Arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937. D. 2,

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1939:24

SOCIALDEPARTEMENTET

ARBETSLÖSHETS RÄKNINGEN DEN 31 AUGUSTI 1937

Del IL A B B B T S P O R H E T M. M.

S T O C K H O L M 19 3 9

Statens offentliga utredningar 1939 Kronologisk 1. Betänkande angående grunder för intagning av enskild väg till allmänt underhåll ävensom angående statsbidrag till enskilda vägar. Svenska Tryckeri a.-b. 59 s. K. 2. Utredning ocli förslag rörande plats i Stockholms skärgård för förläggning av Stockholms örlogsbas. Beckman. 30, 87 s. 6 kartor. Fö. 3. Betänkande med förslag till taxa för befordring av gods ni. m, å statens järnvägar. Beckman. 206 s. K. i. Svensk namnbok till vägledning vid val av nya släktnamn. Lund, Blom. v, 10(1 s. Ju. 5. Betänkande angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser statens affärsdrivande verk. Norstedt 163 s. Fi. 6. Underlättandet av kvinnornas arbete i de mindre lanthemmen. Kihlström. 120 s. Jo. 7. Betänkande angående jiistitiekaiislerns, justitieombudsmannens och militieombudsmannens allmänna ämbetsställning m. ni. Norstedt. 128 s. Ju. 8. Betänkande med förslag till exporttariffer. Beckman. 20 s. K. 9. 1937 års landsfiskals- och stadsfiskalsutrcdning. Betänkande med förslag till omorganisation av landsfiskals- och stadsfiskalsbefattningarna m. m. Norstedt 341 s. Ju 10. 1936 ars lönekommitté. Betänkande med förslag till militärt icke-ordinariereglemente. Marcus. 130 s. Fi. 11. Betänkande och förslag rörande befrämjande av avsättningen av den svenska stenindustriens produkter, ldun. 819 s. II.

förteckning Betänkande rörande industriellt utnyttjande av halm Hasggström. 125 s. Jo, Bationaliseringsutredningcns betänkande. Del 1. Motii och förslag. Marcus. 257 s. S. Rationaliseringsutredningens betänkande. Del 2. Verk ställda undersökningar. Marcus. 550 s. S. Hembiträdesutredningens betänkande. 2. Betänkandi med förslag till lag om reglering av anställnings- och arbetsförhållandena inom det husliga arbetet. Hse: ström. 194 s. S. Utredning och förslag angående fortsatt förstatligande av kommunala mellauskolor. Hieggström. x, 157 s. E Utredning och förslag rörande fri undervisningsmate riell för folk- o. fortsättninusskolor. Ha?ggström. 224 s. E 1938 års arvsskattekommitté. Betänkande med förslag till förordning om arvs- och gåvoskatt m. ni. Marcus 204 s. Fi. Betänkande om statstjänstemäns ställning vid arbets konflikter. Marcus. 82 s. Fi. Betänkande med förslag till vissa ändringar i bekläd nadsreglemcntet för polispersonalen m. m. Beckman 28 S. S. Betänkande med förslag till ändringar i vissa delar av sjömanslagen m. ni. Norstedt. 39 s. Ju. Betänkande och förslag angående vissa med beviljande av tillstånd till yrkesmässig automobiltrafik förenade frågor. Haiggström. (2), 74 s. K. Ledningen av landstingens hälso- och sjukvårdsverksamhet. Beckman. 105 s. S. Arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937. Del 2. Arbetsförhet m. m. Beckman. 117 s. S.

... A n m - i . „ ° i n i särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) uteivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje deriartement.

S T A T E N S O F F E N T L I G A UTREDNINGAR 1 9 3 9 : 24. SOCIALDEPARTEMENTET

ARBETSLÖSHETSRÄKNINGEN DEN 31 AUGUSTI 1937

Del II. ARBETSFÖEHET

M. M.

STOCKHOLM 1939 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1612 39]

TILL

KONUNGEN.

O t a t e n s arbetslöshetskommission, som den 20 maj 1938 till Kungl. Maj:t överlämnat del I av redogörelse för arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937, får härmed överlämna andra och sista delen av sagda redogörelse (del II), innehållande uppgifter om de arbetslösas arbetsförhet m. m. Bearbetningen av grundmaterialet och utformandet av denna redogörelse har handlagts å kommissionens sociala avdelning. Det statistiska detaljarbetet har under överinseende av chefen för avdelningen, undertecknad Ärvas, letts av amanuensen E. Bohlinder, som tillika biträtt vid utarbetandet av redogörelsen. Stockholm den 25 augusti 1939 P å Statens arbetslöshetskommissions vägnar: GUNNAE H U S S Birger

Ärvas

INNEHÅLLSEÖKTECKNING. Sid.

Inledning Ayd. 1. Arbetsförhets- och belastningsundersökningar. Kap. I. Föregående undersökningar II. Den allmänna arbetsförhetsundersökningen Undersökningsmaterialet Undersökningens resultat Männens arbetsförhet Kvinnornas » Jämförelser med tidigare undersökningar III. Arbetslösa behäftade med tuberkulos IV. Arbetslösa m ä n utskrivna från sinnessjukhus åren 1932—1937 V. Arbetslösa straffade för brott eller ådömda tvångsarbete för lösdriveri Yl. Arbetslösa förut intagna på alkoholistanstalt VII. Arbetslösa kända för rusdrycksmissbruk (storstäderna) Arbetslösa kända hos nykterhetsnämnd Arbetslösa i Stockholm bötfällda för fylleri VIII. Sammanfattning av fysisk och social belastning Män A. Hela riket B. Storstäderna C. Stockholm Kvinnor

9 14 14 18 20 23 23 25 33 36 43 46 46 49 53 53 64 65 67

Avd. 2. Redogörelser för vissa andra i bearbetningsplanen för räkningen förutsatta undersökningar, ej redovisade i del I. Kap. IX. Icke belastade arbetslösa '1 X. Önskemål om yrkesutbildning ;••••. ^° XI. Personer som anmält sig vid arbetslöshetsräkningen men icke medtagits vid materialets bearbetning <9

Avd. 3. Nyanmälda hjälpsökande i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping. Kap. XII. Under tiden Vi 1936—31/io 1937 nyanmälda hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping 85 A. Antalet nyanmälda. Män och kvinnor 86 B. Ålders- och yrkesförhållanden m. m. vid första anmälan. Män 90 90 Ålder Yrke öl C. Arbetslöshetsförhållandena under de senaste 12 månaderna före första anmälan. Män »» Antal arbetslöshetsveckor 93 Orsaker till arbetslöshet 94 Inflyttningsförhållanden 95 Familjeförhållanden 97 Bostadsförhållanden 98 Facklig organisationstillhörighet 99 K ä n d a hjälpåtgärder före första anmälan 100 Arbetsinkomst de senaste 12 månaderna före första anmälan 100 D. Ålders- och yrkesförhållanden m. m. för nyanmälda kvinnor i Stockholm 102 E. Anmälningstid hos arbetslöshetskommitté. Män och kvinnor 103

Tabellbilagor

1. A n t a l e t i arbetsförhets- och belastningsundersökningarna ingående arbetslösa fördelade på kommuntyper och åldersgrupper 110 2. N y a n m ä l d a fördelade efter första och sista anmälan hos arbetslöshetskommittén u n d e r undersökningsperioden (Vi 1936—31/io 1937) Hl

Bilagor A. F o r m u l ä r till dispensärundersökningen B. F o r m u l ä r till undersökningen rörande de nyanmälda

JJ6 10

J117

Arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937, del IL Inledning. Yissa resultat från den allmänna arbetslöshetsräkningen 1937 offentliggjordes av statens arbetslöshetskommission den 20 maj 1938 i Arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937, del I 1 (Statens offentliga utredningar 1938: 21). Därvid lämnades — förutom en redogörelse för arbetslöshetsräkningens representativitet — uppgifter om de principer, som legat till grund vid materialets bearbetning. Vidare lämnades efter en kort sammanfattning av arbetslöshetens utveckling under senare år summariska redogörelser för dels närmast föregående arbetslöshetsräkning, företagen den 5 maj 1927, dels arbetslöshetskommissionens undersökningar av det hos kommissionen den 31 juli 1935 och 31 juli 1936 anmälda hjälpsökandeklientelet. Arbetslöshetens omfattning mom olika geografiska områden, de arbetslösas yrkes- och åldersfördelning, familjeförhållanden, bostads-, hemortsrätts- och flyttningsförhållanden ävensom deras fackliga organisationstillhörighet blevo föremål för behandling. För arbetslöshetens orsaker och arbetslöshetstidens längd under en viss kortare, för den arbetslöse lätt överskådlig tidsperiod, omfattande de omedelbart före räkningen förflutna 20 månaderna, för den samhälleliga hjälpens utformning vid räknetillfället och för dess omfattning och utformning under större delen av nyssnämnda, omedelbart före räkningen förflutna tidsperiod ävensom för den arbetslöses inkomster från arbete i öppna marknaden, för värdet av den samhälleliga hjälp, han uppburit, samt för hans förhållande till den offentliga arbetsförmedlingen lämnades, allt efter materialets fullständighet, mer eller mindre ingående redogörelser. Kedovisningen verkställdes genomgående, där så lämpligen kunde ske, dels efter vissa geografiska indelningsgrunder, anknytande till de arbetslösas bostadsort, dels ock genom de arbetslösas uppdelning på tvenne huvudgrupper, omfattande den ena vid anmälningstillfället hos arbetslöshetskommittéer hjälpsökande, den andra övriga arbetslösa. På grund av önskvärdheten att snarast möjligt bringa räkningens huvudresultat till allmän kännedom, vilket nödvändiggjorde redogörelsens uppdelning på tvenne publikationer, medtogs i del I endast sådana de arbetslösa berörande förhållanden, beträffande vilka upplysningar kunnat erhållas med 1

I det följande betecknad: del I.

6 ledning av de arbetslösas egna eller vederbörande räknekommittéers uppgifter. Kesultaten av de avsevärd tid krävande undersökningarna rörande i vad mån de arbetslösa varit behäftade med tuberkulos eller sinnessjukdom, varit omhändertagna för vård på grund av alkoholmissbruk, gjort sig saker till fylleriförseelser, varit föremål för nykterhetsnämnds uppmärksamhet eller varit straffade för brott skulle inflyta i en senare utkommande del I I . Då samtliga dessa för redovisning i del I I avsedda förhållanden vore sådana, att förekomsten av ett eller flera av dem måste anses innebära en nedsättning av den arbetslöses möjligheter att göra sig gällande på arbetsmarknaden, befanns det lämpligt att här sammanföra hela redovisningen av de i arbetslöshetsräkningen deltagandes kvalifikationer med hänsyn till arbetsförhet, oavsett om den bristande arbetsförheten vore beroende på någon av nyss nämnda eller andra orsaker. Till följd härav ha i del I icke lämnats uppgifter om 878 män och 71 kvinnor, som, ehuru behöriga att deltaga i räkningen, på grund av arbetsoförhet icke varit att betrakta som aktuell arbetskraft. Medan de i del I redovisade arbetslösa utgjorde 25 225, varav 1010 kvinnor, omfattar den här följande redogörelsen 26 17å arbetslösa, varav 25 093 män och 1 081 kvinnor. Kvinnornas arbetsförhet har, i likhet med vad som varit fallet vid redovisningen av deras arbetslöshetsförhållanden i del I, i nu föreliggande del I I behandlats mera summariskt än männens, beroende på det relativt obetydliga antalet kvinnor, som deltogo i räkningen. I särskilda kapitel, sammanförda under avd. 2, lämnas kortfattade redogörelser för de icke belastade arbetslösas ålders- och yrkesförhållanden inom olika geografiska områden, för framställda önskemål om yrkesutbildning ävensom för vissa förhållanden rörande i räkningen deltagande personer, som av olika anledningar ej medtagits vid redovisningen av räkningsresultaten.

Utan direkt samband med arbetslöshetsräkningen har av 1937 års arbetslöshetssakkunniga utförts en undersökning rörande de under 1936 samt 1937 års första tio månader nyanmälda arbetslösa. Då arbetslöshetskommissionen haft att verkställa den statistiska bearbetningen även av det så hopbragta materialet, lämnas här i avd. 3 en redogörelse för nämnda undersökning. Där ej annat särskilt angives, äro medeltal respektive procenttal satta inom parentes, då de beräknats på mindre antal än 20.

AVDELNING 1. Arbetsförhets- och belastningsundersökningar.

9 KAP. I. Föregående undersökningar. E n redogörelse för resultaten av den undersökning om förekomsten av individuella arbetshinder bland de arbetslösa, som verkställts i samband med 1937 års arbetslöshetsräkning, torde böra föregås av en kort sammanfattning av de undersökningar av liknande art, som tidigare företagits i vårt land. Vid arbetslöshetsräkningen den 5 maj 1927 ägnades stor uppmärksamhet åt detta problem. Det konstaterades bland annat, att 4 594 eller 7-5 procent av samtliga vid räkningen anmälda arbetslösa (61 522) uppgivit sig ha nedsatt arbetsförmåga. Av dessa undantogos från den allmänna undersökningen 1 600 personer, enär den uppgivna sjukdomen eller lytet synts vara av så svår beskaffenhet, att den arbetslöse måste förutsättas vara praktiskt taget oförmögen till arbete. De återstående — icke fullt arbetsföra — utgjorde 4-9 procent av de arbetslösa männen och 8-9 procent av kvinnorna. I samband med de intensivundersökningar av arbetslöshetsförhållandena, som företogos — stickprovsvis i storstäderna, fullständigt i vissa medelstora och mindre städer samt ett antal landskommuner — sammanfördes de arbetslösa i samråd med de lokala representanterna och med ledning av ett poängsystem i olika riskklasser med hänsyn till deras skiftande förutsättningar att slå sig fram på arbetsmarknaden. Eesultaten av dessa kvalitetsundersökningar, i vilka även de enligt egen uppgift helt arbetsoförmögna ingingo, framgå av följande sammanställning. Procentuell Grupp

Arbetskraftens kvalitet Storstäder

fördelning

Landsbygden Medelstora och mindre städer Södra och melBergslagen lersta Sverige

A

Fullgod

24-4

48-9

56-4

81-8

B

Medelmåttig

28-4

15-3

15i

8-1

C

Dålig

23-3

9-3

7-5

6"6

D

Nästan oanvändbar

7-9

7-1

58 E

Ungdom utan bestämt yrke . .

13-8

12-5

99 F

Obestämbar arbetskraft

2'7

6-9

5-s

100 o

lOOo

100 o

Summa

3-5

100-o

Sammanställningen utvisar, att särskilt i storstäderna de arbetslösa endast i ringa utsträckning voro att anse som fullgod arbetskraft. Om man — vilket vid närmare undersökning visade sig motiverat — med A-gruppen sammanför

10 hälften av E-gruppen och en fjärdedel av B-gruppen till en grupp, representerande sådana arbetslösa, som under normala förhållanden borde kunna räkna på stadig tillgång till arbete, blir resultatet, att ej mindre an 60 procent av storstädernas arbetslösa vid ifrågavarande tillfälle skulle varit att hänföra till en på arbetsmarknaden mer eller mindre svårplacerbar kategori. E n närmare undersökning av storstadsklientelet utvisade, att av de undersökta 36-6 procent i Stockholm, 50-6 procent i Göteborg och 35-2 procent i Malmö voro »belastade» i fysiskt eller socialt hänseende. Till socialt belastade räknades då sådana personer, som begått minst 3 fylleriförseelser eller blivit föremål för behandling enligt alkoholistlagen, straffats för brott eller gjort sig skyldiga till beivrat lösdriveri. Till denna grupp räknades även arbetslösa, som — utan att ha visat kriminella tendenser — på grund av stridigt sinnelag, oordentlighet eller bristande arbetsvilja kunde tänkas ha svårt att finna något lämpligt arbete. De olika sociala belastningsmomentens förekomst framgår av följande ur redogörelsen för 1927 års arbetslöshetsräkning hämtade sammanställning, vari angives det procentuella antalet undersökta, som hänförts till respektive moment. Social

Stockholm Göteborg.. Malmö . . . .

Rusdrycksfall

Lösdrivarfall

14-1 9-9 7-3

8-4 5'3 To

belastning j i . . ii 'I • , Netto antalet T^.. Kriminal- Annan social Därav socialt fall belastning blandade fall b e l a s t a d e

12-7 132 11*8

1'6 (netto) 8-3 18*2 11"2 13"8 84

25-0 29i 23 5

I sista kolumnen har hänsyn tagits till att en och samma person kunnat uppträda inom flera olika grupper. Undersökningsresultatet utvisar sålunda, att ungefär en fjärdedel av de undersökta arbetslösa i storstäderna voro socialt belastade. Inräknas bland de socialt belastade även personer, som endast gjort sig saker till en a två fylleriförseelser, ökas den sociala nettobelastningen bland de undersökta i Stockholm, Göteborg och Malmö till respektive 36'9, 38" 3 och 26*3 procent. Yid de klientelundersökningar, som arbetslöshetskommissionen verkställt beträffande de hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa den 31 juli 1935 och den 31 juli 1936, indelades de hjälpsökande i tre arbetsförhetsgrupper efter vederbörandes fysiska förutsättningar på grundval av den arbetslöses egna uppgifter och arbetslöshetskommitténs uppfattning om hans arbetsförhet. Huvudresultaten av dessa undersökningar framgå av följande sammanställning. 8I/ 7

1935 % Arbetsföra i såväl yrket som grovarbete 94*9 Arbetsföra endast i yrket eller endast i grovarbete 2*9 Icke arbetsföra 2"2 Summa 100o

3I/ 7

1936 % 93'6 3'6 2'9 100'o

11 Man torde observera, att dessa undersökningar i motsats till den nyss refererade endast togo fasta på den fysiska arbetsförheten. Då såsom villkor för åtnjutande av statlig eller statsunderstödd arbetslöshetshjälp är föreskrivet bland annat, att den hjälpsökande skall vara arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete, får det icke anses uteslutet, att den mindre arbetsföre medvetet eller omedvetet överskattat sin egen arbetsförmåga liksom att en arbetslöshetskommitté, framför allt i fråga om gränsfall, bedömt arbetsförheten så gynnsamt som möjligt. Då man sålunda hade anledning förmoda, att arbetsförheten på detta sätt skulle bedömas med en viss grad av liberalitet, ha vid båda undersökningstillfällena vissa specialundersökningar företagits dels i kontrollsyfte, dels för att ytterligare belysa ifrågavarande spörsmål. Vid klientelundersökningen 1935 genomgicks för ett representativt urval av kommuner samtliga handlingar rörande varje på undersökningsdagen (31 juli) anmäld arbetslös av sociala ombud från arbetslöshetskommissionen, och på grundval av dessa uppgifter poängsattes vederbörandes arbetsförhet, möjlighet att erhålla arbete m. m. I städerna Stockholm och Göteborg utfördes motsvarande arbete genom respektive arbetslöshetskommitteérs försorg efter anvisning från kommissionen. Vid den slutliga redovisningen av resultaten medtogs dock av viss anledning icke Stockholm. För övriga i undersökningen ingående kommuner framgick det, att 88-5 procent av samtliga arbetslösa kunde anses ha god arbetsförhet. Av undersökningen framgick vidare, att, om man bortser från grupperna tillfällighets- och diversearbete och ungdom utan särskild utbildning, av de yrkestillhöriga arbetslösa 79-7 procent både kunde anses ha god arbetsförhet och goda förutsättningar för att erhålla arbete i öppna marknaden. Vid klientelundersökningen 1936 företogs en liknande specialundersökning beträffande storstäderna och de arbetslöshetstyngda1 områdena, varvid dock poängberäkningen verkställdes av arbetslöshetskommittéerna och icke av arbetslöshetskommissionens sociala ombud. Resultaten av denna undersökning, som sålunda icke direkt kan jämföras med 1935 års undersökning, utvisade att 89-4 procent av de hjälpsökande i storstäderna och 91-5 procent i de arbetslöshetstyngda områdena ansågos ha god arbetsförhet. Goda eller medelgoda möjligheter till arbete vid god arbetstillgång i öppna marknaden ansågs föreligga för 90-3 procent av de hjälpsökande i storstäderna och för 93-9 procent i de arbetslöshetstyngda områdena. Utom nu nämnda specialundersökning företogs den 31 juli 1936 en speciell arbetsförhetsundersökning beträffande samtliga i statligt reservarbete sysselsatta arbetslösa (den s. k. arbetsplatsundersökningen), varvid som undersökare fungerade kommissionens arbetsledare vid de olika arbetsplatserna. Då dessa personer ägde en ingående kännedom om varje enskild arbetares såväl fysiska som andra förutsättningar för att utföra sitt arbete, torde denna undersökning erbjuda ett särskilt intresse. Den utvisade, att i genomsnitt 86-6 procent av de statliga reservarbetarna hade god arbetsförhet. För de från storstäderna 1

Se del I, sid. 22 o. 234.

12 hänvisade uppgick motsvarande procenttal till 78-1, för övriga städer till 87-8 och för landsbygden till 89-7. Vid arbetsplatsundersökningen avgåvo även respektive arbetsledare sitt omdöme om möjligheterna för reservarbetarna att vid god efterfrågan på arbetskraft erhålla arbete i öppna marknaden. Goda möjligheter ansågos föreligga för 41'i procent och medelgoda för 36*5 procent, medan övriga 22-4 procent på grund av ålder, familjeförhållanden, bristande initiativ, arbetsovilja, dålig vandel m. m. ansågos ha dåliga möjligheter. Även här konstaterades betydande skiljaktigheter mellan klientelet i storstäderna och i övriga delar av riket. Goda eller medelgoda möjligheter till arbete konstaterades sålunda för endast 66*8 procent av reservarbetarna från storstäderna, medan motsvarande procentsats för de från landsbygdskommuner hänvisade uppgick till 82-2. I samband med den partiella folkräkningen i mars 1936 inhämtades även uppgifter om arbetsoförmåga och arbetslöshet. Enligt redogörelsen 1 skulle omkring 7 procent av befolkningen i åldern 16—66 år varit i högre eller lägre grad varaktigt oförmögna till arbete. Drygt 2 procent uppgåvos vara helt arbetsoförmögna medan återstående 5 procent betecknades såsom partiellt arbetsoförmögna. Total invaliditet förutsattes icke kunna förekomma bland de som arbetslösa betecknade. En jämförelse beträffande förekomsten av partiell arbetsoförmåga mellan ej arbetslösa och arbetslösa funktionärer och arbetare den 2 mars 1936 gav följande resultat.

Aidersår

% partiellt arbetsoförmögna den 2 mars 1936 ej arbetslösa arbetslösa

16—19 20—29 30—39

0-8 1-5 2-2

2-1 38 6-2

40—49 50—59 60—66

32 5-2

9-9 135

10-3

24-0

Samtliga

2'4

7-0

därav män » kvinnor

2-3 2-6

6-6 9-8

Härmed har i korthet redogjorts för de kvalitetsundersökningar, som föregingo 1937 års arbetslöshetsräkning. Två undersökningar av liknande art, som företogos efter den 31 juli 1937, torde dock även böra beröras, nämligen Stockholms stads statistiska kontors undersökning av hos kontoret anmälda arbetslösa kontorister 2 och de i samband med Västernorrlandsundersökningen 3 företagna arbetsförhetsbedömningarna. 1 2

Särskilda folkräkningen 1935/36, del V, Statistiska centralbyrån. Undersökningar angående arbetsberedning m. m., Stockholms stads statistik X: nr 17,

1938. 3 Redogörelse för av sakkunniga för utredning rörande Västernorrlands läns försörjningsmöjligheter verkställd undersökning av arbetslöshetsklientelet inom vissa kommuner i Västernorrlands län hösten 1938, upprättad inom statens arbetslöshetskommission (april 1939).

13 Föremål för Stockholms stads statistiska kontors undersökning voro 600 kontorister, varav 71 kvinnor, som under tiden maj 1937—april 1938 vänt sig till kontorets arbetsberedningsavdelning för att erhålla arbete. Av dessa kontorister voro 71-2 procent i åldrarna över 40 år; 139 eller 23-2 procent hade uppgivit sig lida av sjukdom eller lyte. En närmare undersökning utvisade dock, att ett betydligt större antal personer kunde anses behöva stå under läkarkontroll. Uppgifter om klientelets, vandel hade inhämtats genom Polisunderrättelser, varvid det visade sig, att 135 personer eller cirka en fjärdedel av de arbetslösa kunnat identifieras i dessa. Av samtliga identifierade hade dock 85 (63 procent) drabbats endast av åtal för fylleriförseelser. I 23 fall förekommo förskingrings- och bedrägeribrott etc. De nämnda 85 personerna med endast fylleriförseelser som belastning utgjorde 14 procent — om endast män medräknas 16 procent — av samtliga undersökta. Västernorrlandsundersökningen omfattade 1 035 personer — huvudsakligen från sågverkskommuner — som den 31 augusti 1938 varit anmälda som hjälpsökande arbetslösa eller sysselsatta i kommunala beredskapsarbeten och som vid undersökningstillfället (november—december 1938) antingen voro ohjälpta eller åtnjöto hjälp i form av kontantunderstöd, statskommunalt eller kommunalt reservarbete eller ock voro sysselsatta i beredskapsarbete i kommuns regi. I samband med denna undersökning företogs dels en arbetsförhetsundersökning efter de principer, som tillämpades vid 1927 års arbetslöshetsräkning (sociala undersökningen), dels en läkarundersökning. Den sociala undersökningen utfördes av ett socialt ombud från arbetslöshetskommissionen, som konstaterade, att 58-7 procent av de undersökta kunde anses utgöra fullgod, 28-4 procent medelmåttig, 11-9 procent dålig och l-o procent nästan oanvändbar arbetskraft. Kesultatet av läkarundersökningen framgår av följande sammanställning. % I. Fullt arbetsföra jämväl för tyngre arbete 73"9 II. I stånd att utföra arbete av sådan art, som anpassats efter vederbörandes sjukdom eller lyte: A. Personer med påvisbara sjukdomsanlag men utan insufficiens av arbetsförmågan 8'3 B. Personer med påvisbara sjukdomsanlag och viss insufficiens av arbetsförmågan 11#1 III. I behov av sjukvård för arbetsförmågans höjande eller återställande 2'6 IV. Arbetsoförmögna 4*1 Summa 100'0 Till följd av klientelets delvis överåriga karaktär — 42-o procent voro sålunda i åldern 41—60 år och 10-5 procent över 60 år — var den mest förekommande sjukdomen arterioscleros (kärldegeneration), vilken konstaterades i 146 fall eller 54-1 procent av samtliga sjukdomsfall. Vidare ansåg sig läkaren ha kunnat konstatera, att de med arbetslösheten sammanhängande yttre betingelser, under vilka det undersökta klientelet levde, blott obetydligt inverkat på det allmänna hälsotillståndet i fysiskt och psykiskt avseende.

14 KAP. II.

Den allmänna arbetsförhetsnndersökningen. Undersökningsmaterialet. För bedömandet av orsakerna till arbetslösheten och av möjligheten att återföra den arbetslöse till näringslivet är kännedom om hans kvalifikationer som konkurrensduglig arbetssökande av största värde. Vid förevarande undersökning har man emellertid, delvis med hänsyn till sättet för undersökningens utförande, ej ansett sig böra driva uppdelningen i olika kvalitéklasser längre än till en tredelning — fullt arbetsföra, icke fullt arbetsföra och icke arbetsföra. De avsevärda felkällor, som kunna vara förbundna med en arbetsförhetsbedömning, huvudsakligen grundad på den arbetslöses egna uppgifter (se härom sid. 16 ff.), motivera tillfullo en dylik förenklad klassificering. Vid arbetslöshetsräkningen sökte man genom lämpligt formulerade frågor utröna, om den arbetslöse på grund av lyte, försvagad hälsa eller ålderssvaghet haft svårigheter att få arbete. Därjämte skulle uppgivas, om vederbörande uppbar folkpension, livränta på grund av olycksfall i arbete eller sjukhjälp från sjukkassa. För att erhålla en så allsidig belysning av arbetsförheten som möjligt underströks i anvisningar till räknekommittéerna betydelsen av att kommittén även avgav yttrande om den arbetslöses arbetsförhet. På grundval av sålunda lämnade uppgifter har vid bearbetningen av materialet de arbetslösa hänförts till någon av de tre ovan nämnda grupperna fullt arbetsföra, icke fullt arbetsföra eller icke arbetsföra. Om vederbörande klassificerats som icke fullt arbetsför har särskilt anmärkts, om den nedsatta arbetsförheten berott på sjukdom, lyte eller ålderssvaghet eller om orsaken icke angivits. Såsom icke arbetsföra ha endast fullt klara fall klassificerats. Vid denna bedömning ha utom de av den arbetslöse eller räknekommittén lämnade arbetsförhetsuppgifterna även andra upplysningar varit vägledande, såsom den arbetslöses yrkes- och arbetsförhållanden samt uppgifter om erhållen hjälp från sjukkassa eller fattigvård. Om den arbetslöse erhållit hjälp från fattigvården, hade kommittén att särskilt anteckna, om hjälpbehovet förorsakats av sjukdom eller annan arbetsoförhetsgrund. Framgick av uppgifterna, att den arbetslöse erhållit folkpension före fyllda 67 år, måste den sålunda tillerkända pensionen enligt de för folkpensioneringen gällande reglerna ha sin grund i invaliditet. I sådana fall har den arbetslöse klassificerats som arbetsoförmögen. Om den arbetslöse uppburit livränta på grund av olycksfall i arbete, har, då livräntan utgått från Eiksförsäkringsanstalten, uppgift inhämtats om invaliditetsprocenten. Livräntetagare med mindre än 15 procent invaliditet har ansetts som fullt arbetsför, sådan med 15—49 procent invaliditet som icke fullt arbetsför och livräntetagare med 50 procent invaliditet eller däröver som icke

15 arbetsför, allt under förutsättning att icke även annan grund för nedklassning än livränta funnits. För livräntetagare hos försäkringsanstalt, från vilken uppgift om graden av invaliditet icke kunnat erhållas, har vid arbetsförhetsbedömningen livräntebeloppets absoluta storlek varit vägledande. Det torde böra understrykas, att arbetsförhetsbedömningen endast avsett den fysiska arbetsförheten. Någon hänsyn till arbetsvillighet eller arbetsduglighet har sålunda icke tagits. En på ovannämnda grunder företagen arbetsförhetsbedömning innesluter givetvis ett flertal osäkerhetsmoment. Även om uppgiftsgranskaren nedlägger ett omsorgsfullt arbete på att åstadkomma en enhetlig bedömning, kvarstår alltid den möjligheten, att den arbetslöse sökt dölja vissa fysiska brister eller rentav lämnat medvetet vilseledande uppgifter. Vidare måste man förutsätta, att av räknekommittéerna lämnade uppgifter äro mer eller mindre ofullständiga; ibland saknas de helt. I en kommun, där räknekommittén lämnat fullständiga uppgifter, kunde sålunda arbetsförheten bliva strängare bedömd än i en kommun, där dylika uppgifter helt saknades, under förutsättning att de arbetslösas egna uppgifter i båda fallen vore likvärdiga. För att utröna materialets beskaffenhet i detta avseende har företagits en särskild undersökning, som dock på grund av det därmed förbundna tidskrävande arbetet måst inskränkas till storstäderna. Därvid ha särskilt angivits de fall, där en nedklassning enbart skett på grundval av räknekommitténs uppgifter. Resultatet framgår av följande sammanställning.

Hela antalet

Arbetsförhet

därav klassificerade enbart på grund av räknekommittén s uppgifter antal

%

848 295 88

52 3 2

6-i lo 2-3

..

6 115

100-o

Summa

127 B. Icke arbetsföra Summa A -f B

95 A. Icke fullt arbetsföra p å grund av sjukdom lyte ålderssvaghet ej angiven orsak enligt egen uppgift enligt räknekommittén

Av sammanställningen framgår, att 12-7 procent av de icke fullt arbetsföra, och l - i procent av de icke arbetsföra klassificerats enbart på grund av räknekommitténs uppgifter. Vidare framgår beträffande de icke fullt arbetsföra, att räknekommittén i flertalet fall icke angivit orsaken till den nedsatta arbetsförheten. Endast ett ringa antal bedömningar, där man klart kunnat konstatera»

16 att den nedsatta arbetsförheten berott på sjukdom, lyte eller åldersvaghet, äro baserade enbart på räknekommitténs uppgifter. E n dylik mera fullständig jämförelse har, som nyss angavs, kunnat utarbetas endast för storstäderna, men i fråga om dem, som i enlighet med räknekommitténs uppfattning klassificerats som icke fullt arbetsföra utan angiven orsak, föreligga uppgifter för hela riket, såsom framgår av följande sammanställning.

Kommuntyper

Städer

därav enligt räkneHela antalet kommitténs uppfattning icke fullt och utan angiven orsak arbetsföra antal %

med

över 100 000 inv. . . . 30 000—100 000 » . . . 20 0 0 0 - 30 000 » . . . . 5 0 0 0 - 20 000 >• .... högst 5 000 »

1352 361 146 462 60

115 42 24 51 9

8-5 116 16-4 ll-o 15-o

748 364 162 62

55 31 17 7

7-4 85 10-5 11-3

3 717

94 Landskommuner Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner Skogskommuner Hela riket

Sammanställningen utvisar, att variationerna mellan de olika kommuntyperna äro förhållandevis små. Man skulle sålunda vara berättigad draga den slutsatsen, att olikheterna i räknekommittéernas uppgifter om arbetsförheten icke i alltför hög grad inverkat på slutresultatet. Däremot måste man tillmäta större betydelse åt den felkälla, som härrör ur den arbetslöses medvetna eller omedvetna strävan att dölja eller bagatellisera ett sjukdomstillstånd. Vid de arbetsförhetsundersökningar, som verkställdes i samband med arbetslöshetskommissionens klientelundersökningar åren 1935 och 1936 (se sid. 10 f.), hade man på känn, att arbetsförheten på detta sätt skulle bli alltför gynnsamt bedömd, och de kontrollundersökningar, som företogos, bekräftade också detta. Ytterligare möjligheter att belysa detta förhållande föreligga, sedan resultaten från den i kap. I omnämnda Västernorrlandsundersökningen (se sid. 12) blivit tillgängliga. Av de 1 035 personer, som ingingo i nämnda undersökning, voro 571 även anmälda vid arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937. Även om en tidrymd av mer än ett år skiljer de båda undersökningarna, förefinnas gocla möjligheter att göra jämförelser mellan arbetsförhetsbedömningarna i samband med arbetslöshetsräkningen och den läkarundersökning, som företogs vid Västernorrlandsundersökningen. En direkt jämförelse mellan arbetsförhetsklassificeringen vid de båda undersökningarna lämnar följande resultat.

17 Klassificering vid läkarundersökningen G r u p p 1

Klassificering vid arbetslöshetsräkningen I

II A

II B

III

IV

Summa

380 20 1

49 10

50 19

10 1

22 8 1

511 58 2

74-4 34-5 (50-0)

9-6 17-2

9-8 32-8

1-9 1-7

1000 100-0 100-0

70 2

10*

1*1

lf

43 13-8 (50-0) 54

Antal Fullt arbetsföra Icke fullt arbetsföra Icke arbetsföra Summa Procent Fullt arbetsföra Icke fullt arbetsföra Icke arbetsföra Summa

lOOo

Av de 511 arbetslösa, som vid arbetslöshetsräkningen klassificerades som fullt arbetsföra, befunnos vid läkarundersökningen endast 380 tillhöra denna kategori. Däremot klassificerades vid arbetslöshetsräkningen 20 arbetslösa som icke fullt arbetsföra och 1 som icke arbetsför, vilka vid läkarundersökningen ansågos vara fullt arbetsföra. Allt som allt bedömdes sålunda 152 arbetslösa olika vid de båda undersökningarna. Varje sådant fall har genomgåtts av med. lic. A. Kalländer, som företagit nämnda läkarundersökning. Av dem, som vid arbetslöshetsräkningen klassificerades som fullt arbetsföra men vid läkarundersökningen befunnits ha nedsatt arbetsförhet (131), fann läkaren med hänsyn till karaktären av vederbörandes sjukdom, att 21 varit klart arbetsoförmögna vid arbetslöshetsräkningen, att 55 redan då måste ha haft nedsatt arbetsförmåga och att övriga 55 då kunde ha varit fullt arbetsföra. Av de vid läkarundersökningen som fullt arbetsföra klassade 20 personerna, vilka vid arbetslöshetsräkningen klassificerats som icke fullt arbetsföra, voro S friska vid läkarundersökningen och 8 hade tillerkänts livränta på grund av olycksfall i arbete men då de underlåtit angiva detta och följderna av olycksfallet ej konstaterats vid läkarundersökningen, hade vederbörande betraktats som arbetsföra. Av återstående 4 fall voro 3 neurotiker, för vilka arbete vore det lämpligaste botemedlet, och i ett fall förelåg en felbedömning av det vid läkarundersökningen hopbragta materialet. 1 Gruppindelning: I. Fullt arbetsföra, jämväl för t y n g r e arbete. I I . I stånd a t t utföra arbete av sådan a r t , som anpassats efter vederbörandes sjukdom eller lyte. A. Personer med påvisbara sjukdomsanlag men u t a n insufficiens av arbetsförmågan. B. Personer med påvisbara sjukdomsanlag och viss insufficiens av arbetsförmågan. I I I . I behov av sjukvård för arbetsförmågans höjande eller återställande. IV. Arbetsoförmögna.

1612 39

18 Den vid arbetslöshetsräkningen som icke arbetsför men vid läkarundersökningen som fullt arbetsför klassificerade hade lidit av en knäskada., som befanns vara fullt läkt. Slutresultatet av dessa jämförelser skulle sålunda bli att minst 76 pe:soner, som vid arbetslöshetsräkningen klassificerades som fullt arbetsföra redan då hade haft nedsatt arbetsförhet. I samtliga dessa fall berodde den felaktiga klassificeringen på att vederbörande vid arbetslöshetsräkningen medvetet eller omedvetet dolt sitt sjukdomstillstånd och att räknekommittén icka gjort någon anmärkning i detta avseende. Det relativa antalet fullt arbstsföra bland här ifrågavarande 571 personer — enligt bedömningen vid arbetsBshetsräkningen 89-5 procent — bör på grund av det nu anförda reduceras väsentligt, nämligen till högst 76-2 procent. Observeras bör här, att denna kontrollundersökning av Västernoirlandsmaterialet endast omfattade ohjälpta och hemmahjälpta (cirka 70 procent av hela antalet), medan de i statliga reservarbeten och beredskapsarbeten sysselsatta ej ingingo i undersökningen. Det får antagas att för dessa hjäljformer — otvivelaktigt de fysiskt mest krävande — skulle en läkarundersökning ha givit ett något gynnsammare resultat. Skillnaden torde dock knappast ha blivit mera anmärkningsvärd, enär de 76 personer, vilkas arbetsförhet enligt vad ovan sagts blivit överskattad vid räkningen, dock erhållit arbetslöshetshjälp huvudsakligen och under lång tid — även efter räknetillfället — i form av reservarbete, såväl statligt som statskommunalt. Även om procenten fullt arbetsföra vid en arbetsförhetsbedömning, som baseras väsentligen på uppgifter från de arbetslösa själva, blir högre än om bedömningen sker med ledning av en hela klientelet omfattande läkarundersökning, får man dock icke frånkänna en arbetsförhetsundersökning av det förstnämnda slaget allt värde. Jämförelser mellan klientelets arbetsförhet inom olika geografiska områden samt yrkes- och åldersgrupper torde lämna tillfredsställande resultat, då man har anledning förmoda, att den påtalade subjektiva och tendentiösa felkällan i stort sett gör sig gällande i samma utsträckning inom olika grupper av klientelet och olika delar av landet. Undersökningens resultat. Huvudresultaten sammanställning.

av arbetsförhetsundersökningen

framgår

Summa

följande

Procent

Antal

Män Kvinnor

av

fullt arbetsföra

icke fullt arbetsföra

icke arbetsföra

20 697 811 21508

3 518 199 3 717

878 71 949

Summa

25 093 1081

fullt arbetsföra

icke fullt arbetsföra

82-5 75o 82-2

18-4 14 2

14-0

icke arbetsföra 35 6-6 3-6

19 Här nedan ha de icke fullt arbetsföra fördelats efter orsaken till den nedsatta arbetsförheten. i % av antalet arbetslösa

Antal

Icke fullt arbetsföra på grund av män

kvinnor

Summa

män

kvinnor

Summa

1792 992 373

147 34 11

1939 1026 384

7-i 39 1-5

13-6 3i l-o

7-4 3-9 1-5

13 348 3 518

4 3

17 351

O-i 1-4

0-4 0-3

O-i 1-3

3 717

14o

18-4

14 2

Ej angiven orsak: enligt räknekommitténs uppgift Summa

Om man utgår från att de fall, där orsaken till den nedsatta arbetsförheten icke angivits, fördela sig proportionellt på de olika orsakerna, skulle i 57-9 procent av fallen den nedsatta arbetsförheten bero på sjukdom, i 30-6 procent på lyte och i 11-5 procent på ålderssvaghet. Vid studiet av materialet framgår, att de mest förekommande sjukdomsformerna, som givetvis endast omfatta sjukdomar av kronisk art, äro magsjukdomar, reumatiska sjukdomar, hjärtsjukdomar samt lungtuberkulos. Då man kunnat förmoda, att arbetslösa behäftade med tuberkulos av kända skäl varit mindre benägna att uppgiva detta, har en särskild undersökning beträffande tuberkulosförekomsten utförts, för vilken närmare redogöres i kap. I I I (sid. 25). Av samtliga arbetslösa, som voro behäftade med lyte, åtnjöto 559 (varav 5 kvinnor) eller 2-1 procent av hela antalet arbetslösa livränta på grund av olycksfall i arbete. Livräntetagarnas fördelning efter det uppgivna livräntebeloppets storlek framgår av följande sammanställning. Livräntebelopp kr.

Antal arbetslösa

Procentuell fördelning

under 100 1 0 0 - -199 2 0 0 - -299 3 0 0 - -399

83 176 135 53

14-8 3T5 24-2 9-5

4 0 0 - -499 5 0 0 - -599 6 0 0 - -699 7 0 0 - -799

41 19 17 6

7-3 3-4 30 1-1

8 0 0 - -899 9 0 0 - -999

6 4 8 11

l-l 0'7 1-4 2-0

100 o

1 000-

ej uppgivet Summa

20 Av samtliga livräntefall ha 320 kunnat identifieras hos Riksförsäkringsanstalten. Fördelningen efter invaliditetsprocent var följande. Invaliditetsprocent

Antal livräntetagare

Procentuell fördelning

10— 14 15— 19 20— 29

97 49 114

30-3 15-3 35-6

30— 39 40— 49 50—100

28 11 21 320

8-8 3-4 6'6 100'0

Summa

I den härefter följande framställningen av de arbetslösas arbetsförhet inom olika kommuntyper, åldersgrupper m. m. lämnas först en redogörelse för de arbetslösa männen och därefter en mindre detaljerad redogörelse för kvinnorna. Männens arbetsförhet. I tab. 1 meddelas uppgifter om männens arbetsförhet inom olika åldersgrupper. Tab. 1. De arbetslösas fördelning med hänsyn till ålder och arbetsförhet. Män. Procent

Antal Summa

fullt arbetsföra

icke fullt arbetsföra

15 44

647 1605 3 378

98-0 94-8 90' o

4-0 4-3 8-1

0-9 1-3

298 321 356

58 60 68

3 069 2 870 2 528

88-4 86-7 83-2

9-7 11-2 14-1

1-9 2-1 2-7

1735 1647 1687

354 416 413

67 79 83

2 156 2 142 2 183

80-5 76-9 77-3

16-4 19-4 18-9

3i 37 38

1510 1339 269 20697

438 429 126 3 518

111 167 126 878

2 059 1935 521

73-3 69-2 51-6

21-8 22-2 24-2

5-4 8-6 24-2

25 093

82-6

14o

fullt arbetsföra

icke fullt arbetsföra

14—17 18—20 21—25

621 1522 3 061

26 68 273

26—30 31—35 36—40

2 713 2 489 2104

41—45 46—50 51—55.. 56—60 61—66 67—74

Åldersgrupper

Summa

icke arbetsföra

icke arbetsföra

Tabellen visar det naturliga förhållandet, att det relativa antalet fullt arbetsföra minskas med stigande ålder. Anmärkningsvärt är dock, att den nedsatta arbetsförheten gör sig så starkt gällande redan i den yngre medelåldern. I tab. 2 ha de arbetslösa fördelats med hänsyn till arbetsförhet inom olika kommuntyper.

21 Tab. 2. De arbetslösas fördelning inom olika kommuntyper med hänsyn till graden av arbetsförhet. Män. Antal Kommuntyper

Städer med över 100 000 inv 30 000—100 000 »> 20 000— 30 000 » 5 000— 20 000 » bögst 5 000 B Samtliga städer Landskommuner Industrikommuner Blandade kommuner . . . . Jordbrukskommuner . . . . Skogskommuner

Procent

fullt arbetsföra

icke fullt arbetsföra

icke arbetsföra

Summa

fullt arbetsföra

icke fullt arbetsföra

4 711 1729 687 2 726 493

1214 348 142 450 58

473 93 12 84 17

6 398 2 170 841 3 260 568

73-6 79-7 81-7 83-6 86-8

19-o 16-o 16-9 13-8 10-2

10 346

2 212

13 287

78-2

icke arbetsföra

7-4 4-3 1-4 2-6 3-o 5i

16-7 5 852 2 520 1285 694

731 356 158 61

119 42 25 13

6 702 2 918 1468 768

87-3 86-4 87-5 904

Samtliga landskommuner

10 351

873 Hela riket

20 697

3 518

82-5

10-9 12-2 10*8 7-9 ll-o

1-8 1-4 1-7 1-7 1-7 36

14o Av tabellen framgår, att de arbetslösa i städerna i betydligt mindre utsträckning än på landsbygden voro att anse såsom fullt arbetsföra. I särskild hög grad gäller detta de arbetslösa i storstäderna, där endast 73-6 procent av männen kunde anses vara fullt arbetsföra i fysiskt hänseende, medan motsvarande tal för landskommunerna uppgick till 87-3 procent. Till en del torde dessa skiljaktigheter mellan städer och landskommuner kunna förklaras därigenom, att klientelet i städerna och speciellt i storstäderna var betydligt äldre än i landskommunerna (jfr del I, sid. 61). I tab. 3 meddelas vidare uppgifter om arbetsförheten inom olika yrkesgrupper. Då åldersfördelningen inom de olika yrkesgrupperna var rätt skiftande (jfr del I, sid. 67) och vissa yrkesgrupper dessutom fåtaligt representerade, tillrådes viss försiktighet vid jämförelser dem emellan. Av tabellen framgår emellertid, att förutom skogshushållning och ungdom utan särskild utbildning de arbetslöshetstyngda yrkena stenindustri, glasindustri, sågverksindustri samt kemisk-teknisk industri uppvisade de högsta relativa antalen fullt arbetsföra (i samtliga dessa yrken mer än 87 procent), medan antalet arbetslösa med nedsatt arbetsförhet var betydande inom flertalet av de yrkesgrupper, som representerade näringsgrenar med god sj^sselsättning, t. ex. metallindustri, inom vilken yrkesgrupp endast 73#8 procent av de arbetslösa männen ansågos vara fullt arbetsföra. Inom gruppen kontors- och butikspersonal voro i det närmaste tre fjärdedelar fullt arbetsföra. Av särskilt intresse torde vara att jämföra arbetsförheten hos hjälpsökande och övriga arbetslösa. Förhållandena i detta avseende belysas i sammanställningen överst å sid. 23.

22 Tab. 3. De arbetslösas fördelning inom olika yrkesgrupper med hänsyn till graden av arbetsförhet. Män. Procent

Antal

icke fullt icke fullt arbets- arbets- arbetsföra föra föra

Summa

arbetsföra

icke arbetsföra

2 370

2 779

85-3

Skogshushållning

91-6

7-o

Ingenjorsai'bete o. arbetsledning

77-4

18-9

Malmbrytning

83-3

15-4

73-8

18-8

1 185

91-7

7-s

fullt

Yrkesgrupper

Jordbruk

arbetsföra

icke fullt

12-9

Metallindustri

268 Stenindustri

93 Glasindustri

93-4

6-6

A n n a n jord- o. stenindustri

o

83-4

13-7

» 14

88-8

10-3

A n n a n trävaruindustri

76-o

18-3

Pappersindustri

83-5

13-4

Grafisk industri

73-6

20-3

Livsmedelsindustri

85-2

10-8

75-3

18-9

73-7

19-4

Sågverksindustri

Textil- o. beklädnadsindustri . . . . Läder-, hår- o. gummivaruindustri

272 364

68 96

87-8

94 Väg- o. anläggningsarbete . ,

86-1

11-3

A n n a n byggnadsverksamhet

75-o

18-2

Kraft- o. värmeproduktion .

78-3

20'o

Sjöfart o. fiske

21-9

74-4

20-1

82-6

12-4

70-o

23-9

Kemisk-teknisk industri

Kontors- o. butikspersonal . . . .

442 Lagerarbete Hotell- o. restaurangrörelse

..

Landtransport

82-3

13-s 11 9

L i t t e r ä r t o. konstnärligt arbete

86-s

Förvaltning o. undervisning . .

84-o

11-9

Sjukvård o. hygien

58-9

37-5

70-9

23o

4 590

5 570

82-4

14i

Ungdom u t a n särskild utbildning

90-0

7'9

Samtliga yrkesgrupper

20 697

3 518

25 093

82-5

140 Husligt arbete Tillfällighets- o. diversearbete

23 Procent

Antal

Hjälpsökande

fullt arbetsföra

icke fullt arbetsföra

icke arbetsföra

Summa

fullt arbetsföra

icke fullt arbetsföra

icke arbetsföra

7 844 12 853

956 2 562 3 518

25 853

8 825 16 268

88-9 79-0

10-8 15-8

0-3 52

25 093

82-5

14o

20697 Summa

Det framgår av sammanställningen, att de hjälpsökande voro fullt arbetsföra i betydligt större utsträckning än övriga arbetslösa. Detta får anses naturligt, då för erhållande av arbetslöshetshjälp kräves bland annat, att vederbörande är arbetsför (jfr sid. 11). En arbetsoför person kan sålunda icke alls och en icke fullt arbetsför endast under vissa förutsättningar erhålla arbetslöshetshjälp, vartill statsbidrag utgår. Kvinnornas arbetsförhet. I följande sammanställning lämnas slutligen vissa uppgifter om de i undersökningen ingående kvinnornas arbetsförhet. Procent

Antal icke fullt icke fullt arbetsföra arbetsföra arbetsföra Storstäder Övriga städer Landskommuner Summa

icke fullt icke fullt Summa arbetsföra arbetsföra arbetsföra

446 199 166

138 31 30

51 9 11

635 239 207

70-3 83-3 80-2

21-7 13-o 14-6

8-0 37 5-3

75o

18-4

66 Sammanställningen utvisar, vad som även vid tidigare arbetslöshetsräkningar kunnat konstateras, nämligen att de mindre arbetsföra voro talrikare bland kvinnorna än bland männen. Jämförelser med tidigare undersökningar. Att verkställa jämförelser i arbetsförhetshänseende mellan arbetslöshetsräkningen av år 1937 och tidigare arbetsförhetsundersökningar är i någon mån vanskligt, då grunderna för bedömningen kan ha varit olika vid olika undersökningar. Detta är speciellt fallet med arbetslöshetskommissionens klientelundersökningar, som i stort sett återspeglade arbetslöshetskommittéernas upfattning om arbetsförheten, varvid även andra omständigheter än de hjälpsökandes rent fysiska brister inverkade på bedömningen. Det förhållandet, att vid klientelundersökningen den 31 juli 1936 93*6 procent av de arbetslösa ansågos vara arbetsföra såväl i yrket som grovarbete, skulle sålunda närmast tyda på att hjälpsökandeklientelet den 31 augusti 1937 varit sämre i arbetsförhetshänseende, då vid här ovan redovisade resultat

24 från sistnämnda undersökning hänsyn tagits endast till den fysiska arbetsförheten. Yid 1927 års arbetslöshetsräkning var frågeställningen i stort sett densamma som vid förevarande undersökning. Däremot begärdes beträffande den allmänna undersökningen icke några kompletterande uppgifter från räknekommittéerna om arbetsförheten, och ej heller förefunnos vissa av de kontrollmöjligheter, som utnyttjats vid 1937 års räkning och som tidigare berörts. Följaktligen torde vid 1927 års räkning arbetsförheten ha blivit något mildare bedömd än vid räkningen den 31 augusti 1937. Av de i 1927 års undersökning ingående 61 522 arbetslösa voro 1 600 helt arbetsoförmögna. De icke arbetsföra uppgingo sålunda till 2'6 procent mot 1937 3-6 procent. Då procenten icke fullt arbetsföra 1927 beräknats på antalet arbetslösa med frånräkning av de icke arbetsföra, har för jämförelsens skull i nedanstående sammanställning så skett även beträffande 1937 års material. % icke fullt arbetsföra m ä n och kvinnor

14--17 18--20 2 1 - -25

1927 10 1-8 2-4

1937 37 4-7 8-2

26--30 31- -35 36--40

35 4-1 5-3

10-1 11-7 14-7

4 1 - -45 46--50 5 1 - -55

68 7-4 10-0

16-8 20-3 20-5

56--60 61- -66 67--74

10-9 14-5 22-2

23-2 24-6 31-5

14 7

Även om resultaten, som ovan framhållits, icke äro fullt jämförbara, kan man knappast undgå att draga den slutsatsen, att arbetslöshetsklientelet i dess helhet i fysiskt hänseende var avgjort sämre 1937 än 1927.

25 KAP. I I I .

Arbetslösa behäftade med tuberkulos. Svenska nationalföreningen mot tuberkulos beslöt i januari 1937 tillsätta en kommitté med uppdrag att söka utreda frågan om möjligheterna att minska eller undanrödja den ogynnsamma inverkan i ekonomiskt avseende, som de tuberkulösa sjukdomarna medföra för de insjuknade och deras familjer. Initiativtagarna till denna utredning, f. generaldirektören Nils Hellström och med. dr Gustaf Neander, framhöllo i samband härmed bland annat följande: »Sjukdomen lungtuberkulos har i stort sett en ogynnsammare återverkan på de sjukas ekonomiska situation än någon annan sjukdom. Detta sammanhänger dels därmed, att insjuknandet oftast sker i den yngre levnadsåldern, under studie- och yrkesutbildningstiden, eller under de första åren av en egen verksamhet efter läroårens slut, dels med sjukdomens ofta långvariga förlopp och den nedsättning av arbetsförmågan, som ofta inträtt vid behandlingens slut. Ej sällan tvingar insjuknandet i lungtuberkulos till avbrott i studier eller yrkesutbildning eller till upphörande med en påbörjad verksamhet. Efter genomgången behandling, även om resultatet av densamma varit gynnsamt, kan återgång till förut bedriven verksamhet vara förenad med stora vanskligheter, övergång till annat yrke eller annan verksamhet erbjuder också vanligen stora svårigheter.» För att erhålla ett siffermässigt underlag för sitt arbete beslöto utredningsmännen 1 bland annat begära uppgifter om samtliga de personer, som den 22 mars 1937 vårdades å tuberkulosanstalter eller eljest stodo under dispensärernas tillsyn. Undersökningen gav till resultat, att hela antalet å vårdanstalt inneliggande patienter nämnda dag uppgick till 9 025, varjämte 53 8742 personer, som icke vårdades å anstalt, stodo under dispensärernas tillsyn. Hela antalet kända tuberkulosfall uppgick sålunda till 62 899. Denna uppgift är dock att betrakta som en minimisiffra, då i några fall anstalter och dispensärer icke inkommo med uppgifter. Den stora utbredning, lungtuberkulosen har i vårt land, motiverade en granskning av materialet från arbetslöshetsräkningen ur synpunkten av tuberkulosförekomst bland de arbetslösa. Denna granskning utfördes i anslutning till Nationalföreningens nyssnämnda undersökning. Samtliga dispensärer tillsändes frågeformulär, upptagande namn jämte övriga erforderliga identifieringsdata för samtliga personer, som anmält sig arbetslösa inom respektive dispensärers verksamhetsområden. Om den arbetslöse anmält sig i annan kommun än mantalsskrivningskommunen, sändes frågeformulär även till dispensären i den senare kommunen. 1 Utredning angående förbättrad tuberkuloseftervård verkställd på uppdrag av styrelsen för Svenska nationalföreningen mot tuberkulos. Stockholm 1939. 2 H ä r i ingå 2 251 barn, som icke k u n n a t särskiljas i vissa sammanställningar.

26 Största möjliga omsorg har nedlagts på att uppspåra samtliga dispensärfall, men trots detta ha med all säkerhet en del tuberkulosfall undgått uppmärksamheten vid denna genomgång av klientelet. Förutom ur den felkälla, som är att finna i oriktiga eller ofullständiga identifieringsdata, ha fel kunnat uppstå genom att en person, som tidigare stått under dispensärs tillsyn på annan ort, inflyttat till den kommun, där han vistades vid räkningen, men då ännu icke sökt kontakt med dispensären på den nya vistelseorten. I sådana fall har vederbörande icke kunnat observeras som behäftad med tuberkulos, för såvitt han ej själv uppgivit det. Av räkningsresultatet framgick emellertid, att endast ett fåtal arbetslösa inflyttat till den nuvarande vistelsekommunen under de senaste åren (1935—1937 4-9 procent av hela antalet arbetslösa män), varför denna felkälla icke torde böra tillmätas större betydelse. I frågeformuläret, vars utseende framgår av bilaga A (sid. 116), begärdes upplysning, om vederbörande återfanns i dispensärens register den 22 mars eller den 31 augusti 1937, i vilket fall vissa uppgifter skulle lämnas om vederbörandes tuberkulosstatus. Uppgifter avseende först nämnda datum begärdes för att möjliggöra jämförelse med Nationalföreningens ovan nämnda undersökning. På så sätt skulle de båda undersökningarna kunna komplettera varandra och tillsammans bidraga till att skapa kännedom om tuberkulossjuka personers sociala läge. Nationalföreningens undersökning avsåg de personer, som »stodo under dispensärens tillsyn den 22 mars 1937», och förevarande undersökning de personer, som funnos »i dispensärens register den 22 mars respektive 31 augusti 1937». Trots den olika formuleringen torde dock undersökningsobjekten i stort sett få anses vara identiska, vilket också framgått vid samtal med dispensärläkare. Man torde nämligen icke få fatta uttrycket »stå under dispensärens tillsyn» så, att vederbörande regelbundet besöker dispensären, utan endast att man å dispensären konstaterat, om han eller hon har tuberkulos, och att man fortfarande söker följa fallet, även om vederbörande de senaste åren endast mera sporadiskt stått i kontakt med dispensären. För bedömandet av värdet hos det sammanbragta undersökningsmaterialet bör man ha klart för sig, att dispensärerna ingalunda kunna förutsättas ha kännedom om samtliga tuberkulosfall. Genom dispensärverksamhetens utvidgning och effektivisering under senare åren torde dock antalet icke kända fall ha nedbringats väsentligt. Redan i de uppgifter till arbetslöshetsräkningen, som de arbetslösa själva lämnat, funnos ett flertal anteckningar om att de nuvarande arbetslöshetssvårigheterna berodde på tuberkulossjukdom. Sammanlagt 203 personer uppgåvo själva, att de ledo av tuberkulos. Av dessa kunde emellertid endast 112 fall identifieras hos dispensärerna, vadan 91 personer, som själva uppgivit sig vara tuberkulösa, icke kunnat identifieras. Utöver nämnda 112 befunnos vid dispensärundersökningen ytterligare 432 personer vara eller

27 ha varit behäftade med tuberkulos. Hos dispensärerna identifierades sålunda sammanlagt 544 tuberkulosfall. Hela antalet konstaterade tuberkulosfall bland de vid arbetslöshetsräkningen anmälda uppgick alltså till 635. Då man väl torde få taga för givet, att vederbörande icke utan grund uppgivit tuberkulossjukdom som arbetslöshetsorsak, måste de icke identifierade fallen bero antingen på att vederbörande icke varit känd hos dispensären eller ock på bristfälligheter i identifieringsarbetet. I vilken utsträckning sådana bristiälligheter förelegat undandrager sig givetvis bedömande. De med tuberkulos behäftade arbetslösas fördelning på olika län framgår av tab. 4. Tab. 4. Antalet arbetslösa behäftade med tuberkulos inom olika län. Med tuberkulos därav hos behäftade i % dispensärerna av samtliga icke arbetslösa identifierade

Summa Män

Kvinnor

hela antalet

Stockholms stad

4-i

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

19 3 1 23 4

20 3 1 23 4

2'7

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

5 18 2 8 2

19 2 8 3

3-2 2-7 0-8 1-2

Malmö stad Malmöhus i övrigt Hallands Göteborgs stad Göteborgs o. Bohus i övrigt

15 22 7 47 36

15 22 7 49 38

1-2 2-o

Älvsborgs Skaraborgs Yärmlands Örebro Västmanlands

21 2 27 15 3

21 2 28 17 5

3-2 0-7 3-2 3-2 3-4

Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens

4 11 55 2 14

4 12 56 2 14

0-7 1-2 1-6 1-7 1-8

Norrbottens

83 Hela riket

l-i 0-4

3-0 l-i 1-9

2 40

1-4 3-1 2o

3-s

24 Som förut angivits hade 635 arbetslösa, varav 595 män och 40 kvinnor, identifierats hos dispensärerna eller själva uppgivit sig lida av tuberkulos.

28 Av de arbetslösa männen voro 2*4 procent och av kvinnorna 3-7 procent behäftade med tuberkulos. För samtliga arbetslösa uppgick motsvarande procentsats till 2*4. Vid den av Nationalföreningen mot tuberkulos företagna undersökningen konstaterades, att 51623 vuxna personer stodo under dispensärens tillsyn den 22 mars 1937. Dessa utgjorde l-i procent av hela den vuxna befolkningen i riket. Enligt den förevarande undersökningen utgjorde de av dispensärerna identifierade arbetslösa 2 - i procent av samtliga vid arbetslöshetsräkningen anmälda arbetslösa. I tab. 5 ha samtliga arbetslösa, som vid arbetslöshetsräkningen visat sig vara behäftade med tuberkulos, fördelats på åldersgrupper. Tab. 5. Antalet arbetslösa behäftade med tuberkulos inom olika åldersgrupper. Män

Kvinnor

Summa

Tuberkulösa i % av samtliga

14-17 18-20 21—25

10 42 118

2 1 8

12 43 126

1-7 2-6 3-6

26—30 31-35 36-40

92 85 67

5 6 6

97 91 73

3-o 3-o

41-45 46—50 51-55

50 53 42

5 3 3

55 56 45

2-4 2-5

2-o

56-60 61-66 67—74

21 11 4 595

— . —

22 11 4

0-6 08

24 Åldersgrupper

Summa

2-8

l-o

Icke mindre än 442 eller 69' 6 procent av de tuberkulösa voro under 41 år och 181 eller 28-5 procent voro under 26 år. Den följande framställningen, som bygger på de uppgifter, dispensärerna lämnat om de arbetslösa, måste givetvis inskränkas till de 544 fall, som identifierats. Av dessa voro 537 kända hos dispensärerna den 22 mars 1937, medan 7 tillkommit efter detta datum. I nedanstående sammanställning ha samtliga hos dispensärerna kända arbetslösa uppdelats i två grupper, nämligen arbetslösa, som erhållit sanatorievård, och arbetslösa, som icke vårdats å sanatorium. Beträffande den förstnämnda gruppen har en fördelning gjorts efter utskrivningsår från sanatoriet, varjämte för samtliga grupper angivits antalet den 31 augusti 1937 icke utläkta tuberkulosfall.

29 Summa K a t e g o r i

Personer, som vårdats å sanatorium därav utskrivna före 1920 » 1920—1924 » 1925—1929 » 1930—1934 » 1935 » 1936 » 1937 i n t a g n a å sanatorium efter 81/s 1937 uppgift saknas Personer, som icke vårdats å sanatorium Summa

därav den 81/B 1937 icke uti äkta fall

Män

Kvinnor

31 25 49 124 30 44 34 14 21

2 3 6 11 3

33 28 55 135 33 44 35 14 21

4 4 5 30 18 26 31 14 14

hela antalet

162 Sammanställningen utvisar, att av samtliga hos dispensärerna identifierade arbetslösa 398 eller 73-2 procent hade vårdats å sanatorium. Av dessa betraktades 36-7 procent den 31 augusti 1937 som icke utläkta tuberkulosfall. Endast ll # o procent av de 146 arbetslösa, som icke erhållit sanatorievård, vore att anse såsom icke utläkta fall. Av de arbetslösa, för vilka uppgifter om utskrivningsår från sanatoriet föreligga, hade 112 eller 30-9 procent utskrivits under tiden 1 januari 1935—31 augusti 1937, varjämte 14 arbetslösa intagits å sanatorium efter sistnämnda datum. Av de frågor, som dispensärerna hade att besvara, är i förevarande sammanhang av särskild betydelse frågan om den arbetslöses grad av arbetsförhet med hänsyn till tuberkulosstatus. Det torde observeras, att undersökningen på denna punkt endast söker konstatera, i vilken grad den omständigheten, att den arbetslöse är behäftad med tuberkulos, inverkat på hans arbetsförmåga. Resultatet framgår av tab. 6, i vilken de arbetslösa fördelats efter Tab. 6. Antalet av dispensärer identifierade arbetslösa fördelade efter arbetsförhet med hänsyn till tuberknlosstatus samt yrke. Fullt Partiellt arbetsföra arbetsföra

Yrkesgrupper

J o r d b r u k och skogshushållning Industri och hantverk Sjöfart och fiske Kontors- och lagerarbete och dylikt

Arbetsoförmögna

31 110 7 31

21 46 9 19

11 22 3 19

15 Summa

16 61 14 288

Därav kvinnor

26 Landtransport Hotell- o. restaurangrörelse samt arbete Tillfällighets- och diversearbete Ungdom utan särskild utbildning

Uppgift saknas 2 6

Summa

65 184 19 73

3 34 8

1 20 4

1 2

—

21 117 26

—

—

husligt

30 arbetsförhet med hänsyn till tuberkulosstatus samt yrke. Att en person klassificerats som partiellt arbetsför, torde få tolkas så, att han antingen är mindre arbetsför i sitt eget yrke eller, om han där är arbetsoförmögen, anses fullt arbetsför i annat lättare arbete. Av tabellen framgår, att 53"o procent av de tuberkulösa kunde betraktas som fullt arbetsföra med hänsyn till tuberkulosstatus vid undersökningstillfället, under det att 28-5 procent voro partiellt arbetsföra och 15'6 procent helt arbetsoförmögna. För 2*9 procent saknades uppgifter i detta avseende. På grundval av de uppgifter, som de arbetslösa själva lämnat vid arbetslöshetsräkningen, har en fördelning verkställts efter den tid de tuberkulösa arbetslösa innehaft arbetsanställning i öppna marknaden under perioden 1 januari 1936—31 augusti 1937. Resultatet framgår av efterföljande sammanställning.

Arbetsförhet med hänsyn till tuberkulosstatus den »Ve 1937

Arbetsanställning under tiden Vi 1936— 31 / 8 1937 antal veckor 0

Summa

1—29 30—59 6 0 - 8 7 okänt

107 88 51 6

78 41 16 4

65 22 13 o

29 3 2 2

9 1 3 1

Summa

14 Därav kvinnor

5 Fullt arbetsföra Partiellt arbetsföra Arbetsoförmögna Uppgift saknas

288 155 85 16 544 37

Sammanställningen utvisar, att huvudparten av dessa arbetslösa innehaft arbetsanställning endast under en mindre del av undersökningsperioden eller varit helt arbetslösa. Av samtliga hos dispensärer identifierade arbetslösa voro 121 eller 22" 2 procent anmälda såsom hjälpsökande hos arbetslöshetskommitté den 31 augusti 1937. Av dessa voro vid räknetillfället 26 sysselsatta i statligt, 10 i statskommunalt och 8 i kommunalt reservarbete, 11 åtnjöto ungdomshjälp och 66 voro ohjälpta. Av de övriga arbetslösa åtnjöto 7 hjälp från erkänd arbetslöshetskassa och 121 hjälp från fattigvården, varjämte 295 icke erhållit eller begärt hjälp. Sammanlagt åtnjöto 183 arbetslösa eller 33-6 procent hjäip från stat eller kommun vid räknetillfället. Enligt Nationalföreningens mot tuberkidos undersökning stodo 53 8741 personer, som icke vårdades å anstalt, under dispensärernas tillsyn den 22 mars 1937. Av dessa hade 36 967 personer eller 68-6 procent tidigare åtnjutit vård å tuberkulosanstalt. De å tuberkulosanstalt vårdade fördelade sig med avseende på arbetsförhet och arbetslöshet den 22 mars 1937 på följande sätt. i Jfr not 2, sid. 25.

31 Samtliga

Fullt arbetsföra Partiellt arbetsföra Arbetsoförmögna Summa

antal

%

18 812 9 644 8 511

50-9 26-i 23o

36 967

lOOo

därav utan arbete den 2S /3 1937 antal % 1106 2 260

5-9 23-4

Av de 1 106 fullt arbetsföra personer, som saknade arbete vid undersökningstillfället, voro 388 (35-1 procent) arbetslösa på grund av att platsen blivit upptagen av annan person, 105 (9*5 procent) på grund av fruktan för smitta och dylikt, 268 (24-2 procent) på grund av att arbetsgivaren ansett den sökande på grund av genomgången sjukdom ej vara fullvärdig arbetskraft samt 276 (25-o procent) på grund av att den tidigare vårdade genom långvarig overksamhet till följd av sjukdomen eller på grund av psykoneuros eller dylikt ansett sig oförmögen att åter taga arbete. Av de vid arbetslöshetsundersökningen identifierade 544 tuberkulosfallen voro 537 kända hos dispensärerna den 22 mars 1937. Av dessa hade 387 åtnjutit sanatorievård. Från dessa bör dock vid jämförelse med Nationalföreningens undersökning dragas 27 personer, som åtnjöto sådan vård den 22 mars 1937. De återstående fördelade sig med avseende på arbetsförhet på sätt, som framgår av nedanstående sammanställning, vari även angivits antalet av Nationalföreningen som »utan arbete» den 22 mars upptagna dispensärfall, vilka tidigare vårdats å tuberkulosanstalt. Arbetslöshetsräkningen Arbetsförhet med hänsyn till tuberkulosstatus den 22/3 1937

Fullt arbetsföra Partiellt arbetsföra Arbetsoförmögna Uppgift saknas Summa

Antal sanatorievårdade tuberkulosfall

%

166 129 53 12

46-i 35-9 147

360 Nationalföreningens undersökning Antal utan arbete

%

1106 2 260

32-9 67-1

3 366

3-s 1000

Arbetsförheten synes ha varit något bättre bland de sanatorievårdade räkningsdeltagarna än bland övriga, som åtnjutit sanatorievård. Av de 3 366 personer, som enligt Nationalföreningens undersökning voro utan arbete den 22 mars, deltogo endast 360 i räkningen den 31 augusti. Vid en jämförelse mellan tuberkulosfrekvensen hos de arbetslösa och arbetslöshetsfrekvensen hos de i Nationalföreningens undersökning ingående tuberkulösa bör hållas i minnet, att de erhållna resultaten icke äro fullt jämförbara, då undersökningarna icke avsågo samma dag. Även om arbetslösheten i landet den 31 augusti 1937 var av betydligt mindre omfattning än den 22 mars samma

32 år (hos arbetslöshetskommissionen hjälpsökande utgjorde i mars och augusti 1937 respektive 27 750 och 9 577), kan man dock icke undgå en förmodan, att tuberkulossjuka arbetslösa endast i förhållandevis mindre utsträckning anmälde sig vid arbetslöshetsräkningen. Såsom vid olika tillfällen framhållits, finnes anledning förmoda, att den i samband med arbetslöshetsräkningen verkställda arbetsförhetsbedömningen, som grundats väsentligen på uppgifter från de arbetslösa själva, blivit i någon mån missvisande i så måtto, att arbetsförheten kunnat bli allt för gynnsamt uppskattad. I den mån kontrollmöjligheter förelegat, ha sådana utnyttjats, t. ex. i samband med Västernorrlandsundersökningen (jfr sid. 16 f.). Såsom av det ovan anförda framgår, har genom vederbörande dispensärläkares försorg skett en bedömning av de under dispensärernas kontroll stående personernas arbetsförhet med hänsyn till tuberkulosstatus. Denna arbetsförhetsbedömning har sålunda endast tagit sikte på ett fastställande av den grad, i vilken tuberkulossjukdomen som sådan inverkat på vederbörandes arbetsförhet. Hänsyn har alltså icke tagits till om personen ifråga av annan anledning haft nedsatt arbetsförhet eller varit arbetsoför. Den så gjorda klassificeringen av klientelet efter arbetsförhet har jämförts med den i samband med räkningen utförda allmänna arbetsförhetsundersökningen. Bedömningarna ha givetvis skett fullt fristående från varandra och utan påverkan av det vid den andra bedömningen framkomna resultatet. De 544 hos dispensärerna identifierade arbetslösa fördelade sig efter arbetsförhet enligt de gjorda bedömningarna på följande sätt. Arbetsförhet enligt

Fullt arbetsföra

Icke fullt arbetsföra

Icke arbetsföra

280 288

177 155

87 85

51-5 53-o

32-5 28-5

16o

—

15-6

2-9

Uppgift saknas

Summa

Antal Arbetsförhetsundersökningen Dispensärundersökningen Procent Arbetsförhetsundersökningen Dispensärundersökningen

....

....

— 16

544 544 lOOo lOOo

Resultaten äro som synes anmärkningsvärt överensstämmande. Med hänsyn till att som ovan framhållits dispensärläkaren vid sin bedömning endast utgått från tuberkulosens inverkan på arbetsförheten, under det att vid arbetslöshetsräkningen hänsyn tagits till samtliga på den fysiska arbetsförheten inverkande förhållanden, utgöra resultaten ett ytterligare belägg för det tidigare konstaterade förhållandet, att arbetslöshetsräkningens arbetsförhetsbedömning givit ett allt för gynnsamt resultat. Påtagligt är, att vid räkningens arbetsförhetsbedömning full hänsyn icke kunnat tagas till den nedsättning i arbetsförmågan, som varit en följd av tuberkulosen.

33 KAP. IV. Arbetslösa män utskrivna från sinnessjukhus åren 1932-1937. Den håglöshet och misströstan om framtiden, som ofta gör sig gällande hos individen efter en längre tids arbetslöshet, kan under i övrigt ogynnsamma yttre förhållanden lätt medföra, att den arbetslöses återförande till ordnat arbete försvåras eller rent av omöjliggöres. Å ena sidan kan ett sådant tillstånd lätt tänkas övergå till psykisk sjukdom, å andra sidan kan en sådan sjukdom, även om den övervunnits, predisponera för en dylik sinnesstämning med åtföljande motvilja mot arbete. Även om en undersökning rörande de i arbetslöshetsräkningen deltagandes tidigare eventuella kontakt med sinnessjukhus bleve kostsam och tidskrävande, ansågs dock den nyss antydda problemställningen så viktig, att man ej kunde underlåta att utröna därmed sammanhängande förhållanden för de arbetslösa. På grund härav verkställdes en bearbetning av uppgifter rörande samtliga män, som under tiden 1 januari 1932—31 augusti 1937 utskrivits från statens sinnessjukhus 1 samt de kommunala sinnessjukanstalterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Då endast 1 081 arbetslösa kvinnor hade anmält sig vid räkningen, ansågs det icke nödvändigt att utsträcka undersökningen även till kvinnorna. Hela antalet män, som under ifrågavarande tidsperiod avgått från de nämnda anstalterna utan att intagas å annat sinnessjukhus, uppgick — med frånräkning av genom döden avgångna — till 11 926 personer, varav 11 589 i åldrarna 14—74 år. Av dessa senare hade 166 anmält sig vid arbetslöshetsräkningen. En jämförelse mellan samtliga utskrivnas andel av den manliga folkmängden i riket och de vid arbetslöshetsräkningen anmäldas andel av samtliga manliga arbetslösa i olika åldersgrupper giver följande resultat.

Åldersgrupper

Hela antalet utskrivna i % av den manliga folkmängden

Vid arbetslöshetsräkningen anmälda utskrivna i % av samtliga arbetslösa

14—20 21—40 41—60 61—74

O-i 0-5 0'8 0-5

0-2 0-6 1-0 0--2

0"5

0'7

Summa 1

där

Uppgifter begärdes ej från Vipeholms sjukhus i Lund, med hänsyn till a t t de en gång intagna patienterna icke kunde t ä n k a s ifrågakomma vid en arbetslöshetsräkning.

1612 39

34 Bland de arbetslösa återfanns alltså en något större procent från sinnessjukhus utskrivna än inom den manliga befolkningen i övrigt. Skillnaden var dock förhållandevis obetydlig. De olikheter i fråga om sinnessjukdomarnas utbredning, som torde förefinnas mellan skilda befolkningsgrupper, och arbetslöshetens olikformiga förekomst inom olika näringsgrenar gör det emellertid vanskligt att draga bestämda slutsatser beträffande frekvensen av från sinnessjukhus utskrivna inom enskilda grupper eller näringar. De från sinnessjukhus utskrivna, som anmält sig vid arbetslöshetsräkningen, fördelade sig geografiskt på följande sätt. i % av antalet arbetslösa män 1-4 0-6 0-3

Antal

Storstäder Övriga städer Landskommuner

90 38 38 166

Hela riket

0-7

Storstäderna uppvisade här liksom i fråga om andra belastningsmoment ett kvalitativt sämre material än de övriga kommuntyperna. Den låga procenten internerade i landskommunerna kan delvis bero på att tillgången på vårdplatser i förhållande till behovet där är mindre än i städerna och följaktligen redovisningen av de sinnessjuka mindre fullständig. Fördelningen efter utskrivningsår och interneringstidens längd av de från sinnessjukhus utskrivna arbetslösa framgår av följande sammanställning. I n tern Utskrivningsår

mindre än 1 mån.

3 r i n

g s t i d

1—3 mån.

3-6 mån.

6—12 mån.

1-2 år

2-3 år

3-4 år

över 4 år

Summa

1932 1933 1934

12 3 Q O

6 4 6

3 1 2

1 6 3

1 2 2

1 2

1935 1936 1937

6 10 2

12 11 5

5 6 5

6 7 6

2 9 4

2 1 2

1 3

1 1

35 48 24

166 Summa

24 17 18

Sammanställningen utvisar, att huvudparten av de utskrivna vistats å sinnessjukhus endast kortare tid; 36 personer mindre än en månad. Dock hade 35 personer varit internerade över 1 år. ^ E t t stort antal psykiska sjukdomar funnos representerade bland de i räkningen deltagande. I detta sammanhang torde emellertid en redovisning av de olika sjukdomsformerna knappast vara av något större värde, varför här endast angives sjukdomsfallens fördelning på de tre vanligaste formerna.

35 Psykopat! (abnorm personlighet) Manisk-depressiv sinnessjukdom Schizofren sinnessjukdom Övriga fall

32 24 20 90 Summa 166

Med psykopati torde förstås en utan tecken på sinnessjukdom i inskränkt bemärkelse förefintlig defekt i den psykiska strukturen, som framför allt visar sig i bristande förmåga till anpassning efter livets krav eller samhällets lagar. Den manisk-depressiva sinnessjukdomen förlöper vanligen i perioder och yttrar sig i förskjutning av stämningsläget uppåt — manisk fas — eller nedåt — depressiv fas (»melankoli»). Schizofreni är en sinnessjukdom med klyvning eller splittring av själslivet, förflackning av känslolivet, avtrubbning av viljelivet och verkar i sjukdomens framskridna stadier fullständigt förslöande. De från sinnessjukhus utskrivna arbetslösas fördelning efter yrkestillhörighet och ålder framgår av följande sammanställning. Ålder Utskrivna under 2 1 - 3 0 31—40 41—50 51—60 61—74 Summa i % av arbetslösa 21 år år

Yrkesgrupp

J o r d b r u k o. skogshushållning Industri o. hantverk Handel, samfärdsel o. allmän tjänst därav kontors- o. butikspersonal Diversearbete m. m Summa

1 11 28

Utskrivna i % av arbetslösa. .

0-2

0-4

1 13

6 16

5 11 33 0-8

11 10 49

0-9

l-i

2 12

8 54

0-2 0-5

1-1

24 49

1-6 0-8

0-2

07 Mer än tre fjärdedelar av de utskrivna voro i åldern 31—60 år, och huvudparten tillhörde yrkesgrupperna handel, samfärdsel och allmän tjänst samt industri och hantverk. Det relativt högsta antalet utskrivna återfanns inom gruppen kontors- och butikspersonal, där antalet utgjorde 1-6 procent av hela antalet arbetslösa män inom yrkesgruppen. Som ovan framhållits bör på grund av att undersökningsmaterialet måhända ej är så fullständigt, som önskligt hade varit, ej alltför långt gående slutsatser dragas ur detsamma. Dock synes det förhållandet, att sinnessjukdom kunnat påvisas endast hos 166 av 25 093 arbetslösa giva vid handen, att de vid arbetslöshetsräkningen anmälda ej varit i anmärkningsvärd grad belastade av psykiska sjukdomar.

36 KAP. V.

Arbetslösa straffade för brott eller ådömda tvångsarbete för lösdriveri. Att arbetslöshet och brottslighet äga ett visst samband är ställt utom tvivel. Avsaknaden av existensmöjligheter åberopas ofta av brottslingen som orsak till hans iråkade belägenhet. Självfallet måste en sådan uppgift mo tagas med viss reservation, då arbetslösheten kan bero på arbetsskygghet, men även med beaktande av denna invändning vågar man påstå, att stigande arbetslöshet ger utslag i större antal brott och andra former av asociaiitet. E n möjligast noggrann kartläggning av de arbetslösas tidigare vandel måste därför anses som önskvärd vid bedömandet av orsakerna till den uppkomna arbetslösheten. . , . , .. Genom socialdepartementets försorg ha ur straffregistret inhämtats vissa uppgifter för de vid arbetslöshetsräkningen anmälda arbetslösa, som dömts till urbota straff, ådömts tvångsarbete för lösdriveri, böter för p a t t e n eller villkorligt ådömts böter. För till urbota straff före den 1 januari 1920 dömda antecknades endast faktum, men för övriga dömda gjordes anteckning om utslagsdag, brottets art samt den ådömda strafftiden, dock med den inskränkningen, att strafftiden angavs endast för de efter den 1 januari 1930 dömda. Av samtliga arbetslösa återfunne* i straffregistret 2 477,* av vilka 10 voro kvinnor, som dock icke medtagits i den följande redovisningen. Huvudresultaten framgå av tab. 7. .,,... j _•• Av tabellen framgår, att hela antalet i straffregistret identifierade man uppgick till 2 467 eller 9-8 procent av samtliga arbetslösa man. Av hela antalet straffade hade 2 115 ådömts urbota straff, d. v. s. fängelsestraff eller straffarbete, 89 tvångsarbete för lösdriveri och 328 endast adomts böter. Bland de 89 lösdrivarna funnos 65, som även dömts till urbota strait. E n direkt jämförelse mellan de arbetslösa och övriga invånare i fråga om brottsfrekvensen låter sig icke göra med ledning av förefintligt statistiskt material, men en viss uppfattning härom har man kunnat bilda sig genom en uppskattning av antalet i straffregistret antecknade nu levande personer. Enligt denna uppskattning är brottsligheten sannolikt större bland de har ifrågavarande arbetslösa, till stor del från storstäderna, men något exakt sittermässigt belägg härför har ej stått att erhålla. _ Då straffregistret beträffande bötesstraffen endast innehåller uppgitt a i Av anledning, för vilken redogöres å sid. 38, torde det h ä r uppgivna antalet vara något lägre än det verkliga.

37 Tab. 7. Antalet i straffregistret identifierade arbetslösa män. Dömda i % av arbetslösa

Antal dömda

a) Till urbota straff dömda

..

därav endast före 1920 senast 1920—1929 senast efter Vi 1930 b) Ådömda därav c) Endast

Övriga städer

Landskommuner

Summa

Storstäder

Övriga städer

Landskommuner

Summa

2 115

15 0

9-e

4-3

8-4

397 2G5 297

251 178 220

183 109 215

831 552 732

G 2 4'i 4'7

2'a

To 0'o

0-9

0'7

l 8

2'2 2-9

0-i

0-4

0-s

o-i

0-3

3'2

tvångsarbete för lösäven dömda till urtill böter

dömda....

2o

1-4

0-9

1-3

Summa

a+b+c1

2 4G7

17-2

llo

5 2

a + b1

2 139

15-S

9 G

35 Summa 1

Storstäder

Utan dubbelräkningar.

dem, som dömts till böter för snatteri eller villkorligt ådömts böter — utan all fråga endast en mindre del av samtliga bötesstraff — och förseelserna i dessa fall väl knappast varit av sådan art, att de i och för sig i någon högre grad inverkat menligt på den arbetslöses möjligheter att erhålla arbete, har det ansetts lämpligt att icke medräkna bötesstraffen i den följande framställningen. Hela antalet till urbota straff eller tvångsarbete för lösdriveri dömda uppgick till 2 139 eller 8*5 procent av samtliga arbetslösa. För storstäder, övriga städer och landskommuner uppgick motsvarande procenttal till respektive 15" 2, 9-6 och 4*3. De arbetslösa, som ådömts urbota straff, hade till 39-3 procent dömts endast före 1920, 26-1 procent senast under perioden 1920—1929 och 34-6 procent senast efter 1 januari 1930. Man kan givetvis ifrågasätta, om personer, som dömts till urbota straff av måttlig varaktighet så långt tillbaka i tiden som före 1920 utan att sedermera återfalla till brott, borde ha medtagits i förevarande undersökning. Då denna emellertid liksom övriga i detta sammanhang gjorda undersökningar endast haft till syfte, att konstatera förekomsten av sådana lyten hos de arbetslösa, som kunnat menligt inverka på deras utkomstmöjligheter på arbetsmarknaden, får det dock anses naturligt att även dessa fall medräknas. I tab. 8 meddelas uppgifter om antalet till urbota straff dömda arbetslösa inom olika åldersgrupper. Av tabellen framgår, att de straffade utgjorde en betydligt större andel av åldersgrupperna 36—55 år än av övriga åldrar. Inom vardera av först nämnda åldersgrupper uppgingo de till i genomsnitt 13 procent av hela antalet arbets-

3s Tab. 8. Antalet till urbota straff dömda arbetslösa inom olika geografiska områden fördelade på åldersgrupper. Män. Antal i Åldersgrupper

% iv antalet arbet slösa i

stor- övriga landsstäder städer kommuner

Summa

stor- övriga landsstäder städer kommuner

Summa

14—17 18-20 21-25

1 30

12 52

2 14 46

2 27 128

0-9 6-o

3-6 5-6

0-4 1-2 23

03 1-7 38

26—30 31-35 36—40

65 88 168

72 88 96

62 75 69

199 251 333

10-o 13-7 23-0

8-5 10-5 13 9

3'9 5-4 62

6-5 8-7 13-2

41-45 46-50 51-55

155 134 169

84 82 67

60 54 56

299 270 292

22-2 18-4 20-o

14-5 14 G 11-4

6-8 63 7-5

139 12-6 13-4

56—60 61-66 67—74

92 49 8

53 38 5

41 27 1

186 114 14

13-6 8-3 3-8

8-8 6-2 2-8

53 3-7 0-8

9o 5-9 2-7

15o

8-4

Summa

lösa. Det kan synas anmärkningsvärt, att de någon gång straffade i åldersgrupperna 61—66 och 67—74 år endast uppgick till respektive 5-9 procent och 2-7 procent. Detta finner emellertid sin förklaring i att straff registret lades upp år 1901, varför brott begångna av t. ex. 56-åringar före 20 års ålder, 61-åringar före 25 etc. icke kunnat konstateras. Då majoriteten av förstagångsförbrytare enligt den officiella brottsstatistiken ej fyllt 25 år följer härav, att framför allt åldersgrupperna 61—74 år men i viss mån även grupperna 51—60 år blivit ofullständigt redovisade. Det föreliggande materialet medger därför ej utan vidare den slutsatsen, att brottsfrekvensen bland de arbetslösa avtog i åldrarna över 55 år. Vissa skäl tala dock för att så kan ha varit fallet, ehuru ej tillnärmelsevis så starkt, som i tab. 8 angives. Man kan sålunda här endast konstatera, att de medelålders arbetslösa varit straffade i större utsträckning än arbetslösa inom andra åldersgrupper. Detta gäller framför allt de arbetslösa i storstäderna, där antalet någon gång till urbota straff dömda inom åldersgrupperna 36—45 år översteg 20 procent. En fördelning av de straffade inom åldersgrupperna 36—55 år efter tidpunkten för senaste domstolsutslag giver följande resultat. % till urbota straff dömda i åldern 36—55 år (ålder 1937)

Storstäder Övriga städer... Landskommuner Samtliga kommuner

i , endast före 1920 47-0 50-4 52-3

senast 1920—1929 28-7 27-7 24-3

senast r, t. 1930 24-3 21-9 23-4

49'0

27-5

23-5

39 Av sammanställningen framgår, att ungefär hälften av de straffade inom dessa åldersgrupper voro dömda senaste gången före 1920 och endast cirka en fjärdedel efter 1 januari 1930. Några större skiljaktigheter mellan de arbetslösa i storstäderna och i övriga kommuner förefanns icke i detta avseende. I tab. 9 meddelas uppgifter om de straffades fördelning efter yrkestillhörighet. Tabellen utvisar, att särskilt yrkesgrupperna hotell- och restaurangrörelse, landtransport samt tillfällighets- och diversearbete företedde en hög procent straffade, respektive 15-7, 12-7 och 12-5 procent. Tab. 9. Antalet till urbota straff dömda arbetslösa inom olika yrkesgrupper. Män. Yrke

Antal dömda

r ii p p e r

av arbetslösa

Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarbete och arbetsledning Malmbrytning Metallindustri

95 21 9 6 126

34 2-5 4-7 7-7 8-9

Stenindustri Glasindustri Annan jord- och stenindustri Sågverksindustri Annan trävaruindustri

39 2 11 65 11

3-3

Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruindustri

31 15 58 31 41

6-9 10-1 8-o

Kemisk-teknisk industri Väg- och anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske

23 148 117 12 63

10-5 10-2 10-4 ll-o

Kontors- och butikspersonal Lagerarbete Hotell- och restaurangrörelse Landtransport Litterärt och konstnärligt arbete

145 58 31 199 15

9-9 10-8 15-7 12-7 6'6

Förvaltning och undervisning Sjukvård och hygien Husligt arbete Tillfällighets- och diversearbete Ungdom u t a n särskild utbildning

17 5 12 695 14

10-i 8-9 8-i 12-5 1-7 8-4

Summa

1-1 6-3 4-4

3'9

8-e 8-3 7-2

Beträffande de efter 1 januari 1920 till urbota straff dömda ha, som tidigare nämnts, närmare uppgifter inhämtats även om arten av de brott, för vilka de arbetslösa sakfällts. Fördelningen i detta avseende av antalet utdömda straff (ej antalet dömda personer) framgår av följande sammanställning.

40 % utdömda straff i

Brott för vilka vederbörande dömts till urbota straif efter Vi 1920

storstäder

övriga

städer

landskommuner

44-5

Tjuvnadsbrott Förfalsknings- och oredlighetsbrott Misshandels- och fridsbrott Sedlighetsbrott

Summa

369 16-3 16'3

15'4 15-7

428 19-8 12-3 3-7

4-G

3'5

Meneds-, mordbrands- och skadegörelsebrott Brott mot motorfordonsförordningen Brott mot rusdrycksförordningen Övriga brott

0 2 5 10

Summa

2-3 0-8

0-G 2-5 6-3 11-5

8-8

1-2 2'1 7-7 10-4

lOOo

14o

lOOo

Sammanställningen utvisar, att nära två tredjedelar av samtliga straff avsett tjuvnads- eller förfalsknings- och oredlighetsbrott. I storstäderna dominerade dessa brott helt, medan i landskommunerna misshandels- och fridsbrott samt brott mot rusdrycksförordningen (huvudsakligen lönnbränning) intogo en framträdande plats. Ungefär 10 procent av samtliga straff redovisas under gruppen »övriga brott», som bland annat omfattar brott mot krigslagarna och vissa specialförfattningar. I detta sammanhang kan nämnas, att av de 145 dömda inom yrkesgruppen kontors- och butikspersonal något mer än hälften dömts för förfalsknings- och oredlighetsbrott och en fjärdedel för tjuvnadsbrott. Följande sammanställning lämnar upplysning om hur många av de efter 1 januari 1920 till urbota straff dömda, som varit straffade mer än en gång. därai ' förut Kommungrupper

Förut icke straffade

Förut straffade

Summa

304 272 232

258 126 92

80S 54-i 68-3

straffade

1 gång

2 gånger

o eller flera ganger

562 398 324

117 60 56

47 28 14

94 38 22

12S4

loo-o

16-7

100-0 lOOo

20-8 15-i 17-3

8-4

7-o

9-c

71-G

45-9 31-7 28-4

4-3

6'8

37l

100-0

18-2

12o

Antal Storstäder Övriga städer Landskommuner Summa Procent Storstäder Övriga städer Landskommuner Summa

Av sammanställningen framgår, att 476 arbetslösa eller 37-1 procent av samtliga dömda mer än en gång ådömts urbota straff; 154 eller 12-o procent hade förut varit straffade 3 eller flera gånger. Bland dessa sistnämnda hade 86 undergått urbota straff 5—9 gånger och 9 10—13 gånger. Procenten återfallsförbrytare var särskilt hög i storstäderna, där 45-9 procent av de dömda tillhörde denna kategori.

41 F ö r de efter 1 j a n u a r i 1930 till u r b o t a straff d ö m d a a r b e t s l ö s a föreligga även u p p g i f t e r om straffens a r t och den å d ö m d a strafftiden. Av de å d ö m d a straffen v o r o 48-2 p r o c e n t fängelsestraff, 49-7 p r o c e n t straffarbete och 2-1 procent fängelse i förening m e d straffarbete. I följande s a m m a n s t ä l l n i n g ha de till straffarbete r e s p e k t i v e fängelse d ö m d a a r b e t s l ö s a fördelats efter strafftidens längd, v a r j ä m t e m o t s v a r a n d e uppgifter m e d d e l a s för s a m t l i g a i riket u n d e r p e r i o d e n 1931—1935 till straffarbete r e s p e k t i v e fängelse d ö m d a . D e t ö v e r v ä g a n d e flertalet frihetsstraff u t g j o r d e s av k o r t v a r i g a s å d a n a . I detta a v s e e n d e skilja sig de d ö m d a a r b e t s l ö s a icke n ä m n v ä r t från hela a n t a l e t u n d e r p e r i o d e n 1931—1935 d ö m d a . D e k o r t v a r i g a s t e fängelsestraffen (en månad) voro dock vanligare b l a n d de a r b e t s l ö s a än i n o m b e f o l k n i n g e n i övrigt, och d e l ä n g s t a frihetsstraffen förekommo n a t u r l i g t n o g ej alls b l a n d räkningscleltagarna. Straffets art och längd

Efter Vi 1930 dömda arbetslösa

Hela antalet under perioden 1931-1935 dömda

Straffarbete månader

högst 2 . . 2— 3 . . . . 3— 6.... G— 9 . . . . 9—12....

12-3 19'4 39-1 9-8 7-6

14-2 23-2 32-6 8-7

8*2

2-5 0-9 0-2

8-0 5"i 0'8 0-6

lOOo

lOOo

46-8 26-7 14-3 9'7 1-6 0-9

39 32 14 10 1 0 0

IQOo

6"8

år

1—2 . . . . 2—4 . . . . 4—6 . . . . mer än 6. livstid ..

0-o Summa

Fängelse månader

högst 1.. .. 1—2 2—3 3—6 6—9 9—12 mer än 12 Summa

Av samtliga till straffarbete i h ö g s t 6 m å n a d e r d ö m d a a r b e t s l ö s a h a d e 48-6 p r o c e n t erhållit villkorlig dom. M o t s v a r a n d e tal för samtliga u n d e r åren 1931—1935 d ö m d a u p p g i c k till 53-1 p r o c e n t . F ö r till fängelse i h ö g s t 1 år d ö m d a uppgick p r o c e n t e n villkorligt d ö m d a b l a n d d e a r b e t s l ö s a t i l l 26-o och b l a n d samtliga till 34-8. A v s a m t l i g a arbetslösa, s o m å d ö m t s u r b o t a straff (2115), avtjänade 105 straffet h e l t eller delvis efter d e n 1 j a n u a r i 1936.

42 Som tidigare konstaterats, var antalet arbetslösa, som ådömts tvångsarbete för lösdriveri, relativt obetydligt. Hela antalet sådana arbetslösa uppgick till 89. Deras fördelning efter vistelsekommun framgår av följande sammanställning.

Stockholm Göteborg Malmö Övriga städer Landskommuner Summa

Antal

i % av antalet arbetslösa

43 15 1 21 9

1*1 0'i

0-4

ro 0-3 0'i

Vid 1927 års arbetslöshetsräkning befunnos 1-4 procent av de arbetslösa i Stockholm, 0-7 procent i Göteborg men inga i Malmö ha varit ådömda tvångsarbete för lösdriveri. Genom den nu företagna undersökningen bekräftas sålunda, att de i räkningarna deltagande arbetslösa — även i storstäderna — endast i ringa utsträckning utgjorts av dylika individer.

43 KAP. VI. Arbetslösa förut intagna på alkoliolistanstalt. Vid jämförelse med Socialstyrelsens register över personer, som äro eller varit intagna på alkoholistanstalt, befunnos 234 arbetslösa män tillhöra denna kategori, inklusive 6 personer, som omedelbart efter arbetslöshetsräkningen intagits på sådan anstalt. Ifrågavarande arbetslösas fördelning efter vistelsekommun och antalet gånger, vederbörande varit intagen å anstalt, framgår av följande sammanställning. därav antal gånger

Hela antalet intagna å alkoholistanstalt

3 eller flera

Storstäder därav Stockholm Göteborg Malmö

2-4

88 36 31

63 22 21

14 9 9

11 5 1

23 2-4 2-8

Övriga städer Landskommuner

61 18 234

49 17 172

8 1 41

0-9 0-2

Yist e1 sekommun

Hela

riket

21 Alkoholister i % av arbetslösa män

09 Av sammanställningen framgår, att huvudparten av de å alkoholistanstalt någon gång intagna arbetslösa voro hemmahörande i storstäderna, där 2-4 procent av hela antalet arbetslösa män utgjordes av sådana personer. I 62 fall hade vederbörande mer än en gång varit intagen på alkoholistanstalt. I 2 av dessa fall hade intagning ägt rum 4 och i 3 fall 5 gånger. Å s. k. sluten anstalt, d. v. s. statens alkoholistanstalt å Svartsjö för kriminella eller svårförbätterliga alkoholister, hade 16 arbetslösa vistats längre eller kortare tid. Enligt alkoholistlagen kan tvångsinternering å allmän alkoholistanstalt komma till stånd, om någon är hemfallen åt alkoholmissbruk och i följd därav befinnes farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv eller utsätter familjen för nöd eller vanvård eller ligger det allmänna, familjen eller annan till last eller för ett för närboende eller andra grovt störande levnadssätt. Internering kan därjämte ske, om någon är hemfallen åt alkoholmissbruk och under de två sista åren tre eller flera gånger dömts till ansvar för fylleri. Dessutom kan en person frivilligt begära inträde å alkoholistanstalt, varvid han dock måste förbinda sig att kvarstanna under viss tid, som ej må överskrida ett år. Tvångsinternering kan komma till stånd för en tid av intill ett

44 år, vid återfall två år. I vissa fall kan vederbörande kvarhållas på anstalten ytterligare två år. Alkoholisternas fördelning efter intagningsorsak framgår av följande tablå. För dem som varit intagna mer än en gång, har angivits orsaken till sista intagningen. Farlig för eget eller andras liv 25 Utsatt familjen för nöd eller vanvård eller legat andra till last 61 Grovt störande levnadssätt eller upprepade fylleriförseelser .. 15 Flera av nämnda grunder 37 Frivilligt inträde 96 Summa 234 Tablån utvisar, att cirka 60 procent tvångsinternerats och 40 procent frivilligt inträtt på anstalt, Av de internerade hade 3 tidigare varit intagna på uppfostringsanstalt, 8 på arbetshem, 13 på sinnessjukhus, 20 på alkoholistsjukhus samt 4 på fattigvårdsinrättning. Vidare hade 20 avtjänat tvångsarbete för lösdriveri och 32 enbart varnats för lösdriveri. Dessutom hade 83 personer eller 35-5 procent av samtliga någon gång ådömts urbota straff. Alkoholisternas fördelning efter senaste utskrivningsår var följande. Storstädcr

Senaste utskrivningsår

Före 1920 1920—1929 1930-1935 Vi 1 9 3 6 - 3 1 / 8 1937 31/ 8 1937 permitterade senare internerade

Stoekholm

LandsÖvriga komGöte- Malmö Summa städer muner antal borg

procentuell fördelning 3-o

o 19 40 19

4 14 12

2 17 8

3 25 71 39

3 7 29 18

1 2 9 3

7 34 109 60

10-3

100 o

jämte Summa

Summa

155 Gl

145 46-G 25-G

Av denna tablå framgår, att i 41 fall (17-5 procent) den senaste utskrivningen ägt rum före 1930 och i 7 fall före 1920. Mer än en tredjedel hade antingen utskrivits under tiden 1 januari 1936—31 augusti 1937 eller voro vid räknetillfället fortfarande inskrivna å anstalt ehuru försöksvis permitterade. Som tidigare nämnts, hade 6 personer intagits först efter den 31 augusti 1937. Alkoholisternas fördelning efter ålder och yrke framgår av följande sammanställning, vari dock endast specificerats yrkesgrupper omfattande minst 10 personer. Cirka 70 procent av de å alkoholistanstalt någon gång intagna tillhörde åldersgrupperna 41—60 år. Det högsta relativa antalet återfanns inom yrkesgruppen kontors- och butikspersonal, där 2-2 procent av de arbetslösa männen tillhörde denna kategori. Huvudparten av de övriga voro diversearbetare eller byggnadsarbetare.

45 Alkoholister 21—30 3 1 - 4 0 år år

Yrkesgrupper

41—50 5 1 - 6 0 år år

över 60 år

Summa

3 2 8 7

1 2 2 2

17 14 18 33

1-2 l-o 1-G 2-2

arbetslo män

Metallindustri Väg- och anläggningsarbete . . Annan byggnadsverksamhet . . Kontors- och butikspersonal . .

— —

3 4

9 5 5 19

Landtransport Tillfällighets- och diversearbete Övriga yrkesgrupper

1 6 4

3 12 12

5 32 18

5 28 17

6 3

14 84 54

0-9 1-5 0-4

Summa

09 Här nedan ha slutligen sammanställts de uppgifter, som anstaltsledningen meddelat angående de internerades arbetsförmåga, samt ledningens åsikt om huruvida vederbörande skulle komma att sköta sig eller återfalla i alkoholism efter utskrivningen. Anses komma att Arbetsförmåga

God Mindre god Arbetsoförmögen Uppgift saknas

sköta sig

återfalla

95 17 16

41 23 5 6

^

Summa

Uppgift saknas

Summa

5 2 1 22 30

141 42 7 44 234

Tydligt är, att återfallsrisken äger samband med arbetsförmågan och att personer med god arbetsförmåga i flertalet fall av anstaltsledningen ansetts kunna bliva nyttiga samhällsmedlemmar.

46 KAP. VII.

Arbetslösa kända för riisdrycksmissbrnk. (Storstäderna.) I nästföregående kapitel (kap. VI) har redogjorts för de arbetslösas kontakt med alkoholistanstalterna. Önskligt hade varit, att den så utförda undersökningen kunnat kompletteras med en samtliga kommuner omfattande redogörelse för dels nykterhetsnämndernas eventuella befattning med de arbetslösa, dels den utsträckning i vilken arbetslösa gjort sig skyldiga till fylleriförseelser, som föranlett ingripande i någon form från samhällets sida. Framför allt av tekniska skäl men även på grund av den i städerna och på landsbygden skiftande tolkningen av begreppet »fylleriförseelse», kanske även myndigheternas skiftande möjligheter att beivra dylika förseelser, och med hänsyn till att rusdrycksmissbruket torde vara mest utbrett i de högre samhällsbildningarna (d. v. s. storstäderna), har undersökningen på denna punkt inskränkts till att omfatta de tre storstäderna. Genom räknekommittéernas i storstäderna försorg införskaffades uppgifter om vid arbetslöshetsräkningen anmälda arbetslösa, som voro kända hos nykterhetsnämnden, varjämte för Stockholms vidkommande även lämnades uppgifter om beivrade fylleriförseelser. I fråga om dylika förseelser torde av viss anledning undersökningsmaterialet ej kunna göra anspråk på att vara fullständigt, varför resultaten få betraktas som minimisiffror. Arbetslösa käntla hos nykterhetsiiämncl. Innan en redogörelse lämnas för undersökningsresultaten torde det vara nödvändigt att närmare definiera begreppet »känd hos nykterhetsnämnd». Detta kan sägas omfatta alla de fall, där nämnden med stöd av alkoholistlagen ingripit mot en alkoholmissbrukare antingen på grund av anmälan eller på eget initiativ. De åtgärder, som därvid ifrågakommit, ha varit av skiftande slag, från internering på alkoholistanstalt till tilldelande av varning. Antalet arbetslösa i storstäderna, som i angiven bemärkelse voro kända hos nykterhetsnämnd, framgår av följande sammanställning. Period under vilken vederbörande senast var känd hos nykterhetsnämnd

Stockholm

Göteborg

Malmö

Före 1920 1920—1929 1930-1935 Efter Vi 1 9 3 6 . . . .

3 94 142 51

1 13 97 49

Summa

160 Antal

Procent Summa

Stockholm

Göteborg

3 63 69

4 110 302 169

l-o 32-4 49-o

0-6 S-i 60-7

17G

lOOo

Malmö

Summa

30 G

2-2 46-7 51-1

0-7 18-8 51-6 289

lOOo

lOOo

lOOo

47 Av de hos nykterhetsnämnd kända 585 personerna, samtliga män, hade 80"b procent senast efter 1 januari 1930 och 28-9 procent senast efter 1 januari 1936 varit i kontakt med vederbörande nämnd. Härvid uppvisade Göteborg och Malmö betydligt högre procent »färska» fall än Stockholm. I Malmö hade sålunda åtgärder vidtagits efter 1 januari 1936 mot icke mindre än 51-i procent av hela antalet nykterhetsnämndfall. Närmare uppgifter om de hos nykterhetsnämnd kända erhållas i tab. 10, vari en uppdelning skett på åldersgrupper. Tab. 10. Hos iivkterhetsnämnd kända arbetslösa fördelade på åldersgrupper. Män. An t a l Åldersgrupper

i % av a n t a et

arbct slösa

Stockholm

Göteborg

Malmö

Summa

Stockholm

Göteborg

Malmö

Summa

U n d e r 21

—

—

—

2-i

—

21—25 26-30 31—35

1 9 22

5 25 24

6 8 10

12 42 56

0-4 2-5 5'9

3-o 13'4 15'2

59 7-2 9-o

24 64 8-7

36-40 41—45 46-50

32 46 52

21 14 24

17 17 18

70 77 94

7-4 10-1 10-8

11-G 9-3 16-o

14-7 18-3 18-4

9-6 ii-o 12-9

51—55 56-60 61-66

57 44 20

23 16 7

23 17 17

103 77 44

10-8 10-7 6-o

12-4 10-7 6-2

16-9 14-9 11-7

12-2 11-4 7-5

4-8

3-7

4-3

7'6

10 7

67—r,j

7 Summa

290 Av tabellen framgår, att nykterhetsnämndfallen utgjorde 9-1 procent av hela antalet arbetslösa män i storstäderna. I Stockholm uppgick procentsatsen till 7-6, i Göteborg och Malmö till respektive 10-7 och 12-2. I fråga om åldersfördelningen företedde de olika städerna vissa skiljaktigheter. Medan alkoholisterna i Stockholm och Malmö företrädesvis återfunnos i åldersgrupperna 41—60 år, uppvisade i Göteborg även åldersgrupperna under 40 år höga procenttal. I Göteborg uppgingo sålunda alkoholisterna i åldersgrupperna 26—30 och 31—35 år till respektive 13-4 procent och 15-2 procent. Den högsta procenten återfanns i samtliga städer i åldersgruppen 46—50 år. I Stockholm voro 10-8 procent, i Göteborg 16-0 procent och i Malmö 18-4 procent av hela antalet arbetslösa män inom ifrågavarande åldersgrupp kända hos nykterhetsnämnden. Av följande sammanställning framgår, hur de hos nykterhetsnämnd kända arbetslösa fördelade sig efter yrkestillhörighet. Yrkesgrupper

Metallindustri Livsmedelsindustri Läder-, hår- och gummivaruindustri Väg- och anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet

Antal

48 20 18 19 61

*&&*

7*3 6*4 11'6 11'6 11*2

48 (forts.)

Yrkesgrupper

i % av arbetslösa 6-5 6-o 9-0 16-o 5-8

Antal

Kontors- och butikspersonal Lagerarbete Landtransport Tillfällighets- och diversearbete Övriga yrkesgrupper Summa

53 21 59 199 87 585

9-1

E n fördelning av ifrågavarande personer på hjälpsökande och övriga arbetslösa utvisar, att nykterhetsnämndfallén utgjorde en betydligt högre procent bland de hjälpsökande än bland övriga arbetslösa. Hjälpsökande

Övriga

% 11'6 13'e 15-5 12"7

% 5*7 8'9 10*8 7'1

Stockholm Göteborg Malmö Samtliga storstäder

Med hänsyn till de åtgärder, som vederbörande nykterhetsnämnd vidtagit, fördelade sig de hos nykterhetsnämnd kända arbetslösa på följande sätt. S t ä d e r

Göteborg Malmö Summa

Intagna på alkoholistanstalt

Andra åtgärder

Summa

Intagna i % av hela antalet

88 36 31 155

202 124 104 430

290 160 135

30-3 22-5 23-0

26 5

För de arbetslösa, som varit intagna på alkoholistanstalt, hänvisas till redogörelsen i kap. VI (sid. 43 ff.). E n jämförelse med uppgifter över för brott straffade arbetslösa utvisar, att icke mindre än 189 hos nykterhetsnämnd kända arbetslösa, eller 32-3 procent av hela antalet, även varit straffade för brott. För de olika städerna ställde sig antalet för brott straffade sålunda. Antal

Stockholm Göteborg Malmö Summa

110 47 32 189

% av nykterhetsnämndfall 37'9 29-4 23-7

323 Slutligen kan omnämnas, att av de 166 arbetslösa, som utskrivits från sinnessjukhus (se sid. 33), voro 25 kända hos nykterhetsnämnd, och av dessa voro 20 hemmahörande i Stockholm.

49 Arbetslösa i Stockholm bötfällda för fylleri. Vid arbetslöshetsräkningen deltogo i Stockholm 1 335 personer, som någon gång varit bötfällda för fylleri. Av dessa voro 6 kvinnor, vilka dock icke medtagas i redogörelsen här nedan. Samtliga för fylleri dömda män ha i tab. 11 fördelats efter antalet begångna förseelser samt efter tidpunkten för den senaste förseelsen. Tab. 11. Antalet arbetslösa män i Stockholm dömda för fylleri. Antal dömda för fylleri senast Antal

förseelser

Summa

före 1920

1930— 1935

efter Vi 1936

antal

%

1 o 3 4 5

160 61 27 14 5

165 85 40 29 20

137 72 46 37 44

40 27 17 17 7

502 245 130 97 76

6—10 11-15 16-20

7 7 1 1

43 9 10 11

69 21 13 14

36 15 8 14

155 52 32 40

37-8 18-4 98 7-3 5-7 11-7 39 2-4 3o lOOo

n—w Summa

Tabellen utvisar, att 502 (37-8 procent) av ifrågavarande arbetslösa dömts endast för en förseelse, 245 (18-4 procent) för två och 582 (43-8 procent) för tre eller flera förseelser; 279 (21-o procent) hade begått över 5 förseelser och 124 (9-3 procent) över 10. Av samtliga för fylleriförseelse dömda hade 283 (21-3 procent) icke begått någon förseelse efter den 1 januari 1920 och 695 (52-3 procent) icke efter 1 januari 1930. Vid tolkningen av dessa resultat torde dock stor försiktighet böra iakttagas. En person kan vara notorisk alkoholmissbrukare men lyckas helt undvika att bli dömd för fylleri, medan en annan i allmänhet skötsam person vid något enstaka tillfälle kan råka ut härför. Den omständigheten, att en person dömts för upprepade fylleriförseelser torde däremot göra det sannolikt, att vederbörandes livsföring är eller varit av sådan art, att hans möjligheter till arbetsanställning rönt inverkan därav. Det kan därför anses rimligt, att i detta sammanhang som belastning räkna 3 eller flera fylleriförseelser, oavsett när den senaste förseelsen begicks. Även om man vid en belastningsundersökning bortser från enstaka fylleriförseelser, torde dock antalet arbetslösa, som någon gång varit dömda för fylleri, jämfört med motsvarande antal för den övriga delen av befolkningen vara av visst intresse. I nedanstående sammanställning har därför hela antalet arbetslösa stockholmare, som någon gång dömts för fylleri, fördelats på åldersgrupper. Av sammanställningen framgår, att icke mindre än 35-o procent av hela antalet arbetslösa män i Stockholm någon gång dömts för fylleri; i åldersgrupperna 51—60 år nära hälften. 1612 39

50 •,. Åldersgrupper under 21 år 21—25

Antal för — 14

I % av arbetslösa — 6-1

26—30 31—35 36—40

49 86 143

138 23i 33-0

41—45 46—50 51—55

178 204 259

39-0 425 492

56 — 60 61—66 67 — 74

202 139 55

49-0 417 37-7

1 329

35" 0

fylleri d ö m d a

Summa

Möjlighet att göra jämförelser med förhållandena i detta avseende för hela den manliga befolkningen i Stockholm föreligger genom professor GunnarDahlbergs undersökningar (Gunnar Dahlberg och Sven Stenberg: Alkoholismen som samhällsproblem; en orientering över förhållandena i Stockholm, Stockholm 1934). Dahlberg har på grundval av polisdomstolens i Stockholm uppgifter över antalet personer, som första gången dömts för fylleri (materialet avser åren 1928—1929 och 1929—1930), beräknat risken i olika åldrar att minst en gång ha blivit dömd för fylleri. Kesultatet framgår av följande sammanställning. „,, Uppnådd ålder

Ris k p r o c e n t 1928-1929

1929-1930

20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 74

l:a 5-1 8-5 11-6 14-3 172 199 221 234 248 25-9 262

2-3 5"9 9-7 12-3 14'8 17-2 19-2 213 22-7 232 236 23-7

Vid uppnådda 70 år skulle sålunda en stockholmare ha stått en risk av ungefär 25 procent, emedan var fjärde person, som uppnått denna ålder, minst en gång dömts för fylleri. Jämföras dessa siffror med förhållandena inom arbetslöshetsklientelet får man ett icke oväntat belägg för att det senare är i högre grad belastat i detta avseende än befolkningen i övrigt, då genomsnittligt för de arbetslösa, oavsett ålder, icke mindre än 35 procent gjort sig saker till fylleriförseelse. Under hänsynstagande till de i många avseenden ogynnsamma förhållanden, varunder den arbetslöse tvingas att

51 leva sitt liv, och den skillnad i fråga om alkoholmissbrukets följder, som onekligen föreligger mellan olika befolkningsskikt med vitt skilda vanor, är det dock snarare förvånansvärt, att icke de arbetslösa intaga en i förhållande till befolkningen i övrigt ännu sämre ställning. Man torde emellertid böra beakta, att Dahlbergs undersökningar hänföra sig till endast tvenne observationsår, under det att för de arbetslösa, i den mån så varit möjligt, observerats hela deras livstid. Vill man erhålla en fullständig översikt över rusdrycksmissbruket bland de i undersökningen ingående arbetslösa, böra givetvis samtliga nykterhetsnämndfall medräknas. Av 290 hos nykterhetsnämnden i Stockholm kända arbetslösa hade 49 icke dömts för fylleriförseelse och 75 hade dömts endast 1 eller 2 gånger. I den i tab. 12 gjorda fördelningen på yrkesgrupper ingå samtliga arbetslösa män, som voro kända hos nykterhetsnämnden eller som dömts för fylleri minst 3 gånger. Dock ha endast yrkesgrupper med minst 20 arbetslösa specificerats. Tab. 12. Arbetslösa kända hos nykterhetsnämnden i Stockholm eller dömda för fylleri minst 3 gånger. Män. Yrke

Antal

g r u p p e r

i % av antalet arbetslösa

Jordbruk Ingenjörsarbete och arbetsledning Metallindustri Sågverksindustri Annan trävaruindustri

1 3 75 5 4

19-9 19-2 7-5

Pappersindustri Gransk industri Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruindustri

5 12 29 8 12

19-2 20-o 16-8 20-o 15-2

34 100 4 9 57

29-1 27-o 16-o 10-6 10-2

26 20 81 6

11-8 21-3 17-2 6-7

4 7 199 5

14-3 12-3 31-o 10-4 18-6

Väg- och anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet Kraft- och värmeproduktion Sjöfart och fiske Kontors- och butikspersonal Lagerarbete Hotell- och restaurangrörelse Landtransport Litterärt och konstnärligt arbete Förvaltning och undervisning

\\\\ \\

,,,

Sjukvård och hygien Husligt arbete Tillfällighets- och diverse arbete Övriga yrkesgrupper Summa

70G

2-3 44

Av tabellen framgår, att 18-6 procent av samtliga arbetslösa män i Stockholm kunde betraktas som belastade i här angivna avseende. Särskilt höga

52 procenttal uppvisade yrkesgrupperna väg- och anläggningsarbete, annan byggnadsverksamhet samt tillfällighets- och diversearbete. Inom dessa yrkesgrupper voro ungefär 30 procent av de arbetslösa antingen kända hos nykterhetsnämnden eller ock dömda för fylleri minst 3 gånger. E n jämförelse mellan hjälpsökande och övriga arbetslösa ger vid handen, att 25-8 procent av de hjälpsökande och 14-9 procent av övriga arbetslösa tillhörde denna kategori. Fördelar man samtliga i nykterhetshänseende på nyss angivet sätt belastade arbetslösa i Stockholm på åldersgrupper, erhålles följande sammanställning. Ålders gruppt

Antal

i % av arbetslösa

under 21 21—25

1-a

26—30 31—35 36—40

16 37 63

45 9-9 145

41—45 46—50 51—55

96 117 156

21-1 24-4 297

56—60 61—66 67—74

112 78 28 706

272 23-4 19-2 18" 6

Summa

Sammanställningen utvisar, att mellan 20 och 30 procent av de arbetslösa inom åldersgrupperna över 40 år utgjordes av personer, som vid undersökningstillfället voro eller varit alkoholmissbrukare.

53 KAP. V I I I .

Sammanfattning* av fysisk och social belastning*. Män. I det föregående (kap. II—VII) har redogjorts för de olika undersökningar, som verkställts för att utröna i vilken utsträckning de vid arbetslöshetsläkningen anmälda arbetslösa vore behäftade med lyten, som kunnat försvåra deras arbetsmöjligheter. Härvid bör erinras om att undersökningen rörande hos nykterhetsnämnden kända arbetslösa endast omfattat storstäderna samt undersökningen angående de för upprepade fylleriförseelser dömda endast Stockholms stad, medan övriga undersökningar avse hela riket. E n återblick på huvudresultaten erhålles i tab. 13, vari angivits antalet och procenten på olika sätt belastade arbetslösa män. Tab. 13. Antalet i olika avseenden belastade arbetslösa. Män. Belastade i % ar antalet arbetslösa HjälpHjälpÖvriga Summa sökande sökande Övriga Summa Antal

B e l a s t n i n g

A. Hela

riket

Fysisk (inkl. psykisk)

belastning

Icke arbetsföra* Icke fullt arbetsföra ' Behäftade med tuberkulos Utskrivna från sinnessjukhus Social

853 2 562 470 123

878 3 518 595 166

0-3 10-8 1-4 0-5

5-2 15-8 2-9 0-8

3-5 14-o 2-4 0-7

1056 80

1083 154

2 139 234

12-o 0-9

67 0'9

8-5 0-9

12-7

7-1

9i

25-8

14-9

18-6

belastning

Straffade för brott eller lösdriveri Utskrivna från alkoholistanstalt B.

25 956 125 43

Storstäderna Kända hos nykterhetsnämnden

C. Stockholms

stad

K ä n d a hos nykterhetsnämnden el. dömda för fylleri minst 3 gånger

Här nedan redogöres först för de hela materialet omfattande undersökningarna och därefter för de specialundersökningar, som verkställts dels i samtliga tre storstäder, dels endast i Stockholm. A. Hela riket. Vid beräkning av antalet belastade arbetslösa måste givetvis korrigeringar göras med hänsyn till att en och samma person kan vara belastad i mer än 1

Enligt den allmänna arbetsförhetsundersökningen (kap. II, sid. 14 f.).

54 ett avseende. Hela antalet belastade personer och antalet belastningsmoment framgår av följande sammanställning, avseende hela riket. Däri har icke medräknats de arbetslösa i storstäderna, som voro kända hos nykterhetsnämnden, och ej heller arbetslösa i Stockholm, dömda för upprepade fylleriförseelser, såvida icke annan belastning samtidigt förelegat. Fysisk belastning

Hjälpsökande Summa

Antal belastningsmoment

Antal belastade

1149 4 008 5157

1113 3 626 4 739

Social belastning Antal belastningsmoment

Antal belastade

1082 1208 2 290

1136 1237 2 373

Summa belastning Antal belastningsmoment

2 285 5 245 7 530

Antal belastade

2 025 4 417 G 442

Av sammanställningen framgår, att 587 arbetslösa voro både fysiskt och socialt belastade (4 739 + 2 290 — 6 442 = 587). Huvudparten av tuberkulosfallen samt sinnessjukhusfallen ha, som framgår av förut lämnade redogörelser, redan vid arbetsförhetsundersökningen konstaterats ha nedsatt arbetsförhet, och 83 av de socialt belastade hade varit både straffade för brott och intagna på alkoholistanstalt. Sättes antalet belastade arbetslösa i relation till hela antalet arbetslösa, erhållas följande procenttal.

Fysiskt belastade Socialt belastade Därav både fysiskt och socialt belastade Summa belastade

Hjälpsökande

Övriga

Summa

12*6 12*2 1"9 22'9

22"3 7*8 2'6 27* 2

18*9 9*1 2"3 25 7

Man finner sålunda, att 18-9 procent av samtliga arbetslösa voro fysiskt och 9*1 procent socialt belastade. Då emellertid 2*3 procent uppvisade både fysisk och social belastning, utgjorde hela antalet belastade 25*7 procent av de arbetslösa. De hjälpsökande voro i betydligt mindre utsträckning än övriga arbetslösa fysiskt belastade, medan i fråga om social belastning förhållandet var det motsatta. I det följande lämnas en redogörelse för antalet belastade arbetslösa inom olika geografiska områden samt ålders- och yrkesgrupper. Antalet belastade arbetslösa inom olika kommuntyper framgår av tab. 14. Av tabellen framgår, att de arbetslösa i landskommunerna både i fysiskt och socialt hänseende voro i mindre utsträckning belastade än städernas arbetslösa. Särskilt storstäderna uppvisade en hög belastningsprocent. Under det att de belastade där utgjorde 39-6 procent, funnos i skogskommunerna endast 12* i procent belastade. Belastningsprocenten är emellertid i hög grad beroende av klientelets ålderssammansättning, varför skiljaktigheterna i belastningshänseende mellan olika kommuntyper delvis kunna för-

55 Tab. 14. Antal belastade arbetslösa inom olika kommuntyper. Män. Antal belastade K o m m u 111 y p e r

Belastade i % ar arbetslösa

fysiskt

socialt

fysiskt och socialt

1786 474 163 577 82

1078 266 103 298 25

330 58 24 70 5

2 534 682 242 805 102

27-9 21-8 19-4 17-7 14-5

16-9 12-3 12-3 9i 44

52 2-7 2-9 2-1 0-9

39-6 31-4 28-8 24-7 18-o

3 082

4 365

23-3

33-o

.... ....

934 443 197 83

373 95 40 12

69 23 6 2

1238 515 231 93

13'9 15-2 13-4 10-8

5-6 32 2-7 le

l-o 0-8 0-4 0-3

18-6 17-e 15-7 12i

Samtliga landskommuner

2 077

4-4

0-8

17-5

Hela riket

4 739

2 290

0 442

18-9

9l

25 7

Hela antalet

fysiskt

socialt

fysiskt och socialt

Hela antalet

Städer med över 100 000 inv 30 0 0 0 - 1 0 0 000 » 20 000— 30 000 » 5 000— 20 000 » högst 5 000 »

....

Samtliga städer Landskommuner Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner Skogskommuner

klaras av skiljaktigheter i ålderssammansättningen. I tab. 15 har hela antalet belastade arbetslösa fördelats på åldersgrupper. Tab. 15. Antal belastade arbetslösa i olika åldersgrupper. Hela riket. Män. Antal belastade Åldersgrupper

Belas ade i % av arbetslösa

fysiskt och socialt

Hela antalet

fysiskt

socialt

fysiskt och socialt

Hela antalet

0-3 1-8 3-8

0-1 0-6

6-0 8-8 14-3

13-5 15-2 18-2

6-8 9s 13-7

l-o 1-7 3-3

193 22-8 28-6

694 719 749

21-i 24-o 23-9

15-4 14-4 14-7

4-s 4-8 4-3

32-2 33-6 34-3

56 50 11

707 683 258

27-o 31-2 48-5

10-i 6-7 3i

2-7 2-6 2-i

34-4 35-3 49o

0 442

18-9

9l

25 7

fysiskt

socialt

14—17 18-20 21—25

37 113 376

2 29 128

1 21

39 141 483

57 7-i lli

26-30 31—35 36-40

414 436 461

207 266 346

29 48 84

592 654 723

41—45 46-50 51—55

454 513 522

332 308 320

92 102 93

56-60 61—66 67-74

556 604 253

207 129 16

4 739

2 290

Samtliga åldersgrupper

Av tabellen framgår, att procenten fysiskt belastade, som naturligt är, ökas med stigande ålder, medan den sociala belastningen når sitt maximum i 41—45 års åldern för att sedan minskas. Då de socialt belastade emellertid utgjorde en mindre del (drygt en tredjedel) av samtliga belastade, uppvisa procenttalen för hela antalet oavbruten ökning med stigande ålder.

56 Av det sagda framgår, att i kommuntyper med ett relativt stort anta] äldre arbetslösa, kunna förhållandena i belastningshänseende bliva alltför ogynnsamt bedömda, om endast genomsnittstal för hela klientelet stå till buds. I tab. 16 har klientelet uppdelats på åldersgrupper och kommuntyper. Tab. 10. Procenten belastade arbetslösa inom olika åldersgrupper oeb kommuntyper. Män. %

Belastade i % av arbetslösa 14-20 år

21—40 år

41-60 ur

61-74 år

Summa

ametslösa över 10 år

12-7 14-s 14-3 14-2 5-c

32-5 26-4 24-6 20-8 14o

43o 36i 35'2 30-8 26-6

53'G 43-2 439 28-6 21-2

39-6 31-4 28-8 24-7 18-o

58-6 48-2 38-9 46-4 41-5

26-8

33o

51-9

6'2 8-2 7-5 2-3

16-2 13-4 12-7 12i

26-5 24-8 263 19-5

26-9 31-8 16i 1 (44-4)

18-5 17-6 15-7 12-i

35-7 37-9 31-4 21-7

landskommuner

14'8

25-7

27-8

17-5

34-8

Hela riket

8o

20 7

25 7

43 8

Kommen typer

Städer

med

ö v e r 100 000 i n v 30 000—100 000 » 20 0 0 0 — 3 0 000 » 5 000— 20 000 » h ö g s t 5 000 » Samtliga

städer

Landskommuner

Jordbrukskommuner Samtliga

Även om hänsyn tages till åldersfördelningen framstå förhållandena i belastningshänseende betydligt ogynnsammare i storstäderna än i andra kommuntyper. Städer med 20 000—100 000 invånare uppvisade likaledes ett relativt högt antal belastade i de olika åldersgrupperna, medan däremot de mindre städerna närmade sig industri- och blandade kommunernas typ. Några större skiljaktigheter de olika landskommuntyperna emellan synas icke föreligga, men då en stor del av de arbetslösa i landskommunerna voro hemmahörande i arbetslöshetstyngda områden, lämnas här en redogörelse för belastningsförhållandena i dessa områden. Resultaten torde närmast böra jämföras med siffrorna för samtliga landskommuner. Visserligen äro 6 av de 71 arbetslöshetstyngda kommunerna städer, men samtliga dessa tillhörde de båda minsta stadstyperna, som i belastningshänseende företedde samma typ som industri- och blandade kommuner. Jämförelsen framgår av följande sammanställning. % belastade arbetslösa Områden

Arbetslöshetstyngda områden Samtliga landskommuner 1

nats

14—20 år

21-40 år

41—60 år

61-74 år

Summa

38 64

12-7 14-8

20-7 25-7

19-7 27-8

14-8 17-5

P a r e n t e s anger i denna och följande tabeller, a t t procent- respektive medeltal beräkpå mindre a n t a l än 20.

57 Man kan sålunda konstatera, att de arbetslösa i de arbetslöshetstyngda områdena voro i mindre utsträckning belastade än inom övriga delar av riket. Mera detaljerade uppgifter för de arbetslöshetstyngda områdena erhållas i tab. 17, vari antalet belastade angivits för vart och ett av ifrågavarande områden. Om man undantager Södra Vram, där så gott som samtliga arbetslösa voro över 40 år samt järnbruks- och gruvkommunerna, som uppvisade ett relativt större antal yngre arbetslösa än övriga områden, var åldersfördelningen inom de olika områdena i stort sett densamma. Tabellen ger vid handen, att några större skiljaktigheter i belastningshänseende icke förefanns mellan de olika områdena med undantag av järnbruks- och gruvkommunerna, som uppvisade ett relativt högre antal belastade än övriga områden, vilket förhållande skulle ha framträtt ännu mera markerat om uttryck kunnat givas åt åldersfördelningen. Tab- 17. Antal belastade arbetslösa inom arbetslöshetstyngda områden. Män. Antal belastade Arbetslöshetstyngda områden

Belastade i % av arbetslösa

fysiskt

socialt

fysiskt och socialt

49 111

18 38

2 4

65 145

11-8 9-o

4-3

242 37

146 11

19 2

369 46

23 59

11 31

1 9

17 4

fysiskt och socialt

Hela antalet

3o

0-4 0-3

15-7 11-7

10-7 10-7

65 32

0-s 0-fl

16-4 13-3

33 81

13-5 11-4

6-5 6-o

0-6 1-7

19-4 15-7

9i

0-4

14-2

9-5

3-7

1-5

11-7

9 3

26 6

9-4 (18-2)

5-o (13-6)

(4-5)

14-4 (27-3)

Hela antalet

fysiskt

socialt

Stenkommuner Blekinge Bohuslän Sdgverkskommuner Västernorrland Övriga Järnbruks- o. gruvkommuner Bergslagen Norrbotten

Glasbrukskommuner Övriga Oskarshamn Södra Vram Vissa kommuner i Västernorrland

5-o

0-3

Summa

10 4

14-o 148

I det föregående har framhållits, att de belastade arbetslösa omfattade två skilda grupper, fysiskt och socialt belastade, samt att en mindre del voro belastade i både fysiskt och socialt hänseende. Av sammanställningen å sid. 58 framgår, hur stor del respektive grupper utgöra av samtliga belastade. Sammanställningen utvisar, att en avsevärd del av de belastade i städer

58 Kommuntyper

Städer med över 100 000 invånare 30 000—100 000 » 20 000— 30 000 » 5 000— 20 000 » högst 5 000 » Samtliga städer

Fysiskt belastade

Socialt belastade

Både fysiskt och socialt belastade

705 695 673 71-7 80-4

42-5

13o

70-6

40G

11-2

75-5 86-o 85-3 89-2

30-I

5-6 4-5 2-6 2-i

9l

70'0

34-8

4-8

39o 42-c 37-o 24-5

8-5 9-9 8-7 4-9

Landskommuner Industrikommuner Blandade kommuner Jordbrukskommuner Skogskommuner Samtliga landskommuner Hela riket Arbetslöshetstyngda områden

18-5 17-3 12-9

och industrikommuner voro socialt belastade, medan däremot sådan belastning var mindre framträdande i övriga landskommuner. Anmärkningsvärt är, att över en tredjedel av de belastade i arbetslöshetstyngda områden voro belastade i socialt hänseende. Uppgifter om hur stor del de socialt belastade utgjorde av samtliga arbetslösa inom olika kommuntyper och arbetslöshetstyngda områden ha meddelats i tab. 14 och 17. Av dessa framgår, att procenten socialt belastade varierade från 16*9 i storstäder till 4-4 i de minsta städerna samt från 5*6 i industrikommuner till T 6 i skogskommuner. I storstäderna voro för övrigt 5-2 procent av de arbetslösa belastade både i fysiskt och socialt hänseende. Av hela antalet arbetslösa voro 9-1 procent socialt belastade. I de arbetslöshetstyngda områdena var motsvarande procentsats 5-i. Redan tidigare har ägnats uppmärksamhet åt det förhållandet att belastningssiffrornas höjd i hög grad är beroende på klientelets ålderssammansättning. I omstående diagram 1 har för olika åldersgrupper i procenttal angivits dels hela antalet belastade, dels antalet fysiskt respektive socialt belastade. Av diagrammet framgår, att den fysiska belastningen först i 60-års åldern börjat göra sig gällande i större utsträckning. Då emellertid den sociala belastningen huvudsakligen ar koncentrerad till åldersgrupperna 36—55 år, följer därav, att belastningskurvan redan vid 40-års åldern uppnår en betydande höjd. Det synes ej osannolikt, att man här har att söka en av anledningarna till arbetsgivarnas konstaterade obenägenhet att nyanställa personer över 40 år.

59 % belastade 50

40-

fysiskt belastade socialt » _ ^ _ ^ samtliga »

30-

20-.^-*

\.

/ y

^y^s'

Ålde 14-17 grupper

18-20

Diagram

1.

21-25

26-30

31-35

36-40

41-45

46-50

51-55

P r o c e n t belastade m ä n inom olika åldersgrupper.

56-60

61-66

67-74

H e l a riket.

Eedan tidigare har antytts, att de hjälpsökande arbetslösa i fråga om belastning voro av en annan typ än övriga arbetslösa. 1 Detta belyses närmare i följande sammanställning, vari det procentulla antalet belastade i olika områden angives dels för hjälpsökande och dels för övriga arbetslösa. Fysiskt belastade Områden

Socialt belastade

hjälpsökan- övriga de

Samtliga

Storstäder Arbetslöshetstyngda omr. . . Riket i övrigt

15-9 8-7 13-9

34-9 12-2 19-9

27-9 10-4 18-3

23i 6-2

Hela riket

18 9

hjälpsökande

Samtliga belastade

övriga

Samtliga

hjälpsökan- övriga de

Samtliga

10-3

13-2 4i 5-9

16i) 5-1 7-1

34-8 14-2 22-7

42-4 15-5 24-i

39-6 14-8 23-7

7-5

9l

22-9

27-2

257 Sammanställningen utvisar, att de hjälpsökande inom samtliga områden voro i jämförelse med övriga arbetslösa i mindre utsträckning fysiskt och i större utsträckning socialt belastade. I del I (sid. 72) har uppvisats, att »övriga» arbetslösa till sin ålderssammansättning voro yngre än de hjälpsökande. Skillnaden i belastningshänseende borde sålunda framträda ännu mera markerat, om jämförelsen utsträcktes till olika åldersgrupper, vilket skett i diagram 2. 1

Beträffande

definition av begreppen hjälpsökande

och övriga, se del I, sid. 138.

60 Fysiskt

Socialt

belastade.

belastade.

hjälpsökande övriga belastade 60

50 - i

J n*^'

30 ~

20 T

—

i

1 I

Storstäder 30

/

\

20 -

x

'

10 -

; 1

1 I

I

T"

Arbetslöshetstyngda

Aiders„ grupper

"• ' > ' ' ' ' ' ' 18-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-66

Eiket Diagram

2.

' ~ ^

-'"——-''

i

områden.

r "1 ' ' ' ' ' ' ' 18-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-1

övrigt.

Fysiskt och socialt belastade hjälpsökande och övriga arbetslösa inom olika områden och åldersgrupper.

61 I diagrammen ha icke medtagits åldersgrupperna 14—17 och 61—74 år, då dessa inom de olika områdena endast representerades av ett fåtal arbetslösa. Förekommande oregelbundenheter i de olika kurvorna torde för övrigt kunna tillskrivas framför allt den omständigheten, att materialet i vissa åldersgrupper är av mindre omfattning. Av diagrammen kunna utläsas de betydande skiljaktigheter i belastningshänseende, som förefunnos icke blott mellan hjälpsökande och övriga arbetslösa utan även mellan arbetslösa inom olika områden. Särskilt starkt framträder den betydande belastning, som förefanns bland både hjälpsökande och övriga arbetslösa i storstäderna. Om de hjälpsökande arbetslösa fördelas med hänsyn till den hjälp, som erhölls vid räknetillfället, erhållas för antalet belastade inom olika grupper de procenttal, som framgå av tab. 18. Motsvarande procenttal för övriga arbetslösa ha även inlagts i tabellen. Tab. 18. Procenten belastade inom olika hjälpformer m. ni. Män. % belastade i Kategori

Hjälpsökande a r b e t s l ö s a den 31 /8 1937 h j ä l p t a g e n o m Statligt reservarbete . . . . Statskommunalt reservarbete Kommunalt reservarbete Kommunalt understöd . . Ohjälpta

övriga städer

storstäder fysiskt socialt

Samtliga

11-0

23-9

12o

25-3

fysiskt socialt

Samtliga

landskommuner fysiskt socialt

Samtliga

6-3

11-6

17-5

6-2

5-3

33 i

7-o

9-4 99 17-7 98

15-7 226 34-8 22-9

8-o 14-6 25-o 10-8

6-8 3-6 11-5 5i

143 17 8 34-0 154

9o

29-2

15'8

3'8

18 7

20 s 18-8

22-7 21-8

38-2 357

13-9 21-3 14-5

31-9

13a

22-9

Beträffande hela antalet på olika sätt hjälpta arbetslösa hänvisas till del I (sid. 141 ff.). Arbetslösa, som erhållit ungdomshjälp, ha enligt för denna hjälpform gällande föreskrifter i regel ej uppnått 22 års ålder och ha därför icke medtagits i tab. 18, då belastningen vid denna ålder är obetydlig. I övrigt torde böra anmärkas, att cle ohjälpta samt de i statligt reservarbete sysselsatta voro något yngre än andra arbetslösa. Några större skiljaktigheter i åldershänseende mellan de olika grupperna förefanns dock icke. Av tab. 18 framgår, att de i statligt och statskommunalt reservarbete sysselsatta voro i fysiskt hänseende betydligt bättre rustade än andra hjälpsökande och att de kontantunderstödda uppvisade den högsta belastningsfrekvensen. I storstäderna voro de dock mindre belastade i fysiskt hänseende än övriga arbetslösa. I övriga städer och landskommuner voro däremot de kontantunderstödda, bortsett från den fysiska belastningen hos övriga arbetslösa i övriga städer, både i fysiskt och socialt hänseende mera belastade än någon annan kategori arbetslösa. Detta skulle kunna tyda på att gränsen mellan fattigvård och arbetslöshetshjälp bättre iakttagits i storstäderna än i övriga

62 kommuner. Observeras bör dock, att vid tidpunkten för räkningen icke i någon kommun förekom dagunderstöd, d. v. s. kontantunderstöd med statsbidrag, utan endast rent kommunalt understöd, som, även om det utgives som arbetslöshetshjälp, dock är av fattigvårds natur. De hjälpsökande, som icke erhöllo någon hjälp vid undersökningstillfället, intogo i belastningshänseende en mellanställning mellan de genom reservarbete och de genom understöd hjälpta. Inom de olika yrkesgrupperna förekommo betydande skiljaktigheter i belastningshänseende. I tab. 19 har för varje yrkesgrupp angivits antalet arbetslösa och procenten belastade, varvid hjälpsökande och övriga redovisats var för sig. Som ledning vid bedömandet av resultaten har för varje yrkesgrupp även angivits de arbetslösas medelålder (medianen). Av dessa uppgifter framgår, att framför allt yrkesgrupperna jordbruk, skogshushållning, malmbrytning samt förvaltning och undervisning uppvisade en ungdomligare åldersfördelning än övriga yrkesgrupper. Till skiljaktigheter i åldersfördelningen bör givetvis hänsyn tagas vid jämförelser i fråga om belastningsfrekvensen mellan olika yrkesgrupper. Det ringa antalet arbetslösa inom vissa yrkesgrupper manar dessutom till försiktighet. Av tabellen kan man emellertid utläsa, att en avsevärd skillnad förefanns i belastningshänseende mellan arbetslösa tillhörande arbetslöshetstyngda yrken och övriga. Procenten belastade inom yrkesgrupperna glasindustri (9-3), stenindustri (12*o), sågverksindustri (16-2) samt kemisk-teknisk industri (19-4) var sålunda betydligt lägre än inom övriga yrkesgrupper, om man bortser från grupperna jordbruk och skogshushållning. De arbetslösa inom de sistnämnda grupperna voro dock, som ovan framhållits, yngre än inom flertalet andra yrkesgrupper. Särskilt hög var belastningsfrekvensen inom yrkesgrupperna sjukvård och hygien (46-4), hotell- och restaurangrörelse (41-i), husligt arbete (35-1) samt grafisk industri (35'i). En hög procent socialt belastade hjälpsökande uppvisade framför allt yrkesgrupperna förvaltning och undervisning (21*Ö), landtransport (19*7), hotell- och restaurangrörelse (18-s), litterärt och konstnärligt arbete (18*4), annan byggnadsverksamhet (18*i), kontors- och butikspersonal (16'5) samt tillfällighets- och diversearbete (16-2). Den tidigare konstaterade skillnaden i belastningshänseende mellan hjälpsökande och övriga arbetslösa återfanns inom så gott som samtliga yrkesgrupper. Då det även torde ha sitt intresse att undersöka belastningsfrekvensen för hjälpsökande och övriga arbetslösa inom olika yrkesgrupper med hänsyn tagen till de speciella storstadsundersökningarna rörande hos nykterhetsnämnd kända arbetslösa m. fl., meddelas i tab. 20 uppgifter om procenten belastade inom vissa större yrkesgrupper i Stockholms stad.

63 Tab. 19.

Antalet belastade arbetslösa inom olika yrkesgrupper.

Yrkesgrupper hjälpsökan- övriga de

Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarb.

o. a r b e t s l e d n .

Malmbrytning Metallindustri

Stenindustri Glasindustri A n n a n j o r d - o. s t e n i n d u s t r i Sågverksindustri Annan trävaruindustri

....

Belastade i % av arbetslösa

Medeltider

Antal arbetslösa

Summa

Män.

fvsiskt

(me- hjälp dian) sökan

socialt hjälp Sumsökan ma de

de

Samtliga Sum- hjälpsökan- övriga ma de

450 2 329 64 778 31 159 53 25 496 926

2 779

34-c

12-2

16-8

16-0

4-o

di

29-3

4-7

10-i

9-7

4-7

2-3

2-5

9-4

48-o

16-i

24-5

23-2

12-9

33 7 17-o

16-o

16-7

7-5

8-o

7-7

24-5

43-3

17-3

33-o

27-5

12i

8-5

9-8

26-o

793 61 73 765 68

1 18ö

40-3

10-5

2-8

3-4

11-6

36-4

6-6

9-9

8-8

3-s

0-8

1-6

8-2

43-o

12-3

22-G

18-3

17-8

392 121 102 719 211

37-4

8-o

16-i

12-2

6-0

44-o

26-5

23-7

24-4

7-4

16-2

4-7

13-7

32-4

3-s Pappersindustri Grafisk i n d u s t r i Livsmedelsindustri T e x t i l - o. b e k l ä d n . - i n d u s t r i . . L ä d e r - , h å r - o. g u m m i v . - i u d .

182 31 177 101 178

266 117 547 260 316

38-2

9-9

23-7

18-:

8-8

38-9

22-6

28-2

27-0

9-6

5-7

41-o

10-7

17-9

12-4

12'9

41-4

16-s

29-2

25-7

14-9

41-7

16-3

34-8

12-9

7-7 7-7

18-7

29-o

22-o

9'7

29-7

9-5

26-4

7-6

190 509 277 56 164

130 902 866 59 407

39-4

8-4

19-2

12-8

6-s

7-5

14-2

42-o

12-o

16-5

14-8

8-9

21-4

1 143

48-8

14-8

31-o

18-i

9-5

11-5

30-7

49-9

14-3

28-8

21-8

12-5

8-5

10-4

26-8

35-o

29-9

24-8

26-3

15-8

lOi

11-7

39-o

43-1

17-0

30-4

27-0

16-5

10-2

11-8

35-6

7-0

24-4

14i

10-4

11-6

18-8

43-8

22-G

34i

31-0

18-8

17-4

17-7

35-8

36-2

10-7

23-4

19i

19-7

10-7

13-7

27-8

43-5

18-4

14-s

15-4

18-4

5-9

7-9

34-2

11-9

20-5

18-8

21-5

7-1

10-7

31-o

37-7

41-2

41-1

7-s

45-7

21-8

33-3

8-7

7-s

8i

28-3

T i l l f ä l l i g h . - o. d i v e r s e a r b . . . 2 658 2 917 5 575

35o

13-1

25-1

19-4

16-2

10-8

13-4

27-o

5-6

11-5

10-1

3-5

1-1

1-7

9-1

12-6

18-9 1 2 2

7-5

22 9

Kemisk-teknisk industri. . . . V ä g - o. a u l ä g g n . - a r b e t e . . . . Annan

byggnadsverksamhet

Kraft-

o.

värmeproduktion

S j ö f a r t o. fiske

K o n t o r s - o. b u t i k s p e r s o n a l . . Lagerarbete H o t e l l - o. r e s t . - r ö r e l s e

....

Landtransport L i t t e r ä r t o. k o n s t n . a r b .

..

F ö r v a l t n i n g o. u n d e r v i s n i n g S j u k v å r d o. h y g i e n Husligt arbete

U n g d o m u t a n särsk. utbildn. Samtliga

364 1104 170 365 53 144 533 1031 38 189 42 5 46

127 51 102 606

y r k e s g r u p p e r 8 825 16 268 25093

37e

64 Tab. 20. Belastade arbetslösa1 inom yissa yrkesgrupper.

Stockholms stad. Män.

Belastade i % av arbetslösa iiniai arueisiosa Yrkesgrupper

hjälpövsöriga kande

Metallindustri Annan byggnadsverksamhet Kontors- och butikspersonal Landtransport Tillfällighets- och diversearbete .... Övriga yrkesgrupper Samtliga yrkesgrupper

fysiskt

Samtliga

socialt

Summa

hjälpsökande

övriga

Summa

hjälpsökande

övriga

Summa

hjälpsökande

övriga

Summa

18-9

46-9

40-2

35 6

23-8

58-7

55-1

10*4

44-4

35G

46-9

29-1

53-1

58-9

57'4

160 193

401 277

561 470

22-5 9-s

33-7 34-7

30-5 245

28-i 43-5

185 25-3

21-2 32-8

44-4 48-2

43i 48-o

435 481

332 398

310 642 981 1379

13-c 16-8

47-i 35'5

29s 30l

56-9 29-9

33" 5 21-i

45-6 23G

62-7 40-7

64-5 47-7

63c 45-7

1269 2 530 3 799 15 3

38-8

30 9

40 5

49 2

51ö

508 Som synes var belastningen särskilt stark inom den numerärt största yrkesgruppen tillfällighets- och diversearbete. B. Storstäderna. Av tab. 14 framgick, att särskilt storstäderna uppvisade en hög procent socialt belastade. Möjligheter att forma en mera fullständig bild av storstadsklientelets sociala belastning föreligga genom de här ovan vidrörda specialundersökningarna, som verkställts för storstäderna i fråga om hos nykterhetsnämnd kända arbetslösa. Som tidigare framhållits, omfattar undersökningen rörande arbetslösa dömda för upprepade fylleriförseelser emellertid endast Stockholm. För de båda andra storstäderna finnas sålunda utöver riksundersökningen endast uppgifter om antalet arbetslösa, som voro kända hos nykterhetsnämnden. Medtagas i belastningssiffrorna sist nämnda rusdrycksmissbrukare uppgår antalet belastade i Stockholm till 1 739 eller 45-8 procent av antalet arbetslösa, i Göteborg till 586 respektive 39'2 procent och i Malmö till 431 respektive 39-o procent. Jämförande siffror över procenten belastade i olika åldersgrupper i respektive städer meddelas i tab. 21. Tab. 21. Belastade i procent .av antalet arbetslösa inom olika åldersgrupper. Män. Fysiskt belastade Åldersgrupper

Hela antalet belastade

Socialt belastade

Malmö Summa

Stockholm

Göteborg

Malmö Summa

Stockholm

Göteborg

11-9 21-1 28-7 48-9

1-9 19-6 26-6 13-4

2-1 18-3 24-1 9-8

16-7 38-6 48-7 58-5

4-2

15G

l-G 19-o 26-7 13-4

14-G

18-0 31i

44-7

4-2 11-G 23-4 44-2

36-5 42-o 49-c

28-2 45'S 52-3

13-5 36-2 46-8 55-G

22o

22o

45 8

39 2

39o

43l

Stockholm

Göteborg

14-20 21—40 41-60 61-74

14-8 23-7 31-4 52-o

l-2-ö 21-9 24G

Summa

309 Malmö Summa

1 Inklusive arbetslösa kända hos nykterhetsnämnden eller dömda för fylleri minst tre gånger utan a t t vara kända hos nämnden.

65 Av sammanställningen framgår, att städerna Göteborg och Malmö i belastningshänseende företedde samma typ som Stockholm. Den något högre belastningsfrekvensen i Stockholm berodde huvudsakligen på ått det relativa antalet fysiskt belastade i Stockholm var högre än i de båda andra städerna. I fråga om social belastning synas de viktigaste skillnaderna mellan städerna vara, att Malmö i åldersgrupperna 41—60 år företedde högre belastning än de båda andra städerna och att Göteborg i åldersgrupperna över 60 år uppvisade en lägre procent belastade. C. Stockholm. För Stockholm har den fullständigaste belastningsundersökningen ägt rum, i det att där även de arbetslösas fylleriförseelser kunnat medtagas i viss utsträckning (jfr kap. VII, sid. 49 f.). I tab. 22 meddelas uppgifter om antalet belastade arbetslösa inom olika åldersgrupper, varvid i belastningssiffrorna även medräknats arbetslösa kända hos nykterhetsnämnden eller dömda för fylleri minst 3 gånger. Tab. 22. Antal belastade arbetslösa1 i olika åldersgrupper. Stockholms stad. Män. Antal belastade Åldersgrupper fysiskt

socialt

14—17 18—20 21—25

1 7 45

1 21

26—30 31—35 36—40

79 94 112

41—45 46—50 51-55 56-60 61—66 67-74 Samtliga

åldersgrupper

fysiskt och socialt

Belastade i % av arbetslösa Hela antalet

fysiskt och socialt

Hela antalet

fysiskt

socialt

1 8 63

13-5 19-5

1-9 9i

1-3

15-4 27-3

55 90 137

13 21 34

121 163 215

22-3 252 25-9

15-5 24-1 31-7

3-7 5-6 7-9

34l 43 7 49-7

110 164 171

173 158 211

42 62 72

241 260 310

24i 34i 32-5

37-9 32-9 40-1

9-2 12-9 13-7

528 54i 58-9

143 151 98

142 97 32

53 41 23

232 207 107

34-7 45-4 67-1

34-5 29-i 21-9

12-9 12-3 15-7

563 622 73-3

30-9

50 7

Tabellen utvisar, att fysisk eller social belastning kunde konstateras hos icke mindre än 50-7 procent av stockholmsklientelet. Belastningsfrekvensen var avsevärd i så gott som samtliga åldersgrupper, men belastningskurvans utseende bestämmes här i än högre grad (jfr sid. 58 f.) av den sociala belastningen, som redan i åldern 31—35 år fanns hos en fjärdedel av de arbetslösa. 1

Jfr noten å sid. 64.

1 6 1 2 39

66 Detta framträder med all önskvärd tydlighet i diagram 3. I åldersgrupperna 41—55 år voro närmare 40 procent av de arbetslösa socialt belastade. % belastade

grupper

14-17

Diagram

18-20

3.

21-25

26-30

31-35

36-40

41-45

46-50

51-55

Procent belastade m ä n 1 inom olika åldersgrupper.

56-60

61-66

67-74

Stockholms stad.

Hela antalet belastade arbetslösa i Stockholm uppgick till 1 928. Därav voro 706 kända hos nykterhetsnämnden eller dömda för fylleri minst 3 gånger. Då emellertid 435 av dessa även voro belastade i andra avseenden, skulle det med rikssiffran (25-7 procent) jämförbara antalet belastade i Stockholm uppgå till 1 657 eller 43-6 procent. Även med bortseende från resultaten av specialundersökningarna uppvisade sålunda Stockholm anmärkningsvärt höga belastningssiffror. Vid redogörelsen för den med rusdrycksmissbruk sammanhängande belastningen i kap. V I I (sid. 51) har hänsyn ej tagits till mindre än 3 fylleriförseelser. Medräknas även de 377 arbetslösa, som utan att i övrigt vara belastade i något av här ifrågavarande avseenden dömts för en eller två fylleriförseelser, stiger antalet belastade för Stockholms vidkommande till 2 305 eller 60*7 procent av antalet arbetslösa. Tages vidare hänsyn till att bötesstraffen ej medräknats (jfr sid. 37) kommer man till det resultatet, att högst en tredjedel av de i arbetslöshetsräkningen deltagande manliga stockholmarna voro fria från sådana belastningar, som här blivit föremål för observation. Detta resultat ansluter sig dock rätt väl till den bedömning av arbetskraftens kvalitet, som — visserligen med delvis andra utgångspunkter — Jämför noten å sid. 64.

67 gjordes i samband med 1927 års arbetslöshetsräkning och som i korthet berörts i kap. I, sid. 10.

Kvinnor. Hela antalet i undersökningen ingående arbetslösa kvinnor uppgick till 1 081. Av dessa voro 291 eller 26-9 procent belastade i här förevarande avseenden. Då social belastning endast förelåg hos 10 kvinnor, varav 7 även voro fysiskt belastade, har icke någon uppdelning på fysiskt och socialt belastade kvinnor verkställts. Av samtliga arbetslösa kvinnor voro endast 33 anmälda såsom hjälpsökande den 31 augusti 1937, varför icke heller i detta avseende någon uppdelning ansetts påkallad. Hela antalet belastade kvinnor inom olika områden samt åldersgrupper framgår av följande sammanställning, vari även angivits som jämförelsetal procenten fysiskt belastade män. Kommungrupper Åldersgrupper

Storstäder Övriga städer Landskommuner Hela riket 1 4 - 2 0 år 21—40 » 41—60 » 61—74 »

%

Antal

i % av antalet arbetslösa

202 45 44

31-s 18-8 21-3

27-9 19-o 13-9

26-9

18-9

14 106 146 25

12i 20-6 36-4 51o

6-7 14-2 23-9 34-9

fysiskt belastade män

Om man bortser från »övriga städer», där belastningsfrekvensen var ungefär densamma som för männen, voro de arbetslösa kvinnorna genomgående något sämre fysiskt utrustade än männen, framför allt i de högre åldrarna. Som nyss angivits, var däremot den sociala belastningen påfallande obetydlig bland de arbetslösa kvinnorna.

AVDELNING 2. Redogörelser för vissa andra i bearbetningsplanen räkningen förutsatta undersökningar, ej redovisade i del I.

71 KAP. IX.

Icke belastade arbetslösa. Belastningsundersökningen har utvisat, att av de vid arbetslöshetsräkningen anmälda 25 093 arbetslösa männen 6 442 eller 25-7 procent voro fysiskt eller socialt belastade, i vissa fall bådadera. För storstäderna uppgick motsvarande procenttal till 39-6. Medräknas bland de belastade även de hos nykterhetsnämnd kända arbetslösa, för vilka uppgifter dock endast föreligga för storstäderna, ökas procenten belastade i dessa till 43-1. Om man slutligen för Stockholms stad, där uppgifter om antalet arbetslösa dömda för fylleri föreligga, medräknar även dem, som icke voro kända i nykterhetsnämnden men som dömts för fylleri minst 3 gånger, uppgick det relativa antalet belastade i Stockholm till 50"7 procent. Då de nu nämnda specialundersökningarna endast omfattade en del av riket, måste vid jämförelser mellan storstäderna och riket i övrigt de endast i nykterhetshänseende belastade arbetslösa redovisas som icke belastade 1 . Av redogörelsen i kap. VII har emellertid framgått, att ett stort antal av alkoholmissbrukarna voro belastade i andra avseenden, varför, även vid en uteslutning av resultaten från nykterhetsundersökningen, belastningsundersökningen ändock lämnar en förhållandevis god bild av belastningsfrekvensen i olika delar av landet. Visserligen skulle det kunna ifrågasättas, om icke rusdrycksmissbruket i mindre städer och på landsbygden är så väsentligt mindre än i storstäderna, att det varit försvarbart att för de sistnämnda medräkna även detta belastningsmoment, trots att kännedom saknas om dess betydelse för riket i övrigt. Man har dock ansett det riktigare, att vid presentation av de icke belastade arbetslösa som belastning medräkna endast de moment, som kunnat fastställas för hela materialet. Hela antalet icke belastade arbetslösa män framgår av följande sammanställning. # Områden

Antal icke belastade män

i % av samtliga arbetslösa

Storstäder Arbetslöshetstyngda områden Riket i övrigt Hela riket

3 864 4 998 9 789 18 651

60'4 85*2 76-3 74'3

Hos 18 651 arbetslösa har sålunda — bortsett från nykterhetsförhållanden — icke konstaterats sådana fysiska eller sociala lyten, som kunnat anses verka försvårande på deras möjligheter att erhålla arbete. En faktor, som hittills i denna undersökning endast undantagsvis framhållits vid bedömandet av de arbetslösas möjligheter på arbetsmarknaden, är åldern. Som bidrag till en utredning härav ha i tab. 23 de icke belastade arbetslösa inom olika områden fördelats på åldersgrupper. 1

Personer, som varit intagna på alkoholistanstalt, äro dock medtagna såsom belastade.

72 Tab. 23. Antalet icke belastade' arbetslösa inom olika åldersgrupper. Män. ^rocentuel fördelnin 3

Antal Åldersgrupper

14—17 18—20 21—25 :

Storstäder

Arbetslöshetstyngda områden

Riket i övrigt

Hela antalet

Storstäder

8 102

187 369 767

413 993

608 1464 2 895

0-2 2'6 10-2

1318 1116

2 477 2 216 1805

11-9 11-2 10-8

10*6

26-30 31—35 36—40

432 416

668 512

41-45 46—50 51-55

406 409 480

404 337 339

653 677 615

1463 1423 1434

56—60 61—66 67—74

385 289 83

325 345 47 4998

641 618 133

1351 1252 263

lÖ-o

18 651

Summa

3 864

Arbetslöshetstyngda områden

Riket i övrigt

Hela antalet

4-2 10-1 17-7

0-3

37 7'4

15-4 14-o

13-5 11-4

13-4 10-2

9-o

7-9 15-5 13-3 11-9 97

8-i 6-7 6-8

67 6-9 6-3

7-c

7-5 2-1

6-5 69 0-9

6-5 6-3 1-4

7-2 6-7 1-4

lOOo

10-5 12-4

7-8 7-7

Av tabellen framgår, att, även sedan de belastade arbetslösa frånskilts, en betydande del av de arbetslösa — framför allt i storstäderna — tillhörde äldre åldersgrupper. Sålunda voro 53-1 procent av de icke belastade i storstäderna över 40 år. Motsvarande procenttal för arbetslöshetstyngda områden och riket i övrigt uppgick till 35-9 och 34-1. Beträffande de 1515 arbetslösa, som voro över 60 år, torde väl åldern i och för sig — frånsett rena undantagsfall — få anses vara ett direkt hinder för återanställning på arbetsmarknaden. Av de återstående 17 136 arbetslösa voro 5 671 i åldern 41—60 år, d. v. s. i en för arbetsanställning mindre gynnsam ålder. Fråndragas de nu nämnda kategorierna, erhållas följande antal arbetslösa inom de olika områdena. Områden

Antal icke belastade högst 40 år

i % av samtliga arbetslösa

Storstäder Arbetslöshetstyngda områden Riket i övrigt Hela riket

1 812 3 201 6 452 11 465

28'3 54'6 50'8 45 7

•

Om uppgifter funnits tillgängliga för hela riket beträffande antalet hos nykterhetsnämnd kända eller för upprepade fylleriförseelser dömda arbetslösa, skulle dessa uppgifter sannolikt endast obetydligt ha reducerat antalet icke belastade, då den övre åldersgränsen satts vid 40 år. För dessa 11 465 personer kan därför som regel vare sig åldern eller fysiska och sociala lyten vara en förklaring till deras arbetslöshet. Det torde därför vara all anledning att undersöka, hur de fördelade sig på olika yrkesgrupper. Fördelningen återgives i följande sammanställning, vari yrkesgrupperna sammanförts till större grupper. 1 Jämför sid. 71.

73 Yrkesgrupper

Procentuell fördelning av

Antal icke belastade högst 40 år

samtliga arbetslösa

icke belastade högst 40 år

2 067 1805 1721 637

57i 48-8 34i 33-2

18-o 15-8

15o 5-c

14-4 14-7 20i 7-7

44d

11-7

12-o

samtliga arbetslösa

J o r d b r u k och skogshushållning Industrier med minskad sysselsättning 1 . . . . Övriga industrier Kontorspersonal o. d Arbetarpersonal inom handel och samfärdsel m. m Diversearbete, väg- och anläggningsarbete, ungdom utan särskild utbildning

3 889

49-9

33-9

31i

Summa

45 7

lOOo

lOOo

Sammanställningen utvisar, att icke belastade personer, högst 40 år gamla, utgöra endast en mindre del av grupperna »övriga industrier», kontorspersonal och dylikt samt arbetarpersonal inom handel, samfärdsel m. m., vilka grupper sålunda till största delen bestått av belastade och personer äldre än 40 år. Gruppen jordbruk och skogshushållning utgöres däremot till väsentligt mer än hälften av icke belastade arbetslösa högst 40 år. Största delen av de icke belastade arbetslösa under 41 år torde med all säkerhet kunna ur arbetsmarknadssynpunkt betraktas som grovarbetare, för vilka den bristande yrkesutbildningen väl utgör det största hindret för anställning. Man kan bland de vid arbetslöshetsräkningen anmälda arbetslösa särskilja tre kategorier: 1) arbetslösa belastade i fysiskt eller socialt hänseende; 2) arbetslösa för vilka åldern i större eller mindre grad är hindrande för arbetsanställning; 3) övriga arbetslösa, av vilka större delen torde sakna yrkesutbildning. De tre gruppernas inbördes storlek inom olika områden framgår av följande sammanställning. Storstäder

Belastade Ej belastade 41—74 år 14—40 » Summa

Arbetslöshetstyngda områden

Riket i övrigt

Hela riket

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

2 534

39-6

14-8

3 037

23-7

6 442

25 7

2 052 1812

32-1 28-3

1797 3 201

30-6 54-e

3 337 6 452

26-0 50-s

7 186 11465

286 45-7

5 869

lOOo

12 826

lOOo

25 093

lOOo

Sedan de belastade arbetslösa frånskilts materialet, erbjuder detta bättre möjligheter till närmare studium av sambandet mellan ålder och arbetslöshetstid. I följande sammanställning har angivits medelantalet arbetslöshets veckor under tiden 1 januari 1936—31 augusti 1937 för icke belastade arbetslösa män i åldern 18—60 år inom olika områden. 1 Malmbrytning, stendustri, glasindustri, sågverksindustri, pappersindustri samt kemiskteknisk industri.

74 An i a 1 a r b e t s ! ö s h c t s v e c k o r Arbetslöshetslliket i övrigt tyngda områden

Åldersgrupper Storstäder

Hela riket

18—20 21-25

34-s 48-2

58-6 66o

42l

44-7

48-6

53-i

26—30 31—35 36-40

56-9 57-9 62-1

69-o 71o 73-2

52o 51-4 53o

58-o 58-9 61-2

41-45 46—50 51—55

67-2 70i 73-5

70-9 73-8 75-o

56-4 57-s 62-5

63-5 65-2 69-3

72-7

77-3

64-6

70-i

62 7

70l

52-8

59 7

56—60 Samtliga

Skillnaden i arbetslöshetstidens längd mellan arbetslösa inom olika åldersgrupper och områden framträder ännu mera tydligt, om ovanstående resultat återgives i diagramform, vilket skett i diagram é. Av diagrammet framgår, att medelantalet arbetslöshetsveckor inom de arbetslöshetstyngda områdena är genomgående högt för så gott som samtliga åldersgrupper och föga variabelt av åldern. Inom storstäderna däremot ökas antalet arbetslöshetsveckor starkt med stigande ålder, medan för riket i övrigt ökningen, ehuru något mera markerad än i de arbetslöshetstyngda områdena, dock icke är tillnärmelsevis så stark som i storstäderna. Åldersfaktorn är påtagligt av större betydelse för storstadsklientelet än för övriga arbetslösa. Antal arbetslöshetsveckor 80-

70-

60-

50-

storstäder _ arbetslöshetstyngda områden riket i övrigt

40-

30Ålders- | 8 .2o grupper

Diagram

21-25

4.

26-30

31-35

36-40

41-45

46-50 81

51-55

56-60

Medelantalet arbetslöshetsveckor Vi 1936— /s 1937 för icke belastade arbetslösa inom olika åldersgrupper.

75 KAP. X. önskemål om yrkesutbildning. I anmälningsformuläret till arbetslöshetsräkningen hade den arbetslöse att uppgiva, om han ansåg att hans möjligheter att erhålla arbete skulle ökas genom yrkesutbildning. I det fall att frågan besvarades jakande, skulle även uppgivas vad slags utbildning, vederbörande önskade erhålla. Då frågan om yrkesutbildning har betydelse framför allt för de arbetslöshetstyngda områdena 1 och för övrigt beredvilligheten att lämna upplysningar på denna punkt varit störst just inom dessa områden, inskränkes redogörelsen till att avse de svar, som lämnats av där bosatta arbetslösa. Den följande undersökningen omfattar alltså samtliga inom de arbetslöshetstyngda områdena vid arbetslöshetsräkningen anmälda arbetslösa män med undantag av dem, som vid arbetsförhetsundersökningen befunnits vara helt arbetsoförmögna. Av hela antalet arbetslösa därstädes (5 821) hade 2 359 eller 40-5 procent ansett, att deras arbetsmöjligheter skulle ökas genom yrkesutbildning. Fördelningen på olika områden och åldersgrupper framgår av tab. 24. Tab. 24. Arbetslösa som uppgivit behov av yrkesutbildning. Arbetslösbetstyngda områden. Män. Antal arbetslösa enligt egen uppgift i behov av yrkesutbildning

14-25 år

26-40 år

41—io år

Samtliga åldrar

Stenkommuner Blekinge Bohuslän

180 367

88-2 81-4

60-4 38-1

8-2 5'2

43-8 30-0

Sågverkskommuner Västernorrland Övriga

928 69

79-9 58-3

48-s 18-3

9-i 4'3

41-6 20-o

82 296

90-1 78-9

58-3 55-4

5-4 14-0

48-5 58-2

Tändstickskommuner

92-2

63e

7-6

49-o

Glasbrukskommuner

92-3

42-4

9-s

39-7

övriga Oskarshamn Södra Vram Vissa k o m m u n e r i Västernorrland . . . .

86-o

60-3

5-5

45-3

89's

52-9

12-7

51-9

Summa

2 359

81-4

7-7

405 Arbetslöshetstyngda områden

Järnbruks- och Bergslagen Norrbotten

i % av antalet arbetslösa

åldern

gruvkommuner

Beträffande begreppet arbetslöshetstyngda områden se del I, sid. 22 och 234.

76 D e t nära s a m b a n d e t mellan ålder och yrkesutbildningsbehov b e l y s e s ytterligare i följande s a m m a n s t ä l l n i n g , vari angivits hela a n t a l e t a r b e t s l ö s a i varje å l d e r s g r u p p , som u p p g i v i t sig v a r a i b e h o v av y r k e s u t b i l d n i n g . I % av Åldersgrupper Antal antalet arbetslösa 14—17 185 96-4 18—20 331 86-0 21—25 649 759 26—30 483 61-0 31—35 349 462 36—40 190 31-3 41—45 46—50 51—M

95 38 39

195 9-0 2-9

Summa 2 359

40'5

S a m m a n s t ä l l n i n g e n utvisar, a t t även arbetslösa, som l ä m n a t d e egentliga u n g d o m s å r e n l å n g t b a k o m sig, i icke ringa u t s t r ä c k n i n g ansett, a t t deras a r b e t s m ö j l i g h e t e r skulle ökas g e n o m y r k e s u t b i l d n i n g . E n fördelning av dem, som ö n s k a t y r k e s u t b i l d n i n g , efter d e t fack, inom vilket u t b i l d n i n g önskades, giver följande resultat. Antal

%

Jordbruk och skogshushållning Jordbruks-, trädgårds- eller skogsutbildning

1*4

Metallindustri Mekaniker och metallarbetare Bil- och motormekaniker Smeder Svetsare

515 131 51 169

21 "8 5'6 22 7"2

Maskin- och byggnadssnickeri. Snickare och träarbetare

13'4

Byggnadsindustri Elektriker Plåtslagare Murare Målare Rörarbetare

112 40 167 113 34

4*7 1'7 7i 48 1*4

Väg- och anläggningsarbete Vägbyggare och andra byggnadsarbetare..

7'7

Övriga näringsgrenar Chaufförer Skomakare Bagare och konditorer Charkuterister och slaktare Handelsutbildning Annan utbildning

26 25 16 15 31 66

11 l"l 0'7 0*6 1*8 2'8

134 Summa 2 359

100 0

Ej uppgivet fack

77 Det övervägande antalet av dem, som ansågo sig vara i behov av yrkesutbildning, önskade sådan inom metall- och byggnadsindustrierna samt snickeribranschen (sammanlagt 69-9 procent); 13-4 procent av hela antalet hade icke angivit det slag av yrkesutbildning, som önskades. I tab. 25 ha de arbetslösa, som önskade yrkesutbildning, åldersfördelats på de nyss nämnda mest eftersträvade yrkena. Tab. 25. Arbetslösa som önskat yrkesutbildning fördelade efter önskemål om viss utbildning. Arbetslöshetstyngda områden. Män. Åldersgrupper

Metallindustri

Maskin- och Byggnadsbyggnadsindustri snickeri

Övriga yrken

Ej angivet yrke

Summa

Antal 14—25 26-40.

41—a Summa Procent 14-25. 26-40. 41—w . Summa

525 306 35

132 149 36

243 197 26

150 205 39

115 165 36

1165 1022 172

2 359

45i 299 20-3

11-3 14-6 209

20-8 19-3 15-2

12- 9 20-i 22-7

9-9 16i 20-9

100-0 100-0 100-0

36 7

13 4

16 7

lOOo

Av sammanställningen framgår, att de yngre arbetslösa önskade utbildning inom metallindustrin i större utsträckning än inom byggnadsindustrin och snickeribranschen. En fördelning av de arbetslösa, som önskade yrkesutbildning, efter deras yrkestillhörighet vid räknetillfället har gjorts i tab. 26. Tab. 26. Arbetslösa som önskat yrkesutbildning fördelade efter yrkestillhörighet vid räknetillfället. därav % arbets- Arbetslösa, som lösa, som önskat önskat utbildning, Antal utbildning inom i % av antalet samma yrkesgrupp inom yrkesgruppen

Yrkestillhörighet

25-9 48-i 52-4 39-2 27-1

Jordbruk Skogshushållning Malmbrytning Metallindustri Stenindustri

169 130 33 76 278

Glasindustri Sågverksindustri Pappersindustri Kemisk-teknisk industri Byggnadsverksamhet

28 249 67 59 96

Sjöfart och fiske Landtransport Tillfällighets- och diversearbete Ungdom u t a n särskild utbildning Övriga yrkesgrupper

50 75 669 304 76

30-3

54-3 49-7 50o 91-i 33-8

2 359

5-2

40 5

Summa

4-7 2-3

75-o l-i 0-4

25-0 4-0 1-3

34-1 305 31-9 48-8 38-6

78 Huvudparten av dem, som önskade yrkesutbildning, voro grovarbetare eller tillhörde de arbetslöshetstyngda yrkena. Av tabellen framgår även, att det endast i undantagsfall varit fråga om vidare utbildning inom det nuvarande 3^rket. Detta förhållande tyder på att någon nämnvärd yrkeskunnighet som regel ej förelegat, enär väl i sådant fall vidare utbildning inom yrket varit mera eftertraktad, och synes alltså bestyrka den här ovan i kap. IX (sid. 73) uttalade åsikten, att även de yngre icke belastade arbetslösa i allmänhet äro att hänföra till grovarbetare i respektive yrken.

79 KAP. XI.

Personer som anmält sig* vid arbetslöshetsräkningen men icke medtagits vid materialets bearbetning. Vid arbetslöshetsräkningen anmälde sig 26 107 män och 1 131 kvinnor eller sammanlagt 27 238 personer. Granskningen av de inkomna anmälningarna visade emellertid, att 1 064 personer (1 014 män och 50 kvinnor) icke varit eller kunde anses ha varit i egentlig mening arbetslösa vid räknetillfället och för den skull icke behöriga att betraktas som aktuell arbetskraft. Här nedan lämnas närmare motivering för åtgärden att före materialets bearbetning avskilja dessa 1 064 anmälningar. De utsorterade gruppera sig på olika anledningar till utsortering enligt följande sammanställning. Anledning till utsortering° °

, . , utsorterade

a) arbete i öppna marknaden b) elever vid utbildningsanstalter c) fyllda 75 år d) slutat sista anställningen på grund av sjukdom och ännu ej återställda vid räknetillfället e) inkallade till värnpliktstjänstgöring f) lämnat alltför ofullständiga uppgifter g) ej anmält sig i föreskriven ordning h) omhändertagna av fattigvården för varaktig försörjning i) andra anledningar Summa

691 120 77 46 28 20 19 15 48 1064

Enligt de anvisningar för anordnandet av arbetslöshetsräkningen, som utfärdades av 1937 års arbetslöshetssakkunniga (se del I, sid. 225), skulle var och en, som ansåg sig vara arbetslös, äga rätt att deltaga i räkningen. Avsikten med denna föreskrift var, att avgörandet, om en person kunde anses vara arbetslös eller ej, skulle ligga hos centralorganet och ej hos de lokala räknekommittéerna, som givetvis kunde ha mycket skiftande åsikter därom. För de principer, som legat till grund för avgörandet om en person skulle anses behörig att deltaga i arbetslöshetsräkningen, har en redogörelse lämnats i del I (sid. 8 f.). I det följande skall närmare redogöras för olika typfall, som påträffats vid utsorteringen. Av ovanstående sammanställning framgår, att huvudparten (691 eller 64-9 procent) av de utsorterade hade arbete i öppna marknaden räknedagen. Även en person, som innehade ett rent tillfälligt icke alltför kortvarigt arbete denna dag, var icke behörig att deltaga i räkningen. På denna punkt uppstodo inga bedömningssvårigheter. Däremot kunde i vissa fall frågan om ett arbete skulle betraktas som ett öppna marknadens arbete eller ej föranleda viss tvekan. I några kommuner hade sålunda ett antal personer redovisats som

80 sysselsatta i arbeten, som vederbörande räknekommitté ansåg vara att hänföra till kategorien kommunalt reservarbete. Om det vid närmare undersökning visade sig, att dessa personer icke voro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetskommittén i orten och urvalet av arbetskraft sålunda ej skett genom något arbetslöshetsorgan, betraktades arbetet som ett öppna marknadens arbete, och de däri sysselsatta räknedeltagarna ej som arbetslösa. Av denna anledning utsorterades sammanlagt 191 personer, som voro sysselsatta vid dylika arbeten. 1 I räknematerialet märktes även personer, sysselsatta räknedagen vid statens stenbeställningar, vilka likaväl som statliga och kommunala beredskapsarbeten 2 voro att hänföra till kategorien öppna marknadens arbeten. Likaså hade ett flertal specialarbetare vid arbetslöshetskommissionens arbetsplatser anmält sig. Då dessa arbetare dels icke äro hänvisade av arbetslöshetskommitté, dels äro anställda helt på öppna marknadens arbetsvillkor, kunde de givetvis icke betraktas som arbetslösa. Den i övrigt vanligaste anledningen till att personer, som hade arbete räknedagen, det oaktat anmälde sig vid räkningen, var att arbetet antingen var av mycket tillfällig natur eller av annan anledning beräknades upphöra inom den närmaste tiden. Huvudparten av de 120 personer, som utsorterades emedan de bevistade kurser vid utbildningsanstalter, voro elever vid verkstadsskolan för arbetslös ungdom i Karlskrona. Dessa voro liksom elever vid andra liknande utbildningsanstalter bundna vid sina kurser — i allmänhet minst tvååriga — och sålunda icke arbetslösa i egentlig mening. De övriga anledningarna till utsortering framgå av sammanställningen å sid. 79. Flertalet torde icke behöva kommenteras. För åldersgränsen 75 år har redogjorts i del I (sid. 9). De under grupp i), »andra anledningar», sammanförda 48 personerna hade uteslutits av skiftande orsaker. Tjänstemannapension från statsverket åtnjöto 12 personer; 10 voro kvinnor, som på grund av familjeskäl, såsom skötseln av minderåriga barn, sjuk anhörig m. m. själva medgivit, att de vore förhindrade att antaga arbete, och 4 personer voro arbetslösa på grund av arbetskonflikt. I övrigt märktes ett antal från sinnessjukhus tillfälligt permitterade (ej lika med försöksutskrivna), blinda som åtnjöto blindhetsersättning, ett par påtagligen ej allvarligt menade anmälningar m. m. I 3 fall ha anmälda jordbrukare uteslutits, då av uppgifterna framgått, att de måste anses ha full sysselsättning vid sina jordbruk. Slutligen kan omnämnas att en person, som häktats för avtjänande av fängelsestraff, den 1 september (dagen efter räknedagen) inlämnade sitt anmälningsformulär genom vederbörande myndighetsperson. Samtliga 1 064 utmönstrade utgjorde 3-9 procent av hela antalet vid räkningen anmälda. Som jämförelse kan nämnas, att det vid arbetslöshetsräk1 Fördelningen på kommuner var följande: Nässjö stad 31. Växjö stad 28, Kalmar 49, Ronneby stad 12, Asarum 18, Ängelholm 21, By (Värmland) 21, Söderala 11. 2 Den numera vanliga föreskriften, att arbetskraft till beredskapsarbeten skall uttagas genom arbetslöshetskommitté, hade vid tiden för arbetslöshetsräkningen ännu ej kommit i tillämpning.

81 ningen 1927 utsorterades ungefär samma procent, nämligen 4-o. I båda fallen ha då icke bland utsorterade räknats de som visserligen voro arbetslösa på grund av arbetsoförmåga men som ingått i specialundersökningarna. Någon anledning att närmare studera de under utsorteringsmomenten b)—i) å sid. 79 avförda personernas ålders- m. fl. förhållanden torde, med hänsyn till vad här anförts, ej föreligga. Att de ej voro att hänföra till på arbetsmarknaden disponibel, för tillfället icke sysselsatt arbetskraft torde vara uppenbart. De under moment a) redovisade 691 personer, som anmälde sig oaktat de hade arbete räknedagen, tillhörde däremot otvivelaktigt arbetsmarknaden, men flertalet betraktade tydligen sina anställningsförhållanden som så otillfredsställande, att de ansågo sig vara arbetslösa. Det torde därför vara motiverat att redogöra för ålders- och yrkesfördelningen inom denna grupp. Därvid har skilts på dem som uppgivits vara sysselsatta i kommunalt reservarbete (grupp A) och övriga (grupp B). Åldersfördelningen inom de båda grupperna ävensom för de i arbetslöshetsräkningen ingående arbetslösa (exklusive icke arbetsföra) framgår av följande sammanställning. Samtliga i arbetslöshetsräkningen Grupp A Grupp B ingående arbetsföra män

Ålders grupper

%

%

%

16-6 39o 39-2 5-2

Summa

42 47i 40-8 7'9 lOOo

100-0

23-o 34-2 33-9 8-9 100.0

Antal

14-25 26—40 41—60 61—74

Yrkesfördelningen för ifrågavarande kategorier angives här nedan, varvid dock specificerats endast yrkesgrupper med mer än 16 utsorterade. Grupp A Grupp B

Yrkesgrupper

Summa

Jordbruk Skogshushållning Stenindustri Sågverksindustri .

4 1 3 4

41 41 51 26

45 42 54 30

Yäg- och anläggningsarbete . . . Kontors- och butikspersonal . . . Landtransport Tillfällighets- och diversearbete Övriga yrkesgrupper

30 11 92 46

51 47 19 98 126

81 47 30 190 172

691 Summa

E t t närmare studium av de individuella uppgifterna har visat, att flertalet personer i fråga om arbetslöshetstidens längd, familjeförhållanden m. m. icke nämnvärt skilja sig från de i arbetslöshetsräkningen ingående.

1G12 39

r

AVDELNING 3. Nyanmälda hjälpsökande i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping.

85 KAP. xn. Under tiden V* 1936— /io 1937 nyanmälda hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping. 31

I samband med de speciella undersökningar och förfrågningar rörande arbetslöshetsklientelet, som av 1937 års arbetslöshetssakkunniga verkställts inom vissa kommuner, uppmärksammades det förhållandet, att ett stort antal personer, som icke tidigare stått i kontakt med vederbörande arbetslöshetskommittéer, ingivit ansökan om arbetslöshetshjälp efter den 1 januari 1936. E n närmare undersökning härav ansågs vara av värde för belysande av restarbetslöshetens problem. Det betydande arbete, som var förbundet med en dylik undersökning, tvingade emellertid till en stark begränsning av antalet undersökta kommuner. På grund härav och med hänsyn till att den under högkonjunkturen kvardröjande arbetslösheten — bortsett från de av strukturella förändringar inom näringslivet betingade svårigheterna i vissa arbetslöshetstyngda områden — visat sig särskilt framträdande i de största samhällsbildningarna, utvaldes som undersökningsobjekt de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö samt som representant för de medelstora städerna Norrköping. Då undersökningen, som igångsattes i slutet av år 1937, givetvis borde anknyta till arbetslöshetsräkningen men även utsträckas framåt i tiden så långt som möjligt, angavs tiden 1 januari 1936—31 oktober 1937 såsom lämplig period för observation av hithörande förhållanden. Från de fyra nämnda städernas arbetslöshetskommittéer infordrades uppgifter rörande antalet under nyss angivna tidsperiod till arbetslöshetskommittéerna inkomna anmälningar från personer, som tidigare icke stått i kontakt med arbetslöshetskommittén. Det frågeformulär, som därvid kom till användning, återgives i bilaga B (sid. 117). P å grund av omläggning av hjälpsökanderegistren kunde emellertid t. ex. i Stockholm som »nyanmälda» redovisas endast sådana arbetslösa, som icke förekommit i registret under åren 1933—1935. Det torde emellertid för här avsett ändamål vara utan betydelse, om en eller annan person, som anmält sig hos arbetslöshetskommitté under tiden 1 januari 1936—31 oktober 1937 utan att ha varit anmäld under perioden 1933—1935, tidigare vid något tillfälle ansökt om hjälp. I någon större utsträckning kan det näppeligen ha förekommit, att den som måst söka arbetslöshetshjälp vid krisens början, alltså före 1933 års ingång, rett sig utan bistånd under dess svåraste period men under den följande högkonjunkturen nödgats anmäla sig som hjälpsökande. Det till buds stående materialet nödvändiggör alltså att med nyanmäld förstås person, som icke varit i kontakt med arbetslöshetskommitté under den senaste arbetslöshetskrisen.

86 För dessa nyanmälda har man, så långt sig göra låtit, utrönt ålders- och yrkesförhållanden, arbetslöshetsförhållanden under de tolv månader, som förflutit närmast före första anmälan om arbetslöshetshjälp, året för inflyttning till den kommun, där vederbörande var anmäld som arbetslös, facklig organisationstillhörighet, kända samhälleliga hjälpåtgärder före första arbetslöshetsanmälan och arbetsinkomst under året närmast före första anmälan. Vidare ha vissa undersökningar gjorts beträffande dessa ny anmäldas arbetslöshet under den tid, som förflutit efter första anmälan fram till den 31 oktober 1937, och slutligen har orsaken till eventuell avgång ur hjälpsökandeklientelet fastställts, där så varit möjligt. A. Antalet nyanmälda. Män och kvinnor. Antalet hjälpsökande arbetslösa i medeltal under åren 1933—1938 i de kommuner, som ingå i förevarande undersökning, samt i riket i övrigt framgår av tab. 27. Tab. 27. Hjälpsökande arbetslösa åren 1933-1938. Årsmedeltal.

Absoluta tal Stockholm. . . . Göteborg Malmö ISTorrkönine-

13 324 8 699 4 199 1835

10 643 6 787 2 707 1233

5 081 3 746 1375 604

3 436 2 399 1189 500

2 053 1283 862 387

1323 1164 779 349

28 057

10 806

7 524

4 585

8 615

Riket i övrigt 135 997

93 432

50 775

28 077

13 628

11312 Hela riket 164054

114 802

35 601

18 213

14 927

100 100 100 100

80 78 64 67

38 43 33 33

26 28 28 27

15 15 21 21

10 13 19 19

13 Riket i övrigt

8 Hela riket

9 Summa

Indextal (1933 = 100) Stockholm . . . . Göteborg Malmö Norrkör>ine r Summa

Den betydande nedgång i arbetslösheten, som ägt rum sedan 1933, har icke gjorts sig tillnärmelsevis så starkt gällande i de största städerna som i riket i övrigt. På grund härav har storstädernas relativa andel i hjälpsökandeklientelet ökats. Under det att 17'i procent av hela antalet hjälpsökande arbetslösa voro hemmahörande i de fyra största städerna 1933 var motsvarande procenttal 1937 25*2. Den väsentliga nedgången i Stockholms arbetslöshet under 1938 har dock medfört, att sistnämnda procenttal för 1938 sjönk något eller till 24*2.

87 Hela antalet under tiden 1 januari 1936—31 oktober 1937 arbetslösa i respektive städer utgjorde i Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Summa

Män

Kvinnor

Summa

1966 435 397 309 3107

210 1 — — 211

2 176 436 397 309 3 318

nyanmälda

Antalet nyanmälda kvinnor var — i likhet med antalet hjälpsökande kvinnor — ringa, varför endast summariska uppgifter torde behöva lämnas om kvinnornas arbetslöshet under ifrågavarande period. Enligt kommunernas till arbetslöshetskommissionen avgivna månadsrapporter, vilka avse förhållandena vid månadens slut, har under undersökningsperioden i Malmö och Norrköping över huvud taget icke funnits kvinnliga hjälpsökande, och i Göteborgs stad har det högsta antalet kvinnor, som under någon av ifrågavarande månader redovisats som hjälpsökande, uppgått till 3. I Stockholm redovisades under mars månad 1936 170 kvinnor, det högsta antalet under perioden 1 januari 1936—31 oktober 1937. För att få en uppfattning om de ny anmäldas andel av de hjälpsökande erfordras uppgifter om hela antalet inkomna hjälpansökningar under varje månad av undersökningsperioden. Dylika uppgifter föreligga dock endast beträffande Stockholm. I tab. 28 har angivits såväl antalet hjälpsökande vid varje månads utgång som antalet under respektive månader till arbetslöshetskommittén i Stockholm inkomna hjälpansökningar, varmed förstås under månaden behandlade hjälpfall, exklusive vid månadens ingång från föregående månad kvarstående. Därjämte har särskilt angivits dels antalet ansökningar från personer, som icke varit anmälda hos kommittén före den 1 januari 1936 (»nya» ansökningar), dels dessas andel av samtliga under månaden inkomna. Av sammanställningen framgår, att i runt tal 10 procent av de nyinkomna ansökningarna voro från personer, som tidigare icke varit anmälda hos arbetslöshetskommittén, och att under de båda årens tre första månader ungefär 15 procent av de behandlade hjälpansökningarna avgivits av nytillkomna. Vidare kan utläsas, att antalet ansökningar under 1937 nedgick högst väsentligt. Hela antalet inkomna hjälpansökningar under månaderna januari— oktober 1937 utgjorde 61'2 procent av antalet under motsvarande tid 1936. För de nytillkomna ansökningarna var detta procenttal 56*2. Med hänsyn till de synnerligen goda konjunkturer, som rådde under år 1937, får det dock anses som anmärkningsvärt, att under årets 10 första månader 669 personer, som tidigare icke varit i kontakt med arbetslöshetskommittén, uppträdde som hjälpsökande i Stockholm.

88 Tab. 28. Antalet hjälpsökande och under tiden Vi 1036—31/io 1937 inkomna hjälpansökningar.

Stockholms stad. 1937

1936 Antalet hjälpsökande vid månadens utgång

Antalet under månaden inkomna hjälpansökningar

Februari Mars

5 086 5 270 5 356

Maj Juni

antal

%

Antalet hjälpsökande Tid månadens utgång

1900 1205 1089

305 195 161

16-1 16-2 14-8

3 384 3145 2 768

4 605 3 419 2 588

1483 695 588

112 73 50

7-c 10-5 85

Juli Augusti September

2153 2102 2120

608 666 714

62 47 70

Oktober November December

2 540 2 943 3 053

1209 1327 929

116 184 132

Summa

12 413

därav Januari—oktober . . . .

1191 Månad

därav nya ansökningar

Antalet under månaden inkomna hjälpansökningar

därav nya ansökningar antal

%

1156 628 603

174 103 70

I5i 16-4 11-6

2 506 2 136 1824

892 665 495

78 56 33

8-7 8-4 67

10-2 7-1 9-s

1447 1349 1361

385 354 399

34 27 38

8-8 7-6 95

96 13-9 14-2

8-8

6 215

11-7

10-8

A n t a l e t n y a n m ä l d a h j ä l p s ö k a n d e i S t o c k h o l m , G ö t e b o r g , M a l m ö och N o r r k ö p i n g för varje m å n a d av u n d e r s ö k n i n g s p e r i o d e n f r a m g å r av tab.

Tab. 29.

29.

Antalet nyanmälda hjälpsökande under tiden Vi 1936—31/io 1937. Stockholm

Göteborg

Norrköping

Malmö

Summa

Månad 1936

1937 Januari Februari Mars

305 195 161

174 103 70

96 73 38

38 23 11

56 56 30

51 23 6

85 23 18

44 7 6

542 347 247

307 156 93

April Maj Juni

112 73 50

78 56 33

24 10 11

2 1 2

13 12 7

3 3 3

7 7 3

2 3 2

166 102 71

85 63 40

Juli Augusti September

62 47 70

34 27 38

6 7 17

1 1 8

14 5 4

3 1 7

1 10

3 2 5

82 60 101

41 31 58

Oktober November December

116 184 132

22 21 22

30 27 30

18 37 14

186 269 198

83 Medeltal Januari—oktober

119 67

89 Under sommarmånaderna var antalet nyanmälda relativt obetydligt, men vintermånaderna uppvisade ett förhållandevis stort antal nykomlingar. Som tidigare nämnts, föreligga fullständiga uppgifter om antalet hjälpansökningar endast för Stockholm. En uppfattning om de nyanmäldas betydelse inom respektive städer erhålles dock, om hela antalet under en viss del av undersökningsperioden nyanmälda arbetslösa sättes i relation till hela antalet hjälpsökande personer under ifrågavarande tid. Sådana uppgifter ha från arbetslöshetskommittéerna kunnat erhållas för år 1936, och resultatet återgives i nedanstående tablå. Städ e r

Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Summa

Hela antalet hjälpsökande personer under år 1936

antal

%

8 2001 6 239 2 789 1227

1507 347 284 223

18-4 56 10-2 18-2

2 361

därav nyanmälda

Tablån utvisar, att de nyanmälda under år 1936 utgjorde en betydligt större andel av de hjälpsökande i Stockholm och Norrköping — närmare en femtedel — än i de båda andra städerna. I Göteborg voro endast 5*6 procent av de hjälpsökande nyanmälda. Summeras antalet nyanmälda inom respektive städer för månaderna januari—oktober respektive år, erhållas följande resultat.

1937 i % av 1936

Hjälpsökande 1937 i % av 1936 (januari —oktober)

1191 304 227 172

669 89 113 86

56-2 29-s 49-8 50-o

60-7 51-8 70-7 74-5

60s

Antal nyanmälda januari—oktober S t ä d e r

Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Summa

Antalet nyanmälda under år 1937 i städerna Göteborg, Malmö och Norrköping hade nedgått ännu mera än i Stockholm. Särskilt anmärkningsvärd var nedgången i Göteborg, där antalet nyanmälda under 1937 endast utgjorde 29*3 procent av motsvarande antal under 1936. I sammanställningen har även angivits medeltalet hjälpsökande januari—oktober 1937 i procent av antalet motsvarande tid 1936. Av en jämförelse mellan dessa siffror framgår, att nedgången i ny anmälningarna var starkare än nedgången i antalet hjälpsökande. I Stockholm var dock skillnaden ej stor. Härav följer alltså, att de nyanmälda i städerna Göteborg, Malmö och Norrköping under 1937 spelade 1 Exakt uppgift h a r icke k u n n a t erhållas; den använda beräkningsmetoden inskränker dock det sannolika felet till en obetydlighet.

90 en mindre roll i arbetslöshetsklientelet än näst föregående år. I Stockholm däremot var nyrekryteringen inom arbetslöshetsklientelet fortfarande av ungefär samma relativa omfattning som 1936. B. Ålders- och yrkesförhållanden m. m. vid första anmälan. Män. I det följande lämnade uppgifter hänföra sig, såvitt ej annat särskilt angives, till förhållandena vid första anmälan hos arbetslöshetskommittén. Av skäl, som i annat sammanhang anförts (sid. 87), lämnas här först en något fylligare redogörelse för de nyanmälda männen och därefter under D en mindre detaljerad för kvinnorna. Ålder. I tab. 30 har hela antalet under undersökningsperioden nyanmälda män i respektive städer fördelats på åldersgrupper. Tab. 30. Antalet Vi 1936—slAo 1937 nyanmälda arbetslösa fördelade på åldersgrupper. Män. Antal Åldersgrupper

Stockholm

Procenttal

Göte- Malmö Norr- Summa Stockköping holm borg

GöteNorrborg Malmö köping Summa

16—17 18—20 21—25

2 58 394

1 43 98

21 86

1 29 81

4 151 659

0-i 3-o 20o

0-2 99 22-5

53 21-7

03 9'4 26-2

o-i 4-9 21-2

26—30 31-35 36-40

390 271 252

75 78 43

74 64 40

58 46 32

597 459 367

19-8 13-8 12-8

17-3 17-9 9-9

186 16i 10-i

18-8 14-9 10-4

19-2 14-8 11-8

41-45 46—50 51—55

182 159 114

30 30 20

31 33 21

16 14 13

259 236 168

9-3 8-1

6-9 69 4'6

7-8 8-3 5'3

5-2 4-5 42

8-s 76 54

56—60 61—66 67—w

85 52 7

11 4 2

20 6 1

10 9

126 71 10

2-5 0-9 0-5

5-o 1-5 0-3

32 29

4-1 23 0-3

lOOo

lOOo

lOOo

1000 Summa

58 43 2-6 0-4 1000

De nyanmälda männen uppvisade i stort sett samma åldersfördelning i de fyra städerna. Icke mindre än 67-0 procent tillhörde åldersgrupperna 21— 40 år. Det största antalet nyanmälda, eller 21-2 procent, redovisades inom gruppen 21—25 år. Uppgifter om samtliga hjälpsökande arbetslösas åldersfördelning föreligga för tvenne tillfällen under undersökningsperioden, nämligen den 31 juli 1936 (1936 års klientelundersökning) och 31 augusti 1937 (1937 års arbetslöshetsräkning). Vid en jämförelse med dessa resultat bör man emellertid observera, att i de nyanmäldas åldersfördelning ingå samtliga under perioden 1 januari 1936—31 oktober 1937 nyanmälda, under det att de båda övriga undersökningarna avsågo viss bestämd dag. Åldersfördelningarna återgivas i följande sammanställning, som dock endast avser städerna Stockholm,

91 Göteborg och Malmö, enär särskilda uppgifter för Norrköping ej redovisats i klientelundersökningen och arbetslöshetsräkningen. Samtliga hjälpsökande

Nyanmälda

S1

/8 1937

Vi 1 9 3 6 sl /io 1937

h 1936

16- -17 18- -20 2 1 - -25

1-3 67

0-6 32

O-i 4-4 20-6

26- -30 3 1 - -35 36- -40

11 2 12-7 13-4

8-2 10 i 12-6

19-3 14-8 12-o

4 1 - -45 46- -50 5 1 - -55

12-8 13-8 12-4

13-8 13-5 16-6

8-7 79 55

56- -60 6 1 - -66 67- -74

92 6-2 0-3

12-3 8-5 0-6 100-0

4-i 22 04

lOOo

lOOo

De nyanmälda voro, som synes, betydligt yngre än hjälpsökandeklientelet i dess helhet. Medan av samtliga hjälpsökande 54*7 procent den 31 juli 1936 och 65-3 procent den 31 augusti 1937 voro över 40 år, uppgick motsvarande procenttal för de nyanmälda till 28*8 procent. Medianåldern utgjorde den 31 juli 1936 42-5 år, den 31 augusti 1937 46-2 år och för de under tiden 1 januari 1936—31 oktober 1937 nyanmälda 32-6 år. Den stora skillnaden kan knappast förklaras av att klientelen vid de båda först nämnda undersökningstillfällena omfattade såväl nyanmälda som personer med långvarig anmäld arbetslöshet. Det synes blott alltför sannolikt, att det arbetslösa storstadsklientelet även under högkonjunkturen i stor utsträckning sökt sin första kontakt med arbetslöshetskommittén redan i de yngre åldrarna. Yrke. De nyanmäldas fördelning på yrkesgrupper i respektive städer framgår av tab. 31. Av tabellen framgår, att närmare två tredjedelar av samtliga nyanmälda tillhörde yrkesgrupperna byggnadsverksamhet (väg- och anläggningsarbete + annan byggnadsverksamhet), kontors- och butikspersonal, landtransport, tillfällighets- och diversearbete, metallindustri samt sjöfart och fiske. Gruppen ungdom utan särskild utbildning var icke representerad bland de nyanmälda. Av de nyanmälda voro i Malmö 25 procent och i de övriga städerna cirka 15 procent byggnadsarbetare. I samtliga städer utgjorde transportarbetarna 11 procent av samtliga nyanmälda. Till gruppen kontors- och butikspersonal hörde i Stockholm och Göteborg 13"7 respektive 12*o procent, medan motsvarande procenttal i Malmö och Norrköping endast uppgick till 6-o respektive 4-2. I ögonen fallande är, att gruppen tillfällighets- och diversearbete, som

92 brukar i sig innesluta en avsevärd del av de arbetslösa (vanligen 20 å 25 procent), bland de nyanmälda endast omfattade 9-o procent. Tab. 31. Antalet Vi 1936 —M/io 1937 nyanmälda arbetslösa fördelade på yrkesgrupper. Män. Yrkesgrupper

Jordbruk Skogshushållning Ingenjörsarbete o. arbetsledning Malmbrytning Metallindustri

...

Stockholm

Göteborg

Malmö

94 23 35 2 172

41 Norrköping 33 1

Summa antal

158 24 38 2 271

16 6 4

3 4 41 21 35

Stenindustri Glasindustri Annan jord- o. stenindustri Sågverksindustri Annan trävaruindustri

2 3 7 14 17

Pappersindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- o. beklädnadsindustri Läder-, hår- o. gummivaruindustri .

7 24 68 33 38

3 8 25 7

2 4 12 10 8

9 23 9

18 36 114 73 63

Kemisk-teknisk industri Väg- o. anläggningsarbete Annan byggnadsverksamhet Kraft- o. värmeproduktion Sjöfart o. fiske

3 51 216 4 144

2 26 38 2 57

16 30 70 3 19

2 25 25 1 40

23 132 349 10 260

Kontors- o. butikspersonal Lagerarbete Hotell- o. restaurangrörelse Landtransport Litterärt o. konstnärligt arbete

269 79 72 228 56

52 37 16 50 5

24 20 3 45 3

13 17 1 34 4

358 153 92 357 68

Förvaltning o. undervisning Sjukvård o. hygien Husligt arbete Tillfällighets- o. diversearbete Ungdom u t a n särsk. utbildning

43 8 50 204

2 2 7 30

1 5 33

2 14

48 11 64 281

3107 Samtliga yrkesgrupper

1 4 1 5

1 14

lOOo

1 tab. 32 återgives de nyanmäldas procentuella fördelning på åldersgrupper inom olika yrkesgrupper. Vissa yrkesgrupper ha därvid sammanförts till större enheter. Sålunda omfattar gruppen kontorspersonal m. m. samtliga arbetslösa, som lämpligen kunna hänföras till de s. k. »manschettyrkena» (ingenjörsarbete och arbetsledning, kontors- och butikspersonal, litterärt och konstnärligt arbete, förvaltning och undervisning, sjukvård och hygien), eller sammanlagt 523 nyanmälda (16'8 procent av samtliga). Till gruppen diversearbete har även räknats husligt arbete. Av grupper, där åldersfördelningen mera avsevärt avviker från den genom-

93 Tab. 32. De nyanmälda arbetslösas fördelning på ålders* och yrkesgrupper. Män. Un dor 2 1 - 2 5 2 6 - 3 0 3 1 - 3 5 3 6 - 4 0 4 1 - 4 5 4 6 - 5 0 5 1 - 5 5 5 5 - 6 0 Över Summa år år år år år 60 år år år 21 år år

Ålder Yrkesgrupper J o r d b r u k o. skogshålln. Metallindustri Livsmedelsindustri Byggnadsverksamhet . . Övriga industrier Sjöfart o. fiske Kontorspersonal m. m. Hotell- o. rest.-personal Transport- o. lagerarb. Diversearbete Summa

8-i lo 32 11-8 3'8

29-7 26-2 16-7 14-1 24-3 16-9 155 17-4 29-8 21-4

24-7 21-4 21-9 21-0 15-8 25-4 15-1 15-2 15'8 22-9

8-8 11-4 16-7 16-6 17-3 18-4 12-2 10-9 16-3 14-8

10-4 89 14-o 13i 8-8 18-i 14-9 16-3 7-4

no

3-9 85 44 8-i 6-i 5-7 14-9 14i 6-i 8-i

5-0

8'3

3-3 9-6 2-6 Vi

7.o

9-o

8-3 4(? 4-6 7-8 9-8 3-i 4-6

7-7 37 53 4-4 55 0-8 4-8 22 3-i 3-5

22 1-8 53 44 33 12 3'5 33 1-4 0-9

100-0 100-0 lOOo 100-0 lOOo 100-0 lOOo lOO-o 100 o lOOo

4i

2-6

lOOo

5-5 02

10-5 8-3 7-3 5-8 10-3 7'6 57

38 33

2c

snittliga, kunna framhållas kontorspersonal m. m. samt hotell- och restaurangpersonal. Inom dessa grupper voro icke mindre än 41-3 procent respektive 37-o procent av de nyanmälda över 40 år, medan motsvarande procenttal för övriga grupper uppgick till 24-9. C. Arbetslöshetsförhållandena under de senaste 12 månaderna före första anmälan. Män. I de personliga hjälpansökningar, som enligt föreskrift i hjälpkungörelsen avfordras de hjälpsökande av arbetslöshetskommittén, begäras bland annat uppgifter om arbetslöshetsförhållandena de senaste 12 månaderna före anmälan. De nyanmäldas fördelning efter antalet arbetslöshetsveckor under denna tid framgår av följande sammanställning. Antal arbetslöshetsveckor

1-9

1 0 - 1 9 2 0 - 2 9 3 0 - 3 9 40—49 5 0 - 5 2

Okänt

Summa

Kommun Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Summa

415 138 163 59

415 116 121 75

337 75 57 52

269 41 18 38

157 19 8 35

171 22 12 8

202 24 18 42

1966 435 397 309

3107 Om de 286 personer, som icke lämnat uppgift om arbetslöshetstidens längd, fördelas proportionellt efter antalen inom de olika veckogrupperna, erhålles följande procentfördelning. Antal arbetslöshetsyeckor

1-9

10—19 2 0 — 3 9 3 0 - 3 9 4 0 — 4 9 5 0 - 5 2

Summa

8-9 4-6 2-i 13i

9-7 5-4 3-2 3-o

100-0 100-0 100-0 100-0

7-8

7-5

lOOo

Kommun Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Summa

23-5 33-6 43o 22-i

23-5 28-2 31-9 28-1

19i 18-2 15o 195

25-8

15-3 10-o 48 14-2 18-0

94 Sammanställningen utvisar, att endast en mindre del hade en kortare arbetslöshetstid bakom sig. Närmare tre fjärdedelar av de nyanmälda vände sig till arbetslöshetskommittén med begäran om hjälp först sedan de gått arbetslösa minst 10 veckor. Inemot hälften (46-8 procent) hade en arbetslöshetstid av minst 20 veckor och mer än en fjärdedel (28-3 procent) minst 30 veckor. Då det torde vara en allmän uppfattning, att arbetslösa kontorister och med dem jämnställda i det längsta söka undvika att begära arbetslöshetshjälp, bör en jämförelse mellan dessa och övriga yrkesgrupper i fråga om arbetslöshetstidens längd vara av intresse. Inom vardera gruppen hade 91 procent av de nyanmälda lämnat uppgifter härom. En fördelning efter antalet arbetslöshetsveckor de senaste 12 månaderna före l:a anmälan giver följande resultat. Antal arbetslöshetsveckor

Kontorspersonal m. m.

Övriga

antal

%

antal

%

1- 9 10—19 20—29

124 114 70

26i 23-9 14-7

651 613 451

27-8 26-t 19-2

30-39 40-49 50—52

57 36 75 476

12-o 7-e 15-7

309 183 138 2345

13-2 7-8 5-9

Summa

lOOo

lOOo

Vissa skiljaktigheter i fråga om fördelningen av antalet arbetslöshetsveckor kunna påvisas mellan kontorister och övriga nyanmälda. Påtagligt är, att den procentuella andelen av antalet i varje 10-veckors klass är mindre för kontorspersonalen än för övriga nyanmälda men för 50—52 veckors arbetslöshet avsevärt större. Icke mindre än 15*7 procent av de nyanmälda kontoristerna hade varit arbetslösa minst 50 veckor före anmälan, medan motsvarande procenttal för övriga nyanmälda uppgick till endast 5-9. Även om skillnaden mellan de kontoristarbetslösa och övriga i här förevarande hänseende är förhållandevis måttlig, synes dock ett visst fog finnas för påståendet, att de s. k. intellektuella arbetslösa i genomsnitt söka samhällets hjälp på ett senare stadium än övriga. Därvidlag kan emellertid det absoluta hjälpbehovet spela en viss roll. Orsaker till arbetslöshet. För 2 131 av de 3 107 nyanmälda männen hade uppgifter kunnat erhållas om orsaken till den sista stadigvarande anställningens upphörande. 63-2 procent hade förlorat sin anställning på grund av arbetsmarknadsorsaker (driftsnedläggelse, driftsinskränkning, rationalisering) och 36-8 procent på grund av individuella orsaker, såsom sjukdom, ålder, värnplikt, entledigande på egen begäran, eget företags upphörande m. m. Vid arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937 hade av de anmälda i storstäderna 65-6 procent uppgivit arbetsmarknadsorsaker och 34-4 procent individuella orsaker till arbetslöshetssvårigheterna.

95 En specif icering a v de individuella orsakerna lämnas i följande tablå, varvid motsvarande uppgifter meddelas från arbetslöshetsräkningen beträffande storstadsklientelet.

Sjukdom Ålder Värnplikt Lämnat anställn. på egen begäran Eget företags upphörande Annan orsak Summa

Nyanmälda

Storstadsklientelet enligt arbetslöshetsräkningen

% 17-1 0-2 7'0 26'9 19'1 29"7 100 0

% 234 6-8 4-5 20-8 21"9 22'6 100 o

Bristen på överensstämmelse mellan de nyanmälda och storstadsklientelet i dess helhet i fråga om orsaken till arbetslösheten är påfallande. Att de nyanmälda blivit arbetslösa på grund av sjukdom eller ålder i väsentligt mindre och på grund av värnplikt i större utsträckning än storstadsklientelet i allmänhet står dock givetvis i intimt samband med att de nyanmälda, som ovan angivits (sid. 91), voro yngre. Av orsaker, som kunna antagas ha ägt samband med individens fria vilja, nämligen »lämnat anställning på egen begäran» och »annan orsak», hade mer än hälften (56-6 procent) av de nyanmälda blivit arbetslösa mot 43-4 procent för hela storstadsklientelet. Det får anses sannolikt, att även här de nyanmäldas lägre genomsnittsålder utgör en godtagbar förklaring på den stora skillnaden. Inflyttnings förhållanden. För att utröna i vilken utsträckning de nyanmälda arbetslösa de senaste åren inflyttat till anmälningsorten, begärdes i frågeformuläret uppgifter om senaste inflyttningsdag. I detta sammanhang skulle även uppgivas i vilken kommun vederbörande hade hemortsrätt. Antalet till anmälningsorten inflyttade framgår av följande tablå. Antal

Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Summa

?

.

• n ., i inflyttade J

av a n t a l e t „,, nyanmälda

1622 218 234 181 2 255

82"5 50'1 58'9 58' 6 72'6

Av hela antalet inflyttade — utgörande 72-6 procent av de nyanmälda — voro 8-5 procent födda i anmälningskommunen. Som jämförelse kan nämnas, att enligt arbetslöshetsräkningen 62-3 procent av storstädernas arbetslösa voro inflyttade och av dessa inflyttade 11-9 procent födda i anmälningskommunen. I alla IJISL städerna utgjordes de nyanmälda till mer än hälften av in-

96 flyttade. Särskilt bör framhållas att i Stockholm 82-5 procent av nyanmälningarna avgivits av från andra kommuner inflyttade. De inflyttade ny anmäldas fördelning efter inflyttningsår redovisas i tab. 33. Tab. 33. Inflyttade nyanmälda arbetslösa fördelade efter inflyttningsår. Män. Procent

Antal Inflyttningsår

Stockholm

Vi 1936—sl/io 1937 ..

34-3

6-4

9-6

15-6

28-2

1935 1934 1933

212 126 75

25 37 14

28 31 23

17 19 10

282 213 122

13-2 7-8 4-7

12-3 18-2 6-9

15o 16-6 12-3

10-6 11-9 6-3

13l 9-9 5-7

1932 1931 1930

66 63 56

15 18 8

13 13 9

16 5 7

110 99 80

4-i 3-9 3-5

7-4 8-9 3-9

7-o 6-9 48

10-0 3i 4-4

5-i 4-6 3-7

1929 1928 1927

42 30 24

11 3 4

1 5 3

1 4 2

55 42 33

2-6 1-9 1-5

5-4 1-5 2-0

0-5 27 1-6

0-6 2-5 1-2

2-5 1-9 1-6

Före 1927

513 Okänt

23o

33-8

23-8

Summa 1622

2 255

lOOo 1000

Göte- Malmö Norr- Summa Stockholm köping borg

22-5

Göte- Malmö Norrborg köping Summa

27-1 lOOo

1000 De 99 inflyttade, för vilka uppgifter om inflyttningsår saknas, ha vid uträkning av procenttalen tänkts fördelade proportionellt på samma sätt som de med känt inflyttningsår. Av sammanställningen framgår, att två tredjedelar av de inflyttade inflyttat efter 1930 och något över hälften efter 1933. Av de inflyttade i Stockholm hade icke mindre än 34-3 procent inflyttat under undersökningsperioden (1 januari 1936—31 oktober 1937). För Göteborg, Malmö och Norrköping voro motsvarande data respektive 6-4, 9-6 och 15-6 procent. En jämförelse mellan de inflyttade nyanmälda och samtliga inflyttade arbetslösa i storstäderna enligt arbetslöshetsräkningen i fråga om fördelningen efter inflyttningsår framgår av sammanställningen överst å sid. 97. Sammanställningen framhäver ytterligare det förhållandet, att de nyanmälda i väsentligt högre grad än klientelet i övrigt utgjordes av personer, som under de senaste åren inflyttat till ifrågavarande städer. Som av förut lämnade uppgifter framgår, gällde detta i synnerhet Stockholm. Nämnas kan, att av hela antalet nyanmälda i Stockholm (1 966) icke mindre än 55-6 procent hade inflyttat efter 1930.

97 Nyanmälda

Storstadsklientelet enligt arbetslöshetsräkningen

1936—1937

% 28-2

% 73

1935 1934 1933

131 9-9 5-7

2*9 38 35

1932 1931 1930

5i 4-6 37

34 4-8 47

1929 1928 1927

25 1-9 1-5

43 34 33

Inflyttningsår

före 1927 Summa

23"8

59i

100 o

100 0

H ä r a n f ö r d a f ö r h å l l a n d e n motivera ett k o n s t a t e r a n d e av den u t s t r ä c k n i n g , i vilken d e n y a n m ä l d a äro i a v s a k n a d av h e m o r t s r ä t t (enligt lagen om fattigvården) i a n m ä l n i n g s k o m m u n e n . A n t a l e t icke hemortsberättigade i respektive s t ä d e r f r a m g å r av följande tablå.

Kommun

Antal

i % av . *nt*leS inflyttade nyanmälda

i % av he }* . antalet nyanmälda

Stockholm Göteborg Malmö... Norrköping

691 30 40 39 800

426 138 17"l 2T5 35 5

35'i 6'9 10" 1 12"6 25 7

Summa

A v h e l a a n t a l e t inflyttade n y a n m ä l d a voro s å l u n d a 35-5 p r o c e n t icke hemortsberättigade i inflyttningskommunen. D e icke h e m o r t s b e r ä t t i g a d e u t g j o r d e v i d a r e 25-7 p r o c e n t av samtliga nya n m ä l d a . M o t s v a r a n d e p r o c e n t t a l för s t o r s t a d s k l i e n t e l e t uppgick enligt a r b e t s l ö s h e t s r ä k n i n g e n till 5-6 (se del I , sid. 109). S l u t l i g e n kan n ä m n a s , a t t av de i n f l y t t a d e n y a n m ä l d a 32-0 p r o c e n t inflyttat från a n d r a städer, 63-4 p r o c e n t från l a n d s b y g d e n och 4-6 p r o c e n t från utl a n d e t . M o t s v a r a n d e p r o c e n t t a l för s t o r s t a d s k l i e n t e l e t vid arbetslöshetsräkn i n g e n voro 42-8, 52-4 och 4-8. I n f l y t t n i n g e n från l a n d s b y g d e n var alltså påfallande s t o r i fråga om d e n y a n m ä l d a . Familjeförhållanden. D e n y a n m ä l d a s f ö r d e l n i n g efter civilstånd framgår av följande s a m m a n s t ä l l n i n g .

1612 39

98 Ogifta Gifta Änklingar Frånskilda Summa

Antal

%

1482 1468 64 93 3107

47"7 47-2 2l 30 100 0

Då de nyanmälda förete en annan åldersfördelning än övriga arbetslösa, bör en jämförelse i fråga om civilståndsfördelningen göras för de olika åldersgrupperna. Här lämnas en sådan sammanställning av procenten gifta dels för nyanmälda, dels för storstadsklientelet enligt arbetslöshetsräkningen. Åldersgrupper

Nyanmälda

Storstadsklientelet enligt arbetslöshetsräkningen

18—20 21—25 26—30

1-3 18-1 47-2

Hl 38-8

31—35. 36—40. 41—45.

621 6T9 63-3

553 642 68-3

46—50. 51—55. 56—60.

64'8 61-3 67-5

64-6 62-0 64-4

61—66. 67—w .

60-6 (50-0) 1

63-6 64-4

AT 2

55i

Samtliga åldersgrupper

—

Av sammanställningen framgår, att i åldrarna under 36 år voro de nyanmälda i större utsträckning gifta än övriga arbetslösa, medan för övriga åldrar förhållandena i detta avseende voro mera likartade de båda kategorierna emellan. Av hela antalet nyanmälda voro 51-o procent försörjningspliktiga. Försörjningspliktens omfattning belyses i följande sammanställning. Försörjningsplikt mot

%

1 person 2 personer 3 » 4 » 5 » 6 eller flera personer

35'0 37 16 6

Summa

2 1 100

Bostadsförhållanden. I frågeformuläret begärdes uppgifter om huruvida den arbetslöse bodde i egen fastighet, i förhyrd lägenhet eller var inneboende hos föräldrar eller anhöriga. För 3 077 nyanmälda erhöllos dylika uppgifter. 1

Procenttal beräknat på mindre antal än 20.

99 F ö r d e l n i n g e n p å de olika b o s t a d s f o r m e r n a framgår av följande tablå, varvid m o t s v a r a n d e uppgifter m e d d e l a s för s t o r s t a d s k l i e n t e l e t enligt a r b e t s l ö s h e t s räkningen. Bostadsform

Nyanmälda J

Storstadsklientelet ^ ^ .^tslöshetsrakningen

Egen fastighet Förhyrd bostad Inneboende hos föräldrar eller a n h ö r i g a . .

% Tö 78"5 20'0

% 2" 0 77'6 20'4

Summa

lOOo

100 0

Facklig organisationstillhörighet. U p p g i f t e r a n g å e n d e a n t a l e t fackligt organ i s e r a d e b l a n d de n y a n m ä l d a h a icke k u n n a t erhållas för N o r r k ö p i n g m e n framgå för övriga s t ä d e r av följande s a m m a n s t ä l l n i n g . Antal fackligt organiserade

i % av antalet nyanmälda

678 190 206

34' 5 437 51'9

38'4

Stockholm Göteborg Malmö Summa

D e n h ö g r e o r g a n i s a t i o n s p r o c e n t e n i M a l m ö (51-9 procent) b e r o r p å a t t de n y a n m ä l d a h ä r i s t ö r r e u t s t r ä c k n i n g än i övriga s t ä d e r t i l l h ö r d e y r k e s g r u p p e r , i n o m vilka o r g a n i s a t i o n s p r o c e n t e n i a l l m ä n h e t är hög, framför allt väg- och a n l ä g g n i n g s a r b e t e s a m t a n n a n b y g g n a d s v e r k s a m h e t . D e ovan b e r ö r d a inflyttn i n g s f ö r h å l l a n d e n a t o r d e även vara av en viss b e t y d e l s e för d e t t a s p ö r s m å l , då det väl får a n s e s sannolikt, a t t de till s t ö r r e s t ä d e r n y i n f l y t t a d e icke äro o r g a n i s e r a d e i s a m m a u t s t r ä c k n i n g som d e n sedan längre t i d d ä r bofasta befolkningen. V i d a r b e t s l ö s h e t s r ä k n i n g e n k o n s t a t e r a d e s , a t t i s t o r s t ä d e r n a 34-0 p r o c e n t av de h j ä l p s ö k a n d e och 50-2 p r o c e n t av övriga a r b e t s l ö s a (genomsnittligt 43-8 procent) voro fackligt o r g a n i s e r a d e . D e fackligt o r g a n i s e r a d e n y a n m ä l d a s fördelning på olika fackförbund belyses i följande s a m m a n s t ä l l n i n g . Antal % Grov- och fabriksarbetareförbundet .. 185 17"2 Metallindustriarbetareförbundet 178 16"6 Sjöfolksförbundet 152 14'2 Livsmedelsarbetareförbundet 69 6'4 Handelsarbetareförbundet 62 5'8 Sveriges arbetares centralorganisation 57 5'3 Transportarbetareförbnndet 48 4" 5 Målareförbundet 42 3'9 Kommunalarbetareförbundet 31 2" 9 Byggnadsträarbetareförbundet 23 2-i Övriga förbund 227 21'1 Summa

100 0

100 Kända hjälpåtgärder före första anmälan. För Stockholms vidkommande ha uppgifter kunnat erhållas om antalet nyanmälda, som före första anmälan erhållit hjälp från fattigvården eller arbetslöshetshjälp i annan kommun. De nyanmälda stockholmarnas fördelning i detta avseende framställes i följande tablå. Erhållit hjälp från fattigvården

Antal

%

32"3

36 Erhållit arbetslöshetshjälp i annan kommun 106 Ej varit föremål för hjälpåtgärder 1225 Summa 1966

därav i annan kommun

5"4 623 100 0

Nära 40 procent av de nyanmälda i Stockholm hade före första anmälan hos arbetslöshetskommittén varit i kontakt med den samhälleliga hjälpverksamheten, huvudsakligen i form av fattigvård. Arbetsinkomst de senaste 12 månaderna före första anmälan. I frågeformuläret hade även begärts uppgifter om den nyanmäldes inkomst av arbete i öppna marknaden de senaste 12 månaderna före anmälningsdagen. Därvid skulle uppgifter lämnas om dels den nyanmäldes egen, dels familjens sammanlagda arbetsinkomst. Familjeinkomsten inbegriper hemmavarande familjemedlemmars inkomst samt, i det fall att den arbetslöse icke är huvudman för familj men är boende hos föräldrar eller anhöriga, även dessas inkomst. För Malmö stad ha endast uppgifter om den arbetslöses egen inkomst erhållits. I ta b. 34 ha de nyanmälda i respektive städer fördelats med hänsyn till den egna arbetsinkomstens storlek under de 12 månader, som förflutit före första anmälan hos arbetslöshetskommittén. Tab. 34. De nyanmäldas arbetsinkomst under de närmast före första anmälan förflutna 12 månaderna. Män. Stockholm

Göteborg

Malmö

Norrköping

Summa

%

163 212 405

22 43 98

11 38 92

5 58 110

201 351 705

7-2 12-5 25i

1 000—1 500 1 500—2 000 2 000—2 500

349 216 183

76 75 53

77 62 43

78 33 9

580 386 288

20-6 13-7 10-2

2 500—3 000 3 000—3 500 3 500—4 000

84 78 23

31 14 2

20 9 2

3 3

138 104 27

49 37 l-o

4 000—4 500 4 500—5 000 5 000—w

18 4 5 226 1966

20 6 6

0-7 0-2 0-2

Egen arbetsinkomst kr. 0 500

Summa

1 18 435

2 41 397

10 309

lOOo

101 Uppgifter om den egna arbetsinkomsten ha kunnat erhållas för 2 812 nyanmälda eller 90-5 procent av hela antalet. Om man utgår från att de 295 nyanmälda, för vilka uppgifter om arbetsinkomsten icke kunnat erhållas, fördelade sig på olika inkomstgrupper i samma proportion som övriga nyanmälda, erhålles den i tabellens sista kolumn angivna procentfördelningen. Man finner sålunda, att 7-2 procent av de nyanmälda uppgivit sig ha saknat arbetsinkomst under ifrågavarande period, 71-9 procent hade förtjänat mindre än 2 000 kronor och 20-9 procent 2 000 kronor eller mera. Medelinkomsten för samtliga uppgick till 1 262 kronor. För respektive städer voro medelinkomsterna Stockholm kr. 1 268 Göteborg » 1 367 Malmö » 1 355 Norrköping » 975 Fullständiga uppgifter om såväl familjeinkomsten som den egna inkomsten föreligga för 2 159 nyanmälda eller 69-5 procent av samtliga. Som tidigare nämnts, ha dock dylika uppgifter icke kunnat erhållas för Malmö stad. Resultatet av undersökningen framgår av tab. 35, vari de nyanmälda fördelats efter dels antalet arbetslöshetsveckor under de senaste 12 månaderna före första anmälan, dels försörjningspliktens omfattning. Tab. 35. De nyanmälda arbetslösas inkomster under de närmast före första anmälan förflutna 12 månaderna fördelade på arbetslöshetsreckor och försörjningsplikt. Män. Antal arbetslöshetsveckor under 12 månader före anmälan

Icke försörjningspliktiga

antal

1- 9 10-19 20-29 30-39 40—49 50—52 Okänt

305 359 262 217 113 80 119

Summa

famildärav jens arbets- egen ininkomst komst kr. kr. 2 063 1 5 4 3 2 034 1435 1629 1115 1540 809 1151 410 1085 61 1268 953 1710 1112

Med försörjningsplikt mot 1—2 personer

Med försörjningsplikt mot 3 eller flera personer

famildärav jens arbets- egen ininkomst komst kr. kr.

famildärav jens arbets- egen ininkomst komst kr. kr.

antal

antal

Samtliga

antal

famildärav jens egen arbets- ininkomst komst kr. kr.

87 133 82 46 29 34 31

2 562 2100 1778 1689 1347 1328 1621

2108 1641 1303 1065 482 88 842

84 52 45 24 17 13 27

2 564 2 255 2124 1718 1107 536 1855

2 222 1966 1705 1073 552 31 1581

476 544 389 287 159 127 177

2 243 2 071 1718 1579 1182 1094 1419

1766 1536 1223 872 439 65 1029

2 081

1233 Av sammanställningen kan utläsas, att de nyanmälda, som varit arbetslösa större delen av året före första anmälan, i större utsträckning än övriga nyanmälda kunnat lita till andra familjemedlemmars inkomster. Medan för de nyanmälda, som varit arbetslösa högst 29 veckor, övriga familjemedlemmars arbetsinkomst uppgick till i genomsnitt 504 kronor, var motsvarande siffra för nvanmälda med 30 veckors arbetslöshet och däröver 788 kronor.

102 D. Ålders- och yrkesförliållanden m. m. för nyanmälda kvinnor i Stockholm. Då i Malmö och Norrköping icke förekom någon och i Göteborg endast en nyanmäld kvinna, har redovisningen här inskränkts till stockholmsklientelet. Hela antalet under tiden 1 januari 1936—31 oktober 1937 nyanmälda kvinnliga arbetslösa i Stockholm uppgick till 210. Deras fördelning på åldersgrupper framgår av följande sammanställning. Åldersgrupper

Antal

%

16—17 18—20 21—25

— 18 25

— 8'6 11*1

26—30 31-35 36—40

30 32 24

14-3 15-2 11-4

41—45 46—50 51—55

16 26 30

76 12-4 14-3

56—60 61—66 67—w

9 43 — — — — Summa 210 100 o En jämförelse med de nyanmälda männen i Stockholm (tab. 30, sid. 90) utvisar, att kvinnorna voro något äldre. Medan 30" 5 procent av männen voro över 40 år, var motsvarande procenttal för kvinnorna 38-6. De nyanmälda kvinnornas fördelning efter yrkestillhörighet var följande. Antal

%

Textil- och beklädnadsindustri Annan industri Kontorspersonal m. m.1

Yrkesgrupper

33 25 43

15'7 11"9 20"5

Hotell- och restaurangrörelse Husligt arbete Övriga yrkesgrupper

40 57 12 210

19' i 27"i 5"7 100 o

Summa

Uppgifter om antalet arbetslöshetsveckor de senaste 12 månaderna före första anmälan ha erhållits för 180 kvinnor, som i detta avseende fördelade sig på följande sätt. Antal arbetslöshetsveckor 12 månader före anmälan 1—9 10—19 20—29

Antal nyanmälda kvinnor 42 34 30

23-3 18-9 16-7

30—39 40—49 50—52

29 18 27

16-1 10-0 15-0

100 o

Summa 1

Beträffande omfattningen av denna grupp se sid. 92.

»,

103 En jämförelse med de nyanmälda männen i Stockholm (sid. 93) visar, att kvinnorna genomsnittligt dröjt något längre med att söka arbetslöshetshjälp, i det att 41 • i procent av kvinnorna varit arbetslösa 30—52 veckor innan de anmälde sig hos arbetslöshetskommittén, medan motsvarande procenttal för männen uppgick till 33*9. Om orsaken till den sista stadigvarande anställningens upphörande ha uppgifter erhållits beträffande 155 kvinnor. Av dessa uppgåvos 58*7 procent ha förlorat sin anställning på grund av arbetsmarknadsorsaker och 41*3 procent på grund av individuella orsaker. De nyanmälda kvinnornas fördelning efter civilstånd framgår av följande sammanställning. Ogifta ... Gifta Änkor ... Frånskilda Summa

Antal

%

143 19 18 30 210

68-1 9-0 8-6 143 100 o

Av de 203 kvinnor, för vilka uppgift om bostadsförhållanden erhållits, bodde 152 (74*9 procent) i förhyrd bostad, medan 51 (25-1 procent) voro inneboende hos föräldrar eller anhöriga. Slutligen kan nämnas, att 58' i procent av de nyanmälda kvinnorna före första anmälan hos arbetslöshetskommittén åtnjutit hjälp från fattigvården, medan 41-9 procent icke tidigare varit föremål för hjälpåtgärder. E. Anmälniiigstid hos arbetslöshetskommitté. Män och kvinnor. Den stora omsättningen i arbetslöshetsklientelet även bland de nyanmälda har föranlett en närmare undersökning rörande den tid, under vilken de senare varit föremål för arbetslöshetskommittés uppmärksamhet, ävensom vissa i samband därmed stående förhållanden. Uppgifter om första och sista anmälan under undersökningsperioden 1 januari 1936—31 oktober 1937 stå till förfogande men kunna icke lämpligen i deras helhet läggas till grund för en sådan undersökning. För att med någon säkerhet kunna bedöma, om en persons kontakt med kommittén blott varit tillfällig eller omfattat längre tid, har vid undersökningen rörande avgången ur klientelet medtagits endast de arbetslösa, som anmält sig första gången under år 1936. Då observationstiden sträcker sig fram till den 31 oktober 1937, ha samtliga i denna undersökning medtagna kunnat observeras under minst 10 månader, vilken tidrymd väl får anses till fyllest för utrönande av angivna förhållanden. De nyanmäldas (män och kvinnor) fördelning efter det antal månader, som förflutit mellan första och sista anmälan hos kommittén under här ifrågavarande observationstid, återgives i tabellbilaga 2 (sid. 111 ff.). Såsom nyss framhållits, ha emellertid i nu förevarande undersökning endast medtagits de arbetslösa, som nyanmält sig under 1936.

104 I tab. 36 angives det antal arbetslösa män, som avgått ur klientelet efter 1, 2, 3 månader etc, räknat från första anmälan men utan hänsyn till om vederbörande varit anmäld fortlöpande eller icke. Såväl anmälnings- som avgångsmånaden har därvid räknats som hel månad, oavsett om vederbörande anmälde sig eller avgick i början eller slutet av månaden. Tab. 36. Antalet år 1936 nyanmälda, som avgått efter uppgivet antal månader Män. Antal

P r o cc n t

Stockholm

NorrGöteStockborg Malmö köping Summa holm

GöteNorrborg Malmö köping Summa

2 215

100-0

100-0

100-0

100-0

lOOo

1 månad 2 månader 3 »

411 691 831

13 61 103

48 126 164

78 90 106

550 968 1204

30-2 50-7 61-o

3-8 17-6 29-8

16-9 44-4 57-7

35o 40-4 47-5

24-8 43-7 544

»

->

»

922 989 1035

156 182 195

185 195 204

127 138 142

1390 1504 1576

67-7 72-6 76-o

45-1 52-c 56-4

65i 68-7 71-8

57-0 61-9 63-7

628 67-9 71-2

7 8 9

» » »

1069 1088 1106

208 219 230

213 220 223

144 151 157

1634 1678 1716

78-5 79-9 81-2

60-1 63-3 66-5

75-o 77-5 78-5

64-6 67-7 70-4

73-8 75-8 77-5

10 11 12

» • »

1122 1136 1155

239 248 256

227 230 238

161 163 163

1749 1777 1812

82-4 83-4 84-8

69-i 71-7 74o

79-9 81-o 83-8

72-2 73i 73i

79-0 80-2 81-8

13 14 15

» » »

1180 1213 1232

269 282 291

242 245 251

166 173 178

1857 1913 1952

86-6 89-i 90-5

77-7 81-5 84-i

85-2 86-3 88-4

74-4 77-6 79-8

83-8 86 i 881

16 17 18

» . »

1247 1260 1265

299 305 310

253 256 258

188 196 200

1987 2 017 2 033

91-6 92-5 92-9

86-4 88-2 89c

89-1 90-1 90-8

84-s 87-9 89-7

89-7 91l 91-8

19 20 21

> » B

1270 1272 1272

311 313 313

259 260 260

205 206 208

2 045 2 051 2 053

93-2 93-4 93-4

89-9 90-5 90-5

91-2 91-5 91-5

91-9 92-4 93-s

92-s 92-G 927

6-6

9-5

8-5

6-7

7-3

Nyanmälda m ä n under 1936 därav avgångna efter högst

kvar i oktober månad 1937

Sammanställningen utvisar, att de nyanmälda i stor utsträckning varit anmälda endast en kortare period. Kedan en månad efter första anmälan hade en fjärdedel försvunnit ur klientelet. Efter 6 månader hade 71-2 procent och efter 10 månader 79-o procent av de nyanmälda upphört att söka arbetslöshetshjälp. Av sammanställningen framgår även, att avgången på tidigt stadium varit starkare i Stockholm och Norrköping än i övriga städer. 10 månader efter första anmälan hade avgången varit starkast i Stockholm och

105 Malmö, där endast omkring en femtedel av de nyanmälda männen då voro kvar i klientelet. E n motsvarande fördelning av de under år 1936 nyanmälda kvinnorna i Stockholm giver följande resultat. Intal

%

100-0

1 månad 2 månader 3 »

36 86 110

24-8 59-3 75'9

4 5 6

» » »

114 122 125

78-6 84-1 86-2

7 8 9

» » »

128 131 133

88-3 90-3 91-7

10 11 12

» » »

133 134 137

91-7 92-4 94-5

13 14 15

» » »

139 140 140

95-9 96-6 96-6

16 17 18

» » »

142 143 143

97-9 98*6 98-6

19 20 21

» » »

143 143 143

98-6 98-6 98-6

Nyanmälda kvinnor under 1936 därav avgångna efter högst

kvar i oktober månad 1937

1-4

Kvinnorna uppvisade ännu kortare anmälningsperioder än männen. Kedan inom 2 månader hade 59-3 procent av de under år 1936 nyanmälda avgått ur klientelet och 10 månader efter första anmälan funnos endast 8-3 procent anmälda som hjälpsökande. I tab. 37 redovisas månadsvis de nyanmälda och de redan under anmälningsmånaden avgångna männen. Dylik avgång omedelbart efter första anmälan förekom i stor utsträckning under sommarmånaderna och, frånsett augusti och september, i avsevärt större omfattning under 1937 än under 1936. I de enskilda städerna förekommo dock vissa avvikelser.

106 Tab. 37. Nyanmälda avgån gna anmälningsmånaden. Män. Stockholm

Göteborg

Norrköping

Malmö

Samtliga städer

Månad

38 48 40

55 26 23

1 2 6

februari

6 7 9

12 8 2

18 7 8

12 4 2

63 64 63

83 38 28

maj

32 23 16

38 24 14

1 2 1

1 1 2

4 5 2

2 1 2

38 30 19

41 26 18

juli . . augusti

31 18 26

18 9 16

2 2 1

2 2 1

34 20 35

21 11 19

november

30 59 50

6 4 7

Antal avgångna anmälning smånaden

3 13 10

39 78 67

Avgångna anmälningsmånaden i % av nyanmälda samma

månad mars

13-4 27-7 28-4

34-6 31-0 36-5

l-o 2-7 15-8

april maj juni

31-7 35-4 35-6

52-1 47-i 50-o

4-3

juli augusti september

55-4 42-9 41-3

52-9 36-o 45-7

november december

28-6 35-5 41-o

januari

10-5 9-i

10-7 12-5 30-0

23-5 34-8

12l 19-7 278

28-4 27-7 32-6

26-4 31-9 28-8

51-3 44'8 51-4

80-o

44-7 364 37-2

51-2 37-9 345

16-7 35-1 71-4

223 31i 35-6

21-2 30-4 44-4

7-7 16-7 14-3

— 95

—

— 20-0 14-8 23-3

27-3

Den 31 oktober 1937 funnos anmälda hos de fyra arbetslöshetskommittéerna endast 285 av de 3 107 män, som nyanmält sig efter den 1 januari 1936. I efterföljande sammanställning visas, hur de förstnämnda fördelade sig på observationsperioden efter första anmälan. Ett förhållandevis stort antal (74) hade tillkommit under periodens tvenne sista månader.

107 Stockholm

Göteborg

Malmö

Norrköping

Summa

1936 januari februari mars

14 10 7

3 4 3

1 2 1

22 16 12

april maj juni

5 2 4

2 1 2

juli augusti september

2 6 5

1 2 3

4 1 1

oktober november december

5 3 6

3 1 3

1937 januari februari mars

6 1 10

3 3 6

5 3 1

april maj juni

6 1 5

2 1

juli augusti september

7 8 12

1 1 5

2 1 4

oktober

10 Antal n y a n m ä l d a män kvar den 81/io 1937 därav anmälda första gången

9 3 7

—

7 9 9

14 6 14

3 2 2

17 9 19

—

6 3 8

1 4

11 10 25

1 efterföljande sammanställning ha de nyanmälda män, som voro kvar i klientelet efter 10 månader, fördelats på åldersgrupper och satts i relation till hela antalet under år 1936 nyanmälda i respektive åldersgrupper. Antal kvar efter 10 månader

%

16—17 18—20 21—25

17 55

15-7 1T5

26—30 31—35 36—40

72 89 67

16-8 28-0 253

41—45 46—50 51—55

42 51 32

23'5 30-6 27-4

56—60 6 1 — co

29 12

30-9 20-7

21-0

Åldersgrupper

Summa

108 Sammanställningen utvisar, att inom åldersgrupperna 16—30 år endast omkring 15 procent voro kvar i klientelet efter 10 månader mot 25 å 30 procent i övriga åldersgrupper. Det är tydligt, att de yngre arbetslösa försvunnit snabbare än de äldre. Avgången inom olika yrkesgrupper belyses i följande sammanställning över antalet i klientelet kvarstående 10 månader efter första anmälan. Antal kvar efter 10 månader

Yrkesgrupperx

%

Jordbruk och skogshushållning Metallindustri Livsmedelsindustri Byggnadsverksamhet Övriga industrier Sjöfart och fiske Kontorspersonal m. m Hotell- och restaurangpersonal Transport- och lagerarbete Diversearbete

20 15'5 30 15'4 20 23'5 73 20' 7 55 22' 9 22 11"6 89 25'7 14 19'2 90 24'7 53 22'i Summa 466 21 0 Som tidigare nämnts, är det förhållandet, att en nyanmäld fanns kvar i klientelet efter 10 månader, icke liktydigt med att vederbörande varit arbetslös hela tiden från första anmälan hos kommittén. Vid genomgång av stockholmsmaterialet, som i detta avseende erbjuder fullständiga uppgifter, visade det sig, att av de 240 nyanmälda män, som voro kvar i klientelet efter 10 månader, 119 eller 49-6 procent haft arbete i öppna marknaden efter första anmälan hos kommittén. Deras anställningar hade emellertid varit av så kortvarig natur, att de ånyo nödgats anmäla sig som hjälpsökande. För Stockholms stad föreligga även uppgifter om orsaken till avgången ur klientelet för samtliga nyanmälda, som avgått under undersökningsperioden. Hela antalet under tiden 1 januari 1936—31 oktober 1937 nyanmälda män i Stockholm uppgick till 1 966. Då endast 155 av dessa voro anmälda sistnämnda datum, hade sålunda 1 811 nyanmälda avgått ur klientelet. Dessas fördelning efter avgångsorsak framgår av följande sammanställning. A

1 2 3 4

x

i

Avgångsorsak Hänvisade till hemortskommunen enligt 18 § hjälpkungörelsen Hänvisade till fattigvården Avförda på grund av sjukdom Icke hjälpbehöriga vid avgången därav avstängd yrkesgrupp ej hjälpbehövande (stor familjeinkomst, hjälpperioden slut etc.) självförvållat arbetslös i öppna marknaden vägrat antaga reservarbete slutat reservarbete på egen b e g ä r a n

5 6 7 8

Erhållit arbete i öppna marknaden Förvägrade hjälp i saknad av platser vid reservarbete Ansökan återtagen Ej vidare avhörda 1

Beträffande sammanslagning av vissa yrkesgrupper se sid. 92.

Antal

avgångna 302 120 37 276 ** 140 34 64 27

420 49 ^69 538 Summa 1811

109 I tab. 38 ha samtliga avgångna män inom olika yrkesgrupper fördelats efter avgångsorsak, varvid vissa avgångsorsaker sammanförts till större grupper. Utom de personer, för vilka direkt uppgivits, att de erhållit arbete i öppna marknaden, torde man kunna förmoda, att detta även gäller för flertalet av dem, som redovisats under rubrikerna 6—8 i ovanstående sammanställning. Tab. 38. Under tiden Vi 1936—81/io 1937 avgångna fördelade efter avgångsorsak. Stockholms stad. Män. därav % avgångna på grund av arbete Antal hänvisning hänvisning i öppna avgångna till hemorts- till fattig- icke hjälpkommunen vården etc. bchöriga marknaden etc. (2-3) (5-8) (4) (1)

Yrkesgrupper

J o r d b r u k och skogshushållning . Metallindustri Livsmedelsindustri

116 164 62

33-6 13-4 11-3

5'2 4-9 12-9

8-6 21-3 12-9

52-c 60-4 62-9

Byggnadsverksamhet Övriga industrier Sjöfart och fiske

254 145 141

ll-o 20-o 35-5

6-7 8-3

13-8 11-7 92

68-5 60-o 51-8

Kontorspersonal m. m Hotell- och restaurangpersonal . Transport- och lagerarbete Diversearbete

339 66 282 242

8-o 13-6 6'0 30-6

12-4 10-6 92 10-7

61-6 65-2 60-7 49-6

Summa

16 7

8-7

18-o 10-6 24-i 9i 15-2

594 Av de 210 nyanmälda kvinnorna i Stockholm hade 204 avgått ur klientelet före den 31 oktober 1937. Dessa fördelade sig efter de ovannämnda avgångsorsakerna på följande sätt: Antal

Hänvisade till hemortskommunen Hänvisade till fattigvården etc Icke hjälpbehöriga Arbete i öppna marknaden etc

4 28 27 145 Summa 204

%

2o 13*7 13'2 71'1 100'o

Tydligt är, att de arbetslösa kvinnorna få anses ha haft större möjligheter än männen att erhålla arbete i öppna marknaden.

110 Tabellbilaga 1. Antalet i arbetsförhets- och belastningsundersökningarna ingående arbetslösa fördelade på kommuntyper och åldersgrupper. Män

KVinn or

S a m 11 i §' a

Kommuntyper hjälphjälphjälpövriga Summa övriga Summa övriga Summa sökande sökande sökande Städer

med

2 346 4 052

6 393

2 372

4 661

7 033

1 269 663 414

2 530 832 690

3 799 1495 1104

25 1

373 101 135

398 102 135

1 294 664 414

2 903 933 825

4197 1597 1239

766 403 1484 223

1404 438 1776 345

2 170 841 3 260 568

—

130 27 73 8

130 27 74 8

766 403 1485 223

1534 465 1849 353

2 300 868 3 334 576

städer

5 222

8 015 13 237

5 249

8 862 14 111

Industrikommuner Blandade kommuner . . . . Jordbrukskommuner . . . . Skogskommuner

2 500 872 226 5

4 202 2 046 1242 763

— — —

143 31 20 7

149 31 20 7

2 506 872 226 5

4 345 2 077 1262 770

3 603

8 253 1 1 8 5 6

3 609

8 4 5 4 12 063

ö v e r 100 000 i n v . . . därav

30 0 0 0 — 1 0 0 000 i n v 20 0 0 0 — 30 000 » 5 000— 20 000 » Samtliga

— 1

Landskommuner

Samtliga landskommuner Hela riket därav a r b e t s l ö s h e t s tyngda omräden ....

6 702 2 918 1468 768

8 825 16 268 25093

33 1048 1081

6 851 2 949 1488 775

8 858 17 316 26174

3 058

2 811

5 869

—

3 058

2 919

5 977

556 1352 2 691

647 1605 3 378

21—25

91 253 687

48 67 150

49 67 150

92 253 687

604 1419 2 841

696 1672 3 528

26—30 31—35 36—40

1000 1109 1001

2 069 1761 1527

3 069 2 870 2 528

1 7

127 117 113

128 117 120

1001 1109 1008

2196 1S78 1640

3 197 2 987 2 648

41—45 46—50 51—55

908 907 1021

1249 1235 1162

2 157 2 142 2 183

4 6 8

100 104 107

104 110 115

912 913 1029

1349 1339 1269

2 261 2 252 2 298

56—60 61—66 67—74

921 848 79

1137 1087 442

2 058 1935 521

4 2

68 38 9

72 40 9

925 850 79

1205 1125 451

2 130 1975 530

Åldersgrupper

u—n 18—20

Ill

I

O

O C M C M t ^ i - l l > . C O — I 0 5 C M

r - f f ) 0 0 ( O N i O N ( O ! O M C 5 O l

i—l

m fee

T-l

i—I

CO

CO

T - l i H l O C O

*-l

i-l

!>•

•*

O

»

to (N n N »

*

to

to

a

co (o

»n

to

O-

iO

T-l

CM

CO

lO

to

CM

lO

O

-<*l

<M

iT3

CM

O

<M

to

OS

•"#

r-

r^

os

M

^ s

co CM

tO

-*

CM

CM

rti

CM

CM

CM

© r-1 T-l

CM iTJ

r-4

CO

i-l

H

•*

CO CO

i-H

"^ 2 S CO

CO

CO CM

ifj

CO

CO

rt<

tO

CTi

to

«

C) t>

h

to

"•*

tO

co no to

,H

CL

>r.

Cr

-«

C

a>

g aB

CD BO

fj

O

So

> o a

CT5

112 _ cc

B

(N OJ

-

1 I .

t£

©I

O CM

«l O

H

n

t -

A £

t-

T-H

i—1

OO i-<

© i-H

lO T-H

OS

1»

lO

U3

>o

1 1 °*

CO

p.

:=

cs

S

r-\

*—1"5

•H

1 I

| | 1 M i l l

|

|

H

I

!

1 CM

I

T-H

1 1

1 1

1 I

1 I

1 T-H

i 1

h

:cs

—

s

_•

T-H

r:

j

I

—H

1 1

.

—i

,

I

-— 'o •

S3

•>

•

| | | - I . I lH

C/2

o A M c o

6i

xn

to

.a

co C5

!

1 I

i

I

r~*

|

H

[

1 1 1

| 1

r 1

!

"1

, ,_,

|

I

1 H

|

1 "^ '

1 T—

1 1 1 1

i

i

" -

^r

o

CM

1 T-H

CM

- H

o

1 T-H

CO

co

i co 1

r»

ir:

1 TH

rH

!

i I I

CM

CM

CM

1 I

i

eo

|

|

j

j

H

-

1 ^

^ 1

'

T-H

|

CO

T-H

T-H

1 T-l

I

CM

T-H

T-H

CM

CO

co

OS

"#

1 TH

eo CM

'

' 1

O

CO

1 OS

CO

H *

1—I

!>•

CM

T-H

1 I

I I

'

1 T-H

*<

to T-H

OS

i

,

|

1 1

1 1 'I I

T-H

-

d

M

r-i

I

t>

P

1 P

* TS

1 T-H

fej

fi

CO

jg

HJ

>

lO

j

£

"—' CM

4 O

00 DO

o

Vl

T-H

00 1-H

^K

t>

to 50

co

• *

s

—H

1 I

CM

CM CO

•g

.

—1

1 H

«*

s

•-• *

1 CM

1 -1-

£~-

T-H

CM

co

r»

CO

iC

t»

t»

OS

"*

C8

'3

si

cS Pi

B

so ae

M

B

e —

OS 1-H

CO T-H

gj '*•*

nd :oS

a c S3

a

&

bo e oce

so E :0 PH

H

! -• '. - '. - S G 03

Crj OS T-H

.2.

% "g "S a

&

& a £ £ §

'C .2

o

$

S

»i

O

fl

^

• -_J3

cS Ö

en

.O

OJ

®

a

' •TH

§• a .ft I

H cu t-l

on

£

2 H3

W>

§

CO CO

,ä o H3

-W C

113 as 5 5

on co

co CM

O

T-H

T-H

iH

-# *tf CO

TI

•H

OJ

CD OS

co

i-

CO

.-

M

et CM

CD CO

-* TU T I

T *

t»

1-1

CM CM

T-H

CO

T-H

CM

T-H

co co

to

CM

T-H

CM

T-H

<M

T-H

«

X

CM

u9 eo

30 M o o

bi •

t^

o;

"5

. ' | '

TI

T-H

i

•

i

l O

'5*

T*

•

i

i

|

T-H

T—I

|

7}

H

^

CO

'3p

T-H

T-H

T-H

T!

|

l—1

,

1 I

I

|

T-H

1 TU

I

1 T-H

CO

TI

to

|

l O

- H

CC

93 H

"C

T-H

JS

to

CO

j

CM

T-H

1 TI co

T-H

|

-#

|

-ro

1 CO

| |

|

CM

-H

|

13 •,•

fl

c

C/J

o

(M

i H

ti

_

T-H

T-H

CO

T-H

1 _

T-H

i 1

1 T-H

|

IM

TI

<M

T*

<M

TI

CO

T-H

T-H

Tfl

CO

|

T *

CM

t-

l O

Til

TI

l O

t^

,_,

T-H

1 1

co

CM

T-H

CM

co

ijl

OJ

I

N

1 1 1 1 _

i l

1 l 1

1 T-t

T H

T-H

1 Tji

CO

i-H

TJI

— I

OS

•a ^

1 1

i 1

[

1 I 1

: 1

I

1 HO

1 Ol

r-l

TH

(51

1 i

CO OI

eo eo

|

•a T*l

OS fM

I

CO 1—1

TH rH

1 T-H

1 CM TH , <N 1

i

1 Cl,

to oj

I

I

ej

T-H

~

»1

r—1

E

1 TH

T *

1 r<

TM

to

co as

-

CM

TI

(N

T ^

TI

T-H

.

<N

,r_

-

'3

to

co

-Hl

TI

TV

'o? 5

as

o

.o

TU

'C

r^

o

r^

T-H

o. 05

T-H

rH

a

eo eo

»o eo eo

to

CO T-H

T-l

CO

CM

~ .O

ej

o i-H

T-H

T-H

•" •Ö

.«. c OS

s a> be O <xä to 05

:S

0) «tH

fi fi H3 0 fi s a fl cS '3 bjO fl< o O A 3 fl M c • r-s a o IH CD

r^

•rH rH c3

0Q

cS

PH

M V

U

'C "fl 0 fl ,0M

<U

s

PH c3

•T-i

CD 03

T>

CD O <D

'fl OJ fl S-I r^ O •-rH

T-H

*^ fi OJ fl g rOO bi fl O

•rH

m U

a

'tH

'o? fl 'fi\

oj

rH

CD

CD

m

114 T-HeococoeocoeOT-Ht^eor^

_jj

r*

T-H

CM

CM

T-H

T—I

TH

T—I

rH

CO

I

uO

CM

|

>o

CM

rH

CO

I

CM

OS

CO

CO

rH

CO

K0

<M

T-H

as CO

O

J, P< O

bi> 3 OS

tcO

"^ • TH

o

co

r-

CO

o

>*

iO

CO

to

CO

OS

"*

(N

g

: : : : : : : : : :

aA

CO

rH •rH

fH

'H

S 5

:

:

^

• ••§ |

rl

^

£

s a a

^ ^ f l ^ f l f l f l S ^ ^ S i B .r-j

ej.,

fl

gj

fl

.pi

.fl,

c3

co

O

fl

T3

•rH ' f l

•

•

flrO

c3

•

•

i

-H

-°

H

^ c 3 ' C ^

3> &

IS

03 O

I I . - : • :1 I |

rt'CC-'fllrHflflflC.''^ •r) <H fl

S

T-J

T-5

CO

115 2 J l - C O < N C O ( M e O ( M i O C M C » T» rH 6

£

^

rH

lO

•H

|H

-r-t

I

-_,

^j

CM

-JH

-Hi

• '• • m a 2 S

™ fl fl" • & - 8 TO; . _ .H flrO 3 ^ c ? d ^ <4H

-Hi

Ttl

s ^ •i-s

CM

fl

o3

fl

T-S

-^5

3 8 fi g, 5 O 2fP<-S

Ö $ &

fl

co

O

"J

r^

ÉH CO

ri4

116 irs

fl fl :o3 :cä

Ösr>

o r ^

05 M-

O

CM - * t o

r— co 05

CO

B

r-i

•5 r H

.-

a CM

"ä

o

H r-.

eo

c

SH

fl fl

t»

:© so U 9 nO

IS ®

-JA

PS c3

- ^ r^

X

•l-H -fä

ed

K

P ts

O

O

w S

•i

CO rM

,*~~ ^ J ^ , bJCrrJ

c5 »

8 CO

os T—1

-5 e .-

*8 |

i?»

:

c -a

OJ P

g,

S

-jä

OS

o5

-

O T» ,3 bO .5

c5

J; I S .2

.

bl ll». C H " C O " I O

t

s

rtl

co

a

„

ho g

•2 c ft

i-H XtX

CM T H tO «Ö r Q

z

O)

rC

?—

•8

r ^

t» 5©

tan

/ g 'S

r55

*J *» c fl o

fl

OJ

B

o

rr-j -H _ O

g

B

St»

l-H

A

O

,0

7 :c

bi) d 1^

^

a Sn m o A o

K

fl

& so

|o=

r»

os

as

HB

"9 00

ät i

se S3

d

ll: nS • -H

•H CO

d

IO

a C HW

å te a "3 M

CH"CO

.C» g

5 rO

Ocn

.. * X>

fi; -H

,0

TÄ

eo

t 6

-* »2 as S

», g IC«s

I'B

A

E

rid V - 2 8 C

w

•8 £ '"B 3

cCM

O

o

o CD d

£ o +5 oa 10

£J-H!> T -

117 Bilaga

B.

Formulär till undersökningen rörande de nyanmälda. 1937 A R S A E B E T S L Ö S H E T S S A K K U M I G A

Nr 3/1937

Uppgifter rörande under tiden Vi 1936— 3 1 /io 1937 nyanmälda hjälpsökande hos arbetslöshetskommittén i 1. Efternamn, och samtliga förnamn: 2. Född den / 1 ; Födelsekommun:

;

3. F ö r s t a g å n g e n anmäld hos kommittén den 4. Senaste infiyttningsdag : / 1 ; 5- Därvid inflyttad från: (kommun) 6. H e m o r t s r ä t t vid första anmälningsdatum i:

/

(kommun) 1 ;

(län)

; (län) ;

(kommun) (län) 7. Civilstånd vid första a n m ä l n i n g s d a t u m : ogift, gift, änkling, frånskild; 8. Antal b a r n under 16 år vid första anmälningsdatum: 9. Facklig organisation: • • ; (förbund) (avd.) (medl. nr) 10. Yrke och utbildning: 11. Samtliga mera långvariga sysselsättningar, om vilka upplysningar k u n n a erhållas u r a k t e r n a : Tidsperiod

Anställd som

Orsak till arbetets upphörande

Arbetsgivare

12. Arbetslöshetsperioder 1935 samt fram till första anmälningsdatum. 19 3 5 Tidsperiod

19 3 6 Antal veckor

Tidsperiod

19 3 7 Antal veckor

Tidsperiod

Antal veckor

13. Bostadsförhållanden a) egen lägenhet , b) förhyrd lägenhet , c) inneboende hos (ja eller nej) (ja eller nej) föräldrar eller anhöriga: (ja eller nej) 14. Familjens sammanlagda inkomst av arbete i öppna marknaden de senaste 12 m å n a d e r n a före a n m ä l n i n g s d a t u m : (kronor) 15. Därav u n d e r samma tid egen inkomst: (kronor) 16. Hjälpperioder efter första anmälningsdatum. (Häri inräknas även reservarbete.) År

Tidsperiod

Antal veckor

Fattigvård Hjälpen utgick i form av

Belopp

Arbetslöshetshjälp Hjälpen utBelopp gick i form av

to co os T-H

CO T-H

17. Uppgifter angående kända hjälpåtgärder före första anmälnings d a t u m : 18. Uppgifter om den hjälpsökandes vandel m. m.:

Annan hjälp Hjälpen utBelopp gick i form av

Statens offentliga utredningar 1939 Systematisk [8.ffr0liia inom klämmer beteckna utredningarn

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Betänkande med förslag till ändringar i vissa delar av sjö manslagen m. m. [21]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande ang. justitiekanslerns, justitieombudsmannens och militieombudsmannens allmänna ämbetsställning ™- m- i7l ^ A- T 1937 års landsfiskals- och stadsfiskalsutrednmg. Betankande med förslag till omorganisation av landsfiskals- och stadsfiskalsbefattningarna m. m. :.'J] Betänkande om statstjänstemäns ställning vid arbetskonflikter. [19]

förteckning nummer i den kronologiska förteckningen.)

Vattenväsen.

Skogsbruk.

Bergsbruk.

Industri. Betänkande och förslag rörande befrämjande av avsättningen av den svenska stenindustriens produkter. [11] Betänkande rörande industriellt utnyttjande av halm. [12]

Handel och sjöfart.

Kommunalförvaltning.

Statens ocli kommunernas flnansväsen. Betänkande ang. revision av tjäusteförtcckningen i vad avser statens affärsdrivande verk. [6] 1936 års lönekommitté. Betänkande med förslag till militärt icke-ordinariereglemente. [10] 1038 års arvsskattekommitté. Betänkande med förslag till förordning om arvs- och gåvoskatt m. m. [18] Politi. Betänkande med förslag till vissa ändringar i beklädnadsreglementet för polispersonalen m. m. [2fl]

Nationalekonomi och socialpolitik. Rationaliseringsutredningens betänkande. Del 1. Motiv och förslag. [13] Del 2. Verkställda undersökningar. [14] Hembiträdesutred.lingens betänkande. 2. Betänkande med förslag till lag om regitering av anställnings- och arbetsförhållandena inom det busliga arbetet. [15] Arbetslöshetsräkningen den ;!1 augusti 1937. Del 2. Arbetsförhet m. m. [24] Hälso- och sjukvård. Ledningen av landstingens hälso- och sjukvårdsverksamhet. [23]

Kommiinikationsviisen. Betänkande ang. grunder för intagning av enskild väg till allmänt underhåll ävensom ang. statsbidrag :ill enskilda vägar. [1] Betänkande med förslag till taxa för befordring av gods m. m. å statens järnvägar. [3] Betänkande med förslag till exporttariffer. [8 Betänkande och förslag ang. vissa med beviljande av tillstånd till yrkesmässig automobiltrafik förenade frågor. [22] Bank-, kredit- t>cii penningväsen.

Försiikringsviisen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Svensk namnbok till vägledning vid val av nya släktnamn. [1: Utredning och förslag ang. fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor. [16] Utredning och förslag rörande fri uudervisningsmateriell för folk- och fortsättningsskolor. [17]

Allmänt näringsväsen. Försvarsväseu. Utredning och förslag rörande plats i Stockho:ms skärgärd för förläggning av Stockholms örlogsbas. [2] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Underlättandet av kvinnornas arbete i de mindre lanthemmen. [C]

Utrikes ärenden.

Stockholm 1030. K. L. Beckmans Boktryckeri. 1612 39

Internationell rätt.