Betänkande med förslag angående reglering av den territoriella församlingsindelningen i Göteborg

= tdC7s; National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1945: 52 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

B E T Ä N K A N D E MED F Ö R S L A G ANGÅENDE

REGLERING AV DEN TERRITORIELLA FÖRSAMLINGSINDELNINGEN I GÖTERORG AV

FÖRSAMLINGSSAKKUNNIGA FÖR GÖTEBORG

S T O C K H O L M 19 4 5

Statens offentliga utredningar 1945 Kronologisk

förteckning

Betänkande m e d f ö r s l a g t i l l u t l ä n n i n g s l a g och lag an- j 28. S t r a f t r ä t l s k o m i n i t t é n s b e t ä n k a n d e m e d förslag till änd- 1 r i n g a r av strafflagen för k r i g s m a k t e n i v a d d e n b e r ö r ! g å e n d e o m h ä n d e r t a g a n d e av u t l ä n n i n g i a n s t a l t eller b r o t t m o t s t a t e n o c h a l l m ä n h e t e n N o r s t e d t . 85 s. J u . 1 förläggning. N o r s t e d t . 16'.) s. J u . 29. S t r a f f r ä t t s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e m e d förslag till änd- I B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g till o r g a n i s a t i o n av e n luftr a d lagstiftning o m ä m b e t s b r o t t av p r ä s t . N o r s t e d t . I f a r t s s t y r e l s e n i . m . N o r s t e d t . OS s. K. 26 s. J u . B e t ä n k a n d e r ö r a n d e s ä r s k i l d a å t g ä r d e r vid å t e r f ö r a n 30. U t r e d n i n g a r a n g å e n d e e k o n o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g . j det till civil v e r k s a m h e t a v till b e r e d s k a p s t j ä n s t g ö r i n g 9. F r a m s t ä l l n i n g a r o c h u t l å t a n d e n från k o m m i s s i o n e n I i n k a l l a d p e r s o n a l . Hseggström. 74 s. F ö . för e k o n o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g . 3 . B e t ä n k a n d e an- I B e t ä n k a n d e a n g å e n d e d e n h u s l i g a u t b i l d n i n g e n . Beckg å e n d e d e n svenska h a n d e l s p o l i t i k e n efter kriget m . m . i m a n . 167 s. S. M a r c u s . 124 B. F i . B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag a n g å e n d e yrkes31. U t r e d n i n g a r a n g å e n d e ek m o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g I u t b i l d n i n g av sjöfolk av m a n s k a p s g r a d s a m t å t g ä r d e r 10. S y s s e l s ä t t n i n g s u n d e r s ö k n i n g a r . M a r c u s . 224 s. F'i. I till h ö j a n d e av s j ö f o l k e t s a l l m ä n n a o c h m e d b o r g e r l i g a 32. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e d y r o r t s g r u p p e r i n g e n . Hseggströni. 1 b i l d n i n g . I d u n . 370 s. E . 400 s. F i . U t r e d n i n g r ö r a n d e d e n t e k n i s k t v e t e n s k a p l i g a forsk33. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e y r k e s u t b i l d n i n g e n i N o r r l a n d . ] n i n g e n s o r d n a n d e . 7. F ö r s l a g till å t g ä r d e r för l i v s m e Sv. T r y c k e r i AB. 301 s. J o . d e l s f o r s k n i n g e n s o r d n a n d e . Hasggström. 150 s. H . 34. B e t ä n k a n d e m e d förslag a n g å e n d e k o m m i s s i o n ä r s v ä - I Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar. s e n d e t v i d s t a t e n s f ö r v a l t n i n g s m y n d i g h e t e r m . m . V. I Del 1. A l l m ä n n a s y n p u n k t e r . I d u n . 109 s. K . P e t t e r s o n . 160 s. S. Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar. 35. 1944 å r s s k a t t e s a k k u n n i g a . 1. B e t ä n k a n d e m e d förslag j Del 2. B l e k i n g e n ä t c t s j ä r n v ä g a r . I d u n . 12i fl. 1 p l . K . a n g å e n d e vissa s p ö r s m å l p å d e n a l l m ä n n a k o m m u n a l - ] P r o m e m o r i a m e d förslag till a r r e n d e b e s t ä m m e l s e r för b e s k a t t n i n g e n s o m r å d e . V. P e t t e r s o n . 2*1 s. F i . k o m m u n a l j o r d . M a r c u s . 50 s. J o . 36; U t r e d n i n g a r a n g å e n d e e k o n o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g . I B e t ä n k a n d e och förslag r ö r a n d e effektivisering a v 11. F r a m s t ä l l n i n g a r o c h u t l å t a n d e n från k o m m i s s i o n e n I s k y d d s h e m s e l e v e r n a s e f t e r v å r d m . m . M a r c u s . 158 s. S . för e k o n o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g . 4. B e t ä n k a n d e an- I Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. gående vissa arbetsmarknadsfrågor m . in. Marcus, j 8. F r a m s t ä l l n i n g a r o c h u t l å t a n d e n från k o m m i s s i o n e n 91 s. F i . för e k o n o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g . 2. B e t ä n k a n d e m e d 37. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e r e v i s i o n av k o m m u n a l a f o n d b i l d - I förslag ti 11.vissa å t g ä r d e r i syfte a t t u n d e r d e p r e s s i o n n i n g s l a g e n m . m . Haäggström. 80 s. F'i. stimulera avsättningen av varaktiga konsumtionsvaror 38. K o m m u n i n d e l n i n g s k o m m i t t é n . 2. B e t ä n k a n d e m e d för- j m . m . Marcus. 153 s. F i . slag till r i k t l i n j e r för e n r e v i s i o n a v r i k e t s i n d e l n i n g I I n v e s t e r i u g s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e m e d förslag till i borgerliga p i i m ä r k o m m u n e r . Hpeggströin. 342 s. S. i u v e s t e r i n g s r e s e r v för b u d g e t å r e t 1945/46 av statliga, 39. K o m m u n i n d e l n i n g s k o m m i t t é n . 3. Bilagor t i l l k o m m u n kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten. i u d e l n i n g s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l rikt- j M a r c u s , viij, 350 s. F l ; l i n j e r för e n r e v i s i o n av r i k e t s i n d e l n i n g i b o r g e r l i g a 1 Bilagor till i n v e s t e r i n g s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e m e d p r i m ä r k o m m u n e r . Hseggström. 124 s. S . förslag till i n v e s t e r i n g s r e s e r v för b u d g e t å r e t 1945/46 av 40. U t r e d n i n g r ö r a n d e d e n t e k n i s k t - v e t e n s k a p l i g a forskstatliga, k o m m u n a l a o c h s t a t s u n d e r s t ö d d a a n l ä g g n i n g s ningens ordnande 8. S l u t b e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g a r b e t e n . M a r c u s . 83 s. F i . om silik^tkemisk forskning och läderforskning m . m . Socialpolitikens ekonomiska verkningar. FrågeställHseggströni. 94 s. H . n i n g a r och r i k t l i n j e r . Av C. Welinder. B e c k m a n . 113 s. S. 41. 1941 å r s r e u m a t i k e r v å r d s s a k k u n n i g a s b e t ä n k a n d e . Del 3. | S t a d s p l a n e u t r e d n i n g e n 1942. 3. F ö r s l a g till byggnadsU t r e d n i n g o m r e u m a t i k e r v å r d e n s u t b y g g a n d e o c h vidlag m . m . V. P e t t e r s o n . 600 s. J u . t a g a n d e i övrigt av å t g ä r d e r för de r e u m a t i s k a sjuk- | B e t ä n k a n d e m e d förslag till n y o r g a n i s a t i o n a v kyrkod o m a r n a s b e k ä m p a n d e . I d u n . 194 s. S. m u s i k e r b e f a t t n i n g a r n a m . m . D e l 1. Hseggström. 42. U t r e d n i n g a r a n g å e n d e e k o n o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g . 210 s. K. 12. F r a m s t ä l l n i n g a r och u t l å t a n d e n från k o m m i s s i o n e n S t a t s m a k t e r n a o c h f o l k h u s h å l l n i n g e u u n d e r d e n till för e k o n o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g . 5. B e t ä n k a n d e anföljd av s t o r m a k t s k r i g e t 1939 i n t r ä d d a k r i s e n . Del 5. g å e n d e ö v e r v a k n i n g av k o n k u r r e n s b e g r ä n s a n d e föreT i d e n j u l i 1943—juni 1944. I d u n . 484 s. F o . t e e l s e r i n o m n ä r i n g s l i v e t . M a r c u s . 175 s. F i . N o r m a l b r a n d o r d u i n g för städer, k ö p i n g a r o c h l n u n i c i 43 1940 å r s s k o l u t r e d n i n g s b e t ä n k a n d e n o c h u t r e d n i n g a r . p a l s a m h ä l l e n . N o r s t e d t . 21 s. K . Bilaga 5. S k o l u n g d o m e n s v ä g l e d n i n g till u t b i l d n i n g | N o r m a l b r a n d o r d n i n g för l a n d s k o m m u n e r . Alternativ o c h y r k e . Av B . N e y m a r k . I d u n . 277 s. V,. 1. F ö r k o m m u n e r m e d b y g d e b r a n d f ö r s v a r e t o c h skogs44. 1910 å r s s k o l u t r e d n i n g s b e t ä n k a n d e n o c h u t r e d n i n g a r . brandförsvaret- s a m o r d n a d e . N o r s t e d t . 21 s. K . Bilaga 4. L ä r j t i n g u r v a l e t till s t u d i e l i n j e r m e d d e n n u N o r m a l b r a n d o r d n i n g för l a n d s k o m m u n e r . A l t e r n a t i v 2 v a r a n d e r e a l s k o l a n s m å l . Av E . D a h r . I d u n . 123 s. E. För kommuner, i vilka skogsbrandförsvaret ordnats 45. 1940 å r s s k o l u t r e d n i n g s b e t ä n k a n d e n o c h u t r e d n i n g a r . för s i g . N o r s t e d t . 22 s. K. 5. Skolans b e t y g s s ä t t n i n g . I d u n . 89 s. E . Betänkande och förslag rörande upplysningsverksam46. S o c i a l v å r d s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e . 11. U t r e d n i n g och h e t o m och i n o m f ö r s v a r e t . Katalog- o. T i d s k r i f t s t r y c k . förslag a n g å e n d e r e v i s i o n av lagen o m f o l k p e n s i o n e r i n g . 142 s. F ö . V. P e t t e r s o n . 312 s. S. Ungdomen och nöjeslivet. Ungdomsvårdskommitténs 47 B e t ä n k a n d e o m s k o l m å l t i d e r n a . B e c k m a n . 322 s., 1 b e t ä n k a n d e d e l 3. Hsegyström. 372 s. J u . bil. S. S o c i a l v å r d s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e . 10. S t a t i s t i s k u n 48. N a t u r v e t e n s k a p l i g a f o r s k n i n g s k o m m i t t é n . 1. D e n n a t u r dersökning angående folkpensionärernas bostadsförv e t e n s k a p l i g a f o r s k n i n g e n s b e h o v av p e r s o n a l , a n s l a g h å l l a n d e n m . m . B e c k m a n . 108 s. S. o c h lokaler. F ö r s l a g o m i n r ä t t a n d e av e t t n a t u r v e t e n Betänkande angående grundpenningväsendet. Marcus. s k a p l i g t f o r s k u i n g s r å d . B e c k m a n . 243 s. K. 64 s. H . 49. B e t ä n k a n d e m e d förslag till f ö r o r d n i n g o m v i s s a i n B e t ä n k a n d e o c h f ö r s l a g a n g å e n d e s t a t s b i d r a g till b y g g v e s t e r i n g s f o n d e r m . m . M a r c u s . 129 s. F i . n a d e r för f o l k s k o l e v ä s e n d e t . Haäggström. 83 s. K. K o m m i t t é n s för p a r t i e l l t arbetsföra b e t ä n k a n d e n . Bi50. B e t ä n k a n d e o m f ö r l o s s n i n g s v å r d e n . B e c k m a n . 186 s. 8 . laga n r 1. R i k t l i n j e r för s k a p a n d e av s o c i a l v ä s e n d e t s 51. B e t ä n k a n d e o m a k a d e m i k e r n a s a m o r t e r i n g s p r o b l e m . f o r s k n i n g s o r g a n i s a t i o n . Av H j . O e d e r s t r ö m . I d u n . xx B e c k m a n . 67 8. S. 296 s. 4 p l . S. 52. B e t ä n k a n d e m e d förslag a n g å e n d e r e g l e r i n g a v d e n 1944 å r s n p p b ö r d s b e r e d n i n g s b e t ä n k a n d e m e d förslag territoriella församlingsindelningen i Göteborg. Eländer, till o m l ä g g n i n g a v u p p b ö r d s f ö r f a r a n d e t . M a r c u s . 589 s. G ö t e b o r g . 107 s., 2 k a r t o r . E . Fi. A n m . Om s ä r s k i l d t r y c k o r t e] a n g i v e s , ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a b e g y n n e l s e b o k s t ä v e r n a till d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n avgivits, t . e x . E . = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t . J o . = j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . E n l i g t Kungörelsen d e n 3 febr. 1922 a n g . s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s yttre a n o r d n i n g ( n r 98) u t g i v a s u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för v a r j e d e p a r t e m e n t .

STATENS O F F E N T L I G A

UTREDNINGAR

1945:52

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG ANGÅENDE

REGLERING AV DEN TERRITORIELLA FÖRSAMLINGSINDELNINGEN I GÖTEBORG AV

FÖRSAMLINGSSAKKUNNIGA FÖR GÖTEBORG

GÖTEBORG 1945 ELÄNDERS BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

INNEHÅLL Sid.

Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet

5¶Historik

7 Äldre församlingsindelningar i Göteborg

7 Nu gällande församlingsindelningar 1943 års förslag till ny församlingsindelning

8 9

Allmänna synpunkter

17 Detaljregleringen

24 I. IL III. IV.

Gustavi Domkyrkoförsamling Kristine församling Gamlestads församling Haga församling

24 31 33 37

V. Oskar Fredriks församling VI. Masthuggs församling VII. Annedals församling VIII. Vasa församling

40 42 44 46

IX. Jbhannebergs församling X. Karl Johans församling XI. Lundby församling XII. Örgryte församling

48 50 54 56

Församlingarnas donationer och fonder

60 Evangeliska brödraförsamlingen i Göteborg

72 Allmänna frågor

78 Kostnadsberäkning m. m

79 Förslag till bestämmelser

4¶BILAGOR Sid.

1. 2. 3.

Mantalsskriven folkmängd i Göteborgs nuvarande församlingar för åren 1925, 1935 och 1945 jämte prognos för åren 1945, 1955 och 1970 Mantalsskriven folkmängd i de olika stadsdelarna i Göteborg för åren 1925, 1935 och 1945 jämte prognos för åren 1945, 1955 och 1970 Mantalsskriven folkmängd inom olika församlings- och stadsdelar i Göteborg den 1 januari 1945 samt den beräknade folkmängden för åren 1945, 1955 och 1970 enligt stadsplanekontorets folkmängdskartor jämte uppgifter om byggnadsverksamheten i planerade bostadsområden dels enligt stadsplanekontorets karta av år 1939, rev. 1940, dels enligt fastighetskontorets byggnadsprogram för de närmaste 3 a 4 åren

4.

Karta över planerade bostadsområden i Göteborg enligt fastighetskontorets promemoria av den 8 maj 1945.

5.

Karta över Göteborg, utvisande gällande och av de sakkunniga föreslagna församlingsgränser jämte stadsdelsgränser.

87 88

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl.

Ecklesiastikdepartementet.

Sedan domkapitlet i Göteborg den 18 januari 1938 gjort framställning till Kungl. Maj:t om utredning angående reglering av den territoriella församlingsindelningen i Göteborg och kammarkollegiet däröver avgivit vederbörligt utlåtande, förordnade Kungl. Maj:t den 26 september 1941 kammarrådet E. H. Schalling att verkställa sådan utredning. Den 27 augusti 1943 överlämnade Schalling till Kungl. Maj:t sålunda anbefalld utredning med förslag i ämnet. Yttranden över nämnda förslag hava avgivits av Göteborgs territoriella församlingar och deras prästerskap samt kyrkonämnd och kyrkofullmäktige i Göteborg, ävensom den 18 april 1944 av domkapitlet i Göteborg och den 6 juni 1944 av länsstyrelsen för Göteborgs och Bohus län. Därjämte hava skrifter i ämnet inkommit från domkyrkorådet, kyrkorådet i Haga församling och dess kyrkoherde samt från evangeliska brödraförsamlingen i Göteborg och organisten i Örgryte församling. Sedan därefter kammarkollegiet den 20 december 1944 avgivit utlåtande i ärendet, bemyndigade Kungl. Maj:t den 16 februari 1945 chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för a t t inom departementet biträda med den överarbetning av Schallings ovannämnda förslag, vartill de över detsamma avgivna yttrandena eller omständigheterna eljest kunde giva anledning. P å grund härav tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet kyrkoherden i Gustavi pastorat, domprosten E. A. C. Malmeström, chefredaktören H. Hjörne och ledamoten av riksdagens första kammare, lektorn vid folkskoleseminariet i Göteborg H. L. E. Sjödahl såsom sakkunniga. Tillika uppdrog departementschefen åt Malmeström att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas arbete. Med stöd av samma bemyndigande uppdrog departementschefen åt byråchefen hos Göteborgs stadskollegium, filosofie licentiaten W. Göransson att tjänstgöra såsom sekreterare hos de sakkunniga. De sakkunniga hava antagit benämningen »Församlingssakkunniga för Göteborg». Vid fullföljandet av sitt uppdrag hava de sakkunniga jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, i den utsträckning sådant befunnits erforderligt, tillkallat vissa experter för överläggning och samråd ävensom från ämbetsverk och andra myndigheter infordrat uppgifter, som erfordrats för de sakkunnigas arbeten. Sålunda hava vid de sakkunnigas sammanträden vid olika tillfäl-

6 len närvarit ordföranden i drätselkammarens andra avdelning J . A. Fagerberg, fastighetsdirektören F . Persson, spårvägsdirektören J . T. Vidlund, mantalsdirektören P. 0 . B. Meijer, stadsingenjören H. P. L. Hofflander samt pastorn hos evangeliska brödraförsamlingen J. G. Rudborg, varjämte prosten C. O. D. Cullberg medverkat vid uppgörande av vissa kostnadsberäkningar. Bistånd har även lämnats av härvarande stadsingenjörskontor, vars chef och tjänstemän tagit verksam del i kartmaterialets uppläggande. Sålunda har byråingenjören G. E. W. Andersson bl. a. granskat de sakkunnigas förslag till församlingsgränser mot resp. registerkartor och kartografen C. B. Sandahl utarbetat resp. kartunderlägg. Kammarrådet Schallings den 27 augusti 1943 avlämnade utredning angående reglering av den territoriella församlingsindelningen i Göteborg innefattar förslag till vissa nybildningar och i samband därmed partiella regleringar för vissa församlingar samt förändringar i den prästerliga organisationen. Den av de sakkunniga verkställda överarbetningen av detta förslag har som följd av de givna direktiven och de sakkunnigas principiella inställning till frågan i väsentliga delar resulterat i framläggandet av ett helt nytt förslag till församlingsindelning i Göteborg. Då det emellertid torde ankomma på kammarkollegiet att med ledning av den föreslagna regleringen uppgöra förslag till de prästerliga befattningarna i stadens församlingar, hava de sakkunniga i allmänhet icke ansett sig böra uttala sig i frågan om de prästerliga befattningarnas art eller antal utom i de fall, då de sakkunnigas förslag är sådant, a t t detta av andra skäl synes vara nödvändigt. Förenämnda utredning innehåller bl. a. även en utförlig historik jämte redogörelse för den nuvarande församlingsindelningen och principerna för tidigare genomförda regleringar av församlingsindelningen i Göteborg ävensom för den föreliggande regleringsfrågan. Då denna omfattande utredning befordrats till trycket (Statens offentliga utredningar 1943: 31) hava de sakkunniga ansett lämpligt, att i huvudsak begränsa sin framställning dels till framläggandet av några allmänna synpunkter på frågan i anslutning till granskningen av inkomna yttranden över utredningsmannens förslag, dels till detaljregleringen. Vad den senare angår, hava de sakkunniga — i likhet med kammarkollegiet — behandlat varje församling och dess speciella problem för sig i samma ordning som i Schallings utredning utom beträffande frågor rörande församlingarnas donationsfonder, som utbrutits ur förslaget och behandlas efter frågorna om själva församlingsindelningen. Göteborg den 10 december 1945. E L I S MALMESTRÖM HARRY HJÖRNE

EDGAR SJÖDAHL Werner

Göransson.

Historik. Äldre församlingsindelningar i Göteborg. Under den första tiden efter stadens grundläggning funnos i Göteborg två församlingar, nämligen en svensk och en tysk. Den förstnämnda kallades till en början Göteborgs svenska församling och efter kyrkans invigning Gustavi församling, vilket namn i samband med utnämningen av den förste biskopen år 1665 ändrades till Gustavi Domkyrko församling. Den tyska församlingen kunde inviga sin första stenkyrka år 1648, då drottning Kristina utfärdade kungl. privilegier för Christinse tyska församling. De båda församlingarna voro ej territoriella, utan stadens invånare kunde efter eget val avgöra i vilken församling, de ville låta kyrkoskri va sig. Förutom de två huvudförsamlingarna funnos redan tidigt Kronohospitalsförsamlingen, Garnisons- eller Kronhusförsamlingen samt i anslutning till straffängelset NyElfsborgs slottsförsamling, vilken år 1868 överfördes från staden till Lundby församling. Dessutom tillkom 1726 Fattighusförsamlingen. Kronohospitalsförsamlingen var först förenad med Örgryte församling, som då var annex till Domkyrkoförsamlingen men förenades som självständig församling med staden år 1712. Garnisonsförsamlingen, där till år 1873 även civila kunde kyrkoskriva sig, hade från 1680 sin gudstjänstlokal i kronhuset, tills Göta artilleriregemente 1895 flyttades till Kviberg. Denna personella församlingsindelning ägde bestånd ända till den första territoriella församlingsindelningen 1883. Christinas församling hade dock 1773 delats i en svensk och en tysk personell församling, då en försvenskning av församlingen så småningom skedde. Allt eftersom staden utvecklades, bosatte sig befolkningen även utanför det ursprungliga stadsområdet, tidigast i de s. k. Hagarna. Förstadsbebyggelse uppstod också västerut längs älvstranden, det s. k. Masthugget, samt ännu längre åt väster i den annexförsamling till Örgryte, som belägen i Majorna benämndes Karl Johans församling efter den år 1826 invigda stenkyrkan. Men även öster om det stadsplanelagda området hade förstadsbebyggelse uppstått i Olskroken och en kyrka invigdes år 1882 på landeriet Gubberos mark. P å grund av denna stadens tillväxt ansågs en territoriell församlingsindelning ofrånkomlig och genom Kungl. Maj:ts förordning den 5 maj 1882 kom en sådan också till stånd fr. o. m. den 1 maj 1883. Samtidigt införlivades Karl Johans församling i ecklesiastikt avseende efter att redan år 1867 hava

8 blivit införlivad med staden i övriga avseenden. I förordningen stadgades, a t t det dåvarande stadsområdet skulle uppdelas på sex territoriella församlingar nämligen Gustavi Domkyrko, Kristine, Gamlestads, Haga, Masthuggs och Karl Johans församlingar. Kronohospitals- och Fattighusförsamlingarna upplöstes och av de personella församlingarna bibehöllos endast Kristine tyska och Garnisonsförsamlingarna. Den senare upphörde fr. o. m. den 1 maj 1927. I samband med att Göteborg erhöll sin första territoriella församlingsindelning genom förenämnda kungl. förordning av den 5 maj 1882 utfärdades samma dag en förordning angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg, varigenom stadens då existerande territoriella församlingar i ekonomiskt hänseende skulle utgöra en enhet, vilken förordning senare har ersatts med lagen den 12 juni 1931. Den kyrkliga samfälligheten hindrar emellertid ej, att donationer av enskilda, uteslutande avsedda för viss församling, fortfarande behandlas såsom församlingens enskilda. Nu gällande församlingsindelning. E n ny territoriell församlingsindelning trädde i kraft fr. o. m. 1908 års ingång i enlighet med Kungl. Maj:ts brev av den 27 april 1906, varvid staden kom att omfatta nio territoriella församlingar, frånsett det år 1906 inkorporerade Lundby, som ej införlivades i ecklesiastikt avseende förrän den 1 januari 1935. Den nya indelningen innebar, att från Domkyrkoförsamlingen avskildes Vasa församling samt att av huvudsakligen Haga och Masthuggs församlingars områden fyra församlingar bildades nämligen Haga, Masthuggs, Annedals och Oskar Fredriks. De övriga församlingarna förblevo i stort sett oförändrade. Från och med den 1 januari 1931 införlivades Nya Varvets kommun och tillades Karl Johans församling. Från Örgryte inkorporerades vid skilda tillfällen olika områden, som hänfördes till angränsande stadsförsamlingar och enligt Kungl. brev av den 19 augusti 1921 införlivades hela den återstående delen av Örgryte kommun, i ecklesiastikt avseende emellertid ej förrän med ingången av år 1939. Därmed utgjorde Göteborgs samtliga territoriella församlingar i kyrkligt ekonomiskt hänseende en enhet. Förutom de nämnda införhvningarna är 1906 års församlingsindelning i huvudsak alltjämt bestående, dock med den förändringen att Vasa församling fr. o. m. den 1 januari 1929 är uppdelad på Vasa och Johannebergs församlingar. De smärre gränsregleringar, som från den 1 januari 1939 i rent praktiskt syfte genomfördes mellan Örgryte, Gamlestads och Johannebergs församlingar, kunna i detta sammanhang helt lämnas å sido. P å grund av stadens utveckling och snabba tillväxt har emellertid 1906 års indelning blivit allt mindre ändamålsenlig. Samtidigt som den nya bosättningen främst ägt rum i ytterförsam-

9 lingarna, har en fortskridande s. k. citybildning försiggått, vilket medfört en minskning av folkmängden i de inre delarna och en allt större disproportion församlingarna emellan. Den kyrkoskrivna och mantalsskrivna folkmängden i de olika territoriella församlingarna den 1 januari 1945 framgår av nedanstående tablå:

Domkyrko Kristine Gamlestads Haga Oskar Fredriks Masthuggs Annedals Vasa Johannebergs Karl Johans Lundby Örgryte

Kyrkoskriv. folkmängd

Mantalsskriv, folkmängd

9 952 9 740 43 584 9218 23 390 11262 15 122 14996 26 590 51 419 32 236 48 090

9 728 9 710 43 561 9 257 23 112 11484 15 083 15 197 26 727 51 390 32 324 47 949

1943 års f ö r s l a g till n y församlingsindelning. Ny församlingsindelning har länge varit aktuell och den 18 januari 1938 hemställde domkapitlet i Göteborg att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning i saken. P å kammarkollegiets förslag förordnade Kungl. Maj:t den 26 september 1941 en särskild utredningsman, kammarrådet E. H. Schalling, a t t verkställa denna utredning. Schalling avlämnade den 27 augusti 1943 utredning med förslag angående reglering av den territoriella församlingsindelningen i Göteborg, vilken befordrats till trycket och publicerats i serien Statens offentliga utredningar 1943: 31. Kammarrådet Schallings förslag innebär i huvudsak följande. Oskar Fredriks, Annedals, Vasa och Johannebergs församlingar bibehållas oförändrade. Nuvarande Domkyrko församling och Haga församling sammanslås till en församling, alternativt föreslås förening med Domkyrkoförsamlingen av Haga församling såsom annex till ett pastorat. Gränserna för Kristine församling regleras genom överflyttning dit av viss del av stadsdelen Gårda i Örgryte församling (området mellan Lagerströmsgatan i norr och Tomtegatan—Alelundsgatan i söder). Nuvarande Gamlestads församling delas i tre församlingar, nämligen S:t Pauli, Härianda och Nylöse församlingar, varvid till S:t Pauli församling skulle överflyttas visst område från Örgryte församling (den del av Gårda, som ligger norr om Lagerströmsgatan) samt till Härianda församling stadsdelen Sävenäs m. m. Gränserna för Masthuggs

10 församling regleras genom överflyttning av visst område från Karl Johans församling. Från återstående Karl Johans församling utbrytes en ny församling, benämnd Kungsladugårds församling. Från nuvarande Lundby församling utbrytes likaledes en ny församling, benämnd Brämaregårdens församling. Från återstående Örgryte församlings område slutligen utbrytes en ny församling, benämnd S:t Sigfrids församling. Kammarrådet Schallings förslag innebär sålunda å ena sidan en sammanslagning av två församlingar till en och å andra sidan nybildning av icke mindre än fem nya församlingar, av vilka tre påkalla uppförandet av nya kyrkor. Enligt den föreslagna församlingsindelningen skulle Göteborg komma att bestå av 16 territoriella församlingar i stället för de 12 församlingar, som då funnos. I sammanhang med sitt förslag har utredningsmannen jämväl framlagt förslag rörande nya kyrkobyggen och beträffande fördelningen av inom de nuvarande församlingarna förefintliga donationerna m. m. ävensom vissa förslag till ändringar i den prästerliga organisationen. Sistnämnda fråga anse dock de sakkunniga falla utom ramen för deras uppdrag, då det ankommer på kammarkollegiet a t t uppgöra förslag till prästerliga befattningar. De sakkunniga hava därför i allmänhet icke ansett sig böra uttala sig i dithörande frågor utom i de fall, då de sakkunnigas förslag är sådant, att detta av särskilda skäl synes vara påkallat samt i den mån det erfordras för att erhålla en uppfattning om de ekonomiska konsekvenserna av de sakkunnigas förslag. Som allmän norm kan — såsom kammarkollegiet även framhåller — sägas, a t t utredningsmannen i görligaste mån sökt uppnå en lösning av indelningsproblemet med så få ingrepp och förändringar som möjligt i bestående förhållanden. Sålunda har, om särskilda skäl icke förelegat, de inre församlingarna lämnats helt orubbade. Beträffande sammanslagningar av församlingar hävdar Schalling den uppfattningen, att det för utplånande av en församling genom dess förening med annan skall krävas synnerligen starka skäl, såsom a t t nödvändig fyllnad i folkmängd icke lämpligen på annat sätt kan beredas församlingen. Han har också som av ovanstående sammanfattning framgår, tillgripit denna utväg endast i ett fall, nämligen ifråga om Domkyrko och Haga församlingar. Vad frågan om en församlings lämpliga storlek angår, vidhåller Schalling den uppfattning, som hävdades vid 1906 års nyindelning och vid Vasa församlings delning 1928, vid vilka regleringar en folkmängd om c:a 15 000 personer per församling ansågs som mest lämplig för a t t det kyrkliga arbetet på ett tillfredsställande sätt skulle kunna bliva fullgjort. Utredningsmannen framhåller dock, att nybildning av församling genom delning icke bör äga rum, så länge folkmängden understiger 25 000 och i vissa fall borde därmed kunna anstå, till dess att invånarantalet 30 000 uppnås. Å andra

11 sidan framhålles, a t t en ändring av en församlings område icke nödvändigt bör äga rum blott därför, a t t dess folkmängd understiger normaltalet, som baserar sig på den prästerliga organisationen i en »normalförsamling», vidare a t t en präst beräknas för ett invånarantal av 5 000, och att sålunda med normaltalet 15 000 invånare bör finnas kyrkoherde, komminister och kyrkoadjunkt. Utredningsmannen har även sökt få till stånd en indelning, som skulle hava möjlighet att bestå en längre tid framåt, åtminstone 20 a 30 år. Härvid har han utgått från de förhållanden, som rådde vid tidpunkten för utredningen med viss hänsyn till verkställda befolkningsprognoser, mot vilkas verklighetsvärde han dock gjort vissa reservationer. Förslaget har därför endast så till vida avpassats efter dessa prognoser, a t t om de visa sig hållbara, den föreslagna regleringen skall kunna tjäna som »stomplan för en fortsatt utveckling». Vad själva gränsdragningarna slutligen angår, anser Schalling, a t t det kommer icke så mycket an på avståndet till kyrkan som fastmera på ett, så vitt möjligt, samlat område med naturlig gemenskap samt klara och rediga gränser, som lätt bibehållas i allmänhetens medvetande. Därför har i allmänhet valts dels naturliga gränser såsom vatten och höjdsträckningar, dels trafikleder såsom gator och vägar eller också en kombination av båda metoderna, medan däremot stadsdelsgränserna fått spela en underordnad roll. Med utgångspunkt från anförda principiella synpunkter har kammarrådet Schalling funnit lämpligt att för deras tillämpning på utredningsuppdraget behandla varje församling och dess speciella problem för sig. I sin framställning ansluta sig de sakkunniga till den av utredningsmannen följda planen. De sakkunniga vilja dock redan i detta sammanhang upptaga till granskning de invändningar av mer principiell natur, som från olika håll anförts rörande utredningsmannens förslag samt i anslutning därtill utveckla sina egna principiella synpunkter på frågan och framlägga en del av det material, varpå de sakkunniga grunda sin uppfattning. I likhet med kammarkollegiet anse dock de sakkunniga lämpligt, a t t ur förslaget utbryta och särskilt för sig — efter frågorna om själva församlingsregleringen — behandla vissa ekonomiska frågor samt övriga för förslagets genomförande viktigare spörsmål. Samtliga hörda myndigheter m. fl., som beretts tillfälle att yttra sig över förslaget, hava praktiskt taget enstämmigt vitsordat, a t t en reglering av Göteborgs territoriella församlingar är av behovet påkallad. Sålunda framhåller domkapitlet som sin bestämda uppfattning, a t t tiden nu är inne a t t genomföra en nyreglering av församlingsindelningen i Göteborg, då ingen ur kyrklig synpunkt lär kunna hävda, a t t förhållandena äro tillfredsställande. Även länsstyrelsen framhåller, a t t det torde vara obestridligt, att vissa av

12 församlingarna i Göteborg, särskilt Karl Johans, Örgryte och Gamlestads, numera uppnått en folkmängd, som är större än vad som plägar anses lämp- | ligt för en församling utan att denna delas. Å andra sidan uppvisa vissa församlingar på grund av en fortgående folkminskning ett invånarantal, som är avsevärt lägre, än vad i en större stad får betraktas som normalt, i Länsstyrelsen anser därför, att en undersökning bör göras, dels huruvida församlingarna kunna givas en större folkmängd än den föreslagna, de.s huruvida en sammanslagning av de inre församlingarna i större utsträckning är möjlig. Även kyrkofullmäktige hava, låt vara med endast en rösts majoritet, intagit en annan principiell ståndpunkt än utredningsmannen. Sålunda beslöto kyrkofullmäktige, som baserade sitt beslut på en av kyrkonämndens minoritet företrädd mening, att någon delning av ytterförsamlingama icke nu bör vidtagas, men a t t en gränsreglering mellan Karl Johans och Mast- | huggs församlingar bör komma ifråga, samt att gränserna mellan stadens centrala församlingar revideras, syftande till att öka de mindre församlingarnas storlek. Över utredningsmannens förslag hava även de olika församlingarna beretts tillfälle att yttra sig Kristine, Gamlestads, Oskar Fredriks, Karl Johans, Vasa, Annedals, Johannebergs och Örgryte församlingar hava i princip ej haft något att invända mot förslaget i vad det berör deras församlingar. Fem av ovan berörda församlingar hava blott instämt i utredningsmannens förslag för deras resp. områden och ej y t t r a t sig i principfrågan. Karl Johans församling har dock framfört vissa ändringsförslag beträffande den egna församlingen, medan däremot Gamlestads och Örgryte församlingar också i princip uttryckt sin tillfredsställelse med utredningen. Emellertid hava de två sistnämnda församlingarna dessutom uttalat sig för bibehållande av Haga församling såsom självständig kyrklig enhet, varvid föreliggande utvidgningsmöjligheter borde tillvaratagas. Masthuggsförsamlingen intager i principfrågan en från utredningsmannen avvikande ståndpunkt, i det j den anser, att församlingarnas folkmängd i en storstad som Göteborg utan olägenhet bör kunna uppgå till 20 a 25 000 personer, varför en ny j utredning föreslås på basis av ett sådant folkmängdstal. Lundby församling avstyrker församlingens uppdelning på två nya församlingar men har i övrigt ej y t t r a t sig om förslaget i princip. Domkyrkoförsamlingen anser, att utredningsmannen i allt väsentligt fun- j nit de r ä t t a principerna, men kan dock ifråga om den egna församlingen omöjligen följa utredningen. Församlingens, liksom också Haga församlings yttrande har dikterats av en strävan a t t bibehålla Haga som självständig kyrklig enhet. Församlingarna utgå härvid från den uppfattningen, a t t en revidering av de inre församlingarnas gränser bör företagas, en fråga, som de anse, a t t utredningsmannen ej alls upptagit till behandling. Domkyrkorådet har i denna fråga avgivit särskilt yttrande, vari hänvisas till att såväl

13 kyrkonämnden som flera andra berörda parter anfört, att en reglering av vissa inre församlingars gränser lämpligen borde vidtagas för att därigenom möjliggöra Hagaförsamlingens bibehållande, och att denna reglering borde handläggas och avgöras oberoende av ytterförsamlingarnas delning. Domkyrkorådet hemställer därför i sitt yttrande, att kyrkofullmäktige måtte besluta om utredning av reglering av gränserna mellan Domkyrko, Haga, Vasa, Annedals och Johannebergs församlingar och därefter taga ställning till denna utredning. Även kyrkorådet i Haga har, liksom församlingens kyrkoherde, i särskild skrivelse yttrat sig i denna fråga. Härvid påpekas att anordningen med annexförsamlingar för närvarande ej förekommer i de fem största städerna. De stora städernas ur rent mänsklig synpunkt mera komplicerade liv synes utgöra ett skäl för bibehållande av denna anordning. För a t t möjliggöra Haga församlings fortbestånd föreslås även i dessa skrivelser en utvidgning av denna församlings område jämte en reglering av gränserna mellan församlingarna i stadens centrum. Prästerskapet i de olika församlingarna har som regel hyst samma principiella uppfattning, som kommit till synes i resp. församlingars yttrande, och sålunda anslutit sig till åsikten om en församlingsfolkmängd på c:a 15 000 personer såsom mest lämplig även om i visst fall yrkats på småförsamlingar med c:a 5 000 invånare. Den senare synpunkten har förfäktats av prästerskapet i Gamlestads församling. Ur såväl kristlig-personlig som social synpunkt skulle en alltför stor folkmängd skapa svårigheter a t t finna de lämpligaste formerna för kyrkan att nå ut till alla församlingens medlemmar. Kyrkoherden i Masthuggs församling är av samma principiella åsikt som sin församling men reagerar dessutom mot Haga församlings slopande, som enligt hans förmenande kan undvikas genom utvidgning av denna församlings område och en radikal gränsreglering mellan de nuvarande församlingarna, med utgångspunkt från den uppfattningen, att en församlings folkmängd bör vara cirka 20—25 000 personer. Frågan om ytterförsamlingarnas delning torde kunna avgöras i samband med införlivning av Västra Frölunda och Backa församlingar med Göteborgs stad i kyrkligt hänseende. Komministern i Masthuggs församling följer däremot Schallings förslag. I Lundby församling slutligen tillstyrker prästerskapet i motsats mot församlingen Schallings förslag om nyindelning. — Kyrkoherdarna i stadens övriga territoriella församlingar (samtliga utom Gamlestads och Masthuggs) hava i särskilt gemensamt yttrande framhållit utredningens förtjänster både med avseende på de allmänna principer, som blivit följda, och deras praktiska tillämpning. De äro emellertid av den meningen, a t t ingen av stadens territoriella församlingar bör indragas, då vid sådant förhållande nu befintliga kyrkobyggnader icke som hittills skulle bliva utnyttjade och de värden, som ligga i nuvarande församlingsorganisation med därtill knutet församlingsmedvetande, till stor del skulle gå förlorade. Församlingsgränserna i

14 stadens centrum torde behöva justeras. Då församlingsindelningen icke kan genomföras på en gång, föreslås en plan för dess genomförande, som i första hand tar sikte på de närmast liggande behoven. Även kyrkonämndens yttrande över utredningsmannens förslag innefattar vissa principiella invändningar. Nämnden anser sig nämligen ej kunna tillstyrka Domkyrko- och Hagaförsamlingarnas sammanslagning, även om nämnden anser, a t t regleringsförslaget i övrigt är väl ägnat att läggas till grund för erforderlig reglering av församlingsindelningen. Det synes även, så långt ske kan, erbjuda trygghet för att, därest till följd av folkmängdsutvecklingen i framtiden ytterligare församlingsdelningar kunna bliva påkallade, sådana skola kunna genomföras utan större ingrepp i församlingsindelningen i övrigt. Dock instämmer nämnden i berörda församlingars och deras prästerskaps förslag om en utvidgning av Haga församling på bekostnad av angränsande Vasa och Annedals församlingar och de sistnämnda församlingarnas kompensation genom överförande till dem av områden från den stora Johannebergsförsamlingen. Denna reglering av de inre församlingarnas gränser, som även stödes av nämndens minoritet, bör enligt nämndens mening handläggas separat, oberoende av det nu föreliggande regleringsärendet. Beträffande utredningsmannens förslag i övrigt anser nämnden visserligen, a t t det i och för sig vore lämpligast, om regleringen kunde i sin helhet genomföras i ett sammanhang, men med hänsyn till önskvärdheten att i görligaste mån begränsa kyrkoinstitutionens utgifter föreslår nämnden, att uppdelningen av Lundby tills vidare måtte anstå, och att i Gamlestads församling endast nybildandet av en (benämnd S:t Pauli församling) för närvarande genomföres, medan återstoden får utgöra en församling. Huvudinnehållet i den av nämndens minoritet företrädda meningen, som legat till grund för kyrkofullmäktiges ovan berörda beslut, har redan ovan återgivits. I kyrkofullmäktiges yttrande framföres mycket starka invändningar m o t den av utredningsmannen hävdade principen om en församlings lämpliga storlek. Sålunda hävdas, att utredningsmannens förslag i detta väsentliga avseende är grundat på tämligen vaga och ensidiga informationer. E n jämförelse med Stockholm utvisar också, att folkmängdsmedeltalet i Göteborgs församlingar är avsevärt lägre än huvudstadens. Vidare anför fullmäktige, a t t Johannebergs och Oskar Fredriks församlingar med 25 000 resp. 23 000 invånare enligt Schalling ej böra minskas, vari resp. församlingars prästerskap instämt, och att kyrkoherden i Masthuggs församling t. o. m. har yrkat på ny utredning med utgångspunkt från att en församlings folkmängd bör vara c:a 20—25 000 personer. Fullmäktige anse ingen anledning föreligga a t t antaga, att intresset för den kyrkliga verksamhetens olika grenar skulle vara mindre i dessa tre församlingar än i stadens övriga. Fullmäktige förneka också, att de större församlingarna skulle vara särskilt ogynnsamt

15 ställda i vad det gäller arbetskraft, då prästmännens antal ökas, allt eftersom församlingarna växa i storlek. Svårigheterna vid församlingarnas tillväxt kunna alltså enligt fullmäktige bemästras genom a t t församlingarna erhålla flera präster och mera skrivhjälp. Dessutom framhålles, att någon brist på predikolokaler ej föreligger enligt den av utredningsmannen verkställda undersökningen, varför uppförandet av nya kyrkor enligt fullmäktige ej är av behovet påkallat. Domkapitlet, som i vissa avseenden, särskilt i vad gäller jämförelsen med Stockholm, starkt kritiserar kyrkofullmäktiges yttrande, ansluter sig liksom kyrkonämnden i principfrågan rörande församlingarnas lämpligaste storlek till Schallings förslag. Visserligen påpekar domkapitlet, att en strikt tillämpning av principen av flerfaldiga skäl ej kan genomföras, men a t t densamma likväl har sin betydelse vid en nyreglerings genomförande. Däremot hävdar domkapitlet i motsats mot Schalling, a t t Haga församling bör bibehållas. För detta spörsmåls lösande hänvisar domkapitlet till ovan anförda framställning om ny utredning av och förslag till ny reglering av gränserna mellan stadens inre församlingar, vilken utredning förordats av såväl kyrkonämnden som kyrkofullmäktige. Även domkapitlet anser, att denna fråga kan utbrytas ur det större sammanhang, som frågan om ytterförsamlingarnas nyreglering utgör. I sitt yttrande skisserar domkapitlet, hur en reglering av de inre församlingarnas gränser torde kunna genomföras, vartill de sakkunniga återkomma vid detaljgranskningen. Till domkapitlets yttrande äro fogade av två av dess ledamöter, rektor Ohlon och lektor Sjödahl, uttalade särskilda meningar. Rektor Ohlon anför, att enligt hans förmenande en nyreglering av den territoriella församlingsindelningen bör utgå från en ny gränsdragning mellan stadens inre församlingar, varvid dessa skulle få sig tilldelade områden från de yttre. När så skett, kan man få en klar uppfattning om behovet av nya församlingar. E t t bibehållande av Haga församling bör härvid underkastas förnyad prövning. Enligt rektor Ohlon bör vid uppgörande av förslag till ytterförsamlingarnas delning hänsyn tagas till den framtida exploateringen av staden tillhöriga marker dels inom den nuvarande stadsgränsen, dels i grannsamhällen, beträffande vilka inkorporering är omedelbart förestående. Genom ett dylikt förfaringssätt anser rektor Ohlon, att utökningen av antalet församlingar i Göteborg bör väsentligt kunna nedbringas jämfört med utredningsmannens förslag. — Lektor Sjödahl anför i sin reservation, a t t föreliggande förslag alltför litet ägnat uppmärksamhet åt möjligheterna a t t genom ändrad gränsdragning mellan de inre församlingarna och dessas utvidgning på de störres bekostnad minska behovet av nya församlingar. Lektor Sjödahl jämför, liksom kyrkofullmäktige, folkmängdsmedeltalet i Göteborgs och Stockholms församlingar och påpekar även, att någon ändring av Johannebergs och Oskar Fredriks församlingar ej ifrågasatts från något håll. Med hänsyn till

16 sålunda förebragta omständigheter bör enligt lektor Sjödahl först och främst »en undersökning företagas i avsikt att utröna, huruvida det är möjligt a t t genom reglering av gränserna ej blott mellan de åtta inre församlingarna utan även mellan dessa och ytterförsamlingarna åstadkomma en församlingsindelning, varigenom de inre församlingarna erhålla ett genomsnittligt större befolkningstal. Härvid måste givetvis frågan om bibehållandet av Haga församling omprövas. Sedan på så sätt möjligheten att utöka de inre församlingarnas genomsnittliga befolkningstal prövats, återstår uppgiften a t t granska de yttre församlingarnas förhållanden, varvid givetvis den frågan måste ställas, huruvida förutsättningar föreligga för nybildning av församling. Därvid bör även hänsyn tagas till de inkorporeringar av Västra Frölunda och Backa församlingar, som väntas äga rum inom en nära framtid.» Länsstyrelsens yttrande över utredningsmannens förslag är, som redan nämnts, präglat av en övervägande kritisk inställning till detsamma. Länsstyrelsen konstaterar, att olika meningar gjort sig gällande såväl angående sättet för en reglerings genomförande, som beträffande lämplig storlek i folkmängdshänseende å församlingarna. Även om utredningsmannens förslag och de modifierade former därav, som kyrkonämnden och domkapitlet förordat, få antagas ur rent kyrklig synpunkt äga stora förtjänster, har det dock, särskilt med hänsyn till vad kyrkonämndens minoritet och kyrkofullmäktige anfört i ärendet, synts länsstyrelsen angeläget att en lösning vinnes, som icke medför kostnadsökningar för den kyrkliga samfälligheten. Länsstyrelsen har därför anslutit sig till rektor Ohlons reservation till domkapitlets yttrande. Kammarkollegiet har i princip anslutit sig till de riktlinjer för församlingsindelningen, som uppdragits i utredningen. Sålunda finner kollegiet, a t t en församlingsfolkmängd på c:a 15 000 personer är väl avvägd ur organisatorisk synpunkt. I varje fall anser kollegiet, att nybildning av stadsförsamling med lägre invånarantal i regel icke bör ifrågakomma. Kollegiet framhåller, att utredningsmannen sökt vinna en positiv lösning utan att företaga onödiga ingrepp i bestående förhållanden och därför lämnat de inre församlingarna orubbade utom i vissa särskilda fall. Beträffande de ekonomiska konsekvenserna anför kollegiet, att även om förslaget ej realiserades, ökade utgifter bleve nödvändiga även under bestående förhållanden, eftersom folkmängdsökningen torde få mötas med en påbyggnad av den prästerliga organisationen. Som resultat av granskningen av de inkomna yttrandena över utredningsmannens förslag har kammarkollegiet kommit till den uppfattningen, a t t de flesta hörda vederbörande i princip anslutit sig till de riktlinjer för församlingsregleringen, som uppdragits i Schallings utredning. »Praktiskt taget enstämmigt», säger kollegiet, »har vitsordats, att en reglering är nödvändig, ehuru detaljregleringen varit föremål för skilda meningar.»

Allmänna

synpunkter.

De sakkunniga ha efter a t t ha tagit del av inkomna yttranden, som ovan i korthet refererats, icke kunnat dela kammarkollegiets uppfattning, att det av utredningsmannen framlagda förslaget i stort sett vunnit anslutning från övervägande flertalet av de i ärendet hörda myndigheterna m. fl. Mot utredningsmannens allmänna inställning att söka uppnå en lösning av indelningsproblemet med så få ingrepp och förändringar som möjligt i bestående förhållanden, som haft till följd, att stadens inre församlingar icke i större utsträckning beröras av det framlagda regleringsförslaget, har riktats mycken kritik. Sålunda förordas en reglering av de inre församlingarnas gränser av både kyrkonämnden, kyrkofullmäktige, domkapitlet och länsstyrelsen ävensom av flera församlingar, såsom Domkyrko, Haga och Masthuggs församlingar, vidare av domkyrkorådet och Haga kyrkoråd samt av flertalet av stadens prästerskap med kyrkoherdarna i spetsen. En av reservanterna i domkapitlet, lektor Sjödahl, gör rent av gällande, att det i domkapitlets skrivelse till Kungl. Maj:t av den 18 januari 1938 uttalade önskemålet om en allmän församlingsreglering i Göteborg ej blivit tillgodosett genom det föreliggande förslaget. P å grund av denna kritik hava de sakkunniga icke tvekat a t t bryta mot utredningsmannens förenämnda princip, särskilt som detta — vilket även Schalling framhåller — icke har några mera vittgående praktiska konsekvenser, då i Göteborg endast indelningen i mantalsskrivnings-, fattigvårds-, och pensionsdistrikt följer församlingsgränserna. Gamlestads och Karl Johans församlingar hava f. ö. uppdelats i vardera två mantalsskrivningsdistrikt. Från rent statistisk synpunkt medför givetvis varje församlingsreglering vissa olägenheter. Då likväl inga erinringar från något håll framställts mot gränsregleringar församlingarna emellan, hava de sakkunniga vid utförande av sitt uppdrag börjat med en reglering och utvidgning av stadens inre församlingar, delvis genom a t t med dem införliva områden av ytterförsamlingarna, och därefter sökt reglera dessa. Beträffande frågan om sammanslagningar av församlingar dela de sakkunniga i princip utredningsmannens ståndpunkt, att för utplånande av en församling genom dess förening med en annan måste finnas synnerligen starka skäl. Denna uppfattning delas f. ö. även av praktiskt taget samtliga hörda vederbörande, åtminstone att döma av deras inställning till frågan om sammanslagning av Domkyrko och Haga församlingar i enlighet med Schallings förslag. Av de hörda myndigheterna är det egentligen endast länsstyrelsen, 2

IS som oförbehållsamt uttalar sig för eventuella församlingssammanslagningar. Med hänsyn till de starka skäl, som anförts för ett bibehållande av Haga församling, förorda de sakkunniga bibehållandet av denna församling som självständigt pastorat. Däremot föreslå de sakkunniga, att framdeles en sam- i manslagning av Domkyrko och Kristine församlingar skall äga rum av skäl, som i detaljregleringen närmare angivas. Vad angår den lämpliga storleken för en församling, hyser utredningsmannen, som redan framhållits, »samma uppfattning, som legat till grund för 1906 års reglering och 1928 års delning, nämligen att en församlings- och pastoratsindelning med en folkmängd av cirka 15 000 erbjuder de bästa förutsättningarna för en tillfredsställande effektivitet i det kyrkliga arbetet». Denna uppfattning delas i princip av kyrkonämnden och domkapitlet ävensom av en del församlingar och deras prästerskap, och jämväl av kyrkoherdarna i deras gemensamma yttrande över utredningsmannens förslag. Även \ kammarkollegiet finner förslaget i denna punkt väl avvägt ur organisatorisk i synpunkt. Större församlingsfolkmängd förordas däremot av länsstyrelsen och kyrkofullmäktige, av Masthuggs församling och dess kyrkoherde samt av reservanterna i kyrkonämnden och domkapitlet. De sakkunniga konstatera \ till en början, att utredningsmannen vid uppgörandet av sitt förslag ingalunda kunnat konsekvent genomföra denna sin princip, vilket även Schalling själv pipekar. De sakkunniga finna dessutom principen omöjlig att genomföra, j då den skulle få som konsekvens, att en stad av Göteborgs storlek skulle få minst 20 församlingar. Även om det för det kyrkliga församlingslivet i en stad som Göteborg kunde synas önskvärt med icke alltför stora församlingar, torde det på grund av ekonomiska förhållanden, kravet på nya kyrkobyggnader m. m., icke vara möjligt att bruka Schallings måttstock. De sakkunniga hava i fråga om församlingarnas storlek därför måst föreslå större församlingar och hava icke heller ansett lämpligt att direkt fixera en bestämd storlek utan i enlighet med utredningsuppdraget mera fått laga efter lägenheten. Det är emellertid uppenbart, att när en stadsförsamling når ett invånarantal av 30 000 personer och visar tendens till ökning, tidpunkten måste anses vara inne att överväga ny reglering. Även Schalling framhåller, att nybildning av församling genom delning icke bör äga rum, så länge folkmängden understiger 25 000, och i vissa fall borde därmed kunna anstå, till dess 30 000 uppnåtts. I de få fall de sakkunnigas regleringsförslag innebär ett överskridande av sistnämnda gräns, föreligger också alldeles särskilda skäl härför. Det torde dock böra framhållas, a t t icke endast av kyrkofullmäktige utan även från annat kyrkligt håll hävdats, att ett rikt och fruktbärande församlingsliv kan utvecklas inom rätt stora församlingar varom f. ö. icke minst flera av Göteborgs nuvarande församlingar bära vittne. De sakkunniga hava därför, som redan ovan antytts, vid fullgörandet av sitt uppdrag icke ansett sig bundna av någon på förhand bestämd storlek på

19 församlingarna, utan frågan har varit föremål för prövning i varje särskilt fall, icke minst med hänsyn till befolkningsprognoserna. I likhet med utredningsmannen hava även de sakkunniga inriktat sig på a t t få till stånd en församlingsindelning, som har möjlighet att bestå en längre tid, åtminstone ett 25-tal år framåt. Man måste därför räkna med vad som kan vara sannolikt med avseende på befolkningstalets förändringar i de olika församlingarna under denna tidsperiod. Schalling har vid utarbetandet av sitt regleringsförslag huvudsakligen utgått från de förhållanden, som rådde vid tidpunkten för utredningen och särskilt betonat, a t t det förslag han framlagt i c k e är grundat på föreliggande befolkningsprognoser i annan mån, än att det avpassats efter dessa för att tjäna som »stomplan för en fortsatt utveckling». De sakkunniga däremot tillmäta befolkningsprognoserna stor betydelse för en rationell lösning av föreliggande problem. Med hänsyn härtill anse sig de sakkunniga böra ingå på en — låt vara kortfattad — kritisk granskning av redan förefintliga befolkningsprognoser för Göteborg och i någon mån komplettera dessa på grundval av införskaffade uppgifter rörande byggnadsverksamheten i planerade bostadsområden under de allra närmaste åren. Den av Göteborgs stads statistiska byrå år 1937 verkställda prognosen rörande folkmängdsutvecklingen inom det dåvarande stadsområdet för tiden till år 1965, baserade sig på 1930 års och tidigare folkräkningar i riket. Resultatet från 1935 års partiella folkräkning förelåg då ännu icke. Ifrågavarande prognos, som avsåg hela Göteborgs folkmängd utan fördelning på församlingar eller stadsdelar, bygger sålunda på rent demografiska uppgifter såsom förhållandet emellan födda och döda samt emellan in- och utflyttade. Vissa antaganden måste därför göras, om dessa faktorers framtida utveckling. Att här närmare ingå på dessa hypoteser rörande den naturliga folkökningen i Göteborg och folkutbytet med landet i övrigt är för de sakkunniga icke möjligt. Men det ligger i sakens natur, att man här har en hel del osäkra faktorer a t t räkna med. För att en dylik prognos skall kunna få större praktisk betydelse, är det nödvändigt, att den förnyas helst efter varje folkräkningsår, varvid vederbörlig hänsyn givetvis bör tagas till inträffade förändringar ifråga om nativitet, dödlighet, inflyttning etc. Sitt obestridliga värde har dock även en dylik prognos för utrönande av befolkningsutvecklingens tendens i vissa avseenden. Att den icke heller helt saknar betydelse för bedömande av den framtida folkmängden, visar bl. a. den omständigheten, att prognosen stämmer ganska bra överens med undersökningar från helt andra utgångspunkter. Sålunda gjorde professor S. De Geer på sin tid en undersökning rörande Göteborgs blivande maximala folkmängd med utgångspunkt ifrån, a t t det består ett visst samband mellan en metropol och dess uppland. P å denna väg kom De Geer till en beräknad maximal folkökning i Göteborg efter olika alternativ på högst 60- resp. 100 000 personer inom 1930 års admi-

nistrativa område. Enligt statistiska byråns prognos skulle folkmängden inom samma område stiga med nära 68 000 personer under åren 1930—1965 och ytterligare någon stegring var a t t vänta, innan folkmängden omkring 1970 nådde sitt maximum. Stadsplanekontorets år 1941 verkställda beräkningar rörande folkmängdsutvecklingen i Göteborg för tiden till år 1970 åter grunda sig på dels befolkningskommissionens prognos över befolkningsutvecklingen i riket, publicerad i Statens offentliga utredningar 1938: 24, dels vissa utredningar av byråchefen Alf Johansson, av vilka en del återfinnes i Statens offentliga utredningar 1937: 43 och en del vid prognosens verkställande ännu icke publicerats. Utgångspunkt för undersökningen har varit, att Göteborg skulle hava a t t motse en utveckling i förhållande till städerna och landet i övrigt, som icke kommer a t t innebära några större avvikelser från de utvecklingslinjer, som följts under senare tider. Några spekulationer över hur Göteborgs framtid skulle komma att te sig under mer eller mindre förändrade politiska förhållanden och ändrade villkor för bl. a. utrikeshandeln har, naturligt nog, icke gjorts med hänsyn till dylika faktorers oberäknelighet. Denna beräkningsmetod, a t t Göteborgs befolkningsutveckling i stort sett skulle följa den totala stadsbefolkningen är naturligtvis helt schematisk och ganska osäker, framhåller stadsplanekontoret, men torde vara försvarlig till jämförelse med på andra vägar erhållna resultat. E n liknande undersökning har f. ö. även gjorts ifråga om Göteborgs andel i den totala tätortsbefolkningen, som lett till ungefär samma resultat. Av större intresse för den föreliggande församlingsindelningsfrågan torde emellertid vara de av stadsplanekontoret år 1942 i anslutning till förenämnda befolkningsprognoser upprättade folkmängdskartorna för åren 1945, 1955 och 1970, från vilka man kan erhålla den beräknade framtida folkmängden fördelad å stadsdelar och kvarter. Dessa beräkningar äro i sin tur baserade på prognoser rörande byggnadsverksamheten i de olika stadsområdena, varvid hänsyn tagits såväl till hushållsbildningsfrekvensens förändringar till följd av befolkningens ålderssammansättning som till bostadsstandardens utveckling. Det är omöjligt att framkomma med något exakt påstående rörande den framtida befolkningsutvecklingen ens i ett stort samhälle. Ännu svårare är det givetvis a t t göra det för så små enheter som stadsdelar och kvarter. Detta framhålles även med skärpa av arkitekt Uno Åhrén, som på samma gång understryker vikten och betydelsen av a t t prognoserna förnyas efter vissa tidsperioder, varvid vederbörlig hänsyn måste tagas till inträdda ändrade förhållanden. Betydelsen av prognoser på lång sikt torde emellertid ligga i öppen dag, då de ju i varje fall giva en uppfattning om befolkningsutvecklingens tendens under vissa förutsättningar. Och så länge någon bättre och tillförlitligare förhandsberäkning i detalj än stadsplanekontorets icke finnes

21 a t t tillgå, måste man emellertid — såsom kammarrådet Schalling även framhåller — utgå från densamma, då man utan en sådan beräkning saknar varje möjlighet a t t på ett tillfredsställande sätt lägga upp en plan för församlingsindelningen. Sifferresultaten från förenämnda prognoser finnas publicerade som bilagor i Schallings utredning för såväl nuvarande församlingsområden (och delar därav) som för stadsdelar. Däremot saknas en sammanfattande framställning över prognostalen för den av utredningsmannen föreslagna församlingsindelningen. För en r ä t t förståelse för befolkningsprognoserna måste man emellertid enligt de sakkunnigas mening även följa befolkningsutvecklingen inom de olika områdena för en längre tid tillbaka med ledning av tillgängligt siffermaterial. Detta har också beaktats av utredningsmannen beträffande de nuvarande territoriella församlingarna, för vilka befolkningsuppgifter avseende den mantalsskrivna folkmängden vid resp. års början återfinnas i utredningen för åren 1906, 1916, 1926, 1936 samt 1941 t. o. m. 1943. Dessa siffror hava av de sakkunniga kompletterats med motsvarande uppgifter för åren 1925 och 1935 som jämte 1945 års folkmängdssiffra för åskådlighetens skull sammanställts med stadsplanekontorets prognostal för sistnämnda år (i och för jämförelse mellan den faktiska och beräknade folkmängden) samt för åren 1955 och 1970. Tabellen ifråga har bifogats de sakkunnigas betänkande som Bil. 1. Motsvarande uppgifter meddelas i görligaste mån för de olika stadsdelarna i Bil. 2. Av de i förenämnda bilagor anförda siffrorna framgår, att prognostalen för år 1945 i vissa fall jävats av utvecklingen, vilket även påpekats i yttrandena från kyrkonämnden, Domkyrkoförsamlingen och domkyrkorådet samt av prästerskapet i Gamlestads och Haga församlingar. Förklaringen till nämnda avvikelse kan givetvis i.viss mån vara a t t tillskriva de extrema förhållanden, som r å t t under kristiden — och fortfarande råder — vilket haft till följd, a t t planerade bostadsområden ej kommit till stånd och därmed icke heller den sanering av vissa bostadsområden och den utflyttning från den inre staden, som vederbörande vid prognosens utförande räknat med. Men även om vissa brister vidlåda prognosen, kan denna vara av värde för bedömande av den framtida utvecklingen, om nämligen vid prognosens användande vederbörlig hänsyn tages till redan konstaterade avvikelser. Med hänsyn till de brister, som alltid måste vidlåda prognoser, under extrema förhållanden även sådana på kort sikt, hava emellertid de sakkunniga, som redan ovan antytts, från härvarande fastighetskontor införskaffat uppgifter rörande byggnadsverksamheten inom planerade bostadsområden under de närmaste 3 a 4 åren. Innebörden av dessa uppgifter framgår av en till betänkandet fogad karta. Det bör måhända i detta sammanhang även påpekas, a t t en karta över planerade bostadsområden i Göteborg, uppgjord 1939 av stadsplanekontoret och reviderad 1940, enligt arkitekt Åhrén icke avser förhål-

landena något visst år utan hänför sig till en obestämd tidpunkt, då det nuvarande stadsområdet blivit i stort sett exploaterat enligt en hypotetiskt uppgjord plan. De sakkunniga dela utredningsmannens uppfattning, att avståndet från kyrkan i en stadsförsamling torde vara av relativt underordnad betydelse, och a t t det väsentliga för en församlingsindelning är att erhålla ett samlat område med naturlig gemenskap samt klara och rediga gränser. Av stort värde för gränsdragningen har varit, att de sakkunniga genom tillmötesgående från vederbörande myndighet, erhållit vissa underhandsupplysningar rörande planerade spårvägs- och bussförbindelser. Stor betydelse tillmäta de sakkunniga, a t t församlingsborna skola hava så nära som möjligt till resp. pastorsexpeditioner. De sakkunniga hava därför beträffande ett par församlingar, som omfatta större arealer, nämligen Gamlestads och Lundby, föreslagit dessa församlingars uppdelning i kyrkobokföringsdistrikt. De sakkunniga hava vid gränsdragningen i övrigt tagit större hänsyn till gällande stadsdelsindelning än utredningsmannen, nämligen så till vida a t t när någon liten, ofta obebyggd flik av en stadsdel, kommit att ligga utanför en församlingsgräns, denna ändrats i överensstämmelse med stadsdelsgränsen, så att församlings- och stadsdelsgränser komma att sammanfalla. Huvuddragen av de sakkunnigas utredningsarbete framgå av en till betänkandet fogad tabellarisk sammanställning (Bil. 3). Denna tabell upptar förutom varje församlings- och stadsdel varje särskilt område, som av de sakkunniga föreslås bliva överflyttat från en församling till en annan. För varje sådan del angives den mantalsskrivna folkmängden den 1 januari 1945 och den beräknade folkmängden enligt stadsplanekontorets folkmängdskartor för samma år — i och för jämförelse mellan den faktiska och beräknade folkmängden — samt prognostalen för åren 1955 och 1970. Därjämte meddelas uppgifter om antalet eldstäder jämte folkmängd i den bebyggelse inom stadsområdet, som antages komma att äga rum enligt stadsplanekontorets karta över planerade bostadsområden i Göteborg, som finns bifogad Schallings utredning. Slutligen innehåller tabellen uppgifter rörande antalet lägenheter enligt fastighetskontorets byggnadsprogram för de närmaste 3 a 4 åren jämte beräknad folkmängd, varvid man utgått från 3 personer i genomsnitt pr lägenhet. Den planerade byggnadsverksamheten på kort sikt belyses närmare av en till betänkandet fogad karta över planerade bostadsområden i Göteborg enligt fastighetskontorets promemoria av den 8 maj 1945 (Bil. 4). Å denna karta har medelst olika färger angivits den planerade bebyggelsen (med särskiljande av villaområden) för vart och ett av åren 1945, 1946 och 1947 ävensom för senare omedelbart förestående bebyggelse. Siffrorna angiva antalet bostadslägenheter av normal storlek. Då den planerade bebyggelsen

inom ett område enligt ifrågavarande karta — liksom även enligt den till Schallings utredning fogade kartan över planerade bostadsområden — faller inom olika stads- eller församlingsdelar, har antalet lägenheter resp. eldstäder fördelats i förhållande till resp. områdens storlek. De i bilaga 3 återgivna siffrorna äro därför i vissa fall att anse som approximativa. Sammanfattningsvis må slutligen redan här nämnas, att efter genomförandet av de sakkunnigas förslag antalet territoriella församlingar i Göteborg förblir oförändrat. Deras gränser framgå närmare av en till betänkandet fogad genom stadsingenjörskontorets försorg uppgjord karta (Bil. 5). De sakkunniga övergå härefter till att behandla detaljregleringen. Förslaget omfattar sålunda följande 12 församlingar med nedan angiven folkmängd. Göteborgs Domkyrkoförsamling (Gustavi och Kristine församlingar) Gamlestads församling Härianda församling Haga församling Oskar Fredriks församling Masthuggs församling Annedals församling Vasa församling Johannebergs församling Karl Johans församling Lundby församling Örgryte församling

21 421 26 057 19 746 19 939 23 112 28 449 14 023 24 145 21 568 34 425 32 372 30 265

Summa 295 522 Därjämte tillkommer Västra Frölunda församling, som ännu ej i kyrkligt hänseende införlivats med Göteborgs stad, med en mantalsskriven folkmängd den 1 januari 1945 av 13 139 personer. Då Västra Frölunda församling med Askims församling, som ej införlivats med Göteborg, bildar ett pastorat, hava de sakkunniga i sitt arbete ej kunnat taga hänsyn till Västra Frölunda utom i vad det gäller frågor rörande Karl Johans församling, vartill de sakkunniga återkomma i förslaget till detaljregleringen.

Detaljregleringen. Utgående från de i det föregående anförda principiella synpunkterna komma, såsom i utredningsmannens förslag, de olika församlingarna a t t i görligaste mån behandlas var för sig i den ordning, vari de förekomma i Schallings utredning, och under deras nuvarande benämningar. Det bör dock förutskickas, att då en del regleringsärenden, särskilt de som beröra de inre församlingarna, äga intimt samband med varandra, det icke alltid varit möjligt att begränsa diskussionen till den församling, som frågan närmast rör. I de fall då det visat sig lämpligt att behandla ett problem för flera församlingar på en gång, har när frågan återkommit i annat sammanhang, i regel hänvisats till den tidigare förda diskussionen i ämnet. Det torde dock ligga i sakens natur, att i vissa fall upprepningar icke kunnat helt undgås, särskilt som det icke alltid varit möjligt a t t strängt hålla isär princip- och detaljfrågor, så sammankopplade som dessa varit i en del av de inkomna yttrandena över utredningsmannens förslag. I.

Gustavi

Domkyrkoförsamling.

Den nuvarande Domkyrkoförsamlingen omfattar sedan 1908 hela stadsdelarna Inom Vallgraven och Pustervik, de delar av stadsdelarna Vasastaden (1—9 kv.) och Lorensberg, som ligga norr om Vasagatan samt en obebyggd flik av Haga, som ligger mellan Nya Allén och Södra Allégatan. Församlingens gränser utgöras av Göta älv, Stora Hamnkanalen, Fattighusån, Vallgraven, Gamla Allén, Vasagatan, Haga Kyrkogata, Södra Allégatan, Järntorget, Järntorgsgatan och Rosenlundskanalen. Folkmängden uppgick efter 1906 års reglering till över 14 000 personer, hade år 1917 ökat till drygt 16 000, men därefter nedgått för att vid årsskiftet 1944/45 utgöra 9 728, vilken siffra ytterligare väntas hava sjunkit med ett par tusen personer till år 1970. Utredningsmannen anser, att om den nuvarande folkmängden bleve bestående de förefintliga gränserna kunna bibehållas oförändrade med hänsyn till a t t domprostens officiella uppgifter göra det önskvärt, att hans församling ej är alltför stor, men att då folkmängden beräknas ytterligare nedgå, en utökning av församlingen torde få anses nödvändig. Enligt Schalling äro grannförsamlingarna Kristine, Haga och Vasa, alla av sådant omfång, a t t en utökning på deras bekostnad ej låter sig göra. Dessutom räkna de förut

25 nämnda prognoserna med a t t folkmängden i dessa församlingar ytterligare skall nedgå. Av sistnämnda orsak bör ej heller något område från den fjärde men större grannförsamlingen, Oskar Fredriks, komma ifråga. Som följd härav anför Schalling, a t t då det icke kan anses förenligt med en god församlingsindelning att bibehålla oförändrade tre församlingar med så liten folkmängd, som kan beräknas för Domkyrkoförsamlingen, Kristine och Haga, torde man icke kunna komma ifrån en omreglering av dessa församlingar. Då Vasa torde få anses vara av lagom omfång och Kristine kan utökas på bekostnad av angränsande stora församlingar, återstår enligt Schallings mening endast Haga, för vilken församling prognoserna förutse en ytterligare folkminskning till cirka 7 000 år 1970. Den bästa lösningen av Domkyrko- och Hagaförsamlingarnas indelningsproblem finner Schalling vara en sammanslagning av dem antingen så, att Haga helt får uppgå i Domkyrkoförsamlingen eller också bilda annexförsamling till densamma i ett gemensamt pastorat. Sistnämnda förslag komme emellertid att medföra ett frångående av gällande praxis, a t t varje församling skall utgöra eget pastorat, varför det första förslaget torde vara lämpligast. Hagakyrkan skulle fortfarande vara kvar och begagnas för sitt ändamål och skulle sammanslagningen ej äga rum, förrän den nuvarande kyrkoherden avgått. Den sålunda sammanslagna församlingens folkmängd skulle enligt senast tillgängliga siffror uppgå till 18 985 personer och om 25 år beräknas till c:a 4 000 personer lägre. Församlingen och dess prästerskap hava i sitt yttrande ansett sig ej kunna godtaga Schallings ovan relaterade förslag i vad det avser Domkyrkoförsamlingen. Detta skulle nämligen komma att göra alltför djupa ingrepp i och sönderbryta församlingens särart vad beträffar församlings- och gudstjänstliv. Förslaget innebär dessutom, att Hagakyrkan, som är den sjätte i ordningen av Göteborgs kyrkor, ej skulle komma till den användning man måste begära av en så stor kyrkobyggnad. Fastän Domkyrkoförsamlingen också enligt deras åsikt behöver utvidgas, även om de anförda prognoserna torde utvisa en större folkminskning än som i verkligheten kommer att bliva fallet, kan detta ske på annat sätt än som föreslagits. I yttrandet är därför en annan väg angiven, som innebär Haga församlings bestående. Till Domkyrkoförsamlingen föreslås nämligen bliva överförd den del av stadsdelen Heden, som nu hör till Vasa med undantag av de tre kvarter, som begränsas av Engelbrekts-, Sten Sture- och Berzeliigatorna samt Södra Vägen. Haga skulle erhålla stadsdelen Pustervik jämte den del av stadsdelen Vasastaden, som ligger väster om Viktoriagatan och inom såväl Domkyrko som Vasa församlingar, och dessutom den del av Annedals församling, som ligger norr om en linje dragen i Brunnsgatan, Risåsgatan, Kastellgatan och Majorsgatan eller alternativt i enbart de två förstnämnda. Vasa och Annedals församlingar skulle kunna kompenseras av delar av den stora Johannebergs-

församlingen. I detta förslag beräknas Domkyrkoförsamlingens folkmängd komma a t t 1945 uppgå till minst 11 000 personer och torde enligt senare beräkningar snarare uppgå till 12 000 vid samma tidpunkt. Samtidigt innebär förslaget, att Haga församling skulle bestå. Även kyrkonämnden i Göteborg har uttalat sig mot ett slopande av Haga församling och dess förening med Domkyrkoförsamlingen. Som motivering anföres dels prognosernas osäkerhet, dels de speciella förhållanden, som äro j rådande i de båda församlingarna, dels att Haga församlingsorganisation bestått i över 60 år och således ej utan tungt vägande skäl bör sönderbrytas, dels slutligen att en reglering av de inre församlingarna borde äga rum och avgöras oberoende av nu förevarande regleringsärende. De enda skäl, som kunde tala för en sammanslagning, voro av ekonomisk art och ansågos ej vara tillräckliga för att uppväga de nackdelar, som en sammanslagning skulle medföra. Kyrkofullmäktige hava förordat, att problemet om gränsdragningarna mellan församlingarna i stadens centrum bäst kan lösas genom en sådan revidering, som syftar till att öka de mindre församlingarnas storlek. Domkapitlet yrkar även, såsom redan av dess principiella inställning framgått, att Haga församling skall bibehållas och hänvisar till de förslag, som framförts rörande en reglering av gränserna mellan stadens fem inre församlingar. Även domkapitlet anser, att denna reglering kan verkställas särskilt och oberoende av frågan om nyindelning av ytterförsamlingarna och lämnar samtidigt utkast till hur regleringen lämpligast bör genomföras. För Domkyrkoförsamlingens del innebär detta, att församlingen avstår till Haga församling kvarteren mellan Haga Kyrkogata och Viktoriagatan. I stället tillföres Domkyrkoförsamlingen den del av stadsdelen Heden, som nu tillhör Vasa med undantag av de tre stora kvarteren mellan Engelbrektsgatan och Berzeliigatan. I väntan på utredning härom avhåller sig tillsvidare domkapitlet från slutgiltigt yttrande till Kungl. Maj:t. Kammarkollegiet motsätter sig ett utbrytande av frågan om de inre församlingarnas reglering och dess överlåtande till ny utredning, då det därvid kan befaras, att även ytterförsamlingarnas områden kunna komma att bliva på ett ej önskvärt sätt berörda. Kollegiet anser, att Schalling i tillräcklig grad tagit hänsyn till de här föreliggande frågorna. Däremot finner kollegiet, a t t så bärande skäl förebragts mot en sammanslagning av Domkyrko och Haga församlingar, att de böra beaktas. E t t bibehållande av församlingarna som särskilda pastorat vore emellertid ur organisatorisk synpunkt ej lämpligt, varför Schallings alternativ med församlingarnas förening i pastoratsförband förordas. Visserligen skulle detta medföra ett frångående av hittills tillämpade principer, att varje församling skall utgöra eget pastorat, men kollegiet anser det vara av mindre betydelse än att Hagas sedan lång tid tillbaka framvuxna församlingsorganisation och gudstjänstliv skulle spolieras.

27 De sakkunniga dela i princip utredningsmannens uppfattning, att för sammanslagningar av församlingar tungt vägande skäl måste föreligga. Efter a t t hava övervägt de skäl, som i inkomna yttranden anförts mot en sammanslagning av Domkyrko och Haga församlingar, anse sig de sakkunniga icke kunna förorda, vare sig a t t Haga helt skulle uppgå i Domkyrkoförsamlingen eller som annexförsamling bilda ett pastorat med denna. Det senare alternativet tillstyrkes, som bekant, av kammarkollegiet, medan övriga hörda myndigheter m. fl. nästan enstämmigt avstyrkt eller ställt sig tveksamma inför en sammanslagning i någon form av dessa båda församlingar. Då likväl, som även Schalling med en viss skärpa framhåller, nödvändig fyllnad i folkmängd icke på annat sätt än genom sammanslagning lämpligen kan beredas Domkyrkoförsamlingen, hava de sakkunniga efter a t t hava prövat olika utvägar kommit till den bestämda uppfattningen, att den bästa lösningen av frågan under förhandenvarande omständigheter vore en sammanslagning av Domkyrko och Kristine församlingar. Skälen härför hava i huvudsak varit följande. De sakkunnigas principiella inställning har, som redan ovan antytts, varit a t t — med vederbörlig hänsyn tagen till de olika församlingarnas utvecklingsmöjligheter i befolkningshänseende — söka åstadkomma en församlingsindelning i Göteborg med i allmänhet en större folkmängd per församling, än den Schalling i sin utredning föreslagit. Detta har givetvis medfört, att det varit ännu svårare för de sakkunniga än för utredningsmannen a t t få till stånd en rationell reglering av de inre församlingarna, som från de flesta håll förordats, utan att tillgripa utvägen med sammanslagning av församlingar. När de sakkunniga föreslå Kristine församlings uppgående i Domkyrkoförsamlingen kan härför bl. a. anföras, att Kristine församling utvisar en ständigt sjunkande folkmängd. År 1925 utgjorde församlingens mantalsskrivna folkmängd 12 180 personer, 1935 hade den sjunkit till 10 343 och utgjorde vid senaste årsskifte 9 710. Enligt stadsplanekontorets prognos skulle befolkningssiffran vid sistnämnda tidpunkt uppgå till endast 8 950 och beräknas till år 1970 ytterligare sjunka med cirka 3 000, varigenom församlingen inom dess nuvarande område i befolkningshänseende skulle komma a t t utgöra den minsta av stadens församlingar med en folkmängd understigande 6 000 personer. Visserligen anser Schalling, a t t Kristine församling utan olägenhet kan utvidgas genom överförande från Örgryte församling av större delen av stadsdelen Gårda (området mellan Lagerströmsgatan i norr och Tomtegatan — Alelundsgatan i söder), men det mesta av detta område synes enligt de sakkunnigas mening med större fog böra överflyttas till Vasa församling. För en sammanslagning mellan Domkyrko och Kristine församlingar talar enligt de sakkunnigas mening det förhållandet, att dessa båda församlingar till sin historia och karaktär nära höra samman. Därtill kommer, att nuvarande Kristine församling inom stadsdelen Nordstaden sannolikt inom en

28 icke alltför avlägsen framtid kommer att saneras, trots a t t någon ny bebyggelse icke angivits vare sig å stadsplanekontorets eller fastighetskontorets kartor rörande planerade bostadsområden. Den nya bebyggelsen i sistnämnda stadsdel kommer säkerligen att i stor utsträckning utgöras av affärsoch kontorsbyggnader, varigenom stadsdelens citykaraktär och likhet med Domkyrkoförsamlingens bebyggelse ytterligare kommer att framträda. Haga församling däremot torde huvudsakligen liksom hittills komma a t t bebyggas med bostadshus, varför en prognos för Haga församlings utveckling i befolkningshänseende är svår att uppgöra, då man ännu icke vet, vilken form av bebyggelse där kan väntas. För bibehållande av Haga församling talar även den omständigheten, att Haga församlings kyrka rymmer icke mindre än 1 050 platser medan Kristine kyrka endast omkring 800. Härtill kommer, a t t äganderätten till sistnämnda kyrka f. n. är föremål för tvist mellan Kristine svenska och tyska församlingar. Även ur historisk synpunkt, synes Kristine församling mer än någon annan av stadens församlingar höra samman med Domkyrkoförsamlingen, då dessa båda församlingar ensamma existerat alltsedan stadens grundläggning, dock som förut nämnts såsom icke territoriella församlingar ända till dess 1882 års territoriella församlingsindelning trädde i kraft den 1 maj 1883. Med hänsyn till domprostens officiella funktioner kan det visserligen vara önskvärt, att hans församling icke göres alltför stor, men å andra sidan har han i sin egenskap av de sakkunnigas ordförande framhållit, att även en alltför liten församling i en storstads centrum ur församlingssynpunkt kan ha sina nackdelar, särskilt i en stad som Göteborg med dess utpräglade citybildning och därmed sammanhängande folkminskning i stadens centrala delar. Om någon sammanslagning av församlingar över huvud taget skall äga rum i Göteborg — vilket enligt de sakkunnigas uppfattning under förhandenvarande förhållanden är ofrånkomligt — anse de sakkunniga, att övervägande skäl såväl ur historisk-kyrkliga som geografiska synpunkter ävensom ur de framställda prognosernas synpunkt tala för en sammanslagning av Domkyrko och Kristine församlingar till en församling, som bör benämnas Göteborgs Domkyrkoförsamling (Gustavi och Kristine församlingar). E n sammanslagning av Gustavi Domkyrko och Kristine församlingar medför emellertid vissa konsekvenser även för den personella tyska församlingen. Jämlikt kungl. brev den 5 maj 1882 ålades nämligen Kristine territoriella församling och den personella tyska församlingen att gemensamt förvalta de kassor och medel samt övriga angelägenheter, vilka hade varit gemensamma för den förutvarande Christinasförsamlingen. Avgörandet av dessa angelägenheter överlämnades till en gemensam nämnd, bestående avbåda församlingarnas kyrkoråd samt fem av vardera församlingen å kyrkostämma utsedda fullmäktige. Efter sammanslagningen av Domkyrko och Kristine församlingar överflyttas de åligganden, som f. n. ankomma på

29 Kristine territoriella församlings kyrkoråd och kyrkostämma på Göteborgs Domkyrkoförsamlings kyrkoråd resp. kyrkostämma. De gränsregleringar, som beröra Gustavi Domkyrkoförsamling enligt de sakkunnigas förslag äro följande. Från nuvarande Domkyrko församling överflyttas till Haga församling i enlighet med domkapitlets förslag dels hela stadsdelen Pustervik, som dock f. n. uppvisar en folkmängd av endast 145 personer och enligt prognosen snarast företer minskning, dels l:sta, 8:de och 9:de kvarteren jämte del av Nya Allén i stadsdelen Vasastaden, d. v. s. det område, som ligger väster om Viktoriagatan och dess förlängning norrut till Rosenlundskanalen med en folkmängd f. n. av 627 personer, vilket antal enligt prognosen icke heller kommer a t t ökas. Sistnämnda område innesluter jämväl den lilla flik av stadsdelen Haga, som f. n. tillhör Domkyrko församling. Å andra sidan föreslås, a t t till den nybildade Domkyrkoförsamlingen överföres från Vasa församling av stadsdelen Heden området norr om Vasagatans förlängning över Exercisheden samt Bohusgatan och Levgrensvägen. Området upptar en folkmängd av 805 personer utan tendens till ökning. Från nuvarande Kristine församling överflyttas till Lundby av geografiska skäl även huvuddelen av stadsdelen Tingstadsvassen, som 1881 inkorporerades med Göteborgs stad från Backa socken. Området uppvisar en folkmängd av endast 48 personer utan tendens till ökning. Å andra sidan föreslå de sakkunniga, att från Örgryte församling överflyttas det område av stadsdelen Gårda, som i söder begränsas av Dämmevägen och i öster av Norra Kustbanegatan. Sistnämnda område, som f. n. inrymmer en folkmängd av 1 998 personer utan tendens till ökning, utgör blott en mindre del av det område, som enligt Schallings förslag skulle fördelas på Kristine och S:t Pauli församlingar. Genom de sålunda föreslagna åtgärderna skulle Göteborgs Domkyrkoförsamling (Gustavi och Kristine församlingar) erhålla en sammanlagd folkmängd, avseende den mantalsskrivna folkmängden den 1 januari 1945, av 21 421 personer. Enligt prognosen skulle området ifråga vid samma tidpunkt hava haft endast 19 600 och ytterligare minskas med nära 5 000 personer till år 1970. Församlingen skulle sålunda enligt de sakkunnigas förslag komma a t t omfatta hela stadsdelarna Inom Vallgraven, Nordstaden, Stampen och Gullbergsvass, av stadsdelen Vasastaden det område, som ligger norr om Vasagatan och öster om Viktoriagatan och dess förlängning till Rosenlundskanalen, av stadsdelen Lorensberg hittillsvarande området norr om Vasagatan och väster om Gamla Allén norrut till Vallgraven, av stadsdelen Heden området norr om Vasagatans förlängning över Exercisheden samt Bohusgatan och Levgrensvägen samt av stadsdelen Gårda slutligen det område, som i söder begränsas av Dämmevägen och i öster av Norra Kustbanegatan. Göteborgs Domkyrkoförsamling skulle i enlighet härmed erhålla följande

gränser: Göta älv, Gullbergsån, Mölndalsån, Norra Kustbanegatan, Dämmevägen, Mölndalsån, Levgrensvägen, Bohusgatan tvärsöver Exercisheden till Vasagatan och efter denna gata till Viktoriagatan och dennas förlängning fram till Rosenlundskanalen samt denna åt väster till Göta älv. De sakkunniga äro i hög grad medvetna om, vilken ömtålig uppgift det är att, såsom här föreslagits, sammanslå två församlingar i stadens inre, även om traditionella skäl i sammanhanget kunna åberopas. Församlingarna äro känsliga för ingrepp av denna art, och en sådan inställning värnar icke obetydande samfundsvärden. Då likväl på förut nämnda grunder de sakkunniga ansett sig böra taga detta steg, är det för dem av största vikt, a t t den nybildade församlingens båda kyrkor komma till användning, så att nuvarande Kristine svenska församlings medlemmar kunna känna, att de inom den större ramen dock få behålla vad som för en kristen församling måste anses vara det dyrbaraste: den gemensamma gudstjänsten i församlingens kyrka. Ehuru de sakkunniga i regel ej ansett sig böra ingå på gudstjänstordningen och därmed sammanhängande frågor, och icke heller taga ställning till frågor, som röra Kristine tyska icke territoriella församling, hava de dock i detta fall velat lämna en redogörelse för den nuvarande gudstjänstordningen och j skissera ett förslag till en lösning av frågor rörande Kristine svenska och tyska församlingars bruk av kyrkan. I domkyrkan hålles f. n. ottesång varje söndag kl. 8 f. m. Denna tidiga gudstjänst har av ålder haft en stark ställning, som likväl under senare år mycket försvagats, så att den numera icke samlar särskilt många. Det bör vid en nyindelning övervägas, om icke ottesångsgudstjänsterna böra inskränkas till de stora högtidsdagarna och böndagarna. De böra i så fall hållas i domkyrkan. E t t annat alternativ är a t t ev. med biträde från präster i stadens övriga församlingar hålla dessa gudstjänster i löpande följd under tiden från den 1 oktober till den 15 maj och då i Kristine kyrka, som är väsentligt mindre än domkyrkan. För övrigt ordnas gudstjänsterna i domkyrkan i överensstämmelse med den av domkapitlet utfärdade arbetsordningen. I Kristine kyrka är gudstjänstordningen för närvarande följande: Den svenska territoriella församlingen håller högmässa kl. 11 f. m. alla söndagar i månaden utom den andra. Denna söndag hålles högmässan samma tid i Mariakyrkan, varvid lysningar, kyrkliga tillkännagivanden m. m. lämnas. Den har samma dag aftongudstjänst i Kristine kyrka kl. 6 e. m. Däremot har denna församling icke aftongudstjänst i Kristine kyrka. Den tyska icke territoriella församlingen håller den första söndagen i månaden högmässa kl. 6 e. m., den andra söndagen i månaden kl. 11 f. m. och övriga söndagar kl. 9,30 fm. Av dessa högmässor äro de, som hållas kl. 11 f. m. bäst besökta, de som hållas kl. 6 e. m. äro rätt bra besökta, medan de tidiga högmässorna äro svagast besökta. De sakkunniga föreslå alltså, att de svenska gudstjänsterna bliva följande: Högmässa kl. 11 f. m. varannan söndag jämte en svensk

31 aftonsång i månaden och en på aftonsångstid anordnad musikgudstjänst eller ungdomsgudstjänst. För den icke territoriella tyska församlingen skulle då gudstjänsterna kunna bliva följande: Högmässa kl. 11 f. m. varannan söndag och aftongudstjänst kl. 6 e. m. på sön- eller helgdag, då högmässa icke hålles av församlingen kl. 11 f. m. Den ene av kyrkoadjunkterna bör ha som sin uppgift att svara för tjänsterna i Mariakyrkan. Kyrkoherden och övriga präster predika dock i tur en högmässa i månaden. Aftonsång hålles icke i Mariakyrkan i allmänhet, en gång i månaden hålles dock på aftonsångstid eller annan tid på kvällen ungdomstjänst. Särskild konfirmationsundervisning anordnas för barn från stadsdelen Gårda och närmast Mariakyrkan liggande delar av domkyrkoförsamlingen. Med avseende på övergången från de nuvarande förhållandena vilja de sakkunniga som sin mening uttala, att ändring enligt förslaget icke bör ske, förrän den nuvarande innehavaren av kyrkoherdeämbetet i Kristine svenska församling i laga tid avgår från sitt ämbete. Intill dess så sker, synes ingen förändring i antalet tjänster inom församlingarna böra vidtagas med det undantag, att en komministertjänst vid Domkyrkoförsamlingen eller Kristine församling kan vid närmast inträffade ledighet vakanssättas i avvaktan på regleringens genomförande. Icke heller klockarebefattningarna vid någondera församlingen böra tillsättas med ordinarie innehavare, förrän sammanslagningen genomförts. Nu tjänstgörande klockare i domkyrkoförsamlingen har förlängt förordnande till den 23 juni 1946, och det ankommer på domkyrkorådet a t t för ett år i sänder efter prövning meddela förnyat förordnande för ett år framåt. Kyrkornas vaktmästarpersonal torde däremot behövas i samma utsträckning som nu. Behovet av skrivbiträden torde böra prövas av respektive kyrkoråd för eventuell uppsägning före sammanslagningen. II.

Kristine församling.

Kristine svenska församling, som är en territoriell församling, fick sina nuvarande gränser i huvudsak redan vid 1882 års församlingsindelning, som trädde i kraft den 1 januari 1883, och omfattar stadsdelarna Nordstaden, Stampen, Gullbergsvass och Tingstadsvassen utom västra delen av frihamnsområdet, som hör till Lundby. Församlingsgränserna utgöras av Stora Hamnkanalen, Fattighusån, Mölndalsån, Gullbergsån, stadens gräns runt Tingstadsvassen till Kvillebäcksån, Kvillebäckskanalen över frihamnsområdet ut till älven. Folkmängden, som den 1 januari 1906 utgjorde närmare 11 300 personer, har från mitten av 1920-talet oavbrutet sjunkit från över 12 000 till 9 710 vid 1945 års ingång mot 8 950 enligt stadsplanekontorets prognos, som utvisar ytterligare nedgång med ungefär 3 000 personer till år 1970. P å grund av den fortskridande citybildningen har Nordstadens

befolkning blivit allt mindre, en utveckling som ännu ej är avslutad. Däremot har folkmängden i stadsdelen Stampen ökat relativt starkt under de senaste decennierna. Utredningsmannen har funnit församlingens folkmängd alltför låg i förhållande till det eftersträvade normaltalet 15 000, varför han anser, att behov av en utökning föreligger. Det bästa sättet att tillfredsställa detta behov anser Schalling vara en överföring av vissa områden från de stora Gamlestads- eller Örgryteförsamlingarna. Emellertid ligger i den förstnämnda församlingen kyrkan inom de längst åt väster belägna delarna, varför en överföring av områden från denna församling ej torde vara lämplig. Däremot är en stor del av den till Örgryte hörande stadsdelen Gårda belägen omedelbart intill stadsdelen Stampen och för övrigt genom Ran- och Överåsbergen i stort sett avskild från det övriga Örgryte. Då dessutom Mariakyrkan i Kristine församling ligger vid Dämmebron strax intill nyssnämnda stadsdel, kan enligt Schallings mening ett överförande av vissa delar därav anses motiverat. Den nordligaste delen, den s. k. Gubberoparken, gränsar emellertid till och sammanhänger med området vid S:t Pauli kyrka, varför det lämpligen bör föras till den nuvarande Gamlestadsförsamlingen och enligt Schallings förslag ingå i den nya S:t Pauli församling. Det område av Gårda, som Schalling föreslår skall hänföras till Kristine församling, skulle således utgöras av kvarteren och stadsägorna norr om en linje i Tomte- och Alelundsgatorna fram till den östra stadsdelsgränsen och i norr begränsas av en linje i Lagerströmsgatan över Lagerströmsplatsen till nyssnämnda stadsdelsgräns. Detta område har f. n. cirka 6 500 invånare och beräknas 1970 hava närmare 6 000. Inkl. denna del av Gårda skulle Kristine församlings folkmängd vid förenämnda båda år uppgå till ungefär 16 000 resp. 12 000 personer. Skulle det i framtiden visa sig nödvändigt att ytterligare utöka församlingens folkmängd, kunde exempelvis det område av stadsdelen Inom Vallgraven, som ligger öster om Östra Hamngatan, bliva överfört till Kristine församling. Kristine församling och dess prästerskap hava tillstyrkt det här återgivna Schallingska förslaget utom vad beträffar den sistnämnda eventuella framtida regleringen, i vilken fråga annat förslag framförts. Kyrkonämnden har tillstyrkt förslagets genomförande fr. o. m. den 1 januari 1947. Vad beträffar kyrkofullmäktige hava de, såsom ovan angavs i deras yttrande rörande den tilltänkta Domkyrkoförsamlingen, yrkat på en ny utredning för revidering av de inre församlingarnas gränser. Domkapitlet har anslutit sig till kyrkonämndens förslag. Kammarkollegiet har tillstyrkt Schallings förslag, medan däremot bestämmande av tidpunkten för dess genomförande torde få bero på av Kungl. Maj:t framdeles fattade beslut med hänsyn till att gällande löneregleringar

utgå vid skilda, senare tidpunkter. Därest kyrkofullmäktige — efter ett beslut i princip av Kungl. Maj:t — skulle anse den angivna tidpunkten för ikraftträdande lämplig, torde dock, då fullmäktige svara för de ekonomiska konsekvenserna av regleringen, hinder icke möta för densammas genomförande vid sagda tidpunkt. De sakkunniga föreslå med åberopande av de under Domkyrkoförsamlingen anförda skäl fullständig förening med Domkyrkoförsamlingen av Kristine församling, så snart den nuvarande innehavaren av kyrkoherdeämbetet i Kristine svenska församling avgår. Intill dess bör enligt de sakkunnigas mening icke heller någon annan ändring vidtagas beträffande församlingsområdets omfattning, än att å ena sidan stadsdelen Tingstadsvassen överföres till Lundby församling, och å andra sidan att från Örgryte församling överflyttas den del av stadsdelen Gårda, som i söder begränsas av Dämmevägen och i öster av Norra Kustbanegatan. Genom dessa regleringar skulle Kristine församling sålunda komma att omfatta hela stadsdelarna Nordstaden, Stampen och Gullbergsvass och förenämnda del av Gårda. Kristine församlings nuvarande folkmängd erhåller härigenom en nettoökning med i runt tal 2 000 personer.

III.

G a m l e s t a d s församling.

Gamlestadsförsamlingens västra gränser äro desamma som fastställdes vid 1882 års reglering, som trädde i kraft den 1 januari 1883, medan däremot de övriga gränserna upprepade gånger ändrats på grund av olika områdens införlivning med staden. Sålunda införlivades delar av Kålltorps skifteslag 1908, delar av Utby och Mellby skifteslag 1926 och slutligen vissa områden av Angereds och Lärje skifteslag m. m. 1929. Församlingen omfattar för närvarande i huvudsak stadsdelarna Olskroken, Bagaregården och Kålltorp, belägna söder om Säveån, samt de norr om denna gräns belägna stadsdelarna Gamlestaden, Kviberg och Utby ävensom det från Angered införlivade området. Säveån rinner i östvästlig riktning genom församlingen och delar denna i två från varandra jämförelsevis avskilda delar. Församlingskyrkan, S:t Pauli kyrka, med cirka 1 000 fasta sittplatser, är belägen längst ned i sydvästra delen i de äldsta områdena. Dessutom finnes en mindre kyrka i Utby med cirka 200 sittplatser och ett kapell i Gamlestaden med cirka 180 sittplatser. På grund av den livliga byggnadsverksamhet, som ägt rum i församlingens olika delar, har folkmängden vuxit högst betydligt från ungefär 12 000 år 1906 till 22 800 år 1920 och uppgår f. n. till i runt tal 43 500, alltså i det närmaste en fördubbling under de senaste 25 åren, och prognosen pekar hän på ytterligare en ökning av jämnt 8 000 personer under nästa 25-årsperiod. En uppdelning av församlingen synes därför i hög grad påkallad. 3

34 Utredningsmannen föreslår en uppdelning av den nuvarande Gamlestadsförsamlingen på tre församlingar, benämnda respektive S:t Pauli, Härianda och Nylöse församlingar, vardera utgörande ett pastorat. Den förstnämnda församlingen med S:t Pauli kyrka som församlingskyrka skulle omfatta den del av den nuvarande församlingens område, som begränsas i norr av Säyeåns mittlinje, i väster av Gullbergsåns mittlinje, i söder av gränsen mot Örgryte församling, till dess denna lämnar Nobelgatan, samt därifrån av en linje, dragen till sydligaste hörnet av Östra begravningsplatsen med Mosaiska begravningsplatsen, därifrån av begravningsplatsens gräns till Kyrkåsplatsen och utefter Kålltorpsgatan i öster samt därifrån av en linje dragen i mitten av Härlandagatan, Landerigatan och Gustavsgatan samt i gränsen mot Örgryte församling ut i Säveån. Till detta område, som består av stadsdelen Olskroken och en del av stadsdelen Bagaregården, skulle dessutom överflyttas från Örgryte församling den del av stadsdelen Gårda, som ligger norr om Lagerströmsgatan och dess förlängning i öster, det vill säga det s. k. Gubberoområdet, som är beläget strax intill kyrkan och därför borde föras till S:t Pauli församling. I denna församling beräknas folkmängden enligt Schalling till cirka 17 000 personer 1945 med viss tendens till minskning. Härianda församling, eventuellt benämnd Kålltorps församling, skulle omfatta återstoden av Gamlestads församling söder om Säveån, d. v. s. huvudparten av stadsdelarna Bagaregården och Kålltorp samt Sävenäs, vilken sistnämnda stadsdel skulle överflyttas från Örgryte församling. Gränserna skulle utgöras av den föreslagna S:t Pauli församlings östgräns, Säveån, stadens gräns mot Partille kommun fram till Sävenäs stadsdelsgräns, följa denna till Gamlestads nuvarande församlingsgräns östra hörn vid Härianda tjärn och därefter följa denna gräns till Östra begravningsplatsen. Detta område har f. n. en folkmängd mellan 19—20 000, som emellertid beräknas kraftigt stiga till över 27 000 år 1970. En ny kyrka förutsattes bliva uppförd å stadsägan 8624 i stadsdelen Kålltorp, intill Härlandaparken mitt emot platsen för Härianda kyrkoruin. Nylöse församling skulle omfatta hela den nuvarande Gamlestadsförsamlingens område norr om Säveån med stadsdelarna Gamlestaden, Kviberg och Utby samt det införlivade Angeredsområdet. Folkmängden inom detta område uppgår f. n. till endast 11 a 12 000 personer, men beräknas 1970 hava stigit till ungefär 14 600. Även för denna församling förutsattes nytt kyrkobygge. Alternativa förslag till plats för detta har även framlagts av utredningsmannen. Församlingen och dess prästerskap hava tillstyrkt förslaget i vad det avser församlingsdelningen, men göra i övrigt vissa anmärkningar mot bl. a. platsen för kyrkobyggnad i Nylöse. Denna församlings namn föreslås dessutom bliva utbytt mot namnet Gamlestads och även för Härianda eller Kålltorps församling föreslås ett annat namn, nämligen Helga Kors, som anses

35 hava historiskt berättigande. För övrigt har prästerskapet gjort ett principuttalande rörande folkmängden i församlingarna och rekommenderar småförsamlingar med cirka 5 000 invånare. Det bör i detta sammanhang måhända även omnämnas, a t t kyrkoherde Södergren i ett år 1939 utarbetat »Provisoriskt förslag beträffande Göteborgs Gamlestads församlings uppdelning i nya församlingar och kyrkoplatser för dessa», — vilket förslag refereras i Schallings utredning — föreslagit en uppdelning av församlingen i icke mindre än fem församlingar. Kyrkonämnden, som godtagit Schallings förslag i vad det avser Kristine, Gamlestads och Örgryte församlingar, tillstyrker bildandet av S:t Pauli församling att genomföras fr. o. m. 1 januari 1947 men hemställer, att den ytterligare uppdelningen i Härianda och Nylöse församlingar måtte få anstå tillsvidare. De områden, som dessa församlingar skulle omfatta, föreslås bilda en församling. Denna skulle benämnas Gamlestads församling och erhålla nybyggd kyrka på den plats, som av Schalling föreslagits för Härianda församling. Intill dess denna blir färdig skulle endera S:t Pauli eller Örgryte nya kyrka begagnas som församlingskyrka. Kyrkofullmäktige hava hemställt, att de föreslagna delningarna av bl. a. Gamlestads och Örgryte församlingar ej skulle åläggas den kyrkliga samfälligheten i Göteborg för genomförande. Domkapitlet har anslutit sig till kyrkonämndens förslag, som inom en tillrådlig och måttfull ekonomisk ram bjöde, vad rimligen kunde begäras. Kammarkollegiet anser, liksom kyrkonämnden, att en tredelning av Gamlestads församling med hänsyn till befolkningsprognosernas osäkerhet tillsvidare bör få anstå, och a t t endast en uppdelning på två församlingar f. n. bör genomföras. I motsats till nämnden förordar emellertid kollegiet i första hand Härlandaförsamlingens bildande, varvid namnet Härianda rekommenderas före Kålltorp. Skälen för namnet Helga Kors anses alltför löst grundade, under det a t t i stället de föreslagna S:t Pauli och Nylöseförsamlingarna ännu så länge böra få bilda en församling med det gamla namnet Gamlestads församling bibehållet. Även detta förslag skulle medföra endast ett kyrkobygge, och om den framtida befolkningsutvecklingen nödvändiggjorde en ytterligare församlingsdelning, skulle denna bliva mycket lätt a t t genomföra med utgångspunkt från kollegiets här förordade förslag. De sakkunniga hava efter a t t hava tagit utredningsmannens förslag och de över detsamma avgivna yttrandena under övervägande kommit till den uppfattningen, att en delning av nuvarande Gamlestads församling är ofrånkomlig. Redan församlingens storlek såväl med avseende på folkmängd som areal tala härför. Församlingens mantalsskrivna folkmängd uppgick den 1 januari 1945 till 43 561 personer. Detta antal överstiger med mer än 1 800 prognosen för samma tidpunkt enligt stadsplanekontorets folkmängdskartor, som dock peka hän på en folkökning av 8 000 personer till år 1970.

36 Den av samma institution år 1939 utarbetade (och följande år reviderade) kartan över planerade bostadsbyggen upptar emellertid en beräknad folk- j mängd i nytillkomna byggnader av icke mindre än nära 18 000 personer, och fastighetskontorets byggnadsprogram för de närmaste 3 ä 4 åren innebär redan i och för sig en bostadsproduktion, som beräknas kunna bereda bostäder å t nästan lika stort antal människor inom området ifråga. Det är sålunda uppenbart, att Gamlestads församling — om icke något åtgöres — står inför I en expansion, som ingen församlingsorganisation skulle kunna bemästra, j särskilt som kommunikationerna mellan församlingens olika delar äro långt I ifrån tillfredsställande. I likhet med kyrkonämnden, domkapitlet och kammarkollegiet anse dock de sakkunniga, a t t förhållandena icke motivera mer än bildandet av en ny församling. De sakkunniga hava för denna övervägt olika namnförslag och förorda benämningen Härianda församling med hänsyn till att den förut här belägna kyrkan burit detta namn. De sakkunniga föreslå emellertid dessutom, att ur det område av församlingen, som återstår efter delningen, området norr om Säveån utbrytes till ett särskilt kyrkobokföringsdistrikt. De sakkunniga föreslå alltså, att Gamlestads församling begränsas till att omfatta stadsdelarna Olskroken, Gamlestaden, Bagaregården — utom det område, som ligger öster om Landerigatan, Gustavsgatan och 22:dra kv. Galtåsens västergräns — Kviberg, Utby och den införlivade delen av Angereds socken, medan resten av Gamlestads nuvarande församling, d. v. s. huvuddelen av stadsdelen Kålltorp och den del av stadsdelen Bagaregården, som ligger öster om förenämnda gräns, skall ingå i en nybildad församling, benämnd Härianda församling. Till denna församling överflyttas dessutom från Örgryte församling dels hela stadsdelen Sävenäs, dels av stadsdelen Torp det område, som ligger öster om Delsjövägen och norr om Welandergatans förlängning, dels slutligen de smärre områden av stadsdelarna Bagaregården och Kålltorp, som f. n. tillhöra Örgryte församling. Härigenom kommer sistnämnda stadsdel, Kålltorp, att i sin helhet ingå i den nybildade Härlandaförsamlingen. Till sist må påpekas, a t t till 16:de kvarteret Varvsberget i Bagaregården från stadsdelen Sävenäs överförts ett mindre område, som därigenom kommer att tillhöra Gamlestads församling. Gränserna mellan de båda församlingarna överensstämma i stort sett med Schallings förslag. Församlingsgränserna enligt de sakkunnigas förslag hava dock i vissa detaljer mera anpassats efter stadsdelsgränserna än i det förra förslaget. Ifrågavarande stadsdelsgränser hava nämligen numera i samband med bebyggelsen blivit klart bestämda. Med hänsyn härtill hava de smärre delar av stadsdelarna Lunden och Torp, som tidigare tillhört Gamlestads församling, överförts till Örgryte församling, till vilken de realiter redan hänförts. Gamlestads församlings gränser te sig sålunda enligt de sakkunnigas förslag på följande sätt: Stadsgränsen i norr och öster, Säveån, Sävenäs stads-

delsgräns till Partillevägen och utefter denna till 22:dra kv. Galtåsens västra gräns, som följes till Gustavsgatan, samt denna västerut till Landerigatan, nämnda gata söderut till Bagaregårdens stadsdelsgräns, som följes runt Östra begravningsplatsen till Gårdas norra stadsdelsgräns, samt Gullbergsån till Göta älv, som bildar församlingens västgräns. Detta område uppvisar f. n. en folkmängd av ungefär 26 000 personer, vilket antal dock på grund av den planerade stora bebyggelsen under de närmaste 3 ä 4 åren snabbt torde komma att ökas, sannolikt med över 9 000 personer. Med anledning härav föreslå de sakkunniga, att området ifråga i kyrkobokföringshänseende uppdelas i Gamlestads församling och Nylöse kyrkobokföringsdistrikt av Gamlestads församling, varav det senare skulle omfatta området norr om Säveån. Sistnämnda område rymmer visserligen f. n. icke större folkmängd än mellan 11— 12 000, men det är inom detta område, som förenämnda stora bebyggelse, vilken f. ö. redan påbörjats, helt är att vänta, vartill kommer att detta områdes kommunikationer med den övriga delen av församlingen äro mindre tillfredsställande. Den nybildade Härlandaförsamlingen skulle enligt de sakkunnigas förslag, från norr räknat, begränsas av Säveån, östra stadsgränsen samt Sävenäs och Kålltorps stadsdelsgränser mot stadsdelen Delsjön, Kålltorps södra stadsdelsgräns till den punkt där Welandergatans förlängning når denna gräns, utefter denna förlängning till Delsjövägen samt denna norrut till Kålltorps stadsdelsgräns fram till Landerigatan — Gustavsgatan, 22:dra kv. Galtåsens västra gräns samt utefter Partillevägen till gränsen mellan stadsdelarna Bagaregården och Sävenäs, vilken gräns följes norrut till Säveån. Området ifråga uppvisar f. n. en folkmängd av nära 20 000 personer, vilket antal enligt samtliga prognoser avsevärt kommer att stiga, sannolikt med över 10 000 redan under de allra närmaste åren. Enligt de sakkunnigas förslag skulle sålunda allenast ett nytt kyrkobygge erfordras. Denna kyrka bör även enligt de sakkunnigas mening uppföras på den plats Schalling föreslagit för Härianda församling, nämligen å stadsägan 8624 i stadsdelen Kålltorp, intill Härlandaparken mitt emot Härianda kjrrkoruin, då ingen annan lämplig plats längre österut för ändamålet kunnat uppbringas.

IV. Haga församling. Haga församling omfattade före den församlingsindelning, som trädde i kraft fr. o. m. 1908 års ingång, förutom bebyggelsen på områdena kring kyrkan största delen av de till staden vid denna tid hörande södra och sydöstra ytterområdena. Genom den nämnda regleringen erhöll Haga sina nuvarande gränser. Nu omfattar församlingen praktiskt taget hela stadsdelen Haga

38 samt den nordligaste delen av stadsdelen Annedal. Gränserna utgöras av Haga Kyrkogata fram till Föreningsgatan, åt väster i denna gatas förlängning tvärs genom l:sta kv. Äpplet längs södra delen av Skanstorget söder om Skansen Kronan till Risåsgatan, denna gata till Landsvägsgatan, Linnégatan, Järntorget, Södra Allégatan och Nya Allén. Folkmängden, som efter förenämnda reglering uppgick till i det närmaste 13 000 personer har sedan 1920 nedgått och utgjorde den 1 januari innevarande år 9 257 personer. Den väntas ytterligare minska till cirka 7 000 år 1970. En nyindelning torde därför få anses vara ofrånkomlig. Utredningsmannen föreslår, av skäl som redan framhållits, i redogörelsen för Domkyrko församling, att Haga förenas med Domkyrko församling antingen på så sätt, att de båda församlingarna sammanslås, eller så a t t Haga får utgöra annexförsamling till Domkyrko i ett pastoratsförband. Hagakyrkan skulle i vilket fall bibehållas och fortfarande användas för sitt ändamål. Församlingen och dess prästerskap har, såsom även var fallet i Domkyrkoförsamlingen, bestämt avvisat varje förslag, som innebure en indragning axHaga församling. I yttrandet framhålles dels prognosernas osäkerhet, dels det olämpliga i att upplösa en så gammal församlingsorganisation och med så rikt församlingsliv, varom här är fråga. Vidare framhålles, att kyrkan till större delen tillkommit genom frivilligt insamlade medel, och att prästbostäder och pastorsexpedition äro belägna i av församlingen inköpta fastigheter. Dessutom påpekas, att några skäl ej kunnat anföras mot överförande till Haga av områden från angränsande församlingar, varigenom Haga både skulle få naturligare gränser och ett befolkningstal, som skulle möjliggöra församlingens fortbestånd. Områdesregleringen föreslås få den omfattning, som framgår av Domkyrkoförsamlingens ovan (sid. 25) under första alternativet angivna förslag, varvid övriga berörda församlingar skulle kompenseras av närliggande ytterförsamlingar. Prästerskapet har även bestämt avstyrkt Hagas förening som annexförsamling med Domkyrkoförsamlingen. Härvid anföres, att vissa men långt ifrån alla olägenheter skulle försvinna i och med tillkomsten av en sådan förening, varför den ovan föreslagna gränsregleringen utan tvekan vore att föredraga. Kyrkonämnden har anslutit sig till Domkyrko och Hagaförsamlingarnas synpunkter, såsom de framkommit i resp. församlingars och prästerskaps yttranden. Nämnden har, som ovan anförts under Domkyrkoförsamlingen, funnit att enda skälet för en sammanslagning är den ekonomiska vinst, som i så fall skulle uppstå, vilket skäl ej uppvägde de skäl, som talade emot en sammanslagning. Skulle man enbart nöja sig med pastoratssamband, skulle detta för övrigt bliva än mindre vägande. Nämnden anser därför, a t t en utredning om en reglering av gränserna mellan de inre församlingarna bör företagas för att därigenom åstadkomma en jämnare folkmängdsfördelning,

39 och att denna utredning bör företagas och avgöras oberoende av det föreliggande regleringsärendet. Kyrkofullmäktige hava, som förut framhållits, förordat en revidering av de inre församlingarnas gränser för att därigenom öka dessa församlingars storlek. Domkapitlet anser likaledes, att Haga församling bör bibehållas som självständigt pastorat och förordar, a t t till Haga församling överföras från Domkyrkoförsamlingen kvarteren mellan Haga Kyrkogata och Viktoriagatan samt vidare från Vasa den del av denna församling, som ligger mellan Haga Kyrkogata, Vasagatan, Viktoriagatan och Föreningsgatan. Slutligen bör till Haga läggas den del av Annedals församling, som ligger norr om en gräns Brunnsgatan—Risåsgatan. Kammarkollegiet hänvisar till sitt yttrande om Domkyrkoförsamlingen, vari kollegiet förordat, att Haga församling såsom annex förenas med Domkyrkoförsamlingen till ett pastorat. De sakkunniga förorda i likhet med flertalet hörda myndigheter, a t t Haga församling bibehålies som eget pastorat. E n förutsättning härför är dock, a t t församlingen högst betydligt utvidgas på bekostnad av de övriga innerförsamlingarna, en utväg, som likaledes anvisats i de flesta yttrandena. Som en följd av de sakkunnigas principiella inställning till frågan om en församlings normala storlek, hava dock de sakkunniga i vissa fall gått längre än vederbörande i sina yttranden i allmänhet förorda. Med hänsynstagande i görligaste mån till inkomna, ovan berörda regleringsförslag föreslå sålunda de sakkunniga, att till Haga församlings nuvarande område läggas följande områden från nedan angivna församlingar. Från nuvarande Domkyrkoförsamlingen överföres dels hela stadsdelen Pustervik med en nuvarande folkmängd av cirka 150 personer med tendens till nedgång, dels av stadsdelen Vasastaden (inkl. en flik i Nya Allén av stadsdelen Haga) det område, som ligger väster om Viktoriagatan och dess förlängning norrut till Rosenlundskanalen. Sistnämnda område uppvisar f. n. en folkmängd av cirka 650 personer utan tendens till ökning. Från Vasa församling åter överföres från samma stadsdel (Vasastaden) det område, som ligger väster om Viktoriagatan med en folkmängd av 1 330 personer med en viss tendens till minskning samt från Johannebergs församling resten av ifrågavarande stadsdel, som f. n. tillhör denna församling, med en folkmängd av i runt tal 100 personer. Från Annedals församling slutligen föreslå de sakkunniga, a t t hela stadsdelen Kommendantsängen samt den del av stadsdelen Annedal, som ligger norr om Brunnsgatan, skola överföras till Haga församling. Stadsdelen Kommendantsängen har f. n. en folkmängd av 6 652 personer, som dock enligt prognosen beräknas nedgå med cirka 1 300 personer, medan folkmängden i förenämnda del av Annedal, som f. n. utgör cirka 1 800, beräknas sjunka med över 200 personer.

40 Genom de av de sakkunniga sålunda föreslagna gränsregleringarna skulle Haga församling komma att omfatta hela stadsdelarna Pustervik. Haga och Kommendantsängen samt av Vasastaden området väster om Viktoriagatan och av Annedal området norr om Brunnsgatan. Församlingens gränser skulle i enlighet härmed bliva: Rosenlundskanalen till Viktoriabron och därifrån söderut till Viktoriagatan, utefter denna gata till stadsdelen Vasastadens södra gräns, som följes till stadsdelen Annedals östra gräns utefter Besvärs- och Muraregatorna, Brunnsgatan och utefter denna till Övra Husargatan, som följes åt söder till Linnéplatsen, och därifrån norrut utefter Linnégatan, Järntorget och Järntorgsgatan. — Inom detta område uppgick den mantalsskrivna folkmängden den 1 januari 1945 till 19 939 personer. Enligt prognosen beräknas dock folkmängden sjunka med 3 å 4 000 personer eller till cirka 16 000. P å grund av prognosens osäkerhet, icke minst med hänsyn till den blivande saneringen av stadsdelen Haga, om vars karaktär man ännu svävar i ovisshet, och då angränsande församlingar icke ytterligare kunnat beskäras, hava de sakkunniga mast begränsa regleringen av Haga församling till vad ovan föreslagits.

V. Oskar Fredriks församling. Församlingen utgör huvuddelen av den år 1883 bildade Masthuggsförsamlingen, och erhöll, då 1908 den nya Masthuggsförsamlingen bildades, följande gränser: Rosenlundskanalen, Järntorgsgatan, Järntorget, Linnégatan, Linnéplatsen, Karlsrogatan, Frölundagatan, stadens gräns mot Västra Frölunda, västra gränsen för Slottsskogslägenheten Dalen och för Slottsskogspar ken. Paradisgatan, Nyströmsgatan, Klamparegatan, Rangströmsliden, Masthuggstorget, Västra Sänkverksgatan och Göta älv. Denna reglering har ansetts innebära, att till församlingen även överflyttats de delar av Slottsskogen, som förut voro belägna inom Karl Johans församling. Enligt nuvarande stadsdelsindelning består Oskar Fredriks församling av följande stadsdelar: OlivedaJ jämte stadsägorna nr 8252, 8157 i stadsdelen Stigberget, större delen av stadsdelen Slottsskogen, Säröbanans stationsområde (stadsägan 8438) i stadsdelen Änggården, södra delen av 44 kv. i stadsdelen Kungsladugård, stadsdelen Masthugget utom 12, 13, 24—27 kv. samt angränsande kaj- och hamnområden. Församlingskyrkan, Oskar Fredriks kyrka, bj^ggdes 1893 ursprungligen för den gamla Masthuggsförsamlingen. Folkmängden i Oskar Fredriks församling, som vid sin tillkomst räknade över 22 000 personer, var som störst 1917 med 27 854 personer men har sedan avtagit och utgjorde vid senaste mantalsskrivning 23 112 personer. Prognoserna räkna med ytterligare nedgång i folkmängden till mellan 18—19 000 år 1970. Utredningsmannen anser bl. a. med hans}'!! till prognoserna, att någon

41 delning av Oskar Fredriks församling icke bör företagas. Ej heller bör enligt hans mening någon överflyttning av områden till angränsande församlingar äga rum, då dessa kunna regleras på annat sätt. Utredningsmannen föreslår därför, a t t Oskar Fredriks församlings nuvarande omfång bör bibehållas oförändrat. Samtliga i saken hörda kyrkliga instanser hava liksom kammarkollegiet icke haft något att erinra mot utredningsmannens förslag, såvitt angår Oskar Fredriks församling. De sakkunniga instämma i stort sett i utredningsmalmens förslag i vad det berör Oskar Fredriks församling. Med hänsyn till stadsdelsindelningen synes dock följande mindre gränsregleringar mellan Oskar Fredriks och angränsande församlingar vara påkallade. Till Masthuggs församling överföras de smärre delar av stadsdelen Stigberget, som f. n. tillhöra Oskar Fredriks församling. Till Karl Johans församling överföres en liten flik av stadsdelen Kungsladugård, innefattande södra delen av 44:de kv., samt till Annedals församling Säröbanans stationsområde (stadsägan 8438) i stadsdelen Änggården. Å andra sidan överflyttas de smärre områden av Slottsskogen, som f. n. enligt nuvarande gränsdragning tillhöra Masthuggs resp. Karl Johans församlingar, till Oskar Fredriks församling. Härigenom kominer nämligen hela stadsdelen Stigberget att tillhöra Masthuggs församling, hela stadsdelen Kungsladugård Karl Johans församling, hela stadsdelen Änggården Annedals församling samt hela stadsdelen Slottsskogen Oskar Fredriks församling. Enligt den tolkning, som pastorsämbetet tillämpat på 1908 års församlingsindelning, är f. ö. det fåtal personer, som f. n. äro bosatta inom förenämnda delar av Slottsskogen, redan nu kyrkoskrivna i Oskar Fredriks församling under stadsägonummer. Enligt de sakkunnigas förslag omfattar sålunda Oskar Fredriks församling hela stadsdelarna Olivedal och Slottsskogen samt av stadsdelen Masthugget, såsom förut, området öster om Sänkverksgatan—Masthuggstorget. Bortsett från sistnämnda sträcka sammanfalla församlingens gränser helt med gränserna för omgivande stadsdelar. Sålunda begränsas församlingen från Göta älv i norr mot stadsdelen Inom Vallgraven av Rosenlundskanalen, mot stadsdelen Pustervik av Järntorgsgatan, mot stadsdelarna Haga och Kommendantsängen av Järntorget—Linnégatan—Linnéplatsen samt mot stadsdelen Annedal av Karlsrogatan. Därefter sammanfaller församlingens östra gräns med gränslinjen mellan stadsdelarna Slottsskogen och Änggården fram till gränsen mot Västra Frölunda, som bildar församlingens sydgräns. I väster utgöres församlingsgränsen av gränslinjerna mellan å ena sidan stadsdelarna Slottsskogen och Olivedal, å andra sidan stadsdelarna Kungsladugård, Majornas 3:dje rote och Stigberget. Mot sistnämnda stadsdel utgöres gränsen i stort sett av Paradisgatan—Nyströmsgatan—Klamparegatan och Rangströmsliden till Masthuggstorget.

42 VI. M a s t h u g g s församling. Masthuggs församling, som tillkom 1908, omfattar stadsdelarna Stigberget utom stadsägorna 8252 och 8157, Majornas 4:de rote, av stadsdelen Masthugget 12—13 och 24—27 kv. samt angränsande kaj- och hamnområden, ävensom stadsägorna 8219 och 8820 av stadsdelen Slottsskogen. Församlingens gränser utgöras av Göta älv, Västra Sänkverksgatan, Masthuggstorget, Rangströmsliden, Klamparegatan, Nyströmsgatan, Paradisgatan, Slottsskogen, Bangatan, Stigbergstorget, Allmänna Vägen och Djurgårdsgatan ut till älven. Folkmängden, som från början utgjorde ungefär 12 500, steg till cirka 13 300 år 1917, men har därefter sjunkit och uppgick den 1 januari innevarande år till 11484 personer. Prognoserna förutse ett fortsatt avtagande till cirka 8 000 år 1970. Utredningsmannen föreslår med hänsyn till församlingens ringa folkmängd, a t t församlingen utökas på bekostnad av den alltför stora, västra grannförsamlingen Karl Johan, så att gränsen till denna församling komme att gå i Oskarsgatan, Kaptensgatan, Amiralitetsgatan, Kommendörsgatan, Oljekvarnsgatan, Djurgårdsgatan, Ekedalsgatan och Sundshagsgatan till gränsen för stadsdelen Kungsladugård samt följa denna till gränsen för Oskar Fredriks församling. (Jfr Karl Johans församling.) Genom denna överflyttning skulle Masthuggsförsamlingens folkmängd komma att ökas med omkring 6 000 personer och hålla sig i närheten av det angivna normaltalet 15 000 någon tid framåt. Församlingen, som påpekar att ny utredning begärts i vilken utgångspunkten bör vara en folkmängd pr församling om 20 000 a 25 000 personer, anser, a t t ett större område av Karl Johans församling än det av Schalling föreslagna bör införlivas med Masthuggs församling. Kyrkostämman har föreslagit, att gränsen bör gå i Styrmans-, Klareborgs- och Godhemsgatorna ner till Ekedalsgatan, varigenom en mera klart markerad gräns till Karl Johans församling skulle erhållas. Kommer ny utredning till stånd, ifrågasätter emellertid stämman, om ej den bäst avvägda gränsen mot Karl Johan vore en linje, som i väster och söder begränsas av Såg- och Hålekärrsgatorna. Av prästerskapet har kyrkoherden instämt i församlingens yttrande, och dessutom yrkat på en ny utredning för vilken ett normaltal på 20 000 a 25 000 per församling skulle läggas till grund. Komministern har däremot tillstyrkt Schallings förslag. Kyrkonämnden har även tillstyrkt Schallings förslag med den modifikationen, a t t gränsen mellan Masthuggs och Karl Johans församlingar skulle fastställas så som Karl Johans församling och dess prästerskap föreslagit. Detta innebär, att gränsen bör följa Kommendörs-, Oljekvarns-, Kolumbus-, Stenklevs-, Dahlströms- och Ekedalsgatorna i stället för den av Schalling före-

slagna. Därjämte hemställer kyrkonämnden, att regleringen skulle träda i kraft den 1 januari 1947. Kyrkofullmäktige hava i sitt yttrande anfört, att de av kyrkonämnden föreslagna församlingsindelningarna m å t t e anstå, tills mera normala tider inträtt, och tills frågorna om Västra Frölunda och Backa kommuners införHvning avgjorts. Dessförinnan borde snarast möjligt emellertid gränsen mellan Masthuggs och Karl Johans församlingar justeras, så att densamma komme att gå i Styrmans-, Klareborgs- och Godhemsgatorna till Ekedalsgatan samt sistnämnda gata österut i enlighet med av Masthuggsförsamlingen uttalad önskan. Vissa smärre regleringar mellan stadens inre församlingar borde samtidigt företagas. För övrigt skulle Schallings förslag tillsvidare ej föranleda någon åtgärd. Domkapitlet har med avstyrkande av kyrkofullmäktiges förslag anslutit sig till kyrkonämndens yttrande rörande Masthuggs och Karl Johans församlingar. Kammarkollegiet ansluter sig till det av Karl Johans församling föreslagna och av domkapitlet tillstyrkta förslaget för gräns mellan Masthuggs och Karl Johans församlingar. Masthuggsförsamlingens och kyrkofullmäktiges förslag innebär däremot, att en betydligt större del av Karl Johans församling överföres. Det av kollegiet förordade förslaget skulle hava till följd, att gränsen mellan de båda församlingarna skulle komma att gå i Oskars-, KommendörsOljekvarns-, Kolumbus-, Stenklevs- och Dahlströmsgatorna till Ekedalsgatan och därefter på sätt Schalling föreslagit. De sakkunniga dela församlingens, dess kyrkoherdes och kyrkofullmäktiges uppfattning, att ett större område av Karl Johans församling än det av utredningsmannen föreslagna bör införlivas med Masthuggs församling. De sakkunniga föreslå därför, att till Masthuggs församlings nuvarande område från Karl Johans församling överföras dels av stadsdelen Majornas 2:dra rote området öster om Skärgårdsgatan—Såggatan, med en folkmängd av nära 2 000 personer, dels av stadsdelen Majornas 3:dje rote området öster om Såggatan—Godhemsgatan—Ekedalsgatan med en folkmängd av ungefär 15 000 personer, dels slutligen från Oskar Fredriks församling de smärre delar av stadsdelen Stigberget, som f. n. ingå i sistnämnda församling. Å andra sidan överföres till Oskar Fredriks församling den del av stadsdelen Slottsskogen, som f. n. ingår i Masthuggs församling, vilken sistnämnda stadsdel enligt de sakkunnigas mening i sin helhet bör hänföras till Oskar Fredriks församling. Genom de sålunda föreslagna gränsregleringarna skulle Masthuggs församling komma att omfatta hela stadsdelarna Majornas 4:de rote och Stigberget samt av stadsdelen Masthugget såsom hittills området väster om Sänkverksgatan —Masthuggstorget. Härtill komma förenämnda delar av Majornas 2:dra och 3:dje rotar. Härigenom erhåller församlingen följande gränser: I norr från Göta älv en rät linje i sydlig riktning utefter Västra Sänkverksgatan—

44 Masthuggstorget. Därefter utgöres församlingens östgräns av gränslinjen mellan stadsdelarna Stigberget och Olivedal utefter Rangströmsliden— Klamparegatan—Nyströmsgatan—Paradisgatan. I söder sammanfaller församlingsgränsen med gränslinjerna mellan å ena sidan stadsdelarna Stigberget och Majornas 3:dje rote och å andra sidan Slottsskogen till Ekedalsgatan och följer sedan denna gata och Godhemsgatan—Såggatan—Skärgårdsgatan och vidare över hamnområdet till älven. Detta område skulle komma att rymma en folkmängd av nära 28 500 invånare. Enligt prognosen skulle folkmängden 1945 hava stannat vid endast 24 800 och ytterligare minskas med cirka 2 600 personer till år 1970. Den största minskningen (1 800 personer) skulle dock komma på Masthuggs församlings nuvarande område. Att befolknings prognoserna för här ifrågavarande områden böra tagas med en viss reservation framgår även av det förhållandet, att nytillkomna bostäder enligt stadsplanekontorets 1940 reviderade karta över planerade bostadsområden enbart inom förenämnda del av Majornas 3:dje rote skulle kunna bereda plats för ytterligare cirka 1 400 personer. För en viss tillbakagång i befolkningsutvecklingen inom det nya församlingsområdet på längre sikt talar dock, enligt vad de sakkunniga inhämtat, åtskilliga faktorer, som stå i samband med förestående saneringsåtgärder från stadens sida. VII. Annedals församling. Församlingen uppstod genom den församlingsindelning, som trädde i kraft fr. o. m. 1908 års ingång, av områden från förutvarande Haga och Masthuggs församlingar och kom att omfatta stadsdelarna Kommendantsängen, Annedal (utom den nordligaste delen), Änggården (utom Säröbanans stationsområde) samt av stadsdelen Landala 30:de kv. och västra delen av 31:sta kv. Församlingens gränser utgöras av Frölundagatan från stadens sydgräns, Karlsrogatan, Linnéplatsen, Linnégatan, Landsvägsgatan, Risåsgatan och vidare österut sammanfallande med Haga södra församlingsgräns, Förenings-, Besvärs och Muraregatorna samt följer därefter i stort sett stadsdelsgränserna mot Landala och Krokslätts stadsdelar. Folkmängden, som vid församlingens tillkomst utgjorde cirka 15 700 personer, steg med ett par tusen under det följande decenniet men har därefter avtagit och utgjorde vid senaste årsskiftet 15 083 personer. Enligt stadsplanekontorets prognos hade man vid samma tidpunkt räknat med en folkmängdssiffra av drygt 16 000, vilket antal till år 1970 ytterligare beräknas stiga med cirka 1 500 personer, under det att fastighetskontoret redan under de närmaste 3 a 4 åren planerar bebyggelse inom området med utrymme för bortåt 4 000 personer. Utredningsmannen uttalar i sitt förslag, att med hänsyn till förhandenvarande och väntade förhållanden någon anledning till ändring i indelning och organisation ej förelåge.

45 Församlingen och dess prästerskap hava förklarat sig icke hava orsak till något särskilt uttalande, då någon ändring icke föreslagits. Domkapitlet anser, a t t Annedals församling i någon mån torde erhålla kompensation för förlusten till Haga genom den framtida bebyggelsen å Guldhedsområdet. Emellertid bör enligt dess mening en del av Johannebergs församling även överföras till Annedal, så att folkmängden i huvudsak bibehålles vid den nuvarande siffran. Övriga vederbörande i Göteborg hava därutinnan icke haft annan erinran, än vad ovan anförts rörande en omreglering av Göteborgs stads inre församlingar. Kammarkollegiet biträder Schallings förslag. De sakkunniga ansluta sig till domkapitlets uppfattning, a t t en del av Johannebergs församlings bör överföras till Annedal som kompensation för förlusten till Haga; detta så mycket mer, som ett betydligt större område enligt cle sakkunnigas förslag överförts från Annedals församling till Haga, än vad domkapitlet tänkt sig (jfr ovan samt Bil. 3). Folkmängden i den återstående delen av nuvarande Annedals församling, sedan hela stadsdelen Kommendantsängen och en del av stadsdelen Annedal (området norr om Brunnsgatan) överförts till Haga församling, understiger nämligen 7 000 personer. Med hänsyn härtill och på grund av att Landala numera via Guldhedsgatan och Sahlgrenska sjukhuset erhållit spårvägsförbindelse med Annedal, hava de sakkunniga ansett lämpligt, att till Annedals församling överföra huvuddelen av stadsdelen Landala, som f. n. tillhör Johannebergs församling. Detta område tillsammans med den nya bebyggelsen på Guldhedsområdet synes nämligen enligt de sakkunnigas mening bilda en lämplig enhet för kyrklig verksamhet med Landala kapell som predikolokal och centrum för den kyrkliga och sociala verksamheten inom detta område. De sakkunniga föreslå alltså, att från Johannebergs församling hela stadsdelen Landala utom Gibraltar och området öster om Kolonigatan överföres till Annedals församling. Området ifråga rymmer f. n. cirka 7 400 personer. Dessutom föreslå de sakkunniga, a t t till Annedals församling överföres från Örgryte församling den ännu ej bebyggda västra delen av stadsdelen Krokslätt, där man dock enligt prognosen har att räkna med en bebyggelse med utrymme för minst 2 200 personer. Slutligen föreslå de sakkunniga, att till Annedals församling överföres Säröbanans stationsområde (stadsägan 8438) i Oskar Fredriks församling, varigenom hela stadsdelen Änggården kommer att tillhöra Annedals församling, samt a t t den del av Kapellplatsen (i stadsdelen Landala), som f. n. ingår i Vasa församling, likaledes överföres till Annedals församling. Efter dessa regleringar skulle Annedals församling komma a t t erhålla följande gränser: I norr Övra Husargatan—Brunnsgatan till gränslinjen mellan stadsdelarna Landala och Annedal utefter Murare- och Besvärsgatorna. Därifrån sammanfaller församlingsgränsen med gränslinjen mellan stadsde-

larna Landala och Vasastaden utefter Övra Viktoriagatan—Viktoriagatan— Malmstensgatan—Landalatorget—Landalagatan—Hantverkaregatan — Karl Gustavsgatan—Kapellplatsen—Anund Grefwegatan. I öster utgöres församlingsgränsen av Aschebergsgatan—Karl Gustavsgatan—Guldhedsgatan till Kolonigatan, som följes söderut genom resten av Landala. Därefter går gränsen i samma riktning tvärs genom stadsdelen Krokslätt, varvid den korsar stadsägan nr 8666, följer sedan gränsen mellan denna stadsäga och stadsägan 11603 och därefter östra gränserna till stadsägorna 11605, 11521 och 11606 till stadsgränsen mot Mölndal, som tillika med gränsen mot Västra Frölunda (till Säröbanan) bildar församlingens sydgräns. I väster slutligen följer församlingsgränsen gränslinjen mellan stadsdelarna Änggården och Slottsskogen fram till Karlsroplatsen, därifrån Karlsrogatan till Övra Husargatan. Enligt de sakkunnigas förslag omfattar sålunda Annedals församling hela stadsdelarna Änggården och Guldheden (den senare nybildad), stadsdelen Annedal söder om Brunnsgatan, stadsdelen Landala utom Gibraltar och området öster om Kolonigatan samt av stadsdelen Krokslätt området väster om ovan angivna gränslinje. Folkmängden inom detta område, som den 1 januari 1945 icke uppgick till stort mer än 14 000 personer, beräknas dock redan inom de närmaste 3 a 4 åren stiga med minst 5 000, ett förhållande till vilket de sakkunniga givetvis måst taga vederbörlig hänsyn.

VIII. Vasa församling. Vasa församling bildades 1908 genom utbrytning från Domkyrkoförsamlingen av dess södra och sydöstra delar. Sitt nuvarande omfång erhöll emellertid Vasa församling först i och med avskiljandet av Johannebergs församling fr. o. m. 1 januari 1929 och omfattar nu största delen av stadsdelarna Vasastaden och Lorensberg (söder om Vasagatan) samt större delen av stadsdelen Heden jämte en obetydlig flik av Landala. Gränserna utgöras avVasagatan, Gamla Allén, Vallgraven, Fattighusån, Mölndalsån samt från denna en linje dragen västerut från Burgårdsbron över Kommunala Mellanskolan— Skåne-, Berzelii-, Viktor Rydbergs-, Lärare-, Anund Grefwe-, Karl Gustavs-, Hantverkare- och Landalagatorna, Landalatorget, Malmstens-, Viktoria-, Förenings- och Haga Kyrkogatorna till Vasagatan. Församlingens folkmängd, som efter Johannebergs avskiljande uppgick till 16 522 personer, steg till 16 896 år 1931 men har sedan dess sakta avtagit och utgjorde vid senaste årsskifte 15 197 samt beräknas enligt prognosen ytterligare sjunka med bortåt 1 000 personer till år 1970. Utredningsmannen anser, att med hänsyn till förhandenvarande och väntade förhållanden ej heller i denna församling någon anledning finnes till ändring av indelning och organisation.

47 Församlingen och dess prästerskap hava biträtt Schallings förslag och hänvisat till att församlingen erhöll sina gränser så sent som 1929. Domkapitlet framhåller, a t t Vasa församling, som enligt domkapitlets utkast till reglering, förlorar vissa delar till Domkyrkoförsamlingen och Haga, bör från Johannebergs församling tillföras de delar av stadsdelarna Heden och Lorensberg, som nu tillhöra Johannebergs församling. Övriga i saken hörda instanser i Göteborg hava icke något att invända mot Schallings förslag annat än vad som sammanhänger med det väckta förslaget om ändrad indelning av de inre församlingarna. Kammarkollegiet tillstyrker, att Vasa församling bibehålies till sitt nuvarande omfång. De sakkunniga anse, att nuvarande Vasa församling med sin sjunkande folkmängd redan nu är för liten ur befolkningssynpunkt. Detta blir i ännu högre grad fallet, sedan vissa delar av stadsdelarna Heden och Vasastaden enligt de sakkunnigas förslag överflyttats till resp. Domkyrko och Haga församlingar, varjämte förenämnda obetydliga flik av Landala överförts till Annedals församling (jfr ovan samt Bil. 3). Vasa församling, som f. n. har en folkmängd av i runt tal 15 000 personer, skulle nämligen därigenom komma a t t minskas med cirka 2 000 personer. De sakkunniga biträda därför domkapitlets förslag i vad det avser överförande till Vasa församling av de delar av stadsdelarna Lorensberg och Heden, som f. n. tillhöra Johannebergs församling. Dessutom föreslå de sakkunniga dels att från sistnämnda församling jämväl överföres den del av stadsdelen Johanneberg, som ligger öster om Eklandagatan med cirka 1 800 invånare, dels slutligen att Vasa församling tillföres hela området söder om Dämmevägen och dess förlängning i stadsdelen Gårda av Örgryte församling. Sistnämnda område rymmer f. n. en folkmängd av nära 4 400 personer med någon tendens till minskning. De sakkunniga vilja dock påpeka, a t t genom den sålunda föreslagna regleringen Örgryte församlings prästgård vid Alelundsgatan, som f. n. användes som boställe för en av församlingens komministrar, kommer a t t ligga i Vasa församling, vilket kan föranleda särskilt övervägande från de lokala kyrkliga myndigheternas sida av frågan, vilken präst som efter regleringen skall använda prästgården ifråga. Vasa församling kommer sålunda enligt de sakkunnigas förslag att omfatta följande områden, nämligen av stadsdelarna Vasastaden och Lorensberg det söder om Vasagatan belägna området mellan Viktoriagatan och Södra Vägen —• Eklandagatan, av stadsdelen Heden, området söder om Vasagatans förlängning, Bohusgatan och Levgrensvägen, av stadsdelen Johanneberg området öster om Eklandagatan—Carlandersplatsen—Eklandagatan samt av stadsdelen Gårda slutligen förenämnda område söder om Dämmevägen och dess förlängning. I enlighet härmed skulle Vasa församlings gränser komma att te sig sålunda: I norr Vasagatan och dennas förlängning över Exercis-

48 heden samt Bohusgatan—Levgrensvägen—Mölndalsån—Dämmevägen och dess förlängning. Församlingens östra gräns utgöres av gränslinjen mellan stadsdelarna Gårda och Bö till Mölndalsån, som följes till Getebergsledsbron. I söder bildas församlingsgränsen av gränslinjen mellan å ena sidan stadsdelarna Heden och Johanneberg och å andra sidan Krokslätt utefter Getebergsled—Mölndalsvägen—Trycksgatan—Rosenhillsgatan — Gyllenkrooksgatan. Från sistnämnda gata går gränsen utefter Eklandagatan till Carlandersplatsen, från vilken församlingsgränsen sammanfaller med gränslinjen mellan stadsdelarna Lorensberg och Johanneberg till- och utefter Läraregatan. Därifrån sammanfaller församlingsgränsen med gränslinjen mellan stadsdelarna Vasastaden och Landala utefter Anund Grefwegatan—Karl Gustavsgatan—Hantverkaregatan—Landalagatan—Landalatorget—Malmstensgatan. Från sistnämnda gata vidtager församlingens västgräns utefter Viktoriagatan till Vasagatan. Inom detta område uppgick folkmängden den 1 januari 1945 till 24 145 personer — mot 23 550 enligt prognosen — vilket sistnämnda antal till år 1970 beräknas minskas med cirka 1 250 personer. IX. J o h a n n e b e r g s församling. Församlingen bildades 1929 genom att södra delen av förutvarande Vasa församling avskildes. Församlingen omfattar hela stadsdelen Johanneberg och största delen av Landala samt vissa delar av stadsdelarna Heden, Lorensberg och Vasastaden. Församlingens norra gräns utgöres av Föreningsgatan —Viktoriagatan—Malmstensgatan—Landalatorget—Landalagatan — Hantverkaregatan—Karl Gustavsgatan—Kapellplatsen—Anund Grefwegatan— Läraregatan—Viktor Rydbergsgatan—Götaplatsen—Berzeliigatan—Skånegatan—Kommunala Mellanskolan till Mölndalsån vid Burgårdsbron. Församlingens östra gräns följer denna å till Getebergsledsbron, varefter södra gränsen följ er Getebergsled—Mölndals vägen—Trycksgatan—Rosenhillsgatan— Gyllenkrooksgatan och Eklandagatan samt dennas förlängning västerut till stadsdelen Landalas västra gräns, som i stort sett bildar församlingens västgräns. Folkmängden, som vid församlingens bildande endast uppgick till 16 887 personer, har tack vare den livliga byggnadsverksamheten kraftigt stigit och utgjorde den 1 januari detta år 26 727 personer. Denna byggnadsverksamhet pågår alltjämt och beräknas redan under de närmaste 3 a 4 åren kunna bereda plats för ytterligare cirka 1 200 personer, trots att stadsplanekontorets prognos visar tendens till minskning. Utredningsmannen har på grund av församlingens relativt stora folkmängd i förhållande till det uppställda normaltalet övervägt en delning eller ett överförande av vissa områden till angränsande församlingar. E n i görligaste mån naturlig delning skulle emellertid få till följd en alltför ringa folkmängd i den ena delen och en överföring till Vasa eller Annedal bör enligt hans me-

ning ej ifrågakomma, då dessa församlingar hava väl avvägda befolkningssiffror. Ej heller till den alltför stora Örgryteförsamlingen torde någon del böra överföras. Då därtill kommer, att Johannebergskyrkan förefaller tillräcklig för hela församlingen, och att kyrkoherden meddelat, att arbetet med redan förhandenvarande organisation gått väl i lås, torde enligt Schalling en församlingsdelning ej f. n. vara påkallad. Schalling föreslår därför att någon ändring av Johannebergs församlings nuvarande gränser ej måtte företagas. Församlingen och dess prästerskap hava tillstyrkt detta förslag. Domkapitlet anför i sitt utkast till regleringsförslag: »Johannebergs församling kompenseras för förlusterna till Vasa och Annedal genom a t t hela stadsdelen Krokslätt överföres från Örgryte. Den blivande S:t Sigfrids församling skulle härigenom visserligen minskas rätt mycket men dock från början erhålla en beräknad folkmängd av 14 000 personer. Med hänsyn till den väntade bebyggelsen med åtföljande inflyttning torde denna siffra rätt snabbt överskridas.» Övriga i ärendet hörda instanser i Göteborg äro av samma åsikt som Schalling, frånsett vad som sammanhänger med det väckta förslaget om reglering av de inre församlingarna. Kammarkollegiet har även anslutit sig till Schallings förslag. De sakkunniga hava ej heller något att erinra mot Johannebergs församlings nuvarande storlek i befolkningshänseende i och för sig. Visserligen pågår f. n. en rätt livlig byggnadsverksamhet, som redan under de närmaste 3 a 4 åren beräknas kunna bereda utrymme för ytterligare c:a 1 200 personer, men i likhet med domkapitlet anse de sakkunniga, att församlingen bör kompenseras för sina förluster till Vasa och Annedals församlingar — enligt de sakkunnigas förslag komma dessa även Haga församling i viss mån till godo (jfr ovan samt Bil. 3). Ur befolkningssynpunkt uppgå dessa förluster enligt de sakkunnigas förslag till över 14 000 personer. De sakkunniga instämma därför i domkapitlets förslag, att stadsdelen Krokslätt, som f. n. tillhör Örgryte församling, överföres till Johannebergs församling utom den västligaste, ännu ej bebyggda delen, som enligt de sakkunnigas förslag lämpligen bör tillföras Annedals församling. Ifrågavarande stadsdel uppvisar f. n. en folkmängd av över 9 000 personer och är stadd i kraftig tillväxt, i det a t t bostäder för ytterligare c:a 3 000 personer under den närmaste tiden äro a t t vänta. Ur geografisk synpunkt är det enligt de sakkunnigas mening helt naturligt att hänföra större delen av stadsdelen Krokslätt till Johannebergs församling. Visserligen kommer därigenom även det andra av Örgryte församlings nuvarande komministerboställen att ligga utanför församlingen, men denna omständighet får enligt de sakkunnigas mening icke stå hindrande i vägen för en rationell reglering av Johannebergs församlings gränser. Det torde f. ö. tagas under övervägande av de lokala kyrkliga myndigheterna, vilken präst som bör disponera bostället i fråga. -i

50 Genom de sålunda föreslagna regleringarna utgöres församlingens gräns i norr från Aschebergsgatan till Carlandersplatsen av gränslinjen mellan å ena sidan stadsdelarna Landala och Johanneberg och å andra sidan Vasastaden och Lorensberg utefter Anund Grefwegatan—Läraregatan—Viktor Rydbergsgatan—Pontus Wiknersgatan samt därifrån österut över bergområdet till Lennart Torstensonsgatan, som följes till Renströmsgatan och Carlandersplatsen. Från denna plats följer församlingsgränsen Eklandagatan till Gyllenkrooksgatan, sammanfaller därefter med gränslinjen mellan å ena sidan stadsdelen Krokslätt och å andra sidan Johanneberg och Heden utefter Gyllenkrooksgatan—Rosenhillsgatan—Trycksgatan—Mölndalsvägen—Gete bergsled. Församlingens gräns i öster bildas av Mölndalsån och i söder av stadsgränsen mot Mölndal. I väster går gränsen genom Krokslätt utefter östra gränserna av stadsägorna 11606, 11521 och 11605, följer sedan gränsen mellan stadsägorna 11603 och en del av 8366 och genom denna till Kolonigatan, utefter denna gata till Guldhedsgatan—Karl Gustavsgatan—Aschebergsgatan till Anund Grefwegatan. I enlighet härmed omfattar församlingen stadsdelen Johanneberg utom området öster om Eklandagatan, huvuddelen av stadsdelen Krokslätt, avgränsad i väster av förenämnda linje, och av stadsdelen Landala området öster om Koloni-, Guldheds-, Karl Gustavs- och Aschebergsgatorna. Inom ifrågavarande område uppgick folkmängden den 1 januari 1945 till 21 568 personer och väntas de närmaste åren stiga med ytterligare c:a 3 000 personer. X.

Karl J o h a n s församling.

Karl Johans församling, som före 1883 utgjorde annex till Örgryte, införlivades sagda år med Göteborg i ecklesiastikt avseende, sedan den redan 1868 införlivats i kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende. Sitt nuvarande område erhöll församlingen i stort sett vid den år 1908 genomförda indelningen och omfattar stadsdelarna Majornas l:sta, 2:dra och 3:dje rotar, Kungsladugård utom södra delen av 44:de kv., en mindre del av Slottsskogen, Sändarna samt (sedan 1931) Nya Varvet. Gränserna utgöras av Göta älv, från denna en linje över Stigbergskajen och hamnområdet till Djurgårdsgatan —Allmänna Vägen—Stigbergstorget—Bangatan. Därefter genomlöper gränsen den nordvästligaste delen av Slottsskogen och följer sedan, i stort sett, stadsdelen Kungsladugårds östra gräns till Västra Frölunda, som bildar församlingens sydgräns. År 1908 uppgick församlingens folkmängd till ungefär 19 000 personer men har sedan dess kraftigt ökat och utgjorde den 1 januari innevarande år 51 390 personer. Enligt stadsplanekontorets prognos beräknas folkmängden år 1970 till 52 300. E n delning eller reglering av församlingens gränser torde alltså få anses vara i hög grad påkallad. Kyrkorådet i Karl Johans församling hemställde redan 7 januari 1926 hos kyrkofullmäktige om åtgärder för församlingens delning. Kyrkofullmäktige

51 tillsatte en beredning att utreda frågan, och resultatet av denna berednings arbete framlades 9 juni 1939. Beredningen anförde, att den först och främst velat minska Karl Johans församlings område och folkmängd genom en överföring av vissa delar till den angränsande, mindre Masthuggsförsamlingen och föreslog, att ett område begränsat av Styrmans-, Klareborgs- och Godhemsgatorna till Ekedalsgatan och denna gata österut skulle överföras till sistnämnda församling. Återstoden av Karl Johans församling skulle delas upp på två församlingar, varav en skulle bibehålla den gamla församlingens namn och den andra benämnas Älvsborgs församling. Den nya Karl Johans församling borde begränsas av Styrmans-, Klareborgs-, Godhems-, Ekedalsoch Slottsskogsgatorna, vidare Mariaplan samt Maria-, Älvsborgs-, Oscarsoch Klippgatorna till Frigången samt denna ut till Göta älv. Älvsborgs församling skulle således omfatta resterande sydvästra delar av den gamla Karl Johans församling. Den föreslagna nya indelningen borde träda i kraft den 1 januari 1942. Beredningens ledamot komminister Carlson förordade, att till Masthuggsförsamlingen skulle överföras ett något mindre område med gränser i Kommendörs-, Oljekvarns-, Djurgårds- och Ekedalsgatorna till Sundshagsgatan samt att återstoden av Karl Johans församling skulle delas i tre församlingar benämnda Karl Johans (med nuvarande kyrkan), Kungsladugårds och Sanna församlingar. Den förstnämnda skulle begränsas av Kommendörs-, Oljekvarns-, Koopmans-, Klareborgs-, Godhems-, Ekedals- och Slottsskogsgatorna. Sannaförsamlingen med S:ta Birgittas kapell skulle begränsas av Slottsskogs-, Maria- och Fridhemsgatorna, medan Kungsladugårds församling skulle bestå av återstoden av nuvarande Karl Johans församling. Mot beredningens ovan relaterade yttrande avgåvo två beredningens ledamöter tillsyningslärare A. Andréasson och vågföreståndare 0 . Levin reservation. Reservanterna hänvisade dels till Västra Frölundas troligen snart förestående införlivning med därav följande väntade nyindelning, dels till att kyrkofullmäktige tillsatt en beredning för reglerande av församlingsgränserna, vilken beredning ännu ej slutfört sitt uppdrag, dels slutligen till att domkapitlet hos chefen för ecklesiastikdepartementet hemställt att få frågan om reglering av församlingsgränserna i staden utredd genom statsmyndighets försorg, vartill departementschefen ställt sig välvillig. För att ej föregripa avgörandet av de sålunda ej slutförda utredningarna biträdde reservanterna endast den del av beredningens yttrande, som rörde överförandet av angivna område till Masthuggs församling. Beredningens förslag tillstyrktes av såväl kyrkonämnden som kyrkofullmäktige, varvid de sistnämnda dock önskade datum för ikraftträdandet framflyttad till den 1 januari 1944. Utredningsmannen, som tagit del av de förenämnda förslagen, anför, a t t med de prognoser rörande folkmängdstillväxten, som beredningen haft till-

52 gång till och som förutsatte en framtida folkmängd inom det nuvarande församlingsområdet på över 79 000 personer, en tillfredsställande lösning av delningsproblemet i enlighet med tidigare angivna principer skulle resultera i en tredelning av församlingen jämte överförande av viss del av Masthuggsförsamlingen. Emellertid hava nyare prognosberäkningar reducerat den framtida folkmängden inom det nuvarande församlingsområdet till c:a 52 300 år 1970. Detta medför givetvis, att frågan kommit i ett helt nytt läge. Schalling föreslår därför, att till Masthuggs församling överföres det område, som ligger öster om Kaptens-, Amiralitets-, Kommendörs-, Oljekvarns-, Djurgårds- och Ekedalsgatorna ned till Sundshagsgatan och gränsen för stadsdelen Kungsladugård fram till Oskar Fredriks församlings gräns. Detta område hade 1 januari innevarande år c:a 6 000 invånare. Det återstående församlingsområdet föreslås uppdelas i två församlingar den ena benämnd Karl Johans församling med den nuvarande Karl Johanskyrkan och den andra Kungsladugårds församling — ej Älvsborgs för att undvika förväxling med hänsyn till då befintliga Älvsborgs municipalsamhälle — med ny kyrkobyggnad. Den förstnämnda församlingens gränser skulle utgöras av Frigången, Jgegersdorffsplatsen, Slottsskogs- och Ekedalsgatorna samt därefter följa den ovan angivna nya gränsen mot Masthuggsförsamlingen ut till Göta älv. Detta område bebos f. n. av över 19 000 personer. Kungsladugårds församling skulle omfatta resterande områden av nuvarande Karl Johans församling och alltså gränsa mot den nya Karl Johansförsamlingen samt mot Oskar Fredriks och Västra Frölunda församlingar. Folkmängden i området uppgår f. n. till c:a 23 000 personer. Församlingen och dess prästerskap tillstyrker i stort sett Schallings förslag. Gränsen till Masthuggs församling anses emellertid böra följa Kommendörs-, Oljekvarns-, Kolumbus-, Stenklevs-, Dahlströms- och Ekedalsgatorna i stället för den av Schalling föreslagna. Området mellan Kommendörs- och Kaptensgatorna, som alltså borde tillhöra Karl Johans församling, sammanhänger enligt församlingens åsikt på ett naturligt sätt med området kring Karl Johans kyrka, medan däremot området mellan Dahlströms- och Ekedalsgatorna är beläget närmare Masthuggskyrkan, varför det alltså i stället föreslås tillhöra Masthuggs församling. Folkmängden i de båda områdena är ungefär lika stor, och utbytet medför således härvidlag ej några komplikationer. Vidare hemställer församlingen under åberopande av historiska skäl. a t t den nybildade församlingen måtte benämnas Älvsborgs i stället för Kungsladugårds församling. Såväl kyrkonämnden som domkapitlet tillstyrker Schallings nyindelning med de av församlingen föreslagna gränsändringarna. Kyrkofullmäktige hava däremot endast tillstyrkt gränsreglering genom överförande av visst område till Masthuggs församling men avstyrkt delningsförslaget.

53 Kammarkollegiet anser, att Schallings förslag i huvudsak bör läggas till grund för regleringen av Karl Johans och Masthuggs församlingar. Den av församlingen föreslagna, ändrade gränsdragningen mellan de båda församlingarna, vilken kyrkonämnden och domkapitlet tillstyrkt, anser sig även kollegiet böra biträda. Kollegiet tillstyrker också uppdelningen av återstoden av Karl Johans församling i två nya församlingar i enlighet med Schallings förslag. Som namn på den nybildade församlingen förordar kollegiet det av församlingen föreslagna, då någon förväxling numera ej kan uppkomma med Älvsborgs municipalsamhälle, vilket upphört att existera fr. o. m. I januari 1945. De sakkunniga hava beträffande Karl Johans församling efter att hava övervägt de framkomna olika förslagen stannat inför kyrkofullmäktiges linje, som innebär ett tillstyrkande av en gränsreglering mellan Karl Johans och Masthuggs församlingar men ett avstyrkande av delningsförslaget. Och detta av huvudsakligen följande skäl. Bortsett från ovan berörda mindre gränsregleringar mellan Karl Johans och Oskar Fredriks församlingar (sid. 41) har från Karl Johans till Masthuggs församling överförts dels området öster om Skärgårdsgatan — Såggatan av Majornas 2:dra rote med nära 2 000 invånare, dels området öster om Såggatan —Godhemsgatan—Ekedalsgatan av Majornas 3:dje rote med ungefär 15 000 invånare. Därefter återstår en folkmängd av i runt tal 35 000 personer. De sakkunniga äro av den meningen, att en folkmängdssiffra av denna storlek är väl hög även i en stadsförsamling. Samtliga prognoser visa en tydlig tendens till ökning. De sakkunniga vilja i detta sammanhang anföra följande synpunkter. Fr. o. m. 1 januari 1945 införlivades Västra Frölunda med Göteborgs stad i administrativt, kommunalt och judiciellt men ej i ecklesiastikt hänseende. Sistnämnda förhållande hänger i viss mån samman med att församlingen f. n. bildar gemensamt pastorat med Askim. Det torde emellertid, enligt vad de sakkunniga inhämtat, endast vara en fråga om några år, när Västra Frölunda även i ecklesiastikt hänseende införlivas med Göteborg. Även av andra skäl torde det enligt de sakkunnigas mening vara rådligast a t t se tiden an. Västra Frölunda församling, som har en folkmängd av c:a 13 000 personer, består utom av Huvudområdet med församlingskyrkan i Järnbrott av Älvsborgsområdet med Hagens kapell. Vid en eventuell införlivning av Västra Frölunda även i ecklesiastikt hänseende med Göteborg ligger det därför nära till hands, a t t någon eller några av Karl Johans församlings västligaste delar överflyttas till Hagens kapell. Skulle t. ex. endast stadsdelarna Sändarna och Nya Varvet överflyttas på detta sätt, skulle Karl Johans församling avbörda sig en folkmängd av c:a 3 500 personer. Särskilt uppvisar stadsdelen Sändarna stark tendens till ökning redan under de närmaste 3 a 4 åren. Under sådana förhållanden anse sig de sakkunniga f. n. icke kunna förorda någon delning av Karl Johans församling.

54 Genom de föreslagna regleringarna kommer Karl Johans församling att omfatta hela stadsdelarna Majornas l:sta rote, Kungsladugård, Sändarna och Nya Varvet, av Majornas 2:dra rote området väster om Skärgårdsgatan— Såggatan samt av Majornas 3:dje rote området väster om Såggatan—Godhemsgatan—Ekedalsgatan. Karl Johans församlings gränser skulle sålunda enligt de sakkunnigas förslag komma att i nordväst utgöras av Göta älv, i öster av Skärgårdsgatan—Såggatan—Godhemsgatan—Ekedalsgatan till stadsdelsgränsen mot Slottsskogen, följer därefter gränslinjen mellan sistnämnda stadsdel och Kungsladugård till gränsen mot Västra Frölunda i söder. XI.

Lundby församling.

Lundby införlivades i kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende med Göteborg 1906 och i kyrkligt hänseende fr. o. m. 1935. Lundby församling omfattar hela den del av staden, som ligger på Hisingen, utom större delen av den till Kristine församling hörande Tingstadsvassen. Församlingens folkmängd uppgick 1 januari innevarande år till 32 324 personer, vilken 1970 beräknas hava stigit till 54 650. Utredningsmannen anser, att förhållandena både vad avser folkmängd och församlingens stora ytvidd motivera en delning. Härvid borde större delen av stadsdelarna Brämaregården, Kvillebäcken, hela Lundbyvassen, västra delen av Tingstadsvassen, hela Lindholmen och östra delen av Rambergsstaden utgöra en östlig församling med Brämaregårdens kapell som församlingskyrka och benämnd Brämaregårdens församling. De angivna områdena äro såväl geografiskt som i kommunikationshänseende knutna till kapellet och hava f. n. en folkmängd av c:a 16 000 personer, vilken 1970 beräknas uppgå till c:a 21 000. Återstående västra del av den nuvarande församlingen skulle enligt förslaget bilda en ny Lundby församling med Lundby nya kyrka som församlingskyrka. Denna församling skulle f. n. likaledes erhålla en folkmängd på c:a 16 000 personer, som 1970 beräknas hava stigit till c:a 34 000. Församlingen har å kyrkostämma avstyrkt Schallings förslag och uttalat, a t t delningsfrågan borde anstå, tills Backa kommun införlivats med staden. En minoritet vid kyrkostämma anslöt sig till Schallings förslag. Prästerskapet i församlingen anslöt sig likaledes till utredningsmannens förslag. Kyrkonämnden har tillstyrkt förslaget men hemställt, att delningen tills vidare måtte anstå samt att till dess delning kommer till stånd ytterligare en kyrkoadjunkt skulle anställas i församlingen. Kyrkofullmäktige hava anslutit sig till kyrkonämndens hemställan om anstånd med delningen.

~)r> Domkapitlet anser, att Lundby i stort sett bör delas i enlighet med Schallings förslag. Visserligen har församlingen ej så stor folkmängd som de tre andra till delning föreslagna ytterförsamlingarna, men å andra sidan är bebyggelsen så spridd och församlingens område så vidsträckt, att församlingen är synnerligen svårskött. Även domkapitlet anser, att Brämaregårdens kapell kan tjänstgöra som församlingskyrka. Några vägande skäl att före delningens genomförande avvakta Backas införlivning kan domkapitlet ej finna. Backa ligger helt avgränsat från Lundby resp. Brämaregårdens församling och skilt från denna genom till stor del obebodda vassar, avstjälpningsplatser och industritomter. Dessutom torde efter införlivningen förortsbebyggelse komma att växa upp i Backa, varför Backa borde bibehållas som särskild församling. Domkapitlet tillstyrker alltså Schallings förslag. Kammarkollegiet biträder utredningsmannens förslag. De sakkunniga anse i likhet med församlingen, kyrkonämnden och kyrkofullmäktige, att den föreslagna delningen av Lundby församling tills vidare bör kunna anstå, detta bl. a. med hänsyn till befolkningsutvecklingen, som synbarligen i detta fall åtminstone hittills icke hållit jämn takt med den i befolkningsprognosen angivna. Enligt denna skulle nämligen Lundby vid 1945 års ingång hava haft en folkmängd av nära 38 000, vilket antal med över 5 000 överstiger den faktiska enligt senaste mantalsskrivning. Att församlingen likväl står inför en snabb utveckling, därför talar bl. a. den omständigheten, a t t det inom området ifråga redan för de närmaste 3 a 4 åren planeras bostadsbyggen med utrymme för bortåt 10 000 personer. Med hänsyn härtill och den av domkapitlet framförda synpunkten, att församlingen redan nu är svårskött på grund av a t t bebyggelsen är så spridd och församlingens område så vidsträckt, föreslå de sakkunniga, att församlingen uppdelas i kyrkobokföringshänseende i Lundby församling och Brämaregårdens kyrkobokföringsdistrikt av Lundby församling. Det senare skulle i stort sett sammanfalla med det område, som av utredningsmannen föreslås skola bilda Brämaregårdens församling, dock med tillägg av huvuddelen av stadsdelen Tingstadsvassen, som rymmer en folkmängd av endast ett 50-tal personer utan tendens till ökning. Brämaregårdens kyrkobokföringsdistrikt skulle sålunda avgränsas av en linje, som från gränsen mot Tu ve församling följer västra gränsen för stadsägan nr 6662 mot Prästvägen, den blivande Wieselgrensgatan över stadsägorna nr 6652 och 6657 samt östra gränsen av stadsägan nr 4854, skär över stadsägan nr 7977, följer östra gränsen av stadsägorna nr 4852, 4851 och 1981, skär över stadsägan nr 7699 och samfällda området litt. j j , följer östra gränsen av stadsägan nr 2002, skär över stadsägoområdet nr 2026, följer östra gränsen av stadsägorna nr 12755, 5321 och 5322, skär över allmänna vägen litt. su och stadsägan nr 12597, följer östra gränsen av stadsägorna 2868 och 12657, skär över samfällda området litt. mb, stadsägoområdet nr 2696 och stadsägan nr 12693, skär över stadsägoområdena nr 4201

56 och 1962, följer gränsen mellan samfällda områdena litt. ajg och adö och gränsen mellan stadsägorna nr 12744 och 12742, stadsägorna nr 12744, 7042, 7041, 12743, 7040 och 12656 fram till östra gränsen av stadsägoområdet nr 1021 4- 1022 4- 1023, följer östra gränsen av stadsägoområdena nr 1021 41022 4- 1023, 1018 4- 1019 4- 1020, 4204, 1156, 1164, 2996 och 884, följer mittlinjen av Rambergsvägen och Inlandsgatan, därefter följer gränsen mellan stadsägorna nr 6803 och 6795, skär över stadsägorna nr 12588 och 6794, följer mittlinjen av allmän väg litt sx, Herkulesgatan kallad, sedan följer gränsen mellan å ena sidan stadsägan nr 6792 och å andra sidan stadsägorna nr 4086, 4085 och 12578 samt slutligen skär Sannegårdshamnen ut i älven. — Genom att huvuddelen av stadsdelen Tingstadsvassen, som f. n. ingår i Kristine församling, överflyttas till Lundby församling, kommer denna att omfatta hela stadsområdet norr om Göta älv. De sakkunniga anse sig icke heller kunna bortse från församlingens uttalande. att delningsfrågan borde kunna anstå, tills Backa kommun införlivas med Göteborgs stad. Denna fråga är nämligen, enligt vad de sakkunniga inhämtat, mycket aktuell, och Backa torde med säkerhet inom kort införlivas med staden i borgerligt hänseende. I kyrkligt avseende torde införlivning dock icke kunna ske, förrän kyrkoherdebefattningen inom Backa församling blir vakant. Enligt de sakkunnigas mening sammanhänger frågan om Lundby församlings delning intimt med frågan om Backas införlivning med Göteborg, särskilt som Backa har en folkmängd av endast cirka 3 000 personer. De sakkunniga föreslå därför, att regleringen av församlingsgränserna för Lunclby (utöver vad som ovan föreslagits beträffande stadsdelen Tingstadsvassen), tills vidare får bero i avvaktan på Backas införlivning med Göteborg i kyrkligt hänseende, samt att Lundby församling till dess uppdelas i kyrkobokföringsdistrikt på ovan angivet sätt. XII.

Örgryte församling.

Efter att vid flera tillfällen under senare tid olika delar av Örgryte införlivats med Göteborg, införlivades återstoden av Örgryte församling fr. o. m. 1922 års ingång i kommunalt, administrativt och judiciellt samt fr. o. m. 1939 även i ecklesiastiskt hänseende. Församlingen omfattar praktiskt taget hela stadsdelarna Gårda, Lunden, Bö, Torp, Skar, Kallebäck, Delsjön och Sävenäs jämte smärre delar av Bagaregården och Kålltorp, vilka samtliga stadsdelar äro belägna öster om Mölndalsån—Gullbergsån och söder om Säveån, vartill kommer hela stadsdelen Krokslätt, som är belägen väster om Mölndalsån. Församlingens gränser i söder och öster bildas av stadsgränsen mot Mölndal och landsbygden. Folkmängden, som vid införlivningen utgjorde 22 626 personer, uppgick den 1 januari 1945 till 47 949 personer och beräknas uppgå till över 70 000 år 1970. Då församlingen dessutom har en ovanligt stor areal

med från varandra mer eller mindre skilda bebyggelseområden synes en reglering av församlingen ofrånkomlig. Utredningsmannen föreslår, att församlingen uppdelas på två församlingar, och att dessutom vissa områden överföras till angränsande församlingar. Som motiv för sin uppdelning anför Schalling, att Örgryteförsamlingen enligt hans åsikt består av fyra geografiskt skilda delar, nämligen 1) områdena norr och väster Delsjöbäcken utom Gårda, omfattande stadsdelen Lunden och delar av stadsdelarna Bö och Torp, 2) områdena söder om nämnda bäck med stadsdelarna Krokslätt, Skar och Kallebäck samt delar av stadsdelarna Bö och Torp, 3) det norr om Härianda tjärn belägna Sävenäsområdet samt 4) stadsdelen Gårda. Sävenäsområdet, som ligger helt avskilt från den övriga församlingen, anser Schalling böra förenas med den föreslagna Härianda församling. Vidare bör Gårda (utom sydligaste delen, som skulle hänföras till den nybildade S:t Sigfrids församling) fördelas mellan Kristine församling och den föreslagna S:t Pauli församling. Den ovannämnda första församlingsdelen, som 1 januari 1945 hade omkring 16 000 invånare, anser Schalling böra bilda en ny Örgryte församling med Örgryte nya kyrka som församlingskyrka. Den andra, södra församlingsdelen med en folkmängd vid samma tidpunkt om likaledes cirka 16 000 personer, skulle utgöra en nybildad S:t Sigfrids församling. Gränsen mellan de båda Örgryteförsamlingarna skulle dragas från Tomte- och Alelundsgatorna ner till Danska vägen, österut till Örgrytevägen, denna gata söderut över S:t Sigfridsplan, Delsjövägen och vidare österut. P å så sätt skulle Örgryte gamla kyrka komma att ligga inom S:t Sigfrids församling och kunna göra tjänst som församlingskyrka, varigenom ny kyrkobyggnad ej skulle behöva komma ifråga. Församlingen och dess prästerskap hava tillstyrkt Schallings förslag under framhållande, att detsamma skulle medföra en avsevärd förbättring av de kyrkliga arbetsmöjligheterna, även om invändningar kunna göras mot den föreslagna gränsdragningen i Gårda. Kyrkonämnden tillstyrker Schallings förslag men påyrkar dess genomförande först fr. o. m. 1 januari 1947. Domkapitlet biträder kyrkonämndens förslag, varvid dock må erinras därom, a t t domkapitlet i sitt ovan berörda utkast till regleringsförslag förordar, att hela stadsdelen Krokslätt överföres till Johannebergs församling, som kompensation för förluster till Vasa och Annedals församlingar. Kyrkofullmäktige hava däremot hemställt, att den kyrkliga samfälligheten i Göteborg ej måtte åläggas att vidtaga de av kyrkonämnden förordade delningarna av bl. a. Örgryte församling. Kammarkollegiet biträder i huvudsak Schallings förslag dock med den erinran, a t t den del av Gårda, som tänkts bliva överförd till S:t Pauli församling, i stället bör överföras till den av kollegiet föreslagna Gamlestads församling, eftersom kollegiet framhållit, att denna församling ännu ej bör upp-

58 delas i S:t Pauli och Nylöse församlingar. Den företagna utbrytningen av S:t Sigfrids församling anser däremot kollegiet böra komma till stånd på grund av i utredningen anförda skäl. De sakkunniga hava, såsom av det föregående redan framgått, i likhet med utredningsmannen föreslagit, att hela stadsdelen Sävenäs lägges till den nybildade Härlandaförsamlingen. Men dessutom hava de sakkunniga förordat icke blott, såsom Schalling föreslagit, att större delen av stadsdelen Gårda skulle överföras till angränsande församlingar, utan även a t t det skulle förfaras på samma sätt med den stora, folkrika och i stark utveckling varande stadsdelen Krokslätt. Framhållas må, att domkapitlet varit inne på samma linje i sitt regleringsutkast i vad detta berörde Johannebergs församling. Slutligen må erinras om att de sakkunniga jämväl föreslagit, a t t ett mindre f. n. praktiskt taget obefolkat område i stadsdelen Torp, skall överflyttas till den nybildade Härlandaförsamlingen, medan å andra sidan den del av stadsdelen Torp, som enligt gällande församlingsindelning tillhör Gamlestads församling, överförts till Örgryte församling, dit den realiter redan hänförts. Detsamma gäller om en mindre, f. n. obebyggd del av stadsdelen Lunden. Sammanfattningsvis skulle sålunda enligt de sakkunnigas förslag från Örgryte församlings nuvarande område med dess till nära 48 000 uppgående folkmängd nedanstående områden överflyttas till angränsande församlingar. Till den nybildade Härlandaförsamlingen överföres dels hela stadsdelen Sävenäs med cirka 2 200 invånare och en väntad stegring till drygt det dubbla under de närmaste 3 a 4 åren, dels av stadsdelen Torp det område, som ligger öster om Delsjövägen och norr om Welandergatans förlängning, hittills praktiskt taget obebyggt men till följd av planerad bebyggelse inom kort torde uppnå en befolkningssiffra av bortåt 900 personer, dels slutligen de smärre områden av stadsdelarna Kålltorp och Bagaregården, som f. n. egentligen (enligt gällande församlingsindelning) tillhöra Örgryte församling, ehuru de personer, som äro bosatta där, f. n. äro kyrkoskrivna i Gamlestads församling. Johannebergs församling åter erhåller största delen av stadsdelen Krokslätt med f. n. över 9 000 invånare men med en planerad bebyggelse med utrymme för bortåt 3 000 under de allra närmaste åren. Den västligaste, ännu obebyggda delen av Krokslätt med på längre sikt planerade bostadsbyggen för mer än 2 200 personer, bör däremot enligt de sakkunnigas mening tillfalla Annedals församling. Av stadsdelen Gårda slutligen, som enligt prognoserna icke visar någon tendens till ökning utan snarare tvärtom, skulle Kristine församling erhålla det område, som begränsas i söder av Dämmevägen och i öster av Norra Kustbanegatan, medan till Vasa församling överföres den del av Gårda, som ligger söder om Dämmevägen. Genom de sålunda vidtagna gränsregleringarna skulle Örgryte församling komma att erhålla följande gränser: I norr dels gränslinjen mellan å ena sidan stadsdelarna Gårda och Lunden och å andra sidan Olskroken och Bagare-

59 gården utefter Red bergsvägen—Gubberogatan—Mintensgatan—Nobelplatsen —Nobelgatan, dels gränslinjen mellan stadsdelarna Torp och Kålltorp utefter sistnämnda gata — Kärralundsgatan—Göketorpsgatan och över till Delsjövägen, som följes söderut till Welandergatans förlängning åt öster till förenämnda gränslinje, dels slutligen gränslinjen mellan å ena sidan stadsdelen Delsjön och å andra sidan stadsdelarna Kålltorp och Sävenäs. Församlingens gräns i öster och söder utgöres av stadsgränsen samt i väster av Mölndalsån och Gårdas östra stadsdelsgräns till Dämmevägens förlängning, samt utefter denna till Norra Kustbanegatan—Mölndalsån—Gullbergsån. Detta område omfattar sålunda hela stadsdelarna Lunden, Bö, Skar, Kallebäck och Delsjön, större delen av stadsdelen Torp (utom området öster om Delsjövägen och norr om Welandergatans förlängning) samt av stadsdelen Gårda slutligen det område, som i söder begränsas av Dämmevägens förlängning och i väster av Norra Kustbanegatan. Församlingens folkmängd skulle genom de vidtagna åtgärderna komma att uppgå till i runt tal 30 000 personer, vilket innebär en minskning av icke mindre än 17 a 18 000 personer. De sakkunniga hava dock ansett sig böra överväga frågan om en församlingsdelning i anslutning till Schallings förslag, vilket förslag avsåg a t t avskilja området söder om Delsjöbäcken till en särskild församling. Då likväl de sakkunniga finna mycket starka skäl tala för a t t hela stadsdelen Krokslätt på ovan angivet sätt överflyttas från Örgryte till angränsande församlingar, varigenom inom ifrågavarande församlingsområde återstår en folkmängd av endast cirka 7 300 personer, anse de sakkunniga tillräckliga skäl icke f. n. föreligga för en delning. Skulle den av Schalling föreslagna församlingsgränsen flyttas något norr ut, så att den nya församlingen skulle komma att omfatta hela området söder om Örgrytevägen — Danska Vägen—Bögatan—Anders Zornsgatan—Welandergatan (i stället för Delsjöbäcken) — på vilken tanke de sakkunniga även varit inne — skulle denna åtgärd icke höja det nuvarande invånarantalet med mer än omkring 250 personer. Av skäl som ovan anförts hava sålunda de sakkunniga, trots att en församlingsdelning i detta fall icke skulle påkalla nytt kyrkobygge, då i enlighet med Schallings förslag Gamla Örgryte kyrka åtminstone tillsvidare skulle kunna fungera som församlingskyrka, icke ansett behov föreligga av en delning av Örgryte församling utan nöjt sig med a t t föreslå genomförandet av ovan förordade överflyttningar till angränsande församlingar. Det torde ankomma på vederbörande kyrkliga myndigheter att vid en senare tidpunkt, om befolkningsutvecklingen skulle motivera en ny reglering, vidtaga de åtgärder, som omständigheterna påkalla. Då enligt de sakkunnigas förslag såväl Örgryte nya som gamla kyrka fortfarande komma a t t vara belägna inom Örgryte församling, torde den av klockaren och organisten E. Torbiörnson gjorda framställningen rörande sin tjänst icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

F ö r s a m l i n g a r n a s d o n a t i o n e r och fonder. Såsom redan inledningsvis framhållits hava de sakkunniga — i likhet med kammarkollegiet — funnit det lämpligt, att ur utredningsmannens förslagutbryta och särskilt för sig, efter frågorna om själva församlingsregleringen, behandla frågor rörande församlingarnas donationsfonder och därmed sammanhängande spörsmål. Utredningsmannen har med åberopande av innehållet i gällande donations bestämmelser i allmänhet föreslagit överföringar av donationer helt eller delvis endast i sådana fall, då nybildningar av församlingar enligt hans förslag bör äga rum, medan däremot enbart gränsregleringar, varigenom en församling antingen blivit större eller mindre, än den f. n. är, icke föranlett uppdelning av förefintliga donationer mellan de av resp. gränsregleringar berörda församlingarna. Schallings förslag till bestämmelser i vad de avse de olika församlingarnas donationer begränsar sig därför till följande. För Domkyrkoförsamlingen och Haga församling avsedda donationer och andra medel skola gemensamt förvaltas enligt för dem meddelade bestämmelser. De för Gamlestads församling avsedda donationerna skola tillkomma S:t Pauli församling med undantag för Syster Mathildas donationsfond, som skall lika fördelas mellan de tre föreslagna församlingarna. Av de för nuvarande Karl Johans församling avsedda fonderna skola David Carnegies donationsfond och makarna J. A. Sjöbloms barnbeklädnadsfond överlämnas till Kungsladugårds församling. Syskonen Ahrenbergs fond samt Karl Johans söndagsskolefond skola delas lika mellan Karl Johans minskade församling och Kungsladugårds församling. Teresia Brockmans fond skall mellan båda församlingarna delas i förhållande till folkmängden vid delningens ikraftträdande. Av nuvarande Lundby församlings donationsfonder skall Johannes och Rudolf Svenssons fond överlämnas till Brämaregårdens församling. Jonas och Gustaf Eichwurzels fond, fru Ingeborg Eketräs fond och Victoria Ssevrins donation skola mellan båda församlingarna delas i proportion till folkmängden vid delningens ikraftträdande. Vid utdelning av understöd från Ada Josefina Lindbloms donation skall hänsyn tagas även till behov inom Brämaregårdens församling. Fonden för kapellbyggnad i Krokslätt i nuvarande Örgryte församling skall tillkomma S:t Sigfrids församling, medan församlingens diakonifond skulle delas mellan de båda församlingarna i proportion till folkmängden. Av J. A. Haugstens donation skulle, sedan ett av domkapitlet bestämt belopp avsatts som vederlag för

61 vård av donators gravplats, återstoden fördelas efter angivna grund. De för fondernas användning gällande bestämmelser skola i övrigt fortfarande gälla, Beträffande medel, som icke direkt tillkomma en församling utan en sammanslutning inom denna eller stå under särskild förvaltning, torde enligt Schalling ankomma på resp. sammanslutning eller stiftelse att fatta beslut, i vad mån en församlingsdelning kan giva anledning till särskilda bestämmelser angående verksamhetens omfattning och därmed medlens disposition. De lokala myndigheterna i Göteborg hava, i den mån de yttrat sig i ämnet, i regel icke haft något att erinra mot utredningsmannens förslag. Enda undantaget utgör Örgryte församlings prästerskap, som i sitt yttrande påpekar, att i det av Kungl. Maj:t fastställda reglementet för Örgryte församlings diakonifond är föreskrivet, att fördelning av fondens tillgångar icke får äga rum, om någon del av Örgryte nuvarande församling utbrytes från densamma och tillföres annan församling. Denna bestämmelse har enligt prästerskapets mening icke iakttagits i utredningen. Vidare har anförts, att det tillsvidare saknade betydelse om Örgryte eller S:t Sigfrids församling finge hand om Anna M. Wennerholms minnesfond, då det måste dröja avsevärd tid innan den vuxit till sådant belopp, att utdelning kunde ske. Det syntes dock riktigast, att denna fond tillfördes S:t Sigfrids församling, enär Anna Wennerholm, till vilkens minne den stiftats, tillhört den del av Örgryte, som var avsedd att ingå i nämnda församling. Kammarkollegiet har heller icke någon erinran mot förslaget i vidare mån än som betingas av kollegiets ändrade förslag till indelning av den nuvarande Gamlestads församling samt vissa framställda önskemål beträffande fondernas fördelning. I övrigt anför kollegiet: Förefintliga donationer inom Domkyrkoförsamlingen, Haga, Oskar Fredriks, Annedals, Vasa och Johannebergs församlingar beröras icke av indelningsförslaget, då dessa församlingar till sina områden föreslås oförändrade. Beträffande Gamlestads församling har kollegiet föreslagit den ändring i utredningsmannens förslag att, sedan visst område av församlingen gemensamt med visst område av Örgryte församling utbrutits till ny församling, Härianda församling, det område i övrigt av Örgryte, som av utredningsmannen tillförts en blivande S:t Pauli församling, i stället tillförts Gamlestads församling. Någon uppdelning av Gamlestads församling i de föreslagna S:t Pauli och Nylöse församlingar har kollegiet icke ansett nu böra ske. Vid sådant förhållande och då S:t Pauli kyrka med kringliggande område kvarblir hos Gamlestads församling, torde måhända böra utsägas att församlingens donationer bibehållas vid Gamlestads församling med undantag för Syster Mathildas donationsfond, som bör fördelas med 2/3 på Gamlestads och V3 på Härianda församling. Masthuggsförsamlingens enskilda donationer stanna utan vidare föreskrift inom den ökade församlingen. Beträffande Karl Johans församling, varifrån till ny församling utbrytes Älvsborgs för-

samling, torde bestämmelser böra meddelas på sätt utredningsmannen föreslagit. Jämväl beträffande Lundby och Brämaregårdens församlingar biträder kollegiet utredningsmannens förslag i fråga om förefintliga donationer. Beträffande örgryte församlings diakonifond åter anför kollegiet: Diakonifonden har av utredningsmannen föreslagits till fördelning mellan Örgryte minskade församling och S:t Sigfrids församling i proportion till folkmängden vid delningens ikraftträdande. Delningsförslaget strider sålunda icke mot förvaltningsbestämmelserna för fonden, då ingen del tillägges den från Örgryte delvis bildade nya Härianda församling. Vad Örgryte församlings prästerskap härutinnan anfört torde sålunda icke böra föranleda åtgärd. Beträffande åter Wennerholms minnesfond torde vid nu upplysta förhållanden bestämmelse böra meddelas, att denna fond tillföres S:t Sigfrids församling. I övrigt biträder kollegiet vad utredningsmannen föreslagit. De sakkunniga dela utredningsmannens principiella inställning till donationsmedlens fördelning. Tillämpas dessa principer på de sakkunnigas ovan framlagda förslag till församlingsindelning i Göteborg, kommer man till följande resultat. För Domkyrkoförsamlingen och Kristine församling avsedda donationer och andra medel skola gemensamt förvaltas enligt för dem meddelade bestämmelser. För Gamlestads församling redovisas i Schallings utredning följande donationer: 1. Änkefru Sophie Ekmans donationsfond, behållning kr. 10 399: 62, varav kapital 10 000: —, stiftad 1903 av änkefru Sophie Ekman, f. Kurck, med föreskrift, att årliga avkastningen skall användas för att genom församlingens diakonissa utdelas till behövande inom församlingen med tillägg att, därest församlingen kommer att delas, fonden skall tillfalla den församling, som ligger närmast omkring nuvarande S:t Paulikyrkan. 2. A. Carlssons donationsfond, behållning kr. 1 052: 81, varav kapital 1 000: —, stiftad år 1912 av herr A. Carlsson med föreskrift, att räntan skall användas för att vid högtidliga tillfällen kläda kyrkans altare »med blommor eller grönt». 3. Syster Mathildas donationsfond, behållning kr. 3 099: 40, stiftad 1914 av ett antal damer med föreskrift, att räntan skulle disponeras av diakonissan Mathilda Josefina Sällström under hennes livstid och därefter »till församlingens diakonissverksamhet under kyrkorådets förvaltning». Vid denna tid fanns enligt uppgift, som muntligen lämnats av kyrkoherden V. Södergren, blott en diakonissa i församlingen. 4. Apotekaren K. Danielssons donationsfond, behållning kr. 50 112: 17, varav kapital 50 000: —; stiftad år 1924 av apotekaren K. Danielsson med föreskrift, att ränteavkastningen skall användas »till understöd åt fattiga sjuka, framför allt sjukliga ensamstående personer, som ej åtnjuta offentligt understöd, folkpension undantagen, eller verksamhet till förmån för sådana, samt att om församlingen kommer att delas, donationen skall tillfalla den del av församlingen, som har S:t Pauli kyrka till församlingskj^rka.

5. Biskop Viktor Rundgrens donationsfond, behållning kr. 12 869: 96, stiftad år 1925 av biskopen V. Rundgren med föreskrift att avkomsten, sedan 1/10 lagts till kapitalet, skall användas »i första hand till vården av donators grav och till den del, som eventuellt blir över, till beklädnad av fattiga konfirmander inom församlingen i enlighet med kyrkoherdens i sådant avseende givna anvisningar». Härtill kommer enligt vad de sakkunniga inhämtat ytterligare en fond, nämligen Direktör Axel Karlssons donationsfond å kr. 3 500: —, varav avkastningen skall utdelas genom diakonissorna till beklädnad av fattiga barn i församlingen. Då någon uppdelning av Gamlestads församling enligt de sakkunnigas förslag icke bör företagas i vidare mån, än att en ny församlingsbildning kommer till stånd, nämligen Härianda församling, få de sakkunniga — i likhet med kammarkollegiet — föreslå, att moderförsamlingens donationer bibehållas med undantag för Syster Mathildas donationsfond, som bör fördelas med 2/3 på Gamlestads och 1j3 på Härianda församling. Från Haga, Masthuggs och Oskar Fredriks församlingar hava de sakkunniga icke infordrat några uppgifter rörande deras donationer, då dessa församlingar enligt de sakkunnigas förslag få bibehålla sina hittillsvarande församlingsbor. Däremot hava de sakkunniga kompletterat de i kammarrådet Schallings utredning meddelade uppgifterna rörande församlingarnas donationer och fonder med vissa uppgifter från en del församlingar, som ej beröras av hans regleringsförslag, nämligen Annedals, Vasa och Johannebergs församlingar. Enligt kyrkorådets kassaförvaltare i Annedals församling äger sålunda denna församling följande fonder: 1. Gustava och J. A. Johanssons fond, behållning kr. 10 000: —, av vilken räntan får utdelas till beklädnadshjälp åt fattiga konfirmander inom församlingen. Om nuvarande Annedals församling skulle i kyrkligt avseende delas, skall fonden förvaltas av det kyrkoråd, som är tillsatt för den församling, vari nuvarande stadsdelen Annedal ingår, och endast barn från nämnda stadsdel på förenämnda sätt beklädas. 2. Axel Ringströms minnesfond, behållning kr. 7 922: 81. Av räntan lägges till kapitalet 10 % varje år. Räntan utdelas genom kyrkorådet till församlingens fattiga före jul. 3. Olof Asklunds fond för behövande i Annedal, behållning kr. 5 000: —. 4. Änkefru Terese Brockmans donationsfond för fattiga, behållning kr. 2 000: —. 5. Gammal Annedalsbos fond till församlingens fattiga och sjuka, behållninokr. 5 000: —. 6. Annedals församlings hjälpfond, behållning kr. 350: —. Kyrkoherden i Vasa församling har lämnat följande uppgifter rörande församlingens donationer: 1. Anna Brags fond, behållning kr. 16 953: 14, stiftad 1911 med föreskrift, att medlen skola utdelas genom diakonissans försorg. Genom Kungl. Majts förord-

64 nande den 12 oktober 1928 bestämdes, att avkastningen skall delas lika mellan Vasa och Johannebergs församlingar. 2. Hildas minne, behållning kr. 26 248: 65, stiftad 1913 med föreskrift, a t t fonden skall förvaltas av Vasa församlings kyrkoråd och avkastningen användas till beredande av sanatorievård åt fattiga unga flickor, som äro i behov av sådan vård. Efter delningen 1928 skall avkastningen delas lika mellan Vasa och Johannebergs församlingar. 3. Skräddaremästare Johan Leonard Johanssons fond till Vasakyrkans prydande, behållning kr. 8 373: 32, stiftad 1914 med föreskrift, att avkastningen skall användas till Vasakyrkans prydande på sätt, som Vasa församlings prästerskap och kyrkoråd bestämma. 4. Hedvig och Wilhelm Lindegrens fond, behållning kr. 5 242: 68, stiftad 1916 med föreskrift, a t t r ä n t a n skall utdelas årligen strax före jul till behövande, företrädesvis äldre, statskyrkan hängivna kvinnor boende i församlingen. Halva r ä n t a n bör tillfalla pauvres honteux, vilka erhålla 50 kr. vardera, andra hälften a n d r a behövande, vilka böra få minst 10 kr. vardera. Vid eventuell ny territorialindelning skall kapitalet odelat fortfarande tillhöra Vasa församling. 5. Alma Kindals beklädnadsfond för medellösa konfirmander, behållning kr. 10 866: 25, stiftad 1919. R ä n t a n skall årligen användas för beklädnad av medellösa konfirmander, under det a t t kapitalet ej får förminskas. Efter delningen 1928 skall avkastningen delas lika mellan Vasa och Johannebergs församlingar. 6. Carl Fredrik Sandens fond, behållning kr. 5 997: 21, stiftad 1920. Årliga avkastningen skall utdelas till fattiga inom Vasa församling. Efter delningen 1928 skall avkastningen delas lika mellan Vasa och Johannebergs församlingar. 7. Vasa församlings bokfond, behållning kr. 6 732: 92, stiftad 1924. Ränteavkastningen användes till inköp och utdelning av gedigen uppbyggelselitteratur å t konfirmander eller andra församlingsmedlemmar efter anvisning av församlingens kyrkoherde efter samråd med övriga präster i församlingen. Det är givarnas önskan, a t t fonden och dess avkastning i händelse av församlingsdelning odelade tillkomma den blivande Vasaförsamlingen. 8. Fröken Nicoline Lindbergs fond, behållning kr. 5 460: 79, stiftad 1928. Behållningen tillfaller diakonissverksamheten i Vasa församling. I den händelse Vasa församling kommer a t t delas, skall denna summa tillhöra den nuvarande församlingen för all framtid. 9. Lars och Signe Brinks gåvofond, behållning kr. 2 165: 70, stiftad 1930. Ränteavkastningen användes till diakoniss verksamhet för fattiga och sjuka. I händelse av blivande församlingsdelning skall fonden odelad tillhöra den församling, som har Vasakyrkan till sin församlingskyrka. 10. * Prosten C. H. Thöléns fond för pauvres honteux, behållning kr 10 892: 47, stiftad 1942. Efter hörande av församlingsdiakonissan utdelas vid julutdelningen avkastningen i poster icke understigande 25 kr. för vardera. Å donationsurkunden ha kyrkorådsledamöterna J . A. Walthén, E. M. Eliasson och B. Törnqvist antecknat, a t t de ofta hört prosten Thölén beklaga, a t t fonder som givits åt Vasa församling genom församlingsdelning delvis kommit a t t tillfalla andra församlingar. Att han intet skrivit till förebyggande av detta på sin egen donationsurkund torde förklaras därav, a t t denna avfattats på hans sista sjukläger. Undertecknarna äro övertygade, a t t det varit donators bestämda vilja, a t t omförmälda fond skulle i sin helhet alltid tillkomma Vasa församling oberoende av eventuell församlingsdelning eller förändring av församlingens gränser. Prosten Thöléns efterlämnade

05 maka, fru Hedvig Thölén, har på donationsurkunden antecknat, a t t det med den kännedom hon har om sin make är hennes bestämda övertygelse, a t t hans önskan beträffande denna fond är, a t t den helt skall disponeras av den församling, som bär namnet Vasa församling och har Vasakyrkan till sin församlingskyrka. 11. Vasa församlingshus kassa, behållning kr. 9 122: 70. Till minne av den 10 mars 1918 mottog kyrkoherde Thölén av grosshandlanden Chr. Carlander såsom gåva 5 000 kr. för ett blivande församlingshus. 12. Hilda Perssons fond, behållning kr. 2 006: 67, stiftad 1944 för årlig utdelning till jul med 200 kr. till fattiga och sjuka inom församlingen. D e s s u t o m tillfaller V a s a församling delar a v a v k a s t n i n g e n a v vissa fonder, som f ö r v a l t a s a v d o m k y r k o r å d e t . F r å n p a s t o r s ä m b e t e t i Johannebergs församling slutligen h a r b e k o m m i t s följande u t d r a g b e t r ä f f a n d e dispositionen a v de a v V a s a odelade församling t i l l k o m m a n d e a n d e l a r n a i a v k a s t n i n g e n a v vissa Göteborgs D o m k y r k o f ö r s a m ling t i l l h ö r a n d e fonder ä v e n s o m r ö r a n d e dispositionen a v V a s a odelade församlings fonder. E n l i g t K u n g l . Maj:ts b r e v d e n 12 o k t o b e r 1928 b e s t ä m d e s a t t andelen i avkastningen från en var av Joh. Chr. Wulfs fond, Margareta Ingmans fond, Anna Br. Bergmans fond, Fr. Ulr. von Åkens fond, Anders J a k o b Retzius' änkas fond, Axel Borgenströms fond, Christina Sjöbergs fond, Daniel Östergrens fond, Amici Lazarorums fond och Maria Christina Junkers fond i Göteborgs Domkyrkoförsamling delas lika mellan Vasa nybildade församling och Johannebergs församling, a t t andelen i avkastningen från H a n n a Maria Elisabeth Jonssons fond i Domkyrkoförsamlingen tillfaller varannan gång Vasa nybildade församling och varannan gång Johannebergs församling, a t t andelen i avkastningen från C. P. Monthells beklädnadsfond i Domkyrkoförsamlingen delas lika mellan Vasa nybildade församling och Johannebergs församling, den domkyrkorådet enligt nådigt beslut den 1 maj 1914 förbehållna r ä t t e n a t t underställa denna fråga Kungl. Maj:ts prövning dock oförkränkt, a t t följande Vasa odelade församlings fonder, nämligen Anna Brags fond, fonden Hildas minne, Alma Kindals beklädnadsfond och C. F . Sandens fond skola förvaltas av Vasa nybildade församlings kyrkoråd, men årliga ränteavkastningen lika fördelas mellan Vasa nybildade församling och Johannebergs församling, samt a t t Hedvig och Wilhelm Lindegrens donation och Vasa församlings bokfond ävensom Vasa församlings kyrkokassa för kyrkans prydande och Vasa församlingshus kassa skola till kapital och r ä n t a odelade tillfalla Vasa nybildade församling. F o n d e r n a ä r o följande: A. Förvaltade av Domkyrkorådet och Vasa kyrkoråd: Joh. Chr. Wulfs fond m. fl. av vilkas avkastning viss andel skall tillfalla Johannebergs församling enligt Kungl. Maj.ts förordnande i sammanhang med församlingens nybildning den 1 januari 1929. B. Förvaltade av Johannebergs kyrkoråd: Fröken Dagmar Wijks fond för blivande kyrkas i Johanneberg prydande, behållning kr. 2 898: 06. Fröken Hilda Charlotta Perssons minnesfond till fattiga och obemedlade sjuka behållning kr. 2 045: 29.

66 C. Förvaltade av pastorsämbetet i Johanneberg: Fröken Ada Justina Jacobsons fond för Johannebergskyrkans prydande, behållning kr. 4 647: 75. Herr J. A. Olofssons fond för Johannebergskyrkans prydande, behållning kr. 2 983: 45. Gåvomedel till ett blivande församlingshus i Johanneberg, behållning kr. 3 824: 14. Gåvomedel till församlingshemsinredning, behållning kr. 3 100: —. Efter att hava tagit del av donationsbestämmelserna hava de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande fonder i Annedals, Vasa och Johannebergs församlingar skola kvarbliva hos resp. församlingar. För nuvarande Karl Johans församling avsedda enskilda donationer och därmed likartade medel äro enligt Schalling följande (uppgift 1942): A. Under kyrkorådets förvaltning (kr. 201 677: 54). 1. Roempkeska donationen, behållning kr. 1 375: 63, stiftad genom testamente 1835 av Johanna M. Roempke med föreskrift, att kapitalet skall tillhöra Karl Johans kyrka med skyldighet att för alltid svara för Roempkeska gravens underhåll, samt att årliga räntan utdelas till fyra personer inom församlingen. 2. Sandbergska donationen, behållning kr. 90 045:50, stiftad av G. Sandberg genom testamente till grundfond för »en bildningsskola för fattiga arbetares barn, av vilken fond räntan må användas till skolans vidmakthållande». Fonden förvaltas av en särskild styrelse, vari kyrkoherden är ordförande. Då syftemålet ännu icke realiserats, lägges årliga räntan till kapitalet. Avkastningen skall enligt beslut av Kungl. Maj:t utgå till slöjdundervisningen vid högre allmänna läroverket i Majorna. 3. David Carnegies donationsfond, behållning kr. 29 976: 35, stiftad jämlikt testamente av D. Carnegie 1887 genom gåva i september 1890 av aktiebolaget D. Carnegie & C:o å kr. 25 000: — med föreskrift, att årliga avkomsten skall användas till avlönande av en av kyrkorådet anställd diakonissa för fattiga sjuka i församlingen och till i sammanhang därmed nödiga utgifter, samt att, om kyrkorådet ej längre vill åtaga sig nämnda uppdrag, fonden återställes till A.-B. D. Carnegie & C:o. 4. Hedvig Mollbergs minne, behållning kr. 1 377: —, stiftad genom gåva till Karl Johans församling 1908 av arvingarna till folkskollärarinnan Hedvig Mollberg med föreskrift, att av räntan erforderligt belopp anslås för underhåll av Hedvig Mollbergs grav på Västra begravningsplatsen, att återstoden av räntemedlen, på sätt av vederbörande förste lärare bestämmes, användes till beklädnad av fattiga skolbarn i församlingen, samt att fonden skall, därest Karl Johans församling delas, tillfalla den församling, inom vilken skolhuset vid Koopmansgatan eller dess eventuella motsvarighet är beläget. 5. Margaretas fond, behållning kr. 1 313: 34, stiftad genom gåva 1912 av Hilda Laura Brattberg till kyrkorådet med föreskrift, att årliga räntan skall användas till att bereda en sömmerska tillfälle att under sommartiden vistas på landet eller i skärgården. 6. Paganders donationsfond, behållning kr. 54 043: 20, stiftad genom gåva 1918 till Karl Johans församling med föreskrift, att ränteavkastningen skall i poster om minst 50 kr. utdelas till fattiga äldre hederliga personer, företrädesvis kvinnor, samt att, om Karl Johans församling delas eller någon del därav utbrytes, fonden skall odelad förvaltas av kyrkorådet i den församling, som har Karl Johans kyrka till församlingskyrka. Vidare har stadgats att de, som bo inom området för den

nuvarande Karl Johans församling, skola äga rätt till understöd, och att därvid bör tillses, att om möjligt en rättvis fördelning göres mellan den nuvarande församlingens olika delar. 7. Makarna J. A. Sjöbloms barnbeklädnadsfond, behållning kr. 8 256: 36, stiftad 1929 av makarna Sjöblom. Av fondens ränteavkastning skall årligen 10 procent läggas till kapitalet. Återstoden av ränteavkastningen skall årligen användas till inköp av kläder och fotbeklädnad åt välartade, mindre bemedlade skolgossar från tredje klassen av folkskolan i Karl Johans församlings västra del, vilka icke äro berättigade till understöd av fattigvården. 8. Jubileumsgåvan 1926, behållning kr. 1 192: 30, stiftad genom gåva å 1 000 kr. av »okänd givare». Donationen skall av kyrkorådet såsom fristående fond förvaltas under namn av Jubileumsgåvan 1926. Årliga avkastningen utdelas, utom 10 procent som lägges till kapitalet, till en behövande inom församlingen. 9. Syskonen Ahrenbergs fond, behållning kr. 11 798: 04, stiftad genom gåva 1932 av arvingarna till byråinspektören S. T. Ahrenberg. Medlen skola förvaltas av kyrkorådet i Karl Johans församling, och av dess avkastning skall enligt gåvobrevet 10 procent tilläggas fonden och återstoden vid jultiden, efter församlingssystrarnas förslag och genom deras försorg, utdelas åt »församlingens fattiga, som utmärka sig genom hederlig vandel». I händelse av församlingens delning bör fonden fördelas lika mellan de genom delningen uppkomna församlingarna, och med fonderna och räntorna förfares såsom ovan nämnts. 10. Teresia Brockmans fond, behållning kr. 2 199: 82, stiftad genom testamente av änkefru Teresia Amalia Brockman och överlämnad till kyrkorådet år 1942, är avsedd till stödjande av diakonissverksamheten inom Karl Johans församling. Kyrkorådet beslöt den 7 januari 1942, att avkastningen av den ursprungligen till 2 000 kr. uppgående fonden skulle överlämnas till diakonissverksamhetens vänner inom Karl Johans församling, och att kapitalet skulle fonderas och ställas under revision av kyrkofullmäktige. B. Förvaltade av diakonissverksamhetens vänner i Karl Johans församling (kr. 27 107: 64). 11. Augusta Börjessons minne, behållning kr. 2 107: 64, insamlad av prosten Per Pehrsson under jubileumsåret 1917, skall förvaltas i enlighet med för »diakonissverksamhetens vänner i Karl Johans församling i Göteborg» gällande stadgar. 12. Rudolf och Katarina Stendahls minnesfond, behållning kr. 20 000: —-, stiftad 1929 av änkefru H. Stendahl genom gåva till »Diakonissverksamhetens vänner». 13. Gustaf Werners fond, behållning kr. 5 000: —, stiftad 1930 genom gåva av direktören Gustaf Werner till Diakonissverksamhetens vänner. Avkastningen skall användas till diakonissornas allmänna verksamhet. C.

Under annan förvaltning (kr. 176 597: 64).

14. Mors vila, behållning kr. 110 743: 93, en stiftelse bildad 1922 för att bereda vila och vederkvickelse åt behövande husmödrar inom Karl Johans församling. Kapitalet har insamlats av prosten Pehrsson under jubileumsåret 1917 för att användas i enlighet med stadgar, som den 18 maj 1922 stadfästs av Svenska kyrkans diakonistyrelse. Enligt stadgarna förvaltas medlen av stiftelsens styrelse. I denna är kyrkoherden i Karl Johans församling eller hans ställföreträdare ordförande, en ledamot utses av Karl Johans församlings kyrkoråd och en av styrelsen för Dia-

68 konissverksamhetens vänner i Karl Johans församling samt de båda övriga av stiftelsens styrelse. I händelse av församlingens delning skall stiftelsens verksamhet fortfarande komma den församling tillgodo, som bildas kring Karl Johans ! kyrka. 15. F. d. tjänarinnan Anna Andersdotters donationsfond, behållning kr. 3 822: 47, stiftad genom testamente av Anna Andersdotter med föreskrift, att fonden skall »övertagas och förvaltas av prästerskapet i Karl Johans församling i Göteborg att J efter bästa sätt använda medlen till fattiga barns vård» i församlingen. 16. Kungsladugårds kyrkostiftelse, behållning kr. 40 929:21. Stiftelsen har sitt ursprung i en år 1934 bildad förening, »Kungsladugårds kapellförening», med syfte att åstadkomma en kapellbyggnad i stadsdelen Kungsladugård samt sedermera åt en särskild stiftelse överlåta hopsamlade medel för kapellbygget m. m. År 1936 bildades, med upplösning av föreningen, »Kungsladugårds kapellstiftelse», vars stadgar den 26 november 1936 fastställdes av diakonistj-relsen. Enligt stadgarna har stiftelsen, numera benämnd »Kungsladugårds kyrkostiftelse», till ändamål att uppföra och såsom ägare innehava och förvalta en genom stiftelseintressenternas offervillighet och frivilliga medel i övrigt tillkommen kapellbyggnad inom stadsdelen Kungsladugård av Karl Johans församling i Göteborg. 17. I församlingen finnes en stiftelse, benämnd »Karl Johans ungdomshem», som enligt bokslut per den 31 december 1941 hade kr. 45 229: 70 i tillgångar, varav en fastighet värd kr. 40 000: —, och kr. 25 479: 67 i skulder, varför en kapitalbehållning av kr. 19 750: 03 förelåg. Stiftelsen, vars ändamål är att äga och förvalta den egendom, som genom köp förvärvas för eller genom gåva överlämnas till den kyrkliga ungdomsvården inom Karl Johans församling, står enligt stadgarna under överinseende av Svenska kyrkans diakonistyrelse, som äger vaka över att den uppfyller sitt nämnda ändamål. 18. Karl Johans söndagsskolefond, som i december 1942 utgjorde ett belopp av kr. 1 352: —, har bildats genom avsättning under årens lopp av bidrag från enskilda. Den förvaltas av församlingens söndagsskoleråd, som består av minst 6 personer jämte den präst, som leder söndagsskolan, såsom självskriven ordförande. Enligt uppgift av komminister Carlson är fonden avsedd att vid församlingsdelning delas »lika mellan församlingarna». Majornas skolbarnshem synes utgöra en kommunal inrättning, som icke är att betrakta såsom Karl Johans församling tillhörig. Dessutom har enligt vad de sakkunniga inhämtat tillkommit följande fonder: Augusta Westerlunds donationsfond å kr. 8 000: —, stiftad 1943, och förvaltas av Diakoniss verksamhetens vänner för dess verksamhet inom församlingen. Förre handlanden John Alfred Petterssons fond tillkom 1945 genom testamente vari förordnades, att ett belopp av kr. 10 000: — skulle överlämnas till församlingens kyrkoråd, som årligen skall utbetala till inom Karl Johans gamla församling boende fattiga och behövande personer så stor del av avkastningen som anses önskvärd. Kapitalet får ej röras. Därjämte överlämnades för diakoniverksamheten inom Karl Johans gamla församling ett belopp av kr. 10 000: —. Kapitalet, som ej får röras, skall förvaltas av församlingens kyrkoråd, som i samband med församlingens diakoner och diakonissor beslutar om användningen av den årliga avkastningen. Den avlidnes syster skall till sin död uppbära avkastningen av egendomen.

69 Utom förenämnda fonder finnas enligt uppgift från domkapitlet: Göteborgs f. d. Handtverksskolas understödsfond, stiftad 1881 med en behållning av kr. 3 856: 74. Fonden står under en särskild styrelse, men kontrolleras av församlingens kyrkostämma. Carnegieska Birgittafonden, stiftad 1919 med en behållning av kr. 25 000: —. Fonden innestår hos Carnegies A.-B. och räntan överlämnas till kyrkorådet, så länge kapellet disponeras av församlingen. De sakkunniga anse, att av Karl Johans församlings donationer Hedvig Mollbergs minne enligt donationsbestämmelserna bör överföras till Masthuggs församling, då skolhuset vid Koopmansgatan enligt de sakkunnigas regleringsförslag kommer att ligga i sistnämnda församling. Beträffande Paganders donationsfond vilja de sakkunniga understryka stadgandena i donationsurkunden, att om Karl Johans församling delas eller någon del därav utbrytes, fonden skall odelad förvaltas av kyrkorådet i den församling, som har Karl Johans kyrka till församlingskyrka, men att de som bo inom området för den nuvarande församlingen, skola hava rätt till understöd, och a t t därvid bör tillses, att om möjligt en rättvis fördelning göres mellan den nuvarande församlingens olika delar. Lundby församlings donationer beröras ej av de sakkunnigas regleringsförslag. Den nuvarande Örgryte församlings enskilda fonder för välgörande ändamål m. m. uppgingo den 31 december 1941 enligt Schalling till ett sammanlagt kapital av kr. 153 033: 05 och utgöras av följande fonder. 1. J. A. Haugstens donation, behållning kr. 37 368: 29, stiftad genom testamente den 11 januari 1924 av komministern Johan Albin Haugsten med föreskrift, att av räntan årligen en tiondel skall läggas till kapitalet, tills detta vuxit till minst 45 000, högst 50 000 kr. samt att av årliga disponibla räntan en mindre del skall användas till att hålla testators gravplats å Örgryte nya kyrkogård i värdigt skick men den återstående eller huvuddelen till understöd åt församlingens fattiga''och nödställda ävensom till främjande av den kyrkliga ungdomsvården inom församlingen. Härom skall församlingens prästerskap äga att i samråd med diakonissan eller församlingssyster eller, om mer än en sådan är anställd, med samtliga dessa närmare bestämma. Skulle Örgryte församling delas, skall enligt testamentet fonden fördelas mellan de sålunda uppkomna församlingarna i proportion till invånarantalet. Vid delningen skall dock av fonden först skäligt vederlag för vården av gravplatsen tilläggas den församling, inom vars område gravplatsen är belägen. Fördelning av fondens tillgångar skall däremot icke äga rum, om någon del av församlingen lägges till annan redan befintlig församling. 2. Espersens donation, behållning kr. 1 107: 04, stiftad genom testamente den 20 oktober 1906 av änkefru Sara Lovisa Espersen och tillagd Örgryte kyrka med föreskrift, att av räntan genom kyrkorådets försorg Espersenska familjegraven (å Örgryte nya kyrkogård) väl underhålles och vårdas. Skulle räntan överstiga vad som erfordras till gravens vård och underhåll, äger kyrkorådet befogenhet att använda överskottet till välgörande ändamål av ett eller annat slag.

3. J. G. Grönvalls donation, behållning kr. 9 271: 71, stiftad genom testamente den 9 maj 1908 av översten Carl Grönvall och hans hustru Marie Louise Grön vall å ursprungligen 5 000 kr. med föreskrift, att årliga avkastningen av dessa 5 000 kr. skulle delas i två lika delar. Den ena delen skall årligen vid jultid användas till premier eller belöningar åt mindre bemedlades barn i folkskolan, vilka genom flit och gott uppförande anses förtjäna uppmuntran. Den andra delen skall användas till underhåll av J. G. Grönvalls familjegrav å Örgryte gamla kyrkogård samt dennas förseende vid jul, påsk, pingst och midsommar med en enkel krans av blommor och grönt. Vad av denna senare hälft årligen blir över skall, som en motvikt till penningvärdets fall, sammansparas till en kapitalökningsfond. När denna fond stigit till 500 kr. lägges den till den ursprungliga fonden, varefter med årliga avkastningen förfares som ovan nämnts. För varje gång därefter som ytterligare 5 000 kr. hopsparats förfares på samma sätt. Skulle Örgryte socken införlivas med Göteborg eller eljest »administrativt» undergå förändring, skall fonden städse odelad för sig förvaltas och på föreskrivet sätt användas. 4. Anna M. Wennerholms minnesfond, behållning kr. 368: —, stiftad år 1929 genom gåva av 200 kr. med föreskrift att fonden skall förvaltas av Örgryte församlings prästerskap med kyrkoherden i denna församling som ordförande. Räntan å grundkapitalet samt eventuella gåvor skola läggas till kapitalet till dess fonden vuxit till 1 000 kr., varefter halva räntan skall användas till gåva åt kvinnlig konfirmand i Örgryte församling, högst 50 kr. När fonden vuxit till 5 000 kr., äger Örgryte församlings prästerskap rätt att, sedan nämnda gåva utbetalats, vid jultid disponera resten av räntan till välgörande ändamål inom församlingen. 5. Örgryte församlings diakonifond, uppkommen genom försäljning av en församlingen enskilt tillhörig tomt och för sitt ändamål avsatt av församlingen, behållning kr. 104 918: 01. Enligt av Kungl. Maj:t den 17 maj 1940 fastställt reglemente skall fonden förvaltas av Örgryte kyrkoråd samt tillgångarna placeras på sätt som föreskrives i 8 § lagen om kommunal fondbildning. Årliga avkastningen skall användas för diakonissornas arbete bland sjuka och behövande inom församlingen och, i den mån medlen räcka till, jämväl till beredande av sommarvila åt församlingsmedlemmar, som av diakonissorna finnas vara i behov av sådan hjälp och icke på annat sätt kunna erhålla den. Skulle Örgryte församling komma att delas, skall fonden fördelas på de uppkomna församlingarna i proportion till deras folkmängd vid delningen. Förutom de nu nämnda fonderna härröra från församlingen två fonder, Santessonska donationsfonden (kr. 11 553: 37) och »Torpa Persegårds expropriationsfond» (kr. 1 613: 89), vilka äro prästlönetillgångar och vilkas avkastning årligen upptages på inkomstsidan i den kyrkliga samfällighetens budget. Utom dessa fonder finnas, enligt pastorsämbetets uppgift, åtskilliga fonder, vilkas avkastning uteslutande användes för underhåll av donatorernas gravar. De flesta av dessa donationer äro sammanförda till en »Villkorliga donationers fond», vilken den 31 december 1941 uppgick till kr. 62 270: 65. Däri ingår bl. a. Rambergska donationen (å kr. 1 524: 50 enligt senaste bokslut), som innehåller bestämmelse om att om något överskott uppstår av gravfonden ifråga, detta skall gå till understöd vid jul till någon hjälpsökande inom församlingen. Slutligen förvaltar kyrkorådet även Fru Anna Rings

71 donation, behållning kr. 5 064: 13, som är avsedd till frisäng å Ekmanska sjukhuset (avkastningen är tillsvidare reserverad till viss person). Slutligen finnes en på frivillig väg insamlad fond för kapellbyggnad i Krokslätt, vilken vid sistnämnda årsskifte uppgick till kr. 31 494: 03. Sistnämnda fond, anse de sakkunniga, bör i sin helhet tillkomma Johannebergs församling för avsett ändamål, då enligt de sakkunnigas förslag stadsdelen Krokslätts hela nuvarande befolkning kommer att tillhöra sistnämnda församling. Då endast vissa delar av Örgryte församling utbrytas och läggas till angränsande församlingar böra däremot församlingens övriga fonder, inklusive Örgryte församlings diakonifond, odelade behållas av församlingen. De sakkunniga biträda härutinnan samma mening som utredningsmannen och kammarkollegiet. Enligt de sakkunnigas uppfattning böra sålunda de olika församlingarnas donationer som regel kvarbliva hos de ursprungliga församlingarna. De sakkunniga hava nämligen icke ansett sig böra föreslå uppdelning av fonder i andra fall, än då detta betingats av donationsbestämmelserna eller särskilda skäl förelegat för en dylik åtgärd. Dock bör av billighetsskäl en person, som f. n. åtnjuter understöd från en viss fond, icke förlora denna förmån endast av den anledningen, a t t en församlingsdel, som han f. n. tillhör, överflyttas till en annan församling — förutsatt givetvis a t t donationsbestämmelserna tillåta en sådan tolkning. I likhet med Schalling anse även de sakkunniga, att beträffande medel, som icke tillkomma en församling som sådan, det torde få ankomma på vederbörande sammanslutning eller stiftelse inom församlingen att taga ställning till i vad mån en församlingsreglering kan giva anledning till särskilda bestämmelser.

Evangeliska

brödraförsamlingen

i

Göteborg.

I sin den 27 augusti 1943 till Kungl. Maj:t överlämnade utredning med förslag angående reglering av den territoriella församlingsindelningen i Göteborg lämnar kammarrådet Schalling även en redogörelse för kyrklig verksamhet utom ramen för pastoratsindelningen, med bortseende från organisationer utanför svenska kyrkan. Huvudintresset har därvid ägnats åt den s. k. evangeliska brödraförsamlingen i Göteborg, för vars tillkomst, ändamål och organisation lämnas en kortfattad översikt (sid. 23—24). Däri framhålles bl. a,, att församlingen, som leder sitt ursprung från den böhmiskmähriska brödrakyrkan (brödrauniteten), som år 1457 stiftades av trosfränder till Johan Huss, kom till stånd under andra hälften av 1700-talet. Den utgör en religiös sammanslutning inom svenska kyrkan och förnyar sig själv genom inval av medlemmar, vilkas antal f. n. uppgår till blott 15. Enligt församlingens stadgar, som i vissa delar fastställts av Kungl. Maj:t den 4 december 1936, vill församlingen stå i vänskaplig förbindelse och samarbete med brödrauniteten i Herrnhut och brödraförsamlingen i Stockholm samt verka för kristlig gemenskap och för understödjande av bl. a. det frivilliga kyrkliga arbetet inom Göteborg. Sedan år 1928 står brödraförsamlingens egendom under förvaltning av en stiftelse, Linhultska stiftelsen, vars ordförande utses av Kungl. Maj:t. Brödraförsamlingens kyrka (Nikolaikyrkan) är belägen i stiftelsens fastighet, Kungsgatan 45 i Göteborg, och var intill 1912 förlagd till fastighetens första våning men flyttades vid ombyggnaden detta år till andra våningen. Brödraförsamlingens andliga verksamhet ledes av församlingsföreståndaren, som är medlem av församlingen och vederbörligen ordinerad till präst inom svenska kyrkan. Han har i förhållande till Linhultska stiftelsen och brödraförsamlingen beträffande sin anställning i tillämpliga delar samma rättigheter och skyldigheter som ordinarie präst i svenska kyrkan. Det tillkommer domkapitlet att vid föreståndarebefattningens tillsättande pröva den utsedde prästmannens kompetens och skicklighet och över honom utöva behörigt inseende. Församlingsföreståndaren (pastor) åtnjuter rätt till prästerlig tjänsteårsberäkning men är fri från skyldighet att mottaga missiv till annan prästerlig tjänst. Enligt församlingens stadgar är dess pastor skyldig uppehålla söndaglig gudstjänst för brödraförsamlingens medlemmar i dess egen kyrka.

73 Utredningsmannen har med hänsyn till att det icke förelåg något yrkande från brödraförsamlingens sida i samband med frågan om den territoriella församlingsindelningen i Göteborg vid den tidpunkt, då utredningsmannen avgav sitt utlåtande i ämnet, icke funnit anledning att göra något uttalande rörande brödraförsamlingens ställning till denna fråga. Evangeliska brödraförsamlingen har emellertid senare i en till Kungl. Maj:t den 18 april 1944 ingiven underdånig framställning anhållit, att Kungl. Maj:t ville, då frågan om den territoriella församlingsindelningen i Göteborg avgöres, till prövning och beslut jämväl upptaga frågan om vissa arbetsförhållanden liksom förändring av stadgarna för församlingen av följande innebörd, nämligen att församlingen erhåller r ä t t att svara för gudstjänstlivet och församlingsarbetet i en av de kyrkor inom Göteborg, som ej är församlingskyrka, om möjligt Mariakyrkan inom Kristine församling, i andra hand Utby i Gamlestads församling eller annan därmed jämförlig kyrka i Göteborg och a t t i så fall till denna kyrka få förlägga de gudstjänster, som enligt det kungl. brevet av den 4 december 1936 och enligt § 2 i församlingens stadgar äro förordnade att hållas i församlingens nuvarande kyrka. att dess pastor vid bifall till denna framställning måtte erhålla kyrkoadjunkts förordnande i den ifrågavarande svenska församlingen och att Kungl. Maj:t ville medgiva, att församlingens stadgar ändras i sådan riktning, a t t pastorn må hava rättighet att mottaga missiv i enlighet med av domkapitlet uppgjord tjänstefördelning för den svenska församling, inom vilken evangeliska brödraförsamlingens arbete är förlagt. Vid bifall till vad församlingen sålunda anhållit förbinder densamma sig att svara för det gudstjänstliga livet i en sådan kyrka jämte det församlingsarbete, som lämpligen därtill kan knytas, att med egna medel låta reparera kyrkan och hålla den i stånd samt bestrida kostnaderna för det nämnda församlingsarbetet, att svara för alla i samband med en sådan tjänst förenade löner och utgifter och att i mån av ekonomisk bärkraft avsätta medel till byggandet av en ny församlingskyrka i Göteborg i samband med den ifrågasatta församlingsindelningen. Då församlingen har för avsikt att bifoga ett förslag till stadgar, förändrade i enlighet med dessa åtaganden, men ännu ej hunnit färdigställa det, anhåller församlingen a t t med ett sådant förslag, som för godkännande skall underställas Kungl. Maj:t, få komplettera den gjorda framställningen. Domkapitlet har med underdånig skrivelse den 9 maj 1944 överlämnat evangeliska brödraförsamlingens förenämnda framställning till Kungl. Maj:t, som genom remiss den 4 oktober s. å. anbefallt kammarkollegiet att avgiva

utlåtande i ärendet. Härefter har brödraförsamlingen i en skrivelse den 14 november 1944 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte företaga dess framställning till avgörande i befintligt skick. Församlingen har därvid åberopat, att den icke kunde fatta beslut om ändring av stadgarna, innan frågan om församlingens arbetsförhållanden i enlighet med dess ansökning blivit avgjorda, samt vidare anmält, att församlingen sålunda icke kunde inkomma med det tilltänkta förslaget till stadgeändring. Genom remiss den 16 i samma månad har även berörda skrift överlämnats till kammarkollegiet för a t t biläggas handlingarna i det till kollegiet den 4 oktober 1944 remitterade ärendet. Kammarkollegiet, som ansett, att evangeliska brödraförsamlingens framställning äger direkt sammanhang med förevarande indelningsärende, har därför upptagit densamma till behandling i anslutning till föreliggande församlingsregleringsfrågor. Av brödraförsamlingens ansökning och dess stadgar synes framgå, anför kollegiet, att församlingen nu syftar till att åt sin föreståndare (pastor) giva sådan ändrad ställning, att denne skulle erhålla kyrkoadjunkts förordnande inom territoriell församling i staden, ett förordnande, som han f. n. icke är skyldig a t t mottaga. Församlingen har därvid förbundit sig a t t för sådant fall fullgöra vissa ekonomiska prestationer. Kollegiet finner sig icke kunna medverka till den av församlingen föreslagna anordningen, såvitt den innebär, a t t församlingen för eget gudstjänstbruk erhölle rätt a t t disponera viss kyrka inom territoriell församling i Göteborg. Vad angår frågan om r ä t t för församlingens föreståndare (pastor) a t t mottaga missiv till annans prästerlig tjänst föreligger redan nu möjlighet att förordna honom å sådan befattning. I stadgarna utsäges blott att han är fri från skyldighet att mottaga dylikt missiv. Något hinder för domkapitlet a t t med pastors medgivande missivera honom föreligger alltså icke. Vidkommande frågan om den ändring i stadgarna för församlingen att dess pastor icke skall vara skyldig uppehålla söndaglig gudstjänst för församlingens medlemmar i dess egen kyrka lärer vid angivna omständigheter, och då något förslag till stadgeändring icke framlagts av församlingen, den härutinnan väckta frågan icke böra nu upptagas till prövning. Enligt kollegiets mening bör vid angivna förhållande församlingens framställning icke för närvarande föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd. Församlingen lärer emellertid vara oförhindrad att inkomma med framställning i ovan antydd riktning. I n n a n de sakkunniga fattat ståndpunkt till evangeliska brödraförsamlingens förenämnda framställning har genom benäget tillmötesgående från stiftelsens ordförande, advokat Edvin Gidén, erhållits närmare upplysningar angående Linhultska stiftelsen och evangeliska brödraförsamlingen i form av en den 30 juli 1945 avgiven promemoria, som här nedan in extenso återges. Ordföranden i Linhultska stiftelsens styrelse: Upprinnelsen av denna stif-

75 telse är ett gåvobrev av den 26 juni 1786, varigenom handlanden Sven Linhult och hans hustru Ellika Linhult till »det här i staden befintliga samfund av innevånare, som stå i gemenskap med Evangeliska Brödraförsamlingen» skänkte tomten nr 15 vid Kungsgatan att användas till uppförande av en sal till församlingens sammankomster och andaktsövningar. Den föreståndare, som församlingen därtill utsåge, skulle ensam ha dispositionsrätt till fastigheten. I gemensamt »förordnande och gåvobrev» av den 22 september 1788 förordnade makarna Linhult vidare, dels att deras fastigheter nr 16 i hörnet av Kungsoch Korsgatorna och nr 17 vid Korsgatan gåvos och testementerades till »Brödra Samfundet och Salens inrättning och underhållande i evärderliga tider», dels att deras tomt nr 17 vid Vallgatan skulle »tillfalla Brödra Samhället och av dess föreståndare disponeras i avseende på Sammankomst Salens upprätthållande, dels ock att efter bådas död till salens och husens vidmakthållande ett belopp av 7 000 Rdr Specie skulle tillfalla Brödra Samhället, vilken summa Föreståndaren skulle på säkraste sätt förvalta, fruktbar göra och avkomsten till förenämnda men ej annat ändamål använda». Vidare förordnades, a t t fastigheterna skulle stå under församlingsföreståndarens förvaltning och disposition. Sedan Sven Linhult avlidit, förordnade Ellika Linhult genom testamente den 30 juni 1792, med stöd av ett mellan makarna den 30 juli 1772 upprättat testamente, att såväl gåvobrevet av den 26 juni 1786 som ock makarnas gemensamma förordnande av den 22 september 1788 skulle bliva oförändrade ifråga om egendomens förvaltning samt att jämväl hennes övriga kvarlåtenskap skulle efter hennes död tillfalla evangeliska brödraförsamlingen i Göteborg a t t användas till dess bestånd och förmån. Den donerade egendomen skulle hållas församlingen tillhanda och ej på annat sätt disponeras eller till andra orter inom eller utom riket försändas. Dessutom gjordes det i änkefru Linhults testamente det tillägg beträffande den donerade egendomens förvaltning, a t t densamma skulle utövas gemensamt av brödraförsamlingens i Göteborg föreståndare och fem i testamentet förordnade exekutorer, vilka sistnämnda skulle, i den mån de avginge med döden, ersättas med nya exekutorer, utsedda av församlingsföreståndaren och de återstående exekutorerna bland brödraförsamlingens medlemmar. Beträffande förvaltningen av donationen, som genom högsta domstolens dom den 5 april 1928 förklarades utgöra en stiftelse, har Kungl. Maj:t i nådigt brev till länsstyrelsen i Göteborg den 4 augusti 1928 med ändring av testamentsbestämmelserna förordnat, a t t denna stiftelse, benämnd »Linhultska stiftelsen», skulle fr. o. m. den 16 augusti 1928 förvaltas av en styrelse, bestående av fem personer, av vilka ordföranden skall förordnas av Kungl. Maj:t varje gång för högst fyra år och tre väljas för två år i sänder bland medlemmarna av den gamla evangeliska brödraförsamlingen och den femte skall vara föreståndaren för samma församling.

76 I donationshandlingarna har icke föreskrivits något därom, a t t församlingen skall hålla gudstjänster i församlingssalen vid Kungsgatan. Däremot har församlingen i § 2 i sina nuvarande stadgar föreskrivit, att varje sönoch helgdag hålles gudstjänst i brödraförsamlingens kyrka, varjämte anordnas andra gudstjänster i mån av behov, i regel en gång i veckan. Gudstjänsterna hållas i svenska kyrkans ordning. I ämbetsskrivelse till domkapitlet den 4 december 1936 har Kungl. Maj:t vidare, med fastställande av vissa paragrafer i församlingens stadgar, medgivit, att församlingens kyrka efter invigning finge tagas i bruk för offentlig gudstjänst med nattvardsgång och övriga kyrkliga förrättningar, a t t till församlingens pastor, som skulle utses av Linhultska stiftelsens styrelse, finge kallas en för arbetet särskilt lämplig, vederbörligen ordinerad prästman inom riket, tillhörande den Evangelisk-Lutherska bekännelsen och Svenska Kyrkan, med rättighet för honom till prästerlig tjänsteårsberäkning samt med åliggande a t t fullgöra det arbete, som angåves i § 2 av stadgarna, samt a t t pastorn skulle vara befriad från skyldighet a t t mottaga missivering till annan prästerlig tjänstgöring. Med avseende å församlingens kyrka skulle denna enligt Kungl. Maj:ts nyssnämnda ämbetsskrivelse avses företrädesvis för det frivilliga församlingsarbete och den kyrkliga verksamhet i övrigt, som omförmäles i § 2 i församlingens stadgar, där det bl. a. heter, a t t brödraförsamlingens föreståndare efter överenskommelse skall vara församlingarnas i Göteborg prästerskap till hjälp i det frivilliga församlingsarbetet, varjämte brödraförsamlingen ville upprätthålla och bekosta det arbete, som ålegat biträdande stiftsadjunkt för värnpliktig ungdom m. m. i Göteborg ävensom annat frivilligt kyrkligt arbete, som kunde vara önskvärt. Enligt § 11 i församlingens stadgar fordras för beslut om ändring av bl. a. § 2 i stadgarna Kungl. Maj:ts godkännande. Därest församlingen skulle vilja ägna sig åt annat kyrkligt arbete än det i de nuvarande stadgarna bestämda, eller om församlingen ville befrias från skyldighet att hålla gudstjänster i sin kyrka, eller om församlingen skulle vilja flytta sin verksamhet till annan plats än sin nuvarande kyrkolokal, eller om stiftelsen skulle vilja omändra kyrkolokalen i sin fastighet till annat ändamål, eller om stiftelsen skulle önska försälja fastigheten, torde detta icke kunna låta sig göra utan Kungl. Maj:ts medgivande. Församlingen har förklarat sig beredd att göra ansökan hos Kungl. Maj:t om ändring av gällande bestämmelser för möjliggörande av att verksamheten överflyttas till annan lokal och erhåller lämpliga nya uppgifter. De sakkunniga anse det uppenbart, att brödraförsamlingens kyrkosal i fastigheten vid Kungsgatan såtillvida är illa belägen, som den ligger endast några tiotal meter från domkyrkoplanen och alltså i skuggan av domkyrkan med dess rika gudstjänstliv. Det måste anses vara ett intresse av första ordningen för församlingen att kunna få sina gudstjänster förlagda till annan

plats och då lämpligen till ett av de kapell, som finnas i Göteborg. Kunde församlingens gudstjänster och övriga verksamhet förläggas till ett sådant, kunde den säkerligen också bättre utnyttja sin pastor och sina betydande ekonomiska resurser i församlingsarbetet och den sociala verksamheten, något som församlingen själv önskar och som mer än nu kan komma det andliga livet i Göteborg till godo. Då denna församlings gudstjänster hållas enligt den svenska kyrkans ordning och ha karaktären av allmänna gudstjänster, bör hinder icke föreligga a t t förordna församlingens pastor till kyrkoadjunkt inom någon av stadens församlingar för upprätthållandet av gudstjänsterna i ett visst kapell. Det bör alltså ankomma på domkapitlet att meddela sådant förordnande. Församlingen har, enligt vad de sakkunniga erfarit, redan vidtagit åtgärder för a t t hos Kungl. Maj:t begära sådan ändring av stadgarna, att församlingens gudstjänster kunna förläggas till kyrka eller gudstjänstlokal utanför fastigheten vid Kungsgatan. Testamentet synes icke genom någon bestämmelse hindra detta. De sakkunniga vilja för sin del livligt tillstyrka, att Kungl. Maj:t bifaller förslag om ändring av församlingens stadgar i ovan angiven riktning. Kommer domkapitlet alltså a t t förordna församlingens pastor till kyrkoadjunkt inom viss territorialförsamling i Göteborg, närmast hava de sakkunniga tänkt sig Landala kapell, och kommer i anslutning därtill efter reglementsändring, som godkänts av Kungl. Maj:t, församlingens gudstjänster att hållas i kapell inom sådan församling, förutsätta de sakkunniga, att församlingen förbinder sig a t t underhålla kapellet och att för övrigt bruka sina tillgångar i församlingslivets och det sociala livets tjänst.

A l l m ä n n a frågor. Frågan om den föreslagna sammanslagningen av Domkyrko och Kristine församlingar bör enligt de sakkunnigas mening lösas först i samband med att kyrkoherdeämbetet i Kristine församling blir vakant. Rörande tiden för genomförandet av förslaget i övrigt vilja de sakkunniga föreslå, a t t gränsregleringarna och bildandet av Härianda församling sker den 1 januari 1948. Intill detta datum torde förberedelser för detta omfattande arbete behöva vidtagas. Prästerskapet har under år 1946 förutom det löpande arbetet a t t verkställa en stor del av det förarbete, som ålägges det för a t t genomföra den stora omläggningen av kyrkobokföringen till den beslutade folkbokföringen. Därtill kommer i början av samma år sedvanlig folkräkning. Redan dessa arbeten äro så betungande, a t t det är uteslutet, a t t en nyreglering skulle kunna genomföras den 1 januari 1947. Om beslut om sådan nyreglering relativt snart kommer till stånd, skulle emellertid vid omläggningen av kyrkobokföringen vissa dispositioner ifråga om de församlingsdelar nyregleringen närmast avser kunna vidtagas för att underlätta det slutliga genomförandet, vilket de sakkunniga finner önskvärt för ett rätt lösande av denna omfattande uppgift. Även om kyrkobygget i Härianda först kan börja under år 1948 och kyrkan alltså icke kan bliva färdig förrän följande eller eventuellt nästfoljande år, bör dock församlingen med hänsyn till den stora befolkningstillväxten inom Örgryte församling organiseras så, att den kan börja sin tillvaro den 1 januari 1948. Prästerskapet inom denna församling ställes nämligen inför högst betydande organisatoriska uppgifter och församlingen skall redan i början av år 1951 svara för sin andel i då inträffande folkräkning, som säkerligen torde bliva omfattande. Även för övriga församlingar torde föreslagna tidpunkt för regleringens genomförande med hänsyn till nämnda folkräkning lämpa sig väl. Uppläggandet av nya kyrkoböcker för den nybildade Härlandaförsamlingen samt för de föreslagna kyrkobokföringsdistrikten i Gamlestads och Lundby församlingar ävensom överföring av befolkningen i överflyttade områden till kyrkoböckerna för deras nya församlingar ankommer efter beslut av Kungl. Maj:t på vederbörande pastorsämbeten. Därmed förenade kostnader skola bestridas av den kyrkliga samfälligheten, som även har a t t tillhandahålla lokaler för pastorsexpeditioner såväl för den nybildade Härlandaförsanilingen som för de föreslagna kyrkobokföringsdistrikten. Beträffande den prästerliga organisationen och därmed sammanhängande lönefrågor m. m. hava de sakkunniga — såsom redan inledningsvis framhållits — icke ansett sig böra närmare uttala sig, då det torde ankomma på kammarkollegiet a t t med ledning av den föreslagna regleringen uppgöra förslag i ämnet och därefter underställa dessa frågor ävensom tiden för ikraftträdandet av de beslutade indelningsändringarna Kungl. Maj:ts prövning.

K o s t n a d s b e r ä k n i n g m. m. Den kostnadsberäkning för genomförandet av den föreslagna församlingsindelningen, som de sakkunniga här framlägga, avser icke att omedelbart läggas till grund för beräkning av uttaxering utan har gjorts i syfte att klargöra omfattningen av uttaxeringens ökning, om förslaget genomföres. För detta ändamål hava de sakkunniga ställt upp en förslagsstat över merkostnaderna, fördelad på två år, av vilka den för det första året i stort sett representerar de ökade kostnaderna för genomförandet av hela regleringen jämte ett års kostnader för Härianda församling, de båda kyrkobokföringsdistrikten och vissa merkostnader för prästlöner, medan den för det andra året upptager ett sådant års kostnader. Man får därmed en mera typologisk än reell utgiftsredovisning. Själva kostnaderna kunna naturligtvis — icke minst ifråga om kyrkobygget — fördelas så, att vad som här föres på det första året till vissa delar kan föras på det andra eller eventuellt tredje. Kostnadsberäkningen är upprättad med ledning av den kyrkliga samfällighetens utgifts- och inkomststat för år 1945. Den omfattar Göteborgs kyrkliga samfällighets alla utgifter. Denna samfällighet är ifråga om sin ekonomi att betrakta som ett stort pastorat. Dess stat är emellertid så uppställd, att någon skillnad icke gjorts mellan prästlönekassa, prästgårdsbyggnadskassa eller församlingskassa, resp. församlingskassor. För att underlätta jämförelse följes här den stat, som föreligger i Göteborgs kyrkofullmäktiges handlingar 1944 nr 22, eftersom senare stat icke stått att erhålla, vilja de sakkunniga framhålla, a t t därav icke kan uppstå någon olägenhet. Det bör blott erinras om att skatteunderlaget för staten år 1946 har stigit, varför uttaxeringen detta år med samma utgifter som innevarande år kan hållas något lägre. Nämnda handlingar utvisa, att samfällighetens alla utgifter enligt staten äro 3 363 742 kr. eller 46,14 skatteörew. Utgifterna för avlöningar och hyresersättningar för de territoriella och tyska församlingarnas prästerskap uppgå till 462 257 kr. eller 6,32 skatteören. Den för året utgående allmänna kyrkoavgiften belöper sig på 731 127 kr. eller 10 skatteören. Beräknas det a t t de prästerliga tjänsterna under de närmaste åren enligt nyindelningsförslaget skulle kunna bestridas med nuvarande innehavare jämte nyvald kyrkoherde i Härianda församling, stiga utgifterna för avlöningar och hyresersättningar i staten till 477 557 kr. eller 6,54 skatteören, en ökning understigande ett fjärdedels skatteöre.

so Det tillkommer icke de sakkunniga utan kammarkollegium att uppgöra förslag till prästerliga tjänster inom förslagets ram. Men de sakkunniga anse, att ett hållbart kostnadsförslag icke kan framläggas utan a t t hänsyn tages till det förhållandet, att vid en reglering av församlingarna av sådan omfattning, som de sakkunniga föreslagit, behovet av prästerliga krafter ånyo kommer att prövas. Antalet inom staden nu tjänstgörande präster i de territoriella församlingarna och Kristine tyska församling — varvid Västra Frölunda församling, som ännu icke inkorporerats med staden i kyrkligt avseende, icke inräknas — är 13 kyrkoherdar, 20 komministrar och 12 kyrkoadjunkter. Vid en förnyad prövning med hänsyn till det ökade invånarantalet inom Göteborg under senare år torde man kunna räkna med 13 kyrkoherdar, 21 eller 22 komministrar och 14 eller 15 kyrkoadjunkter. Det synes i varje fall de sakkunniga säkrast att vid uppgörandet av kostnadsförslaget på denna punkt icke räkna för lågt. Enligt den så uppskattade uppsättningen präster skulle de sammanlagda utgifterna för löner och hyresersättningar bliva omkring 506 500 kr. eller 6,93 skatteören, vilket innebär en stegring i förhållande till de nuvarande löne- och hyresersättningsutgifterna med 0,61 skatteörew eller något mer än ett halvt skatteöre. Den så beräknade ökningen är gjord med utgångspunkt från 1945 års stat. Emellertid kommer på 1946 års stat avkastningen av det år 1945 försålda Lundby prästlöneboställe. Köpeskillingen för detta är 557 225 kr., som med ränta efter 3 % lämnar prästlönemedel på 16 716 kr., ett belopp, som vid uppställandet av en vanlig prästlönestat i motsvarande grad minskar uttaxeringen för prästlönerna. Emellertid kommer beloppet att ingå i Göteborgs kyrkofullmäktiges stat såsom tillgång jämte de övriga tillgångarna och påföres den alltså som helhet, då den icke uppställts i någon delstat för prästlönekassa och andra kassor, och de sakkunniga följa den av kyrkofullmäktige gjorda uppställningen. Relativt snart kommer också avkastningen av köpeskillingen för Örgryte boställe a t t som prästlönetillgång påföras Göteborgs kyrkliga samfällighets stat. De sakkunniga vilja ytterligare understryka, a t t den ökade kostnad, som kan föranledas av här beräknade högre antal prästerliga tjänster, icke är något som har direkt med församlingsindelningen att göra utan har sin grund uteslutande i stadens befolkningstillväxt, med vilken man alltså haft a t t räkna, vare sig församlingsindelningen kommer till stånd eller icke. Kyrkofullmäktige hava också i sitt yttrande över Schallings förslag framhållit, a t t svårigheterna med församlingarnas tillväxt kunde bemästras genom ett ökat antal präster liksom också genom ökad skrivhjälp. Det senare önskemålet hava de sakkunniga velat tillmötesgå genom sitt förslag om tvenne kyrkoboksföringsdistrikt. Merkostnaderna — jämförda med nämnda stat — ställa sig enligt de sakkunnigas beräkningar på följande sätt:

81 Första året. De båda kyrkobokföringsdistrikten: Hyra, bränsle, lyse, städning för 2 pastorsexpeditioner Konfirmationslokal i Nylöse kbokf.-distrikt 2 skrivbiträden Församlingsböcker, möbler m. m

10 000: 3 000: Q 800: 12 000:

Härianda församling: Klockare 5 300: Organist 6 500: — Kyrkovaktmästare 4 000: Skrivbiträde 3 400: E x t r a betjäning i kyrkan 3 000: — 22 ^00Kyrkosång ~ 4 000: — Kommunionvin och oblater 250: — Annonser, tryck, blanketter 1 500: Församlingsböcker 6 000: — n 75o: _ K y r k a a 550 000: — kr. med pastorsexpedition, församlingssal och t v å bostäder: 30-årigt, 3 % årl. annuitet 28 061: — Bränsle 5 000: — Eldning 1000: — Belysning 1 500: — Renhållning 2 000:— 9 500: — Omskrivning av församlingsböckerna i samband med nyin" delningen 15 000: — Nya församlingsböcker 12 5 0 0 : — 27 500*— Prästlöner, merkostnad 44 250: K r . 175 061: — Andra De båda kyrkobokföringsdistrikten: Hyra, bränsle, lyse, städning Konfirmationslokal i Nylöse 2 skrivbiträden Anskaffning och underhåll av inventarier Härianda

10 000: 3 000: g 800: 2 000:

församling:

Löner enligt specifikation för första året Kyrkosång Kommunionvin och oblater Annonser, tryck, blanketter Kyrka, annuitet Brä nsle Eldn mg Belysning Renhållning Prästlöner, merkostnad 6

året.

22 200: 4 000: — 250: 1500:— 5 000: — 1 000: — 1 500:— 2 000:—

5 75028 061:

9 500: — 44 250: K r . 131561: —

82 Omräknat i skatteören blir beloppet för det första året 2,16 och för det j andra året 1,57 skatteören, varvid såsom inkomst medräknats avkastningen från köpeskillingen för Lundby löneboställe. I förhållande till staten för år 1945 skulle det innebära en uttaxering efter det första årets krav av 48,30 och efter det andra årets krav av 47,71 skatteören. Följande uppställning visar motsvarande merkostnad hos Schalling, i utredningen av år 1943, hos kyrkonämnden i Göteborg i dess yttrande över Schallings förslag och hos de sakkunniga: Första året Andra året Schalling 6 5 skatteören Kyrkonämnden 5 4 » De sakkunniga 3 2,3 » Både ifråga om Schalling och kyrkonämnden ha beräkningarna här gjorts enligt det dyraste alternativet. De sakkunniga ha här icke medräknat avkastningen från Lundby löneboställe. Jämförelsen har för alla tre gjorts på skatteunderlaget enligt 1942 års taxering, 5 706 678 skattekronor. Göres jämförelsen på skatteunderlaget för 1945 års taxering, 7 311 277 skattekronor, får man följande uppställning: Första året Andra året Schalling 4,4 4,0 skatteören Kyrkonämnden 3,1 2,8 » De sakkunniga 2,2 1,6 » De sakkunniga ha här medräknat avkastningen från Lundby löneboställe. Såsom nämnts har årets skatteunderlag stigit med följande sänkning av uttaxeringen vid samma utgifter. Därtill kommer, att besparingen vid indragningen av Kristine svenska församling torde kunna beräknas till omkring följande belopp: Lön m. m. till kyrkoherden 10 500: Värdet av fri bostad 4 500: Klockarens lön m. m 5 300:Pastorsexpeditionens belysning och städning 600: Konfirmationslokalens belysning och städning Kr. 21 200 Denna besparing har icke medräknats ovan, då den är ställd på framtiden. De sakkunniga förutsätta också, att den nuvarande diakonissan i Kristme församling stannar inom den nybildade domkyrkoförsamlingen, då hon behövs för Nordstadens räkning. De sakkunnigas förslag med dess betydande omläggning av församlingsindelningen innebär alltså ur skattesynpunkt en högst obetydlig ökning.

Förslag till

bestämmelser.

Från den 1 januari 1948 skall med det undantag, som nedan under punkt 1, sista stycket stadgas, utan ändring i den bestående kyrkliga samfälligheten mellan Göteborgs stads församlingar följande ändringar av församlingsindelning i Göteborg träda i kraft. 1. Med Gustavi Domkyrkoförsamling förenas Kristine församling till en församling, benämnd Göteborgs Domkyrkoförsamling (Gustavi och Kristine församlingar) med iakttagande av följande: Från nuvarande Gustavi Domkyrkoförsamling överflyttas till Haga församling hela stadsdelen Pustervik samt av stadsdelen Vasastaden det område, som ligger väster om Viktoriagatan och dess förlängning norrut till Rosenlundskanalen, inkl. den flik av stadsdelen Haga, som ingår i Domkyrkoförsamlingen. Å andra sidan överflyttas till Domkyrkoförsamlingen från Vasa församling den del av stadsdelen Heden, som är belägen norr om Vasagatans förlängning över Exercisheden samt Bohusgatan och Levgrensvägen. Från nuvarande Kristine församling överflyttas till Lundby församling hela den del av stadsdelen Tingstadsvassen, som f. n. ingår i Kristine församling, medan å andra sidan till Kristine församling överflyttas från Örgryte församling den del av stadsdelen Gårda, som i söder begränsas av Dämmevägen och i öster av Norra Kustbanegatan. Såväl Domkyrkan som Kristine kyrka skola vara församlingskyrkor i de sålunda sammanslagna församlingarna. För Domkyrkoförsamlingen och Kristine församling avsedda donationer och andra medel skola gemensamt förvaltas enligt för dem meddelade bestämmelser. Sammanslagningen av de sålunda reglerade Gustavi Domkyrko- och Kristine församlingarna skall icke träda i kraft, förrän nuvarande innehavaren av kyrkoherdeämbetet i Kristine församling avgår, då de uppgifter, som åvila denne övergå på kyrkoherden i Göteborgs Domkyrkoförsamling. Efter sammanslagningen av Domkyrko och Kristine församlingar överflyttas de åligganden, som f. n. ankomma på Kristine territoriella församlings kyrkoråd och kyrkostämma på Göteborgs Domkyrkoförsamlings kyrkoråd resp. kyrkostämma. I avvaktan på regleringens genomförande skall ingen annan förändring i antalet präster vidtagas, än a t t en komministertjänst vid endera av ifrågavarande församlingar vid närmast inträffade ledighet vakanssättes. Ej heller skall klockarebefattningarna vid någondera församlingen tillsättas med ordinarie innehavare, förrän sammanslagningen genomförts.

84 2. Från Gamlestads församling utbrytes till ny församling och eget pastorat under namn av Härianda församling hela den del av stadsdelen Kålltorp, som f. n. tillhör Gamlestads församling, samt av stadsdelen Bagaregården det område, som ligger öster om Landerigatan, Gustavsgatan och 22:dra kv. Galtåsens västra gräns. Därjämte överflyttas till den nybildade Härlandaförsamlingen från Örgryte församling dels hela nuvarande stadsdelen Sävenäs, dels av stadsdelen Torp, det område, som ligger öster om Delsjövägen och norr om Welandergatans förlängning, dels slutligen de mindre delar av stadsdelarna Bagaregården och Kålltorp, som f. n. ingå i Örgryte församling. Till Gamlestads församling överföres från stadsdelen Sävenäs i Örgryte församling en mindre del, som numera ingår i 16:de kv. Varvsberget i stadsdelen Bagaregården. Å andra sidan överföres till Örgryte församling de mindre delar av stadsdelarna Torp och Lunden, som f. n. ingå i Gamlestads församling. I kyrkobokföringshänseende uppdelas moderförsamlingen i Gamlestads församling och Nylöse kyrkobokföringsdistrikt av Gamlestads församling, det senare omfattande området norr om Säveån. För Härianda församling skall ny kyrka av den kyrkliga samfälligheten uppföras i stadsdelen Kålltorp å plats och i enlighet med ritningar, varom Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma. De för tillsättning av kyrkoherdeoch komministertjänst i Göteborg, utom Örgryte och Lundby församlingar, gällande föreskrifter skola äga tillämpning ifråga om motsvarande befattningar i Härianda församling. De för den nuvarande Gamlestads församling avsedda donationer och andra medel skola bibehållas vid den minskade församlingen med undantag för Syster Mathildas donationsfond, som skall fördelas med två tredjedelar på Gamlestads och en tredjedel på Härianda församling. 3. Till Haga församling överflyttas, förutom vad under punkt 1 stadgas, från Vasa församling det område av stadsdelen Vasastaden, som ligger väster om Viktoriagatan; från Johannebergs församling hela den inom församlingen belägna delen av stadsdelen Vasastaden; samt från Annedals församling dels hela stadsdelen Kommendantsängen, bortsett från den obetydliga del i nordvästra hörnet, som redan tillhör Haga församling, dels området norr om Brunnsgatan av stadsdelen Annedal. 4. Från Oskar Fredriks församling överflyttas dels de smärre delar, som f. n. ingå i församlingen av stadsdelarna Änggården, Stigberget och Kungsladugård till resp. Annedals, Masthuggs och Karl Johans församlingar, medan å andra sidan de delar av Slottsskogen, som f. n. ingå i Masthuggs och Karl Johans församlingar överföras till Oskar Fredriks församling. 5. Masthuggs församling regleras, utöver vad under punkt 4 stadgas, på sådant sätt, att från Karl Johans församling överflyttas dels området öster

85 |om Skärgårdsgatan—Såggatan av stadsdelen Majornas 2:dra rote dels området öster om Såggatan—Godhemsgatan—Ekedalsgatan av stadsdelen Majornas 3:dje rote. 6. Till Annedals församling, som enligt punkt 3 här ovan avstått vissa områden till Haga församling, överflyttas från Johannebergs församling av stadsdelen Landala, området väster om Aschebergsgatan—Karl Gustavsgatan—Guldhedsgatan—Kolonigatan, samt från Örgryte församling av stadsdelen Krokslätt ett område beläget väster om en linje, som i Kolonigatans riktning från norr till söder skär tvärs igenom nämnda stadsdel, varvid den korsar stadsägan nr 8666, följer sedan gränsen mellan denna stadsäga och stadsägan 11603 och därefter östra gränserna till stadsägorna 11605, 11521 och 11606. Likaledes överföres till Annedals församling, förutom vad under punkt 4 stadgas, den del av Kapellplatsen i stadsdelen Landala, som f. n. ingår i Vasa församling. 7. Till Vasa församling, som minskats i enlighet med bestämmelserna i punkterna 1, 3 och 6 här ovan, överflyttas de delar av stadsdelarna Lorensberg och Heden, som f. n. ingå i Johannebergs församling, samt från samma församling den del av stadsdelen Johanneberg, som är belägen öster om Eklandagatan, varjämte från Örgryte församling överföres av stadsdelen Gårda hela området söder om Dämmevägen och dess förlängning. 8. Till Johannebergs församling åter, som minskats i enlighet med bestämmelserna i punkterna 3, 6 och 7, överflyttas hela den del av stadsdelen Krokslätt, som ligger öster om den ovan i punkt 6 angivna gränslinjen. 9. Karl Johans församling skall omfatta de områden, som återstå av den nuvarande församlingen, sedan å ena sidan de enligt punkterna 4 och 5 omförmälda områdena överförts till angränsande församlingar, och å andra sidan det i punkt 4 angivna området tillförts församlingen. Av Karl Johans församlings donationer överföres till Masthuggs församling »Hedvig Mollbergs minne». De för fondernas användning meddelade bestämmelser skola i övrigt fortfarande gälla. 10. Lundby församling, som enligt punkt 1 här ovan utökats med Kristine församlingsdel av stadsdelen Tingstadsvassen, skall i kyrkobokföringshänseende uppdelas i Lundby församling och Brämaregårdens kyrkobokföringsdistrikt av Lundby församling. Sistnämnda distrikt avgränsas av en linje, som från gränsen mot Tuve församling följer västra gränsen för stadsägan nr 6662 mot Prästvägen, den blivande Wieselgrensgatan över stadsägorna nr 6652 och 6657 samt östra gränsen av stadsägan nr 4854, skär över stadsägan nr 7977, följer östra gränsen av stadsägorna nr 4852, 4851 och 1981, skär över stadsägan nr 7699 och samfällda området litt. jj, följer östra gränsen av stadsägan nr 2002, skär över stadsägoområdet nr 2026, följer östra gränsen av stadsägorna nr 12755, 5321 och 5322, skär över den allmänna vägen litt. su och stadsägan nr 12597, följer östra gränsen av stadsägorna

86 nr 2868 och 12657, skär över samfällda området litt. mb, stadsägoområdet nr 2696 och stadsägan nr 12693, skär över stadsägoområdena nr 4201 och j 1962, följer gränsen mellan samfällda områdena litt. ajg och adö och gränsen mellan stadsägorna nr 12744 och 12742, stadsägorna nr 12744, 12743, 7040 och 12656 fram till östra gränsen av stadsägoområdet nr 1021 4- 1022 41023, följer östra gränsen av stadsägoområdena nr 1021 4- 1022 4- 1023, 1018 4- 1019 4- 1020, 4204, 1156, 1164, 2996 och 884, följer mittlinjen av Rambergsvägen och Inlandsgatan, därefter följer gränsen mellan stadsägorna nr 6803 och 6795, skär över stadsägorna nr 12588 och 6794, följer mittlinjen av den allmänna vägen litt. sx, Herkulesgatan kallad, sedan följer gränsen mellan å ena sidan stadsägan nr 6792 och å andra sidan stadsägorna nr 4086, 4085 och 12578 samt slutligen skär Sannegårdshamnen ut i älven. 11. Örgryte församling skall bestå av det område, som återstår av den nuvarande församlingen, sedan de i punkterna 1, 2, 6, 7 och 8 omförmälda områdena avskilts samt de i punkt 2 angivna områdena tillförts församlingen. Av Örgryte församlings donationer och fonder skall fonden för kapellbyggnad i Krokslätt tillkomma Johannebergs församling för avsett ändamål. De för fondernas användning meddelade bestämmelser skola i övrigt fortfarande gälla. 12. Kungl. Maj:t uppdrager åt kammarkollegiet att, så snart omständigheterna så föranleda, låta uppföra förslag till den prästerliga organisationen och till lönereglering för prästerskapet och a t t därefter underställa dessa frågor Kungl. Maj:ts prövning. 13. Det skall åligga vederbörande pastorsämbeten att besörja uppläggandet av kyrkoböcker för den nybildade församlingen och kyrkobokföringsdistrikten ävensom överföring av befolkningen i överflyttade områden till kyrkoböckerna för deras nya församlingar resp. kyrkobokföringsdistrikt samt den kyrkliga samfälligheten att bestrida därmed förenade kostnader och att tillhandahålla lokaler för erforderliga nya pastorsexpeditioner.

Därjämte tillstyrka de sakkunniga, a t t den av evangeliska brödraförsamlingen i Göteborg i anslutning till förevarande ärende rörande reglering av den territoriella församlingsindelningen i Göteborg gjorda framställningen av den 18 april 1944 rörande frågan om vissa arbetsförhållanden liksom förändring av stadgarna för församlingen måtte av Kungl. Maj:t bifallas. Slutligen torde domkapitlet böra anbefallas att till Kungl. Maj:t inkomma med anmälan, då kyrkoherdetjänsten i Kristine församling blir ledig.

87 Bil. 7.

Mantalsskriven folkmängd i Göteborgs nuvarande församlingar för åren 1925, 1935 och 1945 jämte prognos för åren 1945, 1955 och 1970. Mantalsskriven folkmängd

Församlingar

s

j

Gamlestads församling Oskar Fredriks församling ...

Vasa församling

Summa Anm.

14 876 12 180 26 022 12 578 25 960 12 157 17 269

11430 10 343 34 295 10 324 25 303 10 901 15 878 16 505 18 420 44 002 23 989

9 728 9 710 43 561 9 257 23 112 11 484 15 083 15 197 26 727 51 390 32 324

8 900 8 950 41 700 8 550 21900 9 600 16 050 15 150 26 750 50 600 37 850 53 950

7 750 6 750 47 850 7 200 19 700 8 700 17 300 14 800 25 900 51 450 50 250 67 650

7 250 5 900 49 700 6 950 18 350 7 800 17 600 14 200 25 500 52 300 54 650 73 550

236 863 252551 | 295 522 | 299950

325 300

333 T50

\ 33 000

j Karl Johans församling ; Lundby församling Örgryte församling

Folkmängd enligt prognosen

28 650 21 252 22 919

31 "

lfil

" -

4.7 CUQ 1

-•

""•

Därjämte tillkommer Västra Frölunda församling, som ännu ej i kyrkligt hänseende införlivats med Göteborgs stad.

88 Bil. 2.

Mantalsskriven folkmängd i de olika stadsdelarna i Göteborg för åren 1925, 1935 och 1945 jämte prognos för åren 1945, 1955 och 1970. Stadsdelar

10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37.

Inom Vallgraven Nordstaden Gullbergsvass Stampen Heden Lorensberg Johanneberg Krokslätt Landala Vasastaden Pustervik Masthugget Stigberget Olivedal Haga Kommendantsängen Annedal Änggården 1 ) Slottsskogen Majornas l:a rote ... Majornas 2:a rote ... Majornas 3:e rote ... Majornas 4:e rote ... Kungsladugård Sändarna Nya Varvet Rödjan Färjestaden Bräcke Biskopsgården Tolered Kyrkbyn Rambergsstaden Sannegården Lindholmen Lundby vassen Brämaregården

Mantalsskriven folkmängd

Folkmängd enligt prognosen

10 480 5 120 2 981 3 517 7 840 6 908 118 6 360 10 945 10 113 429 6 006 10 656 20 355 11 744 7 450 9 452 1 201

7 490 3 759 2 213 4 260 7 914 8 116 3 245 6 512 9 940 9 440 210 5 395 9 533 20 388 9 548 7 230 7 781 1 643

5 250 2 400 1 400 5 100 6 750 7 700 12 850 8 100 9 300 8 800 150 4 650 8 750 17 500 7 900 6 500 6 400 3 800

4 250 1 750 650 4 300 6 550 7 650 13 200 9 950 8 000 8 700 100 4 000 7 800 16 000 6 700 5 900 5 700 6 200

8 841 4 498 11 399 1 100 3 912

6 882 3 530 16 027 888 17 198

6 066 2 559 1 651 5 452 7 147 7 819 13 781 9 051 7 932 8 762 145 4 823 10 218 18 681 8 336 6 652 7 080 2 272 51 5 931 3 034 18 449 823 19 770 3 490 716 59 572 2 465 388 2 957 3 447 4 239 2 404 2 435 950 11 187

7 050 2 900 17 800 500 19 550 3 050 350 50 550 2 200 400 3 850 5 200 5 200 1 800 2 400 1 000 12 750

8 700 3 150 17 550 500 17 650 4 200 300 50 500 2 100 350 6 300 7 950 5 900 1 550 2 200 950 15 400

2 441 932

365 76 773 1 389 345 1 706 1 784 2 909 1 076 3 188 1 296 8 554

*) Inkl. den nybildade stadsdelen Guldheden.

89 Stadsdelar

38. Kvillebäcken .... 39. Tingstadsvassen 40. Gamlestaden 41. Kviberg 42. Bagaregården ... 43. Olskroken 44. Gårda 45. Lunden 46. Kålltorp 47. Sävenäs 48. Delsjön 49. Torp 50. Bö 51. Skar 52. Kallebäck 53. U t b y 54. Arendal Angeredsområdet Summa

Mantalsskriven folkmängd

Folkmängd enligt prognosen

731 111 8 242 495 8 331 9 940 8 058 7 983 6 687

5 670 639 937 1 054 462 41

794 48 7 992 450 11 016 9 119 12 837 13 768 12 098 2 236 19 917 7 075 1 333 713 2 862 427 24

2 000 50 7 100 1 850 9 850 7 600 11 500 14 000 12 050 3 050 0 2 900 8 350 2 950 2 600 3 500 450 250

6 500 50 7 050 3 050 12 050 7 300 10 900 15 500 14 550 3 500 0 6 550 8 750 5 750 6 250 4 100 500 250

6 650 50 6 750 3 050 12 700 6 700 10 650 15 800 16 150 3 750 0 8 550 9 350 7 000 6 900 4 600 500 250

226863 I 252551

5 637 5 522 11 175 6 850 6 462 810

299950 I 325300 I 333 T50

I de med punkter angivna stadsdelarna uppgick folkmängden tillsammans för år 1925 till 25 401 och för år 1935 till 567 personer.

Bilaga 3.

90 Mantalsskriven folkmängd inom olika församlings» och stadsdelar för åren 1945, 1955 och 1970 enligt stadsplanekontorets folkmängds» s t a d s o m r å d e n dels enligt stadsplanekontorets k a r t a byggnadsprogram för de

Församlingsindelning enligt de sakkunnigas förslag

10 11

12 13 14 15 16 17 18

19 20

21 9<*

Göteborgs Domkyrkoförsamling (Gustavi och Kristine församlingar) a. Gustavi Domkyrkoförsamling Nuvarande område Därav: Inom Vallgraven Pustervik av Vasastaden av Lorensberg av Haga (en obetydlig flik av Nya Allén) Därifrån överflyttas till Haga församling hela stadsdelen Pustervik av stadsdelen Vasastaden området väster om Viktoriagatan och dess förlängning norrut till Rosenlundskanalen av stadsdelen Haga ovannämnda flik av Nya Allén Återstår av nuvarande Gustavi Domkyrkoförsamling Därtill lägges från Vasa församling av stadsdelen Heden området norr om Vasagatans förlängning över Exercisheden samt Bohusgatan och Levgrensvägen ... Summa Kristine församling Nuvarande område Därav: Nordstaden Stampen Gullbergsvass av Tingstadsvassen (huvuddelen) Därifrån överflyttas till Lundby församling av stadsdelen Tingstadsvassen hela den del, som ingår i Kristine församling Återstår av nuvarande Kristine församling Därtill lägges från Örgryte församling av stadsdelen Gårda det område, som i söder begränsas av Dämmevägen och i öster av Norra Kustbanegatan »Summa

Mantalsskriven folkmängd 1/1 1945

i Göteborg den 1 januari 1945 samt den beräknade folkmängden kartor jämte uppgifter om byggnadsverksamheten i planerade bo= av år 1939, rev. 1940, dels enligt fastighetskontorets närmaste 3 å 4 åren. 3

|

j

| 7 | 8 | 9 j 10 Folkmängd i planerade bostadsområden Beräknad i Beräknad folkmängd vid resp. års början enligt stadsplane- ökning ( + ) enligt 1939 års karta 1945 till omkring 1948 enl. fastighetskontorets folkmängdskartor resp. minsk(rev. 1940) ning (—) kontoret utarbetade 1940 (Kol. 5 minus Antal Beräknad Antal Beräknad kol. 3) 1945 1955 1970 eldstäder folkmängd lägenheter folkmängd i 1 i

i

19 600

16 050

14 700

— 4 900

8 900 5 250 150 2 050 1 450

7 750 4 250 100 2 050 1 350

7 250 3 850 100 1 950 1 350

— 1 650 — 1 400 — 50 — 100 — 100

— 150 650 j 8 100

;

—

—

—

—

7 000

6 500

— 1 600

1 I —

— —

— — — — —

2 3 4 5 6 7

—

—

—

_ — —

—

9 10

—

_ __

—

—

— 1 —

— — —

—

— —

— — —

8 900

7 800

7 300

-1600

—

—

_

8 950 2 400 5 100 1 400 50

6 750 1 750 4 300 650 50

5 900 1450 4 000 400 50

— 3 050 — 950 — 1 100 — 1 000 0

— — — —

— — — —

— — —. —

—

14 15 16 17 18

50 8 900

50 6 700

50 5 850

0 — 3 050

—

—

—

—

19 20

—

—

_

_

1 800

1 550

1 550

—

10 700

8 250 |

7 400 |

- 3 300

Bilaga 3 forts.

92 1 Församlingsindelning enligt de sakkunnigas förslag

Gamlestads församling

3 4 5 6 7 8 9 10

11 Nuvarande område Därav: Olskroken Gamlestaden Kviberg Utby Den införlivade delen av Angereds socken av Bagaregården (huvuddelen) av Kålltorp (huvuddelen) av Torp (mindre del) av Lunden (obetydlig del) Därifrån överflyttas till Härianda församling av stadsdelen Bagaregården området öster om Landerigatan, Gustavsgatan och 22:dra kv. Galtåsens västra gräns av stadsdelen Kålltorp hela den del, som ingår i Gamlestads försam-

13 14 15

16 17

ling till Örgryte församling av stadsdelen Torp den mindre del, som ingår i Gamlestads församling av stadsdelen Lunden den obetydliga del, som ingår i Gamlestads församling Återstår av nuvarande Gamlestads församling Därtill lägges från Örgryte församling av stadsdelen Sävenäs en mindre del, som numera ingår i 16:do kv Varvsberget i stadsdelen Bagaregården Summa Därav Nylöse kyrkobokföringsdistrikt av Gamlestads församling, omfattande området norr om Säveån

3. Härianda församling (nybildad) F r å n Gamlestads församling av stadsdelen Bagaregården området öster om Landerigatan, Gustavs19 gatan och 22:dra kv. Galtåsens västra gräns 20 av stadsdelen Kålltorp hela den del, som ingår i Gamlestads församling från Örgryte församling hela stadsdelen Sävenäs av stadsdelen Torp det område, som ligger öster om Delsjövägen och 22 norr om Welandergatans förlängning ) Befolkningen i detta område är mantalsskriven i Örgryte församling.

Mantalsskriven folkmängd 1/1 1945

93 3

41 700 7 600 7 100 1 850 3 500 250 9 300 12 050 50

47 850 7 300 7 050 3 050 4 100 250 11 450 14 550 100

49 700 6 700 6 750 3 050 4 600 250 12 050 16 150 150

6 7 | 9 1 10 1 8 Folkmär Lgd i planerade bostadsområden Beräknad Beräknad folkmängd vid resp. års början enligt stadsplane- ökning ( + ) enligt 1939 års karta 1945 till omkring 1948 enl. fastighetskontorets folkmängdskartor resp. minsk(rev. 1940) ning (—) kontoret utarbetade 1940 (Kol. 5 minus Antal Beräknad Antal Beräknad kol. 3) 1945 1955 1970 eldstäder folkmängc lägenheter folkmängc

+ 8 000 — 900 — 350 + 1 200 + 1 100 0 + 2 750 + 4 100 + 100

17 995

17 840

5 840

—

—

—

1 245 2 170 3 070

980 2 730 2 220

900 2 000 180

—

—

—

5 855 5 470 185

6 150 5 610 150

740 2 020

2 220 6 060

—

—

17 520 2 700 6 000 540

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

" 3 450

6 350

7 200

+ 3 750

5 855

6 150

2 220

12 050

14 550

16 150

+ 4 100

5 470

5 610

2 020

6 060

—

—

_

_

5 930

3 080

9 240

14 15

,

—

—

—

26 150

26 850

26 200

+

+

6 485

50 j

6 485

5 930

3 080

9 240

+ 1 950

6 485

5 930

3 080

9 240

—

_

26 150

26 850

12 700

14 450

3 450 12 050

6 350 14 550

7 200 16 150

+ 3 750 + 4 100

5 855 5 470

6 150 5 610

740 2 020

2 220 6 060

19 20

3 050

3 500

3 750

-f

1 430

1 430

2 700

—

+

26 200

14 650

+

Bilaga

forts. 2

1¶F ö r s a m 1 i n g s i n d e 1 n"i n g enligt de sakkunnigas förslag

3.

Mantalsskriven folkmängd 1/1 1945

Härianda församling forts. av stadsdelen Bagaregården den mindre del, som ingår i Örgryte för samling av stadsdelen Kålltorp den obebyggda del, som ingår i Örgryte församling Summa

19 746

Haga församling

9 10 II

9 257 | Nuvarande område 8 336 ! Därav: av Haga (huvuddelen) 921 | av Annedal av Kommendantsängen (obetydlig del)2) Därtill lägges från Gustavi Domkyrkoförsamling 145 hela stadsdelen Pustervik av stadsdelen Vasastaden området väster om Viktoriagatan och dess 627 förlängning norrut till Rosenlundskanalen av stadsdelen Haga den flik av N y a Allén, som ingår i Domkyrkoförsamlingen från Vasa församling 1 330 av stadsdelen Vasastaden området väster om Viktoriagatan från Johannebergs församling av stadsdelen Vasastaden hela den del, som ingår i Johannebergs 120 församling från Annedals församling av stadsdelen Kommendantsängen hela den del, som ingår i Anne-1 6 652 dals församling 1 808 av stadsdelen Annedal området norr om Brunnsgatan Summa 19 939

Oskar Fredriks församling 16 1.7 18 19 20 21 22

Nuvarande område Därav: Olivedal av Masthugget av Slottsskogen av Änggården (mindre del)2) av Kungsladugård (södra delen av 44:de kv. av Stigberget (obetydliga delar) 2 )

23 112 18 681 4 380 3) 51 4

)-

1 ) Befolkningen i detta område är mantalsskriven i Gamlestads församling. 2) Ej upptagen 4 Fredriks församling. ) Befolkningen i detta område är mantalsskriven i K a r l Johans

95 3

|

'

—

—

—

19 100

25 000

28 450

+ 9 350

13 555

8 550 7 900 650

7 200 6 700 500

6 950 6 400 550

— 1 600 — 1 500 — 100

_ — — —

6 7 | 8 | 9 | 10 Folkmängd i planerade bostadsområden Beräknad Beräknad folkmängd vid resp. års början enligt stadsplane- ökning ( + ) enligt 1939 års karta 1945 till omkring resp. minsk1948 enl. fastighetskontorets folkmängdskartor (rev. 1940) ning (—) utarbetade 1940 kontoret (Kol. 5 minus Beräknad Antal Beräknad kol. 3) 1945 1955 1970 eldstäder folkmängd lägenheter folkmängd

—

""

+

100 •

—

•

100 —

—

—

| 11880

4 5 6 7

—

14 070 | 3 960

— —

— —

— — —

•

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5 900 1 650

5 200 1 600

— 1 300 — 250

19 200

16 950

15 800

- 3 400

— —

— —

— —

— —

21 900 17 500 4 300

19 700 16 000 3 600

18 350 15 000 3 250

— 3 550 — 2 500 — 1 050

— —

— —

—

—

— — — .— — —

— — — — — —

—

— —

— — — — — —

—

—

—

1 400

1 350

1 200

6 500 1 850

— —

—

—

i utredningsmannens Bil. 2. församling.

—

1 3

—

•

—

— —

— 1

—i

13 14 15

16 17 18 19 20 21 22

) Hela befolkningen i Slottsskogen är mantalsskriven i Oskar

Bilaga 3 forts.

96 1

Mantalsskriven folkmängd 1/1 1945

Församlingsindelning enligt de sakkunnigas förslag

Oskar Fredriks församling forts. Därifrån överflyttas till Annedals församling av stadsdelen Änggården den mindre del, som ingår i Oskar Fredriks församling 1 ) till Masthuggs församling av stadsdelen Stigberget de obetydliga delar, som ingå i Oskar Fredriks församling 1 ) i till Karl Johans församling av stadsdelen Kungsladugård södra delen av 44:de kv ; Återstår av nuvarande Oskar Fredriks församling Därtill lägges från Masthuggs församling av Slottsskogen den del, som ingår i Masthuggs församling från Karl Johans församling av Slottsskogen de mindre delar, som ingå i Karl Johans församlingj

)— 23 112

)—

)-

Summai

2 3 112

Nuvarande område Därav: Majornas 4:de rote av Masthugget av Stigberget (huvuddelen) av Slottsskogen Därifrån överflyttas till Oskar Fredriks församling av Slottsskogen den del, som ingår i Masthuggs församling Återstår av nuvarande Masthuggs församling Därtill lägges från Karl Johans församling av stadsdelen Majornas 2:dra rote området öster om Skärgårdsgatan—Såggatan av stadsdelen Majornas 3:dje rote området öster om Såggatan— Godhemsgatan—Ekedalsgatan från Oskar Fredriks församling av stadsdelen Stigberget de obetydliga delar, som ingå i Oskar Fredriks församling 1 ) Summa

11 484 823 443 10 218

Masthuggs församling

15 16

17 18

x ) Ej upptagen i utredningsmannens Bil. 2. Oskar Fredriks församling.

)-

)-

11 484

1957 15 008

28 449

) Befolkningen i detta område är mantals-

1)7 lo Beräknad folkmängd vid resp. beräknad Folkmängd i planerade bostadsområden ; års början enligt stadsplane- ökning (-f) e ^ ^ j l 1945 till o i n k r i n g k o n t o r e t s f o l k m ä nlg d s k a r t o r . r e s p . m i n s k °. 1948 e n l . f a s t i g h e t e ( r e v . 1940) n i n g (—) kontoret u t a r b e t a d e 1940 (Kol. 5 minus Antal Beräknad I Antal Beräknad koL 1945 1955 1970 3) eldstad* f o l k m ä n g d l ä g e n h e t e r folkmängd

:i 800

19 600

18 250

21800 \ 19 600 I 18 250

3 550

9 600

8 700

7 800

1 800

500 350

500 400

500 200

8 750

7 800

7 100

o l 650

—

9 »500

8 700

I 900

I 900

13 300

24 800

800 I 800

I 8»JO

13 150

''• 12 000

23 750

22 200

2 600

:

—

1 —

—

—

9 10 11 12

—

13 14

—

i

15 1 330

.

I 400

: 17

skriven

i Karl J o h a n s församling.

::

1330 I 1400

) Hela b e f o l k n i n g e n

'—~~

i Slottsskogen är mantalsskriven

i

Bilaga

;>s

3 fort*.

Mantalsskriven folkmängd ] 1 1945

Annedals församling Nuvarande område Därav: av Kommendantsängen (huvuddelen) av Annedal av Änggården (huvuddelen) samt hela Guldheden av Landala (obetydlig del)1) Därifrån överflyttas till Haga församling av stadsdelen Kommendantsängen hela den del, som ingår i Anne dals församling av stadsdelen Annedal området norr om Brunnsgatan Återstår av nuvarande Annedals församling Därtill lägges från Johannebergs församling hela stadsdelen Landala utom Gibraltar och området öster om Kolo

12 13

'•' ' ,,s,> ii (552 (5 159 •> ->7-)

(i 652 1 808

ti 623

7 400 nigatan från Örgryte församling av stadsdelen Krokslätt ett området beläget väster öm en linje, somj i Kolonigatans riktning från norr till söder skär tvärs genom nämnda stadsdel I från Vasa församling av stadsdelen Landala den del av Kapellplatsen, som ingår i Vasa! församling från Oskar Fredriks församling av stadsdelen Änggården den mindre del, som ingår i Oskar Fredriks församling') j Summa 14 023

Vasa församling 15 197 C 575 4 265 4 357

14 15 16 17 18

Nuvarande område Därav: av Vasastaden av Lorensberg av Heden av Landala (del av Kapellplatsen)

19 Därifrån överflyttas till Gustavi Domkyrkoförsamling av stadsdelen Heden området norr om Vasagatans förlängning över Exercisheden samt Bohusgatan och Levgrensvägen

till Haga församling av stadsdelen Vasastaden området väster om Viktoriagatan

l

) Ej upptagen! utredningsmannens Bil. 2.

99 3

i

|

5¶Beräknad folkmängd vid resp. års början enligt stadsplanekontorets folkmängdskartor u t a r b e t a d e 1940

!

a 7 | 8 | 9 | 10 Folkmängd i planerade bostadsområden Beräknad ökning ( + ) enligt 1939 å r s k a r t a J ? * * tjU o m k r i n g resp. minsk(rev. 1940) fastighets n i n g (—) kontoret (Kol. 5 minu 5 Antal Beräknad Antal Beräknar k o l . 3) e l d s t ä d e r f o l k m ä n g d l ä g e n h e t e r folkmängc1

1!).-).-)

16 0 5 0

17 300

17 600

+

6 500

5 900

5 200

— 1 300

5 750

5 200

5 000

—

3 800

6 200

7 400

+ 3 600

6 500

5 900

5 200

— 1 300

1 850 7 700

1 650

—

9 750

1 600 10 800

+ 3 100

6 150

5 170

1 300

3 900

8 450

7 150

6 900

— 1 550

2 630

2 040

1 200

2 300

+ 2 200

2 840

2 280

—

—

—

—

—

—

—

11 620

9 490

1 5 100

—

—

—

—

—

—

16 250 j 17 750 | 20 000 |

15 150 »i 650 4 150 4 350

14 800 j 14 200 »5 550 i »i 050 4 050 4 200

|

6 150

5 170

— —

1 300

3 900

1 2

3 900

4 5

__ _

6 150

5 170

1 300

—

1 3 750

—

—

600 250

3 900 4 250

1 550

—

—

_

15 16

i

—

—

— —

17 18

" 8(H)

1 400

1 350

1 200

—

—

—

—

—

i

—

Bilaga

loo

forts. 2

i F ör sam 1 in gsin d e1n in\ enligt de sakkunnigas förslag

.Mantalsskriven folkmängd I 1 1945

Vasa församling forts, till Annedals församling av stadsdelen Landala den del av Kapellplatsen, som ingår i Vasa församling Återstår av nuvarande Vasa församling 13 062 Därtill lägges från Johannebergs församling av stadsdelen Lorensberg hela den del, som ingår i .Johannebergs församling 2 104 av stadsdelen Heden hela den del, som ingår i Johannebergs församling: 2 790 av stadsdelen Johanneberg området öster om Eklandagatan 1 796 ! från Örgryte församling av stadsdelen Gårda hela området söder om Dämmevägen och dess förlängning 4 393 Summa i 24 145 \

Johannebergs församling 9 10 11 12 13

16 17

is 19

20 21

Nuvarande område i 26 727 13 781 Därav: Johanneberg 7 932 av Landala (huvuddelen) i •>790 av Heden 104 av Lorensberg 120 av Vasastaden j Därifrån överflyttas till Haga församling av stadsdelen Vasastaden hela den del, som ingår i Johannebergs, 120 församling •••j till Annedals församling hela stadsdelen Landala utom Gibraltar och området öster om Kolo400 nigatan till Vasa församling av stadsdelen Lorensberg hela den del, som ingår i Johannebergs 2 104 församling • i 2 790 av stadsdelen Heden hela den del, som ingår i Johannebergs församling I 796 av stadsdelen Johanneberg området öster om Eklandagatan 12 517 Återstår av nuvarande Johannebergs församling •)

Därtill lägges från Örgryte församling hela stadsdelen Krokslätt utom ett område beläget väster om en linje, som i Kolonigatans riktning från norr till söder skär tvärs 9 051 genom nämnda stadsdel Summa! ~21568

101 6

10 Folkmängd i planerade bostadsområden Beräknad folkmängd vid resp 1945 till o m k r i n g års början enligt stadsplane e n l i g t 1939 å r s k a r t a 1948 e n l . f a s t i g h e t s kontorets folkmängdskartor (rev. 1940) nin u t a r b e t a d e 1940 kontoret I g (—) _ (Kol. 5 minus Antal Beräknad Antal Beräknad k 1 945 1955 1970 ° l - 3) eldstäder folkmängd lägenheter folkmängd Beräknad ökning (4-) resp. minsk-

12 950

12 650

12 200

i 2 100 2 400

2 150 2 300

2 350

1 700

1 800

1 700

4 400

4 1 50

3 950

23 550 j 23 200 | 22 300

1 250

—

—

2 250

—

—

26 750

25 900

25 500

- 1 250

3 865

12 850

13 200

1 235

3 050 1 010

—

9 300 2 400

8 000 2 350

13 200 7 750

1 550

2 630

2 040

2 250

2 300 2 150

100 50

—

2 100

' _

__

—

—

—

—

—

8 450

7 150

(i 900

1 550

2 630

2 040

—

2 100

2 250

2 150

2 400 1 700 12 000

2 350

2 300

50 100

—

1 800 1 12 250

1 700 12 350

0 350

1 235

8 ooo ;

9 100

20 000

21 350

8 750 j 21 100

—

1 200

1 200

_

]?, 13

1 200

—

16 17 IS

1 010

1!)

2 730

2 980

1 000

3 ooo

1 100

3 965

3 990

3 000

21 :

Bilaga 3 forts.

102 1 Församlingsindelning enligt de sakkunnigas förslag

10.

Karl Johans församling Nuvarande område Därav: Majornas l:sta rote » 2:dra » » 3:dje » av Kungsladugård (huvuddelen) Sändarna Nya Varvet av Slottsskogen Därifrån överflyttas till Masthuggs församling av stadsdelen Majornas 2:dra rote området öster Skärgårdsgatan— Såggatan av stadsdelen Majornas 3:dje rote området öster om Såggatan— Godhemsgatan—Ekedalsgatan till Oskar Fredriks församling av Slottsskogen de mindre delar, som ingå i Karl Johans församling Återstår av nuvarande Karl Johans församling

9 10 11 12

Därtill lägges * från Oskar Fredriks församling av stadsdelen Kungsladugård södra delen av 44:de kv

13 Summa

11. 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29

Lundby församling Nuvarande område Därav: Arendal Rödjan Färjestaden B räcke Biskopsgården Tolered Kyrkbyn Rambergsstaden Sannegården Lindholmen Lundby vassen Brämaregården Kvillebäcken , av Tingstadsvassen (del av Frihamnsområdet)

*) Hela befolkningen i Slottsskogen är mantalsskriven i Oskar Fredriks församling.

) Be-

103 3

| 4 | 5 7 9 10 ! ti 1 » Folkmängd i planerade bostadsområden Beräknad folkmängd vid resp. Beräknad ,. . ,,..,,. „ , 1945 till omkring års början enligt stadsplane- ökning (-f) enligt 1939 ars karta .„,„ , fastighets kontorets folkmängdskartor resp. minsk(rev. 1940) 194S enl. tastignetsv ning (—) ' kontoret utarbetade 1940 (Kol. 5 minus Antal Beräknad! Antal Beräknad kol. 3) 1945 1955 1970 eldstäder folkmängd 1 lägenheterfolkmängd

50 600 7 050 2 900 17 800 19 450 3 050 350

51 450 8 700 3 150 17 550 17 550 4 200 300

52 300 9 000 3 200 16 900 17 000 5 900 300

+ 1 700 + 1 950 + 300 — 900 — 2 450 ; 2 850 — 50

9 300 1 200

10 080 1 850

—

—

3 250 800 4 050

3 230 640 4 360

—

—

1 080

— — — —

— — — —

1 080

—

—

1 2 3 4 5 6 7 8

1 900

1 900

1 800

—

13 300

13 150

12 600

—

1 330

1 400

—

—

35 400

36 400

37 900

+

2 500

7 970

8 680

1 080

11 12

.

8 680

15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 j 28 29

35 500

36 500

38 000

+

2 500

7 970

37 850 450 50 550 2 200 400 3 850 5 200 5 200 1 800 2 400 1 000 12 750 2 000

50 250 500 50 500 2 100 350 6 300 7 950 5 900 1 550 2 200 950 15 400 6 500

54 650 500 50 500 2 100 400 9 800 8 950 5 950 1 500 2 200 950 15 100 6 650

+ 16 800 + 50 0 — 50 — 100 0 + 5 950 + 3 750 + 750 — 300 — 200 — 50 + 2 350 + 4 650

30 970

31 450

3 285

9 855

— — —

— — — — —

— — — — —

— — — — —

8 955 6 180 3 350

8 010 6 140 3 960

1 230 240 265

3 690 720 795

— — —

— — —

— — —

— — —

6 570 5 915

7 410 5 930

770 780

2 310 2 340

—

—

—

—

—

—

—

—

•

tolkningen i detta område är mantalsskriven i Karl Johans församling.

Bilaga

forts.

i Mantals | skriven folkmängd I I 1945

Församlingsindelning enligt de sakkunnigas förslag

11. Lundby församling forts. Därtill lägges från Kristine församling av stadsdelen Tingstadsvassen hela den dt församling

äOW ingår i Kristine 48

Summa 32 372 1) ä r a v Brämaregårdens kyrkobokföringsdistrikt (området öster om Wieselgrensgatan fram till Kambergsvägen och utefter denna till Inlandsgatan samt söderut över Rambergsängen till och utefter Lindholmens västra stadsdelsgräns ned till Sannegårdshamnen)

12.

4 5 »i 7 8 9

10 11

12 13 14 15

16 17 18 19

20 21

16 02'

Örgryte församling Nuvarande område Därav: Gårda av Lunden (huvuddelen) Sävenäs Delsjön av Torp (huvuddelen) Bö

Skar Kallebäck Krokslätt av Bagaregården (mindre del) av Kålltorp (obebyggd del) Därifrån överflyttas till Härianda församling hela stadsdelen Sävenäs av stadsdelen Torp det område, som ligger öster om Delsjövägen och norr om Welandergatans förlängning av stadsdelen Bagaregården den mindre del, som ingår i Örgryte församling av stadsdelen Kålltorp den obebyggda del, som ingår i örgryte föl/samling till Johannebergs församling hela stadsdelen Krokslätt utom ett område beläget väster om en linje, som i Kolonigatans riktning från norr till söder skär tvärs genom nämnda stadsdel till Annedals församling av stadsdelen Krokslätt, området väster om ovannämnda linje...

') Befolkningen i detta område.är mantalsskriven i Gamlestads församling.

47 949 12 837 13 70S 2 236 19 917 7 075 1 333 713 9 051

2 236 6 1

)-

9 051

105 6 8 1 1 io 9 F o l k m ä n g d i p lanerade bostadsområden B e r ä k n a d I ^-irl r « e m 1945 till o m k r i n g å r s b ö r j a n e n l i g t s t a d s p l a n e - ö k n i n g ( + ) e n l i g t 1939 å r s k a r t a resp. minsk1948 enl. f a s t i g h e t s kontorets folkmängdskartor (rev. 1940) n i n g (—) kontoret u t a r b e t a d e 1940 (Kol. 5 minus Beräknad Antal Antal Beräknad kol. 3) 1945 1955 1970 eldstäder folkmängd lägenheter folkmängd 5

37 900 , 50 300 j 54 700

f 16 800

30 970

3 285

9 855

17 850

21 300

20 950

3 100

S 795

!) 490

1 725

53 950

67 650

73 5 5 0

19 (500

41 470

37 560

5 133

15 399

11 500

10 900

10(550

—

—

14 000

15 500

15 800

7 260

8 260

3 050

3 500

3 750

1 800 700

1 430

1 430

2 700

7 |

8 i 2 850

<i 450

8 400

5 550

10 440

7 950

2 605

7 815

8 350

8 750

9 350

1 000

2 195

1 330

2 950

5 750

7 000

4 050

(551

ti 250 9 950

6 900 11 0 5 0

4 300

7 940 5 725

6 010

2 (500 8 100

(i 200

—

—

2 950

5 570

5 260

1 000

3 000

(»50

j

13 14 15

3 050

3 500

(500

3 750

1 430

1 130

«too

2 700

(550

—

—

—

—

—

1 000

3 000

—

|

—

8 000

9 100

S 750

2 730

2 980

2 300

2 200

2 840

2 280

Bilaga

forts.

Mantalsskriven folkmängd 11 1945

Församlingsindelning enligt de sakkunnigas förslag

12. Örgryte församling forts, till Kristine församling av stadsdelen Gårda det område, som i söder begränsas av Dämmevägen och i öster av Norra Kustbanegatan

1 998

till Vasa församling av stadsdelen Gårda hela området söder om Dämmevägen och dess förlängning

4 393

till Gamlestads församling av stadsdelen Sävenäs en mindre del, som numera ingår i 16 kv. Varvsberget i stadsdelen Bagaregården Återstår av nuvarande Örgryte församling

30 265

Därtill lägges från Garnlestads församling av stadsdelen Torp den mindre del, som ingår i Gamlestads församling av stadsdelen Lunden den obetydliga del, som ingår i Gamlestads församling Summa Därav Området söder om Delsjöbäcken och Delsjövägen

1—12.

Samtliga församlingar

') Befolkningen i detta område är mantalsskriven i Örgryte församling.

l

)-

30 265

7 336

395 5&J

107 10 beräknad folkmängd vid resp. I Beräknad : Folkmängd i planerade bostadsområden års början enligt stadsplaneökning ( + ) I ^ ^ ^ ^ 1945 till o m k r i n g kontorets folkmängdskartor r e s p . in m s k °. 1948 e n l . f a s t i g h e t s J9 nin u t a r b e t a d e 1940 g (—) kontoret (Kol. 5 minus! Antal I Beräknad | Antal "Beräknad 1945 1055 1970 kol. 3) | eldstäder |folkmängd|lägenheter|folkmängd

I 800

1 550

1 550

4 4O0

4 150

3 950

36 050

47 000

51 900

15 850

3.3 670

29 990

36 100

48 000

52 050

15 950

33 855

30 140

12 500

22 650

25 850

13 350

17 830

:tti$0ö

•>*K»95©

335300 j 333150

]

!

2 933

8 709

2 933

8 799

4 551

4*954

Karta över planerade bostadsområden enligt fastighetskontorets promemoria av den 8 maj 1945. .-( ""'--- \f*"'->y.''''

. - ' ' ~''"->/sf--.•/. J^y-"\

FT1T

/ V.) rV4

O

M

c- /A.hz-rs

-ro

Ä-*.

fö:

€¥>• <;?'r: -

å/m

J - '

;..v..

YÄVP^sSSrvSil

Villa omr. Bostomn Ev^ ; ;,;j H B I 19*5års

Avof

sf$k •MWV »W**

IV- >;;J:I

l

'(flf-S)HV*'l'V'^Qn

•••/_<?£/„

jjl':>.f.^ry.,'---

g"'» gen. ullee3 enJigl stadspfo

léfjsärarwij • • • senare • • • — Un

$

Siffrorna

fr.*vfl'««*r

/ privat ange

kvot

v..; . : \ £ w

agoX • •'• **••»+ +

an-fa/ef

// liH0öacl»ri

lägenheter av norma/

' •' -\

v v

M A.-B.

KOPIA, 5T0CK0LM 19*5

i

••"; F xx tu re tw A3» T* + + +*JiW"*' , "***+'++i+

.5

<k ^ > ) r V f

CO,

I

Bilaga 5. TP

YT M^rf'% CJ

7?TSM5fo V

Karta över Göteborg, utvisande gällande och föreslagna församlingsgränser samt stadsdelsgränser

--, A.

r0

//

(I

A. S /

i> V

T4- t f a ^

i»

ir!t-','i;i I * J ^

.0

7 0 &*forSarnftng

#»!! : <

S / I el

7U Y

if

"•c • -. iorSafitimg'^rK,, rorsarmm

lar/

V fforsamlmé i- >': ^ -,.'.™,- „.:g/ua Qtn uttogd eni.gi stadsplan z^zyty.

k.-B.

galt

ti

KOPIA,

.

.

STOCKOIM

l?Ji

lS\

sa i « • i** K

•) '•/ - *;7i.BJÖRLANPA iOLKfN--;i IS,

1¶Sä^iSg^ass

x-

SKTS$^U====1 I JWS^j C ^ V Ä C ^ ^ ' ' ' i w I H<

\t' få V in V

I