De yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och bostadsförhållanden undersökning

V° N G <

sm':; National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades pa Kungl. biblioteket ar 2012

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 4 0 : 3 2 SOCIAIiD K P A R T E M E N T E T

1938 ÅRS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSAKKUNNIGA

DE YNGRE SJUKHUSLÄKARNAS AVLÖNINGS-, ARBETS- OCH BOSTADSFÖRHÅLLANDEN UNDERSÖKNING VERKSTÄLLD AV FIL. LIC. GÖSTA A H L B E R G

S T O C K H O L M 19

4 0

Statens offentliga utredningar 1940 Kronologisk

1. B e t ä n k a n d e o c h förslag a n g å e n d e r e g l e r i n g av församl i n g s i n d e l n i n g e n i S t o c k h o l m o c h revision av d e n för h u v u d s t a d e n g ä l l a n d e lagen o m församlingsstyrelsi . Av T. W o h l i n . llieggströin. iv, 107 s. V. 2. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e o m o r g a n i s a t i o n av arméförvaltn i n g e n s s j u k v å r d s s t y r e l s e m . m . B e c k m a n . 77 s. F ö . 3. B e t ä n k a n d e m e d furslag till å t g ä r d e r för b e f o r d r a n d e av p r o d u k t i o n e n å e n s k i l d a s k o g a r i vissa d e l a r av N o r r l a n d . M a r c u s . 260 s. J o . i. Bi t a n k a n d e m e d f ö r s l a g till l a g om k r i g s s k a d e c r s ä t l n i u g . N o r s t e d t . Si s'. II. 5. P r o m e m o r i a m e d f ö r s l a g till vissa å t g ä r d e r m o t m i s s b r u k av t r y c k f r i h e t e n . N o r s t e d t . 32 s. J u . 0. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e u p p g ö r e l s e m e l l a n K u n g l . Maj:t oen k r o n a n s a m t S t o c k h o l m s s t a d r ö r a n d e vissa m a r k frågor m . n i . i S t o c k h o l m . B e c k m a n . 154 s. 8 p l . K . 7. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g till l a g m e d vissa b e s t ä m m e l ser om l i v f ö r s ä k r i n g v i d k r i a m . m . N o r s t e d t . 83 s. H . S. B e t ä n k a n d e m e d förslag till l a g om ä n d r a d lydelse av s k a p , strafflagen m . m j ä m t e d ä r m e d s a m m a n h ä n g ande f ö r f a t t n i n g a r . N o r s t e d t . 130 s. J u . 9. B e t ä n k a n d e ined förslag t i l l k u n g ö r e l s e a n g å e n d e kont r o l l å h a n d e l n m e d ost s a m t viss l a g s t i f t n i n g a n g å n i . l e k o r v v a r o r . Hssggströxn. 72 s. S. 10. Svensk n a m u b o k 1940, V. P e t t e r s o n . 100 s. J u . 11. B e t ä n k a n d e m e d förslag r ö r a n d e offentliga r ä t t s h j ä l p s a n s t a l t e r . H t e g g s t r ö m . 125 s. J u . 12. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g o c h förslag a n g å e n d e inr ä t t a n d e av f r i t i d s r e s e r v a t för s t ä d e r n a s och de t ä t t bebyggda s a m h ä l l e n a s b e f o l k n i n g . B e c k m a n . 288 s. K. 13. Statistisk u t r e d n i n g a n g å e n d e förvaltningskostnader m. m . i k o n k u r s e r . N o r s t e d t . 26 s. J u . 14. B e t ä n k a n d e o c h förslag a n g å e n d e f ö r h å l l a n d e t m e l l a n a r b e t s u p p g i f t e r och l ö n e s t ä l l n i n g v i d s t a t e n s j ä r n v ä g a r . Del 1. B e c k m a n . 247 s. K. 15. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g r ö r a n d e s k ä r g å r d a r n a s b e h o v av f ö r b ä t t r a d e k o m m u n i k a t i o n e r . D e l 2 . B e c k m a n . 134 s. K . 36. Efterfrågan p å j o r d b r u k s p r o d u k t e r o c h dess k ä n s l i g h e t för pris- och i n k o m s t f ö r ä n d r i n g a r . Av 11. VtTold, M a r c u s . 144 s. J o .

förteckning

17. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g t i l l Undrad l a g s t i f t n i n g angående s. k. r a t t f y l l e r i . N o r s t e d t . 93 s. K . 18. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g a n g å e n d e k r i g s f ö r s ä k r i n g av viss l ö s e g e n d o m . N o r s t e d t . 60 s. I i . 19. F ö r s l a g till ä n d r a d l a g s t i f t n i n g o m s t r a f f f ö r försök till b r o t t . L u n d , O h l s s o n . SI s. J u . 20. S t r a f f r ä t t s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g till lagstiftning o m f ö f m ö g e n h e t s b r o t t . N o r s t e d t . '.Til s. J u . 21. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e u t f ä r d a ] . v ersättning för v i s s a l ä k a r i n t y g . M a n u s . 60 s. N. dalvårdskommitténs betänkande. 1 statistisk undersökning a n g å e n d e k o m m u n e r n a s å l d e r d o m s h e m . Beckm a n . 9.8 s. S . 23. B e t ä n k a n d e m e d förslag till l a g m e d s ä r s k i l d a b e s t ä m m e l s e r a n g å e n d e s t a t s - och k o m m u n a l m y n d i g h e t e r n a och d e r a s v e r k s a m h e t vid krig. e l l e r k r i g s f a r a ni. m . N o r s t e d t , 98 s. J u . 2-t. B e t ä n k a n d e o c h förslag a n g å e n d e s t a t s b i d r a g till byggn a d e r f ö r f o l k s k o l e v ä s e n d e t ;u. ni. B 85 s. E . 25. Strallrättsl;i,uimitti':is b e t ä n k a n d e m e d [ ö r a l a g till ändring av strafflagen f ö r k r i g s m a k t e n i v a d d e n b e r ö r f i i r m n g e n l i e t s b r o t t e n . N o r s t e d t . 20 s. J u . 26. B e t ä n k a n d e m e d förslag till ä n d r a d e b e s t ä m m e l s e r angående b e k ä m p a n d e av s m i t t s a m m a h u s d j u r s s j u k d o m a r . M a r c u s . 129, (2), 126 K. J O . 27. B e t ä n k a n d e m e d fiirslag till o r g a n i s a t i o n a v telegrafverket. Göteborg, E l ä n d e r . 13", s. K. 28. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e u p p g ö r e l s e m e l l a n K u n g l . Majtt och k r o n a n s a m t S t o c k h o l m s s t a d r ö r a n le ö v e r s t å t h å l l a r ä m b e t e t s u p p f ö r a n d e å v i k s s t a t e n n i . m . Beckm a n . 115 s S . 29. L a g r å d e t s u t l å t a n d e ö v e r p r o c c s s l a g b e r e d i i i n g e n s förslag till r ä t t e g å n g s stedt. I l l s . J u . 30. B e t ä u k a n d e m e d f ö r s l a g r ö r a n d e ö v e r g å n g t i l l h ö g e r trafik i Sverige. B e c k m a n . 110 s. K . 31. S o c i a l v å r d s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e . 2. S t a t i s t i s k u n d e r sökning r ö r a n d e d e e r k ä n d a s j u k k a s s o r n a Beckman. 109 s. S. 32. 1938 å r s h ä l s o - o c h s j u k v å r d s s a k k u n n i g u . D e y n g r e sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och bostadsförhåll a n d e n . Av G. A l d b e r g . B e c k m a n , 67 s. S .

•Vnm O m s ä r s k i l d t r y c k o r t ej angives. är t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a o e g y n n e l s e b o k staverna till d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n a v g i v i t s , t. er.. K. = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t . J o . = j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . E n l i g t k u n g ö r e l s e n d e n 3 febr. 1922 a n g . s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g ( n r 98) u t g i v a s u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 4 0 : 32 SOCIALDEPARTEMENTET

1938 ÅRS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSAKKUNNIGA

DE YNGRE SJUKHUSLÄKARNAS AVLÖNINGS-, ARBETS- OCH BOSTADSFÖRHÅLLANDEN UNDERSÖKNING VERKSTÄLLD AV FIL. Lic. GÖSTA A H L R E R G

STOCKHOLM 1940 K L. BECKMANS BOKTRYCKERI (1890 39]

°CKK°

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Socialdepartementet

1 Inledning

3 I. Belastningen på sjukhusen Läkarbehovet enligt medicinalstyrelsens cirkulär och enligt styresmännen Beräkning av läkarbehovet med hänsyn till arbetstidens längd Medelvårdtid Antal patienter per läkare Den årliga ökningen av patientantalet

5 6 11 16 17 19

II. De yngre sjukhusläkarnas dagliga arbetstid och jourförhållanden Daglig arbetstid Jourtjänstgöring Jourrum Arbetsrum

27 27 32 34 35

III. De yngre sjukhusläkarnas inkomstförhållanden Den direkta metoden Den indirekta metoden Semester

36 36 37 46

IV. De yngre sjukhusläkarnas bostadsförhållanden Bostädernas läge Bostädernas storlek (lägenhetstyp och golvyta) Bostädernas utrustning Bostadsinnehavarnas ålder, civilstånd och barnantal Utvecklingen under åren 1935—39

48 49 50 51 54 56

Bilaga: Frågeformulär A. Styresmannens uppgifter Frågeformulär B. Sysslomannens uppgifter

62 65

Till Herr Statsrådet och Chefen for Socialdepartementet. Sedan 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga genom Kungl. Maj:ts beslut den 25 augusti 1939 bemyndigats till trycket befordra en av de sakkunniga åvägabragt utredning rörande de yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och bostadsförhållanden, få de sakkunniga härmed till Herr Statsrådet överlämna en av filosofie licentiaten G. Ahlberg verkställd undersökning på grundval av det insamlade materialet. De sakkunniga, som avse att framdeles ingå på en närmare belysning av de vid undersökningen berörda förhållandena samt framlägga förslag till åtgärder i ämnet, hava icke haft anledning att för närvarande taga ställning till i utredningen uttalade omdömen och slutsatser. Stockholm den 29 november 1940. Vördsamt W I L H E L M BJÖRCK J. B. JOHANSSON

HJALMAR SVENSSON

P. ROUSTHÖI

ERLAND VON HOFSTEN

G. ANKARSVÄRD

3 Inledning. Primärmaterialet till den statistiska undersökningen för belysning av de yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och bostadsförhållanden utgöres av de frågeformulär, som i november 1938 utsändes till dels styresmännen (A-formulär), dels sysslomännen (B-formulär) vid samtliga de av staten, landsting eller kommun drivna sjukhus i riket, där underordnade läkare i allmänhet finnas. Dessa formulär hava fogats vid utredningen såsom bilaga. Vidare hava införskaffats u t d r a g ur taxeringslängderna för sjukhusläkarna i åtta utvalda län samt städerna Stockholm och Göteborg, vilka uppgifter delvis lagts till grund för studiet av avlöningsförhållandena. Ifrågavarande inkomstuppgifter avse kalenderåret 1937, medan de i A- och B-formulären lämnade uppgifterna i allmänhet hänföra sig till förhållandena den 1 november 1938. Antalet av de i den allmänna undersökningen ingående sjukhusen och d e vid dem befintliga läkarbefattningarna i underordnad ställning framgår av tab. 1. Endast i några få, särskilt redovisade fall saknas vid dessa sjukhus underordnade läkare. Totala a n t a l e t i undersökningen ingående sjukhus är 210 och antalet underordnade läkarbefattningar 809. Antalet auskultanter vid sjukhusen var vid undersökningstidpunkten 98. Den i tab. 1 a n v ä n d a indelningen av sjukhusen ansluter sig i stort sett till den i »Förteckning på svenska läkare» gjorda. Tab. 1. Översikt över antalet sjukhus och underordnade läkarbefattningrar. Sinnessjukhus Statens Antal sjukhus H ä r a v u t a n underordnade läkare Befattningshavare: l:e läkare 2-.e läkare E. o. 2:e läkare Biträdande läkare Underläkare l:e underläkare 2:e eller 3:e u n d e r l ä k a r e Amanuenser Extraläkare Assistent äkare E. o. amanuenser Poliklinikläkare S:a befattningshavare Auskultanter (den 1 nov. 1938) 1

— 18 37 8

Sanatorior

Lasarett m. fl.

Övriga sjukhus

8 2

41 3

107 6

31 4

_ —

, —

Kommunala

—

—

23 21 18 1

—

— —

— —

5 108 162 148 37 30 61 10 J 23

6S

5 7 11 3 1 1

— 2

3 16 16 12 3 11 4 1

—

Härav 6 biträdande läkare, 11 underläkare, 1 2:e underläkare, 1 amanuens, 2 extra läkare och 3 assietentläkare.

4 Gruppen

»Övriga

sjukhus» omfattar följande slag av sjukvårdsinrättningar:

4 5 5 3 4 3 7

Antal underordnade läkare 7 g 14 5 4 n jg

66 Antal sjukhus Epidemisjukhus Vanföreanstalter Barnbördshus Vårdanstalter för kroniskt sjuka Enskilda sjukhus och sjukhem Kuranstalter Militärsjukhus Summa

Till gruppen i fråga hava sålunda hänförts ganska olikartade sjukvårdsinrättningar, men ej heller övriga grupper äro fullt homogena. Särskilt gäller detta gruppen lasarett m. fl., som i sig rymmer sjukhus med ganska skiftande uppgifter, men även bland sinnessjukhusen och sanatorierna förekomma helt naturligt vissa specialsjukhus med särskilda uppgifter. Sålunda har man beträffande sanatorierna a t t skilja mellan sjukhus för medicinska tuberkulosfall (37 sjukhus med 58 underordnade läkare) och sådana för kirurgiska tuberkulosfall (4 sjukhus med 7 underordnade läkare). En mera specificerad indelning av sjukhusen skulle emellertid knappast låta sig genomföra utan a t t materialet bleve splittrat på ett oöverskådligt sätt. För de underordnade läkarna vid lasaretten meddelas dock i tab. 2 en indelning efter de olika avdelningar, vid vilka de äro verksamma. Även vid denna indelning stöter man på vissa svårigheter, enär åtskilliga nyanseringar förekomma beträffande befattningarnas natur. Det händer sålunda, att en och samma läkare samtidigt har a t t sköta patienter vid två olika avdelningar (t. ex. kirurgisk avdelning och barnbördsavdelning) eller a t t han samtidigt har poliklinisk tjänstgöring e t c , men i den mån sådana omständigheter synts vara av betydelse för utredningen har påpekande därav gjorts i fortsättningen. Det insamlade statistiska materialet är såtillvida fullständigt, som ifyllda formulär erhållits från samtliga styresmän och sysslomän. Däremot förekommer det ej sällan, att någon fråga av en eller a n n a n anledning lämnats obesvarad. Särskilt ofta har antalet polikliniskt behandlade patienter ävensom antalet från annan avdelning remitterade patienter av brist på tillgängliga siffror ej kunnat uppgivas. Beträffande vissa andra uppgifter ligger det i sakens natur, att de i många fall endast kunnat mycket ungefärligt uppskattas (t. ex. daglig arbetstid och extrainkomster). I den mån brister i uppgiftslämnandet synts bero på förbiseende eller missuppfattning, h a särskilda kompletterande upplysningar i viss utsträckning begärts i efterhand, men för a t t icke onödigtvis fördröja utredningen ha sådana uppgifter infordrats endast i de fall, då de ansetts av väsentlig betydelse för densamma. Antalet okända data är emellertid (bortsett från antalet poliklinik- och remisspatienter) relativt litet och utan betydelse för undersökningens resultat. Undersökningens syfte är, i enlighet med riksdagens skrivelse, a t t belysa de yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och bostadsförhållanden. Med hänsyn härtill och till det insamlade primärmaterialets natur hava undersökningsresultaten sammanfattats i följande fyra avdelningar: I. Belastningen på sjukhusen. II. De yngre sjukhusläkarnas arbetsförhållanden. DI. » » » inkomstförhållanden. IV. » » » bostadsförhållanden.

5 Tab. 2. Översikt över antalet underordnade läkarbefattningar vid lasarettens olika avdelningar. Avdelning vi 1 delade lasarett Odelade lasarett med. kir.

Befattning

S:a

gynrtg.

ped. ögon oron

tbc. rad. övr. 1

0.

Ii. 14.

2:e e l l e r 3-.e u n d e r l ä k a r e . .

27 25 31 6 3

— S:a

befattningar

92 1

6 16 13 2 48 13 2 52 9 0 6 2 1 5 4 3 18 »2 — 2 — 1 8 4 1 3 161 151 44 21 5 44 15 5 14 51 44 8 6 30

6 2 1 3 1

8 2 1 6 2 1 — 4 3 4 16 2S 3 2

4 2

2 3

]

3 3 3 2 1 19 2

1 1

3 2 1 1

ö 4 4

b

8 2 2 1

— 1 — — — — — 7

—

8 2

14 2

23 3

5 108 162 148 37 30 61 10 23 584 84

G r u p p e n »övriga» o m f a t t a r 5 u n d e r o r d n a d e l ä k a r e vi d g y m n . och 0 r t o p e diska avdeln i n c a r , 1 vid r e u m a t i s k , 2 vid n e u r o l o g i s k , i vid n e u r o - k i r u r g i s k avdelnin j , 1 vid kir. t u b e r k u l o s a v d e l n i n g . 2 vid n e u r o s a v d e l n i n g , 4 vid p s y k i a t r i s k och 2 vid p a t o l o g i s k avd e l n i n g s a m t 2 l ä k a r e vid n e r v p o l i k l i n i k . 2 H ä r a v en »oavlönad u n d e r l ä k a r e » . 8 H ä r a v 5 u n d e r l ä k a r e vid a v d e l n i n g m e d vårdplat ser. 1

I den första av dessa avdelningar tages varje sjukhus, respektive sjukhusaydelning, i betraktande med avseende på patientantal och läkarantal samt delvis även i fråga om de underordnade läkarnas arbetstid, i de tre senare avdelningarna åter tas de med de skilda befattningarna förenade villkoren upp till behandling.

I. Belastningen på sjukhusen. Då det gäller a t t bilda sig en uppfattning om sjukhusläkarnas arbetsbörda kan man förfara på olika sätt. Den mest konkreta uppfattningen erhålles måh ä n d a genom a t t taga i betraktande den dagliga arbetstiden jämte jourförhållandena, så som gjorts i undersökningens avdelning II. Emellertid kan m a n även sätta läkarantalet i relation till antalet patienter och behandlingar och på så sätt skaffa sig en a n n a n mätare på arbetsbördan. Härvid möter m a n dock den svårigheten, a t t m a n strängt taget har att samtidigt taga hänsyn till såväl antalet vårdade patienter som antalet nyintagningar ävensom i förekommande fall antalet polikliniska patienter och antalet konsultationer från annan avdelning (remisspatienter), vartill slutligen kommer, att de behandlade fallens natur kan vara i viss mån skiftande även vid till n a m n e t likartade sjukhus (respektive avdelningar). Sagda omständigheter äro ägnade a t t minska jämförbarheten och föranleda, att sådana m å t t som medelantalet vårdade per läkare etc. icke k u n n a bli fullt signifikativa. De antydda svårigheterna komma för övrigt även till synes i det cirkulär, som av medicinalstyrelsen den 22 juni 1938 utsändes till direktionerna för samtliga lasarett och sanatorier i riket och vari det heter, att erfarenheten visat, att fastställandet av det behövliga antalet underläkare vid ett sjukhus enbart enligt den tidigare (1931) framförda principen, a t t »en viss proportion mellan å ena sidan antalet vårdplatser och å andra sidan antalet underläkare bör föreligga», visat sig mindre lycklig, åtminstone i den m å n det gäller lasaretten. Lämpligare syntes

6 det medicinalstyrelsen vara a t t till grund för beräkningen av det erforderliga antalet underläkartjänster (vid odelade lasarett samt medicinska och kirurgiska avdelningar) lägga antalet nyintagna patienter. Tankegången bakom denna anvisning torde vara, att det mesta arbetet med en patient orsakas vid intagningen (diagnos och journalföring, eventuellt operation vid a k u t a fall etc.) och att först i andra hand antalet inneliggande patienter är bestämmande för arbetsbördans storlek. Visserligen skulle, vid konstant medelvårdtid, antalet vårdade stå i direkt proportion till antalet nyintagningar, och det skulle då vara likgiltigt, vilken norm man använde, men då vårdtiden för en patient till en viss grad torde få anpassas även efter de y t t r e omständigheterna, t. ex. antalet tillgängliga vårdplatser, får man räkna med a t t medelvårdtiden till följd härav kan på ett systematiskt sätt växla från ett sjukhus till ett annat, vilket också vid närmare undersökning visar sig vara fallet. Problemet a t t finna en ändamålsenlig norm för beräkning av läkarantalet är sålunda mera komplicerat, än vad man på förhand kunde vänta. De i det följande framlagda siffrorna äro avsedda att giva en uppfattning om, vilka relationer som faktiskt föreligga mellan de tre i det föregående berörda antalen, nämligen antalet läkare, antalet vårdade och antalet nyintagna patienter, samt vilka variationer som förekomma i proportionerna mellan dem. Dessutom har ett försök gjorts a t t sätta antalet arbetstimmar i relation till patientantalet. Läkarbehovet enligt medicinalstyrelsens cirkulär och enligt styresmännen. Det kan att börja med vara av intresse att undersöka, i vad mån det läkarantal, som beräknats på grundval av de i medicinalstyrelsens cirkulär angivna preliminära normerna, motsvaras av de faktiska förhållandena. Dessa normer h a angivits för odelade lasarett samt för kirurgiska och medicinska avdelningar ävensom sanatorier, medan för specialavdelningarna vid lasaretten behovet av underläkare »anses icke kunna siffermässigt fastslås med hänsyn till de växlande förhållanden, som härvid råda i den öppna sjukvården». (Beträffande sinnessjukhusen göres intet uttalande i cirkuläret, men medicinalstyrelsen h ä r i mars 1939 särskilt uttalat sig om behovet av ökat läkarantal vid dessa sjukvårdsinrättningar, jfr not sid. 20). Enligt medicinalstyrelsens anvisningar böra tills vidare följande normer följas vid beräkning av det erforderliga antalet underläkartjänster: »På kirurgisk avdelning eller odelat lasarett anses underläkare erforderlig, när antalet för vård inskrivna under ett år överstiger 800, men som regel torde sådant behov anses föreligga redan för 700 vårdade. På medicinska avdelningar bör underläkare anställas, när patientantalet per år överstiger 600. Ytterligare läkarkrafter anses erforderliga, när patientantalet per år fördelat på samtliga avdelningens eller sjukhusets läkare överstiger 700—800, å de medicinska avdelningarna 600.» Beträffande sanatorierna heter det: »En underläkare anställes vid ett patientantal av 60 å 65, två underläkare anställas, då patientantalet uppgår till 120; vid högre patientantal beräknas en underläkare för varje 100-tal patienter över 120.» Fastställande av de »kritiska» patientantalen har alltså vad beträffar de odelade lasaretten samt de kirurgiska avdelningarna blott kunnat ske approximativt. Betraktar man emellertid i huvudsaklig överensstämmelse med anvisningarna siffran 750 såsom det högsta antal nyintagna patienter, som bör komma på varje läkare under loppet av ett år, så erhållas nedanstående tabeller 3 a) och 3 b), där genom en trappstegslinje markerats den gräns under och till vänster om vilken inga frekvenser finge falla. Som man finner, är detta önskemål dock långtifrån uppfyllt. Ej mindre än 31 av de 52 odelade lasaretten ha färre antal under-

7 Tab. 3.

Vissa sjukhus respektive sjnkliusavdelningar fördelade efter årliga antalet nyintagna patienter (1937) samt antalet underläkare (1 nor. 1938). a) Odelade

lasarett. Antal sjukhus med vidstäende patientantal och nedanstående antal underläkare

Antal under aret nyintagna patienter

7 5 0 - 1 500

'1

0-

2 25(1-3 000

9 2

3 0 0 0 - 3 750 Summa

»1

»12 4

1 5 0 0 - 2 250

Summa

4 "14

'2

"o

18 5 10

1 Vid detta lasarett en extraläkare. Vid ett av lasaretten dessutom en assistentläkare. Vid detta lasarett dessutom en sanatorieavdelning med här ej inräknat patientantal. * Vid tvä av lasaretten dessutom en extraläkare. 5 Vid ett av lasaretten dessutom en extraläkare. 6 Vid 5 av dessa lasarett finnas ytterligare följande läkarkrafter: a) en öronläkare, b) en röntgenläkare, c) en ögonläkare samt en assistentläkare, d) en extraläkare, e) en assistent läkare. ' Vid det ena av dessa lasarett dessutom en röntgenläkare, vid det andra en extraläkare. 8 Vid det ena av dessa lasarett dessutom en konsulterande röntgenspecialist. — Styresmannen vid detta lasarett har för övrigt bifogat några kommentarer, vilka förtjäna att här återgivas: »Beträffande frågan hur man skall beräkna antalet underläkartjänster torde man ej här helt få utgå från antalet nyinskrivna per år. Jag vill som exempel peka på hur barnbördsavdelningarna inverka. Vid Värnamo lasarett ha vi för närvarande cirka 300 normala förlossningnfall per år. Såväl journalföring 10m behandling av dessa patienter verkställes helt av barnmorskan. Genom beslut av lasarettsdirektionen erhåller även spädbarnen inskrivningsnummer, sålunda ytterligare 300 friska barn. För vårt lasarett bör sålunda vid beräkningen av underläkarebehovet 600 nyinskrivna dragas bort från årsantalet.» Då totalantalet registrerade nyintagningar är 3 276, skulle alltså den signifikativa siffran vara cirka 2 700 med påföljd att lasarettet skulle placeras en ruta högre upp i tabellen, om ingen hänsyn tages till det merarbete, som barnbördsavdelningen kan förorsaka kirurgunderläkaren. 0 Vid ett av dessa lasarett dessutom en röntgenläkare. 10 Ett odelat lasarett, nämligen Hässleholms, som öppnades för drift först under 1938, har ej medtagits i tabellen. — Av de fyra sjukstugorna, vilka betraktas som jämförliga med lasaretten, ha två ett antal nyintagna patienter, som överskrider »maximiautalet» 750. 2

läkare än vad de angivna n o r m e r n a fordra, och härvid skulle vid fyra av dem a n t a l e t läkare behöva ökas med två. Och vid de kirurgiska avdelningarna synas de faktiska förhållandena än mer avvika från de normerade, i det vid 22 av s a m m a n l a g t 34 avdelningar l ä k a r a n t a l e t understiger det såsom erforderligt angivna, h ä r a v i 8 fall med två enheter, i 2 fall med t r e enheter samt i ett fall med ej mindre än fyra enheter. 1 Beträffande t a b . 3 är dock a t t märka, a t t i 1 Då det k a n vara av intresse a t t erfara, i vad m å n de anförda resultaten modifieras, därest den i medicinalstyrelsens cirkulär för odelade lasarett och kirurgiska avdelningar angivna högre numerären 800 lägges till grund för beräkningarna i stället för som ovan 750, meddelas h ä r de viktigaste konsekvenserna av en sådan ändring av klassindelningen i t a b . 3 a) och 3 b). F ö r de odelade lasaretten befinnes det att alltjämt 24 sjukhus utvisa för litet antal underläkare, varvid i 4 fall läkarunderskottet uppgår till två enheter. Vid de kirurgiska avdelningarna visar sig antalet underläkare för litet i 20 fall, varvid underskottet belöper sig till två i 3 fall och till t r e i likaledes 3 fall.

b) Kirurgiska Antal under året nyintagna patienter

0 - 750 750-1500 1500-2 250 2 250—3 000 3 000-3 750 3 750-4 500 4 500—5 250 5 250—6 000

avdelningar.

Antal sjukhus med vidstående patientantal sch nedanstående antal underläkare

1 1

8 Summa

6 5 6 1

4 Summa

'2

—

4 O O

4 4 J 3 1 0 1 13

3 1 11 13 4 1 1 '34

1 Vid en avdelning dessutom en assistentläkare. '" Vid denna avdelning dessutom en extraläkare. Vid en avdelning dessutom en extraläkare och en assistentläkare. Vid vardera av två avdelningar dessutom en assistentläkare. 5 Vid en avdelning dessutom en extraläkare. 6 Vid denna avdelning dessutom en assistentläkare. 7 Klinikerna vid 6 av de större lasaretten, nämligen Serafimerlasarettet, Sabbatsbergs sjukbus, Maria sjukhus, Sahlgrenska sjukhuset samt universitetssjukhusen i Uppsala och Lund ha ej medtagits i tabellen, enär förhållandena vid dem ej synas fullt jämförbara med dem vid övriga sjukhus. Behovet av läkarkrafter vid de nämnda storlasaretten täckes nämligen reellt i stor utsträckning genom förefintligheten av ett antal amanuens-, extraläkar- och assistentläkarbefattningar.

förekommande fall extraläkare och assistentläkare ej inräknats, enär cirkuläret tydligen avser antalet underläkartjänstei. Antalet extraläkare respektive assistentläkare framgår emellertid av noterna; detsamma gäller vissa lasarettsläkare vid specialavdelningar inom för övrigt odelade lasarett. Vid de medicinska avdelningarna synas, av tab. 3 c) a t t döma, de faktiska förhållandena betydligt gynnsammare än vid de kirurgiska avdelningarna och de odelade lasaretten. Endast i 5 fall av 32 understiger nämligen läkarantalet det såsom erforderligt beräknade. För sanatorierna slutligen erhålles sammanställningen i tab. 4. Som man finner, understiger antalet underläkare vid 15 av de 37 sanatorierna det som erforderligt beräknade med en enhet. Vid de 4 i tabellen ej upptagna sanatorierna för kirurgisk tbc visar sig med samma beräkningsgrund antalet för lågt i 3 fall. För de sjukhus och avdelningar, vid vilka enligt tab. 3 och 4 inrättande av ytterligare underläkartjänster utöver eventuella förändringar av extraläkar- och assistentläkartjänster vore motiverade, har upprättats en särskild sammanställning, tab. 5, som utvisar, dels den erforderliga ökningen av antalet underläkartjänster enligt cirkulärets normer, dels även hur stor ökningen borde vara enligt styresmännens uppfattning, sådan den framgår av punkt 3 i A-formuläret. Sammanfattningsvis erhålles av tab. 5 det resultatet, a t t vid de sjukhus och avdelningar, som tabellen omfattar (de kirurgiska och medicinska avdelningarna vid de större lasaretten dock oräknade), skulle med hänsyn till cirkulärets normer föreligga en brist på inalles 72 läkare. Vid de sjukhus och avdelningar, där enligt de gjorda beräkningarna läkarbrist föreligger, h a vederbörande styresmän dock ej ens i hälften så stor utsträckning uttalat sig för ökning av läkarantalet.

c) Medicinska

avdelningar.

Antal sjukhus med vidstående patientantal och nedanstående antal underläkare

Antal änder året nyintagna patienter

Summa

0— 600

600—1 200

1 200—1 800

5 O u

"2

1 8 0 0 - 2 400

13 8

9 1

2 400 - 3 000

3 0 0 0 - 3 600 Summa

1 Vid denna avdelning dessutom en extraläkare. Vid en av avdelningarna dessutom en extraläkare, vid en annan en assisteutläkare. Vid en avdelning dessutom en assistent läkare. 4 Dessutom vid en avdelning en extraläkare, vid en annan en extraläkare och en assistentläkare och vid fem av de Övriga vardera en assistentläkare. I ett av de sistnämnda tallen finnes vidare en iiär ej inräknad underläkare, som blott, är anställd 6 månader av året. 5 Vid den ena avdelningen dessutom en assistentläkare, vid den andra två assistentläkare. 6 Vid den ena avdelningen dessutom en extraläkare, vid den andra en assistentläkare. 7 Vid denna avdelning dessutom en assistentläkare. 8 De medicinska avdelningarna vid följande 6 storlasarett ha ej inräknats i tabellen: Seraflmerlasarettet, Sabbatsbergs sjukhus, Sjukhuset S:t Erik, Sahlgrenska sjukhuset samt universitetssjukhusen i Uppsala och Lund. (Jfr anm. till tab. 3 b). 2 s

Visserligen får siffran 29 m å h ä n d a s n a r a s t betraktas som mininiisiffra, enär läkarbehovet ej alltid n ä r m a r e preciserats, men det kan dock ej förnekas, a t t det likväl råder en viss divergens mellan omfattningen av de krav, som synas styresm ä n n e n rimliga, och dem som framkomma vid en schematisk tillämpning av cirkulärets anvisningar. Orsakerna till denna divergens k u n n a vara åtskilliga. En av de viktigare torde emellertid vara, a t t den schematiska metoden j u e n d a s t beaktar den k v a n t i t a t i v a sidan av patienttillströmningen, medan i själva verket Tab» 4.

Sanatorierna (för medic, tbc.) fördelade efter medelantalet vårdade per dag (1937) samt antalet underläkare (1 nor. 1938). Antal sjukhus med vidstående patientantal och nedanstående antal underläkare

Medelantal vårdade per dag

i

0 0— 65

65—120

120-220

220—320

4 1

—

7 5

2 3

320—420 Summa

3 Summa 5

14 6

i i

3 37

1 Vid Akademiska sjukh usets i U ppsala cei i tralsanat Drium finr as dessut )m två as sistentläkare. (En amanuens är c Uremot in räknad i antalet u • derläkare .)

10 Tab. 5. Översikt över beräkningar rörande läkarbehovet vid de sjukhus och avdelningar, där läkarantalet enligt cirkulärets anvisningar borde utökas.

Sjukhus respektive avdelningar

Odelade lasarett Kirurgiska a v d e l n i n g a r 3 Medicinska avdelningar 3 Sanatorier Summa

Aktuellt läkarantal (samtliga överoch underordnade läkare)

60 65 9 38 172

Erforderlig ökning av läkarantalet enligt cirkuläret '

enligt styres-

25 29 3 15

12 8 2 7 29

1 Enligt cirkulärets normer motiverade förändringar av assistentläkar- och extralakartjftnster till underläkarbefattningar äro här ej inräknade. 1 Det bör uppmärksammas, att de här angivna siffrorna endast avse de sjukhus och avdelningar, där läkarantalet enligt cirkuläret är för litet samt att »storlasaretteu» ej inräknats (jfr den följande not S). Inräknas namtliga sjukhus och avdelningar av de slag, som upptagits i förspalten, erhållas enligt tab. 6 siffran 65 i stället för den här angivna siffran 29 såsom uttryck för det sammanlagda ytterligare behovet vid ifrågavarande sjukvårdsinrättningar. 3 Klinikerna vid vissa större lasarett (jfr not 7 till tab. 3 b och not 8 till tab. 3 c) ha här ej tagits i betraktande.

förhållandena vid olika sjukhus kunna vara ganska växlande även ifråga om sjukdomsfallens natur m. m. Vad särskilt beträffar de kirurgiska avdelningarna, så kan det förmodas, a t t till dem anslutna barnbördsavdelningar i vissa fall inverka på ett menligt sätt vid de schematiska beräkningarna (jfr not 8 till tab. 3 a), så a t t det angivna patientantalet blir vilseledande. Tillämpningen av schemat stöter därför i praktiken på vissa svårigheter. Detta torde också i de flesta fall vara förklaringen till, a t t (som det visat sig vid närmare granskning av A-formulären) styresmännen ofta underlåtit att direkt besvara frågan, hur stort antal läkare som skulle erfordras, om cirkulärets normer tillämpades. Det förtjänar i detta sammanhang även påpekas, a t t vid vissa av de odelade lasaretten finnes mer än en överläkare, nämligen i tre fall särskild röntgenläkare och öron- respektive ögonläkare i vardera ett fall. Sådana omständigheter k u n n a givetvis även bidraga att minska den jämförbarhet mellan olika sjukhus, vilken är förutsättningen för a t t det erforderliga läkarantalet skall kunna beräknas efter schematiska grunder. Att den kvalitativa beskaffenheten av de nyintagna sjukdomsfallen spelar en viss roll vid fastställande av det faktiska läkarbehovet synes i viss mån framgå också därav, att även vid de sjukhus, där enligt cirkuläret ingen ökning av läkarantalet skulle vara erforderlig, har styresmannen i inalles 19 fall vid de i det föregående betraktade slagen av sjukhus och avdelningar u t t a l a t önskan om inrättande av nya tjänster. I tab. 6 meddelas en allmän översikt över det av styresmännen uppgivna läkarbehovet, sålunda ej blott för de sjukhus och avdelningar, som beröras av cirkulärets anvisningar, utan även för sinnessjukhusen, specialavdelningarna vid lasaretten samt gruppen »övriga sjukhus». De kirurgiska och medicinska klinikerna vid »storlasaretten» hava givetvis medräknats i denna tabell. Siffrorna i tab. 6 kunna visserligen ej betraktas a n n a t än som approximativa, då nämligen styresmännens svar på frågan »Anser Ni nuvarande antal underordnade läkare lämpligt avvägt?» ofta avgivits villkorligt eller u t a n närmare precisering av läkarbehovet. Såsom mått på storleksordningen av behovet av ytterligare underordnade läkarbefattningar torde de dock u t a n tvivel kunna an-

11 Tab. 6. Översikt över styresmännens uppgifter rörande utvidgningsbehovet. Erforderlig ökning. Anstalter för sinnessjuka » » tuberkulossjuka Lasarett: odelade samt medicinska och kirurgiska avdelningar » : övriga avdelningar Övriga anstalter för kroppsligt sjuka Summa

23 12 53 31 9 128

vändas, och det framgår sålunda, a t t enligt styresmännens uppfattning ett aktuellt utvidgningsbehov föreligger, vilket uppgår till omkring 130 underordnade läkarbefattningar. Utvidgningsbehovets storlek enligt anvisningarna i medicinalstyrelsens cirkulär har, som av det föregående framgått, endast kunnat angivas för vissa slag av sjukvårdsinrättningar, men de siffror, som därvid erhållits för det ifrågavarande läkarbehovet, torde i varje fall i det väsentliga kunna anses vara av samma storleksordning som de på grundval av styresmännens uttalanden erhållna, ehuru anvisningarna om utvidgningsbehov enligt cirkuläret och enligt styresmännen långtifrån alltid överensstämma i de enskilda fallen. B e r ä k n i n g a v läkarbehovet m e d h ä n s y n till arbetstidens längd. Vill man söka bilda sig en objektiv uppfattning om det faktiska läkarbehovet vid ett sjukhus, ligger det nära till hands att taga i betraktande den arbetstid, som åtgår för sjukvårdens bedrivande. Uppgifter om de arbetstider, som falla på varje underordnad läkare, ha i n h ä m t a t s genom A-formulären. I ett följande avsnitt redogöres för, hur dessa individuella arbetstider fördela sig, men det kan vara anledning att här speciellt taga upp frågan, huruvida någon bestämd relation föreligger mellan patientantalet vid ett sjukhus å ena sidan och den sammanlagda dagliga arbetstiden för samtliga underordnade läkare tillhopatagna å andra sidan. 1 samma mån sambandet ifråga visar sig utpräglat, kan man nämligen betrakta patientantalet som en signifikativ mätare på arbetsbördans storlek. Så som av det följande skall framgå, är n ä m n d a samband dock ej, åtminstone ej genomgående, tillräckligt entydigt för att erbjuda fullt säker grundval för de kvantitativa beräkningar av läkarbehovet som här åsyftas. I tab. 7 har för de förut behandlade slagen av sjukhus och avdelningar beräknats medelarbetstiden dels i tjänsten, dels inklusive övrig arbetstid, för vilken särskild ersättning utgår, för samtliga underordnade läkare tillhopa. 1 denna tab. ingå givetvis ej de sjukhus, för vilka uppgifter om läkarnas arbetstider saknas, men även för övrigt har för homogenitetens och jämförbarhetens skull vissa uteslutningar gjorts. Sålunda ha exempelvis de sjukhus respektive avdelningar utgallrats, där mer än en överläkare finnes. Det är nämligen att märka, a t t överläkarnas egen arbetstid ej är inräknad i tab. 7, och den arbetstid, som där redovisas, är sålunda den sammanlagda dagliga arbetstiden utöver chefläkarens eget arbete. Som man finner av tab. 7 och diagrammen 1—III, visar sig nu den ifrågavarande arbetstiden visserligen i genomsnitt växa med ökat patientantal, men de anförda siffrorna äro härvid långtifrån alltid tillämpliga i det enskilda fallet, t y vid ett och samma patientantal kan den totala arbetstiden variera r ä t t avsevärt vid olika sjukhus. Detta torde i viss mån k u n n a förklaras så, a t t arbetstiden delvis måste anpassa sig efter det faktiska läkarantalet, i det den sammanlagda arbetstiden för ett visst antal läkare ej gärna kan pressas över ett visst maximv-m utan arbetet därför, om patientantalet är stort, i nödfall måste forceras

12 Tab. 7.

De underordnade läkarnas sammanlagda dagliga medelarbetstid vid vissa sjukhus med hänsyn till patientantalet. a.

Lasarett,

Odelade lasarett Antal årligen nyintagna patienter

- 500 500-1000 1000-1500 1 5 0 0 - 2 000 2 000—2 500 2 5 0 0 - 3 000 3 000—3 500 3 500—4 0U0 4 000—4 500 4 5 0 0 - 5 000 5 000—5 500

Antal sjukhus

3 8 8 11 7 2 2

Kirurgiska avdelningar

Arbetstid, tim. i tjänsten

total

7-2 9-G

7-7 10-4 12-s 18-3 22-3 26-fl 26-3

Ils 17'5 21i 22-3 26-0

b.

nyintagna.

Lasarett,

Antal sjukhus

Arbetstid, tim. i tjänsten

total

17-5

17T>

3 9 9 6 2

23-7 29-3 35-7 28-3 36-0

24-2 31-8 36-9 31-7 38-0

42o

44-s

Medicinska avdelningar Antal sjukhus

Arbetstid, tim. i tjänsten

total

1 3 9 9 8

8-5 13'G 22-3 26-9 31'8

8-5 13-6 24-o 28-3 33-4

42-0

50o

8-5

8-5

5 10 4 8 3

15-4 23'9 24-8 34i 31-0

16'0 25-2 26-o 36o 34-7

vä rdade.

Medelantal dagligen vårdade patienter: 2 0 - 39 40— 59 6 0 - 79 80— 99 100-119 120—139 140—159... 160—179 180—199.. 200-219 c.

5 9 6 10 6 2 2 1

7-8 10-8 14-4 19-2 21-5 135 32o 35-5

n yintagna.

Sanatorier,

Antal årligen Antal nyintagna patienter sjukhus

—100 100-200 200-300 300—400 400-500 500-600 600—700 700-800

7'3 10-2 13-7 17-7 20-8 13-5 28-3 33-o

1 5 8 4 4 5

—. 1

Arbetstid, tim. i tjänsten

total

6-o 7-t 8-i 15-o 16-3 16-e

6-0 7-i 8-4 15-3 17i 17-4

—

28-5

—

1 2 2 3 7 10 5 1 3

21o 15-3 21-0 24-8 29-7 30-6 383 46-5 38-0

21-o 15-3 21o 28-i 32-7 32-2 40-6 48-5 39-5

d.

Sanatorier,

Medelantal dagligen Antal vårdade patienter sjukhus

— 50 50—100 100—150 150-200 200—250 250—300 300—350

1 2 12 1 9 1 2

vårdade. Arbetstid, tim. i tjänsten

total

6-o 7-5 7-7 16-o 15-3 25-o 25-8

6-0 75 7-9 16-0 16-i 25-o 26-o

28-6

p å ett sätt, som m å h ä n d a kan v a r a till men för dess kvalitet. I övrigt k u n n a givetvis även en m ä n g d a n d r a faktorer medverka till den delvis b r i s t a n d e samgången mellan p a t i e n t a n t a l och arbetstid. Bland a n n a t kan j u överläkarens andel i sjukvårdsarbetet vara i någon m å n varierande, sjukdomsfallens n a t u r kan växla från ett sjukhus till ett a n n a t o. s. v.

13 Diagram I. /Medic .avd. Kir. avd.

/ +

•

o

•

• ''o 32

a

*

Odel. las.

*''

26 y

y'

r

•

€

• /

o

+

3 « +

•

Antal årligen nyintagna patienter. Diagram II. o

Kil .avd. •

to

Me die. a' 1,1

a CJ la ni 3 P

*

+y 32

/ o / 23

•

/°

' 6

/

//

•d S 24

o

•

let. la5.

V'

i

O

A

*/

// // / A

•

•SI •/

.120

180 Medelantal vårdade per dag.

14 Diagram III. (Sanatorier.)

•—^-

i 7^

800 JO

'

ISO

350 Medelantal vårdade per dag.

Antal årligen nyintagna patienter.

Av tab. 7 och diagrammen I—III kan m a n emellertid (sånär som för de kirurgiska avdelningarna, vilka visa alltför stora oregelbundenheter i diagrammen) erhålla en tämligen god uppfattning om vad ett visst patientantal i regel innebär ifråga om arbetsbörda för de yngre sjukhusläkarna. Och utgår man från det önskemålet, att deras medelarbetstid i tjänsten på sin höjd må uppgå till ett visst antal timmar, så kan man med ledning av det samband mellan patientantal och arbetstid, som åskådliggöres av de i diagrammen dragna räta utjämningslinjerna 1 , erhålla ungefärliga siffror på de »kritiska» patientantalen. Såsom exempel anges nedan de siffror, som svara mot antagandet, att medelarbetsiden maximeras till 8 timmar (jourtjänst ej i n r ä k n a d ) 2 :

Sjukhus etc.

Odelade lasarett Kir. avdelningar Med. avdelningar Sanatorier

4 underläkare be3 underläkare be2 underläkare behövas, då nedanstående hövas, då nedanstående hövas, då nedanstående antal överskridas antal överskridas antal överskridas årligen nyintagna

dagligen vårdade

årligen nyintagna

dagligen vårdade

årligen nyintagna

dagligen vårdade

} ?

?

2150 ? 800? 450

105 60? 65 220

3 200 2 000 1500 690

150 105? 95 330

30? 115

En motsvarande beräkning kan även göras med utgångspunkt från en t. ex. 7 timmars medelarbetsdag som maximum, men siffrorna anges ej här, då nämligen en liknande beräkning återkommer sid. 16. Vid vilken gräns en underläkare kan anses erforderlig under de antagna förutsättningarna kan ej med någon större säkerhet utsägas med ledning enbart av det föreliggande materialet. Det torde emellertid i varje fall framgå av tab. 7, att det erforderliga läkarantalet inklusive överläkaren ej är direkt proportionellt mot patientantalet; snarare gäller detta antalet underordnade läkare enbart. 1 Ifrågavarande linjer äro de regressionslinjer, som erhållits i samband med de i noten å sid. 15 angivna korrelatiousberäkningarna. 8 Det må betonas, att den maximala medelarbetstiden endast uppnås i de fall, då patientantalet närmar sig de »kritiska» numerärerna.

15 En jämförelse mellan de »kritiska» patientantal, som framkomma i den nyss gjorda sammanställningen, och de som angivits i medicinalstyrelsens cirkulär synes ge vid handen, att de sistnämnda satts något i överkant och att en modifikation på denna punkt vore berättigad. (Det kan förtjäna att än en gång påpekas, a t t i det ovan ifrågasatta maximibeloppet för medelarbetstiden ej inräknats jourtjäust och dylikt). Som förut framhållits, är det emellertid ej möjligt a t t i det enskilda fallet med någon större grad av exakthet fastslå hur många arbetstimmar, som motsvara ett visst patientantal. Detta gäller vare sig man lägger antalet nyintagningar eller antalet vårdade till grund. Det kan emellertid, med hänsyn till de svårigheter som beröras i cirkuläret, vara av intresse a t t i detta sammanhang undersöka, vilketdera av de båda patientantalen, som visar det starkaste sambandet med arbetstiden. Det framgår vid ett närmare teoretiskt studium, att sambanden ifråga kunna betraktas som ungefär lika s t a r k a 1 ; dock synes genomgående antalet vårdade vara ett något mera signifikativt mått på arbetsbördans storlek. A t t detta sålunda ej gäller blott sanatorierna utan även lasaretten kan, på grund av de synpunkter som framträtt i cirkuläret, synas överraskande. Ett mera summariskt uttryck för arbetstidens beroende av patientantalet kan man erhålla genom att sätta det totala patientantalet vid varje slag av sjukhus, respektive avdelningar, i relation till totalantalet arbetstimmar för de underordnade läkarna. Detta har gjorts för de i tab. 7 behandlade sjukhusen, varvid följande översikt erhållits: Tab. 8. Läkarantal, patientautal och daglig arbetstid vid vissa sjukhus.

» »

underordnade läkare nyintagna patienter per år

•> arbetstimmar i tjänsten per dag » nyintagna/antalet arbetstimmar

Odelado lasarett

Kirurgiska Medicinska Sanatorier avdelningar avdelningar

41 71 85 620 4 189 629 136 67

34 108 105 070 4 776 1034 102 4-6

31 92 50 290 3 202 789 64 4i

28 45 9 417 4819 343 27-5 14o

Det framgår av denna tabell exempelvis, a t t ett antal av 136 årligen nyintagna patienter vid odelat lasarett i genomsnitt innebär en arbetstimme dagligen (för underordnad läkare) o. s. v. Utgår man sålunda liksom ovan från en daglig arbetstid på 8 timmar såsom maximum för en underläkare, så kan man alltså med hjälp av tab. 8 beräkna de »kritiska» patientantalen så som gjorts i efterföljande schema, där inom parentes även angivits de antal, som motsvara antagandet av en maximal medelarbetsdag på 7 timmar: 1 Mätes sambandets grad med den s. k. korrelationskoefficienten, som vid absolut samband har sitt maximivärde = 1, så fås Odelade lasarett Kir. avd. Med. avd. Sanatorier 0-78 0G6 0-45 Korrel. mellan arbetstid och. antal nyintagna . . . . 0'78 0-87 0-71 0-57 Korrel. mellan arbetstid och antal vårdade 0'83

Arbetstiden är härvid arbetstiden i tjänsten. (Korrel. för totala arbetstiden med antalet nyintagningar är vid odelade lasarett = 0'79). — Som förklaring till att särskilt vid de kirurgiska avdelningarna antalet vårdade visar påtagligt starkare samband med arbetstiden kan tänkas inverkan av BB-avdelningarnas patientnumerärer. Dessa avdelningar få nämligen på grund av jämförelsevis kort medelvårdtid större inflytande på siffrorna för antalet nyintagningar än på medelantalet vårdade. 1890 39 . 2

16 Sjukhus otc.

Odelade lasarett Kir. avdelningar Med. avdelningar

....

2 underläkaro behövas. då nedanstående antal överskridas

3 underläkare behövas, då nedanstående antal överskridas

4 underläkare behövas, då nedanstående antal överskridas

årligen nyintagna

dagligen vårdade

årligen nyintagna

årligen nyintagna

1 090 (950) 820 (710) 510 (450) 220 (190)

54(47) 2 1 8 0 1 9 0 0 37 (32) 1 630(1 430) 33 (29) 1020 (9(10) 112(98) 440 (390)

dagligen vårdade

107 (94) 3 2602 860) 74 (64) 2 450(2 140) 66 (57) 1 540(1 340) 224 (196) 660 (580)

dagligen vårdade 161 (141) 110 (97) 98 (86) 336 (294)

Denna metod är naturligtvis mera summarisk än den som resulterat i schemat sid. 14, i det den grundar sig på antagandet a t t underläkarbehovet är direkt proportionellt mot antalet patienter, men detta synes ju i allmänhet, av diagrammen a t t döma, i det närmaste vara fallet, och det är anmärkningsvärt, a t t det nyss anförda schemat i det väsentliga överensstämmer r ä t t väl med schemat sid. 14, varför de nyss anförda siffrorna synas vara ganska användbara som genomsnittsmått. Det förtjänar dock än en gång påpekas, a t t uppenbarligen även åtskilliga a n d r a faktorer än enbart patientantalen äro avgörande för arbetsbördans storlek vid ett sjukhus och en rent schematisk beräkning av läkarantalet därför ej alltid kan väntas ge det bästa resultatet. Medelvårdtid. I det föregående har berörts spörsmålet, huruvida antalet nyintagna eller antalet vårdade patienter ger den bästa måttstocken för arbetsbördans storlek vid sjukhusen. I sammanhang härmed kommer man in på frågan om sambandet mellan antalet nyintagningar och antalet vårdade. Som förut framhållits (sid. 6) skulle, vid konstant medelvårdtid, dessa båda antal vara proportionella mot varandra. Omvänt kan man beräkna medelvårdtiden, om man känner antalet nyintagningar och medelantalet vårdade l . Som förut framhållits torde vårdtiden för en patient i många fall till en viss grad kunna anpassas efter de yttre omständigheterna, och det är därför på förhand givet, a t t medelvårdtiden kan uppvisa vissa systematiska olikheter vid olika sjukhus. Detta bekräftas även av tab. 9, vilken omfattar vissa viktigare sjukhus och avdelningar. Det torde vid studium av denna tabell framstå såsom uppenbart, att medelvårdtiden på ett systematiskt sätt varierar från sjukhus till sjukhus. Bland de odelade lasaretten finnas sålunda sjukhus med omkring dubbelt så lång medelvårdtid som vid andra av dessa sjukhus o. s. v., och detta kan ej gärna vara blott en tillfällighet. För att emellertid med säkerhet kunna påvisa, a t t den observerade variationen i medelvårdtiden huvudsakligen är av systematisk n a t u r har en särskild stickprovsundersökning gjorts i form av en jämförelse mellan medelvårdtiderna för två olika kalenderår, varvid de i »Allmän hälso- och sjukvård» publicerade siffrorna för de odelade lasaretten kommit till användning. Jämförelsen, som utförts för åren 1933 och 1936 (1937 års siffror föreligga ännu ej publicerade, då detta skrives), visar en påtaglig samgång mellan de båda 1

Detta sker enligt formeln: Medelvårdtiden (i dagar) = T;—> då V = medelantalet vårdade per dag och JV= antalet nyintagningar per år. Formeln kan dock blott anses giltig under förutsättning att medelvårdtiden är jämförelsevis kort (i vilket fall nämligen V och N avse i stort sett samma patienter); för beräkning av medelvårdtiden vid sinnessjukhusen är formeln exempelvis mindre lämplig.

17 Tab. !). Vissa sjukhus och avdelningar fördelade efter medelvårdtid (1937). Medelvårdtid, dagar

10-15 15-20 20-25 25—30 30-35 Summa

Odelade lasarett

Kirurgiska Medicinska avdelningar avdelningar

2 39 10 1

11 22 6 1

19 11 4 '37

18-2

17-s

25o

Medelvårdtid, dagar 100—150 150-200 200—250 250—300

,

7 18 10 2

Summa

37 Medium, Medium,

dagar

Sanatorier (medic, tbc.)

dagar

1 D e s s u t o m en avdelning, för vilken siffra ej k u n n a t angivas, e n ä r s j u k h u s e t delats u n d e r å r 1937.

Anm. Sveriges officiella statistik lämnar i »Allmän hälso- och sjukvård» vissa uppgifter om medelvårdtider, dock endast för varje sjukhus i dess helhet. De för odelade lasarett och sanatorier i nämnda publikation angivna siffrorna visa emellertid nära överensstämmelse med de här beräknade. Jfr noten sid. 25. årens siffror, som i sin tur innebär, a t t medelvårdtiden vid ett och samma sjukhus ej är underkastad så stora tillfälliga variationer, som tab. 9 utvisar, och a t t alltså de i denna tabell anförda siffrorna torde kunna i huvudsak betraktas som uttryck för systematiska olikheter i medelvårdtid vid de olika sjukhusen. Vilka orsakerna till dessa olikheter äro, undandrager sig ett n ä r m a r e bedömande. A n t a l patienter per läkare. I tab. 3 och 4 ha vissa sjukhus (respektive avdelningar) fördelats dels efter antalet läkare, dels efter autalet nyintagna respektive vårdade patienter. Av dessa tabeller får man en viss uppfattning om hur många patienter som faktiskt Tab. 10. Årliga antalet nyintagna patienter per läkare (1937). (Samtliga över- och underordnade läkare inräknade). a)

Antal per år och läkare nyintagna patienter

Lasarett.

Antal sjukhus resp. avdelningar av nedan angivet slag med vidstående antal årligen nyintagna patienter per läkare Odelade lasarett

Med. avd.

Kir. avd.

2 15 19 12 3 1

22 12 3

4 8 12 9 5 2

Summa

'37

10 Medelantal

— 200 2 0 0 — 400 4 0 0 — 600 6 0 0 - 800 8 0 0 - 1 000 1000-1200 1 200—1400

Ped. avd.

Ogonavd.

2 5 3

5 7 2 1

Oronavd.

7 3 2 2

2 D e s s u t o m en avdelning, för vi .ken sign fikativ si Tra ej k a n angivas e n ä r delats u n d e r 1937. 2 D e s s u t o m t r e avdelningar u t a n u n d e r l ä k o re, för vi ka Biffroi s a k n a s .

sju k h u s e t

18 b) Sanatorier

(medicinsk

Antal per år och läkare nyintagna patienter

tbc).

Antal sjukhus med vidstående antal årligen nyintagna patienter per läkare 1 9 20 7 37

0-50 50—100 100-150 150-200 Summa Medelantal

falla på varje läkare, men det kan vara av intresse a t t något närmare studera, hur förhållandet mellan patientantal och läkarantal varierar från ett sjukhus till ett annat. Fördenskull ha tabellerna 10 och 11 upprättats, i vilka patientantalet (nyintagna respektive vårdade patienter) satts i relation till det totala läkarantalet vid respektive sjukhus och avdelningar. Här äro alltså även överläkarna samt eventuella amanuenser, extraläkare, assistentläkare och e. o. amanuenser inräknade. Tab. 11. Medelantal vårdade per dag och läkare (1937). (Samtliga över- och underordnade läkare inräknade). a) Lasarett.

Medelantal per dag och läkare vårdade patienter

-10 10-20 20-30 30—40 40—50 50-60 60-70 70—80

1 Antal sjukhus resp avdelningar av i edan angivet slag med vidstående nedelantal vårdade patienter per dag och läkare Med. Kir. Ped. OgonOronOdelade lasarett avd. avd. avd. avd. avd. l 11 27 11 1

5 24 7 1

4 8 16 10 2

4 4 2

6 4 5

2 5 7

— — — — —

— — — — —

— —

Summa

1 52

— — —

— — — —

'15

*14

Medelantal

—

Dessutom tre avdelningar utan underläkare, för vilka siffror saknas.

Av tabellerna 10 och 11 framgår på ett liknande sätt som av tab. 3 och 4, vilka relationer, som råda mellan patientantalet å ena sidan och antalet läkare å andra sidan vid vissa sjukhus och avdelningar. Det är dock a t t märka, a t t tabellerna ifråga skilja sig bland annat därigenom, a t t i de sist anförda tabellerna patientantalet satts i relation till samtliga läkarkrafter ävensom att här inga utgallringar gjorts bland de sjukhus och avdelningar som rubricerats. I stort sett ge emellertid de respektive tabellsammanställningarna samma resultat såtillvida, som det tydligt framgår, a t t patientbelastningen för de olika läkarnas vidkommande kan vara ganska varierande från sjukhus till sjukhus. Särskilt markerat framträder detta emellertid i de båda sist anförda tabellerna 10 och

19 b) Sanatorier (medicinsk tbc.~). Medelantal per dag och läkare vårdade patienter

Antal sjukhus med vidstående medelantal vårdade patienter per dag och läkare 1 2 1 4 6 12 7 3 1

10— 20 2 0 - 30 30— 40 40— 50 5 0 - 60 60— 70 70— 80 80— 90 90—100 Summa

37 Medelantal

11, som visa, a t t det patientantal, som faller på varje läkare, kan vara flerdubbelt större vid ett sjukhus än vid ett annat. Särskilt gäller detta de odelade lasaretten, de kirurgiska avdelningarna samt sanatorierna. Den årliga ökningen av patientantalet. Vid försök a t t bedöma läkarbehovet vid sjukhusen för den närmaste framtiden är det av stor vikt att även betrakta utvecklingen i vad det gäller tillströmningen av patienter till sjukhusen. För a t t belysa denna sak kan man dels a n v ä n d a de siffror, som av de sakkunniga inhämtats rörande antalet vårdplatser, n y i n t a g n a patienter och det genomsnittliga antalet dagligen vårdade patienter vid varje sjukhus och avdelning under åren 1933—1937, dels även de officiella men mera summariska uppgifter av ifrågavarande slag, som föreligga i »Allmän hälso- och sjukvård» samt »Sinnessjukvården i riket» jämte de allm ä n n a översikterna i Statistisk årsbok. Från denna sistnämnda källa h a de i tab. 12 återgivna frekvenserna hämtats, varefter de procenttal u t r ä k n a t s , vilka ange den årliga medelökningen i respektive antal under perioden 1930—36. Som m a n finner, visar patientantalet inom de grupper tabellen omfattar genomgående tendens till ökning från år till år. Betraktar man särskilt förändringarna under senare tid, 1930—1936, så visar sig ökningen särskilt stark för sinnessjukhusen samt för antalet nyintagna patienter på lasaretten. Antalet vårdplatser uppvisar, utom för tuberkulosanstalterna, ej så stark ökning som antalet vårdade. Sålunda har för lasaretten den tidigare »underbeläggningen» upphävts, och för sinnessjukhusen har den tidigare relativt obetydliga överbeläggningen s t a r k t accentuerats. Vid tuberkulosanstalterna samt gruppen »övriga sjukhus» råder i allmänhet ingen överbeläggning. De nyss anförda mera summariska resultaten bekräftas och preciseras vid det mera detaljerade studium av de berörda förhållandena, som det av de sakkunniga insamlade materialet möjliggör. I tab. 13 har jämförelsevis utförligt redovisats utvecklingen under femårsperioden 1933—37 för viktigare sjukhus och avdelningar, och även för numerärt sett mindre betydande sådana ha översiktssiffror meddelats. I denna tabell ha dock endast sådana avdelningar medräknats, vid vilka underordnade läkare finnas, då nämligen det föreliggande primärmaterialet i huvudsak endast omfattar sådana. Vidare är att märka, att i sådana fall, då sjukhus eller avdelningar tillkommit under loppet av den be-

20 Tab. 12.

Översikt över patientantalet 1920—36. (Statistisk årsbok 1938).

Ar

1920 25 30 35 36

Vårdplatser

Ärlig ökning 1930—36, %

Ärlig ökning 1930—36, %

Vårdade per dag

Årlig ökning 1930—36, %

lasarett

tuberkulosanstalter

42 423 48 708 58 576 67 446 68 754

11103 12 692 15 800 16 740 17 073

5150 6 124 7 414 8 642 8 649

10 352 12 0*4 15 280 20 990 21283

15 818 17 868 20 082 21074 21749

2-8

6-5

1-4

29 Intagna, sjuka

1920 25 30 35 36

Härav statens övriga m. fl. vårdsinnes1 sjukhus anstalter

Samtliga civila sjukvårds anstalter

252 735 270 380 356 584 437 590 466 216 5-1

142 866 165 534 223 451 279 874 293 952

11604 12 282 15 322 17137 17136

5-3

2-0

2 695 95 570 3 003 89 561 4 336 113 475 7 576 133 003 7 546 147 582 12-3 5-o

35 866 42 434 51318 62 434 65 318

10 053 11855 15141 16 632 17112

4 679 5 746 6 976 8115 8 096

10 695 12 926 15 725 22176 23 766

2-2

2-7

8-5

10 439 11907 13 476 15 511 16 344 3-5

1 Hit ha räknats sjukstugor, sjukhus vid försörjningsinrättningar, enskilda sjukhus, barnsjukhus, epidemisjukhus, barnbärdshus, sjukhem för obotligt sjuka, vissa sinnessjukvärdsanstalter m. fl.

t r a k t a d e f e m å r s p e r i o d e n , h a siffror m e d d e l a t s j ä m v ä l för e n b a r t de s j u k h u s , s o m varit i verksamhet hela perioden i fråga; den årliga ökningen i sistnämnda siffror k a n n ä m l i g e n d å b e t r a k t a s s o m e t t g e n o m s n i t t l i g t u t t r y c k för u t v e c k l i n g e n vid ett och s a m m a s j u k h u s . E t t s t u d i u m a v t a b . 13 g e r f ö l j a n d e h u v u d r e s u l t a t : 1) V i d d e statliga sinnessjukhusen har antalet vårdplatser varit i stark ökning u n d e r f e m å r s p e r i o d e n ( h u v u d s a k l i g e n m ö j l i g g j o r d g e n o m n y b y g g n a d e r i f y r a fall), men då antalet vårdade patienter ökats ännu något mer, har överbeläggningen t r o t s d e t t a ej k u n n a t h ä v a s u t a n t v ä r t o m t i l l t a g i t 1 . E n n ä r m a r e u n d e r s ö k n i n o v i s a r , a t t ö v e r b e l ä g g n i n g å r 1937 f ö r e l å g v i d 1 8 a v d e 2 3 s t a t l i g a s i n n e s s j u k ^ husen. 2) Ä v e n v i d d e kommunala sinnessjukhusen företer p a t i e n t a n t a l e t s t a r k ökning, så att överbeläggning numera inträtt. 3) Sanatorierna visa jämförelsevis stabila förhållanden m e d obetydlig ökning a v p a t i e n t a n t a l e t och i n g e n ö v e r b e l ä g g n i n g ( v i d a n s t a l t e r n a för k i r u r g i s k t u b e r k u l o s finnes d o c k s v a g t a n t y d d ö v e r b e l ä g g n i n g ) . 4) V i d d e odelade lasaretten s a m t v i d d e medicinska och kirurgiska avdelningarna u p p v i s a r a n t a l e t n y i n t a g n a p a t i e n t e r e n k r a f t i g ö k n i n g , u p p g å e n d e t i l l 5'8 % år1 Enligt av medicinalstyrelsen verkställd undersökning skall överbeläggningen den 1 februari 1939 ha u p p g å t t 1 ill ej mindre än 2 648. Med anledning av bristen på vårdplatser h a r medicinalstyrelsen föreslagit, att ytterligare 3 352 sådana skola inrättas.

21 Tab. 13. Patientantalet under åren 1933-37 vid de sjukhus och avdelningar, där underordnade läkare finnas. (Vad beträffar antalen av de i varje grupp ingående sjukhusen etc. hänvisas till tab. 1 och 2.) Antal Överbeläggning ' Medelantal under året Antal vårdade •Sjukhus och avdelningar; år intagna vårdplatser per dag patienter antal Statens

sinnessjukhus.' 1322 70 732 1599 1895

6-8

14 865 15 751 17 032 18 266 19 099 7-1

13 543 13 543 13 550 13 917 14 078

14 865 14 888 14 924 15 472 15 863

1322 1345 1374 1555 1785

l-o

1-7

1933 1934 1935 1936 1937

3 698 3 809 4 501 4 501 4 501

3195 3 697 4 370 4 676 4 830

Ärlig ökning, %

5-4

12-8

1933 1934 1935 1936 1937

3 698 3 809 3 989 3 989 3 989

3195 3 697 3 935 4173 4 320

2-0

8-8

5 790 5 794 5 821 5 929 6 098

5 582 5 581 5 609 5 639 5 808

1933 1934 1935 1936 1937

13 543 15 681 16 300 16 667 17 204

Årlig ökning, % s

a) Samtliga:

b) Öppnade före 1933:

1933 1934 1935 1936 1937 Årlig ökning, ;

Kommunala

4 224 7 179 7 549 6 569 6174

Ils 9-8 9-9 10 i 11-2 12-7

4 224 5 644 5 679 5 297 5109

sinnessjukhus.

a) Samtliga:

b) Öppnade före 1933:

Årlig ökning, Sanatorier

9-8 0-4 4'5 96 Ho

för medicinsk

tbc.

1933 1934 1935 1936 1937

503 112 131 175 329

— 13-6 - 3-o — 2-9

3-9 7'3

2 486 2 064 2 325 2 676 2 824 3'4

503 112 54 184 331

-13-6 — 3-0 — 1-4

4-6 8s

2 486 2 064 2165 2 486 2 644

1'6 — 208 — 213 — 212 — 290 — 290

3G

3-7 3G

4-9 4-8

10 917 11 269 11270 11435 11707

1-8 lo Årlig ökning, % 1-3 Överbeläggningen avser medeiöverbeläggningen under året, d. v. s. det belopp, varmed medelantalet vårdade patienter överskjuter antalet vårdplatser. Den procentuella överbeläggningen har erhållits genom att sätta det nyss nämnda överskottet i relation till antalet vårdplatser. »Underbeläggning» är angiven med negativa siffror. — Framhållas må, att »fullbeläggning» ur sjukhusdriftens synpunkt av flera skäl uppstår redan innan beläggningen formellt sett är 10 0-procentig, varför den faktiska överbeläggningen måste anses något större än den här redovisade. * Siffrorna för sinnessjukhusen överensstämma i stort sett med motsvarande uppgifter i »Sinnessjukvården i riket»; de divergenser som föreligga ha vid stickprovsundersökningar för de särskilda sjukhusen visat sig vara av oväsentlig karaktär. 3 Den årliga procentuella ökningen har uträknats enligt formeln för enkel ränta under perioden 1933 — 37. 1

22 Antal vårdplatser

Sjukhus och avdelningar; år

Sanatorier för

kirurgisk

tbc.

.. 1933 1934 1985 1936 1937

Ärlig ökning, %

944 904 922 943 922

Medelantal vårdade per dag

Antal under året intagna patienter

Överbeläggning antal

963 935 937 959 951

%

19 31 15 16 29

2-o 3d 1-6 1-7 3-i

1576 1430 1534 1474 1659

-0-6

— Os

18 004 18 057 18 251 18 562 19 058

17169 17 611 17 912 18 396 18 97.1

1-5

2-6

1933 1934 1935 1936 1937 Ärlig ökning, %

18 004 18 045 18 226 18 531 19 024

17169 17 602 17 895 18 375 18 944

— 835 — 443 — 331 — 156 — 80

1-4

2-c

•

-

5G

1933 1934 1935 1936 1937 Ärlig ökning, %

4 970 4 999 5128 5 323 5 482

5 045 5 237 5 356 5 628 5 766

75 238 228 305 284

1-5 4-8 4-4 5'7 5-2

90 840 96 080 100 980 102 6M 116182

2-6

3G

4 726 4 715 4 699 4 743 4 890

4 470 4 524 4 574 4 588 4 748

1-6

5166 5175 5 211 5 249 5 406

5 035 5150 5 220 5 352 5 552

1-2

2-c

1-3

Lasarett. a) Samtliga:

1933 1934 1935 1936 1937 Ärlig ökning, %

b) Öppnade före 1933:

— 835 — 446 — 339 — 166 — 87

— — — — —

4-6 2-5 1-9 0-9 OS

284 509 300 400 313 403 325 669 349 299 5'7

— — — — —

4-6 25 1-8 OS 0-4

284 509 300 358 312 836 3v4 957 348 456

Härav: Odelade1

Medicinska

avd

1933 1934 1935 1936 1937

Årlig ökning, % Kirurgiska

avd

1933 1934 1935 1936 1937 Årlig ökning, %

P e d i a t r i s k a avd

1937 Årlig ökning, % Ögonavd

l-i

2-i

178 Årlig ökning, %

Oo

Öl

7-0 — 256 — 191 — 125 — 155 — 142

— — — — —

56 494 59 895 63 046 66 416 69 389

54 4-1 2-7 3-3 2-9

57 — 131 — 25 9 103 146

—

— 2-5 — 0-5 0-2 2-o 2-7

98 742 104 600 107 900 112 787 117 589

•

8-8

7 034

-

5-4 -

-

— 25-a

3 483

•

Os

Här ha inräknats även 3 sjukhus , som delat s under lop )et av femå rsperioder

•

23 Antal vårdplatser

Sjukhus och avdolningar; år

Öron avd. Samtliga: Öppnade före 1933:

1937 1937

Årlig ökning, % ' Gynekologiska triska avd

och

395 383

2-9 (1-7)

6-7 (5-7)

458 Årlig ökning, %

1-6

5-i

och venero1937

432 Årlig ökning, %

O-o

1-6

T u b e r k u l o s avd

357 Årlig ökning, %

2-0

3-1

49 Årlig ökning, %

O-o

5G

625 607

550 535

avd

Övriga lasarettsavd. Samtliga: Öppnade före 1933:

Överbeläggning antal

10 14

2-c 3-8

4-i

— 157

— 26-7

16-4

14-o

1937 1937

Ärlig ökning, % * övriga

385 369

obste1937

Dermatologiska l o g i s k a avd

Radiologiska

Medelantal vårdade per dag

75 72

12-o 11-9

1361 1313 1329 1360 1175

37-i 32-s 30o -25-8

27-i

-76-1

— l-i

0-7 (0-o) 0-6 (-0-i)

sjukhus. 1933 1934 1935 1936 1937

3 672 4 061 4115 4 535 4 547

2 311 2 748 2 786 3175 3 372

Årlig ökning, %

6-o

11-5

3 933

2 847

1-8

5-s

a) Samtliga:

b) Öppnade före 1933:

1937 Årlig ökning, %

32-3

Härav: Epidemisjukhus

1168 Årlig ökning, %

0o

Vanföreanstalter

279 — 2-0

471 Årlig ökning, %

7-5

9-o

476 Årlig ökning, %

Oo

4-5

715 379

671 374

Barnbördshus

Vårdanstalter för sjuka. Samtliga: Öppnade före 1933:

—

0-6

kroniskt 1937 1937

— —

44 5

6'2 1-8

Årlig ökning, % ' 25-9 (2-o) 25-i (2-9) Siffrorna inom parentes hänföra sig till de avdelningar etc., som öppnats före 1933. 2 Hit höra de avdelningar, som betecknats som »övriga» i tab. 2, ävensom röntgenavdelningar med vårdplatser. 1

24 Sjukhus och avdelningar; år

E n s k i l d a s j u k h u s och sjukhem 1937 Årlig ökning, %

Antal vårdplatser

Medelantal vårdade per dag

186 Os

2'7

Överbeläggning antal

—

% —19i

Antal under året intagna patientor

4 239 — O-i

Kuranstalter. Samtliga: 1937 593 539 Öppnade före 1933: 1937 315 311 Årlig ökning, % • 47-o (13-2) 41-4 (13-3)

— —

54 4

— 9i — 1-3

4 416 1928 63-9 (13-s)

Militärsjukhus

— 138

-15 5

16 212

1937 Årlig ökuing, %

0-3

8'9

7-8

Siffrorna inom parentes hänföra iig till de anstalter, som öppnats före 1933.

ligen för dessa avdelningar tillsammans. Detta innebär en fördubbling av tillströmningen efter loppet av cirka 13 år, under förutsättning a t t ökningen blir bestående (jfr tab. 12, enligt vilken antalet nyintagningar vid lasaretten från 1920 till 1936 mer än fördubblats). Antalet vårdade patienter företer en vida mindre markerad ökning (2'6 % årligen). Överbeläggning föreligger vid de odelade lasaretten (som grupp betraktade; vid närmare undersökning visar det sig, a t t överbeläggning år 1937 rådde vid 35 av de 52 sjukhusen ifråga); dock i regel ej av större omfattning. En viss överbeläggning råder även vid de kirurgiska avdelningarna. 5) Av övriga avdelningar och sjukvårdsinrättningar uppvisa de flesta jämförelsevis stark stegring i antalet nyintagna patienter, och särskilt gäller detta vårdanstalterna för kroniskt sjuka samt kuranstalterna. Antalet vårdade och antalet vårdplatser visar mindre påfallande ökning. Överbeläggning förekommer i regel ej. Beträffande de funna resultaten synes följande böra särskilt framhållas: Den för de viktigare lasarettsavdelningarna konstaterade starka ökningen av tillströmningen till sjukhusen * kan givetvis ej till någon väsentlig del förklaras som en följd av den allmänna folkökningen, ty denna är till sin storlek (cirka 0 3 procent årligen) blott ungefär en tjugondel av ökningen av antalet nyintagna sjuka. Till något större del torde ökningen vara en konsekvens av de förskjutningar i befolkningens ålderssammansättning mot högre och för sjukdomsfall mera utsatta åldrar, som sedan någon tid varit rådande och som torde fortsätta för avsevärd tid f r a m å t 2 . Men denna förklaring räcker ej på långt när till a t t motivera hela beloppet av den starka ökningen i patienttillströmningen. Då det knappast finnes anledning tro, att den allmänna sjukligheten ökar, synes den naturligaste förklaringen vara, a t t allmänheten i alltjämt ökad utsträckning 1 Så vitt det framgår av de uppgifter, som i viss utsträckning lämnats om antalet poliktiniskt behandlade patienter (nämligen för omkring hälften av de sjukhus, som komma ifråga), råder även för dessa i allmänhet en rask ökning i tillströmningen. Sålunda finner man, att den årliga medelökningen under perioden 1933—37 varit vid de odelade lasaretten 9'2 procent och vid de kirurgiska avdelningarna 7É7 procent, medan de medicinska avdelniugarna visa en måttligare ökning med 1'0 procent. 2 Vad beträffar sinnessjukhusen måste man, enligt beräkningar som på uppdrag av medicinalstyrelsen gjorts av prof. S. Wahlund, på grund av åldersförändringar inom befolkningen räkna med en ökning av antalet behövliga platser vid de statliga sinnessjukhusen med 2 500 under de närmaste tio åren.

25 söker sjukhusvård för sina åkommor. Att så är fallet, torde även överensstämma med den allmänna erfarenheten, och vidare talar härför det förhållandet, a t t antalet intagningar ökar i betydligt raskare tempo än medeltalet inneliggande patienter, vilket faktum nämligen måste innebära att medelvårdtiden förkortas 1. Detta kan visserligen tänkas vara en följd av det begränsade platsantalet vid sjukhusen, som eventuellt gör det nödvändigt a t t avkorta sjukhusvistelsen för de inneliggande patienterna i högre grad nu än förr. Snarare torde det dock förhålla sig så, att de behandlade sjukdomsfallen numera omfatta en större andel sådana av lindrigare art, vilka kräva kortare vårdtid, vartill även foga sig åtskilliga andra faktorer, som kunna inverka förkortande på medelvårdtiden, nämligen ökade terapeutiska möjligheter och andra förbättringar i sjukvårdens effektivitet, intagning av patienter för diagnostik etc. Att den iakttagna ökningen av patienttillströmningen till de flesta slag av sjukhus måste innebära, a t t även läkarbehovet är statt i ständig ökning, torde ligga i öppen dag. Vid alla försök till beräkningar av läkarbehovet måste man därför även hålla i minnet de dynamiska förhållanden som råda. Då dylika förhållanden rått sedan lång tid tillbaka (jfr tab. 12), är det naturligt a t t vänta, att även läkarantalet i väsentlig grad redan måst anpassa sig efter utvecklingen. På sätt som framgår av nedanstående sammanställning, där antalet läkare (inklusive lasarettsläkare) redovisats för vissa huvudslag av sjukvårdsinrättningar, har detta även varit fallet. Tab. 14. Antal civila läkarbefattningar med tjänstårsrätt vid utgången av åren 1932 och 1937. (Allmän hälso- och sjukvård, tab. 1 a.) 1932

1937 Årli

S ijkninS A>

Vid anstalter för sinnessjuka tuberkulossjuka andra kroppsligt sjuka Samtliga

120 113 592 825

149 118 797 1064

4'8 0'9 6"9 5'8

Som man finner, stå siffrorna på årliga medelökningen av antalet läkarbefattningar i ganska god överensstämmelse med dem som gälla ökningen av antalet patienter. Från 31 december 1932 till 31 december 1937 har antalet läkarbefattningar vid samtliga de ifrågavarande sjukvårdsinrättningarna ökat med 239, vilket alltså i genomsnitt innebär en årlig ökning med närmare 50 läkarbefattningar (över- och underordnade). Vill man söka uppskatta den årliga ökningen av läkarbehovet med ledning a v vad som i det föregående framkommit beträffande ökningen av patienttillströmningen, så kommer man åter in på frågan, huruvida läkarantalet närmast bör anpassa sig efter antalet vårdade eller efter antalet nyintagna sjuka. Ökningen i dessa båda antal har ju nämligen i allmänhet visat sig ganska olika. Emellertid förefaller det rimligt a t t utgå ifrån, a t t man kommer till en minimisiffra, om man lägger antalet vårdade till grund för beräkningarna, medan antalet nyintagningar bör ge en maximisiffra. Under dessa förutsättningar erhålles följande sammanställning: 1 Att så är fallet, bekräftas även vid en direkt undersökning med ledning av de i »Allmän hälso- och sjukvård» meddelade siffrorna för medelvårdtiderna vid respektive sjukhus. Sålunda finner man för de odelade lasaretten följande genomsnittliga medelvårdtid (det enkla medelvärdet av de enskilda medelvårdtiderna) under de fyra åren 1933—36: 21'9. 21'5 20'8 och 20'1 dagar respektive. É(Motsvarande genomsnitt enligt den föreliggande undersökningen visar sig för 1937 vara 18 9 dagar).

26 Tab. 15. Observerad ökning av antalet patienter och härpå grundad beräknad ökning av antalet underordnade läkare. A tal ^ underj j ordnade läkare ,„,„ 1938

Anstalter för sinnessjuka tuberkulossjuka andra kroppsligt sjuka Summa

Årlig° ökning . , , K{%) ' av antalet . , , J vårdade ,nyintagna

Be

årli ™ k " a d av S ökning ,„, , ? . läkarbehovet: mm. max.

94 65 650

8"l 0"8 3'7

8"5 17 59

7'6 05 24'1

8'0 Ii 384

—

—

32'2

47'5

Ökningen av behovet av underordnade läkarkrafter uppgår sålunda enligt dessa beräkningar till mellan 32 och 48 per år. Gränserna ifråga äro alltså relativt vida, men det torde vara rimligt att uppskatta det verkliga utvidgningsbehovet till minst 35 underordnade läkare per år. Siffran synes tämligen väl överensstämma med den faktiska ökningen från 1932 till 1937, vilken enligt tab. 14 utgjorde genomsnittligt inemot 50 (över- och underordnade) läkare. Förutom det årliga utvidgningsbehovet synes emellertid även, att döma av de sid. 6—16 anförda resultaten, ett latent behov av ökat antal underordnade läkarkrafter föreligga vid huvudparten av samtliga sjukhus. Att med någon större exakthet beräkna det aktuella utvidgningsbehovet låter sig visserligen ej göra — m a n är ju för övrigt härvid även beroende av den utgångspunkt man väljer — men en viss uppfattning om storleksordningen av det ifrågavarande utvidgningsbehovet har det likväl varit möjligt a t t bilda sig. Enligt styresmännens uppgifter skulle (jfr tab. 6) det totala utvidgningsbehovet sålunda uppgå till omkring 130. Lägger man till grund de principer, som uttalats i medicinalstyrelsens cirkulär, kommer man (jfr tab. 5) enbart för de odelade lasaretten, de medicinska och kirurgiska avdelningarna samt sanatorierna upp till ett sammanlagt utvidgningsbehov av 72 läkarkrafter (här ej inräknat ev. förändringar av assistent- och extraläkartjänster till underläkarbefattningar). De till grund för denna beräkning liggande »kritiska» patientantalen synas dock, om hänsyn tages till uppgifterna om de underordnade läkarnas arbetstider, snarast vara något för högt angivna (se sid. 15), varför det verkliga utvidgningsbehovet torde få anses något större. Ännu ett försök till beräkning av det aktuella utvidgningsbehovet på grundval av arbetstiderna må emellertid beröras. Som av det föregående framgått och som i nästa avdelning skall ytterligare belysas, äro arbetstiderna för de underordnade läkarna i många fall anmärkningsvärt långa. Även om man blott räknar med den effektiva arbetstiden i tjänsten, visar det sig, a t t medelarbetstiden vid de flesta slag av sjukvårdsinrättningar och särskilt för de numerärt viktigaste grupperna av läkare avsevärt överstiger 8 timmar (se tab. 16); för den totala dagliga arbetstiden, i vilken även inräknats tid för sådant arbete, för vilket särskild ersättning utgår, gäller detta i än högre grad. Betraktar man det nu som ett önskemål, a t t medelarbetstiden i tjänsten åtminstone nedbringas till 8 timmar, skulle härför (om m a n kan lägga en rent proportionell beräkning till grund) behövas ett tillskott av cirka 60 läkare; en minskning till 7 timmars arbetsdag skulle betyda en ökning med ej mindre än cirka 180 läkare. Väljer man i stället som utgångspunkt den totala dagliga arbetstiden och ifrågasätter, a t t denna bör minskas till 8 timmar, resulterar detta i en uppskattad ökning på cirka 105 läkare. Om än de nyss gjorda beräkningarna blott kunna betraktas som ganska grova uppskattningar, framgår det dock, a t t man även med utgångs-

27 punkt från arbetstiderna kommer fram till ett aktuellt utvidgningsbehov av samma storleksordning som i det föregående. Sammanfattningsvis torde man kunna fastslå dels a t t det föreligger ett aktuellt utvidgningsbehov beträffande antalet underordnade läkarbefattningar och a t t detta behov uppgår till minst 100, dels a t t ett årligt ntvidgningsbehov föreligger, uppgående till minst 35 och möjligen 45 underordnade läkare per år. Det förtjänar i detta s a m m a n h a n g påpekas, a t t antalet årligen legitimerade läkare under de senaste decennierna ökats i sådan omfattning, a t t några svårigheter a t t täcka behovet av läkarkrafter ej torde föreligga.

II. De yngre sjukhusläkarnas dagliga arbetstid och jourförhållanden. I föregående avdelning har i samband med frågan om belastningen på sjukhusen i viss mån även arbetstidens längd tagits i betraktande, nämligen i vad det gäller dess beroende av patienttillströmningen till sjukhusen. I föreliggande avsnitt åter skall lämnas en allmän översikt över läkarnas individuella arbetstider ävensom deras jourtjänstförhållanden. Daglig arbetstid. Som förut framhållits, ligger det i sakens natur, a t t arbetstiderna ej ha kunnat uppgivas med någon större grad av exakthet i de enskilda fallen. I ett mindre antal fall — inalles cirka 8 procent av samtliga underordnade läkare; se tab. 17 —• synas för övrigt styresmännen över huvud taget ej ha ansett sig k u n n a besvara frågan rörande arbetstidens längd och i än talrikare fall h a lämnats svar s å d a n a som »8—10 timmar» eller dylikt. I sistnämnda fall har vid tabelleringen räknats med medelvärdet av de angivna gränserna. Den osäkerhet, som sålunda vidlåder de enskilda uppgifterna, torde emellertid k u n n a betraktas såsom huvudsakligen av osystematisk karaktär, och de medelvärden, som framkomma för större grupper av läkare, lära därför kunna betraktas såsom ganska signifikativa. I de av styresmännen besvarade formulären har efterfrågats dels den ungefärliga arbetstiden under effektivt arbete i tjänsten (med fråuräknande av måltidsraster samt i förekommande fall sådan arbetstid, för vilken särskild ersättning utgår), dels även den arbetstid, som vederbörande läkare eventuellt använder därutöver (framför allt deltagande i lasarettsläkarens öppna mottagning). Huruvida den gjorda distinktionen kan ha berett svårigheter vid besvarandet av formuläret framgår ej direkt av de avgivna svaren utom möjligen därav, a t t de arbetstider, som avse extraarbete, ofta angivits med större tvekan. Det kan dock anses troligt, att det i vissa fall varit svårt för styresmannen att siffermässigt uppskatta de arbetstider, som falla under de båda ifrågavarande rubrikerna i formuläret. I det följande redovisas emellertid var för sig dels den arbetstid, som rubricerats såsom »effektiv tjänstgöring i tjänsten», dels även den totala arbetstiden, med inräknande av sådan arbetstid, för vilken särskild ersättning utgår. Härvid har den totala arbetstiden räknats = arbetstiden i tjänsten i alla de fall, då särskild uppgift om tid för extraarbete ej lämnats. Totalsiffran torde därför i en del fall vara för lågt angiven. Vid tabelleringarna har, i den m å n det befunnits lämpligt, uppdelning av materialet gjorts dels med hänsyn till arten av de sjukvårdsinrättningar och

28 avdelningar, vid vilka läkarna äro verksamma, dels även med hänsyn till läkarbefattningarnas natur. Vissa numerärt mindre betydande avdelningar vid lasaretten ha emellertid sammanslagits till en enda grupp för a t t undvika alltför stor splittring av materialet. Inom varje särskild grupp har först och främst medelarbetstiden beräknats, men för att man skall kunna bilda sig en uppfattning även om variationerna ha för viktigare grupper dessutom meddelats översikter över de enskilda arbetstiderna. Vad särskilt beträffar den största gruppen bland de yngre sjukhusläkarna, nämligen underläkarna, har uppdelning gjorts med hänsyn till den närmare karaktären av tjänsten i följande tre grupper: a) underläkare, b) l:e underläkare, c) 2:e (eller 3:e) underläkare. I vissa fall har tvekan r å t t till vilken av dessa grupper en underläkare rätteligen bör hänföras, enär uppgifterna i A- och B-formulären samt i läkarförteckningen ej äro samstämmiga. Någon bestämd och för samtliga sjukhus gemensam nomenklatur för underläkarbefattningarna synes emellertid ej föreligga, då beteckningarna ifråga åtminstone i stor utsträckning främst torde hänföra sig till den löneklass, inom vilken befattningen är placerad; dock omfattar den förstnämnda gruppen (»underläkare») huvudsakligen sådana, som äro ensamma underläkare på ett sjukhus eller en avdelning, medan 2:e och 3:e underläkare samt i allmänhet även l:e underläkare äro verksamma vid avdelningar, där flera underläkartjänster finnas. I tab. 16 meddelas en översikt över de genomsnittliga arbetstider som framkommit för de underordnade läkarna vid olika sjukvårdsinrättningar *. Som förut nämnts, har härvid angivits såväl den effektiva arbetstiden i tjänsten som den totala arbetstiden. Tab. 16. Genomsnittlig daglig arbetstid för de yngre sjukhusläkarna: 1) under effektivt arbele i tjänsten; 2) med inräknande av tid för extraarbete, för vilket särskild ersättning utgår.

A.

Anm. I de fall, då läkarantalet inom en grupp understiger 5, har medelvärdet ej angivits utan ersatts med en punkt; ett streck (—) anger, att inga läkare överhuvud finnas inom gruppen. Timmar Statens sinnessjukhus. i tjänsten total

Samtliga underordnade läkare a) l:e läkare b) 2:e läkare c) Övriga läkare B.

Kommunala

87 8'6 8'8 8'8

8"l

8'3

7 7 6 7 7

7-7 7-7 7-2 7-9 7-9

sinnessjukhus.

Samtliga underordnade läkare C.

82 7-8 8s 8'6

Sanatorier.

Samtliga underordnade läkare a) Samtliga underläkare Underläkare l:e underläkare 2:e underläkare b) Övriga läkare

1 Beträffande det läkarantal, som varje grupp omfattar, hänvisas till tab. 1 och 2. Då nämligen antalet läkare med okända arbetstider är jämförelsevis litet (se tab. 17), synes det onödigt att särskilt anföra de numerärer, på vilka varje enskilt medelvärde beräknats.

29 D.

Lasarett. 1. Befattnini

Samtliga underordnade läkare a) Samtliga u n d e r l ä k a r e . . Underläkare l:e underläkare 2:e (och 3:e) underläkare b) Amanuens c) Extraläkare d) A s s i s t e n t l ä k a r e ' e) Biträdande läkare . . . .

Arbetstid i tjänsten {timmar).

Odelade lasarott

9-1 9-1 9-1

9-o 9-2 8-i

Avdelning

vid

delade

med.

kir.

rtg.

ped.

8-3 8'4

9-4 9-7

81 7-9

8-5 8-3 8-6 9-o 7-e 7-8

8-o

8-e

9-6

7-4 7-i

10-a 9-o

lasarett

ögon

oron

övriga

7'4 7-4 8-2

8-0

8'G

9s

8-1 8-3 8-i 8i 8-8 8-9 6-9 7-2

8-s 8-1

7-3 8-6

6-3

Samtliga lasarett

8-7 8-8 8-4 8-8 9-2 8-9

7-5 78 8-0

Bland assistentläkarna ha här, liksom i fortsättningen, e. o. amanuenserna inräknats.

2. Samtliga underordnade lä käre 9-5 a) Samtliga u n d e r l ä k a r e . . . 9-6 Underläkare 9-7 l:e underläkare 9-7 2:e (och 3:e) underläkare 9-5 b) Amanuens — c) Extraläkare 8-3 d) Assistentläkare. . . . e) Biträdande läkare —

Total arbetstid {timmar).

9-0 92 93 9-i 92 9-5 8-4 8-2

10-o 10-4

9-0 10-4 10-7

9-6 78

8-5 8-4 8-9

7-5 7-G 8-G

8-7 8-8 8-2

8-3 8-7

8-s

8-G

9-3

8-5 8-8 9-2 7-5 7-2

8-o 8-2 8-6

8-e

—

8-4 8-6

6-3

9-2 9-4 9-0 9-5 9-7 9-3 8-0 8-0 ?

— Timmar

E.

Övriga

sjukhus.

i tjänsten

total

6'3 8'4 9'7 80

6'3 8'4 10'6 8'0

9'1 10É4 9'0

9'4 10'6 9-8

Underordnade läkare vid: a) epidemisjukhus b) vanföreanstalter c) barnbördshus d) vårdanstalter för kroniskt sjuka e) enskilda sjukhus och sjukhem f) kuranstalter g) militärsjukhus Samtliga sjukhus inom gruppen

Som man finner, är den erhållna medelarbetstiden i tjänsten för de underordnade läkarna vid de statliga sinnessjukhusen 8'2 timmar, vid de kommunala sinnessjukhusen 8"l, vid sanatorierna 7'3, vid lasaretten 8'7 samt vid övriga sjukhus 9 o timmar. Inräknas sådan arbetstid, för vilken särskild ersättning utgår, erhållas arbetstider, som i regel ligga omkring 0'5 timmar högre än de nyss angivna. Som totalomdöme kan sägas, att arbetstiden är längst vid lasaretten och vissa »övriga sjukhus» samt kortast vid sanatorierna, medan sinnessjukhusen intaga en mellanställning. Vad särskilt beträffar lasaretten, så framkomma vissa beaktansvärda skillnader i arbetstid vid olika avdelningar samt i viss mån även beträffande befattningarnas

30 art. Sålunda visar det sig, att kirurgavdelningarna avgjort framstå såsom de avdelningar, där de underordnade läkarna ha deu längsta arbetsdagen (en kirurgunderläkare har i genomsnitt 9'7 timmars arbetsdag i tjänsten; inräknas extratid erhålles siffran 10'4 timmar), och därnäst komma de odelade lasaretten (9'1 respektive 9'6 timmar i genomsnitt för underläkare). 1 En måttligare arbetsbörda synes råda vid övriga lasarettsavdelningar, men medelarbetstiden överskrider dock i allmänhet 8 timmar. Beträffande arbetstiden för olika läkarbefattningar kan man ej konstatera så markerade differenser. Av underläkarna synas dock 2:e underläkarna i regel ha den längsta arbetstiden. Extraläkare och assistentläkare ha i allmänhet ej fullt så läng arbetsdag som underläkare och amanuenser. Bakom de funna medeltalen dölja sig emellertid avsevärda individuella variationer. För de viktigaste grupperna av yngre sjukhusläkare meddelas därför i tab. 17 en översikt över de enskilda läkarnas dagliga arbetstider, varvid dock endast arbetet i tjänsten tagits i betraktande. För några av de n u m e r ä r t mest Tab. 17. De yngre sjukhusläkarna fördelade med hänsyn till den dagliga arbetstiden i tjänsten. An al läkare med vidstående arbetstid vid Timmar

sinnessjukhus statens

högst 5 5-5 6 65 7 7-5 8 8-5 9 9-5 10 10-5 11 11-5 12 12-5 13 13'5 14 14-5 15

kommunala

lasarett sanatorier

5 1 11 8 6 2 21 2 3 3 2

underläkare

övriga 1 äkare 8 2 12 3 11 16 16 19 8 12 13 2 4

övriga sjukhus

samtliga sjukhus

19 9 48 17 65 57 149 78 75 56 92 15 24 2 19

— —

— — — — — —

— — — —

4 6 13 6 34 34 74 45 37 39 55 13 16 2 10

— — — —

— — — —

— — — —

9 1 2 1 4

z

— —

—

— 57

744 Medium

8-2 t.

8-i t.

7-8 t.

8-8 t.

8-i t.

9o t.

8-5 t.

Minst 10 timmar

8 %

0 %

3 %

28 %

18 %

49 %

23 %

Okänd arbetstid

—

65 Summa

—

—

—

—

5 4 21 1 18 2 2

6 1 2 11 5

— 3

— 2

—

— 7

— 3

— 15

— 4

— 20

— 1

— 7

11 1 2 1 4

Att märka är dock, att (som närmare belyses i tab. 19 a) läkarna vid de odelade lasaretten i regel äro betydligt mer bundna av jourtjänst, varför den konstaterade differensen ej utan vidare innebär en jämförelse med avseende på underläkarnas totala arbetsbörda vid respektive sjukhus.

31 betydande grupperna av underläkare, nämligen de vid odelade lasarett samt medicinska och kirurgiska avdelningar anställda, lämnas vidare i tab. 17 a en specifikation beträffande deras arbetstider, varvid även den totala arbetstiden tagits i betraktande. Man finner av dessa tabeller, a t t variationerna i arbetstidens längd k u n n a vara ganska betydande från fall till fall. En markerat stor grupp av samtliga underordnade läkare har uppgivits ha 8 timmars arbetsdag i tjänsten, men arbetstiden varierar för övrigt från lägst några få timmar upp till 15 timmar dagligen, vilken senare siffra uppgivits i 4 fall. Drygt hälften av de yngre sjukhusläkarna (inalles 380 av de 744 läkare, för vilka arbetstiden uppgivits) ha mer än 8 timmars dagligt arbete i tjänsten. Antalet läkare, som ha minst 10 timmars arbetsdag i tjänsten, uppgår, så som framgår av de i tab. 17 anTab. 17 a.

Underläkarna vid vissa sjukhus och avdelningar fördelade med hänsyn till daglig arbetstid i tjänsten och utanför densamma. Antal underläkare med vidståe nde arbetstid Timmar

i tjänsten Odelade lasarett

5 5-5 6 6-5 7 7-5 8 85 9 9-5 10 10-5 11 11-5 12 12D

— 2

— 5 5 12 8 11 8 13 8 5

— 3

— — — — — —

Med. avd. 1 3 2 3 10 8 21 24 9 6 16 1 3

— — — — — — —

inklusive extra arbetstid Kir. avd.

Odelade lasarett

Med. avd.

Kir. avd.

—

_ —

—

— —

3 3 7 7 17 9 4 17 17 2 8 1 6

—

1 3 3 9 12 12 26 8 13 5 7 5 3

1 108

2 2 3 7 14 5 14 8 23 6 4 6 4 12 1 2 1 3 117

— 1 5 10 5 11 9 16 3 7 3 7 2

— — — — —

9 1 2 1 3 117

Medium

9-i t.

8-4 t.

9-7 t.

9-e t.

9-2 t.

10-4 t.

Minst 10 timmar

36 %

19 %

43 %

47 %

31 %

60 % 1

13 13-5 14 14 5 15 Summa

— — — — —

givna procenttalen, för hela materialet till nära en fjärdedel. Denna andel visar sig dock ganska olika vid skilda slag av sjukhus och sjukhusavdelningar. Den varierar härvid på ett liknande sätt som medelarbetstiden. Medan procenttalet ifråga sålunda är relativt litet för sanatorier och sinnessjukhus, är det särskilt för underläkarna vid lasarett och »övriga sjukhus» betydande, varvid i synnerhet de odelade lasaretten (med 36 %) och kirurgavdelningarna (med 43 %) visa höga siffror. Inräknas tid för extraarbete, visar det sig, a t t 60 % av kirurgunderläkarna ha en arbetsdag på 10 timmar eller mer. 189039

32 Jourtjänstgöring. För belysande av de yngre sjukhusläkarnas jourförhållanden ha liknande sammanställningar gjorts som beträffande deras arbetstider. I frågeformuläret A ha lämnats uppgifter om antalet jourdygn per månad för varje läkare. Ständig jour är alltså angiven med siffran 30, jour v a r t a n n a t dygn med 15, vart tredje dygn med 10, vart fjärde med 7 ä 8, v a r t femte med 6 o. s. v. samt ingen jourtjänst med 0. De nyss angivna siffrorna äro de vanligaste i materialet förekommande, men en del mellanformer finnas också. Det innebär därför vissa svårigheter att på ett överskådligt sätt tabellera alla förekommande jourdygnstal, varför fördelningstabeller anges endast i starkt sammandrag (tab. 19). Dessförinnan meddelas emellertid i tab. 18 en översikt över medelantalet jourdygn per månad för olika grupper av läkare med samma indelning som i tab. 16, dock utan specificering för olika avdelningar vid de delade lasaretten, då det nämligen vid närmare undersökning visat sig, a t t förhållandena vid de olika avdelningarna ej avvika väsentligt ifrån v a r a n d r a ifråga om jourdygnsfrekvens. I tab. 17 och 18 ha de särskilda poliklinikläkarna ej medräknats, då dessa tjänster i allmänhet ej uppgivits förenade med jourtjänstgöring. För de övriga sjukhusläkarna saknas i vissa fall bestämda uppgifter om jourförhållandena, i det frågan rörande antalet jourdygn besvarats med »varierande» eller dylikt, respektive lämnats helt obesvarad. Tab. 18. Medelantal jourdygn per månad för de yngre sjukhusläkarna. A.

Statens

sinnessjukhus.

Samtliga underordnade läkare a) 1 :e läkare b) 2:e läkare c) Övriga läkare B.

Kommunala

10 dygn/mån. 3 » 13 » 13 »

sinnessjukhus.

Samtliga underordnade läkare G.

7 dygn/mån.

Sanatorier.

Samtliga underordnade läkare a) Samtliga underläkare Underläkare l:e underläkare 2:e underläkare b) Övriga läkare D.

16 dygn/mån. 17 » 22 » 13 » 14 » 5 »

Lasarett.

Samtliga underordnade läkare a) Samtliga underläkare Underläkare l:e underläkare 2:e (och 3:e) underläkare b) Amanuenser c) Extraläkare d) Assistentläkare e) Biträdande läkare

Odelade lasarett 17 dygn/mån. 17 » 25 » 14 » 13 » — » 16 » • —

Delade lasarett 10 dygn/mån. 11 » 16 » 9 » 10 » 10 » 14 » 5 »

33 E.

Övriga

sjukhus.

Underordnade läkare vid a) epidemisjukhus b) vanföreanstalter c) barnbördshus d) vårdanstalter för kroniskt sjuka e) enskilda sjukhus och sjukhem f) kuranstalter g) militärsjukhus Samtliga sjukhus inom gruppen

13 dygn/mån. 4 » 14 » 18 » 8 14 13

» » »

Då det helt naturligt förhåller sig så, att antalet jourdygn per månad för en underordnad läkare i allmänhet står i omvänd proportion till totala antalet underordnade läkare vid sjukhuset, respektive avdelningen, framkomma de högsta siffrorna i tab. 18 vid de odelade lasaretten och sanatorierna. Läkarantalet vid dessa sjukhus är nämligen i regel jämförelsevis litet. Gruppen »underläkare», som huvudsakligen består av ensamma underläkare, visar därvid särskilt höga siffror med i medeltal 25 jourdygn/månad vid de odelade lasaretten och 22 vid sanatorierna. För l:e och 2:e underläkare synes jour v a r t a n n a t k vart tredje dygn motsvara genomsnittsförhållandena. Amanuenser och extraläkare vid de delade lasaretten dela uppenbarligen i regel jourtjänsten med underläkarna. Assistentläkarna äro däremot i stor utsträckning befriade från jourtjänst, varför deras medeltal i tab. 17 ligger lågt. 1 Vid de statliga sinnessjukhusen ha l:e läkarna vanligen endast några få dagars månatlig jourtjänst, medan 2:e läkarna m. fl. i medeltal äro jourhavande ungefär varannan dag. Jourförhållandena för viktigare grupper belysas närmare av tab. 19. Den använda klassindelningen är betingad av de speciella omständigheterna i avseende å jourförhållandena. Sålunda omfattar gruppen 1—8 jourdygn alla de läkare, som ha jourtjänst högst vart fjärde dygn, 9—12 jourdygn är praktiskt taget liktydigt med jourtjänst vart tredje dygn och 14—16 med jourtjänst vart a n n a t dygn. I en särskild rad i tabellen har angivits relativa antalet läkare med jourtjänst vartannat dygn eller oftare. Det framgår av tab. 19 och 19 a, a t t jourförhållandena äro ganska varierande från fall till fall. Av samtliga 742 läkare med kända jourförhållanden äro sålunda 67 åtminstone i allmänhet helt fria från jourtjänstgöring (de 23 poliklinikläkarna härvid oräknade), medan 59 ha »ständig jour» och ytterligare 18 nästan ständig jour (25 å 28 jourdygn/månad). 42 % av samtliga läkare ha jourtjänst minst vartannat dygn. Andelen ifråga visar sig särskilt stor vid de odelade lasaretten, i det aU av underläkarna vid dessa sjukhus uppvisa sådana jourförhållanden; antalet är vidare stort vid sanatorierna (69 % av samtliga underordnade läkare), medan exempelvis för underläkarna vid medicinska och kirurgiska avdelningar antalet uppgår till cirka en tredjedel. Såsom förut nämnts, äro i allmänhet underläkarna mera b u n d n a av jourtjänst än övriga läkare. Vid" lasaretten h a sålunda 46 % av underläkarna jourtjänst minst varannan dag, medan för de övriga underordnade läkarna antalet blott är 21 %. Detta beror framför allt på a t t i den sistnämnda gruppen ingår ett relativt stort antal assistentläkare, vilka befattningar i regel ej äro förenade med jourtjänst. 1 För ett relativt stort antal assistentläkare saknas uppgift om jourförhållandena, men det kan antagas, att dessa läkare i regel äro fria från jourtjänst.

34 Tab. 19. De yngre sjukhusläkarna fördelade med hänsyn till antalet jourdygii per månad. (Poliklinikl&kare ej inräknade). Antal Antal jourdygn por månad

läkare

med v i d s t å e n d e

sinnessjukhus statens

0 1— 8 9-12 14-16 17-20 25-28 30

kommunala 2 19 2

3 4 12 28

6 9

26 15 16 4 3 1

Summa

sanatorier

j o u r f ö r h å11 a n d c n v i d

lasarett underövriga läkare läkare

övriga sjukhus

samtliga sjukhus

6 16 12 19

26 85 107 143 1 9 32

30 44 25 20 7

67 194 171 228 5 18 59

12 42 % 44

....

37 %

(13 %)

69 %

46 %

21 %

45 %

Ej angivna jourförhållanden

4 Medelantal dygn Minst 15 dygn

Tab. 19 a.

16 Underläkarna vid vissa sjukhus och avdelningar fördelade med hänsyn till antalet jourdygn per måuad.

Antal jourdygn per månad

0 1— 8 9-12 14-16 17—20 25-28 30

Antal underläkare med vidstående jourförhållanden vid odelade lasarett

3 17 43 1 5 13

medicinska kirurgiska avdelningar avdelningar 4 47 26 29

6 18 53 39

Summa

2 108

116 Medelantal dygn

17»

76 %

29 %

34 %

Minst 15 dygn

Beträffande jourförhållandena och arbetsförhållandena i övrigt föreligga jämväl vissa upplysningar om förekomsten av jourrum vid sjukhusen ävensom uppgifter, huruvida läkarna disponera särskilda arbetsrum. Sammanfattningsvis kunna följande resultat anföras. Jourrum finnas blott i undantagsfall vid de statliga sinnessjukhusen och sanatorierna, enär jourtjänsten här i allmänhet skötes från bostäder och expeditionslokaler. Vid de kommunala sinnessjukhusen finnas jourrum i några fall, då bostäder för underordnade läkare saknas. Vid 11 av de odelade lasarett, där underordnade läkare finnas, d. v. s. i ungefär vart femte fall, har uppgivits, att jourrum tillhandahålles. I vissa övriga fall har det påpekats, att läkarexpeditioneu i viss mån kan användas som jourrum.

:',•>

Vid de övriga 50 lasaretten har jourrum uppgivits förekomma i 26 fall, d. v. s. vid ungefär vartannat sjukhus. Om man bortser från universitetssjukhusen i Uppsala och Lund, vid vilka nämligen de som bostäder betecknade lokalerna huvudsakligen användas endast som tjänsterum, uppgår totala antalet jourrum härvid till 57, de flesta a n k n u t n a till kirurgiska och medicinska avdelningar. Vid vissa större sjukhus finnes ett flertal jourrum, så t. ex. 11 vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och 8 vid Serafimerlasarettet. I några fall användas jourrummen även för andra än sitt egentliga ändamål, t. ex. såsom expeditionslokal eller arbetsrum för övrigt, arkiv etc. I vissa undantagsfall användes ett jourrum av flera jourhavande läkare samtidigt. Vid 9 av de 27 såsom »övriga sjukhus» betecknade sjukvårdsinrättningar, där underordnade läkare äro anställda, har uppgivits att jourrum finnes, härvid i ett fall dubbla sådana. I vilken utsträckning särskilda arbetsrum disponeras av de yngre sjukhusläkarna framgår av tab. 20, i vilken för varje huvudgrupp av sjukvårdsinrättningar angivits relativa antalet underordnade läkare a) med eget arbetsrum, b) med delat arbetsrum, c) utan arbetsrum. Materialet grundar sig på inalles 730 fall, då nämligen beträffande 79 fall av samtliga 809 underordnade läkarbefattningar uppgift om arbetsrum ej lämnats. Det kan emellertid anses troligt, att dessa i stor utsträckning utgöras av sådana fall, i vilka arbetsrum saknas, och a t t sålunda relativa antalet läkare utan arbetsrum i själva verket är något större än vad tabellen utvisar. Ej fullt en tredjedel av samtliga yngre sjukhusläkare har enligt tab. 20 eget arbetsrum, drygt hälften har delat arbetsrum och omkring en sjättedel saknar arbetsrum. Förhållandena äro emellertid olika vid olika slag av sjukhus. Sålunda är vid de statliga sinnessjukhusen delat arbetsrum det vanligaste (72 %), medan vid sanatorierna eget arbetsrum är regeln (71 %). Förhållandena vid lasaretten återigen motsvara i stort sett dem som gälla samtliga sjukhus. Tab. 20.

Förekomsten av särskilda arbetsrum för de yngre sjukhusläkarna. Kelativa antalet läkare S

j

u

k

k

u s

Kommunala sinnessjukhus

Samtliga sjukhus

utan med eget med delat arbetsrum arbetsrum arbetsrum

Summa

%

%

%

%

15 43 71 30 31 24 17

72 57 24 53 58 35 47

13 0 5 17 11 41 36

100 100 100 100 100 100 100

36 EEL De yngre sjukhusläkarnas inkomstförhallanden. De yngre sjukhusläkarnas inkomster utgöras dels av kontantlön, dels i flertalet fall av vissa naturaförmåner, nämligen bostad, kost eller bådadera, dels slutligen i allmänhet av extrainkomster, vilka i regel härröra från deltagande i överläkarens öppna mottagning. För a t t belysa de yngre sjukhusläkarnas inkomstförhållanden ha två metoder kommit till användning, en direkt och en indirekt. Den direkta metoden består däri, att uppgifter inhämtats från länsstyrelserna respektive överståthållarämbetet i 8 utvalda län (jfr översikten nedan) samt städerna Stockholm och Göteborg rörande vid sjukvårdsinrättningarna i ifrågavarande län och kommuner anställda läkare beträffande i 1938 års taxeringslängder redovisade belopp vid taxering till kommunal inkomstskatt, avseende dels tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, dels rörelse m. m. Denna undersökning, vid vilken för övrigt även uppgifter om de överordnade läkarna erhållits, omfattar inalles 281 underordnade och 175 överordnade läkare, vilka fördela sig med hänsyn till administrativa områden och sjukvårdsinrättningens art på nedan angivna s ä t t : Översikt över antalet i taxeringsundersökningen ingående läkare. (Si. = sinnessjukhus, Sa. = sanatorier, L. a= lasarett, Ö. = övriga sjukhus.) Antal överordnade läkare

Antal underordnade läkare

Si.

Si.

Administrativt område

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.

Stockholms stad Göteborgs » Stockholms län Kronobergs » Malmöhus » Hallands » Skaraborgs » Västmanlands » Kopparbergs » Norrbottens » Summa

Sa. 11 1 1

1 2 1

1 2 3 1 1 2 1

39 11 7 3 29 5 7 7 10 4

20 Sa.

O.

1 2 2

1 2 2

83 22 14 4 56 6 8 7 10 4

4 11

2 5 1 3 5 o O

15 Av det ifrågavarande taxeringsmaterialet är det möjligt a t t bilda sig en viss uppfattning om sjukhusläkarnas genomsnittliga inkomststandard. Emellertid inskränkes den använda metodens värde betydligt därigenom, att det — såsom det yisat sig vid närmare granskning — är relativt sällsynt, att en yngre sjukhusläkare innehaft en och samma tjänst under loppet av hela det kalenderår (1937), som de uppgivna inkomsterna avse, och det är därför i regel ej möjligt a t t på ett fullt tillfredsställande sätt hänföra den till taxering uppgivna inkomsten till en bestämd befattning. Och då det i varje fall icke u t a n avsevärd tidsutdräkt skulle låta sig göra a t t för varje läkare i n h ä m t a tillräckligt specificerade uppgifter rörande hans verksamhet under kalenderåret ifråga, har knappast någon annan möjlighet erbjudit sig än att hänföra varje läkare till den tjänsteställning, som med hänsyn till uppgifterna i det erhållna taxeringsmaterialet och läkarförteckningarna varit a t t anse som mest adekvat. Därvid är

37 dock särskilt att märka, att de i taxeringslängderna såsom assistentlakare rubricerade läkarna ofta endast torde ha tjänstgjort såsom sådana en del av året, och det måste därför vara missvisande att hänföra den uppgivna inkomsten till assistentläkarfee/atfninpen. Om man emellertid bortser från sådana relativt fataliga fall torde det insamlade materialet kunna anses giva en tämligen god bild av sjukhusläkarnas medelinkomster. Enär vissa läkare på grund av flyttningar m. m. och därmed förenade avvikelser mellan mantalsskrivningsort och sjukhusort ej blivit upptagna till taxering i det län, inom vilket sjukhuset är beläget, saknas dock uppgifter om inkomsterna för ett ej ringa antal befattningshavare, och det är ei uteslutet, att dessa utgöra ett urval av läkare med i genomsnitt lägre inkomster å de befattningar det här är fråga om. Det är dock mindre troligt, a t t de anförda omständigheterna k u n n a vara av någon väsentlig betydelse. Av något större betydelse är u t a n tvivel, såsom i det följande skall framgå, att det material, varpå undersökningen grundar sig, ej kan anses fullt representativt i den mån det gäller att belysa förhållandena för hela rikets sjukhusläkarkår. Då nämligen i det ifrågavarande materialet ingå städerna Stockholm och Göteborg (varjämte för övrigt Malmö ingår i Malmöhus län), få läkarna i dessa större städer genom sin stora numerär ett oproportionerligt stort inflytande på siffrorna för hela materialet; å andra sidan är det dock givetvis värdefullt, a t t materialet ger möjlighet till att studera de eventuella skillnaderna mellan viktigare administrativa områden i fråga om inkomstförhållandena. De hithörande fråoorna beträffande urvalet skola utförligare diskuteras längre fram (jfr sid. 40), men det må redan här förutskickas, a t t urvalet ifråga ej har någon avgörande betydelse samt a t t dess inverkan kan till sin storleksordning uppskattas. Öm det sålunda kan förmodas, a t t man av det insamlade materialet rörande de till taxering uppgivna inkomstbeloppen kan erhålla jämförelsevis god uppfattning om genomsnittsinkomsten för sjukhusläkarna, så måste det däremot givetvis, med hänsyn till vad ovan framhållits, vara vanskligt att draga några slutsatser av de individuella variationer, som inkomstbeloppen visa sinsemellan. Vidare är det omöjligt a t t av de införskaffade inkomstuppgifterna avgöra, hur stor del av inkomsten som utgått i form av lön och hur stor del som utgjorts av extrainkomster. Under den rubrik »av tjänst eller tillfällig verksamhet», d ä r de yngre sjukhusläkarnas samtliga arbetsinkomster med några få undantag uppförts, torde nämligen förutom lön (inklusive värdet av naturaförmåner) även extrainkomsterna ingå. Inkomst »av rörelse» har för de underordnade läkarna blott uppgivits i ett fåtal fall (13 av samtliga 281); för de överordnade lakarna däremot förekomma ofta avsevärda belopp under denna rubrik, vilka uppenbarligen utgöra inkomster av privat mottagning. I den mån sådana inkomster »av rörelse» finnas angivna även för de yngre läkarna, h a dessa emellertid i det följande betraktats såsom extrainkomster och därför inräknats i totalinkomsterna. Något större inflytande på medelvärdessiffrorna utöva emellertid icke dessa inkomster »av rörelse». Resultaten av den på taxeringsuppgifterna grundade undersökningen återfinnas längre fram i annat sammanhang (tab. 21 och 22). Då det nämligen synts mest ändamålsenligt att sammanställa dessa resultat med dem, som erhållas genom den indirekta metoden, skall här först redogöras för det tillvagagångssätt, som tillämpats vid användandet av denna sistnämnda metod. Den indirekta metoden. Då den direkta metoden visade sig ej ensam k u n n a giva en tillräckligt detaljerad överblick över inkomstförhållandena, syntes det fämpligt att pröva, huruvida man ej genom sammanställning av från olika håll inhämtade uppgifter om de kontantlöner, naturaförmåner och extrainkomster, som äro förenade med respektive sjukhusläkarbefattningar i underordnad ställning, skulle kunna erhålla en fullständigare bild av inkomstförhållandena. Uppgifter

38 angående extrainkomsterna och naturaförmånerna föreligga i A- respektive B formulären, och beträffande lönevillkoren har funnits att tillgå en av landstino-sforbundet utarbetad översikt över de år 1938 gällande lönevillkoren för de underordnade läkarna vid samtliga av landstingen drivna sjukvårdsinrättnino-ar i riket. En komplettering måste emellertid göras beträffande lönevillkoren vid statens sinnessjukhus samt sjukvårdsinrättningarna i vissa städer. Det visade sig möjligt a t t åvägabringa en sådan komplettering utan ökad tidsutdräkt för undersökningen. Beträffande de uppgifter, som sålunda ligga till grund för den indirekta syntetiska beräkningen av den årsinkomst, som svarar mot varje befattnino må följande n ä m n a s : Ifråga om lönerna har genomgående blott räknats med grundbeloppen I viss utsträckning förekommer det visserligen, att ålderstillägg erhållas efter ett (eventuellt två) års tjänst, men hänsyn härtill har blott tagits såtillvida som det i samband med tabell 21 (not 1) angivits, hur mycket medelinkomsten ökas om dessa alderstillägg inräknas. I ett betydligt större antal fall förekommer'det att löneförhöjning angivits äga rum först efter loppet av tre år, men då en och samma underläkartjänst i regel ej uppehälles mer än tre år av samma befattningshavare, kunna dessa tillägg betraktas som enbart fiktiva, och någon hänsyn har ej tagits till dem vid inkomstberäkningarna. Till rörliga tillägg (dyrtidstillägg) och provisoriska löneförstärkningar har hänsyn tagits i enlighet med de grunder, som angivits gälla i varje särskilt fall. Det har framgått, att härvid samma grunder som vid endera statens reglerade verk eller statens oreglerade verk tillämpas i stor utsträckning. Rörande värdet av eventuella kost- och bostadsförmåner ha uppgifter i Bformulären lämnats av sysslomännen. Härvid hava upplysningar i de flesta fall erhållits om värderingen såväl vid beräkning av lönen som vid taxering till inkomstskatt. Hava dessa belopp varit olika, så har den vid beräkning av lönen uppgivna summan använts vid de i föreliggande undersökning gjorda uppskattningarna av inkomsten. I de fall, då inga uppgifter överhuvud lämnats beträffande värderingen av förmånerna — nämligen beträffande kost i 12 fall och beträffande bostad i 28 fall — har uppskattning för den föreliggande undersökningens behov skett med ledning av en hjälptabell, som gjorts för de fall, då värdering finnes angiven. De värden, som erhållits på grundval av ifrågavarande specialundersökning, äro efter avrundning följande: för bostad om 1 rum » 2 » » » » 2 » och kokvrå » » » 2 » » kök * » » 3 » » » x » » 4 » » »

550 650 750 ..'.] J000 1250

kr0n01./är

» , »

Fri kost har i samtliga 12 ovannämnda fall värderats till 60 kronor/månad, vilket belopp nära ansluter sig till genomsnittet för de fall, då värdering angivits i B-blanketterna. Beträffande de extrainkomster, som i regel äro förenade med respektive befattningar, ha uppgifter lämnats i A-formulären av styresmännen. Det ligger i sakens natur, att det här i stor utsträckning endast rör sig om relativt °grova uppskattningar (i vissa fall ha för övrigt inga uppgifter alls kunnat lämnas), men åtminstone för medelvärdesberäkningarna torde denna omständighet betyda relativt litet. Vid beräkningar och tabelleringar i det följande har såväl lönen inklusive naturaförmånerna å ena sidan som extrainkomsterna å andra sidan var för si»

89 Tab. 21. He yngre sjukhusläkarnas inkomstförhållanden: medelinkomst med uppdelning på lön (inklusive naturaförmåner) och extrainkomster. Den »direkta» metoden

Den »indirekta» metoden Antal befattn. med kända

Sjukhus och befattning

Total Extraarbetsinkominkomst sternas Antal enl. tax Extra Total andel i läkare inkom- arbets- totalinuppgifster 2 inkomst komsten terna 3 kronor %

Medel nkomst, kronor l

Län extra- (inkl. löne- inkom- naturavillkor ster förmåner) 809

6 210

2 570

8 780

920 440 180

9 720 11340 9 830 7160

17 35 12

9 200 10 420 9 390 6 980

18 37 13

8 4 3

7 9 4

11190 7 910 6110

10 290

10 630

9 630

65 62

61 58

980 970

22 20

1060 1270

15 14

10 8

18 3

16 3

8 41

7 570 7 670 8 550 6110

7 210 7 430 6 940 9110 6 040 2 780

14 13

23 21

6 230 6 460 5 880 7 840 5 580 1630

—

—

584 430

519 392

43 35

113 33

149 38

141 38

33 23

41 15

32 73

29 56

37 36

1 4

....

8 950 10 470 11 090 11 790 8 620 6 480 6 580 1210 17 550

101 150

3 260 3 830 4 770 4 080 2 880 1460 2 430 440 9 830

36 37

119 162

5 690 6 640 6 320 7 710 5 740 5 020 4 150 770 7 720

11 270 11 560 11880 9 960 7 560 (4 590) (5 660) 18 550

Samtliga underordn. läkare a) Underläkare b) Övriga läkare

44 22

42 19

6 140 6 740 4 940

1390 1550 1020

7 530 8 290 5 960

13 2

8 980 (20 930.

Samtliga

läkare

A. Statens

sinnessjukhus.

Samtliga underordn. läkare a) 1 :e läkare b) 2:e läkare c) Övriga läkare B. Kommunala sjukhus.

sinnes-

Samtliga underordn. läkare C-

Sanatorier.

Samtliga underordn. läkare a) Samtliga underläkare. . Underläkare l:e underläkare 2:e underläkare b) Övriga läkare D.

iMSarett.

Samtliga underordn. läkare a) Samtliga underläkare. . Underläkare l:e underläkare 2-.e underläkare b) Amanuens c) Extraläkare e) Biträdande läkare E. Övriga

sjukhus. 18

19 17

1 I lönen ha eventuellt fö rekommande älderstillä ?g ej inräknats. Det visar sig em ellertid, att dessa äro av oväsentlig betydelse för medelta len, i det t. ex. efter ett års tja nst ökningen av medelinkomsten *ör samtliga lasarettsui iderläkare utgör blott cii ka 100 kronor och för sanatorieunderläkarnn 90 kronor. I extrainkomsterna äro inräknade inkomster a v eventuella öve rläkarvil ariat, ( läremot ej tjiinsteläkarvikariat. 8 Undersökningen grundar sig på uppgifter för b eskattningsåret ] 937 och avser nkomst »av tjänst eller tillfällig fö rvärvsverksamhet» sam t »av rörelse», v ilken se nare po st dock endast uppgivits i 13 fall, a1r vilka 8 hänföra sig t ill biträdande lä]iare, de övriga till underläkare. För de sistnämn la ingår inkomst »av rörelse» blott i ned cirk l 100 1 ronor i medelinkomsten, medan för de biträdande läkarna medelinkomsten av röre .se upp går till 8 420 kronor.

40 tagits i betraktande. Genom addition av medelinkomsterna i respektive fall erhålles härvid även medelvärdet av den totala arbetsinkomsten, men för denna ha dessutom särskilda fördelningstabeller upprättats i syfte att belysa de individuella variationerna i inkomstnivån. En första sammanfattning av de resultat rörande de yngre sjukhusläkarnas inkomstförhållanden, vilka erhållits genom de båda i det föregående n ä m n d a metoderna, återfinnes i tab. 21. Det är a t t börja med av stort intresse att göra en jämförelse mellan de medelinkomster, som framkommit med användande av de båda olika metoderna. På resultatet av denna jämförelse beror nämligen i hög grad tillförlitligheten av de anförda siffrorna. Överensstämmelsen är givetvis långtifrån exakt men måste anses fullt tillfredsställande, särskilt om hänsyn tages därtill, att vissa förut n ä m n d a omständigheter föreligga, vilka på förhand kunna väntas inverka störande på jämförbarheten. Ifrågavarande omständigheter må här i korthet rekapituleras samt något kompletteras, då det synes av vikt a t t härigenom såvitt möjligt klart angiva innebörden av de i tab. 21 anförda siffrorna. Den viktigaste av de orsaker, som kunna väntas inverka menligt på jämförbarheten mellan de båda sifferserier i tab. 21, vilka ange den totala arbetsinkomsten, torde vara, a t t vid användande av den direkta metoden urvalet av administrativa områden ej kan anses representativt. Dessutom är det tänkbart, att urvalet av läkare inom varje område ej heller är fullt representativt på grund av ändrad mantalsskrivningsort. Vidare är att beakta, a t t den av en viss läkare deklarerade årsinkomsten ofta ej hänför sig till en och samma befattning, ty förutom ombyten av befattningar under årets lopp förekommer troligen i många fall även, a t t inkomster av tjänsteläkarvikariat m. m. ingå i de deklarerade beloppen, vilket däremot ej är fallet med de enligt den indirekta metoden beräknade inkomsterna. Av mindre betydelse torde vara, a t t de båda sifferserierna avse olika år samt a t t ev. ålderstillägg ingå i de taxerade beloppen men ej äro inräknade vid användande av den indirekta metoden. Slutligen må nämnas, a t t för vissa befattningar antalet läkare, på vilka de genomsnittliga deklarerade beloppen beräknats, är så litet, att den erhållna medelinkomsten kan ha rönt jämförelsevis stort inflytande av tillfälligheter, och avvikelser mellan de båda metodernas resultat därför kunna vara delvis slumpbetingade. Vad särskilt beträffar den inverkan, som den förstnämnda omständigheten — urvalet av områden — kan ha, så har en särskild beräkning gjorts i syfte att utröna, av vilken storleksordning den »felkälla» kan vara, som urvalet innebär. För den numerärt viktigaste gruppen, nämligen lasarettsunderläkarna, visar tab. 21, att de taxerade beloppen i genomsnitt ligga cirka 800 kronor högre än de på annat sätt beräknade. Söker man nu beräkna beloppet av det verkliga riksgenomsnittet för de taxerade inkomsterna, kan man använda de uppgifter, Tab. 22. Lasarettsunderläknrnas medelinkomst inom vissa administrativa områden. Stad eller län

Stockholms stad Göteborgs stad Malmöhus län Övriga län

Totalantal lasarettsunderläkare

Medelinkomst enligt taxeringsuppgifterna

130 29 43 216

10 260 17 660 11920 9 360

10480 (beräkn.)

41 som erhållits rörande de yngre sjukhusläkarnas inkomster i olika län respektive städer. Det visar sig härvid (tab. 22), att framför allt Göteborgs stad avviker från det övriga materialet med relativt höga inkomstbelopp samt att även Stockholms s t a d och Malmöhus län uppvisa något högre siffror än de övriga 7 länen, vilka i tabellen sammanfattats till en enda grupp, då de ej uppvisa anmärkningsvärda skillnader sinsemellan. Kan man nu betrakta den siffra (9 360 kronor), som erhållits för dessa 7 län, såsom representativ även för de län, som ej ingå i taxeringsmaterialet, så erhåller m a n ett beräknat riksgenomsnitt för de taxerade inkomsterna, vilket uppgår till 10 480 kronor och sålunda synnerligen nära överensstämmer med det belopp, som erhållits med hjälp av den indirekta metoden. En annan omständighet, som talar för, att de skillnader, som föreligga mellan de båda metodernas resultat, äro av nyss berörda art, är, att för sanatorieunderläkarna någon systematisk skillnad knappast föreligger, vilket nämligen torde k u n u a förklaras så, att de större städerna i detta fall ej på något sätt dominera ifråga om läkarnumerärerna och någon sådan heterogenitet som beträffande lasarettsunderläkarna ej föreligger här. Av den jämförelse, som ovan gjorts mellan de båda metodernas resultat och som längre fram skall göras något utförligare genom jämförelse även mellan inkomstfördelningarna enligt respektive metoder, framgår, a t t man har anledning betrakta resultaten av inkomststatistiken såsom i tillfredsställande grad tillförlitliga. Då de genom den indirekta metoden erhållna siffrorna bygga på ett större och mera representativt material och därför synas bäst ägnade att läggas till grund för ett mera detaljerat studium av inkomstförhållandena, skola i fortsättningen främst de på denna metod grundade resultaten anföras l. De siffror, som härvid synas h a det största intresset, äro de i tab. 21 anförda uppgifterna dels om den totala arbetsinkomsten, dels om extrainkomsternas relativa andel i denna inkomst, vilken andel likaledes framgår av n ä m n d a tabell. Vad först inkomstnivån beträffar, så må nämnas, att underläkarna vid lasaretten h a en medelinkomst på 10 å 11 tusen kronor, varvid l:e underläkarnas medelinkomst närmar sig 12 000 kronor, medan 2:e underläkarnas ej uppgår till 9 000 kronor. Amanuenser och extraläkare ha en genomsnittsinkomst på 6 å 7 tusen kronor, medan assistentläkarna ha en synnerligen låg inkomststandard med i medeltal 100 kronor/mån. (i stor utsträckning utgående i form av naturaförmåner). De relativt fåtaliga biträdande läkarna uppnå inkomster på i genomsnitt drygt 17 000 kronor. Vid sanatorierna är inkomststandarden betydligt lägre än vid lasaretten — för underläkarna ligger den sålunda i genomsnitt omkring 3 000 kronor lägre — vilket huvudsakligen beror på skillnaderna i extrainkomster, i det lönenivån nämligen är praktiskt taget densamma. 1 Dock må här i korthet särskilt anföras de resultat, som erhållits beträffande de överordnade läkarnas inkomster enligt taxeringsuppgifterna:

Antal överläkare med nedanstående inkomst (1 000-tal Medelkronor) av tjänst, tillfällig förvärvsverksamhet Medel- inkomst och rörelse Summa inkomst, exklusive läkare kronor rörelse, 80 60 70 50 30 40 Intill 20 kronor till till till till till till till 20 80 60 90 40 50 70 30

Sjukhus

7 41 6

1 2 35 9

1 23

..

17 5 12 4

Samtliga sjukhus

2 Sinnessjukhus . . . . Sanatorier Övriga sjukhus

1 1 2

2 2

18 16 122 20

15 500 24 390 33 800 30 660

13 980 20 600 23 880 23 400

30 750

22 530

42 Vid de statliga sinnessjukhusen ha l:e läkarna en inkomstnivå, som kan jämföras med l:e underläkarnas vid lasaretten, medan 2:e läkarnas medelinkomst med drygt 1 000 kronor överstiger 2:e underläkarnas. Extrainkomsternas storlek är i hög grad varierande. Detta framgår m å h ä n d a bäst av de i tab. 21 anförda procenttalen, vilka ange, hur stor del av inkomsten, som extrainkomsterna utgöra. Medan vid sinnessjukhusen dessa uppgå till endast några få procent och för sanatorieläkarna till omkring en sjundedel av totalinkomsten, utgöra de för de underordnade läkarna vid lasaretten i genomsnitt drygt en tredjedel av densamma. Bakom de i tab. 21 anförda siffrorna dölja sig emellertid avsevärda olikheter såväl vid jämförelse mellan olika grupper med indelning efter sjukhusavdelningar etc. som vid individuella jämförelser inom dessa grupper. Framför allt är det emellertid härvid extrainkomsterna som i hög grad variera. Sålunda framgår det av tab. 23, i vilken meddelas en specifikation av tab. 21 beträffande underläkarna vid vissa lasarettsavdelningar och specialsjukhus, a t t lönenivån ej varierar synnerligen mycket vid jämförelse mellan de n ä m n d a sjukvårdsinrättTab. 23. Medelinkomst för underläkarna vid lasarett och »övriga sjukhus» med hänsyn till avdelningens respektive sjukhusets art. (Specifikation av tab. 21.)

Lön (inkl. naturaförmåner)

Extrainkomster

Totalinkomst

Extrainkomsternas andel i totalinkomsten

5 840

3 620

9 460

6 880 6 660 6 980 7 000 6 800 6 480 7150 7 520 6 390 6 720 7 170 6 460 6 650 6 890

2 640 6 360 2 710 630 4 470 4 290 1610 190 870 3 720 580 2 050 470 2 490

9 520 13 020 9 690 7 630 11 270 10 770 8 760 7 710 7 260 10 440 7 750 8f-10 7120 9 380

28 49 28 8 40 40 18

Medelinkomst, kronor Sjukbus och avdelning

Odelade lasarett Delade lasarett: Medicinsk avdelning . Kirurgisk avdelning Röntgenavdelning Pediatrisk avdelning Ögonavdelning Oronavdelning Övriga avdelningar Epidemisjukhus Vanföreanstalter Barnbördshus Vårdanstalter för kroniskt sjuka Enskilda sjukhus Kuranstalter Militärsjukhus

%

12 36 7 24 7 27

ningarna inbördes, medan däremot extrainkomsterna äro i hög grad olika. För kirurgunderläkarna utgöra de inemot hälften av totalinkomsten, vilken uppgår till 13 000 kronor i genomsnitt; vid odelade lasarett samt ögon-och öronavdelningar uppgå de till cirka 40 procent, vid medicinska avdelningar och röntgenavdelningar till ej fullt 30 procent. Vid övriga avdelningar samt de flesta specialsjukhus äro extrainkomsterna i allmänhet av mindre betydelse; vid barnbördshusen utgöra de dock 36 procent av totalinkomsten. Av tab. 24 och 25 framgår, vilka individuella variationer, som ligga bakom de medeltal, som återgivits i tab. 21 för respektive lönebeloppen och extrainkomsterna. Medan enligt tab. 24 de löner, som avse en och samma tjänsteställning, tämligen symmetriskt och med relativt måttlig spridning gruppera sig kring sitt medelvärde, framgår av tab. 25, a t t extrainkomsterna visa en långt större variabilitet, och i synnerhet gäller detta lasaretten. Vad särskilt beträffar

48 T a b . 24. De u n d e r o r d n a d e s j u k h u s l ä k a r b e f a t t n i n g a r n a f ö r d e l a d e efter å r s l ö n ( m e d i n r ä k n a n d e av n a t u r a f ö r m å n e r ) e n l i g t å r 1938 g ä l l a n d e v i l l k o r . Antal läkare med nedanstående lön (1000-tal kronor) Summa

Sjukhus och befattning over 12 A. Statens

sinnessjitkhus. 18 37 13

l:e läkare 2:e läkare Övriga läkare B.

Kommunalasinnessjukhus. 13

Samtliga läkare C.

D.

26 Sanatorier. Underläkare . . . l:e underläkare 2:e underläkare Övriga läkare .

23 21 18 3

Lasarett. Underläkare l:e underläkare . . 2:e underläkare . . Amanuens Extraläkare Assistentläkare . . Biträdande läkare

119 162 149 38 32 73 11

E. övriga

sjukhus.

Underläkare Övriga läkare Samtliga läkare 1

•18

4 8

44 22

171 163 100

14 Assistentläkare med endast naturaförmåner; befattningen innehaves av en med. kand. Härav 28 utan någon som helst lön.

l a s a r e t t s u n d e r l ä k a r n a ( t a b . 2 5 a), s å v i s a r d e t sig, a t t m e d a n å t s k i l l i g a a v d e s s a h a i n g a eller o b e t y d l i g a e x t r a i n k o m s t e r (23 p r o c e n t h a h ö g s t 1 0 0 0 k r o n o r / å r ) , k u n n a v i s s a b e f a t t n i n g s h a v a r e ( i n a l l e s 6 p r o c e n t ) u p p b ä r a 10 0 0 0 k r o n o r eller mer. Det framgår i viss m å n redan h ä r a v , att fördelningen med avseende på e x t r a i n k o m s t e r n a ej ä r fullt s y m m e t r i s k u t a n d e t r å d e r e n v i s s a n h o p n i n g k r i n g lägre inkomstbelopp. A t t s å ä r fallet, b e k r ä f t a s v i d b e r ä k n i n g a v m e d i a n e n , v i l k e n för l a s a r e t t s u n d e r l ä k a r n a u p p g å r t i l l 2 8 6 0 k r o n o r / å r (d. v. s. a t t d e t ä r lika vanligt, a t t de årliga e x t r a i n k o m s t e r n a u n d e r s t i g a 2 860 kronor som a t t de ö v e r s t i g a d e t t a b e l o p p ) , m e d a n m e d e l v ä r d e t e n l i g t t a b . 21 ä r n ä r a 1 0 0 0 k r o n o r högre. O m o r s a k e r n a till d e h e t e r o g e n a f ö r h å l l a n d e n , s o m u p p e n b a r l i g e n r å d a bet r ä f f a n d e e x t r a i n k o m s t e r n a , l ä m n a r d e t i n s a m l a d e m a t e r i a l e t föga u p p l y s n i n g , o c h d e n n a f r å g a s k a l l d ä r f ö r h ä r ej t a g a s u p p till d i s k u s s i o n . D o c k m å d e t p å p e k a s , a t t i n k o m s t n i v å n för o l i k a g r u p p e r a v l ä k a r e s y n e s s t å i e t t v i s s t s a m b a n d m e d d e n d a g l i g a a r b e t s t i d e n s l ä n g d e n l i g t d e siffror s o m f r a m k o m m i t i avdelning II. Av u n d e r l ä k a r n a ha s å l u n d a kirurgerna de största e x t r a i n k o m s t e r n a

44 Tab. 25.

De underordnade sjukhusläkarbefattningarna, fördelade efter å r l i g a beloppet av med dem f ö r e n a d e extrainkomster. Antal läkare med nedanstående extrainkomster (1000-tal kronor)

Sjukhus och befattning

Summa

In till 0-5

A- Statens sinnessjukhus. l:e läkare 2:e läkare Övriga läkare B. Kommunala

sinnessjukhus.

Samtliga läkare C.

17 35 12

26 Sanatorier. Underläkare . . . l:e underläkare . 2:e underläkare . Övriga läkare .

D.

22 20 16 3

Lasarett. Underläkare l:e underläkare . . . 2:e underläkare . . . Amanuens E x t r a läkare Assistentläkare . .. Biträdande läkare

E. Övriga

sjukhus.

Underläkare . . . Övriga läkare Samtliga

101 160 141 38 29 56 4

läkare.

14 4 148

7 3 112

29 17 15 14 11

42 19 731

Anm. Uppgifter om extrainkomsternas belopp ha ej lämnats för 78 underordnade läkare, av vilka 65 vid lasaretten (härav 38 underläkare). men också den avgjort längsta arbetsdagen, m e d a n exempelvis sanatorieläkarna h a en relativt måttlig arbetsdag men samtidigt g a n s k a obetydliga möjligheter till e x t r a i n k o m s t e r . I d e t f ö r e g å e n d e h a m e d d e l a t s f ö r d e l n i n g s t a b e l l e r för l ö n e b e l o p p e n o c h e x t r a i n k o m s t e r n a v a r för s i g e n l i g t d e n i n d i r e k t a m e t o d e n . F ö r d e n t o t a l a a r b e t s i n k o m s t e n h a e n d a s t g e n o m s n i t t e n å t e r g i v i t s ( t a b . 21). D å d e t e m e l l e r t i d s y n e s v a r a av stort intresse a t t erhålla en överblick ä v e n över de individuella totali n k o m s t e r n a , m e d d e l a s i t a b . 26 en s ä r s k i l d f ö r d e l n i n g s t a b e l l för d e s s a ; t a b e l l e n ä r för ö v r i g t f u l l t a n a l o g m e d d e b å d a f ö r e g å e n d e t a b e l l e r n a 24 o c h 2 5 och omfattar s a m m a antal läkarbefattningar som den s i s t n ä m n d a tabellen, i det t o t a l i n k o m s t e n h a r m å s t b e t r a k t a s s o m o k ä n d i s a m t l i g a d e fall, d å u p p g i f t o m e x t r a i n k o m s t e r n a ej l ä m n a t s . T a b . 26 f r a m h ä v e r p å e t t m å h ä n d a ä n m e r a m a r k e r a t s ä t t ä n t a b . 2 5 d e n s t o r a v a r i a b i l i t e t e n i i n k o m s t l ä g e för v i s s a s l a g a v b e f a t t n i n g a r , o c h s ä r s k i l t v i s a r d e t s i g a t t d e u n d e r o r d n a d e l ä k a r n a v i d l a s a r e t t e n h a e n f r å n fall t i l l fall i h ö g g r a d v a r i e r a n d e i n k o m s t n i v å . F ö r 2:e u n d e r l ä k a r e ( i n k l u s i v e 3:e u n d e r -

45 Tab. 25 a. Specifikation för lasarettsunderläkare. Antal läkare med nedanstående extrainl oms ;er (1000-tal kronor ) Sjukhus och avdelning 0

In- 0-5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 20 till till till till till till till till till till till till till 0-5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 20 30 1

1 10 18 24 18 14 8 3 2 3 1 1 3 1 10 9 6 13 16 12 7 7 7 9 10 1 2 4 2 2 5 4 4 2 2 2 3 3 1 1 1 1 1 1 1 3 1 2 1 2 1 2 1 2 1 1 1 5 16 4 7 1 2 2 13 15 14 11 18 14 34 41 59 56 47 40 25

106 5 112 28 10 6 14 40

3 11 24 12 10

Odelade lasarett Delade lasarett. Medicinsk avdelning Kirurgisk avdelning Röntgenavdelning Pediatrisk avdelning Övriga avdelningar Summa

1 Summa

5 392

läkare) kan man exempelvis möjligen tala om en typisk årsinkomst på 7—8 000 kronor, men tjänster förekomma härvid, vilka ej inbringa mer än 4—5 000 kronor årligen, medan å andra sidan årsinkomsten i vissa fall kan stiga till 15 000 kronor eller mer. Analogt förhåller det sig med övriga befattningar. För samtliga lasarettsunderläkare har såsom m å t t på spridningen beräknats de båda kvartilvärdena för årsinkomsten, vilka visat sig vara respektive Q t = 7 700 kronor och Q 3 = 12 140 kronor. Dessa siffror innebära sålunda, att hälften av samtliga lasarettsunderläkares årliga inkomstbelopp ligger mellan de nyss angivna gränserna, medan vardera en fjärdedel överstiger 12 140 kronor respektive understiger 7 700 kronor. Av tab. 26 synes sålunda framgå som huvudresultat, a t t m a n långtifrån kan tala om någon enhetlig inkomststandard ens för jämförelsevis homogena grupper av underordnade läkarbefattningar, åtminstone vad lasaretten beträffar, och a t t förhållandena i inkomstavseende från de yngre sjukhusläkarnas synpunkt därför måste te sig såsom i ej ringa grad hasardbetonade. I vad m å n den stora variabiliteten i inkomststandard kan vara motiverad med hänsyn till olikheter i arbetets kvalitet och kvantitet kan här ej göras några bestämda u t t a l a n d e n om, men det synes i varje fall troligt, a t t det är mera de lokala förhållandena — lönesättningen och framför allt möjligheterna till extrainkomster — än de personliga kvalifikationerna, som äro bestämmande för inkomstnivåns storlek. I det väsentliga samma resultat som de nyss anförda beträffande variabiliteten i inkomstbeloppen kan man erhålla med hjälp av den direkta metoden. E h u r u de inkomstbelopp, på vilka denna grundar sig, av förut anförda skäl ej k u n n a anses såsom genomgående fullt signifikativa för de befattningar, till vilka de hänförts, kan det vara av intresse a t t meddela resultatet av inkomstfördelningen även enligt denna metod. Detta har gjorts i tab. 27. Av speciellt intresse är härvid en jämförelse mellan fördelningarna i denna tabell och tab. 26. Det visar sig, som man med hänsyn till omständigheterna kunde förutse, a t t tab. 27 visar den större spridningen av inkomstbeloppen. Sålunda finner m a n exempelvis för lasarettsunderläkarna, a t t tab. 27 ger kvartilvärdena Qj = 7 400 kronor och Q 8 = 13 660 kronor, medan motsvarande värden enligt tab. 26 voro 7 700 respektive 12 140 kronor. Övriga läkarbefattningar äro alltför fåtaligt representerade i taxeringsmaterialet för a t t medge några liknande beräkningar, men som regel torde även för dessa gälla, att de till taxering uppgivna inkomstbeloppen visa större spridning kring sitt medelvärde än de enligt den indirekta metoden beräknade.

46 Tab. 26. De underordnade sjukhnsläkarbefattningarna, fördelade efter beloppet av med dem förenade totala årsinkomster. (Den indirektE m stod en.) Antal läkare med nedanstående totalinkomst (1000-tal kronor.) Sjukhus och befattning

In- 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 20 25 30 till til till till till till till till till till till till till till till till till 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 20 25 30 40

Summa

4 . Statens sinnessjukhus. l:e läkare 2:e läkare Övriga läkare

..

2 B. Kommunala sinnessjukhus. Samtliga l ä k a r e . . C.

9 5

3 1

2 2

2 13

2 4

1 6

— — — — —

17 35 12

— —

— — — —

22 20 16 3

Sanatorier.

Underläkare . . . . 1:8 underläkare . . 2:e underläkare . . Övriga läkare . . D.

1 1 26 7 1

7 4 5 1

6 2

2 1

8 22 13 7 10 12 4 1 14 17 28 16 16 11 6 28 34 25 11 8 9 6 5 5 7 5 2 2 5 7 4 1 1 1 1 1 1 1

— — — —

Lasarett. Underläkare . . . . l:e underläkare . . 2:e underläkare . . Amanuens 1 Extraläkare Assistentläkare . . ' 5 2 Biträdande läkare

E. övriga

1 1

4 3 1 — — — — — —

— 101 1 150 1 141 — 38 29 — 56 1 4

sjukhus.

Underläkare . . . . Övriga läkare . . Samtliga

5 1 10 3 5 3

2 fi 10 5 18 22 3 4 1

läkare

1 3 7 6 8 5 4 1 3 1 1 2 2 1 1 3 4 4 3 1 57 10 27 42 78 102 83 100 63 48 30 12 30 38

— — 42 — 19 5 3 3 731

1 Härav 9 befa tttni nga r ul au någ ra 1 om hel it ii kon iste]•. ]för de t vrig a uppgå inkomsterna i 13 fall till hög st 1 000 kr cmor 2 f ill t ill 1 00( —2 000 krc nor och i 8 fall i s till 2 000—3 000 kro nor

Semester. I detta sammanhang torde slutligen böra lämnas en kortfattad redogörelse även för de yngre sjukhusläkarnas semestervillkor. l:e och 2:e läkarna vid statens sinnessjukhus ha författningsenligt en semester på 35 dagar, vilken efter fyllda 40 år ökas till 45 dagar. För e. o. 2:e läkare gälla numera samma bestämmelser. Underläkarna ha med några få u n d a n t a g en månads semester vid samtliga slag av sjukhus (ofta har uppgivits 27 vardagar). Undantagen utgöras av 5 underläkare, vilka sakna semesterförmån, samt sex röntgenunderläkare, vilka h a mer än en m å n a d s semester. Biträdande läkare h a likaså i regel en månads semester; några vid de kommunala sinnessjukhusen anställda dock 45 dagar. Även för övriga befattningar uppgår semestertidens längd i regel till en månad

47 Tab, 27. De yngre sjukhusläkarnas arbetsinkomster enligt taxeringsuppgifterna. (Den direkta metoden.) Antal läkare med nedanstående totalinkomst (1 000-tal kronor.) Sjukhus och befattning

In- 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 20 25 30 till till till till till till till till till till till till till till till till till 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 20 25 30 40

A. Statens sinnessjukhus. l:e läkare 2:e läkare Övriga läkare

1 1

1 B. Kommunala sinnessjukhus. Samtliga läkare. . C.

1 4 1

1 2 1

1 1

5 10 16 4 2 4 3 4 5 1 1

7 3 4

3 2 1

7 9 4

4 1

2 Sanatorier. Underläkare . . . . l:e underläkare . . 2:e underläkare . . Övriga läkare

D.

3 1

Summa

LasarettUnderläkare . . . . l:e underläkare . . 2:e underläkare . .

1 1

3 1 6 1

8 13 1 2 5 2 3

Extraläkare Assiutentläkare . . Biträdande läkare E. Övriga

1 1

läkare

3 4 1 2

2 17 10 2 5 3 1

i

16 18 32

24 26

1 1

2 113 33 1 41 15 1 4 7 2

5 2 4

9 4 2 1

1 2

10 8 6

sjukhus.

Underläkare . . . . Övriga läkare . .

Samtliga

20 18 15 1C

1 1

• 29 «

13 2

C 281

i de fall, då semesterrättigheter överhuvud äro förenade med respektive befattningar. I vilken utsträckning detta är fallet framgår av följande t a b l å : Tjänsteställning Amanuens Extraläkare Assistentläkare E. o. amanuens

Antal Härav med befattningar semester 45 o4 44 23 70 4 11

Som man finner, ha de flesta amanuenser och ungefär hälften av extraläkarna semesterrättigheter, medan assistentläkarna endast i några få undantagsfall och e. o. amanuenserna ej alls h a dylika förmåner. Så vitt det framgår av det insamlade materialet, utgår lönen under befattningshavares semester alltid oavkortad. 1 8 9 0 39

i

48 IV. De yngre sjukhusläkarnas bostadsförhållandeu. Av de 809 läkarbefattningar i underordnad ställning, som ingå i undersökningsmaterialet, voro den 31 november 1938 461 eller 57 procent av samtliga förenade med tjänstebostad. Hur dessa bostäder fördela sig på olika slag av sjukvårdsinrättningar framgår av följande översikt, där även angivits antalet fall, i vilka bostadsersättning utgår: Tab. 28. Översikt över antalet underordnade läkare med tjänstebostad respektive bostadsersättning. Totalantal läkaro

Sjukhus

Statens sinnessjukhus Kommunala sinnessjukhus. Sanatorier Lasarett Övriga sjukhus Samtliga sjukhus

68 26 65 584 66 809

Härav med tjänstebostad l antal 8 4

61 =•280

45 461

% 91 50 94 48 68 57

Antal läkare med bostads' ersättning 2

64 Samtliga bostäder ha härvid inräknats, oberoende av om de disponeras av den aktuella befattningshavaren eller ej, dock ej sådana, som uttryckligen betecknats som enbart arbetslokaler och ej heller de i not 6) omnämnda bostäderna. 2 Bostadsersfictning har här blott räknats utgå i sådana fall, då bostad ej erbjudes, alltså ej då bostadsersättning erbjudes som alternativ till bostadsförmånen. Ej heller har bostadsersättning här räknats i de fall, då sådan utgår som förstärkning till bostadsförmånen. 3 Dessutom 2 bostäder, som blott användas som arbetslokaler. Dessutom 3 bostäder, som blott användas som arbetslokaler. Bostäderna vid universitetsklinikerna i Uppsala och Lund äro här ej inräknade, då de i regel ej användas annat Un som tjänsteloknler (arbets- och jourrum).

Det framgår av de i tab. 28 anförda procenttalen, a t t medan nästan alla underordnade läkare vid statens sinnessjukhus och sanatorierna ha tjänstebostad, gäller detta blott ungefär hälften av läkarna vid lasaretten och de kommunala sinnessjukhusen samt två tredjedelar av läkarna vid »övriga sjukhus». Beträffande lasaretten visar dock en närmare undersökning, att förhållandena i berörda avseende äro väsentligt olika vid de odelade och de delade lasaretten. Vid de förstnämnda disponera praktiskt taget alla yngre läkare (89 av samtliga 92, d. v. s. 97 procent) tjänstebostad, medan vid de delade lasaretten relativa antalet läkare med tjänstebostad blott uppgår till 39 procent (191 av samtliga 492 yngre läkare). Denna olikhet torde främst bero därpå, a t t särskilt vid de s. k. storlasaretten befattningshavarna till följd av jourtjänstgöringens uppdelning på relativt många händer ej äro bundna av jourtjänst i samma utsträckning som vid de mindre lasaretten och därför också lämpligen k u n n a medges större personlig frihet i valet av bostad, vartill även kommer, a t t i de större städerna lämpliga bostäder i regel finnas att tillgå i den fria m a r k n a d e n . Undersöker man, hur bostäderna fördela sig på olika läkarbefattningar vid de delade lasaretten, fås följande översikt:

49 Tab. 28 a. Antalet underordnade läkare med tjänstebostad vid delade lasarett. Totalantal läkare

Befattning

Härav med tjänstebostad

%

antal

11 92 137 118 38 26 70

Biträdande läkare l:e u n d e r l ä k a r e 2:e e l l e r 3:e u n d e r l ä k a r e

Assistentläkare Samtliga

33 62 73

361 45 \ 48

10 13

(38) 19

621 Det framgår, att medan ungefär varannan underläkare vid de delade lasaretten anvisats tjänstebostad, saknas sådan i regel för extraläkare och assistentläkare; för biträdande läkare och amanuenser finnas överhuvud inga tjänstebostäder. Vid de statliga sinnessjukhusen erlägga de ordinarie befattningshavarna alltid hyra för bostaden. Även för de bostäder, som finnas vid de kommunala sinnessjukhusen, har uppgivits att h y r a erlägges. Vid övriga sjukvårdsinrättningar tillämpas detta system i relativt ringa utsträckning, nämligen vid sanatorierna i 4 fall, d. v. s. 7 procent, » lasaretten i 29 fall, d. v. s. 10 procent samt » övriga sjukhus i 7 fall, d. v. s. 16 procent. I föregående avsnitt har berörts frågan om värderingen av de fritt upplåtna läkarbostäderna i och för beräkning av den totala lönen. I föreliggande avdelning komma bostäderna såsom sådana a t t göras till föremål för statistisk undersökning, varvid de uppgifter, som meddelats av sysslomannen vid respektive sjukvårdsinrättningar beträffande bostädernas storlek, läge m. m., lagts till grund. Vad först beträffar bostädernas läge i förhållande till sjukhuset, så meddelas i tab. 29 en översikt över deras belägenhet med hänsyn till fyra olika, i tabellhuvudet angivna alternativ. Tab. 29.

Läkarbostädernas läge i förhållande till sjukhusbyggnaden • Bostaden

belägen

ntom sjukhusbyggu t a n egen med egen naden raon utanför ingång inom sjuk- sjukhusingång området från det från det husomfria fria rådet inmii sjiik!ni;;!)v»ffniulrn

Sjukhus

Statens sinnessjukhus Kommunala sinnessjukhus Lasarett Samtliga

sjukhus

15 2 31 80 15 143

1 4 5 48 6

25 133 17

13 G4

45 -i

Summa

61 13 61 274 38

447 Läge ej angivet

6 7 14

Som man finner, är tjäustebostaden praktiskt taget alltid belägen inom sjukhusområdet; endast i 13 fall (samtliga vid lasaretten) är den förlagd utanför

60 detsamma. Ungefär hälften av samtliga bostäder (227 av 447) äro belägna inom sjukhusområdet men utanför sjukhusbyggnaden. 207 bostäder befinna sig inom sjukhuskroppen, i flertalet fall utan ingång från det fria (143 bostäder, d. v. s. ungefär en tredjedel av hela bostadsbeståndet). Förhållandena i berörda avseende visa sig i stort sett likartade vid olika slag av sjukvårdsinrättningar; dock synas bostäderna vid de statliga sinnessjukhusen i större utsträckning än eljest är fallet ha ett i förhållande till sjukhusbyggnaden fristående läge. Det är för övrigt sannolikt, att även de bostäder vid sinnessjukhusen, vilka betecknats såsom liggande inom sjukhusbyggnaden, i vissa fall äro belägna i administrationsbyggnader och dylikt och sålunda skilda från den egentliga sjukhusbyggnaden. Rörande bostädernas storlek föreligga uppgifter i varje enskilt fall dels om antalet rum (bostadstyp) dels om golvytans storlek. Att börja med meddelas i tab. 30 en översikt över frekvensen av olika bostadstyper. Tab. 30. De yngre sjukhusläkarnas tjänstebostäder fördelade efter bostadstyp. Antal bostäder av vidstående typ vid nedanstående sjukvårdsinrättningar Bostadstyp

sinnessjukhus kommunala

1 rum 2 » 2 » och kokvrå 2 » och kök 3 » 3 » och kokvrå 3 » och kök 4 » och kök 5 » och kök 6 » och kök

sanatorier

lasarett

övriga sjukhus

samtliga sjukhus

26 1 4

1 32 6 2 2

12 10 4 7 1

41 H5 32 35 1 2 64 32 5 1 '278

54 139 45 49 4 2 90 47 23 6 459

8 13 Summa

statens

bostäder

8 62

6 4 1 45

D e s s u t o m 2 b o s t ä d e r med ej angivet r u m s a n t a l .

Det visar sig vid studiet av denna tabell, att dubletten (utan kök eller kokvrå) är den vanligast förekommande läkarbostaden; 30 procent av bostäderna höra till denna typ. Med inräknande även av de lägenheter, som ha kök eller kokvrå, finner man, a t t 2-rumslägenheterna utgöra drygt hälften av samtliga bostäder. En relativt stor grupp bilda vidare lägenheterna om 3 rum och kök (20 procent); antalet bostäder om 4 ä 6 rum och kök uppgår till 17 procent. Enrumslägenheterna äro till antalet 54 (varav 41 vid lasaretten); de utgöra 12 procent av samtliga bostäder. Inalles 197 bostäder, d. v. s. 43 procent av samtliga, äro i avsaknad av kök eller kokvrå. I tab. 31 redovisas bostädernas fördelning med hänsyn till golvytans storlek enligt de uppgifter, som lämnats i B-formulären och som avse samtliga utrymmen utom källare och vind. Då golvytans storlek givetvis i huvudsak är proportionell mot rumsantalet, ger tab. 31 uttryck för delvis samma sak som tab. 30. Den markerade anhopningen av bostäder av storleksordningen 20—60 kvm., som tab. 31 visar, sammanhänger sålunda med det stora antalet 2-rumslägenheter. Det kan för övrigt anmärkas, a t t de medelgolvytor, som anförts i tab. 31, ej k u n n a anses såsom

öl Tab. 31. De yngre sjukhusläkarnas tjänstebostäder fördelade med hänsyn till golvytans storlek.

Golvyta, kvadratmeter

Antal bostäder med vidstående golvyta vid nedanstående sjukvårdsinrättningar sinnessjukhus statens

0 - 20 20— 40 40— 60 60— 80 80—100 100—120 120-140 140-160 160-180 180-200 Summa Medelyta Golvyta ej angiven

19 10 7 3 4 8 6 3 1

kommunala

7 1

sanatorier

lasarett

Svriga sjukhus

samtliga sjukhus 37 95 119 48 42 35 24 20 18 3

11 20 11 4 4 2 2 2

28 55 74 22 31 26 13 11 12 2

9 10 8 7 4 1 1 1

83 kvm.

60 kvm.

69 kvm.

70 kvm.

53 kvm.

70 kvm.

fullt representativa genomsnitt, enär dessa medelvärden alltför starkt påverkas av ett relativt ringa antal bostäder med stora golvytor. Medianen ligger därför betydligt lägre än medeltalet, nämligen för totalmaterialet vid 53 kvm (medan medelgolvytan är 70 kvm), vilket innebär att det är lika vanligt att golvytan är mindre än 53 kvm som att den överstiger denna storlek. De båda sist anförda tabellerna utvisa, att de yngre sjukhusläkarnas bostäder variera ganska avsevärt i storlek från fall till fall. Medan vissa befattningshavare h a att tillgå bostäder om 4 å 6 rum och kök och med 100 k 200 kvm golvyta, äro andra hänvisade till enbart dubletter eller till och med enkelrum med ofta mycket begränsade utrymmen. Någon enhetlig bostadsstandard för de yngre sjukhusläkarna förefinnes sålunda ej. Det är emellertid naturligt att vänta sig, att den stora variabilitet, som konstaterats råda, i viss mån är betingad av de olikheter i tjänsteställning, som karakterisera de yngre sjukhusläkarnas befattningar. Såsom framgår av tab. 32, där medelgolvytan liksom även relativa antalet bostäder u t a n kök redovisas för olika befattningar \ ger en sådan uppdelning med hänsyn till tjänsteställning i själva verket klart uttryck åt betydande olikheter i bostadsstandard. Sålunda har exempelvis en l:e läkare vid sinnessjukhusen i genomsnitt dubbelt så stort bostadsutrymme som en 2:e läkare, och enahanda är förhållandet vid en jämförelse mellan l:e och 2:e underläkarna vid lasaretten. Av samtliga underläkarbostäder vid lasaretten är ungefär var tredje utan kök; för bostäderna vid sanatorierna gäller detta drygt hälften. Extraläkare och assistentläkare h a i regel mycket små bostäder utan kök. Beträffande bostädernas utrustning föreligga i B-blanketterna upplysningar om förekomsten av hembiträdesrum, källare, vind, egna bekvämligheter inom lägenheten och badrum samt uppgift, huruvida bostaden tillhandahålles möblerad eller ej. Med hjälp av dessa upplysningar kan man erhålla en viss uppfattning om de enskilda bostädernas kvalitet. Då det emellertid svårligen låter sig göra att i en summarisk översikt på ett tillfredsställande sätt indela bostäderna i 1 Härvid har ingen hänsyn tagits till eventuella bostadsbyten, vilka uppgivits förekomma i några fall.

52 T a b . 32.

De y n g r e s j u k h u s l ä k a r n a s t j ä n s t e b o s t ä d e r : m e d e l g o l v y t a s a m t r e l a t i v a a n t a l e t b o s t ä d e r u t a n k ö k ( e l l e r k o k v r å ) vid o l i k a b e f a t t n i n g a r . Antal bostäder

Medelgolvyta, kvm.

Bostäder utan kök %

62 17 35 10

83 136 68 46

42 6 51 70

61 61 22 21 18

69 69 65 87 53

57 57 59 43 72

Samtliga underordnade läkare a) Samtliga underläkare Underläkare l:e underläkare 2:e underläkare b) Extraläkare c) Assistentläkare

280 248 58 87 103 16 16

70 76 62 110 55 30 22

38 33 55 10 39 81 93

E. övriga sjukhus. Samtliga underordnade läkare. a) Samtliga underläkare b) Övriga läkare

45 34 11

53 61 28

51 35 100

Sjukhus och befattning

A. Statens

sinnessjukhus.

Samtliga underordnade läkare a) 1 :e läkare b) 2:e läkare c) Övriga läkare B. Kommunala

sinnessjukhus.

Samtliga underordnade läkare C.

Sanatorier. Samtliga underordnade läkare a) Samtliga underläkare Underläkare l:e underläkare 2:e underläkare b) Övriga läkare

D.

Lasarett.

k v a l i t e t s g r u p p e r m e d s a m t i d i g t h ä n s y n s t a g a n d e till a l l a n u n ä m n d a k v a l i t e t s f a k t o r e r j ä m t e b o s t a d e n s s t o r l e k och l ä g e , r e d o v i s a s h ä r e n d a s t f ö r e k o m s t e n a v v a r j e s å d a n f a k t o r för s i g ( t a b . 33). F ö r k o r t h e t e n s s k u l l a n g e s e n d a s t d e p r o c e n t u e l l a a n t a l e n . I n d e l n i n g a v bos t ä d e r n a h a r , l i k s o m i d e t f ö r e g å e n d e , s k e t t m e d h ä n s y n till l ä k a r e n s t j ä n s t e ställning. De numerärer, på vilka procenttalen beräknats, ha visserligen häri g e n o m i n å g r a fall b l i v i t g a n s k a s m å (jfr t a b . 32), m e n siffrorna v i s a d e t o a k t a t , att förhållandena i allmänhet växla betydligt med tjänsteställningen, då det g ä l l e r d e i f r å g a v a r a n d e k v a l i t e t s f a k t o r e r n a l i k s o m fallet v i s a t sig v a r a i f r å g a o m bostadens storlek. D e t t o r d e v a r a ö v e r f l ö d i g t a t t l ä m n a en m e r a d e t a l j e r a d r e d o g ö r e l s e för de fakta, som f r a m k o m m a i tab. 33. H e m b i t r ä d e s r u m ingå i en tredjedel av s a m t l i g a bostäder, eget b a d r u m i 44 p r o c e n t av d e m ; tillgång till d e l a t b a d r u m finnes för y t t e r l i g a r e 34 p r o c e n t a v b o s t a d s i n n e h a v a r n a , m e d a n b a d r u m h e l t s a k n a s för 22 p r o c e n t . B e k v ä m l i g h e t e r finnas i n o m b o s t a d e n i 7 1 p r o c e n t a v s a m t l i g a fall och ä r o a l l t s å b e l ä g n a u t o m d e n s a m m a (i s j u k h u s k o r r i d o r e r etc.) i 29 p r o c e n t . K ä l l a r e och v i n d h ö r a v a r d e r a i u n g e f ä r h a l v a a n t a l e t fall t i l l b o s t ä d e r n a (48 r e s p e k t i v e 5 5 p r o c e n t ) . B o s t ä d e r n a t i l l h a n d a h å l l a s m ö b l e r a d e i i n e m o t tre fjärdedelar av samtliga bostäder, fullständigt m ö b l e r a d e dock e n d a s t i 59 p r o c e n t . H e l t o m ö b l e r a d e ä r o d r y g t e n f j ä r d e d e l a v b o s t ä d e r n a .

53 Tab. 33. De yngre sjukhusläkarnas tjänstebostäder: relativa antalet bostäder ined liembiträdesrum, badrum etc. Procentu :11a antalet bostäder med Sjukhus och befattning

A. Statens

c) Övriga läkare B. Kommunala sinnessjukhus. Samtliga underordnade läkare. .

D.

möblering

eget

delat

bekv. inom källare bost.

37 94 20 0

40 94 23 10

40 0 54 60

68 94 60 50

52 88 43 20

52 71 51 20

48 6 50 90

0 0 0 0

30 32 52 0

49 59 52 33

33 27 33 39

75 64 81 78

33 27 67 0

41 41 48 33

74 73 57 94

15 23 19 0

36 40 28 75 18 0 0

45 49 33 64 46 19 7

30 29 34 25 28 50 36

73 77 59 90 77 50 36

56 61 45 84 51 13 7

59 61 50 64 65 44 43

54 49 67 20 64 88 100

19 22 18 34 14 0 0

18 24 0

24 29 9

51 56 36

64 68 55

24 32 0

56 53 64

82 76 100

7 9 0

vind

full- delvis ständig

sinnessjukhus.

Samtliga underordnade läkare. .

C.

badrum

hembitr.rum

Sanatorier. Samtliga underordnade läkare. .

Lasarett. Samtliga underordnade läkare. .

E. Övriga sjukhus. Samtliga underordnade läkare. .

De nyss anförda siffrorna, vilka avse samtliga 461 bostäder, visa emellertid, som ovan förutskickats, ganska avsevärda växlingar för olika befattningar. Medan de åsyftade förmånerna förekomma jämförelsevis ofta i förening med de högre befattningarna (t. ex. l:e underläkare, l:e läkare), äro de bostäder, som äro k n u t n a till de något lägre befattningarna, i allmänhet i betydligt större utsträckning i avsaknad av förmånerna ifråga. Såsom huvudresultat av undersökningen av de yngre sjukhusläkarnas bostadsförhållanden torde man kunna fastslå, a t t dessa äro i hög grad varierande, och det vill synas, som om detta är fallet i långt högre grad, än som motiveras enbart med hänsyn till läkarnas differentiering med avseende på befattningens art. Frånvaron av en enhetlig norm för bostadsstandarden lämnar av allt att döma jämförelsevis stort spelrum åt tillfälligheter, varför i en del fall otvivelaktigt beaktansvärda missförhållanden måste anses råda, detta så mycket mer som de flesta av de yngre sjukhusläkare, som bebo de ifrågavarande bostäderna, ha bildat familj och därför äro beroende av a t t sådana bostäder tillhandahållas, vilka uppfylla vissa naturliga minimifordringar på en familjebostad. För a t t belysa frågan, i vad m å n de yngre sjukhusläkarna kunna anses vara

54 T a b . 34.

l i d e r den 1 n o v e m b e r 193S för de y n g r e s j u k h u s l ä k a r e , v i l k a vid n ä m n d a t i d p u n k t v o r o anvisade t j ä n s t e b o s t a d . Antal läkare med nedanstående

2 5 - 3 0 30—35 35—40 40—45 Samtliga

läkare

-4. Statens

over

34-s

17 0 13 4

22 6 14 2

11 7

58 16 32 10

37c 41-4 36- a 34-9

Kommunala

34-:

53 19 19 15

34-o 34-3 33it 33-8

247 221 45 82 94 13 13

34-4 34-7 34-2 36o 33-8 33-3 29-7

39 30 9

33-9 34-4 32-4

sinnessjukhus.

Samtliga underordnade läkare C.

Sanatorier. Samtliga underordnade läkare Underläkare l:e underläkare 2:e underläkare

D.

28 10 10 8

15 5 8 2

136 121 25 36 60

77 74 14 37 23 3

14 11 3

14 11 3

Lasarett. Samtliga underordnade läkare a) Samtliga underläkare Underläkare l:e underläkare 2:e underläkare b) Extraläkare c) Assistentläkare

E.

Medelålder, år

sinnessjukhus.

Samtliga underordnade läkare a) l:e läkare b) 2:e läkare c) Övriga läkare B.

Summa

ålder, år

Sjukhus och befattning

Övriga

7 2 6

15 15 2 9 4

sjukhus-

Samtliga underordnade läkare a) Underläkare b) Övriga läkare Anm.

19 11 4

51 l ä k a r e , för vilka ålderBuppgift ej erhållits, ingå ej i tabellen.

i behov av familjebostäder, ha uppgifter tillika begärts av s y s s l o m ä n n e n rörande d e b e f a t t n i n g s h a v a r e , s o m d e n 1 n o v e m b e r 1938 t j ä n s t g j o r d e v i d s j u k h u s e n och b e b o d d e de i d e t f ö r e g å e n d e b e t r a k t a d e b o s t ä d e r n a , b e t r ä f f a n d e d e r a s ålder, civilstånd och barnantal. H u v u d d r a g e n a v å l d e r s f ö r d e l n i n g e n f r a m g å a v t a b . 34, d ä r t i l l i k a m e d e l å l d e r n a n g i v i t s . I n d e l n i n g a v m a t e r i a l e t m e d h ä n s y n till t j ä n s t e s t ä l l n i n g h a r s k e t t p å s a m m a sätt som i det föregående. M a n finner, a t t d e t s t o r a flertalet a v l ä k a r n a (81 p r o c e n t ) b e f i n n e r sig i å l d e r s g r u p p e n 3 0 — 4 0 år, v a r v i d d o c k g r u p p e n 3 0 — 3 5 å r (49 p r o c e n t ) ä r t a l r i k a r e ä n g r u p p e n 3 5 — 4 0 å r (32 p r o c e n t ) . A n t a l e t l ä k a r e u n d e r 3 0 å r u t g ö r 9 p r o c e n t och a n t a l e t ö v e r 4 0 å r 10 p r o c e n t . Medelåldern för s a m t l i g a l ä k a r e ä r 3 4 ' 8 å r ; m e d i a n å l d e r n (d. v. s. d e n å l d e r , s o m p r e c i s h ä l f t e n a v l ä k a r n a ö v e r s k r i d a ) befinnes v a r a o b e t y d l i g t l ä g r e , n ä m l i g e n 3 4 ' 3 å r , vilket utvisar, a t t l ä k a r n a g r u p p e r a sig tämligen s y m m e t r i s k t k r i n g 34-årsåldern. I t a b . 3 5 l ä m n a s e n ö v e r s i k t ö v e r l ä k a r n a s c i v i l s t å n d och b a r n a n t a l . Det befinnes v a r a r e g e l n , a t t d e i f r å g a v a r a n d e l ä k a r n a ä r o g i f t a , i d e t d e t t a g ä l l e r 71 p r o c e n t a v d e m . D e n n a a n d e l v i s a r sig ej v a r i e r a m y c k e t v i d j ä m f ö r e l s e

55 T a b . 35. Civilstånd och b a r n a n t a l den 1 n o v e m b e r 1938 för de y n g r e s j u k h u s l ä k a r e , v i l k a vid n ä m n d a t i d p u n k t voro a n v i s a d e t j ä n s t e b o s t a d .

Sjukhus

A. Statens sinnessjukhus B. Kommunala sinnessjukhus C. Sanatorier D. L a s a r e t t H ä r a v : Underläkare . . Övriga läkare E. Övriga sjukhus Samtliga läkare Anm.

Antal Härav gifta läkare, för vilka civilstånd uppgivits Antal % 60

13 59 261 232 29 44

9 38 190 176 14 33

69 64 73 76 48 75 71

Antal gifta läkare med nedanstående Medelbarnantal antal barn

ii

1 17 63 55 8 14 107

7 12 70 65 5 6

1 8 43 42 1 6

1 12 12

l-o 0-8 11 1-1 0-5 ls 11

24 läkare, för vilka civilstånd ej uppgivits, ingå ej i tabellen.

m e l l a n de fem olika slag a v s j u k v å r d s i n r ä t t n i n g a r , som tabellen u p p t a g e r . Som a v t a b . 34 f r a m g å r , ä r för ö v r i g t ä v e n l ä k a r n a s m e d e l å l d e r u n g e f ä r d e n s a m m a . N å g o n u p p d e l n i n g m e d h ä n s y n t i l l t j ä n s t e s t ä l l n i n g h a r ej g j o r t s i d e n n a t a b e l l u t o m för l a s a r e t t e n , för v i l k a d e t v i s a r sig, a t t d r y g t t r e f j ä r d e d e l a r a v u n d e r l ä k a r n a ä r o g i f t a , m e d a n d e j ä m f ö r e l s e v i s f å t a l i g a e x t r a l ä k a r n a och a s s i s t e n t l ä k a r n a ej v i s a s å h ö g g i f t e r m å l s p r o c e n t . A v d e 3 1 2 g i f t a l ä k a r n a h a d e 2 0 5 eller n ä r a t v å t r e d j e d e l a r e t t eller flera b a r n . M e d e l a n t a l e t b a r n i d e 3 1 2 ä k t e n s k a p e n v i s a r sig v a r a l ' l . Av de 437 l ä k a r b o s t ä d e r , s o m i n g å i t a b . 3 5 , b e b o d d e s s å l u n d a 2 0 5 , d. v. s. i n e m o t h ä l f t e n , av läkarfamiljer med barn. I d e n föreliggande u t r e d n i n g e n h a r ingen s a m m a n s t ä l l n i n g gjorts i syfte a t t d i r e k t k o n s t a t e r a , i vilken u t s t r ä c k n i n g gifta u n d e r l ä k a r e n ö d g a s bebo bostäder, s o m k u n n a a n s e s o l ä m p l i g a s o m f a m i l j e b o s t ä d e r , m e n d e t f r a m g å r v i d en j ä m förelse m e l l a n v i s s a i d e t f ö r e g å e n d e f r a m k o m n a siffror, a t t s å å t m i n s t o n e till e n v i s s g r a d t o r d e få a n s e s v a r a f a l l e t . S å l u n d a h a r d e t k o n s t a t e r a t s (jfr sid. 50), a t t 4 3 p r o c e n t a v s a m t l i g a 4 6 1 l ä k a r b o s t ä d e r s a k n a k ö k eller k o k v r å . A v d e l ä k a r e , s o m b e b o d e s s a 4 6 1 b o s t ä d e r , ä r o b l o t t 29 p r o c e n t ogifta. D e t t a i n n e b ä r , a t t minst U p r o c e n t (d. v. s. å t m i n s t o n e e t t d r y g t 60-tal) a v d e i f r å g a v a r a n d e b o s t ä d e r n a bebos av gifta läkare, t r o t s a t t b o s t ä d e r n a s a k n a kök. M e d h ä n s y n till d e n s t a r k a u t v e c k l i n g , s o m k ä n n e t e c k n a r s j u k v å r d e n (jfr a v d . I av d e n n a r e d o g ö r e l s e ) och s o m r e s u l t e r a t i e n s t a r k ö k n i n g u n d e r s e n a r e t i d a v i f ö r s t a h a n d a n t a l e t p a t i e n t e r och i a n d r a h a n d ä v e n l ä k a r a n t a l e t v i d sjukhusen, är det i viss m å n förklarligt, om bostadsfrågan vid m å n g a sjukhus b l i v i t b r ä n n a n d e , i d e t n ä m l i g e n d e n h a s t i g a u t v e c k l i n g e n p å s j u k v å r d e n s omr å d e a v a l l t a t t d ö m a ej m o t s v a r a t s a v n y b y g g n a d e r a v m o d e r n a b o s t ä d e r i proportion härtill. Men även i övrigt torde behovet av en förbättrad bostadss t a n d a r d i r e g e l ej h a t i l l r ä c k l i g t b e a k t a t s . H u r u v i d a d e u n d e r o r d n a d e l ä k a r n a i a l l m ä n h e t ä r o ä l d r e n u ä n förr o c h d ä r m e d i r e l a t i v t s t ö r r e u t s t r ä c k n i n g b i l d a t f a m i l j , ä r ej b e k a n t , m e n d e t k a n a n s e s t r o l i g t , a t t ä v e n s å t i l l v i d a v i s s a förskjutningar med avseende på bostadsbehovet skett u n d e r senare tid, enär underl ä k a r t i d e n n u m e r a i m å n g a fall t o r d e bli s t a r k t f ö r l ä n g d p å g r u n d a v ö k a d v ä n t e t i d för e r h å l l a n d e a v l a s a r e t t s l ä k a r - eller p r o v i n s i a l l ä k a r b e f a t t n i n g a r . Det torde av den gjorda, om än s u m m a r i s k a redogörelsen framgå, att behovet a v f ö r b ä t t r i n g a r i b o s t a d s f ö r h å l l a n d e n a för d e y n g r e s j u k h u s l ä k a r n a ä r g a n s k a

56 allmänt, varvid särskilt gäller, att det råder en påtaglig brist på familjebostäder, då nämligen det stora flertalet underordnade läkare n å t t sådan ålder, att dé bildat familj. En konkretare bild av bostadsförhållandena, än vad som ovan varit möjligt a t t lämna, erhålles för övrigt i vissa avseenden av en del kompletterande upplysningar rörande bostädernas kvalitet, som lämnats dels av sysslomännen, dels av de yngre läkarna själva (då de sistnämnda nämligen beretts tillfälle till sådana upplysningar enligt i B-formuläret gjorda anvisningar). De synpunkter, som därvid framförts, äro i allmänhet av samma n a t u r som de, vilka tidigare framförts vid olika tillfällen vid diskussionen av läkarbostäderna (från lasarettsläkarhåll t. ex. av doktor F. Källmark i en artikel i Sveriges Landstings Tidskrift, häfte 1, 1938; från underläkarhåll bland a n n a t i en av doktor Gustaf Myhrman verkställd undersökning rörande samtliga underläkarbostäder 1933 publicerad i Sv. Läkartidningen nr 48—49, 1934). Sålunda påtalas olägenheten av, att bostäderna i vissa fall ligga i omedelbar närhet av sjukavdelningar, vilket gör, att bostäderna ej tillfredsställa rimliga krav på ostördhet, vartill särskilt beträffande sanatorierna kommer en betydande smittorisk, som gör bostaden olämplig som familjebostad. Framför allt är det emellertid behovet av rymliga bostäder, vilka kunna användas av gifta underläkare, som kommer till synes i de ovannämnda uttalandena. Utvecklingen under åren 1 9 3 5 — 3 9 . I syfte att belysa utvecklingen under senare år av de yngre sjukhusläkarnas bostadsförhållanden har den i det föregående redovisade utredningen kompletterats. Till grund för denna komplettering ligga särskilda uppgifter, som inhämtats från samtliga landsting samt städerna utanför landsting beträffande de förändringar, som skett i det ifrågavarande bostadsbeståndet vid lasarett och sanatorier under de senaste 5 åren (1935—39). De vid denna undersökning inhämtade uppgifterna h a visserligen icke genomgående varit så fullständiga och preciserade som de tidigare, men det erhållna materialet kan anses tillfyllest för att bedöma huvuddragen av utvecklingen. Materialet omfattar nybyggda, ombyggda och utgångna bostäder. Dessutom hava meddelats vissa upplysningar om planerade bostäder, men dessa sistnämnda uppgifter äro i allmänhet så vaga, att de knappast kunna läggas till grund för statistisk bearbetning. Beträffande de utgångna bostäderna förefaller det troligt, a t t uppgift om sådana ej alltid lämnats och att antalet dylika bostäder därför i själva verket är något större än vad primärmaterialet visar. Att börja med meddelas i tab. 36 en översikt över materialets omfattning. Tabellen ger anledning att dröja vid frågan om bostadsbeståndets numerära tillväxt. Vid lasaretten ha under femårsperioden 93 nya bostäder tillkommit, medan 16 samtidigt av en eller annan anledning utrangerats. Skillnaden, 77 bostäder, anger en genomsnittlig årlig ökning av bostadsbeståndet med omkring 15 bostäder. Då enligt vad som tidigare konstaterats (jfr tab. 28), totala antalet tjänstebostäder vid lasaretten hösten 1938 utgjorde 280, erhålles alltså en genomsnittlig relativ ökning med omkring 6 procent årligen. Denna ökning är av samma storleksordning som ökningen av antalet läkarbefattningar vid lasaretten under de senaste åren (jfr tab. 14). Vid sanatorierna har antalet bostäder ökats med 9, motsvarande en årlig ökning med cirka 3 procent. På grund av det begränsade materialet kan denna siffra emellertid icke betraktas som synnerligen signifikativ. Då det i fortsättningen gäller att påvisa, huruvida bostadsstandarden för de yngre sjukhusläkarna genom nybyggnader etc. visar tendens till förändringar i någon bestämd riktning, har det legat närmast till hands a t t grunda en sådan

57 Tab. 36. Antalet under åren 1935-39 nybyggda, ombyggda och utgångna bostäder. A n t a l S j u k h u s

o c h

b e f a t t n i n

nybyggda bostäder

ombyggda bostäder

utgångna bostäder

93 82 15 29 38

29 28 6 6 16

16 12 2 2 8 1 1 2

Lasarett. Samtliga

underordnade

Samtliga underläkare Underläkare Förste underläkare Andre underläkare Amanuens Extraläkare Assistentläkare

läkare .... ....

4 7

Sanatorier. Samtliga

underordnade

10 1 5 4

läkare

Underläkare Förste underläkare Andre underläkare

u n d e r s ö k n i n g på en jämförelse m e l l a n de n y t i l l k o m n a respektive u t g å n g n a bostäderna och hela bostadsbeståndet. Jämförelsen försvåras delvis därav, att ä v e n v e d e r b ö r a n d e b o s t a d s i n n e h a v a r e s t j ä n s t e s t ä l l n i n g bör b e a k t a s i detta s a m m a n h a n g (jfr t a b . 3 2 o c h 3 3 ) , t y e n l i g t t a b . 3 6 är a n t a l e t b o s t ä d e r , s o m s v a r a r m o t e n och s a m m a b e f a t t n i n g , ofta för litet för att k u n n a t j ä n a s o m u n d e r l a g för säkrare b e d ö m n i n g av jämförelsens resultat. I själva verket ha därför jämföTab. 37.

Bostädernas läge i förhållande till

Bostadens läge

sjukhusbyggnaden.

Samtliga bostäder 1938

Nybyggda bostäder

Ombyggda bostädor

Utgångna bostäder

80 48 133 13 274 47

8 14 67 4 93 24

7 6 16 — 29 45

12 2 2

31 5 25

2 1 7

1 — 5

61 59

(30)

(17)

LasarettInom s j u k h u s b y g g n a d e n u t a n e g e n » •> med » » s j u k h u s o m r å d e t för ö v r i g t Utanför sjukhusområdet

ingång »

.. . .

Summa Bostäder inom sjukhusbyggnaden,

% '

16 Sanatorier. Inom sjukhusbyggnaden utan egen ingång » » med » • » s j u k h u s o m r å d e t för ö v r i g t Utanför sjukhusområdet

....

Summa Bostäder inom sjukhusbyggnaden,

% '

1 Procentsiffror h a h ä r och i f o r t s ä t t n i n g e n a n g i v i t s inom p a r e n t e s , då a n t a l e t fall understiger 20. A r a n t a l e t fall m i n d r e än 5, h a r procentsiffran e r s a t t s med en p u n k t .

58 relserna huvudsakligen måst begränsas till att gälla samtliga bostäder u t a n hänsyn till tjänsteställning, men i den mån det synts lämpligt har undersökningen utsträckts även till jämförelser mellan bostäder, som avse bestämd tjänsteställning. Vid den följande redovisningen av bostäderna ur olika kvalitetssynpunkter har samma ordning följts som i den tidigare utredningen. Som jämförelse anföras siffror hämtade från tab. 29—33 i denna. Bostädernas läge. I tab. 37 h a bostäderna fördelats efter sitt läge i förhållande till sjukhusbyggnaden. För att erhålla en mätare, som lämpar sig för jämförelse, har i tabellens nedersta rad angivits procentuella antalet bostäder, som äro belägna inom sjukhusbyggnaden. För lasarettens vidkommande finner man, a t t detta är förhållandet med nära hälften (47 procent) av samtliga bostäder, medan däremot nybyggderna blott i omkring vart fjärde fall (24 procent) äro belägna inom sjukhusbyggnaden. Särskilt visar sig en starkt avtagande tendens a t t bygga nya bostäder utan egen ingång från det fria. Ombyggnaderna kunna ur belägenhetssynpunkt sägas fördela sig ungefär som totalbeståndet av bostäder. De utgångna bostäderna höra i flertalet fall till den ur lägesynpunkt sämst ställda gruppen. Beträffande sanatorierna synas i stort sett analoga förhållanden råda som vid lasaretten så vitt man kan döma av det knappa materialet. Bostadstyp.

I tab. 38 redovisas bostäderna efter bostadstyp. Tab. 38. Bostadstyp. Samtliga bostäder 1938

Bostadstyp

Nybyggda bostäder Ombyggda Utgångna bostäder bostäder

Under' läkare

Övriga läkare

Samtliga

3 4 14 14

8 1 1 1

11 5 15 15

1 2 2 10

7 7

—

1 32 14

8 6

2 Jjasarett. 1 rum 2 » 2 » och kokvrå 2 » » kök 3 »

41 65 32 35 1 2 64 32 6

3 » » kök 4 » » » 5 eller 6 r u m och kök

1 32 14

Summa

278 S2

16 Bostäder u t a n kök eller kokvrå, %

(82)

(88)

Sanatorier. 1 rum 2 » 2 a och kokvrå 2 » » kök 3 « 3 » och kokvrå 3 » » kök

1 32 6 2 2

Q

2 Summa

10 Bostäder u t a n kök eller kokvrå, %

(30)

»

)i

»

5 eller 6 rum och kök

2 2 1

11 3 4 61

—

4 1

4 1

—

1 1

(30)

(0)

59 •

H ä r h a r s å s o m speciell m ä t a r e a n v ä n t s r e l a t i v a a n t a l e t b o s t ä d e r u t a n k ö k eller k o k v r å . D e n n a a n d e l u t g ö r för s a m t l i g a l a s a r e t t s b o s t ä d e r 3 8 p r o c e n t m e n för n y b y g g n a d e r n a b l o t t 17 p r o c e n t . F ö r u n d e r l ä k a r n a e n b a r t ä r siffran h ä r v i d 9 p r o c e n t , m e d a n d ä r e m o t d e för a s s i s t e n t l ä k a r e och e x t r a l ä k a r e a v s e d d a n y b y g g n a d e r n a i flertalet fall ä r o u t a n k ö k ( v a n l i g e n e n r u m s l ä g e n h e t e r ) . D e o m b y g g d a b o s t ä d e r n a ä r o m e r a s ä l l a n i a v s a k n a d a v k ö k eller k o k v r å . M o t s a t s e n g ä l l e r för d e u t g å n g n a b o s t ä d e r n a . Utvecklingen vid sanatorierna synes gå i s a m m a riktning som vid lasaretten. Bostädernas storlek. I t a b . 3 9 h a r en s a m m a n s t ä l l n i n g g j o r t s a v g o l v y t a n s g e n o m s n i t t l i g a storlek i de bostadskategorier, som u n d e r s ö k n i n g e n avser. För l a s a r e t t e n s v i d k o m m a n d e h a r r e d o v i s n i n g skett ä v e n m e d h ä n s y n till bostadsinnehavarens tjänsteställning. Eftersom golvytans storlek så n ä r a s a m m a n h ä n g e r m e d bostadstypen, är det i överensstämmelse med föregående tabells resultat, att de nybyggda bostäderna visa n å g o t större u t r y m m e n än bostäderna i allmänhet. Ä n m e r gäller detta i a l l m ä n h e t för d e o m b y g g d a b o s t ä d e r n a , v i l k e t v ä l t o r d e b e r o d ä r p å , a t t e n o m b y g g n a d ofta i n n e b ä r en u t v i d g n i n g . S k i l l n a d e r n a v i s a sig d o c k e g e n t l i g e n b l o t t g ä l l a » u n d e r l ä k a r e » o c h 2:e u n d e r l ä k a r e , m e d a n l : e u n d e r l ä k a r n a s bos t a d s s t a n d a r d s y n e s t ä m l i g e n o f ö r ä n d e r l i g . E n t e n d e n s till m i n s k n i n g a v d e g a n s k a stora skillnaderna i b o s t a d s s t a n d a r d mellan l:e u n d e r l ä k a r e å ena sidan och ö v r i g a u n d e r l ä k a r e å a n d r a s i d a n k a n s å l u n d a k o n s t a t e r a s . De u t g å n g n a bostäderna h a i regel haft mycket liten golvyta. T a b . 39.

G e n o m s n i t t l i g golvyta. Medelgolvyta ', kvm., vid

Sjukhus

och

befattning

samtliga bostäder 1938

nybyggd" bostäder

ombyggda bostäder

utgångna bostäder

Ijasarett. Samtliga underordnade Samtliga underläkare Underläkare l:e underläkare 2:e underläkare Övriga läkare Sanatorier. Samtliga underordnade 1

läkare

70 76 62 110 55 26

78 84 80 111 65 28

86 88 84 112 80 (37)

42 47 (68) (72) 34 (29)

läkare

(126)

Dä autalot bostäder understiger 5, har medelvärdet angivits inom parentes. antalet bostäder i varje grupp hänvisas för övrigt till tab. 36.

Beträffande

Bostädernas utrustning. I t a b . 4 0 m e d d e l a s s l u t l i g e n e n ö v e r s i k t r ö r a n d e förek o m s t e n a v a) h e m b i t r ä d e s r u m , b) e g e t b a d r u m , c) b e k v ä m l i g h e t e r i n o m b o s t a d e n , d) k ä l l a r e s a m t e) v i n d i d e o l i k a k a t e g o r i e r a v b o s t ä d e r , s o m t a g i t s i betraktande. Såsom ett n ä s t a n g e n o m g å e n d e d r a g k a n k o n s t a t e r a s , a t t de n y b y g g d a bostäd e r n a oftare äro u t r u s t a d e m e d n y s s n ä m n d a förmåner ä n v a d som är regel inom bostadsbeståndet i allmänhet. Skillnaderna äro delvis avsevärda, nämligen d å d e t g ä l l e r b a d r u m , b e k v ä m l i g h e t e r och k ä l l a r e . Siffrorna r ö r a n d e f ö r e k o m s t e n av hembiträdesrum visa likaledes påtagliga men mera måttliga skillnader, medan

60 Tab. 40. Relativa antalet bostäder med heinbiträdesruin, badrum etc. Procentuella antalet bostäder med nedanstående utrustning av Sjukhus

a.

och

befattnin;

samtliga bostäder 1938

nybyggda bostäder

ombyggda bostäder

utgångna bostäder

36 40 28 75 18 0 30

48 55

45 46

(6) (8)

Hembiträdesrum.

Lasarett. Samtliga underordnade Samtliga underläkare Underläkare l:e underläkare 2:e underläkare Övriga befattningar

läkare

Sanatorier 6. Eget

läkare

Sanatorier

45 49 33 64 46 13 49

c. Bekvämligheter inom bostaden Lasarett. Samtliga underordnade läkare Samtliga underläkare Underläkare l:e underläkare 2:e underläkare Övriga befattningar Sanatorier

73 77 59 90 77 43 75

(25)

(40)

76 83

76 79

(93)

90 74

(C) (8)

(81)

(27) (70)

95 96

93 96

(31) (33)

(100)

100 92

(100)

(82) (90)

Källare.

Lasarett. Samtliga underordnade Samtliga underläkare Underläkare l:e underläkare 2:e underläkare Övriga befattningar

läkare

Sanatorier e.

90 32 (0)

badrum.

Lasarett. Samtliga underordnade Samtliga underläkare Underläkare l:e underläkare 2:e underläkare Övriga befattningar

d.

(47)

56 61 45 84 51 10 33

80 87

72 75

(<») (0)

(93)

90 82

(75)

(27) (70)

Vind.

Lasarett. Samtliga underordnade Samtliga underläkare Underläkare 1 :e underläkare _ 2:e underläkare Övriga befattningar Sanatorier

läkare

59 61 50 64 65 43 41

59 62

72 75

(47)

66 66 (36) (80)

(75)

(31) (42)

61 däremot vindskontor ej synas vara vanligare inom de nybyggda bostäderna än i det tidigare bostadsbeståndet. I de ombyggda bostäderna förekomma de ifrågavarande förmånerna i allmänhet i ungefär samma utsträckning som i nybyggnaderna. De utgångna bostäderna återigen ha som regel varit dåligt utrustade. Sammanfattning. Den i tab. 36—40 redovisade specialundersökningen visar otvetydigt, a t t de bostäder, som på senare tid tillkommit genom nybyggnad eller ombyggnad, i allmänhet fylla något högre anspråk än det tidigare bostadsbeståndet. Detta gäller såväl bostädernas utrymme och utrustning som även deras läge i förhållande till sjukhuset. De bostäder, som redovisats såsom utgångna ur bostadsbeståndet, visa å andra sidan i allmänhet en jämförelsevis låg standard. Den tendens till förbättring av bostadsbeståndet, som sålunda kan konstateras, måste emellertid även bedömas ur synpunkten av byggnadsverksamhetens omfattning. Det har framgått, att nybyggnadsverksamheten till övervägande delen endast kan täcka det utvidgningsbehov, som orsakas genom tillväxten av antalet läkare, och att endast en mindre del av nybyggnaderna avser att utgöra ersättning för äldre bostäder. I viss utsträckning sker visserligen förnyelse av bostadsbeståndet genom ombyggnader, men denna verksamhet har ej så stor omfattning, att den kan bidraga till a t t höja läkarbostädernas standard a n n a t än på lång sikt.

62 Frågeformulär

A.

Styresmannens uppgifter.

1.

Sjukhusets n a m n

2.

Angiv i nedanstående tabell antalet underordnade läkarbefattningar vid sjukhuset den 1 november 19S8 (kol. a). Därest av vederbörande huvudmän (stadsfullmäktige, 1938 års landsting etc.) fattade beslut medföra ändringar, angivas därjämte de nya antalen (kol. b). Angiv tilllika det antal befattningar, som borde finnas vid tillämpning av de anvisningar, som meddelats i medicinalstyrelsens cirkulär den 22 j u n i 1938 angående inrättandet av nya underläkartjänster (kol. c). A v d e l n i n g Befattning

odel. las. med a) b) e) a) b) c)

kir. ögon a) b) c) a) b) c)

öron a) b) c)

rtg a) b) e)

a) b) c)

a) b) c) a) b) c)

a) b) c)

Underläk

I:e

»

2:e

»

3:6

»

amanuens

...

extr. läk ass. läk

3.

Anser Ni nuvarande antal underordnade läkare lämpligt avvägt?

4.

Aro vid sjukhuset den 1 november 1938 eventuellt anställda extraläkare, assistentläkare, e. o. amanuenser och därmed jämförbara befattningshavare ävensom eventuellt tjänstgörande medicine kandidater att anse såsom nödvändiga för sjukvårdens behöriga och ändamålsenliga handhavande?

5.

Förekommo vid sjukhuset den 1 november 1938 auskultanter och i så fall h u r u många (uppdelning på olika avd.)?

6.

I vilken utsträckning disponerade de underordnade läkarna vid sjukhuset den 1 november 1938 skrivhjälp för expeditionsgöromål och journalföring? Föreligger beslut om ändring härutinnan?

68 7.

Uppgifter rörande patientantal m. m. A v d e l n i n g Ar

Ordinarie antal sjukplatser vid årets slut.

Antal under året intagna patienter.

Medeltal vårdade pr dag

Antal polikliniskt behandlade patienter.

8.

Odcl. las.

1933 34 35 36 37

med.

ped.

kir.

rtg

i

1933 34 35 36 37 1933 34 35 36 37 1933 34 35 36 37

i

1 Kemissundersökningar och -behandlingar. Antal undersökningar av från annan avd. eller Antal behandlingar av från annan avd. eller poliklinik remitterade patienter poliklinik remitterade patienter

År Etg

9.

Öron

Ögon

Rtg

Rad.

Öron

Ögon

Angiv i korthet grunderna för särskilt anlitade (utifrån kommande) vikariers avlönings- och bostadsförhållanden samt ersättning för resor ävensom eventuella möjligheter till inkomster utöver avlöningen

64 10.

Uppgifter rörande arbetsförhållanden m. m. för vid sjukhuset anställda underordnade läkare. U n g e f ä r l i g

Befattning1)

11.

Avd. 2 )

Effektiv tjänstgöring i tjänsten ; extra arbete för vilket särskild ersätt ning utgår räknas ej (exkl. måltider etc.) tim./dag.

a r b e t s t i d

Antftl jourdygn pr månad

För vilka läkare anser Ni med hänsyn till sjukEnskild prak- Ungefärligt vårdens behov tik eller annat belopp av ev. nödvändigt att arbete, för bostad tillhanda* extrainkom- hålles inom sjukvilket särskild 3 husområdet? ersättning ut- ster ) kr./mån (Anges med lodgår; tim./dag. rätt streck.)

Anmärkningar och förtydliganden

den

J

november 1938.

) Angives lämpligen medelst följande förkortningar: und., l:e und., 2:e und., 3:e und., aman., extr.-l., ass.-l., etc. Namnet på nuvarande befattningshavaren behöver ej utsättas. °) Följande förkortningar kunna lämpligen användas: odel., med., ped., kir., gyn., B. B., ögon, öron. rtg., nerv., ortop., pol., etc. 8 ) Ink. ss vik. överläkare fördelas på året. Ink. ss vik. provinsialläkare o. dyl. räknas ej.

Disponeras bostaden (där sådan tillhanda* hålles) av ord. befattningshavaren Uven under semestern ?

65 CD

t j C tu

M o

1 B

p -c

*& OJ

-_,

1 -

.2 « •a a

OJ

T* a fe « T

p >

P

g a

.

a

p tS

— rf a

_J

" 3 £"a ila

O

^

d J3 "W

n

' h oö a

&^

©

„

•g-fiS

"rt

§ -° .2 fe3 S a t ! M

^

ha

OJ M

" £ ** < 2 ao .C

i T)

-M

a

•S

73 +^

at<

M o M -C C

B

c fl - b ccS B B

_- ° !

.i ^

t- d

•^ ^

60 >• :«8 • « J 4 ^ j .a ä t- u , 2 . j d

CD

t.

a

o M

CD

fl

bfl^ -^ a a ja

a. a a

to o a jrf «fl a

.-

-^

a

— <"

-1- ' t o ^ g £ •a > a ^j a ^ «Ö

r 6o-g B .SS a j< g - - a

a^« = a u

o p « C5 "ö "o

a, • «

* " "E J

-s »-* 1

*

£

CD

B

>3 *

ja

-å a

•** " bD ra u a rt -1-3 . « ^ B 0

-Ö

EM

P

M —; . a '. M S

s

i3

P

a

M

fa

.;

-w

3 M •g

a

^

'SE

O,

«

<S S "C '3 S S °2 o ^ OJ -P g 2 a

O

a

c

O

Ä

fe Pa E 6oS°5, 6c°5 .L" .

o

T ;

^

^

-Fill

ä

t) tö

!=-

r 2-i-s 2

a -^ m

ta

J-._1 1 • . i S S j l - g * 5 Sc S S - 2 srt « g M a S ™ a ^.. 2 >5 ma

a o SG

la £ k 'O « 7 „ i 2 d t/j C

I • u

-o

'--a £

g -s = 1 £ |

-

c3 O

,fl CG +-= M

JS *

g * --ä .2

' O <JH f * + - * ! - - ~ flört» •=? 03

Ä

S1

60 CS- • • f l « • • * - • »H

1 J ac a 1 i - * » !

" ä CD 60 1j B

•

B,

g B a*

P T?

> 0

JO

c

s

i

«, i B -t i

-C B

i.

&

• H

ta c o ,bofe

ÖS

"ta

i

P O ri

E

a- a"

a il -o

c/i I-. <D

p

o ' ö -d

H a

a •

i

•$m ts 2

T3

o

' «f

<D

pq O

Uppgifter rörande nuvarande befattningshavaren

Anmärkningar och förtydliganden

( [^KIBpUB }1IS JOJ uapBisoq sufj'jXujfl

«& J 2

JBJUBU-lBg (fau-Bjf)

jijif)

( J ? -PII-j) lapiy ( f a n - Bf) (-auBuipjQ

Uppskattat värde av bostadsförmånen, kr./mån.

WB^srao^ui IJI} S i i u a x B } p ; \ SUIUPIAB AB apUB|lB}8}SBJ ptjV

Ungefärlig golvyta (samtliga utrymmen utom trappor, källare och vind), i kvadratmeter CO

CD

•rf

?• P *

r2

*

CD

>

a a CO

P

rf P

CO

rf

'rf «H

«3

BB

l—1

.2 -3

P !A

(toto •J3 d

»-•IIO

p!

;uapB^8oq uioui .iami[3i[uiBAj[aa;

2"=

"2^ s s fet X-

CO CD

£2

:o B

CD

a

"&.£

cd

^B[ap

'uiiupBjj

-^> -*J • g CO

r«

ca

n

'-< CD

ä P

CD - W

-Ö CD

£ ö >^ O CD CD ^

2 60 a 5 -a '•3 B a -a J4 a a a -M CJ :a ^ i-, a

<B

( s u m p — fau — Bf :JBAg) j p K i a m o n i uapBisoq sarreqBpuBnim;

» c

-o

M ™

(•unm/M:-) pB}soq JOJ B j i q pSB[JO 'A8 uaJBABqsSuiu^Bjaq A y

CD U

O M JS a u

jaSa

'uinipBg

-M :cd

B

cd

B g rf b

a- a a -o

U O

u

CD

as

1 3

BJA^OX

X9S

p °

(uinasapBJjTqmoq rfoo T]«q '^p.n t u o j n ) t u n j l E j u y {PB}soqaf|raBj m o s udAräuiti u a p B i s o q , i y

} f 60

p "

5 lunjsapBj^iquiajj

£ oc

CD

to - 60 a < r-,

a 3 M

2 o .j

u CD - f -ö M srf P -13 P O a •° M > d

a oa

:o -*s O ert

^ O

B

B 2 5 s

B

M

6 C .JB4 B

J 4 •;--. B * '«' Ii

i B

g B £ . SO *-'

4 O tc

OJ

^

CO

p ^ "bo

a '3 A CD

PQ

gg .a ä n

£

1i

J=

SM'*

( 8 a3«[ SUOpBJSOJJ

CD

O

•ga1 o <) <tj fp ;

67 5.

a) Antal jourrum för underordnade läkare inom sjukhuset (med specifikation på dess olika avdelningar):

b) Användes jourrum av flera jourhavande samtidigt? c) Användes jourrum även för annat ändamål? 6.

I så fall, å vilken avd? I så fall vilket?

Särskilda upplysningar:

den

1890 3d

november 1938.

Statens offentliga utredningar 1940 S y s t e ni a t i s k

förteckning

[Siffrorna inom klämmar beteckna utredningarnas nummer i den kronologisk» förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Panfrrård. Betänkanile med förslag till lag om andrad lydelse av 8 kap. strafflagen m. ni. jiiinto därmed sammanhängande författningar. [8 Betänkande med förslag rörande offentliga rättshjälpsanstalter. [11] Statistisk utredning angående förvaltningskostnader ni ni. i konkurser, i:: K i s l a g till indrid lagstiftnin ; om straff -fte ö w e k till brott. [19] | Straffrättskommitténs betänkande med förslag till lagstiftning om förmngenhelsbrott. Straffrättskommitténs betänkande mel förslag till ändring av Btrafflagon för krigsmakten i vad dun berör förmögenhetsbrotten. :2.-> Lagrådets ntlåtaude över processlagberedningens förslag till rättegångsbalk. 29 Statsförfattning. Allman statsförvaltning, Promemoria med förslag till vissa åtgärder mot missbruk av tryckfriheten. [5] Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämmelser ang. stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet via krig eller krigsfara m. m, Betänkande ang. uppgörelse mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Stockholms stad rörande överståthållarämbeteta uppförande å riksstaten m. in. [28;

Vattenväsen. Skogabruk. Bergsbruk, Betankande med förslag till åtgärder för befordrande ai produktionen a enskilda skogar i vissa delar av Norr land. 3

Industri.

Handel ocll sjöfart.

Kommunalförvaltning.

Kontniunlkatlonsväsen. Betänkande och förslag ang. förhållandet mellan arbetsuppgifter och lönestiiUning vid statens järnvägar. De] I "l i Betänkanile med förslag rörande skargårdarnas behov av förbättrade kommunikationer. Del 2. [15] Betänkande med förslag till ändrad lagstiftning ang s k rattfylleri. [17 Betänkande ined [Brslag till organisation av telegrafverket. [27] Betänkande med förslag rörande övergång till högertrafik

Statens och kommunernas flnansväseii,

Hank-, kredit- och penningvasen.

i Sverige

.0

1'oliti.

Nationalekonomi och socialpolitik. Betänkande med utredning och förslag ang. inrättande av fritidsreservat för städernas och de tättbebyggda samhällenas befolkning. [12] Sociarvärdskommitténs betänkande, j . statistisk underlig ang. kommunernas ålderdomshem. [22 •>. statistisk undersökning rörande de erkända sjukkassorna, :;i Hälso- och sjukvård. Betänkande ang. utfärdande av samt ersättning för vissa läkarintyg. [21] 193i års hälso. och sjukvårdssakkunniga. De yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets-och bostadsförhållanden, :;'_• Allmint näringsväsen. Betänkande med förslag till kungörelse ang. kontroll ä handeln med ost. samt viss lagstiftning ang. korvvaror, [a] Fast egendom. Jordbruk mcil binäringar, Betänkande ang. uppgörelse mellan Kungl. Maj t och kronan samt Stockholms stad rörande vissa markfrågor ni. in. i Stockholm. C" Efterfrågan på jordbruksprodukter och dess känslighet för pris- och inkomstförändringar. [161 Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser ana bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. [26;

Ftirsåkringsiäsen. Betänkande med förslag till lag om krigsskadeeraättning [Ii Betänkande med förslag till lag med vissa bestämmelser om livförsäkring vid krig in. in. ;7] Betänkande med förslag ang. krigsförsäkring av viss bisegendom. [IS]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Betänkande och förslag ang. reglering av församlingsindelningen i Stockholm och revision av den för huvudstaden gällande lagen om församlingsstyrfilse, [1] Svensk namnbok 1910. [10] Betänkande oob förslag angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet m. m. [24]

Forsvarsväsen. Betänkande ang. omorganisation av sjukvårdsstyrelse in. ni. [2]

Vtrikes ärenden.

Stockholm luio. K. I„ Beckmans Boktryckeri. 1 s II0 3li

itrmeförvaltiiingens

Internationell rätt,