Betänkande angående klassificering av trafikanstalterna vid Post- och Telegrafverken samt Statens järnvägar

= tdC7s; National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

A STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1947:78 KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE ANGÅENDE

KLASSIFICERING AV TRAFIKANSTALTERNA VTO POST- OCH TELEGRAFVERKEN SAMT STATENS JÄRNVÄGAR Avgivet

den 22 december

1947 AV INOM KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET TILLKALLADE SAKKUNNIGA

STOCKHOLM 19 4 7

Statens offentliga utredningar 1947 Kronologisk

förteckning

1. Kollektiv vätt. Betänkande med förslag att under30. Betänkande med förslag till lag om regionkommunei lätta hushillens tvättarbete. Haeggström. xv. 284 s. S. m. in. Beckman. 214 s. S. 2. Betänkandt angående fiskerinäringens efterkrigspro31. Betänkande med förslag angående utbildning av befä b!em samt den prisreglerande verksamheten på fiskets för handelsflottan ni. m. Idun. 264 s. H. område. Aitonsons, Göteborg. 325 8. Jo. 32. Utredning med synpunkter på sågverksdriften i Norr 3. Elkraftutrelningens redogörelse nr 1. Redogörelse för land och förslag angående inrättande av en centra! detaljdistrbutörerna samt deras råkraftkostnader och sågverksskola. V. Petterson. 150 8. 1 karta. Jo. priser vid distribution av elektrisk kraft. Inledande 33. Redogörelse i sammandrag för utredning rörand* översikt. Sr. Tryckeri AB. 84 s. K. planering av jordbruket och skogsbruket i Neder4. Betånkandi med förslag till standardtariffer för torneå kommun. V. Petterson. 177 s. 6 pl. 1 karta. Jo. detaljdistrbution av elektrisk kraft. Hsggström. 34. 1940 års skolutrednings betånkanden och utredningar, 126 s.K9. Gymnasiet. Idun. 622 s. E. 35. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 12. Redogörelse 5. 1944 års nilitärsjukvårdskommittés betänkande. Del för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnadei 2. Beckmai. 170 s. Fö. och priser vid distribution av elektrisk kraft. Malmö6. Betänkandt med förslag till geofysiskt observatorium hus lån. Beckman. 43 s. K. i Kiruna n. m. Idun. 64 s. K. 36. Vid andra riksskogstaxeringen av Norrland åren 7. Betänkandt med förslag angående lantmåteripersona1938—42 använd metodik och härom vunna erfarenlens organsation samt avlöningsförhållanden m. m. heter. Redogörelse avgiven av 1937 års riksskogstaxeMarcus. 12 s. J o . ringsnåmnd. V. Petterson. 205 s. J o . 8. Betänkande med förslag angående fiskets administra37. 1945 års skogshårbärgesutrednings betänkande. Del 1 tion m. m Kihlström. 155 s. J o . Utredning rörande bostads- och levnadsförhållandens 9. Betänkandt om tandläkarutbildningens ordnande ni. på hemmansskogarna med förslag till åtgärder för bom. Del 3. Tandläkarinstitutens organisation m. m. stadsbeståndets komplettering och förbättrande. Idun Beckman. 66 s. E. 301 s. S. 10. Betänkandt med förslag rörande civilförsvarets orga38. Lagberedningens förslag till jordabalk. 1. Norstedt nisation m m. Beckman. 262 s. S. 313 s. J u . 11. 1940 års slolutrednings betånkanden och utredningar. I 39. Supplement nr 7 till Sveriges familjenamn 1920. Sta8. Utredniig och förslag rörande vissa socialpedagotens Reproduktionsanstalt. 112 s. J u . giska anorlningar inom skolväsendet. Idun. 148 s. E. 12. Ungdomens fritidsverksamhet. Ungdomsvårdskommit- ! 40. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 11. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnadei tens betänlande del 4. V. Petterson. 392 s. Ju. och priser vid distribution av elektrisk kraft. Kristian13. Betänkande med utredning rörande riksräkenskapsstads län. Beckman. 40 s. K. verkets organisation. Marcus. 114 s. Fl. 41. Statsmakterna och folkhushållningen under den till 14. Handeln nrd olja. Betänkande med förslag avgivet av följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 7, oljeutredniigen 1945. Hsggström. 343 s. 4 pl. Fo. Tiden juli 1945—juni 1946. Idun. 449 s. F o . 15. 1941 års lå-arlönesakkunniga. Betänkande med förslag 42. Betänkande angående organisationen av försöksverks till löneregering för övningslårare. Sv. Tryckeri AB. samhetcn på jordbrukets område. Katalog och Tid370 s. Fl. skriflstryck. 252 s. J o . 16. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark och 43. Betänkande med förslag om upphävande av åldrt Norge om irkännande och verkställighet av domar i j giftermålsbalken. Norstedt. 72 s. Ju. brottmål nr. m. Norstedt. 24 s. Ju. 41. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 3. 17. Stöd åt utrecklingshämrnad ungdom. UngdomsvårdsStatens sjukhusutrednings av år 1943 betänkande, kommittén! betänkande del 5. V. Petterson. 144 s. Ju. 3. Utredningar och förslag angående sysselsättnings18. Kommittén: för partiellt arbetsföra betänkande. 2. och arbetsterapi vid vissa sjukhus och vårdanstalter Förslag anfående yrkesvägledning och yrkesutbildning m. m. Katalog och Tidskriftstryck. 176 s. 8 pl. S. för partiell arbetsföra m. m. Katalog och Tidskrifts45. Polisen och allmänheten. Betänkande med förslag till tryck. 324 s. S. tjånstereglemente för polisväsendet. Idun. 126 s. !• 19. Kompetensordringar för statliga, vissa halvstatliga 46. Betänkande angående familjeliv och hemarbete. Beckoch komminala tjänster samt sådana yrken och beman. 320 s. S. fattningar, för vilkas utövande kräves av statlig myn47. Fiskerättskommitténs förslag till fiskelag jämte därdighet utftrdad behörighetsförklaring eller legitimamed sammanhängande författningar. V. Petterson. 558 tion. V. Peterson. 288 s. S. s. 2 pl. J o . 20. Elkraftutrelningens redogörelse nr 2: 15. Redogörelse 48. Elkraftutredningens redogörelse nr t 8—10. Redogöför detaljdstributörerna samt deras råkraftkostnader relse för detaljdistributörerna samt deras råkraftsoch priser vid distribution av elektrisk kraft. Älvskostnader och priser vid distribution av elektrisk borgs län. Beckman. 48 s. K. kraft, Kalmar län, Gotlands län och Blekinge län. 21. Socialvårdscommitténs betänkande. 15. Utredning och Beckman. 68 s. K. förslag angiende särskilda barnbidrag och bidragsför49. 1940 års skolutrednings betånkanden och utredningar. skott m. ir. V. Petterson. 114 s. S. 10. Flickskolan. Idun. 253 s. E. 22. Betänkande med förslag till ändrad lagstiftning angå50. Sysselsättningsförhållandena inom varuhandeln. Beckende handti med skrot, lump och begagnat gods. Sv. man. 197 s. E. Tryckeri A3. 125 s. H. 51. Betänkande om granskning och antagning av låro23. 1945 års löiekommitté. 2. Betänkande med förslag till böcker. Haeggström. 137 s. E. statens allnänna avlöningsreglemente m. m- Marcus. 52. Möbler. Betänkande avgivet av 1946 års möbelutred289 s. Fl. ning. Stockholms Bokindustri AB. 368 s. H. 24. Betänkande rörande ett centralt arbetsmarknadsorgan. 53. Kommunallagskommitténs betänkande 1 med förslag Norstedt. 2!0 s. S. angående ändringar i kommunallagarnas bestämmel25. 1945 års alademikerutredning. Norstedt. 64 s. E. ser om borgerlig primärkommuns kompetens och om 26. Slutbetänkaide avgivet av bostadssociala utredningen. kvalificerad majoritet. Idun. 216. 72* s. !• Del 2. Saieringcn av stadssamhällenas bebyggelse. 54. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 25. Redogörelse Organisatioien av låne- och bidragsverksamheten för för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader bostadsändamål. Idun. 471, 126* s. S. och priser vid distribution av elektrisk kraft. Norr27. Betänkandt med förslag till ändrad ordning beträfbottens län. Beckman. 41 s. K. fande vissj helgdagar. Katalog och Tidskriftstryck. 55. Utredning med förslag angående utbildning av lärare 75 s. E. för industri och hantverk vid anstalter för yrkesun28. Stuveriverbamheten i svenska hamnar. Haeggström. dervisning m. m. Haeggströra. 173 s.E. 110 s. H. 29. Välfärdsantrdningar för sjöfolk i hamn. Haeggström. 118 s. H. (Fortsättning å omslagets k:e sida)

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1947:7i KOMMUN IK A T I O N S D E P A R T E M E N T E T

BETÄNKANDE ANGÅENDE

KLASSIFICERING AV TRAFIKANSTALTERNA VID POST- OCH TELEGRAFVERKEN SAMT STATENS JÄRNVÄGAR Avgivet AV INOM

den 22 december 1947

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET TILLKALLADE SAKKUNNIGA

VICTOR PETTERSONS

BOKINDUSTRIAKTIEBOLAG

S T O C K H O L M 1947

Innehållsförteckning

Skrivelse till departementschefen I. Inledning

5 7

II. Allmänna synpunkter 10 Frågan om enhetligt klassificeringssystem för de tre verken s. 10. Klassificeringarnas periodicitet s. 10. Antalet klasser och föreståndartjänsternas lönegradsplacering s. 12. Befogenhet för verksstyrelserna att i vissa fall ändra trafik anstalts klass s. 15. III. Förslag till klassificering av trafikanstalterna 17 Postverket s. 20. Telegrafverket s. 27. Statens järnvägar s. 31. Kostnadsberäkning s. 40. IV. Sammanfattning

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl.

Kommunikationsdepartementet.

Den 17 maj 1946 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för kommunikationsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning rörande ändrade grunder för klassificering av trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar ävensom avgiva de förslag till klassificering av verkens trafikanstalter, till vilka utredningen kunde föranleda. Med stöd av bemyndigandet tillkallade Herr Statsrådet den 22 maj 1946 såsom sakkunniga kanslirådet O. A. Berger, byråcheferna G. A. Hultman och S. G. Wold samt överinspektören H. E. Oredsson. Åt Berger uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. Den 15 augusti 1946 förordnade Herr Statsrådet förste byråsekreteraren hos järnvägsstyrelsen B. L. Ulf att vara sekreterare åt de sakkunniga. De sakkunniga ha antagit benämningen 1946 års klassificeringskommitté. De för utredningen ursprungligen meddelade direktiven vidgades genom beslut av Kungl. Maj:t den 30 maj 1947 till att avse även bedömning av frågan om antalet klasser av trafikanstalter och den mot varje klass svarande lönegradsplaceringen av föreståndarbefattningarna. I enlighet med direktiven har kommittén haft överläggningar med representanter för vederbörande personalorganisationer. Vid dessa överläggningar, som ägt rum den 27 januari, den 28 och 29 oktober samt den 17 november 1947, ha följande personalorganisationer varit företrädda, nämligen Poslmästareföreningen, Posttjänstemännens förening, Svenska postmannaförbundet, Sveriges poststationsföreståndareförening, Kvinnliga telegraf personalens förening, Svenska telegraftjänstemännens förening, Statens järnvägars befälsförbund, Svenska järnvägarnas kontorspersonal- och arbetsledareförbund samt Svenska järnvägsmannaförbundet.

6 Sedan utredningsarbetet nu avslutats, får kommittén härmed vördsamt till Herr Statsrådet överlämna sitt betänkande. Samtidigt överlämnas inom kommittén upprättade poänglistor för de olika verken. 1 Stockholm den 22 december 1947. A. BERGER Allan Hultman

G. Wold

Edu.

Oredsson

Bo Ulf

1 Ej tryckta.

7 I. Inledning Trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar ha redan tidigt indelats i klasser. Antalet klasser har inom verken varierat från tid till annan. Ursprungligen klassificerades trafikanstalterna inom de olika verken var för sig. Senare övergick man till gemensam klassificering för de tre verken. Sådan allmän klassificering har senast ägt rum år 1938. Denna byggde på förslag av 1936 års klassificeringskommitté. Hittills har man utgått från att allmänna klassificeringar skulle ske med viss periodicitet. Under mellantiderna förutsattes ändring i klassindelningen skola ske endast om så påkallades av organisatoriska förändringar eller andra speciella omständigheter. Sådana ändringar ha i vissa fall vidtagits under tiden efter år 1938. Därjämte har, i avvaktan på ny allmän klassificering, år 1946 verkställts en provisorisk klassificering berörande samtliga tre verk. Fördelningen av trafikanstalterna på de olika klasserna enligt 1938 års klassificering samt ändringarna därefter framgå av följande sammanställningar. Postverket Ändringar Anstaltens klass

Öpm 1 1A 1 B 2 3 4 5 6 7 8 9

Föreståndarens nuvarande lönegrad

29 28 27 25 23 22 20 18 16 13 11

1 i

Antal anstalter enligt 1938 års klassificering

2 23 38 55 65 52 43

—

33 63 20 394

1 Överpo jtmästarklass.

intill provisoriska klassificeringen 1946

enligt provisoriska klassificeringen 1946

efter provisoriska klassificeringen 1946

+

+ 1 -

+

—

_

_ — —

— — — — — — — — — —

-

— —

4 2 2 6 28 3 21 27

— 1 4 2 3

—

— 1

4 7 8 7 6 3 4 4 10 9

5 8 7 7 6 2 4 4 12 9

— —

1 1 3 4 111

Antal anstalter 1/10 1947

7 24 38 59 62 49 49 29 35 85 148 585

8 Telegrafverket Ändringar FöreAnstali ståndarens tens klass 1 nuvarande lönegrad 1

1 A 1 B 2 3 4 5 6

29 27 25 23 22 21 19

Antal anstalter enligt 1938 års klassificering

12 24 20 23 22 14 11

intill provisoriska klassificeringen 1946

enligt provisoriska klassificeringen 1946

efter provisoriska klassificeringen 1946

+

+

+

—

—

!

Antal anstalter 1/10 1947

-

!

1 2 2 5 2 1

6 4 3 2 3 3

1 2 2 5 6 4

6 4 3 2 3 3

— —

_ 1

19 23 19 25 20 9 3 118

Statens järnvägar Ändringar

Antal från Antal enskilda intill Förestånanstalter Anstaljärnvägar provisoriska darens nuenligt tens klassificevarande 1938 års efter 1938 klass lönegrad överringen klassitagna 1946 ficering anstalter

+

1 Öins 1A 1B 2 3 4 0

6 7 1

29 28 27 25 23 22 20 18 16

3 16 22 27 22 63 117

—

7 8 19 24 61 16 141

—

—

4 2 2 1 5 1 1 169 14

5 : 2 ! 3

!

i ! 5 38 ! 1 | 136 1

enligt provisoriska klassificeringen 1946

efter provisoriska klassificeringen 1946

+

—

+ 1 -

2 3 1 2 12 12 20 15 33

2 3 2 2 12 13 26 20

— _ _

_ _ _

— _ 2 1

2 1 1 i

Antal anstalter 1/10 1947

9 14 27 33 55 83 146 174 264 805

Överinspektors vlass.

Klassificeringens praktiska syfte är att få fram ett underlag för bestämmande av föreståndarnas lönegradsplacering. Det gäller därför i första hand att finna ett siffermässigt uttryck för rörelsens omfattning vid de olika anstalterna. Detta bör liksom tidigare ske genom att utvälja och poängsätta vissa för trafikarbetet representativa faktorer, i det följande benämnda trafikfaktorer. Det sammanlagda poängtalet uträknas därefter för envar anstalt och anstalterna ordnas i storleksordning efter fallande poäng. Med ledning av den sålunda erhållna poängserien och efter erfarenhetsmässig bedömning

'

9 fördelas anstalterna på skilda klasser. Klassificeringsarbetet består alltså av följande moment: 1) utväljande av de trafikfaktorer, som inom varje verk böra medtagas vid klassificeringen, 2) poängsättning av varje trafikfaktor, 3) uträkning av varje trafikanstalts sammanlagda poängtal, 4) ordnande av trafikanstalterna i storleksordning efter fallande poäng samt 5) fördelning av trafikanstalterna på olika klasser.

10 II. A l l m ä n n a

synpunkter

Frågan o m enhetligt klassificeringssystem för de tre verken Eftersom lönerna äro enhetligt reglerade vid de tre verken, ligger den frågan nära till hands, huruvida icke ett enhetligt system skulle kunna användas vid klassificeringen av verkens trafikanstalter. Kunde så ske, skulle uppenbarligen vissa fördelar vinnas. Erinras må exempelvis, att post-, telegraf- och järnvägsanstalterna på samma ort ofta äro och även måste bli placerade i olika klasser. Förståelsen härav skulle givetvis underlättas, om ett enhetligt system tillämpats vid klassificeringen. Enligt kommitténs mening bör klassificeringen i största möjliga utsträckning ske enligt samma principer vid de tre verken. Kommittén har emellertid funnit, att ett fullt enhetligt klassificeringssystem tyvärr icke kan åstadkommas, enär arbetsuppgifterna vid de tre verken äro alltför olika. Valet av trafikfaktorer och poängsättningen av dessa har därför måst ske med hänsyn till varje verks speciella förhållanden i fråga om arbete och organisation. Kommittén har alltså beträffande detta spörsmål kommit till samma uppfattning som den, vilken låg till grund för 1938 års klassificering. Klassificeringarnas periodicitet Såsom förut nämnts räknade man tidigare med att en allmän översyn av trafikanstalternas klassificering skulle ske med bestämda intervaller. Vid 1938 års klassificering framlades icke något förslag i sådan riktning. Det uttalades dock. att allmänna revisioner av klassindelningen som regel icke borde ske med kortare mellanrum än fem år. I praktiken har någon regelbundenhet på detta område icke kunnat upprätthållas. Allmänna revisioner ha kommit till stånd då så efter framställningav vederbörande verksstyrelser ansetts påkallat. Enligt kommitténs mening finns icke anledning att i strid mot gjorda erfarenheter fasthålla vid tanken på viss i förväg fastställd periodicitet. En sådan måste för övrigt ur flera synpunkter betraktas såsom olämplig. Enligt hittills tillämpad ordning ha grunderna för klassificeringen kunnat ändras endast vid klassificeringstillfällena. Härigenom har uppkommit en i och för sig önskvärd stabilitet. Man har emellertid samtidigt förlorat möjligheten att under en klassificeringsperiod vidtaga sådana ändringar, som av ett eller annat skäl kunna vara nödvändiga eller önskvärda, t. ex. till

11 följd av att en ny rörelsegren tillkommit eller en viss rörelsegren fått ändrad betydelse. Man bör ej heller bortse från det förhållandet, att en periodisk omprövning av klassificeringssystemet kan tänkas innebära en frestelse att vid klassificeringstillfällena begagna den möjlighet, som då erbjuder sig och som icke förrän om åtskilliga år återkommer, till att genomföra sådana ändringar av grunderna, beträffande vilka man eljest skulle ha iakttagit större försiktighet. Hittillsvarande praxis har vidare inneburit, att föreståndartjänsternas lönegradsplacering som regel upptagits till omprövning endast vid klassificeringstillfällena. Detta har lett till att en av sakliga skäl betingad förbättring av en föreståndartjänsts lönegradsplacering måst uppskjutas i avvaktan på nästa allmänna klassificering. På grund härav ha föreståndartjänsterna kommit i en sämre ställning än övriga tjänster, vilkas inplacering på löneskalan kan omprövas, så snart behov därav uppstår. Å andra sidan har en sakligt motiverad nedflyttning i klass av en trafikanstalt — även vid inträffande vakans på föreståndarbefattningen — måst uppskjutas. Det sistnämnda innebär en onödig kostnad för statsverket. Kommittén har sålunda kommit till den uppfattningen, att någon i förväg fastställd periodicitet icke bör ifrågakomma. Detta innebär, att kommittén med fullföljande av de tankegångar, som kommo till uttryck vid 1938 års klassificering, accepterar det faktiska förhållandet, att periodiciteten icke kunnat tillämpas i praktiken. Det förutsattes härvid, att de trafikfaktorer, som utvalts såsom representativa för arbetet på en trafikanstalt, skola ingå i klassificeringen, så länge arbetsuppgifterna i fråga finnas kvar och äro av betydelse för värdesättningen av anstalterna. Nya faktorer böra icke införas i systemet, såvida icke nya väsentliga uppgifter tillkommit. Vidare bör poängsättningen av trafikfaktorerna bibehållas oförändrad, så länge arbetsformerna, de organisatoriska betingelserna och förhållandena i övrigt äro oförändrade. Detta innebär med andra ord, alt grunderna för klassificeringen icke böra ändras utan att starka skäl därtill föreligga. Behovet av sådana ändringar bör i första hand prövas av respektive verksstyrelser, på eget initiativ eller efter förslag från personalorganisationerna. Frågan bör därefter underställas statens lönenämnd, som vid framställning från visst verk undersöker konsekvenserna beträffande de övriga verken. Urvalet av trafikfaktorer bör ske så, att möjlighet skapas för verksstyrelserna och för personalen att årligen följa utvecklingen på hithörande område. För att nå detta syfte har kommittén medtagit endast sådana trafikfaktorer, vilkas storlek kan utläsas ur befintlig statistik, d. v. s. statistik som löres av andra skäl än för klassificeringsändamål. Såsom förut antytts åsyftar kommitténs förslag bl. a. att åstadkomma likställighet mellan föreståndare för trafikanstalt och innehavare av tjänst,

12 vars lönegradsplacering kan omprövas närhelst så finnes påkallat. Detta får emellertid i den praktiska tillämpningen icke leda till en favorisering av föreståndartjänsternas innehavare. Så skulle ske, om varje överskridande av en tidigare tillämpad klassgräns skulle medföra uppffyttning i klass. Vid sidan av poängberäkningen bör städse göras en erfarenhetsmässig prövning, huruvida sådana bestående förhållanden föreligga, att höjning eller sänkning i klass bör ske. Det bör i detta sammanhang beaktas, att varje statens tjänsteman måste anses skyldig att inom skäliga gränser utan anspråk på uppflyttning i lönegrad underkasta sig den ökade arbetsbörda, som till följd av vederbörande verks normalt fortgående utveckling pålägges honom. Antalet klasser och föreståndartjänsternas lönegradsplaöering Nuvarande klasser. De nu förekommande klasserna samt föreståndartjänsternas nuvarande lönegradsplacering framgå av följande tablå. Tjänst i lönegrad Ca 11 13 16 18 19 20 21 22 23 25 27 28 29

Postverket

Statens järnvägar

Telegrafverket

stationsmästare kl. 9 stationsmästare kl. 8 stationsmästare kl. 7 stationsmästare kl. 6

stationsmästare kl. 7 stationsmästare kl. 6 telegrafkommissarie kl. 6

stationsmästare kl. 5 postmästare kl. 4 postmästare kl. 3 postmästare kl. 2 postmästare kl. 1 B postmästare kl. 1 A överpostmästare

stationsmästare kl. 5 telegrafkommissarie telegrafkommissarie telegrafkommissarie telegrafkommissarie telegrafkommissarie

kl. 5 kl. 4 kl. 3 kl. 2 kl. 1 B

telegrafkommissarie kl. 1 A

stationsinspektor kl. 4 stationsinspektor kl. 3 stationsinspektor kl. 2 stationsinspektor kl. 1 B stationsinspektor kl. 1 A överinspektör

Utanför klassificeringen falla sedan gammalt vissa större förvaltningsenheter vid telegrafverket, vilka tidigare benämnts huvudstationer. Såsom framgår av tablån äro telegrafkommissarietjänsterna av klass 6 och 5 placerade en lönegrad högre än närmast motsvarande statioiismästartjänster vid postverket och statens järnvägar. Detta har sin grund bl. a. däri, att ifrågavarande anstalter äro organiserade på samma sätt som telegrafverkets övriga centralstationer, d. v. s. ha underlydande områden, samt att för innehav av dessa tjänster kräves fullständig telegraf utbildning motsvarande lägst fordringarna för anställning som telegrafexpeditör. Borttagande av vissa klasser. Befordran inom var och en av föreståndarkarriärerna vid respektive verk medför i flertalet fall uppflyttning minst två lönegrader. Så är ock i allmänhet fallet vid befordran till de ifrågavarande karriärerna.

13 I följande fall erhålles dock uppflyttning endast en lönegrad: 1) vid befordran till föreståndartjänst av klass 4 (Ca 22), som i regel sker inom postverket från förste postassistent (Ca 21), inom telegrafverket från förste telegrafassistent (Ca 21) och inom statens järnvägar från förste stationsskrivare (Ca 21), 2) vid befordran till föreståndartjänst av klass 3 (Ca 23) från Ca 22, 3) vid befordran inom postverket och statens järnvägar till föreståndartjänst av klass 1 A (Ca 28) från Ca 27 samt 4) vid befordran inom postverket och statens järnvägar till överpostmästare respektive överinspektör (Ca 29) från Ca 28. Inom de grupper av föreståndare, som omfatta stationsmästarna vid postverket och statens järnvägar samt telegrafkommissarierna av klass 6 och 5, medför alltså befordran i samtliga fall en uppflyttning av minst två lönegrader. Inom de karriärer, som omfatta lönegraderna Ca 21—Ca 29, är befordringsgången däremot ojämn, i det att befordran i vissa fall medför uppflyttning två lönegrader och i andra fall endast en lönegrad. Den nuvarande ordningen med ett relativt stort antal klasser inom de sistnämnda karriärerna har visat sig leda till att byte av föreståndare sker mycket ofta vid ifrågavarande anstalter. Dessa täta ombyten av föreståndare kunna uppenbarligen icke vara till fördel vare sig för verken eller för personalen. Förutom de påtagliga olägenheter, som alltför täta föreståndarbyten innebära ur tjänstens synpunkt, medföra bytena avsevärda kostnader för staten i form av flyttningsersättningar och omplaceringstraktamenten m. m. För personalen äro ofta återkommande flyttningar mindre önskvärda, särskilt när befordran innebär uppflyttning endast en lönegrad. I sistnämnda fall uppväger nämligen den högre lönen ej alltid nackdelarna av förflyttningen. Med hänsyn till de olägenheter för både verk och personal, som det nuvarande antalet klasser och den nu gällande lönegradsplaceringen av föreståndartjänsterna sålunda medföra, anser kommittén, att trafikanstalterna av klass 4 (Ca 22) samt vid postverket och statens järnvägar trafikanstalterna av klass 1 A (Ca 28) böra utgå. De trafikanstalter, som för närvarande tillhöra dessa klasser, böra fördelas på övriga klasser alltefter rörelsens storlek. Härigenom skulle vid normal befordran till ifrågavarande karriärer och vid all befordran inom karriärerna uppflyttning ske minst två lönegrader. Genom att slopa föreståndartjänsten i Ca 28 vid postverket och statens järnvägar, till vilken någon motsvarighet icke finns vid telegrafverket, vinnes dessutom en ökad likformighet mellan de tre verken. En ny högsta klass. Ehuru stor återhållsamhet städse iakttagits beträffande uppflyttning av trafikanstalter till den nuvarande högsta klassen, har denna kommit att bliva mycket heterogent sammansatt. Kommittén har in-

11 gående prövat frågan om dessa trafikanstalters placering i klass och därvid kommit till den uppfattningen, att trafikarbetet på några av de största anstalterna numera nått en sådan storlek, att det måste anses skäligt och rättvist att en ny högsta klass inrättas. I enlighet med den förut förordade principen om två lönegraders skillnad mellan föreståndartjänsterna inom de olika karriärerna föreslås, att föreståndare för trafikanstalt inom denna högsta klass placeras i Ca 31. Förslaget om en föreståndartjänst i sistnämnda lönegrad kan för post- och telegrafverkens del genomföras utan att några organisatoriska svårigheter uppkomma. För statens järnvägars del leder däremot förslaget till att föreståndaren blir placerad en lönegrad över sin närmaste förman, förste trafikinspektören (Ca 30). Kommittén har för sin del räknat med att de förste trafikinspektörer, som beröras av kommitténs förslag, böra givas en förbättrad löneställning. I avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande statens järnvägars organisation böra de tilldelas förordnande i högre lönegrad. Postexpeditioner av klass 8 och 9. Dylika postexpeditioner ha funnits sedan den 1 juli 1923. Först år 1938 medtogos de vid klassificeringen. Kommittén kan icke finna, att någon olägenhet skulle behöva uppstå genom att dessa postexpeditioner, i överensstämmelse med vad som tidigare varit fallet, lämnades utanför den för kommunikationsverken gemensamma klassificeringen. De trafikanstalter vid statens järnvägar, som närmast motsvara ifrågavarande postexpeditioner, ingå icke i klassificeringen och någon ändring härutinnan har icke ifrågasatts. Enligt kommitténs mening är det rationellt och i god överensstämmelse med nutida strävan till decentralisering att icke vidare betunga statsmakterna med dessa relativt små trafikanstalters klassificering. Denna angelägenhet synes med fördel kunna överlåtas åt generalpoststyrelsen. Kommittén föreslår alltså, att postexpeditionerna med föreståndare i lägre lönegrad än Ca 16 icke vidare medtagas i de för kommunikations verken gemensamma klassificeringarna. Ändrade benämningar. Det nuvarande systemet med klassbeteckningarna i nummerföljd medför, att i vissa fall klassnumren måste ändras, om någon klass tillkommer eller utgår. Detta anser kommittén vara mindre rationellt och föreslår, att som beteckning på en trafikanstalts klass i stället användes numret på den lönegrad, i vilken föreståndartjänsten är placerad. I stället för postexpedition av klass 7, 6 och 5 skulle alltså användas benämningarna postexpedition av klass 16, 18 och 20, postkontoren skulle benämnas postkontor av klass 23, 25, 27, 29 och 31. På motsvarande sätt skulle förfaras beträffande telegrafverket och statens järnvägar. Vid en sådan ordning föranleder tillkomsten eller slopandet av en klass icke ändring i beteckningen för

15 (ivriga klasser. Dessutom erhålles en klassbeteckning, som samtidigt direkt anger föreståndartjänstens lönegradsplacering. Vad föreståndarbefattningarnas benämning angår föreslår kommittén, att klassbeteckningarna utgå och att befattningarna benämnas vid postverket stationsmästare (Ca 16, 18, 20) och postmästare (Ca 23, 25, 27, 29, 31) samt motsvarande beträffande telegrafverket och statens järnvägar. En konsekvens härav blir, att de nuvarande benämningarna överpostmästare och överinspektör försvinna. Kommittén anser nämligen i likhet med 1936 års klassificeringskommitté, att dessa benämningar äro missvisande, enär de trafikanstalter, som tjänstemännen i fråga förestå, i organisatoriskt hänseende icke skilja sig från övriga större anstalter vid respektive verk. De nuvarande innehavarna av tjänstetitlarna överpostmästare och överinspektör böra dock bibehållas vid dessa titlar. Föreslagna klasser. Kommitténs förslag beträffande antalet klasser och föreståndartjänsternas lönegradsplacering framgår av följande tablå. Trafikanstalt av klass 16 18 20 21 23 25 27 29 31

Förestås av vid telegrafverket

vid postverket

stationsmästare i Ca 16 stationsmästare i Ca 18 stationsmästare i Ca 20

stationsmästare i Ca 16 stationsmästare i Ca 18 stationsmästare i Ca 20 postmästare i Ca 23 postmästare i Ca 25 postmästare i Ca 27 postmästare i Ca 29 postmästare i Ca 31

vid statens järnvägar

telegraf kommissarie i Ca 21 telegrafkommissarie i Ca 23 telegraf kommissarie i Ca 25 telegraf kommissarie i Ca 27 telegrafkommissarie i Ca 29 telegraf kommissarie i Ca 31

stationsinspektor i Ca 23 stationsinspektor i Ca 25 stationsinspektor i Ca 27 stationsinspektor i Ca 29 stationsinspektor i Ca 31

Telegrafkommissarietjänst i Ca 19 (nuvarande klass 6) har icke medtagits, enär kommitténs förslag icke upptager några telegrafstationer i häremot svarande klass 19. Enligt vad som från telegrafstyrelsen inhämtats räknar man där med, att om framdeles nya centralstationer inrättas, dessa redan från början komina att vara av sådan storlek, att lägre placering än i klass 21 icke kan ifrågakomma.

Befogenhet för verksstyrelserna att i vissa fall ändra trafikanstalts klass I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 februari 1945 har järnvägsstyrelsen hemställt att vid uppkommande vakans få genom omflyttning i mån av behov disponera det i personalstaten medgivna antalet stationsmästarbefattningar i dåvarande lönegraderna A 12, A 14 och A 16 utan att behöva underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om till vilken klass en viss station skall vara

16 hänförd. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 november 1945 har järnvägsstyrelsen upprepat denna sin framställning. Allmänna lönenämnden framhöll i utlåtande häröver den 18 december 1945, att vissa skäl syntes tala för den föreslagna anordningen. Det kunde emellertid ifrågasättas, om ej generalpoststyrelsen borde erhålla ett motsvarande bemyndigande beträffande poslexpeditionerna. Spörsmålet syntes lönenämnden lämpligen kunna upptagas till behandling i samband med utredningen angående ändrade klassificeringsgrunder. Den ifrågasatta anordningen innebär, att vederbörande verksstyrelse skulle äga vidtaga höjning i klass av viss anstalt, om detta kombineras med samtidig sänkning i klass av annan anstalt. Antalet föreståndarbefattningar i de olika klasserna enligt fastställd personalstat skulle således icke härigenom ändras. Kommittén har funnit, att det begärda bemyndigandet skulle medföra en smidigare och mera rationell ordning än den nuvarande. Bemyndigandet bör gälla ej blott de nämnda befattningarna utan alla föreståndartjänster i högst Ca 23 vid samtliga tre verk. Det bör gälla även vid byte mellan sådan föreståndartjänst i högst nämnda lönegrad, som ingår i denna klassificering, och föreståndartjänst, som ligger utanför klassificeringen, t. ex. byte vid statens järnvägar mellan stationsmästartjänst och tjänst som föreståndare för trafikplats. Vidare anser kommittén, att föreståndartjänst i högst Ca 23 bör, i likhet med vad som gäller beträffande övriga tjänster inom ifrågavarande lönegrader, kunna genom beslut av verksstyrelse utbytas mot föreståndartjänst i lägre lönegrad utan samtidig höjning i klass av annan anstalt. Det förutsattes, att verksstyrelserna i här berörda frågor överlägga med vederbörande personalorganisationer. Vidare vill kommittén förorda, att Kungl. Maj:t utverkar motsvarande befogenheter gentemot riksdagen i vad avser befattningar i högre lönegrad än Ca 23.

17 III. Förslag till klassificering av trafikanstalterna Till belysning av verkens allmänna utveckling från år 1935, vars trafiksiffror lågo till grund för 1938 års klassificering, lämnas nedan vissa uppgifter. Postverket 1935

Postkontor 239 Postexpeditioner 121 Poststationer, brevsamlingsställen och poslombud . . 3 980 Personal 15 703 Landsvägspostlin jer: antal .' 3 904 längd, km 78 804 postförda km, milj 30,o Postförsändelser, milj 886 Omsättningar i postsparbanken, utbetalade folkpensioner och försålda radiolicenser vid postanstalterna, milj 8,o In- och utbetalade postgiromedel vid postanstalterna, milj. kr 4 007 Övriga in- och utbetalade medel, milj. kr 1 953 Inkomster, milj. kr 87,4

241 296 4 670 23 142 4 283 93 095 41,7 1 416

19.o 19 772 5 061 199,6

Telegrafverket Centralstationer Understationer Personal Samtalsapparater, milj Därav i automatiserade nät, milj Taxerade telegram, milj Därav utländska, milj Ord i utländska telegram, milj Rikssamtal, milj Därav utländska, milj 1

Avser budgetåret 1946/47.

1935 132 5 814 21 875 0,6 0,2 5,i 2,5 36,5 48,o 0,9

1946 123 7 572 34 187 1,3 0,8 8,3 3,3 83,3 96,o1 1,5

18 Lokal- och landssamtal, milj Radiolicenser, milj Riksledningar, milj. km Lokal- och landsledningar, milj. km . . Inkomster, milj. kr

880,9 0.8 0,5 0,9 113,4

1 775,o 1,9 l,o 2,2 299,9*

Statens järnvägar 1935

Banlängd, km 7 526 Stationer och trafikplatser 666 Övriga trafikanstalter 710 Personal för drift och underhåll 26 887 Tågkilometer, milj 43,i Vagnaxelkilometer, milj 1 265 Resor, milj 39,9 Personkilometer, milj 1 871 Godstonkilometer, milj 2 433 Lastade godsvagnar (exkl. lapplandsmalm), milj. . . l,i Bilkilometer, milj 2,7 Inkomster, milj. kr 196,6

12 554 1 158 1 655 57 273 97,7 3 083 119,5 5 542 6 898 2,9 24,5 617,3

Kommitténs klassificeringsförslag bygger på 1946 års trafiksiffror. Det har nämligen synts kommittén angeläget att till grund för klassificeringen välja trafiksiffror, som ligga klassificeringstillfället så nära som möjligt. Härtill kommer att 1946 utgör det första hela fredsåret. Kommittén har i avvaktan på 1946 års trafiksiffror poängberäknat trafikanstalterna på grundval av 1945 års siffror. Det har kunnat konstateras, att en klassificering på det ena eller andra årets trafiksiffror skulle leda till i stort sett samma resultat. Vid beräkningarna har varje trafikfaktor upptagils med två decimaler. Avrundning till helt tal har gjorts i slutsumman. Såsom i det föregående antytts har fördelningen av anstalterna på de olika klasserna skett med ledning av de uppgjorda poänglistorna och efter erfarenhetsmässig bedömning. Kommittén har under arbetets gång rådgjort med de tjänstemän inom respektive verksstyrelser, som besitta ingående sakkunskap på ifrågavarande område, samt med distriktsbefälet. Sedan på poänglistorna uppdragits ungefärliga gränslinjer mellan de olika klasserna, har ett närmare studium ägnats de anstalter, vilkas poängtal ligga på eller i närheten av dessa gränser. I mera svårbedömbara fall har kom1

Avser budgetåret 1946/47.

19 mitten genom besök på platsen förskaffat sig en klarare uppfattning om föreståndarens arbete och dettas svårighetsgrad. Anstalter, vilkas rörelse är av speciell natur och beträffande vilka en poängberäkning efter de allmänt tillämpade grunderna icke ger ett tillfredsställande underlag för bedömningen, ha placerats i klass med hänsyn till det särskilda ansvar och de särskilda arbetsuppgifter, som påvila föreståndaren. Där i vissa hänseenden speciella krav måste ställas på en anstalts föreståndare, har detta förhållande, vilket icke kommer till uttryck i poängsättningen, såtillvida påverkat förslaget, att vederbörande anstalt i vissa fall placerats en klass högre än som skulle följa av poängtalet. A andra sidan har stark återhållsamhet iakttagits i fråga om sådana anstalter, vilkas poängtal i och för sig motivera en uppflyttning i klass men där rörelsen är av mera ensidig karaktär eller förenklad och underlättad av särskilda förhållanden. Avvikelser från poängföljden i nedåtgående riktning ha vidare företagits i sådana fall, där rörelsen under år 1946 konstaterats vara större än normalt på grund av alltjämt kvarstående krisförhållanden. Försiktigheten bjuder att beträffande sistberörda anstalter låta med en av poängtalet motiverad höjning i klass anstå i avvaktan på rörelsens vidare utveckling. Vid postverket och telegrafverket, där trafikarbetet i stort sett är i stadig tillväxt och nedgång i en anstalts rörelse som regel förekommer endast i samband med organisatoriska förändringar (nyinrättande och indragning av anstalter), ha avvikelserna från poängföljden kunnat göras relativt fåtaliga. Vid statens järnvägar åter, där rörelsen av kända skäl är mera konjunkturkänslig och fluktuerande, har det under årens lopp visat sig, att oavlåtliga omkastningar i stationernas inbördes ordningsföljd förekomma. Vad förut sagts rörande ensidighet i vissa anstalters rörelse har också vid statens järnvägar tillämpning i högre grad än vid de övriga verken. Då det med hänsyn till det stora antal anstalter vid statens järnvägar, som ingå i klassificeringen, icke är möjligt att undersöka förhållandena i sådant avseende vid varje särskild anstalt, har det befunnits nödvändigt att vid sidan av poängberäkningen införa en kompletterande regel. Denna innebär, att en anstalt skall för att hänföras till klassificerad station ha att besörja person-, godsoch posttrafik i sådan omfattning, att summan av poängen för faktorerna 3—11 (jfr s. 32) jämte motsvarande poäng från underlydande platser uppgår till minst 10. Anstalt, för vilken nämnda summa uppgår till lägst 10 och högst 14, placeras en klass lägre än den anstalten skulle tillhöra, om hänsyn läges enbart till totalpoängen. Vidare har vid statens järnvägar, i syfte att undvika ett stort antal höjningar och sänkningar i klass, vilka måhända snart nog måste återgå, i avvaktan på den fortsatta trafikutvecklingen den regeln tillämpats, att station, vars poängtal befinner sig i gränsområdet mellan två klasser, tills vidare

bibehålies i sin nuvarande klass eller vid uppflyttning placeras en klass lägre än poängtalet anger. Under överläggningarna med personalorganisationerna diskuterades vid sammanträdet i januari 1947 valet av trafikfaktorer och poängsättningen av de olika faktorerna. I stort sett nåddes därvid enighet i dessa stycken. Vid sammanträdet i oktober 1947 diskuterades kommitténs till organisationerna i förväg utsända preliminära förslag i fråga om anstalternas fördelning på klasser. Från vissa håll framfördes därvid långt gående krav på ytterligare förbättringar. Sedan kommittén funnit sig i viss mindre omfattning kunna tillmötesgå de framställda önskemålen, framlades vid sammanträdet i november 1947 ett reviderat förslag. Flertalet organisationer förklarade sig kunna under förhandenvarande förhållanden godtaga det nya förslaget. Från de organisationers sida, vilka representerade stationsmästaregruppen vid statens järnvägar, uttalades, att förslaget för deras del icke kunde betraktas som tillfredsställande. Därest möjlighet icke funnes att i förslaget inrymma organisationernas önskemål, borde detta dock av kommittén framläggas, så att en välbehövlig omklassificering icke fördröjdes. Innan kommittén övergår till en redogörelse för klassificeringsförslaget beträffande de skilda verken, anser sig kommittén böra särskilt framhålla, att den radikala omläggning av faktorsval och poängsättning, som förslaget på åtskilliga punkter innebär, medfört att de nu framkomna poängtalen icke kunna jämföras med poängtalen vid 1938 års klassificering. Det bör även påpekas, att poängtalen vid ett verk icke kunna jämföras med de övriga verkens.

Postverket De fasta trafikanstalterna vid postverket utgöras av postkontor, postexpeditioner och poststationer. I fråga om postarbetets art föreligger icke någon större skillnad mellan dessa tre slag av anstalter. Samtliga deltaga i postverkets alla rörelsegrenar, postkontoren utan inskränkning, postexpeditionerna med den inskränkningen, att de icke utväxla utrikes telegrampostanvisningar, och poststationerna med den inskränkningen, att de icke mottaga inkasseringsbrev till utlandet, telegrampostanvisningar, inbetalningstelegram (giro) samt vanliga postanvisningar till annat främmande land än Danmark och Norge, såvida icke generalpoststyrelsen lämnat särskild befogenhet i sådant hänseende. Den huvudsakliga skillnaden mellan dessa olika slag av trafikanstalter ligger på det organisatoriska området. Postkontoren äro ur förvaltnings- och redovisningssynpunkt självständiga enheter. De ombesörja i större eller mindre omfattning förvaltningen även beträffande underlydande anstalter (postexpeditioner och poststationer).

21 Postexpeditionerna av klass 20, 18 och 16 äro i viss begränsad omfattning ur förvaltnings- och redovisningssynpunkt självständiga postanstalter. Postexpeditionerna av klass 13 och 11 intaga i redovisningshänseende en mindre självständig ställning än nyssnämnda postexpeditioner. Deras förvaltning handhaves till största delen av det överordnade postkontoret. Poststationernas förvaltning handhaves helt av det överordnade postkontoret. Någon skillnad i befogenhet råder icke mellan de olika poststationerna. I avlöningshänseende äro de emellertid indelade i elva på grundval av rörelsens omfattning fastställda klasser. Postkontorens och postexpeditionernas föreståndare inneha tjänstemannaställning vid verket. Poststationernas föreståndare äro avtalsanställda eller ock förestås poststation, när den är förenad med järnvägsstation, av denna stations föreståndare enligt överenskommelse mellan generalpoststyrelsen och vederbörande järnvägsförvaltning. Kommitténs förslag till klassificering av trafikanstalterna vid postverket omfattar postkontoren samt postexpeditionerna av klass 20, 18 och 16. Förslagets innebörd beträffande antalet klasser samt anstaltsföreståndarnas lönegradsplacering och benämning framgår av tablån på s. 15. Beträffande postverket föreslår kommittén följande grunder för poängberäkningen. Faktor 1. Personal. 1 poäng för varje enhet personal vid postkontoret samt vid underlydande anstalter och linjer (tjänstemän, fasta post- och brevbärarbiträden, poststationsföreståndare och fasta biträden vid poststationer, postombud, postförare, länt- och lådbrevbärare, brevlåds-, tidnings- och lösväskbefordrare, postvårdare samt städerskor). Anm. Postexpedition erhåller 1 poäng för varje enhet personal vid postexpeditionen, postombud med poslutväxling över postexpeditionen samt övrig ovan nämnd personal, som utgår från postexpeditionen.

Faktor

2. Underlydande

anstalter.

1 poäng för varje postexpedition och poststation. Faktor 3. Avgående vanlig brevpost. 1 poäng för varje 100 000-tal vanliga brevförsändelser under året. Faktor A. Avgående postabonnerade

tidningar.

1 poäng för varje 200 000-tal nummerexemplar av postabonnerade tidningar under året. Faktor 5. Ankommande vanlig brev- och tidningspost. 1 poäng för varje 30 000-tal vanliga brevförsändelser och nummerexemplar av postabonnerade tidningar under året.

22 Faktor 6. Värdeförsändelser

m. m.

1 poäng för varje 5 000-tal under året avgångna och ankomna assurerade och rekommenderade försändelser, vanliga paket, ankomna brevpostförskott, in- och utbetalade postanvisningar och girokort, insättningar och uttag i postsparbanken, folkpensionsutbetalningar och försålda radiolicenser. Faktor 7.

Skatteanvisningar.

1 poäng för varje 50 000-tal vid underlydande skatteavdelning behandlade skatteanvisningar under året. Faktor 8.

Uppbörd.

1 poäng för varje 5 000-tal kronor uppbörd under året av frankotecken (även frankostämpling), avgifter för utgivarkorsband och masskorsband samt befordringsavgifter för tidningar. Faktor 9.

Penningförmedling.

1 poäng för varje 500 000-tal kronor under året in- och utbetalade postanvisnings-, postgiro, tidningsprenumerations- och postsparbanksmedel samt utbetalade folkpensionsmedel och inbetalade radiolicensmedel. Faktor 10.

Postdiligenstrafik.

Postkontor, under vilket diligenslinje lyder, erhåller poäng för diligensrörelsen enligt de grunder, som i det följande föreslås beträffande statens järnvägars biltrafik. Postdiligenslrafiken har hittills praktiskt taget lämnats åsido vid klassificeringarna. Vederbörande postmästare ha i stället kompenserats genom särskild ersättning (gratifikation) med högst 400 kronor för år. För närvarande trafikerar postverket ett 30-tal diligenslinjer med en sammanlagd längd av över 4 000 km. Vagnparken utgöres av 125 bussar och 13 lastbilar. Antalet postkontor med underlydande diligenslinjer uppgår till 14, varav 13 i Norrland. Enligt kommitténs mening bör det hittillsvarande gratifikationssystemet avvecklas och diligenstrafiken medtagas vid poängberäkningen. Den omständigheten att endast relativt få postkontor ha underlydande diligenslinjer bör icke utgöra hinder för en sådan ändring. Önskvärd likformighet skulle härigenom vinnas med statens järnvägar. I övrigt äro de föreslagna trafikfaktorerna i stort sett desamma som de, till vilka hänsyn tagits vid närmast föregående klassificeringar. För att erhålla en lämplig avvägning av de olika faktorernas andel i totalpoängen ha dock enhetstalen beträffande vissa faktorer ändrats.

23 Postkontoren ha utan tidigare tillämpade inskränkningar tillgodoräknats poäng för rörelsen vid underlydande anstalter. Eftersom postmästarbefattningarnas ansvar och svårighetsgrad påverkas av rörelsens omfattning inom hela förvaltningsområdet, erhålles härigenom en riktigare inbördes värdesättning av dessa befattningar. Efterföljande tabeller utvisa kommitténs förslag till fördelning av postanstalterna på de olika klasserna samt anstalternas poängtal. De anstalter, beträffande vilka föreslås ändring i klass äro angivna med kursiv stil och med nuvarande klass inom parentes.

Klass 31 Göteborg 1 (öpm)

. . 11400

Malmö

1 (öpm)

....

7 075

Stockholm

1 (öpm) . . 6 540 3 st.

Klass 29 Stockholm Ban 4 150 Stockholm 16 (1 A) . . 2 977 Borås 1 2 894 Uppsala 1 2 805 Örebro 1 2 792 Linköping 1 (1 A) . . 2 572 Östersund 1 (1 A) . . 2 487 Stockholm 12 (1 A) .. 2 413 Norrköping 1 (1 A) . . 2 349 Gävle 1 (1 A) 2 334

Stockholm 5 (1 A) .. 2 315 Hälsingborg 1 (1 A) 2 287 Karlstad 1 (1 A) .... 2 238 Västerås 1 (1 A) 2 223 Stockholm 7 (1 A) .. 2 117 Sundsvall 1 (1 A) .... 2 117 Jönköping 1 (1 A) . . 2 059 Kristianstad 1 (1 A) 1984 Stockholm 3 (1 A) .. 1 873 Växjö (1 A) 1 729

Umeå 1 (1 A) 1 720 Halmstad 1 (1 A) 1 679 Karlskrona 1 (1 A) .. 1 643 Eskilstuna 1 (1 A) .. 1 636 Kalmar 1 (1 A) 1 607 Visby 1 (1 A) 1 602 Skellefteå (IB) 1 558 Örnsköldsvik (IB) .. 1 540 Stockholm 6 (1 A) .. 1 437 Falun (1 A) 1385 30 st.

Klass 27 Stockholm 2 Lund 1 Sollefteå Äppelviken Värnamo Luleå 1 Norrlälje Stockholm 9 (2) Hudiksvall Boden 1 Stockholm 4 Nyköping 1 Uddevalla 1 Skövde Bollnäs Södertälje 1

1 931 1 296 1 295 1 281 1 246 1 240 1 224 1217 1 196 1 196 1 169 1 159 1 146 1 110 1 105 1079

Härnösand Vänersborg 1 Nässjö Landskrona 1 Trollhättan 1 Falköping 1 Sala Karlshamn Karlskoga 1 (2) .... Gällivare (2) Kristinehamn 1 Borlänge Sundbyberg (2) .... Hässleholm 1 (2) .... Arvika 1 Enköping (2)

1 053 1 020 991 973 964 884 881 877 869 869 866 856 828 827 811 790

Stockholm 20 Lidköping Ystad Eslöv (2) Motala (2) Skara Råda (3) Oskarshamn Stockholm 19 (2) . . Söderhamn (2) Eksjö Ludvika Mariestad Nälden (2) Katrineholm Trelleborg 48 st.

783 783 778 772 754 751 747 739 737 715 714 703 701 701 692 557

24 Klass 25 Köping Munkedal Falkenberg Enskede 1 (3) Vännäs Göteborg 5 Strömsund Stenungsund Västervik Mjölby Tranås Varberg Göteborg 2 Vara Ljusdal Ängelholm Åsele Ulricehamn Piteå Krylbo

693 684 673 673 672 664 659 650 647 646 646 642 639 619 618 605 601 598 597 583

Ljungby Jörn (3) Mora Storuman Tomelilla Flen (3) Djursholm 1 (3) Tierp (3) Ange Övertorneå (3) Kiruna Stockholm 21 Sveg (3) Alvesta Strömstad Älvsjö 1 Alingsås Malung Arvidsjaur Sölvesborg

580 579 575 574 573 568 564 564 564 556 547 538 536 536 533 531 530 526 524 521

Hedemora (3) Lycksele (3) Storvik (3) Kinna Åstorp (3) Vetlanda SälTle Hultsfred (3) Mölndal 1 (3) Sandviken 1 Slrängnäs Göteborg 7 Kil Älmhult Ronneby (3) Solna 1 (i) Malmö 4 Filipslad Stockholm Tull Göteborg 12 1

519 516 514 508 498 497 495 495 494 493 491 490 486 486 486 475 473 454 — — 60 st.

Nyinrättad.

Klass 23 Sunne Laholm Lidingö 1 Osby Leksand (4) Stockholm 15 Arboga Klippan (4) Nynäshamn 1 Finspång Vilhelmina Bräcke Lysekil (2) Västanfors (4) Göteborg 8 Kalix Sävsjö Hallsberg Lindesberg Kramfors Nybro Stockholm 17 Stockholm 8 (2) Åmål Göteborg 3 (2) Torsby Herrljunga Stockholm 14 Älvsbyn Kungsbacka Vadstena (4) Malmö 2

435 434 434 433 433 417 414 413 411 407 403 397 395 390 389 '386 381 380 379 375 371 370 369 369 369 361 360 357 350 344 341 340

Bengtsfors Ragunda Årjäng (4) Stockholm 11 Höganäs Färjestaden Stockholm 26 (4) ... Åtvidaberg (4) Vimmerby Svenljunga (4) Nora Gamleby Rättvik (4) Kumla Stockholm 10 Borgholm (4) Huskvarna (4) Törcboda (4) Simrishamn (4) . . . . Vansbro (4) Markaryd (4) Skurup (4) Nyland Vingåker (4) Kävlinge Malmö 7 (4) Stockholm 18 Åseda (4) Haparanda Tidaholm Söderköping Mellerud

338 332 331 328 328 328 327 325 325 321 321 319 315 312 312 305 303 297 290 290 288 288 288 288 285 283 282 281 280 278 275 272

Norrköping 2 Malmö 6 (4) Mönsterås (4"> Nordmaling (4) Hörby (4) Karlsborg (4) Valdemarsvik (4) . . . Stockholm 32 (5) . . . Hjo (4) Göteborg 6 Gnesta Charlottenberg Limmared (4) Laxå Svedala (4) Malmö 3 (4) Kisa (4) Hammarbyhöjden (5) Båstad 1 (4) Avesta (4) Stockholm 23 (4) . . . Smedjebacken (4) . . Orsa (4) Hällefors (4) Askersund (4) Ockelbo (4) Göteborg 4 (4) Ed (4) Grängesberg (4) . . . . Kopparberg (4) . . . . 94 st.

271 271 264 261 259 258 258 253 250 250 244 243 238 236 235 230 229 228 226 223 219 218 217 217 217 215 213 212 212 211

25 Klass 20 Stockholm 22 Limhamn (4) Göteborg 11 (4) Göteborg 13 Hallstahammar Stockholm 28 Stockholm 13 Göteborg 15 Sollentuna Stockholm 33 Malmberget (4) Hälsingborg 2 Tibro Uppsala 3 Fagersla Hagalund Höör (4) Hagfors Norrköping 6 Degerfors Stocksund Hofors 1

225 192 185 180 173 165 161 151 150 149 145 140 140 139 139 139 135 135 134 132 131 129

Ängby 1 Stockholm 29 Malmö 11 (6) Bofors Skelleftehamn Lilla Edet (4) Uppsala 2 Kungälv Götene (6) Göteborg 19 (6) Gislaved Linköping 2 Borås 5 (6) Spånga Göteborg 17 (6) Saltsjöbaden 1 Jönköping 2 (6) Halmstad 3 (6) Munkfors 1 Motala verkstad . . . . Insjön Ljungbyhed

128 127 126 125 125 123 123 119 119 118 118 117 116 114 114 111 110 110 109 106 105 104

östhammar Malmö 10 (6) Surahammar Skänninge (4) Jönköping 3 (6) Kungsör Göteborg 24 (6) .... Vaxholm Huddinge Korsnäs (6) ödeshög Tyringe Sjöbo (6) Säter Stuvsta (7) Ljusne Örebro 3 (6) Oxelösund Örebro 2(6) Åhus Svalöv

103 103 103 102 102 101 100 99 99 97 96 96 94 93 93 92 92 92 92 91 91

65 st.

Klass 18 Forshaga Iggesund (7) Tannefors (7) Stockholm 60 (8) . . . Grästorp (7) Göteborg 36 (9) Skillingaryd Frilsla Örkelljunga (8) Grums (9) Arjeplog Vindeln

105 100 96 95 94 90 90 89 89 88 87 86

Boden 19 (7) Jokkmokk (7) Järvsö (7) Enskede 5 (9) Storfors (8) Norberg Linköping 3 (7) ... . Sigtuna (7) Stockholm 25 (5) . . . Holmsund (7) Traneberg (7) Midsommarkransen(8)

86 85 84 83 83 83 82 81 81 80 80 80

Emmaboda Stockholm 34 Vinslöv Perstorp Fränsta (7) Kilafors (7) Upplands Väsby (8) . . Norraliammar (5) . . . Älvdalen (5) Halmstad 2 Lund 2 Långsele (7) 36 st.

80 80 80 79 79 79 79 78 77 76 76 75

72 70 70 69 69 69 69 68. 68 68 67 67 67 67

Ljungsbro Vislanda Tollarp (8) Smålandsstenar Tumba Örebro 4(8) Fajala (8) Fellingsbro Hälsingborg 3 Gränna (6) Öregrund Stenstorp Stockholm 36 1

67 66 66 66 66 66 66 66 66 66 66 52 —

Klass 16 Lerum (9) Malmö 12 (8) Stockholm 30 (8) . . . Vårgårda Skoghall (8) Delsbo Bodafors (8) Sorsele (8) Anderstorp (9) Lilla Essingen (8) . . Sävedalen \9) Bredbyn (8) Högsby (8) Abrahamsberg (8) . . 1

75 75 75 75 74 74 74 74 73 73 73 73 73 72

Knivsta Husum Molkom Tingsryd Stora Essingen (8) . . Västerås 2 (8) Bjärnum Mälarhöjden (9) . . . . Arlöv Arbrå (8) Aneby (8) Virserum (8) Stockholm 41 Mariefred

(8) . .

41 st. Nyinrättad.

»

Postexpeditionerna Älvsered och Marstrand (klass 6) samt Åkarp, Nockeby och Ålsten (klass 7), vilka erhållit 60 respektive 54, 51, 51 och 45 poäng, ha funnits icke böra hänföras till postexpedition av sådan klass, som innefattas i kommitténs förslag. Vid poängberäkningen har hänsyn tagits till av generalpoststyrelsen från och med den 1 januari 1948 beslutade ändringar av vissa postkontors förvaltningsområden. Vidare har vid poängtalens fastställande förutsatts, att postexpeditionerna Stockholm 32 och Hammarbyhöjden utbytas mot postkontor, att postkontoren Limhamn och Göteborg 11 utbytas mot postexpeditioner och förläggas under postkontoren Malmö 1 respektive Göteborg 1, att postkontoren Malmberget, Höör och Lilla Edet utbytas mot postexpeditioner och med sina underlydande anstalter förläggas under postkontoren Gällivare respektive Eslöv och Trollhättan 1 samt att postkontoret Skänninge utbytes mot postexpedition och jämte poststationerna Appuna och Bjälbo förlägges under postkontoret Mjölby, medan kontorets övriga poststationer tillföras postkontoret Linköping 1. Kommittén har övervägt, huruvida icke även Stockholms bangårdspostkontor borde hänföras till klass 31. I poängföljden är postkontoret det fjärde bland rikets postkontor och dess poängsumma överstiger avsevärt det närmast följande postkontorets. Härtill kommer att poängberäkningen icke ger uttryck för vissa vid postkontoret förekommande speciella arbetsuppgifter. Emellertid är postkontoret ännu icke slutgiltigt organiserat. Vidare är beträffande järnvägspostföringen till och från Stockholm ifrågasatt viss omläggning, vilken kan komma att väsentligt påverka postmästarens arbete. På grund härav synes frågan om postkontorets uppflyttning i klass böra anstå. Postkontoret Trelleborg bör med hänsyn till att det är utväxlingsposlanstall gentemot utlandet bibehållas i klass 27. För Stockholms tullpostkontor med dess speciella arbetsuppgifter har poängberäkning enligt de föreslagna grunderna ej kunnat ske. Postkontoret anses böra bibehållas i klass 25. Postkontoret Katrineholm samt postexpeditionen Stenstorp anses böra bibehållas i sina nuvarande klasser med hänsyn till de speciella arbetsuppgifter, som påvila dessa anstalter till följd av deras belägenhet vid järnvägsknut med stor postomlastning m. m. Av samma skäl bör postexpeditionen i Långsele hänföras till klass 18. Vid postkontoret Stockholm 2 samt postexpeditionerna Stockholm 22, Forshaga, Iggesund, Tannefors, Stockholm 60 och Grästorp förekommande inbetalningar verkställas i stor utsträckning med checker och postremissväxlar. Med anledning härav anses dessa anstalter böra placeras en klass lägre än vad poängtalen i och för sig motivera.

27 I brev till generalpoststyrelsen den 20 maj 1938 och den 21 december 1945 har Kungl. Maj:t förordnat, att vissa postexpeditioner av nuvarande klass 8 skulle från tidpunkt, som på förslag av styrelsen senare skulle bestämmas, hänföras till klass 7. Av dessa postexpeditioner ha Bodafors, Upplands Väsby, Örkelljunga, Högsby, Järpen och Pajala ännu icke uppflyttats. Dessa postexpeditioner ha i föreliggande förslag upptagits i den klass, som envar av dem bör tillhöra med hänsyn till posttrafikens omfattning år 1946. Telegrafverket De i klassificeringen ingående trafikanstalterna vid telegrafverket benämnas centralstationer. Samtliga förestås av telegrafkommissarier. Telegrafkommissariernas förvaltningsområden benämnas redovisningsområden. Till varje sådant område hör ett större eller mindre antal understationer. De understationer, till vilka hänsyn tagits vid klassificeringen, utgöras av växelstationer och fristående samtalsstationer. Dessa äro i stor omfattning förenade med telegramexpedition. Bland övriga understationer märkas filialtelegrafstationer, samtalsstationer inrättade i automatiserade nät, telegramexpeditioner inrättade hos abonnenter samt telegraminlämningsställen. Växelstationerna äro indelade i följande tre huvudgrupper: a) De ur trafiksynpunkt viktigaste förestås av rikstelefonister (Ca 10), landstelefonister (Ca 8) eller lokaltelefonister (Ca 6), vilka utöver lönen uppbära särskilt arvode enligt bilaga B till statens allmänna avlöningsreglcmente. Även den biträdande personalen vid dessa stationer innehar tjänstemannaställning. b) Övriga växelstationer med minst 20 abonnenter ha föreståndare, som äro anställda av telegrafverket medelst kontrakt. Föreståndare har att själv anställa och avlöna erforderliga biträden. De till denna grupp hörande stationerna äro indelade i fjorton arvodesgrupper, av vilka den högsta omfattar dels alla stationer med minst 250 abonnenter, dels sådana stationer med lägre abonnentantal, vilka för sin skötsel kräva fler än fyra heltidstjänstgörande. Inom samtliga grupper utom den högsta utgår ersättningen till föreståndaren enligt en av telegrafstyrelsen fastställd arvodesplan. Vid stationer tillhörande högsta gruppen fastslälles ersättningen med hänsyn till vad som i varje särskilt fall betingas av trafikens art, erforderligt antal biträden m. fl. förhållanden. c) Växelstationer med abonnentantal understigande 20 ha föreståndare, som anställas och avlönas av abonnenterna. Telegrafverket bidrager dock till föreståndarens avlöning med visst årligt belopp för varje abonnent vid stationen. Från telegrafverket utgå därjämte vissa s. k. provisioner, d. v. s.

28 ersättning för hyttsamtal och telegram, budsändning m. m. Biträde ans t alle s och avlönas av föreståndaren. De fristående samtalsstationerna ha icke några abonnenter utan beslå endast av en för allmänheten avsedd samtalsapparat. Stationer av denna typ förekomma i avlägset belägna mindre byar i Norrland och Dalarna samt på öar i skärgårdarna. Föreståndaren, vilken anställes av telegrafverket medelst kontrakt, åtnjuter i allmänhet ersättning endast i form av provisioner. Eventuellt erforderligt biträde anställes och avlönas av föreståndaren. Beträffande telegrafverket föreslår kommittén följande grunder för poängberäkningen. Faktor

1. Personal.

a) 1 poäng för varje enhet personal vid centralstationen, underlydande telefonistväxelstationer samt kontraktsväxelstationer tillhörande högsta arvodesgruppen, b) 1 poäng för varje kontraktsanställd föreståndare vid annan växelstation med minst 20 abonnenter samt V2 poäng för varje påbörjat 100-tal abonnenter vid stationen (motsvarar antalet normalt erforderliga heltidsanställda biträden), c) lU poäng för varje föreståndare för växelstation med mindre än 20 abonnenter och fristående samtalsstation ävensom för varje inom underhållsområdet anställd linjevakt. Faktor 2. Underlydande

anstalter.

1 poäng för varje växelstation samt V2 poäng för varje fristående samtalsstation. Faktor 3. Telegraf trafik. 1 poäng för varje 4 000-tal telegrafexpeditioner. Faktor A.

Rikstrafik.

1 poäng för varje 8 000-tal riksexpeditioner. Faktor 5. Lokal- och

landstrafik.

1 poäng för varje 80 000-tal lokal- och landsexpeditioner. Faktor

6.

Taxeområden.

10 poäng för varje taxeområde inom redovisningsområdet utöver centralstationens eget. Faktor

7.

Automatik.

1 poäng för varje påbörjat 150-tal apparater vid automatiserad centralstation samt 1 poäng för varje påbörjat 75-tal av sammanlagda antalet apparater vid automatiserade understationer.

29 Faktor 8. Telefonabonnemangsrörelsen. 1 poäng för varje 50-tal apparater inom redovisningsområdet. Faktor 9. Radiolicensrörelsen. 1 poäng för varje 400-tal licenser inom redovisningsområdet. Faktor 10. Nyanläggning och underhåll. a) där telegraf kommissarien är föreståndare för underhållsområde: 1 poäng för varje 60-tal apparater vid den egna centralstationen samt 1 poäng för varje 50-tal apparater vid övriga (central- och växel-) stationer inom underhållsområdet, b) där telegrafkommissarien icke är underhållsområdesföreståndare men inför allmänheten företräder denne: hälften av under a) angivna poängtal. Faktor 11.

Arbetsorder.

1 poäng för varje 50-tal utfärdade arbetsorder. Faktor 12. Uppbörds-

och

räkenskapsväsen.

1 poäng för varje 10 000-tal kronor uppbörd. De ovan föreslagna faktorerna äro i stort sett desamma som de, till vilka hänsyn tagits vid 1938 års klassificering. Endast såtillvida har ändring skett, att faktorn »Nattjänst» utgått och en ny faktor »Automatik» införts. Vid poängsättningen av de skilda faktorerna ha enhetstalen inom vissa av dem höjts, exempelvis i fråga om lokal- och landstrafiken (faktor 5) från 60 000 till 80 000 samt beträffande uppbörd och räkenskapsväsen (faktor 12) från 5 000 till 10 000. Syftet härmed har varit att få till stånd en bättre avvägning av de olika faktorernas andel i den totala poängsumman. Efterföljande tabeller utvisa kommitténs förslag till fördelning av stationerna vid telegrafverket på de olika klasserna samt stationernas poängtal. De stationer, beträffande vilka föreslås ändring i klass, äro angivna med kursiv stil samt med nuvarande klass inom parentes. Klass 31 Örebro (1 A)

3 244

Gävle (1 A)

3 222

Norrköping

(1 A) . . . 2 868 3 st.

2 045 2 039 2 007 1 954 1 940 1 906 1 778

Umeå Växjö (IB) Eskilstuna (IB) Hässleholm (IB)... Karlskrona (IB) Ystad (IB) Örnsköldsvik (IB)

Klass 29 Borås Linköping Östersund Halmstad Uppsala Hälsingborg Sundsvall Jönköping F

2 645 2 581 2 565 2 461 2 426 2 385 2 376 2 078

Falun Skellefteå Göteborg (telegraf) Kristianstad Karlstad Västerås Kalmar

l //o 1687 1 650 1 591 1 574 1 487 .. 1 379

22 st.

30 Klass 27 Mora Lund Visby Luleå Skövde Vänersborg Boden Filipslad

1 326 1 325 1 294 1 209 1 208 1 142 1 098 1 066

Härnösand Nyköping Hudiksvall Landskrona Arvika Sala Uddevalla

1 019 1 009 994 986 960 936 918

Västervik (2) Nässjö (2) Norrtälje Varberg (2) Ludvika Hultsfred (2) Sollefteå (2)

916 907 903 872 864 862 851 22 st.

Klass 25 Lycksele (3) Falköping Vara Katrineholm Karlskoga Trollhättan Piteå (3) Karlshamn Kristinehamn Södertälje Ängelholm

878 846 811 807 796 787 782 774 755 737 736

Söderhamn Motala Lidköping (3) Bollnäs (3) Enköping Vilhelmina (3) Eslöv Oskarshamn (3) Värnamo (3) Ljusdal (3)

728 697 687 683 683 669 667 640 638 625

Trelleborg Haparanda (3) Alingsås (3) Klippan (3) Mariestad (3) Kalix (3) .'. Lysekil (3) Kramfors (3) Skara (3) Mjölby (3)

625 615 612 597 585 582 580 570 562 562 31 st.

Klass 23 Köping Falkenberg Arvidsjaur (4) Strömstad Simrishamn

548 541 540 535 529

Hedemora

527 Strängnäs (4) 'Tranås (4)

512 512

Krylbo Sanne (4) Ulricehamn (4) Gällivare Vetlanda (4) Eksjö (4) Strömsund (4) Varekil (4)

500 493 474 461 455 440 425 424

Nordmalihg (4) Såffle (4) Kiruna IJndesberg (4) Gnesta (4) Norberg (4) Flen (4) Sveg (4)

....

417 404 395 391 387 386 378 374

24 st.

Klass 21 Ljungby Ronneby (4) Hörby (4) Arboga (4) Höganäs (4) Finspång

371 358 354 349 318 312

Vadslena Borgholm Ange Åmål Leksand

311 289 267 263 257

Nora Valdemarsvik (6) . . . Östhammar Askersund (6) . . . . . . Mönsterås (6)

245 229 223 214 196

16 st.

Avvikelse från poängföljden har befunnits påkallad endast beträffande Lycksele. Poängtalet för denna station, 878, motiverar i och för sig en uppflyttning till klass 27. Stationen tillhör nu klass 3, varför en dylik uppflyttning skulle innebära höjning med två klasser. Försiktigheten synes bjuda att tills vidare hänföra stationen till klass 25.

31 Statens järnvägar Vid statens järnvägar finnas följande slag av trafikanstalter, nämligen stationer, trafikplatser (tpl), expeditionsställen (xst), hållplatser, lastplatser samt håll- och lastplatser. Endast stationerna ingå i denna klassificering. Kommitténs förslag beträffande antalet klasser samt stationsföreståndarnas lönegradsplacering och benämning framgår av sammanställningen på s. 15. Trafikplatserna förestås av kontorist (Ca 12). trafikbiträde (Ca 10) eller stationskarl (Ca 9). Skillnaden mellan stationer och trafikplatser består huvudsakligen i omfattningen av trafikarbetet. Trafikplatserna äro liksom stationerna självständiga redovisningsställen. Expeditionsställena äro underställda stationsföreståndaren vid en närbelägen station. Hållplatser, lastplatser samt håll- och lastplatser äro likaså underställda stationsföreståndaren vid en närbelägen station. De äro i viss utsträckning utan bemanning. Där sådan finnes, utgöres den vanligen av kvinnlig platsvakt. De vid 1938 års klassificering tillämpade grunderna voro mycket detaljrika och förutsatte, att en tämligen omständlig statistik fördes på stationerna. Sedan 1938 års klassificering genomförts, slopade järnvägsstyrelsen denna statistik. Det har därför ej varit möjligt att nu verkställa en klassificering enligt de gamla grunderna. Då vidare enligt kommitténs mening möjlighet bör finnas att följa utvecklingen och avläsa behovet av förändringar, har kommittén i sitt förslag medtagit endast sådana trafikfaktorer, som förekomma i redan befintlig statistik, huvudsakligen de s. k. tjänsterapporterna. Beträffande statens järnvägar föreslår kommittén följande grunder för poängberäkningen. Faktor 1. Säkerhetstjänst. a) 1 poäng på enkelspår och V2 poäng på dubbelspår för varje tåg i medeltal per dag, för vilket anstalten är ur säkerhetssynpunkt bevakad och för vilket tåganmälan utväxlas, b) V2 poäng på enkelspår och 1U poäng på dubbelspår för varje tåg i medeltal per dag, för vilket anstalten är ur säkerhetssynpunkt bevakad men för vilket tåganmälan icke utväxlas, c) XU poäng på såväl enkelspår som dubbelspår för varje tåg i medeltal per dag, för vilket anstalten är ur säkerhetssynpunkt obevakad men med stationspersonal i tjänstgöring (dock ej enbart som vägvakt). Till den enligt ovanstående uträknade tågpoängen göres följande tillägg: 1) 10 °/o för station, som är ordergivningsstation enligt säkerhelsordningen.

2) 5 % för station, som är underrättelsestation enligt säkerhetsordningen, 3) 10 % för varje avvikande linje. Tilläggen 1) och 2) beräknas på tågpoängen endast för berörd linje. Anm. På smalspåriga bandelar skola dock persontåg, som normalt bestå av högst 14 axlar, framförande loks axlar oräknade, samt motorvagnslåg, rälsbusståg och ensamt lok värderas med endast halva de poängtal, som ovan angivits för tåg, beträffande vilka anstalten är ur säkerhetssynpunkt bevakad. Från denna regel undantages dock linjen Karlskrona—Kristianstad.

Faktor 2.

Tågutrustning.

a) 1 poäng för varje utgångståg i medeltal per dag, som utgöres av förortståg eller av tåg, som framföres av motorvagn, rälsbuss eller lokomotor, eller av ensamt lok. Anm. För sådant tåg på vändstation, d. v. s. icke tågutrustningsstation vid förortslinje, skall poängtalet dock utgöra V».

b) 2 poäng för varje annat utgångståg i medeltal per dag. Anm. På smalspåriga bandelar likställes persontåg med högst 14 axlar, loks axlar oräknade, med förortståg.

Faktor 3.

framförande

Biljetter.

2 poäng för varje 10 000-tal under året försålda biljetter. Faktor A. Resgods. 4 poäng för varje 10 000-tal under året avsända och mottagna res- och expressgodsexpeditioner. Faktor

5. Gods.

a) 2 poäng för varje 10 000-tal under året avsända och mottagna paketoch ilstyckegodsexpeditioner. b) 4 poäng för varje 10 000-tal under året avsända och mottagna fraktstyckegodsexpeditioner. c) 4 poäng för varje 1 000-tal under året avsända och mottagna vagnslastgodsexpeditioner. Faktor 6.

Godsvagnar.

1 poäng för varje 1 000-tal under året till- och avkopplade godsvagnar. Anm. På smalspåriga bandelar reduceras poängen med 50 % .

Faktor 7.

Omlastning.

a) 2 poäng för varje 10 000-tal under året omlastade resgodskollin. b) 2 poäng för varje 10 000-tal under året omlastade paket- och ilstyckegodskollin. c) 1 poäng för varje 10 000-tal under året omlastade fraktstyckegodskollin. d) 5 poäng för varje 10 000-tal under året omlastade ton vagnslastgods till och från smalspår.

33 Faktor 8. Gemensam allmän tjänst. För att i poängberäkningen få inrymda de mindre betydande arbetsområden, som ej innefattas i de olika faktorerna ovan, har det ansetts skäligt, att liksom hittills ett tillägg av 10 °/o göres på sammanlagda poängen för faktorerna 3—6. Faktor 9. Uppbörd. 2 poäng för varje 100 000-tal kronor uppbörd under året. Faktor 10. Posttjänst. 1 poäng för varje 100-tal av postanstaltens poäng. Faktor 11. Biltrafik. a) 1 poäng för varje enhet i medeltal per dag använd personal. b) 2 poäng för varje 10-tal ombud. c) 1 poäng för varje billinje utöver en. d) 1 poäng för varje buss, personbil och lastbil. e) 2 poäng för varje 100 000-tal buss- och personbilkilometer under året. f) 1 poäng för varje 10 000-tal lastbilkilometer under året. g) 2 poäng för varje 100 000-tal kronor uppbörd under året. Faktor 12. Personal. 1 poäng för varje enhet i medeltal per dag använd personal i stations- och tågtjänst samt underställd personal tillhörande maskinavdelningen. Faktor 13. Underlydande anstalter. a) för expeditionsställe, hela poängtalet. b) för annan anstalt än expeditionsställe, 1) som är självständig i redovisningshänseende: Vs av hela poängtalet, 2) vars redovisning ombesörjes av den överordnade stationen: hela poängtalet för faktorerna 3—9 och 12, dock minst Vs av anstaltens totala poängtal. Anm. Posttjänsten medtages icke vid plats, där platsvakten självständigt svarar för postgöromålens handhavande.

Ovan angivna poängtal för biltrafik (faktor 11) äro desamma, som järnvägsstyrelsen föreslagit i skrivelse den 30 september 1943 och som av Kungl. Maj:t godkänts, kompletterade i fråga om uppbörd och personal i anslutning till beräkningsgrunderna i övrigt. Med hänsyn till den snabba utveckling, som biltrafiken vid statens järnvägar uppvisar och då ändrad driftsform och organisation kunna tänkas, kan en jämkning i värderingsgrunderna framdeles bliva erforderlig. 3

34 Efterföljande tabeller utvisa kommitténs förslag till fördelning av statens järnvägars stationer på de olika klasserna samt stationernas poängtal. De anstalter, beträffande vilka föreslås ändring i klass, äro angivna med kursiv stil och med nuvarande klass inom parentes. Klass 31 Stockholm C (öins) Malmö C (öins)

5 895 5 362

Stockholm

N (öins)

5 012

Göteborg

C (Öins)

.. 3 028

4 st.

Klass 29 Olskroken 3 370 Hallsberg 2 936 Nässjö 2 777 Örebro C 2 012 Hälsingborg C 1 997 Ange (1 A) 1 972 Norrköping C (1 A) 1 686

Bords C (1 A) 1617 Kry Ib o (1 A) 1541 Stockholm S (1 A) .. 1537 Kristianstad C (1 B) 1482 Hässleholm (1 A) 1341 Uppsala C (1 A) .... 1 298 Falköping C (1 A) .. 1282

Åstorp Alvesta Växjö Västerås C Boden C Kalmar G Eslöv Södertälje S Skövde Mjölby Uddevalla C Älvsjö

Kiruna C Bollnäs Gällivare Katrineholm Kil Luleå Lund C Ängelholm C Vårtan (2) Karlskrona C Sundbyberg (2)

Linköping C (1 A) 1 272 Jönköping C (1 A) 1 271 Sundsvall C (IB) .. 1241 1222 Karlstad C (1 A) 1 191 Östersund C (1 A) Halmstad C (IB) .. 1 166 Kristinehamn (1 A) . . 1081 21 st.

Klass 27 1 215 1 113 1 040 1 029 1 029 1 002 926 925 906 895 893 887

883 874 868 856 831 830 826 826 745 744 728

Herrljunga Storvik Långsele (2) Frövi (2) Vännäs (2) Landskrona (2) Trelleborg C (1 A) .. Varberg Vansbro (2) Köping (2) Ystad (2)

717 667 642 619 615 606 589 566 543 537 503

34 st.

Klass 25 Stockholm Stadsg. (3) Hudiksvall Sala Kävlinge Umeå Ljusdal Mora Norsholm Motala C Söderhamn C Hultsfred (3)

549 519 510 510 509 495 479 478 475 473 472

Värnamo Nyköping C Härnösand Skellefteå stad Älmhult Laxå Arvika Örnsköldsvik C (3) . . Kolbäck (3) Vislanda Tillberga (3)

452 449 434 424 412 407 398 393 390 386 376

Karlshamn C Falkenberg (3) Sveg (3) Enköping Gårdsjö (3) Flen Klippan (3) Fager sta C (3) Sölvesborg (3) Alingsås Charlottenberg

373 370 362 361 360 359 332 321 319 318 221 33 st.

Klass 23 Bastuträsk Ronneby Skelleftehamns övre Markaryd Kumla Vänersborg

330 324 317 313 310 309

Emmaboda Oskarshamn Orsa Mellansel (4) Kilafors Tranås

305 304 301 296 287 284

Stenstorp (2) Limmared Ockelbo Jörn Spånga (4) Landeryd (4)

279 279 278 273 269 265

35 Arlöv (2) övertorneå Vetlanda Eksjö Arvidsjaur Nybro Billesholm Ulricehamn Ljungby Tomelilla Älvsbyn (4) Almedal Fager sta bruk (4) .. Kungsbacka Sollefteå Teckomatorp Ervalla (4) Strömtorp Dingle Lycksele Tierp Gislaved (4) Vara Hällnäs Sävsjö Vaggeryd Kungälvs Ytterby . . . Håkantorp (4) Osby Storuman (4) Malung (4) Åkers styckebruk . . . Degerfors (4)

260 252 250 246 244 235 235 234 232 230 228 222 218 216 216 215 214 214 214 212 211 208 206 205 204 199 198 196 191 190 185 182 180

Bräcke (4) Surahammar (4) . . . . Mölndals nedre (4) .. Örtofta (4) Lysekil (4) Kattarp Billeberga (4) Hoting (4) Skutskär (4) Haparanda öibyhus (4) Huddinge (4) Strömstad (4) Höganäs (4) Vimmerby (4) Norberg (4) Ähus (4) Vilhelmina (5) Orrskog (5) Bjuv (4) Pålsboda (4) Smedjebacken (4) . .. Strömsnäsbruk (5) . . Simrishamn (4) . . . . Skänninge (4) Svedala Dalby (4) Åby (4) Järna (4) Piteå (4) Strängnäs (4) Tureberg (4) Fågelsta (4)

179 177 176 175 173 173 172 171 170 170 169 169 167 167 166 165 165 165 161 160 158 158 158 158 154 154 154 151 150 150 149 148 148

Boxholm (4) Kinna Hallstahammar (4) . . Järpen (4) Vingåker (4) Åseda (4) Stenungsund (4) . . . . Hästveda (4) Horndal (4) Heby (4) Töreboda (4) Lomma (4) Ängelsberg (5) Berga (5) Upplands Väsby (4) Karlsborg (4) Kramfors (4) Edsbyn (4) Gncsta (4) Storfors (4) Munkedal (4) Köpingebro (4) Staffanstorp (4) Norrahammar (4) . . Gärsnäs (4) Smålands Taberg (4) Båstad (4) Kisa (4) Veinge (4) Moholm (4) Laholm (4) Svalöv (4) Storlien 117 st.

148 148 147 142 141 141 140 139 139 138 138 137 135 133 132 132 130 130 129 128 128 127 126 126 125 125 124 122 118 116 115 115 104

107 107 106 105 105 105 105 105 104 104 104 104 103 103 103 103 101 101 101 100 100 100 99 98 98

Rotebro (4) Kållered Johannisberg Svenljunga Mörsil (6) Timrå (6) Ursviken Sävsjöström Stockaryd ödåkra Hörby Grästorp Björbo Ramnäs Lesjöfors Fristad Skillingaryd Bjärka-Säby Bergvik Lessebo (4) Sjöbo (4) Arbrå Stuvsta (6) Krokom Snyten

97 97 97 97 96 96 96 96 95 95 95 95 94 94 94 94 94 93 93 93 92 92 91 91 90

Klass 20 Hässelby villastad Olofström Ulriksfors Holmsund Nykroppa Forserum Krampen Svarta Vårgårda Reflele Lerbäck Lerum (4) Habo Jämtl. Sikås (6) Oskarström Höör (4) Liatorp Karungi Hillared Sömmen Byvalla (4) Kallinge Hyltebruk (6) Moheda Fors (4)

..

167 159 148 122 121 120 118 118 117 115 114 114 114 114 114 113 113 113 112 110 110 110 109 108 108

Dannemora (4) Mölndals övre Torsås Partille (4) Tibro Persberg Lamhult Perstorp Alvkarleö Krokek Björneborg Bromölla Skebokvarn Solberga V eliinge (4) Harmånger Iggesund (4) Morjärv Nyåker Vagnhärad Sösdala Brunflo Ljusne Skurup (4) Vitvattnet (6)

36 Dyltabruk Bjärnum (4) Por jus (G) Forsmo (6) Hestra Bankeryd Tyringe Strömsund Östavall Järvsö Mullsjö Åkarp (6) Dorotea Sandarne Ruda Kungsängen Floby Bodafors Rydsgård Ryd (6) Tumba (4) Fiskeby Ljungby hed Åsarna (6) Jokkmokk (6) Kinnared Lindome (6) Karpalund (6) Vattjom Marmaverken Rörvik (6) Torup Flöda

90 90 90 90 90 88 88 88 88 88 87 87 87 87 87 86 86 86 86 86 85 85 85 85 85 85 84 84 84 84 83 83 82

Skåre (6) DIS (6) Mariannelund Nyland Holmsveden (6) Abisko östra Jakobsberg Åmotfors (6) Mariefred (4) Börringe Vinslöv Vindeln (6) Viskafors Härryda (6) Furulund Hasslarp Anderstorp Märsta .lonsered Tvååker (6) Gemla Landsbro (6) Malmköping Tenhult (6) Målilla Kågeröd Lingbo (6) Skene Vretstorp (6) Alby Vallsta (6) Gnosjö

82 82 82 82 82 82 81 81 81 80 80 80 80 79 79 79 79 78 78 78 78 78 77 77 77 77 77 77 76 76 76 76

Vargön Älgarås (6) Skattkärr (6) Tallåsen (7) Tidan Väring (6) Ljungskile Grevic Mattmar (6) Fritsla (4) Knivsta Sparreholm Vartofta Mölnlycke Aneby Bispgården Bollebygd Örkelljunga Vikingstad Hindås Smålandsstenar Slålboga Alfta Skruv Sköldinge Valla Förslövsholm Sorsele Billingsfors Virserum Åre Vassijaure (6)

....

76 75 75 75 74 74 74 74 74 74 73 73 72 72 72 72 71 71 70 70 69 68 68 68 67 67 67 67 66 64 60 43

172 st.

Klass 18 Kälarne Lottefors Ramsjö (7) Ådalsliden (7) Ragunda Skästra (7) Lörstrand (7) Åshammar Hovsta Bålsta Hörnsjö (7) Anneberg Eneryda (7) Stavreviken Njurunda (7) Jularbo Mönsterås Järlåsa Åsbro Mölnbo Borgholm (—) Malmbäck Getinge Eldsberga Vivstavarv

89 86 82 79 73 73 73 73 72 72 72 71 71 71 71 71 71 70 70 70 70 70 69 69 69

Torsåker Morgongåva Åsa Väröbacka (7) Flädie Killeberg (7) Trönninge .Tärbo Notviken Torskors (7) Tärnsjö Särna Landvetter Timsfors (7) Rödeby (7) Sandbäck Stenkullen (5) Påarp Slöde Näsviken Hamrångefjärden Furudal Spjutsbygd (7) Sandbäckshult Frillesås

(5)

69 68 68 68 68 68 68 68 68 68 67 67 67 67 67 67 66 66 66 66 66 66 66 66 65

Genevad Hököpinge Pilgrimstad Kinnahult

(7)

Tystberga (7)

65 65 65 65

64 H julsbro

64 Stjärnhov

64 Kilsmo Tullinge (xst) Helgum (7) Nykvarn Nässundet Fjärås Harplinge Rävlanda (5) Mörarp Bjärsjölagård (5) . . . Vinnö (tpl) Gällö (7) Torpshammar Delsbo Voxna Gammelstad Axelfors Tingsryd (5)

64 64 64 63 63 63 63 63 63 63 63 63 63 63 63 63 63 63

37 UUared Vitt.nge Skhnskatteberg . . . . Fjujesta (5) Rönn inge Långås (7) San tared (7) Vittsjö Ramlösabrunn (xst) Aiwndsjö (7) Jönåker Mariedam Högfors (7) Trångsviken Horred (5) Lenhovda (7) Finnerödja Toliarp (5) Nälden Söråker Åsträsk (7) Trehörningsjö Räppe (7) Blomstermåla Hovslätt (7) Norrviken (5) . . . . . . Hölö (7) Tågarp Marieholm (5) Kvidinge (5) Knislinge (7) Häggenås (7) Norrfors (7) Björna Trekanten Slöinge (7) Stehag Silverdalen (7) Har lösa (5) önnestad Moskosel (7) Västerljung (7) Ålberga Säve Borrby Lönsboda (7) Dynas

63 62 62 62 62 62 62 62 62 62 61 61 61 61 61 61 60 60 60 60 60 60 60 60 60 59 59 59 59 59 59 59 59 59 59 58 58 58 58 58 58 57 57 57 57 57 57

Nattavara (7) Skorped (7) Simonstorp (7) Baggetorp (7) Undersåker Murjek (7) Hovmantorp (5) . . . . Godegård (7) Arla Rögle Klagstorp (5) Fränsta Nättraby Bredåkra (7) Malmslätt Södra Vi (7) Vase (7) Tanum Vallberga Veda (5) Sundsbruk (7) Svcnstavik (7) Hillerstorp Ljung (7) Vissefj ä r d a Vegby Sya(7) Bro Spannarp Skånes Fagerhult . . . Skälderviken (xst) .. Vitaby (7) Smedby Färjestaden (—) . . . . Rönneshytta (7) Östansjö (5) Heberg (7) Knäred ' ö s t r a Ljungby Smal. Rydaholm Svängsta (7) Bredaryd Mantorp (7) Sällinge (7) Karlsby (7) Lill hagen (7)

79 77 69 68 66 65 65 64 64 63 63 62

Björnlunda (6) Hammerdal (tpl) . . . . Remmenedal Skoghult Källeryd (tpl) Norrvidinge (6) . . . . Tvärålund (tpl) Broddbo Håsjö Högsjö (6) Munkllohögen Dockmyr

57 57 56 56 56 56 56 55 55 55 55 55 55 55 54 54 54 54 54 54 54 54 54 54 54 54 53 53 53 53 53 53 53 53 52 52 52 52 52 52 52 52 51 51 51 51

Valldkra (7) Frinnaryd (7) Röjan (7) Latorpsbruk Grillby Skottorp Jordberga (7) Hanaskog (tpl) Duved (7) Bollstabruk (5) Vallvik (7) Vännäsby (7) Runhällen Strångsjö (7) Rimforsa (7) Hultafors (7) Vejbyslätt Mölle Sprängsviken Björketorp Tobo (7) Emmaljunga Vollsjö Klågerup Hede österkorsberga Mjöhult Hammenhög Dalsjöfors (5) Hohultslätt Bräkne-Hoby Bengtsfors v ä s t r a . . . . Lövestad Glimåkra Ljungbyholm Skultuna Skultorp (5) ö s t r a Grevie Röstånga Lagan Sibbhult Bergby Rydboholm Konga Rockncby Björkliden (7)

51 51 51 50 50 50 50 50 50 50 50 50 49 49 49 49 49 49 49 49 48 48 48 47 47 47 46 46 46 46 46 45 45 45 45 44 44 44 44 44 44 44 44 44 40 32

214 st.

Klass 16 Tågsjöberg Läggesta (xst) Hennan Slrålsnäs Simeå (6) Fågtavik (6) Hästbo I^agmansholm (6) Ballingslöv (6) Nyhem Mellansjö Lidnas (6)

..

61 61 60 58 57 57 57 55 55 54 54 53

Gånghester (tpl) Marma Äng (tpl) Niemisel (tpl) Rosshyttan Brunna (6) Smedberg (tpl) Norsesund Söräng Sävast Tväråbäck (tpl) Rosersberg

....

53 52 52 52 51 51 51 49 49 49 49 48

38 Väderstad Kallhäll (xst) Alster Hasselfors Neva Stora Höga Mörlunda Tommarp Degeberga Sandhem Limedsforsen Flisby Ingatorp Lit Viksjöfors Runemo (6) Kusfors Själevad Mörby långa (—) Linghem Åskloster Tjörnarp Sankt Olof Skivarps sockerbruk (xst) Broby Graninge Nissafors (tpl) Åled (tpl) Skee (tpl) ödsmål Eriksdal (tpl) Arkelstorp Myrheden Holmsjö Braås Påryd (tpl) Åtran (tpl) Tranemo östra örsundsbro Gripenberg Bruzaholm Landafors Uttran (xst) Dala J ä r n a Virsbo Västra Torup (tpl) .. Hyllstofta (tpl) Åsljunga Rinkaby Everöd Fårlöv (tpl) Frånö Forsa Fjälkinge Hällevik Nyhammar Munkaljungby (tpl) Backe Målsryd Länghem

48 48 48 48 48 48 48 48 48 47 47 47 47 47 47 47 47 47 47 46 46 46 46 46 46 46 46 46 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 44 44 44 44 43 43 43 43 43 43 43 43 43 43 43 43 43 43 42 42 42 42 42

Hjortsberga (tpl) . . . Vedum Veddige (6) Högsby (6) Hidingebro Torgåsmon (tpl) . . . Vittaryd (tpl) Håslöv Ytte rån (tpl) Ramvik Erikslund Ovanåker , Lakalräsk , Långträsk Aplared Vessigebro Kvarnamåla Gistad Hallinden (tpl) Falsterbo Näsum (tpl) Gnarp Viskan Fredriksfors Hökerum Borgstena Orrefors Bäckaskog Hok Smal. Burseryd Mullhyttemo Ödeborg Stångby Dösjöbro Gärdsköpinge (tpl) . . Blattnicksele (tpl) . . Målerås Jämjöslätt (tpl) Mörrum (6) Gualöv (tpl) Fridafors Urshult Ekebybruk (tpl) Mosas Ottebol I3rodalen (tpl) Löderup Veberöd Nävragöl Opphem A'ds (tpl) Mölltorp (tpl) Madängsholm (6) . . . Salen (tpl) Färgelanda Grimstorp (tpl) Nyhamnsläge Koler (tpl) Ålem Vassmolösa Myresjö (tpl) Hallabro . . : Lister-M jällby (tpl) ..

42 42 42 42 41 41 41 41 41 41 41 41 41 41 41 41 41 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 39 39 39 39 39 39 39 39 39 39 39 39 38 38 38 38 38 38 38 37 37 37 37 37 37 37 37 37 37 37 37 37 37

Vad (tpl) Brastad (tpl) Billinge Alvsered Ekenässjön (tpl) . . . Klavreström (6) ... Kvillsfors (tpl) Ingelstad Rolfstorp Gullringen Malmby (tpl) Söderbärke Sägen (tpl) Sörsjön (tpl) Löberöd (6) Alstad Östratorp Ånn Hybo Fåker . Saleboda Gårdveda (tpl) Norrhult (6) Fliseryd Klevshult (tpl) Blidsberg Bergsbrunna Gysinge Lillsjödal (tpl) . . . . Stidsvig (tpl) Linderöd Bergsjö (6) Hörda (tpl) Brittatorp Järnforsen (tpl) . . . Hedesunda Högboda Långban Högsäter Hjältevad (tpl) . . . . Rosenfors Ekeby (xst) Äsperöd Svenstorp (tpl) . . . . Enafors Rottne Asarum Skeppshult Asmundtorp (tpl) . . Sandträsk Fröseke Alsterbro Asarp Vika Askeröd (tpl) Bor örsjö Läckeby Rydöbruk (tpl) Folkabo (tpl)

, ,

36 36 36 36 36 36 36 36 36 35 35 35 35 35 35 35 35 35 35 35 35 35 35 35 35 35 34 34 34 34 34 34 34 34 34 34 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 33 32 32 32 32 32 32 31 31 31 31 31 31 30 30

39 Rynge (tpl) Smedstorp . . Skivarp (6) V ils hult (tpl)

30 30 30 30

Tofta Lidhult (—) . Glemmingebro Överlida . . . . ,

30 30 29 29

29 28 27

Hemsjö Grönskåra . . Anderslöv . . Lilla Harrie

26 236 st.

Följande 48 stationer, av vilka Jordholmen och Staket tillhöra klass 6 samt övriga klass 7, föreslås sänkta till trafikplatser: Arrie Axelvold Blädinge Bolmen Broaryd Brännarp Edane Enstaberga Enånger Fagerås Forsheda Granbo

Graversfors Gullbrandstorp Himle Ingelsträde Johannishus Jordholmen Jörlanda Karsjö Kinstaby Korsträsk Kättilstorp Lästringe

Morshyttan Märserum Mässbacken Norra Sunderbyn Odensberg Porla Skegrie Skyttorp Skytts Vemmerlöv Stavre Storvreta Staket

Svenshögen Söderåkra Södra Åby Torp Tygelsjö Vattholma Vegeholm Vintrie Västra Bodarne Ålandsdal Åryd Ölme

Beträffande en del expeditionsställen har kommittén funnit sådana förhållanden föreligga, att de böra förändras till självständiga stationer. Detta gäller Tullinge, Rahilösabrunn och Skälderviken, vilka hänförts till klass 18, samt Ekeby, Uttran, Läggesta, Kallhäll och Skivarps sockerbruk, vilka hänförts till klass 16. Vid fördelningen har hänsyn tagits till att Filipstad Ö fr. o. m. den 1 oktober 1947 som expeditionsställe underställts Filipstad V, att Bolmen av järnvägsstyrelsen i personalstatförslaget för 1948 föreslagits förändrad till trafikplats samt att Lidhult vid f. d. Halmstad-Bolmens järnväg och Mörbylånga vid f. d. Ölands järnväg enligt nämnda personalstatförslag föreslagits hänförda till klass 7 samt Borgholm och Färjestaden vid f. d. Ölands järnväg till klass 6. Trelleborg C tillhör för närvarande den till indragning föreslagna klass 1 A. Stationens karaktär av gränsstation mot utlandet och de särskilda krav, som måste ställas på föreståndaren där, borde under normala förhållanden kunna motivera stationens hänförande till en högre klass än den som följer av poängtalet. Stationen befinner sig emellertid i poänghänseende bland de minsta stationerna av klass 27. På grund härav och då klass 1 A föreslås skola utgå, har kommittén med hänsyn även till den ovissa utvecklingen av trafiken på utlandet över Trelleborg ansett sig icke kunna föreslå höjning till klass 29. I avvaktan på utvecklingen har stationen därför hänförts till klass 27. Beträffande Olof ström, som har poängtalet 159, är postens skiljande från järnvägen ifrågasatt, varvid poängtalet minskas med 17. Vidare föreligger

40 beslut om nedläggning av trafiken på bandelen Sandbäck—Olofström. Stationen, som med sitt nuvarande poängtal rätteligen borde hänföras till klass 23, har bibehållits i klass 20 i avvaktan på utvecklingen. Niemisel, som med poängtalet 52 egentligen borde hänföras till klass 18, har bibehållits i klass 16, enär fråga är om postens skiljande från järnvägen där. Åre med poängtalet 60 har bibehållits i klass 20 med hänsyn till där förekommande turisttrafik. Björkliden med poängtalet 32 har hänförts till klass 18, på grund av där förekommande turisttrafik och i övrigt speciella arbetsuppgifter, vilka ej komina till uttryck i poängberäkningen. Med hänsyn till under 1946 alltjämt kvarstående onormala trafikförhållanden, vilka påverkat poängtalen för vissa stationer i höjande riktning, ha ett 20-tal stationer bibehållits i sin nuvarande klass eller i förekommande fall höjts en klass mindre än som poängtalet i och för sig motiverar.

Kostnadsberäkning De årliga kostnadsökningar, som ett genomförande av kommitténs förslag medför, framgå av det följande. Postverket Uppfiyttningar

i klass.

Från överpostmästarklass till klass 31 » klass 1 A » x 29 IB » » 29 2 » » 27 3 » » 27 3 » » 25 4 » x 25 4 » » 23 5 » » 23 6 » » 20 7 » » 20 7 » » 18 18 18 16 16

Antal 3 24 2 11 1 14 1 42 2 14 1 13 5 3 18 4 Summa 158

Kostnadsökning per år ca 139 000 kronor.

41 Ned flyttningar i klass. Från klass 2 till klass » 4 » » » » 5 » » » » 6 » » » » 6 » » » » 7 » »

Antal 3 6 3 1 2 3

23 20 18 16 13—11 13—11 Summa

18 Kostnadsminskning per år ca 23 000 kronor. Från kostnadsökningen bör avgå av Kungl. Maj:t tidigare beslutade uppflyttningar i klass (s. 27), vilka beräknas draga en kostnad av ca 4 000 kronor, samt kostnaden för bortfallande gratifikationer till postmästare vid diligenspostkontor, ca 5 000 kronor. Nettokostnadsökning

per år ca 107 000 kronor.

Telegrafverket Uppflyttning

i klass.

Antal

Från klass 1 A till klass 31 » » IB » » 29 » » 2 » » 27 » » 3 » » 25 » » 4 » » 23 » » 6 » » 21

3 6 5 17 16 3 Summa

50 Kostnadsökning per år ca 54 500 kronor. Ned flyttningar i klass. Från klass 4 till klass 21 Kostnadsminskning per år ca 2 500 kronor. Nettokostnadsökning

per år ca 52 000 kronor.

Antal 4

42 Statens järnvägar Uppflyttningar

i klass.

Antal

klass 1 A > 1B > > > >

>

2 3 4 5

6 7 7 expeditionsställe » trafikplats »

» » » » » » » » » » » » »

» » » » » » » » » » » » »

29 . . 29 . . 27 . . 25 . . 23 . . 23 . . 20 . . 20 . . 18 . . 18 . . 16 . . 18 . . 16 . .

13 3 9 11 67 5 32 1 67 3 5 2 60 Summa 282

Kostnadsökning per år ca 281 000 kronor. Nedflijttningar i klass. F r å n klass 1 A till klass 27 2 » » 23 4 » » 20 5 » » 18 6 » » 16 6 » trafikplats 7 » »

Antal 1 2 16 19 19 2 46 Summa 105

Kostnadsminskning per år ca 120 000 kronor. Nettokostnadsökning

per år ca 161 000 kronor.

Kostnaderna för genomförande av kommitténs förslag uppgå alltså sammanlagt vid de tre verken till 320 000 kronor per år.

43 IV. Sammanfattning

De viktigare synpunkter och förslag, som kommittén framfört, kunna i korthet sammanfattas på följande sätt. 1. Klassificeringen bör i största möjliga utsträckning ske efter samma principer vid de tre verken. På grund av arbetsuppgifternas olikhet är det emellertid icke möjligt att åstadkomma ett fullt enhetligt klassificeringssystem (s. 10). 2. För allmänna klassificeringar bör icke i förväg fastställas någon viss periodicitet. Ändring av en trafikanstalts klass eller av grunderna för klassificeringen bör kunna ske, när övertygande skäl därtill föreligga. Urvalet av trafikfaktorer bör vara sådant, att verksstyrelserna och personalen kunna årligen följa utvecklingen. Endast sådana faktorer ha medtagits, vilkas storlek kan utläsas ur benfintlig statistik (s. 10). 3. Kommittén föreslår, att nuvarande klass 4 samt vid postverket och statens järnvägar nuvarande klass 1 A slopas. De trafikanstalter, som tillhöra dessa klasser, föreslås fördelade på övriga klasser efter rörelsens storlek. Vidare föreslår kommittén, att en ny högsta klass inrättas två lönegrader ovanför den nuvarande högsta klassen (s. 12). 4. De hittills använda klassbeteckningarna föreslås utbytta mot numren på de lönegrader, i vilka föreståndarna för vederbörande trafikanstalter äro placerade. Vidare föreslår kommittén, att klassbeteckningarna utgå ur föreståndarbefattningarnas benämning samt att tjänstetitlarna överpostmästare och överinspektör utbytas mot postmästare respektive stationsinspektor (s. 14). 5. I fråga om de föreståndartjänster, vilkas antal bestämmas av Kungl. Maj:t, böra verksstyrelserna givas samma befogenhet, som för närvarande tillkommer dem beträffande andra tjänster, d. v. s. att inom ramen av fastställd personalstat vidtaga utbyten. Motsvarande befogenhet synes böra av riksdagen utverkas för Kungl. Maj:t beträffande de tjänster, vilkas antal bestämmas av riksdagen (s. 15). 6. Till grund för kommitténs fördelning av trafikanstalterna på de olika klasserna ha legat för varje verk uppgjorda poänglistor, i vilka anstalterna ordnats efter fallande poäng. Fördelningen har skett efter erfarenhetsmässig

bedömning. Sedan ungefärliga gränslinjer uppdragits på poänglistorna, ha trafikanstalterna inom gränsområdena ägnats närmare studium. Resultaten av fördelningen redovisas genom uppräkning av de anstalter, som enligt kommitténs förslag böra hänföras till de skilda klasserna. 7. Kostnaderna för genomförande av kommitténs förslag uppgå för år räknat till 320 000 kronor och fördela sig med 107 000 kronor på postverket, 52 000 kronor på telegrafverket och 161 000 kronor på statens järnvägar (s. 40).

56. Utredning angående organisationen av den finska församlingen i Stockholm samt de tyska församlingarna i Stockholm och Göteborg m. m. Av E. Schalling Idun. 148 s. E. 57. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 13—14. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Hallands län samt Göteborgs och Bohus län. Beckman. 67 s. K. 58. Betänkande angående reglering av anställningsförhållandena för viss civil personal inom statsförvaltningen. Del 2. Personal m e d teknisk utbildning m. fl. Beckman. 82 s. Fl. 59. Betänkande med förslag angående forsknings- och försöksverksamheten s a m t undervisningen på mejerinäringens område m. m. Beckman. (2) 205 s. Jo. 60. Förslag till tryckfrihetsförordning. Norstedt, iv. 314 s. J o . 61. Statens sjukhusutredning av år 1943. Betänkande 2 angående den lasarettsanslutna B-sjukvården jämte anstaltsvården av kroniskt sjuka. Beckman. 120 s. I. 62. Fiskredskapsförsåkring. Betänkande avgivet av fiskredskapsförsäkringsutredningen. Am. Lundpuist. 69 s. Jo63. Betänkande med förslag till byggande av fiskehamnar. - Beckman. 276 s. K. 64. Betänkande och förslag rörande dövstumsundervisningen. Idun. 340 8. E. 65. Arbetstidsutredningens betänkande. Del 1. Arbetare under jord i gruva och stenbrott. Idun. 60 s. S. 66. De medicinska högskolornas organisationskommitté. 2. Organisatoriska åtgärder till främjande av medicinsk forskning. I d u n . 126 s. E.

67. Betänkande med förslag angående utbyggnad av lantbruks-, skogs- och veterinårhögskolorna. Idun 324 s. Jo. 68. Betänkande med utredning och förslag angående utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer. Beckman. 243 s. E. 69. 1946 års hjälp- och sårklasslärarutredning. Utbildning av lärare för utvecklingshåmmade och svårfostrade barn jämte förslag till inrättande av ett statens speciallårarinstitut. Katalog och Tidskriftstryck. 130 s. I« 70. Betänkande angående ett rikssjukhus i Norrland (»Norrlandssjukhuset»). Katalog och Tidskriftstryck. 233 s. I. 71. Återfall i brott åren 1921—1940. En statistisk undersökning av S. Groth. Norstedt. 45 s. Jo» 72. Betänkande med förslag angående försvarets organisation. Del 1. Beckman. 823 s. E». 73. Betänkande med förslag angående försvarets organisation. Del 2. Särskilda yttranden. Beckman. 108 s. Fö. 74. Råd och anvisningar rörande utformning av ålderdomshem, hem för kroniskt sjuka, vårdhem för lättskötta sinnessjuka samt folktandvårdspolikliniker. Idun. 56 s. 9 pl. S. 75. 1945 års universitetsberedning. 3. Universitetsbiblioteken, universitetsadministrationen m. m. Haeggström. 225 s. E. 76. Betänkande angående kommunal upplysningsverksamhet. V. Petterson. 148 s.I 77. Rekommendationer för konstruktiv beräkning av jordbruksbyggnader. V. Petterson. 40 s. 8. 78. Betänkande angående klassificering av trafikanstalterna vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar. V. Petterson. 44 s. K.

A n m . Om särskild t r y c k o r t ej angives, ä r tryckorten s t ä v e r n a till det d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket utredningen bruksdepartementet.

ockholm. Bokstäverna m e d fetstil utgöra begynnelsebokgivits, t . ex. E . — ecklesiastikdepartementet, J o . -= jord-

Statens offentliga utredningar 1947 Systematisk

förteckning

(Siffrorna i n o m klämmer beteckna utredningarnas n u m m e r 1 den kronologiska förteckningen.)

Allmän l a g s t i f t n i n g . Rättsskipning. Fångvård. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark och Norge om erkännande och verkställighet av domar i brottmål m. m. |16| Lagberedningens förslag till jordabalk 1. (38] Betänkande med förslag om upphävande av äldre giftermålsbalken. (43] Förslag till tryckfrihetsiörordning. [60] Återfall i brott åren 1921—1940. [71] Statsförfattning.

Allmän statsförvaltning.

Betänkande med utredniag rörande riksräkenskapsverkets organisation. (13] 1945 års lönekommitté. 2. Betänkande med förslag till statens allmänna avlöningsreglemente m. m. (231 Betänkande ang. reglering av anställningsförhållandena för viss civil personal inom statsförvaltningen. Del 2. Personal med teknisk utbildning m. fl. [58] Betänkande ang. klassificering av traflkanstalterna vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar. [78] Komm-analforraltning. Betänkande med förslag till lag om regionkommuncr m. m. (301 Kommunallagskommitténs betänkande 1 med förslag ang. ändringar i kommunallagarnas bestämmelser om borgerlig primärkommuns kompetens och om kvalificerad majoritet. [53] Statens och k o m m u n e r n a s

finansväsen.

Politl. Polisen orh allmänheten. Betänkande med förslag till tjänstereglemente för polisväsendet. (45]

Nationalekonomi och socialpolitik. Kollektiv tvätt. Betänkande med förslag att underlätta hushållens tvättarbete. [1] Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 2. Förslag angående yrkesvägledning och yrkesutbildning för partiellt arbetsföra m. m. (18] 3. Utredningar och förslag ang. sysselsättnings- och arbetsterapi vid vissa sjukhus och vårdanstalter m. m. 144] Kompetensfordringar för statliga, vissa halvstatliga och kommunala tjänster samt sådana yrken och befattningar, för vilkas utövande kråves av statlig myndighet utfärdad behörighetsförklaring eller legitimation. [19] Socialvårdskommitténs betänkande. 15. Utredning och förslag ang. särskilda barnbidrag och bidragsförskott ni. m. [21] Betänkande rörande ett centralt arbetsmarknadsorgan. [24) Slutbetänkande avgivet av bostadssociala utredningen. Del 2. Saneringen av stadssamhällenas bebyggelse. Organisationen av låne- och bidragsverksamheten för bostadsändamål. [26] Stuveriverksaraheten i svenska hamnar. [28] Välfärdsanordningar för sjöfolk i hamn. [29] 1945 års skogshärbärgesutrednings betänkande. Del 1. Utredning rörande bostads- och levnadsförhållandena på hemmansskogarna med förslag till åtgärder för bostadsbeståndets komplettering och förbättrande. [37] Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 7. Tiden juli 1945—juni 1946. [41] Betänkande ang. familjeliv och hemarbete. [46] Arbetstidsutredningens betänkande. Del 1. Arbetare under jord i gruva och stenbrott. [65] Råd och anvisningar rörande utformning av ålderdomshem, hem för kroniskt siuka. vårdhem för lättskötta sinnessjuka samt folktandvårdspolikliniker. [74]

Kommnnikationsväsen.

Hälso- och sjukvård. Statens sjukhusutrednings av år 1943 betänkande. 2. Den lasarettsanslutna B-sjukvården jämte anstaltsvården av kroniskt sjuka. [61] 3. Utredningar och förslag ang. sysselsättnings- och arbetsterapi vid vissa sjukhus och vårdanstalter m. m. [44] Betänkande ang. ett rikssjukhus i Norrland (»Norrlandssjukhuset»). [70]

Bank-, kredit- och penningväsen. Försäkringsväsen. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt.

Allmänt näringsväsen. Elkraftutredningens redogörelse nr 1. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Inledande översikt. [3] Betänkande med förslag till standardtariffer för detaljdistribution av elektrisk kraft. [4] Elkraftutredningens redogörelse nr 2:15. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Älvsborgs län. [201 2: 12. Malmöhus län. [35] 2:11. Kristianstads lån. (40] 2: 8—10. Kalmar län, Gotlands län och Blekinge lån. [48] 2: 25. Norrbottens län. [54] 2:13—14. Hallands län samt Göteborgs och Bohus län. [57] Möbler. Betänkande avgivet av 1946 års möbelutredning. (52] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Betänkande ang. fiskerinäringens efterkrigsproblem samt den prisreglerande verksamheten på fiskets område. [2] Betänkande med förslag ang. lantmåteripersonalens organisation samt avlöningsförhållanden m. m. [7] Betänkande med förslag ang. fiskets administration m. m. [8] Utredning med synpunkter på sågverksdriften i Norrland och förslag ang. inrättande av en central sågverksskola. [32] Redogörelse i sammandrag för utredning rörande planering av jordbruket och skogsbruket i Nedertorneå kommun. [33] Vid andra riksskogstaxeringen av Norrland åren 1938— 42 använd metodik och härom vunna erfarenheter. Redogörelse avgiven av 1937 års riksskogstaxeringsnämnd. [36] Betänkande ang. organisationen av försöksverksamheten på jordbrukets område. [42] Fiskerättskommitténs förslag till fiskelag jämte därmed sammanhängande författningar. [47] Fiskredskapsförsäkring. Betänkande avgivet av fiskredskapsförsäkringsutredningen. [62] Betänkande med förslag till byggande av fiskehamnar. [63] Rekommendationer för konstruktiv beräkning av jordbruksbyggnader. [77] Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Betänkande med förslag till geofysiskt observatorium i Kiruna m. m. [6] Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande m. m Del 3. Tandlåkarinstitutens organisation m. m. [9] 1940 års skolutrednings betånkanden och utredningar. 8. Utredning och förslag rörande vissa socialpedagogiska anordningar inom skolväsendet. [11] 9. Gymnasiet. [34] 10. Flickskolan. [49] Ungdomens fritidsverksamhet. Ungdomsvårdskommitténs betänkande del 4. [12] 1941 års lårarlönesakkunniga. Betänkande med förslag till lönereglering för övningslärare. 115] Stöd åt utvecklingshämmad ungdom. Ungdomsvårdskommitténs betänkande del 5. [17] 1945 års akademikerutredning. [25] Betänkande med förslag till ändrad ordning betråflande vissa helgdagar. [271 .„. , . »„ . . Betänkande med förslag ang. utbildning av befäl for handelsflottan m. m. 131] Supplement nr 7 till Sveriges familjenamn 1920. [39] Betänkande om granskning och antagning av läroböcker. [51] Utredning med förslag ang. utbildning av lärare för industri och hantverk vid anstalter för yrkesundervisning m. m. [55] Utredning ang. organisationen av den finska församlingen i Stockholm samt de tyska församlingarna i Stockholm och Göteborg m. m. [56] Betänkande med förslag ang. forsknings- och försöksverksamheten samt undervisningen på mejerinäringens område m. m. [59] Betänkande och förslag rörande dövstumsundervjsmngen. [64] . „ De medicinska högskolornas organisationskommitté. 2. Organisatoriska åtgärder till främjande av medicinsk forskning. [66] • Betänkande med förslag ang. utbyggnad av lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna. [67] Betänkande med utredning och förslag ang. utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer. [68] 1946 års hjälp- och särklasslärarutredning. Utbildning av lärare för utvecklingshämmade och svårfostrade barn jämte förslag till inrättande av ett statens speciallärarinstitut. [69] 1945 års universitetsberedning. 3. Universitetsbiblioteken, universitetsadministrationen m. m. f75i Betänkande ang. kommunal upplysningsverksamhet. [76] Försvar» väsen.

Industri. • Handel och sjöfart. Handeln med olja. Betänkande med förslag avgivet av oljeutredningen 1945. [14] Betänkande med förslag till ändrad lagstiftning ang. handel med skrot, lump och begagnat gods. [22] Sysselsättningsförhållandena inom varuhandeln. [50]

1944 firs militärsjukvärdskommittés betänkande. Del SL. [ST Betänkande med förslag rörande civilförsvarets organisation m. m. (10] Betänkande med förslag ang. försvarets organisation. Del 1. [72] Del 2. Särskilda yttranden. [73] Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Stockholm 1947. Victor Pettenon* Bolunduitriaktiebolag 22956