Fångvårdsanstalters optimala storlek betänkande

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1959:6 Justitiedepartementet «5

FÅNGVÅRDSANSTALTERS OPTIMALA STORLEK BETÄNKANDE AV FÅNGVÅRDENS BYGGNADSKOMMITTÉ

Stockholm

Statens offentliga utredningar 1959 Krönologisk förteckning

1. Statligt stöd til jordbrukets Inre rationalisering Idun. 164 s. Jc _ 2. Fllmstöd och biografnöj esskatt. Idun. 153 s. Fl. 3. Preliminär natonalbudget för år 1959. Marcus. V + 131 s. Fl. . . 4. Kompetensfördelningen av administrativa besvärsmal mellan Kungl. Maj:t Lstatsrådet och regeringsrätten. Idun. 485 s. Ju. 5. Läkemedelsfönörjningens organisation. Idun. 304 s. I. 6. Fångvårdsanstalters optimala storlek. Idun. 63 s. + 6 s. ill. Ju.

Anm Om särskild trvckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgOra•***£»Ä b S t ä ^ r n a " t u f S ? * £ Ä i S u n d e r s e t u t r e d n i n g e n avgivits, t. ex. E. - ecklesiastikdepartementet, Jo. - jordbruksdepartementet.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1959:6 Justitiedepartementet

FÅNGVÅRDSANSTALTERS OPTIMALA STORLEK B E T Ä N K A N D E AV FÅNGVÅRDENS

BYGGNADSKOMMITTÉ

IDUNS TRYCKERIAKTIEBOLAG ESSELTE AB STOCKHOLM 1959

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl.

Justitiedepartementet

Fångvårdens byggnadskommitté får härmed vördsamt överlämna en på Kungl. Maj:ts uppdrag den 10 maj 1957 utarbetad promemoria rörande fångvårdsanstalters optimala storlek. Stockholm i mars 1959. Thorwald

Bergquist I O. Johnsson

Innehåll

Kommitténs

uppdrag m.m

Fångvärdsanstalters

optimala storlek

10 I. Sammanfattning

10 II. Val av undersökningsområde

11 I I I . Anstalternas utformning

14 I»

IV. Kostnadsjämförelse 1) anläggningskostnader 2) utrustningskostnader 3) personalkostnader . 4) övriga kostnader 5) sammanfattning av kostnadsjämförelserna V. Jämförelse ur vårdsynpunkt

lo 18 20 20 22 22 26

Bilagor 1. Arbetsdriften vid slutna anstalter med platsantalen 50, 100, 150, 300 och 450

2. Lokalprogram, planskisser och anläggningskostnader för slutna anstalter med 50, 100, 150, 300 och 450 platser

3. Utrustningskostnader

4. Personal och personalkostnader 5. Övriga kostnader

55 ,

Kommitténs uppdrag m . m .

Fångvårdens byggnadskommitté, som är tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 april 1956 för att h a n d h a nybyggnadsverksamheten inom fångvården, består numera av landshövdingen Thorwald Bergquist, ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare redaktören Birger Andersson, teknologie doktorn arkitekten Gustaf Birch-Lindgren, byrådirektören i byggnadsstyrelsen Tor Bunner, byråchefen i socialstyrelsen Torsten Eriksson, vice ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare godsägaren Axel Mannerskantz, ordföranden i Sveriges fångvårdsmannaförbund ombudsmannen Erik Pettersson, ledamoten av riksdagens första kammare h ä r a d s d o m a r e n Olof Pålsson, byggnadschefen i byggnadsstyrelsen Olle Binman, fångvårdsdirektören Fritz Serenander, t. f. kanslichefen i statens organisationsnämnd Paul Tammelin och överläkaren Curt Åmark.

nell, Gunnar Budstedt, Einar Svensson och Gunnar Thurén samt assistenten hos medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd Brita Traung. Direktiven för kommittén framgår av anförande till statsrådsprotokollet den 27 april 1956 av dåvarande chefen för justitiedepartementet statsrådet Zetterberg. Instruktion för kommittén fastställdes av Kungl. Maj :t sistnämnda dag. Kommittén h a r tillsatt tre arbetsutskott för att utöva den omedelbara ledningen av de åt kommittén anförtrodda arbetena och förbereda ärenden, som skall avgöras av kommittén. Utskotten har följande sammansättning:

Såsom sekreterare åt kommittén är förordnad förste kanslisekreteraren i justitiedepartementet Olov Johnsson. Kommittén biträdes av följande experter: kamreraren hos fångvårdsstyrelsen Gustaf Aggemo, räjongingenjören Hans Andersson, byråingenjören hos byggnadsstyrelsen Bubin Andersson, förste byråsekreteraren hos fångvårdsstyrelsen Carl Henrik Ericsson, t. f. byråchefen i samma styrelse Nils-Uno Fornander, anstaltsdirektören Barbro Hall-Mikaelsson, fångvårdsdirektören Folke Karlström, hovrättsrådet Ulf Lundvik, fångvårdsdirektörerna Gunnar Mar-

riksdagsman Mannerskantz, ordförande arkitekt Birch-Lindgren byggnadschef Binman

planeringsutskottet riksdagsman Andersson, ordförande kanslichef Tammelin överläkare Åmark byggnadsutskottet

utrustningsutskottet riksdagsman Pålsson, ordförande ombudsman Pettersson fångvårdsdirektör Serenander I utskottens överläggningar deltar regelmässigt jämväl kommitténs vice ordförande byråchefen Eriksson, kommitténs chefsarkitekt byrådirektören Bunner och ett antal experter. Arbetsutskotten äger enligt instruktionen att, då

delade meningar icke råder, fatta bindande beslut i sådana frågor som avser tillämpning av fastställda grunder, I fråga om åtgärd, som är ägnad att medföra icke förut beräknad utgift, skall ärendet dock underställas kommitténs prövning. Kommittén har tidigare avgivit tre betänkanden, nämligen den 31 juli 1956 (stencilerat) angående anstalter i Tidaholm, Norrtälje, Säve (Skogome) och Hälsingborg, den 10 oktober 1956 (stencilerat) om centralanstalter i Österåker och Kumla samt kvinnoanstalt i Frövi (Hinseberg) och den 6 september 1957 (SOU 1957:34) om stads- och häradsfängelser. I skrivelser till statsrådet och chefen för justitiedepartementet den 19 november 1956 och den 14 december 1956 har kommittén avgivit förslag till anstalter i Lärbro och Ulriksfors. Härjämte har kommittén till Kungl. Maj:t avgivit yttranden och förslag i ett flertal ärenden. I enlighet med Kungl. Maj :ts uppdrag har genom kommitténs försorg vid de förutvarande kavallerikasernerna i Hälsingborg ombyggnadsarbeten utförts, så att vissa lokaler kan användas som provisorisk fångvårdsanstalt för 170 intagna, Erforderliga verkstadsbyggnader har därjämte uppförts. Anläggningen togs delvis i bruk redan i slutet av år 1956. I Ulriks fors har efter ombyggnadsarbeten, som nu är i det närmaste avslutade, i en större industrianläggning inrättats en permanent fångvårdsanstalt för 132 interner. Vidare har kommittén på S/co^ome-området i Säve kommun låtit utföra den första utbyggnaden av en centralanstalt, ägnad att tillsvidare utnyttjas såsom provisoriskt häkte för Göteborgstrakten. I Skogomeanstalten, som togs i bruk sommaren 1957, kan mottagas 105 häktade, fördelade på tre förläggningspaviljonger. Härjämte uppföres i Mariefred

och Hällbij anstalter för ungt klientel. Vardera anstalten består av fyra bostadspaviljonger, envar för 20 intagna fördelade i två avdelningar (»lilla gruppens princip»), innanför ett med mur kringgärdat område samt en öppen byggnad utanför muren för 10 intagna. På det slutna området finns vidare verkstäder och en gemensam samlingslokal i en byggnad innehållande även centralkök m. m. I en administrationsbyggnad inrymmes även mottagnings-, isolerings- och sjukavdelningar. Mariefredsoch Hällbyanstalterna beräknas kunna tagas helt i bruk under år 1959. Under uppförande är också två slutna anstalter för vanligt fångförvar i Tidaholm och Norrtälje, vardera med 150 platser uppdelade på fyra paviljonger. Till anstalterna hör även verkstäder, köks- och matsalsbyggnad samt administrationsbyggnad med specialavdelningar av ovan angivet slag. Båda anstalterna väntas stå helt färdiga under år 1959. Vid säkerhetsanstalten Hall har den beslutade utbyggnaden fortskridit så långt, att en ny 72-mannapaviljong tagits i bruk. Hela anläggningen torde emellertid icke stå klar förrän hösten 1961. Vid ungdomsanstalten Skenas har färdigställts en specialpaviljong innehållande mottagnings-, isolerings- och sjukavdelningar. Därjämte har anordnats nya verkstadslokaler. En växthusanläggning skall tillkomma. I övrigt h a r vid denna anstalt utförts en genomgripande ombyggnad, varvid bl. a. åtgärder vidtagits för de intagnas fördelning i smågruppsförläggningar. Slutligen pågår ombyggnadsarbeten vid egendomen Hinseberg i Frövi, vilken är avsedd att som kvinnoanstalt ersätta den nuvarande anstalten i Växjö. Goda möjligheter kommer att föreligga till differentiering vid Hinsebergsanstalten av de olikartade grupper som det kvinnliga klientelet omfattar. Den nya anstalten torde stå helt

9 klar omkring årsskiftet 1960/61. Till de nytillkomna anstalterna anskaffar kommittén maskin- och verktygsutrustning samt inventarier. Den 10 maj 1957 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén att lämna en redogörelse för utförda undersökningar om byggnadsoch driftkostnader vid fångvårdsanstalter av olika storlek. Bedogörelsen, som lämnas i förevarande betänkande, har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av vice ordföranden Eriksson, ledamöterna Bunner och Tammelin samt experterna Ericsson och Fornander. Bedogörelsen h a r därefter underställts kommittén vid plenarsammanträde, vari jämväl experterna Karlström, Marnell, Budstedt, Svensson och Thurén deltagit. Kommitténs förslag till byggnadsplan för de nya centralanstalterna i Österåker och Kumla underställdes av Kungl. Maj:t 1957 års riksdag (prop, nr 166), som fattade beslut angående den principiella utformningen av anstalterna. Därefter uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén att ombesörja projekteringen av anstalterna samt att till Kungl. Maj:t in-

1*—902071

komma med förslag till de modifieringar i kommitténs framlagda principförslag, som kommittén därvid prövade lämpliga. Med anledning därav har kommittén med skrivelse den 23 juni 1958 överlämnat förslag till reviderade lokalprogram för de båda anstalterna, vilket förslag för närvarande är föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Av de av Kungl. Maj :t hittills åt kommittén lämnade uppdragen h a r bland andra följande, som är av större omfattning; ännu icke slutförts, nämligen dels att förhandla med Göteborgs stad om anordnande av ett häkte i anslutning till det planerade nya polishuset i staden, dels att fortsätta av fångvårdsbyggnadsutredningen påbörjade undersökningar angående uppförande av en rättspsykiatrisk klinik i Stockholm, dels ock att avge förslag r ö r a n d e fortsatt utbyggnad av centralanstalten i Skogome samt förläggning och uppförande av ersättningsanstalter för centralanstalterna i Malmö och Härnösand.

FÅNGVÅRDSANSTALTERS OPTIMALA STORLEK

I. Sammanfattning

Följande utredning visar, att den totala vårdkostnaden under vissa givna förutsättningar för en intagen vid en nyuppförd sluten fångvårdsanstalt med 50 platser uppgår till ca 20 000 kronor per år. Årskostnaden sjunker med stigande platsantal till ca 16 500 kronor vid en 150-platsersanstalt. Även inom platsantalsintervallet 150—450 sjunker årskostnaden men inte så kraftigt. Vid det sistnämnda platsantalet uppgår den till ca 14 000 kronor. I det följande redogöres för de antaganden och beräkningar, som ligger till grund för dessa och andra resultat av utredningen. Vidare anföres vissa synpunkter på resultaten. Bland annat go-

res en kortfattad jämförelse mellan föroch nackdelar med stora och små fångvårdsanstalter. Kommittén har kommit till det resultatet, att förnyelsen av fångvårdens slutna platsbestånd i första hand bör ske genom tillbyggnad av de anstalter, som nu uppföres eller planeras. Dessa nya anstalter är projekterade på ett sådant sätt, att utbyggnad med fördel kan ske. Av utredningsresultatet beträffande slutna anstalter synes den slutsatsen kunna dragas, att man även vid nyskapelser inom den öppna anstaltsvården bör ta sikte på något större anläggningar än man för närvarande har.

I I . Val av undersökningsområde

Det har ansetts lämpligt, att vid en undersökning om fångvårdsanstalters optimala storlek i princip hålla sig inom räjongsystemets ram, åtminstone som ett första led i undersökningen. Med räjongsystemet avses den indelning av landets fångvårdsanstalter i anstaltsgrupper, vilken företogs för några år sedan. Anstaltsgrupperna är för närvarande sju, nämligen östra, västra, södra och norra anstaltsgrupperna för ordinärt klientel, säkerhetsgruppen för förvarade och internerade, ungdomsgruppen för ungdomsfängelseklientel och för unga straff- och fängelsefångar samt kvinnogruppen. Då en planerad ny anstalt i Kumla blir färdig, är avsikten att inrätta ytterligare en anstaltsgrupp för ordinärt klientel, benämnd inlandsgruppen, varigenom östra gruppen kommer att nedbringas till en storlek, som närmare överensstämmer med övriga gruppers. Inskränkningen till räjongsystemets ram medför en övre gräns för undersökningsområdet som vid jämförelse med vissa utländska fångvårdsanstalter framstår som tämligen låg. De framkomna undersökningsresultaten har emellertid icke ansetts motivera en utsträckning av undersökningen till så stora anstalter, att deras förverkligande skulle kräva en vittgående förändring av anstaltsgrupperingen. En anstaltsgrupp består av en centralanstalt samt ett antal sidoanstalter, varav några av kolonityp. Centralanstalten är, förutom med vanliga förläggnings-

avdelningar, försedd med specialavdelningar såsom sinnessjukavdelning,, kroppssjukavdelning, isoleringsavdelning, mottagningsavdelning och avdelning för svårbehandlade, vartill motsvarigheter icke eller endast i begränsad omfattning finnes vid sidoanstalterna. Förekomsten av specialavdelningar återspeglas i byggnadsutformning, i personaluppsättning och i utrustning. Chef för centralanstalt för manligt klientel är en fångvårdsdirektör, som dessutom utövar ledning av anstaltsgruppen i dess helhet. Sidoanstalt kan vara sluten eller öppen. Vissa öppna anstalter, t. ex. sådana kolonier, där de intagnas sysselsättning b e står av väg- eller skogsarbete, är dock av utpräglat provisorisk karaktär med förläggnings- och administrationslokaler inrymda i baracker. (Med provisorisk avses icke här, att något ställningstagande gjorts till frågan, huruvida d e n n a kolonityp bör utgå ur en framtida organisation eller icke, utan endast att en s å dan kolonis livslängd är betingad av arbetstillgångens varaktighet, som kan v a ra kort. Då arbetstillgången sinar, kam kolonien ersättas med en annan a v l i k nande art.) De enkla kolonierna av sistnämnt slag är företrädesvis avsedda för sådana rattfyllerister och andra k o r t tidsfångar, som kan utföra grovarbete, men utnyttjas även för intagna m e d längre straff, vilka u n d e r kortare del avstrafftiden bör och kan givas d e n n a vårdform. Fall med längre tids öppen vård anses som regel böra förläggas till öppna anstalter av annan typ. Detsamma-.

12 gäller öppenvårdsfall, som icke är lämpade för grovarbete. I förenklande syfte har utredningen om fångvårdsanstalters optimala storlek ansetts böra begränsas till anstalter för ordinärt klientel, varmed avses manliga intagna över 22 års ålder, dömda till fängelse eller straffarbete. Tages en anstaltsgrupp om 1 000 platser för ordinärt klientel i betraktande, bör platsantalet erfarenhetsmässigt fördelas på ungefär följande sätt: Platser a) Slutna specialavdelningar b) Vanliga slutna förläggningsavdelningar c) Enkla kolonier och andra öppna förläggningsavdelningar

225 375 400

Summa 1 000

Det totala platsantalet, 1 000, är större än vad som förekommer i nuvarande anstaltsgrupper men har valts för att utredningsresultatet skall bli tillämpligt även vid en eventuell fortsatt tillväxt av fångantalet utan ändring av nuvarande och planerad gruppindelning. En centralanstalt kan tänkas bestå av enbart specialavdelningar, eller också kan den därutöver — såsom är fallet med nuvarande och planerade centralanstalter — omfatta ett antal vanliga förläggningsavdelningar. En utredning om optimalstorlek för centralanstalter kominer i vad den gäller specialavdelningarnas storlek att innebära ett bedömande av optimalt räjongantal. Detta har, såsom inledningsvis nämnts, icke ansetts vara påkallat. Frågan om hur stort platsantal i vanliga förläggningsavdelningar som bör knytas till en centralanstalt torde lättare kunna behandlas, sedan man nått klarhet beträffande sidoanstalters mest gynnsamma storlek. Storleken av enkla grovarbetskolonier måste i realiteten oftast anpassas helt efter förhandenvarande sysselsättnings-

möjligheter. Det är därför föga givande att söka närmare utreda vilket platsantal som ur ekonomiska och andra synpunkter ställer sig fördelaktigast. Man torde emellertid kunna utgå från att sådana kolonier i regel icke bör ha mindre än 30 platser, huvudsakligen emedan personalstyrkan vid smärre kolonier knappast kan minskas under det antal, som erfordras vid en 30-platsers koloni. Det sammanlagda antalet platser vid enkla grovarbetskolonier synes böra göras så stort som möjligt, enär kolonier av detta slag kan upprättas tämligen snabbt och med förhållandevis små investeringar, vilket gör att formen är lämplig såsom hjälpmedel att göra anstaltsorganisationen elastisk och sålunda lättare anpassbar till växlingar i fångantalet. Inom en 1 000-platsersräjong torde högst 150 man lämpligen kunna intagas på grovarbetskolonier. Om man håller sig till denna räjongstorlek, gäller det följaktligen att klarlägga optimal fördelning av återstående 250 öppenvårdsplatser (jmfr punkt c ovan). Detta torde med ganska god säkerhet kunna göras med ledning av uppgifter om slutna anstalter, eftersom man upp till detta relativt begränsade platsantal kan förutsätta att vid storleksjämförelser analogi i väsentliga hänseenden råder mellan öppna och slutna anstalter. Det ovan förda resonemanget leder till att slutna sidoanstalter av skilda storlekar i första hand bör tagas i betraktande. Såsom framgår av punkt b) ovan är 375 det största platsantal, som kan tänkas förekomma för en sluten sidoanstalts del inom en anstaltsgrupp med 1 000 platser. Av flera skäl, bl. a. för att underlätta ett eventuellt fortsatt utredningsarbete innefattande bedömning av konsekvenserna av minskat räjongantal och ökad räjongstorlek, har det dock ansetts lämpligt att välja 450 platser som maximum för en sluten

Ii, Totalvy av anstalten

En av

i

Mariefred.

20-mannapaviljongerna.

I I I . Anstalternas utformning

Enligt kommitténs uppfattning bör en m o d e r n sluten fångvårdsanstalt utformas enligt följande p r i n c i p e r : 1. De intagna bör fördelas i mindre grupper (»den lilla gruppens princip»). 2. Anstalten bör ha en tillfredsställande »rörelseyta» innanför mur. 3. De intagna bör sysselsättas i intensivt och modernt utformat arbete. 4. Säkerhetskraven bör tillgodoses såväl i anstaltens byggnadsmässiga utformning som i den bevakningstekniska utrustningen och personalstaten. Anstalternas utformning i princip visas i skisser här nedan och på följande sida. Såsom framgår härav tankes de intagna förlagda i paviljonger. Dessa är envåningsbyggnader, antingen vinkel-

formade med 40 platser vardera eller byggda i längor, vardera inrymmande 20 platser (vid de båda minsta anstaltsstorlekarna 5 resp. 10 platser). De sistnämnda är avsedda för klientel, som är lämpat för halvöppen vård men icke bör intagas i helt öppen anstalt. Paviljongsystemet med enplans förläggningsbyggnader har använts för slutna anstalter, som planerats under senare år. Detta är ett uttryck för att man inom fångvården så långt möjligt vill tillämpa »den lilla gruppens princip», som visat sig värdefull i vårdarbetet, och för att man vill söka förhindra okontrollerbar kontakt mellan de slutna anstalternas intagna och yttervärlden. Inom fångvårdens byggnadskommitté har diskuterats, om man inte borde göra åtminstone de större anstaltsanlägg-

Fig. 1. Sluten anstalt för 100 man. A. Administrationsbyggnad. B. Specialavdelning. C. Halvöppen avdelning. D. Sluten avdelning. E. Panncentral, kök m. m. F. Verkstäder, förråd.

15 Fig. 2. Sluten anstått för 300 man.

ningarna mera kompakta med två- eller flervåningsförläggningar. Härigenom torde anläggningskostnaderna kunna något nedbringas. Det kan också vara svårt att finna lämpliga tomter av det format, som erfordras för stora anstalter byggda enligt paviljongsystemet. Kommitténs majoritet har emellertid avvisat en dylik lösning för de hittills planerade anstalterna, eftersom vinsten i driftskostnad torde vara ringa, medan olägenheterna ur vårdsynpunkt är uppenbara. I denna utredning har systemet med enplansbyggnader av angivet slag valts genomgående för att jämförelser mellan anstaltsstorlekarna ur vårdsynpunkt icke skall alltför mycket försvåras. Även de minsta anstalterna förutsattes vara försedda med bollplan och möjlighet till inomhusidrott. Om man väljer mellan nio 50-mannaanstalter och en

400 r\

450-mannaanstalt, kunde i det förstnämnda alternativet några av småanstalterna avses för äldre intagna, som icke utnyttjar möjligheter att bedriva idrott. Vid dessa småanstalter skulle i så fall idrottsanläggningar kunna avvaras. Det har dock bedömts vara riktigare att i denna utredning låta alla anstalter vara någorlunda likvärdiga (utrymmena för ifrågavarande ändamål kan rimligtvis icke göras lika spatiösa vid små som vid stora anstalter) i ifrågavarande hänseende, varigenom man alltså inom en grupp småanstalter, som skall jämföras med en storanstalt, icke är låst till en åldersdifferentiering bland klientelet, vilken under vissa förutsättningar kan visa sig olämplig. Detta till idrottsmöjligheter anknutna resonemang är av principiell natur och gäller sålunda också exempelvis samlingslokal, sjukrum m. m. Det måste hållas i minnet, att ut-

16 redningen rör slutna anstalter avsedda även för intagna med långa intagningstider. Att tänka sig några av anstalterna inom en grupp småanstalter, som skall jämföras med en större anstalt, bristfälligt eller primitivt utrustade i några avseenden, vore därför felaktigt. Möjligheterna till mångsidig differentiering av klientelet är av största betydelse ur vårdsynpunkt. Den omständigheten att en liten anstalt i regel icke kan utrustas med mer än en yrkesgren inom arbetsdriften, innebär en icke ringa begränsning av differentieringsmöjligheterna. Att även i andra avseenden vidtagna inskränkningar för småanstalters del skulle låsa möjligheterna till differentiering i hög grad och medföra, att en grupp småanstalter i jämförelse med en större anstalt bleve avgjort oförmånlig ur vårdsynpunkt. Självfallet måste man vid en jämförelse av den art, varom här är fråga, hålla i minnet, att småanstalterna icke får förutsättas existera vid sidan av en rikare utrustad större anstalt. De slutna 50-, 100-, 150-, 300- och 450mannaanstalterna har platsantalen 57, 110, 163, 320 respektive 477. Detta beror på att det inom varje anstalt måste finnas sjuk- och isoleringsrum, varav alla under normala förhållanden icke är tagna i anspråk, men som under kortare tidsperiod kan vara fullbelagda. Då en intagen överflyttas till sådant rum, kan hans ordinarie bostadscell i allmänhet icke tagas i anspråk för annan intagen. Antalet sjuk- och isoleringsrum, som förutsatts skola finnas i de skisserade anstalterna, har valts erfarenhetsmässigt. Behovet av dylika rum är proportionsvis mindre vid stora anstalter än vid små. Såsom framgår av ovannämnda siffror har detta behov uppskattats till 63 rum sammanlagt vid nio 50-mannaanstalter och till 27 r u m vid en 450mannaanstalt.

Erforderliga mottagningsplatser —• vilka inräknas i anstalternas nomindla platsantal — tankes anordnade i nira anslutning till sjukrummen. Härigemm kan, om det tillfälligtvis skulle behövas, förläggningsutrymme, som normalt invändes för nyintagna, utnyttjas för sjuka och vice versa. Det är möjligt, att även behovet av mottagningsplatser åtminstone teoretiskt sett är förhållanlevis mindre vid stora anstalter än vid snå. En beräkning av detta behov, baserad på statistiska uppgifter om variatioien i tillströmningsfrekvensen, är vansllig och torde innefatta åtskilliga osäkerhetsmoment. Här h a r antalet motlagningsplatser bestämts efter de riktlin er, som tillämpats vid på senare tid projekterade anstalter, och är i det närrmste proportionellt mot totala platsantalet. Arbetsdriften har vid de anstaler, som omfattas av denna utredning, ansetts böra så utformas, att den erbjuder ungefär samma differentieringsmöjligheter ifråga om sysselsättning för de intagna som inom nuvarande anstdtsgrupper. Detta betyder, att 450-mar.naanstalten förses med fem yrkesgrenar och att dessa yrkesgrenar finns representerade i ungefär samma proportioner vilka anstaltskombinationer ur undersökningsprogrammet som än väljes såsom jämförelseobjekt. Dylika kombinationer är exempelvis en 300- och en 150-mannaanstalt, tre 150-mannaanstalter samt fyra 100- och en 50-mannaanstalt. Detta medför, att undersökningsprogrammet icke har kunnat omfatta blott en anstalt inom varje storleksklass, utan att t. ex. tre i arbetsdriftshänseende olika 150-mannaanstalter h a r måst skisseras så detaljerat, att anläggningskostnaderna kunnat beräknas med erforderlig noggrannhet. En fullständig redogörelse för artetsdriftens utformning vid undersökningsprogrammets anstalter återfinnes i bi-

Marie fredsanstalten,

mekanisk

Lektionsruin.

verkstad.

Anstalts kontor, centralvakt och specialavdelningar

Centralvakten.

i

Tidaholm.

17 laga 1. Det bör understrykas, att denna bilagas plan för verksamhetsgrenar och verkstadsstorlekar icke skall betraktas som en rekommendation att lända till efterföljd utan närmare utredningar vid uppförande av nya fångvårdsanstalter. Frågan om arbetsdriftens utformning torde i varje konkret fall kräva särskilda överväganden, innefattande bland annat bedömning av investeringsmöjligheterna under uppförandetiden samt av sysselsättnings- och avkastningsmöjligheter på längre sikt. Planens syfte är endast att ge en riktig jämförelse mellan olika anstaltsstorlekar i arbetsdriftshänseende och den upptar därför i rimliga proportioner arbetsgrenar, som icke är främmande för fångvårdens arbetsdrift. Det kunde måhända i detta sammanhang vara av intresse att såsom ett alternativutforma ett förslag till stor anstalt, t. ex. den största av de här behandlade, med blott en enda yrkesgren. Detta skulle i så fall vara motiverat av att anläggningskostnaderna blir lägre (anläggningskostnaderna för arbetsdriften utgör en betydande del av totalkostnaden för en fångvårdsanstalt), av att administrationen i viss mån underlättas

samt av att driften sannolikt kan bli mera ekonomisk. Ur vårdsynpunkt skulle förslaget eventuellt kunna accepteras, dels därför att fångvårdens arbetsdrift under inga förhållanden kan göras så rikt differentierad att flertalet intagna kan placeras i sina egentliga eller med dessa närbesläktade yrken, dels därför att i en fabrik av den storlek, varom här bleve fråga, kan beredas mycket varierande sysslor, både tyngre och lättare, såsom lager- och transportarbete, tempoarbete och mera kvalificerat maskinarbete, avsyningsarbete m. m. Ett förslag i denna riktning torde böra innefatta ett tillverkningsprogram upptagande produkter, vilkas avsättning kan anses tryggad även vid lågkonjunktur och vilkas framställning icke skulle medföra en alltför hård konkurrens med existerande svenska företag. Ehuru en viss koncentration inom fångvårdens arbetsdrift till färre yrkesgrenar eftersträvats under senare år och kommittén i sina förslag till nya anstalter sökt tillgodose intresset av att låta arbetsdriften spela en väsentlig roll, skulle ett förverkligande av ifrågavarande projekt •— organiserande av en fångvårdsanstalt kring en stor fabrik, kanske dimensionerad för 2-skiftsarbete — betyda, att något principiellt nytt lanserades inom svensk fångvård. Projektet har därför ansetts ligga utom uppdraget att söka utreda optimal anstaltsstorlek.

IV. Kostnadsjämförelse

Kostnaderna för de här behandlade anstaltsstorlekarna har indelats i följande slag: 1) Anläggningskostnader 2) Utrustningskostnader 3) Personalkostnader 4) övriga kostnader Samtliga kostnadsslag omräknas för jämförbarhetens skull till årskostnad per intagen vid normalbeläggning. Med normalbeläggning avses att 90 % av anstaltens nominella platsantal är taget i bruk. Kostnaderna hänför sig till prisoch lönenivån hösten 1957. Ett särskilt problem i detta sammanhang erbjuder arbetsdriften. Genom försäljning av produkter och tjänster kan fångvårdens arbetsdrift redovisa betydande inkomster (ca 19 milj. kr. för verkstadsdriften och ca 4,5 milj. kr. för jordbruksdriften budgetåret 1957/58). Vid en ekonomisk jämförelse skulle det därför kanske kunna anses mest korrekt att ta hänsyn även till sådana variationer i dessa inkomster, som kan hänföras till anstaltsstorleken. Detta skulle kräva en särskild undersökning av olika stora arbetsdriftsenheters ekonomi inom fångvården, vilket svårligen låter sig göra med en noggrannhetsgrad motsvarande den som kan uppnås, när det gäller enbart kostnadssidan. På grund härav och då driftsutfallets variation — räknat per intagen — kan antagas vara tämligen ringa inom det storleksintervall, varom h ä r är fråga för arbetsdriftsenheternas del, beaktas i den följande ekonomiska jämförelsen icke intäktssi-

dan liksom icke heller arbetsdriftens kostnader för material och arbetspremier (ca 16 milj. kr. för verkstadsdriften budgetåret 1957/58) i vidare mån än att vid samtliga anstaltsstorlekar totalkostnaden per intagen och år reduceras med 1 000 kronor. Detta belopp kan sägas utgöra det genomsnittsbidrag till kostnadstäckningen, som vid slutna anstalter för ordinärt klientel erhålles från arbetsdriften. 1. Anläggningskostnader I anläggningskostnaderna ingår kostnader för byggnader, tomt, mur, vägar och planer, planeringsarbeten, yttre ledningar och kulvertar, transformator, ytterbelysning m. m. För beräkning av årskostnad tillämpas samma grunder som användes av statens sakrevision vid dess taxerevisioner, d. v. s. att årskostnaden utgör summan av: 740 av återanskaffningsvärdet (i detta fall lika med anskaffningskostnaden) för anläggningen exkl. tomt 4 % ränta på halva anskaffningskostnaden exkl. tomt 4 % ränta på tomtvärdet samt 1 % underhållskostnad på anskaffningsvärdet exkl. tomt. Avskrivningstidens längd, 40 år, kan givetvis diskuteras men torde kunna anses normal för byggnader av detta slag. Bäntekostnaderna, 4 %, är måhända i dagens läge något för låga. De variationer ifråga om valet av avskrivningstid och räntefot, som rimligtvis kan tänkas, medför emellertid tämligen

19 Anläggningskostnader i kronor för slutna anstalter med platsantalen 50

450 Verkstäder, förråd . . . Övriga byggnader.. . . Tomt Mur Övrigt

700 000 1 848 000 135 000 360 000 262 000

1 400 000 3 180 000 165 000 420 000 357 000

1 800 000 4 200 000 183 000 460 000 408 000

3 050 000 7 285 000 275 000 620 000 760 000

5 200 000 10 030 000 345 000 720 000 965 000

Summa eller avrundat

3 305 000 3 300 000

5 522 000 5 500 000

7 051 000 7 100 000

11 990 000 12 000 000

17 260 000 17 300 000

Per intagen och år vid normalbeläggning . .

3 990

3 350

2 850

2 430

obetydliga ändringar i den totala vårdkostnaden per intagen och år. Ändring till 5 % ränta eller till 50 års avskrivningstid åstadkommer sålunda mindre än 2 % ökning respektive minskning av denna kostnad. Byggnadsstyrelsen har tidigare räknat med en lägre underhållsprocent än den här angivna för nyare byggnader, men senare års erfarenheter torde ha givit vid handen att 1 % är ett lämpligt avvägt värde. Bilaga 2 innehåller en kostnadsberäkning enligt ovan angivna grunder för undersökningsprogrammets anstaltsstorlekar. Beräkningen är gjord inom byggnadsstyrelsen och är baserad bl. a. på i bilagan intagna lokalprogram. Programmen är tämligen detaljerade ehuru icke lika genomstuderade, som om de gällt konkreta byggnadsprojekt. För kontroll och jämförelse har i bilagan återgivits motsvarande beräkningar för de nya anstalterna i Tidaholm, Norrtälje, Mariefred och Hällby. En kanske något tydligare bild av an-

2 330 i

läggningskostnadernas utveckling med stigande platsantal erhålles, om man såsom i följande tabell sätter kostnaderna vid 50-mannaanstalten till 1 och övriga anstalters kostnader i relation härtill. Anläggningskostnaderna vid några olika sätt att åstadkomma sammanlagt 450 slutna vårdplatser framgår av följande uppställning. Antal anstalter

platser

Anläggningskostnader ca milj k r

17,3

300 150

19,0

21,2

150 100

23,6

100 50

25,4

100 50

26,5

29,7

Relativa anläggningskostnader för slutna anstalter med platsantalen 50

Verkstäder, förråd Övriga byggnader. Tomt Mur Övrigt Totalt

1,00 0,86 0,61 0,59 0,68

0,86 0,76 0,45 0,43 0,52

0,73 0,66 0,34 0,29 0,48

0,83 0,62 0,28 0,22 0,41

0,84

0,71

0,61

0,58

20 2.

Utrustningskostnader Erforderlig utrustning har bedömts med ledning av de erfarenheter, som vunnits inom fångvårdens byggnadskommittés utrustningsutskott. Utrustningskostnaderna redovisas detaljerat i bilaga 3. För beräkning av årskostnaden per intagen vid normalbeläggning har det ansetts tillräckligt att indela utrustningen i två kategorier, den ena med 5 och den andra med 10 års avskrivningstid. Till den förstnämnda hör bl. a. sängkläder, beklädnadsutrustning, fritidsutrustning, bilar och handverktyg samt till den senare bl. a. vissa möbler, köksutrustning och maskiner för verkstadsdrift. Av tabellen framgår att kostnaderna för maskin- och verktygsutrustning är procentuellt oförändrade i intervallet 50—100 platser och likaså, ehuru på en lägre nivå, i intervallet 150—450 platser. Detta beror på att de båda förstnämnda anstaltsstorlekarna tänkts omfatta verkstäder huvudsakligen i storleksklassen 40—60 arbetsplatser och de större anstaltsstorlekarna huvudsakligen verkstäder i storleksklassen 100 arbets-

platser; vissa tämligen dyrbara maskiner måste ingå med ett exemplar i både de mindre och de större verkstädernas utrustning. Utrustningskostnaderna har beräknats med, alternativt utan, TV- och avlyssningsanläggningar såsom hjälpmedel för tillsynen. Sådana anläggningar är dyrbara men synes kunna minska personalkostnaderna i en omfattning, som åtminstone vid större anstalter betydligt överstiger kostnaderna för anläggningarna. Fångvårdens byggnadskommitté har föreslagit, att prov skall företagas vid anstalten i Norrtälje med anordningar av ifrågavarande slag. Först efter någon tids erfarenhet av ett sådant prov kan effekten av anordningarna med full säkerhet bedömas. 3. Personalkostnader Personaluppsättningar för de olika anstalterna återfinnes i bilaga 4. Antalet befattningshavare av olika kategorier har bestämts enligt riktlinjer, som tilllämpats för nuvarande och planerade svenska anstalter. Personalplanerna finge liksom här framlagda lokalpro-

Utrustningskostnader i kronor vid slutna anstalter med platsantalen

Maskiner och verktyg för arbetsdriften. . .

411 000

814 000

1 030 000

2 060 000

3 060 000

600 000

880 000

1 090 000

1 850 000

2 500 000

340 000

595 000

775 000

1 370 000

1 915 000

1011 000

1 694 000

2 120 000

3 910 000

5 560 000

Övrigt, inklusive anläggning för TV-bevakning och avlyssÖvrigt, exkl. d:o Summa inkl. anläggning för TV-bevakSumma exkl. d:o . . . .

751 000

1 409 000

1 805 000

3 430 000

4 975 000

Årskostnad per intagen vid normalbeläggn. inkl. TV-anläggn. etc exkl. d:o

3 033 2 340

3 563 2 182

2 188 1 908

2 030 1 816

1 928 1 755

Förläggningsbyggnad

med två avdelningar för vardera 20 intagna.

Besökshall

i

Tidaholm.

Fabriksbyggnad

vid

Maskinhall.

Tidaholmsanstalten.

21 grrarn och förslag till arbetsdriftsutformniing ytterligare detaljbearbetas, därest deet r ö r d e sig om anstaltsprojekt, som skkulle förverkligas. Av en sådan bearbeetning eventuellt föranledda justeringarr kunde emellertid icke medföra kostmadsförskjutningar av betydelse i detta saimmanhang. Personalen är dimensionerad för att s w a r a mot år 1957 gällande arbetstidsbtestämmelser. Personalbehovet har i lilkhet med utrustningsbehovet beräkmats enligt två alternativ, nämligen med o(ch utan vissa tekniska anordningar (ttelevision m. m.) såsom hjälpmedel för tilllsynspersonalen. Lönekostnader har beräknats enligt mast högsta löneklassen i respektive lönegrrader och enligt ortsgrupp 3. För pensionskostnader har enligt en inom stats-

kontoret använd beräkningsgrund gjorts 23 °fo pålägg. Vikariekostnaderna uppskattas till 5 % av lönekostnaderna. Även till tillägg för obekväm arbetstid har hänsyn tagits i beräkningarna. Besultatet av personalkostnadsberäkningarna är sammanfattningsvis följande. Av tabellerna framgår att den personalbesparing, som beräknas kunna uppnås vid en 50-mannaanstalt med hjälp av TV-anläggning, är ringa. Detta beror på att personalstyrkan nattetid av säkerhets- och vårdskäl icke kan nedbringas under en viss nivå, som vid små anstalter är oberoende av variationer i antalet intagna och av tekniska hjälpmedel. Personalbehovet är givetvis icke en kontinuerlig funktion av platsantalet

Personal vid anstalter utan TV-bevakning

m.m.

Platsantal 50

450 Personal för arbetsdrift Personal för tillsyn. . . Övrig personal

7 18 6

12 36 10

18 43 16

36 90 24

52 116 30

Personal totalt

198 Kostnader per år

525 862

1 013 240

1 346 865

2 638 304

3 476 402

Kronor per intagen och år vid normalbeläggTiinq

11 686

11 258

9 976

9 771

8 584

Personal vid anstalter med TV-bevakning

m.m.

Platsantal 50

450 Personal för arbetsdrift Personal för tillsyn . . övrig personal

7 17 6

12 28 10

18 33 16

36 74 24

52 94 30

Personal totalt

176 Kostnader per år. . . .

508 900

877 648

1 177 500

2 364 621

3 099 400

Kronor per intagen och år vid normalbeläggning

11 309

9 751

8 722

8 758

7 653

22 käre antagas bli så stort, att en särskild besöksavdelning med tillsynspersonal erfordras, vilket också medför en påtaglig kostnadsökning. Dessa båda förhållanden, inträdande i platsantalsintervallet 150—300 platser, uppväger tillsammans andra kostnadsminskande faktorer, så att personalkostnaden per intagen — såsom framgår av tabellerna — blir praktiskt taget densamma vid 150och 300-mannaanstalterna.

utan undergår språngvisa förändringar. Sålunda kan exempelvis antalet socialkuratorer vid ett visst platsantal behöva ökas från ett till två, varefter platsantalet kan växa ganska mycket, innan det blir nödvändigt att räkna med tre kuratorer. I allmänhet är emellertid sprången små och företer så stor spridning, att de blir föga påfallande. Detta är dock icke alltid fallet. Vid anstalter med större platsantal än 150 blir antalet inoch utpasserande anställda, besökande och transporter till och från arbetsdriftens verkstäder så stort, att entrén till anstalten icke kan tillses av personal som tjänstgör i administrationsbyggnaden. Man måste räkna med en särskild dygnet runt bemannad entrébyggnad vid huvudporten i muren, vilket medför en ökning av de årliga personalkostnaderna med ca 60 000 kronor. Vid ungefär 250 platser kan antalet långväga besö-

4. Övriga

kostnader

Övriga kostnader utgöres av bland andra kostnader för bränsle, lyse, telefon, utspisning, fritidssysselsättning och fångtransport. För dylika kostnader och deras större eller mindre beroende av anstaltsstorleken redogöres i bilaga 5. Kostnadernas sammanlagda storlek är följande. Ai •rtJlSU ilt med platsar

Övriga kostnader per intagen och år vid normalbeläggning . .

100 100

2 900

2 770

2 690

2 440

2 340

Den största delposten i övriga kostnader är kostnaden för utspisning, som uppgår till ca 1 100 kr. Denna post varierar emellertid tämligen obetydligt med anstaltsstorleken. Största variation uppvisar bränslekostnaden, som vid en 50-mannaanstalt beräknats till ca 730 och vid en 450-mannaanstalt till ca 380 kronor per intagen och år. Skillnaden beror på att den större anstalten har mindre byggnadsvolym per intagen räknat samt på att större pannanläggningar har bättre verkningsgrad och kan eldas med billigare bränsle (tjockare olja).

Ej TV 0,70 0,82 0,78 0,89 0,83 0,75 1 0,94 0,85 1,06 1 0,91 1,17 1,10 1 50-mann lanstalten utan och övriga r led TV 0,67 0,74 0,88 0,78 1

5. Sammanfattning av kostnadsjämförelserna De procentuella kostnadsskillnaderna framgår av vidstående tabell.

Delkostnadernas procentuella andel i summakostnaden är såsom följande tabell visar tämligen oberoende av anstaltsstorleken.

1 1,16 1,31 1,38 1,53

0,86 1 1,13 1,19 1,32

TV 0,76 0,89 1 1,05 1,17

0,72 0,84 0,95 1 1,11

0,65 0,76 0,86 0,90 1

1 1,07 1,21 1,29 1,42

0,93 1 1,13 1,20 1,32

23 Kostnader i kronor per år och intagen vid normalbeläggning av TV-bevakade anstalter med platsantalen

Anläggning Utrustning Personal Övrigt Summa Bidrag till kostnadstäckning från arbetsdriften Nettokostnad

3 990 3 030 11 310 2 900

3 350 2 560 9 750 2 770

2 850 2 190 8 720 2 690

2 430 2 030 8 760 2 440

2 330 1 930 7 650 2 340

21 230

18 430

16 450

15 660

14 250

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

20 230

17 430

15 450

14 660

13 250

Kostnader i kronor per år och intagen vid normalbeläggning av ej TV-bevakade anstalter med platsantalen 50

3 990 2 340 11 690 2 900

3 350 2 180 11 260 2 770

2 850 1 910 9 980 2 690

2 430 1 820 9 770 2 440

2 330 1 760 8 580 2 340

Summa

20 920

19 560

17 430

16 460

15 010

Bidrag till kostnadstäckning från arbetsdriften

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

Nettokostnad

19 920

18 560

16 430

15 460

14 010

450 Anläggning Utrustning Personal övrigt

Anläggning Utrustning Personal Övrigt Summa

TV

Ej TV

TV

Ej TV

TV

Ej TV

TV

Ej TV

TV

Ej TV

19 14 53 14

19 11 56 14

18 14 53 15

17 11 58 14

17 14 53 16

16 11 58 15

16 13 56 15

15 11 59 15

16 14 54 16

16 12 57 15

100 |

100 Med de anstaltsstorlekar, som här har studerats, finns det 16 olika anstaltskombinationer, som alla ger 450 platser (se uppställning på nästa sida). Totala nettokostnaden per år för en 450-mannaanstalt blir ca 5 675 000 kronor och för nio 50-mannaanstalter ca 8 070 000 kronor. Kostnaderna för övriga kombinationer ligger mellan dessa värden, exempelvis för tre 150-mannaanstalter vid ca 6 665 000 kronor. Siff-

rorna avser normalbeläggning och anstalter, som icke har TV-anläggning såsom tillsynshjälpmedel. Det gjorda valet av anstaltsstorlekar inom intervallet 50 till-450 platser är emellertid i viss mån godtyckligt, och det är av intresse att kunna bedöma kostnaderna för mellanliggande storlekar. Detta kan göras med hjälp av diagram 1, där punkter, som representerar beräknade kostnader, förbundits med

24 Antal anstalter 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Kombinationer 450

300+150 300 + 100+50; 3x150 300+3x50; 2x150+ 100 + + 50; 150 + 3x100 2 x 150 + 3 x 50; 150 + 2 x 100 + 2x50; 4x100+50 150 + 100+4x50; 3x100 + + 3x50 150+6x50; 2x100 + 5x50 100+7x50 9x50

räta linjer. Många anstaltsstorlekar kan givetvis icke åstadkommas med bibehållande av standardstorleken 20 platser för alla förläggningsavdelningar, men smärre justeringar av denna storlek uppåt eller nedåt för en eller annan

100 Diagram 1.

'300

avdelning inom en anstalt torde ha ringa inflytande på kostnaderna. Enligt diagram 1 är exempelvis årskostnaden per intagen vid en 200-platsersanstalt (TV) ca 15 200 kronor och totalkostnaden vid normalbeläggning är ca 180 x 15 200 = 2 735 000 kronor. Flertalet av de i totalkostnaden ingående kostnadsslagen ändras stegvis (såsom tidigare påpekats vara fallet med personalkostnaderna). Dessa stegvisa kostnadsändringar är många, förhållandevis små och sätter i regel in vid skilda platsantal för olika kostnadsslag. Detta gör, att det kan vara motiverat att betrakta totalkostnadens beroende av platsantalet som en kontinuerlig funktion. I diagram 2 har därför uppritats en kurva, som nära ansluter sig till de beräknade värdena (TV-alternativet). Denna kurva är en hyperbel, som vid stigande platsantal alltmer men saktare och saktare närmar sig årskostnaden 12 800 kronor. Sålunda sjunker årskostnaden per intagen med blott 130 kronor inom platsantalsintervallet 500—600 men med 2 000 kronor inom intervallet 100—200 platser. Enligt kurvan skulle årskostnaden vara 13 200 kronor vid 1 000 platser och 12 900 kronor vid 4 000 platser. Att undersöka den eventuella riktigheten av sistnämnda kostnadssiffror skulle kräva ett detaljstudium av motsvarande anstaltsstorlekar, vilka saknar intresse för svenska förhållanden, men i och för sig synes det rimligt anta, att man vid alltmer växande platsantal vinner allt mindre ekonomiska fördelar och att man i praktiken så småningom u p p n å r en kostnadsgräns, liggande mellan 12 000 och 13 000 kronor, som icke kan underskridas genom att man tillgriper större platsantal vid anstalterna. En fråga, som det i vissa situationer kan tänkas vara av intresse att kunna besvara, är denna: »Om två anstalter

25 Om årskostnaden per intagen betecknas med k och platsantalet med p, motsvaras kurvan i diagram 2 av formeln k =

400 000

+ 12 800

Betecknas totala årskostnaden vid normalbeläggning för en anstaltsorganisation med sammanlagt 450 platser, fördelade på n anstalter med Kn, blir Kn = 0,9 • 400 000 • n + 12 800 • 0,9 • 450 = 360 000 • n + 5 210 000

10.000 0

200 Diagram 2.

skall byggas med ett fixerat sammanlagt platsantal, hur stor bör då var och en av de båda anstalterna göras ur ekonomisk synpunkt?» Eftersom kostnadsfunktionen approximativt är hyperbolisk, är svaret på denna fråga, att det är likgiltigt. Totalkostnaden blir densamma vilka proportioner som än väljes mellan de båda anstalternas storlekar. Detsamma är fallet, om frågan gäller tre eller flera anstalter. Ur ekonomisk synpunkt bör man täcka ett visst platsbehov med så få anstalter som möjligt, men har man bestämt sig för ett anstaltsantal, saknar den inbördes platssiffrefördelningen ekonomisk betydelse. 3 * _ 902071

Denna formel ger följande totalkostnader per år vid fördelning av 450 platser på olika anstaltsantal, se tabell nedan. Varje utspridning av platsbeståndet på ytterligare en anstalt medför en årlig merkostnad av 360 000 kronor. Det kan vara av intresse att jämföra tabellens siffror med motsvarande värden erhållna ur de studerade anstaltsstorlekarna. Man får exempelvis för nio 50-mannaanstalter 8 200 000 kronor, för tre 150-mannaanstalter 6 260 000 kronor och för en 450-mannaanstalt 5 365 000 kronor. Det bör observeras, att här förda kostnadsdiskussioner avser konstant eller växande fångantal. Vid en nedgång i fångantalet kan man lättare finna användning för andra ändamål av en friställd hel anstalt än av friställda utrymmen inom en storanstalt.

Antal anstalter n

Total årskostnad för 450 normalbelagda platser Kn

1 2 3 4 5 6 7 8 9

5 570 000 5 930 000 6 290 000 6 650 000 7 010 000 7 370 000 7 730 000 8 090 000 8 450 000

V. Jämförelse ur vårdsynpunkt

Kostnadsjämförelsen har visat, att stora fångvårdsanstalter är avsevärt mera ekonomiska än små. Det är därför angeläget att söka klargöra, vad som till äventyrs förloras ur vårdsynpunkt vid övergång från flera små till färre och större anstalter. Ett användbart, om än icke helt invändningsfritt, mått på vårdeffektiviteten är återfallsprocenten. En undersökning rörande återfallsprocentens beroenda av anstaltsstorleken måste erbjuda synnerligen stora svårigheter, och det torde kunna diskuteras, om den överhuvudtaget är praktiskt genomförbar. För närvarande är en sådan undersökning, avseende moderna anstalter, icke möjlig att utföra redan av det skälet att större eller medelstora anstalter för vanligt fångförvar, byggda enligt paviljongsystemet, ännu icke färdigställts i landet. I det följande kan därför blott några allmänna synpunkter på små- och storanstalters fördelar och nackdelar diskuteras. Det bör emellertid understrykas, att även en liten minskning av återfallsprocenten har betydande ekonomiska konsekvenser icke blott för fångvårdskostnadernas nedbringande utan även för polis- och domstolsväsendets kostnader m. m. För det humanitära värdet av en framgångsrik resocialisering kan någon ekonomisk måttstock icke användas. Den lilla anstaltens mest framträdande fördel torde vara, att »den lilla gruppens princip» blir gällande för anstalten i dess helhet. De intagna lär känna hela personalen och vice versa, vilket erfa-

renhetsmässigt anses vara gynnsamt. Anstaltschefen kan ägna tid åt varje intagen. Nackdelar är, att specialister av olika slag icke kan inrymmas i personaluppsättningen samt att förändringar i behandlingsplanen för intagen ofta icke kan realiseras utan transport till annan anstalt. Transporten innebär alltid en olägenhet ur kostnadssynpunkt. Ett fullständigt miljöbyte kan i många fall vara till nackdel också i vårdhänseende. Den mest framträdande nackdelen med storanstalten anses nog vara svårigheten att uppnå önskvärd differentiering bland klientelet. Talet om storanstalten som förbrytarskola har sannolikt fog för sig, då fråga är om äldre anstalter med stora, från v a r a n d r a bristfälligt avskilda bostadscellavdelningar till vilka nyintagna förlägges allteftersom bostadsceller blir lediga. Inom en rätt utnyttjad storanstalt enligt paviljongsystemet skall däremot en nykomling vid ankomsten intagas på en mottagningsavdelning, där han till att börja med hålles helt isolerad och undergår behandlingsundcrsökning. Först därefter placeras han på den förläggningsavdelning, som ur differentieringssynpunkt befinnes mest lämplig. Att den intagne i arbetsdriften träffar intagna från andra förläggningsavdelningar anses ha liten betydelse ur differentieringssynpunkt. Inom en effektiv arbetsdrift med god arbetsledning dominerar sådana kontakter som rör arbetet. Motsvarande gäller väl organiserad fritidssysselsättning —

27 idrott, studier, hobbyverksamhet — tillsammans med medintagna från andra förläggningsavdelningar. Enligt en utbredd uppfattning bland erfarna fångvårdsmän är det ur resocialiseringssynpunkt önskvärt, att de intagnas liv inom anstalten, i den mån frihetsberövandet/ straffet gör det möjligt, ansluter sig till ett normalt liv utanför anstalten. Riskerna för att anstaltsvistelsen skall verka nedbrytande anses sålunda mindre, om den intagne icke behöver nötas mot samma individer i bostadscellavdelningen, i arbetet och i fritidssysselsättningar. Det bör emellertid observeras, att samvaro under fritiden mellan intagna tillhörande olika bostadspaviljonger förutsattes skola ske endast under organiserad fritidssysselsättning. Okontrollerad vistelse på längre avstånd från bostadspaviljongen under fritid bör alltså icke få äga rum. Då intagna på grund av godtagbara gemensamma intressen önskar tillbringa stor del av sin fritid gemensamt, bör detta — om man utan olägenhet för vården kan tillmötesgå denna önskan — ordnas genom förläggning i samma bostadsavdelning. Det opersonliga förhållande mellan personal och intagna, som kan komma att råda inom storanstalter, kan motverkas främst genom att tillsynspersonalen göres »avdelningsbunden», d. v. s. att varje befattningshavare inom denna kategori, som icke tillhör ytterbevakningen, i regel har sin tjänstgöring förlagd till en och samma förläggningsavdelning. Den närmare personliga kontakten mellan anstaltschef och intagen kan vid en storanstalt ersättas av kontakter mellan vederbörande avdelningschef och den intagne. Det kan göras gällande, att en storanstalt kan utgöra en viss belastning i olika avseenden för den trakt, där den är belägen, och att buss- och järnvägsstationer på förbindelselinjerna mellan

anstalten och större samhällen kan bli samlingspunkter för kriminella element. Sådana olägenheter torde dock till största delen kunna undanröjas genom en lämplig lokalisering av anstalten och genom att frigivnings- och permissionsprocedurerna ordnas på ett rationellt sätt. Koncentration av fångvårdsplatser till storanstalter medför dyrare o c h mera tidskrävande resor för anhöriga', och andra, som besöker de intagna. Å andra sidan medför en sådan koncentration ifråga om sidoanstalter, att vid lämplig lokalisering mindre tid åtgår för fångvårdsdirektörens och specialpersonals resor mellan centralanstalt och sidoanstalter. För besökares del kan det utgöra ett visst obehag att ingå i en stor besökandeström. Vid en storanstalt är detta svårt att undvika även vid utspridning av besökstiderna, eftersom söndagen för många är den enda möjliga besöksdagen. En av svårigheterna vid tillämpning av frigångsinstitutet är att undvika p å verkan från medintagna, som vill förmå frigångaren att förmedla otillåtna kontakter av skilda slag med yttervärlden. Denna svårighet kan vara mera accentuerad vid stora anstalter men bör k u n na åtminstone delvis övervinnas genom1, att för frigångare använda bostadsrum! i sådan halvöppen avdelning, som i n g å r i här skisserade anstalter. För övrigt torde kunna ifrågasättas om frigång b ö r förekomma annat än från öppna anstalter utom i undantagsfall. Fördelar hos en storanstalt är att specialister av olika slag kan ingå i p e r sonaluppsättningen och att en mera mångsidig vård kan ordnas. Sammanfattningsvis kan sägas, att några avgörande skäl ur vårdsynpunkt icke torde kunna andragas mot att för ordinärt klientel anordna färre stora i stället för flera små fångvårdsanstalter'

28 och därigenom tillvarata de betydande ekonomiska fördelar som detta innebär. Härvid avses för svenska förhållanden stora anstalter, som kan rymmas inom gällande anstaltsgruppering, d. v. s. med platsantal uppgående till högst 500. En förutsättning är, att anstalterna bygges på ett ur vårdsynpunkt ändamålsenligt sätt. Då fångvårdens slutna platsbestånd skall förnyas vid nedläggning av äldre

fångvårdsanstalter, bör detta därför ske genom tillbyggnad av de anstalter, som nu uppföres eller planeras. Dessa nya anstalter är projekterade på ett sådant sätt, att utbyggnad med fördel kan ske. Även för det öppna platsbeståndets del synes man av utredningsresultatet våga dra den slutsatsen, att man vid nyskapelser inom den öppna anstaltsvården bör ta sikte på något större anläggningar än man för n ä r v a r a n d e har.

BILAGOR

BILAGA 1

Arbetsdriften vid slutna anstalter med plats antalen 50, 100, 150, 300 och 450

De intagnas fördelning på olika sysslor har något schematiskt antagits vara följande. Platsantal

Verkstadsarbete Handräckningsarbete . Arbetsterapi

40 5 5

80 10 10

120 20 10

240 40 20

360 60 30

I realiteten torde det procentuella behovet av intagna för handräckningsarbete vara konstant eller sjunkande med växande anstaltsstorlek. Genom valet av tabellens värden undvikes att utredningen tynges med projektering av alltför många verkstadstorlekar utan att för utredningens syfte erforderlig noggrannhetsgrad äventyras. De fem yrkesgrenar, som valts för arbetsdriftens del, är mekanisk industri, trä-, tvätt-, konfektions- och plastindustri. Detta är yrkesgrenar, som förekommer inom nuvarande anstaltsorganisation. Tvättindustri kräver höga investeringar, och det kan därför måhända anses orealistiskt att medta sådan industri bland yrkesgrenarna. Det har skett, därför att denna yrkesgren är förmånlig av flera skäl: även intagna med kort strafftid kan komma upp i full arbetskapacitet, branschen är förhållandevis föga konjunkturkänslig och arbetet har visat sig gynnsamt ur vårdsynpunkt. För att de olika kombinationer av de

valda anstaltsstorlekarna, som ger sammanlagt 450 platser, skall medföra ungeför samma fördelning av de intagna på de fem yrkesgrenarna, förutsattes följande sammansättning av arbetsdriften. 450 man: mekanisk industri 100 + träindustri 100 + tvättindustri 100 + konfektionsindustri 40 + plastindustri 20 300 man: mekanisk industri 100 + träindustri • 100 + konfektionsindustri 20 + plastindustri 20 150 man: a. mekanisk industri 100 + plastindustri 20 b. träindustri 100 + konfektionsindustri 20 c. tvättindustri 100 + konfektionsindustri 20 100 man: a. mekanisk industri 60 + plastindustri 20 b. mekanisk industri 40 + träindustri 40 c. träindustri 60 + konfektionsindustri 20 d. tvättindustri 60 + konfektionsindustri 20 50 man: a. tvättindustri 40 b. träindustri 40 c. mekanisk industri 40 d. konfektionsindustri 40 e. konfektionsindustri 20 + plastindustri 20

32 För att en anstaltsorganisation med två anstalter (300 + 1 5 0 ) i sysselsättningshänseende skall bli jämförlig med en 450-platsersanstalt, skall sålunda 300platsersanstalten kombineras med 150-

platsersanstalten enligt alternativ c ) . Av samma anledning bör de fyra 100-mannaanstalterna a)—d) kombineras med 50-mannaanstalten enligt alternativ a) o. s. v.

BILAGA 2

Lokalprogram, planskisser och anläggningskostnader för slutna anstalter med 50, 100, 150, 300 och 450 platser

Anstalterna är planerade utan hänsyn till t e r r ä n g e l l e r a n d r a f ö r h å l l a n d e n , s o m k a n v a r i e r a f r å n fall till fall. Byggnader, rastgårdar och bollplaner är förlagda i n n a n f ö r en 5 m h ö g betongmur. Utanför denna mur, som begränsar e n r e k t a n g e l , f i n n s e n 60 m b r e d s k y d d s z o n , v a r s y t t r e del fått u t g ö r a t o m t g r ä n s . Lokalerna är uppdelade på byggnader.

följande

A A d m i n i s t r a t i o n med centralvakt förlagd n ä r a anläggningens entré. (Vid de två första a n s t a l t e r n a om 300 resp. 450 intagna finns en separat vaktbyggnad vid entrén.) B Specialavdelning med mottagnings- och isoleringsavdelning samt sjuk- och besöksavdelning. I anslutning till B anordnas en eller flera rastgårdar. C Halvöppen avdelning i paviljonger för max. 20 intagna. D Sluten avdelning i paviljonger för 40 intagna, fördelade på två avdelningar. E Byggnad innehållande panncentral, centralkök, samlingssal, bibliotek och studierum m. m. F Verkstäder och förråd. Byggnaderna A och B är sammanbyggda. Samtliga hus h a r en v å n i n g o v a n m a r k u t o m B, s o m h a r t v å v å ningar. Avståndet från byggnad a l d r i g m i n d r e ä n 20 m .

till m u r

är

Följande lokaler finns i resp. byggnader. A.

Administration

Vid anstalt för 50 intagna: Centralvakt med god uppsikt över anstaltens entré

15 Entré och v ä n t r u m Bum för direktör B u m för assistent B u m för kansliskrivare B u m för biträde Skrivrum för intagen Beservrum Konferensrum Pentry, k a p p r u m , herr- och damtoalett och s t ä d r u m Till källaren förlägges: Mottagningsrum och bad F ö r r å d för intagnas kläder F ö r r å d för a n s t a l t e n s persedlar B u m för förrådsförvaltare Beparationsrum B u m för persedelutlämning Skyddsrum (om så erfordras)

14 12 12 12 8 12 18

10 35 35 6 10 20

Vid anstalt för 100 intagna: Centralvakt med god uppsikt över anstaltens entré Entré och v ä n t r u m Telefonväxel i anslutning till centralvakt och entré B u m för direktör B u m för assistent B u m för k u r a t o r B u m för kansliskrivare B u m för b i t r ä d e Skrivrum för intagen Beservrum Arkiv Konferensrum Pentry, k a p p r u m , herr- och d a m toalett och s t ä d r u m Till källaren förlägges: Mottagningsrum och bad F ö r r å d för intagnas kläder F ö r r å d för a n s t a l t e n s persedlar B u m för förrådsförvaltare

8 14 12 12 12 12 8 12 6 21

12 60 60 6

m»

34 Beparationsrum B u m för persedelutlämning Telefonstativrum Skyddsrum (om så erfordras) Vid anstalt för 150 intagna: Centralvakt med god uppsikt över anstaltens entré Entré och v ä n t r u m Telefonväxel i a n s l u t n i n g till centralvakt och entré B u m för direktör B u m för assistent B u m för bokhållare B u m för uppsyningsman B u m för k u r a t o r B u m för kontorist Bum för 2 kontorsbiträden Skrivrum för 2 intagna Beservrum Arkiv Konferensrum Pentry, k a p p r u m , herr- och damtoalett och s t ä d r u m Till källaren förlägges: Mottagningsrum och bad Förråd för intagnas kläder Förråd för anstaltens persedlar B u m för förrådsförvaltare Beparationsrum B u m för persedelutlämning Telefonstativrum Skyddsrum (om så erfordras) Vid anstalt för 300 intagna: Centralvakt med god uppsikt över anstaltens entré I anslutning till e n t r é p o r t a r n a finns en mindre vaktbyggnad i n r y m m a n d e jämväl v ä n t r u m . Entré och v ä n t r u m Telefonväxel i a n s l u t n i n g till centralvakt och entré B u m för direktör B u m för inspektör B u m för assistent B u m för assistent B u m för k a m r e r B u m för uppsyningsman B u m för k u r a t o r B u m för k u r a t o r B u m för kansliskrivare B u m för kansliskrivare B u m för 2 kontorsbiträden B u m för 2 kontorsbiträden

12 25 8

8 18 12 12 12 12 12 14 12 12 6 24

15 75 75 10 15 30

12 20 14 12 12 14 12 12 12 12 12 14 14

Skrivrum för 2 intagna Skrivrum för 2 intagna Beservrum Beservrum Arkiv Konferensrum L u n c h r u m med pentry Kapprum, herr- och d a m t o a l e t t och s t ä d r u m Till k ä l l a r e n förlägges: Mottagningsrum och bad F ö r r å d för intagnas kläder F ö r r å d för anstaltens persedlar B u m för förrådsförvaltare Beparationsrum B u m för persedelutlämning Telefonstativrum Skyddsrum (om så erfordras) Vid anstalt för 450 intagna: Centralvakt med god uppsikt över a n s t a l t e n s entré I a n s l u t n i n g till entréportarna finns en m i n d r e vaktbyggnad inrymmande jämväl vaktrum. Entré och v ä n t r u m Telefonväxel i a n s l u t n i n g till centralvakt och entré B u m för direktör B u m för inspektör B u m för assistent B u m för assistent B u m för assistent B u m för k a m r e r B u m för k u r a t o r B u m för k u r a t o r B u m för k u r a t o r B u m för kansliskrivare B u m för kansliskrivare B u m för kontorsbiträden B u m för kontorsbiträden B u m för kontorsbiträden Skrivrum för 2 intagna Skrivrum för 2 intagna Beservrum Beservrum Arkiv Konferensrum L u n c h r u m med pentry Kapprum, h e r r - och damtoalett och s t ä d r u m Till k ä l l a r e n förlägges: Mottagningsrum och bad Förråd för intagnas kläder

12 12 12 12 12 35 14

20 120 120 12 20 40 12

12 20 14 12 12 12 14 12 12 12 12 12 14 14 14 12 12 12 12 12 35 18

30 160

35 Förråd för anstaltens persedlar B u m för förrådsförvaltare B u m för förrådsförman Beparationsrum B u m för persedelutlämning Telefonstativrum Skyddsrum (om så erfordras)

B.

160 12 6 30 45 12

m s> » » » >

15 7,5 7,5 15 15 7,5

» » > » > >

Specialavdelning

Vid anstalt för 50 intagna: Mottagningsavdelning: Vaktrum 5 m o t t a g n i n g s r u m om vandera B u m för arbetsterapeut Arbetssal Förråd Serveringskök Toalett och s t ä d r u m Avskilt från avdelningen i övrigt och med särskild ingång samt tillgång till rastgård p l a c e r a s : 2 st isoleringsrum med WC om vardera Sjukavdelning: 5 s j u k r u m om vardera Bum för läkare Behandlingsrum Laboratorium + sköljrum Badrum Förråd Serveringskök Toaletter och städrum Något avskilt från avdelningen i övrigt men så att de kan utgöra en reserv vid överbeläggning p l a c e r a s : 2 besöksrum med separat toalett om vardera Besökshall nära entré och vakt

Sjukavdelning: 7 s j u k r u m om vardera B u m för läkare Behandlingsrum Laboratorium Sköljrum Badrum Förråd Serveringskök Toaletter och s t ä d r u m Något avskilt från avdelningen i övrigt men så att de kan utgöra en reserv vid överbeläggning placeras: 4 besöksrum med separat toalett om vardera Besökshall nära entré och vakt

7,5 7,5 15 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5

m2 » » » » » » »

9 24

> »

»

7,5 7,5 15 15 7,5

» » » » >

Vid anstalt för 150 intagna: Mottagningsavdelning:

7,5 »

7,5 7,5 12 7,5 7,5 7,5 7,5

9 24

» » » » » » »

» •»

Vid anstalt för 100 intagna: Mottagningsavdelning: Vaktrum 10 mottagningsrum om vardera B u m för arbetsterapeut Arbetssal Förråd Serveringskök Toaletter och s t ä d r u m Avskilt från avdelningen i övrigt och med särskild ingång samt tillgång till rastgård placeras: 2 st isoleringsrum med WC om vardera

15 » 7,5 » 7,5 » 15 » 15 » 7,5 s>

Vaktrum 10 st mottagningsrum om vardera B u m för arbetsterapeut Arbetssal Förråd Serveringskök Toaletter och s t ä d r u m Avskilt från avdelningen i övrigt och med särskild ingång samt tillgång till avskärmad rastgård p l a c e r a s : 4 isoleringsrum med WC om vardera Sjukavdelning: 10 s j u k r u m om vardera B u m för läkare Behandlingsrum Laboratorium Sköljrum Badrum Förråd Serveringskök Toaletter och s t ä d r u m Något avskilt från avdelningarna i övrigt men så att de k a n utgöra en reserv vid överbeläggning p l a c e r a s : 6 b e s ö k s r u m med separat toalett om v a r d e r a Besökshall n ä r a entré och vakt

7,5 »

7,5 7,5 15 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5

» » » » » » » »

9 36

» »

»

Vid anstalt för 300 intagna: Mottagningsavdelning: 7,5 •»

Vaktrum

36 7,5 m 2 20 mottagningsrum om vardera 7,5 J> B u m för arbetsterapeut 22,5 Arbetssal 22,5 » Förråd 22,5 » Kombinerat dag- och m a t r u m Serveringskök 7,5 » Sköljrum 7,5 » Badrum 7,5 Toaletter och s t ä d r u m Isoleringsavdelning avskild från mottagningsavdelningen; avskärmade r a s t g å r d a r : 5 isoleringsrum med WC om vardera 7,5 » Städ- och sköljrum 7,5 » • »

• »

Sjukavdelning: 15 st s j u k r u m om vardera B u m för l ä k a r e Behandlingsrum Laboratorium Sköljrum Badrum Vaktrum B u m för arbetsterapeut Arbetssal Förråd Kombinerat dag- och m a t r u m Serveringskök Toaletter och städrum Besöksavdelning: Avdelningen skall j ä m v ä l k u n n a utgöra en reserv vid överbeläggning eller tjänstgöra som tillfällig förläggning för vikariepersonal. Vaktrum 10 besöksrum med separat toalett om v a r d e r a Städ- och sköljrum Badrum Kombinerat dag- och m a t r u m Serveringskök Toaletter Besökshall

7,5 •» 12 » 15 » 7,5 » 7,5 •» 7,5 i 15 » 7,5 » 15 » 15 » 15 > 7,5 »

15 9 7,5 7,5 15 7,5 60

7,5 »

15 15 15

ir.2

7,5 7,5 7,5 7,5

Isoleringsavdelning anslutes via sluss med en av ovanstående mottagningsavdelningar. Den skall ha särskild ingång u t i från samt h a tillgång till avskärmade rastgårdar. 7 st isoleringsrum med WC om vardera Vaktrum Kombinerat dag- och m a t r u m Städ- och sköljrum

7,5 15 15 7,5

Sjukavdelning: 20 s j u k r u m om vardera B u m för läkare Behandlingsrum Laboratorium Sköljrum Badrum Vaktrum Bum för arbetsterapeut Arbetssal Förråd Kombinerat dag- och m a t r u m Serveringskök Toaletter och s t ä d r u m

7.5 12 15 7,5 7,5 7,5 15 7,5 22,5 22,5 22,5 7,5

Besöksavdelning: Avdelningen skall j ä m v ä l k u n n a utgöra en reserv vid överbeläggning eller tjänstgöra som tillfällig förläggning för vikariepersonal

Vid anstalt för 450 intagna: Två mottagningsavdelningar med tillsammans: 30 mottagningsrum om vardera Vardera avdelningen består för övrigt a v : Vaktrum

Arbetssal Förråd Kombinerat dag- och m a t r u m Toaletter och s t ä d r u m Gemensamma u t r y m m e n för de bägge a v d e l n i n g a r n a : Serveringskök Sköljrum Badrum B u m för arbetsterapeut

»

Vaktrum 15 besöksrum med separat toalett om vardera Städ- och sköljrum Badrum Kombinerat dag- och m a t r u m Serveringskök Förråd Toaletter Besökshall

»

9 7,5 7,5 15 7,5 7,5

» » » * » »

»

37 C. Halvöppen avdelning Vid anstalt för 50 intagna: V a k t r u m med toalett 5 b o s t a d s r u m om vardera Hobbyrum Kombinerat dag- och m a t r u m Serveringskök Snyggningsrum Städ- och sköljrum F ö r r å d och toalett

9 6 12 12 6 6 6

Vid anstalt för 100 intagna: Vaktrum med toalett 10 b o s t a d s r u m om vardera Hobbyrum Kombinerat dag- och m a t r u m Serveringskök Snyggningsrum Städ- och sköljrum Förråd och toaletter

9 6 18 18 6 6 6

Vid anstalt för 150 intagna: Vaktrum med toalett 20 b o s t a d s r u m om vardera Hobbyrum Dagrum Matrum Serveringskök Snyggningsrum Städ- och sköljrum Förråd och toaletter

15 6 24 12 18 6 12 6

24 9

Vid anstalt för 100 intagna: Två paviljonger med vardera 40 bostadsrum Vid anstalt för 150 intagna: Tre paviljonger med vardera 40 bostadsrum Vid anstalt för 300 intagna: Sex paviljonger med vardera 40 bostadsrum Vid anstalt för 450 intagna: Nio paviljonger med vardera 40 bostadsrum

E. Panncentral, centralkök, samlingssal m.m. Angivna y t o r i denna byggnad ä r ungefärliga bruttoytor, som ink l u d e r a r bland annat k o m m u nikation s u t r y m m e n . Vid anstalt för 50 intagna: Lokaler ovan m a r k : Kombinerad matsal, gymnastik100 och samlingssal 8 X 12 m B u m för inne- och uteredskap samt filmrum 24 130 Centralkök med bilokaler Personalmatsal och k l u b b r u m med entré och k a p p r u m 50 Konferens- och studierum samt tidnings- och referensbibliotek 50 Entré, k a p p r u m och toalett 30

Vid anstalt för 300 intagna: Två paviljonger med vardera 20 bostadsrum. Vid anstalt för 450 intagna: Tre paviljonger med vardera 20 bostadsrum.

D. Sluten avdelning Vid anstalt för 50 intagna: En paviljong med två avdelningar t i l l s a m m a n s 40 bostadsrum om vardera Varje avdelning h a r dessutom följande u t r y m m e n : Hobbyrum Dagrum Matrum Serveringskök Snyggningsrum

Städ- och sköljrum F ö r r å d och toaletter Gemensamma u t r y m m e n : Vaktrum B u m för överkonstapel Entré, pentry, förråd och toalett

24 12 18 6 12

Lokaler i k ä l l a r e : Allmänt förråd och reparationsverkstad 100 Köksförråd och u t r y m m e n för kökspersonalen 130 Hobbylokal, motionsrum 50 De intagnas omklädnings- tvättoch b a s t u u t r y m m e n 80 Personalens tvätt och omklädning 30

38 P a n n c e n t r a l och a p p a r a t r u m , delvis i två v å n i n g a r Beservbränsle

80 30

Vid anstalt för 100 intagna: Lokaler ovan m a r k : Kombinerad matsal, gymnastikoch samlingssal 1 0 X 1 6 m 160 B u m för inne- och uteredskap samt f i l m r u m 40 Centralkök med bilokaler 175 Personalmatsal och klubbrum med entré och k a p p r u m 65 Konferens- och studierum samt tidnings- och referensbibliotek 70 Entré k a p p r u m och toaletter 50 Lokaler i k ä l l a r e : Allmänt förråd och r e p a r a t i o n s verkstad 160 Köksförråd och u t r y m m e n för kökets personal 175 Hobbylokal, m o t i o n s r u m 65 I n t a g n a s omklädnings-, tvätt- och bastuavdelning 120 Personalens tvätt- och omklädningsrum 50 P a n n c e n t r a l och a p p a r a t r u m , delvis i två våningar 120 Beservbränsle 50 Vid anstalt för 150 intagna: Lokaler ovan m a r k : Kombinerad matsal, gymnastikoch samlingssal 1 0 X 2 0 m 200 B u m för inne- och uteredskap samt f i l m r u m 40 Centralkök med bilokaler 220 Personalmatsal och klubbrum med entré och k a p p r u m 80 Konferens- och studierum samt tidnings- och referensbibliotek 90 Entré, k a p p r u m och toaletter 60

m2

Vid anstalt för 300 intagna: Lokaler ovan m a r k : Kombinerad matsal, gymnastikoch samlingssal 12 X 24 m 290 B u m för inne- och uteredskap samt filmrum 60 Centralkök med bilokaler 290 Personalmatsal och k l u b b r u m med entré och k a p p r u m 90 Konferens- och studierum samt tidnings- och referensbibliotek 110 Entré, k a p p r u m och toaletter 70 Lokaler i k ä l l a r e : Allmänt förråd och r e p a r a t i o n s verkstad 200 Köksförråd och u t r y m m e n för kökets personal 290 U t r y m m e för barberare 20 Hobbylokal och m o t i o n s r u m 90 Intagnas omklädnings-, t v ä t t och bastuavdelning 180 Personalens tvätt- och omklädningsrum 120 Panncentral och a p p a r a t r u m , delvis i två våningar 160 Beservbränsle 70

Vid anstalt för 450 intagna: Lokaler ovan m a r k : Kombinerad matsal, gymnastikoch samlingssal 16 X 24 m B u m för inne- och uteredskap samt filmrum Centralkök med bilokaler Personalmatsal och k l u b b r u m med entré och k a p p r u m Konferens- och studierum samt tidnings- och referensbibliotek Entré, k a p p r u m och toaletter

380 80 345 110 130 90

Lokaler i k ä l l a r e :

Lokaler i k ä l l a r e :

Allmänt förråd och reparationsverkstad 180 Köksförråd och u t r y m m e n för kökets personal 220 Hobbylokal och motionsrum 80 I n t a g n a s omklädnings-, tvätt- och bastuavdelning 150 Personalens tvätt- och omklädningsrum 70 P a n n c e n t r a l och a p p a r a t r u m , delvis i två våningar 140 Beservbränsle 60

Allmänt förråd och r e p a r a t i o n s verkstad 260 Köksförråd och u t r y m m e n för kökets personal 345 U t r y m m e för barberare 20 Hobbylokal och m o t i o n s r u m 110 Intagnas omklädnings-, tvättoch bastuavdelning 220 Personalens tvätt och omklädning 160 Panncentral och a p p a r a t r u m , delvis i två våningar 180 Beservbränsle 70

39 F.

Verkstäder

och

förråd

Verkstäderna tankes uppbyggda kring följande a r b e t s g r e n a r : 40—100 S3rsse] Mekanisk i n d u s t r i 40—100 Träindustri » 40—100 Tvättindustri » Konfektionsindustri 20— 40 » 20 Plastindustri » För de olika a n s t a l t s s t o r l e k a r n a är arbetsgrenarna fördelade på följande s ä t t : Vid anstalt för 50 intagna: alt. a) t v ä t t i n d u s t r i med 40 sysselsatta alt. b) konfektionsindustri 40 alt. c) mekanisk industri 40 alt. d) t r ä i n d u s t r i 40 alt. e) konfektionsindustri 20 + plastindustri 20

Vid anstalt för 50 intgana: Bum för b i t r ä d e Skrivrum för 2 intagna Arkiv Kontoret kan i n r y m m a s i a d m i nistrationsavdelningen. Vid anstalt för 100 intagna: B u m för arbetsassistent B u m för förste yrkesmästare B u m för b i t r ä d e Beservrum Skrivrum för 2 intagna Bitkontor Lunchrum med pentry Arkiv Kapprum, toaletter och städrum

Lika 100-mannaanstalten.

Vid anstalt för 100 intagna:

Vid anstalt för 300 intagna: B u m för ingenjör B u m för arbetsassistent B u m för kanslibiträde B u m för b i t r ä d e Beservrum Skrivrum för 2 intagna Skrivrum för 2 intagna Bitkontor Konferensrum L u n c h r u m med pentry Arkiv Kapprum, toaletter och s t ä d r u m

alt. a) mekanisk industri 100 + plastindustri 20 alt. b) t r ä i n d u s t r i 100 + konfektionsindustri 20 alt. c) tvättindustri 100 + k o n fektionsindustri 20 Vid anstalt för 300 intagna: mekanisk industri 100 + t r ä i n d u stri 100 + konfektionsindustri 20 + p l a s t i n d u s t r i 20 Vid anstalt för 450 intagna: mekanisk industri 100 + t r ä i n d u stri 100 + t v ä t t i n d u s t r i 100 + konfektionsindustri 40 + plastindustri 20 För anstalternas verkstadsdrift fordras följande industrikontor:

14 12 12 12 12 20 12 6

Vid anstalt för 150 intagna:

alt. a) mekanisk industri 60 + plastindustri 20 alt. b) mekanisk industri 40 + träindustri 40 alt. c) t r ä i n d u s t r i 60 + konfektionsindustri 20 alt. d) t v ä t t i n d u s t r i 60 + konfektionsindustri 20 Vid anstalt för 150 intagna:

14 12 6

18 14 12 12 12 12 12 20 14 14 6

Vid anstalt för 450 intagna: B u m för ingenjör B u m för arbetsassistent Bum för arbetsassistent B u m för kanslibiträde B u m för 2 biträden Skrivrum för 2 intagna Skrivrum för 2 intagna Skrivrum för 2 intagna Beservrum Bitkontor Konferensrum Lunchrum med pentry Arkiv Kapprum, toaletter och s t ä d r u m De olika verkstädernas lokaler h a r följande y t o r :

18 14 14 12 14 12 12 12 12 30 14 16 6

40 Mekanisk industri för 40 sysselsatta: Verkstadshall Verktygs- och modellavdelning Materialförråd Färdigförråd Garage m. m. Gemensamma u t r y m m e n Kallförråd

540 60 360 240 120 120 280

för 60 sysselsatta: Verkstadshall Verktygs- och modellavdelning Materialförråd Färdigförråd Garage m. ni. Gemensamma u t r y m m e n Kallförråd

720 80 480 300 140 160 320

för 100 sysselsatta: Verkstadshall 1 080 Verktygs- och modellavdelning 120 Materialförråd 600 Färdigförråd 360 Garage, oljeförråd och kompres sorrum 140 Gemensamma u t r y m m e n 180 Kallförråd 370 Träindustri för 40 sysselsatta: Verkstadshall Modellavdelning, sliprum Materialförråd Färdigförråd Garage, kompressorrum Gemensamma u t r y m m e n Virkestork P a n n r u m , cykloner Kallförråd

920 60 220 240 100 140 60 60 280

för 60 sysselsatta: Verkstadshall Modellavdelning, sliprum Materialförråd Färdigförråd Garage, kompressorrum Gemensamma u t r y m m e n Virkestork P a n n r u m , cykloner Kallförråd för 100 sysselsatta: Verkstadshall Modellavdelning, sliprum Materialförråd

1 250 60 240 300 100 200 90 60 300

1 900 90 290

Färdigförråd Garage, kompressorrum Gemensamma u t r y m m e n Virkestork P a n n r u m , cykloner Kallförråd Tvättindustri för 40 sysselsatta: Sorteringsavdelning, maskinhall, efterbehandlings- och packningsavdelning Textilreparationsavdelning, buffertförråd och övriga förråd A p p a r a t r u m , elcentral m. m. Garage Gemensamma u t r y m m e n

360 100 230 120 60 350

850 250 75 75 150

för 60 sysselsatta: Sorteringsavdelning, maskinhall, efterbehandlings- och packningsavdelning 1 250 Textilreparationsavdelning, buffertförråd och övriga förråd 500 A p p a r a t r u m , elcentral m. m. 100 Garage 150 Gemensamma u t r y m m e n 200 för 100 sysselsatta: Sorteringsavdelning, maskinhall, efterbehandlings- och packningsavdelning 1 950 Textilreparationsavdelning, buffertförråd och övriga förråd 900 Apparatrum, elcentral m. m. 120 Garage 200 Gemensamma u t r y m m e n 230 Konfektionsindustri för 20 sysselsatta: Maskinhall 150 Materialförråd 70 Färdigförråd 70 Gemensamma u t r y m m e n 80 för 40 sysselsatta; Maskinhall Materialförråd Färdigförråd Gemensamma u t r y m m e n

240 120 120 120

Plastindustri för 20 sysselsatta: Maskinhall Materialförråd Verktygsförråd Färdiglager Gemensamma u t r y m m e n

360 80 30 120 80

41 Beräknad kostnad för nya verkstäder inom fångvårdsanstalt

Kostnaden per m 2 räknas för tvättindustri till 600: — och för övriga verkstäder till 400- — varvid den totala ytan med alla förråd inräknats. Verkstäder vid anstalter för resp. 450 man: mekanisk industri 100 + träindustri 100 + tvättindustri 100 + konfektionsindustri 40 + plastindustri 20

11 300 m 2 å 460: —

5 200 000

300 man: mekanisk industri 100 + träindustri 100 + konfektionsindustri 20 + plastindustri 20.

7 600 m 2 å 400: —

3 050 000

3 665 m 2 å 400: — 4 015 m 2 å 400: —

1 470 000: 1 600 000:

150 man: a) mekanisk industri 100 + plastindustri 2 0 . b) träindustri 100 + konfektionsindustri 20. c) tvättindustri 100 + konfektionsindustri 20

3 900 m 2 å 575: —

2 250 000:

100 man:

a) mekanisk industri 60 + plastindustri 20 b) mekanisk industri 40 + träindustri 40 . . . c) träindustri 60 + konfektionsindustri 2 0 . . d) tvättindustri 60 + konfektionsindustri 20

3 015 m 2 å 400: — 3 945 m 2 å 400: — 3115 m 2 å 400: — 2 850 m 2 å 560: —

1 200 000: 1 580 000: 1 250 000: 1 600 000:

50 man:

a) tvättindustri 40 b) konfektionsindustri 40 c) mekanisk industri 40 d) träindustri 40 e) konfektionsindustri 20 + plastindustri 20.

1450 m 2 å 600: — 600 m 2 å 400: — 1 720 m 2 å 400: — 2 080 m 2 å 400: — 1 040 m 2 å 400: —

870 000: 240 000: 688 000: 832 000: 416 000:

42 Byggnadskostnadernas fördelning vid sluten anstalt för 50 man

100 Tomtkostnad

Z0O

90 000 m 2 å 1:50

135 000.—

420 m å 200 1 400 m 3 å 280 300 m 3 å 280 1 900 m 3 å 300 3 000 m 3 å 240 1 550 m 2 ä 450

84 000 — 390 000 — 84 000 — 570 000 — 720 000 — 700 000 —

160x200 m 720 m å 500: 300+120 m 420 m å 100: 30 + 11 stolpar 41 st. 280+40 m 2 100 m 2 å 25: prickad ovan 13 000 m 2 å 10:

360 000 — 42 000 — 38 000 — 52 000: — 130 000 —

280x320 m

A Administrationsbyggn. 4 pers. B Specialavdelning 12 man C Halvöppen avdelning 5 man D Sluten avdelning 40 man E Panncentral, kök m.m. sal 8 x 12 m F Verkstäder, förråd Mur Utvändiga ledningar Ytterbelysning Vägar Planering, gräsytor

•JOD M

135 000: — 2 700: —/man

2 548 000: — 51 000: —/man

622 000: — 12 400: —/man 3 305 000: — 61 100: —/man

Per intagen och år vid normalbeläggning 3 990:

43 Byggnadskostnadernas fördelning vid sluten anstalt för 100 man

Tomtkostnad A Administrationsbyggn. B Specialavdelning C Halvöppen avdelning D Sluten avdelning E Panncentral, kök m.m. F Verkstäder, förråd Mur Utvändiga ledningar Ytterbelysning Vägar Planering, gräsytor

340 x320 m

110 000 m 2 å

1:50

165 000:

550 m 3 å 200 2100 m 3 å 280 500 m 3 å 280 3 800 m 3 å 300 5 000 m 3 å 240 3 200 m 2 å 440

110 000 590 000 140 000 1 140 000 1 200 000 1 400 000

220 x200 m 840 m å 500: 500+240 m 740 m å 100: 34 + 17 stolpar 51 st 300+280 m 3 100 m 2 å 25: prickade ovan 16 000 m 2 å 10:

420 000 74 000 46 000 77 000 160 000

6 pers. 20 man 10 man 2x40 man sal 10x16 m

165 000: — 1 600: —/man

4 580 000: — 45 800: —/man

777 000: — 7 800: —/man 5 522 000: — 55 200: —/man

Per intagen och år vid normalbeläggning 3 350:

44 Byggnadskostnadernas

100 Tomtkostnad A Administrationsbyggn. B Specialavdelning C Halvöppen avdelning D Sluten avdelning E Panncentral, kök m.m. F Verkstäder, förråd Mur Utvändiga ledningar Ytterbelysning Vägar Planering, gräsytor

fördelning

vid sluten

anstalt

5 DO M

340 x 3 6 0 m

122 000 m 2 ä

8 pers. 23 man 20 man 3 x 4 0 man sal 10 x 20 m

för 150

1:50

700 m 3 å 200 2 400 m 3 å 280 900 m 3 ä 280 5 700 m 3 å 300 6 000 m 3 å 240 3 900 m 2 å 460

920 m å 500: 220 x 240 m 840 m å 100: 580+260 m 58 st. 3 8 + 2 0 stolpar 350+300 m 3 500 m 2 å 25: prickade ovan 18 500 m 2 å 10: —

man

183 000: 140 000 670 000 250 000 1 700 000 1 440 000 1 800 000 460 000 84 000 52 000 87 000 185 000

183 000: — 1 200: —/man

6 000 000: — 40 000: —/man

868 000: — 5 800: —/man 7 051 000: — 47 000: —/man

Per intagen och år vid normalbeläggning 2 850: —.

45 Byggnadskostnadernas

fördelning

vid sluten anstalt för 300 man

100 Tomtkostnad A Administralionsbyggn. B Specialavdelning C Halvöppen avdelning D Sluten avdelning E Panncentral, kök m.m. F Verkstäder, förråd Mur Ulvändiga ledningar Y tterbelysning Vägar Planering, gräsytor

460 x 4 0 0 m

184 000 m 2 å

1:50

1 200 m å 200 14 pers. 4 800 m 3 å 280 40 man 1 800 m 3 å 280 2 x 20 man 11 400 m 3 å 300 6 X 40 man 7 500 m 3 å 240 sal 12 x 24 m 7 600 m 2 å 400 340 x 280 m 1 240 m å 500: — 820+450 m 1 270 m å 100: — 5 2 + 4 0 stolpar 92 st. 760+560 m 7 300 m 2 å 25: — prickade ovan 37 000 m 2 ä 10: —

?0D M

275 000: — 240 000: — 1 340 000: — 505 000: — 3 400 000: — 1 800 000: — 3 050 000: — 620 000: — 127 000: — 80 000: — 183 000: — 370 000: —

275 000: — 900: —/man

10 335 000: — 34 400: —/man

1 380 000: — 4 600: —/man 11 990 000: — 39 900: —/man

Per intagen och år vid normalbeläggning 2 430:

46 Byggnadskostnadernas fördelning vid sluten anstalt för 450 man

100 Tomtkostnad A Adminislrationsbyggn. B Specialavdelning C Halvöppen avdelning D Sluten avdelning E Panncentral, kök m.m. F Verkstäder, förråd Mur Utvändiga ledningar Ytterbelysning Vägar Planering, gräsytor

"500 M

460 x500 m

230 000 m 2 å

19 pers. 57 man 3 x 20 man 9 X 40 man sal 1 6 x 2 4 m

1 500 m 3 å 200 280 6 200 m 3 280 2 700 m 3 3 300 17100 m 240 9 000 m 3 2 460 11 300 m

340 x380 m 1440 m 1 100+560 m 1 660 m 6 0 + 5 6 stolpar 116 st. 980 + 940 m 10 000 m 2 prickade ovan 45 000 m 2

1:50

500: 100: 25: 10:

345 000: —

300 000 1 710 000 750 000 5 100 000 2 170 000 5 200 000 720 000 166 000 99 000 250 000 450 000

345 000: 800: —/mm

15 230 0 0 0 : 33 900: —/mm

1 685 000: 3 700: —/mm 17 260 0 0 0 : 38 400: —/mm

Per intagen och år vid normalbeläggning 2 330: —.

47 Kostnadernas fördelning vid den slutna anstalten i Tidaholm

?D0M

Beräkningen är utförd enligt samma grunder som för de teoretiska anstalterna 185 000 m 2 å

Tomtkostnad A Administrationsbyggn. Ii Specialavdelning C Halvöppen avdelning y Sluten avdelning K Panncentral, kök m.m. ¥ Verksläder, förråd Mur Utvändiga ledningar Ytterbelysning Vägar Planering, gräsytor

8 pers. 23 man 20 man 3 x 40 man sal 1 0 x 2 0 m mek 100 + konf 20 340x220 m 740+340 m 4 8 + 3 3 stolpar 670 + 320 m

1: 49

275 000 : —

700 m å 200: — 2100 m 3 å 280: —. 900 m 3 å 280: —. 5 700 m 3 å 300: — 6 000 m 3 å 240: — 3 300 m 2 å 400: —

140 000 — 590 000 — 250 000 — 1 700 000 —. 1 440 000 . 1 320 000 —

1 120 m å 500: —. 1 080 m å 100: — 81 st. 4 500 m 2 å 25: — 22 000 m 2 å 10:

560 000 — 108 000 — 71 000 .— 112 000 —. 220 000 —

275 000: — 1 800: —/man

5 440 000 :— 36 300: —/man

1071000: — 7 100: —/man 6 768 000: — 45 200: —/man

Per intagen och år vid normalbeläggning 2 730

48 Kostnadernas fördelning vid den slutna anstalten i Norrtälje

Beräkningen är utförd enligt samma grunder som för de teoretiska anstalterna Tomtkostnad 8 pers. A Administrationsbyggn. B Specialavdelning 23 man C Halvöppen avdelning 20 man D Sluten avdelning 3 X 40 man E Panncentral, kök m.m. sal 10 x 20 m trä 100 + F Verkstäder, förråd konf. 20 340x220 m Mur Utvändiga ledningar 560+240 m Ylterbelysning 4 8 + 3 3 stolpar Vägar 640+400 m Planering, gräsytor

191 400 m 2 ä

1:15

220 000: —

700 m 3 ä 200: — 2100 m 3 å 280: — 900 m 3 a 280: — 5 700 m 3 a 300: — 6 000 m 3 å 240: — 4 000 m 2 a 400: —

140 000: — 590 000: — 250 000: 1 700 000: — 1 440 000: — 1 600 000 —

1 120 m å 500: — 800 m a 100: — 81 st. 4 700 m 2 a 25: — 23 000 m 2 å 10: —

560 000: — 80 000: — 71 000 — 118 000 — 120 000 —

Per intagen och år vid normalbeläggning 2 830: —.

—

220 000: — 1 500: —/man

•

5 720 000 — 38 200: —/nan

1 059 00c — 7 000: —/nan 6 999 00C — 46 700: —/nan

49 Byggnadskostnadernas

fördelning

vid fångvårdsanstalten

i

Mariefred

Beräkningen är utförd på samma sätt som för de teoretiska anläggningarna 128 000 m 2 å

Tomtkostnad A Administrationsbyggnad B Specialavdelning 6 man C öppen avdelning 10 man D Sluten avdelning 4 x 20 man E Panncentral, kök m.m. sal 9 x 1 0 m F Verkstäder, förråd Mur Ulvåndiga ledningar Ytterbelysning Vägar Planering, gräsytor

720+300 m 4 0 + 2 0 stolpar 440+480 m prickade ovan

1 800 m

1:50

å 240: —

500 m å 200: — 4 800 m 3 å 300: — 2 600 m 3 å 240: — 2 000 m 2 å 400: — 970 m å 500: 1 020 m å 100: 60 st. 4 800 m 2 å 25: 24 000 m 2 å 10:

192 000:

192 000: — 2 100: —/man

430 000: — 100 000 1 440 000 620 000 800 000 485 000 102 000 54 000 120 000 240 000

3 390 000: — 37 700: —/man

1 001 000: — 11 100: —/man 4 583 000: — 50 900: —/man

Per intagen och år vid normalbeläggning 3 050:

50 Byggnadskostnadernas fordelning vid fångvårdsanstalten i Hällby

}OOM

Beräkningen är utförd på samma sätt som för de teoretiska anläggningarna 126 000 m 2 å

Tomtkostnad A Administrationsbyggnad B Specialavdelning 6 man G Öppen avdelning 10 man D Sluten avdelning 4 x 20 man E Panncentral, kök m.m. sal 9 x 10 m F Verkstäder, förråd Mur Utvändiga ledningar Ytterbelysning Vägar Planering, gräsytor

660+360 m 41 +19 stolpar 440+280 m prickade ovan

.

1: 50

189 000 —

å 240: —

430 000 —

500 m 3 a 200: — 4 800 m 3 ä 300: — 2 600 m 3 å 240: — 2 400 m 2 å 400: —

100 000: — 1 440 000 — 620 000: — 960 000: —

980 m ä 500: — 1020 m ä 100: — 60 st. 4 100 m 2 a 25: — 20 000 m 2 ä 10:

490 000 — 102 000 — 54 000 — 102 000 — 200 000 —

1 800 m

189 000: — 2 100: —/man

3 550 000: — 39 500: —/man

948 000: — 10 600: —/man 4 687 000: — 52 200: —/man

Per intagen och år vid normalbeläggning 3 150:

BILAGA 3

Utrustningskostnader

Inventarier 50

134 000 18 000 30 000 12 000 33 000 10 000 13 000 14 000 43 000 3 000

235 000 36 000 60 000 22 000 50 000 17 000 17 000 14 000 51 000 22 000

327 000 54 000 90 000 30 000 56 000 24 000 19 000 14 000 62 000 23 000

611 000 108 000 181 000 45 000 91 000 41 000 32 000 16 000 108 000 33 000

885 000 162 000 272 000 57 000 117 000 57 000 41 000 16 000 146 000 45 000

260 000 5 000 3 000 13 000

285 000 8 000 4 000 38 000

315 000 10 000 5 000 38 000

480 000 14 000 6 000 49 000

585 000 16 000 8 000 49 000

6 000 6 000

9 000 11 000

9 000 15 000

13 000 25 000

13 000 32 000

Summa

603 000

879 000

1 091 000 1 853 000 2 501 000

Avrundade tal

600 000

880 000

1 090 000 1 850 000 2 500 000

totalt

600 000

880 000

1 090 000 1 850 000 2 500 000

per vårdplats

12 000

8 800

7 260

6 160

5 550

per intagen vid normalbeläggning . . .

13 330

9 770

8 070

6 850

6 170

1. Möbler, armatur, gardiner och mat tor 2. Sängkläder och linnepersedlar 3. Beklädnadspersedlar 4. Kontorsutrustning 5. Köks- och servisutrustning 6. Sjukvårds- och städutrustning. . . . 7. Fritidsutrustning 8. Bioanläggning 9. Centralradio- och samtalsanläggning 10. Teleanläggning 11. TV-bevaknings- och avlyssningsan läggning m . m 12. Centralur och tidkontroll 13. Brandskyddsutrustning 15. Transportmateriel 16. Utrustning för reparations- och un derhållsarbeten 14. övrig anstaltsutrustning

Sammandrag Utrustningskostnad inkl. kostnad för TV-bevaknings- och avlyssningsan läggning m. m.

Utrustningskostnad exkl. kostnad för TV-bevaknings- och avlyssningsanläggning m. m. totalt

340 000

595 000

per vårdplats

6 800

5 950

5 160

4 560

4 250

per intagen vid normalbeläggning .

7 550

6 610

5 740

5 070

4 720

775 000 1 370 000 1 915 000

52 Årskostnader 50

16 080 3 960 6 600 1 640 3 960 2 200 2 860 1 680 5 160 60

28 200 7 920 13 200 2 940 6 000 3 740 3 740 1 680 6 120 440

39 240 11 880 19 800 3 900 6 720 5 280 4 180 1 680 7 440 460

73 320 23 760 39 820 5 800 10 920 9 020 7 040 1 920 12 960 660

106 200 35 640 59 840 7 340 14 040 12 540 9 020 1 920 17 520 900

31 200 600 360 2 860

34 200 960 480 8 360

37 800 1 200 600 8 360

57 600 1 680 720 10 780

70 200 1 920 960 10 780

720 1 320

1 080 2 420

1 080 3 300

1 560 5 500

1 560 7 040

81 260

121 480

152 920

263 060

357 420

totalt

81 260

121 480

152 920

263 060

357 420

per intagen vid normalbeläggning . . .

1 805

1 350

1 132

totalt

50 060

87 280

115 120

205 460

287 220

per intagen vid normalbeläggning . . .

1 112

1. Möbler, armatur, gardiner och mattor 2. Sängkläder och linnepersedlar 3. Beklädnadspersedlar 4. Kontorsutrustning 5. Köks- och servisutrustning 6. Sjukvårds- och s t ä d u t r u s t n i n g . . . . 7. Fritidsutrustning 8. Bioanläggning 9. Centralradio- och samtalsanläggning 10. Teleanläggning 11. TV-bevaknings- och avlyssningsanläsenins m. m 12. Centralur och tidkontroll 13. Brandskyddsutrustning 15. Transportmateriel 16. Utrustning för reparations- och underhållsarbeten 14. Övrig anstaltsutrustning Summa Sammandrag Årskostnad inkl. TV-bevakning

Årskostnad exkl. TV-bevakning

53 Maskin-

och

verktygsutrustning Anskaffningskostnad Kr

Årskostnad Kr

450-plalsersanstalt Mekanisk industri Träindustri Tvättindustri Konfektionsindustri Plastindustri Arbetsterapi

100 m a n . . . . 100 » 100 » 40 »' 20 » 30 • Summa

700 000 419 100 1 550 000 115 800 270 000 3 000

96 540 56 292 221 000 15 346 34 000 360

3 057 900

423 538

700 000 419 100 73 300 270 000 2 500

96 540 56 292 9 656 34 000 300

1464 900

196 788

700 000 270 000

96 540 34 000

300-plalsersanstalt Mekanisk industri Träindustri Konfektionsindustri Plastindustri Arbetsterapi

100 man 100 » 20 » 20 » 20 • Summa

150-plalsersanstalt a) Mekanisk industri Plastindustri

100 m a n . . . . 20 »

b) Träindustri Konfektionsindustri

100 man 20 •

Summa

Summa c) Tvättindustri Konfektionsindustri

100 man 20 » Summa

Arbetsterapi Summa

970 000

130 540

419 100 73 300

56 292 9 656

492 400

65 948

1 550 000 73 300

221 000 9 656

1 623 300

230 656

1 028 600

142 381

1 500

1 030 100

142 561

482 200 270 000

63 884 34 000

752 200

97 884

408 000 302 700

53 740 39 954

710 700

93 694

348 000 73 300

46 390 9 656

421 300

56 046

1 000 000 73 300

135 000 9 656

1 073 300

144 656

100-plalsersanslall a) Mekanisk industri Plastindustri

60 m a n . . . 20 » . . . Summa

b) Mekanisk industri Träindustri

c) Träindustri Konfektionsindustri

00 m a n . . . 20 » . . .

»

... Summa

Summa d) Tvättindustri Konfektionsindustri i

60 m a n . . . 20 » ... Summa

54 Anskaffningskostnad Kr Medelvärde Arbetsterapi

Årskostnad Kr

739 400 10 m a n . . . . Summa

98 070

1 500

740 900

98 250

50-platsersanstalt a) Tvättindustri b) Träindustri c) Mekanisk industri d) Konfektionsindustri e) Konfektionsindustri Plastindustri

40 m a n . . . . 40 » 40 » 40 » 20 » 20 »

700 000 302 700 408 000 115 800 73 300 270 000

Medelvärde (2 a, 2b, 3 c, 1 d, 1 e) 1 . . . Arbetsterapi

343 3 0 0

98 000 39 954 53 740 15 346 9 656 34 000

410 000

5 man.... Summa

43 6 5 6 55 125

1 000

411 000

55 250

l En grupp om nio anstalter sammansatt på detta sätt blir i arbetsdrifthänseende ungefär likvärdig med 450-platsersanstalten.

Justering för 300-platsersanstalten För att åstadkomma 450 platser bör 300-platsersanstalten användas tillsammans med en 150-platsersanstalt enligt alternativ c ) . Den sammanlagda anskaffningskostnaden för maskiner och verktyg vid de båda anstalterna blir 3 089 700 kronor och årskostnaden 427 624 kronor. Härav bör två tredjedelar ankomma på 300-platsersanstalten, d. v. s. 2 059 800 resp. 285 082 kronor.

Justering för 100-platsersanstalten För att åstadkomma 450 platser med hjälp av fyra 100-platsersanstalter bör dessa kompletteras med en 50-platsersanstalt enligt alternativ a ) . Maskin- och verktygsanskaffningskostnaden för hela gruppen blir 3 657 500 kronor och årskostnaden 490 280 kronor (båda siffrorna exkl. arbetsterapikostnader). Härav bör på varje 100-platsersanstalt falla två niondelar. Detta gör, inkl. arbetsterapikostnaden, 874 278 resp. 109 131 kronor.

Sammandrag 50

1 228

1 056

1 056

1 046

Årskostnad per intagen vid normalbe-

BILAGA 4

Personal och personalkostnader

50-mannaanstalt Tillsynstjänsten

Platsfördeln ing: 1 40-mannapaviljong Halvöppen avdelning Mottagningsavdelning Sjukavdelning Isoleringsavdelning

40 5 5 5 2 Summa

Administrationspersonal 1 föreståndare 17 1 socialkurator 12 1 kanslibiträde 7 1 b i t r ä d e rb

(4) 19 044 15 120 11 580 9 420

Arbetsdriften (7) Kanslipersonal: 1 biträde r b Tvätteri: 1 förste yrkesmästare 13 1 yrkesmästare 11 12 852 2 yrkesmästare 9 Terapi: 1 arbetsterapeut 9 I övrigt: 1 vaktkonstapel 8 (bilförare)

9 420 15 948 14 328 25 704 12 852 12 216

(18)

1 uppsyningsman 11 2 överkonstaplar 10 15 v a k t k o n s t a p l a r 8

13 572 12 216

Ekonomitjånsten (2) 1 köksföreståndare 10 1 förste förman 9 (handräckning m . m . )

14 328 27 144 183 240

13 572 12 852 Summa

396 768

Personalkostnader Löner Vikariekostnader (5 %) Pensionskostnader m. m. (23%)

396 768 19 838 91 256

Obekvämhetstillägg

507 862 18 000 Summa

525 862

Vid TV-bevakning kan antalet vaktkonstaplar minskas med en till en kostnad av ca 17 000 kronor per år inklusive vikarie-, pensions- och obekvämhetspålägg. Summakostnaden blir således ca 525 862 — 17 000 ca 508 000

100-mannaanstalt Platsfördelning : 40-mannapaviljonger Halvöppen avdelning Mottagningsavdelning Sjukavdelning Isoleringsavdelning

80 10 10 7 3 Summa

110 Administrationspersonal (6) 1 anstaltsdirektör 21 1 fångvårdsassistent 17 1 socialkurator 12 1 kontorist 9 1 kanslibiträde 7 1 biträde (telefonist) rb

23 892 19 044 15 120 12 852 11 580 9 420

56 Arbetsdriften

(12)

Kanslipersonal: 1 arbetsassistent 15 1 biträde rb Arbetsgrenar: 14 328 8 yrkesmästare 11 (mellangrad på grund av al ternativ sysselsättning) 1 arbetsterapeut 9 I övrigt: 1 vaktkonstapel 8 (bilförare)

17 016 9 420 114 624

1 förste förman 9 (handräckning m. m.)1 1 vaktkonstapel 8 (bilförare) örare)

12 852 12 216

Summa

662 616

12 852

Personalkostnader med TV Löner Vikariekostnader (5 %) Pensionskostnader m . m . (23 23% %))

662 616 33 130 152 402

12 216

Obekvämhetstillägs*

848 148 29 500 Summa

Tillsynstjänsten

(28)

1 uppsyningsman 12 6 överkonstaplar 10 21 v a k t k o n s t a p l a r 8 Ekonomitjänsten

3 572 2 216

15 120 81 432 256 536

Personalkostnader utan TV Löner enl. ovan 8 vaktkonstapeltjänster

662 616 97 728

Vikariekostnader (5 %) Pensionskostnader m . m . ( 2 3 % )

(4) 13 572 12 852

1 köksföreståndare 10 1 maskinist 9

877 648

Obekvämhet stillägg Summa

760 344 38 017 174 879 973 240 40 000 1013 240

150-mannaanstalt Platsfördelning : 40-mannapaviljonger Halvöppen avdelning Mottagningsavdelning Sjukavdelning Isoleringsavdelning

120 20 10 10 3 Summa

Administrationspersonal (8) 1 anstaltsdirektör 23 1 fångvårdsassistent 17 1 bokhållare 15 1 socialkurator 12 1 kontorist 9 1 kanslibiträde 7 1 biträde rb 1 telefonist Arbetsdriften (18) Kanslipersonal: 1 arbetsassistent 17 1 biträde r b Arbetsgrenar: 13 y r k e s m ä s t a r e 11 14 328 (mellangrad på grund av alternativ sysselsättning) 1 arbetsterapeut 9

26 736 19 044 17 016 15 120 12 852 11 580 9 420 9 420

19 044 9 420

I övrigt: 1 yrkesmästare 11 (förrådsförvaltare) 1 vaktkonstapel 8 (bilförare) Tillsynstjänsten (33) 1 uppsyningsman 12 7 överkonstaplar 10 25 vaktkonstaplar 8

12 216

13 572 12216

Ekonomitjänsten (8) 1 köksföreståndare 11 1 ekonomibiträde 5 1 maskinist 9 1 reparatör 8 2 förste förmän 9 12 852 (handräckning m. m.) 1 vaktkonstapel 8 (bilförare) 1 överkonstapel 10 (civilförråd) Summa

186 264

12 852

14 328

Personalkostnader Löner

15 120 95 004 305 400

14 328 10 464 12 852 12 216 25 704 12 21 ti 13 572 892 188

med TV 892 188

57 Vikariekostnader (5 %) Pensionskostnader m . m . ( 2 3 % ) Obekvämhetstillägg Summa Personalkostnader utan TV Löner enl. ovan

44 609 205 203

10 vaktkonstapeltjänster

122 160

1 142 000 35 500

Vikariekostnader (5 %) Pensionskostnader (23 %)

1 014 348 50 717 233 300

Obekvämhetstillägg

1 298 365 48 500

1177 500 Summa

892 188

1 346 865

300-mannaanstalt Pia ts förde In in g : 40-mannapaviljonger Halvöppna avdelningar Mottagningsavdelning Sjukavdelning Isoleringsavdelning

Tillsynstjänsten 240 40 20 15 5 Summa

Administrationspersonal (14) 1 anstaltsdirektör 23 1 bitr. fångvårdsinspektör 21 2 fångvårdsassistenter 17 19 044 1 k a m r e r a r e 17 1 socialkurator 14 1 socialkurator 12 2 kansliskrivare 10 13 572 2 kanslibiträden 7 11 580 2 biträden rb 9 420 1 telefonist Arbetsdriften (36) Kanslipersonal: 1 ingenjör 19 1 arbetsassistent 17 1 kanslibiträde 7 1 biträde rb

26 736 23 892 38 088 19 044 16 848 15 120 27 144 23 160 18 840 9 420

21 336 19 044 11580 9 420

(74)

1 uppsyningsman 12 2 uppsyningsman 11 14 överkonstaplar 10 57 v a k t k o n s t a p l a r 8 Ekonomitjänsten

14 328 10 464 12 852 12 216 13 572 12 216 38 556 12 216

Summa

1 786 032

Personalkostnader med TV Löner Vikariekostnader (5 %) Pensionskostnader m . m . ( 2 3 % )

1 786 032 89 302 410 787

Obekvämhetstillägg

2 286 121 78 500 Summa

2 364 621

372 528

25 704

I övrigt: 1 yrkesmästare 11 (förråd) 1 yrkesmästare 9 » 2 vaktkonstaplar 8 12 216 (bilförare)

15 120 28 656 190 008 696 312

(10)

1 köksföreståndare 11 1 ekonomibiträde 5 1 maskinist 9 1 reparatör 8 1 överkonstapel 10 (förråd) 1 vaktkonstapel 8 (förråd) 3 första förmän 9 12 852 (handräckning m. m.) 1 vaktkonstapel 8 (bilförare)

Arbetsgrenar: 26 yrkesmästare 11 14 328 (mellangrad på grund av alternativ sysselsättning) 2 arbetsterapeuter 9 12 852

14 328 13 572 12 216

14 328 12 852 24 432

Personalkostnader utan TV Löner enl. ovan 16 vaktkonstapeltjänster

1 786 032 195 456

Vikariekostnader (5 %) Pensionskostnader m . m . ( 2 3 % )

1 981 488 99 074 455 742

Obekvämhetstillägg

2 536 304 102 000 Summa

2 638 304

58 450-mannaanstalt Tillsynstjänsten

Platsfördelning: 40-mannapaviljonger Halvöppna avdelningar Mottagningsavdelning Sjukavdelning Isoleringsavdelning

360 60 30 20 7 Summa

Administrationspersonal (19)) 1 anstaltsdirektör 24 1 bitr. fångvårdsinspektörr 21 21 3 fångvårdsassistenter 19 044 17 1 socialkurator 14 15 120 2 socialkuratorer 12 1 k a m r e r a r e 19 13 572 2 kansliskrivare 10 11 580 2 kanslibiträden 7 9 420 4 biträden r b 9 420 2 telefonister Arbetsdriften (52) Kanslipersonal: 1 ingenjör 19 1 arbetsassistent 17 1 arbetsassistent 15 1 kanslibiträde 7 2 biträden r b

9 420

28 296 23 892 57 132 16 848 30 240 21 336 27 144 23 160 37 680 18 840

21 336 19 044 17 016 11580 18 840

Arbetsgrenar: 39 y r k e s m ä s t a r e 11 14 328 558 792 (mellangrad på grund av alternativ sysselsättning) 37 956 3 arbetsterapeuter 9 12 852 [ övrigt: 1 yrkesmästare 11 (förråd) 1 yrkesmästare 9 (förråd) 2 vaktkonstaplar (bil- 12 216 förare)

14 328 12 852 24 432

(94)

1 uppsyningsman 12 2 uppsyningsman 11 18 överkonstaplar 10 73 vaktkonstaplar 8 Ekonomitjänsten

14 328 13 572 12 216

15 120 28 656 244 296 891768

(11)

1 köksföreståndare 12 1 b i t r . köksföreståndare 10 1 ekonomibiträde 5 1 m a s k i n m ä s t a r e 12 1 reparatör 9 3 första förmän 9 12 852 (handräckning m. m.) 1 överkonstapel 10 (förråd) 1 vaktkonstapel 8 (förråd) 1 vaktkonstapel 8 (bilförare)

15 120 13 572 10 464 15 120 12 852 37 956 13 572 12 216 12 216

Summa

2 343 672

Personalkostnader med TV Löner Vikariekostnader (5 %) Pensionskostnader m . m . ( 2 3 % )

2 343 672 117 183 539 045

Obekvämhetstillägg

2 999 900 99 500 Summa

3 099 400

Peesonalkostnader utan TV Löner enl. ovan 22 vaktkonstapeltjänster

2 343 672 268 752

Vikariekostnader (5 %) Pensionskostnader m . m . ( 2 3 % )

2 612 424 130 621 600 857

Obekvämhetstillägg

3 343 902 132 500 Summa

3 476 402

BILAGA 5

Övriga kostnader

Inom fångvården användes för bokföringen av anstalternas omkostnader följande kontoplan (littereringstabell), ehuru med andra kodbeteckningar än de nedan angivna. a) Rese- och traktamentsersättningar b) Flyttningskostnader c) Bränsle, lyse och vatten d) Skrivmaterialier, papper, blanketter m. m. e) Telegram, telefon och annonsering f) Inköp och underhåll av inventarier (som icke är under annan rubrik upptagna) g) Renhållning av fängelseområden och fängelselokaler h) Utspisning i) Beklädnad och sängkläder j) Hälso- och sjukvård k) Undervisning och fritidssysselsättning 1) Omkostnader för permitterade, frigivna och utskrivna mj Diverse utgifter n) Fångtransport o) Tjänstedräkt åt befattningshavare p) Understöd till intagnas familjer q) Utbildning av personal (rese- och traktamentsersättning till kursdeltagare) r) Inköp och underhåll av automobiler s) Sjukvård åt personal t) Anstaltsbyggnader u) Onera Hed undantag av några mindre omko:tnader under »u) onera», från vilka torde kunna bortses i detta samman-

hang (sotningsavgifter, gräsfrö m. m . ) , är omkostnader bokförda å kontona f), r ) , t) och u) redan behandlade under rubrikerna »anläggningskostnader» och »utrustningskostnader» genom den omvärdering till årskostnad som där skett under antagande av vissa avskrivningstider. Om omkostnader å kontona b ) , d ) , e ) , g), i ) , j ) , k ) , m ) , o ) , p) och q) kan det utan närmare övervägande antas, att de •— räknat per intagen och år vid normalbeläggning — icke eller endast obetydligt varierar med anstaltsstorleken. Summan av de årliga omkostnader på dessa konton, som icke redovisas under rubriken »utrustningskostnader», uppgår till ca 400 kronor per intagen. Naturligtvis blir interurbansamtalen mellan anstalter färre, om anstalterna är få och stora. Å andra sidan blir interurbansamtalen dyrare med vissa lokala och regionala myndigheter vid en koncentrerad anstaltsorganisation. Kostnaden för julgran i en samlingslokal — som bokföres under »diverse utgifter» — blir billigare per capita vid en stor anstalt än vid mindre. Likaså en filmförevisning (kontot undervisning och fritidssysselsättning), o. s. v. Att närmare utreda, om det ovan angivna medelvärdet i verkligheten varierar från kanske 420 vid en 50-mannaanstalt till kanske 380 vid en 450-mannaanstalt på grund av omständigheter som de ovan angivna och liknande, är icke möjligt att göra med någon större grad av noggrannhet. Variationer av denna storlek, som för en räjong om 1 000 platser totalt kan betyda en kostnadsdifferens mellan en mj-^ket spridd och en mycket koncentrerad anstaltsorganisation uppgående till några tiotusental kro-

60 lek gå ned till närheten av noll. För de fem anstaltsstorlekar, varom här är fråga, kan med ledning av ovanstående resonemang och fångvårdsanstalternas omkostnadsbokföring reseersättningarna och traktamentena grovt uppskattas till ca 50, 55, 60, 10 resp. 10 kronor per intagen och år vid normalbeläggning.

nor per år, kan alltså förekomma utöver dem, som redovisas i denna utredning.

Bland kostnader, bokförda på övriga av de ovan uppräknade kontona, finns åtskilliga, varav några relativt betydande, som icke är direkt proportionella mot anstaltsstorleken. Dessa konton diskuteras i det följande. Rese- och

Bränsle,

traktamentsersättningar

Huvudparten av dessa kostnader utgörsi av ersättningar till sjuk- och semestervikarier och till befattningshavare fråni äldre anstalter som tjänstgör vid nyinrättade anstalter, innan dessa färdig-rekryterat egen personal. Det senare kani betraktas som en mer eller mindre tillfällig företeelse från vilken kan bortses> i detta sammanhang. Anstaltsantalets5 inverkan på sjuk- och semestervikariernas reseersättningar och traktamenteni är ganska svårutrett. Vid ett alternativi med blott ett fåtal storanstalter börr vikariaten i stort sett k u n n a ordnas internt och följaktligen ersättningar avv detta slag behöva förekomma i myckett begränsad utsträckning. Vid alternativv med många smärre anstalter kanskee frågan i huvudsak kan lösas på så sätt,:, att närbelägna anstalter hjälper varandra parvis. Vid ett sådant förfarandee växer resekostnadsdelen med fallandee anstaltsantal, eftersom reseavståndenri blir större, om man förutsätter ett geograifiskt jämnt utspritt anstaltsbestånd. Teo>retiskt skulle alltså ifrågavarande kosttnad med ökande anstaltsstorlek först >t sakta växa från ett värde, som nästan n helt motsvarades av traktamenten, för ir att vid en viss ifråga om vikariat i stort sett självförsörjande anstaltsstorr-

lyse och vatten

Bränslekostnaden per intagen och år blir lägre vid växande anstaltsstorlek, på grund av att större pannanläggningar har bättre verkningsgrad och kan eldas med billigare bränsle (tjockare olja). Den mindre byggnadsvolymen per intagen vid de större anstalterna bidrar också till att sänka bränslekostnaden. En på uppgifter från byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning baserad överslagsberäkning av bränslekostnaderna vid oljeeldning ger det resultat, som framgår av tab. h ä r nedan (det har i detta sammanhang icke ansetts behövligt att ta hänsyn till den förbättring av bränsleekonomin, som kan uppnås genom spåneldning vid anstalter med träindustri ingående i arbetsdriften). Kostnaden för arbetspremier till intagna, som arbetar såsom handräckning i panncentralerna, är proportionsvis mindre vid större anläggningar. För de fem anstaltsstorlekarna torde man kunna räkna med årskostnaderna 24, 22, 18. 14 respektive 12 kronor per intagen. Kostnaden för lyse torde approximativt kunna antas vara proportionell mot byggnadsvolymen. Med en KWh-förbrukning av 7,5 per m 3 byggnadsvolym och år samt priset 15 öre per KWh blir lysekostnaden följande, tab. s. 61. Anstaltsstorlek

igen och år vid normal beläggning kr

61 Anstaltsstorlek

Kostnad för lyse per intagen och år vid normalbeläggning kr

176 Vattenförbrukningen kan antas, oberoende av anstaltsstorleken, uppgå till 73 m 3 per år och intagen. Vid ett pris av 30 öre per m 3 blir årskostnaden per intagen ca 22 kronor. (Uppgifter om strömförbrukning och vattenåtgång har inhämtats från fångvårdsdirektören i västra anstaltsgruppen.)

Utspisning Kostnaden för utspisning vid en 150mannaanstalt kan uppskattas till ca 1 100 kronor per man och år. Med det upphandlingsförfarande, som tillämpas

inom fångvården, bör man enligt uttalande från sakunnigt håll inom livsmedelsbranschen kunna räkna med att proviantkostnaden per intagen vid en 450-mannaanstalt blir 4 % lägre än vid en 50-mannaanslalt och att kostnadsförändringen vid mellanliggande anstaltsstorlekar är proportionell mot platsantalet. Det torde icke innebära något större fel att räkna med att även de i utspisningskostnaden ingående arbetspremierna till kökshandräckning förändras på samma sätt. Utspisningskostnaderna blir under dessa förutsättningar följande: Anstaltsstorlek

Utspisningskostnad per intagen och år kronor

1 111

1 105

1 100

1 083

1 067

Omkostnader för permuterade och frigivna Dessa omkostnader omfattar till större delen kostnader för permittenters och frigivnas beklädnad och resor. Ungefär två tredjedelar faller på beklädnad och en tredjedel (som till större delen bokföres hos fångvårdsstyrelsen på grund av att biljettrekvisitioner från anstalterna effektueras där) på resor. Beklädnadskostnaderna uppgår i genomsnitt till ca 80 kronor per plats och år oberoende av anstaltstorlek. Kostnader för permitterades och frigivnas resor influeras av anstaltsstorleken men på ett tämligen komplicerat sätt. Detta belyses av följande schematiska resonemang, rilket bygger på de approximerande

antagandena, att resekostnaderna är proportionella mot reseavstånden och att klientelrekryteringen är geografiskt jämnt fördelad. (Det sistnämnda antagandet är en grov förenkling, eftersom man i verkligheten torde ha att räkna med minst ett kriminalitetscentrum inom en anstaltsgrupps upptagningsområde.) Vid alternativet med en 450mannaanstalt blir medelreseavståndet kortast, om denna anstalt ligger mitt i räjongen. Vid alternativ med flera anstalter, någorlunda jämnt utspridda över räjongområdet, blir medelreseavståndet större än vid storanstaltsalternativet, om var och en av anstalterna rekryteras med intagna, vilkas hemorter ligger likformigt fördelade över räjongen. En del

62 av de intagna kommer emellertid avsiktligt att placeras på anstalter nära hemorten, och för denna del blir resekostnaderna lägre ju flera, d. v. s. mindre anstalter det finns. I övriga fall blir andra omständigheter än hemorten, t. ex. sysselsättningen, avgörande för anstaltsplaceringen. Det är svårt att säga vilken av dessa i motsatta riktningen verkande faktorers inflytande, som kommer att överväga på resekostnaderna för permittenter och frigivna. Då variationen med anstaltsstorleken måste bli ganska obetydlig, torde det vara lämpligast att här räkna med en konstant kostnad, uppgående till ca 40 kronor per intagen och år.

Fångtransport Kostnaderna för fångtransport är betydande, ca 750 000 kronor per år för hela fångvården. Huvudparten faller emellertid på transporter till och från centralanstalt samt mellan slutna och öppna anstalter, medan transporten mellan slutna sidoanstalter inbördes och mellan öppna anstalter inbördes är relativt fåtaliga. (En radikal minskning av transportkostnaderna torde därför vara möjlig endast genom inrättande av cent-

ralanstalter, innefattande stora slutna och öppna avdelningar.) När det gäller sådana förändringar i intagnas behandlingsplaner, som kan genomföras inom sluten sidoanstaltsvård, kan antalet förändringar per tidsenhet bland en grupp intagna, t. ex. 450, nog antagas vara konstant per tidsenhet, vare sig dessa intagna är förlagda till en eller flera anstalter. Sannolikheten för att en förändring skall kunna genomföras inom den anstalt, där den intagne är placerad, bör vara i stort sett proportionell mot anstaltens storlek. I de fall förändringar måste föranleda transport, blir medeltransportlängden kortare och därmed transportkostnaden lägre ju flera anstalter som ingår i gruppen vid en jämnt utspridd anstaltslokalisering. Det rör sig dock blott om några få procent förkortning av medelreseavståndet inom de anstaltsantal, som här behandlas. När det gäller förflyttningar mellan sluten och öppen sidoanstalt eller vice versa, blir reseavstånden i medeltal kortare ju flera anstalter det finns. På basis av ovan anförda synpunkter har transportkostnaderna vid olika anstaltsstorlekar uppskattats till följande belopp: Anstaltsstorlek

Transportkostnad per plats och år kronor

Sjukvård

åt personal

Eftersom personaluppsättningen är proportionsvis mindre vid stora anstalter än vid små, borde matematiskt sett kostnaderna för sjukvård åt personal, per anstaltsplats räknat, minska med växande anstaltsstorlek. Å andra sidan har uppgivits, att sjukligheten är större vid

storanstalter — måhända på grund av att influensaepidemier lättare får spridning inom en stor personalkader. Kostnadsposten är emellertid så liten, att den kan försummas i detta sammanhang. Summan av de »övriga kostnader» som här redovisats är, avrundad till tiotal kronor, följande

63 Anstaltsstorlek

övriga kostnader kronor per intagen och år vid normalbeläggning

2 900

2 770

2 690

2 440

2 340

Du

Pl.frånJ

Statens offentliga utredningar 1959 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård Fångvårdsanstalters optimala storlek. [6]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning Kompetensfördelningen av administrativa besvärsmål mellan Kungl. Maj:t i statsrådet och regeringsrätten. [4]

Fast egendom. Jordbruk med binäringar Statligt stöd till jordbrukets inre rationalisering. [1]

Vattenvägen. Skogsbruk. Bergsbruk

Industri. Handel och sjöfart

Kommunalförvaltning

Kommunikationsvägen Statens och kommunernas finansväsen

Bank-, kredit- och penningvlaen

Politi Försäkringsväsen

Nationalekonomi och socialpolitik Preliminär nationalbudget för år 1959. [3]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt Filmstöd och biografnöjesskatt. [2]

Hälso- och sjukvård Läkemedelsförsörjningens organisation. [5]

Allmänt näringsväsen

Försvarsväsen

Utrikes ärenden. Internationell rätt

I D U N S T R Y C K E R I A K T I E B O L A G E S S E L T E AB STOCKHOLM 1959