukhus m. fl. arbeten i Växjö. Byggnadstid

1931—1936. Kostnad c:a 5 000 000 kr.

Mureriarbete. Murning år 1932 i • 1933 •» och putsning är 1934 i > » » 1935 » » » »1936 Summa Träarbete. Formsättning m. m. år 1931 » » i » 1932 » » » > 1936

191 Tab. 28 (forts.). Arbetskostnader, timlöner oeh aekordsöverskott vid byggnadsstyrelsens byggnadsarbeten i egen regi 1930—1936.

Arbetets art

Kr.

» »

» 1933 och

D-o d-o D-o d-o

Därav

Arbetskostnad

i 1935 i 1936 Summa

öre

timlöner

ackordsöverskott

Kr.

öre

i % av timlön

25 085 28 14 280 77

10 385 16 7 319 il

14 699 02 6 961 73

141-5 95-1

57 305 07 28 050 08 2 088 07 5 655 49

29 300 28 13 169 i 9 922 14 3 521 71

28 004 79 14 881 2!) 1 166 53 2 133 78

95-6 113-0 126-5 60-6

194 458 06

89 716 16

104 741 60

116-7

26 604 36 13 246 8 1 15 852 90 31 888 38 12 596 15 3 908 19 8 901 50 16 439 27 3 410 25 32 487 32 3 993 13 14 171 06 21 191 62 3 377 32 19 049 60 1 098 23

16 323 22 8 021 16 11 090 51 21250 80 7 749 13 2 245 18 5 303 52 9 698 18 2 610 22 391 11 2 549 79 9 259 62 14 807 70 1 962 11 12 025 30 464

10 281 11 5 225 38 4 762 15 10 637 58 4 847 02 1663 11 3 598 04 6 741 09 800 25 10 096 18 1 4 4 3 64 4 911 -14 6 383 92 1 415 18 7 024 30 634 23

63-0 65-1 42-9 50-1 62-5 74-1 67-8 69-5 30-7 45-1 56-6 53-0 43-1 72-1 58-4 136-7

228 216 54

147 751 59

80 464 95

54-5

1 270 81 16 811 17 48 446 01

855 10 8 830 89 24 856 76

415 11 7 980 28 23 589 88

48-6 90-4 94-9

66 528 62

34 543 05

3 1 9 8 5 57

92-6

167 594 91 194 458 06 228 216 51 66 528 02

86 763 68 89 716 46 147 751 59 34 543 05

80 831 20 104 741 60 80 464 95 31 985 57

93-2 116-7 54-5 92-6

656 798 16

358 774 71!

298 023 38

83 1

1 985 98 8 049 03 1 140 01

1580 85 5 040 55 673 78

405 13 3 009 04 466 82

25-6 59-7 69-3

11 176 21

7 295 22

3 880 jss

53-2

Grovarbete. » i i •

> » » » »

» » .. > »

• 1932 » 1933 t 1934 » 1935 » 1936

• » 1932 » » 1933.. » » 1934 • åren 1935 och 1936 Bruksberedning åren 1932—1935 Hantlangning år 1932 » » 1933 • åren 1934—1936 Summa Målcriarbcte. År 1932 » 1934 . i 1935 Summa Sammanställning.

Summa IV. Om- och nybyggnadsarbeten vid Landskrona tvångsarbetsanstalt. Byggnadstid 1935—1936. Kostnad c:a 200 000 kr.

Summa

192 Tab. 28 (forts.). Arbetskostnader, timlöner och ackordsöverskott vid byggnadsstyrelsens byggnadsarbeten i egen regi 1930—193G. Arbetskostnad

Arbetets art

Kr.

öre

Därav timlöner

ackordsöverskott

Kr.

öre

i % av timlön

V . Telegrafbygge i Mohed.

Byggnadstid 1934. Kostnad c:a 130 000 kr. Mureriarbete Träarbete Grovarbete Måleriarbete Summa

4 088 5 351 6 844 3 526

3 572 5 095 5 737 2 765

515 256 1 107 760

19 810

17 171

2 639

14-4 5-0 19-3 27-5 15 4

1346 7 102 9 081

1 131 4 979 6 146

214 2 123 2 935

19-0 42-6 47-8

17 531

12 256

5 274

43-0

45 883 56

18 173

27 710 31

2S 140 5 727 33 868

12 694 1 995 14 689

15 446 3 732 19 178

121-7 187-1 130-0

11 472 20 783 29 789 13 976 2 284 78 306

7 289 11 372 13 295 5 266 824 38 047

4 183 9 410 16 494 8 710 1 459 40 258

57-4 82-7 124-1 165-4 177-0 105-8

8 842 58

4 140 90

4 701 68

113 V I . T e l e g r a f b y g g e i Sprängsviken.

Bvggnadstid 1934—1935. Kostnad c:a 110 000 kr. Mureriarbete Träarbete Grovarbete Summa

V I I . Byggnadsföretag i Stockholm.

Byggnadstid 1934— /. 0m- och til/byggnad av förutvarande Positionsartilleriregementets kasernetablissement till Statens historiska museum.

Kostnad c:a 4 000 000 kr. Mureriarbete. Murning och putsning åren 1935 och 1936 Träarbete. Timmcrmansarbetc åren 1934—1936 . . . Snickeriarbete » 1934—1936 . . . Summa Grovarbete. Schaktning år 1934 Bergsprängning åren 1934—1936 Betongarbeten åren 1934—1936 Hantlangning åren 1934—1936 Diverse arbeten åren 1934—1936 Summa Måleriarbete. Åren 1935—1936

193 Tab. 28 (forts.). Arbetskostnader, timlöner och ackordsöverskott vid byggnadsstyrelsens byggnadsarbeten i egen regi 1930—1936.

Arbetets art

Om- och tillbyggnad av forskolan Tomteboda blindinstitut.

Därav

Arbetskostnad

timlöner

ackordsövcrskott

Kr.

öre

vid

Kostnad 230 000 kr. Mureriarbete. Murning och putsning år 1935

17 695 81

6 714

10 981 84

Träarbete. Timmermansarbete år 1935 Snickeriarbete » 1935

7 480 8 677

2 856 2 454

4 624 6 223

16 158

5 310

10 847

1 470 8 367 3 821 1 085

502 2 683 1 879 314

968 5 684 1 941 770

14 74

5 380

9 36'

13 446 20

6 601 36

6 844 84

År 1936

19 167 75

8 119 50

11 048 25

Träarbete. Timmermansarbete år 1936. Snickeriarbete » 1936.

14 770 2 777

6 702 780

8 068 1 996

Summa

17 547

7 482

10 065

2 294 2 872

3 213 4 425 451

Summa

5 508 7 297 633 13 439

5 348

8 090

9 490

4 337 84

5 152 5!»

66 525 »1

31 865 16

34 660 45

45 883 17 695 19 167

18 173 25 6 714 8 119150

27 710 10 981 11 048

82 747

33 006 75

49 740

Summa Grovarbete. Betongarbete år 1935 Hantlangning » 1935 Plattsättning och golvläggning år 1935 Diverse arbeten år 1935 Summa Måleriarbete. Ar 1935 3. Bygge för generaltullstyrelsen

i kv. Argus

Kostnad 1 000 000 kr. Mureriarbete.

Grovarbete. Betongarbetcn år 1936 . . Hantlangning » 1936 . . Diverse arbeten » 1936 . . Målcriarbcte. Åren 1935—1936 4. Sprängningsarbeten vid Tekniska skolan. Kostnad 170 000 kr. Bergsprängning år 1935 Sammanställning Mureriarbete 1).

hög-

2)3)-

Summa

i % av timlön

194 Tab. 28 (forts.). Arbetskostnader, timlöner och ackordsöverskott vid byggnadsstyrelsens byggnadsarbeten i egen regi 1930—1936. Därav

Arbetskostnad

Arbetets art

Kr. Träarbete 1). 2). 3).

öre

timlöner

ackordsöverskott

Kr.

öre

33 868 16 158 17 547

14 689 5 310 7 482

19 178 10 847 10 065

67 574

27 483

40 091

78 306 14 745 13 439

38 047 5 380 5 348

40 258 9 364 8 090

106 490

48 777

57 713

Sprängningsarbete.

66 525

31 865

34 660

Måleriarbete 1). . . 2)... » 3). . .

8 842 13 446 9 490

4 140 6 601 4 337

4 701 6 844 5 152

15 080

16 699

82 747 67 574 106 490 66 525 31 779

33 006 27 483 48 777 31 865 15 080

49 740 40 091 57 713 34 660 16 699

355 116

156 212

198 904 31

78 387 15 433 93 821

32 197 6 242

46 189 9 191

38 440

55 381

39 749

18 296

21 452

Summa Grovarbete 1). 2). 3). Summa

Summa Sammanställning II. Mureriarbete Träarbete Grovarbete Sprängningsarbete Måleriarbete Summa VIII. Byggnadsföretag i Visby. Byggnadstid 1934—1937. 1. Nybyggnad får S:t Olofs sjukhus. Kostnad 2 400 000 kr. Mureriarbete. Murning åren 1935 och 1936 Putsning

1935 »

1936 Summa

Träarbete. Formsättning m. m. åren 1935 och 1936 Timmermans- och snickeriarbete åren 1935 och 1936 Summa

71 671

35 940

35 731

111 421

54 237

57 184

57 019 48 383 26 950

44 216 32 673 16 485

12 803 15 709 10 464

132 353

93 376

38 977

14 18748

8 724 27

5 463 21

Grovarbete. Schaktning m. m. åren 1934—1936 Betongarbete > 1934—1936 Hantlangning » 1934—1936 Summa Målcriarbcte. Åren 1935—1936

i o/

Q \r

i /0 av timlön

195 Tab. 28 (forts). Arbetskostnader, timlöner och ackordsöverskott vid byggnadsstyrelsens byggnadsarbeten i egen regi 1930—1936. Arbetskostnad

Arbetets art

Kr.

Om- och tillbyggnad av ar 1934.

Därav timlöner Kr.

ackordsöverskott

Kr.

landsstatshus

Kostnad 46 000 kr. 1 061

Mureriarbete

1 663

602 Träarbete . . .

7 508

5 295

2 213 3)

Målcriarbcte

1 954

1 108

846 29

93 821 1 663

38 440 602

55 381 45 1 061 24

95 485

39 042

56 442 69

111421 7 508 1954

54 237 5 295 1 108

57 184 2 213 846

120 11»'•

60 640

60 243

Grovarbete 1).

132 353

93 376

38 977

Måleriarbete 1). » 2).

14 187 467

8 724 383

5 463 • 84

14 655

9 107

95 485 120 884 132 353 14 655

39 042 60 640 93 376 9 107

56 442 60 243 38 977 5 547

363 377

202 166

161 211

6 509 5 007 1 781 7 046

3 228 2 487 1 198 5 247

3 280 2 519 582 1 798

101-6 101-3 48-6 34-3

20 344

12 162

8 181

67-3

3. Ombyggnad av posthus. Kostnad 38 000 kr. Träarbete

Sammanställning I. Mureriarbete 1). 2). Summa Träarbete 1). 2). 3). Summa

Summa Snmmaustiillniiig II. Mureriarbete. Träarbete. . . Grovarbete. . Måleriarbete. Summa IX.

O m - och tillbyggnad av statshus i K a r l s k r o n a .

lands

Byggnadstid 1934—1935. Kostnad 173 000 kr. Mureriarbete Träarbete Grovarbete Måleriarbete Summa

196 Tab. 28 (forts.). Arbetskostnader, timlöner och ackordsöverskott vid byggnadsstyrelsens byggnadsarbeten i egen regi 1930—1936.

Kr. X.

Om-

Därav

Arbetskostnad

Arbetets art

öre

timlöner

ackordsövcrskott

Kr.

öre

i % av timlön

och t i l l b y g g n a d av länsresi dens i K r i s t i a n s t a d .

Byggnadstid 1935—1936. Kostnad 330 000 kr. Mureriarbete. Träarbete. . . Grovarbete. . Mäleriarbete.

10 370 24 8 743 6 328 3 237 Summa

XI.

Om-

28 679

6 160 66 5 047 45 3 953 1 768 16 930

11 7

68-3 73-2 60-1 83-1 69 4

17 733

9 936

7 796

78 5

56 112 6 451

42 720 2 908

13 392 3 542

31-3 121-8

62 564

45 628

16 935

37-1

173-4

17 733 24 62 564 26 849'37

9 936 45 628 310 55 876

7 796

16 935 538

78-5 37-1 173-4 45-2

4 209 3 695 2 374 1 469

och t i l l b y g g n a d vid Säters sjukhus.

Byggnadstid 1935—1937. Kostnad 675 000 kr. Träarbete. Grovarhete. Schaktning. .. Betongarbete. Summa Målcriarbcte Sammanställiiiii(|. Träarbete. Grovarbete. . Måleriarbete. Summa

81 146 67 Arbetskostnad

Arbetets art och ortcr

Därav timlöner

ackordsöverskott

Kr.

230 777 69 242 772 31 167 594 9 1 1 985 98 4 088 17 1 346 •15 82 747 15 95 485 26 6 509 33 10 370 21

108 285 87 133 934 31 86 763 68 1580 85 3 572 94 1 131 61 33 006 75 39 042 57 3 228 84 6 160 66

122 491 82 108 838 03 80 831 26 405 13 515 53 214 84 49 740 40 56 442 69 3 280 49 4 209 58

25-6 14-4 19-0 150-7 144-G 101-G 68-3

843 677 85

416 708 08

426 969 77

102 5

Kr. X I I . S a m m a n f a t t n i n g av

öre

i % av

timlön

I—XI.

1. Mureriarbete. I. Jönköping II. Lund III. Växjö IV. Landskrona V. Mohed VI. Sprängs viken VII. Stockholm VIII. Visby IX. Karlskrona X. Kristianstad Summa

113-1 81-3 93-2

197 Tab. 28 (forts.). Arbetskostnader, timlöner och ackordsöverskott vid byggnadsstyrelsens byggnadsarbeten i egen regi 1930—1936.

Arbetets art och orter

Därav

Arbetskostnad

timlöner

ackordsöverskott

Kr.

209 419 240 847 194 458 8 049 5 351 7 102 67 574 120 884 5 007 8 743 17 733

115 281 136 332 89 716 5 040 5 095 4 979 27 483 60 640 2 487 5 047 9 936

94 138 104 514 104 741 3 009 256 2 123 40 091 60 243 2 519 3 695 7 796

81-7 76-7 116-7 59-7 5-0 42-6 145-9 99-3 101-3 73-2 78-5

885 170

462 040

423 130

91-G

278 476 264 951 228 216 1 140 6 844 9 081 106 490 132 353 1 781 6 328 62 564

137 045 156 850 147 751 673 5 737 6 146 48 777 93 376 1 198 3 953 45 628

141 430 108 101 80 464 466 1 107 2 935 57 713 38 977 582 2 374 16 935

103-2 68-9 54-5 69-3 19-3 47-8 118-3 41-7 48-0 60-1 37-1

1 098 230

647 138

451 091

69- 7

i % av timlön

2. Träarbete. I. Jönköping II. Lund III. Växjö IV. Landskrona V. Mohed VI. Sprängsvikcn VII. Stockholm VIII. Visby IX. Karlskrona X. Kristianstad X I . Säter Summa 3. Grovarbete. I. Jönköping II. Lund III. Växjö IV. Landskrona V. Mohed VI. Sprängsviken VII. Stockholm V I I I . Visby IX. Karlskrona X. Kristianstad XI. Säter Summa 4. Stenhuggeriarbete. 1 86J 01

II. Lund

66; 13

35-7

5. Suränguingsarbetc. VII. Stockholm

66 525 91

31 865

34 660

108-S

16 616

12 405

4 212 01!

34-0

247 179 119 070 66 528 3 526 31 779 14 655 7 046 3 237 849

124 117 62 121 34 543 2 765 15 080 9 107 5 247 1 768 310

123 061 56 949 31 985 760 16 699 5 547 1 798 1 469 538

99-1 91-7 92-6 27-5 110-7 60-9 34-3 83-1 173-4

493 873

255 062 12

238 810

93-0

6. Plåtslagcriarbetc. II. Lund 7. Måleriarbete. I. Jönköping II. Lund III. Växjö V. Mohed VII. Stockholm V I I I . Visby IX. Karlskrona X. Kristianstad XI. Säter Summa

198 Tab. 28 (forts.). Arbetskostnader, timlöner och ackordsövcrskott vid byggnadsstyrelsens byggnadsarbeten i egen regi 1930—1936. Därav

Arbetskostnad

Arbetets art och orter

Kr.

ackordsöverskott

timlöner öre

Kr.

öre

Kr.

i o/

timlön

X I I I . Sammanställning av samtliga arbetskostnader vid de olika bygg nadsföretagen. I. Jönköping II. Lund III. Växjö IV. Landskrona V. Mohed VI. Sprängsviken VII. Stockholm V I I I . Visby IX. Karlskrona X. Kristianstad XI. Säter

965 853 886 788 656 798 11 176 19 810 17 531 355 116 363 377 20 344 28 679 81 146 Summa

484 730 503 507 358 774 7 295 17 171 12 256 156 212 202 166 12 162 16 930 55 876

481 123 383 281 298 023 3 880 2 639 5 274 198 904 161 211 8 181 11 749 25 270

3 406 628 47 1 827 083 51 1 579 539 96

99-3 76-1 83-1 53-2 15-4 43-0 127-3 79-7 67-3 69-4 45-2 86-5

Statens offentliga utredningar 1938 S y s t e m a t i s k förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning.

Rättsskipning.

Allmänt näringsväsen.

Fångvård.

Fast egendom. Jordbrak med binäringar. Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Industri. Byggnadsindustrien i Sverige. 2. Arbetsgivares och löntagares inkomster. [3] 3. Arbetslöshetens omfattning och växlingar, [t]

Kommunalförvaltning,

Handel och sjöfart.

Statens och kommunernas finansväsen. Kommunikationsväsen.

Bank-,

kredit- och pcnningväsen.

Politi. Betänkande ang. omorganisation av polisskolan i Stockholm m. m. il] Försäkringsväsen.

Nationalekonomi oeh socialpolitik.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Förslag till revision av den svenska kyrkohandboken. [2j Försvarsväsen.

Hälso- och sjukvård. Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Iduns tryckeri aktiebolag Esselte ab. Stockholm 193S 816072