SOU 1942:44

Tillägg nr 1 till Statliga cement- och betongbestämmelser av år 1934 (Statens off. utredn. 1934:17) omfattande: Tilläggsbestämmelser angående provning av betongs hållfasthet, Tilläggsbestämmelser angående klassindelning av betong samt tillåtna påkänningar i armerad betong, Särskilda bestämmelser för användning av s. k. kamjärn av högvärdigt stål såsom armeringsjärn i byggnadsverk av armerad betong

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

snEiiMg

o STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1942:44 KO MM D N I K A T I O ITS D E P A R T E M E N T E T

TILLÄGG NR 1 TILL

STATLIGA CEMENT- OCH BETONGBESTÄMMELSEK AV ÅK 1934 (STATENS OFF. UTREDN. 1934:17)

av Kungl.

Väg- och

Kungl. Järnvägsstyrelsen,

Kungl. Byggnadsstyrelsen, Statens Provningsanstalt

vattenbyggnads-

Kungl

Kungl.

Vattenfallsstyrelsen,

Telegrafstyrelsen

den 31 oktober

S T O C K H O L M 1 9

1942.

och

Statens offentliga utredningar 1942 K r o n o l o g i s k

f ö r t e c k n i n g

1. B e t ä n k a n d e med förelag till plan för organisations22. Förslag till n y l a g om behörighet a t t u t ö v a läkara r b e t e t inom förBvarsväsendet. Beckman. 733 8. Fö. konsten, m . m . Norstedt. 251 s. S. (Till b e t ä n k a n d e t höra dels en bilaga innehållande 2 3 . Promemoria m e d förslag angående registreringen personalförteckningar m . m . , avsedd endast för av landets företagare m . m . Marcus. 60 s. H. t j ä n s t e b r u k , dels ock e t t hemligt blhang i tre delar.) \ 24. Betänkande angående bilrcgistrering m . m. Huegg2. B e t ä n k a n d e med förslag till lag med särskilda beström. 103 s. 12 bil. K. stämmelser o m begränsning av vinstutdelning från 25. S t a t s m a k t e r n a och folkhushftllningen u n d e r den till aktiebolag. Marcus. 22 s. Fi. följd a v stormaktskriget 1939 i n t r ä d d a krisen. Del 3. P r o m e m o r i a r ö r a n d e bostadsförsörjningen. Av A . 2. Tiden juli 1940—juni 1941. I d u n . 504 s. Po. J o h a n s s o n . B e c k m a n . 77 s. S. 2G. 1941 åra lärarlönesakkunnlga. B e t ä n k a n d e m e d 4. B e yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och förslag till avlöningsreglemente för de högre kombostadsförhållanden. Beckman. 106 s. S. m u n a l a skolorna. Mareus. 96 s. Fi. 5. Promemoria m e d förslag till utvidgad v a n h ä v d s - i 27. Stadsplaneutredningen 1942. 1. Förslag till å t gärder för enabbaro handläggning a v stadsplanelagstiftning. Marcus. 55 8. J o . och tomtindelningsärenden m . m . N o r s t e d t . 94 s . 6. U t r e d n i n g r ö r a n d e den tekniskt-vetenskapligaforskJu. ningens o r d n a n d e . 1. Allmänna uppgifter angående den tekniskt-vetenskapliga forskningsverksamhe28. Strafflagberedningens promemoria m e d förslag till t e n s n u v a r a n d e läge m. m . — Allmänna s y n p u n k t e r lag om eftergift a v å t a l m o t minderåriga m . m . r ö r a n d e den tekniskt-vetenskapliga forskningen. — , Mareus. 56 s.- J u . Erforderliga å t g ä r d e r för den tckniskt-vetenskap- I 29.Socialvårdskommitténs b e t ä n k a n d e . 4. Förslag till liga forskningens främjande och statens m e d v e r k a n i ändrad bidragsförskottslag m. m. B e c k m a n . 82 s. S. diirvid. Hasggström. 195 8. II. • 30. Betänkande angående revision a v tjäusteförteck7. U t r e d n i n g r ö r a n d e den tekniskt-vetenskapliga forskningen i v a d avser allmänna civilförvaltningen. ningens ordnande. 2. Förslag till åtgärder för främDel 2. Byråchefs- och rådstjänster m . m . Norj a n d e a v d e n tekniskt-vetenskapliga forskningen stedt. 1S4 a. Fl. p å byggnadsområdet. En?ggström. 76 s. H. 3 1 . Betänkande med förslag till s k ä r p t bestraffning av 8. 1938 åra pensionssakkunniga. B e t ä n k a n d e m e d falskdeklaration m. m. Mareus. 99 s. FL förslag tiH t j ä n s t e - och famlljepensionsreglementen 32. B e t ä n k a n d e m e d förslag angående hushållningsför a r b e t a r e i s t a t e n s tjänst. Marcus. 135 8. Fl. sällskapens organisation och v e r k s a m h e t na. m . 9. 1941 å r s lärarlönesakkunnlga. B e t ä n k a n d e med förMarcus. 477 8. J o . slag till folkskolans avlöningsreglemente m . m . 3 3 . Betänkande med förslag rörande ändring a v gälMarcus. 191 s. Fl. lande bestämmelser i fråga om prästutbildningen. 10. B e t ä n k a n d e m e d förslag till brandlag och b r a n d Av Y . Brilioth. Hoeggström. 177 s. E. s t a d g a m . m . Norstedt. 164 8. K. 34. Kommunalskatteberedningen. Betänkande med 11. B e t ä n k a n d e m e d utredning och förslag a n g å e n d e förslag till omläggning a v den k o m m u n a l a b e s k a t t betygssättningen i folkskolan. Hajggström. 330 s. E. ningen m . m . Del 1. D e n k o m m u n a l a b e s k a t t ningen. Marcus. 654 s. Fi. 12. U t r e d n i n g r ö r a n d e den tekniskt-vetenskapligaforskningens o r d n a n d e . 3 . Förslag till åtgärder för 3 5 . Kommunalskatteberedningen. Betänkande med skogsproduktforskningens ordnande. Hreggström. förslag till omläggning a v den k o m m u n a l a b e s k a t t 124 s. H. ningen m . m . Del 2. I n k o m s t b e s k a t t n i n g e n a v 13. B e t ä n k a n d e och förslag angående förhållandet skogsbruk. Marcus. 252 s. Fi. mellan arbetsuppgifter och löneställning vid sta36. Betänkande m e d förslag rörande statligt stöd å t t e n s j ä r n v ä g a r . Del 4. Järnvägsstyrelsen. Becksvensk filmproduktion. Norstedt. 99 s. K. m a n . 88 s. K. 37. B e t ä n k a n d e med förslag rörande å t g ä r d e r för främjande a v sjöfolkets utskyldsbetalning. P o s t v e r k e t s 14. P r o m e m o r i a angåODde hyresreglering. N o r s t e d t . t r . 79 s. Vi. 54 s. J u . 15. B e t ä n k a n d e med förslag till lag om vapenfria v ä r n 38. Betänkande angående j o r d b r u k e t s byggnadskostpliktiga. Beckman. 108 s. F'ii. nader. Norstedt. 146 8. 20 bil. S. 16. B e t ä n k a n d e m e d förslag r ö r a n d e d e n centrala 39. B e t ä n k a n d e med förslag till förordning om v ä r d e förvaltningsverksamheten inom försvarsväsendet. stegringsskatt å fastighet. Norstedt. 227 8. Fl. Hteggström. 360 s. Fö. B e t ä n k a n d e med förslag angående innebörden a v 17. B e t ä n k a n d e med utredning och förslag a n g å e n d e begreppet polismyndighet i olika författningar in. barnmorskeväsendet. I d u n . 101 8. 1 k a r t a . S. m . Mareus. 208 s. S. 18. Beskattningsorganisationssakkunnigas b e t ä n k a n d e 4 1 . B e t ä n k a n d e angående åtgärder till stöd för de renmed förslag till ä n d r a d organisation a v k a m m a r skötando lapparna m . m . Mareus. 171 s. J o . r ä t t e n . Marcus. 128 8. Fi. 42. Förslag rörande tillämpningsföreskrifter till lagen med särskilda b< stämmelser a n g å e n d e s t a t s - och 19. B e t ä n k a n d e m e d utredning och förslag a n g å e n d e k o m m u n a l m y n d i g h e t e r n a och deras v e r k s a m h e t vid semester för husmödrar. Norstedt. 96 s. S. krig eller krigsfara m . m . Beckman. 65 8. S. 20. Utredning a n g å e n d e värmekostnaden i hyreshus. Betänkande m e d förslag rörande veterinärinrättI d u n . 187 s. S. ningens i Skara framtida a n v ä n d n i n g m . m . Mareus. 95 s. J o . 2 1 . B e t ä n k a n d e m e d förslag till främjande a v u t skyldsbetalning genom erkända skatteförmedlings44. Tillägg n r 1 till statliga cement- och betongbestämkassor. Mareus. 96 s. Fi. melser a v å r 1934. Norstedt. 23 s. K.

A n m . Om särskild tryckort ej angives, ä r tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokntftverna till d e t departement under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet. Jo. = J o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars y t t r e anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1942:44

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

TILLÄGG NR 1 TILL

STATLIGA CEMENT- OCH BETONGBESTÄMMELSER AV ÅK 1934 (STATENS OFF. DTREDN. 1934:17)

OMFATTANDE: Tilläggsbestämmelser angående provning av betongs hållfasthet, Tilläggsbestämmelser angående klassindelning av betong samt tillåtna påkänningar i armerad betong, Särskilda bestämmelser för användning av s. k. kamjärn av högvärdigt stål såsom armeringsjärn i byggnadsverk av armerad betong. Fastställt av Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Kungl. Järnvägsstyrelsen, Kungl. Vattenfallsstyrelsen, Kungl. Byggnadsstyrelsen, Kungl. Telegrafstyrelsen och Statens Provningsanstalt den 31 oktober 1942.

STOCKHOLM 1942 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

P. A. NORSTEDT & BÖNER

422548 y-*

'oA

%. sB v<"

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Tilläggsbestämmelser angående provning av betongs hållfasthet I. Förprovning II. Fortlöpande provning III. Tillverkning, förvaring och provtryckning av betongkuber IV. Tillverkning, förvaring och provböjning av betongbalkar

3 3 4 5 8

Tilläggsbestämmelser angående klassindelning av betong samt tillåtna påkänningar i armerad betong 11 Klassindelning av betong 11 Tillåtna påkänningar Vanliga belastningsfall Tillåtna betongpåkänningar Tillåtna järnpåkänningar Exceptionella belastningsfall

13 13 13 19 20

Särskilda bestämmelser för användning av s. k. kamjärn av högvärdigt stål såsom armeringsjärn i byggnadsverk av armerad betong 81

Tilläggsbestämmelser angående -

provning av betongs hållfasthet. Provtagning och provning av material till betong skola ske under iakttagande av föreskrifterna härom i gällande statliga cement- och betongbestämmelser, och materialen skola uppfylla i sagda bestämmelser angivna fordringar i tillämpliga delar. Provning av s. k. ersättningscement (E-cement) skall, i avvaktan på särskilda bestämmelser för dylikt cement, ske på sätt, som föreskrives av beställaren eller vederbörande myndighet i varje särskilt fall.1 För provning av betongs hållfasthet gälla föreskrifterna härom i Statliga cementoch betongbestämmelser av år 1934, därest ej annorlunda framgår av föreliggande eller eljest utfärdade tilläggs- eller särskilda bestämmelser. Här nedan givna föreskrifter angående provning och därmed sammanhörande tillverkning av provkroppar omfattar: I. Förprovning, II. Fortlöpande provning, III. Tillverkning, förvaring och provtryckning av betongkuber, IV. Tillverkning, förvaring och provböjning av betongbalkar. Föreskrifterna under III och IV avse närmast fortlöpande provning, men gälla även i tillämpliga delar förprovning.

I. Förproyning. Ändamålet med förprovning är att vid användning av för byggnadsverket ifråga avsedda material utröna lämplig betongsammansättning för att erforderlig betonghållfasthet skall ernås. Förprovning skall utföras för varje förekommande sådan betongblandning (cementhalt), för vilken enligt gällande bestämmelser skärpt (sträng) kontroll skall tillämpas, 2 samt då tvivel kan råda om materialens lämplighet. Av varje betongblandning skall tillverkas en serie kuber om 6 st, vilka samtliga skola provtryckas vid 28 dygns ålder. Därest beställaren eller vederbörande myndighet så påfordrar, skola därjämte för bedömande av betongens hållfasthetstillväxt tillverkas två serier betongkuber om vardera 3 st, vilka serier skola provtryckas mellan 7 och 21 dygn efter tillverkningen, som regel med en veckas mellanrum, såvida ej annat tidsintervall bestämmes. 1 För närvarande saknas statliga bestämmelser för ett flertal cementsorter, som under de senaste åren funnit stor användning för betongbyggnadsverk. Arbetet med erforderlig revision och komplettering av gällande cementbestämmelser pågår emellertid och förväntas kunna avslutas under år 1942. På grund av knapphet på kol inom landet har den svenska cementindustrien sedan våren 1941 fört i marknaden ersättningscement, s. k. E-cement, som för sin tillverkning kräver mindre bränsle. Trots a t t det för närvarande saknas statliga bestämmelser för E-cement, har det likväl på grund av tidsläget ur bränslebesparingssynpunkt ansetts motiverat att i efterföljande bestämmelser medtaga betong, tillverkad av E-cement. a Se Tilläggsbestämmelser angående klassindelning av betong samt tillåtna påkänningar i armerad betong.

4 Uttagning av material för provgjutning av betong skall ske i närvaro av kontrollant. Vid uttagningen bör särskilt tillses att resp. material bliva representativa för de i förväg provtagna och provade materialpartierna. Om under byggnadsarbetets fortgång ändring förekommer beträffande cement, sand eller stenmaterial, skola nya förprovningar utföras på sätt och i den omfattning ovan angivits.

II. Fortlöpande provning. Vid betonggjutning skola för fortlöpande kontroll av betongens kvalitet som regel tillverkas 3 serier betongkuber om vardera 3 st av varje förekommande betongblandning och för varje påbörjad kvantitet därav enligt följande tablå: Vid betong med A-cement. Armerad betong: för varje påbörjad kvantitet om 150 m8. Oarmerad betong: för varje påbörjad kvantitet om 300 ms. Vid betong med E-cement. Armerad betong: för varje påbörjad kvantitet om 100 m8. Oarmerad betong: för varje påbörjad kvantitet om 200 m8. Av dessa 3 serier är en avsedd som korttidsprov, en som 28-dygnsprov och en som reservprov. Därest beställaren eller vederbörande myndighet så påfordrar, skall därjämte tillverkas en eller flera serier betongkuber om vardera 3 st som långtidsprov. Härutöver utföras, därest så anses erforderligt, kuber såsom formrivningsprov. Vid användning av annan cementsort än A- och E-cement förfares så, som angivits för A-cement, därest ej annorlunda bestämmes. Angående eventuellt utförande av oarmerade betongbalkar i stället för såsom korttidsprov och formrivningsprov eljest föreskrivna betongkuber, se nedan under IV. Korttidsprov. Med korttidsprov förstås prov, som skola provtryckas senast 14 dygn efter tillverkningsdagen. Provkropparnas ålder vid provtryckningen skall som regel vara 7 dygn, men får i särskilda fall vara högre, därest beställaren eller vederbörande myndighet så medgiver. Sådant medgivande kan bl. a. betingas av hänsyn till erforderlig tid för transport från byggnadsplatsen till provningsanstalt ävensom med hänsyn till låg temperatur vid transporten. Korttidsprov tillverkas närmast för att på ett så tidigt stadium som möjligt möjliggöra en ungefärlig bedömning av betongens hållfasthet, så att eventuell ändring av betongsammansättningen skall kunna ske under byggnadsarbetets fortgång. Därest beställaren eller vederbörande myndighet så medgiver, behöva korttidsprov ej tillverkas vid betonggjutning, som pågår under så kort tid, att resultaten vid provtryckning av korttidsprov icke kunna förväntas föreligga, förrän betonggjutningen är avslutad.

5 Till grund för bedömning av resultat vid provtryckning av korttidsprov bör, där så kan ske, läggas den vid förprovning erhållna kurvan för betongens hållfasthetstillväxt. 28-d y g ns p r o v. Resultat vid provtryckning av 28-dygnsprov skall vara avgörande för bedömning av betongens kubhållfasthet, därest icke annorlunda av beställaren eller vederbörande myndighet bestämmes.

Reservprov. Med reservprov förstås prov, som äro avsedda att provtryckas i speciella fall, särskilt då 28-dygnsproven ej givit fordrad hållfasthet. I sistnämnda fall kan antingen provtryckning utföras snarast möjligt efter det kuberna uppnått 28 dygns ålder, varvid erhållet resultat, reducerat med 8/4 % för varje dygn, som kubernas ålder vid provtryckningen överstiger 28 dygn, må anses såsom betongens kubhållfasthet efter 28 dygn, eller också kunna, därest beställaren eller vederbörande myndighet så bestämmer, reservproven användas såsom långtidsprov. Långtidsprov. Med långtidsprov förstås prov, som äro avsedda att provtryckas lång tid, som regel 3 månader, efter tillverkningsdagen för att giva en bedömning av betongens slutliga kubhållfasthet. Formrivningsprov. Med formrivningsprov förstås prov, som tillverkas för bestämmandet av den tidpunkt, då betongen kan anses hava uppnått sådan hållfasthet, att rivning av formar och ställningar kan ske. Särskilt böra sådana prov tillverkas, om betongarbetet utföres, då lufttemperaturen är lägre än + 5° C, eller om sådana låga temperaturer kunna befaras uppstå inom den närmaste tiden efter gjutningen.

III. Tillverkning, förvaring och provtryckning av betongkuber. 1. Kubstorlek. Kubernas kantlängd skall vara 20 cm. 2. Kub f or mar. Kubformarna skola tillverkas av 1" råspåntat trä. Träet får ej behandlas med olja, fettämnen eller dylikt. Varje kub bör tillverkas i särskild form, som förses med handtag. Formarna skola hava legat i vatten minst ett dygn och få upptagas ur vattnet högst J / 2 timme före kubernas tillverkning. 1 1 Kubformar kunna även tillverkas av icke vattenabsorberande träslag, såsom teak, eller av järn eller metall. I sådant fall gälla Bärskilda av statens provningsanstalt angivna regler beträffande såväl kubernas förvaring som provtryckning.

f—422548

6 3.

Provbetongens

attagning.

Den betongmassa, av vilken kuberna tillverkas, provbetongen, skall uttagas vid tre olika tillfällen under en och samma dag. Den första uttagningen skall ske tidigast efter det att 5 satser tillverkats i biandaren, och de följande uttagningarna utföras med minst 5 satsers mellanrum. Provbetongen skall uttagas omedelbart intill gjutplatsen efter betongmassans omskyffling, sålunda ej vid blandarestationen, samt på sådant sätt, att den varken är rikare eller fattigare på sten eller vatten än vad som motsvarar genomsnittet hos den betongsats, ur vilken provet tages. Om provbetongen innehåller stenar av sådan storlek, att de stanna på trådsikt med 5 cm maskvidd, skola dessa stenar med vidhäftande bruk bortplockas eller bortsiktas från betongmassan. Konsistensen hos den uttagna resp. den från grovt stenmaterial befriade betongmassan bör, innan kuber därav tillverkas, bestämmas på lämpligt sätt, exempelvis medelst sättkon eller skakbord. 1 Vid konsistensbestämning, särskilt vid förprovning, bör observeras att betongmassa, som befrias från grovt stenmaterial, härigenom erhåller något mera lättflytande konsistens. Vid varje provtagningstillfälle tillverkas 1 kub för varje avsedd provserie. Om exempelvis endast 28-dygnsprov och reservprov skola tagas, tillverkas sålunda 2 st kuber vid varje tillfälle. Skall även korttidsprov tagas, tillverkas 3 st kuber vid varje tillfälle. 4. Kubernas

tillverkning.

a) G j u t b e t o n g. Betongmassan påfylles först till drygt formens halva höjd i ett någorlunda jämnt skikt, varefter densamma packas med änden av en rund järnsstång av 50 cm längd och 20 mm diameter. Packningen utföres genom 40 gånger i följd upprepade stötar med järnstången, likformigt fördelade över hela ytan, varvid tillses att massan blir i möjligaste mån homogen. Formen fylles därefter till råge, varefter massan ånyo packas genom 40 gånger upprepade stötar som förut. Till sist avstrykes rågen och avjämnas massan på översidan. Vid packningen av det första skiktet får järnstången icke hårt stöta i formens botten, och vid packningen av det andra skiktet får den endast stötas så hårt, att den nätt och jämnt tränger igenom detta skikt. b) B e t o n g , s o m g j u t e s u n d e r

vibrering.

Den med betongmassan fyllda formen vibreras, tills massans överyta slutit sig och blivit jämn och blank men ej längre tid. Formen fylles därefter till råge, varefter vibrering sker ytterligare ca 10 sek. Eventuellt återstående överhöjning avstrykes till sist på lämpligt sätt under vibrering ca 10 sek., varvid tillses att betongmassan ej blir övervibrerad, enär eljest risk uppkommer, att de däri ingående materialen separera. Jfr statens provningsanstalts Heddelande 34.

7 Vid betongmassa, som skall vibreras med vibrostav, förfares vid kubtillverkningen lämpligen på följande sätt. Kubformen placeras på en tvärs över en planka upplagd vibrostav samt hålles i läge av en man. Mellan plankan och vibrostaven bör läggas ett mjukt mellanlägg, exempelvis en säck av juteväv. Efter vibreringen återstående överhöjning avstrykes genom att vibrostaven under sågande rörelser föres över betongmassans överyta. 5.

Kubernas

märkning.

Då betongen hårdnat tillräckligt för att man skall kunna göra varaktiga repor däri, märkas kuberna på översidan genom inristning med lämpligt verktyg. Märkningen bör endast omfatta sådana uppgifter, som äro nödvändiga för kubernas identifiering, sålunda i allmänhet endast tillverkningsdatum samt littera av enkel bokstav och efterföljande siffra. Exempelvis kunna tre kuber, som tillverkas vid det första provtagningstillfället under en dag, littereras A 1, B 1 och 0 1; tre kuber, som tillverkas vid det andra provtagningstillfället under samma dag, A 2, B 2, och C 2 o. s. v. Samma märkning angives på formarna med fetkrita eller vattenbeständig färg. 6.

Kubernas

behandling

och

förvaring

på

arbetsplatsen.

Sedan kuberna tillverkats, skola de transporteras till en lämplig förvaringsplats. Om denna ligger nära intill själva tillverkningsplatsen, skola kuberna bäras dit omedelbart efter tillverkningen; om kuberna däremot måste transporteras till en mera avlägsen förvaringsplats, bör man vänta, tills betongmassan satt sig, d. v. s. tills kuberna äro 1—2 timmar gamla, under vilken tid kuberna skyddas mot regn, kyla eller stark värme. Längre tid får man icke vänta, enär kuberna då kunna skadas under transporten. Kuberna böra uppläggas på mjukt underlag (säckar eller dylikt) under transporten. Denna skall ske försiktigt, och formarna få ej utsättas för stötar. De skola därför bäras till sådan plats, varifrån de kunna transporteras vidare på jämn väg. Samtliga kuber med undantag av formrivningsprov skola intill tiden för transport till provningsanstalt förvaras inomhus på arbetsplatsen i formarna, de 5 första dygnen i fuktighetsmättad fin sand eller sågspån, som skall täcka kuberna med en tjocklek av minst 10 cm runt om, samt därefter i vanlig luft, allt vid en temperatur mellan + 16° och + 20° C, varvid + 18° C skall eftersträvas. Reservprov böra förvaras på arbetsplatsen för att eventuellt provtryckas senare. Formrivningsprov skola förvaras på arbetsplatsen i sina formar under samma förhållanden, som råda vid de betongkonstruktioner, för vilka de utgöra prov. 7. Kubernas

transport

till

provningsanstalt.

Samtliga kuber skola insändas till provningsanstalt i sina formar.1 Korttidsprov, 28-dygnsprov och långtidsprov skola insändas till provningsanstalt 5 till 6 dygn efter tillverkningen. 1

Jfr fotnot till i n . 2.

8 Reservprov, som icke äro avsedda att användas såsom långtidsprov, skola insändas till provningsanstalt omedelbart efter det att besked om icke godtagbara resultat från 28-dygnsprov föreligger. Reservprov, som äro avsedda som långtidsprov, skola insändas till provningsanstalt i god tid före avsedd dag för deras provtryckning. Formrivningsprov skola insändas till provningsanstalt vid tidpunkt, som bestämmes av kontrollanten i samråd med arbetsledningen. Transporten av korttidsprov, reservprov och formrivningsprov bör ordnas så, att transporttiden blir den minsta möjliga. Vid kall väderlek böra korttidsproven om möjligt sändas i varmvagn. Vid avsändandet till provningsanstalt skola formarna förses med tydliga uppgifter angående avsändare och arbetsplats. Provningsrekvisition med tydlig uppgift å uppdragsgivare och avsändare bör samtidigt ingivas till anstalten. Provningsrekvisition, som helst bör skrivas på formulär, som tillhandahålles av officiell provningsanstalt, bör dessutom innehålla uppgifter om märkning, tillverkningsdag, avsedd ålder vid provtryckning, uppgift huruvida provtryckningen avser vanlig gjutbetong eller betong gjuten under vibrering, vidare uppgift om cementsort och -fabrikat, blandningsförhållande, stensort och stenhalt, cementhalt, vattencementtal, konsistens samt arbetsobjekt ävensom sådana särskilda uppgifter, vilka det kan vara av värde att medtaga i provningsintyget. 8.

Kubernas

behandling

på

provningsanstalt.

Korttidsprov, reservprov och formrivningsprov skola provtryckas snarast möjligt efter ankomsten till provningsanstalt, såvida ej annat angives i rekvisitionen. Intill 1 å 2 dygn före provtryckningen förvaras kuberna i sina formar.1 Vid 28-dygnsprov och långtidsprov borttagas formarna 3 dygn före provtryckningen. Vid provningsanstalt skola insända kuber förvaras i vanlig luft vid en temperatur mellan + 16° och + 20° 0, varvid + 18° C skall eftersträvas. Avplaning och provtryckning av kuber skall ske i enlighet med vid statens provningsanstalt tillämpat arbetsförfarande.

IV. Tillverkning, förvaring och provböjning av betongbalkar. För bedömning av betongens böj hållfasthet kan tillverkning och provböjning av oarmerade betongbalkar föreskrivas. Antalet sådana provbalkar samt tidpunkten för deras provning bestämmes av beställaren eller vederbörande myndighet. Om beställaren eller vederbörande myndighet så medgiver, kunna såsom korttidsprov och formrivningsprov eljest föreskrivna provkuber helt eller delvis ersättas med oarmerade provbalkar. 1 Prov, avsedda för bedömandet av betongens hålifasthetstillväxt (se under 1), böra som regel P & provningsanstalt behandlas såsom korttidsprov.

9 1.

Balkstorlek.

Balkarna skola ha dimensionerna 1 X b X h = 80 X 15 X 10 cm. 2.

Balk

f or

mar.

Balkarna skola tillverkas i formar av trä eller järn. Varje balk bör helst tillverkas i särskild form. Formar av trä skola läggas i vatten före balkarnas tillverkning enligt samma som under I I I . 2. för kubformar givna föreskrifter. 3.

Provbetongens

uttag

ning.

För provbetongens uttagning gälla samma föreskrifter som vid kuber, men med iakttagande av att stenar av sådan storlek, att de stanna på trådsikt med 3 cm maskvidd, skola bortplockas eller bortsiktas ur betongmassan. 4. a)

Balkamas

tillverkning.

Gjutbetong.

Balkformen, som skall uppläggas med den bredare sidan i horisontalt läge, fylles med betongmassa till råge. Massan packas genom 120 gånger i följd upprepade stötar med en rund järnsstång av samma diameter och längd som den vid kubtillverkningen föreskrivna stången. Stötarna fördelas vid packningen likformigt över hela ytan, och järnstången får icke hårt stöta i formens botten. Därefter avstrykes rågen, och massan avjämnas på översidan. b) B e t o n g , s o m g j u t e s u n d e r

vibrering.

Tillverkningen skall i tillämpliga delar ske i enlighet med motsvarande föreskrifter för tillverkning av kuber. Vid betongmassa, som skall vibreras med vibrostav, upplägges balkformen lämpligen på en sådan stav, placerad under formen vinkelrätt mot formens längdaxel. Balkformen föres vid behov under vibreringen fram och tillbaka över vibrostaven. 5.

Balkarnas

märkning.

För märkning av provbalkar skola samma föreskrifter gälla som för märkning av provkuber. 6.

Balkarnas

förvaring.

Provbalkar, som icke äro avsedda som formrivningsprov, skola förvaras fuktigt intill tiden för provböjningen. På arbetsplatsen förvaras de i sina formar i fuktighetsmättad fin sand eller sågspån vid en temperatur mellan + 16° och + 20° C, varvid + 18° C skall eftersträvas. Under transport till provningsanstalt skola de väl emballeras med fuktiga säckar, och därest träformar kommit till användning, skola balkarna transporteras i formarna. Vid provningsanstalt skola balkarna intill tiden för provböjningen förvaras i fuktrum.

10 Provbalkar, som äro avsedda som formrivningsprov, skola förvaras på arbetsplatsen i sina formar under samma förhållanden, som råda vid de betongkonstruktioner, för vilka de utgöra prov. Balkarna insändas till provningsanstalt vid tidpunkt, som bestämmes av kontrollanten i samråd med arbetsledningen, och provböjas snarast möjligt efter ankomsten till provningsanstalt, såvida ej annat angives i rekvisitionen. 7.

Balkarnas

provning.

Provböjning av balkar utföres med balkarna på lågkant och fritt upplagda med en teoretisk spännvidd av 70 cm. Balken placeras härvid så, att den sida, som vid tillverkningen legat underst, kommer i den dragna zonen. Belastningen påföres genom två lika stora, symmetriskt placerade punktlaster på 30 cm inbördes avstånd. I övrigt hänvisas till statens provningsanstalts arbetsförfarande.

11 Tilläggsbestämmelser angående

klassindelning av hetong samt tillåtna påkänningar i armerad betong. Föreliggande tilläggsbestämmelser skola tills vidare ersätta dels Statliga cementoch betongbestämmelser av år 1934 i vad dessa avse minimi cementhalter samt tillåtna påkänningar i armerad betong,1 dels av De tekniska ämbetsverkens betongdelegerade av år 1940 den 9 maj 1941 utfärdat Förslag till tillfälliga bestämmelser beträffande tilllåtna påkänningar och mirumicementhalter vid byggnadsverk av betong, tillverkad med E-cement.2 Byggnadsverk av betong och armerad betong skola utföras under iakttagande av föreskrifterna i Statliga cement- och betongbestämmelser av år 1934, därest ej annorlunda framgår av dessa eller eljest utfärdade tilläggs- eller särskilda bestämmelser.

Klassindelning av betong. Betongen indelas alltefter graden av kontroll och av noggrannhet i utförande i tre klasser, betecknade klass I, II och I I I . För betong, som ej kan hänföras till någon av sagda tre klasser, gälla ej dessa tilläggsbestämmelser. Betong

av klass

Betong av klass I avser betong, som utföres under skärpt (sträng) kontroll och vid vars tillverkning betongmaterialen mätas efter vikt. Härvid väges cementet, sanden och stenmaterialet och mätes vattnet i kalibrerade kärl. Tillsättning av cementet må utan omvägning ske i hela säckar med i förväg bestämd vikt av innehållet. Före användningen skall cementleverans underkastas provning, omfattande minst bindetidsprov, volymbeständighetsprov och en serie hållfasthetsprov. Därest beställaren eller vederbörande myndighet så påfordrar, skall dock provningen utföras i fullständigare omfattning. Cementparti, som genom lagring synbarligen har undergått försämring, får icke användas, därest icke förnyad provning av hållfasthet efter 7 dygn utförts på prov, uttaget ur fuktskadade partier, sedan på sätt, som är avsett att tillämpas på arbetsplatsen, frånsiktning av klumpar utförts. Cementet skall därvid fortfarande giva i bestämmelserna fordrad hållfasthet. Sand och stenmaterial få endast tagas från fyndigheter, som skötas rationellt med frånskiljande av humushaltiga lager. Att så sker skall kontrolleras av kontrollanten. 1 2

I vissa avseenden innefatta tilläggsbestämmelserna även föreskrifter beträffande oarmerad betong. Jfr fotnot, sid. 3.

12 Sand och stenmaterial skola fortlöpande provas med avseende på organiska föroreningar. Härvid tillätes vid provning med natronlut endast obetydligt mörkare färgning än som erhållits vid förprovning. Förprovning och fortlöpande provning av betongens hållfasthet skall ske i den omfattning, som angives i Tilläggsbestämmelser angående provning av betongs hållfasthet. Där betongens vattentäthet är av betydelse, skall förprovning och fortlöpande provning även omfatta vattentäthetsprovning i den omfattning, som bestämmes av beställaren eller vederbörande myndighet. Under pågående gjutningar skall bland arbetarna särskild vakt (armeringsvakt) utses med uppgift att tillse, att armeringsjärnen ej rubbas ur sina rätta lägen. Kontroll av betongmaterial och av arbetets utförande skall för övrigt ske i enlighet med gällande cement- och betongbestämmelser och av härför särskilt kvalificerad betongkontrollant, som vid pågående betonggjutningar ständigt är närvarande och då uteslutande ägnar sig åt betongkontrollen. De statiska beräkningarna ävensom konstruktionsritningarna skola utföras med särskild omsorg. Betong av klass II. Betong av klass I I avser betong, som utföres under skärpt (sträng) kontroll och vid vars tillverkning betongmaterialen utom cementet mätas efter volym i kalibrerade kärl. Tillsättning av cementet skall ske efter vikt. liksom för klass I. Därest beställaren eller vederbörande myndighet så medgiver, må dock cementet tillsättas även i halva säckar. Cement av välkänt svenskt fabrikat behöver under normala förhållanden ej provas. Om detsamma genom lagring synbarligen har undergått försämring, eller om beställaren eller vederbörande myndighet eljest finner skäl därtill, skall provning dock ske. Beträffande kontroll och provning av betongmaterial i övrigt, provning av betongens hållfasthet och täthet samt kontroll av arbetets utförande ävensom beträffande statiska beräkningar och konstruktionsritningar gäller för denna klass, vad ovan angivits för klass I. Vid tillverkning av provkroppar för förprovning skola samtliga betongmaterial vägas. Betong av klass III. Betong av klass I I I avser betong, som utföres under kontroll av byggnadskontrollant och arbetsbefäl. Betongmaterialen få mätas efter volym, varvid materialmängderna må bestämmas enligt tabellerna II—V, därest en noggrannare proportionering för erhållande av lämpligt blandningsförhållande ej utföres. Sanden skall fortlöpande provas med avseende på organiska föroreningar. Om vid provning med natronlut erhålles mörkare färgning än gul eller ljust rödbrun, skall förprovning av betong utföras i den omfattning, som angives i Tilläggsbestämmelser angående provning av betongs hållfasthet. Betongens hållfasthet skall kontrolleras genom fortlöpande provning i den omfattning, som angives i nyssnämnda tilläggsbestämmelser. Vid betongarbete av sådan ringa omfattning, att resultaten från provtryckning av 28-dygnsproven icke

13 kunna förväntas föreligga, förrän betonggjutningen är avslutad, må dock den fortlöpande provningen i samråd med beställaren eller vederbörande myndighet helt eller delvis ersättas med lämplig förprovning. Särskild betongkontrollant behöver ej vara närvarande under pågående betonggjutningar, vilka dock alltid skola övervakas av vederbörande arbetsbefäl.

Tillåtna påkänningar. Vid bestämmandet av tillåtna påkänningar skiljes på vanliga och exceptionella belastningsfall. Med vanliga belastningsfall förstås sådana belastningskombinationer, som ofta kunna förekomma, såsom: ständig belastning tillsammans med tillfällig vertikal och i vissa fall även horisontal belastning jämte förekommande dynamiskt tillskott, friktionskraft, centrifugalkraft och enstaka sidokraft (stöt) samt jordtryck ävensom vattentryck inom normalt förekommande vattenståndsgränser. Vissa undantag härifrån samt kompletterande bestämmelser återfinnas i Normalbestämmelser för järnkonstruktioner till byggnadsverk (Järnbestämmelser, statens off. utredn. 1938: 37), såsom beträffande ensidig snö å husbyggnader samt vält å gatu- och vägbroar, vilka belastningar hänföras till exceptionella belastningsfall. Med exceptionella belastnings fall förstås sådana belastningskombinationer, som mera sällan eller med mindre sannolikhet kunna förekomma med full intensitet, d. v. s. då hänsyn tages utom till ovannämnda, ofta förekommande belastningar jämväl till vindtryck, bromskraft, temperaturändringar, vattentryck utanför normalt förekommande vattenståndsgränser ävensom betongens krympning och svallning. Beträffande vattenbyggnader skola vissa belastningar hänföras till vanliga eller exceptionella belastningsfall enligt de grunder, som i ovannämnda Järnbestämmelser angivas för dylika byggnadsverk. Nedan angivna tillåtna påkänningar i betong förutsätta, att för den ifrågavarande konstruktionen cementhalten uppgår till minst det i tabell I härför angivna värde, som i vanliga fall skall gälla som minimum med hänsyn till täthet och beständighet. 1 Vanliga belastningsfall. Tillåtna

betongpåkänningar.

De tillåtna betongpåkänningarna i armerade betongkonstruktioner skola beräknas i enlighet med följande föreskrifter, varvid med cr'B28 skall förstås: vid betong av klass I högst 90 % och vid betong av klass II högst 80 % av den medelkubhållfasthet efter 28 dygn, som påvisats vid den obligatoriska förprovningen; vid betong av klass I I I den lägsta medelkubhållfasthet efter 28 dygn, som enligt tabellerna II—V normalt kan förväntas vid fortlöpande provning eller, därest förprovning utföres, högst 70 % av den medelkubhållfasthet efter 28 dygn, som er1 Motsvarande tabell 2 i Statliga cement- och betongbestämmelser av år 1934 skall således ej mera tillämpas.

14 Tabell I. Minimicementmängd i kg per ma betong vid armerade och tunna oarmerade konstruktioner

Betongkonstruktion

grova oarmerade konstruktioner

Plastisk eller Trögflytande Plastisk eller Trögflytandc styvare styvare konsistens konsistens konsistens konsistens 1 Sättmått 1 Sättmått 1 Sättmått Sättmått 1 6—9 cm <[ 6 cm 6—9 cm <^ 6 cm AEcementbetong

AEcementbetong

A- Ecementbetong

a) utsatt för ensidigt vattentryck eller gjuten i vatten; utsatt för aggressivt grundvatten; i beröring med vatten och utsatt för ofta växlande frysning och upptining (i och invid vattenlinje vid kajer o. d.); 300 325 325 350 300 325 325 350 b) i brobyggnader (i den mån konstruktionsdelen ej skall hänföras till a)); 275 325 300 350 275 300 300 325 c) helt eller delvis belägen i fria luften men ej utsatt för ensidigt vattentryck; helt under vatten, där frysning ej kan förekomma (brobyggnader hänföras helt till b) och a)); 250 300 275 325 200 250 200 250 d) inomhus i fuktiga lokaler eller under marken och ej utsatt för aggressivt grundvatten; 225 275 250 300 1 e) inomhus i torra lokaler eller på annat (150 200 150 200 sätt skyddad. 200 250 225 275 | I tabellen angivna minimicementmängder avse betong av klass I och II med minst 950 kg stenmaterial per m s betong. För betong av klass III skola de i tabellen angivna minimioementmängderna ökas med 25 kg per m s betong, dock ej vid grova oarmerade konstruktioner under c), d) och e) av betong med A-cement. De i tabellen och de för klass I I I i undertexten angivna minimicementmängderna må, om beställaren eller vederbörande myndighet så medgiver, minskas med 25 kg per m* betong, därest som stenmaterial enbart singel användes vid betongberedningen. För konstruktioner under a) och b) av betong av klass I och I I må de i tabellen angivna minimicementmängderna minskas i Bamråd med beställaren eller vederbörande myndighet, om vid betongberedningen användes filler eller större sten än 64 mm (sikt). E-cementbetong får användas endast efter medgivande av beställaren eller vederbörande myndighet.

hålles vid förprovningen, dock högst den kubhållfasthet, som för viss cementhalt angives i nämnda tabeller. 2 Den medelkubhållfasthet efter 28 dygn, o-B28, som för varje serie provkuber om 3 st erhålles vid fortlöpande provning, skall för samtliga betongklasser läg3t uppnå värdet o-'B28. Hållfastheten för enstaka kub i serien får understiga o-'B28 med högst 15 %. Därest vid provning av betongs hållfasthet vid användning av för byggnadsverket ifråga avsedda material och vid viss cementhalt det erhållna värdet å aB28 icke uppgår till minst det i tabellerna II—V för samma material och cementhalt 1

Jfr statens provningsanstalts Meddelande 34. Motsvarande tabell 1 i Statliga cement- och betongbestämmelser av år 1934 skall således ej mera tillämpas. a

15 samt avsedd betongklass angivna värdet å o-'B28, skall frågan om anskaffande av andra material eller eventuell omkonstruktion med annan tillåten påkänning underställas beställaren eller vederbörande myndighet för avgörande. Om vid större byggnadsverk de vid fortlöpande provning erhållna medelkubhållfastheterna för minst 5 på varandra följande serier ligga avsevärt över a'B38, må, därest beställaren eller vederbörande myndighet så medgiver, betongens cementhalt reduceras, dock ej till lägre cementhalt än vad i tabell I föreskrives eller lägre än att minst a' B j 8 ernås.

Tabeller över kubhållfasthet och materialåtgång för olika betongblandningar av trögflytande konsistens.1 Nedanstående tabeller II—V, som endast avse att giva vägledning, kunna användas dels vid bedömning av kubhållfasthet hos betong av samtliga klasser, dels vid beräkning av erforderlig materialåtgång, närmast vid betong av klass I I I . I tabellerna angivna vet resp. vattenmängder förutsätta torra fasta material och äro endast approximativa. För betongberedning erforderlig vattenmängd är beroende av den för betongarbetet ifråga bäst lämpade konsistensen hos betongmassan. Vid beräkning av angivna blandningsproportioner har volymvikten resp. specifika vikten för såväl sand som stenmaterial antagits vara 1-6 kg/dm 3 resp. 2-65 kg/dm 3 . Angivna blandningsproportioner böra ändras, då så befinnes vara nödvändigt. Sålunda kan det t . ex. vid trånga konstruktioner vara lämpligt att något minska halten av stenmaterial.

Med o"'B28 i nedanstående tabeller II—V förstås: vid betong av klass I och II 90 % resp. 80 % av den medelkubhållfasthet i kg/cma efter 28 dygn, som bör kunna påvisas vid den obligatoriska förprovningen; vid betong av klass III den lägsta medelkubhållfasthet i kg/cm2, som normalt kan förväntas efter 28 dygn vid fortlöpande provning. Angiven hållfasthet avser 20 cm kuber, tillverkade och förvarade enligt föreliggande Tilläggsbestämmelser angående provning av betongs hållfasthet. Tabell II. Singelbetong.

Trögflytande konsistens, sättmått 6—9 om. Stenmaterialets största styckestorlek ca 32 mm (sikt). Klass I

Cement kg/m 3

400 375 350 325 300 275 250 225 200 175 150

AEcementbetong

Materialmängder Viktproportioner i 1 per säck cement om 49-6 torra material stenkg netto mate* vat- torr J°*£a. oeten sand terial m e n t : sand : rial

410 380 345 315 285 250 215 180 140 105 70

365 340 310 280 250 220 190 160 125 95 60

315 295 270 245 220 195 165 140 110 80 55

24 25-5 27-5 29-5 31-5 34 37 41 46 52-5 61

ff,

vet

0-48 0-51 0-55 0-59 0-63 0-69 0-75 0-83 0-93 1-06 1-23

Klass H l

Klass I I

285 265 245 220 200 175 150 125 100 — —

B28

255 235 215 195 175 155 135 110 90 — —

B28

205 190 175 160 145 125 110 90 — — —

60 65 75 80 90 100 115 130 150 175 210

80 85 90 95 105 115 125 140 155 180 210

1 : 1-95 : 2-5 1 : 2-15: 2-7 1 : 2-35 : 2-9 1:2-6 :3-l 1:2-9 :3-35 1 :3-25 :3-65 1:3-7 : 4-05 1 : 4-25 : 4-45 1 : 4-85 : 5-05 1 : 5-65: 5-75 1:6-8 :6-7

1 Tabellerna kunna även användas som vägledning vid bedömning av det för viss önskad kubhållfasthet erforderkga vatlencementtalet hos betong av annan konsistens än trögflytande. Motsvarande cementhalter och materialmängder bliva emellertid härvid andra än de, som angivas i tabellerna.

16 Tabell III. Singelbetong.

Cement kg/m 3

400 375 350 325 300 275 250 225 200 175 150

Trögflytande konsistens, sättmått 6—9 cm. Stenmaterialets största styokestorlek ca 64 mm (sikt). Klass I

Klass I I

"^828

"''BSS

B28

AEcementbetong

AE* cementbetong

AEcementbetong

Materialmängder i 1 per säck Viktproportioner cement om 49-6 torra material stenkg netto torrt matevat- torr stenma- ceten sand tertul ment : sand : rial

440 410 380 345 310 275 240 200 160 120 80

390 365 340 310 275 240 210 175 145 110 70

340 315 295 270 240 210 185 155 125 95 65

22-5 50 24 55 25-5 60 27-5 70 29-5 75 32 85 35 100 39 110 43-5 130 49-5 155 58 185

90 95 105 110 120 130 145 160 180 205 240

1-6 :2-9 1-8 :3-15 2-0 :3-35 2-2 :3-6 2-5 :3-9 2-8 :4-2 3-15 : 4-G5 3-6 : 5-15 4-2 :5-85 5-o :6-7 5-9 :7-8

Trögflytande konsistens, sättmått 6—9 cm. Stenmaterialets största styckestorlek ca 32 mm (sikt). 370 260 330 230 290 185 26 60 340 235 300 210 265 170 28 65 310 215 275 190 240 155 30 75 280 195 245 175 215 140 32 80 250 175 220 155 195 125 34 90 215 150 190 135 170 110 37 100 185 130 165 115 145 95 40-5 115 150 105 135 95 115 80 45 130 115 80 105 75 90 — 50-5 150 80 — 70 — 60 — 58 175 45 — 40 —35 —67-5 210

75 80 85 90 100 105 120 130 145 170 200

1:1 95 : 2-4 1:2 15 : 2-55 1:2- 35 : 2-7 1:2- 6 :2-9 1:2- 9 : 3-15 1:3- 25 : 3-45 1 : 3 7 :3-8 1:44-25 1:44-75 1:55-45 1:66-4

55 80 60 85 65 95 75 100 85 110 95 120 105 130 120 145 140 165 165 185 195 215

1 :l-8 :2-6 1 : 1-95: 2-8 1 2-15 :3-0 1 2-4 :3-2 1 2-7 :3-5 1 3-0 :3-8 1 3-4 :4-2 1 3-9 . 4-65 1 4-5 :5-25 1 5-25 6-0 1 6-35 .7-0

vot

0-45 0-48 0-51 0-55 0-59 0-65 0-71 0-79 0-88 1-00 1-17

305 285 265 245 220 190 165 140 115

275 255 235 215 195 170 150 125 100

Klass i n

220 205 190 175 160 140 120 100

Tabell IT. Makadambetong.

400 375 350 325 300 275 250 225 200 175 150

0-52 0-56 0-60 0-64 0-69 0-75 0-82 0-91 1-02 1-17 1-36

Makadambetong.

400 375 350 325 300 275 250 225 200 175 150

0-50 0-53 0-57 0-61 0-66 0-72 0-79 0-88 0-99 1-14 1-33

Tabell V. Trögflytande konsistens, sättmått 6—9 cm. Stenmaterialets största styckestorlek oa 64 mm (sikt).

390 365 335 305 265 230 195 160 125 90 55

275 255 230 210 185 160 135 110 90

350 325 295 265 235 205 175 140 110 80 45

245 225 205 185 165 145 125 100 80

305 280 255 230 205 180 155 125 100 70 40

200 185 170 155 135 115 95 75

25 26-5 28-5 30-5 32-5 35-5 39 43-5 49 56-5 66

I beteckningen för en betongblandning skall i enlighet med tabellerna II—V ingå a'mst i stället för som tidigare c B 2 8 .

17 Högst följande påkänningar äro tillåtna. Böjning, med eller utan normalkraft. Böjtryckpåkänningen ab får högst uppgå till: i betong med CT'B28 < 250 kg/cm': för husbyggnader och vattenbyggnader orb = 0-33 cr'B28 kg/cm a , för brobyggnader ah = 0-28 a'B28 kg/cma; i betong med ff'B28§250 kg/cm2: för husbyggnader och vattenbyggnader <rb = 0-25 c' B28 + 20 kg/cm», för brobyggnader ah = 0-20 CT'B28 + 20 kg/cm». Böjtryckpåkänningen ab i kg/cm a får dock icke överstiga: vid betong av klass I klass I I för husbyggnader och vattenbyggnader: 120 100 för brobyggnader: 115 95

klass I I I 65 60

Betongen skall vid de statiska beräkningarna antagas icke medverka vid upptagandet av normaldragspänningar, vilka skola förutsättas helt upptagas av armeringsjärn. Ovan angivna tillåtna böjtryckpåkänningar få höjas till ab +10 kg/cma för de negativa momenten vid kontinuerliga T-balkar. För konstruktionsdel åverkad samtidigt av böjning och tryck skall kontrolleras att, om böjningsmomentet sättes lika med noll, nedan angivna tillåtna påkänning för centriskt tryck ej överskrides. Vid brobyggnader och vattenbyggnader av armerad betong samt vid armerade betongkonstruktioner, som äro belägna under marken eller inomhus i fuktiga lokaler eller äro utsatta för rökgaser, skola för konstruktionsdelar åverkade av böjning eller dragning tvärsnitten så utbildas, att de betongdragspänningar, som erhållas vid beräkning under antagande av att betongen kan i samverkan (n = 15) med järnet upptaga såväl tryckspänningar som normaldragspänningar, icke överstiga följande tillåtna värden: vid ren böjning eller vid böjning jämte tryck eller dragning: i betong med a b < 50 kg/cm2: abi = 0-70 ab kg/cm2, » » » ab ^ 5 0 » : orba = 0-30 ab + 20 kg/cm2; vid dragning: crd = 0-5 a bd . För de negativa momenten vid kontinuerliga T-balkar i konstruktioner av nyssnämnda slag samt brobaneplattor på balkar av stål skola för betongdragspänningar i balkarnas längdriktning ovan angivna tillåtna värde å abd minskas med 20 %. För konstruktionsdel åverkad samtidigt av böjning och dragning skall kontrolleras att, om böjningsmomentet sättes lika med noll, betongdragspänningen ej överstiger tillåtet od.

18 Vid armerade betongkonstruktioner utsatta för rökgaser får dock abd resp. ad icke överstiga 35 resp. 17'5 kg/cm2. Centriskt tryck. Påkänningen ct vid centriskt tryck, där fara för avknäckning ej föreligger,1 får uppgå till högst 70 % av ovan angiven vid böjning tillåten böjtryckpåkänning. För betongpålar gäller dock vad i varje särskilt fall föreskrives. Vid trycköverföring från en mindre yta Aj till en större A — såsom vid upplag — får emellertid, såvida med hänsyn till uppträdande primära och sekundära dragoch skjuvspänningar erforderlig armering inlägges, tryckpåkänningen uppgå till

'-M • dock högst 1-75 at. Skjuvning och vridning. Vid skjuvning i armerad betong tillätes, då skjuvkraften kan anses helt upptagas av betongen, högst följande skjuvpåkänning, T: i betong med ab < 50 kg/cm2: T = 0-11 ab kg/cm2, » » » » ^50 » : T = 0-05 o-b + 3 kg/cm2. Skjuvpåkänningen får dock icke överstiga 8 kg/cm2. I konstruktionsdel, där skjuvkraften skall anses helt upptagas av skjuvarmering, måste varje betongtvärsnitt vara så avpassat, att skjuvspänningen utan hänsyn till skjuvarmeringen icke överstiger 2 ggr ovan angivna tillåtna skjuvpåkänning. Om skjuvarmering ej förefinnes, skall ett lämpligt antal dragna järn i konstruktionsdelen förankras väl vid upplag; överstiger skjuvspänningen 4 kg/cm2, skall detta ske för minst hälften av de dragna järnen. Gjutfogar skola om möjligt utbildas med förtagningar. Om plana gjutfogar måste anordnas, skall skjuvspänningen i dessa vara minst 50 % lägre än ovan angivna tillåtna skjuvpåkänning. Vid vridning får summan av vridningsspänning och skjuvspänning uppgå till högst 1-25 ggr den skjuvpåkänning, som enligt ovan tillåtits för skjuvning. I oarmerad betong tillåtas, under förutsättning att liksom beträffande armerad betong cementhalten för ifrågavarande konstruktion uppgår till minst det i tabell I härför angivna värdet, högst följande påkänningar: I oarmerad betong med a'B28 = 175 kg/cm2: ab = 40 kg/cm2 böjtryckpåkänning, ffbd = 5 » böjdragpåkänning, T = 4 » skjuvpåkänning, o"t = 0"? ab påkänning vid centriskt tryck. För oarmerad betong med CT'B28 < 175 kg/cm2 skola de tillåtna påkänningarna minskas i proportion till hållfastheten. Härförutom skall för utomhuskonstruktioner ob som regel sättas 5 kg/cm2 lägre än ovan angivet värde. För betong gjuten i vatten skola de tillåtna påkänningarna sättas lägre än vad som 1

Konstruktion, där fara för avknäckning föreligger, beräknas enligt föreskrifterna i gällande statliga cement- och betongbestämmelser.

19 ovan angivits. Minskningen bestämmes med hänsyn till den betongkvalitet, som kan påräknas vid den använda arbetsmetoden. Tillåtna

järnpåkänningar.

I armeringsjärn av St 37, St 44 och St 52, som besiktigats och provats enligt föreskrifterna för armeringsjärn i gällande statliga cement- och betongbestämmelser samt uppfylla däri angivna fordringar, allt i tillämpliga delar, tillåtas följande drag- och tryckpåkänningar i kg/cm2: för husbyggnader och vattenbyggnader: för brobyggnader: vid betong av klass I och I I klass I I I klass I och I I klass III St 37 . . . . 1200 1100 1100 1000 St 44 . . . . 1400 1300 1300 1200 St 52 . . . . 1800 1700 1600 — Armeringsjärn av St 52 få utnyttjas till påkänning utöver den för armeringsjärn av St 44 vid ifrågavarande slag av konstruktion tillåtna endast i betong med kubhållfasthet o-'B28 Sä 250 kg/cm2; i betong av klass I I I likväl endast, om beställaren eller vederbörande myndighet så medgiver. För armeringsjärn av St 52 gälla, därest ej annorlunda bestämmes, följande föreskrifter beträffande materialets beskaffenhet. Vid dragprovning i valsningsriktningen skall stålets undre sträckgräns vara minst 34 kg/mm 2 för järn med diameter av 25 mm eller mindre och dess tänjbarhet minst 18 % vid provning på en mätlängd av 10 ggr provstångens diameter. För järn med diameter större än 25 mm medgives, att angiven fordran pä undre sträckgräns minskas med intill 5 %. Beträffande undre sträckgränsen gäller en tolerans av 5 %. Provstänger skola vid en temperatur hos dessa av + 10° å -f- 25° C kunna bockas 180° till ett fritt rum mellan skänklarna av 2 ggr provstångens godstjocklek, utan att sprickor uppstå. I konstruktionsdel åverkad av böjning skall, såvida ej annorlunda bestämmes, skarvning av för dragning utsatta armeringsjärn av St 52 ske på sådant sätt, att järnen skjuta förbi varandra på en total längd av minst 45d + 100 mm, där d är järnets diameter i mm, varvid järnen vid resp. skarvände ombockas till en ändkrok. Skarvning av enbart för tryck utsatta armeringsjärn må ske i enlighet med föreskrifterna för St 37 och St 44 i gällande statliga cement- och betongbestämmelser, därest ej annorlunda bestämmes. I betong med kubhållfasthet cr'B28 g: 400 kg/cm2 skola för alla armeringsjärn av St 52 samt för armeringsjärn av St 44 med diameter större än 25 mm vid skarvning av järn, utsatta för dragning, ovan angivna tillåtna påkänningar reduceras med ett belopp mellan 0 och 25 % i proportion till antalet i samma tvärsnitt skarvade järn; behöva samtliga dragna järn skarvas i ett och samma tvärsnitt, skola sålunda de tillåtna påkänningarna reduceras med 25 %. I betong med kubhållfasthet o-'B28 -g 250 kg/cm2 skola de tillåtna påkänningarna reduceras på liknande sätt och med belopp mellan 0 och 40 %. Reduktionen av de tillåtna påkänningarna skall i betong med kubhållfasthet CT'B28 mellan 400 och 250 kg/cm 2 ske rätlinjigt.

20 Bockningar på armeringsjärn av St 52, med undantag av ändkrokar och byglar, skola utföras med en inre krökningsradie av minst 8 ggr järnets diameter. I Statliga cement- och betongbestämmelser av år 1934 för armeringsjärn av St 37 och St 44 angivna föreskrifter beträffande det fria avståndet mellan parallella järn samt beträffande tjockleken av täckande betongskikt skola även tillämpas för armeringsjärn av St 52. Vidhäftningsspänningen Tbj mellan betong och järn får, beräknad enligt nedanstående föreskrifter, ej överstiga tillåten skjuvpåkänning, såvida ej järnen på lämpligt sätt givas fullgod förankring, t. ex. genom ökning av förankringslängden vid upplag eller genom ändbrickor; enbart ändkrok får härvid ej anses tillfyllest. Anordnas fullgod förankring för järnen, får vidhäftningsspänningen uppgå till högst 2 ggr tillåten skjuvpåkänning. Vidhäftningsspänningen må vid böjning utan normalkraft och vid konstant effektiv höjd hos konstruktionsdelen 1 beräknas enligt formeln R r bj = ' där R = avskärningskraften, Q = avståndet från de dragna Q Oj

järnens tyngdpunkt till tryckta betongzonens spänningsresultant samt Oj = de dragna järnens sammanlagda omkrets. I konstruktionsdel, där skjuvkraften skall anses helt upptagas av uppbockade järn eller uppbockade järn jämte byglar, må vidhäftningsspänningen för återstående dragna järn, beräknad enligt nämnda formel, uppgå till högst 2 ggr tillåten skj uvpåkänning. Vid armeringsjärn av St 37 och St 44 behöver vidhäftningsspänningens storlek endast undersökas för alla järn utan ändkrok och för övriga järn av St 44 med en diameter större än 25 mm. Beträffande tillåtna järnpåkänningar m. m. vid användning av s. k. kamjärn av högvärdigt stål såsom armeringsjärn i byggnadsverk av armerad betong gälla härför utfärdade särskilda bestämmelser. Exceptionella belastningsfall. Vid exceptionella belastningsfall, som icke innefatta inverkan av temperaturändringar eller betongens krympning och svallning, medgivas 20 % högre påkänningar än de vid vanliga belastningsfall vid ifrågavarande slag av konstruktion tillåtna för såväl betong som järn. Innefattar exceptionellt belastningsfall förutom samtliga övriga förekommande belastningar även möjlig inverkan av temperaturändringar (även eventuellt förekommande ojämn temperatur inom konstruktionen) samt betongens krympning (eventuellt även dess svallning), medgivas härvid 30 % högre påkänningar än de vid vanliga belastningsfall tillåtna. För de negativa momenten vid brobaneplattor på balkar av stål eller betong medgives dock icke för betongdragspänningar i balkarnas längdriktning högre värde å o-bd än det vid vanliga belastningsfall tillåtna. 1 För andra fall, t. ex. då effektiva höjden ej är konstant, hänvisas till förefintlig litteratur i ämnet, bl. a. E . Mörsch: Der Eisenbetonbau.

21 Särskilda bestämmelser för användning av s. k. kamjärn av högvärdigt stål såsom armeringsjärn i byggnadsverk av armerad betong. Med kamjärn förstås till armerad betong avsedda rundjärn av valsat stål, som vid valsningen försetts med s. k. kammar i avsikt att öka samverkan mellan betong och järn. Med ett kamjärns diameter avses nettodiametern, och järnets tvärsnittsarea skall liksom omkretsen beräknas med utgång härifrån utan hänsyn till kammarna. Kamjärn skola besiktigas och provas enligt föreskrifterna för armeringsjärn i gällande statliga cement- och betongbestämmelser samt uppfylla däri angivna fordringar, allt i tillämpliga delar, därest ej annorlunda framgår av vad nedan säges. Materialets beskaffenhet. Vid dragprovning i valsningsriktningen skall stålets 1 undre sträckgräns vara minst 40 kg/mm 2 för järn med diameter av 25 mm eller mindre och dess tänjbarhet minst 15 % vid provning på en mätlängd av 10 ggr provstångens diameter. För järn med diameter 'större än 25 mm medgives, att angiven fordran på undre sträckgräns minskas med intill 5 %. Beträffande undre sträckgränsen gäller en tolerans av 5 %. Provstänger skola vid en temperatur hos dessa av + 10° å -f 25° C kunna bockas 180° till ett fritt rum mellan skänklarna av 5 ggr provstångens godstjocklek, utan att sprickor uppstå. Stängerna skola bockas så, att kammarna icke bliva belägna på bockens inre och yttre delar. - Järnens

detaljutformning.

Kamjärn skola före godkännande såsom armeringsjärn provas vid officiell provningsanstalt med avseende på detaljutformningens ändamålsenUghet. Kamjärn med följande detaljutformning hava provats och godkänts. Avståndet mellan järnets kammar var högst lika med fyra femtedelar av järndiametern. På en längd av högst 4 ggr järndiametern var summan av kammarnas projektionsareor på plan vinkelräta mot järnets längdriktning lika med järnets tvärsnittsarea. Kammarna bildade vid vardera sidoytan med järnets längdriktning en vinkel om 45° till 90°. 1

Lämplig beteckning på ritningar e t c : K 40 s.

22 Järnens inläggning. Järnen behöva ej förses med ändkrokar, vare sig de äro utsatta för dragning eller tryck, därest icke annorlunda särskilt bestämmes. I konstruktionsdel åverkad av böjning skall pkarvning av för dragning utsatta järn ske antingen på sådant sätt, att i betong av kubhållfasthet o'ms ^ 250 kg/cm2 resp. < 250 kg/cm2 järnen skjuta förbi varandra vid betong av klass I och II 1 på en längd av minst 30 resp. 35 ggr diametern och vid betong av klass III 1 35 resp. 40 ggr diametern; eller på sådant sätt, att järnen skjuta förbi varandra på en längd av ca 2 ggr diametern och därefter bockas in i betongen i lutning ca 1 : 3, så att den totala längden från skarvmitten till järnens ändar blir lika med hälften av ovan föreskriven längd vid förbiskjutning. Skarvning av enbart för tryck utsatta järn skall ske genom att järnen skjuta förbi varandra i enlighet med förstnämnda föreskrift för skarvning av för dragning utsatta järn, varvid dock föreskriven längd för förbiskjutning må minskas med högst 5 ggr diametern. Bockningar på kamjärn skola utföras med en inre kr ökningsradie av minst 10 ggr järnets diameter samt ske på sådant sätt, att järnets kammar icke bliva belägna på bockens inre och yttre delar. Med undantag för skarvar får det fria avståndet mellan parallella järn ej vara i sidled mindre än 2-5 ggr järnens diameter eller mindre än 30 mm och i höjdled mindre än 1-5 ggr järnens diameter eller mindre än 18 mm. I skarvar med förbiskjutande järn utan inbockning i betongen skall det fria avståndet mellan järn, som skarva varandra, vara minst lika med järnens diameter och det fria avståndet i sidled till parallella järn vara minst 1-5 ggr diametern. Tjockleken av armeringsjärn täckande betongskikt, vari puts ej får inräknas, skall i sidled vara minst 2 ggr järnets diameter och i höjdled minst 1-5 ggr järnets diameter och får dessutom ej understiga i Statliga cement- och betongbestämmelser av år 1934, tabell 3, angivna minimivärden vid olika byggnadsverk. Tillåtna

påkänningar.

Nedan angivna tillåtna påkänningar gälla normalt. Beställaren eller vederbörande myndighet kan dock föreskriva andra tillåtna påkänningar, därest konstruktionens art eller andra förhållanden så påkalla. Vid vanliga belastningsfall tillåtas i kamjärn följande drag- och tryckpåkänningar i kg/cm2: vid betong av klass I och II klass III för husbyggnader och vattenbyggnader: 2000 1900 för brobyggnader: 1900 — Kamjärn få utnyttjas med ovan angivna tillåtna påkänningar endast i betong med kubhållfasthet o-'B28 ^ 175 kg/cm2; i betong av klass I I I likväl endast, om beställaren eller vederbörande myndighet så medgiver. 1 Se Tilläggsbestämmelser angående klassindelning av betong samt tillåtna påkänningar i armerad betong.

23 I betong med kubhållfasthet a'BW 2: 300 kg/cm2 skola vid skarvning av järn, utsatta för dragning, angivna tillåtna påkänningar reduceras med ett belopp mellan 0 och 25 % i proportion till antalet i samma tvärsnitt skarvade järn; behöva samtliga dragna järn skarvas i ett och samma tvärsnitt, skola sålunda de tillåtna påkänningarna reduceras med 25 %. I betong med kubhållfasthet 2 °"'B28 = 1 7 5 kg/cm skola de tillåtna påkänningarna reduceras på liknande sätt och med belopp mellan 0 och 40 %. Reduktionen av de tillåtna påkänningarna skall i betong med kubhållfasthet cr'B28 mellan 300 och 175 kg/cm2 ske rätlinjigt. Vid vanliga belastningsfall tillätes följande vidhäftningspåkänning mellan betong och kam järn: r bj = 0-1 <rb + 9 kg/cm». Vidhäftningsspänningen skall härvid beräknas på sätt, som angivits i Tilläggsbestämmelser angående klassindelning av betong samt tillåtna påkänningar i armerad betong. överskrider den beräknade vidhäftningsspänningen den tillåtna påkänningen r b j, skola järnen givas fullgod förankring, t. ex. genom ökning av förankringslängden vid upplag eller på annat lämpligt sätt. Den beräknade vidhäftningsspänningen får dock ej överskrida 1*5 rbi. Beträffande tillåten påkänning i armeringsjärn vid exceptionella belastnings)all ävensom beträffande tillåtna betongpåkänningar vid såväl vanliga som exceptionella belastningsfall gäller vad därom angives i nyssnämnda tilläggsbestämmelser i tillämpliga delar.

Statens offentliga utredningar 1942 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna Inom klämmer beteckna utredningarnas nummer I den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Strafflagberedningens promemoria med förslag till lag om eftergift av åtal mot minderåriga m. m. [2S] Betänkande med förslag till skärpt bestraffning av falskdeklaration m. m. [31] Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. 193S års pensionssakkunniga. Betänkande med forslag till tjänste- och familjepensionsreglcmenteu för arbetare i etatens tjänst. [8] 1941 ars lärarlönesakkunnlga. Betänkande med förslag till folkskolans avlönlngsreglemente m. m. [91 Beskattningsorganisationssakkunnlgas betänkande med förslag till undrad organisation av kammarrätten. [18] 1941 urs lärarlöuesakkunniga. Betänkande med förslag till avlöningsreglemente för de bögre kommunala skolorna. [2G] Betänkande ang. revision av tjänsteförteckningen i vad avser allmänna civilförvaltningen. Del 2. Byråchefs- och rådstjänster m. m. 130] Förslag rörande tillämpningsföreskrifter till lagen med särskilda bestämmelser ang. stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid lerig eller krigsfara m. m. [ 12 ] Kommunalförvaltning. Stadsplaneutredningen 1912. 1. Förslag till åtgärder för snabbare handläggning av stadsplane- och tomtindelningsarendeu m. m. [27] Statens och k o m m u n e r n a s fiiiansväseil. Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämmelser om begränsning av vinstutdelning fi'ån aktiebolag. 12] Betänkande med förslag till främjande av utskyldsbetalning genom erkända skatteförmedlingskassor. [21] Kommunalskatteberedningen. Betänkande med förslag till omläggning av den kommunala beskattningen m. m. Del 1. Den kommunala beskattningen. [31] Del 2. Inkomstbeskattningen av skogsbruk. [35] Betänkande med förslag rörande åtgärder för främjande av sjöfolkets utskyldsbetalning. [37] Betänkande med förslag till förordning om värdestegringsskatt å fastighet. [39] Politl. Betänkande med förslag till brandlag och brandstadga ni. ni. [10] Betänkande med förslag ang. innebörden av begreppet polismyndighet i olika författniugar m. m. [40] Nationalekonomi ock socialpolitik. Promemoria rörande bostadsförsörjningen. [3] Promemoria ang. hyresreglering. (141 Betänkande med utredning och förslag ang. semester för husmödrar. [19] Utredning ang. värmekostnaden i hyreshus. [20] Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormuktskriget 1939 inträdda krisen. Del 2. Tiden juli 1940—juni 1941. [2ä] Socialvårdskommitténs betänkande. 4. Förslag till ändrad bidragsförskottslag m. m. [29] llälso- och sjukvård. De vngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och bö- ! stadsförbållalldeu. [4] Betänkande med utredning och förslag ang. barn- ; morskeviisendet. [17] Förslag till ny lag om behörighet att utöva liikarkonsten 1 m. m. [22]

Allmänt näringsväsen. Kast egendom. J o r d b r u k ined binäringar. Promemoria med förslag till utvidgad vanhävdslagstlftnlne. [5] Betänkande med föralag ang. hushållningssällskapens organisation och verksamhet m. m. [32] Betänkande ang. jordbrukets byggnadskostnadcr. [38] Betänkande ang. åtgärder till stöd för de renskötande lapparna m. m. [ii] Betänkande med förslag rörande veterinärinrättningens i Skara framtida användning. [43] \ Vattenväseu. Skogsbruk. B e r g s b r u k . Industri. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande. 1. Allmänna uppgifterang. den tekniskt-vetenskapliga forskningsverksamhetens nuvarande läge m. m. — Allmänna synpunkter rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningen. — Erforderliga åtgärder för den tekniskt-vetenskapliga forskningens främjande och statens medverkan därvid. [6] 2. Förslag till åtgärder för främjande av den tekniskt-vetenskapliga forskningen pa bycgnadsområdet. 171 3. Förslag till åtgärder för skogsproduktforskuiugens ordnande [12) Tillägg nr 1 till statliga cement- och betongbestämmelser av år 1934. [44] Handel och sjöfart. Promemoria med förslag ang. registreringen av landets företagare m. m. [23] Komuiiiuikatioiisväseii. Betänkande och förslag ang. förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning vid statens järnvägar. Del 4. Järnvägsstyrelsen. 113] Betänkando ang. hilregistreriug m. m. [24] Bank-, kredit- och penniiigvllsen. Försäkringsväsen. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Botänkande med utredning och förslag ang. betygssättningen 1 folkskolan. [11] Betänkande med förslag rörande ändring av gällande bestämmelser i fråga om prästutbildningen. [33] Betänkande med förslag röraude statligt stöd åt svensk filmproduktion. [30] F ö r s v a r s väsen. Betänkande med förslag till plan för organisationsarbetet inom försvarsväseudet. [1] Betänkande med förslag till lag om vapenfria värnpliktiga. [15] Betänkande med förslag rörande den centrala förvaltningsverksamheten inom försvarsväsendet. [16] Utrikes ärenden.

Mareus Boktr.-A.-B., Sthlm 422)18

Internationell rätt.