Undersökning rörande brukningskostnadernas samband med åkerfältens storlek, form och beskaffenhet utförd åren 1947-1949

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R JORDBRUKSDEPARTEMENTET

1950: 20

UNDERSÖKNING RÖRANDE

BRUKNINGSKOSTNADERNAS SAMBAND MED ÅKERFÄLTENS STORLEK, FORM OCH BESKAFFENHET UTFÖRD ÅREN 1947—1949 AV FÄLTARRONDERINGSKOMMITTÉN

S T O C K H O L M 1950

Statens offentliga utredningar 1950 Kronologisk förteckning 1. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 18. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Örebro län. Beckman. 44 s. K. 2. Betänkande angående tyskgruvorna och centralorgan för gruvärenden. Victor Petterson. 157 s. H. 3. Betänkande med förslag angående folkskolans disciplinmedel m. m. Kihlström. 137 s. E. 4. Skolöverstyrelsens utlåtande angående beskärning av timplanerna vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. Statens Reproduktionsanstalt. 105 s. E. 5. Ortsavdragskommittén. Betänkande med förslag till ändrade kommunala ortsavdrag m. m. Beckman. 199 s. F i . 6. Utredning angående överflyttning av viss del av riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m. m. Marcus. 64 s. Fi. 7. 1949 års uppbördssakkunniga. 1. Betänkande med förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet. Marcus. 112 s. F i . 8. Betänkande angående rationaliseringsverksamheten inom den offentliga förvaltningen. Beckman. 155 s. J a . 9. Utredning angående de handelspolitiska arbetsformerna m. m. 2. Redogörelse för de olika avtalstyperna i det svenska avtalssystemet. Katalog och Tidskriftstryck. 74 s. H. 10. Den svenska elbranschens kapacitet och konkurrensförhållanden. Marcus. 175 s., 1 pl. H.

11. Socialvårdskommitténs betänkande. 17. Utredning och förslag angående lag om socialhjälp m. m. Beckman. 64* s., 515 s. S. 12. Handelsutbildningskommitténs betänkande och förslag. 1. Handelsgymnasierna. Marcus. 445 s. E . 13. Skyddsrum för civilbefolkningen. Nordisk Rotogravyr. 154 s., 1 pl. I. 14. Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar. Del 4. De smalspåriga västgötabanorna. Gummesson. 99 s. K. 15. 1948 års järnbruksutredning. Betänkande angående järnbrukens arbetskraftsförsörjning och därmed sammanhängande problem. Kihlström. 55 s. S. 16. Förberedande utredning angående lagstiftning på skadeståndsrättens område. Av I. Strahl. Victor Petterson. 168 s. J u . 17. Betänkande med förslag rörande decentralisering inom väg- och vattenbyggnadsverket m. m. Victor Petterson. 151 s. K. 18. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 19. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Västmanlands län. Beckman. 37 s. K. 19. Betänkande med utredning och förslag angående fordringar på synförmågan för anställning i allmän och enskild tjänst m. m. Kihlström. 231 s. S. 20. Undersökning rörande brukningskostnadernas samband med åkerfältens storlek, form och beskaffenhet. Gernandt. 276 s. Jo.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet J o . = jordbruksdepartementet.

STATENS

OFFENTLIGA UTREDNINGAR JORDBRUKSDEPARTEMENTET

1 9 5 0 : 20

UNDERSÖKNING RÖRANDE

BRUKNINGSKOSTNADERNAS SAMBAND MED ÅKERFÄLTENS STORLEK, FORM OCH BESKAFFENHET UTFÖRD ÅREN 1947—1949 AV

FÄLTARRONDERINGSKOMMITTÉN

GERNANDTS BOKTRYCKERI S T O C K H O L M 1950

% » /

'

I

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Inledning Undersökningens uppgift och uppläggning Terminologi och arbetsstudiemetodik Studiemateralets omfattning

I2

Avd.

21 I.

Brukningskostnadernas samband med åkerfältens storlek och form

Kap. 1. Principerna för studiematerialets bearbetning Kap. 2. Vid studiematerialets bearbetning direkt erhållna resultat Plöjning med traktor „ „ hästar Harvning med traktor ,, „ hästar Spridning av handelsgödsel med traktor >» » „ „ hästar Sådd med traktor „ ,, hästar _r . Valtning med traktor ,, „ hästar Hackning med traktor ,, „ hästar Besprutning och bepudring Slätter med traktor »

h ä s t a r

Skördetröskning Skärning med traktorbindare „ .. hästbindare

g

2I

28 2Q Q

^ 62 55 ^ 74 8o

g2 g(^ gg Q, 100

IIO TT A IX

4 „ självavläggare och slåttermaskin n7 Räfsning och hövändning II7 Maskinell stallgödselspridning I2I Sammanställning över vid olika arbetsoperationer erhållna resultat jämte sammanfattande diskussion om resultaten 122 Kap. 3. Sambandet mellan arbetsbehovet vid varje särskild arbetsoperation samt fältens storlek och form I26

I2

Kompletteringar till arbetsbehovsberäkningarna

-

Spridningen kring medelvärdena Kap. 4. Arbetsbehovet och brukningskostnadernas variation pr år med fältens storlek och form vid olika växtföljd och mekaniseringsgrad • 158 a. Beräkning av arbetsbehovet i medeltal pr ha och år vid en viss fältarrondering och driftsform b. Arbetskostnadernas variation vid olika

arrondenngsförutsättningar

och driftsformer c. Beräkning av båtnad respektive skada vid förändring av fältens storlek och form Brukningskostnadernas samband med förekomst av hinder (block o.dyl.) . .185 1 fältet Kap. 5. Studiematerialet och dess bearbetning

Avd. I I .

Kap. 6. Arbetsbehovets och brukningskostnadernas ökning på grund av fält- 185 J

hinder av olika slag vid skilda växtföljder TABELLBILAGOR. Huvudtabell

4 I. II.

Ställtid min pr ut- och inryckning Körhastighet och arbetsbredd

III.

Övrig verktid och nödvändig spilltid, min pr ha

IV. V. VI.

Vändningstider Vändtegsvändningstider Primärvärden för beräkning av arbetsbehovet vid olika arbets-

VII.

operationer Totalt arbetsbehov, min pr ha vid olika fältstorlek och fältform

VIII. IX.

Växtföljder och antal arbetsoperationer Arbetsoperationernas fördelning på skilda

X.

Arbetsbehov, tim pr ha och år

XI. Xlb.

Dubbelsådd Dubbelspridning av handelsgödsel

dragkraftsgrupper

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl.

Jordbruksdepartementet.

Fältarronderingskommittén får härmed överlämna av kommittén verkställd undersökning över brukningskostnadernas samband med åkerfältens storlek, form och beskaffenhet. Stockholm den 20 februari 1950.

L. NANNESON Sigurd Eriksson

Sven Hallin

Karl David Myr beck

A. Norrgärd

Inledning

Sedan Riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 163 1947 anvisat medel till "undersökningar rotande sambandet mellan ägofigurer och brukningskostnader", tillsatte Kungl. Maj:t den 2 maj 1947 en kommitté med uppgift att handhava ledningen av nämnda undersökningar. Till ledamöter av denna kommitté förordnades: professor emeritus P. L. Nanneson tillika ordförande, agronomic doktorn G. S. Eriksson, lantbruksingenjören S. G. V. Hallin, professorn K. D. Myrbeck och dåvarande jordbrukskonsulenten, numera lantbruksdirektören A. Norrgård. I kommitténs direktiv ingick att utarbeta en detaljerad plan för undersökningarnas bedrivande samt att i undersökningsarbetet samarbeta med hydrotekniska och lantbruksekonomiska institutionerna vid Lantbrukshögskolan samt institutionen för skifteslära vid Tekniska Högskolan. Kommittén antog namnet Fältarronderingskommittén. I enlighet med de lämnade direktiven har till kommitténs sammanträden kallats föreståndarna för lantbrukshögskolans hydrotekniska institution, först dåvarande professorn, nuvarande överinspektören för jordbrukets försöksverksamhet Y. H. Gustafsson och sedan nuvarande t. f. professorn G. Hallgren samt vidare t. f. föreståndaren för Lantbrukshögskolans lantbruksekonomiska institution professorn N. Westermarck. Kommittéledamoten Myrbeck är tillika föreståndare för Tekniska Högskolans institution för skifteslära, varför annan representant för denna institution icke kallats till kommitténs sammanträden. För fullgörande av sitt uppdrag har kommittén dessutom samarbetat i olika detaljfrågor med Svenska Lantarbetsgivaref öreningens arbetsstudieavdelning, professorn i allmän jordbrukslära vid Lantbrukshögskolan G. Torstensson, professorn i industriell ekonomi och organisation vid Tekniska Högskolan R. Kristensson, föreståndaren för Statens Maskin- och Redskapsprovningsanstalt direktören H. Moberg, byrådirektören i Lantbruksstyrelsen L. Gustafsson samt agronomen H. Lönnemark vid Jordbrukstekniska Institutet. Vidare har kontakt sökts med hushållningssällskapen i samtliga de län, där kommitténs undersökningsarbeten varit förlagda. Sålunda har i allmänhet lämpliga gårdar och fält för kommitténs undersökningsarbeten utvalts av vederbörande jordbrukskonsulent, och dessutom har hos hushållningssällskapen tillgängligt kartmaterial över sådana fält, där undersökningar bedrivits, ställts till kommitténs förfogande. 7

Kommittén har övertagit det arbetsstudiematerial berörande fältarronderingen, som under år 1946 insamlats av Vattenfallsstyrelsen, och har vidare haft förmånen att tillgodogöra sig materialet från de studier inom området för kommitténs verksamhet, som tidigare utförts av Svenska Lantarbetsgivareföreningens arbetsstudieavdelning, ävensom det arbetsstudiematerial, som utförts för Kraftledningsskadeersättningssakkunnigas räkning. Då fältarronderingskommittén vid sin start saknade personal, utbildad föl arbetsstudier i jordbruket, träffades en överenskommelse med Svenska Lantarbetsgivareföreningen, innebärande att kommittén för Lantarbetsgivareföreningens självkostnader under några månader finge disponera rutinerad personal från föreningens arbetsstudieavdelning. Av denna personal övertog kommittén hösten 1947 några arbetsstudiemän och har sedermera i egen regi bedrivit undersökningsarbetet. Såsom ledare för detta anställdes den 16 oktober 1947 agronomen Sven Zachrison, som även handhaft materialets bearbetning och sammanställning. Den närmare tillsynen över detta arbete har utövats av kommittéledamoten Eriksson.

Undersökningens

uppgift

och

uppläggning

Jordbrukets olika rationaliseringsproblem äro för närvarande av skilda anledningar synnerligen aktuella och betydelsefulla. Härvid intager även spörsmålen om fältarronderingens inflytande på brukningskostnaderna och därmed på fastighetsvärdet och jordbrukets lönsamhet en framskjuten plats i olika sammanhang. Detta är sålunda fallet vid fastighetsbildning i samband med skiftesförrättningar, vid vägnätets utformning, vid vattenregleringsföretag av skilda slag samt överhuvudtaget, när man genom det ena eller andra ingreppet påverkar fastighetsstrukturen. Lönsamheten av gränsreglering, av igenläggning av öppna diken och av sten- eller annan hinderröjning å åkerjord är i större eller mindre omfattning beroende av sambandet mellan arronderingsförhållandena och brukningskostnaderna. Den ekonomiska betydelsen av detta samband och av fältarronderingsproblemen i övrigt har dessutom starkt ökats under de senare åren på grund av de i förhållande till jordbrukets produktpriser kraftigt stegrade arbetslönerna och den i många fall bristande tillgången på arbetskraft i jordbruket samt av nödvändigheten att genom en snabbt fortskridande mekanisering av driften nedpressa produktionskostnaderna, eliminera bristen på manuell arbetskraft och öka dennas produktivitet. I ett starkt mekaniserat jordbruk har fältarronderingsspörsmålen en helt annan ekonomisk tyngd än under tidigare arbets- och brukningsförhållanden. Härmed har även spörsmålen om båtnaden vid förbättrad fältarrondering respektive skadeverkan vid försämrad sådan fått ökad betydelse. 8

Några mera ingående undersökningar över ifrågavarande spörsmål äro hittills, efter vad kommittén kunnat finna, icke utförda. Hela det hithörande frågekomplexet är överhuvudtaget mycket knapphändigt behandlat i den föreliggande facklitteraturen. I detta sammanhang må dock anföras, att vid Tekniska Högskolans institution för skifteslära under senare åren utförts vissa ännu icke publicerade undersökningar rörande fastighetsstrukturella förhållandens inverkan på brukningskostnaderna 1 ), varvid bland annat från Svenska Lantarbetsgivareföreningens arbetsstudieavdelning till förfogande ställt studiematerial kommit till användning. Det tillämpliga materialet visade sig emellertid på väsentliga punkter otillräckligt för det avsedda ändamålet. Även i andra sammanhang har det trängande behovet av ett tillräckligt omfattande och solitt underlag för bedömande av med fältarronderingen sammanhängande ekonomiska spörsmål gjort sig starkt gällande. Här skall blott framhållas, att de nya bestämmelserna i vattenlagen om beräkning av båtnad liksom 1947 års riksdagsbeslut om jordbrukets rationalisering i hög grad aktualiserat detta behov. För fastställande av brukningskostnadernas samband med fältens storlek, form och beskaffenhet måste alltså i första hand anskaffas ett representativt studiematerial angående den tid, som erfordras för samtliga de moment inom jordbrukets fältarbeten, vilka kunna röna inverkan av de nämnda förhållandena. Anskaffandet av ett dylikt studiematerial blev också kommitténs första uppgift. Härvid kommo emellertid vissa av Vattenfallsstyrelsen under 1946 i samråd med sakkunniga på berörda områden utförda arbetsstudier till stor nytta. Ifrågavarande studier, som närmast avsågo att belysa skadeverkningarna genom försämrad arrondering till följd av sjöuppdämning, hade visserligen begränsad omfattning men gåvo synnerligen värdefulla erfarenheter angående den lämpligaste planläggningen av arbetsstudier av här avsedd art. Det sålunda insamlade materialet har även bearbetats tillsammans med materialet från kommitténs egna undersökningar. De arbetsoperationer, som huvudsakligen påverkas av fältens storlek och form och som därför gjorts till föremål för tidsstudier, äro följande: Plöjning, harvning, spridning av handelsgödsel och stallgödsel, sådd, vältning, hackning, besprutning och bepudring, slätter, skördetröskning, skärning, hövändning och räfsning. Huvudvikten vid tidsstudierna har härvid lagts på sådana arbetsoperationer, som utgöra en större del av det totala arbetsbehovet pr år (plöjning och harvning), medan arbeten, som utgöra endast en mindre del av nämnda totala arbetsbehov (besprutning, bepudring, hövändning, räfsning), endast tidsstuderats i 1 "Undersökning av den del av omkostnaderna för brukning av en åker, som sammanhänger med dess storlek och form" av teknologerna Bo Salomonsson och Stig Smedegård 1944, samt "Ekonomiskt fördelaktigaste fältdjup och avstånd mellan ägovägar i åkerjord" 1945—1946.

mindre omfattning. Tyvärr har i samband med redovisningen av bearbetningsresultaten ofta måst göras reservation beträffande materialet i vissa hänseenden. Detta beror på svårigheten, att med de begränsade medel och på den korta tid, som kommittén haft till sitt förfogande, åstadkomma önskat material. I stort sett torde emellertid bristerna inskränka sig till sådant, som är av underordnad betydelse för undersökningens syfte. Ur arbetsteknisk synpunkt har undersökningen uppdelats i tvenne huvudavdelningar: I. Undersökningar för utrönandet av hur fältens storlek och form inverkar på arbetsbehovet. II. Undersökningar över hur hinder inverkar i samma avseende. Ehuru materialet från flera arbetsstudier kunnat utnyttjas för belysande av problem berörande, såväl avdelning I som II, behandlas i denna undersökning de båda avdelningarna var för sig. Vid arbetsstudiernas planläggning har eftersträvats, dels att komma de faktiska förhållandena i praktiskt jordbruk så nära som möjligt och att därför ej genom studierna inverka störande på arbetsförloppet, dels att i detalj studera just sådana arbetsmoment, som äro av särskild betydelse för belysande av de ifrågavarande problemen. För att tillgodose båda dessa önskemål har fältarbetet upplagts efter tvenne principer nämligen dels undersökningar, som inpassats i den normala fordbruksdriften vid ett antal gårdar inom olika delar av landet och dels ett antal specialundersökningar, där olika arbetsoperationer studerats under konstruerade förhållanden. Genom tidsobservationer enbart av sistnämnda slag hade det visserligen varit möjligt att med ett relativt begränsat material uppnå värden å ett flertal arbetsmoment, men en undersökning som denna bör beakta alla i den normala jordbruksdriften förekommande förhållanden, exempelvis även nödiga uppehåll i arbetet, och måste därför ävenledes utföras under i praktiken rådande förutsättningar. Med en dylik uppläggning av undersökningen kommer materialet emellertid att förete en betydande spridning. Kommittén har dock med hänsyn till undersökningens syftemål ansett det lämpligare att låta lokala variationer i sådana faktorer, som i praktiken påverka resultaten, konsekvent göra sig gällande än att i görligaste mån hålla dessa konstanta och därigenom erhålla ett visserligen mera renodlat men icke lika verklighetstroget material. Vid bearbetningen av detsamma har hänsyn emellertid tagits till variationen i resultaten och ifråga om vissa viktigare faktorer har såväl medelvärden som kvartilvärden beräknats. Undersökningens huvuduppgift är att skaffa ett tillförlitligt och i praktiken användbart underlag för bedömande av de differenser i brukningskostnader, som sammanhänga med fältarronderingen. Dylika kostnadsdifferensberäkningar ha även utförts. För att möjliggöra materialets utnyttjande under varierande 10

förutsättningar beträffande prisläget å mans- och dragaretimmar har emellerid tyngdpunkten vid materialets bearbetning lagts på redovisning av differenserna i arbetsbehovet uttryckt i mans-, häst- och traktortimmar pr ha vid olika förutsättningar i fråga om fältens storlek, form och beskaffenhet. Med ledning av dessa arbetsbehovsdifferenser kunna sedan de motsvarande kostnadsdifferenserna relativt lätt beräknas vid varje förekommande prisläge pr arbetstimme. Vid redovisningen av de resultat, som erhållits ur arbetsstudierna, tillämpas den ovan nämnda uppdelningen av undersökningen i två huvudavdelningar. Dessförinnan lämnas emellertid en redogörelse för den terminologi och metodik, som använts vid undersökningen samt för det insamlade studiematerialets omfattning. Inom avdelning I lämnas i första kapitlet en allmän redogörelse över de vid bearbetningen av studiematerialet tillämpade principerna. I andra kapitlet ges sedan en detaljerad redogörelse för de vid bearbetning av studiematerialet erhållna direkta resultaten. Med hjälp av diagram och tabeller belysas för varje arbetsoperation särskilt dess olika deltider, såsom ställtid, verktid och spilltid, jämte andra erforderliga uppgifter. De för den praktiska tillämpningen viktigaste bearbetningsresultaten har här liksom i följande kapitel samlats i huvudtabeller sist i betänkandet. Med ledning av på detta sätt erhållna värden utföres i kap. 3 beräkningar över normalt arbetsbehov för varje särskild arbetsoperation under olika betingelser med hänsyn till fältstorlek, fältform, jordart, dragkraft etc. De så erhållna normaltalen vid varierande förhållanden i nyssnämnda hänseenden läggas sedan i kap. 4 till grund för beräkningar över det genomsnittliga arbetsbehovet pr ha och ar i skilda jordbruksområden, vid olika intensitet i växtodling och mekanisering etc. Sedan arbetsbehovet under olika förutsättningar sålunda behandlats, lämnas slutligen i det sista avsnittet av detta kapitel en redogörelse för det lämpligaste utförandet av de häremot svarande beräkningarna av brukningskostnader och kostnadsdifferenser under varierande förutsättningar beträffande prisläget å såväl arbetstimmar som å sådana förnödenheter, för vilka förbrukningens storlek påverkas av fältformen (t. ex. genom dubbelsådd vid sneda vändningsvinklar). Inom avdelning II lämnas i kap. 5 först en redogörelse för principerna vid materialets bearbetning, varefter de vid denna bearbetning erhållna resultaten redovisas. Dessa resultat läggas i kap. 6 till grund för beräkningen över den genomsnittliga tidsförlusten pr hinder och år vid olika växtföljder. I sista avsnittet av detta kapitel lämnas sedan en redogörelse för den ökning i brukningskostnad, som orsakas av hinder å fältet. 11

Terminologi

och

siudiemetodik

I detta avsnitt lämnas en allmän översikt över vid undersökningen använda begrepp med tillhörande definitioner och beteckningar samt över metodiken vid studiearbetet och dettas omfattning. I huvudsak sammanfaller den tillämpade terminologien och metodiken vid själva tidsstudiearbetet med de av Svenska Lantarbetsgivareföreningens arbetsstudieavdelning utformade. Arbetsbegrepp Arbetsprocess: En med hänsyn till arbetsprestation eller arbetsobjekt självständigt avgränsad del av en verksamhet, i regel bestående av flera sammanhängande arbetsoperationer, vid vilka en arbetsoperation är beroende av en föregående. Som exempel på arbetsprocess kan nämnas vårbruket omfattande de olika arbetsoperationer, som förekommer i samband med sådden, såsom harvning, spridning av handelsgödsel, vältning etc. Andra arbetsprocesser äro höskörden, spannmålsskörden o. s. v. Arbetsoperation: En självständigt avgränsad, sammanhängande del av en arbetsprocess, utgörande ett eller flera arbetstempon, vilka utföras av en arbetare eller en samarbetande grupp arbetare (arbetslag) på en arbetsplats eller ett givet område. Inom arbetsprocessen vårbruket betraktas harvning, spridning av handelsgödsel, sådd etc. som skilda arbetsoperationer och inom arbetsprocessen höskörd, betraktas slätter, hässjning och inkörning som särskilda arbetsoperationer. Tempo: Den minsta enhet som arbetsoperationen vanligen uppdelas i vid tidsstudium av jordbruksarbeten. Som exempel på tempon vid sådd kan nämnas: körning av drag, vändning, påfyllning av utsäde, inspektion av sålådan, rensning av billar, vila för hästar etc. Tidsindelningsbegrepp De olika begrepp, som avse tidsindelningen av en arbetsoperation, visas i nedanstående schema: Tid för en arbetsoperation. Arbetstid

Ställtid

Effektiv arbetstid 12

Raster enl. avtal Verktid

Vändningstid

Förflyttningstid Övrig verktid

Onödig spilltid Nödvändig spilltid Arbetsspilltid

Personspilltid

Arbetstid: Den tid då arbetaren befinner sig på av arbetsgivare anvisad arbetsplats och utför av denne anbefallt arbete, varvid inräknas förberedelseoch avslutningstid samt förflyttningstid och nödvändiga kortare uppehåll på arbetsplatsen, men varvid som arbetstid dock ej räknas tid för inställelse vid utställningsplats respektive fast arbetsplats före arbetets början eller förflyttning från utställningsplats respektive fast arbetsplats efter arbetets slut. Ställtid: Den del av arbetstiden, som i och för en arbetsoperation användes, å ena sidan till att förbereda arbetare, arbetsplats, maskiner, redskap, hästar m. m., å andra sidan till att, sedan arbetsoperationen avslutats, iordningställa arbetsplats, ställa tillbaka redskap och maskiner etc. Verktid: Den del av arbetstiden, som åtgår för att utföra det egentliga arbetet. I verktiden ingå dels tempon, som direkt främja arbetsoperationens syfte, t. ex. vid sådd, körning av drag, dels sådana arbetstempon, som indirekt främja arbetsoperationen, t. ex. vändning, påfyllning av säd etc. I denna undersökning har det visat sig nödvändigt att göra en uppdelning av verktiden i följande undergrupper: Effektiv arbetstid: Den tid då redskapet eller maskinen är i verkligt arbete, t. ex. vid körning av drag. Vändningstid: Förutom den tid, som åtgår för att utföra själva vändningen, har i vändningstiden vid tegkörning, även iräknats den tid, som åtgår för tomkörning ävensom tiden för den dubbelkörning, som uppstår å snedvinkliga fält. Övrig v e r k t i d: Till denna grupp föres den återstående delen av verktiden, t. ex. ifyllning av utsäde, handelsgödsel etc. Förflyttningstid: Den del av arbetstiden, som åtgår till förflyttningar mellan utställningsplats och fält eller byggnad eller mellan olika fält, där arbetsoperationerna utföras. Nödvändig spilltid: Den del av arbetstiden, som åtgår för nödvändiga uppehåll uti arbetet och icke är att hänföra till ställtid, verktid eller förflyttningstid. Som nödvändiga uppehåll i arbetet anses i detta sammanhang sådana uppehåll, som av arbetsledningen godkännes som arbetstid. Den nödvändiga spilltiden indelas uti: Arbetsspilltid: Sådan spilltid, som sammanhänger med arbetet och beror av detta eller av arbetshjälpmedlen m. m. Sammanhängande med arbetet anses även sådan spilltid, som väntan på order, väntan på redskap, väntan på reparationer, vila för hästar etc, under förutsättning att arbetaren icke själv varit orsak härtill. Personspilltid:

Sådan nödvändig spilltid, som uppenbarligen sammani3

hänger med för arbetaren nödvändiga vilopauser eller personligt nödvändiga behov. I denna undersökning har det icke ansetts nödvändigt att skilja på arbetsoch personspilltid, utan båda dessa grupper behandlas tillsammans. Däremot har den spilltid, som orsakats av hinder å fältet, extrakörning kring impediment o. d. frånräknats och behandlats för sig. Dessutom har frånräknats tiden för mera omfattande reparationer och andra längre avbrott, exempelvis då arbetaren för en mindre justering av redskapet eller maskinen varit tvungen gå hem till gården för att hämta skiftnyckel e. d. i stället för att medföra dylika verktyg under arbetet. Den efter dessa frånräkningar erhållna nödvändiga spilltiden benämnes här reducerad spilltid. Onödig spilltid: Den tid, då uppenbarligen onödiga och av arbetaren vållade uppehåll under den för arbetet anslagna tiden ägt rum. Exempel på onödiga spilltider är för sen ankomst, för långa raster och för tidig avslutning av arbetet, onödiga samtal, onödiga uppehåll m. m. I denna undersökning har den onödiga spilltidén ej upptagits till behandling. A n d r a b e g r e p p och b e t e c k n i n g a r Nominell tomkörningsväg vid tegkörning = varje drag i medeltal pr teg. Reell tomkörningsväg vid tegkörning = drag i medeltal pr teg.

det vinkelräta avståndet mellan

det faktiska avståndet mellan varje

Vändningsvinkel = den vinkel, som kördraget bildar mot fältets gräns i vändningsriktningen. Ifrågavarande begrepp belyses närmare av figurerna över tegkörning å sid. 33 och 34. I text, diagram och tabeller i övrigt tillämpade viktigare beteckningar framgår av nedanstående översikt: Jordbruksområden SS = Södra Sverige MS = Mellersta Sverige NS = Norra Sverige Växtföljder I = II = III =

Medelintensiv drift Extensiv drift Intensiv drift Mekaniseringsklasser

A = Traktordrift (und. räfsning och hövändning) B = Traktor- och hästdrift C = Hästdrift 14

D rag k raftsgrupper T x = Traktor 15—25 hkr T2 = „ 25—35 » T2h = „ ,, ,, , traktorburet hydrauliskt manövrerat redskap T3 = T3tr= HT = H2 = H3 = M =

„ 35—45 ,, ,, En häst Två hästar Tre hästar En man

» ,, , skördetröska

Jordartsgrupper 1 = 2 = 3 =

Styv lera — mellanlera Lättlera — sand Organogena jordar Fältformer

(Ff)

3 a. w

t

y t H 5a.

Sb.

3m

-t-A Metodiken vid tidsstudierna tidsstudieprotokoll.

m

3m m

framgår av å följande sida infört

I detta noteras tiden för varje enskilt tempo av arbetsoperationen jämte, om så erfordras, förklarande text. Dessutom antecknas kördragslängd, vändningssätt etc. För att undvika misstag och möjliggöra en mera detaljerad bearbetning av 15

M

—i

M

I"- V

rt

^

•p, -o H cd

ut

s

z*

< M

.§

-Q

en

Kopplar från spridare Samtal (onödig spilltid)

Kopplar t i l l spridare

c CM

O

v: CM

CM

pijjjidsuosiaj

S

O VD

m rr.

ptjjjidsspqjv

j

pspo8}suo>[ AB SUIUI[ÄJ£

u

0 r<

m

"*

CN

CM

cT>

UBJJ

U-N

CM

oc

M

M

u-\ oc

O 0

c •2 c

IM ^

X

ort

rr,

Tf

>—,

qoo i j u - U J O ^

o o o

VA

oc

M

USBA

rr.

•H

VA •>*•

00 M 0

VA O VA

en O

^c

(N

c"> r-

CM

rr.

CM

rr,

CM

cO

vc

t--

r~

<N

-5

00 v\

r-

0 O

m

"o r~-

O

-5)-

CM

rr,

m

m

m

M

v; Tf

d

SUIUJOJJ

C/) c/> 4->

-sSajpuByY §uiujo>f

oc<ä CL,

Bjixg

M-l

i-, OJ

w

:td

CM

>

s

VA

0 O

r~

0 O

CM

er.

rri

CM

rTi

M

M

0 OC

0 O r-

Tf c\

M ts

V3 TJ-

(N r-

^ CN

M VA

W

M

rr,

ro

cd

rr,

"*J"

CM

vo M

-o c

VA

HBSsSuiUpUB^Y

Q

tfuiutJjiJjoAj

Bo

«

CM

U

UI p8UB[

M

M

C

CM rr.

-*f

VA

\o

r*-

M

to t *

r - | c M r " - r r , O r r , r - - O c r >

VA

ocAcMr-vAvAOCAoo

^c

M

( S M

m

C w •>

'•O

ti

> Q

• <

M

-ö in °« Of

0 0 0

kl. 7.10—11.42

CA-

rroc. v arDruKei Oper. Konstgödse spridning Arb. Karlsson d. 17/4 1948

,

O

<r\

^

A

VA

m

*t-

O

CA M CM cs

O O

O O O O Ö O CA O 00 VO r «

f<~l M

VA w

M

CM rr, -<*• VA VD r - 0 0

O CM

CM CM

C

A

C

A

M

M

N

N

r

c

C

T

i

I

T

J

m

c

n

-

V

A

S

v

A

c

O

n

C

r-~ M M

rf") CM

CM

O

0 er,

00 M

CA 00 M

O

M

0 00

VA

CM

t -*f CM

Selar häst Spänner för vagn Kör till fält 150 m Flyttar vagn . . . . Spänner ifrån vagn Kör till spridare. Spänner för sprid. Börjar vid A . . .

u

O

M

v A 0 0 ^ O O r r , r - O O r ^ M r ~ - 0 0 v O m ' v r , C A r r , c

O

M

C A O M CM r n ^ u A ' v C M M M M M M M M

r - o o CA 0 M M C M

Vagn med konstg.

Q

00 VO cTl

70 cl

B E 3 en

studien kompletteras den med en kartskiss över det studerade fältet. Vidare insamlas ytterligare för bearbetningen erforderliga uppgifter angående traktorstorlek respektive antal hästar, maskin- eller redskapstyp, nominell och effektiv arbetsbredd, antal man i arbetslaget, jordart, väderleksförhållanden, avverkad areal, utsädesmängd vid sådd etc. De utförda tidsstudierna kunna indelas i tre huvudgrupper nämligen normal-, special- och hinderstudier. Normalstudierna kännetecknas av att studiearbetet för erhållande av så representativa värden, som möjligt utförts utan några som helst ingrepp från arbetsstudiemännens sida. Det övervägande antalet tidsstudier kommer inom denna kategori. Specialstudier. För att mera exakt kunna utröna den ökning av vändningstiden, som uppstår vid sneda vändningsvinklar, har vissa studier utförts å för ändamålet konstruerade fält, i regel av den form, som visas å nedanstående skiss. Vid dessa studier bestämde tidsstudiemännen körsätt, tegbredd etc. och ingrep även i övrigt på arbetets utförande. Någon användbar spilltidsredovisning kunde därför icke erhållas, och denna har även helt lämnats utanför vid bearbetningen av dessa specialstudier.

När arbetet å ett fält av den i skissen angivna formen påbörjas vid linjen A—B kommer vändningarna längs linjen B—C—D—E—F—G att ske vid vändningsvinklar, som genomlöpa serien 150, 120, 90, 60 och 30°, medan vändningen längs linjen A—H hela tiden företages vid 90° vändningsvinkel. Härigenom blir det möjligt att under likartade förhållanden jämföra vändningstiden vid olika sneda vändningsvinklar med motsvarande vändningstid vid rät 2

i?

vinkel och att undvika de fel, som kan orsakas av variationer i körhastighet under studietiden. Av betydelse är även att kunna kontrollera, huruvida skillnader mellan vänster- respektive högervändning förekommit. Detta kan vara fallet vid hästarbeten, enär en del hästar vänder snabbare i ena riktningen än i den andra. För att undvika sådana fel har fältet, där så varit möjligt, körts två gånger med början ena gången längs A—B och andra gången längs H—G. Hinderstudier. Vid de studier, som utförts i avsikt att utröna den tidsförlust, som orsakas av hinder å fältet (stenar, impediment etc.), har icke hela arbetsoperationen studerats, utan i stället har två lika stora ytor av fältet avgränsats, den ena ytan med hinder, den andra hinderfri. Dessa två ytor har sedan tidsstuderats, varjämte uppgifter om hindrets yta, höjd, obearbetad areal, antal påverkade drag etc. med tagits.

Studiematerialets

omfattning

Tidsstudierna utfördes under åren 1946 och 1947 i olika delar av landet från Skåne till Norrbotten och på gårdar med vitt skilda förhållanden med hänsyn till fältstorlek, jordart, etc, allt i avsikt att få det föreliggande problemet så allsidigt belyst som möjligt. Detta medförde dock, såsom tidigare nämnts, att det insamlade materialet blev mycket heterogent. Av olika anledningar (bland annat svår torka under hösten 1947) blev det därför nödvändigt att företaga en komplettering, vilken utfördes under 1948. Vissa arbetsoperationer respektive tempon är dock trots denna komplettering relativt knapphändigt tidsstuderade. Speciellt gäller detta bestämningen av normal nödvändig spilltid. Medan man vid en studie kan erhålla 50 å 100 vändningstider, vilkas medeltal kan anses ganska representativt under de rådande förhållandena, erhålles ur samma studie endast ett värde för spilltiden. Då spilltiden dessutom sammanhänger med många faktorer, vore ett mera omfattande studiematerial för belysande av denna givetvis önskvärt. Detsamma kan sägas beträffande studierna angående hinders inverkan på arbetsbehovet. Omfattningen av varje enskild studie har varierat med fältstorleken från i allmänhet omkring 2 till 10 timmar. I enstaka fall har en studie dock omfattat flera dagar, speciellt gäller detta vid plöjning, där redskapets arbetsbredd är relativt liten. I tabellerna 1—3 redovisas antalet studier grupperade efter län respektive gårdsstorlek och arbetsoperation samt i tabell 4 antalet studier från Svenska Lantarbetsgivareföreningens (SLA:s) studiematerial, som genom välvilligt tillmötesgående från denna förenings sida ställts till förfogande, och som varit av den 18

beskaffenhet, att det kunnat utnyttjas vid denna undersökning. Särskilt vid beräkning av ställtid och nödvändig spilltid har materialet ifråga utgjort ett mycket värdefullt komplement till kommitténs egna undersökningar. I vissa fall har det även kunnat utnyttjas vid beräkning av körhastighet och vändningstid. Det totala antalet av kommitténs egna studier utgör 1061, varav 840 normal-, 62 special- och 159 hinderstudier. Härtill kommer 294 normalstudier från SLA:s studiematerial. Antalet studerade vändningar utgör ej mindre än 43.000.

Tabell 1. Studiematerialets fördelning på olika län. c

c :rS

JS ••o

B

c

c

C

c :cd

-a

0 C

ed

IH

Hl

en

:0

"c cd

1 Ut <L)

|

~u IH

a

eu

>

-a

C C 0

_n M <U

i >

:«d

:cd

c 12 c CJ 0 _D

Summa

O

10 II

7 II

67 Antal gårdar

4 Special- och normalstudier Hinderstudier

103 79

37 1 8

27 *4

22 Summa studier

>

:Ö

en

:ed 1—1

146 61

2 5 3 55 26

l 6 6 61

:e«

c -2

O

c

c

:S

-a

130 93

"c

C :rd

s?

2 I

c :«d

ca

B

_n

C

c :od

5 59 49

5 59 49

159 Tabell 2. Studiematerialets fördelning å gårdar av olika storlek. Studiegårdarnas storlek, ha åker 1

2 Hektar

0—10

1 0 — 2 0 2 0 — 3 0 30—50

6 50— 100

> 100

Summa

Antal gårdar

3i

101 Special- och normalstudier Hinderstudier

98 47

146 28

36 J

1061 Summa studier | 61

J

226 J

Tabell 3. Studiematerialets fördelning på olika arbetsoperationer. Antal.

Studiernas art

Spridn. av handelsgödsel

Harvning

Plöjning

Sådd

Vältning

Hackning

T

H

T

H

T

H

T

H

T

H

T

H

13 NormalSpecialHinder- .

77 9 17

2 I

24 IO

7 6

73 8 28

65 9 2 5

8 Summa 103 | 77

19 Skärning med Slätter

^

M

OJ iH

Avläggare

Bindare

cd "0

c >

Släpräfsa

Hjul- Stallgödsel- Div. räfsa spridning studier

:cd

T

H

|:2 T

7 Summa

T

H

H

H

H

H

T

H | 24

26 I

1 1

840 62

1 10

3i

5 | 35

2 T5

1061 Tabell 4. Från SLA erhållet studiematerial fördelat på olika arbetsoperationer.

Plöjning

.S "o

Harvning

Sådd

G -2 -O <u

ex, 5

t* c 'c Tr3 >

be c c

-V ej

t*

t»0

c

c

M

G

eu

a a.

ocd

Skärning

Summa

:cd Q.

en

en

'c :cs en

m

H

T

H

T

H

T

H

T

H

H

H

H

H

T

H

H

T

3 J

80 2 1 4

AVDELNING I

Brukningskostnadernas samband med åkerfältens storlek och form

Kap.

1. Principerna

för studiematerialets

bearbetning

Uppgiften har i första hand varit att för varje enskild arbetsoperation fastställa medelvärdet för: i. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

Ställtid, min pr ut- respektive inryckning. Körhastighet, m pr min. Effektiv arbetsbredd, m pr kördrag. Effektiv arbetstid (Ef), min pr ha. Vändningstid, min pr vändning. Övrig verktid (ÖV), min pr ha. Nödvändig spilltid (NS), min pr ha.

I vissa fall har för belysande av spridningen kring de funna medelvärdena även kvartilvärden beräknats. Ställtiden ingår ej direkt i själva fältarbetet och kan ej heller nämnvärt påverkas av fältens storlek och form. Den torde snarare vara beroende av brukningsenhetens storlek, enär man på en liten brukningsenhet tvingas att byta arbetsoperation oftare än på större och därmed får in avsevärt fler ställtidsmoment än som dikteras av arbetspassens längd. Då ställtiden icke direkt påverkas av fältens storlek och form, är den ej heller av någon väsentlig betydelse för denna undersökning. Den har dock medtagits, därför att det under vissa förutsättningar kan vara önskvärt att beräkna arbetsbehovet inklusive ställtid. Speciellt gäller detta, om man vill göra jämförelser mellan traktordrift och hästdrift. Bortser man från ställtid och förflyttningstid kan arbetsbehovet pr ha för en arbetsoperation beräknas enligt följande formel: 10000 + h • a

n t • tv + ng -U y

+

ö v

+

N S

I denna formel betecknar: T = h =

arbetsbehovet i min pr ha körhastigheten i m pr min 21

a =

effektiv arbetsbredd, m

y =

arealen i ha

ty =

tid pr vanlig vändning i min

t y t — tid pr vändtegsvändning i min. n1, n 2 =

antal vändningar

ÖV =

övrig verktid i min pr ha

NS =

nödvändig spilltid i min pr ha

Det första ledet i denna formel anger den effektiva arbetstiden, det andra ledet den totala vändningstiden pr ha. Denna grundformel kan emellertid behöva kompletteras i vissa hänseenden varom närmare i kap. 3. Här nedan följer nu en redogörelse för beräkningarna av medelvärdena å de olika komponenterna i ovanstående formel. Körhastighet. Normalvärde å körhastigheten har beräknats för varje enskild arbetsoperation. Beträffande plöjning och harvning har den dessutom beräknats särskilt för olika jordarter. Det eventuella sambandet mellan körhastigheten och kördragslängden har särskilt undersökts. Av materialet framgår, att tendens till lägre körhastighet vid kortare kördrag föreligger vid hästarbeten men däremot icke vid traktordrift. Det bör emellertid observeras, att det studiematerial, som erhålles vid korta kördrag, är relativt osäkert, enär även ganska små observationsfel får större relativ inverkan vid korta än vid långa drag. På grund härav får man ej heller tillmäta studier vid korta kördragslängder alltför stort värde för beräkning av normal körhastighet. Att materialet dock, där det är tillräckligt stort för att möjliggöra direkta jämförelser, visar, att körhastigheten är något lägre vid korta kördrag än vid långa, torde sammanhänga med att man vid hästarbete ofta låter hästarna "stanna upp" i samband med vändningen, och att det sedan dröjer något, innan normal hastighet uppnås. Detta "igångsättningsmotstånd" minskar givetvis medelkörhastigheten kraftigare vid korta kördrag än vid långa. Ett sätt att korrigera för denna variation i körhastighet vore att göra ett tillägg för den tid, som erfordras för övervinnande av nämnda igångsättningsmotstånd. Denna tid är oberoende av kördragslängd och vändningsvinkel, varför detta tidstillägg lämpligen kan inräknas i vändningstiden, varefter man räknar med konstant körhastighet. En dylik korrigering, som enligt gjorda kalkyler kan antagas uppgå till högst 0,06 min pr drag och alltså ej är av den storleksordning, att den nämnvärt påverkar slutkalkylerna, har därför ej medtagits i de följande beräkningarna. Det bör emellertid observeras, att i den mån en samvariation förefinnes mellan körhastighet och. kördragslängd, går den i sådan riktning, att arbetsbehovet å fält med korta kördrag ökas något utöver det i slutkalkylerna beräknade. 22

Någon tendens till minskad körhastighet vid mycket långa kördrag har ej kunnat påvisas i det föreliggande observationsmaterialet. Vid hästarbete har emellertid kördragslängden i regel ej heller varit av den storleksordning, att en dylik inverkan kunnat göra sig gällande, eftersom vid mycket stora fält med långa kördrag traktordrift vanligen förekommit. På grund av vad ovan anförts om osäkerheten vid bestämningen av körhastigheten vid mycket korta kördrag, har vid beräkningen av normal körhastighet för olika arbetsoperationer kördrag under 25 m lämnats utanför beräkningarna. Effektiva ar betsbredden å olika redskap har beräknats och respektive medeltal härför angivits för var och en av de å sid. 15 anförda dragkraftsgrupperna. Samtidigt har den nominella arbetsbredden redovisats. Av de framräknade medelvärdena framgår det, att den effektiva arbetsbredden vid flertalet arbetsoperationer är 10 å 20 cm lägre än den nominella. Undantag utgör dock plöjning, där den effektiva arbetsbredden genomgående är något större än den nominella. Vid sådd sammanfaller i stort sett de båda arbetsbredderna. Vändningstiden har beräknats så, att genomsnittliga tiden pr vändning erhållits för skilda arbetsoperationer under olika förutsättningar. Enär vändningstiden sammanhänger med en hel del faktorer, såsom arbetsbredden, körhastigheten, vändningsvinkeln och vid tegkörning med tegbredden, är det nämligen icke möjligt att ange ett enstaka värde såsom normal vändningstid, utan man erhåller istället en serie olika vändningstider tillämpliga under skilda förutsättningar. Det är särskilt vid tegkörning, som beräkningen av nämnda värden erbjuder vissa svårigheter. Under hänvisning till nedanstående skiss med tillhörande text, som avser att underlätta förståelsen av den följande framställningen, skall de vid dessa beräkningar tillämpade principerna närmare redovisas här nedan. JoTrikörrxirLq^iVcLc?

vid

tegk-orninQ

nominell

_

iomkörningsoä^

reeLL

I första hand har sambandet mellan körhastighet och vändningstid vid 900 ändningsvinkel undersökts. Vid tegkörning har härvid vändningstiderna först omräknats till konstant 23

nominell tomkörningsväg för att få materialet mera enhetligt. M e d nominell tomkörningsväg förstås, såsom förut angivits, det vinkelräta avståndet mellan två på varandra följande kördrag i medeltal pr teg. Att detta begrepp använts i stället för tegbredden sammanhänger med att körsättet vid exempelvis plöjning varierar. I vissa delar av landet, där man tillämpar mycket smala tegar, förekommer det ofta, att man kör på flera tegar samtidigt. U n d e r sådana förhållanden blir tomkörningsvägen också betydligt längre än vad som motiveras av tegbredden. N ä m n d a omräkning till konstant nominell tomkörningsväg har skett enligt v —v is tm, där t y s är tiden pr vändning i medelh tal för studien i fråga, v = studiens nominella tomkörningsväg, v t m = hela arbetsoperationens nominella medeltomkörningsväg, h = studiens medelkorhastighet. Det förutsattes alltså, att körhastigheten under tomkörningen på vändtegen är densamma som under själva arbetstempot. Formeln innebär en approximation, enär de reella tomkörningsvägarna är v t -f- A v t s respektive v t m + A v t m . Är emellertid skillnaden v t s — v t m relativt liten, vilket normalt är fallet (jfr n e d a n ) , kommer av approximationen föranled felaktighet att sakna betydelse. den approximativa formeln t

I den mån körhastigheten under tomkörningen avviker från den beräknade medelkörhastigheten för studien inkommer vid denna korrigering ett fel, men då korrigeringen i sig själv i de flesta fall är ganska liten, blir de fel man på detta sätt kan erhålla utan betydelse. Som exempel kan nämnas, att tomkörningsvägen vid traktorplöjning i medeltal utgör 10,5 m och att den normala variationen ligger mellan 10 och 20 m. Avvikelsen är därför i normala fall högst 5 m. Är körhastigheten 75 m pr min, blir korrektionen 5:75 = 0,067 min. Om den verkliga körhastigheten under tomkörningen vore 10 enheter lägre respektive högre, blev korrektionen 0,077 respektive 0,059 min. Man kan därför säga, att det eventuella felet i ogynnsamma fall uppgår till c:a 0,01 min samt att det i allmänhet endast torde utgöra någon bråkdel därav. Dessutom har man anledning förmoda, att detta korrektionsfel för enskilda studier kan gå i olika riktning och att de alltså i genomsnitt för hela materialet 1 stort sett taga ut varandra. För att utröna sambandet mellan nominell tomkörningsväg

vändningstid t . h har materialet omräknats till konstant körhastighet enligt formeln _Z! 5, h m där t och h s är studiens medelvändningstid respektive medelkörhastighet och h m är operationens medelkörhastighet. Förfarandet innebär, att man dividerar den reella tomkörningsvägen med operationens medelkörhastighet. Vid varierande hastighet varierar emellertid också den reella tomkörningsvägen. Omräkningen enligt formeln ger följaktligen icke fullt korrekt resultat. Felen, som visserligen verkar ensidigt, torde dock i allmänhet sakna praktisk betydelse. Även här kan fel uppkomma genom att körhastigheten under tomkörningen kan avvika från medelkörhastigheten för studien, men beträffande dessa torde 24

och

gälla i stort sett, vad som nyss sagts i fråga om körhastighet och vändningstid. Nästa steg har varit att undersöka sambandet mellan vändningsvinkel och vändningstid. Principiellt skulle då detta samband utrönas genom att vändningsvinkeln varierades, medan körhastighet och tomkörningsväg vid 90° vändningsvinkel holies konstanta. O m så skett beträffande den senare — v^ — men hastigheten kommit att variera, borde alltså en omräkning ske till konstant hastighet ( h ^ ). Sådan har ock verkställts med användning av specialstudierna, som varit av stort värde, enär vid dessa i varje studie jämsides med en 9 0 ° vinkel ingått vinklar av olika gradtal ( 3 0 0 , 6 o ° , 9 0 0 , 1 2 0 0 , 1 5 0 0 ) , m e d a n det i de flesta normalstudier endast förekommer någon viss typ av spetsig eller trubbig VL

vändningsvinkel. Omräkningen har i princip skett enligt formeln:

. tv

—

— ' tV90 vändningstiden k

där t v x = vändningstiden vid vändningsvinkeln x° och tvgo = vid vändningsvinkeln 90 °.

Här är alltså såväl spetsiga som trubbiga vändningsvinklar ofördelaktigare än räta. Utöver den mertid, som orsakas av längre tomkörningsväg, synes också någon tidsförlust orsakas av att själva vändningen är svårare att utföra speciellt vid spetsig vinkel. En sådan ökning av vändningstiden förekommer även vid de flesta arbetsoperationerna vid körning "drag vid drag", här dock endast vid spetsig vändningsvinkel, medan vid den trubbiga någon avvikelse från rät vinkel ej kan påvisas. Vid harvning med hästar som dragare är ökningen av vändningstiden vid 6o° vändningsvinkel c:a 10 % och vid 30 0 c:a 20 % , om den räta vinkeln tages som bas. Då vändningen, som skall utföras, alltid är densamma (180 0 ) borde den ju i och för sig ej vara beroende av vändningsvinkeln. Att så ändock i någon mån visat sig vara förhållandet, torde bero på att man kör fram alltför lågt mot fältets gräns och att svårigheter då uppkommer vid vändning i spetsig vinkel. Liknande svårigheter uppstå, om man vid plöjning söker reda sig med så smal vändteg som möjligt. U n d e r förutsättning att tillräckligt bred vändteg hålles, bör alltså vid körning " d r a g vid d r a g " vändningstiden vara oberoende av vändningsvinkeln och vid tegkörning vändningstiden endast växa med den längre tomkörningsvägen. D å de utförda specialstudierna i de flesta fall tyder på att så är förhållandet, kommer detta även att genomgående tillämpas vid följande redovisningar av materialet. På så sätt medräknas alltså endast den mertid, som med säkerhet orsakas av fältens storlek och form. Däremot u p p k o m m e r vid sneda vändningsvinklar en viss dubbelbearbetning, desto större ju spetsigare vinkeln är. Tiden för denna dubbelkörning framkommer ej direkt i tidsstudierna utan ingår där i körning av drag, eftersom tempogränserna vid vändning varit det moment, då redskapet påbörjat respektive avslutat vändningen. Vill man beräkna den effektiva arbetstiden enligt den enkla formeln T — - — (jfr sid. 2 1 ) , måste man dock göra ett tillägg för denna dubbelkörning, vilket enklast sker på så sätt, att tiden för dubbelkörning uträknas pr vändning och inkluderas i den tidigare beräknade vändningstiden. 25

Det tillägg, som skall göras pr vändning, kan beräknas på följande sätt. lJubbeLbecirbetn.in.q.

\ b

r^\

$, \*>^ <-- 2a-

Rit

Alt I

\

I:

Drag vid drag

Rit

R:

Alt II

2b = 2a • cot« Yi

=

2a • 2a • cot«

b = a • cot a = 2 a- cot«

Tidstillägg pr vändning cot a

Tegkörning

2 a • cot,

Y2

a cot a

-2

a

=rcot„

Tidstillägg pr vändning a2 • cot r< • 2

a

^ T T T T - — = hcot"

Är vändningsvinklarna vid fältets båda ändar sneda, skall tillägg göras till totala antalet vändningar, är endast ena vändningsvinkeln sned, göres tillägget till halva antalet vändningar o. s. v. De absoluta talen för detta tillägg redovisas under varje arbetsoperation särskilt. Efter en på detta sätt genomförd bearbetning av studiematerialet har man möjlighet att beräkna normal vändningstid under olika förutsättningar med hänsyn till dragkraft, körhastighet, arbetsbredd, tomkörningsväg och vändningsvinkel. De framräknade medeltalen för tid pr vänd tegsvänd ning är mindre noggranna än de tidigare diskuterade vändningstiderna, beroende på att det i varje studie inkommer endast ett fåtal vändtegsvändningsmoment. Å andra sidan spelar tiden för vändtegsvändning icke någon större roll vid de flesta arbetsoperationer och vid ej alltför små fält. Enda undantaget utgör plöjning, där vändtegsvändningstiden kan vara betydande. Här har även materialet varit så stort, att det varit möjligt att beräkna sambandet mellan vändningsvinkel och vändningstid. övrig verktid (ÖV). I begreppet verktid ingår, som tidigare nämnts, 26

förutom effektiv arbetstid (Ef) och vändningstid även sådana regelbundet återkommande arbetstempon som påfyllning av utsäde respektive handelsgödsel och inspektion av sålådan. Något mera påtagligt samband mellan tidsåtgången för detta arbete och fältens storlek och form har ej kunnat påvisas i materialet. Denna deltid har därför endast beräknats i min pr ha. Nödvändig s pill ti d (N S). Av orsaker, som tidigare nämnts, (sid. 18) skulle det erfordras ett betydligt större studiematerial för en mera detaljerad redovisning av spilltiden. Denna är beroende av en rad faktorer, bland vilka kan nämnas jordart, dragkraft, körhastighet, arbetsbredd, kördragslängd, jordens fuktighetsförhållanden och icke minst den mänskliga faktorn, alltså i detta fall arbetaren — körsvennen, respektive traktorföraren. På grund av den osäkerhet, som skulle inkomma i beräkningarna, om man trots materialets brister försökte att variera spilltiden med hänsyn till exempelvis kördragslängd och kanske ytterligare någon av nämnda faktorer, har här ingen sådan uppdelning gjorts, utan spilltiden redovisas endast för varje arbetsoperation i min pr ha och behandlas alltså liksom ÖV såsom oberoende av fältens storlek och form. Vid en del arbetsoperationer, exempelvis harvning, har dock framkommit, att spilltiden är något längre vid små fält, medan man vid andra arbetsoperationer, där emellertid studiematerialet varit mindre, ej kunnat påvisa detta samband. Man torde dock även här kunna säga, att i den mån spilltiden varierar med fältens storlek och form, varierar den på sådant sätt, att den ytterligare höjer arbetsbehovet vid små fält. Även om man genomgående kan påvisa något högre spilltid vid små fält, kan det dock diskuteras, om man i detta sammanhang är berättigad att medräkna denna mertid. Om exempelvis å ett fält, som genom diken eller olämpligt inlagda vägar är splittrat i två eller flera mindre delfält, samma arbetsoperation skall utföras, behöver exempelvis inställningsarbete i huvudsak endast ifrågakomma vid arbetets början å det första delfältet. Under sådana förutsättningar bör även spilltidens variation med fältstorleken vara obetydlig. Vid beräkning av spilltid redovisas, som tidigare nämnts, endast vad som i tidsstudierna finnes angivet som nödvändig spilltid, varför pauser, som redovisats som onödiga, redan från början frånräknats. De så erhållna värdena benämnas här total nödvändig spilltid. Från denna summa borträknas sådan spilltid, som orsakats av hinder å fältet (sten, impediment o.d.), samt dessutom eventuell tid för större reparationer, vilka, medtagna i ett begränsat material, helt skulle förrycka beräkningen över normal nödvändig spilltid. De värden, som då erhållas, benämnas reducerad nödvändig spilltid och avser alltså normal spilltid å hinderfria fält. Spilltid, som orsakas av hinder å fältet, behandlas i avdelning II av detta arbete. Trots dessa korrigeringar uppvisar studiematerialet en mycket stor spridning kring de erhållna medeltalen. Då det i många fall vid tidsstudiearbetet är 27

ytterst svårt att fastställa gränsen mellan nödvändig och onödig spilltid och det alltså blir fråga om en subjektiv bedömning från tidsstudiemännens sida, och då det i denna undersökning gällt att beräkna arbetsbehovet under olika förutsättningar vid rationellt drivet jordbruk, har det ansetts lämpligt, att på något sätt eliminera de studier, där spilltiden är mycket lång och där man alltså har anledning förmoda, att arbetet ej bedrivits fullt rationellt. Här har därför förutom medeltal för reducerad nödvändig spilltid enligt hela materialet även beräknats motsvarande medeltal för de "Bästa y4" av materialet, varmed avses de 75 % av studierna inom en arbetsoperation, som uppvisar den lägsta spilltiden beräknad i min pr ha. För att visa hur dessa omräkningar påverkar resultatet redovisas jämte medeltalen för "Bästa % " av materialet även motsvarande medeltal för materialet i dess helhet. Vid en del arbetsoperationer, där studiematerialet är ganska begränsat, blir de på detta sätt redovisade spilltiderna trots allt osäkra. Då spilltiden behandlas som konstant, kommer dock osäkerheten på denna punkt icke att inverka på de framräknade differenserna i brukningskostnader vid olika fältformer. I trots av vad som tidigare sagts om svårigheten att bestämma de enskilda faktorernas andel i den totala spiiltiden, har dock vid plöjning och harvning försök gjorts att beräkna normalt spilltidsbehov för olika jordarter. Då spilltiden inom varje jordartsgrupp hålles konstant, inverkar icke heller denna gruppering på de slutliga beräkningarna. Det bör dock observeras, att de erhållna differenserna i spilltid vid olika jordarter icke äro statistiskt säkra, men då de förefaller rimliga har de dock medtagits, enär härigenom riktigare uttryck torde erhållas för det totala arbetsbehovet vid ifrågavarande arbetsoperationer. I detta sammanhang må också nämnas, att de norrländska studierna, där hästar använts som dragare, i allmänhet uppvisa längre spilltid än studierna från övriga delar av landet, medan körhastighet och vändningstid ganska väl ansluter sig till de medeltal, som erhållits för syd- och mellan-Sverige. Däremot är redskapens arbetsbredd, då det gäller hästarbeten, genomgående något mindre än i övriga Sverige. Orsakerna till den längre spilltiden i Norrland kan ej direkt fastställas, men de viktigaste faktorerna torde vara mindre effektiv arbetsbredd, mindre fält och kanske också i vissa fall, mindre rationellt utnyttjande av arbetstiden. Vid traktorarbeten har icke någon skillnad kunnat påvisas mellan norrländska studier och studier från övriga Sverige.

Kap. 2. Vid studiematerialets

bearbetning

direkt

erhållna

resultat

I detta kapitel lämnas för varje särskild arbetsoperation en detaljerad redogörelse över de vid arbetsstudierna erhållna resultaten beträffande ställtid, körhastighet, arbetsbredd, vändningstid, nödvändig spilltid och i förekommande fall övrig verktid. De härvid funna värdena redovisas genom i texten infogade tabeller och diagram samt i huvudtabellerna I—V i slutet av detta arbete. 28

Plöjning med traktor a. S t ä l l t i d Att antalet inryckningar är färre än utryckningarna beror på att arbetet i vissa fall fortsatt å annat icke studerat fält, varför ställtidsmomentet ifråga bortfallit.

Ställtid min pr Antal studier

J

4 Inryckning

Utryckning n*)

M-tal*)

Variation

n

M-tal

Variation

12,0

0,6—26,4

0,8—4,5

>9

4 Den stora variationen kring medeltalen sammanhänger delvis med respektive traktorer men även med att ställtidstempona före och efter middagsrasterna oftast är betydligt kortare än motsvarande tempon morgon respektive kväll. Vid normal körning får man räkna med två ut- respektive inryckningar per dag.

b. K ö r h a s t i g h e t Vid traktorplöjning varierar körhastigheten starkt med traktorstorleken, den effektiva arbetsbredden, jordarten och kanske ytterligare faktorer. För hela materialet erhålles en medelhastighet av 79 m pr min med växlingar från 49 till 104 m samt, om uppenbart extrema värden ej medräknas, en normal variation av 65—90 m pr min.

Traktorplöjning, körhastighet m per min Jordartsgrupp

Hela materialet Variation Antal M-tal studier Total Normal 62

65—90 49—104

n M-tal Variation

n M-tal Variation

49—IOO

35 7 2

15 86

65—99

3 n M-tal Variation 12

80—104

Körning å växel

49—65

3 1 76

58 IOO 30 96

70—104

*) I denna och följande tabeller betyder n, antal och M-tal, medeltal. 29

Körhastighetsmedeltalen för de olika jordartsgrupperna, respektive 72, 86 och 89 m pr min, äro ganska osäkra, vilket även framgår av den redovisade spridningen inom dessa grupper. Mellan jordartsgrupperna 1 och 2 är dock, som väntat, differensen påtaglig eller 14 ± 4,78. Skillnaden mellan jordartsgrupperha 2 och 3 är däremot obetydlig och kan mycket väl sammanhänga med andra orsaker än jordartsförhållandena. Grupperingen efter växel i ovanstående sammanställning har endast medtagits för att visa vilka hastigheter, som i genomsnitt uppnås vid körning å olika växlar. En liknande gruppering av hela studiematerialet ger som medeltal för de olika växlarna: i:an 57 m pr min, 2:an 76, 3:an 101 och 4:an 129 m pr min. För medelstora och större traktorer ligger körhastigheten i allmänhet mellan 50—60 m pr min å i:ans växel, 70—80 m pr min å 2:ans växel och 90—100 m pr min å 3:ans växel. Mindre traktorer äro vanligen något högre växlade. c. A r b e t s b r e d d Traktorplöjning, arbetsbredd cm 1 !H

rt eu

Nominell

M-tal Variation M-tal Variation

56—71

Nominell vid

Effektiv

53—87

Tt

dragkraftsgrupp T.!

To

n M-tal Variation

n M-tal Variation n M-tal Variation

16 56

31 61

4c—61

—

61—71

Av tabellen framgår, att den effektiva arbetsbredden varit större än den nominella. Skillnaden i nominell arbetsbredd för de olika dragkraftsgrupperna är obetydlig, emedan de använda traktorerna i allmänhet varit av medelstorlek. De traktorer, som vid ovanstående gruppering kommit i grupp T, respektive T 3 , ligger i regel mycket nära klassgränsen till grupp T 2 . På ett par undantag när har traktorplogen varit 2-skärig i alla dragkraftsgrupperna. I vissa fall har uppgift om effektiv respektive nominell arbetsbredd saknats, varför dylika studier uteslutits i sammanställningen över skillnaden mellan nämnda bredder.

d.

Vändningstid

Vid körning på vanligt sätt torde traktorns vändbarhet icke spela nämnvärd roll, då det icke gäller att vända tillbaka och köra intill den föregående fåran. Någon gruppering efter traktorstorlek har därför i detta samband icke visat sig nödvändig. Vid plöjning med hydrauliskt manövrerad plog blir dock själva 30

utförandet av arbetet något annorlunda, varför studier av dylika arbeten redovisas särskilt. Då detta studiematerial är mycket begränsat, få de erhållna värdena emellertid betraktas som preliminära. Det är även önskvärt med komplettering av studiematerialet på detta område, så snart nämnda redskapstyper bli mera allmänt förekommande. Denna komplettering bör också omfatta spilltiden vid körning med hydrauliskt manövrerade redskap, vilken spilltid ej kunnat fastställas vid de specialstudier med dylika redskap, som här utförts. Vid analys av studiematerialet med hänsyn till vändningstid har först sambandet mellan körhastighet och vändningstid undersökts. Resultaten äro framlagda i diagram i.

' åtayrerrfX

•••"I" "].< -War-. naJätudty ;(irtJt wmtfdvftai\_\ ~ :Ur i<fu(hemb>f«r^a/ek beräknad\bnitit,'

•Owlt* af• -wfrasYOC-'. ?5 •

,."Ti5éc 'th&d Jin/t: ftHM. 0m4m*pt}p*t j /hån; . 1. pE\Kdh ^cs-kfhéf fe m/mm \

~ <• :t'>r;..^

< M

SV

Här har materialet, på sätt som tidigare redovisats, omräknats till enhetlig nominell tomkörningsväg 15 m, varefter de så erhållna korrigerade värdena inlagts i diagrammet. Varje punkt i diagrammet representerar sålunda en studie. Eftersom det här gäller sambandet mellan körhastighet och vändningstid vid rät vändningsvinkel, har de studier, där rät vändningsvinkel saknats, utelämnats. Utjämning har sedan skett genom en parabel, men för att något förenkla beräkningarna har först de enskilda studierna sammanförts i grupper om fem, vilkas medeltal också finnas angivna å diagrammet. De fortsatta beräkningarna har 31

sedan utförts på dessa gruppmedeltal. Linjens ekvation blir y = —o,Ö78x -f- 62,7.

o,oo273x 2

Om i diagrammet inlägges en kurva, som erhålles, då vid variation av körhastigheten konsekvent räknas med den reella våglängd, som erhålles vid körhastigheten 75 m/min och vändningstiden 0,27 min, ger denna kurva i förhållande till utjämningskurvan naturligt längre vändningstider vid lägre hastigheter än 75 m/min och kortare vändningstider vid högre hastigheter än 75 m/min. Detta emedan reella vägen blir kortare vid lägre hastigheter än vid högre. Vid de fortsatta beräkningarna tillämpas de värden, som erhållas av den ur studiematerialet matematiskt beräknade kurvan. I detta fall hade en grafisk utjämning givit samma resultat och dessutom varit betydligt enklare att utföra. I ett mera begränsat material, såsom vid flera av de följande arbetsoperationerna, påverkas emellertid en dylik utjämning starkare av rent tillfälliga avvikelser. Den numeriska utjämningen kommer därför att tillämpas. I diagram 2 åskådliggöres sambandet mellan nominell tomkörningsväg och vändningstid. Här har materialet omräknats till körhastigheten 75 m pr min, vilket beräknats motsvara 2:ans växel. Utjämningen har skett på samma sätt som i föregående fall och linjens ekvation är y = 0,0590x2 — o,68ix - j - 23,5; Kurvan får ett minimum i

punkten x = 6,0 (5,77); y = 21,5. I denna del av kurvan saknas emellertid primärvärden och man bör kanske ej draga alltför långtgående slutsatser med ledning av den erhållna minimipunkten. Det har dock observerats i studiematerialet, att vändningstiden i de enskilda studierna ökar vid mycket kort tomkörningsväg, beroende på att man då tvingas taga ut en större vändningssväng eller eventuellt växla om och backa. Detta framträder ännu klarare vid plöjning med hydrauliskt manövrerad plog, då man där kör på samma sätt som vid hästplöjning och börjar plöjningen direkt runt tegryggen. Det finns alltså mycket som talar för, att de lägsta vändningstiderna erhållas vid en nominell medeltomkörningsväg av cirka 6 m. Det bör observeras, att det här gäller med el tomkörningsväg och att sålunda vid normal körning och 6 meters medeltomkörningsväg den nominella tomkörningsvägen kommer att variera mellan 3 och 9 meter. Att tomkörningsvägen i medeltal för hela materialet dock ligger vid 15 m torde bero på, att man önskar undvika alltför många tegryggar och slutfåror, vilka dels är tidsödande vid plöjningsarbetet, dels orsakar andra olägenheter, såsom dåliga växtbetingelser under torra försomrar etc. I diagram 2 representerar varje punkt en studie, varjämte även gruppmedeltal inlagts. I diagrammet har även inlagts medeltal för de studier, som utförts med hydrauliskt manövrerad plog. Då dessa studier är alltför få för att' kunna utjämnas matematiskt, har endast gruppens medeltal uträknats och en kurva dragits parallell med första kurvan. Vid dessa studier har, som tidigare nämnts, körts efter samma system som vid hästplöjning. Vid 30 m breda tegar blir medeltomkörningen 7,5 m. Detta framgår kanske bättre av följande skisser, där jämförelse göres mellan körning med vanlig efterhängsplog och buren, hydrauliskt manövrerad plog.

System

has t plöjning

Ceobredd nominell fomlcörmnqsvåq do uariation. tegrygg 3i.utfd.ra.

30 rn. 7.5 m O- 15 m.

Systern

trak torp tö] ning"

—"prT = = = = = = ^"T—-B-========|========HJJ----

r

r

i"""

!

«-75m.-i - 2 2 . 5 m.

teybredd nominell tomlcörmrugsuag do variation tegrygg slutfårCL

30 m. 15 m Ts-225m

Om man vill jämföra dessa redskap vid samma tegbredd, vilket man givetvis måste, skall man alltså avläsa den undre kurvan vid 7,5 m tomkörningsväg, den övre vid 15 m tomkörningsväg. De erhållna talen bli då 0,16 respektive 0,27 min pr vändning, men det bör ånyo påpekas, att det först nämnda talet till följd av materialets begränsning är ganska osäkert. Med ledning av diagram 1 och 2 kan man nu uppställa följande tabell över sambandet mellan vändningstiden samt körhastigheten och tomkörningsvägen vid rät vändningsvinkel. Siffrorna är något avrundade. Traktorplöjning, tid pr vändning vid rät vinkel , 1/100 min Nom. tomk.väg 15,0 m Körhastighet m pr min

1/100

min

2 IOO

22,0 23,0 24,0 25,0 26,0 27,0

95 90

85 80

75 70

65 60

55 50

34 Tid pr vändning

I>5

Körhastighet 75 m pr min Nom. tomkörningsväg m

Tid pr vändning

48,5 43>5 39>5 35,5

7 5

23 21

1/100

min

17 15

32,0 29,0 27,0

*9

28,5 30,0

25,0

3*>5 33,5 36,0

9 7 5

3>5

22,5 22,0 22,0

I denna tabell ingår icke de värden, som erhållits ur studierna från hydrauliskt manövrerad plog, enär detta materials begränsning ej tillåter en dylik fullständig redovisning. Sedan vändningstidens samband med körhastighet och tomkörningsväg vid rät vändningsvinkel på detta sätt klarlagts, återstår att undersöka sambandet mellan vändningsvinkel och vändningstid. Efter omräkning till relativa tal har studieresultaten redovisats i diagram 3, . där varje punkt representerar medeltalet för en grupp av vändningar inom en studie med samma vändningsvinkel. Emellertid har endast sådana studier medtagits, där respektive vändningstider för spetsiga och trubbiga vändningsvinklar ifråga om premisser korresponderat med räta vändningsvinklar. I specialstudierna har de enskilda vändningarna jämförts parvis, vilket ger det mest tillförlitliga resultatet. I det övriga materialet har det ej varit möjligt att följa denna linje, varför man fått nöja sig med att jämföra de olika gruppernas medeltal. Jämte den numeriskt utjämnade kurvan, som emanerat ur materialet, har å diagram 3 inlagts en kurva, som framkommit genom att till den tid, som erhållits för räta vinkeln, lagts den mertid, som orsakas av den längre tomkörningsvägen vid sneda vändningsvinklar. De båda kurvorna avviker rätt betydligt från varandra. Då orsaken härtill

I I

-1-1

: '" 4-ii-J

tydligtvis bör vara den, att man vid plöjningen i regel tagit för smal vändteg och detta förorsakat tidsutdräkt vid vändningarna, har det synts riktigast att i detta fall icke utnyttja den matematiskt utjämnade kurvan utan i stället den andra; detta så mycket mera som vid specialstudierna, då vändtegarna uppmätts till 7 m vid rät vinkel och 8 m vid spetsiga och trubbiga vinklar, överensstämmelsen är god med den sistnämnda kurvan. Då i övrigt, vid fråga om vändningstiderna vid andra arbetsoperationer med mindre studiematerial, tillfälligt verkande faktorer i hög grad kunna påverka resultatet, synes det vara all anledning att genomgående tillämpa det senare av de två förfaringssätten. Den dubbelbearbetning, som uppstår vid sneda vändningsvinklar, blir vid plöjning av underordnad betydelse på grund av den ringa arbetsbredden. Den har dock medtagits för konsekvensens skull. Med användning av metoden med tillägg av "mertid" till vändningstiden vid rät vinkel skulle totala vändningstiden bli (jfr sid 26). tr t

,

tr

s i n a.

vr +

h

'

cot« h

ty =

totala tiden per vändning, min

tyr =

tiden per vändning vid rät vändningsvinkel

; där

v t r — tomkörningsväg vid rät vändningsvinkel, m h =

körhastighet m per min

a =

effektiv arbetsbredd m

a

=

vändningsvinkel. Rät •uän.dn.masuin.kel:

Sned.

odndrunqsvLnksi:

* -Vtr-

TlaLstilldo-g per uändruny

•

nominell lomMörningsody udnc&xin^s ui nkei tomkårrung&uåg vid rdJ udndnirigiJirLk.el irårtuxs-éujhiei

Då alltså hänsyn tages endast till ökad tomkörningsväg och dubbelkörning, kommer kurvan (jfr diagram 3) att bli symmetrisk kring den räta vinkeln och man behöver endast arbeta med vinklar mellan o och 90 0 (se diagram 4 ) . 36

Vändningstiden vid vänd tegsvänd ning. Materialet från olika traktorer och traktorer och körsätt samt traktorförare är sammanställt, varför spridningen blivit mycket stor. Inte minst beror detta på olika kärskicklighet. Resultaten vid 90 z vinklar framgår av nedanstående tabell. Skillnaden i medeltal beträffande efterhängsplog och buren plog är ganska stor och torde bero på att vid körning med buren plog använts en relativt liten traktor. Vid försök med en något större traktor, erhölls som medeltal 0,43 min. Det torde vara rimligt att avrunda talen i tabellen till 0,50 respektive 0,30 min pr vändning. Traktorplöjning, tid pr vändtegsvändning, rät vinkel, I/IOO min Buren plog med hydr. lyft

Efterhängsplog Tid pr vändning

Antal studier

Antal vändn.

M-tal

5 2 >!

Tid pr vändning

Variation

Antal studier

Antal vändn.

M-tal

Variation

20—83

27,6

16—43

Vid specialstudier med traktorburen plog och vändningsvinklarna 60 °, respektive 120 0 , erhölls relativtalen 133, respektive 89. Vändningstiden ökar alltså kraftigare vid den spetsiga vinkeln än den minskar vid den trubbiga. I fortsättningen räknas emellertid med att plus och minus tar ut varandra, vilket kan vara berättigat, enär man ej sällan kör runt i trubbig vinkel, varvid alltså ingen som helst vändningstid erhålles. Det kan också diskuteras, huruvida det inte kan anses mest rationellt att alltid lämna hörnen obrukade och i stället behandla dem med lämpliga preparat för att förhindra, att de tjäna som ogräshärdar. En enkel kalkyl ger följande resultat.

8m

Förutsättningar: Vändtegsbredd

8 m

Tid pr vändning

0,50 min

Total vändtegsvändningstid å

6m

I

ett regelbundet fält med 4 hörn

>° m i n

Kostnad för plöjning

8:— kr pr tim

Ha-skörd 30 dt vete å

kr

Förutsattes att man vid plöjning runt i hörn följer cirkellinjen enligt ovanstående skiss, erhålles en total oplöjd yta pr fält av 55 m?. Kostnaden för plöjning av denna yta blir enligt ovanstående förutsättningar 3,47 kr, medan totala skördevärdet av en normal veteskörd på motsvarande yta blir 38

4,95 kr. Då skörden på dessa hörn i allmänhet är mycket svag, torde det vara rimligare att räkna med halva den angivna skörden. Skördevärdet blir då 2,48 kr och täcker alltså ej plöjningskostnaden, än mindre kostnaden för övriga arbetsoperationer. Räknar man i stället med traktorburen plog, blir kalkylen något gynnsammare. Då det är allmänt förekommande med den noggrannare körningen, kommer dock vändtegsvändningarna att beaktas i detta arbete. För närmare jämförelse mellan efterhängsplog och traktorburen, hydrauliskt manövrerad plog, uppställes även följande tabell, gällande vid räta vinklar. Traktorplöjning: efterhängsplog contra buren hydr. manövr. plog Körhäst, m pr min

Redskap

Efterhängsplog Buren hydrauliskt manövr plog

e. N ö d v ä n d i g

Tid pr vändtegsvändn.

min

Vändtegsbredd m

1/100 m i n

Tid pr vändn.

Tegbredd Tomkörn. m väg m

1/100

30,0

15,0

27,0

8,0

'50,0

30,0

7,5

16,0

6,0

30,0

spilltid. Traktorplöjning, nödvändig spilltid, min pr ha Reducerad

Total Antal studier

67 Bästa

Hela materialet

Hela materialet

%

M-tal

Variation

M-tal

Variation

M-tal

Variation

42,8

5,3—161,0

31,8

5,3—89,1

22,5

5,3—44,0

Grupperas ovanstående material efter jordart, erhålles följande tabell, där endast den reducerade spilltiden redovisas. Reducerad nödvändig spilltid, min pr ha, vid jordartsgrupp

Hela materialet

1 Bästa

%

Hela materialet

Bästa

%

Bästa

Hela materialet

34 M-tal Variation

n M-tal Variation M-tal Variation > n M-taJ Variation M-tal Variation

i 3 2 >6 6,1—87,9 22,6 6 , 1 — 4 3 , 8

20 2 3>7 5,3—66,5 I5> J 5,3—37,5 13 42,0 5,6—89,1 2 8 , 9 5,6—64,9

M-tal

Variation

Denna gruppering är som tidigare framhållits mycket osäker, vilket framgår av de redovisade variationsgränserna. Mest anmärkningsvärt är måhända, att längsta spilltiden erhållits å den organogena jorden. Det torde dock bero på ett i vissa fall alltför löst underlag för traktorn. 39

Vid bearbetning av materialet har spilltiden vid vändtegskörning redovisats för sig. Enär inga systematiska avvikelser kunnat påvisas och då relativt få studier omfattat vändtegsplöjning, har det icke ansetts nödvändigt att särskilt redovisa dessa siffror. De här angivna talen gäller alltså fält inklusive vändteg. Sedan nu samtliga i den tidigare angivna formeln sid 21 ingående faktorer behandlats, är det möjligt att beräkna det normala arbetsbehovet vid traktorplöjning å fält av olika form och storlek. Sådana kalkyler har också utförts för vissa typfält. Beträffande dessa hänvisas till kap. 3. Plöjning med hästar a. S t ä l l t i d . Ställtid, Antal

Antal

hästar

studier

pr Inryckning

Utryckning

3 4

min

n

M-tal

Variation

n

M-tal

Variation

35 3

8,4

4,6—19,1

35 4

3,4—9,5

6,4 7,1 n,9 3,1

1,8—17,2

12,2 2

pr H

9>7 4,7

0,9—8,6

Ställtiden redovisas här grupperad efter antalet hästar. Då tre respektive fyra hästar endast förekommer i vardera en studie är dessa siffror givetvis osäkra. I sista raden i tabellen har därför tiden i medeltal pr häst beräknats. Genom att multiplicera dessa tal med antalet hästar erhåller man värden, som torde vara tillräckligt användbara för praktiskt bruk. En sådan beräkningsgrund innebär, att man förutsätter direkt proportionalitet mellan ställtid och antal hästar. I allmänhet torde dock exempelvis tiden för en häst vara något längre än en tredjedel av motsvarande tid för tre hästar. b. K ö r h a s t i g h e t Körhastigheten, i medeltal för hela materialet och grupperad efter jordart, framgår av följande tabell. Hästplöjning, körhastighet, m pr min Jordartsgrupp

Hela materialet Variation

47 40

Total

M-tal

Normal

45—60 40—66

J

n

M-tal

Variation

n

M-tal

Variation

n

M-tal

Variation

40—66

40—63

43—6 3

Liksom vid traktorplöjning har i första delen av tabellen angivits såväl normal som total variation. Vid grupperingen efter jordart har endast totala variationen angivits. Som synes är variationsgränserna ungefär desamma i samtliga grupper, och de erhållna medeltalen givetvis något osäkra. Mellan grupperna i och 2 erhålles differensen 5 + 2,20. I grupp 3 är materialet för litet för att möjliggöra motsvarande beräkning. Då i denna undersökning endast tre jordartsgrupper redovisas, får man ihågkomma, att jordarten inom varje grupp kan variera avsevärt.

c. A r b e t s b r e d d Hästplöjning, arbetsbredd cm Effektiv

Nominell n

M-tal

Variation

M-tal

Variation

26—37

28—38

Även här är den effektiva arbetsbredden något större än den nominella. Antalet hästar har genomgående varit två. I de studier, där ställtid redovisats för tre respektive fyra hästar, har uppgift om arbetsbredd saknats, varför de icke kunnat medtagas i ovanstående tabell.

d.

Vändningstid

Vändningstiden redovisas efter exakt samma principer som vid traktorplöjning. Även vid hästarbeten synes i de flesta fall ett visst samband råda mellan körhastighet och vändningstid. Detta är dock mindre utpräglat än vid traktorarbeten och det har endast varit möjligt att göra en rätlin jig utjämning. Diagram 5 åskådliggör sambandet mellan körhastighet och vändningstid vid hästplöjning. Linjens ekvation är y = —o,6i7X -|- 77,3. För att få något avrundade värden å vändningstiden vid olika körhastigheter har denna ekvation ändrats till y = — o,5ox - j - 70,0. Att denna ändring ej förrycker resultaten framgår av diagrammen, enär förändringarna är ringa vid de körhastigheter, som komma att läggas till grund för de fortsatta beräkningarna. I diagram 6 redovisas sambandet mellan nominell tomkörningsväg och vändningstid. Den först erhållna ekvationen y = I , I 8 X - j - 34,5 har modifierats till y = i,ox -|- 35,0. Den avvikelse, som på detta sätt erhålles, är betydelselös inom den aktuella delen av kurvan, vilket framgår av diagrammet. 41

i-

... \ff&rnda.tiä*iAr

"J^iaertttt S.

:.*«4 M->rtrihl*me{i*i? 4^|«p4*^f ^Bowjfli^ fc^jévwpipij^ M«4 < -

• SamTon^ me/fan nomtr^JI^omYér^nysvv?

@cft

ä

:

i

Vvndnl/^st"

i ' I/

1 1 f

"T':

I:

'/ ^»i»»fry>/|>y«>ijoy f p ,,,.1,,..,

• 42

•

I

;

i

i•

i

:

:

Med ledning av dessa båda diagram kan man uppställa följande tabell. Hästplöjning, vändningstid i/ioo min vid Nom. tomk.-väg 7,5 m. Körhastighet m pr min

Körhastighet 55 m pr min

Tid pr vändn. Nominell tom- Tid pr vändn. 1/100 min körningsväg m 1/100 min

35,o 37,5

12,0

65 60

40,0

8,0

5° 45

4^,5 45,o 47,5

6,0 4,0

50,0

2,0

10,0

7,5

47,0 45,0 43,o 4^,5 41,0

39,o 37,o

Som framgår av diagram 6 ligger medeltomkörningsvägen vid omkring 6,0 m, vilket alltså vid normal körning motsvarar 24 m tegbredd. För att få överensstämmelse mellan traktor- och hästplöjning räknas även här med 30 m tegbredd och tomkörningsvägen blir då i genomsnitt 7,5 m.

~5£mfö*¥pW0r. • !»'*« /Gkirppmecfctfol

T- -'~--i V

I

j

Mm^w-é^é:

as lie m .*> m

I

]

I I

j

Diagram 7 visar sambandet mellan vändningsvinkel och vändningstid. Här är skillnaden mellan den på studiematerialet utjämnade kurvan och den kurva, som erhållits, då endast hänsyn tagits till ökad tomkörningsväg vid icke rät vändningsvinkel, ganska obetydlig, och även här kommer vid de fortsatta beräkningarna att tillämpas de värden, som erhållas av den sistnämnda (streckade) kurvan. Sedan korrigering för dubbelbearbetning företagits enligt tidigare angiven formel, erhålles de värden å tid pr vändning, som återgives i diagram 8 och huvudtabell IV. Tiden pr vänd tegsvändning vid hästplöjning framgår av följande tabell. Tid pr vändtegsvändning I/IOO min vid rät vinkel Tid Antal studier Antal vändn.

vändn.

M-tal

Variation

4 J ,3

20—60

pr

Spridningen är mycket stor och det torde vara rimligt att avrunda det erhållna medeltalet till 0,40 min. Då det gäller de sneda vändningsvinklarna vid plöjning av vändteg, är materialet mycket osäkert. Det torde dock vara rimligt antaga, att förhållandena i stort sett överensstämmer med vad som gäller vid traktorplöjning. Vid de följande beräkningarna räknas därför med en höjning av vändningstiden med 33 % vid spetsig vinkel av 60 ° samt lika stor minskning av vändningstiden vid motsvarande trubbiga vinkel.

e. N ö d v ä n d i g

spilltid Hästplöjning, nödvändig spilltid min pr ha Reducerad

Total Område

SS.MS NS

Antal studier

42 6

Hela materialet

M-tal

Variation

14,2—219,2

63,8

14,2—127,7

37,9—164,3

60,8

37,9—95,3

M-tal

Variation

M-tal

Variation

105,8

14,2—233,4 40,2—216,4

93,8 9*>7

HO,l

Bästa %

Hela materialet

Grupperas materialet efter jordart, erhålles följande tabell, där endast den reducerade nödvändiga spilltiden angives. 44

Qfaqram./S.,

Ojn-nq ,hl's1år

-pr X

44-

~+—

14 X _Jo_ * L, 4—4~—f~ is l

l."Ti;;

_JL

-is - 2*r

- tr

\w v$ j ; ^| *K it" t i l l | IT

^

j -

;

i

if; j j

w4M4 *4 ^ ^ ' 8 ": 1

«t

iSt fir

-r4-i

m •il

|... fTi:

m~T:

;c>

u5 * • - * £ 5 ^ ^

I

I if'

-44 -TS

»I

I

H//-4-#i. if' l.i

•<C fvj **r -O-'i

If MX.

-w r -j- ,--4—,44!/

•

•

•

.

.// // R-

?

*!* .,

T» ,' .J,^XLV-i

Reducerad nödvändig spilltid, min pr ha, vid olika jordartsgrupper Jordartsgrupp i Bästa y 4

Hela materialet Område

n

SS MS NS

18 M-tal

Variation

100,8

14,2—198,3

M-tal

76,5

Variation

14,2—163,0

Jordartsgrupp 2 Bästa %

Hela materialet Område

n

SS MS NS

6 M-tal

Variation

M-tal

Variation

84,5 9 J ,7

28,8—160,6

63,3

28,8—105,9

60,8

37,9—95,3

37,9— 4,3

Jordartsgrupp 3 Bästa %

Hela materialet Område

n

SS MS NS

4 M-tal

Variation

M-tal

Variation

108,2

48,9—219,2

71,2

48,9—103,4

Även här är spridningen i materialet mycket stor, och i förhållande till denna spridning är skillnaden mellan jordartsgrupperna ganska obetydlig. Beträffande organogena jordar är materialet alltför litet för att ge något säkert resultat. Studierna från Norrland avviker i detta fall icke nämnvärt från övriga studier. 46

Harvning med traktor a. S t ä l l t i d Ställtid, min pr

Antal studier

Utryckning

45 Inryckning

n

M-tal

Variation

n

M-tal

2,6—42,8

2 Variation 0,2—8,6

,4

Medeltalen avviker ej nämnvärt från den tidigare redovisade ställtiden vid traktorplöjning. b. K ö r h a s t i g h e t Traktorharvning, körhastighet m pr min Hela materialet

Antal

L,

.. M-tal studier

92 Jordartsgrupp

Variation Normal

Total

70—105

n M-tal Variati on

n M-tal Variation

n M-tal Variation

6 4 — 1 5 1 64 85

64—142

*9 97

66—119

35 98

77—151

På grund av ofullständighet i jordartsredovisningen i det äldre studiematerialet har vid gruppering efter jordart en stor del av studiematerialet måst lämnas utanför beräkningarna. Det återstående materialet är dock så stort, att de erhållna medeltalen kunna anses ganska tillförlitliga. Mellan jordartsgrupperna 1 och 2 föreligger en ganska stor differens, medan någon tydlig skillnad mellan grupperna 2 och 3 ej framkommit. De erhållna medeltalen bör tolkas så, att å mellanlera och styv lera köres cirka hälften av harvningarna å 2:ans växel och hälften å 3:ans växel, medan å övriga jordarter 3:ans växel kan användas vid samtliga harvningar.

c. A r b e t s b r e d d Traktorharvning, arbetsbredd cm

n

Nominell vid dragkraftsgrupp

Effektiv

Nominell Ti

M-tal Variation

M-tal

Variation

n M-tal

T2 Variation

n M-tal

Variation

T3 n M-tal

Anm.

Variation 1

301 1 7 0 — 5 5 0 2 8 0

1 6 0 — 4 5 0 18 2 4 1 1 7 0 — 3 0 0 2 3 341 2 4 0 — 4 0 0 28 39° 2 4 0 — 5 5 0 jDjupJharvn. IO 223 2 0 0 — 2 7 c 'Lätt9 365 3 4 c — 4 0 0 harvn.

Den första delen av tabellen redovisar hela studiematerialet och avser endast att belysa förhållandet mellan nominell och effektiv arbetsbredd. I den andra delen av tabellen har gruppering skett efter traktorstorlek och här redovisas på samma sätt som tidigare endast nominell arbetsbredd. Studierna från Norrland redovisas särskilt, enär arbetsbredden vid dessa är betydligt lägre än vid övriga studier i motsvarande grupp. Då de flesta av de norrländska studierna erhållits från en och samma traktor (traktorstation) kan man dock ej med säkerhet säga, att arbetsbredden genomsnittligt är lägre i Norrland än i övriga Sverige.

d. V ä n d n i n g s t i d Diagram 9 visar sambandet mellan körhastighet och vändningstid och motsvaras av diagram 1 vid traktorplöjning. Även här har omräkning skett till enhetlig tegbredd, i detta fall 25 m eller medeltalet för samtliga traktorharvningsstudier. Den matematiska utjämningen ger till resultat ekvationen y = = o,ooi35x 2 — o,433x -\- 46,7. Liksom i diagram 1 har inlagts en kurva, som erhållits på så sätt, att körhastigheten 90 m pr min och vändningstiden 0,18 min valts som utgångspunkt. Förutsätter man, att vändningen genomförts med denna körhastighet, erhålles som reell tomkörningsväg 16,20 m (jfr skiss å diagram 9 ) . Den streckade kurvan har sedan erhållits genom att dividera denna reella tomkörningsväg med respektive körhastigheter. Inom den aktuella delen av kurvan innebär denna omräkning endast en obetydlig parallellförflyttning av den först erhållna kurvan. Då med den sist beräknade kurvan vändningstiden erhålles i jämna hundradels min vid jämna fem- och tiotal i körhastigheten, kommer vid de följande beräkTegkörning med

vid

horuning

traktor.

tegbredtd TiaTrnneU tomkomings-uag

Scmbancf'fcte/fon'.kärftasnghet

och watfampsf/c/:.,

S/xfc/a/f/tJd/eÅ . Grygpipedeffa •Unsfudiemo/ériahf

btröjcnod / W ( l y i ( ! W j f ^ . j 3 W ! , , , ^ t ,

•&épå&$adLtiafa.jt}ed.u^å^&ftm^.JbåaL\ tfåfhtteiicfh*r\ fö m tntM i y$iid^ny$ftd\ UT* min \

...

—'••" iftjg// 'fom*:whiiif>&3yqq~-ti ii- m '>-

-«• —r".T" Utaarani IÉ.

7V ^ -vaådmtty i

Vém/Mrt^s^H.

i

\ • • f.

SpecSialséucher

Uo 4

$rufk>m*deffg/

• ".4

.44- ^^r-*^T*S*W ;

•*=±==-r

.. 1

i •

—+—

Ttybriéd...m i

:

:

i

i . j

\.

•

ningarna denna kurva att tillämpas, vilket endast innebär en avrundning av de tal, som erhållas av den först beräknade kurvan. Diagram 10 visar sambandet mellan tegbredd och vändningstid och motsvaras av diagram 2 vid traktorplöjning. Den enda skillnaden är, att tegbredden här angivits i stället för tomkörningsväg. Om man kör tegvis vid traktorharvning, vilket är det mest vanliga, blir den nominella tomkörningsvägen genomgående hälften av tegbredden (se skiss). Då det här ej medför någon vinst att använda begreppet tomkörningsväg, har det ansetts lämpligare att direkt i diagrammet avläsa sambandet mellan tegbredd och vändningstid. Spridningen kring den erhållna kurvan är ganska stor, men som synes ligger de resultat, som erhållits från specialstudierna, där tegbredden kunnat hållas konstant under hela studien, genomgående mycket nära den erhållna regressionslinjen, vars ekvation är y __ 0,0133x2 o,266x + 16,69. Avrundas de i diagrammet erhållna värdena något nedåt på samma sätt som i diagram 9, kan sedan med utgångspunkt från dessa båda diagram följande tabell uppställas. Traktorharvning, vändningstid i i/ioo min vid rät vinkel Tegbredd 25 m

Körhastighet 90 m pr min Tid pr vändn. 1/100 min

Körhastighet m pr min

Tid pr vändn. 1/100 min

Tegbredd m

12,0

37,5 35 32,5

20,5 19,0 18,0

125 IJ

95 9° 85 75 65

13,0 14,0 15,5 17,0

2 J8,O

IL-

19,0 2

i,5 25,0

7,5

22,5 20

«7.5

5,5 3,5

22,0

17,0 16,5 16,0

Sedan på detta sätt vändningstidens samband med körhastighet och tegbredd vid rät vändningsvinkel behandlats, återstår att undersöka sambandet mellan vändningsvinkel och vändningstid. Detta belyses i diagram I I . På samma satt som vid plöjning har övergång till relativa tal företagits. Förutom den på studiematerialet utjämnade kurvan har på samma sätt och med samma motivering som vid plöjning inlagts en annan kurva, där endast den av längre tomkörningsväg orsakade ökningen av vändningstiden beaktas. Denna kurva ansluter sig mycket väl till de i specialstudierna erhållna resultaten vid mycket spetsiga och trubbiga vändningsvinklar (30 respektive 150 0 ) men mindre väl vid 60 respektive 120 0 . De avvikelser, som här framträder, torde dock vara av underordnad betydelse, och liksom vid plöjning kommer vid de följande beräkningarna de resultat, som erhållas ur den senare kurvan, att tillämpas. 50

'fittr-ymti q,

t"

ffakfy

'toyrqtn

T~

»V i r nWdtkn».! fit&Vfaf.

i 41 ri..:

b» I J^r/W^r !.;.(. ! 7 'j.- i .1 r~ -Mtyrrppfot, rtftdf

jr

Grupj^tdsSioi

t : T~~i.:

r

*

(f «r t "f T"

I 4 ;—J- ,

»? fk»

IJ*

lie vs • m

Vid mycket spetsiga vinklar tvingas man i vissa fall att utföra vändningen i riktning motsatt den eljest vanliga (dubbelvändning). I normalstudierna synes detta ha varit fallet, då vändningsvinkeln underskridit 45 °. Enär sådana vändningar endast förekommit i ett fåtal studier, där dessutom även den räta vinkeln funnits representerad, kan en utjämning av detta material ej ifrågakomma. I diagram n har därför endast dessa punkters medeltal beträffande vändningstid och vändningsvinkel beräknats, varefter en kurva dragits på sådant sätt, att avståndet (tidsdifferensen) till den streckade kurvan hållits konstant. Detta beräkningssätt kan givetvis diskuteras, men torde dock ge praktiskt användbara resultat. Differensen är 127 enheter, vilket i absolut tal motsvarar 0,23 min (vändningstiden vid rät vinkel och medelkörhastighet 90 m pr min är 0,18 min). Den extra vändningen torde i stort sett motsvara en vändtegsvändning och medeltalen för dessa utgör också 0,23 min, varför den ovan angivna tiden kan anses rimlig, även om variationerna kring detta medeltal är stora. Om vändtegen tages tillräckligt bred, torde det dock oftast vara onödigt med dessa dubbelvändningar, vilket framgår av specialstudierna, där vändtegen vid 30° i medeltal varit 7 m. Totala vändningstiden, inkl. dubbelbearbetning, kan nu beräknas efter den å sid 36 angivna formeln. Resultaten av dessa beräkningar återges i diagram 12, som beräknats för en arbetsbredd av 3,0 m, samt i huvudtabell IV, som anger 5i

ä ^ § 4 5 ^ ^ ; ; 4 ' L 4 -ZWq^4£. -•b 4* >S 4l4 - ' v P^v ' ' ^ v K N •

i±

' 4 i ^~~T^ i 4}^v- i ^ V h X' ™. ._i.-...i.J..

Mash i

NfffSie

52 Si

motsvarande värden vid en arbetsbredd av 2,0, 3,0 och 4,0 m. I denna tabell redovisas även beräknad vändningstid vid en arbetsbredd av 5,0 m, vilken kan tillämpas vid lättharvning samt vid vältning, om denna utföres tegvis. Traktorharvning, tid pr vändtegsvändning, I / K

Helvändning . . Halvvändning . Dubbelvändning

37 7i 3

M-tal

Variation

23 9 60

13—38 5-16 43—75

Vändtegskörning förekommer mycket oregelbundet vid harvning. Då man har för avsikt att verkställa flera harvningar efter varandra, köres ofta ingen vändteg alls eller endast något enstaka drag. Vid tegkörning blir ju också vändtegen bearbetad under vändningen, och vändtegskörning utföres endast för att bearbeta en del ej harvade hörn, som uppstått mellan tegarna. Vändtegsbredden är i medeltal för normalstudierna 4 m, med variation från 2 till 8 m. I specialstudierna utgör vändtegen vid rät vinkel 5 m, vid 60 ° vändningsvinkel 6 m och vid 30° 7 m. Större traktorer kräver en något bredare vändteg än mindre. Å anda sidan är arbetsbredden större vid de stora traktorerna, varför man för samtliga traktorer kan räkna med två kördrag pr vändteg. I de flesta fall torde detta vara tillräckligt även vid sneda vändningsvinklar. Tiden pr vändning är, som tidigare nämnts, 0,23 min med variation mellan 0,13—0,38 min. Avrundas detta medeltal till 0,25 min, erhålles för ett regelbundet fält med fyra hörn en vändtegsvändningstid av 1,00 min. Någon differentiering av vändtegsvändningstiden med hänsyn till vändningsvinkeln låter sig ej göra med ledning av studiematerialet och torde också vara ganska betydelselös, då den totala tiden ej är större. I vissa fall har på oregelbundna fält vändteg körts runt hela fältet, varvid endast halv-vändningar erhållits. Det torde dock vara onödigt att räkna med olika alternativ i detta fall. De erhållna värdena redovisas emellertid i ovanstående tabell. Vid traktorburen, hydrauliskt manövrerad harv är det ej nödvändigt att köra tegvis, utan här köres i stället "drag vid drag".

(Corning drag vid drag_

.53

SO ca

<

Q Q CN

JtBUUid [ B } u y

ui

ppajqspqjy

ua;Aq33}

— ca *-<

O M

M CN

O

o

O

o

O^

H^

O

CN

CN"

of

cO

ro

jBjuy

9}Åqg3} piA

CN

M

U-N

O

CN lA

guiupuBA id pyx

CN CN

*) Vändtegsvändning M-tal vanl. vändn. Vändtegsvändning

c

*) Diff. mellan växel II och III

72 72 '> >

i

*) Vändtegsvändning

*) Diff. mellan växel II och III

SO 6 0 ca ca <-| U. T3 - O

O CN

-a -o '> •ri

u

ui ppaiqSax J3XBA BUJUIBS B dEJJS - p 3 J BJJIJO UB[pUJ gUTUpUEA t " J J I Q

*

*

M

H<

NO

W NO

o" o 4!4|

o"

M

-ti

+1

r^ r^

o"

H

CN

jaippaui spjBippajM

m CN

r-- CN r-~ rOl Tf- <N

o" o" o" o" m

CN H

o

r~

CN

M

r- r-

M M

-^J-

• + N

»A

H

GN

o"

rTlOO

H

r~- PCs I T \ H

*

^

* IA 1A O

OD - ^ " O

H M M C N M C N M L ^ C N C ^ O H M C N O

O

O

O

O

r^oo

oo

r^NC

O

O

M

NO

t^

NO CN

O

O

r^

O

O

CN

O

O

CNNO NO

UOI}EIJEA

UTUI 0 0 1 / 1 JBJ-JV SuiupuEA j d p i x

O

M

JB^UIUpUBA JB}Uy

cCs 00 M

NO

NO CN

CN NO"

CN O I A NO"

IT\ oTiNO A IA IA

M

xf tfl

|^ H

r<~i irs Cfl H

00 CN 1 ^ 0 0 M H r A

O

O

O

o o ONO CNNO

M

p^UIASgUIUpUB^

O O O O CN CN CN CN

i/~Ni/"\0000 M CN

1A O H

iA O CN

rTirTiNO M M CN

o

° ° ONO CNNO

M

O 00

III

III

II

II

CN M

M

Aln arp

o

CN

Ängsharv (buren)

' HM l — ' HM

Kultivator (buren) Kultivator (å hjul L:a Harrie) Södra Vi Fjäderharv (buren) M

l—

oo

II-III

O M

00 M

oo

M

P*5A

dBijspa-a

r-~

M

CN rO ON r<N

U"\ M r O M M M

o 00

00 2 ° ° ° 7 w\ 00 yrs CN f-- CN

o o o u-NOOv^ CA I-- eN

00 UIUI/UI ^q§i}SBqjo^

M

xt- H ^ - w ^ 0 _ CN_ C N CN^ M 0 0 I - - N O I A M~ NO" NO" NO NO 4 " ^ iA (CN yrs O M CN CN

O O

NO C N <N

-rf yrs TJ- CN M

M

CA 00" NO" >A

H M O

)—i

s

Vändningstiderna blir då betydligt lägre än vid tegkörning, vilket framgår av tabell 5, där resultatet av de på detta område utförda studierna redovisas. I första studien, användes, dels en speciellt för traktorns upphängningssystem konstruerad kultivator, dels en vanlig kultivator å hjul (Lilla Harrie). Vid undersökningen kördes dels å växel 2 och dels å växel 3. Vid körning med Lilla Harriekultivatorn valdes en tegbredd av 25 m, vilket kan anses normalt. Genom att köra smalare tegar kan vändningstiden minskas, men vid sista draget av varje teg får man räkna med en viss dubbelbearbetning, i genomsnitt halva arbetsbredden. Om tegbredden minskas från 30 till 15 m, sjunker tiden pr vändning med 0,05 min (diagram 10). Är arbetsbredden 3,0 m, blir totala tidsvinsten för 30 m brett fält 0,50 min. Vid övergång till den mindre tegbredden förlorar man ett halvt kördrag genom dubbelbearbetning och vid en körhastighet av 100 m pr min blir tidsförlusten 0,40 min vid en kördragslängd av 80 m. Det är följaktligen fördelaktigare med större tegbredder vid långa kördragslängder än vid korta. Vid den valda tegbredden (25 m) erhölls som minskning i vändningstid 0,07 min eller en minskning med 44,4 respektive 45,8 % i jämförelse med efterhängsharv. I den andra studien har endast burna redskap varit föremål för undersökning. Någon skillnad mellan de jämförda harvtyperna har ej kunnat påvisas, ej heller synes vändningsvinkeln spela någon större roll. Att vändningstiderna här genomgående ligger lägre än i första studien, torde till huvudsaklig del bero på respektive traktorförare. De i den sista studien erhållna vändningstiderna torde vara bland de kortaste som kan presteras, medan motsvarande värden i första studien kan anses representera goda genomsnittstal. Sambandet mellan körhastighet och vändningstid framträder även här, fastän differenserna absolut sett är små. Med ledning av dessa undersökningar har de i huvudtabell IV angivna vändningstiderna för traktorburna harvar beräknats. På grund av det begränsade studiematerialet är dessa värden dock ej lika tillförlitliga som de övriga för traktorharvning angivna vändningstiderna. Den dubbelkörning, som uppstår vid spetsiga och trubbiga vändningsvinklar, beräknas i detta fall enligt alt. I sid. 26 ("drag vid drag"). Tiden pr vändtegsvändning, 0,21 min, skiljer sig ej nämnvärt från motsvarande tid i det övriga materialet. Det bör dock observeras, att i vändningstiden för traktorburet redskap ingår backning. Även om tiden är densamma, möjliggöres dock med burna redskap en noggrannare bearbetning av hörnen. I följade tabell göres en jämförelse mellan vanlig harv (sladdfjäderharv och liknande) samt traktorburen, hydrauliskt manövrerad harv. *

Traktorharvning, efterhängsredskap contra buret redsk ip

.<*a -c o<

60 H

Efterhängsredskap . . . . Buret redskap .

95 95

2 2

5 5

q 'c c

ffektiv etsbredd m

Redskap

-0

-O

•g 6

'> O

<u -o -a

w-g

u Hl2

>•*

ca

-M

60 S

T)

pr vändvändning 00 min

-C .2

Anm.

ni

3,00

17,0

6,0

25,0

3,20

9,0

6,0

25,0

Backn. i hörn ingår

De angivna vändningstiderna gäller vid räta vändningsvinklar. För övriga vinklatse huvudtabell IV. Att den effektiva arbetsbredden blir större vid buret redskap beror på den tidigare diskuterade dubbelharvningen vid tegkörning. Förloras ett halvt kördrag pr teg, blir detta vid de i tabellen angivna teg- och arbetsbredderna 1,5 m, som skall fördelas på 8,5 kördrag, vilket pr drag gör 0,2 m (0,18 m) och bör räknas det burna redskapet till godo. Den nominella arbetsbredden förutsattes vara densamma i båda fallen.

e. N ö d v ä n d i g

spilltid Traktorharvning, nödvändig spilltid min pr ha Total

Antal studier

Reducerad

Hela materialet

Hela materialet

Bästa y4

M-tal

Variation

M-tal

Variation

M-tal

Variation

5,6

0,0—23,8

4,4

0,0—23,8

0,0—5,0

,3

Spilltiden vid traktorharvning är som synes ganska obetydlig och i sista kolumnen (Bästa y4) ligger samtliga studier under 5,0 min pr ha. Några differenser i spilltiden med hänsyn till jordarten har ej kunnat påvisas.

Harvning med hästar a. S t ä l l t i d Ställtid min pr Antal hästar

Antal studier

Utryckning n

M-tal

I

3 4• pr H

60 '

3,7 7,9

Inryckning

Variation 2

n

M-tal

Variation 2,2—4,9 1,7—10,6 3,1—12,1

,5—5,1

3,6

2 2

22 4

4 ,8

5,7 8,3

6,2—9,5

0,8—12,6

26 6

12,8

5,8—28,1 11,7—30,7

19,8

4,3

1,1—11,2

,3

Denna tabell överensstämmer tämligen väl med motsvarande tabell för ställtid vid plöjning och det torde vara berättigat att räkna med lika hög ställtid vid plöjning och harvning, om antalet hästar är detsamma. 56

b. K ö r h a s t i g h e t Hästharvning, körhastighet m pr min Hela materialet

v T3

O

Jordartsgrupp

Variation n M-tal

SS.MS 66 NS 32

65 67

Normal

Total

60—70 50—81 60—70 49—83

n M-tal Variation n M-tal Variation n M-tal Variation 21

65 68

50—79

53-81

49—83

55—75

58 69

52—68 58—80

Några säkra differenser mellan de skilda jordartsgrupperna kan ej påvisas och ej heller mellan Norrland och det övriga Sverige. Trots att det finnes ett ganska stort material från Norrland, är detta dock något osäkert på grund av att de flesta studier därifrån är ganska små och omfatta i vissa fall endast några få kördrag. Medeltalen för de olika områdena överensstämmer dock ganska väl utom i jordartsgrupp 3, där en differens på 11 enheter förefinnes. Här är dock materialet ganska litet från övriga Sverige och det torde vara riktigast att genomgående räkna med samma körhastighet, 65 m pr min. I materialet från övriga Sverige ingår även lättharvning. Medeltalet för dessa studier (18 st) utgör även 65 m pr min.

c. A r b e t s b r e d d Nominell

Effektiv

Nominell vid dragkraftsgrupp Hi Ha n j M-tal Variation j n M-tal Variation

B -3 M-tal Variation M-tal Variation G 3

H3

fS 37

187 1 1 2 — 2 8 0

85—262 —

•—

—

*53 1 1 2 — 2 0 0

>

80—170

71 — 146

IOO

80—115

129 IOO—170

—

—

IS

4X5 305—570

—

—

4 J 5 305—570 —

—

368 2 4 3 — 5 2 0

T

•

—

Anm.

n j M-tal Variation

208 180—280

—

Arbetsbredden är genomsnittligt sett betydligt mindre i Norrland än i övriga Sverige. Detta beror framför allt på att det där fortfarande synes vara ganska vanligt att köra med en häst, men även vid användning av två hästar är arbetsbredden något mindre.

d. V ä n d n i n g s t i d Sambandet mellan körhastighet och vändningstid framgår av diagram 13. De norrländska studierna uppvisar ej några systematiska avvikelser från det övriga 57

Djupharvn. Djupharvn. Lättharvn.

.

^arvmn^héstar

.'!• • >| • ':Sfiec"fSfsf^.d/er. \ \ |_ L-^jnVj^w^g/ii/flfrw—r——i I • M_ Qkudfynti&iffcijl,

•

i

1——i j——r~~*t— i J

i

:

j ; , ; ~ ..

{::di~äÅ^m

• ••'•:%¥ ^^ftmrr—4-M—4^-H—pr ms mrt |

; sr

j [

,

!

i

;

i

t

Lj.M

I

i K-\

•

*

'

, J_ KZrhasåigäM.... tfyaiiri... ,J_

materialet, varför någon speciell redovisning för dessa icke fordras. Hela materialet ingår därför i diagram 13. Regressionslinjens ekvation är y = — o,2 2 2x -f-f- 39,5. Denna ekvation har förenklats till y = — o,2x -|- 38,00. Vändningstiden blir vid medelkörhastighet 0,25 min. En ändring av körhastigheten med 5 m/min resulterar i en ändring av vändningstiden med 0,01 minut. I diagram 14 belyses sambandet mellan vändningsvinkel och vändningstid. Det framgår här, att vändningstiderna i de spetsiga vinklarna ligger något högre än vid rät vinkel, medan vid trubbig vinkel några systematiska avvikelser ej kan påvisas. Detta framträder också i specialstudierna. Att så är förhållandet beror därpå att dessa utfördes så som man "vanligtvis kör", just för att säkrare kunna bedöma, hur vändningstiden påverkas under sådana förhållanden. Att vändningstiden bör vara oberoende av vändningsvinkeln, om tillräckligt bred vändteg tages, förefaller dock ganska naturligt, varför det ej ansågs nödvändigt att undersöka detta särskilt. Vid spetsig vändningsvinkel är linjens ekvation y = — o,3Ö3x -f- 133,7 vilken ger ett relativtal vid rät vinkel av 101,08. Modifieras ovanstående ekvation till y = — o,333x -f- 130,0, erhålles relativtalet 100 vid rät vinkel, varvid vändningstiden vid 60 ° vändningsvinkel stiger med 10 % och vid 30 ° med 20 % jämfört med den räta vinkeln, vilket motsvarar 0,025 respektive 0,050 min. Enär av tidigare diskuterade orsaker (sid 25) någon skillnad vid rationell körning ej nödvändigtvis behöver förekomma i vändningstiden, kommer den här påvisade ökningen i vändningstid i spetsiga vinklar ej att medräknas vid de fortsatta beräkningarna. För ett sådant förfaringssätt talar också den omständigheten, att det i förekommande fall måste vara omöjligt att bedöma, om en vändningsvinkel skall räknas som spetsig eller trubbig, då ju detta är beroende av var på fältet arbetet påbörjas. Däremot kan det med ledning av ovanstående påpekas, att, om icke andra och viktigare faktorer bestämma var på fältet arbetet skall påbörjas, det bör igångsättas på ett sådant sätt, att man har möjlighet att i största möjliga utsträckning vända i trubbiga vändningsvinklar. Enär den mertid, som i vissa fall förorsakas av vändningssvårigheter i spetsiga vändningsvinklar, ej medtages i de fortsatta beräkningarna, kommer ej heller vid de följande arbetsoperationerna någon särskild redovisning av sambandet mellan vändningsvinkel och vändningstid att företagas. Vid sneda vändningsvinklar inkommer dock en viss dubbelbearbetning, vilken måste beaktas. Den beräknas enligt alt. I sid 26. I diagram 15 redovisas både den mertid, som beror på vändningssvårighet i spetsig vändningsvinkel och den mertid, som orsakas av dubbelkörning vid sneda vändningsvinklar, medan i huvudtabell IV endast den sistnämnda kvantiteten inräknats.

6o

Tiden pr vändtegsvändning

framgår av följande tabell.

Hästharvning, tid pr vändtegsvändning i/ioo min

Helvändning Halvvändning Dubbelvändning

n

M-tal

Variation

69 7

11—46 4—2 2

43—76

4 Vid övergång till vändtegskörning får man i regel en halvvändning. I de flesta studier synes två drag pr vändteg vara normalt. Då den totala vändtegsvändningstiden pr fält är förhållandevis liten, torde det vara tillräckligt exakt att på någorlunda regelbundna fält med fyra hörn räkna med fyra vändtegsvändningar å 0,25 min. Tiden pr fält blir då densamma som vid traktorharvning eller 1,0 min. e. N ö d v ä n d i g

spilltid Hästharvning, nödvändig spilitid, min pr ha Total

Antal studier

Område

SS.MS NS

52 33

Reducerad

Hela materialet M-tal

Variation

16,5 47,1

Hela materialet

Bästa y4

M-tal

Variation

M-tal

Variation

0 , 3 — 42,1

15,8

0,5—169,7

o,3— 4 X ,5 o,5—169,7

"»5

45,3

29,1

o,3— 2 5,7 o,5—44,3

Grupperas den reducerade spilltiden efter jordart, erhålles följande tabell. Jordartsgrupp 1 Hela materialet Område

SS.MS NS

n

J

9 9

Bästa 3/4

M-tal

Variation

M-tal

Variation

20,5 61,8

2,5—37,0 13,1 — 169,7

16,8 38,1

2,5—26,7 13,1—88,4

Jordartsgrupp Område

SS.MS NS

Hela materialet n

Bästa y4

M-tal

Variation

M-tal

Variation

13,8

36,5

0,3—36,9 18,6—53,1

8,7 3i,5

0,3—19,6 18,6—43,3

J ordarts grupp 3 Bästa %

Hela materialet Område

n

SS.MS NS

M-tal

Variation

M-tal

Variation

9, 1 38,2

1,2—16,9 0,5—162,8

7, 2

21,3

1,2—12,5 0,5—30.7

Spilltiden är i det norrländska studiematerialet betydligt längre än i övrigt studiematerial. Differenserna de olika jordartsgrupperna emellan gå dock i samma riktning, även om den stora spridningen inom de enskilda grupperna gör de erhållna medeltalen ganska osäkra. Orsaken till den genomgående längre spilltiden i Norrland kan ej direkt fastställas, men de viktigaste faktorerna torde vara: mindre arbetsbredd, mindre fältstorlek samt antagligen också att i en del trakter arbetet bedrives mindre rationellt än i södra och mellersta Sverige. Spridning av handelsgödsel med traktor a. S t ä l l t i d Ställtid, min pr Antal studier

9 Inryckning

Utryckning n

M-tal

7,7

Variation

n

M-tal

Variation

13,1—46,2

8,4

2,3— x 4,3

I den redovisade ställtiden ingår pålastning av handelsgödsel vid magasin samt byte från vagn till gödselspridare och vice versa å fältet. Detta är orsaken till, att ställtiden här är betydligt högre än vid de tidigare behandlade arbetsoperationerna. b. K ö r h a s t i g h e t Körhastighet m pr min Antal studier

12 Variation M-tal

113 Normal

Total

IOO—120

97—129

Någon gruppering efter jordart har vid denna och följande arbetsoperationer ej ansetts nödvändig, eftersom jordarten ej kan nämnvärt påverka körhastigheten vid dessa. 62

c. A r b e t s b r e d d Arbetsbredd cm Antal studier

Nominell

12 Effektiv

M-tal

Variation

M-tal

Variation

250—500

240—500

Något samband mellan körhastighet och vändningstid har ej kunnat påvisas studier avse grupp T x . d.

Vändningstid

Något samband mellan körhastighet och vändningstid har ej kunnat påvisas i detta material. Detta beror delvis på att materialet är ganska begränsat, men den huvudsakliga orsaken torde vara, att vid så höga körhastigheter, som det här är fråga om, en viss reduktion av hastigheten måste göras i samband med vändningen. Tid pr vändning rät vinkel 1/100 min Antal studier

M-tal

Variation

17,0

14—23

Vid sneda vändningsvinklar måste räknas med tidstillägg för dubbelkörning vilken beräknas enligt alt. I sid 26. Vändningstiderna redovisas i diagram 16 och huvudtabell IV. Dessa vändningstider gälla för traktorer, vilka tillhöra dragkraftsgrupp T1. Tiden pr vändtegsvändning är i medeltal för fyra studier 0,14 min med variation mellan 0,10 och 0,19 min. Materialet är emellertid osäkert och då förhållandet mellan vanlig vändning och vändtegsvändning kan antagas vara detsamma som vid harvning, sättes vid de följande beräkningarna tiden pr vändtegsvändning även här till 0,25 min. e. N ö d v ä n d i g

spilltid Nödvändig spilltid min pr ha Total

Antal studier

12 Hela materialet

Reducerad Hela materialet

Bästa y4

M-tal

Variation

M-tal

Variation

M-tal

Variation

4,4

0,4—H,5

4,3

0,4—11,5

0,4—10,0

,9

.;.?;•/

__-_- $ - r

V

--

" s:

S - t ? '•

^ _ -fe—:

~t~

4~

**-~:'d~'d

-*- -

f. Ö v r i g

verktid

Under denna rubrik har sammanförts de vid spridning av handelsgödsel och sådd förekommande arbetsmomenten: ifyllning av handelsgödsel (utsäde), inspektion av sålådan samt körning eller gång till och från påfyllningsplats. Då det visat sig, att inga nämnvärda avvikelser i detta avseende förefinnes mellan traktor- respektive hästarbete, har hithörande studier sammanförts och redovisats i diagram 17, där utsådd mängd i kg pr ha avläses på x-axeln och övrig verktid i min pr ha på y-axeln. Den erhållna ekvationen blir y = 0,02179X -\- 7,135. Modifieras denna ekvation till y = o,02x -f- 6,0, erhålles, vid en utsådd mängd av 200 kg pr ha, som övrig verktid 10,0 min samt om den utsådda mängden ökas med 100 kg pr ha, en ökning av övrig verktid med 2 min per ha.

I-M '

D.-oarar> 7f j

i. ,J)...Of^a(Aam^kéM^

L~l~

?.*£-_. Ahss^ud^/uÅi«pl.Åxi^ifir^ -J ...... xxi....l ..L;...(. -*,~ .. \&£j^f<tr\. . i .ir|_jKäw^*d«&|!.^a (.___ j _ i _

Ovrrto v*rictjt& mi'n.pr ha. I

-*~k^.,,Åierft /lida

, ..I,

:

;

:V>»/i- >• y,» O,tota*x. - 4'J

'•

JK —

.y-pr-C-L...,

-~Y=:

.4 1

» JL tsc

•" i '' !

:

! \d V i

!

1 1 ! I 1 i

i.i

l

ite

SSfi.

!.1 1

Spridning av handelsgödsel med hästar a. S t ä l l t i d Ställtid, min pr Antal studier

Antal hästar

n I 2

\

pr H

26 Inryckning

Utryckning

14 5 2 4

I

l

M-tal

Variation

16,0

7,3—24,1

2 I

5> 14,6

J

1 9 , 7 — 34,3 7,3—24,i

n

M-tal

Variation

4 6

J

7,7 5,9 7,8

3,5—17,8 7,6—31,2 3,5—17»8

26 I ställtiden ingår här, liksom vid motsvarande traktorarbete, lastning av handelsgödsel vid magasin samt an- och frånspänning av vagn.

b.

Körhastighet Körhastighet m pr min Antal studier

Område

SS.MS NS

Variation M-tal

41 4

77 95

Normal

Total

70—85

60—103 83 IOO

I detta fall föreligger en betydande skillnad mellan Norrland och övriga Sverige. Då Norrlandsstudierna äro så få, kan dock differensen helt bero på tillfälliga orsaker.

c.

Arbetsbredd Arbetsbredd, cm Nominell, vid U

»JO

B O

n

Nominell

n

M-tal Variation

SS.MS 36 335 2 4 0 — 5 0 0 3 J 5 2 0 0 — 4 4 0 NS 3 225 2 0 0 — 2 6 5 203 2 0 0 — 2 1 0

240—325

200—265

Variation M-tal

H-2

Hi

Variation

M-tal

dragkraftsgrupp

Effektiv

Variation

n

M-tal

379 3 0 0 — 5 0 0

Som tidigare påpekats, saknas i en del studier uppgifter om effektiv arbetsbredd, varför vid jämförelsen mellan nominell och effektiv arbetsbredd i första delen av ovanstående tabell endast en del av studiematerialet kunnat redovisas. 66

d.

Vändningstid

Sambandet mellan körhastighet och vändningstid framgår av diagram 18. Regressionslinjens ekvation är y = —0,237x4- 39,0. Förenklas denna till y = —o,2x -f- 36,00, erhålles en vändningstid av 0,20 min vid körhastigheten 80 m pr min och vid en ändring i körhastigheten av 5 m/min ändras vändningstiden med 0,01 min. Vid jämförelse med ekvationen för harvning finner man, att vinkelkoefficienten är densamma, medan ordinatan är 2 enheter större enligt ekvationen för harvning, vilket inebär, att vid samma körhastighet vändningstiden vid harvning är 2 enheter större än motsvarande tid vid spridning av handelsgödsel. Undersökningar över sambandet mellan vändningsvinkel och vändningstid visar, att vändningstiden liksom vid harvning är något större vid spetsiga vändningsvinklar än vid räta och trubbiga. Ökningen uppgår även här till. cirka 10 % vid 60° vändningsvinkel och 20 % vid 30° vändningsvinkel. Av samma orsaker som vid harvning kommer denna ökning av vändningstiden vid spetsiga vinklar att lämnas utanför i de följande beräkningarna. Sedan dubbelkörning vid sneda vinklar beräknats enligt alt. I sid 26, erhålles de i diagram 19 och huvudtabell IV angivna vändningstiderna.

•••H&ntiiy'&qåt?séJ*mitirip<},hå*tar--

7Jd.pryätni<Mt*$

'.

i . j

i

j.

j ' |„

l

1 ' •

j , j

:

[____:

i_

j

j ..

„...Cjia^^am\W.l-

;

1 Tid pr vändtegsvändning, i/ioo min

Helvändning Halvvändning

n

M-tal

Variation

3°

10 IO—45 3—16

4 Tiden pr vändtegsvändning vid hel vändning är i medeltal 0,24 min. Även i detta fall torde det vara berättigat att räkna med fyra vändtegsvändningar ä 0,25 min eller 1,0 min pr fält vid någorlunda regelbundna fält.

e. N ö d v ä n d i g

spilltid Nödvändig spilltid, min pr ha Reducerad

Total Område

Antal studier

M-tal

SS.MS NS

48 4

2 Variation

5,0

o,3— J 4,3

3,9

19,1—30,7

Bästa y4

Hela materialet

Hela materialet

M-tal

Variation

4,5 3,9

0,0—14,3 19,1—30,7

2 M-tal

Variation

3, 2 ,7

0,0—8,3 19,1—24,7

2I

De norrländska studierna uppvisa en betydligt längre spilltid än övriga studier. Körhastigheten i de norrländska studierna är i detta fall betydligt högre än i övrigt material, men å andra sidan är arbetsbredden mindre, vilket framgår av förut anförd tabell. Verktiden pr ha blir därför i stort sett densamma i båda fallen.

f. Ö v r i g

verktid

Övrig verktid har beräknats gemensamt för traktor- och hästarbete diagram 17 och sid 65).

(se

Sådd med traktor a.

Ställtid Ställtid min pr Antal studier

16 Utryckning

Inryckning

n

M-tal

Variation

n

M-tal

Variation

14,7

5,8—30,5

4,3

1,7—9,3

I den redovisade ställtiden ingår ej lastning av utsäde, då detta arbete i de flesta fall utförts av annan person och sålunda ej tidsstuderats i samband med studiet av såningsarbetet. Denna tabell är därför ej direkt jämförbar med motsvarande tabell under spridning av handelsgödsel. Däremot är tabellerna för traktor- respektive hästarbete inom en och samma arbetsoperation sinsemellan jämförbara. b.

Körhastighet Körhastighet m pr min Antal studier

7 Variation M-tal

IOO

Normal

Total

90—IIO

61 — 138

Variationen är mycket stor och den största körhastigheten är mer än dubbelt så hög som den lägsta. Medeltalet motsvarar i stort sett 3:ans växel för en större traktor och 2:ans växel för en högväxlad, mindre traktor. c.

Arbetsbredd Traktorsådd, arbetsbredd, cm Nominell

Nominell, vid dragkraftsgrupp

Effektiv

M-tal Variation M-tal Variation

J. 2

T.-;

n M-tal Variation

n M-tal Variation

Ti n

337 2 5 0 — 4 1 0 337 2 5 0 — 4 1 c 16

M-tal 1 Variation

319 2 7 0 — 4 0 0 8

334 2 5 0 — 4 0 0 4 4°8 4 0 0 — 4 1 0

Vid sådd synes nominell och effektiv arbetsbredd helt sammanfalla, vilket ju är det normala vid korrekt körning. Av grupperingen efter dragkraft framgår, att skillnaden mellan grupp T\ och T 2 är ganska liten, vilket torde betyda, att traktorerna i den senare gruppen utnyttjats mindre väl. d.

Vändningstid

Sambandet mellan körhastighet och vändningstid framgår av diagram 20. Här har materialet indelats i de tidigare diskuterade dragkraftsgrupperna. De större traktorerna visa en betydligt längre vändningstid än de små. Detta beror dels på att de större traktorerna oftast ha större vändningsradie, dels också på längre körväg i vändningen, enär arbetsbredden vid dessa i regel varit större än vid de små traktorerna. Körhastigheten har även varit betydligt 70

högre vid de större traktorerna. Liksom vid tidigare behandlade arbetsoperationer hade man anledning vänta ett kroklinjigt samband mellan körhastighet och vändningstid. Att så ej blivit fallet torde bero på materialets begränsning. För grupperna 1 \ och T 2 erhålles god överensstämmelse mellan de erhållna regressionslinjerna. För grupp T t kan dock den erhållna sambandslinjen ej tillämpas för körhastigheter över ioo m pr min, då den där ger osäkra värden. Överhuvudtaget ligga vändningstiderna i grupp 1 \ anmärkningsvärt lågt och det är knappast troligt, att vändningstiden vid körhastigheter över ioo m pr min i genomsnitt kan komma att understiga 0,12 min. Som det kommer att framgå av redogörelsen för vissa andra arbetsoperationer, ökas ofta vändningstiden vid mycket höga hastigheter och ett vändningstidsminimum erhålles vid en körhastighet av 90—100 m pr min. För studier tillhörande grupp T 3 har någon utjämning ej kunnat göras. Det är ej heller sannolikt, att sambandet med körhastigheten framträder mera påtagligt, då vid dessa mera besvärliga vändningar vändningstiden är mycket stor. För dessa studier har endast medeltalet beräknats och vändningstiden förutsattes alltså i denna grupp vara oberoende av körhastigheten. För grupp 1 erhålles ekvationen yx = — o,385x -f- 50,9 och för grupp V2 = — o,387x -f- 67,0, vilka kan förenklas till y1 = —o,40x -f 52,0 respektive y2 = —o,4ox -f 68,0. Vid samma körhastighet erhålles 0,16 min längre vändningstid i grupp T 2 än i grupp Tv Vid körhastigheter över 2:

7i

ioo m pr min bör dock vändningstiden i grupp 1 \ beräknas till minst o,12 min, (se diagram). Dubbelkörningen beräknas enligt alt. I och de därefter erhållna vändningstiderna finnas återgivna i diagram 21 och huvudtabell IV. Att tre kurvor erhålles för dragkraftsgrupp T 3 (se diagram), trots att den egentliga vändningstiden förutsattes oberoende av körhastigheten, beror därpå att den inräknade tiden för dubbelbearbetning varierar med körhastigheten. Vänd tegsvänd ningstid en varierar starkt, vilket framgår av följande tabell. Traktorsådd, tid pr vändtegsvändning, i / i c o min vid dragkraftsgrupp

Helvändning Halvvändning . . . . Dubbelvändning . . Avrundade värden .

T:5

T2

Ti

Variation

n

M-tal

Variation

n

M-tal

Variation

n

M-tal

16 8

49,4

12—180

22 23

23,1

98,7 47— 2 53 35,5 1 0 — 8 7

5 2 ,9

12—65 4—158 21—157

24,8

10,7

7—9

7 J 4

28—178

100,0

50,0

50,0

88,2

Av tabellen framgår, att tiden för helvändning i grupp 1 \ är 0,49 min, medan den i grupp T 2 stannar vid 0,23 min. Denna egendomlighet torde bero på att i förra gruppen förekommit backning i en del fall. Medan det ej finnes några dubbelvändningar i grupp T t äro de åter ganska vanliga i grupp T 2 och tiden för dessa är i medeltal 0,53 min. Då det emellertid icke finnes någon anledning förmoda, att vändningstiden i grupp T x skall vara högre än i grupp T 2 , kommer vid de fortsatta kalkylerna de i tabellen angivna avrundade värdena att tillämpas. Av materialet framgår, att för dragkraftsgrupperna T, och T 2 erfordras tre kördrag å vändtegen, för dragkraftsgrupp T 3 fyra kördrag. Den totala vänd tegsvänd ningstid en för ett mera regelbundet fält blir då för grupp T, och T 2 : 6 • 0,50 = 3,00 min samt för grupp T 3 : 8 • 1,00 = = 8,0 min. e. N ö d v ä n d i g

spilltid Traktorsådd, nödvändig spilltid, min pr ha Total

Antal studier

28 Hela materialet

j

Reducerad Bästa y4

Hela materialet

M-tal

Variation

M-tal

Variation

4,5

0,7—14,8

3,6

0,6—12,9

M-tal

Variation

0,6—6,1

,7

Spilltiden är vid sådd ganska låg genomsnittligt sett och även variationen är förhållandevis liten. 72

t M M MA3 M.*

^?P^MMM^PTMM«TH 73

f. Ö v r i g

verktid

Vid sådd, liksom vid spridning av handelsgödsel, tillkommer sådant arbete som ifyllning av sålådan, körning eller gång till och från vagn, där utsädet förvaras, samt inspektion av sålådan, vilket arbete sammanförts under ovanstående rubrik. Enär utsädesmängden pr ha är i stort sett densamma för samtliga sädesslag, har det i detta fall ej varit möjligt att finna något samband mellan övrig verktid och utsådd mängd liknande det, som påvisades vid spridning av handelsgödsel. Här anges därför endast övrig verktid i medeltal pr ha vid normal utsädesmängd av spannmål. Övrig verktid, min pr ha Antal studier 2

5 M-tal

Variation

7,8'

4, 1 — 1 2 ,5

Hur detta värde förändras vid sådd av exempelvis sockerbetsfrö eller oljeväxtfrö kan icke belysas med nuvarande studiematerial. Då det antages vara oberoende av fältens storlek och form, inverkar ett mindre fel dock icke på de framräknade differenserna i brukningskostnad.

Sådd med hästar a.

Ställtid Ställtid min pr Antal hästar

Antal studier n

I 2

pr H

6i

1!

Inryckning

Utryckning

83 4 180

M-tal

Variation

9,7 13,9 i3,7 6,8

7,2 4,0

12,1 29,8

6,8—22,4 2

,3—14»9

M-tal

n I 75 4 163

3,7 7,2 10,4

3,6

Variation

3,1—13,2 4,9 20,2 1,6—6,7

Tyvärr är materialet för en häst alltför litet för att ge någon säker uppfattning om ställtiden. De beräknade medeltalen pr häst korrespondera dock väl med de tal, som erhållits för två hästar, där ju studiematerialet är mycket omfattande. Vid tre hästar synes tiden för utryckning vara alltför kort och här erhålles rimligare värden, om man i stället utgår från den angivna tiden pr häst. 74

b.

Körhastighet Körhastighet, m pr min Variation

Område

Antal studier

M-tal

SS.MS NS

87 16

72 77

Normal

Total

65—80

48—89

65—85

58—95

Körhastigheten i de norrländska studierna är något högre än i övriga studier. Någon skillnad i körhastighet erhålles dock ej, om materialet grupperas efter antalet hästar. c.

Arbetsbredd Arbetsbredd, cm Nominell

Nominell vid dragkraftsgrupp

Effektiv

5 Ha

Hi n M-tal

MS 9 8 2 2 3

Variation

J

M-tal

4 5 — 3 5 8 223

Variation

J

n M-tal

45—358

IS

4 16

156 145

Variation

n M-tal

1 4 5 — 1 8 0 69 134—162

45 H3

Variation

n M-tal

Variation 1

200—275

250—358

De norrländska studierna omfatta endast grupp H t . I denna grupp avviker arbetsbredden dock obetydligt från densamma i studierna från södra och mellersta Sverige.

d.

Vändningstid

Här föreligger en mycket stor spridning i materialet, beroende dels på olikheter ifråga om maskiner och dragare, dels också på hur noggrant vändningen utförts. Det har därför blivit nödvändigt att först gruppera materialet efter antalet hästar. Dragkraftsgruppen H 2 krävde dessutom en ytterligare uppdelning, enär maskiner utan förställare i allmänhet uppvisar en lägre vändningstid än maskiner med förställare. I grupp H 3 hade samtliga maskiner förställare. Följande grupper erhållas alltså: Dragkraftsgrupp H l u f = maskin utan förställare ,,

?>

"2uf

"

"

H

2mf=

„

med

3mf

"

"

"

"

Sambandet mellan körhastighet och vändningstid framgår av diagram 22 för grupp H, u f och av diagram 23 för övriga grupper. Trots den stora spridningen är sambandet mellan körhastighet och vändningstid i stort sett detsamma inom samtliga grupper, H 3m f möjligen undantagen. I den sistnämnda gruppen är dock materialet mycket begränsat, varför den erhållna sambandslinjen är mycket osäker. Linjernas ekvationer äro: Grupp H, uf: y = — o,394x + 61,6 H 2 uf : y = — o,447x -f- 68,8 H 2 m f : y = — o,4iox + 78,4 H 3 m f':y = — o,703x + 111,1 Skillnaden i vändningstid för maskiner utan förställare är ganska obetydlig, även om vändningstiden för maskiner med två hästar vid medelkörhastighet är cirka 0,03 min längre än för en häst. För att uppnå enklare och praktiskt mera användbara resultat ändras ovanstående ekvationer så, att alla maskiner utan förställare räknas till en grupp, samt att samma vinkelkoefficient användes i alla ekvationerna. Ef er denna förenkling erhålles: Grupp Hj och H 2u f: y = H2mf :y = H3mf:y =

o,40x + 64,00 o,40x + 76,00 o,40x - j - 88,00

Dessa ekvationers linjer finnas inlagda å respektive diagram. Avståndet mellan linjerna motsvarar 0,12 min. Inom grupp H 2m f kan man finna vissa skiljaktigheter, i det att maskiner med automobilstyrning uppvisar den lägsta vändningstiden inom denna grupp. Ökningen av vändningstiden vid spetsig vinkel uppgår även här till mellan 10 o c h 2 0

%.

Sedan vändningstiderna korrigerats för dubbelkörning i spetsiga och trubbiga vändningsvinklar, erhålles de vändningstider, som återfinnas i diagram 24 och huvudtabell IV. Vänd tegsvänd ningstid en framgår av följande tabell. Tid pr vändtegsvändning, I/IOO min, dragkraftsgrupp

Helvändning Halvvändning Dubbelvändning Avrundade värden

76 Htuf

Hauf

Hsmf

H::mf

n M-ta! Variation

n M-tal Variation

n M-tal Variation

n M-tal Variation

21 54,3 2 0 — 1 2 8 4 0 73,4 2 5 — 2 I 5 2 4 45,0 8 — 1 0 3 46 60,8 1 0 — 1 9 3

8 50,4 26—86 2 74,5 4 8 — I O I 1 45,o

7 4 J ,7

17—71

70 25,6

5—57

4 59,5 44—68

I

40,0

50,0

75,o

75,o

bf'ocra<p. 'priwoiMvdier T h r o <&!•«$tfinvfytJg/éd-

W

j

Ia k:.

7«

Liksom vid traktorsådd äro variationerna i vändningstid mycket stora och delvis oregelbundna. Sålunda är i grupp H3mf. tiden för hel vändning betydligt kortare än i grupp H 2m f och även kortare än tiden för halvvändning i grupp H 3 m f Då emellertid ingenting talar för att så bör vara förhållandet, har förstnämnda siffra avrundats till samma värde som i grupp H2mf. Möjligen borde den vara ännu litet högre för att få rätta proportioner mellan grupperna H 2 och H 3 . Enligt studiematerialet kan antalet kördrag pr vändteg beräknas till två för dragkraftsgrupp H2;mf och till tre för de övriga. Med ledning härav kan den totala vändtegsvändningstiden beräknas på samma sätt som vid sådd med traktor.

e. N ö d v ä n d i g

spilltid Hästsådd, nödvändig spilltid, min pr ha

Dragkraftsgrupp

Område

SS.MS NS

Total Antal studier

H 2 o. H 3 Hi H,

Hela materialet M-tal

77 2 5 30

Reducerad

7,5 14.7 2 4,7

Hela materialet

Bästa y4

Variation

M-tal

Variation

M-tal

Variation

1,4—41,1

5,5 10,4

0,0—35,6

3,1 6,5 13,2

0 , 0 — 6,8 1,7—12,6 1,0—26,8

>5— 9,3 4,5—79,8

22 1

!,7— 7,5 1,0—79,8

Då det i materialet för södra och mellersta Sverige förfunnits en markant skillnad i spilltid mellan grupp H 1 } å ena sidan, och, å andra sidan, grupperna H 2 och H 3 , har i detta fall grupp H] redovisats för sig. I stort sett synes spilltiden fördubblas vid övergång från grupperna H 2 och H 3 till grupp H1 inom SS och MS och en ny fördubbling inträder vid övergång till grupp H x inom NS. f. Ö v r i g

verkt id Övrig verktid

Område SS.MS NS

Dragkraftsgrupp

Antal studier

H 2 0. H 3 Hi Hi Hi

72 2 3 16 8

Min pr ha M-tal

Variation

Anm.

13,6 18,6

3,7—28,8 12,2 36,1 7,7—28,9

Säd

• 9,2—!7,4

Frö

!7,3 13,2

,, 5,

Övrig verktid är lägre i grupperna H 2 och H 3 , huvudsakligen beroende på att två man ingått i arbetslaget och att de sålunda hjälpts åt vid påfyllningsarbetet. I grupp H1 finnes ingen nämnvärd skillnad mellan Norrland och 79

övriga Sverige. I Norrland synes det vara vanligt att så säd och frö samtidigt vid vallinsådd. Den tid, som åtgår för påfyllning av vallfrö och säd, redovisas sist i tabellen. Vid sådd av både säd och vallfrö samtidigt blir alltså övrig verktid 17,3 + 13,2 = 30,5 min pr ha i NS-området.

Vältning med traktor a. S t ä l l t i d Ställtid, min pr utryckning n

M-tal

Variation

11,8

10,7—12,9

Endast 2 studier över utryckning föreligger. Ställtiden vid vältning torde dock ganska väl ansluta sig till motsvarande tid vid plöjning och harvning, varför där lämnade uppgifter kunna tillämpas.

b. K ö r h a s t i g h e t Körhastighet, m. pr min Variation

Antal studier

M-tal

13 IIO

Normal

Total

IOO—135

67—145

Medelvärdet har uppskattats till n o m pr min.

c.

Arbetsbredd Arbetsbredd, cm

|

Nominell, vid dragkraftsgrupp

JNominell

tttektiv

Ti

n M-tal Variation

M-tal Variation

n M-tal Variation

T;5

T2 11

M-tal Variation n M-tal Variation

13 470 1 8 0 — 8 5 0 439 1 6 0 — 8 0 6 6 289 1 8 0 — 4 3 0 I 400

—

6 57 2 5 2 0 — 8 5 0

Differensen mellan nominell och effektiv arbetsbredd är cirka 30 cm. Grupperingen efter dragkraft är osäker, enär materialet är ganska begränsat. I genom80

snitt synes för de olika grupperna arbetsbredden vara 1,0 m större än i motsvarande grupper vid harvning. Dessutom är även körhastigheten betydligt högre vid vältning, jfr sid 47.

d. V ä n d n i n g s t i d Vid vältning har olika körsystem tillämpats: 1. Körning runt fält 2. Tegkörning 3. Körning drag vid drag

Rundkörning

vid uåltning.

Rundkörning

vid vet it ning.

ZJict rcincMrÖrntn.<?es-L

I första fallet ha inga vändningstider noterats, då arbetet hela tiden fortskridit kontinuerligt. Det har dock genomgående förekommit, att man kört extra drag mot varje hörn på fältet. Vid tegkörning överensstämmer de erhållna vändningstiderna ganska väl med motsvarande tider vid harvning, om hänsyn tages till tegbredd och körhastighet. Då här endast föreligger 4 studier, har det ej varit möjligt att erhålla något tillförlitligt samband mellan körhastighet och vändningstid. Det torde därför ge säkraste resultatet att tillämpa det samband, som tidigare redovisats vid harvning. I två studier, där körning "drag vid drag" tillämpats, är vändningstiden i medeltal 0,21 respektive 0,22 min. Vid de tvära vändningar, som härvid måst företagas, kan sambandet mellan körhastighet och vändningstid icke göra sig särskilt starkt gällande. De nyss nämnda vändningstiderna har också erhållits vid så olika körhastighet som 86 respektive 134 m pr min. Sambandet mellan vändningsvinkel och vändningstid har ej kunnat bestämmas av detta material. Vid tegkörning kan man dock räkna på samma sätt som vid 6

8l

harvning. Arbetsbredden är genomsnittligt något högre vid vältning, varför en arbetsbredd av 5,0 m även medtagits i huvudtabell IV. Vändningstiden vid diagonalkörning framgår av följande tabell. Tid pr vändning vid diagonalkörning i / i o o min n

M-tal

Variation

H P I vändn in o

23 Halvvändning . Dubbelvändning

4 3

17,3 11,0

12—27 7—14 29—40

34,5

Även dessa medeltal torde lämpligen böra avrundas till 0,25 min, och för ett fält med 4 hörn blir alltså totala tiden 1,0 min, vilket värde torde kunna tillämpas vid samtliga beskrivna körningssystem.

e. N ö d v ä n d i g

spilltid Traktorvältning, nödvändig spilltid, min pr ha Reducerad

Total Antal studier

J

3 Bästa y4

Hela materialet

Hela materialet M-tal

Variation

M-tal

Variation

M-tal

Variation

3,o

0,6—7,1

1,8

0,3—4,4

1,3

0,3—2,4

Vältning med hästar a.

Ställtid Ställtid min pr Antal hästar

3 4 pr H

Antal studier

\ ,6 1

1 1

Inryckning

Utryckning n

M-tal

Variation

n

M-tal

Variation

!3

8,6 17,7

10 IO I

4, 1 7,8

4,c—11,1

11,8

4,1—16,0 IO,0—25,6 11,7—12,0

4,9

2,1—8,5

10 2

2,5—6,5

10,3 2

,4

1,2—3,7

Här ligger tiden för utryckning för gruppen fyra hästar alltför lågt 1 jämförelse med de övriga grupperna, varför ett rimligare resultat erhålles, om man utgår från tiden pr häst. 82

b.

Körhastighet

Körhastighet m pr min Antal studier

Område

Variation

M-tal Normal 72 71

33 19

0 0 00 00

yrs \rs NO NO

SS.MS NS

Total 49—85 64—84

I detta material förefinnes ingen nämnvärd skillnad mellan Norrland och övriga Sverige.

c.

Arbetsbredd

Arbetsbredd, cm

l 3

Nominell n M-tal

VIS 28 249 15 168

s

Effektiv

Variation

M-tal

140—430 130—215

233 149

Nominell vid dragkraftsgrupp Hi

Variation

136—405 108—201

H2

n M-tal

Variation

I 140 20 169

130—215

H3

n M-tal

Variation

n M-tal

Variation

29 217

165—390

I I 430

400—650

Den nominella arbetsbredden för olika välttyper enligt norrlandsstudierna angives här nedan.

Nominell arbetsbredd, cm NS Vält

CambridgeR >ngTrä-

n

..

M-tal

Variation

4 8

J

130—170 130—215 175—200

73 188

I samtliga norrlandsstudier har vältningen utförts med en häst. Arbetsbredden för cambridgevältar har legat något under arbetsbredden för ring- och trävältar. 83

d.

Vändningstid

Liksom vid traktorvältning har körsystemet varierat. Rundkörning torde vara vanligast, men också körning "drag vid drag" förekommer. Vid rundkörning har liksom vid traktorvältning vändningstiden ej noterats på grund av svårigheterna att få exakta tempogränser vid denna körning, då hörnen i allmänhet avrundas något. Då det föreföll sannolikt, att en viss tidsförlust trots allt uppstår vid vändningarna, enär hästarna har benägenhet att sakta in i själva vändningen, gjordes i ett par studier försök att beräkna denna tidsförlust. Vändningstiden blev i medeltal för dessa vändningar 0,05 min, och det torde vara rimligt att räkna med en vändningstid av denna storlek vid körning runt fält. Dessutom tillkommer också här extra körning av diagonaler respektive bisektriser.

i '/äJfnrpq, fySsmr.

J^Miån<d'/nk^nT$rfåis?'f§héf i 'éf^a.Sjfttnr.ia/ll-fifefltrr—l.—J. j' N x x Mir/>d>frttM&ff - I" ; ' !

I ...d„dl£d^&^vrtofcm

L

^c/dmti^^^^ 1—+ — „T ;..J._„:.

Jafrä&^hy&i j«.,-QÉf.*,+•)?&!

'i

i' ' •

Den vid körning "drag vid drag" erhållna vändningstiden framgår av diagram 25, där sambandet mellan körhastighet och vändningstid redovisas. Linjen överensstämmer ganska väl med motsvarande linje å diagram 13 (harvning). Linjens ekvation är: y = — o,25x + 39,0. Efter beräkning av dubbelbearbetning erhålles de vändningstider, som återgivas å diagram 26 samt i huvudtabell IV. 84

~'T ~

:07H7<2

~T~~r~~T'

•T—-~j

.•^/ J u ~ , . ' «i^

:

. Gu™

jS*

[ fa;

! c:

—~^j—•

«

[4+7 !'!'!'

:.0

1—J—j—r-

.Is.

1 1 1 ill

J

ti t •7~r*é

T~1~Hrf I

•gv ~~j

*s5—-

•na

iarigr ±3 «

Tlli

i

j

L

d---- s

fi

Tid pr vändning vid diagonalkörning i / i o o min

Helvändning Halvvändning Dubbelvändning

n

M-tal

Variation

5°

19,2

5 8

9,3 58,5

10—35 7—12 32—82

Vid körning av diagonalerna beräknas liksom tidigare en vändning pr hörn och tiden avrundas till 0,25 min, vilket värde även kan tillämpas vid körning "drag vid drag".

e. N ö d v ä n d i g

spilltid Hästvältning, nödvändig spilltid, min pr ha Reducerad

Total Område

SS.MS NS

Antal studier

45 19

Bästa y4

Hela materialet

Hela materialet

M-tal

Variation

M-tal

Variation

0,3—20,0

6,0

0,8—43,9

0,0—19,7 0,0—41,0

3, 2 6,6

0,0—13,4 0,0—16,7

M-tal

Variation

6,4 !5,2

i ,7

Hackning med traktor a.

Ställtid

Uppgifter på ställtid saknas i studiematerialet, men en ungefärlig uppskattning av denna kan göras med ledning av den sammanställning över ställtiden vid andra arbetsoperationer, som föreligger i huvudtabell I.

b.

Körhastighet Körhastighet m pr min Antal studier

5 Variation M-tal

88 Normal

Total

80—100

77—112

I detta lilla material är det vanskligt att angiva normal variation, och även det erhållna medelvärdet är ganska osäkert. 86

c.

Arbetsbredd Traktorhackning, arbetsbredd cm Nominell n

M-tal

385 Effektiv

Variation

M-tal

Ti

Variation

375—400

Nominell, vid dragkraftsgrupp

375—400

T2

n

M-tal

Variation

n

M-tal

Variation

—

—

Nominell och effektiv arbetsbredd sammanfaller givetvis vid denna arbetsoperation. Skillnaden i arbetsbredd mellan dragkraftsgrupp T1 och T 2 är ganska liten och sannolikt hade en traktor tillhörande grupp T, varit fullt tillräcklig i båda fallen. d.

Vändningstid

Något samband mellan körhastighet och vändningstid kan ej påvisas i detta material, enär det är alltför litet härför. Det är dock föga troligt, att ett sådant samband framkommit även om materialet varit större, emedan det är nödvändigt att vända med en viss försiktighet vid denna arbetsoperation. En markerad skillnad i vändningstid förekommer dock mellan dragkraftsgrupp T1 och T 2 , vilket framgår av följande tabell. Traktorhackning, tid pr vändning, 1/100 min vid dragkraftsgrupp Ti

T2

Antal studier

Antal vändn.

M-tal

Variation

Antal studier

Antal vändn.

M-tal

Variation

23,6

21—26

36,4 i

36—38

Den angivna variationen avser avvikelser mellan de enskilda studiernas medeltal. Dessa medeltal speciellt i grupp T 2 är mycket osäkra. De i denna grupp ingående studierna detalj redovisas i följande tabell. Tid pr vändning, 1/100 min vid dragkraftsgrupp T2 vid vinkel Körhastighet

0—45 0 Antal

45—80 0 M-tal

vändn.

67 78 81 IOO

12 J

53 51

Antal vändn.

6 35 31

80—IOO°

M-tal

Antal vändn.

43 42 48

6 M-tal

55 37 — 36

De tillförlitligaste värdena erhålles i den mellersta gruppen, där den normala vändningstiden synes ligga mellan 0,42—0,48 min. Den mot denna svarande vändningstiden vid rät vinkel synes böra ligga vid 0,36—0,37 min. Vid den lägsta körhastigheten, 67 m pr min, uppgår dock vändningstiden till 0,55 min i räta vinkeln. Att fyra olika medeltal erhållits ur två studier beror på, att traktorerna körts på olika växlar under studien, varför en uppdelning med hänsyn härtill företagits. Efter tillägg för dubbelkörning erhålles de vändningstider, som återgives i diagram 27 och huvudtabell IV. Vänd tegsvänd ningstid en kan även i detta fall beräknas till 0,25 min pr vändning. e. N ö d v ä n d i g

spiiltid Traktorhackning, nödvändig spilltid, min pr ha Reducerad

Total Antal studier

Hela materialet

5 Bästa y4

Hela materialet

M-tal

Variation

M-tal

Variation

M-tal

Variation

5, 1

4,9

2,5—8,9

3,9

2,5—6,3

,5—8,9

Hackning med hästar a.

Ställtid Ställtid min pr Inryckning

Utryckning

Antal studier

Antal hästar

n

M-tal

Variation

n

M-tal

Variation

I

6,8— 9,7

5,5

2,3—13,8

3,9 5,9 3,8

2,3—5,2

6,2 8,2

2,3—13,8

pr H

!

» (

b. K ö r h a s t i g h e t Körhastighet m pr min

88 Variation

Antal studier

M-tal

5 Normal

Total

55—65

47—92

5,6-6,3 ,3—5,2

T-++ i ' .

.

f-4--

j

f

lv

• " •;

tr.

$€

y

1 '/1

/

+

J ... •..,.../...

•vn T

y • •A- yd

"I" t" 89

c.

Arbetsbredd Hästhackning, arbetsbredd cm Nominell vid drakraftsgrupp Effektiv

Nominell

Hi

H2

n

M-tal

Variation

M-tal

Variation

n

M-tal

Variation

n

M-tal

Variation

55—275

55—275

55—200

55—200

5 Nominell och effektiv arbetsbredd är lika. Hackor för en häst har i allmänhet varit 3-rådiga och hackor för två hästar 6-radiga. I första gruppen har dock även förekommit 1-rådiga hackor i någon enstaka studie. d.

Vändningstid Sambandet mellan körhastighet och vändningstid framgår av diagram 28. Då materialet icke är särdeles stort, blir den erhållna regressionslinjen något osäker. Det torde därför ge säkrare resultat att tillämpa den modifierade sambandslinje, som beräknats för harvning. Regressionslinjens ekvation är y = — o,3i2x -f- 44,6 och den modifierade linjens ekvation är y = — o,20x -f- 38,0. Tillämpas denna linje, erhålles som resultat, att vid samma körhastighet är tiden pr vändning densamma vid harvning och hackning, då vändningsvinkeln är rät. Att vid de tillämpade beräkningarna vändningstiderna för dessa arbetsoperationer avviker från varandra, beror på att körhastigheten ej är densamma i båda fallen. Vid sneda vändningsvinklar är avvikelserna också beroende av dubbelbearbetningen, som i sin tur påverkas av arbetsbredden. Tiden pr vändning inklusive dubbelbearbetning framgår av diagram 29 och huvudtabell IV. De ovan behandlade vändningstiderna gäller för en häst. Endast i två studier har förekommit två hästar. Vändningstiden i dessa är mycket lång. Medeltalen för de två studierna äro 0,99 respektive 0,95 min. Båda dessa studier är från samma gård, varför det är svårt att säga, hur lång tiden pr vändning blivit under andra betingelser. Spridningen kring medeltalen ifråga är mycket stor, men de snabbaste vändningarna inom respektive studier synes ligga mellan 0,70 och 0,80 min. I huvudtabell IV har man därför utgått från en tid pr vändning vid rät vinkel av 0,75 min, varefter tillägg gjorts på vanligt sätt för dubbelkörning vid sneda vändningsvinklar. Även en tid av 0,75 min pr vändning förefaller dock lång vid jämförelse med motsvarande tid för en dragare. Det bör dock observeras, att den större hackan varit försedd med förställare, varigenom vändningen avsevärt försvårats, ett förhållande, som även framkom vid sådd. Tiden pr vändtegsvändning beräknas till 0,25 respektive 0,75 min. Är antalet vänd tegsvändningar 6 respektive 4 (dubbelt så stor arbetsbredd i senare fallet) blir totala vändtegsvändningstiden pr fält 1,5 respektive 3,0 min. 90

Ro ifrukishackninq hö'3tor

Diagram 28. \

Samband meilan korhash'ohet och vönahJnasM. X X. X Hermalarudittro o o brvppmedmttol ~~.— Ur -ituät*matarK}lts-t beräkruxd Unfc: u' ~0.)tZ X • *t*tV; -~~Xarr.tinjti y . -O.iOx +38,of

Tid.pr Yartdfiinq '/»o mm.

<t9

So

&

iO

IS

TO

Körhpstighet

e. N ö d v ä n d i g

tnfmm

spilltid Nödvändig spilltid, min pr ha Total

Antal studier

7 Hela materialet

Reducerad Hel a materialet

Bästa y4

M-tal

Variation

M-tal

Variation

M-tal

Variation

J

2,0—39,1

1,5—38,7

9,9

1,5—19,8

7,r

9 2

Besprutning och bepudring Vid ifrågavarande studier har endast en häst använts som dragkraft. a. S t ä 1 i t i d Ställtid min pr Arbetsoperation

Besprutning Bepudring

Utryckning

Inryckning

Antal studier

n

M-tal

Variation

n

M-tal

Variation

7, 2

6,3—7,7

i

22,4

3,8 7, 1

....

i

,4—5,8

Den långa ställtiden vid bepudring, utryckning, beror på att däri ingår 14,37 min för iordningsställandet av apparaten. Någon skillnad i ställtid mellan de båda arbetsoperationerna har man i övrigt ej anledning att räkna med. De siffror, som redovisas för dessa arbetsoperationer, är emellertid mycket osäkra, och kan endast ge en ungefärlig uppfattning om respektive tider. b. K ö r h a s t i g h e t e n är i medeltal för dessa 4 studier 78 m pr min med en variation mellan 75—81 m pr min. c. A r b e t s b r e d d . Arbetsbredd, cm Arbetsoperation

Besprutning Bepudring

....

Antal studier

3 1

Effektiv M-tal

Variation

394 370

300—446

Uppgifter har i detta fall endast funnits om effektiv arbetsbredd, vilken här synes ligga omkring 4,0 m. Under senare tid har dock maskiner med större arbetsbredd blivit allt vanligare. d.

Vändningstid Tillförlitliga vändningstider har endast erhållits ur 2 studier. Den ena vid besprutning, där medeltalet för 56 vändningar vid rät vinkel är 0,18 min, den andra vid bepudring, där medeltalet för 17 vändningar är 0,20 min. I en tredje studie har vid besprutning av potatis som medeltal för 7 vändningar erhållits 0,45 min, alltså en betydligt längre tid än de föregående. Då materialet är mycket osäkert, har vändningstiden avrundats till 0,20 min, vilket kan anses tillämpligt vid en körhastighet av 80 m pr min. Man torde även kunna räkna med att sambandet mellan körhastighet och vändningstid är detsamma som vid harvning och spridning av handelsgödsel.

Sas whulfainf, bxD.uérinq ifoH6r\ |

$,

% $

$

ii»"' »if ife' •* *

i Rr?'

Under dessa förutsättningar och sedan tillägg gjorts för dubbelbearbetning vid sneda vändningsvinklar erhålles de vändningstider, som återgives i diagram 31 och huvudtabell IV Tiden pr vändtegsvändning beräknas till 0,25 min. e. N ö d v ä n d i g

spilltid Nödvändig spilltid, min pr ha Antal studier

Arbetsoperation

Besprutning Bepudring

f.

Övrig

Total

....

3 I

Reducerad

Hela materialet

Hela materialet

Bästa y4

M-tal

Variation

M-tal

Variation

M-tal

Variation

14,1 10,8

9,2—18,3

14,1

9,2—18,3

11,9 5, 1

9,2—14,6

5,1

verktid Antal Övrig verktid min pr ha studier M-tal Variation

Arbetsoperation

Besprutning Bepudring

....

3 I

44,2—48,9

45,9 3, 2

Den långa "övriga verktiden" vid besprutning orsakas av att relativt mycken tid åtgår för tillblandning av vätska. Variationen mellan de tre studierna är obetydlig, men samtliga studier är från samma gård, och det är sannolikt, att något avvikande värden kan erhållas under andra betingelser. Slåtter med traktor a. S t ä l l t i d Ställtid min pr Utryckning

Inryckning

Antal studier

n

M-tal

Variation

n

M-tal

Variation

6,9

1,6—17,0

0,6

0,4—1,0

Ställtiderna ligger mycket lågt i jämförelse med motsvarande tal för andra arbetsoperationer. Studierna avse slåtter med slåtterkniv. Någon på- eller avmontering av slåtterkniv har ej förekommit utan i de angivna medeltalen ingår endast förberedelse-, respektive avslutningsarbete med traktorn. 95

b. K ö r h a s t i g h e t Körhastighet m pr min Antal studier

M-tal

34 IOI

Variation Normal

Total

90—IIO

79—J35

c. A r b e t s b r e d d Arbetsbredd cm

Effektiv

Nominell

Nominell vid dragkraftsgrupp

13 .<u Ti M-tal

188 Variation

183—215

M-tal

Variation

Ta

T-_>

n

M-tal

Variation

n M-tal

Variation

n M-tal

Variatic

*75 1 5 9 — 2 00 21

183—215

183—215

—

Differensen mellan nominell och effektiv arbetsbredd uppgår till 13 cm. Någon skillnad mellan de jämförda dragkraftsgrupperna har ej framkommit, vilket ej helier var att vänta vid detta lätta arbete. Därför bör man utnyttja små traktorer för dylikt arbete. d.

Vändningstid

Sambandet mellan körhastighet och vändningstid framgår av diagram 32. Materialet har grupperats så, att vändningstid för slättermaskin och slåtterkniv redovisas var för sig. Vid slåtterkniv är vändningstiderna betydligt kortare än vid slättermaskin. Studierna över slåtter med slättermaskin är ganska få och något egentligt samband mellan körhastighet och vändningstid kan ej påvisas med ledning av dessa studier; medeltalet är i det närmaste 0,25 min. Även vid slåtterkniv har sambandet mellan körhastighet och vändningstid visat sig svagt. I två studier vid slåtter med tre-hjulig traktor försedd med slåtterkniv har i vardera studien erhållits en vändningstid av i medeltal 0,03 min. Denna vändningstid förefaller mycket kort, men då dessa studier utförts med olika traktorer och även under skilda år och då varje studie inrymmer många vändningar, (64 respektive 30 vändningar) är de erhållna medeltalen säkerligen representativa för denna maskintyp. Den erhållna differensen i vändningstid jämförd med övriga studier beror på att man med den tre-hjuliga traktorn utfört vändningen på samma sätt som vid slåtter med hästmaskin, medan man vid övriga studier kört en mindre runda vid varje hörn. I det senare fallet erhålles så småningom mer eller mindre spetsiga hörn även om dessa från början varit räta eller rent av trubbiga. Denna omständighet kommer också att påverka beräkningarna över dubbelbearbetning (ej fullt utnyttjande av arbetsbredden) i spetsiga och trubbiga vändningsvinklar, vilka beräkningar utföres i ett senare sammanhang.

5ti Her trakfo

DIG q ram

32.'

j—J^ai^r^J./wisÄ^i:<k•i?a4^ö , / , <*s& våddninq^hd-,

_4_

Afar/ nmHudmr_ j SlaOprnQaaiitrt

Medvlfbl

C

StåifarJstfM fakfa\M&étiMfyL.O,

ta'rifiiiik'i''

•

:

4TTfc ~5/'W

•••»»

I

i

I 1

i

i I

i ;.! • " * : ..[ aftj ; its,, ,i, a».L—. ! . . . i ... hérhasiiighet Wm.n \ . i i I i \ \ < -r

I I iSiåftér^icaidtiiL

åim?ram,33.. ^femjfeff^^ato^Ba. .k •StxMa$»yåatnå,må radetnkifftkd.

-Mr-.jätdiéme •ffn&rl. Jm^t

-i

h—i

h~*

Jia pr vsfmfn,

-.-ftfr

, <& .'C- , U

. •?<>.

is. La Ltfe.. ftr i » hy j « . aacj m I »t l A U K [äu/tfT/*? : «*. /» i SEJ /•» m'. i

i

i

I ' : "I "; j

\ . ]

i Wndmrigjivlpttel.

* \

Först skall sambandet mellan vändningsvinkel och vändningstid redovisas, vilket samband framgår av diagram 33. Begreppet vändningsvinkel har tidigare definierats som vinkeln mellan kördraget och fältets begränsningslinje, räknad i vändningsriktningen. Denna definition gäller även vid sådana arbetsoperationer, där körning sker runt fält, såsom slåtter och skärning. Det bör dock observeras, att vid körning "drag vid drag" och även vid tegkörning vändningen alltid är 180 0 , medan vid körning runt fält vändningens gradtal sammanfaller med vändningsvinkelns. Vid hittills behandlade arbetsoperationer har ej hänsyn tagits till den vid vissa arbetsoperationer redovisade ökningen av vändningstiden vid spetsiga vändningsvinklar, under motivering, att denna ökning kan undvikas genom rationell körning. Vid körning runt fält, där vändningen i sig själv är beroende av vändningsvinkeln, måste dock hänsyn tagas till den ökning, respektive minskning av vändningstiden, som uppkommit vid spetsiga respektive trubbiga vändningsvinklar. Vid jämförelse med övrigt material för slåtter och skärning har det framkommit, att en rätlin jig utjämning torde vara den riktigaste, om man vill genomföra beräkningarna efter enhetligt system. Det i diagram 33 redovisade materialet har därför utjämnats rätlinjigt och den erhållna ekvationen är: y = o,9o8x + 186,1, vilken ekvation dock ger ett värde av 104,4 vid rät vinkel. Avrundas detta till 100 och samtidigt värdena vid 6o° respektive 30 0 vändningsvinkel till 125 respektive 150, erhålles ekvationen y = — o.83x -f 175,0. Denna ekvation kommer att tillämpas även vid hästslåtter. Tempogränserna för vändningstiden vid utförandet av studierna har varit, då maskinen skurit ut slaget respektive börjar skära det nya slaget. I vändningstiden ligger alltså den tomkörningstid, som uppkommer vid spetsiga vinklar, då man efter att ha kört ut ett slag måste vända och köra tillbaka ett stycke, innan arbetet åter kan börja. Förutom denna ökning av tiden i spetsiga vinklar respektive minskning av tiden i trubbiga vinklar inkommer även här en form av dubbelbearbetning vid spetsiga respektive trubbiga vinklar beroende av att ej hela arbetsbredden kan utnyttjas omedelbart (jfr nedan). Denna dubbelbearbetning beräknas på samma sätt som tidigare enligt följande skiss. Jjubbelbearbetning vid. sneda uåndningsvink&ar.' SLo-téer och. skurning.

98 OvbtfCJtörat yta *•#*& . c&coé*. nastiUSgo per Vdndn,y. &X*± . « Gat*

Exakt de figurer, som visas i ovanstående skiss, erhålles endast vid hästarbeten, skärning och slåtter, samt vid traktorslåtter med den ovan diskuterade tre-hjuliga traktorn. Det torde dock ge rimliga resultat, om man tillämpar ovanstående beräkningsmetod även vid övriga traktorarbeten. Tillägget torde därvid ej gå helt ned till noll vid räta vinklar, därför att även om fältet från början haft räta vinklar, så småningom alltid mer eller mindre spetsiga vinklar uppkommer. Hur stort detta tillägg bör vara framgår ej direkt ur studierna, men tidsstudiemännen har uppskattat den minsta sträcka, varunder maskinen ej tar fullt slag, till c:a 4 m enligt följande skiss.

Uppkomsten

ao spetsiga. idnkLar vid. slätter

och skärning med

traktor.

Räknar man med att i genomsnitt hälften av arbetsbredden utnyttjas, är det berättigat att som dubbelarbete räkna 2 m, vilket vid en körhastighet av 100 m pr min motsvarar 0,02 min. Vid beräkning av tillägg för dubbelkörning kommer därför vid traktorslåtter (med undantag för ovannämnda trehjuliga traktor) ett tillägg av minst 0,02 min att göras. Så snart de enligt formeln beräknade tilläggen överskrider denna gräns, tillämpas de ur formeln erhållna tilläggsvärdena. Vändningstiden vid rät vinkel kan beräknas med hjälp av diagram 32, varefter motsvarande tid vid sned vinkel beräknas genom multiplikation av de först erhållna vändningstiderna med de i diagram 33 redovisade relativa talen, varefter tiden för dubbelkörning beräknas enligt å sid 98 angiven formel.

På detta sätt beräknade vändningstider återfinnes i diagram 34 och huvudtabell IV. För vändningsvinklar över 135 0 har ej vändningstider erhållits, enär av materialet framgår att vid dessa vinklar alltid rundkörning ägt rum. I många fall torde rundkörning i hörn äga rum även vid mindre trubbiga vinklar. Något tillägg för vändtegsvändningar behöver ej göras i detta fall. Visserligen förekommer kanske längre vändningstider än normalt i samband med körning av motslag, men å andra sidan inträffar det ofta, att flera varv vid början av arbetet köres runt utan avbrott i hörn.

e. N ö d v ä n d i g

spilltid Traktorslåtter, nödvändig spilltid min pr ha Reducerad

Total Antal studier

30 Bästa y4

Hela materialet

Hela materialet M-tal

Variation

M-tal

Variation

M-tal

!3,5

1,2—54,6

1,2—48,6

9,4

Variation 1,2—38,1

Spilltiden varierar inom mycket vida gränser. De viktigaste orsakerna till variationen torde vara olikheter ifråga om beståndets täthet och maskinernas kvalitet. En tät klövervall kan orsaka många driftsavbrott, medan en äldre vall med huvudsakligen timotej ej bereder samma svårigheter. Några säkra differenser mellan de olika maskintyperna kan ej påvisas.

Slåtter med hästar a. S t ä l l t i d Ställtid, min pi Antal

Inryckning

Utryckning

hästar

studier

n

M-tal

Variation

n

M-tal

Variation

n,3 5,6

6,7—16,4 3,4— 8,2

20 40

7,4 3,7

3,5—9, 2 1,7—6,8

pr H

4 48

Här föreligger endast uppgifter för två hästar. Från Norrland saknas uppgifter om ställtid. Ett någorlunda tillförlitligt närmevärde även för en häst, som är det vanligaste i Norrland, erhålles dock med utgångspunkt från de här beräknade ställtiderna pr häst. 100

^qi^^J.

^ffrifrfTf^ IOI

b. K ö r h a s t i g h e t Körhastighet, m pr min Område

Antal studier

SS.MS NS

43 Variation M-tal

Normal

Total

75 71

70—80 65—80

64—84

51—92

I detta fall uppvisar de norrländska studierna en lägre medelhastighet än studierna från övriga Sverige. Liksom tidigare är dock de norrländska studierna ganska korta och därför osäkra. c. A r b e t s b r e d d . Hästslåtter, arbetsbredd, cm Nominell vid dragkraftsgrupp -o M

a

0 SS.MS NS

Antal studier

5° 14

Effektiv

Nominell

Ha

Hi

M-tal

Variation

M-tal

Variation

n M-tal Variation

156 128

137—180 107—183

144 113

120—175 81—173

— 107

n M-tal

Variation

57 158 1 3 7 — 1 8 0 4 183

Effektiva arbetsbredden understiger den nominella med 12 respektive 15 cm. Arbetsbredden är i det norrländska materialet mindre, beroende på att enbetsmaskiner är allmänt förekommande. d. V a n d n i n g s t i d •Något samband mellan körhastighet och vändningstid kan ej påvisas 1 detta material. I nedanstående tabell redovisas därför endast medeltal och variationsgränser för hela materialet vid rät vändningsvinkel. Tid pr vändning, vid rät vinkel, I/IOO min Område

SS.MS NS

102 Antal studier

M-tal

Variation

4°

14,2 16,0

IO—21 II—23

II

Variationen avser differenser mellan de enskilda studiernas medeltal. Vändningstiden är för Norrland något längre än för övriga Sverige, men differensen är osäker och ganska betydelselös. Sambandet mellan vändningsvinkel och vändningstid återgives i diagram 35. Den erhållna regressionslinjens ekvation är: y = — o,849x -f 178, vilken liksom vid traktorslåtter förenklas till y = — o,83x + 175. Diagrammet visar, att vändningstiden ökas med 25 respektive 50 % vid en vändningsvinkel av 60° respektive 30 °. Modifikationen är i detta fall mycket obetydlig, vilket framgår av diagrammet. Sedan tillägg för dubbelbearbetning beräknats på tidigare beskrivet sätt, erhållas de i diagram 36 och huvudtabell IV återgivna vändningstiderna.

e. N ö d v ä n d i g

spilltid Hästslåtter, nödvändig spilltid Total

Område

SS.MS NS

Antal studier

Reducerad

Hela materialet

57 4

1 Hela materialet

M-tal

Variation

M-tal

2 4,4 61,3

2,9—82,7 33, 2 —A34,5

16,2

2 Bästa 3/4

Variation

M-tal

Variation

,3—65,5

9,i 4X,7

2,8—21,6 24,2—65,2

24,2—127,0

53,9

Också här ingår en del studier med mycket lång spilltid. I det norrländska materialet ligger spilltiden avsevärt över den från övriga Sverige. Huvudsakliga orsaken torde vara, att de flesta studier i Norrland avse cnbets-maskin, varför den effektiva arbetsbredden varit liten och den effektiva arbetstiden alltså lång, vilket i sin tur kan motivera en längre spilltid. Att de studerade fälten varit mindre i Norrland än i övriga Sverige torde även medverkat. Skördetröskning a. S t ä l l t i d Ställtid, min pr Antal studier

J

Utryckning

3 Inryckning

n

M-tal

Variation

n

M-tal

Variation

34,9

5,3—74,9

6,5

0,4—22,7

Ställtiden är betydligt längre än vid tidigare arbetsoperationer, vilket också är helt naturligt, då det i de flesta fall fordras ett ganska omfattande inställningsarbete, innan arbetet kan påbörjas. b. K ö r h a s t i g h e t Körhastighet m pr min Antal studier 2

7 Körhastighet m pr min, å växel 1

M-tal Variation

55—96

n

M-tal Variation

n

M-tal Variation

n

M-tal Variation

72—86

55—65

93—96

I ovanstående tabell har förutom medeltalet för hela materialet även redovisats medeltal för skilda växlar. I detta fall är gränserna mellan de olika växlarna mycket skarpa beroende på viss enhetlighet hos de vid studierna använda traktorerna. 105

c. A r b e t s b r e d d . Skördetröskning, arbetsbredd, cm Effektiv

Nominell Antal studier

7 Nominell vid dragkraftsgrupp

Ta

Ti

M-tal

Variation

200 168

135—181

M-tal

Variation

150 T3

n M-tal

Variation

n M-tal Variation

150—200

—

J

n

M-tal Variatioi

—

I de flesta fall har traktorer tillhörande dragkraftsgrupp T 3 använts vid skördetröskning. Då små traktorer använts, har hjälpmotor funnits på skördetröskan. Skillnaden i arbetsbredd mellan dragkraftsgrupperna är också obetydlig. d.

Vändningstid

Sambandet mellan körhastighet och vändningstid framgår av diagram 37. De två punkterna vid körhastigheten 48 respektive 50 m pr min hänför sig till studier av en självgående 12 fots skördetröska. Regressionslinjens ekvation är: y = o,oi6ix 2 — 2,4Öx - j - 115,5; vilket ger ett minimum vid en körhastighet av cirka 75 m pr min. Om man vid högre körhastigheter skall räkna med att vändningstiden åter ökar, kan diskuteras. Ur diagram 38 erhålles sambandet mellan vändningsvinkel och vändningstid. Linjens ekvation y = — o,844x -4- 177, kan även här förenklas till y = — o,83x - j - 175, alltså samma ekvation som vid slåtter. Beräknas sedan dubbelkörningen i spetsiga och trubbiga vändningsvinklar, erhålles de vändningstider, som anges i diagram 39 och huvudtabell IV. Några vändtegsvändningar förekommer icke här. I en del studier har det inträffat, att man vid något av de första varven stannat vid hörnen för att tröska den säd, som skurits för hand. Denna metod har tillämpats i sex studier, men i tre av dessa har i tidsuppgifterna även ingått annat extra arbete såsom tröskning av handskuren liggsäd eller tröskning av helt kantslag, som skurits med självbindare. Uppgifter erhålles därför endast från tre studier. Tiden pr hörn i medeltal för dessa studier är 2,79 min med en variation från 2,41 till 3,0 min. I övriga studier har andra metoder tillämpats. Förutom ovan nämnda kringskärning med självbindare har i en studie förekommit, att hela kantslaget skurits med lie. Det har även förekommit, att man skurit med lie det som lämnats kvar av skördetröskan, eller att man helt lämnat, vad som ej kunde skördas med skördetröskan. Tiden för handskärning i hörn redovisas i följande tabell. För överskådlighetens skull medtages här även de värden, som erhållits vid handskärning å fält, som sedan skurits med självbindare. 106

;;:..

*&jyy/jjL im,Mac,\

j ' \

j ,, j

V\ L I - L 1 I"

r

•

j

L i 1 L J "1" '"\ i

'&am'kiWadi^0Jte^ Åferk&ÅfÅudiei:, .. -&MUBL

;|. | Ska'rekfriiskntoe, tratctan .. . .

hcara/Ti 38.

H pH f i H : : [ H -...j..-.

I *M.JwC.t7!£hilicit£r

• i

4-

\V't

:

! Wq j

L_

sfUdtemätetrictki épqåkdoå lin-e. d*t 4 * * * . * i7?7.! /*Vrfn>r4r--'--i [~—j i ——[ j y^-k-fbwjijrpf • j

:

I - • ! ' I : i !' ' -I i 107

io8

Handskärning av hörn Handskuren yta pr hörn m 2 n M-tal Variation

skördela 7 r skörde-

35—118

B

självare självarc

13 Tid pr m 2 min

Tid pr hörn min

n M-tal

Variation

n M-tal

14,6 10,0—23,0 7

4,o

5,o 2,7—8,8

Skärning runt fält min pr m 2

Variation

n M-tal

Anm.

Variation

Ej bindning

0,27 0 , l 8 — 0 , 3 6

Inlagt i oskuren säd

3,0—5,0

Bindning ingår

6 0,31 0,14—0,47

0,11 0,09—0,12 Bindning ingår ej

Någon skillnad i handskärningstid vid traktor- och hästbindare har ej kunnat påvisas. Materialet är också ganska litet. Enligt ovanstående tabell skulle tiden pr hörn vara avsevärt mycket längre vid skördetröskning än vid skörd med självbindare. Dessa studier vid skördetröskning är dock samtliga från en och samma gård, där en äldre arbetare avdelats för denna uppgift. Tiden pr m 2 är där nästan lika lång som motsvarande tid vid handskärning i samband med skörd med självbindare, trots att där även bindning ingår. Den handskurna arealen pr hörn förefaller också mycket stor vid skördetröskning i jämförelse med motsvarande tal vid skärning med självbindare. För att ej räkna med alltför höga värden för handskärning, kommer därför här genomgående att räknas med en tid av 5,0 min pr hörn. Att större handskuren yta erfordras vid skördetröskning kompenseras av att bindning ej tarvas, utan säden tröskas direkt, då tröskan passerar förbi. e. N ö d v ä n d i g

spilltid Skördetröskning, nödvändig spilltid, min pr ha

Total Antal studier

7 Hela materialet

Reducerad Hela materialet

Bästa y4

M-tal

Variation

M-tal

Variation

M-tal

Variation

20,9

1,8—65,9

18,4

1,8—65,7

13,6

1,8—24,1

Som tidigare nämnts har i två fall självgående skördetröskor studerats. De vid dessa studier erhållna resultaten framgå av nedanstående tabell 109

Självgående skördetröska, 12 fot Arbetsbredd cm

Vändningstid 1/100 min vid

Körhastig45°— 8o° 8i°—ioo° i o i ° - i 3 5 ° het m pr min M-tal n M-tal n M-tal n

Studie nr

IOI

5°

17 3

38 34

n

M-tal

85 Nominell

Effektiv

366 366

343 Nödvändig spilltid, reducerad min pr ha 2

7,3 33,7

Den förhållandevis låga hastigheten torde bero på att den säd (råg), som skördades, låg mycket besvärligt, varför arbetet försvårades i hög grad. De i kolumn 9—10 redovisade siffrorna avse sådana vändningar, där man kört tomt vid kortsidan av fält. Sådana inkomma vid slutet av arbetet, då det är mycket korta slag vid fältets kortsida. I allmänhet äro dessa vändningstider dubbelt så långa som vid vanliga vändningar vid rät vinkel.

Skärning med traktorbindare a. S t ä l l t i d Ställtid min pr Antal studier

3 Inryckning

Utryckning n

M-tal

Variation

n

M-tal

Variation

22,4

10,6—37,1

9,7

—

Materialet för beräkning av ställtiden är mycket knapphändigt och kan endast ge en uppfattning om storleksordningen. b. K ö r h a s t i g h e t Körhastighet, m pr min Variation

Antal studier

M-tal

87 Normal

Total

75—95

64—118

Den genomsnittliga körhastigheten är betydligt högre vid skärning än vid den tidigare redovisade skördetröskningen. Så hög hastighet som 118 m pr min torde dock medföra stora påfrestningar på maskinerna. 110

Arbetsbredd. Traktorbindare, arbetsbredd cm Effektiv

Nominell

Nominell vid dragkraftsgrupp

13 M M-tal Variation M-tal Variation

135—210 156

Ti

T2

T3

n M-tal Variation

n M-tal Variation

n M-tal Variation

128—205 J 4

164 1 3 5 — 1 8 0 16 173 150—210 3 189 178—210

Skillnaden mellan de olika dragkraftsgrupperna är ganska obetydlig.

d. V ä n d n i n g s t i d Sambandet mellan körhastighet och vändningstid framgår av diagram 40. Här liksom vid skördetröskning erhålles ett minimum i vändningstiden, men det ligger vid större hastighet, c:a 105 m pr min mot 75 m pr min vid skördetröskning. Detta torde också vara helt normalt, enär vändningen är lättare att utföra med självbindare än med skördetröska. Vid samma körhastighet ligger också vändhingstiden något högre vid skördetröskning. Linjens ekvation är y = 0,00462x2 — o,9Ö8x -|- 64,4. I diagram 41 redovisas sambandet mellan vändningsvinkel och vändningstid. Linjens ekvation y = •— o,686x -|- 160,9 har förenklats till y = — o,6Ö7X -f- 160,0. Av studiematerialet att döma skulle ökningen av vändningstiden i spetsiga vinklar vara något mindre än vid tidigare behandlade arbetsoperationer. Ökningen vid 30 ° vinkel har tidigare uppgått till 50 %, medan den vid denna arbetsoperation stannar vid 40 %. Beräkningarna över tillägg för dubbelkörning i sneda vändningsvinklar har utförts på tidigare angivet sätt (sid 98) och de erhållna vändningstiderna återfinnas i diagram 42 och i huvudtabell IV. Tiden för handskärning i hörn har behandlats under skördetröskning sid 106. e. N ö d v ä n d i g

spilltid Traktorbindare, nödvändig spilltid, min pr ha

Total Antal studier

30 Reducerad

Hela materialet

Bästa y4

Hela materialet

M-tal

Variation

M-tal

21,7

3,4—64,7

19,1

J

Variation

M-tal

Variation

,9—63,9

13,4

1,9—22,9

I I I

Sfåtrn/pq, fifndare. d&ptewr,- -i - i • -

Ufeteram. W. Sdmband, rrm'fl^

^MY^a^U^hsf]

o-éh

^éri^mn^åftYå

Å«*. Wsdno/kiud/eri ?«* 'iGttffipd*' * f tl.Hå X. 1<6*. <

I

•:

:

:

.

i

l

i

:

I . :. I

.

.... r K 051 rttito.bfndofe,

B/sqram

•trdkfoF

JioJpAajpdsaad/iqsi

danctnintfajuirikal

eeA^si&ndaSrtya/JjaL—L.

'J.lÅ&matoiti&tudier.... \ Ub j/fadni/ttäkria&f

itraJman/'j/Mj/ir •

4C.j"~ (?<*S^ * i&Q.ii,

j& i <g»; /»

m \ ae\ m \ mt

m.

i i 3

Skärning med hästbindare a. S t ä l l t i d Ställtid, min pr Antal

Inryckning

Utryckning

hästar

studier

n

M-tal

3 pr H

3 3

6 18

20,7 6,9

I

Variation

n

M-tal

5,6—23,3 5,2—7,8

6 J

5,7 5,2

Variation 9,5—21,8 3,2—7,3

b. K ö r h a s t i g h e t Körhastighet, m pr min Område

Antal studier 2

SS. MS NS

Variation M-tal

5 5

73 "75

Normal

Total

65—80

56—90 63—91

Anledning att på grund av de redovisade siffrorna räkna med någon skillnad mellan Norrland och övriga Sverige saknas. c. A r b e t s b r e d d . Hästbindare, arbetsbredd, cm Område

SS.MS NS

Effektiv Nominell Antal studier M-tal Variation M-tal Variation 2

7 6

156 122 120 1

Hs

H2 n M-tal

Variation

142 1 2 2 — 1 5 0 22 IOO 120 4 |I2°

150—180

n M-tal Variation

I 8 0 143 1 0 0 — 1 7 3 5 2

d. V ä n d n i n g s t i d Liksom vid slåtter med hästar har det ej varit möjligt art påvisa något samband mellan körhastighet och vändningstid. Här redovisas därför endast medeltal och variationsgränser för hela materialet, vid rät vändningsvinkel. Tid pr vändning Rät vinkel 1/100 min Område

Antal studier

M-tal

Variation

SS.MS

18,9

14—26

Då skisser saknats i det norrländska materialet, har det ej kunnat avgöras, vid vilken vändningsvinkel de i protokollen erhållna vändningstiderna uppnåtts, 114

varför dessa här uteslutits. I stort sett synes de dock överensstämma med de här för övriga Sverige redovisade tiderna. Sambandet mellan vändningsvinkel och vändningstid framgår av diagram 43. Linjens ekvation är: y = — o,Ö39x -f 161 och approximationen göres också här y = — o,667X -f 160. Sedan tillägg gjorts för dubbelkörning erhålles de vändningstider, som finnas angivna i diagram 44 och huvudtabell IV. Att i denna tabell vändningstider angives för olika körhastigheter beror på att tiden för dubbelkörning är beroende av körhastigheten. Differenserna mellan de olika serierna är dock mycket små. e. N ö d v ä n d i g

spilltid Hästbindare, nödvändig spilltid, min pr ha Total

Område

Antal studier

Hela materialet M-tal

SS.MS NS

6 Reducerad

36,2 86,1

Hela materialet

Bästa %

Variation

M-tal

Variation

M-tal

,4—72,7 76,4—97,4

32,3 76,1

4,8—67,3 57,6—89,8

23,0

4,8—47,7

69,6

57,5—77,8

6 Variation

Spilltiden är liksom vid tidigare behandlade arbetsoperationer mycket lång i det norrländska studiematerialet.

Skhramo. fane/or^, ^tmt-l "fc

\d\ ! rf~:' I ••

!,:„

7~tlt M_j

j_A. • •• M "T

1 ' | M - •'

.d

+

,

.

,

.

. . . . . . . j..

.

,

Skärning med självavläggare och slättermaskin I en del studier från Norrland har självavläggare eller slättermaskin använts vid skörden. Som dragkraft har endast hästar förekommit. De vid dessa studier erhållna resultaten framgå av nedanstående tabell. Ar tal U|

U|

9 M-tal Variation 84

76—95

1/100 ' min

Ut <J

—1

-3 3

Tid pr vändn. rät vinkel

Körhastighet m pr min

-5 -5 c 3

5 Arbetsbredd nominell cm —

Total nödvändig spilltid min pr ha

c 3

C 3

M-tal Variation

< 3 M-tal

Variation

< 3 M-tal

13,0

120—18^

8 IO—I5

Variation

156,1 5 , 4 — 3 7 2

Körhastigheten är betydligt högre än vid såväl höslåtter som vid skärning med självbindare. Orsaken till detta torde vara, att studierna utförts under mycket vanskliga skördeförhållanden med svår liggsäd, och att det därför varit nödvändigt att hålla hög fart på maskinen, för att arbetet över huvudtaget skulle kunna utföras. I de flesta av studierna har man endast kunnat skära på en sida av fältet och alltså varit tvingad att tomköra i andra riktningen. Denna tomkörning redovisas i spilltiden, som här är mycket lång. I de fall, där skärning endast på en sida av fältet förekommit, uppgår spilltiden till c:a 250 min pr ha. Extremvärdet är 372 min pr ha, vilket dock erhållits från en ganska liten, studie, där det dessutom enligt sudieprotokollet ingick tid för "resning av liggsäd". Eftersom dessa liksom övriga norrlandsstudier avse små arealer i medeltal endast 0,6 ha, blir de pr ha beräknade spilltiderna osäkra, men det' är dock tydligt, att spilltiden under ogynnsamma förhållanden kan vara mycket betydande. Räfsning, hövändning För dessa arbetsoperationer är materialet ganska begränsat, och då de dessutom är av mera underordnad betydelse i detta sammanhang, behandlas de här tillsammans. Här förekommer endast hästar som dragkraft. a. S t ä l l t i d Ställtid, min pr Antal studier

12 Utryckning

Inryckning

n

M-tal

Variation

n

M-tal

Variation

6,6

2,7—12,2

4,5

I 1

' —7,3

"7

b. K ö r h a s t i g h e t Körhastighet, m pr min Arbetsoperation

Räfsning, hjul„ , släp-

Variation

Antal studier

M-tal

20 12

87 81 84

3 Normal

Total

80—90

74—114 61—93 78—89

75—85 80—90

Körhastigheten synes vara något högre vid hjulräfsning än vid släpräfsning. Medeltalet för hövändning är givetvis osäkert och någon skillnad mellan hövändning och hjulräfsning har man ej anledning vänta. c. A r b e t s b r e d d . Arbetsbredd, cm Arbetsprestation

Räfsning, hjulRäfsning, släpHövändning

Antal studier

17 14 3

Effektiv

Nominell M-tal

Variation

M-tal

Variation

200—310 250—300 200 25O

240 306

179—300 265—346 200 267

272 233

37 Vid släpräfsning är den effektiva arbetsbredden helt naturligt betydligt större än den nominella. Detta är, fastän mindre utpräglat, även förhållandet vid hövändning. d. V ä n d n i n g s t i d Vändningstidens samband med körhastigheten framgår av diagram 45. De erhållna regressionslinjernas ekvationer är för hjulräfsning y = — o,i83x + + 31,7, vilken förenklats till y = — o,20x + 33,0 och för släpräfsning y = — o,i92x + 37,7, vilken förenklats till y = — o,20x + 38,0. Diagrammen Jisar, liksom för flera av de tidigare behandlade arbetsoperationema, att en ökning av körhastigheten med 5 enheter medför en minskning av vändningstiden med 1 enhet. För hövändning har i 2 studier med körning "drag vid drag" erhållits en vändningstid av 0,21 respektive 0,12 min. (Se diagram 45). Skillnaden mellan dessa är stor, men det torde vara rimligt att räkna med samma vändningstid för hjulräfsning och hövändning vid körning "drag vid drag". Medeltalet för de bägge studierna faller också på sambandslinjen för hjulräfsning. Från en studie, där körning runt fält tillämpats, har en vändningstid av 0,085 min erhållits vid rät vinkel och en körhastighet av 85 m pr min. Vid 38° 118

vinkel blev vändningstiden 0,16 min, vilket ger relativtalet 189. Förutsattes här, liksom vid slåtter och skärning, rätlinjigt samband, erhålles ekvationen y = — — i , 7 i x -f- 254. Modifieras denna ekvation till y = — i,66x -{- 250, blir vändningstiden vid 60° vinkel 50 % och vid 30° vinkel 100 % av tiden vid 90; vilket är rimligt, då det är fråga om en vändning, som nära motsvarar den, som erhålles vid körning "drag vid drag". Sedan dubbelbearbetning beräknats vid körning "drag vid drag" enligt alt. I, sid 26, samt vid körning runt fält enligt formel, som angives å sid 98, vilken formel sammanfaller med alt II, sid 26, erhålles de i diagram 46 och huvudtabell IV angivna vändningstiderna. Tiden pr vändtegsvändning beräknas till 0,25 min vid körning "drag vid drag". Vid hövändning, körning runt fält, ingår inga vändtegsvändningar. e.

N ö d v ä n d ig sp i 111 i d Nödvändig spilltid, min pr ha Total Arbetsoperation

—

<U

•2^3

Hela materialet Hela materialet

G 3

<3 t5 M-tal Variation

Räfsning, hjulRäfsning, släpHövändning .

J 7 20

3 Backning + avläggning

Reducerad Bästa 3^

M-tal Variation M-tal Variation M-tal Variation

3,0 0 , 1 — 1 0 , 1 5,5 0,7—14,4

1,1

0,0—2,4

4,7 0 , 7 — 1 4 , 3 3,o

1,1

1,1

0,7—5,0 0,9—1,1

o,9—i,4

1,6 0 , 0 — 3 , 6 0,9—1,4

1,0

! 5 , 2 3,7—30,3

Vid släpräfsning har tid för backning och avläggning redovisats särskilt, då dessa tempon i de flesta fall är regelbundet återkommande. I en del studier förekommer dock backning endast enstaka gånger, och avläggning har ibland skett utan att hästen stannat upp efteråt. Släpräfsning gäller här körning "drag vid drag", vilket tillämpas vid hässjning enligt enmansmetoden. Då räfsan köres runt hässjan och släpning sker fram till denna, kan tiden för räfsning knappast påverkas av fältens storlek och form. Maskinell stallgödselspridning Spridning av stallgödsel sker ännu mestadels manuellt från vagn eller genom kringkörning i gödselkärror. Under sådana förhållanden torde fältets storlek och form icke nämnvärt inverka på arbetsbehovet. Även vid spridning med stallgödselspridare är det osäkert om arbetsbehovet i någon nämnvärd grad påverkas av fältens storlek och form. Då vagnen tömts, måste nämligen vändning ofta företagas mitt på kördraget, varför det sällan är möjligt att helt utnyttja de långa kördragen. Av denna orsak har stallgödselspridning ej varit föremål för mera konsekventa arbetsstudier. För att erhålla någon uppfattning om storleksordningen för olika data vid denna arbetsoperation har dock några studier utförts och resultaten återgives här nedan, där först två studier med traktor som dragkraft redovisas. Arbetet var organiserat så, att en traktor och två stallgödselspridare ingick i arbetslaget. Tabell 6.

Stallgödselspridning med traktor som dragare. Antal observationer

Ställtid, min. Tid pr utryckning Tid pr inryckning

Byte av spridare, min Nödvändig spilltid, min pr ha Arbetsbredd effektiv, m

I2

i 2

Körhastighet, m pr min. Körning av lass å väg Körning av lass å fält Körning under avlastning Tomkörning å väg Tillkoppling av spridare I / I O O min Tid pr vändning I/IOO min

Medeltal

37 J

112 107 246 25,0 17,0

IIO

..

,5 ,4

37 65 69 66

,3 4,7 1,81

Variation

i,9—

3,°

171 — 1 8 5 91 — 1 2 8

93 — 1 2 3 219 — 2 7 4 16 —- 52 13 — 30 1,0— 4,2

i,5—

7,9

Körning å väg har endast förekommit i den ena studien. Våglängden har varit 550 m och vägen av medelgod beskaffenhet. Vid körning av lass på fält har vägsträckan i genomsnitt varit 52 m. I en specialstudie, där stallgödselspridaren drogs av två hästar, erhölls vid en körhastighet av 75 m pr min följande vändningstider i medeltal. Vändningsvinkel

Antal vändningar

Tid pr vändning i/ioomin

34,6

6o°

J

900 120° 150°

5 56

30,8 28,4

29,4 3 X ,4

*5

Sammanställning över vid olika arbetsoperationer erhållna resultat jämte sammanfattande diskussion om resultaten De i det föregående redovisade medeltalen för de skilda deltiderna inom varje arbetsoperation är sammanförda i huvudtabellerna I—V i slutet av detta arbete. I huvudtabell I återfinnes de i det föregående redovisade ställtiderna. Då avvikelserna mellan de olika arbetsoperationernas ställtider i många fall är mycket små och framförallt osäkra, har i högra delen av tabellen införts avrundade värden, vilka torde vara tillräckligt noggranna för praktiska beräkningar. För ställtid vid hästarbeten har förutsatts direkt proportionalitet mellan antal hästar och ställtid. Tiden pr häst har dock avvägts så, att bästa anslutningen till primärmaterialet erhålles vid det för respektive arbetsoperation vanligast förekommande antalet hästar: vid plöjning två, vid skärning tre etc. I huvudtabell II lämnas en sammanställning över normal körhastighet och arbetsbredd. Förutom de tidigare redovisade medeltalen har också införts vissa avrundade värden, vilka lagts till grund för de i nästa kapitel utförda beräkningarna över normalt arbetsbehov. Det har varit nödvändigt att i vissa fall omräkna de ur studierna direkt erhållna arbetsbredderna för att få rimligare proportioner mellan de skilda dragkraftsgrupperna. Sålunda har beträffande plöjning med traktor arbetsbredden beräknats så, att den motsvarar 1-, 2- respektive 3-skärig plog. Att differenserna mellan de skilda dragkraftsgrupperna är mycket små i studiematerialet beror på, som tidigare framhållits, att de flesta traktorerna tillhör grupp T 2 och att de traktorer, som hänförts till grupp T1 eller T 3 i allmänhet i effekt legat mycket nära gränsen till grupp T 2 . Vill man räkna med en "normaltraktor" för varje grupp, måste man också räkna med en för denna normaltraktor lämplig arbetsbredd. Med ledning av det tidigare 122

redovisade förhållandet mellan nominell och effektiv arbetsbredd och den likaledes redovisade nominella arbetsbredden vid skilda dragkraftsgrupper, har i huvudtabell II införts vissa avrundade värden för effektiv arbetsbredd. Vid slåtter och skörd har arbetsbredden beräknats så, att den överensstämmer med i marknaden förekommande maskintyper. Härvid har den effektiva arbetsbredden vid slåtter. beräknats understiga den nominella med 10 cm och vid skärning med 15 cm. Även de beräknade körhastigheterna har avrundats, i allmänhet uppåt till jämnt 5- eller 10-tal. Vid skärning med hästar som dragkraft har dock avrundning skett nedåt, emedan här räknats med en 6-fots bindare, då tre dragare användes, vilket ger något större effektiv arbetsbredd än vad som erhålles i genomsnitt ur studiematerialet. Genom att avrunda körhastigheten nedåt i detta fall, blir den effektiva arbetstiden i det närmaste oförändrad. Då resultaten från de norrländska studierna beträffande körhastigheten är osäkra och går i olika riktning, har de ej medtagits i denna tabell. Huvudtabell III ger en översikt av övrig verktid och nödvändig spilltid. Kolumnen för övrig verktid upptager endast de tidigare redovisade medeltalen avrundade till jämna min. Vid sådd erhålles olika medeltal för en och flera dragare. Att övrig verktid blir mindre vid flera dragare beror på att ett par man hjälps åt vid sådden. Maskiner utan förställare körs ofta av en man, även om det kräves två dragare. Under sådana förhållanden bör även det högre värdet tillämpas. Traktordrift vid besprutning och bepudring har tyvärr ej varit föremål för några studier. Enär det vid de följande beräkningarna visat sig nödvändigt, att i någon mån även taga hänsyn till detta arbete, har beträffande övrig verktid de värden, som erhållits vid motsvarande hästarbeten, insatts. Då spilltiden genomgående är kortare vid traktorarbeten har de vid hästarbeten erhållna värdena reducerats till hälften. Enär även antalet studier av hästdragna maskiner är ringa, blir givetvis de på detta sätt erhållna värdena osäkra, men då dessa arbetsoperationer svarar för en ytterst liten del av det samlade arbetsbehovet pr år, torde denna svaghet i materialet vara av liten betydelse. Eftersom deltiderna ifråga ej äro beroende av fältens storlek och form, kommer de ej heller att påverka de differenser i arbetsbehov för fält av olika storlek, som erhålles i de slutliga beräkningarna. Huvudtabell III upptager även den reducerade nödvändiga spilltiden i medeltal för hela materialet och "Bästa y4". Dessutom har införts avrundade värden, vilka ligger till grund för de fortsatta beräkningarna. Då spilltidsuppgifterna på en del punkter är osäkra, har det ansetts lämpligt att räkna med något avrundade värden. Medeltalen för de "Bästa -%" har härvid avrundats uppåt till jämna min. Vid plöjning, där spilltiden är relativt lång, har en något kraftigare avrundning företagits. 123

I tabellen har även medtagits de värden, som erhållits från Norrlands-studierna. De absoluta talen äro här osäkra, men de ligger genomgående högre än motsvarande tal för övriga Sverige. Huvudtabell IV innehåller en detaljerad redovisning av vändningstiden under olika förutsättningar, dels vid medelkörhastighet ( h m ) och dels vid de normala gränsvärdena för körhastighet. För plöjning och harvning har vändningstid angivits för jämna intervaller i körhastighet. Vändningstiden vid vissa vinklar anges mellan 9 0 0 — 1 8 0 samt vid körning runt fält för vinklar mellan 135 0 —18 0 . För mellanliggande värden ifråga om körhastighet eller vändningsvinkel måste interpolation företagas. De angivna vändningstiderna torde dock för de flesta fall vara tillräckligt noggranna. De för plöjning angivna värdena gäller för medelstor traktor och 2-skärig plog. Vändningstiderna torde dock kunna tillämpas även för stor och liten traktor, om samma körsystem användes. Med i-skärig påhängsplog kan man givetvis köra på samma sätt som vid plöjning med traktorburen, hydrauliskt manövrerad plog, och vändningstiderna kommer då att närma sig de för denna traktor- och plogtyp angivna. För harvning och vältning kan gemensamma tabeller användas i de fall, då vält ning utföres tegvis. Det bör dock ovserveras, att arbetsbredden beräknats vara 1,0 m större vid vältning samt att körhastigheten för vältning ligger vid 115 m pr min. Med ledning av de från Norrland erhållna studierna har arbetsbredden vid harvning med en häst angivits till 1,0 m. Vid rät vinkel och en och samma hastighet är vändningstiderna här liksom vid traktorharvning lika långa för skilda dragkraftsgrupper. Att de sedan går isär vid sneda vinklar beror på, att tiden för dubbelbearbetning varierar med arbetsbredden. Denna tid är också beroende av körhastigheten, vilket framgår av vändningstiderna vid "Spridning av handelsgödsel med traktor", där vändningstiderna vid rät vinkel genomgående är desamma, men vid spetsiga vinklar ökar vid lägre körhastighet. Vid sädd har räknats med samma arbetsbredd vid dragkraftsgrupperna T 2 och T 3 , enär den i studiematerialet erhållna differensen är mycket liten. Den långa vändningstiden i dragkraftsgrupp T» beror på svårigheterna att vända så tvärt som erfordras vid sådd. Dessa traktorer äro därför olämpliga vid sådd på mindre fält, där relativt många vändningar förekommer. Som tidigare nämnts har ej besprutning och bepudring med traktor som dragkraft varit föremål för studier. Eftersom det kan förutsättas, att körhastighet och vändningstid i stort sett bör överensstämma med motsvarande värden vid spridning av handelsgödsel, har dessa värden för rät vinkel insatts, varefter för andra vinklar beräkning av dubbelkörning skett på vanligt sätt och för två olika arbetsbredder, 4,0 och 8,0 m. För traktorslåtter har utarbetats tre grupper värden gällande för trehjulig traktor med slåtterkniv, vanlig traktor med slåtterkniv och vanlig traktor med slättermaskin. 124

För hästdragen slättermaskin redovisas endast värden för H 2 , men vändningstiden för enbetsmaskin avviker ej nämnvärt från dessa värden, varför de kan tillämpas i detta fall. De angivna vändningstiderna för 6-fots självbindare, kan på motsvarande sätt tillämpas även för maskiner med en skärvidd av 4 eller 5 fot. För hövändning angives vändningstiderna vid körning runt fält. Vid körning "drag vid drag" kan de i samma tabell anförda siffrorna vid hjulräfsning tillämpas. Till sist redovisas vändningstider vid släpräfsning. Såsom tidigare påpekats gäller dessa vändningstider vid körning "drag vid drag", vilket förekommer vid hässjning enligt enmansmetoden. Huvudtabell V upptager en sammanställning över tid pr vändtegsvändning. Studiematerialet är, såsom tidigare påpekats, mycket ofullständigt på denna punkt och de tidigare redovisade medeltalen har i denna tabell avrundats, i vissa fall ganska starkt. Förutom tid pr vändtegsvändning innehåller också tabellen beräkningar över total vändtegsvändningstid pr fält för de fältformer, som finnas angivna å sid. 15. Fältform 5 sammanfaller i detta avseende med fältform 1, varför den ej medtagits här. Vid plöjning med medelstor traktor har räknats med en vändteg av 7 m vid 90°, 8 m vid 60° och 9 m vid 30° vändningsvinkel. Vid fältform 4 räknas endast med vändningar i de spetsiga hörnen. Antalet kördrag vid plöjning av vändteg har avrundats uppåt till helt tal. Enligt beräkningarna erhålles den minsta totala vändtegsvändningstiden vid fältform 1, därnäst i fältform 4. Vid fältform 1 är dock vändtegen 2 m smalare än vid fältform 4, vilket alltså höjer tegvändningstiden med • 0,27 — 1,65 min pr fält. Medräknas detta skulle dessa fält bli varandra ganska likvärdiga i det nämnda avseendet. Enär avvikelserna i vändtegsvändningstid de olika fälten emellan är små, och då sambandet mellan vändningsvinkel och vändningstid är ganska osäkert, torde det vara riktigast att för ifrågavarande fältfigur räkna med samma totala vändtegsvändningstid. Detta innebär, att de tre hörnen i fältform 2 förutsattes kräva lika lång tid som fyra hörn på fältform 1, samt att vid oregelbundna fyrhörniga fält spetsiga och trubbiga vinklar kompensera varandra. Vid månghörniga fält måste dock tidstillägg göras för "extra hörn" utöver de fyra. För plöjning med medelstor traktor skulle detta tillägg bli 6,5 min pr hörn, d. v. s. fjärdedelen av motsvarande tid för fyrhörniga fält. Vid plöjning med traktorburen, hydrauliskt manövrerad plog har det ansetts erforderligt och tillräckligt med en 6 m bred vändteg såväl vid räta som sneda vändningsvinklar. Det ovan förda resonemanget kan tillämpas också här, liksom vid hästplöjning, där vändtegsbredden beräknats till 4,0 m. Vid de övriga arbetsoperationerna har vändtegsvändningstiden pr fält hållits konstant vid de i tabellen angivna fältformerna. Vid månghörniga fält bör 125

också här ett tillägg pr extra hörn göras med en fjärdedel av den i tabellen angivna tiden pr fält. Den på så sätt beräknade vändtegsvändningstiden pr hörn angives i sista kolumnen i huvudtabell V. Vid skördetröskning, där några vändtegsvändningar ej förekommer, har i stället insatts tiden för tröskning av den i hörnen handskurna säden. Med ledning av det i huvudtabellerna I—V redovisade undersökningsmaterialet är det möjligt att approximativt beräkna arbetsbehovet för vissa fältarbeten, såsom figur-, balk- och skumplöjning samt ärderkörning, vilka ej varit föremål för direkta arbetsstudier. För detta ändamål utväljes i de nämnda huvudtabellerna de data för ställtid, körhastighet, arbetsbredd o. s. v., som kan anses närmast motsvara för arbetsoperationen ifråga gällande förhållanden. Arbetsbehovet pr ha beräknas sedan på motsvarande sätt som vid de direkt studerade arbetsoperationerna enligt de principer for dylika beräkningar, för vilka närmare redogöres i de båda närmast följande kapitlen.

Kap. 3.

Sambandet mellan arbeisbehovei vid varje särskild arbetsoperation samt fältens storlek och form

Av den i föregående kapitel lämnade redovisningen av undersökningsmaterialet framgår, att vändningstiden pr arealenhet är den avgjort viktigaste faktorn vid undersökning av sambandet mellan arbetsbehovet samt fältens storlek och form. Vändningstiden pr arealenhet är beroende av fältens storlek och bredd vinkelrätt mot körriktningen (antalet vändningar) samt av tiden pr vändning (vändningsvinkeln). För de i detta kapitel utförda beräkningarna över arbetsbehovets variation med fältens storlek och form har därför valts vissa typfält, där areal och vändningsvinkel varierats. Dessa typfälts form återgives å sid. 15 och uppgifter över fältens längd och bredd återfinnas i tabell 9. Arealen har varierats mellan 16 och 1/16 ha. Vid fältform 3 blir kördragslängden beroende av i vilken körriktning arbetsoperationen utföres, och båda alternativen har därför behandlats. I 3a är fältets längd i kördragsriktningen densamma som å fältform 1. Kallas denna sträcka 1, blir i 3b fältens längd i kördragsriktningen , om a är vändningsvinkeln. Samma resultat erhålles vid fältform 4, där vändningsvinklarna är 30 ° och 150 0 . Vid fältform 5 är förhållandet mellan längd och bredd 3 till 1. Även i detta fall har arbetsbehovet beräknats för båda kördragsriktningarna. För det trekantiga fältet blir fältets bredd lika med triangelns höjd och fältets medellängd lika med halva sidan. 126

* E 5t>

o O

H

o

CN

ITNNO

rr.

T j - N O NO

0N m irs r H (N

CN N O CN OC H

H NO

rr,

O

I f

m (s

<« s

M

U,

PH

C &

t i ..H

Ui

i « T ) Jf HH

^f

U,

ON

CN

v/^NO

rTi rr>

H rr. CN v ; «t ^ f r~~ es X NO ^ i rc~.

n

M

M

M -O irs

Ui :0 t/i J *

0 0 NO

CN CNNO CN H Tt" N O I^N r<s

ÄJT3

_o

M

C

T}-

NO •<*• PO

ON

Tt-

H NO -*• NO Tt- r T i

CA

rC

er, O rOND CM M

l/NNO

r» C N C N

ir\ H M

r » o oo

M 00

yrs

r f

O 0N

CN

M :Ö

C

<" •-<

ul

:c<j - a

tC

H

tc 2 C -o

C N CN O

m

CN

yrs

r» r^ oo

c d l/~\ H r - M rr, M M

r^

yrs

CN

Tf

-*•

O CO « * • Cl

O CN

rjHl

té 2 C -o •

'

-o

ON

to-.S

•^ « E c C

<+• C N

rTi

H NO O pCl NO <<f r r . N O H •<*• r f i r i

l/ANO y/~\

M M

H 00

r- C N C N r- oT t - oo \rs CN

«E UH

>^

J=

c

ri \rs

O CN

O O Tf

ST3

t 3 "o fr «> Q U-i . u.

O O

m

O O CN

M

-* H

O O M

\r\ rr> <N

r-

:rt-rj Hl

•-.

u;

't

o o Tf

o O rr,

O C) CN

H Tf M

h» O

0 M

o r-

">*•

O VN

Fält med ängc

CD

«

o

O

yrs

CN ITS M

r-NO C) H

O

r-

00 O

CN

O

m oo NO

CN H

yrs

rr.

CN

v, yj O

- f

00 H

NO

O

CN

1 E

H

OJ T 3 i* IS"

r r . NO CNNO CO er, CN I-I

r T i VTNNO <N CNNO •"f m

" 5 . _ u;

£

ii to^-

rt —- C :ra :crj ' 0 H — •£

CN

<<f

m M

CO NO

ON

CN

CN

O

r » \r\ t O o yrs C)

Tf M "N

CN yrs H

NO

GN

-**-

-o,

:c4 - o

O r- o r-No rT, 0 0 0 r- irs m yrs

M

13 C

M

•>*•

O O rr,

O O ri

M

<*

H

O O M

O \rs

•*•

o 0 yrs r - ir> r r >

irs M

c .Q

yj O

w

C)

O O CN

O O yrs o M M

6 r- o

^*-

M

•>*•

O r-- C)

C) yrs

yrs yrs c d CN

M

O O O O CO N O

C) C)

O

o

C)

0 0 NO

Tf

<t

• *

r^-

irs

yrs

\r~. yrs rr. CN

rHl

CN H

cc

T»"

00 CN

o o

Hl ^f M

a)

<N

CN

c;

o M

o o r ^ U-N

o o

o

• *

Cl 00 M

C) O CN

H TjM

C) O Hl

o

o

I-I

O O Hl

o' o r - ir\

yrs m

yrs CN

I - - >^N

C

O o rf

.ni (L, H u,

o o o o m CN

M

_a

fT.

:0 •/i . *

C

Tf-

c

j ? "O SP H to 2

>

c

0O

t ! ._ u

:rt

r-~

O O O O r r . CN

M

CO

c/1

CN

H

^JO O Tf

"*• rt

,

S-T3 "1-

o

c c

'

—

o

^ >

"* mr^

to 2 .C - o

t/3

r-«

Tt" O O

?3 "O

0 *•£

Hl

>^

* E i!-a

^ tC

.1H

"

c

rT> T^

CNNO H ">*• yrs rc^,

r~~

* i T3 .C« HJ H JU OI

•

p

rri

Hl NO

Tf-

CN CN NO

c

t! _.

NO (N yrs

»

rr.

CN N O CN 0 0 M

^t-

o O

"*• 0 0 o CN r r . CN

Hl

jA

£

E

r "°

Ui

tC

£ c

o O rO

• £ -13

yrwo

CN

>:H

—'

.ä :crj

M

O

to 2 C -o

•^

t* 2

33 6

NO

CN

00 NO

t0:g

yrs yrs r r . CN

C -Q

CN

TT" ^ 1 -

o

+

r-

' '

C

;<" " O SP

no

CN CO CN

yrs

-o

Ui :0

CD

C

o" Oyrs iÅ

o

fi

r~ r » oo

S

Ui :0

r-

« £

<L>

yrs

O r C i yrs M CC rr. r~ H CN H H ^2

o H

C N CN

o o

Tt-

O O rr-.

O C) r\

M

<+• H

O O H

ro r-

M :0

C

4J . _

ul

•<*• O yrs

yrs yrs r r . cs

; ^ " 0 SP H 60 2

C -o

,S "O

—' rt

o

O

O

O

O

yrs

yrs <N

yrs CN CN N O M O

NO M

0>

^t

CN

M

O

C)

O

<

O

^t"

to .g o O c n NO

^

•^ v, E

.S c

:«

ej

o" o v / \ yrs r - 1/-N trs. CN

'

irs

JC

UI

o o O l-l o o o o ^t o Ht T f r O CN H

o o OC) o Tf o r r . CN

H Tf Hl

o

C) H

ro

• * O

yrs

irs

r» yrs r f N CN

I huvud tabell VI har sammanställts de primärvärden, som erfordras för beräkning av normalt arbetsbehov vid ovan nämnda fältformer. Då det norrländska studiematerialet beträffande hästarbeten dels är ganska bristfälligt och dels för spilltider uppvisar värden, som starkt avviker från motsvarande tal för övriga Sverige, har de i huvudtabell II för Norrland redovisade medeltalen för spilltid ej medtagits vid de följande beräkningarna utan i stället de värden, som erhållits i det syd- och mellansvenska studiematerialet. Som tidigare framhållits, har beträffande traktorarbeten någon skillnad mellan Norrland och övriga Sverige ej framkommit. De följande beräkningarna har skett enligt å sid. 21 angiven formel. Vid vissa arbetsoperationer har det dock varit nödvändigt att göra mindre kompletteringar till denna formel, för vilka nedan redogöres. De på detta sätt erhållna resultaten redovisas i huvudtabell VII. Det skall genast påpekas, att de värden, som anges för de små fälten blir något osäkra, beroende på att det beräknade antalet vändningar avrundats uppåt till hela tal, vilket i och för sig måste vara riktigt, då de helt motsvarar praktiska förhållanden. Denna avrundning kan dock bli olika stor vid de enskilda fältformerna och då sedan tiden uträknas pr ha, kan differenserna beträffande de olika fälten bli något missvisande. För att göra de erhållna resultaten mera överskådliga redovisas de även delvis i diagram. Härvid göres en approximation så tillvida, att arbetsbehovet pr ha vid en viss vändningsvinkel förutsattes oberoende av arealen och endast beroende av fältets meddellängd. Med hänsyn till vändtegsvändningstiden gäller ej detta exakt. En redogörelse för de särskilda kompletteringar, som gjorts till den å sid 21 angivna formeln för beräkning av arbetsbehovet vid de skilda arbetsoperationerna, följer här nedan.

Kompletteringar till arbetsbehovsberäkningarna Plöjning Eftersom vid plöjning arbetsdjupet och därigenom även arbetsbredden vid ryggläggning är något mindre än vid normal plöjning och då den ena plogkroppen vid körning av alvfåra ("mullfåra") går fram över redan plöjd mark, beräknas vid kalkylen över det totala arbetsbehovet ett extra drag pr teg. Dessutom räknas med ett extra varv runt fältet för markering av vändteg. Totala tillägget pr fält vid traktorplöjning blir då:

n (1 - 2bv) + 2 (1 - bv) + 2 (b - b v ) h 128

där n = antal tegar 1 = fältets medellängd, m b — fältets bredd, m (vinkelrätt mot kördragsriktningen) b v = vändtegsbredd, m h = hastighet, m pr min. Formeln gäller rätvinkliga fält. Vid fält med sneda vändningsvinklar divideras b och b v med sinus a, där a = vändningsvinkeln. Den generella formeln blir då: n l,_

jM + 2 [ ,

3+"

sina/

M + 2 / b sm

sina

b

v sina

Utföres plöjningen efter samma system som vid hästplöjning, skall tillägg också göras för tegbyten, då tomkörningsvägen blir betydligt längre vid dessa än vid den vanliga körningen. Är tegbredden 30 m, vilket genomgående tillämpats vid dessa beräkningar, blir medeltomkörningsvägen 7,5 m vid normal körning men 45 m vid tegbyte. Beräknas den normala vändningen ske över en tomkörningsväg av 7,5 m, skall här göras ett tillägg av

( n - 1)37,5 Det totala tillägget blir under dessa förutsättningar: n(1_

^] + 2 | 1 _ M + 2 | ^ _ M + L ^ b t

smal

\

sina/

sina

sina/

M sina

b, 4sina

h där* b t = tegbredd i m. Vid hästplöjning har av ovan nämnda orsaker räknats med ett tillägg av ett extradrag för ryggläggning och ett för körning av alvfåra. Dessutom räknas med ett extra drag runt fältet för markering av vändteg samt tillägg för tegbyte. Totala tidstillägget pr fält blir då:

2n(l-2dl\ + 2L^\+2(jd.^\ sina/

\

sina/

\sma

sina/

bt + L_1\l^ \ / \ sin a 4sina

Det på detta sätt beräknade tillägget uppgår vid hästplöjning till 17 min pr ha och operation vid 16-ha fältet och växer sedan till 44 min pr ha vid 1/16-ha fältet. En betydligt enklare metod för denna korrigering har emellertid i viss omfattning kommit till användning, nämligen räkning med mindre arbetsbredd. 9

Minskas arbetsbredden med i cm pr plogkropp, erhålles resultat, vilka vid jämförande beräkningar visat sig mycket väl överensstämma med de värden, som erhålles enligt den ovan anförda formeln. Avvikelserna har genomgående visat sig understiga 1,0 %. Vid traktorplöjning och hästplöjning, dragkraftsgrupp T 2 respektive H 2 har tillägget skett enligt de ovan angivna formlerna. För dragkraftsgrupperna T 1? T 3 och H l 5 H 3 har den sist diskuterade enklare metoden tillämpats. Då som tidigare nämnts differentiering av vändtegsvändningstiden är mycket vansklig, har det räknats med samma totala vändtegsvändningstid av 26,0 min för de olika typfälten. De erhållna värdena redovisas fullständigt i huvudtabell VII. I diagram 47 (traktorplöjning) och diagram 48 (hästplöjning) har endast medtagits de värden, som erhållits för jordartsgrupp 1, fältform 1 och 4 a. Körning au slutfåra.

Tegryggsuppldggning. enskåriy

enstcärig

ptog-'

plog:

y^mmmmmm tvåslcårici

évQskärig

fl/00;

%

wmmwh

pk»J:

e/far~

'

tx.rct>ab

*ficr

t Arorxtrtip.

MAMMOTH* Ä ~ Ä

Harvning Vid plöjning erhölls antalet tegvändningar genom att dividera fältets bredd (vinkelrätt mot kördragsriktningen) minus dubbla vändtegsbredden med arbetsbredden. Vid harvning och övriga arbetsoperationer, där vändtegskörning endast utföres vid "vändtegssidorna", divideras fältets hela bredd med arbetsbredden. Vid det triangulära fältet blir förhållandet något annorlunda, vilket framgår av följande skiss.

bv =

vändtegens bredd

Vid harvning får vid beräkning av antalet tegvändningar fältets bredd minskas med 2 - b v , medan motsvarande minskning vid plöjning blir 3 • b v . . Vid traktorharvning har räknats med en tegbredd av 25 m och förut anförda formel tillämpats med tillägg för den längre vändningstiden vid tegbyten, varvid tiden för varje tegbyte beräknats motsvara två vanliga tegvändningar. Vid körning "drag vid drag" (traktorburet redskap och hästharvning) tilllämpas formeln å sid 21 utan några kompletterande beräkningar. Resultaten återfinnes i huvudtabell VII, samt för jordartsgrupp 1 fältform 1 och 4a även i diagram 49 (traktor) och 50 (hästar). Då arbetsbredden vid T 3 , vanlig harvning, och T 1? lättharvning, i båda fallen antagits vara 4,0 m, har dessa tabeller sammanförts till en samt betecknats

Spridning

av

handelsgödsel

Vid beräkningarna har "övrig verktid " satts till 12,0 min, vilket motsvarar en gödselmängd av 300 kg pr ha. Sådd För dragkraftsgrupp T 3 har inga tabeller utarbetats, då det torde vara mera undantagsvis som så stora traktorer användes vid sådd. Den extra kostnad för utsäde, som orsakas av dubbelsådd, redovisas i annat sammanhang, liksom också motsvarande kostnad för handelsgödsel. Resultatet av beräkningarna över arbetsbehovet återfinnes i huvudtabell VII samt i diagram 53 (traktor) och 54 (hästar). 1.31

:n,-

• fCJ&$UJ2Ti

1 UtJS&i fM07 l -?.

• :','.

— S — M—L ,. 1 [

-4M

•••• f

1*2

\•

H ! I %

..i ,:.,.,Mi

-—J--9Sr-

KW

.

.fi

!

-H :^*e

"%^"~t

1 L..d

m m •R

ppf

t

i

i i i — * -

r*^

-H-

K

pV4-^-~|^£

• tZtu I

:XJ|"pr iti

I Ig

M 01 ,»H

•~~r~K~tcV—! ;

»

K"

0 j. .S .fN, ..!,...".! .Jf Jfe t

Ji :-_iX„...

rtidH""

I

fe:

JJ

.45,.

j¥ 11

• '•••; Sb-

m Is

^nrK^t^rsNHr

i.

i

t

Sp..m'änmq Q^haädk/åg^éset. •Räsfart.

I I -

M D tab rati? $2.

-43••*£ •

m Sa»K- " SS *wi

4P_

Sr

sSNå |lj

!

i

•

|

i"; •,'--T;j ~j~4~i

|'ii

,

i

' f

Ud

f:;..'i:i..l: i i ; i

fi. •JO

X-L J

Vältning Vid vältning har räknats med körning runt fält. För traktor har ej räknats med några vändningstider utan endast med extrakörning av diagonalerna, en vända (två drag) mot varje hörn och en vändning i varje hörn. För vältning med hästar har det, som tidigare framhållits, ansetts motiverat att räkna med en vändningstid av 0,05 min vid rät vinkel. Något material, som utvisar hur denna tid förändras vid olika vändningsvinklar, finnes ej. Det är dock rimligt att räkna med dubbla tiden vid en vändningsvinkel av 30 °. För övriga vinklar har sedan interpolation företagits. För det triangulära fältet har antalet vändningar beräknats genom att dividera den inskrivna cirkelns radie med arbetsbredden, varvid antalet varv erhålles, och sedan multiplicera med 3.

radien i den inskrivna cirkeln triangelns sida 1

= — =

fältets medellängd

arbetsbredden antal vändningar r • j/3 sj/3

n

=

V3

3 =

i-

xd

2a

Denna formel gäller vid alla arbetsoperationer, där körning runt fält förekommit, såsom slåtter, skärning och hövändning.

Extrakörning vid vältning sker för denna fältform längs bissektrisen, vars längd till figurens medelpunkt =

2r =

s

extrakörning blir då ^ s ' ^ =

'

;

" 1 ; Den sammanlagda tiden för

Det beräknade arbetsbehovet vid vältning återfinnes i huvudtabell VII och diagram 55 (traktor) och 56 hästar). 138

H a ckn i n g Här har räknats med samma arbetsbredd för T 3 och T 2 , då hackning ej kan anses vara så tungt 'arbete, att den medelstora traktorn behövs av denna anledning. Där medelstora traktorer användes, torde det i stället bero på att endast en traktor finnes på gården och att traktorstorleken då valts med hänsyn till andra och tyngre arbetsoperationer. För hästar (H 2 ) är de redovisade värdena för arbetsbehovet osäkra på grund av det bristfälliga primärmaterialet.

Besprutning

och

bepudring

De erhållna värdena är, som tidigare nämnts osäkra. Utvecklingen är också för närvarande snabb på detta område, och de här tillämpade arbetsbredderna 6 respektive 4 meter torde vara förhållandevis små.

Slåtter Vid slåtter förekommer ofta, att fältet indelas i sektioner, för att hässjningsarbetet skall medhinnas i samma takt som slattern utföres. Då de beräkningar, som här utförts, gäller hela fält, kan vissa avvikelser från praktiska förhållanden inträffa, vilket framgår av följande skiss.

i4i

I42

i44

-j-H-f-j : Hädknir\q.i.t !'. I

:

i

j

-|----t

i" j

i •

"i i • i !

i: ')

• 1

4-4";,; :; -1—4! ! I • ...,{•,, ,t,,„jl_rf

pd i

\Å\

;ni !

:

i

i i

i "

dididl

* • i -ij_i

"Y"- d" •;: .i-1,-1 ; !:•? f * i l l '• |

:

!

rf—rfrfrfi

.;

i

1 1 -; *$ *

Ht Tt

.

j/fl « .

idLJdLA \f.j '-. fl

\

11 il

j 1j j 10

i47

Om ett fält har förestående (s. 139) form och det av praktiska skäl anses lämpligt att dela av fältet vid slattern, bör detta delas i sin längdriktning A—B. Då antalet vändningar bestämmes av fältets bredd, kommer totala antalet vändningar på detta sätt att bli oförändrat. Delas fältet i stället längs C-D, fördubblas antalet vändningar. Om icke andra faktorer på avgörande sätt tala emot, bör man alltså vid slåtter alltid söka utnyttja fältets längd på bästa sätt. Detsamma gäller vid uppdelning av ett fält, som besås med olika grödor. Vid körning runt fält kommer för de olika typ formerna fälten a och b (jfr sid 15) att bli identiska och i huvudtabell VII redovisas de erhållna värdena endast i en kolumn för fältform 3, 4 och 5. Resultaten finnas också i diagram 61 (traktor) och 62 (hästar). Skärning Här har endast räknats med handskärning vid fälthörnen, medan kantslaget i övrigt skördas med respektive maskin: skördetröska, bindare o. s. v. Vid skördetröskning har beräknats 10 min pr fält för tröskning av den handskurna säden. De resultat, som erhållits vid beräkningarna, återfinnes i huvudtabell VII och diagram 63 (skördetröska och traktorbindare) samt i diagram 64 (hästbindare). Hövändning, räfsning Vid hövändning har räknats med körning runt fält, vid räfsning med körning "drag vid drag". Resultaten redovisas i huvudtabell VII samt diagram 65 (hövändning) och 66 (hjulräfsning och släpräfsning). Handskärning

och

handslåtter

i

hörn

Tiden pr hörn för handskärning har beräknats till 5,0 min. För typfälten förutsattes, att den längre tid, som erfordras för skärning i spetsiga hörn, kompenseras av kortare tid vid motsvarande trubbiga hörn samt att de tre hörnen å det triangulära fältet kräver lika lång tid som fyra hörn å ett kvadratiskt eller rektangulärt fält. Tiden pr fält blir under dessa antaganden 20 min. Till denna tid skall läggas gångtid. Av studierna framgår, att gånghastigheten kan beräknas till 75 m pr min. För att kunna köra kantslaget måste kärvar undanplockas. I en studie över dylikt arbete har gånghastigheten varit 53 m pr min, vilket här avrundats till so m pr min. O O Den totala tiden pr fält för dessa arbeten blir då: 4 - 5 , 0 -f- — + ^ ; där O = fältets omkrets i m. Dylikt arbete har endast beräknats för fältform 1. Avvikelserna vid andra fältformer blir ganska små och även osäkra, enär beräkningarna med hänsyn till de ovan gjorda antagandena är ganska approximativa. Resultatet av dessa beräkningar återfinnes i diagram 67. 148

För handslätter i hörn föreligger inga tidsbestämningar, varför samma värden använts som vid handskärning (diagram 67). Förekommer endast slåtter i hörn, torde dessa värden vara för höga, förekommer däremot även slåtter av dikesrenar, torde de vara alltför låga. Det är vanskligt att bestämma några normaltal för detta arbete. Då det sällan förekommer, att man gör sig besvär med handslåtter av hörn vid en eventuell andra-slåtter, har här endast räknats med dylikt arbete vid huvudslåttern. De typfält, för vilka normalt arbetsbehov pr ha beräknats i detta kapitel, kan endast motsvara en liten del av de i praxis förekommande fältformerna. Med ledning av de för dessa typfält angivna värdena bör det dock vara möjligt att tillräckligt noggrant uppskatta arbetsbehovet pr ha även å andra fält. En dylik uppskattning sker enklast med hjälp av diagrammen 47—66, varvid dock måste beaktas, att dessa diagram innebär en viss approximation, vilken diskuterats å sid 128. Dessutom är vid plöjning och harvning endast arbetsbehovet vid jordartsgrupp 1 redovisat i diagramform. För en noggrannare beräkning av arbetsbehovet pr ha för från typformerna avvikande fält hänvisas till nästa kapitel, där hela det med fältstorlek och fältform sammanhängande genomsnittliga arbetsbehovet pr ha och år närmare behandlas. Spridningen kring medelvärdena Det i huvudtabell VII redovisade arbetsbehovet pr ha vid olika arbetsoperationer är ett medelvärde, kring vilket avvikelser förekommer i såväl positiv som negativ riktning. För att belysa dessa avvikelsers storleksordning har för vissa arbetsoperationer utförts motsvarande beräkningar av arbetsbehovet, grundade på kvartilvärden. Med kvartilvärden avses som bekant de talvärden, som underskrides av en fjärdedel (nedre kvar til värdet) respektive överskrides av en fjärdedel (övre kvartilvärdet) av totala antalet observationer i en serie. Hälften av observationerna ligger alitså mellan kvartilvärdena, hälften utanför dessa. Kvartilvärden har fastställts för körhastighet, vändningstid inklusive tid för vändtegsvändningar samt för nödvändig spilltid. På grundval av dessa värden — genomgående nedre respektive övre kvartilvärdet för nämnda fyra faktorer — har motsvarande värden för arbetsbehovet pr ha vid arbetsoperationen i dess helhet beräknats. Resultaten av dessa senare beräkningar har framlagts i tabell 10. Med Q t har, såsom av tabellen framgår, betecknats de värden, som anger ett högre arbetsbehov pr ha, och med Q 3 de värden, som anger ett lägre arbetsbehov än motsvarande medelvärden, vilka för jämförelses skull även anförts i tabellen. Dessutom har de nämnda värdena angivits i procent av medelvärdena. Denna avvikelse är vid vissa arbetsoperationer, såsom lättharvning och hjulräfsning relativt liten, vid andra såsom skärning däremot mycket betydande, I allmänhet är den procentuella avvikelsen från medelvärdet större för Q t än för Q 3 . 149

i5o

j:i-r:j

j ..] :.rfj....!. ; ,| ; , f . .. .. _|.._| ,.|.. , |

, ..;. p/4^_/i> tr &&å&m , ra^c/k&rwJng. j !

A •'• I

•

: .

!

•

i

;

]

i

!

\

j

-tH^i^|-p- t " !

r-r\d

. | \ Qjaororrf •: J • L •' r- '

i

•

I

\"\d j v-:. ,i::|i

|...

j

'-:'('•

!„_?.

1 I

d

I i '•'! ".'

T

}'•}

?ctV:J,:J :'sii

j•

I ' l J

J

:

1 L

**3 4

••w

ft T

H

I f f r#NN

r ~r

—^-_3<V !, _^n,, i*^, ..^y-irfy. $H • k • _ • c» 7 « _

rS

•

-

-1

I

/

' '

,..[ :..|.-::l.::::[4:L,p;;;; 0

/

i

\ ' . //

1 JLL,

t ,5;

-• • '

j -~pdf~-.

• /

HI 151

' !' . _ ] . : p;i,| ; :. : j„,.

SkarhmoL

'P/o^rvMfy 63d

i '•'•'- 1 '

~fraAfor; r&ricttofrfo/ng

.. |;- , , ! . ' J „jrfL;-l

IpA^.IJJp . *.I I iI 1 J - LiY\ *t

v? i

,

!

, . . . . . ( . . . :

L__J

j 1

i

1 •

•

;

i »j m

i ' • J— i —

• r ~ "{'

.1 '-'i'

" \ ;...L.f,uL

s

i

'£6&rtmt<ft

\/*€&-fctfj<

DjQQr&m 6k<

rvndå&rniipp

Hi i is #

^ i ^! s P_ *«—rf*«s

r

5—* ^ iki

3 Li_

•^

I

i'r1i

._ 4

t

i

i

i

i

„£.....,*i^i—V—

I ^ T g $ §>j $

"

j

' j "

j

**3

'MNC_

Hk

ft fr#&l i

III .III,IT

i

j 1 [j | j

i

i

- — j —

1//

.i

j n

1 :i JL

8.

l

~y

«f<

jj

'•;:j"":r."r.

-!—-r

..-.

' i..

-——-

TT|t

r~r~r

tö

.. s| j_

Öi-

H %

—*år~r-

'dl--, j i V •'•

._

_. i-4

ii

•s

*N

!

LJV4—41-4-^

Ml

rfrf_i—^A™».i-rf^J—•>>••••''

•^ ^— -4-

i j s j t r f - . ,rf^rfVSs_.i_._sk-™..

(XT d^

t ös;

I • j L—__4_ 4-—r~

'g f? -s, ^f &* • T T ^ — f e &\£;lH5r-

iitl1 « «l

|

|

I

r;

-~tflr

g !

I56

;

I

i

•'

1' ';:

;

.

t

' .;:

:

i

i

. • |

; i

i

. :

:

; i

'g

i

; 1

j

Tabell 10. På kvartilvärden beräknat arbetsbehov Q i min pr ha vid olika arbetsoperationer. Ff i. Arbetsoperation Plöjning

....

Harvning, tyngre

Dragkraftsgrupp

Fältets längd m

T2

300 T2

M-tal

Qi

Q3

249 297

228 IOO

5°

354 486

266 348

45 50 60

53 59 7°

40 IOO

50 Harvning, lättare

H2

H2Uf

....

2 H2

Slåtter

Skärning

H

....

Hjulräfsning

.

T2

Hr

119 119

90 87

Il8 Il8

89 88

"7

37 42 52

84 87

44 52

5°

45 5° 60

79 88

i n

IOO

98 96

75 84

50 IOO

99 "5

67 76

120 IOO

92 IJ

89 90 92

121 IOO

121 J

85 86 88

74 85

106 IOO

54 62

5°

IOI

143 141 139

73 73 74

47 51 60

89 91

IOO

Sådd

Vältning

300 Qi i % av Q:i i % av M-tal M-tal

IOO

5°

' 5 57 66

54 67

108 Den spridning som materialet visar och som belyses av de på kvartilvärden grundade beräkningarna beror givetvis till en del på rena tillfälligheter, d. v. s. är att tillskriva slumpens inverkan. Såsom inledningsvis framhållits (sid 10) har emellertid kommittén, med hänsyn till undersökningarnas syftemål, ansett det lämpligt att låta lokala variationer i sådana faktorer som i praktiken påverka resultaten konsekvent göra sig gällande. På grund härav kan alltså den påvisade spridningen i materialet icke i sin helhet vara slumpbetingad utan måste till en del bero på faktorer, som i de enskilda fallen ensidigt påverkar arbetsbehovet i den ena eller andra riktningen. Såsom exempel kan nämnas olikheter i jordens dragmotstånd inom en och samma jordartsgrupp (ur denna synpunkt måste jordartsgrupp 1 betecknas som ganska heterogen), fältets topografiska beskaffenhet lokalt arbetssätt etc. 157

I den mån faktorer av sistnämnda slag inom ett visst område eller för en viss gård till övervägande del verkar i sådan riktning att arbetsbehovet för en arbetsoperation blir antingen högre eller lägre än genomsnittet för arbetsoperationen ifråga, måste detta medföra att redovisningen får avvika från medelvärdet i riktning mot ettdera av de på kvartilerna beräknade värdena. Dessa värden böra följaktligen ge en viss hållpunkt för bedömning av hur stor avvikelse från medelvärdet, man i det enskilda fallet kan vänta sig. Å andra sidan kan man ej utan vidare förutsätta, att samtliga faktorer, för vilka kvartilvärden beräknats, och som inverka på arbetsbehovet för en viss arbetsoperation, genomgående verkar så mycket ogynnsammare respektive gynnsammare än medeltalet som Q r respektive Q 3 -värdena anger. Tvärtom kan man räkna med att en viss underlägsenhet ifråga om ett moment kompenseras av en viss överlägsenhet ifråga om ett annat. Till följd härav kan man alltså förvänta, att det faktiska arbetsbehovet i avsevärt mer än 50 % av fallen bör ligga mellan Q r och Q 3 -värdena. Särskilt vid beräkning av det totala arbetsbehovet pr år för en hel växtföljd kan man givetvis komma till mer eller mindre missvisande resultat om beräkningarna genomgående skulle baseras på ettdera av nämnda värden. Med stöd av de i tabell 10 anförda värdena samt med hänsyn till vad ovan anförts torde man kunna räkna med att det totala arbetsbehovet pr år vid en viss driftsform, sällan avviker från medelvärdet med mer än 8 å 10 c/c i någondera riktningen.

Kap. 4 Arbetsbehovets och brukningskostnadernas med fältens storlek och form vid olika och mekaniseringsgrad

variation växtföljd

pr år

I det föregående kapitlet med tillhörande tabeller och diagram har arbetsbehovet vid varje särskild arbetsoperation behandlats för sig och underlag erhållits för beräkning av huru arbetsbehovet vid var och en av de undersökta arbetsoperationerna varierar med fältets storlek och form. Nästa steg blir att beräkna, huru fältens varierande storlek och form påverkar det totala arbetsbehovet och brukningskostnaderna i medeltal pr år och arealenhet vid en viss given växtföljd (arealanvändning och brukningsintensitet) samt mekaniseringsgrad. Antalet i medeltal pr år erforderliga arbetsoperationer av olika slag sammanhänger med växtföljden och arbetsbehovets uppdelning på olika dragkraftsgrupper är beroende av mekaniseringsgraden. Vid lösandet av denna uppgift gäller det först att finna en metod för beräkning av hela det med fältarronderingen sammanhängande arbetsbehovet pr år vid en med hänsyn till växtföljd och mekaniseringsgrad given driftsform. 158

När denna metod är funnen har man sedan att beräkna, huru ett visst ingrepp i fältarronderingen påverkar hela arbetsbehovet och brukningskostnaden för den berörda arealen. Härvid måste även beaktas att förändringar i fältens form kan påverka icke blott arbetsbehovet utan även, i samband med dubbelsådd vid sneda vändningsvinklar, kostnaderna för utsäde och handelsgödsel, etc. a. Beräkning av arbetsbehovet i medeltal pr ha och ar vid en viss fältarrond er in g och driftsform. Två alternativa metoder för utförandet av dylika beräkningar skall här framläggas. Metod A kan karakteriseras som en förenklad metod för ifrågavarande beräkningar och bygger på i huvudtabellerna VIII och IX angivna för olika landsdelar ifråga om växtföljd och mekanisering typiska driftsformer. Arbetsbehovet vid fältform i och varierande medellängd kan för dessa driftsformer direkt avläsas i huvudtabell X. För fält med avvikande form göres korrigeringar av dessa värden enligt i det följande angivna grunder. Metod B är avsevärt mera arbetskrävande och omständlig än den föregående och är närmast avsedd att tillämpas å egendomar, där driftsformen mera väsentligt avviker från den för området typiska. Den bygger direkt på det i huvudtabellerna II—V redovisade undersökningsmaterialet för varje särskild arbetsoperation. Vid båda metoderna tages endast hänsyn till de arbetsoperationer, som enligt det föregående ansetts direkt påverkas av fältets storlek och form. Transportarbeten samt handarbete vid volmning, hässjning, sädesskylning och rotfruktsodling medräknas sålunda icke. Metod A för beräkning av hela det med fältets storlek och form sammanhängande arbetsbehovet. Utgångspunkten vid denna metod är det vid fältform i föreliggande arbetsbehovet för vissa typiska driftsformer. Med hänsyn till driftsformer har landet först indelats i tre jordbruksområden. För varje område har räknats med tre olika växtföljder och inom varje växtföljd med tre alternativ ifråga om mekaniseringsgrad. Med användning av de å sid. 14 anförda beteckningarna kan följande schema över dessa driftsformer uppställas. Jordbruksområde: SS, MS, NS. Växtföljder för varje område: I, II, III. Mekaniseringsklass för varje växtföljd: A, B, C. Det blir sålunda inalles 27 olika driftsformer, för vilka ifrågavarande arbetsbehovsberäkningar utförts. Samtliga beräkningar avse jordartsgrupp 1. De valda växtföljderna liksom det beräknade antalet arbetsoperationer av varje slag redovisas i huvudtabell VIII. Valet av växtföljder har skett i !59

samråd med jordbruksexperter i respektive områden. Växtföljderna II och III, som representerar en ur arbetsbehovssynpunkt mera extensiv respektive intensiv arealanvändning, torde mera sällan förekomma men har medtagits i avsikt att belysa inom vilka gränser arbetsbehovet i allmänhet varierar. Vid särskilt intensiv drift i MS-området kan det eventuellt övervägas att räkna med någon av växtföljderna I eller II för SS-området liksom vid mera intensiv drift i NS-områdets södra delar med någon av de mellansvenska växtföljderna. Antalet arbetsoperationer inom varje växtföljd har uppskattats i samråd med jordbruksexperter i olika landsdelar. Ur överkomlighetssynpunkt har det emellertid varit nödvändigt att bygga beräkningarna på sådana medeltal, som kan anses tillämpliga inom ett större område. De olika mekaniseringsalternativen redovisas i huvudtabell X. Härvid förutsattes att i mekaniseringsklass A alla arbetsoperationer med undantag av hövändning och räfsning utföres med traktor. I mekaniseringsklass B utföres däremot endast de tyngre arbetsoperationerna med traktor och i C förutsattes uteslutande hästdrift. Inom varje mekaniseringsklass fördelas sedan de olika arbetsoperationerna på skilda dragkraftsgrupper, varvid i A räknas med tillgång på två traktorer, en liten och en stor (T x respektive T 3 ) samt i klass B en medelstor traktor ( T 2 ) . Inom NS-området har dock i klass A räknats med T x respektive T 2 och i mekaniseringsklass B endast med T x . Det totala med fältens storlek och form sammanhängande arbetsbehovet under växtföljden har sedan beräknats med utgångspunkt från det i huvudtabell IX angivna antalet arbetsoperationer av varje slag. Genom division med antalet år i växtföljden har sedan erhållits det i huvudtabell X redovisade genomsnittliga arbetsbehovet pr ha och är vid de skilda driftsformerna. Arbetsbehovet pr ha och år i huvudtabell X avser, såsom förut nämnts, endast fäitform i, d. v. s. rätvinkliga fält med samma utsträckning i huvudkördragsoch tvärkörningsriktningen. För fält med härifrän avvikande form mäste korrigeringar medelst tillägg eller avdrag göras frän de i huvudtabell X anförda värdena för erhållande av arbetsbehovet för fältet ifråga. För utförandet av dessa korrigeringar måste först fältets medellängd, medelbredd och vändningsvinklar i både huvud- och tvärkörningsriktningen (i vissa fall kan genomsnittliga vändningsvinkeln användas) samt antalet hörn och fältets areal fastställas. Fältets medellängd, d. v. s. utsträckning i huvudkördragsriktningen, erhålles genom att dividera arealen med fältets största bredd vinkelrätt mot huvudkördragsriktningen. Fältets medelbredd, d. v. s. utsträckning i tvärkörningsriktningen, erhålles på motsvarande sätt genom att dividera arealen med fältets största längd vinkelrätt mot tvärkörningsrikningen. Det bör observeras, att å snedvinkliga fält den lämpligaste tvärkörningsriktningen ej alltid är vinkelrät mot huvudkör160

dragsriktningen, varför fältets medelbredd enligt ovan ej alltid sammanfaller med fältets medelbredd i rät vinkel mot huvudkördragsriktningen. Vändningsvinkeln är för rätvinkliga fält 90°. För sådana snedvinkliga fält, där ingen vändningsvinkel understiger 70°, kan det i huvudtabell X angivna värdet för 90 ° vinkeln anses som tillräckligt noggrant, varför särskild korrigering för vändningsvinkel i allmänhet ej behöver vidtagas. För övriga fält med varierande vändnings vinklar bestämmes varje sådan vinkel jämte motsvarande fältgränssträckas projektion på baslinjen (den mot kördragsriktningen vinkelräta linjen). Om vändningsvinklarna vid två eller flera sidor äro nästan lika stora, bör ett medeltal för vändningsvinklarna kunna användas. I andra fall gäller det tillvägagångssätt, som illustreras av följande exempel. Ett fälts hela baslinje är 80 m och denna uppdelas av respektive fältgränssträckors projektioner från båda sidor i 20 m: vändi lingsvinkeln 90°

60 „ „ „

8o° 60 ° 40°

50 „

20°

10 20

å motsvarar: 2/16 av dubbla baslinjen vändningsvinklar 6/16 „ „ „ „ 1 1 I^ „ „ „ „ 2 /i6 „ „ „ „ 5/ J 6 „ „ „ „

av 90° | approximativt „ 8o°) 8/16 om 90° „ 6o° „ 40° „ 20°

På detta sätt förfares såväl beträffande huvud- som tvärkörningsriktningen. Antalet hörn och fältets areal påverkar det relativa arbetsbehovet pr ha för vändtegsvändningar. Som "extra hörn" betecknas det antal, som överstiger fyra (jfr sid. 125). Arbetsbehovet för ett kvadratiskt fält (fältform 1) avläses, såsom förut anförts, i huvudtabell X, där arbetsbehovet angives i timmar pr ha. Avviker längden från de där anförda värdena, får man interpolera. Korrigeringarna för de föreliggande avvikelserna från fältform 1 utföres sedan enligt följande principer: Korrigering för frän medellängden avvikande

medelbredd.

Är medelbredden mindre än medellängden, göres ett tillägg för ökat tvärkörningsarbete, är medelbredden däremot större, ett avdrag. Tilläggets respektive avdragets storlek sammanhänger med antalet arbetsoperationer, för vilka tvärkörning erfordras, med differensen mellan medellängd och medelbredd samt med den genomsnittliga vändningsvinkeln vid tvärkörning. 11

I allmänhet torde man böra räkna med att 1/3 av djupharvningarna, samtliga lättharvningar samt sådd av vallfrö utföres i tvärkörningsriktningen. Utföres frösådd ej som särskild arbetsoperation utan sådd av säd och vallfrö sker samtidigt, eller frösådden sker med såkärra, såsom enligt studierna synes vara vanligast i NS-området, bortfaller givetvis sistnämnda arbetsoperation. Till ledning för beräkning av arbetsbehovsdifferensen, då fältets medelbredd avviker från medellängden, har på grundval av det föreliggande undersökningsmaterialet följande tabell upprättats (jfr huvudtabell VII).

Tabell 11.

Arbetsbehov pr arbetsoperation i min pr ha vid tvärkörning. Djupharvning

Arbetsoperation: Dragkraftsgrupp: Vändningsvinkel:

90 J I

Ta

T

Ti 0

9°°

30°

7°

89 75 65 58 53

54 47 42 39 37 35 34 34"

b [2

H.i 0

90°

3°°

90°

95 71

138 123

51 45 42 39 37 36

154 146

*5*

139 IOO

133 132

J

98 97

100 Fältets längd i kördragsriktningen 25 m

m

50 m 70 m 100

ni

140 m 200

m

300 m 400 m

97 86

86 69

93 83 77 72 69 67

73 70

67 65 64

48 46 45 44

47 46

Dragkraftsgrupp:

FI2

Ti 90

0 Hauf

3°°

3c

90°

65 56 51 49 47 46 46

159 IOO

55 51 49 47 46

140 132

145 136

84 8l

90°

95 71

51 45 42 39 37 36

7i 61

30°

l Ii

Ti

34 Frösådd

Lättha rvning

Arbetsoperation:

Vändningsvinkel:

50 J

Fältets längd i kördragsriktningen 25 m

m

50 m 70 m

m

140 200 300 400

m m m m

54 47 42 39 37 35 34 34

5° 48 46 45 44

55 51 49 46 45

83 81

I tabellen angives arbetsbehovet för ifrågavarande arbetskraftsgrupper vid 90 0 respektive 30 ° vändningsvinkel samt för olika fältlängd i den givna kördragsriktningen. För andra fältlängder än de i tabellen angivna bestämmes arbetsbehovet ifråga genom inter-, respektive extrapolering. Tabellens användning klargöres bäst genom ett exempel. Fältet F antages ha en medellängd av 150 m. Medelbredden, enligt förut angiven definition av detta begrepp, är 50 m. Att medelbredden är 100 m mindre an medellängden betyder en ökning av arbetsbehovet pr ha för tvärkörning i jämförelse med motsvarande arbetsbehov vid samma medelbredd som medellängd, därför att den sammanlagda vändningstiden pr ha blir större ju kortare kördraget är. Driftsformen antages vara MS:I:B. Enligt huvudtabell VIII är växtföljden vid denna driftsform 7 -årig och antalet tvärkörningar i växtföljden antages vara 5 djupharvningar, 3 lättharvningar och 1 vallfrösådd. Enligt huvudtabell IX är dragkraftsgrupperna vid dessa arbetsoperationer: T 2 för djupharvning respektive H 2 för lättharvning och frösådd. Fältets vändningsvinklar i bägge ändarna är vid tvärkörning c:a 75°, varför en genomsnittlig vändningsvinkel av 75° kan antagas. Enligt tabell n är arbetsbehovet i min pr ha vid 50 respektive 150 m fältlängd i kördragsriktningen för ifrågavarande arbetsoperationer:

Fältlängd

Vändningsvinkel

T2 harvning

H2 harvning

Ho sådd

50 m 50 m 150 m

300 900 900

75 min 60 „ 48 „

71 min 60 „

121 m i n 112 „

„

»

Arbetsbehovet i min pr ha ökas följaktligen vid 90 ° vändningsvinkel med respektive 12 för T 2 , 12 för H 2 harvning och 25 för H 2 sådd samt vid 30 ° vändningsvinkel ytterligare med 15 för T 2 , n för H 2 harvning och 9 för H 2 sådd. I medeltal pr år för hela växtföljden ha som följer:

beräknas härur merbehovet i min pr

Vid 90 ° vändningsvinkel Djupharvning: Lättharvning: Sådd:

(5 • 12) 7 = 8,6 = 8,6 T 2 - — H- 8,6 M-min (3 • 12) = 5,i = — „ 10,2 „ 5,1 „ „ 25 7 = 3>6 = — „ 7,2 „ 3,6 „ „ S:a 8,6 T 2 - 17,4 H- 17,3 M-min 163

Vid en vändningsvinkel av 30 ° tillkommer för - H- 10,7 M-min Djupharvning: (5 • 15) 7 = 10,7 = 10,7 T 2 4,7 = — „ 9,4 » 4>7 » " Lättharvning: (3 • 11) 7 = 7 = 1,3 = — „ 2,6 „ 1,3 „ „ Sådd: 9 S:a 10,7 T 2 - 12,0 H- 16,7 M-min Det merbehov, som skall påföras vid annan vändningsvinkel än 30 ° erhålles approximativt genom att multiplicera merbehovet för 30 0 vändningsvinkel med följande faktorer: (se även löst diagram i huvudtabell X) För 8o° vändningsvinkel 70 0 „ 6o° „ 0 50 „ 40 0 „ 301 20 0

0,015 0,064 0,155 0,305 0,555 1,000

„

i,92°

För fältet F med en genomsnittlig vändningsvinkel i tvärkörningsriktningen om 75 0 skall alltså 0,035 av merbehovet vid 30 0 påföras, vilket betyder ett tillägg för snedvinkligheten av 0,4 T 2 -, 0,4 H- och 0,6 M-min pr ha. Dessa tillägg innebära emellertid en dubbelkorrigering, då de kördrag, vilka här korrigerats i tvärkörningsriktningen även inkluderas i den korrigering för snedvinklighet i huvudkördragsriktningen, som behandlas nedan. Därför skall motsvarande korrigering men med negativt tecken göras för snedvinkligheten i huvudkördragsriktningen. I allmänhet torde dessa bägge korrigeringar 1 stort sett ta ut varandra, varför hela denna korrigering för snedvinklighet i tvärkörningsriktningen kan försummas. För att visa dess storlek, medtages den dock nedan. Tillsammans med det ovan beräknade merbehovet blir alltså hela tillägget 8> 6 4- 0,4 — 0,6 = 17,4 + 0,4 — 0,5 = I ? ) 3 _|_ 0,6 — 0,8 =

8,4T 2 -min 17,3 H- „ 17,1 M- „

eller o,i4T 2 -tim pr ha „ 0,29 H- „ „ „ „ 0,29 M- „ „ „

Korrektionen för vändningsvinklar för det å sid. 161 valda exemplet blir på analogt sätt För 2/16 av fältet ingen korrektion 6/16 av merbehovet vid 30 0 multipliceras med 0,015 • f/16 „ „ „ 30° „ » °'I55 2/16 „ „ „ 30° » » °'555 5/16 „ „ „ 30° „ » 1.920 164

Korrigering för snedvinklighet i huvudkördragsriktningen. I huvudtabell X angives för samtliga i tabellen upptagna driftsformer och medelfältlängder merbehovet av arbete vid 30 ° vändningsvinklar i huvudkördragsriktningen. För andra medellängder än de i tabellen upptagna får motsvarande merbehov fastställas genom interpolering. Den del av detta merbehov, som skall påföras annan vändningsvinkel erhålles, såsom beskrivits ovan. För fältet F med en medellängd av 150 m och en vändningsvinkel i huvudkördragsriktningen av 60 ° skall med utgångspunkt från dessa förutsättningar hela tillägget för denna snedvinklighet beräknas till: 0,155 ' °>39 = 0,06 T 2 - tim pr ha 0,155 - o , n = 0,02 H- „ „ „ 0,155 • 0,43 = 0,07 M- „ „ „ Korrigering för hörnarbete, d. v. s. för frän fältform 1 föreliggande avvikelser ifråga om arbetsbehovet pr ha vid vändtegsvändningar. Dylik avvikelse kan sammanhänga med förekomsten av extra hörn (jfr sid 161), men den kan även sammanhänga med att fältets areal avviker från kvadraten å medellängden, därför att fältets bredd är mindre respektive större än medellängden. I förra fallet blir hela vändtegsvändningstiden större pr ha, i senare fallet däremot mindre pr ha än å kvadratiska fält. I tabell 12 anföres den totala vändtegsvändningstiden pr hörn för i huvudtabell X angivna driftsformer. Med utgångspunkt från dessa värden, antalet hörn, fältets medellängd och areal kan korrigeringar för extra hörn utföras. Korrigering för från kvadraten å medellängden avvikande areal utföres enligt följande principer. Hörnarbetet vid fältform 1 och den föreliggande längden å fältet fastställes. Detta hörnarbete betecknas A. Motsvarande hörnarbete pr ha å fältet ifråga erhålles genom att dividera A-värdet med fältets areal. De härvid erhållna värdena betecknas B. Är B större än A göres tillägg, mindre än A däremot avdrag med den föreliggande differensen. Såsom exempel väljes förutnämnda fält F med en medellängd av 150 m och en areal av 0,72 ha. Driftsform MS : I : B. Enligt tabell 12 är arbetsbehovet pr hörn: 0,09 T 2 -, 0,03 H- och 0,18 M-tim. Vid en areal av 1502 = 22500 m2 eller 2,25 ha blir A = (4 • 0,09) : 2,25 = 0,16 T 2 -tim (4 • 0,03) : 2,25 = 0,05 H- „ (4 • 0,18) : 2,25 = 0,32 M- „ B blir däremot

= (4 • 0,09) : 0,72 = (4 • 0,03) : 0,72 = (4 • 0,18) : 0,72 =

0,50 T 2 -tim 0,17 H- „ 1,00 M- „ 165

Merbehovet av hörnarbete till följd av från kvadraten å medellängden av vikande areal blir alltså: 0,50—0,16 = 0,34 T 2 -tim pr ha 0,17—0,05 = 0,12 H- „ „ „ 1,00—0,32 = 0,68 M- „ „ „ Tabell 12. Växtföljd

SS: I

SS: II

SS: III

MS: I

MS: II

MS: III

NS:I

NS:II

NS: III

Mekaniseringsalternativ

Arbetsbehov pr hörn och år, timmar Ti

A B C A B C

0,03

A B C A B C

0,04

A B C A B C A B C A B C A B C

Ta

Tatr

0,09

0,02

0,09 0,02

H

0,05 0,20 0,09

0,02

0,09

0,01 0,04 0,19

0,03 0,06 0,22

0,10 0,02

0,09

0,02

0,01 0,03 0,18

0,05

0,01

0,01 0,02 0,11

0,10

0,03

0,09

0,05 0,02

0,04 0,20

0,01 0,04

0,04

0,01 0,02

0,02

0,02 0,06

0,06

0,01 0,02 0,09 0,01 0,05 0,01 0,03 0,14

Föreligger "extra hörn" göres tillägg härför (jfr sid. 165), sedan arbetsbehovet i övrigt för fältet i dess helhet fastställts. Sammanfattningsvis kan följande schema för denna förenklade metod för arbetsbehovsberäkningarna uppställas. Som exempel införes de förut för fältet F beräknade värdena. 166

Arbetsbehov

pr ha MS : I : B T2-

Vid fältform 1 och 150 m medellängd (X) Korrigering för a) avvikelse i tvärkörningsarbete b) snedvinklighet i huvudkördragsriktningen c) avvikelse ifråga om normalt hörnarbete

6,15

H-

M-tim

7,77

12,28

0>I4

0,29

0,06 0,34

0,02 0,12

0,29 0,07 0,68

S:a pr ha

6,69

8,20

13,32

För fältet F med en areal av 0,72 ha blir arbetsbehovet alltså Härtill kommer för två "extra hörn"

4,82 018

5,90 o 06

S:a arbetsbehov för fältet F

5,00

5,96

9,59 0,36 9,25

Under punkterna a) och c) kan, såsom förut framhållits, istället för tillägg bli avdrag om fältet nämligen har större bredd än längd i huvudkördragsriktningen. Den här beskrivna och exemplifierade A-metoden för beräkning av det genomsnittliga arbetsbehovet å ett fält innebär vissa approximationer ifråga om såväl bestämningen av fältens medellängd och genomsnittliga vändningsvinkel som korrigeringen för snedvinklighet. Felmarginalen är dock så pass snäv, att eventuella avvikelser från de resultat, som skulle erhållits vid en mera exakt beräkning, kan anses betydelselösa ur praktisk synpunkt. Om de i huvudtabell X redovisade värdena däremot icke är tillräckligt representativa för en viss egendom, därför att den tillämpade växtföljden och antalet arbetsoperationer under denna väsentligt avviker från de i huvudtabell X angivna förutsättningarna, göres en direkt på de faktiska förhållandena 1 de nämnda hänseendena byggd beräkning av arbetsbehovet på grundval av det i huvudtabellerna II—V framlagda undersökningsmaterialet. I följande avsnitt redogöres för tillvägagångssättet vid en arbetsbehovsberäkning av denna art. Metod B för beräkning av hela det med fältens storlek och form sammanhängande arbetsbehovet. Man utgår från just den växtföljd, de arbetsoperationer i växtföljden och den mekanisering, som faktiskt förekommer vid gården ifråga, samt beräknar först med ledning av huvudtabellerna II—V arbetsbehovet för varje särskild arbetsoperation och sedan arbetsbehovet i medeltal pr ha och år vid den givna driftsformen för det ifrågavarande fältet. 167

För att exemplifiera dessa beräkningar utföres här nedan en kalkyl för det å vidstående skiss demonstrerade fältet F ^

l.sizs ha

I tabell 13 har den å gården i fråga tillämpade växtföljden liksom antalet arbetsoperationer i denna samt använd dragkraft angivits.

te

t* C

Växtföljd

1. Träda .... 2. Höstvete . . 3. Vall 4. Vall 5. Vall 6. Havre . . . . 7. Havre . . . . S:a arbetsoperationer . . . Dragkraft . . . .

[c :5

'2

<L>

ÖO

t c a if X

> c

3 I

Spridning av handels gödsel

Tabell 13. Växtföljd, arbetsoperationer och c

-ö -a

'ej

°ri LO

>

1 I

I

I

I

I I

5 T2

t*

<L>

ort

c 'c 1-1

rfl LO

oo 3 -ac :rt X

I

te •S _i

'c 3^ :rt ' p4

I

2 I

1 I

I

I

dragkraftsgrupper.

I

I

I

I

I

I

I

I

I

I

3 4

1 1

I

14 T2

3 H3

5 Hi

+ 3 4 H 2 uf H 2 T 2

4 H2

3 42

2 Hi

7 Hi

Vid beräkning av arbetsbehovet för varje arbetsoperation tillämpas formeln 10000 nt • ty + n, - tvt , Q V I ^ S / ^ 2 I \ Härvid användes de kor~~ h • a + 168

h

~

rigerade medelvärden beträffande körhastighet och arbetsbredd, som redovisas i huvudtabell II, samt en mot respektive körhastighet och vändningsvinkel svarande tid pr vändning enligt huvudtabell IV. För spilltid och övrig verktid tillämpas de i huvudtabell III redovisade värdena. Tid pr vändtegsvändning i respektive hörn erhålles ur huvudtabell V. Finns anledning förmoda, att fältarbetet utföres mer eller mindre effektivt än vad som motsvarar de i dessa huvudtabeller angivna medelvärdena, är det givetvis möjligt, att vid dessa beräkningar insätta de andra värden, som under de givna förhållandena anses riktigast. Detaljuppgifterna över arbetsbehovet vid plöjning har angivits i tabell 14 och vid vältning (rundkörning) i tabell 15. Sedan motsvarande beräkningar utförts för samtliga förekommande arbetsoperationer erhålles det genomsnittliga arbetsbehovet pr ha och år genom multiplikation av arbetsbehovet pr arbetsoperation med antalet av dessa i växtföljden samt division med antalet år i denna. Tabell 14. Arbetsbehov vid plöjning T 2

rf

-0

au

Tc5

rf

60 C

-a

H

<

1-1

rf

"5 rf n 3 rf

n C

VE -2 _-

1E

rfOJ

"5

H cd

rf w

(tegkörning)

_

"c ^

c .2

rf

CL>

ri

S30 C

13 2

> '?

OJ

<

Vändningstid

M

Fi

0,64

208,33

73>43

.ca g 'c ° 43 0 C-rf

to .3c c

c

'3

LO

>

C/D

-o '•ö .3

60 83—97

30,6

30,6

ai LO rf

O -G e

Z^ ^ g

1 6

25,00

392--44

27,0

60,2I

to u

n to

_

c3 C

-a

•a a

8)0 C C

_ ^

^<l ^c

>

t© g c "3 0 43 0 C-rf

> 13 26

60 83—97

66,7

J

33,3

50,0

'a "" c

to

.3 c c 'a -a c c

!:§" cd

TI > q — -a rt ".g

C/D

O

26,00

65,68

> c :06 ii

> 0

:§72 -a :5

1)

>

rf <

T min/ha

Vändningstid (vändtegskörning)

z —

32,80

299,0

*) Effektiva arbetsbredden minskad med 1 cm pr plogkropp för att korrigera för ryggläggning och markeringsvarv (se sid. 130).

Areal ha

Tabell 15.

:cs

-o -a

le

rf<HD <

Arbetsbehov vid vältning H 2

rf

« C

to c

>*S •^ rf-

is

<u n

f ~B

1,31

2,00

rftj.—, * •-i

lH

ri

> ~~C

13 > -*-<

Ut

c '5

töo

.3 '3 <— °

72 .c to £ •3 0 C 0

to .3 c c 'gc -0 c

"O M

<>

c —

:ri

>

w

94,49 7X>99

ni — ** ci , C

C n

ig <L>

LO'

Fi

Vändningstid (rundkörning)

rfu,

>

7 23

20 60

83—97

ri LO

12,0

7>5

4>92

5>° >5

-o

va c

Ui

73 C

. 3 —1

'g <u

^

c :S

la —

to g 'g O 43 O

.3 c c '3

to .3 m SiS -a c c >g

C

:ai a

to

„

72^

^ e

di LO rf

oj

c "O 5

^ g

>

> 72

—, -a

>

ni LO

H

•0

25,0

o,75

4>32

—

C-rf„ :di

to.S di

u

:0 S

5, 2 5

•g .g

-iSJ B rf < 11

£ 'a,

—

>

T min/ha

Vändningstid (extrakörning)

4,00

105,41

80,30

*) Extrakörning, diagonaler medräknade.

En sammanställning av dessa beräkningar för fältet F x är införd i tabell 16. I de tre sista kolumnerna i denna tabell har de mot det beräknade arbetsbehovet för varje operation svarande traktor-, häst- och mansminuterna angivits. Efter summering och omräkning till timmar blir hela arbetsbehovet för ifrågavarande fält 5,82 traktor-, 7,12 häst- och 11,37 manstimmar. Genom multiplikation med arealen i ha erhålles slutligen det häremot svarande arbetsbehovet pr år för fältet ifråga.

Tabell 16.

Arbetsoperation Plöjning T 2 H a r v n i n g T0

.... ....

,, lättare H 2 S p r i d n i n g av handelsgödsel H1 . Sådd H o u f „ „ (frö). Vältning H 0 . . . .

T.;

....

Arbetsbehov i medeltal pr ha och år.

n • Min : Antal år 5 • 299,00 : 7 =

213,57

9 • 44,56 : 7 = 5 • 46,64 : 7 = 3 • 50,50 : 7 =

57,29 33,31 21,64

5 • 76,67 : 7 3 • 85,40 : 7 1 • 89,19 : 7 2 • 80,30 : 7 3 • 25,31 : 7 4 • 100,59 : 7 3 • 20,29 : 7 3 • 79,47 : 7

54,76 36,60 12,74 22,94 10,85 57,48 8,70 34,°6

= = = = = = — =

Slåtter H 2 Handslåtter, i m a n Skärning T 0 . . . . Handskärning, 3 • 27,86 : 7 = i man H ö v ä n d n i n g H1 . 2 • 53,65 : 7 = Räfsning, hjul H1 7 • 56,60 : 7 =

b.

Arbetskostnadernas

Traktor, min

Häst, min

2I

2I

3,57 57,29 33,3i 43,28 54,76 73,20 25,48 45,88

10,85 114,96 34,06

11,94 15,33 56,60

Mans, min 3,57 57,29 33,3J 21,64 54,76 36,60 I2 ,74 22,94 10,85

57,48 8,70 68,12 JI

5,33 56,60

,94 5,33 56,60

J

J

Summa m i n .

349,08

429,49

681,87

Summa tim.

5,82

7,i2

n,37

variation vid olika arronderingsförutsättningar

och

driftsformer. För att belysa huru arbetskostnaderna pr ha och år variera med olika fältstorlek, fältform och driftsinriktning vid ett visst prisläge å arbetskraften har i tabell 17 vissa beräkningar redovisats. Beräkningarna avse tvenne olika fältformer nämligen Ffi med arbetsbehovsuppgifterna i huvudtabell X samt Ff4b, för vilken fältform motsvarande arbetsbehovsuppgifter särskilt uträknats. Den förstnämnda fältformen kan vid given fältlängd betecknas som särdeles gynnsam ur arbetsbehovssynpunkt, fältformen 4b återigen som mycket ofördelaktig. Med vändningsvinkeln 30 ° och en bredd motsvarande endast 25 % av längden blir den totala vändningstiden vid Ff4b mycket stor pr arealenhet och detta framförallt vid ringa medellängd å fältet. Om fältform 1 och 4b jämföras vid samma fältstorlek, blir Ff4b ej särdeles ogynnsam, emedan dess fältlängd då är 4 gånger så stor som.längden hos Ffi. 171

Tabell 17. Beräknade arbetskostnader i kronor pr ha och år. Fältlängd Slag av arb.-tim.

50 m

Tim. | Kronor

T, T3 T3tr H M

|

c

Tim. 1 Kronor 1 % Tim. j Kronor a) MS:I:A:Ff 1

11,4

2,30

11,50

2,13

10,70

4,34

34,7o

3,79

30,30

1,32

22,40

1,11

18,90

i,43 9,75

1,40

1,8

1,38

1,40

17,10

21,8

9,33

16,30

13,90 46,70

i,77 15,67

1,80

i,53

1,50

27,40

22,5 1 1 , 2 8

19,70

121,90

100,0

89,80

S:a

38,3 26,3

Ff Ti T3 T3tr H M

4,07 9,81 2,92 2,23 27,30

S:a

25,0

!,55

1,1

1,70

1,70

1,48

47,8o

24,1

14,93

26,10

10,92

198,50

100,0

39,5

2,77 5,82

T2 H M

MS:I:B:Ff

8,50

51,00

56,0

6,66

40,00

9,67 17,33

9,70

10,7

8,20

8,20

30,30

33,3 i 3 , 3 4

23,30

91,00

100,0

7*,5°

S:a

Ff To H M

13,3! 12,40 27,60

S:a

H M

53,94 28,96 S:a

64,81 38,62 S:a

3,65 1,06

18,00

75,30

11,50

1,16

19,70 1,50 19,10

13,3 40,1 22,8

2,20

11,00

4,04

32,30 18,40

1,08

i,7

i,43

1,40

22,1

10,08

17,60

86,50 1 0 0 , 0

80,70

i 5,93 35,60 7,60 7,57 11,83 2 0 , 7 0

55,7 5,73 7,37 ",9 32,4 1 1 , 4 0

63,90 1 0 0 , 0

34,4° 7,40 20,00 61,80

56,2

6,16

37,00

11,4

7,65

29,00

7,70 21,30

87,70

70,00

100,0

4 J , 9 3 41,90 2 i , 4 5 37,50

47,2

8,25

49,5o

9,20

9,20

48,30

34,4 1 6 , 5 8

140,60

100,0

32,4 1 2 , 1 7

66,00

MS:I:C:Ff 1

53,90 50,70

5 J , 5 45,62 48,5 23,63

41,40

104,60

100,0

87,00

45,6o

Ff H M

38,7 24,1

6,55 39,3o 8,00 7,97 I2 ,97 22,70

56,8 8,8

c)

10,40 29,20

4b

12,40

79,9o

2,30

4,34 3 4 , 7 °

114,70

b)

2,08

4b

2,20

10,3

13,6

78,40 1 0 0 , 0

13,90 46,60 26,40

20,40

78,50 49,60

Tim. | Kronor

/c

2,77 5,84 1,89

32,10

300 m

200 m

100 m

52,8 4 0 , 7 2 20,77

79,40 1 0 0 , 0

40,70 36,30 77,oo

4b

64,80 67,60

48,9 49,85 5 1 , 1 26,96

49,9°

132,40

100,0

97,10

47,20

43,73 43,70 2 2 , 7 2 39,8o

5 2 >3 4 2 , 1 3 47,7 2 1 , 6 7

83,50 1 0 0 , 0

42,10

37,9° 80,00

Kostnadsberäkningarna i tabell 17 ha utförts enligt följande å-pris pr arbetstimme Ti 5 — kr To 6 T3 8 T 3 tr 17 H 1 M 1 75 Dessa å-pris inkludera redskapskostnaderna. I kostnaden pr traktortimme ingår däremot icke ersättningen till traktorförare, utan dennes arbete redovisas under rubriken manstimmar. Avdelningarna a), b) och c) i tabell 17 anger ifrågavarande arbetskostnader i MS-området vid medelintensiv växtföljd (I) samt varierande fältlängd (50, 100, 200 och 300 m) och mekaniseringsgrad. För fältlängden 50 respektive 200 m har även kostnadernas procentuella fördelning på de skilda arbetskraftsslagen beräknats. I tabellavdelning d) belyses, endast med slutsummorna, arbetskostnadernas variation i de olika områdena vid medelintensiv drift och mekanisering samt i avdelning e) växtföljdens inverkan på arbetskostnaderna vid mekanisering (MS : B). Tabell 17, forts. Område

50 m

d) SS MS NS

108,20 91,00 68,00

m

l:B:Fj

m

300 m

r

85,70 7I>50 55,oo

78,00

75,50

63,90 49,80

61,80 48,10

84,20 70,00

80,00 66,00 50,80

Ff 4b SS MS NS

I II III

160,80 140,60 93,20

103,60

e)

MS:B:Ff

91,00 62,70 105,10

7I,5° 49,4o

63,90

83,10

74,3o

61,80 42,80 72,10

70,00 48,10 80,90

66,00 45,4o 76,60

87,70 64,10

53,30 1

44,20

Ff 4b I II III

140,60

87,70

95,9° 159,5°

60,10 100,70

J

Fältlängdens inflytande på arbetskostnaderna är, såsom synes av tabellen, synnerligen stor. Ännu tydligare framgår detta av nedanstående sammanställning, där kostnadsdifferenserna angivits i kronor pr ha mellan respektive a) fältlängden 50 och 100 m, b) 100 och 200 m, c) 200 och 300 m. MS : I : Ff 1

Ff 4b

MS : B Ff 4b

A A B C A A B C II III

b.

a.

32,10 kr 19,50 17,60

,, ,,

83,80 52,90

„

•>•>

,, ,, 35,3°

35,80 58,80

„

,,

c.

11,40 kr 7,60 „ 7,60 „

3,10 kr 2,10 2,40

28,20 17,70

„ „

5,80 4,00

3,6o „

3,50

12,00 „ 19,80 „

2,70 4,30

J

Vid en fältlängd av endast 50 m är arbetskostnaden enligt denna sammanställning 17,60 till 83,80 kr högre pr ha än vid en längd av 100 m och desto större ju ogynnsammare fältformen är vid samma mekaniseringsgrad och ju intensivare växtföljden är. Vid en ökning av fältlängden från 100 till 200 m (b) minskas arbetskostnaderna med 7,60 till 28,20 kr pr ha och tendensen är densamma som i föregående fall, d. v. s. kostnadsskillnaden är desto större ju ogynnsammare fältformen och ju intensivare driften är. Vid ökningen av fältlängden från 200 till 300 m (c) minskas arbetskostnaden med endast 2,10 till 5,80 kr pr ha. Vid ytterligare stegring av fältlängden blir den u p p n å d d a arbetskostnadsminskningen synnerligen liten. Vändningsvinkeln och längden i huvudkördragsriktningen utövar även ett synnerligen mycket varierande på arbetskostnaderna pr ha, såsom det framgår av de anförda värdena för fältformerna 1 och 4b, och desto större ju kortare fältlängden och ju intensivare växtföljd och mekanisering är. Arbetskostnaderna vid Ff 4b och 50 m respektive 300 m fältlängd överstiger sålunda motsvarande arbetskostnad vid fältform 1 med följande belopp i kr. pr ha

MS :I I I SS I SS I NS :I

A B C B B B

50 m 76,60 49,60 27,80 52,60 52,60 25,20

300 m 5,40 4,20 3,00 4,50 4,50 2,70

Ett fältarronderingsingripande, varigenom fältformen förbättras i de angivna hänseendena, är alltså av desto större ekonomisk betydelse, ju mera driften mekaniserats och ju mera arb et skr äv ande växtföljder, som tillämpas samt relativt sett ju kortare med elfältlängd en är. 174

XJkmdai.

JSP

lÉot. &d(2f¥c "' 4/4

rxt.

-3H

**S_ i l l v% xv**!? Qh <i

^1

hi.

. ^ s ^ —

i76

Tabell 17, avdelningarna a), b) och c) ger slutligen även vissa intressanta siffror till belysande av mekaniseringsgradens inflytande på arbetskostnadernas storlek pr ha under de givna förutsättningarna beträffande arbetsbehovet respektive å-prisen pr arbetstimme. Vid fältform 1 och 200 m fältlängd sjunker sålunda arbetskostnaderna från 79,40 kr pr ha i mekaniseringsklass C (enbart hästdrift) till 63,90 kr pr ha i ^mekaniseringsklass B och kostnaderna enbart för det mänskliga arbetet från 37,50 till 20,70 kr. Kostnaderna i mekaniseringsklass A äro ej direkt jämförbara, enär skördetröska här användes och alltså mera arbete presteras än vid B och C. Möjligheterna att med ekonomisk fördel genom mekanisering minska såväl de totala arbetskostnaderna som kostnaderna för det mänskliga arbetet är emellertid avsevärt mindre vid kortare fältlängd och å ogynnsammare fältformer. Vid en fältlängd av 50 m och fältform 4 b stiger sålunda arbetskostnaderna från 132,40 kr i mekaniseringsklass C till 140,60 kr i B. Samtidigt minskas visserligen kostnaderna för det mänskliga arbetet men dock ej så, att denna minskning uppväger kostnadsökningen för dragararbetet. De anförda värdena belysa i sin mån angelägenheten av att genom förbättring av fältarronderingen skapa förutsättningar för en mera lönande mekanisering av jordbruksarbetet. En uppfattning om hur brukningskostnaderna vid oförändrad fastighetsstorlek påverka markvärdet i olika fall vid å sid. 173 angivna å-priser erhålles ur diagrammen 68 och 69.

c. Beräkning av båtnad respektive skada vid förändring av fältens storlek och for711. Båtnaden respektive skadan av ett visst regleringsingrepp ifråga om fältens storlek och form kan icke direkt avläsas i för detta ändamål upprättade tabeller eller diagram. Arronderingsförhållandena i praxis äro alltför skiftande för att möjliggöra en så enkel lösning av hithörande värderingsproblem. För detta ändamål är det i allmänhet nödvändigt att utföra ganska omständliga specialkalkyler, direkt anslutna till de i varje särskilt fall föreliggande förhållandena. I detta avsnitt skall tillvägagångssättet och principerna för dylika specialkalkyler närmare behandlas och exemplifieras. För fastställande av båtnaden respektive skadan av en förändrad fältarrondering kräves en kalkyl över förändringen i bruttoavkastning och driftskostnader, exempelvis enligt följande uppställning.

Bruttoavkastning. Ökning eller minskning av bruttoavkastningen Summa Driftskostnader. i. Förändring av arbetskostnaderna i fältarbetet 2. Skillnaden i kostnader för utsäde och gödsel (på grund av dubbelsådd eller ökad eller minskad areal) 3. Övriga förändringar i driftskostnader, exempelvis skillnad i underhåll och amortering av diken, broar etc. och skillnader i kostnader för ogräsbekämpning, transportarbeten, tröskning, handarbeten, som ej inkluderas under punkt 1, m. m

kronor kronor kronor

»

Summa

kronor

Den båtnad, som uppstår på grund av ett fältarronderingsingripande i förbättrande syfte, utgöres sålunda vanligen av dels ökning i bruttoavkastning och dels minskning i drifskostnader eventuellt också förändringar i ränta på driftskapital. På liknande sätt erhålles skadan vid ett motsatt ingripande såsom summan av minskning i bruttoavkastning och ökning av driftskostnaderna etc. Då det icke ingått i fältarronderingskommitténs uppgifter att utreda frågan om beräkning av förändring i bruttoavkastning och driftskostnader i annan mån än vad som berör förändring i arbetskostnaderna i fältarbetet och den del av förändringen i behovet av utsäde och handelsgödsel, som förorsakas av dubbelsådd, behandlas här icke de principer, enligt vilka övriga förändringar skall beräknas. Arbetsbehovsdifferensen erhålles genom att beräkna arbetsbehovet å hela den av arronderingsingreppet berörda arealen dels före dels efter ingreppet ifråga. Beräkningarna utföres enligt i detta kapitel å sid. 159—171 närmare utvecklade principer, varvid alltefter förhållandena i det särskilda fallet antingen A- eller B-metoden användes. Utsädesbehovsdifferensen. Vid sneda vändningsvinklar uppkommer förlust genom det extra utsäde, som förbrukas genom dubbelsådden. ? Storleken av den på så sätt dubbelsådda ytan å ett fält kan, om vändningsvinklarna är desamma vid fältets båda ändar och arbetsbredden betecknas a samt antalet kördrag n, beräknas enligt formeln n • a2 cota ^ ^ + eller, om vändningsvinklarna är olika efter formeln: n • a2 2 I huvudtabell XI har den dubbelsådda arealen angivits för olika fältformer och arbetsbredd å såmaskiner. Samtidigt angives i tabellen de häremot svarande kostnaderna för det dubbelsådda utsädet vid olika å-pris å detta. 178

Någon särskild hänsyn tages däremot icke i denna tabell till den skördeminskning, som vanligen uppstår genom för tätt bestånd å den dubbelsådda arealen. Några normaltal för dylik skördeminskning kan näppeligen heller anföras. I huvudtabell Xlb har på motsvarande sätt dubbelspridning av handelsgödsel vid sneda vändningsvinklar behandlats. Att dylik dubbelspridning kan förorsaka vissa förluster, därför att handelsgödseln utnyttjas mindre effektivt an vid normal giva, är otvivelaktigt. Förlusterna torde dock i allmänhet bli sa små, att man kan bortse från dem vid ifrågavarande differensberäkningar. Den genom arronderingsingreppet förorsakade differensen i bruttoavkastning och driftskostnader (och ev. ränta på driftskapital) beräknas i kronor pr år Beträffande arbetskostnaden måste det särskilt beaktas, att det är gränskostnaden, d. v. s. kostnaderna för de sist insatta enheterna och icke medelkostnaden för hela insatsen, som är avgörande för kostnadsbesparingens respektive kostnadsökningens storlek. Gränskostnaden pr traktor-, häst- och manstimme kan variera inom ganska vida gränser på olika egendomar sammanhängande bl. a. med huruvida förändringen av arronderingsförhållandena möjliggör ett mer eller mindre. effektivt utnyttjande av den förefintliga arbets- och dragkraftsstyrkan å egendomen i fråga. Om man t. ex. genom en förbättrad fältarrondering kan spara ett visst antal hasttimmar pr år men måste hålla samma antal arbetshästar som förut blir kostnadsminskningen pr sålunda sparad hästtimme lägre än medelkostnaden pr hasttimme, emedan de fasta kostnaderna för häststyrkan kvarstå i huvudsak oförändrade och hästarna blir sämre utnyttjade än förut. Medför ett dylikt ingrepp däremot möjlighet att minska antalet arbetshästar och effektivare utnyttja den återstående häststyrkan, kan besparingen pr hästtimme bli avsevärt högre an det förutvarande medelpriset. På liknande sätt kan även gränskostnaden pr traktor- och manstimme påverkas av, huru en förbättring respektive försämring av fältarronderingen inverkar på möjligheterna att mer eller mindre effekttvt utnyttja traktorn respektive den mänskliga arbetskraften. Vic beräkning av kostnadsminskningen respektive kostnadsökningen vid forandrad fältarrondering bör de nämnda förhållandena beaktas. I varje särskilt -all måste nödig hänsyn tagas såväl till det allmänna prisläget å arbetskraft i orten som till den berörda egendomens särskilda förhållanden ur ovan anförca gränskostnadssynpunkt. För att närmare belysa tillvägagångssättet vid ifrågavarande beräkningar anföres röljande exempel. Fältet A, som utgör ett årsskifte, är genom ett öppet avloppsdike uppdelat i två delfält a och b (se skiss). Uppgiften är att beräkna vilken minskning av brukningskostnaderna, som kan förväntas genom igenläggning av avloppsdiket. För de tre fälten har följande värden fastställts. *79

0,77

(dike 0,04)

Areal, ha

1,26

o,45

Medellängd i huvudkördragsriktningen, m i tvärkörningsriktningen, m .

140 90

5°

62 Vändningsvinklar i huvudkördragsriktningen . . i tvärkörningsriktningen . . . .

90° 90°

90° och 50° 90° och 4 0 °

90° och 130 90° och 40°

Antal hörn

4 SOm

-*•

huvudhördrogsrikrning

De för A angivna värdena gäller, sedan a- och b-fälten genom avloppsdikets igenläggning sammanförts till ett. Fältet tillhör MS-området, den tillämpade växtföljden och mekaniseringsgraden motsvarar MS : I : B. Vid beräkningarna användes A-metoden. Med utgångspunkt från i huvudtabell X anförda värden för fältform 1 samt å sid. 159—167 angivna principer för korrigeringar vid avvikelser från denna fältform uppställes följande tabell. 180

Arbetsbehov i timmar

T2

Arb.-behov pr ha och är Enligt fältform i och den givna medellängden (se huvudtabell X) 6,22 Korrigering för a) avvikelse i tvärkörningsarbete 0,04 b) snedvinkl. i huvudkördragsriktningen c) avvikelse i normalt hörnarbete . . . . 0,IO S:a 6,36

H

T2

H

7,83 12,41

8,50

9,67

0,09

0,01

0,10

M

M

x

7,33

H

M

6,93

8,46 *3,93

0,03

0,08

0,08

0,15

0,05

0,16

0,10

0,03

0,11

0,20

•0,65

-0,30

-1,28

-0,03

-0,01

-0,06

7,96 12,70

8,01

9,51

16,19

7,03

8,56

14,06

0,03

Arb.-behov pr fält o. är Tillägg för extra hörn

8,Ol

10,03 16,00

3,64

4,33

7,37

5,4i

6,59 10,83

S:a

8,OI

10,03 16,00

3,64

4,33

7,37

5,4i

6,59

10,83

o Enligt a fdtet

denna sammanställning är arbetsbehovet före arronderingsingreppet f 3,64 To-, 4,33 H- och 7,37 M-timmar 10,83 5,4i „ 6,59 „ S:a a + b 9,05 „ 10,92 18,20 >, ,, efter detta å fältet A I0 8,01 .. ,03

och arbetsbesparingen

1,04

„

„

„

0,89

16,00 2,20

Efter närmare prövning anses det skäligt, att å de sålunda sparade arbetstimmarna räkna med ett å-pris av 7,00 kr pr T 2 - och i, 9 o kr pr M-timme men pa grund av relativt låga gränskostnader (antalet arbetshästar kan ej minskas) med endast 0,50 kr pr H-timme. Med ledning av huvudtabell XI kan förlusten av utsäde på grund av dubbelsådd uppskattas till 1,00 kr pr ha å fältet a samt 0,75 kr å b. Härvid har antagits, att sådd av vallfrö utförts i tvärkörningsriktningen samt att kostnaden för vallfrö är tre gånger högre pr ha än för spannmålsutsäde. Den genom arrondenngsförbättringen uppnådda kostnadsminskningen på denna punkt blir alltså för hela arealen: o,45 * 1,00+0,77 * o,75 =

1,03 kr. 181

En mera exakt beräkning av denna post kan, om så anses erforderligt, utföras med ledning av de å sid 178 anförda formlerna. Till dubbelsådd av handelsgödsel anses ej hänsyn behöva tagas. Följande ekonomiska slut kalkyl kan nu uppställas beträffande de av kommittén undersökta förändringarna i driftskostnader. Sparade fältarbetskostnader T 2 H M

1,04 t i m ä 7,°° = 7> 28 0,89 „ „ 0,50 = 0,45 2,20 „

„ 1,90 =

4,18 11,91

utsädeskostnader eller 12,94 : 1,26 =

•• • I,03 S:a kronor 12,94

10,25 kr pr ha.

Detta årsbelopp skall således, innan det kapitaliseras, ökas med värdet av den ökade avkastningen (t. ex. från nyvunnen areal) samt ökas eller minskas med skäligt belopp för "övriga förändringar i driftskostnader" (och eventuell förändring i ränta å driftskapital) (sid. 00). För sådant fall, att ökningen i bruttoavkastningen i stort sett kan uppvägas av en antagbar ökning för "övriga driftskostnader", blir båtnaden av ingreppet lika med kapitalvärdet av det erhållna årsbeloppet. På liknande sätt beräknas ökningen av fältarbetskostnaderna vid försämrad fältarrondering. Såsom tidigare framhållits (sid. 178) har hänsyn ej tagits till ställtid och förflyttningstid vid de grundläggande beräkningarna. Under vissa förhållanden torde det dock vara nödvändigt att beakta även dessa faktorer vid beräkning av arbetskostnadsdifferensen för fältarbetet i samband med arronderingsingrepp. Möjliggör en förbättrad arrondering ökad mekanisering (övergång till traktordrift), kan ställtid och förflyttningstid avsevärt påverkas. Detta kan även vara fallet vid oförändrad mekanisering, om nämligen arbetsbehovet pr ha nedbringas så mycket, att antalet turer till fältet härigenom minskas. Vid stora avstånd mellan fält och brukningscentrum kan detta förhållande vara av stor betydelse. I vad mån här berörda faktorer kan försummas eller måste beaktas vid beräkningar av fältarbetskostnadsdifferenser måste bedömas särskilt från fall till fall. Vid alla beräkningar av här angiven art måste det vidare uppmärksammas, att exakta värden å ifrågavarande kostnadsdifferenser icke kan erhållas. Så mångskiftande som förhållandena är på detta område, kan man ej komma till 182

annat än ungefärliga värden. Huru omsorgsfullt och sakkunnigt respektive kalkyler än utförts, måste man därför alltid räkna med en icke obetydlig felmarginal kring de funna medelvärdena. I detta sammanhang bör också beaktas den spridning i undersökningsmaterialet, som närmare behandlats å sid. 10. Vidire bör beaktas den förändring i fältarbetets teknik, som den fortgående utvecklingen på detta område t. ex. införandet av hydrauliskt manövrerade redskap, kan komma att innebära. Ifrågavarande spörsmål måste, och detta gäller särskilt, om arronderingsingrsppet har något större omfattning, ses i samband med den berörda brukningsenhetens hela driftsekonomi. En fråga av stor betydelse härvid är särskilt, hurcvida och i vad mån en beräknad besparing av arbetstimmar respektive kostnader verkligen kan uppnås, så att brukningsenhetens totala driftskostnader vid i övrigt oförändrade förhållanden reduceras med hela det kalkylerade beloppet. Detta är säkerligen icke alltid fallet. Har man t. ex. beräknat en besparing av 200 manstimmar genom en viss arronderingsförbättring, men ej kan frigöra hela den motsvarande arbetskraften eller effektivt utnyttja den i annat produktivt arbete, blir givetvis minskningen i brukningsenhetens totala arbe:skostnader också mindre än den beräknade. I vad mån en teoretiskt beräknad besparing av arbetstimmar verkligen kan realiseras vid en viss brukningsenhet måste alltså prövas med utgångspunkt från varje brukningsenhets särskilda förhållanden. Dessa måste också beaktas, när det, såsom förut framhållits, gäller att åsätta de sparade arbetstimmarna skäliga å-pris (gränskostnadspris). På liknande sätt bör även vid försämrad fältarrondering de beräknade arbetsbehovs- och kostnadsdifferenserna prövas med hänsyn till deras antagliga inverkan Då driftsekonomien för brukningsenheten i dess helhet. Nir det gäller att uppskatta lönsamheten vid förbättrad skall båtnaden vägas mot kostnaderna för ingreppet.

fältarrondering

Vid beräkning av båtnaden bör uppmärksammas att med en förbättrad arror.dering i regel följer, såsom förut framhållits (sid. 177), större möjligheter för en lönande mekanisering av driften och därmed sammanhängande inbesoaring av mänsklig arbetskraft samt att under bråd sådd- och skördetid samna arbete kan utföras snabbare och på rätt tid, vilket i hög grad kan påveika skörderesultatet. Genom avlägsnandet av onödiga åkerrenar kan bekämpningen av ogräs och vissa växtsjukdomar underlättas. Ofta uppnås även, t. ex. genom igenläggning av öppna diken, en icke obetydlig direkt arealvinst. På notsvarande sätt kan en försämrad arrondering vid sidan om ökningen av brukiingskostnaderna medföra sämre möjligheter för en lönande mekanisering, nedsat skörd och större svårigheter att effektivt bekämpa ogräs och växtsjukdomar. 183

Ytterligare en viktig faktor vid bedömningen av ifrågavarande spörsmål må slutligen anföras. Fördelarna respektive olägenheterna av en mer eller mindre god fältarrondering har genomgående gällt jordens användning som åker. Bl. a. har därvid konstaterats, att arbetsbehovet å fält med liten medellängd och samtidigt sneda vändningsvinklar blir abnormt högt, varför användningen av sådana fält som åker under vanliga förhållanden måste bli irrationell, i synnerhet om dessutom ifrågavarande fält befinner sig på större avstånd från brukningscentrum. En ur åkerbrukssynpunkt ofördelaktig fältarrondering har icke motsvarande effekt vid markens användning som permanent betesäng eller vid dess införlivande med en omgivande skogsmark. Om den ur ekonomisk synpunkt riktigaste användningen är en annan än den förefintliga, bör en omläggning äga rum, förutsatt att därmed kostnader icke överskrida båtnaden av omläggningen. Generellt kan sägas, att båtnaden av en ifrågasatt arronderingsförbättring icke kan bli högre än det eventuella mervärde marken har som åker efter arronderingsförbättringen utöver dess värde vid den fördelaktigaste alternativa användningen i oförändrat skick. Är detta mervärde t. ex. 500 kr pr ha, bör båtnaden icke heller uppskattas högre, även om det låter sig beräkna, att det kapitaliserade värdet av en ökad skörd' och besparing i driftskostnader väsentligt överstiger detta belopp. Man måste nämligen vid beräkningar av denna art alltid utgå från den under de givna förhållandena fördelaktigaste användningen av marken. Gör man icke detta, kan man komma till alldeles felaktiga resultat. Här anförda korrektiv vid uppskattning av båtnaden är givetvis av särskild betydelse, när utgångsläget är synnerligen ogynnsamt i arrondenngshanseende. Men även när detta utgångsläge är mindre ofördelaktigt, torde det vara klokt att ej räkna med högre båtnad genom förbättrad fältarrondering än vad som motsvarar mervärdet å ifrågavarande åkerareal efter arronderingsingreppet jämfört med värdet t. ex. som betesmark. Vid användandet av denna spärr måste emellertid värdet å såväl åker som betesmark givetvis bestämmas med nödigt beaktande av den berörda brukningsenhetens särskilda förhållanden, varvid betydelsen av en lämplig relation mellan arealen av åker och övriga ägoslag särskilt måste uppmärksammas. Det är gränsvärderelationerna mellan markens olika användningsformer, som det här är fråga om. Även vid uppskattningen av skada genom försämrad arrondering torde man i allmänhet, nämligen för så vitt en utökning av betesmarken på åkerns bekostnad kan anses ekonomiskt försvarlig, icke böra beräkna nämnda skada högre, än åkerns mervärde före regleringsingreppet i jämförelse med värdet av samma areal, använd som betesmark. 184

AVDELNING II

Brukningskostnadernas samband med förekomst av hinder (block o.dyl.) i fälten

Kap. 5.

Studiematerialet

och dess

bearbetning

Vid hithörande studier indelas hindren i följande grupper: I.

Hinder, så djupt liggande och i övrigt så beskaffade, att körriktningen kan bibehållas vid passerandet, även om det därvid kan bli nödvändigt att minska hastigheten och lyfta redskapet (t. ex. plog el. harv).

II.

Hinder, av så liten omfattning ovan jord, att körriktningen endast behöver "böjas av" vid ett eller flera drag och ingen extrakörning behöver if rågakomma.

III.

Hinder av sådan omfattning ovan jord, att körriktningen endast behöver "böjes av" ett visst antal gånger vid passerandet, varefter dock extrakörning runt hindret erfordras.

IV.

Hinder av större omfattning ovan jord, vid vilka vändning såsom vid fältgräns behöver verkställas ett antal gånger, varefter sedan också erfordras extrakörning runt hindret.

För att utröna den tidsförlust, som förorsakades av hindren, tidsstuderades, såsom inledningsvis redan påpekats, de olika arbetsoperationerna jämsides å två kongruenta fält, det ena med hinder, det andra hinderfritt. Det på så sätt erhållna materialet har dock tyvärr visat sig vara för litet för att resultaten av bearbetningen statistiskt sett skall kunna betraktas som tillfredsställande. De enskilda studierna ha i regel avsett enstaka hinder, varför de erhållna tidsförlusterna i allmänhet blivit siffermässigt rätt små. Då utförandet av arbetsoperationerna programenligt skulle i möjligaste mån likna "vanliga förhållanden" och därvid körtekniken tydligen varit avsevärt olika på de skilda ställen, där studier utförts, är det förklarligt, att variationen i resultaten procentuellt sett blivit mycket stort. Materialet blev därför också ur statistisk synpunkt otillräckligt. 185

Det material, som ytterligare stått till buds, har erhållits dels ur kommitténs stora studiematerial (normalstudierna), dels ur SLA:s studiematerial. Då emellertid beskrivningen över hindrens storlek och form här i många fall var bristfällig, har det ej kunnat utnyttjas på annat sätt än genom beräkning av förlusten pr drag. Följaktligen har också de direkta hinderstudierna måst räknas i tid pr drag. Vid därefter verkställd jämförelse av resultaten visade det sig, att de från normalstudierna erhållna värdena nästan genomgående låg något högre än de som erhållits från de speciella hinderstudierna. Det är antagligt, att de senare trots allt medfört en om ock omedveten avvikelse från normalt tillvägagångssätt. Vid hindergrupp IV har emellertid normalstudierna icke kunnat användas. Där redovisas i detta sammanhang endast tider för vändningar på vanligt sätt. En annan utväg har sålunda här måst väljas. När vändning sker vid hindret, kan detta betraktas som fältgräns och man kan då räkna med normal vändningstid för viss vändningsvinkel. Då det vid övriga hithörande beräkningar ej varit möjligt att verkställa gruppering efter traktorstorlek och erhållna värden följaktligen får anses gälla för medelstor traktor har ock för hindergrupp IV använts de i huvudtabell IV angivna vändningstiderna för medelstor traktor och medelhastighet. Skillnaden i total vändningstid för olika traktorer torde för övrigt bli ganska liten, enär den större traktorns längre tid pr vändning kompenseras av större arbetsbredd. Vad vändningsvinkeln beträffar, varierar den givetvis för ett mer eller mindre runt hinder från mycket spetsig till mycket trubbig. Då emellertid vändningstiden enligt avd. I kan räknas lika vid spetsig och trubbig vinkel har här utnyttjats de värden å vändningstid, som svarar mot 40° vändningsvinkel. Tiden för i sammanhanget uppkommande dubbelbearbetning är då som vanligt inräknad i dessa värden. Extrakörningen kring hindret är i och försig att betrakta som effektivt arbete, men som plöjning runt hinder är tekniskt mera krävande, måste därvid räknas med viss reducering av körhastigheten. I andra fall uppstår exempelvis svårigheter att helt utnyttja arbetsbredden. Till den på vanligt sätt erhållna vändningstiden har därför vid plöjning lagts en tid motsvarade vid traktorplöjning två varv och vid hästplöjning fyra varv runt hindret. Vid kalkylering beträffande hästarbeten i övrigt har i tillämpliga delar använts med ovanstående analogt tillvägagångssätt. Förlusttid pr påverkat drag. Som redan i inledningen framhållits och som även framgår av tabell 18 är studiematerialet bl. a. i hinderavseende mycket ojämt fördelat på grupper och arbetsoperationer. Bäst ligger det till beträffande de viktigaste arbetsoperationerna, medan i en del fall maerial helt saknas. Då det emellertid varit nöd186

vänd:igt för genomförandet av vederbörliga beräkningar, att ha tillgång till gruppmedeltal för samtliga ifrågakommande operationer, har, dels med ledning av de tillförlitligaste gruppmedeltalen, företagits vissa korrigeringar å de övriga för erhållande av inbördes rimliga proportioner samt dels för arbetsoperationer, där primäirmaterial helt saknats, medeltal för jämförliga arbetsoperationer insatts. D å det i hindergrupp I endast varit fråga om kortare avbrott för lyftning av re.-dskap, har någon anledning att räkna med tidsskillnad ifråga om traktoroch Ihästdrift icke synts föreligga. Vid plöjning, där studiematerialet är störst, har också medeltalen i det närmaste överensstämt, medan vid operationer för vilka materialet varit ringa resultaten betydligt divergerat. Korrigering har här verkställts med ledning av siffrorna vid plöjning samt därjämte med hänsyn till de värden, som erhållits inom övriga grupper vid respektive arbetsoperationer. Beträffande förlusttiderna per drag, vilka redovisats i tabell 18 må ytterligare anmärkas följande. Anledning till att förlusttiden per drag vid plöjning är högst i grupp II torde vara den, att backning ägt rum för ernående av tillfredsställande arbetsresultat. Att förlusttiden pr drag i allmänhet är lägre vid traktorkörning än vid hästarbete, då det gäller harvning, spridning av handelsgödsel och vältning, torde sammanhänga med att dessa operationer fordra mindre exakt körning. Där mera exakt sådan kräves, såsom vid sådd, slåtter och skärning, är också förhållandet det omvända. För handslåttern har med stöd av erfarenheten räknats med samma värden vid traktor- och hästarbeten. Beträffande handskärning har ur studiematerialet jande inbördes tidsåtgång approximativt gäller:

framkommit,

att

föl-

i ) skärning före arbetet med hästbindare: t min 2

)

„

„

„

„

traktorbindare: t -f- 5 min

3)

„

„

>,

„

skördetröska: t -f- 10 min

De erhållna gruppmedeltalen visa en tendens till minskning i tiden för handskärning från grupp III till grupp IV. Förklarigen härtill torde vara att söka däri, att vid regelbundet formade hinder av den senare storleksordningen kantslag kan köras på vanligt sätt, varvid någon extra handskärning icke behöver ifrågakomma. Om hindret däremot är av mer eller mindre oregelbunden form, uppstår lätt hörn, som föranleda handskärning. I tabellen har emellertid räknats med konstant tid pr hinder för handskärning från och med grupp III och vida understigande den, som skulle åtgått för handskärning runt hindret. 187

Tabell 18.

Tid pr påverkat drag I / I O O

min

Hindergrupp II

III

IV

Tid pr drag 1/100 min

Tid pr drag

Tid pr drag

I Tid pr drag Arbetsoperation

I/IOO

_g m H _r^

H PH

-o 3 "K <* oj 1 3 "O

i»:

min &

<u -v

Ut

O

l

Plöjning

T 200 H 440 Harvning T 3 6 H Spridn. av T handelsg. H 2 Sådd T H 26 Vältning T H Hackning T H 4 Besprutn.\ T Bepudr. j H Slåtter T H Skärning Sk. tröska T Självb. T H Hövändn. H Räfsning hjulH släpH

i

, , H rt "O C

<U *f

U, -C

n

rt T)

l

99 IOO

15 OO 23

18 26

25 II

oj

i, —ä *-" H u

J

<u -v u, .d H 3 CD

O H<

139 389 83 84

6l

6l

51 36 39 31

*5

72 60

24 92

25 16

16 22

15 25

57 67

88 58 37

15 15

2 20

i lH IH

44 II

1/100

min

-0

-0

a "K w«!

1/100

-0 3

IH

Oj

H3

"K nw

_ H c« "O C

<

min

É ul 0

(74)

(84)

(82)

43 31 58 9

(115) (109)

35 4° 85 60 35

(80)

(77)

64 35

5° 35

32 414

30 25

16 (146)

4°

83 66

5° 35 35

(101)

(124)

3 357 47 90 246

55 5

33 21

25 25

46 34 10

35 35

Handarbete, M-min pr hinder

Slåtter

Skärning Självbind. T — H Skördetröska T * Antal studier.

3,00

T H

2,93

3,00

9* 17,16

15,00

1*

10,00

7 6

10*

— —

7,25

5,00

4,44

5,00 5,00

30,30

25,00

4 26,27

20,20

20,00

5,00

25,00

13,26 20,00

20,00

30,00 30,00

Förlusttid pr hinder l tabell 19 har för grupperna I—III redovisats förlusttider pr hinder. Dessa ha beräknats på följande sätt.

Tabell 19. Tidsförlust pr hinder, min G r u p p ( H i n d r e t s diameter I

II

(l,44)

ed

u <u > so ri

ö.s £ e

a. 43

CL, u, SO

c

-H "O

cd

Arbetsoperation

M

ori

i -c

II H

Plöjning Harvning och | vältning J Spridning av handelsgödsel Sådd Hackning Besprutning | Bepudring j Slåtter Skärning Skördetröska Självbindare Hövändning) Räfsning j

T H T H T H T H T H T Pl T H

0. 2

<

H

"s

<u

Ui ^

-a a 15 1-1

III

c

c -a

cd

8 OJ

-r

£ 2 a. 43

> c

a,

0,20

0,60

0,20

1,00

4 7

0,15

0,30

0,15

0,30

3 2

uT

cd Jti

c

°cd

w "0

i->

H

a, -o H

<

Ö.S £a. 6

11 -0

c

a. 2 T3

C

c 6

a,

H H

1,00

4,00

IO

0,60

6,00

0,60

4,20

l8

0,50

9,00

0,15 0,25

0,3°

3 5 3 5 3 5 3 5

0,15 0,25

o,75 0,30

o,75

0,15

0,30

o,75

0,15

0,30

0,60

1,50 1,80

2 2

0,15

0,30

0,50

1,00

0,15

0,30

o,35

1,05

1,05 2,00

o,35

1,05

0,40

2,00

0,85 0,60

2,55 3,00

0,70

2,10 2,50

o,35

0,70

3 3 5

0,40

1,20

0,80

2,40

0,40

2,00

0,90

2,70

0,50

1,5°

o,35

0,30

0,60

0,25

o,75

T T H

0,80

0,50 0,40 0,30

0,90

3 3 5

H

0,25

0,50

1,00

o,35 0,40

0,50

(4,60)

cd -V

SJ so J^ 0,43

Ul

E-i

3 5

u -a

a 2

c

<

m)

(2,20)

o,35

i,75 1,05

Med ledning av de speciella hinderstudierna har hindrens medeldiametrar (diameter här = bredd vinkelrätt mot körriktningen) beräknats för varje grupp liksom också antalet påverkade drag pr hinder. Med användning av värdena i tabell 19 har därefter förlusttider pr hinder uträknats. 189

Det har visat sig, att vid grupp I i allmänhet måst räknas med minst två påverkade drag, även om arbetsbredden exempelvis vid traktorharvning är betydligt större än hindrets diameter. Vid besprutning och bepudring har naturligt nog endast räknats med att hinder, tillhörande grupp III och IV orsakar tidsförlust. Sammanföringen av hövändning och räfsning till en grupp beror på att inga skillnader här kunnat påvisas. 7 tabell 20 slutligen har redovisats förlusttider pr hinder för grupp IV för hinderdiameter på 30 respektive 50 meter. I kalkylerna har som förut nämnts, använts arbetsbredd och vändningstid för medelstor traktor. Vid beräkning av antalet vändningar pr hinder har hänsyn tagits till att även en del av fältet vid sidan om hindret beröres av vändningarna. Så har vid beräkning av antalet vändningar pr hinder räknats med 1) vid traktorarbete, hindrets diameter -f- 4 m 2)

„

hästarbete,

„

„

+

2 m

Vid plöjning har gjorts det tidigare omnämnda tillägget för körning runt hindret. Vid slåtter har insatts värden för såväl slåtterkniv som slättermaskin, enär de ge ganska olika resultat. Vid hövändning och räfsning har insatts de värden, som gäller för släpräfsning, enär dessa ger en förlusttid pr hinder, som ligger mellan de tider, som erhållas vid användning av värdena för hövändning, respektive hjulräfsning. Skillnaden mellan dessa värden är obetydlig. De erhållna resultaten rörande tidsförluster pr hinder har redovisats grafiskt i diagram 70—79. För underlättande av avläsningen har i diagram 70 utnyttjats två skalor. Som redan av karakteristiken av hindren var att vänta, stiger tidsförlusten kraftigt vid övergången till grupp II för art sedan stiga mera långsamt och ungefär rätlinjigt, d. v. s. i direkt förhållande till hindrets diameter. *

Tabell 20.

Tidsförlust pr hinder, min

1 Grupp IV a to

Arbetsoperation

U. 03

'5 -0

_Q H

S M ^ "K

<!

-0

H

re :ri

i -c

II II HK Plöjning

T H Harvning T H Spridning T av hand.-g. H Sådd T H Vältning T H Hackning T H Besprutn. ( T Bepudring | H Slåtter T H Skärning Sk.-tröska Självbind.

T T H Hövändn. \ H Räfsning I

30 m

c

IB

ca fcO C

"5 -a c > ,

"a <u

-a

c

X U|

_

•43 -0

wå

12 •43

"a

X

19,98 53,00 3,48

85 163

3 M 5 2 , 5 ^ ) 22,49 4» I 9 1 ) 35,64 86,39 7,54 2 ) 60,54 12,652) 99,04

6,82 1,96

5,22 10,85

3,77

3,42 8,80

T

0,38 0,40 0,26

2,00

0,28

3,60 I >35

0,46

IC

0,31 0,25

12 22 J

7 3 9 9

2,34 4,48

4,6o 7,44

C

4 35 1 4

14,00

7,28

14,26 21,78 12,88

0,14

o,34

1,70

0,23

1,65 ,95 1,65

o,33

13,86

J

0,23

8,28

0,28

11,20

3,00

66 56 64

0,31

11 J

4,76 11,56 8,74

3,4

c/i

6,90 *»75 4,29 7,56 18,36

2,00

-a H

3,64

x 5 39 7 J 3 54 54

2,00

1,25 2,64

H

3,o8 6,09 5,32

4 5 8 34 34 38

) 2 varv runt hinder.

rn"

c t£

<

) 4 varv runt hinder.

Ul

a. -a H

'a

do 12

-a H

1 X

>

c c

<

o,53

i>

-0

c

a

cm

0,37

o,33

e

a to C 'c -a c

±4

50 m

c

Ui

C

0,32 3,00 1,50 5,00 2,50 4,00 1,50 4,00

8,00 4,00

30 m

5C> m

c

0,64

0,29 0,31 0,28 0,29

Tidstillägg vid plöjning

Hindrets diameter

.c

-0

IV b

12,09

J

7,92 5,58

Kap. 6. Arbetsbehovets av fällhinder

och brukningskostnadernas av olika slag vid skilda

ökning på grund växtföljder

Beräkningarna, som utförts efter samma system, som tillämpats vid motsvarande kalkyler under avd. I, har begränsats till mekaniseringsklass B enligt följande tablå. Jordbruksområde:

SS

MS

Mekaniseringsklass:

B

B

Växtföljd:

192 I "

I"

I II m

NS B r

n

m

Den genomsnittliga tidsförlusten pr hinder och år har beräknats med användning av i huvudtabell IX redovisade antal arbetsoperationer och fördelning på dragkraftsgrupper och den i diagram 70—79 redovisade tidsförlusten pr hinder av olika storlek vid skilda arbetsoperationer. Resultaten äro återgivna i diagrammen 80—88, där tiden redovisas i mans-, häst- och traktorminuter.

13*

IK '•iäpmäds e^pfJså

Hinderförekomst ger liksom snedvinkliga fält upphov till dubbelsådd och dubbelgödsling. Den därav berörda arealen har beräknats enligt följande fig.

och blir approximativt 2y = 194

a (d -f- 2a)

t S d & j L ^ i . Mh.dr. 'Mritfat

Om en cirkelbåge inom ett avsnitt, som beröres av ett kördrag ersattes med motsvarande körda, erhålles b = a cota och y 1 ~J- y2 =

a2cota

Då dubbelsådden kommer att beröra en del av fältet vid sidan om hindret ( id:s förlängning) blir, om man därvid räknar med ett kördrag på vardera sidan, summan dubbelsådda ytor approximativt: «

v y — a 2cot a i +

a2cota2 +

. . . -f a2cotecd +

2a eller

2y =

i di 4~ 2a a

a 2 3 Cota

Om emellertid — som en ytterligare approximering — et genomgående sättes = 45 0 , blir cota = 1 och

2y = a (d -f 2a) Detta uttryck har använts vid beräkningarna. 196

I.

1 , 1 . 1 L

!

|

'

j

.

|

> j

|

WfabfofjusK. Mn^iddpäd^n^.

.ffirtffi.

A'nvtor

-_!_.——-

j

"v+-: /

^

L _l.. J _ _ _ _ l _

'•A \.,/.f

?T

. I j.;.

•

1 fö •dd

'±.'.}•-:T- l

1 *

ZL.L.

fr

'amithtu"jadéxJrtfMJaa^^ : J: _ ,, .\.H,iadc.&h.-.jki

J.J 1 i

i I I 1 I.I } 1

I ... . - 1 , 1

Hur hinderförekomst påverkar markvärdet vid å sid. 173 anförda å-priser å arbetskraft belyses i diagram 89 och 90. Där angives det kapitaliserade värdet av brukningskostnadsökningen pr hinder av olika diameter vid vissa å diagrammen närmare angivna driftsformer.

•l

-i

7 (---t - I d-'\ :± \ '-'•• -I ;-.

7É&/qrÅd$Al ^st&jåm&di

På grund av de många bristfälligheter, som vidlåda det i denna avdelning utnyttjade hinderstudiematerialet, måste de ur respektive kalkyler framkomna resultaten betecknas som betydligt osäkra. Tillförlitligast är de beräkningar, som avser större hinder (grupp IV), bl. a. på grund av att därvid kunnat direkt utnyttjas siffror från avd. I. I övriga hindergrupper är osäkerheten stor, främst på grund av att tiden pr hinder i och för sig blir av liten storleksordning (jfr sid. 187). Som här ifrågavarande hinderstudier endast omfattat enstaka hinder, har följaktligen också de genomförda kalkylerna endast avsett sådana. Om man emellertid ville utsträcka beräkningarna till att omfatta "stenbundna" (blockiga) fält, är det uppenbart, att det exempelvis icke kan bli fråga om något rätlinjigt samband mellan förlusttid och antal (lika stora) hinder pr ha. Vid viss "stenighet" kan bl. a. modern maskindrift ej längre ifrågakomma.

i99

n

rws<f,. frp/ttoTi h^sfafr.

ISpg 4 ".""aft-

.1..

Tidsf^iusf,Ji^a^...Åinä&^ Ud

TTTU 1' |

d-Trvkics* mndofé j

(

1.; ijf \

d

J

j-

/

-

1 A

j_Z Li Til

/T

! .i/ . r

' ~A i

1: t'f

t

—

r

j . . . .

A

i^ndAvts 'd/adtekn ¥ikkefbä1f\fnan J.öfdrdgårÅkfnpgein,

Våra i vissa trakter rikligt förekommande moränåkrars ofta stora stenbundenhet är ett problem av stor ekonomisk räckvidd. Det synes då önskvärt, att den mycket begränsade undersökning av tidsförluster till följd av hinder i åkerfält, som i detta sammanhang kunnat verkställas, snarast måtte följas av en undersökning av problemet i hela dess vidd. Vid bedömandet av lönsamheten av stenbrytning och annan hinderröjning i åker, har man att jämföra kostnaderna för hinderröjningen och eventuell i samband härmed erforderlig markplanering å ena sidan med den uppnåbara besparingen i driftskostnader m m jämte inkomsten av den vunna arealen produktiv mark å andra sidan. För att hinderröjningen skall vara lönande, måste kapitalvärdet av de besparade driftskostnaderna m m och av sistnämnda inkomst överstiga röjnings- och planeringskostnaderna. Härvid måste det dock "beaktas, att förutsättningen för att hinderröjningen skall vara berättigad, också är att marken över huvudtaget får den mest ekonomiska användningen genom företagna åtgärder.

Såsom närmare utvecklats vid behandlingen av lönsamhetsspörsmålen i samband med förändrad fältarrondering (sid 183) måste sålunda även här markens värde för betes- eller skogsbruk utan hinderröjning tagas med i lönsamhetskalkylen. För att hinderröjningen skall vara lönande erfordras alltså även, att värdet å marken, använd som åker efter röjningen, är så mycket högre än markvärdet vid den mest lönande användningsformen utan hinderröjning, vare sig denna användningsform är betes- eller skogsbruk, att mervärdet fullt täcker de med hinderröjningen förenade kostnaderna. Förbises denna spärregel, kan man komma till helt oriktiga resultat beträffande hinderröjningens lönsamhet å stenbunden mark.

J. M

i ! !

i •'

i

I

i

1 > I"'""'i 11 H 1 '1 "j r' r "i'"(.TT

•H—r—t*y>—«-—rr

Mx f d-M, .l^yÅJLx.

!•

d'

i r

T •

!

.

;

xrTu~ i;.; _:

;

Tii l

i...

jui;ä,i,u,;...M

'I "

-y-

[^•"^irC? tftfji-i"1.'!

-_*.

t/f

i/ t -fö

:>-f

_u_L.

it

Ä) l-d

f K/'

<L|.,

Mbjff-

» • t

\ •• •

i

;

•• j

• . 'i

••;'.'':

:;|:, mfeå he^MkmemtMåh åå^tr^^^å^sryåp ii

JJMIK"]' :'

.

•jk ffipip|/j hrr j$£Ém£ . i&å^d^,d^Ail,^..

Ä Ö Ö I

.ddd^^poi^m^i-.

„;-;•;,

j

1 —~r-|

i

j - : | •. | ,: ' i ~ 1 ' • -4—k

Uifé t

_J

_ pi*£ ; •;

dfy

4-xr^f :

4.':.!.' i . ^ . > ...... I..;;

-4-4-H-

4 ja.

:.4fe. i-

i i..j; ... / X ^ / i . 1 ' ! _*_a i * y . - l .*.' JL.i-

pjäO;

ö v e / n ^ r ib/iif/'-^/ w% J i 1 t-,, i ....L_L„__L i-_^;ii^i__L'^-: —i- _i_-u-i

CÉSCL

41 J *

J 4 -k .

-4-*U: h.i.*..&.å8.\

?fe..

#iö

• JC..

Hwåréts. äjpa|ai«^ [y|(7|»jh^; t^gia01d^^ I

:

.

I

;

: i " . i' 1

• i. i

-

I

i

i

i-']

!"'-'• -ii ' i

r

!

!

I

•'•

•

. . ,.,.

Dhåt&thMd..

\—r

l^f

JO.

T~~~•

\ \ y f

V-dr- <dd^

> i ----

JT: • dk •&tri!i'r'?.

^^m

i

•"i'r4':"j" _ .

..Sä..

t

Vy..

.J-JSE mmpgi&t^

sop

m : M . ;

^±m. ffi JiL

M M ' . Ur

44 y , ±1 HL [

**!

ix.r. Jr.11. j

t 1

1 ,LSQ. É |I|S

A —i—

~4—

:prxd..

• Mr4..i;.r.,.,^ ,•„:•. .„-.

.. 1

...J-r.i'

. P '"

-4—

,]„, I • &?,

di id ..Lie

j

id A Ife

.1® X

4 I

X '; i

i T M

'

'T f

t. .. 1

i . i

uti i^jjtf^aiåg^k

oj^adpti&Jacfek \ kopÉåJäBrd^i

J&rqfbrdilk&&pfoxj&.

i4»^^dM-X-

•JLL—l~jU

f~£-

TABELLBILAGOR

c -o

—• "T3 J* C C ni

guiujpAjuj

3uiU>pÅJ}f][

åuIU^pÄJUT

NO

41 GN H

x

OS VO"

41 so"

NC

so*

(~T| GO"

CO CN

SUIUJJOXJ^

-iO*

SunijpAjuj

SuiujpAjjri

o*

<u

-o 00 -UJ

SuiUjpAjUJ

vo"

3uiu}pA.uri

oo"

4:

M^

CN

4"

vr\

00*

Suiu^pAjuj

o

Suiu>pA.j}f}

r-

NO SO*

CN

#UIU5pAjUI

sq o"

oo"

r» 41

guiuipAjjf}

co H

CN NO"

t*

c fee _G

'£_ ':0*

G

G

fcJD

to

.G

c "ö5 'C S en —'

c

'5 -T3

J2

Oj

ffl

G

15 G

'3 G

00 C

°<3

«

ri

iJC

—: "O G 2

o

3uiu>pA.iui

3utuj(3Aj}fj.

o so*

o

q

o -t

o 4-

O

4-

o 4-

o so*

q

o

SuiujpAjuj;

SUIUJJDAJJQ

SUIUJJOAJUI

o

o

SO*

SO*

o

o

CN

CN

NO"

NO"

o CN

SuiujpAjjfl CL)

:csJ -UJ CO

SUIU^AJUJ

o

41 SUIUJJJAJUI

SUIU^OAJUT

so"

o

3UIUJJ3AJ}Q

3uiujpAj}Q

O

O NO*

o 41

o

o

o 41

o

o

4-

4-

o -t

o

q

O

o so"

4-

o

4:

4-

NO"

o 4-

o

q

r"- r"-

-4

o

o

3uiujpAj}j~i

>

5 -o

ÖO

00 G

•S ' G —. :o

> Ul <n

G

"0

o* Ja

•r,

00 G

fcJO «0 G _2 . - (u CO

rt JA Tu.rt ?

CL)

</i

:0

C

"3

.3

3 Ul <L)

O-,

-3 CQ

co

G 'G C CO

u,

G

13 > ö/T

G

'3 <-M

ä0 G G T3 G

>

:0

X

, -* ~^ :c3 ^

-Q

-a

c m

O-,

a, 3

c o o o

O o

O

o o

M

Tf-

m

(N

u. tC ca u.

N

5 1« W «"g ^

rTi

O O

O yrs

o" n

rTs

M

rn cn

O O

O O

o"

CN

M

NO NO O

NO NO

<i^

m

U^O M

u~s

o o o o o o o o o u~\

m

-*J- CN

O \rs

O C yrs O

cn

CN

-rJ-CN

cn

ca

Ui

(-1

> B O, UL, 3

-a -o

c

Ui

U|

O O

M

M

H

O O O o

O

O

H

u-"* CN

I A

O i n

O O

c-CiHNO

•^

CN

M

M

CN

CN

rO

O O O O m O yrs O m N O res ff\

O 00 CN O

00 O

CN o

CN r-

O rTs

m

m

ON O

00 NO

rOi CN

TJ-

rr,

yrs

->rf

M

M

M

M

r<N

rTS CN

to M-.

<

O

cTiM

Tf

H

yrs O

r-

CN

M

yrs CN

O

O O m o m O O s o i ^ TJ-

ITN NO

M NO

M rTi

H

rTi

yrs

^t- m

M

h t f l

t

O

O

O

cn

Ti-

cn

cn

CN

-^t" CN

TJ-

CN

M

C N N O

CN

yrs

-rt-

M

C N - T J - I / N O I —

CN 0 0 C N yrs

O c N

H

O ^ O

M

oo r- -»tM

M

M

M

to 03

c i i it ) Q

NO yrs

M Tf

i n NO

O -C

O

CS

rO

•2 «

w

rr

NO

r^M

CN

m oo NO

I^CN

C - T i C N c r - i M C N M t - T i M

O 00

CN X

O -^Jr-NO

cn O rCiNO

CN r^

t-CN

w

M

CN

CN

CN

cn

O

CN

M

2 A t ca

6 U -a "G,

U|

P

S '5 C i! E

c :ri

.g

-O

-Q

O

O

r<^> M

O CN

m O m O

O

-a Ui

' >

M-,

cn

CN

00 00

NO yrs

ON

T T

cn

M

M

M

M

O

yrs

O

yrs

\—

cO

O

cn

cn

CN

I ^ T J - 0 0

i n

M

TJ-

cn

cn

cn

CN

TJ-CN

yrs

irs

o

O

yrs

yrs

yrs

O

O

yrs

NO

M oo

o

r~

M

r-~

CNNO

W

cn

r~-

O

CN

O

CN

00 M

i-~o

O

NO

r-- r- i n cn NO r~M

M

Cl

CN

CN

O O

i n in NO

CN

Ul ca

d -a = c "•*-'

M

Ui to

OJ

5 B d

c

m

a a. 3

r~~ yrs y/S rT, 0 0 NO M N O

H rTi

CN NO

M

M

M

O

oo Mo rM

CN o

yrs i n o

r- d\ f~~ °° °° °° r~

O

-* g

H

>

yrs

O

yrs

r- i n 0 0

yrs 00

Ul

a B ca

c -C

CtJ

u

00 yrs

CM

NO IOI

ra

r^NO CNNO

-o Ul o

Ui :0

y,

CN 0 0 l/"\ C N

U| t»;

JZ

X

CN 00

a. 3 o.

t—»

H

m -a "C «->

CN

O

yrs yrs 0 0 NO

(N

CN

r-

B B ri

B dl Ui

3 "ca

D

L)

'C

C ii

CN

i n

r^ m CNNO

CN

i n

CNNO

H

M

r-M

M

CO

M

H

M

IA

r^

cn

i n

r~-

H

r^ oo r~~ oo oo oo

r~- o rH

r-~coNO

ca

E JO^EJ}

- d S 3I

3JE3BJQ

, C cd JC3

C

a u o

b

<

c c

b0

c '3

G •— C >

> u. cd -G

bo "O C :0 •G b0

X

J

•c

s

bO

bo

U|

™

:

cu t/2

G

,

'.

> _.

ca

tu

H H X X X X

H X h ^ H K H S H S H Ä H K H K H l

b

c

t/2

72 "S -c i-i T 3 O-, CO

x OCCj rr.

gP

'i 1 >

^

.c

cu

<r>

bCTJ 3 O-, (U

|

2 •° ut

fr °" 1

I

CQ

cc

:g -O ii G

—-i

rt

n

^^,•::---2

Sf>^ ^5 .S

bC G

0J-3 "g -£

G bO bO -O G G

'G

:

:§ G G :S "^ ^3 £ ÖJ ös

UI

CO

9 Trt CO CO

Huvudtabell III

Övrig verktid och nödvändig spilltid, min pr ha Ui

X ca

u.

Arbetsoperation

d. ii M

M)

Vid fortsatta beräkningar använda avrundade tal

Ui

> X >

Hel 1 materialet

Jordartsgrupp

•0

Plöjning

Vältning

U r materialet erhållna M-tal

X

Q

.. T H Harvning T H Lättharvning T H Spridning av T handelsg. . H Sådd T Hx

Reducerad nödvändi g spilltid

•p

• —

— — — — 12,O*

32,6

108,2

4,5

23,7 84,5 6,8

20,5

13,8

100,8

8,0

Bästa

%

Jordartsgrupp

Jordartsgrupp

8,0

10,4

H2j HJ 14,0 .. T3 —

5,5

3,i

1,8

!,3

2,0

6,0

3,2

4,0

4,9 15,3

3,9 9,9

4,o 10,0

11,9

12,0

5, 1 I2 ,4

5, 1 9,4 9, 1

*) 300 kg pr ha

—

46,0 46,0 4,0 4,0 — — — —. — — — —

<u

X

76,5 63,3 7 1 , 2 8 0 , 0 65,0 65,0 9*»7 60,8 3, 1 2 , 6 3,6 i,9 3 , 0 3,o 3,o 9, 1 16,8 8,7 7,2 1 7 , 0 9,o 9,o 45,3 29,1 3,o 3,o 3,0 4,o 4 , 0 4,0 3,9 2 3,o ,9 4,0 3,2 23,9 21,7 2,6 3,o 22 1 13,2 7,o 6,5

19,0

H Hackning . T H Besprutning T H Bepudring . T H Slåtter . . . . T H Skärning Sk.-tröska . T Självbind. . T H Hövändn. H Räfsn. hjul- H Räfsn. släp- H

ca

BB

42,0 22,6 15.1 28,9 2 5 , 0 15,0 30,0

4,3 4,5 3,6

12,0

3 Norrland

4,0

12,7

6d

6,0

H»

16,2 18,4

13,6 !3»4

3,o 6,0 10,0 10,0

53,9 4!,7

76,1 69,6

I9» 1 32,8

23,0

14,0 14,0 23,0

1,0

1,0

1,6

1,1

2,0

18,2

18,0

O cn CN 00 CN cn CN" 4- oo" cn CN r^M M M CN CN c n

i/~

rr.

o^ i^- M O \ H h " 4 NO CN" r*- yrs rr, M M CN CN c n Tf

M

O M

\r\ o

m M CN CN cn -sjM" 4- o" NO" i n i n CN er-, c n T J - i n

i n i n T f l—NO O i n oo" 4 - o" oo" oo" M M CN t-n c n T J -

CN

o o

c

I/-I

3\

O^ 00^ NO O c n i/~\ cn i n c-i" o" CN o" CNCNcnTJ-Tt-NO

O ^t- 0 0 0 0 NO c n 4" NO" CN" CN OO" CN M M C( Cl c n -<cj-

O cn oo oo i n o r-"- o" NO" cn CN" cn c i c i c n Tj- i n

M

o^ Th TJ- r^ os o oo" M" OO" I Ä 4 NO" M CN ci c n -rj- i n

O Cs OJ

X

\rs X

X

O^ CN 0 0 O •<*• CN in oo" i n 4 - 4- NO" CN ci cn r j - i n NO

O NO O oo i n ci ON CN* o* r-*- r-*- GN M CN r ^ r A - t ^

O X

X c

i/-\

o o

O^NO^cNincnxtr*- o" CN oo" o" 4 1 cNcncn^-Nor—

ONOcNincn^tNO" CN oo" r^ CN cn M M ci cn ^t- NO

i n NO^ O^ 00 00 O M" un 4 - cT cn r^. ci ci m ^t- in NO O CN i n i n oo ^tl/NNO M NO CN O tfl r f i ^ < t l A S O

o te c 'c -o c :ca

o^ ci

>

»0

o oo •<*• r^

O O -^-NO cnNO i/\ o CN CN CN" r"ci cn cn -rf-NO r--

o" 4 1 4 : 4 1 oo" 4 : cn cn r f i n NO oo

Ui

a,

O cnNC i n oo NO o" ci" r"- cn o" CN ^t- ^ -ej- i n NO NO

o so

72 IT| lTl

yrs 'ej- M CN CN CN cn oo" o" CN" OO" OO" cn cn i n NO r^ CN

yrs o 00 CN CN 00 CN i n O r~» i n - 4 -^- -^t- i n i n NO r— O r-- M M o NO i/\ r*- 4 - M o o" ^t- -<f yrs NO r— oo

O m

in -t

O -ri- ^t" c< CN yrs O rr, >-y O M" 4 i n iz-^NO r ^ 00 CN

^ O ^J- "tf- CN o i n CNNO" CN r"-No" i-*- o" 1— N d cn - t I A h o o CNNO

PW.A

o o cn oo -ej- c n CN M

^—N O NO 00 i n o CN ^ 4- NO" CN" CN OO" OO" *rs -^- xj- i n tnNO r-~ o o CNNO

o o cn oo T ( - c n CN M

O o CNNO

X hydr. manövrerad plog

Plöjning T vanlig plog

o"

hästar

o"

traktor

o"

H =

cn cn

T =

NO NO

Arbets-

NO NO

operation

w fpajqspqjy-

CN

O o cn oo ^t* cn CN M

^ - s i n CNNO

CN 0 0 NO

"! r^ o M 4 crS 4 ^j

M ci CN cn TJ- i n O O O O c n 00 CNNO -r}- cn CN M

o^ CN"

Harvning T o. vältning tegkörning

O i-

\r

72 CO

.

o

r^ oo. H

c~- so

*, v

c4

4-

CN i n

M"

M

M

H

O

M

CN

ON en en

O M CN* i n M M

H

o

1— -rf rct- CN o * NO* e n M " CN CN c n T J -

NO

in

M

M

M

ci

O

CN

NO

M

-4 TJ"

-ej- Ol

r--

O

4 - r^ 4 1 o" CN ON

4 - oc" i n

CN

M

M

M

M

M

CN

cn

M"

in

oo" M" 4- r*- o" 4-

M

in

CN

CN

r--

CN

O^

M

N CN

i" CN

en

-t Tt"

r-~ CN M

CN

CN M cn

en

M xj-

2 in in M

o CN M

i n TJ- c o yrs ci o CN c n -^-

O in

i n N O r~- O > n CN NO* 4 M M CN c n

NO

CN

O

H

Cl

r— CN r^ in ci e n

4- r-*- en CN r-"-NO*

O

\r O

o of

O M

CN

M

O M

en

H

Cl CN

4- OO" NO" cn of 4M

M

CN

<-n -rj-

in

H CN f^ ro -rj- i n

in

M

oo

r^

c n oo

in

o"

M

CN

r*- i n ci c n

i n NO ^f i n

O

o

a 8

\r CN

x j - i n . -cj-

O

H NO

r"- O oo" in in so"

r"- M" ON r*- r*- CN

f*-

of

M

o

CN

M

M

CN

O

M

r-~ r-~ i n ^ j -

O

CN

H

en

O -<cf"

in

in CN

rr, CN

cn

Tt-

in

rC\ ON !"--

O" CN CN CN c n e n T)- NO

O r— i n O N O N ^ CN c f NO* ON e<*> 00* M M M CN CN

Ui

a, E

O CN

O^ r - o so

M^ co.

oo" CN* •ON r*- r*- O N M CN CN e n •<*• i n

00 CN

M"

CN

M

CN

cn

cn

O in

O

e n TJ- 00 c n 00 c n M C N O CN CN c n e n i n NO

O O 0 0 ON o -tfO s T ) - CN M enso M CN e n "-ej- yrs NO