Den prekliniska tandläkarutbildningens ordnande.

_V)N©

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

6¶STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1951:50 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

DEN PREKLINISKA TANDLÄKARUTBILDNINGENS ORDNANDE

STOCKHOLM 1951

Statens offentliga

utredningar

1951 Kronologisk förteckning

1. Statligt söd åt svensk filmproduktion. Beckman. 73 s. Fi. 2. Försvaret: personaltjänst. Kihlström. 166 s. Fö. 3. Förhållaniet mellan arbetsuppgifter och löneställning vid stateni järnvägar. Victor Petterson. 139 s. K. 4. Antagningen av medicine studerande m. fl. Kihlström. 123 s. E. 5. Förslag til naturskyddslag m. m. Heeggström. 212 s. Jo. 6. Näringslivets lokalisering. Appelberg, Uppsala. 245 s. H. 7. Principer för dyrortsgrupperingen. Kihlström. 116 s. C. 8. Betänkame angående polis- och åklagarväsendets organisation Norstedt. 304 s. I. 9. 1945 års uiiversitetsberedning. 6. Den vetenskapliga publioerin;sverk8amheten, personal-, institutions- och stipendiefägor m. m., det akademiska befordringsvåsendet. Svenska Tryckeriaktiebolaget. 332 s. E. 10. Sjöfartsföbindelserna mellan Gotland och fastlandet. Victor Peterson. 171 s., 3 pl. K. 11. Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av s o r m a k t s k r i g e t 1939 inträdda krisen. Del 10. Tiden juli 1948 — juni 1950 j ä m t e sakregister till delarna 1-U. Av K. Åmark. Idun. 338 s. H . 12. Promemora med förslag till allmän verksstadga. Katalog och Tidskriftstryck. 68 s. Ju. 13. 1944 å r s almänna skattekommitté. 5. Betänkande angående stidiekostnaders behandling i beskattningshänseende Marcus. 79 s. Fi. 14. Landsbygiselektrifieringens utbredning år 1950. Idun. 47 s. K. 15. Daghem osh förskolor. Betänkande om barnstugor och baintilsyn. Victor Petterson. 641 s., 6 pl. S. 16. Filmcensuen. Betänkande 1. Beckman. 95 s. E. 17. Statens sjikhusutredning av år 1943. Betänkande 6. Redogörele för arbetsstudit>r vid kroppssjukhusens vardavdeliingar m. m. Beckman. 233 s. I. 18. Betänkame med förslag till förordning angående upphandling >ch arbeten för statens behov m. m. Norstedt. 77 t Fi. 19. SOS. Samiällets olycksfalls- och säkerhetstjänst. Gummessm. 89 s. I. 20. Betänkame med förslag till ny ägofredslagstiftning. Beckman. 143 s. Jo. 21. Kejnekomnissionens utredning. Norstedt. 313 s. Ju. 22. Förslag til sjömanslag m. m. Marcus. 106 s. H. 23. Socialvårfflkommitténs betänkande. 18. Utredning och förslag aigående begravningshjälpsförsäkring. Falu Nya Boktyckeri, Falun. 43 s. S. 24. B e t ä n k a n » med förslag rörande utformningen av åtgärder fö ökad skattefinansiering av kommunala investerin;ar. Beckman. 55 s. Fi. 25. Socialvårékommitténs betänkande. 19. Utredning och förslag aigående yrkesskadeförsäkringslag m. m Kihlström 55», 443 s. S. 26. Vatten- oci avloppsfrågan. Beckman. XIV, 597 s. K.

27. Konkurrensbegränsning. Betänkande med förslag till lag om skydd mot samhällsskadlig konkurrensbegränsning. Del 1. Idun. 722 s. H. 28. Konkurrensbegränsning. Betänkande med förslag till l a g om skydd mot samhällsskadlig konkurrensbegränsning. Del 2. Bilagor. Idun. 549 s. H. 29. Skolöverstyrelsens organisation. 358 s. E.

Victor

Petterson.

30. Ekonomiskt långtids program 1951- •1955. Marcus. 200 s. Fi. 31. Den utomprocessuella rättshjälpen åt mindre bemedlade. Norstedt. 116 s. Ju. 32. Bränsle och kraft. Orientering rörande Sveriges energiförsörjning. Av K.-G. Ljungdahl. Gummesson. 73 s. H. 33. 1946 års kommitté for sjuksköterskeutbildningen. 2. Högre utbildning av sjuksköterskor m. m. 3. Specialutbildning av sjuksköterskor. Kihlström. 120 s. I» 34. Betänkande angående omorganisation av apoteksväsendet i riket m. m. Katalog och Tidskriftstryck. XVI, 679 s. I. 35. Den svenska byggnadsmaterialmarknaden. Produktion, distribution och prissättning av jord- och stenindustriens material. Av N. Tengvik. Svdsvenska D a g bladet, Malmö. 278 s. S. 36. Arkiv- och biblioteksfilmning. Appelberg, Uppsala. 114 s. E. 37. Oniversitetskanslersämbetets uppgifter och organisation m. m. Falu Nya Boktryckeri, Falun. 116 s. E. 38. Skor. Beckman. 347 s. H. 39. Betänkande angående producent- och k o n t a n t b i d r a g till vissa innehavare av mindre jordbruk. Beckman. 120 s. Jo. 40. Förslag till lagstiftning om förbud mot bebyggelse m. m. inom vissa strandområden. Kihlström. 149 JS., 4 k a r t o r Ju. 41. Ungdomen möter samhället. Ungdomsvårdskommitténs slutbetänkande. Beckman. 223 s. Ju. 42. Betänkande med förslag till utlänningslag m. m. Sydsvenska Dagbladet, Malmö. 304 s. Ju. 43. 1944 års nykterhetskommitté. 1. Statistiska undersökningar kring alkoholfrågan. Appelberg, Uppsala. 348 s. Fi. 44. 1944 å r s nykterhetskommitté. 2. Verkan på den mänskliga organismen av maltdrycker med olika alkoholhalt. Av L. Goldberg. Appelberg, Uppsala. 148 s. Fi. 45. 1950 års folkpensionsrevision. Avdragsregler och bostadstillägg. Victor Petterson. 164 s. S. 46. Betänkande med förslag angående flyttning av Stockholms örlogsbas till Stockholms södra skärgård. Katalog och Tidskriftstryck. 102 s., 2 kartor. Fö. 47. Anstaltsvårdades r ä t t till folkpension m. m. Falu Nya Boktryckeri, Falun. 154 s. S. 48. Betänkande angående skol- och yrkeshem för b a r n med komplicerad utvecklingshämning. Katalog och Tidskriftstryck. 144 s. I. 49. Turisttrafiken från utlandet. Norstedt. 235 s. H. 50. Den prekliniska tandläkarutbildningens ordnande. Appelberg, Uppsala. 64 s. E.

A n m . Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebolstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, lo. = jordbruksdepartementet.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1951:50 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

DEN PREKLINISKA TANDLÄKARUTBILDNINGENS ORDNANDE

UPPSALA 1951 APPELBERGS BOKTRYCKERI AB

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

i Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Ecklesiastikdepartementet I. Den prekliniska undervisningen Den prekliniska undervisningens nuvarande omfattning m. m Principförslag rörande den prekliniska undervisningens ordnande II. Utredning om lokaltillgången De teoretiska institutionerna m. m. i Stockholm De teoretiska institutionerna m. m. i Lund och Malmö Sammanfattning I III. Personalfrågorna Laboratorer Övrig personal UV. Detaljförslag till den prekliniska undervisningens ordnande fr. o m budgetåret 1952/1953 Den prekliniska undervisningen i Stockholm Den prekliniska undervisningen i Lund och Malmö 1

V. Sammanfattning av kostnader

Sid. 5 7 7 14 19

19 20 22 03 2Q

28 3g 44

Tabell 1. Sammanställning över kostnader för den prekliniska tandläkarutbildningen i Stockholm

45¶Tabell 2. Sammanställning över kostnader för den prekliniska tandläkarutbildningen i Lund och Malmö

45¶Bilagor

I!:!

Till Statsrådet

och Chefen för

Ecklesiastikdepartementet

Genom beslut den 31 oktober 1947 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga, därav en såsom ordförande, för att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande den prekliniska tandläkarutbildningens ordnande. På grund av detta bemyndigande tillkallades såsom sakkunniga t. f. kanslern för rikets universitet Thore Engströmer, ordförande, rektorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, professorn därstädes Karl Johan Hilding Bergstrand, numera professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet Jan Paul Strömbeck, rektorn vid tandläkarhögskolan i Stockholm, professorn därstädes Gösta Egon Natanael Westin samt numera kanslichefen Nils Wilhelm Anders Romberg. Efter vederbörligt bemyndigande tillkallades den 2 juni 1950 ytterligare en sakkunnig, professorn vid universitetet i Lund Erik Gösta Glimstedt. Av de direktiv, som angivits i statsrådsprotokollet den 31 oktober 1947 för de sakkunniga, framgår bl. a. följande. Vid avgivande av sina förslag om hur den prekliniska undervisningen för blivande tandläkare, som meddelas vid karolinska institutet och medicinska fakulteten vid universitetet i Lund, borde ordnas, skulle de sakkunniga i främsta rummet utreda i vilken mån upprustningen av den medicinska forskningens och undervisningens resurser kunde lägga hinder i vägen för att inrymma ifrågavarande prekliniska undervisning i institutionslokalerna vid karolinska institutet och medicinska fakulteten. Den av 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga föreslagna organisationen borde göras till föremål för en översyn med beaktande av eventuella möjligheter till begränsningar. De sakkunniga skulle vidare lämna förslag om ledningen och ansvaret för den prekliniska undervisningen med angivande av huru5

vida den nuvarande ordningen borde bestå eller ledningen och ansvaret helt borde förläggas till karolinska institutet respektive medicinska fakulteten. Föredragande departementschefen förutsatte vidare att de sakkunniga, som borde samråda med de av utredningen berörda läroanstalterna och söka nå samförstånd med dessa, skulle iakttaga den största återhållsamhet vid beräkningen av lärarbehov m. m. samt underströk, att ingen i varje fall mera väsentlig utökning av befintliga eller redan planerade institutionsutrymmen kunde påräknas inom överskådlig tid. Till fullgörande av sitt uppdrag ha de sakkunniga den 30 januari 1948 avgivit förslag om den prekliniska undervisningens provisoriska ordnande för budgetåret 1948/1949, sedan det visat sig att förslag till en definitiv lösning icke kunde framläggas i så god tid, att det kunde föreläggas 1948 års riksdag. De sakkunniga få nu framlägga sitt slutliga förslag. Stockholm den 11 maj 1951. Thore H.

Bergstrand

J. P.

Strömbeck

Engströmer G. Glimstedt G.

Westin IW. Romberg

I. DEN PREKLINISKA

UNDERVISNINGEN

Den prekliniska undervisningens nuvarande omfattning m. m. Enligt den av universitetskanslern den 7 mars 1947 fastställda femåriga studieplanen för tandläkarutbildning skall den prekliniska undervisningen meddelas under de två första terminerna och bestå av kurser i följande ämnen, nämligen dels de prekliniska huvudämnena, vilka utgöras av anatomi, histologi, fysik och fysiologi samt kemi, dels de prekliniska specialkurserna, som bestå av kurser i allmän bakteriologi, speciell tandhistologi, speciell tandanatomi samt propedeutisk bettlära. Ämnena allmän patologi, farmakologi och topografisk anatomi, vilka de sakkunniga här sammanfört under beteckningen övriga hithörande ämnen, ha inlagts på de studerandes 3:e och 4:e terminer men ha ursprungligen tillhört de prekliniska studierna. Eftersom undervisningen i dessa ämnen torde böra meddelas vid teoretiska institutioner, ha de sakkunniga ansett, att ordnandet av denna undervisning bör prövas och bestämmas efter i huvudsak samma grunder som för de egentliga prekliniska ämnena. Till denna grupp torde även böra räknas allmän kirurgi, intern medicin och undervisningen i öron-, näs- och hals sjukdomar, i vilka ämnen undervisningen hittills ordnats provisoriskt i avvaktan på de sakkunnigas förslag.

Frågans tidigare behandling 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga framlade den 28 januari 1946 i sitt betänkande del I (S. O. U. 1946:12) sitt första förslag till ny studieplan för tandläkarundervisningen, innefattande bl. a. att de prekliniska kurserna skulle utbyggas med praktiska övningar i form av laborationer och dissektioner samt liksom hittills förläggas till medicinsk läroanstalt. De sakkunnigas förslag tog i huvudsak sikte på omfattningen och arten av undervisningen men berörde icke lärarorganisationen. Denna skulle behandlas i ett senare skede av tandläkarutbildningssakkunnigas arbete. Sedan de sakkunnigas förslag till studieplan i sin helhet jämte ett i en senare promemoria framlagt förslag rörande den prekliniska undervisningen i Stockholm under remissbehandlingen utsatts för kritik, tillkallades landshövding Conrad Jonsson för att som särskild utredningsman verkställa utredning om möjligheterna att nedbringa studietiden för tandläkarexamen omfattande jämväl frågan om den prekliniska undervisningens ordnande. Utredningsmannens den 4 april 1946 avgivna promemoria om den nya studieplanen innebar bl. a., att de prekliniska föreläsningarna och de därmed förenade praktiska laboratio7

nerna starkt begränsades. Det torde vidare här böra erinras om att lärarkollegiet vid karolinska institutet intog den ståndpunkten, att tandläkarinstitutet borde utvecklas till fullständig institution, som inom egna lokaler med egna lärare bestred hela den odonlologiska undervisningen. Såsom lärare kunde dock anställas vissa av karolinska institutets lärare, som kunde och ville åtaga sig ifrågavarande uppgifter. Landshövding Jonsson hävdade dels att en effektiv undervisning krävde laborationer, dels att denna undervisning vad beträffar Stockholm kunde ske på det nya institutionsområdet på Norrbacka utan större kostnadskrävande lokala anordningar. Föredragande departementschefen anslöt sig till de synpunkter, åt vilka landshövding Jonsson givit uttryck. Enligt Kungl. Maj:ts av riksdagen godkända förslag beslöts, att den av tandläkarutbildningssakkunniga framlagda 5-åriga studieplanen skulle — med de ändringar landshövding Jonsson förordat — tillämpas från och med höstterminen 1947 på den prekliniska undervisningen med den begränsningen att de praktiska övningarna, laborationerna och dissektionerna skulle bortfalla för den del av undervisningen, som meddelades vid karolinska institutet och medicinska fakulteten i Lund. Det kan vidare framhållas, att 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga den 20 januari 1947 avgåvo sitt betänkande del III innefattande bl. a. förslag till lärarorganisationen för undervisningen i de prekliniska ämnena. Detta förslag byggde i vad avser undervisningens art och omfattning helt på den av riksdagen godkända och av kanslern för rikets universitet sedermera den 7 mars 1947 fastställda studieplanen. Beträf-

tt

fande lärarorganisationen hade tandlä karutbildningssakkunniga övervägt, att de prekliniska huvudämnena vid var ocl en av de berörda institutionerna skulk anställas en prosektor respektive labo rator med uppgift att handha denni undervisning. Bl. a. med hänsyn till at statsmakterna icke tagit ståndpunkt til de förslag, som de medicinska högsko lornas organisationskommitté framlag om prosektorernas och laboratorerna.' ställning, ansågo sig tandläkarutbild ningssakkunniga icke för det dåvarande böra framlägga ett sådant förslag utar förordade, att som kursledare skulle för ordnas l:e assistenter, till vilkas förfo gande skulle ställas amanuenser. Föi de prekliniska specialkurserna skulle an ställas särskilda kursledare mot arvode i vissa fall med amanuenshjälp till förfogande. Mot tandläkarutbildningssakkunnigae förslag reste de medicinska läroanstal terna kritik under remissbehandlingen Man framhöll sålunda, att det icke vor< lämpligt, att en undervisning av den art varom här var fråga, skulle anförtros åt lärare med kompetens och ställning som förste assistenter. Såväl karolinska institutets lärarkollegium som medicins ka fakulteten i Lund ansåg, att särskilda lärare med vetenskaplig kompetens och undervisningsskyldighet borde an ställas, d. v.s. prosektorer resp. labora torer. Kanslern för rikets universitet tillstyrkte för sin del, att laboratorer (pro sektorer) avsågos för den prekliniska undervisningen. Vad därefter beträffar möjligheterna att upplåta undervisnings lokaler m. m. för den prekliniska tandläkarutbildningen ansåg medicinska fakulteten detta i vart fall provisoriskl möjligt. Karolinska institutets lärarkol legium uttalade, att institutionernas lo-

kaler icke komme att räcka till, om denna undervisning förlades till karolinska institutet. Det borde därför noggrant utredas, om icke undervisningsoch lokalfrågorna bäst löstes genom att organisera tandläkarinstitutet som en självständig högskola med egna teoretiska institutioner för den prekliniska undervisningen. Med hänsyn till vad remissinstanserna anfört fann föredragande departementschefen det icke möjligt att taga slutlig ställning till spörsmålet om den prekliniska undervisningens organisation och förordade för läsåret 1947/48 — i avvaktan på särskild utredning i ärendet — att undervisningen begränsades till i huvudsak samma omfattning, som enligt

då gällande studieplan samt till enbart föreläsningar och demonstrationer. I de ämnen, vari sådan begränsning ägde rum, erfordrades — liksom tidigare — endast kursgivare, till vilket vederbörande professor eller annan lämplig person borde förordnas. 1947 års sakkunniga för den prekliniska undervisningens ordnande avgåvo — som tidigare nämnts — den 30 januari 1948 förslag om den prekliniska undervisningens provisoriska ordnande för budgetåret 1948/1949. Vad beträffar de prekliniska huvudämnena och specialkurserna innebar detta förslag ingen ändring mot provisoriet under budgetåret 1947/1948 och endast smärre förändringar i förhållande till fastställd

Antal timmar 1 per kurs 5 för varje student enligt Ä m n e

Preklin.

fastställd studieplan

provisoriet budgetåret 1947/48

provisoriet budgetåret 1948/49

90 + 60 90 + 60 90 + 60 90 + 110

75 + 30 75 + 30 75 + 30 90 f 60

80 80 80 110

80 80 80 110

48 + 24 25 + 83 25 + 83 25 + 49

30 25 + 42 25 + 83 25 + 60

30 25 25 + 83 25 + 60

30 25 25 + 83 25 + 60

16 dgr 32 10 16 dgr 16 dgr

72 + 28 32 10 30 + 40 30 6

huvudämnen

anatomi histologi fysik o. fysiologi kemi Preklin.

1944 års tandläkarutbildningssakkunniga del I

specialkurser

allm. bakteriologi spec, tandhistologi spec, tatidanatomi prop, bettlära Övr.hithörande ämnen allm. patologi farmakologi topogr. anatomi allm. kirurgi intern medicin öron-, näsa- o. hals

2»/, dgr

— — 45

— —

72 + 28 32 10 30 +' 15 30

—

I de fall två timtal angives, avser det första antalet föreläsningar och det andra antalet laborationer, dissektioner m. m. : I varje ämne givas 2 kurser per läsår. 9

studieplan beträffande gruppen »övriga hithörande ämnen». Efter samråd med berörda befattningshavare vid de olika läroanstalterna föreslogo de sakkunniga dels att kursgivarna i vissa fall skulle erhålla amanuenshjälp, dels att för undervisningen i vissa ämnen skulle anlitas för ändamålet särskilt anställda laboratorer, nämligen en vid karolinska institutet (i kemi) och fyra vid medicinska fakulteten (i anatomi, histologi, fysik och fysiologi samt allmän patologi). Med den ändringen att laboraturerna utbytts mot tjänster motsvarande biträdande lärare samt med vissa jämkningar även i övrigt genomfördes de sakkunnigas förslag. Sammanfattningsvis lämnas i föregående tablå en specificerad redogörelse för omfattningen av den prekliniska undervisningen för varje student enligt gällande studieplan, olika provisorier m. m. I fråga om undervisningen i Lund kunna noteras några smärre avvikelser i det provisorium, som gällt sedan budgetåret 1948/49. Sålunda har i allmän patologi undervisningen omfattat 60 + 40 timmar i stället för 72 + 28 timmar, i farmakologi 32 + 10 timmar i stället för 32 timmar, i topografisk anatomi 12 + 8 timmar i stället för 10 timmar, i allmän kirurgi 21 + 17 timmar i stället för 30 + 15 samt slutligen i intern medicin 25 + 8 timmar i stället för 30 timmar. Det må även nämnas, att undervisningen i öron-, näs- och halssjukdomar meddelas första gången vt. 1952. N u v a r a n d e organisation Den prekliniska tandläkarutbildningen har fr. o. m. budgetåret 1948/1949 bedrivits såsom ett provisorium i huvudsaklig överensstämmelse med vad de sakkun10

niga föreslagit. Detta innebär i korthet sålunda, att den fastställda studieplanen tillämpas på den prekliniska utbildningen med den begränsningen att de med undervisningen förenade laborationerna, dissektionerna och praktiska övningarna väsentligen bortfalla ifråga om den del av undervisningen, som förlagts till medicinsk läroanstalt. Undervisningen i de prekliniska huvudämnena ombesörjes i Stockholm genom vederbörande professor som kursgivare i tre fall och i ett fall genom en biträdande lärare. Vid medicinska fakulteten i Lund ombesörjes undervisningen av vederbörande professor i ett fall, professor och proseklor i ett fall, docent i ett fall och biträdande lärare i ett fall. Till vederbörande kursgivares (resp. biträdande lärares) förfogande står amanuenshjälp. För att reglera antalet undervisningstimmar och fördelningen av dessa mellan kursgivare och amanuenser har lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Stockholm utarbetat förslag till särskilda bestämmelser, vilka inlämnats till universitetskanslersämbetet den 20 oktober 1948. Vid utarbetandet av denna fördelning har förutskickats, att kursgivare icke skall åläggas större arbetsbörda än en laborator vilket emellertid icke helt kunna följas. Kursgivaren (resp. biträdande läraren) har att meddela den kvalificerade delen av undervisningen i form av föreläsningar och demonstrationer, under det att den elementära undervisningen, som är av den art, att den bör upprepas för mindre grupper studerande, meddelas av amanuens. Den årliga tjänstgöringsskyldigheten för förste amanuens utgör 600 timmar och för tredje amanuens ca 300 timmar. Vid beräkningen av amanuensernas tjänst-

göringsskyldighet

har

emellertid

även

hänsyn tagits till att de användas som biträde vid kursgivares demonstrationer samt att erforderlig tid får avsättas till förberedelser

—

1 Ämne undervisningst. per student

av olika slag.

o

3¶K u r s g i v a r e undervisning per student och kurs (två kurser per läsår)

Beträffande den prekliniska undervisning, som nu meddelas i Stockholm, kan lämnas följande detaljerade redogörelse över fördelningen av undervisningsbördan, kostnader m. m.

7¶Amanuense r

arvode per läsår

undervisning m. m. per kurs (två kurser per läsår)

Mate- Summa arvoarvode rialper anslag den läsår kronor kronor

Prekliniska huvudämnen anatomi 80

p r o f e s s o r med 50 t. föreläsn. o. undervisning samt 20 t. tentamen

l : e a m a n u e n s : undervisning (8 grper å 30 t.), förberedelse samt assistans vid kursgivarens föreläsningar o. demonstrationer, duggningar o. förhör

2.000 11.032

histologi 80

professor och pros e k t o r ; jfr anatomi ovan

l : e a m a n u e n s : undervisning (8 grper å 30 t.), förberedelse samt assistans vid kursgivarens föreläsningar o. demonstrationer, duggningar o. förhör

2.000 11.032

fysik och fysiologi

p r o f e s s o r ; jfr anatomi ovan

l:e a m a n u e n s : översiktskurs i fysik 16 t. + demonstr. 14 t. = 30 t., assistans vid föreläsningar 50 t., förberedelser och materialanskaffning, duggningar o. förhör

2.000 11.032

b i t r . l ä r a r e med 65 12.200 t. föreläsningar och 20 t. tentamen

l:e a m a n u e n s med 45 t. demonstrationer för mindre grupper, assistans vid föreläsningar, duggningar o. förhör

3.000 16.232

S:a

9000 149 328

kemi 110

allm. bakt. 30

d o c e n t med 30 t. föreläsn.

—

spec, tandhistologi 25

m e d . l i c . med 25 t. föreläsningar och demonstrationer o. 10 t. förhör

—

—

spec, tandanat. 25 + 83

a v d . t a n d l . med 25 t. föreläsningar o. leder 83 övningst.

två a m a n u e n s e r i 6 mån. fr. th.

—

6.775.

prop, bettlära 25 + 60

a v d . t a n d l . med 25 t. föreläsningar o. leder 60 övningst.

två a m a n u e n s e r i 5 mån. fr. th.

5.660 S:a

2.000 18035

l:e a m a n u e n s : egen undeivisn. för 3 grper kursdelt. 33 t., assistans vid föreläsn. 40 t., obduktioner 28 t. samt förber. och materialansk.,duggningar o. förhör 3:e a m a n u e n s med egen undervisning i 8 t. för mindre grupper, förberedelser och assistans

2.000 12.332

1¶Prekliniska specialkurser

Övriga hithörande ämnen allm. patologi 72 + 28

p r o f e s s o r med 40 t. föreläsningar, 28 t. obduktioner, 20 t. tentamen

farmakologi 32

d o c e n t med 24 t. föreläsningar, 20 t. tentamen

topografisk anatomi 10

p r o f e s s o r med 10 t. föreläsn.

—

—

—

allmän kirurgi 30 + 7

d o c e n t med 30 t. föreläsn. o. 7 t. demonstrationer o. 10. t. slutförhör

—

—

—

intern med. 30

m e d . dr. med 30 t. föreläsn. samt 10 t. slutförhör

—

—

—

3.000 S:a

2.500 25772

Beträffande den prekliniska undervisning som nu meddelas i Lund och Malmö, kan lämnas följande detaljerade 12

redogörelse över fördelningen av undervisningsbördan, kostnader m. m.

1 Ämne undervisningst. per student

arvode per läsår

undervisning m. m. per kurs (två kurser per läsår)

Kursgivar a undervisning per kurs (två kurser per läsår)

Aman

uenser

Mate- Summa arvode rial- arvoanslag den per läsår kronor kronor

P*rekliniska hiuvudämnen anatomi 80

p r o f e s s o r o. p r o s e k t o r med 80 t. föreläsn. o. demonstr. samt 20 t. tentamen

l : e a m a n u e n s biträder vid demonstr., assisterar vid kursgivarens undervisn., förhör

2.000 11.032

histologi 80

d o c e n t jfr mi ovan

3:e a m a n u e n s Inträder vid kursgivarens föreläsn. och demonstr., förhör

2.000 13.400

fysik och fysiologi 80

p r o f e s s o r med 80 t. föreläsn., med demonstr. samt 20 t. tentamen

3:e a m a n u e n s biträder vid demonstr., förberedelser och materialanskaffn., förhör

kemi 110

b i t r . l ä r a r e med 70 t. föreläsningar, 40 t. demonstr. samt 20 t. tentamen och förhör

l : e a m a n u e n s 40 t. demonstr. under ledning av kursgivaren, assistans vid föreläsn., alternerar med kursgivaren vid förhör

3.000 13.692

S:a

9000 46324

anato-

8.200¶F'rekliniska sipecialk: urs er allm. bakt. 30

d o c e n t med 30 t. föreläsn., demonstr. och laborationer samt 10 t. förhör

amanuenshjälp bitr. vid laborationerna och demonstrationerna

spec, tandhistologi 25

d o c e n t med 25 t. föreläsn. o. demonstr. samt 10 t. förhör

—

—

spec, tandanatomi 25 + 83

a s s i s t e n t (tandläk.) med 25 t. föreläsn. o. leder 83 övningst.

2 amanuenser

—

prop, bettlära 25 + 60

t. f. a v d e l n i n g s t a n d l ä k a r e med 25 t. föreläsn. och leder 60 övningstimmar

2 amanuenser

5.100 S:a

2.000 17750 13

allm. patologi 60 + 40

d o c e n t med 60 t. föreläsn., 40 t. obduktioner, 20 t. tentamen

3:e a m a n u e n s bitr. vid obduktionsundervisn. och vid insamlandet av museimaterial, assisterar vid föreläsningar

farmakologi 32 + 10

d o c e n t med 32 t. föreläsningar, c:a 6 t. demonstr., c:a 4 t. övn. i receptskrivn., 20 t. tentamen

3:e a m a n u e n s med undervisning i form av demonstr. i 12 t. för rhindre grupper. Biträder vid receptskrivning, assisterar kursgivaren

topografisk anatomi 12 + 8

p r o f e s s o r med 12 t. föreläsn. och 8 t. preparatgenomgång

-

—

—

intern medicin 25 + 8

d o c e n t med 25 fe. föreläsn., 8 t. demonstr. samt 10 t. slutförhör

—

—

—

allmän kirurgi 21 + 17

p r o f e s s o r med 21 t. föreläsn., 17 t. praktisk tjänstgöring och 10 t. slutförhör

7¶Övriga hithörande ämnen 2.000 13.400

6.370 S:a

2.500 25.010 1

Principförslag rörande den prekliniska undervisningens ordnande Innan de sakkunniga redovisa resultaten av sina utredningar över möjligheterna att inom ramen för givna direktiv lösa lokalfrågor m. m., anse de sakkunniga det lämpligt att först framlägga sin principiella syn på vissa problem rörande de prekliniska ämnenas omfattning och förläggning på studieschemat, kursgivarnas ställning samt ledningen av och ansvaret för den prekliniska undervisningen. 14

Ämnenas omfattning m. m. Under de år, som nuvarande provisoriska organisationsform för undervisningen i prekliniska ämnen för tandläkarstuderande tillämpats, ha vissa erfarenheter vunnits. Det har från såväl studenternas som lärarnas sida framkommit, att nuvarande prekliniska undervisning icke ger avsett utbyte. Det har sålunda visat sig, att studenterna

vid sina kliniktjänstgöringar icke ha tillräckliga kunskaper i prekliniska ämnen. Orsaker härtill synas vara, dels att studietiden för de prekliniska ämnena är så upptagen av föreläsningar, att tillfredsställande tid för självstudier icke står studenterna till buds, dels att i flertalet prekliniska ämnen med nuvarande organisationsform i varje fall tillräcklig åskådningsundervisning icke kunnat meddelas. 1 förra fallet är det fråga om en brist i undervisningens anordnande, som de sakkunniga oavsett sina direktiv söka avhjälpa, dock inom ramen för den beslutade studieplanen; i det andra fallet åter gäller det en brist i undervisningens meddelande, som med nödvändighet måste vidlåda denna under nuvarande provisorium och vars undanröjande utgör en av de sakkunnigas i direktiven givna huvuduppgifter. Det första studieåret är för närvarande för tungt belastat med föreläsningar, demonstrationer och övningar för att tillåta den frikoppling av tid, som måste anses nödvändig för självstudierna. Modern undervisning bygger icke längre därpå, att undervisningens hela innehåll meddelas i föreläsnings- och demonstrationsserier; på många punkter och i elementära avsnitt sker enbart hänvisning till kapitel i läro- och handböcker, vilka måste inläras under kursens gång. Under kurserna äga talrika mindre förhör rum, vid vilka fordras kännedom dels om angivna läroboksstudier, dels om innehåll i föreläsningar och demonstrationer. Efter kursernas slut fordras för tentamina tillräcklig tid för förberedelser. Erfarenheterna såväl från Stockholm som från Lund ha tydligt visat, att tiden för studenternas självstudier

är alltför knappt beräknad. Studiernas definitiva ordnande får därför icke medföra en sammanlagd ökad tid för kursundervisningen i de skilda ämnena till odontologie kandidatexamen. Då samtidigt antalet timmar för demonstrationer och annan åskådningsundervisning bör ökas, har det synts de sakkunniga nödvändigt att beskära antalet katedrala föreläsningar. Detta ger emellertid icke tillräcklig avlastning och man måste även på annat sätt söka bereda bättre utrymme för självstudier i de prekliniska ämnena inom den för tandläkarutbildningen utmätta tiden. Efter att ha övervägt olika möjligheter föreslå de sakkunniga följande åtgärder. Kursen i speciell tandhistologi (25 limmar under första terminen), vars bibehållande i utbildningen är nödvändig, bör överföras från den prekliniska studietiden till 3:e studieterminen. Eftersom kursinnehållet utgör en förutsättning för undervisningen inom fantomkurserna i protes- och karieslära samt propedeuliska kursen i tandkirurgi, kan kursen icke lämpligen meddelas på senare tidpunkt. Erforderlig tid erhålies genom motsvarande förkortning i 3:e terminens fantomkurs i proteslära. Kursen i speciell tandanatomi, som för närvarande omfattar 25 föreläsningar och 83 övningstimmar, bör förkortas med 23 övningstimmar. I flertalet av de ämnen, som förekomma under l:a studieåret, föreslås vidare en viss måttlig minskning. Någon större minskning av det antal undervisningstimmar, som varje student får i prekliniska ämnen, kan emellertid icke genomföras, då detta för en blivande tandläkare skulle äventyra skapandet av nödvändig teoretisk kunskap. 15

De sakkunniga föreslå, att undervisningstiden för varje student uppgår till

i nedanstående tabell angivet an tall timmar för de olika ämnena.

Provisoriet Ämnen

Anatomi Histologi Fysik och 1 ( fysiologi ) \ Kemi Allm. bakteriologi Spec, tandhistologi Spec, tandanatomi Prop, bettlära

Termin

Antal timmar

Termin

I I I II II II I I II

80 80 15 65 110 30 25 108 85

I I II II II I III I II

Summa

598 Utom en önskvärd förkortning av undervisningstiden uppnås genom de sakkunnigas förslag även en jämnare fördelning, i det att på l:a terminen kommer 255 timmar och på 2:a terminen 260 timmar mot för närvarande 308 resp. 290 timmar. I fråga om övriga ämnen, som de sakkunniga ha att behandla, föreslås följande jämkningar. Ämnet allmän patologi, som för närvarande omfattar i allt ea 100 timmar under 3:e terminen, torde kunna begränsas till 75 timmars undervisning. Kursen i farmakologi, som meddelas under 4:e terminen, omfattar för närvarande 32 timmar. Det har av ämnesrepresentanterna vitsordats, att denna undervisningstid i ämnet är alltför kort, och att undervisningen i ämnet måste göras mera omfattande. De sakkunniga anse, att den bör ökas till 50 timmars undervisning per student. För att den fjärde terminen vid en utökning av farmakologiundervisningen icke skall bliva så belastad, att undervisningsgången under terminen äventyras, anse de sakkunniga i likhet med ämnesrep16

De sakkunnigas förslag Antal timmar 70 70 15 70 90 30

— 85 85 515

resentanterna i Stockholm och Lunid, att kursen i topografisk anatomi kan utgå. Denna kurs har nämligen närmast k a r a k tären av ett repetitorium av kunskkaper, som böra vara meddelade vid anaatomikursen under första terminen, vvarför studenterna på egen hand kunna repetera de kunskaper i ämnet, som boehövs för förståelsen av kliniska ämnen. . Omfattningen av undervisningen i allmän kirurgi, intern medicin samt cöron-, näs- och halssjukdomar föreslås i i huvudsak oförändrad. Kursgivarnas ställning Det må först erinras om atitt de sakkunniga tidigare i detta betänkkande redogjort för de av tandläkarutbildnningssakkunniga framlagda förslagen tiiill lärarorganisation och de synpunkter r däröver, som framförts av remissinnstanserna. Härav torde ha framgått, atitt det råder en i stort sett enhetlig upppfattning att undervisningen i de prekliiiniska huvudämnena samt i allmän patitologi principiellt bör meddelas av kvablifice-

rade lärare i minst laborators ställning. Även de sakkunniga ha i sin skrivelse den 30 januari 1948 givit uttryck för samma uppfattning och därvid bl. a. uttalat, att en sådan lösning vore den principiellt bästa, men att det då icke var möjligt att framlägga förslag i sådan riktning. En lösning kan vara att i anslutning till principen i nuvarande provisorium skapa en lärarorganisation, som byggde på alt biträdande lärare med docentkompetens skulle anställas i de prekliniska huvudämnena jämte allmän patologi. Man kan dock icke räkna med att biträdande lärare med docentkompetens, villiga att åtaga sig den omfattande undervisningen i de ifrågavarande ämnena, ständigt skola finnas. Då hela utbildningsgången för tandläkare skulle äventyras, om någon biträdande lärare med docentkompetens icke skulle finnas tillgänglig för undervisningen i något eller några ämnen, anse de sakkunniga en sådan lösning redan av detta skäl icke godtagbar. Vid sina överväganden ha de sakkunniga emellertid att taga hänsyn till möjligheterna att omsätta en principiellt riktig lösning i praktisk verklighet. Ä ena sidan är det sålunda klart, alt nödvändigheten av att säkerställa undervisningens standard, hänsyn till forskningens vidare utveckling och rekryteringssynpunkter m. m. direkt talar för ett förslag om inrättandet av erforderligt antal laboratorsbefattningar för den prekliniska undervisningen. Å andra sidan ha de sakkunnigas utredningar om lokalbehov och lokaltillgång vid de teoretiska institutionerna, för vilka närmare redogöres i avsnilt II visat, att det i vissa fall icke är möjligt att anskaffa erforderliga lokalutrymmen. I en del ämnen 2 Den prekliniska

tandläkarutbildningen

torde man ej heller för närvarande kunna erhålla kompetenta laboratorer. Därtill kommer önskvärdheten av att — enligt de sakkunnigas mening — taga hänsyn till uttalade önskemål från vederbörande ämnesrepresentanter i de fall, då de vilja behålla nuvarande ordning med professor som arvodesanställd kursgivare. För de sakkunniga har det framstått som angeläget att, om lokalsvårigheter eller andra omständigheter lägga hinder i vägen för anställandet av en självständig lärare i laborators ställning, kursgivningen icke overbites på mindre kvalificerade krafter. Då högskolorna hittills i flera ämnen kunnat få utnyttja professorn i motsvarande ämne vid den medicinska läroanstalten, synes i sådana fall alternativen med professor som kursgivare vara den för tandläkarhögskolorna bästa lösningen. Samtidigt som undervisningen blir högklassig vinnes härmed en personalunion mellan medicinsk och odontologisk undervisning och forskning. De sakkunniga ha kommit till den uppfattningen, att man bör övergiva den nuvarande provisoriska lärarorganisationen i de ämnen, där en definitiv lösning är möjlig, och vilja då förorda, att laboratorsbefattningar inrättas för undervisningen i de prekliniska huvudämnena. Även för undervisningen i allmån patologi föreslås principbeslut om laboraturer. Då kursen i farmakologi måste utökas, och odontologisk forskning i ämnet måste bedrivas, förorda de sakkunniga slutligen att en laboratur inrättas även i odontologisk farmakologi. I de ämnen, där lokalsvårigheter eller andra omständigheter påkalla elt fortsatt provisorium, måste detta dock beaktas. Undervisningen i allmän bakteriologi, speciell tandanatomi och propedeutisk 17

bettlära synes liksom hittills böra meddelas av arvodesanställda kursgivare. För undervisningen i speciell tandhistologi föreslås däremot på skäl, som närmare angivas på sid. 31 ff, en avdelningstandläkare. Ledningen och ansvaret

för under-

visningen Ledningen och ansvaret för den prekliniska undervisningen har hitintills formellt åvilat tandläkarhögskolorna, om än dessas möjligheter att leda och kontrollera denna undervisning ha varit begränsade. Det har enligt direktiven för de sakkunniga ifrågasatts, huruvida icke ledningen och ansvaret med hänsyn härtill borde helt förläggas till de medicinska läroanstalterna. De sakkunniga anse, att denna fråga

icke längre har samma aktualitet som tidigare. Sedan 1947 har Stockholmshögskolan och sedan 1948 Malmöhögskolan fungerat som fullt självständiga högskolor och härunder har erfarenhet vunnits om att administrationen och kontrollen av den prekliniska undervisningen fungerar utan friktioner. De sakkunniga fä sålunda föreslå att den nuvarande ordningen skall bestå. Detla innebär att den medicinska läroanstalten är ansvarig för undervisningen och examination i resp. ämnen genom vederbörande institutionschef, medan kostnaderna för undervisningen bestridas genom anslag på tandläkarhögskolornas stater. Tandläkarhögskolornas petita böra vad beträffar ordnandet av och anslagen för den prekliniska undervisningen liksom hittills underställas resp. medicinska läroanstalt.

II. UTREDNING OM LOKALTILLGÅNGEN

Såsom redan inledningsvis angivits skola enligt direktiven de sakkunniga i främsta rummet utreda i vilken mån upprustningen av den medicinska forskningens och undervisningens resurser kunde lägga hinder i vägen för att inrymma den prekliniska undervisningen i institutionslokaler vid karolinska institutet och medicinska fakulteten vid universitetet i Lund. De sakkunniga ha bedrivit denna utredning i samråd med vederbörande ämnesrepresentanter och därvid sökt bilda sig en uppfattning huruvida på varje institution kan beredas dels laboratorieutrymme för tandläkarstuderandena, dels tjänsterum och vetenskapligt labo-

ratorium för resp. laborator dels erforderliga utrymmen för övrig personal. Då det av direktiven framgår, att ingen i varje fall mera väsentlig utökning av befintliga eller redan planerade institulionsutrymmen kan påräknas inom överskådlig tid, ha de sakkunniga nedan gjort en uppdelning av institutionerna i sådana, där erforderliga utrymmen kunna beredas utan att kostnadskrävande åtgärder behöva vidtagas, resp. i sådana där ändringar eller tillbyggnader äro erforderliga. För institutioner av den senare kategorien ha de sakkunniga i dagens läge icke ansett sig böra framlägga konkreta förslag om ändringar eller tillbyggnader.

De teoretiska institutionerna m. ni. i Stockholm Anatomiska

institutionen

Laboratorieutrymmen för tandläkarstuderandena, ävensom utrymmen för assistent och amanuenser, kunna anskaffas inom ramen för redan befintliga lokaler, medan däremot chefen för institutionen anser det ogörligt att mottaga en prosektor på institutionen utan att ytterligare lokaler ställas till förfogande genom tillbyggnad. Histologiska

institutionen

Tandläkarstuderandena kunna enligt kursgivaren inom befintliga lokaler be-

redas tillfälle utföra de i studieplanen angivna antalet laborationer. Även ut rymmen för assistent-, amanuens- och biträdespersonal kunna anskaffas. Däremot kunna erforderliga tjänstelokaler för en prosektor icke ställas till förfogande med mindre institutionen utbygges (jfr. även sid. 22). Fysiologiska

institutionen

Inom nuvarande institutionslokaler finnas såväl laboratorieutrymmen för tandläkarstuderande som arbetslokaler för laborator och övrig personal. 19

Kemiska institutionen På kemiska institutionen kunna enligt kursgivaren ställas till förfogande laboratorieutrymmen för tandläkarstuderande samt tjänsteutrymmen för laborator och övrig personal. Patologiska institutionen vid Karolinska sjukhuset På institutionen kan liksom hittills såväl obduktionsundervisning som demonstrationsundervisning äga rum för tandläkarstuderande. Däremot har institutionschefen till de sakkunniga framhållit, att det icke finns möjlighet att ntan tillbyggnad bereda en prosektor lokaler på institutionen.

Farmakologiska

institutionen

Inom nuvarande institutionslokaler kunna enligt institutionschefen såsom ett provisorium ställas till förfogande lokaler för tandläkarstuderande samt arbetslokaler för laborator och övrig personal.

Bakteriologiska

institutionen

Inom nuvarande provisoriska institulionslokaler kunna enligt institutionschefen liksom hittills ställas till förfogande lokaler för föreläsningsserien i ämnet. Detta kan ske även inom den planerade inslitutionsbyggnaden, som även kommer att lämna möjligheter till laborationer i ämnet. Allmän

kirurgi

Då kursen i allmän kirurgi utöver katedrala föreläsningar endast omfattar en begränsad tjänstgöring på operationsavdelning m. ni., föreligga för denna undervisning icke några lokalproblem. Intern

medicin

För undervisning i intern medicin ha de sakkunniga i samråd med kursgivaren funnit, att fyra platser på någon medicinavdelning borde ställas till förfogande för utredningsfall för landläkarhögskolan jämte tillgäng till laboratorium för sedvanliga rutinundersökningar. De sakkunniga återkomma till denna fråga under avsnitt IV.

De teoretiska institutionerna m. m. i Lund och Malmö Anatomiska

institutionen

Institutionschefen, som anser, att undervisningen bör meddelas av professorn samt av nuvarande prosektorn med hjälp av amanuenser, har förklarat, att utrymme kan beredas för dessa amanuenser samt för de studerandes demonstrationer.

Histologiska

institutionen

Enligt institutionschefen kunna tandläkarstuderandena inom den nuvarande institutionen meddelas även den prak20

tiska undervisning i ämnet, som förutsattes. Däremot finnes icke utrymme för prosektor och hans medhjälpare i nuvarande lokaler. Även då enligt uppgjord plan histologiska institutionen övertager den gamla fysiologiska institutionsbyggnaden, blir förhållandet detsamma, enär en dylik överflyttning icke kommer att medföra nämnvärd ökning i lokalutrymmen. Golvytan i den nuvarande fysiologiska institutionsbyggnaden är nämligen ca 710 n r och golvytan i den nuvarande histologiska institutionen ca 700 n r . I sistnämnda siffra

har icke inkluderats ytan av föreläsningssal och av de rum, som disponeras som djurrum för histologiska institutionen liksom ej heller i förstnämnda golvytan i nuvarande fysiologiska institutionens föreläsningssal och djurstallar, För prosektor och hans medarbetare skulle utrymme kunna beredas i de intill fysiologiska och histologiska institutionerna belägna barackerna, som fölnärvarande disponeras som laboratorium för flygmedicin. Detta flygmedicinska laboratorium kan flyttas till den nya fysiologiska institutionen, som är under uppförande. Såväl institutionschefen som avdelningsföreståndaren för det flygmedicinska laboratoriet ha förklarat sig villiga till nämnda anordning och ha specificerat kostnaderna till 40.000 kr. (bilaga A). Den laboratorieinredning, som för närvarande finnes i barackerna kommer att medtagas vid överflyttningen till den nya fysiologiska institutionsbyggnaden, varför inredning med laboratoriebänkar och dylikt blir erforderlig. Kostnaderna härför belöpa sig till 8.600 kr. enligt specificerade poster i bilaga B. De sakkunniga, som för sin del godtagit vad ämnesrepresentanten anfört, tillstyrka anslag om dels 40.000 kr. för övertagande av laboratorielokaler, dels 8.600 kr. för laboratorieinredning.

Fysiologiska

institutionen

Institutionschefen har meddelat, att i den nya institutionsbyggnaden, som för närvarande är under uppförande, vissa reservutrymmen kunna inredas till en ungefärlig kostnad av 15.000 kr. till arbetslokaler för en laborator och hans medhjälpare. Preliminär ritning och kostnadsberäkning har på byggnadsstyrelsens uppdrag utförts av arkitekt Anshelm. Laborationsmöjligheter för de

odontologie studerande skulle kunna åstadkommas genom att utvidga studenternas övningslaboratorium till en beräknad kostnad av ca 165.000 kr. Ämnesrepresentanterna äro emellertid även av uppfattningen att frågan om laborationsövningar vid nuvarande förutsättning för utredningen kan skjutas på framtiden. De sakkunniga tillstyrka, att 15.000 kr. beviljas för inrättande av arbetslokaler åt laborator m. m. Medicinsk-kemiska

institutionen

Institutionschefen framhåller, att föreläsningar och laborationer kunna försiggå å institutionen i Lund. Däremot är det icke möjligt att bereda personal tillräckliga utrymmen för forskningsarbete inom institutionen. Tandläkarhögskolans rektor har till institutionschefen lämnat preliminär uppgift, att tillräckliga lokalutrymmen för forskningsarbetet skulle kunna ställas till förfogande pä tandläkarhögskolan efter smärre ändringsarbeten. Malmö allmänna sjukhus' bakteriologiska avdelning

patologisk-

Undervisning i allmän patologi för odontologie kandidater meddelas i fråga om den katedrala delen vid tandläkarhögskolan i Malmö, samt i fråga om obduktionsundervisningen vid Malmö allmänna sjukhus' patologisk-bakteriologiska avdelning. Avdelningen kommer i en framtid alt erhålla nybyggnad, varvid sannolikt avdelningen kommer att uppdelas i en patologisk och en bakteriologisk. Undervisningen kan enligt ämnesrepresentanterna fortgå enligt samma principer som hittills. Det finnes i de nuvarande lokalerna icke plats för en prosektor. 21

Farmakologiska

institutionen

Föreläsningar i ämnet ha meddelats vid tandläkarhögskolan i Malmö. Demonstrationer i anslutning till föreläsningarna ha hållits å farmakologiska institutionen i Lund. Institutionschefen har meddelat, att arbetsplats å farmakologiska institutionen kan ehuru med svårighet beredas den laborator och övrig personal för undervisningen i farmakologi, som föreslås av institutionschefen. Bakteriologiska

institutionen

Enligt institutionschefen och kursgivaren kan undervisningen i allmän bakteriologi liksom tidigare meddelas på bakteriologiska institutionen utan några krav på byggnadsåtgärder.

Allmän kirurgi Undervisningen meddelas på Malmö allmänna sjukhus' kirurgiska klinik. Då ändringar i fråga om ämnets omfattning eller sättet att meddela undervisningen icke ifrågasätts, behövs inga ytterligare lokaler för undervisningen.

Intern

medicin

Från och med höstterminen 1950 meddelas enligt studieplanen undervisning i intern medicin vid Malmö allmänna sjukhus' medicinska klinik, dock i provisorisk form. Den defintiva form för undervisningen, som ämnesrepresentanten framlägger, medför icke några krav på tillskott i lokaler vid Allmänna sjukhuset i Malmö.

Sammanfattning Av det föregående torde ha framgått, att med hänsyn till lokaltillgången möjlighet nu föreligger att i de prekliniska huvudämnena samt i allmän patologi och farmakologi, genomföra den av de sakkunniga förordade studieordningen både för Stockholms och Lunds vidkommande. I vissa fall ha laborationer och dissektioner ersatts med annan åskådningsundervisning. Det har vidare framgått alt i Stockholm möjlighet finnes att utan om- eller tillbyggnader bereda en laborator erforderliga arbetsutrymmen på resp. fysiologiska och kemiska institutionerna, medan däremot sådana utrymmen icke utan tillbyggnad o. d. kunna anskaffas på den anatomiska institutionen samt patologiska institutionen vid Karolinska sjukhuset. På farmakologiska institutionen kunna sådana utrymmen ställas till förfogande provisoriskt. Vad beträf22

far histologiska institutionen blir ev. älerbesättning av den personliga professuren i experimentell histologi avgörande för frågan, om erforderliga arbetsutrymmen för en laborator kunna anskaffas. I Lund är situationen följande. Pä anatomiska, fysiologiska och farmakologiska institutionerna kunna anskaffas erforderliga arbetsutrymmen för en laborator, vilket även blir möjligt på histologiska institutionen efter vissa överflyttningar. På kemiska institutionen linnes icke möjlighet att bereda forskningsutrymmen för en laborator. I sistnämnda fall kunna lokaler ställas till förfogande på tandläkarhögskolan i Malmö. Erforderliga utrymmen finnas icke för närvarande på Malmö allmänna sjukhus' patologisk-bakteriologiska avdelning för en prosektor i ämnet.

III.

PERSONALFRÅGORNA

Laboratorer Gällande bestämmelser För befattningshavare inom laboratorsgraden vid universitet och vissa högskolor, bl. a. de medicinska, utgår för närvarande avlöning enligt ett äldre lönesystem. Nettobegynnelseavlöningen, som utgår oberoende av ortsgruppering, är 17.117 kr. för är. Nettoavlöningen stiger efter 5 år till 17.617 kr. och utgör efter 10 år 18.117 kr. Det kan nämnas, att förslag om nyreglering av dessa löner i anslutning till nu gällande lönesystem för statens tjänstemän framlagts av 1948 års universitetslönekommitté. Vid tandläkarhögskolorna äro laboratorstjänsterna lönereglerade enligt statens allmänna avlöningsreglemente med placering i lönegrad Ca 31. I denna lönegrad utgör pä ortsgrupp 5 begynnelselönen 19.104 kr. och slutlönen 21.700 kr. vid nuvarande rörligt tillägg, samt pä ortsgrupp 3 resp. 18.036 och 19.884 kr. För tjänstemän inom laboratorsgraden vid universiteten och de medicinska högskolorna finnas icke föreskrivna några särskilda kompetenskrav. Detta innebär, att formellt gäller endast, att vederbörande skall ha ådagalagt framstående vetenskaplig skicklighet samt att vid bedömandet härav hänsyn skall tagas till

ådagalagd skicklighet att meddela vetenskaplig undervisning. I realiteten torde emellertid för erhållande av laboratorsbefattning krävas en kompelens, som närmar sig den som erfordras för erhållande av professorsbefattning. Beträffande laboratorstjänsterna vid tandläkarhögskolorna må nämnas, att samma allmänna krav gälla för dessa som nyss nämnts. Vidare skall sökandens vetenskapliga skicklighet vara ådagalagd genom fullgjort disputationsprov. Denna fråga, som varit föremål för särskild utredning, väntas inom kort bliva föremål för Kungl. Maj:ts prövning. I fråga om tillsättningsförfarandet gäller att laboratorstjänsterna vid universiteten, de medicinska högskolorna och tandläkarhögskolorna tillsättas enligt i huvudsak samma grunder som gälla i fråga om professorstjänst, dock att vid tandläkarhögskolorna laboratorstjänst för närvarande icke kan tillsättas efter kallelse. Beträffande tjänstgöringsskyldighet må nämnas, att Kungl. Maj:t för tjänstemän i laboratorsgraden bl. a. föreskrivit, att sådan tjänsteman skall vara skyldig att meddela den undervisning i sitt ämne, som bestämmes av kansler. Undervisningsskyldigheten skall dock icke vara större än som skäligen kan anses motsvara den undervisningsskyldighet, som 23

åvilar en professor. Om professor i ämnet icke finnes, har laborator alt svara för all examination i ämnet ävensom att såsom föreståndare vårda och förvalta för undervisning och studier i ämnet avsedda samlingar m. m. För laboratorstjänsterna vid tandläkarhögskolorna gäller en tjänstgöringsskyldighet om 4 timmar för dag, vartill komma 2 timmar särskilt ersatt patientvårdande verksamhet- Laboratorerna äro vidare dels skyldiga meddela den undervisning, vars art och omfattning bestämmes i särskild ordning, dels skyldiga vikariera för professor i ämnet.

siteten och de medicinska högskolorna i alla avseenden böra likställas med dessa. Beträffande den kompetens, som bör fordras, synes det de sakkunniga påtagligt, att laboratorer för den prekliniska undervisningen böra ha ådagalagt framstående vetenskaplig skicklighet, även styrkt genom avlagda lärarprov. Vid tillsättningen av lediga laboratorsbefattningar böra enligt de sakkunnigas mening i väsentliga delar tillämpas samma bestämmelser, som enligt universitetsstatuterna gälla för tillsättning av laboratorsbefattningar vid universitet m. m., dock med de modifikationer som föranledas av de särskilda förhållanden, som råda beträffande dessa tjänster.

De sakkunnigas förslag

De olika momenten vid tillsättningen torde därför böra utformas pä i huvudsak följande sätt. 1. Befattningarna, som förutsättas vara uppförda på tandläkarhögskolas stat, böra ledigförklaras av tandläkarhögskolorna. 2. Sakkunniga i det ämne, som den lediga befattningen omfattar, utses av medicinska fakulteten i Lund resp. karolinska institutets lärarkollegium efter adjunktion av vederbörande tandläkarhögskolas lärarkollegium och sedan förslag först inhämtats från den andra medicinska läroanstalten. 3. Lärarprov ordnas av och avläggas vid universitetet i Lund respektive karolinska institutet. 4. Förslag upprättas gemensamt av respektive tandläkarhögskola och universitetet i Lund respektive karolinska institutet. 5. Handlingarna i ärendet översändas till kansler, som överlämnar dem jämte sitt betänkande till Kung. Maj:t. Vad beträffar tjänstgöringsskyldigheten torde denna böra fastställas av Kungl.

Med hänsyn till att undervisningen skall meddelas på medicinska-teoretiska institutioner och att laboratorerna avses rekryteras ur samma kategori, från vilken hämtas innehavare till övriga laboraturer vid de medicinska högskolorna, vilja de sakkunniga först helt allmänt uttala, att det synes angeläget att nu ifrågavarande laboratorer beredas samma ekonomiska villkor som övriga laboratorer, tillsättas på i huvudsak enahanda sätt m. m. Vissa avsteg synas dock, som framgår av det följande, vara motiverade. Beträffande löneställningen föreslå de sakkunniga, att laboratorer, som anställas för den prekliniska undervisningen, skola äga åtnjuta lön enligt lönegrad Ca 31. Anledning synes icke föreligga att föreslå tillskapandet på tandläkarhögskolornas stat av befattningar med avlöning enligt äldre lönesystem. De sakkunniga vilja emellertid understryka, att laboratorerna för den prekliniska undervisningen vid en eventuell omreglering av övriga laboratorstjänster vid univer24

Maj:t på förslag av kansler efter vederbörandes hörande. Härvid förutsätta de sakkunniga, att tjänstgöringsskyldigheten i huvudsak kommer att ordnas i enlighet med de detaljerade förslag, som framläggas under avsnitt IV i det följande.

I de fall, dä antingen laboraturer icke inrättas eller kompetenta sökande icke finnas, torde det böra ankomma på den medicinska läroanstalten att — efter framställning från resp. tandläkarhögskola — upprätta förslag till hur tjänstgöringen skall ordnas.

Övrig personal Förordnanden pä assistent- och amanuensbefattningar böra liksom hittills meddelas av kansler sedan förslag från resp. medicinska läroanstalt ingivits av tandläkarhögskolan.

Övriga befattningar ledigförklaras av tandläkarhögskolorna, sedan yttranden inhämtats från resp. institutionschefer.

IV. DETALJFÖRSLAG TILL DEN PREKLINISKA UNDERVISNINGENS ORDNANDE FR. O. M. BUDGETÅRET 1952/1953

De sakkunniga ha i det föregående bl. a. framlagt förslag berörande frågorna om vissa ändringar och förskjutningar i studieplanen, om kursgivarnas ställning samt om ledningen och ansvaret för den prekliniska undervisningen. Vidare ha de sakkunniga angivit de konsekvenser för den praktiska utformningen av den prekliniska undervisningen, som följa av nuvarande brist pä lokaler. Med dessa utgångspunkter få de sakkunniga framlägga följande detaljerade förslag till den prekliniska undervisningens ordnande fr. o. m. budgetåret 1952/1953. Förslaget har utarbetats efter samråd med ämnesrepresentanterna vid de medicinska läroanstalterna, varvid bör bemärkas, att de sakkunniga här som regel icke redovisa sådana alternativa

Ä m n e

Anatomi Histologi Fysiologi Kemi Allmän patologi Farmakologi

Laborator el. 1:6 assistent kursgivare

50 tim. 50 „ 50 „ 50 „ 60 „ 50 „

Vad då först beträffar personalstaternas storlek och sammansättning ha de sakkunniga med hänsyn till sina direktiv icke funnit det möjligt att förorda de i vissa fall långt gående, ofta väl motiverade förslag, som framställts av ämnesrepresentanterna och som ämne för ämne redovisas i det följande. I fråga om de prekliniska huvudämnena samt allmän patologi och farmakologi föreslå de sakkunniga i princip den personaluppsättning, som framgår av följande tablå, i vilken även för varje student angivits antalet undcrvisningstimmar, meddelad av de olika befattningshavarna.

l:e amanuens

3:e amanuens

20 tim. (grupp) 20 „ ( „ ) Fysik 15 4-20 tim. (grupp)

1 1

20 tim.

Med »grupp» angives, att befattningshavarna skola meddela undervisning för studenterna i smågrupper. 26

förslag från ämnesrepresentanterna, som av lokalhänsyn icke kunna genomföras.

15 tim. (grupp) En amanuens

1¶Två l:e amanuenser i fysiologi skola dels meddela kursen i fysik dels gruppundervisning. l:e assistenten i kemi av-

ses att under 20 timmar meddela den undervisning, som är erforderlig för de studerandes laboralioner i ämnet, samt skall övervaka dessa laborationer och i övrigt biträda vid laboratorns undervisning. I Stockholm skola två l:e amanuenser i patologi biträda vid obduktionsundervisningen samt undervisningen vid mikroskopet, vilken undervisning i Lund meddelas av en l:e assistent med biträde av en l:e amanuens. 3:e amanuenserna skola i likhet med l:e amanuenserna biträda laboratorn vid undervisning i de olika ämnena. För varje laborator eller kursgivare uppgår sålunda undervisningsskyldigheten per termin till 50 timmar, vartill kommer tentamensskyldighet om 20—25 timmar eller per år en sammanlagd undervisnings- och tentamensskyldighet på 140—150 timmar. För assistenter och amanuenser kommer tjänstgöringstiden att uppgå till den av kanslern för rikets universitet fastställda skyldigheten. Till varje laborators förfogande bör ställas ett laboratoriebiträde (Ce 11). Dessa biträden skola hjälpa till vid iordningställandet av undervisningsmaterial samt dessutom biträda vid forskningen inom de olika ämnesområdena. Beträffande övriga ämnen hänvisa de sakkunniga till detaljförslagen. Det defintiva ordnandet av den prekliniska undervisningen medför, att vissa omkostnadsanslag måste uppföras. Dessa anslag böra i möjligaste mån ansluta sig till de å tandläkarhögskolornas omkostnadsstater upptagna anslagsposterna för liknande ändamål. Sålunda böra delposter beräknas till »Förbrukningsmateriel för högskolornas praktiska verksamhet» samt till »Undervisnings- och åskådningsmateriel». Delposterna betecknas — i enlig-

het med tillämpad litterering — i det följande med 4 b och 4 c för Stockholms vidkommande samt med 4 a och 4 b för Malmö. Då för de prekliniska avdelningarna erfordras materialanslag till vetenskapligt arbete, böra särskilda medel beräknas. De sakkunniga ha i det följande upptagit medel härför. I tandläkarhögskolornas nuvarande omkostnadsstater finnes under övriga utgifter en delpost kallad »Högskolans vetenskapliga laboratorier». För att denna delpost även skall kunna inrymma anslag till materiel för vetenskapligt arbete för de prekliniska ämnena, synes lämpligt att benämningen å detta anslag ändras till »Högskolans laboratorier och avdelningar, materialanslag för vetenskapligt arbete». Delposterna betecknas i det följande med 4 d för Stockholms och 4 c för Malmös vidkommande. Nu befintliga poster »Vissa ersättningar» kunna utgå. Vissa ytterligare utgifter, såsom för städning och rengöringsmateriel, komma att uppstå genom utvidgningen av den prekliniska undervisningen. Då de prekliniska utbildningskurserna enligt förslaget komma att arbeta i intim samverkan med moderinstitutionerna vid Lunds universitet och karolinska institutet, bland annat i lokalhänseende, är det synnerligen svart att beräkna de merkostnader, som kunna uppslå i ovannämnda avseenden. Det synes därför lämpligast, att dessa merkostnader upptagas i respektive moderinstitutions utgiftsstat såsom en ökning av nuvarande anslagsposter för berörda ändamål. Slutligen böra medel beräknas under reservationsanslagen till tandläkarhögskolorna »Nyanskaffning och underhäll av utrustning». 27

De sakkunniga förutsätta, att det i de fall, där anordningen med laborator som kursgivare icke nu kommer till stånd, skall ankomma på vederbörande tandläkarhögskola att framlägga nya förslag till undervisningens ordnande, så snart den ekonomiska situationen medger detta. Intill dess så skett, torde arvode till kursgivaren böra beräknas efter 7.000 kr. för år, vartill bör komma ersättning med 1.000 kr. för administration m. m. I allmän patologi torde arvode till kursgivaren böra utgå med 8.000 kr. med hänsvn till den större

undervisningsbördan. Anslagen för resp. ämne i vad avser delposterna för förbruknings- och undervisningsmateriel samt vetenskapligt arbete torde kunna nedsättas. Ej heller torde det vara nödvändigt att i sådana fall tillsätta tjänster som laboratoriebiträde. Kursgivarna torde dock böra beredas möjlighet att utnyttja viss extra personal för denna undervisning och de sakkunniga föreslå därför, att under anslagen »Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal» uppföres 500 till 1.000 kr. för extra arbetskraft.

Den prekliniska undervisningen i Stockholm Anatomi Institutionschefen har föreslagit i huvudsak följande. Undervisningen kan även i fortsättningen givas av professor och prosektor. Kursgivarnas undervisnings- och tentamensbörda bör utgöra 60 t. per kurs, d. v. s. 120 t. per läsår. Ersättning bör utgå till kursgivare för administrativa göromål, ledning och vetenskapligt arbete samt förberedelse m. m. med 2.000 kr. per läsår. Till kursgivares hjälp bör ställas en l:e assistent (arvode 8.160 kr.) med skyldighet att hålla 35 t. föreläsningar och demonstrationer per kurs samt seminarier för mindre grupper. Därjämte erfordras en l:e amanuens och en 3:e amanuens. l:e amanuensen har skyldighet att fullgöra 30 t. demonstrationer samt dissektionsövningar för 8 grupper per kurs gemensamt med 3:e amanuensen i anslutning till l:e assistentens undervisning och under dennes ledning. 3:e amanuensen (arvode 1.200 kr.) bör om möjligt vara 28

odontolog. Matcrialanslaget föreslås höjt frän nuvarande 2.000 kr. per läsår till 8.000 kr. Som motivering härför anföres, att för tandläkarstuderande årligen fordras anskaffning av minst 3 skelett till en kostnad av c:a 3.000 kr. samt att utökningen av dissektionsövningarna fordrar huvud- och halspreparat till en kostnad av c:a 3.000 kr. Båda posterna tillkomma utöver nuvarande materialanslag. De sakkunniga föreslå, under hänvisning till vad som inledningsvis anförts, följande personaluppsättning m. m. nämligen kursgivare arvode 7.000 kr. » särskild ersättning 1.000 » en l:e amanuens 4.032 » beräknad delpost under anslaget »Avlöning till övrig icke-ordinarie personal» . . 500 » Summa 12.532 kr.

beräknad delpost under anslaget litt. 4 b 1.500 beräknad delpost under anslaget litt. 4 c 500 beräknad delpost under anslaget litt. 4 d 1.000 beräknad delpost under anslaget »Nyanskaffning och underhåll av utrustning» . . 1.000

kr. » »

»

Summa 4.000 kr. I engångsanslag för anskaffning avviss materiel torde böra beräknas 10.000 kr. enligt specificerade poster i bilaga C. Histologi Kursgivaren föreslår beträffande kursgivares undervisningsskyldighet, arvode och särskilda ersättningar samma anordning som på anatomiska institutionen. Kursgivaren föreslår även en tjänst som 1:-c assistent. En l:c amanuens skall tillsammans med en 3:e amanuens leda lustologisk mikroskopering för mindre grupper i anslutning till l:e assistentens undervisning och under dennes ledning. Kursgivaren föreslår vidare att en tjänst som tekniskt biträde i lönegrad Ce 11 inrättas samt att materialanslaget höjes från för närvarande 2.000 till 6.000 kr. för år. Han anför som motivering härför följande: För att tillfredsställande kunna driva histologiundervisningen för tandläkarestuderande är det nödvändigt att ha tillgång till ett materialanslag. Detta avser att bestrida kostnader i samband med föreläsningarna (vaktmästarearvode) och för inköp av glasvaror, kemikalier och färg till preparatframställningen. Anslagets storlek är så beräknat att det skall möjliggöra inköp av apparatur (mikrolomer, knivar etc.) avsedda för framställandet av undervisningspreparaten. Därtill är det nödvändigt att förfoga över medel för bestridandet av en del kostnader, som det vetenskapliga arbetet drager med sig.

Givetvis är det i detta avseende endast fråga om sådant material, som utgör basen för forskningsverksamheten. Specialapparatur etc. måste bestridas ur andra anslagsmedel. Till detta kommer ytterligare kostnader för framställandet av skioptikonbilder nödvändiga för undervisningen. De sakkunniga föreslå, under hänvisning till vad som inledningsvis anförts, följande personaluppsättning m. m., nämligen kursgivare arvode 7.000 » särskild ersättning 1.000 en l:e amanuens 4.032 en 3:e amanuens 1.200 beräknad delpost under anslaget »Avlöning till övrig icke-ordinarie personal» . . 1.000

kr. » » »

»

Summa 14.232 kr. beräknad delpost under anslaget litt. 4 b 2.000 kr. beräknad delpost under anslaget litt. 4 c 500 » beräknad delpost under anslaget litt. 4 d 1.500 » beräknad delpost under anslaget »Nyanskaffning och underhåll av utrustning» . . 500 » Summa 4.500 kr. Fysik och

fysiologi

Institutionschefen har, såsom de sakkunniga redan tidigare framhållit, ansett sig kunna disponera erforderliga lokaler för en laborator inom institutionen. Tills vidare synes dock anordningen med professor som kursgivare böra bibehållas. Undervisnings- och demonstrationsskyldigheten för kursgivaren har ansetts böra utgöra 120 t. per läsår. Till hans förfogande skulle stå en 1 :c assistent med uppgift att ge en översiktskurs i 29

fysik (15 t.) seminarier (50 t.) samt föreläsningar (10 t.) per kurs räknat. En l:e amanuens och en 3:e amanuens skulle ha i huvudsak samma funktioner som på anatomiska och histologiska institutionerna. Institutionschefen har vidare angivit behov av ett laboratoriebiträde i lönegrad Ce 11 och ett materialanslag om 5.000 kr. för år. Institutionschefen har som motivering härför anfört följande: Enligt de båda framförda alternativen skall för undervisningen i fysiologi och fysik anställas 1 förste assistent, 1 förste amanuens och 1 tredje amanuens. Härvid har också förutsatts en icke oväsentligt utökad demonstrationsverksamhet och anställning av seminarier med belysande experiment. Likaledes förutsattes vetenskaplig verksamhet i viss utsträckning för assistent och amanuenser. För att såväl undervisnings- som forskningsverksamheten skall kunna effektivt bedrivas torde inrättande av en laboratoriebiträdesljänst vara erforderlig. På innehavaren av denna bör ankomma att verkställa vissa förberedelser i fråga om preparering av djurmaterialet, beredande av lösningar och reagenser samt gemensamt med amanuenskrafterna biträda vid registrering av försöksresultat, verkställa erforderliga analyser etc. Det kan förväntas, att denna verksamhet kommer att bli tidskrävande, varför ett heltidsanställt laboratoriebiträde erfordras. För erhållande av tillräckligt kvalificerad kraft synes tjänsten böra placeras i löneklass Ce 11. Hittills har till undervisningen i fysiologi för odontologie studerande utgått ett årligt anslag av kr. 2.000: —, avsett att täcka de med undervisningen förbundna utgifterna för städning, biträde vid föreläsningar och demonstrationer samt material. I och med den planerade utökningen av demonstrationerna av fysiologiska experiment för de studerande, användande av film i större utsträckning för undervisningen och ökat apparalbehov komma kostnaderna för försöksdjur och deras vård samt för apparatur och reparation resp. ersättning för förbrukat material att avsevärt stiga. För varje kurs beräknas merkostnaden för djur 30

inkl. foder och skötsel uppgå till kr. 1.000:— och för apparatur och material till kr. 500:— per kurs. Med 2 kurser per år beräknas sålunda ökningen i kostnader till kr. 3.000 :—, varför det totala materialanslaget föreslås höjt till kr. 5.000: —. De sakkunniga föreslå, under hänvisning till vad som inledningsvis anförts, följande personaluppsättning m. m. nämligen kursgivare arvode 7.000 » särskild ersättning 1.000 två l:e amanuenser 8.064 beräknad delpost under anslaget »Avlöning till övrig icke-ordinarie personal» . . 500

kr. » »

»

Summa 16.564 kr. beräknad delpost under anslaget litt. 4 b 2.000 beräknad delpost under anslaget litt. 4 c 500 beräknad delpost under anslaget litt. 4 d 2.000 beräknad delpost under anslaget »Nyanskaffning och underhåll av utrustning» . . 1.000

kr. » »

»

Summa 5.500 kr. Kemi Kursgivaren har föreslagit inrättandet av en laboratorstjänst med en undervisnings- och demonstrationsskyldighet om sammanlagt 120 t. per läsår, vidare en tjänst som biträdande lärare (arvode 9.660 kronor) med uppgift för innehavaren att fullgöra 60 t. föreläsningar per läsår samt i övrigt assistera laboratorn och hålla förhör och »duggningar». Vidare skulle finnas en l:e assistent med uppgift att fullgöra 20 t. demonstrationer för mindre grupper samt i övrigt vidtaga förberedelsearbeten, assi-

stera vid föreläsningar m. m. Ytterligare borde finnas två l:e amanuenser samt två 3:e amanuenser med uppgift att sammanlagt giva 60 t. demonstrationsundervisning för 8 grupper varje kurs. Därjämte äskas, att en tjänst som preparator i lönegrad Ce 14 och en tjänst som tekniskt biträde i lönegrad Ce 11 inrättas, att ett forskningsanslag för laboratorn uppföres med 5.000 kr. samt att materialanslaget höjes från för närvarande 3.000 kronor till 10.000 kronor. De sakkunniga ha emellertid sedermera av institutionschefen inhämtat, att han är villig att själv giva undervisningen, och få för den skull föreslå följande, nämligen kursgivare arvode 7.000 kr. » särskild ersättning 1.000 » en 1 :e assistent 8.160 » en 3:e amanuens 1.200 » beräknad delpost under anslaget »Avlöning till övrig icke-ordinarie personal» . . 1.000 » Summa 18.360 kr. beräknad delpost under anslaget litt. 4 b 3.000 kr. beräknad delpost under anslaget litt. 4 c 500 » beräknad delpost under anslaget litt. 4 d 2.500 » beräknad delpost under anslaget »Nyanskaffning och underhåll av utrustning» . . 2.000 » Summa 8.000 kr. I engångsanslag torde böra beräknas 20.000 kr., motsvarande kostnaderna för 2 s. k. laboratorieenheter enligt MHO:s beräkningar.

Prekliniska

specialkurser

Undervisningen i allmän bakteriologi, speciell tandanatomi och propedeutisk bettlära, av vilka ämnen de två senare äro förenade med praktiska övningar, har bedrivits enligt den fastställda studieplanen. De sakkunniga föreslå icke några väsentliga ändringar i nuvarande ordning annat än, såsom tidigare nämnts, en minskning av antalet övningstimmar i speciell tandanatomi. Härav betingad sänkning i arvodet för kursgivaren har iakttagits vid anslagsberäkningarna. Det nuvarande materialanslaget om 1.000 kr. till undervisningen i allmän bakteriologi föreslås utgå och ersättas med beräknade delposter under 4 b med 500 kr. och under 4 c med 250 kr. samt under anslaget »Nyanskaffning och underhåll» med 250 kr. Anslag till amanuenshjälp torde böra upptagas med 1.200 kr. samt beräknad delpost under anslaget »Avlöning till övrig icke-ordinarie personal» 500 kr. Speciell

tandhistologi

Såsom tidigare framhållits bör kursen flyttas från l:a till 3:e studieterminen. Kursen meddelas på histologiska institutionen och har där givits av en medicine licentiat med specialutbildning i ämnet. I Malmö-Lund gives kursen för närvarande av en docent i histologi. Den har således endast inneburit, att den del av den medicinska undervisningen i tandhistologi, som tidigare ingått i den allmänna kursen i histologi nu utbrutits till en särskild kurs och därvid något utökats. Sedan innevarande år finnes i anslutning till tandläkarhögskolan i Stockholm en särskild avdelning för tandhistopatologi. Denna har kunnat uppbyggas inom karolinska sjukhusets 31

patologiska institution, där även under- icke kan få, till normalhistologin och normalhistologin skulle förvisso kunna rivisningen i allmän patologi för tandläkare utvecklas i den intima dagliga konkare försiggår. Vid Malmö tandläkartakten med undervisning och forskning högskola har en motsvarande men i inom dental patologi. Då tandläkare utrymmesavseende betydligt större avmed för undervisningen i fråga tillbörlig delning inrymts och utrustats inom högkompetens i histologi icke omedelbart skolans lokaler. Lärarstaben utgöres av kunna stå tdl förfogande vid en omoren laborator, en avdelningstandläkare ganisation i denna riktning, bör underoch en amanuens. Av samtliga fordras visningen tills vidare såsom provisorium kännedom i den dentala patologin och kunna fortgå enligt nuvarande anordsärskild utbildning inom den mikroskoning, till dess att kompetenta lärarkrafpiska vävnadspatologin berörande sketer utbildats. Beslutet om omorganisalett- och tandsystem. Till var och en av tion bör emellertid snarast fattas, dessa avdelningar höra demonstrationsemedan eljest förutsättningar icke torde och arbetssalar, som utrustats med mikföreligga att få intresserade tandläkare roskop för 25 arbetsplatser. Kurserna att ägna mångåriga specialstudier åt upptaga icke större del av terminen, än histologisk utbildning. att den nämnda kursen i den speciella Kursen bör omfatta 15 föreläsningar tandhistologin utan svårighet skulle och demonstrationer och 21 timmar till kunna inhysas i arbetssalar och demonsövningar vid mikroskopet eller sammantrationssalar samt kursdeltagarna utlagt 36 timmar. Dessa fördelas lämpnyttja redan förefintlig utrustning. Genom ligen på så sätt, att studenterna uppdelas att låta kursen i den speciella tandhisi tvenne grupper, maximalt 25 i varje; tologin omhändertagas av en lärare vardera gruppen tillbringar 1 förmiddag i avdelningstandläkares tjänsteställning i veckan med föreläsningar och studier och avlöning skulle man kunna försäkra vid mikroskopet inom kursen pä avdelsig om att till dessa avdelningar för ningen för tandhistopatologi, vilket för den mikroskopiska härdsubstanspatolovarje studerande under 12 veckor under gin kunna knyta en person i ansvarig terminen innebär 36 timmar sammanlärarställning, vilken vore tandläkare lagt. med speciell utbildning inom histologin. De sakkunniga föreslå, att undervisDärmed ernåddes en önskvärd anknytningen i speciell tandhistologi gives så ning mellan den speciella patologin och snart ske kan inom avdelningarna för den eljest vid högskolan icke företrädda tandhistopatologi vid tandläkarhögskospeciella histologin. Avdelningstandläkalorna. Såsom kursgivare bör anställas ren i histologi bleve nödsakad upplägga en avdelningstandläkare under chefskap eller insamla ett större undervisningsav laboratorn vid avdelningen för tandmaterial på sitt område, vilket skulle histopatologi. För iordningställande av vara till största fördel icke blott för preparat och för den omfattande snittundervisningen utan även för forskning och färgning m. m., som blir nödningen inom de båda närbesläktade vändig för kurspreparaten m. m. bör studieområdena. Patologin, som är huunder delposten »Avlöning till övrig vuduppgiften för en sådan avdelning, icke-ordinarie personal» beräknas 1.000 skulle vinna den anknytning, den eljest 32

kr. Ärligt anslag för förbrukningsmaterial och undervisningsmaterial beräknas uppgå till sammanlagt 750 kr., vartill bör komma 250 kr. för nyanskaffning och underhåll. Allmän

patologi

Institutionschefen har inledningsvis anfört, att den nuvarande ordningen beträffande patologiundervisningen icke tillgodoser tandläkarutbildningssakkunnigas krav pä 72 t. undervisning för varje studerande. Tiden är för knappt tilllagen såväl för obduktionsundervisningen som demonstrationsundervisningen genom amanuens. Obduktionsundervisningen bör därför höjas från nuvarande 1% t. till 10 t. och amanuensundervisningen från nuvarande l i t . till 22 t. Härigenom skulle det totala antalet timmar för varje studerande bli 72 (=40 + 10 + 22). Institutionschefen föreslår beträffande kursgivare och biträdande kursgivare den anordningen, att per kurs böra hållas 40 t. föreläsningar 10 t. obduktionsdemonstrationer för var och en av 4 grupper studerande, varjämte examinationen beräknas till 20 t. per kurs. Den sammanlagda undervisningsoch examinationsskyldigheten skulle då utgöra 200 t. per läsår, för vilket skulle utgå arvode med 10.000 kr. Härtill si ulle komma ersättning med 2.000 kr. för ledning av vetenskapligt arbete, administrativa åtgärder, förberedelser m. m. Till kursgivares förfogande skulle ställas en l:e amanuens och en 3:e amanuens. l:e amanuensen skulle tillsammans med 3:c amanuensen fullgöra 22 t. demonstrationer, preparatöversikt och snittundervisning för mindre grupper. Han skulle vidare assistera vid föreläsningar och obduktioner samt svara för vissa förberedelser, materialanskaff3 Den prekliniska

tandläkarutbildningen

ning och experiment. Institutionschefen föreslår slutligen inrättandet av en tjänst som tekniskt biträde i lönegrad Ce 11 och höjning av materialanslaget från 2.000 kr. till 5.000 kr. per är samt anför i anslutning härtill följande: Nuvarande organisation av undervisningen i allmän patologi vid Stockholms tandläkarhögskola tillgodoser icke de sakkunnigas krav på 72 timmars undervisning för värjt; studerande. Detta beror bl. a. på, att den tid som för detta ämne upptagits å undervisningsschemat, är för ringa. På grund härav har det icke varit möjligt att vid den prekliniska undervisningen i allmän patologi meddela enskild undervisning vid mikroskopet i ämnets histopatologiska del. Ej heller har det varit möjligt alt genom djurexperimentella försök belysa för praktisk odontologi så viktiga processer som inflammation, chock m. m. De nämnda bristerna ha betydelse icke endast för den praktiska odontologien utan ock kanske än mer för odontologisk forskning och då främst för den viktiga del av denna forskning, som omfattar ämnesområdet tandhistopatologi. Min erfarenhet som sakkunnig vid tillsättandet av laboratorstjänsten i tandhistopatologi vid tandläkarhögskolan i Malmö är, alt för dylik forskning kräves grundliga kunskaper i allmän patologi. Man måste därför fordra, att de som ägna sig åt dylik forskningsgren, skola ha fullgod utbildning i allmän patologi. Denna utbildning bör i första rummet lämnas vid de institutioner, där undervisning i allmän patologi lämnas åt tandläkarstuderande. Undervisning i allmän patologi för odontologer kommer härigenom att omfatta dels den prekliniska undervisningen, dels forskningsundervisning. En förutsättning för att denna organisation av undervisningen skall kunna genomföras är, dels att lärarna till sitt förfogande ha fullgod teknisk assistans såsom ett eller helst två laboratoriebiträden, dels alt materialanslaget —• med hänsyn till de dubbla undervisningsuppgifterna höjes från 2.000 till 5.000 kr. De sakkunniga föreslå, under hänvisning till vad som inledningsvis anförts och under framhållande att kursgivarens arvode bestämts med hänsyn till att nä33

gon tjänst som l:c assistent för närvarande icke bör inrättas, följande personaluppsättning m. m. nämligen kursgivare arvode 8.000 kr. » särskild ersättning 1.000 » två l:e amanuenser 8.064 » beräknad delpost under anslaget »Avlöning till övrig icke-ordinarie personal» . . 1.000 » Summa 18.064 kr. beräknad delpost under anslaget litt. 4 b 1.500 kr. beräknad delpost under anslaget litt. 4 c 500 » beräknad delpost under anslaget litt. 4 d 2.000 beräknad delpost under anslaget »Nyanskaffning och underhåll av utrustning» . . 500 Summa 4.500 kr. Farmakologi Institutionschefen har föreslagit,, att antalet föreläsningar utökas från för närvarande per kurs 24 t. till 50 t. och att undervisningen bör meddelas av en särskilt anställd laborator. Till laborators förfogande bör ställas en l:e amanuens, och en 3:e amanuens, varvid förutsattes att kursdeltagarna skola uppdelas i smågrupper och varje grupp meddelas demonstrations- och laboratorieundervisning. Det erfordras vidare ett laboratoriebiträde. Materialanslaget föreslås höjt från 500 till 10.000 kr. Med samma motivering som i Lund (jfr. sid. 59) äskas medel till utrustning m. m. om i allt 25.000 kr. De sakkunniga föreslå, under hänvisning till vad som inledningsvis anförts, följande personaluppsättning m. in., nämligen 34

en laborator (Ca 31) 14.436 kr. en l:e amanuens . . . 4.032 » en 3:e amanuens 1.200 » elt laboraloriebiträde (Ce 11) 5.556 » Summa 25.224 kr. beräknad delpost under anslaget litt. 4 b 2.000 kr. beräknad delpost under anslaget litt. 4 c 500 » beräknad delpost under anslaget litt. 4 d 5.000 » beräknad delpost under anslaget »Nyanskaffning och underhåll av utrustning» . . 500 » Summa 8.000 kr. De sakkunniga tillstyrka i engångsanslag 25.000 kr. till utrustning m. m.

Allmän

kirurgi

Undervisningen i allmän kirurgi omfattar dels katedrala föreläsningar dels praktisk tjänstgöring på operationssal och kliniska ronder. De sakkunniga föreslå, att den nuvarande undervisningsformen, som synes ha givit goda resultat behålles oförändrad. Arvode till kursgivaren torde enligt sedvanliga beräkningsgrunder böra utgå med 8.400 kr. för år med medgivande för tandläkarhögskolan att i de fall, sä befinnes lämpligt, fördela undervisningen och arvodet pä kursgivare och kvalificerad medhjälpare. De sakkunniga vilja i delta sammanhang erinra om att det i framtiden kan bliva nödvändigt att några sängar på en kirurgisk klinik ställas till förfogande för tandläkarhögskolan. Detta problemkomplex torde emellertid ännu icke vara så klarlagt, att i dagens läge åtgärder skulle vara nödvändiga.

Intern

medicin

Den invärtesmedicinske specialisten har till uppgift att dels meddela undervisning för odontologie kandidater, dels ombesörja poliklinisk konsultation på tandläkarhögskolan såsom remissinstans för vårdsökande klientel på högskolans olika avdelningar. För utredning och serieundersökningar är det slutligen nödvändigt, att internisten i sluten vård undersöker patienter, som är i behov av dylika specialundersökningar. De sakkunniga ha undersökt olika möjligheter för att erhålla internist, som kan ombesörja den tredubbla uppgiften. För Stockholms vidkommande har det av de förda handlingarna framkommit, att enda möjligheten alt erhålla kompetent person är arvodesvägen. De största svårigheterna ha därvid befunnits vara frågan rörande den slutna vården. Efter underhandlingar med överläkaren på medicinska kliniken vid Serafimerlasarettet, professor Kristensson, har denne under förutsättning av direktionens tillstånd förklarat sig villig att upplåta fyra sängar på kliniken för tandläkarhögskolans behov av denna vårdform. Någon läkare vid nämnda lasarett, som är villig och kompetent att omhändertaga de nyssnämnda tre arbetsuppgifterna för längre tid, finnes enligt uppgift icke. På grund av den starkt specialiserade karaktär, som undersökningarna på de inneliggande patienterna erbjuder, måste nämligen vederbörande specialist kunna beräknas kvarstanna i arbetsuppgiften så länge, att han ernår tillräcklig erfarenhet för att kunna bedöma och utföra de undersökningar som odontologien har särskilt behov av. Det är därför för tandläkarhögskolan av synnerlig vikt, att befattningen som internist vid tandläkarhögskolan icke blir en passageplats.

De sakkunniga föreslå, att på tandläkarhögskolans stat uppföres arvode till en internist enligt nedanstående. Undervisning 60 föreläsningar och demonstrationer 3.000 kr. 20 limmars slutförhör 1.000 » Summa 4.000 kr Poliklinisk konsultationsverksamhet vid tandläkarhögskolan. De sakkunniga ha beräknat alt till en början internisten måste ägna en timma varje dag eller två timmar varannan dag åt denna form av verksamheten. Den angivna tiden är emellertid beräknad såsom en minimitid. Det är sannolikt, att behovet a\poliklinisk konsultation så småningom kommer att stegras. De sakkunniga förutsätta därvid, att tandläkarhögskolan noga följer denna utveckling och om ökad konsultationstid skulle visa sig vara erforderlig i sedvanlig ordning anmäler behovet av ytterligare medelsanvisning för uppgiften. De sakkunniga ha utgående från här angiven konsultationslid beräknat ett arvode för detta deluppdrag till 6.000 kr. årligen. Sluten vård. Internisten skulle till sina förut angivna uppdrag även foga uppgiften att ta hand om utredningen och vården av patienter för tandläkarhögskolans räkning på de upplåtna fyra sängarna. Dessa sängar skall stä under överinseende av överläkaren på medicinska kliniken, varför tandläkarhögskolans internist i detta hänseende skall vara underställd professorn i invärtes medicin vid Serafimerlasarettet. De sakkunniga ha beräknat arvodet för denna sjukvårdande uppgift till 6.000 kr. Internisten har även behov av hjälp vid journalskrivning och utförande av 35

de allmänmedicinska undersökningarna liksom av hjälp vid utväljandet av lämpligt patientmaterial för demonstrationerna. De sakkunniga föreslå, att ett arvode å 4 000 kr. per år utgår till någon underläkare vid Serafimerlasarettcts medicinska avdelning för biträde i angivna hänseende ät tandläkarhögskolans internist.

Öron-, näs- och

två dagars demonstrationer och ronder på avdelningen för öron-, näs- och halssjukdomar. Föreläsningsserien begränsas till 6 föreläsningar. Efter förhandlingar med vederbörande överläkare har meddelats att specialist i ämnet på karolinska sjukhuset resp. Allmänna sjukhusets avdelning för öron-, näs- och halssjukdomar kan åtaga sig denna undervisning mot arvode. Kostnaderna för undervisningen i ämnet uppgå till

halssjukdomar

De sakkunniga föreslå att kursen i ämnet gives såsom en föreläsnings- och demonslrationsserie kompletterad med

12 föreläsningar 10 ronder

600 kr. 500 » Summa 1.100 kr.

Den prekliniska undervisningen i Lund och Malmö Anatomi Institutionschefen har meddelat att hittillsvarande undervisningstid 80 timmar måhända vore något rikligt tilltagen, men i den händelse undervisningen av preparat och moulager införes, 80 timmar dock böra bibehållas. Han har däremot funnit, att kursen i topografisk anatomi synes kunna utgå. Ämnets omfattning angives icke vara tillräckligt stort för att motivera inrättandet avspeciell forskartjänst såsom en prosektur utan undervisningen bör som hittills meddelas av kursgivare, som är ordinarie lärare i anatomi inom medicinska fakulteten med lämplig fördelning på professor och prosektor mot särskilt arvode. Kursgivarnas undervisningsskyldighet bör utgöra 40 timmar per kurs, vartill kommer tentamensskyldighet med 20 timmar för varje kurs, vilket utgör tillhopa 120 timmar per läsår. Undervisningen bör ske i grupper i form av föreläsningar och demonstrationer av moulager och dissekerade 30

partier, under det att direkta dissektionsövningar anses överflödiga. Som hjälpkrafter vid undervisningen anses fyra l:e amanuenser vara nödvändiga. Studenterna avses pä varje kurs att uppdelas i 4 grupper om 10 studerande. Varje grupp skulle handledas vid demonstrationerna av en amanuens. Institutionschefen begär ett ärligt materialanslag på 3.000 kr. samt ett engångsanslag på 20.000 kr. till inköp av erforderligt materiel, moulager ocli preparat, bilaga D. De sakkunniga föreslå, under hänvisning till vad som inledningsvis anförts, följande personaluppsättning m. m., nämligen kursgivare arvode 7.000 » särskild ersättning 1.000 en l:e amanuens 4.032 beräknad delpost under anslaget »Avlöning till övrig icke-ordinarie personal» . . 500

kr. » »

»

Summa 12.532 kr.

beräknad delpost under anslaget litt. 4 a 1.500 kr. beräknad delpost under anslaget litt. 4 b 500 » beräknad delpost under anslaget litt. 4 c 1.000 » beräknad delpost under anslaget »Nyanskaffning och underhåll av utrustning» . . 1.000 » Summa 4.000 kr. De sakkunniga tillstyrka vidare förslaget om engångsanslag på 20.000 kr. för moulager m. m. Histologi Institutionschefen har framhållit att om undervisningen skulle som hittills meddelas i katedral form, det utmätta timantalet hade kunnat något beskäras. Om åskådningsundervisning i form av föreläsningar vid mikroskopet skall införas, kommer så mycket tid att åtgå för de studerande vid studiet av de mikroskopiska preparaten, att en minskning av det nuvarande timantalet icke kan föreslås. På grund av histologins omfattning samt den livliga forskningsverksamhet som även från tandläkares sida äger rum i ämnet, är det nödvändigt, att undervisningen omhänderhas av en prosektor. Den hittillsvarande anordningen att professorn, prosektorn eller någon av docenterna i ämnet avsedda för undervisningen av medicine studerande tages i anspråk för undervisning av odontologie studerande, kan icke sägas vara tillfredsställande vare sig för undervisning av odontologerna eller för nu nämnda lärares undervisningsskyldighet beträffande medicinare och den forskningsverksamhet, som åligger ifrågavarande befattningshavare. Undervisningen

för odontologerna är nämligen av så pass stor omfattning, att denna undervisning måste medföra i viss mån ett åsidosättande av de rent medicinska arbetsuppgifterna. Prosektoms undervisningsuppgift bör utgöra 40 timmar per kurs, vartill kommer 20 timmars tentamen, d. v. s. tillhopa 120 timmar per läsår. Till proseklorns hjälp bör ställas en l:c assistent, en l:e amanuens och en 3:e amanuens. Institutionschefen föreslår vidare, att en tjänst som laboratoriebiträde i lönegrad Ce 11 inrättas, där delta laboratoriebiträde skall stå till prosektorns förfogande för framställning av de histologiska preparat, som erfordras för undervisningen samt biträda prosektorn i dennes forskningsarbete. Materialanslaget föreslås höjt från för närvarande 2 000 kr. till 10.000 kr. per år. Den begärda förhöjningen av materialanslaget betingas dels av en betydligt större åtgång på förbrukningsartiklar för undervisningen än för närvarande, dels bör prosektorn och hans medhjälpare till sitt förfogande ha ett anslag för forskning. Studenterna måste i analogi med vad som redan skett vid karolinska institutets hislologiska institution utrustas med mikroskop och preparatlådor. Dessutom måste anskaffas skåp för kursmikroskopen och preparatlådorna, vilka på ett betryggande sätt måste förvaras. Befattningshavarna måste utrustas med mikroskop. Ytterligare smärre apparatur behöver ävenledes anskaffas. Engångskostnaderna för denna utrustning som specificerats i institutionschefens skrivelse uppgår till 62.150 kr., bilaga E. De sakkunniga föreslå, under hänvisning till vad som inledningsvis anförts, 37

följande nämligen

personaluppsättning

m. m.,

en prosektor (Ca 31) 13.620 kr. en l:e amanuens 4.032 » en 3:e amanuens 1.200 » ett laboratoriebiträde (Ce 11) 5.112 » Summa 23.964 kr. beräknad delpost under anslaget litt. 4 a 2.000 kr. beräknad delpost under anslaget litt. 4 b 500 » beräknad delpost under anslaget litt. 4 c 5.000 » beräknad delpost under anslaget »Nyanskaffning och underhåll av utrustning» . . 500 » Summa 8.000 kr. De sakkunniga tillstyrka vidare engångsanslaget på 62.150 kr. för inköp av utrustning m. m.

Fysik och

fysiologi

Ämnesrepresentanterna ha meddelat, att de anse, att undervisningen bör omfatta föreläsningar och demonstrationer till ett antal av högst 80 timmar. I nuvarande läge föreslås att undervisningen anförtros en särskild laborator med undervisningsskyldighet endast för odontologie studerande. Laboratorns uppgifter skulle sålunda vara att undervisa i form av föreläsningar och demonstrationer, att förrätta examinationer, att leda undervisningen samt att bedriva forskning inom område av särskild betydelse för odontologien. Laboratorn bör vid sin sida ha en l:e assistent, en l:e amanuens och en 3:e amanuens. l:e assistenten skulle ha till uppgift att ge översiktskurs i fysik, leda seminarie38

övningarna och ulföra demonstrationer efter laboratorns anvisningar. Amanuenserna skulle biträda vid undervisningen och vid anställandet av demonstrationerna. Till laboratorns förfogande skulle stå ett laboratoriebiträdc för undervisnings- och forskningsuppgifterna. Dessutom erfordras en pre par at or i lönegrad Ce 13 för att handha apparatur, reparationer, glasblåseriarbeten, fotografi ni. m. För utrustning av den odontologiskfysiologiska avdelningens laboratorier måste ställas till förfogande ett engångsanslag, som approximativt beräknas till 100.000 kr. Professor Uvnäs framför som sin mening, att detta engångsanslag för utrustning av laboratorierna borde utgå först då vederbörande laborator är utnämnd så att laboratorns speciella forskningsinriktning kunde tillgodoses. Årligt materialanslag borde uppgå till 20.000 kr. Ur måterialanslaget måste viss personal för den odontologisk-fysiologiska avdelningen betalas såsom halvdagsanställd djurskötare och mekaniker. Fysiologiska institutionen i övrigt har för litet teknisk personal och kan ej avstå sådan personal till den nytillkommande laboratorn. Resterande del av det äskade materialanslaget avses till förbrukningsartiklar för undervisningen samt till laboratorns forskningsverksamhet. De sakkunniga föreslå, under hänvisning till vad som inledningsvis anförts, följande personaluppsättning m. m. nämligen en laborator (Ca 31) 13.620 kr. två l:e amanuenser 8.064 » ett laboratoriebiträde (Ce 11) 5.112 » Summa 26.796 kr.

beräknad delpost under anslaget litt. 4 a 2.000 kr. beräknad delpost under anslaget litt. 4 b 500 » beräknad delpost under anslaget litt. 4 c 5.500 » beräknad delpost under anslaget »Nyanskaffning och underhåll av utrustning» . . 3.000 » Summa 11.000 kr. De sakkunniga förorda, att engångsanslag för utrustning upptages med 100.000 kr. enligt bilaga F. Kemi Ämnesrepresentanten har i samråd med nuvarande och tidigare lärare i kemi för odontologie studerande funnit, att den nuvarande undervisningen i ämnet ej är organiserad på lämpligaste sätt. Antalet katedrala föreläsningar är för stort medan den kemiska undervisningen med demonstrationer icke fyller sitt ändamål pä tillfredsställande sätt. Vid undervisningen erhåller de studerande ej erforderlig laboratorievana. Det föreslås en undervisning delvis med föreläsningar 40—50 timmar under c:a 8 veckor samt med laboratorieövningar under 4 veckor, 5 dagar i veckan motsvarande enklare kvantitativ analys, fysikalisk-kemiska övningar och några biokemiska laborationer med speciell anslutning till saliv- och enzymkemi. En permanent undervisning av denna omfattning och organisation erfordrar en laborator. Tillkomsten av en permanent personalstab betraktas som ett mycket viktigt intresse även för den odontologiska forskningens utbyggnad vid tandläkarhögskolan i Malmö. Den erforderliga personalen föreslås utgöras av en laborator, en l:e assistent, en l:e

amanuens, en 3:e amanuens och ett laboratoriebit rade. Som årligt materialanslag anses 20.000 kr. behövliga med fördelning 15.000 kr. till personalens forskningsarbete och 5.000 kr. till omkostnader i samband med undervisning och laborationsövningar på medicinsk-kemiska institutionen i Lund. Till laboratorn och övriga befattningshavare behövs utrustning för forskning. Engångskostnaderna härför ha beräknats till 75.000 kr., enligt bilaga G. De sakkunniga föreslå, under hänvisning till vad som inledningsvis anförts, följande personaluppsättning m. m., nämligen en laborator (Ca 31) 13.620 kr. en l:e assistent 8.160 » en 3:e amanuens 1.200 » ett laboratoriebiträde (Ce 11) 5.112 » Summa 28.092 kr. beräknad delpost under anslaget litt. 4 a 3.000 beräknad delpost under anslaget litt. 4 b 500 beräknad delpost under anslaget litt. 4 c 6.000 beräknad delpost under anslaget »Nyanskaffning och underhåll av utrustning» . . 2.000

kr. » »

»

Summa 11.500 kr. De sakkunniga förorda, att engångsanslag för utrustning upptages med 75000 kr. Prekliniska

specialkurser

I fråga om undervisningen i allmän bakteriologi, speciell tandanatomi och propedeutisk bettlära få de sakkunniga hänvisa till vad som anförts rörande Stockholmsförhållandena (jfr sid. 31 ff) och föreslå ändring i enlighet härmed. 39

Speciell

tandhistologi

Åberopande den motivering, som lämnats på sid. 31—33, få de sakkunniga föreslå följande personaluppsättning m. m. en avdelningstandläkare . . . . 8.412 kr. beräknad delpost under anslaget »Avlöning till övrig icke-ordinarie personal» . . 1.000 » Summa 9.412 kr. beräknad delpost slaget litt. 4 a beräknad delpost slaget litt. 4 b beräknad delpost slaget litt. 4 c

under

an-

under

an-

under

an-

500 kr. 250 » • 250 » Summa 1.000 kr.

Allmän patologi Ämnesrepresentanterna ha framfört den uppfattningen, att i ämnet meddelas ett väl stort antal föreläsningstimmar. Den katcdrala undervisningen bör avsevärt minskas, förslagsvis till 40—50 limmar. Ä andra sidan finnes ett behov av övningar i mikroskopi, som borde kunna tillgodoses med 10—20 timmar per kurs. Obduktionsundervisning bör liksom hittills meddelas i 15 timmar. Vederbörande lärare bör själv avgöra, hur den till kursen utmätta tiden skall fördelas på föreläsningar respektive mikroskopi- och obduklionsövningar. Obduktionsundervisningen bör fortfarande ske med kursen uppdelad i smärre kurser. Det totala antalet undervisningsoch examinationstimmar för läraren beräknas uppgå till 200 timmar per år. Även om den bästa kontinuiteten borde 40

uppnås med en ordinarie lärare i proseklors tjänsteställning speciellt tillsalt för ändamålet, finna dock ämnesrepresentanterna, att den hittillsvarande organisationen bör bibehållas med ett särskilt arvode till någon av lärarna i patologi knuten till medicinska fakulteten. Det väsentliga skälet härför är att en självständig prosektor i patologi tillsatt för tandläkarundervisningen uppenbarligen skulle fä en svårdefinierbar ställning såväl till sjukhusets huvudman som till avdelningens överläkare. Härtill kommer, att den hittills tillämpade anordningen med en kursgivare fungerat väl, varjämte ämnesrepresentanterna uttala, att man även i framtiden kan påräkna tillgäng till kvalificerade lärare på patologisk-bakteriologiska avdelningen i Malmö eller vid patologiska institutionen i Lund, vilka kunna avdelas för undervisningen i patologi vid tandläkarhögskolan. Läraren kan icke ensam nöjaktigt handleda studenterna vid de praktiska övningarna. Parallell handledning av flera små grupper av studenter är här nödvändig. Till lärarens hjälp bör därför ställas en 1 :e assistent och en l:e amanuens. Den nuvarande 3:e amanuenstjänsten kan indragas. För genomförande av mikroskopiundervisningen erfordras ett pato-histologiskt undervisningsmaterial, för vars iordningsställande och årliga förnyelse eller komplettering kräves dels ett laboratoriebiträde, dels ett årligt materialanslag om 4.000 kr. De sakkunniga, som med hänsyn till ämnesrepresentanternas inställning anse, att den nuvarande anordningen t. v. bör behållas, föreslå följande personaluppsättning m. m., nämligen

kursgivare arvode 8.000 kr. » särskild ersättning 1.000 » en l:e assistent 8.160 » en l:e amanuens 4.032 » beräknad delpost under anslaget »Avlöning till övrig icke-ordinarie personal» . . 1.000 » Summa 22.192 kr. beräknad delpost under anslaget litt. 4 a 1.500 kr. beräknad delpost under anslaget litt. 4 b 500 » beräknad delpost under anslaget litt. 4 c 3.000 » beräknad delpost under anslaget »Nyanskaffning och underhåll av utrustning» . . 500 » Summa 5.500 kr.

Farmakologi Såväl institutionscliefen som kursgivaren ha meddelat, att det icke finnes någon möjlighet alt pä den nu anslagna kurstiden kunna bibringa de blivande tandläkarna de kunskaper, som måste anses vara ett minimumkrav för deras praktiska verksamhet. En modern tandläkares hand havande av farmaca — befogenheterna härvidlag har för några år sedan väsentligt utvidgats och böra enligt ämnesrepresentantens mening i vissa stycken ytterligare utökas — kräver en långt mer ingående undervisning och högre kunskapskrav av studenterna än nu. Det anses uppenbart orimligt att pä basis av den i nu gällande studieplan tillmätta undervisningstiden om 32 timmar, tillgängen till lämpliga läroböcker och den till de studerande till buds stående studietiden, meddela den undervisning och i tentamen avkräva

dem de kunskaper, som oundgängligen erfordras av en tandläkare i våra dagar. Om man tar hänsyn till ä ena sidan det behövliga antalet undervisningstimmar ä 2 X 60 timmar per år, å andra sidan behovet av vetenskaplig forskning å den odontologiska farmakologiens område, anser ämnesrepresentanten en laboratorsbefattning i odontologisk farmakologi väl motiverad. Laboratorn bör vara antingen legitimerad läkare eller tandläkare. Förutom denne lärare anses det vara nödvändigt med en l:c amanuens, en 3:e amanuens och elt laboratoriebiträde, där dessa befattningshavare dels skulle biträda vid undervisningen och i fråga om laboratoriebiträdet utnyttjas för anställandet av demonstrationsexperiment. Som materialanslag föreslås lägst 10 000 kr. Laboratorn och hans medhjälpare behöva tillgång till viss apparatur för forskningsarbetet. Härför kräves en laboratorieenhet efter av medicinska högskolornas organisationskommittés beräkningar för medicinsk kemi och liknande ämnen till en kostnad av 10.000 kr. Dessutom erfordras analysvåg, kymograf, torkskåp, mikroskop och registreringsanordningar för 15.000 kr. eller tillhopa för utrustningen en medelsanvisning av 25.000 kr. De sakkunniga föreslå, under hänvisning till vad som inledningsvis anförts, följande personaluppsättning m. m., nämligen en laborator (Ca 31) 13.620 kr. en l:e amanuens 4.032 » en 3:e amanuens 1.200 » ett laboratoriebiträde (Ce 11) 5.112 » Summa 23.964 kr. 41

beräknad delpost under anslaget litt. 4 a 2.000 kr. beräknad delpost under anslaget litt. 4 b 500 » beräknad delpost under anslaget litt. 4 c 5.000 » beräknad delpost under anslaget »Nyanskaffning och underhåll av utrustning» . . 500 » Summa 8.000 kr. De sakkunniga tillstyrka vidare ett engångsanslag till utrustning m. m. om 25.000 kr. Allmän

kirurgi

Undervisningen meddelas vid Allmänna sjukhuset i Malmö. Kursen omfattar katedrala föreläsningar under 21 timmar samt praktisk tjänstgöring ä kirurgiska kliniken vid Malmö allmänna sjukhus. Härvid tjänstgöra de studerande dels å operationssalen dels vid kliniska ronder under ledning av kursgivaren. Kursen pågår under tillhopa sex veckor. Denna undervisningsform har visat sig fungera synnerligen väl. Kursgivaren har vitsordat, att de studerande i allmänhet på ett ulmärkt sätt tillgodogjort sig undervisningen i kirurgi liksom även att den utökade praktiska tjänstgöringen varit av värde för kursdeltagarnas allmänna insikter i ämnet kirurgi. Kursgivaren anser med hänsyn till de hittillsvarande goda erfarenheterna, att en i stort sett oförändrad undervisning i allmän kirurgi för odontologie kandidater borde meddelas. Han pekar därvid alldeles särskilt på den praktiska undervisningen i kirurgiens grunder och framhäver, att denna är av det allra största värde i händelse av en framtida beredskap och ävenså är den av stort 42

värde för den stora mängd av odontologie studerande, som senare på sjukhusen tjänstgöra som militärassistenter. Någon särskild befattning som lärare erfordras sålunda icke utan i likhet med hittills bör arvode utgå till kursledare och dennes medhjälpare vid undervisningen. De sakkunniga tillstyrka förslaget och föreslå ett arvode om 8.400 kr. för år. Intern

medicin

I ämnet skall enligt studieplanen meddelas två årliga kurser. Undervisningen har i provisorisk form igångsatts höstterminen 1950 med ett arvode å 3,000 kr. till underläkare vid medicinska kliniken i Malmö. Denne giver 25 timmars föreläsningar och 8 timmars demonstrationer samt förrättar slutförhör under 10 timmar per kurs. Uppgifterna för internisten i Malmö äro desamma som för den i Stockholm. På grund av lokala förhållanden måste emellertid anställningsförhållandena för internisten bli annorlunda i Malmö. Efter underhandlingar med vederbörande har det visat sig, att ett samgående mellan tandläkarhögskolan i Malmö och Allmänna sjukhuset är möjligt. De sakkunniga förorda anställandet av en biträdande lasareltsläkare vid Allmänna sjukhusets medicinska klinik, d. v. s. en underläkare med förordnande som biträdande lasarettsläkare. Denne skulle därvid ha halvtidstjänst på Allmänna sjukhusets medicinska mottagning och halvtidstjänst för tandläkarhögskolans räkning. Därvid skulle denne internist svara för undervisningen i intern medicin, för den polikliniska konsultationsverksamheten vid tandläkarhögskolan och sköta de odontologiska utredningsfallen på fyra sängar på m e :

dicinska kliniken vid Allmänna sjukhuset. Direktionen för Allmänna sjukhuset har vid sammanträde den 18 oktober 1950 i princip biträtt förslaget, bilaga II. En biträdande lasarettsläkare vid medicinska kliniken i Malmö åtnjuter i begynnelselön 10.560 kr. per år och i slutlön 12.408 kr. exklusive gällande indextillägg på lönen. Poliklinikverksamheten i Malmö är reglerad genom ett avtal, genom vilket den ovan föreslagne internisten vid sin halvtidstjänstgöring på Allmänna sjukhusets medicinska mottagning kan påräkna extra inkomster. För sin lön skall internisten förutom sin halvtidstjänstgöring på Allmänna sjukhuset ombesörja den polikliniska konsultationsverksamheten på tandläkarhögskolan samt sköta utredningsfallen på de fyra sängar, som upplåtas för tandläkarhögskolans disposition vid Allmänna sjukhusels medicinska klinik. För undervisningen i intern medicin för odontologie kandidater beräknas ett arvode på enahanda sätt som i Stockholm eller tillhopa med 4.000 kr. Liksom i Stockholm behöver internisten i Malmö hjälp dels för skötseln av utredningsfallen ä Allmänna sjukhuset, dels vid utväljandet av lämpligt patientmaterial för demonstrationsundervisningen. I lik-

het med i Stockholm förutsattes, att ett arvode å 4.000 kr. utgår till någon läkare vid Allmänna sjukhusets medicinska klinik för denna arbetsprestation. De sakkunniga framlägga icke något förslag till fördelning av kostnaderna för den biträdande lasarettläkarens avlöning mellan stat och kommun utan anse, att denna fråga bör upptagas av den särskilt utsedda förhandlingsdelegationen. De sakkunniga vilja framhålla, att det är angeläget, att de för invärtes medicin upplåtna platserna på allmänna sjukhuset i betalningshänseende fä rikssjukhuskaraktär samt att motsvarande beslut träffas för den händelse det i framtiden skulle visa sig nödvändigt att ställa kirurgiska platser till förfogande för tandläkarhögskolan. Om icke nämligen dessa platser inrättas såsom rikssjukhusplalser, skulle upptagningsområdet för tandläkarhögskolan starkt beskäras med därav följande olägenheter för undervisning och forskning.

Öron-, näs- och

halssjukdomar

Med hänvisning till vad som anförts beträffande Stockholm få de sakkunniga föreslå samma anordning och arvode för kurserna i Malmö.

V. SAMMANFATTNING AV KOSTNADER

Kostnaderna för den prekliniska tandläkarutbildningens ordnande enligt de sakkunnigas förslag ha sammanförts i tabell 1 och 2 avseende kostnaderna för undervisningen i Stockholm resp. LundMalmö. De årliga kostnaderna kunna sammanfattas på följande sätt.

I summan för personalkostnader, 347.572 kronor, ingå arvoden och ersättningar, å vilka rörligt tillägg icke beräknats med ett belopp av 235.096 kronor. Börligt tillägg beräknas till ett belopp av kronor 36.727.

Personalkost-

De sakkunniga ha vidare i engångskostnader för utrustning, inredningsarbeten och vissa smärre ombyggnader upptagit för Stockholm 55.000 kronor och för Lund-Malmö 345.750 kronor. Med hänsyn till de prisstegringar, som inträffat sedan de sakkunniga erhöllo förslag från resp. institutioner, fä de sakkunniga slutligen hemställa, att engångsanslagen måtte upptagas till ett med 30 % förhöjt belopp.

nader kronor

Stockholm Lund—Malmö

nuvarande 93.135 förslag 161.640

I »Ut

93.084 185.932

186.219 347.572

13.500 36.500

13.500 50.000

27-000 86.500

Summa, kronor nuvarande 106.635 förslag 198.140

106.584 235.932

213.219 434.072

Omkostnader, kronor nuvarande förslag

A pH

« SP M> —

o o O

°rf c bfl <S

ö rH

53 O o

S

s

3 CO

Ml

(H CL

cS ta

ä d _, £

* * • * ! -

>>rfs ^ -t*

O «M

rf

o

Q

>*

lO

CO

TI .1

o o o

o o o

o o lO

rH

CM

"*

c

o o o

rH

o

CM

o

o

O

o

LO

lO

lO

LO

O

lO

O lO CN

C

|

m

CM

o o o

o o

Oi

"#

o o LO

o

LO

o o o CM

i

1¶IO Ol

rH

CM

CM

CO

00¶CM CO LO

2 o M 'g kl S a

CM CO CM

•*

c O

o

c

CO CO

CO CO

-+

lO

1-

lO

_—

CO

oc

CM rH

•* rH

CO rH

00 rH

iH 10

o o o

o c o

C o

o o

o o o

rH

rf .IH

"-

o

o ut

CO

1 1

Ä

! ! c

o

C/5

co

lO

o

O

o

O

co

LO

O O lO

-t

co

1 1

O O

—

o o o er

o

o

lO

| 1 |

rH

o

o

o o >a

o c LO

o o o

rH

rH

-w

-*

-H

|

1 1

'

1 L» TI

lO

o c

o

rH

""*

O O t^

o O

'

rH O

|

1 o

1 CO

o c

CO

o

o

GC

1 >* oo 1—1 rH

X

c» TI

O

1 ,1

lO

o o TI T—1

o o o

1 1 1 1 1

o o 1 o 1 lé

1 1

c o o o ira IO

o o

1¶CM un

o o o

o o

1 O i"

O irt

o

VO

TI

|

o o

•HH

(^

c c

CM

x>

t

o

— co

CO LO LO

| 1 1

lO

•O

IO

o o OI

O O CM

C

o

fl

"

""* rf 01

co co o o

C

-*

CO

-•#

o •*

o

o

OJ

o o o

c; c O

CM

CM

rH

04 OI

lO

o c

1 1

"""

rH

** -ro ~>]

CO

o o

o

1¶CO C30 O

o

-r

1 CM

CO rH

oc

co

o o

o o o

o o o

CO

00¶CM CO

^

o o o

o c

11 o o o

hrf | rfh ~» ^ d So

rf .3^ £ ™ d

C

o o o

o o o

o o o

CM

CM

CM CO

-M CO

o

1-1

rf CD t-.

<B

rH

•*

O

rH

i o s s

H <5

CM

c o

! °*

rH

CM

1-1

I

°

1«

^ rf

X

05 C

o

lO

rH

o o

01 Cft

o

o O

«|-* ° ce

o o

lO

o c o

CO

rf

rH

J*

o c o

s

—

iH

•"#

c o o

C

"

O

o c c

o o »o

"-"

~

o o o

o o lO

1 1 1 1

CM

rf M

o o o

CM

o o

o

-d K O

'

lO

O r-{

*!°§ "

1 O

c o

orf

o o o 1 o° CO 1 o o o

I

1 1 c O O

1¶O CO CO

o -+ -t ce er

CO

co a

-

o o o z c o oi co

os

'

CM

c»

>o >o o

O

o o

o o o o

M<

-# o

CM

o o

O O O

co CO -+l

-r n

'

o o

1 o O c< O

1 >* O on ö OI

o o

CO

— en CM iC

O O

o oi

LO

i

rH

TI

LO

>C5 CO O

CM CO CO

o o er. o rH

o

o

LO

TH

CO

1—1

<M rH

1 TI

rH O

>

o rH

rH

rH

fl

s

o

rH rH

O

CO c o

CM

TI 50

L~ <T.

i -

CO CO

CO rH

o

Ol CO

j—t rH

N

CO

IQ

OI

C

|

3 :5

4» " a

a, g

-* a

<rf

rf rf ~ fl rf :rf d c 2 2 — co d ad rf kl

c; eu

Anatomi Histologi Fysik oc

K-

CM

'3D

o

1/1

'3

>> s

i "C Cu i-i I-H

CL.

CC

•—

cu

o

cJ o

5¶C/3 -u vo.:

ii r-5 5

1-

o 'sr. "o o 03

lO lO

l>»

~

ra *a ed

'So "3

TI

n

c

£ d C/2

•—

rf H2 g rf rf •>

g B t» Q, rf O <5 fa

TI

o o

i/

d

ä 0

£

c

Engångsanslag

rf S

cs

CO

Nyanskaffn. och under-

tH

T3 cs d

_^

»rf

"*

c

o © o

o

L©

i.O

O TI

O

O O O

i-0

o o .d

o o o

—< H

-H CO

r H

rH

o O o cö

p p p oi

O o

o

ro

l ©

iO 01

o o

o o

o o

LO

o

LO

rH rH

O

-*

cc M)

o o o

o o o

c

5 "3 fe

O O iO o o r» o o CJ r H

o 00

o o

o

© rH

iO

o o o

o © o

o

LO

LO

O

o o o

>C5

l^»

I

1 1 i

i

o o o

o o o

'

OJ

©»et T^l

CO

ro o

cs

LO

I 1

CJ

1 1

CO

o o

TI

rH

O o

iO

ro ro o

iO

CC

o CO i-O

LO

t~

o

ro ro LO i

o o

1¶O O 'd CO

1 1

o

ro O o

cc

i-O

o ro

o ro

LO

i.O

rH

O

1 X

rH

•o «rH "H

d

LO

b£

C ö

• rH

o o •o

rf s£

-d

-u

V--1

-O

CJ CO

-T-

CO OS t~

•-

fa

ca

c

1-1

rf

~

co

CO CJ

OI

0,

cd —

sl

i(

fa

4-1

O rM •

£

j

LO

—O

LO

L©

»O

o o

o

LO

LO

ro

|

o o

CO

ro

O

H*

OJ

CO

CO

T-i

CJ

H

—H

Ml

rf d

— IN

TI

OI

O I

O o O

| O | o

rH

T-t

-

ro O'

LO

i

—

O

o

1 -t-+

OJ

H

O

1 CO

CO

©

o

CO

CO rH

X

CO

o o o

CO 01 CO

o

o

o

CJ CO

OI CO

CO CO

CO

CO rH

CO l-{

CO rH

o

o

o o o

o o

o ro

CJ

re

<* cs

1 i

. o o o

«#

ro

-7

o ~ •— <*

iC

ro

CO

-

CJ HH CS rH

CO

o o o

Q ro

P H

r H

TI

O

© .O r» i>

1 X

O ro

X

—

i—;

CO

o o

CO

CC

CO TI C»

v

"""

~

oc

• * CO

o

C

o o

• *

CJ

rH rH

cc

CO

~

7-1

OJ OJ co cc H

-H TI CO CO

o o o

p ro

—i

0 !

-H

HH

CO

ro i.O

H H

OJ

r H

-n

d - d "3D

•5 1 Q, a "3 fa " d

iffi

ro SO

|

ed cd

s

iC

1—1

rf d

CO

CO -t-

i.O

o o o rH

C l

OJ

i O

—-

LO

ro ro oi

O o

r H

rH

rH

C l

O I

-•H

00 ro

co ro

CO

-p

-t-

o X

ro co

o

cc

X

CO rH

o © ro

OI CO

~

CO r H

co C ro oi

L©

ro ro -r X

ro

o 0

X

O

i 0

r H

co

r-,

r

~'

ro ro

o o c^ iä •4* O O .d TI

rf

CM

p

CO

—

o o

C l

-+•

OS

-r CO —

C'

CJ

OI

OJ

i H

OI

O O

TI

CO

o

o

ro o C oi

—•

o

re co -t

rH

CO

ds

O o

O o

t -

o

o o 1

o o o rH

o o

o OI

o

CO' LO

-H 00 CO

i.O

OI

i O

o

CO

iO

o o

Cl

rH

1 1

LO

CJ CO

U CO

o o

LO

— .

o o o

rl 'S 2 IS 01 ö

o o

i H

bC

d

|

1—

. . 05 tH

A

CJ

CO

OJ

rf

OJ

os o 00

O

LQ

Cl

-+l

és • 2.1!^rf

ÖJ

o

CJ -H

1—

•iej

CO

c 7-1

O o o

CJ

>0

» 3

u

co

o o

o

a

o

iO

n O

O C l

d ca

C cd O 01

OJ rH

Avion. t. övr. icke ord ,—i

J>4

03 LO

rH

to

co

d

~

O o

OJ

rf

S

Q O c

-*

r.

o o

X>

O

-?.

O C

r ^ OI OI ,r*a r*!^

— fa

'jTj

a v

k>

II. Pr eklin. specie Ikurser Allm. bakt.

"tJ

ed

— C

ed u icd cu

CO

oi

d

3 et

c3

d ö

p

IH

c

wa fa C / 3

-^ _ Cro oro O O _ co co CS — " rf cc; 'co -d g s r d ej o 'S ro ro

-t-

cc

ro

- f

yr -f

di -t-

i -

r H

V I

y.

y

"d

£

a : §

fa £ <—t

>~,

o o « "o ed ed

ed

ed

Q, 0

BA

< fa

C"'

i.

•o cu

oj

2 :ed d

ci

tH

0 O

'—

to

Bilaga A.

Kostnader för flyttning av flygmedicinska laboratoriet i Lund till fysiologiska institutionens nybyggnad

I. a) Flyttning och madrassering av nedmonterad undertryckskammare och Etank 1.500: b) Nedmontering av gas-, syrgas- och interkommunikationssystem samt nymöntering därav 2.500: c) Avskärning av rörsystem på kammaren, återsvetsning av detta efter trpt och ommålning av kammarens utsida 1.000: d) Svagströmsanläggning för kammaren 500: e) Nymontcring av till- och bortförande rörledningar för luft, vatten och avlopp jämte flödeshaslighetsmätare och övriga kontroller 2.000: f) Mörkläggningsanordning vid kammarända-vägg . . 1.000: g) Extra kostnader för tilltänkt kylanordning på grund av övergång från trä- till stenhus 1.500: h) Omtrimning av kammaren för täthet 1.500: i) Kostnader för gasanalysuppställning i källaren, nödvändig på grund av det

ökade avståndet till gasanalysrummet, motordrift till analysator, kvicksilverbänk etc 1.500: II. Uppsättande av fast hyllinredning (den i barackerna kvarlämnas) 1,500: III. Flyttning inkl. upp- och nedpackning av ömtålig glasapparatur

500:

IV. Uppmontering av värmeskåp, väggfasta motorer och mätinstrument 1.000: V. Flyttning av radioverkstad, ned- och uppackning samt uppmontering av mätinstrument på konsoller etc. 1.500: VI. Flyttning av barospiralor och ny motor eller likriktare till gamla likströmsmotorn 2.500: Kronor 20.000: Inredning av extra utrymme på vinden: Byggnadskostnader 15.000: Inredningskostnader 5.000: Kronor 20.000:

Bilaga B.

Kostnader för inredning vid histologiska institutionen i Lund

Den laboratorieinredning, som för närvarande finnes i barackerna kommer nämligen att medtagas vid överflyttningen till den nya fysiologiska institutionsbyggnaden, varför inredning med laboratoriebänkar och dylikt erfordras. Beräkning av kostnaderna för sådan inredning har verkställts. Kostnaderna fördela sig på följande poster.

48¶Fasta hurtsar, skåp, bord och två dragskåp 5.750 Tre stycken skrivbord å 350: — 1.050 Tre fristående bord å 150: — 450 Tio stycken stolar å 25: — . . 250 Uppsättning av två skiljeväggar (enligt bifogad skiss) 600: Elektriska ledningsarbelen . . . . 500: Summa 8.600: —

Bilaga C.

Engångsanslag för anatomiska institutionen i Stockholm

Till 1947 års sakkunniga för den prekliniska tandläkarutbildningens ordnande

Undertecknad har tidigare till de sakkunniga muntligen anhållit om ett engångsanslag av 10.000 kronor för inköp av viss utrustning och åskådningsmateriel till karolinska institutets anatomiska institution att begagnas vid undervisningen av tandläkarstuderande och ber härmed vördsamt få motivera detta äskande. Det kan synas egendomligt att anatomiska institutionen vid karolinska institutet, dit sedan länge undervisningen i anatomi för tandläkarstuderande varit förlagd, nu behöver ett engångsanslag för anskaffande av studiemateriel. Anledningen härtill är den allt större knappheten på likmateriel. De lik anatomiska institutionen erhåller måste nu

4¶Den prekliniska

tandläkarutbildningen

nästan helt tagas i anspråk för undervisningen av medicine studerande. Detta medför att anatomiundervisningen av tandläkarstuderande i allt större omfattning måste ske med hjälp av färdigställda anatomiska preparat, vilka nu måste anskaffas. Det äskade beloppet på 10.000 kronor är avsett att begagnas enligt följande kostnadsplan: Inköp av 25 kranier å 200: — Inköp av moulager över halsens och huvudets anatomi Inköp av anatomiska preparat

5.000: 3.000: 2.000:

Summa 10.000: — Stockholm den 7 juni 1951. Ture

Petrén

W

Bilaga D.

Engångsanslag för anatomiska institutionen i Lund

I en tidigare skrivelse av den 5 januari har jag närmare redogjort för skälen, varför jag anser att ett engångsanslag på kronor 20.000 bör ställas till förfogande för inköp av erforderlig materiel, moulager och preparat i samband med undervisningen i anatomi för odontologie studerande. Med hjälp av tillgängliga kataloger och prislistor har jag gjort ett försök att än närmare precisera, hur det önskade anslaget skulle användas. Svårigheterna att erhålla exakta prisuppgifter och kursfluktuationerna göra dock, att de nedan lämnade prisuppgifterna måste tagas med viss reservation. Jag har räknat med ett kursdeltagarantal på 44 st. Med 4 elever i varje grupp erhålles 11 grupper vartill kommer kursledaren själv.

50¶För samtliga grupper sam materiel

gemen-

12 st. planschverk å c:a 250: — 3.000: 23 st. kranier (l kranium per 2 kursdeltagare samt 1 kranium för kursledaren) å c:a 200:4.600: 1 st. kraniebas å c:a 800: — 800: (stor modell) 1 st. förvaringsskåp för ma1100: terielen För varje grupp samt för kursledaren 1 serie moulager å c:a 875: —; 12 serier kostar följaktligen 10.500:10-500: Slutsumma 20.000: Lund den 19. 1. 1951 Carl-Herman Hjortsjö

Bilaga E.

Kostnader för utrustning vid histologiska institutionen i Lund

Som tidigare meddelats måste studenterna i analogi med vad som redan skett vid motsvarande institution vid Karolinska institutet i Stockholm utrustas med var sitt mikroskop samt preparatlådor. Dessutom måste anskaffas skåp för kursmikroskopen och preparatlådorna vilka på ett betryggande sätt måste förvaras. Till prosektorns disposition bör ställas ett forskningsmikroskop. Laboratoriebiträdet bör disponera ett färgmikroskop. Dessutom måste inköpas en slädmikrotom, två värmeskåp, en värmeplatta samt diverse glasutensiler. Då det avses, att prosektorn och hans medhjälpare i övrigt skall utnyttja den histologiska institutionens apparatur, behöver ytterligare instrumentering icke anskaffas. Anskaffande av nu

nämnda instrument kostnader.

betingar

följande

Zeiss Winkel kursmikroskop, 40 st. a 1.112:— 44.480: — 80 st. preparatlådor å 8: — 640: — Förvaringsskåp för kursmikroskop och preparatlådor. . 900: — Forskningsmikroskop (Zeiss Lumipan) 5.008: — 3 st. Zeiss Winkel standardmikroskop med binokulär tub och immersion a 2.144: — 6.432: — 1 st. färgmikroskop 640: — 1.000: — 2 st. termostater å 475: — . . 950: — 1 st. värmeplatta 100: — 2.000: — Summa 62.150: —

Bilaga F.

Kostnader för utrustning vid fysiologiska institutionen i Lund

Till 1947 års sakkunniga för den prekliniska tandläkarutbildningens ordnande

I skrivelse den 25 maj anmodas jag att specificera de anslag som avses för den prekliniska tandläkarutbildningen i fysiologi. Som bilaga ber jag att härmed få översända den önskade specif i-

Specialprojektor för odontologisk-fysiologiska demonstrationer Förvaringsskåp för undervisningsmateriel

ceringen.

Studenternas

För att bevara enhetlig överblick över institutionens anskaffningar i samband med undervisning för odontologie och medicine studerande synes det mig önskvärt, att det i bilagan berörda anslaget i likhet med anslagen för undervisningen ° , av medicinare ställes under institutions. P . . . , u r o-n r,o chefens överinseende och dispositions-

över odonlologisk-fysiologisk litteratur Anordning för mätning av smärttrösklar Operationsbord

ratt

, , . . • i nr.1 Lund den 4 juni 1951. T

Georg

Kahlson

1. Engångsanslag för utrustning avsedd för den prekliniska tandläkar,, . . . . utbildmngen Planschverk för föreläsningar Modeller och moulascher över huvudet och dess organ . . Diapositiv och diapositivskåp 52

3.000: — 6.000: — 2.500:—

1.400 1.500

handbibliotek 400 2.000 300 nn

Operationsinstrument

800 Två enkla mikroskop

r

Stativ och diverse stativdelar Kymografer J ° Andningspump

1.000 2.700

Elektriska stimulatorer . . . . Katodstråleoscillograf för demonstrationer Vågar

800 Glasvaror

4.000 1000 50o

Kemikalier, farmaka och droger ouuu pH-apparat 800 Specialapparatur för registrering av salivflöde 2.000 Diverse registreringsapparatur 10.000

Blodtrycksmätare skop

och

steto300: —

Diverse optisk utrustning . .

3.000: —

Utrustning i djurstallet i samband med undervisningen

3.000: —

Viss komplettering av instrument- och elektronikverkstaden sammanhängande med den ökade belastningen

5.000: —

Viss utrustning i preparalorns verkstad avsedd för denna undervisning

3.000: —

Summa 60.000:

2. Utrustning dt laboratorn (resp. läraren) Skriv- och laboratoriebord.. 3.000 Skåp 2.000 Belysningsarmatur 800 Kylskåp 1.200 Glasvaror och kemikalier . . 5.000 Vågar 3.000 Diverse pumpar 4.000 Registreringsapparatur av allmän natur 10.000 Specialapparatur vars art blir beroende av vederbörande lärares arbetsriktning . . . . 11.000 Summa 40.000

Bilaga G.

Utrustningsanslag för laboratur för undervisning i medicinsk kemi vid tandläkarhögskolan i Malmö

I. Möbler Skrivutrustning II. Laboratorieutrustning A. 2 laboratorieutrustningsenheter å 9.131: 64 B. Allmän laboratorieutrustning C Djuravdelning

2.919: — 1.489: 80 18.263: 28 50.029: 20 2.299: 50 Summa kronor

I.

En laborator Ett biträde — sekreterare En amanuens 3 st. Skrivbord 3, 13, 21 A 4 » Bokhyllor 4 1 » Skrivmaskinsbord J 70 2 55 Skrivstolar Lj 275 1 » > j 51.5 2 » Stolar (karm) 1 » Soffa (mindre) 1 » Bord 5 » Pallar, skruv 5 » » 2 >5 Vertikalskåp 43.21 4 » Gardiner, lufter

75.000: 78

Möbler

å 234: — » 108: — »164:— » 141: — » 54: — » 75: — 55 150:— * 100: — 55 36: — » 8:— » 272: 50 » 30: —

702: — 432: — 164: — 282: — 54: — 150: — 150: — 100: — 180: — 40:-545: — 120: — 2.919: —

Skrivutrustning 1 st. Skrivmaskin, Halda 38 cm 1 » Räknemaskin, Åtvidaberg TK 2 55 Räknestickor 1 » Ritbestick

å 775: — > 530: — » 42: 30 > 100: 20

775: — 530: — 84: 60 100: 20 1.489: 80

Laboratorieutrustningsenhet 15 st. Brännare Bunsen2 » » Meker2 » t mikro54

å > »

8: 50 15:— 7:—

127: 50 30: — 14: —

1 st. Centrifug typ BZ 5 55 Degeltänger, rs (Norstedt) 1 V Eldsläckare,- kolsyretyp 1 • » Eldsläckningsfilt 1 » » asbest 2 X 1 m

190: 25:50 -195: 25: 7: —

å

5:10

4 st. Bägare 50 ml 4 '» 55 100 "55 4 Ä » 250 »

å » ,

1: 36 1: 44

5: 44 5; 76

1:28

5 : 1 2

>5 1:20 »'1:68 , 4. _ 7. _ s

'

» » ,

39:50 lOÖ: — 112-25

Glas, laboraSorie-

(allt kokglas av Pyrex)

» *][ ° '» » * 600 55 4 » » 1000 -» 10 » Byretter 5 ml 4

»_

;>

* * 5 » 4

>

s

'» mikro- 2 ml

5 V '* »" » 10 55 Erlerimeyerkolvar 50 ml . 25 » '» ' 100 5> 25 »' » 200 » 10 » » 500 » 5 ;> » 1000 » 5 » '» ' 2000 » 5 ;> » 6000 » 5 » » ' m. inslip. propp 100 ml 5 >, » » > 200 » 25 » Flaskor m. propp 200 ml 25 x »• • » - » 500 » 10 » » » » 1000 » 20 »' » utan > 100 » 20 55 » •» . » 200 » 10 :> »' » » 500 » 25 » » 5 5 » 1000 » 10 Ä * » » 5000 » 5 » »' » * » 10000 » 5 » Kristallisationsskålar 8 cm 5 * » * 11 » 5 » » ' 16 » 5 55 Mätcylindrar 10 ml 5 * » 25 » 5 >; x 50 » 5 3 * 100 » 5 5 » 200 » 5 : » » ' 500 »

7:90 10:— 22:45

4:80 6:72 jg. _ 7g.

.»

35:85 143:40 » 1 : '28 12: 80> , 1:36 34: — , • 1-52 38 : _ 2: —20: s » 3-04 15:20 , 4-80 24: — , 12: 80 ; 64: — » 5; 25: , 7:50 37:50 » 1 : oi 25: 25 ... » 1:45 36:25 , 2: 10 : 21: , ^__: 20 : 4:— »• 5- 40 : 27 , _ : 58 5 : 80 , 1: 0 8 ; ' 27: , 3: 6 2 : 36:20 , 8:70 43:50 » j ' : 75 8:75 »2:25 11:25 » 5:— 25: — , 4: 50 22: 50 , 6: — 30: — .. , 6: 50 32: 50 »"7:50 37:50 » 10: — 50: — » 14: — 70: — 55

5 st.:Mätcylindrar 1000 ml 5 » » 2000 » 5 » Mätkolvar 10 ml 5 » >5 25 » 5 » » 50 5> 5

»

»

»

3 » » 200 5> 3 > » 250 » 3 » >) 500 » 3 » » 1000 » 20 . Pipetter mät- 1 m l 20 » » » 2 55 20 » > , >, 5 » 20 » » » 10 » 10 » » » 20 » 5 55 D:o m. justeringsbevis 1 ml 5 » » » , 2 55 5 5> » » » 5 55 5 » » » 5> 10 55 10 » Pipetter voll- 0 5 ml 10 » » , 1,0 » 10 » » » 2,0 55 10 » » » 5,0 55 10 5> » » 10,0 » 20 » Mikropipetter 0,10 ml 20 » 55 0,20 55 5 » Porslinsskålar 6 cm 5 >5 55 1 2 55 5 >5 » 21 5 » 10 » Rör, natronkalk5 >» Sugflaskor 500 ml 3 » >5 2000 * 1 » Sprutflaska m. inslipning 1 » D:o större 10 55 Trattar 4 cm 10 » » 8 5> 5 » 55 15 55 3 » » 30 » 2 » 5> Biichner 10 cm 2 55 55 55 16 » 10 5> » glasfilter- 4 cm 5 * » » 10 55 5 55 » separer- 50 ml 5 *• » 55 100 55 5 • » » 200 » 56

a » » » »

19: 50 29:50 6: 20 5:80 5:80

»

6:40

32: ~

» » » » » » » » » » » » » » » » » » » » » , * » » » »

7: 50 8:20 9: 40 13:— 3:20 3: 20 3:20 3: 60 3: — 12: 05 12: 05 12:05 14: 05 2:10 2:10 2:10 2:40 2:40 1:90 1: 90 1:21 3:30 7:26 —: 80 10: — 16: —

22: 50 24:60 28: 20 39: — 64:64: — 64: — 72: — 30: — 60: 25 60: 25 60:25 70: 25 21: — 21: — 21: — 24: — 24:38: — 38: — 6: 05 16:50 36:30 8: — 50: — 48: — 10: — 15: — 5: 80 5:80 6:50 27:84 20: — 35: — 100: — 225: — 44: — 46: — 49: —

» —: 58 5> —: 58 i 1:30 » 9:28 » 10:— » 17:50 . 55 1 0 : — . » 45:— » 8: 80 , .• » 9: 20 » 9:80

97: 50 147:50 31: — 29: — 29: —

2 st. Hinkar m. lock, rs, 15 lit 3 » Kastruller, rs, 2, 4 och 6 lit 2 » Mått, 1 lit. graderat 2 » Pyknometrar 1 » Pyknometer med termoelement 1 » Rullbord, rs 24 >5 Slangklämmare skruv12» » fjäder12 » » jubilee 20 55 Stativ: lös stav 10 » » med fot 40 » » dubbelmuff 10 » » klämma, 12 mm grepp 10 » 55 » 35 , , 10 55 » > 65 $ , 10 » » » termometer 1 » Stoppur 1 55 Signalur, elektr 5 55 Termometrar, normal- 0—50° 5 » > » 0—100° 2 » » » 200—360° 1 » Termostat: vanna, rs 1 » » omrörare 2 55 55 kontakttermometrar 2 » 55 Hg-reläer 1 » » doppvärmare, 500 W 1 > » » 1000 W 1 » Torkskåp, elektr. Helios 5 » Torktorn 12 » Trefötter, rs 3 » Trianglar skodda med kvarts 12 » Trådnät med asbest 3 » Tvålkoppar 4 » Tvättflaskor 2 » Ugnar: skålugn m. transformator luftugn ; elektr 6 » Vacuumexsiccatorer 4 mindre, 2 större 2 » Vacuumrevolvrar med kylare 2 » Vattenbad, elektr 6 2 Vattenluftpumpar av metall Verktyg: 1 st. Hammare 1 » Träklubba 1 2 Plattång 1 » Universaltång 1 2 Avbitare

a

28: — ;

, 3:75 , . jg: _ s i \: \Q „ i _ : 55 , — : 50 1: 40 s » j: „ 2:25 > i : 80 j 3; _ j 4:—^-. » 6: 70

» 23:40 » 23:40 » 6: 50

» »

60:— 72:—

» , » » „ »

6: — 3: 50 l : 40 : 68 4. 3: 50

» 100: 190: » 40: —

s

56: — 38 : 7. 5 0 202152259g. 4g 6: 60 6: — 28: 70 ; 90: 18: 30: 40: 67: 80: 85: 117: 117: — 13: — 150: 120: 120: • 144: •• 13:05 28: — 450: , 30: — 12: 4: 20 8: 16 12 __T> 14: -,—•• 202: 50> 300: 255: 60 200: — 380: —, 240: • 2: : 90 2:25 3: 75 2:50

Verktyg:

1 /•.» H o v t å n g

1 » Rörtång 2 .,» Skiftnycklar ; 3 r » Skruvmejslar 3 » Filar ....In 2 » Saxar 4 » Pincetter 1 » Metallborr med tillbehör 1 .» Bågfil 1 .» Skjutmått 1 » Bandmått 1 .» Lödkolv, elektr 1 .» Korkborrsats 1 st Vacuumpump 2 » Vågar: precisionsvåg, dämpningsskjutyiktsvåg

!. v vu ,•».>•.'.!

s.:-in:il

2:50

8:—'.'-. 8: T •' 6: — . . . . . ; . : . . : ; = ' 3:75 9: 4 •...... "• 7: — 36: 50 .,..4... 3: — v.:1 21:-:;. 4: ,o; ~^ , •• 20: — 10:—^ : , : . .;,•.;. . ,-..::.;:.. < & •• ^50 tH ...,;,.. 210: ttt • • •: ••• • • 10Q: "^ ...-.,;

•

i

: Allmän laboratorieutrustning

r

-

'•

9^131: 64

: .

Mikrovåg • 2.400:-. Analysvåg, Sartorius •: •••• 1.500: — Mindre, Corda centrifug ;. «' «« 1*077: Större centrifug • 6.000: — Assistent, hushålls .. . . '•>.. 340: 3 0 0 : Mixer ...••••• .-•••; " Omröraremotorer, 3 st •; . . . . . . k 125: — 375: 450: Skakapparat •"'• • t Värmemantlar, glscl, sortiment 'i .'1'.. J. 700: — Värmeplattor, 3 st. "150: — : l000: Torkskåp, Helios ^ Kylbox .,...;.'./. 1.150:: ; Kylskåp L 300 ••• - -- ; : 1.580: — Vattenbad med termostat och omrörare •••1:200: Gasbehållare med ventiler, 6 st » 132: 50 795: — Dest. apparatur, glas, inslip : : .'. ; . . . . . . . V . •'..- : ,: °°0: Extraktionsapparat för vätska, 3 st •..-..• . . . : .." » 2 0 0 : 600: Soxleth, 2 st . . . U . . ' i . . . . . . . . ^ . . . . . » 180:60 361:20 Korkborr, verktyg ......;......:.'.... 100: — l50: Kjeldahl dest., 2 st ••• •• » 75: " " :: » förbr. ugn + rör, 1 st ; i.. . . 300: — » mikroapp., 2 st • • • • • • ' • » HO: — 220: — Smältpkt. best. app. med termometrar 500: — 8000: Beckman • • • •''''• • • ~ Coleman •• ••.. 1.600: ! pH best. Radiometer • • •''•;•• • • 1.280: —

El. mätinstrument Multavi Multiplex galvanometer Motstånd Warburg-app Utrustning för papperskromatografi » » kromatografi van Slyke app Impulsräknare LKB Tillbehör (blykammare, G. M. rör) Mikroskop Frystorkningsapparat Hydreringsapparat Destillationsapparat termometrar)

415 600 500 5.000: —

600 — 300 — 1.036 —• 3000. — 750: — 1.700:— 1.500: — 600: —

(Widmerkolonner, normalslipat glas och 1.400:50.029: 20

Fattas: normalslipat glas hydreringsapparatur kemikalier C. Djuravdelning 5 st. oms. burar kanin 20 » » » råtta . 20 , trattar till ovanst. . 50 » vattenkulor 1 0 2 artärknivar 5 2 knivar 5 2 » skalpell . . . 5 i peanger 5 2 pincetter anat. . . . 2 2 > diss, böjd s 2 2 » rak 3 2 » » klo 3 2 saxar böjd 3 t 2 diss, rak . . . 2 2 > » böjd 3 2 » rak 10 duss. spetsar , 5 st. 1 ml sprutor . . . 5 » 2 » » 5 » 5 J s 5 » 10 » » 3

55 2 0

,

5 2 tuberkulin sprutor Operationsbräden

(djurstallsutrustning förutsattes anskaffad)

75: — 35: — 8: — 2:40 6: — 6:50 3:50 10: — 5: — 8 50 8 50 11 — 5— 8 50 20. — 9 25 6:— 6:50 7:— 8:50 10: 50 20:— ^ 15: jr —

375 700 160: 120:

60: 32: 50 17: 50 50: 25: 17: 17: 33: 15: 25: 50 40: 18: 50 60: 32: 50 35: 42: 50 52: 50 60: 75: 59

Kaninlådor för inj. Belysning 2 st. nålförare . . . Silke Catgut Nålar

å

18:—

150: — 36: —

50: — 2.299: 50

Statens offentliga

utredningar

1951 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kromologiska förteckningen.)

AUmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Förslag till naturskyddslag m. m. [5] Betänkande med förslag till ny ägofredslagstiftning. [20] Förslag till sjömanslag m. m. [22] Förslag till lagstiftning om förbud mot bebyggelse m. m. inom vissa strandområden. [40] Betänkande med förslag till utlänningslag m. m. [42] Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Principer för dyrortsgrupperingen. [7] Promemoria med förslag till allmän verksstadga [12] Betänkande med förslag till förordning angående upphandling och arbeten for statens behov m. m. [18] Kommunalförvaltning. Statens och kommunernas finansväsen. 1944 års allmänna skattekommitté. 5. Betänkande angående studiekostnaders behandling i beskattningshänseende. [13] Betänkande med förslag rörande utformningen av åtgärder för ökad skattefinansiering av kommunala investeringar. [24] Politi. Betänkande angående polis- och åklagarväsendets organisation. [8] SOS. Samhällets olycksfalls- och säkerhetstjänst. [19] Kejnekommissionens utredning. [21] Den utomprocessuella rättshjälpen åt mindre bemedlade. [31]

Allmiänt näringsväsen. Näringslivets lokalisering. [6] Landsbygdselektrifieiringens utbredning år 1950. [14| Konkurrensbegränsniing Betänkande med förslag till lag om skydd mot samlhällsskadlig konkurrensbegränsning. Del 1. [27] Del 2. Biilagor. [28] Bränsle och kraft. (Orientering rörande Sveriges energiförsörjning. [32] Fast egendom.. Jordbruk med binäringar. Betänkande angåendle producent- och kontantbidrag till vissa innehavare aw mindre jordbruk. [39] Vattenväsem. Skogsbruk. Bergsbruk. Industri. Den svenska byggmadsmaterialmarknaden. Produktion, distribution och prissättning av jord- och stenindustriens material. [335] Skor. [38] Haindel och sjöfart. Konnmunikationsväsen. Förhållandet mellam arbetsuppgifter och löneställning vid statens järnvävgar. [3] Sjöfartsförbindelserma mellan Gotland och fastlandet. 110] Turisttrafiken från utlandet. [49] Bank-, krredit- och penningväsen.

.., .

1944 års nykterhetskommitté. 1. Statistiska undersökningar kring alkoholfrågan. [431 2. Verkan på den mänskliga organismen av maltdrycker med olika alkoholhalt. 144] Nationalekonomi och socialpolitik. Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 10. Tiden juli 1948 - juni 1950 jämte sakregister till delarna 1-10. [11] Daghem och förskolor. Betänkande om barnstugor och barntillsyn. [15] Statens sjukhusutredning av år 1943. Betänkande 6. Redogörelse för arbetsstudier vid kroppssjukhusens vårdavdelningar m. m. [17] Socialvårdskommitténs betänkande. 18. Utredning och förslag angående begravningshjalpsforsaknng. [23] 19. Utredning och förslag angående yrkesskadeforsaknngslag. [25] Ekonomiskt långtidsprogram 1951—1955. [30] Ungdomen möter samhället. Ungdomsvårdskommitténs slutbetänkande. [41] 1950 års folkpensionsrevision. Avdragsregler och bostadstillägg. [45] Anstaltsvårdades rätt till folkpension m. m. [47] Hälso- och sjukvård. Vatten- och avloppsfrågan. [26] Betänkande angående omorganisation av apoteksväsendet i riket m. m. 134] Den prekliniska tandläkarutbildningens ordnande. [50]

Försäkringsväsen. Kyrkoväsen. Unidervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Statligt stöd åt svemsk filmproduktion. [1] Antagningen av mesdicine studerande m. fl. [4] 1945 års universitettsberedning. 6. Den vetenskapliga pub liceringsverskammeten, personal-, institutions- och sti pendiefrågor m. :m., det akdemiska befordnngsvasen det. [9] Filmcensuren. Betäinkande 1. [16] Skolöverstyrelsens organisation. [29] 1946 års kommitté :för sjuksköterskeutbildningen. 2. Högre utbildning av sjuksköterskor m. m. 3. Specialutbildning av sjuksköterskor. [33] Arkiv- och bibliotetesfilmning. [36] Universitetskanslerrsämbetets uppgifter och organisation m. m. [37] Betänkande angåemde skol- och yrkeshem för barn med komplicerad utvejcklingshämning. [48] Försvarsväsen. Försvarets personailtjänst. 1. [2] Betänkande med förslag angående flyttning av Stockholms örlogsbas till Stockholms södra skargård. [4bj Utrikes äirenden. Internationell rätt.

Uppsala 1951. Appelbergs Boktryckeri AB