Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft.
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
STATENS O F F E N T L I G A UTREDNINGAR 1949: 10 KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
ELKRAFTUTREDNINGENS REDOGÖRELSE NR 2: 17
REDOGÖRELSE FÖR
DETALJDISTRIBUTÖRERNA SAMT DERAS RÅKRAFTKOSTNADER OCH PRISER VID DISTRIBUTION AV ELEKTRISK KRAFT Värmlands
län
S T O C K H O L M 19 4 9
Statens offentliga utredningar 1949 Kronologisk 1. Norrlandskommitténs principbetänkande. Första delen. Norrländska utvecklingslinjer. Idun. 303 s. Jo. 2. Norrlandskommitténs principbetänkande. Andra delen. Särskilda utredningar. Idun 194 s. Jo. 8. Norrlandskommitténs principbetänkande. Tredje delen. Utlåtanden och förslag i vist-a frågor. Idun. 163 s. Jo. 4. Utredning med förslag om lösdrivarlagens upphävande m m. Marcus. 218 s., bil. 1 73 B., bil 2 106 s. I. 5. Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid statens järnvägar. Beckman 122 s. K. 6. Kriminalvård i frihet. Fångvårdsstyrelsens utredning angående skyddsarbetets organisation m. ni. Marcus. 140 s. Ju.
förteckning 7. Betänkande med förslag till indexreglering av fol» pensionerna. Beckman. 80 s. S 8. Betänkande angående förbättrad insyn i enskilda förd tags ekonomiska förhållanden. Norstedt. 105 a. Ju. 9. 1914 års allmänna skattekommitté. 3. Betänkande angående beskattning av realisationsvinster, m. m. samt ackumulerade inkomster. Marcus. 168 s. Fi. 10. Elkraftutredningens redogörelse nr 2:17. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnadet och priser vid distribution av elektrisk kraft. VärmJ lands län. Beckman. 45 s. K.
Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebok stävarna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, J o . = jordbruks departementet.
S T A T HNS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R
1 9 4 9 : 10.
K O M M U N I K A T I O X S D E P A R T K M Il X T E T
ELKRAFTUTREDNINGENS REDOGÖRELSE NR 2: 17
REDOGÖRELSE FÖR
DETALJ DISTRIBUTÖRERNA SAMT DERAS RÅKRAITKOSTNADER OCH PRISER VID DISTRIBUTION AV ELEKTRISK KRAFT
Värmlands
län
STOCKHOLM 1949 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1610 48j
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N (i Sid.
Inledning
5 Detaljdistributörerna
Q
D i s t r i b u t i o n s f ö r e t a g e n s kraftanskaffning Självförsörjande och råkraftinköpande företag Råkraftleverantörer Undersökningsmaterialets omfattning
7 7 8
RåkrafttarifFer
,S
Medelpris för råkraft
9 Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft
13 Kedjehandel med råkraft
15 Distributionsföretagens
kraftavsättning
Undersökningsmaterialets omfattning
20 Distributionsföretagens storlek Tariffer
20 22
Specifik energiförbrukning
25 Medelpriser
27 Topprisföretag
31 Engångsavgifter
35 Bilaga 1.
Uppgifter angående distributionsföretagen i Värmlands län
FÖRKLARINGAR TILL VISSA FÖRKORTNINGAR OCH BETECKNINGAR F = ha = hk = kV = kW = kWh= /n 0 = m1 = 777, = Förkortningar
förbrukningsenhet hektar hästkraft kilovolt ( = 1 000 volt) kilowatt kilowattimme medelpris vid inköp av råkraft verkligt medelpris vid detaljdistribution beräknat medelpris vid detaljdistribution beträffande
företagens
(jämförelsepris)
namn:
Aelf = Andelselektricitetsförening Aelverk — Andelselektricitetsverk Aenf = Andelsenergiförening Af == Andelsförening Bf = Belysningsförening El.AB = Elektriska Aktiebolag El.Af = Elektriska Andelsförening El.Bf = Elektriska Belysningsförening El.Df = Elektriska Distributionsförening El.Enf = Elektriska Energiförening ELF = Elektriska Förening Elf = Elektricitetsförening Elverk = Elektricitetsverk Enf = Energiförening KrAB = Kraftaktiebolag (Kraft Aktiebolag} — Kraftförening Krf Krst = Kraftstation Kr v = Kraftverk Tilläggen »u. p. a.» och »in. b. p. a.» i föreningsnamn ha i förekommande fall uteslutits.
o
Inledning För att möjliggöra ett bedömande av priserna på elektrisk kraft i olika orter har elkraftutredningen verkställt en undersökning av vissa förhållanden inom detaljdistributionen av elektrisk kraft i landet. Föreliggande redogörelse angående Värmlands län grundar sig på uppgifter, som lämnats av distributionsföretagen i länet och som med några få undantag genomgående avse förhållandena år 1944. Undersökningen omfattar ej kostnaderna för kraftverkens produktion av elektrisk kraft, utan tar endast sikte på distributionsföretagens inköps- och försäljningspriser. För det insamlade undersökningsmaterialets omfattning och de allmänna principerna vid dess bearbetande har närmare redogjorts i den inledande översikt, som framlagts såsom elkraftutredningens redogörelse nr 1 (Statens offentliga utredningar 1947:3). Åtskilliga frågor av grundläggande betydelse för bedömande av de i de särskilda länsredogörelserna intagna uppgifterna behandlas i den inledande översikten. Däri gives en kort översikt över kraftförsörjningen i Sverige med en del exempel på förhållanden inom produktionen och distributionen, som öva inflytande på priset för elektrisk kraft. Vidare redogöres för tariffernas uppbyggnad, benämning och klassificering, detaljdistributörernas organisationsformer, metoden för undersökning av kedjehandel, engångsavgifternas betydelse m. m. I den inledande översikten beskrives också huru beräkning verkställts av de olika distributionsföretagens medelpriser såväl vid inköp av råkraft (m0) som vid försäljning i detalj distribution dels under verkligen rådande avsättningsförhållanden {nii), dels under förutsättning av en viss enhetlig elektrifieringsnivå [m2). Vidare klarläggas där åtskilliga i länsredogörelserna förekommande speciella beteckningar och uttryck. Den inledande översikten förutsattes sålunda tjäna till vägledning vid studiet av redogörelserna för de särskilda länen. En utförlig redogörelse för tariffinventeringen och den statistiska bearbetningen av undersökningsmaterialet utarbetas för varje län och tryckes i en mindre stencilupplaga. I föreliggande länsredogörelse ha i koncentrerad form sammanställts företrädesvis sådana uppgifter, som kunna förväntas ha ett mera allmänt intresse. Den fullständiga, stenciltryckta redogörelsen är avsedd att tillhandahållas myndigheter och andra, som ha behov av mera ingående uppgifter. En sammanfattande översikt rörande distributionsförhållandena inom landet i dess helhet kommer att ingå i elkraftutredningens huvudbetänkande.
6 Detalj distributörerna I Värmlands län finnas sammanlagt 210 detaljdistributörer. Förteckning över samtliga distributörers namn och adress finnes i bilaga 1, som även innehåller vissa uppgifter om distributionsföretagens inköp och försäljning av energi m. m. I förteckningen äro i bokstavsordning medtagna alla företag. som ha sina administrationsorter i Värmlands län och uppgifterna avse företagens hela verksamhet, även om denna delvis skulle sträcka sig utanför länet. Två företag, som ha distributionsverksamhet inom flera län, ha medtagits, ehuru administrationsorten är belägen utanför länet, nämligen Statens Järnvägar och Trollhätte Krv. I bilaga 1 redovisas dock blott den del av dessa företags verksamhet, som avser distributionen i Värmlands län. Förteckningen upptar endast företag, som försälja elektrisk kraft för direkt detaljkonsumtion, dvs. allmänhetens förbrukning för s. k. borgerliga behov, innefattande belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri. Uteslutna äro sålunda bland annat dels företag, som endast leverera råkraft, dvs. vanligen högspänd kraft till en eller flera distributörer, dels företag, som endast leverera industriell kraft. Vidare ha uteslutits sådana detaljdistributörer, som tillgodose lägre antal än tre förbrukare eller som endast tillhandahålla frikraft till anställda. Av de 210 detaljdistributörerna i länet äro 1 statligt, G kommunala. 14 aktiebolag, 126 ekonomiska föreningar, 3 underhållsföreningar, 22 industrier, 31 enskilda personer och 7 speciella företag (Färnebo Ålderdomshem, Karlstads Revir, Karlstads Stiftsnämnd, Stiftelsen Lundsbergs Skola, Mariebergs Sjukhus, Stora Kils Pastorat och Statens Järnvägar). För de olika företagsformerna har närmare redogjorts i den inledande översikten, kap. V. Av länets fyra städer ha Karlstad, Kristinehamn och Filipstad kommunala elverk, medan det fjärde stadsföretaget utgöres av ett aktiebolag, Arvika El.AB. Utom i de tre nämnda städerna finnas kommunala distributionsföretag i Säffle köping, Kils municipalsamhälle och Järnskogs kommun. Sistnämnda tre kommunala företag redovisas bland de 206 landsbygdsföretagen.
Distributionsföretagens
kraftanskaffning
Självförsörjande o c h råkraftinköpande företag Av detaljdistributörerna i Värmlands län äro 36 helt självförsörjande, vilket innebär att vederbörande företag erhåller all kraft från egen kraftkälla. Hit räknas i första hand de storkraftföretag, som bedriva detaljdistribution i större eller mindre omfattning, nämligen Uddeholms AB, Rottneros KrAB, Billeruds AB, AB Mölnbacka-Trysil, Lennartsfors AB och det statliga Trollhätte Krv, oavsett att dessa företag erhålla krafttillskott från stamlinjenätet. Det stora flertalet (135) distributionsföretag producera icke själva någon kraft utan inköpa hela sitt behov från någon råkraftleverantör. Jämte dessa »totalinköpande» företag förekomma sådana, som dels själva producera kraft vid egen kraftstation, dels inköpa kraft i större eller mindre omfattning. I Värmlands län finnas 39 sådana »delinköpande» företag. Råkraftleverantörer Som råkraftleverantörer uppträda icke blott statliga och kommunala företag, aktiebolag och industrier, utan stundom även ekonomiska föreningar och enskilda personer. Råkraftleverantörerna företräda med andra ord samma typer av företag som distributörerna. De största kraftleverantörerna i Värmlands län äro Uddeholms AB med 29 egna vattenkraftstationer och 1 värmekraftstation i länet, Billeruds AB med 11 vatten- och 5 värmekraftstationer, AB Mölnbacka-Trysil med 10 vattenkraftstationer och 1 värmekraftstation, Lennartsfors AB med 1 vattenkraftstation, KrAB Gullspång-Munkfors mod 2 vattenkraftstationer (belägna i Skaraborgs resp. Örebro län), Rottneros KrAB med 5 vattenkraftstationer, det statliga Trollhätte Krv med 3 vattenkraftstationer (alla i Älvsborgs län) och Hellefors Bruks AB med 2 vattenkraftstationer (båda i Örebro län). Liksom alla andra storkraftföretag i landet ha dessa företag också genom stamlinjenätet samköming och energiutbyte med kraftverk inom andra kraftdistrikt. Åtskilliga av de uppräknade kraftproducenterna äro ej blott råkraftleverantörer utan bedriva även, såsom tidigare nämnts, egen detaljdistribution i större eller mindre omfattning. De företag, som vid sidan av storföretagen uppträda såsom råkraftleverantörer, återförsälja vanligen kraft, som inköpts från något storkraftföretag. Blott i ett par fall förekommer, att råkraftleverantörens kraftstation saknar förbindelse med stamlinjenätet.
8 I bilaga 1, kolumn 2, är för varje distributionsföretag angivet, varifrån företaget hämtar sin råkraft. Av länets 32 råkraftleverantörer äro 30 tillika detaljdistributörer inom länet och återfinnas såsom sådana i kolumn 1. De två leverantörer, som ej bedriva detaljdistribution inom länet (KrAB Gullspång-Munkfors och Hellefors Bruks AB) äro att anse som ursprungliga råkraftleverantörer. Ur bilagan kan man sålunda härleda varje distributionsföretags råkraftinköp till den ursprunglige råkraftleverantören. Undersökningsmaterialets omfattning 1 den mån ett distributionsföretag erhåller sin råkraft från egen kraftkälla ha några undersökningar om företagets råkraftkostnader ej skett. Den följande redogörelsen angående råkraftanskaffningen avser endast sådana företag, som helt eller delvis inköpa sin råkraft. Utom de självförsörjande distributionsföretagen äro samtliga underhållsföreningar och industrier undantagna. Underhållsföreningarna inköpa icke själva någon energi och de industriidkande detaljdistributörerna använda i regel den ojämförligt största delen av inköpt råkraft i den egna rörelsen. Vidare saknas råkraftuppgifter av olika anledningar, vilka anmärkts i bilaga 1, för ytterligare 18 företag. Utanför undersökningen angående kraftanskaffningen ha sålunda lämnats länets 36 självförsörjande distributionsföretag (däribland de storkraftföretag, som bedriva egen detaljdistribution) samt i övrigt 9 ekonomiska föreningar, 3 underhållsföreningar, 14 industrier, 5 enskilda personer och 4 speciella företag. Antalet företag, vilkas råkraftinköp undersökts, utgör följaktligen 139. I bilaga 1, kolumn 3, angives för ifrågavarande företag deras totala inko]) av råkraft, uttryckt i tusental k W h (kilowattimmar). I den angivna energimängden ingår all av distributionsföretaget inköpt energi, oavsett om densamma distribueras till allmänhetens förbrukning eller delvis jämväl till industrier eller till någon återförsäljare. Råkrafttariffer En stor del av distributionsföretagen inköpa sin råkraft vid lågspänning (380 eller 400 volt). Detta gäller 59 företag, av vilka 19 erhålla råkraft från Uddeholms AB och 20 från Billeruds AB. Övriga distributionsföretag köpa emellertid kraft med en spänning av 2 000—10 000 volt. De tariffer, som till lämpas vid engrosförsäljning av elektrisk kraft, kunna i princip vara uppbyggda på samma sätt som de i detaljdistributionen förekommande. Vid försäljning av högspänd kraft gäller emellertid som regel, att effektavgift ingår i tariffen, vilket är mindre vanligt beträffande detaljtariffer. För de olika tariffernas typer, sammansättning och benämning har närmare redogjorts i den inledande översikten, kap. III. Varje distributionsföretag inköper i regel all sin råkraft enligt en enda tariff. I 8 fall förekommer det emellertid, att en tillsatstariff tillämpas för
9 kraft, som levereras enligt särskilt tilläggskontrakt eller som är avsedd till speciellt ändamål. Fyra av dessa tillsatstariffer gälla Karlstads Stads Elverks råkraftinköp från Uddeholms AB och AB Mölnbacka-Trysil. De olika typer av huvudtariffer, enligt vilka distributionsföretagen inköpa råkraft, angivas i följande uppställning, varvid jämväl framgår antalet inköpande företag samt (inom parentes) den procentuella andel av all ifrågavarande råkraft, som inköpes enligt respektive tariffer (jämte ev. tilläggstariffer) : Enkel energitariff Enkel blocktariff
5 Tidgränstariff Effekttariff Effekttariff av säsongtyp Effekttariff av utnyttjningstyp Effektgränstariff Grundavgiftstariff Grundavgiftstariff av effekttyp Grundavgiftstariff med effektgräns Utnyttjningstariff
1 43 7 9 1 6 2 2 <>
företag (40 °/o) / 3 o/0\ ( 0%) ( 0%) (39 0/0)
( 5%) (13%) ( 0°/o) ( 0°/o) ( 0%) ( 0%) ( 0%) Den enkla energitariffen, som förekommer i 57 fall, tillämpas i huvudsak av Uddeholms AB och Billeruds AB vid de leveranser, som ske vid lågspänning. Efter år 1944 ha i en del fall nya råkrafttariffer införts, till vilka hänsyn ej tagits i föreliggande framställning. Vattenfallsstyrelsen tillämpar sålunda från och med år 1947 nya normaltaxor, vilka medföra lägre råkraftpriser. Vidare ha enligt uppgift KrAB Gullspång-Munkfors och Uddeholms AB i stor utsträckning infört råkrafttariffer, som ansluta till vattenfallsstyrelsens normaltaxor. Medelpris för råkraft
Med ledning av inhämtade uppgifter angående inköpt råkraft och för denna enligt vederbörlig tariff erlagd avgift under år 1944 har medelpriset vid inköp av råkraft, betecknat m0, uträknats för de olika distributionsföretagen. I detta pris ingå förekommande kristillägg på avgifterna i form av index- och kolklausuler. Av de 139 företag, vartill undersökningen av råkraftpriserna hänför sig, ha 25 egen kraftstation och täcka endast delvis sitt behov av kraft genom inköp från annat håll. Storleksförhållandet mellan den inköpta kraften och den kraft, som produceras i den egna kraftstationen, kan variera mellan mycket vida gränser. Den egna kraftkällan kan vara så otillräcklig, att inköpet avser mycket större kraftbelopp än den egna produktionen. Vare sig inköpet sker för att täcka ett bestående eller ett mer eller mindre tillfälligt behov av tillskottskraft, kan det egna kraftverkets resurser ha en betydande
10 Tabell 1.
Medelpris (m 0 ) vid inköp av råkraft for totalinköpaiide företag
Detaljdistributörernas företagsform
Antal företag
Inköpt energi per företag (1 000 kWh)
Medelpris iti0 (öre/kWh)
medel Kommun Aktiebolag Ekonomisk förening Enskild person Speciell
4 96 10 1
Stadsföretag Landsbygdsföretag. Länet
1 113 114
913 19 2 10 5 17 834 17 834 3 534
17 834 1143 1137 141 5
17 834
model
7 427 506 73 50 5
32-4 12-5 14-8
2-9 4-2 2-4 3-8 14-8
17 834 124
2-9 32-4
2'9 24
3-6 9-2
3o 4-5 5-5 5-5 14-8 2-9 47 37
inverkan på priset för inköpt kraft. Om nämligen det köpande företaget har möjlighet att vid det egna kraftverket magasinera vatten, kan dess inköp helt eller delvis förläggas till sådana tider, då leverantören har god tillgång på kraft till jämförelsevis lågt pris. Saknar däremot det delinköpande företagets kraftverk regleringmöjligheter, kan det förutsättas, att inköpet måste ske under de tider, då efterfrågan på elkraft normalt är störst och att därför inköpspriset blir jämförelsevis högt. Eftersom sålunda de delinköpande företagens medelpriser ej äro helt jämförbara vare sig sinsemellan eller med de totalinköpande företagens även för de fall, då de inköpta energimängderna äro av samma storleksordning, har undersökningen av medelpriset m0 inskränkts till att i första hand omfatta de 114 totalinköpande företag, för vilka råkraftuppgifter föreligga. I tabell 1 äro de totalinköpande distributionsföretagen indelade i grupper efter företagsform med angivande av största och minsta totalt inköpta energimängd samt högsta och lägsta förekommande medelpris inom varje grupp ävensom genomsnittligt inköpt energimängd och medelpris för de olika grupperna. I diagram 1 finnes medelpriset m0 för de totalinköpande företagen grafiskt återgivet. Diagrammet är uppritat efter fallande medelpris med företagens inköpta energi avsatt efter den horisontala axeln. Varje företag representeras sålunda av en stapel (rektangel) med basen motsvarande den inköpta energimängden och höjden motsvarande medelpriset. Höjdlinjerna äro i detta och följande diagram utritade endast för vissa större, namngivna företag. Den föregående undersökningen av medelpriset m0 hänför sig till distributörernas inköp. I tabell 2 har samma undersökningsmaterial sammanställts i syfte att erhålla en bild av det medelpris, som råkraftleverantörerna betinga sig vid försäljning av råkraft. Leverantörerna äro sammanförda gruppvis efter företagsform, varvid dock vissa större aktiebolag och industrier redovisas särskilt. För varje grupp är angivet antalet totalinköpande distributionsföretag, som äro kunder hos någon leverantör i gruppen, den energimängd.
3C Diagram
1.
milj.k'.'.'h
Medelpris (m0) för råkraft, avseende totalinköpande (Stadsförctagels stapel är streckad.)
företag.
som försäljes till största och minsta kunden och i genomsnitt till varje kund, samt högsta och lägsta tillämpade medelpris ävensom leverantörgruppens genomsnittliga medelpris för all till distributionsföretagen försåld energi. Tabell 2.
M e d e l p r i s (nio)
v
* d f ö r s ä l j n i n g av r å k r a f t t i l l t o t a l i n k ö p a n d e Antal inköpande företag
Råkraftleverantörer
Antal
Företagsform
1 1
Staten Kommun
6 Aktiebolag:
städer
Rottneros KrAB
4 KrAB Gullspång-Munkfors 1 l Övriga Ekonomisk förening
7 Industri:
o
Uddeholms A B Billeruds A B AB Mölnbacka-Trysil Övriga Enskild person
21 Länet
1 -
företag
Försåld energi por inköpande företag (l 000 k W h )
Medelpris m0 per inköpande företag (öre/kWh)
max.
min.
medel
max.
min.
medel
1 3
8 »34
102 93
997 79
7'2 6'7
3-0 5'5
4-0 5-9
6 0 9 6
120 2 45 17 834 17 834 17 834 616 59 311 24 2 11 40 3 14
324 2-9 8-7 16-7 12o
2-4 2-9 43 5-o 38
4-8 2-9 5-8 11-5 7-3
28 26 18 5 5
863 160 1 143 30 69
3 o 5 3
95 34 267 14 27
16-8 16-8 14-8 14-2 12-o
4-i 47 2-9 95 5'2
5" 5 7'4 3' 9 11.3 8'5
17 834
o
landsbygd
12 m 0 öre/ kWh
1C
5 O
m i l j . kWh
Diagram 2. Medelpris (m0) för råkraft, avseende totalinköpande företag. (Företag, som köpa råkraft direkt från Uddeholms AB. Billeruds AB, AB Mölnbacka Trgsil, Lennartsfors AB, KrAB Gullspång-Munkfors, Rottneros KrAB, Trollhätte Krv eller Hellefors Bruks AB ha vita, övriga förelag streckade ytor.)
Av all råkraft, som levereras till totalinköpande distributörer, svarar KrAB Gullspång-Munkfors för 58 °/o (huvudsakligen till Kristinehamns Stads Elverk), AB Mölnbacka-Trysil för 1 5 % , Trollhätte Krv för 1 3 % och Uddeholms AB för 8 % . Av tabell 2 framgår, att KrAB Gullspång-Munkfors' direktleverans av råkraft till Kristinehamns Stads Elverk avser det största kraftbeloppet och att medelpriset m0 också är lägst beträffande denna leverans. Det lägsta medelpriset vid leveranser till landsbygdsföretag, 3,9 öre/kWh, uppvisar AB Mölnbacka-Trysil, som förser 18 distributörer med råkraft. Det högsta medelpriset, 11,5 öre/kWh, gäller gruppen »övriga aktiebolag», som levererar råkraft till 9 företag. Leveranserna äro i första fallet i genomsnitt 267 000 och i senare fallet blott 11 000 kWh per företag. 1 diagram 2, uppritat på samma sätt som diagram 1, ha de företag, som erhålla sin råkraft direkt från Uddeholms AB, Billeruds AB, AB MölnbackaTrysil, Lennartsfors AB, KrAB Gullspång-Munkfors, Rottneros KrAB, Trollhätte Krv eller Hellefors Bruks AB utmärkts med vita och övriga företag med streckade ytor. En undersökning angående råkraftpriserna beträffande de 25 delinköpande företagen, av vilka 3 äro stadsföretag (elverken i Arvika, Filipstad och Karlstad) utvisar, att de inköpa i genomsnitt betydligt mera energi per företag än de totalinköpande (1,2 resp. 0,3 milj. kWh) och att medelpriset m0 för all den tillskottskraft de inköpa är lägre än för de totalinköpande företagens råkraft (1,9 resp. 3,7 öre/kWh). Av den råkraft, som levereras till delinköpande före-
13 lag, svarar Uddeholms AB för 49 % (huvudsakligen till Karlstad och Filipstad) och AB Mölnbacka-Trysil för 35 % (huvudsakligen till Karlstad). De två nämnda råkraftleverantörernas genomsnittspriser för all till delinköpande t öretag levererad kraft utgör i båda fallen 1,3 öre/kWh. För övriga leverantörer av tillskottskraft till delinköpande företag ligga medelpriserna mellan 2,8 och 9,s öre/kWh. Den i bilaga 1, kolumn 3 redovisade inköpta råkraften, utgör sammanlagt för länet 61,2 milj. k W h med ett genomsnittspris av 2,9 öre/kWh. Av nämnda råkraft faller på stadsföretagen 42,7 milj. kWh med ett medelpris av 2,0 öre/kWh och på landsbygds företagen 18,5 milj. kWh med ett medelpris av 4,7 öre/kWh. Att medelpriset är lägre för stads- än för landsbygdsföretag beror vanligen på, att stadsföretagen inköpa större energimängder och ha längre utnyttjningstider än landsbygdsföretagen. (Se inledande översikten sid. 58— 59.) Företag m e d h ö g a m e d e l p r i s e r för i n k ö p t råkraft En sammanställning av de företag, som uppvisa höga råkraftpriser, har gjorts i tabell 3, vari upptagits alla distributionsföretag i länet, som uppvisa ett medelpris ma av 10 öre/kWh eller däröver, med angivande av inköpt energimängd, leveransspänning, utnyttjningstid (i de fall effekten uppmätts) samt råkraftleverantör. Tabell 3.
Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft
Inköpande distributionsföretaf
Alstrums K r s t 1 Arnsjöns ELF Käppanstorps El. Förbrukningsförening Lersjö-Edets Transformatorförening Mellby Bf Strands ELF Norra Morast Bf Nordvästra Lungsunds El.Bf Sjö ändans Lysförening Grensbyns El.Df Kärrsmossens Södra Ljusförening Döle-Hallanda Elbolag Finseruds El. Ljusförening. . Aseby Kvarn ocb Elverk 1 . . Grund sjöhyttans El.Df Knattens Bf Stora Kils Pastorats EL An.. läggning Oj enas och Fjälls Elf
UtMedelpris Inköpt Lcvcrans- nyttjenergi m0 spanmng nings(öre/ (1 000 tid kWh) kWh) (volt) (tim.)
Råkraftleverantör
54-0 32-4 21-2
3 3 2
10 000 380 380
110 Uddeholms AB Eottneros KrAB
16-8
560 Uddeholms AB
16-8 16-7 16-4 16-o 15-3 15-2 15-2
8 2 3 7 5 o 8
400 380 400 380 400 380 400
540 Billeruds AB Näs KrAB Billeruds AB Uddeholms AB
900 1100
Näs KrAB Billeruds AB
15-o 15-o 15-o 14-9 14-8 14-8
4 9 1 7 5 5
380 400 380 400 400 6 000
14-7
380/220
Uddeholms AB Billeruds AB Uddeholms AB 835
Billeruds AB AB Mölnbacka-Trysil Gunnarskogs El. AB
14 Ut-
MedelInköpande distributionsföretag
Budaortens El.Df Lovisebergs El.Df Södra Brattfors El.Af Dusseruds El.Df Grinsbyns-Myrås El.Df Norra Skarbols El.Df Östra Långseruds El.Df . . . . Backsjöbottens ELF Västra Långseruds Elf Morast o. Västergårdens El.Af Slätbråtens El.Af Stora Högs Bf Västby Bf Mosseruds El.Af L u n g s u n d s El.Af Älgå Södra Ljusförening. . . . Östra Alsters El.Af Sanddalens Bf Asphyttans Bf R a s t a El.Bf Svenneby El.Df Båtakan-Finntorps El.Df Gillberga ELF Gåsborns Hyttelag Norra Silbodals El.Df Sillegårdsed-Leverhögen m. fl Ljusförening Stenarsbols Transformatorlag Västra Gillberga Transformatorlag Åsens Transformatorlag . . . . Stömne Krf Sandsjön-Dalkarlsjöns El.Df. . Silleruds El Df Bergsjö El.Af Backa Krv 1 Tobyns El.Af Medeltal för länet
Inköpt pris energi m0 (öre/ (1 000 kWh) kWh)
Leveransspänning (volt)
14-7 14-5 14-5 14-2 14-i 136 13-5 13-3 13-3 13-0 13-0 12-9 12-9 12-8 12-7 12-7 12-6 12'6 125 12-5 12-1 12-o 12-o 12-0 12-0 12o
6 12 14 3 3 10 24 4 18 13 5 24 11 9 15 10 34 5 10 7 17 3 57 16 7 8
12-0 12-0
2 3
12-0 11-8 11-3 11-3 10-6 10-o 10-o
5 5 14 40 17 6 10 444
nyttjningstid (tim.)
Råkraftleverantör
380 400 400 400 380 380 1050 380 1200 400 380 1200 400 380 400 400 380 380 7 000 1100 550 400 380 400 400 380 6 000 380 1120 380 380
Uddeholms AB
6 000 6 000
Björnö Gård
Lennartsfors AB Uddeholms AB Näs KrAB Billeruds AB Näs KrAB Billeruds AB Uddeholms AB Billeruds AB Uddeholms AB
» Billeruds AB Uddeholms AB Billeruds AB Uddeholms AB Billeruds AB Långseruds Norra El.I)f Björnö Gård Hellefors Bruks AB Årjängs El.AB
6 000
6 600 400 380 10 000 10 000
Stavsnäs El.Af Lesjöfors AB Uddeholms AB Vase El.Af Brunskogs El.Af
1 Delinköpande förotag. 2 Uppmätning sker hos de enskilda abonnenterna. 3 Uppmätning sker på transformatorns lågspänningssida.
Av tabellen framgår, att de företag, som betala höga medelpriser för råkraft, i regel inköpa mycket små energimängder och att utnyttjningstiden i de fall, där den kunnat fastställas, är kort. Särskilt för delinköpande företag kan inköpt energimängd och utnyttjningstid och därmed medelpriset m„ variera betydligt år från år. Som jämförelse kan nämnas, att den längsta utnyttjningstiden i länet, som uppvisas av Kils Elverk, är 4 950 timmar per år. Den normala utnyttjningstiden för en distributionsförening torde ligga mellan 2 000 och 3 000 timmar. Beträffande de flesta företagen med höga råkraftpriser gäller, att kraften
15 levereras eller i varje fall uppmätes på transformatorns lågspänningssida. I dessa fall behöva distributionsföretagen ej svara för transformatorförlusterna och råkraftpriset blir därför högre än om — såsom är regel vid råkraftleveranser — uppmätning skett vid högspänning. Samtliga de i tabell 3 angivna råkraftleverantörerna äro direkt eller indirekt anknutna till stamlinjenätet.
K e d j e h a n d e l m e d råkraft Det är ej ovanligt, att en råkraftleverantör själv i större eller mindre grad täcker sitt behov av råkraft genom inköp och att råkraften sålunda blir föremål för kedjehandel. Med kedjehandel i vidsträcktaste bemärkelse avses här alla sådana fall, då försäljning av råkraft ej sker direkt från den ursprunglige råkraftleverantören till ett distributionsföretag. Såsom ursprunglig råkraftleverantör betraktas därvid varje förtag, som antingen erhåller all sin energi Tabell I.
Antal detaljdistributörer 36 30 9 1 7 27 2 1 22 4 4 5 3 8 4 6 3 4 4 3 2 7 2 5 5 1 1 1 1 2 210
Distributionsföretagens råkraftförsörjning genom egen kraftstation, direktinköp och kedjehandel Råkraft
e r h å11e s
från
Egen kraftstation Uddeholms AB direkt " » » och egen kraftstation » » över ett mellanled » •> » » » och egen kraftstation Billeruds AB direkt » » » och egen kraftstation » » över ett mellanled AB Mölnbacka-Trysil direkt » » » » och (igen kraftstation » » » över ett mellanled och egen kraftstation Lennartsfors AB direkt » » » och egen kraftstation » » över ett mellanled och egen kraftstation » » » två » » » » ]) )> » »» tre " B " » .) » fyra » » » » KrAB Gullspång-Munkfors direkt » » » » och egen kraftstation " » » över ett mellanlad » » » o » i> och egen kraftstation Rottneros KrAB (brekt » » » och egen kraftstation Trollhätte Krv direkt Näs KrAB direkt Hellefors Bruks AB direkt » » » » och egen kraftstation » » » över ett mellanled och egen kraftstation Mindre, fristående företag med egen kraftstation direkt » » » » » » >> och egen kraftstation
16 från egen kraftkälla eller tillhör något av de till stamlinjenätet anknutna storkraftföretagen. Kedjehandel i nämnda vidsträckta bemärkelse behöver ej verka fördyrande. Den kan tvärtom leda till ett förbilligande av råkraften, t. ex. då ett industriföretag, som på grund av stor energiomsättning erhåller billig råkraft, avsätter en del härav till en distributör för lägre pris än det distributören skulle fått betala vid direktköp från den ursprunglige leverantören. De allmänna synpunkterna på kedjehandel med råkraft ha närmare berörts i den inledande översikten sid. 59—61. Tabell 4 utvisar huru samtliga 210 redovisade distributionsföretag i Värmlands län anskaffa sin råkraft. Bland de 36 företag, som erhålla kraft enbart från egen kraftstation, äro Trollhätte Krv, Uddeholms AB, Rottneros KrAB, AB Mölnbacka-Trysil och Billeruds AB i deras egenskap av detaljdistributörer inräknade. Av tabellen framgår, att kedjehandel i vidsträckt bemärkelse förekommer i 40 fall, därav 27 över ett, 4 över två, 6 över tre och 3 över fyra mellanled. 1 35 av kedjehandelsfallen har antingen det inköpande distributionsföretaget självt eller något föregående mellanled egen kraftproduktion, varför i dessa fall någon renodlad kedjehandel ej kan anses föreligga. Kedjehandelsfallen ha skärskådats ur den synpunkten, att inköpspriset för sista företaget i kedjan jämförts med det pris, som företaget skulle fått erlägga, om det i stället köpt sin kraft direkt från den ursprunglige råkraftleverantören. Sistnämnda pris har beräknats med ledning av gällande medelpriser för sådana direktköpande företag, som köpa närmast motsvarande energimängder från samma ursprunglige råkraftleverantör. Denna metod möjliggör givetvis ej ett exakt bedömande av i vilken utsträckning kedjchandeln som sådan verkat fördyrande, enär ofta stora variationer finnas även inom de direktköpande företagens medelpriser. En noggrann undersökning huruvida kedjehandeln verkat prisuppdrivande eller ej förutsätter en ingående teknisk-ekonomisk utredning för varje särskilt fall, vilken givetvis icke kunnat ske genom elkraftutredningens försorg. Det har emellertid ansetts önskvärt att ha tillgång till en förteckning över alla förekommande fall av kedjehandel för att underlätta senare eventuella undersökningar. I anslutning till nedanstående uppräkning göras även vissa kommentarer, baserade på tillgängligt undersökningsmaterial. Det är icke uteslutet, att en noggrann undersökning senare kan komma att i vissa fall erfordra justering av de lämnade omdömena. Enär i följande 8 kedjehandelsfall uppgifter om råkraftpriser saknas för de företag, som utgöra sista ledet i kedjan, falla dessa företags kedjehandel helt utanför undersökningen: 1—2. Lennartsfors AB— Sundshagsfors KrAB — två företag: Åmotfors Pappersbruks AB och AB Arvika-Verken. 3. Lennartsfors AB — Sundshagsfors KrAB — Arvika El.AB — Brunskogs El.Af — Borgviks AB.
17 4. KrAB Gullspång-Munkfors — Kristinehamns Stads Elverk — Mariebergs Sjukhus. 1 förestående fyra fall berör kedjehandeln industrier (nr 1—3) eller speciellt företag (nr 4), vilkas råkraftinköp icke granskats. 5. Lennarts fors AB — Sundshagsfors KrAB — Arvika El. AB — Berga och Järperuds El.Af. Föreningen erhåller frikraft. 6. Lennartsfors AB — Sundshagsfors KrAB — Arvika El.AB — Brunskogs El.Af — Fjälls El.Af — Kraftbolaget Gylte. Brunskogs El.Af har numera övertagit Kraftbolaget Gylte. 7—8. Uddeholms AB — Björnö Gård — två företag: Bränna-M eller uds Transformatorlag och Hällsbäcks Gård. Bränna-Melleruds Transformatorlag är nystartat och för Hällsbäcks Gård har råkraften ej uppmätts. Återstående 32 kedjehandelsfall uppdelas på två grupper, nämligen skenbar kedjehandel och övrig kedjehandel. Skenbar kedjehandel anses exempelvis föreligga om den av en återförsäljare med egen kraftstation inköpta tillskottskraften är så obetydlig i förhållande till hans egen kraftproduktion, att inköpspriset för tillskottskraften uppenbarligen ej återverkar på försäljningspriset. Vidare hänföras till skenbar kedjehandel sådana fall, där sista ledet är en underhållsförening. Såsom övrig kedjehandel redovisas 16 fall av kedjehandel i vidsträcktaste bemärkelse, alltså även sådan som ej verkar prisuppdrivande. A.
Skenbar
kedjehandel
1—2. Lennartsfors AB — Sundshagsfors KrAB — två företag: Arvika El.AB och Stens Aelf. 3—4. Lennartsfors AB — Sundshagsfors KrAB — Arvika El.AB — två företag: Brunskogs El.Af och Gunnarskogs El.AB. 5—8. Lennartsfors AB — Sundshagsfors KrAB — Arvika El.AB — Brunskogs El.Af — fyra företag: Fjälls El.Af. Finnebäck-Bäckalids Hemman, Gullsby El.Krv och Tobyns El.Af. 9—K), Lennartsfors AB — Sundshagsfors KrAB - - Arvika El.AB — Brunskogs El.Af — Borgviks AB — tvä företag: Eds Sydöstra ELF och Ås El.Handelsbolag. 11. Lennartsfors AB — Sundshagsfors KrAB— Arvika El.AB — Gunnarskogs El.AB — Öjenäs och Fjälls Elf. 12. Lennartsfors AB — Sundshagsfors KrAB — Åmotfors Pappersbruks AB — Åmots El.AB. 13. AB Mölnbacka-Trysil — Dömle Krv — Östra Emterviks ELF. 14. AB Mölnbacka-Trysil — Norums Krst — Nedre Ulleiud-Hedås El.Df. De i ovannämnda fallen 1—12 förekommande företagen Lennartsfors AB och Sundshagsfors KrAB ingå jämte Åmotfors Pappersbruks AB (mellanled i fall nr 12) och två andra industriföretag i 2 - 1610 48
18 ett samkörande kraftverksblock. Arvika El.AB (nr 1 och mellanled i nr 3—11), som är delägare i Sundshagsfors KrAB, har likaledes egna kraftstationer och den inköpta tillskottskraften är obetydlig i förhållande till företagets egen produktion. Detsamma gäller Brunskogs El.Af (nr 3 och mellanled i nr 5—10) och Gunnarskogs El.AB (nr 4 och mellanled i nr 11), vilka båda företag bedriva samköming med Arvika El.AB, samt Borgviks AB (mellanled i nr 9—10), Dömle Krv (mellanled i nr 13) och Norums Krst (mellanled i nr 14). Mellanleden i samtliga ovannämnda fall äro sålunda närmast att anse såsom ursprungliga råkraftleverantörer och kedjehandeln följaktligen skenbar. 15. Lennartsfors AB — Karlanda El.KrAB — Östra Bön-Ståltorps Elf. 16. Uddeholms AB — Björnö Gård — Gårdsviks Transformatorlag. 1 fallen 15 och 16 utgöres sista ledet i kedjan av en underhållsförening. B.
Övrig
kedjehandel
1. Lennartsfors AB — Töcksmarks Elf — Västra Fågelviks El.Df. 2. KrAB Gullspång-Munkfors — Visnum & Visnums-Kils Elf — Boos Kvarn och Krst. 3—4. AB Mölnbacka-Trysil — Vase El.Af — två företag: Backa Krv och Ölme Aelf. I förestående fyra fall (nr 1—4) har sista ledet i kedjan egen kraftstation och inköpet avser alltså stöd- eller reservkraft. Priset för dylik kraft är beroende av leveransförhållandena i varje särskilt fall och kan därför ej utan vidare jämföras med de totalinköpande företagens råkraftpriser. Relativt höga priser behöva i dessa fall ej vara anmärkningsvärda. En viss ledning vid bedömandet kan emellertid erhållas av den tariff, som gäller för sista ledet i kedjan vid inköp av tillskottskraft. Västra Fågelviks El.Df inköper 31 000 k W h enligt enkel energitariff med energipriset 6,5 öre/kWh. (Denna tariff ändrades fr. o. m. oktober 1946 till 300 kr. per år + 55 kr./kW + 2,5 öre/kWh jämte index- och koltillägg.) Boos Kvarn och Krst inköper 76 000 kWh enligt effekttariff (40 och 10 kr./kW under vinter- resp. sommarsäsong + 4 öre/kWh jämte tillägg) med medelpriset mn = 8,9 öre/kWh. Backa Krv inköper 6 000 k W h enligt dubbeltariff (100 kr. per år + 10 och 7 öre/kWh under vinter- resp. sommarsäsong) med medelpriset m0 = 10,n öre/kWh och Ölme Aelf inköper 125 000 k W h enligt enkel energitariff (4 000 kr. per år + 4 öre/kWh) med medelpriset m0 = 6,o öre/kWh. 5—6. Lennartsfors AB — Årjängs El.AB —• två företag: Norra El.Df och Sillegårdsed-Leverhögen m. fl. Ljusförening.
Silbodals
19 7—10. Uddeholms AB — Björnö Gård — fyra företag: Gillberga ELF, Stenarsbols Transformatorlag, Västra Gillberga Transformatorlag och Åsens Transformatorlag. 11. Uddeholms AB — Långseruds Norra El.Df — Båtakan-Finntorps
El.Df. 12. Billeruds AB — Stavnäs El.Af — Stömne Krf. I förestående 8 fall (nr 5—12) tillämpas för råkraftleveransen till sista ledet i kedjan tariffer, vilkas lämplighet k a n ifrågasättas. Den i respektive tariffer ingående energiavgiften är nämligen så hög — ofta av storleksordningen 10 öre/kWh — att den knappast medgiver tillämpning av en rationell detaljdistributionstariff, exempelvis den utav elkraftutredningen förordade normaltariffen. Därjämte äro de använda tarifferna även med hänsyn till sin uppbyggnad olämpliga såsom råkrafttariffer. Sålunda förekomma i två fall (5—6) säsongtariff och i sex fall (7-—12) enkel energitariff. De här anmärkta förhållandena hindra emellertid ej, att råkraftpriset m0 för sista ledet i kedjan i många fall tämligen väl överensstämmer med det beräknade medelpriset vid direktköp från den ursprunglige råkraftleverantören. Samtliga ifrågavarande leveranser ske vid lågspänning. I sex av ifrågavarande fall (5—10) har mellanledet egen kraftstation, varför någon ren kedjehandel ej kan anses föreligga. 13. Hellefors Bruks AB — Lesjöfors AB — Sandsjön-Dalkarlsjöns El.Df. Lesjöfors AB är en industri med egna kraftstationer. Leveransen till föreningen omfattar 14 000 kWh enligt en grundavgiftstariff av effekttyp (1 kr./CB + 40 kr./kW + 3 öre/kWh jämte tillägg) med medelpriset mlt= 11,:; öre/kWh. Detta pris är icke avsevärt högre än vid direktleverans. 14—16. KrAB Gullspång-Munkfors — Kristinehamns Stads Elverk — tre företag: Falla ELF, Gustafsviks m. fl. Aelf och Södra Varnums ELF. Falla El.F och Södra Varnums El.F inköpa råkraften gemensamt. Leveransen, som omfattar 143 000 kWh, sker enligt en effekttariff (90 kr./kW + 2,2 öre/kWh jämte tillägg). Gustafsviks m. fl. Aelf inköper 93 000 k W h enligt samma tariff. Medelpriserna för ovannämnda leveranser, 5,5 resp. 6,7 öre/kWh, äro icke högre än vid andra företags direktköp från KrAB Gullspång-Munkfors. Vid en jämförelse med tabell 3 framgår, att 12 av ovannämnda kedjehandelsfall beröra distributionsföretag, vilkas medelpriser för inköpt råkraft uppgå till minst 10 öre/kWh. Två av dessa fall ha hänförts till skenbar kedjehandel. De återstående 10 fallen ha kommenterats ovan (B nr 3 och 5—13). i vilken m å n kedjehandeln såsom sådan verkat prisuppdrivande kan ej med bestämdhet anges, enär priset påverkas av flera andra faktorer än en eventuell mellanhandsvinst.
20 Den råkraft, som inköpes genom kedjehandel utgör mindre än 0,5% avall den i bilaga 1 redovisade råkraften. Kedjehandelns inverkan på konsumtionspriset granskas närmare nedan i samband med undersökning av företag med höga medelpriser för detaljdistribuerad kraft.
Distributionsföretagens kräftan sättning Undersökningsmaterialets omfattning Det stora flertalet distributionsföretag täcka helt eller delvis sitt behov av råkraft genom inköp av högspänd kraft, vilken efter nedtransformering till förbrukningsspänning vidarebefordras över ett distributionsföretaget tillhörigt ortsnät till allmänheten. En del distributörer förse dessutom särskilda storförbrukare, företrädesvis industrier, med elektrisk kraft. Denna avsättning avser vanligen högspänd kraft enligt särskilda tariffer och är ej medräknad i följande framställning, som endast omfattar företagens leveranser av energi för borgerliga behov (belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri). 1 bilaga 1 angives för varje företag dels den under år 1944 för borgerliga behov försålda energimängden i lusental k W h (kolumn 6), varmed avses den energi, som uppmätts vid förbrukarnas mätare, dels medel förbrukningen per enhet, dvs. den specifika energiförbrukningen (kolumn 7), dels ock medelpriserna nil och nu (kolumnerna 8 och 9). För 51 av distributionsföretagen i länet saknas i bilaga 1 uppgifter i kolumnerna 6—9. Det gäller här huvudsakligen företag med ackordstariffer eller individuella tariffer, hos vilka någon uppmätning av energien ej förekommer, eller företag, som nyligen börjat sin distributionsverksamhet och sålunda icke kunnat meddela förbrukningsuppgifter för ett helt år. Följande redogörelse omfattar i vad den avser energiomsättning, specifik energiförbrukning och medelpriser sålunda endast 159 företag (4 stads- och 155 landsbygdsföretag). Distributionsföretagens storlek ^ Länets 210 distributionsföretag äro av mycket skiftande storlek beträffandee såväl distributionsområdenas omfattning som antal konsumenter och årligen försåld energimängd. I bilaga 1, kolumn 5, anges för varje företag antalet förbrukare, varmed här avses icke blott personhushåll utan även hantverkslokaler, butiker, samlingslokaler o. d. Det i bilagan angivna sammanlagda antalet förbrukare, 78 406, kan redan på grund härav ej direkt jämföras med den officiella statistikens uppgifter om antalet förefintliga personhushåll i Värmlands län (72 614 st. enligt folkräkningen den 31 december 1930). Ibland
21 sträcka sig dessutom distributionsområdena på båda sidor om länsgränsen och som ovan nämnts har någon uppdelning av företagens verksamhet i sådana fall som regel ej skett. I tabell 5 äro distributörerna sammanförda i grupper efter företagsform samt i stads- och landsbygdsföretag. För varje grupp upptagas värdena för största och minsta företag inom gruppen samt medeltalet för alla företag inom gruppen icke blott beträffande antalet förbrukare och försåld energimängd utan även beträffande antalet kommuner, inom vilka företaget idkar distributionsverksamhet. Bortsett från Statens Järnvägar och Trollhätte Krv, som ha en flera län omspännande detaljdistribution, äro alla inom vederbörande företags distributionsområde liggande kommuner medtagna, även om de äro att hänföra till annat län. Då kommunerna ju äro av mycket skiftande storlek och företagens verksamhet kan avse större eller mindre delar av en kommun, bör antalet distributionskommuner ej uppfattas såsom ett fullgott uttryck för omfattningen av de olika företagens verksamhet. Uppgifter angående försåld energi avse som ovan nämnts endast de 159 företag, som lämnat uppgift om energiavsättningen. De flesta företagens distributionsområden sträcka sig icke över flera än i'n eller två kommuner. Av samtliga företag ha 150 st. (71 °/o) distribution endast inom en kommun och endast 6 st. (3 °/o) ha distribution i mer än fem kommuner. För Statens Järnvägar har i tabell 5 under rubriken speciellt företag antalet kommuner ej angivits. Det gäller emellertid här huvudsakligen distribution till tjänstemän, bosatta utefter järnvägen. Av samtliga förbrukare i länet erhålla 2 °/o elkraft från staten, 32 °/o från kommunala företag, 20 °/o från aktiebolag, 20 °/o från ekonomiska föreningar, 24 °/o från industrier och 2 °/o från andra slags företag. Av den totala energiavsättningen för borgerliga behov svarar staten för 2 °/o, kommunala företag Tabell 5.
Detaljdistributörernas distributionsområden, konsumentantal och energiavsättning Distribuerar till nedanstående antal
Företagsform
Antal företag
Försåld energi (1 000 kWh)
förbrukare
kommuner max.
min.
medel
max.
min.
medel
max.
min.
medel
Staten Kommun Aktiebolag Ekonomisk förening Underhållsförening. . Industri Enskild person Speciell
1 6 14 126 3 22 31 7
10 3 16 5 1 19 2
10 1 1 1 1 1 1 1
lO-o 1-5 3-o 1-3 l-o 4-9 1-1
1251 1251 12 534 400 5 591 20 1105 4 36 12 7 980 7 250 5 168 4
1251 4 163 1130 124 21 861 43 47
946 8 725 4 614 655
946 246 10 1
946 3 620 835 65
3 450 40 58
1 2 4
490 14 29
Stadsföretag Landsbygdsföretag. .
4 206
3 10
1 1
1-8 1-7
12 534 2 1 8 0 4 7 980
6 438 255
8 725 1 4 7 2 1 3 450
5100 1634
Länet
12 534
2 876
8 725
för 39 °/o, aktiebolag för 24 °/o, ekonomiska föreningar för 15 °/o, industrier för 19 °/o och övriga slags företag för 1 °/o. De största distributionsföretagen i länet äro, om hänsyn tages endast till distributionskommunernas antal, Uddeholms AB med 19, Billeruds AB med 17, Rottneros KrAB och AB Mölnbacka-Trysil med vartdera 16 samt Trollhätte Krv med 10 distributionskommuner. Det största antalet förbrukare. 12 534, uppvisar Karlstads Stads Elverk. Därnäst följa Uddeholms AB med 7 980, Kristinehamns Stads Elverk med 6 335 och Rottneros KrAB 1 med 5 591 förbrukare. I fråga om energiavsättningens storlek kommer först de tre stadsföretagen i Karlstad (8,7 milj. kWh), Kristinehamn (5,6 milj. kWh) och Arvika (4,o milj. kWh) samt därefter Uddeholms AB (3,5 milj. kWh), Rottneros KrAB 1 (2,7 milj. kWh) och Säffle Köpings Elverk (2,i milj. k W h ) . En del av distributionsföretagen i länet äro mycket små. Sålunda tillgodose 45 företag, motsvarande 21 °/o av samtliga företag i länet, ett lägre antal än 20 konsumenter. Av dessa småföretag äro 23 ekonomiska föreningar, 15 drivas av enskild person, 3 äro speciella företag, 2 industrier och 2 underhållsföreningar. Uppgifter om den detaljdistribuerade energimängden saknas som ovan nämnts för 51 företag, därav många utgörande småföretag med ackordstariffer. Av de företag, som lämnat dylika uppgifter, ha 22 en avsättning understigande 5 000 kWh, nämligen 15 ekonomiska föreningar, 4 tillhörande enskild person, 1 underhållsförening, 1 industri och 1 speciell. Vid jämförelse mellan stads- och landsbygdsföretagen bör iakttagas, att uppgifterna för stadsföretagen i vissa fall inbegripa även dessa företags distribution inom angränsande landsbygd. Enligt uppgift bedriver sålunda Arvika El.AB detaljdistribution inom två landskommuner och Kristinehamns Stads Elverk inom en landskommun. Tariffer I den inledande översikten, kap. III, har en närmare beskrivning lämnats över förekommande typer av tariffer, dessas benämning, klassificering och beteckning med typnummer, vilket ger upplysning om av vilka beståndsdelar (fast avgift, effektavgift och energiavgift) vederbörande tariff är uppbyggd. I bilaga 1, kolumn 10, har för varje distributionsföretag angivits dess tariffuppsättning genom uppräkning av typnumren på de tariffer, företaget tilllämpar. Om ett företag har ett flertal tariffer, som tillhöra samma typ men äro avsedda för olika ändamål (belysning, motordrift, matlagning etc.) eller olika användningsområden (bostäder, butiker, samlingslokaler etc.), sammanföras dessa i kolumn 10 under ett gemensamt typnummer. Betydelsen av de olika typnumren kan enklast utläsas med hjälp av den förklaring till tariffernas sifferbeteckning, som intagits såsom bilaga 3 till den inledande översikten. Av distributionsföretagen i Värmlands län sakna 7 tariffer i egentlig mening. Avgifterna bestämmas där individuellt eller fördelas mellan förbrukarna 1
Betr. uppgifterna för Rottneros KrAB se not 28 i bilaga 1.
23 Tabell 6.
Antal tariffer av olika typer hos skilda företagsgrupper Antal tariffer som tillämpas inom företagsgrupperna
T arifftyp (med typnumuier)
Enkel energitariff .001, 101) Enkel blocktariff (002, 102) Polygontariff (003,103) och utnyttjningstariff (004, 104) Tidspärrtariff (005,105 Säsongtariff (006, 106 Tidgränstariff (007, 107) Stegrabattariff (008, 108) Effekttariff (01., 11.)., Effektgränstariff (04., 14.) Grundav giftstariff (2. . , 3 . . , 4 . . , 5 . . , 6 . . Ackordstariff (. .0). . .
staten
kommun
AB
ekon. underföre- hålls- dustri enskild speciell Summa ning föran.
Energiomsättning
18 5 18
y
1 1 1
13 11
29 14
96 55
18 23
3 3 13
Stimma tariffer
03 Antal företag
122 O.)
29 Antal tariffer i genomsnitt per företag
217 130 663
56 8 100
enligt särskild överenskommelse. Återstående 203 företag tillämpa sammanlagt 663 tariffer, dvs. i genomsnitt 3 per företag. Hos 50 företag förekommer endast en tariff. AB Mölnbacka-Trysil uppvisar det största antalet, 29 st., tariffer. Billeruds AB redovisar 24, Karlstads Stads Elverk 17 och Uddeholms AB 15 tariffer. De båda förstnämnda företagen ha emellertid distributionen uppdelad i olika områden med skilda tariff uppsättningar. De kommunala företagen och industrierna ha i genomsnitt betydligt flera tariffer per företag än övriga företagsformer. Av större intresse än det antal tariffer, varje företag uppvisar, är den eller de av företaget tillämpade tariffernas uppbyggnad. Denna åskådliggöres som ovan nämnts genom en sammmanställning av tre siffror, tariffernas typnummer. Av tabell 6 framgår i vilken omfattning tariffer av olika typer tilllämpas inom de skilda grupperna av distributionsföretag i länet. Tariffernas typnummer ha angivits inom parentes. En punkt i ett typnummer kan ersättas med vilken siffra som helst (utom 0 såsom tredje siffra) utan att typen ändras. Den enkla energitariffen är mycket rikligt representerad. Ehuru denna tarifftyp ej är ägnad att sporra till ökad användning av elektrisk kraft, förekommer den såsom enda tarifftyp hos flera landsbygdsföretag. Av det totala antalet tariffer äro 34 °/o enkla energitariffer och den energiuttagning, som sker enligt desamma, utgör 15 °/o av hela energiomsättningen. Även grund-
24 avgiftstarifferna äro många — 33 °/o av hela antalet — och uttagningen enligt dessa tariffer är stor ( 5 6 % ) . Antalet ackordstariffer är också relativt stort. Ackordstariffer förekomma vanligen hos de minsta företagen och energiuttagningen enligt dem har uppskattats till 8 % av hela omsättningen. Såsom framgår av tabell 6 förekomma övriga tarifftyper i betydligt mindre utsträckning. Som ovan antytts förekommer, att skilda tariffer — om än av samma typ — tillämpas alltefter det ändamål, vartill energien användes. Enligt distributörernas uppgifter äro av de 663 tarifferna i länet 204 avsedda för energi till belysning och småapparater, 185 till motorer och ej ackumulerande värmeapparater, 12 till matlagning, 25 till ackumulerande värmeapparater och 207 till vilket ändamål som helst. Av de återstående avse 16 såväl belysning som motorer samt 14 såväl belysning som elspisar. De två rikligast företrädda tariff typerna, den enkla energi tariff en och grundavgiftstariffen, ha fått en mångsidig användning. Den enkla energitariffen har dock företrädesvis betecknats såsom belysnings- eller motortariff (i 74 resp. 80 fall av 223). Grundavgiftstarifferna gälla oftast (i 124 fall av 217) alla tänkbara ändamål. Av de 130 ackordstarifferna äro 77 betecknade som belysnings- och 45 som motortariffer. Efter år 1944 har på flera håll tariff omläggning skett. Sedan elkraftutredningen i januari 1947 framlagt betänkande med förslag till standardtariffer för detaljdistribution av elektrisk kraft (SOU 1947:4) har för vanlig detaljdistribution till hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri den i betänkandet föreslagna normaltariffen kommit till allt allmännare användning. Normaltariffen utgöres av en grundavgiftstariff, sammansatt — förutom av en engångsavgift — av tre årligen återkommande avgifter, nämligen en abonnentavgift per mätpunkt utgörande 5 kr. vid enfas- och 10 kr. vid trefasanslutning, en grundavgift per normaltariff enhet (Nte) och en energiavgift av 6 öre per kWh. Statens vattenfallsverk tillämpar normaltariffen vid sin egen detaljdistribution på landsbygden fr. o. m. 1947 och har fastställt den däri ingående grundavgiften till 7 kr. 50 öre per Nte. Bland övriga större företag med egen detaljdistribution på landsbygden, som redan infört eller beslutat införa normaltariffen, kunna nämnas Uddeholms AB, Rottneros KrAB, Brunskogs El.Af, AB Mölnbacka-Trysil, Billeruds AB och Hellefors Bruks AB, av vilka de tre förstnämnda i likhet med statens vattenfallsverk tillämpa normaltariffen obligatoriskt för alla förbrukare medan de övriga infört densamma valfritt vid sidan av förut gällande tariffer. Normaltariffens grundavgift utgör hos Uddeholms AB, Rottneros KrAB, AB Mölnbacka-Trysil och Billeruds AB 8 kr. per Nte och hos Brunskogs El.Af och Hellefors Bruks AB 9 kr. per Nte.
25 Specifik
energiförbrukning
Att en bygd blivit elektrifierad innebär, att den har tillgång till elektrisk kraft. I vilken omfattning denna tillgång verkligen utnyttjas får man kännedom om genom att fastställa den specifika energiförbrukningen, dvs. den för bygden genomsnittliga energiuttagningen under ett år hos varje konsument eller hushåll. Då hushållen kunna vara av mycket skiftande storlek har för utredningens ändamål införts begreppet förbrukning senhet (F) såsom en för hela landet gemensam måttenhet för gradering av konsumenthushållen efter deras storlek, dvs. deras elektrifieringsbehov. Den enskilde förbrukaren anses representera det antal förbrukningsenheter, som motsvarar summan av antalet rum och antalet hektar odlad jord med ett tillägg till summan av 2 enheter. Den specifika energiförbrukningen inom ett företags distributionsområde anges i bilaga 1, kolumn 7, såsom den genomsnittliga energiuttagningen under ett år per förbrukningsenhet (kWh/F) inom området. Antalet förbrukningsenheter inom ett distributionsområde har kunnat uppskattas med ledning av den officiella statistikens uppgifter om rumsantal och åkerareal. 1 Uppgifterna i kolumn 7 utgöra ett uttryck för i vilken grad den elektriska kraften utnyttjas inom respektive distributionsområden. I största allmänhet kan man säga, att en specifik energiuttagning, som håller sig under 30 å 35 k W h / F ger en antydan om, att området ifråga huvudsakligen endast är belysningselektrifierat. En dubbelt så stor medelförbrukning, 60 å 70 kWh/F, gör det troligt, att elkraften inom området även användes för motordrift och en specifik energiförbrukning av över 100 k W h / F antyder en ännu mera vidgad användning av den elektriska energien. Inom områden, där elkraften fått en mycket omfattande användning, t. ex. till såväl belysning och motorer som matlagning och bostadsuppvärmning, kan den specifika energiförbrukningen stiga till 1 000 kWh/F och däröver. Elkraftutredningen har, såsom i den inledande översikten (sid. 66) framhållits, utgått ifrån att en specifik energiförbrukning av 65 kWh/F motsvarade vad som kunde anses vara en rimlig elektrifieringsnivå på landsbygden. I diagram 3 är den genomsnittliga energiförbrukningen per förbrukningsenhet inom de olika distributionsområdena grafiskt återgiven. Företagens storlek har utmärkts genom att antalet förbrukningsenheter avsatts efter den horisontella axeln. Stadsföretagens staplar ha markerats genom streckning. Eftersom en del stads företag ha distribution även på landsbygden ger diagrammet ej en fullt riktig avvägning mellan städer och landsbygd. Med ledning av uppgifterna i bilaga 1, kolumn 7, kan ett godtyckligt utvalt företags läge i diagrammet lätt bestämmas, varigenom man får en uppfattning om hur pass välelektrifierat företagets distributionsområde är i jämförelse med övriga områden i länet. 1
begreppet förbrukningsenhet förklaras närmare i den inledande översikten sid. 64.
26 ktli/F
50-
0 Diagram
3.
lOOOx?
Specifik energiförbrukning (kWh/F) hos distributions företagen. (Sladsförctagens staplar äro streckade.)
Tabell 7.
Specifik energiförbrukning inom olika grupper av foretag Specifik energiförbriikning(kWli/F) Företagsform min.
medel
61 66 14 13 12
61 138 93 50 12 57 33 47
Speciell
61 147 182 118 12 160 123 84
Stadsföretag Landsbygdsföretag
182 174
Länet
182 Aktiebolag Ekonomisk förening Underhallsförening
max.
Betr. Rottneros KrAB se not 28 i biläga 1.
( 11 25 123 7 7
148 59 SI
l
27 Tabell 7 utvisar den specifika energiförbrukningen inom olika företagsgruppers distributionsområden. För varje grupp angivas värdena för de förelag, som uppvisa högsta och lägsta energiuttagningen per förbrukningsenhet, ävensom genomsnittsvärdet för hela gruppen. Av sammanställningen framgår bl. a., att den specifika energiförbrukningen hos företag i Värmlands län i medeltal är 81 k W h / F och varierar mellan 182 och 7 kWh/F. Elektrifieringsnivån är i genomsnitt högst inom de kommunala och — bortsett från den enda underhållsförening, som lämnat uppgift om energiförbrukning — lägst inom de av enskild person drivna företagens distributionsområden. För stadsföretagen är den specifika energiförbrukningen i medeltal 148 kWh/F. Genomsnittsvärdet för landsbygdsföretagen är 59 k W h / F och ligger sålunda något under det av elkraftutredningen antagna medelvärdet 65 kWh/F. Elektrifieringsnivån är emellertid mycket olika i de skilda landsbygdsområdena.
Medelpriser På grundval av företagens uppgifter om konsumenternas energiförbrukning samt bruttoinkomsten av den försålda energien kan det inom distributionsområdet gällande priset per såld kWh uträknas. Detta pris utgör det verkliga medelpriset vid försäljning av elektrisk energi och har betecknats 72^. Då många företags tariffer äro av progressiv natur och sålunda medge ett lägre pris vid ökad uttagning, blir medelpriset mx beroende av energiförbrukningens omfattning. Medelpriset kan därför bli olika för två företag med exakt samma tariffuppsättning, om nämligen den specifika energiuttagningen är olika inom deras områden. Av det föregående framgår, att den specifika energiuttagningen uppvisar stora variationer inom olika distributionsområden. Medelpriset nh är därför ej lämpligt som direkt jämförelsepris. Därest elkraften utnyttjades i lika hög grad inom alla distributionsområden i landet, skulle de olika distributörernas medelpriser kunna direkt jämföras med varandra. Ett på denna förutsättning grundat medelpris har uträknats för varje företag. Detta är avsett som jämförelsepris (betecknat m2) och utgöres av det pris, som gällande tariffer skulle medföra vid en förutsatt specifik energiförbrukning av i genomsnitt 65 kWh/F, dvs. det antagna medelvärdet för landsbygden. En närmare redogörelse för principerna för beräkningen av medelpriserna nix och m2 har lämnats i den inledande översikten, kap. VII. Det är att märka, att medelpriserna icke avse att utvisa, vad en enstaka abonnent får betala. De ange helt enkelt distributionsföretagets medelinkomst per k W h av all företagets detaljdistribution. Medelvärdena nh och m2 äro sålunda genomsnittspris, som gälla för distributionsområdet som helhet betraktat.
40 milj-kWh
Diagram
>i. Verkligt medelpris f m j för detaljdistribuerad (Stadsföretagens staplar äro streckade.)
kraft. '
M e d e l p r i s e r n a mx och 222, h a angivits för varje företag i bilaga 1, k o l u m n e r n a 8 och 9. Vid en jämförelse mellan ett visst företags verkliga medelpris {mj och beräknade medelpris (m2) kunna följande allmänna synpunkter framhållas. Om ett företag tilllämpar en enda tariff, som är av icke progressiv natur, och energipriset sålunda är detsamma oavsett energiuttagningens omfattning, bli m1 och m, lika stora. Tillämpar företaget flera icke progressiva tariffer, om än av samma typ 2 , exempelvis enkla 1
Betr. Rottneros KrAB se not 28 i bilaga 1. Om ett företag bar flera tariffer och dessa äro av samma typ angives i bilaga 1, kolumn 10, endast ett typnummer. (Se sid. 22.) 2
29 dre/kWh
m i l j . kWh
Diagram
5.
Jämförelsepris (m.,). utgörande beräknat medelpris för delaljdislribuerad kraft vid en specifik energiförbrukning av 65 kWh/F. (Stadsföretagens staplar äro streckade.)
energitariffer med olika pris för belysning och motordrift, kan det inträffa, att mx och m2 bli olika. Detta beror på att förbrukningens fördelning på nämnda ändamål vid en elektrifieringsnivå av 65 kWh/F, som lagts till grund för beräkningen av m,, i vissa fall kan avvika från den nu rådande, på vilken beräkningen av m^ grundar sig. Klart är vidare, att m1 och m. bli lika stora, om den gällande specifika energiförbrukningen inom företagets distributionsområde är just den för m2 beräknade, nämligen 65 kWh/F. Med nyss nämnda undantag gäller regeln, att om för ett visst företag medelpriserna m1 och m2 äro olika, så utvisar detta, att företaget tillämpar åtminstone någon tariff av progressiv natur. Storleken av skillnaden mellan TT^ och m2 påverkas sålunda av två olika omständigheter, nämligen dels den specifika energi-
30 förbrukningen, dels gällande tariffers progressivitet. Ju närmare företagets specifika energiförbrukning ligger jämförelsevärdet 65 kWh/F och ju mindre progressiva dess tariffer äro, desto mindre blir skillnaden mellan m1 och m2. Om ett företag uppvisar särskilt låg eller också särskilt hög specifik energiförbrukning eller starkt progressiva tariffer, blir skillnaden mellan nij och m2 stor. En grafisk framställning av medelpriserna hos företagen i Vämlands län finnes återgiven i diagram A, som avser det verkliga medelpriset mlt och diagram 5, som avser jämförelsepriset 7272. Företagens storlek har utmärkts genom att energiomsättningen avsatts å den horisontella axeln. Tabell 8 utvisar medelpriserna hos företagen uppdelade gruppvis efter organisationsform samt i stads- och landsbygdsföretag. Det verkliga medelpriset {nh) för hela länet är 15 öre/kWh. Högst ligger Storbrohyttans AB med 36 öre/kWh och lägst ligga Berga och Järperuds El.Af samt Runnevålskretsens Elf, båda med 5 öre/kWh. Av de olika företagsformerna uppvisar gruppen underhållsföreningar, som här representeras av endast ett företag, det högsta verkliga medelpriset, 27 öre/kWh. Därefter följa det statliga företaget, speciella företag och av enskild person drivna företag med respektive 19, 18 och 17 öre/kWh. Lägst ligga aktiebolag med 13 öre/kWh. Stadsföretagens verkliga medelpriser äro i genomsnitt något lägre än landsbygdsföretagens. De förete emellertid ej så stora variationer som priserna i olika landsbygdsområden. Av stadsföretagen uppvisa Karlstads Stads Elverk det högsta verkliga medelpriset (17 öre/kWh) och Arvika El.AB det lägsta (10 öre/kWh). De högsta verkliga medelpriserna i länet förekomma hos landsbygdsföretagen. Högst ligger som nämnts Storbrohyttans AB med 36 öre/kWh. Därefter följa Norra Brattfors El.Af och Sandsjön-Dalkarlsjöns El.Df med 35, Arnsjöns El.F med 32, Stens Aelf med 31 samt Djurskogs Intressentskap, Åseby Kvarn och Elverk, Öjenäs och Fjälls Elf och Östra Alsters El.Af, alla med 30 öre/kWh. Den sammanlagda energiomsättningen för dessa 9 företag uppTabell 8. Verkligt medelpris (m t) och jämförelsepris [m.,) inom olika grupper av företag
Företagsform
Staten
Underhållsförening Industri Enskild person Speciell
Jäm för elsepris VI2 (öre/kWh)
Verkligt medefpi •is M j (öre/kWh) max.
min.
medel
max.
min.
medel
19 20 25 35 27 36 30 29
19 11 8 5 27 9 12 15
19 15 13 14 27 16 17 18
18 22 24 30 27 27 25 22
18 13 10 5 27 10 12 14
18 20 17 15 27 16 15 16
17 36
10 5
14 15
22 30
16 5
20 16
31 går till 0,5 °/o av hela omsättningen på landsbygden. Av landsbygdsföretagen i övrigt ligga 17 i prisgruppen 25—29 öre/kWh med sammanlagt 1,7 % av energiomsättningen, 25 i prisgruppen 20—24 öre/kWh med 15,2 °/o av omsättningen, 60 i prisgruppen 15—19 öre/kWh med 42,6 °/o av omsättningen, 35 i prisgruppen 10—14 öre/kWh med 30,3% av omsättningen och 9 med lägre pris än 10 öre/kWh och med 9,7 % av omsättningen hos samtliga 155 undersökta landsbygdsföretag. De höga zni-värdena behöva ej ha sin grund i olämplig prispolitik från företagets sida. Även de mest ändamålsenliga tariffer kunna medföra ett högt verkligt medelpris, om nämligen elkraften inom distributionsområdet utnyttjas i mycket obetydlig omfattning (exempelvis på grund av att företagets verksamhet nyligen påbörjats). Den specifika energiförbrukningen överstiger icke 40 k W h / F för något av de 9 namngivna företagen i högsta prisgruppen. I den mån ifrågavarande företag visa höga medelpriser även vid en specifik energiuttagning av 65 kWh/F, komma de att nedan bli föremål för undersökning i samband med redogörelsen för landsbygdsföretag med högt jämförelsepris. Jämförelsepriset 2220, dvs. det beräknade genomsnittspriset vid en medelförbrukning av 65 k W h / F , är för hela länet 17 öre/kWh. Det högsta i länet förekommande jämförelsepriset (30 öre/kWh) gäller Djurskogs Intressentskap och det lägsta (5 öre/kWh) Berga och Järperuds El.Af. Av de efter företagsformer indelade grupperna, med undantag av en underhållsförening med m2 = 27 öre/kWh, förete de kommunala företagen i genomsnitt det högsta 7722-värdet (20 öre/kWh) samt ekonomiska föreningar och av enskild person drivna företag det lägsta (15 öre/kWh). För stadsföretag är jämförelsepriset i genomsnitt 20 öre/kWh och för landsbygdsföretag 16 öre/kWh. I motsats till vad som gäller det verkliga medelpriset uppvisa sålunda stadsföretagen högre medelpris 722. än landsbygdsföretagen. Topprisföretag För att utröna alla tänkbara orsaker till förekommande höga jämförelsepriser skulle ha erfordrats en mångfald uppgifter, som icke lämpligen kunnat infordras från företagen. På grundval av föreliggande material ha emellertid de företag, vilkas jämförelsepriser uppgå till 20 öre/kWh eller däröver, i det följande benämnda »topprisföretag», underkastats särskild granskning. Topprisföretagen i Värmlands län äro 39 stycken eller 19 °/o av samtliga distributörer. Av stadsföretagen är det endast Karlstads Stads Elverk, som uppvisar ett jämförelsepris större än 20 öre. Sammanlagt distribuera toppprisföretagen energi till 16 708 förbrukare, motsvarande 21 % av samtliga konsumenter i länet. För de topprisföretag, som ha enbart landsbygdsdistribution, är antalet förbrukare 4 174 eller 8 % av landsbygdsföretagens samtliga förbrukare.
32 Tabell 9.
Jämförelsepris m2
Landsbygdsföretag uied höga
jämförelsepriser
Företagets namn
(öre/ kWh)
Företagsform
P' 7 ,S
a 9:
c'
p
j .
^- *o J Ursprunglig; råkraftleverantör
'is —•. 30 28
» 26 25
» » » »
Detaljdistribution
It ä k r a f t u II s k a f f n i n f,r
Djurskogs Intressentskap Sillegårdsed-Leverh ö g e n m . fl. L j u s förening AB Finshyttans Bruk Östra Bön-Ståltorps Elf Västra Fågelviks El.Df Lökene Gård N o r r a B r a t t fors El.Af Sandsjön-Dalkarls j ö n s El.Df Södra Brattfors El.Af Wiksfors AB
f
E
f
© *= o «*• „ >-l wr po
=r p_
—
—
0 Lennartsfors AB
tg v> s=£ 3 2.
5 2. o-
C p" pr —
Tarifftyper
3 =:
—
—
12-o
001. 501
i
E
0 Uddeholms
AB
—
—
uf
—
1 Lennartsfors AB
—
—
f
E
"
6-5
e
—
4-5
t
—
0 AB MölnbackaTrysil Uddeholms AB
8-o
f
—
f
—
i
E
11-8
0 Hellefors Bruks AB Uddeholms AB
14-5
101. 5 0 1 . 601 001
—
—
—
—
medeltal »
26 *3 905 138 443
7-9 5-6 1-5 4-7 2-si
43 110 428 255 373
30—25 O v a n n ä m n d a företa, 3 0 - 2 0 3 8 t o n r j r i s f ö r e t a e ' (la n d s b v i •<lsför< stag) 3 0 - 2 0 S a m t l i g a 39 t o p p r i s f ö r e t a g 30— 5 » landsbygdsföretai 30- 5 >• företag i länet
„
I tabell 9 lämnas specificerade uppgifter beträffande de 10 landsbygdsföretag, vilkas jämförelsepriser uppgå till minst 25 öre/kWh, samt vissa medelvärden beträffande dels dessa landsbygdsföretag i högsta prisgruppen, dels samtliga topprisföretag med enbart landsbygdsdistribution, dels ock alla 39 topprisföretagen. För jämförelse ha vidare motsvarande medeltal angivits för såväl alla landsbygdsföretag som samtliga distributionsföretag i länet. Av tabell 9 framgår, att av de där upptagna företagen i högsta prisgruppen 6 äro ekonomiska föreningar, 2 industrier, 1 underhållsförening och 1 tillhör enskild person. Av samtliga 39 topprisföretag äro 24 ekonomiska föreningar. 4 tillhöra enskild person, 3 äro aktiebolag, 3 industrier, 2 kommunala, 2 speciella företag och 1 underhållsförening. Den procentuella andelen topprisföretag är sålunda tämligen lika inom de efter företagsform indelade grupperna. En undersökning av topprisföretagens råkraftanskaffning visar, att 13 företag (33 %) ha egen kraftkälla och sålunda äro helt eller delvis självför-
33 sörjande, medan 26 företag (67 %) äro totalinköpande. Denna fördelning skiljer sig icke nämnvärt från den som gäller för samtliga företag i länet (resp. 36 och 6 4 % ) . Av de 8 topprisföretag, som endast äro delvis självförsörjande, inköpa 4 sin tillskottskraft från Lennartsfors AB, därav 2 direkt, 1 över ett mellanled och I över två mellanled, 2 från Uddeholms AB, båda direkt, 1 från KrAB Gullspång-Munkfors och 1 (Karlstads Stads Elverk) såväl från Uddeholms AB som från AB Mölnbacka-Trysil. Av de 26 totalinköpande topprisföretagen erhålla 6 råkraft från Uddeholms AB och 6 från AB Mölnbacka-Trysil, alla direkt, 5 från Lennartsfors AB därav 1 direkt, 3 över ett och 1 över tre mellanled, 3 från Näs KrAB direkt, 2 från Billeruds AB direkt, 2 från Rottneros KrAB direkt, 1 från KrAB Gullspång-Munkfors över ett mellanled och 1 från Hellefors Bruks AB över ett mellanled. Som av ovanstående framgår förekommer kedjehandel med råkraft i 8 fall beträffande topprisföretagen. 1 4 av dessa fall är kecljehandeln att betrakta som skenbar. De återstående 4 ha kommenterats ovan under rubriken »Övrig kedjehandel» (nr 1, 6, 13 och 15). Topprisföretagen på landsbygden inköpa i regel små energibelopp till ofta relativt höga priser. Medeltalen per företag äro 83 000 kWh inköpt råkraft och 5,f. öre/kWh mot 138 000 kWh och 4,7 öre/kWh beträffande samtliga landsbygdsföretag. Att märka är emellertid, att dessa medeltal hänföra sig endast till det begränsade antal företag, beträffande vilka uppgifter om råkraftinköp föreligga. Skillnaden mellan inköpspris (m0) och försäljningspris (jjii) är störst hos följande företag: Norra Brattfors El.Af (m0 = 8,0 och nh = 3 5 öre/kWh), Stens Aelf (2220 = 5,o och nh = 31 öre/kWh) samt Sandsjön-Dalkarlsjöns El.Df (77i0 = ll,.} och 722! = 35 öre/kWh). På varje landsbygdsföretag i länet belöpa i genomsnitt 255 förbrukare. Topprisföretagen på landsbygden uppvisa i genomsnitt 110 förbrukare per företag. För de 10 företagen i den högsta prisgruppen är medeltalet emellertid blott 43 förbrukare per företog. Av särskilt intresse vid undersökningen av företag med högt jämförelsepris äro de av dessa företag tillämpade tariff typerna. De 38 topprisföretagen med enbart landsbygdsdistribution redovisa tillsammans 100 tariffer, därav 51 enkla energitariffer, 27 grundavgiftstariffer, 12 ackordstariffer, 2 enkla blocktariffer, 2 polygon- och utnyttjningstariffer, 2 tidgränstariffer och 2 tidspärrtariffer samt 1 effekttariff och 1 säsongtariff. De i tabell 9 upptagna 10 topprisföretagen 'i högsta prisgruppen tillämpa sammanlagt 18 tariffer, därav 13 enkla energitariffer (typnummer 001 eller 101), fördelade på åtta företag, som antingen tillämpa enbart dylika tariffer eller därjämte ha grundavgiftstariffer (501 eller 601). Två av ifrågavarande företag tillämpa enbart grundavgiftstariff (201, 501). Topprisföretagen använda sålunda enkel energitariff i större utsträckning än företagen i allmän3 — 1610 4 8
34 het. Progressiva tariffer förekomma däremot mera sparsamt hos topprisföretagen. Topprisföretagen äro ej koncentrerade till någon viss del av länet, "oppprisföretagen i de högre prisgrupperna förekomma dock i huvudsak i Nordmarks och Färnebo härader. De här undersökta topprisföretagen, dvs. de som vid en förutsatt specifik energiuttagning inom respektive distributionsområden av 65 k W h / F skulle uppnå medelpriser på minst 20 öre/kWh, uppvisa i verkligheten med ett fåtal undantag en lägre specifik energiförbrukning än den förutsatta och till följd därav ett verkligt medelpris m^ som är lika med eller högre än jämförelsepriset 2222. Den verkställda granskningen av de 39 topprisföretagen utvisar, att ett av länets fyra stadsföretag är topprisföretag, att ingen särskild organisationform är utmärkande för topprisföretagen, samt att topprisföretagen ligga spridda över så gott som hela länet. Vad särskilt angår de 38 topprisföretagen på landsbygden framgår vidare att de distribuera elkraft till 8 °/o av samtliga förbrukare hos landsbygdsföretag, att de i regel inköpa relativt små råkraftmängder och att de följaktligen få betala något högre pris per kWTh än landsbygdsföretagen i allmänhet, att kedjehandel med råkraft icke förekommer i större utsträckning bland dem än bland samtliga landsbygdsföretag i länet, att genomsnittliga antalet förbrukare hos dem är lägre eller blott 43 % av medelvärdet för samtliga landbygdsföretag, samt att de i allmänhet tillämpa mera primitiva tariffer än övriga företag. Beträffande 51 av länets distributionsföretag saknas som ovan nämnts uppgifter för beräkning av medelpris. Det gäller här 32 företag med ackordstariffer, 5 med individuella tariffer och 2 som distribuera frikraft medan återstående 12 antingen äro nystartade eller av annan anledning ej lämnat uppgifter om förbrukningen. I fråga om dessa företag har det sålunda ej kunnat fastställas, huruvida de äro att betrakta som topprisföretag. Av de 37 företag, som tillämpa ackordstariffer eller individuella tariffer, äro 15 ekonomiska föreningar, 14 av enskild person drivna företag, 3 industrier, 2 underhålls föreningar samt 1 aktiebolag, 1 kommunalt och 1 speciellt företag. De flesta äro helt (20 st.) eller delvis (7 st.) självförsörjande. Av de 10 totalinköpande erhålla 4 råkraft direkt från Uddeholms AB, 2 från AB Mölnbacka-Trysil, 1 från Billeruds AB, 1 från Näs KrAB, 1 från Borgviks AB och 1 från Björnö Gård. Det genomsnittliga antalet förbrukare hos ifrågavarande 37 företag är 98, dvs. 39 % av motsvarande medelvärde för samtliga landsbygdsföretag. Av företagen med ackordstariffer tillämpa 16 årsavgifter per lampa eller ljuspunkt med i genomsnitt 8 kr. (max. 16 kr. och min. 2 kr.) och 15 årsavgifter per watt lampeffekt med i medeltal omkring 30 öre (max. 60, min.
35 10 öre). För motorkraft uttaga en del företag dessutom årsavgifter per hektar odlad jord (3 kr.) eller per förbrukare (max. 30, min. 10 kr.). Hos vissa företag avsattes en mindre del energi enligt andra tariffer, mest enkla energitariffer. Sammanfattningsvis kan om ifrågavarande 37 företag med ackordstariffer eller individuella tariffer sägas, att de i allmänhet utgöras av små ekonomiska föreningar eller av enskild person drivna företag, att många av dem erhålla kraft enbart från egen kraftstation utan förbindelse med riksnätet och att distributionen i regel avser huvudsakligen belysningsenergi. Engångsavgifter I samband med tillkomsten av ett nytt distributionsföretag eller eljest vid anslutning av en nytillkommen förbrukare utkräves vanligen en engångsavgift, antingen i form av en inträdesavgift för'medlemskap i en distributionsförening eller i form av en särskild anslutningsavgift. I föreliggande redogörelse har vid beräkningen av priserna på elkraft inom de olika distributionsområdena tagits hänsyn endast till de avgifter, som förbrukarna få betala enligt företagens gällande tariffer, och eventuellt utgående årliga underhållsavgifter. I och med att elektrifieringen blivit genomförd inom ett område och engångsavgifterna slutbetalats, bli också förbrukarnas avgifter enligt tarifferna de enda aktuella. Engångsavgiftens innebörd och betydelse har utförligt behandlats i den inledande översikten, kap. VIII, vari även framhållits de omständigheter, som omöjliggjort ett eljest önskvärt hänsynstagande till dessa avgifter vid bedömande av gällande priser på elektrisk kraft. Enär företagens uppgifter angående engångsavgifterna i många fall äro ofullständiga och osäkra, kan någon tillförlitlig redogörelse för desamma icke lämnas. Av de 210 distributionsföretagen i Värmlands län ha 82 icke lämnat några som helst uppgifter om engångsavgifterna, 2 företag ha meddelat, att nyanslutning ej vore aktuell och 53 företag ha uppgivit, att några engångsavgifter ej förekomma. Hos ett företag uttages engångsavgiften i form av naturaprestationer och hos 9 företag bestämmes den från fall till fall. Specificerade uppgifter om förekommande engångsavgifter föreligga sålunda endast för 63 företag, nämligen det statliga, 1 kommunalt, 2 aktiebolag, 56 ekonomiska föreningar, 2 industrier och 1 enskild person. För fem av ifrågavarande företag (1 aktiebolag, 3 ekonomiska föreningar och 1 enskild person) gäller, att en nytillträdande abonnent själv får bestrida alla nödiga anläggningskostnader i form av en anslutnings- eller inträdesavgift. I två av dessa fall uttages dessutom en viss avgift utöver anläggningskostnaden. Två företag uttaga av abonnenten endast en viss del av anläggningskostnaden, medan företaget svarar för resten. Fast engångsavgift, som är oberoende av anläggningskostnaden eller förbrukarens storlek, förekommer i 16 fall. Den fasta avgiften varierar mellan 25 och 450 kr. per abonnent och utgör i medeltal omkring 150 kr.
36 Hos 40 företag, nämligen 1 statligt, 38 ekonomiska föreningar och 1 industri utgår engångsavgiften med visst belopp per enhet, varvid antalet enheter beräknas på basis av antalet rum, hektar, ljuspunkter eller hästkrafter hos de motorer som installeras. Enhetsberäkningen liksom avgiften per enhet är mycket olika hos olika företag. Engångsavgift per ljuspunkt uttages av 18 företag med 5—50 kr. Tolv företag uttaga engångsavgift med 15—85 kr. per rum och 9 företag tillämpa en avgift per centralblocksenhet (CB-enhet) varierande mellan 25 och 110 kr. Genomsnittsvärdena för de företag i Värmlands län, som använda ifrågavarande enheter, kunna anses utgöra omkring 55 kr. per CB-enhet, 30 kr. per ljuspunkt och 30 kr. per rum. Av de större landsbygdsföretagen, Uddeholms AB, Rottneros KrAB, Billeruds AB, AB Mölnbacka-Trysil och det statliga Trollhätte Krv uttager endast det sistnämnda regelmässigt engångsavgifter, nämligen med 25 kr. per CB-enhet. 1 Rottneros KrAB uttager engångsavgift motsvarande en del av anläggningskostnaden endast-utom det egentliga distributionsområdet. Billeruds AB har distributionen uppdelad på flera områden och uttager inga engångsavgifter inom tättbebyggda samhällen medan avgifterna i övriga områden variera mellan 20 och 50 kr. per CB-enhet. AB Mölnbacka-Trysil slutligen tilllämpar en anslutningsavgift av 15 å 30 kr. per CB-enhet endast i de fall där statsbidrag utgår. Av stadsföretagen uttager endast Karlstads Stads Elverk anslutningsavgift av abonnenter inom det egentliga distributionsområdet, nämligen med i medeltal 40 kr. för luftledning och 150 kr. för jordkabel. Kristinehamns Stads Elverk tillämpar vissa anslutningsavgifter för nytillträdande förbrukare utanför stadens planlagda område. Engångsavgifternas belopp äro som av ovanstående översikt framgår mycket varierande hos olika företag. Detta gäller även förekommande enhetsberäkning. Det har därför ej varit möjligt att i detta sammanhang lämna en mera specificerad redogörelse för engångsavgifternas storlek hos de olika företagen i länet. Vissa företag med höga kraftpriser förete å andra sidan låga engångsavgifter, vilket sålunda synes innebära, att dessa företag uttaga anläggningskostnaden helt eller delvis i form av energiavgifter. Enär någon medelvärdesberäkning av engångsavgifterna ej är möjlig att genomföra på grund av det skiftande beräkningssättet för dessa avgifter, kan någon direkt jämförelse mellan engångsavgifterna hos de företag, som uppvisa höga jämförelsepriser (topprisföretagen) och övriga företag i länet ej ske. Vid en närmare granskning av engångsavgifterna hos topprisföretagen kan emellertid icke spåras någon tendens, som ger vid handen att dessa företag skulle i större utsträckning än landsbygdsföretagen i allmänhet ha låga engångsavgifter. Topprisföretagen ge i detta avseende samma oenhetliga intryck som landsbygdsföretagen i allmänhet. 1 I samband med införandet av de utav elkraftutredningen förordade standardtarifferna har anslutningsavgiften för statens vattenfallsverks samtliga detaljdistributionsområden pa landsbvgden bestämts till 30 kr. per normaltariffenbet (Nte) med förbehåll om rätt för kraftleverantören att för anläggning vars anslutning medför särskilt höga kostnader, uttaga en liögre anslutningsavgift.
37 B il af/a 1 Uppgifter angående distributionsiöretagen i Värmlands län It å k r a f t a n s k a f f n i n Distributörernas namn och adress
Adolfsfors AB. fors Alstrums Krst.
Erhåller råkraft från
Detalj d i s t r i b u t i o n
MedelMedel- Medelpris Inköpt pris för Antal Försåld förbruk (öre/kWh) Typnummer råkraft råkraft förpå företagets energi ning per m0 jämföverkenhet tariffer (1 000 (öre/ brukare (1 000 liRt relse kWh) kWh) kWh) (kWh/F)
1 Adolfs- Egen krst
Ulvsby Uddeholms AB + egen krst Apertins Egendom, Kil AB MölnbackaTrysil Arusjöns ELF. Lämbac- Rottneros KrAB ken Arvika El.AB. Arvika. . Sundshagsfors KrAB + egna krst AB Arvika-Verken, Ar- Sundshagsfors rika KrAB + egen krst Asphytfcans Bf, Ban- Uddeholms AB IS lösen Backa Krv, Vase Vase El.Af + eg krst Backsjöbottens El.F, Billeruds AB . . Grunnarskog Bada El.Df, Badabrak.. Egen krst . . . . Berga och J ä r p e r u d s Arvika El.AB. . El.Af, Gmnnarskog Bergsjö El.Af, Nässnn- Uddeholms AB . ilet Billeruds AB, El. Avdel Ejjna krst ningen, Såffle Björneborgs Jernverks KrAB GullspångAB. Björneborg Munkfors -fegen krst Björnö Gård. Häljebol Uddeholms AB + egen krst Blombacka AB, Lind- Uddeholms AB + fors egen krst Bogen-Timbonäs El.Af, Billeruds AB . . . . Bogen Bogeruds Elf, Munkfors Uddeholms AB . . Boos Kvarn och Krst, Visnum och VisVärmlands Säby num-Kils El.F + egen krst Borgviks AB, Säffle . . Brunskogs El.Af + egna krst Botteers El.Af, öster- E g e n krst .... vallskog Brunnbergs El.Df, Luk- Värå El.F vallen, Östra Näsberget
54-o
6-7
32-4
5*1
10 601
101, 501,700, 900 21 001
21 101
4 702
4 614
16 101, 102.103. 170, 601, 800
17 101
12-5
18 001
10-o
10-6
-
(Individuella)
18 001
125 91)
001. 201, 900 5 001, 900
18 001
3 83(5
17 002, 101,170, 206, 501,504, 601, 606, 700 10 002, 101,301, 601
13'3
146 5
50 207 76
4-8 8-9
14 306, 506, 700
17 001, 201, 800
343 35
106, 700 900
606 070, 900
3-s
17 101, 102,601,
16 401, 601, 900
38 De a 1 j d i st r i b u t i o n
Itåkraftanst a ffning Distributörernas namn och adress
i
Erhåller råkraft från
j
MedelMedel- Mede pris jris för Inköpt Antal Försåld förbruk- (öre/kWh) T ypnumnier råkraft råkraft förenergi ning per verk- ämto- på företagets w0 enhet brukare tariffer (1 000 (öre/ (1 000 (kWh/F) ligt relse kWh) kWh) kWh) TO. TO 2 4
3 Brunskogs El Af. Edane6 Arvika El.AB + egna krst Björnö Gård Bränna-Melleruds Transformatorlag, Häljebol Budaortens El.Df, Råda Uddeholms AB . . Båtakan-Finntorps El. Långseruds Norra Df, Lönnskog El.Df Bäckhammars AB, Björ- KrAB GullspångMunkfors + neborg egna krst Djurskogs Intressen t- Egen krst skap, Östervallskog Dusseruds El.Df, Töcks- Lennartsfors AB fors Döle-Hallanda Elbolag, Uddeholms A B 2 . . Ulvsby AB MölnbackaDömle Krv. Dcje Trysil + egen krst Billeruds AB + Eda AB, FAa egen krst Eds Sydöstra El.F, Seg- Borgviks AB . . . . mon E m t e r u d s El.Af,, Eda. . Billeruds AB Bröderna Eriksson, Lys- Egen krst vik „ Rudolf Eriksson m. fl. El. Krst, Månserud Falla El.F, Kristine- Kristinehamns hamn Stads Elverk Filipstads Stads Elverk, Uddeholms AB + egen krst Filipstad
8-o
1105 8
6 o
14-7 12-o
420 7
25 16 70
102, 106, 401 700, 900 001. 700
103 601
• 6
•
—
—
14-2
15'0
001. 501
2"2
101, 206. 40<
070, 201. 50]
—
9-8
— —
— —
55 47
—
ii .
Billeruds AB
15o
Furskog och Gerruds Ljusförening,xi?;77m/712 Färnebo Ålderdomshem, Fogdhyttan Fölsbyortens Ljusförening, Fölsbyn Gillberga El.F. Häljebol Glava El.Df, Glava... .
Lennartsfors AB. .
Uddeholms AB . .
001. 501 700, 900 10
i
101, 102,107 111, 141,203 700 8 206, 900
15 001, 006, 900 13 101J 111,115, 700, 800 8 002, 003,101. 103 24 001
6-2
37 4-3
BrunskogsEl.Af. .
1177 Finnebäck-Bäckelids H e m m a n , Brunsberg Finseruds El. Ljusförening, Stömne 12 AB F i n s h y t t a n s Bruk. Finnshyttan Fjälls El.Af, Mangskog Forshaga El.AB, Forshaga Fryksta Elf, Kil
501 Brunskogs. El.Af. . AB MölnbackaTrysil
40 1143
6-8 4-2
105 1295
25 800
30 89
19 13
>'
5'9
601 Egen krst
—
—
15 Lennartsfors AB. .
001, 700
9-5
14 201
Björnö Gård
12-0
15 001
Billeruds AB . . . .
7-5
14 001. 002. 900
39 It å k r ä f t a n s i a f f n i i g Distributörernas namn och adress
Erhåller råkraft från
Inköpt råkraft (1 000 kWh)
2 D e t a 1 j d is t r i b u t i o n
Medelpris för råkraft
MedelMedelpris Antal Försåld förbruk- (öre/ kWh) Typnummer förenergi ning per verk- jämfö- på företagets TOO brukare tariffer enhet (öre/ (1 000 (kWh/F; ligt relse kWh) kWrO TO, TO 2
4-7
S55
622 Läng- N ä s K r A B
15-2
23 El.Df, U d d e h o l m s A B . .
14i
i
1 0 1 , 201. 206. 301, 501.601. 607. 900 001
14 9
8-o
101, 201, 900
6-G
(umnarskogs El.AB, Arvika El.AB + Tvärud, Allstakan egen krst G u s t a f s v i k s m . fl. Aelf, K r i s t i n e h a m n s Marieberg, KristineStads Elverk hamn Kraftbolaget Gylte. F j ä l l s El.Af, . . . .
4-o
6-7
101, 202, 4 0 1 , 601 001, 101,601, 700, 800 1 0 1 , 601
101, 103
Gårdsviks Transformatorlag, Häljebol ( r å s b o r n s H y t t e l a g . (iåsborn Hagens Krv, Kvarn & S å g , Deje H a s s l a El.Af. Sömiark.. H o l g e b o d a El.Bf, Helge-
....
—
—
12 Hellefors Bruks AB AB MölnbackaTrysil Rottneros KrAB. . Billeruds AB
12-o
6-o
101, 700
47 23
-
7 i 7-5
83 73
37 17
61 31
11 15
11 15
1 0 1 . 106 001
—
—
8-4
—
—
85 68
Grava
El.KrAB,
G r e n s b y n s El.Df.
serud
Grinsbyns-Mvrås
Skåre U d d e h o l m s A B . .
Sil G r u n d s j o n y t t a n s El.Df. Grundsjön. Finnmos-
»
sen
G u l l s b y El. K r v , G u l l s - B r u n s k o g s El.Af, + egen krst by, Mangen 14 ._, 9 G u n n a r s b o l s El.Df. Kila T r o l l h ä t t e K r v . .
Binnen, Mangskog l:'
Björnö Gård
bodafors
H e n s g å r d s El.Af. Västra E g e n k r s t Åmtervik H j e l l e n s El.Df. Sillernd U d d e h o l m s A B . . Hånsfors Bruks AB. E g n a krst
Töcksfors
l l ä l l s b ä c k s G å r d , Hälje~ B j ö r n ö <!ård . . . . bol Höglunda Säteri. Eds- A B M ö l n b a c k a valla Trysil H ö v e s o c h G i l s e r u d s Elf, B i l l e r u d s A B
0 0 1 , 700
700. 900 16 72
20 122
18 13
10 18
18 .
101, 603 101, 103, 201 001
3-8
9-9
001 Järnskogs Kommuns Egen krst — Elverk, Koppom K a r l a n d a El. K r A B . Lennartsfors AB °96 Vännacka 17 + egen krst K a r l s b o l s El.Af, Sunne R o t t n e r o s KrAB 27 + egen krst Karlstads Revir ; Anne- E g e n krst fors K r v \ Karlstad Karlstads Stads Elverk, AB Mölnbacka10 043 Karlstad Trysil U d d e h o l m s A B + 13 061 egen krst
—
8-9
7\8
—
4 Jössefors
1-3
008, 206. 700 700
1 12 534
lo
0 0 1 , 003, 700, 800 0 0 1 , 603, 700
8 725
070, 1 0 1 , 1 0 7 , 114, 1 4 1 , 3 0 1 , 306, 307, 346. 407, 504, 507. 700, 800
40 Distributörernas namn och adress
MedelErhåller råkraft från
2 Inköpt pris för Antal förråkraft råkraft TO0 brukare (1 000 (öre/ kWh) kWh) 4
3 Krokens Krst, Holme- E g e n k r s t dals-Bergerad Kråkåssågens Krst » (Alfred Nilsson1, Västanbcry K ä p p a n s t o r p s E l , Fö.r- R o t t n e r o s K r A B . . b r u k n i n g s före n i n g , Lämbacken Kärrsmossens Södra Billeruds AB Ljusförening, Arvika K o l a El.Af, R ä n k e s e d . + 1S egen krst Sulvik N L a n g m a n , H ö g . Char- E g e n k r s t
lottenberg AB,
nartsfors
Len-
»
Lersjö-Edets Transfor- Uddeholms AB . . m a t o r f ö r e n i n g , Fogd-
Långserud
Geijers- A B M ö l n b a c k a Trysil + egen krst L ö k e u e G å r d , Kil . . . . AB MölnbackaTrysil Mariebergs Sjukhus, Kristinehamns Stads Elverk + Kristinehamn egen krst M e d h a m n s El.Af, Kri- K r A B G u l l s p å n g Munkfors stinehamn M e l l b y Bf, Åmotfors . . Billeruds AB Löfstafors El.F, dal
3-5
68 14-8
—
96 25 285
53 6 83
37 30 38
11 17 23
10 17 21
101. 105,106 107, 111, 700 101, 606 501 0 0 1 , 506, 900
6 335
5 589
—
—
—
—
21-2
•>
9-8
0 0 1 , 501
—
—
—
—
16-s
14-5
12-7
101, 105,107, 108, 1 1 1 , 2 0 6 , 4 0 1 . 700 .
700. 900
30 19
kene
Stiftelsen Lundsbergs » Skola, Liundsbcrg L u n g s u n d s El.Af, Lung» sund Grufveaktiebolaget + egen krst Långban, Ldnyban L å n g s e r u d s N o r r a El.Df, U d d e h o l m s A B . .
7 G
5 Tyjnummer på företagets tariffer
hyttan
Bruks L e s j ö f o r s A B (El. A v - H e l l e f o r s AB + egna krst delningen), Lesjöfors L o v i s e b e r g s El Df, La- U d d e h o l m s A B . .
Medi Lpris MedelFörsåld förbruk- (öre/ iWh) energi ning per verk- jämföenhet ( l 000 (kWh/F) ligt relse kWh) TO ! in o
23 Karlstads Stiftnämnd, Uddeholms AB . . Karlstad 913 K i l s E l v e r k , Kil AB MölnbackaTrysil 102 K i l a El.Df. Kila Trollhätte Krv . . K n a t t e n s Bf, Eda . . . . Billeruds AB . . . . 5 Föreningen Kolleruds Egen krst — Krst, Fensbol K r i s t i n e h a m n s S t a d s El- K r A B G u l l s p å n g - 17 834 verk, Kristinehamn Munkfors
Lennartsfors
De t a 1 j d iä t r i b u t i o n
kräftanskaffni ng
Rå
101, 603 . w
101. 103,108. 700 0 0 1 , 006. 700
101, 201
306, 700
230 53
7-2
101, 601
8-o
5 0 1 . 900
4-5
ic .
4-8
101, 601, 700
16-8
001, 501
41 It å k r a f t a n s k a f f n i n g Distributörernas namn och adress
Erhåller råkraft från
2 Mellerudstorps El.F, Karlstad A B M o l k o m s B r u k , Mol kom
A15 M ö l n b a c k a Trysil
Medelpris töi Inköpt Antal råkraf råkraft TO0 brukare (1 000 (öre/ kWh; kWh) 5 3 | 4 22
El.Af,
Stor-
8-3
>
+ egen krst och Västergår- Billeruds AB . . . . El.Af, Chariot-
Morast dens tenberg Mosseruds
] ) <) t a 1 j d i s t r i
Uddeholms AB . .
fors
AB Mölnbacka-Trysil E g n a k r s t m. n i . . . Dejefors Krv, AB Edsvalla Bruk, Frykf o r s A B , f. d. H u l t e b y Bf). 1> ej cforsbrak Nedre Alsters El.Af. A B M ö l n b a c k a Trysil Edsgatan u N e d r e U l l e r u d - H e d å s El. N o r u m s K r s t Df, N y b a c k a , Mol kom Edvin Nilsson, K n a p p - Egen krst åsen, Vastanberg N o r a n e E L F , Sil . . . » Nordvästra Lungsunds Uddeholms AB . .
MedelFörsåld förbruk-
i ii t i o n
Medelpris (öre/kWh)
energi
ning pci verk- jämföenhet (1 000 (kWh/F ligt relse TOj TO-2 kWh) 0
9 Nyskoga skoga Nackans
KrAB. El.AB,
» Billeruds AB Årjängs Näs
101, 106
101, 2 0 6 , 3 0 7 . 4 0 1 , 5 0 1 , 504 001, 101,206. 501
13o
12-8
—
—
3 057
1 933
. 18
002. 101,107. 201, 203,206. 406, 5 0 1 , 5 0 6 . 601. 700.800. 900 0 0 1 , 4 0 1 , 501
0 0 1 , 201, 401
.
5'2
—
—
16-o
16 32
700 6 0 1 , 700
8-0
16-t
12-o
13*6
-t- e g e n krst Xy- B i l l e r u d s A B Syssle- E g e n k r s t
N ä s K r A B , Svanskog .. P e r s b o l s El.Af. Ölme . . R a n s ä t e r s Elf, Ransäter R a s t a El.Bf, Eda Edvin Renhults Krst, östmark^ E l f R e x , Å r b o t t e n , Arvika Rottneros KrAB. Rottneros, Sunne*8
Df, Åtorp
El.AB
AB Mölnbacka Trysil
bäck
Rudskoga-Nvsunds
....
KrAB
»
Uddeholms AB . .
" Billeruds AB Egen krst . . .
20 El.Bf, Brattforshyltan N o r r a B r a t t f o r s Él.Af, Värmlands Brattfors X o r r a M o r a s t Bf, L i n a , Eda N o r r a S i l b o d a l s El.Df, Våxlanda Årjäng > i o r r a S k a r b o l s É l Df, Svanskog N o r s o c h S e g e r s t a d s Af, Norsbron -Nonims K r s t , Molkom
Typnummer på företagets tariffer
1 0 1 , 5 0 1 , 700
2'9
9-G
i
5M
2 0 1 , 401
—
—
1 145
-
—
136 20 1 000
101, 501. 001 603 101, 700, 501 700
15 S63
9-3 4-1
1 8
.
.
170,206. 505
146,306. 900
12-5
20 5
12 Billeruds AB
5M;
101, 106, 170
Egna
in. in.
—
5 591
2 691
17 El. K r A B G u l l s p å n g Munkfors
101, 1 0 3 , 1 0 5 . 406, 5 0 4 . 6 0 6 . 700 606
krst
5'4
42 Detalj
Ii å k r a f t a n s k a f f n i n Distributörernas namn och adress
R u n n e v å l s k r e t s e n s Elf, Kil M Karl Sahlström, Hannäs. Kil Sanda-Kestads El.F. * seby/ors S a n d d a l e n s Bf, Eda . . Sandsjön-Dalkarlsjöns
Medel Medelpris Medelpris för Typnummer Antal Försåld förbruk- (Öre/kWh) råkraft på företagets energi ning per förjämföverkTO0 brukare tariffer enhet (1 000 (kWh/F) ligt relse (f 000 (öre/ kWh) kWh) kWh) TO 9 LO 3
Inköpt råkraft
Erhåller råkraft från
118 KrAB
2-4
100 AB MölnbackaTrysil Uddeholms AB . .
5-9
001. 700
6-5
001 Billeruds A B . . . . Lesjöfors AB
5 14
12-6
26 49
Uddeholms AB . .
5 Årjängs El.AB
8 Rottneros
El.Df, Kammen Sillebotten och J ä m n e m o n s El.Df, Sil Sillegårdsed-Leverh ö g e n m . fl. L j u s f ö r ening, Leverhögen Asebyfors Sillegårds Kvarn och Elverk (Bröderna Joh a n s s o n ) , Västra Am tervik S i l l e r u d s El.Df, Sillcrud Silverfors Krst (Hjalmar Svensson), Lysvik Sjöändans Lysförening. Lakene l 2 S k a t t k ä r r s El.Af, Skattkärr AB Skattkärrs Tegel
distribution
5 15
23 40
18 35
11-3
..
93 24 12-o
80 Uddeholms E<jen k r s t
AB ....
16 Uddeholms
AB
15-3
AB MölnbackaTrysil
0-2
11-8 121
001. 101 700. 900
20 | 001
27 20
46 14
13 10.1, 103,106 700 15 001, 006
231 Skattkärr
001, 501 406. 504. 60
30 Västra Emterviks El. B o l a g + e g e n krst
Skillingsfors Elverk, E g e n krst Skillingsfors S k o g e n s ' E l . D f , Sil . . . . U d d e h o l m s A B . . KrAB S k r u v s t a d s El.Af. östra R o t t n e r o s Malsjö Skårebolskretsens Elf, A B M ö l n b a c k a Kil Trysil S l ä t b r å t e n s El.Af, Stor- U d d e h o l m s A B . . fors Egen krst S o l b e r g s Bf. Solber Västanberg Trollhätte Krv Statens Järnvägar. Stockholm Statens Vattenfallsverk, se T r o l l h ä t t e K r v S t a v n ä s El.Af, Högernd B i l l e r u d s A B S t e n s Aelf, S t r a n d , Åmot- S u n d h a g s f o r s KrAB fors Stenarsbols Transfor- B j ö r n ö G å r d matorlag, VärmlandsNysäter S t o r a H ö g s Bf, Åmot- B i l l e r u d s A B . . fors Stora Kils P a s t o r a t s El A B MölnbackaTrvsil Anläggning å Ekenäs U t g å r d a r . Kil
16 501 25 101. 501, 60 15 001
001. 070 49 23 14
8-3 9-i
58 5
6-o
250 52 16
13'0
25 12
15 606 15 206. 406
14 001, 206, 406 700 13 001
12 15
24 99
700. 900
16 57
14 101
107 15
15 31
15 001. 002, 00( 20 601. 900
12 001
168 160 22
04 5o
300 56
12-0 24
12-9
15 101, 501
14-8
103, 900
43 D e t a 1 j d i 51 r i b u t i o n
Räkraftansl ;affn ii g Distributörernas namn och adress
Medelpris för Inköpt råkraft rå kraft
Erhåller råkraft från
(1 000 kWh)
Storbrohyttans
.'!
_'
1 AB,
Medelpris MedelTypnummcr Försåld förbruk- (öre/kWh) Antal på företagets energi ning per förverk- jamtotariffer enhet m0 brukare (öre/ (1 000 (kWh/F) ligt relsc TOo kWh) kWh) 10 8 9 7 6 1 B
E g e n krst
102, 203
Filipstad Strands
El.F,
Strand. Näs KrAB
•;
16-7
5 39
11-8 8- 6
24 102
5 23
23 28
15 17
14 17
0 0 1 , 201 0 0 1 , 501
Sundshagsfors KrAB, Lennartsfors AB °1785 Arvika -f- e g e n k r s t S v e n n e b y El.Df, Torsby B i l l e r u d s A B 24 17 S å g b a c k e n s El.Df, Bada- E g e n k r s t —
4'8
101, 206
12-1
_
48 55
14 15
40 36
18 20
17 19
008, 101 106, 206, 900
Säffle K ö p i n g s Säfflc
Svanskog S t ö m n e K r f , Stömne . . S t a v s n ä s El.Af . . Sulviks El.Ljusförening, Billeruds AB . . . .
Snlvik
bruk
..
3 534
3'fi
2 585
2 056
17 Uddeholms AB . .
14-5
101. 102,103, 105, 1 0 7 , 1 4 1 . 406. 5 0 1 , 700 001
KrAB GullspångMunkfors Rottneros KrAB
8-7
lfi
0 0 1 , 0 0 3 , 900
2 0 1 . 900
601 Elverk, Trollhätte Krv
S ö d r a B r a t t f o r s El.Af, Brattforshyttan S ö d r a R å d a El.Df, Skagem Södra Såneby-Toneby El.F, Öjervik Södra Varnums El.F, Eriksbol, Kristinehamn Sönnerudshedens Elektricitetsverksförening, Badabruk T e g e n - B o d a s El.Df. T e gen, Sillcrud T o b y n s El.Af, Mangskog T o r p e d a l e n s Elf, Bo-
Kristinehamns Stads Elverk
11 E g e n krst
5'5
—
—
700, 900
601 U d d e h o l m s AB . . B r u n s k o g s El Af. .
10-o
47 Egna krst
—
—
506, 900
9-2
•_
—
59 1 251
18 946
36 61
17 19
17 18
070, 1 0 3 , 1 4 0 , 900 001 601
5'8
7'2
197 61
601 101. 700
'•' 223
5-2
101, 700
—
—
7 980
3 450
16 B i l l e r u d s A B 24 . .
7*0
17 V a r p n ä s E g e n d o m , No rs- A B M ö l n b a c k a brou Trysil V e l e n s E l . F . Velcn . . . . B i l l e r u d s A B -' . . V i g g a f o r s El.Af. Öst- R o t t n e r o s KrAB mark
5'6
28 g
0 0 1 , 101, 306, 506, 700, 800, 900 001. 101,201, 900 (In lividuella)
88 84
4'7 4-9
160 177
58 55
48 43
12 14
12 12
viken Treskogs El.AB, Fredros
B i l l e r u d s A B ** . . Trollhätte Krv, Troll- E g n a krst m. n i . . . hättan (Statens Vattenfallsverk) Trossnäs Gård. Trossnäs A B M ö l n b a c k a Trysil T v e t a El.Df, Kärad . . Trollhätte Krv . . T å n g b e r g och Söpples Billeruds AB . . . . E L F , S ö p p l e , Sblje T ö c k s m a r k s Elf, Töcks- L e n n a r t s f o r s AB fors + e g e n k r s t -° U d d e h o l m s A B , Kraft- E g n a k r s t m. m.. . 23 v e r k e n . Munkfors V a g g e El.Af, Ottebol
..
0 0 1 , 201, 700 006. 206
44 It å k r a f t a n s k a f f n i n g Distributörernas namn och adress
Erhåller råkraft från
Inköpt råkraft
Vik-Gilldalens
El.Df. L e n n a r t s f o r s
Blomskog u Wiksfors AB, Ldngserud E g e n k r s t
(öre/
4 Vase El.Af, Vase V u s t b y Bf, Åmotfors .. V ä s t e r r o t t n a El. Led-
AB
i; 7
i)
.
6*1
8 358
1 222
7 62
25 21
25 21
001 201, 401
5- 8
101, 102, 306
—
11 17
12-9 6-5
30 70
10 17
45 32
14 24
102, 206,207, 700, 800, 900 8 001. 506,507. 900 14 501 20 101. 206.700. 900 406, 504,606. 700, 900
6-5
12-o
19 001
13-8
5-o
14 001, 201
101, 206.406. 700 15 101, 141.201. 301. 700 601
001 Rotvik.
bruks AB + egen krst Åmotfors Pappersbruks A d o l f s f o r s A B Sundshagsfors AB, Åmotfors K r A B + egen krst Arbäckskällans Bryg- A B M ö l n b a c k a -
geri, Trossnäs Trysil Arjängs El.AB, Årjäng2' L e n n a r t s f o r s
AB + egen krst Åras Gård, Värmlands K r A B G u l l s p å n g Munkfors Säby Ås El. Handelsbolag, B o r g v i k s A B . . . .
Slottsbron Åseby K v a r n och Elverk U d d e h o l m s A B -f egen krst (Ing Otto Andersson), Åseby fors Åsens Transformator- B j ö r n ö G å r d . . . . lag, Värmlands Xysäter Algå Mellersta Ljusför- B i l l e r u d s A B . . . . ening, Fröbol, Ålgå Älgå Södra Ljus för» .... sxlgd
Typnummcr ning per verk- jäi ii rö- på företagets tariffer enhet (1 000 (kWh/P) ligt relse kWh) TO, m.2 energi
1137 Värmlands Xysäter Västra Långseruds Elf, Näs KrAB Långserud Åmots El.AB, Åmotfors Å m o t f o r s P a p p e r s -
ening,
Medelpris (öre/ kWh)
—
—
Trysil Billeruds AB AB MölnbackaTrysil Sillegårds Kvarnoch Elverk " +
MedelFörsåld förbruk-
—
ningsnät, Krokbäcken Västra Emterviks El. Bolag (J 0 Bergström & Co), Västra Åmteregna krst vik Västra Fågelviks El.Df, Töcksmarks Elf.. Sundsby + egen krst V ä s t r a G i l l b e r g a T r a n s - Björnö Gård . . . . formator] ag,
förbrukare
39 KrAB
Mölnbacka-
Antal
kWh)
AB
Visnum & Visnnnis-Kils K r A B GullspångElf, Värmlands Säby Munkfors f e g e n krst. V ä r m l a n d s N y s ä t c r s El. U d d e h o l m s AB
Af, Värmlands Xysätcr Värmskogs El.Af, Värm- B o t t n e r o s skog l* V ä r å ' E l . F , Stället .... E g n a k r s t
Medelpris föl råkraft m0
(1 000 kWh) 2
]
D e t a 1 j d is t r i 1 u t i o n
3'9
4 .
18 .
001. 601,700, 800
9-6
'8
15o
301, 303, 502. 700
12-o
12 001
12-7
19 501
7'5
22 001, O02, 201
45 Ii å k r ä f t a n s c a f f n i i g Distributörernas namn och adress
Erhåller råkraft från
l
Öjenäs
1'
och
Fjälls Elf, Gunnarskogs El. AB Olme, Aelf. Labberud, Vase El. Af + egna Ölme krst Ostervallsko^sEl.KrAB. Egen krst Östervallsktxi Östra Alsters El.Af, Uddeholms AI! '-'. . Ulvsby Östra Bön-Ståltorps Elf, E a r l a n d a El.KrAB Ståltorp, Karlanda Östra E m t e r v i k s El.F, Döm le Krv 2 * -f Östra Amtervik egen krst Östra Fågelviks El.Af, AB MölnbackaTrysil Skattkärr Östra L å n g s e r u d s El.Df. Näs KrAB Långserud Öström & Fischer AB AB Mölnbacka(Vålbergs Fabriker). Trvsil Vålberg Övre Ulleruds El.Af. Uddeholms AB . . Orre l llerud
De t a 1 j d is t r i 1) u t i o n
MedelMedelMedelpris pris för Antal Försåld förbruk- (öre/kWh) Typnummor råkraft förpå företagets TO0 verk- jämföbrukare en b et tariffer (1 000 (öre/ (1 000 ligt relse (kWh/F) kWh! kWh) kWh) »i., TO, Inköpt råkraft
:t
14-7
6-u
—
—
12-6
—
—
•>
2-8
öl
13-5
5'2
Hela länet (Jl 165
2-9
42 655 1 18 510 1
1 Uppskattat värde. Råkraft inköpes numera från A Ii Mölnbacka-Trysil. :l Vissa förbrukare erhålla frikraft. 4 Föreningen erhåller frikraft. 5 Dessutom 85 anställda, vilka erhålla frikraft. 8 Uppgifterna omfatta ej den av lirunskogs El.Af nyligen övertagna Ljuscfors El.Af. 7 Uppgifter saknas. Distributionen nyligen påbörjad. 8
9 Ny företagsledning 1045. Tidigare statistik saknas, Eåkraftuppgifterna avse år 1945. 10 Tariffer saknas. Kostnaderna delas mellan förbrukarna. 11 Falla El.Dfs och Södra Varnums EI.F:s gemensamma råkraftinköp redovisas under Södra Varnums El.F. 1J Distributionen numera övertagen av råkraftleverantören. 1:5 Dessutom till 23 anställda, vilkas avgifter för elkraft (2 500 k W h ) är inräknad i hyran. 14 Större delen av distributionen i okt. 1945 övertagen av Brunskogs El.Af, som köper kraft från Oullsbv El.Krv. 16 Övertaget år 1946 av Brunskogs El.Af. 16 Förbriikningsuppgiftcr saknas. Mätare nyligen införda. 17 Distributionen sker till största delen genom transformatorlag. 8 Distributionen numera övertagen av Åmotfors Pappersbruk. 19 Dessutom G0 abonnenter, vilka övertagits från Trankils Ljusförening.
101, 501
403. 501. 700
002. 070,101, 900 003 101, 401
001, 206, 401
103. 106
00)
7 Åmotfors
Stadsförei ag L a n d s b y g Isföretag
(i
7S406 45 734
2-o 25 751 20 400 4-7 | 52 655 25 334
148 59
14 15
20 16
101, 106. 800, 900
-° Dessutom levereras ea 41 000 kWh dels som frikraft till 1.") tjänstemän, dels som ersättning för markupplåtelse eller del i vattenfall. l - Distributionen numera övertagen av AB Mölnbacka-Trysil : Dejefors Krv.) -- Föreningsmedlemmarna (10 st.) erhålla frikraft. 38 Dessutom 7 540 kAVh frikraft. 24 Råkraft inköpes numera från Rottneros KrAli. -5 Uppgifterna avse jämväl detaljdistributionen från Nykroppa Järnverk, som äges av Uddeholms AB och vars dotaljdistribution övertogs av bolagets kraftvcrksavdelning den 1 juli 1945. ie Dessutom erhålla 10 förbrukare frikraft. iT Häri ingå även 4 undcrhållsföreningar, nämligen Tvärdalens, Aslandas, Lians & Klevanes samt Sjögårdarnas El.F. De tvä sistnämnda föreningarna ombesörja numera själva distributionen. ;M 1 uppgifterna för Rottneros KrAB ha ej inräknats leveranser enligt vissa industritariffer, vilka emellertid enligt senare meddelande från bolaget avse småindustrier och hantverk. Medräknas dessa leveranser om tillhopa ca 713 000 kWh och med avgifter på sammanlagt ca 70 500 kr. uppgår antalet förbrukare till 5 7G3 (kol. 5), den i detaljdistribution försålda energin till 3 404 000 kWh (kol. 6), medclförbrukningen till GG k W h / F (kol. 7) och medelpriset m, till 18 öre/kWh (kol. 8). '•' Distributionen numera, övertagen till en mindre del av Trollhätte Krv och i övrigt av Säffle Köpings Elverk.
Anm. I enstaka fall förekommer att beträffande samma företag uppgifterna om försåld kraft visa något högre värden än uppgifterna om inköpt kraft. Dylika avvikelser kunna bero på att uppgifterna avse olika år eller på att mätfel, felaktig uppskattning av ackordstariff- eller frikraftleveranser eller felräkning förekommit. Ifrågavarande av företagen lämnaic uppgifter ha medtagits i tabellen, emedan de — ehuru ej fullt exakta — likväl upplysa om storleksordningen av nämnda värden. Uppgiftsfelcn påverka icke medelvärdena för länet, enär de genomgående avse småföretag.
Statens offentliga utredningar 1949 Systematisk
förteckning
(8iffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)
Yattenväsen.
Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Utredning med förslag om lösdrivarlagens upphävande m. m. [i] Kriminalvård i frihet. Fångvårdsstyrelsens utredning ang. skyddsarbetets organisation m. m. [6] Betänkande ang. förbättrad insyn i enskilda företags ekonomiska förhållanden. [8]
Skogsbruk. Bergsbruk.
Industri. Statsförfattning.
Allmän statsförvaltning.
Handel och sjöfart. Kommunalförvaltning.
Statens och kommunernas flnansTäsen. 1944 års allmänna skattekommitté. 8. Betänkande ang. beskattning av realisationsvinster, m. m. samt ackumulerade inkomster. [9]
Koniinunikal.ionsva.se ii. Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid startens järnvägar. [5]
Bank-, kredit- och penningväsen. Politi.
Nationalekonomi och socialpolitik. Betänkande med förslag till indexreglering av folkpensionerna. [7]
Försäkrings väsen.
Hälso- och sjukvård.
Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt.
Allmänt näringsväsen. Elkraftutredningens redogörelse nr 2j 17. Redogörelse för detaljdistribntörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Värmlands län. [10]
Försrarsväsen.
Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Norrlandskommitténs principbetänkande. Första delen. Norrländska utvecklingslinjer. [1] Andra delen. Särskilda utredningar. [2] Trodje delen. Utlåtanden och förslag i vissa frågor. [3]
Utrikes ärenden. Internationell r i t t .
Stockholm 1949. K. L. Beckmans Boktryckeri. 1610 48