Statliga belastningsbestämmelser av år 1960 för byggnadsverk (1960 års belastningsbestämmelser)

= tdC7s; National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades pa Kungl. biblioteket ar 2012

KU

= =

Sou 196/; fi

= STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1961:12 Kommunikations

departementet

STATLIGA BELASTNINGSBESTÄMMELSER AV ÅR I960 FÖR BYGGNADSVERK I 9 6 0 ÅRS B E L A S T N I N G S B E S T Ä M M E L S E R

Stockholm

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1961 Kronologisk

förteckning

1. Totalisatorverksamheten. Idun. 140 s. Jo. 2. Soarstimulerande åtgärder. Idun. 121 s. Fi. 3. Effektivare prisövervakning. Idun. 177 s. H. 4. Automatisk databehandling inom folkbokföringsoch uppbördsväsendet. Idun. 230 s. Fi. 5. Begravningsplatser och gravar. Norstedt & Söner. 133 s. Ju. 6. Underrätterna. Idun. 339 s. Ju. 7. Enhetlig ledning av krigsmakten. Beckman. 120 s. Fö. 8. Om läkarbehov och läkartillgång. Idun. 228 s. I. 9. Principer för en ny kommunindelning. Beckman. 248 S. I. 10. Preliminär nationalbudget för år 1961. Marcus. V + 105 s. Fl. 11. Den allmänna brottsregistreringen. Kihlström. 318 s. Ju. 12. Statliga belastningsbestämmelser av år 1960 för byggnadsverk. Idun. 50 s. K.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 6 1 : 1 2 Kommunikationsdepartementet

STATLIGA BELASTNINGSBESTÄMMELSER AV ÅR 1960 FÖR BYGGNADSVERK (1960 års

belastningsbestämmelser)

Fastställda av Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Kungl. Järnvägsstyrelsen, Kungl. Vattenfallsstyrelsen, Kungl. Byggnadsstyrelsen, Kungl. Telestyrelsen, Kungl. Sjöfartsstyrelsen och Statens provningsanstalt den 31 december 1960 att gälla för byggnadsverk, som utföras av ovannämnda ämbetsverk, för deras räkning eller under deras kontroll.

IDUNS TRYCKERIAKTIEBOLAG ESSELTE STOCKHOLM 1961

Innehåll

Kapitel 1. Allmänna bestämmelser :1 Allmänt :2 Vanliga och exceptionella belastningar :21 Vanliga belastningar :22 Exceptionella belastningar :3 Ständiga och tillfälliga belastningar :4 Belastningskombinationer :5 Provbelastning Kapitel 2. Belastningsbestämmelser för husbyggnader :1 Egen vikt :2 Jordtryck :3 Nyttig last :31 Nyttiga lastens inverkan i vertikal led :311 Utbredd last :312 Punktlast :313 Belastning från fordon eller annan koncentrerad last . :314 Last av varor :32 Beduktion av nyttig last :33 Belastning från kran, travers e. d :34 Skakningar :35 Sidotryck :36 Last på skyddsräcke :4 Snölast :5 Vindlast :51 Allmänt :52 Vindlastens grundvärden :521 Byggnad med för vind särskilt u t s a t t läge :522 Byggnad med för vind ej särskilt u t s a t t eller ej särskilt skyddat läge :523 Byggnad med för vind särskilt skyddat läge :53 Värden på formkoefficienten c :531 Sluten byggnad med vanlig form och plana begränsningsytor :532 Öppen byggnad :533 Flacka tak :534 Taksprång :535 Fristående vertikal vägg eller skorsten med rektangulär eller kvadratisk planform 1*—102131

7 7 7 8 8 8 8

9 9 9 10 10 10 10 11 11 12 12 12 12 13 13 13 14 14 14 14 15 15 16 17 17 17

4 :536 Byggnad eller byggnadsdel med cirkulär planform eller tvärsektion :537 Fackverkstorn, fackverksbalk och massivbalk m. m . . . :6 Temperaturändring samt betongs krympning och krypning . . :61 Temperaturändring :62 Betongs krympning och krypning

17 18 19 19 19

Kapitel 3. Belastningsbestämmelser för vägbroar :1 Egen vikt :2 Jordtryck :3 Trafiklast :31 Trafiklastens inverkan i vertikal led :311 Trafiklast på körbana a Filbelastning b Enstaka lastgrupp c Belastning av spårvägståg d Dynamiskt tillskott :312 Trafiklast på gång- eller cykelbana, skiljeremsa, vägren och liknande :313 Gång- eller cykelbro :32 Trafiklastens inverkan i horisontal led :321 Sidokraft :322 Bromskraft :33 Last på skyddsräcke :4 Friktionskraft :5 Olikformig belastning m. m. vid rörlig bro :6 Vindlast :7 Snölast samt is- och strömtryck :71 Snölast :72 Is- och strömtryck :8 Stödpunktsrörelse samt temperaturändning och ojämn temperatur :81 Stödpunktsrörelse :82 Temperaturändring och ojämn temperatur :9 Krympning, svallning samt krypning

29 29 29 30

Kapitel 4. Belastningsbestämmelser för järnvägsbroar :1 Egen vikt :2 Jordtryck :3 Trafiklast :31 Trafiklastens inverkan i vertikal led :311 Tåglast :312 Dynamiskt tillskott :313 Trafiklast på gångbana :32 Trafiklastens inverkan i horisontal led :321 Centrifugalkraft :322 Sidokraft :323 Bromskraft :33 Last på skyddsräcke

32 32 33 33 33 34 34 36 36 36 36 37

20 20 20 20 20 20 21 23 23 24 25 25 25 25 26 26 26 27 28 28 28

5 :4 Vindlast :5 Övriga belastningar Kapitel 5. Belastningsbestämmelser :1 Egen vikt :2 Jordtryck

07 37 för vattenbyggnader 38

:3 Vattentryck samt vågtryck och vattenslag :31 Vattentryck :311 Vattentryck vid vattenstånd inom normalt förekommande gränser :312 Vattentryck vid vattenstånd utanför normalt förekommande gränser :32 Vågtryck :33 Vattenslag :4 Börliga belastningar i allmänhet :41 Materialupplag o. d :42 Trafiklast :43 Stöt- och förtöjningskraft :44 Skakningar från maskiner :45 Vridande moment från roterande maskiner :5 Börliga belastningar för vissa slag av konstruktioner :51 Belastning på lyftanordning :52 Kajkonstruktioner :521 Börlig belastnings inverkan i vertikal led a Del av kajplan avsedd att användas som upplagsplats b Del av kajplan avsedd a t t användas som väg eller gata c Del av kajplan avsedd a t t användas för järnvägsspår . :522 Stöt- och förtöjningskraft :6 Istryck

39 OQ

:7 Temperaturändring och ojämn temperatur :8 Övriga belastningar

43 43

39 39 3g

3g 40 40 40 40 40 40 40 40 4^ 41 41 41 41 42 43

Kapitel 6. Tabeller :1 Enhetsvikter av byggnads- och fyllningsmaterial samt varor . . :2 Friktionsvinkel för utfyllda material :3 Friktionskoefficienter :31 Släpfriktion :32 Tappfriktion :33 Bullfriktion

44 48 4g 4g 49 AQ

Förord

Dessa bestämmelser ersätta i gällande »Normalbestämmelser för järnkonstruktioner till byggnadsverk» (Statens offentliga utredningar 1938:37) samt »Statliga cement- och betongbestämmelser av år 1934» (Statens offentliga utredningar 1934: 17 och 1957: 25) intagna föreskrifter rörande belastningsantaganden. Bestämmelserna avse i främsta rummet ny- eller ombyggnad av vanliga bärande konstruktioner i hus-, bro- och vattenbyggnader. De k u n n a fullständigas genom särskilda föreskrifter i sådana fall, då konstruktion i belastningshänseende avviker från det vanliga. I det efterföljande föreskrivna belastningsantaganden skola läggas till grund för beräkning av bärande konstruktioner, varvid gällande tillåtna påkänningar för olika byggnadsverk skola tillämpas. Beräkning och dimensionering skola genomföras enligt metoder, som godtagas av vederbörande myndighet.

KAPITEL 1 Allmänna

bestämmelser

:1 Allmänt Vid dimensionering av bärande konstruktioner till hus-, bro- och vattenbyggnader skola de belastningsantaganden gälla, som angivas i dessa bestämmelser. Belastning, som icke direkt är här angiven, bestämmes i varje särskilt fall. Belastning, vars läge, riktning eller storlek kan variera, förutsattes så placerad och riktad samt räknas ha sådan storlek, att belastningens inverkan på ifrågavarande konstruktion blir den ogynnsammaste med hänsyn till för belastningsfallet angiven tillåten påkänning och formändring eller erforderlig stabilitet. Levande last, trafiklast eller annan rörlig belastning antages sålunda uppdelad på det sätt som rimligtvis kan ifrågakomma, om dess beräknade inverkan på konstruktionen därigenom ökas. Förenklande antaganden må göras, om det påvisas, att konstruktionen härigenom icke erhåller sämre egenskaper, t. ex. beträffande bärförmåga, formändring och stabilitet, än om här angivna belastningsantaganden göras. För viktberäkning tillämpas enhetsvikterna i tabell 6 : 1 , om ej a n d r a värden påvisas vara riktigare. :2 Vanliga och exceptionella belastningar De belastningar, som ligga till grund för byggnadsverkens utformning, kunna vara vanliga eller exceptionella. Med vanliga belastningar förstås sådana belastningar, som ofta kunna förekomma. Med exceptionella belastningar förstås sådana belastningar, som mera sällan eller med mindre sannolikhet kunna förekomma med full intensitet. De viktigaste vanliga och exceptionella belastningarna uppräknas i :21 och :22. :21 Vanliga belastningar

Till vanliga belastningar räknas, om annat icke särskilt angives i dessa bestämmelser, följande: egen vikt nyttig last för husbyggnad, trafiklast för bro, rörlig belastning för vattenbyggnad

8 jordtryck i allmänhet vattentryck inom normalt förekommande vattenståndsgränser friktionskraft jämnt fördelad snölast. :22 Exceptionella belastningar

Till exceptionella belastningar r ä k n a s : vattentryck utanför normalt förekommande vattenståndsgränser vindlast ojämnt fördelad snölast (t. ex. ensidig snölast) enstaka lastgrupp vid vägbro samt olikformig belastning vid rörlig bro enstaka punktlast på tak krafter orsakade av tillfälliga stötar eller svängningar is- och strömtryck samt vågtryck inverkan av stödpunktsrörelse, temperaturändring och ojämn temperatur inverkan av krympning, svallning samt krypning. :3 Ständiga och tillfälliga belastningar Belastningarna kunna även indelas i ständiga och tillfälliga. Till ständig belastning hänföras egen vikt samt sådant jord- eller vattentryck, som normalt påverkar konstruktionen. Till tillfällig belastning hänföras i allmänhet övriga belastningar. :4

Belastningskombinationer

Belastningarna kombineras till belastningsfall. Med vanligt belastningsfall förstås kombination av vanliga belastningar och med exceptionellt belastningsfall kombination av såväl vanliga som exceptionella belastningar. Varje särskild konstruktionsdel dimensioneras för det för denna farligaste vanliga, eller farligaste exceptionella belastningsfallet. :5 Provbelastning Beträffande provbelastning hänvisas till föreskrifter i gällande statliga bestämmelser för olika slag av byggnadsverk.

KAPITEL 2

B e l a s t n i n g s b e s t ä m m e l s e r för h u s b y g g n a d e r

:1 Egen vikt Med egen vikt avses vikten av bärande konstruktion samt av byggnadsdelar, som uppbäras av denna. Inom byggnad där rumsindelningen är variabel, kan last från icke bärande mellanväggar normalt räknas j ä m n t fördelad över bjälklaget. För viktsberäkning tillämpas enhets vikterna i tabell 6 : 1 , om ej andra värden påvisas vara riktigare. :2 Jordtryck Storleken av jordtryck bestämmes i varje särskilt fall med hänsyn till jordens beskaffenhet och konstruktionens utformning samt övriga inverkande faktorer. Konstruktionen beräknas, när detta är av betydelse, dels för det minsta, dels för det största jordtryck, som kan påverka densamma. Vid friktionsmaterial beräknas det minsta jordtrycket som aktivt jordtryck av markens egen vikt och överlast enligt den klassiska jordtrycksteorien. Större jordtryck än det aktiva kan uppkomma där marklagren bakom konstruktion kunna direkt utsättas för skakningar (av överlast från trafik e. d.) samt vid konstruktion, som är antingen grundlagd direkt på berg eller genom uppstyvande väggar e. d. är praktiskt taget orubblig1 i förhållande till omgivande jord. Det största jordtrycket bestämmes genom en efter förhållandena avpassad ökning av det aktiva jordtryckets horisontalkomposant. Vid kohesionsmaterial bör jordtryck beräknas med ledning av resultat, som erhålles vid geoteknisk undersökning. :3 Nyttig last Med nyttig last avses levande last, trafiklast samt last av möbler, varor, maskiner, traverser, kranar e. d. Såvida ej andra värden föreskrivas eller påvisas vara riktigare, antages den nyttiga lasten uppgå till i :31—36 angivna värden. 1 Jordtrycket mot en fullkomligt styv och orörlig vägg benämnes ofta vilotryck. Detta tryck brukar beräknas enligt elasticitetslärans regler, så a t t vid vertikal tryckyta och horistonal markyta vilotrycket sättes till l/(m—1) gånger sammanlagda vertikaltrycket av jord och j ä m n t fördelad överlast. Härvid är m jordens skenbara kontraktionsmodul. Multiplikatorn l/(/n—l) väljes vanligen till 0,45.

10 :31 Nyttiga lastens inverkan i vertikal led

:311 Utbredd

last

Bostadsrum samt sjuksalar (patientrum, personalrum o. d. jämte biutrymmen) 150 kg/m 2 Kontorslokaler 200 » Skollokaler och utlåningsbibliotek 1 300 » Butiker och varuhus, samlings- och festlokaler, restauranger, teatrar, biografer, kyrkor, gymnastiksalar o. d. samt sittplatsläktare 400 » Vindsutrymmen där tillfälliga belastningar kunna ifrågakomma . . 100—150 » Trappor: a) inom bostadslägenhet 150 » b) till utrymmen där nyttiga lasten ej överstiger 300 kg/m 2 . . . . 300 » c) i övriga fall 400 » Balkonger 2 400 » Terrasser och plana tak:2 a) där folkträngsel kan förväntas minst 400 » b) i övriga fall minst 200 » Fabriks-, verkstads- och lagerlokaler 3 (se :313) minst 500 » Garage:3 (se :313) a) avsett för personbilar eller mindre fordon 4 minst 250 » b) i övriga fall minst 400 » Gårdsbjälklag 2 . 3 (se :313) a) utan fordonstrafik minst 300 » b) med fordonstrafik minst 500 » Ståplatsläktare och liknande 2 . . . . 500 » :312

Punktlast

Konstruktion, ingående i bjälklag, trappa, balkong eller liknande, antages belastad — f ö r u t o m av utbredd last enligt :311 — av en i farligaste lastställning placerad punktlast med den storlek s o m k a n tänkas ifrågakomma, dock m i n s t 150 kg. Yttertak antages belastat av en enstaka punktlast (personlast) på 100 kg. H ä n s y n till denna last behöver s o m regel tagas endast vid beräkning av sekundärkonstruktioner. Samtidig i n v e r k a n av punktlast och utbredd last resp. vindlast behöver ej antagas. :313 Belastning

från

fordon

eller

annan

koncentrerad

last

Konstruktion s o m uppbär last från motorfordon, t. ex. garagebjälklag samt gårdsbjälklag o c h bjälklag i fabriks-, verkstads- o c h lagerlokaler m e d for1

Nyttiga lasten i arkivbibliotek beräknas med hänsyn till hyllornas placering och höjd samt 3 under antagande att volymvikten för arkivalierna är 0,8 kg/dm . Friytorna mellan hyllorna beräknas för 200 kg/m2. 2 Samtidig snölast och nyttig last behöver icke förutsättas. 3 För varje bjälklag skall den största tillåtna nyttiga lasten per m2 resp. största tillåtna axeltrycket angivas genom tydligt anslag. 4 Bjälklag som har direkt förbindelse med gata dimensioneras för minst 400 kg/m2.

11 donstrafik, antages belastad — förutom av utbredd last enligt :311 av axeltryck från motorfordon samt, där så förutsattes komma ifråga, även av annan koncentrerad last. Samtidig inverkan av utbredd last enligt :311 och last från motorfordon resp. annan koncentrerad last behöver ej antagas. Om icke annat särskilt föreskrives, antages axeltrycket vara 1,5 t vid konstruktion belastad av enbart personbilar och minst 7 t i övriga fall (se fig. :313). Angivna axeltryck antagas innefatta normal dynamisk inverkan från fordon. Särskild hänsyn tages till sådan dynamisk inverkan, som kan uppkomma exempelvis inom områden av bjälklag där nedfartsramper ansluta till bjälklaget. o

rzu 7 t

2 t

1,5 t

ö

M%t2-313', M&tt' Mått i meter.

Cvl"

.. '—'

1.5 F

o

1 t

3.5 6,0 parkerin sutr

JLfl

ymme

1.2 !

3,0 5,0

och axeltryck för lastbil (t.v.) och personbil

(t.h.).

Axeltryck från motorfordon kombineras till belastningsgrupper, varvid det antal fordon förutsattes, som med på fig. :313 angivna mått för uppställningsyta kan placeras på det aktuella bjälklaget. Fordonen kombineras i farligaste lastställning, varvid även inbördes motsatta körriktningar förutsättas. Axeltrycket antages fördelat på två lika stora hjultryck med inbördes centrumavstånd enligt fig. :313. Hjultrycket antages i fordonens längdriktning j ä m n t fördelat på en sträcka av 15 cm, och i tvärriktningen på en sträcka av 15 cm för personbilar och 30 cm i övriga fall. :314 Last av varor För viktsberäkning tillämpas enhetsvikterna i tabell 6: 1, om ej andra värden påvisas vara riktigare. :32 Reduktion av nyttig last

För byggnader avsedda för bostäder, kontor, sjukhus, skolor och liknande får vid beräkning av grundkonstruktion, vägg, pelare eller annan byggnadsdel, som uppbär belastning från ovanliggande våningar, den nyttiga lasten på bjälklag och trappa samt som regel även balkong för varje våning reduceras till en tredjedel av i :311 angivna värden. Summan av nyttiga lasten för ovanliggande våningar får dock icke understiga i :311 angivna värden. 2*—102131

12 Reduktion av nyttig last på vindsbjälklag får ej ske, där vinden användes som förvaringsutrymme. För garage, avsett för personbilar eller mindre fordon, får vid beräkning av ovannämnda konstruktioner den jämnt fördelade nyttiga lasten reduceras till två tredjedelar av i :311 angiven last. För övriga slag av byggnader samt för sådana konstruktioner (primärkonstruktioner), som uppbära belastning från en större del av ett och samma bjälklag, äger myndighet efter förhållandena i varje särskilt fall bestämma, om och i vilken omfattning reduktion av den nyttiga lasten kan medgivas.

:33 Belastning från kran, travers e. d.

Belastning på byggnadskonstruktion från kran, travers e. d., t. ex. bromskraft, sidokraft och stötkraft beräknas enligt »Normer för beräkning av stålkonstruktioner till lyftkranar och kranbanor (Krannormer)». 1

:34 Skakningar

Hänsyn till skakningar från maskiner och andra inom byggnad monterade anordningar med periodiska rörelser skall tagas genom visst efter förhållandena lämpat tillskott till den statiska belastningen, dock minst 25 %. Om risk föreligger att skakningarna framkalla sådan medsvängning hos byggnad eller del därav, att olägenheter uppkomma, skall hänsyn härtill tagas, t. ex. genom lämplig ändring av maskinens eller konstruktionens svängningstal.

:35 Sidotryck

Av material eller varor uppkommande sidotryck beräknas i enlighet med teorierna för jordtryck och bestämmas i varje särskilt fall med hänsyn till fyllningens beskaffenhet och konstruktionens utformning samt övriga inverkande faktorer. Där särskild undersökning av materialets friktionsvinkel ej utföres, kan i tabell 6: 2 angivna värden tillämpas.

:36 Last på skyddsräcke

Skyddsräcke till trappa, balkong, terrass e. d. skall beräknas för en belastning vid räckets överkant av minst 40 kg/m vinkelrätt mot dess längdriktning och i övrigt i för räcket ogynnsammaste riktning. Där folkträngsel kan väntas förekomma, antages dock nämnda belastning uppgå till minst 80 kg/m. 1 Normerna utarbetade av en kommitté inom Sveriges Mekanförbund samt godkända av Kungl. Arbetarskyddsstyrelsen den 29 april 1952 och 9 november 1956.

13 Skyddsräcke eller annan avstängning vid garage, parkeringshus eller annat utrymme, där fordonstrafik kan förväntas, skall utformas med hänsyn till risken för påkörning. :4 Snölast På tak med lutningsvinkel ^ 3 0 ° mot ett vågrätt plan räknas i nedan angivna delar av landet med följande snölast p i kg/m 2 horisontal yta: P kg/m 2

För kusttrakterna i Bohuslän, Halland, Skåne och Blekinge 75 För övriga delar av landet söder om en linje genom Strömstad och Uppsala 100 För områdena invid norrländska kusten 150 För fjälltrakterna (efter terrängens höjdläge) 200—300 För återstående delar av landet (efter förhållandena) 150—200 Tak med lutningsvinkel ^ 60° mot ett vågrätt plan må antagas ej påverkat av snölast, och vid lutningsvinkel mellan 30° och 60° proportioneras snölasten rätlinjigt mellan p och 0. Där snöficka kan uppstå, skall hänsyn tagas till därigenom ökad snölast. Volymvikten för snö antages därvid uppgå till 400 kg/m». Snölast på yttertak skall förutsättas anbringad på för varje konstruktionsdel ogynnsammaste sätt. :5 Vindlast :51 Allmänt Inverkan av vind (vindlast) beräknas enligt följande regler, där p betecknar vindlasten i kg/m 2 samt a den spetsiga vinkeln mellan den av vinden träffade ytan (vindytan) och vindriktningen. Vindriktningen antages ligga i ett horisontalplan och i övrigt vara godtycklig. Den farligaste riktningen skall läggas till grund för beräkningen. Vindlast antages verka vinkelrätt mot vindyta och ha en intensitet av p = cq där q = vindlastens grundvärde i kg/m 2 , ungefär motsvarande —, där v är 16 vindhastigheten i m/s, c = en av byggnadens eller byggnadsdelens form och läge beroende koefficient, formkoefficienten. Luftströmmens rörelser utefter en av vind påverkad yta antages i allmänhet försiggå utan friktion. Med hänsyn till vindytors ojämnhet antages dock en tangentialkraft verka mellan luftström och lovartyta av storleken 5 kg/m 2 . Denna tangentialkraft behöver icke kombineras med övriga vindlaster.

14 Värden på q och c angivas här nedan, varvid positivt c-värde anger tryck, negativt sugning, dvs. kraften verkar mot resp. från ifrågavarande vindyta. Vid sammanförd inverkan av tryck och sugning (total vindlast) betecknas formkoefficienten cm. :52 Vindlastens grundvärden

Vindlastens grundvärde bestämmes med ledning av vad som angives i :521 — :523, där h betecknar resp. byggnadsdels höjd i meter över närmast omgivande markyta. Om markytan närmast byggnad ligger högre än omgivande flack terräng, betecknar h höjden i meter över den flacka terrängen. Vid konstruktion, hos vilken variationer i vindlasten kunna tänkas åstadkomma medsvängningar, ökas de angivna grundvärdena med ett efter förhållandena lämpat tillskott. Om ej annat påvisas vara riktigare väljes detta tillskott till minst 25 %. :521 Byggnad

med för vind särskilt hm

utsatt läge,1 t. ex. fritt läge vid kust

h < 20 q = 100 20 ^ h ^ 80 q = 8 0 + h h > 80 q = 160

Fig. 2:521.

:522 Byggnad med för vind ej särskilt

utsatt eller ej särskilt skyddat

läge1

h < 20 q == 80 20 ^ h ^ 100 q == 60 + A h > 100 q == 160

77777777777777777777777777777777777777"

Fig. 2:522.

:523 Byggnad med för vind särskilt skyddat läge q = ett av förhållandena betingat, lägre värde, dock minst 50. Byggnad med h mindre än 6 m må räknas som byggnad med för vind särskilt skyddat läge. 1

Byggnad med h mindre än 6 m må räknas enligt :523.

15 :53 Värden på formkoefficienten c

:531 Sluten byggnad med vanlig form och plana begränsningsytor Byggnad med vindytans 1 höjd fg 5 ggr bredden Mot vinden vänd yta c = 1,2 sin a — 0,4 F r å n vinden vänd yta c = — 0,4 Byggnad med vindytans 1 höjd > 5 ggr bredden (tornliknande byggnad) Mot vinden vänd yta c = 1,6 sin a —- 0,4 F r å n vinden vänd yta c — — 0,4

£Oi <

$

Fig. 2:531 a. Olika typer av byggnader, för vilka ovan angivna c-värdcn kunna

& tillämpas.

Ovan angivna c-värden tillämpas — med undantag av vad i :533 sägs beträffande vissa tak — för huvudkonstruktioner, exempelvis takstolar. Samma c-värden gälla även för lanterniner och liknande bakom varandra liggande konstruktionsdelar, som ingå i samma konstruktion och ha samma höjd, t. ex. sågtak, om största fria avståndet mellan delarna är 2> 2 ggr höjden. Är största fria avståndet mellan konstruktionsdelarna mindre än det nyssnämnda, kan c-värdet minskas i direkt proportion till avståndet. + 1,2 sin(X"-0,4 (+1,6 siriCT-0,4)

-0,4

Vindriktning

-0.4 + 0,8 (+1,2)

/////////////////////////////// -0.4

IMIIIII

Ill

= i-

Vindriktninq

"0,4

^90° +0,8

"-_;:

(+1,2)

lllllllllllllil -0,4 Fig. 2:531 b. c-värden för huvudkonstruktion gälla då vindytans höjd > 5 ggr bredden.

till byggnad av vanlig typ. Värden inom parentes

1 Med vindyta avses här byggnadens projektion på ett vertikalplan, vinkelrätt mot vindriktningen.

16 För sekundärkonstruktioner, t. ex. åsar och spärrar samt väggreglar, ökas positiva c-värden med 25 %. Sekundärkonstruktion för t a k till vanlig byggnad samt vägg och t a k till tornbyggnad beräknas dessutom för c = — 0,8 med hänsyn till lokal större sugverkan. I fig. :531 b angivas c-värden för huvudkonstruktionerna till en byggnad av vanlig typ. Värden inom parentes gälla för byggnad med vindytans höjd > 5 ggr bredden. Vid bestämning av ovanstående c-värden har hänsyn tagits till ett inre undertryck (c = — 0,2) till följd av vanligen förekommande otätheter hos slutna byggnader. :532 Öppen byggnad Värdet på koefficienten c m å bestämmas med ledning av tillförlitliga undersökningar rörande vindlastens fördelning vid förhandenvarande form hos byggnaden. I figurerna :532 a och b angivas c-värden, som kunna tillämpas för olika ytor hos byggnad, öppen på en resp. två sidor. I figurerna angivna c-värden gälla — med undantag av vad i :533 sägs beträffande vissa tak — för huvudkonstruktioner, exempelvis takstolar. För sekundärkonstruktioner, t. ex. åsar, spärrar och väggreglar, ökas positiva värden med 25 %. Sekundärkonstruktion för tak beräknas dessutom för c = — 1,2 med hänsyn till lokal större sugverkan. Angivas för vissa ytor två värden på formkoefficienten, väljes det som för varje konstruktionsdel ger ogynnsammaste inverkan. Vid beräkning av bärande konstruktioner för takfall eller vägg sammanläggas c-värden för ut- och insida under beaktande av inverkans art; delvärdena användas för eventuella under- och övertak, resp. inner- och ytterpaneler. + 1,2 sinOT-0,4 + 1,2 s i n c f + 1,2 sinof-0,4

0 4 Vindriktnin

Vindriktning

-0,4 lllllllllllllllll

'

Vindriktning

fFi

iii 90nu \lim E E /

K t

-

rum tu i -m z

/

i;

llllllllflllll lllllllllllllllll -0,4

+ 0,8 -0,4

Vindriktning

-0,4 1 1 II i l l II II II l HI I I M I I I I I I I ; i

= z — - 0 , 4i

i

[

90*3i

=

z

i i

MM M I M I 1 l l l j I l l l l l l l l II U l l -0,4

Fig. 2:532 a. c-värden för byggnad öppen på en sida (överst sektion, underst

plan).

17 +1,2 sinof-O/. +1,2 sinoC

+ 1,2 sincf-0,4

+ 0,8

/////y///,///////y/y/////

-0,4

__] -

Vindriktning

minium

-0,4 y

+ 0,5

-

~ EE

V ;-0,4 \ t

+0,4 0,4

l

Vindriktning 790' + 0,4

111111 n r ninniinii -0,4

Fig. 2:532 b. c-värden för byggnad öppen på två sidor (överst sektion, underst plan).

:533 Flacka tak För tak med mindre lutningsvinkel än 15° skall samtidigt räknas med en sugning dels på de yttersta 2,5 m av takets lovartsida, motsvarande cm = — 1,6, dels ock på övriga delar av taket med i :531 och :532 angiven belastning. Om så visar sig ogynnsammare, skall räknas med en sugning på hela taket, motsvarande cm = — 0,8. :534 Taksprång Utanför väggliv på lovartsidan utskjutande del av tak beräknas belastad förutom av förenämnda vindlaster av en vinkelrätt mot taket uppåtriktad kraft motsvarande cm = 1,0. :535 Fristående vertikal vägg eller skorsten med rektangulär eller tisk planform Vindytans höjd fg 5 ggr bredden cm = 1,2 s i n a Vindytans höjd > 5 ggr bredden cm = 1,6 sin a

kvadra-

:536 Byggnad eller byggnadsdel med cirkulär planform eller tvärsektion Grövre 1 konstruktion, t. ex. gasklocka, skorsten cm = 0,7 Tunnare konstruktion, t. ex. lina, stag cm = 1,2 Anm. I förekommande fall bör vid beräkning av vägg till byggnad med cirkulär planform och vid beräkning av cylindriskt välvt tak med halvcirkulär tvärsektion 1 Med grövre konstruktion avses konstruktion med d \Jq > 1 , där d betecknar konstruktionens minsta tvärmått i meter och q vindlastens grundvärde i kg/m2.

18 hänsyn jämväl tagas till vindlastens fördelning utefter omkretsen. Härvid kunna följande c-värden tillämpas (jämför fig. :536). c = l , 5 cos 2 £ — 0 , 5 c=—0,5

för (3 ^ 135° för 135°<f3 ^

180°

Vindriktning

Fig. 2:536. Vindlastens fördelning vid cirkulär planform. :537 Fackverkstorn, fackverksbalk och massivbalk m. m. Vid f a c k v e r k s t o r n eller b y g g n a d s s t ä l l n i n g m e d ö p p n a , av f a c k v e r k b e s t å e n d e s i d o r och m e d p l a n s e k t i o n i f o r m a v r e k t a n g e l , k v a d r a t eller liksidig t r i a n g e l e r h å l l e s s a m m a n l a g d a v i n d l a s t e n p å t o r n e t , o m dess v i n d y t a s ä t t e s l i k a m e d s u m m a n a v d e av v i n d e n t r ä f f a d e y t o r n a i e n f a c k v e r k s s i d a 1 i l o v a r t och cm = 2,8. Vid fackverksbalk och massiv balk räknas enligt nedanstående a) För enstaka balk, samt, vid flera balkar, för yttersta balken på lovartsidan (lovartbalken) ävensom för de delar av övriga balkar, som ligger utanför de framförvarandes projektion på ett plan vinkelrätt mot vindriktningen c m = 1,6 sin a b) För balk eller balkdel, som betraktad i vindriktningen täckes av annan, i lovart belägen balk, om största fria avståndet mellan balkarna ^> 2 ggr lovartbalkens totala höjd c m = 1,2 sin a Är största fria avståndet mellan balkarna 2 mindre än det nyssnämnda cm = ett i direkt proportion till avståndet minskat värde V i d o v a n a n g i v n a v ä r d e n p å cm h a r för en e n s k i l d f a c k v e r k s s t å n g eller b a l k a n t a g i t s d e t för s t å n g m e d p l a n a b e g r ä n s n i n g s y t o r g ä l l a n d e v ä r d e t c = 1,6 sin a. 1 Med ytorna i en fackverkssida avses de i fackverkssidan ingående stängernas projektion på ett vertikalplan vinkelrätt mot vindriktningen. 2 Sammansatt stång eller balk må dock betraktas som en enhet.

19 Hälften av den vindlast, som erhålles enligt ovan för fackverkstorn och fackverksbalk m. m., betraktas som j ä m n t fördelad rörlig belastning, och uppdelas således enligt 1 : 1 , om ogynnsammare inverkan därigenom erhålles. Vid fackverkskonstruktion bör även vindlastens komposant i fackverksplanet beaktas. :6 Temperaturändring samt betongs krympning och krypning :61 Temperaturändring

Hänsyn till temperaturändring tages enligt följande. För konstruktion belägen i icke uppvärmt vindsutrymme inom i övrigt uppvärmd byggnad antages en temperaturvariation av ± 20° C vid stålkonstruktion och ± 15° C vid betongkonstruktion. För konstruktion belägen inom byggnad, som icke eller endast tidvis uppvärmes, bestämmes temperaturvariationen med hänsyn till förhållandena i varje särskilt fall. För utomhus (i det fria) belägen konstruktion skola för vägbroar givna föreskrifter beträffande temperaturgränser gälla i tillämpliga delar ( 3 : 82). Längdutvidgningskoefficienten för temperaturändring antages för stål, betong och armerad betong lika med 0,00001 per celsiusgrad. :62 Betongs krympning och krypning

Betongs krympning antages för armerade inomhus- och utomhuskonstruktioner motsvara en specifik förkortning av 0,20 resp. 0,15 °/oo. Erforderlig hänsyn bör även tagas till betongens krypning. Anm. Med betongs krympning förstås den sammandragning som betongen undergår på grund av huvudsakligen vattenavgivningen. Med betongs krypning förstås betongens fortgående formändring under långvarigt verkande belastning. För betongkonstruktion, vars krympning ej förhindras av armering, uppgår krympningen till väsentligt större värden än här ovan angetts. Inverkan av krympningen bör därför särskilt beaktas vid konstruktioner som är ensidigt armerade.

3*—102131

KAPITEL 3

Belastningsbestämmelser för vägbroar 1

:J Egen vikt Med egen vikt avses vikten av bärande konstruktion samt av byggnadsdelar och laster, som ständigt uppbäras av denna. Egen vikt, som lägges till grund för statiska beräkningar, skall motsvara slutgiltiga dimensioner och avse de verkliga förhållandena. :2 Jordtryck Beträffande jordtryck gälla för husbyggnader lämnade föreskrifter ( 2 : 2 ) med nedan angivna tillägg. Där marklagren bakom konstruktion kunna utsättas för skakningar av trafik, antages det aktiva jordtryckets horisontalkomposant ökad med intill 25 %. Jordtryck med ovannämnda tillägg betraktas som vanlig belastning. Jordtryck av överlast härrörande från trafiklast av fordon, beräknas under antagande att överlasten uppgår till 1,5 t/m 2 . :3 Trafiklast Med trafiklast avses vikten av fordon och fotgängare. :31 Trafiklastens inverkan i vertikal led.

:311 Trafiklast på körbana Körbana förutsattes belastad med en eller flera fordonsfiler var och en bestående av efter varandra med vissa inbördes avstånd körande fordon eller fordonståg. Inverkan hiirav antages i beräkningarna motsvara inverkan av under a angiven filbelastning. Då därigenom inverkan ökas, förutsattes körbana alternativt belastad med en enstaka lastgrupp enligt b. a

Filbelastning

Fordonsfil antages vid beräkningen ersatt med en ideell belastning (fig. :311 a ) , som består av en j ä m n t fördelad last p i kombination med ett vand1

Med vågbroar förstås här även gatubroar samt gång- och cykelbroar.

21 rande enstaka axeltryck P = 14 t ökat med dynamiskt tillskott enligt d nedan. Axeltrycket P är i filens tvärriktning fördelat på två lika stora hjultryck med ett centrumavstånd av 1,8 m. Hjultrycket antages i körbanans längdriktning j ä m n t fördelat på en sträcka av 0,15 m och i körbanans tvärriktning på en sträcka av 0,6 m. Den j ä m n t fördelade lasten p, uttryckt i ton per längdmeter fil, har för belastningslängder mindre än 10 m värdet 2,4 samt för belastningslängder större än 90 m värdet 1,1. För belastningslängder mellan 10 och 90 m varierar den jämnt fördelade lasten enligt formeln

p=*•*-)£

o-™),

där / = belastningslängden i meter (avståndet mellan influenslinjens nollpunkter) eller, vid uppdelad belastning, summan av belastningslängderna och längden av mellanliggande obelastade delar. Den j ä m n t fördelade lasten p antages uppdelad på två 0,6 m breda, lika belastade, längs filen gående remsor med ett centrumavstånd av 1,8 m. När därigenom inverkan ökas gälla följande alternativa belastningsförutsättningar. Såväl axeltryck som j ä m n t fördelad last antages j ä m n t fördelad i körbanans tvärriktning på en sträcka av 2,4 m. Kontinuerlig konstruktion antages, då belastningslängden h + U (se fig. :311 a) understiger 50 m, belastad med två lika axeltryck P = 14 t, ökade med dynamiskt tillskott enligt d nedan och placerade i farligaste lastställning på ömse sidor om stöd, i kombination med en av belastningslängden oberoende j ä m n t fördelad last p = 1,1 t per längdmeter fil. Avståndet i brons längdriktning mellan ovannämnda tvenne axeltryck förutsattes vara minst 4,0 m. Körbana antages belastad med ett godtyckligt placerat enstaka 7 t hjultryck fördelat på sätt angivits för hjultryck ingående i axeltrycket P. Filbredden antages vara 3 m. Inom filutrymmet förutsättas axeltryck och j ä m n t fördelad last vara centriskt placerade. Då antalet fordonsfiler, som samtidigt påverka viss konstruktionsdel, överstiger två, reduceras de överstigande filernas belastning till hälften. För breda broar kan särskild föreskrift utfärdas, ävensom för broar med enkelriktad trafik. Fordonsfilernas antal och lägen, som för varje särskild bro bli beroende av körbanans bredd samt anordning i övrigt, väljas så att farligaste inverkan erhålles. b Enstaka

lastgrupp

b:l Körbana antages alternativt belastad med en enstaka lastgrupp (fig. :311 b) bestående av fem axeltryck om vartdera 20 t och med axelavstånden

Q. FILBELASTNING ALT. 1. 2 OCH 3. 1. Ett U t

axeltryck jämte p t / m

fil

P = 1U

p t/m fil

l < 10

p = 2,4

1= 10-90 p i * 2 , 4 - . - V ä f e J » 80 l > 90 p =1,1

Belastad längd l

P ökas med dyn. tillskott 40% 2

2 P

0,6 Filbredd 3,0

1,2 :

~a

1,8

Alt. fördelning i plan:

P

2,4

-=i Räcke eller annan begränsning (kantsten) för körbana.

0,6

0,15

3. Enstaka 7 1 hjultryck godtyckligt placerat.

2. Två U t axeltryck jämte 1,1 t / m f i l . Kontinuerlig konstruktion med belastad längd (^ + 12) = 50m

7 t utan dyn. tillskott

P=14t P=14t r-=4«M P = 1 / | t/m fil

ll!lilllhllillll|[|lllllllflliil^

nTTTTI

71 ökas med dyn. tillskott 40%

Räcke eller annan begränsning P ökas med dyn. tillskott 40%

b. ENSTAKA LASTGRUPP 20t

20t 201 20t 3.0

201 Lastgruppens förskjutning i tvärled-.

1.5 1.5 1 3,0

Fördelning i plan:

r

ni3,0

L

i

Filbredd 4,0

11 0,15 Angivna längder i__m

Fig. 3:311. Trafiklast på vågbro.

b= 4 b =6 b= 7-9 b> 9

e =0 e = 0,5 e= 1,0 é=-|-3,5

För mellanliggande värden på b<7m interpoleras rätlinjigt

23 3,0, 1,5, 1,5 och 3,0 m. Varje axeltryck antages i körbanans längdriktning j ä m n t fördelad på en sträcka av 0,15 m och i körbanans tvärriktning på en sträcka av 3,0 m. Filbredden antages vara 4 m. Lastgruppens förskjutning i sidled må antagas begränsad på sätt angives i vidstående tabell, där b = körbanebredden (avstånd mellan räcken eller annan begränsning för körbana) och e — avståndet mellan lastgruppens och körbanans centrumlinjer. För värden på b mellan 4 och 6 m samt 6 och 7 m interpoleras e rätlinjigt. Lastgruppens förskjutning i sidled b i meter

e i meter

4 6 7—9 >9

0 0,5 1,0 ±-3,5

Vid bro med dubbla körbanor och mittremsa räknas körbanebredden b och lastgruppens förskjutning i sidled e för vardera körbanan. Endast en körbana åt gången behöver förutsättas belastad med lastgruppen. Inverkan av lastgruppen betraktas som exceptionell och kombineras endast med inverkan av ständiga belastningar. b:2 Där så särskilt föreskrives, betraktas enstaka lastgrupp med ovan angiven begränsad sidoförskjutning som vanlig belastning, vilken som enda trafiklast kombineras med övriga belastningar. I dylika fall antages lastgruppen därjämte kunna förskjutas i sidled utan begränsning — e <Z (

2 Jm — varvid inverkan

betraktas som exceptionell och endast kombineras med inverkan av ständiga belastningar. c Belastning av spårvägståg Bro, som är avsedd att trafikeras med spårvägståg, beräknas förutom för ovan angiven trafiklast, för spårvägsbelastning enligt typ, som bestämmes i varje särskilt fall.1 d Dynamiskt tillskott Trafiklastens inverkan i vertikal led ökas på grund av fordonens dynamiska inverkan. Vid belastning med under a angiven filbelastning tages hänsyn till dynamisk inverkan genom att förekommande hjultryck ökas med ett dynamiskt tillskott e uppgående till 40 %. Då hjul antages beröra räcke eller annan begränsning, behöver hänsyn icke tagas till dynamiskt tillskott. 1 För bro, som är avsedd att trafikeras enbart med spårvägståg, gälla belastningsbestämmelser för järnvägsbroar i tillämpliga delar.

24 Belastning med under b angiven enstaka lastgrupp ökas ej med dynamiskt tillskott. Vid beräkning av trummor, kulvertar och andra konstruktioner, övertäckta med jordfyllning av minst 0,5 m och högst 3 m tjocklek, må det dynamiska tillskottet i procent beräknas enligt formeln £ = 48— 16 A där h = fyllningens höjd i meter. Vid en fyllningshöjd > 3 m behöver hänsyn ej tagas till trafiklastens dynamiska inverkan. Den jämnt fördelade lasten ökas ej med dynamiskt tillskott. Vid beräkning av inverkan av annan belastning än enligt a eller b beräknas det dynamiska tillskottet i procent enligt formeln S

~

_ 180 + 8 (v—10) 20 + /

där v = hastigheten i km per timme / = belastningslängden i meter. Reduktion av detta dynamiska tillskott må vid konstruktion övertäckt med jordfyllning ske enligt ovan för trummor m. m. givna regler. Vid bro, som är avsedd att trafikeras med spårvägståg, bestämmes dynamiska tillskottet i varje särskilt fall.1 Vid beräkning av farbanekonstruktion må det dynamiska tillskottet anses innefatta även den ojämnhet i den vertikala belastningens fördelning, som förorsakas av vindtryck, centrifugalkraft, sidostöt, bromskraft m. m. Vid beräkning, avsedd att påvisa att största tillåtna nedböjning ej överskrides, behöver hänsyn ej tagas till belastning av enstaka lastgrupp enligt b och ej heller till dynamisk inverkan på trafiklast enligt a. :312 Trafiklast på gång- eller cykelbana, skiljeremsa, vägren och liknande Gång- eller cykelbana, som är eller framdeles kan tänkas bliva förlagd i samma plan som körbana, antages belastad som körbana. På annan gång- eller cykelbana förutsättas följande belastningar verka. Gång- eller cykelbana, förlagd i högre plan än körbana, antages belastad av en jämnt fördelad trafiklast av 400 kg/m 2 . Vid beräkning av bros huvudkonstruktion m å trafiklasten vid belastningslängder större än 10 m reduceras till Ve p t/m 2 , där p är den i :311 a angivna varierande jämnt fördelade lasten. Gång- eller cykelbana, förlagd i högre plan än körbana, och som kan tänkas komma att belastas av fordon genom ofrivillig uppkörning beräknas för ett enstaka 14 t axeltryck enligt :311 a utan dynamiskt tillskott. Det ena hjulet antages härvid kunna beröra räcke eller annan begränsning. 1 För bro, som är avsedd att trafikeras enbart med spårvägståg, gälla belastningsbestämmelser för järnvägsbroar i tillämpliga delar.

25 Summan av den genom ofrivillig uppkörning uppkomna spänningen och spänningen av ständig belastning får icke överskrida i fråga om stål under sträckgränsen samt i fråga om andra material halva brottgränsen. Gång- eller cykelbana, som icke dimensioneras för ofrivillig uppkörning, men som kan belastas av specialfordon för renhållning o. d., beräknas för inverkan av sådant fordon. Vad ovan sagts beträffande gång- eller cykelbana gäller även skiljeremsa, vägren och liknande. :313 Gång- eller cykelbro Gång- eller cykelbro beräknas för en jämnt fördelad trafiklast av 400 kg/m 2 . För gångbro med högst 2 m fri bredd må dock trafiklasten minskas till 300 kg/m 2 och, efter prövning av vederbörande myndighet, vid obetydligt trafikerade sådana broar till 250 kg/m 2 . :32 Trafiklastens inverkan i horisontal led

:321 Sidokraft Bro beräknas med hänsyn till sidostöt av fordon för en vandrande, enstaka, horisontal sidokraft av 2 t. Om körbanan ligger i kurva med radien R m, tages i stället för till nämnda kraft hänsyn till centrifugalkraft av fordon, om inverkan blir större. Centrifugalkraftens storlek antages vara ——— t, R dock högst 14 t. Sido- och centrifugalkraft anbringas i jämnhöjd med körbanans överyta och betraktas som exceptionell belastning. Bro, som är avsedd att trafikeras med spårvägståg, beräknas även för en sidokraft (stöt), verkande i jämnhöjd med räls överkant och lika med XU av tågets största axeltryck utan dynamiskt tillskott. Då spåret ligger i kurva, tages i stället för till sistnämnda kraft hänsyn till centrifugalkraft av tåget, om inverkan blir större. :322

Bromskraft

Bro beräknas med hänsyn till bromsning och acceleration av fordon för en vandrande, enstaka horisontal kraft (bromskraft) i vägens längdriktning lika med 7 t vid körbana med en längd ^ 20 m och 12 t vid körbana med en längd ^> 30 m. För körbanelängder mellan 20 och 30 m bestämmes bromskraften genom rätlinjig interpolering. Bromskraft må antagas verka i körbanans överyta och i tvärled fördelas j ä m n t över hela körbanebredden. Bro, som är avsedd att trafikeras med spårvägståg, beräknas förutom för nyssnämnda kraft även för en bromskraft verkande i jämnhöjd med räls överkant och lika med lh av tåglasten på bron. Bromskraft förutsattes icke ökad med dynamiskt tillskott och betraktas som exceptionell belastning.

26 :33 Last på skyddsräcke

Skyddsräcke eller annan avstängning vid körbana eller vid sådan gångeller cykelbana, som enligt vad ovan sagts skall beräknas som körbana, ävensom annat räcke, för vilket så påfordras, utformas med hänsyn till risken för påkörning av fordon. Annat skyddsräcke beräknas för en belastning vid räckets överkant av minst 100 kg/m vinkelrätt mot dess längdriktning och i övrigt i för räcket ogynnsammaste riktning.

:4

Friktionskraft

Vid brolager av stål, stålgjutgods eller gjutjärn antages friktionskraften, uttryckt i procent av sammanlagda upplagstrycket av egen vikt samt trafiklast, i vilken dynamiskt tillskott ej behöver medtagas, k u n n a uppgå till ° A % d • aB där A = upplagstryck i ton per belastad cm rulle d = rullens diameter i cm oB = materialets dragbrottgräns i kg/mm 2 . Vid lager för maskiner för rörlig bro m å i 6:3 angivna formler och värden på friktionskoefficienten tillämpas. Hänsyn till friktionskraft behöver i regel icke tagas vid beräkning av broöverbyggnad utan endast vid beräkning av lageranordningar och underbyggnad. Från trafiklast härrörande friktionskraft vid lager behöver icke kombineras med bromskraft. vid glidlager

30 % ;

vid rullager

2 50

:5 Olikformig belastning m. m. vid rörlig bro Mekaniska eller hydrauliska drivanordningar för elektriskt manövrerad rörlig bro beräknas för s. k. olikformig belastning, exempelvis ojämnt fördelad snölast eller varierande fuktighetshalt och nedslitning hos virket i träfarbana. Vid utbalanserad, med justerbar motvikt försedd klaffbro antages den olikformiga belastningen kunna uppgå till sammanlagt 35 kg/m2 för träfarbana och 25 kg/m2 för annan, mindre vattenabsorberande farbana. Vid svängbro antages motsvarande värden vara 25 kg/m2 och 15 kg/m2. Vid icke utbalanserad klaffbro samt klaffbro utan justerbar motvikt gälla särskilda bestämmelser. Maskinell utrustning hos rörlig bro, avsedd att drivas enbart med handkraft, liksom även handdrivet reservmaskineri till elektriskt manövrerad rörlig bro beräknas under antagande av att den olikformiga belastningen uppgår till 15 kg/m2. Vid rörlig bro (såväl bärande konstruktion som maskineri) under rörelse antagas krafter och moment av egen vikt ökade med 10 %.

27 :6 Vindlast Plan, lodrät yta antages påverkad av ett horisontalt vindtryck 1 med intensiteten p kg/m 2 . Plan yta, som bildar en vinkel « mot vindriktningen, antages påverkad av ett vindtryck vinkelrätt mot ytan med intensiteten p sin a. I vissa fall, t. ex. vid hängbroar, kan det vara nödvändigt att även taga hänsyn till vindriktning, som avviker från horisontalplanet. Vindtryck på bro beräknas påverka hela den för vinden utsatta ytan av såväl bro som trafiklast. Fackverksregels vindyta må beräknas under antagande av teoretiska stånglängder och verkliga stångbredder utan tillägg för knutpunkters vindyta. Vid fackverkskonstruktion beaktas, när detta är av betydelse, även vindtryckets komposant i fackverksplanet, varvid vindtrycket a n tages verka i för konstruktionen farligaste vindriktning. Broregel, som i förhållande till vindriktningen ligger bakom annan broregel utförd såsom fackverk 2 , antages påverkad av ett vindtryck med intensiteten a Pl-jPo där p0 = vindtrycket i kg/m 2 på den främre regeln a = sammanlagda ytan av främre regelns öppningar A = främre regelns totalyta, räknad efter yttre konturen. Broregel, som i förhållande till vindriktningen ligger bakom annan massiv broregel, antages påverkad av ett vindtryck med intensiteten: om fria avståndet mellan reglarna är ^ 2 X framförvarande regels totala hö d J

/>2 = 0,75 Po

om fria avståndet mellan reglarna är mindre än det nyssnämnda 2

p 2 = ett i direkt proportion till avståndet minskat värde.

Vid flera massiva broreglar må sammanlagda vindtrycket begränsas till 2 p0 räknat på den för vinden utsatta ytan. Om risk föreligger att vinden framkallar sådan medsvängning hos konstruktion eller del därav, att olägenheter uppkomma, skall hänsyn härtill tag?.s, t. ex. genom ändring av egensvängningstalet. Vindtryckets intensitet på sådan trafiklast, som i förhållande till vindriktningen ligger bakom broregel, ävensom på broregel, som ligger bakom trafiklast, må reduceras enligt tillämpliga delar av ovan givna föreskrifter. Storleken av det vindtryck p på brokonstruktionen, som lägges till grund för beräkningen, framgår av följande tabell, i vilken h betecknar högst belägna brodels höjd i meter över medel vattenyta eller m a r k y t a : 1 2

I vindtrycket innefattas här även vindens sugverkan. Sammansatt stång eller balk må dock betraktas som en enhet.

28 h ^ 25 h ^ 45

p = 125 p = 175

För höjder mellan 25 och 45 m bestämmes vindtrycket genom rätlinjig interpolering. Hälften av ovannämnda vindtryck betraktas som j ä m n t fördelad rörlig belastning (jämför »Allmänna bestämmelser»). Trafiklastens vindyta antages ha en höjd av 2 m, räknat från brobanan, och antages påverkad av ett vindtryck med intensiteten p = 100 kg/m 2 . Vid bro avsedd för spårvägstrafik antages höjden av trafiklastens vindyta vara 3 m. Rörlig bro antages påverkad av vindtryck, som i slutet broläge är lika med vad ovan angivits och i öppet broläge motsvarar 75 % av vindintensiteten i slutet broläge. Vid elektriskt manövrerad bro beräknas sådan del av drivanordningarna, till vilken vindtryck endast överföres, då bron är i rörelse, för ett vindtryck p = 50 kg/m2 på brokonstruktionen. Drivanordningar till elektriskt manövrerad svängbro beräknas under antagande att den ena armen, vid olikarmad bro den kortare, är påverkad av ett vindtryck, som med 15 kg/m2 understiger det på den andra armen verkande vindtrycket, beräknat såsom ovan sagts. Sådan del av maskinell utrustning hos rörlig bro med endast handdrift (liksom även handdrivet reservmaskineri till elektriskt manövrerad bro), till vilken vindtryck endast överföres, då bron är i rörelse, beräknas för ett vindtryck p = 25 kg/m2 på brokonstruktionen. Vid svängbro skall dock sådan del av maskinella utrustningen beräknas under antagande att den ena armen, vid olikarmad bro den kortare, är påverkad av ett vindtryck, som med 10 kg/m2 understiger det på den andra armen verkande vindtrycket, beräknat såsom ovan sagts. Vid bro eller del av bro med för vind särskilt utsatt läge eller där särskilda omständigheter föreligga, bestämmes vindtryckets storlek med hänsyn tagen härtill. Härvid gälla i tillämpliga delar de föreskrifter, som givits för husbyggnader. Maximal vindhastighet beräknas med ledning av i 2: 521 angivna värden. :7 Snölast samt is- och strömtryck :71 Snölast Snölast antages inräknad i trafiklasten. (Se dock föreskrifterna beträffande maskinell utrustning för rörlig bro :5). :72 Is- och strömtryck

Storleken av is- och strömtryck bestämmes med hänsyn tagen till konstruktionens form, styvhet och utsträckning samt till de lokala isförhållandena ävensom till huruvida vattnet kommer att genom särskilda åtgärder hållas isfritt invid konstruktionen. Inverkan av såväl horisontala som i förekommande fall vertikala krafter från isen beaktas.

29 Storleken av istrycket från ett fast istäcke kan, beroende av istjockleken och temperaturförhållanden, i allmänhet uppskattas till 10 å 20 t räknat per meter påverkad konstruktion. Är konstruktion på alla sidor omgiven av ett fast istäcke, må antagas ett resulterande ensidigt istryck uppgående till en fjärdedel av ovannämnda värden. I konstruktionen ingående delar dimensioneras dock för de angivna värdena. Vid strömmande vatten med isgång må istrycket i strömriktningen antagas ha en storlek av 0,5 å 1,5 t per meter broöppning, i vilket värde även innefattas trycket från det strömmande vattnet (strömtrycket). Storleken i kg av på bropelare i strömriktningen verkande strömtryck p kan beräknas ur formeln p = k A v2

där A = den i vattnet befintliga pelardelens projektion i m2 på ett vertikalplan vinkelrätt mot strömriktningen. v =z vattenhastigheten i meter per sekund A- = en konstant, vilken antages ha värdet 70 vid tvära pelarändar och värdet 35 vid cirkulära pelarändar. Bropelare i strömmande vatten utan fast istäcke antages påverkad vinkelrätt mot strömriktningen av en kraft uppgående till en femtedel av istryck vid isgång och strömtryck beräknade enligt ovan, såvida icke på grund av särskilda omständigheter större kraft kan beräknas uppkomma. För särskilt kraftig isgång eller vågsvall utsatt bropelare, beräknas för häremot svarande ökat is- och strömtryck. Hänsyn tages i sådant fall även till förekommande vågtryck. För brolandfäste gäller i tillämpliga delar vad ovan sagts beträffande bropelare. Istryck verkande i mellanstöds längdriktning eller vinkelrätt däremot behöva ej antagas verka samtidigt. Istryck antages i allmänhet verka dels i MHW dels i MLW. Strömtrycket må betraktas som jämnt fördelad belastning på den härför direkt utsatta delen av bropelare och landfäste.

:8 Stödpunktsrörelse samt temperaturändring och ojämn temperatur s81 Stödpunktsrörelse

Bro, i vilken sättning eller annan förskjutning av stödkonstruktion kan förorsaka spänningar, beräknas med hänsyn tagen härtill. :82 Temperaturändring och ojämn temperatur

Hänsyn till temperaturändring tages enligt följande. Temperaturen hos en stålkonstruktion antages kunna ligga mellan gränserna 40° C över och 40° C under medeltemperaturen vid broplatsen. Om montering eller sammanfogning sker vid annan temperatur än medeltemperaturen tages hänsyn till avvikelsen från densamma. Inom en stålkonstruktion, som kan utsättas för ojämn uppvärmning, antages som regel, att en tillfällig temperaturskillnad kan förefinnas mellan olika konstruktionsdelar av intill 20° C, liggande inom nyssnämnda temperaturgränser.

30 I av stål och betong sammansatt konstruktion, såsom betongbåge m e d dragband av stål, antages som regel, att en tillfällig temperaturskillnad k a n förefinnas mellan olika konstruktionsdelar av intill 20° C, liggande inom ovan angivna temperaturgränser. Mellan sådana delar av sammansatt ståloch betongkonstruktion, som äro omedelbart förbundna med varandra, såsom vid betongplatta på stålbalkar, m å dock den tillfälliga temperaturskillnaden minskas till 10° C. Om icke andra värden påvisas vara riktigare, bestämmas högsta och lägsta temperaturerna hos icke värmeisolerad betongkonstruktion med hänsyn till konstruktionens belägenhet och medeltjocklek enligt följande formler, där d betecknar medeltjockleken i meter, tmax konstruktionens högsta samt tmin dess lägsta medeltemperatur, uttryckt i celsiusgrader. Högsta medeltemperatur. Oberoende av ortens läge antages tmax = 3(8 — d)

Lägsta medeltemperatur. För området norr om en linje genom Haparanda och Östersund — norra zonen — räknas tmin = — 6 (5 —rf) samt söder om en linje genom Uppsala och Strömstad — södra zonen — tmin = —A (4 — d) För orter belägna inom det av nyssnämnda zonlinjer begränsade området — mellersta zonen — proportioneras tmin i förhållande till ortens vinkelräta avstånd till zonlinjerna. Formlerna anses giltiga för 2,0 ^ d ^ 0,1 m. Om ej annorlunda på förhand bestämmes, antages för beräkningen betongens temperatur vid gjutningen vara + 10° C. Vid grövre konstruktioner beaktas betongens temperaturändring under hårdnandet. Inom en betongkonstruktion, som k a n utsättas för ojämn uppvärmning, antages som regel, att en tillfällig temperaturskillnad k a n förefinnas mellan olika konstruktionsdelar av intill 10° G och, om delarna äro omedelbart förbundna med varandra, såsom vid betongplatta på betongbalkar, intill 5° C. Inom en och samma betongkonstruktionsdel antages, om delen k a n utsättas för ojämn uppvärmning, en tillfällig temperaturskillnad mellan motstående sidor av intill 5° C. Inverkan av temperatur vid värmeisolerad betongkonstruktion beräknas enligt ovanstående bestämmelser, varvid dock hänsyn tages till isoleringens förmåga att skydda mot temperaturändring. Längdutvidgningskoefficienten för temperaturändring antages för stål, betong och armerad betong lika med 0,00001 per celsiusgrad. :9 Krympning,

svallning samt krypning

Bro, vid vilken inverkan av krympning, svallning eller krypning k a n vara av betydelse för konstruktionen beräknas med hänsyn tagen härtill.

31 Om icke annat påvisas vara riktigare, antages krympningens inverkan vid standardcementbetong motsvara en specifik förkortning av 0,15 °/oo i medeltal för tvärsnitt med armeringsprocent :> 0,6 och 0,20 °/oo vid armeringsprocent därunder. Betongens svallning behöver i allmänhet icke särskilt beaktas. Med krympning och svallning avses den volymändring, som materialet undergår på grund av vattenavgivning resp. vattenupptagning samt strukturändringar i materialet, med krypning den fortgående formändring, som materialet undergår genom långvarig inverkan av spänningar. Då utvidgning vid temperaturhöjning under betongens hårdnande är helt eller delvis hindrad uppkomma — särskilt i grövre konstruktioner — plastiska formförändringar, vilka vid avsvalningen kunna medföra liknande effekt som krympningen. De ovan angivna värdena avse den sammanräknade inverkan av krympning och temperaturändringen vid hårdnandet. För betongkonstruktion, vars krympning ej förhindras av armeringen kan krympningen uppgå till väsentligt större värden. Storleken är beroende på den omgivande luftens fuktighet, konstruktionens utformning, tjocklek, cementsort, isolering, anordning av fogar, vattning av betong, armeringsmängd m. m. Vid tunnare konstruktion överväger krympningen, vid grövre konstruktion inverkan av temperaturändring vid hårdnandet. Betongens krypning, som beror bland annat på tidpunkten för belastningens påförande samt på betongens lagringsförhållanden och uttorkning, må, därest annat beräkningssätt icke påvisas vara riktigare, beaktas på följande sätt. Vid normala brokonstruktioner väljes för beräkning av formändring och statiskt obestämda kvantiteter värdet på den skenbara elasticitetsmodulen för armerad betong enligt nedanstående tabell. Belastning

E kg/cm 2

Ständig last Tillfällig last av längre v a r a k t i g h e t . . . . Tillfällig last av kortare varaktighet. . .

105 000 140 000 210 000

Såsom ständig last betraktas här även inverkan av stödpunktförskjutning och krympning, såsom tillfällig last av längre varaktighet inverkan av temperaturändring. Vid större eller ovanligare brokonstruktioner bestämmes elasticitetsmodulen och krypningens inverkan närmare från fall till fall. För konstruktioner av spännbetong gälla särskilda föreskrifter.

KAPITEL 4 Belastningsbestämmelser för järnvägsbroar

:1 Egen vikt Med egen vikt avses vikten av bärande konstruktion samt av byggnadsdelar och laster, som ständigt uppbäras av denna. Egen vikt, som lägges till grund för statiska beräkningar, skall motsvara slutgiltiga dimensioner och avse de verkliga förhållandena.

:2 Jordtryck Beträffande jordtryck gälla för husbyggnader lämnade föreskrifter (2: 2) med nedan angivna tillägg. Där marklagren bakom konstruktion kunna utsättas för skakningar av trafik antages det aktiva jordtryckets horisontalkomposant ökad med intill 25 %. Jordtryck med ovannämnda tillägg betraktas som vanlig belastning. Jordtryck av överlast, härrörande från tåglast, beräknas på följande sätt. överlasten bakom landfäste eller därmed jämförlig konstruktion antages för varje spår motsvara en jämnt fördelad belastning av P/1,6 t per meter spår, där P är största axeltryck i ton enligt nedan givna föreskrifter beträffande tåglast. Denna belastning ökas ej med det i :312 föreskrivna dynamiska tillskottet. På djupet h meter under räls underkant tankes tåglasten vid enkelspår vara j ä m n t fördelad och verka på en bredd, mätt horisontalt och vinkelrätt mot spårriktningen, av (2,25 + h) m på vardera sidan om spårmitt (lastfördelningsbredden). Vid två- eller flerspårig bro antages lastfördelningsbredden sträcka sig för ytterspår (2,25 + h) m utåt och lika med halva spåravståndet inåt, för övriga spår lika med halva spåravståndet åt vardera sidan, allt från spårmitt räknat. Oavsett spårens verkliga placering antages spåravståndet vara vid normalspår 4,5 och vid smalspår det för varje spårvidd vanligen tillämpade. Av tåglast uppkommande jordtryck får vid beräkning av landfäste i intet fall antagas verka på större bredd än landfästets.

33 :3 Trafiklast :31 Trafiklastens inverkan i vertikal led

:311

Tåglast

Den tåglast, som skall gälla för järnvägsbroar anges i fig. :311.

Vagnar

Vagnar

Lok 11.2 Lok 112 l.6|1,g|1,g|1,6|lg|1,g,1.6 1,6|1.6|1.6,1.6|1.6|1.6|1.6

7ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZÅ ^ » Q Q <-) Q£UUm 7ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ Jämnt fördelad belastning 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 Jämnt fördelad belastning Lastade vagnar 8,5 ton perm Lastade vagnar 8,5 ton perm Tomvagnar 1,25 " Tomvagnar 1,25 //

Lastgrupp 1

Lastqrupp 2

1J6,1,6,1.6 1,6

,1.6,1.6,1.6,

éQiLQ

i\L\£lA1

25 25 25 25 25

20 20 20 20

Fig. 4:311 Tåglast. Axeltryck farräler.

i ton, mått i meter. Lasten anses vara lika fördelad på spårels båda

Om icke vederbörande myndighet annorlunda bestämmer, skall denna tåglast tillämpas enligt följande tabell: Bro på nedan angiven t y p av järnvägslinje

Tåglast

Normalspåriga linjer med t u n g massgodstrafik

TypF

övriga normalspåriga linjer

85 % av t y p F , alternativt lastgrupp 1 i de fall, då denna ger större inverkan.

Smalspåriga linjer med spårvidd ^ 891 mm

60 % av t y p F , alternativt lastgrupp 2 i de fall, då denna ger större inverkan.

Smalspåriga linjer med spårvidd < 891 mm

Bestämmes i varje särskilt fall av vederbörande myndighet.

Vid beräkning av en bros konstruktionsdelar antages tåglasten uppställd på för varje del ogynnsammaste sätt, varvid dock ingen uppdelning av tåget skall förutsättas. Hänsyn tages dock till att lastade och olastade vagnar kunna vara kopplade inbördes på godtyckligt sätt samt att tåglasten — såväl lok- och vagnlast som lastgrupp — kan godtyckligt avkortas. På fig. :311 angivna lastgrupper 1 och 2 kombineras icke med annan tåglast.

34 :312 Dynamiskt

tillskott

Tåglastens inverkan i vertikal led ökas pä grund av tågens dynamiska inverkan med ett procentuellt tillskott e, beräknat med tillhjälp av följande grundformel, i vilken le avser den för tillskottets storlek bestämmande längden i meter. £

=

2200 + 1 1 - le 25 + / £

För olika slag av spåranordningar och rälsskarvar gälla i tabell :312 a angivna dynamiska tillskott. Tabell 4:312 a. Dynamiskt

tillskott för olika slag av spår anordningar och rälsskarvar

Spåranordning

Bultade rälsskarvar

Inga eller svetsade rälsskarvar

1 Rälerna förlagda direkt på den bärande konstruktionen

1,1 -e

1,0-e

2 Rälerna förlagda på träsliprar, vilka vila direkt på den bärande konstruktionen

0,9 -e

0,8 -e

0,8 -e

0,8 e

3 Genomgående ballastbädd eller fyllning med genomsnittshöjden h 1 under räls underkant a. h = 0,4—0,6 m b. h ^ 6,0 m c 0,6< h <6,0 m

Dynamiska tillskottet proportioneras rätlinjigt mellan värdena för 3 a och 3 b. 1 Med genomsnittshöjd avses här medeltjockleken av ballast resp. fyllning, mätt i spårets mittlinje. I fallen 1, 2 o c h 3 a f å r d y n a m i s k a t i l l s k o t t e t i c k e u n d e r s t i g a 20 % . S a m t l i g a o v a n s t å e n d e v ä r d e n p å d y n a m i s k t t i l l s k o t t gälla v i d u t f ö r a n d e t a v n y b r o s a m t vid t i l l b y g g n a d eller f ö r s t ä r k n i n g a v befintlig b r o . Vid beräkning av befintlig bros bärförmåga ävensom inverkan av speciell tåglast må, om största tåghastigheten v, uttryckt i km p e r timme, understiger 120, ovan angivna dynamiska tillskott bestämmas med hänsyn till den lägre hastigheten enligt formeln. _ 0 , 7 5 y + 10 e„ ~-v = 100 Av tabell :312 b framgå de längder, le, som läggas till grund för beräkning av dynamiskt tillskott. Vid beräkning avsedd att påvisa, att största tillåtna nedböjning ej överskrides, behöver hänsyn till tåglastens dynamiska inverkan icke tagas. :313 Trafiklast

på gångbana

Gångbana och bärande konstruktion för sådan beräknas för en j ä m n t fördelad tillfällig belastning av 300 kg/m 2 .

35 Tabell

4: 312 b. Längd,

le, efter vilken

dynamiskt

tillskott

skall

beräknas

Brodel resp. brotyp Farbana 1 Längsgående konstruktionsdelar (långbalkar, betongplattor med längsgående huvudarmering o. d.) 1

Teoretiskt avstånd mellan tvärbalkarna

2 Tvärgående konstruktionsdelar (tvärbalkar, betongplattor med tvärgående huvudarmering o. d.) 1

Teoretiskt avstånd mellan huvudbalkarna

3 Långbalkskonsol

0,50 m

4 Hängstag, vertikaler o. d., vilka endast uppta tvärbalksbelastning

Samma le som för tvärbalk

5 Korsarmerade betongplattor med längderna a och b

h =

kant-

a + b , dock högst 1,5 ggr minsta kant-

längden

Huvudregel Enkelspårig överbyggnad 6 Balkbro, bågbro, rambro a. På två stöd b. Kontinuerlig över n spann med genomsnittslängd

Huvudregelns spännvidd

n =

spann

le

1,2

1,3

M

1,5

• lm

Z

m = — •(*! + * . + . . . + 1 » )

=

dock minst = max l

Gäller även farbanekonstruktion, t. ex. lång- och tvärbalkar, då fullständig kontinuitet föreligger över mellanstöd 7 Huvudregel med leder a. Konsolbalk samt tillhörande konsol Konsolbalk

Konsolbalkens spännvidd

Konsol -o-

b. Inhängt spann

Inhängda spännets teoretiska spännvidd

Inhängt spann

-eTvå- eller flerspårig överbyggnad Huvudregel, påverkad av belastning från t v å eller flera spår

Dubbla det för enkelspårig bro gällande värdet

9 För stöd, upplagsanordningar, förankringar mot lyftning samt tryck under upplag gäller samma le som för de understödda resp. förankrade brodelarna. 10 Om en konstruktionsdels totalspänning är sammansatt av flera delspänningar, framkallade av a t t konstruktionsdelen tages i anspråk för flera olika bäruppgifter, gäller för varje delspänning det för denna bestämmande värdet på le. Moment i ramstång på vilken spår direkt vilar, beräknas därvid med utgående från le för kontinuerlig bro enligt 6 b. 11 Utan hänsyn till dynamiskt tillskott beräknas: Markpåkänni ng Pållast Sidostabilitet 1

Undantag, se pkt 6 b.

36 Vid beräkning av själva brokonstruktionen må trafiklast på gångbana minskas till 150 kg/m2 och antagas förekomma endast utanför normalsektionen för minsta fria rummet. För allmän gångtrafik upplåten gångbana på järnvägsbro antages belastad med trafiklast enligt de föreskrifter som i det föregående lämnats för gångbroar. :32 Trafiklastens inverkan i horisontal led

:321

Centrifugalkraft

Vid beräkning av bro i kurva tages — om spänningarna härav ökas — hänsyn såväl till centrifugalkraftens inverkan vid största i kurvan tillåtna tåghastighet som till inverkan av tåglastens ojämna fördelning på den bärande konstruktionen till följd av excentriskt läge av spåret i förhållande till denna. Centrifugalkraften förutsattes verka på en höjd över räls överkant av vid normalspårig bro 2,0 m » smalspårig » 1,5 » Vid beräkning av centrifugalkraftens storlek tages icke hänsyn till tåglastens dynamiska inverkan. :322

Sidokraft

Hänsyn till sidostötar från den rullande materielen tages vid beräkning av broöverbyggnad utan genomgående ballast och på så sätt att en för alla tåglasttyper lika, vandrande, enstaka horisontal sidokraft av för varje spår 6 t anbringas i jämnhöjd med räls överkant. Sidokraft förutsattes icke ökad med dynamiskt tillskott. Huvudreglar och sekundära långbalkar, som äro inbördes förbundna med horisontala fackverksförband, behöva icke beräknas för nyssnämnda sidokraft. Vid beräkning av bro i kurva må antagas, att centrifugalkraft och enstaka sidokraft icke båda äro verksamma utan endast den av dessa krafter, som ger ogynnsammaste spänningen. :323

Bromskraft

Bro beräknas för en i spårets mittlinje, i jämnhöjd med räls överkant och i spårets längdriktning verkande, från tågs bromsning eller acceleration härrörande horisontal kraft, bromskraft, vars storlek uppgår till följande värden Vid enkelspårig bro: 1h av tåglasten på bron Vid två- eller flerspårig bro: 1h av tåglasten på ett spår samt lh av loklasten på ett av de andra spåren. Bromskrafterna placeras och kombineras på ogynnsammaste sätt. Vid beräkning av bromskraftens storlek tages icke hänsyn till dynamiskt tillskott. Bromskraften betraktas som exceptionell belastning.

37 :33 Last på skyddsräcke

Skyddsräcke för gångbana beräknas för en belastning vid räckets överkant av minst 50 kg/m vinkelrätt mot dess längdriktning och i övrigt i för räcket ogynnsammaste riktning. Vid beräkning av skyddsräcke för gångbana, avsedd för allmän gångtrafik, ökas sagda belastning till minst 100 kg/m. :4 Vindlast Tågs vindyta för järnväg med normal spårvidd samt för smalspårig bana med 1 067 mm spårvidd antages ha en höjd över räls överkant av 4 m. För järnväg med en spårvidd av 891 m m antages nyssnämnda höjd till 2,8 m. I övrigt gälla i tillämpliga delar de bestämmelser rörande vindlast, som föreskrivits för vägbroar. :5 Övriga belastningar Beträffande friktionskraft, snölast samt is- och strömtryck, olikformig belastning in. m. vid rörlig bro ävensom inverkan av stödpunktsrörelse, temperaturändring och ojämn temperatur samt krympning, svallning och krypning gäller för järnvägsbroar i tillämpliga delar vad som föreskrivits för vägbroar.

KAPITEL 5

Belastningsbestämmelser för vattenbyggnader

:1 Egen vikt Med egen vikt avses vikten av bärande konstruktion samt av byggnadsdelar och laster, inklusive fasta maskiner, som ständigt uppbäras av denna. I det fall att de fasta maskinernas vikt minskar påkänningarna eller ökar stabiliteten medräknas de ej, detta med hänsyn till förhållandena under byggnads- och ombyggnadstid. Egen vikt, som lägges till grund för statiska beräkningar, skall motsvara slutgiltiga dimensioner och avse de verkliga förhållandena.

:2 Jordtryck Beträffande jordtryck gälla för husbyggnader och vägbroar lämnade föreskrifter (2:2 och 3:2) med nedan angivna tillägg. Ökning (intill 25 %) enligt 3:2 av det aktiva jordtryckets horisontalkomposant på grund av skakningar skall ske även i sådana fall, då skakningar kunna uppstå av strömmande vatten (vid ledmurar o. d.). Aktivt jordtryck med tillägg på grund av skakningar betraktas som vanlig belastning. Vid kajer eller därmed jämförliga byggnadsverk tages i allmänhet hänsyn endast till jordtryck, beräknat enligt den klassiska jordtrycksteorien. Såvida ej annat föreskrives, antages överlasten uppgå till följande värden. På kajplan avsett för upplag av styckegods 2 t/m2 » » » » » » massgods minst 4 » » väg eller gata 1 y> » järnvägsspår med normal spårvidd (1 435 mm) avsett för tung massgodstrafiki n t/m spår » övriga järnvägsspår med normal spårvidd 9 » » » järnvägsspår med mindre än normal spårvidd (smalspår) 7 » » Då en och samma konstruktionsdel påverkas av belastning från mer än ett järnvägsspår, må för överskjutande antal spår ovan angivna laster minskas till hälften. Belastning på järnvägsspår fördelas på den bredd som i varje särskilt fall befinnes riktig och lämplig, dock högst för normalspår 4,5 m samt för smalspår 4,0 m. Förenämnda laster behöva ej ökas med dynamiskt tillskott. 1

Med tungt massgods förstås sådant gods som malm, slig, sinter o. d.

39 :3 Vattentryck samt vågtryck och vattenslag :31 Vattentryck

:311 Vattentryck vid vattenstånd inom normalt förekommande gränser Belastning av vattentryck vid vattenstånd inom normalt förekommande gränser räknas såsom vanlig belastning. Med »normalt förekommande gränser» avses normalt högvattenstånd och normalt lågvattenstånd, dvs. medelvärdena av de årliga högsta respektive lägsta vattenstånd, som observerats eller k u n n a förväntas uppkomma under de förhållanden, vid vilka konstruktionen skall tjänstgöra. För sjöar och vattendrag, som äro eller skola bli reglerade, förutsattes att vattenståndet varje år uppnår minst dämningsgränsen och varje år sjunker ned till åtminstone sänkningsgränsen.

:312 Vattentryck vid vattenstånd utanför normalt förekommande gränser Belastning av vattentryck vid vattenstånd utanför normalt förekommande gränser betraktas som exceptionell belastning.

:32 Vågtryck

Storleken av vågtryck bestämmes med hänsyn till de högsta vågor, som kunna antagas förekomma på platsen. Vågtryck betraktas som exceptionell belastning.

:33 Vattenslag

Vattenslag, varmed avses i vattenstånd eller eljest i vattentryck uppkommande förändring, som framkallas av mer eller mindre plötslig förändring av det framströmmande vattnets hastighet, t. ex. vid vattenkraftstationer till följd av snabb ändring i den effekt som uttages, betraktas som exceptionell belastning. Utöver vad som angives i :31, :32 och :33 tages vid såväl vanligt som exceptionellt belastningsfall hänsyn till underifrån på konstruktionen verkande vattentryck, till vattentryck i fogar och sprickor, till porvattentryck i anslutande jordmaterial o. d. samt till den ogynnsamma inverkan, som obefintlig eller ofullständig dränering kan åstadkomma, t. ex. vattenövertryck bakom kaj och yttre övertryck vid kraftstationstuber och kanaler, bland annat då dessa äro tömda. Ävenså tages hänsyn till tryckförändring, som kan uppstå vid vattnets strömning. Vrak- och isgrind beräknas under förutsättning av fullständig tilltäppning av mellanrummen mellan grindstängerna, varvid beräknade spänningar få uppgå till högst 90 % av materialets sträckgräns. Då grindarna äro avsedda att genom inplankning kunna användas såsom provisorisk avstängningsanordning, få de uppkommande spänningarna dock icke överskrida de för exceptionellt belastningsfall tillåtna.

40 :4 Rörliga belastningar i allmänhet :41 Materialupplag o. d.

Belastningar på områden, som avses skola användas eller framdeles k u n n a tänkas bliva använda som upplagsplatser för material, maskiner under montering eller förflyttning m. m. införas i beräkningarna med de ogynnsammaste värden, som anses kunna ifrågakomma. Därjämte gälla i tilllämpliga delar de bestämmelser rörande nyttig last per ytenhet, som angivas för husbyggnader. :42 Trafiklast

Belastning av fordonstrafik fastställes med utgående från den tyngsta trafik, som anses kunna ifrågakomma. Bromskraft beräknas med ledning av bestämmelserna för broar. :43 Stöt- och förtöjningskraft

Stötkraft, förorsakad av fartyg eller drivande timmer ävensom förtöjningskraft betraktas såsom exceptionell belastning. För stötkraft (buffertkraft) vid kranbana gäller vad därom är föreskrivet i krannormerna (se även 2:33). Beträffande stöt- och förtöjningskraft vid kajkonstruktion se även :522. :4 i Skakningar från maskiner

Inverkan av skakningar från maskiner beräknas enligt motsvarande för husbyggnader gällande regler, såvida ej andra värden än de däri angivna föreskrivas eller påvisas vara riktigare. :45 Vridande moment från roterande maskiner

Belastning, som uppkommer av vridande moment från roterande maskiner vid normal drift betraktas som vanlig belastning. Inverkan av uppkommande överbelastning vid hastig start eller inbromsning samt, beträffande elektrisk maskin, även inverkan vid kortslutning, betraktas däremot som exceptionell. I detta senare fall får gynnsam inverkan av massorna i fundamenten medräknas. :5 Rörliga belastningar för vissa slag av konstruktioner :31|Belaslning på lyftanordning och genom sådan på byggnadskonstruktion

Belastning på lyftanordning och genom sådan på byggnadskonstruktion beräknas enligt krannormerna (se även 2:33). Vid lyftanordning för avstängningslucka e. d. och vid byggnadskonstruktion för sådan lyftanordning tages dessutom hänsyn till följande belastningar.

41 Vanliga belastningar Tryck av vatten på det föremål, som skall manövreras, varvid tryckändring, eventuellt sugning, genom vattnets strömning beaktas t. ex. trycksänkning under avstängningslucka, som är helt eller delvis öppnad. Friktionskrafter verkande på lasten (lucka o. d.), vilka beräknas med användning av friktionskoefficienter angivna i 6:3. Extra motstånd på grund av tyngd av is, som kan bildas på lasten, eventuell fastkilning eller fastfrysning av lasten, exempelvis av lucka i fals eller gejder. Belastning av extra motstånd antages uppgå till minst 25 % av övriga vanliga belastningar tillsammans, dock med undantag av lyftanordningens och byggnadskonstruktionens egen vikt. Exceptionell belastning Vid beräkning av byggnadskonstruktion tages hänsyn till inverkan av den största kraft, som lyftmaskineriet normalt kan utveckla vid start och överbelastning. Dessutom kontrolleras, att beräknade spänningar i byggnadskonstruktion ej överstiga för stål sträckgränsen och för annat material halva brottgränsen, om momentbegränsande kopplingar, maximalreläer, säkerhetsventiler o. d. antagas ej fungera, samt att säkerheten mot stjälpning, knackning o. d. härvid ej äventyras. :52 Kajkonstruktioner

:521 Rörlig

belastnings

inverkan

i vertikal

led

O m ej a n n a t f ö r e s k r i v e s , l ä g g a s u t ö v e r v a d s o m f r a m g å r av :51 f ö l j a n d e b e l a s t n i n g a r till g r u n d för b e r ä k n i n g av k a j k o n s t r u k t i o n . a) Del av kajplan avsedd att användas som upplagsplats Av styckegods » massgods Enstaka punktlast (t. ex. hjultryck)

minst minst

2 t/m 2 4 » 10 t

b) Del av kajplan avsedd att användas som väg eller gata Vanliga belastningar: Jämnt fördelad belastning 1 t/m 2 Enstaka axeltryck 11 t Exceptionella belastningar: Jämnt fördelad belastning 1,5 t/m 2 Enstaka axeltryck 14 t Belastning av enstaka axeltryck ökas med ett dynamiskt tillskott av 10 %. c) Del av kajplan avsedd att användas för järnvägsspår Järnvägsspår med normal spårvidd (1 435 mm) avsett för tung massgodstrafik 11 t/m spår Övriga järnvägsspår med normal spårvidd 9 » Järnvägsspår med m i n d r e än normal spårvidd (smalspår) 7 » Då en och samma konstruktionsdel påverkas av belastning från mer än ett spår, må för överskjutande antal spår ovan angivna laster minskas till hälften. Förenämnda järnvägsbelastningar behöva ej ökas med dynamiskt tillskott. Härutöver gäller, att kajkonstruktion skall medgiva framförande på järnvägsspår av enstaka lastgrupp, bestående av fyra axlar med 1,6 m axelavstånd samt

42 ett axeltryck av vid normalspår 20 t, vid smalspår 16 t. Vid kajanläggning, avsedd för tungt massgods o. d. räknas med ett axeltryck av 25 t. Denna lastgrupp skall kunna framföras på vilket spår som helst. Samtidig belastning av dylika lastgrupper på flera spår behöver icke förutsättas. Lastgruppens inverkan ökas med ett dynamiskt tillskott av 20 % och må betraktas som exceptionellt belastningsfall. :522 Stöt- och

förtöjningskraft

I h a m n ingående kajkonstruktion och förtöjningsanordning beräknas för stöt- resp. förtöjningskrafter. Stötkraft utgöres av en i ett vågrätt plan verkande tryckkraft, som antingen uppkommer vid angörande fartygs påtörning mot konstruktionen — t. ex. kaj, pir, dykdalb — (dynamisk inverkan) eller ock framkallas av på konstruktionens lovartsida förtöjt fartyg (statisk inverkan). Vid bestämning av stötkraftens storlek tages hänsyn till a) fartygs typ och storlek; b) fartygs angöringsvinkel och angöringshastighet, som i sin tur är beroende av förekommande största vindhastighet, huvudvindriktningar, våghöjd och strömningar; c) avståndet mellan påtörningspunkten på fartygssidan och fartygets masstyngdpunkt; d) konstruktionens art — massiv eller uppdelad konstruktion — grundläggningssätt och dimensioner samt fjädringsförmåga ävensom den stötdämpande verkan, som vattenmassan mellan fartygssidan och konstruktionen kan åstadkomma; samt e) avvisarkonstruktionens förmåga att absorbera den av påtörningen alstrade kinetiska energin. Förtöjningskraft framkallas av på konstruktions läsida förtöjt fartyg och vid bestämmandet av kraftens storlek tages hänsyn till a) fartygs typ och storlek; b) vindhastighet och huvudvindriktning; samt c) konstruktionens art. Helt landanslutna kajer må, om annat icke särskilt föreskrives, beräknas för stöt- och förtöjningskrafter, motsvarande i tabell :522 angivna statiska krafter. Tabell 5: 522. Stöt- och förtöjningskrafter Stöt- resp. förtöjningskraft vid beräkning av kajkonstruktions stabilitet vinkelrätt mot kaj front m

t/m

parallellt med kaj front t/m

förtöjningsanordning och tillhörande konstruktioner (infästning, förankring o. d.) t

2—3 3—4 4—5 5—7 7—10

0,3 0,7 1,0 1,5 2,0

0,1 0,2 0,3 0,4 0,5

2 5 10 30 50

Vattendjup vid kaj

43 Förtöjningskraft på nöddykdalb eller stormpollare bestämmes med hänsyn till storleken av angörande fartyg samt anordningens fjädringsmöjlighet. Vanligen antages denna förtöjningskraft uppgå till högst 150 t. Vid beräkning av kajkonstruktions stabilitet antagas stöt- och förtöjningskrafter verka i ett vågrätt plan. Vid beräkning av förtöjningsanordning antages förtöjningskraften verka i en riktning av 0—30° vinkel uppåt i förhållande till horisontalplanet. Krafterna antagas i övrigt verka i farligaste riktning. Är förtöjningsanordning infästad i kajkonstruktion, undersökes därjämte att förtöjningskraften kan upptagas av konstruktionen utan att stabiliteten äventyras eller vid exceptionellt belastningsfall tillåtna påkänningar överskridas. För förtöjningsanordning (pollare, ring o. d.) och tillhörande konstruktioner (infästning, förankring o. d.) gäller, att genom förtöjningskraft uppkommen spänning, i förekommande fall ökad med spänning förorsakad av andra belastningar, må uppgå till vid konstruktioner av stål undre sträckgränsen och vid konstruktioner av annat material halva brottgränsen. :6 Istryck Storleken av istryck bestämmes med hänsyn tagen till konstruktionens form, styvhet och utsträckning samt till de lokala is-, temperatur- och vattenståndsförhållandena, ävensom till huruvida vattnet kommer att genom särskilda åtgärder hållas isfritt invid konstruktionen. Inverkan av såväl horisontala som i förekommande fall vertikala krafter från isen beaktas. Storleken av den horisontala kraften från ett fast istäcke mot en i plan långsträckt konstruktion kan i allmänhet uppskattas till 10 å 20 t per längdmeter och i extrema fall till 30 å 40 t per längdmeter.1 Storleken av den vertikala kraften från ett på vattnet liggande fast istäcke beräknas med hänsyn till vattenståndsvariationer och istjocklek.2 :7 Temperaturändring och ojämn temperatur Byggnadsdel, som ständigt står under vatten, beräknas för en temperaturvariation mellan gränserna 0° och + 20° C. Hänsyn tages även till de förhållanden, som uppstå under byggnadstiden. I övrigt gälla i tillämpliga delar de föreskrifter, som givits för vägbroar. :8 Övriga belastningar Beträffande bromskraft, last på skyddsräcke, friktions kraft, snölast och vindlast ävensom inverkan av krympning, svallning samt krypning gäller för vattenbyggnader i tillämpliga delar vad som föreskrivits för husbyggnader och broar; beträffande bromskraft och friktionskraft vid lyftanordning gälla dock särskilda bestämmelser enligt :51. Dessutom tages hänsyn till last på grund av nedisning genom överspolning, stänk eller kondensation samt till krafter, som kunna uppstå på grund av tjälskjutning. 1 Se »Ice pressure against dams», Transactions of the American Society of Civil Engineers, Vol. 119, 1954, sid. 1. 2 Se B. Löfquist »Lyftkraft och bärförmåga hos ett istäcke», Teknisk Tidskrift, h. 25, 1944.

KAPITEL 6

Tabeller

:1 Enhetsvikter

av byggnads-

och fyllningsmaterial

samt

varor

( D ä r ej a n n a t s ä r s k i l t a n g i v e s , gälla v i k t e r n a l u f t t o r r a m a t e r i a l . V i k t e n i v a t t e n a n g i v e s m e d h ä n s y n t a g e n till u p p d r i f t e n ) . Fyllningsmaterial Grus, löst utfyllt » hårt packat » i vatten Kalkgrus, löst utfyllt Kiselgur, löst utfylld » packad Koksaska och koksslagg Kutterspån, packad Lera, hårt packad » mald Lättbetong, krossad, största kornstorlek 64 mm Makadam och grus, vältat Masugnsslagg, granulerad 1 Sand och mo, löst utfylld » » » hårt packad » » » i vatten Slaggsand Sprängsten Sprängsten, i vatten Sågspån Tegel (tungt murtegel), krossat, största kornstorlek 64 mm Torvströ, löst utfyllt » packat Träkolsstybb Natursten Granit » kallmur Kalksten, tät Marmor Sandsten, h å r d » lös

„ 1 600 kg/m» 1 800 » 1 100 » 1 300 » 450 » 750 » 700 » 150 » 1 800 » 1 200 » 400 » 2 000 » 150—250 » 1 400 » 1 800 » 1 100 » 1 300 » 1 600—1 700 » 1 000—1 100 » 250 » 1 200 » 100 » 200 » 200 »

2 700 2 400 2 700 2 700 2 700 2100

» » » » » »

1 Volymvikten för granulerad masungsslagg är förutom av kornstorleken även beroende av de ingående råmaterialens sammansättning och utförandet av granuleringen samt packningsgraden. Med hänsyn härtill kan volymvikten väsentligt överstiga angivna värden.

45 Murverk av Betonghålblock Betongmursten och massiva betongblock Kalksandsten Lättbetong, y = 0,65* » Y = 0,5 » Y = 0,4 Murtegel: 2 Murklinker Fulltegel, 1,8 1,6 » 1,4 » 1^2 Håltegel, 1,6 » 1,4 1,2 Betong och bruk Betong, oarmerad » armerad Cementbruk Kalkbruk KC-bruk

1 200—1 500 kg/m 3 2100 » 1 800 » 800 » 650 » 550 » 1 900 1 800 1 700 1500 1300 1 700 1 500 1300

» » » » »

2 300 2 400 2 000 1700 1 800

Trä Björk Ek, bok, pitchpine och andra hårda träslag Furu eller gran, lufttorr » » » våt

800 850 600 800

» » »

Beläggnings- och isoleringsmaterial m. m. Asbestcementplattor Asfalt- och tjärmakadam, vältad Asfaltbetong, gjutasfalt, sandasfalt Cellplast Gipsplattor Glas Korkplattor, expanderande Stensättning Sättgrus Sågspånsbetong Träullsplattor Träfiberskivor, h å r d a eller härdade » halvhårda » porösa » högporösa

2 000 2 000 2 000 15—30 600—900 2 600 150—250 2 300 1 800 1300 300—400 850—1 000 500—850 200—350 180

» » » » » » » » » » » » » » »

1 För lättbetong med annan volymvikt interpoleras mellan de angivna värdena. Angående klassificering och provning m. m. av murtegel, se »Murtegelnormer» antagna år 1955 av Svenska Teknologföreningen m. fl. 2

46 Metaller Aluminium Bly Gjutjärn Koppar Mässing, gul- och rödmetall Stålgjutgods Valsat stål Tenn Zink, valsad

2 700 kg/m 3 11 400 » 7 250 » 8 900 » 8 500 » 7 850 » 7 850 > 7 400 7 200 »

Tak b e läggn ingår Uppgifterna avse vikt per m 2 takyta, underlag och bärande konstruktioner ej inräknade. Asbestcementplattor, plana, 4 mm tjocka, enkeltäckning . . . . » dubbeltäckning » korrugerade Falstaktegel Takpannor av betong Takpapp Takplåt, förzinkad, plan 0,56 mm tjock » korrugerad 0,62 mm tjock » aluminium, plan 0,7 mm tjock » korrugerad 0,55 mm tjock Taktegel, kupigt Takskiffer, 1 cm tjock, dubbeltäckning Glas, 5 mm i stålinfattning

14 kg/m 2 20 > 18 > 40 » 40 » 2—5 » 5 » 7 > 2 > 2 » 30 55 » 25 35 >

Golvbeläggningar Kalkstens- och marmorplattor, per cm tjocklek Klinkerplattor, per cm tjocklek Linoleum Magnesitgolv, per cm tjocklek Mattor och plattor av gummi och plast, per mm tjocklek

..

Innerväggar Lättbetongplattor (y = 0,5), 7 cm, puts på båda sidor . Lättbetongplank (y = 0,5), 7 cm, oputsad Slaggbetongplattor (y = 1,1 — 1 , 2 ) , 7 cm, puts på båda sidor Tegelplattor (y = 1,1—1,2), 7 cm, puts på båda sidor Brädvägg av IV2" reglar med 3A" panel och Vi" porös träfiberskiva på vardera sidan samt kutterspånsfyllning Varor Asfaltpapp i rullar Bensin Betmassa Brännved, huggen Cement Eldningsolja Ensilage av grönfoder

27 20 3 5 15 2

» > , > >

110 50 130 130

> > > >

>

1 200 k g m 3 750 > 1 000 > 500 > 1 500 > 900 > 1 000 >

47 Fotogen Glycerin Gödningskalk Halm eller hö, lös » » » maskinpressad Is Järnmalm, styckemalm, beroende på järnhalt » slig Kaffe Kalksten (skärvad för cementbränning) Koks Korn Majs Mjöl (och gryn) Mjölk Papper Potatis Profiljärn i staplar Puderkalk i säckar ' Botfrukter Salt Socker Båg Spannmål i säckar Sprit Stenkol Stenmjöl, löst utfyllt » packat Styckekalk Torv Torvströ, pressat Träkol Ull, bomull, pressad Vete

850 kg/m 3 1250 » 1 250 » 50 » 250 » 900 » 2 800—3 500 » 3 000—3 200 » 650 » 1 800 » 500 » 700 » 720 » 700 » 1 030 » 1 100 » 700 » 5 000 » 700 » 700 » 1 200 » 800 » 680 » 800 » 800 » 800 » 1 400 » 1 700 » 530 » 600 » 300 » 200 » 1 300 » 800 »

48 :2 Friktionsvinkel för utfyllda material Vid beräkning av sidotryck användas nedan angivna normalvärden på friktionsvinkeln om ej annat värde föreskrives eller bestämmes genom särskild undersökning. Friktionsvinkel Material

Sprängsten Grus Sand Mo Järnmalm Masugnsslagg Stenkol Koks Koksaska Gödningskalk, puderkalk Cement Spannmål

gränsvärden

normalvärde

37°—45° 32°—40° 30°—37° 27°—35° 35°—40° 25°—40° 35°—45° 40°—45° 25°—30°

42° 35° 32° 30°

20°—35° 20°—30°

45° 25° 25° 25° 25°

Friktionsvinkeln varierar inom vida gränser beroende på lagringstäthet, kornform, konstorleksfördelning m. m. I tabellen angivna gränsvärden hänföra sig till normalt förekommande variationer. I extrema fall kunna såväl högre som lägre värden förekomma. :3

Friktionskoefficienter

Då ej andra värden påvisas vara riktigare, räknas med nedanstående friktionskoefficienter (beträffande friktionskraft vid brolager se 3 : 4 ) . :31 Släpfriktion

Släpfriktionskraften beräknas enligt formeln där Q — normalkraften (upplagstrycket) p, = släpfriktionskoefficienten. p antages kunna erhålla följande värden: vid arbetade, ej anfrätta

ytor

för stål (järn) mot stål (järn) torrt 0,30, i vatten 0,30, smort 0,15 » » » » brons » 0,20, » » 0,15, » 0,10 » brons » » » 0,15, » » 0,15, » 0,10 » metall » trä » 0,65, » » 0,65, » 0,15 vid oarbetade samt vid anfrätta för stål (järn) mot stål (järn) » brons » brons metall trä

ytor 0,75—0,90 0,30—0,50 0,30—0,50

49 :32 Tappfriktion

Tappfriktionsmomentet beräknas: vid ändtapp med plan stödyta (jämför fig. :32 a) enligt formeln M = 2/3 fi r Q där Q = normalkraften (axialtrycket) r = tappradien p = släpfriktionskoefficienten enligt ovan 77777777777?

Fig. 6:32 a

vid bärtapp

(jämför fig. :32 b) enligt formeln M = //x r Q

där Q = normalkraften (upplagstrycket) r = tappradien fix = tappf riktionskoef ficienten. /xx antages k u n n a erhålla följande värden: för stål mot brons, smort, 0,08—0,15, alltefter smörjmedel, yttryck och hastighet.

Fig. 6:32 b

:33 Rullfriktion

Rullfriktionskraften beräknas: vid rulle mellan två plana ytor (jämför fig. :33 a) enligt formeln

2f Q där Q = normalkraften (upplagstrycket) d = rullens diameter i cm / = rullfriktionskoefficienten i cm. / antages k u n n a erhålla följande värden för stål, j ä r n eller brons: vid rena, ej anfrätta ytor / = 0,05 cm vid orena samt vid anfrätta ytor / = 0,20 cm

77?V7777777V7777777777777' Fig. 6:33 a

vid rulle (hjul), anbragt på axel (rull- och tappfriktion samtidigt), jämför fig. :33 b) enligt formeln

där Q = normalkraften (upplagstrycket) r = tappradien i cm R = rullradien i cm / = rullfriktionskoefficienten i cm enligt ovan U-L = tappfriktionskoefficienten enligt :32.

31 B L

961 -

Fig. 6:33 b

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1961 Systematisk förteckning (Sifrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i d e n kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet Begravningsplatser och gravar. [5] Underrätterna. [6] Den allmänna brottsregistreringen. [11] Försvarsdepartementet Enhetlig ledning av krigsmakten. [7] Kommunikationsdepartementet Statliga belastningsbestämmelser av år 1960 för byggnadsverk. [12] Finansdepartementet Sparstimulerande åtgärder. [2] Automatisk databehandling inom folkbokföringsoch uppbördsväsendet. [4] Preliminär nationalbudget för år 1961. [10] Jordbruksdepartementet Totalisatorverksamheten. [1] Handelsdepartementet Effektivare prisövervakning. [3] Inrikesdepartementet Om läkarbehov och läkarvillgång. [8] Principer för en ny kommunindelning. [9]

DISTRIBUERAS AV

NORDISKA BOKHANDELN Pris kr 1:50