Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft.

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

A STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1950: 1 KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

ELKRAFTUTREDNINGENS REDOGÖRELSE NR 2:18

REDOGÖRELSE FÖR

DETALJDISTRIBUTÖRERNA SAMT DERAS RÅKRAFTKOSTNADER OCH PRISER VID DISTRIBUTION AV ELEKTRISK KRAFT Örebro

län

S T O C K H O L M 19 5 0

Statens offentliga utredningar 1950 Kronologisk

förteckning

1. Elkraftutredningens redogörelse nr 2:18. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Örebro län. Beckman, ii s. K.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, ar tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. - joraoruitsdepartementet.

STATENS

OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1950: 1

K O M M U N I K A TIO N S D E P A R T E M E N T E T

ELKRAFTUTREDNINGENS REDOGÖRELSE NR 2:18

REDOGÖRELSE FÖR

DETALJDISTRIBUTÖRERNA SAMT DERAS RÅKRAFTKOSTNADER OCH PRISER VID DISTRIBUTION AV ELEKTRISK KRAFT Örebro

län

STOCKHOLM 1950 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1787 49]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid.

Inledning

5 Detaljdistributörerna

6 Distributionsföretagens

kraftanskaffning

Självförsörjande och råkraftinköpande företag

7 Råkraftleverantörcr

7 Undersökningsmaterialets omfattning

8 Råkrafttariffer

8 Medelpris för råkraft

9 Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft

13 Kedjehandel med råkraft

14 Distributionsföretagens

kraftavsättning

Undersökningsmaterialets omfattning

19 Distributionsföretagens storlek

19 Tariffer

21 Specifik energiförbrukning

23 Medelpriser

26 Topprisföretag

30 Engångsavgifter

33 Bilaga 1.

Uppgifter angående distributionsföretagen i Örebro län

FÖRKLARINGAR TILL VISSA FÖRKORTNINGAR OCH BETECKNINGAR F = ha = hk = kV = kW = kWh= m0 = m1 = m8 = Förkortningar

förbrukningsenhet hektar hästkraft kilovolt ( = 1 000 volt) kilowatt kilowattimme medelpris vid inköp av råkraft verkligt medelpris vid detaljdistribution beräknat medelpris vid detaljdistribution beträffande

företagens

(jämförelsepris)

namn:

— Andelselektricitetsfö rening Aelf Aelverk = Andelselektricitetsverk Aenf = Andelsenergiförening Af = Andelsförening Bf = Belysningsförening El.AB = Elektriska Aktiebolag El.Af = Elektriska Andelsförening — Elektriska Belysningsförening El.Bf El.Df = Elektriska Distributionsförening El.Enf = Elektriska Energiförening El.F = Elektriska Förening Elf = Elektricitetsförening Elverk = Elektricitetsverk Enf = Energiförening KrAB =. Kraftaktiebolag (Kraft Aktiebolag) Krf = Kraftförening Krst = Kraftstation Krv = Kraftverk Tilläggen »u. p. a.» och »m. b. p. a.» i föreningsnamn ha i förekommande fall uteslutits.

5 Inledning För att möjliggöra ett bedömande av priserna på elektrisk kraft i olika orter har elkraftutredningen undersökt vissa förhållanden inom detaljdistributionen av elektrisk kraft i landet. Föreliggande redogörelse angående Örebro län grundar sig på uppgifter, som lämnats av distributionsföretagen i länet och som med några få undantag genomgående avse förhållandena år 19M. Undersökningen omfattar ej kostnaderna för kraftverkens produktion av elektrisk kraft, utan tar endast sikte på distributionsföretagens inköps- och försäljningspriser. För det insamlade undersökningsmaterialets omfattning och de allmänna principerna vid dess bearbetande har närmare redogjorts i den inledande översikt, som framlagts såsom elkraftutredningens redogörelse nr 1 (Statens offentliga utredningar 1947:3). Åtskilliga frågor av grundläggande betydelse för bedömande av de i de särskilda länsredogörelserna intagna uppgifterna behandlas i den inledande översikten. Däri gives en kort översikt över kraftförsörjningen i Sverige med en del exempel på förhållanden inom produktionen och distributionen, som öva inflytande på priset för elektrisk kraft. Vidare redogöres för tariffernas uppbyggnad, benämning och klassificering, detaljdistributörernas organisationsformer, metoden för undersökning av kedjehandel, engångsavgifternas betydelse m. m. I den inledande översikten beskrives också huru beräkning verkställts av de olika distributionsföretagens medelpriser såväl vid inköp av råkraft (m0) som vid försäljning i detaljdistribution dels under verkligen rådande avsättningsförhållanden {m^, dels under förutsättning av en viss enhetlig eleklriiieringsnivå {nu). Vidare klarläggas där åtskilliga i länsredogörelserna förekommande speciella beteckningar och uttryck. Den inledande översikten förutsattes sålunda tjäna till vägledning vid studiet av redogörelserna för de särskilda länen. En utförlig redogörelse för tariff inventeringen och den statistiska bearbetningen av undersökningsmaterialet utarbetas för varje län och tryckes i en mindre stencilupplaga. I föreliggande länsredogörelse ha i koncentrerad form sammanställts företrädesvis sådana uppgifter, som kunna förväntas ha ett mera allmänt intresse. Den fullständiga, stenciltryckta redogörelsen är avsedd att tillhandahållas myndigheter och andra, som ha behov av mera ingående uppgifter. En sammanfattande översikt rörande distributionsförhållandena inom landet i dess helhet kommer att ingå i elkraftutredn ingens huvudbetänkande.

6 Detalj distributörerna I Örebro län redovisas sammanlagt 179 detaljdistributörer. 1 Förteckning över samtliga distributörers namn och adress finnes i bilaga 1, som ävei innehåller vissa uppgifter om distributionsföretagens inköp och försäljniiu av energi m. m. I förteckningen äro i bokstavsordning medtagna alla företag, som ha sina administrationsorter i Örebro län och uppgifterna avse före tagens hela verksamhet, även om denna delvis skulle sträcka sig utanför länet. Fem företag, som ha distributionsverksamhet inom flera län ha medtagits, ehuru administrationsorten är belägen utanför länet, nämligen Motabi Krv, Motala Ströms KrAB, AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning, Trafik AB Grängesberg-Oxelösund och Statens Järnvägar. I bilaga 1 redovisas dock blott den del av dessa företags verksamhet, som avser distributionen i Örebro län. Förteckningen upptar endast företag, som försälja elektrisk kraft för direkt detaljkonsumtion, dvs. allmänhetens förbrukning för s. k. borgerliga behov, innefattande belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri. Uteslutna äro sålunda bland annat dels företag, som endast leverera råkraft, dvs. vanligen högspänd kraft till en eller flera distributörer, dels företag, som endast leverera industriell kraft. Vidare ha uteslutits sådana detaljdistributörer, som tillgodose lägre antal än tre förbrukare eller som endast tillhandahålla frikraft till anställda. Av de 179 detaljdistributionsföretagen i länet äro 1 statligt, 8 kommunala, 8 aktiebolag (däribland det statsägda Motala Ströms KrAB), 86 ekonomiska föreningar, 41 industrier, 24 enskilda personer och 11 speciella organisationer. För de olika företagsformerna har närmare redogjorts i den inledande översikten, kap. V. Av länets sex städer ha fem, nämligen Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora och Örebro, kommunala elverk. I Karlskoga stad ombesörjes detaljdistributionen delvis av AB Bofors och i Askersund helt av Motala Ströms KrAB. Sistnämnda bolag liksom Lindesbergs Stads Elverk ha redovisat sin landsbygdsdistribution särskilt. Dessa båda företag räknas därför vid redogörelsen för företagens kraftavsättning dels som stads-, dels som landsbygdsföretag och antalet distributionsföretag anges sålunda därvid till 181, nämligen 7 stads- och 174 landsbygdsföretag. Till de sistnämnda räknas de återstående kommunala företagen, som finnas i köpingarna Hallsberg, Kopparberg och Laxå. 1 Häri äro ej inräknade vissa underhållsföreningar och transformatorlag, angivna i bilaga 1 under AB Bofors, Lindesbergs Stads Elverk (landsbygden) och Wedcvågs Bruks AB.

i

Distributionsföretagens

kraftanskaffning

Självförsörjande o c h råkraftinköpande företag Av de 179 detaljdistributörerna i Örebro län äro 36 helt självförsörjande, vilket innebär att vederbörande företag erhåller all kraft från egen kraftkälla. Hit räknas i första hand de storkraftföretag, som bedriva detaljdistribution i större eller mindre omfattning, nämligen Motala Krv, Motala Ströms KrAB, Hellelors Bruks AB, AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning och AB Bofors, oavsett att dessa företag erhålla krafttillskott från stamlinjenätet. En del distributionsföretag producera icke själva någon kraft utan inköpa regelmässigt hela sitt behov från någon råkraftleverantör. Dessa »totalinköpande» företag äro 115 till antalet och hit ha räknats även företag med egen värmekraftkälla, därest denna är avsedd endast för reserv- och toppkraftalstring. Slutligen förekomma sådana företag, som dels själva producera kraft vid egen kraftstation, dels inköpa kraft i större eller mindre omfattning, »delinköpande» företag. 1 Örebro län finnas 28 sådana företag. Råkraftleverantörer Som råkraftleverantörer uppträda icke blott statliga och kommunala företag, aktiebolag och industrier, utan stundom även ekonomiska föreningar och enskilda personer. Råkraftleverantörerna företräda med andra ord samma typer av företag som distributörerna. Flera storkraftföretag äro verksamma inom Örebro län och inemot hälften av de total- eller delinköpande distributionsföretagen erhålla råkraft direkt från något av dessa storkraftföretag, vilka angivas i tabell 41. Av övriga råkraftleverantörer, vilka i regel helt eller delvis själva inköpa kraft från något av storkraftföretagen, märkas särskilt Nora Bergslags El. AB, som levererar till 27 distributörer samt AB Arboga Mekaniska Verkstad och Trafik AB Grängesberg-Oxelösund, som vartdera levererar till 8 distributörer i länet. I bilaga 1, kolumn 2, är för varje distributionsföretag angivet, varifrån företaget hämtar sin råkraft. Av länets 32 råkraftleverantörer äro 22 tillika detaljdistributörer inom länet och återfinnas såsom sådana i kolumn 1. För de leverantörer, som ej bedriva detaljdistribution och som själva inköpa kraft, är i bilagan särskilt anmärkt, huru kraften erhålles. Ur bilagan kan man sålunda härleda ett företags råkraftinköp till den urspunglige råkraftleverantören. 1 KrAB Gullspång-Munkfors Örehro län.

har fr. o. in. år 1949 övertagit Örebro El.AB:s rörelse inom

Undersökningsmaterialets omfattning I den mån ett distributionsföretag erhåller sin råkraft från egen kraftkälla ha några undersökningar om företagets råkraftkostnader ej skett. Den följande redogörelsen angående råkraftanskaffningen avser endast sådana företag, som helt eller delvis inköpa sin råkraft. Utom de självförsörjande distri butionsföretagen äro industrierna undantagna, enär dessa i regel använda den ojämförligt största delen av inköpt råkraft i den egna rörelsen. Detsamma gäller de flesta speciella företagen. Följande undersökning beträffande rå kraftanskaffningen omfattar 113 av länets distributionsföretag, nämligen c kommunala, 6 aktiebolag, 86 ekonomiska föreningar, 10 av enskild persoi. drivna och 3 speciella företag. I bilaga 1, kolumn 3, angives för ifrågavarande företag deras totala inköp av råkraft, uttryckt i tusental k W h (kilowattimmar). I den angivna energimängden ingår all av distributionsföretaget inköpt energi, oavsett om densamma distribueras till allmänhetens förbrukning eller delvis jämväl till industrier eller till någon återförsäljare.

Råkrafttariffer Distributionsföretagen inköpa vanligen kraft med en spänning av 3 000— 40 000 volt vid lämplig transformatorstation på leverantörens högspänningsnät. De tariffer, som tillämpas vid engrosförsäljning av elektrisk kraft, kunna i princip vara uppbyggda på samma sätt som de i detaljdistributionen förekommande. Vid försäljning av högspänd kraft förekommer emellertid som regel, att effektavgift ingår i tariffen, vilket är mindre vanligt beträffande detaljtariffer. För de olika tariffernas typer, sammansättning och benämning har närmare redogjorts i den inledande översikten, kap. III. Varje distributionsföretag inköper i regel all sin råkraft enligt en enda tariff. I 9 fall förekommer, att en eller flera tillsatstariffer tillämpas för kraft, som levereras enligt särskilt tilläggskontrakt eller som är avsedd till speciellt ändamål. De olika typer av huvudtariffer, enligt vilka distributionsföretagen inköpa råkraft, angivas i följande uppställning, vari jämväl upptages antalet inköpande företag samt (inom parentes) den procentuella andel av all ifrågavarande råkraft, som inköpes enligt respektive tariffer: Enkel energitariff Enkel blocktariff Dubbeltariff Effekttariff Effekttariff av blocktyp Effekttariff av utnyttjningstyp Effektgränstariff

:

16 företag ( 0 °/o) 2 » ( 0 °/o) 3 » ( 2 °/o) 4 » ( 2 °/o) 2 » ( 5 %>) 9 » (85 °/o) 12 » ( 3 °/°)

9 Grundavgiftstariff Grundavgiftstariff av polygontyp Grundavgiftstariff av säsongtyp Grundavgiftstariff med effektgräns

29 företag 20 » 1 » 15 »

( 1 °/o) ( 0 °/o) ( 0 °/o) ( 2 °/o)

Efter år 1944 ha i en del fall nya råkrafttariffer införts, till vilka hänsyn ej tagits i föreliggande framställning. Vattenfallsstyrelsen tillämpar sålunda från och med år 1947 nya normaltaxor, vilka medföra lägre råkraftpriser och övriga råkraftleverantörer ha i stor utstäckning infört nya råkrafttariffer, som nära överensstämma med vattenfallsstyrelsens.

Medelpris för råkraft Med ledning av inhämtade uppgifter angående inköpt råkraft och för denna enligt vederbörlig tariff erlagd avgift under år 1944 har medelpriset vid inköp av råkraft, betecknat m0, uträknats för de olika distributionsföretagen. I detta pris ingå förekommande kristillägg på avgifterna i form av index- och kolklausuler. Av de 113 företag, vartill undersökningen av råkraftpriserna hänför sig, ha 9 egen kraftstation och täcka endast delvis sitt behov av kraft genom ininköp från annat håll. Storleksförhållandet mellan den inköpta kraften och den kraft, som produceras i den egna kraftstationen, kan variera mellan mycket vida gränser. Den egna kraftkällan kan vara så otillräcklig, att inköpet avser mycket större kraftbelopp än den egna produktionen. Vare sig inköpet sker för att täcka ett bestående eller ett mer eller mindre tillfälligt behov av kompletteringskraft, kan det egna kraftverkets resurser ha en betydande inverkan på priset för inköpt kraft. Om nämligen det köpande företaget har möjlighet att vid det egna kraftverket magasinera vatten, kan dess inköp helt eller delvis förläggas till sådana tider, då leverantören har god tillgång på kraft till jämförelsevis lågt pris. Saknar däremot det delinköpande företagets kraftverk regleringmöjligheter, kan det förutsättas, att inköpet måste ske under de tider, då efterfrågan på elkraft normalt är störst och att därför inköpspriset blir jämförelsevis högt. Eftersom sålunda de delinköpande företagens medelpriser ej äro helt jämförbara vare sig sinsemellan eller med de totalinköpande företagens även för de fall, då de inköpta energimängderna äro av samma storleksordning, har undersökningen av medelpriset m0 inskränkts till att i första hand omfatta de 104 totalinköpande företag, för vilka råkraftuppgifter föreligga. I tabell 1 äro de totalinköpande distributionsföretagen indelade i grupper efter företagsform med angivande av största och minsta totalt inköpta energimängd samt högsta och lägsta förekommande medelpris inom varje grupp ävensom genomsnittligt inköpt energimängd och medelpris för de olika grupperna.

10 Tabell 1.

Medelpris (mo) vid inköp av råkraft för totalinköpande företag

Detaljdistributörernas företagsform

Antal företaf

Inköpt energi per företag

Medelpris m0

(1 000 kWh)

(öre/kWh) medel

Kommun Aktiebolag Ekonomisk förening Enskild person Speciell

6 5 84 6

Stadsföretag Landsbygdsföretag. Länet

34 671 6144

34 671

34 671 6144 1224 72 114

508 159 2 5 55

S226 5-2 2 230 6-9 61 35o 27 13-0 85 7*2

4 362 15 055 3-7 206 35-o 2 Q

G35 35 o

min.

medel

2-9

8-1 4-3 5-8 7'6 6-i

4-o 2-4 6-2 5-6 2"9 2-4

3-o 4-7

35 I diagram 1 finnes medelpriset m0 för de totalinköpande företagen grafiskt återgivet. Diagrammet är uppritat efter fallande medelpris med företagens inköpta energi avsatt efter den horisontala axeln. Varje företag representeras sålunda av en stapel (rektangel) med basen motsvarande den inköpta energimängden och höjden motsvarande medelpriset. Höjdlinjerna äro i detta och följande diagram utritade endast för vissa större, namngivna företag. Stadsföretagens staplar äro streckade. Av diagrammet framgår, att stadsföretagen ligga samlade mot höger, dvs. ha låga medelpris, ävensom att de av städerna inköpta energimängderna äro stora.

öre/kWh

5 -

milj.kWh

Diagram

1.

Medelpris (m0) för råkraft, avseende totalinköpande (Sladsföretagens staplar äro streckade.)

förelag.

11 Den föregående undersökningen av medelpriset m0 hänför sig till distributörernas inköp. I tabell 2 har samma undersökningsmaterial sammanställts i syfte att erhålla en bild av det medelpris, som råkraftleverantörerna betinga sig vid försäljning av råkraft. Leverantörerna äro sammanförda gruppvis efter företagsform, varvid dock vissa större aktiebolag redovisas särskilt. För varje grupp är angivet antalet totalinköpande distributionsföretag, som äro kunder hos någon leverantör i gruppen, den energimängd, som försäljes till största och minsta kunden och i genomsnitt till varje kund, samt högsta och lägsta tillämpade medelpris ävensom leverantörgruppens genomsnittliga medelpris för all till distributionsföretagen försåld energi. Av all råkraft, som levereras till totalinköpande distributörer, svarar Örebro El.AB för 5 9 % (huvudsakligen till Örebro Stads Elverk), staten för 24 °/o och AB Bofors för 9 °/o (till Karlskoga Stads Elverk). Leveranserna till de 3 totalinköpande stadsföretagen (Örebro, Karlskoga och Kumla) avse relativt stora kraftbelopp, och medelpriserna för försåld råkraft till dessa företag äro låga. I fråga om råkraftleveranserna till totalinköpande landsbygdsföretag uppvisar gruppen »enskild person» lägsta medelpriset (2,6 öre/kWh), beroende på att det dominerande företaget inom denna grupp (Carlslunds Krst), avsätter huvuddelen av sin råkraft för medelpris på 2,4 och 2,5 Öre/kWh. I övrigt ha staten och Örebro El.AB största leveranser och lägsta medelpris (4,i öre/kWh) i genomsnitt per inköpande landsbygdsföretag. Högsta medelpriset (9,9 öre/kWh) uppvisar Motala Ströms KrAB, som tillika har de genomsnittligt minsta leveranserna.

Tabell 2.

Medelpris (m 0 ) vid försäljning av råkraft till totalinköpande företag Antal inköpande företag

Ilåkraftloverantörer

Antal

städer

Företagsform

Staten Kommun

Försåld energi per inköpande företag (1 000 kWh)

landsbygd

i

18 2

Medelpris vi0 per inköpande företag (öre/kWh) ledcl

medel

4 362 6144 51

4 362 2 24

4 362 646 38

37 21-0 6-5

38 62

37 4-4 64

Aktiebolag: 10

Motala Ströms KrAB Örebro El.AB

|

3 26

Övriga Ekonomisk förening Industri

"i

33 Enskild person Länet

21 13-7 68 ö 2-9 34 671 34 671 34 671 5-5 2 442 439 1368 97 18-o 1554 2 40 11-6 7 114 3'3 6 132 6132 6 132 40 31-2 3 260 171 35-o 547 635 3 5 0 34 671

3'8

9-9 2-9 4-4 4-8

5'G 38 6-o 2-4

6-o 3-3 7-4 2-6

7-5 2'9 4-o

12 O

50 Diagram 2. Medelpris (m0) för råkraft, avseende totalinköpande (Företag, som köpa råkraft direkt från Motala Krv och Motala Ströms övriga företag ha streckade ytor.)

m i l j . kWh

företag. KrAB ha

vita,

i diagram 2, uppritat på samma sätt som diagram 1, ha de företag, som erhålla sin råkraft direkt från det statliga Motala Krv och det statsägda Motala Ströms KrAB utmärkts med vita och övriga företag med streckade ytor. De 9 delinköpande företag, för vilka råkraftuppgifter föreligga, utgöras av 7 landsbygds- och 2 stadsföretag. Lindesbergs Stads Elverk inköper kompletteringskraft (l,i milj. kWh) från Arbogaåns Kraftverksförening för ett medelpris av 6,4 öre/kWh och Nora Stads Elverk (0,6 milj. kWh) från Nora Bergslags El.AB för ett medelpris av 2,8 öre/kWh. Landsbygdsföretagen inköpa kompletteringskraft i medeltal 75 000 k W h per företag (max. 141 000, min. 3 000 kWh) för ett medelpris av 1 ;A öre/kWh (max. 30,o, min. 2,5 öre/kWh). En jämförelse mellan samtliga delinköpande och totalinköpande företag utvisar, att de förra inköpa i genomsnitt betydligt mindre energi per företag än de senare (252 000 resp. 635 000 kWh) och att medelpriset m0 är högre för delinköpande än för totalinköpande företag (5,6 resp. 3,5 öre/kWh). Den i bilaga 1, kolumn 3, för samtliga företag redovisade inköpta råkraften, vari ingår även kraft som avsattes för industriändamål m. m., utgör sammanlagt för länet omkring 68 milj. k W h med ett genomsnittspris av 3,c öre/kWh. Av nämnda råkraft faller på stadsföretagen 47 milj. k W h med ett medelpris av 3,i öre/kWh och på landsbygdsföretagen 21 milj. kWh med ett medelpris av 4,7 öre/kWh. Att medelpriset är lägre för stads- än för landsbygdsföretag beror vanligen på, att stadsföretagen inköpa större energimängder och ha längre utnyttjningstider än landsbys>dsi'öretagen. (Se inledande översikten s. 58—59.)

13 F ö r e t a g m e d h ö g a m e d e l p r i s e r för i n k ö p t råkraft En sammanställning av de företag, som uppvisa höga råkraftpriser, har gjorts i tabell 3, vari upptagits alla distributionsföretag i länet, som uppvisa ett medelpris m 0 av 10 öre/kWh eller däröver, med angivande av inköpt energimängd, leveransspänning, utnyttjningstid (i de fall effekten uppmätts) samt råkraftleverantör. Tabell 3 .

Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft (år 1944)

Inköpande distributionsföretag

UtMedelpris Inköpt Leverans- nyttjenergi spänning ningsm0 tid (öre/ (1000 (tim.) (volt) kWh) kWh)

Mobråtens E1.F 2 Kallernäs El.Bf Hultatorps Krst Grängens El.Bf Hjulsjö Bf Jönshyttans Bf Nederhyttan-Jönshyttans El.Df Sanduddens Bf 2 Nederhyttans El.Df 2 Silverhöjdens Bf 2 Noor ELF Ingelshyttans Södra El.Df 2 .. Ängarnas El.Df 2 G-rauberga-Skogsbergs El.Df 2 Ingelshyttans N o r r a El.Df*.. Södra Hörkens Df 2

35-0 31-2 30-o 26-3 25-7 25-4 23-4

3 8 x 3 8 14 4 4

22-5 21-o 21-0 18-o 16-9 16-3 15-7 15-3 15-0

3 Örtjärns Bf2 Vasselhyttans Västra El.Df Västernäs El.Af Öskebohyttatis El.F Berg-Baggetorps El.F 2 Askersundsbyns Norra Transformatorlag 2 Lycke El.Df • Karlstorps El.Bf

15-o 14-5 14-5 14-3 14-0 13-7

3 Östra Lunns. El.Df2

Vasselhyttans El.Df 2 Igolsäter-Knatthälls Transformatorförening Morskoga El.F Filip Larsson m. fl Södra Hagens El.F Timansbergs ELF Skrikarhytte ELF Vasselhyttans Södra E l . D f Frötuna KrAB Godsägare Odell. . Lunna Västra Df 2 Bjurtjärns Gård . . Uskaboda El.Df Bälsås & Hubviks El.F . . Greksåsars Ljusförening

6 2 6 2 8 4 5 10 13

220 7 000 (lågsp.)

Norra Håkanbols Gård 2 Strip a Gr uv AB AB Stjernfors-Ställdalen

380/220

Trafik AB GrängesbergOxelösund

110 220 380/220 220 380 380 380 380 110

4 6 5 4 11 5

110 220 400 380 220 20 000

13-6 13-6 13-6 13-4 13-3

7 9 9 10

220 400 20 000 380 4 5 000

13-2 13-o 13-o 12-7 12-5 12-2 12-0

10 5 2 3 3 4 1 110

20 000 8 800 8 800 8 800 380 20 000

12-0 11-9

10 9 7

11-6 11-6 ll-o 11*0

9 15 5

liåkraftlevcraiitör

380 20 000 11000/ /420 380 380/220 3 000

380 Motala Krv 590 480 510 650

Högfors AB Nora Bergslags El.AB Motala Krv

Trafik AB GrängesbergOxelösund

» 550 670 550 650 330

Motala Krv Uddeholms AB Hellefors Bruks AB Motala Krv Motala Ströms KrAB Motala Krv Uddeholms AB Motala Ströms KrAB Motala Krv Arboga Mek. Verkstad Dahlkarlshytte AB Motala Ströms KrAB Nora Bergslags El.AB

510 1570

Motala Krv Arbogaåns Kraftverksförening Närkes Kils El.F Motala Ströms KrAB Bjurtjärns El.Af Hellefors Bruks AB Hasselfors Bruks AB Nora Bergslags El.AB

L4

Inköpande distributionsföretag

H a r g e El.Df Skarped-Skatvikens El.Af Läggesta ELF Mårsäters G å r d 2 Södra J ä r n ä s El.F Tolvsbörds El.F Åkerby El.F Kyrkbyns El.F Ås El.F Ödeby Södra El.F Medeltal för länet

Medelpris Inköpt Leveransenergi spänning m0 (öre/ (1 000 kWh) kWh) (volt) lbo 11-0 10-9 10-9 10-7 10-5 10-3 10-1 10o 10-o 3-6

38 9 11 8 15 7 14 23 17 3

Utnyttjningstid (tim.)

20 000 380 20 000 20 000 4 5 000 8 800 8 800 8 800 8 800 1600

Håkraftlevcrantör

Motala Ströms K r A B Hellefors Bruks AB Motala Ströms K r A B

» Arboga Mek. Verkstad Nora Bergslags El.AB

Kägleholms Gård

604 Delinköpande företag. Företaget har upphört. Uppmätt hos de enskilda abonnenterna. Uppmätt på transformatorns lSgspänningssida.

Av tabellen framgår, att de företag, som betala höga medelpriser för råkraft, i regel inköpa mycket små energimängder och att utnyttjningstiden i de fall, där den kunnat fastställas, är kort. Särskilt för delinköpande företag kan inköpt energimängd och utnyttjningstid och därmed medelpriset m0 variera betydligt år från år. Som jämförelse kan nämnas, att den längsta utnyttjningstiden i länet, som uppvisas av Kopparbergs Vatten- & Elverk, är 4 620 timmar per år. Den normala utnyttjningstiden för en distributionsförening torde ligga mellan 2 000 och 3 000 timmar. För många av ifrågavarande företag med höga råkraftpriser gäller, att kraften levereras vid lågspänning. I dessa fall behöva distributionsföretagen ej svara för transformatorförlusterna och råkraftpriset blir därför högre än om — såsom är regel vid råkraftleveranser — uppmätning skett vid högspänning.

K e d j e h a n d e l m e d råkraft Det är ej ovanligt, att en råkraftleverantör själv i större eller mindre grad täcker sitt behov av råkraft genom inköp och att råkraften sålunda blir föremål för kedjehandel. Med kedjehandel i vidsträcktaste bemärkelse avses här alla sådana fall, då försäljning av råkraft ej sker direkt från den ursprunglige råkraftleverantören till ett distributionsföretag. Såsom ursprunglig råkraftleverantör betraktas därvid varje förtag, som antingen erhåller all sin energi från egen kraftkälla eller tillhör något av de till stamlinjenätet anknutna storkraftföretagen. Kedjehandel i nämnda vidsträckta bemärkelse behöver ej verka fördyrande. Den kan tvärtom leda till ett förbilligande av råkraften, t. ex. då ett industriföretag, som på grund av stor energiomsättning erhåller

15 billig råkraft, avsätter en del härav till en distributör för lägre pris än det distributören skulle fått betala vid direktköp från den ursprunglige leverantören. Samma förhållande kan uppstå, om flera distributörer bilda en sammanslutning för gemensamt inköp av råkraft. Denna sammanslutning räknas dock här av praktiska skäl såsom ett »mellanled» i kedjehandeln. De allmänna synpunkterna på kedjehandel med råkraft ha närmare berörts i den inledande översikten s. 59—61. Tabell 4 utvisar huru de 179 distributionsföretagen i Örebro län anskaffa sin råkraft. Bland de 36 företag, som erhålla kraft enbart från egen kraftstation, äro Motala Krv, Motala Ströms KrAB, Hellefors Bruks AB, AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning och AB Bofors i deras egenskap av detaljdistributörer inräknade. Av tabellen framgår, att kedjehandel i vidsträckt bemärkelse förekommer i 69 fall, därav 54 över ett, 14 över två och 1 över tre mellanled. I samtliga Tabell 4.

Distributionsföretagens råkraftförsörjning genom egen kraftstation, direktinköp och kedjehandel

Antal detaljdistributörer 36 32 7 2 4 10 1 1 6 4 28 1 6 3 3 1 1 1 6 1 1 1 1

2 1 1 1 1 6 179

Råkraft

er hå 1 1 cs

från

egen kraftstation Älvkarleby Krv, Motala Krv eller Motala Ströms KrAB direkt Motala Krv eller Motala Ströms KrAB direkt och egen kraftstation » » över ett mellanled » » » » » och egen kraftstation Älvkarleby Krv eller Motala Krv över två mellanled Motala Krv över två mellajiled » )> » tre » Hellefors Bruks AB direkt » » » » och egen kraftstation » » » över ett mellanled » » » » » » och egen kraftstation Örebro El.AB direkt » » » och egen kraftstation » » över ett mellanled » » » » » och egen kraftstation » » » två » » » » Stora Kopparbergs Bergslags AB direkt och egen kraftstation » « » » över ett mellanled » » » » » » » och egen kraftstation »

»

)>

»

i)

två

»

AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning direkt » » » » » och egen kraftstation iver ett mellanled och egen kraftstation Uddeholms AB direkt » » » och egen kraftstation » » över ett mellanlad KrAB Gullspång-Munkfors direkt » » » » och egen kraftstation » » » över två mellanled AB Bofors direkt annan ursprunglig råkraftleverantör direkt

16 kedjehandelsfall utom två har antingen det inköpande distributionsföretaget självt eller något föregående mellanled egen kraftproduktion, varför i dessa fall någon renodlad kedjehandel ej kan anses föreligga. Kedjehandelsfallen ha skärskådats ur den synpunkten, att inköpspriset för sista företaget i kedjan jämförts med det pris, som företaget skulle fått erlägga, om det i stället köpt sin kraft direkt från den ursprunglige råkraftleverantören. Sistnämnda pris har beräknats med ledning av gällande medelpriser för sådana direktköpande företag, som köpa närmast motsvarande energimängder från samma ursprunglige råkraftleverantör. Denna metod möjliggör givetvis ej ett exakt bedömande av i vilken utsträckning kedjehandeln som sådan verkat fördyrande, enär ofta stora variationer finnas även inom de direktköpande företagens medelpriser. En noggrann undersökning huruvida kedjehandeln verkat prisuppdrivande eller ej förutsätter en ingående teknisk-ekonomisk utredning för varje särskilt fall, vilken givetvis icke kunnat ske genom elkraftutredningens försorg. Det har emellertid ansetts önskvärt att ha tillgång till en förteckning över alla förekommande fall av kedjehandel för att underlätta senare eventuella undersökningar. I anslutning till nedanstående uppräkning göras även vissa kommentarer, baserade på tillgängligt undersökningsmaterial. Det är icke uteslutet, att en noggrann undersökning senare kan komma att i vissa fall erfordra justering av de lämnade omdömena. Utanför varje bedömning lämnas följande 18 kedjehandelsfall, av vilka nio (nr 1—9) beröra industrier eller andra företag, för vilka uppgift om råkraftpris saknas, och nio (nr 10—18) numera äro avvecklade, sex (nr 12—-17) genom att vederbörande föreningars distribution övertagits av närmaste råkraftleverantör, två (nr 10 och 11) genom att distributionen övertagits avMotala Krv och ett (nr 18) genom att Rudskoga-Nysunds El.Df övertagit de efterliggande företagens distribution. 1—2. Motala Krv — Arbogaåns Kraftverksförening — 2 företag: Wedevågs Bruks AB och Rockhammars Bruks AB. 3. Örebro El.AB — Karlskoga Norra El.F — Svartälvs Revir. 4—7. Stora Kopparbergs Bergslags AB — Trafik AB Grängesberg-Oxelösund — A företag: Högfors AB, Bastkärns Gruf AB, Ställbergs Grufve AB och AB Yxsjö Gruvor. 8—11. Hellefors Bruks AB — Nora Bergslags El.AB — 4 företag: Flåtens Tegelbruk, Skrekarhytte Kvarnbolag, Dylta El.F och Norra Axbergs El.Df. 12—14. Stora Kopparbergs Bergslags AB — Trafik AB Grängesberg-Oxelösund — 3 företag: Sanduddens Bf, Södra Hörkens Df och örtjärns Bf. 15. Stora Kopparbergs Bergslags AB — Trafik AB Grängesberg-Oxelösund — Högfors AB — Silverhöjdens Bf. 16—17. Motala Krv — Tycke El.Df — 2 företag: Simonstorps El.Df och Svinnersta El.Df. 18. KrAB Gullspång-Munkfors — Rudskoga-Nysunds El.Df — Norra Håkanbols Gård — Mobråtens El.F.

17 Återstående 51 kedjehandelsfall uppdelas på två grupper, nämligen skenbar kedjehandel och övrig kedjehandcl. Såsom skenbar betecknas h ä r kedjehandeln, om mellanledets kraftinköp är så obetydligt i förhållande till dess egen kraftproduktion, att inköpspriset för kompletteringskraft uppenbarligen ej återverkar på försäljningspriset. Vidare hänföras till skenbar kedjehandel sädana fall, där det återförsäljande företaget är en samköpsförening eller eljest är att anse såsom organ för de därifrån inköpande distributörerna samt där det sista ledet i kedjan strängt taget är att anse som slutlig konsument, t. ex. gårdar, som distribuera till anställda. Såsom övrig kedjehandel redovisas alla andra fall av kedjehandel i vidsträcktaste bemärkelse, sålunda även sådan som ej verkar prisuppdrivande.

A.

Skenbar

kedjehandel

1—2. Motala Krv — Arbogaåns Kraftverksförening — 2 företag: Frötuna KrAB och Lindesbergs Stads Elverk. Arbogaåns Kraftverksförening, vari bl. a. Frötuna KrAB och Lindesbergs Stads Elverk ingå som medlemmar, bedriver ej detaljdistribution, utan föreningens ändamål är att köpa och sälja kraft medlemmarna emellan samt att inköpa gemensam reservkraft från Motala Krv. 3. Motala Krv — Arbogaåns Kraftverksförening — Rockstahammars Bruks AB — Spannarboda El. Distribution. 4—5. Motala Krv — Arbogaåns Kraftverksförening — Lindesbergs Stads Elverk — 2 företag: Kägleholms Gård och Ödeby El.F. 6—13. Älvkarleby Krv — Jäders Bruks Intressenter — Arboga Mek. Verkstad — 8 företag: Abborrtorps Gård, Furuskallens El.F, IgelsäterKnatthälls Transformatorförening, Kuggenäs El.F, Mellersta Götlunda El.Df, Nanberga El.Df, Norra Järnäs El.F och Södra Järnäs El.F. 14—16. Örebro El.AB — Carlslunds Krst — 3 företag: Närkes Kils El.F, Ekers och Längbro El.F och Gölfallets El.F. 1 7—39. Hellefors Bruks AB — Nora Bergslags El.AB — 23 företag: Blexbergs Ljusförening, Ervalla El.F, Fogdhyttans Ljusförening, Gammelhyttans El.F, Greksåsars Ljusförening, Järle El.F, Kyrkbyns El.F, Lindesby-Finnhyttans El.F, Lysfalla El.F, Noor El.F, Nora Stads Belysnings- och Vattenverk, Norsebäcks El.F, Skofttorps El.F, Skrikarhytte El.F, Skrymtarboda El.F, Södra Flagens El.F, Timansbergs El.F, Tolvsbörds El.F, Västra Ervalla och Fingerboda El.F, Västra Sunds El.F, Åkerby El.F, Ås El.F och östra Sunds och Alntorps El.F. 40—41. Hellefors Bruks AB — Stripa Gruv AB — 2 företag: Kallernås El.Bf och Stora El.Df. 42—43. Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning — Riddarhytte AB — 2 företag: Allmänningbo El.Df och Grönbo Revir (Hed). 2 — 1787 49

18 44—47. Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning — AB Stjernfors-Ställdalen — 4 företag: Grängens El.Bf, Hjulsjö Bf, Hultatorps Krst och Jönshyttans Bf. I samtliga ovannämnda fall 3—47 ha de mellanled, som leverera kraft till sista ledet i kedjan, egna kraftstationer med sådana resurser att de närmast äro att betrakta som ursprungliga råkraftleverantörer. 48. Örebro El.AB — Carslunds Krst — Närkes Kils El.F — Godsägare Odell. 49. Uddeholms AB — Bjurtjärns El.Af — Bjurtjärns Gård. I förestående båda fall (nr 48 och 49) kan sista ledet i kedjan betraktas som slutlig konsument, enär distribution endast sker till anställda. B.

Övrig

kedjehandel

1. Motala Krv — Arbogaåns Kraftverksförening — Lindesbergs Stads Elverk — Kägleholms Gård — ödeby Södra El.F. Sistnämnda förening inköper 3 000 k W h från Kägleholms Gård efter enkel energitariff (20 kr./år + 10 öre/kWh). Tariffen förefaller olämplig. 2. Uddeholms AB — Bjurtjärns El.Af — Katrinefors AB:s Skogs- och Jordbruksförvaltning (Bjurtjärnsdistributionen). Bjurtjärns El.Af säljer 114 000 kWh efter 5,6 öre/kWh till Katrinefors AB. Medelpriset är icke högre än det, som vid motsvarande energikvantitet erlägges till Uddeholms AB av direktköpande företag. Vid en jämförelse med tabell 3 framgår, att 23 av ovannämnda kedjehandelsfall beröra distributionsföretag, vilkas medelpriser för inköpt råkraft uppgå till minst 10 öre/kWh. Alla dessa fall ha hänförts till ej undersökt eller skenbar kedjehandel bortsett från ett, som kommenterats ovan under B 1. I vilken mån kedjehandeln som sådan verkat prisuppdrivande kan ej med bestämdhet anges, enär priset påverkas av flera andra faktorer än en eventuell mellanhandsvinst. Av ovanstående redogörelse framgår, att i så gott som samtliga fall ett eller flera av de i kedjan ingående inköpande företagen ha egen kraftstation. Kedjehandelns inverkan på konsumtionspriset granskas närmare nedan i samband med undersökning av företag med höga medelpriser för detaljdistribuerad kraft.

19 Distributionsföretagens kräfta v sätt ning U n d e r s ö k n i n g s m a t e r i a l e t s omfattning Det stora flertalet distributionsföretag täcker helt eller delvis sitt behov av råkraft genom inköp av högspänd kraft, vilken efter nedtransformering till förbrukningsspänning vidarebefordras över ett distributionsföretaget tillhörigt ortsnät till allmänheten. E n del distributörer förse dessutom särskilda storförbrukare, företrädesvis industrier, med elektrisk kraft. Denna avsättning avser vanligen högspänd kraft enligt särskilda tariffer och är ej medräknad i följande framställning, som endast omfattar företagens leveranser av energi för borgerliga behov (belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri). I bilaga 1 angives enligt föreliggande uppgifter från distributionsföretagen dels under år 1944 för borgerliga behov försålda energimängden i tusental k W h (kolumn 6), varmed avses den energi, som uppmätts vid förbrukarnas mätare, dels medelförbrukningen per enhet, dvs. den specifika energiförbrukningen (kolumn 7), dels ock medelpriserna mx och m2 (kolumnerna 8 och 9). Av de 179 distributionsföretagen i länet ha två, nämligen Motala Ströms KrAB och Lindesbergs Stads Elverk, meddelat särskilda uppgifter för stadsresp. landsbygdsdistribution och vartdera av dessa räknas därför av praktiska skäl såsom två företag (ett stads- och ett landsbygdsföretag). För 22 av de sålunda redovisade 181 distributionsföretagen saknas i bilaga 1 uppgifter om energiavsättning, specifik energiförbrukning och medelpriser. Det gäller h ä r företag, hos vilka någon uppmätning av energien ej förekommer och som tillämpa ackords- eller individuella tariffer. Fullständiga uppgifter beträffande energiavsättning, specifik energiförbrukning och medelpriser lämnas därför i följande redogörelse endast för 159 företag, nämligen 7 stadsföretag, därav två med distribution i samma stad (Karlskoga), och 152 landsbygdsföretag. Distributionsföretagens storlek Distributionsföretagen i länet äro av mycket skiftande storlek beträffande såväl distributionsområdenas omfattning som antal konsumenter och årligen försåld energimängd. 1 bilaga 1, kolumn 5, anges för varje företag antalet förbrukare, varmed h ä r avses icke blott personhushåll utan även hantverkslokaler, butiker, samlingslokaler o. d. Det i bilagan angivna sammanlagda

20 antalet förbrukare, 73 739, kan redan på grund härav ej direkt jämföras med den officiella statistikens uppgifter om antalet förefintliga personhushåll i Örebro län (61859 st. enligt folkräkningen den 31 december 1930). Ibland sträcka sig dessutom distributionsområdena på båda sidor om länsgränsen och som ovan nämnts har någon uppdelning av företagens verksamhet i sådana fall som regel ej skett. I tabell 5 äro distributörerna sammanförda i grupper efter företagsform samt i stads- och landsbygdsföretag. För varje grupp upptagas värdena för största och minsta företag inom gruppen samt medeltalet för alla företag inom gruppen icke blott beträffande antalet förbrukare och försåld energimängd utan även beträffande antalet kommuner, inom vilka företaget idkar distributionsverksamhet. Bortsett från Statens Järnvägar, Motala Krv, Motala Ströms KrAB, AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning och Trafik AB Grängesberg-Oxelösund, som ha en flera län omspännande detaljdistribution, äro alla inom vederbörande företags distributionsområde liggande kommuner medtagna, även om de äro att hänföra till annat län. Då kommunerna ju äro av mycket skiftande storlek och företagens verksamhet kan avse större eller mindre delar av en kommun, bör antalet distributionskommuner ej uppfattas såsom ett fullgott uttryck för omfattningen av de olika företagens verksamhet. Uppgifterna angående försåld energi avse som ovan nämnts endast de 159 företag, som lämnat uppgift om energiavsättningen. De flesta företagens distributionsområden sträcka sig icke över flera än en eller två kommuner. Av samtliga företag ha 143 st. (79%) distribution endast inom en kommun och endast 3 st. (2 °/o), nämligen 1 statligt, 1 kommunalt och 1 aktiebolag, ha distribution i mer än fem kommuner. För Statens Järnvägar har i tabell 5 under rubriken speciellt företag antalet kommuner ej angivits. Det gäller emellertid här huvudsakligen distribution till tjänstemän, bosatta utefter järnvägen. Av samtliga förbrukare i länet erhålla 48 °/o elkraft från kommunala företag, 25 °/o från industrier, 16 °/o från aktiebolag, 9 % från ekonomiska föreningar och 2 °/o från andra slags företag. Av den totala energiavsättningen för borgerliga behov svara kommunala företag för 51 °/o, industrier för 2 2 % , aktiebolag för 1 8 % , ekonomiska föreningar för 7 % och övriga slags företag för 2 %. De största distributions företagen i länet äro, om hänsyn tages endast till distributionskommunemas antal, Lantbrukarnas El.AB med 17, samt Lindesbergs Stads Elverk (landsbygden) och Motala Krv med vartdera 6 kommuner. Det största antalet förbrukare, 24 510, uppvisar Örebro Stads Elverk. Därnäst följa AB Bofors med 5 800, Lantbrukarnas El.AB med 5 500, Hellefors Bruks AB med 3 200 samt stadselverken i Karlskoga och Kumla med 2 657 resp. 2 421 förbrukare. I fråga om energiavsättningens storlek kommer först Örebro Stads Elverk (12,8 milj. kWh) och därefter AB Bofors (5,9 milj. k W h ) , Karlskoga Stads Elverk (4,i milj. kWh), Lantbrukarnas El.AB (3,8 milj. kWh) och Kumla Stads Elverk (2,7 milj. kWh).

21 Tabell 5.

Detaljdistributörernas distributionsområden, konsumentantal och energiavsättning IJistribucr ar till i edanstående antal

Företagsform

Aktiebolag Ekonomisk förening Industri Enskild person Stadsföretag Landsbygdsföretag. . Länet

Antal företag

För såld energi (1 000 kWh)

förbrukare

kommuner max.

min.

medel

max.

min.

medel

max.

min.

medel

1 9 9 86 41 24 11

6 6 17 5 5 4 4

6 1 1 1 1 1 1

6-o 2-o 3'8 1-2 1-5 12 1-3

231 24 510 5 500 788 5 800 253 439

231 10 10 4 6 4 10

231 101 3 918 12 801 1175 3 784 75 670 446 5 933 36 217 82 152

101 450 20 1 1 2 1

101 2 799 1005 42 347 26 31

7 174

3 17 17

1 1

1-4 1-5 15

24 510 1093 4 5 500

5 692 12 801 195 3 784

644 1

4143 132

407 12 801

24 510

En del av distributionsföretagen i länet äro mycket små. Sålunda tillgodose 53 företag, motsvarande 29 °/o av samtliga företag i länet, ett lägre antal än 20 konsumenter. Av dessa småföretag drivas 39 av ekonomiska föreningar, 10 av enskild person, 2 äro industrier och 2 speciella företag. 1 Uppgifter om den detaljdistribuerade energimängden saknas som ovan nämnts för 22 företag, därav flertalet småföretag med ackordstariffer. Av de företag, som lämnat dylika uppgifter, ha 21 en avsättning understigande 5 000 kWh, nämligen 12 ekonomiska föreningar, 6 tillhöra enskild person, 2 industrier och 1 speciellt företag. Vid jämförelse mellan stads- och landsbygdsföretagen bör iakttagas, att uppgifterna för stadsföretagen i vissa fall inbegripa även dessa företags landsbygdsdistribution. Enligt uppgift distribuera elverken i Nora och Örebro även på landsbygden, nämligen Nora i en och Örebro i två landskommuner och landsbygdsdistributionen har i dessa fall icke redovisats särskilt.

Tariffer I den inledande översikten, kap. III, har redogjorts för förekommande typer av tariffer, dessas benämning klassificering och beteckning med typnummer, vilket utvisar av vilka beståndsdelar (fast avgift, effektavgift och energiavgift) vederbörande tariff är uppbyggd. I bilaga 1, kolumn 10, har för varje distributionsföretag angivits tariffuppsättning genom uppräkning av typnummer på de tariffer, företaget tillämpar. Om ett företag har ett flertal tariffer, som tillhöra samma typ men äro avsedda för olika ändamål (belysning, motordrift, matlagning etc.) eller olika användningsområden (bostäder, butiker, samlingslokaler etc.), sammanföras dessa i kolumn 10 under ett gemensamt typnummer. Betydelsen av de 1 Av ifrågavarande 53 företag med under 200 förbrukare ha 12 st. numera upphört, i regel genom att distributionen övertagits av vederbörande råkraftleverantör.

22 olika typnumren kan enklast utläsas med hjälp av den förklaring till tariffernas sifferbeteckning, som intagits såsom bilaga 3 till den inledande översikten. Av distributionsföretagen i Örebro län saknar ett tariffer i egentlig mening. Avgifterna bestämmas där individuellt. Återstående 180 företag tillämpa sammanlagt 391 tariffer, dvs. i genomsnitt 2 per företag. Vid 98 företag förekommer endast en tariff. De kommunala företagen ha i genomsnitt betydligt flera tariffer per företag än övriga företagsformer. Örebro Stads Elverk uppvisar det sörsta antalet, 10 st. tariffer. Av större intresse än det antal tariffer, varje företag uppvisar, är den eller de av företaget tillämpade tariffernas uppbyggnad. Denna åskådliggöres som ovan nämnts genom en sammmanställning av tre siffror, tariffernas typnummer. Av tabell 6 framgår i vilken omfattning tariffer av olika typer tilllämpas inom de skilda grupperna av distributionsföretag i länet. Tariffernas typnummer ha angivits inom parentes. En punkt i ett typnummer kan ersättas med vilken siffra som helst (utom 0 såsom tredje siffra) utan att typen ändras. Grundavgiftstariffer äro vanligast. Av det totala antalet tariffer äro 47 °/o grundavgiftstariffer, och den energiuttagning som sker enligt dem utgör 69 °/o av hela energiomsättningen. Även de enkla energitarifferna. äro inånga — 32 °/o av hela antalet — men uttagningen enligt dessa tariffer är förhållandevis mindre (18°/o). Antalet ackordstariffer utgör 39. Dessa tariffer förekomma vanligen hos de minsta företagen och energiuttagningen enligt dem är obetydlig. Övriga tarifftyper förekomma som av tabell 6 framgår i mindre utsträckning. Som ovan antytts förekommer, att skilda tariffer — om än av samma typ — tillämpas alltefter det ändamål, vartill energien användes. Enligt distributörernas uppgifter äro av de 391 tarifferna i länet 89 avsedda för energi till belysning och småapparater, 53 till motorer och ej ackumulerande värmeapparater, 6 till matlagning och 19 till ackumulerande värmeapparater. Flertalet — 224 — tariffer, därav 164 grundavgifts- och 30 enkla energitariffer, äro icke ändamålsbestämda. Av de enkla energitarifferna i övrigt äro 42 betecknade som belysningstariffer. Av de 39 ackordstarifferna äro 27 avsedda för enbart belysning. Efter år 1944 har på flera håll tariff omläggning skett. Sedan elkraftutredningen i januari 1947 framlagt betänkande med förslag till standardtariffer för detaljdistribution av elektrisk kraft (SOU 1947:4) kan förväntas, att för vanlig detaljdistribution till hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri den i betänkandet föreslagna normaltariffen skall komma till allt allmännare användning. Normaltariffen utgöres av en grundavgiftstariff, sammansatt •— förutom av en engångsavgift — av tre årligen återkommande avgifter, nämligen en abonnentavgift per mätpunkt utgörande 5 kr. vid enfas och 10 kr. vid trefasanslutning, en grundavgift per normaltariffenhet (Nte) och en energiavgift av 6 öre per kWh. Statens vattenfallsverk tillämpar normaltariffen vid sin egen detaljdistribution på landsbygden fr. o. m. 1947 och har fastställt den däri ingående grundavgiften till 7 kr. 50 öre per Nte. Detsamma gäller

23 Tabell 6.

Antal tariffer av olika typer hos skilda företagsgrupper Antal tariffer som tillämpas inom företagsgrupperna

Tarifftyp (med typnummer)

Enkel energitariff (001, 101) Enkel blocktariff (002, 102) Polygontariff ^003,103) ock utnyttjningstariff (004, 104) Tidsp ärrtariff (005,105) Säsongtariff (006. 106) Tidgränstariff (007, 107) Stegrabattariff (008. 108) Effekttariff (01., 11.).. Effektgränstariff (04., 14.) Grundavgiftstariff (2..,3..,4...5..,6..) Ackordstariff (. .0). . . . Summa tariffer

staten

kommun

AB

ekon. under- införe- hålls- dustri enskild speciell Summa ning fören.

2 1 1

3 1

1 1

1 o

—

%

s

13 2 5

3 0 2

1 3

0 0

1 1 1

Energiomsättning

25 o 51

17 4

78 2

46 17

10 10

6 4

183 39

69 0

2 Antal företag

23 Antal tariffer i genomsnitt per företag . .

numera det statsägda Motala Ströms KrAB:s distributionsområde i huvudsakliga delar. Bland övriga större företag med egen detalj distribution på landsbygden, som redan infört eller beslutat införa normaltariffen, kunna nämnas Hellefors Bruks AB (grundavgift 9 kr. per Nte), Lantbrukarnas El.AB (grundavgift för aktieägarna kr. 4: 50 och för övriga abonnenter 6 kr. per Nte) och KrAB Gullspång-Munkfors, vars detaljdistribution i Örebro län tillkommit efter år 1944 (grundavgift kr. 7: 50 per Nte). Specifik e n e r g i f ö r b r u k n i n g Att en bygd blivit elektrifierad innebär, att den har tillgång till elektrisk kraft. I vilken omfattning denna tillgång verkligen utnyttjas får man kännedom om genom att fastställa den specifika energiförbrukningen, dvs. den för bygden genomsnittliga energiuttagningen under ett år hos varje konsument eller hushåll. Då hushållen kunna vara av mycket skiftande storlek har för utredningens ändamål införts begreppet förbrukningsenhet (F) såsom en för hela landet gemensam måttenhet för gradering av konsumenthushållen efter deras storlek, dvs. deras elektrifieringsbehov. 1 Den enskilde förbrukaren anses representera det antal förbrukningsenheter, som motsvarar summan av 1

Begreppet förbrukningsenbet förklaras närmare i den inledande översikten s. 64.

kWh/F

500 Diagram

3.

1000x7

Specifik energiförbrukning (kWh/F) hos distributionsföretagen. (Stadsföretagens staplar äro streckade.)

antalet rum och antalet hektar odlad jord med ett tillägg till summan av 2 enheter. Den specifika energiförbrukningen inom ett företags distributionsområde anges i bilaga 1, kolumn 7, såsom den genomsnittliga energiuttagningen under ett år per förbrukningsenhet (kWh/F) inom området. Antalet förbrukningsenheter inom ett distributionsområde har kunnat uppskattas

25 med ledning av den officiella statistikens uppgifter om rumsantal och åkerareal. Uppgifterna i kolumn 7 utgöra ett uttryck för i vilken grad den elektriska kraften utnyttjas inom respektive distributionsområden. I största allmänhet kan man säga, att en specifik energiuttagning, som håller sig under 30 å 35 k W h / F ger en antydan om, att området ifråga huvudsakligen endast är belysningselektrifierat. En dubbelt så stor medelförbrukning, 60 å 70 kWh/F, gör det troligt, att elkraften inom området även användes för motordrift och en specifik energiförbrukning av över 100 kWh/F antyder en ännu mera vidgad användning av den elektriska energien. Inom områden, där elkraften fått en mycket omfattande användning, t. ex. till såväl belysning och motorer som matlagning och bostadsuppvärmning, kan den specifika energiförbrukningen stiga till 1 000 kWh/F och däröver. Elkraftutredningen har, såsom i den inledande översikten (s. 66) framhållits, utgått ifrån att en specifik energiförbrukning av 65 kWh/F motsvarade vad som kunde anses vara en rimlig elektrifieringsnivå på landsbygden. I diagram 3 är den genomsnittliga energiförbrukningen per förbrukningsenhet inom samtliga ifrågavarande distributionsområden grafiskt återgiven. Företagens storlek har utmärkts genom att antalet förbrukningsenheter avsatts efter den horisontella axeln. Stadsföretagens staplar ha markerats genom streckning. Med ledning av uppgifterna i bilaga 1, kolumn 7, kan ett godtyckligt utvalt företags läge i diagrammet lätt bestämmas, varigenom man får en uppfattning om hur pass välelektrifierat företagets distributionsområde är i jämförelse med övriga områden i länet. Tabell 7 utvisar den specifika energiförbrukningen inom olika företagsgruppers distributionsområden. För varje grupp angivas värdena för de företag, som uppvisa högsta och lägsta energiuttagningen per förbrukningsenhet, ävensom genomsnittsvärdet för hela gruppen.

Tabell 7.

Specifik energiförbrukning inom olika grupper av företag Specifik energiförbrukning(kWh/F) Företagefarm max.

min.

medel

Staten Kommun Aktiebolag Ekonomisk förening Industri Enskild person Speciell

50 260 135 157 260 93 57

50 70 40 12 18 15 24

50 124 81 63 105 60 40

Stadsföretag Landsbygdsföretag

260 260 2G0

99 12

132 76 101

Länet

26 Av sammanställningen framgår bl. a., att den specifika energiförbrukningen hos företag i Örebro län i genomsnitt är 101 k W h / F och varierar mellan 260 och 12 k W h / F . Elektrifieringsnivån är i genomsnitt högst inom de kommunala och lägst inom de speciella företagens distributionsområden. För stadsföretagen är den specifika energiförbrukningen i medeltal 132 k W h / F . Genomsnittsvärdet för landsbygdsföretagen är 76 k W h / F och ligger sålunda något högre än det av elkraftutredningen antagna medelvärdet 65 k W h / F . Medelpriser På grundval av företagens uppgifter om konsumenternas energiförbrukning samt bruttoinkomsten av den försålda energien kan det inom distributionsområdet gällande priset per såld k W h uträknas. Detta pris utgör det verkliga medelpriset vid försäljning av elektrisk energi och har betecknats mt. Då många företags tariffer äro av progressiv natur och sålunda medge ett lägre pris vid ökad uttagning, blir medelpriset mx beroende av energiförbrukningens omfattning. Medelpriset kan därför bli olika för två företag med exakt samma tariffuppsättning, om nämligen den specifika energiuttagningen är olika inom deras områden. Av det föregående framgår, att den specifika energiuttagningen uppvisar stora variationer inom olika distributionsområden. Medelpriset mx är därför ej lämpligt som direkt jämförelsepris. Därest elkraften utnyttjades i lika hög grad inom alla distributionsområden i landet, skulle de olika distributörernas medelpriser kunna direkt jämföras med varandra. Ett på denna förutsättning grundat medelpris har uträknats för varje företag. Detta är avsett som jämförelsepris (betecknat m2) och utgöras av det pris, som gällande tariffer skulle medföra vid en förutsatt specifik energiförbrukning av i genomsnitt 65 kWh/F, dvs. det antagna medelvärdet för landsbygden. En närmare redogörelse för principerna för beräkningen av medelpriserna Dii och m2 har lämnats i den inledande översikten, kap. VII. Det är att märka, att medelpriserna icke avse att utvisa, vad en enstaka abonnent får betala. De ange helt enkelt distributionsföretagets medelinkomst per k W h av all företagets distribution för borgerliga behov. Medelvärdena mi och m 2 äro sålunda genomsnittspris, som gälla för distributionsområdet som helhet betraktat. Medelpriserna mt och m» ha angivits för varje företag i bilaga 1, kolumnerna 8 och 9. Vid en jämförelse mellan ett visst företags verkliga medelpris (m^J och beräknade medelpris (m.z) kunna följande allmänna synpunkter framhållas. Om ett företag tilllämpar en enda tariff, som är av icke progressiv natur, och energipriset sålunda är detsamma oavsett energiuttagningens omfattning, bli m1 och m2 lika stora. Tillämpar företaget flera icke progressiva tariffer, om än av samma typ1, exempelvis enkla 1 Om ett företag har flera tariffer och dessa äro av samma typ angives i bilaga 1, kolumn 10, endast ett typnummer. (Se s. 21.)

27 energitariffer med olika pris för belysning och motordrift, kan det inträffa, att m1 och m2 bli olika. Detta beror på att förbrukningens fördelning på nämnda ändamål vid en elektrifieringsnivå av 65 kWh/F, som lagts till grund för beräkningen av m2, i vissa fall kan avvika från den nu rådande, på vilken beräkningen av mx grundar sig. Klart är vidare, att mt och m, bli lika stora, om den gällande specifika energiförbrukningen inom företagets distributionsområde är just den för m2 beräknade, nämligen 65 kWh/F. Med nyss nämnda undantag gäller regeln, att om för ett visst töretag medelpriserna m1 och m2 äro olika, så utvisar detta, att företaget tillämpar åtminstone någon tariff av progressiv natur. Storleken av skillnaden mellan m1 och m2 påverkas sålunda av två olika omständigheter, nämligen dels den specifika energiförbrukningen, dels gällande tariffers progressivitet. Ju närmare företagets specifika energiförbrukning ligger jämförelsevärdet 65 kWh/F och ju mindre progressiva dess tariffer äro, desto mindre blir skillnaden mellan m1 och m2. Om ett företag uppvisar särskilt låg eller också särskilt hög specifik energiförbrukning eller starkt progressiva tariffer, blir skillnaden mellan m1 och m2 stor. En grafisk framställning av medelpriserna hos företagen i Örebro län finnes återgiven i diagram A, som avser det verkliga medelpriset mx, och diagram 5, som avser jämförelsepriset m2. Företagens storlek har utmärkts genom att energiomsättningen avsatts å den horisontella axeln. Tabell 8 utvisar medelpriserna hos företagen uppdelade gruppvis efter organisationsform samt i stads- och landsbygdsföretag. Det verkliga medelpriset ( m j för hela länet är 13 öre/kWh. Högst ligger Katrinefors AB:s Skogs- och Jordbruksförvaltning med 40 öre/kWh och lägst Järle El.F, Mellersta Götlunda El.Df och Nanberga El.Df, alla med 7 öre/kWh. Av de olika företagsformerna ligger staten högst med 21 öre/kWh, medan industrierna ha det lägsta medelpriset, 11 öre/kWh. Stadsföretagens verkliga medelpriser äro i genomsnitt samma som landsbygdsföretagens. De uppvisa emellertid ej så stora variationer som priserna i olika landsbygdsområden. Av stadsföretagen uppvisar Örebro Stads Elverk det högsta verkliga medelpriset (16 öre/kWh) och AB Bofors med distribution i Karlskoga stad det lägsta (10 öre/kWh). 1 De högsta verkliga medelpriserna i länet efter Katrinefors AB:s Skogs- och .1 ordbruksförvaltning (distributionen inom Karlskoga) med medelpriset 40 öre/kWTh uppvisa Hultatorps Krst och Mobråtens El.F 2 med 35, Katrinefors AB:s Skogs- och Jordbruksförvaltning (distributionen inom Bjurtjärn) med 34, Lekhyttans Krst med 33, Grängens El.Bf med 32 och Kallernäs El.Bf med 31 öre/kWh. Den sammanlagda energiomsättningen för dessa 7 företag uppgår till 0,2 % av hela omsättningen på landsbygden. Av landsbygdsföretagen i övrigt ligga 12 i prisgruppen 25—29 öre/kWh med sammanlagt 0,5 °/o av energiomsättningen, 19 i prisgruppen 20—24 öre/kWh med 2,9% av omsättningen, 41 i prisgruppen 15—19 öre/kWh med 8,8% av omsättningen, 60 i prisgruppen 10—14 öre/kWh med 80,i % av omsättningen och 13 med lägre 1 I detta pris är ej inräknat ev. underhållsavgifter o. d., som uttages av de underhålls föreningar m. m. inom zon II, omfattande perifera delar av distributionsområdet, med ca 500 av bolagets 5 800 abonnenter. 2 Numera upphörd.

28 m

i

öre/kWh

10-

0 Diagram

4.

50 m i l j . k W h

Verkligt medelpris (mj för detaljdistribuerad (Stadsföretagens staplar äro streckade.)

kraft.

Tabell 8. Verkligt medelpris (nii) och jämförelsepris (m..) inom olika grupper^av foretag

Företagstorm

Verkligt medelpris ml (öre/kWh)

Jämförel seprie mig (Öre/kWh)

max.

min.

medel

max.

min.

medel

Staten Kommun Aktiebolag: Ekonomisk förening Industri Enskild person Speciell

21 17 20 35 28 35 40

21 9 10 7 3 13 11

21 14 12 12 11 16 18

18 21 20 35 22 35 37

18 10 12 8 9 11 10

18 19 14 13 14 16 17

Stadsföretag Landsbygdsföretag

IG 40 40

10 7 7

13 13 13

20 37

14 8 8

18 14

Länet

40 milj.kWh

Diagram

5.

Jämförelsepris (m2), utgörande beräknat medelpris för detaljdistribuerad kraft vid en specifik energiförbrukning av 65 kWh/F. (Stadsföretagens staplar äro streckade.)

pris än 10 öre/kWh och med 7,5% av omsättningen hos samtliga 152 undersökta landsbygdsföretag. Höga 72ii-värden behöva ej ha sin grund i olämplig prispolitik från företagets sida. Även de mest ändamålsenliga tariffer kunna medföra ett högt verkligt medelpris, om nämligen elkraften inom distributionsområdet utnyttjas i mycket obetydlig omfattning (exempelvis på grund av att företagets verksamhet nyligen påbörjats). Den specifika energiförbrukningen uppgår icke till 30 k W h / F för något av de 7 namngivna företagen i högsta prisgruppen. I den mån ifrågavarande företag visa höga medelpriser även

30 vid en specifik energiuttagning av 65 k W h / F , komina de att nedan bli föremål för undersökning i samband med redogörelsen för landsbygdsföretag med högt jämförelsepris. Jämförelsepriset m2, dvs. det beräknade genomsnittspriset vid en medelförbrukning av 65 k W h / F , är för hela länet 16 öre/kWh. Det högsta i länet förekommande jämförelsepriset (37 öre/kWh) gäller Katrinefors AB:s Skogsoch Jordbruksförvaltning (Karlskogadistributionen) och det lägsta jämförelsepriset (8 öre/kWh) Järle El.F, dvs. samma företag, som uppvisa motsvarande ytterlighetsvärden i fråga om verkligt medelpris mr. Av de efter företagsformer indelade grupperna förete de kommunala i genomsnitt det högsta m 2 -värdet (19 öre/kWh) och de ekonomiska föreningarna det lägsta (13 öre/kWh). Jämförelsepriset hos stadsföretagen är i genomsnitt 4 öre/kWh högre än hos landsbygdsföretagen (18 resp. 14 öre/kWh).

Topprisföretag För utrönande av alla tänkbara orsaker till förekommande höga jämförelsepriser skulle ha erfordrats en mångfald uppgifter, som icke lämpligen kunnat infordras från företagen. På grundval av föreliggande material ha emellertid de företag, vilkas jämförelsepriser uppgå till 20 öre/kWh eller däröver, i det följande benämnda »topprisföretag», underkastats särskild granskning. Topprisföretagen i Örebro län äro till antalet 24, nämligen 10 ekonomiska föreningar, 5 av enskild person drivna företag, 3 industrier, 3 speciella, 2 kommunala företag och 1 aktiebolag. Av de olika grupperna innehåller de speciella de procentuellt flesta topprisföretagen och därefter följa de enskild person tillhöriga och de kommunala företagen. Topprisföretagen distribuera energi till sammanlagt 26 454 förbrukare, motsvarande 36 % av samtliga konsumenter i länet. Av topprisföretagen är ett stadsföretag (Örebro Stads Elverk) och övriga 23 landsbygdsföretag. Sammanlagda antalet förbrukare hos de sistnämnda är 1 944 eller 6 % av landsbygdsföretagens samtliga förbrukare. I följande tabell 9 lämnas specificerade uppgifter beträffande de 10 landsbygdsföretag, vilkas jämförelsepris uppgå till minst 25 öre/kWh, samt vissa medelvärden beträffande dels dessa företag i högsta prisgruppen, dels alla de 23 topprisföretagen på landsbygden. För jämförelse har motsvarande medeltal angivits för samtliga landsbygdsföretag i länet. En undersökning av topprisföretagens kraftanskaffning visar, att 7 av dem ha egen kraftkälla och sålunda äro helt eller delvis självförsörjande, medan de övriga 17 äro totalinköpande. Av de 2 topprisföretag, som endast äro delvis självförsörjande, inköper det ena sin kompletteringskraft från AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning över ett mellanled, och det andra från Örebro El.AB över två mellanled.

31 Tabell 9 .

Landsbygdsföretag med höga jämförelsepriser (år 1944) Detaljdistribution

Båt r a f t a n s k a f f n i n g Jämförel sepris M.t

Företagets namn

[öre/ kWh;

Företagsform

^

3 3 o E. 3

Ursprunglig råkraftieTerantör

i—

t>

^ *" ?S. O 13 O rtW po Si W

•<i CO

a-* c B er —

Tarifftyper

3 s*

O

E

—

—

—

—

101 E

1 AB Bergslagens Gem. Kraftförvaltning KrAB Gullspång-Munkfors AB Bergslagens Gem. Kraftförvaltning

30-0

35-o

26-3

101, 901

spec. Katrinefors AB:s Skogs- och Jordbruksförvaltning Hultatorps K r s t . . ensk.

»

M o b r å t e n s E l . F > . . ek. f.

31 G r ä n g e n s E l . B f . . . . ek. f.

27 26

»

Lekhyttans Krst Bjurtjärns Gård Sanduddens Bfl

25 J ö n s h y t t a n s B f . . . . ek. f.

» "

G o d s ä g a r e Odell . . ensk. Villingsbergs B e v i r spec.

. . ensk. . . ensk. ek. f.

E

—

—

—

—

—

1 1

Uddeholms AB Stora Kopparbergs Bergslags AB AB Bergslagens Gem. Kraftförvaltning Örebro El.AB.. AB Statens Skogsindustrier

7 6

11-6 22-5

ti 101 33 001

12-0

1 E _

2 0

medeltal 3 7 — 2 5 O v a n n ä m n d a f ö r e t a er » 3 7 - 2 0 S a m t l i g a t o p p r i s f ö r t ; t a g på l a n d s b y g d 3n . . . . » 1 a n d s b y g d s f ö r e t a rr 37— 8 „ 1

N umera

6 154 198

20-0 4-6 4-7

24 85 195

uppbörd.

Av de 17 totalinköpande företagen erhålla 4 råkraft från AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning över ett mellanled, 3 från Stora Kopparbergs Bergslags AB, därav 2 över ett och 1 över två mellanled, 3 från Hellefors Bruks AB, därav 1 direkt och 2 över ett mellanled, 2 från Örebro El.AB direkt, 1 från Uddeholms AB över ett mellanled, 1 från KrAB Gullspång-Munkfors över två mellanled och 3 företag direkt från resp. Motala Krv, Hasselfors Bruks AB och AB Statens Skogsindustrier. Som av ovanstående framgår förekommer kedjehandel med råkraft i 13 fall beträffande topprisföretagen. I samtliga dessa fall är kedjehandeln antingen numera avvecklad eller att betrakta som skenbar. De topprisföretag," som ha enbart landsbygdsdistribution, inköpa i regel små energibelopp till ofta relativt höga inköpspriser. Medeltalen för samtliga landsbygdsföretag utgöra 198 000 kWh inköpt råkraft och 4,7 öre/kWh. Motsvarande medeltal för topprisföretagen på landsbygden avvika visserligen ej avsevärt härifrån (154 000 kWh och 4,6 öre/kWh), men borträknas Hallsbergs

32 Köpings Elverk, som ej kan betraktas som rent landsbygdsföretag, bli medeltalen 22 400 k W h och 9,9 öre/kWh. Att märka är, att ifrågavarande medelvärden hänföra sig endast till det begränsade antal företag, beträffande vilka uppgifter om råkraftinköp föreligga. Skillnaden mellan inköpspris (m0) och försäljningspris (/nj är störst hos följande företag: Grönbo Revir (Hed) (m0 = 6,2 och mx = 24 öre/kWh), Bjurtjärns Gård ( m 0 = l l , 6 och mx = 28 öre/kWh) samt Uskaboda El.Df (m0 = 11,6 och m! = 27 öre/kWh). På varje landsbygdsförtag i länet belöpa i genomsnitt 195 förbrukare. Topprisföretagen på landsbygden uppvisa i genomsnitt 85 förbrukare per företag. För de 10 företagen i den högsta prisgruppen är medeltalet blott 24 förbrukare per företag. Av särskilt intresse vid undersökningen av företag med högt jämförelsepris äro de av dessa företag tillämpade tarifftyperna. De 23 topprisföretagen på landsbygden redovisa tillsammans 41 tariffer, därav 33 enkla energitariffer, G grundavgiftstariffer, 1 enkel blocktariff och 1 ackordstariff. De i tabell 9 upptagna 10 topprisföretagen i högsta prisgruppen tillämpa sammanlagt 13 tariffer, därav 12 enkla energitariffer (typnummer 001 eller 101) och 1 ackordstariff (900). Topprisföretagen använda sålunda enkel energitariff i större utsträckning än företagen i allmänhet. Progressiva tariffer förekomma däremot mera sparsamt hos topprisföretagen. Topprisföretagen ligga spridda huvudsakligen i de norra och västra delarna av länet. De här undersökta topprisföretagen, dvs. de som vid en förutsatt specifik energiuttagning inom respektive distributionsområden av 65 k W h / F skulle uppnå medelpriser på minst 20 öre/kWh, uppvisa i verkligheten med ett fåtal undantag en lägre specifik energiförbrukning än den förutsatta och till följd därav ett verkligt medelpris mu som är lika med eller högre än jämförelsepriset m2. Den verkställda granskningen av de 24 topprisföretagen utvisar, att ett av länets sju stadsföretag är topprisföretag, att de flesta topprisföretagen äro ekonomiska föreningar, men att grupperna speciella, av enskild person drivna och kommunala företag i förhållande till antalet företag inom varje grupp innehålla de flesta topprisföretagen samt att topprisföretagen ligga spridda huvudsakligen i länets norra och västra delar. Vad särskilt angår de 23 topprisföretagen på landsbygden framgår vidare, att de distribuera elkraft till 6 °/o av samtliga förbrukare hos landsbygdsföretag i länet, att de i regel inköpa mycket små råkraftmängder och att de följaktligen få betala något högre pris per k W h än landsbygdsföretagen i allmänhet, att en stor del av dem inköpa råkraft genom kedjehandel, men att denna i samtliga fall är att anse som skenbar.

33 att genomsnittliga antalet förbrukare hos dem är lägre eller blott 44 °/o av medelvärdet för samtliga landsbygdsföretag samt att de i allmänhet tillämpa mera primitiva tariffer än övriga företag. Beträffande 22 av länets distributionsföretag, vilka tillämpa ackordstariffer eller individuella avgifter, saknas som ovan nämnts uppgifter för beräkning av medelpris. Det har sålunda ej kunnat fastställas huruvida de äro att betrakta som topprisföretag. Av ifrågavarande företag (10 industrier, 9 av enskild person drivna företag, 2 speciella företag och 1 ekonomisk förening) erhålla 15 kraft enbart från egna kraftstationer, som sakna förbindelse med stamlinjenätet. Ytterligare 2 företag ha egen kraftstation, men inköpa dessutom kompletteringskraft från Motala Ströms KrAB direkt. De återstående 5 företagen inköpa hela sitt råkraftbehov från något storföretag, 2 direkt och 3 över ett mellanled. De flesta av dessa företag med ackordstariffer eller individuella avgifter äro - - liksom flertalet topprisföretag — belägna i de norra och västra delarna av länet. Antalet förbrukare hos ifrågavarande företag är i genomsnitt 87, dvs. 45 % av motsvarande medelvärde för samtliga landsbygdsföretag. De tillämpade ackordstarifferna innehålla skiftande prisbestämmelser. Årsavgifter per lampa eller ljuspunkt uttages hos 14 företag med i genomsnitt 7 kr. (max. 10 kr., min. 5 kr.) och årsavgifter beräknade per watt lampeffekt hos 6 företag med i medeltal 25 öre (max. 30, min. 16 öre). Hos vissa företag tillämpas vid sidan av ackordstariffen en eller flera andra tariffer för en mindre del av avsättningen. Beträffande ifrågavarande 22 företag, som tillämpa ackordstariffer eller individuella avgifter och därför ej ingå i medelprisundersökningen, kan sammanfattningsvis sägas, att flertalet utgöras av små, av industrier eller enskilda personer drivna företag med egna fristående kraftstationer, och att distributionen i regel avser huvudsakligen belysningsenergi. Engångsavgifter I samband med tillkomsten av ett nytt distributionsföretag eller eljest vid anslutning av en nytillkommen förbrukare utkräves vanligen en engångsavgift, antingen i form av en inträdesavgift för medlemskap i en distributionsförening eller i form av en särskild anslutningsavgift. I föreliggande redogörelse har vid beräkningen av priserna på elkraft inom de olika distributionsområdena tagits hänsyn endast till de avgifter, som förbrukarna få betala enligt företagens gällande tariffer, och eventuellt utgående årliga underhållsavgifter. I och med att elektrifieringen blivit genomförd inom ett område och engångsavgifterna slutbetalats, bli också dessa avgifter enligt tarifferna de enda aktuella. Engångsavgiftens innebörd och betydelse har utförligt behandlats i den inledande översikten, kap. VIII, vari även framhållits de omständigheter, som omöjliggjort ett eljest önskvärt hänsynstagande till dessa avgifter vid bedömande av gällande priser på elektrisk kraft. Enär företagens uppgifter angå3 — 1787 49

ende engångsavgifterna i många fall äro ofullständiga och osäkra, kan någon tillförlitlig redogörelse för desamma icke lämnas. Av de 181 distributionsföretagen i Örebro län ha 73 icke lämnat några som helst uppgifter om engångsavgifterna, 4 företag ha meddelat, att nyanslutning ej vore aktuell och 47 företag ha uppgivit, att några engångsavgifter ej förekomma. Hos 2 företag bestämmas engångsavgifterna från fall till fall. Specificerade uppgifter om förekommande engångsavgifter föreligga sålunda endast för 55 företag, nämligen 3 aktiebolag, 44 ekonomiska föreningar, 4 industrier, 2 enskilda personer och 2 speciella företag. För 17 av ifrågavarande företag gäller, att en ny tillträdande abonnent själv får bestrida alla nödiga anläggningskostnader i form av en anslutningseller inträdesavgift. I fem av dessa fall betalar abonnenten dessutom en viss avgift utöver anläggningskostnaden. Fast engångsavgift, som är oberoende av anläggningskostnaden eller förbrukarens elektrifieringsbehov, förekommer i 6 fall. Den fasta avgiften varierar mellan 50 och 150 kr. per abonnent och utgör i medeltal ca 100 kr. Hos 32 företag, nämligen 3 aktiebolag, 28 ekonomiska föreningar och 1 industri utgår engångsavgiften med visst belopp per enhet, varvid antalet enheter beräknas på basis av antalet rum, hektar, ljuspunkter eller hästkrafter hos de motorer som installeras. Enhetsberäkningen liksom avgiften per enhet är mycket olika hos olika företag. Av 7 företag uttages engångsavgift per ljuspunkt med 8—50 kr. och av 22 företag en avgift per centralblocksenhet (CB-enhet) varierande mellan 25 och 100 kr. Genomsnittsvärdena för de företag i Örebro län, som använda ifrågavarande enheter, kunna anses utgöra omkring 50 kr. per CB-enhet och 30 kr. per ljuspunkt. Stadsföretagen och de kommunala landsbygdsiöretagen uttaga vanligen inga engångsavgifter av nytillträdande konsumenter inom det egentliga distributionsområdet. AB Bofors tillämpar dock anslutningsavgifter inom Karlskoga stad, som äro olika för områdets centrala och perifera delar. I de sistnämnda äges distributionsnätet av underhållsföreningar m. fl. (Se bilaga 1. not 6.) Vid Lindesbergs Stads Elverks landsbygdsdistribution, som delvis jämväl sker medelst nät, som tillhör underhållsföreningar och transformatorlag (se bilaga 1, not 13) uttages inga engångsavgifter av staden. Örebro Stads Elverk bestämmer från fall till fall villkoren för anslutning av fastigheter på landsbygden. Det största landsbygdsföretaget, Lantbrukarnas Elektriska AB, tillämpar i regel en anslutningsavgift, som motsvarar utbyggnadskostnaden för elektrifiering av vederbörande fastighet. Hellefors Bruks AB uttager enligt uppgift en anslutningsavgift som för abonnenter, vilka ej äro anställda hos bolaget, utgör 200 kr. för 1-fas och 300 kr. för 3-fas luftledning samt 360 kr. för 3-fas jordeller hängkabel. Det statsägda Motala Ströms KrAB tillämpar engångsavgift med 30 kr. för slättbygd och 50 kr. för skogsbygd. 1 1 I samband med införandet av de utav elkraftutredningen förordade standardtarifferna har anslutningsavgiften för Motala Ströms KrAB:s liksom för statens vattenfallsverks samtliga detaljdistributionsområden på landsbygden bestämts till 30 kr. per normaltariffenbet (Nte) med förbebåll om rätt för kraftleverantören att för anläggning vars anslutning medför särskilt höga kostnader, uttaga en bögre anslutningsavgift.

35 Engångsavgifternas belopp äro som av ovanstående översikt framgår mycket varierande hos olika företag. Detta gäller även förekommande enhetsberäkning. Det har därför ej varit möjligt att i detta sammanhang lämna en mera specificerad redogörelse för engångsavgifternas storlek hos de olika företagen i länet. Vissa företag med höga kraftpriser förete å andra sidan låga engångsavgifter, vilket sålunda synes innebära, att dessa företag uttaga anläggningskostnaden helt eller delvis i form av energiavgifter. Enär någon medelvärdesberäkning av engångsavgifterna ej är möjlig att genomföra på grund av det skiftande beräkningssättet för dessa avgifter, kan någon direkt jämförelse mellan engångsavgifterna hos de företag, som uppvisa höga jämförelsepriser (topprisföretagen) och övriga företag i länet ej ske. Vid en närmare granskning av engångsavgifterna hos topprisföretagen kan emellertid icke spåras någon tendens, som ger vid handen att dessa företag skulle i större utsträckning än landsbygdsföretagen i allmänhet ha låga engångsavgifter. Topprisföretagen ge i detta avseende samma oenhetliga intryck som landsbygdsföretagen i allmänhet.

36 Bilaga 7 Uppgifter angående distributionsföretagen i Örebro län år 1944 De t a 1 j d i31 r i b u t i o n

Råkraftanskaffning Distributörernas namn och adress

1 Erhåller råkraft från

2 MedelMedel- Medelpris pris fnr Antal Försåld förbrukTypnuminer Inköpt (öre/kWh) energi ning per verk- jämfö- på företagets råkraft råkraft förm0 brukare enhet tariffer (1 000 (öre/ (1 000 (kWh/F; ligt rel ee kWh) kWh) kWh) m, m% 10 9 7 6 8 4 5 3 101, 601

7'4

6-5

13 601

Adolf Andersson, Hög- Egna krst åsen, Kvistbro Askersundsbyns Norra Motala Ströms Transformatorlag, KrAB Askersund u Askersundsbyns Södra » Transformatorlag, u Askersund Aspa Bruk, Aspabruk. . + egen krst Bastkärns Grufaktiebo- Trafik AB Grängesberg-Oxelölag, Silverhöjden sund Berg-Baggetorps El.F, Motala Krv Ervalla " AB Bergslagens Gemen- Egna krst in. m. samma Kraftförvaltning, Vasagatan 2, Västerås Bjurtjärns El.Af, Sörby. Uddeholms AB + Bjurtjärn egen krst Bjurtjärns Gård, Bjur- Bjurtjärns El.Af. . tjärn w Björkängs Krst,Bångbro Egen krst Blexbergs Ljusförening. Nora Bergslags Gi/ttorp El.AB 5 AB Bofors, Bofors ° . . Egna krst m. m.

—

—

13 7

7-5

603 Hjort- MotalaKrv + egen krst Kilsmo Motala Krv +• egna krst Bälsås & Hulviks El.F, Hasselfors Bruks Kvistbro AB Carlslunds Krst, Örebro Örebro El.AB + egen krst Dahlkarlshytte AB, Lud- Egen krst vika Dammens Krst, Hällda Egna krst Carl Daniel Danielson, Egen krst Stora Degerfors J ä r n v e r k s AB, Uddeholms AB + IJegerfors egen krst

117 AB Arboga Mek. Abborrtorps Gård, Arboga Verkstad 1 Allmänningbo El.Df, Riddarhytte AB 2

Forahammar

Boo Egendom, kvarn Brevens Bruk,

14-0

001, 700

103, 301, 70(

*13

14 601

6T>

19 001, 206, 401

11-6

—

—

8-9

601 601

• 141

7'8

60 19

18 15

30 77

19 10

12 11

5 800

5 933

101. 102,114 141, 201,505 601 15 601, 641

201, 606 601

ll-o

•25

3-6

11 001

—

—

— —

— —

60 13 2 000

101, 141.17C 201, 50 J, 60 13 601 (Individuella

101, 505, 60

37 De t a l j d i s t r i b u t i o n

R å k r a f t a n s ! £ a f f n ii s Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft från

2 MedelMedel- Medelpris Typnummer Inköpt pris för Antal Försåld förbruk- (öre/kWh) råkraft energi ning per på företagets råkraft förverk- jämföm0 enhet tariffer brukare (1 000 (öre/ (1 000 (kWh/F) ligt relse vil kWh) kWh) kWh) m.2 3

261 Dylta Bruk. Dyltabruk Egen krst Dylta El.F, Erratic 2C. . Nora Bergslags El. AB5 Ekers och Längbro El.F, Carlslunds K r s t . . Runnaby, Örebro Ervalla El.F, Ervalla . . Nora Bergslags El. AB5 Fauthyttans-Mårdshyt- Hellefors Bruks tans El.Df, GuUhmedsAB

5 3

001, 201, 900 601

7-3

23 77

2-4

001, 601

7-5

6-o

101, 141, 601

201, 900

hyttan Fjugesta El. KrAB. Fju- Hasselfors Bruks ge sta AB I Flåtens Tegelbruk, Er- Nora Bergslags El. AB* valla Fogdhyttans Ljusför» ening, Gyttorv F r ö t u n a KrAB, Fellings- Arbogaåns Kraftverksförening 10 bro + egen krst Frövifors Bruks AB, Egen krst

Frövi

1 F'uruskallens El.F , Ar- AB Arboga Mek. Verkstad l boga Gammelhyttans El.F, Nora Bergslags El. Järnbods AB5 AB Garphytte Bruk, Örebro El.AB + egen krst Qarphyttan Glanshammars El.Df, Örebro E l . A B . . ..

9-9

12-0

102, 103,406, 601. 603

__

—

001, 700

9-7

8-3

8 14

4'7

002, 070,101, 201 606, 800

15-7

ll-o

'6

26-3

001, 700

101 Ringkarleby Granberga-Skogsbergs

El.Df, Ervalla u

Motala Krv

3-reksåsars Ljusförening, Nora Bergslags El. (ryttorp AB5 Grängens J£L3£,Grängen AB ^tjernforsStälldalen Trafik AB Grängesberg- StoraKopparbergs Oxelösund, FörvaltBergslags AB + ningen i Stråssa, egen kr.^t

Siråssa

Grönbo Revir iHed), Riddarhytte A B 2 y.pannarboda Grönbo Revir (Fellings- Egen krst bro), Spannarboda Guldsmedshytte AB, Hellefors Bruks Guldsincflslii/ti'.n) AB, Trafik AB GrängesbergOxelösund, Motala Krv + egen krst Gölfallets El.F, Eker, Carlslunds krst . . Örebro Haddebo Elverk, Hjort- Egen krst kvarn

6-2

—

—

17 3

6-7

—

—

38 Råkraftans c affn in g Distributörernas namn och adress

1 Erhåller råkraft från 2

HafstaEl.Df, Guldsmeds- Hellefors Bruks AB hyttan Hallsbergs Köpings El- Motala Krv verk, Fack 5, Hallsberg Hammarby-Yxe AB, » Nora Hammars El.Df, Ham- Motala Ströms mar KrAB Harge El.Df, Hammar » Hasselfors Bruks AB, Egen krst Hasselfors Hellefors Bruks AB, Egna krst m. m.. . Hällefors Hidinge Kalkverk AB, Örebro El.AB Lannabruk Hjulsjö Bf, Hjulsjö.. .. AB StjernforsStälldalen Hovsta-Axbergs El.Df, Motala Krv Hovsta Hultatorps Krst, Järn- AB StjernforsStälldalen + bods egen krst Högfors AB, Högfors- Trafik AB Gränbruk gesberg-Oxelösund 4- egna krst Igelsäter-Knatthälls AB Arboga Mek. TransformatorförVerkstad x ening, Götl unda Ingelshyttans Norra El. Motala Krv Df, Störd11 Ingelshyttans Södra El. »

Df, Stora11

G Johansson, Elvhyttan, Egen krst Vikersvik Järle El.F, Järle Nora Bergslags El. AB5 Järle Kvarn, Järle . . . . Egen krst J ö n s h y t t a n s Bf, Bredsjö AB StjernforsStälldalen Kallernäs El.Bf, Stora Strip a Gruv A B . . Karlskoga Norra El.F, Örebro El.AB Karlskoga Karlskoga Stads Elverk, AB Bofors 24 . . . . Stadshuset, Karlskoga Sven Karlsson, Hidinge- Egen krst bro Karlstorps El.Bf, Sand- Uddeholms AB . . sjötorp, Bjurtjärn Katrinefors AB:s Skogs- Egen krst och Jordbruksförvaltning, (Karlskogaområdet), Alkvettern

De t a 1 j d is t r i t u t i o n

MedelMedel- Medelpris pris för Inköpt råkraft Antal Försåld förbruk- (öre/ kWh) Typnummer förråkraft energi ning per verk- jämfö- på företagets enhet tariffer ligt relse (1 000 (öre/ brukare (1 000 kWh) kWh) kWh) (kWh/F) m,i m2 3 9

<>

7-1

3-8

101, 201,501, 601

9-2

ll-o

—

—

97 63 350

43 90

62 50

13 19

13 601 16 601

3 200

101, 102,103 111, 141,170 301 001, 700

25-7

23 001

001. 601

30-0

13 101, 301, 60:

13-3

10 601

15-3

13 603

16-9

—

—

8-o

601 700 001

—

25-4

—

6 23

8 439

31-2 5-5

57 410

8 356

17 65

31 16

15 001, 203 16 005, 601

2 657

—

—

13-6

—

—

001, 101, 30 003, 700

39 De ; a 1 j d i tE r i b u t i o n

Råkraftanskaffning Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft från

MedelInköpt pris för råkraft råkraft (1 000 kWh)

2 Katrinefors AB:s Skogsoch Jordbruksförvaltning, (Bjurtjärnsområdet), Alkvettern Kilsmo El.Df, Kilsmo 27 Klotens Revir, Kloten Klunkhytte El. Bolag, Lekhyttan Kopparbergs Vatten- & Elverk, Kopparberg

Bjurtjärns El.Af. .

Kuggenäs El.F, Box 676, A rboga Kumla Stads Elverk, Postfack 89, Kumla Kyrkbyns E\.F,Järnboås

Motala Krv Egen krst

Linds El.F, Askersund

5-6

7-7

— —

61 35 10

— —

606 001, 101. 700 700

AB Bergslagens 1 554 Gem. Kraftförvaltning AB Arboga Mek. 8 Verkstad 1 1 3 770 Motala Krv \ 12 592 Nora BergslagsEl. 23 AB5 Lindesbergs Stads 51 Elverk Örebro El.AB + egen krst

3-8

1 100

001, 101,201, 203, 303, 507

9-9

3-6\ 4-8| 10-i

2 421

2 661

106, 206.401, 501 601

6-2

5 733 411 5

4-41 5'5| 13-o

5 500

3 784

106, 201,203, 401, 603, 800 603

»

•Kägleholms Gård, Ullersäter Lannafors Kalkbrott (Degerfors J ä r n v e r k s AB), Vintrosa11 Lantbrukarnas El.AB, Motala Krv Hallsberg Örebro E l . A B . . . . Filip Larsson m. fl., Motala Ströms Skyrsta, Hammar KrAB Latorps AB, Latorps- Örebro E l . A B . . . . bruk Laxå Bruks AB, Laxä KrAB Gull spån gMunkfors + egna krst Laxå Elverk, Boxl, Laxå KrAB GullspångMxmkfors Lekhyttans Krst, Lek- Egen krst

hyttan

Medel- Medelpris Antal Försåld förbruk- (öre/kWh) Typnummer förenergi ning per verk- äinfö- på företagets TO0 brukare enhet tariffer (öre/ (1 000 (kWh/F) ligt relse kWh) kWh) mx TO 2

" Motala Ströms KrAB

Lindesbergs Stads El- Arbogaåns Kraftverk, Lindesberg 18 verksförening l c + egen k r s t Lindesby-F'innshyttans Nora BergslagsEl El.F, Järnbods AB5 Stiftelsen Kungl. Gytt- Hellefors Bruks jebad- och BrunnsAB anstalten Loka, Lokabrunn Lunna Västra Df, Ham- Motala Ströms mar u KrAB Lycke El.Df, Ervalla " Motala Krv Lysfalla El.F, Ervalla Nora BergslagsEl AB5 Långbo Krst, Sällinge Egen krst

5-2

103, 601

—

—

101, 900

8-o

101, 102,170, 601 101, 103,170, 601 601

°55

7'2

11-9

7 10

13-6 9-6

11 18

7 10

49 45

15 16

13 15

603 401

—

—

1 S I 895

6-J L 1 055

40 Råkraftan s taffniH Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft från

Medelpris för råkraft

Inköpt råkraft

TO0

(l 000 kWh) 1

2 L ä g g e s t a El.F, Askersund L ö a E l . F , Rällså M e l l e r s t a G ö t l u n d a El. Df, H a s t a , Arboga " Mobråtens El.F, Postib f a c k 22, Degerfors Morskoga El.F, Näverkärret M o t a l a K r v , Motala ( S t a tens Vattenfallsverk) Motala Ströms KrAB ( A s k e r s u n d ) , Motala 1G Motala Ströms KrAB (Landsbygden"), Mo-

Motala Ströms KrAB Motala Krv A B A r b o g a Mek. Verkstad ' Norra Håkanbols G å r d 15 D a h l k a r l s h y tte AB E g n a krst m. m.. .

(öre/ kWh) |

11 D e t a 1 j d is t r i b u t i o n

Antal

MedelFörsåld förbruk-

101-

energi

brukare

Med dpris (öre/kWh)

ning per verk- jämföenhet (1 000 (kWh/F, ligt relse kWh) ml 711.

Typnuiniucr på företagets tn riffer

45 190

66 122

14 7

14 9

601 401

10-9

62 209

6-5 6-3

84 125

b

35'0

13a

0 0 1 , 603

.

.

.»

»

101, 1 0 2 , 1 4 1 . 170, 2 0 1 . 700 603

tala 10

Mullhyttans El.AB, Hasselfors Bruks Mullhyttemo AB Mårsäters Gård. Zink- M o t a l a Ströms u gruvan KrAB N a n b e r g a El.Df, Arboga A B A r b o g a M e k . Verkstad x Nederhyttans El.Df, Motala Krv

Vassethyttan u

Nederhyttan-JönshytTrafik A B Gräntans El.Df, Vassclgesberg-Oxelösund, Förvalthyttan ningen i Stråssa P e r N i l s s o n s A B , Gropen M o t a l a K r v + egen krst N i t r o g l y c e r i n A B , Gyt- H e l l e f o r s B r u k s torp AB + egen krst N o o r E l . F , Gyttorp . . . . N o r a B e r g s l a g s El. AB5 Nora Stads Belysnings» " o c h V a t t e n v e r k , Nora + egen krst N o r r a A x b e r g s El.Df, N o r a B e r g s l a g s El. AB5 Ervalla 26 N o r r a J ä r n ä s El.F 1 , Ar- A B A r b o g a M e k . Verkstad ' boga N o r s e b ä c k s El.F, Er- N o r a B e r g s l a g s El. valla AB5 Nyhyttans Badanstalts Egen krst Krst, Järnboås N ä r k e s K i l s E l . F , Närkes C a r l s l u n d s K r s t . .

6-9

10-9

6-(i

21-o

23-4

700 46

101, 601

101, 141 001

102, lod

18-0

2-8

101, 1 0 3 , 1 1 5 141. 201 401

101, 102, 10<

8-8

6-8

16 4

9-8

—

—

2-5

101, 601

12-o

0 0 1 , 003, 1 0

6 0 1 . 603

10 '

Kil Godsägare Odell, F r ö s - N ä r k e s Kils El.F v i d a l , Örebro + egen krst Pershytte Grufvebolag, Hellefors Bruks AB, Nora BergNora slags El.AB 5 + egen krst Pålsboda El.AB, Päls- M o t a l a K r v boda

2 145

4-o

41 De t a 1 j d ii t r i b u t i o n

R å k r a f t a n s z. a f f n i™ s Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft från

MedelInköpt pris för råkraft råkraft (1 000 kWh)

2 Ramsbergs Bruk. Rams- Egna krst berg Rockhammars Bruks Arbogaåns Kraftverksförening 10 AB, Sailinge + egna krst J Rodéens Krst. Verk- Egen krst hyttan, Mullhyttemo : Sanduddens Bf, Djup- Trafik AB Grängesberg-Oxelöudden, Grängesberg n sund Saxhyttans EL Ljus- Hellefors Bruks förening, Grythyttan AB + egen krst Silverhöjdens Bf,' Sil- Högfors AB . . . . ll verhöjden Simonstorps El.Df, Lind- Tycke El.Df . . . . dalen, Laxå " Skarped-Skatvikens E l Hellefors Bruks Df, Loka AB Skofttorps El.F, Nora.. Nora BergslagsEl. AB5 Skrekarhytte Kvarnbo)> lag, Larsson & Co, Vikersvik Skrikarhytte El.F, Vi» kersvik Skrymtarboda El.F, Lin» desberg Skyllbergs Bruks AB, Motala Krv + Skyllberg egna krst Skönviks El. Krst, Räll- Egen krst 8å Spannarboda El. Distri- Rockhammars bution(Verner AndersBruks AB son), Spannarboda Statens Järnvägar, Älvkarleby Krv . . Stockholm AB Statens Skogsindu- Egen krst strier (Valåsens Sågverk), Valåsen Statens Vattenfallsverk, se Motala Krv, AB Stjernfors-Ställda- AB Bergslagens Gem. Kraftförlen, Ställdalen valtning, AB Svartviks Grufvor + egna krst Stora El.Df, Störd Stripa Gruv A B . . Stripa Grav AB. Guld- Hellefors Bruks smedshytta)! AB + egen krst Ställbergs Grufve-AB Egna krst S tallberg), Fack 84, Ludvika Ställbergs Grufve-AB Egen krst (Hörken), Fack 84, Ludvika

Medel- Medelpris Typnummer Antal Försåld förbruk- (Öre/kWh) förenergi ning per verk- jämfö- på företagets TO0 brukare tariffer enhet (öre/ (1 000 (kWh/F) ligt relse kWh) kWh) TOi m2 4

001, 006, 700, 900 13 103

152 119

—

—

18 g

22-5

2-5

21-0

13 001, 003,201, 202 21 001

7'i

ll-o

8-7

001, 201, 700

12-5

9-4

—

—

7-1

101, 601

«33

001, 101,201, 203, 301

—

—

700, 900

3-5

140 157

90 81

76 61

8 12

9 001, 206 11 001, 201, 501

—

—

001, 201, 301, 700

—

—

001, 101, 201, 301, 700

42 llåkraftans i affn in g Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft från

Medelpris för Inköpt råkraft råkraft (1 000 kWh)

l

2 De t a 1 j d is t r i b u t i o n

3 Ställbergs Grufve-AB Trafik AB Grän(Sundsgruvorna) Fack gesberg-Oxelö84, Ludvika sund AB Svartviks Grufvor, Egen krst Silverhöjden Svartälvs Revir. Karls- Karlskoga Norra dalsbruk E L F 1 9 + egna krst Svenska Skifferolje AB, Egen krst — El. Avdelningen, Örebro Svinnersta ELF, Snav- Tycke El.Df . . . . 26 lunda u Södra Hagens El.F, Nora Bergslags El. 2 Skogsbo, Järle AB5 Södra Hjälmarstrandens Örebro E l . A B . . . . 2 442 El. Distributions AB, Odensbacken SödraHörkensDf,Hörks Trafik AB Grän- 18 13 Hage, Grängesberg " gesberg-Oxelösund Södra J ä r n ä s El.F, Box AB Arboga Mek. 15 637, Arboga Verkstad * Timansbergs El.F, Ti- Nora Bergslags El. 3 mansberg AB5 Tolvsbörds El.F, Järn7 » boås Tycke El.Df, Snavlunda Motala Krv 123 9 Uskaboda El.Df. (hke- Hellefors Bruks 9 viksby AB Vasselhyttans El.Df, Motala Krv 10 Vasselhyttan n Vasselhyttans Södra El. 4 » Df, Vasselhyttan n Vasselhyttans Västra El. 6 » Df, Vasselhyttan » W e d e v å g s Bruks AB, Arbogaåns Kraft• verksförening 10 Vedevåg 21 + egen krst W e k h y t t a n s Krst, Kvist- Egen krst — bro . Bolaget Vieille Montag- Motala Ströms KrAB + egen ne, Åmmeberg u krst Villingsbergs Revir, Val- AB Statens Skogs- 22 . åsen industrier Vrethammars Bruks Egen krst — Krv, Ramsberq Vretstorps El.Bf, Vrets- Motala K r v 433 torp Västernäs El.Af, Box 8. Uddeholms AB . . 5 Nässundet V ä s t r a Ervalla och Fin- Nora BergslagsEl. 22 gerboda El.F, Järle AB5

Medel- Medelpris Antal Försåld förbruk- (öre/kWh) Typnummer förpå företagets TO0 brukare energi ning per verk- jämfötariffer enhet ligt relse (öre/ (1kWh) 000 (kWh/F) kWh) Wl! m2 4

—

001 103, 700

13 201, 700

— .

6-3

14 601

13-0

11 601

4-o

13 001. 105.601 800

15O

21 002

10-7

12-7

12 601

10-5

15 001, 002

7-8 11-6

70 33

32 6

35 23

18 27

13 601 24 001

13-4

13 603

12-2

14-5

12 602

—

101, 301

001, 070, 50

25 001

—

5'8

11 606

14-5

18 001

7-o

11 601

43 De , a 1 j d i st r i b u t i o n

R å k r a f t a n s k a f f n i i 'g Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft från

Medelpris för Inköpt råkraft råkraft (1 000 kWh)

o

1 Västra Sunds ELF, Nora Nora BergslagsEl. AB5 Motala Krv Yxhults Stenhuggeri

Medelpris MedelAntal Försåld förbruk- (öre/kWh) Typnummer förenergi ning per verk- äni fö- på företagets TO0 brukare enhet tariffer (öre/ (1 000 (kWh/F) ligt reiso nii kWh) kWh) TO 2 4

8-6

AB, Hällabrottet

AB Yxsjö Gruvor. Yxsjö- Trafik AB Grängesberg-Oxelöberg sund Åkerby El.F. Box 21, Nora BergslagsEl. AB5 ATora u Ås El.F", Nora Ängarnas El.Df, Vassel- Motala Krv

10 601

101, 301 601

10-3

17 4

10-o 16-3

75 14

16 6

2S 49

16 17

13 601 15 601

Ullersäter Lindesbergs Stads 24 Elverk 3 Ödeby Södra El.F, Vller- Kägleholms Gård säter 34 671 Örebro Stads Gas- och Örebro El.AB Elverk. Vasagatan 9— 11, Örebro 18 4 Örtjärns Bf, Box 1815, Trafik AB Grängesberg-OxelöGrängesberg u sund 9 4 Hellefors Bruks Öskebohyttans El.F, AB öskeviksby Öskeviks El. Såg- & Egen krst — Kvarnbolag, Öskeviksby — » Östra Bohrs Vårdhem,

6-5

10-o

2-9

24 510

12 801

15o

008, 070,101, 107, 141.201 401, 501 17 001

14-3

—

—

401 Östra Lunna El.Df, Motala Ströms 9 Hammar u KrAB 13 Östra Sunds och Aln- Nora BergslagsEl. torps El.F, Nora AB5 Hela länet 68 234

13-c

9G

3-6

73 739 49 641

46 912 21 322

3-1 4-7

39 846 33 893

29 000 20 641

132 76

13 13

18 14

hyttan u

Ödeby ELF,

Vrdevåg

Stadsföre t a g Landsbyt jdsföretag

1 AB Arboga Mek. Verkstad, som ej bedriver detaljdistribution i Örebro län, erhåller kraft huvudsakligen från egen kraftstation men har samarbete med Jäders Bruks Intressenter. Det senare företaget har egen kraftkälla och erhåller kompletteringskraft från Älvkarleby Krv. 2 Råkraftlevcrantörcn, som ej bedriver detaredistribution i Örebro län, erhåller kraft dels från egen kraftstation, dels från AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning. 3 Detaljdistributionen sker helt eller huvudsakligen till anställda. 4 Detaljdistributionsuppgifterna avse år 1945. 5 Råkraftleverantören, som ej bedriver detaljdistribution i Örebro län, erhåller sin kraft dels från egen kraftstation, dels från Hellefors Bruks AB. 6 Uppgifterna avse även Bobäckens, Fisksjöns, Finncbäcks, Linnebäcks, Lämås samt Skogskärrs elektriska föreningar jämte några enskilda personer (»AB Bofors distributionsområde, zon II»), vilka äga vissa delar av högspänningsnätet, transformatorerna och lågspänningsnätet. Föreningarnas förbrukare inköpa kraften på transformatorernas lågspänningssida efter bolagets normala detaljtariffer, dock med något lägre fasta avgifter. Vid medelprisberäkningen har hänsyn ej tagits till underhållsavgifter o d.. som föreningarna debitera sina medlemmar.

44 7

Förbrukningsuppgifterna ha ej kunnat erhållas. Uppskattat värde. Råkraftuppgifterna avse år 1945. 10 I Arbogaåns Kraftverksförening ingå Lindesbergs Stads Elverk, Frötuna KrAB, Rockhammars Bruks AB och Wedevågs Bruks AB. Föreningen, som ej bedriver detaljdistribution i Örebro län, erhåller kraft dels från medlemsverken, dels från Motala Krv. 11 Distributionen numera övertagen av råkraftleverantören. 12 Tillfällig leverans vid Säbylund endast år 1944. 13 Lindesbergs Stads Elverks landsbygsdistribution sker bland annat till 5 underhållsföreningar och 9 transformatorlag. Vid medelprisberäkningen har hänsyn ej tagits till underhållsavgifter o. d., som dessa debitera sina inedlemmar. 14 Omfattar 7 självständiga transformatorområden, vilka .var och en svara för sina råkraftkostnader och underhåll. Vid medelprisberäkningen bar hänsyn ej tagits till underhållsavgifter o. d.. som «transformatorföreningarna» debiterat sina medlemmar. 15 Råkraftleverantören, som ej bedriver någon detaljdistribution, erhåller kraft dels från egen kraftstation, dels från Rudskoga-Nysunds El.Df, (Värmlands län). Fr. o. m. år 1948 har Mobråtens E l . F upphört och Rudskoga-Nysunds El.Df övertagit detaljdistributionen. 10 Ages av Statens Vattenfallsverk. 17 Råkraft erhållcs numera i stället från Nitroglycerin AB, Gyttorp. 18 Uppmätning sker hos de enskilda abonnenterna. 19 Inköp av råkralt sker endast vid större reparationer av kraftstationen. 20 Häri ingår någon industriförbrukning. 21 Häri ingår en underhållsförening (Rya El.Df) med 50 förbrukare. Vid inedelprisberäkningen har hänsyn ej tagits till underhållsavgifter o. d.. som föreningen debiterat medlemmarna. 22 Frikraft. 23 Sedan är 1946 jämväl från Dammens Krst. 24 Råkraftleveransen numera övertagen av KrAB Gullspång-Munkfors. 25 Distributionen numera övertagen av Rudskoga-Nysunds El.Df (Värmlands län). 20 Distributionen numera övertagen av Motala Krv. 27 Distributionen numera övertagen av Brevens Bruk. 8

0 Anm. 1 enstaka fall förekommer att beträffande samma företag uppgifterna om försåld kraft visa något högre värden än uppgifterna om inköpt kraft. Dylika avvikelser kunna bero på att uppgifterna avse olika år eller på att mätfel, felaktig uppskattning av ackordstariff- eller frikraftleveranser eller felräkning förekommit. Ifrågavarande av företagen lämnade uppgifter ha medtagits i tabellen, emedan de — ehuru ej fullt exakta — likväl upplysa om storleksordningen av nämnda värden. Uppgiftsfelen påverka icke medelviirdena för länet, enär de genomgående avse småföretag.

Statens offentliga utredningar 1950 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.^

Allmän lagstiftning.

Statsförfattning.

Rättsskipning.

Fångvård.

Vatten väsen.

Allmän statsförvaltning.

Skogsbruk. Bergsbruk.

Industri.

Kommunalförvaltning.

Handel och sjöfart.

Statens och kommunernas ftnansväsen.

Kommunikationsväsen.

Politi.

Bank-, kredit- och penningväsen.

Nationalekonomi och socialpolitik.

Försäkringsväsen.

Hiilso- och sjukvård.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt.

Allmänt näringsväsen. Elkraftutredningens redogörelse nr 2:18. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Örebro län. [1]

Försvarsväsen

Fast egendom. Jordbruk med binäringar.

Utrikes ärenden.

Stockholm 1950. K. L. Beckmans Boktryckeri. 1787 49

Internationell rätt.