Betänkande rörande gallring av handlingar hos vissa av försvarets myndigheter

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 194 FÖRSVARSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE RÖRANDE GALLRING AV HANDLINGAR HOS VISSA AV FÖRSVARETS MYNDIGHETER AVGIVET AV

FÖRSVARETS ARKIVKOMMITTÉ DEN 1 JUNI 1949

STOCKHOLM 19 4 9

Statens offentliga utredningar 1949 Kronologisk

förteckning

12 Utredning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden 1. Norrlandskommitténs principbetänkande. Första delen. och bostadskostnader. Idun 94 s. S. *»„,,„_ nm i n _ Norrländska utvecklingslinjer. Idun 303 s. JO. 2 Norrlandskommitténs principbetänkande. Andra delen. 13. 1945 års bankkommitté. Betänkande med forslag om m rättande av en statlig affärsbank. Beckman. 83 s. WU Särskilda utredningar. Idun. 194 s. J O . 3. Norrlandskommitténs principbetänkande. Tredje aeien. 14 Bilagor till 1942 års järnvägskostnadsutrednings betankände Produktions- och kostnadsstrukturen vid Btatens Utlåtanden och förslag i vissa frågor. Idun. 163. B. J O . itrnvägar Promemorior. Av A. Sjöberg. Beckman. 269 a. 4. S t o ä S T Ä förslag om lösdrivarlage^ upphävande 15 P ' M. med synpunkter på det svenska långtidsprogrammet I anslutning till OEEC:s interimsrapport. Beckman. gående skyddsarbetets organisation m. m. Marcus. 140 8.

16. Promemoria över prelimfnär utredning rörande befälsrekrvteringen inom försvaret. Beckman. 75 s. * O. 17. S ä n k a n d e med förslag till lag om registrerade foreU ^ M Ä Ä o c ^ i m e n t u p p l y s n i n g . Kihlström.

7. Betänkande med förslag till indexreglering av folkpensionerna. Beckman. 80 s. S . , 8. Betänkande angående förbättrad insyn i enskdda fore19 S i V å r e skögfhärbärgesutrednings betänkande 2 Utredtaes ekonomiska förhållanden. Norstedt. 105 s. J U . nVng med förslag till lagstiftning rörande t " ™ ^ ^ 99 1944 Ire Xmänna skattekommitté. 3. Betänkande angåstäder vid skogs- och flottmngs- m. fl. arbeten, idun. ' ende beskattning av realisationsvinster m. m. samt ackumulerade inkomster. Marcus 168 s. F l . 10 Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 17. Redogörelse lor 20. S L e n t ^ a g s S m m i t t é n Betänkande med förslag till relidetaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och prigionsfrihetslag m . m . Marcus. XLVIII, 390 s. J U . ser vid distribution av elektrisk kraft. Varmlands lan. 21. Svensk hamnbyggnadspohtik. Marcus. 318 s. I i . 22. Betänkande rörande gallring ay .handlingar_hos vissa av a 45 ll.Sänk ande om5nnesslövården. Katalog och Tidskriftsförsvarets myndigheter. Hseggstrom. 232 s. DO. tryck. 248 s., 1 karta. I .

" Z t t Z £ £ £ £ 2 Z Z Z £ A „ n , o . . ^ m OT«ort e, . n ^ e , u t ^ c r t e n S ..»yen,, till det departement, under ritttt utredningen .TgMtt, t. ex. E. ecBe.» bruksdepartementet.

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1949:22

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE RÖRANDE GALLRING AV HANDLINGAR HOS VISSA AV FÖRSVARETS MYNDIGHETER AVGIVET AV

FÖRSVARETS ARKIVKOMMITTÉ

STOCKHOLM IVAR

H^SGGSTRÖMS

1949 BOKTRYCKERI

•91199

A. B.

Till Herr

Statsrådet

och

Chefen

för

KungL

Försvarsdepartementet.

Genom beslut den 24 maj 1946 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för försvarsdepartementet att tillkalla högst fyra utredningsmän med uppgift att biträda med utredning rörande gallring av försvarsväsendets arkivalier. Med stöd av detta bemyndigande anmodade Herr Statsrådet samma dag förste arkivarien i krigsarkivet fil. doktorn /. P. J. Wadén, kaptenen vid generalstabskåren S. K. Andrce, kaptenen i Smålands artilleriregementes reserv jur. kandidaten E. I. Inmlander och kamreraren hos försvarets civilförvaltning B. B. H. Swedberg att utföra ifrågavarande uppdrag. Tillika uppdrogs at Wadén att såsom ordförande leda utredningsmännens arbete. Till sekreterare åt utredningsmännen förordnade Herr Statsrådet den 13 juni 1946 e. o. arkivarien fil. licentiaten J. R. B. Broamé. Att såsom expert biträda utredningen tillkallades den 11 oktober 1946-e. o. arkivarien fil. doktorn A. R. E. Åberg. Utredningsmännen - vilka antagit benämningen försvarets arkivkommitté — sammanträdde första gången den 4 juni 1946 och ha därefter hållit 105 sammanträden. På sätt i utredningsdirektiven förutsatts har kommittén funnit sig böra redovisa sitt arbetsresultat successivt. Början göres med förevarande betänkande. I syfte att inhämta erfarenheter i frågor, vilka sammanhänga med utredningsuppdraget, har kommittén avlagt studiebesök vid ett flertal av försvarets myndigheter. Överläggningar och samråd ha i stor utsträckning ägt rum med representanter för försvarets centrala förvaltningsmyndigheter, högre staber och förband ävensom för statens organisationsnämnd. Kommittén har jämväl haft samråd med krigsarkivarien, som förklarat sig intet ha att erinra mot förevarande betänkande.

Kommittén får härmed till Herr Statsrådet vördsamt överlämna betänkande rörande gallring av handlingar hos vissa av försvarets myndigheter. Till betänkandet hör ett avsnitt med motivering till gallring av handlingar rörande mobilisering och krigsplanläggning. D e t t a avsnitt, som är hemligt, överlämnas i särskild ordning. Med särskild skrivelse avlämnar kommittén denna dag förslag om överflyttning till statens rasbiologiska institut av uppgifter för 1941 års beredskapsmönstring. Stockholm den 1 juni 1949. I N G E L WADÉN SETH ANDRA

IVAR INSULANDER

BERTIL SWEDBERG / Bertil

Broomé

Allmänna synpunkter. Åtgärder i syfte att genom gallring av handlingar förbilliga arkivväsendet kunna inom svensk statsförvaltning spåras långt tillbaka i tiden. Här må för försvarsväsendets vidkommande erinras om 1860-talets gallringar i krigskollegiets arkiv och den gallring av vissa försvarsväsendets reviderade räkenskaper, vartill medgivande lämnades genom kungliga brev den 24 maj 1912 och den 12 september 1913. I 1938 års statsrevisorers berättelse framhölls önskvärdheten av en omfattande utgallring av arkivalier ur de statliga arkiven. Revisorerna ansågo, att arkivering skedde i större omfattning än som vore nödvändigt, främst beroende på att gallringsföreskrifter i många fall helt saknades, samt att, där sådana föreskrifter funnes, desamma ej vore enhetliga och effektiva. En utredning av denna fråga vore enligt revisorernas mening påkallad. I anledning av vad revisorerna anfört hemställde riksdagen i skrivelse den 29 april 1939 (nr 219), att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för genomförande av en utsträckt gallring av arkivalier samt därjämte till omprövning upptaga de spörsmål, som ägde samband därmed. I 1939 års berättelse underströko statsrevisorerna ytterligare nödvändigheten av att den av dem föreslagna utredningen angående utgallring av handlingar ur de statliga arkiven utan dröjsmål komme till stånd. Den av riksdagen sålunda begärda utredningen anförtroddes genom beslut av Kungl. Maj:t den 9 februari 1940 åt särskilda inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga. Enligt sina direktiv skulle dessa sakkunniga — 1940 års arkivsakkunniga — genom lämpligt avvägda gallringsföreskrifter åvägabringa en av praktiska och ekonomiska skäl önskvärd begränsning av arkivaliebeståndet och arkivaliebildningen, varvid dock borde tillses, att utgallringen av arkivalier skedde med varsamhet, så att icke obotliga skador uppstode. Arkivsakkunniga ha bland annat sysslat med frågor om gallring av handlingar inom försvaret. På grundval av de sakkunnigas förslag utfärdade Kungl. Maj:t den 5 mars 1943 föreskrifter angående gallring av verifikationer rörande försvarsväsendets räkenskaper. Arkivsakkunniga ha vidare till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet ingivit förslag angående gallring i arméförvaltningens arkiv t. o. m. 1943 (den 28 juni 1943), angående gallring i marinförvaltningens arkiv t. o. m. 1943 (den 11 november 1943) samt angående gallring i flygstyrelsens och flygförvaltningens arkiv t. o. m. 1943 (den 28 januari 1944). Förslagen ha ännu icke föranlett något Kungl. Maj:ts beslut.

6 Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1942 tillkallade statsrådet och chefen för försvarsdepartementet samma dag särskilda sakkunniga — militära expeditions!jänstkommittén — för att inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande möjligheten att förenkla och modernisera den militära expeditionstjänsten. I ett den 26 september 1944 avgivet betänkande (del II: D s. 71, 72) framhöll denna kommitté, att en sträng gallring vore av nöden, och föreslog att åt krigsarkivarien eller särskild sakkunnigutredning måtte uppdragas att utreda frågan angående gallring av försvarets arkivhandlingar. Behovet av en dylik sakkunnigutredning underströks även av krigsarkivarien i ett till överbefälhavaren den 28 februari 1945 avgivet utlåtande över expeditionstjänstkommitténs betänkande. Sedan genom krigsarkivariens försorg vissa förberedande gallringsundersökningar utförts, tillkallade statsrådet och chefen för försvarsdepartementet den 24 maj 1946 med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag fyra utredningsmän med uppgift att utreda frågan om gallring av försvarsväsendets arkivalier. I ) e sakkunniga antogo benämningen försvarets arkivkommitté. Begreppet atrkivalier är ej klart definierat i gällande författningar. Kungörelsen den 8 september 1924 (nr 408) angående utgallring av arkivalier ur vissa offentliga arkiv m. m. innehåller bestämmelsen, att till statsförvaltningen hörande verk och institutioner ävensom kommissioner, kommittéer och andra sakkunnigberedningar, som tillsatts av Kungl. Maj:t eller enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande, icke må utgallra, förstöra eller eljest avhända sig arkivalier i andra fall, än då dylik åtgärd må vara i särskild författning stadgad eller Kungl. Maj:t efter riksarkivets hörande eljest därom meddelat föreskrift. Stadgan samma dag (nr 409) angående vissa offentliga arkiv (ändr. den 14 juni 1946, nr 427) reglerar arkivvården vid samtliga de myndigheter, som beröras av det förslag till gallringsbestämmelser, som kommittén i det efterföljande framlägger. Där föreskrives bland annat, att utgallring av arkivhandlingar får äga rum endast i den mån Kungl. Maj:t därom meddelat bestämmelser. Kommittén har på sina håll påträffat uppfattningen, att gallringskungörelsens och arkivstadgans bestämmelser om arkivalier respektive arkivhandlingar endast avse i arkivlokaler förvarade handlingar och därför ej innebära förbud att gallra handlingar på det expeditionella stadiet. Enligt kommitténs förmenande är det emellertid ej tänkbart att upprätthålla en distinktion, som betingas endast av tillfälliga lokala förhållanden. Såväl gallringskungörelsens som arkivstadgans bestämmelser måste enligt kommitténs åsikt tolkas så, att det icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd är tillåtet att gallra handlingar oavsett var de förvaras och att gallring utan sådant tillstånd alltså ej får ske vare sig av expeditions- eller arkivhandlingar. Ett sådant betraktelsesätt blir även bäst

förenligt med tryckfrihetsförordningens föreskrifter om allmänna handlingars tillgänglighet. Kommitténs utredning omfattar såväl öppna som hemliga handlingar. Det kan visserligen synas vara otillfredsställande att gallra hemliga handlingar, innan de upphört att vara sekretessbelagda, men intresset att förr eller senare göra dessa handlingar tillgängliga måste som kommittén ser saken underordnas det bland annat av militära säkerhetshänsyn betingade önskemålet om tidigare gallring. Självfallet bör gallringen av hemliga handlingar ske under iakttagande av de säkerhetsföreskrifter, som återfinnas bland annat i instruktionen för handhavandet inom försvarsväsendet av hemliga handlingar (IHH). Tryckfrihetsförordningen ger ej klart besked i vad mån handbrev äro att räkna till allmänna handlingar. Denna fråga är av stor betydelse, emir handbrev, enligt vad kommittén utrett, i avsevärd utsträckning begagna* av befattningshavare vid försvaret. Kommitténs undersökningar ha vidare visat, att behov av gallringsföreskrifter finnas även för handbrev bland annat för att förhindra godtycklig gallring av sådana handbrev, som kunna få betydelse för forskningen. Med hänsyn till gällande lagstiftning torde det emellertid ej vara möjligt att framlägga förslag till bestämmelser, som omfatta handbrev i allmänhet. I den mån handbrev enligt rättspraxis äro att hänföra till allmänna handlingar, synas de föreslagna bestämmelserna emellertid böra tilllämpas även i fråga om handbreven. Ritningar och handritade kartor äro upptagna i den ovan nämndji arkivstadgan § 4 och böra följaktligen underkastas gallringsbestämmelser i föreskriven ordning. Kommittén har däremot icke ansett sig på sakens nuvarande ståndpunkt kunna taga ställning till frågan, i vad mån bilder äro att anse såsom expeditions- och arkivhandlingar och har därför avstått från att i detta sammanhang föreslå bestämmelser för gallring av bilder. Tryckta skrifter falla endast delvis under gällande gallringsforeskrifter. Jämlikt bestämmelse i arkivstadgan § 5 skola nämligen trycksaker, därest sådana förvaras i arkivlokaler, hållas åtskilda från arkivalier, såframt de icke utgöras av sådana cirkulär, reglementen, instruktioner eller andra föreskrifter, ifyllda formulär och annat tryck, som tillkommit såsom beståndsdelar i arkivets serier. Svensk författningssamling, Tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret (TL), Tjänstemeddelanden rörande sjöförsvaret (TS) och dylika publikationer kunna därför ej betraktas som arkivhandlingar. Till tryck synas enligt gällande praxis böra räknas även skrifter framställda på rotaprint, multilith, multigraf och liknande maskiner (jfr 1944 års tryckfrihetssakkunnigas betänkande, Statens offentliga utredningar 1947:60, s. 57 f.). Meddelanden framställda med stencil, ormig eller ditto torde däremot böra betraktas såsom arkiv- eller expeditionshandlingar. Kommittén har i anledning härav ej befattat sig med frågan om gallring av sådana serier, som äro tryckta, däri inräknade skrifter framställda med hjälp av maskiner som rotaprint. niultilith

och multigraf. Kommittén inser, att den antydda distinktionen får till konsekvens, att samma serie till följd av förändring i framställningssättet kan förvandlas från trycksak till arkivhandling. Som exempel härpå kan anföras serien Ekonomiska föreskrifter för flygvapnet (Ekof), vilken tidigare framställdes på rotaprint men sedan 1947 stencileras. Sådana serier ha av kommittén bedömts falla inom ramen för uppdraget. Till försvarsväsendet ha räknats de myndigheter, som lytt eller lyda under försvarsdepartementet (lantförsvarsdepartementet, sjöförsvarsdepartementet). Dessa myndigheters arkiv förvaras som regel antingen av dem själva eller i krigsarkivet. För närvarande finnas i krigsarkivet arkiv tillhörande arméförvaltningen t. o. m. år 1907, marinförvaltningen t. o. m. år 1910, arméns truppförband t. o. m. år 1907 (i vissa fall t. o. m. år 1927) samt Stockholms örlogsstation t. o. m. år 1930. Därstädes förvaras jämväl i stor utsträckning upphörda myndigheters arkiv. De i krigsarkivet befintliga arkivalierna taga institutionens nuvarande utrymme, 17.500 hyllmeter, helt i anspråk. Möjligheterna att gallra inom detta material torde vara mycket begränsade. Redan handlingarnas ålder gör en gallring mindre önskvärd. De arkiv, som förvaras utanför krigsarkivet, utgöra enligt en av krigsarkivarien år 1945 verkställd utredning omkring 32.000 hyllmeter. Denna siffra torde sannolikt ej omfatta det totala antalet hyllmeter, enär expeditionshandlingar och på andra ställen än i arkivlokaler förvarade handlingar på många håll ej synas ha inräknats. Härtill komma accessionerna efter nämnda år. Enär krigsarkivet jämlikt sin instruktion är arkivdepå för försvaret, skola nämnda arkivalier successivt överlämnas dit. Då institutionens lokaler, som ovan framhållits, redan äro fullbelagda, ligger omöjligheten av sådana leveranser i öppen dag. Det har därför för kommittén framstått som högst angeläget att i möjligaste mån nedbringa omfånget av de hos försvarets myndigheter förvarade handlingarna, även om kommittén framför allt inriktat sig på att för framtiden söka begränsa arkivbildningen genom en rationell gallring redan på det administrativa stadiet. Kommittén har ansett sig bäst lösa sitt uppdrag genom att snarast söka åstadkomma ett gallringsförslag omfattande ett så stort antal myndigheter som möjligt. Det har därför ställt sig naturligt att göra en början med förbanden och sådana myndigheter, vilkas organisation motsvarar eller nära ansluter sig till förbandens. Detta har medfört, att kommittén bland annat lämnat de centrala förvaltningsmyndigheterna utanför förslaget. Så mycket större skäl föreligger för ett sådant förfarande som 1940 års arkivsakkunniga — såsom i det föregående antytts — redan utarbetat gallringsförslag avseende vissa handlingar tillhörande arméförvaltningen, marinförvaltningen, flygstyrelsen

9 och flygförvaltningen t. o. n. 1943. Även frågan om gallring av arkiven vid försvarsstaben, stabsorgan tillhörande arméledningen, marinledningen och flygledningen, militärbefälssiaber (arméfördelningsstaber) samt eskaderstaber och flygbasområdesstaber har tills vidare uppskjutits. Till följd av deras speciela organisation har kommittén i detta förslag ej behandlat flertalet självständiga utbildningsanstalter lika litet som tygstationer, intendenturförråd, örlogsvarv och centrala flygverkstäder. Av samma skäl ha sjöstyrkor, fartygsförband och fartyg icke medtagits. Även vissa andra av försvarets myndigheter beröras ej av detta förslag. Kommittén har däremot funnit det lämpligt att i gallringsförslaget upptaga jämväl marindistriktsstaberna med därtill anknutna förvaltningar liksom kustartilleriförsvaren. Framför allt på förvaltningssidan höra dessa myndigheter så intimt samman med örlogsstationer respektive kustartilleriförband, att en uppdelning ej varit möjlig eller önskvärd. I anslutning till vad sålunda anförts framlägger kommittén ett gallringsförslag, som omfattar expeditions- och arkivhandlingar tillhörande följande staber, förband m. m. enligt krigsmaktens organisation i fred: arméns truppförband, försvarsområdesstaber, infanteribefälhavarestaber, Arméns jägarskola, inskrivningsområden, marindistriktsstaber med därtill anknutna förvaltningar^ örlogsstationer, örlogsdepåer, Flottans sjömansskola, kustartilleriförsvarsstaber med tillhörande förvaltningar, kustartilleriförband, flygflottiljer, Roslagens flygkår, Norrbottens flygbaskår och Krigsflygskolan. Förslaget omfattar jämväl motsvarande staber, förband m. m. enligt äldre försyarsordningar. Det torde därvid böra beaktas, att handlingar tillhörande de till flottans stationer före den 1 juli 1937 anknutna varven på samma sätt som handlingar tillhörande örlogsvarven enligt gällande organisation falla utanför förslaget. Detta avser vidare handlingar tillhörande expeditionerna vid de tidigare värnpliktsområdena (inskrivningsområden, rullföringsområden, sjörullföringsområden och landstormsområden). Även handlingar, som tillhöra i anledning av den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 särskilt organiserade staber, förband m. m. och som förvaras hos av detta förslag berörda staber, förband m. m. enligt krigsmaktens organisation i fred synas kunna gallras enligt de bestämmelser kommittén i det följande förordar. Dessa handlingar ha en betydande omfattning och deras förvaring har på många håll berett stora svårigheter. Det är att märka, att forskningsintresset gör sig särskilt starkt gällande i fråga om beredskapstidens handlingar. Av speciell vikt härvidlag äro — förutom krigsdagböcker — serierna av order. Kommittén, som anser självklart, att krigsdagböckerna skola bevaras, är av den uppfattningen, att, därest order från denna tid sparas i något större utsträckning än motsvarande order i allmänhet, det skall vara möjligt att utan men för forskningen på beredskapstidens handlingar i övrigt

10 tillämpa de gallringsföreskrifter som föreslås för förband enligt fredsorganisationen. Likaledes torde det vara möjligt att enligt bestämmelserna gallra handlingar vid staber och förband organiserade för övnings-, beredskaps- eller liknande ändamål, i den mån sådana handlingar förvaras hos de staber, förband m. m., som detta betänkande omfattar. För att ej göra undersökningarna alltför vidlyftiga och tidsödande har kommittén måst begränsa dem bakåt i tiden, tills vidare till tidpunkten för genomförandet av 1901 års försvarsordning. I fråga om arméns truppförband har av praktiska skäl en ytterligare inskränkning i tiden skett, därigenom att som bakre gräns satts året 1908, då en genomgripande ny förvaltningsorganisation infördes. Det gallringsförslag, som här framlägges, omfattar därför för armén tiden fr. o. m. år 1908, för marinen tiden fr. o. m. år 1902 och för flygvapnet tiden från vederbörlig arkivseries början. En bestämmelse om bakre gränsar för gallringen kan medföra, att handlingar tillhörande viss arkivserie bliva gallrade efter denna tidpunkt men bevarade för tiden dessförinnan utan att serien förändrat karaktär. Det har emellertid ej låtit sig göra att i varje särskilt fall företaga en undersökning före det angivna årtalet och framlägga gallringsförslag avseende denna tid. Det torde böra ankomma på vederbörande chef att göra framställning om ytterligare gallring, där så befinnes lämpligt. Kommittén har ansett sig böra föreslå icke endast en retroaktiv gallring utan, såsom antytts i det föregående, framför allt ansett det vara en angelägen uppgift att utforma bestämmelserna så att gallring kan ske jämväl av handlingar, som framdeles bildas hos berörda myndigheter. Det synes härvid böra beaktas, att handlingar, som helt motsvara i gallringsförslaget upptagna handlingar och som, ehuru med annan benämning, fylla samma uppgift som dessa handlingar, enligt kommitténs förmenande böra gallras jämlikt de föreslagna bestämmelserna. I tveksamma fall torde myndigheterna böra samråda med krigsarkivarien. Kommittén anser ej, att det ingår i dess uppdrag att föreslå föreskrifter för gallring av handlingar vid krigsorganiserade förband under krig, och kommitténs förslag gäller därför icke sådana förbands handlingar. Kommittén vill emellertid i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att arkivstadgans förbud mot gallring utan Kungl. Maj:ts tillstånd formellt gäller även krigsförband. Då det av flera skäl torde vara nödvändigt att giva dylika förband möjlighet att gallra expeditionshandlingar, synes nämnda föreskrift i arkivstadgan böra begränsas, så att den icke gäller under fältförhållanden och liknande förhållanden i krig, eller också torde enkla, vid krigsförbanden lätt tillgängliga föreskrifter böra utfärdas, som möjliggöra erforderlig gallring vid sådana förband under krig. Enligt vad kommittén erfarit kommer krigsarkivarien att inom en nära framtid upptaga denna fråga till behandling.

11 Innan kommittén närmare utvecklar sina allmänna synpunkter på gallringsfrågan, synes det vara nödvändigt med en redogörelse för de viktigaste bestämmelser, som för närvarande gälla eller under de senaste åren gällt för gallring av handlingar tillhörande de myndigheter förslaget omfattar. Som av det föregående framgår innehåller arkivstadgan föreskriften, att gallring av arkivhandlingar får äga rum endast i den mån Kungl. Maj:t därom meddelat bestämmelser. Sådana gallringsföreskrifter ha i vissa fall utfärdats. Jämlikt generalorder för armén nr 2302/1930 (TLB nr 129) med föreskrifter och anvisningar rörande arkiv vid armén må sålunda vissa i särskild bilaga angivna serier och handlingar, sedan 10 år förflutit efter deras upprättande, utgallras ur arkivet och förstöras. Särskilda anvisningar lämnas om förfarandet i samband med gallringen. Föreskrifterna åsyfta en gallring från år 1893. Arkivhandlingar äldre än 1893 skola, gallras genom krigsarkivets försorg, sedan handlingarna blivit dit överlämnade. Generalorder för armén nr 3093/1939 (TLB nr 199) innehåller i särskild bilaga förteckning över till rullföringsexpedition och inskrivningsexpedition hörande handlingar, vilka med olika tidsfrister må utgallras och förstöras. Bestämmelserna upphörde att gälla fr. o. m. dagen för ikraftträdande av nu gällande personalinstruktion (generalorder för armén nr 2383/1942 TLB s. 359). Genom generalorder för armén nr 2205/1945 (TLB s. 253) och generalorder för marinen nr 2317/1945 (TS C: I s. 66) medgavs en omedelbar gallring av vissa handlingar tillhörande under åren 1939—1945 organiserade fältexpeditioner vid armén respektive kustartilleriet. Generalorder för flygvapnet nr 271/1939 föreskriver, att vissa i särskild bilaga angivna handlingar av mindre framtida betydelse må sedan 10 år förflutit efter deras upprättande, utgallras ur arkiven och förstöras. Vissa anvisningar lämnas angående förfarandet vid gallringen. Någon tidsgräns bakåt i tiden för gallringen är ej angiven. Generalorder för flygvapnet nr 2904/1946 innehåller särskilda bestämmelser angående gallring av de handlingar, som bildas i samband med arbetsplanering och verkstadsbokföring vid centrala flygverkstäder och flygflottiljernas (motsvarande) flygverkstäder. Samtliga ovan refererade gallringsföreskrifter äro utfärdade av Kungl. Maj:t på förslag av krigsarkivarien efter riksarkivets hörande i enlighet med gallringskungörelsens bestämmelser. I andra fall har Kungl. Maj:t meddelat gallringsföreskrifter utan sådan prövning. Föreskrifter om makulering av vissa handlingar ingå sålunda i de genom den i kommandoväg den 21 april 1942 fastställda personalinstruktionen anbefallda rutinerna för handhavandet av vissa personalredovisningshandlingar. Mobiliseringsinstruktion för armén utfärdad genom generalorder den 19

12 september 1927, mobiliseringsinstruktion för marinen utfärdad genom generalorder den 24 april 1931 och mobiliseringsinstruktion för flygvapnet utfärdad genom generalorder den 15 december 1931 innehålla bestämmelser om bränning av mobiliseringshandlingar. Reglemente för marinen I A § 62 mom. 4 innehåller föreskrift, att chefen för marinen och direkt under honom lydande chef må låta bränna ankommen hemlig handling av ringa vikt, ingången från likställd eller underlydande chef, samt jämväl äga anbefalla eller medgiva underlydande befälhavare att låta bränna ankommen hemlig handling; dock att vid expedition i land av icke tillfällig natur sådan utgallring icke må ske förrän minst ett år förflutit, sedan vederbörande handling inkommit till expeditionen. För kustartilleriet gällde tidigare bestämmelse i reglemente för marinen III A § 90, att »handlingar av ringa vikt, ingångna från likställda eller underordnade myndigheter» vid överflyttning till arkivet och även dessförinnan finge förstöras. Denna föreskrift upphävdes genom marinorder nr 79/1948 (TSD s. 64). Utöver nu nämnda av Kungl. Maj:t fastställda bestämmelser föreligga ytterligare föreskrifter om gallring, vilka trots arkivstadgans bestämmelser intagits i av andra än av Kungl. Maj:t utfärdade instruktioner och reglementen. Kommittén återkommer i vederbörliga sammanhang till innehållet i dessa föreskrifter. Likaledes redogör kommittén i det efterföljande för en del bestämmelser om förvaring under särskilt angivna tidsperioder av vissa handlingar, vilka bestämmelser på sina håll tolkats såsom ett medgivande till gallring. Kommittén vill i detta sammanhang även framhålla, att exempel iakttagits på att gallring skett i strid mot gällande föreskrifter. Sådan gallring har antingen skett efter order av vederbörande chef eller på expeditionspersonalens eget initiativ. I dessa fall torde gallringen ha föranletts av utrymmesbrist, säkerhetshänsyn eller andra liknande förhållanden, i några fall måhända av okunnighet om gällande bestämmelser. Det är i de flesta fall ej möjligt att med full visshet avgöra, huruvida en handling i framtiden kan få värde för forskningen eller ej. Varje gallringsförslag bygger på förutsättningen att ett visst arkivmaterial bevaras för framtiden. Erfarenheten har emellertid visat, att denna förutsättning i många fall elimineras genom de ofrivilliga gallringar, som i en eller annan form drabba alla arkiv under århundradenas lopp. Om alltså vådorna av en gallring ligga i öppen dag, är det dock av kostnadsskäl och för att underlätta expeditionstjänsten nödvändigt att nedskära beståndet av bevarade handlingar. De i det föregående refererade av Kungl. Maj:t utfärdade gallringsbestämmelserna tillgodose endast till en mycket ringa del det förefintliga gallringsbehovet. Även synas nämnda bestämmelser i många fall föreskriva gallringsfrister, som utan olägenhet för tjänsten väsentligen kunna nedbringas. Kom-

13 mitten, som under arbetets gång kommit fram till en relativt radikal uppfattning i gallringsfrågan, framlägger därför ett förslag, som syftar till en betydligt strängare och snabbare gallring än vad nu gällande bestämmelser medgiva. Innan kommittén närmare ingår på de principer, som varit ledande vid utarbetandet av förslaget till förevarande bestämmelser, vill den med några ord beröra sin inställning till en i detta sammanhang betydelsefull fråga, nämligen i vad mån arkivfotografering kan skapa möjligheter för en effektivare gallring och minskning av arkiveringskostnaderna. Det torde kunna ifrågasättas, om ej vissa utrymmeskrävande serier, vilka enligt kommitténs åsikt böra bevaras för framtiden, exempelvis stamkort och läkarkort, skulle kunna gallras, därest de på ett betryggande sätt bleve fotograferade. Av tekniska och ekonomiska skäl torde det dock ej vara möjligt att för närvarande beträda denna väg. I skrivelse den 27 oktober 1947 har emellertid riksarkivet hos statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet hemställt att med biträde av teknisk expertis få utreda vissa med arkivfotograferingen sammanhängande spörsmål. Därest denna utredning, vilken kommittén vill förorda, skulle visa, att förutsättningar finnas eller skulle kunna skapas för en mera omfattande fotografering, torde frågan om en motsvarande gallring böra upptagas till förnyat övervägande. Den ledande principen för kommitténs arbete har varit att i möjligaste mån söka nedbringa kostnaderna för statsverket utan att äventyra forskningens möjligheter i framtiden. Givetvis har även hänsyn tagits till myndigheters och enskildas krav på tillgång till handlingar samt nödvändigheten att ej försvåra för det allmänna eller den enskilde att skydda sin rätt. På grund härav har kommittén trots sin strävan att åstadkomma en radikal gallring ej ansett sig kunna ensidigt tillmötesgå kraven därpå. I ett fåtal fall har kommittén till och med föreslagit, att handlingar, som enligt gällande bestämmelser äro gallringsbara, av hänsyn till forskningen skola bevaras för framtiden. Bland annat har detta varit fallet i fråga om stamkort och vissa mobiliseringshandlingar. Vad de sistnämnda angår vill kommittén erinra om att nuvarande bestämmelser medföra, att inga uppgifter om planerna för genomförandet av förbandens mobilisering sparas, vilket givetvis är olägligt för forskningen. I de fall ett exemplar av en arkivserie förutsattes bliva bevarat för framtiden, synes det enligt kommitténs mening vara principiellt möjligt att gallra övriga exemplar därav. Förslaget om gallring inriktas vidare på sådana handlingar, vilkas innehåll i sammanfattad form kan utläsas på annat håll. Tillika föreslås i stor utsträckning till gallring sådana handlingar, vilkas innehåll ej återfinnes annorstädes men som bedömts såsom värdelösa för forskningen. Med hänsyn till att upplysningar av framtida intresse i många fall stå att finna i de centrala förvaltningsmyndigheternas och högre stabers arkiv har

14 kommittén genomgående räknat med möjligheten av en betydande gallring hos förbanden. Kommittén har dock ej velat göra gallringen till självändamål. En förutsättning för gallringen synes nämligen vara, att den ej blir för kostsam och arbetstyngande för expeditionerna och att därigenom den viktigaste grunden undandrages för densamma. Denna synpunkt har väglett kommittén i all synnerhet vid utarbetandet av avsnittet koncept och inkomna handlingar. En mera omfattande gallring vore här otvivelaktigt möjlig, men kommittén har för att förenkla gallringsproceduren begränsat sig till ett fåtal grupper av handlingar, vilkas gallring visserligen i och för sig torde komma att medföra en kraftig utrymmesbesparing men som ingalunda uttömma det gallringsbara materialet. Den nu rådande anhopningen av arkivalier hos försvarets myndigheter beror bland annat på, att hittills för försvarsväsendet gällande föreskrifter i regel ej medgiva gallring i någon större utsträckning. Detta torde vara en följd av att de icke varit resultat av några mera ingående studier av myndigheternas organisation och expeditionsförhållanden. Kommitténs arbete har därför i stor utsträckning bedrivits på så sätt att besök avlagts hos förbanden, varvid de handlingar, som upprättas vid och inkomma till expeditionerna, studerats. Därigenom har kommittén kommit i nära kontakt med verksamheten vid förbandens expeditioner och det har blivit möjligt att på viktiga punkter komplettera den uppfattning om arkivbildningen, som erhållits genom studium av arkivförteckningar samt de instruktioner och reglementen, som gälla för tjänsten vid de av förslaget berörda staberna och förbanden. De skilda delarna av förslaget ha dessutom upprättats under samarbete med representanter för de olika verksamhetsområdena. Ehuru det varit önskvärt att besöka samtliga förband, har detta av kostnadsskäl ej låtit sig göra, och kommittén har därför på grundval av de erfarenheter, som vunnits vid besöken, utarbetat ett antal promemorior, över vilka utlåtanden inhämtats av ett flertal av frågan berörda myndigheter. Kommitténs ursprungliga önskemål var att framlägga förslag till gallringsbestämmelser grundade på rådande organisationsformer. Idealet ansågs vara särskilda föreskrifter för varje expeditionstyp. De praktiska olägenheterna av ett sådant tillvägagångssätt framstodo emellertid snart. Militär stabsorganisation och militär förvaltning ha under de senaste åren varit föremål för omfattande förändringar, till vilka motsvarighet knappast torde finnas inom statsförvaltningen i övrigt. Det är härvid tillfyllest att peka på den under de senaste åren av försvarets centrala organisationskommitté bedrivna rationaliseringsverksamheten. Expeditionstjänsten, som ju är avgörande för arkivbildningen, har under de senaste decennierna undergått ständiga förändringar. Så gott som varje bestämmelse i 1930 års ännu gällande instruktion för expeditionstjänsten vid armén har sålunda — för att blott taga ett exem-

15 pel — upphävts eller ändrats Kommittén vill i detta sammanhang, utgående från de synpunkter kommitlén har att företräda, framhålla vikten av att enhetliga expeditionstjänstbestämmelser snarast utformas för försvarets myndigheter, varigenom icke blo.t utfärdandet av framtida gallringsföreskrifter utan även gallringens verkställande otvivelaktigt skulle väsentligt underlättas. De ständigt återkommande förändringarna i organisatoriskt och expeditionelit hänseende ha gjort kommitténs uppgift komplicerad och tidsödande. Därtill komma de olikheter, som råda bland annat de olika försvarsgrenarna emellan. På grund av dessa skiljaktigheter har kommittén funnit sig nödsakad att utforma gallringsförslaget oberoende av de mer eller mindre tillfälliga förvaltnings- och expeditionsformerna och ansluta bestämmelserna direkt till handlingarnas innehåll eller karaktär. Förslaget har indelats i avsnitt, som dels omfatta handlingar hänförande sig till viss tjänst, dels innehålla handlingar av en viss formell natur. Denna metod har visat sig medföra betydande fördelar. Bland annat ha för de tre försvarsgrenarna gemensamma gallringsföreskrifter kunnat utarbetas. Vid redogörelsen för de hos myndigheterna förvarade handlingarna har kommittén strävat efter största möjliga fullständighet och därför medtagit vissa rutinpapper, som i praktiken knappast någonstädes bliva sparade. Det kan visserligen synas vara onödigt att utfärda gallringsbestämmelser för sådana handlingar, som redan nu gallras utan föreskrifter, men ett dylikt förfarande torde kunna motiveras dels med önskemålet att för undvikande av osäkerhet vid tillämpningen medtaga alla handlingar, som förekomma i större antal, dels med svårigheten att draga en för alla av förslaget berörda myndigheter lämplig gräns mellan handlingar, som redan nu »självgallras» och handlingar, för vilka gallringsbestämmelser erfordras. Trots denna, kommitténs strävan har det givetvis ej lyckats att i förslaget inarbeta alla hos ifrågavarande myndigheter förvarade gallringsbara handlingar. På sina håll förvaras med all sannolikhet av förslaget icke berörda gallringsbara arkivserier. På andra håll finnas serier, som på grund av sin speciella natur icke lämpligen böra medtagas i gallringsföreskrifter av den räckvidd, som kommittén åsyftat. Därest myndighet önskar gallring utöver de föreslagna föreskrifterna föreligger möjlighet för vederbörande chef att till krigsarkivarien ingiva förslag härom. Kommittén anser lämpligt, att en anvisning härom infogas i gallringsföreskrifterna. Jämväl torde böra framhållas, att kommittén i vissa fall på sakens nuvarande ståndpunkt ej anser sig kunna förorda en gallring utan skjuter frågan om en sådan på framtiden. Det synes därvid böra ankomma på krigsarkivarien att i sinom tid taga initiativ till erforderlig gallring. Kommittén har för att vinna en starkare gallringseffekt och förenkla föreskrifterna dryftat möjligheten att utforma bestämmelserna såsom förteckningar över sådana handlingar, som skola bevaras för framtiden, med före-

16 skrift om gallring av det återstående materialet. Ett sådant förfaringssätt lämpar sig framför allt vid gallring inom upphörda myndigheters arkiv, vilka utan större svårigheter i sin helhet kunna överblickas. Enligt kommitténs förmenande torde däremot ett sådant tillvägagångssätt ifråga om levande arkiv av icke helt ensartad karaktär kunna medföra risker för en gallring av handlingar, vilka böra bevaras. Då de gallringsbara handlingarna skola gallras med olika tidsfrister, blir det vidare oundgängligt att anknyta föreskrifterna till dessa handlingar och ej till dem, som skola bevaras för framtiden. Kommittén har övervägt möjligheten att föreslå, att kungörelsen den 5 juni 1909 (nr 66) angående åtgärder för utgallring av obehövliga handlingar hos vissa myndigheter tillämpas vid av detta förslag berörda förband. Ifrågavarande kungörelse, som gäller de flesta centrala ämbetsverk och med dem sidoordnade, i Stockholm befintliga statsmyndigheter, är emellertid i åtskilliga hänseenden föråldrad och i sin nuvarande form mindre lämpad för förbanden. Enligt vad kommittén inhämtat avse 1940 års arkivsakkunniga att utarbeta förslag till ny allmän gallringskungörelse. Kommittén har dock ej ansett sig böra avvakta utfärdandet av en ny sådan utan har i stället i sitt förslag inarbetat de i nämnda kungörelse upptagna handlingar, som ansetts kunna komma ifråga. Gällande bestämmelser på förevarande område innehålla vissa föreskrifter angående typexemplar. Jämlikt generalorder för armén nr 2302/1930 (TLB nr 129) skall sålunda gallring ej företagas vid 1. kompaniet inom ett regemente. Likaledes innehålla generalorder för armén nr 2205/1945 (TLB s. 253) och generalorder för marinen nr 2317/1945 (TS C: I s. 66) bestämmelsen, att vid ett mindre antal av de där avsedda förbanden samtliga handlingar skola undantagas såsom typexemplar. Med stöd härav utfärdade krigsarkivarien den 28 juli 1945 föreskrifter, att från gallring skulle undantagas vissa expeditioners handlingar vid Svea livgarde, Livregementet till häst och Stockholms luftvärnsregemente samt den 13 augusti 1945 föreskrift, att inom Stockholms kustartilleriförsvar skulle bevaras samtliga handlingar tillhörande expeditionen vid ett självständigt batteri. I generalorder för flygvapnet nr 2904/1946 föreskrives slutligen, att vart femte år samtliga av gallringsbestämmelserna omfattade serier skola bevaras vid Jämtlands flygflottilj. Kommittén har övervägt frågan om undantagande såsom typexemplar av vissa gallringsbara handlingar vid de förband, som beröras av detta förslag. Med dylika avses framför allt att formellt belysa rådande förvaltningspraxis eller att exemplifiera en viss företeelse. Den ringa erfarenhet, som hittills vunnits beträffande gallrade arkivs struktur och forskningsvärde, bjuder till stor försiktighet vid gallringen. Å andra sidan är det självfallet, att föreskrifter om typexemplar medföra ökat arbete vid gallringens praktiska genomförande.

17 Enligt kommitténs förmenande torde krigsarkivarien böra erhålla bemyndigande att i samråd med cheferna för vissa förband besluta om inskränkning av de föreslagna gallringsbestämmelserna på det att vissa serier, som med stöd av dessa bestämmelser äro gallringsbara, må kunna bevaras såsom typexemplar. Det står klart för kommittén, att gallringen kan bliva förenad med svårigheter och att stora krav komma att ställas på förbandens expeditionspersonal. Det synes icke uteslutet, att den retroaktiva gallringen, t. ex. gallringen inom de upphörda, värnpliktsområdenas arkiv, i vissa fall kan komma att medföra kostnader. Dessa torde emellertid i intet fall kunna bliva så stora att gallringen sett på längre sikt icke kommer att bliva ekonomiskt motiverad. Kommittén har diskuterat olika möjligheter att underlätta gallringen. En utväg vore att genom kurser handleda den berörda personalen i gallringsfrågor. En början härtill har gjorts genom den orientering i arkivspörsmål, som från krigsarkivets sida lämnats vid de kurser, som fr. o. m. år 1947 av chefen för armén anordnats för expeditionsföreståndare vid vissa förband. Kommittén vill till sist beröra frågan om gallringens praktiska genomförande. Begreppet gallring är ej entydigt definierat i gällande bestämmelser. Generalorder för armén nr 2302/1930 (TLB nr 129) och generalorder för flygvapnet nr 271/1939 tala om utgallring och förstöring av handlingar. I kommitténs förslag innebär ordet gallring en förstöring under betryggande omständigheter. Beträffande gallring av hemliga handlingar gäller vad som anförts i det föregående. Kommittén har övervägt om gallringsbestämmelserna skola utformas såsom ett tvång eller som ett medgivande. Båda slagen av bestämmelser föreligga för närvarande. Ett medgivande till gallring skulle ge förbanden en i. viss utsträckning önskvärd frihet men torde samtidigt kunna leda till att de subjektiva synpunkterna på gallringen bleve alltför dominerande. Om gallringsbestämmelserna ej utformas såsom obligatoriska, föreligger vidare risk att de ej leda till resultat. Kommittén har därför funnit sig böra föreslå, att gallringsbestämmelserna skola innebära ett tvång, handlingarna skola gallras. Detta medför givetvis ej någon inskränkning i överordnads rätt att återkräva utsänd handling. Gallringsfristerna äro dels uttryckta i visst antal år, dels anknutna till viss rutinmässig åtgärd, dels ock uttryckta i formuleringen »då de ej längre erfordras för tjänsten» eller understundom »då de upphört att gälla». I vissa fall föreslås omedelbar gallring nämligen då fråga är om upphörda serier. Då det gällt att uttrycka fristerna i år, har kommittén för att nedbringa antalet sökt begränsa sig till att föreslå gallring efter 1, 3, 5 eller 10 år. Sist2

18 nämnda tidsfrist har endast i ytterst få fall ansetts vara nödvändig. Kommittén har i huvudsak inskränkt användningen därav till de relativt sällsynta fall, då handlingar, som förvaras hos de med förslaget avsedda myndigheterna, kunna erfordras såsom bevismaterial, därest tvist om betalning skulle uppstå, innan den 10-åriga fordringspreskriptionen inträtt. I de flesta fall ha föreslagits 1 eller 5 år. Tidsfristen 3 år, som förordats för gallringen inom koncept och inkomna handlingar, har betingats av önskemålet att inom en relativt begränsad tid kunna få de icke gallringsbara handlingarna inbundna. Samma gallringsfrist har även föreslagits för en del i andra avsnitt av betänkandet förekommande handlingar, som ofta förvaras tillsammans med koncept och inkomna handlingar. Av praktiska skäl har kommittén nämligen eftersträvat samma gallringsfrist för sådana handlingar, som höra nära samman i expeditionellt hänseende. I vissa fall då gallringsbestämmelser med annan tidsfrist redan utfärdats av Kungl. Maj:t har kommittén för att uppnå önskvärd begränsning i antalet tidsfrister föreslagit justeringar. Innebörden av en gallringsfrist uttryckt i år är den, att gallring skall ske det angivna antalet år från 31/12 det kalenderår, då handlingen upprättats eller inkommit. Vid gallring av liggare, registerkort och dylikt, som användas för redovisning och liknande ändamål (t. ex. lagerkort), skall gallring ske angivet antal år från 31/12 det år, då handlingen upphört att användas för redovisningen, t. ex. på grund av att ny handling upplagts eller det redovisade utgått ur redovisningen. Vid gallring av andra liggare, registerkort och dylikt innehållande successiva anteckningar skall gallring ske angivet antal år från 31/12 det år, då sista anteckningen gjordes. Gallringsfristen »då de ej längre erfordras för tjänsten» har föreslagits dels då handling prövats kunna gallras efter relativt kort tid (inom ett år), dels då kommittén av olika skäl ej kunnat fixera bestämd tidpunkt för gallringen. Denna frist förlänar smidighet åt gallringen men kan å andra sidan medföra ett väl stort spelrum för subjektiva bedömanden. Fördelarna synas emellertid uppväga olägenheterna. Ifrågavarande gallringsfrist har bland annat föreslagits för vissa handlingar, som bildas vid den rutinmässiga redovisningen av personal, hästar och hundar. I de fall fristen begagnas synes central förvaltningsmyndighet, chef för högre stab eller förbandschef om så anses erforderligt böra utfärda mera preciserade gallringsföreskrifter. När gallringsbara handlingar äro bundna tillsammans med sådana, som skola bevaras för framtiden, synes gallring ej annat än i undantagsfall böra komma ifråga. Kommittén anser sig nämligen framför allt ur kostnadssynpunkt ej kunna förorda en sönderbrytning av bundna volymer. I vissa fall föreslår kommittén gallring av samtliga exemplar av en handling utom ett, som skall bevaras för framtiden. Det torde i dessa fall böra ankomma på vederbörande chef att bestämma vilket exemplar som skall undantagas från gallring.

19 Kommittén har på grund av att gallringen till stor del är inriktad på framtiden ej kunnat i siffror belysa resultatet av det här framlagda förslaget. Redan det i författningsutkastet upptagna stora antalet gallringsbara handlingar ger emellertid vid handen, att kommittén sökt förverkliga önskemålet att åstadkomma en genomgripande gallring. Om föreskrifter bliva utfärdade enligt förslaget, torde betydande besparingar ifråga om utrymme kunna vinnas. Kommitténs förslag torde jämväl innebära avsevärda fördelar i expeditionellt hänseende, enär bestämmelserna ge möjlighet att snabbt och enkelt befria expeditionerna från onödiga handlingar.

Med förband avses i det efterföljande alla de staber och övriga organisationer som i enlighet med vad som ovan föreslagits skola beröras av bestämmelserna.

Detalj motivering för gallring av expeditionsoch arkivhandlingar. Avgångsregister, diarier och vissa liggare för registrering av tjänstemeddelanden, m. m. 1. Avgångsregister, diarier m. m. I instruktion för expeditionstjänsten vid armén mom. 20 stadgas, att för registrering av tjänstemeddelanden skola i varje expedition finnas diarium och avgångsregister. Reglemente för marinen I A § 66 och III A § 89 föreskriver förandet av diarier samt, om så erfordras, register över ankomna och avgångna skrivelser. Även i tjänstgöringsreglemente för flygvapnet § 74 mom. 1 ingå bestämmelser om diarier för ankomna och avgångna skrivelser. På många håll ha under de senaste åren diarier och avgångsregister slopats i samband med att ett nytt system för registrering med saknummer införts. Diarier och avgångsregister (i förekommande fall med register) utgöra i vissa fall ett viktigt hjälpmedel såväl för expeditionstjänsten som för den historiska forskningen. De synas därför böra bevaras för framtiden. Vad här föreslagits torde böra avse även de förteckningar, benämnda postlistor eller dagslistor, som på vissa håll användas såsom diarier och avgångsregister. De register, som begagnats vid förband organiserade i anledning av den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945, synas likaledes böra undantagas från gallring. Vid vissa expeditioner, där diarier ej föras, ha försöksvis upprättats nummerlistor, å vilka endast numret på vissa från högre myndigheter inkomna viktigare tjänstemeddelanden antecknas. Dessa nummerlistor synas sakna framtida värde och torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 2. Förteckningar över inkommande och utgående tjänstemeddelanden. Jämlikt instruktion för expeditionstjänsten vid armén mom. 21 kunna över inkommande och utgående tjänstemeddelanden — utöver diarier och avgångsregister — uppläggas andra förteckningar, i vilka ärendena sammanföras i grupper antingen efter innehållet (sakregister) eller efter adressater och avsändare (myndighetsregister). Sådana förteckningar föras vid många, för-

21 band. Ärenden, som upptagits i förteckningarna, äro i regel ej diarieförda i de vanliga diarierna eller avgångsregistren. Förteckningarna synas enligt kommitténs mening i likhet med vad som föreslagits för diarier och avgångsregister böra undantagas från gallring. 3. Anteckningar över handlingar, som passerat expedition. Vid många expeditioner utskrivas ej särskilda koncept till påskrifter på handlingar, som passera expeditionen, utan handlingens innehåll jämte uppgift om påskriften införes i gemensamma översiktsuppställningar, ofta skilda för varje slag av ärenden. Ifrågavarande översiktsuppställningar, för vilka ej finns någon fastställd benämning, synas böra bevaras för framtiden. 4. Orderliggare och sakregister. Instruktion för expeditionstjänsten vid armén mom. 109 och 118 innehåller föreskrifter om förande av orderliggare över order, som skola lända till framtida efterrättelse. Enligt reglemente för marinen I A § 66 och I I I A § 89 skall i varje expedition eller enligt vederbörande chefs bestämmande inom varje avdelning eller detalj därav upprättas sakregister över alla författningar, skrivelser, order och beslut, som med hänsyn till expeditionens natur böra där särskilt registreras. Tjänstgöringsreglemente för flygvapnet § 74 mom. 1 föreskriver förande av sakregister över alla beslut, order m. m., som skola lända till framtida efterrättelse eller som böra i expeditionen särskilt registreras. Orderliggare och sakregister, ibland benämnda översiktsregister över gällande bestämmelser, föras antingen löpande (såsom register eller såsom utdrag eller referat) eller utgöras av lösa blad med vederbörliga texter. För att registret i detta senare fall skall kunna fylla sin uppgift måste gallring ske då ordern etc. upphört a t t gälla. I förra fallet kräva expeditionella hänsyn ej en sådan omedelbar gallring. Enligt kommitténs mening äga orderliggare och sakregister i viss utsträckning värde såsom hjälpmedel för den historiska forskningen. Dessa liggare och register torde nämligen ibland kunna lämna vägledning vid uppspårandet av vissa mindre lättillgängliga bestämmelser. Kommittén anser det därför vara ett önskemål, att sådana orderliggare och sakregister, vilkas gallring ej nödvändiggöres av hänsyn till tjänsten vid expeditionen, bevaras för framtiden. Bestämmelsen härom synes böra utformas så, att orderliggare och sakregister gallras då de ej längre erfordras för tjänsten, men att från gallring skola undantagas i bokform förda orderliggare och sakregister.

5. Expeditionsliggare, expeditionslistor m. m. Bestämmelser om förande av expeditionsliggare (expeditionslista) över tjänstemeddelanden, som på bestämda tider skola ankomma till eller avgå från expedition, finnas i instruktion för expeditionstjänsten vid armén mom. 109 och 118 samt i tjänstgöringsreglemente för flygvapnet § 74 mom. 1. Reglemente för marinen I A § 66 mom. 1 och I I I A § 89 mom. 1 innehåller föreskrifter om upprättande av expeditionslista över handlingar, som på bestämda tider skola ankomma till eller avgå från expeditionen. Jämlikt generalorder för flygvapnet nr 271/1939 äro expeditionsliggare vid flottilj expeditions stabsavdelning och vid divisionsexpeditioner gallringsbara efter 10 år. Det synes för den historiska forskningen ej vara erforderligt, att expeditionsliggare och expeditionslistor arkiveras. De torde därför kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Sak samma synes böra gälla vid vissa expeditioner begagnade liggare över icke slutbehandlade ärenden. 6. Remissförteckningar. Remissförteckning skall enligt bestämmelser i tjänstgöringsreglemente för flygvapnet § 74 mom. 1 föras vid varje expedition inom flygvapnet, därest chef så bestämmer. På förteckningen antecknas anbefallda ankomst- och avgångstider för utlåtanden, yttranden m. m., vilkas infordranden äro av tillfällig art. Även vid expeditioner inom armén och marinen föras som regel något slag av remissförteckning. I generalorder för flygvapnet nr 271/1939 äro remissförteckningar vid flottilj expeditions stabsavdelning och vid divisionsexpeditioner upptagna som gallringsbara efter 10 år. Enligt kommitténs förmenande torde remissförteckningar (motsvarande) utan olägenhet kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 7. Alfabetiska register över orderpunkter. Alfabetiska register över orderpunkter synas böra bevaras för framtiden. 8. Postböcker m. m. Postböcker äro jämlikt generalorder för armén nr 2302/1930 (TLB nr 129) vid regementsexpeditions truppavdelning och jämlikt generalorder för flygvapnet nr 271/1939 vid flottilj expeditions stabsavdelning och vid divisionsexpeditioner gallringsbara efter 10 år. Generalorder för armén nr 2205/1945 (TLB s. 253) medgiver omedelbar gallring av postböcker vid under åren 1939—1945 organiserade fältexpeditioner, dock icke vid expeditioner tillhö-

rande självständig bataljon (motsvarande), regemente eller högre förband. Likaledes äro postböcker jämlikt generalorder för marinen nr 2317/1945 (TS C: I s. 66) medgivna till omedelbar gallring vid av kustartilleriet under åren 1939—1945 organiserade expeditioner tillhörande sektion, mot bataljon svarande avdelning eller lägre förband. Postböcker finnas av olika slag. Kvittensböcker med inlämningsbevis rörande assurerade och rekommenderade försändelser, vilka för postbefordran avlämnas å postanstalt (»postböcker»), äro upplagda vid alla expeditioner, från vilka sådana försändelser avgå. Dessa kvittensböcker torde utan olägenhet kunna gallras efter 5 år. I stället för nämnda kvittensböcker användas vid vissa expeditioner inlämningsbevis rörande rekommenderade försändelser med mottagningsbevis från militärmyndighet (»postlistor»). Dessa inlämningsbevis behandlas i avsnittet personalredovisningshandlingar m. m. Tidigare antecknades och kvitterades i många fall vanliga avgångna försändelser i särskilda postböcker. På sina håll torde detta ännu vara fallet. Sådana postböcker synas kunna gallras efter 1 år. På flera håll tillställas numera förbanden av vederbörlig postanstalt upprättade förteckningar över ankommande tjänstevärdepost. Dessa synas sakna framtida värde och torde kunna gallras efter 5 år. Hos kassaavdelningar förvarade värdepostböcker behandlas i avsnittet räkenskaper. Kvittensbok för postanvisningar, avier o. s. v. till enskilda vid förbanden synes vara gallringsbar efter 1 år. 9. Kvittensböcker för handlingar m. m. Kvittensböcker för hemliga handlingar, som begagnas vid vissa förband, torde kunna gallras efter 5 år. I de fall kvittensböcker föras även för öppna handlingar (t. ex. lottningsliggare) synas dessa kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

Adresslistor, kommendörrullor, tjänstledighetsrullor m. m. För vissa av de i föreliggande avsnitt berörda handlingarna finnas gallringsbestämmelser. Generalorder för armén nr 2302/1930 (TLB nr 129) medger gallring efter 10 år av adresslistor och tjänstledighetsansökningar vid regementsexpeditions truppavdelning, av adresslistor och kommendörrullor

vid bataljonsexpeditionerna samt av handrullor, kommendörrullor och adresslistor vid kompaniexpeditionerna (utom 1. kompaniet). Generalorder för armén nr 2205/1945 (TLB s. 253) tillåter vidare omedelbar gallring av adresslistor, tjänstledighetsansökningar, kommendömillor och handrullor vid under åren 1939—1945 organiserade fältexpeditioner utom vid expeditioner tillhörande självständig bataljon (motsvarande), regemente eller högre förband. Genom generalorder för marinen nr 2317/1945 (TS C: I s. 66) medgives omedelbar gallring av adresslistor, tjänstledighetslistor och kommenderingsrullor vid av kustartilleriet under åren 1939—1945 organiserade expeditioner tillhörande sektion, mot bataljon svarande avdelning eller lägre förband. Generalorder för flygvapnet nr 271/1939 medger gallring efter 10 år av tjänstledighetsansökningar vid flottiljexpeditions stabsavdelning och vid divisionsexpeditionerna. 1. Adresslistor, adressregister m. m. Adresslistor, adressregister och telefonlistor synas enligt kommitténs förmenande kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Sak samma torde böra gälla för på flera håll förda permissionsliggare upptagande adresser vid vistelse utom förläggningsorten, listor över adresser under ledighet, anteckningar över tillfälliga adresser och liknande handlingar. 2. Kommendörrullor m. m. Jämlikt instruktion för expeditionstjänsten vid armén mom. 109 och 118 föras vid vissa expeditioner kommendörrullor. Kommendörrulla vid regementsexpedition skall angiva dels turen för kommenderingar av periodiskt återkommande beskaffenhet, anbefallda på eller meddelade genom regementsorder, dels omfattningen av sådana kommenderingar, som kunna utöva inflytande på officerares och underofficerares avlöningsförhållanden. Vid kompaniexpedition skall föras hand- och kommendörrulla över kompaniets personal och av densamma fullgjorda kommenderingar. Kommendörrullor förekomma även vid andra expeditioner. I reglemente för marinen och tjänstgöringsreglemente för flygvapnet saknas motsvarande bestämmelser, men även vid marinen och flygvapnet föras i många fall förteckningar över periodiskt återkommande kommenderingar, vid flygvapnet benämnda kommenderingsliggare, eller särskilda listor över kommenderingar. Vid flygvapnet finnas dessutom kommenderingslistor, som egentligen utgöra order om påföljande veckas kommenderingar. Ifrågavarande handlingar torde kunna gallras vid samtliga expeditioner, enär de uppgifter de innehålla återfinnas i vederbörliga order. Kommittén håller sålunda före, att kommendörrullor (hand- och kommendörrullor), kommenderingsrullor, kommenderingsliggare och kommenderingslistor i den mån

25 de avse ständigt tjänstgörande personal kunna gallras efter 1 år och i den mån de avse övrig personal efter avslutad tjänstgöringsomgång. Vad här föreslagits synes böra gälla även för inom marinen begagnade uppropsrullor, som innehålla uppgifter om kommenderingar, sjukdom, ledighet m. m. 3. Dagrullor vid flygdivisioner. Vid flygdivision föres dagrulla, som innehåller uppgifter om tjänstgöring, kommenderingar och tjänstledighet. Dagrullor synas enligt kommitténs mening kunna gallras efter 1 år. 4. Rullor, förteckningar, liggare och kort över ledighet, ledighetsansökningar m. m. Jämlikt äldre tjänstgörings- och expeditionstjänstreglementen vid armén redovisades tjänstledighet i tjänstledighetsrullor och tjänstledighetsförteckningar. I 1911 års upplaga av instruktion för expeditionstjänsten vid armén § 7 mom. 9, § 8 mom. 1 och § 9 mom. 1 finnas sålunda bestämmelser om förande av sådana rullor och förteckningar vid regementsexpedition, bataljonsexpedition och kompaniexpedition. I tjänstledighetsrullorna upptogs den fast anställda och i tjänstledighetsförteckningarna den värnpliktiga personalen. Däremot talar 1930 års upplaga av samma instruktion mom. 109 och 118 endast om tjänstledighetsrullor, av vilka en skall föras vid regementsexpedition för officerare och underofficerare med vederlikar och en vid kompaniexpedition för kompaniets personal. Reglemente för marinen och tjänstgöringsreglemente för flygvapnet innehålla ej några bestämmelser om förande av tjänstledighetsrullor. I många fall äro dock motsvarande handlingar upplagda vid förband tillhörande marinen och flygvapnet. Vid flygvapnet föras sålunda tjänstledighetskort vid flottilj expeditionen för officerare och underofficerare samt vid vissa divisioner för stammanskap. På vissa håll finnas förteckningar över ledighet, upplagda i form av liggare med ett blad för varje person. Permission antecknas ofta i permissionsuppgifter, permissionsliggare, permittentlistor och liknande handlingar. Rullor, förteckningar, liggare och kort över ledighet synas enligt kommitténs mening i den mån de avse ständigt tjänstgörande personal kunna gallras efter 1 år och i den mån de avse övrig personal efter avslutad tjänstgöringsomgång. Permissionsuppgifter, permissionsliggare, permittentlistor och liknande handlingar synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. För det fall tjänstledighet beviljas på grund av skriftlig ansökning återställes ansökningshandlingen vanligen till vederbörande. På sina håll bevaras

emellertid tjänstledighetsansökningarna vid expeditionen. I stor utsträckning användas tvådelade blanketter, av vilka ena delen, ansökningen, behålles vid förbandet, medan den andra delen, ledighetsbeviset, överlämnas till vederbörande. Ledighetsansökningar avseende ständigt tjänstgörande personal synas kunna gallras efter 1 år och ledighetsansökningar avseende övrig personal efter avslutad tjänstgöringsomgång.

Anmälningslistor (anmälningsliggare) och liggare över utlänningars besök. 1. Anmälningslistor (anmälningsliggare). Bestämmelser om förande i vissa expeditioner av anmälningslistor (anmälningsliggare) för anteckning av personlig anmälan finnas sedan gammalt vid armén och flygvapnet. Även vid marinen föras på sina håll motsvarande anmälningslistor. Anmälningslistor vid arméns förband äro jämlikt generalorder för armén nr 2302/1930 (TLB nr 129) och anmälningslistor vid flygflottiljer jämlikt generalorder för flygvapnet nr 271/1939 gallringsbara efter 10 år. Generalorder för armén nr 2205/1945 (TLB s. 253) medger vidare omedelbar gallring av anmälningslistor vid under åren 1939—1945 organiserade fältexpeditioner utom vid expeditioner tillhörande självständig bataljon (motsvarande), regemente eller högre förband. På samma sätt medgives genom generalorder för marinen nr 2317/1945 (TS C: I s. 66) omedelbar gallring av anmälningslistor vid av kustartilleriet under åren 1939—1945 organiserade expeditioner tillhörande sektion, mot bataljon svarande avdelning eller lägre förband. Kommittén är medveten om att anmälningslistor med stöd av dessa bestämmelser i viss utsträckning gallrats men är med hänsyn till de uppgifter, som listorna innehålla och som kunna tänkas bliva av värde för den framtida forskningen, tveksam om önskvärdheten av en sådan gallring. Enligt kommitténs förmenande synas anmälningslistorna (anmälningsliggarna) därför böra undantagas från gallring. Det torde beaktas, att detta material är av mycket ringa omfång. 2. Liggare över utlänningars besök. Liggare över utlänningars besök föras jämlikt föreskrifter i generalorder nr 2033/1948 (TLB nr 65, TSB s. 79). Liggarna torde böra bevaras för framtiden.

27 Föredragningslistor m. m. 1. Föredragningslistor. Vid föredragning av ärenden inför bland annat chefer för vissa marindistrikt och kustartilleriförsvar begagnas särskilda föredragningslistor. I dessa införas uppgifter om ärendenas nummer och art samt chefernas resolutionsanteckningar. Föredragningslistorna ha närmast karaktären av minnesanteckningar till hjälp vid expedierandet av de vid föredragningarna fattade besluten. Det är självfallet, att dessa föredragningslistor kunna utgöra ett visst stöd för den föredragande. Enligt kommitténs mening vill det emellertid synas som om de angivna omständigheterna ej behöva utgöra gallringshinder sedan en viss tid förflutit efter föredragningen. Kommittén förordar därför en gallring av föredragningslistorna efter 1 år, 2. Protokoll vid sammanträden inom kustartilleriförsvarsstaber. Vid sammanträden inom kustartilleriförsvarsstaber upprättade protokoll synas i originalexemplar (arkivexemplar) böra undantagas från gallring, medan övriga exemplar torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

Dagbesked, styrkeuppgifter och liknande handlingar. Generalorder för armén nr 2302/1930 (TLB nr 129) innehåller föreskrift, att vid bataljonsexpeditioner och kompaniexpeditioner (utom 1. kompaniet) förvarade besked må gallras efter 10 år. Jämlikt generalorder för flygvapnet nr 271/1939 må vid divisionsexpeditioner förvarade besked ävensom besked av olika slag vid flottiljexpeditioners stabsavdelningar i de fall då de bundits för sig gallras efter 10 år. Jämlikt generalorder för armén nr 2205/1945 (TLB s. 253) må omedelbar gallring ske av styrkebesked vid under åren 1939—1945 organiserade fältexpeditioner, dock icke vid expeditioner tillhörande självständig bataljon (motsvarande), regemente eller högre förband. Även styrkebesked vid av kustartilleriet under åren 1939—1945 organiserade expeditioner tillhörande sektion, mot bataljon svarande avdelning eller lägre förband må — jämlikt generalorder för marinen nr 2317/1945 (TS C: I s. 66) — gallras omedelbart.

28 Enligt tidigare bestämmelser i instruktion för expeditionstjänsten vid armén upprättades dagbesked och månadsöversikter. I den mån dessa äro bevarade torde de kunna föreslås till omedelbar gallring. Detta gäller även om sådana dagbesked, som på sina håll allt fortfarande avlämnas från underställda expeditioner till regementschef. Gallringen torde böra avse såväl koncept som inkomna exemplar. I de fall dagbeskedens och månadsöversikternas uppgifter införts i dagbeskedsliggare respektive månadsöversiktsliggare torde dessa liggare likaledes kunna föreslås till omedelbar gallring. Instruktion för expeditionstjänsten vid armén mom. 152, 153, 155, 156, 157 och 158 innehöll föreskrifter om andra slag av besked: samlingsbesked, inryckningsbesked, veckobesked, årsbesked, rekryteringsbesked och dagbesked med rapport från vakt. Samlingsbeskeden, som redovisade antalet fast anställda och värnpliktiga samt hästar, avlämnades vid vissa särskilt angivna tillfällen till bland annat chefen för försvarsdepartementet och vederbörande truppslagsinspektör, veckobeskeden avgåvos av chefer för i Stockholm förlagda truppförband till överkommendanten för Stockholms garnison på veckodag, som av denne bestämdes, rekryteringsbesked avgåvos för den 1. i var och en av månaderna september—februari till chefen för försvarsdepartementet och dagbesked med rapport från vakt avgåvos till platsbefälhavare å tid, som bestämdes i vederbörlig instruktion för vaktbefälhavåren. Jämlikt föreskrift i 1931 års upplaga av tjänstgöringsreglemente för armén § 104 mom. 6 skulle särskilt dagbesked med rapport från vakt samtidigt avgivas till chefen för det regemente, vilket vakten tillhörde. Samlingsbesked, veckobesked, rekryteringsbesked och dagbesked med rapport från vakt upphörde att avlämnas jämlikt generalorder för armén nr 3586/1941 (TLB s. 781). I den mån nämnda besked äro arkiverade vid förbanden torde de kunna föreslås till omedelbar gallring. I de fall dagbesked med rapport från vakt fortfarande avgivas synas de kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Jämlikt garnisonsorder den 23 oktober 1941 avge förband tillhörande Stockholms garnison den 15. i varje månad månadsbesked till överkommendanten i Stockholm. Koncept till nämnda besked torde kunna gallras efter 1 år. Inryckningsbesked angivande antalet värnpliktiga, som på angivna dagar under föregående kvartal inryckt till tjänstgöring vid vederbörligt regemente, och årsbesked avseende förhållandet den 1 januari beträffande i vederbörliga stater upptagna beställningshavare och hästar ingåvos jämlikt tidigare föreskrifter till chefen för försvarsdepartementet. Bestämmelserna om avgivande av inryckningsbesked upphävdes genom generalorder för armén nr 3748/1940 (TLB s. 469) och om avgivande av årsbesked genom generalorder för armén

nr 979/1938 (TLB s. 449). Enligt kommitténs mening synas koncept till inryckningsbesked och koncept till årsbesked, för det fall sådana äro bevarade, kunna gallras omedelbart. På vissa håll inom armén insända kompanierna i den mån förbandscheferna så bestämma styrke- och befälsplaceringsuppgifter, över vilka sammandrag ibland upprättas vid bataljonsexpedition. Uppgifter och sammandrag synas kunna gallras efter 1 år. Vid flottan skulle enligt bestämmelser i äldre upplagor av reglemente för marinen avgivas åtskilliga styrkeuppgifter. Kompanichef avlämnade ekonomidagrapporter och militära dagrapporter till chefen för underofficers- och sjömanskårerna respektive chefen för skeppsgossekåren (se t . ex. 1915 års upplaga av reglemente för marinen § 218 mom. h och § 219). Denna bestämmelse återfinnes ej i 1931 års upplaga av samma reglemente. Här föreskrives skyldighet för chef för kompani att å de dagar som vederbörande chef bestämmer avge dagrapport. Motsvarande bestämmelse har utgått i 1937 års upplaga. Fikonomidagrapporter och militära dagrapporter bilda omfattande serier, som helt torde sakna värde för framtiden och därför synas kunna föreslås till omedelbar gallring. Sak samma torde böra gälla eventuellt för tiden 1931— 1937 upprättade dagrapporter ävensom av chef för underofficers- och sjömanskårer respektive av chefen för skeppsgossekåren upprättade sammandrag av dagrapporter (se t. ex. 1915 års upplaga av reglemente för marinen §§ 212 a, 216 c). Vid kustartilleriet skall kompanichef jämlikt bestämmelse i reglemente för marinen III A § 185 mom. 3 a avgiva dagrapport, vilken av bataljonschef skall vidarebefordras till regementschef. Sådana dagrapporter avlämnas ej längre. I den mån dylika rapporter arkiverats torde de kunna gallras omedelbart. Tjänstgöringsreglemente för flygvapnet § 69 mom. 4, 5 och 6 innehåller likaledes bestämmelser om avgivande av vissa slag av besked, nämligen dagbesked, kvartalsbesked och samlingsbesked. Dagbeskeden lämnas bland annat från vissa divisionschefer till flottiljchef, kvartalsbeskeden, som avse den första dagen i varje kvartals första månad, av flottiljchef till chefen för flygvapnet och samlingsbesked vid vissa särskilt angivna tillfällen av flottiljchef till chefen för flygvapnet samt i förekommande fall till platsbefälhavare. Samtliga dessa besked kunna enligt kommitténs mening gallras efter 1 år.

Krigsdagböcker. Krigsdagböcker förda vid krigsorganiserade förband under åren 1939— 1945 torde av hänsyn till forskningen böra undantagas från gallring.

30 Handlingar rörande identitetskort m. m. 1. Identitetskort, registerkort m. m. Jämlikt marinorder nr 802/1947 (TSD s. 266) skall all i tjänst varande fast anställd och värnpliktig personal truppregistrerad vid Stockholms, Karlskrona och Göteborgs örlogsstationer, med undantag av sådan vilken tilldelats passerkort, erhålla identitetskort. Då innehavare av identitetskort slutar sin anställning eller hemförlovas, skall kortet omedelbart infordras och av vederbörande förband makuleras. Till identitetskortet hörande registerkort skall jämlikt nämnda marinorder förvaras av vederbörande truppregistreringsmyndighet och sedermera arkiveras. Enligt flygvapenorder A nr 14/1945 skall identitetskort tilldelas all i tjänst varande fast anställd och värnpliktig personal vid flygvapnet. Om innehavare av identitetskort slutar sin anställning eller hemförlovas, skall på samma sätt som beträffande flottans personal kortet omedelbart återkallas och makuleras. Till identitetskortet hörande stamregister skall behållas av det förband, som utfärdar identitetskortet. Det synes vara lämpligt att i gallringsförslaget upptaga en bestämmelse om att identitetskort gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Registerkort och stamregister synas däremot tills vidare böra undantagas från gallring. I vissa fall upplägges liggare över utdelade identitetskort, i vilken korten jämte vederbörande innehavares namn antecknas i nummerföljd. Med hänsyn till framtida kontroll torde dessa liggare böra tills vidare bevaras. 2. Handlingar angående tillstånd för utlänning att vistas inom skyddsområde. Genom kungörelse den 12 januari 1939 (nr 28) angående särskilda villkor för utlännings vistelse inom skyddsområde för fästning eller motsvarande försvarsanläggning har kommendant, försvarsområdesbefälhavare och kustartilleriförsvarschef erhållit bemyndigande att utfärda tillstånd för utlänning att under viss tid, dock högst nittio dagar, vistas inom skyddsområde. Om däremot utlänning önskar vistas inom skyddsområde utöver nittio dagar i följd utan att där bosätta sig, prövas ansökan härom av Konungen i kommandoväg. Sedan beslut fattats i anledning av ansökningen och resolution härom erhållits — genom påskrift å ansökningshandlingen — utfärdar kommendanten (motsvarande) i händelse av bifall tillståndsbevis. Vid avslag meddelas sökanden genom polismyndighet Kungl. Maj:ts resolution. Av utlänning gjord ansökan om tillståndsbevis torde kunna gallras efter 3 år. Kungl. Maj:ts resolutioner angående tillstånd att vistas inom skyddsområde synas likaledes vara gallringsbara efter 3 år. På sina håll upprättade koncept till tillståndsbevis torde kunna gallras med samma tidsfrist.

31 Registerkort över utlämnade tillståndsbevis synas kunna gallras efter 5 år. Liggare över tillståndsansökningar torde med hänsyn till framtida kontroll böra tills vidare bevaras. Jämlikt ovannämnda kungörelse ålåg det intill 1947 polismyndighet att till kommendant (motsvarande) avlämna ett exemplar av från bostadsupplåtare eller arbetsgivare inkommen anmälan, att utlänning ankommit till bostaden eller tillträtt arbetsanställning respektive avflyttat från bostaden eller lämnat sin anställning. Jämväl skulle avlämnas ett exemplar av från innehavare av eller föreståndare för hotell eller pensionat ingiven anmälan rörande utlännings ankomst till eller avflyttning från hotell eller pensionat. Jämlikt ändring den 20 juni 1947 (nr 315) i denna kungörelse skall dock polismyndighet till kommendant (motsvarande) numera endast vidarebefordra ett exemplar av anmälan om ankomst till hotell eller pensionat eller om upplåtelse av bostad eller om tillträde eller frånträde av anställning. Ifrågavarande anmälningar, som äro skrivna å särskilda kort, arkiveras inom vederbörlig stab. De synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Enligt tidigare föreskrifter ingivna anmälningar om utlännings avflyttning torde kunna gallras omedelbart. 3. Passerkort m. m. För tillträde till kasern-, läger-, stations- och förläggningsområde, befästningar, flygplatser m. m. erfordras på sina håll passerkort. Korten synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Inom marinen upprättas särskilda ansökningar om passerkort. Kommittén har inhämtat, att dessa ansökningar på en del håll erfordras även efter det passerkorten utlämnats. Det torde därför vara lämpligt att föreslå, att de gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Kvittenslistor över utlämnade passerkort torde med hänsyn till framtida kontroll böra tills vidare bevaras. Liggare över utfärdade passerkort, som föras vid vissa myndigheter, synas på grund av framtida kontroll tills vidare böra undantagas från gallring. För mera tillfällig vistelse inom stabsbyggnad, kasernområde, befästningsområde m. m. utfärdas på sina håll passersedlar (kontrollsedlar), vilka utskrivas i två exemplar. Det ena Överlämnas till vederbörande, medan det andra kvarstannar hos utställaren. Den utlämnade passersedeln (kontrollsedeln) torde vara gallringsbar efter återlämnandet, medan det hos utställaren bevarade exemplaret synes kunna gallras först 1 år efter återlämnandet. Liggare över utfärdade passersedlar torde med hänsyn till framtida kontroll böra tills vidare bevaras. För tillträde till vissa områden, anläggningar och fartyg erfordras utöver legitimationskort (jämlikt legitimationskungörelsen den 15 juli 1944, nr 565)

32 av vederbörlig myndighet utfärdat särskilt passertillstånd. Särskilda passertillstånd torde kunna gallras efter återlämnandet. Liggare över utfärdade särskilda passertillstånd synas med hänsyn till framtida kontroll böra tills vidare undantagas från gallring. 4. Tillståndsbevis för kommunikationsbåt. Till därtill berättigad civil person utlämnas vid vissa kustartilleriförsvar bevis om tillstånd att medfölja kustartilleriförsvars kommunikationsbåt. Sådana bevis torde kunna gallras efter återlämnandet. Liggare över utlämnade bevis om tillstånd att medfölja kommunikationsbåt synas vara gallringsbara efter 1 år.

Militärbiljettbeställningar m. m. Vid utfärdande av militärbiljettbeställning kvarstannar hos den utfärdande myndigheten en dubblett (motsvarande). Dubbletterna äga enligt kommitténs mening ej något värde för framtiden och torde därför kunna gallras. Med hänsyn till önskemålet att under några år för eventuell kontroll äga tillgång till dessa dubbletter, föreslår kommittén en gallringsfrist på 5 år. Enligt tidigare gällande bestämmelser fördes i vissa fall särskilda liggare över militärbiljettbeställningar. Även dessa torde kunna gallras efter 5 år.

Seriemeddelanden. /. Serier utgivna vid staber och förband a) U p p h ö r d a

tillhörande

armén.

serier.

1. Översikt över taktiskt-tekniskt studiematerial. Översikt över taktiskt-tekniskt studiematerial, som utsändes från arméinspektionens centralavdelning åren 1946—1949, torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

2. Fortifikationsorder och ingenjörinspektionsorder. Hos förband förvarade exemplar av fortifikationsorder (upphörde den 30 juni 1937) och ingenjörinspektionsorder (utsändes den 1 juli 1937—den 30 september 1942) torde numera sakna värde för tjänsten vid förbanden och synas därför kunna gallras omedelbart. 3. Order utfärdade av arméfördelningschefer m. fl. Vid förbanden finnas vissa serier av order, som utfärdats av chefer för högre förband, vilka utgått ur försvarsorganisationen. Under den tid som omfattas av kommitténs undersökningar ha order utfärdats av följande chefer och territoriella befälhavare tillhörande denna kategori: arméfördelningschefer (till 1942), militärbefälhavaren på Gotland (till 1942), chefen för Bodens trupper (till 1927), militärbefälhavaren för Övre Norrland (chefen för Övre Norrlands trupper; 1928—1942), chefen för Bodens besättningstrupper (1928—1937), chefen för Östra brigaden (1928—1937) samt militärområdesbefälhavare (1937 —1942). Samtliga dessa order torde ej längre erfordras för tjänsten vid förbanden och synas därför kunna gallras omedelbart. 4. Order utfärdade av vissa chefer under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945. Under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 av chef för armékår, fördelning, brigad eller grupp utfärdade order förekomma i stor mängd i förbandens arkiv. Kommittén är medveten om att dessa order genom arkivering hos olika underställda förband ofta föreligga i talrika exemplar och förordar principiellt en gallring av desamma. Då emellertid enligt uppgift från försvarsstabens krigshistoriska avdelning originalexemplar (arkivexemplar) av dessa order ej alltid äro bevarade, anser kommittén, att gallringen av nämnda serier tills vidare bör anstå. 5. Order utfärdade av inskrivningsbefälhavare. Av inskrivningsbefälhavare utfärdade order synas i originalexemplar (arkivexemplar) böra bevaras för framtiden, medan övriga exemplar torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. b) F o r t g å e n d e

serier.

1. Order utfärdade av personalkårchefer (motsvarande). Flertalet personalkårchefer inom armén utfärda särskilda order. Sålunda finnas order inom kavalleriet, pansartrupporder, luftvärnsorder, fortifrka3

tionskårorder, ingenjörtrupporder, signaltrupporder, trängorder, order för fälttygkåren, intendenturkårorder och order för tygstaten. Genom nämnda order delgivas beslut om anställning, befordran, avsked, kommendering, placering, tjänstgöring m. m. När orderpunkt berör befattningshavare vid visst förband, införes den oftast på detta förbands egna order. Under dessa förhållanden torde order utfärdade av personalkårchefer (motsvarande) vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. 2. Serier utsända från arméstaben. Meddelanden från arméstaben, tidigare Meddelanden från arméinspektionens centralavdelning (började utkomma 1942), och Meddelanden från arméstabens signalavdelning, tidigare Meddelanden från arméinspektionens signalavdelning (började utkomma 1947), synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Meddelanden från arméstabens bibliotek ävensom från arméstabens bibliotek utsända referensförteckningar (sakregisterblad) innehållande korta upplysningar om vid biblioteket redovisat studiematerial torde likaledes kunna föreslås till gallring då de ej längre erfordras för tjänsten. 3. Iakttagelser och anvisningar i värnplikts- och registreringsfrågor utsända från centrala värnpliktsbyrån. Centrala värnpliktsbyrån utsänder Iakttagelser och anvisningar i värnplikts- och registreringsfrågor, vilka torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 4. Meddelanden från hemvärnsstaben. Sedan februari 1944 utsänder hemvärnsstaben till försvarsområdesstaberna Meddelanden från hemvärnsstaben, vilka utkomma tre a fyra gånger om året och innehålla orienteringar och anvisningar. Meddelanden från hemvärnsstaben torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 5. Order m. m. utgivna vid militärbefälsstab. Order utfärdade av militärbefälhavare, militärområdesorder (militärbefälsorder), innehålla i många fall föreskrifter, som gälla under avsevärd tid. Enligt kommitténs mening är det nödvändigt, att ett exemplar av dessa order tills vidare förvaras vid varje förband inom militärområdet. Däremot synes det ej vara erforderligt att vid underställda förband bevara flera exemplar av nämnda order. Kommittén anser sig därför kunna föreslå, att militärområdesorder (militärbefälsorder) gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Dock synes ett exemplar tills vidare böra bevaras vid varje förband inom militärområdet. Inom de flesta militärområden utgiva tjänstegrenscheferna anvisningar,

orienteringar etc., som tillställas förbanden. Serierna benämnas olika, t. ex. »anvisningar och meddelanden», »tjänstegrensanvisningar» och »orienteringar». Det vill synas, som om dessa av tjänstegrenschef utgivna anvisningar (motsvarande) kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Av stabschef inom militärbefälsstab utfärdade order utsändas på sina håll för orientering till förbanden. Dessa stabsorder torde likaledes vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. 6. Order utfärdade inom regemente (motsvarande) m. m. Generalorder för armén nr 2302/1930 (TLB nr 129) innehåller föreskriften, att regementsorder efter 10 år må gallras vid samtliga expeditioner inom ett regemente utom vid truppavdelningen, intendenturavdelningen och kassaförvaltningen. Dessutom skall ett exemplar bevaras vid 1. kompaniets expedition. Kommittén anser, att endast originalexemplar (arkivexemplar) av regementsorder (motsvarande) och depåorder behöver sparas för framtiden. Samtliga övriga exemplar av dessa order torde vara gallringsbara. Enligt kommitténs mening synes gallringen böra ske då de ej längre erfordras för tjänsten. Sålunda föreslagna bestämmelser torde böra gälla jämväl inom regemente utfärdade regementsdagorder, regementsstabsorder, dagmajorsorder, regementsexpeditionsskrivelser, anvisningar från tjänstegrenschef, skojorder, kursorder, tyganstaltsorder, verkstadsorder (verkstadsmeddelanden) och liknande order. Ovanberörda generalorder för armén nr 2302/1930 (TLB nr 129) föreskriver, att bataljonsorder efter 10 år må gallras vid samtliga kompaniexpeditioner Utom 1. kompaniets expedition. Då bataljonsorder enligt nu gällande organisation ej innehålla några upplysningar av betydelse för en framtida forskning, anser sig kommittén kunna förorda en gallring av samtliga exemplar av dessa order. Gallringen synes kunna ske redan efter 1 år. Kommittén är något tveksam med avseende på möjligheten att retroaktivt gallra originalexemplar av bataljonsorderna. De förändringar, som lett till nu gällande organisation, ha ej genomförts vid en bestämd tidpunkt vid samtliga förband, och det är därför vanskligt, att föreslå generella gallringsbestämmelser med retroaktiv verkan. Det är vidare tänkbart, att nämnda order från tiden för den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 kunna bliva av värde för den framtida forskningen. Kommittén förordar därför, att gallringen av originalexemplar (arkivexemplar) tills vidare bör omfatta tiden fr. o. m. den 1 januari 1946. Om gallring av kompaniorder synes böra gälla detsamma som föreslagits för bataljonsorder. Bataljonsorder och kompaniorder (motsvarande) torde därför böra gallras efter 1 år med undantag av originalexemplar (arkivexemplar) för tiden före den 1 januari 1946, vilka synas tills vidare böra bevaras.;

7. Order utfärdade inom försvarsområdesstab och infanteribefälhavarestab. Vad i det föregående föreslagits om regementsorder torde även böra tillämpas för gallring av inom försvarsområdesstab utfärdade försvarsområdesorder, särskilda försvarsområdesorder avseende hemvärnet och försvarsområdesstabsorder ävensom av inom infanteribefälhavarestab utfärdade infanteribefälhavarorder (infanteriorder). 8. Hemvärnskretsorder och hemvärnsområdesorder. Hemvärnskretsorder och hemvärnsområdesorder översändas i många fall för orientering till truppförband eller försvarsområdesstab. De synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

II. Serier utgivna vid staber och förband tillhörande marinen. a) U p p h ö r d a

serier.

1. Högkvartersorder serie M. Under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 av chefen för marinen utfärdade Högkvartersorder serie M innehållande order om hempermittering synas kunna gallras omedelbart. 2. Order utfärdade av stationsbefälhavare m. fl. Liksom inom armén förekomma inom marinen vissa avslutade serier av order, som utfärdats av chefer för stabsorgan eller kårer, vilka på grund av förändringar i försvarsorganisationen indragits eller ersatts av andra. Under den tid som omfattas av kommitténs undersökningar ha order utfärdats av följande chefer tillhörande denna kategori: stationsbefälhavare (till 1937), chefer för underofficers- och sjömanskårer (till 1937), chefen för skeppsgossekåren (till 1939) och kommendanter i kustfästningar (till 1942). Enligt kommitténs mening böra originalexemplar (arkivexemplar) av samtliga dessa slag av order bevaras för framtiden, medan övriga exemplar kunna gallras omedelbart. 3. Sjöfartsmeddelanden och luftbevakningsorder utsända från marindistriktsstab. Under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 från marindistriktsstab utsända sjöfartsmeddelanden, innehållande uppgifter om minor, vrak och ishinder, synas böra bevaras för framtiden i originalexemplar (arkivexemplar),

medan övriga exemplar omedelbart torde kunna gallras. Sak samma synes böra gälla från marindistriktsstab under samma tid utsända luftbevakningsorder. 4. Kompaniorder. Kompanierna vid örlogsstationerna ha numera utgått ur organisationen. Av de vid dessa kompanier utfärdade orderna synes det vara lämpligt, att originalexemplar (arkivexemplar) bevaras för framtiden. Övriga exemplar torde kunna gallras omedelbart. b) F o r t g å e n d e

serier.

1. Serier utsända från marinstaben. Marinstabens pressdetalj utger sedan år 1942 en publikation, benämnd Marinpress, innehållande notiser, utdrag ur tidningar och tidskrifter och dylikt. Fr. o. m. år 1946 tillställes Marinpress ej de förband, som beröras av detta gallringsförslag. Vid förband förvarade exemplar av Marinpress för åren 1942 —1945 synas ej längre vara av någon betydelse för tjänsten och föreslås därför till gallring omedelbart. Marinstabens polisdetalj utger sedan år 1943 en publikation, benämnd Underrättelser för marinens polisväsende. Den utkommer ungefär en gång i månaden och innehåller uppgifter om rymmare, efterspanade m. m. I serien ingående nummer synas vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. 2. Kustartilleriorder och Meddelanden från kustartilleriinspektionen. Kustartilleriorder utfärdades 1902 — den 30 juni 1941 av chefen för kustartilleriet och utfärdas fr. o. m. den 1 juli 1941 av inspektören för kustartilleriet. Det torde vara lämpligt, att ett exemplar tills vidare bevaras vid varje kustartilleriförsvarsstab och självständigt kustartilleriförband. Övriga exemplar torde däremot kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Publikationen Meddelanden från kustartilleriinspektionen, utbildningsavdelningen, som började utgivas år 1946, innehåller riktlinjer och föreskrifter för utbildningsarbetet vid förbanden. De torde kunna vara av betydelse de närmaste åren sedan de utgivits men synas därefter vara gallringsbara. Kommittén anser, att dessa Meddelanden böra gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 3. Meddelanden från övriga inspektionsmyndigheter. Publikationerna Cirkulärmeddelanden från inspektören för sjöartilleriet, Cirkulärmeddelanden från inspektören för utbåtsvapnet och Underrättelser och meddelanden från inspektören för minväsendet innehålla uppsatser och

sammanställningar ur tidningar och tidskrifter rörande respektive vapen och synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Sak samma torde kunna gälla numera upphörda Cirkulärmeddelanden från inspektören för torped- och utbåtsvapnen. 4. Kustflottans order. Chefen för kustflottan utfärdar flera olika slag av order, gemensamt kallade kustflottans order. För orientering översändas dessa order ofta till olika myndigheter, t. ex. marindistriktsstaber och örlogsstationer. Dessa exemplar av kustflottans order synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 5. Order utfärdade av chefen för sjövärnskåren. Av chefen för sjövärnskåren utfärdade kårorder började utgivas den 1 november 1941 och översändas bland annat till örlogsstationerna. De innehålla uppgifter om personalregistrering m. m. och torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 6. Eskaderorder och övningsorder. För orientering till marindistriktsstab eller örlogsstation översända eskaderorder (utfärdade av eskaderchef) och övningsorder (utfärdade av chefen för sjökrigsskoleavdelningen) synas vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. 7. Marindistriktsorder. Marindistriktsorder började utfärdas år 1937. Av dessa order synas originalexemplar (arkivexemplar) böra bevaras för framtiden, medan till avdelningar och expeditioner inom marindistriktsstaben ävensom till underställda myndigheter översända exemplar torde vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. Dock torde ett exemplar tills vidare böra bevaras vid varje underställd kustartilleriförsvarsstab, örlogsstation och örlogsdepå. Av från marindistriktsstab utsända meddelanden av orderkaraktär synas originalexemplar (arkivexemplar) böra undantagas från gallring, medan övriga exemplar torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 8. Varvsorder. I den mån varvsorder (utfärdade av chef för örlogsvarv) översändas till marindistriktsstab, örlogsstation eller annan av detta gallringsförslag berörd myndighet synas de kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

39 9. Stationsorder m. m. Vid örlogsstation utfärdas olika slag av order. Om stationsorder, cirkulärstationsorder, tjänstemeddelanden utfärdade av stationschef, skolorder, kursorder, kasernorder, avdelningsorder, vid örlogsstation utfärdade idrottsförbandsorder, idrottsorder, idrottsmeddelanden och liknande order synes böra gälla, att originalexemplar (arkivexemplar) bevaras för framtiden medan övriga exemplar skola gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Vid örlogsstations kasernavdelning (kaserndetalj, depådetalj) utfärdade tillfälliga meddelanden av orderkaraktär (»order och meddelanden») torde i samtliga exemplar kunna gallras efter 1 år. 10. Depåorder m. m. Vad som ovan föreslagits i fråga om stationsorder m. m. synes böra gälla även depåorder och andra order utfärdade vid örlogsdepå. 11. Kustartilleriförsvarsorder m. m. Kustartilleriförsvarsorder, d. v. s. order utfärdade av chef för kustartilleriförsvar, började utgivas år 1942. Av dessa order synas originalexemplar (arkivexemplar) böra bevaras för framtiden, medan till avdelningar och expeditioner ävensom till underställda förband inkomna kustartilleriförsvarsorder torde vara gallringsbara då de ej längTe erfordras för tjänsten. Dock torde ett av de vid underställt kustartilleriförband förvarade exemplaren tills vidare böra undantagas från gallring. Av order och meddelanden utfärdade inom kustartilleriförsvarsstab, t. ex. stabsorder, fortifikationsorder (fortifikationsförvaltningsorder), verkstadsorder (verkstadsförvaltningsorder) och tygförvaltningsmeddelanden (tygförvaltningsorder) synas originalexemplar (arkivexemplar) böra bevaras för framtiden, medan övriga exemplar torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 12. Regementsorder, bataljonsorder, kompaniorder m. m. Av regementsorder (motsvarande), skolorder, kursorder, idrotts- och skyttemeddelanden samt liknande order utfärdade inom förband vid kustartilleriet ävensom av regementsexpeditionsskrivelser synas likaledes originalexemplar (arkivexemplar) böra bevaras för framtiden, medan övriga exemplar vid expeditioner och avdelningar inom förbandet torde vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. Om order utfärdade vid bataljoner, kompanier, sektioner, spärrar och andra underavdelningar av kustartilleriförband synes böra gälla vad i det föregående

sagts om bataljonsorder och kompaniorder vid armén. Kommittén föreslår därför, att sådana order vid kustartilleriet gallras efter 1 år med undantag av originalexemplar (arkivexemplar) för tiden t. o. m. den 31 december 1945, som synas tills vidare böra undantagas från gallring. III. Serier utgivna vid staber och förband tillhörande

flygvapnet.

1. Flygvapenorder. Flygvapenorder äro sedan den 1 juli 1940 uppdelade i två serier, flygvapenorder A och flygvapenorder B. Flygvapenorder A innehålla föreskrifter, som gälla tills de genom ny order uttryckligen upphävas, flygvapenorder B beröra personalens tjänstgöringsförhållanden (anställning, befordran, kommendering o. d.). Av flygvapenorder torde ett exemplar tills vidare böra bevaras vid varje förband inom flygvapnet, medan övriga exemplar synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 2. Serier utsända från flygstaben. Underrättelser från flygledningen, tidigare Underrättelser från flygstaben, utsändas sedan år 1940, Meddelanden från flygstabens studiecentral sedan år 1948. Serierna innehålla aktuella upplysningar om flygvapnet och torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Meddelanden rörande flygsäkerheten, som utsändas från flygstabens flygsäkerhets- och haveriavdelning, innehålla anvisningar m. m. för flygsäkerhetstjänsten. De torde likaledes kunna föreslås till gallring då de ej längre erfordras för tjänsten. 3. Eskaderorder. Av chef för flygeskader utfärdade order, eskaderorder, innehålla uppgifter om personalens tjänstgöringsförhållanden m. m. De torde vid förbanden kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 4. Flottiljorder m. m. Generalorder för flygvapnet nr 271/1939 innehåller föreskriften, att flottiljorder efter 10 år må gallras vid divisionsexpeditioner. Enligt kommitténs förmenande äro samtliga exemplar av flottiljorder utom originalexemplar (arkivexemplar) gallringsbara. Gallringen torde böra verkställas då de ej längre erfordras för tjänsten. Vad här föreslagits om flottiljorder synes även böra gälla gallring av depåorder, meddelanden av orderkaraktär, skolorder, kursorder, tekniska flottiljorder, materielavdelningsorder, verkstadsorder och liknande order.

41 Signalavdelningsorder, som utfärdas vid flygflottiljs signalavdelning, innehålla endast föreskrifter för signaltjänsten inom flottiljen och torde helt sakna värde för framtiden. Samtliga exemplar torde kunna gallras efter 1 år. 5. Divisionsorder. Divisionsorder torde av samma skäl, som anförts för förslaget om gallring av bataljons- och kompaniorder inom armén, kunna gallras efter 1 år med undantag av originalexemplar (arkivexemplar) för tiden t. o. m. den 31 december 1945, som synas tills vidare böra undantagas från gallring. IV. Överkommendantsorder, garnisonsorder, kommendantsorder m. m. Order ha sedan gammalt utfärdats av kommendant (överkommendant, platsbefälhavare) i förläggningsort. Orderna benämnas överkommendantsorder, garnisonsorder eller kommendantsorder. De innehålla föreskrifter om kommenderingar, vakttjänst m. m. Enligt kommitténs mening torde det vara möjligt att gallra överkommendantsorder, garnisonsorder och kommendantsorder då ej längre erfordras för tjänsten. Gallringen synes dock ej böra ske av hos förbanden eventuellt förvarade originalexemplar (arkivexemplar) av garnisonsorder och kommendantsorder. Sak samma torde böra gälla för skjutbaneorder (»tjänstemeddelanden från domänofficeren»), som innehålla planer för fördelning mellan vederbörliga förband av tider för användning av skjutbanor. V. Serier utsända från försvarsstaben. Meddelanden från försvarsstabens signaltjänstavdelning, som utgivas sedan 1948, torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Från försvarsstabens utrikesa.vdelning under åren 1940—1946 utsända Meddelanden innehålla uppgifter ur tidningar och tidskrifter av militär och utrikespolitisk art och synas numera sakna värde för förbanden, varför de torde kunna gallras omedelbart. Från år 1943 utger nämnda avdelning Stabsorienteringar, en serie, som år 1947 uppdelades i Chefsorienteringar och Stabsorienteringar, av vilka de sistnämnda äro av två slag, Veckoorienteringar och Specialorienteringar. I den mån dessa olika orienteringar tillställas förbanden, torde de vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. Försvarsstabens press- och filmavdelning (före den 1 juli 1946 försvarsstabens pressdetalj) utger en serie Från pressfronten, som innehåller utdrag ur artiklar i tidningar och tidskrifter och är avsedd för, bland andra, förban-

dens informationsofficerare. Serien synes vara gallringsbar då den ej längre erfordras för tjänsten. Av försvarsstabens press- och filmavdelning (före den 1 december 1947 av försvarsstabens upplysningsavdelning) utges en serie, benämnd Utrikes. Publikationen, som började utkomma år 1946, består av utdrag ur artiklar i tidningar och tidskrifter och är avsedd att ligga till grund för upplysningsverksamheten vid förbanden. Serien torde kunna gallras då den ej längre erfordras för tjänsten. Försvarsstabens bildningsdetalj utger sedan år 1945 en månatlig publikation, benämnd Biblioteket, med råd och upplysningar för bibliotekarierna vid förbanden. Denna synes kunna gallras då den ej längre erfordras för tjänsten. Sak samma synes kunna gälla Meddelanden från försvarsstabens bildningsdetalj, en serie, som började utkomma 1948 och som innehåller anvisningar i undervisnings- och upplysningsfrågor. Försvarsstabens socialdetalj började år 1948 utgiva publikationen Meddelanden från socialdetaljen. Den utkommer i tre serier: A, B och C, av vilka serien A är avsedd att bliva en »handbok» över de bestämmelser, som gälla för den militära socialvården. Meddelanden från socialdetaljen torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. VI. Serier utgivna av centreda förvaltningsmyndigheter. 1. Serier utgivna av arméförvaltningens tygavdelning. År 1941 började arméförvaltningens tygdepartement utsända publikationen Tekniska meddelanden med föreskrifter för handhavande m. m. av tygmateriel (TLA 1941 s. 242). Serien har numera ersatts av Tekniska order. Enligt vad som under hand inhämtats synes det för närvarande ej vara möjligt att föreslå någon bestämmelse om gallring av dessa serier. Tekniska meddelanden och Tekniska order torde därför böra bevaras tills vidare. Jämväl de Tygverkstadsmeddeländen, som alltsedan 1942 (TLA 1942 s. 31) utges av arméförvaltningens tygavdelning (tygdepartement) och som innehålla föreskrifter rörande verkstadsdriften vid arméns tygverkstäder, synas böra tills vidare undantagas från gallring. 2. Serier utgivna av marinförvaltningen. Av marinförvaltningen utges sedan 1944 en serie Tekniska meddelanden, innehållande föreskrifter m. m. av teknisk natur. Sedan 1 januari 1948 är serien uppdelad på Tekniska meddelanden upplaga A och Tekniska meddelanden upplaga B. Upplaga A innehåller orienteringar av mera allmän karaktär, upplaga B föreskrifter m. m. av mera speciell natur. I upplaga B publi-

cerade föreskrifter gälla intill dess de uttryckligen upphävts eller ersatts av nya. Tekniska meddelanden för tiden t. o. m. den 31 december 1947 liksom Tekniska meddelanden upplaga A fr. o. m. den 1 januari 1948 synas böra bevaras tills vidare, medan Tekniska meddelanden upplaga B torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 3. Serier utgivna av flygförvaltningen. Flygförvaltningen började år 1940 utge en cirkulärsamling omfattande ekonomiska förvaltningsbeslut. Serien benämnes sedan år 1944 Ekonomiska föreskrifter för flygvapnet (Ekof). Enligt kommitténs mening synes denna serie kunna gallras då den ej längre erfordras för tjänsten, dock torde ett exemplar tills vidare böra bevaras vid varje förband inom flygvapnet. För den tekniska tjänsten vid flygvapnet gällande föreskrifter återfinnas huvudsakligen i den av flygförvaltningen utgivna publikationen Teknisk order, som började utkomma år 1937. Föregångare till Teknisk order voro Instruktioner Flyg och Instruktioner Motor, vilka publikationer utsändes av tekniska byrån inom dåvarande flygstyrelsen. Genom dessa instruktioner fastställda, ännu gällande bestämmelser äro inarbetade i publikationen Teknisk order. Orderna äro grupperade efter klassifikationssystem. Så snart en viss materieltyp utgått, föreskrives genom en teknisk order, att alla de order, som hänföra sig till denna typ, skola förstöras. Dock skall enligt Teknisk order nr 80—1 vid varje flygflottilj finnas ett exemplar, innehållande samtliga utfärdade order. Kommittén föreslår, att ifrågavarande bestämmelser infogas i gallringskungörelsen. VII. Serier utgivna av försvarets socialbyrå. Försvarets socialbyrå utsänder publikationerna Meddelanden, Rekryteringsrapporter och Rekryteringscirkulär. Meddelanden, som började utkomma år 1934 och i regel utsändas en gång per vecka, innehålla uppgifter om lediga platser och torde utan olägenhet kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Rekryteringsrapporter utkomma alltsedan år 1934 ungefär en gång i veckan under rekryteringsperioden och innehålla sammanställningar av uppgifter om utfallet av rekryteringen vid de olika förbanden. Dessa rapporter torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Rekryteringscirkulär utkomma sedan år 1944 åtta a tio gånger om året och innehålla föreskrifter för rekryteringsarbetets bedrivande. Dessa föreskrifter äro i regel av betydelse endast under den närmaste rekryteringsperioden men kunna stundom behövas även för en längre tid. Rekryteringscirkulär torde böra gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

44 VIII. Civilförsvarsorder. Civilförsvarsorder utfärdade av civilförsvarschef tillställas i vissa fall förband och staber, som detta gallringsförslag avser. Orderna innehålla uppgifter rörande personal ävensom föreskrifter och anvisningar m. m. och synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. IX. Underrättelser från

luftfartsmyndigheten.

Publikationen Underrättelser från luftfartsmyndigheten utsändes under tiden 1935—30 juni 1947 av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och utges fr. o. m. den 1 juli 1947 av luftfartsstyrelsen. Denna publikation är uppdelad i olika serier och innehåller föreskrifter, anvisningar och meddelanden, som avse luftfart. Årligen meddelas i ett nummer av underrättelserna vilka av dessa föreskrifter m. m. som fortfarande gälla. Det vill synas som om underrättelser, som innehålla ej längre gällande bestämmelser, skulle kunna gallras. Kommittén föreslår därför, att Underrättelser från luftfartsmyndigheten gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

Personalredovisningshandlingar m. m. För redovisning av personal gäller förordningen den 30 december 1941 (nr 969) angående inskrivning och redovisning av värnpliktiga samt deras tjänstgöring m. m. (inskrivningsförordningen) ävensom genom generalorder den 21 april 1942 fastställd personalinstruktion. Bestämmelser om gallring av vissa personalredovisningshandlingar funnos i generalorder för armén nr 3093/1939 (TLB nr 199), som jämlikt generalorder för armén nr 2383/1942 (TLB s. 359) upphörde att gälla fr. o. m. dagen för ikraftträdandet av personalinstruktionen. Här föreskrevs, att inflyttningskort voro gallringsbara efter utgången av första kalenderåret efter inkomståret samt mönstringsanmälningar, adressanmälningar och kvitton å värnpliktskort efter utgången av tredje kalenderåret efter inkomståret. Vidare voro liggare över inflyttade värnpliktiga, liggare över utflyttade värnpliktiga, inkomna skrivelser från värnpliktiga eller andra enskilda personer (dock icke ansökningar, vara beslut av myndighet tecknats), diarier angående tillstånd att få tjänstgöra vid annat truppförband, diarier angående uppskov, januarihandlingar, handlingar angående tillstånd att få tjänstgöra vid annat truppförband och handlingar angående uppskov gallringsbara efter utgången av tionde kalenderåret efter det år handlingarna upprättats eller inkommit. Bestämmelserna medgåvo slutligen gallring av stamrullor (äldre), årsredovis-

45 ningshandlingar samt värnplikts- och Iäkarkort efter utgången av tionde kalenderåret efter vederbörlig årsklass avgång ur värnpliktsåldern. Personalinstruktionen innehåller i några fall föreskrifter om makulering av handlingar. Vidare har centrala värnpliktsbyrån gång efter annan utsänt bestämmelser om förstöring av vissa till personalredovisningen hörande handlingar. Kommittén har emellertid ej funnit erforderligt att i varje särskilt fall anföra de föreskrifter härutinnan, som finnas i personalinstruktionen eller utsänts av centrala värnpliktsbyrån. a) U p p h ö r d a

serier.

1. Rullor (stamrullor) för fast anställd personal. Vid förband tillhörande armén, marinen och flygvapnet redovisades tidigare den fast anställda personalen i rullor (stamrullor), i vissa fall förda på eller kompletterade av kort. Dessa rullor (motsvarande) synas böra undantagas från gallring. 2. Tjänsteförteckningar. Vid förband tillhörande armén och flygvapnet förvarade tjänsteförteckningar för officerare och underofficerare med vederlikar synas böra bevaras för framtiden. Sak samma torde få gälla vid flygvapnets förband befintliga uppgifter till komplettering av tjänsteförteckning. 3. Placeringsliggare och placeringsrullor. Jämlikt bestämmelser i 'äldre instruktioner för expeditionstjänsten vid arméns förband upplagda placeringsliggare avseende officerares och underofficerares med vederlikar placering vid staber och kompanier samt i särskilda befattningar synas böra undantagas från gallring. Sak samma föreslås gälla för placeringsrullor vid marinen. 4. Stamrullor samt avgångs- och restlängder för värnpliktiga. För redovisningen av värnpliktiga upprättades före år 1919 stamrulla, varmed var förenad avgångs- och restlängd. Jämlikt generalorder för armén nr 3093/1939 (TLB nr 199) fingo såsom ovan framhållits stamrullor gallras efter utgången av tionde kalenderåret efter vederbörlig årsklass avgång ur värnpliktsåldern. Enligt kommitténs mening är en gallring av stamrullorna olämplig, enär de kunna tänkas bliva av värde för forskningen. Det synes därför vara önskvärt, att stamrullorna — jämte register — bevaras för framtiden. Avgångs- och restlängder torde däremot utan olägenhet kunna gallras omedelbart.

5. Värnpliktssedlar. Intill år 1918 upprättades värnpliktssedel för varje i stamrulla eller i avgångs- och restlängd uppförd värnpliktig. Värnpliktssedlarnas uppgifter återfinnas i stamrullorna. Det torde under sådana förhållanden vara möjligt att föreslå värnpliktssedlar till omedelbar gallring. 6. Alfabetiska register. Alfabetiska register, d. v. s. register över inom rullföringsområde rullförda värnpliktiga, synas böra undantagas från gallring. 7. Namnrullor vid örlogsstationer. Vid örlogsstationer upprättades tidigare namnrullor, som innehöllo uppgifter om manskapets nummer, namn, födelsetid, födelseort, adress, inryckningsdag och hemförlovningsdag. Enär de viktigaste av dessa uppgifter återfinnas i arkivmaterial, som avses bliva undantaget från gallring, kunna namnrullorna ej tillmätas något värde för framtiden. De synas därför kunna gallras omedelbart. 8. Beväringsrullor. För mönstring av å sjömanshus inskrivna värnpliktiga hade sjörullföringsbefälhavare tidigare att årligen upprätta och till sjömanshusombudsman översända särskild beväringsrulla. Under åren 1926—1942 återsändes denna rulla till sjörullföringsbefälhavaren. Beväringsrullorna torde utan olägenhet kunna gallras omedelbart. 9. Förhållningsböcker m. m. För stammanskap vid flottan begagnades tidigare förhållningsböcker, fr. o. m. år 1937 benämnda tjänstgöringsböcker, och beklädnadsböcker. Förhållningsböckerna och tjänstgöringsböckerna lämnades till vederbörande vid hans avgång ur krigstjänst. Fr. o. m. år 1937 avskildes dock de delar av böckerna, som innehöllo uppgifter om bestraffningar, tillrättavisningar och sjukdomar. Dessa delar av förhållningsböckerna och tjänstgöringsböckerna arkiverades vid örlogsstationerna och torde med hänsyn till att deras innehåll återfinnes i stamrullorna kunna gallras omedelbart. Sak samma gäller ovannämnda beklädnadsböcker. För värnpliktiga vid flottan upplades förhållnings- och beklädnadsböcker, fr. o. m. år 1938 kallade tjänstgörings- och beklädnadsböcker, i personalinstruktionen benämnda tjänstgöringsböcker. Jämlikt personalinstruktionen bilaga 1 skall tjänstgöringsboken vid den värnpliktiges avregistrering makuleras.

47 I och med införandet av tjänstgöringskort och ett nytt system för redovisning av den värnpliktiges beklädnad har uppläggningen av nya tjänstgörings- och beklädnadsböcker upphört. De torde ej ha någon betydelse för forskningen och synas kunna gallras efter den värnpliktiges avgång ur värnpliktsåldern. 10. Tillkomst- och avgångsrullor ävensom liggare över avpolletteringssedlar vid örlogsstationer. Tidigare vid örlogsstationerna över manskapet upprättade tillkomst- och avgångsrullor ävensom liggare över avpolletteringssedlar torde med hänsyn till att innehållet i desamma återfinnes i stamrullorna kunna föreslås till omedelbar gallring. 11. Kompanikort. Tidigare vid örlogsstationerna förda kompanikort innehållande uppgifter om manskapets tjänstgöringsförhållanden synas kunna gallras omedelbart. 12. Kortregister över förordnanden och konstitueringar vid örlogsstationer. Vid örlogsstationer tidigare upprättade kortregister över förordnanden och konstitueringar torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 13. Rullföringskort. Vid kustartilleriregemente över värnpliktiga studenter och likställda m. fl. förda rullföringskort torde kunna gallras omedelbart, enär uppgifterna å dessa finnas å stamkort. 14. Registerkort angående värnpliktigas familjebidrag och hemortslöner. Under åren 1939—1946 använda registerkort angående värnpliktigas familjebidrag och hemortslöner torde kunna föreslås till omedelbar gallring. 15. Redovisningshandlingar jämlikt arméorder den 3 maj 1940. Personalkort (personalkort 1 och personalkort 2), personaluppgifter, placeringsuppgifter, personalrapporter, personalrekvisitioner, avgångsuppgifter och rapporter över personalläget, föreskrivna genom provisoriska bestämmelser för personalcirkulation och redovisning av personal vid mobiliserade förband tillhörande armén (fastställda genom arméorder den 3 maj 1940, avd O nr 14: 18) torde kunna föreslås till omedelbar gallring.

16. Handlingar angående redovisning av landstormsmän. För redovisningen av landstormsmän upprättades särskilda rullor, förteckningar och kort, vilka emellertid ej innehålla några upplysningar av vikt för forskningen utöver dem, som äro införda på stamkorten. Det synes därför vara möjligt att gallra landstormsrullor, befälsrullor 1929—1937, krigskort 1937—1942, förteckningar över icke värnpliktig personal och andra förteckningar upprättade i samband med personalredovisningen i landstormsområdesexpeditionerna. Gallringsbara torde även vara uppgifter å in- och utflyttade landstormsmän. I samtliga dessa fall torde gallringen med hänsyn till att ifrågavarande redovisning upphörde senast år 1942 kunna företagas omedelbart. 17. Register över medlemmar i föreningar för frivillig befälsutbildning (tidigare landstormsföreningar). Vid försvarsområdesstaber för anteckningar om genomgången utbildning tidigare förda register över medlemmar i föreningar för frivillig befälsutbildning (tidigare landstormsföreningar) torde tills vidare böra undantagas från gallring. 18. Mönstringsanmälningar. Av värnpliktiga tidigare till rullföringsbefälhavare årligen insända mönstringsanmälningar voro enligt generalorder för armén nr 3093/1939 (TLB nr 199) gallringsbara efter utgången av tredje kalenderåret efter inkomståret. Enligt kommitténs förmenande var denna gallringsföreskrift ändamålsenlig. Då mönstringsanmälningarna upphörde år 1942, torde gallringen kunna ske omedelbart. 19. Januarirapporter och januariuppgifter. Enligt tidigare bestämmelser skulle rullföringsbefälhavare årligen till inskrivningsbefälhavare insända rapporter över tillkomst och avgång bland värnpliktiga inom rullf öringsområde (januarirapporter) ävensom uppgifter å värnpliktiga inom rullföringsområde (januariuppgifter). På grundval av dessa rapporter och uppgifter sammanställde inskrivningsbefälhavare januarirapporter och januariuppgifter avseende hela inskrivningsområdet. Dessa insändes till lantförsvarsdepartementet t. o. m. år 1926, till lantförsvarets kommandoexpedition åren 1927—1937 och till chefen för armén åren 1937—1942. De insända januarirapporterna och januariuppgifterna förvaras numera i försvarsstaben. Jämlikt generalorder för armén nr 3093/1939 (TLB nr 199) voro hos inskrivningsbefälhavare förvarade januarihandlingar gallringsbara efter utgången av tionde kalenderåret efter det år de upprättats. Enligt kommitténs

uppfattning torde gallringen kunna omfatta såväl i inskrivningsexpeditionernas som i rullföringsexpeditionernas arkiv förvarade januarirapporter och januariuppgifter (januarihandlingar) och kunna verkställas omedelbart. 20. Uppgifter på uppskov med tjänstgöring. I samma ordning som i det föregående omtalats beträffande av inskrivnmgsbefälhavare upprättade januarirapporter insändes redogörelse för av inskrivningsbefälhavare beviljade uppskov med tjänstgöring för värnpliktiga inom inskrivningsområde, fr. o. m. år 1927 benämnd uppgift på uppskov med tjänstgöring. Då de insända exemplaren förvaras i arméstaben, torde det vara möjligt att omedelbart gallra koncept till dessa redogörelser och uppgifter. 21. Bötessammandrag. Rullföringsbefälhavare insände årligen till inskrivningsbefälhavare sammandrag över bötesärenden inom rullföringsområde (bötessammandrag). Inskrivningsbefälhavare upprättade sammandrag över bötesärenden inom inskrivningsområde, av vilka ett exemplar överlämnades till lantförsvarets kommandoexpedition, fr. o. m. år 1938 till arméstaben. Detta exemplar förvaras för närvarande i försvarsstaben. På grund av att de i försvarsstaben arkiverade exemplaren förutsättas bliva bevarade för framtiden torde det vara möjligt att omedelbart gallra i rullföringsexpeditionernas och inskrivningsexpeditionernas arkiv befintliga bötessammandrag. 22. Längduppgifter. Med ledning av inskrivnings- och inskrivningstilläggslängder upprättade rullföringsbefälhavare t. o. m. år 1918 uppgifter å kroppslängden för värnpliktiga tillhörande rullf öringsområdet. Uppgifterna insändes till inskrivningsbefälhavaren, som med ledning av dem upprättade längduppgifter för inskrivningsområde. Fr. o. m. år 1919 upprättade inskrivningsbefälhavaren uppgifterna direkt med ledning av inskrivningslängderna. Inskrivningsbefälhavarens uppgifter insändes till försvarsdepartementet, fr. o. m. år 1938 till arméstaben. De förvaras för närvarande i försvarsstaben. Enär de i försvarsstaben arkiverade exemplaren förutsättas bliva bevarade för framtiden, torde de i rullföringsexpeditionernas och inskrivningsexpeditionernas arkiv förvarade längduppgifterna kunna gallras omedelbart. 23. Diverse liggare. I samband med personalredovisningen fördes liggare över rekvisitioner rörande avflyttade, i tjänstgöring varande värnpliktiga, liggare över inflyttade 4

50 värnpliktiga (diarier över tillkomst), liggare över utflyttade värnpliktiga (diarier över avgång), liggare (diarier) över värnpliktigas flyttning inom rullföringsområde, liggare över värnpliktiga, som blivit omförda från en årsklass till en annan, liggare över av inskrivningsbefälhavare beviljade tillstånd att få tjänstgöra vid annat truppförband (diarier angående tillstånd att få tjänstgöra vid annat truppförband) och liggare över av inskrivningsbefälhavare beviljade uppskov med värnpliktstjänstgöring (på sina håll kallade uppskovsdiarier). Jämlikt generalorder för armén nr 3093/1939 (TLB nr 199) voro liggare över inflyttade värnpliktiga, liggare över utflyttade värnpliktiga, liggare över av inskrivningsbefälhavare beviljade tillstånd att få tjänstgöra vid annat truppförband och liggare över av inskrivningsbefälhavare beviljade uppskov med värnpliktstjänstgöring gallringsbara efter utgången av tionde kalenderåret efter det år desamma upprättats eller inkommit. Enligt kommitténs förmenande kunna samtliga dessa liggare föreslås till omedelbar gallring. 24. Diverse förteckningar. I rullföringsexpeditionernas arkiv förvarade förteckningar över värnpliktiga, som vid mobilisering skulle inkallas av annan än rullföringsbefälhavare, förteckningar över krigsplacerade värnpliktiga, förteckningar över frikallade värnpliktiga, som skulle underkastas efterbesiktning, förteckningar över expeditions- och arkivbiträden, förteckningar över till värnpliktstjänstgöring inkallade värnpliktiga och register över inkallelser torde kunna gallras omedelbart. 25. Diverse handlingar rörande personalredovisningen m. m. Det synes vara möjligt att utan vidare föreslå följande numera upphörda serier av handlingar rörande personalredovisningen till omedelbar gallring: 1) Anmälningslistor (listor med uppgifter om flyttning m. m. upprättade av pastorsämbete, i Stockholm roteman). 2) Meddelanden från pastorsämbete (i Stockholm roteman) att anledning att upprätta anmälningslistor saknas. 3) Meddelanden från regementschef (motsvarande) att avtal träffats med värnpliktig om fast anställning. 4) Meddelanden från regementschef (motsvarande) att manskap tillhörande reserven avgått. 5) Uppgifter rörande tjänste- eller yrkesgren upprättade genom försorg av regementschef (motsvarande). 6) Förteckningar över värnpliktiga som uraktlåtit att fullgöra mönstring. 7) Utdrag av förteckning å anmälningsförsummelse. 8) Meddelanden rörande utfallet av bötespåföring.

51 9) Uppgifter från länsstyrelse (överståthållarämbetet) angående av värnpliktiga erlagda böter. 10) Koncept till tjänstgöringssammandrag avseende flottan och kustartilleriet samt koncept till kvartalsuppgifter över i tjänst varande värnpliktiga avseende kustartilleriet. 11) Koncept till framställningar till polismyndighet angående delgivning av order om värnpliktstjänstgöring. 12) Förteckningar över värnpliktssedlar (värnpliktskort). 13) Till landstormsområdesbefälhavare översända förteckningar över dubblettkort och läkarkort. 14) Kvitton å värnpliktskort. 15) Av rullföringsbefälhavare för inryckning upprättade avlämningsrullor över värnpliktiga. 16) Av sjörullföringsbefälhavare för inryckning upprättade mottagningsrullor över värnpliktiga. 17) Förteckningar över värnpliktiga, som sakna inskrivningsbok eller dubbl ettkort. 18) Förteckningar över förfallolöst uteblivna. 19) Från pastorsämbete (motsvarande) inkomna svar på förfrågan angående adress. 20) Flyttningsanmälningar från sjömanshus. 21) Meddelanden till rullföringsbefälhavare om hemförlovning. 22) Handlingar angående omregistrering jämlikt generalorder för armén nr 1532/1942 (TLB s. 237) respektive generalorder för marinen nr 220/1942 ( T S C r l s . 41). ' 23) Präglingskort för fast anställd personal och förteckningar över personal, som skall tilldelas inskrivningsnummer, jämlikt av försvarsväsendets rullföringsnämnd 1941 utfärdad instruktion för uppläggning av register för personalredovisning bilaga 17. 24) Nummerförteckningar jämlikt generalorder för armén nr 1920/1942 (TLB nr 67) respektive generalorder för marinen nr 285/1942 (TS C: I s. 53). 25) Siffertabeller för kodifiering av uniformsstorlekar utsända av försvarsväsendets rullföringsnämnd 1941. 26) Uppgifter jämlikt generalorder för armén nr 5275/1940 (TLB s. 753) å fullgjord tjänstgöring för i tjänstgöring varande eller hempermitterade värnpliktiga. 27) Meddelanden från mobiliseringsavdelning (motsvarande) till under åren 1939—1945 krigsorganiserade förband angående ändringar i krigsplacering. 28) Koncept till skrivelser från rullföringsbefälhavare till regementsläkare angående värnpliktigs duglighet till krigstjänst 1939—1945. 29) Uppgifter å identitetsnummer 1939—1945.

52 30) Ansökningar om utbekommande av hemortslön från tiden för den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945. 31) Redovisningshandlingar för under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 utlämnade identitetsbrickor och terminslöneböcker. 32) Handlingar angående skatteavdrag samt diarier över från värnpliktiga inkomna ansökningar om avdrag på skatt på grund av militär tjänstgöring åren 1941—1942. 26. Handlingar rörande Finlandsfrivilliga 1939—1944. I samband med rekryteringen av Svenska frivilligkåren åren 1939—1940, Svenska arbetskåren i Finland år 1940, Svenska frivilligbataljonen år 1941 och frivilligkompaniet i Finland åren 1942—1944 upprättades åtskilliga handlingar. Svenska frivilligkårens och Svenska arbetskårens i Finland arkiv äro liksom rullor över frivilligbataljonens och frivilligkompaniets personal överlämnade till krigsarkivet och skola där bevaras för framtiden. Sak samma gäller arkiven bildade vid de kommittéer, som organiserade och utrustade dessa förband, nämligen Finlandskommittén, kommittén för arbetshjälp åt Finland och Finlandskommittén av 1941. På grund härav och med hänsyn till att uppgifter om tjänstgöring i Svenska frivilligkåren införts på stamkort synes det vara möjligt att med nedan nämnda undantag gallra de i samband med rekryteringen hos förbanden bildade handlingarna ävensom hos förbanden förvarade bevis över fullgjord tjänstgöring vid Svenska frivilligkåren och som krigsfrivillig i Finland. Följande serier synas vara gallringsbara: 1) Ansökningar till överbefälhavaren från värnpliktiga, som anmält sig till Svenska frivilligkåren, från värnpliktiga, som anmält önskan att inträda i Svenska arbetskåren i Finland, från värnpliktiga, som skulle deltaga i frivillig röjningstrupp i Finland, och från värnpliktiga, som anmält önskan att inträda som frivilliga i Finlands krigsmakt. 2) Bevis över fullgjord tjänstgöring vid Svenska frivilligkåren och som krigsfrivillig i Finland. 3) Inkomna handlingar angående Svenska frivilligkåren och Svenska arbetskåren i Finland. 4) Koncept till år 1940 utfärdade bevis (meddelanden) om tillstånd att vistas i Finland och om uppskov med militärtjänstgöring. 5) Av chefen för försvarsstaben utfärdade skrivelser att värnpliktiga entledigats från anställning som frivilliga vid Finlands krigsmakt. Samtliga handlingar torde böra gallras omedelbart. Diarier över ansökningar och förteckningar över finlandsfrivilliga, vilka handlingar upptaga ett ytterst obetydligt arkivutrymme, synas däremot av hänsyn till forskningen böra undantagas från gallring.

53 27. Handlingar upprättade i samband med bearbetnmg av 1941 års beredskapsmönstringsuppgifter. Kommittén har ingivit förslag att uppgifter från den jämlikt förordningen den 6 december 1940 (nr 971) år 1941 verkställda beredskapsmönstringen avsvenska, i riket mantalsskrivna, åren 1881—1925 födda män måtte överlämnas till statens rasbiologiska institut och att nämnda institut måtte bemyndigas att efter bearbetning av uppgifterna gallra desamma. I samband med bearbetningen av 1941 års beredskapsmönstringsuppgifter upplades på sina håll avgångsregister över utsändande av mönstringsblanketter, reversal, formulär, präglingsunderlag, avgångsregister avseende handlingar rörande beredskapsmönstringen, vilka skulle återkomma till rullf öringsområde, ävensom diarier och avgångsregister över inkomna respektive avsända dubblettkort. Dessa handlingar synas utan olägenhet kunna gallras omedelbart. Sak samma torde gälla, koncept till skrivelser och inkomna handlingar angående 1941 års beredskapsmönstring, koncept till förteckningar över till annan expedition översända dubblettkort, koncept till förteckningar över till annan expedition översända mönstringsuppgifter, reversal över mönstringsuppgifter ävensom övriga handlingar rörande denna mönstring (föranledda av generalorder för armén nr 2049/1941, TLB s. 511, respektive generalorder för marinen nr 327/1941, TS C: I s. 71). Jämlikt bestämmelserna i generalorder för armén n r l l 4 1 / 1 9 4 1 p . 5 (TLB nr 52) skulle i samband med bearbetningen av 1941 års beredskapsmönstringsuppgifter stamkort, läkarkort och läkarintyg för vissa värnpliktiga sammanföras till akter, benämnda arkivhandlingar. På vissa håll förvaras dessa akter alltjämt arkiverade såsom särskild serie med beteckningen arkivhandlingar jämlikt go 1141/1941 mom. 10. Enär stamkort, läkarkort och läkarintyg skola bevaras för framtiden, följer därav, att nämnda arkivhandlingar böra undantagas från gallring. 28. Handlingar föranledda, av lagen den 28 juni 1941 om semester för viss militär tjänstgöringstid m. m. Med stöd av lagen den 28 juni 1941 (nr 560) om semester för viss militär tjänstgöringstid m. m. ägde arbetstagare, som under år 1940 varit inkallad till tjänstgöring jämlikt 1936 års värnpliktslag § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2, tillgodoräkna sig dylik tid för att utfå semester, semesterlön eller ersättning härför. Sådan värnpliktig hade i enlighet med ovannämnda dag utfärdad kungörelse (nr 561) att hos militär myndighet göra ansökan om intyg angående tjänstgöringen. Dylika ansökningar, bestående av brevkort med tryckt, av den värnpliktige kompletterad text, förvaras till stort antal i rullföringsexpe-

54 ditionernas arkiv men ha ej längre någon betydelse för tjänsten. För forskningen äro de utan värde. Sak samma gäller på vissa håll upplagda diarier över ansökningar om intyg angående tjänstgöring för utbekommande av semesterersättning liksom av ansökningarna föranledda koncept till skrivelser med begäran om komplettering av uppgifter och upplysningar samt inkomna skrivelser. Ansökningar om intyg angående tjänstgöring jämlikt 1936 års värnpliktslag § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2, diarier över ansökningar och skriftväxling rörande tjänstgöring för utbekommande av semesterersättning torde därför kunna gallras omedelbart. b) F o r t g å e n d e

serier.

1. Stamkort m. m. Under tiden 1919—1941 upprättades för samtliga värnpliktiga värnpliktskort i två exemplar, benämnda stamkort och dubblettkort. Fr. o. m. år 1942 begagnas endast stamkort. Jämlikt generalorder för armén nr 3093/1939 (TLB nr 199) voro värnpliktskort gallringsbara efter utgången av tionde kalenderåret efter vederbörlig årsklass avgång ur värnpliktsåldern. Jämlikt generalorder för armén nr 1920/1942 (TLB nr 67) respektive generalorder för marinen nr 285/1942 (TS C: I s. 55) skulle kontroll verkställas av att samtliga uppgifter om fullgjord tjänstgöring, som voro införda å dubblettkort, jämväl återfunnos på stamkort, varvid i förekommande fall sistnämnda kort skulle kompletteras. Efter hand som kontrollen verkställts skulle dubblettkorten arkiveras intill utgången av år 1943 och därefter förstöras. Detta innebar alltså för arméns vidkommande en förkortning av den i nyssnämnda generalorder nr 3093/1939 föreskrivna gallringsfristen. I regel torde dubblettkorten därför redan vara gallrade. Erfarenheten har givit vid handen, att gallringsfristen för stamkorten var för kort. Fall ha förekommit, då behov uppstått att ha tillgång till stamkort, som blivit gallrade med stöd av ovannämnda bestämmelser. Jämväl för folkbokföringen kan det vara av intresse att under en längre tid efter vederbörandes avgång ur värnpliktsåldern kunna erhålla upplysningar ur stamkcrten. För forskningen torde det vara av värde att kunna utnyttja uppgifterna på dessa kort, vilka äro huvudkällan för kunskapen om de registrerades militära förhållanden. Enligt kommitténs förmenande böra därför stamkort undantagas från gallring. Trots ovanstående gallringsföreskrifter alltjämt bevarade dubblettkort torde däremot kunna gallras omedelbart. Till stamkorten hörande bifogningskort synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. I vissa fall upprättas ett särskilt kort, tillfälligt värnpliktskort, som synes vara. gallringsbart då det ej längre erfordras för tjänsten. Sak samma torde kunna gälla för de läkarkort, som utgöra bilagor till tillfälliga värnpliktskort.

55 2. Tjänstekort m. m. Tjänstekort upprättade jämlikt bestämmelse i personalinstruktionen mom. 15 torde av hänsyn till forskningen böra undantagas från gallring. Till tjänstekorten hörande bifogningskort synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. I samband med uppläggande eller komplettering av tjänstekort särskilt upprättade handlingar torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 3

- Uppgifter till kompletterande av generalrullan, m. m.

Uppgifter till kompletterande av generalrullan upprättas för viss personal vid marinen och förvaras i ett exemplar vid vederbörligt förband. Uppgifterna torde tills vidare böra undantagas från gallring. Sak samma gäller de tjänsteförteckningar, som vid förflyttning av personal upprättas med ledning av dessa uppgifter. 4. Läkarkort. Läkarkort, som upprättades under tiden 1919—1948, utgöra huvudkällan för kunskapen om de värnpliktigas krigsduglighet. Jämlikt generalorder för armén nr 3093/1939 (TLB nr 199) voro läkarkort gallringsbara efter utgången av tionde kalenderåret efter vederbörlig årsklass avgång ur värnpliktsåldern. Enligt kommitténs åsikt kunna emellertid läkarkorten tänkas bliva av betydelse för den framtida forskningen och de torde därför åtminstone tills vidare böra undantagas från gallring. Fr. o. m. år 1949 upprättade läkarkort (sjukkort) behandlas i avsnittet sjukredovisningshandlingar. 5. Läkarintyg upprättade jämlikt inskrivningsförordningen § 126 och § 160. Läkarintyg upprättade jämlikt inskrivningsförordningen § 126 och § 160 behandlas i avsnittet sjukredovisningshandlingar. 6. Protokoll vid sammanträde i granskningsnämnd. Protokoll vid sammanträde i granskningsnämnd jämlikt inskrivningsförordningen § 127 torde böra bevaras för framtiden. 7. Registreringsplåtar och identitetsbrickor. Registreringsplåtar och identitetsbrickor synas, ehuru de äro upptagna som registreringshandlingar i personalinstruktionen, ej vara att betrakta som arkiveller expeditionshandlingar och ha därför ej medtagits i förslaget till gallringskungörelse.

56 8. Nummerkort och namnkort. Nummerkort och namnkort skola finnas hos varje registreringsmyndighet och upptaga all hos denna trupp- eller lokalregistrerad personal. Korten bilda sökregister och sakna självständigt värde. De torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 9. Inkallelseregister. I de fall jämlikt bestämmelser i personalinstruktionen mom. 71 särskilda inkallelseregister äro upplagda torde de kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 10. Registerkort över tillfälliga adresser. Registerkort över tillfälliga adresser torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 11. Tj änstgöringskort. Tjänstgöringskort upprättas för all i tjänstgöring varande personal. De äro avsedda dels för upplysning åt utbildningsbefäl m. fl. om de tjänstgörande, dels för sådana anteckningar av utbildningsbefälet, som kunna vara av betydelse för den fortsatta tjänstgöringen och för personalens användning i krigsorganisationen. Sistnämnda uppgifter införas efter tjänstgöringsperioderna i sammanfattad form på stamkort och tjänstekort. I krig äro tjänstgöringskort avsedda att bilda vederbörligt förbands fältstamrulla. Eftersom alla viktigare uppgifter återfinnas på stamkort och tjänstekort, synas tjänstgöringskorten kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 12. Förhållningsböcker för stammanskap vid kustartilleriet. För stammanskap vid kustartilleriet upprättas förhållningsböcker i två exemplar, av vilka det ena överlämnas till vederbörande vid avgång ur tjänst och det andra arkiveras vid förbandet. Sistnämnda exemplar av förhållningsböckerna kunna vara erforderliga för utredningar av olika slag under flera år efter det att vederbörandes anställning upphört och torde dessutom kunna tänkas få betydelse för forskningen. Förhållningsböckerna synas därför böra undantagas från gallring. 13. Inflyttningskort. Vid värnpliktigs inflyttning i församling skall pastorsämbete (i Stockholm mantalsintendenten) jämlikt inskrivningsförordningen § 149 till inskrivningsexpedition insända inflyttningskort (a och b). Jämlikt generalorder för armén nr 3093/1939 (TLB nr 199) voro inflyttningskort gallringsbara efter ut-

57 gången av första kalenderåret efter inkomståret. Personalinstruktionen föreskriver, att inflyttningskort a efter handläggning skola makuleras. Inflyttmngskort b stanna hos registreringsmyndigheten. Enligt kommitténs mening kunna inflyttningskort a och b gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 14. Diverse anmälningar och uppgifter. Inskrivningsförordningen innehåller bestämmelser om skyldighet för registrerade värnpliktiga och vissa myndigheter att till registreringsmyndigheterna inkomma med vissa anmälningar och uppgifter, nämligen adressanmälnmgar, sjömanshusanmälningar, anmälningar om att värnpliktig antagit nytt släktnamn, anmälningar om att värnpliktig uttagit flyttningsbetyg för utflyttning ur riket, underrättelser om att värnpliktig avrest ur riket, anmälningar om förlust av svenskt medborgarskap, inflyttningskort för värnpliktig, som återinflyttat till riket, anmälningar om dödsfall, anmälningar om att"värnpliktig avförts ur församlingsbok samt uppgifter beträffande examina, certifikat o. d. ävensom uppgifter från fångvårdsinrättning, tvångsarbetsanstalt, allmän uppfostringsanstalt, arbetshem, skyddshem och alkoholistanstalt. Jämlikt generalorder för armén nr 3093/1939 (TLB nr 199) voro adressanmälningar gallringsbara efter utgången av tredje kalenderåret efter inkomståret. Om alla dessa anmälningar och uppgifter gäller, att de sakna värde sedan i personalinstruktionen föreskriven expeditioneli handläggning ägt rum. Det synes därför vara möjligt att gallra dem då de ej längre erfordras för tjänsten. 15, Civilplaceringskort m. m. Av chefsmyndighet för försvaret tillhörande fabrik, verkstad etc, som icke lyder under förbandschef, utfärdas civilplaceringskort för värnpliktig, som vid sådan fabrik etc. innehar civil anställning, varmed icke är förenat förmanskap. Civilplaceringskorten översändas till vederbörlig registreringsmyndighet. De torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Anmälningar om att civilplacering upphört synas vara gallringsbara efter 1 år. 16. Uppgiftskort för jordbrukare m. fl. Av länsarbetsnämnd, i förekommande fall av arbetsmarknadsstyrelsen, utfärdade uppgiftskort för jordbrukare m. fl. torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 17. Utdrag ur församlingsbok. ^ Utdrag ur församlingsbok torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

58 18. Svarskort vid adresskontroll. Svarskort vid adresskontroll jämlikt bestämmelserna i personalinstruktionen mom. 58 ff. skola enligt av chefen för centrala värnpliktsbyrån den 18 januari 1943 utfärdade föreskrifter (TLD s. 13 f.) förstöras efter handläggning. Enligt kommitténs mening synas de vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. 19. Inlämningsbevis rörande rekommenderade försändelser med mottagningsbevis från militärmyndighet. Inlämningsbevis rörande rekommenderade försändelser med mottagningsbevis från militärmyndighet (»postlistor») torde kunna gallras efter 5 år. 20. Förteckningar över dagar för avsändande av kort för adressanmälningar. Förteckningar över dagar för avsändande av kort för adressanmälan synas vara gallringsbara efter 5 år. 21. Följesedlar vid omregistrering av värnpliktiga. Följesedlar vid omregistrering av värnpliktiga torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 22. Avgångsuppgifter, tillkomstuppgifter m. m. Vid förbanden jämlikt personalinstruktionen del I I mom. 93 och 95 upprättade avgångsuppgifter och tillkomstuppgifter avseende värnpliktiga synas vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. Sak samma torde böra gälla omflyttningsrapporter (omflyttningsrapport A och omflyttningsrapport B), som i vissa fall ersätta nämnda uppgifter. 23. Mottagningsbevis för inkallelseorder. Mottagningsbevis för inkallelseorder torde utan olägenhet kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 24. Inkallelseorder (order om militärtjänstgöring). Inkallelseorder (order om militärtjänstgöring) skall av den värnpliktige vid inställelse till tjänstgöring lämnas till vederbörligt truppbefäl. Jämlikt personalinstruktionen I bilaga 4 verkställes vid inmönstring kontroll av dessa order.

59 De delar därav, som ej använts såsom färdhandling, makuleras utom i de fall, då den värnpliktige gör framställning om ersättning för utlagd biljettkostnad, i vilka fall ordern bifogas framställningen. De delar av orderna, som använts såsom färdhandling, överlämnas till vederbörlig kassaavdelning. Sistnämnda delar beröras i avsnittet räkenskaper. Om de delar av inkallelseorder, som ej begagnats såsom färdhandling, synes böra gälla, att de skola gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 25. Inmönstringsrullor. Vid inryckning till tjänstgöring införas de värnpliktiga i inmönstringsrullor. Dessa torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 26. Befälsregister. Befälsregister bestående av befälskort föres vid truppregistreringsmyndighet över värnpliktig förordnad och krigsfrivillig förordnad personal. Befälskorten torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 27. Förteckningar över förordnad personal. I de fall vid truppregistreringsmyndighet upprättas förteckning över förordnad personal synes denna förteckning kunna gallras då den ej längre erfordras för tjänsten. 28. Personalregister vid försvarsområdesstaber. Vid försvarsområdesstab föres personalregister på kort över inom försvarsområdet bosatt värnpliktig förordnad och krigsfrivillig förordnad personal. Korten torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 29. Uppgifter angående frivillig befälsutbildning. Uppgifter angående frivillig befälsutbildning sändas från försvarsområdesstab till truppregistreringsmyndighet. Enär uppgifterna införas bland annat på stamkorten, torde de kunna, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 30. Övningsrullor. Vid försvarsområdesstaber föras övningsrullor, bestående av övningskort (Ö-kort), innehållande bland annat uppgifter om fullgjord frivillig befälsutbildning. Enär uppgifterna införas på stamkorten, torde det vara möjligt att gallra övningskorten då de ej längre erfordras för tjänsten.

31. Kommenderingsförteckningar, förändringsrapporter, besättningslistor, skolförslag, avpolletteringssedlar och liknande handlingar vid örlogsstationer. Vid örlogsstationer upprättade kommenderingsförteckningar, förändringsrapporter, besättningslistor, skolförslag, avpolletteringssedlar och liknande handlingar, som röra kommenderingar och kommenderingsändringar, torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 32. Beslut angående uppflyttning i sjömansklass. Beslut angående uppflyttning i sjömansklass torde utan olägenhet kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 33. Uppgifter från sjömanshusombudsmän. Uppgifter från sjömanshusombudsmän angående värnpliktiga, som ej nåtts med personliga inkallelseorder, torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 34. Tjänstgöringsplatskort vid örlogsstationerna. Vid örlogsstationerna begagnas för den tillfälliga, redovisningen av personalen tjänstgöringsplatskort, som torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Sak samma synes kunna gälla register till dessa kort. 35. Ansökningshandlingar i värnpliktsärenden, m. m. Ansökningar om anstånd, ändrad tilldelning, ändrad tjänstgöring m. m. förvaras i stor utsträckning hos de myndigheter detta gallringsförslag avser. Jämlikt generalorder för armén nr 3093/1939 (TLB nr 199) fingo till rullföringsexpeditionerna inkomna skrivelser från värnpliktiga eller andra enskilda personer (dock ej ansökningar vara beslut av myndighet tecknats) gallras efter utgången av tionde kalenderåret efter det år desamma inkommit. Sak samma gällde till inskrivningsexpeditionerna, inkomna handlingar angående tillstånd att få tjänstgöra vid annat förband och handlingar angående uppskov med värnpliktstjänstgöring. Under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 återställdes i vissa fall ej de av Kungl. Maj:t i kommandoväg avgjorda ansökningshandlingarna till registreringsmyndigheten utan arkiverades i försvarets kommandoexpedition. Genom beslut den 21 december 1945 förordnade Kungl. Maj:t, att inom kommandoexpeditionen förvarade ansökningshandlingar avseende anstånd med och hemförlovning eller hempermittering från värnpliktstjänstgöring samt om tjänstledighet och tillstånd för värnpliktig personal att vistas utom riket finge utgallras efter den

61 30 juni 1947, i fråga om vissa ansökningar efter den 30 juni 1948, dock med iakttagande av att vid ansökningshandlingarna fogade läkarintyg skulle undantagas från gallring samt att i samråd med riksarkivet typexemplar skulle undantagas i lämplig utsträckning för att bevaras för framtiden. Denna gallring, som var förestavad av ett akut behov av utrymmesbesparing, har endast delvis verkställts. Kommittén håller före, att ansökningshandlingar i värnpliktsärenden äga ett betydande värde för forskningen. Detta material innehåller nämligen ofta personhistoriska upplysningar, som ej finnas i andra med offentliga arkiv införlivade handlingar. Likaledes bör ansökningarnas kultur- och socialhistoriska värde understrykas. Om alltså hänsyn till forskningen gjort kommittén tveksam med avseende på ansökningarnas gallringsbarhet, gör å andra sidan handlingarna^ omfattning en gallring önskvärd. Kommittén ser sig därför nödgad föreslå, att ansökningshandlingar i värnpliktsärenden gallras. Lämplig gallringsfrist torde vara 3 år. F>ån gallring torde dock böra undantagas ansökningar om vapenfri tjänst. Då ansökningar hänförande sig till tiden för den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 få anses ha ett särskilt värde för kännedomen om beredskapstidens historia, anser sig kommittén jämväl böra förorda, att dessa handlingar tills vidare undantagas från gallring. Koncept till meddelanden att värnpliktigs ansökan beviljats eller avslagits torde kunna, gallras efter 1 år. 36. Register över värnpliktsmål (V-register).

Register över värnpliktsmål (V-register) torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 37. Handlingar rörande uppskov med inställelse till värnpliktstjänstgöring vid mobilisering. I anslutning till bestämmelserna i uppskovskungörelsen den 2 juli 1940 (nr 717) upprättade handlingar utgöras bland annat av uppskovsbevis (tidigare uppskovsanmälningar) och uppskovssedlar. Handlingar rörande uppskov med inställelse till värnpliktstjänstgöring vid mobilisering synas sakna värde för framtiden och torde därför kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Likaledes synes det vara möjligt att med samma tidsfrist gallra eventuellt upplagda diarier för uppskovsanmälningar och förteckningar över personal, som erhållit uppskov vid mobilisering. 38. Generalorder rörande värnpliktsärenden. Vid de tillfällen då stor anhopning av ansökningar från värnpliktiga äger rum inom kommandoexpeditionen återsändas ej handlingarna med resolution

påtecknad utan Kungl. Maj:ts beslut tillkännagivas i stället genom utsändning av särskilda generalorder rörande värnpliktsärenden, generalorder V. Då dessa order förutsättas i original bliva bevarade i kommandoexpeditionen, torde hos förbanden befintliga exemplar kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 39. Order angående ändrad tilldelning och uttagning samt angående krigsplacering. Centrala värnpliktsbyrån utsänder till därav berörda registreringsmyndigheter order angående ändrad tilldelning och uttagning samt angående krigsplacering. Sedan registreringsmyndigheterna vidtagit i anledning av orderna föranledda registreringsåtgärder, sakna orderna betydelse. De torde därför kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 40. Förteckningar över krigsplacerad personal. Förteckningar över krigsplacerad personal synas utan olägenhet kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 41.

Framställningar från fast anställda att få avgå från eller kvarstå i anställning.

Framställningar från fast anställda att få avgå från eller kvarstå i anställning torde vara gallringsbara efter 1 år. 42. Bevis om utflyttning. Av pastorsämbetena i Skeppsholmens församling och i Amiralitetsförsamlingen i Karlskrona utfärdade bevis om att fast anställd av manskaps grad efter erhållet avsked utflyttat ur församlingen torde kunna gallras efter 5 år. 43. Efterspaningssedlar m. m. Vid efterspaning jämlikt bestämmelser i hämtningskungörelsen den 9 oktober 1942 (nr 840) upprättas efterspaningssedel, varav ett eller flera exemplar tillställes vederbörlig polismyndighet och ett exemplar förvaras hos registreringsmyndigheten. Enligt kommitténs åsikt äro dessa efterspaningssedlar ej av något värde sedan efterspaningen lett till resultat. De torde därför kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Sak samma gäller eventuellt upprättade övriga exemplar av efterspaningssedlarna ävensom återkallelser av efterspaning.

44. Handlingar angående åtgärder för beivran av förseelser mot värnpliktslagen. Jämlikt inskrivningsförordningen §§ 164 och 165 åligger det inskrivningschef att upprätta förteckning över värnpliktiga, som ej nåtts med militära adressförsändelser, och förteckning över värnpliktiga, som utan anmält och styrkt laga förfall underlåtit att på anfordran lämna militär myndighet erforderliga upplysningar rörande personliga förhållanden m. m. Dessa förteckningar insändas till vederbörlig länsstyrelse. Hos inskrivningsexpeditionerna eventuellt förvarade exemplar torde kunna gallras efter 5 år. Jämlikt samma förordning § 167 åligger det länsstyrelse att till förbanden översända avskrifter av ovannämnda förteckningar med anteckning om bötespåföring m. m. Dessa avskrifter av förteckningar synas kunna föreslås till gallring efter 5 år. Resolutioner angående befrielse från böter torde likaledes kunna gallras efter 5 år. 45. Registerkort angående ärenden rörande familjebidrag. Av familjebidragsnämnd till truppregistreringsmyndighet översända registerkort angående ärenden rörande familjebidrag jämlikt familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99) synas kunna gallras efter 5 år. 46. Personalregisterkort vid arméns tygverkstäder. Över den civila personalen vid arméns tygverkstäder föras vid arméförvaltningen särskilda kort, innehållande uppgifter om den anställdes födelsetid, födelseort, kyrkobokföringsort, löne- och semesterförhållanden, tidigare anställningar, utbildning m. m. Även vid förbanden föras på sina håll, ehuru därom ingen föreskrift utfärdats — vid sidan av tjänstematrikelkort och statistikkort — dylika kort, vilka icke ha något vedertaget namn men som på vissa håll kallas personalregisterkort. Med tanke på forskningen torde det icke vara erforderligt att spara de hos förbanden förvarade korten. Dessa synas icke ha något aktuellt värde mer än en begränsad tid efter det den anställde slutat. Personalregisterkort en torde därför kunna gallras 1 år sedan den anställde avgått ur tjänst. 47. Diverse rullor, förteckningar och register över personal. Vid förbanden förvaras i viss utsträckning rullor, förteckningar och register över personal av annan än i det föregående omnämnd art. Delvis äro dessa handlingar föreskrivna, t. ex. handrullor, rullor över studenter och likställda samt rullor över personal tillhörande reserven. I andra fall äro handlingarna upprättade vid sidan av gällande bestämmelser. Enär dessa rullor,.

förteckningar och register äro av olika slag, omfattning och betydelse, har det ej varit möjligt att taga principiell ställning till frågan om en gallring. Kommittén är medveten om att bland dessa handlingar rymmes stoff, som kan tänkas bliva av betydelse för forskningen, likaväl som material, som utan större olägenhet skulle kunna gallras. Det synes därför böra ankomma på krigsarkivarien att i samråd med vederbörliga myndigheter från fall till fall göra framställning om eventuell gallring av dessa rullor m. m.

Handlingar rörande inskrivning. För inskrivning av värnpliktiga gälla bestämmelser i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967) och i förordningen den 30 december 1941 (nr 969) angående inskrivning och redovisning av värnpliktiga samt deras tjänstgöring m. m. (inskrivningsförordningen). Ytterligare föreskrifter rörande inskrivning finnas i genom generalorder för armén nr 3/1943 fastställd inskrivningsinstruktion. Generalorder för armén nr 3093/1939 (TLB nr 199), upphävd som tidigare nämnts genom generalorder för armén nr 2383/1942 (TLB s. 359), innehöll bestämmelser om gallring av vissa av ifrågavarande handlingar. Jämlikt nämnda föreskrifter voro liggare över ansökningar hos inskrivningsnämnd (med bilagor) gallringsbara efter utgången av tionde kalenderåret efter det år desamma upprättats och läkarens inskrivningslängd med dithörande register efter utgången av tionde kalenderåret efter vederbörlig årsklass avgång ur värnpliktsåldern. a) U p p h ö r d a

serier.

1. Inskrivningsrevisions protokoll. Protokoll förda vid sammanträde i tidigare inom inskrivningsområde inrättad inskrivningsrevision torde böra bevaras för framtiden. 2. Namnrullor upprättade över vissa värnpliktiga vid inskrivningsförrättning. Enligt tidigare bestämmelser skulle vid inskrivningsförrättningarna uppgöras namnrullor över vissa värnpliktiga, bland annat studenter och likställda. I viss utsträckning upprättades sammandrag av dessa namnrullor. Sammandragen insändes till lantförsvarets kommandoexpedition. Namnrinlornas uppgifter återfinnas dels på stamkorten, dels i kommandoexpeditionens exem-

65 plar av de nyssnämnda sammandragen. De torde därför ej behöva bevaras för framtiden utan synas kunna gallras omedelbart. Sak samma torde kunna gälla eventuellt bevarade koncept till sammandrag av namnrullor. 3. Namnrullor över sjökaptener m. fl. Åren 1919—1925 upprättades vid inskrivningsförrättning namnrullor över sjökaptener m. fl. Sammandrag av dessa rullor insändes till sjöförsvarets kommandoexpedition. Enär namnrullornas uppgifter kunna hämtas ur personalredovisningshandlingar, som förutsättas bliva bevarade för framtiden, torde det vara möjligt att omedelbart gallra dessa rullor ävensom koncept till sammandrag av desamma. 4. Förteckningar över vissa värnpliktiga. Under inskrivningsförrättning begagnades före 1926 jämlikt bestämmelser i inskrivningsförordningen (1901 § 12, 1914 § 13) för anteckning om fattade beslut vissa av rullföringsbefälhavare upprättade förteckningar. Dessa torde med hänsyn till att de innehålla inskrivningsnämnds respektive inskrivningsrevisions beslut böra undantagas från gallring. 5. Diverse handlingar rörande inskrivning. Utöver nu nämnda serier finnas åtskilliga handlingar rörande inskrivning, som ej längre upprättas och om vilka gäller, att de innehålla uppgifter, som återfinnas i arkivmaterial, som avses bliva bevarat för framtiden, eller som äro av så ringa värde att det ej motiverar en arkivering. Kommittén anser sig kunna behandla ifrågavarande serier mera summariskt och till omedelbar gallring föreslå: 1) Inskrivningslistor (listor över inskrivningsskyldiga värnpliktiga, upprättade av mantalsskrivningsförrättare med ledning av mantalslängderna) 1919—1925. 2) Utflyttningslistor (listor upprättade av pastorsämbete — i Stockholm roteman — över dem, som under tiden från det inskrivningslistorna föregående år granskats uttagit flyttningsbetyg och, därest de icke avflyttat från församlingen, skulle ha upptagits i årets inflyttningslistor såsom inskrivningsskyldiga) t. o. m. år 1918. 3) Överföringslistor (listor upprättade av sjömanshusombudsman över ynglingar, som under näst föregående kalenderår fyllt 19 år och blivit ur sjömanshusets register avförda av annan anledning än dödsfall eller inskrivning å annat sjömanshus) t. o. m. år 1942. 5

4) Inskrivningstilläggslistor (listor upprättade av pastorsämbete eller motsvarande myndighet upptagande inskrivningsskyldiga, vilka inflyttat i församlingen efter det inskrivningslistan gTanskats) 1919—1925. 5) Listor över fast anställda (listor upprättade av truppförbandschefer och vissa andra chefer ävensom fr. o. m. 1926 av lotskaptener upptagande dem, vilka, därest de ej vunnit fast anställning vid krigsmakten, varit skyldiga att inställa sig till inskrivning, försåvitt de ej förut varit upptagna på dylika listor) t. o. m. år 1942. 6) Inflyttningslistor (listor upprättade av inskrivningsbefälhavare upptagande värnpliktiga, vilka sedan inskrivningslistor nästföregående år upprättats, inflyttat från andra inskrivningsområden) t. o. m. år 1918. 7) Förteckningar över inskrivningsskyldiga värnpliktiga inskrivna å sjömanshus 1926—1942. 8) Förteckningar över värnpliktiga uttagna för utbildning vid vissa truppförband (förda vid inskrivningsförrättning) 1926—1942. 9) Prästbetyg (avlämnade av värnpliktiga, som inskrevos på annan ort än där de voro kyrkobokförda). 10) Inskrivningssedlar, frisedlar och uppskovssedlar (översända från annat, rullf öringsområde). 11) Nummerrullor (med under inskrivningsförrättning gjorda anteckningar om de värnpliktiga och dem tilldelade värnpliktsnummer). 12) Koncept till uppgifter på vid inskrivningsförrättningarna prövade värnpliktiga, vilka efter det att inskrivningslistorna upprättats, inflyttat i rullföringsområdet tillhörande församling (inskrivits å sjörullföringsområdet tillhörande sjömanshus) t. o. m. år 1942, ävensom uppgifter på sådana värnpliktiga som tillhörde annat rullföringsområde (sjömanshus) t. o. m. år 1925. (Originalen till uppgifterna insändes till Konungens befallningshavande). 13) Sammandrag över utfallet av inskrivningarna inom rullföringsområde (sjörullföringsområde) samt koncept till sammandrag över utfallet av inskrivningen inom inskrivningsområde. (Originalen till sistnämnda sammandrag förvaras i försvarsstaben). 14) Av inskrivningsnämndsordförande, fr. o. m. år 1926 av sjörullföringsbefälhavare, upprättade uppgifter å utfallet av inskrivningarna. 15) Uppgifter rörande uttagning till linjetjänst, ersättningsreserven och handräckningstjänst samt anteckning såsom linjeersättare ävensom koncept till sammandrag rörande uttagningen till linjetjänst, till ersättningsreserven och till handräckningstjänst. (Originalen till sistnämnda sammandrag förvaras i arméfördelningarnas arkiv). 16) Rapporter över läkarbesiktning upprättade efter inskrivningsförrättning. 17) Förteckningar över värnpliktiga lämpliga att uttagas för utbildning till underbefäl eller fackmän vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperna.

18) Förteckningar över sjökaptener och likställda (upprättade vid inskrivningsförrättning å sjömanshus) 1937—1942. 19) Koncept till sammandrag över av inskrivningsrevisionen fattade beslut rörande årets inskrivningar inom länet. (Originalen insändes till Konungens bef allningshavande). 20) Koncept till rekvisitioner å hämtning till inskrivning. b) F o r t g å e n d e

serier.

1. Inskrivningsnämnds protokoll. Protokoll förda i inskrivningsnämnd synas böra undantagas från gallring. 2. Liggare över ansökningar hos inskrivningsnämnd. I liggare över ansökningar hos inskrivningsnämnd (liggare A och liggare B) införas i fortlöpande nummerföljd inkomna läkarintyg och övriga handlingar, som kunna inverka på inskrivningen eller föranleda ändring i värnpliktsförhållande. I liggaren införas inskrivningsnämndens beslut. Jämlikt generalorder för armén nr 3093/1939 (TLB nr 199) voro ifrågavarande liggare med bilagor gallringsbara efter utgången av tionde kalenderåret efter det år de upprättats eller inkommit. Med hänsyn till att inskrivningsmyndighets beslut införes i liggaren men däremot ej alltid i protokollet, torde dessa liggare — med tillhörande bilagor — få anses vara av sådan betydelse, att de böra undantagas från gallring. 3. Inskrivningslängder och inskrivningstilläggslängder. Vid inskrivningsförrättning upprättas inskrivningslängd, fr. o. m. år 1918 i ett exemplar. Intill nämnda år fördes dessa längder i tre exemplar, ett av lagfarne ledamoten, ett av rullf öringsbefälhavaren och ett av läkaren. Jämlikt generalorder för armén nr 3093/1939 (TLB nr 199) var läkarens exemplar medgivet till gallring efter utgången av tionde kalenderåret efter vederbörlig årsklass avgång ur värnpliktsåldern. Enligt kommitténs uppfattning böra inskrivningslängderna, undantagas från gallring. I de fall längderna för tiden till år 1918 eventuellt äro bevarade i flera exemplar torde samtliga med hänsyn till förefintligheten av olika slags anteckningar i de skilda exemplaren tills vidare böra bevaras. Det synes i dessa fall böra ankomma på krigsarkivarien att i förekommande fall föreslå erforderlig gallring. Vad här föreslagits om inskrivningslängder synes böra gälla även tidigare upprättade inskrivningstilläggslängder, i vilka anteckning gjordes då värnpliktiga inskrevos av vederbörande inskrivningsbefälhavare.

68 4. Uppropslistor vid inskrivningsförrättning. Vid de värnpliktigas upprop och ordnande vid inskrivningsförrättning användas listor med uppgifter om tider och platser, till vilka de värnpliktiga inkallats. Dessa uppropslistor torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 5. Uppgifter från läroanstalter samt fångvårds- och andra myndigheter. Jämlikt bestämmelser i inskrivningsförordningen §§22 och 136 till ledning för inskrivningsförrättning inkomna uppgifter från läroanstalter samt fångvårds- och andra myndigheter torde sakna värde för framtiden och synas därför kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 6. Handlingar angående besvär över inskrivningsnämnds beslut. Besvär över inskrivningsnämnds beslut anfördes tidigare hos vederbörlig inskrivningsrevision, numera hos inskrivningsrådet. Enär anteckningar om besluten finnas i handlingar, som avses bliva bevarade för framtiden, synes det vara möjligt att gallra besvärshandlingar med tillhörande bilagor. Gallringen torde kunna ske efter 3 år. 7. Diverse inskrivningshandlingar. Enligt kommitténs förmenande synes det vara möjligt att efter 1 år gallra följande handlingar, vilkas innehåll återfinnes i serier, som avses skola bliva bevarade för framtiden eller som äro av så ringa värde att det ej synes motivera en ständig arkivering: 1) Koncept till förteckningar över värnpliktiga, vilka utan anmält laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning. (Förteckningarna insändas till vederbörliga länsstyrelser). 2) Koncept till förteckningar över värnpliktiga, vilka inställt sig vid inskrivningsförrättning för annat inskrivningsområde eller del därav än det varest de äro kyrkobokförda (för annat sjömanshus än det de tillhöra) men försummat att därvid avlämna kallelseorder eller prästbetyg (åldersbetyg) och till följd härav icke kunnat vid förrättningen emottagas. (Förteckningarna insändas till vederbörliga länsstyrelser). 3) Tablåer över tilldelning och uttagning (upprättade med ledning av den årliga generalordern nr 1). 4) Koncept till uppgifter rörande K-värnpliktiga och till uppgifter rörande värnpliktiga i allmänhet. (Uppgifterna insändas jämlikt inskrivningsinstruktionen mom. 42 till centrala värnpliktsbyrån). 5) Koncept till förslag till uttagning av värnpliktiga för utbildning till officer eller underofficer. (Förslagen översändas till vederbörande inskrivningschefer) .

69 Anställningshandlingar. Hos förbanden förvarade anställningskontrakt och koncept till antagningsbevis torde av hänsyn till forskningen böra undantagas från gallring. Sak samma synes böra gälla antagningsrullor över fast anställd personal. Ansökningar med tillhörande handlingar (ansökningshandlingar) avseende erhållande av anställning eller befattning (beställning) synas enligt kommitténs förmenande, i den mån de ej återställas till sökandena, kunna gallras efter I år. Dock torde den anställdes eller utnämndes ansökningshandlingar böra bevaras för framtiden. Med en sådan föreskrift synes i det väsentliga överensstämmelse ernås med de bestämmelser, som jämlikt kungörelsen den 21 december 1945 (nr 829) angående återställande eller utgallring av vissa ansökningshandlingar tillämpas hos centrala ämbetsverk och med dem sidoordnade statsmyndigheter samt hovrätter och länsstyrelser.

Rättsvå r dshandlingar. Grundläggande bestämmelser för rättsvården finnas i militär rättegångslag den 30 juni 1948 (nr 472) och kungörelsen den 19 november 1948 (nr 691) angående den militära rättsvården (militär rättsvårdskungörelse). a) U p p h ö r d a

serier.

1. Krigsrättsprotokoll. Krigsrättsprotokoll med tillhörande handlingar synas böra bevaras för framtiden. Av »inneliggande handlingar» torde dock prästbevis, utdrag ur straffregister, utdrag ur kontrollstyrelsens register, fullmakter, memorialanteckningar och »kladdar» till utslag kunna gallras efter 5 år. 2. Liggare över nöjdförklaringar. Lagen den 21 december 1945 (nr 872) om verkställighet av frihetsstraff m. m. innehåller bestämmelser om avgivande av nöjdförklaring. Anteckning härom gjordes tidigare i särskild liggare över nöjdförklaringar. Enligt fr. o. m. den 1 januari 1949 gällande system skall anteckning om nöjdförklaring i stället göras på nedan nämnda kontrollkort, varigenom liggarna blivit överflödiga. Då det kan utläsas ur annat material, som skall undantagas från gallring, om vederbörande avgivit nöjdförklaring eller ej, torde det vara möjligt att gallra liggare över nöjdförklaringar. Som gallringsfrist föreslås 5 år.

3. Protokoll vid förhör i disciplinmål. Protokoll vid förhör i disciplinmål skulle enligt 1915 års militära bestraffningsförordning § 7 på lämpligt sätt förvaras intill dess minst tio år förflutit från det slutligt beslut meddelats i det mål, varom protokollet handlade. Protokollen skulle vid varje års slut inbindas. Ehuru den refererade bestämmelsen kan tolkas som en föreskrift om gallring efter tioårsperiodens slut, synas förhörsprotokollen i regel ha arkiverats. För den framtida forskningen torde här rymmas ett värdefullt källmaterial, och protokollen synas därför böra bevaras för framtiden. Till protokollen hörande bilagor (rapporter m. m.) torde likaledes böra undantagas från gallring. 4. Anteckningsböcker över tillrättavisningar och tillrättavisningskort. Anteckningsböcker över tillrättavisningar synas böra bevaras för framtiden. Sak samma torde böra gälla tillrättavisningskort, som vid några förband begagnades på försök under åren 1946—1948. 5. Straff besked. Straffbesked fördes på försök vid vissa förband under åren 1946—1948. De hade bland annat till uppgift att underrätta vederbörande befattningshavare om krigsdomstols eller chefs åläggande av disciplinstraff. De torde kunna gallras omedelbart. 6. Arrestantavlämningsuppgifter. Arrestantavlämningsuppgifter avgivna jämlikt 1915 års militära bestraffningsförordning § 15 torde kunna föreslås till omedelbar gallring. 7. Arrestant- och fångförteckningar. Jämlikt 1915 års militära bestraffningsförordning § 12 ålåg det föreståndare för häkte att föra journal över i häktet intagna samt varje månad upprätta en på journalen grundad arrestant- och fångförteckning, som genom vederbörande befälhavares försorg översändes till krigshovrätten. Journalen torde böra bevaras för framtiden, medan eventuella koncept till arrestant- och fångförteckningar synas kunna gallras omedelbart. 8. Förteckningar över ådömda böter. Förteckning över ådömda böter förd jämlikt förordningen den 14 december 1917 (nr 915) angående indrivning och redovisning av böter föreslås till gallring efter 5 år.

71 9. Före den 1 juli 1944 förda protokoll vid förhör i ärenden angående förkommen eller skadad egendom vid armén och flygvapnet samt före den 1 juli 1944 förda undersökningsdokument vid marinen. Vid bedömning av möjligheterna att gallra handlingar i ärenden angående förkommen eller skadad egendom måste hänsyn tagas till de olika förhållandena före och efter den 1 juli 1944. Genom lagen den 9 juni nämnda år (nr 292), som trädde i kraft den 1 juli 1944, erhöll nämligen militär befälhavare behörighet att i viss utsträckning ålägga ersättningsskyldighet. T. o. m. den 30 juni 1944 tillämpades vid förlust av egendom eller skada därå de bestämmelser, som för armén och flygvapnet återfunnos i vederbörliga materiel- och förvaltningsreglementen samt för marinen i reglemente för marinen. Vid armén och flygvapnet upprättades av vederbörande chef förhörsprotokoll, vilket inlämnades till förbandschefen, som hade att bestämma, huruvida ärendet skulle hänskjutas till krigsrätt eller om det på grundval av verkställd utredning kunde anses uppenbart, att kronan borde vidkännas skadan eller förlusten. Före den 1 juli 1944 upprättade förhörsprotokoll angående förkommen eller skadad materiel synas på de flesta håll ha arkiverats. Kommittén har företagit stickprov i materialet och funnit, att det har en i stort sett rutinmässig karaktär. I de fall målen hänskjutits till krigsrätt, återfinnas förhörsprotokollen såsom bilagor till krigsrättsprotokollen, vilka enligt vad som ovan föreslagits skola bevaras för framtiden. Kommittén finner det tveksamt om förhörsprotokoll angående förkommen eller skadad materiel äro av så stort värde, att de böra undantagas från gallring. En förstöring av dem skulle medföra avsevärd utrymmesvinst, och kommittén anser sig böra föreslå, att ifrågavarande förhörsprotokoll för tiden före den 1 juli 1944 gallras omedelbart. Vid marinen upprättades före den 1 juli 1944 i motsvarande fall undersökningsdokument, vilka i allmänhet synas ha arkiverats. Av samma skäl, som anförts i fråga om förhörsprotokoll angående förkommen eller skadad mateteriel vid armén och flygvapnet, torde nämnda undersökningsdokument kunna gallras omedelbart. 10. Protokoll vid förhör i ärenden angående förkommen eller skadad egendom den 1 juli 1944—den 31 december 1948. Sedan lagen den 9 juni 1944 (nr 292) angående behörighet för militär befälhavare att ålägga ersättningsskyldighet trätt i kraft, fastställde försvarets civilförvaltning genom beslut den 24 oktober samma år för samtliga försvarsgrenar gällande föreskrifter och anvisningar angående förfarandet vid krigsmakten, då egendom skadats eller gått förlorad. Enligt dessa bestämmelser

upprättades med anledning av gjord anmälan eller då egendom eljest skadats eller gått förlorad protokoll eller i vissa fall förteckning över den skadade (förlorade) materielen. Handlingar hörande till ärenden, vari protokoll upprättades och vilka icke voro under handläggning hos annan myndighet eller vid krigsdomstol, skulle jämte bilagor jämlikt ovan nämnda föreskrifter och anvisningar ordnade i diarienummerföljd förvaras hos förbandets bevakare. Det vill synas, som om dessa protokoll, vilka till mycket stor del innehålla chefs beslut att mot vederbörandes vilja ålägga ersättningsskyldighet, böra bevaras för framtiden. Sak samma gäller till protokollen hörande handlingar. 11. Diverse diarier och liggare. Rättsvårdsärenden ha ofta registrerats i särskilda diarier, register och liggare, som ej berörts i det föregående. Sålunda finnas diarier, register och liggare över krigsrätts utslag och över krigsrättsmål, diarier över förhörsprotokoll i disciplinmål och andra brottmål, diarier och liggare över inkomna rapporter, diarier över anmälningar om förlust eller skada å egendom, kronologiskt diarium och kronologiskt avgångsregister över förhörsprotokoll i ersättningsmål, förteckningar målvis över till mål hörande handlingar samt inom marinen diarier över undersökningsdokument. Enligt kommitténs mening kunna vissa diarier, register och liggare av detta slag tänkas bliva av värde för forskningen. Å andra sidan är det klart, att en stor del av detta material är värdelöst. Enär det emellertid torde bliva förenat med svårigheter att för närvarande uppdela ovannämnda handlingar i gallringsbara och icke gallringsbara, torde materialet tills vidare böra bevaras. b) F o r t g å e n d e

serier.

1. Meddelanden om domstolars beslut. Meddelanden om domstolars beslut (domar, utslag; ibland benämnda P. M.) torde utan olägenhet kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 2. Protokoll i disciplinmål. Enligt militär rättsvårdskungörelse förda protokoll i disciplinmål (disciplinmålsprotokoll) jämte tillhörande protokoll över militärförhör och övriga bilagor torde böra bevaras för framtiden. 3. Anmälningar angående mindre förseelser m. m. Anmälningar angående mindre förseelser och fel, som ej intagits såsom bilagor i disciplinmålsprotokoll (motsvarande), bruka i regel förstöras efter

kortare eller längre tid. Dessa anmälningar torde näppeligen ha något värde för den historiska forskningen och synas för den skull kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 4. Kontrollkort-brottmål. Kontrollkort-brottmål, å vilka föras fortlöpande anteckningar över i målen vidtagna, åtgärder, synas böra undantagas från gallring. 5. Militärt straffregister. Militärt straffregister, numera fört på straffkort, synes böra bevaras för framtiden. Utdrag ur registret, som icke intagits såsom bilagor i protokoll som skola bevaras, torde böra gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 6. Avstraffningsbevis. Avstraffningsbevis torde enligt kommitténs mening kunna gallras efter 1 år. 7. Förteckningar över tillrättavisningar. Förteckningar över tillrättavisningar torde böra undantagas från gallring. 8. Delgivningskort-disciplinmål. Delgivningskort-disciplinmål användas vid delgivning av chefs beslut i disciplinmål, varigenom disciplinstraff m. m. ålagts. Delgivningsbevis tecknas å korten. Delgivningskort-disciplinmål torde kunna gallras efter 1 år. 9. Arrestantkort. Över straffarrestanter samt i militärhäkte förvarade häktade föras arrestantkort i två exemplar utvisande arrestantens namn m. m. samt innehållande vissa uppgifter om frihetsberövandet och om nöjdförklaring. Ena exemplaret (arrestantkort 1) insändes till militieombudsmannen (före den 1 januari 1949 till krigshovrätten). Det andra exemplaret (arrestantkort 2) förvaras hos föreståndaren för häktet. Enär de i det föregående omtalade kontrollkorten avses skola bliva bevarade för framtiden, torde det vara möjligt att gallra sistnämnda exemplar av arrestantkorten efter 5 år.

10. Förteckningar över förvarsarrestanter m. fl. Enligt militär rättsvårdskungörelse § 55 förda förteckningar över förvarsarrestanter samt personer, som tagits i förvar för fylleri m. m., torde böra undantagas från gallring. 11. Arrestantlistor. Jämlikt instruktion för expeditionstjänsten vid armén mom. 176 och tjänstgöringsreglemente för flygvapnet § 68 mom. 10 åligger det föreståndare för häkte att till vederbörande chef avlämna arrestantlista. Motsvarande serie förekommer även vid marinen. Arrestantlistorna upprättas dagligen eller då så anses erforderligt. På flera håll ha nämnda listor kommit ur bruk. I den mån de föras torde de med hänsyn till att listornas uppgifter återfinnas i arrestantjournalerna eller på arrestantkorten kunna gallras efter 1 år. Detta gäller såväl det hos föreståndaren för häktet som det hos vederbörande chef förvarade exemplaret. 12. Straff rapporter. Av chef för örlogsstation och chef för kustartilleriregemente (motsvarande) avges jämlikt bestämmelser i reglemente för marinen I A § 107 och III A § 177 till chefen för marinen respektive inspektören för kustartilleriet straffrapporter över bestraffningar, som blivit personalen ålagda eller av krigsdomstol ådömda. Koncept till dessa rapporter synas enligt kommitténs mening kunna gallras efter 1 år. 13. Bötesförteckningar. Bötesförteckningar upprättade vid inskrivningsexpedition och personalavdelning behandlas i avsnittet personalredovisningshandlingar m. m. 14. Disciplinbotslängder. Eventuellt upprättade koncept till disciplinbotslängder torde kunna gallras efter 3 år. 15. Strafforder. Strafforder (Strafforder-Arrest, Strafforder-Disciplinbot), som innehålla chefs beslut om verkställighet, synas kunna gallras efter 1 år. 16. Arrestantmeddelanden och disciplinbotsmeddelanden. Arrestantmeddelanden och disciplinbotsmeddelanden, som begagnas för att underrätta avlöningsutbetalande myndighet om beslutat disciplinstraff, torde kunna föreslås till gallring efter 1 år.

75 17. Protokoll i ersättningsmål. Protokoll i ersättningsmål jämte tillhörande protokoll vid undersökning rörande förlust eller skada samt övriga bilagor torde av skäl som ovan angivits beträffande protokoll vid förhör i ärenden angående förkommen eller skadad egendom den 1 juli 1944—den 31 december 1948 böra bevaras för framtiden. 18. Förteckningar över förkommen materiel. Enligt det den 1 juli 1944 införda systemet föras ifråga om förkommen materiel av mindre värde, som utlämnats till bruk, i stället för protokoll förteckningar under förutsättning bland annat antingen att vederbörande omedelbart ersätter förlusten eller förhörsledaren finner uppenbart att Kronan bör vidkännas densamma. Förteckningarna upprättas i flera exemplar, av vilka ett vid behov användes som kassareversal, ett begagnas såsom förrådsverifikation och ett förvaras hos bevakaren. I flera fall förvaras ett exemplar vid vederbörligt kompani (motsvarande). Bevakarens exemplar ävensom förekommande bilagor (anmälningar, bristförteckningar m. m.) torde kunna gallras efter 5 år. Beträffande de exemplar, som användas som kassareversal eller förrådsverifikationer, torde böra gälla, vad kommittén i annat sammanhang föreslår om dylika handlingar. Övriga exemplar torde vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. 19. Anmälningar, bristförteckningar m. m. Anmälningar, bristförteckningar och liknande handlingar angående förkommen eller skadad egendom, som ej bifogas de enligt gällande föreskrifter förda protokollen och förteckningarna och ej användas såsom verifikationer eller bilagor därtill, torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 20. Kvittohäften avseende ersättning för förkommen materiel. Ersättning för förkommen materiel erlägges i vissa fall till förhörsledaren mot särskilt kvitto. Förbrukade kvittohäften synas kunna gallras efter 5 år. 21. Utdrag (transumter) ur protokoll i mål angående förkommen materiel. Utdrag (transumter) ur protokoll i mål angående förkommen materiel, vilka användas som förrådsverifikationer, torde böra gallras enligt de regler, som kommittén i annat sammanhang föreslår för dylika handlingar. Övriga exemplar av sådana utdrag torde vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten.

76 22. Bevakares diarium och kontrollkort-ersättningsmål. Bevakares diarium (bevakardiarium) infördes den 1 juli 1944. I diariet föras fortlöpande anteckningar över åtgärder i sådana mål angående förkommen och skadad materiel, i vilka protokoll föras. Diariet synes böra bevaras för framtiden. Detsamma gäller de kontrollkort-ersättningsmål, som vid vissa förband föras i stället för bevakardiariet. 23. Delgivningskort-ersättningsmål. Delgivningskort-ersättningsmål användas vid delgivning av chefs beslut i ersättningsmål, varigenom ersättningsskyldighet ålagts. Delgivningsbevis tecknas å korten. Delgivningskort-ersättningsmål torde kunna gallras efter 1 år. 24. Räkningar i ersättningsmål. Sedan ersättningsskyldighet ålagts, utställer bevakaren räkning. Ett exemplar tillställes den betalningsskyldige, ett exemplar lämnas till vederbörlig kassa och ett exemplar behålles stundom av bevakaren. I vissa fall ersättas den betalningsskyldiges och kassans exemplar av »meddelanden om ersättningsskyldighet», vilka utskrivas såsom genomskrifter av ovannämnda delgivningskort. Bevakarens exemplar av räkning torde kunna gallras efter 1 år. Detsamma gäller kassans exemplar av räkning eller meddelande, i den mån de ej användas såsom inkomstverifikationer. 25. Interimskvitton. Vid utlämnande från förråd av materiel såsom ersättning för förkommen materiel användas i vissa fall interimskvitton, vilka återlämnas eller upphöra att gälla, då redovisningsförhållandena i anledning av förlusten slutligen reglerats. Dessa interimskvitton synas böra gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 26. Efterspaningssedlar. Efterspaningssedlar ha behandlats i avsnittet personalredovisningshandlingar m. m. 27. Diverse liggare. Arrestantliggare föres på vissa håll av chef för kasernvakt (motsvarande). Dessa liggare, som torde sakna värde för framtiden, synas kunna gallras efter 1 år. Kvittensböcker (kvittenslistor) för utlånade protokoll torde kunna föreslås till gallring då de fullskrivits (avslutats) och samtliga där upptagna lån avvecklats.

77 Handlingar rörande utbildning och undervisning. 1. Vid förbanden upprättade planer och program för utbildningen m. m. På grundval av från högre staber (inspektionsmyndigheter) inkomna utbildningsföreskrifter utarbetas vid förbanden ett flertal planer (utbildningsplaner, skedesplaner, detaljplaner) och program. Då planläggningen regelmässigt är grundad på föreskrifter, som utarbetas vid högre stab, och ej företer nämnvärda skiljaktigheter de olika förbanden emellan, synes det enligt kommitténs mening ej vara erforderligt att vid samtliga förband bevara nämnda planer och program. Det torde vara tillräckligt, om vissa typexemplar arkiveras. Vid förband upprättade planer och program för utbildningen m. m. i övrigt torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 2. Vid förbanden upprättade bestämmelser för övningar. Vid förbanden upprättade bestämmelser för övningar, vilka förekomma i stencilerad eller på annat sätt mångfaldigad form, torde i de flesta fall kunna gallras vid övningarnas slut. Kommittén vill förorda, att övningsbestämmelser gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 3. Handlingar tillhörande fältövningar (officers- och underofficersövningar). Handlingar tillhörande fältövningar (officers- och underofficersövningar) kunna enligt kommitténs uppfattning bliva av betydelse för framtiden, varför ett exemplar av varje sådan handling torde böra undantagas från gallring vid det förband, som anordnat övningen. Övriga exemplar av ifrågavarande handlingar synas däremot kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 4. Handlingar tillhörande fälttjänstövningar och liknande övningar. Under fälttjänstövningar, stabstjänstövningar, krigsövningar vid marinen samt liknande övningar, kunna föras krigsdagböcker, register m. m. enligt för i krig gällande bestämmelser. Vid övningar anordnade av chef för högre förband lämnas dessa handlingar i regel till denne, men vid övningar anordnade av förbandschef kvarstanna handlingarna vid förbandet, därest de ej förstöras vid övningens slut. Enligt kommitténs mening synas under nämnda övningar förda krigsdagböcker, register och andra övningshandlingar kunna gallras efter övningens slut.

5. Betyg m. m. Resultat av utbildning och undervisning sammanfattas i betyg eller periodbetyg, vilka vid förbanden redovisas på betygslistor, i betygsliggare eller betygsjournaler. Vidare upprättas betygsstatistiska uppgifter, betygssammandrag och turlistor. Enligt kommitténs åsikt synes ett exemplar av inom förbandet upprättade betygslistor, betygsliggare, betygsjournaler, betygsstatistiska uppgifter, betygssammandrag och turlistor böra bevaras för framtiden. Likaledes torde det vara önskvärt att tills vidare bevara ett exemplar av sådana från skolor utanför förbandet inkomna betygslistor etc, som röra förbandets personal. Övriga exemplar av dessa handlingar ävensom inkomna betygslistor etc, som ej beröra förbandets personal, synas däremot kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 6. Elevrullor och förteckningar över elever. Över elever vid skola och ibland dessutom över annan till skola knuten personal (t. ex. handräckningspersonal) föras i många fall elevrullor eller förteckningar över elever. I elevrullorna antecknas bland annat namn, frånvarotid och uppförandebetyg. Elevrullor och förteckningar över elever synas böra undantagas från gallring. 7. Övningsliggare och journaler för använd tid. Vid förbandens skolor förda övningsliggare och journaler för använd tid innehålla i många fall uppgifter, som ej återfinnas på annat håll. Kommittén anser emellertid, att materialet knappast kan erbjuda så stort värde för den historiska forskningen, att det motiverar ett arkiverande för all framtid av dessa omfattande serier. Övningsliggare och journaler för använd tid synas av detta skäl böra gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Från gallring torde dock böra undantagas sådana övningsliggare, som upprättas vid försvarsområdesstab och föras vid kurser i frivillig befälsutbildning. 8. Skriftliga prov. Av elever vid förbandens skolor inlämnade skriftliga prov kunna enligt kommitténs mening knappast tillmätas något värde för framtiden utan torde vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. 9. Handlingar upprättade vid utbildning i skjutning och bombfällning. Vid utbildning i skjutning (bombfällning) upprättas i vissa fall jämlikt bestämmelser i gällande skjutinstruktioner (motsvarande) skjutprotokoll, skjut-

79 bilder, träffprotokoll, träffbildsprotokoll, bombfällningsprotokoll, avbildningsprotokoll, skjutkort, skjutböcker, skjutboksblad, skjutliggare, skjuttablåer, ammunitionsliggare, batteriplatsprotokoll, batteriplatsrapporter, tidsdiagram, redogörelser för skjutning och andra liknande handlingar. Jämlikt föreskrifter i generalorder för armén nr 2302/1930 (TLB nr 129) äro skjutböcker, ammunitionsliggare och skjutprotokoll gallringsbara efter 10 år. Generalorder för armén nr 2205/1945 (TLB s. 253) medger omedelbar gallring av samma handlingar upprättade vid under åren 1939—1945 organiserade fältexpeditioner, dock icke vid expeditioner tillhörande självständig bataljon (motsvarande), regemente eller högre förband. Jämlikt generalorder för marinen nr 2317/1945 (TS C: I s. 66) må likaledes omedelbar gallring ske av skjutliggare, ammunitionsliggare och skjutprotokoll vid av kustartilleriet under åren 1939—1945 organiserade expeditioner tillhörande sektion, mot bataljon svarande avdelning eller lägre förband. I åtskilliga fall finnas i vederbörliga skjutinstruktioner (motsvarande) införda bestämmelser angående förstöring av handlingar upprättade i samband med skjututbildningen. Enligt 1948 års upplaga av skjutinstruktion (fastställd genom arméorder nr 45/1948) för förband beväpnade med eldhandvapen, kulsprutor, granatkastare, pansarvärnsvapen samt stridsvagns- och pansarbilvapen del I I mom. 537 — vilken instruktion i tillämpliga delar användes även vid marinen och flygvapnet — skola prisskjutningsprotokoll, skjutkort och ammunitionsliggare förvaras minst ett år. I genom generalorder nr 2319/1942 fastställd eldledningshandbok för artilleriet bihang 2 mom. 69 föreskrives, att skjutprotokoll, skjutboksblad och redogörelser för skjutning skola förvaras vid truppförbanden minst ett år, varefter de må förstöras. Jämlikt av inspektören för kustartilleriet den 3 januari 1948 fastställda bestämmelser för protokollföring och kontrolltjänst vid skjutning med artilleripjäser mom. 86 må av bataljonschef förstöras sådana protokoll, rapporter m. m., som icke skola överlämnas till regementschef. Jämväl må enligt samma föreskrifter regementschef (motsvarande) efter två år förstöra de protokoll m. m. som ej insändas till inspektören för kustartilleriet. Skjutinstruktion för flygvapnet — vilken avser skjutning med flygplanvapen — fastställd genom flygvapenorder nr B 56/1945 föreskriver (mom. 90 och 91), att markör- och skjutprotokoll skola förstöras efter användning; skjuttablåer skola förvaras under 1 år. Bombfällningsinstruktion för flygvapnet, fastställd genom nämnda flygvapenorder (mom. 104 och 105) innehåller bestämmelsen, att nedslagsprotokoll och skjuttablåer skola förvaras under 1 år. Skjutkorten synas i regel vid utbildningsårets slut ha förstörts eller överlämnats till lokal skytteförening. I vissa fall, framförallt i fråga om skjutning med artilleri- och luftvärnspjäser samt flygplan vapen ävensom vid bombfällning, översändas skjutprotokoll (träffbildsprotokoll), i förekommande fall jämte bilagor, till vederbörligt

80 högre stabsorgan. Jämväl förekommer, att resultat från skjutningar (bombfällning) rapporteras genom insändande av särskilda uppgifter. Några föreskrifter om gallring av dessa hos vederbörlig försvarsgrensledning förvarade handlingar föreligga icke. Under sådana förhållanden synas de skjutprotokoll m. m., som motsvara eller ligga till grund för ifrågavarande insända material kunna gallras. Ej heller handlingar upprättade vid sådana skjutningar, från vilka resultaten icke inrapporteras, torde ha det värde för forskningen att de behöva bevaras. Kommittén anser sig därför kunna föreslå, att samtliga skjutprotokoll, i förekommande fall jämväl för deras upprättande erforderliga handlingar, skjutbilder, träff protokoll, träffbildsprotokoll, bombfällningsprotokoll, avbildningsprotokoll, skjutkort, skjutböcker, skjutboksblad, skjutliggare, skjuttablåer, ammunitionsliggare, batteriplatsprotokoll, batteriplatsrapporter, tidsdiagram, redogörelser för skjutning och andra liknande handlingar skola gallras då de ej längre erfordras för tjänsten (ifråga om skjutkorten i den mån de ej överlämnats eller avses att överlämnas till skytteförening). 10. Uppgifter angående skjutning och bombfällning. Såsom i det föregående antytts skola till vederbörlig högre myndighet insändas vissa uppgifter från skjutningar i utbildningssyfte. Jämlikt ovannämnda 1948 års skjutinstruktion del II mom. 541 skall sålunda truppförband till chefen för armén insända uppgifter rörande prisskjutning. För marinens del finnas inga bestämmelser om insändande av dylika uppgifter. Flygvapenorder nr A 30/1948 föreskriver, att flygflottilj skall insända uppgifter rörande prisskjutning till chefen för flygvapnet. I förenämnda eldledningshandbok för artilleriet bihang 2 mom. 70 är stadgat, att register, d. v. s. sammanställningar av under utbildningsåret utförda skjutningar med artilleripjäser, årligen skola insändas till inspektören för artilleriet. Genom av inspektören för luftvärnet vid olika tider utfärdade bestämmelser har föreskrivits, att sammanställningar av resultaten från vissa skjutningar med luftvärnspjäser årligen skola ingivas. Enligt bestämmelser i ovannämnda skjutinstruktion och bombfällningsinstruktion för flygvapnet skola statistiska uppgifter rörande skjutning med flygplanvapen och rörande bombfällning insändas till flygstaben. Därjämte skola uppgifter angående vissa för flera förband gemensamma tävlingar i skjutning för bearbetning insändas till staber eller skolor. Generalorder för flygvapnet nr 271/1939 medger gallring efter tio år av vid flottilj expeditions vapenavdelning förvarade sammandrag över bombfällningar och skjutningar med flygplankulspruta. Kommittén anser, att förbandens exemplar av uppgifter angående för utbildningsändamål utförda skjutningar och bombfällningar kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

81 11. llegisterkort för hemvärnspersonal m. fl. Jämlikt av chefen for armén den 29 september 1947 utfärdade bestämmelser för prisskjutning vid hemvärnet och centralförbundet för befälsutbildning (TLD s. 401) upprättade registerkort för deltagare i prisskjutning synas böra undantagas från gallring. 12. Resultatlistor från prov med signalister, hydrofonister m. fl. Hos förbanden förvarade resultatlistor från prov med signalister, hydrofonister m. fl. torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 13. Resultatliggare och resultatlistor från idrotts- och skyttetävlingar. Enligt kommitténs förmenande synes det vara möjligt att gallra resultatliggare och resultatlistor avseende idrotts- och skyttetävlingar inom bataljoner och kompanier ävensom resultatlistor avseende idrottstävlingar utom förbandet. Gallringen torde kunna ske då handlingarna ej längre erfordras för tjänsten. Övriga resultatliggare och resultatlistor synas böra bevaras för framtiden. 14. Förteckningar över avlagda prov för idrottsmärken m. m. Vid förbanden förvaras av vederbörlig idrottsgrens huvudorganisation godkända förteckningar över avlagda prov för idrottsmärken, förteckningar över avlagda prov för fältidrottsmärken (tidigare militära idrottsmärken) samt förteckningar över avlagda prov för skidlöparmärken. Dessa förteckningar torde vara av det värde för framtiden, att de böra undantagas från gallring. 15. Liggare (kortregister) över vid tävlingar, skjutningar och andra prov erövrade utmärkelsetecken, diplom och priser. Vid förband upplagda liggare (kortregister) över vid tävlingar, skjutningar och andra prov erövrade utmärkelsetecken, diplom och priser synas böra bevaras för framtiden. 16. Fotrullor. Vid kompani (motsvarande) upprättade fotrullor (marschtablårullor), i vilka anteckning göres om fötternas tillstånd efter marsch, synas ej kunna bliva av något värde för framtiden och torde därför kunna föreslås till gallring då de ej längre erfordras för tjänsten. 6

82 Handlingar rörande mobilisering och krigsplanläggning. Kommitténs motivering för gallring av handlingar rörande mobilisering och krigsplanläggning överlämnas i särskild ordning.

Handlingar rörande inre tjänst. 1. Instruktioner för inre tjänsten. Förbandens inre tjänst regleras vanligen genom av förbandschef utfärdad instruktion, kaserninstruktion (regementsinstruktion, stationsinstruktion, flottiljinstruktion etc). Ett exemplar av varje sådan instruktion synes böra bevaras för framtiden, medan övriga exemplar torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 2. Dagrapportböcker, vaktlisteböcker m. m. I vakt förd dagrapportbok (rapportkonceptbok) torde kunna föreslås till gallring efter 1 år. Sak samma synes böra gälla vaktlisteböcker, som föras i kasernvakt (motsvarande) och innehålla uppgifter om tjänstgöring och rapporter, samt vaktkontrolljournaler över vaktbefälets ronder. 3. Förläggningskort m. m. Vid örlogsstation begagnas förläggningskort för redovisning av manskapets förläggning i de olika kasernerna. Dessa kort synas sakna framtida värde och torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Detsamma synes böra gälla i samband med manskapets förläggning begagnade kvittensblock för utlämnade sängpersedlar m. m. 4. Badliggare. Badliggare äro föreskrivna genom beslut av försvarets civilförvaltning den 1 juni 1948 (TLA s. 93, TSA s. 103, Ekof C nr 31). Badliggarna, som ligga till grund för upprättande av löneavdragslista eller ersättningsräkning, synas kunna gallras efter 1 år.

5. Rundsedlar. Vid örlogsstation begagnas vid manskaps utryckning s. k. rundsedlar för kontroll av återlämningen av den personliga utrustningen. Rundsedlar torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 6. Liggare, förteckningar, listor, rapporter och uppgifter, som beröra, den inre tjänsten. Vid förbanden förekomma i stor utsträckning liggare, förteckningar, listor, rapporter och uppgifter, som beröra den inre tjänsten. I de flesta fall äro de ej föreskrivna i allmänt gällande bestämmelser utan ha upprättats på grund av vederbörande chefs eller befattningshavares eget beslut. Exempel på dylika handlingar kunna lämnas i stort antal. Här må av liggare, förteckningar och listor nämnas adress- och tjänstgöringsliggare för dagbefäl, uppgifter på manskapets förläggning, logementsförteckningar, logementsvaktlistor, förteckningar på manskap, som på grund av tillrättavisning icke äger lämna kasernområdet, liggare över inkasernerat underbefäl, kasernjournaler förda i kasern över städning och andra renhållningsåtgärder, liggare över piskning av sängkläder, skurning, skador och brister å kaserninventarier m. m., väckningslistor, anteckningsböcker över utlämning av nycklar, förteckningar över tillstånd åt civila att använda gymnastiksal, ridhus m. m., visitationsliggare, förteckningar över beställda telefonsamtal (telefonjournaler), anteckningsböcker över interurbansamtal, liggare över indragna skrifter och förteckningar över använda blanketter. Av rapporter och uppgifter tillhörande denna kategori handlingar kunna nämnas vaktrapporter, av dagbefäl lämnade rapporter, förläggningsrapporter till dagbefäl, permittentförteckningar, som vid tapto avlämnas till dagbefälet, dagrapporter från kaserner, dagrapporter från väbel, rapporter över saknade och tomsängsrapporter. Enligt kommitténs mening sakna alla dessa slag av liggare, förteckningar, listor, rapporter och uppgifter, som beröra den inre tjänsten, värde för forskningen. Erforderlig kunskap om den inre tjänsten vid förbanden torde kunna erhållas ur sådana instruktioner och order, vilka förutsättas bliva bevarade för framtiden. Kommittén förordar därför en gallring av ifrågavarande handlingar. Den torde böra verkställas då de ej längre erfordras för tjänsten.

84 Handlingar rörande transporter och handräckning. 1. Transportbeställningar och körorder. I samband med transporter och körningar upprättade transportbeställningar och körorder synas vara utan värde för framtiden. De torde därför kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 2. Handlingar i samband med handräckningstjänsten. Vid förbanden bildas stundom handlingar i samband med handräckningstjänsten. Bland dessa märkas översiktsuppställningar, planeringskort, arbetsbeställningar och arbetsorder. De synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 3. Liggare över beställda transporter, liggare över avsänt och mottaget gods samt transportkvitton. Liggare över beställda transporter synas sakna värde för en framtida forskning och föreslås till gallring efter 1 år. Sak samma gäller liggare över avsänt och mottaget gods. På flera håll förekomma kvitton på transporter utförda av förbandets handräcknings- och transportorgan. Dylika transportkvitton torde vara gallringsbara efter 1 år. 4. Turlistor och uppgifter å taxor för båt- och biltrafik. Särskilda turlistor finnas på sina håll upprättade för båt- och biltrafik uppehållen av Kronan. Dessa turlistor förekomma ofta i ett stort antal exemplar. Det torde enligt kommitténs åsikt vara tillräckligt om ett exemplar bevaras vid den expedition, där handlingen upprättats. Övriga exemplar synas kunna gallras då de upphört att gälla. Sak samma gäller uppgifter å taxor för båtoch biltrafik. 5. Redovisningar över försålda biljetter å båtar. Vid vissa kustartilleriförsvar ombesörjes mot särskild avgift reguljär båttrafik även för civila. Varje månad insändes till vederbörlig kustartilleriförsvarsstab redovisning i två exemplar över biljetter, som försålts å båtarna. Det ena exemplaret vidarebefordras till försvarets civilförvaltning, medan det andra kvarstannar vid kustartilleriförsvarsstaben. Enligt kommitténs åsikt synes sistnämnda exemplar kunna gallras efter 5 år. Sak samma torde böra gälla hos båtens befälhavare eventuellt förvarat ytterligare exemplar.

85 Beställningar av materiel, förnödenheter, böcker m. m. Jämlikt bestämmelse i kungörelsen den 5 juni 1909 (nr 66) angående åtgärder för utgallring av obehövliga handlingar hos vissa myndigheter skola bland annat akter, vilka bestå endast av rekvisitioner samt andra framställningar och uppgifter av tillfällig natur, utgallras, så snart handlingarna icke längre behövas för åsyftat ändamål och ej heller eljest kunna anses vara till nämnvärt gagn för det allmänna. Denna föreskrift gäller ej förbanden. Det synes vara önskvärt med en bestämmelse av likartat innehåll avseende dessa. Enligt kommitténs mening torde en föreskrift böra utformas så att beställningar av materiel, förnödenheter, böcker m. m., i den mån de ej utgöra verifikationer, skola gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Därest beställningarna utgöra verifikationer, torde de böra gallras enligt de bestämmelser, som föreslagits för gallring av sådana.

Inköpshandlingar, försäljningshandlingar och entreprenadhandlingar. a) U p p h ö r d a

serier.

Vitesliggare. Tidigare upprättade vitesliggare, d. v. s. förteckningar över uträknade viten för uteblivna eller försenade leveranser, torde böra undantagas från gallring. b) F o r t g å e n d e

serier.

1. Upphandlingsprotokoll, kontrakt, kungörelser, anbud m. m. I skrivelse den 17 februari 1941 till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet förordade 1940 års arkivsakkunniga en omfattande gallring av verifikationer till vissa arméräkenskaper men föreslogo samtidigt, att vid samma verifikationer fogade anbud, protokoll och kontrakt skulle bevaras för framtiden. Jämlikt bestämmelser i kungl. brev den 5 mars 1943 angående gallring av verifikationer rörande försvarsväsendets räkenskaper skola anbuds-, protokolls- och kontraktshandlingar undantagas från såväl framtida som retroaktiv gallring. Denna föreskrift torde avse de originalhandlingar, som någon gång kunna bliva insända till den reviderande myndigheten. Som regel

förvaras emellertid dessa originalhandlingar vid förbanden, och endast utdrag ur eller avskrifter av protokoll, kontrakt och kungörelser ävensom förteckningar å de kontrakt, som gällt under räkenskapsåret, insändas till ifrågavarande myndighet. För de hos förbanden förvarade handlingarna föreskrives i ämbetsskrivelse från försvarsdepartementet den 23 mars 1945 (TLA s. 43, TS A: I s. 6, Ekof C nr 31), att protokoll över upphandlingar (entreprenader) med därtill hörande såväl kungörelser, anbud och kontrakt som övriga handlingar skola så länge rättsanspråk kunna grundas å desamma förvaras å vederbörlig avdelning (motsvarande) på betryggande sätt under lås. Vidare ingår där bestämmelsen, att till upphandlings- (entreprenad-)ärenden hörande handlingar skola, förvaras för sig och ej äro gallringsbara. Sedan rättsanspråk icke längre kunna grundas å desamma, skola de inbindas. I det fall till dylik akt hörande handling förvaras särskilt, skall anteckning rörande förvaringen göras dels i vederbörligt diarium, dels i akten. I ett av särskild utredningsman på Kungl. Maj:ts uppdrag utarbetat och till marinförvaltningen den 16 mars 1948 avgivet betänkande med förslag till förvaltningsreglemente för marinen i fred föreslås följande föreskrift: »Till upphandlings- (entreprenad-)ärenden hörande handlingar skola förvaras för sig och äro ej gallringsbara» (§ 32 mom. 3). Ehuru upphandlingsakterna och entreprenadakterna alltså skyddats mot gallring genom särskilda bestämmelser, anser sig kommittén likväl kunna ifrågasätta ändamålsenligheten av att bevara detta relativt omfattande arkivmaterial. Med hänsyn till att förbandens egen upphandling under de senaste åren alltmera begränsats och i stor utsträckning ersatts av upphandling genom högre myndigheter, vill det synas som om vid förbanden förvarade upphandlingsakter och entreprenadakter ej längre kunna tillmätas så stort värde för den historiska forskningen, att det motiverar ett bevarande för framtiden av akterna i deras helhet. Enligt kommitténs mening synes det vara möjligt att företaga en uppdelning av detta material i icke-gallringsbara och gallringsbara handlingar. För den framtida forskningen torde det vara tillräckligt att bevara kungörelser, protokoll, anbudsförteckningar, ett exemplar av antagna anbud, kontrakt och i förekommande fall upprättade besiktningsprotokoll samt skriftväxling i anslutning till det antagna anbudet. Däremot synes det vara möjligt att gallra ej antagna anbud samt dubblettexemplar och avskrifter av det antagna anbudet ävensom övriga till upphandlingsakterna och entreprenadakterna hörande handlingar. Såvitt kommittén funnit torde gallringsfristen för nämnda handlingar utan olägenhet kunna sättas till 5 år. Enligt kommitténs mening synes denna föreskrift böra gälla även motsvarande handlingar tillhörande särskilda kassor (lägerkassor etc).

2. Avskrifter av och utdrag ur kontrakt. Hos förband förvarade avskrifter av och utdrag ur kontrakt torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 3. Inköpssedlar, inköpsorder, uppbördsorder, uppbördssedlar, uppbördsbevis, besiktningsbevis, mottagningsbevis och fakturakopior. Vid förbandens inköp bildas olika slag av handlingar: inköpssedlar, inköpsorder, uppbördsorder, uppbördssedlar, uppbördsbevis, besiktningsbevis, mottagningsbevis och fakturakopior. I den mån de ingå bland kassa- eller förrådsverifikationer synas dessa handlingar böra gallras enligt för verifikationer gällande bestämmelser. I de fall de förvaras särskilt torde de utan olägenhet kunna gallras efter 5 år. 4. Register över leverantörer och inköpsorder. Register över leverantörer och inköpsorder torde ej kunna tillmätas något värde för framtiden och synas vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. 5. Upphandlingslistor. Vid marinen upprättas upphandlingslistor, på vilka alla inköp antecknas med uppgift om datum, varuslag, leverans m. m. Ett exemplar av upphandlingslistorna bilägges verifikationerna och ett förvaras vid förbandet. Sistnämnda exemplar torde kunna gallras efter 5 år. 6. Offerter. Hos förbanden förvaras ofta i stor omfattning offerter, vilka ej hänföra sig till visst upphandlingsärende. De torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 7. Förteckningar över försåld kasserad materiel. Vid försäljning av kasserad materiel upprättade förteckningar torde kunna föreslås till gallring efter 5 år. 8. Diarier, liggare och anteckningsböcker över upphandlingar, leveranser och entreprenader (upphandlingsregister), m. m. Vid förband föras ofta särskilda diarier, liggare och anteckningsböcker över upphandlingar, leveranser och entreprenader (upphandlingsregister). Dessa diarier, liggare, anteckningsböcker och register torde utan olägenhet kunna gallras efter 5 år. Sak samma torde böra gälla liggare över leveranskontrakt (kontraktsböcker) .

88 Protokoll vid inventering av materiel, förnödenheter m. m. Protokoll upprättade vid inventering av materiel, förnödenheter m. m. synas böra undantagas från gallring.

Lånehandlingar. De låneliggare, som på många håll äro upplagda för redovisning av lån, synas kunna gallras då liggaren fullskrivits (avslutats) och samtliga där upptagna lån avvecklats. Lånekvitto upprättas vid lån, lånereversal ofta vid lånets återställande. Lånekvitton och lånereversal synas sakna framtida värde och torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Lånedokument, som begagnas på flera håll inom marinen, synas likaledes vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. Sak samma gäller för liknande ändamål använda handlingar med annan benämning.

Försändningshandlingar. Jämlikt bestämmelser i generalorder för flygvapnet nr 2904/1946 skola vid flygflottiljernas (motsvarande) flyg verkstäder mottagningssedlar, avsändningssedlar och packnotor gallras efter 4 år. Kommittén vill för sin del framhålla önskvärdheten av att försändningshandlingar vid samtliga expeditioner gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Såsom exempel på sådana handlingar må här, utöver de i ovan omtalade generalorder berörda, nämnas fraktsedlar, följesedlar, mottagningsbevis och packsedlar. I de fall försändningshandlingar äro verifikationer böra de dock gallras enligt för sådana gällande bestämmelser.

89 Handlingar rörande materiel, ammunition, bränsle, belysnings- och renhållningsmedel, drivmedel m. m. Med hänsyn till rådande olikheter de tre försvarsgrenarna emellan behandlas i detta avsnitt varje försvarsgren för sig. Det är dock härvid att märka, att handlingar rörande materiel m. m., som redovisas hos central förvaltningsmyndighet tillhörande en försvarsgren, synas böra gallras enligt de föreskrifter, som föreslås för denna försvarsgrens handlingar, även om materielen m. m. handhaves av uppbördsman tillhörande annan försvarsgren. De nedan under armén föreslagna gallringsbestämmelserna torde därför böra gälla redovisningshandlingar avseende materiel m. m., som redovisas hos arméförvaltningen, även om den handhaves av uppbördsman tillhörande marinen o. s. v. Armén. Inom armén gälla för närvarande tygmaterielreglemente den 15 juni 1945 (nr 338), intendenturunderhållsreglemente den 18 juni 1937 (nr 717), intendentur- och veterinärmaterielreglemente den 24 september 1948 (nr 644), sjukvårdsmaterielreglemente den 23 december 1937 (nr 979) och fastighetsförvaltningsreglemente den 23 december 1937 (nr 978). Härutöver ha de centrala förvaltningsmyndigheterna gång efter annan utfärdat närmare föreskrifter. För närvarande gälla sålunda bland annat — med ändringar och tillägg — tygmaterielinstruktion fastställd av arméförvaltningens tygdepartement den 1 mars 1940, intendenturunderhållsinstruktion och intendenturmaterielinstruktion meddelade av arméförvaltningens intendenturdepartement den 28 juni 1939 respektive den 31 maj 1939, föreskrifter för sjukvårdsmaterieltjänsten fastställda av försvarets sjukvårdsförvaltning den 15 juni 1945, veterinärmaterielinstruktion meddelad av arméförvaltningens intendenturdepartement den 10 januari 1938 och av arméns fortifikationsförvaltning den 12 november 1947 meddelade bestämmelser beträffande förrådsredovisning m. m. inom ämbetsverkets förvaltningsområde (TLA s. 267). Gallringsbestämmelser finnas i generalorder för armén nr 2302/1930 (TLB nr 129), där det föreskrives, att vid regementsexpeditionens intendenturavdelning förvarade kontrollböcker ävensom årsredogörelser för intendenturmateriel, proviant, furage samt bränsle- och lysmateriel må gallras efter 10 år. Av kommitténs undersökningar har framgått, att redovisningen av de olika slagen av materiel m. m. inom armén i stort sett skett och sker enligt samma grunder. Det har därför befunnits lämpligt att här sammanföra de grupper av handlingar, som äro gemensamma för samtliga eller flera slag av materiel m. m. Speciella serier behandlas för sig.

90 I. Materiel m. m. i allmänhet. a) U p p h ö r d a

serier.

1. Förrådsböcker. Förrådsböcker ha vanligen i någon form förts över förbandens förråd av samtliga slag av materiel m. m. även före införandet av nu gällande redovisningssystem. Innehållet i dessa förrådsböcker återfinnes i nedan nämnda årsredogörelser, av vilka det exemplar, som förvaras centralt, förutsattes bliva bevarat för framtiden. Under dessa förhållanden anser sig kommittén kunna föreslå en omedelbar gallring av hos förbanden förvarade förrådsböcker begagnade före införandet av nu gällande redovisningssystem. Sak samma synes böra gälla äldre förrådsböcker förda vid underavdelning av förband. 2. Ärsredogörelser. Förbanden redovisade tidigare tillkomst och avgång i förråden genom insändande till vederbörlig central förvaltningsmyndighet av ärsredogörelser. I skrivelse den 28 juni 1943 till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet angående gallring i arméförvaltningens arkiv ha 1940 års arkivsakkunniga föreslagit, att de insända årsredogörelserna för tygmateriel, som upphörde den 30 juni 1939, skulle bevaras för framtiden och att det borde ankomma på krigsarkivet att överväga och eventuellt göra framställning om gallring av förbandens exemplar av samma redogörelser. I skrivelse den 17 februari 1941 till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet angående gallring i verifikationerna till vissa arméräkenskaper föreslogo nämnda sakkunniga, att insända ärsredogörelser över intendenturmateriel samt bränsle- och lysmateriel tillsvidare och i avvaktan på eventuellt ändrade förhållanden skulle bevaras. De äro ej heller medgivna till gallring i kungl. brev den 5 mars 1943 angående gallring av verifikationer rörande försvarsväsendets räkenskaper. Jämlikt bestämmelse i generalorder för armén nr 2302/1930 (TLB nr 129) äro såsom ovan framhållits förbandens exemplar av ifrågavarande ärsredogörelser gallringsbara efter 10 år. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 13 juli 1934 angående utgallring av vissa handlingar ur arméförvaltningens arkiv (tryckt i Meddelanden från Svenska riksarkivet för år 1934, s. 65 f.) är det ena exemplaret av de till arméförvaltningen inkomna årsredogörelserna för sjukvårdsmateriel, som upphörde att avges den 30 juni 1942, ävensom det ena exemplaret av de till arméförvaltningen (sedermera arméns fortfikationsförvaltning) inkomna årsredogörelserna över kasernvårdsmateriel, som upphörde att avges den 30 juni 1947, gallringsbart efter minst 10 år, medan det andra exemplaret, som i båda fallen förvaras i försvarets civilförvaltnings arkiv, skall bevaras för framtiden.

91 För de insända exemplaren av årsredogörelserna avseende övrig materiel äro några gallringsföreskrifter ej utfärdade, varför de tills vidare skola bevaras. Av samtliga slag av ärsredogörelser avseende materiel är sålunda ett exemplar centralt arkiverat. Enligt kommitténs mening är det ej erforderligt att bevara något ytterligare exemplar av årsredogörelserna. De hos förbanden förvarade exemplaren synas därför kunna gallras. Då serierna upphörde senast den 30 juni 1944, torde gallringen kunna företagas omedelbart. 3. Kontrollböcker. Jämlikt bestämmelser i tygmaterielinstruktionen kontrollerades tidigare förändringar i materieluppbörden vid förråden genom materielkontrollböcker, i vilka tillkomst- och avgångsverifikationer annoterades var för sig i årsvis löpande nummerföljd. Materielkontrollboken tjänade bland annat som register över förråds verifikationerna. Även för intendentur-, sjukvårds- och veterinärmateriel samt för bränsle, belysnings- och renhållningsmedel, tvättmedel och drivmedel fördes tidigare kontrollböcker. Jämlikt bestämmelse i generalorder nr 2302/1930 äro såsom i det föregående nämnts vid regementsexpeditions intendenturavdelning förvarade kontrollböcker gallringsbara efter 10 år. Enligt kommitténs mening kunna kontrollböcker för alla slag av materiel gallras. Då kontrollböckerna ej längre äga något redovisningsvärde och deras innehåll framgår ur de nyss nämnda årsredogörelserna, torde gallringen kunna ske omedelbart. 4. Krigsmateriellistor med verifikationer 1939—1945. Krigsmateriellistor med tillhörande verifikationer hänförande sig till den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 äro i stor utsträckning arkiverade hos förbanden. De torde knappast vara av något historiskt värde och synas därför kunna föreslås till omedelbar gallring. 5. Månadssammandrag med verifikationer för fält- och lokalförsvarsförband organiserade under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945. Under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 utlämnades i viss utsträckning materiel till fält- och lokalförsvarsförband utan att verifikationer i varje särskilt fall insändes till arméförvaltningen. Redovisningen lämnades endast genom bestyrkta månadssammandrag, som åtföljde depåförbandets redovisning. Det vill synas som om truppförbandets exemplar av dessa månadssammandrag jämte tillhörande tillkomst- och avgångsverifikationer sakna värde för den framtida forskningen och därför kunna gallras. Sak samma gäller reversal avseende materiel som vid förbandens avveckling intagits i fredsförbandens redovisning. Gallringen torde kunna ske omedelbart.

92 b) F o r t g å e n d e

serier.

1. Lagerkort (förrådskort), satskort m. m. Enligt nu gällande system redovisas materielen m. m. på lagerkort (förrådskort) och i förekommande fall på satskort. Motsvarande kort äro beträffande det övervägande antalet materielslag upplagda hos vederbörlig central förvaltningsmyndighet. Dock finnes ej central redovisning av reservdelar, förbrukningsmateriel tillhörande tygmaterielen, förbrukningsmateriel tillhörande sjukvårdsmaterielen och läkemedel, ej heller för en del annan materiel av mindre betydelse. För de centralt förvarade korten äro några gallringsbestämmelser icke utfärdade, och de skola därför tillsvidare bevaras. I de fall redovisning sker centralt anser kommittén, att det principiellt är möjligt att gallra förbandens lagerkort och satskort. När det gäller kort, som ej föras centralt, blir frågan något annorlunda. Då emellertid tilldelningen av ifrågavarande materiel kan studeras med ledning av hos vederbörlig central förvaltningsmyndighet förvarade handlingar, som kommittén förutsätter skola bliva bevarade för framtiden, torde även i dessa fall en gallring av korten vara möjlig. Gallringsfristen för lagerkort och satskort synes av samma skäl, som nedan anföres för förslaget om gallring av verifikationerna, böra sättas till 5 år. Sak samma torde böra gälla lagerkort förda vid underavdelning av förband. Tillsammans med lagerkorten föras vid vissa förband särskilda kort med nummerförteckning över vapen, bilar, släpkärror och annan numrerad teknisk materiel. Ifrågavarande kort synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 2. Kort över materielens fördelning (lånekort). Lagerkorten kompletteras i många fall med kort, som redovisa utlånad materiels fördelning på olika låntagare (kompanier, mässar o. s. v. samt enskilda). Enligt kommitténs mening ha dessa fördelningskort (lånekort) ej något historiskt värde utan synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 3. Månadssammandrag (kvartalssammandrag). Tillkomst och avgång i förråden redovisas beträffande det övervägande antalet materielslag m. m. genom insändande till den centrala förvaltningsmyndigheten av månadssammandrag (kvartalssammandrag). Gallringsföreskrifter finnas endast för de centralt förvarade exemplaren av månadssammandrag avseende kasernvårdsmateriel, vilka jämlikt Kungl. Maj:ts i det föregående omnämnda beslut den 13 juli 1934 angående utgallring av vissa handlingar ur arméförvaltningens arkiv äro gallringsbara efter minst 10 år. För de centralt

93 förvarade exemplaren av sammandrag avseende övrig materiel äro några gallring sbestämmelser ej utfärdade, varför de skola tills vidare bevaras. Kommittén, som med hänsyn till förefintligheten av de hos vederbörlig central förvaltningsmyndighet arkiverade exemplaren av sammandragen förordar en gallring av förbandens exemplar av dessa, anser ej, att bestämmelsen om gallring av det insända exemplaret av månadssammandragen avseende kasernvårdsmateriel behöver medföra någon särskild föreskrift om bevarande av motsvarande exemplar av dessa sammandrag vid förbanden. Innehållet i månadssammandragen kan nämligen utläsas ur årsredogörelsen, varav ett exemplar finnes hos försvarets civilförvaltning, och efter den 30 juni 1947 ur de hos fortifikationsförvaltningen förvarade förrådskorten. Gallringsfristen synes av samma skäl, som nedan anföras i frågan om gallring av verifikationerna, böra sättas till 5 år. 4. Verifikationer. Verifikationer för tillkomst och avgång i förråden insändas som regel i ett exemplar till vederbörlig reviderande myndighet, medan ett exemplar förvaras vid förbanden. Verifikationer för reservdelar, för förbrukningsmateriel tillhörande tygmaterielen, för förbrukningsmateriel tillhörande sjukvårdsmaterielen, för läkemedel, för expeditionsmaterialier ävensom för en del materiel i övrigt av mindre betydelse insändas dock ej utan föreligga endast vid förbanden. Jämlikt Kungl. Maj:ts i det föregående nämnda beslut den 13 juli 1934 angående utgallring av vissa handlingar ur arméförvaltningens arkiv äro de exemplar av verifikationerna, som förvaras vid tekniska revisionen inom arméförvaltningens artilleridepartement, gallringsbara efter minst tolv år. I ovanberörda skrivelse den 28 juni 1943 angående gallring i arméförvaltningens arkiv ha 1940 års arkivsakkunniga föreslagit en sänkning av gallringsfristen för dessa verifikationer till tio år. Gallringen är ej grundad på förutsättningen, att förbandens exemplar av verifikationerna skola bevaras, utan på den omständigheten, att erforderliga uppgifter om förändringar i förråden kunna erhållas ur för framtiden bevarat bokföringsmaterial. För centralt förvarade exemplar av andra verifikationer än de ovan berörda äro några gallringsbestämmelser ej utfärdade, och de skola därför tills vidare bevaras. Enligt kommitténs mening torde det ej vara erforderligt att av hänsyn till forskningen bevara hos förbanden befintliga exemplar av verifikationerna. I de fall ett exemplar av dessa insänts till central förvaltningsmyndighet, synes gallringen av förbandens exemplar kunna ske efter den tid, som vanligen utgör den längsta inventeringsperioden för förråd, nämligen 5 år. Något annorlunda ställer sig frågan om gallring i de fall några verifikationer ej insänts till central förvaltningsmyndighet. I dessa fall tillkommer nämligen behovet att någon tid behålla verifikationerna för att möjliggöra granskning och kontroll

94 av förvaltningen. Hänsyn bör härvidlag tagas till kungörelsen den 12 december 1924 (nr 529) angående tid för framställande av anmärkningar vid uppbördsmäns och redogörares räkenskaper m. m. Enligt denna kungörelse skola anmärkningar, då de angå felaktigheter, vilka icke äro att hänföra till brott, för att kunna av förvaltningsmyndigheten upptagas till prövning, vara vederbörande uppbördsman eller redogörare tillställda inom tre år. En gallringsfrist av 5 år synes följaktligen vara tillfyllest även ifråga om sistberörda verifikationer. 5. Utlämningsorder (försändningsorder, urlastningsorder). Hos förbanden förvarade utlämningsorder (försändningsorder, urlastningsorder) synas sakna värde för framtiden och torde kunna gallras efter 5 år. 6. Beställningsböcker. I de fall särskilda beställningsböcker begagnas vill kommittén föreslå en gallring av dessa efter 5 år. 7. Materielöversikter m. m. Materielöversikter och liknande handlingar som innehålla uppgifter om överskott och brister i förbandens utrustning synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 8. Fältutrustningslistor. Fältutrustningslistor äro till övervägande del tryckta. I den mån otryckta sådana förekomma, torde de kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. II. Vapen. 1. Vapenjournaler, vapenliggare och vapenregister. Över i fredstid begagnade handvapen och kulsprutor fördes tidigare och föras alltjämt på sina håll vapenjournaler. Över mobiliseringsförråden av samma slag av vapen fördes vapenliggare. På vissa håll ha journalerna och 1iggarna ersatts av på kort upplagda vapenregister över handvapen och kulsprutor. Nämnda handlingar innehålla bland annat uppgifter om tillverkningsnummer och vapnens tillstånd. Enligt kommitténs mening synas vapenjournaler, vapenliggare och vapenregister tills vidare böra undantagas från gallring.

95 2. Pjäs journaler. Pjäsjournaler för kanoner bestå av materielkort för eldrör, materielkort för lavett, anteckningskort och skottjournalkort. Pjäsjournaler för granatkastare bestå av ett materielkort med tillhörande anteckningskort och skottjoumalkort. Vid kontrollbyrån inom arméförvaltningens tygavdelning förvaras materielkort, som i sammanfattad form innehålla de uppgifter, som föras i förbandens pjäsjournaler. D e t torde med hänsyn till förefintligheten av de hos kontrollbyrån förvarade materielkorten ej vara erforderligt att för framtiden bevara materielkort, anteckningskort och skottjournalkort. De synas vara gallringsbara då vederbörlig pjäs kasserats. 3. Skottlistor och anteckningsböcker. Antalet lossade skott från en pjäs redovisades tidigare på skottlistor. N u mera begagnas för denna redovisning samt för vissa andra noteringar anteckningsböcker, av vilka finnas tre olika slag: anteckningsbok för eldrör, anteckningsbok för lavett och anteckningsbok för granatkastare. Dessa anteckningsböcker förvaras tillsammans med pjäserna och torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Tidigare förda skottlistor synas i den mån de äro bevarade kunna gallras omedelbart. Sak samma torde kunna gälla tidigare begagnade skottlistor för kulsprutor. 4. Vapenlåneregister. Vapenlåneregister avseende handvapen, som utlämnats till skytteföreningar m. m., torde av hänsyn till forskningen böra undantagas från gallring. 5. Koncept till ärsredogörelser över vapenutlåning. Förbanden lämna till arméförvaltningens tygavdelning ärsredogörelser över de vapen, som äro utlånade till föreningar m. m. Koncept till ärsredogörelser över vapenutlåning torde kunna gallras efter 1 år.

III. Strålkastare, instrument m. m. 1. Anteckningsböcker för strålkastare, anteckningsböcker för avståndsinstrument samt drift- och kontrolljournaler för centralinstrument. Anteckningsböcker för strålkastare, anteckningsböcker för avståndsinstrument samt drift- och kontrolljournaler för centralinstrument torde med hän-

96 syn till att de där förda uppgifterna ej återfinnas på annat håll tills vidare böra undantagas från gallring. 2. Journaler för laddningsaggregat och journaler för maskinvagnar (motsvarande). Av samma skäl som anförts för i föregående punkt berörda handlingar torde journaler för laddningsaggregat och journaler för maskinvagnar (motsvarande) tills vidare böra bevaras. IV. Radio och radar. 1. Stationsböcker vid radio- och radarstationer. Vid radio- och radarstationer föras stationsböcker, som innehålla uppgifter om användning, drift, anmärkningar, reparationer m. m. Det synes ej vara erforderligt att för framtiden bevara dessa stationsböcker. Med hänsyn till stationsböckernas värde för vissa utredningar och statistisk bearbetning torde gallringen böra ske först efter 10 år. 2. Provningsprotokoll (besiktningsprotokoll, trimningsprotokoll) för radio- och radarstationer. Vid vissa förbands tyganstalter förvaras provningsprotokoll (besiktningsprotokoll, trimningsprotokoll) för radio- och radarstationer. Då dessa protokoll kunna tänkas bliva av betydelse för framtiden, synas de böra tills vidare undantagas från gallring. V. Motorfordon. a) U p p h ö r d a

serier.

1. Handlingar rörande uttagna motorfordon 1939—1945. Under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 upprättade besiktningsprotokoll, inmönstringsinstrument och värderingsinstrument ävensom avmönstringskvitton för uttagna motorfordon och från samma tid härrörande utdrag ur protokoll vid sammanträde med bilvärderingsnämnd torde kunna gallras omedelbart. 2. D- och Fö-kort för uttagna motorfordon. Enligt tidigare redovisningssystem för uttagna motorfordon upprättade Doch Fö-kort torde kunna föreslås till omedelbar gallring.

97 b) F o r t g å e n d e

s e r i e r.

1. D - och Fö-kort för stammotorfordon. Över stammotor fordon föras fordonskort i tre exemplar (D-kort, Fö-kort och C-kort). D-kortet är avsett att förvaras vid vederbörlig depå och Fökörtet vid det förband, där fordonet placeras. C-körtet förvaras hos arméförvaltningen. P å dessa, kort finnas anteckningar om fordonets fabrikat, storlek, vikt, registreringsnummer m. m. För C-korten äro inga gallringsbestämmelser utfärdade, och de skola därför tills vidare arkiveras hos arméförvaltningen. D e t torde ej vara erforderligt att för framtiden bevara hos förbanden förvarade D - och Fö-kort. Gallringen synes böra ske då korten ersatts av nya eller fordonen upphört att redovisas vid försvaret. 2.

Motorfordonsböcker.

Motorfordonsböcker föras över alla fordon, som äro i bruk vid försvaret. De innehålla uppgifter om utrustning, drivmedelsförbrukning, körningar och reparationer. Motorfordonsböckerna innehålla stundom uppgifter av historiskt värde, som ej kunna återfinnas på annat håll. Enligt kommitténs mening synes det emellertid av utrymmesskäl kunna ifrågasättas, om ej en gallring av motorfordonsböckerna borde göras. I varje fall torde böra diskuteras lämpligLen av att till ständig arkivering föreslå ett arkivmaterial, som på grund av sin beskaffenhet är predestinerat till självgallring. Motorfordonsböckerna, som åtfölja fordonen och i regel föras med blyerts, bliva efter någon tids begagnande i regel så illa medfarna, att de svårligen kunna tänkas bevaras. Kommittén anser av ovan anförda skäl, att motorfordonsböckerna böra gallras. Det torde vara mest lämpligt med en bestämmelse, att gallringen skall ske då nämnda böcker ej längre erfordras för tjänsten.

VI. Ammunition. 1. Ammunitionsrapporter och ammunitionsredovisningar. Ammunitionsförbrukningen inom förbandet redovisas genom ammunitionsrapport eller ammunitionsredovisning, som i regel upprättas i två exemplar, av vilka det ena förvaras hos uppbördsmannen eller förrådsbokföringskontoret och det andra vid det kompani (motsvarande), där ammunitionen förbrukats. Det förstnämnda av dessa exemplar synes kunna gallras efter samma tid som i det föregående föreslagits beträffande verifikationerna, d. v. s. efter 5 år, det sistnämnda däremot redan efter 1 år. <

98 2. Statistikkort för ammunition (motsvarande). Tilldelning och förbrukning av ammunition avseende förbands underavdelningar redovisas stundom på särskilda kort, ofta benämnda statistikkort. Tidigare motsvarades dessa kort av i olika form förda anteckningar. Varken de anteckningar, som förts före år 1944, eller statistikkorten kunna anses äga så stort värde för forskningen, att det motiverar att de bevaras för all framtid. För redovisningen ha de ej betydelse utöver tiden för den anslagsperiod de representera. Kommittén anser därför, att anteckningar om tilldelning och förbrukning av ammunition upprättade före år 1944 kunna gallras omedelbart och att statistikkort äro gallringsbara efter 5 år. 3. Besiktningsjournaler och ammunitionsregisterkort (partikort). Ammunition bokfördes tidigare i besiktningsjournaler, numera på ammunitionsregisterkort (partikort). Av nämnda journaler och kort framgå bland annat ammunitionsslag, kvantitet, tillverkningsort, partinummer och ballistiska data. Besiktningsjournaler och ammunitionsregisterkort (partikort) skola enligt gällande bestämmelser insändas till arméförvaltningens tygavdelning, så snart de där redovisade partierna förbrukats. Årligen lämnas till arméförvaltningens tygavdelning en tablå, som tidigare utgjorde en avskrift av besiktningsjournalen men numera upprättas med stöd av ammunitionsregisterkorten (partikorten). Förbandens exemplar av nämnda tablåer synas kunna gallras efter 1 år. VII. Intenclenturmateriel. 1. Koncept till uppgifter rörande intendenturmaterielens

omfattning.

Vid anfordran inlämnas från förbanden till arméförvaltningens intendenturavdelning uppgifter rörande intendenturmaterielens omfattning. Koncept till dessa uppgifter torde enligt kommitténs mening kunna gallras efter 3 år. 2. Persedelrullor och persedelkort. Vid kompani (motsvarande) fördes tidigare persedelrulla dels å all den materiel, som utlämnats till manskapet för enskilt begagnande, dels å den materiel, som i övrigt utlämnats inom kompaniet för enskilt eller gemensamt begagnande. I stället för persedelrullor användas numera persedelkort. som skola tillställas vederbörande låntagare, då samtliga därå upptagna persedlar återlämnats. I flera fall upprättas ytterligare ett exemplar, som förvaras vid kompaniexpeditionerna (motsvarande).

99 Persedelrullor synas kunna gallras omedelbart. Persedelkort torde, i den mån de upprättas i ytterligare ett exemplar, vara gallringsbara efter vederbörandes avrustning.

VIII. Bränsle samt belysnings- och renhållningsmedel. 1. Kort över förbrukning av bränsle samt belysnings- och renhållningsmedel. Vid vissa förband redovisas förbrukningen vid förbrukningsställena av bränsle samt belysnings- och renhållningsmedel på särskilda kort, som synas sakna framtida värde och därför torde kunna gallras efter 5 år. 2. Rapporter över bränsleförbrukning. Av maskinist månatligen upprättade rapporter över bränsleförbrukningen vid de olika eldningsställena synas vara gallringsbara efter 1 år.

IX. Drivmedel. 1. Kort över drivmedels fördelning. För drivmedels fördelning på olika upplag föras vid vissa förband särskilda kort. Dessa torde vara gallringsbara efter 5 år. 2. Handlingar rörande utlämning av drivmedel. I samband med utlämning av drivmedel till förbrukare upprättade handlingar, t. ex. drivmedelskvitton, synas kunna gallras efter 5 år.

X. Läkemedel. Läkemedelskort. Tillkomst och avgång av läkemedel redovisas på läkemedelskort. Någon regelbunden redovisning till försvarets sjukvårdsförvaltning av läkemedel är ej föreskriven, utan granskning sker genom stickprov. Enligt kommitténs mening kunna dessa kort ej tillmätas något värde för forskningen, då de endast avse reglementerade läkemedel och erforderliga uppgifter angående dessa läkemedel stå att erhålla i försvarets sjukvårdsförvaltnings handlingar. Läkemedelskorten synas därför vara gallringsbara. Som gallringsfrist föreslås 5 år.

100 Marinen. Inom marinen förekommande materiel och utredning benämnes med ett gemensamt ord utrustning. Utrustningen redovisas antingen som förråd eller som uppbörd. Bestämmelser om bokföring och redovisning av utrustning inom marinen meddelas i reglemente för marinen. Närmare föreskrifter i dessa hänseenden ha gång efter annan utfärdats av marinförvaltningen samt ifråga om sjukvårdsmateriel fr. o. m. år 1944 av försvarets sjukvårdsförvaltning och ifråga om fortifikationsmateriel fr. o. m. år 1948 av fortifikationsförvaltningen. Av samma skäl som i det föregående anförts för dispositionen av handlingar rörande materiel m. m. inom armén, sammanföras de serier, som äro gemensamma för samtliga eller flera slag av förråd och uppbörder, medan särskilda serier redovisas för sig. I. Materiel m. m. i allmänhet. 1. Lagerkort och satskort. Förråd redovisas inom marinen på lagerkort och i förekommande fall på satskort. Lagerkort för sjukvårdsmateriel och lagerkort för fortifikationsmateriel föras sedan år 1946 respektive år 1948 även centralt. Lagerkort för övrig materiel förekomma endast lokalt. I de fall lagerkorten även föras centralt, synes en gallring av de hos förbanden förvarade korten vara möjlig av samma skäl, som anförts för förslaget om gallring av lagerkort tillhörande armén. I övriga eller flertalet fall föreligga ej dessa skäl. Vissa omständigheter tala emellertid för en gallring även av de lagerkort, som förvaras endast lokalt. Förändringarna i förråden redovisas till marinförvaltningen genom årliga förrådsredogörelser, vilka synas erbjuda tillräckligt material för en framtida forskning. Lagerkortens stora omfattning gör vidare en gallring i hög grad önskvärd. Då vid de flesta förråd nya lagerkort ej uppläggas årligen, blir en arkivering ofta tillfällig. Korten föras i regel med anilinpenna och kunna knappast betraktas som arkivvärdiga. Kommittén anser sig därför kunna föreslå gallring jämväl av de lagerkort, till vilka ej någon motsvarighet finnes hos vederbörlig central förvaltningsmyndighet. Gallringen synes kunna ske efter 5 år. Sak samma torde böra gälla satskorten. 2. Liggare och kort över förrådens fördelning m. m. Vid sidan av lagerkorten över förråden föras i vissa fall särskilda liggare eller hjälpkort över förrådens fördelning, utlåning m. m. Enligt kommitténs mening ha dessa liggare och kort ej något historiskt värde utan torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

101 .">. Förrådsredogörelser (motsvarande). Förråd, som lyda under marinförvaltningen, redovisas i regel genom insändande av årliga förrådsredogörelser. För beklädnadsförråd ha förrådsredogörelserna numera ersatts av ställningsbesked. Av förrådsredogörelser (ställningsbesked) förvaras ett exemplar hos marinförvaltningen. Några bestämmelser om gallring av detta exemplar äro ej utfärdade. Under dessa förhållanden synes det vara möjligt att efter 5 år gallra hos den lokala myndigheten förvarade exemplar av förrådsredogörelser (ställningsbesked). 4. Verifikationer m. m. Verifikationer för tillkomst och avgång i förråden insändes t. o. m. den 30 juni 1935 till marinförvaltningen men förvaras fr. o. m. den 1 juli samma år vid vederbörligt förråd. Verifikationer för sjukvårdsmateriel och för iortifikationsmateriel insändas dock till försvarets sjukvårdsförvaltning respektive fortifikationsförvaltningen . Jämlikt kungl. brev den 5 mars 1943 angående gallring av verifikationer rörande försvarsväsendets räkenskaper äro intäkts- och uttagsverifikationer under fredsorganisation rörande till marinförvaltningen insända förrådsräkenskaper för tiden före den 1 juli 1935 gallringsbara med en frist av lägst 10, högst 12 år. I konsekvens med denna föreskrift synas de verifikationer, som fr. o. m. den 1 juli 1935 äro arkiverade vid förbanden, likaledes vara gallringsbara. I enlighet med de synpunkter, som framförts ifråga om gallring av motsvarande verifikationer vid armén, torde gallringsfristen böra sättas till 5 år. Nummerliggare över verifikationer torde kunna gallras efter 5 år. 5. Utlämningsorder (försändningsorder, urlastningsorder). Hos förbanden förvarade utlämningsorder (försändningsorder, urlastningsorder) synas sakna värde för framtiden och torde kunna gallras efter 5 år. 6. Beställningsböcker. I de fall särskilda beställningsböcker begagnas torde dessa böcker vara gallringsbara efter 5 år. 7. Kontrollböcker. I den mån kontrollböcker föras, synas de kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 8. Inventarieförteckningar (motsvarande) m. m. Uppbörd redovisas på inventarieförteckning (motsvarande). Dylik förteckning fastställes antingen av marinförvaltningen eller av vederbörande chef.

102 Av inventarieförteckningar, som fastställas av marinförvaltningen, förvaras ett exemplar hos detta ämbetsverk och ett eller flera hos vederbörligt förband. D å inventarieförteckningar fastställas av vederbörande chef, upprättas de i minst två exemplar. Något av dessa exemplar insändes ej till marinförvaltningen. För de centralt förvarade inventarieförteckningarna föreligga ej några gallringsbestämmelser, och de skola därför tills vidare undantagas från gallring. Enligt kommitténs mening synes detta material vara tillfyllest för den framtida forskningen. Alla hos förbanden förvarade inventarieförteckningar torde därför kunna gallras. Gallringen synes böra ske då uppbörden utgått ur organisationen och redovisats eller då ny förteckning blivit upplagd. Vid tillkomst och avgång i uppbörderna upprättas inventarieändringsförslag, på grundval av vilka ändringar införas i inventarieförteckningarna, Förslagen uppgöras i två exemplar, vilka insändas till vederbörande förvaltningschef för fastställelse. Det ena exemplaret återlämnas till uppbördsmannen, medan det andra kvarstannar hos förvaltningschefen. Båda exemplaren av dessa inventarieändringsförslag torde kunna gallras efter 1 år. I de fall då inventarieförteckningarna äro fastställda av marinförvaltningen, göres årlig anmälan om ändring i dessa förteckningar till nämnda myndighet. Koncept till sammanställningar av gjorda förändringar i uppbörderna synas kunna gallras efter 1 år. 9. Undersökningsdokument. Undersökningsdokument behandlas i avsnittet rättsvårdshandlingar. 10. Besiktningsdokument m. m. Reglemente för marinen innehåller föreskrifter om besiktning av materiel och i anledning därav upprättade besiktningsdokument. Dessa synas ej kunna bliva av det värde för forskningen att de behöva sparas för framtiden. De torde därför kunna gallras efter 5 år. I den mån besiktningarna annoterats i särskild liggare, besiktningsliggare, synes denna vara gallringsbar efter 5 år. II. Vapen. 1. Eldrörsliggare, eldrörsböcker, lavettage- och mekanismliggare, lavettage- och mekanismböcker samt skottlistor för kulsprutor (kulspruteliggare). För varje artilleripjäs vid kustartilleriet äro upplagda dels en eldrörsliggare och en eldrörsbok, dels en lavettage- och mekanismliggare (tidigare benämnd kanon- och lavettageliggare) och en lavettage- och mekanismbok.

103 El drörsböckerna och lavettage- och mekanismböckerna förvaras hos truppen och uppgifterna i dessa böcker införas i motsvarande liggare. Nämnda böcker torde därför kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Liggarna rnåste däremot bevaras så länge vederbörlig pjäs är i bruk men synas kunna gallras då densamma kasserats. F o r kulsprutor förda skottlistor (kulspruteliggare) innehålla uppgifter om med varje pipa avlossade skott. Dessa listor torde kunna gallras då vederbörlig kulspruta kasserats. 2. Kalibreringsprotokoll. Vid kalibermätning upprättade kalibreringsprotokoll synas kunna gallras då vederbörlig pjäs kasserats. 3. Vapenjournaler, vapenliggare och vapenregister. Utan att särskilda föreskrifter utfärdats därom ha i flera fall förts vapenjournaler, vapenliggare och vapenregister för handvapen innehållande bland annat uppgifter om tillverkningsnummer och vapnens tillstånd. Enligt kommitténs mening synas dessa handlingar i likhet med vad som föreslagits för motsvarande serier inom armén tills vidare böra undantagas från gallring. III. Strålkastare, instrument m. ni. Driftjournaler (maskinloggböcker) för strålkastare, avståndsmätarliggare och journaler för centralinstrument. Hos förbanden förvarade driftjournaler (maskinloggböcker) för strålkastare, avståndsmätarliggare och journaler för centralinstrument kunna tänkas bliva av betydelse för framtiden och torde därför tills vidare böra bevaras. IV. Radio och radar. 1. Stationsböcker, loggböcker och haverijournaler. Vid radiostationer föras stationsböcker, vid radarstationer loggböcker och haverijournaler. Om dessa böcker och journaler gäller vad som anförts ifråga om stationsböcker vid radio- och radarstationer inom armén, och de torde i likhet med vad som föreslagits för dessa därför kunna gallras efter 10 år. 2. Provningsprotokoll (besiktningsprotokoll, trimningsprotokoll) för radio- och radarstationer. Provningsprotokoll (besiktningsprotokoll, trimningsprotokoll) för radiooch radarstationer synas liksom i det föregående föreslagits för motsvarande handlingar vid armén tills vidare böra undantagas från gallring.

104 V. Motorfordon. a) U p p h ö r d a s e r i e r. 1. Handlingar rörande uttagna motorfordon 1939—1945. Under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 upprättade besiktningsprotokoll, inmönstringsinstrument och värderingsinstrument ävensom avmönstringskvitton för uttagna motorfordon och från samma tid härrörande utdrag ur protokoll vid sammanträde med bilvärderingsnämnd torde kunna gallras omedelbart. 2. D - och Fö-kort för uttagna motorfordon. Enligt tidigare redovisningssystem för uttagna motorfordon upprättade D och Fö-kort synas kunna föreslås till omedelbar gallring. b) F o r t g å e n d e

serier.

1. D - och Fö-kort för stammotorfordon. Under hänvisning till vad som föreslagits för motsvarande handlingar vid armén torde D - och Fö-kort för stammotorfordon kunna gallras då korten ersättas av nya eller fordonen upphört att redovisas vid försvaret. 2. Motorfordonsböcker. Motorfordonsböcker synas av de skäl, som anförts för förslag om gallringav samma serie vid förband tillhörande armén, kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

VI. Ammunition. Identifieringsliggare för ammunition m. m. På grundval av uppgifter från apteringsverkstad uppgöres identifieringsliggare för varje ammunitionsparti. Enligt gällande bestämmelser insändas dessa liggare i två exemplar till marinförvaltningen, då vederbörligt parti förbrukats. I den mån någon kopia av identifieringsliggare förvaras vid förbandet, synes den kunna gallras då vederbörligt ammunitionsparti förbrukats. Från apteringsverkstaden inkomna uppgifter torde vara gallringsbara dä uppgifterna införts i identifieringsliggaren.

105 VII. Beklädnad. a) U p p h ö r d a s e r i e r. 1. Slitningsrullor, beklädnadskonton (beklädnadsliggare) m. m. Jämlikt bestämmelser i reglemente för marinen I B § 20 och I I I B § 219 skulle för avräkning i fråga om beklädnadsförmån föras slitningsrullor, sedermera benämnda beklädnadskonton (beklädnadsliggare), enligt särskilt formulär. Ifrågavarande liggare, som upphörde att föras år 1941, äro i stor utsträckning arkiverade. Enligt kommitténs uppfattning erbjuda de ej forskningen något mera värdefullt material och torde därför vara gallringsbara. Gallringen synes kunna företagas omedelbart. Sak samma torde böra gälla till dessa rullor och konton hörande verifikationer. 2. Kompletteringslistor. Tidigare inom flottan vid komplettering av beklädnad begagnade kompletteringslistor torde kunna gallras omedelbart. 3. Diverse liggare. För kontroll vid in- och utlämning eller byten av kläder m. m. begagnades tidigare särskilda liggare. Kommittén har sålunda vid sina undersökningar påträffat liggare över till reparation utlämnade skor, tvättliggare, liggare över klädmönstringar, klädbytesliggare samt liggare över in- och utlämnade säckar. Till ifrågavarande liggare höra i flera fall verifikationer. Enligt kommitténs mening äga nämnda liggare med tillhörande verifikationer ej något framtida värde utan synas kunna föreslås till omedelbar gallring. b) F o r t g å e n d e

s e r i e r.

1. Storlekskort för beklädnadsförråden. Som hjälpkort till lagerkorten vid beklädnadsförråden finnas storlekskort, innehållande uppgifter om beklädnadspersedlarnas fördelning på olika storleksnummer. Ifrågavarande storlekskort synas vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. 2. Beklädnadslistor, utrustningskort och utrustningssedlar. Den personliga utrustningen kvitterades tidigare på beklädnadslistor. Sedan år 1947 Lro dessa i de flesta fall ersatta av utrustningskort, som förvaras vid förrådet, utrustningssedlar, som förvaras på tjänstgöringsplatsen och utrustnmgsförteckningar, som behållas av vederbörande.

106 Jämlikt marinförvaltningens föreskrifter den 16 juli 1947 respektive den 11 juni 1948 skola utrustningskorten förvaras 1 år räknat från återlämningsdagen, varefter de skola makuleras. Kommittén vill förorda, att denna bestämmelse infogas i gallringsföreskrifterna och utvidgas att omfatta utom utrustningskorten även beklädnadslistor, i den mån sådana fortfarande användas, och utrustningssedlar. 3. Värderingsinstrument för värnpliktigas civilbeklädnad. Jämlikt marinförvaltningens föreskrifter den 11 september 1945 (TS A: I I s. 247) upprättas, om tid och personaltillgång så medgiver, värderingsinstrument för värnpliktigas civilbeklädnad. Enligt samma föreskrifter skola de värderingsinstrument, som sakna aktualitet, tid efter annan makuleras. Kommittén förordar, att gallringen företages 1 år sedan civilbeklädnaden återlämnats. 4. Kontrollkort, förvaringssedlar och kvitton på återlämning av civilbeklädnad. Vid inlämnande av civilbeklädnad upprättas för marinens manskap kontrollkort eller förvaringssedel. Jämlikt marinförvaltningens förutnämnda föreskrifter den 11 september 1945 (TS A: I I s. 247) skola kontrollkort i förekommande fall jämte kvitton på återlämning av civilbeklädnaden förvaras för sig, intill dess ett år förflutit efter klädernas återlämning. Enligt kommitténs mening synas icke blott kontrollkort och kvitton utan även förvaringssedlar böra gallras 1 år sedan civilbeklädnaden återlämnats. 5. Medgivanden för värnpliktiga att utbyta deponerad civilbeklädnad. Medgivanden för värnpliktiga att utbyta deponerad civilbeklädnad torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 6. Klädmönstringslistor. Vid klädmönstring upprättade klädmönstringslistor torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 7. Sammandrag m. m. Vid beklädnadsförråden förvaras ofta för sig kopior av vissa verifikationer, t. ex. bytessammandrag (sammandrag över persedlar, som skola utbytas), sammandrag över persedlar, som skola repareras eller tvättas, sammandragöver vid inryckning eller utryckning utlämnade respektive återlämnade per-

107 sedlar, sammandrag över brister eller mot kontant ersättning eller mot anvisad tiitel utlämnade persedlar. Dessa kopior av sammandrag torde kunna gallras efter 1 år.

VIII. Drivmedel. Handlingar rörande utlämning av drivmedel. I samband med utlämning av drivmedel till förbrukare upprättade handlingar, t. ex. drivmedelskvitton, synas vara gallringsbara efter 5 år.

IX. Läkemedel. Läkemedelskort. Läkemedelskort synas av samma skäl, som anförts för förslag om gallring av motsvarande serie inom armén, kunna gallras efter 5 år.

X. Kustartilleriets båtmateriel. Grundläggande bestämmelser för redovisning av kustartilleriets båtmateriel återfinnas i reglemente för marinen III B . Utöver nämnda bestämmelser ha av marinförvaltningen utfärdats särskilda föreskrifter. Bland dessa kunna nämnas föreskrifter för skötsel och vård av kustartilleriet tillhörande ångpannor, maskiner, elektrisk materiel och båtar m. m., utfärdade den 4 december 1917, samt föreskrifter för drift och underhåll av marinens fartyg m. m. (fartygsmaterielen), fastställda den 21 juli 1945.

a) U p p h ö r d a

serier.

1. Liggare över förhyrda båtar och journaler över förhyrda båtars gångtid. Inom kustartilleriförsvarsstab fördes under den förstärkta försvarsberedskapen åren 1939—1945 liggare över förhyrda båtar, i vilka bland annat antecknades de månatliga hyreskostnaderna för båtarna. I vissa fall fördes i stället för liggare journaler över förhyrda båtars gångtid. Enär uppgifterna om gångtiden icke lämnades till marinförvaltningen och kommittén anser, att dylika uppgifter kunna bliva av värde för framtiden, föreslås dessa handlingar böra undantagas från gallring.

108 2. Handlingar rörande förhyrning av båtar, m. m. Inom kustartilleriförsvarsstab förvaras en rad handlingar från tiden för den förstärkta försvarsberedskapen åren 1939—1945 rörande förhyrning av båtar. Bland dessa märkas besiktningsinstrument för båtar, protokoll vid återlämning av båtar, beslut av lokal värderingsnämnd rörande ersättning för nyttjande av privata båtar samt förteckningar över av lokal värderingsnämnd fastställda hyresersättningar för båtar. Samtliga dessa handlingar torde kunna gallras omedelbart. b) F o r t g å e n d e

serier.

1. Båtliggare och maskinliggare. Jämlikt bestämmelser i reglemente för marinen I I I B § 252 skola vid kustartilleriförsvarsstab föras båtliggare och maskinliggare. I dessa införas uppgifter om bland annat fartygens skrov, utrustning och maskineri samt om därå inträffade skador. Liggarna föras i två exemplar. Enligt kommitténs åsikt synas handlingarna vara av värde för en framtida forskning, varför det ena exemplaret av båtliggare och maskinliggare föreslås böra bevaras. Det andra exemplaret torde kunna gallras då båten utrangerats. 2. Från båtchefer inkomna maskinrapporter. Till kustartilleriförsvarsstab insändas från båtchefer regelbundet rapporter över iakttagelser vid besiktningar och provningar av maskiner å båtar. Uppgifterna i dessa rapporter införas i vederbörlig båts maskinliggare. Under förutsättning att ett exemplar av maskinliggarna, såsom kommittén ovan föreslagit, skall bevaras för framtiden, torde det vara möjligt att gallra rapporterna. Gallringen synes kunna ske efter 1 år. 3. Maskinloggböcker och motorjournaler. Anteckningar om besiktningar och provningar av maskiner å båtar införas i en loggbok, vilken medföljer vederbörlig maskin. Loggboken måste bevaras så länge maskinen är i bruk men torde därefter vara gallringsbar. Sak samma gäller motorjournaler, vilka numera användas i stället för maskinloggböcker på mindre båtar. 4. Besiktningscertifikat för ångpannor. Av kommerskollegium eller av annan myndighet enligt kollegiets bemyndigande verkställes vartannat år besiktning av ångpannor å båtar, varvid ett besiktningscertifikat utfärdas. Detta certifikat synes kunna gallras då pannan utrangerats.

109 5. L.mterncertifikat och kompasscertifikat. Lanterncertifikat och kompasscertifikat utfärdas av sjökarteverkets kontrollstationer. Lanterncertifikat gäller i 12 år, medan kompasscertifikat äro giltiga i östersjöfart 3 år och i annan sjöfart 5 år. Lanterncertifikat och kompasscertifikat föreslås till gallring då nytt lanterncertifikat respektive kompasscertifikat utfärdats eller då den materiel, till vilken de hänföra sig, kasserats. 6. Mätbrev. Av kommerskollegium utfärdade mätbrev, vilka, medfölja båtarna och innehålla uppgifter om båtarnas huvudegenskaper, torde böra undantagas från gallring. 7.

Liggare över egna båtar.

Inom kustartilleriförsvarsstab föras på kort upprättade liggare över egna båtar. I dessa antecknas bland annat båtarnas gångtider. D å uppgifter om gångtiderna icke lämnas till marinförvaltningen och kommittén anser dylika uppgifter kunna bliva av värde för en framtida forskning, föreslås liggare över egna båtar böra undantagas från gallring. 8. Utdrag ur gångjournaler. Båtchef insänder regelbundet till kustartilleriförsvarsstab s. k. utdrag ur gångjournal, som innehåller uppgifter om båtens gångtid. Uppgifterna i denna handling bearbetas och införas i ovannämnda liggare och journaler. Som liggare och journaler enligt ovan föreslås bevarade för framtiden, torde det vara möjligt att gallra den mycket skrymmande serien utdrag ur gångjournaler. Gallringsfristen synes böra sättas till 1 år. 9. Tekniska och ekonomiska handlingar angående båtar. Över varje båt vid kustartilleriförsvar upplägges en dossier av tekniska och ekonomiska handlingar, som medföljer båten, om denna överlämnas till annat förband. Bland dessa handlingar märkas besiktningsprotokoll, offerter, arbetsbeställningar, arbetsrapporter om utförda reparationer, förteckningar över viss materiel m. m. De viktigaste uppgifterna i dessa handlingar införas efter hand i båtliggare och maskinliggare för vederbörliga båtar. D å dessa liggare enligt kommitténs förslag skola bevaras för framtiden, torde det vara möjligt att gallra den omfångsrika serien tekniska och ekonomiska handlingar angående båtar. Gallringen synes böra ske då handlingarna ej längre erfordras för tjänsten.

110 10. Försäkringskvitton. Av försäkringsbolag utfärdade kvitton å försäkringspremie för vid privata varv för reparation mottagna, kronan tillhöriga båtar anser sig kommittén kunna föreslå till gallring då försäkringen upphört att gälla. Flygvapnet. För redovisning av flygmateriel, d. v. s. all den materiel och allt det material, vars anskaffande och omhänderhavande ankommer på flygförvaltningens materielavdelning, gälla bestämmelser för redovisning av flygmateriel fastställda av flygförvaltningen att träda i kraft den 1 december 1948 (Ekof M nr 4). För anskaffning, underhåll och vård av intendenturmateriel tillämpas intendenturmaterielreglemente den 18 juni 1937 (nr 718). Härutöver gäller intendenturtjänstinstruktion för flygvapnets förband i fred (ITJI) utfärdad av flygförvaltningen den 30 juni 1939. Bestämmelser för redovisning av intendenturmateriel i fred äro fastställda av flygförvaltningen den 2 juni 1944 (Ekof I nr 27). Föreskrifter för redovisning av drivmedel och ammunition återfinnas i bestämmelser för drivmedels- och ammunitionstjänsten vid flygvapnet (DRIAM) del I (drivmedelstjänst) och del II (ammunitionstjänst) fastställda av flygförvaltningen den 13 april 1945 respektive den 26 mars 1946. Bestämmelser för redovisning av motorfordonsmateriel äro utfärdade av flygförvaltningen den 5 juni 1945 (Ekof I nr 30). För redovisning av sjukvårdsmateriel och kasernvårdsmateriel gälla samma föreskrifter som vid armén. Bestämmelser om gallring finnas i generalorder för flygvapnet nr 2904/1946. H ä r föreskrives bland annat, att förrådskort, reversal samt översyns- och reparationslistor skola gallras sedan 4 år förflutit efter deras upprättande. Av samma skäl som anförts för dispositionen av handlingar rörande materiel m. m. inom armén sammanföras de serier, som äro gemensamma för samtliga eller flera slag av materiel m. m., medan särskilda serier behandlas för sig. I. Materiel m. m. i allmänhet. a) U p p h ö r d a

serier.

1. Krigsmateriellistor med verifikationer 1939—1945. Under hänvisning till vad som anförts för motsvarande handlingar vid armén föreslår kommittén till omedelbar gallring de krigsmateriellistor med tillhörande verifikationer, som hänföra sig till den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945.

Ill 2. Förrådskontrollböcker. Förändringar i materieluppbörden vid förbanden kontrollerades tidigare genom förrådsvis förda förrådskontrollböcker. I anslutning till vad som föreslagits för arméns och marinens vidkommande synas dessa handlingar kunna gallras. Gallringen torde böra ske efter samma tid som förordats för nedan nämnda förrådskort, d. v. s. efter 5 år. b) F o r t g å e n d e

serier.

1. Förrådsböcker (förrådsliggare), förrådskort (lagerkort) och satskort. Över förbandens förråd av samtliga slag av materiel m. m. föras förrådsböcker ursprungligen upplagda i form av liggare men efter hand i de flesta fall ersatta av horisontalkort. Jämlikt ovannämnda generalorder för flygvapnet nr 2904/1946 äro förrådskort vid flygflottiljs flygverkstad gallringsbara efter 4 år. Under hänvisning till vad redan anförts för motsvarande handlingar vid armén synas samtliga hos förbanden förvarade förrådsböcker (förrådsliggare), förrådskort (lagerkort) och satskort kunna gallras. För dessa handlingar föreslås samma gallringsfrist som för lagerkort och satskort vid armén och marinen eller 5 år. 2. Ärsredogörelser, årssammandrag och månadssammandrag. Förbanden redovisade tidigare tillkomst och avgång i förråden genom insändande till vederbörlig central förvaltningsmyndighet av ärsredogörelser eller årssammandrag. Dessa handlingar äro numera i de flesta fall avskaffade och beträffande det övervägande antalet materielslag ersatta av månadssammandrag. I skrivelse den 28 januari 1944 till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet angående gallring i flygförvaltningens arkiv ha 1940 års arkivsakkunniga förordat, att ett exemplar av de till flygförvaltningen insända redogörelserna skall bevaras för all framtid. Om de insända årsredogörelserna och årssammandragen sparas, vilket kommittén förutsätter, synas förbandens exemplar av dessa handlingar kunna gallras. Gallringen torde böra ske efter 5 år. I anslutning till vad som föreslagits för motsvarande handlingar vid armén förordar kommittén, att månadssammandrag vid flygvapnet gallras efter 5 år. 3. Kort över materielens fördelning (lånekort). I överensstämmelse med vad som redan föreslagits för motsvarande handlingar vid armén och marinen torde vid flygförbanden upplagda kort över materielens fördelning (lånekort) kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

112 4.

Verifikationer.

Verifikationer för tillkomst och avgång i förråden insändas som regel i ett exemplar till vederbörlig reviderande myndighet, medan ett exemplar kvarstannar hos förbanden. Bland dylika verifikationer märkas mottagningsbevis, reversal, leveransuppgifter och interna förändringar. I generalorder nr 2904/1946 föreskrives, såsom i det föregående nämnts, att reversal vid flygflottiljs flygverkstad äro gallringsbara efter 4 år. Om samtliga, verifikationer synes böra gälla detsamma som anförts för motsvarande serier vid armén. De torde därför kunna gallras efter 5 år. II. Flygmateriel. 1. Inventarieförteckningar m. m. Flygplan tillhörande äldre typer utrustas med ledning av utrustningslistoi fastställda av flygförvaltningen. P å grundval av dessa uppgöres för varje flygplan inventarieförteckning i två exemplar, av vilka ett medföljer flygplanet och ett kvarstannar i förrådet. När flygplanet kasserats, inlämnas planets inventarieförteckning till förrådet. Enär uppgifterna i inventarieförteckningarna i allt väsentligt återfinnas i de hos flygförvaltningen förvarade utrustningslistorna, vilka kommittén förutsätter skola bevaras, torde båda exemplaren av inventarieförteckningar för flygplan kunna gallras då flygplanet kasserats. Jämlikt flygförvaltningens föreskrifter den 7 augusti 1945 (Ekof M nr 9) skola vid utrustning av flygplan av nyare typer användas av flygförvaltningen fastställda tryckta inventarieförteckningar för varje flygplantyp ävensom flygplankvittenser. Vid utlämning av flygplan uppgöras flygplankvittenser i två exemplar, a vilka antecknas brist och överskott av materiel i förhållande till inventarieförteckningen. Det ena av dessa exemplar förvaras i förrådet, medan det andra medföljer flygplanet. Flygplankvittenserna synas kunna gallras då flygplanet återlämnats. 2. Flygplan- och motorrapporter. Flygflottilj skall enligt teknisk order nr 80—17 varje månad uppgöra en flygplan- och motorrapport, av vilken koncept tages på förbandet. Rapporten insändes till flygförvaltningen och — dock först efter närmare order — till vederbörlig eskaderstab. Den innehåller bland annat uppgift om beredskapen hos de flygplan, motorer och propellrar, som äro tilldelade flottiljen. Under förutsättning att det till flygförvaltningen insända exemplaret bevaras, torde flottiljens koncept av flygplan- och motorrapport kunna gallras. Gallringen synes böra ske efter 1 år.

113 3. Handlingar rörande skador, nödlandningar och haverier. Enligt teknisk order nr 80—16 skall varje flygflottilj till flygförvaltningen och flygförband, som kunna vara därav berörda, rapportera skador och felaktigheter å flygmaterielen. I rapporten skall även avgivas förslag till åtgärder för skadornas avhjälpande. Dylika till flygförvaltningen inkomna skaderapporter intagas i viktigare fall i teknisk order, och uppgifter om inträffade skador å vid förbanden använda flygplantyper återfinnas dessutom i teknisk flottiljorder. Det torde på grund härav vara möjligt att föreslå, att såväl inkomna skaderapporter som koncept till utgående skaderapporter gallras. Gallringen synes kunna ske då vederbörlig flygplantyp utgått. Bestämmelser för åtgärder vid haverier och nödlandningar återfinnas i ordnings- och säkerhetsföreskrifter för flygning fastställda av chefen för flygvapnet den 31 januari 1947. Om ett flyghaveri inträffar och detta icke föranleder tillsättande av haverikommission genom chefens för flygvapnet försorg, beordras sådan av vederbörande flottiljchef. I sistberörda fall uppsattes undersökningsprotokoll, varjämte flottiljingenjören vid behov uppgör en teknisk rapport. Dessa handlingar ingå som bilagor till en å förbandet upprättad kvartalsrapport över nödlandningar och haverier. Kvartalsrapporter jämte bilagor uppgöras i tre exemplar, av vilka ett exemplar insändes till chefen för flygvapnet och ett till flygförvaltningen, medan det tredje kvarstannar hos flottiljen. För den framtida forskningen torde det vara tillfyllest om ett exemplar av dessa rapporter bevarades. Det synes vara lämpligt, att något av de centralt förvarade exemplaren sparas. Under förutsättning att så sker torde flottiljens exemplar av kvartalsrapport över nödlandningar och haverier jämte bilagor kunna gallras. Gallringen synes böra ske då vederbörlig flygplantyp utgått. 4. Besiktnings- och reparationsprotokoll. Flygplanen vid förbanden underkastas daglig tillsyn. Efter ett visst för varje flygplantyp bestämt antal gångtimmar verkställes inom varje division dessutom periodisk tillsyn å flygplan, motorer och propellrar. Efter ett större antal gångtimmar äger översyn rum å samma materiel. Översynen sker antingen vid förbandet eller vid central flygverkstad. Vid den inom divisionerna verkställda periodiska tillsynen upprättas besiktnings- och reparationsprotokoll, som insändes till förbandets materielavdelning. Enligt teknisk order nr 80—23 skall nästföregående tillsynsprotokoll förstöras efter det flygplanet undergått förnyad översyn. Det synes vara erforderligt att i gallrings förslaget upptaga en bestämmelse om att besiktningsoch reparationsprotokoll gallras efter flygplanets nästfoljande översyn. 8

114 5. Flygplan-, flygmotor- och propellerhandlingar. Över samtliga vid förbanden i tjänst varande flygplan, flygmotorer och propellrar uppläggas dossierer, som benämnas flygplan-, flygmotor- och propellerhandlingar. Dessa handlingar medfölja materielen, om denna överlämnas till annat förband. Tidigare ha, då materielen kasserats, handlingarna insänts till flygförvaltningen. Enligt teknisk order nr 80—44 skola emellertid dessa handlingar tillsvidare behållas å vederbörlig flygflottilj. Det är därför nödvändigt att här upptaga dem till behandling. Flygplanhandlingarna bestå huvudsakligen av flygplan journaler, leveransprotokoll med därtill hörande handlingar, loggboksblad (flygrapporter), som innehålla uppgifter om besättning, flygtid, skador och i anledning därav vidtagna åtgärder, manöver-, funktions- och regleringsprov samt vid senaste översyn uppgjorda A-, B-, C- och slutbesiktningsprotokoll ävensom protokoll för kompensering och deviering av flygplankompass. Dessutom ingår central flygverkstads översyns- och reparationslista med uppgift om vidtagna åtgärder eller Svenska Aeroplan AB:s reparationsrapport innehållande samma uppgifter. Flygmotorhandlingarna utgöras i huvudsak av flygmotorjoumaler, leveransprotokoll med därtill hörande handlingar, vid ankomst till eller avgång från flygverkstad upprättat besiktningsprotokoll, provningscertifikat samt översyns- och reparationslistor. Propellerhandlingarna bestå främst av propellerjournaler, leveransprotokoll, besiktningsprotokoll samt översyns- och reparationslistor. Översyns- och reparationslistor äro, såsom i det föregående nämnts, jämlikt generalorder nr 2904/1946 gallringsbara efter 4 år. Här nämnda handlingar förekomma endast i ett exemplar, och uppgifterna i dem återfinnas icke på något annat håll. Handlingarna synas emellertid icke äga det framtida värde, att ett bevarande av de omfångsrika serierna är nödvändigt. Kommittén föreslår därför, att flygplan-, flygmotor- och propellerhandlingar gallras 1 år sedan materielen kasserats. 6. Fallskärmjournaler, flyt väst journaler och förteckningar över besiktigade flytvästar. Över varje fallskärm upplägges på förbanden en fallskännjournal, som föreslås till gallring då vederbörlig fallskärm kasserats. Flytvästjournaler, vilka på liknande sätt föras över förbandens flytvästar, äro enligt kommitténs mening gallringsbara då vederbörlig flytväst kasserats. Förteckningar över besiktigade flytvästar torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

115 7. Handlingar rörande den tekniska tjänsten. Vid flygflottiljerna förvaras tämligen omfångsrika serier av anvisningar och orienteringar rörande den tekniska tjänsten, vilka översänts från flygförvaltningen och centrala flygverkstäder. Hit höra av flygförvaltningen fastställda utrustningslistor för flygplantyper, reservdelslistor och skötselinstruktioner ävensom beskrivningar av flygplan-, flygmotor- och propellertvper. Till samma grupp kunna föras av flygförvaltningen utfärdade A- och Borienteringar, rapporter från försökscentralen, huvudregister över ändringsförteckning (ÄH) och lagningsrapporter. Dessa handlingar föreslås till gallring då de materieltyper, till vilka de hänföra sig, utgått. Av flygförvaltningen fastställda kontrollnormer, materielnormer samt ÄP-förteckningar över elmateriel, instrument och radioapparater ävensom kataloger över elektrisk förbrukningsmateriel, som lagerföres vid central flygverkstad eller centralt flygmaterielförråd, synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Likaledes torde AS-normer och materielsammandrag uppgjorda av Svenska Aeroplan AB kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Å förbanden förvaras jämväl vissa meddelanden, som kontinuerligt lämnas av Svenska Aeroplan AB. De viktigaste av dessa SAAB:s servicemeddelanden intagas numera i teknisk order. Det synes därför icke finnas någon anledning att för längre tid förvara dessa meddelanden. Som gallringsfrist föreslås 1 år. Av centrala flygverkstäder utsändas vid vissa tillfällen flygtekniska instruktioner, vilka synas kunna gallras då de materieltyper, till vilka de hänföra sig, utgått. 8. Uppgifter för vissa underhållsanslag, sammanställningskort och specifikationer till dispositionsblad. Från flygflottiljerna insändas regelbundet vissa uppgifter angående förbrukade medel å anslaget till underhåll av flygmateriel samt angående totalkostnaderna för slutförda större underhållsarbeten å flygplan, motorer och propellrar. Tidigare avgåvo flygförbanden till en början månadsvis och efter år 1939 kvartalsvis statistiska uppgifter över utgifterna för flygmaterielens underhåll. Nämnda statistik avskaffades år 1945 jämlikt flygförvaltningens beslut den 1 juni samma år (Ekof M nr 7). Då några gallringsbestämmelser icke äro utfärdade för flygförvaltningens exemplar och dessa sålunda tills vidare skola bevaras, synas förbandens exemplar av statistiska uppgifter över utgifterna för flygmaterielens underhåll kunna gallras. Gallringen föreslås skola ske omedelbart.

116 År 1945 ersattes ovannämnda handling med vissa kostnadsuppgifter upptagande såväl en sammanställning av underhållskostnaderna för flygmateriel, snöröjnirigsmateriel, vapenmateriel och ammunition som totalkostnaderna för slutförda större underhållsarbeten för flygplan, motorer och propellrar under månaden. Dessa uppgifter, vilka benämndes Kostnadsuppgift A, Kostnadsuppgift B och Kostnadsuppgift G, insändes från flygflottiljerna varje månad till flygförvaltningen. De avskaffades år 1947 jämlikt flygförvaltningens beslut den 7 november 1947 (Ekof M nr 13). Av samma skäl som anförts för statistiska uppgifter över utgifterna för flygmaterielens underhåll synas ovannämnda kostnadsuppgifter kunna gallras omedelbart. Från och med år 1948 avgiva flygförbanden varje kvartal till flygförvaltningen dels en sammanställning av underhållskostnaderna under sistförflutna kvartal för flygmateriel benämnd Kostnadsuppgift 900 dels ett kostnadskort avseende större underhållsarbeten vid flygverkstaden. Enligt kommitténs mening sakna dessa handlingar värde efter budgetårets slut. Koncepten Lill Kostnadsuppgift 900 och kostnadskort synas därför kunna gallras efter 1 år. Till år 1946 uppgjorde förbanden sammanställningskort, å vilka antecknades totalkostnaderna för översyner och reparationer. Sammanställningskorten insändes icke och tjänade endast som underlag vid uppgörandet av de ovan nämnda kostnadsuppgifterna. Samma var förhållandet med de specifikationer till dispositionsblad, som år 1946 ersatte sammanställningskorten och som avskaffades år 1948 jämlikt flygförvaltningens beslut den 7 november 1947 (Ekof M nr 13). Såväl sammanställningskort som specifikationer till dispositionsblad synas kunna gallras omedelbart. 9. Radiojournaler och radarjournaler (motsvarande). Radiojournaler och radarjournaler (motsvarande), som innehålla uppgifter om reparations- och ändringsarbeten, torde kunna föreslås till gallring efter 10 år. 10. Vapenjournaler, vapenkort och vapenrapporter. Till år 1947 fördes vid förbanden vapenjournaler över all vapenmateriel med undantag av handvapen. Vapen journalerna avskaffades nämnda år, och jämlikt teknisk order nr 881-lB skulle samtliga journaler insändas till flygförvaltningen. Någon arkivering av vapenjournalerna förekommer således icke på förbanden. Från. och med år 1947 utställas vapenkort för all nytillverkad vapenmateriel utom handvapen och 8 mm. kulspruta. Korten, som skola följa vapnen, innehålla uppgifter om bland annat pjäsdata, eldrörsnummer, antalet lossade skott samt vapnens tillstånd.

117 Varje vecka insända divisionerna till materielavdelningen vapenrapporter med utdrag ur vapenkorten. På grundval av divisionernas uppgifter' upprättas vid förbandet med regelbundna mellanrum en vapenrapport, som översändes till flygförvaltningen. Vapenrapporterna innehålla i stort sett samma uppgifter som de på förbanden förda vapenkorten. Några gallringsföreskrifter för de centralt förvarade vapenrapporterna äro icke utfärdade. Under förutsättning att dessa rapporter bevaras för framtiden, torde vapenkorten kunna gallras. Gallringen synes böra ske då vederbörligt vapen kasserats. Några koncept till de till flygförvaltningen insända vapenrapporterna torde icke upprättas vid förbanden. Från division inkomna vapenrapporter synas kunna gallras efter 1 år. III. Ammunition. 1. Ammunitionsredogörelser m. m. Från förbanden avgivas årligen till flygförvaltningen ammunitionsredogörelser innehållande översikter av ammunitionsläget, till vilka fogas uppgifter om årsprovningen av ammunition. Kommittén förutsätter, att de till flygförvaltningen insända redogörelserna bevaras för framtiden. Förbandens exemplar av ammunitionsredogörelserna synas, om så sker, vara gallringsbara efter 5 år. Vid sidan av ammunitionsredogörelserna insända förbanden till flygförvaltningen månatligen ammunitionsrapporter. Det torde vara möjligt att gallra förbandens exemplar av dessa rapporter efter 5 är. Från divisionerna inkomna månatliga ammunitionsrapporter synas kunna gallras redan efter 1 år. 2. Ammunitionskvitton. Till de å flygförbanden förvarade exemplaren av ovannämnda ammunitionsrapporter äro såsom verifikationer fogade ammunitionskvitton. Dessa utskrivas i två exemplar, av vilka det ena förvaras av vederbörande uppbördsman, medan det andra lämnas till mottagaren som bekräftelse på utlämningen. Enligt kommitténs mening möter det ur redovisningssynpunkt icke något hinder att gallra det förstnämnda av dessa exemplar efter 5 år och det sistnämnda efter 1 år. IV. Intendenturmateriel. Persedelrullor, persedelkort m. m. Vid division fördes tidigare dels persedelrulla över den materiel, som utlämnats som lån till manskapet för enskilt bruk, dels förteckningar över sådan intendenturmateriel, som i övrigt utlämnats inom divisionen för enskilt eller

118 gemensamt bruk, I den mån dessa handlingar arkiverats, torde de kunna gallras omedelbart.; Vid förbanden förvarade persedelkort föreslås till gallring då de ej längre erfordras för tjänsten. V. Motorfordon. a) U p p h ö r d a

serier.

1. Handlingar rörande uttagna motorfordon 1939—1945. Under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 upprättade besiktningsprotokoll, inmönstringsinstrument och värderingsinstrument ävensom avmönstringskvitton för uttagna motorfordon och från samma tid härrörande utdrag ur protokoll vid sammanträde med bilvärderingsnämnd torde kunna gallras omedelbart. 2. D- och Fö-kort för uttagna motorfordon. Enligt tidigare redovisningssystem för uttagna motorfordon upprättade Doch Fö-kört torde kunna föreslås till omedelbar gallring. 3. Uppgifter över motorfordonsläget. Intill år 1945 insändes årligen till flygförvaltningen uppgifter över motorfordonsläget vid förbandet. Hos förbanden förvarade exemplar av dessa uppgifter föreslås till omedelbar gallring. b) F o r t g å e n d e

serier.

1. D- och Fö-kort för stammotorfordon. Under hanvisning till vad som föreslagits för motsvarande handlingar vid armén torde D- och Fö-kort för stammotorfordon kunna gallras då korten ersättas av nya eller fordonen upphört att redovisas vid försvaret. 2. Motorfordonsböcker. Motorfordonsböcker synas av samma skäl som i det föregående anförts i fråga om motsvarande handlingar vid armén vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. 3, Månadsrapporter (månadsuppgifter) för motorfordon. Till flygförvaltningen insändas månadsrapporter för motorfordon, tidigare benämnda månadsuppgifter rörande drift och underhåll. Dessa månadsrap-

119 porter, av vilka kopior arkiveras vid flygförbanden, innehålla bland annat uppgifter om mätarställning, antal körda kilometer samt reparationskostnader under månaden. Då några gallringsbestämmelser icke äro utfärdade för flygförvaltningens exemplar och dessa sålunda tills vidare skola bevaras, föreslår kommittén flygförbandens exemplar av månadsrapporter (månadsuppgifter) för motorfordon till gallring efter 5 år.

VI. Drivmedel. a) U p p h ö r d a

serier.

1. Uppgifter å behållning och förbrukning av drivmedel intill den 1 juli 1944. Jämlikt bestämmelser utfärdade av flygförvaltningen den 19 januari 1943 (Ekof I nr 10) skulle flygförbanden månatligen insända uppgift å förrådsbehållningen av drivmedel samt rapport över drivmedelsförbrukningen. Handlingarna upphörde att insändas den 1 juli 1944. De hos förbanden förvarade exemplaren av dessa handlingar torde kunna föreslås till omedelbar gallring. 2. Uppgifter om behov av flygmotorbränslen och oljor. Varje kvartal insändes tidigare från förbanden till flygförvaltningen uppgifter om behov av flygmotorbränslen och oljor. Flygförbandens exemplar av dessa uppgifter torde kunna gallras omedelbart.

b) F o r t g å e n d e

serier.

1. Drivmedelsrapporter och emballagerapporter. Förbanden ingiva månatligen till flygförvaltningen drivmedelsrapporter rörande tillkomst, avgång och behållning av drivmedel. I likhet med vad som föreslagits för motsvarande handlingar för redovisning av ammunition förordar kommittén, att de å flygflottiljerna förvarade exemplaren av drivmedelsrapporter gallras efter 5 år. Efter samma tid torde det även vara möjligt att gallra koncept till av förbanden månatligen insända emballagerapporter. 2. Handlingar rörande utlämning av drivmedel. I samband med utlämning av drivmedel till förbrukare upprättade handlingar, t. ex. drivmedelskvitton, synas kunna gallras efter 5 år.

120 VII. Läkemedel. Läkemedelskort. Under hänvisning till vad som anförts rörande läkemedelskort vid armén och marinen vill kommittén förorda en gallring av motsvarande serie vid flygvapnet efter 5 år.

Handlingar rörande verkstadsdrift. /. Redovisningshandlingar för tygverkstäder lydande under förbandschef tillhörande armén. Jämlikt beslut av arméförvaltningens tygdepartement den 29 mars 1943 infördes vid arméns större tygverkstäder nu gällande redovisningsförfarande, som i princip går ut på att varje arbetsorder skall efterkalkyleras och faktureras å respektive beställare. Fr. o. m. år 1945 gälla i stort sett samma bokföringsbestämmelser vid arméns mindre tygverkstäder. Före införandet av 1943 respektive 1945 års redovisningsbestämmelser funnos ej några enhetliga bokföringsföreskrifter för arméns tygverkstäder. Det är därför ej möjligt att i detta sammanhang föreslå några bestämmelser om gallring av handlingar avseende tiden före år 1943 respektive år 1945. Olägenheten av att några föreskrifter ej utfärdas om en sådan gallring torde emellertid vara ringa, då verkstadsredovisningshandlingår från denna tid endast i mindre utsträckning synas vara bevarade. 1. Beställningar. Arbeten vid arméns tygverkstäder beställas i regel genom insändande av beställningssedel i tre eller flera exemplar. Av dessa återgår i regel ett exemplar såsom kvitto å emottaget gods till beställaren, ett kvarstannar i verkstaden och ett slutligen bifogas fakturan eller omföringshandlingen. Enligt ovannämnda föreskrifter skall det exemplar, som kvarstannar i verkstaden, arkiveras i pärm och ordnas efter beställare. Sistberörda exemplar av beställningarna synes kunna gallras efter 5 år. Övriga vid förbandet kvarvarande exemplar torde vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. 2. Arbetsorder, arbetssedlar och materialsedlar. Inom verkstaden upprättas arbetsorder i minst fem exemplar. Av dessa lämnas i regel exemplar 1 till vederbörlig verkstadsavdelning, exemplar 2 ut-

121 gör packnota och översändes till beställaren tillsammans med godset, exemplar 3 kvitteras av beställaren efter verkställt arbete, exemplar 4 utgör stamkopia och exemplar 5 kalkylkopia, vilket sistnämnda exemplar omedelbart lägges i ett kalkylkuvert, där även exemplar 1 och 3 efter arbetets utförande placeras. För varje arbete upprättas arbetssedel och erforderligt antal materialsedlar, som samlas i kalkylkuverten. Ovannämnda handlingar jämte eventuellt förekommande materialbeställningar ligga till grund för kalkyleringen, som verkställes på den nyss nämnda kalkylkopian. Som kalkylkuverten jämte inneliggande handlingar kräva ansenligt arkivutrymme, synes enligt kommitténs mening en gallring av detta material vara i hög grad önskvärd. Enär huvuddragen av verksamheten vid verkstäderna kumia följas i bokföringen och i nedannämnda till arméförvaltningens tygavdelning insända omkostnadssammandrag ävensom i den i kommerskollegium förvarade industristatistiken, torde en sådan gallring vara möjlig. Under dessa förhållanden anser sig kommittén kunna föreslå en gallring av samtliga exemplar av arbetsorder, arbetssedlar och materialsedlar jämte övriga till grund för kalkyleringen liggande handlingar. Gallringen torde böra ske efter 5 år. 3. Omkostnadssammandrag. Omkostnaderna fördelas månatligen på vederbörliga konton och införas på omkostnadssammandrag, av vilka ett exemplar insändes till arméförvaltningens tygavdelning. Verkstadens exemplar av omkostnadssammandragen torde kunna gallras efter 5 år. 4. Tillverkningsjournaler. På grundval av sammandrag av försäljningsfakturor införas i regel kalkylerna i en tillverkningsjournal, uppdelad på fyra kolumner, en för löner, en för material, en för tillverkningspålägg och en för summa. Uppgifterna i tillverknings]ournalen återfinnas i den hos arméförvaltningens tygavdelning förvarade kontrollbokföringen, och tillverkningsjournalerna synas därför kunna föreslås till gallring efter 5 år. 5. Specifikationer till avlönings- och påläggsjournal samt omkostnadstabeller. Vid vissa verkstäder, som ha differentierade omkostnadspålägg, föras specifikationer till avlönings- och påläggsjournal samt omkostnadstabeller. Uppgifterna i dessa specifikationer och tabeller återfinnas likaledes i ovannämnda kontrollbokföring, och ifrågavarande handlingar torde därför kunna gallras efter 5 år.

6. Kontrollbokföring.

f

Verkstadsbokföringen sker i form av kontrollbokföring, där avlöningslistor, inköpsfakturor m. m. dels krediteras avräkningskonto med kassaförvaltningen, dels debiteras vissa i blanketten angivna konton. Av kontrollbokföringen insändes ett exemplar varje månad till arméförvaltningens tygavdelning. Det torde vara möjligt att gallra hos förbanden förvarade exemplar efter 5 år. 7. Frånvarorapporter och tidstämplingskort. Vid arbetares frånvaro utskrevs tidigare frånvarorapport. Numera har nämnda rapport ersatts av ett tidstämplingskort, som utgör kontroll för närvaro i arbetet. Frånvarorapporterna och tidstämplingskorten äro enligt kommitténs mening gallringsbara efter 5 år. 8. Frånvarostatistik. Över alla anställda tjänstemän och arbetare föres frånvarostatistik, upplagd årsvis för varje anställd. Där antecknas enligt en viss codetabell de anställdas frånvaro och orsaken därtill. Det är visserligen tänkbart, att frånvarostatistiken kan bliva av ett visst värde för den framtida forskningen, men kommittén anser dock på grund av dess stora omfattning en gallring därav i hög grad önskvärd. Kommittén vill därför förorda en gallring av frånvarostatistiken efter 5 år. 9. Reparationssedlar och besiktningsprotokoll vid avdelningar för vapenreparationer. Vid avdelningar för vapenreparationer tillämpas ej principen om självkostnadsberäkning av utförda arbeten. De handlingar, som bildas där, bestå vanligen blott av reparationssedlar och besiktningsprotokoll, vilka enligt kommitténs mening kunna gallras efter 1 år. II. Redovisningshandlingar för kustartilleriförsvarens verkstäder. Vid kustartilleriförsvarens verkstäder tillämpas i stort sett samma redovisningssystem som vid arméns tygverkstäder. I fråga om detaljerna föreligga emellertid vissa avvikelser från arméns system och skillnader dessutom de olika kustartilleriverkstäderna sinsemellan. Vid vissa verkstäder användas

123 arbetskort med sair.ma uppgift som de i det föregående berörda arbetssedlarna vid arméns tygverkstäder. Enligt kommitténs åsikt torde det dock ej erbjuda några svårigheter att för gallring av redovisningshandlingar avseende kustartilleriförsvarens verkstäder tillämpa samma bestämmelser, som föreslagits för motsvarande serier inom armén.

III. Redovisningshandlingar för flygflottiljernas (motsvarande) flygverkstäder. Föreskrifter för verkstadsredovisningen vid flygvapnet återfinnas i av flygförvaltningen år 1944 utfärdade anvisningar för beställning och redovisning av arbete och materiel inom avd. VI å flottilj och vid dess fly g verkstad. Jämlikt generalorder för flygvapnet nr 2904/1946 äro beställningar, materiallistor, materialutlämningssedlar, materialåterlämningssedlar, anskaffningsanmodanden, arbetsorder, beställningar för redan utfärdade arbetsorder, arbetskort, reseersättningskort och tidkort gallringsbara efter 4 år. Kommittén finner dessa bestämmelser i och för sig ändamålsenliga men har såsom inledningsvis framhållits för att minska antalet gallringsfrister ansett det lämpligt att föreslå en höjning av gallringsfristen för dessa handlingar från 4 till 5 år. 1. Beställningar. Beställning av arbete sker i regel genom insändande av beställningssedel. Jämlikt generalorder nr 2904/1946 skola beställningar gallras efter 4 år. I anslutning till vad ovan anförts föreslår kommittén en gallring efter 5 år. Hos beställaren förvarade exemplar synas dock vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. 2. Materiallistor, materialutlämningssedlar, materialåterlämningssedlar och anskaffningsanmodanden. Materiallistor innehålla uppgifter om de kvantiteter förrådsmaterial, som erfordras för ett arbetes utförande. Materialutlämningssedlar och materialåterlämningssedlar begagnas, när material skall uttagas frän respektive återlämnas till förrådet. Anskaffningsanmodanden slutligen användas vid beställning av material, som skall anskaffas till förrådet. Samtliga dessa handlingar äro i ovannämnda generalorder föreskrivna till gallring sedan 4 år förflutit efter deras upprättande. Under hänvisning till vad ovan anförts synas materiallistor, materialutlämningssedlar, materialåterlimningssedlar och anskaffningsanmodanden böra gallras först efter 5 år.

124 3. Arbetsorder, registerblad över arbetsordernummer samt beställningar för redan utfärdade arbetsorder. Arbetsorder utskrivas inom flygverkstaden enligt inkomna beställningar. De upprättas i ett exemplar och förvaras tillsammans med de nedan berörda kalkylkorten på flygförbandets verkstadskontor. Alla beställningar införas på registerblad och erhålla löpande arbetsordernummer. Enligt flygförvaltningens ovannämnda, anvisningar skola dessa registerblad över arbetsordernummer utskrivas med bläck och årsvis arkiveras på verkstadskontoret. För arbeten, som förekomma kontinuerligt och för vilka nytt arbetsordernummer icke behöver uttagas varje gång, uppgöres en beställning över arbetsorder gällande hela året eller längre tid. Denna beställning för redan utfärdad arbetsorder utskrives i två exemplar, av vilka kopian behålles av beställaren, medan originalet förvaras å verkstadskontoret. Jämlikt generalorder nr 2904/1946 skola arbetsorder samt beställningar för redan utfärdade arbetsorder gallras efter 4 år. Med den motivering som tidigare anförts föreslår kommittén, att nämnda handlingar gallras först efter 5 år. Något skäl att för all framtid bevara registerblad över arbetsordernummer, sedan arbetsorderna förstörts, synes icke föreligga, varför kommittén förordar även dessa handlingar till gallring. Gallringsfristen synes böra sättas till 5 år. 4. Arbetskort. Arbetskort utfärdas för alla arbeten. Genom arbetskorten sker en fördelning av arbetstiden på olika kontonummer eller arbetsordernummer. Arbetslön, som skall debiteras, uträknas med hjälp av införda tidsuppgifter. Sedan arbetskorten uträknats, sorteras de på arbetsordernummer och kontonummer. Jämlikt generalorder nr 2904/1946 skola arbetskort gallras efter 4 år. Under hänvisning till vad kommittén i det föregående anfört, föreslås denna handling böra gallras först efter 5 år. 5. Reseersättningskort. Reseersättningskort utskrivas för arbetare, som skola utföra arbete utom bostads- eller tjänstgöringsorten. I generalorder nr 2904/1946 föreskrives, att reseersättningskort skola gallras efter 4 år. Även i detta fall synes gallringsfristen böra höjas till 5 år. 6. Kalkylkort. För varje arbetsordernummer respektive kontonummer utskrives ett kalkylkort, på vilket föras uppgifter om arbets- och materialkostnader. Total-

125 summorna av kalkylkorten bokföras månadsvis på motsvarande avräkningsblad, medan omkostnaderna — såsom de framgå av kalkylkorten — sammanställas på omkostnadstablåer. Då sålunda kalkylkortens uppgifter i huvudsak återfinnas i avräkningsblad och omkostnadstablåer, vilka såsom av nedanstående framgår böra bevaras, torde kalkylkorten kunna gallras. Gallringsfristen föreslås i överensstämmelse med vad som förordats för övriga redovisningshandlingar böra sättas till 5 år. 7. Avräkningsblad, kontoblad och omkostnadstablåer. Till grund för flygverkstadens bokslut ligga i första hand avräkningsblad, vilka uppläggas för varje beställare, kontoblad, på vilka föras uppgifter å kontonas rörelser, samt omkostnadstablåer, vilka upptaga samtliga omkostnader, som förekomma på flygverkstaden respektive materialförrådet. Dessa handlingar synas vara av det värde för den historiska forskningen, att de böra undantagas från gallring. 8. Tidkort. Tidkort användas för kontroll av arbetarnas ankomst- och avgångstider. Jämlikt generalorder nr 2904/1946 skola tidkort gallras efter 4 år. Även i detta fall anser sig kommittén böra förorda, att gallringsfristen höjes till 5 år. 9. Frånvarostatistik. Över alla anställda tjänstemän och arbetare föres frånvarostatistik upplagd årsvis för varje anställd. I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande motsvarande handling vid armén torde frånvarostatistik kunna gallras efter 5 år. IV. Redovisningshandlingar för

intendenturverkstäder.

Vid intendenturverkstäder vid förband inom armén och marinen upprättade beställningar, reversal och arbetssedlar ävensom i förekommande fall arbetsorder, timkort och ackordskort kunna enligt kommitténs mening gallras efter 5 år. Arbetsböcker äro på många håll upplagda för arbetstagarna och ligga till grund för avlöningsuträkningen. Arbetsböckerna torde kunna gallras efter 5 år. I den mån särskild liggare är upplagd över arbetsorderna torde den kunna gallras efter 1 år. Sak samma gäller även på sina håll förekommande liggare över ändringar av gradbeteckningar och liggare över måttbeställningar.

126 Förbanden inom armén insända kvartalsvis till arméförvaltningens intendenturavdelning löneuppgifter för skomakeri- och skrädderireparationsverkstaden, upptagande arbetarnas förtjänster m. m. Koncept till dessa uppgifter torde kunna gallras efter 1 år. Vid intendenturverkstäder vid förband inom flygvapnet föras verkstadsböcker och dagsverkslistor. I verkstadsböckerna antecknas bland annat arbetsoch materialkostnader, dessa kostnaders fördelning på olika anslag samt antalet använda arbetstimmar. I dagsverkslistorna, som föras över sådana arbetare, vilka utföra arbeten endast mot dag- eller timlön, antecknas antalet fullgjorda arbetstimmar och intjänt avlöning. Enligt kommitténs uppfattning sakna dessa handlingar framtida värde och torde kunna gallras efter 1 år. Material avsett för användning vid intendenturverkstäderna redovisas i journaler, som efter granskning av flottilj intendenten förvaras å flottiljexpeditionen. Någon anledning att för en framtid bevara dessa journaler synes icke förefinnas, utan handlingarna föreslås till gallring efter 5 år. Beställningar och reversal torde kunna gallras efter 5 år. V. Redovisningshandlingar

för

tvättinrättning.

Tvätt redovisas genom tvättnotor. Bokföring sker i tvättjournal eller tvättliggare. Enligt kommitténs mening synas tvättnotorna kunna gallras efter 1 år och t vätt journalen (tvättliggaren) efter 5 år.

Handlingar rörande förplägnadstjänst. Sedan den 1 juli 1937 tillämpas vid armén och flygvapnet reglemente den 18 juni 1937 (nr 717) angående intendenturunderhållstjänsten vid arméns truppförband i fred (intendenturunderhållsreglemente). I anslutning till detta reglemente gäller vid armén — ehuru med många ändringar — intendenturunderhållsinstruktion utfärdad av arméförvaltningens intendenturdepartement den 28 juni 1939 och vid flygvapnet intendenturtjänstinstruktion för flygvapnets förband i fred utfärdad av chefen för flygvapnet den 30 juni 1939. Vid marinen gälla föreskrifter i reglemente för marinen I B kap. 3 och I I I B kap. 35. Med stöd av nämnda reglemente har marinförvaltningen utfärdat särskilda bestämmelser; för närvarande gälla föreskrifter och anvisningar för proviantredovisning vid marinens matinrättningar i land den 15 januari 1941 samt föreskrifter och anvisningar för organisation av samt redovisning m. m. vid proviantförråd vid marinen den 6 mars 1946.

127 Endast för arméns vidkommande finnas uttryckliga föreskrifter om gallring av handlingar hänförande sig till förplägnadstjänsten. I generalorder för armén nr 2302/1930 (TLB nr 129) stadgas sålunda, att kontrollböcker och ärsredogörelser för proviant och furage må gallras efter 10 år. A. Proviantredovisningshandlingar. /.

Armén.

a) U p p h ö r d a

serier.

Vid förbanden förvaras i många fall proviantredogörelser (ärsredogörelser), proviantuppbördsjournaler och proviantutlämningsjournaler samtliga avseende tiden t. o. m. den 30 juni 1935, årssammandrag 1935—1947, magasinsliggare 1935—1947 samt proviantbeställningsjournaler (proviantrekvisitionsjournaler) t. o. m. den 30 juni 1947. Av samtliga dessa handlingar förvaras ett exemplar i arméförvaltningens intendenturavdelning. För de insända exemplaren äro några gallringsbestämmelser ej utfärdade, och de skola följaktligen tills vidare bevaras. Som ovan nämnts äro förbandens exemplar av årsredogörelserna gallringsbara efter 10 år. Enligt kommitténs mening synes gallringen kunna utsträckas till att omfatta förbandens exemplar av samtliga ovan nämnda redovisningshandlingar. Proviantredogörelser (ärsredogörelser), proviantuppbördsjournaler och proviantutlämningsjournaler, som upphörde år 1935, torde kunna gallras omedelbart samt årssammandrag, magasinsliggare och proviantbeställningsjournaler (proviantrekvisitionsjournaler) efter 5 år. Jämlikt föreskrift i intendenturunderhållsinstruktionen mom. 94 av regementsintendent tidigare förd kontrollbok innehåller anteckningar om tillkomst och avgång samt behållning. Som nyss framhållits äro kontrollböckerna gallringsbara efter 10 år. Hos förbanden eventuellt kvarliggande kontrollböcker synas kunna gallras omedelbart. b) F o r t g å e n d e

serier.

1. Proviantlagerkort. Fr. o. m. den 1 oktober 1947 begagnas proviantlagerkort för bokföring av lagerhållningen av proviant. Kommittén anser, att dessa kort sakna framtida värde och därför kunna gallras efter 5 år. 2. Hjälpkort. Vid proviantredovisningen uppläggas hjälpkort, på vilka de proviantartiklar, som förekomma i utspisningen, antecknas i bokstavsordning med angi-

128 vande av kvantiteten för varje mål. Dessa hjälpkort synas ej kunna tillmätas något värde för framtiden och torde därför kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 3. Månadssammandrag. Fr. o. m. den 1 oktober 1947 redovisas provianten hos arméförvaltningens intendenturavdelning genom insändande av månadssammandrag, av vilka ett exemplar förvaras vid förbandet. Då några gallringsbestämmelser ej äro utfärdade för de centralt förvarade exemplaren av månadssammandragen och dessa därför torde komma att bevaras för framtiden, synes det vara möjligt att efter 5 år gallra förbandens exemplar av dessa sammandrag. 4. Verifikationer m. m. Verifikationer hänförande sig till proviantredovisningen arkiveras vid förbanden. Tillkomstverifikationerna utgöras av reversal, följesedlar och andra liknande handlingar. Avgångsverifikationerna bestå av beställningar från enskilda, reversal och proviantutvägningslistor, de sistnämnda numera ersatta av proviantdaglistor, som upprättas i två exemplar och innehålla uppgifter om bland annat för matinrättningen m. m. utvägd proviant. Jämlikt föreskrift i intendenturunderhållsinstruktionen mom. 94 skola proviantutvägningslistor och liknande kvittenshandlingar förvaras hos regementsintendenten i tio år. Någon uttrycklig bestämmelse att de därefter skola gallras föreligger däremot ej. Av samma skäl som anförts för förslaget om gallring av verifikationer i avsnittet handlingar rörande materiel, ammunition, bränsle, belysnings- och renhållningsmedel, drivmedel m. m. synas verifikationer avseende proviantredovisningen vara gallringsbara efter 5 år. Det ovan nämnda andra exemplaret av proviantdaglistan, vilket förvaras i förrådet, synes kunna gallras då det ej längre erfordras för tjänsten. 5. Skafferibesked. Vad här sagts om verifikationerna gäller även skafferibesked, som innehålla uppgifter om den dagliga behållningen i skafferiet (intendenturunderhållsinstruktionen mom. 35). Skafferibeskeden synas därför likaledes vara gallringsbara efter 5 år. 6. Portionsbesked. Portionsbesked, som avgivas av kompanichefer, läkare m. fl. och som ligga till grund för proviantdaglistan (tidigare proviantutvägningslistan), förvaras hos den som sköter proviantredovisningen. Enligt kommitténs mening kunna portionsbeskeden gallras efter 1 år.

129 7. Portionssammandrag. Portionssammandrag, som äro sammanställningar av portionsbesked, upprättas i två exemplar, av vilka det ena lämnas till köket och det andra förvaras i intendentens expedition. Båda exemplaren synas sakna framtida värde och torde därför kunna gallras efter 1 år. 8. Portionsjournaler och tjänstgöringsuppgifter (uppgifter angående tjänstgöringsförhållanden). Jämlikt bestämmelser i intendenturunderhållsinstruktionen mom. 91 antecknas dagligen i portionsjournaler, som föras vid bland annat kompani och sjukavdelning, det verkliga antalet naturaportioner av olika slag samt kontant portioner (portionsgottgörelser), som föregående dag utgått till eller intjänats av vederbörlig personal. Portionsjournalerna, vilka efter månadens slut lämnas till intendenten, sammanställas i de i det efterföljande nämnda portionsöversikterna, som föreslås skola bliva bevarade vid förbanden under 3 år. Under dessa omständigheter torde portionsjournalerna utan olägenhet kunna gallras redan efter 1 år. Till intendenten lämnas månatligen från bland annat kompani och sjukavdelning tjänstgöringsuppgifter (uppgifter angående tjänstgöringsförhållanden) rörande all personal samt uppgift rörande portioner av olika slag. Tjänstgöringsuppgifterna ligga, till grund för anslagsberäkningen. Ofta föras tjänstgöringsuppgifterna och portionsjournalerna på samma blankett. Enligt kommitténs åsikt synes det vara möjligt att gallra tjänstgöringsuppgifter (uppgifter angående tjänstgöringsförhållanden) i såväl koncept som inkomna exemplar efter 1 år. 9. Förplägnadsböcker och livsmedelsliggare. Föreskrifter om förande av förplägnadsböcker och livsmedelsliggare vid lägre förband finnas i bestämmelser om redovisning och kontroll beträffande livsmedel i krigstid, fastställda den 8 november 1932 av arméförvaitningens intendentsdepartement (TLA s. 186). Förplägnadsböcker och livsmedelsliggare begagnades i stor utsträckning under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 och användas även i fredstid under övningar utom förläggningsorten. Jämlikt föreskrifter av arméförvaltningens intendenturdepartement den 19 juni 1940 och den 8 juli 1942 (TLA 1940 s. 124 respektive 1942 s. 159) skulle förplägnadsböcker och livsmedelsliggare efter granskning vid högre stab översändas till truppförbandets mobiliseringsdepå att därstädes vid behov finnas tillgängliga. Förplägnadsböcker och livsmedelsliggare förekomma på sina håll i stor myckenhet. Stickprov i dessa handlingar från tiden för den förstärkta försvars9

130 beredskapen 1939—1945 ha visat, att där rymmes ett värdefullt källmaterial till belysning av denna tid. Å andra sidan är det klart, att materialets omfattning gör en gallring synnerligen önskvärd, och kommittén förordar av detta skäl, att förplägnadsböcker och livsmedelsliggare skola gallras. Gallringen torde kunna företagas efter 5 år. Vad här sagts om förplägnadsböcker och livsmedelsliggare gäller även till dem hörande verifikationer. 27.

Marinen.

Vid flertalet av marinens lokalmyndigheter redovisas förplägnad antingen som proviantförråd eller som proviantuppbörd. I vissa fall sker numera utvägningen av proviant till matinrättningarna direkt vid proviantförråden. På sina håll sker proviantredovisningen vid marinen efter samma grunder som vid armén. I dessa fall torde redovisningshandlingarna böra gallras enligt de bestämmelser, som gälla för armén. 1. Redovisningshandlingar för proviantförråd. För gallring av bokföringshandlingar avseende proviantförråden, nämligen lagerkort, förrådsredogörelser samt verifikationer jämte nummerliggare synes böra gälla detsamma som i avsnittet handlingar rörande materiel, ammunition, bränsle, belysnings- och renhållningsmedel, drivmedel m. m. föreslagits för motsvarande handlingar avseende annan förrådstjänst vid marinen. 2. Proviantliggare med verifikationer. Proviantuppbörderna redovisas genom proviantliggare, som jämte verifikationer (beställningar, proviantutvägningslistor m. m.) för revision tidigare regelmässigt insändes till marinförvaltningen. I de fall utvägningen till matinrättningarna såsom ovan antytts verkställes direkt vid proviantfön-åden insändas nämnda handlingar numera ej till marinförvaltningen. Proviantliggare med verifikationer synas vara gallringsbara efter 5 år. 3. Skafferibehållningsliggare. Skafferibehållningsliggare innehålla uppgifter om den dagliga behållningen i skafferiet. De torde kunna gallras efter 5 år. 4. Portionsbeställningar. Portionsbeställningar, som ligga till grund för proviantutvägningen, förvaras hos den, som sköter proviantredovisningen, och föreslås till gallring efter 1 år.

131 5. Portionsbesked-Månadssammandrag. Partionsbesked-Månadssammandrag innehålla dels sammanställningar av portionsbeställningarna dels uppgift på det antal naturaportioner och kontantportioner av olika slag, som på bekostnad av olika anslagstitlar utgått under året. Portionsbesked-Månadssammandrag torde vara gallringsbara efter 5 år. 6. Uppgifter angående portionernas fördelning. Vid vissa förband tillhörande marinen upprättas uppgifter angående portionernas fördelning på olika utspisningsställen m. m. Nämnda uppgifter synas sakna framtida värde och torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. III.

Flygvapnet.

Proviantredovisningen vid flygvapnet skiljer sig i vissa hänseenden från motsvarande redovisning vid armén. Vid vissa förband upprättas livsmedelsliggare och årssammandrag, vilka båda insändas till flygförvaltningen, vid andra förband begagnas proviantlagerkort, hjälpkort och månadssammandrag. Proviantbeställningsjournaler (proviantrekvisitionsjournaler) upphörde att användas den 30 juni 1945. Vid samtliga förband finnas som regel kontrollböcker, verifikationer, skafferibesked, portionsbesked, portionssammandrag, portionsjournaler och tjänstgöringsuppgifter (uppgifter angående tjänstgöringsförhållanden). Under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 användes i stor utsträckning förplägnadsböcker och livsmedelsliggare av samma karaktär som de vid arméns förband begagnade. Jämlikt av flygförvaltningen den 26 oktober 1945 utfärdade ändringar och tillägg till intendenturtjänstinstruktion (Ekof I nr 75) skola proviantutvägningslistor och portionsbesked under en tid av tre år förvaras hos flottiljintendenten. Några uttryckliga bestämmelser att de därefter skola gallras föreligga däremot ej. För portionsbeskeden anser kommittén en gallringsfrist på 1 år vara tillräcklig, medan proviantutvägningslistor liksom övriga verifikationer ej torde böra gallras förrän efter 5 år. Enligt kommitténs mening kunna hos förbanden eventuellt förvarade exemplar av ovan nämnda årssammandrag, livsmedelsliggare och proviantbeställningsjournaler (proviantrekvisitionsjournaler) gallras efter 5 år, kontrollböcker efter 1 år och övriga serier med samma tidsfrist, som föreslagits för motsvarande handlingar vid armén.

132 B. Furageredovisn i ngsh and lingar.

a) U p p h ö r d a

serier.

Vid många förband förvaras furageredogörelser (ärsredogörelser), furageuppbördsjournaler och furageutdelningsjournaler avseende tiden t. o. m. den 30 juni 1935. Av samtliga dessa handlingar förvaras ett exemplar hos arméförvaltningens intendenturavdelning. För sistnämnda exemplar äro några gallringsbestämmelser ej utfärdade och de skola därför tills vidare bevaras. Jämlikt bestämmelser i ovanberörda generalorder för armén nr 2302/1930 äro förbandens exemplar av årsredogörelserna gallringsbara efter 10 år. Enligt kommitténs mening synes denna gallring kunna utsträckas till att omfatta även vid förbanden förvarade exemplar av furageuppbördsjournaler och furageutdelningsjournaler, och gallringen torde med hänsyn till att serierna upphörde redan år 1935 kunna verkställas omedelbart. Kontrollböcker avseende furage synas av samma skäl, som anförts för förslag om gallring av kontrollböcker beträffande proviant, kunna gallras omedelbart. Till omedelbar gallring föreslår kommittén även de rationsbesked, som tidigare avgåvos av förbands underavdelningar i samband med beställningar ur furagemagasin. b) F o r t g å e n d e

serier.

1. Magasinsliggare, lagerkort, årssammandrag (månadssammandrag) och furagebeställningsjournaler. Magasinsliggare, lagerkort, årssammandrag (månadssammandrag) och furagebeställningsjournaler, av vilka handlingar ett exemplar förvaras hos arméförvaltningens intendenturavdelning, torde kunna gallras efter 5 år. 2. Verifikationer. Verifikationer hänförande sig till furageredovisningen arkiveras vid förbanden. Tillkomstverifikationer utgöras av reversal, följesedlar och liknande handlingar, avgångsverifikationer av furageutvägningslistor, utfodringslistor, beställningar rörande försäljning till enskilda m. m. Om furageutvägningslistor och liknande kvittenshandlingar gäller samma föreskrift i intendenturunderhållsinstruktionen som ifråga om proviantutvägningslistor m. m., d. v. s. de skola bevaras hos regementsintendenten i tio år. Av samma skäl, som anförts i fråga om gallring av proviantredo visnings verifikationerna, anser kommittén, att verifikationer hänförande sig till furageredovisningen kunna gallras efter 5 år.

133 3. Foderkammarredovisningshandlingar. Stallofficer (motsvarande) åligger att månatligen till förbandschefen avgiva foder kammarredovisning, som innehåller uppgift hur de under den gångna månaden i foderkammaren mottagna furageartiklarna använts för hästarnas utfodring på bekostnad av olika anslagstitlar, ävensom uppgift på den personal, som skall kontant ersätta utbekomna rationer. Enligt kommitténs uppfattning kunna foderkammarredovisningshandlingar gallras efter 5 år. Eventuellt upprättade koncept till foderkammarredovisningshandlingar torde vara gallringsbara efter 1 år. 4. Rationsjournaler. Rationsjournaler och i förekommande fall bilagor till rationsjournaler föras vid den eller de underavdelningar av förbandet, som ombesörja underhållet av förbandets hästar. I dem antecknas dagligen det antal rationer av olika slag, som utgått till hästarna. Om rationsjournalerna och bilagorna till rationsjournaler gäller detsamma som anförts ifråga om portionsjournalerna, och de synas därför vara gallringsbara efter 1 år.

C. Handlingar rörande redovisning av matavfall. Vid förband införas i särskild liggare (journal) uppgifter på de mängder av matavfall som avhämtas av köpare. Enligt kommitténs mening synes det vara möjligt att gallra sådan liggare efter 5 år.

D. Diverse handlingar. 1. Koncept till vissa periodiska uppgifter. Jämlikt bestämmelser i intendenturunderhållsinstruktionen mom. 96 insändas årligen till arméförvaltningens intendenturavdelning följande uppgifter: uträkning av proviant- och furageanslaget, portionsöversikt, rationsöversikt, uträkning av lagringsvinster och lagringsförluster å proviant och furage, uträkning av medelkostnaden för portioner och rationer vid övningar utom förläggningsorten, uppgift rörande uppkommet matavfall samt redovisning för antalet tjänstgöringsmånader för köks- och servispersonal. Koncept till samtliga dessa uppgifter synas i likhet med vad som föreslås i avsnittet koncept och inkomna handlingar kunna gallras efter 3 år. Sak samma torde gälla koncept till motsvarande periodiska uppgifter inom marinen och flygvapnet ävensom koncept till driftskostnadsberäkningar för marinens matinrättningar med bilagor (bland annat portionslistor).

134 2. Liggare över leveranser (varuböcker). Vid vissa förband förekomma liggare över leveranser (varuböcker) begagnade som kontroll vid leveransernas likviderande. Enligt kommitténs mening synes det vara möjligt att gallra sådana liggare efter 5 år. 3. Register och förteckningar över måltidskort och skaffningskort. Vid flertalet förband tillhörande marinen föras register eller förteckningar över utdelade måltidskort eller skaffningskort. Dessa register och förteckningar torde vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. 4. Kortregister över portionstagare. Kortregister över portionstagare, som erlägga kontant ersättning för portion, synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 5. Beställningar av dietportioner jämte tillhörande sjukbetyg. Beställningar av dietportioner jämte tillhörande sjukbetyg torde kunna föreslås till gallring efter 1 år. 6. Pris- och försäljningsnoteringar, prislistor m. m. Vid förbanden förvaras i stor utsträckning pris- och försäljningsnoteringar, prislistor m. m. till ledning vid inköp av förplägnadsartiklar. Dessa handlingar torde ej kunna tänkas erbjuda forskningen något självständigt värde utan synas vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. 7. Matsedlar. Vid förbanden upprättas för en eller flera veckor avsedda matsedlar. Enär utspisningen i stora drag är reglerad genom föreskrifter av centrala förvaltningsmyndigheter, i vilkas arkiv erforderliga upplysningar härom kunna erhållas, torde matsedlarna vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. 8. Protokoll förda vid sammanträde med utspisningsnämnd. Protokoll förda vid sammanträde med utspisningsnämnd synas böra bevaras för framtiden.

135 Licenshandlingar, deklarationer och redovisningshandlingar för ransonerade varor, ni. m. Vid förbanden förvaras licenshandlingar, deklarationer och redovisningshandlingar avseende tillgång, tilldelning och förbrukning av ransonerade varor och hänförande sig till tiden från och med år 1939. Samtliga dessa handlingar sakna enligt kommitténs mening värde för den historiska forskningen, då erforderligt material för studier rörande ransoneringen erbjudes i kristidsmyndigheternas arkiv. Ur administrativ synpunkt torde ifrågavarande serier kunna gallras mycket snart, varför kommittén förordar en gallringsfrist på 1 år. Kvittenslistor avseende utlämnade militära inköpskort synas likaledes kunna gallras efter 1 år. Kontrollhandlingar rörande inlämnade person- och ransoneringskort torde vara gallringsbara 1 år efter kortens återlämnande.

Sjukredovisningshandlingar. För sjukredovisningen gälla av försvarets sjukvårdsförvaltning den 26 mars 1945 utfärdade bestämmelser angående redovisning av kroppsskadade (sjukredovisning) vid försvarsväsendet i fred (Sjukred F). Före denna tid tillämpades olika föreskrifter vid de tre försvarsgrenarna. Grundläggande bestämmelser ingingo i instruktion för expeditionstjänsten vid armén mom. 109, 118, 163—166, reglemente för marinen I B kap. 5 och III A kap. 19 samt tjänstgöringsreglemente för flygvapnet kap. 26. a) U p p h ö r d a

serier.

1. Sjuk journaler, specialjournaler, sjukrullor, sjukbesked för kompani och sjukbesked för division. Före år 1945 fördes vid arméns förband jämlikt bestämmelser i instruktion för expeditionstjänsten vid armén mom. 109 och 118 sjukjournal vid sjukvårdsavdelning samt sjukrullor vid regementsstaben och kompanierna. Dagligen upprättades enligt föreskrifter i samma instruktion mom. 163 sjukbesked för kompani, upptagande alla för dagen sjukanmälda ävensom förutvarande sjuka såväl vid truppen som på sjukhus eller sjukvårdsavdel-

136 ning. Sjukbeskedet avlämnades vid sjukvisitationen till vederbörande läkare. Sjukjournaler, sjukrullor och sjukbesked för kompani innehålla i stor utsträckning samma uppgifter. Därest sjukjournalerna i sin helhet äro bevarade, synes det vara möjligt att gallra sjukrullor och sjukbesked för kompani. Kommitténs undersökningar ha emellertid visat, att sjukjournalerna på många håll förstörts och att i dessa fall sjukrullor eller sjukbesked, i den mån dessa handlingar bevarats, fått utgöra den enda källan för administrativa undersökningar och för den historiska forskningen. Kommittén finner därför ej möjligt att föreslå några allmänna bestämmelser för gallring av sjuk journaler, sjukrullor och sjukbesked för kompani. Gallringen blir beroende av vilket material som är bevarat vid de olika förbanden. Därest förbandschef anser att förutsättning för en gallring av någon eller några av ifrågavarande serier föreligger, erbjuder sig möjlighet att i den ordning, som inledningsvis antytts, göra framställning om sådan gallring. Jämlikt bestämmelser i reglemente för marinen I B kap. 5 och III A kap. 19 förde läkare sjukrullor, sjukjournaler och specialjournaler för sjukskrivna patienter. Även dessa rullor och journaler, vilka upphörde att foras år 1945, synas tills vidare böra undantagas från gallring. Före år 1945 fördes vid flygvapnets förband jämlikt bestämmelser i tjänstgöringsreglemente för flygvapnet §§74 och 142 sjukjournaler vid läkarexpedition och sjukrullor vid divisioner. Dagligen upprättades enligt föreskrifter i samma reglemente § 145 sjukbesked för division. Om dessa handlingar synes böra gälla detsamma som i det föregående anförts om sjukjournaler, sjukrullor och sjukbesked för kompani vid arméns förband, cl. v. s. de torde böra bevaras tills vidare. 2. Tandvårdsjournaler m. m. Tandsjukvården redovisades tidigare i tandvårdsjournaler eller journaler för tandklinik. Dessa journaler torde av hänsyn till forskningen tills vidare böra undantagas från gallring. I de fall journalerna äro försedda med register synas även dessa böra bevaras. 3. Feberkurvor, temperaturlistor och sängjournaler. Före år 1945 begagnades olika kort för anteckningar rörande sjukdomsförloppet för på sjukhus intagna, nämligen feberkurvor, temperaturlistor och sängjournaler. Dessa olika slag av kort torde av samma skäl som i det efterföljande anföras för förslag om bevarande av journalkort tills vidare böra undantagas från gallring.

137 4. Avpolletteringssedlar och remisser. Avpolletteringssedlar upprättade vid avlämnandet av sjuka till sjukhus och remisser till specialundersökning (behandling) kunna tänkas bliva av betydelse för framtiden och synas trots sin stora omfattning tills vidare böra bevaras. 5. Kvartalssjukbesked och sjukförslag. Kvartalssjukbesked (kvartalssjukförslag) upprättades av läkare vid förband tillhörande armén och insändes till arméförvaltningen, fr. o. m. år 1944 till försvarets sjukvårdsförvaltning. Motsvarande bestämmelser gällde för flygvapnet; kvartalssjukbeskeden insändes i detta fall före år 1944 till flygöverläkaren. Inom marinen motsvarades kvartalssjukbeskeden av årliga sjukförslag, insända till marinöverläkaren. Ifrågavarande besked och förslag innehöllo statistiska uppgifter, som centralt bearbetades. De upphörde år 1945, då de ersattes av nedannämnda årssjukbesked. I den i det föregående omnämnda skrivelsen den 28 juni 1943 angående gallring i annéförvaltningens arkiv föreslå 1940 års arkivsakkunniga under vissa angivna förutsättningar kvartalssjukbeskeden till gallring allteftersom uppgifterna bearbetats i bevarade årsberättelser. I marinförvaltningens arkiv ha sjukförslagen gallrats jämlikt bestämmelsen i 1909 års inledningsvis omtalade gallringskungörelse, enligt vilken uppgifter, vilka i allt väsentligt hava ingått i officiellt tryck, skola utgallras så snart de icke längre behövas för åsyftat ändamål och ej heller eljest kunna anses vara till nämnvärt gagn för det allmänna. Enligt kommitténs mening föreligger ej anledning att bevara koncepten till dessa besked och förslag. Då serierna upphörde år 1945 och den statistiska bearbetningen numera är avslutad, synes gallringen kunna ske omedelbart. 6. Sjukbesked för regemente och sjukbesked för flottilj. Sjukbesked för regemente upprättades jämlikt bestämmelser i instruktion för expeditionstjänsten vid armén mom. 164, sjukbesked för flottilj jämlikt föreskrifter i tjänstgöringsreglemente för flygvapnet § 142 mom. 3 a. Sjukbeskeden, som upphörde år 1945, innehöllo en översikt över antalet sjuka vid förbanden. Beskeden torde av hänsyn till forskningen böra bevaras för framtiden. b)

Fortgående

serier.

1. Sjukkort. Stommen i sjukredovisningen utgöres av sjukkort läkare och sjukkort trupp. Fr. o. m. den 1 januari 1949 användes försöksvis blankett benämnd

138 läkarkort (sjukkort) med nytt formulär enligt av försvarets sjukvårdsförvaltning utfärdade föreskrifter. Detta kort ersätter såväl sjukkort läkare som det i avsnittet personalredovisningshandlingar m. m. behandlade läkarkortet. Sjukkort läkare respektive läkarkort (sjukkort) innehålla kikarens anteckningar om fallets behandling, såsom datum, anamnes, status, diagnos, tjänstbarhet och datum för återbesök. På sjukkort trupp antecknas efter läkarens diktamen datum och uppgift om tjänstbarhet jämte andra uppgifter, som kunna vara av betydelse för befälet (däremot ej diagnos). På sjukkort trupp skall vidare beträffande tjänstbara behandlings- och kontrollfall antecknas tidpunkt för återbesök. Enligt Sjukred F mom. 88 förvaras både sjukkort läkare och sjukkort trupp på läkareexpeditionerna »intill dess annorlunda bestämmes». Av det föregående framgår, att sjukkort läkare och läkarkort (sjukkort) innehålla de för sjukdomsfallet viktiga uppgifterna, medan upplysningarna på sjukkort trupp äro av mera sekundär natur. Sjukkort läkare och läkarkort (sjukkort) torde av hänsyn till den framtida forskningen böra bevaras, medan det däremot ej synes vara erforderligt att spara sjukkort trupp, vilka därför föreslås till gallring. Sjukkort trupp för värnpliktig torde kunna gallras efter avslutad tjänstgöringsomgång och sjukkort trupp för fast anställd när det fullskrivits och ersatts med nytt eller vid vederbörandes avsked. 2. Behandlingskort. Behandlingskort innehålla anteckningar om ordinationer och torde kunna gallras sedan behandlingen avslutats. 3. Tandkort m. fl. vid tandpolikliniker förda handlingar. Huvudhandlingen för redovisningen av tandvården utgöres av tandkort. Dessa kort kunna ha betydelse vid utredningar rörande ersättningsanspråk och vid statistiska undersökningar. För den framtida forskningen torde det även vara av betydelse att vissa tandkort bevaras. Kommittén anser sig därför trots dess stora omfattning ej kunna föreslå några gallringsbestämmelser för denna serie. Tandkorten synas alltså tills vidare böra undantagas från gallring. Vid en del tandpolikliniker uppläggas journaler för anteckningar över de undersökningar, som företagas vid patienternas första besök. Likaledes föras på många håll dagböcker över patienternas besök. Nämnda journaler och dagböcker torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 4. Journalkort. För på sjukhus intagna begagnas journalkort, vilka bilda omfattande serier vid förbanden. Med ledning av dessa kort kan man följa det dagliga

139 förloppet av sjukdomsfallen. I många fall sakna upplysningar härom helt värde för framtiden, i andra däremot kunna de i flera hänseenden vara av betydelse. För det första kan läkare ur dessa kort erhålla uppgifter om förloppet av en patients eventuella tidigare sjukdomar. För det andra måste man räkna med att modern läkarvetenskap i hög grad betraktar sjukdomsfallen ur ärftlighetssynpunkt och därför ofta kan få anledning att forska bakåt i tiden. Till dessa moment kommer så ett tredje, nämligen hänsynen till den medicinskhistoriska forskningen. Innan den historiska och medicinska sakkunskapen har fattat ståndpunkt till frågan om gallring av journalkorten vid de civila sjukhusen, synas motsvarande serier vid truppförbandeni ej böra gallras. I anledning härav föreslår kommittén, att journalkort tills vidare bevaras. 5. Remisskort. Vid hänvisning till specialundersökning begagnas remisskort. Dessa återgå sedermera till förbandsläkaren med utlåtande. Av remisskortens anteckningar införes i regel endast diagnosen på sjukkort läkare. Remisskorten innehålla alltså anteckningar, som komplettera de upplysningar, vilka kunna erhållas genom sjukkort läkare. Då flera förbandsläkare starkt understrukit värdet hos dessa kort, anser sig kommittén ej böra föreslå någon gallring av desamma. 6. Läkarintyg, utfärdade av annan läkare än förbandsläkare. Till förband inkomna läkarintyg, utfärdade av annan läkare än förbandsläkare, synas ha samma värde som remisskorten och torde enligt kommitténs mening därför tills vidare böra undantagas från gallring. 7. Läkarintyg, upprättade jämlikt inskrivningsförordningen § 126 respektive § 160. Jämlikt bestämmelser i inskrivningsförordningen § 126 respektive § 160 utfärdas särskilt läkarintyg, därest värnpliktig vid läkarbesiktning befunnits vara oduglig eller tillfälligt oduglig till krigstjänst. Ifrågavarande läkarintyg upprättas i regel i tre exemplar, av vilka ett behålles av läkaren, ett tillställes den värnpliktige och ett så småningom arkiveras vid inskrivningsexpeditionen. Detta läkarintyg är en grundhandling, som kan vara av betydelse för utredningar om vederbörandes värnpliktsförhållanden. Att bevara läkarintyg av ifrågavarande slag för framtiden torde emellertid icke vara erforderligt, enär besiktningsresultatet skall antecknas på den värnpliktiges läkarkort. Det synes dock vara nödvändigt, att det exemplar, som bevaras vid inskrivningsexpeditionen, sparas så länge vederbörande är värnpliktig. Läkarens exemplar torde däremot ej behöva bevaras längre tid än 5 år.

140 8. Erkännanden vid ansökning om hemförlovning. För att förekomma eventuella ersättningsanspråk infordras i många fall vid ansökan om hemförlovning vederbörandes erkännande att ha mottagit besked om att under militärtjänsten utgående förmåner upphöra, därest ansökan bifallés. Dessa erkännanden kunna givetvis vara av betydelse för Kronan under den tid ersättningsanspråk kunna resas, d. v. s. 10 år, men torde därefter vara gallringsbara. 9. Diverse läkarintyg. Vid förbanden förvaras koncept till flera slag av läkarintyg såsom läkarintyg för fast anställning vid krigsmakten, läkarintyg angående fältduglighet och läkarintyg för anställning av civil personal vid krigsmakten. Dessa koncept torde böra bevaras för framtiden. 10. Förteckningar, journaler och protokoll över genomgångna läkarbesiktningar och ympningar. Forteckningar med uppgifter angående av personalen genomgångna undersökningar och ympningar (blodgruppsbestämning, skärmbild röntgen, S.R., smittkoppsympning, tyfus- och paratyfusympning, Mantoux och BCG-ympning) uppgöras i regel i två exemplar, av vilka ett överlämnas till vederbörligt kompani (motsvarande) och ett kvarstannar hos läkaren. Då det för den framtida forskningen torde vara tillfyllest med de uppgifter angående undersökningar och ympningar, som återfinnas i av sjukvårdsförvaltningen på grundval av från förbanden inkomna rapporter utarbetad statistik, synes det vara möjligt att gallra ifrågavarande förteckningar. Gallringen torde kunna ske efter 1 år. Efter samma tid torde det även vara möjligt att gallra journaler och protokoll över läkarbesiktningar och ympningar, som begagnats före införandet av eller som begagnas vid sidan av nämnda förteckningar. I den mån förteckningar med uppgifter angående av personalen genomgångna besiktningar och ympningar insändas till försvarets sjukvårdsförvaltning, synas hos förbanden förvarade exemplar kunna gallras efter 1 år. 11. Förteckningar över personal, som anmält sig till sjuk visitation eller besök vid tandpoliklinik. Vid örlogsstationer upprättade förteckningar över personal, som anmält' sig till sjukvisitation eller besök vid tandpoliklinik, torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

141 12. Skärmbildskort. Skärmbildskort upprättas i två exemplar, som båda insändas till försvarets sjukvårdsförvaltning. Det ena exemplaret kvarstannar där och förvaras i sjukvårdsförvaltningens centrala skärmbildsarkiv, medan det andra återställes till vederbörande förbandsläkare (jfr bestämmelser om tuberkulosbekämpande inom försvaret den 16 mars 1946, Tjänstemeddelanden från försvarets sjukvårdsförvaltning nr 2). Då skärmbildskorten alltså i ett exemplar finnas bevarade hos sjukvårdsförvaltningen, ha förbandens exemplar endast värde som tillfällig kontroll och torde därför kunna gallras. Gallringen synes kunna företagas efter 1 år. 13. Handlingar i riksförsäkringsmål. Handlingar i riksförsäkringsmål bestå av koncept av till riksförsäkringsanstalten ingivna anmälningar och utredningar, riksförsäkringsanstaltens beslut och övrig skriftväxling. Hos riksförsäkringsanstalten bevaras motsvarande handlingar (jämte registerkort) i 15 år. Eftersom handlingarna finnas hos riksförsäkringsanstalten under längre tid, synas förbandens exemplar kunna gallras. Som det kan vara praktiskt att under ett par år bevara dessa även vid förbanden, föreslår kommittén en gallringsfrist på 3 år. Vid förbanden ha i flera fall ifrågavarande handlingar registrerats på kort, som torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 14. Vissa besked m. m. Sjukdomsfallen vid förbanden bokföras efter varje sjukvisitation i ett sjukdomsbesked. Beskedet, som upplägges med en blankett för varje förekommande sjukdomsdiagnos, utvisar sjukdomsfrekvensen vid förbanden. Sjukdomsbeskedets uppgifter inflyta i det nedan berörda årssjukbeskedet, och det synes därför vara möjligt att gallra sjukdomsbeskeden efter 5 år. I dagsjukbesked införes en översikt av dagens sjuklighet vid förbandet. Det utvisar sjukvisitationens omfattning samt under vård varande personal. Dagsjukbeskedet upprättas för de dagar och i den utsträckning vederbörande chef bestämmer och överlämnas till denne. Ett exemplar skall förvaras på läkarexpeditionen. Med hänsyn till att dagsjukbeskedens uppgifter i sammanfattad form ingå i det nedan nämnda årssjukbeskedet, vill det synas som om dagsjukbeskeden skulle kunna gallras. Gallringen, som torde böra, omfatta båda exemplaren av nämnda besked, synes utan olägenhet för tjänsten kunna företagas efter 1 år. Sammandrag för årssjukbesked (tidigare benämnt sammandrag av dagsjulbesked), som upprättas för varje månad genom dagliga successiva an-

142 teckningar, innehåller uppgift om förbandets personalstyrka för dagen inklusive sjukredovisade. Sammandrag för årssjukbesked (sammandrag av dagsjukbesked) torde med hänsyn till att uppgifterna i sammanfattad form ingå i det nedan nämnda årssjukbeskedet kunna gallras efter 1 år. Årligen upprättas vid förbanden och insändes till försvarets sjukvårdsförvaltning ett årssjukbesked, som ger en sammanfattning av sjukdagar i förhållande till tjänstgöringsdagar samt sjukdomsfrekvensen under året. Dess innehåll återfinnes sammanfattat i försvarets sjukvårdsförvaltnings tryckta årsberättelse. Koncept till årssjukbesked torde vara gallringsbart efter 3 år. Vid många förband inom armén lämnas varje dag till kasernkompaniet en tablå eller annan uppgift på antalet sjukskrivna. Dessa tablåer och uppgifter synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Enligt samma grunder torde det vara möjligt att gallra diagram och andra uppgifter om sjukanmälnings- och sjukskrivningsfrekvens. 15. Koncept till periodiska uppgifter och rapporter. Förbanden insända periodiskt uppgifter och rapporter berörande sjukvårdstjänsten till försvarets sjukvårdsförvaltning eller annan högre myndighet. De uppgifter och rapporter, som för närvarande skola insändas, äro anbefallda i skrivelse från försvarets sjukvårdsförvaltning den 12 december 1946 (Tjänstemeddelanden från försvarets sjukvårdsförvaltning nr 16). Enligt kommitténs mening synes koncept till årsberättelse med bilagor böra undantagas från gallring, medan koncept till övriga periodiska uppgifter och rapporter rörande sjukvårdstjänsten böra gallras efter 1 år. Koncept till uppgifter rörande sjukvårdsmateriel torde dock böra gallras enligt de bestämmelser, som föreslagits i avsnittet handlingar rörande materiel, ammunition, bränsle, belysnings- och renhållningsmedel, drivmedel m. m.

Hästredovisningshandlingar, hundredovisningshandlingar och veterinärhandlingar. Arméförvaltningens intendenturavdelning har genom efterhand utfärdade särskilda föreskrifter reglerat hästredovisningen vid förbanden. För närvarande gäller instruktion den 27 juni 1947 för registrering m. m. av hästar (IR Häst). För hundredovisningen gäller för närvarande genom arméorder den 17 september 1947 fastställt utkast till instruktion för registrering

143 m. m. av hundar (IR Hund). Bestämmelser om vilka handlingar, som skola föras i samband med veterinärvården, finnas bland annat i tjänstgöringsoch expeditionstjänstreglementen. Ovannämnda instruktioner innehålla föreskrifter om rutinmässig förstöring av vissa redovisningshandlingar. a) U p p h ö r d a

serier.

1. Hästrullor förda i form av liggare. Före införandet av nu gällande system för registrering av hästar funnos jämlikt bestämmelser i instruktion för expeditionstjänsten vid armén mom. 109 och 118 hästrullor i form av liggare dels vid kompani (motsvarande), dels vid regementsexpedition (motsvarande). D å dessa hästrullor kunna tänkas få ett visst värde för den framtida forskningen synas de tills vidare böra undantagas från gallring. 2. Ärsredogörelser. Åren 1924—1944 insände förbanden till arméförvaltningen ärsredogörelser över antalet kronan tillhöriga hästar. Då dessa redogörelser äro arkiverade centralt, torde det vara möjligt att omedelbart gallra hos förbanden förvarade koncept. 3. Tjänste- och sjukkort för hästar. Före nu gällande redovisningssystem begagnade tjänste- och sjukkort för hästar torde kunna föreslås till omedelbar gallring. 4. Mönstringsbesked för hästar och hästfordon. Hos förbanden förvarade mönstringsbesked för hästar och hästfordon synas utan olägenhet kunna gallras omedelbart. 5. Uppgifter för hästägareförteckning. Hos förbanden förvarade uppgifter för hästägareförteckning upprättade i anledning av kungörelsen den 28 maj 1937 (nr 274) angående upprättande genom polismyndigheterna av hästägareförteckningar år 1937 torde kunna föreslås till omedelbar gallring. 6. Förteckningar över hästar, vilka kunna ifrågakomma för uttagning. Enligt tidigare bestämmelser upprättade förteckningar över hästar, vilka kunna ifrågakomma för uttagning, synas kunna gallras omedelbart.

144 7. Kontrakt angående utackordering av beredskapshästar. Kontrakt angående utackordering av beredskapshästar från åren 1939 —1945 torde kunna föreslås till omedelbar gallring. 8. Hästinmönstringsrullor. Under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 upprättade hästinmönstringsrullor synas kunna gallras omedelbart. 9. Förteckningar över inkallade hästar. Under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 upprättade förteckningar över inkallade hästar torde kunna föreslås till omedelbar gallring. b) F o r t g å e n d e

serier.

1. Registreringshandlingar för hästar. Registreringshandlingar för hästar äro hästkort, ackordhästjournal, adresskort, hästnummerkort och hästuttagningskort. Bestämmelser om förandet av dessa handlingar finnas i ovanberörda instruktion för registrering av hästar. Hästkort för stamhästar, inlösta hästar och varmblodiga ackordhästar förvaras såväl vid förbanden som i centrala hästregistret inom arméförvaltningens intendenturavdelning. Jämlikt bestämmelse i nyssnämnda instruktion mom. 28 skall, då stamhäst och varmblodig ackordhäst kasseras, dör eller avlivas eller då varmblodig ackordhäst övergår i fodervärds ägo, det ena av de två vid förbanden förvarade hästkorten insändas till arméförvaltningens intendenturavdelning för att arkiveras, medan det andra skall makuleras. Några bestämmelser om gallring av centrala hästregistrets hästkort äro ej utfärdade, och de skola därför tills vidare bevaras. Hästkort för kallblodiga ackordhästar, ekonomihästar och uttagna hästar förvaras däremot endast vid förbanden. Enligt kommitténs mening torde hästkorten i centrala hästregistret lämna erforderligt material för den framtida forskningen, varför förbandens hästkort för stamhästar, inlösta hästar och varmblodiga ackordhästar synas kunna gallras. Kommittén anser sig emellertid därutöver kunna föreslå gallring även av hästkort för kallblodiga ackordhästar, ekonomihästar och uttagna hästar, ehuru motsvarande kort ej förvaras centralt. Det omfattande material av hästkort, som förvaras i centrala hästregistret, synes nämligen vara tillräckligt för forskningen. Ackordhästjournalerna innehålla vissa uppgifter, som ej återfinnas på hästkorten, bland annat om fodervärd. Kommittén håller dock före, att

145 värdet av dessa uppgifter ej motiverar en arkivering för framtiden av detta omfattande bestånd. Även ackordhästjournalerna synas därför kunna gallras. Övriga hästredovisningshandlingar torde endast ha betydelse för den aktuella tjänsten och synas ej kunna tillmätas något värde för den historiska forskningen. Samtliga slag av hästredovisningshandlingar torde därför vara gallringsbara. Gallringen synes böra ske då de ej längre erfordras för tjänsten. Ackordhästjournalerna torde dock med hänsyn till eventuella tvister böra gallras först 5 år efter hästens avgång ur ackordhästbeståndet. 2. Registreringshandlingar för hundar. Hundregistreringshandlingar äro hundkort, hundtjänstgöringskort, hundnummerkort, adresskort, avelskort och delgivningskort. Bestämmelser om förandet av dessa handlingar finnas i ovanberörda utkast till instruktion för registrering m. m. av hundar. Hundkort, hundtjänstgöringskort, hundnummerkort och adresskort föras vid hunddetaljer (motsvarande). Vid vissa detaljer föras dessutom delgivningskort för reservhundar och uttagna hundar, vilka äro registrerade vid annat förband inom hunduttagningsområdet. Avelskort för stamhundar och delgivningskort för stam- och reservhundar föras vid arméhundskolan. Jämlikt bestämmelse i ovannämnda utkast till instruktion skola hundredovisningshandlingar makuleras enligt fastställda arbetsrutiner. För de vid arméhundskolan förvarade avelskorten och delgivningskorten äro några gallringsbestämmelser ej utfärdade. Enär det för forskningen torde vara tillräckligt att ha tillgång till de vid arméhundskolan förvarade korten, anser kommittén det vara möjligt att gallra hos förbanden förvarade hundregistreringshandlingar. Gallringen torde kunna företagas då handlingarna ej längre erfordras för tjänsten. Från hundägare efter anfordran insända brevkort med svar på förfrågan angiende hund synas likaledes kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 3. Lagerkort, månadssammandrag och verifikationer. Förbandens häst- och hundbestånd redovisas på lagerkort. Till vederbort g central förvaltningsmyndighet insändas månadssammandrag över tillkomst och avgång av kronan tillhöriga hästar och hundar jämte verifikationer. Ett exemplar av månadssammandragen och ofta även av verifikationerna förvaras vid förbanden. 10

146 För de centralt förvarade exemplaren av månadssammandragen och verifikationerna äro några gallringsbestämmelser ej utfärdade och de skola därför tills vidare bevaras. Under dessa förhållanden anser kommittén, att hos förbanden förvarade lagerkort, månadssammandrag och verifikationer kunna gallras. Gallringen torde av samma skäl, som anförts för förslag om gallring av motsvarande materielredovisningshandlingar, kunna företagas efter 5 år. 4. Kontrakt om utackordering av hästar och hundar. Vid utackordering av hästar och hundar upprättas kontrakt i två exemplar, av vilka det ena förvaras vid förbandet. Några bestämmelser angående förfarandet med sistnämnda exemplar vid kontraktstidens utgång äro ej utfärdade. Enligt kommitténs mening kunna dessa kontrakt gallras 1 år efter kontraktstidens utgång. 5. Försäkringsbrev m. m. för utackorderade hästar. Fodervärd är enligt gällande bestämmelser skyldig att försäkra utackorderad häst. Vid förband förvarade exemplar av försäkringsbrev och försäkringsintyg, utfärdade av vederbörligt försäkringsbolag, synas enligt kommitténs mening kunna gallras 1 år sedan försäkringen upphört att gälla. Bevis om erlagd försäkringspremie torde kunna gallras då nytt försäkringsbevis inkommit eller försäkringen upphört att gälla. 6. Kvitton, reversal och besiktningsprotokoll vid tillfälligt överlämnande av hästar och hundar. Kvitton och reversal upprättade vid tillfälligt överlämnande av häst eller hund synas kunna gallras sedan hästen eller hunden återlämnats eller då nytt kvitto eller reversal upprättats. Vid tillfälligt överlämnande av häst eller hund upprättat besiktningsprotokoll föreslås till gallring sedan hästen eller hunden återlämnats. 7. Kontrakt om lejning av hästar. Kontrakt om lejning av hästar torde kunna gallras 1 år sedan hästen återlämnats. 8. Protokoll vid besiktning av lejd häst. Protokoll vid besiktning av lejda hästar förekomma endast i mindre utsträckning. Kommittén anser, att dessa besiktningsprotokoll ej ha något värde för den historiska forskningen. Protokoll vid besiktning av lejd häst synas vara gallringsbara efter 5 år.

147 9. Utdrag ur hundskatteregister. Till grund för hunduttagningen ligga utdrag ur hundskatteregister, inkomna från vederbörliga kommunala myndigheter. Dessa utdrag ha vid förbanden ej något värde under längre tid än 1 år, varefter de torde kunna gallras. 10. Kontrakt om reservhundar. Kontrakt om reservhundar torde kunna gallras 1 år efter kontraktstidens utgång. 11. Hundbesiktningsprotokoll, hundbesiktningsbevis och hundbesiktningsintyg. Vid besiktning av in- och utmönstrade hundar upprättade hundbesiktningsprotokoll och hundbesiktningsintyg (hundbesiktningsbevis) synas sakna framtida värde och torde därför kunna gallras 1 år efter hundens avgång från försvaret. 12. Hästsjukböcker, hästsjukrullor, hästsjukjournaler, hästsjukbesked och diagnossedlar för hästar. Jämlikt bestämmelser i instruktion för expeditionstjänsten vid armén mom. 109 och 118 föras vid regementsexpedition hästsjukrulla för regementsstabens hästar och hästsjukjournal över sjukskrivna hästar vid förbandet samt vid kompaniexpedition hästsjukrulla för kompaniets hästar. Veterinär för dessutom vid det dagliga arbetet hästsjukbok, som utgör koncept till hästsjukjournalen. Med ledning av dessa handlingar upprättas nedan nämnda hästsjukbesked, som insändas till överfältveterinären. Inom arméstaben föres en på hästsjukbeskeden grundad statistik avseende hästsjukvården. Det vill under dessa förhållanden synas som om det primärmaterial, som hästsjukböcker, hästsjukrullor och hästsjukjournaler utgöra, endast behövde bevaras en kortare tid. Kommittén föreslår därför, att hästsjukböcker, hästsjukrullor och hästsjukjournaler gallras efter 5 år. Till överfältveterinären insändas som i det föregående antytts månatligen hästsjukbesked, vilka bearbetas och arkiveras i arméstaben. Förbandens koncept till nämnda besked torde kunna föreslås till gallring efter 1 år. Diagnossedlar förda under hästarnas sjukbehandling synas som regel bliva gallrade då de ej längre erfordras för veterinärtjänsten. Deras värde för den veterinärmedicinska forskningen torde vara ringa, varför kommittén anser lämpligt, att diagnossedlarna bliva gallrade efter 1 år.

148 13. Skoningsrullor. Skoningsrullor innehållande anteckningar rörande skoning av hästar, hovarnas beskaffenhet m. m. synas ej kunna tillmätas något värde för den framtida forskningen utan torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 14. Hundsjukböcker, hundsjukjournaler, hundsjukbesked och diagnossedlar för hundar. Om gallring av hundsjukböcker, hundsjukjournaler, hundsjukbesked och diagnossedlar för hundar synes böra gälla detsamma som föreslagits för gallring av motsvarande handlingar avseende hästar. 15. Koncept till periodiska uppgifter och rapporter. Förbanden insända periodiskt uppgifter och rapporter till högre staber och förvaltningsmyndigheter beträffande häst- och hundsjukvården. Enligt kommitténs mening synes det vara lämpligt att koncept till årsberättelse med bilagor undantagas från gallring men att koncept till övriga periodiska uppgifter och rapporter rörande häst- respektive hundsjukvården gallras efter 1 år. Koncept till uppgifter rörande veterinärmateriel torde dock böra gallras enligt de bestämmelser, som föreslagits i avsnittet handlingar rörande materiel, ammunition, bränsle, belysnings- och renhållningsmedel, drivmedel m. m. 16. Protokoll över kassation av hästar. Protokoll över kassation av hästar kunna enligt kommitténs förmenande gallras efter 1 år. 17. Veterinärintyg. Hos förbanden förvarade veterinärintyg föreslås till gallring då de ej längre erfordras för tjänsten.

Handlingar rörande fastighetsförvaltning. Sedan den 1 januari 1938 gäller för fastighetsförvaltningen vid armén reglemente den 23 december 1937 (nr 978) angående förvaltningen av lantförsvaret tillhörande och till lantförsvaret upplåtna fastigheter (fastighetsförvaltningsreglemente), till vilket reglemente ansluter sig kasernvårdskun-

149 görelise, meddelad av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse den 1 juni 1939. Detta avsnitt berör av till marinen hörande myndigheter endast kustartilHeri försvaren. Inom flottan förvaltas fastigheter m. m. av örlogsvarven, och kommittén har — såsom inledningsvis framhållits — tills vidare avstått, från att taga ställning till de handlingar, som bildas hos dessa. Bestämmelser för kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltning återfinnas i reglemente för marinen III B §§ 257—260 och i av marinförvaltningen utfärdade föreskrifter. Vid flygvapnet tillämpas ovanberörda fastighetsförvaltningsreglemente samt av flygförvaltningen den 19 juni 1943 meddelade särskilda fastighetsföreskrifter (Ekof B nr 96). I generalorder för armén nr 2302/1930 (TLB nr 129) föreskrives, att vid regementsexpeditions byggnadsavdelning månadsräkenskaper äro gallringsbara efter 10 år. Bestämmelsen i generalorder för flygvapnet nr 271/1939, att vid flygflottiljs byggnadsavdelning förvarade räkenskaper må gallras efter 10 år, torde avse månadsräkenskaper. 1. Fastighetsregister. Genom beslut den 21 juni 1907 föreskrev Kungl. Maj:t, att regementschef i sin expedition skulle ha fullständiga förteckningar över alla under hans uppsikt och vård ställda fastigheter, lägenheter och övningsfält jämte därtill hörande byggnader. Instruktion för expeditionstjänsten vid armén mom. 109 innehåller bestämmelser om förande av fastighetsregister över alla under regementschefens uppsikt och vård ställda fastigheter m. m. Enligt bestämmelse i flygförvaltningens ovan omtalade föreskrifter 1943 § 2 skall kasernofficer låta föra fullständig förteckning över under flottiljs förvaltning stående byggnader, jordområden m. m. Sak samma gäller fortifikationsbefälhavare enligt bestämmelse i reglemente för marinen III B § 258. Fastighetsregister torde av hänsyn till den historiska forskningen böra undantagas från gallring. 2. Kortregister över byggnader. Kortregister över byggnader finnas på flera håll, bland annat vid flygflottiljerna och vid kustartilleriförsvarsstaberna (»marinens byggnadsregister»), och komma sannolikt att generellt införas. Registren innehålla beskrivningar, uppgifter om ändringsarbeten, reparationer, utnyttjande o. s. v. och synas tills vidare böra bevaras.

150 3. Förteckningar över lokaler och utrymmen. Vid många förband föras även andra förteckningar över lokaler och utrymmen än i föreskriven ordning fastställda fastighetsregister och byggnadsregister. Dessa förteckningar kunna enligt kommitténs mening ej tillmätas något historiskt värde utan torde vara gallringsbara. Gallringen synes böra ske då de ej längre erfordras för tjänsten. 4. Redovisningshandlingar för kasern vård och fastighetsförvaltning. För kasernvård och fastighetsförvaltning anvisade medel redovisades vid armén för tiden t. o. m. den 30 juni 1945 genom månadsräkenskaper, vilka uppgjordes i tre exemplar. Av dessa överlämnades ett till vederbörlig militärbefälsstab och ett till arméns fortifikationsförvaltning, medan ett exemplar kvarstannade vid truppförbandet som koncept. De centralt förvarade exemplaren av månadsräkenskaperna äro medgivna till gallring efter minst 10 år jämlikt Kungl. Maj:ts i det föregående berörda beslut den 13 juli 1934 angående utgallring av vissa handlingar ur arméförvaltningens arkiv, och truppförbandens exemplar äro jämlikt ovanberörda generalorder för armén nr 2302/1930 gallringsbara efter samma tid. Då månadsräkenskapernas innehåll i allt väsentligt är sammanfattat i nedan nämnda byggnadsredogörelser, av vilka ett exemplar avses att bevaras för all framtid, torde intet finnas att erinra mot en gallring av truppförbandens exemplar av månadsräkenskaperna. Kommittén anser sig t. o. m. kunna föreslå, att gallringsfristen minskas till 5 år. Med utgången av juni månad 1945 upphörde månadsräkenskaperna och ersattes jämlikt arméns fortifikationsförvaltnings skrivelse den 31 maj 1945 (dnr 861/156 B) av arbetsrapporter, till en början insända månadsvis men jämlikt fortifikationsförvaltningens skrivelse den 28 oktober 1947 (dnr 5899/803 B) fr. o. m. den 1 oktober 1947 kvartalsvis. Vad som ovan sagts om månadsräkenskaperna gäller även arbetsrapporterna, som därför likaledes synas vara gallringsbara efter 5 år. Årsredogörelse över till regemente upplåtna byggnader m. m. (byggnadsredogörelse) insändes i två exemplar, av vilka ett kvarstannar hos vederbörlig militärbefälsstab och ett arkiveras hos fortifikationsförvaltningen. E t t exemplar förvaras i regel som koncept vid truppförbandet. De centralt arkiverade exemplaren av byggnadsredogörelserna äro ej upptagna bland de handlingar, som medgivits till gallring genom Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut den 13 juli 1934, ej heller äro de föreslagna till gallring i den i det föregående omtalade, av 1940 års arkivsakkunniga den 28 juni 1943 avgivna skrivelsen angående gallring i arméförvaltningens arkiv. Då det sålunda är förutsatt, att de centralt förvarade exemplaren av byggnads-

151 redogörelserna skola bevaras för framtiden, synes det vara möjligt att gallra trupjpförbandens exemplar. Gallringsfristen torde kunna sättas till 5 år. Viid kustartilleriet motsvaras nämnda handlingar av arbetsrapporter (måmadsrapporter), som upphörde år 1945, och av ärsredogörelser över till kusLartilleriförsvaret upplåtna byggnader m. m. (byggnadsredogörelser). Om dessa serier gäller detsamma som ovan anförts om motsvarande handlingair vid armén. De insända exemplaren av byggnadsredogörelserna äro' ej föreslagna till gallring i 1940 års arkivsakkunnigas skrivelse den 11 november 1943 till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet angåenide gallring i marinförvaltningens arkiv. D;å sålunda är förutsatt, att marinförvaltningens exemplar av byggnadsredotgörelserna skola bevaras för framtiden, synes det vara möjligt att efter 5 år gallra kustartilleriförsvarens exemplar av arbetsrapporter (månadsrapporter) och byggnadsredogörelser. P å samma sätt som vid armén redovisas vid flygvapnet för kasernvård och fastighetsförvaltning anvisade medel genom månadsräkenskaper, fr. o. m. den 1 juli 1946 ersatta av månatliga arbetsrapporter, samt av årsredogörelser över till flottiljen upplåtna byggnader m. m. (byggnadsredogörelser) . Några bestämmelser om gallring av de centralt förvarade exemplaren av nämnda handlingar ha ej utfärdats. De insända exemplaren av årsredogörelserna äro ej föreslagna till gallring i 1940 års arkivsakkunnigas skrivelse den 28 januari 1944 till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet rörande gallring i flygförvaltningens arkiv. Då sålunda flygförvaltningens exemplar av byggnadsredogörelserna torde komma att bevaras för framtiden, synes det vara möjligt att — i likhet med vad som föreslagits för motsvarande serier vid armén — efter 5 år gallra förbandens exemplar av månadsräkenskaper, arbetsrapporter och byggnadsredogörelser. 5. Barackredovisningshandlingar. Baracker redovisas på samma sätt som byggnader, och för gallringen av barackredovisningshandlingar synes böra gälla detsamma, som föreslagits för gallring av arbetsrapporter och ärsredogörelser, d. v. s. gallringsfristen torde böra sättas till 5 år. 6. Handlingar vid överlämnande av lokaler. Vid överlämnande av lokaler upprättas ofta protokoll, reversal, kvitto eller motsvarande handling. Dessa handlingar torde utan olägenhet kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

152 7. Förslag till stater m. m. Jämlikt kasernvårdskungörelsen §§ 2—4 och 6—8 skola till fortifikationsförvaltningen årligen insändas uppgifter å medelsbehov samt förslag till stater avseende kasernfastigheter, uthyrningsfastigheter, drift och underhåll av vattenverk och elektriska anläggningar samt jordbruks- och skogsfastigheter. Enligt reglemente för marinen III B § 257 skall från kustartilleriförsvarsstab årligen avlämnas förslag till fördelning av beviljade anslagsmedel för fortifikationsförvaltningen ävensom förslag till beräknande av utgifterna för samma förvaltning. Flygförvaltningens i det föregående omnämnda fastighetsföreskrifter § § 5—8 meddela likaledes bestämmelser om insändandet till flygförvaltningen av uppgifter å medelsbehov och förslag till stater avseende kasernoch verkstadsetablissement, tjänstebostäder, uthyrningsfastigheter, jordbruks- och skogsfastigheter samt flygfält, bombfällnings- och skjutplatser. Då ovannämnda förslag och uppgifter förutsättas bliva bevarade centralt, synes det enligt kommitténs mening ej vara erforderligt att vid förbanden spara koncept till dessa handlingar. De torde kunna gallras efter 3 år. Till förbanden inkomna stater synas däremot böra bevaras för framtiden. 8. Koncept till deklarationer. Förbandschef (motsvarande) skall i vissa fall enligt gällande bestämmelser avge deklaration för taxering av förbandet (motsvarande) tillhörande fastigheter. Koncept till deklarationer synas enligt kommitténs mening ej böra bevaras längre tid än 3 år. 9. Kontrakt. Vid förbanden förvaras i många fall originalkontrakt avseende köp och nyttjanderätt av mark m. m. Enligt kommitténs mening böra dessa originalkontrakt bevaras för framtiden. Undantag torde dock kunna göras för hyreskontrakt, vilka synas kunna gallras 5 år sedan de upphört att gälla. I de fall originalkontrakt avseende köp eller nyttjanderätt förvaras hos vederbörlig central förvaltningsmyndighet och avskrifter av eller utdrag ur dessa kontrakt översänts till förband (motsvarande), synas dessa avskrifter och utdrag kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 10. Registerkort över markavtal. Vid försvarsområdesstaberna upprättas över markavtal registerkort i tre exemplar. E t t exemplar insändes till fortifikationsförvaltningen och ett till

153 vederbörlig militärbefälsstab, medan ett kvarstannar vid försvarsområdesstaben. Uppgifterna å registerkorten kunna tänkas bliva av betydelse för framtiden, och enligt kommitténs mening bör därför ett exemplar bevaras. Kommittén förutsätter, att det hos fortifikationsförvaltningen förvarade exemplaret arkiveras för framtiden. Förbandens exemplar av registerkort över markavtal torde därför kunna gallras då avtalet upphört att gälla. 11. Handlingar rörande skogsförvaltningen. Som grundval för skogsvården upprättas med vissa tidsmellanrum skogshushållningsplan, som fastställes av Kungl. Maj:t. Förbandets (motsvarande) exemplar av skogshushållningsplanen synes böra bevaras för all framtid. Avverkning och försäljning av skog redovisas genom avlöningslistor, kostnadsfördelningar, lagerliggare (för timmer, ved etc), virkes- och försäljningsjournaler, utlämningssedlar, mätningslistor m. m. Slutresultaten sammanfattas i regel i översikter över avverkning, försäljning och omkostnader samt stundom dessutom i årsberättelser. Av nämnda handlingar insändas de kvitterade avlöningslistorna tillsammans med övriga verifikationer till försvarets civilförvaltning, medan en kopia i regel kvarstannar vid förbandet. Enligt kommitténs mening böra översikter och årsberättelser bevaras för framtiden, medan kostnadsfördelningar, lagerliggare, virkes- och försäljningsjournaler, utlämningssedlar och mätningslistor ävensom kopior av avlöningslistor kunna gallras efter 5 år. På samma sätt synes kontrollbok (sammandrag) över avverkningen, vilken i regel förvaras tillsammans med skogshushållningsplanen, vara gallringsbar efter 5 år. Avverkningsrapporter insändas till statens bränslekommission. Koncept till dessa rapporter torde kunna gallras efter 1 år. 12. Handlingar angående tjänstebostäder. Tjänstebostäder vid förbanden redovisas både centralt och lokalt. Hos fortifikationsförvaltningen förvaras register över samtliga tjänstebostäder med anteckningar om hyresersättning, innehavare etc. Med hänsyn till förefintligheten av detta centralt förda register synes det vara, möjligt att gallra vissa vid förbanden förvarade serier hänförande sig till tjänstebostadsredovisningen. Vid förband fört register över tjänstebostäder torde således vara gallringsbart då det ej längre erfordras för tjänsten.

154 Hos förbanden (motsvarande) förvarade koncept till uppgifter om omflyttningar i tjänstebostäder torde vara gallringsbara efter 1 år. 13. Besiktningsinstrument. Besiktningsinstrument upprättade med anledning av förbands ianspråktagande av byggnader, lokaler, utrymmen m. m. synas böra bevaras 10 år efter det att ianspråktagandet upphört men torde därefter kunna gallras. 14. Äganderättsbevis, gravationsbevis, taxeringsbevis och liknande handlingar. Äganderättsbevis, gravationbevis, taxeringsbevis och liknande handlingar synas enligt kommitténs mening kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 15. Protokollsböcker för högtrycksångpannor, provningsbevis, kapacitetsdiagram samt intyg över besiktning och provning. Besiktningar av högtrycksångpanna antecknas i protokollsbok, som måste bevaras så länge ångpannan är i bruk men som därefter torde vara gallringsbar. Provningsbevis över varmvattensberedare och andra kärl under tryck synas likaledes böra bevaras så länge apparaterna äro i bruk men torde därefter kunna gallras. Sak samma gäller kapacitetsdiagram för pumpar. För varmvattenspanna och lågtrycksångpanna utfärdas intyg över besiktning och provning dels då pannan första gången tages i bruk dels vid varje förändring. Sådant intyg synes kunna gallras då nytt intyg utfärdats. 16. Liggare, listor m. m. med temperaturuppgifter för centraluppvärmda lokaler. Vid förband upprättade liggare, listor m. m. med temperaturuppgifter för centraluppvärmda lokaler synas sakna framtida värde och torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 17. Statistiska uppgifter över bränsleförbrukningen. Hos förbanden föras statistiska uppgifter över bränsleförbrukningen, numera i form av driftsrapporter. Sammandrag av driftsrapporter och sammanställningar å förbrukat bränsle insändas till vederbörlig central förvaltningsmyndighet. Driftsrapporterna liksom koncepten till ovannämnda sammandrag och sammanställningar torde kunna föreslås till gallring efter 3 år.

155 B okr edo visnin gshandlingar. 1. Bokredovisningar och ärsredogörelser. Truppförband inom armén samt vissa myndigheter tillhörande marinen redovisa årligen sina bokförråd till försvarets kommandoexpedition genom avgivande av bokredovisning (i tidigare bokorder benämnd bokredogörelse). Flygflottiljer lämna ärsredogörelser över bokförråd till chefen för flygvapnet. Trots att de insända exemplaren av dessa redovisningar och redogörelser i stor utsträckning synas ha gallrats, anser sig kommittén kunna förorda en gallring av de hos förbanden förvarade koncepten. Uppgifter om vilka böcker som begagnats vid förbanden kunna nämligen erhållas ur andra handlingar i kommandoexpeditionen respektive flygstaben. Gallringen av nämnda koncept till bokredovisningar och koncept till ärsredogörelser över bokförråd torde utan olägenhet för tjänsten kunna företagas efter 5 år. 2. Förrådsböcker, förrådskort och verifikationer. Över förbandens bokförråd äro i regel upplagda förrådsböcker eller förrådskort, som synas sakna värde för den framtida forskningen och därför torde kunna gallras. Gallringen synes böra ske efter 5 år. Verifikationer för tillkomst och avgång vid bokförråd (beställningar, reversal m. m.) torde likaledes kunna gallras efter 5 år.

Räkenskaper. För kassaväsendet vid försvaret gäller fr. o. m. den 1 juli 1947 reglemente för försvarets kassatjänst den 27 juni 1947 (nr 329). I anslutning därtill har försvarets civilförvaltning utfärdat närmare bestämmelser. För närvarande gälla föreskrifter angående kassaväsendet vid försvaret fastställda den 2 november 1948. Gallringsbestämmelser finnas för arméns vidkommande i generalorder för armén nr 2302/1930 (TLB nr 129). Här stadgas bland annat, att vid kassaförvaltning må efter 10 år gallras kassaböcker (före år 1908), årsräkenskaper (fr. o. m. år 1908) och kassadagsrapporter. För flygvapnets förband föreskrives dels i generalorder för flygvapnet nr 271/1939, att räkenskaper må gallras efter 10 år, dels i generalorder för flygvapnet nr 2904/1946, att vid flygflottiljernas (motsvarande) flygverkstäder förvarade

156 räkningskopior och anordningsbeslut (omföringar) skola gallras sedan 4 år förflutit efter deras upprättande. Hos förbanden förvarade räkenskaper äro dels kopior av till central förvaltningsmyndighet insända bokförings- och övriga redovisningshandlingar, dels ock vissa i anslutning till medelsredovisningen förda hjälphandlingar. Som de viktigare av de till den centrala förvaltningsmyndigheten insända egentliga bokföringshandlingarna torde komma att arkiveras för framtiden, synes det ej föreligga anledning att bevara hos förbanden förvarade kopior av insända handlingar under längre tid än som motiveras av vederbörlig expeditions ganska tidsbegränsade behov att ha handlingarna i fråga tillgängliga. I meromnämnda skrivelser den 28 juni 1943,11 november 1943 och 28 januari 1944 angående gallring i arméförvaltningens, marinförvaltningens respektive flygstyrelsens och flygförvaltningens arkiv ha 1940 års arkivsakkunniga till gallring föreslagit vissa till nämnda myndigheter insända redovisningshandlingar. Som skäl härför anges, att innehållet i dessa handlingar kan utläsas ur det bokföringsmaterial, som skall arkiveras centralt för framtiden. Arkivsakkunniga förutsätta däremot som regel ej att något exemplar av dessa bokföringshandlingar för framtiden skall bevaras hos förbanden. Med hänsyn härtill anser sig kommittén kunna föreslå, att de hos förbanden förvarade exemplaren av ifrågavarande redovisningshandlingar gallras då vederbörlig expedition icke längre behöver dem. a) U p p h ö r d a

serier.

Armén och flygvapnet. 1. Årsräkenskaper och månadsräkenskaper 1908—1939. Under tiden den 1 januari 1908—den 30 juni 1939 bokfördes förbandens inkomster och utgifter i månadsräkenskaper, vilka sammanfattades i en årsräkenskap. Månadsräkenskaperna och årsräkenskapen upprättades i två exemplar, av vilka det ena insändes till arméförvaltningens civila departement respektive flygförvaltningen (flygstyrelsen) och det andra förvarades vid förbandet. Jämlikt ovanberörda generalorder för armén nr 2302/1930 äro förbandens exemplar av årsräkenskaperna gallringsbara efter 10 år. Den i det föregående refererade bestämmelsen i generalorder för flygvapnet nr 271/1939 om gallring av räkenskaper torde innebära medgivande till gallring efter samma tid av flottiljernas exemplar av såväl årsräkenskaper som månadsräkenskaper.

157 Enär de centralt förvarade exemplaren av årsräkenskaper och månadsräkenskaper skola undantagas från gallring, synes enligt kommitténs mening intet hinder föreligga för gallring av de lokalt förvarade exemplaren av dessa räkenskaper. Då serien upphörde år 1939, torde gallringen kunna ske omedelbart. 2. Dagböcker 1939 (1940)—1946. Åren 1939 (1940)—1946 utgjordes huvudhandlingen i redovisningen inom armén och flygvapnet av en dagbok, varav ett exemplar insändes till arméförvaltningens civila departement respektive flygförvaltningen, fr. o.m. den 1 januari 1944 till försvarets civilförvaltning. Då ej heller i detta fall de centralt förvarade exemplaren äro gallringsbara, synas förbandens exemplar kunna förstöras. Gallringen torde utan olägenhet kunna ske efter 5 år. 3. Titelböcker 1939—1940 vid armén. Jämlikt bestämmelse i 1939 års fredsbokföringsföreskrifter för armén upprättades titelbok i två exemplar, av vilka det ena halvårsvis insändes till arméförvaltningens civila departement. Denna bestämmelse återfinnes ej i de krigsbokföringsföreskrifter som trädde i kraft samma år. De fredsbokföringsföreskrifter, som tillämpats från den 1 juli 1945, ha ej innehållit några bestämmelser om förandet av titelböcker. Förbandens exemplar av nämnda titelböcker föreslås till omedelbar gallring. 4. Kassadagsrapporter och kassarapporter med bilagor. Kassadagsrapport med bilagor insändes efter varje kassadag från förband vid armén till vederbörlig central förvaltningsmyndighet. Fr. o. m. den 1 juli 1939 ersattes kassadagsrapporterna av kassarapporter, vilken serie upphörde den 30 juni 1946. Med hänsyn till att nämnda rapporter och bilagor ej innehålla uppgifter utöver vad som ingår i den bevarade bokföringen föreslå 1940 års arkivsakkunniga i ovanberörda skrivelse den 28 juni 1943 angående gallring i arméförvaltningens arkiv, att de insända kassadagsrapporterna skola gallras efter 12 år. Jämlikt generalorder för armén nr 2302/1930 må såsom ovan nämnts truppförbandens exemplar av kassadagsrapporterna gallras efter 10 år. Därest arkivsakkunnigas förslag vinner Kungl. Maj:ts bifall, skulle båda exemplaren av kassadagsrapporterna förstöras. Någon olägenhet ur forskningssynpunkt torde av ovan angivna skäl därigenom knappast uppstå. Kommittén anser sig därför kunna förorda, att truppförbandens exem-

158 plar av kassadagsrapporter och kassarapporter jämte bilagor gallras omedelbart. Vad här sagts gäller även kassadagsrapporter och kassarapporter jämte bilagor vid förband tillhörande flygvapnet. 5. Kassakontrollböcker. Av kassakontrollant förda böcker över kassadagarnas inkomster och utgifter, kassakontrollböcker, upphörde att användas vid arméns förband den 30 juni 1939 och vid flygvapnets förband i början av år 1940. Då kassakontrollböckerna endast innehålla uppgifter, som ingå i bevarade bokföringshandlingar, synas de kunna föreslås till omedelbar gallring. 6. Räkenskaper för enskilda lägerkassorna vid armén före år 1940. Enskilda lägerkassorna vid armén redovisades t. o. m. den 31 december 1939 särskilt. Räkenskaperna reviderades vid vederbörlig arméfördelningsstab (motsvarande) och arkiverades därefter vid förbanden. Kommittén anser, att verifikationerna tillhörande räkenskaperna för enskilda lägerkassor äro gallringsbara efter 10 år. Fr. o. m. den 1 januari 1940 sammanslogos dessa kassor med allmänna lägerkassorna, och ifrågavarande verifikationer upphörde därmed att vara en särskild serie. 7. Ärsredogörelser till arméns pensionskassa m. m. Hos förbanden förvarade ärsredogörelser till arméns pensionskassa utgöra dubbletter av till pensionskassan insända exemplar, vilka för tiden fr. o. m. år 1908 förvaras i statskontoret. Serien upphörde i och med avvecklingen av arméns pensionskassa år 1935. Förbandens exemplar av ärsredogörelser till arméns pensionskassa torde kunna föreslås till gallring omedelbart. Sak samma gäller förbandens exemplar av ärsredogörelser till arméns nya änke- och pupillkassa. Marinen. 1. Journaler för inkomster och utgifter samt inkomstböcker och utgiftsböcker före år 1933. Enligt det bokföringssystem, som vid marinen tillämpades t. o. m. den 30 juni 1933, skulle vid de lokala kassaavdelningarna föras journaler för inkomster och utgifter. Journalerna fördes i två exemplar, av vilka det ena månatligen insändes

159 till marinförvaltningen. Kassaavdelnings exemplar av nämnda journaler torde kunna föreslås till omedelbar gallring. Journalernas poster infördes dag för dag å titlar i inkomst- och utgiftsböcker. Utdrag av nämnda böcker insändes månatligen till marinförvaltningen. I sin ovanberörda skrivelse den 11 november 1943 angående gallring i marinförvaltningens arkiv föreslå 1940 års arkivsakkunniga gallring av nämnda utdrag under förutsättning att inkomst- och utgiftsböckerna bevaras hos vederbörliga myndigheter. Kommittén anser sig ej kunna ifrågasätta en gallring av ifrågavarande böcker, utan de synas böra bevaras för framtiden. 2. Inbetalningslistor, utbetalningslistor, omföringslistor samt avräkningslistor för kassaavdelnings postgirokonto den 1 juli 1933—den 30 juni 1946. Under tiden den 1 juli 1933—den 30 juni 1946 fördes räkenskaperna på de flesta håll inom marinen i form av inbetalningslistor, utbetalningslistor och omf öringslistor, varjämte upprättades avräkningslistor för postgirokontot. Av nämnda listor insändes ett exemplar till marinförvaltningen — fr. o. m. den 1 januari 1944 till försvarets civilförvaltning — medan ett exemplar stannade hos kassaavdelningen. De centralt förvarade exemplaren av dessa handlingar äro ej medgivna till gallring. Kassaavdelningarnas exemplar av ifrågavarande listor synas under sådana omständigheter kunna gallras efter 5 år. 3. Dagböcker vid kustartilleriförsvar 1944—1946. Jämlikt av försvarets civilförvaltning den 27 juni 1944 utfärdade föreskrifter för kassaväsende och medelsredovisning m. m. vid kustartilleriförsvar bokfördes räkenskaperna vid kustartilleriförsvarens kassaavdelningar under tiden den 1 juli 1944—den 30 juni 1946 i dagböcker, av vilka ett exemplar insändes till försvarets civilförvaltning, där det arkiveras för all framtid. De vid kassaavdelningarna förvarade exemplaren av nämnda dagböcker torde kunna gallras efter 5 år. 4. Titelböcker. Inom marinen fördes fr. o. m. den 1 juli 1933 t. o. m. den 30 juni 1946 titelböcker över utgifter och inkomster å de särskilda anslagstitlarna. Av dessa titelböcker insändes ett exemplar halvårsvis till marinförvaltningen i— fr. o. m. den 1 januari 1944 till försvarets civilförvaltning — medan ett exemplar arkiverades hos kassaavdelningen. Sistnämnda exemplar torde vara gallringsbart efter 5 år.

160 5. Kassarapporter med bilagor. Kassarapporter insändes månatligen från förband inom marinen till marinförvaltningen — fr. o. m. den 1 januari 1944 till försvarets civilförvaltning. Serien upphörde den 30 juni 1946. Kassarapporterna åtföljdes av titelsammandrag, förteckning över oredovisade förskott, specifikation över levereringsposter, inventeringsprotokoll samt bankbesked. I ovannämnda skrivelse den 11 november 1943 angående gallring i marinförvaltningens arkiv föreslå 1940 års arkivsakkunniga, att, eftersom kassajournaler samt inkomst- och utgiftsböcker äro avsedda att bevaras för all framtid, de inkomna exemplaren av nämnda kassarapporter med bilagor gallras. Av samma skäl anser kommittén, att förbandens exemplar av nämnda kassarapporter med bilagor äro gallringsbara. Gallringen torde kunna företagas omedelbart. 6. Kassabesked. Jämlikt de bokföringsföreskrifter, som tillämpades inom marinen t. o. m. den 30 juni 1946, skulle kassören till vederbörande chef efter kassans stängning å slutad kassadag avlämna kassabesked över den inneliggande kassauppbörden. Nämnda kassabesked synas kunna gallras omedelbart. 7. Kassakontrollböcker. Vid marinen fördes tidigare liksom vid armén och flygvapnet kassakontrollböcker, som synas kunna föreslås till omedelbar gallring. b) F o r t g å e n d e

serier.

1. Inbetalningslistor, utbetalningslistor, omföringslistor och journaler. Fr. o. m. den 1 juli 1946 utgöras redovisningens huvudhandlingar av inbetalningslistor, utbetalningslistor och omföringslistor, som upprättas i två exemplar, av vilka det ena insändes till försvarets civilförvaltning för bokföring. Ett exemplar av den med ledning av dessa listor hos civilförvaltningen uppgjorda journalen översändes till vederbörligt förband. Alla dessa handlingar återfinnas alltså på två håll. Några gallringsföreskrifter för de centralt förvarade exemplaren föreligga ej. Av samma skäl, som ovan anförts i fråga om bland annat arméns årsräkenskaper och månadsräkenskaper samt dagböcker, torde kassaavdelningens exemplar av nämnda listor och av journalen kunna gallras efter 5 år.

161 2. Kvittensjournaler för kontanta inbetalningar. Vid kontant inbetalning till kassa lämnas kvitto, som frånskiljes en kvittensjournal med fast kopia. Förbrukade kvittensjournaler synas böra bevaras i 5 år men torde därefter vara gallringsbara. 3. Kontoutdrag från postgirokontoret och postgirotalonger. Kontoutdrag från postgirokontoret ävensom postgirotalonger synas enligt kommitténs mening helt sakna värde utöver det år de avse och torde därför kunna gallras efter 1 år. 4. Anteckningar om in- och utbetalningar på tjänstepostgirokonto. Anteckningar om in- och utbetalningar på tjänstepostgirokonto synas utan olägenhet kunna gallras efter 1 år. 5. Liggare över utestående fordringar. Vid de flesta kassaavdelningar föras sedan gammalt liggare för anteckning om räkningar, som ej likviderats inom utsatt tid. Ehuru bestämmelser härom icke återfinnas i nu gällande kassabokföringsföreskrifter, föres sådan liggare fortfarande på många håll. Dessa liggare över utestående fordringar sträcka sig i regel över många år. De torde kunna föreslås till gallring då liggaren avslutats och sista fordran likviderats eller anteckning därom överförts till ny liggare. 6. Postgiroförteckningar. Förteckningar över utbetalningar medelst giro- och utbetalningskort (postgiroförteckningar) upprättas i tre exemplar, av vilka ett förvaras hos postgirokontoret, ett insändes till försvarets civilförvaltning försett med postgirokontorets bevis om bokföring och ett bevaras vid vederbörlig kassaavdelning. De vid kassaavdelningarna förvarade exemplaren synas ej hava värde längre tid än 5 år, varefter de torde kunna gallras. 7. Värdepostböcker. Hos kassaavdelning förvaras jämlikt bestämmelse i föreskrifter angående kassaväsendet vid försvaret värdepostbok, som består av kopior av vederbörliga blad i hos postanstalt förd ankomst- och registreringsbok för ankommande icke namneligen adresserade postanvisningar och utbetalningskort jämte tillhörande anteckningsblad. Värdepostböcker synas kunna föreslås till gallring efter 5 år. 11

162 8. Attestliggare. I och för erhållande av skärpt kontroll beträffande vissa slag av utbetalningar föreskrev arméförvaltningens civila departement den 11 mars 1941 (TLA s. 37), att befattningshavare, som då allmänna krigsförvaltningsreglementet tillämpades, i tjänsten attesterade räkningar, skulle införa detta i en särskild attestliggare. Sådan skulle föras vid varje kompani (motsvarande). Attestliggare föras på sina håll fortfarande inom armén, och även inom de övriga försvarsgrenarna användas de ej sällan. Enligt kommitténs mening torde attestliggare ej behöva bevaras. Den synes utan olägenhet för expeditionsarbetet kunna gallras efter 5 år. 9. Förskottsräkenskaper. Förskottsräkenskaper föras dels hos kassaavdelning, dels hos mottagare av förskott (kompaniadjutant m. fl.). Vid kassaavdelning specificeras de utlämnade förskotten i förskottsbok. Enligt kommitténs mening kan denna förskottsbok gallras 5 år sedan samtliga däri införda förskott blivit slutredovisade. Efter 5 år torde det vidare vara möjligt att gallra kassaavdelnings exemplar av de förteckningar, som vid varje månads slut uppgöras över oredovisade förskott. De förskottsredovisningshandlingar, som finnas hos mottagare av förskott synas helt sakna värde sedan förskottet redovisats till vederbörlig kassaavdelning. Kommittén anser därför, att nämnda handlingar kunna gallras efter 1 år. Inventering av stående förskott antecknas i förskottskontrollista (vid flygdivisionerna före den 1 juli 1947 benämnd kassakontrollbok), vilken torde vara gallringsbar efter 1 år. 10. Liggare över deponerade medel. Vid kassaavdelning föres särskild liggare över titeln deponerade medel. Specificerad uppgift å oreglerade poster å nämnda titel insändes vid varje kvartals utgång till försvarets civilförvaltning. Någon anledning att bevara liggare över deponerade medel synes ej finnas och kommittén anser sig kunna förorda gallring därav efter 5 år. 11. Titelkort. Med en gallringsfrist på 1 år torde det vara möjligt att gallra de titelkort, som begagnas för verkställande av anslagsavräkning i fråga om titlar, som avse begränsade anslag eller å vilka eljest behållning redovisas.

163 12. Anvisningssedlar. Anvisningssedlar översändas från central förvaltningsmyndighet i två exemplar. Av dessa återgår det ena med redovisning, medan det andra kvarstannar vid förbandet. Sistnämnda exemplar synes vara gallringsbart 1 år sedan medlen förbrukats. 13. Dispositionsbokföringshandlingar. För att beträffande begränsade anslag och medelsanvisningar möjliggöra en fortlöpande kontroll över storleken vid varje särskild tidpunkt av odisponerad behållning och verkställda utbetalningar meddelade försvarets civilförvaltning den 30 januari 1945 (TLA s. 23, Ekof C nr 20) — i syfte bland annat att förebygga överskridanden — vissa föreskrifter i fråga om dispositionsbokföringen vid de lokala förvaltningarna inom armén och flygvapnet. Motsvarande föreskrifter för marinen meddelades av marinförvaltningen den 8 februari 1946 (TSA s. 31). Dispositionsbokföringen sker på olika slag av blanketter: dispositionsbokföringskort, dispositionsbokf örings journaler och dispositionsblad. Vid kommitténs undersökningar ha påträffats dispositionsbokföringshandlingar, som innehålla uppgifter, vilka kunna bliva av betydelse för den framtida forskningen. Den alldeles övervägande delen av dessa handlingar torde emellertid vara totalt värdelös för forskningen. Då materialets stora omfattning gör en gallring i hög grad önskvärd och en uppdelning i gallringsbart och icke gallringsbart ej är möjlig, vill kommittén därför förorda en gallring av dispositionsbokföringskort, dispositionsbokföringsjournaler och dispositionsblad efter 5 år. 14. Anslagsavräkningar. Hos förbanden upprättas i många fall anslagsavräkningar som i ett eller flera exemplar insändas för central kontroll. Koncept till anslagsavräkningar torde kunna gallras efter 5 år. 15. Inventeringsprotokoll. Över kassainventering upprättade protokoll synas kunna gallras efter 1 år. 16. Räkningskopior m. m. Kopior av vid förband utställda räkningar torde ej hava något framtida värde. Jämlikt ovanberörda bestämmelse i generalorder för flygvapnet nr 2904/1946 skola räkningskopior vid flygflottiljernas (motsvarande) flyg-

164 verkstäder gallras sedan 4 år förflutit efter deras upprättande. Ur expeditioneli synpunkt synes det ej vara nödvändigt att bevara något slag av kopior av räkningar utställda vid förband mer än 5 år sedan räkningarna likviderats, varefter de torde kunna gallras. Av bevakare utställda räkningar torde dock i enlighet med vad som föreslås i avsnittet rättsvårdshandlingar kunna gallras redan efter 1 år. I de fall utställda räkningar förtecknats i särskild räkningsliggare, synes denna kunna gallras 5 år sedan sista posten betalts eller överförts till ny liggare. 17. Kopior av verifikationer. Av verifikationer och därtill hörande handlingar tagas ofta kopior, som förvaras vid förbanden. Regelmässigt är detta fallet med anordningsbeslut, omföringsbeslut, verifikationssammandrag och förskottsredovisningar. Jämlikt bestämmelser i generalorder för flygvapnet nr 2904/1946 skola, såsom i det föregående framhållits, anordningsbeslut (omföringar) vid flygflottiljernas (motsvarande) flygverkstäder gallras, sedan 4 år förflutit efter deras upprättande. För att ernå enhetlig gallringsfrist med vad som föreslagits för andra räkenskapsserier anser sig kommittén generellt böra föreslå, att kopior av verifikationer och därtill hörande handlingar gallras efter 5 år. 18. Specifikationer på samtals- och telegramavgifter. Jämlikt kungörelse den 21 december 1945 (nr 860) om utgallring ur statliga ämbetsverks och myndigheters arkiv av till telefon- och telegramräkningar hörande specifikationer å samtals- och telegramavgifter skola nämnda specifikationer förvaras hos vederbörlig myndighet för att under fyra år efter utgången av det räkenskapsår, under vilket avgift påförts, vara tillgängliga för den reviderande myndigheten, varefter de skola utgallras. Gallringen må även ske retroaktivt. Kommitténs önskemål är att få gallringsfristerna i förslaget så enhetligt uttryckta som möjligt. Av detta skäl och för att dessutom få antalet gallringsfrister i möjligaste mån nedbringat, anser sig kommittén — oavsett bestämmelsen i nämnda kungörelse — kunna föreslå, att ifrågavarande specifikationer gallras efter 5 år. 19. Värnpliktigas färdbevis vid inställelse till tjänstgöring. Såsom omtalats i redogörelsen för inkallelseorder i avsnittet personalredovisningshandlingar m. m. innehåller personalinstruktionen I bilaga 4 bestämmelse, att de inryckningsorder, vilka de värnpliktiga vid inställelse till tjänstgöring begagnat såsom färdbevis, tillsammans med vissa i samband

165 med kontrollen därav upprättade förteckningar skola överlämnas till vederbörlig kassaförvaltning. Kommittén anser, att dessa färdbevis och förteckningar kunna gallras efter 5 år. 20. Redovisningshandlingar för lägerkassor vid armén och flygvapnet. Vid sidan av den egentliga redovisningen, vilken numera ingår i statsmedelsräkenskapen, finnas vid förbandens lägerkassor ytterligare vissa bokföringshandlingar. På avräkningskonto föres sålunda avräkning över lägerkassans mellanhavande med statsverket. Över lägerkassans tillgångar och skulder upprättas inventeringsprotokoll, vilka jämte vissa bilagor årligen senast den 15 juli insändas till försvarets civilförvaltning och vederbörlig försvarsgrensförvaltning. I förekommande fall upprättas protokoll över bankuttag. För erhållande av erforderlig överblick beträffande disponibel kapitalbehållning och dess förändringar utarbetas månatligen en översikt. Samtidigt med inventeringsprotokollet insändes till försvarets civilförvaltning och vederbörlig försvarsgrensförvaltning en årsöversikt. Hos förbanden förvarade avräkningskonton, protokoll vid inventering av lägerkassa, protokoll över bankuttag och översikter torde kunna gallras efter 5 år. Sak samma synes kunna gälla tidigare för avräkning beträffande lägerkassans olika titlar förda titelboksblad. 21. Räkenskaper för marinens manskapskassor. Räkenskaperna för marinens manskapskassor arkiveras vid vederbörligt förband. Enligt kommitténs mening synas verifikationer till nämnda kassors räkenskaper kunna gallras efter 10 år, medan kassaboken torde böra bevaras för framtiden. 22. Redovisningshandlingar för till lägerkassa och manskapskassa anslutna rörelser och film verksamhet. Till lägerkassor vid armén och flygvapnet samt manskapskassor vid marinen äro i många fall anslutna marketenterier, handelsbodar, bagerier och biografer. I samband med dessa rörelser bildas en rad handlingar. Enligt kommitténs mening synes det för den framtida forskningen vara önskvärt att bevara dagböcker och revisionsberättelser, medan övriga handlingar torde kunna gallras. Det synes vara möjligt att gallra servisliggare, varuböcker, inköps journaler, försäljningsjournaler, utvägnings journaler, journaler för utlämning av bröd, försändelsesedlar, förteckningar över lämnade rabatter, förteckningar över prissänkningar och avskrivningar, konsum-

166 tionsberäkningar och värderingsinstrument efter 1 år, tillverkningskalkyler, bakningsjournaler, inventarieförteckningar och dagskassalistor efter 5 år samt verifikationer efter 10 år. 23. Räkenskaper för kompanikassor. Räkenskaper för kompanikassor utgöras av kassabok (motsvarande) och verifikationer. Kassaboken (motsvarande) synes böra bevaras för framtiden, medan verifikationerna torde kunna gallras efter 10 år. Eventuellt förekommande protokoll och revisionsberättelser synas böra undantagas från gallring.

Avlöningshandlingar m. m. För avlöning av fast anställd personal gäller sedan den 1 juli 1948 statens allmänna avlöningsreglemente den 30 juni 1948 (nr 436) och för avlöning av värnpliktig personal sedan den 1 januari 1946 kungörelsen den 21 december 1945 (nr 881) angående avlöning m. m. till värnpliktiga (kungörelse om värnpliktsavlöning). Vid sidan av dessa författningar föreligga bland annat kungörelsen den 24 september 1943 (nr 749) angående krigsmaktens reservstater, kungörelserna den 19 november 1943 (nr 815—817) angående personal i arméns reserv (reservbefälskungörelse för armén), angående personal i marinens reserv (reservbefälskungörelse för marinen) och angående personal i flygvapnets reserv (reservbefälskungörelse för flygvapnet) . Närmare bestämmelser om avlöningsutbetalning ha utfärdats av vederbörliga centrala förvaltningsmyndigheter. För närvarande gälla av försvarets civilförvaltning den 14 december 1948 fastställda föreskrifter om avlöningsutbetalning m. m. Jämlikt bestämmelser i generalorder för armén nr 2302/1930 (TLB nr 129) äro avlöningshandlingar förvarade vid kompaniexpeditioner (utom 1. kompaniet) gallringsbara efter 10 år. Generalorder för flygvapnet nr 2904/1946 innehåller föreskrift, att tidkort och arbetskort vid flygflottiljernas (motsvarande) flygverkstäder må gallras sedan 4 år förflutit efter deras upprättande. 1940 års arkivsakkunniga föreslogo i skrivelse den 17 februari 1941 till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet angående gallring i verifikationerna till vissa arméräkenskaper, vilken skrivelse åberopas i mot-

167 svarande framställningar den 31 mars 1941 och den 15 april 1941 avseende gallring i räkenskaperna för marinen respektive flygvapnet, att de avlöningslistor, som insänts för revision till vederbörlig central förvaltnings' myndighet, skulle gallras. Som motivering för sitt förslag anförde arkivsakkunniga, att de uppgifter, som redovisades på avlöningslistorna för värnpliktiga, ej borde utgöra gallringshinder samt att de uppgifter, som ingingo i avlöningslistorna för fast anställd personal och arbetare, i tillräcklig mån redovisades å de i anslutning till vederbörliga pensionsförfattningar upplagda tjänstematrikelkorten. I förslaget undantogos endast avlöningslistor för fast anställd personal och arbetare vid armén och marinen avseende tiden före införandet av nämnda tjänstematrikelkort, d. v. s. före den 1 juli 1935. Förslaget vann Kungl. Maj:ts bifall, och bestämmelser i enlighet därmed utfärdades genom kungl. brev den 5 mars 1943 angående gallring av verifikationer rörande försvarsväsendets räkenskaper. Kommittén anser sig — under en allmän hänvisning till nämnda kungl. brev ävensom till de av 1940 års arkivsakkunniga framförda synpunkterna — ej behöva mera utförligt motivera efterföljande förslag i vad det avser gallring av motsvarande serier vid förbanden eller det till grund för dessa serier liggande primärmaterialet. a) U p p h ö r d a

serier.

1. Fredsavlöningslistor före år 1939. Före år 1939 kvitterades regelmässigt avlöningen för all personal på avlöningslistor. Originalexemplaren av dessa listor insändes med medelsredovisningen till den reviderande myndigheten, medan kopior av desamma förvarades vid förbanden. På grund av vad ovan anförts föreslår kommittén, att förbandens kopior av avlöningslistor för tiden före 1939 gallras omedelbart. 2. Taxeringskort m. m. Till grund för de uppgifter, som arbetsgivare är skyldig lämna taxeringsmyndighet angående avlöningstagares förmåner, fördes före införandet år 1945 av de i det efterföljande behandlade statistikkorten olika slag av redovisningskort, benämnda inkomstsammandrag (lönesammandrag) för taxering, taxeringsrullor, taxeringskort etc. Dessa handlingar, som endast innehålla uppgifter som kunna hämtas ur avlöningslistor och motsvarande kvittenslistor, av vilka originalen bevaras minst 10 år, synas enligt kommitténs mening kunna föreslås till omedelbar gallring. Sak samma torde böra gälla från flottans fartyg inkomna taxeringsuppgifter.

168 3. Avlöningsrullor. På många håll fördes tidigare avlöningsrullor upptagande personalens tjänstgöringsförhållanden, avlöningsförmåner m. m. Dylika rullor synas kunna gallras omedelbart. 4. Sparbanksmedelsrullor. Jämlikt instruktion för expeditionstjänsten vid armén mom. 118 skall vid kompani föras sparbanksmedelsrulla innehållande uppgift på de medel, som för det fast anställda manskapets räkning insatts å postsparbanken. Sedan tvångssparandet av lönemedel från och med den 1 juli 1947 avskaffats, erfordrades ej längre sådana rullor. I den mån sparbanksmedelsrullor äro förvarade vid förbanden, torde de kunna gallras omedelbart. Sak samma synes böra gälla liggare över sparbanksmedel, som i många fall förekomma vid förband tillhörande marinen och flygvapnet. 5. Avräkningskort med stammanskap vid flottan. Tidigare upplades på många håll avräkningskort med flottans stammanskap. På dessa kort infördes uppgifter dels på de medel, som insattes på vederbörandes sparkonto, dels på ställningen å vederbörandes beklädnadskonto. Ifrågavarande avräkningskort torde kunna gallras omedelbart. 6. Meddelanden till postgirokontoret angående insättningar av sparbanksmedel för fast anställda. Tidigare insändes årligen till postgirokontoret meddelanden angående insättningar av sparbanksmedel för fast anställda. Koncept till ifrågavarande meddelanden torde kunna föreslås till omedelbar gallring. 7. Månadslöneberäkningar, avlöningsuträkningar, månadslönelistor för värnpliktiga och terminslönelistor 1939—1945. De centralt förvarade, från förbanden insända avlöningshandlingarna från tiden för den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 skola jämlikt ovanberörda kungl. brev den 5 mars 1943 tills vidare undantagas från gallring. Under dessa förhållanden anser sig kommittén kunna förorda en gallring av de avlöningshandlingar från denna tid som förvaras hos förbanden. För beräknandet under ovanberörda beredskapstid av månadslönen till därtill berättigad personal med undantag av värnpliktiga upprättades månadslöneberäkningar i två exemplar, av vilka originalet insändes till veder-

169 börlig central förvaltningsmyndighet, medan kopian kvarstannade hos hemortsmyndigheten. Enligt kommitténs mening synas dessa kopior av månadslöneberäkningar kunna föreslås till omedelbar gallring. På grundval av månadslöneberäkningar och tjänstgöringsuppgifter upprättades avlöningsuträkningar i tre exemplar, av vilka ett avlämnades till postgirokontoret i Stockholm, ett bilades räkenskaperna såsom verifikation och ett kvarstannade hos hemortsmyndigheten såsom koncept. Sistnämnda exemplar låg till grund för taxeringsuppgifterna i fråga om månadslönerna. Kommittén anser, att koncept till avlöningsuträkningar likaledes torde kunna gallras omedelbart. Vad här sagts om kopior av månadslöneberäkningar och koncept till avlöningsuträkningar synes även böra gälla hemortsmyndighetens exemplar av terminslönelistor och månadslönelistor för värnpliktiga. De föreslås således till omedelbar gallring. Vid flera kassaavdelningar förvaras en serie uppgifter från kompanier (motsvarande) å utbetalade terminslöner insända år 1940 och avsedda att ligga till grund för av kassaavdelning lämnade taxeringsuppgifter. Denna serie torde kunna gallras omedelbart. 8. Terminslöneböcker. Från tiden för den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 kvarliggande terminslöneböcker synas kunna föreslås till omedelbar gallring. b)

Fortgående

serier.

1. Tjänstematrikelkort. Jämlikt tjänstepensionsreglementen och kungörelser angående tillämpningen av dessa reglementen föras tjänstematrikelkort för att tjäna som ledning vid prövningen av vederbörandes pensionsrätt. Tjänstematrikelkorten synas böra undantagas från gallring. 2. Löneklassplaceringsbeslut och löneklassplaceringsprotokoll. Löneklassplaceringsbeslut och löneklassplaceringsprotokoll innehålla uppgifter, som äro grundläggande för personalens löne- och pensionsförhållanden. Motsvarande uppgifter införas på ovannämnda tjänstematrikelkort, som i regel äro upplagda fr. o. m. år 1935. Av löneklassplaceringsbeslut och löneklassplaceringsprotokoll insändes ett exemplar till vederbörlig central förvaltningsmyndighet. Av hänsyn till tjänsten vid förbanden anser sig kommittén för närvarande ej kunna förorda en gallring av förbandens exemplar av nämnda handlingar. De torde därför tills vidare böra bevaras.

170 3. Löneklassplaceringskort. Jämlikt gällande föreskrifter skall hos kassan vid den myndighet, vars chef har att fastställa löneklassplacering, föras löneklassplaceringskort för varje beställnings- eller befattningshavare, som åtnjuter lön eller arvode enligt fastställda löneplaner. Löneklassplaceringskort synas kunna gallras 10 år sedan vederbörande avlöningstagare upphört att avlönas vid kassan. 4. Statistikkort. År 1945 infördes nu gällande system för avlöningsutbetalning. Avlöningslistorna insändas med verifikationerna till försvarets civilförvaltning, medan vid förbanden förvaras för varje löntagare upplagda statistikkort, på vilka införas för avlöningsuträkningen erforderliga uppgifter angående ortsgrupp, löneplan, lönegrad, löneklass, antalet semesterdagar och avdragsfria sjukdagar samt dagsbeloppen för iV- och B-avdrag m. m. De uppgifter, som finnas på statistikkorten, kunna främst på grund av nu gällande bestämmelser om källskatt vara av betydelse för arbetet vid förbanden under tio år efter det år de avse men torde därefter sakna värde. För den historiska forskningen synes det ej vara erforderligt, att statistikkorten bevaras, då motsvarande uppgifter kunna utläsas ur tjänstematrikelkort, löneklassplaceringshandlingar och order, vilka skola bevaras för framtiden. Enligt kommitténs mening torde därför statistikkorten vara gallringsbara efter 10 år. Sak samma synes även böra gälla de statistikblad för arbetares avlöning, som begagnades före införandet av statistikkorten. 5. Liggare över avlöningsnummer. Liggare över av kassa tilldelade avlöningsnummer torde kunna gallras då den ej längre erfordras för tjänsten. 6. Tjänstgöringsuppgifter och andra till grund för avlöningsuträkning liggande uppgifter m. m. I anslutning till 1939 års krigsavlöningsreglemente ålades vederbörande chefer att till hemortsmyndighet insända namn- och tjänstgöringsuppgifter för beräkning av personalen tillkommande månadslön. För ändamålet begagnades olika slags blanketter. Enligt 1948 års föreskrifter om avlöningsutbetalning skola till avlöningsuträknande myndighet insändas tjänstgöringsuppgifter, innehållande erforderliga uppgifter om tjänstgöringsförhållanden m. m.

171 Tjänstgöringsuppgifter (namn- och tjänstgöringsuppgifter) synas vid vederbörlig kassaavdelning som kontroll böra bevaras 5 år men torde därefter vara gallringsbara. Vid andra expeditioner än kassaavdelning förvarade exemplar synas däremot kunna gallras redan efter 1 år. För köks- och servispersonal, sjukhusbiträden och kollektivanställd personal grundas avlöningsuträkningen på tidkort och arbetssedlar (arbetskort, arbetsrapporter). Jämlikt generalorder för flygvapnet nr 2904/1946 äro tidkort och arbetskort vid flygflottiljernas (motsvarande) flygverkstäder gallringsbara efter 4 år. Enligt kommitténs mening böra samtliga dessa handlingar till ernående av likformighet med andra serier gallras efter 5 år. 7. Tillkomst- och avgångsrapporter. Det åligger kassachef att månatligen till försvarets civilförvaltning insända tillkomst- och avgångsrapporter avseende den personal, som avlönas vid kassan. Koncept till tillkomst- och avgångsrapporter synas enligt kommitténs mening kunna gallras med kort tidsfrist, förslagsvis efter 1 år. 8. Rapportkort. Vid omregistrering av fast anställd personal upprättade och till den nya truppregistreringsmyndighetens kassa översända rapportkort torde vara gallringsbara efter 1 år. 9. Uppgifter från reservpersonal. Jämlikt 1948 års avlöningsföreskrifter mom. 25 skall personal i reserven vid inställelse till tjänstgöring avlämna de uppgifter angående civilstånd, mantalsskrivningsort, eget hushåll m. m., som erfordras för avlöningsuträkningen. Dessa uppgifter torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 10. Uppgifter om avlöningsutbetalning. Varje löntagare skall jämlikt 1948 års avlöningsföreskrifter mom. 74 till avlöningsuträknande myndighet lämna uppgift om avlöningsutbetalning, vara bland annat angives den adress, under vilken lönen skall sändas. Berörda uppgifter synas vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. 11. Pensionsuppgifter. För anmälan om tillträde av arvodesbefattning insändes pensionsuppgift till statskontoret. Koncept till dessa uppgifter torde kunna gallras efter 1 år.

172 12. Förteckningar över skatteanvisningar. Förteckningar över skatteanvisningar insändas till lokal skattemyndighet i två exemplar, av vilka det ena kvitteras och återgår till förbandet, där det tjänar som verifikation för skatteinbetalningen. Förbandens exemplar av dessa förteckningar synas kunna föreslås till gallring efter 10 år. 13. Löneavdragslistor m. m. Jämlikt 1948 års avlöningsföreskrifter mom. 34 skall löneavdragslista genom försorg av tjänstegrenschef (motsvarande) respektive personalrepresentant upprättas i tre exemplar, av vilka ett bilägges avlöningslistan, ett utgör koncept för avlöningsuträknande myndighet och ett uppdelas i remsor, som tillhandahållas löntagarna. Koncepten torde utan olägenhet kunna gallras efter 5 år. Sak samma synes kunna gälla eventuellt ytterligare upprättade exemplar av löneavdragslistor. Vid kassaavdelning föras i många fall vid sidan av i nämnda avlöningsföreskrifter anbefallda handlingar även löneavdrags- och utbetalningslistor (löneavdragsböcker) upptagande i särskilda kolumner uppgifter om för olika ändamål innehållna belopp av avlöningen. Dessa listor torde vara gallringsbara samtidigt med huvuddelen av förbandens övriga avlöningshandlingar, d. v. s. efter 5 år. Till grund för utskrivandet av löneavdragslista liggande anteckningar synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 14. Bemyndiganden (motsvarande) för löneavdrag. Till grund för löneavdrag liggande bemyndiganden (motsvarande) avseende statens intressekontor, postsparbank eller annan sparbank synas kunna gallras samtidigt med löneavdragslistorna, d. v. s. efter 5 år. 15. Registerkort över löntagare, för vilka militärinsättningar verkställas. Registerkort över löntagare, för vilka militärinsättningar verkställas, torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 16. Handlingar angående införsel i lön. Införsel i lön regleras genom lagen den 14 juni 1917 (nr 380) om införsel i avlöning, pension eller livränta. Till kassaavdelning inkomna införselbeslut förtecknas i särskild liggare. På grundval av dessa beslut upprättas enligt 1948 års avlöningsföreskrifter

173 mom. 40 särskild löneavdragslista. Vid kassan förvaras dessutom kvitton på inbetalade införselmedel och för redovisningen förd införselräkenskap. Hos vederbörlig exekutiv myndighet förvaras under erforderlig tid redovisningshandlingar för införsel. Det synes ej föreligga anledning att vid truppförbanden bevara handlingar angående införsel i lön någon längre tid. Enligt kommitténs mening torde införselbeslut, liggare över införselbeslut, löneavdragslistor, kvitton på inbetalda införselmedel och införselräkenskaper kunna gallras efter 5 år. 17. Taxeringskort. Även för tiden efter år 1945 antecknas i vissa fall utbetalning av skattepliktiga förmåner på taxeringskort (taxeringskort A och taxeringskort B). Dessa taxeringskort äro enligt kommitténs mening gallringsbara efter 1 år. 18. Uppgifter till taxeringsmyndighet m. m. I den mån koncept av uppgifter från arbetsgivare till taxeringsmyndighet förvaras vid förbanden torde de kunna gallras efter 1 år. Av kassaavdelning infordrade uppgifter om mantalsskrivningsadress synas kunna föreslås till gallring efter 1 år. 19. Kvittenslistor för penningbidrag till värnpliktiga från och med år 1945. Vid förband förvarade kopior av kvittenslistor för penningbidrag till värnpliktiga för tiden från och med år 1945 synas i likhet med vad som föreslagits för kopiorna av terminslönelistorna kunna gallras. Gallringen torde kunna företagas efter 5 år. 20. Diverse utbetalningslistor (kvittenslistor). I de fall utbetalning av vissa förmåner (t. ex. sjötillägg, mässpenningar, ekiperingsbidrag, ansvarsarvode, flygtillägg, mekanikertillägg, gottgörelse för tjänstehäst, tjänstgörings- och flygtraktamenten, kommenderingsersättningar, premier) ej sker samtidigt med utbetalning av månadslön, begagnas särskilda utbetalningslistor (kvittenslistor), av vilka ett exemplar såsom verifikation insändes till den reviderande myndigheten och ett exemplar vanligen förvaras hos den betalande myndigheten. Ofta finnas vid förbanden dessutom olika slag av uppgifter, som ligga till grund för dessa listor. Förbandens exemplar av dessa utbetalningslistor (kvittenslistor) ävensom till grund för dem liggande uppgifter synas enligt kommitténs mening vara gallringsbara efter 5 år.

174 21. Intyg angående innehav av föreskriven beklädnad. För utbetalning av ekiperingsbidrag m. m. utfärdade intyg angående innehav av föreskriven beklädnad synas kunna gallras efter 1 år. 22. Mottagningskort och lönekort. Reglemente för marinen I A § 123 innehåller bestämmelse om upprättande av mottagningskort för personal tillhörande beväringen. Korten skola hållas kompletterade med alla i de värnpliktigas tjänstgörings- och avlöningsförhållanden inträffade förändringar, varefter de snarast efter utryckningen av en årsklass skola bindas och hållas lätt tillgängliga å kompaniet eller i arkivet. Mottagningskort upphörde på de flesta håll att begagnas år 1942. Motsvarande uppgifter föras därefter på lönekort. Mottagningskort och lönekort sakna värde sedan den värnpliktige ryckt ut och torde därför kunna gallras efter avslutad tjänstgöringsomgång.

Signalstationshandlingar ni. ni. 1. Konceptböcker över radiomeddelanden. Vid arméns fasta radiostationer antecknas i allmänhet mottagna radiomeddelanden i en konceptbok, innan de vidarebefordras till adressaterna. Jämlikt instruktion för arméns fasta radionät, fastställd av chefen för försvarsstaben att gälla fr. o. m. den 1 januari 1947, skall dylik konceptbok gallras 1 månad efter det den avslutats. Även vid marinens radiostationer föras konceptböcker över radiomeddelanden. Signalinstruktion för marinen I (1941) mom. 265 föreskriver, att avslutad konceptbok skall förvaras i minst 6 månader, dock att den å fartyg skall förstöras senast vid expeditionens slut. Konceptböckerna vid marinens kustradiostationer insändas varje månad till marinstabens förbindelseavdelning, där de förvaras i 6 månader, varefter de brännas. Då marinstaben icke omfattas av föreliggande gallringsförslag, tager kommittén i detta sammanhang icke ställning till frågan om gallring av sistnämnda konceptböcker. Konceptböcker förekomma även vid flygförbandens signalavdelningar. Enligt signalinstruktion för flygvapnet (1946) mom. 310 skola avslutade konceptböcker förvaras under 2 månader, varefter de skola brännas.

175 Någon anledning att förvara radiostationernas konceptböcker för någon längre tid torde icke förefinnas. Konceptböcker över radiomeddelanden föreslås därför till gallring då de ej längre erfordras för tjänsten. 2. Signaljournaler, förteckningar över avgående signalmeddelanden och signaldiarier. Jämlikt av chefen för marinen den 23 november 1945 fastställda förbindelsebestämmelser mom. 554 föras enligt vederbörande chefs bestämmande vid marinens förbindelsecentraler signaljournaler, i vilka införas ankomna och avgående signalmeddelanden. Dessa journaler synas sakna värde för en framtida forskning och torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Samma gallringsfrist förordas för de förteckningar över avgående signalmeddelanden, vilka jämlikt signalinstruktion för marinen I mom. 269 skola föras vid alla tråd-, radio- och optiska signalstationer inom marinen. Även de signaldiarier, som föras över avgående signalmeddelanden vid flygförbandens signalstationer, torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 3. Passagejournaler. Vid marinens kustradiostationer föras passagejournaler, vilka innehålla uppgifter om trafiken. Enligt kommitténs uppfattning kunna dessa journaler gallras efter 1 år. I den mån sådana förekomma vid armén och flygvapnet synes samma gallringsfrist böra tillämpas. 4. Vid signalstationer förvarade exemplar av signalmeddelanden samt talonger och kontrollutskrifter tillhörande signalmeddelanden. Enligt bestämmelser i ovannämnda signalinstruktion för marinen I mom. 276 skola blanketter med under dygnet mottagna och sända signalmeddelanden dagligen uppvisas för förbindelseofficeren, som därvid bestämmer vilka signalmeddelanden, som skola insättas i samlingspärm för expedierade signalmeddelanden. Sådana meddelanden, som icke insättas i samlingspärm, skola brännas, då deras innehåll bedömes icke längre vara aktuellt. Enligt samma instruktion I mom. 280 skall en genomgång varje månad ske av i samlingspärmen insatta signalmeddelanden, varvid sådana meddelanden skola uttagas och brännas, vilka icke längre behöva förvaras. Jämlikt särskilda föreskrifter och anvisningar för flygvapnets signaltjänst del I fastställda av chefen för flygvapnet den 23 september 1948 avd. D mom. 3 och 26 skola talonger tillhörande mottagna och sända signalmeddelanden överlämnas till flygförbandens signalstationer och där förvaras var

176 för sig i 2 månader, varefter de skola brännas. Samma bestämmelse gäller för de kontrollutskrifter till sända signalmeddelanden, som finnas hos flygförbandens signalstationer. Enligt kommitténs åsikt sakna dessa signalmeddelanden samt talonger och kontrollutskrifter tillhörande signalmeddelanden värde för den historiska forskningen. De föreslås därför till gallring då de ej längre erfordras för tjänsten. 5. Signalkvittenser. Å flygförbandens radiostationer förvaras kvitton å avsända och mottagna signalmeddelanden, benämnda signalkvittenser. Dessa synas vara utan betydelse för framtiden och torde därför kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 6. Stationssignaltabeller och frekvenstabeller. Stationssignaltabeller och frekvenstabeller synas kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

Handlingar rörande väderlekstjänst. 1. Väderleksstationernas månadshandlingar. Väderleksstation insänder varje månad vissa handlingar till den i flygstaben ingående militära väderlekscentralen respektive till marinstaben, i förstnämnda fallet för vidarebefordran till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Bland dessa handlingar märkas meteorologiska månadsjournaler, journaler över extra observationstjänst, protokoll över höjdvindmätningar, varningsmeddelanden, barogram, termohygrografdiagram och vinddiagram. Koncept till meteorologiska månadsjournaler, journaler över extra observationstjänst och protokoll över höjd vindmätningar torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Jämväl koncept till varningsmeddelanden (försämringsmeddelanden och förbättringsmeddelanden) synas vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. Av barogram, termohygrografdiagram och vinddiagram tagas inga koncept, och någon arkivering av dessa handlingar förekommer därför ej vid förbanden.

/

177 2. Meteorologiska dagböcker. Från väderleksstation insändes varje halvår till militära väderlekscentralen — för vidare befordran till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut respektive till marinstaben — en inom stationen förd meteorologisk dagbok. Koncept upprättas icke, varför det här icke blir fråga om någon arkivering vid förbanden. 3. Isdagböcker. Vid marinens väderleksstationer föras isdagböcker, vilka lämnas till marinstaben. Ej heller i dessa fall upprättas några koncept. 4. Observationer, flygväderrapporter och väderleksbesked. Med regelbundna mellanrum lämna väderleksstationerna dagligen till militära väderlekscentralen respektive till marinstaben egna observationer, t. ex. huvudobservationer och timobservationer. Uppgifterna i dessa återfinnas emellertid i den ovanberörda meteorologiska dagboken, varför anledning att för framtiden bevara koncepten till väderleksstationernas huvudobservationer, timobservationer och övriga observationer icke förefinnes. Gallringen synes böra ske då handlingarna ej längre erfordras för tjänsten. Till militära väderlekscentralen insända flygförbandens väderleksstationer vid vissa tillfällen flygväderrapporter (QBC-rapporter), vilka lämnas av förbandens flygande personal. Koncepten till dessa rapporter förlora omedelbart sin aktualitet och skulle fördenskull kunna gallras omedelbart. Då de emellertid kunna vara av värde vid haveriutredningar, torde det vara erforderligt att bevara dem en viss kortare tid. Kommittén anser därför mest lämpligt med en bestämmelse, att koncept till flygväderrapporter gallras då de ej längre erfordras för tjänsten, dock ej förrän efter 1 månad. Från andra förband inom flygvapnet inkomna flygväderrapporter synas likaledes kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Med jämna mellanrum lämna flygförbandens väderleksstationer uppgifter till förbandens radiostationer i form av väderleksbesked (QAM-meddelanden). Jämväl dessa torde vara gallringsbara då de ej längre erfordras för tjänsten. 5. Inkomna väderleksmeddelanden. Till väderleksstationerna inkomma regelbundet vissa väderleksmeddelanden, såsom analyser och prognoser. Dylika väderleksmeddelanden kunna enligt kommitténs mening gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 12

178 6. Väderleksstationernas prognoser, specialprognoser och landningsprognoser. Flygförbandens väderleksstationer utarbeta egna prognoser och specialprognoser ävensom landningsprognoser för egna flygfält. Dessa prognoser bliva visserligen nästan omedelbart inaktuella men kunna få betydelse vid haveriutredningar, varför de måste sparas under en kortare tid. Det torde vara lämpligt att även i detta fall föreslå, att handlingarna i fråga gallras då de ej längre erfordras för tjänsten, dock ej förrän efter 1 månad. 7. Meteorologiska radiorapporter. Meteorologiska radiorapporter, som förbanden erhålla från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 8. Isberättelser. Från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt marinstaben utsända isberättelser föreslås till gallring då de ej längre erfordras för tjänsten. 9. Synoptiska kartor m. m. Med ledning av från militära väderlekscentralen respektive från marinstaben inkomna meddelanden uppgöras vid väderleksstationerna flera gånger om dagen synoptiska kartor. Dylika kartor upprättas även vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt vid militära väderlekscentralen och marinstaben. För forskningen torde det vara tillräckligt, om de centralt förvarade kartorna sparas. Enligt kommitténs åsikt är det därför möjligt att gallra vid väderleksstationerna upprättade synoptiska kartor. Enär dessa användas under utbildningen i väderlekstjänst och jämväl utnyttjas för vetenskapligt ändamål, synas de böra bevaras under längre tid än övriga handlingar av förevarande slag. Kommittén vill på grund därav förorda, att synoptiska kartor gallras efter 1 år. Vid väderleksstationerna upprättas vidare aerologiska översiktskartor, höjd vindkartor och iskartor, vid flygförbanden jämväl snökartor, vilka alla huvudsakligen bygga på meddelanden från militära väderlekscentralen respektive från marinstaben. Dessa kartor torde av samma skäl som anförts beträffande de synoptiska kartorna böra gallras först efter 1 år. De aerogram över temperaturförhållanden, som upprättas vid flygförbandens väderleksstationer, synas kunna föreslås till gallring då de ej längre erfordras för tjänsten.

179 Flygjournaler, uppgifter om flygningar samt journaler över sjuktransportflygningar. Å flygförbanden föras personliga flygjournaler, vilka innehålla uppgifter om varje flygförares flygtid. Varje års flygtimmar påföras med ledning av dessa journaler tjänstekortet. Alla ifrågavarande förhållanden, t. ex. fördelningen av antalet flygtimmar på olika flygplantyper, framgå emellertid icke av tjänstekortet. Då dessa uppgifter torde vara av intresse för en kommande forskning, anser kommittén, att de personliga flygjournalerna böra undantagas från gallring. Som underlag för flygjournalerna ligga av divisionerna månatligen insända uppgifter om flygningar. Jämlikt bestämmelse i generalorder för flygvapnet nr 271/1939 äro dessa uppgifter gallringsbara efter 10 år. Det torde vara möjligt att utan olägenhet nedbringa denna gallringsfrist till 1 år. Trafikledare å förbandet är skyldig att föra en flygjournal, i vilken han antecknar uppgifter om flygplanens läge under flygning. Enligt kommitténs åsikt torde dylik av trafikledare förd flygjournal kunna gallras efter 1 år. Sjuktransporter ombesörjas av vissa flygförband. Journaler över sjuktransportflygningar synas vara av sådant värde för framtiden, att de böra undantagas från gallring. Tidigare i dagboksform förda journaler med uppgifter om flygningar torde likaledes av hänsyn till forskningen böra bevaras för framtiden.

Koncept och inkomna handlingar. Kommittén berör i detta avsnitt sådana koncept och inkomna handlingar, som varken ingå i föregående avsnitt eller behandlas i det efterföljande avsnittet extra exemplar, överexemplar, avskrifter m. m. Verkställd utredning har givit vid handen, att en avsevärd gallring av sådana koncept och inkomna handlingar är möjlig. Vid vissa expeditioner förvarade serier anser sig kommittén kunna föreslå till total gallring. Undersökningarna ha visat, att en gallring av koncept och inkomna handlingar tillhörande inskrivningsexpeditionerna (före omorganisationen 1942) och landstormsområdesexpeditionerna utan olägenhet torde vara möjlig. Med hänsyn till att nämnda expeditioners verksamhet upphörde 1942 synes gallringen kunna verkställas omedelbart. En motsvarande total gallring av koncept och inkomna handlingar tillhörande de likaledes upphörda rull-

180 föringsexpeditionerna och sjöruUföHngsexpeditionerna synes däremot ej kunna förordas. En avsevärd del av koncept och inkomna handlingar tillhörande sistnämnda expeditioner komma dock att gallras enligt de föreskrifter, som kommittén föreslagit i avsnitten personalredovisningshandlingar m. m. och handlingar rörande inskrivning, samt enligt de bestämmelser, som i det efterföljande föreslås böra gälla för koncept och inkomna handlingar vid övriga expeditioner. Övriga handlingar torde däremot böra bevaras, då de åtminstone till en del kunna tänkas bliva av betydelse för forskningen. De koncept och inkomna handlingar, som tillhöra bataljons- och kompaniexpeditioner (motsvarande) vid förband inom armén, äro vid nu gällande organisation till allra största delen antingen av den art, att deras innehåll återfinnes i material, som på annat håll skall bevaras eller också av så ringa vikt, att de ej kunna tillmätas något värde för den historiska forskningen. Vid dessa expeditioner förekomma numera endast i mindre utsträckning koncept och inkomna handlingar rörande förvaltnings- och personalärenden, vilka kunna tänkas ha betydelse för framtiden. Även här torde sålunda en total gallring vara möjlig. Då det gällt att bedöma hur långt bakåt i tiden en gallring bör utsträckas, har kommittén funnit, att övergången till nu gällande förhållanden ej skett samtidigt vid alla dessa expeditioner men i varje fall överallt ägt rum före den 1 januari 1946. Kommittén förordar därför, att gallringen företages från nämnda tidpunkt. Som gallringsfrist föreslås 3 år; dock torde medgivande böra lämnas åt vederbörande chef för expedition att dessförinnan gallra mindre viktiga koncept och inkomna handlingar. Koncept och inkomna handlingar vid nämnda expeditioner före den 1 januari 1946 synas kunna gallras enligt de föreskrifter, som nedan föreslås böra gälla vid övriga expeditioner. Kommittén anser sig vidare med samma motivering, som anförts i fråga om nyssberörda förslag till gallring av koncept och inkomna handlingar vid motsvarande expeditioner inom armén, kunna föreslå en total gallring av de koncept och inkomna handlingar, som bildas vid bataljons- och kompaniexpeditioner tillhörande förband inom kustartilleriet. Även i detta fall torde gallringen lämpligen böra omfatta tiden från och med den 1 januari 1946 och företagas med en tidsfrist av 3 år. För tiden före nämnda datum synas böra gälla de bestämmelser, som nedan föreslås för gallring av koncept och inkomna handlingar vid övriga expeditioner. I fråga om koncept och inkomna handlingar, som bildats vid de numera upphörda kompaniexpeditionerna vid örlogsstationerna i Stockholm och Karlskrona, torde det — med hänsyn till den speciella karaktären av kompaniorganisationen vid flottan — ej vara möjligt förorda en total gallring. I den mån nämnda koncept och inkomna handlingar ej redan äro inbundna,

181 torde de lämpligen kunna gallras enligt vad som nedan föreslås för partiell gallring bland koncept och inkomna handlingar vid övriga expeditioner. Med avseende på koncept och inkomna handlingar vid flygdivisioner omfattande tiden från och med den 1 januari 1946 anser kommittén en total gallring efter 3 år vara möjlig. Koncept och inkomna handlingar vid dessa expeditioner före nämnda datum synas kunna gallras enligt de bestämmelser, som nedan föreslås böra gälla vid övriga expeditioner. Koncept och inkomna handlingar vid övriga expeditioner torde av hänsyn såväl till den historiska forskningen som till tjänsten vid förbanden endast kunna bliva föremål för en partiell gallring. Kommittén har undersökt koncept och inkomna handlingar för de senaste åren vid ett flertal expeditioner inom samtliga försvarsgrenar samt upprättat förteckningar efter sakinnehåll över de handlingar, som bedömts såsom gallringsbara. Att utforma gallringsföreskrifter i huvudsaklig överensstämmelse med dessa förteckningar torde dock icke vara lämpligt. En gallring efter dessa omfattande och detaljerade förteckningar måste bliva mycket besvärlig att praktiskt genomföra. Förteckningarna skulle dels bliva långa och svåröverskådliga dels förlora i aktualitet även vid mindre förändringar i t. ex. organisationen. En annan möjlighet har prövats nämligen att gallra alla koncept och inkomna handlingar, som röra ett relativt begränsat antal bestämda ämnen. Icke heller denna väg har emellertid enligt kommitténs uppfattning visat sig framkomlig, enär bland dessa handlingar kunna finnas beslut, föreskrifter etc, som kunna hava giltighet för framtiden. Kommittén håller därför före, att gallringen måste begränsas till ett fåtal mera omfattande och lätt särskiljbara grupper samt att gallringen delvis måste ske efter andra grunder än efter sakinnehåll. Kommittén har kommit till den uppfattningen att koncept ävensom från andra än statliga myndigheter inkomna handlingar — i båda fallen med vissa undantag — böra bevaras, medan handlingar inkomna från statliga myndigheter till stora delar äro gallringsbara. Till gallringsbara grupper, som omfatta såväl koncept som inkomna handlingar, anser sig kommittén kunna hänföra: 1) Tjänstemeddelanden, som endast innehålla framställning att översända uppgifter, yttranden och handlingar eller endast utgöra meddelanden att uppgifter, yttranden och handlingar översändas. 2) Iakttagelser och anmärkningar avseende förrådskontroll samt förklaringar i anledning därav. 3) Skriftväxling om tjänstebostäder och baracker. 4) Skriftväxling med bil-, båt-, häst- och hundägare samt fodervärdar. 5) Tjänstemeddelanden om tillstånd att vistas (bo) utom kasernområde eller förläggningsort.

182 6) Tjänstemeddelanden om utbekommande av bidrag, förskott, premier, pensioner och postsparbanksmedel ävensom skriftväxling om skatteanstånd och skriftväxling i familjebidragsärenden. Under punkt 6) angivna tjänstemeddelanden innehålla uppgifter som kunna vara av betydelse särskilt för den personhistoriska forskningen, vilka ej återfinnas på annat håll, men med hänsyn till deras stora omfattning har kommittén likväl ansett sig böra förorda en gallring av dessa handlingar. Av inkomna handlingar synas utöver de ovan föreslagna följande större grupper böra gallras: 1) Inkomna föreskrifter, anvisningar, orienteringar, utrustningsbestämmelser och liknande tjänstemeddelanden, som avse tjänsten under visst år, viss övning, viss kurs eller dylikt eller som eljest endast äro av tillfällig betydelse för tjänsten vid förbandet. 2) Inkomna tjänstemeddelanden, som endast äro av tillfällig betydelse för tjänsten vid förbandet och som avse kurser, övningar, inspektioner, resor, besök, sammanträden och liknande tjänsteförrättningar. 3) Inkomna tjänstemeddelanden om befordran, förordnande, konstituering, placering, kommendering, tjänstgöring, avsked, löneklassplacering och nåde vedermälen. 4) Inkomna tjänstemeddelanden, som endast äro av tillfällig betydelse för tjänsten vid förbandet och som avse tilldelning, leverans, lån, besiktning, översyn, reparation och kassation av materiel, böcker och andra förnödenheter. 5) Inkomna tjänstemeddelanden om tillfällig förläggning och tillfällig utspisning. 6) Inkomna tjänstemeddelanden om tillfälligt disponerande av kronans mark, byggnader, lokaler och anläggningar. 7) Jämlikt bestämmelser i tjänstereglemente för krigsmakten inkomna anmälningar om personliga förhållanden, såsom giftermål, barns födelse och ändring av namn. Genom gallring av de under punkt 1) angivna handlingarna nås stor utrymmesvinst, enär dessa föreskrifter o. s. v. i de flesta fall översändas i ett avsevärt antal exemplar. Under punkt 3) upptagna tjänstemeddelanden innehålla uppgifter, som återfinnas i förbandens order. Uppgifterna i de under punkt 7) upptagna anmälningarna kunna hämtas bland annat ur folkbokföringsmaterial. Anställningshandlingar ha behandlats i ett särskilt avsnitt och ansökningshandlingar i värnpliktsärenden i avsnittet personalredovisningshandlingar m. m. Utöver dessa efter sakinnehåll grupperade handlingar anser sig kommittén böra till gallring föreslå ytterligare en omfattande grupp av inkomna hand-

183 lingar, nämligen från andra expeditioner m. m. inom förbandet inkomna handlingar, eftersom dessa som regel endast innehålla uppgifter av tillfälligt värde. Kommittén behandlar slutligen de tjänstemeddelanden, som överbringas genom signalmedel, nämligen signalmeddelanden. Dessa förekomma under fredstid framför allt vid förband tillhörande marinen och flygvapnet; däremot användas de under vanliga förhållanden endast undantagsvis vid arméns förband. I detta avsnitt beröras de exemplar av signalmeddelanden, som förvaras på andra håll än vid signalstationerna. De exemplar, vilka skola förvaras i samlingspärm vid signalstation, ha jämte konceptböcker över ankomna signalmeddelanden och förteckningar över avgående signalmeddelanden behandlats i avsnittet signalstationshandlingar m. m. Enligt den praxis, som tillämpas inom såväl marinen som flygvapnet, begagnas signalmeddelanden endast för meddelanden av tillfällig natur. För marinens vidkommande föreskrives en begränsning i användningen av signalmeddelanden genom marinorder nr 526/1943 (TS C: I I s. 235). Jämlikt särskilda föreskrifter och anvisningar för flygvapnets signaltjänst del I fastställda av chefen för flygvapnet den 23 september 1948 avd. D mom. 22 skola signalmeddelanden, som ej av avsändaren bedömas skola diarieföras och förvaras såsom skrivelser, makuleras snarast möjligt enligt adressatens (avsändarens) bestämmande med hänsyn till meddelandets innehåll, i regel inom en månad. Kommitténs undersökningar ha visat, att signalmeddelanden endast i mycket ringa utsträckning kunna tänkas bliva av betydelse för en framtida forskning. I de flesta fall torde de bliva gallrade vid tilllämpning av de i det föregående för koncept och inkomna handlingar i allmänhet föreslagna gallringsbestämmelserna. Under åberopande av rådande praxis i fråga om bruket av signalmeddelanden anser sig emellertid kommittén för att underlätta gallringens praktiska genomförande kunna föreslå en total gallring av dessa meddelanden. Samtliga de grupper av koncept och inkomna handlingar, som nu föreslagits till gallring, ävensom signalmeddelanden, torde kunna gallras efter 3 år. Medgivande synes dock böra lämnas chef för vederbörlig expedition att besluta om tidigare gallring, om tjänstemeddelande, för vilket föreskrivits gallringsfrist på 3 år, bedömes kunna gallras dessförinnan. Därest i undantagsfall tjänstemeddelande, för vilket gallringsfrist på 3 år är föreskriven, skulle erfordras för tjänsten under tid därefter, synes chef för vederbörlig expedition böra bestämma, att det icke skall gallras.

184 Extra exemplar, överexemplar, avskrifter m. m. Protokoll, koncept och andra handlingar upprättas ej sällan i två eller flera exemplar. Extra exemplar (ifråga om koncept ibland benämnda dubbelkoncept) förvaras antingen på samma expedition som huvudhandlingen eller på annan expedition vid förbandet. Dylika extra exemplar torde böra gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Av inkomna handlingar tagas ofta avskrifter eller utdrag, som förvaras vid förbanden. Dylika avskrifter och utdrag synas vara gallringsbara då de ej längre erfodras för tjänsten. Till förband inkommer en handling ofta i flera exemplar. I de fall handlingen är föreslagen till gallring, gäller givetvis föreskrift härom samtliga exemplar. Försåvitt handlingen däremot föreslagits skola undantagas från gallring, synes detta undantagande böra avse endast ett av exemplaren. Överexemplar torde kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Enligt kommitténs åsikt synes det vidare vara möjligt att då de ej längre erfordras för tjänsten gallra sådana exemplar av skrivelser m. m. som för orientering eller liknande ändamål översänts till annan än skrivelsernas adressat. Avskrifter av och utdrag ur rullor, liggare o. s. v. torde likaledes kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

Ritningar, kartor m. m. /. Original. 1. Ritningar och kartor avseende mark. Bland ritningar och kartor avseende mark kunna nämnas översiktskartor, situationsplaner, markkartor och avvägningsplaner. Samtliga dessa slag av handlingar synas vara av det värde för en framtida forskning, att de böra undantagas från gallring. 2. Ritningar och kartor avseende byggnader och befästningar. Ritningar och kartor avseende byggnader och befästningar äro huvudsakligen av tre slag, nämligen förslagsritningar, arbetsritningar och relationsritningar. Förslagsritningar, d. v. s. skisser eller huvudritningar över projekt, vilka ännu icke ha kommit till utförande, utgöra ett mycket differentierat mate-

185 rial. Ehuru kommittén har kommit till den uppfattningen, att åtskilliga av dessa ritningar icke behöva bevaras för framtiden, torde det icke vara möjligt att föreslå några generella gallringsföreskrifter. Det synes i stället böra ankomma på krigsarkivarien, att sedan ritningarna överlämnats till krigsarkivet göra framställning om erforderlig gallring. Arbetsritningar benämnas sådana för utförande godkända förslagsritningar eller detalj- och måttsättningsritningar m. m., vilka erfordras vid utförandet av en anläggning. En stor del av arbetsritningarna torde utan olägenhet för en framtida forskning kunna gallras då relationsritningar äro upprättade. Från gallring synas dock böra undantagas sådana ritningar, som komplettera relationsritningarna beträffande icke synliga detaljer av speciellt intresse, såsom armering, grundförstärkningar och anläggningar för vatten och avlopp. Arbetsritningar, vilkas alla detaljer framgå av relationsritningarna, torde däremot kunna gallras då vederbörlig relationsritning upprättats och godkänts. Efter samma tid synes gallring kunna ske av arbetsritningar över detaljer av standardutförande (enligt vid byggnadstillfället gällande typritningar och normer). Relationsritningar, d. v. s. ritningar, vilka visa en anläggnings slutliga utförande, äro i regel uppgjorda på väv. De torde av hänsyn till forskningen böra undantagas från gallring. 3. Ritningar avseende materiel. Vid förbanden förvaras ritningar över materiel, som där är i användning. I de fall det här rör sig om originalhandlingar, torde dessa utgöras av konstruktionsritningar avseende detaljer, vilka vid behov uppgöras inom förbandet. Sådana ritningar synas sakna värde för en framtida forskning och föreslås därför till gallring då de ej längre erfordras för tjänsten. 4. Ritningar avseende båtar. Inom kustartilleriförsvarsstab förvaras en stor mängd ritningar avseende båtar. Förefintliga originalritningar torde tills vidare böra bevaras. 5. Ritningar och kartor avseende signalförbindelser m. m. Inom kustartilleriförsvarsstab uppgöras ritningar och kartor avseende signalförbindelser. Av dessa synas linjekartor (nätkartor) ävensom principschemata för eldledningsförbindelser kunna bliva av ett sådant värde för en framtida forskning, att de böra undantagas från gallring. Utskarvningsplaner och inkopplingsplaner torde däremot kunna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Sak samma synes böra gälla förteckningsplaner över abonnenter.

186 //. Kopior. Vid förbanden förvaras kopior av ritningar och kartor i stort antal. Av dessa äro en del kopior av ritningar, vilka uppgjorts inom förbandet. Andra åter ha tillställts förbandet från central förvaltningsmyndighet, där själva originalritningarna finnas i behåll. För den framtida forskningen torde det ej vara erforderligt att spara kopior av ritningar eller kartor i de fall originalhandlingarna finnas kvar hos militär myndighet. För förbanden synes det ej innebära någon olägenhet, om kopior av sådana ritningar och kartor gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Däremot torde ett exemplar av kopior upprättade av annan än militär myndighet böra bevaras för framtiden.

Av kommitténs förslag betingade ändringar i vissa av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser. Därest kommitténs förslag vinner Kungl. Maj:ts bifall, komma ändringar. i vissa av Kungl. Maj:t utfärdade instruktioner och reglementen ävensom i generalorder m. m. att bliva erforderliga. Kommittén lämnar nedan en redogörelse för ifrågavarande föreskrifter liksom för innebörden av ändringarna. 1) Ämbetsskrivelse från försvarsdepartementet den 23 mars 1945 (TLA s. 43, TS A: I nr 3, Ekof C nr 31) med särskilda bestämmelser rörande förvaring av värdehandlingar m. m. Stadgandet i mom. 4, att till upphandlings-(entreprenad-) ärenden hörande handlingar ej äro gallringsbara torde böra ersättas med bestämmelse, att gallring av dylika handlingar ej må ske utan att Kungl. Maj:t därom meddelat föreskrift. 2) Reglemente för marinen IA. Bestämmelsen i § 62 mom. 4 första stycket att vissa hemliga handlingar må brännas torde böra upphävas. 3) Mobiliseringsinstruktion för armén den 19 september 1927, mobiliseringsinstruktion för marinen den 24 april 1931 och mobiliseringsinstruktion för flygvapnet den 15 december 1931. Föreskriften om förstöring av handlingar i mobiliseringsinstruktion för armén mom. 25, mobiliseringsinstruktion för marinen mom. 22 och mobiliseringsinstruktion för flygvapnet mom. 25 torde böra kompletteras med en bestämmelse, att beträffande bränning av mobiliseringshandlingar, upprättade vid eller inkomna till de staber, förband m. m., som omfattas av den föreslagna kungörelsen, gäller vad därom särskilt stadgas. Ifrågavarande instruktion för flygvapnet är visserligen icke aktuell för närvarande, enär vid flygförbanden på försök tillämpas ett av chefen för flygvapnet utfärdat förslag till mobiliseringsinstruktion för flygvapnet (Mob IF). Då den av Kungl. Maj:t fastställda instruktionen ännu icke upphävts och de grundläggande föreskrifterna om gallring finnas här, torde det dock vara erforderligt att på sätt ovan förordats ändra även denna instruktion.

188 4) Generalorder för armén nr 2302/1930 med föreskrifter och anvisningar rörande arkiv vid armén (TLB nr 129). Mom. 9 synes böra ersättas av en bestämmelse, att gallring av expeditions- och arkivhandlingar ej må ske utan Kungl. Maj:ts medgivande och att härom gäller vad särskilt stadgas. Bilaga 5, som innehåller en förteckning över de handlingar, som må gallras, torde böra utgå. 5) Generalorder för armén nr 2205/1945 (TLB s. 253) och generalorder för mannen nr 2317/1945 (TS C: I s. 66) angående gallring av öppna handlingar i fältexpeditioner respektive vid expeditioner tillhörande av kustartilleriet organiserade beredskapsförband synas böra upphävas. 6) Generalorder för flygvapnet nr 271/1939 med föreskrifter och anvisningar rörande expeditions- och arkivhandlingars förvaring och vård vid flygvapnet. Bestämmelserna i mom. 9 angående gallring torde böra utgå och i stället såsom mom. 9 införas en föreskrift om att gallring av expeditions- och arkivhandlingar ej må ske utan Kungl. Maj:ts medgivande och att härom gäller vad särskilt stadgas. Bilaga 4 innehållande en förteckning över gallringsbara handlingar synes böra utgå. 7) Generalorder för flygvapnet nr 2904/1946 angående gallring av arkivhandlingar. Bestämmelserna synas böra upphävas i allt som rör flygflottiljerna (motsvarande) .

Bilaga.

Utkast till kungörelse angående gallring av expeditions- och arkivhandlingar hos vissa av försvarets myndigheter. Kungl. Maj:t har funnit gott utfärda följande föreskrifter för gallring av expeditions- och arkivhandlingar hos vissa av försvarets myndigheter.

A. Allmänna bestämmelser. 1. Föreskrifterna gälla följande expeditions- och arkivhandlingar: a) handlingar tillhörande följande staber, förband m. m. enligt krigsmaktens organisation i fred: arméns truppförband, försvarsområdesstaber, infanteribefälhavarestaber, Arméns jägarskola, inskrivningsområden, marindistriktsstaber med därtill anknutna förvaltningar, örlogsstationer, örlogsdepåer, Flottans sjömansskola, kustartilleriförsvarsstaber med tillhörande förvaltningar, kustartilleriförband, flygflottiljer, Roslagens flygkår, Norrbottens flygbaskår och Krigsflygskolan; b) handlingar tillhörande motsvarande staber, förband m. m. enligt äldre försvarsordningar, varvid iakttages, att de till flottans stationer före den 1 juli 1937 hörande varvens handlingar icke omfattas av föreskrifterna; c) handlingar tillhörande expeditionerna vid de tidigare värnpliktsområdena (inskrivningsområden, rullföringsområden, sjörullföringsområden och landstormsområden) samt d) handlingar, som tillhöra under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 eller eljest för övnings-, beredskaps- eller liknande ändamål särskilt organiserade staber, förband m. m. och som förvaras hos ovannämnda staber, förband m. m. enligt krigsmaktens organisation i fred. 2. Föreskrifterna gälla såväl öppna som hemliga handlingar. Gallringen av hemliga handlingar skall ske med iakttagande av vad för förstöring av dylika handlingar är särskilt stadgat. 3. Föreskrifterna gälla även sådana handbrev, som äro allmänna handlingar. 4. Enligt dessa föreskrifter må icke gallras, vid armén handlingar äldre än 1908 och vid marinen handlingar äldre än 1902. 5. Handlingar, som fylla helt och hållet samma uppgift som i dessa föreskrifter angivna handlingar men ha annan benämning, gallras enligt de för de angivna handlingarna meddelade föreskrifterna.

190 6. Utan tillstånd av krigsarkivarien må gallring ej ske av handlingar, som äro bundna tillsammans med icke gallringsbara handlingar. 7. Då gallringsfrist i dessa föreskrifter är uttryckt i visst antal år, innebär detta, att gallring skall ske när angivet antal år förflutit från 31/12 det år, då handlingen upprättats eller inkommit. Liggare, registerkort och dylikt, som användas för redovisning och liknande ändamål (t. ex. lagerkort), skola gallras, när angivet antal år förflutit från 31/12 det år, då handlingen upphört att användas för redovisningen (t. ex. på grund av att ny handling upprättats eller det redovisade utgått ur redovisningen). Andra liggare, registerkort och dylikt innehållande successiva anteckningar skola gallras, när angivet antal år förflutit från 31/12 det år, då senaste anteckningen gjordes. 8. I de fall det föreskrives, att gallring skall ske då handling ej längre erfordras för tjänsten, skall den som förestår vederbörlig expedition bestämma, när gallring skall ske. Vederbörande chef eller högre myndighet må, då så erfordras, utfärda reglerande föreskrifter. 9. Om handlingar, som enligt föreskrifterna skola gallras tidigare än efter 3 år, förvaras bland koncept och inkomna handlingar, må, om så utan olägenhet kan ske, gallringen företagas först efter 3 år. 10. Då det föreskrives, att samtliga exemplar av en handling utom ett skola gallras, ankommer det på vederbörande chef att bestämma, vilket exemplar, som skall undantagas från gallring. 11. Krigsarkivarien äger att i samråd med vederbörande chefer föreskriva att handlingar, som enligt föreskrifterna skola gallras, vid vissa staber, förband m. m. skola såsom typexemplar undantagas från gallring. 12. Därest behov av gallring uppkommer i fråga om handlingar, som icke omfattas av dessa föreskrifter, ankommer det på vederbörande chef att till krigsarkivarien ingiva förslag om gallring.

B. Särskilda b e s t ä m m e l s e r . Avgångsregister, diarier och vissa liggare för registrering av tjänstemeddelanden, m. m. Nummerlistor, som försöksvis upprättats vid vissa expeditioner där diarier ej föras, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Orderliggare och sakregister (översiktsregister över gällande bestämmelser) gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Dock undantagas från gallring sådana orderliggare och sakregister som äro förda i bokform.

191 Expeditionsliggare, expeditionslistor, liggare över icke slutbehandlade ärenden och remissförteckningar (motsvarande) gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Kvittensböcker med inlämningsbevis rörande assurerade och rekommenderade försändelser, vilka för postbefordran avlämnas å postanstalt (»postböcker»), gallras efter 5 år. Postböcker för anteckning och kvittering av vanliga avgångna försändelser gallras efter 1 år. Kvittensböcker för postanvisningar, avier o. s. v. till enskilda vid förbanden gallras efter 1 år. Förteckningar över ankommande tjänstevärdepost gallras efter 5 år. Kvittensböcker för hemliga handlingar gallras efter 5 år. Kvittensböcker för öppna handlingar gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

Adresslistor, kommendörrullor, tjänstledighetsrullor m. m. Adresslistor, adressregister, telefonlistor, permissionsliggare upptagande adresser vid vistelse utom förläggningsorten, listor över adresser under ledighet, anteckningar över tillfälliga adresser och liknande handlingar gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Kommendörrullor (hand- och kommendörrullor), kommenderingsrullor, kommenderingsliggare, kommenderingslistor och uppropsrullor gallras i den mån de avse ständigt tjänstgörande personal efter 1 år och i den mån de avse övrig personal efter avslutad tjänstgöringsomgång. Dagrullor vid flygdivisioner gallras efter 1 år. Rullor, förteckningar, liggare och kort över ledighet samt ledighetsansökningar gallras i den mån de avse ständigt tjänstgörande personal efter 1 år och i den mån de avse övrig personal efter avslutad tjänstgöringsomgång. Permissionsuppgifter, permissionsliggare, permittentlistor och liknande handlingar gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

Föredragningslistor m. m. Föredragningslistor inom marindistriktsstaber och kustartilleriförsvarsstaber gallras efter 1 år. Protokoll vid sammanträden inom kustartilleriförsvarsstaber gallras — med undantag av originalexemplar (arkivexemplar) — då de ej längre erfordras för tjänsten.

192 Dagbesked, styrkeuppgifter och liknande handlingar. Enligt tidigare bestämmelser vid armén upprättade dagbesked, månadsöversikter, dagbeskedsliggare, månadsöversiktsliggare, samlingsbesked, veckobesked, rekryteringsbesked, inryckningsbesked och årsbesked gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser vid flottan upprättade ekonomidagrapporter, militära dagrapporter, dagrapporter och sammandrag av dagrapporter gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser vid kustartilleriet upprättade dagrapporter gallras omedelbart. Dagbesked med rapport från vakt gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Månadsbesked från förband tillhörande Stockholms garnison gallras efter 1 år. Styrke- och befälsplaceringsuppgifter jämte sammandrag av dessa gallras efter 1 år. Dagbesked, kvartalsbesked och samlingsbesked vid flygflottiljer gallras efter 1 år. Handlingar rörande identitetskort m. m. Enligt tidigare bestämmelser insända anmälningar om utlännings avflyttning gallras omedelbart. Identitetskort gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Ansökningar om tillståndsbevis för vistelse inom skyddsområde, Kungl. Maj:ts resolutioner angående tillstånd att vistas inom skyddsområde och koncept till tillståndsbevis gallras efter 3 år. Registerkort över utlämnade tillståndsbevis gallras efter 5 år. Anmälningar om ankomst till hotell eller pensionat eller om upplåtelse av bostad eller om tillträde eller frånträde av anställning gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Passerkort gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Ansökningar om passerkort gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Passersedlar (kontrollsedlar) för mera tillfällig vistelse inom område gallras efter återlämnandet. Dock gallras de hos utställaren bevarade exemplaren 1 år efter återlämnandet. Särskilda passertillstånd gallras efter återlämnandet. Bevis om tillstånd att medfölja kommunikationsbåt gallras efter återlämnandet. Liggare över utlämnade bevis om tillstånd att medfölja kommunikationsbåt gallras efter 1 år.

193 Militärbiljettbeställningar m. m. Dubbletter (motsvarande) till och liggare över militärbiljettbeställningar gallras efter 5 år.

Seriemeddelanden. A. Serier utgivna

vid staber och förband

tillhörande

armén.

Fortifikationsorder och ingenjörinspektionsorder samt order utfärdade av arméfördelningschef, militärbefälhavaren på Gotland, chefen för Bodens trupper, militärbefälhavaren för Övre Norrland (chefen för Övre Norrlands trupper), chefen för Bodens besättningstrupper, chefen för Östra brigaden ävensom av militärområdesbefälhavare 1937—1942 gallras omedelbart. Order utfärdade av inskrivningsbefälhavare gallras — med undantag av originalexemplar (arkivexemplar) — omedelbart. Order inom kavalleriet, pansartrupporder, luftvärnsorder, fortifikationskårorder, ingenjörtrupporder, signaltrupporder, trängorder, order för fälttygkåren, intendenturkårorder och order för tygstaten gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Meddelanden från arméinspektionens centralavdelning, Meddelanden från arméstaben, Meddelanden från arméinspektionens signalavdelning, Meddelanden från arméstabens signalavdelning och Översikt över taktiskttekniskt studiematerial gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Meddelanden från arméstabens bibliotek samt från arméstabens bibliotek utsända referensförteckningar gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Iakttagelser och anvisningar i värnplikts- och registreringsfrågor utsända från centrala värnpliktsbyrån gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Meddelanden från hemvärnsstaben gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Militärområdesorder (militärbefälsorder) gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Dock bevaras ett exemplar vid varje underställt självständigt förband. Av tjänstegrenschef vid militärbefälsstab utgivna anvisningar (motsvarande) ävensom av stabschef vid militärbefälsstab utfärdade order (stabsorder) gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Regementsorder (motsvarande), depåorder, regementsdagorder, regementsstabsorder, regementsexpeditionsskrivelser, anvisningar från tjänstegrenschef vid regemente, skolorder, kursorder, tyganstaltsorder, verkstadsorder (verkstadsmeddelanden), dagmajorsorder och liknande order gallras — med undantag av originalexemplar (arkivexemplar) — då de ej längre erfordras för tjänsten. 13

194 Bataljonsorder och kompaniorder (motsvarande) gallras efter 1 år. Dock bevaras originalexemplar (arkivexemplar) av order utgivna före den 1 januari 1946. Försvarsområdesorder, särskilda försvarsområdesorder avseende hemvärnet, försvarsområdesstabsorder och infanteribefälhavarorder (infanteriorder) gallras — med undantag av originalexemplar (arkivexemplar) — då de ej längre erfordras för tjänsten. Hemvärnskretsorder och hemvärnsområdesorder gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. B. Serier utgivna vid staber och förband tillhörande marinen. Högkvartersorder serie M gallras omedelbart. Order utfärdade av stationsbefälhavare, chef för underofficers- och sjömanskårer, chefen för skeppsgossekåren, kommendant i kustfästning och kompanichef vid örlogsstation gallras — med undantag av originalexemplar (arkivexemplar) — omedelbart. Under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 från marindistriktsstab utsända sjöfartsmeddelanden och luftbevakningsorder gallras — med undantag av originalexemplar (arkivexemplar) — omedelbart. Marinpress gallras omedelbart. Underrättelser för marinens polisväsende gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Kustartilleriorder gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Dock bevaras ett exemplar vid varje kustartilleriförsvarsstab och självständigt kustartilleriförband . Meddelanden från kustartilleriinspektionens utbildningsavdelning gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Cirkulärmeddelanden från inspektören för sjöartilleriet, Cirkulärmeddelanden från inspektören för ubåtsvapnet, Underrättelser och meddelanden från inspektören för minväsendet ävensom Cirkulärmeddelanden från inspektören för torped- och ubåtsvapnen gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Kustflottans order, av chefen för sjövärnskåren utfärdade kårorder ävensom eskaderorder, övningsorder och varvsorder gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Marindistriktsorder och andra av marindistriktschef utfärdade meddelanden av orderkaraktär gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Dock bevaras originalexemplar (arkivexemplar) ävensom vid varje underställd kustartilleriförsvarsstab, örlogsstation och örlogsdepå ett exemplar av marindistriktsorder . Stationsorder, cirkulärstationsorder, tjänstemeddelanden utfärdade av

195 stationschef, skolorder, kursorder, kasernorder, avdelningsorder, idrottsförbandsorder, idrottsorder, idrottsmeddelanden och liknande order gallras — med undantag av originalexemplar (arkivexemplar) — då de ej längre erfordras för tjänsten. Meddelanden av orderkaraktär (»order och meddelanden») utfärdade vid örlogsstations kasernavdelning (kaserndetalj, depådetalj) gallras efter 1 år. Depåorder och andra order utfärdade vid örlogsdepå gallras — med undantag av originalexemplar (arkivexemplar) — då de ej längre erfordras för tjänsten. Kustartilleriförsvarsorder gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Dock bevaras originalexemplar (arkivexemplar) ävensom ett exemplar vid varje underställt självständigt kustartilleriförband. Order och meddelanden utfärdade inom kustartilleriförsvarsstab, såsom stabsorder, fortifikationsorder (fortifikationsförvaltningsorder), verkstadsorder (verkstadsförvaltningsorder) och tygförvaltningsmeddelanden (tygförvaltningsorder) gallras — med undantag av originalexemplar (arkivexemplar) — då de ej längre erfordras för tjänsten. Regementsorder (motsvarande), regementsexpeditionsskrivelser, skolorder, kursorder, idrotts- och skyttemeddelanden samt liknande order utfärdade vid regemente (motsvarande) inom kustartilleriet gallras — med undantag av originalexemplar (arkivexemplar) — då de ej längre erfordras för tjänsten. Order utfärdade vid bataljon, kompani, sektion, spärr och annan underavdelning av kustartilleriförband gallras efter 1 år. Dock bevaras originalexemplar (arkivexemplar) avseende tiden före den 1 januari 1946. C. Serier utgivna vid staber och förband tillhörande

flygvapnet.

Flygvapenorder gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Dock skall ett exemplar tills vidare bevaras vid varje flygflottilj (motsvarande). Underrättelser från flygstaben, Underrättelser från flygledningen, Meddelanden från flygstabens studiecentral och Meddelanden rörande flygsäkerheten gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Eskaderorder gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Flottiljorder, depåorder, meddelanden av orderkaraktär, skolorder, kursorder, tekniska flottiljorder, materielavdelningsorder, verkstadsorder och liknande order utfärdade vid flygflottilj (motsvarande) gallras — med undantag av originalexemplar (arkivexemplar) — då de ej längre erfordras för tjänsten. Signalavdelningsorder utfärdade vid flygflottiljs (motsvarande) signalavdelning gallras efter 1 år. Divisionsorder gallras efter 1 år. Dock bevaras originalexemplar (arkivexemplar) avseende tiden före den 1 januari 1946.

196 D. Överkommendantsorder, kommendantsorder

garnisonsorder, m. m.

Överkommendantsorder gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Garnisonsorder och kommendantsorder gallras — med undantag av originalexemplar (arkivexemplar) — då de ej längre erfordras för tjänsten. Skjutbaneorder (»tjänstemeddelanden från domänofficeren») gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. E. Serier utsända från

försvarsstaben.

Meddelanden från försvarsstabens utrikesavdelning gallras omedelbart. Meddelanden från försvarsstabens signaltjänstavdelning gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Chefsorienteringar och stabsorienteringar (veckoorienteringar och specialorienteringar) utsända från försvarsstabens utrikesavdelning gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. F r å n pressfronten och Utrikes utsända av försvarsstabens press- och filmavdelning gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Biblioteket utsänd av försvarsstabens bildningsdetalj gallras då den ej längre erfordras för tjänsten. Meddelanden från försvarsstabens bildningsdetalj gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Meddelanden från försvarsstabens socialdetalj gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. F. Serier utgivna av centrala förvaltningsmyndigheter. Tekniska meddelanden upplaga B utgivna av marinförvaltningen gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Ekonomiska föreskrifter för flygvapnet (Ekof) gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Dock skall ett exemplar tills vidare bevaras vid varje flottilj (motsvarande). Tekniska order utgivna av flygförvaltningen gallras då den materieltyp, till vilken de hänföra sig, utgått. Dock bevaras vid varje flyg-flottilj ett exemplar, innehållande samtliga utfärdade order. G. Serier utgivna av försvarets

socialbyrå.

Meddelanden, rekryteringsrapporter och rekryteringscirkulär från svarets socialbyrå gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. H.

Civilförsvarsorder.

Civilförsvarsorder gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

för-

197 /. Underrättelser

från

luftfartsmyndigheten.

Underrättelser från luftfartsmyndigheten gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

P e r s o n a l r e d o v i s n i n g s h a n d l i n g a r m. m. Upphörda

serier.

Enligt tidigare bestämmelser upprättade avgångs- och restlängder gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade värnpliktssedlar gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser vid örlogsstationer upprättade namnrullor, tillkomst- och avgångsrullor, liggare över avpolletteringssedlar och kompanikort gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser för stammanskap vid flottan u p p r ä t t a d e förhållningsböcker, tjänstgöringsböcker och beklädnadsböcker gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser för värnpliktiga vid flottan upprättade förhållnings- och beklädnadsböcker samt tjänstgörings- och beklädnadsböcker gallras efter den värnpliktiges avgång ur värnpliktsåldern. Enligt tidigare bestämmelser upprättade beväringsrullor gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser vid örlogsstationer upprättade kortregister över förordnanden och konstitueringar gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Enligt tidigare bestämmelser vid kustartilleriet upprättade rullföringskort gallras omedelbart. Under åren 1939—1946 upprättade registerkort angående värnpliktigas familjebidrag och hemortslöner gallras omedelbart. Personalkort, personaluppgifter, placeringsuppgifter, personalrapporter, personalrekvisitioner, avgångsuppgifter och rapporter över personalläget upprättade jämlikt provisoriska bestämmelser för personalcirkulation och redovisning av personal vid mobiliserade förband tillhörande armén (fastställda genom arméorder den 3 maj 1940, avd O nr 14:18) gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade landstormsrullor, befälsrullor, krigskort och uppgifter å in- och utflyttade landstormsmän gallras omedelbart.

198 Enligt tidigare bestämmelser upprättade förteckningar över icke värnpliktig personal och andra förteckningar förda i samband med personalredovisningen i landstormsområdesexpeditionerna gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser insända mönstringsanmälningar gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade januarirapporter och januariuppgifter (januarihandlingar) gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade redogörelser för av inskrivningsbefälhavare beviljade uppskov med tjänstgöring för värnpliktiga inom inskrivningsområde och uppgifter på uppskov med tjänstgöring gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade sammandrag över bötesärenden (bötessammandrag) gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade uppgifter å kroppslängden för värnpliktiga (längduppgifter) gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade liggare över rekvisitioner rörande avflyttade, i tjänstgöring varande värnpliktiga, liggare över inflyttade värnpliktiga (diarier över tillkomst), liggare över utflyttade värnpliktiga (diarier över avgång), liggare och diarier över värnpliktigas flyttning inom rullföringsområde, liggare över värnpliktiga, som blivit omförda från en årsklass till en annan, liggare över av inskrivningsbefälhavare beviljade tillstånd att få tjänstgöra vid annat truppförband (diarier angående tillstånd att få tjänstgöra vid annat truppförband) och liggare över av inskrivningsbefälhavare beviljade uppskov med värnpliktstjänstgöring (uppskovsdiarier) gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser i rullföringsexpeditioner upprättade förteckningar över värnpliktiga, som vid mobilisering skulle inkallas av annan än rullföringsbefälhavare, förteckningar över krigsplacerade värnpliktiga, förteckningar över frikallade värnpliktiga, som skulle underkastas efterbesiktning, förteckningar över expeditions- och arkivbiträden, förteckningar över till värnpliktstjänstgöring inkallade värnpliktiga och register över inkallelser gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser av pastorsämbete (i Stockholm roteman) upprättade listor med uppgifter om flyttning m. m. samt meddelanden, att anledning att upprätta sådana listor saknas, gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade meddelanden från regementschef (motsvarande), att avtal träffats med värnpliktig om fast anställning, gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade meddelanden från regementschef (motsvarande), att manskap tillhörande reserven avgått, gallras omedelbart.

199 Enligt tidigare bestämmelser av regementschef (motsvarande) upprättade uppgifter rörande tjänste- eller yrkesgren gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade förteckningar över värnpliktiga, som uraktlåtit att fullgöra mönstring, gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade utdrag av förteckning å anmälningsförsummelse gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade meddelanden rörande utfallet av bötespåföring gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade uppgifter från länsstyrelse (överståthållarämbetet) angående av värnpliktiga erlagda böter gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade tjänstgöringssammandrag avseende flottan och kustartilleriet ävensom kvartalsuppgifter över i tjänst varande värnpliktiga avseende kustartilleriet gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade framställningar till polismyndighet angående delgivning av order om värnpliktstjänstgöring gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade förteckningar över värnpliktssedlar och värnpliktskort gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser till landstormsområdesbefälhavare översända förteckningar över dubblettkort och läkarkort gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade kvitton å värnpliktskort gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade avlämningsrullor gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser av sjörullföringsbefälhavare för inryckning upprättade mottagningsrullor över värnpliktiga gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade förteckningar över värnpliktiga, som sakna inskrivningsbok eller dubblettkort, gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade förteckningar över förfallolöst uteblivna gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser från pastorsämbete (motsvarande) inkomna svar på förfrågan angående adress gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser från sjömanshus insända flyttningsanmälningar gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser till rullföringsbefälhavare insända meddelanden om hemförlovning gallras omedelbart. Enligt generalorder för armén nr 1532/1942 (TLB s. 237) respektive generalorder för marinen nr 220/1942 (TS C: I s. 41) upprättade handlingar angående omregistrering gallras omedelbart.

200 Präglingskort för fast anställd personal och förteckningar över personal, som skall tilldelas inskrivningsnummer, jämlikt av försvarsväsendets rullföringsnämnd 1941 utfärdad instruktion för uppläggning av register för personalredovisning bilaga 17 gallras omedelbart. Enligt generalorder för armén nr 1920/1942 (TLB nr 67) respektive generalorder för marinen nr 285/1942 (TS C: I s. 53) upprättade nummerförteckningar gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade siffertabeller för kodifiering av uniformsstorlekar gallras omedelbart. Enligt generalorder för armén nr 5275/1940 (TLB s. 753) upprättade uppgifter å fullgjord tjänstgöring för i tjänstgöring varande eller hempermitterade värnpliktiga gallras omedelbart. Meddelanden från mobiliseringsavdelningar (motsvarande) till under åren 1939—1945 krigsorganiserade förband angående ändringar i krigsplacering gallras omedelbart. Skrivelser från rullföringsbefälhavare till regementsläkare angående värnpliktigas duglighet till krigstjänst gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser infordrade uppgifter å identitetsnummer gallras omedelbart. Ansökningar om utbekommande av hemortslön från tiden för den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 gallras omedelbart. Redovisningshandlingar för under den förstärkta försvarsberedskapen 1939__1945 utlämnade identitetsbrickor och terminslöneböcker gallras omedelbart. Handlingar angående skatteavdrag samt diarier över från värnpliktiga inkomna ansökningar om avdrag på skatt på grund av militär tjänstgöring åren 1941—1942 gallras omedelbart. Ansökningar till överbefälhavaren från värnpliktiga, som anmält sig till Svenska frivilligkåren, från värnpliktiga, som anmält önskan a t t inträda i Svenska arbetskåren i Finland, från värnpliktiga, som skulle deltaga i frivillig röjningstrupp i Finland, och från värnpliktiga, som anmält önskan att inträda som frivilliga i Finlands krigsmakt, gallras omedelbart. Bevis över fullgjord tjänstgöring vid Svenska frivilligkåren och som krigsfrivillig i Finland gallras omedelbart. I n k o m n a handlingar angående Svenska frivilligkåren och Svenska arbetskåren i Finland gallras omedelbart. Koncept till år 1940 utfärdade bevis (meddelanden) om tillstånd a t t vistas i Finland och om uppskov med militärtjänstgöring gallras omedelbart.

201 Av chefen för försvarsstaben utfärdade skrivelser a t t värnpliktiga entledigats från anställning som frivilliga vid Finlands krigsmakt gallras omedelbart. Avgångsregister över utsändande av mönstringsblanketter, reversal, formulär, präglingsunderlag, avgångsregister avseende handlingar rörande beredskapsmönstringen, vilka skulle återställas till rullföringsområde, diarier och avgångsregister över inkomna respektive avsända dubblettkort, koncept till skrivelser och inkomna handlingar angående 1941 års beredskapsmönstring, koncept till förteckningar över till annan expedition översända dubblettkort, koncept till förteckningar över till annan expedition översända mönstringsuppgifter, reversal över mönstringsuppgifter samt övriga handlingar rörande 1941 års beredskapsmönstring gallras omedelbart. Ansökningar om intyg angående tjänstgöring jämlikt 1936 års värnpliktslag § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2, diarier över ansökningar ävensom skriftväxling rörande tjänstgöring för utbekommande av semesterersättning gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade dubblettkort gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade bifogningskort till stamkort gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Tillfälliga värnpliktskort gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Fortgående

serier.

*

Till tjänstekort hörande bifogningskort gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Handlingar särskilt upprättade i samband med uppläggande eller komplettering av tjänstekort gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Nummerkort och namnkort gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Inkallelseregister och register över tillfälliga adresser gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Tjänstgöringskort gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Inflyttningskort a och b gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Adressanmälningar, sjömanshusanmälningar, anmälningar om antagande av n y t t släktnamn, anmälningar om a t t värnpliktig uttagit flyttningsbetyg för utflyttning ur riket, underrättelser om a t t värnpliktig avrest ur riket, anmälningar om förlust av svenskt medborgarskap, inflyttningskort för värnpliktig, som återinflyttat till riket, anmälningar om dödsfall, anmälningar om a t t värnpliktig avförts ur församlingsbok, uppgifter beträffande examina, certifikat o. d. samt uppgifter från fångvårdsinrättning, tvångsarbetsanstalt, allmän uppfostringsanstalt, arbetshem, skyddshem eller alkoholistanstalt gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

202 Civilplaceringskort gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Anmälningar om att civilplacering upphört gallras efter 1 år. Uppgiftskort från jordbrukare m. fl. gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Utdrag ur församlingsbok gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Svarskort vid adresskontroll gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Inlämningsbevis rörande rekommenderade försändelser med mottagningsbevis från militärmyndighet (»postlistor») gallras efter 5 år. Förteckningar över dagar för avsändande av kort för adressanmälningar gallras efter 5 år. Följesedlar vid omregistrering gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Avgångsuppgifter, tillkomstuppgifter och omflyttningsrapporter gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Mottagningsbevis för inkallelseorder gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Delar av inkallelseorder, som ej begagnats såsom färdhandling, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Inmönstringsrullor gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Befälskort, förteckningar över förordnad personal, uppgifter angående frivillig befälsutbildning och övningskort gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Vid försvarsområdesstab förda personalregisterkort gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Vid örlogsstationer upprättade kommenderingsförteckningar, förändringsrapporter, besättningslistor, skolförslag, avpolletteringssedlar och liknande handlingar, som röra kommenderingar och kommenderingsändringar, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Beslut angående uppflyttning i sjömansklass gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Uppgifter från sjömanshusombudsmän angående värnpliktiga, som ej nåtts med personliga inkalleseorder, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Vid örlogsstationer upprättade tjänstgöringsplatskort ävensom register till dessa kort gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Ansökningshandlingar i värnpliktsärenden gallras efter 3 år. Dock skola ansökningar om vapenfri tjänst ävensom ansökningshandlingar i värnpliktsärenden avseende åren 1939—1945 undantagas från gallring. Meddelanden att värnpliktigs ansökan beviljats eller avslagits gallras efter 1 år.

203 Registerkort över värnpliktsmål (V-register) gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Handlingar rörande uppskov med inställelse till värnpliktstjänstgöring vid mobilisering, diarier för uppskovsanmälningar och förteckningar över personal, som erhållit uppskov vid mobilisering, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Generalorder rörande värnpliktsärenden (generalorder V) gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Centrala värnpliktsbyråns order angående ändrad tilldelning och uttagning samt angående krigsplacering gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Förteckningar över krigsplacerad personal gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Framställningar från fast anställda a t t få avgå från eller kvarstå i anställning gallras efter 1 år. Av pastorsämbetena i Skeppsholmens församling och i amiralitetsförsamlingen i Karlskrona utfärdade bevis om a t t fast anställda av manskaps grad efter erhållet avsked utflyttat ur församlingen gallras efter 5 år. Efterspaningssedlar ävensom återkallelser av efterspaning gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Förteckningar över värnpliktiga, som ej nåtts med militära adressförsändelser, förteckningar över värnpliktiga, som utan anmält och styrkt laga förfall underlåtit a t t på anfordran lämna militär myndighet erforderliga upplysningar rörande personliga förhållanden m. m., avskrifter av nämnda förteckningar med länsstyrelses anteckningar om bötespåföring m. m. samt resolutioner angående befrielse från böter gallras efter 5 år. Registerkort angående ärenden rörande familjebidrag jämlikt familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99) gallras efter 5 år. Personalregisterkort förda vid arméns tygverkstäder gallras 1 år sedan den anställde avgått ur tjänst.

Handlingar rörande inskrivning. Upphörda

serier.

Enligt tidigare bestämmelser vid inskrivningsförrättning upprättade namnrullor över vissa värnpliktiga ävensom sammandrag av dessa namnrullor gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser vid inskrivningsförrättning upprättade namnrullor över sjökaptener m. fl. ävensom sammandrag av dessa namnrullor gallras omedelbart.

204 Inskrivningslistor 1919—1925, utflyttningslistor t. o. m. 1918, överföringslistor t. o. m. 1942, inskrivningstilläggslistor 1919—1925, listor över fast anställda t. o. m. 1942, inflyttningslistor t. o. m. 1918, förteckningar över inskrivningsskyldiga värnpliktiga inskrivna å sjömanshus 1926—1942 samt förteckningar över värnpliktiga uttagna för utbildning vid vissa truppförband 1926—1942 gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade prästbetyg avlämnade av värnpliktiga, som inskrevos på annan ort än där de voro kyrkobokförda, samt enligt tidigare bestämmelser upprättade inskrivningssedlar, frisedlar och uppskovssedlar gallas omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade nummerrullor med under inskrivningsförrättning gjorda anteckningar om de värnpliktiga och dem tilldelade värnpliktsnummer gallras omedelbart. Uppgifter på vid inskrivningsförrättningarna prövade värnpliktiga, vilka efter det a t t inskrivningslistorna upprättats inflyttat i rullföringsområdet tillhörande församling eller inskrivits å sjörullföringsområdet tillhörande sjömanshus (t. o. m. 1942) samt uppgifter på värnpliktiga, som tillhörde a n n a t rullföringsområde eller sjömanshus (t. o. m. 1925) gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade sammandrag över utfallet av inskrivningarna inom rullföringsområde, sjörullföringsområde och inskrivningsområde gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser av inskrivningsnämnds ordförande eller sjörullföringsbefälhavare upprättade uppgifter å utfallet av inskrivningarna gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade uppgifter rörande uttagning till linjetjänst, ersättningsreserven och handräckningstjänst samt anteckning såsom linjeersättare ävensom enligt tidigare bestämmelser upprättade sammandrag rörande uttagningen till linjetjänst, till ersättningsreserven och till handräckningstjänst gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser efter inskrivningsförrättning upprättade rapporter över läkarbesiktning gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade förteckningar över värnpliktiga lämpliga a t t uttagas för utbildning till underbefäl eller fackmän vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperna ävensom enligt tidigare bestämmelser vid inskrivningsförrättning å sjömanshus upprättade förteckningar över sjökaptener och likställda gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade sammandrag över av inskrivningsrevision fattade beslut rörande årets inskrivningsförrättningar inom länet gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade rekvisitioner å hämtning till inskrivning gallras omedelbart.

205 Fortgående

serier.

Uppropslistor vid inskrivningsförrättning gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Till ledning för inskrivningsförrättning inkomna uppgifter från läroanstalter samt fångvårds- och andra myndigheter gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Handlingar angående besvär över inskrivningsnämnds beslut med tillhörande bilagor gallras efter 3 år. Förteckningar över värnpliktiga, som utan anmält laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning, gallras efter 1 år. Förteckningar över värnpliktiga, som inställt sig vid inskrivningsförrättning för annat inskrivningsområde eller del därav än det varest de äro kyrkobokförda eller för annat sjömanshus än det de tillhöra men försummat a t t därvid avlämna kallelseorder eller prästbetyg (åldersbetyg) och till följd därav icke kunnat vid förrättningen emottagas, gallras efter 1 år. Tablåer över tilldelning och uttagning gallras efter 1 år. Uppgifter rörande K-värnpliktiga och uppgifter rörande värnpliktiga i allmänhet upprättade jämlikt inskrivningsinstruktionen mom. 42 gallras efter 1 år. Förslag till uttagning av värnpliktiga för utbildning till officer eller underofficer gallras efter 1 år.

Anställningshandlingar. Ansökningar med tillhörande handlingar (ansökningshandlingar) avseende erhållande av anställning eller befattning (beställning) gallras efter 1 år. Dock bevaras den anställdes eller utnämndes ansökningshandlingar.

Rättsvårdshandlingar. Bland »inneliggande handlingar» i krigsrättsmål förvarade prästbevis, utdrag ur straffregister, utdrag ur kontrollstyrelsens register, fullmakter, memorialanteckningar och »kladdar» till utslag gallras efter 5 år. Enligt, tidigare bestämmelser förda liggare över nöjdförklaringar gallras efter 5 år. Jämlikt förordning den 14 december 1917 (nr 915) förda förteckningar över ådömda böter gallras efter 5 år. Enligt tidigare bestämmelser förda straffbesked, arrestantavlämningsuppgifter samt koncept till arrestant- och fångförteckningar gallras omedelbart.

206 Före den 1 juli 1944 vid armén och flygvapnet förda protokoll vid förhör i ärenden angående förkommen eller skadad egendom samt före den 1 juli 1944 vid marinen förda undersökningsdokument gallras omedelbart. Meddelanden om domstolars beslut (domar, utslag) gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Anmälningar angående mindre förseelser och fel, vilka ej intagits som bilagor i protokoll, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Utdrag ur militärt straffregister, vilka ej intagits som bilagor i protokoll, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Avstraffningsbevis gallras efter 1 år. Delgivningskort-disciplinmål gallras efter 1 år. Arrestantkort gallras efter 5 år. Arrestantlistor gallras efter 1 år. Straffrapporter vid marinen gallras efter 1 år. Disciplinbotslängder gallras efter 3 år. Strafforder-Arrest och Strafforder-Disciplinbot gallras efter 1 år. Arrestantmeddelanden och disciplinbotsmeddelanden gallras efter 1 år. Hos bevakare förvarade förteckningar över förkommen materiel med därtill hörande bilagor (anmälningar, bristförteckningar m. m.) gallras efter 5 år. Hos annan än bevakare förvarade förteckningar, som ej användas såsom verifikationer, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Anmälningar, bristförteckningar och liknande handlingar angående förkommen eller skadad egendom, som ej bifogas enligt gällande föreskrifter förda protokoll och förteckningar och ej användas som verfikationer eller bilagor därtill, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Förbrukade kvittohäften avseende ersättning för förkommen materiel gallras efter 5 år. Utdrag (transumter) ur protokoll i mål angående förkommen materiel, som ej användas såsom förrådsverifikationer, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Delgivningskort-ersättningsmål gallras efter 1 år. Räkningar i ersättningsmål och meddelanden om ersättningsskyldighet gallras, i den mån de ej användas såsom inkomstverifikationer, efter 1 år. Interimskvitton använda vid utlämning från förråd av materiel såsom ersättning för förkommen materiel gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Arrestantliggare förda av chef för kasernvakt (motsvarande) gallras efter 1 år. Kvittensböcker (kvittenslistor) för utlånade protokoll gallras då de fullskrivits (avslutats) och samtliga där upptagna lån avvecklats.

207 Handlingar rörande utbildning och undervisning. Vid förbanden upprättade planer och program för utbildningen gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Vid förbanden upprättade bestämmelser för övningar gallras då de ej längre fordras för tjänsten. Handlingar tillhörande fältövningar (officers- och underofficersövningar) gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Dock bevaras ett exemplar av dessa handlingar vid det förband, som anordnat övningen. Under fälttjänstövningar, stabstjänstövningar, krigsövningar vid marinen samt liknande övningar förda krigs dagböcker, register och andra övningshandlingar gallras efter övningarnas slut. Betygslistor, betygsliggare, betygsjournaler, betygsstatistiska uppgifter, betygssammandrag och turlistor gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Dock bevaras ett exemplar av inom förbandet upprättade betygsiistor etc. ävensom av sådana från skolor utom förbandet inkomna betygslistor e t c , som röra personal vid förbandet. Övningsliggare och journaler för använd tid gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Dock bevaras vid försvarsområdesstaber u p p r ä t t a d e övningsliggare, som föras vid kurser i frivillig befäls.utbildning. Skriftliga prov gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Skjutprotokoll j ä m t e i förekommande fall för deras upprättande erforderliga handlingar, skjutbilder, träffprotokoll, träffbildsprotokoll, bombfällningsprotokoll, avbildningsprotokoll, skjutkort, skjutböcker, skjutboksblad, skjutliggare, skjuttablåer, ammunitionsliggare, batteriplatsprotokoll, batteriplatsrapporter, tidsdiagram, redogörelser för skjutning och andra liknande handlingar gallras då de ej längre erfordras för tjänsten (skjutkort i den mån de ej överlämnats eller avses a t t överlämnas till skytteförening). Uppgifter angående för utbildningsändamål utförda skjutningar och bombfällningar gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Resultatlistor från prov med signalister, hydrofonister m. fl. gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Resultatliggare och resultatlistor avseende idrotts- och skyttetävlingar mom bataljoner och kompanier samt utom förbanden gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Fotrullor (marschtablårullor) gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Handlingar rörande mobilisering och krigsplanläggning. A. Handlingar

rörande

mobilisering.

Mobiliseringskalendrar gallras då de upphört a t t gälla. Mobiliseringsplaner gallras då de upphört a t t gälla. Dock bevaras vid den myndighet där planen u p p r ä t t a t s , inom marinen ett exemplar av varje

208 mobiliseringsplan samt inom armén och flygvapnet ett exemplar av varje organisationsplan och förläggningsplan. Mobiliseringsrapporter gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Rapporter över granskning av mobiliseringshandlingar gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Mobiliseringstabeller och sammansättningsplaner (motsvarande) gallras då de upphört a t t gälla. Dock bevaras ett exemplar av varje mobiliseringstabell och sammansättningsplan (motsvarande) vid den myndighet, där handlingen u p p r ä t t a t s . Förslag till mobiliseringstabeller och sammansättningsplaner (motsvarande) gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Förteckningar över mobiliseringsplacerad personal gallras då de upphört a t t gälla. Från högre chef inkomna order, bestämmelser, föreskrifter, instruktioner, orienteringar och anvisningar i övrigt rörande mobilisering gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. B. Handlingar

rörande

krigsplanläggning.

Försvarsplaner gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Dock bevaras ett exemplar av varje försvarsplan vid den myndighet, där den upprättats. Planer för skydd och bevakning gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Handlingar rörande förbindelseförstöring samt förstöring av materiel, förnödenheter och anläggningar gallras då de upphört a t t gälla. Handlingar rörande undanförsel, driftsavbrott och inkoppling av distributionsnät gallras då de upphört a t t gälla. Planer för kompaniers och motsvarande förbands användning i kriggallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Militärgeografiska beskrivningar gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Registerkort tillhörande militära broregistret gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Planer för den marina mineringsverksamheten, marina mineringsplaner och navigeringsplaner gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Dock bevaras ett exemplar av varje sådan plan vid den myndighet, där planen upprättats. Från högre chef inkomna order, bestämmelser, föreskrifter, instruktioner, orienteringar och anvisningar i övrigt rörande krigsplanläggningen gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

209 Handlingar rörande inre tjänst. Kaserninstruktioner (regementsinstruktioner, stationsinstruktioner, flottiljmstruktioner etc.) gallras med undantag av ett exemplar då de ej längre erfordras för tjänsten. Dagrapportböcker, rapportkonceptböcker, vaktlisteböcker och vaktkontrolljournaler gallras efter 1 år. Förläggningskort och kvittensblock för utlämnade sängpersedlar m. m. gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Badliggare gallras efter 1 år. Rundsedlar begagnade vid manskaps utryckning gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Liggare, förteckningar, listor, rapporter och uppgifter i övrigt, som beröra den inre tjänsten, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

Handlingar rörande transporter och handräckning. Transportbeställningar, körorder, översiktsuppställningar, planeringskort, arbetsbeställningar, arbetsorder och andra handlingar upprättade i samband med handräckningstjänsten gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Liggare över beställda transporter, liggare över avsänt och mottaget gods samt transportkvitton gallras efter 1 år. Turlistor och uppgifter å taxor för båt- och biltrafik gallras då de upphört att gälla. Dock bevaras ett exemplar vid den expedition, där handlingen upprättats. Redovisningar över försålda biljetter å båtar gallras efter 5 år.

Beställningar av materiel, förnödenheter, böcker m. m. Beställningar av materiel, förnödenheter, böcker m. m., vilka icke användas såsom verifikationer, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

Inköpshandlingar, försäljningshandlingar och entreprenadhandlingar. Upphandlingsakter och entreprenadakter — med undantag av kungörelser, protokoll, anbudsförteckningar, ett exemplar av antagna anbud, skriftväxling i anslutning till antagna anbud, kontrakt och besiktningsprotokoll — gallras efter 5 år. Avskrifter av och utdrag ur kontrakt gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. 14

210 Inköpssedlar, inköpsorder, uppbördsorder, uppbördssedlar, uppbördsbevis, besiktningsbevis, mottagningsbevis och fakturakopior gallras efter 5 år. Register över leverantörer och inköpsorder gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Upphandlingslistor gallras efter 5 år. Offerter som ej hänföra sig till visst upphandlingsärende, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Förteckningar över försåld kasserad materiel gallras efter 5 år. Diarier, liggare och anteckningsböcker över upphandlingar, leveranser och entreprenader, liggare över leveranskontrakt och kontraktsböcker gallras efter 5 år. Lånehandlingar. Låneliggare gallras då de fullskrivits (avslutats) och samtliga där upptagna lån avvecklats. Lånekvitton, lånereversal, lånedokument och för liknande ändamål använda handlingar gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Försändningshandlingar. Fraktsedlar, följesedlar, mottagningsbevis, mottagningssedlar, avsändningssedlar, packnotor och packsedlar, som icke användas såsom verifikationer, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Handlingar rörande materiel, ammunition, bränsle, belysningsoch renhållningsmedel, drivmedel m. m. Handlingar rörande materiel m. m., som redovisas hos central förvaltningsmyndighet tillhörande en försvarsgren, gallras enligt de föreskrifter, som gälla för denna försvarsgrens handlingar, oavsett om uppbördsman tillhörande annan försvarsgren handhar materielen m. m. Armén. I. M a t e r i e l

m. m. i

allmänhet.

Enligt tidigare bestämmelser förda förrådsböcker, ärsredogörelser och kontrollböcker gallras omedelbart. Krigsmateriellistor med verifikationer samt månadssammandrag med verifikationer för fält- och lokalförsvarsförband organiserade under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 ävensom reversal avseende mate-

211 riel som vid förbandens avveckling intagits i fredsförbandens redovisning gallras omedelbart. Lagerkort (förrådskort) och satskort gallras efter 5 år. Kort med nummerförteckning över vapen, bilar, släpkärror och annan numrerad teknisk materiel gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Kort över materielens fördelning (lånekort) gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Månadssammandrag, kvartalssammandrag, verifikationer, utlämningsorder, försändningsorder, urlastningsorder och beställningsböcker gallras efter 5 år. Materielöversikter och liknande handlingar gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Fältutrustningslistor gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. II. V a p e n . Pjäsjournaler (materielkort, anteckningskort och skottjournalkort) gallras då pjäserna kasserats. Skottlistor, anteckningsböcker för eldrör, anteckningsböcker för lavett och anteckningsböcker för granatkastare gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Ärsredogörelser över vapenutlåning gallras efter 1 år. III. R a d i o o c h

radar.

Stationsböcker vid radio- och radarstationer gallras efter 10 år. IV.

Motorfordon.

Under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 upprättade besiktningsprotokoll, inmönstringsinstrument, värderingsinstrument och avmönstringskvitton för uttagna motorfordon samt utdrag ur protokoll vid sammanträde med bil värderingsnämnd gallras omedelbart. Enligt tidigare redovisningssystem för uttagna motorfordon upprättade D- och Fö-kort gallras omedelbart. D- och Fö-kort för stammotorfordon gallras då korten ersatts av nya eller fordonen upphört att redovisas vid försvaret. Motorfordonsböcker gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. V. A m m u n i t i o n . Enligt tidigare bestämmelser förda anteckningar om tilldelning och förbrukning av ammunition gallras omedelbart.

212 Ammunitionsrapporter (ammunitionsredovisningar) gallras efter 5 år. Dock gallras det exemplar, som förvaras vid det kompani (motsvarande), där ammunitionen förbrukats, efter 1 år. Statistikkort för ammunition gallras efter 5 år. Tablåer över ammunitionspartiernas förbrukning gallras efter 1 år. VI.

Intendenturmateriel.

Enligt tidigare bestämmelser förda persedelrullor gallras omedelbart. Uppgifter rörande intendenturmaterielens omfattning, av vilka ett exemplar insändes till arméförvaltningens intendenturavdelning, gallras efter 3 år. Persedelkort gallras efter vederbörandes avrustning. VII. B r ä n s l e s a m t b e l y s n i n g s - o c h r e n hållnings medel. Kort över förbrukning av bränsle samt belysnings- och renhållningsmedel gallras efter 5 år. Rapporter över bränsleförbrukningen vid de olika eldningsställena gallras efter 1 år. VIII. D r i v m e d e l . Kort över drivmedels fördelning på olika upplag gallras efter 5 år. I samband med utlämning av drivmedel använda handlingar gallras efter 5 år. IX. L ä k e m e d e l . Läkemedelskort gallras efter 5 år. Marinen. I. M a t e r i e l m. m. i

allmänhet.

Lagerkort och satskort gallras efter 5 år. Liggare och hjälpkort över förrådens fördelning, utlåning m. m. gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Förrådsredogörelser (ställningsbesked), verifikationer, nummerliggare över verifikationer, utlämningsorder, försändningsorder, urlastningsorder och beställningsböcker gallras efter 5 år. Kontrollböcker gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Inventarieförteckningar (motsvarande) gallras då uppbörderna utgått ur organisationen och redovisats eller då nya förteckningar upplagts.

213 Inventarieändringsförslag gallras efter 1 år. Sammanställningar av gjorda förändringar i uppbörderna gallras efter 1 år. Besiktningsdokument och besiktningsliggare gallras efter 5 år. II. V a p e n.

•

Eldrörsböcker och lavettage- och mekanismböcker gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Eldrörsliggare, lavettage- och mekanismliggare (tidigare benämnda kanon- och lavettageliggare), skottlistor (kulspruteliggare) och kalibreringsprotokoll gallras då pjäserna (kulsprutorna) kasserats. III. R a d i o o c h

radar.

Stationsböcker vid radiostationer ävensom loggböcker och haverijournaler vid radarstationer gallras efter 10 år. IV.

Motorfordon.

Under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 upprättade besiktningsprotokoll, inmönstringsinstrument, värderingsinstrument och avmönstringskvitton för uttagna motorfordon samt utdrag ur protokoll vid sammanträde med bil värderingsnämnd gallras omedelbart. Enligt tidigare redovisningssystem för uttagna motorfordon upprättade D- och Fö-kort gallras omedelbart. D- och Fö-kort för stammotorfordon gallras då korten ersatts av nya eller fordonen upphört att redovisas vid försvaret. Motorfordonsböcker gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. V.

Ammunition.

Identifieringsliggare för ammunition gallras då ammunitionspartierna förbrukats. Från apteringsverkstäder inkomna uppgifter gallras då uppgifterna införts i identifieringsliggarna. VI.

Beklädnad.

Enligt tidigare bestämmelser förda slitningsrullor, beklädnadskonton, beklädnadsliggare, kompletteringslistor, liggare över till reparation utlämnade skor, tvättliggare, liggare över klädmönstringar, klädbytesliggare samt liggare över in- och utlämnade säckar, i förekommande fall med tillhörande verifikationer, gallras omedelbart.

214 Storlekskort för beklädnadsförråden gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Beklädnadslistor, utrustningskort och utrustningssedlar gallras 1 år efter vederbörandes avrustning. Värderingsinstrument, kontrollkort, förvaringssedlar och kvitton på återlämning av värnpliktigas civilbeklädnad gallras 1 år sedan civilbeklädnaden återlämnats. Medgivanden för värnpliktiga att utbyta deponerad civilbeklädnad gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Klädmönstringslistor gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Bytessammandrag (sammandrag över persedlar, som skola utbytas), sammandrag över persedlar, som skola repareras eller tvättas, sammandrag över vid inryckning eller utryckning utlämnade respektive återlämnade persedlar, sammandrag över brister eller mot kontant ersättning eller mot anvisad titel utlämnade persedlar gallras efter 1 år. VII. D r i v m e d e l . I samband med utlämning av drivmedel använda handlingar gallras efter 5 år. VIII. L ä k e m e d e l . Läkemedelskort gallras efter 5 år. IX. K u s t a r t i l l e r i e t s

båtmateriel.

Under den förstärkta försvarsberedskapen åren 1939—1945 upprättade besiktningsinstrument för båtar, protokoll vid återlämning av båtar, beslut av lokal värderingsnämnd rörande ersättning för nyttjande av privata båtar samt förteckningar över av lokal värderingsnämnd fastställda hyresersättningar för båtar gallras omedelbart. Båtliggare och maskinliggare gallras då båtarna utrangerats. Dock bevaras ett exemplar. Rapporter över iakttagelser vid besiktningar och provningar av maskiner tillhörande båtar gallras efter 1 år. Maskinloggböcker och motorjonrnaler gallras då maskinerna utrangerats. Besiktningscertifikat för ångpannor gallras då ångpannorna utrangerats. Lanterncertifikat och kompasscertifikat gallras då nytt lanterncertifikat respektive kompasscertifikat utfärdats eller då den materiel, till vilken de hänföra sig, kasserats. Utdrag ur gångjournal gallras efter 1 år.

215 Tekniska och ekonomiska handlingar i övrigt angående båtar gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Försäkringskvitton utfärdade av försäkringsbolag för vid privata varv för reparation mottagna, kronan tillhöriga båtar gallras då försäkringen upphört att gälla. Flygvapnet. I. M a t e r i e l m. m. i a l l m ä n h e t . Under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 upprättade krigsmateriellistor med verifikationer gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser förda förrådskontrollböcker gallras efter 5 år. Förrådsböcker, förrådsliggare, förrådskort, lagerkort och satskort gallras efter 5 år. Ärsredogörelser, årssammandrag och månadssammandrag gallras efter 5 år. Kort över materielens fördelning (lånekort) gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Verifikationer (mottagningsbevis, reversal, leveransuppgifter, interna förändringar m. m.) gallras efter 5 år. II.

Flygmateriel.

Enligt tidigare bestämmelser upprättade statistiska uppgifter över utgifterna för flygmateriels underhåll, kostnadsuppgifter A, B och C, sammanställningskort och specifikationer till dispositionsblad gallras omedelbart. Inventarieförteckningar för flygplan gallras då flygplanet kasserats. Flygplankvittenser gallras då flygplanet återlämnats. Flygplan- och motorrapporter gallras efter 1 år. Skaderapporter samt kvartalsrapporter över nödlandningar och haverier jämte bilagor gallras då vederbörlig flygplantyp utgått. Besiktnings- och reparationsprotokoll gallras efter flygplanets nästföljande översyn. Flygplan-, flygmotor- och propellerhandlingar i övrigt gallras 1 år sedan materielen kasserats. Fallskärmjournaler gallras då vederbörlig fallskärm kasserats. Flytvästjournaler gallras då vederbörlig flytväst kasserats. Förteckningar över besiktigade flytvästar gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Av flygförvaltningen fastställda utrustningslistor för flygplantyper ävensom reservdelslistor, skötselinstruktioner, beskrivningar av flygplan-, flyg-

216 motor- och propellertyper, av flygförvaltningen utfärdade A- och B-orienteringar, rapporter från försökscentralen, huvudregister över ändringsförteckning (ÄH) samt lagningsrapporter gallras då de materieltyper, till vilka de hänföra sig, utgått. Av flygförvaltningen fastställda kontrollnormer, materielnormer samt ÄP-förteckningar över el-materiel, instrument och radioapparater, ävensom kataloger över elektrisk förbrukningsmateriel, som lagerföres vid central flygverkstad eller centralt flygmaterielförråd, AS-normer och materielsammandrag uppgjorda av Svenska Aeroplan AB gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. SAAB:s servicemeddelanden gallras efter 1 år. Av centrala flygverkstäder utsända flygtekniska instruktioner gallras då de materieltyper, till vilka de hänföra sig, utgått. Kostnadsuppgifter 900 och kostnadskort gallras efter 1 år. Radiojournaler och radarjournaler (motsvarande) gallras efter 10 år. Vapenkort gallras då vederbörligt vapen kasserats. Vapenrapporter från divisioner gallras efter 1 år. III.

Ammunition.

Ammunitionsredogörelser, ammunitionsrapporter och ammunitionskvitton gallras efter 5 år. Dock gallras det exemplar av ammunitionsrapport och ammunitionskvitto, som förvaras vid den division (motsvarande), där ammunitionen förbrukats, efter 1 år. IV.

Intendenturmateriel.

Enligt tidigare bestämmelser upprättade persedelrullor och förteckningar över utlämnad intendenturmateriel gallras omedelbart. Persedelkort gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. V.

Motorfordon.

Under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 upprättade besiktningsprotokoll, inmönstringsinstrument, värderingsinstrument och avmönstringskvitton för uttagna motorfordon samt utdrag ur protokoll vid sammanträde med bil värderingsnämnd gallras omedelbart. Enligt tidigare redovisningssystem för uttagna motorfordon upprättade D- och Fö-kort gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser upprättade uppgifter över motorfordonsläget gallras omedelbart. D- och Fö-kort för stammotorfordon gallras då korten ersatts av nya eller fordonen upphört att redovisas vid försvaret. Motorfordonsböcker gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Månadsrapporter (månadsuppgifter) för motorfordon gallras efter 5 år.

217 VI.

Drivmedel.

Enligt tidigare bestämmelser förda uppgifter å förrådsbehållningen av drivmedel och rapporter över drivmedelsförbrukningen ävensom uppgifter om behov av flygmotorbränslen och oljor gallras omedelbart. Drivmedelsrapporter, emballagerapporter och i samband med utlämning av drivmedel använda handlingar gallras efter 5 år. VII.

Läkemedel.

Läkemedelskort gallras efter 5 år.

Handlingar rörande verkstadsdrift. A. Tygverkstäder lydande under förbandschef tillhörande ävensom kustartilleriförsvarens verkstäder.

armén

Beställningar förvarade vid vederbörlig verkstad gallras efter 5 år. Övriga vid förbandet kvarvarande exemplar av beställningarna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Arbetsorder, arbetssedlar, arbetskort, materialsedlar och övriga till grund för kalkyleringen liggande handlingar gallras efter 5 år. Omkostnadssammandrag, till verknings journaler, specifikationer till avlönings- och påläggsjournal, omkostnadstabeller och kontrollbokföring gallras efter 5 år. Frånvarorapporter och tidstämplingskort gallras efter 5 år. Frånvarostatistik gallras efter 5 år. Reparationssedlar och besiktningsprotokoll vid avdelning för vapenreparationer gallras efter 1 år. B. Flygverkstäder

vid flygflottiljer

(motsvarande).

Beställningar, materiallistor, materialutlämningssedlar, materialåterlämningssedlar och anskaffningsanmodanden gallras efter 5 år. Dock skola hos beställare förvarade exemplar av beställningar gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Arbetsorder, registerblad över arbetsordernummer och beställningar för redan utfärdade arbetsorder gallras efter 5 år. Arbetskort och reseersättningskort gallras efter 5 år. Kalkylkort gallras efter 5 år. Tidkort gallras efter 5 år. Frånvarostatistik gallras efter 5 år.

218 C. a)

Intendenturverkstäder.

Armén

och

marinen.

Beställningar, reversal och arbetssedlar ävensom arbetsorder, timkort och ackordskort gallras efter 5 år. Arbetsböcker innehållande uppgifter, som ligga till grund för avlöningsuträkningen, gallras efter 5 år. Liggare över arbetsorder gallras efter 1 år. Liggare över ändringar av gradbeteckningar och liggare över måttbeställningar gallras efter 1 år. Löneuppgifter för skomakeri- och skrädderireparationsverkstäder gallras efter 1 år. b)

Flygvapnet.

Verkstadsböcker och dagsverkslistor gallras efter 1 år. Journaler för redovisning av material gallras efter 5 år. Beställningar och reversal gallras efter 5 år. D.

Tvättinrättningar.

T v ä t t n o t o r gallras efter 1 år. Tvättjournaler (tvättliggare) gallras efter 5 år.

Handlingar rörande förplägnadstjänst. A.

Proviantredovisningshandlingar. Armén.

Enligt tidigare bestämmelser förda proviantredogörelser (ärsredogörelser), proviantuppbördsjournaler, proviantutlämningsjournaler och kontrollböcker gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser förda årssammandrag, magasinsliggare och proviantbeställningsjournaler (proviantrekvisitionsjournaler) gallras efter 5 år. Proviantlagerkort, månadssammandrag, verifikationer till proviantredovisningen och skafferibesked gallras efter 5 år. Portionsbesked, portionssammandrag, portionsjournaler och för anslagsberäkningen upprättade uppgifter angående tjänstgöringsförhållanden (tjänstgöringsuppgifter) gallras efter 1 år. Vid redovisningsarbetet använda hjälpkort samt till proviantförråd över-

219 lämnade exemplar av proviantdaglista gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Förplägnadsböcker och livsmedelsliggare med tillhörande verifikationer gallras efter 5 år. Marinen. Lagerkort, förrådsredogörelser, verifikationer avseende proviantförråden och nummerliggare över verifikationer gallras efter 5 år. Proviantliggare med verifikationer, skafferibehållningsliggare s a m t portionsbesked-månadssammandrag gallras efter 5 år. Portionsbeställningar gallras efter 1 år. Uppgifter angående portioners fördelning på olika utspisningsställen gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. I de fall där proviantredovisning sker med proviantdaglistor och proviantlagerkort gallras redovisningshandlingar enligt vad ovan föreskrivits för armén. Flygvapnet. Årssammandrag, livsmedelsliggare och proviantbeställningsjournaler (proviantrekvisitionsjournaler) gallras efter 5 år. Kontrollböcker gallras efter 1 år. I övrigt gäller för gallringen vad ovan föreskrivits för armén. B.

Furageredovisningshandlingar.

Enligt tidigare bestämmelser förda furageredogörelser (ärsredogörelser), furageuppbördsjournaler, furageutdelningsjournaler, kontrollböcker och rationsbesked gallras omedelbart. Magasinsliggare, lagerkort, årssammandrag, månadssammandrag och furagebeställningsjournaler gallras efter 5 år. Verifikationer och foderkammarredovisningshandlingar gallras efter 5 år. Dock gallras koncept till foderkammarredovisningshandlingar efter 1 år. Rationsjournaler och bilagor till rationsjournaler gallras efter 1 år. C. Handlingar

rörande

redovisning

av

matavfall.

Liggare (journaler) över matavfall gallras efter 5 år. D. Diverse

handlingar.

Uträkningar av proviant- och furageanslagen, portionsöversikter, rationsöversikter, uträkningar av lagringsvinster och lagringsförluster å proviant och furage, uträkningar av medelkostnaden för portioner och rationer vid övningar utom förläggningsorten, uppgifter rörande uppkommet mat-

avfall, redovisningar för antalet tjänstgöringsmånader för köks- och servispersonal samt vid marinen upprättade driftskostnadsberäkningar med bilagor (bland annat portionslistor) gallras efter 3 år. Liggare över leveranser (varuböcker) gallras efter 5 år. Register och förteckningar över måltidskort och skaffningskort gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Register över portionstagare, som erlägga kontant ersättning för portion, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Beställningar av dietportioner jämte tillhörande sjukbetyg gallras efter 1 år. Pris- och försäljningsnoteringar, prislistor m. m. gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Matsedlar gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

Licenshandlingar, deklarationer och redovisningshandlingar för ransonerade varor, m. m. Licenshandlingar, deklarationer och redovisningshandlingar avseende tillgång, tilldelning och förbrukning av ransonerade varor gallras efter 1 år. Kvittenslistor avseende utlämnade militära inköpskort gallras efter 1 år. Kontrollhandlingar rörande inlämnade person- och ransoneringskort gallras 1 år efter kortens återlämnande.

Sjukredovisningshandlingar. Enligt tidigare bestämmelser upprättade kvartalssjukförslag, kvartalssjukbesked och årliga sjukförslag gallras omedelbart. Sjukkort trupp för värnpliktiga gallras efter avslutad tjänstgöringsomgång. Sjukkort trupp för fast anställda gallras sedan de fullskrivits och ersatts med nya eller vid vederbörandes avsked. Behandlingskort gallras sedan behandlingen avslutats. Journaler för anteckningar över de undersökningar, som företagas vid patienternas första besök vid tandpoliklinik, samt dagböcker över patienternas besök vid tandpoliklinik gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Läkarintyg upprättade jämlikt inskrivningsförordningen § 126 och § 160 gallras efter 5 år. Dock gallras inskrivningschefens exemplar först sedan vederbörande upphört att vara värnpliktig. Erkännanden vid ansökning om hemförlovning gallras efter 10 år.

221 Förteckningar med uppgifter angående genomgångna undersökningar och ympningar (blodgruppsbestämning, skärmbild röntgen, S.R., smittkoppsympning, tyfus- och paratyfusympning, Mantoux och BCG-ympning) samt journaler och protokoll över läkarbesiktningar och ympningar gallras efter 1 år. Förteckningar över personal, som anmält sig till sjukvisitation eller besök vid tandpoliklinik, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Skärmbildskort gallras efter 1 år. Handlingar i riksförsäkringsmål gallras efter 3 år. Registerkort över handlingar i riksförsäkringsmål gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Sjukdomsbesked gallras efter 5 år. Dagsjukbesked och sammandrag för årssjukbesked (sammandrag av dagsjukbesked) gallras efter 1 år. Årsssjukbesked gallras efter 3 år. Till kasernkompani lämnade tablåer och uppgifter på antalet sjukskrivna gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Diagram och andra uppgifter om sjukanmälnings- och sjukskrivningsfrekvens gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Periodiska uppgifter och rapporter rörande sjukvårdstjänsten gallras efter 1 år. Dock skola koncept till årsberättelser med bilagor undantagas från gallring.

Hästredovisningshandlingar, hundredovisningshandlingar och veterinärhandlingar. Enligt tidigare bestämmelser upprättade ärsredogörelser över antalet kronan tillhöriga hästar, tjänste- och sjukkort för hästar samt förteckningar å hästar, vilka kunna ifrågakomma för uttagning, gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser insända mönstringsbesked för hästar och hästfordon samt uppgifter för hästägareförteckning gallras omedelbart. Under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 upprättade kont r a k t angående utackordering av beredskapshästar, hästinmönstringsrullor och förteckningar över inkallade hästar gallras omedelbart. Hästkort, adresskort för hästar, hästnummerkort, hästuttagningskort, kundkort, hundtjänstgöringskort, hundnummerkort, adresskort för hundar, delgivningskort samt brevkort med svar på förfrågan angående hund gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Ackordhästjournaler gallras 5 år efter vederbörlig hästs avgång ur ackordhästbeståndet. Lagerkort, månadssammandrag och verifikationer gallras efter 5 år.

222 Kontrakt om utackordering av hästar och hundar gallras 1 år efter kontraktstidens utgång. Försäkringsbrev och försäkringsintyg för utackorderade hästar gallras 1 år sedan försäkringen upphört att gälla. Bevis om erlagd försäkringspremie gallras då nytt försäkringsbevis inkommit eller försäkringen upphört att gälla. Kvitton och reversal vid tillfälligt överlämnande av häst eller hund gallras sedan hästen eller hunden återlämnats eller då nytt kvitto eller reversal upprättats. Besiktningsprotokoll vid tillfälligt överlämnande av häst eller hund gallras sedan hästen eller hunden återlämnats. Kontrakt om lejning av hästar gallras 1 år sedan hästarna återlämnats. Protokoll vid besiktning av lejd häst gallras efter 5 år. Utdrag ur hundskatteregister gallras efter 1 år. Kontrakt om reservhundar gallras 1 år efter kontraktstidens utgång. Hundbesiktningsprotokoll och hundbesiktningsintyg (hundbesiktningsbevis) upprättade vid besiktning av in- och utmönstrade hundar gallras 1 år efter hundens avgång från försvaret. Hästsjukböcker, hästsjukrullor, hästsjukjournaler, hundsjukböcker och hundsjukjournaler gallras efter 5 år. Skoningsrullor gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Hästsjukbesked och hundsjukbesked gajlras efter 1 år. Diagnossedlar för hästar och hundar gallras efter 1 år. Periodiska uppgifter och rapporter rörande häst- och hundsjukvården gallras efter 1 år. Dock skola koncept till årsberättelser med bilagor undantagas från gallring. Protokoll över kassation av hästar gallras efter 1 år. Veterinärintyg gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

Handlingar rörande fastighetsförvaltning. Andra än av central myndighet föreskrivna fastighetsregister och byggnadsregister ävensom förteckningar över lokaler och utrymmen gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Månadsräkenskaper, arbetsrapporter och byggnadsredogörelser inom armén och flygvapnet, ävensom arbetsrapporter, månadsrapporter och byggnadsredogörelser inom kustartilleriet gallras efter 5 år. Barackredovisningshandlingar gallras efter 5 år. Protokoll, reversal, kvitton och motsvarande handlingar upprättade vid överlämnande av lokaler gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Uppgifter å medelsbehov och förslag till stater gallras efter 3 år.

223 Deklarationer för taxering gallras efter 3 år. Hyreskontrakt gallras 5 år sedan kontrakten upphört att gälla. Avskrifter av och utdrag ur kontrakt gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Registerkort över markavtal gallras då avtalen upphört att gälla. Kostnadsfördelningar, lagerliggare, virkes- och försäljningsjournaler, utlämningssedlar, mätningslistor, kopior av avlöningslistor och kontrollböcker (sammandrag) över avverkning gallras efter 5 år. Avverkningsrapporter gallras efter 1 år. Register över tjänstebostäder gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.. Uppgifter om omflyttningar i tjänstebostäder gallras efter 1 år. Besiktningsinstrument upprättade med anledning av ianspråktagande av byggnad, lokal, utrymme m. m. gallras 10 år sedan vederbörlig byggnad e t c återlämnats. Äganderättsbevis, gravationsbevis, taxeringsbevis och liknande handlingar gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Protokollsböcker för högtrycksångpannor gallras då ångpannorna kasserats. Provningsbevis över varmvattensberedare och andra kärl under tryck gallras då beredarna (kärlen) kasserats. Kapacitetsdiagram för pumpar gallras då pumparna kasserats. Intyg över besiktning och provning av varmvattenpannor och lågtrycksångpannor gallras då nya intyg utfärdats. Liggare, listor m. m. med temperaturuppgifter för centraluppvärmda lokaler gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Driftsrapporter, sammandrag av driftsrapporter och sammanställningar å förbrukat bränsle gallras efter 3 år. Bokredovisningshandlingar. Bokredovisningar, ärsredogörelser, förrådsböcker, förrådskort och verifikationer gallras efter 5 år. Räkenskaper. Upphörda

serier.

Enligt tidigare bestämmelser vid armén och flygvapnet förda årsräkenskaper, månadsräkenskaper, titelböcker, kassadagsrapporter och kassarapporter med bilagor samt kassakontrollböcker gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser vid armén och flygvapnet förda dagböcker gallras efter 5 år.

224 Verifikationer tillhörande räkenskaperna för enskilda lägerkassor vid armén och flygvapnet gallras efter 10 år. Ärsredogörelser till arméns pensionskassa och ärsredogörelser till arméns nya änke- och pupillkassa gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser vid marinen förda journaler för inkomster och utgifter, kassarapporter med bilagor, kassabesked och kassakontrollböcker gallras omedelbart. Enligt tidigare bestämmelser vid marinen förda avräkningslistor för kassaavdelnings postgirokonto och titelböcker gallras efter 5 år. Enligt tidigare bestämmelser vid kustartilleriförsvar förda dagböcker gallras efter 5 år. Fortgående

serier.

Inbetalningslistor, utbetalningslistor, omföringslistor och journaler gallras efter 5 år. Kvittens journaler för kontanta inbetalningar gallras efter 5 år. Kontoutdrag från postgirokontoret, postgirotalonger och anteckningar om in- och utbetalningar på tjänstepostgirokonto gallras efter 1 år. Liggare över utestående fordringar gallras då de avslutats och sista fordran likviderats eller anteckning därom överförts till ny liggare. Förteckningar över utbetalningar medelst giro- och utbetalningskort (postgiroförteckningar) gallras efter 5 år. Värdepostböcker över ankomna postanvisningar m. m. gallras efter 5 år. Attestliggare gallras efter 5 år. Förskottsböcker gallras 5 år sedan samtliga införda förskott blivit slutredovisade. Förskottsförteckningar gallras efter 5 år. Förskottsredovisningshandlingar hos mottagare av förskott gallras eftc 1 år. Förskottskontrollistor (vid flygdivisioner t. o. m. den 30 juni 1947 kassakontrollböcker) gallras efter 1 år. Liggare över deponerade medel gallras efter 5 år. Titelkort gallras efter 1 år. Anvisningssedlar gallras 1 år sedan medlen förbrukats. Dispositionsbokföringskort, dispositionsbokföringsjournaler och dispositionsblad gallras efter 5 år. Anslagsavräkningar gallras efter 5 år. Protokoll vid inventering av kassa gallras efter 1 år. Kopior av vid förband utställda räkningar gallras 5 år sedan räkningarna likviderats. Dock gallras kopior av bevakares räkningar efter 1 år.

225 Räkningsliggare gallras 5 år sedan sista posten betalts eller överförts till ny liggare. Verifikationer och därtill hörande handlingar (anordningsbeslut, omförimgsbeslut, verifikationssammandrag och förskottsredovisningar) gallras efter 5 år. Specifikationer på samtals- och telegramavgifter tillhörande telefon- och telegramräkningar gallras efter 5 år. F ä r d b e v i s för värnpliktigas inryckningsresor samt i samband med kontrolllen därav upprättade förteckningar gallras efter 5 år. F o r lägerkassor upprättade avräkningskonton, titelboksblad, protokoll vid kassainventering, protokoll över bankuttag och översikter gallras efter 5 åir. Verifikationer till räkenskaper för marinens manskapskassor gallras efter 10 air. Siervisliggare, varuböcker, inköpsjournaler, försäljningsjournaler, utvägnintgsjournaler, journaler för utlämning av bröd, försändelsesedlar, förteckn i n g a r över lämnade rabatter, förteckningar över prissänkningar och avskrivningar, konsumtionsberäkningar och värderingsinstrument avseende till lägerkassor och manskapskassor anslutna rörelser och filmverksamhet galliras efter 1 år. Ttillverkningskalkyler, bakningsjournaler, inventarieförteckningar och dagjskassalistor avseende till lägerkassor och manskapskassor anslutna rörelser och filmverksamhet gallras efter 5 år. Verifikationer till räkenskaper avseende till lägerkassor och manskapsk a s s a r anslutna rörelser och filmverksamhet gallras efter 10 år. Verifikationer till räkenskaper för kompanikassor gallras efter 10 år.

Avlöningshandlingar m. m. Upphörda

serier.

Fcöre år 1939 upprättade avlöningslistor gallras omedelbart. Emligt tidigare bestämmelser upprättade inkomstsammandrag (lönesammamdrag) för taxering, taxeringsrullor, taxeringskort, taxeringsuppgifter och avlöningsrullor gallras omedelbart. Emligt tidigare bestämmelser förda sparbanksmedelsrullor och liggare öven* sparbanksmedel ävensom avräkningskort med stammanskap vid flott a n gallras omedelbart. Emligt tidigare bestämmelser upprättade meddelanden till postgirokontoret angående insättningar av sparbanksmedel för fast anställda gallras omedelbart. 15

226 Under den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 upprättade månadslöneberäkningar, avlöningsuträkningar, månadslönelistor för värnpliktiga och terminslönelistor ävensom uppgifter från kompanier (motsvarande) å utbetalade terminslöner gallras omedelbart. Terminslöneböcker från tiden för den förstärkta försvarsberedskapen 1939—1945 gallras omedelbart. Fortgående

serier.

Löneklassplaceringskort gallras 10 år sedan vederbörande avlöningstagare upphört att avlönas vid kassan. Statistikkort och statistikblad för arbetares avlöning gallras efter 10 år. Liggare över avlöningsnummer gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Tjänstgöringsuppgifter (namn- och tjänstgöringsuppgifter) gallras efter 5 år (vid andra expeditioner än kassaavdelning efter 1 år). Tidkort, arbetssedlar, arbetskort och arbetsrapporter gallras efter 5 år. Tillkomst- och avgångsrapporter gallras efter 1 år. Vid omregistrering av fast anställd personal upprättade rapportkort gallras efter 1 år. Uppgifter från reservpersonal angående civilstånd, mantalsskrivningsort m. m. gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Uppgifter om avlöningsutbetalning gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Pensionsuppgifter gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Förteckningar över skatteanvisningar gallras efter 10 år. Löneavdragslistor, löneavdrags- och utbetalningslistor samt löneavdragsböcker gallras efter 5 år. Anteckningar till grund för utskrivandet av löneavdragslistor gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Bemyndiganden (motsvarande) för löneavdrag avseende statens intressekontor, postsparbank eller annan sparbank gallras efter 5 år. Registerkort över löntagare, för vilka militärinsättningar verkställas, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Införselbeslut, liggare över införselbeslut, löneavdragslistor för inföirsel, kvitton på inbetalda införselmedel och införselräkenskaper gallras efter 5 år. Taxeringskort gallras efter 1 år. Uppgifter till taxeringsmyndighet gallras efter 1 år. Uppgifter om mantalsskrivningsadress gallras efter 1 år. Kvittenslistor för penningbidrag till värnpliktiga gallras efter 5 år. Utbetalningslistor och kvittenslistor för utbetalning av förmåner (t. ex. sjötillägg, mässpenningar, ekiperingsbidrag, ansvarsarvode, flygtillägg, me-

227 kannikertillägg, gottgörelse för tjänstehäst, tjänstgörings- och flygtraktame*nten, kommenderingsersättningar, premier) ävensom till grund för dem hgggande uppgifter gallras efter 5 år. l i n t y g angående innehav av föreskriven beklädnad gallras efter 1 år. W i d örlogsstationer förda mottagningskort och lönekort gallras efter avs-slutad tjänstgöringsomgång.

Signalstationshandlingar m. m. KKonceptböcker över radiomeddelanden gallras då de ej längre erfordras iör r tjänsten. SSignaljournaler, förteckningar över avgående signalmeddelanden och signalddianer gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. PPassagejournaler innehållande uppgifter om trafiken gallras efter 1 år. W i d signalstationerna förvarade exemplar av signalmeddelanden, talonger och b. kontrollutskrifter tillhörande signalmeddelanden samt kvitton å avsannda och mottagna signalmeddelanden (signalkvittenser) gallras då de ej lanngre erfordras för tjänsten. SStationssignaltabeller och frekvenstabeller gallras då de ej längre erfordras s för tjänsten.

Handlingar rörande väderlekstjänst. »Meteorologiska månadsjournaler, journaler över extra observationstjänst och a protokoll over höjdvindmätningar gallras då de ej längre erfordras för tjännsten. Warningsmeddelanden (försämringsmeddelanden och förbättringsmeddelandden) gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. HJuvudobservationer, timobservationer och övriga observationer gallras da ( de ej längre erfordras för tjänsten. K o n c e p t till flygväderrapporter gallras då de ej längre erfordras för tjännsten, dock ej förrän efter 1 månad. Innkomna flygväderrapporter ävensom väderleksbesked (QAM-meddelandden) inkomna från militära väderlekscentralen gallras då de ej längre erlonrdras för tjänsten. Innkomna väderleksmeddelanden gallras då de ej längre erfordras för tjännsten. P r o g n o s e r och specialprognoser ävensom landningsprognoser för egna tlyglgtalt gallras då de ej längre erfordras för tjänsten, dock ej förrän efter 1 mnånad.

228 Meteorologiska radiorapporter gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Isberättelser gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Synoptiska kartor gallras efter 1 år. Aerologiska översiktskartor, höjdvindkartor, snökartor och iskartor gallras efter 1 år. Aerogram över temperaturförhållanden gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Uppgifter om flygningar och flygjournaler. Av flygdivisioner månadsvis insända uppgifter om flygningar gallras efter 1 år. Av trafikledare förda flygjournaler gallras efter 1 år. Koncept och inkomna handlingar. Vid inskrivningsexpeditionerna (före omorganisationen 1942) och landstormsområdesexpeditionerna gallras samtliga koncept och inkomna handlingar omedelbart. Vid bataljonsexpeditioner och kompaniexpeditioner (motsvarande) tillhörande förband inom armén och kustartilleriet ävensom vid flygdivisioners expeditioner gallras samtliga koncept och inkomna, handlingar för tiden från och med den 1 januari 1946 efter 3 år. För tiden före den 1 januari 1946 gallras vid dessa expeditioner nedan under A och B upptagna koncept och inkomna handlingar omedelbart. Vid övriga expeditioner gallras efter 3 år A av såväl koncept som inkomna handlingar a) tjänstemeddelanden, som endast innehålla framställning att översända uppgifter, yttranden och handlingar eller endast utgöra meddelanden, att uppgifter, yttranden och handlingar översändas (översänts), b) iakttagelser och anmärkningar avseende förrådskontroll samt förklaringar i anledning därav, c) skriftväxling om tjänstebostäder och baracker, d) skriftväxling med bil-, båt-, häst- och hundägare samt fodervärdar, e) tjänstemeddelanden om tillstånd att vistas (bo) utom kasernområde eller förläggningsort samt f) tjänstemeddelanden om utbekommande av bidrag, förskott, premier, pensioner och postsparbanksmedel ävensom skriftväxling om skatteanstånd och skriftväxling i familjebidragsärenden.

229 B av inkomna handlingar dessutom a) inkomna föreskrifter, anvisningar, orienteringar, utrustningsbestämmelser och liknande tjänstemeddelanden, som avse tjänsten under visst år, viss övning, viss kurs eller dylikt eller som eljest endast äro av tillfällig betydelse för tjänsten vid förbandet, b) inkomna tjänstemeddelanden, som endast äro av tillfällig betydelse för tjänsten vid förbandet och som avse kurser, övningar, inspektioner, resor, besök, sammanträden och liknande tjänsteförrättningar, c) inkomna tjänstemeddelanden om befordran, förordnande, konstituering, placering, kommendering, tjänstgöring, avsked, löneklassplacering och nådevedermälen, d) inkomna tjänstemeddelanden, som endast äro av tillfällig betydelse för tjänsten vid förbandet och som avse tilldelning, leverans, lån, besiktning, översyn, reparation och kassation av materiel, böcker och andra förnödenheter, e) inkomna tjänstemeddelanden om tillfällig förläggning och tillfällig utspisning, f) inkomna tjänstemeddelanden om tillfälligt disponerande av kronans mark, byggnader, lokaler och anläggningar, g) jämlikt bestämmelser i tjänstereglemente för krigsmakten inkomna anmälningar om personliga förhållanden såsom giftermål, barns födelse och ändring av namn, ävensom h) samtliga från andra expeditioner m. m. inom förbandet inkomna tjänstemeddelanden. Vid samtliga expeditioner gallras signalmeddelanden efter 3 år. Därest tjänstemeddelande, för vilket föreskrivits gallringsfrist av 3 år, bedömes kunna gallras dessförinnan, må chef för vederbörlig expedition besluta om tidigare gallring. Därest tjänstemeddelande, för vilket föreskri ves gallringsfrist av 3 år, i undantagsfall skulle erfordras för tjänsten under tid därefter, må chef för vederbörlig expedition bestämma, att det icke skall gallras.

Extra exemplar, överexemplar, avskrifter m. m. Extra exemplar av protokoll, koncept och andra vid förband upprättade handlingar gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Överexemplar, avskrifter och utdrag av inkomna tjänstemeddelanden gallras då de ej längre erfordras för tjänsten.

230 Exemplar av skrivelser, översända för orientering eller liknande ändamål till annan än skrivelsernas adressat, gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Avskrifter av och utdrag ur rullor, liggare o. s. v. gallras då de ej hngre erfordras för tjänsten. Ritningar, kartor m. ni. Original. 1. B y g g n a d e r

och

b e f ä s t n i n g a r.

Arbetsritningar, vilkas alla detaljer framgå av relationsritningar, ävensom arbetsritningar över detaljer av standardutförande gallras då relationsritningar upprättats och godkänts. 2.

Materiel.

Konstruktionsritningar avseende materieldetaljer gallras då de ej li-ngre erfordras för tjänsten. 3.

Signalförbindelser.

Utskarvningsplaner, inkopplingsplaner och förteckningsplaner över abonnenter gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Kopior. Kopior av ritningar och kartor gallras då de ej längre erfordras för tjänsten. Dock skall vid varje förband bevaras ett exemplar av kopior upprättade av annan än militär myndighet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid.

Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Försvarsdepartementet Allmänna synpunkter

3 O

Detaljmotivering för gallring av expeditions- och arkivhandlingar Avgångsregister, diarier och vissa liggare för registrering av tjänstemeddelanden, m. m OQ Adresslistor, kommendörrullor, tjänstledighetsrullor m. m 23 Anmälningslistor (anmälningsliggare) och liggare över utlänningars besök 0f, Föredragningslistor m. m 27 Dagbesked, styrkeuppgifter och liknande handlingar 27 Krigsdagböeker 29 Handlingar rörande identitetskort m. m 30 Militärbiljettbeställningar m. m 32 Seriemeddelanden o9 Personalredovisningshandlingar m. m 44 Handlingar rörande inskrivning 64( Anställningshandlingar 69 Rättsvårdshandlingar 6o Handlingar rörande utbildning och undervisning 77 Handlingar rörande mobilisering och krigsplanläggning 82 Handlingar rörande inre tjänst 32 Handlingar rörande transporter och handräckning 84 Beställningar av materiel, förnödenheter, böcker m. m 85 Inköpshandlingar, försäljningshandlingar och entreprenadhandlingar .. 85 Protokoll vid inventering av materiel, förnödenheter m. m 88 Länehandlingar cg Försändningshandlingar gg Handlingar rörande materiel, ammunition, bränsle, belysnings- och renhållningsmedel, drivmedel m. m 89 Armén s. 89, marinen s. 100, flygvapnet s. 110. Handlingar rörande verkstadsdrift 120 Handlingar rörande förplägnadstjänst 126 Licenshandlingar, deklarationer och redovisningshandlingar för ransonerade varor, m. m 135 Sjukredovisningshandlingar 135 Hästredovisningshandlingar, hundredovisningshandlingar och veterinärhandlingar 142

Sid.

Handlingar rörande fastighetsförvaltning 148 i55 Bokredovisningshandlingar l5 Räkenskaper ° Avlöningshandlingar m. m 1°° Signalstationshandlingar m. m 174 Handlingar rörande väderlekstjänst 176 Flygjournaler, uppgifter om flygningar och journaler över sjuktrais-portflygningar 1^9 Koncept och inkomna handlingar 179 Extra exemplar, överexemplar, avskrifter m. m 184 Ritningar, kartor m. m 184 Av kommitténs förslag betingade ändringar i vissa av Kungl. Maj:t utfcr-:dade bestämmelser 187 Bilaga. Utkast till kungörelse angående gallring av expeditions- och ark v- handlingar hos vissa av försvarets myndigheter 189

Statens offentliga utredningar 1949 Systematisk

forteckning

(Siffnrna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbrulk.

Allmän a g s l f t n l n g . R ä t t s s k i p n i n g . Fångvård. Utredning mtd f.rslag om lösdrivarlagens upphävande m. m. [4] Kriminalvård i rihet. Fångvårdsstyrelsens utredning ang. skyddsarbe ets jrganisation m. m. [6] Betänkande mg. förbättrad insyn i enskilda företags ekonomiska förhillarien. [8] Betänkande ued förslag till lag om registrerade föreningar m. m. [17] 1945 års skotshäbärgesutrednings betänkande. 2. Utredning med forslat til lagstiftning rörande tillfälliga bostäder vid skogs- och flotnings- m. fl. arbeten. [19]

Statsftrfatning.

Industri.

Handel och sjöfart. Kvalitetsforskning och konsumentupplysning. [18]

Allmän statsförvaltning.

Kommunalförvaltning. Kommunikationsväsen. Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid statentens järnvägar. [5] Bilagor. Produktions- och kostniadsstruktuktu1944 års allrnänn skattekommitté. 3. Betänkande ang. beren vid statens järnvägar. [14] skattning tv ralisationsvinster, m. m. samt ackumulerade Svensk hamnbyggnadspolitik. [21] inkomster. [9] Statens »ch kommunernas flnansväsen.

Bank-, kredit- och penningväsen.. 1945 års bankkommitté. Betänkande med förslag om inräbrättande av en statlig affärsbank. [13]

Polltl.

Nttioialekonoml och socialpolitik. Betänkande ned förslag till indexreglering av folkpensionerna. [7] Utredning lörarie folkpensionärernas bostadsförhållanden och bostacskoinader. [12] P. M. med synjunkter på det svenska langtidsprogrammet. I anslutniig t i OEEC :s interimsrapport. [15]

FOrsäkrlngsväsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling 1 övrigt. Dissenterlagskommittén. Betänkande med förslag till reli religionsfrihetslag m. m. [20]

Hälso- och sjukvård. Betänkande om innesslövården. [11]

Allmänt n ä r i n g s v ä s e n . Elkraftutredninpns redogörelse nr 2: 17. Redogörelse för detaljdistribtttörcna samt deras råkraftkostnader och priser vid distributia av elektrisk kraft. Värmlands län. [10]

Försvarsväsen. Promemoria över preliminär utredning rörande befälsrekrytayteringen inom försvaret. [16] Betänkande rörande gallring av handlingar hos vassa av foi forsvarets myndigheter. [22]

Fast tgeidom. Jordbruk med binäringar. Norrlandsko.-nm;téns principbetänkande. Första delen. Norrländska u-vecJingslinjer. [1] Andra delen. Särskilda utredningar. [2] Tredje delen. Utlåtanden och förslag i vissa frågor. [3]

Utrikes ärenden, internationell rätt.

Stockholm 1949 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B. 491189