Mentalsjukvården planering och organisation. Tabellbilaga

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R

1958:39

Inrikesdepartementet

Tabellbilaga till mentalsjukvårdsdelegationens betänkande III

MENTALSJUKVÅRDEN PLANERING OCH ORGANISATION

Stockholm

Statens offentliga utredningar 1958 Kronologisk förteckning

1. V ä g p l a n för S v e r i g e . 1. R i k t l i n j e r o c h förslag s a m t k a t b i l a g o r . I d u n . 226 s. K. 2. V ä g p l a n för S v e r i g e . 2. E x p e r t u t r e d n i n g a r och ö v r i g a t<xtbilagor. I d u n . 243 s. K. 3. U t r e d n i i g o m vissa f ö r h å l l a n d e n v i d k o n s e r v e ringsfor k n i n g s i n s t i t u t e t . M a r c u s . 270 s. H. 4. Promemoria m e d f ö r s l a g o m fondförvaltning m. m. i samband m e d en utbyggd pensionering. I d u n . 91 s. S. 5. Perman«nt s k ö r d e s k a d e s k y d d . I d u n . 547 s. J o . 6. F ö r f a t t n n g s u t r e d n i n g e n . 1. K a n d i d a t n o m i n e r i n g v i d a n d a k a m m a r v a l . A v L. S k ö l d . I d u n . 355 s. Ju. 7. S m å b r u l a r s t ö d e t . M a r c u s . 120 s. J o . 8. G e m e n s i m n o r d i s k h ä l s o v å r d s u t b i l d n i n g . N o r s t e d t . 95 s. I. 9. H ä r a d s r i t t s s a m m a n s ä t t n i n g i b r o t t m å l . I d u n . 24 s. JU 10. F ö r s l a g ill v a r u m ä r k e s l a g . I d u n . 464 s. J u . 11. R e s e r v e n a för h ö g r e u t b i l d n i n g . I d u n . 124 s. E. 12. C i v i l f ö r s / a r s u t b i l d n i n g e n . I d u n . 176 s. I . 13. Civilförs/arets o r g a n i s a t i o n . I d u n . 465 s. I . 14. R e g e r i n g a r b e t e t . I d u n . 164 s. J u . 15. H ä l s o v å i i o c h ö p p e n s j u k v å r d i l a n d s t i n g s o m r å d e n a , d u n . 429 s. I . 16. B e t ä n k a i d e m e d f ö r s l a g till a l l m ä n t j ä n s t e pliktslag m . m . I d u n . 154 s. S. 17. Socialförsäkring o c h r e h a b i l i t e r i n g . K i h l s t r ö m . 87 s. S. 18. Gotland, i d u n . 195 s. S. 19. Supplement n r 9 till S v e r i g e s f a m i l j e n a m n 1920. S t a t e n s l e p r o d u k t i o n s a n s t a l t . 95 s. F i . 20. B e h a n d l n g s h e m o c h m e n t a l s j u k h e m för b a r n o c h u n g d o m i r . I d u n . 78 s. I . 21. L ä r a r b r i i t o c h l ä r a r ö v e r s k o t t . I d u n . 110 s. E . 22. T o r n e d a s u t r e d n i n g e n . I d u n . 234 s. S. 23. S j u k r e s e r s ä t t n i n g a r . K i h l s t r ö m . 128 s. S. 24. B ä t t r e n a t p o t a t i s . I d u n . 91 s. J o . 25. Ä n d r a d i t b i l d n i n g a v t a n d t e k n i k e r . I d u n . 56 s. E . 26. R e g i o n s j i k v å r d e n . I d u n . 338 s. 7 st. b i l a g o r . I . 27. F ö r s l a g n i f ö r e n k l i n g a r i vissa d e l a r a v a k t i e bolagslajen. N o r s t e d t . 205 s. J u . 28. Revidercd n a t i o n a l b u d g e t f ö r å r 1958. M a r c u s . I — V I I + 1 5 7 s. F l . 29. F ö r f a t t n n g s u t r e d n i n g e n . 3. M a j o r i t e t s v a l . N o r s t e d t . 48 s. + 1 k a r t b i l a g a . J u . 30. Skogsvålden å e n s k i l d a s k o g a r . I d u n . 279 s. J o . 31. N o r d i s k t e k o n o m i s k t s a m a r b e t e . I d u n . 136 s. H. 32. F o r s k n i r g e n s v i l l k o r o c h b e h o v . I d u n . 291 s. E. 33. S j ö b e f ä l i u t b i l d n i n g e n s o r g a n i s a t i o n m . m . I d u n . 178 s. H. 34. Socialpols o c h k v i n n l i g polis. I d u n . 92 s. I . 35. F ö r l u s t - och r e s u l t a t u t j ä m n i n g . I d u n . 199 s. F i . 36. N e t t o p r i a n d e x . M a r c u s . 124 s. F i . 37. Statsbidrag till a n o r d n a n d e a v s k o l m å l t i d e r . I d u n . 67 s. E. 38. M e n t a l s j i k v å r d e n s n y d a n i n g . I d u n . 525 s. I . 39. Tabellbilaga till mentalsjukvårdsdelegationens b e t ä n k a i d e I I I . I d u n . 90 s. I .

A

° m - ° m s i r s k i l d t r y c k o r t ej a n g i v e s , ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a b e g y n n e l s e b o k s t ä r e r n a till d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r v i l k e t u t r e d n i n g e n avgivits, t. e x . E. = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e mentet, J o . = Jordbruksdepartementet.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1958:39

Tabellbilaga till mentalsjukvårdsdelegationens betänkande III

MENTALSJUKVÅRDEN P L A N E R I N G OCH O R G A N I S A T I O N

I D U N S T R Y C K E R I A K T I E B O L A G E S S E L T E AB STOCKHOLM 1958

Innehåll

Neurosundersökningen

i Stockholm år 1957

Undersökningens syfte och genomförande Syfte Urval Fältarbete Bortfall De intervjuades inställning Formulär Intervjumaterialets sammansättning

7 7 7 7 8 9 9 10

Redovisning av intervjusvaren Subjektiva symtom och besvär Sömn och sänggående Symtomens varaktighet och svårhetsgrad Medicinförbrukning och tidigare sökt hjälp Behov av hjälp för nervösa symtom

14 14 22 24 29 33

Läkarbedömningar på grundval av intervjusvaren Inledning Förfaringssätt Resultat Vissa uppskattningar av totala värden för hela den vuxna befolkningen i Stockholm

38 38 38 39

Sammanfattande

diskussion

Intervjuformulär

• Fältundersökningen

i Hallands

län år 1957

Tabeller utarbetade av statistiska centralbyråns utredningsinstitut

NEUROSUNDERSOKNINGEN 1957 Rapport angående

intervjuundersökning

rörande förekomsten av nervösa besvär bland den vuxna befolkningen i Stockholm våren 1957, avgiven av statistiska centralbyråns

utredningsinstitut

den 24 mars 1958

U n d e r s ö k n i n g e n s syfte och g e n o m f ö r a n d e

Syfte Statistiska centralbyråns utredningsinstitut har på uppdrag av mentalsjukvårdsdelegationen och Stockholms stads sjukhusdirektion under våren 1957 gjort en intervjuundersökning bland den vuxna befolkningen i Stockholm rörande förekomsten av nervösa besvär. Undersökningens syfte är att försöka ge ett bidrag till frågan om vårdbehovet för lättare psykiska åkommor (»neuroser»).

Urval Populationen utgjordes av individer, födda före 1 januari 1937 och mantalsskrivna i Stockholm den 1 november 1956. Det beslöts, att 550 personer skulle ingå i undersökningen. Urvalet drogs ur mantalslängderna med hjälp av s. k. slumptalstabeller, varvid längdernas löpande registreringsnummer användes som identifieringsnummer. Samplingen gjordes församlingsvis, i proportion till församlingarnas storlek. Tillräckligt antal slumptal drogs för att täcka de »blindnummer», som påträffades, d. v. s. registreringsnummer avseende individer födda efter 1 januari 1937, fastigheter och fastighetsägare, kvartersnummer m. m. Genom att i 3 fall de utlottade individerna visade sig icke vara bosatta i Stockholm, kom urvalet att omfatta 547 individer.

Fältarbete Intervjuarbetet startade måndagen den 18 mars 1957 och pågick sedan till mitten av maj samma år. Urvalet fördelades på intervjuarna på följande sätt. På grund av att vissa frågor i formuläret gällde menstruationens inverkan, ansågs det lämpligt att begagna kvinnliga ombud vid intervjuer med kvinnor födda 1907 eller senare. Dessa intervjupersoner fördelades slumpmässigt på de kvinnliga intervjuarna. Fördelningen på intervjuare beträffande övriga utvalda personer skedde också slumpmässigt. Avsikten därmed var i första hand att möjliggöra en eventuell analys av intervjuareffekter. Praktiskt betydde det ett något mer tidskrävande arbete för intervjuarna på grund av långa resor inom staden.

8 Bortfall Följande tablå visar antal genomförda intervjuer samt bortfallet med fördelning på olika bortfallsanledningar:

Ursprungligt urval Genomförda intervjuer Ej genomförda intervjuer

Antal

I procent

547 488 59

100,0 89,2 10,8

25 16 10 8

4,6 2,9 1,8 1,5

varav oanträffade, flyttade, bortresta.. intagna på anstalter

Nedanstående tablåer visar bortfallet med fördelning på kön, ålder och civilstånd. Jämförelser mellan ursprungligt urval och bortfall Urval

Bortfall

I procent

Kön Män Kvinnor

254 293

31 28

12,2 9,6

Åldersgrupp 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— i

158 186 125 78

17 24 4 14

10,8 12,9 3,2 17,9

Civilstånd Ogift Gift Änka/änkling Frånskild

134 335 40 38

23 24 7 5

17,2 7,2 17,5 13,2

Tydligen ligger bortfallet högre i åldersgrupperna 35—49 år och 65 år och däröver än bland övriga åldersgrupper och vidare är bortfallsprocenten större bland ogifta än bland gifta. Det är egentligen rätt naturligt att bortfallsgruppen i viss män avviker från de intervjuade i olika avseenden. Bortfall åstadkommes givetvis inte helt genom slumpen. Dödlighet och sjuklighet är starkt betingade av ålder, och civilstånd är otvivelaktigt av betydelse för anträffbarheten i bostaden. Intagna på anstalt utgör en selektiv grupp. Sammanfattningsvis kan konstateras att bortfallet uppgår till 10,8 %, varav den viktigaste bortfallsanledningen utgöres av vägran i 4,6 % av fallen. Ehuru siffrorna ligger högt i jämförelse med andra intervjuundersökningar, som utredningsinstitutet utfört, får resultatet dock betecknas som rätt bra med tanke på det känsliga ämnesområdet för undersökningen. Rent logiskt kan man fastslå, att den eventuella snedvridningen av de redovisade frekvenserna inte kan överstiga 10 %; troligen är den snedvridande effekten mindre.

9 De intervjuades inställning Enligt intervjuarnas uppgifter var allmänhetens inställning till intervjun genomgående positiv. De farhågor, som man i förväg tyckt sig ha anledning hysa, visade sig ogrundade. Tab. 1 nedan redovisar de intervjuade med hänsyn till inställning före och efter intervjun i kombination med intervjusituationen, d. v. s. om intervjun skett i enrum eller i närvaro av annan person. Formulär Konstruktionen av frågeformuläret har skett i samarbete med uppdragsgivarna. Formuläret har i stort sett fyra avdelningar: I Vissa bakgrundsdata om intervjupersonen samt om bostaden II Förekomst av nervösa symtom III Tidigare sökt och erhållen hjälp för fysiska och psykiska besvär IV Inställning till behov av hjälp för psykiska besvär. Tabell 1. Intervjusituation. Fördelning efter inställning till intervju, före och efter Intervj usituation Antal Inställning till intervju före och efter

Män Positiv före, positiv efter.. » » , obestämd » » » , negativ » Obestämd » , positiv » » » , obestämd » » » , negativ » Negativ » , positiv i .. . » » , obestämd » . . . » » , negativ » Uppgift saknas Summa Kvinnor Positiv före, positiv efter... » » , obestämd » » » , negativ » Obestämd » , positiv » » » , obestämd » » » , negativ » ... Negativ » , positiv » » » , obestämd » » » , negativ » ... Uppgift saknas Summa

Procent

i näri näri sumi sumvaro annan uppvaro enrum ma enrum av an. situagift av an. ma med fam.- tion saknas inter- med fam.- intervjuer Ip Ip medl. medl. vjuer

130 2

11 18 2 4 3 1

5 6

2 3

1 1

162 2

76,0 1,2

67,6

72,7 0,9

18 28 2 4 5 1 1

6,4 10,5 1,2 2,3 1,8 0,6

13,5 16,2

8,1 12,6 0,9 1,8 2,2 0,4 0,4

2,7

100,0

100,0

100,0

135 3

13 1

5 1

156 5

59,5 1,3

56,5 4,4

58,9 1,9

46 31 4 1 5 2

4 5

1 1 1

51 37 5 1 8 2

20,3 13,6 1,8 0,4 2,2 0,9

17,4 21,7

19,2 14,0 1,9 0,4 3,0 0,7

227 |

265 | 100,0| 100,0| 100,o|

10 Ett 40-tal provintervjuer, som gjordes under februari 1957, tydde på att undersökningen var möjlig att genomföra trots frågornas art. Efter provintervjuerna gjordes vissa justeringar i formuläret på basis av vunna erfarenheter. På grundval av de antecknade svaren i frågeformulären har tvenne läkare — medicinalrådet Curt Åmark och socialläkaren Gunnar Inghe — bedömt varje intervjuperson med avseende på fysiskt och psykiskt hälsotillstånd samt behov av konsultation för nervösa besvär. Instruktionen för intervjuarna att nedteckna de intervjuades svar ordagrant på alla frågor ansågs underlätta en sådan bedömning. Intervjumaterialets sammansättning De intervjuades sammansättning i olika avseenden finnes redovisat i fem tabeller: Tab. 2 Stockholms befolkning över 20 år och intervjupersonerna fördelade på kön och åldersgrupper (20—34, 35—49, 50—64, 65 år och däröver). Tab. 3 Stockholms befolkning över 20 år och intervjupersonerna fördelade på kön och stadsdelar (inre staden, Söderort och Västerort). Tab. 4 Fördelning på kön, barnantal och stadsdelar. Tab. 5 Fördelning på kön, familjetyp (gifta par med resp. utan barn, icke gifta med resp. utan barn) och stadsdelar. Tab. 6 Fördelning på kön, socialgrupp (I, II och III) och stadsdelar. Tab. 7 Fördelning på kön, yrkesställning (företagare, förvaltningspersonal, arbetare, ej yrkesverksamma) och stadsdelar. Tabell 2. Jämförelse mellan intervjupersonernas och stockholmsbefolkningens fördelning på ålder och kön Hela befolkningen i Stockholm över 20 år den 1 nov. 1956

Intervjupersoner Ålder

Absoluta tal 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— »> Summa Relativ fördelning 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65 » Summa

Män

Kvinnor

Båda könen

Män

Kvinnor

Båda könen

61 89 48 25

80 73 73 39

141 162 121 64

78 657 91 233 62 484 32 242

83 956 102 700 82 570 52 163

162 613 193 933 145 054 84 405

264 616

321 389

586 005

27,4 39,9 21,5 11,2

30,2 27,6 27,5 14,7

28,9 33,2 24,8 13,1

29,7 34,5 23,6 12,2

26,1 32,0 25,7 16,2

27,7 33,1 24,8 14,4

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

11 Sammansättningen av de intervjuade återspeglar som man kan vänta mycket väl de olikheter med avseende på socialskikt, familjestruktur och barnantal, som föreligger mellan inre staden, Söderort och Västerort.

Tabell 3. Jämförelse mellan intervjupersonernas och stockholmsbefolkningens procentuella fördelning på kön och stadsdelar »Stadsdelar» Kön

Inre staden

Söderort

Västerort

Hela staden

Summa Män Summa

Söderort

Västerort

Hela staden

Hela folkmängden i åldern 21 år och däröver

Intervju personer Män Kvinnor

Inre staden

40,9 59,1

51,1 48,9

47,4 52,6

45,7 54,3

43,0 57,0

48,1 51,9

47,1 52,9

45,2 54,8

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

42,6 51,7

41,3 33,2

16,1 15,1

100,0 100,0

51,6 56,3

31,8 28,3

16,6 15,4

100,0 100,0

47,5

36,9

15,6

100,0

54,2

29,9

15,9

100,0

Tabell 4. Fördelning på stadsdel, kön och antal barn i hushållet »Stadsdelar» Kön Barnantal

Inre staden

Söderort

Västerort

Hela staden

Inre staden

Antal

Söderort

Västerort

Hela staden

I procent

Män

3 o. fl. barn . . .

78 11 5 1

44 22 15 11

18 11 3 4

140 44 23 16

82,1 11,6 5,3 1,0

47,8 23,9 16,3 12,0

50,0 30,6 8,3 11,1

62,8 19,7 10,3 7,2

Summa

100,0

100,0

100,0

100,0

3 o. fl. barn . . .

111 16 7 3

32 29 18 9

20 7 10 3

163 52 35 15

81,0 11,7 5,1 2,2

36,4 32,9 20,5 10,2

50,0 17,5 25,0 7,5

61,5 19,6 13,2 5,7

Summa

100,0

100,0

100,0

100,0

Totalt

1 2

» »

Kvinnor 0 barn 1 2

» »

12 Tabell 5. Fördelning på stadsdel, kön och familjetyp »Stadsdelar» Kön

Inre Söder- Väs- Hela Inre Söder- Väs- Hela terort staden terort staden staden ort staden ort

Familjetyp

I procent

Antal Män Gifta par med barn » » utan barn Icke gifta med barn » » utan barn Summa Kvinnor Gifta par med barn » » utan barn Icke gifta med barn » » utan barn

23,9

61,1 19,4 5,6 13,9

44,3 24,7 2,2 28,7

100,0

100,0

100,0

21,9 21,1 8,0 48,9

67,0 12,5 4,6 15,9

57,5 17,5 5,0 20,0

42,3 17,7 6,4 33,6

100,0

100,0

100,0

100,0

99 55 5 64

25,3 32,6 3,2 38,9

57,6 18,5

22 7 2 5

100,0

59 11 4 14

23 7 2 8

112 47 17 89

24 31 3 37

53 17

95 30 29 11 67

Summa

265 Totalt

488 Tabell 6. Fördelning på stadsdel, kön och socialgrupp »Stadsdelar» Kön Socialgrupp

Inre staden

Söderort

Västerort

Hela staden

Inre staden

Söderort

Västerort

Hela staden

I procent

Antal Män Socialgrupp 1. . » 2. . » 3.. » okänd

14 37 44

12 38 42

9 18 9

35 93 95

14,7 39,0 46,3

13,0 41,3 45,7

25,0 50,0 25,0

15,7 41,7 42,6

Summa

100,0

100,0

100,0

100,0

Kvinnor Socialgrupp 1. . » 2.. » 3.. » okänd

21 64 47 5

8 37 41 2

8 19 12 1

37 120 100 8

15,3 46,7 34,3 3,7

9,1 42,0 46,6 2,3

20,0 47,5 30,0 2,5

14,0 45,3 37,7 3,0

Summa

100,0

100,0

100,0

100,0

Totalt

13 Tabell 7. Fördelning

på stadsdel,

kön och

yrkesställning

»Stadsdelar» Kön

Inre Söder- Väs- Hela Inre Söder- Väs- Hela staden ort terort staden staden ort terort staden

Yrkesställning

Antal Män Företagare Förvaltningspersonal Arbetare Ej yrkesverksamma Okänt Summa Kvinnor Företagare Förvaltningspersonal Arbetare Ej yrkesverksamma Okänt

I procent

7 45 37 6

6 43 41 2

6 20 10

19 108

7,4 47,4 38,9 6,3

6,5 46,7 44,6 2,2

16,7 55,5 27,8

8,5 48,4 39,5 3,6

100,0

100,0

100,0

100,0

7 52 23 55

2 26 16 43 1

2 15 11 12

11 93 50 110 1

5,1 38,0 16,8 40,1

2,3 29,5 18,2 48,9 14

5,0 37,5 27,5 30,0

4,1 35,1 18,9 41,5 0,4

100,0

100,0

100,0

100,0

488 Summa

137 Totalt

Redovisning av intervjusvaren

Subjektiva symtom och besvär De frågor, som avser intervjupersonernas subjektiva symtom och besvär, återfinnes på sidorna 3—8 i formuläret. I tab. 8 ges en översikt över förekomsten av sådana symtom med fördelning efter kön och ålder. Vissa av frågorna har dock redovisats mera summariskt, så t. ex. aptitlöshet, yrsel samt svimnings- och krampanfall. Svarsfrekvenserna har där ej medgivit någon ytterligare uppspaltning. I några fall har två eller flera frågor av likartat innehåll samkodats. Vid den följande redovisningen kommer därför frågorna att citeras ordagrant och en procentuell fördelning efter svarsalternativ att lämnas. Beträffande absoluta antal hänvisas till tab. 8, som anknyter till den följande framställningen. Fråga 12. Lider Ni för närvarande av någon sjukdom eller invaliditet? Svarsfördelning i % Svarsalternativ

Nej Ja Summa

män

kvinnor

totalt

68,2 31,8

69,0 31,0

68,6 31,4

100,0

100,0

100.0 Följande två frågor ställdes till dem, som svarade ja på fråga 12: Fråga 13. Skulle Ni vilja ange sjukdomens (eller invaliditetens) art? Fråga lk. Har Ni några smärtor? Den första frågan, som var konstruerad som en öppen fråga, gav följande resultat: Sjukdomens art

Sjuka och invalider i % av samtliga svarande män

kvinnor

totalt

Kroppslig sjukdom Invaliditet eller annan kroppslig defekt Psvkiskt besvär Kroppsligt och psykiskt besvär . . Andra kombinationer Tveksamhet om klassificeringen..

22,9

21,9

22,3

4,0 0,9 3,6 0,4

2,3 2,6 3,4 0,4 0,4

3,1 1,9 3,5 0,4 0,2

Summa sjuka och invalider

31,8

31,0

31,4

15 En viss uppfattning om besvärens betydelse utgör förekomsten av smärtor. Svaren blir här i hög grad beroende av psykologiska faktorer. Totalt var det endast 85 intervjupersoner eller 17,6 % av samtliga, som klagade över smärtor av något slag, dvs. något mer än hälften av alla, som redovisat sjukdomar eller defekter. Frågorna 15 och 16 uteslöts från den statistiska bearbetningen, då de gav osäker information. Fråga 17. Har Ni något besvär med sömnen? Svarsfördelning i % Svarsalternativ

Nej Ja Summa

män

kvinnor

totalt

78,5 21,5

74,0 26,0

76,5 24,0

100,0

100,0

100,0

En specificering av sömnbesvärens art erhölls genom följande fråga, där ett antal tillämpliga alternativ skulle markeras: Fråga 18: 1. Har Ni svårt att somna på kvällarna? 2. Brukar Ni ligga vaken flera timmar i följd under natten? 3. Brukar Ni vakna ett par timmar tidigare än Ni önskar? (Annat besvär.) Har Ni några andra besvär med sömnen? (öppen fråga.) Med sömnbesvär i % av samtliga intervjuade

Svarsalternativ

män

kvinnor

totalt

4,5

5,7

5,1

3,6

3,4

3,5

2 +3 » » » » 1 + 2 + 3 och ev. annat b e s v ä r . . . . Annat besvär (enbart)

3,6 2,2 0,9 2,2 2,7 1,8

1,9 3,8 0,4 4,1 4,1 2,6

2,7 3,1 0,6 3,3 3,5 2,2

Summa »Med sömnbesvär»

21,5

26,0

24,0

1. Svårt att somna och ev. annat besvär 2. Brukar ligga vaken och ev. annat besvär 3. Brukar vakna och ev. annat besvär 1 + 2 och ev. annat besvär 1 +3

»

»

»

»

Fråga 19, som är av annan karaktär, redovisas först efter genomgången av symtomfrågorna. Till de senare hör emellertid frågorna 20 och 21, som tar sikte på en redovisning av i vilken utsträckning trötthetskänslor och yttringar av trötthet förekommer.

16 Fråga 20. Brukar Ni lida av trötthetskänslor? Svarsfördelning i %

Svarsalternativ

Nej Ja Summa

män

kvinnor

totalt

54,7 45,3

41,9 58,1

47,7 52,3

100,0

100,0

100,0

Bland de intervjuade har kvinnor i högre grad än män uppgett sig lida av trötthetskänslor. De, som svarade ja, fick ytterligare ange trötthetssymtomens yttringar i fråga 21, där följande alternativ presenterades: 1. Lider Ni av trötthet, innan Ni börjar dagens arbete? 2. Får Ni ibland en plötslig trötthet under arbetsdagens lopp? 3. Lider Ni av trötthet efter arbetsdagens slut? (Annat sätt.) Lider Ni av trötthet på annat sätt (t. ex. på arbetsfria dagar)? Med trötthetskänslor i % av samtliga intervjuade

Svarsalternativ

män

kvinnor

totalt

4,5

8,3

6,6

1 + 2 + 3 och ev. på annat sätt . . . Trötthet på annat sätt (enbart). .

9,0 14,3 1,3 1,8 6,3 5,4 2,7

12,4 11,7 5,7 5,3 5,3 7,5 1,9

10,9 12,9 3,7 3,7 5,7 6,6 2,2

Summa »Med trötthetskänslor»

45,3

48,1

52,3

1. Trötthet före dagens arbete. . . 2. Ibland plötslig trötthet under dagen 3. Trötthet efter arbetsdagens slut 1 + 2 och ev. på annat sätt

Fråga 22. Känner Ni Er för närvarande nedstämd eller deprimerad? De, som svarade ja på denna fråga, förelades följande alternativ i fråga 23: Har något sorgligt inträffat, som förklarar detta? Har Ni varit utsatt för någon annan form av psykisk press, som orsakar Er nedstämdhet? Svarsfördelning i % Svarsalternativ kvinnor

totalt

Nej Ja Därav sorglig händelse Därav annan psykisk p r e s s . . Därav ingen angiven förklaring

86,6 13,4 3,1 8,5 1,8

82,3 17,7 5,3 9,0 3,4

84,2 15,8 4,3 8,8 2,7

Summa

100,0

100,0

100,0

17 Fråga 24. Har Ni tidigare haft någon period av nedstämdhet eller depression, då Ni känt Er tungsint, missmodig eller sorgsen? Fråga 25 riktades enbart till dem, som svarat ja på föregående fråga, och upptog följande alternativ: Har något sorgligt inträffat, som förklarade detta? Var Ni utsatt för någon annan form av psykisk press, som orsakade Er nedstämdhet? Svarsfördelning i % Svarsalternativ män

kvinnor

totalt

Därav annan psykisk p r e s s . . . . Därav utan angiven förklaring .

57,4 42,6 13,0 26,5 3,1

55,5 44,5 17,4 21,1 6,0

56,3 43,7 15,4 23,6 4,7

Summa

100,0

100,0

100,0

Nej Ja

Fråga 26 liksom fråga 29 har ej gjorts till föremål för bearbetningar, då svarens värde kan starkt ifrågasättas. Fråga 27 bestod av alternativa formuleringar: Blir Ni lätt irriterad av ljud och buller? Blir Ni lätt irriterad av påfrestningar i arbetet? Blir Ni lätt irriterad av påfrestningar i hemmet? Är det något annat, som lätt gör Er så irriterad eller förargad, att det är plågsamt för Er? Fråga 28. Tycker Ni själv, att Ni ofta blir så irriterad eller förargad, att det är plågsamt för Er? En samkodning av frågorna har skett. Praktiskt taget alla de, som svarat ja (227 st.) på något av alternativen, stannade för det första alternativet, endast två för det andra alternativet, en för det tredje och en lämnade frågan obesvarad. Svarsfördelning i % Svarsalternativ

Nej J a (på något alternativ) Summa

män

kvinnor

totalt

52,5 47,5

41,9 58,1

46,7 53,3

100,0

100,0

100,0

Kvinnorna uppger oftare besvär (ca 10 % m e r ) . Fråga 30. Har Ni en benägenhet att bli ängslig eller orolig? Fråga 31 omfattar ett antal alternativa formuleringar. Får Ni ångestkänslor av motgångar och tråkigheter? 2—808152

18 Får Ni ångest, då Ni fruktar att något obehagligt skall inträffa? Får Ni ångest utan att Ni själv vet varför? Intetdera. Svar ifördelning i %

Svarsalternativ

Nej J a (på något alternativ) Därav oro » ångest Summa

män

kvinnor

totalt

63,7 36,3 29,1 7,2

50,9 49,1 35,8 13,2

56,8 43,2 32,8 10,5

100,0

100,0

100,0

Kvinnorna uppger som synes större benägenhet för oro- och ångestsymtom. Förekomsten av olika slag av tvångsföreställningar prövades genom frågorna 32—36, vilka för den skull samkodades. Fråga 32. Brukar Ni kontrollera flera gånger, om Ni har stängt ytterdörren efter Er, släckt ljuset, stängt gaskranen eller dylikt? Fråga 33. Brukar Ni känna Er rädd för höjder, t. ex. på en balkong högt upp, i ett utkikstorn eller på en takterrass? Fråga 3b. Är Ni så rädd för att gå ut ensam att Ni måste ha någon i sällskap? Fråga 35. Har Ni en känsla av att Ni har eller kommer att få någon allvarlig sjukdom, utan att läkare ställt diagnos om någon sådan? Fråga 36. Känner Ni obehag inför något annat, t. ex. att resa buss eller spårvagn, att sitta innerst i en bänk på bio, att gå över broar, torg e t c ? Svarsfördelning i % Svarsalternativ

Nej (på alla frågor) Ja(på en eller flera frågor) Summa

män

kvinnor

totalt

52,9 47,1

38,5 61,5

45,1 54,9

100,0

100,0

100,0

Tvångssymtom är bland de intervjuade mer vanlig bland kvinnor än bland män. Detta gäller alla åldrar. Fråga 37. Hur tycker Ni själv att Ert minne fungerar? Denna fråga har inte gjorts till föremål för någon mera omfattande bearbetning. Man kan här tänka sig någon sorts skalteknik. De egna omdömena är ganska litet värda, då de inte kan sättas i relation till någon eller några frågor eller yttre faktorer av kontrollkaraktär. Här skall därför blott anges svarsfördelningen.

19 Svarsfördelning i %

Svarsalternativ Bra Ganska bra. Mindre bra. Dåligt.

44,3 41,0 10,1 4,6 100,0

Summa

De följande frågorna 39—42 gav starkt sneda svarsfördelningar och har därför icke gjorts till föremål för mera omfattande uppspaltningar. De ger visserligen värdefull information för bedömningen av de enskilda fallen, men det är ju här fråga om relativt ovanliga symtom (i ett tvärsnitt av befolkningen). Fråga 39. Har Ni haft några krampanfall med medvetslöshet? Fråga 40. När fick Ni senast ett sådant krampanfall? Fråga 41. Har Ni haft några andra svimningsanfall? Fråga 42. När svimmade Ni sist? Svarsfördelning i % Svarsalternativ Krampanfall Nej Ja Därav efter 1/1 1955 » före 1/1 1955 » utan tidsangivelse Summa

Svimningsanfall

97,5 2,5 0,6 1,8

84,8 15,2 4,5 10,2 0,4

100,0

100,0

Fråga 43. Besväras Ni av huvudvärk. Om ja. Hur ofta? Svarsfördelning i % Svarsalternativ män

kvinnor

totalt

Nej Ja Därav dagligen » någon eller några ggr i veckan » mera sällan » tid ej specificerad

73,5 26,5 2,7

57,0 43,0 4,9

64,6 35,4 3,9

7,6 15,7 0,5

9,4 28,3 0,4

8,6 22,5 0,4

Summa

100,0

100,0

100,0

De intervjuade kvinnorna uppvisar också här större frekvens med besvär än männen och det gäller alla åldrar, fastän naturligtvis exceptionellt starkt i åldrarna under 50 år (menstruationsbesvär). Till kvinnliga intervjupersoner födda 1907 och senare ställdes därför följande fråga:

20 Fråga 44. Förvärras Er huvudvärk påtagligt vid menstruationen? Svarsfördelning i % Svarsalternativ 20—34 år

35—49 år

82,5 17,5

64,4 35,6

100,0

100,0

Nej Ja Summa

Om m a n bortser från sådana fall, där huvudvärken möjligen kan betraktas som ett menstruationsbesvär, erhåller man följande serie procenttal: Procentuell andel med huvudvärk inom åldrarna

Män Kvinnor

20—34 år

35—49 år

50—64 år

65—w år

Alla åldrar

24,6 20,0

25,8 24,7

29,2 37,0

28,0 33,0

26,5 27,3

Jämfört med motsvarande procenttal i tab. 8 konstateras, att skillnaderna mellan kvinnor och män i fråga om förekomst av huvudvärk på detta sätt reducerats. Fråga 45. Lider Ni av anfallsvis påkommande huvudvärk, d. v. s. vad man kallar migrän? Svarsfördelning i % Svarsalternativ män

kvinnor

totalt

Nej Ja Frågan ej besvarad Frågan ej aktuell (Nej på fråga 43)

20,2 4,0 2,2 73,6

26,2 7,6 1,6 64,6

Summa

100,0

31,3 10,6 1,1 57,0 100,0

100,0

Migrän förekom sålunda relativt sällan och var bland de intervjuade vanligast hos kvinnorna, där ungefär var tionde uppgav sig lida därav. E n bearbetning gjordes dock även åldersvis och finnes redovisad bland symtomen i tab. 8. Samtliga, som svarat ja på frågan 43, förelades även ett antal frågor rörande olika former av huvudvärk. Fråga 46. Brukar det kännas som ett band över pannan eller hjässan? det kännas som ett tryck över eller i huvudet? huvudvärken sitta i ena halvan av huvudet? huvudvärken yttra sig på något annat sätt? Hur?

21 Svarsfördelning i % Svarsalternativ män

kvinnor

totalt

10,8

18,5

15,0

4,9 1,8

4,5 3,9 1,6 8,8 1,6 64,6 100,0

1. Som ett band över pannan eller 2. Som ett tryck över eller i huvudet 3. I ena halvan av h u v u d e t . . . . Kombinationer av 1, 2 o. 3 På annat sätt Uppgift saknas om sättet Ej aktuell (Nej på fråga 43)

7,2 1,8 73,5

4,1 5,7 3,0 10,2 1,5 57,0

Summa

100,0

100,0

För svarsalternativ 1) kan det på grund av den höga frekvensen vara motiverat att jämföra förekomsten i olika åldrar. Procentuell andel med ifrågavarande besvär inom åldrarna

Män Kvinnor

20—34 år

35—49 år

50—64 år

65—w år

Alla åldrar

8,2 11,3

14,6 35,6

8,3 13,7

8,0 10,3

10,8 18,5

Skillnaderna mellan åldersklasserna uttryckta i absoluta tal är givetvis små, men ovanstående relativtal utvisar både för män och kvinnor en viss anhopning till åldersgruppen 35—49 år. Fråga 47. Har Ni lätt för att få yrsel? Svarsfördelning i % Svarsalternativ

Nej Ja Summa

totalt

män

kvinnor

91,5 8,5

77,0 23,0

83,6 16,4

100,0

100,0

100,0

Beträffande tidpunkten för senaste anfall (fråga 48) må här endast anföras, att 62 fall (12,7 %) haft dylika anfall efter den 1 januari 1955, medan endast 11 fall (2,3 %) haft sådana tidigare. För 7 fall (1,4 %) saknades tidsangivelse. Även när det gäller yrsel ligger siffrorna högre för kvinnor än för män. Fråga 49. Har Ni på sista tiden lidit av aptitlöshet? Svarsfördelning i % Svarsalternativ män Nej Ja Summa

kvinnor

totalt

94,1 5,9

93,6 6,4

93,8 6,2

100,0

100,0

100,0

22 Frågor av denna typ är givetvis berättigade som ett bidrag till bedömningen av intervjupersonernas hälsotillstånd. Isolerade ger frågorna ganska litet. De följande tre frågorna, som avsåg att belysa förekomsten av känslor av osäkerhet och otillräcklighet, har samkodats. Fråga 50. Känner Ni Er ofta osäker på Er själv eller besvärad i andra människors sällskap? Fråga 51. Har Ni en benägenhet att ta saker och ting hårt? Fråga 53. Har Ni svårt att hålla ut med en besvärlig arbetsuppgift? Svarsfördelning i % Svarsalternativ män

kvinnor

totalt

Nej (på alla f r å g o r ) . . . . J a (på minst en fråga) .

58,7 41,3

52,1 47,9

55,1 44,9

Summa

100,0

100,0

100,0

Även här redovisar de intervjuade kvinnorna mera besvär. Av åldersfördelningen i tab. 8 framgår, att dessa besvär främst är för handen i de yngre åldrarna. Fråga 52. Känner Ni Er misstrodd eller missförstådd i livet? Denna fråga gav en extremt sned svarsfördelning. Ja-svaren utgjorde 5,5 %. och Nej-svaren 94,5 %. Fråga 54. Har Ni i övrigt något besvär eller symtom, som inte framgått av föregående frågor? Som framgår av formuleringen avsåg denna fråga närmast att fånga upp sådana eventuella informationer, som kunde ha relevans för bedömning av intervjupersonerna. Även här erhölls en sned svarsfördelning, i det att 85,0 % svarade Nej och 15,0 % svarade Ja.

Sömn och sänggående Fråga 19 a) Hur många timmar sover Ni i allmänhet per dygn? Fråga 19 b) När brukar Ni gå till sängs? Svarsfördelningen efter a) framgår av tab. 9. Tabellen visar, att det råder stora individuella variationer. Detta framgår även av tab. 10, där a) och b) satts i samband med varandra. Man konstaterar genast, att även beträffande klockslaget för sänggående råder stor variation. Fördelningarna för a) och b) är båda symmetriska. En viss antydan till samvariation finnes i tab. 10. De, som går och lägger sig tidigare, sover också i allmänhet fler timmar per dygn. Analogt med vad som skedde under a) har svaren under b) redovisats med fördelning efter kön och ålder.

23 Tabell 8.

översikt angående förekomsten av vissa symtom och besvär inom olika kön och åldersgrupper Kvinnor

Män Åldersgrupper (år)

Symtom

Antal Därav: Sjukd. el. invaliditet. Sömnrubbning Trötthet Aktuell depression. . . Tidigare depression. . Irritation Oro Ångest Tvångssymtom Huvudvärk varav i samband med mens Migrän Osäkerhet m. m Proc.

35— 49

50— 64

65—

w

0— 35— 50— 65— S:a 234 49 64 w

12 11 32 6 26 30 22 8 30 15

28 22 39 9 37 42 25 3 47 23

17 9 21 10 22 24 13 4 19 14

14 6 9 5 10 10 5 1 9 7

71 48 101 30 95 106 65 16 105 59

13 11 49 9 37 48 40 7 54 30

12 14 46 19 34 49 26 10 52 44

39 26 38 11 34 41 19 13 35 27

18 18 21 8 13 16 10 5 22 13

1 33

6 34

2 17

19,7 18,0 52,5 9,8 42,6 49,2 36,1 13,1 49,2 24,6

31,5 24,7 43,8 10,1 41,6 47,2 28,1

35,4 18,8 43,8 20,8 45,8 50,0 27,1

3,4

8,3

4,0

7,2

8,8

52,8 25,8

39,6 29,2

36,0 28,0

47,1 26,5

1,6 54,1

6,7

4,2

—

4,0

38,2

35,4

32,0

41,3

16,9 22,9 31,7 20,0 27,4 28,3 33,8 50,0 28,6 25,4

39,4 45,8 38,6 30,0 38,9 39,6 38,5 18,8 44,8 39,0

24,0 18,8 20,8 33,3 23,2 22,7 20,0 25,0 18,1 23,7

19,7 100 12,5 100

11,1 35,9

66,7 36,9

22,2 18,5

—

14 8

26 13

9 92

6 25

1 14

56,0 24,0 36,0 20,0 40,0 40,0 20,0

31,8 21,5 45,3 13,5 42,6 47,5 29,1

16,3 13,8 61,3 11,3 46,3 60,0 50,0 67,5 37,5

16,4 19,2 63,0 26,0 46,6 67,1 35,6 13,7 71,2 60,3

53,4 35,6 52,1 15,1 46,6 56,2 26,0 17,8 47,9 37,0

46,2 46,2 53,8 20,5 33,3 41,0 25,6 12,8 56,4 33,3

17,5 10,0 56,3

35,6 17,8 58,9

8,2

2,6

34,2

35,9

15,9 15,9 31,8 19,2 31,4 31,2 42,1 20,0 33,1 26,3

14,6 20,3 29,9 40,4 28,8 31,8 27,4 28,6 31,9 38,6

47,6 37,7 24,7 23,4 28,8 26,6 20,0 37,1 21,5 23,7

21,9 26,1 13,6 17,0 11,0 10,4 10,5 14,3 13,5 11,4

35,0 28,6 35,4

65,0 46,4 33,9

21,4 19,7

—

fördelningar

Därav: Sjukd. el. invaliditet. Sömnrubbning Trötthet Aktuell depression. . . Tidigare depression. . Irritation Oro Ångest Tvångssymtom Huvudvärk varav i samband med mens Migrän Osäkerhet m. m Därav: Sjukd. el. invaliditet, Sömnrubbning , Trötthet Aktuell depression. . . Tidigare depression. , Irritation , Oro Ångest , Tvångssymtom . . . . . Huvudvärk varav i samband m mens Migrän Osäkerhet m. m

8,9 100 16,7 100 10,5 100

9,4 100 7,7 100 6,2 100 8,5 100 11,9 100

. 100 8,7 100

— 3,6 11,0

24 Nedanstående tablå visar sömn per dygn i kombination med förekomsten av trötthetskänslor (procentuell fördelning). Sömn, antal timmar per dygn

Besväras Ni av trötthetskänslor ? Nej Ja Summa

—5

9—

I allt

32,5 67,5

38,0 62,0

48,0 52,0

53,4 46,6

55,3 44,7

47,7 52,3

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

Följande tablå visar sömnbesvär i kombination med sömn per dygn (procentuell fördelning). Sömn, antal timmar per dygn Har Ni sömnbesvär?

Nej Ja Summa

—5

9—

I allt

27,5 72,5

56,9 43,1

82,2 17,8

88,3 11,7

91,5 8,5

76,0 24,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

Sömn per dygn har också satts i relation till förekomsten av kroppslig sjukdom eller invaliditet. Man återfinner naturligt nog kortare nattsömn hos de intervjupersoner, som uppger sig lida av någon kroppslig sjukdom eller ha någon defekt. Relativtalen i denna tablå illustrerar detta förhållande: Lider Ni av kroppslig sjukdom eller invaliditet? Nej Ja Summa

Sömn, antal timmar per dygn —5

9—

I allt

45,0 55,0

58,2 41,8

78,3 21,7

71,8 28,2

70,2 29,8

68,6 31,4

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

Symtomens varaktighet och svårhetsgrad Genom att ställa frågorna 55—58 ville man i någon mån komplettera de egna uppgifterna om olika symtom och besvär. Som framgår av anvisningen före fråga 55 i formuläret, skulle frågorna 55—58 ställas endast till sådana intervjupersoner, som anser sig själva lida av något slags besvär. Frågan skulle ställas även i tveksamma fall. Tyvärr är anvisningen alltför vag. Intervjuaren kan inte i praktiken hålla i minnet alla tidigare svar och intervjupersonen kan visserligen ha angett några speciella besvär men inte ansett detta värt att närmare utveckla. Det framgår i andra sammanhang, att ytterst få personer helt saknar besvär eller symtom medan

25 Tabell 9. Sömn antal timmar per dygn med fördelning efter kön och ålder Sömn per dygn Kön

Antal timmar

Ålder

Antal Män 20—34 år 35—49 » 50—64 » Summa Kvinnor 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65—w »

—5

5—6

6—7

7—8

8—9

3 1 2

2 6 3 1

6 10 7 6

28 29 22 3

19 32 11 9

5 5 3 1

2 2 7 3

13 8 20 9

21 26 14 9

34 24 24 10

6 8 2 3

2 4

9—10 10—11 11—

uppgsaknas

Summa

1 2 1 1

61 89 48 25

1 1

80 73 73 39

1 2 2 4 3

1 Summa

265 Totalt

3,4 2,1 8,0

3,3 6,7 6,3 4,0

9,8 11,2 14,6 24,0

45,9 32,6 45,8 12,0

31,2 36,0 22,9 36,0

8,2 5,6 6,2 4,0

1,1

1,1

4,0

4,0

1,6 2,3 2,1 4,0

100 100 100 100

2,7

5,4

13,0

36,8

31,8

6,3

0,9

0,9

2,2

2,5

16,2 11,0 27,4 23,1

26,3 35,6 19,2 23,1

42,5 32,9 32,9 25,6

7,5 10,9 2,7 7,7

2,5 5,5 4,1

1,4

2,7 10,2

2,5 2,7 9,6 7,7

1,4 2,6

100 100 100 100

Summa

3,0

5,3

18,9

26,4

34,7

7,2

3,4

0,4

0,7

100 Totalt

2,9

5,3

16,2

31,1

33,4

6,8

2,3

0,6

1,4

100 Fördelning i % Mån 20—34 år 35—49 » 50—64 » Summa Kvinnor 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65—w »

26 Tabell 10. Sömn per dygn och tid för sänggående Sänggående Summa

Tidpunkt, klockan

Sömn per dygn

Varie- Uppg. 20.00— 2 1 . 0 0 - 22.00— 23.00— —20.00 21.00 22.00 23.00 24.00 0 . 0 0 - rande saknas Antal — 5 timmar 5—6 »> 6—7 » 7—8 »> 8—9 » 9—10 » 10—11 )> 11— » Uppgift saknas

2 1 3 1 1

Summa Fördelning i % — 5 timmar 5—6 » 6—7 » 7—8 » 8—9 » 9—10 » 10—11 » 11— » Uppgift saknas

0,7 1,9 3,0 9,1

Summa

1,2

4 6 23 43 23 2

4 6 10 6 6 1 1

5 6 8 17 41 12 2 1 2

2 10 34 76 75 11 1

14,3 5,1 3,9 6,1 18,2 54,5 33,3 14,2

35,7 23,1 10,1 11,2 25,2 36,4 18,2 33,3 28,6

14,3 38,5 43,0 50,0 46,0 33,3 9,1

28,6 23,1 29,1 28,3 14,1 6,1

11,5 12,7 2,6 1,2 3,0

7,4

19,3

43,2

3 10 4 2 1

1 1 5 8

14 26 79 152 163 33 11 3 7

0,6

100 100 100 100 100 100 100 100 100

0,2

1 1 2

19 7,1 3,8 3,3 4,9 9,1 33,4 28,6

28,6 20,7

4,1

3,9

27 Tabell 11. Tidpunkt

för sänggående med fördelning efter kön och ålder Sänggr ående

Kön

Tidpunkt , klockan

Ålder —20.00

Summa

20.00- 2 1 . 0 0 - 22.00— 23.00— Varie- uppg21.00 22.00 23.00 24.00 0.00— rande saknas

Antal Män 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65—w »

1 1

1 10 1 2

6 20 9 6

28 31 28 10

18 18 8 3

4 2

1 2 1

1 6 7 8

9 18 15 11

44 30 28 12

Summa

53 Totalt

1,1 2,1

3 7 1 1

61 89 48 25

24 15 11 4

2 9

2 1 1 3

80 73 73 39

1,6 11,2 2,1 8,0

9,9 22,5 18,7 24,0

45,9 34,8 58,3 40,0

29,5 20,2 16,7 12,0

6,6 2,3

1,6

12,0

4,9 7,9 2,1 4,0

100 100 100 100

0,9

6,3

18,4

43,5

21,1

4,0

5,4

0,4

1,4 2,7 2,6

1,2 8,2 9,6 20,5

11,3 24,7 20,5 28,2

55,0 41,1 38,4 30,8

30,0 20,5 15,1 10,2

2,7 12,3

2,5 1,4 1,4 7,7

Summa

1,5

8,3

20,0

43,0

20,4

4,2

2,6

Totalt

1,2

7,4

19,3

43,2

20,7

4,1

3,9

Summa Kvinnor 20—34 år. . . . 35—49 » 50—64 » 65—\v »

Fördelning

i %

Män 20—34 å r . . . . 35—49 » 50—64 » 65—w » Summa Kvinnor 20—34 år 35—49 » 50—64 »> 65—\v »

100 100 100 100 100 0,2

28 å andra sidan endast ca 12 % anser sig vara i behov av hjälp för nervösa besvär. Här föreligger alltså en stor spännvidd. Tydligen har i frågorna 55—58 ca hälften av de intervjuade tillfrågats. Uppenbarligen anser dock majoriteten av dem, som besvarat dessa frågor, att något hjälpbehov icke föreligger. Fråga 55. Hur länge har Ni haft de här besvären, som Ni berättat om i denna intervju? Svarsfördelning i % Svarsalternativ män

kvinnor

totalt 0,2

Kortare tid än 1 månad Minst en månad, men mindre än U år Minst y2 år, men mindre än 1 år Minst 1 år Frågan ej aktuell

0,5 2,2 0,9 47,1 49,3

1,9 2,7 46,0 49,4

2,1 1,8 46,5 49,4

Summa

100,0

100,0

100,0

För det övervägande flertalet med dessa besvär gäller sålunda, att de har haft dem under en längre tid. I själva verket är det endast ett fåtal som haft besvären kortare tid än 1 år. Ställer man förekomsten av besvär i relation till ålder, får man följande tablå: Procentuell andel med symtom inom åldrarna

Män Kvinnor

20—34 år

35—49 år

50—64 år

65—w år

Alla åldrar

52,4 46,3

44,9 53,4

58,4 54,8

52,0 46,2

50,7 50,6

Till kvinnliga intervjupersoner födda 1907 eller senare (20—49 år) riktades följande fråga. Fråga 56. Påverkar menstruationen de här besvären? Svarsalternativ Nej Ja varav besvären uppträder endast i samband härmed varav besvären förvärras i samband härmed Frågan ej aktuell Uppgift saknas Summa

29 Fråga 57. Anser Ni att de här besvären sammanhänger med övergångsåldern? Frågan som endast ställdes till kvinnor födda mellan åren 1900— 1915, har också bearbetats, men då den i undersökningen använda åldersgrupperingen ej medger att siffrorna ställas i relation till antalet intervjuade kvinnor i dessa åldrar, får vi här nöja oss med att sätta dem i relation till totala antalet kvinnor i undersökningen. Svarsfördelning i %

Svarsalternativ

8,7 6,4 84,9

Nej Ja Frågan ej aktuell Summa

100,0

Fråga 58 upptog ett antal svarsalternativ. Har symtomen varit så obetydliga, att Ni inte brytt Er om dem i vanliga fall? varit tämligen besvärande? varit så svåra, att Ni knappast kunnat klara Ert dagliga arbete? varit så svåra, att Ni inte alls kunnat arbeta? Svarsfördelning i % Svarsalternativ

Obetydliga besvär Tämligen besvärande Svåra Ur stånd att arbeta Frågan ej aktuell Uppgift saknas Summa

Medicinförbrukning

män

kvinnor

totalt

20,6 18,9 3,6 6,7 49,3 0,9

17,0 18,5 7,5 6,8 49,4 0,8

18,6 18,7 5,7 6,8 49,4 0,8

100,0

100,0

100,0

och tidigare sökt hjälp

Frågorna 59 71 avsåg att ge en kortfattad redovisning av de intervjuades medicinförbrukning (för nervösa besvär) samt omfattningen och arten av den hjälp, som vederbörande i förekommande fall sökt och erhållit. Fråga 59. Har Ni under de senaste åren använt medicin (t. ex. tabletter) ? Svarsfördelning i % Svarsalternativ män Nej Ja Därav mer tillfälligt . » regelbundet under längre tid

43,5 56,5

Summa

100,0

kvinnor

totalt

26,8 73,2

34,4 65,6 44,7

47,6

41,3 15,2

20,9

25,6 100,0

100,0

30 De intervjuade kvinnorna redovisar större benägenhet att använda medicin. Detta gäller både regelbunden och mera sporadisk användning. Svarsfördelningen på denna fråga överensstämmer med den tidigare redovisningen av besvär. Nedanstående tablå visar användning av medicin med fördelning på åldersgrupper. Svarsfördelning i % inom åldrarna Svarsalternativ 20—34 år

35—49 år

50—64 år

65—w år

34,7 51,1 14,2

38,9 43,8 17,3

32,3 39,7 28,1

20,9 44,6 34,4

100,0

100,0

100,0

100,0

Nej J a , tillfälligt Ja, regelbundet Summa

Fråga 60. Har Ni blivit ordinerad medicin av läkare? själv köpt medicin utan läkarrecept? Svarsalternativ

Svar i %

Ordinerad av läkare Köpt utan recept

44,6 11,9 9,0 34,6

Frågan ej aktuell Summa

100,0

Anteckningarna till frågorna 59 och 60 gav en del upplysningar om vilka slags preparat, som kommit till användning. Huvudvärks- och sömnmedel hade förbrukats av 13,7 %, vitaminpreparat m. m. av 19,1 %. För resten av de medicinförbrukande eller 32,8 % kunde dock ej slaget av medicin närmare angivas. Fråga 61. Har Ni missbrukat eller överdoserat medicin? Denna fråga ställdes till personer, som köpt medicin utan recept, d. v. s. 102 fall. I endast 2 fall medgavs missbruk. Frågan gäller ett ömtåligt ämne och svaren måste betraktas som mycket osäkra. Fråga 62. Har det någonsin inträffat, att Ni sökt läkare för kroppsligt lidande, men att läkaren inte kunnat finna något fel på Er? Svarsalternativ

Svar i %

Nej Ja Därav efter 1/1 1955 » före 1/1 1955

85,8 14,2 6,6 7,6 Summa

100,0

31 Närmast följande frågor tar sikte på att kartlägga den hjälp, som vederbörande sökt för sina nervösa åkommor. En utförlig redovisning av den sökta hjälpen, dess art och tiden för densamma lämnas i tab. 12. Då denna tabell innehåller såväl antal som procenttal, kommer vid den följande genomgången av dessa frågor endast vissa siffror att omnämnas. Fråga 63. Har Ni någonsin sökt läkare för nervösa besvär? Fråga 64. Har Ni någonsin vårdats på sjukhus för nervösa besvär? Svar sfördelning i %

Svarsalternativ

Nej (på båda frågorna) J a (på båda eller endera) Summa

män

kvinnor

totalt

77,6 22,4

67,9 32,1

72,3 27,7

100,0

100,0

100,0

På samma sätt som beträffande olika besvär överväger kvinnorna bland de intervjuade. Beträffande uppdelning på vårdform har flertalet endast sökt läkare; 24,6 % av samtliga mot endast 3,1 %, som vårdats på sjukhus. Följande tablå redovisar andelen intervjupersoner, som sökt hjälp för nervösa besvär i procent inom resp. åldersgrupper: 20—34 år 35—49 år 50—64 år 65—w år Män Kvinnor

26,2 25,0

24,6 39,7

18,7 27,0

26,0 23,1

Nedanstående tablå visar »sökt hjälp» med fördelning på kön och civilstånd : Män

Kvinnor

Sökt hjälp

Totalantal Därav i % Nej Ja Summa

Gifta

Ej gifta

Gifta

Ej gifta

76,0 24,0

81,2 18,8

62,4 37,6

84,6 15,4

100,0

100,0

100,0

100,0

Särskilt de gifta kvinnorna har ofta sökt hjälp tidigare. Följande procenttal illustrerar ytterligare detta förhållande: Procentuell andel med »sökt hjälp» inom åldrarna 20—34 år 35—49 år 50—64 år 65—w år Gifta män Gifta kvinnor Ogifta kvinnor

33,3 26,0 23,3

23,9 45,6 18,7

21,1 40,5 33,3

16,7 38,5 15,4

32 Nedan redovisas »sökt hjälp» med fördelning på kön och förekomst av förvärvsarbete: Kvinnor

Män Förvärvsarbetande Totalantal Därav i % Nej Ja Summa

Ej förEj förFörvärvsvärvsvärvsarbetande arbetande arbetande

76,9 23,1

82,1 17,9

77,5 22,5

58,8 41,2

100,0

100,0

100,0

100,0

Förekomst av förvärvsarbete i kombination med kön och åldersgrupper gav följande utfall: Procentuell andel med »sökt hjälp» inom åldrarna 20—34 år 35—49 år 50—65 år

Ej förvärvsarbetande kvinnor. . . .

25,9 17,8 34,3

24,7 26,2 38,1

17,8 27,3 45,0

Den högsta åldersgruppen har uteslutits ur jämförelsen, då den har få förvärvsarbetande. De båda följande frågorna ställdes enbart i de fall, där intervjupersonen svarat ja på fråga 63 eller 64: Fråga 66. Var den (de) läkare, som Ni då konsulterade provinsialläkare, distriktsläkare eller annan läkare som inte är nervspecialist? privatpraktiserande nervspecialist ? läkare på psykiatrisk mottagning eller psykiatrisk poliklinik på sjukhus? läkare på annan mottagning eller poliklinik på sjukhus? annat? För denna liksom för de följande frågorna i detta avsnitt har någon uppdelning på kön och åldrar inte företagits. Svarsfrekvenserna är i flertalet fall alltför små. Däremot har genomgående i tab. 12 lämnats en uppdelning efter erhållen vård. Antalet, som vårdats på sjukhus, är visserligen litet — endast 15 personer — men en redovisning har ansetts motiverad. Av intervjupersoner, som blott sökt läkare för sina nervösa besvär, har tydligen mer än hälften nöjt sig med att söka en icke-specialist. För dem, som fått sjukhusvård, är givetvis förhållandet ett annat. Av samtliga

33 intervjuade har ungefär var tionde någon gång sökt en specialist, antingen en privatpraktiserande läkare eller på en psykiatrisk mottagning vid sjukhus. Fråga 67. Har Ni sedan den 1/1 1955 vårdats på sjukhus (ev. utöver vad som tidigare nämnts)? Fråga 68. Har Ni sedan den 1/1 1955 vistats på vilohem eller liknande? Tab. 12 ger också här en översikt över ifrågavarande svarsfrekvenser (i kombination med frågorna 63—64). Man bör lägga märke till att det ej enbart är fråga om nervösa besvär, utan om överhuvudtaget alla slags åkommor. Som synes är det ungefär en sjättedel av samtliga undersökta, vilka vårdats på sjukhus eller vilohem under en tidrymd av mindre än halvannat år. Fråga 69. Har Ni sedan den 1/1 1955 sökt hjälp på rådgivningsbyrå? sökt hjälp genom kurator? vänt Er till homeopat eller kiropraktiker? Intet av detta. Enligt tab. 12 hade mycket få anlitat dessa hjälpformer. Det kan naturligtvis vara så att sociala värderingar kan ha spelat en roll för svaren. Därom kan dock intet sägas med visshet. På dessa grunder har därför fråga 70 ej bearbetats. Beträffande fråga 71: »Har Ni sökt annan hjälp för nervösa besvär än vad som tidigare nämnts?» kan noteras, att vid genomgången av densamma erhölls inte ett enda ja-svar. Behov av hjälp för nervösa symtom Frågeformulärets avsnitt ägnades åt de intervjuades egna synpunkter på behovet av olika slags hjälp för nervösa besvär. Fråga 72. Anser Ni själv, att Ni för närvarande behöver söka hjälp i någon form för nervösa besvär? Svarsfördelning i %

Svarsalternativ

87,5 5,1 4,7 2,7

Nej Ja. Erhåller för närvarande läkarvård. Summa

100,0

De tre senare svarsalternativen har sammanförts till en grupp. Det har bedömts rimligt att förfara så, då även de tveksamma i allmänhet torde få anses som benägna för att söka hjälp. Totalt erhålles sålunda 12,5 % i behov av hjälp. Fördelningen efter ålder och kön framgår av tab. 13, där samtidigt det aktuella hjälpbehovet satts i samband med tidigare sökt hjälp. 3—808152

34 Tabell 12. Fördelning

efter läkarbesök och sjukvård för nervösa besvär samt för vård, sökt hjälp m. m.

tidpunkt

Läkarbesök och sjukvård för nervösa besvär Antal personer Vård, sökt hjälp m. m.

Tidpunkt Sökt efter 1/1 1955 » före 1/1 1955 Ej aktuellt Summa

Har ej Har sökt Har vårdats läkare sökt på eller läkare sjukhus sjukvård

44 76

5 10

353 353

I procent

Summa

Har ej Har sökt Har läkare sökt vårdats på eller läkare sjukhus sjukvård

49 86 353

100,0 100,0

Summa

36,7 63,3

33,3 66,7

10,1 17,6 72,3

100,0

100,0

100,0

44 31

1 5

45 36

36,7 25,8

6,7 33,3

9,2 7,4

6,7

33,3

2,7

24 9 4

28 9 4 353

20,0 7,5 3,3

26,7

100,0

5,7 1,9 0,8 72,3

Konsulterat läkare Prov. läk., distr.läk. . . . Priv.prakt. nervspec.. . . Läk. på psyk. mottagn. eller poliklinik Läk. på annan mottagn. eller poliklinik Annan Uppgift saknas Ej aktuellt

353 Summa

100,0

100,0

100,0

100,0

Vård på sjukhus o. d. efter ljl 1955 På sjukhus » vilohem eller likn. . . Bådadera Uppgift saknas Ej aktuellt

47 4 3

1 5

84,7

15,8 3,3 1,7 0,9 78,3

6,7 33,3

67 13 5 1 402

13,3 1,1 0,9

19 4 2 1 94

60,0

13,7 2,7 1,0 0,2 82,4

Summa

100,0

100,0

100,0

100,0

Annan sökt hjälp efter ljl 1955 Rådgivningsbyrå Kurator Homeopat el. kiroprakt. Ej aktuellt

3 9 6 335

2 2 2 114

1 1 13

5 12 9 462

0,8 2,6 1,7 94,9

1,7 1,7 1,7 95,0

6,7 6,7 86,7

1,0 2,5 1,8 94,7

Summa

100,0

100,0

100,0

100,0

35 Följande tablå beskriver fördelningen på kön och yrkesställning bland dem, som anser sig behöva hjälp. Kvinnor

Män Behov av hjälp

Totalantal Därav i % Nej Ja Summa

med yrkesställning

utan yrkesställning

med yrkesställning

utan yrkesställning

87,9 12,1

91,6 8,4

80,0 20,0

100,0

100,0

100,0

De följande frågorna 73—77 ställdes endast till personer, som svarade ja eller ställde sig tveksamma till fråga 72. Svarsfördelningarna redovisas här i form av en översiktstabell, varvid genomgående korstabulerats mot »tidigare vård för nervösa besvär» (frågorna 63—64). Se tab. 14. Fråga 73. Föredrar Ni i så fall att vända Er till en privatpraktiserande läkare, som icke är psykiater eller nervspecialist? privatpraktiserande psykiater eller nervspecialist? läkare på psykiatrisk mottagning eller psykiatrisk poliklinik på sjukhus? läkare på annan mottagning eller annan poliklinik på sjukhus? annan person eller institution? ingen bestämd uppfattning. Preferenserna var större för privatpraktiker än för mottagningar och polikliniker på sjukhus. Fråga 74. Har Ni behov att få kontakt med en kurator? Fråga 75. Har Ni behov att få kontakt med en rådgivningsbyrå? Dessa hjälpformer har i anmärkningsvärd liten utsträckning kommit i åtanke och de val, som därvid gjorts, kommer alla från sådana personer, som tidigare sökt vård för nervösa besvär. Fråga 76. Tror Ni Er behöva vård på sjukhus eller vistelse på vilohem? En enda ansåg sig i behov av sjukhusvård och ytterligare en önskade både sjukhusvård och vistelse på vilohem. Sex personer ville enbart till vilohem. Fråga 77. Har Ni eljest några synpunkter på den hjälp, som Ni skulle behöva för Edra nervösa besvär? Ungefär hälften av de hjälpbehövande eller ca 5 % av samtliga intervjuade anförde ytterligare synpunkter på sitt hjälpbehov. Med denna fråga avslutades det egentliga frågeformuläret; vad som kom därefter tog sikte på själva intervjun och intervjusituationen och utgjordes i huvudsak av intervjuarens observationer.

36 Tabell 13. Fördelning

efter tidigare sökt hjälp och aktuellt behov av hjälp Har sökt hjälp tidigare

Kön

I Ej i behov behov av av hjälp hjälp

Ålder

Antal 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65—w »

Har ej sökt hjälp tidigare

Totalt

I I Ej i Ej i Sum- behov behov Sum- behov behov av ma av av ma av hjälp hjälp hjälp hjälp

Summa

25 38 22 11

11 12 14 2

36 50 36 13

100 100 81 49

5 11 4 2

105 112 85 51

125 139 103 60

16 23 18 4

141 162 121 64

488 Därav: män kvinnor

33 63

17 22

50 85

164 167

9 13

173 180

197 230

26 35

223 265

Fördelning i % 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65—w »

69,4 76,0 61,1 84,6

30,6 24,0 38,9 15,4

100 100 100 100

95,2 90,0 95,3 96,1

4,8 10,0 4,7 3,9

100 100 100 100

88,6 85,8 85,1 93,8

11,4 14,2 14,9 6,2

100 100 100 100

71,1

28,9

93,8

6,2

87,5

12,5

66,0 74,1

34,0 25,9

100 100

94,8 92,8

5,2 7,2

100 100

88,3 86,8

11,7 13,2

100 100

Summa

Summa Därav: män kvinnor

37 Tabell 14. Fördelning

efter läkarbesök och sjukvård för nervösa besvär samt för vård, sökt hjälp m. m. Läkarbesök och sjukvård för nervösa besvär Antal personer

Önskad hjälp för nervösa besvär

Önskad hjälp Priv.prakt., ej nervspec. » , psyk. eller nerv.spec Läk.psyk. mottagn. eller psyk. poliklinik Läk. på annan mottagn. eller poliklinik Annan Vet inte Ej aktuellt Summa

Har ej Har sökt Har vårdats läkare sökt på eller läkare sjukhus sjukhus

2 2 3 334 353

Åsikt om behov av kurator o. d. Nej Ja, kurator » , rådgivn.byrå » , bådadera Vet inte Ej aktuellt

1 334

Summa

18 I procent

Summa

Har ej Har sökt Har vårdats läkare sökt på eller läkare sjukhus sjukhus

0,8

4,2

1,4

9,2

13,3

1,1

2,5

13,3

1 3 1 96 120

3 5 5 440

0,6 0,6 0,9 94,6

0,8 2,5 0,8 80,0 100,0

6,7 66,7

1 10 15

16,7 2,5

6,7 6,7 13,3

1 10

0,3 94,6

80,0

6,7 66,7

100,0

100,0

100,0

14 1

4,0 0,3

17,5

13,3

2,5

20,0

0,3 0,8 94,6

80,0

66,7

5,1

100,0

39 4 2 1 2 440

20 3

1 1 2

100,0

0,8

Åsikt om behov av vård på sjukhus Nej Vård på sjukhus Vistelse på v i l o h e m . . . . Bådadera Vet inte Ej aktuellt

1 3 334

37 1 6 1 3 440

Summa

100,0

100,0

100,0

Förekomst av övriga synpunkter Nej Ja Ej aktuellt

11 8 334

11 13 96

5 10

22 26 440

3,1 2,3 94,6

9,2 10,8 80,0

33,3 66,7

Summa

100,0

100,0

100,0

tidpunkt

Läkarbedömningar på grundval av intervjusvaren

Inledning I det föregående har redovisats frekvenserna av en serie olika symtom. En del symtom torde få betecknas som triviala, andra är av mera allvarlig natur. Nu kan man vänta sig ett mer eller mindre kraftigt samband mellan olika symtom inom en och samma individ. Vissa ansatser har gjorts att undersöka detta. Man finner bl. a. att ingen av de intervjuade har alla symtom. Å andra sidan är det endast ett 40-tal personer, som anger sig vara utan några som helst besvär. 6 personer anger endast kroppsligt besvär. Den påfallande utbredningen på olika symtom och de oerhört många kombinationsmöjligheterna försvårar en samlad överblick. Nämnda förhållande har varit anledningen till att — såsom nämnts i det föregående — tvenne läkare gjort sammanfattande bedömningar av varje intervjuperson med avseende på kroppsligt och psykiskt hälsotillstånd samt behov av konsultation för nervösa besvär. Därvid har en gradering skett med beaktande av alla de upplysningar, som intervjusvaren ger. Förfaringssätt I fråga om psykiskt hälsotillstånd har bedömningen skett i tre avseenden: 1) Diagnos med följande indelning Psykos Depression Tvångsneuroser Trötthetsreaktioner Andra insufficienstillstånd Personlighetsdrag, som kan tänkas disponera för neurotiska reaktioner Friska 2) Vissa symtom med följande indelning Psykosomatiska sj ukdomar Huvudvärk, migrän in. m. Krampanfall, svimningsanfall Åldersförändringar Besvär i samband med övergångsåldern Inga särskilda symtom Tveksamma fall

39 3) Sammanfattande omdöme om psykisk status med följande indelning Sinnessjuka Med nervösa besvär av allvarlig karaktär Med nervösa besvär av lindrig karaktär Psykiskt friska. I fråga om vårdbehov har de intervjuade indelats i två grupper, nämligen 1) personer med behov av konsultation för nervösa besvär 2) personer utan behov av konsultation för nervösa besvär. Beträffande kroppsligt hälsotillstånd har en klassificering skett efter 1) kroppsligt sjuka 2) fullt friska. Med avseende på diagnoser, vissa symtom och sammanfattande omdöme om psykisk status har de båda läkarna oberoende av varandra utfört bedömningar av varje enskilt fall på grundval av intervjusvaren. Konsultationsbehov och kroppsligt hälsotillstånd har dels bedömts av den ene läkaren, dels av båda läkarna gemensamt. Några av de principer, som följts vid bedömningen är följande: 1) i största möjliga utsträckning har varje intervjuperson hänförts till en bestämd kategori. Klassificering som »tveksamt fall» har medvetet undvikits; 2) om intervjupersonen själv ansett sig behöva hjälp för nervösa besvär, har vederbörande även vid bedömningen ansetts behöva konsultera läkare.

Resultat Tab. 15 a och b utvisar absolut resp. procentuell fördelning på diagnoser enligt bedömarna (i dessa och följande tabeller betecknade som bedömare A och bedömare B). Samtidigt har en fördelning gjorts på kön och åldersgrupp (20—34 år, 35—49 år, 50—64 år, 65 och däröver). Tab. 16 a och b visar absolut resp. procentuell fördelning på vissa nervösa symtom enligt bedömarna med samtidig fördelning på kön och åldersgrupper. Tab. 17 a och b visar absolut resp. procentuell fördelning efter sammanfattande omdöme om psykisk status enligt bedömarna med samtidig fördelning på kön och åldersgrupper. Tab. 18 visar det absoluta och procentuella antalet intervjupersoner i behov av konsultation för nervösa besvär med fördelning på kön och åldersgrupper. Tabellen utvisar resultatet dels enligt A:s bedömning, dels enligt gemensam bedömning av A och B. Tab. 19 visar det absoluta och procentuella antalet intervjupersoner med kroppslig sjukdom, fördelat på kön och åldersgrupper. Tabellen utvisar resultatet dels enligt A:s bedömning, dels enligt gemensam bedömning av A och B.

40 Vi ser att det föreligger systematiska skillnader mellan de båda bedömarna. Detta kan bero på: 1) svårigheten att bedöma fallen enbart på basis av intervjusvaren; 2) olika uppfattningar hos bedömarna om de olika symtomens svårhetsgrad. Nyssnämnda tabeller anger bruttoskillnaderna mellan de båda bedömningarna, d. v. s. det samlade resultatet för olika kategorier av intervjupersoner. Därvid kan bl. a. konstateras följande med avseende på olika bedömningsfaktorer. 1) Fördelning på diagnoser. Bedömare B har bedömt något fler som helt friska i jämförelse med A; 224 personer mot 206 av sammanlagt 488 intervjuade. Bedömare A har hänfört flertalet av de icke friska till sådana med personlighetsdrag, disponerande för neurotiska reaktioner. Bedömare B har erhållit en jämnare fördelning på olika diagnoser och anser att personlighetsdrag, disponerande för neurotiska reaktioner, endast förekommer i 64 fall mot 168 fall enligt bedömare A. 2) Fördelning på vissa symtom. Bedömare B har erhållit något fler intervjupersoner utan särskilda symtom i jämförelse med A; 363 mot 330 personer. Mycket god överensstämmelse förekommer beträffande sådana symtom som krampanfall och svimningsanfall samt besvär i samband med övergångsåldern. De största avvikelserna förekommer i fråga om huvudvärk, migrän m. m. (31 personer enligt A mot 14 för B) samt psykosomatiska sjukdomar (83 personer enligt A mot 75 för B). 3) Fördelning efter sammanfattande omdöme om psykisk status. Bedömare A har bedömt fler intervjupersoner som fullt normala än B — 363 fall mot 273. Eljest är det påfallande att bedömare B ansett betydligt fler av de intervjuade ha nervösa besvär av allvarlig karaktär, under det att bedömare A därvidlag varit mer restriktiv. Antal personer med nervösa besvär av allvarlig karaktär har av bedömare A angetts till 12 mot 63 enligt B. Motsvarande siffror i fråga om lindriga nervösa symtom är 113 enligt A mot 148 enligt B. 4) Andel personer i behov av konsultation för nervösa besvär. Dels föreligger resultat av bedömningar enligt A, dels av gemensam bedömning av A och B. Möjligheter saknas därför till direkta jämförelser mellan de båda bedömarna i ifrågavarande avseende. Enligt den gemensamma bedömningen uppgår konsultationsbehovet till 25,6 % och enligt bedömare A till 19,3 %. 5) Andel kroppsligt sjuka. Även i detta avseende föreligger resultat av bedömningar enligt A samt av gemensam bedömning av A och B. Enligt den gemensamma bedömningen är 30,1 % kroppsligt sjuka och enligt bedömare A är motsvarande siffra 35,9. I syfte att ytterligare belysa metodiken har ett antal tabeller medtagits, som anger nettoskillnaderna mellan de båda bedömningarna. Detta inne-

41 bär simultana fördelningar på bedömare med avseende på de olika bedömningsfaktorerna. Tab. 20 utvisar absolut och procentuell fördelning på kön och diagnoser med simultan fördelning efter bedömare. Tab. 21 visar absolut och procentuell fördelning på kön och vissa symtom med simultan fördelning efter bedömare. Tab. 22 visar absolut och procentuell fördelning på kön och sammanfattande omdöme av psykisk status med samtidig fördelning efter bedömare. Tab. 23 visar andelen manliga och kvinnliga intervjupersoner i behov av konsultation för nervösa besvär med fördelning efter bedömare. Tab. 24 visar andelen kroppsligt sjuka bland män och bland kvinnor med fördelning efter bedömare. Dessa tabeller över nettoskillnaderna belyser på ett mer ingående sätt än tidigare tabeller metodfelens betydelse.

42 Tabell 15 a. Fördelning

på diagnoser efter läkarbedömningar

på grundval av

intervju-

svaren Diagnoser PersonlighetsTvek- SamtTrött- Andra De- Tvångs- hets- insufficidrag, samPsyliga pres- neuro- reakFriska enstill- disp. f. ma koser sioner ser tioner stånd neur. fall reakt.

Kön Ålder

Enligt bedömare A

Mån 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— » Summa Kvinnor 20—34 » 35—49 » 50—64 »

— — — — —

Totalt

— — — — — —

Summa

— — — — —

Summa

4 3 2 2

2 2

— —

4 6 6 1

5 5 3 3

23 31 18 4

23 42 19 15

5 4 8 3

3 10 2

—

6 1 7 2

5 3 6 1

28 30 21 13

33 25 29 20

4 9 5 2

1 2 1

— — — — — — — — — — —

61 89 48 25 223 80 73 73 39 265 488

Enligt bedömai -e B

Män 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— »

Kvinnor 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— »

—

9 8 3 3

8 13 7 2

26 44 24 16

.— —

61 89 48 25

3 2 2

—

9 9 19 9

8 6 11 4

17 10 4 3

38 31 25 20

— —

—

5 15 11 2

80 73 73 39

—

•

— 1

Summa Totalt

1 2

12 11 8 2

•

—

43 Tabell 15 b. Procentuell fördelning på diagnoser efter läkarbedömningar

på grundval av

intervjusvaren Dia gnoser Kön Psykoser

Ålder

Trött- Andra De- Tvångs- hetsinsuffineuropresreak- cienstillsion ser stånd tioner

PersonTveklighetssamdrag, Friska ma disp. f. fall neur. reakt.

Enligt bedömare A

Män 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— »

— —

6,6 6,7 12,5 4,0

8,2 5,6 6,2 12,0

37,7 34,8 37,5 16,0

37,7 47,2 39,6 60,0

4,9

1,8

7,6

7,2

34,1

44,4

6,3 5,5 11,0 7,7

3,7 13,7 2,7

—

7,5 1,4 9,6 5,1

6,3 4,1 8,2 2,6

35,0 41,1 28,8 33,3

41,2 34,2 39,7 51,3

Summa

7,5

5,7

6,0

5,7

34,7

40,4

Totalt

6,4

3,9

6,8

6,3

34,4

42,2

6,6 10,1 10,4 8,0

1,6 2,2 2,1

19,7 12,4 16,7 8,0

14,8 9,0 6,2 12,0

13,1 14,6 14,6 8,0

42,6 49,4 50,0 64,0

9,0

1,8

14,8

10,3

13,5

49,3

6,2 20,6 15,1 5,1

3,7 2,7 2,7

11,3 12,3 26,0 23,1

10,0 8,2 15,1 10,3

21,3 13,7 5,5 7,7

47,5 42,5 34,2 51,3

Summa Kvinnor 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— »

6,5 3,4 4,2 8,0

3,3 2,3

Enligt bedömare B

Män 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— » Summa Kvinnor 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— »

1,4

Summa

0,4

12,5

2,6

17,4

10,9

12,8

43,0

Totalt

0,2

10,9

2,2

16,2

10,7

13,1

45,9

44 Tabell 16 a.

Fördelning

på vissa symtom

efter läkarbedömningar

på grundval

av

intervjusvaren V issa symtom Kön

Krampanfall, svimningsanfall

Psykosomat. sjukdomar

Huvudvärk, migrän m. m.

4 4 5 3

8 9 6 1

— —

4 8 2 1

22 22 11 4

— —

—

4 6

Summa

3 Totalt

9 Ålder

Män 20—34 år 35—49 » 50—64 »> 65— » Summa Kvinnor 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— »

Män 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— »

Åldersförändringar

•

—

•

45 69 35 14

— 5 2 1

61 89 48 25

—

—

53 37 50 27

80 73 73 39

48 72 40 18

— — —

61 89 48 25

54 48 57 26

— —

80 73 73 39

—

— — 6

— — — — — •— 5 4

—

Enligt bedömare B 2 4 2

.— — —

—

— —

3 2 1

1 2 2 1

— —

—

19 17 7 5

Summa

48 Totalt

75 Kvinnor 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— »

Samtliga

Enligt bedömare A 4 2

9 11 5 2

Summa

Besvär i samband Inga Tvekmed särskilda samma översymfall gångstom åldern

2 2

.—. — — — — .— 4 5

1 7

—

—

•

45 Tabell 16 b.

Procentuell fördelning på vissa symtom efter läkarbedömningar av

på grundval

intervjusvaren Vissa symtom

Kön Ålder

Psykosomat. sjukdomar

Huvudvärk, migrän m. m.

Krampanfall, svimningsanfall

Besvär i samband Inga TvekÅldersmed särskilda förändsamma översymringar fall gångstom åldern Enligt bedömare A

Män 20—34 å r . . . 35—49 » . . . 50—64 » . . . 65— »...

6,5 4,5 10,4 12,0

13,1 10,1 12,5 4,0

6,6 2,3

— —

24,0

Summa

7,2

10,7

2,7

2,7

Kvinnor 20—34 å r . . . 35—49 » . . . 50—64 » . . . 65— »

5,0 11,0 2,7 2,6

27,5 30,1 15,1 10,2

1,2

— —

Summa

5,7

22,3

Totalt

6,4

17,0

3,3 4,5 4,2

3,3 2,2

—

14,7 12,4 10,4 8,0

— —

20,0

3,6

12,1

1,8

2,2

3,8 2,7 1,4

1,2 2,7 2,7 2,6

— —

—

23,7 23,3 9,6 12,8

1,4 17,9

2,3

18,1

2,3

3,0

2,9

15,4

2,0

2,7

Män 20—34 å r . . . 35—49 » . . . 50—64 »> . . . 65— ».. . Summa Kvinnor 20—34 å r . . . 35—49 » . . . 50—64 » . . . 65— »> . . . Summa Totalt

Samtliga

—

2,7

— 1,1 1,8

— — —

— — — — —

73,8 77,5 72,9 56,0

5,6 4,2 4,0

100 100 100 100

73,1

3,6

—

—

—

66,3 50,7 68,5 69,2

100 100 100 100

3,8

3,4

63,0

0,7

3,3

1,8

67,6

2,1

78,7 80,9 83,3 72,0

—. —

5,5 15,4

6,8 5,5

—

1,4

—

2,6

Enligt bedömare B

— —• —

—

—

100 100 100 100

79,8

0,5

3,8

—

67,5 65,8 78,1 66,7

100 100 100 100

3,4

69,8

1,8

74,4

1,1 0,8

•

—

— — — —

5,5 6,8

2,1

— — —

100 100

46 Tabell 17 a. Fördelning

efter sammanfattande grundval av

omdöme enligt läkarbedömningar

på

intervjusvaren

Sammanfattande omdöme

Sinnessjuka

Med nervösa besvär av allvarlig karaktär

—

1 Kön Ålder

Med lindriga nervösa symtom

Psykiskt friska

Tveksamma fall

Samtliga

Enligt be domare A

Mån 20—34 år 35—49 » 50—64 65— Summa Kvinnor 20—34 35—49 50—64 65—

—

Summa Totalt

—

61 89 48 25

2 1

14 16 11 5

46 73 35 19

1 1 3 3

19 23 20 5

60 49 50 31

:

—

80 73 73 39

Enligt be iömare B

Män 20—34 år 35—49 50—64 65— Summa Kvinnor 20—34 år 35—49 50—64 65—

—

Summa Totalt

—

6 11 6

19 22 11 8

35 54 31 17

1 2

61 89 48 25

8 15 13 4

30 20 27 11

42 38 33 23

80 73 73 39

47 Tabell 17 b. Procentuell

fördelning

efter sammanfattande

ningar på grundval av

omdöme enligt

läkarbedöm-

intervjusvaren

Sammanfattande omdöme

Sinnessjuka

Med nervösa besvär av allvarlig karaktär

—

1,6

Kön Ålder

Med lindriga nervösa symtom

Psykiskt friska

Tveksamma fall

Samtliga

Enligt be iömare A

Män 20—34 år 35_49 , 50—64 » 65— » Summa Kvinnor 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— »

—

4,2 4,0

23,0 18,0 22,9 20,0

75,4 82,0 72,9 76,0

1,8

20,6

77,6

1,2 1,4 4,1 7,7

23,8 31,5 27,4 12,8

75,0 67,1 68,5 79,5

—

100 100 100 100 100

—

100 100 100 100

Summa

3,0

25,3

71,7

100 Totalt

2,5

23,1

74,4

100 Enligt be iömare B

Män 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— »

— Summa

Kvinnor 20—34 år 35—49 , 50—64 » 65— »

— Summa Totalt

• —

9,8 12,4 12,5

31,2 24,7 22,9 32,0

57,4 60,7 64,6 68,0

1,6 2,2

100 100 100 100

10,3

26,9

61,4

1,4

10,0 20,5 17,8 10,2

37,5 27,4 37,0 28,2

52,5 52,1 45,2 59,0

2,6

100 100 100 100

15,1

33,2

51,3

0,4

12,9

30,3

56,0

0,8

48 Tabell 18. I behov av konsultation för nervösa besvär enligt läkarbedömningar på grundval av intervjusvaren Därav i behov av konsultation för nervösa besvär Kön

Antal personer

Ålder

Män 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— » Summa Kvinnor 20—34 år 35—49 , 50—64 » 65— » Summa Samtliga 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— » Summa

Enligt bedömare A

Enligt gemensam bedömning av A och B

Antal

I procent

Antal

I procent

61 89 48 25

11 14 10 3

18,0 15,7 20,8 12,0

16 21 10 2

26,2 23,6 20,8 8,0

17,0

22,0

80 73 73 39

14 18 18 6

17,5 24,7 24,7 15,4

23 23 25 5

28,8 31,5 34,2 12,8

21,1

28,7

141 162 121 64

25 32 28 9

17,7 20,0 23,1 14,1

39 44 35 7

27,7 27,2 28,9 10,9

19,3

25,6

Tabell 19. Andel kroppsligt sjuka enligt läkarbedömningar på grundval av intervjusvaren Därav kroppsligt sjuka Kön

Antal personer

Ålder

Män 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— » Summa Kvinnor 20—34 år 35—49 , 50—64 » 65— » Summa Samtliga 20—34 år 35—49 » 50—64 » 65— » Summa

Enligt bedömare A

Enligt gemensam bedömning av A och B

Antal

I procent

Antal

I procent

61 89 48 25

10 29 24 13

16,4 32,6 50,0 52,0

8 26 17 14

13,1 29,2 35,4 56,0

34,1

29,1

80 73 73 39

14 24 39 22

17,5 32,9 53,4 56,4

9 17 37 19

11,3 23,3 50,7 48,7

37,4

30,9

141 162 121 64

24 53 63 35

17,1 32,7 52,1 54,7

17 43 54 33

12,1 26,5 44,6 51,6

35,9

30,1

49 Tabell 20. Jämförelse N.

mellan fördelning på diagnoser enligt två olika bedömare Diagnoser

Bedömare A

Bedömare B

>v

TröttDe- Tvångs- hetsPsypres- neuro- reakkoser sioner ser tioner

PersonlighetsTvekdrag, samFriska disp. f. ma neur. fall reakt.

Summa

Al solut ante t

Mån Psykoser 2

9 Tvångsneuroser.... Trötthetsreaktioner. Andra insuff.tillst. . Personlighetsdrag, disp. f. neur. reakt. Friska Tveksamma fall. . . .

2 Knnnor Psykoser Depressioner Tvångsneuroser. . . . Trötthetsreaktioner. Andra insuff.tillst. . Personlighetsdrag, lisp. f. neur. reakt. Friska Tveksamma fall... .

1 14

—

Summa

1 1

23 20 1

4 88 2

30 110 3

1 3

6 2

10 2 22 10

—

1 33 7 46 29

10 3

1 1

22 25 1

7 85

34 114 1

1,4 0,4 8,1 4,5

0,5

9,0 1,8 14,8 10,3

13 1

—

Pro centuellt a ntal

—

0,9

4,0 0,9

—

0,4 5,2 0,4 1,1

0,5

0,5 0,4

0,4 0,5

10,3 9,0 0,4

1,8 39,4 0,9

13,5 49,3 1,3

1,8

7,6

7,2

34,1

44,4

100,0

0,4 1,1

0,4

2,2 0,8

3,8 0,7 8,3 3,8

0,4

2,7

7,5

5,7

—

3,8 1,1

1,9

0,7

0,4 0,4

8,3 9,4 0,4

2,6 32,1

6,0

5,7

34,7

40,4

1,5 0,4

-

1,8

3,6

0,4

4,9

2,2 0,5

4,0 1,8

0,9

Summa Kvinnor Psykoser Depressioner Tvångsneuroser.... T-ötthetsreaktioner. Aidra insuff.tillst. . Personlighetsdrag, disp. f. neur. reakt. Fiska Tveksamma fall. . . .

20 4 33 23

1 1

1 Summa Män Psykoser Depressioner T/ångsneuroser.... T-ötthetsreaktioner. Aidra insuff.tillst. . Personlighetsdrag, disp. f. neur. reakt. Friska T/eksamma fall . . .

1 3

3 1 18 10

5 1

9 4

—

Summa

4—808152

Andra insuff.tillstånd

4,9 0,4

—

0,4 12,4 2,6 17,4 11,0 12,8 43,0 0,4

—

100,0

50 Tabell 21. >v

Jämförelse mellan fördelning efter vissa symtom enligt två olika bedömare Vissa symtom

Bedömare A

Bedömare B

^^

Män Psykosomat. sjukd Huvudvärk, migrän m.m. Krampanfall, svimningsanfall Åldersförändringar Besvär i samband med övergångsåldern Inga särsk. s y m t o m . . . . Summa Kvinnor Psykosomat. sjukd Huvudvärk, migrän m.m. Krampanfall, svimningsanf all Åldersförändringar Besvär i samband med övergångsåldern Inga särsk. s y m t o m . . . . Tveksamma fall Summa

Psyko- Huvudsomat. värk, sjuk- migrän domar m. m.

Krampanfall, svimningsanfall

Åldersförändringar

Besvär i samband Inga Tveksärmed samskilda överma symgångsfall tom åldern

Summa

Absolut a ntal 6 2

1 20

1 4

8 27

4 5

4 1 7

155 1

178 1

4 4

2 40

6 48

3 7

6 8

1 1 7

5 3

4 148 3

9 185 3

3 r

Män Psykosomat. sjukdomar Huvudvärk, migrän m.m. Krampanfall, svimningsanfall Åldersförändringar Besvär i samband med övergångsåldern Inga särsk. symtom . . . . Tveksamma fall Summa Kvinnor Psykosomat. sjukd Huvudvärk, migrän m.m. Krampanfall, svimningsanf all Åldersförändringar Besvär i samband med övergångsåldern Inga särskilda symtom. . Tveksamma fall Summa

P ocentuellt antal 2,7 0,9

0,5 9,0

0,4

0,4 1,8

3,6 12,1

0,9

0,9

1,8 2,2

1,4

69,5 0,5

3,6

79,8 0,5

73,1

3,6

100,0

1,8 0,4 3,1

1,3

0,9

7,1

10,8

2,7

1,5 1,5

0,8 15,1

0,4 0,7

0,4 0,4

0,4

2,7

6,4

0,4

2,6

1,9 1,1

5,7

22,3

1,1

3,8

3,4

0,7

2,3 18,1

1,2 2,6

2,3 3,0

1,5 55,9 1,1 63,0

0,7 0,7

3,4 69,8 1,1 100,0

51 Tabell

22. Jämförelse

^"^--^^

Bedömare B

mellan fördelning efter sammanfattande status enligt två olika bedömare

Män Sinnessjuka .Med nervösa besvär av allvarlig karaktär Med lindriga nervösa symtom Fullt normala Tveksamma fall

Sinnessjuka

—

Summa

Summa

6 32 132 3

5 2 1

29 31 7

6 55 128 1

— 23 60 137 3 223

—

40 88 136 1 265

Proccntue Ut antal

—

Summa Kvinnor Sinnessjuka Med nervösa besvär av allvarlig karaktär Med lindriga nervösa symtom Fullt normala Tveksamma fall

15 28 3

—

Summa Män Sinnessjuka Med nervösa besvär av allvarlig karaktär Med lindriga nervösa symtom Fullt normala Tveksamma fall

Med Med Tveknervösa lindriga Psykiskt sambesvär av nervösa friska ma symallvarlig fall tom karaktär Absolut antal

Summa Kvinnor Sinnessjuka Med nervösa besvär av allvarlig karaktär Med lindriga nervösa symtom Fullt normala Tveksamma fall

psykisk

Sammanfattande omdöme

Bedömare A

^~~~"\^^

omdöme om

0,9

6,7 12,6 1,3

2,7 14,3 59,2 1,4

1,8

20,6

77,6

1,9 0,8 0,3

10,9 11,7 2,7

2,3 20,7 48,3 0,4

3,0

25,3

71,7

0,9

—

.—

— 10,3 26,9 61,4 1,4 100,0

—

—

15,1 33,2 51,3 0,4 100,0

52 Tabell 23. Jämförelse

mellan andelen i behov av konsultation

för nervösa besvär enligt

bedömare A och enligt gemensam bedömning av A och B >v

Konsultationsbehov

Enligt bedömare A

>v

I procent

Antal Enligt ^ V gemensam \^ bedömning av A och B

Ej i I behov av kon- behov av konsulsultation tation

\ >s.

Summa

I behov av konsultation

Ej i behov av konsultation

Summa

Män I behov av konsultation.. . . Ej i behov av konsultation .

34 4

15 170

49 174

15,2 1,8

6,8 76,2

22,0 78,0

Summa

17,0

83,0

100,0

Kvinnor I behov av konsultation.. . Ej i behov av konsultation .

50 6

26 183

76 189

18,9 2,2

9,8 69,1

28,7 71,3

Summa

21,1

78,9

100,0

Samtliga I behov av konsultation. . . Ej i behov av konsultation .

84 10

41 353

125 363

17,2 2,1

8,4 72,3

26,0 74,4

Summa

19,3

80,7

100,0

Tabell 24. Jämförelse

mellan

andelen kroppsligt

sjuka

enligt bedömare A och enligt

gemensam bedömning av A och B \

Enligt bedöN. mare A

Kroppsligt hälsotillstånd I procent

Antal Enligt \ ^ gemensamv Kroppsbedömning \ . ligt av A och B \ sjuk

Fullt frisk

Tveksamma fall

Summa

Kroppsligt sjuk

Fullt frisk

Tveksamma fall

Summa

65 158

28,3 5,8

0,9 65,0

—

29,2 70,8

34,1

65,9

82 179 4

29,8 6,8 0,8

—

37,4

1,1 60,8 0,7 62,6

Män Kroppsligt sjuk Fullt frisk Tveksamma fall

63 13

2 145

Summa

147 Kvinnor Kroppsligt sjuk Fullt frisk Tveksamma fall

79 18 2

3 161 2

Summa

166 Samtliga Kroppsligt sjuk Fullt frisk Tveksamma fall

142 31 2

5 306 2

—

147 337 4

29,1 6,4 0,4

1,0 62,7 0,4

—

30,1 69,1 0,8

Summa

—

35,9

64,1

—

100,0

—

—

100,0 30,9 67,6 1,5 100,0

53 Vissa uppskattningar av totala värden för hela den vuxna befolkningen i Stockholm Siffror för Stockholms hela befolkning över 20 år har framräknats i några avseenden. Resultaten finnes återgivna i följande tabeller: Tab. 25 anger uppskattat antal personer, som enligt egen uppfattning är i behov av hjälp för nervösa besvär. Uppskattningen har gjorts dels för män och. kvinnor, dels för olika åldersgrupper. Tab. 26 anger uppskattat antal personer med nervösa symtom av allvarlig eller lindrig art (med utgångspunkt från läkarbedömningar av de intervjuades psykiska hälsotillstånd). Uppskattningen har gjorts för män och kvinnor i olika åldersgrupper. Tab. 27 anger uppskattat antal personer i behov av konsultation för nervösa besvär (med utgångspunkt från läkarbedömningar av de intervjuades konsultationsbehov). Uppskattningen har gjorts för män och kvinnor i olika åldersgrupper. Tab. 28 anger uppskattat antal personer med kroppslig sjukdom (med utgångspunkt från läkarbedömningar av de intervjuades kroppsliga hälsotillstånd). Uppskattningar har gjorts för män och kvinnor i olika åldersgrupper. Tabell 25. Uppskattat antal vuxna stockholmare, som enligt egen uppfattning av hjälp för nervösa besvär1

Den procentuella Uppskattat antal 95-procentiga konfidensandelen bland de vuxna stockholmare som gränser intervjuade, som anser sig ha anser sig ha behov av hjälp behov av hjälp för nervösa för nervösa Undre gräns Övre gräns besvär besvär

Kön Ålder

Män 20—34 år 35—49 , 50—64 » 65—w »

13,6 10,2 17,0 4,8

10 700 9 300 10 600 1 600

6 100 4 300 4 700

19 100 16 500 18 900 6 600

11,7

32 200

21 700

45 500

10,0 19,2 13,7 7,7

8 400 19 700 11 300 4 000

3 700 11 200 5 600 800

15 800 30 900 19 600 10 600

Summa

13,2

43 400

30 900

58 500

Totalt

12,5

75 600

59 200

94 900

Summa Kvinnor 20—34 år 35—49 > , 50—64 » 65—w »

är i behov

Gruppen »i behov av hjälp» innefattar som tidigare nämnts sådana, som antingen erhåller hjälp för nervösa besvär eller svarat ja eller ställt sig tveksamma på frågan: »Anser Ni själv, att Ni för närvarande behöver söka hjälp i någon form för nervösa besvär?»

54 De uppskattade antalen — estimaten — anges med 95-procentiga konfidensintervall, vilket innebär att angivna intervall med 95-procentig säkerhet innesluter det »sanna» värdet. Man måste dock observera att uttalanden om »sanna» värdet påverkas av: 1) metodfel vid själva intervjun 2) systematiska fel vid bedömningen av intervjusvaren 3) bortfallets eventuella effekt. Dessa förhållanden innebär givetvis, att de gjorda uppskattningarna inte kan göra anspråk på någon exakticitet. Vid beräkningarna har använts befolkningsuppgifter avseende den 1 nov. 1956.

Tabell 26.

Uppskattat antal vuxna stockholmare med nervösa symtom på basis av läkarbedömningar av de intervjuade Den procentuella andelen bland de intervjuade med nervosa symtom

Kön Ålder

Uppskattat antal vuxna stockholmare med nervösa symtom

95-procentig a konfidensgränser Undre gräns

Övre gräns

Enligt bedömare A

Män 20—34 år 35—49 50—64 65—w Summa Kvinnor 20—34 år 35—49 50—64 65—w

24,6 18,0 27,1 24,0

19 400 16 400 16 900 7 700

11 600 9 600 9 600 3 000

29 800 26 000 26 100 14 500

22,4

60 400

47 100

75 400

25,0 32,9 31,5 20,5

21 000 33 800 26 000 10 700

13 500 23 100 17 500 5 000

30 100 46 000 35 800 19 500

Summa

28,3

91 500

74 600

110 600

Totalt

25,0

151 900

130 100

175 200

Enligt bedönrare B

Män 20—34 år 35—49 50—64 65—w Summa Kvinnor 20—34 år 35—49 50—64 » 65—w »

41,0 37,1 35,4 32,0

32 300 33 800 22 100 10 300

22 600 24 900 13 900 4 800

42 700 43 700 31 600 17 200

37,2

98 500

81 800

116 200

47,5 47,9 54,8 38,4

39 900 49 200 45 300 20 000

30 600 37 200 35 300 12 300

49 500 61 400 54 800 28 900

Summa

48,3

154 400

134 300

174 200

Totalt

43,2

252 900

227 400

278 900

55 Tabell

27. Uppskattat

nervösa

besvär med utgångspunkt

antal vuxna stockholmare,

som är i behov av konsultation

från gemensam

läkarbedömning

av de

för

intervjuade

Den procentuella Uppskattat antal 95-procentiga konfidensandelen bland de vuxna stockgränser intervjuade, som holmare, som är är i behov av i behov av konsultation för konsultation för Undre gräns Övre gräns nervösa besvär nervösa besvär

Kön Ålder

Män 20—34 år 35—49 , 50—64 » Summa Kvinnor 20—34 år 35—49 » 50—64 » Summa Totalt

Tabell 28. Uppskattat

26,2 23,6 20,8 8,0

20 600 21 500 13 000 2 600

12 500 14 100 6 500 300

30 800 30 700 21 700 8 400

22,0

57 700

43 900

73 600

28,8 31,5 34,2 12,8

24 200 32 400 28 200 6 700

16 300 21 900 19 500 2 200

33 500 44 500 38 000 14 000

28,7

91 500

74 900

110 900

149 200

126 000

174 600

25,6

antal vuxna stockholmare med kroppslig

punkt från gemensam läkarbedömning Andelen bland de intervjuade med kroppslig sjukdom

Kön Ålder

Män 20—34 år 35—49 »> 50—64 » 65— »

av de

sjukdom

med

utgångs-

intervjuade

Uppskattat antal 95-procentiga konfidensgränser vuxna stockholmare med kroppslig Undre gräns ö v r e gräns sjukdom

13,1 29,2 35,4 56,0

10 300 26 600 22 100 18 100

4 600 18 400 13 900 11 300

19 300 36 200 31 600 24 400

29,1

77 100

61 900

94 200

11,3 23,3 50,7 48,7

9 500 23 900 41 900 25 400

4 400 14 800 31 500 17 000

17 000 35 800 51 100 34 000

Summa

30,9

100 700

82 900

119 600

Totalt

30,1

177 800

154 100

202 800

Summa Kvinnor 20—34 år 35—49 > , 50—64 »

Sammanfattande

diskussion

Enligt instruktionen för lokalombuden var avsikten med undersökningen: ». . . skall studera allmänhetens uppfattning om sitt psykiska hälsotillstånd och speciellt förekomsten av nervösa symtom. Syftet är att undersökningsresultaten skall utgöra ett bidrag vid bedömandet av hjälpbehovet för dessa slags sjukdomar.» I det föregående har redovisats förekomsten av olika symtom, sökt hjälp och behov av hjälp för nervösa besvär enligt de intervjuades uppfattning om sitt tillstånd samt resultaten av läkarbedömningar med avseende på psykiskt och kroppsligt hälsotillstånd samt behov a\ konsultation. Vissa uppskattningar av totalvärden har även givits. I en undersökning av denna art måste man räkna med vissa felkällor. De intervjuades egen uppfattning om sitt tillstånd och hjälpbehov är psykologiskt färgad och själva intervjun kan vara behäftad med vissa metodfel. Även läkarbedömningarna innesluter vissa felkällor; bedömarnas åsikter går såsom tidigare redovisats rätt mycket isär. Vidare får man beakta bortfallets eventuellt snedvridande effekt. Angivna frekvenstal får därför inte pressas för hårt. Undersökningsresultaten anger snarast storleksordningen av förekomsten av nervösa besvär och hjälpbehovet för dessa slags sjukdomar, vilket dock torde vara av mycket stort intresse. Man kan se av resultaten, att utbredningen av nervösa besvär är stor och det latenta behovet av hjälp i detta avseende är betydande. Rapporten har icke behandlat frågor, som gäller kausalsamband mellan förekomst av nervösa symtom och sociala och demografiska attribut. Detta motiveras dels av att frågan faller utanför uppdraget, dels av problemets svårighetsgrad. Frågeformuläret innehåller emellertid data, som eventuellt skulle kunna utnyttjas för ett närmare studium. I så fall får detta uppfattas som en forskningsuppgift på något längre sikt.

57 Statistiska centralbyråns utredningsinstitut

NEUROSUNDERSÖKNINGEN 1957 Loko

Ip nr:

Dag för i n t e r v j u n : . . . . / . . . . Intervjun påbörjad k l . . . . avslutad k l . . . 1

Är N i 1

själv lägenhetsinnehavare

medlem av hushåll, där någon annan är lägenhetsinnehavare

inneboende Anm.

2 Först skulle jag vilja veta vilka, som bor i den här lägenheten, (för inneboende: rummet [rummen]) och börjar då med Er själv Kön

Är ogift, gift, änka, änkling, frånskild ?

Vilket å r ä r född?

Vilket yrke

har

Om pensionär: ange f. d. yrke

Ip själv Ange för övriga personer deras relation till Ip 3

Om 1:1 eller 2 H a r lägenheten 1

eget kök

egen k o k v r å

varken kök eller k o k v r å Anm.

4 Om 1:1 eller 2 H u r många bostadsrum finns det i lägenheten? st

5 H u r många rum disponerar N i för egen del? st

6 H u r stor ä r den ungefärliga bostadsyta som N i disponerar för egen del ? m2

7 H a r N i centralvärme? 0

Nej-

1 Ja

Till Loko

8 Kan bostaden befecknas som 1 modern 2 halvmodern 3 omodern

Har N i förvärvsarbete för närvarande?

9 0

Nej Om ja. Vilken arbetstid har Ni?

Om Ip har skiftesarbete eller på annat sätt oregelbunden arbetstid, skall Loko tydligt ange detta

V a r är N i född?

10 Hur många år har N i sammanlagt bott i Stockholmstrakten?

11 1

Alltid år

Jag övergår nu till att fråga om ert hälsotillstånd och börjar med att fråga:

12 Lider N i för närvarande av någon sjukdom eller invaliditet? 0

Nej

1 Ja

Gå över till fråga 17

Anm. De följande frågorna 13—16 ställes endast om 12:1

13 Skulle N i vilja ange sjukdomens (eller invaliditetens) art? H a r N i några smärtor?

14 0

Nej

1 Ja Anm. Om yrkesverksam.

15 Är N i för närvarande hemma från arbetet på grund av Ert tillstånd? 0

Nej

1 Ja Anm.

16 På vad sätt påverkar Ert tillstånd a) arbetsförmågan? b) rörelseförmågan?

59 17

H a r N i några besvär med sömnen? 0

Nej

1 Ja

Gå över till fråga 19

Anm. 18

Om 17:1 Läs upp alternativen och markera ett eller flera 1 2 3

H a r N i svårt att somna på kvällarna? Brukar N i ligga vaken flera t i m m a r i följd under natten? Brukar N i vakna ett par t i m m a r tidigare än N i önskar?

0 Nej

H a r Ni några andra besvär med sömnen?

Om ja. Vilka? 19

a) Hur många t i m m a r sover N i i allmänhet pr dygn?

timmar

Anm. b) N ä r b r u k a r N i gå till sängs? Kl Anm. 20

Brukar N i lida av trötthetskänslor? 0

Nej

1 Ja

Gå över till fråga 22

Anm. 21

Om 19:1 Läs upp alternativen och markera ett eller flera 1 2 3

Lider N i av trötthet innan N i börjar dagens arbete? Får N i ibland en plötslig trötthet under arbetsdagens lopp? Lider N i av trötthet efter arbetsdagens slut? Lider N i av trötthet på annat sätt (t. ex. på arbetsfria dagar)?

0 Nej Om ja. På vilket sätt? H a r N i någon f ö r k l a r i n g till Er trötthet?

22 Känner N i E r f o r närvarande nedstämd eller deprimerad? 0

Nej

1 Ja Anm.

23 Om 22:1 a) H a r något sorgligt inträffat, som f ö r k l a r a r detta? 0

NejOm ja. N ä r ungefär? Anm. b) H a r N i varit utsatt f ö r någon f o r m av psykisk press, som orsakar Er nedstämdhet?

60 23

0 NejOm ja. Vad? Har N i tidigare haft någon period av nedstämdhet eller depression då N i känt Er tungsint, missmodig eller sorgsen?

24 0

Nej

1 Ja Anm. Om 24:1

a) Hade något sorgligt inträffat som förklarade detta? 0 1

Nej Ja Anm. b) War N i utsatt för någon annan form av psykisk press, som orsakade Er nedstämdhet?

0 Nej Om ja. Vad? Om 22:1 och (eller) 24:1

0 1

1 2 3

H a r N i någon gång varit så ledsen, att N i tyckte det varit svårt eller meningslöst att leva? NejJa Anm. Läs upp alternativen och markera ett eller flera Blir N i lätt irriterad av ljud och buller? Blir N i lätt irriterad av påfrestningar i arbetet? Blir N i lätt irriterad av påfrestningar i hemmet? Är det något annat som lätt gör Er irriterad? I så fall vad? Tycker N i själv att N i ofta blir så irriterad eller f ö r a r g a d att det ä r plågsamt för Er?

28 0

Nej

1 Ja Anm. Om 28:1 och Ip är man

29 Spelar spriten därvidlag en roll? 0

Nej-

1 Ja Anm. Har N i en benägenhet att bli ängslig eller orolig?

30 0

Nej

1 Ja Anm. Skulle N i vilja ge exempel på hur Ni känner det?

61 31 1 2 3 9

o) Får N i ångestkänslor av motgångar och tråkigheter? Får N i ångest då N i f r u k t a r att något obehagligt skall inträffa? Får N i ångest utan att N i själv vet varför? (Intet av detta) Anm. b) Skulle N i vilja ge exempel på hur N i känner det? Brukar N i kontrollera flera gånger om N i har stängt ytterdörren efter Er, släckt ljuset, stängt gaskranen el. dyl.?

32 0

Nej

1 Ja Anm. Brukar N i känna Er rädd f ö r höjder, t. ex. på en balkong högt upp, ett utkikstorn eller en takterrass?

33 0

Nej-

1 Ja Anm. Ä r N i så rädd för att gå ut ensam att N i måste ha någon i sällskap?

34 0

Nej

1 Ja Anm. H a r N i en känsla av att N i har eller kommer att få någon allvarlig sjukd o m , utan att läkare ställt diagnos om någon sådan?

35 0

Nej

1 Ja Anm. Känner N i obehag inför något annat t. ex. att resa med buss eller spårvagn, att sitta innerst i en bänk på bio, att gå över broar, t o r g , etc?

36 0

Nej Om ja. Av vilket slag? H u r tycker N i själv att Ert minne fungerar?

37 1

Bra

2 Ganska bra

3 Mindre bra

4 Dåligt

Läs upp alternativen

Anm. 38

Om 37:3 eller 4 Tycker N i att N i lider av minnesrubbningar? 0

NejOm ja. På vad sätt?

62 39

Har N i haft några krampanfall med medvetslöshet? 0

Nej

Gå över till fråga 41

Om ja. Under vilka omständigheter? 40

Om 39: ja N ä r fick N i senast ett sådant krampanfall?

41 Angiv ungefärlig tidpunkt

Har Ni haft några andra svimningsanfall? 0

NejOm j a . Under vilka omständigheter?

42 Om 41: ja N ä r svimmade Ni sist?

43 Angiv ungefärlig

tidpunkt

Besväras Ni av huvudvärk? 0

Nej

Gå över till fråga 47

Om ja. Hur ofta? 1 2 3

Dagligen Någon eller några gånger i veckan Mera sällan Anm. De följande frågorna 44—46 ställes endast om 43: ja

44 Om Ip är kvinna och född 1907 eller senare Förvärras Er huvudvärk påtagligt vid menstruationen? 0

Nej

1 Ja Anm.

45 Lider N i av anfallsvis påkommande huvudvärk, d.v.s. vad man kallar migrän? 0

Nej

1 Ja Anm.

46 Brukar 1 2 3

det kännas som ett band över pannan eller hjässan? det kännas som ett tryck över eller i huvudet? huvudvärken sitta i ena halvan av huvudet? huvudvärken yttra sig på något annat sätt? Hur? Anm.

47 H a r N i lätt för att få yrsel? 0

Nej

Gå över till fråga 49

Om ja. Under vilka omständigheter (t. ex. anfallsvis) 48

Om 47: ja N ä r fick N i senast ett anfall av yrsel?

Angiv ungefärlig

tidpunkt

63 H a r N i på sista tiden lidit av aptitlöshet?

49 0

NejOm ja. Av vilken anledning? Känner N i Er ofta osäker på Er själv eller besvärad i andra människors sällskap?

50 0

Nej Om ja. H u r yttrar sig denna osäkerhet? Kan N i ge några exempel på tillfällen eller situationer, då N i känner Er besvärad och osäker? H a r N i en benägenhet att ta saker och ting hårt?

51 0

Nej-

1 Ja Anm. Känner N i Er misstrodd och missförstådd i livet?

52 0

Nej Om ja. I vilket avseende? Har N i svårt att hålla ut med en besvärlig arbetsuppgift?

53 0

Nej

1 Ja Anm.

54 0

H a r N i i övrigt något besvär eller symtom som inte framgått av föregående frågor? Nej Om ja. Vilka? Följande frågor 55—58 ställes endast till Ip, som anser sig själv lida av något slags besvär. Frågan ställes även i tveksamma fall. H u r länge har N i haft de här besvären, som N i har berättat om i denna intervju?

55 1 2 3 4

Kortare tid än 1 månad Minst 1 manad men mindre an V» ar Minst y» ar men mindre an 1 ar Minst 1 ar Anm.

Om flera alternativ nämns

no/effl

/fl

f/de/J

endfls/

Om Ip är kvinna och född 1907 eller senare

56 Påverkar menstruationen de här besvären? 0 1 2

Nej, besvären påverkas inte av detta Ja, besvären uppträder endast i samband härmed Ja, besvären förvärras i samband härmed Anm. Om Ip är kvinna och född 1900—1915

57 Anser N i att de här besvären sammanhänger med övergångsåldern? 0

Nej-

1 Ja Anm.

64 58

Läs upp alternativen. Markera endast ett svar H a r symtomen 1

varit så obetydliga att N i inte brytt Er om dem i vanliga fall?

varit tämligen besvärande?

varit så svåra, att N i knappast kunnat klara Ert dagliga arbete?

varit så svåra, att N i inte alls kunnat arbeta? Anm.

59 H a r N i under de senaste åren använt medicin (t. ex. tabletter) 0

Nej

1 2

använt medicin mer tillfälligt? medicinerat regelbundet under längre tid?

Om ja. Har N i

Anm. 60

Om 59:1 eller 2 Har Ni 1 2

blivit ordinerad medicin av läkare? själv köpt medicin utan läkarrecept? Anm.

61 Om 60:2 H a r N i missbrukat eller överdoserat medicinen? 0

Nej-

1 Ja Anm.

62 H a r det någonsin inträffat, att N i sökt läkare för kroppsligt lidande men att läkaren inte kunnat finna något fel på Er? 0

Nej Om ja. För vilka besvär sökte Ni? N ä r ägde besöket (besöken) rum?

63 H a r N i någonsin sökt läkare för nervösa besvär? 0

Nej

1 Ja

Gå över till fråga 67

Anm. 64

H a r N i någonsin vårdats på sjukhus f ö r nervösa besvär? 0

Nej

1 Ja Anm.

65 Frågorna 65 och 66 ställes endast om 63:1 eller 64:1 a) N ä r ägde detta rum? b) Vilka nervösa besvär sökte N i (vårdades Ni) för vid detta (dessa) tillfälle (tillfällen)?

65 Var den (de) läkare, som N i då konsulterade

66 1 2 3 4

provinsialläkare, distriktsläkare eller annan läkare, som inte ä r nervspecialist? privatpraktiserande nervspecialist? läkare på psykiatrisk mottagning eller psykiatrisk poliklinik på sjukhus? läkare på annan mottagning eller poliklinik på sjukhus? annat? Vad? H a r N i sedan den 1 januari 1955 vårdats på sjukhus? (ev. utöver vad som tidigare nämnts).

67 0

Nej Om ja. På vilket (vilka) sjukhus? Har N i sedan den 1 januari 1955 vistats på vilohem eller liknande?

68 0

NejOm ja. På vilket (vilka) vilohem? Har N i sedan den 1 januari 1955

69 1 2 3 9

sökt hjälp på rådgivningsbyrå? sökt hjälp genom kurator? vänt Er till homeopat eller kiropraktiker? (Intet av detta) Gå över till fråga 72 Anm. Om 69:1—3

70 Vad var anledningen t i l l att N i sökte hjälp vid detta (dessa) tillfälle (tillfällen)? 69:1 . . 69:2 69-3 Har N i sökt annan hjälp för nervösa besvär än vad som tidigare nämnts?

71 0

NejOm j a . Vilken annan hjälp? Vi kommer nu till sista avsnittet i frågeformuläret och jag ställer först följande f r å g a :

72 Anser N i själv att N i för närvarande behöver söka hjälp i någon f o r m för nervösa besvär? 0 1 2 3

Nej Gå över till fråga 78 Ja Tveksam (Erhåller för närvarande läkarvård) Anm. De följande frågorna ställes endast för 72:1 och 2

73 Föredrar N i i så fall att vända Er till en 1 2 3

5—808152

privatpraktiserande läkare som icke är psykiatriker eller nervspecialist? privatpraktiserande psykiatriker eller nervspecialist? läkare på psykiatrisk mottagning eller psykiatrisk poliklinik på sjukhus?

Läs upp alternativen. Markera endast ett svar

66 4

läkare på annan mottagning eller annan poliklinik på sjukhus? annan person eller institution? Vilken? Ip har ingen bestämd uppfattning Anm.

74 H a r N i behov att få kontakt med en kurator? 0 1 9

Nej Ja Vet inte Anm.

75 H a r N i behov av att få kontakt med en rådgivningsbyrå? 0 1 9

Nej Ja Vet inte Anm.

76 T r o r N i Er behöva vård på sjukhus eller vistelse på vilohem? 1 2 3 9

Ja, vård på sjukhus Ja, vistelse på vilohem Ingendera Vet inte Anm.

77 Har N i eljest några synpunkter på den hjälp, som N i skulle behöva för Era nervösa besvär? 0

Nej Om ja. Vilka synpunkter?

78 N i fick ju ett förhandsmeddelande från institutet om den här intervjun. Har N i fått kännedom om denna intervjuundersökning på något annat sätt? 0

NejOm ja. På vilket sätt?

79 Tycker N i att undersökningar av det här slaget har någon betydelse? 1

Ja

2 Om nej. Varför inte?

67 INTERVJU DATA Adressförändring inom o r t e n :

1 Avflyttad från orten. Ny adress: 1

Okänd adress Oanträffbar av annan anledning. Vilken? Ip bor i

2 1 2 3 4

enfamiljshus tvåfamiljshus radhus eller kedjehus hyreshus Anm. Ip vistas för närvarnde

3 1 2 3

i bostaden på hotell, vanligt pensionat el. dyl. tillfälligt hos bekanta på sjukhus, anstalt, vilohem el. dyl. Vilken vårdanstalt? Annat. Vad? Sökt utan att intervju kommit till stånd

den

/

kl

den

/

kl

den

/

kl

den

/

kl

den

/

kl

den

/

kl

Skedde intervjun hela tiden i enrum med Ip?

5 1

Ja Om nej. Beskriv intervjusituationen. Intervjun tilläts

1 2 3

utan övertalning efter någon övertalning endast efter mycken övertalning ej. Varför? Ip:s inställning till intervjun före intervjun:

7 1 2 3

positiv obestämd negativ lp:s inställning till intervjun efter intervjun:

8 1 2 3

positiv obestämd negativ

Lokos anteckningar

FÄLTUNDERSÖKNINGEN I HALLANDS LÄN ÅR 1957 Tabeller utarbetade av statistiska centralbyråns utredningsinstitut år 1957

71 Tabell 1. Befolkning

och psykiskt

sjuka i Hallands

län, fördelade efter kön,

ålder och civilstånd Psykiskt sjuka

Befolkning 31.12 1950 Ålder Ogifta

Män 0—10 10—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70—80 80—W

1 J

Summa Därav i % 0—10 10—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70—80 \ 80—W J Summa Kvinnor 0—10 10—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70—80 80—W

Summa

Summa

Från- Änkskilda lingar

Summa Ogifta

13 863 10 778 8 144 3 695 2 625 1 850 1 274

11 3 415 8 799 9 197 7 001 4 785

28 93 125 91 85

3 11 590 31 12 618 134 12 081 271 9 213 725 6 869

2 829

1 775 5 533

43 105 36 037

2 939 82 556

.—

— —

32,1 25,0 18,9 8,6 6,1 4,3 3,0

0,0 9,5 24,5 25,5 19,4 13,2

5,9 19,5 26,3 19,2 17,9

2,0

7,9

100,0 13 251 10 289 4 941 1 912 2 245 2 136 . 1 851 1 1 439 /

Därav i % 0—10 10—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70—80 \ 80—W /

Gifta

.— 13 863 — 10 789

—

1 30 47 93 112 81 53 13 430

Gifta

— — 1 12 21 23 26 14 5

102 Från- Änkskilda lingar

— — — 2 10 6 3 5 1

— — —

Okänt Samtcivil- liga stånd

•— —

—

2 3 9 11

2 1 6 3 1 1 1

1 33 63 130 146 114 82 31

—

•

11,2

0,1 1,0 4,6 9,3 24,6 60,4

16,8 13,0 14,1 15,3 14,6 11,2 8,3 6,7

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

—

— —

— 13 251 — 10 449

—

— —

— —

— —

— — —

—

—

— —

— •

—

160 5 966 9 277 8 803 6 268 3 847

63 149 181 164 117

20 10 990 112 11 450 341 11 570 871 9 439 1 600 7 415

1 829

2 984

38 064 36 150

5 928 80 899

6 335

34,8 27,0 13,0 5,0 5,9 5,6 4,9

0,4 16,5 25,6 24,4 17,4 10,7

8,3 19,7 23,9 21,6 15,5

0,3 1,9 5,7 14,7 27,0

16,4 12,9 13,6 14,1 14,3 11,6 9,2

3,8

5,0

11,0

50,4

7,9

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

—

— —

— —

—

— —

— — —

0,2 7,0 10,9 21,6 26,1 18,9 12,3 3,0

1,0 11,8 20,6 22,5 25,5 13,7 4,9

7,4 37,1 22,2 11,1 18,5 3,7

2 16 31 61 70 89 60 20

—

6 20 20 28 35 16 7

— —

1 7 6 11 15 4

— — —

— —

4,5 15,9 15,2 21,2 26,5 12,1 5,3

2,3 15,2 13,6 25,0 34,1 9,1

100,0

100,0

100,0

—

—

7,7 11,5 34,6 42,3

13,3 6,7 40,0 20,0 6,7 6,7 6,6

0,2 5,5 10,5 21,7 24,3 19,0 13,7 5,1

3,9

—

1 1 1 7 22 23 21

1 2

— 1 1 5

0,6 4,6 8,9 17,5 20,0 25,5 17,2 5,7

•

—

— —

1,3 1,3 1,3 9,2 28,9 30,3 27,7 100,0

— — —

20,0 40,0

—

20,0 20,0 100,0

2 24 60 90 116 162 104 48 606

—

0,3 4,0 9,9 14,8 19,1 26,7 17,2 8,0 100,0

72 Tabell 2. Psykiskt

sjuka i procent av hela befolkningen (den 31.12

Ålder Män 0—10 10—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70—W Totalt Kvinnor 0—10 10—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70—W Totalt Samtliga 0—10 10—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70—W Totalt

i Hallands

län

1950)

Ogifta

Gifta

0,01 0,4 1,3 3,5 6,1 6,4 7,5

0,03 0,1 0,2 0,3 0,5 0,7

2,2 8,0 6,6 3,5 11,3

1,0

0,3

0,02 0,3 1,6 2,7 3,3 4,8 5,6

Frånskilda

Änklingar

Samtliga

5,7

0,7 0,4 1,1 0,9

0,01 0,3 0,5 1,1 1,6 1,7 2,0 0,7

0,1 0,2 0,2 0,4 0,9 1,3

1,6 4,7 3,3 6,7 12,8 4,8

5,0 0,9 0,3 0,8 1,4 1,5

0,02 0,2 0,5 0,8 1,2 2,2 2,4

0,9

0,4

5,8

1,3

0,7

0,01 0,4 1,4 3,2 4,6 5,4 6,3

0,07 0,2 0,2 0,4 0,7 0,9

1,1 3,7 5,2 6,7 8,9 7,4

4,3 1,4 0,2 0,8 1,1 1,3

0,01 0,3 0,5 0,9 1,4 1,9 2,2

1,0

0,3

5,8

1,2

0,7

3,2

73 Tabell 3. Psykiskt

Kön, ålder

Män Antal 0—19 20—39 40—59 60—\V Summa

Städer, köpingar

sjuka fördelade efter kön, ålder och

kommuntyper

Slättbygd

Blandad slätt- och skogsbygd

Skogsbygd

Norra Halland

Hela länet N

N

n

N

n

N

n

N

n

N

n

9 603 10 132 8 225 3 956

39 94 78

3 303 2 952 2 710 1 597

7 32 30

6 519 5 987 5 694 3 631

25 78 61

1 801 1 853 1 664 1 221

1 9 34 21

3 426 3 284 3 001 1 997

16 38 36

1 24 652 24 208 96 21 294 276 12 402 227

31 916 211

10 562

21 831 164

6 539

11 708

82 556 600

30,1 31,7 25,8 12,4

31,2 27,9 25,8 15,1

10,1 46,4 43,5

29,9 27,4 26,1 16,6

27,5 28,3 25,4 18,7

1,5 13,8 52,3 32,3

28,8 27,6 26,9 16,8

17,8 42,2 40,0

29,9 29,3 25,8 15,0

n

°/ /o

0—19 20—39 40—59 60—W Summa

18,5 44,5 37,0

100,0 100,0

100,0 100,0

15,2 47,6 37,2

0,2 17,0 46,0 37,8

100,0 100,0

100,0 100,0

100,0 100,0

100,0 100,0

Kvinnor Antal 9 411 0—19 2 0 — 3 9 . . . . 10 791 37 40—59 8 992 81 5 185 123 60—W

3 071 2 527 2 443 1 658

1 6 17 38

6 321 4 932 5 294 3 599

1 23 64 86

1 651 1 405 1 503 1 160

11 21 34

3 146 2 785 2 777 2 148

7 23 33

23 700 2 22 440 84 21 009 206 13 750 314

34 379 241

9 699

20 146 174

5 719

10 956

80 899 606

31,4 0,6 28,8 27,4 31,7 1,6 0—19 31,4 15,4 9,7 24,5 13,2 24,5 16,7 26,1 20—39 26,2 33,6 26,4 31,8 25,2 27,4 26,2 36,8 40—59 15,1 51,0 20,3 51,5 17,1 61,3 17,9 49,4 60—W 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Summa Anm. N = hela befolkningen i Hallands län 31/12 1950. n = antal i undersökningen

29,6 25,4 25,3 19,6

11,1 36,5 52,4

29,3 27,7 26,0 17,0

Summa °/ /o

100,0 100,0

0,3 13,9 34,0 51,8

100,0 100,0

74 Tabell 4. Psykiskt sjuka i procent av befolkningen inom olika åldrar och bebyggelsetyper Ålder

Män 0—10 10—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—w Totalt Kvinnor 0—10 10—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—W Totalt Samtliga 0—10 10—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—W Totalt

Skogsbygd

Blandad Norra slätt- och Halland skogsbygd

Hela länet

Städer, köpingar

Slättbygd

0,3 0,4 1,0 1,3 2,0

0,1 0,3 0,7 1,8 1,9

0,1 0,2 0,7 1,6 2,6 1,7

0,3 0,5 1,2 1,6 1,7

0,3 0,7 1,1 1,4 1,8

0,01 0,3 0,5 1,1 1,6 1,8

0,7

0,7

1,0

0,8

0,8

0,7

0,1 0,6 0,8 1,1 2,4

0,1 0,2 0,3 0,4 1,1 2,3

0,6 0,9 1,3 1,5 2,9

0,03 0,4 0,6 0,8 1,6 2,4

0,3 0,2 0,8 0,9 1,5

0,02 0,2 0,5 0,8 1,2 2,3

0,7

0,6

1,2

0,9

0,6

0,7

0,2 0,5 0,9 1,2 2,2

0,04 0,2 0,3 0,5 1,5 2,1

0,1 0,4 0,8 1,4 2,1 2,3

0,02 0,4 0,5 1,0 1,6 2,0

0,3 0,5 0,9 1,2 1,7

0,01 0,3 0,5 0,9 1,4 2,1

0,7

0,7

1,1

0,8

0,7

0,7

75 Tabell 5. Psykiskt

sjuka i Hallands

län fördelade efter ålder och nuvarande

vårdformer

Vårdformer Mentalsjukh.

Vårdhem

övriga Ålder- Kroni- sjuk- I eget Hos för Fadoms- ker- vårds- hem annan milje- lättS:ta Andra vård skötta Enperson hem hem inrättskilda Maria ningar sinnessjuka

Ålder

10—19 20—29 30—39 40—49 50—59 60—69 70—79 80—89 90—W

1 18 49 97 132 121 73 22 1

Summa

514 Fördelning i % 10—19... 20—29. . . 30—39. . . 40—49. . . 50—59. . . 60—69. . . 70—79. . . 80—89. . . 90—W. . .

0,2 3,5 9,6 18,9 25,7 23,5 14,2 4,3 0,2

Summa

100,0

2 8 18 36 35 43 20 2 164

2 2 1 1

4 2 10

20,0 20,0 50,0 50,0

40,0 20,0 100,0

1,2 4,9 11,0 22,0 21,3 26,2 12,2 1,2

2 1 2 5 1

1 2 3 6 24 22 14 2

1,4 2,7 4,1 8,1 32,4 29,7 18,9 2,7

18,2 9,1 18,2 45,4 9,1

2 2 3 1 2

1 2 2 1 3 2 2

26 46 80 64 65 31 8 1

7 12 9 15 14 7 1

2 2 5 5 4 1 1

3 57 123 220 262 276 186 73 6

1 206

20,0 20,0 30,0 10,0 20,0

7,6 15,4 15,4 7,6 23,1 15,4 15,4

0,6 8,1 14,2 24,8 19,8 20,1 9,6 2,5 0,3

10,8 18,5 13,8 23,1 21,5 10,8 1,5

10,0 10,0 25,0 25,0 20,0 5,0 5,0

0,3 4,7 10,2 18,2 21,7 22,9 15,4 6,1 0,5

100,0 | 100,0

100,0

100,0

100,0

100,0 | 100,0 | 100,0 100,0 | 100,0

Tabell 6. Försöksutskrivna

från mentalsjukhus

S:a

Övriga

och exspektanter fördelade efter

nuvarande

vårdformer Patientkategorier Försöksutskrivna Vårdformer

från S:ta Maria antal

°/

från annat sjukhus antal

°/ /o

Exspektanter (endast från S:ta Maria) antal

°/ /o

Samtliga

antal

Vårdhem

för lättskötta

sinnes-

Vistas i eget hem

Summa

83 4 10 2 3 68 16 12

41,9 2,0 5,1 1,0 1,5 34,3 8,1 6,1

100,0

°/ /o

/o

35,3

5 1

29,4 5,9

100,0

4 1

23,5 5,9

100,0

100,0

89 4 15 3 3 72 17 12

41,2 1,9 6,9 1,4 1,4 33,3 7,9 5,6

100,0

76 Tabell 7. Psykiskt

sjuka i Hallands län fördelade efter diagnoser och ålder Ålder

Diagnoser

Därav kvin10—19 20—29 30—39 40—49 50—59 60—69 70—79 80—89 90-W Samtl. nor

Manisk-depr. sjukdom . . .

59 Schizofreni ..

331 Paranoia....

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

.

1 Epileptisk Insania presenilis Insania se-

.—

.

Psychos. exarteriosclerose Psychos, e lesione cerebri.

1 Luetiska psykoser . . .

.

_

3 Psychos, ex infectione . .

.

. .

1 Psychos, alcoholica. . . .

.

— —

—

—

—

2 AlcoholisNarcomania . Psykogen psykos Psykopathia. Psykoneuros. Debilitas.... Imbecillitas. .

— — — — — — — —

Uppgift saknas Summa

—.

•— —

—

•

—

— — — —

—

— —

— — —

—

— —

—

— .— —

— .— 1

186 |

6 | 1 206

2 1

|

1 123 |

220 |

262 |

276 |

—

77 Tabell 8. Procentuell fördelning

av diagnosgrupper

inom

åldersgrupper

Ålder

Därav kvin10—19 20—29 30—39 40—49 50—59 60—69 70—79 80—W Samtl. nor

Diagnoser

Manisk-depr. sjukdom Schizofreni Paranoia Epileptisk psykos . Insania presenilis. . Insania senilis Psychos, ex arteriosclerose Psychos e lesione cerebri Luetiska psykoser. Psychos, ex infectione Psychos, alcoholica Alcoholismus Narcomania Psykogen psykos. . Psvkopathia Psykoneuros Övriga Debilitas Imbecillitas Uppgift saknas . . . Summa

66,7

7,0 56,1

4,1 67,5

33,3

10,5

3,2

1,8

4,1 0,8

4,9 8,1 2,4

3,5 1,8

0,8

0,5 0,5 0,9

100,0

100,0

100,0

4,1 14,0 3,5

Tabell 9. Procentuell fördelning

6,1 64,9

8,7 56,2 1,5 1,8 16,3 2,2

8,6 44,6 1,1 0,5 10,8 19,9

2,5 38,0

0,4

1,5

6,9 1,1

4,3 0,7

4,6 4,6

3,2 0,5 1,8 1,4 1,4 2,7 4,5 2,7

1,8

5,4 67,3 0,4 6,4 0,4

0,4 1,1 0,8 1,1 3,1 3,0 0,8 1,1 100,0

3,8 38,0

6,6 58,3 0,6 3,6 6,7 6,1

9,7 54,6 0,7 2,8 9,9 8,2

7,0

12,6

2,3

2,1

2,7 1,6

2,5

4,1 0,7

2,3 0,3 0,2

1,3

0,1 0,5 1,0 0,4 1,5 3,6 2,2 0,2 0,1 0,6 0,8

0,8 0,7

100,0

100,0

100,0

0,5 0,4 1,8 2,5 0,7

1,1 1,1 0,5 1,3

0,7 0,7 100,0

av åldersgrupper

100,0

inom

0,2 1,2 2,3 3,5 0,5

diagnosgrupper

Ålder

Diagnoser

Därav kvin10—19 20—29 30—39 40—49 5 0 - 5 9 60—69 70—79 80—89 90-W Samtl. nor

Manisk-depr. sjukdom . . . Schizofreni . .

5,0

6,3

15,3

20,3

30,4

20,3

2,5

2,5

100,0

74,6

0,3

4,5

11,8

21,1

24,0

22,0

11,8

4,0

0,3

100,0

47,1

2,3

14,0

9,3

32,6

27,9

11,6

2,3

100,0

39,5

1,2

14,8

55,6

24,7

3,7

100,0

74,1

8,2

50,7

37,0

4,1

100,0

68,5

3,6

14,3

46,4

32,1

3,6

100,0

46,4

4,0

Epileptisk Insania presenilis Insania senilis Psychos, ex arteriosclerose Psychos, e lesione cerebri

2,0

10,0

14,0

36,0

24,0

10,0

100,0

28,0

Psykopathia.

18,6

23,3

23,3

18,6

11,6

4,6

100,0

32,6

Psykoneuros.

7,4

11,1 10,2

22,2

29,7

25,9

3,7

100,0

77,8

18,2

21,8

22,9

15,4

100,0

50,2

Totalt

0,2 |

4,7

6,1

0,5

78 Tabell. 10. Vårdtid vid sista vårdtillfället för på mentalsjukhus

intagna, efter diagnoser

Vårdtider Diagnoser

0—2 mån.

2—6 mån.

6—12 mån.

1—2 år

2—5 år

2 7

4 22 2 5 3

4 15 1 4

3 21 2 4 3 1 2

2 34 4 1 7

Manisk-depr. sjukdom. . . . Insania presenilis Insania senilis Psychos, ex arteriosclerose Psychos, e lesione Luetiska psykoser Psychos, alcoholica

2 2 1 2

1 1

3 1 2

1 Tabell 11. Psykiskt

2 2

6 3 2 3 1

3 1

1 1

2 1

Uppgift saknas 23

16 398 12 26 20 4 14 2 1 3 3 13 1 1 6 4

1 Summa

1 258 3 4 2

2 4

5 1

Debilitas

Summa

5—10 10 år och år däröver

sjuka fördelade efter diagnoser och nuvarande

vårdformer

Vårdformer Mentalsjukt!. Diagnoser

Manisk-depr. sjukdom Schizofreni Paranoia Epileptisk psykos Insania presenilis. Insania senilis. . . Psychos, ex arteriosclerose Psychos, e lesione. Luetiska psykoser Psychos, ex infec-

Vårdhem

Övriga Ålder- Kroni- sjukHos Faför I eget doms- ker- vårdsannan milje- lätthem EnS:ta hem hem inrättperson Andra vård skötta skilda Maria ningar sinnessjuka

16 391 12 26 19 4 13 2

7 105 5 1 17 12

4 7 2

3 4

5 33

6 14

2 2 1

7 3 1

3 3 3

2 1

38 116 2 21 29 18 9 20 3

Övriga

7 34

1 10

6 3 2

2 Summa

79 703 7 43 81 73 28 50 9

1 2

4 4 1

1 6 12 5 18 43 27 3 1 7 10

1 206

1 Psychos.alcoholica Alcoholismus . . . . Narcomania Psykogen psyk.. . Psykopathia Psykoneuros övriga Debilitas Imbecillitas Uppgift saknas . .

S:a

1 3

1 1

3 13 1

1 1

1 6 3

1 1

2 2

1 13

4 4 4 11 18 22 1

1 2

1 2 323

79 Tabell 12. Procentuell fördelning av diagnosgrupper inom olika vårdformer Vårdformer Mentalsjukh. Diagnoser

Manisk-depr. sjukdom Paronoia Epileptisk psykos Insania presenilis Insania senilis . . . Psychos, ex arteriosclerose Psychos, e lesione cerebri Luetiska psykoser Psychos, ex infectione Psychos.alcoholica Alcoholismus . . . . Narcomania Psykogen psyk. . . Psykopathia Psykoneuros Övriga Debilitas Imbecillitas Uppgift s a k n a s . . . Summa

Vårdhem

övriga Faför Ålder- Kro- sjukHos I eget milje- lättdoms- niker- vårdsannan S:ta Enhem hem person Andra vård skötta hem inrättMaria ningar sinnes- skilda sjuka

3,1 76,1 2,3 5,0 3,7

70,0

10,0

0,8 2,5 0,4

10,0

4,3 64,0 3,1 0,6 10,4 7,3

27,3 36,3

6,8 44,6

18,2

8,1 18,9

30,0

2,4

9,1

9,5

30,0

4,1 1,3

30,0

10,0

15,4 15,4 7,7

4,3 1,2

15,4

11,8 35,9 0,6 6,5 9,0 5,6

Övriga

10,8 52,3

5,0 50,0

9,2 4,6 3,1

10,0

2,8 7,7

6,2 0,9

7,7 7,7

0,6 2,5 0,2

1,2

9,1

50,0 50,0

0,2 1,2 0,6

10,0

100,0

100,0

15,4

1,3 1,2

100,0

2,7

100,0

1,4 100,0

100,0

100,0

7,6 100,0

1,2 1,2 1,3 3,4 5,6 6,8 0,3

10,0 1,5 1,5 3,1 6,2 6,2 1,5

0,3 0,6 100,0

6,6 58,3 0,6 3,6 6,7 6,1 2,3

1,3 0,2 0,6

S:a

100,0

10,0 15,0

4,1 0,7 0,1 0,5 1,0 0,4 1,5 3,6 2,2 0,2 0,1 0,6 0,8

100,0 100,0

80 Tabell 13. Psykiskt

sjuka med procentuell fördelning av nuvarande vårdformer inom

diagnosgrupper

Vårdformer Mentalsjukh. Diagnoser

Vårdhem

Faför milje- lättS:ta Annat vård skötta Maria sinnessjuka

Manisk-depr. sjukdom Schizofreni Epileptisk psykos Insania presenilis Insania senilis . . . Psychos, ex arteriosclerose Psychos, e lesione. Psykopathia Psykoneuros Totalt

20,3 55,6 27,9 32,1 26,0 14,3 26,0 30,2 3,7 42,6

8,9 14,9 2,3 21,0 16,4

1,0 1,4

14,3 14,0 4,7

2,0

Enskilt

övriga Ålder- Kro- sjukHos I eget annan doms- niker- vårdshem person hem inrätthem ningar

3,8 0,6

6,3 4,7

0,1

2,5 0,3 2,3

2,8

7,4 19,2

4,1

2,7

10,7 6,0

2,0

3,6

25,0 6,0 4,7

2,3

3,7 0,8

1,7

13,6

0,9

6,1

0,8

48,1 16,5 48,8 35,8 24,7

7,4

32,1 40,0 41,9 81,5

9,3 3,7

1,1

26,8

5,4

Tabell 14. Psykiskt sjuka fördelade efter diagnoser och vårdtekniska Sängläge

Diagnoser

8,9 4,8 14,0 3,7 2,7

Övriga

1,2 1,5 4,7

Straffri 2

100 100 100 100

1,7

faktorer

1 2 3

1 1

Manisk-depr. sjukdom . . . Schizofreni Paranoia Epileptisk psykos Insania presenilis Insania senilis Psychos, ex arteriosclerose Psychos, e lesione cerebri. Psykogen psykos Psykopathia Psykoneuros Imbecillitas Uppgift saknas

8 63 1 2 13 16 8 9 1 2 2 1 1

1 30

Summa

1 1 11 2 3

3 Blind

12 Dövstum

3 2 1 7

1 1

1 27

100 100 100 100 100

4,0 7,0

Osnygghet 1

S:a

81 Tabell

15.

Psykiskt

Diagnoser

Manisk-depr. sjukdom Schizofreni . . . . Paranoia Epileptisk psykos Insania presenilis Insania senilis . Psychos, ex arteriosclerose . . Psychos, e lesione c e r e b r i . . . . Luetiska psykoser Psychos, ex infectione Psychos, alco-

sjuka

fördelade

Ingen medicinsk behandling

Insulin coma

64 475 7

efter diagnoser

Annan insulinElbehand- chock ling

2 2

65 64

och pågående

Hibernal, serpasil

12 213

1 2

2 1

81 73

5 8 4 15 37 25 3

Summa

79 703 7

9 Alcoholismus . . Narcomania . . . Psykogen psykos Psykopathia. . . Psykoneuros. . . övriga Debilitas Imbecillitas.... Uppgift sakn. .

S:a

3 40

behandling

Lobo- Annan Uppgift tome- behandsaknas ling rad

8 24

medicinsk

1 1

6 12 5

1 3 1 1

1 1

4 7 11

1 2 1

2 1 1

18 43 27 3 1 7 10

1 206

Anm. Psykoterapi finnes redovisad i 7 fall (frågan ej besvarad i 6 fall). Därav behandlades 3 patienter med schizofreni och 1 med psykogen psykos med individuell psykoterapi, övriga 3 fall var samtliga schizofrena och behandlades med rörelseterapi. Ingen uppgift om pågående gruppterapi.

6—808152

82 Tabell 16. Psykiskt sjuka fördelade efter diagnoser och pågående arbets- och sysselsättningsterapi

Diagnoser

Manisk-depr. sjukdom Schizofreni . . . . Paranoia Epileptisk psykos Insania presenilis Insania senilis. . Psychos, ex arteriosclerose . . Psychos, e lesione c e r e b r i . . . . Luetiska psykoPsychos. ex infectione Psychos, alcoholica Alcoholismus . . Narcomania . . . Psykogen psykos Psykopathia. . . Psykoneuros. . . Övriga Debicilitas Imbecillitas . . . Uppgift saknas Summa

Ingen sysselsättning

ArSysselStädning sättbetsm. m. på ning terapiavd. på avd. avd.

Kök, driftsverkstäder

Trädgård, park

Arbete utanför sjukhuset

Uppgift saknas

S:a

3 46 1

40 158 2

79 703 7

18 226 2

6 96

9 89 1

3 33 1

23 38

10 10

15 2

1 1

30 22

81 73

1 1

4 9 4

1 3 1 1 3

3 2

2 1

3 5 4 1

2 2

1 4

1 4

6 12 5

1 1

18 43 27 3 1 7 10

1 206

13 24 21 2

83 Tabell 17. Psykiskt sjuka fördelade efter diagnoser och definitiva vårdformer Definitiv vårdform Diagnoser

Mentalsjukhus

VårdEget hem hem för Fa- Ålder- Kronilättskötta milje- doms- kerutan med hem hem sinnes- vård sjuka övervakning

Vistelse hos annan utan

med

UppEj klassi- gift ficer- sakbara nas

S:a

övervakning

Manisk-depr. Schizofreni Epileptisk psykos Insania presenilis Insania senilis .. Psychos, ex arteriosclerose . . Psychos, e lesione

19 314 1 9

11 205 5 1

30 27

21 20

5 30

3 1

2 8

4 29

15 76 1 18

12 1

13 12

22 34

1 2

79 703 7 43

1 1

5 10

81 73 28

50 Luetiska psyPsychos. exinfectione Psychos, alcoholica Alcoholismus . . . Narcomania.... Psykogen psykos Psykopathia.... Psykoneuros. . . . övriga

1 2 4 3 2 5

1 1

1 3

13 6 25 1

1 1

Imbecillitas . . . . Uppgift saknas .

1 5 4

1 2

1 Summa

6*—808152

3 3 1 1 17

1 1 1

1 1

1 6

1 66

1 1

1 1

6 12 5 18 43 27 3 1 7 10 1206

84 Tabell 18. Procentuell fördelning av diagnosgrupper på definitiva vårdformer Definitiv vårdform Diagnoser

Mentalsjukhus

VårdEget hem hem för Fa- Ålder- Kronilättskötta milje- doms- kermed hem hem utan sinnes- vård sjuka övervakning

Vistelse hos annan utan

med

UppEj klassi- gift ficer- sakbara nas

S:a

övervakning

Manisk-depr.

Epileptisk psykos Insania presenilis Insania senilis... Psychos, ex arteriosclerose . . Psychos, e lesione

24,1 44,7 14,3 20,9

13,9 29,2 71,4 2,3

37,0 37,0

25,9 27,4

21,4

14,3

35,7

10,7

18,0

18,0

12,0

14,0

22,2

33,4

0,6

6,3 4,3

0,1

3,7 1,4

12,3

1,4

27,8 4,8 14,0

19,0 10,8 14,3 41,9

14,8 1,4

16,1 16,4

2,5 1,1

5,1 4,1

1,3 0,3

4,6

14,0

2,3

100,0 100,0 100,0 100,0

2,5 1,4

1,3

17,9 20,0

16,0

100,0 2,0

100,0

Luetiska psyPsychos. ex infectione Psychos, alcoholica Alcoholismus . . . Narcomania.... Psykogen psykos Psykopathia.... Psykoneuros... . övriga

22,2

22,2

100,0

100,0 33,3 33,4 60,0 11,1 11,6

100,0 8,3 72,2 14,0 92,6 33,3

2,3 33,3

100,0 Imbecillitas . . . . 71,4 Uppgift saknas.. 40,0

14,3 20,0

10,0

Summa

23,7

0,5

36,7

50,0 25,0

16,7 8,3

25,0

5,5 14,0

7,0

10,0

14,3 10,0

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

1,0

0,4

100,0

20,0 7,0

5,6 39,5

5,6 2,3 3,7

33,4

10,0 5,5

100,0 100,0

1,0

10,9

14,6

1,5

4,2

2,3 3,7

85 Tabell

19. Psykiskt

sjuka

fördelade

efter nuvarande

och föreslagna

(definitiva)

vårdformer

Definitiv vårdform I eget hem Mental- Vård- Fa- Ålder- Kronimed utan sjuk- hem milje- doms- kervård hem hem hus övervakning

utan

S:ta Maria Annat m e n t a l s j u k h u s . . . . Vårdhem för lättskötta sinnessjuka Enskilt vårdhem Ålderdomshem Kronikerhem Annan sjukvårdsinrättning I eget hem Hos annan person Övriga

2 63 10 2

3 6 2 10

Summa

66,9 80,0

18,1 10,0

0,6

97,6 45,5 8,1

Nuvarande vårdform

Fördelning i % S:ta Maria , Annat m e n t a l s j u k h u s . . . . Vårdhem för lättskötta sinnessjuka Enskilt vårdhem Ålderdomshem Kronikerhem Annan sjukvårdsinrättning I eget hem Hos annan person övriga Summa

10 3

13,5 30,0

93 1 160 5 6

Hos annan med

övervakning

1 3 53

66 0,8 10,0

1,4

0,8 0,6 27,3 71,6

0,6

2 93 6 1

155 12

1 1 31 2

5,3

1,6

2,7

2,7

0,6 9,1 1,4

1,4

1,4

47,7 18,5

4,6

7,7 0,3 47,7 10,0

14,6

1,5

9,1

70,0

15,4 19,4 15,4 10,0

23,1 1,8 3,1 50,0

36,7

23,7

0,5

0,9 1,5 5,0

10,0

15,4 28,6 9,2 5,0

5,5

1,0

10,9

7,7 0,3

4,2

86 Tabell 20. Psykiskt sjuka intagna på mentalsjukhus och vårdhem fördelade efter diagnoser och pågående medicinsk behandling Pågående behandling Ingen medicinsk behandling

Diagnoser

Intagna på mentalsjukhus Manisk-depr. sjukdom. . . . Schizofreni Epileptisk psykos Insania presenilis Insania senilis Psychos, ex arteriosclerose Psychos, e lesione cerebri. Luetiska psykoser Psvchos. alcoholica Alcoholismus Psykogen psykos Psykopathia Psykoneuros Debilitas Imbecillitas Uppgift saknas Summa Intagna på vårdhem Manisk-depr. sjukdom. . . . Schizofreni Paranoia Epileptisk psykos Insania presenilis Insania senilis Psychos, ex arteriosclerose

11 203 8 16 14 3 7 2 1

Insulin coma

Annan inAnnan UppHiberLobosulinElgift nal, betomebechock serhand- sakrad nas handling pasil ling

2 2

8 1

1 1

3 185 2 9 6 1 4

16 398 12 26 20 4 14 2 1 3 3 13 1 1 6 4

3 2 10 1

1 1

1 1

3 2 283

1 2 1 215

5 97 5 1 14 13 4 7 2 2 2

5 10

Summa

20 Summa på mentalsjukhus och vårdhem

11 S:a övriga fall

438 Psykiskt sjuka i allt

873 Luetiska psykoser Psykopathia Uppgift saknas

—

—

3 2 1

235 S:a

10 109 5 1 17 13 6 7 2 3 2

—

—

87 Tabell 21. Psykiskt

sjuka fördelade efter nuvarande

vårdformer och behov av ytterligare

behandling Behov av ytterligare behandling

Nuvarande vårdform

Intet ytterligare vårdbehov

Mentalsjukhus . Vårdhem Övr. anstalter . Ej i n t a g n a . . . .

273 32 9 76

247 141 65 85

1 1 14 79

1 1 2 28

7 138

524 175 97 410

Summa

1 206

22,6 2,7 0,7 6,3 32,3

20,5 11,7 5,4 7,9 44,6

0,1 0,1 1,2 6,6 7,9

0,1 0,1 0,2 2,3 2,7

0,1

43,4 14,5 8,0 34,0 100,0

Mentalsjukhus . Vårdhem övr. anstalter . Ej i n t a g n a . . . .

52,1 18,3 9,3 18,5 32,3

47,1 80,6 67,0 20,7 44,6

0,2 0,6 14,4 19,3 7,9

0,2 0,6 2,1 6,8 2,7

Mentalsjukhus . Vårdhem ö v r . anstalter . Ej i n t a g n a . . . .

70,0 8,2 2,3 19,5

45,9 26,2 12,1 15,8

3,1 3,1 6,3 87,5

4,8 94,5

100,0

67,7

43,4 14,5 8,0 34,0

100,0

100,0

1,1 1,1 14,7 83,2 100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

Fördelningar i% Mentalsjukhus . Vårdhem ö v r . anstalter.. Ej i n t a g n a . . . .

inom nusom å psyk. annan varande akut lasaretts- behandvårdvårdfall ling avd. form

Arbetsför

0,1 0,6 11,4 12,1

0,2 0,2

0,2 7,2 33,7 12,1

Uppgift saknas

0,2 0,2 0,2

0,5 0,2

0,7

0,5 0,2 33,3

Summa

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Anm. Den första procentfördelningen är beräknad efter totalantalet psykiskt sjuka, den andra efter nuvarande vårdformer och den tredje efter behovet av ytterligare behandling.

Mentalsjukhus och vårdhem i allt

88 w

<s >

-P

°ra

43 PH

E

1 eo 1 tH

i i> 1

s«

I I I

1 1 1 1 S2M

in

O

O

OJ

to

OJ CO

CO TH

rf rH

•*

w oo

OJ m

OJ oo

1 1

TH

|

TH

TH

II

1|H

111111 1

II

1- 1 1 1 1 1 11 1

II

I I I

TH

en

TH

lH

TH

r-i

TH

TH

t> TJ< OJ

TH

CO i> OJ

OJ m i-l

ta

43 *-> >, >

4J

«

• 3 <ra =o3

1I L I M 1

• O 03

fl

H tO G

a h

TH t>

•'t OJ T-t

m TH

1t> CO

T-l Tf

1 1 1 M

å psyk. annan lasarettsbehandavdelling ning

43 ti 03

oj

r-t

a

XJ 3 03 •C 03 Ä 43

B 43 »03 OD

•ra 0*

03 O

C

m

m

i c c o c o

O

•*

|

TH

|

|

CO

«

T

H

O

J

CO

|

«

|

|

^

T

-

I

I

>

|

TH

^

-

l % i/ IS

.3 •>

,

a

c c S3

Cl CO

00 I>

O OJ

rH

ej sysselsatta

ö

T-t

»

•5

c 03 Ä 03

00 TH

Endast svsselsatta

c

e

OJ

Psykoterapi, sysselsatta. ..

ös

tD

CO

co

Hibernal o.d., sysselsatta nsvkoterani

•ii

1 I I I

Hibernal o.d., sysselsatta. .

CJC 03

rH

II

, ej sysselsatta.

c

t!

oo

II

»

G

CO

oo

I ^ I I S S "

Annan insulinbehandl., ej svsselsatta

CD

rj<

t>

112 Insulincoma, sysselsatta ..

PH CB

m

en

inom nuvarande vårdform

-ra

| TH CJJ m 1 I> I>

T-l

o. ra 3

a,

• * 00 OJ

CJ3 CO

II

(O

be c

"53

CJi O -^

OJ

Därav sysselsatta

Ö

s

| 1

o

1 1 1 1 |H 1 *

m

3 f o c OJ o OJ OJ

I I I

»

G

0 II

C/3

3 H

1 1 1 1 1 1

03 O +Ä G 43 — X3

ffl

3 a "ra

i

1 1H

ra « j j

O -3

en 3 -3

i

Summa

•»J

>03 >

t.

o

03 ra C •SP 00 T« « <-43> G

o.

o I>

Hibernal o.d., ej sysselsatta

c

j

Annan behandl., sysselsatta

§

ra

o

å psyk. lasarettsavdelning

TJ

w CO

i 1

inom nuvarande vårdform

Ö5

•S

G

B43

h

I I I I

«

A

n

TH

C/3

o *5

o

89 o o

co o

TH

o

O

Ol

C3 Ol

co

m

OJ

OJ

m co

o

m

co

OJ

o « 't i> oT o*

CO

O

CO

TH

CO

l>

i-H

co

CN

OJ

w

•*

H

G3 CO

T-<

l>

CM

T-l

a 03

E S

m

3 3 +J en —J

B ra

.-c

TS

-3 ft H ra o

C

o O

-5 c

M B >> B "

<

"raG

W K K

-Q

öä

—.

en eo

03 43

B 03

•Si

P,

en

B B

2 •<

O

ra >> en (4

>> "3G PH

03 H-> 4->

en en en

>> en

ww

G

M •SI

<+~

CL O, HJ

03 +J 03 en

ca +J • J

g

90 Tabell 23. Psykiskt

sjuka fördelade efter föreslagna vårdformer och kön °/ /o

Antal Definitiv vårdform

Tabell

Män

Kvinnor

Summa

Män

Kvinnor

Summa

Mentalsjukhus Vårdhem för lättskötta sinnessjuka Familjevård Ålderdomshem Kronikerhem Eget hem utan övervakning » » med » Hos annan utan > » » med » Övriga

34,7

38,8

36,7

148 4 34 4 58 101 10 23 10

138 2 32 8 74 75 8 27 7

286 6 66 12 132 176 18 50 17

24,7 0,7 5,7 0,7 9,7 16,8 1,7 3,8 1,7

22,8 0,3 5,3 1,3 12,2 12,4 1,3 4,5 1,2

23,7 0,5 5,5 1,0 10,9 14,6 1,5 4,2 1,4

Summa

1 206

100,0

100,0

100,0

24.

Psykiskt

sjuka

fördelade efter hallandslasarettens

upptagningsområden

och

definitiva

vårdformer Definitiv vårdform Upptagningsområden

MenFa- Ålder- Krotal- Vårdsjuk- hem milje- doms- nikervård hem hem hus

Eget hem utan

med

övervakning

Hos annan utan

med

Ej kodbar

S:a

övervakning

Halmstads centrallasarett Falkenbergs lasarett Varbergs lasarett

211 88 144

138 60 88

3 1 2

27 9 30

7 1 4

91 19 22

80 26 70

9 4 5

21 9 20

12 2 3

599 219 388

Hela länet

1 206

Halmstads centrallasarett Falkenbergs lasarett Varbergs lasarett

35,2 40,2 41,0

23,0 27,4 25,1

0,5 0,5 0,6

4,5 4,1 8,5

1,2 0,5 1,1

15,2 8,7 6,3

13,4 11,9 20,5

3,2 1,8 1,4

3,5 4,1 5,7

2,0 0,9 0,9

100,0 100,0 100,0

Hela länet

36,7

23,7

0,5

5,5

1,0

10,9

14,6

1,5

4,2

1,4

100,0

Halmstads centrallasarett Falkenbergs lasarett Varbergs lasarett

47,6 19,9 32,5

48,3 21,0 30,8

50,0 16,7 33,3

40,9 13,6 45,5

58,3 8,3 33,3

68,9 14,4 16,7

45,5 14,8 39,8

50,0 22,2 27,8

42,0 18,0 50,0

70,6 11,8 17,6

49,6 18,2 32,2

Hela länet

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

Fördelningar

i %

Statens offentliga utredningar 1958 Systematisk förteckning (Siffrorna Inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Häradsrätts sammansättning i brottmål. [9] Förslag till varumärkeslag. [10] Betänkande med förslag till allmän tjänstepliktslag m. m [16] Förslag till förenklingar i vissa delar av aktiebolagslagen. [27]

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Småbrukarstödet. [7] Bättre matpotatis. [24] Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Skogsvården å enskilda skogar. [30]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Utredning om vissa förhållanden vid konserveringsforskningsinstitutet. [3] Författningsutredningen. 1. Kandidatnominering vid andrakammarval. [6] 2. Regeringsarbetet. [14] 3. Majoritetsval. Valstatistiska undersökningar. [29]

Industri.

Handel och sjöfart. Kommunalförvaltning.

Statens och kommunernas finansväsen.

Kommunikationsväsen. Vägplan för Sverige. Del 1. Riktlinjer och förslag samt kartbilagor. [1] Del 2. Expertutredningar och övriga textbilagor. [2]

Förlust- och resultatutjämning. [35] Bank-, kredit- och penningväsen. Politi. Socialpolis och kvinnlig polis. [34]

Försäkringsväsen. Promemoria med förslag om fondförvaltning m. i samband med en utbyggd pensionering. [4] Permanent skördeskadeskydd. [5]

Nationalekonomi och socialpolitik. Socialförsäkring och rehabilitering. [17] Reviderad nationalbudget för år 1958. [28] Nettoprisindex. [36] Statsbidrag till anordnande av skolmåltider. [37] Hälso- och sjukvård. Gemensam nordisk hälsovårdsutbildning. [8] Hälsovård och öppen sjukvård i landstingsområdena. [15] Mentalsjukvårdsdelegationen. 2. Behandlingshem och mentalsjukhem för barn och ungdomar. [20] 3. Mentalsjukvårdens nydaning. [38] 4. Tabellbilaga till betänkande 3. [39] Sjukreseersättningar. [23] Regionsjukvården. [26]

Allmänt näringsväsen. Gotland. [18] Tornedalsutredningen. [22]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. 1955 års universitetsutredning. 3. Reserverna för högre utbildning. Beräkningar och metoddiskussion. [11] 4. Lärarbrist och läraröverskott. [21] 5. Forskningens villkor och behov. [32] Supplement nr 9 till Sveriges familjenamn 1920. [19] Ändrad utbildning av tandtekniker. [25] Sjöbefälsutbildningens organisation m. m. [33] Försvarsväsen. Civilförsvarsutbildningen. [12] Civilförsvarets organisation. [13] Utrikes ärenden. Internationell rätt. Nordiskt ekonomiskt samarbete [31]

D I S T R I B U E R A S AV

NORDISKA BOKHANDELN Pris kr 3: —