1950 års folkomröstnings- och valsättsutrednings betänkande. 2.Bil. 2,

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

o

STATENS OFFENTLIGA U T R E D N I N G A R

1952:9

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Folkomröstningsinstitutet i Förenta staterna En undersökning

gällande

huvudsakligen tiden efter år 1921 av Eric G. Ohlin

Bilaga 2 till 1950 års folkomröstningsoch valsättsutrednings betänkande II

STOCKHOLM 19 5 2

Statens offentliga utredningar 1952 Kronologisk

1. 1949 års uppbördssakkunniga, 2. Betänkande med förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet. Hseggström. 457 s. Fi. 2. Förslag till lag om bankrörelse m. m Gummesson. 212 s. F i . 3. Löneplan eller kollektivavtal. Kihlström. 99 s. C. 4. Nordisk passfrihet. Del 1. Passfriheten för nordbor. Beckman. 38 s. U. 5. Det yngsta fångvårdsklientelet. Av T. Eriksson. Kihlström. 19 s. J u . 6. Betänkande med förslag till allmänt resereglemente m. m. Hseggström. 178 s. C.

förteckning

Allmän folkomröstning. I960 års folkomröstning och valsättsutrednings betänkande 2. Kihlström. 96 Ju. Folkomröstningsinstitutet i Schweiz. Av E. Hasta Bilaga 1 till 1950 års folkomröstnings- och valsätt utrednings betänkande. 2. Kihlström. 216 s. J u . Folkomröstningsinstitutet i Förenta staterna. Av ] G. Ohlin. Bilaga 2 till 1950 års folkomröstnings- oi valsättsutrednings betänkande. 2. Kihlström. 152 Ju.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex.. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R

1952:9

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Folkomröstningsinstitutet i Förenta staterna En undersökning huvudsakligen

gällande

tiden efter år 1921 av

Eric G. Ohlin

Bilaga 2 till 1950 års folkomröstningsoch valsättsutrednings betänkande II

S t o c k h o l m 1952 E m i l K i h l s t r ö m s T r y c k e r i AB 510769

• ^

^S<j

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord

°

Inledning

'

Avd. I. Det statliga folkomröstningsinstitutets utveckling och verkningssätt efter år 1921 Kap. 1. Redogörelse för gällande bestämmelser angående statlig folkomröstning Obligatoriska referenda

^ "

Författningsreferendum — Lagreferendum

Av legislaturerna frivilligt anordnade referenda Fakultativa folkomröstningar A. Fakultativt referendum

.

. . .

11 H 12

Emergency clause — Legislaturernas användning av emergencyklausulen 20

B. Initiativ Petitionerna Omröstningarna

23 *°

Tidpunkten — Sättet för frågornas avgörande — Tekniska bestämmelser angående omröstningarna — Officiell upplysning

* •i

Kap. 2. Översikt av folkomröstningsinstitutets användning . . . Kap. 3. Vilka grupper utnyttja initiativ och fakultativa referenda? Insamlingsförfarandet Icke fullföljda initiativ- och referendumpetitioner . . . Kap. 4. Kampanjmetoder och kampanjkostnader Kampanjkostnader

28 45 51 53 54 56

Kap. 5. Den offentliga debatten före folkomröstningar Kap. 6. Den direkta lagstiftningens resultat Initiativ

58 60 60

Arizona — California •— Colorado — Idaho — Massachusetts — Michigan — Missouri — Nebraska — Nevada — North Dakota — Ohio — Oklahoma — Oregon — South Dakota — Washington — Slutsatser

Fakultativa referenda

72 California — North Dakota — Oregon — South Dakota — Washington •— övriga stater — Slutsatser

Obligatoriska referenda Kap. 7. Deltagandet i omröstningarna Kap. 8. Förslag till reformer av folkomröstningsinstitutet Sammanfattning

. . . .

77 78 81 82

Avd. II. Det lokala folkomröstningsinstitutet 83 Inledning 83 Kap. 1. Folkomröstning rörande lokal lagstiftning 84 Local option 86 Kap. 2. Kommunal folkomröstning 87 1. Den kommunala självstyrelsens utveckling 87 2. Det fakultativa folkomröstningsinstitutets införande i kommunerna 89 3. De kommunala folkomröstningsformernas nuvarande utbredning och gestaltning. En redogörelse för gällande bestämmelser 90

A. Folkomröstningsinstitutet i städerna 90 Obligatoriskt referendum 91 Initiativ och fakultativt referendum: Utbredning 91 Vilka slag av beslut omfattas av reglerna om initiativ och fakultativt referendum? 92 Charterinitiativ — Initiativ rörande andra beslut än charterändringar. Fakultativt referendum — Emergency clause — Initiativ vid stadsbildning m. m. — Ändring av initierade ordinances Petitionerna 99 Omröstningarna 102 B. Folkomröstningsinstitutet i grevskapen 103 Sammanslagning av grevskap med stad 105 C. Folkomröstningsinstitutet i andra kommuner än städer och grevskap 105 4. Det kommunala folkomröstningsinstitutets och verkningssätt Sammanfattning Bilagor

tilllämpning 106 H2 115

Bilaga 1. Bilaga 2.

De amerikanska staternas folkmängd 1920, 1940 och 1950 117 Förteckning över folkomröstningar i vissa amerikanska delstater 118 Fakultativa folkomröstningar i Arizona 1922—1948 . . 118 Fakultativa folkomröstningar i California 1922—1949 . . 121 Fakultativa folkomröstningar i Colorado 1922—1948 . . 126 Fakultativa folkomröstningar i Massachusetts 1922—1946 128 Fakultativa folkomröstningar i Michigan 1921—1946 . . 129 Fakultativa folkomröstningar i Missouri 1922—1948 . . 130 Fakultativa folkomröstningar i Nebraska 1922—1948 . . 132 Fakultativa folkomröstningar i Nevada 1922—1946 . . 133 Fakultativa folkomröstningar i North Dakota 1922—1948 134 Fakultativa folkomröstningar i Ohio 1922—1946 . . .138 Fakultativa folkomröstningar i Oklahoma 1922—1949 . . 139 Folkomröstningar i Oregon 1922—1948 141 Fakultativa folkomröstningar i South Dakota 1922—1948 152 Fakultativa folkomröstningar i Washington 1922—1948 . 153

Källor och litteratur

I55

FÖRORD

Den undersökning, vars resultat härmed framläggas har utförts på uppdrag av 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning. Folkomröstningsinstitutet i Förenta staterna har tidigare behandlats i en svensk avhandling, utarbetad av sedermera professorn Herbert Tingsten för den år 1920 tillsatta folkomröstningskommitténs räkning (S.O.U. 1923: 8)'. Sedan nämnda arbete utkom, ha snart trettio år förflutit, och en kompletterande undersökning har därför synts önskvärd i samband med den nu igångsatta utredningen om införande av beslutande folkomröstning i vårt land. Det fakultativa folkomröstningsinstitutet hade, när Tingstens arbete skrevs, tillämpats relativt kort tid i Förenta staterna, i vissa delstater blott några få år. Då de nya omröstningsformerna nu använts under en lång följd av år med politiska och sociala motsättningar av skiftande art, ha rikare möjligheter skapats till en bedömning av deras verkningssätt och betydelse i statslivet. Härtill kommer att Tingstens undersökning begränsade sig till det statliga folkomröstningsinstitutet; nu föreliggande utredning berör jämväl kommunal folkomröstning. Materialet till undersökningen insamlades under en resa till Förenta staterna, som jag på kommitténs upp-

drag företog under m å n a d e r n a juli— september 1950. Folkomröstningsinstitutets verkningssätt i några av unionens stater har av amerikanska statsvetenskapsmän behandlats i ett antal uppsatser och ett p a r monografier; dylika framställningar saknas emellertid helt för flertalet delstater, och någon allsidig komparativ översikt finnes icke. Litteratur angående de kommunala folkomröstningsformernas utbredning saknas nästan fullständigt. De här framlagda resultaten baseras därför till väsentlig del på genomgång av primärmaterial, huvudsakligen officiella källor; de sålunda insamlade uppgifterna ha på vissa punkter kompletterats genom intervjuer med politiker och andra personer med praktisk erfarenhet av folkomröstningsinstitutets tillämpning. Arbetets fullföljande har avsevärt underlättats genom den värdefulla hjälp, som lämnats av amerikanska myndigheter och institutioner. Särskilt bör i detta sammanhang nämnas Förste ambassadsekreteraren vid Förenta staternas ambassad i Stockholm, professor Eric C. Bellquist. Det utomordentliga tillmötesgående, som visades mig av tjänstemännen i Library of Congress, var särskilt betydelsefullt med hänsyn till den begränsade tid, som stod till mitt förfogande. Eric G. Ohlin

INLEDNING

I det amerikanska statslivet har folkomröstningen sedan gammalt använts. Bestämmelser om obligatoriskt författningsreferendum lillkommo i vissa stater redan under den första självständighetstiden; under de följande decennierna utbreddes detta institut efter hand inom unionen, tills det slutligen i någon form fanns företrätt i samtliga stater. Det obligatoriska referendum utsträcktes på sina håll till vissa andra beslut än författningsändringar; redan tidigt förekom det även, att legislaturerna frivilligt hänsköto frågor till folkets avgörande. Vissa lokala folkomröstningsformer vunno också insteg under 1800-talet. Ett nytt skede börjar med 1800talets sista decennium. De amerikanska legislaturernas allmänt låga standard och den inom dessa förekommande korruptionen jämte partiväsendets ensidighet gåvo då upphov till en rörelse, som krävde införande av fakultativ folkomröstning efter schweiziskt mönster. Under de två följande decennierna infördes detta institut i ett tjugotal stater; samtidigt härmed försiggick en betydande utvidgning av kommunernas, i första hand städernas, folkomröstningsinstitut, en utvidgning, som inbegrep såväl obligatoriska som fakultativa former. Denna utveckling var avslutad omkring år 1920, då det amerikanska folkomröstningsinstitutet i huvudsak nått den utbredning, som det alltjämt har. Direkt medverkan från folkets sida i den federala lagstiftningen har aldrig införts, ehuru frågan tid efter annan diskuterats. 1

Föreliggande utredning avser att ge en framställning av folkomröstningsinstitutets nuvarande ställning i amerikanskt statsliv. Arbetet består av två huvuddelar, av vilka den första behandlar statlig folkomröstning. Med denna term avses här omröstningar, i vilka alla röstberättigade personer inom en stat ha rätt att delta. För denna omröstningsforms utbredning och rättsliga reglering ges i det första kapitlet en redogörelse, som h a r gjorts tämligen kortfattad, då bestämmelserna på detta område endast i jämförelsevis ringa omfattning ändrats u n d e r de senaste årtiondena. De följande kapitlen ägnas en undersökning av det statliga folkomröstningsinstitutets användning och verkningssätt samt av dess betydelse för den politiska och samhälleliga utvecklingen. Det obligatoriska referendum behandlas därvid endast kortfattat. De fakultativa omröstningsformerna, vilka ur politisk synpunkt tilldra sig det största intresset, göras till föremål för en mera utförlig komparativ översikt med tyngdpunkten förlagd till några särskilt betydelsefulla stater. Utredningens andra del behandlar omröstningar, som gälla lokala frågor och i vilka endast de ha rätt att delta, vilka äro bosatta inom det av de framlagda förslagen berörda området. Två slag av dylik lokal folkomröstning finl Se h ä r o m Tingsten, Herbert, »Folkomröstningsinstitutet i Nordamerikas förenta stater», sid. 111—130 samt Goldman, Ralph M., »The advisory referendum in America» (Public Opinion Quarterly, 1950, sid. 311).

nas. Genom det ena inskränkes de kommunala församlingarnas kompetens, genom det andra delstatslegislaturernas rätt att stifta lagar med lokalt begränsad giltighet; det förstnämnda slaget är numera av ojämförligt större betydelse. Då de lokala omröstningsformerna icke tidigare varit föremål för någon grundlig undersökning, ges en

relativt utförlig redogörelse för deras uppkomst, utveckling samt nuvarande utbredning och gestaltning. Den härpå följande, helt korta översikten av deras tillämpning och verkningssätt begränsar sig till de större städerna, då statistik rörande omröstningarna föreligger blott för dessa.

AVDELNING

I

DET STATLIGA FOLKOMRÖSTNINGSINSTITUTETS UTVECKLING OCH VERKNINGSSÄTT EFTER ÅR 1921

Kap. 1. Redogörelse för gällande bestämmelser angående statlig folkomröstning Folkomröstningsinstitutet är i Förenta staterna nästan alltid decisivt, d. v. s. slutgiltigt avgörande. Bestämmelser om konsultativt referendum finnas blott i ett p a r stater, däremot ha omröstningar av detta slag tidvis utan stöd av lag anordnats i större utsträckning, framför allt u n d e r äldre skeden. 1 Någon orsak att n ä r m a r e ingå på dessa finnes icke. De tre huvudgrupperna av statliga folkomröstningar äro 1) obligatoriska referenda, 2) omröstningar beslutade av legislaturerna och 3) fakultativa d. v. s. på begäran av en grupp röstberättigade a n o r d n a d e folkomröstningar. Obligatoriska referenda Förfatlningsreferendum.2 Två skilda system för författningsrevision finnas. Det ena, som användes då genomgripande förändringar avses innebär, att 1 Se h ä r o m Brusewitz, Axel, »Det konsultativa referendum», sid. 10—20; Goldman, sid. 303 ff. 2 Här anges i ett s a m m a n h a n g , var i staternas konstitutioner bestämmelserna om författningsreferendum återfinnas: Alabama, förf. 1901, art. XVIII, sec. 284, 285, 287; Arizona, förf. 1911, art. XXI; Arkansas, förf. 1874, art. XIX, sec. 22; California, förf. 1879, art. XVIII; Colora-

ett särskilt författningskonvent väljes för att utarbeta förslag till ny författning, det andra däremot, som b r u k a s do, förf. 1876, art. XIX; Connecticut, förf. 1818, art. XI; Delaware, förf. 1897, art. XVI, sec. 1; Florida, förf. 1885, art. XVII; Georgia, förf. 1877, art. XIII, sec. 1; Idaho, förf. 1889, a r t XX, Illinois, förf. 1870, art. XIV, sec. 2; Indiana, förf. 1851, art. XVI; Iowa, förf. 1857, art. X; Kansas, förf. 1859, art. XIV; Kentucky, förf. 1890, sec. 256— 263; Louisiana, förf. 1921, a r t . XXI, sec. 1, 2; Maine, förf. 1819, a r t . X; Maryland, förf. 1867, art. XIV; Massachusetts, förf. 1780, a r t 87, amendment X; Michigan, förf. 1908, art. XVII; Minnesota, förf. 1857, art. XIV; Mississippi, förf. 1890, art. XV; Missouri, förf. 1945, art. I I I ; Montana, förf. XIX, sec. 8—9; Nebraska, förf. 1920, art. XVI, sec. 1; Nevada, förf. 1864, art. XVI; New Hampshire, förf. 1792, art. II, sec. 98—99; New Jersey, förf. 1844, art. IX; New Mexico, förf. 1911, a r t . XIX; New York, förf. 1894, art. XIV; North Carolina, förf. 1876, art. XIII, sec. 2; North Dakota, förf. 1889, a r t . XV; Ohio, förf. 1912, art. XVI; Oklahoma, förf. 1907, art. XXIV; Oregon, förf. 1857, a r t . XVII; Pennsylvania, förf. 1874, art. XVIII; Rhode Island, förf. 1842, art. XIII; South Carolina, förf. 1895, art. XVI; South Dakota, förf. 1889, art. XXIII; Tennessee, förf. 1870, a r t . XI, sec. 3 ; Texas, förf. 1876, art. XVII; Utah, förf. 1895, art. XXIII; Vermont, förf. 1793, a m e n d m e n t XXV; Virginia, förf. 1902, a r t . XV; Washington, förf. 1889, art. XXIII; West Virginia, förf. 1872, art. XIV; Wisconsin, förf. 1848, art. X I I ; Wyoming, förf. 1889, art. XX. Årtalen ange den tidpunkt,, då konstitutionerna antogos. 9

vid partiella revisioner, överlåter uppgiften att föreslå ändringar och tilllägg till författningen åt legislature!!. Folklig medverkan i någon form stadgas nästan överallt för båda slagen av författningsrevision. Trettiosex stater ha bestämmelser om författningskonvent 1 . Beslut om sammankallande och val av dylikt måste utom i Georgia och Maine föregås av folkomröstning. I åtta staters konstitutioner stadgas, att dylika konventreferenda skola hållas med bestämda mellanrum, i Maryland, Missouri, New York och Oklahoma tjugo år, Michigan sexton, Iowa och Ohio tio, New Hampshire sju. Beslut att anordna en konventomröstning fattas i övriga stater av legislaturerna, varvid dock av flertalet författningar kräves kvalificerad majoritet inom legislaturens båda hus. Legislaturerna ha vanligtvis rätt att även i stater med periodiska konventreferenda när som helst anordna sådana omröstningar. — Folket har endast att svara på frågan om ett konventreferendum bör sammankallas eller ej; ett positivt resultat innebär alltså inte något uttalande om i vilken riktning den kommande revisionen bör gå. I nitton stater måste även av konvent utarbetade författningsförslag underställas folket. 2 Referendum kan här uppdelas i flera frågor, så att folket får möjlighet att ta ställning till de olika författningsartiklarna var för sig. Konventförslaget brukar tillställas väljarna någon tid före omröstningen, ofta tillsammans med en upplysande kommentar angående olikheterna mellan gällande och föreslagna bestämmelser. På senare år har ny författning antagits blott i en stat, Missouri, år 1945. En energisk kampanj till förmån för konventförslaget bedrevs före omröstningen av en för ändamålet särskilt bildad 10

organisation, »The Missouri Committee for the new Constitution». 3 Bestämmelser om referendum vid författningsrevision utförd av legislaturen finnas i alla stater utom två, Delaware och New Hampshire. Då emellertid dessa stater ha stadganden om konventreferendum, saknas folkomröstningsinstitutet icke fullständigt i någon amerikansk stat. I trettioen stater kunna förslag till författningsändringar framläggas för folket efter beslut av en legislatur, i fjorton stater fordras beslut av två legislaturer. 4 South Carolina slutligen har en särpräglad procedur, där äger nämligen folkomröstningen rum efter ett legislaturbeslut, men om den utfallit positivt måste förslaget tas upp av följande legislatur, som har att fatta det slutliga avgörandet. Som Tingsten framhåller är alltså folkomröstningsinstitutet i denna stat av semikonsultativ karaktär. 5 Beslut om författningsändringar kräva i ett stort antal stater 1 De stater, där dylika bestämmelser saknas och författningsrevision således utföres uteslutande av legislaturerna äro Arkansas, Connecticut, Indiana, Massachusetts, Mississippi, New Jersey, North Dakota, Pennsylvania, Vermont, Louisiana, Rhode Island och Texas. 2 Dessa stater ä r o : Arizona, California, Colorado, Idaho, Illinois, Maryland, Michigan, Missouri, Montana, Nebraska, New Hampshire, New Mexico, New York, Ohio, Oklahoma, Utah, Washington, West Virginia och Wyoming. Även där så icke är uttryckligen stadgat, ha konventförslagen i allmänhet underställts folket. 3 En u t m ä r k t skildring av detta konvents tillkomst och arbete ges av Bradshaw, W. L. och Blake, Robert E., »The Convention goes to work». (National Municipal Review, vol. 37, 1948, sid. 146— 149.) 4 Dessa stater ä r o : Connecticut, Indiana, Iowa, Massachusetts, Nevada, North Dakota, New Jersey, New York, Pennsylvania, Rhode Island, Tennessee, Vermont, Virginia och Wisconsin. 5 Tingsten, sid. 138.

kvalificerad majoritet i l e g i s l a t u r e s båda hus; någon vetorätt för guvernören finnes icke i dessa frågor. Legislaturernas rätt att föreslå författningsändringar äro i vissa stater starkt begränsade, antingen så att sådana förslag få framläggas endast med vissa mellanrum — fem år i Kentucky, New Jersey och Pennsylvania, sex år i Tennessee och tio år i Vermont — eller så att blott ett begränsat antal ändringar samtidigt få föreslås — i Illinois en författningsändring, i Kentucky två, i Kansas och Montana tre och i Colorado sex. 1 — I flertalet stater är uttryckligen stadgat, att då flera författningsändringar samtidigt framläggas, folket skall ha möjlighet att ta ställning till varje förslag för sig. 2 I några stater såsom Massachusetts dra konstitutionerna blott upp de väsentliga riktlinjerna för statsstyrelsen, i andra däremot, exempelvis Louisiana, vars författning är ett dokument på ett par hundra sidor, innehålla de en mängd bestämmelser, som materiellt icke äro av konstitutionell karaktär. Detta innebär, att den reella betydelsen av det obligatoriska författningsreferendum starkt växlar. Lagreferendum. Folkets godkännande fordras i åtskilliga stater för beslut, som även formellt ha lagkaraktär. Flertalet bestämmelser om obligatoriskt lagreferendum gälla finansiella frågor, framför allt upptagande av statslån. 3 I några stater får förmögenhetsbeskattningen icke höjas över en viss gräns utan folkomröstning. Det obligatoriska lagreferendum kan betraktas såsom en ersättning för författningsreferendum. Detta förhållande belyses klart därav, att i åtskilliga stater legislaturernas rätt att upptaga statslån begränsas av författningen.

Av legislaturerna frivilligt anordnade referenda Det förekom redan vid mitten av 1800-talet, att legislaturerna frivilligt, utan konstitutionell sanktion, hänsköto frågor till folkets avgörande. Författningsenligheten av detta förfaringssätt ifrågasattes emellertid starkt, vissa domstolsutslag godkände det, men i andra förklarades, att legislaturerna ej hade rätt att till folket delegera sin lagstiftningsmakt. I ett antal stater ha därför i författningarna införts bestämmelser, vilka bemyndiga de lagstiftande församlingarna att framlägga lagar till folkomröstning. 4 Fakultativa folkomröstningar Det fakultativa folkomröstningsinstitutet finnes i tjugoen stater. 5 Bland dessa märkas de tre staterna vid Stilla i I Arkansas kunde tidigare högst tre författningsändringar samtidigt framläggas. Denna begränsning borttogs emellertid år 1925. Se h ä r o m Thomas, David Y., »The Initiative and Referendum in Arkansas come of age». (American Political Science Review, vol. 27, 1933, sid. 66—75.) — I de nyare författningarna finnas inga begränsningar av detta slag. 2 För definitionen av begreppet författningsändring hänvisas till Tingsten, sid. 139. 3 Bestämmelser angående referendum för upptagande av statslån finnas i sexton stater. 4 Dessa stater äro Arizona, Arkansas, Colorado, Maine, Michigan, Missouri, Montana, Oklahoma, Oregon och W a s h i n g ton. I Michigans författning, art. V, sec. 38, stadgas, att alla lagar utom anslagsbeslut av legislaturen få hänvisas till folket. 5 Dessa u p p r ä k n a s här, varvid samtidigt anges, var i respektive staters författningar, som bestämmelserna om fakultativ folkomröstning återfinnas samt vilket år de infördes. Arizona, 1911, art. IV, sec. 1; Arkansas, 1910, art. V, sec. 1; California, 1911, art. IV, sec. 1; Colorado, 1910, art. V, sec. 1; Idaho, 1912, art. 3, sec. 1 (erforderlig tillämpningslagstiftning u t f ä r d a des först år 1933); Maine, 1908, art. IV, sec. 1, 3, 16—22; Maryland, 1915, art. XVI; Massachusetts, 1918, art. 48, sec. 1—7; Michigan, 1908, utvidgat 1913, art.

havskusten, California, Oregon och Washington. Det saknas helt i de gamla sydstaterna och i de nordöstra staterna med undantag av Maine, Massachusetts och Maryland. I tjugo av dessa stater infördes de nya folkomröstningsformerna mellan 1898 och 1918, i en stat, Idaho, inskrevs visserligen en bestämmelse om fakultativt referendum och initiativ i författningen år 1912, men detta stadgande förblev en död bokstav ända till år 1933, då den för dess ikraftträdande nödvändiga tilllämpningslagstiftningen först detta år utfärdades. 1 Detta är alltså den enda landvinning, som det statliga folkomröstningsinstitutet har gjort sedan år 1920. Den uppvägs emellertid därav, att Mississippis högsta domstol år 1922 ogiltigförklarade de åtta år tidigare i denna stat införda bestämmelserna om fakultativt referendum och initiativ. 2

A. Fakultativt

referendum

Det fakultativa folkomröstningsinstitutet har ett positivt inslag, initiativet, och ett negativt, referendum. Eftersom folkomröstning överallt är obligatorisk för författningsändringar, riktar sig det sistnämnda uteslutande mot andra legislaturbeslut, huvudsakligen lagar. Om ett fastställt minimiantal medborgare inom viss tid efter antagandet av en lag till statssekreteraren inlämnar en petition med begäran att ifrågavarande lag skall underkastas folkomröstning, måste detta ske. I flertalet stater träda av legislaturen antagna lagar ej i kraft förrän denna referendumfrist utgått. Dess längd är vanligen nittio dagar räknat från legislatursessionens avslutande, i två stater, Utah och Idaho sextio dagar. 3 En referendumbegäran uppskjuter ikraftträdandet av en lag tills folkomröstning ägt rum.

12 I några stater, Nevada, New Mexico och Montana, träda lagarna i kraft omedelbart efter antagandet. Ett negativt resultat av en referendumomröstning innebär därför i dessa stater, att en redan ikraflträdd lag upphäves. 4 Vidare är referendumfristen betydligt längre, i Montana är den sex månader, och i Nevada liksom New Mexico kan en referendumbegäran inlämnas u n d e r tiden från antagandet av en lag fram till en tidpunkt fyra månader före nästa allmänna val. Då legislaturerna blott sammanträda vart annat år, vårarna u n d e r år med udda tal, och de allmänna valen hållas i början av november året därpå, innebär detta att referendumfristen sträcker sig över mer än ett år. I flertalet stater kan referendum begäras endast mot de legislaturbeslut, som fattas i form av lagar, »acts» eller »laws», i några stater, såsom Maine, V, sec. 1, art. XVII; Missouri, 1908, ä n d r a t 1945, art. III, sec. 49—53; Montana, 1906 art. V, sec. 1; Nebraska, 1912, utvidgat 1920, art. III, sec. 1—4; Nevada, 1904, art. XIX, sec. 1—3; New Mexico, 1911, art. IV, sec. 1; North Dakota, 1914, ändringar 1918, art. II, sec. 25, art. XV, sec. 202; Ohio, 1912, art. II, sec. 1; Oklahoma, 1907, art. V, sec. 1—4, 6—8, art. XIV, sec. 3 ; Oregon, 1902, art. IV, sec. 1, art. XVII; South Dakota, 1898, art. III, sec. 1; Utah, 1900, (erforderlig tilllämpningsilagstiftning utfärdades först 1917 och denna ändrades år 1933), art. VI, sec. 1, Revised Statutes, art. 25, sec. 10; Washington, 1912, art. II, sec. 1. 1 Idaho, Session laws, ch 210, sec. 1—23, 1933. 2 Bone, Hugh, A., »American Politics and the P a r t y system», sid. 726. 3 I Massachusetts och Ohio r ä k n a s de nittio dagarna från den tidpunkt, då lagen undertecknats av guvernören. 4 Suspendering av lagarna tills folkomröstningen ägt rum, skall dock ske i Mont a n a och New Mexico, om petitionen undertecknats av 15 % resp. 25 % av väljarna i stället för som eljest 5 % resp. 10 %. Se tabellen sid. 24.

även mot resolutioner. 1 Referendumrätten omfattar principiellt alla lagar; i en rad stater finnas dock vissa undantag. Det är sålunda mycket vanligt, att referendum ej får begäras mot anslagsbeslut. I Michigan och Montana äro alla dylika frågor undantagna, i åtskilliga a n d r a stater lagar om anslag för statsstyrelsen. 2 Enligt Californias författning omfattar det fakultativa referendum alla lagar utom anslag för de ordinarie löpande utgifterna, beslut om upptagande av skatter och beslut om anordnande av val. Skattefrågor äro även i Ohio undantagna från referendum. Att anslagsfrågor i så stor utsträckning falla utanför det fakultativa referendum är icke ägnat att förvåna. Som ovan framhölls, förflyter omkring ett och ett halvt år mellan legislaturernas ordinarie sessioner och de allmänna valen. Referendumbegäran mot anslagsbeslut, särskilt rörande löpande utgifter, kan därför medföra, att avgörandet faller först sedan den tid förflutit, för vilken anslagen beviljats. Detta förhållande har i stater, där dessa ämnen ej äro undantagna från referendum, lett till avsevärda olägenheter. I Massachusetts äro åtskilliga slag av lagar undantagna från referendum, nämligen lagar, som röra religion, religionsutövning eller religiösa inrättningar eller som gälla domstolsväsendet och domarna eller som endast avse ett visst område inom staten. Emergency clause. Legislaturerna ha i flertalet stater rätt att från referendum undanta lagar, vilka som formuleringen med vissa variationer lyder, »are immediately necessary for the preservation of public health, peace and security». I några stater, Michigan, Missouri, Montana, New Mexico och Washington, få beslut att begagna denna s. k. »emergency clause» fattas av legislaturen med enkel majoritet, i Ari-

zona, California, Maine och Oklahoma fordras däremot två tredjedels majoritet av medlemmarna i folkrepresentationens båda hus. I Arizona och Oklahoma gäller dessutom, att om guvernören inlagt veto mot en lags undandragande från referendum, detta veto kan kullkastas endast med tre fjärdedels majoritet av legislaturernas båda kamrar. I Utah äro alla lagar, som antas med två tredjedels majoritet automatiskt undantagna från referendum, och någon förklaring om deras brådskande natur behöver icke avges. I denna stat kan således referendum begäras blott mot lagar, som äro starkt omstridda inom legislaturen. Begreppet »lagar omedelbart nödvändiga för allmän ordning, säkerhet och hälsa» är tämligen vagt, det säger sig självt, att ett dylikt stadgande lätt kan missbrukas, och av denna orsak infördes de ovan refererade bestämmelserna angående kvalificerad majoritet. Även andra restriktioner finnas emellertid. I flera stater, bland annat California, måste sålunda beslut att undanta en lag från referendum förses med en motivering, vilken skall införas i en särskild paragraf i vederbörande lag. Dessutom få i flera stater vissa slag av beslut ej förses med »emergency clause». I Oregon får klausulen icke användas vid beslut om beskattning och skattefrihet, och i California kunna lagar angående »upprättande eller avskaffande av något ämbete eller ändring i någon ämbetsmans lön, tjänstgöringstid eller plikter eller beviljande av koncessioner eller särskilda rättigheter eller omskapande av någon fast rättighet» icke undantas från referendum. Beslut om beviljande av kon1 I Arkansas' konstitution stadgas att referendum får begäras m o t varje »measure». 2 Dessa stater äro Colorado, Arizona. Maryland, Massachusetts, Missouri, Nebraska och Washington.

cessioner för längre tid än ett år få ej heller i Oklahoma eller Maine förses med »emergency clause», i dessa stater gäller detta även beslut om försäljning, köp eller arrendering av jord om arrendetiden överstiger, i Oklahoma ett, i Maine fem år. Slutligen har legislaturen i Maine icke rätt att förklara lagar, som medföra begränsningar i kommunernas självstyrelse för brådskande. 1 Införandet av rätt för legislaturerna att från referendum undanta brådskande lagar motiverades främst med det långa uppskov ifråga om en lags ikraftträdande, som blir följden av en referendumbegäran. Visserligen finnes denna rätt även i Montana och New Mexico, där alla lagar omedelbart träda i kraft, men den saknas helt i Nevada, där en referendumbegäran icke heller påverkar lagarnas validitet. I några stater, Arkansas, Maryland, Massachusetts, North Dakota och Nebraska, finnes en »emergency clause», vars begagnande blott medför, att lagarna träda i kraft omedelbart men däremot icke hindrar referendumbegäran.Även för användningen av denna modifierade »emergency clause» gälla vissa restriktioner. Beslut om koncessioner o. dyl. få sålunda icke förklaras brådskande, i Arkansas, Maryland och Massachusetts får klausulen begagnas endast om två tredjedelar av medlemmarna i l e g i s l a t u r e s båda hus ena sig härom. 3 Massachusetts författning har på detta område vissa ensamstående bestämmelser. Guvernören h a r nämligen enligt denna rätt att låta en lag, som ej antagits med emergency clause, omedelbart träda i kraft. Dessutom kräves ett mindre antal petitionärer för en referendumbegäran mot lagar med emergency clause än som eljest fordras för en petition mot andra lagar, nämligen 10.000 i stället för 15.000. 14

I en stat, Colorado, finnas båda slagen av klausuler, den som förhindrar referendumbegäran kallas h ä r »safety clause» under det att benämningen »emergency clause» är reserverad för den, som blott medför omedelbart ikraftträdande. Beslut att begagna den förra måste fattas med kvalificerad majoritet. Som i det följande närmare skall belysas h a r i ett par av de stater, där legislaturerna kunna undanta lagar från referendum, denna rätt utnyttjats utomordentligt extensivt och det fakultativa referenduminstitutets betydelse härigenom reducerats. Där begagnande av »emergency clause» blott medför omedelbart ikraftträdande bortfalla dessa möjligheter till missbruk, å andra sidan är det uppenbarligen förenat med vissa olägenheter, att redan ikraftträdda lagar kunna upphävas genom folkomröstning. 4 Legislatorernås användning av emergency klausulen. I nedanstående tabell meddelas uppgifter belysande legislaturernas användning av denna klausul i några stater under de senaste årens sessioner. 5 i Förbudet mot användande av »emergency clause» ifråga om beviljande av koncessioner bör ses mot bakgrunden av det starka inflytande, som vissa bolag tidigare ej sällan utövade över legislaturerna. 2 Läget är i realiteten l i k a r t a t i Maine, ål: dess författning uttryckligen stadgar, att förslag om förkastande av lagar, som försetts med »emergency clause», få framläggas i form av initiativpetition. 3 Restriktionerna ifråga om klausulens användning infördes i Arkansas år 1925. Se h ä r o m Thomas, sid 68. 4 Som Tingsten framhåller kan legislaturen även med en sådan klausul i fråga om vissa lagar praktiskt taget förebygga referendum. »Det är uppenbart, att t. ex. ett beslut om beviljande av anslag svårligen kan återgå, om det en gång t r ä t t i kraft.» Tingsten, sid. 148. 5 Uppgifterna äro baserade på en genomgång av respektive staters »session laws».

Stater

Oklahoma Oregon South Dakota Washington

Antal antagna lagar

Antal lagar av brådskande n a t u r

»Emergency acts» i procent av samtliga lagar

320 460 359 271

358 594 427 289

420 585 448 210

266 99 54 100

332 98 52 60

302 132 53 50

83,1 21,5 15,o 36,9

92,2 16,5 12,2 20,8

71,8 22,6 11,8 23,8

Det utomordentligt stora antalet »emergency acts» i Oklahoma är i hög grad uppseendeväckande. Då vissa beslut, nämligen beviljande av koncessioner och försäljning eller förvärv av egendom enligt konstitutionen icke få undantas från fakultativt referendum, är det endast få lagar, som legislaturen icke ansett »omedelbart nödvändiga för allmän ordning, hälsa och säkerhet» och mot vilka det funnits möjlighet att inge referendumpetition. Oklahomas legislatur h a r alltid använt »emergency clause» i synnerligen stor utsträckning; under perioden 1907— 1931 försågos 6 1 % av alla lagar med denna klausul, men en så hög siffra som 1947 års uppnåddes icke u n d e r någon session. 1 Författningens krav på kvalificerad majoritet inom legislaturens bada hus för beslut om begagnande av »emergency clause» har tydligen icke utövat någon nämnvärt återhållande verkan, och partiställningen har härvidlag inte haft någon betydelse. Tabellen å sid. 16 belyser detta förhållande. Emergencyklausulen har icke använts i större utsträckning de år, då ett parti haft två tredjedels majoritet i båda husen; märkligt nog var det relativa antalet »emergency acts» rentav störst år 1921, då republikanerna hade majoritet i representanthuset, demokraterna i senaten, samt år 1929, då demokraterna innehade den kvalificer a d e majoriteten blott i senaten. Några

starkare partipolitiska motsättningar yppa sig tydligen inte vid behandlingen av flertalet lagar. En liknande praxis som den i Oklahoma tillämpade följes i Colorado. Under 1949 års session undantogos 78,9 % av alla lagar från referendum genom begagnande av »safety clause», och dessutom försågos 17,8 % med »emergency clause», som här ej h i n d r a r referendum utan blott medför beslutens omedelbara ikraftträdande. 2 Att bestämmelserna om lagar »av brådskande natur» utnyttjas i Colorado och Oklahoma på ett helt annat sätt än som avses i författningen torde vara uppenbart: legislaturerna i dessa stater låta möjligheten till referendumbegäran kvarstå endast för några enstaka lagar utöver dem, beträffande vilka den för begagnande av klausulen erforderliga tvåtredjedelsmajoriteten icke kan uppdrivas. 3 Den märkliga tolkning, som 1 Ewing, Cortez, »The Emergency Epidemic» (State Government, vol. 4 n r . 7, juli 1931). 2 Colorado, Session laws 1949. 1913— 1919 begagnades »safety clause» för blott 10—15 %, »emergency clause» för 50 % av alla lagar, och legislaturens huvudintresse var då sannolikt, som Tingsten framhåller, sid. 272, att h i n d r a det uppskjutande av lagarnas ikraftträdande u n d e r ett och ett halvt år, som referendumbegäran medför, icke att förebygga r e f e r e n d u m o m r ö s t n i n g . 3 Ledamoten av Förenta staternas representanthus, Aspinall, som u n d e r lång tid varit t a l m a n i Colorados senat, framhöll vid samtal med författaren, att m a n i denna stats legislatur b e t r a k t a r det som någonting självklart, att de lagar för vilka

Representanthuset Sessioner

1917 o. 1919 o. 1921 o. 1921 e. 1923 o. 1924 e. 1925 o. 1927 o. 1929 o. 1929 e. 1931 o.

Republikaner 26 29 55 55 13 13 • 27 19 47 47 9

Demo- Republi- Demokaner krater krater 85 75 37 37 94 94 80 88 57 57 88

5 10 17 17 12 12 6 9 11 11 12

38 34 27 27 32 32 38 35 33 33 32

Antal intagna E n erla gar gen cy acts i Med Totalt emergen- % av cy clause saittliga 271 303 126 59 243 106 211 210 136 133 196

153 191 96 50 189 85 154 161 121 106 145

59 <2 '6 M, "7 80 r 7 '6 89 W '4

Anm. o. = ordinarie session, e. = extra session. Uppgifterna angående partiställningen äro hämtade ur »Directory of the State of Oklahoma» för respektive år, övriga siffror från Ewing, »The Emergency Epidemic». legislaturerna i Colorado och Oklahoma gett begreppet »emergency», h a r i den sistnämnda staten vid ett flertal tillfällen blivit föremål för domstolsprövning, men domstolarna ha reagerat endast då lagar, som enligt författningen ej få undantagas från referendum, försetts med »emergency clause». I övrigt ha de ansett frågan om en lag är »av brådskande natur» för ett rent politiskt avgörande, som uteslutande tillkommer legislatures 1 I andra stater ha legislaturerna som framgår av tabellen å sid. 15 visat avsevärt större återhållsamhet vid begagnandet av »emergency clause». Variationerna äro emellertid tämligen stora från stat till stat. Lägst är antalet »emergency acts» i California, där år 1949 endast 106 lagar av 1.603 (eller 6,6 %) antagna av legislaturen undantogos från referendum. 2 Under perioden 1911—1931 applicerades »emergency clause» blott på tre procent av alla lagar, under 1930-talets depression steg siffran emellertid till 11—14 % och var u n d e r några av krigsåren lika hög. 3 Kan det anses, att legislaturerna missbruka »emergency clause» även i 16

de stater, där denna bestämmelse användes i mera måttlig omfattning? En undersökning av innehållet i de lagar, som förklarats brådskande, ger vid handen, att en mycket stor del av dessa gälla anslagsbeslut. 4 Detta är exempelvis fallet i Oregon. Olägenheterna av att sådana beslut ej träda i kraft förrän efter tre månader, i händelse av referendumbegäran först efter inemot ett erforderlig majoritet kan uppbringas, förses med »safety clause», d. v. s. undandras referendum. Endast ett fåtal lagförslag, främst sådana, som röra arbetslagstiftningen, äro av kontroversiell natur; på dem kan »emergency clause», som medför omedelbart ikraftträdande men ej hindrar referendum, appliceras, då härför enkel majoritet är tillräcklig. Några få lagar bruka emellertid varje session antas utan någon av de båda klausulerna. — Ett drastiskt exempel belysande i vilken utsträckning den egentliga innebörden av begreppet »emergency» ignoreras i Oklahoma kan nämnas. En lag, som ändrade namnet »Conner's State School of Agriculture» till »Conner's Agricultural College», förklarades av legislaturen för »omedelbart nödvändig för bevarandet av allmän fred, hälsa och säkerhet». Ewing, »The Emergency epidemic». 1 Ewing, »The Emergency epidemic.» 2 California, Session laws, 1949. 3 Crouch, W. B., »The Initiative and Referendum in California», 1950, sid. 26. 4 Jfr Tingsten, sid. 272.

och ett halvt år, torde kunna anses berättiga begagnandet av »emergency clause». Dylika beslut äro ju också i vissa stater, exempelvis California, undantagna från referendum. 1 Det är emellertid ingen tvekan om att legislaturerna i bl. a. Oregon och Washington tolka begreppet »emergency» i hög grad extensivt. 2 Detta omdöme gäller däremot icke Californias legislatur, som trots att den våldsamma inflyttningen skapat en mängd problem, vilka ofta kräva snabb lösning, icke undandragit mer än en liten del av alla lagar från referendum. Oregons domstolar ha i likhet med Oklahomas avstått från att underkasta legislaturernas användande av »emergency clause» någon granskning. En helt annan hållning inta domstolarna i Washington, vilka vid åtskilliga tillfällen upptagit frågan, hur författningens bestämmelser om »emergency clause» borde tolkas. År 1945 ogiltigförklarades i två uppmärksammade utslag av statens högsta domstol legislaturens användning av klausulen. De två lagar, som det här gällde, inrättade två statliga kommissioner för vilt- och skogsvård, vilkas medlemmar skulle utses av guvernören och vara ansvariga blott gentemot denne. Det republikanska partiet, som då befann sig i minoritet, hade bekämpat dem såsom ägnade att starka den demokratiska partimaskinen. Domstolen uttalade med skärpa, att legislaturen icke godtyckligt finge begagna sig av emergency clause. »Det skulle», heter det i det ena utslaget, »vara skandalöst, om den författningsenliga rätten till referendum kunde undanröjas genom denna klausul. 3 De organisationer, som dragit frågan inför domstol, insamlade efter domstolsutslaget det stadgade antalet underskrifter på en referendumpetition mot lagarna, och dessa förkastades vid

valen följande ar. 1 — Är 1945 hade 36,9 % av alla antagna lagar försetts med »emergency clause»; följande session, år 1947, sjönk emellertid, uppenbarligen som följd av de nämnda domstolsutslagen, siffran till 20,8. Allting tyder på att legislaturen i Washington försåg lagarna om jaktoch skogsvårdskommissionerna med »emergency clause» just emedan de väckt stark kritik och en referendumomröstning kunde befaras ge negativt resultat. Ett liknande fall inträffade år 1943, då den lagstiftande församlingen antog ett till denna inlämnat initiativ, som gav »public utility districts (specialkommuner för vården av »offentliga nyttigheter», främst vattenkraft) viss kontroll över all kraftproduktion, och denna lag försågs med »emergency clause». De stora kraftbolagen överklagade detta beslut inför domstol, som ogiltigförklarade åtgärden, varefter referendum begärdes. Lagen förkastades av väljarna vid valen följande år. 5 Ännu ett klart exempel på dylikt utnyttjande av »emer1 Av konstitutionen från referendum undantagna lagar, huvudsakligen anslags- och skattebeslut, utgjorde år 1949 2,3 % av samtliga denna session antagna lagar. California, Session laws. Då de av legislaturen såsom brådskande förklarade lagarna uppgingo till 6,6 %, fanns således möjlighet att inge referendumpetition m o t över 90 % av de denna session antagna lagarna. 2 Ett studium av innehållet i de under 1949 års session i Oregon antagna lagarna ådagalägger, att flertalet av de med »emergency clause» försedda besluten inte utan en mycket extensiv tolkning k u n n a anses uppfylla författningens villkor för begagnande av »emergency clause». 3 State ex. rel. McLeod et al. v. Reeves, Secr. of State, No 29629, Supreme Court of Washington, April 2, 1945 (Pacific Reporter) ; State ex. rel. Kennedy et al. v. Reeves, Secretary of State, no 29625, SupremeCourt e t c . . . . 1 Se h ä r o m sid. 45. 5 Se h ä r o m Johnson. C , »The Initiative and Referendum in Washington». (Pacific Northwest Quarterly, vol. 36, 1945, sid. 28.)

gency clauce» finnes. Är 1931 applicerade legislaturen denna klausul på en mot margarintillvcrkningcn riktad lag, som sju år tidigare efter referendumbegäran hade förkastats i en folkomröstning. Mellan de ståndpunkter, som representeras av Oregons och Washingtons domstolar, ha domarna i California intagit en medlande hållning. Praxis har varit något vacklande, i ett utslag uttalas emellertid som en princip, att begagnandet av »emergency clause» bör ogiltigförklaras endast, då det är ställt utom varje tvivel, att klausulen använts på ett sätt, som icke avses i författningen. 1 Ett fall av ogiltigförklarande. vilket väckte stor uppmärksamhet, har förekommit. Californias högsta domstol undanröjde nämligen år 1936 legislaturens beslut att med »emergency clause» förse en lag, som reglerade rätten att utarrendera viss staten tillhörig strandmark för oljeborrning. 2 Lagens motståndare ansågo, att den gynnade ett visst oljebolag och hade tillkommit efter påtryckningar från detta. 8 Efter domstolsutslaget begärdes referendum, och lagen förkastades år 1938 med överväldigande majoritet. 4 Det är givetvis av stort intresse att undersöka, i vilken utsträckning förändringar i legislaturernas användning av »emergency clause» inträffat under de decennier som gått, sedan det fakultativa referendum infördes. Nedan följer en tabellarisk översikt av klausulens begagnande i Oregon. 5 Legislaturens starkt ökade användning av »emergency clause» under 1930-talets depressionsår har sin motsvarighet i andra stater såsom California. Otvivelaktigt tedde sig under det då rådande svåra ekonomiska läget snabba åtgärder ofta i hög grad önskvärda; till de höga siffrorna i Oregon torde emellertid även ha bidra18

git motsättningar mellan legislaturens majoritet och vissa grupper i samhället. Demokraterna, som dessa år behärskade den lagstiftande församlingen, förde nämligen en ekonomisk och social politik i Roosevelts anda u n d e r starkt motstånd från storföretagen och konservativa kretsar över huvud taget, vilka hemförde segrar i några folkomröstningar. 0 Då de omstridda frågorna ofta med stark motivering kunde framställas såsom ytterst brådskande, är det mycket svårt att avgöra i vilka fall »emergency clause» missbrukades, d.v.s. användes huvudsakligen av politiska skäl, men det torde dock kunna sägas, att legislaturens majoritet i viss utsträckning begagnade klausulen som ett medel att trygga genomförandet av sitt lagstiftningsprogram. 1905—1919 försågos 10,1 % av alla lagar med »emergency clause», 1921— 1929 var motsvarande siffra 16,4, 1931 —1939 26,2 och 1941—1949 20,4. Den stigande tendensen är omisskännlig, 1940-talets siffra är visserligen lägre än 1930-talets men dubbelt så hög som den under den första femtonårsperioden efter det fakultativa referendums i Crouch, W. W. and Key, V. O., »The Initiative and Referendum in California», 1939, sid. 493. 2 Crouch, W. W., »The Iniliative and

Referendum in California», 19™, sid. 27. 3 Radin, Max, »Popular legislation in California». (Minnesota Law Review, vol. 23, 1939, sid. 580.) 4 Se härom Radin, Max, »Popular legislation in California 1936—1946». (California Law Review, 1947, sid. 176 f.). 5 Tabellen är baserad på en genomgång av Session laws 1921—1949. För perioden 1905—1919 hänvisas till tabell hos Tingsten, sid. 271. 8 I referendumomröstningar 1936 förkastades en iag om omsättningsskatt för viss socialhjälp och en förbättring av folkpensionen. Å andra sidan antogs år 1938 ett initiativ, som begränsade rätten till blockad och bojkott vid arbetskonflikter.

Emergencyklausiilens

Sessioner

begagnande Antal antagna lagar

2 634 (1905 — 1919 413 1921 295 1923 389 1925 454 1927 482 1929 403 1931 466 1933 451 1935 492 1937 552 1939 1941 1943 462 1945 460 1947 594 1949 585 Summa 1921 — 1949 6 986 Anm. Några korta extrasessioner äro ej medräknade. införande. 1 Som tidigare nämnts har utvecklingen varit likartad i California, Oklahoma och Colorado. 2 En ökning kan påvisas även i andra stater, ett undantag utgör emellertid South Dakota, där åren 1899—1909 43% av alla lagar av legislaturen undantogos från referendum, 1945—1949 däremot hlott 13 %. 3 I denna stat ha domstolarna liksom i Washington vid flera tillfällen genom ogiltigförklaringar av legislaturbeslut att begagna »emergency clause» utövat en återhållande verkan på användningen av detta institut. I California och Oregon torde den inträdda ökningen i antalet »emergency acts» till stor del kunna förklaras med en verklig skärpning i behovet av snabba lagstiftningsåtgärder, föranledd av samhällsutvecklingen. I Colorado och Oklahoma däremot har en ändrad praxis vunnit insteg; antalet »emergency acts» h a r visserligen alltid varit exceptionellt stort i dessa båda stater, men numera undantas från

i

Oregon.

Antal lagar med emergency clause

Emergency acts i % av hela antalet lagar

267 61 56 74 81 54 59 110 126 150 188 98 111 99 98 132 1497

10,i) 14,8 19,0 19,o 17,8 11,2 14,6 23,7 27.9 30,5 34,1 20,1 21,2 21,5 16,5 22,6 21,1 (»special sessions»)

referendum praktiskt taget alla lagar, för vilka den föreskrivna kvalificerade majoriteten inom legislaturen kan uppnås. Det fakultativa referendum har alltså i dessa stater i realiteten en ytterst begränsad omfattning. På grund av domstolarnas passiva hållning har legislaturerna utan formell författningsändring kunnat genomföra denna väsentliga inskränkning av folkets kontrollmöjligheter gentemot folkrepresentationens lagstiftning. Att de olika delstatslegislaturernas praxis blivit så olikartad kan endast delvis tillskrivas domstolarnas inställning, eftersom »emergency clause» använts sparsamt i Oregon, trots att domstolarna där ej i Av krigsförhållandena föranledda utomordentliga åtgärder företogos till största delen av unionsmyndigheterna. Härav förklaras att en nedgång i antalet »emergency acts» kunde ske i början av 1940-talet. 2 I Oklahoma undantogos 1907—1911 52,2 % av alla antagna lagar från referendum, 1945—1949 82,2 %. 3 Tingsten, sid. 270; South Dakota, Session laws 1945—1949.

påverkat utvecklingen. Det suspensiva veto mot beslut om begagnande av klausulen, som guvernören i denna stat äger, och som kan kullkastas med trefjärdedelsmajoritet inom legislaturen, har varit en återhållande faktor av betydelse i motsats till i Oklahoma, där samma stadgande finnes. Svårbedömbara faktorer såsom den allmänna opinionens inställning ha h ä r varit verksamma. I Colorado har blott ett fakultativt referendum förekommit efter år 1920, men Oklahoma har under samma tid haft tio dylika referenda, nästan lika många som California, den stat, där »emergency clause» använts mest sparsamt. Då på grund av kravet på kvalificerad majoritet legislaturen hindrats att från referendum undantaga de mest omstridda frågorna, bar det vidsträckta bruket av »emergency clause» av allt att döma mera inskränkt folkets potentiella kontrollmöjligheter än det faktiska antalet fakultativa referenda. B. Initiativ Folklagstiftningens positiva inslag, initiativet, finnes i alla stater med fakultativt referendum utom två, Maryland och New Mexico. Det innebär rätt för en medborgargrupp att framlägga ett författnings- eller lagförslag OCll få detta underkastat folkomröstning. Två olika slag av initiativ finnas, direkt och indirekt. Det direkta utgör till skillnad från det indirekta en lagstiftningsprocedur, vari legislaturen icke har någon som helst del. Det är den enda formen av initiativ i tio stater, nämligen Arizona, Arkansas, Colorado, Idaho, Missouri, Montana, Nebraska, North Dakota, Oklahoma och Oregon; fyra stater, California, Michigan, Ohio och Washington, ha såväl direkt som indirekt initiativ. Fem stater slutligen,

20 Maine, Massachusetts, Nevada, South Dakota och Utah, ha enbart indirekt initiativ. Ett direkt initiativförslag, som erhållit ett fastställt minimiantal underskrifter och som inlämnats till »the secretary of state» minst fyra månader (i California 130 dagar, i Colorado åtta månader);, före närmaste allmänna val, skall framläggas till folkomröstning vid detta val. 1 Ett av erforderligt antal petitionärer undertecknat indirekt initiativ däremot skall överlämnas till legislaturen. Den procedur, som härefter vidtar, varierar på vissa punkter i de olika staterna. Ett indirekt initiativ skall vanligen inlämnas till statssekreteraren minst tio dagar före legislatursessionens början. Om legislaturen godkänner det, skall ingen folkomröstning anordnas, såvida det icke innebär författningsändring, men referendum kan begäras mot den initierade lagen i vanlig ordning. Indirekta initiativ få endast i Massachusetts och Nevada avse författningsändringar. Om legislaturen förkastar ett initierat lagförslag eller kamrarna fatta skiljaktiga beslut eller underlåta att behandla förslaget inom fyrtio dagar eller i några stater före sessionens slut, måste initiativet underställas folket, varvid legislaturen har rätt att vid närmast följande allmänna val framlägga ett eget alternativförslag. Omröstningen skall äga rum på sådant sätt, att valmännen kunna välja mellan förslagen eller förkasta båda. Legislaturen har ej någon rätt att vidta ändringar i det ursprungliga initiativföri Åttamånadersgränsen infördes i Colorado år 1949. (Colorado, Statutes, Cumulative supplement, § 6). Tidigare behövde initiativpetitioner inlämnas endast fyra månader före allmänt val. I California utgjorde motsvarande period fram till år 1938 90 dagar.

slaget, vilket måste framläggas för folket i helt oförändrat skick. Den h ä r skildrade proceduren vid framläggandet av indirekta initiativ användes i California, Maine, Michigan, Nevada och Washington. I den sistnämnda staten får den indirekta formen av initiativ brukas efter fritt val av initianterna jämsides med den direkta. I Michigan är författningsinitialivet direkt, laginitiativet åter indirekt, California slutligen har för författningsändringar endast direkt initiativ; för lagförslag kunna båda formerna användas, men minimiantalet petitionärer är högre för direkt än för indirekt initiativ. I vissa avseenden avvikande former av indirekt initiativ finnas i Ohio och Utah. Om ett laginitiativ förkastas, skall i den förra staten folkomröstning äga rum endast om detta begäres i en ny petition, vari ändringar i det ursprungliga förslaget kunna göras. Härigenom skapas en möjlighet att utnyttja resultaten av förslagets behandling i legislaturen. Samma system tillämpades före 1933 i Utah, frånsett att den supplerande petitionens innehåll där ej fick avvika från det första initiativets. Numera är emellertid initiativproceduren där förenklad och överensstämmer med den i flertalet stater med indirekt initiativ tillämpade. Den mest utvecklade formen av indirekt initiativ h a r Massachusetts. Den omständliga och komplicerade procedur, som där är föreskriven, skildras utförligt av Tingsten; här skola därför endast de väsentliga dragen anges. 1 Ett till legislaturen inlämnat författningsinitiativ kan ändras med tre fjärdedels majoritet genom omröstning vid ett gemensamt sammanträde; sker detta, ersattes det ursprungliga initiativförslaget med det av legislaturen beslutade. Initiativet blir föremål för

vidare behandling endast under förutsättning, att det understödjes av minst en fjärdedel bland legislaturmedlemmarna. I sådant fall hänvisas det till följande session, varefter det, under förutsättning att tjugofem procent av ledamöterna rösta för det, underställes folket. Bestämmelserna angående laginitiativet överensstämma i sina huvuddrag med de i Ohio gällande. I South Dakota slutligen skola visserligen initiativ överlämnas till legislaturen, men dennas medverkan är av rent formell natur och alla förslag måste underställas folket. I den amerikanska litteraturen i ämnet betecknas detta initiativ likväl allmänt såsom indirekt. I sex stater, Idaho, Maine, Montana, South Dakota, Utah och Washington få författningsändringar icke föreslås genom initiativ, i åtskilliga av de övriga kräves, som i det följande närmare skall belysas, ett högre antal petitionärer för författnings- än för laginitiativ. Total författningsrevision får ingenstädes begäras genom initiativ. Alla slags lagar kunna i flertalet stater initieras, mera avsevärda inskränkningar i initiativrätten finnas blott i Massachusetts, där i huvudsak de lagstiftningsområden, inom vilka referendum ej får begagnas, även äro undantagna från initiativ. 2 Därutöver äro vissa andra ämnen uteslutna, främst böra nämnas frågor om tryck-, yttrande- och församlingsfrihet, rätten att vara tryggad mot oskälig rannsakan m. m. Dessutom stadgas, att inskränkningarna i initiativ- och referendumrätten icke få ändras genom initiativbegäran. Vissa inskränkningar av initiativ1 Tingsten, sid. 153 ff. 2 Se ovan sid. 13. I Missouris år 1945 antagna konstitution ha anslagsfrågor undantagits från initiativrätten.

rätten äro självfallna. Ett initiativ får liksom en legislaturlag icke stå i strid med Förenta staternas konstitution eller lagar; i den mån andra begränsningar i legislaturernas lagstiftningsmakt finnas, synas dessa gälla även den direkta lagstiftningen. 1 I Massachusetts och Nebraska få initiativ i samma fråga icke återkomma oftare än vart tredje år. Ett förkastat initiativ får således under denna tid icke på nytt framläggas, en initierad lag icke återkallas genom initiativ. I Oklahoma kunna förkastade initiativ icke ånyo inlämnas förrän efter tre år, om inte den nya initiativpetitionen undertecknas av minst 25% av väljarna. 2 Fram till år 1925 fingo i Arkansas endast tre författningsändringsförslag —• vare sig initiativ eller legislaturbeslut — samtidigt föreläggas folket. Denna restriktion borttogs emellertid detta år. 3 Initiativ skola alltid framläggas i form av fullt utarbetade författningseller lagförslag. I Massachusetts författning infördes från början en bestämmelse, att endast sinsemellan samhöriga frågor finge behandlas i initiativen. Ett dylikt stadgande saknades länge i de övriga initiativstaternas konstitutioner, något som medförde, att helt disparata ämnen sammanfördes i initiativen. 4 I Missouris nya konstitution, antagen år 1945, stadgas emellertid, att varje initiativ blott får behandla ett ämne och varje författningsändringsförslag beröra endast en artikel i konstitutionen. 1948 infördes en liknande bestämmelse i California. I flera stater gälla försvårande bestämmelser för ändring eller upphävande av initierade lagar. I Washington får legislaturen icke utan folkom. röstning ändra eller återkalla dylika lagar förrän efter loppet av två år, i

22 Arkansas och North Dakota krävs för ett sådant beslut två tredjedels majoritet i legislaturens båda hus. Arizonas författning stadgar, att ändring av initierade lagar får ske endast efter folkomröstning, och detsamma gäller i California och Michigan, såvida inte annat är uttryckligen stadgat i vederbörande lag. Förslag att ändra eller upphäva initierade lagar kunna framläggas dels genom initiativ, dels genom legislaturbeslut; i det sistnämnda fallet måste de emellertid tidigare i California framföras såsom författningsändringar och således antas med kvalificerad majoritet av den lagstiftande församlingens båda kamrar. Alla initiativlagar åtnjöto härigenom samma skydd som statens konstitution gentemot av legislaturen föreslagna ändringar. En författningsändring, som antogs av folket år 1946, gav emellertid legislaturen rätt att i lagform anta beslut om ändring eller avskaffande av initierade lagar. Kravet på folkomröstning som nödvändigt villkor för deras ikraftträdande bibehölls däremot. 3 Legislaturen kan således numera föreslå ändringar av initiativlagar med 1 Detta stadgas uttryckligen exempelvis i Michigans författning: »Provided, That no law shall be enacted by the initiative that could not under this constitution be enacted by the legislature.» 2 Eljest knives i Oklahoma 8 % för lagoch 15 % för författningsinitiativ. Se härom tabellen sid. 24. 3 Se härom Thomas, sid. 68. 4 I California framlades exempelvis år 1948 ett författningsinitiativ, benämnt »California Bill of Rights». Det innehöll tolv sektioner med 21.000 ord och behandlade pensioner, skatter, indianernas ställning, hasardspel, valkretsindelningen vid val till statens senat m. m. Detta initiativ blev emellertid aldrig underställt folket, då Californias högsta domstol förklarade det innebära förslag till total författningsrevision, vilken skall utföras av ett konvent och icke kan föreslås genom initiativ. Crouch, W. W., »The Initiative. . .» etc. 1950, sid. 8. 5 Ibidem sid. 10.

antingen — i New Mexico — det totala antalet eller — i övriga stater — de som deltagit i valet av en viss ämbetsman, vanligen guvernör.' 2 Valdeltagandets storlek vid det allmänna val, som ägt rum närmast före petitionens ingivande, bestämmer således minimiantalet petitionärer. De i de olika staterna uppställda kraven beträffande antalet petitionärer framgå närmare av sammanställningen å följande sida. Bestämmelserna angående minimiantalet petitionärer för initiativ ha under de senaste åren ändrats i två stater, i Colorado har detta antal höjts från åtta till femton procent, i Missouris nya konstitution har däremot en sänkning företagits från åtta till fem procent. Åtskilliga staters författningar stadga en viss territoriell fördelning av petitionerna. I Montana måste sålunda det stadgade procentuella minimiantalet petitionärer ha uppnåtts i två femtedelar av statens grevskap (counties), i Utah inom hälften av grevskapen, i New Mexico inom tre fjärdedelar av grevskapen, i Missouri slutligen inom två tredjedelar av kongressdistrikten. Inom vart och ett av dessa grevskap fordras alltså samma procent av namnunderskrifter som inom staten i dess helhet. Arkansas' författning stipulerar att Petitionerna inom hidften av grevskapen petitioMöjligheterna att utnyttja initiativ närernas antal skall utgöra minst hälfoch fakultativt referendum bestämmas ten av den för hela staten gällande naturligtvis i första hand av petitionsbestämmelsernas utformning. Endast i I California ha initierade lagar vid några stater fastställa ett absolut mininågra tillfällen innehållit stadganden, som gett legislaturen r ä t t att inom vissa gränmiantal petitionärer, flertalet ange en ser ändra dessa lagar utan folkomröstning. i procent uttryckt andel av valmansÄndringar i strid med lagarnas huvudprinciper ha emellertid icke tillåtits, liksom kåren. På grund av de brister, som icke heller deras upphävande. länge vidlått registreringen av röstbe2 Beräkningsgrunderna är dock i Nevada rättigade och som visserligen efter och Oregon röstetalet vid val av ledamot i högsta domstolen, i Colorado röstetalet hand minskats men icke helt avskafvid val av statssekreterare och i Oklahoma fats, utgör emellertid beräkningsgrunantalet röstande vid det statliga ämhetsden i sistnämnda fall antalet röstande mannaval, som samlat det största valdeltagandet. vid närmast föregående allmänna val,

enkelt majoritetsbeslut och utan att ytterligare öka författningens omfång — u p p e n b a r t är emellertid, att den initierade lagstiftningen alltjämt har karaktären av ett slags sekundär grundlag; om laginitiativet begagnas flitigt och med framgång, utvidgas på detta sätt det obligatoriska referendum undan för undan. 1 Där sådana bestämmelser saknas, har legislaturen å andra sidan möjlighet att utan vidare upphäva initierad lagstiftning. Eftersom direkta initiativ antas utan legislaturens medverkan och indirekta kunna genomdrivas i strid mot folkrepresentationens mening, är det naturligt att initierade lagar i några stater fått ett särskilt skydd mot revision från legislaturens sida. Däremot är det förvånande, att samma skydd i Arizona, Arkansas, North Dakota och Washington ges lagar, som godkänts av folket i fakultativa referendumomröstningar, då i dessa fall någon motsättning mellan legislatur och folkmening icke föreligger; begränsningar av l e g i s l a t u r e s rätt att på nytt anta i dylika omröstningar förkastade lagar finnas ingenstädes men skulle utgöra en logisk motsvarighet till restriktionerna ifråga om revision av initiativlagar.

Minimiantalet Stater

Arizona Arkansas , California Colorado Idaho Maine Maryland Massachusetts Michigan Missouri Montana Nebraska Nevada New Mexico North Dakota Ohio Oklahoma ... Oregon South Dakota Utah Washington...

petitionärer

(d. = direkt

i. = indirekt

Referendum

Laginitiativ

5% 6%

1 0 % d. 8 % d. ( 5 % i. \ 8 % d. 1 5 % d. 1 0 % d. 12 000 väljare i.

5% 5% 10% 10 000 väljare 10 000 väljare 15 000 väljare 5 % 5% 5% 5 % 10% 10% 7 000 väljare 6% 5% 5% 5% 10 % 6 %, högst 30 000 väljare

—

20 000 väljare i. + 5 000 » J ). 8 % i. 5 % d. 8 % d. 7 % d. 1 0 % i.

initiativ). Författningsinitiativ 1 5 % d. 10 % d. 8 % d. 15 % d.

25 000 väljare i. 1 0 % d. 5 % d. 10 % d. 1 0 % i.

—

10 000 väljare d. 20 000 väljare d. 3 % + 3 % J ) i. 10 15 8 % d. 8 % d. 5 % i. 1 0 % i. 10 %, högst 50 000 väljare d. eller i. supplerande petition nödvändig i händelse legislaturen förkastar initiativ.

procentsiffran, Ohios konstitution innehåller samma krav beträffande författningsinitiativ. I Nebraska måste i minst två femtedelar av grevskapen antalet namnunderskrifter uppgå till fem procent av antalet väljare inom dessa områden. Slutligen stadgar Marylands författning, att ej mer än hälften av undertecknarna få återfinnas inom ett enda grevskap eller staden Baltimore, och i Massachusetts kräves, att högst en fjärdedel av underskrifterna få insamlas i samma grevskap. Kraven på territoriell fördelning av petitionerna avses förhindra att folkomröstning anordnas på grund av rent lokala önskemål. Som i det följande närmare skall belysas, ha emellertid bestämmelser av denna art visat sig i hög grad försvåra det fakultativa folkomröstningsinstitutets användning.

initiativ,

Av ovanstående tabellariska översikt framgår, att i åtskilliga stater kräves ett högre antal petitionärer för initiativ än för referendum. Att strängare krav ställas på petitioner, som syfta till införandet av ny lagstiftning än på sådana, vilkas ändamål blott är att förh i n d r a genomförandet av lagar, som redan antagits av legislaturen, är dock icke förvånande. Som något helt naturligt måste det också betraktas att flera petitionärer ofta fordras för författnings- än för laginitiativ. Ett annat förhållande skall emellertid här beröras. I de stater, där antalet vid närmast föregående val röstande utgör beräkningsgrunden, växlar minimiantalet petitionärer givetvis ej blott med valdeltagandet utan även med folkmängdens storlek; i några stater, framför allt California, där befolkningen under

de senaste decennierna kraftigt vuxit i antal, fordras därför numera ett avsevärt större antal namnunderskrifter än tidigare. Detta innebär en reell skärpning av petitionsbestämmelserna. Svårigheterna vid namninsamlingen ökas nämligen väsentligt genom att ett mycket stort antal underskrifter erfordras, medan arbetet i allmänhet icke i nämnvärd mån underlättas av att hänvändelse kan ske till en talrik valmanskår. Petitionernas cirkulering kräver därför betydligt effektivare organisation i det folkrika California än i övriga stater. 1 De härmed sammanhängande frågorna, vilkas vikt på senare år blivit allmer framträdande behandlas i kapitel 3 sid. 51 ff. De tekniska bestämmelserna angående petitionerna äro i åtskilliga stater tämligen utförliga. De personer eller grupper, som utarbetat en petition måste vanligen, innan insamlandet av underskrifter vidtager, anmäla denna hos någon statsmyndighet »secretary of state» eller, i några stater, »attorney general». 2 I några stater, bl. a. California, åligger det härvid »attorney general» att utarbeta en sammanfattning av petitionens innehåll, vilken skall återfinnas överst på varje sida av alla namnlistor. Vidare gäller överallt, att ett exemplar av det initiativförslag eller den av legislaturen antagna lag, som petitionen avser, skall medfölja varje namnlista. Dessa bestämmelser avses garantera, att de som underteckna en petition, verkligen känna till dess innebörd. I flertalet stater har var och en som är röstberättigad rätt att inom det grevskap eller den stad, där han är bosatt, insamla namnunderskrifter på en petition; insändarna skola genom ed försäkra, att underskrifterna tillhöra röstberättigade personer. 3 De som underteckna en petition skola ange sin

bostadsadress och sitt valdistrikt (voting precinct), i några stater även datum; för medvetet lämnande av falska uppgifter stadgas straff. Effektiv kontroll av namnunderskrifternas äkthet har emellertid införts blott i vissa stater, bland dem California. Namnlistorna skola där först överlämnas till lokala myndigheter för att av dessa jämföras med röstlängderna. Det åligger sedan statssekreteraren att fastställa, huruvida petitionen är giltig. Om antalet godkända underskrifter efter denna granskning befinnes otillräckligt, medges i några stater viss tid för petitionens komplettering med nya namn (i Arkansas trettio dagar). Varje underskrift presumeras vara äkta tills motsatsen bevisats; i Arkansas stadgas emellertid att om minst tjugo procent av signaturerna befunnits falska, statssekreteraren skall ålägga dem som utarbetat petitionen att bevisa de återstående namnens äkthet. — I åtskilliga stater ha myndigheterna blott att fastställa, huruvida det stadgade minimiantalet underskrifter uppnåtts, och någon undersökning av namnens giltighet företas i vanliga fall inte. 4 i Det kan i detta sammanhang förtjäna nämnas, att ett procentuellt högre antal petitionärer vanligen kräves för kommunala initiativ och referenda. Se härom i avdelningen om det lokala folkomröstningsinstitutet sid. 93—94. 2 I Idaho är antalet ursprungliga initiativtagare till en petition fastställt till tjugo, i Massachusetts till tio. 3 Statliga ämbetsmän ha i Colorado ej rätt att bedriva insamlingsarbete. — I Utah fä petitionerna underskrivas blott i en offentlig lokal i närvaro av en ämbetsman. Förfalskning av namn liksom otillbörliga påtryckningar vid insamlingsarbetet förhindras härigenom, men bestämmelsen har haft som följd, att det fakultativa folkomröstningsinstitutet lämnats helt oanvänt. 4 Ett uppmärksamt domstolsutslag i denna fråga fälldes år 1936 i Oklahoma. Ett folkpensionsinitiativ, som samlat nästan dubbelt så många underskrifter som

Medan den tid, som får ägnas åt insamlandet av underskrifter på referendumpetitioner, alltid är och av naturliga skäl måste vara begränsad, gälla i flertalet stater inga motsvarande restriktioner i fråga om initiativpetitioner. År 1943 infördes emellertid i Californias vallag det stadgandet, att insamlingen av namnunderskrifter måste slutföras inom loppet av nittio dagar efter det att »attorney general» fastställt den rubrik och sammanfattning av förslagen, som skall återfinnas på namnlistorna. I Oklahoma är tiden för cirkulering av initiativpetitioner begränsad till två månader, i Colorado till sex månader. 1 För att förhindra igångsättandet av namninsamlingar, som uppenbarligen sakna utsikter att lyckas stadgar Californias vallag, att vid anmälandet av en initiativpetition 200 dollars måste deponeras hos attorney general. Detta belopp återbetalas endast om petitionen erhåller det stadgade minimiantalet underskrifter. 2 Omröstningarna Tidpunkten för omröstningarna. Som en allmän regel gäller, att alla slag av folkomröstningar hållas i samband med de vartannat år återkommande allmänna valen. I åtskilliga stater har emellertid guvernören eller legislaturen rätt att förlägga omröstningar till annan tidpunkt. 3 Sättet för frågornas avgörande. I det stora flertalet stater avgöras omröstningarna genom enkel majoritet bland de i den framlagda frågan röstande. Beträffande av legislaturen framlagda författningsändringsförslag kräves emellertid för godkännande i några stater, bland dem Arkansas, Illinois, Oklahoma och Idaho, majoritet av alla vid samtidigt val röstande; i Nebraska måste majoriteten för ett förslag utgöra minst

trettiofem procent av de vid valet röstande. I Oklahoma gälla dessa bestämmelser även författnings- och laginitiativ. 4 Av Arkansas' författning framgår ej huruvida kravet på kvalificerad majoritet gäller även initierade författningsändringar; statens högsta domstol uttalade emellertid år 1915, att så vore fallet. I ett utslag tio år senare resolverade dock domstolen, att enkel majoritet var tillräcklig. 5 — Några stanödvändigt, hade i n l ä m n a t s föregående år. Av förslagets motståndare hade gjorts gällande, att en mycket stor del av n a m n e n vore förfalskade. Statssekreteraren inledde en undersökning, vilken emellertid ej h a n n slutföras före valet. Guvernören förklarade trots detta, att petitionen var giltig, varför initiativet vid det n ä m n d a valet framlades till folkomröstning och antogs. Frågan drogs inför domstol, som u n d e r k ä n d e guvernörens handlingssätt, ehuru den en m å n a d efter omröstningen slutförda undersökningen visat att antalet underskrifter varit tillräckligt. I detta utslag accepterades sålunda icke presumtionen om petition e r n a s giltighet till den tidpunkt, då motsatsen bevisats. Ewing, A. M., »Sufficiency Certification of Initiative Signatures in Oklahoma.» (American Political Science Review vol. 31, 1937, sid. 65—70.) 1 Tingsten, sid. 159; California, Elections Code, art. 2; Colorado Legislative Reference Office, »The Initiative and Referendum in Colorado», sid. 3. 2 California, Elections code, art. 4. 3 De stater, där lagen tillåter a n o r d n a n d e av dylika s. k. special elections, äro Arkansas, California, Maine, Missouri, Montana, North, Dakota, Oklahoma, Oregon och Washington. Dessutom ha legislaturerna i några av de stater som sakna det fakultativa folkomröstningsinstitut rätt att efter gottfinnande framlägga förslag till författningsändringar samtidigt med allmänna val eller vid a n n a n tidpunkt. 4 I Oklahoma äro dessa bestämmelser av mindre betydelse, eftersom »special elections» där få anordnas. 5 Som följd härav t r ä d d e en författningsändring, som år 1920 endast hade erhållit enkel majoritet, i kraft. Ifrågavarande initiativ införde fakultativ folkomröstning för k o m m u n e r n a , avskaffade förbudet mot att samtidigt underställa folket mer än tre författningsändringsförslag och begränsade användningen av »emergency clause». T h o m a s sid. 68.

ler ha bestämmelser om på visst sätt kvalificerad majoritet endast för fakultativa omröstningar. I Massachusetts godkännas sålunda initiativ blott om jarösterna utgöra trettio procent av samtliga vid valet avgivna röster; en lag, mot vilken referendum begärts, förkastas å andra sidan endast om de nejröstandes andel av alla i valet deltagande uppgår till trettio procent. New Mexico, som saknar initiativ, har för fakultativt referendum liknande bestämmelser, den negativa majoriteten skall emellertid där utgöra fyrtio procent av samtliga röster. Även i Washington måste ett initiativ för att antagas ha samlat minst en tredjedel av alla vid samtidigt val avgivna röster. Också lagar, som blivit föremål för referendumbegäran, godkännas blott under denna förutsättning. Den för fakultativa referenda i Massachusetts och New Mexico gällande regeln, som verkar till förmån för legislaturen, är alltså här omkastad; kravet på kvalificerad majoritet underlättar givetvis i Washington förkastandet av legislaturlagar. Tekniska bestämmelser angående omröstningarna.1 Till folkomröstning framlagda frågor uppföras vanligen på samma officiella valsedel som valkandidaterna, i vissa stater skall emellertid en separat valsedel begagnas. Då lagtexterna icke i sin helhet kunna återges, skall en helt kortfattad sammanfattning av de framlagda förslagens innebörd anbringas på valsedeln. Denna s. k. »ballot title» skall utarbetas av myndigheterna; i många stater stadgas uttryckligen, att utformningen måste vara opartisk, så att de röstande icke påverkas i positiv eller negativ riktning. I allmänhet gäller helt naturligt, att den som röstar »ja» godkänner ett förslag, den som röstar »nej» förkastar det. Vid fakultativa referenda kan emellertid stundom en förvillande for-

mulering av frågorna användas. Som exempel kan nämnas en omröstning i Oklahoma år 1933 angående cigarrettskatt, mot vilken referendum begärts. Väljarna hade då att besvara följande fråga: »Skall skatten på cigarretter förkastas?» Nej betydde således i detta fall att lagen godkändes. I några stater äro dylika formuleringar icke tillåtna; det stadgas uttryckligen, att frågorna skola ställas så att »ja» innebär godkännande av förslagen. Officiell upplysning. I de stater, som ha obligatorisk men ej fakultativ folkomröstning, publiceras de författningsförslag och lagar, som skola underkastas omröstning genom myndigheternas försorg ett visst antal gånger före valen i en eller flera tidningar inom varje grevskap. Flertalet av de stater, där de moderna folkomröstningsformerna finnas, ha emellertid ett annat system för väljarnas upplysning. Dettas utformning är vanligen i huvudsak följande. Statssekreteraren låter viss tid före omröstningarna trycka de författnings- och lagtexter, som skola underställas folket, jämte till honom inlämnade argument för och emot förslagen. Argumenten och förslagen utges sedan såsom broschyrer (»publicity pamphlets»), vilka med posten tillställas alla röstberättigade. Den utsträckning, i vilken argument inlämnas, växlar tämligen starkt. I Colorado har detta hittills inte vid något tillfälle skett, i andra stater, såsom Oregon och Washington, är det överväldigande flertalet förslag i upplysningsbroschyrerna försedda med argument, ehuru sådana ofta endast inlämnats av förslagens anhängare, stundom 1 Då några principiellt betydelsefulla ändringar av de tekniska bestämmelserna ej förekommit, hänvisas till framställningen hos Tingsten sid. 166—170.

blott av motståndarna. 1 I ett par stater finnas vissa bestämmelser avsedda att garantera utarbetandet av argument såväl för som mot folkomröstningsförslag. Californias vallag stadgar sålunda, att legislaturen skall ge vissa personer i uppdrag att författa kommentarer för respektive emot förslagen. Om dessa argument icke inlämnats 150 dagar före valet (85 dagar vid initiativ och fakultativt referendum), skola väljarna genom annons i pressen u p p m a n a s att insända dylika. Legislaturmedlemmar och personer, vilka stå som ansvariga för initiativförslag, ha härvid företräde. 2

Dessa bestämmelser ha emellertid icke hindrat, att även i California argumentationen ofta är ofullständig. Särskilt gäller detta sådana författningsändringsförslag, som tilldra sig obetydligt intresse. Huvuddelen av upplysningsverksamheten och propagandan i samband med folkomröstningar bedrives som naturligt är helt i privat regi. Denna verksamhets former, för vilka en redogörelse ges i kapitlen 4 och 5, har icke blivit föremål för statlig reglering; i några stater har emellertid skyldighet att redovisa kampanjkostnader införts 3 .

Kap. 2. Översikt av folkomröstningsinstitutets användning Vid en undersökning av folkomröstningsinstitutets användning är det naturligt att skilja emellan å ena sidan de stater, där det omfattar såväl de äldre formerna, obligatoriska och av legislaturen beslutade referenda som de i senare tid införda, initiativ och fakultativt referendum, å andra sidan de stater, som ha enbart de äldre formerna. Institutets användning i de förstnämnda staterna tilldrar sig mest intresse. Huvuddelen av den följande framställningen ägnas häråt, en översikt av antalet folkomröstningar i samtliga delstater under perioden 1938—1940 ges emellertid i tabellen å sid. 30. De stora variationerna i antalet omröstningar mellan olika stater äro slåe n d e : Medan Pennsylvania och Vermont u n d e r de år, som omfattas av den tabellariska översikten, blott haft en omröstning, Connecticut, Indiana, Kansas, Tennessee och Virginia tre, ha i Georgia förekommit ej m i n d r e än 155 och i Louisiana 122. Det bör observeras, att de högsta siffrorna uppnåtts i stater, som sakna initiativ och fakultativt re-

ferendum, bland stater med detta institut når California högst med nittiofem omröstningar. Där folkomröstningsinstitutet endast omfattar de äldre formerna, förorsakas skillnaderna i antalet omröstningar helt av författningarnas starkt växlande omfång jämte olika stränga bestämmelser för ändringar av dessa. Obligatoriska lagreferenda och av legislaturen frivilligt anordnade omröstningar äro nämligen ytterst fåtaliga. 1940 förekommo exempelvis sammanlagt i alla stater ej mer än tolv dylika. i Variationerna i argumentationsrättens begagnande bero till stor del på, huruvida kostnaderna huvudsakligen skola bäras av staten eller författarna. I Colorado skola de som utarbeta argument helt bestrida utgifterna för tryckning och distribution. Colorado Legislative Reference Office, »The Initiative and Referendum in Colorado», sid. 6. I vissa stater, såsom California, bär staten kostnaderna. 2 California, Elections Code, art. 3. a I Arizona äro anonyma tidningsannonser förbjudna i folkomröstningsfrågor; minst fem n a m n på m e d l e m m a r i organisation, som engagerat sig för eller mot ett förslag, måste utsättas. •— Beträffande lagstiftningen angående kampanjkostnader hänvisas till sid. 56.

I stater, där författningarna blott uppdraga de väsentligaste riktlinjerna för statsstyrelsen, blir antalet omröstningar av naturliga skäl litet. Louisianas enormt stora konstitution däremot kräver oavlåtliga jämkningar på en mängd punkter. Lån få i vissa stater upptas av staten och av grevskapen blott efter beslut tillkomna i samma ordning som författningsändringar, en bestämmelse, som är ägnad att synnerligen starkt driva upp antalet omröstningar. I Georgia, där ett stadgande av detta slag omfattar även städer och vissa kommuner, föranleddes sextioett av de sjuttio referenda, som höllos år 1941, av sådana lån. 1 En viss ökning av antalet författningsomröstningar under loppet av de senaste decennierna kan konstateras för några stater, sålunda förekommo i Louisiana 1901—1918 132, 1924—1936 100, 1938—1946 122, i Georgia voro motsvarande siffror 52, 47 och 155. I flertalet stater kan emeillertid någon tendens till vare sig ökning eller minskning icke med säkerhet utläsas. 2 Den alltmer växande statsverksamheten avspeglas tydligen i Louisiana i ett ökat antal författningsreferenda, för Georgias del förklaras ökningen genom kommunernas skärpta behov av upplåning. Där författningarna äro mera begränsade till sin omfattning, ha liknande tendenser ej kunnat göra sig gällande. Flertalet omröstningar i stater som Georgia, Louisiana och South Carolina gälla frågor av ytterst ringa allmänt intresse, vilka dessutom ej sällan äro av mycket invecklad teknisk natur. Som i ett följande kapitel skall belysas, sjunker deltagandet, då antalet omröstningar blir alltför stort. Från denna regel utgör endast California ett undantag. Intresset för initiativ och fakultativa referenda medför i denna stat ett relativt högt deltagande även i de

många författningsomröstningarna. Det torde ej kunna bestridas, att det obligatoriska referendum i vissa stater lägger en alltför stor börda på väljarna. Det kan icke vara ändamålsenligt, att vid ett tillfälle sjuttio förslag, till största delen av jämförelsevis begränsat intresse, underställas folket. Förhållandet mellan antagna och förkastade från legislaturerna emanerande förslag till författningsändringar belyses av tabellen å sid. 31, vilken avser tiden 1941—1946. 3 Utom i California har som synes endast ett fåtal förslag förkastats, i Georgia sålunda två av nittionio, i Louisiana åtta av sextiotre. Antalet besegrade förslag är emellertid ovanligt litet i sistnämnda två stater. Av de författningsändringar, som föreslagits av legislaturerna i samtliga amerikanska stater, godkändes nämligen för tiden 1924—1936 endast 63,8% och för de år som tabellen avser 68,4 %. 4 Av intresse är alt folket visat sig mindre välvilligt mot legislaturförslagen i stater med fakultativa omröstningsformer. I fjorton av dessa antogos 1922—1948 blott 322 av 659 dylika referenda, d. v. s. 48,9 procent. 5 Författningarnas karaktär förklarar väsentligen det låga antalet förkastade i Bureau of the Census, »State proposals voted u p o n : 1941», sid. 14—16. 2 Tingsten, sid. 186 f.; Gosnell, Harold F., and Schmidt, Margaret J., »Popular lawmaking in the United States, 1924— 1936», (New York Constitutional Convention Committee, V I I : Problems relating to legislative organization and p o w e r s ) , sid. 313. 3 Bureau of the Census, »State proposals voted upon . . .», för åren 1941, 1942, 1943, 1944 och 1946. Tabellen är sammanställd på grundval av uppgifter i ett flertal t a b l å e r i dessa publikationer. 4 Gosnell, och Schmidt, sid. 320; Bureau of the Census »State proposals voted upon», 1941—1946. Beräkningen gjord med ledning av ett flertal tabeller i dessa publikationer. 5 Se tabellen sid. 42.

Antal

folkomröstningar Stat

Alabama •Arizona •Arkansas •California •Colorado

i samtliga

2 3 11 25 3

8 10 11 17 5

4 23 1 2

amerikanska

stater

1938—2946.1

6 2 7 13 4

5 2

9 6 4 17 2 3 6 1 7 2

21 1 6 5 4 1

31 2 4 3 3

2 3 2 2

1 1

1 1 2 1 1 1 2 1 2 6

1 6 18 1 70

5 1 3 1 1

28 5 1 1

2 Louisiana

•Michigan

28 1 4 3 4 2

1 2

32 2 9 4 1 1 7 3 2 3

2 10

1 2

7 1 3 2 2 5 4 1 1 3

Mississi pi •Missouri •Montana •Nebraska •Nevada New H a m p s h i r e New Jersey •New Mexico New York North Carolina • N o r t h Dakota •Ohio •Oklahoma •Oregon Pennsylvania Rhode Island South Carolina •South Dakota Tennessee Texas •Utah

1 9 2 3 1 6 12 6 o 1 1 3

5 4 2 4 1

1 G

Virginia •Washington West Virginia Wisconsin Wyoming

4 1

6 3

6 1

2 9 4 6 2 4

2 1 1 4 4

6 4

13 6 9

6 33

6 5 7 2 5 9

2 2 1 3 7

5 9

5 2 1

3 7 2

2 11 4

3 2

4 8

1 5

2 4 2 3 4

1 2

Totalt 30 22 39 95 15 3 34 155 23 8 3 2 3 4 122 8 30 12 22 6 5 25 15 13 9 8 5 13 21 11 35 8 28 4G 1 5 30 18 3 17 16 1 3 25 7 5 9

177 1018 152 39 83 124 189 194 60 nna pe riod ider de ikom u un, för nventre ferendi Anm. I Delaware, sor a blott h a r ko ingen omröstning. — D et ring i antal et omr åstning ar 1939 , 1941 c)ch 194 3 förkl äras därmed, att de a l l m ä n r a valen , i sair b a n d rined vill ca flert alet rei erenda och in tiativ underställas folket, hållas år me 1 j ä m na tal. sus. 1 Tabellen baserad på up pgifter s a m m anställ la av Bureai i of t le Cer W a s h i n g t o n , D. C. »St ate pro posals voted upon iii 1946» . Någoii komj>ilation för år 1945 h a r ej gjorts a v Burea u of tile Cens us. * = Stater med faku Itativa omröst ningsfc rmer.

Totalt

1941 Stat

Alabama Georgia Louisiana New York South Carolina California

a

f

a

1943 f

a

1944 f

f

a

1 6

7 6

11 10

28 10

...

a

5 1 8

f

1 Anm. a. = antag na, f. := förkastade.

referenda i stater som Georgia och Louisiana. En mycket stor del av omröstningarna måste där med nödvändighet gälla förslag, som det skulle vara fullkomligt absurt att förkasta. Av återstoden äro de flesta ej av kontroversiell natur eller i varje fall inte av större intresse. 1 California, som har en omfångsrik konstitution, uppvisar emellertid ett stort antal förkastade författningsförslag. Förklaringen härtill liksom till att folket även i övriga stater med initiativ och fakultativt referendum reagerat mera kritiskt mot legislaturförslag än på andra håll ligger av allt att döma i de nya folkomröstningsformernas stimulerande inflytande på det politiska intresset. Petitionsomröstningarna ha gett upphov till propagandakampanjer av tidigare oanad intensitet, och sådana metoder ha i någon mån kommit till användning även för obligatoriska omröstningar; deltagandet i omröstningarna är i dessa stater högre än i stater med enbart de äldre omröstningsfornicrna. 2 — Även andra mera svårbedömbara förhållanden torde emellertid bidraga till den här understrukna kontrasten. 3 Av de nitton stater, där folkomröstningsinstitutet omfattar även initiativ och fakultativt referendum, h a r Utah hittills icke använt de sistnämnda formerna av institutet. 4 Från Arkansas, Maine och Montana ha fullständiga uppgifter för varje år under de tre senaste

decennierna icke kunnat anskaffas. I Montana har blott en och i Maine ingen folkomröstning efter petition hållit under 1940-talet, vilket är anmärkningsvärt, då sådana omröstningar tidigare förekommit i tämligen stor utsträckning i dessa stater. Arkansas har däremot haft åtskilliga initiativ och fakultativa referenda, efter 1940 ha sådana omröstningar hållits varje valår. Fullständiga 1 Under guvernören Huey Longs diktatoriska regim i Louisiana på 1930-talet genomdrevos emellertid vissa författningsändringar, som medförde en betydande förstärkning av exekutivmakten. 2 Med en högre röstningsfrekvens synes följa en större procent förkastade författningsreferenda. 1939, 1941 och 1943 antogos respektive 86, 98 och 92 procent av alla från legislaturerna emanerande författningsreferenda, 1938, 1940, 1942 och 1944 voro motsvarande siffror 63, 50, 52 och 76. Deltagandet i de sistnämnda, vilka nästan samtliga höllos samtidigt med a l l m ä n n a val, v a r högre än vid de förra. Bureau of the Census, State proposals voted upon in 1946. 8 Georgia, Louisiana och South Carolina h a liksom övriga sydstater, där i realiteten enpartisystem h ä r s k a r , aldrig präglats av samma politiska livaktighet som staterna i väster. 4 I de två stater, Maryland och New Mexico, som ha fakultativt referendum men icke initiativ, h a r detta i n s t i t u t funnit föga användning. I New Mexico h a några få referendumomröstningar förekommit, medan i Maryland petitioner vid tre tillfällen i n l ä m n a t s men blivit ogiltigförklarade av domstol. Däremot h a ett stort a n t a l fakultativa r e f e r e n d u m o m r ö s t n i n g a r rörande lokala lagar a n t a g n a av legislaturen hållits i vissa av Marylands grevskap. Se härom nedan i avdelningen om det lokala folkomröstningsinstitutet, sid. 85.

diga uppgifter rörande folkomröstningarna år 1948 ej kunnat anskaffas från alla stater, omfatta några tabeller endast tiden t. o. m. 1946. Omröstningar i samband med »special elections», som i några stater förekommit u n d e r år 1949, ha i tabellerna medräknats endast för Oklahoma, då officiella uppgifter ej voro tillgängliga för övriga stater beträffande dessa omröstningar. I Idaho, där den för begagnande av initiativ och fakultativt referendum nödvändiga tillämpningslagen ej utfärdades förrän år 1933, h a r efter denna tidpunkt några initiativ och referenda förekommit. Antalet omröstningar har som synes

tabeller över samtliga fakultativa folkomröstningar, som ha hållits i de fjorton övriga staterna alltsedan år 1921 (för Oregons del även alla övriga referenda) äro införda i bilaga 2. För tiden fram till denna tidpunkt hänvisas till tabellerna på sid. 188—194 i Tingstens arbete om det amerikanska folkomröstningsinstitutet. Här nedan införes en översikt i tabellform belysande de olika folkomröstningsformernas användning i de nämnda fjorton staterna nämligen Arizona, California, Colorado, Massachusetts Michigan, Missouri, Nebraska, Nevada, North Dakota, Ohio, Oklahoma, Oregon, South Dakota och Washington. Då fullstänArizona Författningsreferenda

Författningsinitiativ

Ar

1922 19221) 1924 19251) 1926 19271) 1928 1930 1932 19331) 1934 1936 1938 1940 1942 1944 1946 1948

... ...

...

Fakultativa

Övriga a )

antagna

_

—

—

—

—

—

—

2 1 3

— — —

1 2 3

—

— —

—

—

—

— —

— 1

1 1

1 2

—

—

—

1 4

—

—

förkastade

— —

8 2

1 •

14 34 1

Lagreferenda

förkastade

antagna

—

..

1922—19*8.

antagna

förkastade

— 2

—

— —

—

_

antagna

antagna

förkastade

. 3

—

—

—

—

—

— — —

— — —

— —

—

—

— — —

förkastade

summa

•

— —

—

antagna

i.,agiuiuativ

—

•

—

— —

— —

1 1

—

—

—

1 4 7

3 4

1 2

— — — 14

2 4 3 2 3

— 1 4 1 3 9 33

Antal omröstför- ningar kastade 3 8 6

— 5

— 6 3 7 5 2 1 2 6

— 2

— 56

3 8 6 1 5 2 10 6 9 8 2 1 3 10 1 5 9 89

21 Förslag framlagda u t a n san lband med a l l m ä n t val. a) Under denna beteckning sammanföras obligator! ska lagrefe renda och i eferenda beslutade av egislaturen i såväl denna som följ inde tabelle r. Den offic ella statistiken gör i re«;el ingen sk illnad mellan dessa bå<ia grupper av lag refere nda.

California

1922—1948.

Lagreferenda Författningsreferenda

Författningsinitiativ

antagna

förkastade

antagna

förkastade

antagna

7 10 14 14 10 9 6 7

7 4 4 3 10 5 2 5

6 2 4

— —

—

—

— —

—

4 6

Fakultativa

Laginitiativ 2

Övriga

Sun ima

Ar

1922 1924 1926 1928 1930 1932 1933 1 1934 1935 1 1936 1938 1939 1 1940 1942 1944 1946 1948

— 1

förkastade

förkastade

antagna

förkastade

antagna

— — — — — — —

2 2

—

—

13 12 16 16 12 12 9 14

antagna

— —

—

1 2

—

— 2

—

— —

2 1

— — —

6 3 1

— — —

2 3 1

— —

8 6 6 10 5

10 10 1 8 8 2 3 5

—

1 2

1 1 1

— — — —

—

—

— — —

—

1 1

—

— — 1 1

3 2 3 2

— —

—

— — —

—

4 7 2 8

1 1 1

— — — —

— — —

1 2 1 1 2

—

2 2

8 12 8

—

<

Antal omröstför- ningar kastade 17 6 12 5 14 10 2 9 3 19 18 4 9 11 4 0

11 159

30 18 28 21 26 22 11 23 3 23 25 6 17 18 12 17 19 319

32 12 212 47 16 Förslag framlagda u t a n s a m b a n d med a l l m ä n t val 2 Två av initiativen ha v a r i t indirekta. Iiitet av dem godkändes av leg islaturen, men ett antogs av folket. 1

växlat synnerligen starkt från stat till stat, från 319 i California till 27 i Nevada. Då omröstningarna med hänsyn till sättet för frågornas framläggande inför folket kunna uppdelas i tre huvudgrupper, nämligen obligatoriska, av legislaturen beslutade och efter petition anordnade, är totalantalet av mindre intresse än fördelningen på de olika grupperna. Obligatoriska lagreferenda och av legislaturen beslutade omröstningar äro som framgår av tabellerna ingenstädes talrika. 1 Antalet obligatoriska författningsreferenda växlar mellan 212 i California och 11 i Massachusetts. Dessa kontraster förklaras givetvis här liksom i de stater, där detta slag av referendum utgör de! enda inslaget av folkomröstning, av främst konstitutionernas starkt skiftan-

de omfång samt i någon mån av olika stränga regler för författningsändring. En summering av antalet på grund av initiativ- eller referendumpetition hållna omröstningar ger följande resultat. 2 North Dakota och Oregon inta främsta platsen, tätt följda av California, medan Nevada uppvisar det minsta antalet petitionsomröstningar och Massachusetts det näst minsta. Det låga antalet omröstningar i några stater kan otvivelaktigt till stor del förklaras av i Av Massachusetts fåtaliga omröstningar utgöra de dock n ä r a en tredjedel. 2 Se tabellen å sid. 43. Beträffande p r o centsiffrorna bör understrykas, att deras värde ä r begränsat, då en verklig uppfattning om de olika omröstningstypernas relativa betydelse vinnes blott genom en u n dersökning av de folket underställda frågornas k a r a k t ä r och av deltagandet i skilda omröstningar. Dessa problem behandlas i det följande.

33 3

Colorado

1 Författningsreferenda

Författningsinitiativ

antagna

förkastade

antagna

förkastade

3 2 4 2

2 1 1 2 1 3 2 2 2 4

År

1922 1924 1926 1928 1930 1932 1934 1936 1938 1940 1942 1944 1946 1948

..,

1 ...... ...... ...... ...... ...... ... ..,

1 3 1

1 1 2

1922—1948. Lagreferenda

Fakultativa antagna

förkastade

Övriga 1 antagna

23 Summa

antagna

förkastade

antagna

2 Antal omröstför- ningar kastade 7 3 7 4 1 5 5 3 3 5 1 1 1 2

2 1

— 1

1 1 2

2 2 6 1 1

—

1 1 1 1

förkastade

Laginitiativ

3 1 2

1 1

9 3 7 5 1 7 7 9 3 5 1 4 2 4

5 6 19 48 67 29 25 1 1 11 1 Denn a grupp avser häi• enda st referenda beslutade av l e g i s l a t u r e s d å obli gatoriskt la greferendur fi ej f nnes. Massachusetts Författningsreferenda

Författningsinitiativ

Ar antagna 1922 1924 1926 1928 1930 1932 1934 1936 1938 1940 1942 1944 1946

förkastade

antagna

förkastade

1922—1946.

Lagreferenda Fakultativa antag-

förkastade

Övriga 1 ) antagna

förkastade

Laginitiativ

antagna

förkastade

Summa

antagna

1 5 1 23

4 10 11

Antal omröstför- ningar kastade

1 5 2 31

9 9 I denna grupp inräknas icke av legislaturen anordnade konsultativa referenda, vid vilka de röstberättigade i varje valkrets tillfrågas, h u r u v i d a dennas representant i den lagstiftande församlingen bör instrueras att rösta för en viss politisk åtgärd. (S. k. public policy referenda.) 1

Michigan Författningsreferenda

Författningsinitiativ

År antagna 1921 1922 1923 .,. 1924 , 1925 ... 1926 ... 1927 ... 1928 ... 1929 ... 1930 ... 1931 ... 1932 ... 1933 ... 1934 .... 1935 ... 1936 1937 .., 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945 1946

förkastade

antagna

förkastade

1921—19W.

Lagreferenda Fakultativa antagna

förkastade

antagna

Summa

tiv

Övriga förkastade

antagna

förkastade

antagna 1

3 1

3 1 1 3

1 1 3

3 2 1

1 2

1 1 1

1 1 1

—

4 1 1

2 1 1 1

1 1

—

2 1 2 1 2 18

Antal omröstför- ningar kastade

2 1 20

2 1 1

5 1 3

5 3 4

5 3 8

7 1 4

3 3 1 2 2

1 1 6

—

1 1 2 2

3 25

1 3 1 3

3 1 44

4 2 4 2 2 2 4 1 3 69

38 23 7 l Anm. Allmänna val hållas i Michigan i november år med . ämna tal sa m t i ipril övriga 1 r. Vid de sistnämnda valen utses vissa statl ga oc h koni m u n ; ila be fattningsha 1 /are.

restriktiva bestämmelser rörande petitionerna. Framför allt gäller detta Massachusetts, vars lagar i hög grad försvåra begagnandet av initiativ och referendum. Antalet omröstningar har vidare varit lågt i de stater, där en viss territoriell fördelning av petitionärerna är föreskriven, d. v. s. i Missouri, Nebraska och Ohio. Initiativen ha varit få i de stater, som endast ha den indirekta formen, nio i Massachusetts, fem i Nevada och sex i South Dakota. Nödvändigheten att framlägga ett initiativförslag för legislaturen

och dennas därmed följande rätt att diskutera detsamma och utarbeta alternativ att underställas folket jämte initiativet utövar tydligen en synnerligen avskräckande inverkan. Detta förhållande belyses ytterligare därav, att i Michigan, där författningsinitiativet är direkt men laginitiativet indirekt, 23 författningsinitiativ men intet laginitiativ förekommit, trots att minimiantalet petitionärer är något högre för det förra än för det senare. Typiskt är också, att i California och Washington, vilkas författningar medge begag35

Missouri Författningsreferenda

Lagreferenda

Författningsinitiativ

Fakultativa

Ar förkastade

antag-

1922 19241 1924 1926 1928 1930 1932 1934 1936 1938 1940 1942 . 1944 . 1946 . 1948 .

förkastade

antagna

förkastade

förkastade

antagna

Summa

antag-

Antal omröstför- ningar kastade

1 3 2 1 3 2 1

3 1 7 6 1

1 2

1 2

1~

Förslag framlagda u t a n samband med a l l m ä n t val.

Nebraska

ningsinitiativ

antagna

antagna

förkastade

1922—1948.

Lagreferenda

Författningsreferenda År

förkastade

Fakultativa antagna

förkastade

2 Övriga antagna

förkastade

Laginitiativ

Summa

antagna

antagna

förkastade

1 1 1

2 1

1 1 1 1

1 4 1 1

1 1 1

1 9 15

5 8

1 2 3 1 1 1

1 6

antagna

Laginitiativ

16 14 6 2 2 5

1922 1924 1926 1928 1930 1932 1934 1936 1938 1940 1942 1944 1946 1948

Övriga

14 14 4

21 1

förkastade

antagna

1922—1948.

1 1 2

2 4

>

12 Antal omröstför- ningar kastade 2 1 3 1 1

4 1 1 5 1 3 2 6 2 1

f> 1 1 2 1 2

2 2

Nevada 1922—1946. Författnirigsreferenda

Författningsinitiativ

antagna

förkastade

antagna

2 2 3

1 År

1922 1924 1926 1928 1930 1932 1934 1936 1937 1938 1940 1942 1944 1946

förkastade

Lagreferenda Fakultativa

Övriga

L,aginuiativ

antagna

antagna

antagna

förkastade

förkastade

1 2

—

—

—

antagna

3 2 3

1 1

4 3 3

1 1 1 1

1 Antal omröstför- n i n g a r kastade

förkastade

1 1 1 1 1 1 1 1 16

Summa

3 1 1 1 1 1 2 1 20

3 1

3 4 1 2 1 1 2 1 27

5 North Dakota 1922—1948. Författningsreferenda

Författningsinitiativ

antagna

antagna

År

1922 1924 1926 . 1928 1930 1932 1933 1934 1935 1936 1938 1939 . 1940 1942 . 1944 1946 1948

1 2 1 1 2

förkastade

förkastade

Lagreferenda jjagiiiiwa-

Fakultativa

Övriga

antagna

antagna

förkastade

1 1

1 1

2 1 1

— 1 3

2 15

5 2 2 4 2 3 4 26

4 1 1

1 2 3

1 1 2 7

11 1 1

2 4 1 4

—

förkastade

antagna

förkastade

tiv

2 4 3 2 2 2

1 2 2 2 28 28 56

Summa

antagna 4 2 2 1 4 12 3 1 1 1 7 6 1 3 2 6 56

Antal omröstför- n i n g a r kastade

4 1 3 3 8 4 4 11 8 4 7 6 4 4 6 77

4 6 3 4 7 20 7 5 1 12 15 4 13 7 7 6 12 133

6 8 15 41 14 22 Anm. Folkomröst lingar hålla s i Ne>rth E akota vanli gen vid två tillfä len u nder valår, d(:ls i noveml )er i s ambai id me d de iillmärj na va len, dels vi(1 någo n tidi gare tidpunkt u n d e r åre t, t. e x. sar ntidig t med prim ärvale n i j u n i . F ör vi i inand< i av större å äkådlighet h a eme:llerti( l omr ästnin garna h ä r s ammanförts årsvi s.

Ohio

1922—1946. Lagreferenda

ningsreferenda

ningsinitiativ

År antagna 1922 1924 1925 1926 1 1926 ... 1927 . 1928 ... 1929 . 1930 ... 1931 ., 1932 1933 1934 1936 1938 1939 1940 1942 1944 1946

antagna

förkastade

antagna

förkastade

3 1 3 1

Laginitiativ

Summa

förkastade

antagna

antagna

förkastade

antagna

1 1 1

Antal omröstför- ningar kastade 3 4 3 1 1 2 1

1 1 1

1 2

—

—

4 2

2 2

1 2

1 4

—

1 2

1 2 13

22 7 4 Försl ag framlagda u t a n s a m b a n d med i d l m ä r it val.

nande av direkt eller indirekt laginitiativ efter initianternas eget val, ej mer än två respektive fyra indirekta initiativ förekommit, detta trots att det sistnämnda slaget av initiativ i California kräver färre petitionärer än det förstnämnda. Fördelningen mellan författningsoch laginitiativ är synnerligen olikartad. De ytterst försvårande regler, som gälla för författningsändringar i Massachusetts, ha i denna stat lett till, att konstitutionella initiativ helt uteblivit. Kravet på dubbelt så många petitionärer för författningsinitiativ som för laginitiativ har i North Dakota medfört, att de senares antal är fyra gånger så stort som de förras. I flertalet övriga stater, där en så betydande skillnad i bestämmelsernas utform38

Övriga

9 1

förkastade

Fakultativa

4 2 2 1 4 1 2

ning icke föreligger, kan man iakttaga en tydlig tendens hos initianterna att föredraga det konstitutionella initiativet. Orsaken härtill är fullt klar. Intet h i n d r a r att bestämmelser av vilken materiell karaktär som helst införas i staternas konstitutioner, förutsatt givetvis att de ej stå i strid med något stadgande i unionsförfattningen. Eftersom konstitutionerna kunna ändras blott efter folkomröstning, ger det påtagliga fördelar att framlägga ett förslag i form av författningsinitiativ. Tydligast framträder denna tendens i Colorado med 29 författningsinitiativ mot 11 laginitiativ liksom i Oklahoma, där motsvarande siffror äro 18 respektive 13, trots att minimiantalet petitionärer är nästan dubbelt så stort för författnings- som för laginitiativ. — I

Oklahoma

ningsreferenda

Författningsinitiativ

antagna

förkastade

antagna

2 o

1 År

1922 . 1923 1924 1926 1928 ... 1930 1931 1932 ... 1933 1934 1935 1936 1938 1940 1941 ... 1942 ... 1944 1946 1948 1949

förkastade

1922—1949.

Lagreferenda Fakultativa antagna

Övriga

förkastade

antagna

förkastade

Laginitiativ

Summa

antagna

antagna

förkastade

1 4

1 2

2 Antal omröstför- ningar kastade

2 1

2 1

2 4

3 2 1 1 1 3 1 3 1 3 1

2 4 1 2 2

2 1

— 1 1

2 3

—

1 1 2

2 3

2 3 2 4 5 3 1

1 1 3

o

1 2

4 1

6 1 3 4 5 4 2 6 6 6 (5 3 5 4 5 3 2

80 3 39 18 10 13 23 Anm. folkomröstningar ha vid ett stort antal tillfä Ilen hållits u t a n samband med alln l ä n n a val, h ä r ha alla omröstning ar för vinn ande av större ås kådlighet sammanf örts årsvis. 16

5 Arizona, California och Michigan fordras folkomröstning för ändring av alla initierade Jagar; i Michigan har som ovan framhållits av en annan orsak inga laginitiativ förekommit, men i de två andra staterna föreligger en viss jämvikt mellan de båda slagen av initiativ.) Eftersom Californias konstitution är synnerligen omfångsrik och innehåller en mängd detaljbestämmelser rörande skilda delar av samhällslivet, är det emellertid självklart, att framlagda initiativförslag ofta tangera gällande grundlagsbestämmelser och att antalet författningsinitiativ av denna orsak måste bli tämligen stort i förhållande till laginitiativen. Då strängare krav i flertalet stater

4 4 2 2 4 3 6 6 3

3 6

gälla för initiativ än för referendumpetitioner, skulle man kunna vänta sig ett flitigare utnyttjande av det fakultativa referendum än av initiativet. 1 Som framgår av tabellerna är emellertid förhållandet det motsatta: överallt utom i South Dakota ha flera initiativ än referenda förekommit. De förras övervikt över de senare är i några stater oerhört stor. I Colorado utgör i Visserligen gälla på en p u n k t i flertalet stater mera försvårande b e s t ä m m e l ser för referendum- än för initiativpetitioner, då de förra till skillnad från de senare måste insamlas inom viss tid. Detta förhållande torde emellertid ej vara av väsentlig betydelse; i Oklahoma, där en snäv tidsbegränsning är stadgad för initiativ, är dessas övervikt över referenda likväl avsevärd.

Oregon Författningsreferenda

Författningsinitiativ

År antagna 1922 1923 1 1924 1926 ,.. 1927 1 1928 1930 1932 1933 1 1934 1 1934 1936 1 1936 1938 1940 1942 1944 , , 1945 1 , 1946 1947 1 1948

förkastade

antagna

2 3 6 3 1 3 2 1

förkastade

1922—1948.

Lagreferenda Fakultativa antagna

förkastade

1 2 6 5 3 1

1 1 1

1 3 1

1 1

2 1

2 3 1 1 1 1 1

2 4 1

4 l 1

1 1 1

1 2

3 1

förkastade

antagna

2 4

3 1 4 10 4

3 5 3 2

3 2 2

1 1

2 2

62 24 28 19 Förs ag framlagda u t a n samband med a l l m ä n t val.

4 6 1 6

1 1

2 2

Antal omröstför- ningar kastade

3 11 8 8 10 8 6 3 3 4 8 5 9 3 3 1 3 2 5

1 1

2 1

antagna

Summa

det sammanlagda antalet initiativ 40, under det att blott ett fakultativt referendum förekommit. I Missouri äro motsvarande siffror 27 och 1, i California 79 och 16. Visserligen omfattar initiativet i flertalet stater även författningsändringar, men på grund av den i vissa stater vanliga tendensen att framlägga försJag av vilket materiellt innehåll som helst såsom författningsinitiativ är en jämförelse med enhart laginitiativen missvisande. Dessa äro emellertid överallt utom i Ohio och South Dakota talrikare än de fakultativa referenda. I Washington, där författningsinitiativ saknas, utgör antalet laginitiativ 31, fakultativa lagreferenda 12. Orsakerna till den jämförelsevis 40

förkastade

3 4 1 3

antagna

2 1

Laginitiativ

Övriga

6 1 7 21 12 8 13 13 9 5 3 4 8 12 9 7 9 2 9 2 11 171

ringa användningen av det fakultativa referendum måste sökas i politiska förhållanden: legislaturernas lagstiftning har väckt mindre missnöje än deras underlåtenhet att handla. Initiativbestämmelsernas utformning kan givetvis icke förklara alla olikheter i användningen av detta institut; i California, Colorado och Oregon, vilkas initiativregler äro i huvudsak likartade, utgör det sammanlagda antalet initiativ 79, 40 och 62. Olikheter i de politiska förhållandena inverka här; i California ha sålunda på det hela taget motsättningarna mellan skilda samhälls- och intressegrupper varit mera utpräglade än i Colorado. Dessa förhållanden skola närmare undersökas i de två följande kapitlen.

South Dakota 1922—1948. Författningsreferenda

Lagreferenda

antagna

antagna

Laginitiativ

Summa

År

1922 1924 1926 1928 1930 1932 1934 193G 1938 1940 1942 1944 1946 1948

förkastade

förkastade

antagna

förkastade

antagna

Antal omröstför- ningar kastade 9 4 2

9 4 2

2 3 2

6 4 3 5 2 4 6 2 4 7

5 4

2 4

1 2 1

1 5

1 1 1

1 1 2

1 2 4 1

1 1 3 5

4 1 1 5

1 4 5

1 1

12 6

2 3 6 1

1 Washington 1922—1948. Författnings referenda Ar an- förkas tagna tade 1922 1924 1926 1928 1930 1932 1934 1935 1 1936 1938 1940 1942 1944 1946 1948

Lagreferenda Fakultativa

Laginitiativb)

Övriga

an- förkas- an- förkas tagna tade tagna tade

an- förkas tagna tade

3 1 1 1 2 1 1 14

la) 2 1 2

2 1 3 13

1 19 32

3 17

10 12

4 Summa

Antal omröstningar an- förkastagna t a d e

4 6 2 1 1 2 3 2 2 1 6 34

6 6 2 1 1 3 2 7 2 3 4 3 3 2 45

9 7 2 1 5 9 2 3 8 4 6 6 5 4 8 79

1 Förslag framlagda u t a n s a m b a n d med a l l m ä n t val. a) Obligatoriskt referendum, återstående under rubriken »Övriga» s a m m a n f ö r d a omröstningar beslutade av l e g i s l a t u r e s b) Av de antagna initiativen äro alla utom ett direkta, av de förkastade 13 direkta, 1 indirekt. Två initiativ ha antagits av l e g i s l a t u r e s år 1935 och 1943, och därigenom ej blivit föremål för folkomröstningar. Dessa ha ej m e d r ä k n a t s i tabellen.

Sammanfattning Författningsreferenda Stater

av föregående

Lagreferenda

Författningsinitiativ

Fakultativa

Ar antagna

förkastade

antagna

förkastade

Arizona . 1922- -48 14 California 1922- -48 122 Colorado 1922- -48 7 Massachusetts 1922- -46 10 Michigan 1921- -46 18 Missouri 1922- -48 21 Nebraska 1922- -48 6 Nevada 1922- -46 16 North Dakota 1922- -48 15 1922- -46 Ohio 9 1922- 49 16 Oklahoma 1922-48 Oregon 34 South Dakota 1922- -48 20 Washington ... 1922- -48 13

20 90 18 1 20 48 9 3 26 13 23 28 18 19

6 13 6

14 34 23

6 7

17 11 5

145 Av legislaturerna föreslagna författningsändringar äro avsevärt flera än författningsinitiativen i alla stater utom Colorado. En stor del av de förra röra emellertid som tidigare framhållits bestämmelser av mycket begränsad betydelse. Antalet initierade Jagar utgör överallt endast en liten bråkdel av samtliga antagna lagar. De sistnämndas antal växlar tämligen starkt från stat till stat men håller sig i allmänhet mellan 200 och 600. Så t. ex. antogos i Oregon under perioden 1921—1949 sammanlagt nära 7000 lagar. I California är lagstiftningen av exceptionellt stor omfattning (under senare tid över 1500 lagar årligen). Det oaktat antogos i denna stat under perioden 1922—1948 sammanlagt endast åtta lag- och 13 författningsinitiativ. Åtskilliga av dessa röra emellertid ämnen av central betydelse — en närmare analys av den direkta lagstiftningens resultat skall göras i kapitel 6. Initiativ och fakultativt referendum 42

antagna

förkastade

antagna

5 10 1

1 11 1 4

92 T33~

LaginitiaAntal tiv omröstningför- anförar kas- tag- kastade tade

Övriga

2 1 15 4 5 21 12 10

4 9 20

"208~

tabeller.

14 24 6

2 1 2 28 1 3 12

9.

4 3 28 2 10 26 6 14

89 319 67 31 69 97 32 27 133 36 80 171 58 79

~239

ha nu i några stater funnits omkring fyrtio år, i ett par ännu längre. Av stort intresse är att finna, huruvida användningen av dessa institut tenderar att ökas eller minskas och om fördelningen mellan dem har förändrats. Tabellen på sid. 44 visar antalet initiativ och fakultativa referenda fördelade på tioårsperioder. 1 Massachusetts, Nebraska och Nevada ha ej medtagits i tabellen med hänsyn till det i dessa stater låga antalet omröstningar. I första hand iögonenfallande är att en allmän minskning av antalet pclitionsomröstningar ägt rum, 1910-talets siffror uppnås ingenstädes under 1940talet. Utvecklingen i California, den folkrikaste staten, är i detta avseende typisk. Tillbakagången har emellertid i denna stat främst drabbat referenda; det förtjänar påpekas, att intet fakultativt referendum förekommit efter 1942. En 1 Siffrorna för perioden fram t. o. m. 1920 äro h ä m t a d e ur Tingsten, sid. 188— 192.

Stater

California Massachusetts

Procent Antal om- av totalröstning- antalet ar efter omröstpetition ningar 51 95 41 11 30 28 17

50,8 29,8 61,2 35,5 43,5 28,9 53,1

ännu kraftigare minskning av antalet referenda h a r ägt rum i Colorado och Missouri. Den sista omröstningen av detta slag hölls i den förstnämnda staten år 1932, i den sistnämnda år 1926. 1 Tendensen till minskning av antalet fakultativa referenda är mindre stark i övriga stater, i en stat, Washington, föreligger en ökning under 1940-talet. Minskningen av antalet initiativ är starkast i Ohio, som ej haft någon omröstning av detta slag sedan år 1939, men är ingenstädes så långtgående som tillbakagången ifråga om de fakultativa referenda i Colorado och Missouri. Påfallande är att initiativfrekvensen i många stater efter 1920-talets tillbakagång åter ökades under 1930-talet för att på nytt sjunka under följande decennium, en tendens, som ehuru mindre utpräglad återfinnes även ifråga om referenda. Den ekonomiska depressionen och de med denna följande starka motsättningarna mellan olika samhällsgrupper utgör förklaringen. I North Dakota förekommo år 1932 sjutton initiativ. Då initiativ- och referendumreglerna i sina huvuddrag förblivit oförändrade under hela den här undersökta perioden, måste den i nästan alla stater märkbart minskade användningen av dessa institut anses tyda på minskade politiska motsättningar och en större förmåga hos legislaturerna att

Stater

Nevada North Dakota Ohio South Dakota Washington

Procent Antal omav totalröstningantalet a r efter omröstpetition ningar 7 92 14 41 90 20 43

25,9 69,2 38,9 51,3 52,3 34,5 54,4

44,2

undvika friktioner med de dominerande samhällsgrupperna. Till minskningen har emellertid utan tvivel i några stater ett annat förhållande bidragit. Eftersom minimiantalet petitionärer vanligen utgör en viss procent av vid föregående val avgivna röster, har den våldsamma folkökningen i några stater, främst California, jämte ökat valdeltagande medfört en avsevärd höjning av det nödvändiga antalet underskrifter på en petition. Då insamlandet av underskrifter därför kräver en betydligt effektivare organisation än som tidigare var fallet, tendera möjligheterna att igångsätta initiativ- och referendumkampanjer att begränsas till vissa starka, välorganiserade grupper. Denna betydelsefulla utveckling skall n ä r m a r e belysas i nästa kapitel. Minskningen av antalet initiativ behöver icke innebära en motsvarande reducering av detta instituts betydelse. 1930- och 1940-talens stora folkpensionsinitiativ i California ha sålunda hört till de mest omvälvande lagförslag som över huvud taget framlagts i denna stat, propagandan för och emot dem har varit synnerligen intensiv och deltagandet i omröstningarna större än vid något tidigare tillfälle. Tingsten understryker i sin undersökning av folkomröstningarna under 1 I Nebraska höllos de sista fakultativa referendumomröstningarna år 1922.

Initiativ

och fakultativa

referenda

fördelade

på

tioårsperioder.

Initiativ Stater

Arizona California Colorado , Missouri Oklahoma Oregon South Dakota North Dakota Ohio Michigan Washington ..

Referenda

1912— 1 9 2 1 - 1 9 3 1 - 1941— 1 9 1 2 - 1921 — I l 9 3 1 - 1941— 1920 1930 1940 1948 1920 1930 1940 1948 38 40 45 13 23 65 8 17 16 6 9

15 30 12 13 6 25 5 9 3 4 7

20 32 23 13 19 26 50 7 16 16

7 19 5 1 6 11 1 11

14 16 12 6 4 13 7 13 6

4 9 1 7 12 5 12 7 5 1

280 129 222 72 99 41 63 27 Anm. Initiativ och fakultativt referendum infördes i North Dakota 1914 och kunde begagnas först 1916, i Ohio voro m o t s v a r a n d e årtal 1912 och 1913, i Michigan 1913 och 1914, i Washington 1912 och 1914. I Michigan och Ohio äro omröstningar h å l l n a efter 1946 ej m e d r ä k n a d e .

tiden fram till och med 1920 starkt den negativa tendens i folkets reaktion, som kommer till uttryck däri, att flera förslag förkastats än antagits vid alla slag av omröstningar utom obligatoriska och av legislaturerna beslutade lagreferenda. Han konstaterar vidare, att initierade förslag förkastas i större utsträckning än från legislaturerna emanerande, som underställts folket på grund av referendumpetition, och att de obligatoriska författningsreferenda bli gynnsammare behandlade av folket än lagar, mot vilka referendum begärts, men att skillnaderna mellan de olika grupperna av folkomröstningar i berörda hänseende äro m i n d r e än som vore att vänta. De från legislaturen härstammande förslagen borde nämligen ha ett visst försteg framför de av en fraktion inom folket initierade; i sakens natur låge även, »att författningsändringarna, som måste underställas folket, skola förkastas i långt mindre grad än lagar, som i regel blott hänvisas på särskild begäran, alltså då opposition mot legislaturens beslut föreligger.» 1 44

Den negativa tendensen är för perioden 1922—1948 lika utpräglad. 2 42.4 % av alla folket underställda förslag godkändes jämfört med 41.4 % under det föregående skedet. För initiativen äro motsvarande siffror 35,9 och 34,9, för de fakultativa referenda 32,0 och 41,4 och för de obligatoriska författningsreferenda 48,9 och 46,5. Efter referendumpetitioner framlagda förslag ha alltså förkastats i större utsträckning än tidigare och ha rent av blivit mera negativt behandlade av folket än initiativen. Orsakerna till detta förhållande kunna klarläggas först efter en undersökning av de särskilda omröstningarna. Det kan emellertid antas, att ett visst samband föreligger med den större återhållsamheten i användningen av det fakultativa referendum: petitioner, som uppenbart sakna 1

Tingsten, sid. 194 f. Tingstens tabeller uppta Arkansas, Maine och Montana men sakna Massachusetts och Nevada; antalet omröstningar är emellertid icke i dessa stater så stort att en jämförelse av denna orsak blir missvisande. 2

utsikter att nå resultat, inges numera i mindre utsträckning. Avsikten med detta kapitel har varit att ge en allmän överblick av folkomröstningsinstitutets användning. En säkrare uppfattning om dettas betydelse vinnes först genom en undersökning av vilka grupper, som petitionera, av valmanskårens reaktion vid omröst-

uingarna och av folklagstiftningens resultat. Det är också av stort intresse att studera, h u r insamlandet av underskrifter på petitioner organiserats, liksom hur själva omröstningskampanjerna bedrivas. Alla dessa frågor skola därför i det följande göras till föremål för närmare studium.

Kap. 3. Vilka grupper utnyttja initiativ och fakultativa referenda? Initiativ och fakultativt referendum infördes bl. a. som ett remedium mot legislaturernas starka beroende av vissa mäktiga intressegrupper, exempelvis bolag. Anhängarna av de nya omröstningsformerna föreställde sig, att en ständig motsättning förelåg mellan å ena sidan en rad speciella intressen, å den andra det allmännas bästa; folket skulle tillvarata detta genom begagnande av initiativ och referendum. 1 Uppenbarligen var detta en orealistisk uppfattning; ett sådant allmänt intresse kan endast mera sällan definieras och de avgörande motsättningarna i samhället äro de som föreligga mellan skilda grupper. Användningen av initiativ och referendum har också klart belyst detta förhållande. Bakom petitionerna ha stått en mängd olika grupper representerande ofta mycket speciella intressen. De stora politiska partierna ha däremot med enstaka undantag ej begagnat initiativ eller referendum, något som i själva verket är naturligt med tanke på den brist på enhetlighet i fråga om åsikter, som utmärker dessa organisationer. 2 Vanligtvis avhålla de sig även från officiella rekommendationer för eller emot framlagda förslag. Från denna regel finnas dock vissa betydande undantag; här skall endast nämnas ett

exempel från staten Washington. År 1945 antogos i denna stat två lagar, varigenom den statliga kontrollen av jakt- och skogsvården omorganiserades. Förändringarna inneburo bl. a. att guvernören fick ett helt bestämmande inflytande över jakt- och skogsvårdskommissionernas sammansättning. Referendumpetitioner ingåvos av ett par opolitiska organisationer och legislaturens beslut att genom begagnande av emergency clause u n d a n d r a lagarna från folkomröstning ogiltigförklarades av domstol. Under kampanjen före folkomröstningen, som ägde rum i november 1946 samtidigt med de allmänna valen, fördömde det republikanska partiet mycket kraftigt de båda lagarna, medan det demokratiska partiet, som då innehade makten i staten, lika bestämt försvarade dem. Republikanerna gjorde gällande, att avsikten med de två lagarna var att stärka den demokratiska administrationens partimaskin. 3 Orsaken till att motsättning1 Crouch, W. W., Initiative and referendum in California, 1939, sid. 572. 2 Det republikanska partiet lade år 1932 fram ett initiativ i Arkansas, enligt vilket minoritetspartiet (i detta fall republikanerna) skulle h a r ä t t till representation i vissa statliga kommittéer. Thomas, sid. 71. Förslaget förkastades i folkomröstningen. 3 Seattle Times, 25/10 1946.

arna i detta fall helt följde partilinjerna var således att det här rörde sig om en för de stora amerikanska partierna väsentlig sak, rätten att tillsätta tjänster, med andra ord en maktfråga. Lagarna förkastades vid omröstningarna och samtidigt övergick majoriteten i legislaturen från demokraterna till republikanerna. Det kan någon gång förekomma, att små partier, som företräda en enhetlig åskådning, utnyttja initiativ eller referendum. Något exempel på detta från senare år finnes emellertid icke. Socialistpartiet i California framlade år 1914 ett initiativ om införande av åttatimmarsdag, som med stor majoritet förkastades. 1 Initiativ och referendum ha under de gångna decennierna använts av alla upptänkliga organisationer och sammanslutningar. F ö r att ge en klarare uppfattning om de bevekelsegrunder, som föranleda användandet av dessa institut är det nödvändigt att i korthet beröra de andra, för Amerika typiska metoder, varmed amerikanska organisationer söka att påverka lagstiftningen i för dem gynnsam riktning. Som ett legislaturernas tredje hus betecknas stundom »the lobby», d. v. s. den halvofficiella representation, som en mängd sammanslutningar och företag av olika slag hålla i staternas huvudstäder, och som ofta är betydligt mera talrik än den lagstiftande församlingen själv. Dessa representanter, de s. k. lobbyists, ha till uppgift att tillvarataga sina uppdragsgivares intressen i legislaturen genom alt öva inflytande på lagstiftningens utformning. I själva verket äro åtskilliga lagförslag, som framläggas av legislaturmedlemmar, skrivna av lobbyists. Då dessa påtryckningar misslyckas, finnes möjligheten att tillgripa initiativet eller om det gäller att hindra lagstift-

ning, referendum. Den propagandakampanj, som då måste sättas in för att påverka valmanskåren, ställer sig visserligen mycket dyrbar, men en vunnen folkomröstning ger en total seger, medan hobbyverksamheten oftare resulterar i halva framgångar. Folkomröstningen ger allt eller intet, initiativet erbjuder en sammanslutning möjligheten att få ett lagförslag antaget i oförändrat skick utan de avsevärda justeringar, som ofta bli följden av legislaturens behandling. Som den direkta lagstiftningens särmärke brukar framhållas att den utesluter kompromisser, eftersom svaret på den framställda frågan blott kan bli ja eller nej. I stort sett är detta naturligtvis riktigt, men ett begränsat utrymme för om inte kompromisser i varje fall val mellan ett p a r olikartade positiva lösningar finnes även här, då från olika grupper emanerande, s k i l j aktiga initiativ i samma ämne stundom framläggas samtidigt. I Washington förelågo exempelvis år 1948 två förslag till reglering av alkoholförbrnkningen, av vilka det ena syftade till totalförbud, det andra däremot medgav en begränsad utskänkning på barer och restauranger. Det sistnämnda förslaget antogs av folket. 2 På samma sätt hade folket i California år 1946 att välja mellan två initiativförslag till ändrad valkretsindelning vid val till statens senat, och det ena av dem antogs. Någon gång förekommer det, att flera intresseorganisationer efter förhandlingar utarbeta ett gemensamt initiativ. På detta sätt tillkom sålunda ett år 1932 framlagt initiativ i California, vilket överförde kostnaderna för »elementary» och »high schools» från komi Crouch, »The Initiative . . .» etc., 1939, sid. 447. 2 Washington, Publicity pamphlets, 1948.

munerna till staten. Detta initiativ stöddes av icke mindre än nio organisationer, däribland de två stora jordbrukarsaramanslutningarna och Californias lärarförening. 1 I detta sammanhang bortses från den i stater m e d indirekt initiativ existerande rätten för legislaturerna att lägga fram alternativa förslag, vilken utnyttjats i ringa utsträckning. Till förmån för initiativet har ofta anförts, att det möjliggör ett särskiljande av frågorna och utesluter »logrolling», d. v. s. med en motsvarande svensk term »kohandel», som spelar en stor roll i de lagstiftande församlingarnas arbete. Liknande metoder användas dock stundom av initianter. Några exempel för att belysa detta kunna nämnas. Förslag att legalisera vissa slag av lotterier och hasardspel ha vid flera tillfällen lagts fram i olika stater, och det brukar då stipuleras, att licensavgifterna och en del av intäkterna skola användas till hjälp åt veteraner, till att bekosta lantbruksmarknader eller till stöd åt obemedlade. Härigenom söker man alltså att vinna stöd från vissa betydelsefulla grupper och samtidigt göra förslag, som alltför uppenbart gagna specialintressen, mera tilltalande. Väljarna ha dock visat sig mycket kallsinniga mot initiativ av denna art. Dylika förslag framfördes i Oregon såsom författningsinitiativ åren 1938 och 1940 men blevo vid båda tillfällena förkastade av folket. Då samtidigt initiativ i skilda ämnen föreligga, bruka kampanjerna utkämpas oberoende av varandra, men en tendens till sammanlänkning kan förekomma. År 1938 hade folket i California alt ta ställning till två betydelsefulla initiativ. Det ena, som emanerade från arbetsgivarkretsar, syftade till att inskränka strejk- och blockadrätten. Det

andra var en fantastisk folkpensionsreform och stöddes av en massrörelse av synnerligen egendomlig art. Dennas ledare uppmanade kort före valet sina anhängare att rösta emot antistrejkinitiativet, varigenom man hoppades alt vinna arbetarorganisationernas stöd åt pensionsreformen. 2 Något mera helhjärtat stöd fick man emellertid ej från detta håll. Strejklagen förkastades med stor majoritet, men även pensionsinitiativet föll igenom, ehuru med knapp marginal. Initiativ- och referendumkampanjer kunna igångsättas av för ändamålet speciellt bildade organisationer. Det märkligaste exemplet härpå utgöra de väldiga folkpensionsrörelserna i framför allt California. Regeln är emellertid, att bakom petitionerna står någon intresseorganisation. Denna brukar emellertid inte direkt framträda som petitionär och kampanjen utföres vanligen inte under dess namn, utan en kommitté bildas för detta ändamål. Namnet på denna kommitté kan vara neutralt, »kommittén för förslag nr 9» exempelvis, men är oftare starkt agitatoriskt, att icke säga vilseledande. Ett extremt exempel förekom i California år 1944, då den organisation, som arbetade för ett initiativförslag att legalisera hundkapplöpningar, kallade sig »California War Veterans Committee», ett namn, som rättfärdigades därav att en liten del av inkomsterna från denna verksamhet skulle tillfalla krigsveteraner. 3 Bakom initiativ och referenda ha som tidigare framhållits stått nästan alla slags grupper, arbetar- och jordbrukarorganisationer, yrkessamman1 Crouch, »The I n i t i a t i v e . . . » etc., 1939, sid. 449. 2 San Francisco Chronicle, 1/11 1938. 3 Annonser i Los Angeles och San F r a n ciscos tidningar okt.-nov. 1944.

slutningar såsom lärarförbund, arbetsgivargrupper, vissa producenter, t. ex. margarinfabrikanter, ideella sammanslutningar såsom nykterhetssällskap, religiösa organisationer o. s. v. Alla initiativ och referenda stödas icke av fasta »pressure groups» av detta slag, pensionsrörelserna i flera stater ha redan nämnts, införandet av enkammarsystem i Nebraska är ett annat exempel. En reform i denna riktning hade länge diskuterats där utan att något avgörande beslut kunnat uppnås i legislaturen, då ett antal politiker under ledning av en ledamot av Förenta staternas senat år 1934 bildade en »Model Legislature Committee» som utarbetade ett initiativ med förslag till enkammarsystem, vilket antogs av folket samma år. 1 Någon redogörelse för initiativ- och referendumkampanjer kan h ä r inte komma ifråga. Ett undantag skall blott göras för de stora folkpensionsrörelserna i California, dels därför att dessa äro de mest uppseendeväckande folkomröstningskampanjer, som förekommit i Förenta staternas historia, dels och framför allt på grund av de egenartade och ur principiell synpunkt intressanta drag, som utmärkt dessa rörelser. En stor del av förklaringen till dessa rörelsers framväxt ligger i befolkningsutvecklingen i denna stat och den speciella politiska atmosfär, som denna gett upphov till. Californias folkmängd h a r ända sedan statens tillkomst för omkring hundra år sedan ökats med oerhörd snabbhet; u n d e r de senaste decennierna har den vuxit hastigare än i någon annan amerikansk stat. År 1920 var invånarantalet 3,4 miljoner, 1940 nära sju miljoner och 1950 10,4 miljoner. Under 1940-talet ha årligen flera hundra tusen personer flyttat till California från österut belägna amerikanska 48

stater. Till mycket stort antal äro statens medborgare födda utanför dess gränser; i södra delen av staten gäller detta för närvarande mer än hälften av invånarna. Dessa förhållanden ha lett till att de stora politiska partierna i California aldrig ha fått samma grepp om väljarna som i trakter, där lokal tradition kunnat skapa en stark partilojalitet. Bortsett från de unionella valen äro partierna i själva verket nästan utan betydelse. I California är s. k. »cross filing» tillåten, något som innebär, att en kandidat har rätt att nomineras av mer än ett parti. Ej mindre än 80 å 90% av mandaten i legislaturen — vid valen till kongressen omkring hälften av platserna — bruka besättas på detta sätt, d. v. s. redan vid primärvalen. De statliga valen få därför karaktären av personliga uppgörelser och icke partistrider. 2 Den brist på stadga som är en följd av den kolossala inflyttningen h a r visserligen försvagat de traditionella amerikanska partierna, men den har skapat en stor mottaglighet för allehanda mer eller mindre utopistiska rörelser, vilken på 1930-talet skärptes genom ekonomisk depression och massarbetslöshet. Under denna krisperiod lyckades författaren Upton Sinclair en gång på ett radikalt program vinna den demokratiska nomineringen till guvernör men besegrades i själva valet. Vid

samma tid väckte den av dr

i Georgia University, Division of Publications, »The State legislature; Two Houses or one», sid. 24. 2 Den konstitutionella och politiska utvecklingen i California behandlas i flera arbeten. Bland dem kan n ä m n a s Crouchs »California Government. Politics and Administration». En helt populär men mycket stimulerande framställning av statens socialhistoria ger Carey McWilliams i »California, the great exception».

Townsend ledda propagandan för en federal folkpension på 200 dollars i månaden till personer över 60 år stor uppmärksamhet. När den emellertid efter en tid runnit ut i sanden, började en radiokommentator att i sina anföranden propagera för en veckopension om 25 dollars. På hösten 1937 bildade han tillsammans med ett antal personer från olika verksamhetsområden, av vilka några hade ett tämligen äventyrligt förflutet, en organisation för genomförande av detta folkpensionsprogram i något ändrat skick. Pensionen hade nu höjts till 30 dollars i veckan, och skulle tilldelas var och en som uppnått 50 års ålder och icke hade förvärvsarbete. Pensionstagarna skulle varje torsdag tillställas 30 kuponger, var och en med ett värde av en dollar. Dessa kuponger skulle gälla såsom betalningsmedel och pensionerna finansieras därigenom, att kupongernas innehavare för att uppehålla deras giltighet skulle vara tvungna att varje torsdag klistra på ett fyra cents frimärke. Efter att ha cirkulerat i ett års tid skulle de inlösas av staten. 1 Man bestämde sig genast för att förverkliga detta fantastiska program genom initiativet. Organisationens medlemsantal växte med explosionsartad hastighet och uppgick efter kort tid till flera hundra tusen. En oerhörd propaganda igångsattes redan flera månader, innan det egentliga insamlandet av namnunderskrifter på petitionen började. Största delen av organisationsarbetet utfördes av frivilliga eller lågt betalade krafter, och medlemsavgifterna, 30 cents i månaden, kunde därför användas för dyrbara propagandametoder, såsom dagliga radioutsändningar från flera stationer, inspelning av filmer, utsändande av högtalarbilar till alla delar av staten o. s. v. Möten pågingo oavbrutet med en

anslutning på i några fall upp till 30.000 personer. Vid ett tillfälle fällde en av rörelsens ledare yttrandet »We want our ham and eggs» och »ham and eggs» blev inom kort namnet på denna massrörelse. Agitationen var av utomordentligt demagogisk natur, på en gång sentimental och hätsk mot alla motståndare, som sammanfattades under benämningen »the money powers». En mycket häftig propaganda fördes också mot pensionspianen, bl. a. togo alla stora tidningar avstånd från denna. På kort tid lyckades man samla in nära 800.000 namnunderskrifter, en fjärdedel av antalet registrerade röstberättigade. Minimiantalet var detta år 189.000. Rörelsen hade nu blivit så mäktig, att politikerna inte kunde undgå att räkna med den. Många demokratiska kandidater förklarade sig stödja dess program, bland dem guvernörskandidaten Olsson, som dock var mera vagt välvillig. De s. k. »ham and eggers» å sin sida engagerade sig inte för direkt stöd åt demokraterna; påfallande är för övrigt, att de satsade allt på initiativet och avstodo från att målmedvetet söka vinna valkandidater. En stor misstro mot politikerna utmärkte nämligen denna rörelse. En nästan extatisk väntan på tusenårsrikets ankomst spreds nu inom vida i En utomordentligt utförlig redogörelse för 1938—1939 års pensionsrörelse ges av Moore, Winston och Marian, »Out of the Frying Pan». Skriften är emellertid synnerligen fientlig mot rörelsens ledare, om vilka en rad skandalösa avslöjanden göras. Bland andra likaledes kritiska men mera objektivt hållna framställningar kan nämnas Davenport, Walter, »California Scrip Tease» (Collier's Weekly, 15 okt. 1938); Taylor, Frank J., »Short Cut to Utopia» (Forum and Century, vol. 100, 1938, sid. 242—246) samt Knepper, Max, »Scrambled Eggs in California» (Current History, vol. 51, 1939, sid. 58—60) och Canterbury, John B., »Ham and Eggs in California» (Nation, vol. 147, 1938, sid. 408—410).

49 4

lager av befolkningen inför valet i november 1938, och inflyttningen av äldre personer tilllog märkbart. Deltagandet i pensionsomröstningen blev rekordartat, nästan lika många röster avgåvos som i det samtidiga guvernörsvalet, i vilket omkring 75 % av de registrerade röstberättigade deltogo. Mot förslaget röstade 1.398.999 väljare, för det 1.143.670. Det förkastades alltså, ehuru med en rätt knapp majoritet. Rörelsens ledare uppgåvo ej sin sak, arbetet effektiviserades i stället, en stram organisation omfattande alla statens valdistrikt genomfördes, och en viss samverkan etablerades med de två fackföreningsorganisationerna. En ny petition undertecknad av 1.100.000 medborgare inlämnades redan följande vår, och efter ett stort demonstrationståg till huvudstaden Sacramento förmåddes guvernör Olsson att utlysa en folkomröstning om pensionsplanen utan samband med val till november 1939 — ett år tidigare, således, än som skulle ha blivit fallet, om de allmänna valen inväntats. Guvernören tog emellertid till sist ställning mot »ham and eggs». Det visade sig, att rörelsen hade passerat sin kulmen, planen förkastades denna gång vid ett något ökat valdeltagande med en majoritet på en miljon röster, och antalet jaröster var märkligt nog mindre än antalet underskrifter på initiativpetitionen. Den stora folkpensionsrörelsen upphörde ej men förde u n d e r de närmaste åren en rätt tynande tillvaro. 1944 lades emellertid ett nytt initiativ fram av mindre utopistisk karaktär. Nu begärdes ej mer än 60 dollars i månaden för personer över 60 år, och en omsättningsskatt skulle finansiera denna pension. Sedan även detta förslag förkastats av folket, utarbetades ännu ett initiativ år 1948, vilket emellertid ogiltigförklarades av Californias högsta domstol. Detta år

uppstod en konkurrerande massrörelse. Legislaturen hade efter hand infört ett ganska frikostigt pensionssystem men den nya organisationen krävde i sitt initiativ en ökning till 75 dollars i månaden och dessutom 85 dollars för alla blinda. På grund av misstro mot legislaturen infördes en rad detaljföreskrifter i initiativet och ett särskilt statligt organ skulle upprättas för den nya pensionens förvaltning. I initiativet föreskrevs också, liksom för övrigt i de föregående pensionsförslagen, vilka som skulle vara ledamöter i detta organs styrelse — det rörde sig uteslutande om organisationens ledare. Denna gång stipulerades däremot inte, hur finansieringen skulle ske, det stadgades endast att pensionerna skulle ha prioritet före andra statsutgifter. 1 1948 års initiativ antogs av folket ehuru med en ytterst knapp majoritet. Tillämpningen vållade finansiella svårigheter, och av konservativa grupper utarbetades inom kort ett nytt initiativ, som återinförde behovsprövningen för hjälp till gamla och blinda, vilken hade avskaffats genom den nya pensionslagstiftningen. Förslaget indrog vidare den särskilda administrationen för pensionerna och flyttade ut pensionslagstiftningen ur författningen. Märkligt nog stöddes detta initiativ av de blindas förbund, som ogillade den påstådda tendensen att betrakta de blinda enbart som socialvårdsobjekt. Det nya initiativet framlades vid en »special election» i november 1949 och antogs då av väljarna. Denna jämförelsevis utförliga redogörelse för de stora folkpensionsrörelserna i California har lämnats emedan i En översikt av de senaste arens pensionspolitik i California ges av Carey McWilliams i artikeln »Pension Politics in California» (Nation, vol. 169, 1949, sid. 245—247, 320—322).

dessa uppvisa ur principiell synpunkt mycket intressanta drag. Vi ha här organisationer med radikala program, som bildats och uppbyggts uteslutande med sikte på initiativet på samma sätt, som de politiska organisationerna utformats med tanke på valen. Initiativet erbjöd större möjlighet till ett snabbt och fullständigt förverkligande av målen än andra metoder. 1938 och 1939 ars utopistiska planer förkastades med rätt knapp marginal; deras genomförande skulle enligt mångas mening lett till social revolution, enligt de flestas i varje fall till ekonomiskt kaos. Härtill kom att innehavaren av den mycket betydelsefulla posten som administrator för det stora välfärdsprogrammet utsågs genom initiativet. I 1938 och 1939 års program erhöll han kontrollen över utgivningen av de nya betalningsmedlen, varigenom han sannolikt skulle ha blivit en ekonomisk diktator. Administratorn skulle nämligen inta en mycket oberoende ställning gentemot andra statliga myndigheter. Att en ämbetsman tillsattes genom initiativ var uppenbarligen i allra högsta grad ägnat att inge betänkligheter; formellt stred emellertid detta inte mot författningen. Den 1948 utsedda administratorn fick behålla sin post blott ett år, han avlägsnades genom 1949 års initiativ. 1 Att massrörelsernas missbruk av initiativet har medfört vissa risker understrykes även av denna omröstningsforms uppriktiga anhängare. I huvudsak tre reformer ha diskuterats, nämligen dels ett förbud mot att utse ämbetsmän genom initiativ, dels införande av skyldighet att ange kostnaderna för förslag i initiativen, dels slutligen också skyldighet att föreskriva, på vad sätt finansieringen skall ske. Förslag i denna riktning ha framlagts i legislat u r e s men endast den förstnämnda av

(le tre reformerna har antagits. De övriga skulle enligt motståndarnas mening göra budgeten mycket osmidig. Colorados och Washingtons erfarenheter av ett sådant system äro inte odelat gynnsamma. En eventuell höjning av det procentuella minimiantalet petitionärer skulle inte hämma massrörelsernas verksamhet, den skulle endast öka svårigheterna för kapitalfattiga grupper utan stark organisation att begagna initiativ och referendum. För att belysa detta förhållande är det nödvändigt att redogöra för den teknik, som begagnas av petitionärerna vid insamlandet av namnunderskrifter.

Insamlingsförfarandet Då minimiantalet petitionärer i flertalet stater utgör en i procent uttryckt andel av de vid föregående allmänna val röstande, medför tillväxt i folkmängden en ökning av detta antal. I California, som haft den starkaste folkökningen, har för direkta initiativ siffran vuxit från 30.481 år 1911 till 91.529 1930 och 204.672 1949. 2 Denna utveckling har i California accentuerat en där redan tidigt framträdande tendens till kommersialisering av insamlingsförfarandet. Professionella insamlare, vilka mot viss ersättning (under senare år vanligen tio cents p e r namn) insamla underskrifter, ha överallt utnyttjats i stor utsträckning alltsedan de moderna folkomröstningsformernas införande. Kort efter det första världskriget bildades emellertid i San Francisco en firma (Robinson & Company) med cirkulering av petitio1 Crouch, »The I n i t i a t i v e . . . » etc., 1950, sid. 9. 2 Crouch, »The Initiative . ..» etc., 1950, sid. 24. För referenda och indirekta initiativ äro motsvarande siffror: 1911: 19.276, 1930: 57.206, 1949: 127.920. Ibidem sid. 27.

ner som enda uppgift. 1 Den var länge utan konkurrens, numera finnas emellertid flera dylika företag i Los Angeles. Dessa firmor bedriva sin verksamhet på en strikt affärsmässig basis och åta sig initiativ och referendumpetitioner av vad slag som helst; samma firma sköter ej sällan insamlingen av namnunderskrifter på petitioner med rakt motsatta syften, framför allt sker detta i norra California, där firman Robinson ulltjämt har monopol.Detta företag arbetade före 1948 års val både för ett av kyrkliga grupper utarbetat initiativ, som avsåg att skärpa alkohollagstiftningen, och för ett initiativ i motsatt riktning. För en garanti att insamla 250.000 namn (ett överskjutande antal insamlas alltid för säkerhets skull med tanke på eventuellt ogiltiga namn) betingade sig denna firma år 1948 75.000 dollars. 3 Kostnaderna för cirkuleringen av en petition uppskattas till mellan 50.000 och 05.000 dollars. 4 Insamlingsfirmorna ha främst använts av grupper utan stark egen organisation — på senare år ha de emellertid börjat att anlitas även av stora sammanslutningar. 5 Kommersialiseringen av insamlingsförfarandet har på sina håll blivit föremål för mycket stark kritik, och förbud mot professionella »circulators» har vid flera tillfällen påyrkats. (i Starka skäl kunna emellertid anföras mot en sådan åtgärd. Den fortgående ökningen av minimiantalet petitionärer har gjort det svårare och mera kostsamt att insamla det erforderliga antalet namnunderskrifter på en petition, ett förhållande som avspeglas i den starkt minskade frekvensen i fråga om initiativ och fakultativa referenda. Denna utvecklingstendens, för vilken de stora, stramt organiserade sammanslutningarna äro minst känsliga, skulle otvivelaktigt skärpas i utomordentligt hög 52

grad genom ett förbud mot insamlingsfirmor eller rent av mot professionella namnsamlare över huvud taget. Ett sådant förbud skulle nämligen huvudsakligen drabba mindre grupper utan egen stark organisation och möjligheten att utnyttja initiativ och referendum i realiteten begränsas till organisationer med väldiga medlemskadrer. 7 Ett synnerligen effektivt arbete fordras nämligen för att det nödvändiga antalet i McWilliams, Carey, »California, the great exception», sid. 207. 2 Smith, Alfred F., »Can we afford the initiative?» (National Municipal Review, vol. 37, 1949, sid. 440.) Chefen för denna firma uppger sig ha medverkat vid cirkuleringen av 9 5 % av alla de initiativ, som fått erforderligt antal namnunderskrifter. 3 F i r m a n utlovar återbetalning i h ä n delse av misslyckande! McWilliams, »California, the great exception», sid. 207. 4 De petitionerande grupperna ange stundom i sina redogörelser för k a m p a n j u t gifter separata uppgifter på kostnader för petitionernas cirkulering. Enligt dessa uppgifter h a r en våldsam fördyring ägt r u m : på 1920-talet höllo sig petitionskostnaderna kring 10.000 dollars, och först mot slutet av n ä s t a årtionde överstego de 20.000 dollars. Crouch, »The initiative . . .» etc., 1939, sid. 547. 5 Crouch, »The Initiative . . .» etc., 1950, sid. 14. c Ibidem, sid. 14 samt Crouch, »The Initiative and Referendum . . .» etc., 1939, sid. 546. Det h a r framhållits, att insamlingsfirmorna, som n ä s t a n alltid visa sig i stånd att åstadkomma önskat antal underskrifter, göra det möjligt för varje kapitalstark g r u p p eller person att lägga fram ett initiativ eller en referendumbegäran. Allen, Edward, »The Initiative», Transactions of the Commonwealth Club of California, for the year 1930, vol. 25, sid. 498. Sedan detta omdöme fälldes, h a de våldsamt ökade petitionskostnaderna dock starkt minskat risken för missbruk av initiativ och referendum. 7 Även utan några n j a restriktioner kommer detta resultat efter hand att uppnås, om folkökningen i California fortsätter i s a m m a tempo som hittills. Crouch föreslår därför i sitt 1939 utgivna arbete, sid. 552, att m i n i m i a n t a l e t petitionärer för såväl initiativ som referendum sänkes.

namn skall kunna insamlas inom den numera för såväl initiativ som referenda stipulerade nittiodagarsperioden. 1 Insamlandet underlättas emellertid därav, att i California liksom i flertalet stater med initiativ och fakultativt referendum någon territoriell fördelning av signaturerna ej är föreskriven. De flesta namnen bruka därför insamlas i de tättbefolkade distrikten; i California inta städerna Los Angeles och San Francisco härvidlag en dominerande ställning. Ett undantag utgjorde »ham and eggers», som strävade att fördela signaturerna så jämnt som möjligt över Jandet. De hade emellertid en organisation av enastående omfattning. Husbesök begagnas i viss utsträckning, men främst bedrives arbetet på gatorna, i folksamlingar av olika slag. Vanligt är, att fabriksarbetarna uppsökas under lunchrasterna på arbetsplatsen. 2 Insamlingsförfarandets koncentration lill storstäderna har kritiserats, och förslag om införande av krav på viss territoriell fördelning av signaturerna framlades år 1933 i Californias legislatur men förkastades. Det förhållandet att flertalet namnunderskrifter insamlas bland storstädernas befolkning kan emellertid betraktas som en tämligen anspråkslös motvikt mot landsbygdens oerhörda överrepresentation i statens senat. I de stater, där viss territoriell fördelning är föreskriven, har antalet initiativ och referenda genomgående varit lägre; dylika bestämmelser ha visat sig i hög grad försvåra petitionsinstitutets användning. Särskilda företag för cirkulering avpetitioner ha ej vunnit någon större utbredning i andra stater än California; professionella namninsamlare användas däremot överallt ehuru ej i lika stor utsträckning som i denna stat. a Då folkmängden i andra stater är avse-

värt mindre och minimiantalet petitionärer lägre, möter insamlingsarbetet där icke tillnärmelsevis så stora praktiska svårigheter och är betydligt mindre kostsamt. Särskilda firmor för cirkulering av petitioner ha därför i dessa stater icke blivit nödvändiga för petitionsinstitutets fortsatta användbarhet.

Icke fullföljda dumpetitioner

initiativ- och referen-

Av visst intresse är att få någon uppfattning om i huru stor utsträckning cirkulering av petitioner igångsattes utan att tillräckligt antal namnunderskrifter sedan kan erhållas. I California inlämnades under perioden 1916 —1936 till statssekreteraren 32 initiativ- och sju referendumpetitioner, som icke erhållit föreskrivet antal signaturer. 1 Dessutom anmäldes till »Attorney General» åtskilliga initiativ och referenda för erhållande av titel på den tilltänkta petitionen utan att däri Rekord i snabbhet sattes år 1949, då 312.000 signaturer på initiativpetitionen om införande av sommartid insamlades p"å tjugotre dagar. Crouch, »The Initiative . . .» etc., 1950, sid. 13. 2 Se t. ex. Pillsbury, A. J., »The Initiative, its achievements and abuses.» T r a n s actions of the Commonwealth Club of California for the year 1930, vol. 25, sid. 476. Uppgiften bestyrkes av muntliga upplysningar från ett flertal personer. 3 I South Dakota år dock användandet av professionella insamlare sedan gammalt förbjudet, och ett förbud av samma slag infördes år 1941 i Colorado. Som framhållits i kapitlet angående folkomröstningsbestämmelserna föreskriver Utahs vallag, att petitionerna endast få undertecknas i en offentlig lokal och under uppsikt av en ämbetsman. Detta stadgande h a r visat sig verka rent prohibitivt, då det fakultativa folkomröstningsinstitutet icke vid något tillfälle använts i denna stat. •' Crouch, W. V\"., The I n i t i a t i v e . . . » etc., 1939, sid. 590ff.

efter någon namninsamling verkligen genomfördes. I staten Washington anmäldes 1914—1948 88 initiativ och åtta referenda, vilka aldrig såsom petitioner med erforderligt antal namn-

underskrifter inlämnades till statssekreteraren. Beträffande sex ingivna initiativpetitioner visade sig vid granskning antalet giltiga signaturer ej tillräckligt. 1

Kap. 4. Kampanj metoder och kampanjkostnader Folkomröstningskampanjerna bedrivas i väsentliga avseenden annorlunda än valkampanjerna. De politiska partierna, vilkas huvuduppgift är att organisera de sistnämnda, hålla sig som tidigare framhållits i regel passiva gentemot folkomröstningarna. Endast för folkpensionsinitiativen i California ha uppstått företeelser i viss mån motsvarande de politiska partierna, nämligen från år till år permanent verksamma kampanjorganisationer. Den följande framställningen av kampanjmetoder baserar sig främst på förhållandena i California, där propagandans organisation nått den högsta graden av utveckling. Likartade metoder begagnas, ehuru i mindre skala, i övriga stater med initiativ och fakultativt referendum. I de stater däremot, som blott ha obligatoriskt referendum för författningsändringar och vissa andra beslut, äro omfattande starkt organiserade kampanjer mindre vanliga. En kampanj för eller mot ett till folkomröstning framlagt förslag inledes vanligen därmed, att en kommitté tillsättes i statens största stad med uppgift att organisera propagandan och koordinera ansträngningarna från de »pressure groups», som samverka i frågan. 2 Mera sällan omhänderhar en sådan »pressure group» själv detta arbete. Däremot bruka lokala kampanjkommittéer icke tillsättas. Om den inom staten verksamma fackföreningsorgani54

sationen leder en kampanj, få sålunda fackföreningarnas lokalavdelningar sköta propagandan ute i landet. Centralkommitténs uppgift är att dirigera kampanjen i stort, anskaffa litteratur, talare o. s. v. 3 Offentliga möten för allmänheten hållas icke i så stor utsträckning som vid valkampanjer. Folkomröstningsförslagens anhängare och motståndare söka i stället få tillstånd att vid olika organisationers sammankomster låta en av sina talare hålla ett anförande. Medlemmar av intresseorganisationer, som påverkas av ett folkomröstningsförslag, driva ofta en energisk personlig propaganda. Ledningen för ett bolag sänder brev till aktieägarna, läkare påverka sina patienter o. s. v. Över huvud taget delta i folkomröstningskampanjer i stor utsträckning sådana, som eljest icke äro politiskt verksamma. »Publicity pamphlets» innehållande folkomröstningsförslagen jämte argument för och emot dessa, vilka sändas med posten till de röstberättigade, torde på senare år i varje fall i Califor1 Washington, Session laws, 1949. I California u p p r ä t t a s vanligen en k o m m i t t é i Los Angeles för södra delen av staten och en i San Francisco för den norra delen. Crouch, »The Initiative . ..» etc., 1939, sid. 507. 3 Massrörelserna för folkpensionsinitiativen skilja sig i detta liksom i de flesta andra avseenden från övriga vid folkomröstningar verksamma grupper. Efter mönster av de politiska partierna ha de organiserats lokalt över hela California, och husbesök av rörelsens medlemmar ha i stor utsträckning anordnats. 2

nia ha minskat i betydelse jämfört med andra propagandamedel. 1 Annonsering i tidningar har sedan gammalt begagnats av alla i folkomröstningskampanjer deltagande grupper. Under de båda senaste decennierna har radioreklam använts i rätt stor utsträckning. Att hyra tid av radiobolagen ställer sig emellertid mycket dyrbart, varför endast kapitalstarka grupper kunna begagna detta medel. 2 Affischer av olika slag användas i varierande utsträckning. För mindre grupper utan egen landsomspännande organisation och utan större erfarenheter i propagandateknik erbjuder genomförandet av en effektiv folkomröstningskampanj stora svårigheter. Som en motsvarighet till de firmor, som insamla namnunderskrifter på petitioner, finnes till dessa gruppers tjänst i California ett företag benämnt »Campaigns, Inc.» med lokaler i Los Angeles och San Francisco. Det åtar sig att organisera kampanjer för och emot initiativ och referenda och driver vanligen ett halvt dussin sådana kampanjer vid varje val. Under de senaste femton åren har firman med stor framgång handhaft sextiofem olika kampanjer, av vilka emellertid en stor del icke gällt folkomröstningar utan val av kandidater till vissa poster. Till skillnad från namninsamlingsfirmorna kan den emellertid icke betraktas såsom helt opartisk. I de verkligt stora, ekonomiskt, socialt eller konstitutionellt betydelsefulla frågorna har den nämligen utnyttjats av konservativa grupper. År 1948 skötte den sålunda kampanjen mot ett av California State Federation of Labor framlagt initiativförslag till en ändring av valkretsindelningen vid val till senaten i större överensstämmelse med befolkningens fördelning. Samtidigt ledde den till seger ett av de stora järnvägsbolagen

stött initiativ, som upphävde vissa säkerhetsföreskrifter angående personalstyrkan på tåg. I viss mån kan detta förhållande anses ligga i sakens natur, eftersom fackföreningar och liknande radikala sammanslutningar såsom folkpensionsgrupperna på grund av god organisation och stor medlemskader kunna utnyttja egen, till stor del frivillig arbetskraft. En kampanjfirma är en tillgång för mindre eller i varje fall icke stramt organiserade grupper av olika slag (ideella eller yrkessammanslutningar) men också — och kanske företrädesvis — för diverse kapitalistintressen. Firman »Campaigns Inc.» ägs också av en förutvarande lobbyist, vilken betraktas såsom nära lierad med den dominerande kraften i legislaturens lobby, en person, vilken genom att förmedla olika intressegruppers önskemål till legislaturen skaffat sig en synnerligen inflyelserik ställning i denna. 3 — Eli direkt motsvarighet till firman »Campaigns Inc.» finnes såvitt bekant icke i Crouch gör gällande (The Initiative etc., 1950, sid. 30), att fackeltåg och liknande manifestationer på senare år förlorat i betydelse. »Ham and eggers», som visserligen intogo en särställning, men vilkas kampanjer varit de största som hittills förekommit, använde emellertid i utomordentligt stor utsträckning och mycket effektfullt demonstrationståg av olika slag. 2 »Ham and eggers» hyrde tid av ett stort antal radioföretag men drevo dessutom en egen sändare. Sedan referendum år 1935 begärts mot en lag om speciella avgifter på »butikskedjor», d. v. s. koncerner, som äga ett stort antal affärer inom s a m m a bransch, begagnades under den sällsynt intensiva kampanjen fram till folkomröstningen i november 1936 av båda sidor, koncernerna och de oberoende affärsmännen, propagandamedel som radio, film och högtalarbilar i en utsträckning, varmed endast »Ham and eggers» tävlat. Man hyrde t. o. m. flygplan för s. k. »skywriting» d. v. s. mot himlen synlig skrift. 3 McWilliams, »California, the great exception», sid. 207.

i någon annan siat, reklamfirmor anlitas dock i viss utsträckning liksom i California. 1 En betydande kommersialisering utmärker folkomröstningskampanjerna liksom cirkuleringen av petitioner.

Kampanj kostnader Den ovan skisserade utvecklingen av propagandametoderna skjuter frågan om kampanjkostnaderna i förgrunden. Om allt större ekonomiska resurser måste insättas för det framgångsrika genomförandet av en folkomröstningskampanj, är detta givetvis ett förhållande av stor vikt för uppfattningen om folkomröstningsinstitutets faktiska ställning i samhällslivet. Liksom i fråga om propagandateknikens utveckling intar California även då det gäller storleken av kampanjkostnaderna en särställning. Sedan år 1921, då i folkomröstningskampanjer deltagande organisationer i denna stat ålades skyldighet att till statssekreteraren inge redogörelse för de utgifter, som kampanjerna medfört, föreligger statistik över dessa kostnader. Då lagen icke begränsar storleken av utgifterna utan blott kräver deras redovisande, existerar visserligen ingen direkt risk för att uppgiftslämnarna skola avsiktligt underskatta kostnaderna. Allmänt anses dock, att de faktiska kampanjkostnaderna överstiga de uppgivna. 2 Enligt den år 1921 i California införda lagstiftningen, som på några punkter ändrades år 1923, skall varje i en folkomröstningskampanj deltagande organisation, som emottager eller ger ut mer än 1.000 dollars för kampanjändamål, inge rapport härom till statssekreteraren. 3 Namn och adress på varje bidragsgivare, som skänkt mer än tjugofem dollars, och på var och en som erhållit mer än tio dollars skola 56

uppges i dessa redogörelser. Av tabellen på sid. 57 framgår i vilken utsträckning dylika rapporter ingåvos u n d e r perioden 1922—1936. 4 Det förhållandet att kampanjutgiftsrapporter rörande obligatoriska och av legislaturen beslutade referenda endast ingivits i tjugotvå fall av 138 är ej särdeles överraskande; flertalet omröstningar av detta slag gälla föga omstridda frågor, och sannolikt torde endast i några få fall mer än 1.000 dollars ha nedlagts på sådana kampanjer utan att rapport därom avgivits. F ö r flertalet omröstningar, som tillkommit efter initiativ- eller referendumpetition ha utgiftsredogörelser lämnats; graden av utförlighet hos dessa rapporter varierar emellertid starkt. Stundom uppräknas alla tidningar, radiobolag och agenturer av olika slag, till vilka betalning utgått, ibland däremot äro redogörelserna tämligen ofullständiga. Att åstadkomma en korrekt redogörelse för kampanjutgifter erbjuder stundom vissa svårigheter; för permanenta organisationer med fast anställd personal är det vanskligt att beräkna storleken av de summor som använts för särskilda folkomröstningskampanjer. Det kan i detta sammanhang nämnas, att underlåtenhet att inge rapport vid intet tillfälle blivit föremål för rättsliga åtgärder. År 1923 tillsatte emellertid legislaturen en kommission med uppgift att undersöka, i vad mån försummelser av mera allvarlig natur förekommit, och 1 Crouch, »The Initiative . . .» etc., 1950, sid. 31. 2 Crouch, »The I n i t i a t i v e . . . » etc., 1939, sid. 512. 3 Statutes of California, 1923, ch. 391, sec. 1. Se även ovan anfört arbete, sid. 517. 4 Efter Crouch, »The I n i t i a t i v e . . . » , etc., 1939, sid. 518.

Antalet för vilka rapporter ingåvos av Slag av omröstningar

Författningsän dringar och andra förslag framlagda av legislaturen Initiativ Fakultativa re ferenda Totalt

det är antagligt att denna åtgärd icke var utan effekt för framtiden. 1 Författningsändringar och andra förslag framlagda av legislaturen ha ej förorsakat några för Californias förhållanden verkligt dyrbara kampanjer. De av anhängare och motståndare till ett omröstningsförslag sammanlagt gjorda utgifterna ha under tiden 1921 —1949 i blott fyra av de trettio fall, då rapporter för dylika referenda ingivits överstigit 25.000 dollars, och de ha vid intet tillfälle uppgått till m e r än 100.000 dollars. Orsaken härtill är uppenbarligen densamma, som till det förhållandet att så få redogörelser för obligatoriska och av legislaturen beslutade referenda finnas: dessa omröstningar höra i regel icke till de starkt omstridda. Initiativ- och referendumkampanjerna ha varit betydligt dyrbarare, de sammanlagda utgifterna för de förra ha endast i tolv fall av trettioåtta understigit 25.000 dollars, för de senare i tre fall av fjorton. Mest kostsamt bland initiativen var folkpensionskampanjen år 1939, av båda sidor användes då sammanlagt 996.000 dollars. Denna siffra överträffades emellertid under kampanjen före den fakultativa referendumomröstningen om skatten på kedjebutikerna (»chain stores») år 1936, då av båda sidor mer än 1.200.000 dollars nedlades på kampanjutgifter. Kedjebutikernas organisation (»the California Re-

både motståndare blott an- blott mot- ingendera och an- hängare ståndare sidan hängare 2 21 8 31

17 15 0 32

3 4 2 9

116 13 1 130

tail Chain Stores Association»), som ingav referendumpetitionen, använde icke mindre än 1.142.000 dollars för att besegra lagen, medan dess anhängare, »the Anti-Monopoly League» rapporterade utgifter på ej mer än 65.000 dollars. 2 Ett studium av kampanjutgifternas fördelning mellan anhängare och motståndare till framlagda förslag ger vid handen, att enligt föreliggande redogörelser kostnaderna i initiativkampanjer äro ungefär lika stora på båda sidor. Beträffande referendumkampanjerna förefinnes en stark övervikt för motståndarna till lagarna, vilken emellertid förorsakas helt av kedjekoncernernas väldiga utgifter år 1936.:t Huvuddelen av kostnaderna hänföra sig till några få intensiva kampanjer. Bestämmelser om skyldighet att rapportera kampanjutgifter finnas numera i åtskilliga av de stater, som ha initiativ och fakultativt referendum. 4 Kampanjkostnaderna ha ingenstädes varit tillnärmelsevis så stora som i California. I Oregon kostade de dyraste om1 Ibidem, sid. 526. - Sifferuppgifterna äro hämtade ur Crouch, »The Initiative . . .» etc., 1939, sid. 513, samt dennes år 1950 utgivna arbete med s a m m a namn, sid. 43. Kedjebutiksskatten förkastades av folket. :1 Se tabellen å följande sida. 4 I Arkansas m a x i m e r a s kampanjulgifterna till 25.000 dollars. (Arkansas, Session laws, 1927, no 157, § 1.) 'u

Kampanjutgifter

i California

under perioden

1922-1936.

(Siffrorna ange kostnaderna i dollars.) Slag av omröstningar

För

Mot

Totalt

Obligatoriska och av legislaturen beslutade refe renda Initiativ Fakultativa referenda Totalt

201 970 1411584 369 429 1 982 983

40 494 1 294 343 1 536 326 2 781163

242 464 2 615 927 1 905 755 4 764 146

Efter Crouch, "The Initiative and the Referendum in California", 1939. sid. 515.

röstningsfrågorna år 1948, elt initiativ angående servering av alkoholhaltiga drycker på restauranger och ett annat initiativ vilket förbjöd laxfiske i vissa floder, sammanlagt respektive 30.000 och 24.000 dollars. För övriga initiativ

och fakultativa referenda voro utgifterna, i den mån rapporter över huvud taget lämnades, tämligen anspråkslösa. År 194G uppgingo kostnaderna för den dyrbaraste kampanjen till 16.000 dollars.*

Kap. 5. Den offentliga debatten före folkomröstningar Den offentliga debatten före folkomröstningar består givetvis ej blott av den propaganda, som bedrives av de i kampanjerna för och emot de olika folkomröstningsförslagen engagerade grupperna. Nästan alla tidningar bruka på ledande plats analysera innehållet i samtliga folket underställda frågor och härvid även ta ställning till varje särskilt förslag. Under tiden närmast före valet innehålla flertalet tidningar dagligen en med fetstil tryckt summarisk förteckning över omröstningsförslagen åtföljd av orden »rösta ja!» eller »rösta nej!» 2 Beträffande tendensen i ställningstagandet skall här blott konstateras, att i ekonomiska och sociala frågor den största delen av pressen ställer sig mycket avvisande mot alla radikala förslag; de senaste årens folkpensionsinitiativ ha således överallt bekämpats av flertalet stora tidningar. Vad här sagts gäller huvudsakligen de stater, där folkomröstnings-

institutet omfattar även initiativ och fakultativt referendum, i övriga stater är pressens intresse för folkomröstningarna vanligtvis betydligt mattare. En självklar förutsättning för att en folkomröstning skall kunna anses ha något värde är att i varje fall en mycket betydande del av de röstberättigade ha någon kännedom om frågans innebörd, med andra ord att en effektiv upplysningsverksamhet bedrives. De av statsmyndigheterna utsända »publicity pamphlets» äro härvidlag värdefulla; mot dem kan emellertid stundom den anmärkningen riktas, att komplicerade förslag av exempelvis finansiell natur i dessa broschyrer återges blott i lagtextens form (samt i den förkortade form vari de återfinnas på röstsedeln) i Enligt uppgifter från Office of the Secretary of State, Salem, Oregon. 2 Tidningarna bruka oavsett sin egen inställning införa annonser från båda parter i till omröstning framlagda förslag.

utan någon förklaring av innebörden. Även i de stater, där anhängare och motståndare till förslag ha rätt att i »publicity pamphlets» få sina argument införda, utnyttjas denna långt ifrån alltid. Beträffande av legislaturen framlagda förslag föreligger för övrigt ofta nog intet organiserat motstånd. De i kampanjerna deltagande gruppernas upplysningsverksamhet är betydelsefull ehuru givetvis i högsta grad subjektivt färgad. Pressens roll är också mycket framträdande. Särskilda organisationer finnas emellertid, vilkas huvuduppgift är väljarnas politiska fostran. Största uppmärksamhet förtjänar i detta sammanhang en i staten California verksam sammanslutning, »Commonwealth Club of California», vilken h a r över 4.000 medlemmar, och som bedriver upplysning i aktuella samhälleliga frågor. Alla folkomröstningsförslag behandlas av kommittéer inom föreningen, vilka efter grundlig diskussion genom votering ta ställning till dem. De bli sedan föremål för en omröstning per post bland alla klubbens medlemmar. Resultaten härav publiceras jämte de i kommittéerna förda debatterna i klubbens månadspublikation, »the Commonwealth», och bruka väcka stor uppmärksamhet. Föreningen tar emellertid i regel, sedan medlemmarnas inställning på nämnda sätt utrönts, icke själv del i propagandan för eller mot folkomröstningsförslag. Däremot har den vid några tillfällen ensam eller tillsammans med a n d r a grupper framlagt initiativ. In-

förandet av ett nytt budgetsystem år 1922, av permanent registrering av de röstberättigade år 1930 och av ändrade principer för utnämning av domare år 1934 utgöra betydelsefulla resultat av klubbens insatser. Det har visat sig, att resultaten av voteringarna inom »Commonwealth Club of California» i flertalet fall tämligen nära överensstämma med folkomröstningarnas utslag. 1 I vissa betydelsefulla ekonomiska och sociala frågor föreligger dock ofta en diskrepans: »Commonwealth Club» är mera konservativ än väljarnas flertal. 2 Den av »Commonwealth Club of California» bedrivna upplysningsverksamheten är otvivelaktigt ett värdefullt medel till stärkande av väljarnas intresse för folkomröstningarna. Andra organisationer i California och annorstädes verka i samma rikning. 3 Den folkomröstningarna föregående offentliga debatten kan åtminstone i stater som California, Oregon och Washington sägas vara både inträngande och grundlig; de i kampanjerna engagerade organisationernas propaganda är visserligen ofta starkt demagogiskt färgad, men mera saklig upplysningsverksamhet bedrives även. i Cottrell, Edwin A., »Twenty-five years of direct legislation in California». (The Public Opinion Quarterly, Jan. 1939, sid. 43.) 2 Radin, Max, »Popular legislation in California». (Minnesota Law Review, vol. 23, sid. 566.) Inslaget av förmögna republikaner är enligt denne författare synnerligen starkt i »Commonwealth Club». 3 I California är »California League of Women voters» av betydelse.

Kap. 6. Den direkta lagstiftningens resultat Alla former av folklagstiftning utom initiativ innebära, att folket har alt ta ställning till beslut, som fattats av l e g i s l a t u r e s 1 En granskning av den direkta lagstiftningens resultat blir därför väsentligen en jämförelse med legislaturens insatser — givet är att intresset koncentreras på de fall, då en motsättning yppats mellan den lagstiftande församlingen och folkmeningen. Ett liknande förhållande råder i själva verket även beträffande initiativen, som rikta sig mot legislaturens underlåtenhet att handla. I initierade lagar och genom referendum förkastade legislaturbeslut framträda resultaten av folkets omedelbara medverkan i lagstiftningsarbetet. Initiativ Antalet initiativ växlar visserligen starkt från stat till stat. I North Dakota ha under perioden 1922—1948 sammanlagt 34 antagits, i California 21, i Washington 17. I Oregon och South Dakota däremot har under samma period intet godkänts, i Nevada blott två och i Nebraska fyra. Givet är emellertid att dessa siffror icke ge en helt rättvisande bild av initiativlagstiftningens betydelse; bland Nebraskas fyra antagna initiativ återfinnes sålunda en så genomgripande reform som införandet av enkammarsystem år 1934. En kortfattad redogörelse för innehållet i de initiativ som framlagts i olika stater följer därför här. 2 Arizona. Sex författningsändringar och sju lagar ha initierats i denna stat, alla efter år 1930. År 1932 antogos två författningsinitiativ, det ena upphävde det totala spritförbudet, det andra gällde den territoriella fördelningen av platserna i legislature)!. Då denna fråga

i flera stater reglerats genom initiativet, sedan legislaturerna under lång tid visat sig oförmögna att komma till något resultat, torde en redogörelse för frågans allmänna innebörd vara på sin plats. I sexton stater, bland dem — förutom Arizona — Colorado, Massachusetts, Michigan, Nebraska, Nevada, North Dakota, Oregon, South Dakota och Washington, äro mandaten i folkrepresentationens båda hus fördelade strikt efter folkmängden. I tretton stater gäller denna regel endast den ena av kamrarna, i övriga stater är ingen kammare vald helt enligt befolkningens fördelning. De avvikelser, som förekomma, bestå vanligen däri, att minst en representant skall utses för varje grevskap, något som innebär, att landsbygdsdistrikten bli mer eller mindre starkt överrepresenterade. 3 Fördelningen av mandaten är i regel fastställd i själva författningen, men det stadgas samtidigt, att en reglering i överensstämmelse med inträdda folkmängdsförändringar skall företas efter den vart tionde år återkommande allmänna folkräkningen. Denna omfördelning (»reapportionment») åvilar legislatures men det har överallt visat sig utomordentligt svårt att nå positivt beslut. I staten 1 Här bortses från de i vissa stater föreskrivna periodiskt återkommande folkomr ö s t n i n g a r n a rörande frågan om författningsrevision skall företas eller ej samt vissa lokala folkomröstningar. 2 Fullständiga uppgifter angående alla fakultativa folkomröstningar i de stater, där initiativ' och fakultativt referendum i större utsträckning begagnas, återfinnas i bilaga 2. I denna anges även de officiella källor, som u t n y t t j a t s för redogörelsen i detta kapitel. :i Commonwealth Club of California: »The Legislature of California. Its Membership, Procedure, and Work», sid. 54.

New York har någon »reapportionment:/ icke förekommit sedan år 1917. Den främsta orsaken härtill är, att i flertalet stater stadsbefolkningen stadigt tillväxer, men att den reducering av landsbygdens representation, som en ändring av valkretsindelningen i enlighet med befolkningsutvecklingen skulle medföra, energiskt motarbetas av de agrara distriktens representanter i legislaturerna. Begagnande av initiativet har i flera stater visat sig vara ett verksamt medel att bryta det sålunda uppkomna dödläget. I Arizona har visserligen urbaniseringen icke varit särskilt stark, och legislaturen fattade år 1923 beslut om »reapportionment», men detta förkastades av folket i november följande år med överväldigande majoritet. Legislaturens förslag till valkretsindelning tillgodosåg icke numeriska principer i samma utsträckning som det år 1932 antagna initiativet; någon strikt fördelning efter folkmängd genomfördes emellertid ej heller då. Som i det följande skall påvisas, har frågan om »reapportionment» varit av väsentligt större betydelse i flera andra stater. Av de övriga initierade författningsändringarna i Arizona antogos en år 1938, två 1940 och en 1946. Genom 1938 års författningsinitiativ infördes förbud för legislaturledamöter att inneha annan statlig befattning än lärartjänst. Två år senare godkände folket förslag om införande av skatt på motorfordon samt ett annat författningsinitiativ av stor betydelse för den kommunala självstyrelsen, varigenom specialdistrikt bildade för bevattning och tillhandahållande av vattenkraft erhöllo en mera självständig ställning gentemot staten. 1946 slutligen antogs ett initiativ, som förbjöd all diskrimination från arbetsgivarnas sida av icke organiserade arbetare. Inga laginitiativ antogos under 1920-

och 1930-talen, ehuru icke mindre än tolv förslag framlades. Under del följande årtiondet godkände väljarna däremot sju laginitiativ av nio. Av dessa skola här endast nämnas tre betydelsefulla lagar av år 1948, vilka rörde statsförvaltningen. Reformerna inneburo bl. a., att en särskild styrelse uppsattes med uppgift att fastställa vissa kompetenskrav för alla statstjänster, att flertalet befattningar skulle besättas enligt »merit system», d. v. s. på grund av duglighet och att ordnad pension skulle införas för statstjänstemän. Avsikten med dessa förändringar var att göra tjänstemännen mera självständiga gentemot politikerna. Bland de många förkastade initiativen märkas åtskilliga förslag till ändringar av skattesystemet. Försök att initiera lagar, varigenom hasardspel och vadhållning vid hästkapplöpningar skulle legaliseras, ha även misslyckats liksom av chiropraktorer, naturopater och osleopater framlagda initiativ med krav på statlig auktorisation av deras verksamhet genom inrättande av statskontrollerade examina i dylik läkekonst. California. De många initiativ, som förekommit i California, ge ett rikt material till belysning av den direkta lagstiftningens betydelse. Under perioden 1922—1949 ha elva författnings- och nio laginitiativ antagits. Utrymmet medger emellertid blott en redogörelse för de mer betydelsefulla förslagen. Genom begagnande av initiativ reglerades år 1926 valkretsindelningen vid val till legislaturen. Alltsedan statens tillkomst hade båda husens platser fördelats helt efter folkmängden vid de vart tionde år förekommande omfördelningarna av mandaten. 1 Efter 1920 års federala folkräkning hade något legislaturbeslut om ny »reapportionment» 1 Commonwealth Club of California, »The Legislature of California», sid. 54

icke kunnat åstadkommas. Orsaken härtill var, att landsbygdsdistriktens legislaturmedlemmar icke ville medge den minskning av dessa områdens representation, som en omfördelning efter dittills tillämpade principer skulle medföra. Befolkningen hade nämligen under det närmast föregående årtiondet synnerligen starkt tillväxt i storstäderna samt i södra California över huvud taget. 1 Två initiativförslag till ny »reapportionment» förelågo vid 1926 års val. Det ena, som framlagts av ett antal framstående personer representerande alla politiska partier, syftade till en fördelning enligt folkmängd. Enligt det a n d r a däremot skulle blott platserna i den nedre kammaren (»the Assembly») besättas efter denna princip, under det att i senaten landsbygdsdistrikten skulle bli oerhört överrepresenterade. Denna plan som stöddes av de stora jordbrukarsammanslutningarna samt San Fransiscos handelskammare, antogs av folket. 2 Dess framgång säkrades därav, att ej blott landsbygdens utan även norra Californias väljare bland dem San Franciscos, gåvo den sina röster för att hindra en alltför stor tillväxt av Los Angeles inflytande i legisl a t u r e s detta trots att San Francisco missgynnades vid senatsplatsernas fördelning. Till skillnad från andra stater där »reapportionment» genomförts efter initiativ, valde således de röstandes flertal i California en lösning, som icke fördelade legislaturplatserna efter folkmängd, ett förhållande som är ägnat att inge viss förvåning, men förklaras av San Franciscoväljarnas ställningstagande. Enligt 1926 års lag åligger det vissa i lagen nämnda ämbetsmän att genomföra »reapportionment», om legislaluren är ur stånd att komma till ett positivt beslut. Initiativet har därför sedan om-

röstningen detta år ej behövt användas för att häva ett politiskt dödläge. Los Angeles folkmängd har efter 1920 vuxit med oförminskad hastighet och uppgår nu till mer än halvannan miljon. Los Angeles county, som omfattar staden med omgivningar och räknar 3,5 miljoner invånare sänder en representant till senaten; samtidigt finnas i norra Californias landsbygdsområden senatorsdistrikt med en befolkning på omkring 25.000 personer. 3 Denna mandatfördelning, som gett senaten en konservativ prägel, har blivit föremål för synnerligen stark kritik från radikalt håll; särskilt har framhållits, att de senatorer, som representera blott ett litet antal väljare visat sig i hög grad mottagliga för lobbyisternas påtryckningar — det har t. o. m. talats om ett »rotten borough system». 4 California State Federation of Labor lade därför år 1948 fram ett initiativ med förslag till valkretsindelning vid senatorsval i större ehuru icke fullständig överensstämmelse med folkmängdens fördelning. Detta initiativ bekämpades ej blott av lantbrukarorganisationerna utan även av näringslivets sammanslutningar och flertalet tidningar och förkastades av folket vid valet i november 1948. 5 I denna fråga segrade således den koni Walter, David O. »Representation of Metropolitan Districts». (National Municipal Review, vol. 27, 1938, sid. 129 ff.) Los Angeles folkmängd uppgick år 1900 till föga mer än 100.000 men hade tjugo år senare vuxit till 576.000, varigenom San Francisco, ursprungligen Californias största stad distanserades. 2 En redogörelse för denna kampanj återfinnes i en avhandling av G. W. Bemis »Sectionalism and Representation in the California Legislature, 1911—1931». Se även Crouch, »The Initiative . . .» etc., 1939, sid. 466 ff. 3 McWilliams, »California, the great exception», sid. 208. * Barclay, Thomas, »Reapportionment in California». (The Pacific Historical Review, vol. 99, 1944, sid. 80). 5 McWilliams, sid. 209 f.

servativa ståndpunkten, samtidigt som det radikala folkpensionsinitiativet antogs, ehuru med k n a p p majoritet. Av övriga antagna författningsinitiativ ha två berört alkohollagstiftningen. Det ena av dem, som antogs år 1934 och alltjämt är gällande, begränsar utskänkningen av alkoholhaltiga drycker till hotell och restauranger. 1 Ökat statligt stöd åt skolväsendet uppnåddes genom initiativ år 1944 och 1946 efter en energisk kampanj av lärarorganisationerna. En synnerligen betydelsefall judiciell reform förverkligades genom initiativ år 1934. Denna innebär, att ledamöterna av Californias högsta domstol och appellationsdomstolar utnämnas av guvernören för viss tid efter hörande av en kommission sammansatt av vissa högre domare i stället för att som förut väljas. När de sålunda utnämnda domarnas ämbetsperiod utlöpt, anordnas val, men tävlande kandidater uppställas ej utan folket h a r endast att svara på frågan om den sittande domaren bör oinväljas eller icke. Om väljarna rösta mot domaren, utses en efterträdare av guvernören. Avsikten med denna författningsändring, som föreslogs av Commonwealth Club of California, var att avpolitisera tillsättningen av högre domare. 2 — Slutligen kan nämnas 1948 års folkpensionsinitiativ, som emellertid upphävdes efter blott ett år. Av de antagna laginitiativen ha flera emanerat från intressegrupper av mycket begränsad storlek. Folket antog sålunda år 1922 två lagar angående statlig examination av personer utbildade i chiropractor- och osteopatskolor trots en häftig kampanj mot detta initiativ från läkarkårens sida; två år senare initierades en lag som tillät professionell boxning och brottning. I lagen stadgades, att inkomsterna från licenser för anordnande av dylika evenemang

skulle tillfalla hem för krigsveteraner. Även laginitiativ av mera allmän betydelse ha emellertid antagits. Permanent registrering av röstberättigade infördes sålunda genom initiativ år 1930. Oenighet mellan legislaturens båda hus hade då under tio års tid hindrat genomförandet av denna reform. 3 Commonwealth Club of California utarbetade detta initiativ, som baserade sig på principer formulerade av National Municipal League, en nationell organisation, som sedan flera årtionden arbetar för en rad konstitutionella och administrativa reformer. Två lagar ha initierats u n d e r de senaste åren. Genom den ena av dessa, som antogs år 1949, infördes sommartid (»daylight saving time») i California. Bland förkastade författnings- och laginitiativ märkas främst de stora folkpensionsförslagen, för vilka i annat sammanhang redogjorts. 4 Colorado. Valkretsindelningen vid val till legislaturen har även i Colorado reglerats genom begagnande av initiativet. Detta skedde år 1932, då en omfördelning av platserna i representationens båda hus i fullständig överensstämmelse med folkmängden föreslogs i ett laginitiativ och godkändes av folket, efter det att legislaturen ända sedan år 1913 visat sig ur stånd att åstadkomma något beslut i denna fråga. 5 i Crouch, »The I n i t i a t i v e . . . » etc., 1939, sid. 467 f. 2 Ibidem, sid. 469 f. 3 Ibidem, sid. 480. 1 För övriga förkastade initiativ hänvisas till bilaga 2. 5 Commonwealth Club of California, »The Legislature of California», sid. 72. Legislaturen försökte under 1933 års session att återkalla denna lag och besluta en valkretsindelning som skulle m i n s k a huvudstaden Denvers representation, men detta förfaringssätt ogiltigförklarades av Colorados högsta domstol.

Några betydelsefulla sociala reformer ha kommit till stånd på grund av initiativ. Ett förslag om en folkpension uppgående till 45 dollars i månaden, som skulle finansieras genom upptagande av vissa nya skatter, framlades år 1936 såsom författningsinitiativ och antogs med stor majoritet. Samma år initierades även lagar om ökad hjälp åt arbetare som skadats vid olycksfall i arbetet samt om understöd till mindre bemedlade tuberkulösa. En särskild skatt på kedjebutiker (chain stores) infördes år 1934 som följd av ett initiativ. 1 Detta emanerade från innehavarna av mindre affärer, vilka med ovilja sågo den för Colorado liksom för andra amerikanska stater typiska företeelse inom näringsliv och handel, som består i äganderättens koncentration. Bland förkastade initiativ marnas förslag om införande av en statlig inkomstskatt i stället för de existerande egendomsskatterna. Ett författningsinitiativ, som föreslog höjning av folkpensionen till 50 dollars i månaden förkastades år 1948 med stor majoritet. Idaho. Efter 1933, då den för initiativets begagnande nödvändiga tillämpningslagstiftningen genomfördes ha två lagar initierats och två initiativ förkastats. År 1942 antog folket ett förslag om höjning av folkpensionerna till 40 dollars i månaden för alla som fyllt 65 år. Den av republikanerna behärskade legislaturen upphävde emellertid lagen redan under 1943 års session. Detta öppna åsidosättande av folkmeningen väckte stark indignation och saken drogs inför statens högsta domstol, vilken emellertid godkände representationens åtgärd under hänvisning till att inga bestämmelser finnas i Idaho, vilka begränsa legislaturens rätt att ändra eller avskaffa initierad lagstiftning. Massachusetts. På grund av de starkt

försvårande bestämmelserna har initiativet funnit ringa användning, inga författningsändringar och blott sju lagar ha initierats. Anmärkningsvärt är emellertid, att endast två initiativ ha förkastats, under det att i alla andra stater utom Washington de förkastade initiativen äro flera än de antagna. De restriktiva bestämmelserna synas alltså ha lett till att endast initiativ om vilka med skäl kan antas, atl deras stöd i folkmeningen är synnerligen starkt, framläggas. Eftersom initiativet i Massachusetts alltid är indirekt, kan en klar diskrepans mellan folkmening och legislator konstateras i vissa fall, nämligen då initiativförslag antas, vilka dessförinnan förkastats av den lagstiftande församlingens (the General Court) båda hus. Legislaturen har vid intet tillfälle godkänt något initiativ, alla de antagna initiativen ha underställts folket efter att först ha förkastats av folkrepresentationen eller av den ena av dess kamrar. Några genomgripande förändringar ha de antagna initiativlagarna icke medfört. Ett år 1932 godkänt initiativ ändrade bestämmelserna rörande partikonvent och primärval, och år 1946 antogs en lag, som stadgade skyldighet för fackföreningarna att till en statlig myndighet överlämna medlemsförteckningar och redogörelser för inkomster och utgifter. Övriga initiativlagar äro av föga allmänt intresse. — Av de två förkastade laginitiativen åsyftade det ena, som underställdes folket år 1932, statlig auktorisation av chiropraktorernas verksamhet, det andra, år 1946, en ökning av folkpensionen till 48 dollars i månaden. Michigan. Av de sjutton initiativen under perioden 1921—1946, vilka på grund av petitionsbestämmelsernas ut1

Jfr not 2 sid. 55.

formning samtliga framlagts såsom författningsändringar, ha sex antagits. Genom ett av dem omorganiserades statsförvaltningen, genom ett annat infördes »non-partisan» d. v. s. ickepolitiska val av domare. Sistnämnda reform innebar, att partinomineringen av kandidater till domarämbetena avskaffades. Bland de förkastade initiativen kan nämnas ett år 1934 framlagt förslag om införande av ökad självstyrelse för counties (»county home rule»). Missouri. Sju författningsinitiativ och två laginitiativ ha antagits. Ett liknande system för domarval som i Michigan infördes genom initiativ år 1940. Ett förslag om övergång till enkammarsystem antogs av folket år 1944, men det ett år tidigare valda författningskonventets kort därefter avlämnade förslag till ny författning, vilket bibehöll tvåkammarslegislaturen, bifölls av folket i februari följande år, och härigenom undanröjdes automatiskt denna författningsändring. 1 Genom ett år 1932 antaget författningsinitiativ stärktes guvernörens makt på legislaturens bekostnad. Förändringen, som innebar, att guvernören erhöll en friare bestämmanderätt över de av legislaturen anvisade medlens användning, hade aktualiserats av den rådande ekonomiska krisen, vilken skapat ett behov av snabb anpassning till uppkomna problem. Av de initiativ, som icke vunnit folkets godkännande, ha flera utgjort förslag till ändringar i motorfordonsbeskattningen. Ett författningsinitiativ, som förkastades år 1938, innehöll en rad förslag till reformer inom skilda områden; det berörde valkretsindelningen samt legislaturmedlemmarnas kvalifikationer och avlöning, införde folkpensioner, ökat stöd åt skolor och vägväsendet o. s. v.

Nebraska. Visserligen ha ej mer än fyra initiativ antagits, men bland dessa återfinnes den mest betydelsefylla konstitutionella reform, som förekommit i någon amerikansk stat på senare år, nämligen införandet av enkammarlegislatur år 1934. Denna reform utgör ett typiskt exempel på initiativets förmåga att bringa till lösning frågor, i vilka folkrepresentationen under lång tid visat sig ur stånd att fatta ett positivt beslut. Tvåkammarsystemets ineffektivitet hade sedan länge varit föremål för stark kritik i Nebraska; år 1917 hade rentav en majoritet inom legislaturens båda hus röstat för införande av enkammarsystem, ehuru det för författningsändringar erforderliga antalet röster icke uppnåddes. 2 Senare ha vid flera tillfällen förslag om en reform av detta slag förkastats av legislaturen med stora majoriteter, och det framstod efter hand som synnerligen osannolikt, att representationen någonsin skulle förmås att acceptera den minskning av medlemmarnas antal, som en övergång till enkammarsystem måste medföra. Under ledning av en ledamot av Förenta staternas senat bildades därför år 1934 en »Model Legislature Committee», som utarbetade ett förslag till enkammarrepresentation. Det erforderliga antalet underskrifter på dess initiativpetition insamlades snabbt, och förslaget antogs vid valet i november med stor majoritet. 3 Nebraska blev därmed den första och hittills också enda stat, som övergivit tvåkammarsystemet. I kampanjen för reformen betonades särskilt 1 Se h ä r o m Bradshaw, W. L. och Blake, R. E., »The Convention goes to work». (National Municipal Review, vol. 37, sid. 145 ff.) 2 Georgia university. Division of Publications, »The State legislature: Two houses or one», sid. 24. a Se Johnson, S. »The unicameral legislature», sid. 132 ff.

den förhoppningen, att en effektivt arbetande enkammarlegislatur skulle visa sig mera oberoende gentemot påtryckningar från »pressure groups» än en representation, vars båda hus ofta äro oense. 1 En år 1946 initierad författningsändring medförde en avgjord skärpning av den sociala spänningen. Folket biföll nämligen detta år ett förslag till förbud mot »closed shop», d. v. s. avtal mellan arbetsgivare och fackföreningar om att endast anställa organiserad arbetskraft. En häftig kampanj mot detta initiativ fördes från fackföreningarnas sida. Nevada. Två initiativ ha antagits i denna stat efter år 1920. Genom det ena Infördes premier för nedläggande avvissa rovdjur. Medan detta initiativ sålunda blott var av större intresse för begränsade grupper, utgjorde det andra, framlagt år 1944, en betydelsefull social reform nämligen en avsevärd höjning av folkpensionernas storlek. Båda de nämnda initiativen antogos av folkel efter att dessförinnan ha avstyrkts av legislatures Vid ett tillfälle, år 1922, utarbetade folkrepresentationen ett alternativförslag, som underställdes folket jämte ett avvisat initiativ (rörande vissa ändringar i skilsmässolagstiftningen).Folket godkände legislaturens förslag. North Dakota. I denna stat har ett större antal initiativ antagits än på något annat håll, under perioden 1922 —1948 sex författningsändringar och tjugoåtta lagar. Av de senare framlades emellertid elva under år 1932. De föranleddes samtliga av den då rådande ekonomiska krisen, sju av dem medförde löneminskningar för olika kategorier av statstjänstemän, däribland guvernören och statssekreteraren, och indragningar av ämbeten. Sparsamhet med statens medel var huvudtemat i

kampanjen för dessa initiativ, som alla antogos med mycket stora majoriteter. Initiativen ha berört de mest skilda områden av samhällslivet. Till folklagstiftningens resultat höra sålunda förbättrat statligt stöd åt skolväsendet, ökade anslag till vägförbättringar och förbud mot spritutskänkning på platser, där mat serveras. En månatlig folkpension om minst fyrtio dollars infördes år 1938 genom ett initiativ, som till skillnad från pensionsinitiativen i åtskilliga andra stater saknade detaljföreskrifter och uttryckligen överlät utarbetandet av dessa till legislaturen. Valmanskåren visade sig som nämnt år 1932 mottaglig för sparsamhetspropagandan, å andra sidan avvisades ett förslag om allmän skattesänkning år 1940 med mycket stor majoritet. Ohio. Den direkta lagstiftningens resultat äro i Ohio sparsamma kvantitativt, tre författnings- och ett laginitiativ. En stor folkpensionsreform kom dock till stånd på grund av initiativ år 1933, och samtidigt antogs ett förslag om införande av vidgad kommunal självstyrelse. Oklahoma. Antalet initierade författningsändringar och lagar är icke mindre i förhållande till hela antalet initiativ än i flertalet stater trots kravet på majoritet bland samtliga röstande vid det val, då förslagen framläggas. Av trettioett initiativ ha tolv godkänts, därav nio medförande ändringar av författningen. En folkpension åt gamla och invalider till ett belopp av högst 30 dollars i månaden, finansierad genom upptagande av en omsättningsskatt, inför1 Lancaster, Lane W., »Nebraska prunes her legislature». (Current History vol. 41, 1935, sid. 434—436.) - Matten att framlägga alternativ har ej utnyttjats av legislaturen i någon av de andra stater där den finnes.

des år 193(5. Förslag om ordnad pensionering av lärare antogs år 1942, och fyra år senare godkände folket initiativ, varigenom ökade anslag bland annat möjliggörande fria läroböcker i folkskolorna tillförsäkrades skolväsendet. Vid fem tillfällen har det förekommit, att initiativ fällts på grund av stadgandet angående majoritet bland alla vid samtidigt val röstande. Oregon. Då initiativinstilutet infördes tidigare i Oregon än i någon annan stal i U.S.A. med undantag av South Dakota, tilldrar sig dess tillämpning där särskilt intresse. Det kan därför vara befogat att med något större utförlighet redogöra för de mer betydelsefulla initiativ, som förekommit i denna stat under den här undersökta perioden. Bland 1922 års initiativ tilldrog sig störst uppmärksamhet förslaget om obligatorisk skolgång i statliga skolor. Detta initiativ emanerade från den vid denna tid mycket starka s. k. »americanism»-rörelsen, som bedrev en intensiv kampanj under slagordet »one flag, one school, one language». De protestantiska sekterna men framför allt den katolska kyrkan bekämpade häftigt detta mot de konfessionella skolorna riktade förslag, som, emellertid av folket antogs ehuru med tämligen ringa majoritet. 1 Inkomstskatter ha först under senare tid införts av de amerikanska delstaterna, och denna skatteform har på många håll mötts av synnerligen starkt motstånd. I Oregon hade legislature!! år 1923 frivilligt underställt folket ett beslut om införande av inkomstskatt, och folket hade med några hundra rösters majoritet godkänt detta beslut. Inkomstskattens motståndare inlämnade emellertid följande år ett initiativ med begäran om skattens avskaffande, och väljarna godkände detta förslag.

Såväl 1926 som 1928 förkastades initiativ om återinförande av inkomstskatten, vilka stöddes av den stora lantbrukarsammanslutningen »the Grange», och då legislature!! 1929 antog en lag härom väcktes mot denna referendumbegäran. Lagen godkändes emellertid av folket följande år. Inkomstskattens historia i Oregon utgör ett exempel på att en fråga långt ifrån alltid blir utagerad därigenom att den underställts folkets avgörande. Vattenkraftens utnyttjande har utgjort en av de stora politiska frågorna i Oregon. Striden har gällt i vad mån det allmänna borde ingripa reglerande på detta område. Ett initiativförslag till utveckling av vattenkrafttillgångarna i statlig regi, som framlades år 1926, förkastades efter att ha bekämpats med stor häftighet av elektricitetsbolagen. Däremot antogs fyra år senare genom initiativ en lag om inrättande av »public utility districts», d. v. s. kommunala distrikt med rätt att bygga kraftverk och för detta ändamål uppta skatt, och år 1932 godkände folket ett författningsinitiativ, som gav staten rätt att ombesörja produktion av elektrisk kraft. Den lagstiftning, som sålunda tillkom på detta område hade i legislaturen blockerats av elektricitetsbolagens lobbyister. Då demokraterna för någon tid framåt genom utgången av 1932 års val vunnit majoriteten i folkrepresentationen, blev en något m i n d r e konservativ politik i ekonomiskt hänseende följden, bl. a. antogs en lag om statlig elektricitetsproduktion av mera radikal natur än den år 1926 förkastade. Mot denna lag begärdes emellertid referendum, och i en folkomröstning år 1933 förkastades den1 Uppgifterna i denna redogörelse äro h ä m t a d e dels ur »Official voters' p a m phlet for t h e general election . ..» dels ur Oregon Statesman för respektive år.

samma. Följande session antog Jegislaturen en lag av i stort sett samma innehåll, referendum begärdes ånyo och resultatet blev även denna gång negativt. Den förkastade lagen framlades år 1936 med vissa ändringar som initiativ men blev ånyo avvisad av folket.i Vid en omröstning om ett initiativ å r 1938 visade sig väljarna åter mera konservativa än legislatures då de antogo en lag mot bojkott och blockad av arbetsgivare, som av motståndarna betecknades som den strängaste fackföreningslagen i Förenta staterna. Detta initiativ framlades av en organisation, som benämnde sig »Associated farmers» och påstods representera 65.000 lantbrukare, vilkas produkter förstörts på grund av transportstrejker. Sitt stöd fick den emellertid av arbetsgivarna inom ett flertal branscher. 2 Under de senaste åren har Oregons iegislatur dominerats av republikanerna; en motsättning mellan folkrepresentation och valmanskår har åter framträtt, denna gång har emellertid representationen visat sig mera konservativ är folket. 3 År 1948 antogs sålunda ett laginitiativ, varigenom obemedlade gamla tilldelades en folkpension uppgående till 50 dollars i månaden och dessutom fri läkarvård och begravning infördes. Stora finansiella svårigheter uppstodo emellertid därigenom, att i lagen ej angavs, huru dessa nya statsutgifter skulle bestridas. Legislaturen, som i Oregon är oförhindrad att ändra av folket antagna initiativ, modifierade lagen under 1949 års session, bl. a. ålades bemedlade släktingar till folkpensionärer ätt återbetala till staten de belopp, som utbetalts. 4 Bland förkastade initiativ märkas vid flera tillfällen framlagda förslag om att legalisera hasardspel och lotterier samt ett år 1930 framlagt initiativ

om förbud mot tillverkning och försäljning av cigarretter. De sex initiativen i South Dakota, av vilka fem framlades år 1922, blevo alla förkastade, och någon orsak att närmare ingå på dem finnes icke. Washington däremot kan uppvisa icke mindre än sjutton antagna initiativ, något mer än hälften av samtliga. De motsättningar, som härvid kommit till synes, ha liksom i Oregon vid flera tillfällen gällt frågor, där striden mellan vänsteroch högerorienterade grupper stått stark. Under tiden fram till år 1932 hade republikanerna majoriteten i legislaturen, vars sammansättning under detta skede kan karakteriseras som övervägande konservativ. Krav på införande av inkomstskatt och förbättring av skolväsendet i avlägsna bygder avvisades sålunda av folkrepresentationen, som också fattade beslut om en särskild röstskatt som villkor för utövande av rösträtt. 5 Detta beslut förseddes med »emergency clause» för att hindra en referendumbegäran, men av liberala grupper framlades ett initiativförslag till avskaffande av röstskatten, vilket antogs av fol1 Innehållet i detta initiativ baserade sig i huvudsak på Roosevelts program för vattenkraftens u t n y t t j a n d e , men medan den förre i Oregon erhöll 266.733 röster, fick ifrågavarande initiativ blott 131.489. 2 Organisationens räkenskaper visade efter valen, att nästan alla penningbidrag hade l ä m n a t s av timmerbolag, möbelhandlare, hotellägare och andra arbetsgivaregrupper. Före initiativets framläggande hade dessa organisationers lobbyister enligt Neuberger, R., »Liberalism backfires in Oregon» (Current History, vol. 50, 1939, sid. 80) sökt förmå den vid denna tidpunkt tämligen liberala legislaturen att a n t a restriktiv fackföreningslagstiftning. 3 År 1947—1948 r ä k n a d e senaten endast fem demokrater, representanthuset två. 4 Oregon Session laws, 1949, ch 204. —Väljarna förkastade år 1928 ett initiativ, som begränsade l e g i s l a t u r e s r ä t t att ändra initierade lagar. 5 Johnson, »The Initiative and Referendum in Washington», sid. 43.

ket med överväldigande majoritet. Däremot förkastades ett samma år framlagt initiativ, enligt vilket ökat statligt stöd skulle ges åt skolväsendet. Ett förslag att bemyndiga städerna att upprätta kraftverk, initierat år 1924, avvisades också av väljarna. Sex år senare hade emellertid deras inställning till frågan om offentlig kraftproduktion svängt. Ett initiativförslag till inrättande av »public utility districts» med rätt att bygga och driva kraftverk hade år 1929 inlämnats till legislaturen (detta var första gången sedan år 1916, som den indirekta formen begagnades) men av denna förkastats. 1 Förslaget antogs emellertid vid valen följande år av folket — rätten att framlägga alternativ utnyttjades ej av den lagstiftande församlingen. Samma år godkände väljarna ett direkt initiativ, varigenom en valkretsindelning i strikt överensstämmelse med folkmängden genomfördes. Någon reglering av valkretsindelningen hade då icke företagits sedan 1901, emedan de i legislaturen dominerande landsbygdsrepresentanterna hade förhindrat varje förändring till förmån för det våldsamt tillväxande Seattle. 2 Majoriteten för 1930 års initiativ var mycket knapp, 116.436 mot 115.641 röster, och vanns tack vare utgången i sex urbaniserade counties; i alla de övriga 33 grevskapen röstade flertalet mot det. 3 Initierade lagar få i Washington upphävas av folkrepresentationen först efter två år, men »the cow county block» genomdrev år 1931 i legislaturen en författningsändring, varigenom varje county skulle ha en representant och intet county mer än 2 1 % av hela antalet legisläturmedlemmar. Detta mot Seattle riktade förslag besegrades emellertid vid 1932 års val. Den nya valkretsindelningen tillämpades för första gången vid detta val, och landsbygdsdistrikten förlorade

härigenom kontrollen över legislaturen. De tre under perioden 1922—1930 antagna initiativen voro således av liberal karaktär, och av de förkastade initiativen var endast ett konservativt, nämligen ett år 1924 framlagt förslag till begränsning av egendomsskatten, vilket stöddes bl. a. av fastighetsägarna. Ett förslag av liknande innebörd antogs år 1932, men väljarna godkände egendomligt nog samtidigt ett av radikala grupper framlagt initiativ om införande av inkomstskatt. Vid 1932 års val erövrade demokraterna majoriteten i legislaturen och behöllo den härefter fram till år 1946. Flertalet demokrater ha kunnat betecknas såsom liberalt sinnade, men new dealanhängarna ha aldrig varit i majoritet. 4 Efter 1932 kan initiativet sägas ha utnyttjats i lika stor utsträckning av konservativa som liberala grupper. Begränsningar av egendomsskatten ha vid flera tillfällen godkänts av väljarna efter initiativ. Två indirekta initiativ ha antagits av legislaturen efter år 1932, ett har förkastats av denna församling och sedan avvisats även av folket. Av de båda förstnämnda gällde det ena, som antogs år 1935, reformer i primärvalen, det andra, antaget år 1943, gav »public utility districts» viss kontroll över all elektrisk kraftproduktion. Legislaturen försåg sistnämnda initiativlag med »emergency clause». De privata elektricitetsbolagen igångsatte emellertid 1 Initiativet stöddes av lantbrukarorganisationen »the Grange» och Washington State Federation of Labor. Ibidem, sid. 54. 2 Commonwealth Club of California, »The Legislature of California», sid. 72. a Walter, D., »Representation of Metropolitan Districts», sid. 129 ff. 4 Johnson, sid. 44. Författaren karakteriserar l e g i s l a t u r e s politik under tiden 1933—1943 som en centerkurs med någon dragning till vänster.

en häftig kampanj mot lagen och lyckades till sist genomdriva, att deras referendumbegäran beviljades. Lagen måste därför underställas folket, vilket förkastade den vid 1936 års val. Valmanskåren hade således i denna fråga visat sig mindre radikal än legislatures1 Även i Washington ha stora folkpensionsreformer genomförts efter initiativ. År 1940 godkände folket ett förslag att bevilja alla behövande gamla 40 dollars i månaden. Initiativ, som höjde detta belopp, förkastades 1942 och 1944, men en höjning beslutades följande år av legislaturen. Då republikanerna år 194G vunnit kontrollen över folkrepresentationen, genomdrevo de under den följande sessionen vissa besparingar ifråga om folkpensionerna.'2 Ett initiativ, som ökade pensionsbeloppet till sextio dollars och dessutom införde fri lakar- och sjukvård, antogs emellertid år 1948. I ett år 1946 framlagt initiativ föreslogs, att »public utility districts» skulle få inköpa kraftföretag först efter omröstning bland distriktens röstberättigade. Detta förslag, som stöddes av de stora privata elektricitetsbolagen, framställdes som en naturlig utvidgning av det kommunala folkomröstningsinstitutet — obligatoriskt referendum fanns redan i andra slag av kommuner för vissa beslut. Uppenbart var emellertid, att förvärv av kraftverk i viss mån skulle försvåras genom införande av ett dylikt obligatoriskt referendum. Det bekämpades därför av radikala grupper, främst de stora arbetarorganisationerna. 3 Vid valet i november förkastades detta initiativ, trots att utgången av valen till legislatur och kongress innebar en förskjutning i konservativ riktning genom republikanernas seger. Initiativet h a r i Washington, som av det föregående framgått, i något större

utsträckning än i andra stater använts som ett vapen i striden mellan vänsteroch högerorienterade grupper; av de antagna initiativen ha emellertid endast ett par kunnat betecknas såsom konservativa, medan flera betydelsefulla reformer i liberal eller radikal riktning kommit till stånd efter initiativ. Några initierade lagar beröra ämnen, där skiljelinjen icke går mellan vänster- och högerelement. Initiativ till skydd för fisk- och viltbeståndet ha sålunda antagits. Slutsatser. I många amerikanska framställningar, däribland även vetenskapliga arbeten, göras ej sällan försök att bedöma, vilka initiativ som varit »goda» eller »dåliga». Tydligt är emellertid, att om man bortser från lagtexternas utformning och andra kriterier av rent formell natur, en dylik värdesättning måste bli i högsta grad subjektiv. Beträffande de initierade lagarnas och författningsändringarnas innehåll skall därför här endast sammanfattningsvis konstateras, dels inom vilket lagstiftningsområde, som initiativen haft störst betydelse, dels huruvida folklagstiftningen tenderar att jämfört med l e g i s l a t u r e s verksamhet gynna eller missgynna några samhällsgrupper. I första hand bör understrykas, att valkretsindelningen vid val till legislaturen i flera stater h a r reglerats genom initiativ, sedan folkrepresentationen under lång tid visat sig oförmögen att fatta ett positivt beslut. I andra stater 1 Den ovanliga situationen inträffade alltså, att samstämmighet rådde mellan initianterna och legislaturen, medan välj a r n a s uppfattning avvek. 2 Besluten om dessa åtgärder, vilka försågos med »emergency clause», innehuro i realiteten ett återkallande av 1940 års folkpensionslag. 3 Se t. ex. »Official voters' pamphlet 1946 . . .» samt Seattle Times okt.—nov. 1946.

ligger det i sakens natur, att frekvensen än California har initiativets begagradikala initiativ är högre, då legislanande medfört en anpassning av manturcn är konservativ, medan de konserdatfördelningen efter städernas ökade vativa initiativens antal stiger, när folkfolkmängd, som det annars med all representationens majoritet är liberalt sannolikhet skulle varit omöjligt att sinnad. I så måtto kan dock initiativet framtvinga. I California var resultatet möjligen sägas vara av större värde för visserligen ett helt annat, men frågan radikala än konservativa intressen som bragtes dock ur det dödläge, vari den högerelementen i stort sett önska att under åtskilliga år befunnit sig. I detta begränsa statsingripandena på det ekosammanhang kan också nämnas innomiska och sociala området så mycket förandet av enkammarsystem i Nebrassom möjligt och därför ej ha samma ka, en reform som under lång tid behov av ny lagstiftning som radikalerdiskuterats i denna stat och vid flera na; beträffande referenda skulle förtillfällen med negativt resultat behandhållandet enligt denna tankegång vara lats i dess legislator. I de här nämnda det motsatta. Betydande folkpensionsrefallen gäller det alltså förändringar, former ha förverkligats genom initiativ vilka mer eller mindre direkt röra den i åtskilliga stater, inga initierade lagar lagstiftande församlingen själv och om av konservativ karaktär kunna, även vilka denna därför haft svårt att ena om restriktiva fackföreningslagar från sig, då medlemmarnas egna intressen senare år medräknas, i betydelse mäta varit starkt engagerade. Vissa betydelsig med dessa. Ett speciellt förhållande sefulla administrativa reformer ha ockbör i detta sammanhang understrykas. så kommit till stånd tack vare initiaDå de stora politiska partierna appeltivet. Då de syftat till en avpolitisering lera till grupper med synnerligen olikav statsförvaltningen och domarkåren, artade intressen, undvika de att framha de haft sin spets riktad mot de stora föra andra reformkrav än sådana, som partiorganisationerna, de s. k. »machipropagerade av a n d r a sammanslutningar nes». Eftersom legislaturmedlemmarna redan vunnit stor anklang inom folket. i flertalet stater väljas efter partipolitiska linjer, säger det sig självt, att ge- De amerikanska partierna kunna således i denna mening sägas utmärkas axnomförandet av dylika reformer i leen immanent konservatism, ett förhålgislaturerna stöter på starkt motstånd. lande, som endast något modifierades Initiativet infördes efter kampanjer av radikaliseringen inom det demokrafrån liberala och radikala grupper, tiska partiet u n d e r 1930-talet. Initiativet det ansågs till en början utgöra en 1 har utgjort en motvikt mot den legislatillgång främst för dessa. Denna uppturernas passivitet, som de amerikansfattning förklaras därav, att legislaka partiernas karaktär tenderar att turerna då i allmänhet voro tämligen framkalla. konservativa; med den förskjutning till vänster, som inträdde på 1930-talet, 1 den föregående framställningen har förändrades uppfattningen på denna uppmärksamheten företrädesvis riktats punkt, och bland liberala skribenters mot de antagna initiativ, vilka berört uttalanden från denna period finner i Beteckningarna »konservativ» och »raman starka uttryck för besvikelse med dikal» a n v ä n d a s h ä r överallt i rent poliinitiativets användning och verkan. 2 tisk bemärkelse. Eftersom initiativet kompletterar le2 Se exempelvis Neubergers artikel »Ligislaturernas lagstiftande verksamhet, beralism backfires in Oregon». 71

betydelsefulla konstitutionella, sociala betande anlitas å andra sidan regelbunoch ekonomiska frågor, och där en skildet juridisk expertis. 2 Det är därför najelinje vanligtvis kan dras mellan en turligt, att initiativen u r rent lagteknisk konservativ och en radikal ståndpunkt. synpunkt väl uthärda en jämförelse Som framgår av bilaga 2 har en stor med legislaturlagarna, ja ofta nog till mängd initiativ behandlat andra ämoch med äro överlägsna vissa med stor nen, bland dem främst alkohollagstifthast tillkomna legislaturlagar. ningen. Påfallande är, att folket överMot några på senare år framlagda allt visat sig i hög grad kallsinnigt gentinitiativ kan den anmärkningen riktas, emot initiativ, som varit ägnade att gynatt de behandlat sinsemellan icke samna mycket begränsade kategorier, även höriga ämnen. Detta gäller sålunda av om de av sina upphovsmän framställts folkpensionsgrupper stödda förslag i i mycket förledande dager. Förslag till Missouri och California. I båda dessa legalisering av hasardspel, vadhållning stater ha emellertid, såsom i kapitlet vid kapplöpningar o. d. ha nästan unom folkomröstningsbestämmelserna omdantagslöst förkastats. nämnts, med anledning härav förbud Initiativens tekniska utformning. Vid mot sammanförande av skilda ämnen en bedömning av initierade lagars och i ett initiativ införts. 3 # författningsändringars kvalitet ur formell synpunkt utgöra legislaturernas F a k u l t a t i v a referenda lagstiftningsprodukter det naturliga jämförelsematerialet. Det bör härvid unInitiativet utgör folkomröstningsinderstrykas, att de förhållanden, u n d e r stitutets pådrivande inslag, referendum vilka de amerikanska delstatsförsamdet retarderande. Beträffande de fakullingarna arbeta, icke äro ägnade att tativa referenda tilldra sig de fall det främja en effektiv lagstiftningsverksamfrämsta intresset, då petitioner lett till het. Sessionerna sträcka sig blott över att av legislaturerna antagna lagar blivit ett par månader vartannat år, och unförkastade. En översikt av de ur prinder denna tid antas flera h u n d r a lagar; cipiell synpunkt betydelsefulla bland det säger sig självt, att dessas kvalitet dessa omröstningar ges här. Eftersom måste bli lidande på detta forcerade det fakultativa referendum i flertalet tempo. Då flertalet amerikanska bestater använts tämligen sparsamt, framdömare synas vara av den meningen, för allt på senare år, koncentreras framatt initiativen i varje fall inte äro sämre 1 Se t. ex. Crouch, »The Initiative . . .» utformade än från legislaturerna häretc., 1939, sid. 452; Pollock, James K., stammande lagar, är således detta icke i »The Initiative and Referendum in Michioch för sig ett särskilt högt betyg.i Engan», sid. 64 f.; Radin, Max, »Popular legislation in California.» (Minnesota Law dast ett fåtal legislaturmedlemmar inReview, vol. 23, sid. 583 f.) neha vidare sina poster u n d e r ett stort 2 I ett p a r stater finnes r ä t t för dem, antal sessioner, någon högre grad av som u t a r b e t a t ett initiativ, att för en formell överarbetning underställa detta teknisk sakkunskap hinner därför van»the legislative reference office» (till leligen inte förvärvas. Åtskilliga inom de gislaturens tjänst i n r ä t t a d byrå, som tillh a n d a h å l l e r upplysningar och utför utredlagstiftande församlingarna framlagda n i n g a r ) . Denna r ä t t h a r i California utlagförslag äro dessutom skrivna av pern y t t j a t s vid vissa tillfällen, men intet inisoner utanför dessa och ha introducetiativ h a r i sin helhet utformats av denna institution. Jfr Crouch, »The Initiative rats som ett resultat av lobbyisternas . . . » , etc., 1939, sid. 452. påtryckningar; för initiativens utar3 Se ovan sid. 22.

ställningen till de stater, där en undersökning erbjuder rikare jämförelsematerial, nämligen California, North Dakota, Oregon, South Dakota och Washington, medan för övriga stater blott en kortfattad översikt ges. California. Sedan 1922 ha tio lagar förkastats i omröstningar, som anordnats till följd av referendumpetitioner. Nämnda år undanröjde väljarna två lagar, av vilka den ena förbjöd användandet av spåntak i tättbebyggda samhällen. Den bekämpades av trävarubolagen, medan fabrikanter, som tillverkade tak av annat material, propagerade för den. Det rörde sig alltså i detta fall om en strid mellan två speciella fabrikantgrupper. Tre år senare hade raejeriidkarnas organisation lyckats förmå legislaturen att införa en tillverkningsskatt på margarin. Margarinfabrikanterna inlämnade emellertid en referendumpetition, och folket förkastade i november följande år margarinskatten. Legislaturen antog år 1933 en lag om dylik skatt, men denna gång förmåddes guvernören att inlägga sitt veto. Folkrepresentationen upprepade sitt beslut följande session; denna gång begärde margarinfabrikanterna referendum, varpå lagen avvisades av väljarna. År 1935 antog legislaturen en lag om licensavgift på butikskedjor. En sammanslutning av sådana koncerner, »The California Retail Chain Stores Association», ingav en referendumpetition och lyckades efter en exempellöst kostsam kampanj förmå väljarnas majoritet att förkasta lagen vid valen år 1936. Tre referendumomröstningar efter petition ägde rum år 1938, vilka samtliga utföllo till legislaturens nackdel. Fn av de omstridda lagarna införde viss kommunal kontroll över kraftproduktionens utveckling, de två övriga rörde oljeletningen. Den ena av dessa medförde strängare regler beträffande

arrendering av staten tillhörig mark för oljeborrning. Det kan förtjäna nämnas, att dess upphovsman, samtidigt blev vald till guvernör. 1 Den andra lagen presenterades av sina anhängare som avsedd att skydda vissa staten tillhöriga strandområden, som översköljdes av havet vid högvatten, mot oljeborrning. Den stadgade emellertid, att ägare till mark, som gränsade till strandområdena, mot en jämförelsevis ringa avgift till staten skulle få dra ledningar för pumpning av olja under dessa områden. Flertalet tidningar stödde lagen. Det påvisades emellertid av dess motståndare, att den gav ett särskilt oljebolag, som råkade inneha land intill de marker, som lagen åsyftade, en enorm del av statens oljeresurser till lågt pris. 2 En oljeregleringslag av liknande innehåll som den förstnämnda antogs av legislaturen följande år men förkastades i folkomröstning. Utmärkande för referendumkampanjerna i California har varit, att flertalet av dem utkämpats mellan olika företagargrupper, såsom mejeriidkare och margarinfabrikanter. 3 En motsättning mellan producent- och konsumentintressen har emellertid vid flera tillfällen framträtt, både tillverkningsskatten på margarin och licensavgiften för kedjebutiker skulle ha fördyrat vissa varor. De röstandes majoritet har i dessa fall till skillnad från legislaturen sett problemen främst ur konsumentsynpunkt. Bland de fall, då referendumutslaget överensstämt med legislaturens ställningstagande, märkes den fakultativa i Crouch, »The I n i t i a t i v e . . . » etc., 1950, sid. 28. 2 Radin, Max, »Popular legislation in California», (Minnesota Law Review, vol. 23, sid. 565). :{ Crouch understryker mycket starkt denna synpunkt. »The I n i t i a t i v e . . . » etc., 1939, sid. 503 ff.

referendumomröstningen år 1942, den sista som förekommit i California. Legislaturen hade antagit en lag mot blockad och bojkott vid arbetskonflikter, mot vilken guvernören inlagt sitt veto. Lagen antogs emellertid ånyo av församlingen, varpå referendum begärdes av arbetarorganisationerna, den godkändes dock av folket. Fyra år tidigare hade ett initiativ med liknande innehåll som den sålunda antagna lagen avvisats. North Dakota. De fakultativa referenda i denna stat ha i vissa avseenden haft en annan karaktär än i California, motsättningar mellan olika producentgrupper ha här icke i nämnvärd mån kommit till uttryck i referendumkampanjerna. Av de femton lagar, som av folket förkastats, ha flera gällt beskattningsfrågor. Beslut om bensinskatt undanröjdes sålunda år 1932. Året därpå avvisade folket införande av omsättningsskatt. Legislaturen fattade emellertid vid följande session beslut om en dylik skatt, ehuru i något modifierad form. Referendum begärdes ånyo, men denna gång godkändes lagen. År 1936 fälldes en lag om införande av inkomstskatt. 1946 slutligen avvisades en höjning av egendomsskatten. Väljarna i North Dakota ha som synes visat en allmän motvilja mot nya skatter, det bör emellertid observeras, att införandet av inkomstskatt utgjort ett radikalt önskemål, omsättningsskatt däremot ett konservativt. Starka sociala motsättningar kommo till uttryck i två referendumomröstningar år 1948. Legislaturen hade ar 1947 antagit två lagar om fackföreningsväsendet, av vilka den ena under uttryckligt erkännande av arbetarnas rätt att organisera sig stadgade, att strejk fick igångsättas vid ett företag blott om majoriteten av dettas anställda vid en hemlig omröstning uttalat

sig för arbetsnedläggelse. Den andra lagen avsåg att trygga oorganiserade arbetares möjlighet att få anställning. Arbetarorganisationerna begärde referendum mot dessa lagar, som emellertid godkändes av folket. Oregon. Antalet fakultativa referenda är i Oregon större än i någon annan stat, för perioden 1922—1948 tjugonio. Tjugoen lagar ha av folket förkastats. Åtskilliga referenda ha gällt skattefrågor, beslut om skatt på cigarretter och tobak ha sålunda tre gånger, 1926, 1942 och 1947 undanröjts i folkomröstningar efter att ha energiskt bekämpats av tobaksfabrikanterna. Däremot godkändes år 1930 införandet av inkomstskatt. Legislaturens beslut att införa tillverkningsskatt på margarin år 1931 gav upphov till en strid mellan mejeriidkarna och margarinfabrikanterna av samma karaktär som i California. De senare ingåvo en referendumpetition, och lagen förkastades vid valen i november påföljande år. Legislaturen antog emellertid under 1933 års session en lag av samma innehåll som den förkastade. Referendum begärdes ånyo, och folket avvisade åter margarinskatten. Konservativa grupper utnyttjade under den demokratiska regimen på 1930talet vid ett par tillfällen det fakultativa referendum. En petition inlämnades sålunda mot 1935 års lag om förbättring av folkpensionerna, och lagen fälldes följande år av folket. En lag om statlig kraftproduktion förkastades även i en fakultativ omröstning år 1934. Under de senaste åren, då legislaturen dominerats av republikanerna, har läget varit omkastat. År 1947 antogs en lag, som begränsade statens rätt att tvångsinlösa kraftverk, och som av sina anhängare karakteriserades såsom

ägnad att stimulera den privata företagsamheten inom elektricitetsförsörjningen. Guvernören inlade sitt veto mot ifrågavarande lag, som emellertid på nytt antogs av folkrepresentationen. Referendum begärdes nu av flera organisationer, bl. a. jordbrukarsammanslutningen »the Grange». Lagen betecknades av motståndarna såsom avsedd att direkt gynna kraftbolagen på det allmännas bekostnad, med andra ord såsom typisk »special interest legislation». Den förkastades i samband med valen i november 1948.* Övriga av folket förkastade lagar ha rört de mest skilda ämnen. En lag, som begränsade försäljning av alkoholhaltiga drycker till hotell och restauranger, fälldes år 1940, förbud mot användande av vissa fiskredskap ha vid två tillfällen undanröjts efter intensivt motstånd från yrkesfiskarnas organisationer. Däremot fastställde väljarna år 1938 legislaturens beslut att förbjuda spelautomater och allt slags hasardspel. South Dakota. Denna stat skiljer sig från alla andra därigenom, att de fakultativa referenda äro flera än initiativen; medan de senare samtliga varit resultatlösa, ha vidare icke mindre än tolv av de fakultativa referendumomröstningarna lett till undanröjande avtågar. Några av de förkastade lagarna införde administrativa förändringar såsom utnämning i stället för val axvissa domare, en gällde förbättring av lärarutbildningen, en annan lag stipulerade en registreringsavgift för motorfordon. — Med tanke på att South Dakota utgör en typisk jordbrukarstat utan storstäder är det mindre överraskande att dess väljare, till skillnad från Californias och Oregons, år 1932 godkände legislaturens beslut att införa tillverkningsskatt på margarin. Washington. Av de tio lagar, som

under tiden 1922—1948 förkastats i fakultativa folkomröstningar har en, som antagits efter ett initiativ till legislaturen, redan behandlats i avsnittet om initiativlagstiftningens resultat. De fakultativa referenda ha varit tämligen ojämnt fördelade. Fyra lagar fälldes av folkel är 1922. En av dem begränsade rösträtten vid nomineringarna inom partierna, de s. k. primärvalen, till medlemmar av respektive partier. Mot denna lag hade begärts referendum av »Non-partisan league», en huvudsakligen av lantbrukare bestående sammanslutning. Utgången av denna folkomröstning innebar ett försvagande av de stora partimaskinernas maktställning. Vid samma tillfälle förkastade folket efter energisk propaganda från läkarnas sida en lag om partiellt upphävande av den obligatoriska vaccineringen. Två år senare undanröjde väljarna en lag, som förbjöd försäljning av margarin uppblandat med smör. 2 Två fakultativa referenda år 1946 utgjorde ett led i den partipolitiska striden mellan republikaner och demokrater. De gällde en beslutad omorganisation av två statliga kommissioner, vilken bekämpades av republikanerna såsom ägnad att stärka det demokratiska partimaskineriet. Republikanerna vunno både folkomröstningarna och de samtidigt hållna valen."' Övriga stater. I två stater, Massachusetts och Missouri, ha under den här undersökta perioden inga lagar förkastats efter referendumpetitioner; av i Se h ä r o m »Official voters pamphlet», 1948 samt Oregon Statesman oktober— november 1948. 2 Legislature!! antog år 1931 en lag med s a m m a innehåll och förebyggde då referendumhegäran genom att förse den med »emergency clause». Se härom Johnson, sid. 54. 3 Jfr ovan sid. 17 och 45.

de två fakultativa referenda, som förekommit i Massachusetts, båda år 1946, gällde det ena en lag om viss kontroll av fackföreningarnas fonder och funktionärer. I Colorado förkastades år 1932 en lag om ökning av tillverkningsskatten på margarin, i Idaho fyra år senare en omsättningsskatt. Av de fakultativa referenda i Arizona ha flera gällt förändringar i skatteväsendet. En lag, som förbjöd påtryckningar mot icke-organiserade arbetare för att förmå dessa att ansluta sig till fackföreningar, blev föremål för referendumpetition från arbetarorganisationernas sida men godkändes i folkomröstning år 1948. Trots att endast få lagar i Oklahoma på grund av den flitiga användningen av »emergency clause» kunnat bli föremål för referendumpetitioner, ha tio fakultativa referenda förekommit i denna stat. Två lagar förkastades år 1933, tre år 1938. En av de sistnämnda lagarna meddelade tillstånd att använda spelautomater, en annan höjde lillverkningsskatten på margarin. Bland de i fakultativa referendumomröstningar förkastade lagarna i Michigan slutligen märkas beslut om skatt på cigarretter och raargarinaccis. Slutsatser. I avsnittet om initiativlagstiftningens resultat konstaterades, att initiativet måste anses utgöra en mera värdefull tillgång för radikala än konservativa grupper, vilka sistnämnda på det hela taget ha mindre intresse av att se ny lagstiftning genomförd än de förra. Från teoretiska utgångspunkter skulle man följaktligen kunna göra gällande att det fakultativa referendum borde vara mera användbart för konservativa än radikaler. Som den föregående framställningen visat, har emellertid icke detta institut i nämnvärd utsträckning använts som ett kampmedel mot radikal lagstiftning. Orsaken

härtill är u p p e n b a r : de amerikanska legislaturerna ha fram till 1932 i stort sett varit tämligen konservativa, en förskjutning till vänster inträdde visserligen nämnda år i vissa stater, men i verklig mening radikala grupper ha ingenstädes blivit dominerande. I Oregon undanröjdes emellertid under 1930-talet två lagar av radikal natur genom begagnande av det fakultativa referendum. Däremot ha legislaturerna under de senaste åren i åtskilliga stater antagit lagar avsedda att i vissa avseenden kringskära fackföreningarnas maktställning. Arbetarorganisationerna ha mot dem begärt referendum, men folkmeningen har överallt visat sig överensstämma med legislaturernas ståndpunkt i dessa frågor. Den direkta lagstiftningens positiva komponent, initiativet, har vid åtskilliga tillfällen upphävt dödlägen i det politiska livet; härigenom ha betydande reformer kommit till stånd som legislaturerna varit oförmögna att prestera. Den negativa komponenten, det fakultativa referendum, har icke företrädesvis utgjort en broms mot reformer av allmän räckvidd utan snarare en stabiliserande faktor, som förhindrat antagande av vissa lagar, vilka gynnat speciella grupper inom samhället på andras bekostnad. Införande av tillverkningsskait på margarin har sålunda omöjliggjorts i en rad stater. Denna skatt skulle ej blott ha skadat margarinfabrikanterna utan även medfört en fördyring av levnadskostnaderna; den kunde alltså ej anses önskvärd ur konsumentsynpunkt. Legislaturernas stöd åt mejerinäringen desavuerades av folket överallt, där frågan gjordes till föremål för referendumomröstningar utom i den typiska jordbrukarstaten South Dakota. Denna anmärkningsvärda motsättning mellan folkmening och legislatur förklaras i

några av dessa slater delvis av den överrepresentation, som jordbruksdistrikten vid tiden för ifrågavarande omröstningar där åtnjöto. Det i jämförelse med initiativen låga antalet fakultativa referenda tyd . r på att legislaturerna besitta tämligen god förmåga att undvika friktioner med samhällets skilda intressegrupper. Följden av denna försiktighet blir emellertid en viss passivitet i lagstiftningsarbetet, vilken skapar en gynnsam jordmån för initiativ.

Obligatoriska referenda Som en återhållande faktor i det politiska livet är det obligatoriska referendum rent kvantitativt av mycket större betydelse än petitionsreferendum även om man bortser från det förhållandet att det förra institutet finnes i en rad stater, där det senare saknas. Under perioden 1922—1948 förkastades i California nittio av legisturen föreslagna författningsändringar, i Missouri fyrtioåtta, i Oregon tjugonio. De obligatoriska lagreferenda äro ingenstädes talrika och statistiken gör ofta ingen skillnad mellan dem och förslag, som legislaturen frivilligt underställt folkets avgörande. År 1946 underkände folket i alla stater sammanlagt trettiosex författningsändringar. 1 Innan de tendenser, som framträtt i de obligatoriska omröstningarna, beröras, bör en omständighet understrykas. Med den utformning, som detta slag av referendum erhållit i Förenta staterna, följer såsom i det föregående framhållits att en mängd frågor av synnerligen komplicerad teknisk eller juridisk natur underställas folket. Sådana frågor äro vanligtvis föga omstridda och intresset för dem tämligen begränsat. Deltagandet i referenda av denna karaktär tenderar också att sjunka.

Det kan naturligtvis även ifrågasättas, i vilken utsträckning röstningen i frågor av denna för det stora flertalet svårtillgängliga natur baseras på ett verkligt ställningstagande till de framlagda förslagen. De väljare, som icke ha någon klar uppfattning i en fråga, kunna antingen rösta mer eller mindre slumpmässigt eller ta ståndpunkt på grund av sin allmänna inställning till legislaturens politik. Dylik »blind voting» kan stundom med säkerhet påvisas. Ett fall, då rent slumpmässig röstning uppenbarligen haft stor omfattning skall här nämnas. Vissa förändringar i motorfordonsbeskattningen, vilka endast av formella skäl måste uppdelas i två författningsändringsförslag, framlades år 1930 i Oregon. Trots att den, som godkände det ena förslaget logiskt även borde ha accepterat det andra, visade de jaoch nej-röstandets fördelning i de två omröstningarna en differens på flera tusen röster. 2 I vad mån ett allmänt missnöje orsakar förkastande av särskilda legislaturförslag är svårt att bedöma; endast få tydliga exempel härpå föreligga från de tre senaste decennierna. 3 i Bureau of the Census, »Elections, State proposals voted upon in 1946», sid. 8. 2 För det ena förslaget avgåvos omkring 71.000 ja-röster och 115.000 nej-röster, för det andra 63.000 respektive 111.000. Frågan om »blind voting» beröres av Waldo Schumacher i uppsatsen »Thirty years of the people's rule in Oregon: an analysis.» (Political Science Quarterly, vol. 47, 1932, sid. 249 ff.) Schumacher, vars grundinställning till folkomröstningsinstitutet är kritisk, anser »blind voting» vara av stor betydelse. Andra vetenskapsmän, såsom Crouch, Radin och Pollock, tillmäta den dock avsevärt mindre vikt. Mycket tyder på att »blind voting» under tidigare skeden förekom i större utsträckning. Jfr Tingsten, sid. 212 f. 3 I Arizona förkastades år 1922 alla åtta av legislaturen framlagda författningsändringsförslag, och samtidigt förlorade republikanerna majoriteten i legislaturen till demokraterna.

Det överväldigande stora antalet obligatoriska omröstningar utesluter möjligheten av att ge en översikt ens av de mera betydelsefulla referenda. Här skola endast några klart framträdande tendenser anges. I vissa frågor har folket visat en markerad negativism. Det mest utpräglade exemplet härpå visa omröstningar angående legislaturmedlemmarnas löner, vilkas storlek vanligen är fastställd i själva konstitutionen. Där så är fallet har det ända till de senaste åren praktiskt taget överallt visat sig omöjligt att genomdriva någon höjning av dessa löner. Oregons lagstiftare åtnjöto exempelvis till år 1942 ett arvode av tre dollars per dag under pågående session; denna ersättning hade fixerats år 1857, och då en höjning till åtta dollars år 1942 godkändes, hade förslag härom förgäves framlagts åtskilliga gånger. Den traditionella misstro mot legislaturmedlemmarna, som berörts i kapitlet om de fakultativa omröstningar-

na, kommer här till ovanligt starkt uttryck. Denna misstro riktar sig mot alla förslag, som på något sätt kunna anses gynna folkrepresentanterna. I den mån vissa ämbetsmäns löner fastställas i konstitutionen, har det mött stora svårigheter att få höjningar av dessa accepterade. Förslag om nya skatter ha i betydande utsträckning förkastats, å andra sidan möter införande av skattelättnader för begränsade grupper i allmänhet starkt motstånd. Med större bredvillighet har folket visat sig bevilja upptagande av nya lån. Beträffande väljarnas inställning till speciella slag av frågor ha i övrigt samma tendenser framkommit som i de fakultativa referendumomröstningarna; det torde därför vara överflödigt att här lämna någon redogörelse rörande obligatoriska referenda i olika stater. En förteckning över samtliga dylika referenda mellan 1922 och 1948 i Oregon återfinnes emellertid i bilaga 2.

Kap. 7. Deltagandet i omröstningarna Då säkra uppgifter rörande antalet röstberättigade saknas för en rad stater, är del beträffande dessa omöjligt att exakt beräkna, huru stor del av valmanskåren som deltager i folkomröstningarna. I den litteratur, som behandlar det amerikanska folkomröstningsinstitutet, ställes deltagandet vanligen enbart i relation till totalantalet röstande i de allmänna val, som ägt rum samtidigt med omröstningarna. 1 I nedanstående tabell anges den genomsnittliga röstningsfrekvensen i Oregon vid samtliga omröstningstillfällen under perioden 1922—1948, dels i förhållande till hela antalet registrerade röstberättigade, dels i procent av total78

antalet vid samtidigt val röstande. 2 Dessutom meddelas antalet före varje val registrerade röstberättigade samt valdeltagandets storlek i förhållande härtill. Endast den h a r rösträtt, som viss tid före valen registrerat sig hos myndigheterna. Detta innebär uppenbarligen att 1 För omröstningar utan samband med val b r u k a r som jämförelsetal användas antalet röstande vid n ä r m a s t föregående allm ä n n a val. En grundlig undersökning av omröstningsdeltagandet i vissa stater återfinnes i Tingstens avhandling sid. 197 ff. Pollocks arbete om initiativ och referendum i Michigan ä r huvudsakligen ägnat ett studium av deltagandet i omröstningarna. 2 Uppgifter angående deltagandet i varje särskild omröstning under ifrågavarande period återfinnas i bilaga 2.

Antal reg istrerade röstberi ttigade

1922 1923:* b 1924 1926 1927" 1928 1930 1932 1933" 1934 a 1934 1936» 1936 1938 1940 1942 1944 1945" 1946 1947 1948

333 055 333 055 374 857 359 236 359 236 427 446 420 127 486 146 486 146 486 146 484 491 484 4! »1 546 034 557 871 613 428 534 522 602 013 602 013 593 542 593 542 740 100

Totalantalet vid valen röstande i procent av antalet röstberättigade

Genomsnittligt delGenomsnittligt deltagande i omrösttagande i omröstningarna i förhålningarna i förhållande till de vid lande till antalet samtidigt val delröstberättigade tagande

72,4

70,5

—

—

77,7 65,o

—

76,7 71,6

—

76,8 60,4 77,7

79,i 73,7 81,i

— —

— —

—

77,0 69,3 79,9 54,0 81,5

—

59,2

—

81,1

a omröstningar utan samba nd med val.

intresset för omröstningar och val är mindre än ovan meddelade siffror ge vid handen, eftersom de mest likgiltiga kunna underlåta att registrera sig. Är 1944 utgjorde antalet personer över tjugoett år 857.000, men av dessa voro endast 002.000, d. v. s. omkring tre fjärdedelar registrerade röstberättigade. Påfallande är att det genomsnittliga deltagandet i förhållande till antalet röstberättigade är högre i de omröstningar som hållits samtidigt med presidentval (1924, 1928, 1932 o. s. v.). Då dessutom betydligt flera personer registrera sig inför dessa val, är i själva verket skillnaden i röstningsfrekvensen mellan presidentvalår och »off-year elections» ännu större än tabellens siffror antyda. Detta förhållande är icke förvånande med hänsyn till den dominerande plats som presidentvalkampanjerna intaga i amerikanskt politiskt liv;

85,4

—

78,5 84,9 79,i 77,i 75,u

—

83,5

—

73,7

51,2 35,1 59,5 46,5 29,5 57,6 40,3 62,2 40,1 41,5 54,2 39,5 60,1 53,8 63,1 41,6 61,6 21,2 49,8 41,4 59,8

b endast en omröstning.

den större tillströmning till valurnorna, som dessa medföra, ökar deltagandet även i folkomröstningarna, liksom i övriga samtidigt förrättade val. Då omröstningar anordnas utan samband med allmänna val, minskas å andra sidan röstningsfrekvensen. 1 Vid de vartannat år återkommande allmänna valen i Förenta staterna utses medlemmar av kongressen och av delstatslegislaturerna. I flertalet stater omväljas vid samma tillfälle även de kommunala församlingarna; härtill komma val av vissa statliga och kommunala befattningshavare, vart fjärde år dessutom presidentval. I val av president och guvernör delta nästan alla de som rösta vid dessa valtillfällen. I 1 Sambandet mellan deltagandet i val och i omröstningar understrykes av Tingsten, sid. 202 ff., som emellertid icke betonar presidentvalens i detta s a m m a n h a n g avgörande betydelse.

jämförelse härmed är deltagandet i folkomröstningarna lågt, år 1924—1935 utgjorde det för samtliga stater i medeltal 60,8 procent av totalantalet röstande, i de stater, där initiativ och fakultativt referendum finnes, var det dock omkring tio procent högre, i Oregon förtiden 1922—1948 cirka 75 procent. 1 Om man emellertid jämför med valen till delstatslegislaturerna, vilket måste anses som mera rättvisande, blir bilden en annan. I Michigan har sålunda deltagandet genomsnittligt endast varit tio procent högre i dessa val än i folkomröstningarna, och för de fakultativa omröstningarna har folket i stort sett visat samma intresse som för legislaturvalen. 2 Deltagandet i obligatoriska omröstningar är överallt genomsnittligt lägre än i de omröstningar, som hållas på grund av en initiativ- eller referendumpetition. I Oregon ha de obligatoriska författningsreferenda genomsnittligt samlat 44 procent av de röstberättigade, de fakultativa lagreferenda 50 och initiativen 56 procent. 3 Att färre väljare ta ställning till de förslag som obligatoriskt underställas folket är icke överraskande, eftersom bland dessa förslag återfinnas en mängd frågor av mycket begränsat allmänt intresse. Denna motsättning framträdde omedelbart efter införandet av initiativ och fakultativt referendum. Det bör emellertid understrykas, att även deltagandet i de obligatoriska omröstningarna är högre där fakultativa omröstningsformer finnas än i övriga stater; det starkare intresse, varmed särskilt initiativen omfattas, kommer tydligen även övriga omröstningar till godo. En av Bureau of the Census för år 1946 utarbetad statistisk sammanställning rörande folkomröstningar är i detta hänseende belysande. Exakta uppgifter angående valmanskårens storlek kunde detta år erhållas 80

från tjugonio stater. I de stater, där även initiativ och fakultativa referenda förekommo, deltogo icke i någon omröstning mindre än 30 procent av de röstberättigade, i övriga stater översteg deltagandet endast i enstaka fall 35 procent. 4 De förslag som tilldragit sig störst intresse bland väljarna ha varit senare års stora folkpensionsförslag. I California var deltagandet i 1938 och 1948 års pensionsomröstningar endast obetydligt lägre än vid guvernörs- respektive presidentvalen i staten dessa år och 1

Gosnell och Schmidt, sid. 325. 2 Pollock, sid. 26 f. Förhållandet ä r lika r t a t i bl. a. California. Se härom Crouch, 'The Initiative . . .» etc., 1939, sid. 533. 3 Nedanstående tabell, h ä m t a d från Gosnell och Schmidt, sid. 325, belyser deltagandet i olika slag av omröstningar i genomsnitt för samtliga stater under perioden 1924—1935.

Slag av omröstningar

Författningsreferenda Obligatoriska lagreferenda... Fakultativa lagreferenda . Författningsinitiativ . . Laginitiativ Av legislaturerna beslutade referenda Konsultativa referenda .

Deltasande i procent Antal förslag av totalantalet röstande 881 74 70 84 128

56 7 56,0 67,6 74,4 78 2

57 5

61,6 69,o

Som synes är deltagandet i de »frivilliga» referenda högre än i de obligatoriska men lägre än i omröstningar som kommit till stånd på grund av petition. De av legislaturerna beslutade omröstningarna gälla vanligtvis tämligen betydelsefulla frågor, som emellertid i regel äro mindre omstridda än de lagar, mot vilka referendum begärts. 4 Det högsta deltagandet uppnåddes dock detta år i en obligatorisk omröstning i Illinois (63 % ) . I flertalet av sydstaterna, där valdeltagandet regelbundet är lågt, togo endast 10—20 % av de röstberättigade ställning till de framlagda omröstningsförslagen.

uppgick vid båda tillfällena till omkring tre fjärdedelar av valmanskåren. 1 I det närmaste lika höga siffror uppnåddes vid 1948 års pensionsomröstningar i Oregon och Washington. Deltagandet är över huvud taget vanligtvis högt i omröstningar, som gälla sociala reformer; bland a n d r a frågor som bruka tilldraga sig stort intresse kunna nämnas förslag till reglering av rusdryckslagstiftningen, till reformer inom undervisningsväsendet samt till ändringar av rösträtts- och folkomröstningsbestämmelserna. Lågt deltagande utmärker omröstningar rörande frågor av invecklad teknisk eller juridisk natur. 2 I sin undersökning av deltagandet i

omröstningarna i Michigan anser sig Pollock kunna konstatera, att den genomsnittliga röstningsfrekvensen sjunker, om många förslag samtidigt framläggas till folkomröstning 3 Det bör emellertid understrykas, att då en mängd frågor vid samma tillfälle underställas folket, en stor del av dessa vanligen tillhöra den kategori av obligatoriska referenda, för vilken väljarna aldrig bruka visa livligt intresse. Det kan också nämnas, att det genomsnittliga omröstningsdeltagandet i California varit högt trots de många omröstningarna i denna stat. Frågornas antal är av allt att döma icke en faktor av väsentlig betydelse i detta avseende.

Kap. 8. Förslag till reformer av folkomröstningsinstitutet Under de decennier, då de moderna, fakultativa folkomröstningsformerna vunno insteg i allt flera stater, försiggick en ingående diskussion angående bestämmelsernas utformning och det nya institutets väntade verkningssätt i offentliga inlägg av skilda slag, vetenskapliga skrifter, broschyrer o. s. v. I början av 1920-talet avstannade för någon tid denna debatt nästan helt; på senare år har den emellertid återupptagits såtillvida, som det fakultativa folkomröstningsinstitutets verkningssätt under de gångna årtiondena behandlats i några uppsatser och ett par monografier. Vissa reformer ha påyrkats i dessa skrifter, förslag till ändringar av folkomröstningsbestämmelserna ha också framförts inom legislaturerna och i form av initiativ. I den mån de lett till något resultat, ha de omnämnts i det första kapitlet av denna utredning. Skärpningar av villkoren för folkomröstningsbegäran ha tid efter annan begärts, antagandet av det stora pensions-

initiativet i California år 1948 fick sålunda till följd att icke mindre än trettio förslag i denna riktning framlades inom statslegislaturen under följande session, av vilka emellertid endast ett antogs av församlingen. 1 De föreslagna restriktionerna ha i stort sett varit av samma slag som de, vilka redan existera i vissa stater och där visat sig i hög grad försvåra användandet av initiativ och fakultativt referendum; någon anledning att här närmare gå in på dem i State of California, »Statement of Vote, General Election, 1938»; »Statement of Vote, General Election, 1948.» 2 Om sådana frågor underställas folket samtidigt med betydelsefulla eller starkt omstridda förslag, visar dock deltagandet en tendens att stiga. — Fullständiga u p p gifter angående antalet röstande i varje fakultativ omröstning sedan år 1922 i fjorton av de stater, som h a initiativ och fakultativt referendum återfinnas i bilaga 2. 3 Pollock, sid. 45 ff. -t Det antagna förslaget stadgade, att ehuru nya ämbeten finge inrättas genom initiativ, deras innehavare måste utses i vanlig för u t n ä m n i n g av ä m b e t s m ä n stadgad ordning. Jfr Smith, sid. 437 ff.

81 6

finnes därför icke. 1 Förslag med syftett att underlätta användandet av detta institut ha med enstaka undantag icke• heller innehållit principiella nyheter; ii allmänhet har en sänkning av minimiantalet petitionärer begärts. Dylika förslag ha företrädesvis framlagts i formi av initiativ. Införande av ett för Förenta staternai helt nytt slag av referendum föreslogs; genom ett i Missouri år 1944 framlagt initiativ. Enligt förslaget skulle guvernören ha rätt att begära folkomröstning! angående av legislaturen antagna lagar, en utbyggnad således av hans vetorätt. Initiativet, som även införde enkammarsystem, antogs av folket men trädde aldrig i kraft, emedan ett konventsför-

slag till ny författning, som några månader senare godkändes i folkomröstning, icke innehöll några bestämmelser av denna art. Då en stark motsättning ej sällan råder mellan guvernör och legislatur, skulle förslaget otvivelaktigt inneburit en betydelsefull utvidgning av folkomröstningsinstitutet. 2 Någon ändring av det obligatoriska författningsreferendum ifrågasattes ingenstädes på allvar, därtill utgör detta en alltför fast etablerad institution. Diskussionen rör uteslutande de fakultativa formerna. Det synes emellertid icke sannolikt, att några avsevärda förändringar i dessas reglering komma att genomföras inom en nära framtid. 3

Sammanfattning Det har av denna undersökning framgått, att folkomröstningsinstitutet i vissa amerikanska delstater utgör en synnerligen betydelsefull motvikt mot de lagstiftande församlingarna. Uppenbart är också, att folkomröstningsbestämmelsernas existens utöva ett latent inflytande på legislaturerna, vars betydelse det är svårt att uppskatta: å ena sidan kunna representationerna genomföra viss lagstiftning, som eljest väntas bli föreslagen genom initiativ, å andra sidan kan risken för en referendumbegäran avhålla dem från att anta lagar och folkets befarade negativa inställning avskräcka från framläggande av förslag i frågor, som obligatoriskt måste underställas väljarna. Den direkta lagstiftningens betydelse som folkligt kontrollmedel får härigenom ökad räckvidd.

1 Legislaturernas möjligheter att utan folkets hörande införa nya restriktioner äro starkt begränsade, eftersom de väsentliga folkomröstningsbestämmelserna i flertalet stater ha införts i författningarna. 2 Införande av ett dylikt guvernörsreferendum i California rekommenderas av John H. Boalt, professor i juridik vid University of California (pseudonymen Max R a d i n ) . Under hänvisning till legislaturernas b r i s t e r p å y r k a r h a n även en avsevärd utvidgning av det obligatoriska referendum. Radin, Max, »Popular legislation in California 1936—1946». (California Law Review, vol. 25, 1947, sid. 189.) 3

Det kan i detta s a m m a n h a n g nämnas, att beslut om införande av författningsinitiativ i staten New York, som helt saknar det fakultativa folkomröstningsinstitutet, antogs såsom vilande av statens legisl a t u r år 1935 men förkastades vid följande session. Hallett, George, Jr, »The Constitutional Initiative starts a new advance». (National Municipal Review, vol. 24, 1935, sid. 254—257.)

AVDELNING

DET LOKALA

II

FOLKOMRÖSTNINGSINSTITUTET

Inledning Folkomröstning i olika former har sedan lång tid utgjort ett betydelsefullt inslag i den lokala självstyrelsen inom nästan alla de amerikanska delstaterna. Med hänsyn till de myndigheter, vilkas kompetens inskränkes av det lokala folkomröstningsinstitutet, kan detsamma uppdelas i två slag: genom det ena kontrolleras de kommunala församlingarna, genom det andra statslegislaturernas lagstiftning med lokalt begränsad giltighet. Då rätten att stifta dylika lagar alltmer inskränkts, har sistnämnda art av folkomröstning numera väsentligt mindre betydelse än tidigare; rent kommunala omröstningsformer ha trätt i stället. Folkomröstning rörande lokal lagstiftning skall därför behandlas helt kort, och framställningens huvuddel ägnas det kommunala folkomröstningsinstitutet. Den kommunala organisationen i Förenta staterna. Delstaterna äro indelade i counties (»grevskap»), vilkas genomsnittliga folkmängd växlar starkt från stat till stat men är avsevärt större än de svenska landskommunernas. 1 Grevskapen ha i New England och staterna i mellersta västern uppdelats i mindre kommunala enheter, benämnda »townships». Dessa motsvaras i sydstaterna av lokala distrikt utan någon egentlig självstyrelse, i de västligaste staterna ersättas »townships» av »special districts».

De sistnämnda ha bildats för omhänderhavandet av blott en uppgift, exempelvis skolväsendet, medan »townships» liksom »counties» sköta ett flertal för invånarna gemensamma lokala angelägenheter. Specialdistrikt förekomma emellertid även i vissa stater med townshiporganisation. Illinois, där antalet kommunala enheter över huvud taget är ovanligt stort, har sålunda icke mindre än 12.138 skoldistrikt. 2 Specialdistrikt kunna bildas för alla slags uppgifter, för konstgjord bevattning, för vattenkraftens utnyttjande (»public utility districts»), för ordnande av brandskyddet o. s. v. Distrikt, som organiserats för underhållet av de stora huvudvägarna, de s. k. »highways», kunna omfatta mer än ett grevskap. De kommuner, vilka närmast motsvara svenska städer, äro cities. De ha utbrutits ur grevskapen men äro i ett fåtal frågor underställda dessas jurisdiktion. Mindre, tättbebyggda samhällen, där invånarnas gemensamma angelägenheter äro av större omfattning, organiseras som »villages», »boroughs» eller »towns» och utbrytas till skillnad från städerna icke ur grevskapen. 1 Antalet grevskap i varje stat varierar mellan ett tjugotal och ett par h u n d r a . 2 Graves, L. »American State Government», sid. 822.

Kap. 1. Folkomröstning rörande lokal lagstiftning Ursprungligen Hade statslegislaturer r na full frihet att reglera lokalförvaltningen och konstitutionella restriktioner rörande deras kontroll över kommunerna saknades nästan helt. 1 Det var också vanligt, att de in i minsta detalj lagstiftade angående verksamheten i »cities» och »counties». En stor del av denna lagstiftning tog formen av »lokala» eller »speciella» lagar, som endast berörde ett visst område. Det gäller således h ä r till stor del åtgärder, som i andra länder i regel avgöras på administrativ väg. 2 Denna praxis uppväckte emellertid med tiden alltmer bestämd opposition. Då landsbygden alltid varit starkt överrepresenterad i legislaturerna, emanerade denna kritik huvudsakligen från städerna. Man vände sig i första hand mot den lokala lagstiftningen och krävde, att regleringen av städernas förhållanden skulle ske genom allmänna, för alla städer gällande lagar. På grund av städernas mycket växlande storlek och karaktär skulle härigenom automatiskt legislaturernas kontroll inskränkas till att dra upp konturerna för städernas förvaltning och organisation. Efter hand vann denna rörelse framgångar. Illinois' konstitution av år 1870 stadgade sålunda inskränkningar i rätten att utfärda lokala lagar. Liknande restriktioner ha numera inskrivits i fyrtio statsförfattningar, i vissa stater är dylik lagstiftning rentav helt och hållet förbjuden. Reaktionen mot den lokala eller speciella lagstiftningen kom som nämnt nästan uteslutande från städerna, då legislaturernas rätt att i detalj reglera grevskapens förhållanden betraktats som självklar. 3 De konstitutionella restriktionerna angående speciell lagstiftning anses således i regel ej gälla »counties». Några delstatsförfattningar ha

emellertid uttryckligen låtit förbudet mot speciell lagstiftning innefatta även grevskapen. Då det gällt att kringgå förbudet mot speciell lagstiftning ha legislaturerna visat stor uppfinningsrikedom. Den vanligaste metoden har bestått i att uppdela »counties» och »cities» i klasser efter befolkningsstorlek till ett antal, som stundom varit lika stort som antalet kommuner. Därför ha i författningarna flerstädes införts restriktioner beträffande det antal klasser, vari »counties» respektive »cities» få uppdelas. I de stater, där folket har direkt inflytande på den allmänna lagstiftningen genom initiativ och fakultativt referendum, sträcker sig detta inflytande vanligtvis också till lokala lagar. I folkomröstningar rörande sådana lagar få dock endast de röstberättigade i av dessa lagar berörda områden delta. Utformningen av bestämmelserna rörande detta slag av initiativ och referendum överensstämmer i regel nära med de för folkomröstning angående beslut av kommunala församlingar gällande reglerna. För båda dessa slag av lokal folkomröstning kräves sålunda oftast ett relativt högre antal petitionärer än för allmän lagstiftning. 1 I Marylands konstitution av år 1915 1 MacDonald, L., American State Government and Administration, sid. 283; Graves, sid. 809 ff. 2 Tingsten, sid. 45. 3 Domstolarna ha a l l m ä n t intagit denna s t å n d p u n k t . Orsaken h ä r t i l l är, att städernas status till skillnad från counties' regler a t s genom ett av legislaturerna beviljat »charter», som gav de förra en helt annan självständighet gentemot legislaturerna än de senare. MacDonald, sid. 282. 4 Arizona och Oregon kräva exempelvis 10 % av väljarna för referendum, 15 % för initiativ i lokala frågor. Arizonas konstitution art. IV, sec. 8, Oregons författning art. IV, sec. 1 a.

stadgas att lokala lagar för något grevskap eller staden Baltimore skola underställas referendum efter begäran av 10 % av väljarna i ifrågavarande område. 1 Däremot kunna lagar, som beröra >territorial areas other than the entire slate or Baltimore city» ej bli föremål för folkomröstning. 2 Medan referenduminstitutet fram till år 1933 ännu ej begagnats någon gång i fråga om allmänna lagar i Maryland, förekommo däremot under perioden 1920—1932 ett stort antal lokala referenda, sammanlagt tjugotvå, varav dock icke mindre än fjorton i samma grevskap (Arundel county) 3 Röstningsfrekvensen var betydligt högre än vid de obligatoriska författningsreferenda i denna stat, nämligen genomsnittligt 52 % jämfört med 41 % av det vid valen angivna antalet röster för »leading officer», d. v. s. den post, som brukar samla det största antalet röster. Detta förhållande är på intet sätt ägnat att förvåna, då även deltagandet i omröstningar rörande allmänna lagar i medeltal är högre än i obligatoriska omröstningar. Det bör emellertid observeras, att variationerna i röstningsfrekvensen vid dessa lokala referenda voro mycket avsevärda, från 32,1 % till 80,9 %*. Lokala lagar behandlas i Marylands legislatur av utskott bestående av representanter från av ifrågavarande lagar berört område. Då dessa utskotts rekommendationer i regel utan vidare antas av legislaturen, kan man således på sätt och vis tala om en slags kommunal eller provinsiell självstyrelse inom legislaturens ram. Referenduminstitutet utgör emellertid, bl. a. med hänsyn till utskottens begränsade numerär och ensidiga sammansättning, otvivelaktigt ett betydelsefullt komplement. 5 Vid de folkomröstningar, som förekommit i Maryland, har det visat sig att folket intagit en mycket negativ hållning. Av de tjugo-

två lagar, som under perioden 1920— 1930 blevo föremål för omröstning, antogos nämligen endast tre. 0 Hittills ha endast behandlats initiativ samt fakultativt referendum rörande lokal lagstiftning. Liksom ifråga om den allmänna lagstiftningen finnas emellertid även frivilligt och obligatoriskt referendum. I Floridas författning (1887) stadgas exempelvis att speciella eller lokala lagar kunna underställas folket i av sådana lagar berörda områden efter särskilt beslut av legistaturen. 7 De måste i så fall godkännas av en majoritet bland de röstberättigade. Utan stöd av någon författningsbestämmelse har Marylands legislatur vid flera tillfällen anordnat dylika »frivilliga» referenda angående lokala lagar. 8 Bestämmelser angående obligatoriskt referendum för vissa slag av lagstiftning berörande lokala områden finnas i många stater. Enligt Illinois' författning får ingen lag angående Chicagos styrelse eller lokal lag rörande denna stad antagas annat än efter folkomröstning bland stadens medborgare. I ett mycket stort antal författningar stadgas dessutom, att ändring av »counties» gränser och inrättande, sammanslagning eller avskaffande av »counties» endast får ske efter folkomröstning i berört område. Stundom kräves för godkännande kva1 Art. XVI. Beräknat på 10 % av rösterna för guvernör vid föregående allmänna val. 3 Winslow, C. I., »The referendum in Maryland» (American Political Science Review, vol. 27, 1933, sid. 76). •'• Av de 23 counties begagnade sig blott sex av referendumrätten. * Winslow, sid. 75. 5 Endast majoritetspartiet kan påräkna att bli representerat i dessa utskott. 0 Ibidem, sid. 79. 7 Art. III, sec. 21. s Winslow, sid. 78. Detta förfarande h a r egendomligt nog godkänts av domstol, samtidigt som det förklarats inkonstitutionellt beträffande generella lagar.

lificerad majoritet, i Oklahoma exempelvis 60 % av väljarna. 1 Dylika förändringar i grevskapsorganisationcn kunna i vissa stater framläggas till folkomröstning genom initiativ, i Illinois får rent av ett nytt grevskap inrättas blott efter petition framlagd av majoriteten bland de röstberättigade inom det föreslagna grevskapets område. 2 Motsvarande bestämmelser gälla för stadskommunernas vidkommande liksom vid sammanslagning av dylika kommuner och grevskap. Legislaturernas roll inskränker sig härvid i regel till ett konfirmerande av förslag, som utarbetats av de kommunala församlingarna eller framlagts genom initiativ i de berörda kommunerna, och detta förhållande har i stor utsträckning fastslagits i staternas kommunallagar. Kommunindelningen kan därför i flertalet amerikanska delstater sägas vara i realiteten nästan helt och hållet en kommunernas angelägenhet. Till bestämmelserna angående folkomröstning vid förändringar i kommunindelningen återkomma vi därför i kapitlet om det kommunala folkomröstningsinstitutet. Slutligen kräves i regel för ändring av städernas »charters», d. v. s. lagarna rörande deras styrelse och organisation, lokal folkomröstning. I ett antal stater få emellertid dessa »charters» numera utarbetas av städerna själva inom ramen för vissa allmänna bestämmelser i statsförfattningarna eller i lag, varför det således i dessa fall blir fråga om ett rent kommunalt folkomröstningsinstitut.

Local option I vissa stater förekomma lokala folkomröstningar av ett annat slag än de som ovan skildrats. Medborgarna inom varje grevskap och stad ha härvid bestämmanderätten, huruvida viss lagstiftning skall genomföras för deras

respektive kommuner, men frågan härom ställes samtidigt och i samma ordalydelse över hela staten. Detta systern, som framför allt begagnas för avgörande av frågan om spritförbud, brukar benämnas local option. 3 Det användes i stor utsträckning i Maine, Massachusetts och New Hampshire, där frågan om lokalt spritförbud vid varje allmänt val framlägges till omröstning i samtliga kommuner. Referenda av samma typ rörande andra ämnen förekomma även; 194(i anordnades sålunda i Massachusetts en folkomröstning i frågan, huruvida vadhållning på hästar skulle tilllåtas. 4 Omröstningar av typen »local option» förekomma med eller utan stöd av lagbestämmelser och i regel efter beslut av legislaturen. I Arkansas anordnas dock local-optionomröstningar efter samma regler som gälla för övrig lagstiftning, d. v. s. efter petition av visst antal röstberättigade, varvid frågan om spritförbud (»local option» avser här endast detta ämne) framlägges vid allmänt val. 51 % av de röstberättigade i ett grevskap kunna dock begära »special election» angående spritförbud. 5 Massachusetts legislatur anordnar stundom konsultativa referenda, som ehuru berörande frågor, där lokal självbestämningsrätt är otänkbar, till sin utformning närmar sig local-optionom1

Oklahomas författning, art. XVII. Illinois Annotated Statutes, ch. 24, § 19. 3 Benämningen »local option» användes även om folkomröstningar angående spritförbud över huvud, även om dessa hållas blott i några eller rent av blott ett grevskap samtidigt. I Florida h a r »the Board of County Commissioners» r ä t t att anordna »local option»-omröstning högst v a r t a n n a t år (Constitution of Florida XIX). Då beslutet om folkomröstning fattas av grevskapets styrelse och ej av legislaturen, är det således h ä r fråga om ett k o m m u n a l t referendum. 4 Massachusetts, Election statistics, 1944. 5 Arkansas, Session laws, 1933, nr 7. 2

röstningarna. De röstberättigade i varje valkrets tillfrågas nämligen, om dennas representant i legislaturen skall instrueras att rösta för en viss åtgärd. Som exempel kan nämnas en omröstning från 1944, då frågan gällde huruvida legislaturledamöterna borde erhålla instruktion att rösta för en begäran till Förenta staternas president att sammankalla en konferens för upprättande av en världsregering. Dessa referenda

Kap. 2 .

avse resolutioner angående en viss politik och icke bestämda lagar, de bruka betecknas som »public policy questions». 1 Liksom vid lokala folkomröstningar kunna således de ställda frågorna erhålla olika svar i de skilda distrikten, men denna likhet är endast skenbar, eftersom legislaturens med ledning av ledamöternas instruktioner utformade beslut, fattat enligt vanliga majoritetsregler, är bindande för hela staten. 2

Kommunal

1. Den kommunala självstyrelsens utveckling Då införandet av initiativ och referendum i kommunerna har ett nära samband med den kommunala självstyrelsens utveckling över huvud, skall en helt kortfattad historik av denna h ä r ges. Genom den lokala lagstiftningens inskränkning avlägsnades de för städerna mest stötande utslagen av legislativ kontroll. Någon mera omfattande kommunal självstyrelse hade emellertid icke därmed upprättats. Efter inbördeskrigets slut uppstod en rörelse, som krävde att städerna själva skulle få utarbeta sina »charters». Dessa, vilka dittills beviljats av legislaturcrna, innehålla de väsentliga bestämmelserna angående städernas styrelse och organisation samt rättigheter och skyldigheter gentemot staten. Det första resultatet nåddes år 1875, då Missouris detta år antagna nya författning stadgade, att varje stad med mer än 100.000 invånare skulle ha rätt att utarbeta ett »charter» för sin styrelse. Några år senare beviljade California San Francisco samma rätt, vilken senare utvidgades till att omfatta alla städer med mer än 10.000 invånare och

folkomröstning

numera gäller alla städer med över 3.500.3 Härefter dröjde det tämligen länge, innan rörelsen för »city home rule» gjorde några mer betydande framsteg, men i början av detta sekel tog den ny fart, och åtskilliga stater införde vid denna tid bestämmelser om vidsträckt självstyrelse för städerna i sina författningar. För närvarande innehålla sjutton staters konstitutioner dylika stadganden. Tjugoen av de trettioen största amerikanska städerna ligga emellertid i dessa stater. 4 Dessutom ha sex stater i vanlig lag beviljat städerna viss självstyrelse. Liksom i California tillkommer 1 Frågan om lagstiftning av visst slag bör genomföras kan ställas, men utformade lagtexter framläggas ej till referendum. 1944 hade sålunda medborgarna att besvara frågan, huruvida legislaturmedlemmarna borde instrueras att rösta för förbättrad folkpensionering. Massachusetts, Election statistics. 2 Då resultaten vid vanliga folkomröstningar om allmän lagstiftning givetvis redovisas för de olika distrikten, består skillnaden mellan dessa referenda och de h ä r behandlade blott i formuleringen av den till väljarna ställda frågan. 3 MacDonald, sid. 290; Crouch, »California Government. Politics and administration», sid. 80. 4 MacDonald, sid. 291. Bland dessa stater kunna n ä m n a s New York, Oregon, Washington, Michigan och Wisconsin.

rätten att utarbeta egna »charters» i regel blott städer av viss storleksordning. Städernas »charters» innehålla som ovan nämnts bl. a. bestämmelser angående de kommunala myndigheternas organisation och kunna karakteriseras som ett slags konstitutioner för städerna. Den procedur, som följes vid deras antagande och revision, har utformats efter samma principer som gälla för statsförfattningarna. En för ändamålet särskilt vald kommission (charter commission) motsvarande staternas författningskonvent, väljes eller, såsom i New York City, utses av municipalrådet för att utarbeta ett nytt »charter». Kommissionens förslag till »charter» måste underställas referendum. 1 För att dessa »charters» skola träda i kraft fordras legislaturernas godkännande, vilket emellertid är av rent formell natur. Kompetensfördelningen mellan staterna och kommunerna har utgjort ett svårt problem. Då det i vissa författningar blott konstateras, att »lokala» frågor skola avgöras av städernas egna myndigheter, ha domstolarna måst avgöra, vilka frågor som äro lokala. Vid utarbetandet av staten New Yorks home rule-lagstiftning på 1930-talet sökte man undvika denna svårighet genom att uppräkna, vilka frågor som skulle avgöras av stadsstyrelserna, varjämte tillades, alt legislaturen ägde att efter gottfinnande överföra ytterligare befogenheter i fråga om lokal lagstiftning till städerna. 2 Principiellt gäller, att städernas »charters» ej få innehålla bestämmelser, som strida mot stadganden i staternas författningar eller allmän lag men att å andra sidan statslegislaturerna ej äga rätt att med speciella eller lokala lagar ingripa på de områden, som regleras av städernas »charters». 3 Det har redan framhållits, att statslegislaturernas dominerande inflytande 88

över grevskapen aldrig väckte på långt när så stark opposition som deras kontroll av städerna. Grevskapens självstyrelse har visserligen efter hand vidgats, men »county home rule», d. v. s. rätt för grevskapen att anta egna »charters», har blott genomförts i åtta stater. 4 Den kommunala självstyrelsen är dessutom även i dessa stater mera begränsad för grevskapen än för städerna. I Californias författning uppräknas sålunda ett stort antal stadganden som måste återfinnas i varje »county charter», och vissa detaljer i fråga om organisation och procedur regleras också genom bestämmelser i konstitutionen. 5 Graden av självstyrelse i de s. k. »home rule states» varierar i hög grad. Mest vidsträckt är den i California, där staten i mycket liten utsträckning ingriper i kommunala angelägenheter, mest begränsad i Ohio och Washington, där legislaturernas kontroll över städerna och grevskapen är nästan lika omfattande som före införandet av home rule." Rörelsen för »city home rule» önskade ej blott ge städerna ökad självständighet gentemot legislaturerna; man krävde också en förnyelse av stadsstyrelsernas organisation och verksamhetsformer. Städernas representativa församlingar voro ursprungligen organiserade i nära överensstämmelse med unionens och staternas lagstiftande och exekutiva or1 Beträffande folkomröstningens roll vid utarbetande och revision av »charters» h ä n visas till sid. 91. 2 Constitution of New York, art. XII, sec. 5. 3 Givetvis få »charters» icke heller innehålla mot Förenta staternas författning eller lagar stridande bestämmelser. 4 California införde »county home rule» redan 1911, New York 1935, Georgia 1945 och Washington 1948. 5 Constitution of California, art. XI. 0 Mott, R. L., »Home Rule for America's cities.» MacDonald, sid. 292.

gan, de bestodo nämligen av en »mayor» (borgmästare) samt ett »council» uppdelat på två kamrar. 1 Efterhand infördes emellertid nästan undantagslöst enkammarrepresentation, samtidigt som borgmästarens befogenheter ökades. Orsaken härtill var att den gamla organisationen hade fungerat ineffektivt och att utbredd korruption förekommit. 2 Emellertid visade sig reformen på många håll ej leda till önskade resultat. Krav på en fullständig reorganisation av städernas styrelse framfördes därför. Alltsedan sekelskiftet ha efter hand en rad städer infört nya former av kommunalstyrelse, vilka alla ha haft det gemensamt, att de medfört en större maktkoncentration i ett mindre antal personers händer. Dessa former kunna sammanföras i två typer, »council manager» samt »commission government». 3 Enligt den sistnämnda väljes ett litet antal personer, vanligen fem, av folket. Medlemmarna av denna femmannakommission, som övertar såväl förvaltande som beslutande uppgifter, sköta var sitt departement. Enligt den förra organisationsformen finnes ett folkvalt råd med en »mayor», vilken sistnämnde huvudsakligen har representativa uppgifter samt en av rådet för obestämd tid utsedd direktör (manager). Denne, som utnämnes på grund av tekniska och ej politiska meriter, åvilar huvuddelen av de administrativa uppgifterna.

2. Det fakultativa folkomröstningsinstitutets införande i kommunerna Obligatoriskt referendum för vissa slag av beslut, framför allt upptagande av lån, h a r funnits i åtskilliga amerikanska städer sedan mitten av 1800talet. På många håll, bl. a. i Chicago, ha också alltsedan denna tid folkomröstningar frivilligt anordnats av stadsstyrelserna. 4 Då, som i det föregående skildrats, rätt för städerna att själva

anta och revidera sina charters infördes i allt flera stater, föreskrevo legislaturerna vanligen obligatoriskt referendum för charterändringar. Någon reell utvidgning av folkets direkta inflytande på städernas styrelse innebar detta emellertid icke, då legislaturerna i allmänhet icke haft rätt att ändra städernas »charters» utan stadsinvånarnas i omröstning givna godkännande. Propaganda för införande av initiativ och fakultativt referendum i städerna började på 1890-talet samtidigt som kampanjen för reorganisation av stadsstyrelserna igångsattes. Då staden Des Moines, Iowa, år 1907 införde »commission government», kompletterades denna reform med initiativ, referendum och »recall» (revokation), en kombination, vilken inom kort blev bekant över hela landet som »the Des Moines Plan». Folkomröstning betraktades i detta fall som en nödvändig och naturlig motvikt mot maktkoncentrationen i kommissionens händer. 3 Nästan alla de städer, som i det följande övergingo till »commission government» och många bland dem, som upprättade styrelse av council-managertyp, införde även initiativ, referendum och »recall». Dessutom har det moderna, fakultativa folkomröstningsinstitutet vunnit insteg i en mängd städer, som bibehållit den gamla mayorcouncilorganisationen. I Seattle, Washington, infördes det år 1892 och fem år senare gav Nebraskas legisla1

Graves, sid. 839 ff. En parallell föreligger således h ä r med den samtidiga utvecklingen inom staterna, där guvernörens m a k t på grund av misstron mot legislaturerna alltmer stärktes. Jfr Tingsten, sid. 50. 3 För ett n ä r m a r e studium av dessa organisationsformer hänvisas till Bromage, W., »Introduction to municipal government». 4 För omröstningarna i Chicago hänvisas till Gardner, C. O., »The Referendum in Chicago» och Maynard, P. M., »The Operation of the Referendum in Chicago». 5 Equity, 1910, sid. 105. 2

tur städerna rätt att anta bestämmelser om initiativ och fakultativt referendum. 1 Året därpå, 1898, introducerades de fakultativa omröstningsformerna i San Francisco; fyra år senare gav ett tillägg till Californias författning städer av viss storleksordning rätt att införa dessa institut, ett medgivande som under de närmaste åren utnyttjades av ett stort antal städer, bland dem Los Angeles. 2 Samtidigt med införandet av initiativ och fakultativt referendum i statliga frågor år 1911 utvidgades städernas folkomröstningsinstitut i väsentlig grad. Ungefär samtidigt med folkomröstningsrörelsens genombrott i California infördes initiativ och fakultativt referendum i en mängd städer inom åtskilliga andra stater. Folkomröstningsinstitutet i städerna har nu i stora drag den utbredning, som det u p p n å d d e omkring år 1920. En större landvinning gjordes emellertid år 1936 i staden New York genom folkets godkännande av det förslag till nytt »charter», som utarbetats av en föregående år tillsatt »charter commission». Härigenom utvidgades nämligen väsentligt det redan förut existerande referenduminstitutet, samtidigt som initiativ infördes för vissa väsentliga slag av charterändringar. 3 Initiativ och fakultativt referendum ha endast i några stater, bland dem California, införts för »counties», i övriga slag av kommuner förekomma dessa institut i ännu mindre utsträckning. Obligatoriskt referendum har däremot vunnit betydande utbredning.

3. De kommunala folkomröstningsformernas nuvarande utbredning och gestaltning. En redogörelse för gällande bestämmelser A. Folkomröstningsinstitutet i städerna Bestämmelser angående initiativ och referendum i städerna återfinnas dels

i staternas konstitutioner, dels i statliga lagar, dels slutligen i städernas »charters». Samma olika kategorier av folkomröstning kunna urskiljas som i staterna, nämligen 1) obligatoriskt referendum vid revision av »charters», 2) obligatoriskt referendum vid vissa andra beslut, huvudsakligen rörande upptagande av lån samt inkorporeringar, 3) fakultativt referendum för beslut av legislativ natur, s. k. »ordinances» (förordningar), 4) charterinitiativ och 5) initiativ rörande »ordinances». Slutligen ingår folkomröstning i regel som ett nödvändigt led i proceduren vid bildandet av nya städer. Många stadsstyrelser ha också — utan stöd i lagbestämmelser — begagnat sig av konsultativt referendum. Andra ha infört bestämmelser om ett dylikt icke bindande referendum i sina »charters». 4 1 Crouch, »The Initiative and referendum in cities.» (American Political Science Review, vol. 38, sid. 491. 2 Crouch, »The I n i t i a t i v e . . . » etc., 1939, sid. 428. 3 New York City Charter, § 43, 44. — En hetydande insats för det fakultativa folkomröstningsinstitutets utbredande i städerna h a r utförts av National Municipal League. Denna organisation, som utger tidskriften National Municipal Review, arbetar ej blott för införande av initiativ och referendum utan även för council-manager government och övergång till proportionella val. Dessa reformer äro avsedda att b r y t a de stora partiorganisationernas dominerande inflytande över städernas förvaltning. Organisationen intresserar sig även för staternas styrelse och h a r u t a r b e t a t såväl en »Model State Constitution» som ett »Model City Charter». F r ä m s t det sistnämnda, som vid åtskilliga tillfällen reviderats sedan den första upplagan utkom år 1900, h a r otvivelaktigt påverkat utformningen av en rad städers charters. 4 Se h ä r o m Goldman, Ralph, »The Advisory Referendum in America.» (The Public Opinion Quarterly, vol. 14, 1950, sid. 303 ff.) Grand Rapids, Michigan, inskrev år 1905 i sitt »charter» ett stadgande om konsultativt referendum vid »charter amendments» efter begäran av 10 % av väljarna, en bestämmelse, som på det statliga planet blott

Ett för städerna unikt slag av decisivt referendum förekommer i San Francisco, där »mayor» — borgmästaren — eller en tredjedel av stadens representation, som här benämnes »the board of supervisors», kan hänvisa en fråga, varom enighet ej kunnat nås, till folkomröstning vid nästföljande allmänna val. 1 Obligatoriskt referendum I samtliga »home rule states» är referendum obligatoriskt vid antagande av nya liksom vid ändringar av gällande »charters». Vid fullständig charterrevision eller utarbetande av nytt »charter» är proceduren följande: Folkomröstning i frågan huruvida en charterrevision bör företas anordnas på förslag av stadsfullmäktige, eller i vissa stater, på begäran av visst antal medborgare (»charterinitiativ»). 2 Besvaras denna fråga jakande, följer val av en särskild »charter commission» med uppgift att utarbeta förslag till nytt eller reviderat charter. I vissa städer sker omröstningen om utförande av revision och val av »charter commission» samtidigt. Skulle folkomröstningen utfalla negativt, blir valet av »commission» automatiskt ogiltigt. 3 Till sist framlägges det av charterkommissionen utarbetade förslaget till folkomröstning. Mindre omfattande »charter amendments» föreslås av stadsfullmäktige och underställas därefter folket. Den här beskrivna proceduren är den förhärskande. Avvikelser förekomma emellertid. I New York utses sålunda charterkommissionen av stadsfullmäktige.' 1 Den i home rule-staterna existerande rätten för städerna att utarbeta egna »charters» och vidtaga förändringar i dessa tillkommer endast stadskommuner av viss storleksordning, medan övriga städers organisation regleras ge-

nom statliga lagar. De här ovan refererade reglerna för antagande av nytt »charter» gälla givetvis också de städer under allmän lag, vilka uppnått den för »city home rule» fastställda folkmängden. Den vidgade självstyrelsen sättes alltså i dessa städer icke automatiskt i kraft utan ett beslut av stadsfullmäktige eller en initiativpetition erfordras. Obligatoriskt referendum för upptagande av lån har ungefär samma eller något större utbredning än charterreferendum. Ofta kräves emellertid för godkännande av lånebeslut två tredjedels majoritet bland väljarna. Vidare är i flera stater folkomröstning nödvändig vid beslut om beviljande av koncessioner till bolag. Detta är fallet i Iowa, Missouri, Oklahoma och Arkansas. I sistnämnda stat får dessutom överlåtelse av städerna tillhörig egendom ske blott efter folkomröstning. 5 Slutligen föreskrives i de flesta stater referendum vid beslut om inkorporeringar, sammanslagningar av städer och bildande av stadskommuner. Initiativ och fakultativt referendum. Utbredning Bestämmelser angående initiativ och fakultativt referendum i städerna återfinnas i fjorton staters författningh a r sin motsvarighet i Illinois. Los Angeles, San Francisco och Detroit ha bland många a n d r a städer vid ett stort antal tillfällen använt sig av konsultativa folkomröstningar. i Selig, John, M., »San Francisco voters prove sound lawmakers vol. 32, (National Municipal Review, 1943, sid. 486.) 2 Stadsstyrelsens beslut måste stundom fattas med kvalificerad majoritet. 3 Michigans home rule law av år 1909 tillåter uttryckligen en sådan förenklad procedur. The Compiled Laws of I he Stale of Michigan, 1948, ch. 117. 4 New York City Charter, § 43. 5 Arkansas författning, art. V, sec. 1; Iowa, Code annotated, ch. 331, § 416; Missouri, Revised Statutes annotated, ch. 38; Oklahoma, constitution, art. XVIII.

ar. 1 Dessa institut ha dessutom genom vanlig lagstiftning införts i ytterligare ett antal stater; helt saknas de nu blott i Delaware, Indiana och Rhode Island. 2 I de stater där motsvarande stadganden med avseende på den statliga lagstiftningen icke finnas, är dock användningen av fakultativ folkomröstning begränsad till vissa kategorier av städer. Det antal städer, som omfattas av bestämmelserna om initiativ och fakultativt referendum varierar rätt starkt från stat till stat. I några stater gälla reglerna ej blott alla samhällen med stadsrättigheter utan även mindre samhällen (towns, villages, boroughs). Mississippi har sålunda beviljat alla »municipalities» (sammanfattande benämning på cities, towns och villages) initiativ och referendum. »Initiative and referendum apply to all municipalities regardless of their charters or the form of their government.» Likartade bestämmelser gälla i Arizona, Arkansas, California, Colorado, Connecticut, Nevada, Ohio, Oklahoma, Oregon och South Dakota, under det att Michigan i likhet med Minnesota och Nebraska begränsar fakultativ folkomröstning till »home rule cities». Åtskilliga stater, Alabama, Illinois, Iowa, Kentucky, Louisiana, North Dakota, New York, New Jersey, South Carolina, Wisconsin och Wyoming, tilllåta dessa institut blott i städer, som infört de nya formerna av kommunalstyrelse, »manager» och »commission government». I de stater, där båda dessa organisationsformer förekomma, äro initiativ- och referendumreglerna i huvudsak de samma för »council-manager cities» och för »commission cities». 3 Idaho föreskriver initiativ och referendum i »commission cities» men ger dessutom städer med en folkmängd överskridande 15.000 rätt att införa dessa former av direkt demokrati utan att 92

för den sistnämnda kategorin uppdraga några regler. Maines författning (art. IV, see. 21) stadgar, att städernas representativa församlingar ha rätt att införa bestämmelser om initiativ och referendum och att sådana beslut måste bekräftas av folkomröstning. Några regler beträffande petitionärernas antal uppställas emellertid icke. New Hampshire, North Carolina, Utah, Vermont och West Virginia ha genom speciella lagar tillåtit vissa städer att införa fakultativ folkomröstning. Ett ganska högt antal petitionärer kräves i regel i dessa städer, i några fall upp till 50 % av de röstberättigade. Övriga stater ha begränsat användningen av detta institut till städer av viss storleksordning; minimiantalet invånare växlar starkt. Utbredningen av de skilda slagen av fakultativ folkomröstning i städerna framgår av den tabellariska översikten å sid. 93—94 av statliga författningsoch lagstadganden om det för initiativ och referendumbegäran nödvändiga antalet petitionärer. Som jämförelse meddelas motsvarande bestämmelser beträffande statligt initiativ och referendum.

Vilka slag av beslut omfattas av reglerna om initiativ och fakultativt referendum? Charterinitialiv. Tabellen på sid. 93— 94 ger blott en schematisk bild av char1 Arizona, Arkansas, California, Colorado, Maine, Maryland, Minnesota, Missouri, Nebraska, Nevada, Ohio, Oklahoma, Oregon och South Dakota. 2 Frågan om städerna äga r ä t t att införa initiativ och referendum u t a n stöd av bestämmelser i statliga konstitutioner och lagar h a r varit föremål för skilda avgöranden i domstolar. Crouch, »Initiative and Referendum in cities», sid. 493. 3 I Iowa ha dock »commission cities» såväl initiativ som referendum, medan »manager cities» hlott ha referendum.

Staterna

Städerna

Stater

Konstitutionella stadganden om I. o. R.

Alabama

—

Arizona

Arkansas California

Connecticut Colorado Florida

—

Gen-statutes, ch. 51, sec. 920, (1911) art. V, sec. Municipal code, 1, (1910) § 14-16

—

Illinois Iowa Kansas

—

Louisiana

—

Maryland

art. XI, sec. 5, (1915)

Massachusetts Michigan Minnesota

art. IV, sec. 36, (1898)

Mississippi Missouri

Montana

ntalvälAntal väl\ n t a l väl- \ n t a l väl- \arefororAntal val- . g f ö r areföror* jare för charter- dinance- cnnance- jare lur refereninitiativ dum initiativ refereninitiativ dum

25 % Code of Alaba1 %/) ma title 37, § 9, av invånarna 1911 15 % Gode of Arizo15 % art. IV, sec. 8, art. na, vol. 4, XIV, sec. ch. 60 4,(1912) 15 % 25 % 2 ) art. V, sec. — 15 % 1, (1909) 2 election code, 15 % ) 10 % art. III, 10 % för spec. ch. 3 sec. 1, el. 15 % 1912)

Idaho

Kentucky

Lagbestämmelser om I. o. R.

art. VI, sec. 19, (1908)

Municipal code, § 166 (1927) Gen. laws annotated ch. 39, (1913) Annotated statutes, ch. 24, (1911) Code annotated, ch. 331, (1909) Gen. statutes annotated ch. 12,(1909) Revised statutes ch. 89, (1910) Gen. statutes ch. 39, (1912)

25 %

—

—

10 %

c 15 % 1. 10 %

5 %

15 %

c. 10 % 1. 8 % indir. 1.

6 %

10 %

O

—

—

15 %

5 %

5 % för spec. el. 15 %

högst 10 %

5 %

/o

dir. 1. o. c. 8 %

—

15 %

5 %

25 %

10 %

10 %

20 % 20 % 3 )

10 % för spec, el. 25 % 10 % 10 % 3 ) 25 % 4 ) för spec, el. 25 % 25 % 25 % 5 )

10 % 25 %

25 % 6 ) 40 % 25 % 3

25 % ) 30 %K) 20 % eller 10 000 10 %

Annotated laws, ch. 43, (1910) Home rule act. 5 % 1909, compiled för spec. laws, ch. 177 el. 20 % Statutes anno5 % tated, ch. 410 10 % Code annotated title 16 ch. 1, (1914) Statutes anno- 10 % tated, vol. 16, 20 % ch. 38, Code an- för spec, notated, vol. 5 el. (1907)

25 %

25 %

15 %

25 % 10 000 väljare

12 % 25 000 8 % för spec, väljare el. 20 % städerna få bestäm- c. 10 % ma procentsiff1. 8 % ran 7 ) städerna få bestäm— ma procentsiffran 10 % 20 % 5 % 15 % för spec, el. 10 % 25 % för spec. el.

15 000 väljare 5 %

—

10 %

c. 8 % 1. 5 %

5 %

25 %

8 %

5 %

Städern a

Stater

Konstitutionella stadganden om I. o. R.

Nebraska

art. XI, sec. 2 (1911)

Nevada

art. XVIII sec. 3, (1904)

Legbestämmelser om I. o. R.

Staterna Antal väl - Antal väl Antal väl Antal välj a r e för j a r e föror jareför or - Antal väl j a r e för dinancejare för charter- dinanceinitiativ refereninitiativ initiativ referendum dum

minst 5 %

15 % 25 % för spec.

—

25 %

New Jersey

Statutes annotated, vol. 15, ch. 1. (1910)

20 %

New Mexico

Code annotated, title 17, ch. 2 (1911)

25 %

15 %

c. 10 % 1. 7 %

5 %

15 %

10 %

10 %

10 %

10 % 15 % för spec.

15 %

—

10 %

c. 20 000 väljare 1. 10 000 väljare 10 %

7 000 väljare

c. 15 % 1. 8 % 8 %

5 %

ei.

»i

New York

North Dakota

—

Statutes annotated vol. 4, ch. 1, (1912) Statutes annotated, vol. 10, ch. 3, (1909)

art. XVII, sec. 5, (1912) Oklahoma art. XVIII, — (1907) Oregon art. IV, Code annotasec. la, ted, ch. 81 (1902) PennsylAnnotated laws — ch. 31. vania (1912) South Code annota— Carolina ted, vol. 9, ch. 2, (1913) South art. III, — Dakota sec. 1, (1898) Code annotaTennessee ted, ch.9,(1911) Code annotaTexas ted, ch. 75, (1914) Code annotaVirginia ted, ch. 85, (1910) j e n . laws anWashington notated, ch. 41, (1900) Code annotaWisconsin — ted, ch. 85. (1912) Compiled staWyoming — tutes ch. 29 1912) Ohio

Noterna till denna tabell återfini

ei.

10 % 2 000 röster 8 ) 10 % 9 ) 40 %

— 10 %

10 %

15 % 25 % för spec. el. 10 %

10 %

25 %

25 %

25 %

högst 15 %

högst 15 %

högst 10 %

—

20 %

20 %

—

—

25 %

20 %

20 %

—

—

15 %

5 %

5 %

5 %

5 %

25 %

15 %

15 %

—

—

10 %

10 %

6 %

5 %

endast spe ciallagar för vissa städer 10 %

10 %

25 %

25 %

25 %

25 %

15 %

10 % 15 % 10 )

30 %

1 95. las å sid.

35 %

10 % 6 % ej mer än ej mer än 50 000 30 000

terinitiativets utbredning i staierna. 1 . Detta omfattar nämligen endast i vissa stater såsom Arizona, Arkansas, California och Colorado alla slags ändringar i städernas »charters». I staden New York är det begränsat till några särskilt betydelsefulla charterändringar, främst sådana som röra valsättet vid tillsättandet av stadsfullmäktige jämte de stadens tjänstemän, som utses, genom val. Den tidigare omnämnda kommissionen, på vars förslag dessa bestämmelser infördes år 1936 (förut kunde, liksom alltjämt i staten New Yorks övriga städer, initiativ begagnas blott för anhållan om total charterrevision) betonade som sin uppfattning, att endast stora principfrågor rörande organisationen av stadens styrelse borde få bli föremål för initiativ. Någon rätt att initiera förordningar (ordinances) föreslogs därför ej. 2 I vissa stater är initiativet ännu mer begränsat, det omfattar där endast utarbetande av helt nytt »charter». Åtskilliga stater slutligen ha charterinitiativ blott för begäran om införande eller avskaffande av »commission» eller »manager government». Då flertalet av dessa stater samtidigt har initiativ för »ordi-

nances», är emellertid detta institut där ej inskränkt till några enstaka betydelsefulla avgöranden, man h a r i stället att göra med två olika slag av initiativ, som i allmänhet ej införts samtidigt. Charter1

Det bör understrykas, att charters' materiella omfång liksom statsförfattningarnas är synnerligen varierande, vilket alltså inverkar på den reella omfattningen av initiativ och obligatoriskt charterreferendum. I många städer, såsom Los Angeles, innehålla de en mängd administrativa detaljer, varigenom deras längd uppgår till flera hundra sidor. I andra städer, såsom Seattle, återfinnas i dessa dokument blott väsentliga stadganden rörande stadsstyrelsens organisation och uppgifter. Den kommission, som utarbetade staden New Yorks nu gällande »charter», uttalade som en av sina ledande principer, att stadens »charter» blott borde omfatta »the organic law of the city's beeing». (Tanzer, L. A., The New York City Charter, sid. 516.) New Yorks charter upptar likväl i Tanzers upplaga över 200 sidor. 2 Kommissionen motiverade initiativets begränsning på följande sätt: »This initiative is broad enough to admit the submission to the people of broad questions of principle in relation to the frame of government such as may appropriately be submitted to popular vote, but it was not thought wise to permit the initiation of questions of administrative detail that can more deliberately and effectively be dealt with by a legislative body.» Ibidem, sid. 516.

Noter till tabellen å sid. 93—94. 1 För begäran om införande eller avskaffande av commission government. 2 Den högre siffran för begäran om nytt charter, den lägre för charterrevision. 3 För begäran om införande av commission government. 4 För begäran om frångående av commission government. 5 För begäran om införande eller avskaffande av city manager eller commission government. 0 Den lägre siffran i större, den högre i mindre städer. 7 Detroit, den största staden stadgar 5 % för initiativ, 10 % för referendum. (Charter of 8the City of Detroit, ch. II.) 10 % i större städer, 2 000 röster i mindre; blott för total charterrevision; i New York City 50 000 röster. 9 Den lägre siffran för införande, den högre för avskaffande av manager eller commission government. 10 Den lägre siffran för begäran om införande av manager, den högre för införande av commission government. Förkortningar: c. = författningsinitiativ, 1. = laginitiativ, spec. el. = special election. Anm. Årtalen åsyfta den tidpunkt, då ifrågavarande bestämmelser införts. Dessa ha i några fall ändrats, men det har icke ansetts nödvändigt att ange när detta skett. Tabellen återger givetvis de nu gällande reglerna men avser att ge en uppfattning om hur länge initiativ och referendum förekommit i de olika staterna. 95

initiativet introducerades i dessa stater som ett led i utvidgningen av den kommunala självstyrelsen, ordinanceinitiativet som en följd av den moderna folkomröstningsrörelsens genombrott. På så sätt har det egendomliga förhållandet uppstått, att i exempelvis Illinois det där till commissionstyrda städer begränsade initiativet kan användas dels ifråga om ordinances dels för begäran om införande eller avskaffande av commissionstyrelse men däremot icke för något annat slags charterrevision. Som framgår av tabellen på sid. 93—94 ha några stater enbart charterinitiativ, medan ett fåtal andra ha initiativ blott för ordinances. Initiativ rörande andra beslut än charterändringar. Fakultativt referendum. De kommunala församlingarnas uppgifter äro dels legislativa, dels administrativa. Beslut till fullföljande av de förra bruka fattas i form av »ordinances», övriga beslut i form av »resolutions». Till en särskild grupp hänföras vanligen beslut rörande upptagande av lån och beviljande av koncessioner. Det har i regel ansetts att rent administrativa åtgärder ej böra bli föremål för folkomröstning; vanligen stadgas därför initiativ och referendum blott för »ordinances», icke för »resolutions». 1 Som tidigare nämnts gäller för beslut om lån ofta obligatoriskt referendum, medan initiativ på de flesta håll ej är tillåtet. 2 Beträffande beviljande av koncessioner äro bestämmelserna tämligen växlande, i många städer gälla samma regler som ifråga om »ordinances», i andra är referendum obligatoriskt. Vissa begränsningar av initiativ- och referendumrätten kunna betraktas som allmänt godtagna. Sålunda kan en initiativpetition ej väckas i ämne, som ligger utanför stadsfullmäktiges kompetens. Den kan alltså ej beröra områden, 96

som regleras av federal eller statlig lagstiftning. Även där detta icke, såsom i Los Angeles, direkt framgår av stadens »charter», har denna inskränkning av domstolarna betraktats som självklar. En annan, i regel i lagar och »charters» tydligt angiven distinktion, nämligen den mellan »ordinances» och »resolutions», har däremot vållat många tolkningstvister. Om dessa båda benämningar betraktas såsom rent formella begrepp, är det uppenbart att stadsfullmäktige i realiteten kunna avgöra folkomröstningsinstitutets omfattning. Flera domstolsutslag ha låtit beslutens form vara avgörande, härvid stödjande sig på det faktum, att någon definition av begreppet »ordinance» i regel ej göres i lagar eller »charters». Från denna uppfattning tog emellertid Oregons högsta domstol avstånd i ett utslag år 1925. Den konstaterade, att i många städer beslut av administrativ natur fattas i form av »ordinances». Med utgångspunkt från författningens stadgande att initiativ och referendum skulle omfatta »municipal legislation», förklarade domstolen, att ett besluts materiella natur, ej dess form vore avgörande och att endast åtgärder av generell karaktär kunde betraktas som legisla1 Undantag utgöra Arizona, Arkansas och Mississippi. I Arkansas omfatta initiativ och referendum enligt författningens uttryckliga stadgande såväl ordinances som resolutions, i Arizona får referendum begäras mot båda dessa grupper av beslut, m e dan endast ordinances k u n n a initieras. (Constitution of Arkansas, art. V, sec. 1, Code of Arizona, vol. 4, ch. 60: 113.) I Mississippi gälla initiativ och referendumreglerna alla åtgärder (any m e a s u r e ) . Från referendum kan dock k o m m u n e n s fullmäktige genom begagnande av »emergency clause», u n d a n t a vissa beslut. (Code annotated 1942, title 16, ch. 1, § 3769.) Liknande bestämmelser gälla i Massachusetts. 2 I Illinois kunna dock beslut om lån för ordnande av vattenkraftförsörjningen initieras. (Illinois Annotated Statutes, ch. 24, 19:70.

tiva. 1 I Illinois kommunallag är denna distinktion tydligt angiven: initiativ och referendum få komma till användning blott rörande »ordinances» av legislativ natur. Med utgångspunkt från detta stadgande ogiltigförklarade år 1934 en domstol en i Springfield initierad »ordinance», vilken fastställde brandmännens löner, med den motiveringen att den vore till sin karaktär administrativ. 2 I ett annat domstolsutslag uttalades principiellt, att beslut, som uppdroge generella och permanenta normer, måste för att vara giltiga fattas i form av »ordinances», ej resolutioner. 3 Bland administrativa och därför från referendumbegäran undantagna åtgärder kunna nämnas beslut rörande offentliga byggnaders placering, vilka ofta äro synnerligen omstridda. Stundom hänskjuter stadsfullmäktige sådana frågor till folket genom anordnande av konsultativt referendum, s. k. »straw vote». — Beslut enbart berörande ett distrikt ha på grund av sin icke generella karaktär av domstol förklarats undantagna från referendumbegäran. Municipala tjänstemannagrupper, särskilt polis och brandmän, ha ofta använt initiativet för att genomdriva löneförbättringar för sig själva. Frågan om dessa initiativ äro av legislativ eller administrativ natur har bedömts olika av skilda domstolar. Då anslagsbevillningar ofta äro undantagna från initiativ och referendum och dessa förslag skulle kunna karakteriseras som sådana, skulle de även av detta skäl kunna förklaras olagliga. Två domstolsutslag ha emellertid med delvis olika motiveringar godkänt sådana initiativ. 4 Mindre svårigheter att avgöra folkomröstningsinstitutets omfattning föreligga givetvis, då i lagar eller »charters» anges, vilka konkreta åtgärder som äro undantagna från initiativ och referendum. Los Angeles »charter» utesluter

från referendum men ej från initiativ en rad beslut, bl. a. rörande val, indrivande av skatter, framdragande av gator m. m. Som synes gäller det här främst beslut, där det av referendumfristen förorsakade dröjsmålet måste betraktas såsom synnerligen olägligt. Däremot äro ej alla administrativa åtgärder här undantagna från initiativ och referendum; det förklaras tvärtom uttryckligen, att varje »ordinance, legislative, administrative or executive» med ovan nämnda undantag skall kunna initieras eller bli föremål för referendumbegäran. En rent formell uppfattning av begreppet »ordinance» kommer således till synes i detta fall. 5 En annan metod att avgränsa folkomröstningsinstitutet begagnas i Kentucky och Ohio. Den sistnämnda statens författning stadgar initiativ och referendum blott för beslut rörande övertagande av »public utility» (härmed avses sådana företag såsom vattenlednings-, gasoch elektricitetsbolag) eller kontrakt 1 »Whatever may be the requirement as to the form of the enactment, the action of a municipal council relating to subjects of a permanent and general character is municipal legislation, while those which are temporary in their operation and effect are administrative and not municipal legislation.» Crouch, »Initiative and referendum in cities», sid. 495. I kommunallagen u t t a l a s u t a n n ä r m a r e förklaring att initiativ och referendum omfatta »ordinances». (Oregon Code, 1941, ch. 81.) 2 The People ex rel Helvey v. Kapp, North Eastern Reporter, 1934, 920. 3 The People v Mount, North Eastern Reporter, 1935, 360. 4 Crouch, »Initiative and referendum in cities», sid. 496. Ett initiativ i Missouri förklarades ej vara en anslagsbevillning, då det endast bestämde en minimilön, ej fastställde totalutgiften och således ej heller några budgetdetaljer. En domstol i Texas uttalade, att lika väl som inrättandet av ett ämbete var en legislativ akt borde fastställandet av en ersättning för dess innehavare vara det. Ett initiativ kunde därför fixera minimilöner för b r a n d m ä n . 5 Charter of the City of Los Angeles, art. XXVII, sec. 281.

97 7

med person eller bolag att driva dylik verksamhet. I Kentucky omfattar initiativ och referendum beslut, vare sig i form av »ordinances» eller resolutioner, angående gatu- och avloppsanläggningar, offentliga arbeten samt slutande av kontrakt, vilka medföra utgifter överstigande 1.000 dollars. 1 Liknande regler finnas i vissa städer, där initiativ och referendum blott kan användas för ekonomiskt och finansiellt betydelsefulla beslut. Emergency clause. Nästan alla municipala församlingar kunna liksom statslegislaturerna begränsa användningen av referendum genom begagnande av den s. k. emergency clause. Bestämmelsernas utformning överensstämmer i huvudsak med de för statlig lagstiftning gällande. De åtgärder, som åsyftas med nämnda klausul äro alltså sådana, som måste vidtagas med största skyndsamhet och äro nödvändiga för upprätthållande av ordning, säkerhet och ett gott hälsotillstånd. Liksom i staterna finnas två slag av emergcncyregler. Den ena, som föreskrives för städerna i Arkansas, medför blott, att ett beslut omedelbart träder i kraft och undantar det ej från referendum. 2 Den andra och ojämförligt vanligaste undandrager däremot helt från referendumbegäran de beslut, på vilka den tillämpas. Såväl Los Angeles som San Francisco ha den senare formen av emergency clause. 3 Mycket ofta kräves, att municipalförsamlingen till ett beslut, som förses med denna klausul måste foga en motivering för dess användning. Dessutom skola sådana beslut ofta fattas med kvalificerad majoritet.* Stundom får emergencyklausulen ej användas för vissa beslut, främst rörande beviljande av koncessioner. Detta är fallet bl. a. i Los Angeles samt i alla Arizonas städer/' Initiativ vid sladsbildning m. m. I

några stater ha speciella regler utformats för initiativ vid inkorporering, sammanslagning av städer och bildande av nya stadskommuner. Sammanslagning kan sålunda i Kansas begäras av 10 % av de röstberättigade i var och en av de berörda städerna, medan för ordinanceinitiativ eljest kräves, i större städer 25 %, i mindre 40 %.G Initiativpetition rörande sammanslagning, inkorporering eller bildande av ny stadskommun skall i Michigan inges av ett antal röstberättigade motsvarande en procent av stadens eller städernas befolkning. 7 För organiserande av nya stadskommuner föreskriva Minnesotas och Mississippis lagstiftning tämligen avvikande regler. Två tredjedelar av de röstberättigade bosatta inom ett område med mellan två och femton tusen invånare kunna nämligen till distriktsdomaren insända en begäran om bildande av ny stad med angivande av gränserna för dennas område. Val av stadsfullmäktige måste sedan hållas efter 30—G0 dagars förlopp. 8 I California tillämpas en annan procedur. Om en grupp medborgare vill organisera 1 Revised Statutes of Kentucky, 194 8, 8 9 : 2 0 0 ; Constitution of Ohio, art. XVIII, sec. 5. - Constitution of Arkansas, art. V, sec. 2. n Charter of Los Angeles, art. XXVII, sec. 281; charter of San Francisco, art. XIV. 4 I Arkansas kräves % majoritet, i Arizona % o. s. V. c Charter of Los Angeles, art. XXVII, sec. 281; Constitution of Arizona, art. IV, sec. 8. c General Statutes of Kansas annotated, 1935, 12: 107. T The Compiled Laws of the State of Michigan, 1948, eh. 117. För charterinitiativ kräves 5 % av dem som röstat vid senaste val, men med h ä n s y n till det notoriskt låga valdeltagandet torde m i n i m i a n t a l e t petitionärer som regel ej vara avsevärt högre än en procent av hela folkmängden. 8 Minnesota, Statutes annotated, 1942, ch. 410; Mississippi, Code annotated, 1942, title 16, ch. 1. Någon särskild folkomröstning förekommer givetvis ej, eftersom antalet petitionärer måste utgöra två tredjedelar av de röstberättigade.

Tämligen vanligt är, att initierade beslut blott få ändras eller återkallas efter folkomröstning. Den statliga lagstiftningen i Idaho, Kansas och Louisiana har bestämmelser härom, i Los Angeles och San Francisco är referendum obligatoriskt för ändring av alla beslut, som antagits genom folkomröstning. 5 Motiveringen för dessa bestämmelser, vilka ha sin motsvarighet i några stater beträffande statlig lagstiftning, är givetvis en fruktan för att den kommunala representationen skall uppriva initierade beslut. Nackdelarna äro emellerStadsbildningen sker vanligtvis så, tid lika uppenbara som på det statliga att boroughs eller villages, närmast motområdet. Genom kravet på folkomröstsvarande municipalsamhällen i vårt ning för ändring av alla initierade beland, förvärva stadsrättigheter. Ofta slut vidgas på ett fullkomligt godtyckbildas emellertid en stadskommun av ligt sätt omfattningen av det obligatoett par sådana samhällen eller av ett riska referendum. Bättre motiverade municipalsamhälle och den kringliggansynas de ovan refererade stadganden de bygden, ett förhållande, som motivevara, enligt vilka viss tid måste förflyta rar, att petitionerna ställas till grevföre upphävandet av initierade beslut skapsstyrelsen eller distriktsdomaren. och dessutom kvalificerad majoritet Det bör observeras, att inlämnande av kräves härför; det kan också nämnas, en petition är ett nödvändigt villkor för att på några håll beslut, som av folket bildande av nya städer och formellt måste utgöra det första steget i proceduförkastats i fakultativa omröstningar, ren. Det är alltså fråga om en särskild icke få ånyo antas av den kommunala variant av folkomröstningsinstitutet, församlingen förrän efter viss tids försom skulle kunna betecknas såsom oblopp. Ett visst skydd mot upprivande ligatoriskt initiativ. Ett sådant finnes i av initierade beslut utgör det fakultativa California även för bildande av specialreferendum, även om värdet därav distrikt, i Mississippi för skapande av minskas genom möjligheten för stadsmunicipalsamhällen. 2 fullmäktige att använda »emergency clause». Ändring au initierade »ordinances». För ändring av andra initierade beslut Petitionerna än charterändringar, vilka alltid kräva Ett par stater, Colorado och Oregon, folkomröstning, gälla i vissa städer förnöja sig, som framgår av tabellen på 1 svårande bestämmelser. Arkansas' konConstitution of California, art. XI, scc. 7%. Se även Crouch, California. Governstitution föreskriver, att municipalförment Politics and Administration, sid. 169. samlingen med två tredjedels majoritet 2 Se nedan sid. 106 samt Code of Missis3 måste anta sådana beslut. Detroits sippi, 1942, title 16, ch. 1. 3 Constitution of Arkansas, art. V, sec. 1. charter förbjuder stadens »council» att 4 Charter of Detroit, ch. II, sec. 0. 5 ändra initiativordinances mindre än Code of Idaho, General laws annotated, ch. 39; General Statutes of Kansas annotsex månader efter det de antagits och ated, 1935, ch. 12:107; General Statutes of föreskriver för tiden därefter godkänthe State of Louisiana, ch. 3 ; Charter of the nande från sju av rådets nio ledamöter. 4 city of Los Angeles, art. XXVII, sec. 287.

stadsstyrelse, skola de först fastställa, att det inom området för den planerade stadskommunen finnes minst 500 invånare och härefter till grevskapets folkvalda styrelse, »the board of supervisors», inge en petition med begäran om inrättande av dylik styrelse. Denna petition skall vara undertecknad av minst 25 % av de röstberättigade inom den avsedda stadens gränser. 1 Val av stadsstyrelse följer sedan. Någon folkomröstning skall däremot, anmärkningsvärt nog, icke anordnas.

sid. 93—94, med att ange en maximisiffra för det antal petitionärer, som får krävas, och ge städer och municipalsamhällen rätt att underskrida denna. I California gälla petitionsbestämmelserna ovillkorligt endast för de städer, som lyda under allmän lag, under det att städer med egna »charters» ha rätt att själva utforma reglerna på detta område inom ramen för det stadgande i författningen, enligt vilket initiativ och referendum skall finnas i alla »municipalities». Ingen stad får dock kräva ett större antal petitionärer än 15 % av väljarna vid initiativ och 10 % vid referendum. I flera stater slutligen ha några av de största städerna undantagits från de allmänna för flertalet »home rule cities» gällande bestämmelserna och tillåtits anta egna av statslegislaturerna genom speciella lagar bekräftade regler. Californias »home rule cities» förete en rikhaltig provkarta på olikartade bestämmelser; endast en minoritet bland dem ha satt procentsiffran väljare för petitioner vid maximigränsen. Till denna grupp hör dock statens folkrikaste stad, Los Angeles, vars folkmängd nu uppgår till nära två miljoner invånare. 1 I San Francisco däremot, Californias näst största stad, kunna fem procent av väljarna begära en folkomröstning vid närmast följande val rörande ett av dem framlagt initiativ eller en av stadens råd antagen »ordinance», 10 procent kunna kräva special election. 2 Av tabellen å sid. 93—94 framgår, att i regel en större andel av väljarkåren fordras som petitionärer i städerna än i staterna, något som förklaras därav, att namninsamlandet i en stad med dess mindre talrika valmanskår bjuder mindre svårigheter. Av samma skäl kräves också i några stater ett relativt sett lägre antal petitionärer i större än i mindre städer. 3 Ifråga om statlig lagstift100

ning fordras i åtskilliga stater flera petitionärer för initiativ än för referendum, i andra stipuleras samma minimiantal. Liknande bestämmelser gälla för städernas vidkommande i många stater, men några stater kräva anmärkningsvärt nog ett större antal petitionärer för referendum än för initiativ. Emellertid stadgas då vanligtvis för initiativpetition två minimisiffror, den lägre för frågans framläggande vid ett ordinarie val, den högre, lika hög eller högre än referendumsiffran, för dess hänskjutande till »special election». Denna uppdelning saknar motsvarighet på den statliga lagstiftningens område. Det har ovan framhållits, att städernas »charters» kunna jämföras med staternas författningar. Det är därför naturligt att charterinitiativ liksom författningsinitiativ på många håll kräver ett särskilt stort antal petitionärer. I några stater är minimiantalet signatärer högre för begäran om nytt »charter» än för anhållan om ändringar i gällande »charter». Övriga bestämmelser angående petitionerna överensstämma i väsentliga drag med de för statliga initiativ och referenda gällande. Sålunda utgör det nödvändiga antalet signaturer vanligtvis en viss andel av de vid föregående val avgivna rösterna. Kommunala och statliga val hållas i Förenta staterna samtidigt, och beräkningsgrunden kan någon gång vara totalantalet avgivna röster eller antalet röster vid senaste guvernörsval men är vanligtvis röstsumman vid borgmästarvalet (eller någon gång valet av stadsfullmäktige eller 1 Charter of the City of Los Angeles, art. XVII, sec. 272—289. 2 Charter of the City of San Francisco. 3 I staten New York gäller detta sålunda New York City (New York City Charter § 44a), i Washington Seattle ( i n i t i a t i v : 10 %, 20 % för spec, el., referendum 8 %, Charter of the City of Seattle, art. IV, sec. 1).

av någon annan kommunal befattningshavare än borgmästare). I några få stater utgör antalet registrerade röstberättigade basis. 1 Den vid statlig lagstiftning på några håll begagnade metoden att fastställa ett absolut antal namnunderskrifter som minimum har funnit föga användning i städerna. Staden New Yorks år 1936 antagna »charter» stadgar dock för charterinitiativ signaturer till ett antal av 50.000. Marylands författning kräver 20 procent av väljarna eller 10.000 röstberättigade, således ett relativt sett mindre antal petitionärer i de största städerna. 2 Beträffande tiden för inlämnande av petitioner gäller vid statliga folkomröstningar vanligtvis att initiativförslag skall inlämnas minst fyra månader före närmaste allmänna val, begäran om referendum högst tre månader efter en lags antagande av l e g i s l a t u r e s Dessa frister äro för folkomröstningar i städerna i regel kortare. Då hithörande bestämmelser i större utsträckning än reglerna om petitionärernas antal återfinnas i städernas »charters», är läget här mera svåröverskådligt. Vanligast synes emellertid vara, att initiativförslag måste inlämnas minst G0 dagar före allmänt val, och att, om »special election» bcgäres, denna måste hållas inom 30 dagar från petitionens framlämnande. Referendumfristen är oftast 30 dagar. 3 De beslut, som kunna bli föremål för referendum, träda ej i kraft förrän efter fristens utgång. Om en petition med erforderligt antal underskrifter före denna tidpunkt inlämnats, uppskjutes ikraftträdandet till efter nästkommande val. Den ämbetsman till vilken petitionerna skola inlämnas är »the city clerk», vilken sålunda fyller samma uppgifter som statssekreteraren i staterna. I staterna har det direkta initiativet

fått större utbredning än det indirekta, i städerna är förhållandet det omvända. San Francisco och New York ha emellertid den direkta formen. I den senare staden måste insamlingen av namn ske under de 120 närmaste dagarna före dess överlämnande till »the city clerk». 4 I Los Angeles däremot skall ett initiativförslag först framläggas för stadsfullmäktige. Antas det inom tjugo dagar efter dess överlämnande, träder det i kraft utan folkomröstning, såvida det ej innebär en charterändring. Stadsfullmäktige kunna emellertid också besluta att framlägga det vid »special election». Förkastas initiativförslaget, måste det underställas folket vid närmast kommande val, och detsamma gäller alla »charter amendments». Någon möjlighet för fullmäktige att därvid lägga fram alternativa förslag finnes inte. 5 1 Seattle, Washington, skall »the city clerk» inom tjugo dagar efter det en initiativpetition tillställts honom, överlämna densamma till stadsfullmäktige. Om denna församling antar förslaget, krä1 Detta ä r bl. a. fallet i många av Californias städer, Crouch »Initiative and Referendum in cities», sid. 496. 2 Folkmängden i Baltimore, Marylands största stad, uppgår till n ä r m a r e 900.000 invånare. 3 Ovannämnda bestämmelser gälla i Arizona och Arkansas, som tämligen detaljerat reglera städernas initiativ och referendum. (Code of Arizona, vol. 4, ch. 60: 110; Constitution of Arkansas, art. V, sec. 1). Exempel finnas dock på synnerligen korta referendumfrister, i Kentucky exempelvis blott tio dagar. (Kentucky Revised Statutes, 1948, ch. 89:200.) I Lousiana finnes det säregna stadgandet, att 25 personer inom tio dagar måste anmäla sin avsikt att begära referendum, varigenom referendumfristen för insamlande av signaturer förlänges med ytterligare 20 dagar. (General Statutes of the State of Louisiana, 1939, ch. 3). 4 New York City Charter § 44a. 5 Charter of the City of Los Angeles, art. XXVII, sec. 274. Initiativpetition, som ändrar av folket tidigare initierad lag måste under alla omständigheter framläggas till folkomröstning.

ves utom beträffande »charter amendments» ingen folkomröstning. Stadsfullmäktige kunna ej göra några ändringar i ett initiativförslag utan måste antingen antaga det i oförändrat skick eller förkasta det. I det senare fallet ha de emellertid rätt alt utarbeta ett alternativ, vilket jämte initiativet framlägges för folket vid nästföljande allmänna val. Stadsfullmäktige måste liksom i Los Angeles fatta beslut rörande ett initiativ inom tjugo dagar och kunna således ej förhala dess behandling. 1 »Detroits charter» stadgar, att stadens »common council» måste anta eller förkasta ett initiativ inom trettio dagar efter det att det överlämnats av »the city clerk». Förslaget skall, om det ej godkännes, vid närmast följande allmänna val framläggas för folket, varvid rådet saknar rätt att utarbeta alternativförslag. För »charter amendments» är referendum obligatoriskt. 2 — Några stater föreskriva uttryckligen indirekt initiativ för städerna. Detta är sålunda fallet i Arizona, Illinois och Oklahoma. 3 — Beträffande fakultativa referenda gäller i regel, att stadsstyrelsen kan återta ett beslut, mot vilket en petition inlämnats. Någon folkomröstning behöver i så fall ej hållas. Bestämmelserna angående petitionernas cirkulering och andra tekniska detaljer återfinnas i regel i städernas »charters». De äro emellertid utformade på liknande sätt som i staterna, och en utförlig redogörelse torde därför erbjuda föga av intresse. Petitionärerna skola i insamlarens närvaro skriva namn och adress på listorna, som måste innehålla texten till det föreslagna initiativet eller till det beslut, mot vilket referendum begäres. Frågan om signatärernas rätt att återkalla sina underskrifter har ofta vållat åtskillig förvirring, då de på de flesta håll synas få göra detta ända till dess petitionen överlämnas till rådet. I California tillämpas 102

en strängare praxis, enligt vilken underskrifter ej få återtas, sedan petitionen mottagits av »the city clerk». 4 Denna regel finnes klart föreskriven i Los Angeles »charter». 5 Liksom vid statliga folkomröstningskampanjer h a r den frågan livligt diskuterats, huruvida petitionerna böra få cirkulera från dörr till dörr eller underskrivas endast under offentlig kontroll i någon kommunal tjänstelokal, t. ex »city clerk's office». Den förstnämnda metoden begagnas emellertid i de flesta städer. Omröstningarna Förordningar och »charter amendments», som skola gå till folkomröstning, måste vare sig denna är fakultativ, obligatorisk eller frivillig, överallt på något sätt publiceras. På sina håll är det tillräckligt med annonser i de största dagliga tidningarna, men ofta kräves publicering av broschyrer, »publicity pamphlets», vilka antingen kunna avhämtas av väljarna i samband med den registrering före varje val som är föreskriven i vissa stater eller också distribueras med posten till de röstberättigade. Ansvaret för utgivandet av dessa broschyrer åvilar »the city clerk», som i vissa städer även är ålagd att låta utarbeta ett sammandrag av de förslag, som skola framläggas för folket. 0 Det förekommer 1 Charter of the City of Seattle, art. IV, sec. 1. Överskrides tjugodagarsfristen utan att beslut fattals, går initiativet till folkomröstning vid n ä r m a s t kommande allm ä n n a val. 2 Charter of the City of Detroit ch. II. 3 Code of Arizona 1939, vol. 4, 60:110; Illinois, Annotated Statutes, ch. 24, Cities and villages § 19: 66—70; Oklahoma, Constitution, art. XVIII. I Oklahoma gå dock charterinitiativ direkt till folket. 4 Crouch, Initiative and referendum in the cities, sid. 496. 5 Charter of the Citv of Los Angeles, art. XXVII, sec. 273. 0 Detta gäller bl. a. staden New York. (New York City Charter, § 45).

även, ehuru ej i samma utsträckning som i staterna, att argument för och emot framlagda förslag få utarbetas och publiceras tillsammans med dessa i de ovan nämnda broschyrerna. Stadgande härom finnes i Los Angeles, där emellertid de som författat argumenten bära kostnaderna för tryckningen. 1 I Arizona innehåller allmän lag detaljerade föreskrifter angående »publicity pamphlets» vid folkomröstningar i städer. Tryckningen skall där helt bekostas av städerna, och broschyrerna måste vara distribuerade åtta dagar före valet. 2 Avgörandet i omröstningarna fälles vanligen genom enkel majoritet av de röstande. Ett undantag utgöra beslut om upptagande av lån (»bond issues»), för vilka allmänt två tredjedels majoritet fordras. För Massachusetts' städer gälla strängare regler, där kräves nämligen vid omröstningar om initiativ för antagande ej blott enkel majoritet bland de röstande utan även godkännande från en tredjedel av de röstberättigade. 3 Kommunala folkomröstningar hållas liksom statliga i regel samtidigt med de vart annat år återkommande valen, men stadsfullmäktige ha rätt att besluta om folkomröstning vid annan tidpunkt, liksom petitionärer kunna kräva omröstning snarast möjligt efter petitionens överlämnade/ 1

B. Folkomröstningsinstitutet i grevskapen Det har tidigare framhållits, att grevskapens självstyrelse överallt är mera begränsad än städernas, även i de relativt få stater, där »county home rule» införts. 5 Ändringar av grevskapens gränser beslutas exempelvis av legislaturerna, och de i flertalet stater förefintliga stadgandena om obligatoriskt lokalt referendum för sådana beslut utgöra därför en inskränkning av dessa

organs kompetens, icke av de folkvalda grevskapsrepresentationernas. 6 Initiativ och referendum föreskrivas endast i ett fåtal stater för grevskapen. Bestämmelserna härom återfinnas i konstitutioner eller statliga lagar; i stater med »county home rule» är förhållandet likartat, endast rena tillämpningsföreskrifter utfärdas av grevskapsstyrelserna. En helt annan likformighet föreligger således mellan grevskapen inom samma stat än mellan städerna, vilkas »charters» som framgått av det föregående ofta innehålla även på väsentliga punkter varierande bestämmelser angående folkomröstning. Läget i grevskapen är därför mycket lättare överskådligt. Här nedan följer en översikt i tabellform av minimiantalet petitionärer i de stater, där initiativ och referendum för grevskapen har införts. Av en jämförelse med tabellen på sid. 9 3 _ 9 4 framgår, att i Arizona, Arkansas, Nevada, Ohio samt Oregon minimiantalet petitionärer är detsamma som i städerna, om man bortser från dessas speciella charterinitiativ, medan i California bestämmelserna äro desamma för grevskapen och för de städer, som i Charter of Los Angeles, art. XXVII, sec. 275. 2 Code of Arizona, vol. 4, ch. 00:110. Argumenten skola ha i n l ä m n a t s till »the city clerk» minst trettio dagar för valet. 3 Annotated laws of Massachusetts, 1946, ch. 43, § 10. För godkännande av »charter amendments» fordras 3/5 majoritet bland de röstande i Minnesota (Constitution of Minnesota, art. 4, sec. 36.) 4 Som i tabellen å sid. 93—94 angivits kräves emellertid för en dylik »special election» ofta ett högre a n t a l petitionärer. »Special election» skall vanligen hållas inom 30 dagar efter petitionens överlämnande; s t u n d o m stadgas att viss tid, vanligen sex månader, måste förflyta mellan två sådana omröstningar. 5 Se ovan sid. 88. 6 I Ohio utarbetas alternativa former av grevskapsstyrelse av legislaturen vilka måste godkännas av folket i de olika »counties» (Constitution of Ohio, art. X).

Stater

Arizona ... Arkansas California

Missouri Nevada ... Ohio Oklahoma Oregon ...

Konstitutionella stadganden om I. o. R. Art. IV, sec. 8 Art. V, sec. 1 Art. III, sec. 1

Art. VI, sec. 18 Art. XVIII, sec 3 Art. X Art. V, sec. 5, 5 a Art. IV, sec. 1 a

lyda under allmän lag. I Oklahoma är däremot minimiantalet petitionärer m i n d r e än i städerna procentuellt sett men å andra sidan dubbelt så stort som för begäran om statlig folkomröstning. Detta stadgande synes naturligt, då namninsamlandet är förenat med större svårigheter i de vidsträckta grevskapen än i städerna. Rätt för grevskapen att anta egna »charters» finns bland de i tabellen förekommande staterna endast i California samt i Missouri, där den infördes år 1945. I den förstnämnda staten får initiativet användas för såväl total som partiell charterrevision, i den sistnämnda är det begränsat till begäran om utarbetande av nytt »charter». Inga andra beslut kunna där initieras. På grund av begränsningen i grevskapens självstyrelse är folkomröstningsinstitutets betydelse givetvis mindre där än i städerna. I California, där grevskapsstyrelsernas befogenheter äro mera omfattande än i någon annan stat, gälla initiativ- och referendumbestämmelserna alla »ordinances» men ej resolutioner. Gränsdragningen är således densamma som för städerna, och förhållandet är likartat i de övriga här nämnda staterna med undantag av Missouri, där blott charterinitiativ finnes. Referendum är i California även så-

104 Lagbestämmelser om I. o. R.

Election Code ch.

Antal väljare Antal väljare för referenför initiativ dum 15% 15%

10% 15%

10% för spec. el. 20% 20% 15% 10% 16% 15%

10%

10% 10% 10% 10%

vitt angår grevskapen obligatoriskt för charterändringar liksom för upptagande av lån. Vid utarbetande av »charters» för grevskap tillsattes i California och Missouri en »charter commission» på samma sätt som i städerna. Obligatoriskt initiativ finnes i Oklahoma, där townshiporganisationen kan avskaffas i ett grevskap efter begäran av 16 % av dettas röstberättigade samt en därpå följande folkomröstning. 1 Initiativ och referendum omfatta i Oklahoma även »political subdivisions», d. v. s. m i n d r e distrikt underställda folkvalda fullmäktige, vilka omhänderha vissa lokala uppgifter. 2 Övriga bestämmelser angående initiativ och referendum äro utformade en1 Constitution of Oklahoma, art. V, sec. 5a. Beträffande townshiporganisationen se ovan sid. 83. Frågan om dennas avskaffande h a r fått aktualitet, emedan Oklahomas grevskap n u m e r a äro indelade i såväl distrikt som »townships» och dessutom dessa enheter i stor utsträckning sönderbrutits genom i n r ä t t a n d e av municipalsamhiillen och städer (boroughs, villages, cities). 2 Ibidem, art. V, sec. 5. Distrikten i Oklahoma och övriga sydstater skilja sig från specialdistrikten i California och andra väststater genom bristen på självstyrelse i egentlig mening; de h a sålunda ingen bes k a t t n i n g s r ä t t och äga blott att förvalta några lokala uppgifter. Då initiativ och referendum beviljats distrikten i Oklahomas grevskap, är detta därför ett stadgande av begränsad praktisk betydelse.

ligt samma principer som i städerna. Petitioner skola ställas till »the county clerk» (motsvarande »city clerk» i städerna) och initiativet är indirekt. Grevskapets styrelse, vanligen benämnd »board of supervisors» h a r att inom viss tid antaga inlämnade förslag eller framlägga dem till omröstning vid närmast kommande val. För »special election» fordras i California större antal petitionärer. Detta beräknas på totalantalet avgivna röster vid val av grevskapsstyrelse eller, såsom i California, vid guvernörsvalet. Referendumfristen är 30 dagar; i California stadgas dessutom, att insamlingen av signaturer för en initiativpetition får pågå under högst sex månader. 1 Folkomröstningsinstitutet befinner sig tekniskt på ett mindre utvecklat stadium i grevskapen än i städerna, blott i California finnas sålunda utförliga stadganden angående publicering av till omröstning framlagda förslag och av argument för och emot dessa. Varje väljare skall där med posten tillställas ett exemplar av dessa »publicity pamphlets». 2

Genom sammanslagningar ha i några fall utomordentligt folkrika kommuner skapats. 5

Om ej annorlunda är stadgat i initierad »ordinance», får dylik i California ändras blott efter folkomröstning. 3

i Election Code, ch. 2, art. 1. Initiativ måste inlämnas senast 60 dagar före val. »Emergency clause» finnes liksom i städerna. Detta gäller alla stater med fakultativt referendum för grevskapen. I California måste beslut om klausulens användande fattas med 4/5 majoritet inom grevskapsstyrelsen. 2 Ibidem, art. 3. 3 Ibidem, art. 2. 4 Constitution of California, art. XI, sec. 7%; Constitution of Ohio, art. X. 5 Sammanslagningarna ha framtvingats av vissa storstäders expansion, som lett till att en stad stundom omfattat större delen av ett grevskaps ursprungliga område. Detta var sålunda fallet då en gemensam styrelse infördes för San Francisco och det omgivande grevskapet ifråga om alla uppgifter. (Consolidated city and county government). Stundom lämnas emellertid vissa ämnen utanför den gemensamma administrationen och omhänderhavas av särskilda organ för grevskap och stad. Ett sådant system tilllämpas i Los Angeles County, där antalet gemensamma uppgifter ej är särskilt omfattande.

Sammanslagning au grevskap med siad. Härför kräves i flertalet stater referendum; i California och Ohio kan en dylik storkommun inrättas efter initiativ från det stadgade minimiantalet petitionärer i var och en av de berörda enheterna. 4 Proceduren är i California densamma som vid total charterrevision, en kommission — i detta fall kallad »board of freeholders» — väljes av stadens och grevskapets medborgare med uppgift att utarbeta förslag till gemensam styrelse. Detta skall sedan underställas folket i båda kommunerna. Legislaturens godkännande är nödvändigt men endast av formell natur. —

C. Folkomröstningsinstitutet i andra kommuner än städer och grevskap 1 översikten av folkomröstningsinstitutet i städerna har nämnts (sid. 92) att initiativ och fakultativt referendum i några stater införts ej blott i alla städer utan även i mindre samhällen (villages och boroughs). Dessutom finnas på sina håll bestämmelser angående obligatoriskt referendum för vissa beslut fattade av fullmäktige i dessa samhällen liksom i »townships». För Massachusetts' »towns» h a r ett speciellt fakultativt referendum införts, då tre procent av de röstberättigade kunna begära inkallande av »town meeting» inom fem dagar för omröstning angående vissa slag av beslut, bl. a. sådana, som medföra utgifter på mer än 20.000 dollars. Detta »town meeting» består av alla de röstberättigade och kan således närmast jämföras med den svenska kom-

munalstämman. I vissa av Massachusetts' »towns» saknas alltjämt representativa organ, och alla beslut fattas således där vid »town meetings». Representativ styrelse kan emellertid införas efter begäran av fem procent bland de röstberättigade. 1 Obligatoriskt referendum har i betydande utsträckning införts i specialdistrikten. Vanligt är sålunda, att den statliga lagstiftningen förbjuder specialdistriktens fullmäktige att upptaga lån annat än efter omröstning bland de i distrikten röstberättigade. 2 Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas, att för rösträtt inom vissa slag av specialdistrikt fordras särskilda kvalifikationer, såsom innehav av fast egendom inom distriktets område. I ett distrikt för bekämpning av för fruktträden skadliga insekter ha t. ex. endast fruktodlare rösträtt. Å andra sidan drabbar den skatt, som specialdistrikten äro berättigade att uppta, endast de röstberättigade.

angående kommunala folkomröstningar publiceras endast för vissa städer. Bureau of the Census, Washington, D. C , h a r emellertid för några år insamlat och bearbetat statistiskt material angående folkomröstningar i alla städer med en folkmängd överstigande 25.000 invånare. Dylika undersökningar förctogos senast åren 1941 och 1942.'1 Enligt dessa förekommo år 1941 folkomröstningar i 139 av de 411 städer, vilkas folkmängd vid 1940 års folkräkning uppgick till mer än 25.000 personer, och det sammanlagda antalet till omröstning framlagda förslag utgjorde 423. Motsvarande siffror för 1942 voro 133 respektive 330. Ungefär hälften av 1942 års omröstningar höllos samtidigt med de allmänna valen i november detta år. Kommunala folkomröstningar anordnas sålunda i avsevärt större utsträckning än statliga utan samband med val. 5

Nya specialdistrikt få i regel upprättas blott efter petition av ett fastställt antal personer bosatta inom det planerade distriktets område (»obligatoriskt initiativ»). En sådan petition skall i regel ställas till den folkvalda församlingen i grevskapet, »the board of supervisors». Utöver denna petition fordras vanligen ingen omröstning bland distriktets invånare."

1 Massachusetts, Annotated laws, 1944, ch. 43, § 10. 2 Ett av de stora elektricitetsbolagen i staten Washington år 1946 framlagt initiativ förbjöd fullmäktige (commissioners) i »public utility districts» att förvärva kraftföretag utan godkännande i omröstning bland de röstberättigade inom distrikten. De stora arbetarorganisationerna bekämpade detta initiativ med den motiveringen, att obligatoriskt referendum skulle göra det svårare för »public utility districts» att på ekonomiskt fördelaktiga villkor förvärva kraftbolag. Distriktens »commissioners» skulle nämligen nödgas att redan före folkomröstningen binda sig för en viss inköpss u m m a . Förslaget förkastades av folket vid valen i november. Se h ä r o m ovan sid. 71. * Det kan förtjäna nämnas, a t t i California distrikt för i hög grad speciella ändamål k u n n a bildas. År 1943 tilläts sålunda i n r ä t t a n d e av »vehicle parking districts» med r ä t t att uppta skatter och lån för anordnande av bilparkeringsplatser. Crouch, »California. Government and Polities, sid. 169. 4 Bureau of the Census, City Proposals Voted Upon: 1941, City Proposals Voted U p o n : 1942. 5 Jfr tabellerna å sid. 32—42.

4. Det kommunala folkomröstningsinstitutets tillämpning och verkningssätt Av det föregående har framgått att folkomröstningsinstitutet finnes i alla de amerikanska kommuntyperna men att det är mest utvecklat i städerna. Någon allmän översikt av dess tillämpning och verkningssätt är det dock icke möjligt att ge, då officiella uppgifter

106 Såväl 1941 som 1942 framlades i omkring hälften av de städer, där omröst-

Antagna Summa

Charterändringar

Upptagande av lån

Upptagande av skatt

Andra frågor

Samtliga omröstningar

88 79

69 20

13 20

71 63

241 182

ningar dessa år förekommo, blott ett förslag; endast i ett tiotal städer höllos omröstningar i mer än fem frågor. I de städer, som haft särskilt många omröstningar, synas charterändringsförslagen ha dominerat bland de folket underställda frågorna. Los Angeles, som år 1941 uppvisar det största antalet omröstningar, hade sålunda detta år trettiofem charterreferenda och ett referendum om upptagande av lån. I det av Bureau of the Census publicerade statistiska materialet göres ingen skillnad mellan obligatoriska, fakultativa och frivilliga referenda samt initiativ. De i omröstningar avgjorda frågorna ha endast uppdelats i förslag till charterändringar, förslag om upptagande av lån, om upptagande av skatter och förslag av annan art. Ovanstående tabell belyser folkomröstningarnas fördelning på de nämnda grupperna och förhållandet mellan antagna och förkastade förslag i de 139 städer där omröstningar förekommo år 1941. 1 Liksom vid statliga omröstningar ha väljarna intagit en mycket negativ hållning gentemot förslag om upptagande av nya skatter men godkänt flertalet övriga förslag. Den uppdelning av städerna i fyra regionala grupper, som företagits av Bureau of the Census, visar emellertid, att sammanlagt flera förslag förkastats än godkänts överallt utom i sydstaterna, där folket antagit 87 % av alla förslag. 2 Som tidigare framhållits visa sydstatsväljarna en speciellt positiv inställning även mot statliga folkomröstningsförslag. 3

Beträffande omröstningsresultaten kan ytterligare påpekas, att förslag om upptagande av lån synas möta anmärkningsvärt ringa motstånd från väljarna. Den nu lämnade översikten ger endast en i grova drag tecknad bild av folkomröstningsinstitutets kvantitativa betydelse i de amerikanska städerna. Beträffande några städer föreligga emellertid vetenskapliga undersökningar omfattande en lång följd av år. Folkomröstningsinstitutets användning i dessa städer framgår av tabellen å sid. 108. Det framgår omedelbart av sistnämnda tabell, att vissa vid statliga folkomröstningar framträdande tendenser i städerna äro avsevärt mera utpräglade. De obligatoriska referenda utgöra sålunda den dominerande gruppen. Antalet fakultativa omröstningar är i Sacramento och Pasadena försvinnande litet, i de övriga är det visserligen tämligen stort men utgör dock endast en mindre del av samtliga folkomröstningar, i Los Angeles 13,1 %, i San Francisco 12,8% och i Detroit 11,2 %. 4 Vidare äro de fakultativa referenda mycket få i jämförelse med initiativen. Däremot hänskjuta stadsfullmäktige i Los Angeles, San 1 Detta år har valts, emedan den av Bureau of the Census för å r 1942 publicerade redogörelsen i n r ä k n a r även statliga »local-optionomröstningar». 2 Till sydstaterna räknas av Bureau of the Census Alabama, Arkansas, Delaware, Florida, Georgia, Kentucky, Louisiana, Maryland, Mississippi, North Carolina, Oklahoma, South Carolina, Tennessee, Texas, Virginia och West Virginia. 3 Beträffande de särskilda politiska förhållanden, som kunna anses utgöra förklaringen härtill, hänvisas till sid. 31. 4 I California voro 28,2 % av samtliga statliga folkomröstningar 1922—1948 fakultativa, i Michigan 44,3 %.

Antal

folkomröstningar

Slag av omröstningar

av skilda

Los Angeles San Francisco 1904—1940 1898—1940 (California) (California)

slag

i några

Detroit 1910—1940 (Michigan)

städer.1

Sacramento 1920—1940 (California)

Pasadena 1920 — 1940 (California)

antagna

förkastade

antagna

förkastade

antagna

förkastade

Charterreferenda (obligatoriska) ...

18 Charterinitiativ ...

—

—

—

—

Referenda om upptagande av lån (obligatoriska) ...

10 Ordinancereferenda (fakultativa)...

1 Ordinanceinitiativ

—

39 Av stadsfullmäktige frivilligt anordnade referenda ... Totalt

.

antagna

förkastade

antagna

förkastade

_ 2

544 206 72 76 Anm. Los Angeles och Detroit h a omkring 1.5 milj. invånare, San Francisco 800.000, Sacramento och Pasadena omkring 100.000. — Som begynnelseår h a r använts den tidpunkt, då det fakultativa folkomröstningsinstitutet infördes i San Francisco, Los Angeles och Detroit. I Sacramento och Pasadena genomfördes år 1920 till följd av initiativpetitioner en grundlig omorganisation av k o m m u n a l s t y relsen bl. a. innebärande övergång till s. k. manager-council government. De fakultativa omröstningsformerna hade dessförinnan icke k o m m i t till användning i dessa städer.

Francisco och Detroit i betydligt större utsträckning än någon delstatslegislatur frivilligt frågor till folkets avgörande. Antalet charterreferenda bestämmes väsentligen av det omfång, som varje stads »charter» h a r fått — en parallell således till de obligatoriska författningsreferenda vid statliga omröstningar. I San Francisco ha u n d e r 1940-talet endast förekommit ett p a r initiativ och intet fakultativt referendum, under 1930-talet ägde åtta fakultativa omröstningar rum, u n d e r 1920-talet fem. Av samtliga 62 initiativ och fakultativa referenda u n d e r perioden 1898—1940 tillhöra således 49 tiden före 1920. En liknande minskning i användningen av det fakultativa folkomröstningsinstitutet 108

h a r försiggått i Los Angeles. 2 Även i detta avseende framträda alltså — men med större styrka — samma tendenser som vid de statliga folkomröstningarna. Fördelningen mellan antagna och förkastade förslag företer tämligen stora olikheter i de fem städer, som h ä r gjorts till föremål för en n ä r m a r e undersök1 Tabellen ä r baserad på uppgifter hos Crouch, »The Initiative and Referendum in cities», Zion, E. R., »Direct Legislation in San Francisco», (The Commonwealth, 1930, sid. 548—558), Selig, J o h n M., »San Francisco Voters Prove Sound 'Lawmakers'», (National Municipal Review 1944, sid. 486 —492) samt Detroit Rureau of Governmental Research, »Direct Legislation in Detroit, 1910—1925». 2 Enligt uppgifter l ä m n a d e av dr R. Ketcham, Director of the Rureau of Governmental Research, Los Angeles.

ning; av de obligatoriskt framlagda förslagen ha emellertid överallt flertalet antagits. I Los Angeles och San Francisco har endast en mindre del av initiativen godkänts, i Detroit däremot icke mindre än tjugo av trettiotre. Att obligatoriskt framlagda förslag bli mera gynnsamt behandlade än initiativ överensstämmer helt med erfarenheterna från de statliga folkomröstningarna. Någon statistik rörande antalet obligatoriska, fakultativa och frivilligt anordnade folkomröstningar har icke kunnat anskaffas för a n d r a städer än de i tabellen på sid. 108 upptagna. Det torde emellertid icke råda någon tvekan om, att initiativ och fakultativa referenda varit talrikare i Los Angeles och San Francisco än i några andra städer och att på det hela taget de fakultativa folkomröstningsformerna använts i mindre utsträckning i den kommunala än den statliga politiken. I synnerhet gäller detta mindre städer och samhällen samt grevskap. Detta förhållande är icke överraskande med hänsyn därtill, att de små kommunernas verksamhetsfält är tämligen begränsat och de politiska motsättningarna där föga utpräglade. Däremot synes antalet obligatoriska referenda överallt vara jämförelsevis stort. Initiativ och fakultativt referendum ha i regel icke utnyttjats av de stora politiska partierna. Ett betydelsefullt undantag utgör dock det enda initiativ, som hittills förekommit i staden New York, sedan detta institut inskrevs i stadens »charter» år 1936. Proportionellt valsätt hade nämnda år införts i New York, och denna reform fick till följd att demokraterna, som medan majoritetsval tillämpades, innehaft nästan alla platser i stadsfullmäktige, vid val efter val lyckades erövra blott omkring hälften av mandaten; de övriga platserna

delades mellan republikanerna, »American Labor Party» och kommunisterna. År 1947 bildades en »Citizens' Committee to repeal P.R.», vilken framlade ett initiativ med förslag om återinförande av majoritetsvalsystemet. Detta initiativ understöddes med alla medel av demokraterna, insamlandet av namnunderskrifter på petitionen utfördes sålunda helt av funktionärer i »Tammany hall», stadens demokratiska partiorganisation. 1 Republikanerna voro splittrade i frågan, under det att de övriga partierna bekämpade initiativet. Det nödvändiga antalet namnunderskrifter insamlades emellertid, och förslaget antogs i november 1947, ehuru med knapp majoritet. Vid följande kommunalval återvunno demokraterna sin dominerande ställning i stadsfullmäktige, republikanerna erhöllo endast en plats, och de övriga partierna sopades bort. Initiativet visade sig således i detta fall verka till befästande av en stor partiorganisations maktställning, i en riktning rakt motsatt den som avsågs, då detta institut infördes. Till utgången bidrog otvivelaktigt i hög grad det förhållandet, att det proportionella valsättet i agitationen framställdes såsom ägnat att gynna kommunisterna. De fakultativa omröstningsformerna ha begagnats av praktiskt taget alla slags grupper i städerna; en särskilt framträdande roll ha kommunala tjänstemannaorganisationer spelat, som i ett stort antal städer framlagt initiativ med krav på höjda löner eller införande av pensioner för alla fast anställda. Bland andra på detta fält verksamma grupper märkas nykterhetssällskap, hotell- och restaurangägarsammanslutningar och arbetsgivar- samt arbetarorganisationer. Yrkesmässig insamling av namnunderskrifter på petitioner begagnas i viss 1 Enligt uppgifter lämnade av sekreteraren i National Municipal League, R. Childs.

utsträckning i Los Angeles och San Francisco men synes i a n d r a städer vara av mindre betydelse. Medlemmar av kommunala tjänstemannaorganisationer ha i allmänhet själva insamlat underskrifter på av dessa sammanslutningar utarbetade petitioner. Det bör också understrykas, att insamlingsförfarandet rent tekniskt uppställer m i n d r e svårigheter i städerna, eftersom minimiantalet petitionärer icke är så stort som för statliga initiativ och referenda. Statistik rörande kampanjkostnader föreligger icke för någon stad. Då dyrbara propagandametoder, såsom radioreklam, kommit till föga användning, torde emellertid utgifterna i allmänhet ha varit jämförelsevis små. Den intensivaste kommunala folkomröstningskampanj som förekommit u n d e r senare år rörde den tidigare nämnda initiativpetitionen med begäran om avskaffande av det proportionella valsättet i New York. Alla större tidningar och en rad sammanslutningar av skilda slag deltogo i denna kampanj, som pågick under flera månaders tid. Av de tjugoett initiativ, som antagits i San Francisco under perioden 1898— 1940, ha flera medfört förbättringar i lönevillkoren för polispersonal, brandmän och andra kommunala tjänstemannagrupper. Åtskilliga initiativ gällde koncessioner till spårvägs- eller bussbolag och liknande frågor utan större principiell räckvidd. Det mest betydelsefulla initiativ, som förekommit i staden, framlades redan år 1910. Omfattande korruption inom stadens förvaltning hade kort dessförinnan avslöjats, men stadsfullmäktige ansågos icke med tillbörlig energi bekämpa dessa missförhållanden. En kommitté representerande en rad organisationer inom staden bildades då med uppgift att utarbeta ett initiativ med förslag till reformer 110

inom kommunalstyrelsen. Det nödvändiga antalet namnunderskrifter insamlades helt med frivillig arbetskraft, och initiativet antogs av folket vid valen i november 1910. De reformer, som härigenom kommo till stånd, avsågo att undanröja möjligheterna till korruption inom stadens förvaltning och minska partiorganisationernas inflytande vid valen. 1 — Frågan om rätten till blockad och sympatistrejk vid arbetskonflikter har vid två tillfällen gett upphov till initiativ i San Francisco. Väljarna godkände år 1916 ett av stadens handelskammare framlagt förslag om förbud mot »picketing and secondary boycotts» men antogo tjugo år senare ett från arbetarorganisationerna emanerande initiativ, som upphävde detta förbud. I Los Angeles ha 1904—1940 tjugo initiativ antagits. En redogörelse för deras innehåll erbjuder intet större intresse; petitionerna ha i huvudsak gällt samma slags frågor som i San Francisco. Beträffande övriga städer skall här endast nämnas, att såsom ovan framhållits höjning av kommunala tjänstemannagruppers löner vid åtskilliga tillfällen kommit till stånd på grund av initiativ. I San Francisco hade alltsedan införandet av det fakultativa folkomröstningsinstitutet fram till år 1940 fem stadsfullmäktigebeslut undanröjts genom fakultativa referenda, för Los Angeles är motsvarande siffra åtta. Flertalet rörde regleringen av de lokala kommunikationerna samt tjänstemännens löner. Deltagandet i de kommunala folkomröstningarna i San Francisco och Los Angeles belyses av vidstående tabell. 2 1 Zion, »Direct Legislation in San Francisco», sid. 550 ff. 2 Enligt Pillsbury, A. J., »Participation of the People in their Government». (Transactions of the Commonwealth Club of California, vol. XXV, sid. 449).

Slag av omröstningar

Röstande i % av röstberättigade

Röstande i % av alla vuxna

H.

L.

M.

San Francisco 1902—1928. 96,2 24,4 11,4 44,6

43,8

76,5 70,o

M.

H.

Röstande i % av totalantal vid samtidigt val deltagande

Charterreferanda (242)...

81,0

17,9

46,3

Obligatoriska referenda ang. lån (56)

63,2

24,6

40,i

32,1

13,3

20,5

99,8

55,2

Fakultativa ordinancereferenda (1)

43,4

—

—

20,9

—

—

95,9

—

Charterinitiativ (33)

81,o

36,8

54,5

44,6

23,5

29,5

95,2

49,1

83,8

Ordinanceinitiativ (12)

78,2

27,4

53,2

43,o

11,5

28,4

98,7

23,3

84,3

Av stadsfullmäktige eller av borgmästaren beslutade referenda

70,o

37,3

47,2

35,o

18,6

23,6

84,6

57,3

72,7 80,7

24,3

46,3

Medeltal Charterreferenda

48,o

8,4

Los Angeles 1912—1928. 89,3 16,0 5,4 28,5 27,0

Obligatoriska referenda ang. lån

55,i

5,0

31,7

26,1

3,2

Fakultativa ordinancereferenda

52,1

22,4

40,9

24,6

11,2

19,i

95,0

74,2

83,7

Ordinanceinitiativ

57,6

21,7

35,2

26,3

11,7

20,5

98,3

73,2

86,3

Av stadsfullmäktige beslutade referenda

63,5

8,2

36,o

48,8

19,4

99,5

27,6

72,6

42,4

63,5

16,2

99,9

43,7

83,7

72,i 17,5 31,8 Medeltal Anm. »H» = högsta, »L» = lägsta, »M» = genomsnittliga deltagandet i omröstningarna. — Det bör understrykas, att fakultativa omröstningar förekommit endast vid vissa val, obligatoriska däremot varje valår; eftersom såväl valdeltagandet som antalet registrerade röstberättigade v a r i e r a r från år till år, u p p k o m m a härigenom vissa egendomligheter i fråga om tabellernas relationstal.

Deltagandet i omröstningarna är som synes genomsnittligt lägre i Los Angeles än i San Francisco. I den sistnämnda staden synas väljarna i stort sett icke vara m i n d r e intresserade av kommunala än av statliga folkomröstningsförslag, ett anmärkningsvärt förhållande med hänsyn till att de statliga omröstningarna giva upphov till betydligt intensivare kampanjer. Till vissa kommunala förslag ha rentav nästan samtliga de vid samtidigt val röstande tagit ställning. Å

andra sidan har deltagandet i några omröstningar sjunkit synnerligen lågt och i Los Angeles understigit det som förekommit vid någon statlig omröstning i California eller Oregon under de senaste decennierna. — Obligatoriska referenda intressera väljarna mindre än initiativ och fakultativa referenda — i detta avseende ha således samma tendenser som vid statliga omröstningar gjort sig gällande.

Sammanfattning Av det föregående har framgått, att den lokala självstyrelsen är utomordentligt väl utvecklad i Förenta staterna och att folkomröstning i alla dess former ingår som en integrerande del i denna. Folkomröstningsinstitutet finns i alla de förekommande slagen av kommuner (cities, boroughs, villages, counties, townships, towns, districts), ehuru det är mest utvecklat och omfattande i städerna, där det också genom dessa samhällens mera vidsträckta självstyrelse får den största praktiska betydelsen. Folkomröstningen kan sägas utgöra själva fundamentet för kommunernas existens. Detta omdöme motiveras av den roll, som initiativ och referendum spela vid kommunindelningen. För inrättande av nya kommuner ha i några stater införts initiativ av ett slag, som saknar motsvarighet på den statliga lagstiftningens område och som här benämnts obligatoriskt initiativ. Egendomlig och ur principiell synpunkt intressant är också den utformning, som detta initiativ fått i ett par stater: minimiantalet petitionärer har satts till mer än hälften av de röstberättigade, varigenom en särskild folkomröstning blir onödig. 1 Folkomröstningsinstitutet som ett medel att kontrollera de kommunala organens verksamhet — såväl i pådrivande som bromsande riktning — har däremot, där så varit möjligt, utformats enligt samma mönster som motsvarande statliga institut. Samma typer av folkomröstning finnas; i städer och grevskap med egna charters ha även staternas författningsinitiativ och obligatoriska författningsreferendum sin motsvarighet i charterinitiativ och obligatoriskt charterreferendum. Kommunernas jämfört med staternas ringa folkmängd förklarar helt de genom112

gående olikheter, som föreligga, nämligen det procentuellt högre minimiantalet petitionärer, den kortare referendumfristen, m. m. Den vidsträckta självstyrelse, som i ett antal stater tillkommer vissa kategorier av städer, möjliggör visserligen betydande variationer i detaljerna, men principerna äro överallt desamma. Det förhållandet, att de kommunala organens uppgifter äro av såväl legislativ som förvaltande art, har gjort det betydligt svårare att avgränsa användningen av det kommunala än av det statliga folkomröstningsinstitutet. De statliga och kommunala folkomröstningsinstituten ha framvuxit parallellt och nått sin rikaste utveckling i samma stater, men initiativ och fakultativt referendum ha införts för vissa kategorier av städer i ett antal stater, som sakna dessa institut ifråga om statlig lagstiftning. I denna framställning h a r folkomröstning som kontrollerar de kommunala organen betecknats såsom kommunal till skillnad från annan lokal folkomröstning, vilken begränsar legislaturernas kompetens att stifta lokala och speciella lagar. Denna gränsdragning erbjuder stundom svårigheter, då beslutanderätten i vissa frågor är fördelad mellan legislaturerna och kommunalstyrelserna. Läget kan vara oklart endast vid direkt initiativ och obligatoriskt referendum, en referendumpetition och ett indirekt initiativ rikta sig däremot alltid till en bestämd myndighet. Det gäller h ä r en definitionsfråga av rent principiellt intresse, några praktiska svårigheter i form av tveksamhet till vilken myndighet petitioner skola stäl1 För detta slags petition skulle termen majoritetsinitiativ kunna begagnas.

las ha såvitt bekant ej förekommit. 1 De skola nämligen ställas till det kommunala organet, så snart detta har någon beslutanderätt. Legislaturens beslut som i sådana fall följer efter folkomröstningen får karaktären av formell bekräftelse, varigenom folkomröstningens decisiva karaktär i realiteten icke rubbas. En särgrupp bilda slutligen de statliga local-option-omröstningarna. Ur typologisk synpunkt kunna de jämföras med de i vissa stater med jämna mellanrum återkommande referenda i frågan, huruvida författningsrevision skall företagas eller ej.

Liksom i staterna infördes de moderna, fakultativa omröstningsformerna främst för att stävja korruption och bossvälde; de ha emellertid, bortsett från några få städer, använts i mycket begränsad utsträckning. Att bedöma deras latenta inverkan på de kommunala församlingarna är svårt, den torde emellertid i vissa städer ha varit avsevärd. De ytterst talrika obligatoriska referenda måste betraktas såsom ett betydelsefullt kontrollmedel gentemot de kommunala representanterna. 1 Problemet synes ej ha berörts i den litteratur, som behandlar initiativ och referendum.

113 8

BILAGOR

Bilaga 1

De amerikanska delstaternas folkmängd 1920, 1940 och 1950 Stater Alabama Arizona Arkansas California Colorado Connecticut Delaware Florida Georgia Idaho Illinois Indiana Iowa Kansas Kentucky Louisiana Maine Maryland Massachusetts Michigan Minnesota Mississippi Missouri Montana Nebraska Nevada New Hampshire New Jersey New Mexico New York North Carolina . North Dakota Ohio Oklahoma Oregon Pennsylvania .... Rhode Island .... South Carolina . South Dakota Tennessee Texas Utah Vermont Virginia Washi ngt on West Virginia . Wisconsin Wyoming

1920 2 347 295 333 273 1 750 995 3 426 536 939 376 1 380 585 223 003 966 296 2 894 683 431 826 6 485 098 2 930 544 2 403 630 1 769 257 2 416 013 1 797 798 768 014 1 449 610 3 852 356 3 667 222 2 386 371 1 789 384 3 403 547 547 593 1 295 502 77 407 443 083 3 155 374 360 247 10 384 144 2 556 486 645 730 5 759 368 2 027 564 783 389 8 720 159 604 397 1 683 662 635 839 2 337 459 4 661 027 449 446 352 421 2 306 361 1 356 316 1 463 610 2 631 839 194 402

1950 Ytvidd i k m 8

3 052 395 2 832 961 742 364 499 261 1 900 246 1 949 387 6 907 387 10 472 348 1 315 206 1123 296 1 994 818 1 709 242 316 709 266 505 2 734 086 1 897 414 3 418120 3 123 723 586 037 524 873 8 696 490 7 897 241 3 917 904 3 427 796 2 609 748 2 538 268 1 898 519 1 801 028 2 931 588 2 845 627 2 669 043 2 363 888 907 205 847 226 2 322 657 1 821 244 4 711753 4 316 721 6 334 172 5 256 106 2 967 210 2 792 300 2 171 806 2 183 796 3 924 220 3 784 664 587 196 559 456 1 308 394 1 315 834 158 378 110 247 529 881 491 524 4 821 880 4 160 165 677 099 531 818 14 743 210 13 479142 4 034 858 3 571 623 616 185 641935 7 901 791 6 907 612 2 230 253 2 336 434 1 510 148 1 089 684 9 900 180 10 435 965 786 324 713 346 2 107 813 1 899 804 650 025 642 961 3 280 575 2 915 841 7 677 060 6 414 824 686 842 550 310 375 786 359 231 3 247 781 2 677 773 2 361 261 1 736 191 1 998 536 1 901 974 3 413 372 3 137 587 288 707 250 742

Bilaga 2

Förteckning över folkomröstningar i vissa amerikanska delstater Den här följande förteckningen upptar endast folkomröstningar som hållits efter år 1920. För omröstningar före denna tidpunkt hänvisas till tabellerna i Tingstens arbete. Av utrymmesskäl ha —• utom beträffande Oregon — medtagits blott omröstningar som kommit till stånd efter begäran av en grupp röstberättigade, således författningsoch laginitiativ samt fakultativa referenda, däremot icke obligatoriska och

av legislaturerna beslutade, »frivilliga» referenda. För Oregon redovisas emellertid samtliga omröstningar av alla slag 1922—1948. Beträffande alla omröstningar meddelas antalet ja- och nej-röster, varjämte för vissa stater till jämförelse anges totalantalet vid de allmänna valen röstande (för några stater även antalet registrerade röstberättigade).

Fakultativa folkomröstningar i Arizona 1922—1948 Efter Arizona

Session

laws, 1923—1949.

År och dag

Ämne för o m r ö s t n i n g a r n a

Ja-röster

Nej-röster

1922 7/11

Författningsinitiativ 1. Rätt för legislaturen att u p p t a lån för vägförbättringar 2. Skyldighet för alla b a r n att genomgå statliga folk-

22 130

24 688

14 212

13 656

40 372

1924 4/11

1926 2/11

Förfa t tn ings in itiativ 1. Rätt för legislaturen att uppta lån för ringar

vägförbätt-

Laginitiativ 1. Legalisering av vadhållning vid h ä s t k a p p l ö p n i n g a r ... 2. I n r ä t t a n d e av en statlig kommission för vägväsendet 3. Undersökning av möjligheterna att u t n y t t j a Coloradofloden för konstgjord bevattning och elkraftproduktion

12 946 15 398

38 017 32 600

33 910

Författningsinitiativ 1. Förbud mot att omvälja innehavare av offentliga u p p drag (frånsett legislaturmedlemmar) m e r än en gång

23 401

28 299

Lag referendum 1. Lag om vissa åtgärder för att bekämpa k r e a t u r s s j u k domar

35 642

1. 2 Registreringsavgift för motorfordon

8 423 11081

40 622 41494

Författningsinitiativ 1. Förbud mot restriktioner i fråga om r ä t t e n att utöva läkekonsten

17 252

31374 Laginitiativ

1928 6/11

År och dag

Ämne för omröstningarna

Ja-röster

Lay referenda 1. Licensavgifter för handelsresande m. f 1 2. F ö r b u d för vissa statliga och k o m m u n a l a befattningshavare a t t inneha aktier i bolag 3. Utvidgad fysisk fostran i folkskolorna 4. Lag om körkort

28131 11994 20 279 27 488

Laginitiativ 1. I n r ä t t a n d e av statlig nämnd för översyn av skatteväsendet 2. I n r ä t t a n d e av ett motorfordonsdepartement 3. Skyldighet för m j n d i g h e t e r n a att årligen till skatteb e t a l a r n a sända rapport över det finansiella läget ...

11 583 11 424

1930 4/11

Författningsinitiativ 1. Rätt för legislaturen att uppta lån för vägförbättringar 2. Avskaffande av alla motorfordonsavgifter utom bensinskatten

1932 8/11

Förf att ningsinitiativ Maximigräns för legislaturens r ä t t att bevilja anslag Maximigräns för grevskapsförsamlingarnas r ä t t att bevilja anslag Omreglering av valkretsindelningen vid val till senaten och representanthuset Upphävande av författningens b e s t ä m m e l s e r om spritförbud Befrielse från bensinskatt för vissa allmännyttiga företag

1. 2. 3. 4. 5.

Laginitiativ 1. Indragande av den statliga industrikommissionen ... 2. I n r ä t t a n d e av ett centralt ämbetsverk för alla skattefrågor 3. Införande av statligt kontrollerade examina för chiropraktorer

1934 6/11

1938 8/11

Lagreferenda 1. Reglering av läkarutbildningen (innebärande bl. a. r ä t t för chiropraktorer och osteopater att undergå e x a m i n a t i o n enligt för läkare stadgad ordning) 2. Revision av lagstiftningen om ä g a n d e r ä t t till jord ... Författningsinitiativ 1. Förbud för ledamöter av legislaturen att inneha statstjänst 2. Införande av statskontrollerat examinationssystem för naturopater Förf att ningsinitiativ 1. Förbud för l e g i s l a t u r m e d l e m m a r att statstjänst ä n lärarbefattning

20 505 37 453 37 229 56182 63 850 27 498

Lagreferendum 1. Översyn av skatteväsendet

1933 7/11

inneha

19 961 21120 28 968 29 642

13 988 14131

22 295 18 829

annan

Laginitiativ 1. Stadgande att alla icke folkvalda statliga befattningshavare skola utses av guvernören för tiden till hans ämbetsperiods utgång

37 438

33 016

År och dag

1940 5/11

Ämne för o m r ö s t n i n g a r n a

Ja-röster

Författningsinitiativ 1. Begränsning av l e g i s l a t u r e s r ä t t att uppta skatter ... 2. Införande av licensavgift för motorfordon i stället för viss egendomsskatt 3. Vidgad självstyrelse för »public utility districts» ... 4. Undantagande från skatt på byggnad med ett värde understigande 5 000 dollars vilken av ägaren användes som bostad

53124 61795

Laginitiativ 1. Legalisering av hasardspel 2. Upptagande av särskild skatt för skolväsendets behov 3. Fixering av de ä n d a m å l till vilka bensinskatten får användas

43 564 58149

Lagreferendum 1. F ö r b u d mot vissa slags annonser om tandvård

37 203 33 511

1942 3/11

Laginitiativ 1. Överföring av vissa skattemedel till k o m m u n e r n a

1946 5/11

Författningsinitiativ 1. F ö r b u d mot uteslutande från arbete av icke-organiserade arbetare

61875 Laginitiativ 1. Licensavgift på motorbränsle för vägväsendets behov

47 069

Lagreferendum 1. F ö r b u d mot överenskommelser att utesluta icke-organiserade arbetare från arbete. Förbud mot att tvinga a r b e t a r e ansluta sig till fackförening

86 866

1948 2/11

1. 2. 3. 4.

...

Laginitiativ I n r ä t t a n d e av pensionsfond för statsanställda Rekrytering av polisens landsvägspatruller efter förtjänst och ej enligt politiska linjer Införande av graderad löneskala för statens tjänstem ä n m. m Undantagande av inkomster över 1 000 dollars vid beräkning av ersättning enligt lagen om olycksfalls- och s j ukförsäkring

24 818

86 989 91323 78 907 102 340

Fakultativa folkomröstningar i California 1 9 2 2 — 1 9 4 9 E f t e r Stale

of California,

Statement

År och dag

Ämne för o m r ö s t n i n g a r n a

1922 7/11

Författningsinitiativ 1. Hjälp åt krigsveteraner 2. F a s t s t ä l l a n d e av s a m m a principer för beskattningen av »public u t i lities» (gas- och el.-verk m. m.) vare sig dessa drivas i k o m m u n a l eller privat regi 3. Utvidgning av den statliga j ä r n vägsstyrelsens befogenheter 4. Införande av nytt budgetsystem ... 5. I n r ä t t a n d e av en statlig vattenkraftskommission 6. Ökning av m i n i m i a n t a l e t n a m n underskrifter för initiativpetitioner 7. Nytt skattesystem 8. Föreskrift att järnvägskoncessioner skola få beviljas blott av den statliga järnvägsstyrelsen

of vote,

1922—1948.

TotalantaAntal röst- let vid samberättigade tidigt val röstande

1 532 384 1 000 997 562 022

258 022 232 079 451074 243 604 258 009 124 403 136 271

Lagreferenda 1. Brandskyddslag 2. Förbud mot att utöva advokatyrket u t a n särskild legitimation ... 3. Lag angående kontroll av spritförbudets efterlevnad

117 110 197 905 445 076

Laginitiativ 1. I n r ä t t a n d e av statlig n ä m n d med uppgift att legitimera och e x a m i nera chiropraktorer 2. I n r ä t t a n d e av statlig n ä m n d med uppgift att legitimera och examinera osteopater 3. Förbud m o t vivisektion 1924 7/11

Författningsinitiativ 1- Skatt på v ä g t r a n s p o r t e r 2. I n r ä t t a n d e av en statlig kraftkommission

481600 439 775 226 339 1 822 357 1 336 593 457 372

vatten320 383

Laginitiativ 1. Tillstånd a t t anordna professionell boxning och b r o t t n i n g 2. F ö r b u d mot att anlägga någon d a m m i Klamath-floden (förbudet avsett att skydda fiskbeståndet) ... 1926 2/11

Ja-röster

Författningsinitiativ 1. Höjning av anslagen för vägbyggen 2. Förbud mot statsunderstöd av sekteristiska skolor 3. I n r ä t t a n d e av en statlig v a t t e n kraf tkommission

578 631 560 785 1 912 862 1 212 452 337 906 439 210 253 019

År och

TotalantaAntal röst- let vid samberättigade tidigt val röstande

Ämne för omröstningarna

Nej-röster

4. Reglering av valkretsindelningen vid val till legislaturen i fullständig överensstämmelse med folkmängdens fördelning 5. Reglering av valkretsindelningen vid val till legislaturen; viss överrepresentation för landsbygden ...

319 456

492 923

437 003

363 208

Lag referendum 1. Skatt på margarin

287 703

749 640

499 415

539 343

362 299

661 367

502 258

565 875

692 347

570 120

936 695

365 309

542 518 509 632

935 901 870 632

440 449

650 721

317 890

990 775

447 371

Laginitiativ 1. Bensinskatt för vägväsendets behov 2. Legalisering av vadhållning vid hästkapplöpningar 3. Upphävande av lagen om kontroll av spritförbudets efterlevnad Lagreferendum 1. Lag om reglering av valkretsindelningen i enlighet med det år 1926 antagna författningstillägget 2. Höjning av registreringsavgifterna för lastbilar

2 313 816 1 846 077

Laginitiativ 1. Upphävande av lagen om r ä t t att anordna professionell boxning och brottning 2. Förbud mot vissa slag av dressyr Författningsinitiativ 1. Utvidgning av den statliga och viltvårdskommissionens trolluppgifter

fiskkon-

2 245 228 1 444 228

Laginitiativ Införande av s o m m a r t i d P e r m a n e n t registrering av röstberättigade Förbud för alla slags butiker att hålla öppet på söndagar Lag mot ocker Furfat tningsinitiativ Rätt att med vissa restriktioner försälja och utskänka spritdrycker (bl. a. »mattvång» på restauranger) Införande av inkomst- och omsättningsskatt Reglering av r ä t t e n till oljeborrning Lagreferenda 1. Lag om viss kontroll av oljeproduktionen 2. Förbud mot utarrendering av vissa strandområden för oljeborrning ...

122 Ja-röster

214 533 1 047 926 239 303 763130 2 889 013 2 330 132 1 308 428

730 522

552 738 1144 449 709 438 1079 451

303 140 1124 254 794 050

545 500

År och dag

Ämne för omröstningarna

TotalantaAntal röst- let vid samberättigade tidigt val röstande

Laginitiativ 1. Upphävande av den statliga tilllämpningslagen till det unionella rusdrycksförbudet 2. Förbud mot att upphäva gäldenärs inlösningsrätt till intecknad egendom a n n a t än efter domstolsutslag 3. Legalisering av vadhållning vid h ä s t k a p p l ö p n i n g a r ; i n t ä k t e r n a till understöd åt krigsveteraner 1933 7/11 (special election)

1934 6/11

1. 2. 1936 3/11

1 459 835 484 930 904 493

Lagreferendum 1. Utveckling av vattenkraftresurserna i Central Valley under statlig kontroll Författningsinitiativ 1. Rätt att u t s k ä n k a spritdrycker blott för hotell och restauranger (avskaffande av »mattvånget») ... 2. Ändrade regler för utseende av domare 3. Ökning av »attorney generals» befogenheter 4. Vissa ä n d r i n g a r av rättegångsordningen i b r o t t m å l 0. Vissa ändringar av rättegångsordningen i b r o t t m å l 6. Skärpning av kompetenskraven för vissa statliga t j ä n s t e r 7. Omorganisation av den statliga skolöverstyrelsen 8. R ä t t för k o m m u n e r n a a t t införa rusdrycksförbud

1. 2. 3.

4. 5. 6.

1. 2.

Laginitiativ Ändring av lagen om examination av chiropraktorer I n r ä t t a n d e av statlig n ä m n d med uppgift a t t e x a m i n e r a n a t u r o p a t e r Författningsinitiativ Upphävande av inkomstskatten ... Införande av lokalt veto I n r ä t t a n d e av statlig kommission med uppgift a t t kontrollera tillverkningen och försäljningen av spritdrycker Införande av enhetliga kompetenskrav för k o m m u n a l t j ä n s t e m ä n ... Föreskrift att i n t ä k t e r n a av bensinskatterna få användas blott för vissa specificerade ä n d a m å l Reglering av folkskollärarnas t j ä n steställning Lagreferenda Införande av m a r g a r i n s k a t t Införande av skatt på »chain stores»

Ja-röster

459 010 3 140 114 2 360 916

1 262 315 810 320 1 063 290 1 087 340 1173 560 1 216 400 577 870 497 542

662 548 492 098 3 253 821 2 400 540 737 629 719 185

748 486 670 407 829 440 438 490 400 367 1 067 443

År och dag

TotalantaAntal röst- let vid samberättigade tidigt val röstande

Ämne för omröstningarna

Ja-röster

Nej-röster

Laginitiativ 1. F ö r b u d mot oljeborrning strandområden 1938 8/11

i vissa

971 569 1 081 346

Författningsinitiativ 1. I n r ä t t a n d e av en trafiksäkerhetskommission 2. »Single tax» (Skatt endast p å innehav av jord) 3. Folkpension till alla som fyllt 50 år (»Ham and Eggs»)

3 611416 2 610143 904 491 1 358 351 372 386 1 836 585 1 143 670 1 39S 999

Lagreferenda 1. Lag om utarrendering av staten tillhörig mark för oljeborrning vid Huntington Beach 2. Lag om utarrendering av staten tillhörig s t r a n d m a r k för oljeborrning 3. Rätt för »public utility districts» att u p p t a lån för kraftproduktion

491 973 1 666 251 309 795 1 744 801 516 591 1465 841

Laginitiativ 1. Inskränkning av rätten till blockad och bojkott vid arbetskonflikter ... 2. Förbud mot vissa fångstmetoder vid fiske 3. Förbud mot vissa slag av boskapsinhägnader 1939 7/11 (special election)

1 067 229 1 476 379 1 309 007

721126 1581258

Fö rf a 11nings in i t ia t iv 1. Folkpensionering enligt »Ham and Eggs» riktlinjer

993 204 1 993 557

Lagreferendum 1. Lag om beskattning av oljeproduktionen

1110 430 1 755 065

Laginitiativ 1. Ändring av lagen om examination av chiropraktorer

801173 1 894 764

1940 5/11

Laginitiativ 1. Införande av sommartid

4 034 133 3 125 642

1942 3/11

Författningsinitiativ 1. Upphävande av den statliga komstskatten

3 331817 2 264 288

1 834 564 785 634

in-

Lagreferendum 1. Förbud mot sympatiblockader vid arbetskonflikter Laginitiativ 1. Ändring av den statliga byggnadslånebyråns befogenheter 2. Införande av en gemensam grundläggande examen som villkor för utbildning till läkare, t a n d l ä k a r e och chiropraktor

795 023

907 311 763 700 909 061 1124 624 378 805 1015128

584 324 1132 957

TotalantaAntal röst- let vid samberättigade tidigt val röstande

År och dag

Ämne för omröstningarna

1944 7/11

Förf att ningsinitiativ 1. Höjning av de statliga anslagen till folkskolorna 2. Höjning av folkpensionerna (»Ham and Eggers» program) 3. Deklaration om r ä t t till arbete för varje medborgare

4 542 334 3 566 734

Förf att 1. F a s t s t ä l l a n d e skollärare

3 821 096 2 759 641

1946 5/11

ningsinitiativ av minimilön

1 753 818 1 017 924 1 304 418

för 1772 370

Laginitiativ 1. Legalisering av vadhållning vid hundkapplöpningar 2. Skyldighet för staten att övervaka förhållandena på arbetsmarknaden 1948 2/11

1. 2.

3. 4. 5.

Författningsinitiativ Höjning av folkpensionerna till 75 dollars per månad Omreglering av valkretsindelningen vid val till statens senat i enlighet med folkmängdens fördelning Införande av lokalt veto Vissa ä n d r i n g a r av restriktionerna i fråga om servering av spritdrycker I n r ä t t a n d e av en statlig n ä m n d för bostadsbygge

Laginitiativ 1. Ändring av lag av å r 1911 om personalens storlek på tåg 2. Förbud mot användande av vissa fiskredskap vid fiske i San F r a n ciscobukten 3. Förbud mot användande av vissa fiskredskap utom vid yrkesmässig fångst av krabbor, ostron och musslor 1949 8/11 (special election)

Ja-röster

570 688 675 697 5 061 997 4 076 981 1 837 805

1 069 899 1 085 941 1 122 274 1 042 039

1 767 587 1153 353

1 303 003

Författningsinitiativ 1. Upphävande av det föregående år antagna författningstillägget om folkpensionerna

1 560 300

Laginitiativ 1. Införande av s o m m a r t i d

1 406 225

Fakultativa folkomröstningar i Colorado Efter The Initiative and Referendum in Colorado, a survey prepared by the Legislative Reference Office, Denver, Colorado. Kompletterad med en från Office of the Secretary of State erhållen förteckning över folkomröstningar, som ägt rum efter år 1938. År och dag

Ämne för o m r ö s t n i n g a r n a

1922 7/11

Författningsinitiativ 1. Upptagande av ett obligationslån uppgående till 1,5 milj. dollars för byggande av vägar 2. I n r ä t t a n d e av en kommission för kontroll av »public utilities» (elektricitet, gas, telefon etc.) 3. Avskaffande av de författningsmässiga hindren mot införande av inkomstskatt Laginitiativ 1. Restriktioner i r ä t t e n a t t företa vivisektioner 2. Omreglering av valkretsindelningen vid val till legislaturen

Ja-röster

131 271 75 061 42 466

35 476 61502

1924 4/11

Författningsinitiativ 1. Inrättande av ett statligt tryckeri

1926 2/11

Författningsinitiativ 1. Inrättande av en kommission för »public utilities» ...

35137 Laginitiativ 1. Rätt för tandläkare som u t e x a m i n e r a t s i andra stater att praktisera u t a n a t t behöva genomgå ny examen ... 2. Stadgande att intäkterna från bensin- och motorfordonsskatterna skola användas uteslutande för vägväsendet

56 433 81762

1928 6/11

Förfa ttn ing sin i tia t iv 1. Inrättande av en folkvald skolöverstyrelse 2. Upptagande av lån på 60 milj. dollars för vägbyggen

84 416 82 422

1930 4/11

Författningsinitiativ 1. I n r ä t t a n d e av en folkvald skolöverstyrelse

70 643

1932 8/11

Förfat tningxinitiativ 1. Rätt för legislaturen a t t införa inkomstskatt 2. Rätt för legislaturen a t t i begränsad utsträckning införa inkomstskatt 3. Begränsning av bensin- och motorfordonsbeskattningen 4. Upphävande av det statliga spritförbudet, under förutsättning av det federala förbudets avskaffande

233 311

Lagreferendum 1. Höjning av margarinskatten från 10 till 15 cents per pund

134 313

Laginitialiv 1. Omreglering av valkretsindelningen vid val till legislaturen

162 871

85 573 101 438 124 610

År och dag

Ämne för omröstningarna

1934 6/11

Författningsinitiativ 1. Obligatoriskt referendum för införande av acciser ... 2. Stadgande att intäkterna från bensin- och motorfordonsbeskattningen uteslutande få användas för vägväsendets behov 3. Minskning av bensinskatten 1. Införande stores)

1936 3/11

1. 2. 3. 4.

av

Laginitiativ licensavgift på

kedjebutiker

Ja-röster

1940 5/11

Författningsinitiatio Restriktioner beträffande städernas beskattningsrätt Omläggning av motorfordonsbeskattningen Rätt för legislaturen att införa inkomstskatt Införande av en folkpension uppgående till 45 dollars per månad, upptagande av vissa skatter för detta ändamål

Författningsinitiativ 1. Mindre stränga villkor för erhållande av legitimation som läkare 2. Upphävande av det två år tidigare antagna folkpensionsinitiativet Laginitiaiiv 1. Upphävande av licensavgiften på kedjebutiker 1. 2. 3. 4.

Författningsinitiativ Omläggning av beskattningen på fast egendom I n r ä t t a n d e av en statlig kommission med uppgift att skydda fisk- och viltbeståndet Införande av inkomstskatt i stället för beskattningen på egendom Införande av folkpension för alla personer över 65 år

Laginitiativ 1. Legalisering av vadhållning vid h u n d - och h ä s t k a p p löpningar 1944 7/11

1948 2/11

160 482 87 090

(chain

Laginitiativ 1. Förändring av lagen om obligatorisk olycksfallsförsäkring för arbetare (i för de anställda förmånlig riktning) 2. Införande av statligt understöd åt medellösa patienter på tuberkulossjukhus 1938 8/11

126 649

Författningsinitiativ 1. Rätt för u t l ä n d s k a medborgare att förvärva och inneha egendom 2. Tillgodoräknande av krigstjänst vid befordran av statstjänstemän •••• Laginitiativ 1. ökning av folkpensionerna Författningsinitiativ 1. Rätt för k o m m u n e r att anordna folkomröstningar rörande spritförbud (local option) 2. Höjning av folkpensionen till m i n s t 50 dollars per månad, reserverande av vissa statsinkomster till bestridande av dessa utgifter

197144 60 228 218 795 67155 239 289

203 195 176 872

94 846 157 975 167 109 50 806 196 907 81787 138 383

203 195

277 392

173 652

195 752

256 563

107 100

243 863

140 187

120 799

334 331

166 031

295 712

Fakultativa folkomröstningar i Massachusetts 1 9 2 2 — 1 9 4 6 Efter Number of assessed polls, registered voters and persons who voted in each voting precinct, 1922—1928 och Election statistics, 1929—1947. TotalantaAntal röst- let vid samberättigade tidigt val röstande

År och dag

Ämne för omröstningarna

1928 6/11

Laginitiativ 1. Rätt för stadsfullmäktige a t t tilllåta biltävlingar, boxningsmatcher m. m. söndagar mellan kl. 2 och 6 e. m (Initiativet förkastat av legislatur e s båda h u s )

1 722 263 1 609 975

Laginitiativ 1. Upphävande av förbudet mot tillverkning av alkoholhaltiga drycker 2. Förbud mot vissa djurfällor (Initiativen förkastade av legislat u r e s båda hus)

1 629 704 1 250 118

Laginitiativ 1. Statlig auktorisation av chiropraktorernas verksamhet 2. Reformer av partikonventen och pri märvalen (Nr 1 förkastat av l e g i s l a t u r e s båda hus, n r 2 godkänt av senaten, förkastat av representanthuset)

1 796 588 1 609 548

1934 6/11

Lagreferendum 1. Vissa undantag från förbudet mot djurfällor

1 843 439 1 507 674

1938 8/11

Laginitiativ 1. Slopande av avgifterna för anordnande av droskbilstationer (Förkastat av l e g i s l a t u r e s båda hus)

2 1 1 2 619 1 795 552

Laginitiativ 1. Upphävande av förbudet mot tillverkning och annonsering av preventivmedel (Förkastat av l e g i s l a t u r e s båda hus) Lagreferendum 1. Tillstånd a t t offentligt anordna bridge och whistspel, om inträdesavgifterna användas för välgörande ändamål

2 162 707 1 426 720

1930 4/11

1932 8/11

1942 3/11

1944 7/11

1946 5/11

128 Laginitiativ 1. F r i sjukvård och begravning, h ö j ning av folkpensionsbeloppet till 48 dollars per månad 2. Skyldighet för fackföreningar att till statlig myndighett överlämna medlemsförteckningar m. m (Nr 1 godkänt av representanthuset, ej behandlat av senaten, nr 2 förkastat av l e g i s l a t u r e s båda hus)

Ja-röster

803 281

649 592 606 532

351 094 553 822

664 762

683 057

2 296 804 2 009 993

738 387 2 327 518 1 714 994 536 175

789 317

Fakultativa folkomröstningar i Michigan Enligt uppgifter lämnade av Office of the secretary of State. Ar och dag

Ämne för omröstningarna

Ja-röster

1924 4/11

Författningsinitiativ 1. Obligatorisk skolgång i statliga folkskolor 2. Införande av inkomstskatt 3. Omreglering av valkretsindelningen vid val till senaten och representanthuset

421 472 216 437

1930 4/11

Författningsinitiativ 1. Omreglering av valkretsindelningen naten och representanthuset Lag 1. Skatt på cigarretter

1932 8/11

vid val till se-

1936 3/11

1938 8/11

292 659

referendum 198 515

Författningsinitiativ 1. Upphävande av författningens stadgande om totalt spri tf örbud 1 022 508 2. Begränsning av egendomsskatten 671124 3. Omreglering av valkretsindelningen vid val till senaten och representanthuset 520 740 4. Rörande u n d a n t a g a n d e av s m å b r u k från beskattning 445 141 Lag referendum 1. Lag om reglering av handeln med margarin mot att sälja smörblandning m. m.)

1934 6/11

231 718

1. 2. 3. 4. 5.

(förbud 432 966

Författningsinitiativ »Icke-politiska» val av domare L ä t t n a d e r i motorfordonsbeskattningen Minskning av registreringsutgifterna för motorfordon Rätt för counties att införa »home rule» Upptagande av inkomstskatt för folkskolorna

501 580 280 765 292 760 399 135 245 648

Lagreferendum 1. Genomförande av vissa statliga byggnadsföretag

51378 Författningsinitiativ 1. Undantagande av vissa slags livsmedel från ningsskat t 2. Införande av inkomstskatt

581 485 382 262

omsätt-

Författningsinitiativ 1. Förlängning av mandatperioden för vissa k o m m u n a l a befattningshavare 2. »Icke-politiska» val av högsta domstolens ledamöter 3. Stadgande att intäkterna från bensinskatten få användas uteslutande för vägväsendets behov

414 832 504 904 813 289

Lagreferendum 1. Folkpensionslag

497 569

1939 4/4

Författningsinitiativ 1. »Icke-politiska» val av d o m a r e

376 246

1940 11/11

Författningsinitiativ 1. Reformering av statsförvaltningens organisation

766 894

129 9

Är och dag

1942 3/11

Ämne för omröstningarna

Ja-röster

Nej-röster

Lag ref er enda 1. Reglering av rätten a t t utöva tandläkekonsten 2. Ändring av vissa bestämmelser om motorfordonstrafik

735 053

640 051

980 227

Författningsinitiativ 1. Rätt för Wayne county a t t anta charter»

455 320

318 899

585 380

638 876

864 530

584 689

ett »home

rule

Lagreferendum 1. Lag om viss kontroll av mjölkdistributionen 1944 7/11

Författningsinitiativ 1. Rätt för Wayne county att a n t a charter»

1946 5/11

Författningsinitiativ 1. ökat statligt stöd åt skolväsendet

ett »home

rule

Fakultativa folkomröstningar i Missouri Efter State of Missouri Official Manual 1923/24—1949/50.

År och dag

Ämne för omröstningarna

1922 7/11

1924 4/11

Laginitiativ Obligatorisk olycksfallsförsäkring för arbetare i farliga yrken Omreglering av valkretsindelningen vid val till legislaturens senat 1. 2. 3. 4.

1926 2/11

1 Antal röstande vid val av president eller ledamot av Förenta staternas senat 1

Nej-röster

141 149

227 000

379 615

742 836

348 007

968 276

Laginitiativ 1 307 958 Höjda anslag till vägunderhåll Obligatorisk olycksfallsförsäkring för arbetare sysselsatta i farliga yrken Rätt för de röstberättigade i S:t Louis city och county a t t besluta sammanslagning av dessa k o m m u n e r till en enhet Skattefrihet för viss egendom tillhörig reli giösa sällskap, undervisningsanstalter, väl görande sällskap m. fl

262 948 477 776 427 691

695 537 385 516 461 031

Författningsinitiativ 1 102 076 Bemyndigande för legislaturen a t t ge städerna r ä t t a t t införa tjänstepension för polismän

623 634

277 450

Lagreferendum Obligatorisk olycksfallsförsäkring tare sysselsatta i farliga yrken

251 882

för arbe-

Presidentval 1924, 1928, 1932, 1936, 1940, 1944 och 1948.

130 Ja-röster

År och dag

Antal röstande vid val av president eller ledamot av Förenta staternas senat

Ämne för omröstningarna

Ja-röster

Nej-röster

160 645

612 392

294 388

669 931

670 299

503 861

446 063

620 367

155 909

466 982

Laginitiativ 1. Obligatorisk olycksfallsförsäkring för arbe tare sysselsatta i farliga yrken (mera omfattande än legislaturlagen) 2. Upphävande av de statliga lagarna om sprit förbud 1928 6/11

Författningsinitiativ 1. Bemyndigande för legislaturen att obligationslån för vägförbättringar

1500 711 uppta

Laginitiativ Införande av tjänstepension för polismän i alla städer med mer än 500.000 invånare 1930 4/11

1932 8/11

1934 6/11

1936 3/11

1938 8/11

Författningsinitiativ 1 259 324 1. U p p r ä t t a n d e av en statlig fond med uppgift att möjliggöra en förbättrad olycksfallsförsäkring för arbetare . Utvidgning av den k o m m u n a l a självstyrelsen i St Louis Författningsinitiativ 1 609 897 1. Större befogenheter åt guvernören över budgeten Författningsinitiativ 1. Rätt för legislaturen att införa sion för s t a t s a n s t ä l l d a l ä r a r e

218 381 375 718 931429 213 676

1 328 876 tjänstepen-

Förf att ningsiniliativ 1 828 605 1. Rätt för legislaturen att införa tjänstepension för s t a t s a n s t ä l l d a lärare 2. I n r ä t t a n d e av en statlig kommission med uppgift att v å r d a fisk- och viltbeståndet ... Författningsinitiativ 1 248 278 1. Precisiering av legislaturens r ä t t att pålägga bensinskatt 2. Omreglering av valkretsindelningen vid val till legislaturens båda k a m r a r , begränsning av antalet t j ä n s t e m ä n anställda av legislaturen, i n r ä t t a n d e av en statlig bank, skyldighet för legislaturen att alltid anslå minst en tredjedel av statsinkomsterna till skolväsendet och två procent till de statliga parkerna, ökning av folkpensionerna, mindre restriktiva bestämmelser för användningen av initiativ och referendum m. m

394 259 422 511 659 034

515 046

879 213

351 962

490 622

536 675

242 431

628 454

År och dag

Ämne för o m r ö s t n i n g a r n a

Antal röstande vid val av president eller ledamot av Förenta staternas senat

3. Förstatligande av skolväsendet, förbud för k o m m u n e r att uppta skatt på motorfordon 4. Rätt för samma person att inneha posten som sheriff eller coroner på obegränsad tid 1940 5/11

1944 7/11

Ja-röster

Nej-röster

226 044

629 351

317 134

561 077

416 322

636 928

258 660

737 982

Författningsinitiativ 1 833 729 1. Minskning av licensavgifterna på motorfordon och avskaffande av de k o m m u n a l a bensinskatterna 2. Fixering av licensavgifterna på motorfordon vid gällande nivå, stadgande a t t i n t ä k t e r n a uteslutande få användas för vägväsendet 3. Upphävande av alla bestämmelser som utfärdats av kommissionen för fisk- och viltbeståndets vård 4. Antalet röstande vid guvernörsval beräkningsgrund för m i n i m i a n t a l e t signaturer på initiativ- och referendumpetitioner 5. Övergång till icke-politiska val av d o m a r e ...

359 628

709 421

456 642 535 642

492 564

Författningsinitiativ 1. Övergång till e n k a m m a r s y s t e m

364 941

445 194

1 571 677

Fakultativa folkomröstningar i Nebraska 1922—1948 Efter Nebraska

Blue Book, 1948 och Session

laws, 1923—1949. Totalantalet vid samtidigt val röstande

Ar och dag

Ämne för omröstningarna

1922 7/11

Lagreferenda 1. Ändring av banklagstiftningen 2. Inskränkning av rätten till blockad och b o j kott vid arbetskonflikter 3. Partiellt upphävande av primärvalsystemet 4. Ändrat system för registrering av röstberättigade

407 673

1924 4/11

Författningsinitiativ 1. Rätt för valkandidater att låta sig nomineras av m e r än ett parti (cross filing)

471 600

1930 4/11

Laginitiativ

451 904

1. Rätt för k o m m u n e r i besittning av elektricitetsverk att företa utvidgningar av dessa anläggningar 2. Rätt för städer i besittning av elektricitetsverk a t t utvidga dessa anläggningar 3. Förbud mot försäljning av k o m m u n a l ä g d a elektricitetsverk a n n a t än mot k o n t a n t betalning

Ja-röster

Nej-röster

172 675

149 240

186101 95 494

140 419 208 261

106 314

195 066

163 932

228 485

144 595

157 107

204 579

89 205

118 617

162 050

År och dag

Totalantalet vid samtidigt val röstande

Ämne för omröstningarna

1932 8/11

Laginitiativ 1. U p p r ä t t a n d e av statspolis

451 904

1934 6/11

Författningsinitiativ 1. övergång till e n k a m m a r s y s t e m 2. Legalisering av vadhållning vid ningar

578 764 kapplöp-

1938 8/11

Författningsinitiativ 1. Legalisering av spelautomater

507 471

1944 7/11

Författningsinitiativ 1. Förbud mot att använda i n t ä k t e r n a av bensinskatten för a n d r a ä n d a m å l än vägväsendets u n d e r h å l l

566 711

Ja-röster

Nej-röster

203 593

306 682

286 086

193 152

187 455

115 189

333 120

205 262

271 901

130 947

397 501

212 443 101 881

142 702 260 345

196 318

212 340

Laginitiativ 1. Införande av totalt spritförbud 1946 5/11

1948 2/11

Författningsinitiativ 1. Förbud mot avtal mellan arbetsgivare och fackföreningar om att endast anställa organiserad arbetskraft (closed shop) 2. Ökade statsanslag för skolväsendet

399 501

Författningsinitiativ 1. Beviljande av särskild gratifikation åt alla krigsdeltagare

467 084

Fakultativa folkomröstningar i Nevada 1 9 2 2 — 1 9 4 6 Efter Political År och dag

1922 7/11

1930 4/11 1934 6/11

1936 3/11 1938 8/11 1944 7/11

History

of Nevada

och Session

laws, 1923—1947. Ja-röster

Nej-röster

4 877

12 900

10 965

7 606

10 319

20 227

13 229

1. Folkpensionslag

9 252

24 447

Laginitiativ 1. Premier för nedläggande av vissa rovdjur

13 483

19 392

Laginitiativ 1. Höjning av folkpensionerna

19 078

16 573

Ämne för omröstningarna Lag

initiativ

1. Skilsmässolag ••" Av legislaturen framlagt alternativförslag till skilsmässolagsinitiativet Lag referendum 1. I n r ä t t a n d e av en kommission för rabiesbekämpning

Lag initiativ 1. Premier för nedläggande av vissa rovdjur Lagreferendum 1. Lag angående j a k t och fiske

Laginitiativ

Fakultativa folkomröstningar i North Dakota 1 9 2 2 — 1 9 4 8 Efter North Dakota Session År och dag

1922 28/6

1922 7/11 1924 18/3

laws, 1923—1949.

Ämne för omröstningarna

Ja-röster

Nej-röster

1011G7

70 372

99 866

138 735

44 406

54 867

65 747

Lag initiativ 1. Upphävande av 1921 införd lag om kompetenskraven för folkskollärare 2. Införande av bestämmelse alt av staten upptagna lån sammanlagt ej få uppgå till m e r ä n 20 milj. dollars

Laginitiativ 1. Viss kontroll av handeln med j o r d b r u k s p r o d u k t e r ... Lagreferenda 1. Ändrade regler för primärvalen 2. Ändrade regler för val av vissa befattningshavare i grevskapen (»non-partisan elections») 3. Vissa restriktioner i fråga om p a r t i e r n a s k a m p a n j organisation 4. Ändring av banklagstiftningen

53 914

66 621

53 449 56 717

64 093 64189

1926 30/6

Laginitiativ 1. Införande av bensinskatt för vägväsendets förbättring

65 813

57 374

1928 27/6

Författningsinitiativ 1. Upphävande av spritförbudet

96 837

108 696

1928 6/11

Författningsinitiativ 1. Skyldighet för staten att vid b a n k k o n k u r s e r till de personer som därvid förlorat sina depositioner u t b e tala ersättning till motsvarande belopp

24 775

218 270

1930 25/6

Lag referenda 1. Ändring av banklagstiftningen 2. Tillsättande av chef för j a k t - och skogsvårdsstyrelsen genom u t n ä m n i n g av guvernören och icke •— som förut — genom val

55 853

59 329

1930 4/11 1932 15/3

134 Laginitiativ 1. Fördelning av bensinskattemedlen så att % tillfalla staten och Vi grevskapen .2. Rätt för t e a t r a r och biografer att ha söndagsföreställningar

88 681

84 629

96 990

Författningsinitiativ 1. Fastställande av en fyraårig m a n d a t p e r i o d för folkvalda statstjänstemän

84 849

109 060

; Författningsinitiativ 1. Flyttning av huvudstaden från Bismarck till Jamc town

24 368

170 000

Lag referendum 1. Höjning av bensinskatten

106 770

Laginitiativ 1. Införande av r ä t t att rösta på a n n a n plats än h e m orten

65 707

alla

År och dag

1932 22/6

1932 8/11

1933 22/9

Ämne för omröstningarna Lag initiativ Fem års partiellt m o r a t o r i u m Minskning av resetraktamentena för tjänstemän i grevskapen Minskning av statstjänstemannens resetraktamenten Minskning av grevskapstjänstemännens löner Statligt stöd för att lindra jordbrukets skuldsättning Förbud för bolag att driva j o r d b r u k Författningsinitiativ Upphävande av spritförbudet Laginitiativ Minskning av avgifterna för vissa legala förrättningar Minskning av lönerna för ledamöterna av distriktsdomstolarna Minskning av lönerna för ledamöterna av statens högsta domstol •••••• Minskning av lönen för guvernören j ä m t e vissa högre statstjänstemän Indragning av vissa ämbeten Tre års m o r a t o r i u m Rätt för j o r d b r u k a r n a att inteckna växande gröda ... Vissa stödåtgärder för j o r d b r u k e t Lagreferenda Lag r ö r a n d e a d m i n i s t r a t i o n e n av insolventa banker Införande av omsättningsskatt Indragning av vissa tjänster vid olycksfallsförsäkringsbyrån

Ja-röster

Nej-röster

92 266

159 434 153 878 144 715 102 149 114 496

50 603 54 027 55 459 98135 85 932

134 742

99 316

160 399

66 776

176 044

54 451

179 662

52 521

166 871 154 662 103 156 111 198 127 095

60 269 60 096 142 562 123 566 89 195

58 746 41241

94130 113 807

50 819

94 429

116 420

48 731

82 235

88 079

119 968

90 076 91391

114 299 99 299

136 743 111 511

135 073 139 733

66 890

42 304 49 069

110 331 120 229

78 337 45 498

105 832 127 359

Laginitiativ

1934 27/6

1934 6/11

1935 15/7 1936 24/6

Införande av särskilt licenssystem för försäljning av öl Rätt för t e a t r a r och biografer att ha söndagsföreställ ningar Laginitiativ Rätt att försälja spritdrycker men förbud mot »saloons » • Rätt för k o m m u n e r att a n o r d n a folkomröstning om rusdrycksförbud Rätt för skoldistrikten att u p p t a skatt

Laginitiativ Rätt för t e a t r a r och biografer att ha söndagsföreställningar Upphävande av förbudslagarna Lag referendum Minskning av egendomsskatten och införande av omsättningsskatt Lagreferenda Vissa reformer inom domstolsväsendet (bl. a. rörande jury institutionen) Lag angående vägning av boskap i slakthus Rätt för städer med mer än 200.000 invånare att, efter folkomröstning på begäran av 15 % av de röstberättigade, tillåta försäljning av spritdrycker genom monopolbolag Införande av inkomstskatt

År och dag

Ämne för o m r ö s t n i n g a r n a

Nej-rö.ster

Laginitiativ 1. Upphävande av lagen om r ä t t för väljare a t t i vissa fall rösta på annan plats än h e m o r t e n 2. Förbud mot att använda federala arbetslöshetsbidrag för politiska ä n d a m å l

108 792

74 579

1936 3/11

96 716

Laginitiativ R ä t t att försälja spritdrycker efter särskilt tillstånd

147 330

1938 28/6

128 064

Författningsinitiativ m e d l e m m a r av legislaturen

106 699

64 087

86 822 75 818

78 206 83140

109 619

77 046

77 683 39 710

76 672 116 632

41301 45 808

115 785 121206

Förbud för att inneha statstjänst I n r ä t t a n d e av en statlig överstyrelse för den högre undervisningen Förlängning av mandatperioden för »tax commissioner» till fyra år Omorganisation av den statliga finansförvaltningen ... Lagreferendum Förbud mot dans i lokal där spritdrycker serveras ...

1938 8/11

1939 11/7

1940 25/6

136 Ja-röster

Laginitiativ I n r ä t t a n d e av ett departement för naturvetenskaplig forskning I n r ä t t a n d e av ett civildepartement Förbud för högre tjänstemän att engagera sig i viss affärsverksamhet Reglering av r ä n t a n s storlek Avskaffande av systemet med val av k o m m u n a l a tjänstemän, i n r ä t t a n d e av särskilda kommissioner med uppgift att u t n ä m n a dessa befattningshavare ... Lag referendum Införande av licensavgifter för mejerier

24 222

188 940

97 019

106 718

Laginitiativ Införande av en folkpension uppgående till minst 40 dollars per m å n a d ; inga detaljföreskrifter

154 367

78 427

Lagreferendum av den statliga j o r d b r u k s k o m m i s s i o n e n

165 851

170 538

39 789

172 513

168 976

91149 67 294

49 324 57 239

79 393

52 731

79 393 64 415 53 908

52 731 59 913 71101

57 675

58 333

Avskaffande

Laginitiativ Införande av viss k o m m u n a l kontroll av försäljning och utskänkning av spritdrycker Användning av viss del av den statliga vägbyggnadsfondens medel till folkpensioner Införande av särskild skatt på affärsverksamhet; 4 av intäkterna till fond för folkpensioner Författningsinitiativ Stadgande att intäkterna av motorfordonsskatten få användas blott för vägväsendets behov Omorganisation av den statliga järnvägsstyrelsen ... Laginitiativ Införande av omsättningsskatt för att möjliggöra förb ä t t r i n g a r inom skolväsendet och socialvården Förbud mot att använda intäkterna av omsättningsskatten för andra uppgifter ä n skolväsendet och socialvården Höjning av anslagen till skolväsendet Reorganisation av finansförvaltningen I n r ä t t a n d e av fond med uppgift att möjliggöra h j ä l p till privata skolor

År och dag

Ämne för omröstningarna

1940 5/11

Författningsinitiativ 1. Införande av progressiv skatt på jordegendom 2. Undantagande av byggnaderna på lantegendomar från skatt 3. Allmän skattesänkning

1942 30/6 1942 3/11

Laginitiativ 1. Undantagande av byggnader på lantegendomar all skatt

Ja-röster

94 250 91396 63 213

från

58 314

Lägre ferendum 1. Lag om u p p s ä t t a n d e av anslag om smörpriser i mejerier

92 344

Laginitiativ 1. Förbud mot spritservering i lokaler där m a t serveras

84 049

1944 27/6

Laginitiativ 1. Upphävande av den statliga inkomstskatten

50 378

1944 7/11

Laginitialiv 1. Upptagande av lån för att möjliggöra vägförbättringar 2. Förbud mot försäljning av spritdrycker i samband med försäljning av andra förnödenheter än tobak ...

1946 25/6 1946 5/11

1948 29/6

1. Höjning

Lagreferendum av egendomsskatten

Laginitiativ 1. Förbud mot försäljning av spritdrycker i samband med försäljning av andra förnödenheter än tobak ... 2. Restitution av skatten på drivmedel för motorfordon, vilka användas i j o r d b r u k e t eller för industriella ändamål Lagreferenda 1. Förbud mot bojkott och sympatistrejker. Förbud mot att igångsätta strejk a n n a t ä n efter hemlig omröstning, vari 51 % av alla av den planerade strejken berörda arbetare röstat för arbetsnedläggelse 2. Förbud mot att utesluta oorganiserade arbetare från arbete

128 421 94 071 56 988

86114 88102

85 206 105 192

Laginitiativ 1. Förbud för folkskollärare att u n d e r tjänstgöring b ä r a kläder u t m ä r k a n d e medlemskap i religiös orden 2. Förbud mot »parking meters» 3. Upphävande av förbudet mot alt försälja alkoholhaltiga drycker i lokaler d ä r a n d r a förnödenheter säljas 1948 2/11

Laginitiativ 1. Upphävande av förbudet mot »parking meters»

104 183 96192 92 717 89 433

Fakultativa

folkomröstningar

i Ohio 1 9 2 2 — 1 9 4 6

Efter Election Statistics, 1922—1946. År och dag

1924 4/11

Ämne för o m r ö s t n i n g a r n a

Totalantalet vid samtidigt val röstande

Lag referenda 2 099 610 1. Förändringar i skatteindrivningssystemet ... '? Reformering av finansförvaltningen

1 Laginitiativ Folkpensionslag Författningsinitiativ

Ja-röster

Nej-röster

367 377 231152

728 087 765163

390 599

777 351

1926 2/11

405 152

743 313

1927 8/11

Lagreferendum 1 522 625 1. Förändringar i skatteindrivningssystemet ...

438 458

916 016

Laginitiativ 1. Statlig auktorisation av c h i r o p r a k t o r e r

522 612

765 093

Författningsinitiativ 2 282 401 1. Uppmjukning av begränsningen i legislatur e s r ä t t att från år till å r ä n d r a skatteuttagningsprocenten ?! Införande av »county home rule»

979 061 846 594

661151 742 925

1933 7/11

1 446 758

Laginitiativ Folkpensionslag

1 3 8 8 860

526 221

1936 3/11

Författningsinitiativ 3 045 116 1. Förbud mot omsättningsskatt på livsmedel 1 585 507

719 966

1938 8/11

Författningsinitiativ 2 446 429 1. Ändring av proceduren vid t i l l s ä t t a n d e t av ledamöter av statens högsta domstol

621 011 1237 443

Författningsinitiativ 2 294 908 1. Höjning av folkpensionerna 2. Ändrade regler rörande initiativpetitioner ...

464 670 1 546 207 406 612 1 485 919

1939 7/11

Lag referendum 1. I n r ä t t a n d e av en kommission för antagande 634 269 1132 279

Fakultativa folkomröstningar i Oklahoma 1 9 2 2 — 1 9 4 9 Efter Directory of the State of Oklahoma, 1922—1949. År och dag

Ämne för omröstningarna

Ja-röster

Nej-röster

1922 7/11

Författningsinitiativ 1. Gratifikation till soldater och sköterskor, som tjänstgjort u n d e r kriget med Tyskland; upptagande av lån för ändamålet

255 887

234 282

209 452

70 638

182 012

68 975

72 652

220 382

114 479

165 288

1923 2/10

Författningsinitiativ Möjlighet att snabbt s a m m a n k a l l a legislat u r e n för a t t undersöka om vissa höga ämb e t s m ä n förfarit inkonstitutionellt (Denna författningsändring blev sedermera ogiltigförklarad av Oklahomas högsta domstol) Laginitiativ I n r ä t t a n d e av myndighet med granska beslut om taxering

1926 2/11

uppgift

att

Laginitiativ Sänkning av skatten på bergolja Vissa ä n d r i n g a r i lagstiftningen om obligationslån Lagreferenda Införande av fria läroböcker i skolorna Föreskrift att av fångar tillverkade varor skola förses med särskilt v a r u m ä r k e

187 369

120 210

192 484

102 660

1928 7/8

Laginitiativ I n r ä t t a n d e av särskild skattedomstol

291 995

56 099

1931 18/12

Författningsinitiativ Förbud för legislaturen att öka budgetens storlek a n n a t än med guvernörens samtycke eller genom beslut fattat med % majoritet i folkrepresentationens båda k a m r a r Förbud för korporationer att med vissa undantag inneha j o r d utanför städer

194 274

245 794

202 353

240 028

Laginitiativ Upphävande av inkomstskattelagarna Fria läroböcker i folkskolorna

208 144 196 579

235 918 245 743

Författningsinitiativ Rätt för skoldistrikten att höja de skatter, som de h a r ä t t att u p p t a

195 042

222 270

130 327

290 416

155 110

260 265

342 998

265 890

1932 5/7

Laginitiativ Begränsning av bomullsodlingen Höjning av bensinskatten för att möjliggöra vägförbättringar 1932 8/11

Skatt

Lagreferendum på m a r g a r i n

1 De fall, då förslaget förkastats emedan majoritet men ej den i grundlagen stadgade majoriteten av de vid valet röstande uppnåtts, äro u t m ä r k t a med fetstil.

År och dag

Ja-röster

Nej-röster

Laginitiativ inkomstskatten

321 254

327 254 F ö r k a s t a t

224 598

199 582

81981 67 779

120 863 F ö r k a s t a t 134 882 F ö r k a s t a t

185 058

91189 Antaget

204 626

78 783

Antaget

1. Höjning av 1933 11/7

Förslaget antaget eller förkastat 1

Ämne för omröstningarna

Lag referendum 1. Reglering av handel med öl mindre ä n 3 % alkohol

innehållande

1933 15/8

Lagreferenda 1. Skatt på cigarretter 2. Ändring av egendomsbeskattningen

1935 24/9

Författningsinitiativ 1. Undantagande av småbruk från egendomsskatt 2. Införande av folkpensioner, upptagande av nya skatter för ändamålet. I n r ä t t a n d e av en kommission för folkpensionsväsendet (Denna författningsändring blev sedermera ogiltigförklarad av domstol)

Antaget

1935 17/12

Laginitiativ 1. Hjälp till nödlidande arbetslösa

82 462

45 079

Antaget

1936 7/7

För fa ttn ing sin itiativ 1. Hjälp till gamla och invalider efter behovsprövn i ng

346 950

210 888

Antaget

340 438

229 542

Antaget

223 836

257 040 F ö r k a s t a t

267 285

391 083 F ö r k a s t a t

98 216

266 893 F ö r k a s t a t

98 360

280 284 F ö r k a s t a t

184 619 99 613

215 799 F ö r k a s t a t 259 240 F ö r k a s t a t

408 559

196 711 F ö r k a s t a t

290 792

374 911 F ö r k a s t a t

Lag initiativ 1. Hjälp åt personer över 65 år, blinda och andra invalider; ökning av o m s ä t t n i n g s - och motorfordonsskatterna 2. Tillsättande av kommission för att bekämpa jorderosionen 1936 3/11

Författningsinitiativ 1. Upphävande av författningens graf

1938 8/11

Författningsinitiativ 1. Rätt för »public utility districts» att uppta lån

förbudspara-

Lagreferenda 1. Tillstånd att använda spelautomater 2. Margarinskatt, i n t ä k t e r n a av skatten skolväsendet 3. Statlig inspektion av oljeproduktionen 1940 5/11

till

Författningsinitiativ 1. Särskild skatt på jordegendomar omfattande mer än 640 acres; intäkterna till folkpensioneringen 2. Rätt för k o m m u n e r att anordna lokal folkomröstning om spritförbud

De fall, då förslaget förkastats emedan majoritet men ej den i grundlagen stadgade majoriteten av de vid valet röstande uppnåtts, äro u t m ä r k t a med fetstil.

Ir och dag

Ämne för omröstningarna

Laginitiativ Förbud för den statliga medicinalstyrelsen att indra läkares legitimation a n n a t ä n efter förhör inför styrelsen Överföring av större delen av intäkterna från bensin- och motorfordonsbeskattningen till grevskapen och städerna

Förslaget antaget eller förkastat 1

Ja-röster

Nej-röster

294 846

212 701 Förkastat

355 431

198 109 Förkastat

1942 14/7

Författningsinitiativ 1. Pensionering av l ä r a r e

257 740

151 451

Antaget

1944 11/7

Lagreferendum 1. Reformering av primärvalsystemet

131 071

94 060

Antaget

1946 5/11

För fa 11 n ings in i tia t iv 1. Höjning av egendomsskatten 2. Höjning av anslagen för skolväsendet 3. Anslag för uppförande av separata skolbygg nåder för vita och negrer 4. Fria läroböcker i folkskolorna

271 331 264 058

175 257 174 374

Antaget Antaget

267 549 261 807

169 971 167 563

Antaget Antaget

267 870

323 270 F ö r k a s t a t

1949 27/9

Förf att ningsinitiativ 1. Upphävande av totalförbudet

Folkomröstningar i Oregon 1 9 2 2 — 1 9 4 8

feO cä

J3

Ämne för omröstningarna

O

•o 5 "3: 5 c2

•r oj > > v

$G; wc BS

u v

röstande i alla vid idigt val tände

Efter Oregon Blue Book 7947/48, Official voters pamphlet, 1922—1948 och Session laws, 1923—1949. o;

a;

M a t,

3#J < :s

S11 O cS

:0 C

1922 7/11

Författningsreferenda 333 055 241 267 för Lynn 1. Bemyndigande county a t t u p p t a skatt för betalning av vissa skulder 89177 2. Bemyndigande för Benton county a t t ta u p p skatt för betalning av vissa skulder ... 86 547 Författningsinitiativ 1. All skatts läggande på jorden, d. v. s. expropriation av j o r d r ä n t a n ; ingen beskattning av inkomster, lösegendom, fabriker o. d. (single tax) ... 2. Upptagande av skatt för anordnande av en utställning 3. Införande av inkomstskatt

57 049

60,6

43,9

53 844

58,1

42,2

39 231 132 021

70,1

51,4

82 837 95 587 54 803 1121971

74,0 69,2

53,6 50,1

1 De fall, då förslaget förkastats emedan m a j o r i t e t men ej den i grundlagen stadgade majoriteten av de vid valet röstande uppnåtts, äro u t m ä r k t a med fetstil.

Ämne för o m r ö s t n i n g a r n a •fl) v

3tt*S

-3.2+"» .£•3 ^ e

36=2

5*6=2

O

CO

u

<u

r-J

-O

c*S !

2å : 2

3#| Laginitiativ Obligatorisk skolgång i statliga folkskolor 1923 6/11 (special election)

1924 4/11

Lagreferendum, framlagt av legislaturen 1. Införande av i n k o m s t s k a t t

90,7

65,8

58131 Författningsreferenda 374 857 291 267 1. Läs- och skrivkunnighet villkor för r ö s t r ä t t 184031 2. Rätt att expropriera m a r k för vägtrafikens behov 184 071 3. Understöd åt krigsveteraner 131199

48 645

79,9

62,1

65133 92 446

68,4 76,8

53,1 59,7

73 270 151 862

77,3

60,1

91597 157 324

85,5

66,4

75159 122 839

68,o

52 8

123 799 111 055 Författningsreferenda 359 236 233 384 1. Rätt för Klamath county att uppta lån 81954 68128 2. Uppmjukning av begränsningen i l e g i s l a t u r e s r ä t t att ändra skatteuttagningsprocenten från å r till å r ... 54 624 99125 Upphävande av vissa diskriminerande stadganden rörande negrer 108 332 64 954 Förbud mot arvs- och inkomstskatter 59 442 121 973 5. Införande av »Recall» (revo kation) 100 324 61307 (i. Rätt för Curry county att ta upp lån 78 823 61472 7. Ändring av bestämmelserna om fyllnadsval till vissa ämbeten 100 397 54 474 Rätt för Clackama county att uppta lån 75 229 61718 Lagreferenda, framlagda av legislaturen I n r ä t t a n d e av vissa nya skolor i västra Oregon 47 878 124 811 2. Inrättande av vissa nya skolor i östra Oregon 101 327 80 084 I n r ä t t a n d e av lungsotssanatorium i östra Oregon 131296 48 490

80,6

62,7

64,3

41,8

65,9

42,8

74,2

48,2

77,7

50,5

69,3

45,o

60,1

39,i

66,4

43,i

58,7

38,1

74,o

48,1

50,5

77,o

50.0 Laginitiativ 1. Margarintillverkningsskatt 2. Statlig auktorisation av naturopater (»naturläkare») ... 3. Upphävande av inkomstskatten

115 506 103 685

:

58 647

Förfatlningsinitiativ 1. Obligatorisk olycksfallsförsäkring för arbetare med farliga sysselsättningar

1926 2/11

<

35,i

Ämne för omröstningarna

|-a 3 ti t

<%

_ 5 SS i :

£ 33 B

3*a 2

O rt

4. Lönereglering för vissa t j ä n s temän i Clackama county ... 5. Lönereglering för vissa tjänstemän i Umatilla county ... Lagreferenda efter petition 1. Införande av cigarrett- och tobaksskatt 2. Införande av motorfordonsskatt 3. Överförande av 10 % av in komsterna från vissa grenar av statsverksamheten till en allmän fond Laginitiativ Införande av inkomstskatt Licensavgift för buss- och lastbilstrafik Förbud mot användande av vissa redskap vid fiske i vissa floder 4. Införande av inkomstskatt ( a n n o r l u n d a utformad än förslag 1) I n r ä t t a n d e av statlig n ä m n d med uppgift att stimulera u t n y t t j a n d e t av vattenkraftresurserna 1927 27/6 (special election)

Författningsreferenda 1. Införande av rösträtt för negrer och kineser 2. Rätt för Portlands skoldistrikt att uppta skatt 3. Ökning av legislaturmedlemm a r n a s löner 4. Reform av rättegångsordningen 5. P e r m a n e n t registrering av röstberättigade G. Lönereglering för statstjänstemannen 7. Rätt för s t a d s k o m m u n e r och grevskap att u p p r ä t t a gemensam styrelse 8. Särskilda stödåtgärder för vctera ner 9. Uppmjukning av begränsningen i legislaturens r ä t t att ändra skatteuttagningsprocenten från å r till år ... Lagreferendum, framlagt av legislaturen 1. Införande av inkomstskatt

50 010 129 601

77,0

50104 129 540

77,0

62 254 123 208

79,5

99 746

78 685

76,5

46 389

97 460

61,6

50199 122 572

74,0

94 583

73,1

102 119

73 086

75,1

83 991

93 997

76,3

35 313 147 092

69 378

46 784

55 817

28 380

38 774

55 802

49 682

46 999

57 613

80 476

19 393

84 697

48 745

67 039

Ämne för omröstningarna <! v

•g p

T3 •-* r3

3 SI

js nl.p.3

3H : 2

3*£:2

O es

Lagreferenda efter petition 1. Ändringar i egendomsbe skattningen 2. Restriktioner för fisket Nestucca Bav 1928 6/11

Författningsreferenda 420 127 253 779 1. Omorganisation av den delstatliga »regeringen» (State Cabinet form of Government) Förändringar i statens r ä t t att uppta obligationslån ... Ändrade principer för u t t a gande av licensavgifter på mo torfordon Ändringar i motorfordonsbeskattningen Författningsändring rörande fyllnadsval till legislaturen Höjning av legislaturmed l e m m a r n a s lön till 500 dol lärs per år Författningsinitiativ Förbud mot tillverkning och försäljning av cigarretter ... Förbud mot yrkesmässigt fiske i Rogue river I n r ä t t a n d e av vice guvernörsämbete I n r ä t t a n d e av »public utility districts» Lagreferenda efter petition I n r ä t t a n d e av vissa nya domarämbeten Införande av inkomstskatt Lönereglering för tjänstem ä n i Umatilla county

70 871

53 684 47 552 Författningsinitiativ 427 446 328 312 Begränsning av legislaturens r ä t t att ä n d r a eller upphäva av folket antagna lagar 108 230 124 200

Laginitiativ Införande av bensinskatt ... Minskning av licensavgifterna för motorfordon Införande av i n k o m s t s k a t t Reglering av fisket i Deschutes river Reglering av fisket i U m p qua river Reglering av fisket i McKen zie river Reglering av fisket i Rogue river 1930 4/11

71824 198 798 98 248 174 219 118 696 132 961 78 317 157 398 79 028 156 009 77 974 158 418 76108 154 345

51247 135 412 92 602 101 785 63 683 111441 71340 115 210 85 886

76 455

70 937 108 070

54 231 156 265 96 596

99 490

92 707

95 277

117 776

84 778

39 770 137 549 105 189 95 207 4 0 1 0 3 136 400

70,8 82,4

T3 — •C CS

> > v 5 Mc

Ämne för omröstningarna

=*«

: 0 C 8 - - ca t* . "3 +3

* * £:2

•a) oi

O a!

1932 8/11

Författningsreferenda 486 146 377 932 Skattebetalning villkor för 189 321 124 160 82,9 rösträtt Rätt att, med den anklagades medgivande, hålla rätte191 042 111 872 80,2 gång i b r o t t m å l u t a n j u r y Uppmjukning av begränsningen i legislaturens r ä t t att från år till år ändra skatteuttagningsprocenten ... 149 838 121 852 71,8 Författningsinitiativ Borttagande ur författningen av vissa detaljbestämmelser rörande beskattningen Rätt för staten att producera elkraft Lagreferenda efter petition Tillverkningsskatt på m a r garin Förbud mot yrkesmässigt fiske i Rogue river Höjning av anslaget till den högre undervisningen Laginitiativ Upphävande av den statliga lagen om spritförbud Begränsning av lastbils- och busschaufförernas arbetstid Sammanslagning av vissa högre l ä r o a n s t a l t e r I n r ä t t a n d e av kommission för övervakning av skattein drivningen Ändring av inkomstskatten

1933 21/7 (special election)

Författningsreferenda Upphävande av unionsförfattningens stadgande om spritförbud Ändrade regler för beviljande av understöd åt soldaterna Införande av »County m a n a ger form of government» ... Ändringar i rättegångsordningen Viss begränsning av kommunernas beskattningsrätt Författningsinitiativ Upphävande av den statliga författningens stadgande om spritförbud

99171 162 552

69,3

168 937 130 494

79,2

131 273 200 496

87,8

127 445 180 527

81,5

58 076 237 218

78,1

206 619 138 775

91,4

151 790 180 609

88,o

47 275 292 486

89,9

117 940 154 206 144 502 162 468

72,o 81,2

136 713

72 854

113 267

75 476

66 425 117 148 67 192 110 755 82 996 91671

143 044

72 745

44,4

lo

3£

kl

3 Si

:0

3S:2

o ca f-i ra

1934 18/5 (special election)

1934 6/11

1936 31/1 (special election)

x

fe

Lagreferenda förelagda av legislaturen 1. Upptagande av lån för igångsättande av statlig elkraftproduktion 1 73 756 106153 2. Införande av omsättningsskatt 45 603 167 512 — Lagreferendum efter petition 1. Tillverkningsskatt på m a r garin 66 880 I M 542 — Författningsreferenda 1. Rätt för counties a t t uppta lån över viss storlek — 83 424 96 629 2. Ändringar i rättegångsordningen 117 446 83 430 — Lagreferenda förelagda av legislaturen 1. I n r ä t t a n d e av statligt tuberkulossjukhus i Multnomah county 104 459 98 815 — 2. I n r ä t t a n d e av statligt sinnessjukhus i Multnomah county 95 575 108 816 — Lagreferendum efter petition 1. Införande av omsättningsskatt; de influtna medlen till skolväsendet 64 677 156182 — Författningsinitiativ 546 031 307 275 1. Sänkning av fastighetsbeskattningen 100 565 161644 85,8 2. Rätt för personer som skadats vid olycksfall i arbetet att erhålla utbetalning av försäkring även vid hänvändelse till chiropraktorer, naturopater och osteopater ... 70 626 191 836 85,4 Lagreferendum efter petition 1. Igångsättande av statlig elkraftproduktion u n d e r ledning av en folkvald k o m m i s sion 124 518 139 283 85,6 Författningsreferendum 1. Rätt för legislaturen a t t i vanlig lag fastställa medlemm a r n a s löner — 28 661 184 332 Lagreferenda förelagda av legislaturen 1. Förläggande av primärvalen till september i stället föi maj 61270 155 922 2. Införande av omsättnings— skatt för viss socialhjälp ... 32 106 187 319

Legislaturen

146 K o

Antal röstande i % av alla vid samtidigt val röstande

Ämne för omröstningarna

•o — •r os > > v

beslöt

att framlägga lagen, sedan cirkulering av petition påbörjats.

Ämne för omröstningarna

u

•<

B

3i :0 c'g U

v

•0 —

a

la!

u

i) 01 :© H

:0

i-s

fe

01 Ii

O c«

0)

Antal röstan i % aii alla v samt idigt vi rös tände

•o

to a •o xi 0 u

"S c ei-."2 tö

—

39,2

76,8

59,2

75,2

57,9

76,2

58,7

73,5

56,6

84,o

64,7

82,2

63,4

80,7 79,3

62,2 61,1

84,7

58,7

77,5

53,6

82,8

56,2

83,4

57,7

86,4

59,8

85,6

59,2

:

2^g

"S

iä

< -z

Lagreferenda efter petition 1. Införande av en avgift på 5 dollars per t e r m i n för deltagande i vissa kurser vid högre statliga undervisningsan50 971 163191 1936 3/11

1. 2. 3. 4.

Förfatlningsinitiativ 546100 420 752 Upphävande av förbudet mot viss slags annonsering 100141 222 897 Avskaffande av vissa inskränkningar i skoldistriktens beskattningsrätt 112 546 203 693 Minskning av skatterna på fast egendom 79 604 241 042 Igångsättande av statlig elkrnftnrndiiktinn 100 356 208 741

Lagreferendum 1. Höjning av

1938 8/11

efter petition folkpensionerna

174 293 179 236

Laginitiativ 1. Avskaffande av obligatorisk militär utbildning vid högre läroanstalter 131 917 214 246 2. Igångsättande av statlig el131 489 208 179 kraftproduktion 3. Inrättande av statlig bank 82 869 250 777 Författningsreferenda 557 871 386 014 1. Skyldighet för guvernören att inom 20 dagar ta ställning till av legislaturen antagna lagar 233 384 93 752 2. Begränsning av aktieägares ansvarighet (i bankföretag) 133 525 165 797 3. Höjning av legislaturmedlemmarnas löner till 8 dollars per dag 149 356 169131 Författningsinitiativ 1. Legalisering av vissa slags lotterier och andra former av spel. (De influtna licensmedlen till folkpensioner, l a n t b r u k s m a r k n a d e r och u t ställningar) 141 792 180 329 Lagreferendum förelagt av legislaturen 1. Skyldighet att vid äktenskaps ingående uppvisa läkarintyg 277 099 66 484 Lagreferenda efter petition 1. Skyldighet för polisen a t t beslagta och förstöra alla spelautomater som påträf204 561 126 580

ii T3 si bo

Ämne för omröstningarna

•5

:0 u

2. Förbud mot spelautomatei och alla slags hasardspel .. Laginitiativ 1. Begäran att legislaturen skal] hemställa till kongressen att ta dr Townsends folkpensionsplan under övervägande 2. Införande av folkpension på upp till 100 dollars i månaden, finansierad genom en skatt på vissa affärstransaktioner. Avskaffande av behovsprövningen. (Modifierad To wnsendplan) 3. Restriktioner i r ä t t e n till blockad och bojkott 4. Införande av statlig kontroll för att hindra förorening av vattnet i floder och sjöar genom kloakledningar 5. Inskränkning i rätten att utskänka alkoholhaltiga dryc1940 5/11

5-g 4 jB

•a — •g <s

>>„

lit ijl :

3 s2

3 :0

b

£ u

os 1-5

O CS

Antal röstande i % a\• alla vid samt i digt val rös tände

bo dt -a J3

dl

rtS

:

bo

2S:g

3*" C— «

< -2 197 9121 129 04c1

84,7

58,6

183 781 149 711

86,4

59,8

112172 219 557

85,9

59,5

197 771 148 460

89,7

62,o

247 685

75 295

83,7

57,9

118 282 222 221 Författningsreferenda 613 428 489 441 1. Upphävande av förbudet mot att låta s a m m a person inneha posten som »state secretary» eller »treasurer» (chef för finansdepartementet) mer än åtta år i följd 163 942 213 797 2. Ändring av bestämmelserna om kommunalskatter. (Inskränkning av användningen av folkomröstning) 129 699 183 488 3. Begränsning av aktieägares ansvarighet (i bankföretag) 157 891 191 290 4. Höjning av legislaturmedl e m m a r n a s löner till 8 dollars per dag 186 830 188 031 Författningsinitiativ 1. Legalisering av vissa slags hasardspel 150 157 258 010

88,2

61,0

77,2

61,6

71,3

56,9

71,4

56,4

76,6

61,1

83,4

66,5

156 421 221 203

77,2

61,6

158 004 235 128

80,3

64,1

90 681 309 183

81,3 1 65,2

Lagreferenda efter petition 1. Förläggande av primärvalen till september i stället för 2. Rätt för vissa hotell och restauranger att servera spri tdo r cker Laginitiativ 1. Införande av strikt kontroll av all import av spritdrycker

v

IJ s

2-a

<»

2. Upphävande av lagen hygienisk kontroll av mjölk 1942 3/11

•3 3 " O oj

•wvo5 " C ^ ej

om all 201 983 213 838

Författningsreferenda 534 522 288 730 1. Höjning av legislaturmedlemmarnas löner till 8 dollars per dag 129 318 109 898 2. Avskaffande av fond för 101 425 88 857 lantbrukskrediter 3. Användande av bil- och bensinskattemedel uteslutan125 990 86 332 de för vägförbättringar 4. Rätt för legislaturen att lagstifta om förverkande av rösträtt (drabbande personer 101 508 103 404 dömda till fängelsestraff) Lagreferenda efter petition 1. Införande av cigarrettskatt 2. Förbud mot fiske med nät i vissa havsvikar Laginitiativ Kraftigt ökade anslag skolväsendet

1944 7/11

n os J J - O

3*1eS

Ämne för omröstningarna

85,2

82,9 65,9 73,5

71,0

110 643 127 366

85,9

97 212 137177

81,2

92 623

79,8

till 136 321

Författningsreferenda 602 013 490 711 Ändring av banklagstiftning228 744 115 745 en Bemyndigande åt legislaturen att lagstifta rörande rätt för grevskap att efter referendum införa »manager» eller »commission govern175 716 154 504 ment» Bildande av fond för lån till 190 520 178 581 krigsveteraner 4. Rätt för legislaturen att lagstifta om förverkande av rösträtt 183 855 156 219 Författningsinitiativ Införande av omsättningsskatt för att möjliggöra förbättringar inom folkskoleväsendet Höjning av folkpensionerna Lagreferenda förelagda av legislaturen Hjälp till högre utbildning för deltagare i det andra världskriget Införande av skatt på försäljning av fast egendom

70,2

67,2 75,0 69,0

177 153 186 976 180 691 219 981

74,2 81,4

238 350 135 317

76,1

96 697 269 276

78,7

v >

Ämne för omröstningarna

S bo C

:

3*E:2 Lagreferendum efter petition 1. Införande av statligt monopol på försäljning av spritdrycker 1945 22/6 (special election)

1946 5/11

Författningsreferenda Reglering av successionsord ningen i händelse av guvernörens avgång under ämbets perioden Rätt för kineser att inneha jord 3. Förenkling av proceduren vid behandling av lagförslag i legislaturen 4. ökning av antalet senatorer till 31

(special election)

83,4

78 269

49 565

60 321

67 542

70 322

83,1

161865 133111

83,9

145 248 113 279

73,5

88 717 185 247

77,9

593 542 351 502

Lagreferenda förelagda av legislaturen Upptagande av särskild skatt för uppförande av vapenfabriker (för beredande av sysselsättning åt krigsdeltagare) Inrättande av ett antal nya skoldistrikt

75 693 219 006

83,8

155 733 134 573

82,6

Lagreferendum efter petition 1. Restriktioner i rätten att bedriva fiske i vissa floder och sjöar

196195 101 398

84,7

86 374 244 960

94,3

Laginitiativ Förbättrad folkpensionering (bl. a. månatlig pension åt alla som fyllt 60 å r ) . F i n a n siering genom särskild skatt på stora inkomster 2. Upptagande av särskild skatt för att möjliggöra förbättrad skolundervisning 1947 7/10

228 853 180 158

Författningsreferenda I n r ä t t a n d e av en statlig byggnadslånefond Införande av cigarrettskatt för att möjliggöra förbättringar inom folkskoleväsendet

Lagreferenda efter petition 1. Införande av cigarrettskatt 2. Införande av skatt på vissa affärstransaktioner

OJ

5 >> m

> <u

157 904 151 765 103 794 140 876 67 574 180 333

2å*

67,8

^ T os _2 ca +j ^

Ämne för omröstningarna

:

2 fe?

< j <u

M W E

:

3g 2

c g i cs

3*j

68,4

55,5

69,7

56,5

284 776 164 025

74,6

60,6

195 203 252 743

74,6

60,5

227 638 219 196

74,4

60,4

142 218 252 293

65,7

53,3

173 004 242 100

69,1

56,i

313 212 172 531

80,9

65,6

63 373

78,2

63,4

273140 184 834

76,3

61,9

206 780 268 5461

79,2

72,5

o ca

Författningsreferenda 740 100 600 211 1. Rätt för staten att ta upp 211192 209 317 lån för nyodling av skog ... 2. Uppmjukning av begränsningen i legislaturens r ä t t att ä n d r a skatteuttagnings150 032 268153 procenten från år till år ... Författningsinitiativ 1. Upphävande av stadgandet om betalning av egendomsskatt som villkor för rösträtt vid skoldistriktsval .. 2. Beviljande av särskild grati fikation åt alla krigsdelta g a r e : 15 dollars för varje m å n a d s militärtjänst, högst 500 dollars s a m m a n l a g t ... Lag referendum förelagt av legislaturen 1. I n r ä t t a n d e av läger för vanartiga gossar Lagreferenda efter petition 1. Användande av vissa fonder för att täcka budgetdeficit ... 2. Begränsning av statens rätt att tvångsinlösa kraftverk ... Laginitiativ 1. Införande av en folkpension uppgående till minst 50 dol lärs i månaden för alla be hövande gamla ( m ä n över 65 år, kvinnor över 60); fri lakar- och sjukvård 2. Höjning av den skattefria inkomsten till 750 dollars för ogifta och 1.500 dollars för gifta 3. Förbud mot begagnande av vissa redskap vid laxfiske ... 4. Tillstånd att servera spritdrycker i hotell, restauranger, klubbar och restaurangvagnar

405 842

Fakultativa folkomröstningar i South Dakota 1 9 2 2 — 1 9 4 8 Efter South Dakota Legislative

År och dag

1922 7/11

Manual, 1947, samt Session Antal röstande vid guvernörsvalet

Ämne för omröstningarna

Laginitiativ 1. Igångsättande av statlig elkraftsproduktion 2. Rätt att anordna teaterföreställningar m. m. på söndagar 3. I n r ä t t a n d e av statsägda banker 4. Flyttning av statsuniversitetet 5. Upprättande av statspolis

175 426

Lagreferenda 1. Sammanslagning av Todd county med Tripp county 2. Ändrat system för val av domare 3. Ändrat system för primärval 4. Uppförande av vissa förrådsbyggnader

203 943

1930 4/11

Lagreferendum 1. Registreringsskatt på motorfordon

103 217

1932 8/11

Lagreferenda 1. Förlängning av utbildningen för lärare 2. Skatt på margarin

284 115

1934 6/11

Lag referendum 1. Avskaffande av den statliga kommissionen för kontroll av j ä r n v ä g a r n a och i n r ä t t a n d e av en kommission för kontroll av j ä r n v ä g a r , telefon, telegraf och elektricitet '

293 895

1938 8/11

Lagreferendum 1. Avskaffande av kommissionen för ning av arbetslöshetsersättning

276 847

1940 5/11

Lagreferendum 1. Avskaffande av kommissionen för ning av arbetslöshetsersättning

1942 3/11

Lagreferenda 1. Höjning av lönerna för Högsta Domstolens ledamöter 2. I n r ä t t a n d e av en statlig nämnd för kontroll av gasverken

178 492

1946 5/11

Lagreferendum 1. Ökad insyn över sjukhus

162 292

1948 2/11

Laginitiativ 1. Förbud mot att sälja spritdrycker a n n a t än i tobaksaffärer

1924 4/11

1. Maximering drycker

152 Lagreferendum av alkoholprocenten

laws, 1949.

Ja-röster

Nej-röster

110 215

56 320 33 032 11863 64 221

99 848 122 807 141 973 94 241

68 463 54 996 54163 45 974

89 440 102 339 102 240 107 859

36 109

142 425

86 253 152 638

147 303 84 750

106 844

147 836

106 493

118 007

117 722

121 786

39 969

85 206

66 585

67 038

89 638

52 316

110 017

127 615

106 271

119 743

utbetal304114 utbetal-

i

sprit-

Fakultativa folkomröstningar i Washington 1 9 2 2 — 1 9 4 8 Efter Biennial År och dag

1922 7/11

reports

of the secretary

of state, 1923—1949.

Ämne för omröstningarna

Ja-röster

Lag initiativ 1. Avskaffande av röstskatten 2. I n r ä t t a n d e av statlig fond för skolväsendet

193 356 99150

Lagreferenda 1. Lag om vattenkraftens utnyttjande 2. Avskaffande av vaccinationstvänget 3. Begränsning av rätten att delta i primärval till i respektive p a r t i e r inskrivna väljare 4. Reformering av partikonventen 1924 4/11

1930 4/11 1932 8/11

1934 6/11 1935 5/11

1936 3/11

1938 8/11

64 800 96 874 60 593 57 324

Laginitiativ 1. Skyldighet för alla b a r n att genomgå statliga skolor 2. Begränsning av egendomsskattens storlek 3. Rätt för städer att driva elektricitetsverk

158 922 128 677 139 492

Lag referendum 1. Förbud mot försäljning av smörersättningar

169 047

Laginitiativ 1. Tillstånd att i n r ä t t a »public utility districts» 2. Omreglering av valkretsindelningen

152 487 116 436

1. 2. 3. 4. 5.

Lag initiativ P e r m a n e n t registrering av de röstberättigade Upphävande av den statliga förbudslagstiftningen Skydd för viltbeståndet Begränsning av egendomsskattens storlek Införande av progressiv inkomstskatt

...

372 061 341 450 270 421 303 384 822 919

Laginitiativ 1. Förbud mot användande av fällor vid laxfiske 2. Begränsning av egendomsskattens storlek

275 507 219 365

Lagreferendum 1. Rätt för städer att låta av dem drivna kraftverk distribuera elektrisk ström till konsumenter utanför stadsgränserna

221 590

Laginitiativ 1. U t n ä m n i n g av tjänstemän efter skicklighet och fört j ä n s t ; fixering av kompetenskrav för skilda befattningar 2. Begränsning av egendomsskattens storlek 3. Uppmjukning av villkoren för erhållande av folkpension 4. Ändring av lagen om »public utility districts» Laginitiativ 1. Införande av icke-partipolitiska val av »school superi ntendent» 2. Begränsning av egendomsskattens storlek 3. Begränsning av strejkrätten

208 904 221 590 153 551 97 327

293 202 340 296 268 848

År och dag

1940 5/11

1942 3/11

Ämne för omröstningarna

Ja-röster

Lag initiativ 1. Införande av obligatoriskt referendum som villkor för upptagande av lån 2. Höjning av folkpensionerna till 40 dollars per månad

Laginitiativ 1. Uppmjukning pension

av villkoren för erhållande av

folk-

Lagreferenda 1. Höjning av de i den statliga lagen om olycksfall vid fabriksarbete stipulerade ersättningsbeloppen 2. Vissa ändringar beträffande rättegångsordningen 3. Ändring av b r o t t m ä l s j u r y n s befogenheter 1944 7/11

1946 5/11

253318 358 009

Laginiliativ 1. Utvidgning av det sociala välfärdsprogrammet 2. Modifierad folkpensionsplan enligt Townsends gram

246 257 126 972 114 603

240 565 pro-

Lag referendum1 1. Rätt för »public utility districts» att utöva viss kontroll över all kraftproduktion

297 919

Lagreferenda 1. Lag om den statliga jaktvårdskommissionens s a m m a n sättning 2. Lag om omorganisation av den statliga kontrollen av skogsvården

107 731

Laginitiativ 1. Rätt för »public utility districts» att inköpa kraftföretag först efter omröstning bland distriktens röstberättigade 1948 2/11

1 Laginitiativ 1. Höjning av folkpensionerna till 60 dollars per m å n a d ; ingen behovsprövning 2. Gratifikation till krigsdeltagare 3. Skärpning av restriktionerna i fråga om servering avspritdrycker 4. Fri servering av spritdrycker på restauranger

Omröstningen gällde ett av legislaturen antaget

initiativ.

359 975 298 562 148 674 359 975

Källor och litteratur Källor. Constitutions of the States and of the United States. (Utg. av New York Constitutional Convention Committee) New York 1938. North Eastern Reporter, 1934, 1935. Pacific Reporter, 1945. Alabama. Code of Alabama. — Session laws, 1941—1949. Arizona. Code of Arizona. Publicity pamphlets, 1922—1948. Session laws, 1923—1949. Arkansas. Statutes compiled. Session laws, 1923—1949. California. Statutes. Publicity pamphlets, 1922—1949. Session laws, 1949. Statement of vote. General Election . . . , 1922—1949. Colorado. Statutes annotated. Session laws, 1937—1949. The Initiative and Referendum in Colorado. A survey prepared by the Legislative Reference Office, Denver, Colorado, 1940. (Kompletterad med en från Office of the Secretary of State erhållen förteckning över folkomröstningar åren 1940, 1942, 1944, 1946 och 1948.) Connecticut. General Statutes. Florida. Statutes annotated. Session laws, 1945—1949. Georgia. Code of Georgia annotated. Session laws, 1935—1949. Idaho. Code of General Laws of Idaho annotated. Session laws, 1935—1949. Illinois. Annotated Statutes. Iowa. Code annotated. Session laws, 1947—1949. Kansas. General Statutes of Kansas annotated. Session laws, 1937—1949.

Kentucky. Kentucky Revised Statutes. Session laws, 1949. Louisiana. General Statutes of the State of Louisiana. Session laws, 1941—1949. Maryland. Cumulative Supplement to the annotated Code. Massachusetts. Annotated laws of Massachusetts. Number of assessed polls, registered voters and persons who voted in each voting precinct at the State, City and Town elections. Compiled in the Office of the Secretary of the Commonwealth. 1922, 1924, 1926, 1928. Election Statistics, 1929—1947. Michigan. Compiled laws of the State of Michigan. Official Directory and Legislation Manual, 1949/50. Minnesota. Statutes annotated. Session laws, 1945—1949. Mississippi.

Code of Mississippi.

Session laws, 1943—1949. Missouri. Code annotated. Official Manual 1923/24—1949/50. Session laws, 1923—1949. Montana. Code annotated. Nebraska. Nebraska Blue Book, 1948. Session laws, 1923—1949. Nevada. Political History of Nevada. Utg. av Office of the Secretary of State of Nevada 1948. Session laws, 1923—1949. Neu> Jersey. Statutes annotated. New Mexico. Code annotated. New York. Statutes annotated. North Dakota. Statutes annotated. Session laws, 1923—1949. Publicity pamphlets, 1922—1948. Ohio. Election Statistics. The General Election held on . . . , 1922—1946.

Oklahoma. Directory of the State of Oklahoma. Issued by the State Election Board, 1922—1949. Session laws, 1923—1949. Oregon. Code annotated. Oregon Blue Book, 1947/48. Official voters' pamphlet containing amendments and measures . . . , 1922 —1948. Session laws, 1921—1949. Pennsylvania. Annotated laws. South Carolina. Code annotated. South Dakota. Legislative Manual, 1947. Session laws, 1923—1949. Tennessee. Code annotated. Texas. Code annotated. Virginia. Code annotated. Washington. General laws annotated. Biennial reports of the secretary of state, 1923—1949. Publicity pamphlets, 1922—1948. Session laws, 1923—1949. Wisconsin. Code annotated. Wyoming. Compiled statutes. Tanzer, L. A., The New York City Charter. New York 1937. The Charter of the City of Detroit. Detroit 1944. The Charter of the City of Los Angeles. Los Angeles 1941. The Charter of the City of Seattle. Seattle 1934. The Charter of the City of San Francisco. San Francisco 1940. Tidningar. Oregon Statesman. San Francisco Chronicle. Seattle Times.

Litteratur. Allen, Edward, The Initiative. (Transactions of the Commonwealth Club of California, for the year 1930, vol. 25, sid. 498 ff.) 156

Barclay, Thomas, Reapportionment in California. (The Pacific Historical Review, vol. 99, 1944, sid. 80 ff.) Bemis, G. W., Sectionalism and Representation in the California Legislature, 1911—1931. Berkely, California, 1935. Bone, Hugh A., American Politics and the Party system. New York 1949. Bradshaw, W. L.; Blake, R. E., The Convention goes to work. (National Municipal Review, vol. 37, 1948, sid. 145 ff.) Bromage, W., Introduction to municipal government. New York 1950. Brusewitz, Axel, Det konsultativa referendum. En jämförande politiskt statsrättslig undersökning. Uppsala 1921. Bureau of the Census, Washington, D. C, City Proposals Voted Upon: 1941. — City Proposals Voted Upon: 1942. — State Proposals Voted Upon: 1941. — » » » » : 1942. — » » » » : 1943. — » ;> » » : 1944. — » » » » : 1946. Canterbury, John B., Ham and Eggs in California. (Nation, vol. 147, 1938, sid. 408 ff.) Commonwealth Club of California, The Legislature of California. Its membership, procedure and work. A factual study of the California Legislature together with the legislatures of other states. San Francisco 1943. Cottrell, Edwin A., Twenty-five years of direct legislation in California. (Public Opinion Quarterly, vol. 3, 1939, sid. 30 ff.) Crouch, W. W., California Government. Politics and Administration. Berkely, California, 1945.

Hallett, George, The Constitutional Ini— Municipal Affairs. The Initiative tiative starts a new advance. (Natioand Referendum in cities. (National nal Municipal Review, vol. 24, 1935, Municipal Review, vol. 38, 1949, sid. sid. 254 ff.) 491 ff.) Johnson, Claudius 0., The Initiative and The Constitutional Initiative in OpeReferendum in Washington. (Paciration. (American Political Science fic Northwest Quarterly, vol. 36, Review, vol. 33, 1939, sid. 634 ff.) 1945, sid. 29 ff.) Cit. Johnson. The Initiative and Referendum in Johnson, S., The unicameral legislature. California. Berkely, California, 1950. New York, 1938. Crouch, W. W.; Key, V. 0., The InitiaKetcham, R., Voting on charter amendtive and Referendum in California. ments in Los Angeles. (Bureau of Berkely, California, 1939. Governmental Research, Studies in Davenport, Walter, California Scrip Local Government no 3.) Berkely, Tease. (Collier's Weekly, 15 oktober 1938.) California, 1940. Detroit Bureau of Governmental ReseKnepper, Max, Scrambled Eggs in Caliarch, Direct Legislation in Detroit, fornia. (Current History, vol. 51, 1910—1925. Detroit 1925. 1939, sid. 58 ff.) Equity, including the Direct legislation Lancaster, Lane W., Nebraska prunes Record, the Referendum news and her legislature. (Current History, the Proportional Representation vol. 41, 1935, sid. 434 ff.) Review, 1916. MacDonald, L., American State GovernEwing, A. M., Sufficiency Certification ment and Administration. New York of Initiative Signatures in Oklahoma. 1950. Cit. MacDonald. (American Political Science Review, Maynard, P. M., The Operation of the vol. 31, 1937, sid. 65 ff.) Referendum in Chicago. Chicago Ewing, Cortez, The Emergency Epide1930. mic. (State Government, vol. 4, n r 7, McWilliams, Carey, California, the great juli 1931.) exception. New York 1949. Gardner, C. 0., The Referendum in Pension Politics in California. (NaChicago. Chicago 1929. tion, vol. 169, 1938, sid. 245—247, Georgia University, Division of Publi320—322.) cations, The State Legislature: Two Moore, Winston och Marian, Out of the houses or one. 1938. Frying Pan. Los Angeles 1939. Goldman, Ralph M., The advisory refeMott, R. L., Home Rule for America's rendum in America. (Public Opicities. New York 1949. nion Quarterly, vol. 14, 1950, sid. National Municipal League, Committee 303 ff.) Cit. Goldman. on Slate Government, Model State Gosnell, Harold F.; Schmidt, Margaret Constitution. New York 1950. J., Popular lawmaking in the United National Municipal League, Committee States, 1924—1936. (New York Conon Revision of the Model City charstitutional Convention Committee, ter, Model City charter. New York VII: Problems relating to legislative 1948. organization and powers, sid. 313 Neuberger, R., Liberalism backfires in ff.) Cit. Gosnell och Schmidt. Oregon. (Current History, vol. 5, ^Graves, L., American State Government. 1939, sid. 80 ff.) New York 1946. Cit. Graves. 157

Pollock, James K., The Initiative and Referendum in Michigan. (University of Michigan. Michigan Governmental Studies no 6.) Ann Arhor 1940. Cit. Pollock. Pillsbury, A. J., The Initiative, its achievements and abuses. (Transactions of the Commonwealth Club of California for the year 1930, vol. 25, sid. 409 ff.) — Participation of the People in their Government. (Transactions of the Commonwealth Club of California, vol. 25, sid. 449 ff.) Radin, Max, Popular legislation in California. (Minnesota Law Review, vol. 23, 1939, sid. 563 ff.) — Popular legislation in California: 1936—1946. (California Law Review, vol. 35, 1947, sid. 171 ff.) Schumacher, Waldo, Thirty years of the people's rule in Oregon: an analysis. (Political Science Quarterly, vol. 47, 1932, sid. 249 ff.) Selig, John M., San Francisco voters prove sound 'lawmakers'. (National Municipal Review, vol. 38, 1949, sid. 486 ff.) Smith, Alfred F., Can we afford the initiative? (National Municipal Review, vol. 38, 1949, 437 ff.)

lf>8

Taylor, Frank J., Short Cut to Utopia. (Forum and Century, vol. 100, 1938, sid. 242 ff.) Thomas, David Y., The Initiative and Referendum in Arkansas come of age. (American Political Science Review, vol. 27, 1933, sid. 66 ff.) CiL Thomas. Tingsten, Herbert, Folkomröstningsinstitutet i Nordamerikas förenta stater. (Statens offentliga utredningar 1923:8.) Cit. Tingsten. Walter, David O., Representation of Metropolitan Districts. (National Municipal Review, vol. 27, 1938. sid. 129 ff.) Winslow, C. J., The referendum in Maryland. (American Political Science Review, vol. 27, 1933, sid. 75 ff.) Cit. Winsloiv. Zion, E. R., Direct Legislation in San Francisco. (Transactions of t h e Commonwealth Club of California for the year 1930, sid. 548 ff.) För kortare diskussionsinlägg angående folkomröstningsinstitutets användning och verkningssätt hänvisas till Transactions of the Commonwealth Club of California.

RÄTTELSER. Sid. 61, högerspalten rad 13 nedifrån står elva, skall vara fjorton. Sid. 74, högerspalten rad

9 uppifrån står tjugonio, skall vara tjugoåtta.

Sid. 77, vänsterspalten rad 25 uppifrån står tjugonio, skall vara tjugoåtta.

Statens offentliga utredningar 1952 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Det yngsta fångvårdsklientelet. [5]

Industri.

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Löneplan eller kollektivavtal. [8] Betänkande med förslag till allmänt resereglemente m. m. [6] Allmän folkomröstning. 1950 års folkomröstnings- och valsättningsutrednings betänkande. 2. [7] Bilaga 1. Folkomröstningsinstitutet i Schweiz. [8] Bilaga 2. Folkomröstningsinstitutet i Förenta staterna. [9]

Handel och sjöfart.

Kommunalförvaltning. Kommunikationsväsen.

Statens och kommunernas finansväsen. 1949 års uppbördssakkunniga. 2. Betänkande med förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet. [1]

Bank-, kredit- och penningväsen. Förslag till lag om bankrörelse m. m. [2]

Politi. Försäkringsväsen. Nationalekonomi och socialpolitik. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Hälso- och sjukvård.

Försvarsväsen. Allmänt näringsväsen.

Fast egendom. Jordbruk med binäringar.

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Nordisk passfrihet. Del 1. Passfriheten för nordbor. |

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1952