Användningen av August Abrahamsons stiftelse å Nääs betänkande

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

5QU STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1961:43 Ecklesiastikdepartementet

• -

• • •

Hill

i

_ _

_

_

_

_

_

_

^

^

^

—

w

m

ANVÄNDNINGEN AV AUGUST ABRAHAMSONS STIFTELSE Å NÄÄS BETÄNKANDE AVGIVET AV SLÖJDLÄRARUTREDNINGEN

Stockholm 1961

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1961 Kronologisk förteckning

1. T o t a l i s a t o r v e r k s a m h e t e n . I d u n . 140 s. J o . 2. S p a r s t i m u l e r a n d e å t g ä r d e r . I d u n . 121 s. Fl. 3. E f f e k t i v a r e p r i s ö v e r v a k n i n g . I d u n . 177 s. H. 4. A u t o m a t i s k d a t a b e h a n d l i n g I n o m f o l k b o k f ö r l n g s och u p p b ö r d s v ä s e n d e t . I d u n . 230 s. Fi. 5. B e g r a v n i n g s p l a t s e r o c h g r a v a r . N o r s t e d t & S ö n e r . 188 s. J u . 6. U n d e r r ä t t e r n a . I d u n . 339 s. J u . 7. E n h e t l i g l e d n i n g av k r i g s m a k t e n . B e c k m a n . 120 s. F ö . 8. O m l ä k a r b e h o v o c h l ä k a r t i l l g å n g . I d u n . 228 s. I. 9. P r i n c i p e r för e n n y k o m m u n i n d e l n i n g . B e c k m a n . 248 s. I. 10. P r e l i m i n ä r n a t i o n a l b u d g e t för å r 1961. M a r c u s . V + 105 s. Fl. 11. D e n a l l m ä n n a b r o t t s r e g i s t r e r i n g e n . K l h l s t r ö m . 318 s. J u . 12. Statliga b e l a s t n i n g s b e s t ä m m e l s e r av å r 1960 för b y g g n a d s v e r k . I d u n . 50 s. K. 13. L a n t b r u k e t s y r k e s s k o l o r . K l h l s t r ö m . 206 s. J o . 14. P e n s i o n s s t i f t e l s e r . I. M a r c u s . 184 s. J u . 15. P o l i s e n s b r o t t s b e k ä m p a n d e v e r k s a m h e t . I d u n . 251 s. + 2 s. ill. I. 16. K r i m i n a l v å r d i frihet. I d u n . 137 s. J u . 17 H j ä l p m e d e l l s k o l a r b e t e t . I d u n . 244 s. + 12 s. 111. E. 18. T o t a l f ö r s v a r e t s upplysningsverksamhet. K l h l s t r ö m . 90 s. F ö . 19. B y g g n a d s i n d u s t r i n s a r b e t s k r a f t . I d u n . 150 s. S. 20. Vissa frågor r ö r a n d e a l l m ä n n a val. I d u n . 173 s. J u . 21. F ö r f a t t n i n g s u t r e d n i n g e n V. O r g a n i s a t i o n e r . B e s l u t s t e k n i k . V a l s y s t e m . I d u n . 362 s. J u . 22. Den s v e n s k a u t v e c k l i n g s h j ä l p e n s a d m i n i s t r a tion. K i h l s t r ö m . 74 s. U. 23. S v e n s k t r a f i k p o l i t i k . I. I d u n . 387 s. K. 24. S v e n s k t r a f i k p o l i t i k . II. I d u n . 163 s. K. 25. F l y g b u l l e r som s a m h ä l l s p r o b l e m . I d u n . 200 s. F ö . 26. R e v i d e r a d n a t i o n a l b u d g e t för å r 1961. M a r c u s . V + 87 s. Fi. 27. Skifferoljefrågan. N o r s t e d t & Söner. 144 s. H. 28. K u n g l . T e a t e r n . V e r k s a m h e t och e k o n o m i . M a r c u s . 320 s. E. 29. F ö r t i d s p e n s i o n e r i n g och s j u k p e n n i n g f ö r s ä k r i n g m. m. I d u n . 341 s. S. 30. G r u n d s k o l a n . Haeggström. 881 s. E. 31. L ä r o p l a n e r för g r u n d s k o l a och f a c k s k o l o r . I d u n . 388 s. E. 32. H a n d l ä g g n i n g a v b o s t a d s l å n . I d u n . 101 s. S. 33. R e d a r e a n s v a r e t s b e g r ä n s n i n g . I d u n . 101 s. J u . 34. H u v u d m a n n a s k a p e t för p o l i s v ä s e n d e t m . m . K i h l s t r ö m . 227 s. I. 35. Ä n d a m å l s e n l i g a s t u d e n t b o s t ä d e r . I d u n . 224 s. S. 36. T a n d s j u k v å r d e n v i d d e o d o n t o l o g i s k a l ä r o a n s t a l t e r n a . K l h l s t r ö m . 102 s. E. 37. S t ä m p e l - o c h e x p e d i t i o n s a v g i f t e r . I d u n . 294 s. F l . 38. Stöd åt b a r n a f ö d e r s k o r . I d u n . 122 s. S. 39. Lag om a l l m ä n f ö r s ä k r i n g , m . m. I d u n . 143 s. S. 40. L ä n s i n d e l n i n g e n i n o m S t o c k h o l m s - o c h G ö t e b o r g s o m r å d e n a . I d u n . 384 s. + 2 st. u t v i k n i n g s blad. I. 41. R e v i d e r a d giftlagstiftning. I d u n . 326 s. I . 42. Mål och m e d e l i s t a b i l i s e r i n g s p o l i t i k e n . I d u n . 436 s. F i . 43. A n v ä n d n i n g e n a v A u g u s t A b r a h a m s o n s stiftelse å N ä ä s . I d u n . 93 s. E. Anm. O m s ä r s k i l d tryckort ej a n g i v e s , ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m .

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1961:43 Ecklesia

stikdepar

tementet

ANVÄNDNINGEN AV AUGUST ABRAHAMSONS STIFTELSE Å NÄÄS BETÄNKANDE AVGIVET AV SLÖJDLÄRARUTREDNINGEN

IDUNS TRYCKERIAKTIEBOLAG ESSELTE AB STOCKHOLM 1961

Innehåll

Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. E c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t . . .

1 kap. Inledning Utredningsuppdraget Utredningsarbetet

7 7 8

2 kap. Stiftelsens tillkomst och allmänna organisation

3 kap. Kursverksamheten på Nääs 1. Den verksamhet som bedrivits fram till inrättandet av slöjdlärarseminariet i Linköping 2. Kvarstående verksamhet

16 16 19

4 kap. Viktigare statliga åtgärder beträffande stiftelsen

5 kap. Stiftelsens fastigheter och byggnadsbestånd

6 kap. Stiftelsens ekonomiska ställning vid olika verksamhetsformer

7 kap. Olika alternativ i fråga om stiftelsens framtida användning Alternativ 1: Inrättande av en kursgård å Nääs Alternativ 2: Stiftelsen som stipendieinrättning Alternativ 3: Uppskov med frågans avgörande

40 42 52 53

8 kap. Utredningens ställningstagande och förslag till användning av stiftelsen

9 kap. Stiftelsens rättsliga ställning och förvaltning

10 kap. Särskilda frågor Legatet till lantbruksakademien Rurik Holms minnesfond

62 62 63

Sammanfattning

64 Bilagor: 1. 2. 3. 4. 5.

August Abrahamsons testamentariska förordnanden 66 Reglemente för August Abrahamsons stiftelse 72 Donationsbrev till August Abrahamsons stiftelse, avseende Rurik Holms minnesfond 78 Yttrande av dåvarande intendenterna G. Munthe och S. Roth angående interiörerna på Nääs slott 79 Skrivelse från riksantikvarieämbetet den 27 juni 1961 angående Nääs slott 81

6. 7. 8. 9.

P. M. angående August Abrahamsons stiftelse av dåvarande byggnadsrådet G. Wejke Skrivelse från byggnadsstyrelsen den 25 januari 1954 angående sanering av byggnadsbeståndet å Nääs Beskrivning till utredningsförslag av arkitekt SAR Leif Olsson Utredningsskisser

82 83 86 89

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Ecklesiastikdepartementet

I sitt den 18 september 1957 överlämnade betänkande »Utbildning av lärare i manlig slöjd» anmälde slöjdlärarutredningen, att den framdeles skulle avgiva betänkande angående den framtida användningen av August Abrahamsons stiftelse å Nääs och därvid även närmare behandla vissa frågor angående kompletteringskurser i slöjd. Utredningen har i denna del av sitt arbete biträtts av följande personer, nämligen f. d. sekreteraren i Älvsborgs läns norra hushållningssällskap Carl Werner Faust och byråchefen vid justitiekanslersämbetet Karl-Erik Uhlin, vilka av chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallats som experter, samt arkitekten Leif Olsson, vilken på uppdrag av byggnadsstyrelsen biträtt utredningen vid utformande av förslag till nybyggnader å Nääs. Ledamoten i utredningen konsulenten Torsten Philipson har avlidit den 8 januari 1961. Ovannämnde expert C. W. Faust avled den 3 augusti 1959. Utredningen får härmed vördsamt överlämna betänkande angående användningen av August Abrahamsons stiftelse å Nääs samt två modeller till ett i betänkandet omtalat byggnadsförslag. Stockholm den 4 juli 1961. Sigfrid Martin Larsson

Larsson

Göran Petterson

Frans W. Unga

Svensson Bäcklin

FÖRSTA KAPITLET

Inledning

Ut rednings uppdraget Sedan slöjdlärarutredningen avgivit sitt betänkande Utbildning av lärare i manlig slöjd (SOU 1957: 35) har enligt beslut av riksdagen år 1959 den ordinarie utbildningen av lärare i manlig slöjd från och med läsåret 1960/61 förlagts till ett i Linköping upprättat slöjdlärarseminarium. Enligt sina direktiv har utredningen även att avge förslag angående den framtida användningen av August Abrahamsons stiftelse på Nääs, dit utbildningen av slöjdlärare tidigare varit förlagd. Utredningen har även ytterligare att behandla vissa frågor angående kompletteringskurser i slöjd. I sistnämnda hänseenden anfördes i direktiven följande. I samband med placeringsfrågorna, som jag tidigare berört, uppkommer ett särskilt problem, som bör lösas av de sakkunniga. Jag avser härmed den framtida användningen av den statliga egendomen Nääs, som staten erhållit i donation under det uttryckliga villkoret att den skall användas för kompletteringskurser i slöjd för lärare och lärarinnor. Den blivande slöjdlärarutbildningen torde icke kunna förläggas till Nääs. Skälet härför är främst, att Nääs' placering omöjliggör en övningsundervisning av tillfredsställande omfattning. Då den blivande slöjdlärarutbildningen alltså icke kan förläggas till Nääs, uppkommer två frågor. Den första frågan är den, om Nääs i fortsättningen liksom hittills kan och bör användas för kompletteringskurser i slöjd eller om dessa bör överflyttas till det eller de seminarier, dit slöjdlärarutbildningen förlägges. Den andra frågan är, vad Nääs slott och egendom lämpligen bör brukas till i fortsättningen, om all slöjdlärarutbildning flyttas därifrån. För att tagas i beaktande vid fullgörande av utredningsuppdraget har vidare till utredningen överlämnats en av stiftelsens styrelse i underdånig skrivelse den 10 september 1957 gjord framställning om tillstånd att från räkenskaperna avföra ett såsom skuld till staten uppfört belopp å 38 500 kronor, vilket enligt beslut av riksdagen år 1912 beviljats såsom bidrag till uppehållande av läroanstalten, »att i mån av tillgång av stiftelsen framdeles räntefritt återgäldas». I propositionen 1959: 92 angående utbildning av lärare i manlig slöjd anförde departementschefen, att vissa övergångsvis anordnade kurser för icke behöriga timlärare i manlig slöjd borde förekomma på Nääs under somrarna 1960—1962, samt yttrade i samband därmed:

8 Under denna period torde på Nääs plats kunna beredas för fortbildning av omkring 130 timlärare. Man torde vidare böra räkna med att utbildningsverksamheten i övrigt på Nääs — med bland annat kurser i träslöjd för folkskollärare — under dessa år fortsätter i stort sett som hittills. Verksamheten bör dock hållas inom sådana gränser, att det i riksstaten under rubriken Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning upptagna anslaget, som nu uppgår till 110 000 kronor, kan hållas i stort sett oförändrat. Jag förutsätter, att vid den angivna periodens slut det åt slöjdlärarutredningen lämnade uppdraget att avge förslag om den framtida användningen av Nääs är slutfört och att slutlig ställning då bör ha tagits till denna fråga. Jag vill med tanke på detta ännu kvarstående utredningsuppdrag anföra följande synpunkter. Sedan ett slöjdlärarseminarium kommit till stånd, torde inte finnas anledning att enbart för olika former av fortbildning i slöjd bibehålla utbildningsverksamheten på Nääs, särskilt inte om detta skulle påfordra årliga bidrag eller investeringsinsatser från statens sida. över huvud taget bör vid övervägandena om egendomens och verksamhetens framtid inte ifrågasättas nya statliga utgiftsändamål enbart i syfte att under alla förhållanden finna någon användning för den nuvarande anläggningen. Då det, med hänsyn till byggnadernas bristfälliga skick på Nääs, torde föreligga mycket små utsikter att finna en realiserbar utväg för egendomens framtida användning, som ligger i linje med donators ursprungliga intentioner, torde det bli nödvändigt att överväga radikala åtgärder i denna fråga. Vid riksdagsbehandlingen väcktes motioner (I: 418 och II: 515) av innebörd att riksdagen i avbidan på det aviserade förslaget om användningen av Nääs måtte avslå propositionen. Statsutskottet (utlåtande 1959: 116) avstyrkte motionerna men underströk önskvärdheten av att riksdagen så snart som möjligt måtte beredas tillfälle att taga ställning till ett med vederbörlig hänsyn till donators ursprungliga vilja avpassat förslag om Nääs framtida användning. Det erinrades, att till slöjdlärarutredningen knutits en särskild expert med speciell erfarenhet i permutationsfrågor. Riksdagen följde statsutskottets förslag. Utredningsarbetet Utredningen har från olika håll mottagit förslag och erbjudanden angående användningssätt för egendomen Nääs. Skogsvårdsstyrelsen i Älvsborgs län framlade i skrivelse till utredningens ordförande förslag om att en skogsbruksskola skulle förläggas till egendomen. En kommitté inom slöjdlärarnas riksförening framlade i skrivelse till utredningen vissa önskemål angående kursverksamhet å Nääs. Norra Älvsborgs bildningsförbund och Södra Älvsborgs bildningsförbund framlade i en gemensam skrivelse till utredningens ordförande ett förslag angående anstaltens användning för utbildning av vissa ledare inom folkbildningsarbetet och som kursgård. Sedan utredningen gjort en enkät för att utröna intresset för att förlägga kurser till en planerad kursgård å Nääs, inkom som svar också vissa

9 uppslag till egendomens användning helt i någon viss organisations tjänst, t. ex. som fältavdelning av statens civilförsvarsskola eller som centralpunkt för Svenska ungdomsringen för bygdekultur. Dessa uppslag föranledde i en del fall överläggningar med förslagsställarna, men visade sig av olika skäl mindre lämpliga som användningssätt för stiftelsen. Slutligen har också rektor Erland Borglund i sin egenskap av ledamot i en av Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund tillsatt kommitté angående vissa frågor inom hemslöjd och socialvård i skrivelse till slöjdlärarutredningens ordförande framlagt vissa förslag beträffande den framtida användningen av Nääs. Efter vederbörliga bemyndiganden har slöjdlärarutredningen vid tre olika tillfällen avlagt besök vid Nääs samt också besökt Kommunskolan i Sigtuna. Sistnämnda kursgård upplåtes av ägareorganisationerna även för utomstående kurser och utredningen har därför velat studera denna verksamhet, sedan förslag uppkommit om förläggande av en kursgård till Nääs. Utredningen har vid upprepade tillfällen haft överläggningar med den Abrahamsonska stiftelsens styrelse.

ANDRA KAPITLET Stiftelsens tillkomst och allmänna organisation

Genom testamente den 7 april 1891 med flera tillägg förordnade grosshandlaren August Abrahamson, att hans egendom Nääs i Skallsjö socken av Älvsborgs län jämte vissa andra tillgångar skulle utgöra en stiftelse, benämnd August Abrahamsons stiftelse, för att betrygga fortvaron av den läroanstalt — Nääs slöjdlärarseminarium — som han inrättat å egendomen. Stiftelsen jämte alla dess tillgångar skulle enligt testamentet överlämnas till svenska staten att lyda under Kungl. Maj :t i det departement, som handhade undervisningen i allmänhet. Innan närmare redogörelse lämnas för testamentets innehåll torde några upplysningar om donator vara av intresse. Abrahamson tillhörde en judisk släkt, som år 1812 inflyttat till Sverige. Han föddes år 1817 i Karlskrona och fick år 1832 anställning i affär i Göteborg. År 1840 grundade han en importfirma, som gjorde honom till en förmögen man. År 1859 ingick han äktenskap med Euphrosyne Leman, en berömd sångerska, som uppträtt i Stockholm, Paris, Madrid och Wien. Hon synes ha utövat stort inflytande på sin make. Hennes filantropiska intressen tog sig bl. a. uttryck i att hon på makarnas egendom Vänhem utanför Göteborg inrättade en liten arbetsskola för traktens barn. I början av år 1868 köpte Abrahamson egendomen Nääs, varpå makarna tillbragte sommaren där och gjorde upp planer för huvudbyggnadens nyinredning och omdaning. Arbetet härmed var i huvudsak avslutat påföljande sommar. Sedan Abrahamsons hustru avlidit, bosatte han sig på Nääs. Han drog sig tillbaka från affärslivet och ägnade sig intresserat åt egendomens skötsel. Ekonomibyggnaderna och husen på underlydande gårdar och torp byggdes om eller reparerades. Han visade stort intresse för de underlydande och erbjöd sig redan året efter sin bosättning på Nääs att skänka Skallsjö församling medel till upprättande av en slöjdskola. Då skolrådet avböjde anbudet och i stället ville använda de erbjudna medlen till en ny småskola, upprättade Abrahamson en egen privat slöjdskola. En restaurationsbyggnad vid Jonsereds station inköptes och flyttades till Nääs, där den inreddes för sitt nya ändamål. Skolan hade redan i februari 1872 provisoriskt börjat sin verksamhet i en av slottets flygelbyggnader. Denna lilla skola torde ej från början ha varit planerad annat än som en slöjdskola för den närmaste bygdens ungdom, liksom de andra slöjdskolor som då börjat upprättas på olika håll i landet.

11 Genom att skolan från början kom under ledning av en systerson till Abrahamson, Otto Salomon (1849—1907), som kommit till Nääs för att biträda med egendomens skötsel och som var en man med stor pedagogisk begåvning och intresse för tidens reformsträvanden på skolans område, växte emellertid läroanstalten ut till en betydelsefull institution och hade redan under Abrahamsons livstid utbildats till ett slags slöjdlärarseminarium. Abrahamsons testamente med därtill gjorda tillägg återfinnes som bilaga 1 till betänkandet. Beträffande innehållet däri må återges följande. Under punkt I:o i huvudtestamentet förordnas, att den berörda läroanstalten skulle under namn av »August Abrahamsons stiftelse» i all framtid å egendomen Nääs uppehållas samt hava till ändamål att genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskilt för användandet därvid av den pedagogiska slöjden. Stiftelsens verksamhet, hette det vidare, skulle alltid i den mån därtill anslagna medel sådant medgåve utövas i enlighet med tidens krav. Till stiftelsen överlämnades enligt punkt II :o uppräknade, till egendomen hörande fastigheter däribland Stora och Lilla Nääs samt Åstebo, alla gravationsfria, alla å egendomen vid Abrahamsons död befintliga lösören, med undantag huvudsakligen av vissa föremål av personlig art, kontanta penningar som skulle bilda två fonder, en å 335 000 kronor, till vilket belopp genom tilläggstestamente av år 1897 lades ytterligare 20 000 kronor, benämnd »underhållsfonden» och en å 25 000 kronor benämnd »utvidgningsfonden» . Under punkt III:o i huvudtestamentet lämnas utförliga föreskrifter om inskränkningar uti dispositionsrätten över den sålunda till stiftelsen testamenterade egendomen. Av nämnda föreskrifter må här upptagas följande. Av den donerade egendomen skulle säterierna Stora och Lilla Nääs samt frälsehemmanet Åstebo aldrig få vare sig intecknas eller genom försäljning, byte eller annorledes avhändas stiftelsen. Av den köpeskilling som inflöt vid eventuella försäljningar av stiftelsens övriga fastigheter skulle bildas en dispositionsfond. Avkastningen av fastigheterna och räntan å dispositionsfonden skulle i främsta rummet användas till underhåll i fullgott skick av de till egendomen Nääs och Åstebo hörande byggnader, park, trädgård och inventarier ävensom till skötsel och vård eljest av berörda fasta och lösa egendom. Parken skulle hållas tillgänglig för alla dem, som vid läroanstalten meddela eller åtnjuta undervisning. Stora huvudbyggnaden skulle i enlighet med föreskrifter som närmare anges upplåtas till föreläsningar, möten och festligheter, som stod i samband med läroanstalten och dess verksamhet samt till bostad för kortare tid åt framstående pedagoger m. fl. Räntan å underhållsfonden skulle användas till avlöning åt läroanstaltens före-

ståndare, lärare och lärarinnor jämte andra hos stiftelsen anställda personer samt till bestridande av övriga för läroanstaltens uppehållande nödiga kostnader. Räntan å utvidgningsfonden finge sedan densamma genom ränta på ränta uppgått till minst 10 000 kronor användas till läroanstaltens utvidgning och förbättring. Underhållsfonden och utvidgningsfonden finge aldrig till kapitalet minskas. Uppkommande besparingar å avkastningen av fonderna finge användas till stipendier åt lärare och lärarinnor, som vid stiftelsen njöto undervisning, likväl med företräde åt dem, som hörde till Göteborgs stad. Det förordnades, att Abrahamson och Otto Salomon skulle begravas å egendomen, samt meddelades bestämmelser om gravens framtida vård. Beträffande förvaltningen av stiftelsen lämnas bestämmelser under punkt IV :o. Sålunda skulle stiftelsen förvaltas av en av tre eller fem personer bestående samt för högst tre år i sänder utsedd styrelse jämte en under styrelsen lydande på sex månaders uppsägning tillsatt föreståndare. Slutligen lämnas under punkt V:o följande föreskrifter: Stiftelsen jämte alla dess tillgångar överlämnas till Svenska Staten att lyda under Kungl. Maj:t i det departement, som handhaver undervisningen i allmänhet; och äger Kungl. Maj:t i anledning härav: att emottaga de till stiftelsen testamenterade fonder och meddela närmare bestämmelser angående deras förvaltning; att utse ledamöter i styrelsen, tillsätta föreståndare och, vid mera än en månads ledighet för honom, dennes vikarie samt förordna om inspektion av läroanstalten och egendomens förvaltning; att rörande läroanstalten och stiftelsens övriga angelägenheter meddela de reglementariska föreskrifter och andra bestämmelser, som må anses erforderliga eller eljest äro ägnade att främja stiftelsens ändamål; att utöva högsta beslutanderätt i allt vad stiftelsen angår och således även att, där så påkallas och prövas skäligt, meddela rättelse uti styrelsens och övriga vederbörandes beslut och åtgärder; samt att, om läroanstalten i följd av ändrade förhållanden icke vidare behoves till utbildande av lärare och lärarinnor i slöjd, förvandla anstalten till annan högre läroanstalt för fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan förut ägnat sig åt undervisning; skolande dock i nyssnämnda fall av stiftelsens fonder till Kungl. Lantbruksakademien överlämnas femtiotusen (50 000) kronor att förvaltas under namn av »August och Euphrosyne Abrahamsons husslöjdsfond» under villkor att kapitalet ej får förminskas, och att räntan därå årligen användes till befordrande av husslöjdens framåtskridande i allmänhet inom landet; allt under iakttagande i såväl ena som andra hänseendet av testamentets bestämmelser i övriga delar. Skulle Kungl. Maj:t förklara sig å Svenska Statens vägnar icke vilja under ovan stadgade villkor mottaga läroanstalten med dess tillgångar, hava utredningsmännen av mitt bo, att med iakttagande av testamentsbestämmelser i övrigt, inom ett år efter det den nådiga förklaringen avgivits, till framtida efterrättelse meddela samt i Post- och Inrikes Tidningar offentligen kungöra de föreskrifter, som i ty fall anses erforderliga. Enligt ett den 26 april 1892 dagtecknat tillägg till testamentet ändrades

föreskriften under punkten V:o) i så måtto, att summan 50 000 kronor, som föreskrevs skola överlämnas till lantbruksakademien i händelse av läroanstaltens indragning, höjdes till 75 000 kronor, med rättighet för akademien att i stället för vad som förut bestämts använda de å kapitalet inflytande räntorna på sätt akademien fann »mest tjänligt och gagnande till främjande av vetenskaplig forskning på lantbrukets område». Abrahamson avled den 6 maj 1898. Sedan de testamentariska förordnandena godkänts av samtliga arvingar, inhämtades besked huruvida Kungl. Maj :t täcktes för svenska statens räkning mottaga donationen. Göteborgs domkapitel och länsstyrelsen i Älvsborgs län tillstyrkte, att donationen mottogs för statens räkning. Statskontoret begränsade sitt yttrande till den del av frågan som berörde de kontanta donationsmedlens förvaltning och avgav förslag till föreskrifter härom för det fall att Kungl. Maj:t beslöt att för svenska staten mottaga donationen. Justitiekanslersämbetet uttalade sig i ärendet på följande sätt: Av de anförda bestämmelserna i godsägaren Abrahamsons testamentariska förordnanden lärer framgå, att den av utredningsmännen anmälda donationen i verkligheten icke blivit gjord till svenska staten, utan till läroanstalten å Nääs eller den så kallade »August Abrahamsons stiftelse», ävensom att donationen skall komma nämnda läroanstalt eller stiftelse till godo oberoende därav, huruvida Eders Kungl. Maj:t förklarar sig å svenska statens vägnar vilja under stadgade villkor mottaga läroanstalten eller icke. Vid upprättandet av testamentet den 7 april 1891 torde, att döma av innehållet i punkten V, blivit förutsatt, att Kungl. Maj :t skulle med denna läroanstalts angelägenheter komma att taga befattning av annan och mera ingående beskaffenhet, än den, som av Kungl. Maj:t utövas i avseende å läroanstalter i allmänhet, något som likväl knappast synes låta sig göra utan att förorsaka avsevärda olägenheter. Det bör härvid ej heller förbises att, i händelse nådigt förklarande meddelades, att stiftelsen eller läroanstalten mottages av svenska staten, anspråken på anstaltens ledning utan tvivel komme att ställas högre än i vanliga fall. Men ett dylikt förklarande skulle även kunna medföra anspråk på ekonomiskt understöd från statsverket i det ej otänkbara fall, att läroanstaltens verksamhet framdeles ej kunde på värdigt sätt upprätthållas med dess egen årsinkomst. Slutligen torde bifall till den här ifrågasatta anordningen kunna anses jämväl ur den synpunkten vara mindre lämpligt, att detsamma skulle vara ägnat att framkalla liknande förordnanden vid upprättandet av andra enskilda stiftelser. På grund av vad sålunda blivit anfört och då, såsom förut erinrats, själva donationen i allt fall komme att äga bestånd, har justitiekanslersämbetet ansett sig ej böra tillstyrka nådigt bifall därtill, att läroanstalten med dess tillgångar mottages av svenska staten på de i donationsurkunden stadgade villkor. Genom beslut den 28 april 1899 förklarade Kungl. Maj:t, — att ifrågavarande stiftelse med dess tillgångar skall av svenska staten emottagas på de i donationsurkunden stadgade villkor; och vilje Vi i sammanhang härmed hava ej mindre förordnat, att de för fondbildning avsedda kontanta donationsmedlen skola överlämnas till statskontoret för att därstädes bokföras under benämning: »Abrahamsonska stiftelsens fonder», särskilt förvaltas med iakttagande av de i donationsbrevet givna föreskrifter samt förräntas i enlighet

med de bestämmelser rörande förvaltningen av de under statskontorets vård ställda fonders och kassors medel vilka meddelats i nådiga brevet den 31 augusti 1877, dock med iakttagande att, där sådant skulle finnas vara fördelaktigt, stiftelsen tillhöriga medel må kunna i avbidan på annan placering, insättas i bankinrättning med av Oss fastställd bolagsordning, än ock anbefallt (länsstyrelsen i Älvsborgs län) att, efter det föreståndaren för anstalten Otto Salomon blivit i ärendet hörd, till Oss inkomma med fullständigt förslag till reglemente för anstaltens verksamhet och förvaltning. Reglemente för stiftelsen fastställdes av Kungl. Maj:t den 31 maj 1901. Ändringar i reglementet föreligger enligt beslut den 17 juni 1943, den 30 december 1955 och den 5 oktober 1956. Reglementet i dess nuvarande lydelse är intaget som bilaga 2 till betänkandet. Enligt testamentet ägde Salomon att under sin återstående livstid uppehålla föreståndarbefattningen och ensam utgöra stiftelsens styrelse, varför reglementets bestämmelser i vissa delar ej tillämpades förrän efter Salomons död den 3 november 1907. Beträffande stiftelsens förvaltning föreskriver reglementet, att stiftelsen med undantag av de donerade kontanta medlen förvaltas av en styrelse bestående av ordförande och fyra andra ledamöter, vilka förordnas för en tid av tre år i sänder bland framstående och för stiftelsens ändamål nitälskande personer. Av ledamöterna bör en äga sakkunskap i lanthushållning och två pedagogisk sakkunskap. Den ene av de båda sistnämnda bör vara väl förtrogen med folk- och fortsättningsskolans slöjdundervisning. Styrelsen utgöres f. n. av landshövdingen i Älvsborgs län M. Lemne, ordförande, samt kanslirådet i ecklesiastikdepartementet E. Reuterswärd, ledamoten av riksdagens första kammare, folkskolläraren M. Widén och ordföranden i Skallsjö kommuns kommunalfullmäktige, sjukkasseexpeditören A. Thelin. Dessa ledamöter förordnades den 21 november 1958 med undantag för Thelin, som den 9 oktober 1959 förordnades i stället för sekreteraren C. Faust, som avlidit. Ledamoten konsulent T. Philipson avled den 8 januari 1961. Räkenskapsförare hos stiftelsen är kamreraren hos Älvsborgs läns norra hushållningssällskap H. André, som även är styrelsens sekreterare. Styrelsen har att årligen till ecklesiastikdepartementet insända berättelse om undervisningen vid läroanstalten under näst föregående år jämte sammandrag av räkenskaperna för samma år. Räkenskaperna granskas av två revisorer, av vilka den ene utses av Kungl. Maj :t och den andre av stiftelsens styrelse. Revisionsberättelsen skall insändas till riksräkenskapsverket (d. v. s. numera riksrevisionsverket) för granskning. Stiftelsen skall till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till stiftelsens inkomst- och utgiftsstat. Besvär över styrelsens beslut kan anföras hos Kungl. Maj :t i ecklesiastikdepartementet. Läroanstalten står under inseende av skolöverstyrelsen, vilken det åligger att tid efter annan låta inspektera läroanstalten och dess verksamhet. Den närmaste tillsynen över och vården om stiftelsen och dess tillhörigheter skall enligt reglementet utövas av en av Kungl. Maj:t tillsatt före-

15 ståndare. Genom nådigt cirkulär den 17 juni 1943 medgavs, att med föreståndarbefattningens återbesättande finge anstå tills vidare. Någon heltidsanställd föreståndare har därefter ej tillsatts utan endast föreståndare som fungerar under sommarkurserna, en för försommaren och en för sensommaren. De donerade kontanta medlen handhas i enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den 28 april 1899 av statskontoret. Genom nådigt beslut den 27 september 1901 föreskrevs, att skogs- och hagmarken å egendomen Nääs skulle jämlikt 32 § förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket ställas under vård och förvaltning av skogsstaten. Stiftelsen handhade länge de med förvaltningen förenade uppgifter, som ansågs ej k u n n a åligga domänverket. Enligt medgivande av Kungl. Maj:t den 22 juni 1951 handhaves förvaltningen av skogsmarken till egendomen numera av skogssällskapet i Göteborg i enlighet med en mellan sällskapet och stiftelsens styrelse träffad överenskommelse, dock att upprättandet av skogshushållningsplan samt i samband därmed kontroll av hushållningsplanens efterlevnad liksom tidigare skall ske genom domänverkets försorg. Stiftelsens styrelse har hittills förvaltat två av Abrahamson till Skallsjö kommun skänkta fonder, nämligen August Abrahamsons bespisningsfond och August Abrahamsons julgåvefond. Enligt medgivande av Kungl. Maj :t den 8 april 1960 har Skallsjö kommun övertagit förvaltningen av dessa fonder. En till stiftelsen knuten donation är »Rurik Holms minnesfond». Teol. och fil. dr Rurik Holm var läroanstaltens föreståndare åren 1913—1944. Fonden är skänkt av en syster och svåger till Holm. Avkastningen utdelas i form av studiestipendier till elever från Norge, Island och Finland samt Danmark med Färöarna och Grönland, vilka åtnjuter undervisning vid stiftelsens anstalt. Ett par stipendier brukar utdelas vid varje kurs. Fondmedlen är placerade i aktier med ett bokfört värde av 23 314 kronor. Nuvarande kursvärde överstiger betydligt detta belopp. Beträffande de närmare bestämmelserna för donationen hänvisas till donationsbrevet (bil. 3).

TREDJE KAPITLET Kursverksamheten på Nääs

1. Den verksamhet som bedrivits fram till inrättandet av slöjdlärarseminariet i Linköping Den av Abrahamson grundade slöjdskolan genomgick under hans livstid åtskilliga omvandlingar, innan man nådde fram till den verksamhetsform, som tillämpades vid Abrahamsons bortgång och som sedan principiellt bibehållits, ehuru i praktiken viktiga avvikelser skett. En kort redogörelse för utvecklingen torde böra ges, bl. a. för att belysa arten av de strävanden, som gjorde sig gällande hos Abrahamson och hans systerson Otto Salomon, vars betydelse för skolverksamheten å Nääs tidigare antytts. Då slöjdskolorna först började inrättas i landet, var avsikten med dem huvudsakligen praktisk. Vid tiden för industrialismens genombrott började man finna det angeläget att på landsbygden bevara och uppmuntra den gamla husslöjden. Det allmänna pedagogiska syftet med en slöjdundervisning i nutida mening var mindre aktuellt. Slöjden var ännu icke införd som ämne på folkskolans läroplan, ehuru den visserligen redan införts i åtskilliga folkskolor. I stället inrättades som nämnt fristående slöjdskolor. Slöjden fick emellertid småningom en starkare ställning i folkskolorna. Den år 1872 nyinrättade slöjdskolan på Nääs förändrades år 1874 till en privat högre folkskola, där vidgad undervisning meddelades i folkskolans vanliga läro- och övningsämnen, men huvudvikten lades på slöjden. En särskild arbetsskola för flickor, där undervisning meddelades i de vanliga folkskoleämnena jämte kvinnliga handarbeten och hushållsgöromål m. m. inrättades också år 1874. Skolorna sammanslogs 1886 till en samskola, vilken emellertid två år senare upphörde. Slöjden hade nämligen då införts som ämne i församlingens skola, varför den särskilda skolan ansågs obehövlig. Under 1870-talet inrättades på olika håll i landet slöjdskolor och därmed gjorde sig bristen på kompetenta lärare märkbar. Med slöjdskolan på Nääs förenades då ett slöjdlärarseminarium. En plan för seminariet trycktes år 1874 och samma år torde seminariet ha börjat sin verksamhet. Det inriktades på utbildning av facklärare. Det var avsett för ynglingar, som förut under någon tid sysselsatt sig med slöjd, företrädesvis snickeri. Denna kurs var i sin senare utformning ettårig. Ämnena var, då kursen fullt ut-

17 formats, matematik, naturkunnighet, pedagogik och metodik, ritning och slöjd (omfattande snickeri, svarvning, träsnideri och smide) samt också svenska språket samt fysikens och mekanikens grunder. Verksamheten pågick till år 1882. Salomons strävan var under hela hans verksamhet att slöjden i de allmänna skolorna skulle få en pedagogiskt riktig utformning, som skulle ge en fostran ej endast till praktiska färdigheter utan för hela personlighetens utveckling genom det praktiska arbetet till ordningssinne, förmåga till självständigt arbete och allmän mognad. Salomon ansåg träslöjden särskilt lämplig ur metodisk synpunkt. Han utarbetade ett noggrant system för undervisningen (Nääsmetoden) med gradvisa framsteg från enklare till svårare uppgifter samt utvecklade sina teorier i olika skrifter. Sedan slöjden börjat få insteg i folkskolorna, arbetade Salomon, i överensstämmelse med sin uppfattning om ämnets pedagogiska betydelse, för att undervisningen i ämnet skulle anförtros de pedagogiskt bildade klasslärarna. Då det icke kunde väntas, att de från folkskoleseminarierna utexaminerade lärarna skulle vara villiga att lägga ett år till sin utbildning genom att följa en ettårig kurs på Nääs, gjorde sig behovet gällande av väsentligen kortare, för folkskollärare avsedda slöjdkurser. Från och med år 1878 anordnades på Nääs för ändamålet avsedda femveckorskurser. År 1884 utsträcktes tiden till sex veckor. Även sedan undervisning i manlig slöjd införts vid folkskoleseminarierna för manliga elever (vid det sista år 1893) utnyttjades kurserna vid Nääs för ytterligare utbildning i ämnet. År 1882 öppnades läroanstalten även för kvinnor. Årliga antalet slöjdkurser har växlat. Under tiden 1898—1906 anordnades i allmänhet två sommarkurser och en vinterkurs. Därefter har ingen vinterkurs i slöjd varit anordnad. Från år 1914 utvidgades slöjdutbildningen till att omfatta även metallslöjd. Den viktigaste yttre förändring som slöjdutbildningen undergick var emellertid den, att — i strid med testamentets ordalydelse — allt fler av kursdeltagarna kom att vara personer utan föregående lärarutbildning men med yrkesutbildning i snickeri eller metallarbete, som efter genomgången utbildning vid läroanstalten vann anställning som facklärare vid folkskolor och högre skolor. Denna utveckling sammanhängde å ena sidan med att allt större del av slöjdundervisningen i skolorna övertogs av facklärare, varigenom folkskollärarnas intresse av fortbildning i ämnet minskades, och å andra sidan med att någon statlig läroanstalt för utbildning av dessa facklärare icke fanns, varför det allmänna kom att helt lita till Nääs för denna utbildning. Kursernas uppläggning, med större vikt på ämnets metodiska sidor än på meddelande av fackkunskaper, gjorde dem lämpade för det nya ändamålet. Utvecklingen har lett till att under senare år flertalet slöjdkurser vid Nääs varit direkt avsedda för utbildning av facklärare, medan endast någon enstaka fortbildningskurs för folkskollärare givits varje år. 2—105803

18 Vid Nääs har sedan länge förekommit kurser även för lärare i andra övningsämnen än manlig slöjd. Då sånglekar redan tidigare övats vid slöjdkurserna, upptogs år 1895 kurser för utbildande av lekledare på läroanstaltens program. Även idrott har senare inedtagits i dessa kurser. Kurser i skolköksundervisning och kvinnligt handarbete förekom första gången från år 1903. Instruktionskurser i gymnastik för deltagare i andra kurser tillkom 1906. Särskilda kurser i gymnastik upprättades år 1913. Kurser i teckning och modellering tillkom år 1909. Från 1919 till början av 1930-talet förekom av skolöverstyrelsen anordnade kurser för lärarinnor i fortsättningsskolan dels i sömnad dels i hushållsgöromål. Därefter har Nääs på egen hand ordnat fortbildningskurser i kvinnlig slöjd. Åren 1914—1923 gavs vinterkurser i handarbete och vävning i förening med teckning. Även kurser i trädgårdsskötsel och fruktanvändning har förekommit. Kurserna har efter år 1923 uteslutande varit förlagda till sommaren. Specialkurser utan samband med den övriga verksamheten har vid olika tillfällen förekommit. Åtskilliga sammankomster, särskilt samnordiska, har också varit förlagda till Nääs. Avslutningsvis må redogöras för verksamhetens omfattning vid Nääs sommaren 1959, då den nu inträdande omläggningen av verksamheten ännu ej satt in. Kurserna under försommaren omfattade trä- och metallslöjdskurser för blivande facklärare samt lek- och idrottskurs, vilka pågick den 15 juni—den 18 juli, samt en s. k. kort träslöjdskurs (för folkskollärare) och teckningskurs, vilka pågick den 15 juni—den 11 juli. På sensommaren pågick träoch metallslöjdskurser för blivande facklärare den 22 juli—den 22 augusti samt kurs i kvinnlig slöjd och skolöverstyrelsens fortbildningskurs i träslöjd den 22 juli—den 18 augusti. Därtill kom under såväl för- som sensommarkurserna frivilliga aftonkurser i slöjdteckning, metallslöjd, modellplansbygge och folkdans. Under försommaren pågick även en aftonkurs i svarvning. Antalet deltagare i de olika kurserna var försommaren träslöjdskursen metallslöjdskursen lek- och idrottskursen korta träslöjdskursen teckningskursen

82 19 23 15 25 164

ef ter sommar en träslöjdskursen metallslöjdskursen kvinnliga slöjdkursen skolöverstyrelsens kurs

98 19 30 16 163 Summa 327

19 Därjämte förekom en av slöjdlärarnas riksförening anordnad pedagogisk fortbildningskurs. Här har endast angetts de yttre konturerna av stiftelsens verksamhet. Inom ramen för detta betänkande kan endast antydas den pedagogiska insats som stiftelsen kommit att göra genom Salomons nydanande arbete och andra framstående krafters insatser, det internationella rykte som läroanstalten tidigt fick och den varma uppskattning som dess kurser vunnit bland Sveriges lärare. Allt detta torde vara känt inom lärarkretsar. För övriga intresserade kan hänvisas till redogörelser i tidigare utredningar angående stiftelsen (se följande kap.) och en omfattande minnesskrift över läroanstaltens verksamhet, »Nääs 1872—1942. Minnesskrift del 1—2» (Göteborg 1942—43). 2. Kvarstående verksamhet Genom inrättandet av slöjdlärarseminariet i Linköping bortfaller behovet av de för facklärarutbildning avsedda trä- och metallslöjdskurserna vid Nääs. Kvar skulle då vara de övriga av de numera anordnade kurserna. Därjämte har från och med sommaren 1960 tillkommit övergångsvis anordnade utbildningskurser för vissa icke behöriga timlärare i manlig slöjd, vilka enligt uttalande av departementschefen i propositionen 1959: 92 angående utbildning av lärare i manlig slöjd borde beredas tillfälle att förvärva behörighet att undervisa i ämnet. För de sommaren 1960 undervisade eleverna i dessa utbildningskurser anordnas sommaren 1961 en avslutande kurs. Ytterligare sådana utbildningskurser påbörjas sommaren 1961. Dessa avslutas sommaren 1962 och därefter planeras inga nya dylika kurser. Behov av kurser för folkskollärare torde föreligga även i fortsättningen så långt nu kan överblickas. De av skolöverstyrelsen anordnade fortbildningskurserna liksom också åtskilliga andra slag av slöjdkurser vid sidan av eller utöver slöjdlärarseminariets undervisning torde framdeles bli behövliga i stigande omfattning. I vad mån sådana kurser kan förläggas till slöjdlärarseminariet i Linköping är ännu en olöst fråga, men helt torde seminariet knappast kunna fylla behovet av kortare kurser för lärare i slöjd. Dess kapacitet torde nämligen bli hårt ansträngd av den ordinarie undervisningen. Omfattningen av den nuvarande kursverksamheten vid Nääs framgår av följande sammanställning över sommaren 1961 vid Nääs anordnade kurser och deras deltagarantal. för- eftersom- sommaren maren 25 14 23 36 2

intygskurs i träslöjd för icke behöriga timlärare betygskurs i träslöjd för d :o betygskurs i metallslöjd för d:o kompletteringskurs i träslöjd för tidigare Iran Nääs examinerade slöjdlärare (intygs- och betygskurs) 10

—

20 försommaren kompletteringskurs i metallslöjd för d:o (intygs- och betygskurs) . 2 0 skolöverstyrelsens kurs för slöjdlärare i specialklass 16 skolöverstyrelsens kurs (huvudsakligen i kompletterande slöjdarter; fortbildningskurs) skolöverstyrelsens kurs för konsulentverksamhet — lek- och idrottskursen -~ 1 teckningskursen ' 4 korta träslöjdskursen (för folkskollärare) textilslöjdkursen slöjdlärarnas riksförenings kurs 139 Summa

eftersommaren 20

—

168 307

U n d e r k u r s t i d e n a n o r d n a s frivilliga a f t o n k u r s e r . Av d e s s a h a d e u n d e r f ö r s o m m a r e n k u r s e n i m e t a l l s l ö j d 21 d e l t a g a r e , k u r s e n i s l ö j d t e c k n i n g 27, k u r s e n i s m y c k e s l ö j d 35 och k u r s e n i f o l k d a n s e r ett 20-tal d e l t a g a r e . S l ö j d l ä r a r u t r e d n i n g e n m o t t o g i j u l i 1958 en skrivelse från en i n o m slöjdl ä r a r n a s r i k s f ö r e n i n g u t s e d d k o m m i t t é för s l ö j d p e d a g o g i s k a f r å g o r . F ö r e n i n g e n s styrelse h a r s e n a r e f ö r k l a r a t sig i n s t ä m m a i de i s k r i v e l s e n f r a m f ö r d a a l l m ä n n a s y n p u n k t e r n a , d o c k ej i u t t a l a n d e t a n g å e n d e v i d a r e u t b i l d n i n g för n u i t j ä n s t v a r a n d e s l ö j d l ä r a r e , vilket efter o r d a l a g e n t y c k t e s avse a t t d e s s a k u r s e r s k u l l e v a r a o b l i g a t o r i s k a . Skrivelsen i n n e h ö l l bl. a. följande. I betänkandet har slöjdlärarutredningen (sid. 141) ifrågasatt om framtida fortbildningskurser för slöjdlärare, som genomgått slöjdlärarseminariet, kan förläggas till seminariet. Kommittén anser det vara av väsentlig vikt, att slöjdlärarna beredes möjlighet till en kontinuerlig fortbildning Kommittén vill därför föreslå, att slöjdlärarutredningen i samband med den fortsatta utredningen angående användningen av August Abrahamsons stiftelse å Nääs även tar upp frågan om framtida fortbildningskurser för slöjdlärare, som genomgått slöjdlärarseminariet, och bereder utrymme för denna kursverksamhet inom ramen för den verksamhet, vilken kommer att bedrivas vid August Abrahamsons stiftelse å Nääs sedan den nuvarande slöjdlärarutbildningen överförts till det i betänkandet föreslagna slöjdlärarseminariet. De senaste årens utveckling på de praktiska, tekniska och pedagogiska områdena, har starkt aktualiserat fortbildningen av lärare i manlig slöjd. Undertecknade kommitté har därför funnit det som en högre angelägenhetsgrad, att de slöjdlärare, som fått sin pedagogiska utbildning vid August Abrahamsons stiftelse å Nääs eller på annat sätt erhållit Kungl. Skolöverstyrelsens behörighet, beredes tillfälle till vidareutbildning, som utjämnar skillnaden gentemot de slöjdlärare, som utbildas vid slöjdlärarseminariet. Kommittén anser dessutom, att det skulle vara av mycket stort värde, att utrymme kunde beredas för speciell kursverksamhet för slöjdlärare som h a r sin tjänstgöring vid särskolor och i specialklasser vid folkskola och enhetsskola,

21 att särskilda kurser kunde anordnas i yrkesvägledningsfrågor och yrkesorientering, att korta kurser s. k. informationskurser, kunde anordnas i utformning enl. slöjdlärarnas riksförenings kurs å Nääs, att speciella kurser kunde anordnas för slöjdlärare med tjänstgöring i enhetsskolans högstadium, samt att fortbildningskurser för tidigare utbildade slöjdlärare kunde anordnas i enlighet med vad som framförts ovan för slöjdlärare som utbildats vid slöjdlärarseminariet. Dessutom anser kommittén, att det vid August Abrahamsons stiftelse bör beredas utrymme för speciella preparandkurser för de som önskar söka inträde vid slöjdlärarseminariet. De nu förekommande kurserna i lek och idrott, teckning och kvinnlig slöjd torde få anses vara nyttiga och behövliga även i fortsättningen. Sedan utredningen förfrågat sig hos skolöverstyrelsen dels angående det framtida behovet av vissa kurser, som dittills varit anordnade på Nääs, dels huruvida överstyrelsen vore villig medverka till att en del av de kurser, som tillhörde överstyrelsens förvaltningsområde, framdeles kunde förläggas till Nääs, svarade överstyrelsen i skrivelse den 27 augusti 1959 följande. Av de kurser, som hittills varit förlagda till Nääs, torde även framdeles följande vara erforderliga och kunna förläggas dit: a) kompletteringskurser i träslöjd, metallslöjd och mångsidig slöjd för lärare i manlig slöjd med behörighet i en slöjdart (3—4 veckor), b) fortbildningskurser för lärare, som undervisar i ämnet slöjd i hjälpklasser (3—4 veckor), c) fortbildningskurser i manlig slöjd för folkskollärare ni. fl. (3 veckor, 2 sommarkurser), och i textilslöjd för folk- och småskollärarinnor (3 veckor, 2 sommarkurser), d) fortbildningskurser i teckning för folkskollärare (3 veckor), e) kurser för utbildning av lek- och idrottsledare. Därutöver planerar överstyrelsen kurser i slöjdteckning och formgivning för examinerade slöjdlärare och textillärarinnor (3 veckor), orienteringskurser för regionala konsulenter i slöjd och teckning samt mera sporadiskt återkommande kurser för efterprövning till betygskursen. Dessa kurser och sådana fortbildningskurser, som i överstyrelsens regi hålles för lärare i teckning, bör även kunna förläggas till Nääs. I vad mån mera tillfälligt anordnade kurser kan förläggas till Nääs, kan överstyrelsen för närvarande icke bedöma, men överstyrelsen kommer vid planläggningen av sin kursverksamhet att pröva lämpligheten av Nääs som kursort. En förutsättning härför liksom för att de ovan angivna kurserna skall kunna förläggas till Nääs är emellertid, att lokaler och materielutrustning håller den standard, som måste krävas. Beträffande kurser av mera regional karaktär bör hänvändelse ske till vederbörande länsskolnämnd. Det är tydligen ett allmänt intresse att en viss kursverksamhet även i fortsättningen kan bibehållas å Nääs. Dess framtida omfattning är svår att nu med säkerhet bedöma. Kompletteringskurser för slöjdlärare med utbildning från Nääs måste finnas även i fortsättningen. De slöjdlärare som ut-

22 bildas vid det nya seminariet får utbildning i bägge slöjdarterna. De lärare som utbildats vid Nääs och har behörighet endast i en slöjdart behöver därför en kompletteringsmöjlighet. Det synes f. n. vara osäkert i vad mån dessa kurser kommer att fortsätta efter innevarande år. Det är emellertid önskvärt, att möjligheten att komplettera behörigheten kan fortsätta ett antal år framåt. Det framtida behovet av kurserna i övrigt beror som nämn i bl. a. av hur förhållandena utvecklas vid slöjdlärarseminariet. Emellertid synes det vara sannolikt, att kurserna ej blir av tillräcklig omfattning för att vara stiftelsens hela verksamhetsfält och att det vore oekonomiskt att bibehålla verksamheten på Nääs i dess nuvarande form enbart för dessa kurser, i synnerhet som nybyggnad snart måste ske om någon kursverksamhet alls skall hållas i gång på Nääs. Man torde på grund av departementschefens i 1 kap. ovan återgivna uttalande i propositionen 1959: 92 få antaga att det nuvarande årliga statsbidraget, 100 000 kronor budgetåret 1961/62, ej kan påräknas enbart för dessa kurser. Med hänsyn till det sagda synes det utredningen, att den bästa lösningen i föreliggande situation vore om de kurser i manlig slöjd eller andra övningsämnen, som det i fortsättningen kan vara lämpligt att förlägga till Nääs, kunde förenas med annan verksamhet därstädes. Utredningen återkommer till frågan i det följande.

FJÄRDE KAPITLET V i k t i g a r e s t a t l i g a å t g ä r d e r beträffande stiftelsen

Stiftelsen mötte tidigt svårigheter av ekonomisk natur, främst beroende på att stiftelsens byggnader befann sig i ett bristfälligt skick som gjorde reparationer nödvändiga. Underhållet synes under stiftelsens första år ha tillbakasatts för den pedagogiska verksamhetens skull. Den efter Otto Salomons död tillsatta styrelsen gjorde redan år 1909 en framställning om statsbidrag för reparationsarbeten, vilken emellertid lämnades utan bifall. På uppdrag av styrelsen företog förutvarande statsrådet, kanslirådet i ecklesiastikdepartementet P. E. Lindström en utredning (tryckt 1912), där förslag gjordes angående ändringar i föreståndarens ekonomiska villkor, varjämte framställning gjordes om statsbidrag bl. a. för möjliggörande av reparationer. Förslagen resulterade bl. a. i att riksdagen samma år beviljade ett anslag av 38 500 kronor huvudsakligen för reparationer och förbättringar av byggnaderna, att i mån av tillgång framdeles återgäldas av stiftelsen. Stiftelsens förpliktelser i fråga om slottet visade sig vara svåra att uppfylla. Vissa utsmyckningar, som tillkommit på Abrahamsons tid, var ej utförda i bestående material och måste avlägsnas. År 1921 beviljade riksdagen ett anslag av 50 000 kronor till reparationer, som till stor del avsåg slottsbyggnaden. Stiftelsen hade då begärt ett statsbidrag om 458 500 kronor, varav 40 500 kronor till ombyggnader och reparationer och 418 000 kronor för utbyggnad av stiftelsens samlings- och restaurationsbyggnad. Efter ett uttalande av riksdagens revisorer år 1921 förordade riksdagen en utredning rörande förändring av organisationen av den ekonomiska förvaltningen och ledningen av Näässtiftelsen. En sådan utredning kom också till stånd under ordförandeskap av förutvarande statsrådet Olof Olsson. Utredningen avgav betänkande den 23 december 1923. Förslaget hade i huvudsak följande innebörd. Olika rekommendationer gjordes beträffande den ekonomiska skötseln av egendomen. Förlusten på läroanstalten under tiden 1918—1922 uppskattades till omkring 30 000 kronor. Lärarantalet borde minskas. Anmärkning gjordes mot att en förskjutning av fördelningen av lärare och icke-lärare bland kursdeltagarna skett, så att antalet lärare minskat. Detta stred mot testamentets bestämmelse. Beträffande slottsbyggnaden föreslogs, att bostäder skulle beredas där åt lärare, som undervisade vid kurserna, samt bibliotek och läsrum anordnas

24 i någon del av byggnaden. Testamentet utgjorde dock i viss mån ett hinder häremot. Beträffande stiftelsens ekonomi anfördes bl. a. följande: Det framgår av testamentets bestämmelser rörande avkastningen av egendomen och fonderna, att stiftelsens egendom icke är till för läroanstaltens skull och således heller icke är att räkna som en stödjedonation i vanlig mening. Avkastningen av jorden och skogen har sina egna uppgifter, som i främsta rummet skola fullgöras: att underhålla och sköta och vårda den fasta och lösa egendomen, och rättesnöret för denna vård, som ju framför allt avser slottet och dess inventarier, skulle vara, att allting hålles i fullgott skick. Det är först den behållning, som därefter och möjligen kan finnas, som får tagas i bruk för undervisningen. Läroanstalten är för sin verksamhet enligt testamentet hänvisad närmast till sig själv, till sina egna tillgångar och inkomster. Det vill förefalla, som om grunden till stiftelsens ekonomiska besvärligheter är att söka däri, att dessa bestämmelser ej blivit följda. Läroanstalten har fått växa ut över sina egna möjligheter och har under årens lopp fått konsumera, vad som rätteligen bort gå till annat. Stiftelsen får bedriva den pedagogiska verksamhet, som den ekonomiskt rår med. Räckte ej tillgångarna fick man begära statsbidrag. Det var rimligare att Kungl. Maj :t och riksdagen fick överväga vilken undervisningsverksamhet som skulle bedrivas på Nääs än att de skulle tvingas i efterhand anslå medel för reparation av egendomens byggnader. De sakkunnigas undersökning utvisade, att stiftelsens ekonomiska företag borde kunna bära sina testamentariska uppgifter och årligen ge ett överskott av några tusen kronor som skulle kunna ställas till läroanstaltens disposition. Stiftelsen borde uppdelas på två administrativa delar, nämligen läroanstalten, till vilken torde böra hänföras alla de byggnader som var tagna i bruk enbart för dennas behov, samt egendomen och fabriken, till vilka alla övriga stiftelsens byggnader torde böra hänföras. Förändringen ansågs strida mot testamentets bestämmelser men vara i överensstämmelse med dess syfte. Stiftelsens föreståndare skulle sköta läroanstalten; egendomen och fabriken skulle läggas under en förvaltares ledning. Avlöningen till föreståndaren borde nedskäras. Justitiekanslersämbetet avstyrkte i utlåtande den 4 december 1926 sådana föreslagna åtgärder som stred mot donationsbestämmelserna samt anförde härvid, att då stiftelsen genom Kungl. Maj :ts beslut den 28 april 1899 på i donationsurkunderna föreskrivna villkor mottagits av staten, Kungl. Maj :t i förhållande till stiftelsen intoge en dubbelställning, i det att Kungl. Maj :t dels på grund av bestämmelser i donationsurkunderna samt genom det för stiftelsen gällande reglementet i viss mån vore representant för stiftelseförmögenheten och utövade vissa funktioner beträffande stiftelsens styrelse och förvaltning, dels ock hade — liksom i fråga om andra donationer — befogenhet att utöva permutationsrätt. Såsom villkor för att Kungl. Maj :t genom utövande av sin permutationsrätt skulle medgiva avvikelse från donationsbestämmelserna torde böra gälla, att avvikelsen av en eller annan orsak finge anses nödvändig. Då Kungl. Maj :t genom mottagan-

25 det av stiftelsen måste anses hava godkänt de för densamma uppställda villkoren, syntes detta kräva en alldeles särskild grannlagenhet vid prövning av behovet av ifrågasatt avvikelse. Kungl. Maj:ts beslut blev endast, i nådigt brev den 13 oktober 1927, en anbefallning till styrelsen att iakttaga vissa regler för förvaltningen i syfte att läroanstaltens kostnader skulle hållas inom avsedd ram och underhåll av slottet, parken o. s. v. ej eftersättas, att kurser med annan huvudman, som förlades till Nääs, ej till någon del fick bekostas av stiftelsen samt att bokföringen skulle uppdelas i olika stater för varje verksamhetsgren. År 1939 anhöll styrelsen hos Kungl. Maj:t om anslag med 300 900 kronor för uppförande av nybyggnad för slöjdundervisningen, ändringsarbeten i seminariebyggnaden, utvidgning och modernisering av lek- och idrottsplatsen samt till uppförande och ändring av vissa för stiftelsens lantbruk erforderliga byggnader. En redogörelse lämnades för det ekonomiska läget. Då läroanstalten till främsta uppgift hade utbildning och fortsatt utbildning av slöjdlärare och fyllde ett direkt statsändamål genom att tillgodose skolornas — närmast folk- och fortsättningsskolornas — behov av dylika lärare, låge det för staten närmast att bidrag till driftkostnaderna genom att påtaga sig avlönandet av stiftelsens lärare i manlig slöjd. Framställningen föranledde ej någon Kungl. Maj :ts åtgärd. Däremot beviljades stiftelsen för vartdera av budgetåren 1941/42 och 1942/43 anslag å 5 000 kronor som bidrag till avlönande av lärare för undervisning i manlig slöjd. År 1941 inspekterades stiftelsen av t. f. undervisningsrådet Gottfrid Björkman, vilken av skolöverstyrelsen förordnats härtill enligt uppdrag av Kungl. Maj:t den 16 maj 1941. Han påtalade, att endast något över hälften av kursdeltagarna sommaren 1941 fyllde villkoret att redan h a ägnat sig åt undervisning. Vissa andra anmärkningar gjordes också. Björkman framkastade den tanken, att läroanstalten på Nääs i framtiden skulle kunna ombildas till en högre läroanstalt för fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, dels i fortsättningsskolor, dels i folkskolans åttonde klass samt i folkskolans högre avdelning, vilken i många fall var ordnad i s. k. praktisk riktning. Riksdagen uttalade år 1942, att med den betydelse slöjdundervisningen numera intog i vårt skolväsen det syntes i hög grad angeläget, att ifrågavarande stiftelse, som utgjorde vår enda utbildningsanstalt för lärare i manlig slöjd, utrustades med ekonomiska förutsättningar för att fylla sin betydelsefulla uppgift, varför riksdagen ville understryka vikten av att en i utsikt ställd utredning kom till stånd. Samma år tillkallades sakkunniga för utredning angående verksamheten vid August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning samt angående läroanstaltens ställning och de ekonomiska förutsättningarna för dess upprätthållande m. m. De sakkunniga var undervisningsrådet Kurt Falck och ledamoten av riksdagens andra kammare, agronomen Stig Janson. De sakkunniga anförde i sitt betänkande, som avgavs i januari 1943, att

26 statsverkets utgifter för anstaltens verksamhet varit förhållandevis små. Det ekonomiska stöd som staten lämnat anstalten motsvarade ingalunda den nytta som staten dragit av densamma. Staten hade genom donationen befriats från skyldighet att ordna en slöjdlärarutbildning, som säkerligen skulle ha förorsakat statsverket avsevärda utgifter. De sakkunniga erinrade, att anstalten egentligen ej skulle vara ett seminarium även om den fått bära namnet Nääs slöjdlärarseminarium, utan i stället ett fortbildningsinstitut. De sakkunniga sammanfattade sina synpunkter på anstaltens uppgifter och verksamhet på följande sätt: Anstalten bör bliva ett fortbildningsinstitut, där — i överensstämmelse med donators vilja — den pedagogiska slöjden intager huvudplatsen, men där andra kurser av skilda slag därjämte kunna anordnas. Denna fortbildningsverksamhet synes böra i möjligaste mån anordnas som en stiftelsens egen angelägenhet och bestridas av stiftelsens egna medel. Facklärarutbildningen i manlig slöjd bör icke tillhöra stiftelsens uppgifter utan i stället överlåtas åt ett statens eget organ, ett slöjdlärarseminarium i huvudsaklig överensstämmelse med vad 1936 års yrkesskolsakkunniga föreslagit. Detta seminarium bör snarast möjligt komina till stånd. — Under den övergångstid, som måste förflyta, innan statsseminariet upprättas, bör dock läroanstalten på Nääs tillåtas ombesörja erforderlig facklärarutbildning. Då denna verksamhet emellertid icke åligger anstalten enligt testamentsföreskrifterna, bör statsmedel utgå för densammas bestridande. Till Nääs torde kunna förläggas kurser för utbildande av sådana slöjdlärare i fortsättningsskola, vilka icke äro att anse såsom facklärare utan driva lärarverksamheten som en bisyssla, av vilken de icke hava sin egentliga utkomst. Då denna utbildning icke kan anses åligga stiftelsen att ordna, bör statsanslag därtill utgå. Då det är av vikt, att Nääs blir en samlingspunkt för fortbildningssökande lärare, bör icke hinder möta för statliga myndigheter eller enskilda organisationer att då så befinnes lämpligt förlägga vissa kurser till Nääs. Viktigt är, att verksamheten på Nääs icke bindes av snäva föreskrifter eller att den av alltför stort hänsynstagande till traditionen stelnar i en gång givna former. Om Nääs skall kunna utvecklas till ett levande och livgivande fortbildningsinstitut för lärare, måste dess ledning städse vara beredd på ett nydaningsarbete och låta verksamheten bestämmas av ett rörligt program, som ständigt kan anpassas efter det aktuella läget på det pedagogiska området. Samarbete bör därför sökas med andra organisationer, framför allt lärarorganisationer. De sakkunniga ansåg det nödvändigt med stipendier eller understöd till de lärare som bevistade kurserna, varigenom skulle uppnås ett ökat kursdeltagande av folkskollärare. Frågan om sommarkurser eller utvidgad verksamhet diskuterades ingående av de sakkunniga, som sammanfattade sina synpunkter på följande

sätt: 1. Stiftelsens ekonomi torde för framtiden — liksom för närvarande — endast tillåta anordnande av kurser under sommaren. Denna verksamhet bör emellertid rationaliseras, så att utgifterna bringas i närmare proportion till verksamhetens omfattning. En nödvändig åtgärd i detta avseende är, att föreståndarebefattningen — intill dess att nedanstående vinterverksamhet kan igångsättas — förändras till

27 en befattning med en avlöning, som motsvarar den begränsade verksamheten. 2. För att utnyttja resurserna på Nääs jämväl under övriga delar av året bör man till Nääs förlägga en institution med vinterverksamhet. Denna skall icke bekostas med stiftelsens medel men bör ha en med stiftelsens läroanstalt gemensam föreståndare och bör bedrivas i intimt samarbete med stiftelsen. Den institution, som därvid närmast bör ifrågakomma, är en nordisk folkhögskola. Utredning härom bör igångsättas. De sakkunniga framlade vidare förslag bl. a. om jordbrukets utarrendering samt föreslog att vissa statsbidrag skulle utgå, dels ett engångsanslag för vissa reparationsarbeten m. m., dels ett årligt bidrag av 8 500 kronor för utbildningen av vissa slöjdlärare. Departementschefen anförde i propositionen nr 215 till 1943 års riksdag bl. a., att det måste betraktas som ett viktigt önskemål att genom verksamma åtgärder ånyo göra stiftelsen till vad den en gång varit, nämligen en central fortbildningsanstalt för folkskolans lärare med tyngdpunkt på den pedagogiska slöjdens område. 1943 års riksdag beslöt vissa åtgärder för sanering av stiftelsens ekonomi, varvid statsutskottet (uti. nr 135) förutsatte att, intill dess ett statligt slöjdlärarseminarium upprättats, stiftelsens läroanstalt alltjämt komme att tagas i anspråk även såsom utbildningsanstalt för facklärare i slöjd. Stiftelsen fick ett räntefritt statslån å 90 000 kronor för vissa byggnadsarbeten m. ra. och ett årligt statsbidrag av 8 500 kronor för slöjdlärarutbildningen. Med hänsyn till kostnadsstegringar beviljade 1945 års riksdag stiftelsen ytterligare ett räntefritt statslån å 19 000 kronor för n ä m n d a byggnadsarbeten. Dessa lån amorteras med tillhopa 3 633 kronor årligen. I anslutning till den allmänna lönenivåns förskjutning uppåt höjdes det årliga statsbidraget 1947 till 10 700 kronor, 1949 till 14 300 kronor, 1952 till 20 000 kronor och 1953 till 30 000 kronor. År 1943 genomfördes också vissa ändringar i reglementet, varjämte, såsom tidigare nämnts, medgavs, att med föreståndarebefattningens återbesättande finge anstå tills vidare. År 1949 tillkallades nya sakkunniga för utredning rörande stiftelsens ekonomi och fortsatta verksamhet. Ordförande var landshövdingen i Älvsborgs län Vilhelm Lundvik. I direktiven framhölls bl. a., att ett förnyande av större delen av stiftelsens byggnadsbestånd måste anses nödvändigt samt att det av ekonomiska skäl torde vara ändamålsenligast att utgå från att läroanstaltens verksamhet utvidgades att avse även större eller mindre del av det egentliga läsåret. Den nya verksamheten borde om möjligt ligga inom ramen för den offentliga lärarutbildningen. Med hänsyn till den dåvarande ovissheten angående riktlinjer för utbildning och vidareutbildning av lärare i manuella ämnen ansåg sig utredningen (enligt uttalande i skrivelse till departementschefen den 30 januari 1954) hava svårigheter att framlägga förslag till lösning av frågan om kursverksamhetens utvidgning. Det ansågs nödvändigt eller åtminstone ända-

28 målsenligt att utbildningen av facklärare i slöjd fortsattes, ehuru den låg vid sidan av den verksamhet som ålåg anstalten enligt de testamentariska föreskrifterna. Sedan departementschefen den 4 december 1953 föreskrivit, att utredningen skulle upphöra, överlämnades den 30 januari 1954 en sammanfattning av vunna resultat av utredningsarbetet till departementschefen. Utredningen framhöll därvid vissa verksamhetsformer som med fördel skulle kunna förläggas till Nääs. Vad utredningen närmast tänkte på var följande. 1. Förläggning av fortbildningskurser i manlig slöjd för folkskollärare även under andra tider av året än sommarmånaderna. 2. Utbyggnad av kurserna i kvinnlig slöjd. 3. Kurser i pedagogik och psykologi för lärare i manuella ämnen. 4. Annan kursverksamhet (kurser anordnade av skolöverstyrelsen m. fl., kurser för vidareutbildning av lärare vid landstingens yrkesskolor). 5. Konferenser och kongresser. Utredningen hade från byggnadsstyrelsen inhämtat förslag till nybyggnader å Nääs. Det anfördes vidare, att den ena av slottets flyglar skulle k u n n a användas som bostad för innehavaren av den för stiftelsens verksamhet i dess helhet gemensamma föreståndartjänst, som i en framtid enligt utredningens mening ansågs böra tillkomma. Den andra flygeln ansågs k u n n a efter omändringsarbeten användas till lärarbostäder. I 1954 års statsverksproposition äskades för budgetåret 1954/55 ett anslag av 67 000 kronor för läroanstalten. Därvid beräknades för omläggning av stiftelsens verksamhetår från budgetår till kalenderår driftbidraget till 45 000 kronor för tiden 1/7 1954—31/12 1955, varjämte upptogs 22 000 kronor för täckande av brist i läroanstaltens stat. På grund av inhämtade uppgifter om stiftelsens ställning lämnades för budgetåret 1954/55 det begärda anslaget å 67 000 kronor med medgivande att hela beloppet skulle få disponeras under budgetåret. Statens sakrevision hade den 5 mars 1954 fått i uppdrag att verkställa utredning rörande de med stiftelsens verksamhet förenade ekonomiska förhållandena. Revisionen redovisade sin utredning den 30 september 1954 (återgiven i statsverkspropositionen 1955 s. 471 ff). Den avsåg dåvarande läge under erinran att på längre sikt investeringar för byggnadsändamål icke kunde undgås. Utlåtandet innebar i korthet, att stiftelsens fastighetsinkomster en tid framåt måste reserveras för underhålls- och iståndsättningsarbeten. Läroanstaltens ekonomi ansågs beroende av visst statsunderstöd. Revisionen föreslog som åtgärder för att förbättra det ekonomiska utfallet av verksamheten dels ökat uttag av elevavgifter och dels ändringar i hushållets organisation. Ett statsbidrag av 50 000 kronor tillstyrktes för tiden fram till den 1 januari 1956. (Ridragen skulle i fortsättningen avse kalenderår.) Skolöverstyrelsen framhöll i sitt yttrande över utredningen, att av den-

29 samma med all tydlighet framgick behovet av en snar och till botten gående utredning av såväl frågan om stiftelsens framtida ställning som frågan om slöjdlärarutbildningen i det hela, samt betonade önskvärdheten av att man i det sammanhanget kunde låta ifrågavarande stiftelse, som år 1899 övertagits av staten, också ekonomiskt ställas under närmare tillsyn från statens sida. Departementschefen föreslog i statsverkspropositionen 1955 ett anslag av 50 000 kronor, men riksdagen höjde beloppet med 40 000 kronor för att undervisningsavgifterna vid kurserna för utbildning av lärare i manlig slöjd skulle kunna helt avskaffas. För budgetåret 1956/57 anvisades också ett anslag å 90 000 kronor samt för budgetåret 1957/58 100 000 kronor. Därefter utgick anslaget med 110 000 kronor årligen intill budgetåret 1961/62, då det sänktes till 100 000 kronor på grund av minskningen i verksamhetens omfång. Under tiden 1955/60 reserverades överskottet på jordbruket och skogsdriften för underhålls- och iståndsättningsarbeten för slottet och dess inventarier. I fråga om anslaget för budgetåret 1956/57 fann statskontoret de i stiftelsens styrelses förslag till stat för läroanstalten upptagna kostnaderna för underhåll av anstaltens byggnader, inventarier och planteringar vara av karaktär att i första hand böra bestridas av fastigheternas avkastning. Enligt donationsbestämmelserna för stiftelsen skulle nämligen de i Nääsdonationen ingående fastigheternas avkastning i första rummet användas till underhåll av egendomens byggnader, park, trädgård och inventarier. Någon undantagsställning hade därvid icke givits läroanstalten. Det ansågs sålunda icke vara riktigt, att, såsom i den i samband med anslagsäskandena avgivna redogörelsen uppgivits, underhållet av läroanstaltens byggnader under alla omständigheter skulle bestridas av statsmedel. Detta uttalande föranledde icke någon kommentar av departementschefen. Såsom framgår av denna historik, har under senare tid två olika synpunkter gjort sig gällande i fråga om utbildningen vid Nääs av facklärare i manlig slöjd, nämligen dels att densamma borde upphöra såsom stridande mot donationsbestämmelserna och skadlig för stiftelsens ekonomi, dels att verksamheten måste bibehållas och understödjas såsom nödvändig för landets skolväsen. Den senare åsikten har som synes länge vunnit tillämpning. Förskjutningen i stiftelsens verksamhet har medfört försummelser i fastighetsunderhållet som blivit dyrbara att reparera, varför staten mer och mer fått träda in.

FEMTE K A P I T L E T Stiftelsens fastigheter och b y g g n a d s b e s t å n d

Nääs egendom har en totalareal av något mer än 1 500 hektar, varav cirka 1 000 hektar produktiv skogsmark. Jordbruket består dels av huvudgården med en areal av cirka 100 hektar och dels ett antal mindre arrendegårdar. Enligt lagfartsbevis av den 30 mars 1926 har lagfart beviljats för »August Abrahamsons stiftelse». I detta lagfartsbevis uppräknade fastigheter har enligt beslut den 22 april 1958 av vederbörande ägodelningsdomare sammanlagts till en fastighet, Näs 71. Taxeringsvärdet å egendomen är 2 018 800 kronor, därav jordbruksvärde 472 100 kronor (skogsmarksvärde 162 300 kronor), skogsvärde 1 311 700 kronor, handelsträdgården (byggnadsvärde) 25 000 kronor och skolbyggnader (inbegripet huvudbyggnaden, »slottet») 210 000 kronor. Skolbyggnaderna tillhör skattefria längden. Brandförsäkringsvärden å stiftelsens byggnader med inventarier är följande: Slottet med flyglar 740 000 kronor Inventarier å slottet 303 000 kronor Läroanstaltens byggnader med inventarier 997 200 kronor Lilla Nääs, bostad med uthus 74 000 kronor Ekonomibyggnader, ladugård m. m 313 000 kronor Östernääs, bostad med uthus 103 000 kronor Redskapsbod, vagnbod 20 000 kronor Nääs handelsträdgård 68 000 kronor Engångspremier för allframtidsförsäkring erlades år 1956 för slottet med flyglar, Lilla Nääs (bostad med uthus) och lantbrukets byggnader (dock ej redskapsbod och vagnbod eller Östernääs). Lilla Nääs innehåller bostäder, bl. a. för elever, östernääs är en större arbetarbostad, som ingår i jordbruksarrendet. Vid stiftelsen var tidigare anställd en förvaltare för stiftelsens skogar och jordbruk. Denne pensionerades år 1948. År 1944 utarrenderades huvudgården. År 1948 träffade stiftelsens styrelse avtal med skogssällskapet i Göteborg enligt vilket nämnda sällskap åtog sig att svara för förvaltningen av stiftelsens skogar samt senare (i det slutliga avtalet sedan Kungl. Maj :ts medgivande erhållits 1951) även för skötseln av några mindre arrendegårdar och ett antal bostadslägenheter belägna inom eller intill skogsområdena. Skogssällskapet uppbär en årlig ersättning av 11 000 kronor för uppdraget.

31 Fast egendom förvaltad av skogssällskapet Den stiftelsen tillhöriga marken är numera till 2/3 bevuxen med värdefull skog med gynnsam åldersfördelning. Skogen är stiftelsens viktigaste inkomstkälla. Under åren 1948—1958 avverkades bortåt 40 000 m 3 sk, vilket inbringade ett netto av 1,4 miljoner kronor. Av dessa inkomster användes under 1 O-årsperioden närmare 800 000 kronor för skogsvårdsarbeten, vägbyggnader och andra förbättringsarbeten. Resten, över 600 000 kronor, har inlevererats till stiftelsen. För åren 1954—1964 fastställdes ursprungligen ett genomsnittligt årligt virkesuttag på 4 500 m 3 sk, motsvarande 3,3 % av virkesförrådet. Den årliga tillväxten beräknades år 1953 till 5 400 m 3 sk men torde för närvarande ligga högre. Uttaget har för tiden 1960—1963 höjts till 5 500 m 3 sk per år. Vägbyggnadsprogrammet är i stort sett slutfört. Under dessa förhållanden och med nuvarande rotvärde bör nettoavkastningen medge, att skogsbruket årligen inlevererar 130 000 kronor till stiftelsen och ändå bibehåller en betryggande marginal mellan skogstillväxt och uttag. De under skogsförvaltningen lydande mindre arrendeegendomarna har närmast karaktär av stödjordbruk. Arrendatorerna har sin huvudsakliga inkomst från arbete i stiftelsens skogar. Genom tillkomsten av skogsbilvägar har behovet av körare minskat. En del arrendegårdar har därför nedlagts och planterats med skog. Sex å sju av de ur kommunikationssynpunkt bäst belägna gårdarna kommer emellertid även i framtiden att bibehållas som »körareställen». Till skogsförvaltningen hör också några lägenheter utan åker, vilka uthyres till skogsarbetare. Det finnes också ett antal äldre bostadsfastigheter som gratis eller praktiskt taget gratis är upplåtna åt pensionärer, som varit anställda vid Nääs. Dessa hus är ofta avsides belägna och torde komma att försvinna efter nuvarande innehavares bortgång. Huvudsakligen mellan Flöda och Tollered i närheten av riksväg 6 finnes några lägenheter, som är upplåtna med tomträtt, i regel på 49 år. Husen har vederbörande köpt av stiftelsen. På grund av testamentets bestämmelser har stiftelsens styrelse icke kunnat tillmötesgå önskemål om friköp av tomterna. Nutida tendens till utflyttning på längre avstånd kring storstäder kan till följd av Nääs relativa närhet till Göteborg möjligen inom en inte alltför avlägsen framtid komma att framtvinga en exploatering för egnahemsbebyggelse av områdena intill riksväg 6. Fast egendom som står direkt under stiftelsens styrelses förvaltning Huvudbyggnaden (slottet) och dess flyglar

Nääs slott har gamla traditioner. Av den ursprungliga medeltida byggnaden återstår endast grundmurar och källare. Egendomen framträder först i urkunderna, då den av Gustav Vasa överläts till en enskild person. Flera av

32 dess senare ägare tillhörde rikets förnämsta ätter. En genomgripande ombyggnad av huvudbyggnaden företogs på 1700-talet. Egendomen övergick år 1824 till grosshandlaren Peter Wilhelm Berg i Göteborg, som även företog omfattande byggnadsarbeten. Sedan Abrahamson förvärvat egendomen, vidtogs ytterligare förändringar. Som förut nämnts, hade de yttre byggnadsdetaljer, som då tillkom, vissa tekniska brister. Trots de åtgärder, som företogs med hjälp av det år 1921 lämnade statsbidraget, var slottet länge i bristfälligt skick. På senaste tiden har emellertid åtskilliga reparationer utförts. Genom att slottet stod ouppvärmt om vintrarna, uppstod fuktskador på väggar och innertak samt inventarier. Sedan numera elektrisk värmeanläggning installerats som medger, att en temperatur av omkring + 5 å 6 grader kan bibehållas under vintern, har fuktskadorna hejdats och reparationer kunnat företagas även inomhus. Även inventarierna har i viss utsträckning fått en översyn. Beträffande slottets museala värde kan följande meddelas. Den Falckska utredningen erhöll ett den 28 januari 1943 daterat yttrande av dåvarande intendenterna vid Böhsska konstslöjdmuseet i Göteborg Gustaf Munthe och vid Göteborgs museum Stig Both (bil. 4), vari bestämt avstyrktes, att förändringar vidtogs i interiörerna på Nääs slott. Slöjdlärarutredningen har från riksantikvarieämbetet erhållit ett uttalande den 27 j u n i 1961 (bil. 5), varav framgår, att byggnaden kan anses värdefull nog att förklaras för byggnadsminne enligt lagen om byggnadsminnen (SFS 1960: 690), om formella förutsättningar härför finnes. Slottets båda flygelbyggnader härstammar också från äldre tid, troligen från mitten av 1700-talet, samt är i behov av reparation och modernisering, om de i fortsättningen skall kunna tjäna som bostäder. Deras användning diskuteras i nästa avsnitt. Slottsparken omfattar cirka 14 hektar och är givetvis ganska dyrbar i skötsel och underhåll. En helårsanställd lantarbetare kan sägas vara sysselsatt med slottsparken minst hälften av sin arbetstid. Huvudgården

Åkerjorden är av god beskaffenhet, men arronderingen är mindre tillfredsställande. Det torde vara möjligt att i någon mån förbättra arronderingen genom att överföra arealer från nedlagda småbruk till huvudgården och att plantera vissa huvudgården tillhöriga områden med skog. Förutsättningarna för foderväxtodling är gynnsamma. Egendomen är därför väl lämpad för mjölkproduktion och uppfödning av nötkreatur. Ladugården är av äldre datum men moderniserad och i gott skick. I det forna häststallet h a r nyligen inretts ett förstklassigt traktorgarage. Övriga ekonomibyggnader är tillräckliga och av tillfredsställande beskaffenhet. Bostad för arrendator saknas men möjlighet föreligger att till rimliga kostnader inreda dylik i en av slottsflyglarna, som för närvarande användes

33 som elevbostäder. Denna flygel kan dock behöva användas till föreståndarbostad. Se härom 7 kap. Den andra flygeln är upplåten åt den förutvarande förvaltaren vid Nääs. Det torde bli styrelsens sak att framdeles bedöma dessa frågor och ombesörja erforderliga reparationer och moderniseringar. Nuvarande arrendator är Nääs fabriks aktiebolag, som har textilfabrik och eget jordbruk. Detta ligger invid Nääs. Man har följaktligen ej behov av någon arrendatorsbostad för Nääs. Bolagets egen ladugård eldhärjades för några år sedan. Nötkreaturen från båda gårdarna är därför samlade i ladugården vid Nääs. Nu gällande 10-åriga arrendekontrakt utlöper den 13 mars 1964. Arrende utgår med 8 600 kronor per år. Om bostadsfrågan för arrendatorn blir ordnad bör det vara möjligt att efter nu löpande arrendeperiod erhålla avsevärt högre arrende för huvudgården. För jakträtten å Nääs samtliga domäner betalar nuvarande arrendatorn av huvudgården 1 200 kronor per år samt 125 kronor för varje nedlagd älg. Med hänsyn till arealens storlek bör det sedan nuvarande kontrakt utgått den 13 mars 1964 erhållas ett betydligt högre jaktarrende. Handelsträdgården

Den till slottet hörande trädgården är numera handelsträdgård och utarrenderad. Till densamma hör ett par äldre växthus, ekonomibyggnader och ett mindre bostadshus. Arrendatorn betalar ett årligt arrende av 1 000 kronor. Snickerifabriken

Redan på Abrahamsons tid fanns en fabrik för tillverkning av hyvelbänkar och verktyg för träslöjd. År 1900 grundades en fabrik för tillverkning av skolmöbler. De båda företagen sammanslogs sedermera till en fabrik belägen inom det område som i framtiden kan tänkas bli exploaterat för egnahemsbebyggelse. Stiftelsen har för några år sedan sålt fabriksbyggnaden och överlämnat rörelsen. Tomtmarken är däremot fortfarande i stiftelsens ägo. Avgäld för marken utgår med 100 kronor per år.

Läroanstalten

Läroanstaltens byggnader har tillkommit vid olika tider och är till större delen i mindre gott skick. Föreståndarbostaden »Björkenääs» blev färdig 1878. Den är en vinterbonad träbyggnad med enkla fönsterbågar jämte lösa innanfönster. »Seminariet» invigdes år 1880. Det är en icke vinterbonad träbyggnad. Här finns lokaler för träslöjd, teckning och kvinnlig slöjd. Matsalsbyggnaden »Vänhem» utgjordes från början av bostadshuset från fastigheten Vänhem som överflyttats till Nääs. Den tillbyggdes 1885 och 1891. Den är av trä och omfattar matsal, sällskapsrum, kök och personal 3—105803

34 bostäder samt en bostadslägenhet för husmor. Endast den senare är vinterbonad. »Mellannääs», som förut inrymde lägenheter för lantarbetare, inreddes år 1888 till bostäder åt kursdeltagare. Den ursprungliga byggnaden »Källnääs» ersattes 1915—16 av en nybyggnad. Där finns nu en gymnastiksal, som numera används som teckningssal, samt rum för kursdeltagare. Huset är ej vinterbonat. »Lekhuset» uppfördes år 1904 med hjälp av medel från utvidgningsfonden. Det är en större träbyggnad med enkla brädväggar, ej vinterbonad. Ett stort lekfält finnes framför huset. En äldre ekonomibyggnad inrättades 1913—14 till lokal för metallslöjden, »Smedjenääs». Där finns också en del bostadsutrymmen. Denna byggnad är endast delvis vinterbonad. Tre mindre byggnader på något avstånd från läroanstalten, »Ekenääs», »Bokenääs» och »Lindenääs», innehåller rum för kursdeltagare och är ej vinterbonade. En liten paviljong inrymmer föreståndarens kontor samt läroanstaltens bibliotek. Även kring läroanstaltens byggnader finns en vidsträckt park. Beträffande läroanstaltens byggnader finns dels ett utlåtande av dåvarande byggnadsrådet, sedermera generaldirektören G. Wejke den 30 oktober 1948 (bil. 6), vilket inhämtades av styrelsens dåvarande ordförande landshövdingen V. Lundvik, dels uttalande i det förslag till vissa byggnadsåtgärder vid Nääs, som byggnadsstyrelsen den 25 januari 1954 avgav till 1949 års Nääsutredning (bil. 7). Wejke anförde bl. a., att även om anläggningen skulle avses att utnyttjas endast sommartid, kunde det ifrågasättas, om icke flertalet byggnader borde helt eller delvis avskrivas och ersättas med nybyggnader. Byggnadsstyrelsen fann, att flertalet byggnader befann sig i dåligt släck och att större investeringar för ändringar och reparationer av desamma icke kunde anses förenliga med god ekonomi. Av byggnadsstyrelsens uttalanden om de särskilda byggnaderna må följande återges. »Smedjenääs», »Seminariet» och »Mellannääs» behövde ersättas med nybyggnader inom en nära framtid. Den befintliga matsalsbyggnaden »Vänhem» var föråldrad. Enligt nutida behov och krav på ändamålsenlighet och ekonomisk drift var den så planerad och i sådant byggnadstekniskt skick, att en ombyggnad icke var ekonomiskt försvarbar. »Lekhuset» befann sig i förhållandevis gott skick och kunde lätt byggas om så att det fungerade även vintertid. Vissa reparationer har utförts sedan dessa utlåtanden avgavs, huvudsakligen målningsarbeten och dylikt, som endast temporärt ökat byggnadernas användbarhet. Stiftelsens styrelse har om dessa byggnader i en skrivelse till ecklesiastikdepartementet den 24 oktober 1955 uttalat, att på grund av dessa byggnaders

35 utomordentligt dåliga beskaffenhet t. o. m. ett nödtorftigt underhåll dragit mycket stora kostnader och att det för övrigt vore hopplöst att genom reparationer eller ombyggnader få dessa byggnader i ens någorlunda tillfredsställande skick. Ett av de grundläggande problemen i fråga om Nääs framtida användning är att läroanstaltens byggnadsbestånd är gammalt och otidsenligt och till större delen ej vinterbonat.

SJÄTTE KAPITLET Stiftelsens e k o n o m i s k a s t ä l l n i n g v i d olika v e r k s a m h e t s f o r m e r

Om stiftelsens ekonomiska ställning må anföras följande. Den till stiftelsen hörande fasta egendomen är gravationsfri och har som tidigare nämnts ett taxeringsvärde av sammanlagt 2 018 800 kronor. Bokförda värdet av stiftelsens övriga tillgångar samt stiftelsens skulder framgår av nedanstående sammandrag ur balansräkningen per den 31 december 1960. Tillgångar Likvida medel och värdepapper postgirokonton bankräkningar aktier obligationer

39 695: 36 232 168: 03 60 156:25 94 966: 67

426 986: 31

Varulager skogsdriften övrigt Fordringar Inventarier Av statskontoret förvaltade medel

10 000: — 5: —

10 005: 00 11 190: 44 1: — 398 419: 70

Kronor 846 602:45 Skulder Statslån av år 1912 » » » 1943 » » > 1945

38 500: — 42 000: — 10 1 2 8 : —

Diverse skulder Eget

21 647: 50

112 275: 50

kapital

Dispositionsfonden Av statskontoret förvaltade fonder 1 underhållsfonden utvidgningsfonden Vinstmedel 1

90 628: —

182 968: 22 363 647: 08 34 772: 62

Dessa fonders behållning angives per den 30 juni 1960.

398 419: 70 152 939: 03

734 326: 95

Kronor

846 602: 4$

37 Dessutom ingår i stiftelsens räkenskaper Rurik Holms minnesfond, som består av särskilt donerade medel. Beträffande denna fond hänvisas till uppgifter i 2 kap. (sid. 15). Bland tillgångarna ingår aktier med ett bokfört värde av 60 156 kronor. För att fullständiga bilden av stiftelsens ekonomiska ställning må erinras, att aktiernas värde enligt börsnoteringar den 30 maj 1961 utgör omkring 142 000 kronor. Man skulle alltså kunna räkna med en ytterligare tillgång för stiftelsen av omkring 80 000 kronor, vilken dock ej medtagits i de följande kalkylerna. De tre statslånen är alla räntefria. Statslånet av år 1943 amorteras med 3 000 kronor om året och statslånet av år 1945 med 633 kronor om året. Å statslånet av år 1912 har inga amorteringar skett. Då detta lån beviljades, hade stiftelsens styrelse anhållit om anslag med 38 500 kronor. Statskontoret anförde emellertid bland annat följande. — I anslutning till vad sålunda anförts synes det statskontoret, som om vid det årliga fastställandet av stat för stiftelsen borde komma under omprövning, huruvida och med vilket belopp stiftelsen kan beräknas göra avbetalning å det av staten tillskjutna anslaget, vilket lämpligen synes böra i stiftelsens räkenskaper bokföras såsom skuld, dock inom linjen Departementschefen föreslog riksdagen att såsom bidrag till uppehållande av läroanstalten bevilja anslag med begärt belopp »att i mån av tillgång av stiftelsen framdeles räntefritt återgäldas». Förutsättningar härför har som nämnts aldrig ansetts föreligga. Stiftelsens styrelse har nu i underdånig skrivelse den 10 september 1957 anhållit, att lånet måtte få avföras från räkenskaperna, och därvid anfört följande. Visserligen har stiftelsens ekonomi, främst på grund av de gynnsamma konjunkturer, som varit rådande ifråga om skogsprodukter under de senaste åren, förbättrats gent emot ställningen för något år sedan men på grund av, bland annat, de dryga kostnader, som underhållet av slottet och läroanstaltens byggnadsbestånd alltjämt kräver, anser sig styrelsen icke vara i stånd att återgälda anslaget. Utredningen, som fått i uppdrag att beakta denna framställning vid fullgörande av sitt utredningsuppdrag, anser, att ej endast detta lån, utan även de år 1943 och 1945 stiftelsen tilldelade statslånen, vilka efter senaste amortering reducerats från 90 000 respektive 19 000 kronor till 39 000 respektive 9 495 kronor, nu bör avskrivas. En motsvarighet till utbildningen av facklärare i manlig slöjd vid seminariet i Linköping var under en lång följd av år förlagd till Nääs. De statsbidrag stiftelsen erhöll var otillräckliga för denna för vårt skolväsende så betydelsefulla verksamhet. Stiftelsens ekonomi har utan tvivel påverkats av de påfrestningar detta medfört. Då stiftelsen nu, efter denna verksamhets upphörande, står inför rekonstruktion, anser utredningen det rimligt, att stiftelsen i fortsättningen ej belastas med de kvarstående lånebeloppen. I följande beräkningar medtas icke beloppen som en stiftelsens skuld.

38 Av uppställningen över stiftelsens tillgångar och skulder framgår, att stiftelsen av likvida medel, egna aktier samt obligationer kan disponera omkring 425 000 kronor, varifrån avgår skulder på omkring 22 000 kronor. Av statskontoret förvaltade medel, vilka skulle kunna bli tillgängliga efter permutation, utgör tillhopa omkring 395 000 kronor. Stiftelsen skulle alltså, utan att belåna den fasta egendomen, kunna av egna medel investera omkring 500 000 kronor i en nybyggnad och samtidigt ha kvar kapital för inredning och utrustning samt andra uppkommande behov. Fortsatt verksamhet på Nääs, av nuvarande eller annan typ, fordrar nybyggnad. De ekonomiska förutsättningarna i övrigt för en sådan användning av stiftelsen diskuteras i 7 kap. Med anledning av det på sid. 8 citerade uttalandet av departementschefen i propositionen 1959:92 bör man söka klarlägga h u r stiftelsens ekonomi ställer sig, om kursverksamheten vid Nääs nedlägges. Hur i så fall skulle förfaras med de byggnader, vilka använts för nämnda ändamål, är ett problem, som ej här skall beröras. I det följande räknas varken med intäkter eller kostnader i fråga om detta byggnadsbestånd. Under angivna förutsättningar skulle stiftelsens direkta arbetsuppgifter inskränkas till vården av slottet samt driften av skogs- och jordbruket. Den skog och det jordbruk stiftelsen förfogar över ger under nuvarande förhållanden betydande inkomster, vartill kommer ränteinkomster från banktillgodohavanden och från de av statskontoret förvaltade fonderna. Efter utgången av nuvarande arrendeavtal för huvudgården torde stiftelsens årliga inkomster kunna approximativt beräknas uppgå till följande belopp: netto från skogen arrende från huvudgården » » handelsträdgården » » jakträtten räntor på fonder och bankräkningar diverse inkomster (slottet, hyror)

130 000: — 12 000: •— 1 000: — 5 000: — 26 000: — 6 000: — Summa kronor

180 000: —

Nääs är främst en skogsegendom, jordbruket spelar en underordnad roll. Det senare är emellertid intimt förknippat med skogen, gränserna mellan skog och åker kan på grund av utvecklingen komma att förskjutas, vilket f. ö. redan nu förekommer. Detta talar för införandet av en gemensam förvaltning. Ekonomiskt betyder skogsbruket mest. Det förefaller därför ligga nära till hands att till skogssällskapet i Göteborg överlåta förvaltningen även av huvudgården, handelsträdgården och slottsparken. Redan nu har ju sällskapet hand om de mindre arrendeegendomarna. Huvudgården och handelsträdgården bör utarrenderas liksom nu. Det synes vara lämpligt att arrendatorn av huvudgården bor på egendomen. Inom parentes sagt kan detta bidraga till att ge mer »liv» åt området kring slottet. I arrendekontrak-

39 tet bör kunna intagas en bestämmelse om att arrendatorn mot ersättning sköter gräsmattorna i den stora parken, emedan han torde förfoga över härför erforderliga personella och maskinella resurser. Den vaktmästare, vilken skall övervaka läroanstaltens byggnader, kan även vårda slottet och den närmast intill detta belägna marken. De årliga utgifterna för ett Nääs utan undervisning och kurser kan approximativt beräknas uppgå till följande belopp: underhåll av vägar 10 000: — ombyggnad av ekonomibyggnader 25 000: — underhållsarbeten å slottet 5 000: — löner och kosthåll till guider 2 500: — städning m. m. av slottet 2 000: — underhåll av slottsparken 8 000: -— uppvärmning och belysning av slottet 3 500: — räkenskapsförare, sekreterare m. m 10 000: — revision och översyn 2 000: — resor och traktamente åt styrelsen m. fl. 5 000: — Summa kronor

73 000: —

Enligt ovanstående mycket ungefärliga kalkyl skulle med en beräknad inkomst av 180 000 kronor stiftelsens tillgångar lämna ett årligt överskott av minst 100 000 kronor vid nedlagd undervisningsverksamhet. Denna avkastning skulle således stå till stiftelsens förfogande för att främja sådana ändamål som låg testator om hjärtat. För den händelse stiftelsens aktier och likvida medel samt av statskontoret förvaltade fonder utnyttjades för finansiering av nybyggnad, skulle den årliga nettoavkastningen genom bortfall av räntor och utdelningar nedgå till omkring 75 000 kronor.

SJUNDE KAPITLET Olika a l t e r n a t i v i fråga o m stiftelsens f r a m t i d a a n v ä n d n i n g

Den hittillsvarande utbildningen å Nääs av facklärare i manlig slöjd har i och med tillkomsten av slöjdlärarseminariet i Linköping blivit obehövlig. Hithörande betygskurser för facklärare hölls sista gången sommaren 1960. Kompletteringskurser för trä- respektive metallslöjdslärare avseende den andra slöjdarten förekommer dock tills vidare. Dessutom anordnas f. n. övergångsvis intygs- och betygskurser för vissa icke behöriga lärare i manlig slöjd, vilka kurser torde komma att avslutas sommaren 1962. Såsom närmare utvecklats i 3 kap. kan därefter kurserna i lek och idrott, teckning och textilslöjd jämte kvarstående fortbildningsverksamhet i manlig slöjd icke i sin nuvarande form ensamma motivera läroanstaltens fortbestånd. Det nuvarande byggnadsbeståndet å Nääs skulle ej heller länge kunna användas för någon som helst kursverksamhet. Detta gäller särskilt förläggnings- och bespisningsmöjligheterna. Vilken verksamhet som helst vid läroanstalten fordrar nybyggnad inom en nära framtid. Frågan om stiftelsens fortsatta användning måste därför tagas upp till avgörande. Enligt bestämmelserna i huvudtestamentet avsåg Abrahamson i första hand en utbildning i slöjd för redan verksamma lärare och lärarinnor. För det fall att läroanstalten till följd av ändrade förhållanden icke vidare behövdes härför har han under punkt V:o i huvudtestamentet föreskrivit, att Kungl. Maj:t äger förvandla anstalten till annan högre läroanstalt för fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan förut ägnat sig åt undervisning, varvid dock visst belopp skulle överlämnas till lantbruksakademien för att bilda en särskild fond. Man har nu först att pröva, huruvida föreskriften om anstaltens ombildande till högre läroanstalt för fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor k a n tillämpas. Det är tydligt, att stiftelsen på grund av sina begränsade resurser icke själv kan driva någon dylik läroanstalt. I och för sig utgör lärarfortbildningen ett statligt ändamål, varför stiftelsen borde kunna påräkna bidrag av statsmedel för en dylik verksamhet. I detta sammanhang är dock att beakta det av departementschefen i propositionen 1959: 92 gjorda uttalandet rörande framtida statsanslag till stiftelsen. Departementschefen anförde: Sedan ett slöjdlärarseminarium kommit till stånd, torde inte finnas anledning att enbart för olika former av fortbildning i slöjd bibehålla utbildningsverksamheten på Nääs, särskilt inte om detta skulle påfordra årliga bidrag eller inves-

41 teringsinsatser från statens sida. Över huvud taget bör vid övervägandena om egendomens och verksamhetens framtid inte ifrågasättas nya statliga utgiftsändamål enbart i syfte att under alla förhållanden finna någon användning för den nuvarande anläggningen. Då det, med hänsyn till byggnadernas bristfälliga skick på Nääs, torde föreligga mycket små utsikter att finna en realiserbar utväg för egendomens framtida användning, som ligger i linje med donators ursprungliga intentioner, torde det bli nödvändigt att överväga radikala åtgärder i denna fråga. Departementschefen torde ha utgått från att stiftelsen icke längre kan utnyttjas för något egentligt statsändamål, som ju varit fallet under den tid slöjdlärarutbildningen varit förlagd till Nääs. Skulle det å andra sidan mot förmodan visa sig möjligt att taga stiftelsen i anspråk för en rent statlig verksamhet lärer det ovan återgivna departementschefsuttalandet icke böra tilläggas den innebörden, att statsanslag icke skulle kunna utgå till denna verksamhet. Därest det bedömdes som motiverat, att en fortbildningsanstalt för lärare kom till stånd och det befunnes ändamålsenligt att förlägga läroanstalten till Nääs, kunde väl därför statsanslag tänkas utgå för ändamålet. Såvitt utredningen kunnat finna, föreligger dock åtminstone för närvarande icke några planer på att inrätta en dylik fristående läroanstalt, och det måste också hållas för mindre troligt, att Nääs skulle betraktas som en lämplig plats för sådan fortbildning. Det anförda torde berättiga till slutsatsen, att ett utnyttjande av stiftelsen med direkt tilllämpning av testators berörda föreskrift icke kan ske. Om stiftelsen icke kan användas vare sig för det av testator bestämda förstahandsändamålet, läroanstalt för utbildande av lärare och lärarinnor i slöjd, eller för det av honom angivna andrahandsändamålet, högre läroanstalt för fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, måste avvikelse i större eller mindre mån äga rum från testators föreskrifter för att stiftelsen skall k u n n a nyttiggöras. Vid bestämmande av nytt ändamål lärer de i allmänhet vid permutation tillämpade reglerna böra vara vägledande och huvudregeln vid permutation är, att ett nytt ändamål för en donation bör så nära som möjligt anknyta till donators syfte med donationen. Man har då närmast att undersöka olika möjligheter för understödjande av lärarfortbildning. I sista hand har man att söka ledning i det bakomliggande syftet med testamentets bestämmelser, nämligen att läroanstalten skulle verka för ungdomens utbildning och karaktärsdaning. I fortsättningen av detta kapitel redogöres närmare för de olika alternativ i fråga om donationens användning, som enligt utredningens mening f. n. kan diskuteras. Dessa är i korthet följande: 1. Å egendomen Nääs uppföres en kursgård, avsedd att på möjligast fördelaktiga villkor bereda plats för kurser inom de ämnesområden, som låg Abrahamson om hjärtat. Detta skulle ekonomiskt möjliggöras genom lokalernas upplåtande även för kurser och konferenser inom andra ämnesområden, vilket senare även i och för sig vore en allmännyttig verksamhet.

42 2. Stiftelsen förvandlas till en stipendieinrättning för underlättande av lärares vidareutbildning m. m. 3. Om av något skäl tiden ej anses mogen för en lösning efter någon av dessa linjer, kan man överväga ett uppskov med frågans avgörande för viss tid, t. ex. fem år. Läroanstaltens verksamhet skulle under tiden vara nedlagd. För alla dessa tre alternativ gäller, att testamentets föreskrifter angående huvudbyggnadens bevarande samt vården om Abrahamsons och Otto Salomons grav fortfarande skall iakttagas. Att förändringar blir nödvändiga beträffande läroanstalten motiverar icke något åsidosättande av dessa förordnanden. Vården om huvudbyggnaden och dess inredning är att anse som ett självständigt ändamål för stiftelsen. Föreskrifterna härom ger också en anvisning om Abrahamsons intresse för egendomen som sådan. Beträffande sistnämnda frågas inverkan på testamentets tolkning i samband med eventuell permutation hänvisas till 8 kap.

Alternativ 1: Inrättande av en kursgård å Nääs Utredningen har prövat möjligheterna att på Nääs få till stånd någon för platsen lämpad verksamhet och har därvid utgått ifrån att på en sådan verksamhet måste ställas kraven, att den kan anses anknyta till testators avsikter med stiftelsen, är allmännyttig och ekonomiskt genomförbar samt helst förenlig med bibehållandet av någon återstående kursverksamhet av hittillsvarande typ. Det har visat sig mycket svårt att finna någon verksamhetsform, som fyller dessa krav. Utredningen har efter vartannat prövat en rad uppslag, delvis framförda utifrån, men nödgats släppa alla utom ett — ibland först efter ganska omfattande undersökningar och förhandlingar. Man har tänkt sig möjligheten att någon utomstående part kunde bli huvudman för en verksamhet på Nääs av lämplig typ, vilket skulle minska stiftelsens ekonomiska engagemang. De viktigaste bland dessa uppslag, som ej kunnat fullföljas, har varit: folkhögskola, eventuellt med särinriktning enligt platsens traditioner med folkdans, hemslöjd o. s. v., läroanstalt för blivande sysselsättnings- och arbetsterapeuter, eventuellt endast för den del av utbildningen, som gäller speciella färdigheter i olika hantverk o. dyl., samt skogsbruksskola. Utredningen har ansett, att det skulle föra för långt att i detta betänkande redogöra för de diskussioner som förts angående de olika förslagen med representanter för olika myndigheter och organisationer. Beträffande de skäl som bestämt utredningens ståndpunkttagande i de olika fallen m å i korthet anföras följande. För samtliga fall har gällt, att stiftelsen saknar ekonomiska resurser för att själv driva en läroanstalt och enligt förut-

43 nämnda departementschefsyttrande kan ju stiftelsen ej påräkna statsbidrag åtminstone i nuvarande direkta form. Beträffande folkhögskola gäller visserligen, att statsbidrag kan utgå från vederbörande anslag till dessa skolor, men det har ändock ansetts att stiftelsen saknar tillräckliga resurser för ändamålet, särskilt med tanke på den tid, som måste förflyta, innan stiftelsen kunde hoppas på statsbidrag vare sig för driften eller för nybyggnader för ändamålet. Det har också, på grund av Nääs-stiftelsens anknytning till staten, funnits tvivelaktigt om en sådan folkhögskola skulle uppfylla det principiella krav på obundenhet, som ligger i själva begreppet folkhögskola. Arbetsterapeututbildningen i dess mera teoretiska del torde ligga alltför långt från stiftelsens verksamhetsområde. Frågan om denna utbildning är dessutom f. n. föremål för särskild utredning. Enstaka kurser för arbetsterapeuternas praktiska utbildning eller för arbetsterapeuter inom socialvården kan däremot tänkas ha anknytning till Nääs. Beträffande de förhandlingar, som förts angående förläggande till Nääs av en skogsbruksskola för Älvsborgs län må endast anföras, att skogsvårdsstyrelsen i länet, ehuru till en början intresserad, efter närmare undersökning funnit platsen mindre lämpad för ändamålet. Förslag att inrätta en kursgård på Nääs framfördes på ett relativt tidigt stadium av utredningens arbete. Man var dock tveksam om stiftelsen kunde med egna resurser åstadkomma och driva en dylik anläggning, varför man sökte en utväg att få till stånd en kursgård i samverkan med någon annan part. Då detta icke lyckades, har utredningen närmare prövat stiftelsens möjligheter att på egen hand anordna och driva en kursgård och vill nu redogöra för de ekonomiska möjligheter, som finns till dess förverkligande. Kursgård är en typ av internatskola. Kursdeltagarna bor och äter således på kursgården under den tid kursen pågår. De kurser som anordnas kan vara av olika längd, från några dagar till några veckor. Det är också tänkbart med ännu längre kurser. Det brukar finnas en föreståndare eller rektor anställd vid skolan, som till sitt förfogande har erforderlig administrativ hjälp. Fast anställda lärare förekommer i regel icke, utan lärare och föreläsare engageras särskilt för varje kurs. I landet finns ett flertal sådana skolor eller kursgårdar. I allmänhet drivs de av större organisationer. Som exempel kan nämnas kooperativa förbundets Vår gård, arbetsgivareföreningens skola på Yxtaholm och landsorganisationens i Åkers Runö. Utredningen har vid sina överväganden närmast haft för ögonen den av svenska landskommunernas förbund och svenska stadsförbundet ägda och drivna Kommunskolan i Sigtuna, vilken utredningen haft tillfälle att besöka. Det är naturligt, att de kurser som ges på dessa skolor eller kursgårdar i allmänhet är sådana, som anordnas av respektive ägareorganisation. Det förekommer emellertid också, att andra organisationer och statliga organ får så att säga hyra skolan för egna kurser. Lärare och föreläsare engageras då naturligen av den som för sitt syfte hyr skolan. »Hy-

44 ran» erlägges genom dagavgifter så anpassade, att de åtminstone täcker ägarens utgifter för skolan per dag och kursdeltagare räknat. Vad angår den tilltänkta kursgårdens verksamhet skulle — i enlighet med principen, att ett nytt ändamål för en donation bör så nära som möjligt anknyta till donators syfte med donationen — kursgården främst användas för sådan kursverksamhet som kan anses främja ändamål som donationen var avsedd att tjäna, därvid i första hand sådana kurser som hittills förekommit på Nääs, frånsett slöjdlärarutbildningen. Kursgården skulle drivas av stiftelsen, vilket innebär, att stiftelsen anställer rektor eller föreståndare för skolan jämte erforderlig personal för administration och internatverksamhet. Man bör räkna med, att det som regel ej blir frågan om att stiftelsen driver kursverksamhet utan endast upplåter lokaler åt andra arrangörer och sköter internatverksamheten. Detta utesluter givetvis ej att kursgårdens ledning förmedlar lärare och föreläsare till kurserna. En kursgård får ej beräknas för ett alltför litet elevantal. Det torde behövas minst 75 elevplatser för att internatverksamheten ej skall bli oproportionerligt dyrbar och avgifterna alltför höga. Kursgården på Nääs bör därför ha omkring 75 elevplatser, oberoende av om dessa helt kan utnyttjas för kurser i stiftelsens anda. Den bör främst upplåtas för sådana kurser, som enligt vad nyss sagts bör ha företräde, helst mot nedsatta dagavgifter. Även andra kurser måste dock sannolikt mottagas för att kursgården skall kunna utnyttjas hela året, vilket är en förutsättning för ekonomisk drift. Det torde ej vara möjligt att för de sistnämnda kurserna uttaga så hög dagavgift, att nedsättning för andra kurser kan finansieras härigenom. Detta torde i stället få ske med hjälp av stiftelsens övriga inkomster. Det närmare förhållandet mellan kursgårdens ekonomi och stiftelsens egna ekonomiska angelägenheter skall diskuteras i det följande. Avvägningen mellan olika kurstyper finge bli beroende av stiftelsens ekonomiska situation vid varje tidpunkt — och givetvis av tillströmningen av olika kurser. Följande tre fall kan urskiljas: 1. Kurser som med hänsyn till ämnesområde och syfte främst bör stödjas av stiftelsen och därför ekonomiskt subventioneras genom nedsättning av dagavgifterna. 2. Kurser för vilka full dagavgift erläggs men som på grund av sin anknytning till syftet med donationen bör ha företrädesrätt att anlita kursgården framför nästa kategori, nämligen 3. Kurser vilkas ämnesområde eller syfte icke kan sägas ha anknytning till stiftelsens ändamål men som — mot full dagavgift — mottages för att kursgården skall bli fullt utnyttjad och därigenom kunna drivas åtminstone utan underskott. Vilka kurser som bör subventioneras skulle tillkomma stiftelsens ledning att avgöra. Emellertid torde härvid vissa synpunkter böra anföras. Ehuru dessa kurser skulle vara sådana att de anknöte till Abrahamsons testamente, blir det kanske svårt att direkt tillämpa dess bestämmelser om

45 stiftelsens syfte. Abrahamsons huvudsakliga syfte var ju fortbildning i ena eller andra formen för lärare och lärarinnor. Det torde kunna sägas att detta ändamål — i varje fall om det ligger inom ramen för den mera ordinära lärarverksamheten — numera tillgodoses av det allmänna. Utrymmet för en verksamhet från stiftelsens sida på detta område måste bli begränsat. Å andra sidan kan naturligtvis tänkas att behov kan uppstå av kurser som icke har stöd från det allmännas sida. I sådana fall bör stöd av stiftelsen kunna ifrågakomma. Av det allmänna ordnade lärarkurser som förlades till Nääs, skulle i allmänhet falla under grupp 2) ovan. Kvarvarande kurser av dem som nu anordnas på Nääs skulle enligt de angivna principerna fördela sig mellan grupperna 1) och 2). En detalj föreskrift under punkt III: o b) i huvudtestamentet om vissa stipendier åt lärare och lärarinnor med företräde åt dem som hör till Göteborgs stad, skulle kunna tas till intäkt för att särskilt gynna lärarkurser med anknytning till Göteborg. I övrigt räknar utredningen med att stiftelsen blott mera indirekt kan anknyta till testamentet. Ur detta torde kunna utläsas att vad som låg Abrahamson om hjärtat varit ungdomens fostran. I våra dagar kan ungdomens fostran utanför hemmet icke begränsas enbart till den som gives inom skolans ram. Det är också nödvändigt att taga sikte på handledning av ungdomarna under deras fritid, både medan de ännu går i skolan och sedan de slutat skolan. Härför kräves ungdomsledare av olika slag. Än så länge torde det allmännas insatser för utbildande av ungdomsledare vara otillräckliga och utrymme finnas för insatser från enskilt håll. Utredningen förmenar, att Abrahamsons intentioner kan i modern form tillgodoses genom stödjande av ungdomsverksamhet. Kurser för utbildande av hemslöjdskonsulenter och bygdeslöjdledare samt i vissa fall fritidsledare och arbetsterapeuter torde kunna anses tillhöra grupp 2). Beträffande grupp 3) skulle det i sista hand ankomma på stiftelsens ledning att pröva vilka kurser som vore lämpliga att förlägga till Nääs. För att få klarhet om den planerade kursgården skulle bli utnyttjad har utredningen vänt sig till skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, arbetsmarknadsstyrelsen och socialstyrelsen med förfrågan om de vore villiga att medverka till att kurser framdeles förlades till Nääs. Skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen visade sig därvid intresserade av att förlägga vissa kurser till den blivande kursgården (jfr uttalande av skolöverstyrelsen sid. 21). För att ytterligare undersöka intresset för en kursgård på Nääs har utredningen i en senare enkät riktat en preliminär förfrågan i ämnet till vissa myndigheter och organisationer som kunde vilja där placera kurser av någon av de uppräknade kategorierna. Bland annat vände sig utredningen till folkbildnings-, nykterhets- och ungdomsorganisationer. Att döma av de inkomna svaren synes tillräcklig efterfrågan på kurslokaler föreligga för att kursgården skall bli fullt utnyttjad. Från flera håll har påpekats, att västra Sverige har otillräcklig tillgång på kurslokaler.

46 Utredningen har ansett kursgårdsförslaget utgöra en möjlighet till användning för Nääs och har därför närmare utarbetat detta projekt. Det bör betonas, att den planerade kursgården så mycket som möjligt skall tillvarataga Nääs traditioner. Ett lämpligt namn för densamma synes vtra Näässkolan. För att anordna en kursgård på Nääs fordras nybyggnad först och främst av lokalerna för förläggning och bespisning. De befintliga lokalerna är som tidigare framhållits delvis nedslitna och dessutom otidsenliga samt icke vinterbonade. För teoretisk undervisning behövs nya, vinterbonade lokaler, däribland ett antal grupprum för att moderna undervisningsmetoder skall kunna tillämpas. Någon användning av slottet annat än för rent tillfälliga, representativa ändamål i anslutning till vad som medges enligt testamentet är redan av praktiska skäl utesluten. Utredningen anser, att i nybyggnaderna bör ingå följande lokaler: Huvudbyggnad

föreläsningssal för cirka 150 personer 4 grupprum matsal för cirka 100 personer ekonomiavdelning personalbostäder 2 sällskapsrum bibliotek rektorns arbetsrum med biutrymmen expedition lärarrum m. fl. tillhörande utrymmen Sovrum8byggnad (er)

40 r u m med sängplatser för omkring 75 personer jämte vederbörliga biutrymmen. Som synes ingår icke i detta lokalprogram några lokaler för undervisning i praktiska ämnen eller i lek och idrott. De nu befintliga lokalerna i »Seminariet», »Smedjenääs» och »Källnääs» för manlig och kvinnlig slöjd samt teckning och i »Lekhuset» för lek och idrott anses kunna bibehållas tills vidare. »Seminariet», »Smedjenääs» och »Källnääs» har genomgått vissa reparationer. Sådana fortgår f. ö. alltjämt. Samtliga byggnader lorde k u n n a användas tills vidare, dock endast under den varma årstiden. Eftersom det i dessa ämnen huvudsakligen torde bli fråga om fortbildningskurser under sommarmånaderna för lärare, är dock detta tillräckligt. Det kan för övrigt vara lämpligt, att nybyggnad av dessa lokaler uppskjutes tills det visat sig, i vilken utsträckning Nääs i fortsättningen kommer att anlitas för så-

47 dana kurser. Uteslutet är ej heller, att någon av de nuvarande byggnaderna efter restaurering kan bibehållas även i framtiden. Utredningen anser sig av anförda skäl ej böra framlägga något förslag angående nya lokaler för praktiska ämnen eller lek och idrott. Det blir en sak för stiftelsens framtida ledning att taga initiativ till de nybyggnader för undervisning i dessa ämnen, som framdeles kan visa sig behövliga. Byggnadsstyrelsen har efter hänvändelse från utredningen ställt arkitekt SAR Leif Olsson till utredningens förfogande för upprättande av utredningsskisser med förslag till en kursgård enligt förutnämnda lokalprogram. Denne har som sin mening framfört, att den lämpligaste platsen för kursgårdens huvudbyggnad vore ungefär där föreståndarbostaden »Björkenääs» nu ligger. Den skulle då ligga vid krönet av den nuvarande uppfartsallén med utsikt såväl åt den innanförliggande öppna dalen som åt sjön Sävelången och slottet. »Björkenääs» är visserligen i tämligen gott stånd, men är omodernt och har ansetts ej lämpligt att bevara som föreståndarbostad eller för annat ändamål, emedan den nuvarande rumsindelningen är opraktisk och byggnaden skulle kräva omfattande ombyggnad för att kunna användas utan att bli alltför dyr i drift. »Björkenääs» skulle alltså rivas och huvudbyggnaden uppföras delvis på dess plats. Denna plan har utredningen ansett sig böra godtaga, särskilt som man icke funnit det nödvändigt att i förslaget till kursgårdsbygge medtaga någon föreståndarbostad. Det har ansetts, att åtminstone under en övergångsperiod, då kanske föreståndarfrågan endast är provisoriskt ordnad, föreståndaren skall kunna hyra bostad i Skallsjö kommun eller eventuellt i Göteborg. Måhända blir det möjligt att inreda föreståndarbostad i en av slottets flygelbyggnader. Se härom sid. 32 f. »Björkenääs» vore den enda av byggnaderna som skulle behöva rivas omedelbart. Den nuvarande matsalsbyggnaden »Vänhem» skulle kunna stå kvar under byggnadstiden och kursverksamheten alltså även under denna tid hållas i gång. Beträffande detaljerna i det av arkitekt Olsson uppgjorda förslaget hänvisas till beskrivning (bil. 8) och ritningar (bil. 9). Här må endast anföras följande. Utredningen anser det mycket viktigt, att inga oförsiktiga ingrepp göres i miljön vid Nääs. Den vackra landskapsbilden med samverkan mellan sjöpartier, parkområden och det ståtligt belägna slottet fordrar, att nybyggnaderna fogas in i helheten utan att bryta av genom typ eller storlek. Det har ansetts, att nybyggnaderna ej finge vara högre än två våningar. Detta har också iakttagits i förslaget. Huvudbyggnaden är till största delen en envåningsbyggnad. Endast personallängan är i två våningar, varjämte föreläsningssalen når inemot två våningars höjd. Sovrumsbyggnaderna är tvåvåningsbyggnader i begränsat format. Huvudbyggnaden är placerad så, att matsalen, biblioteket och det större sällskapsrummet med en terrass

48 utanför detta får sjöutsikt. Studielokalerna och utrymmena för administration har sammanhållits till en helhet och ligger tämligen avskilt från matsalen och sällskapsrummen. Tillbyggnadsmöjligheter finns dels genom att grupprums- och administrationsflygeln kan förlängas, dels genom att ytterligare fristående byggnader kan förläggas till området. De lokaler, som eventuellt nu eller senare kan anordnas i källarplanet, har ej angivits på ritningarna. Grundundersökning har ännu ej kunnat ske, då medel ej finns tillgängliga härför. Man vet därför ej i vilken utsträckning sådana lokaler skall kunna anordnas för rimlig kostnad. En för hela anläggningen gemensam panncentral tankes placerad under köket. — Vardera av sovrumsbyggnaderna innehåller 20 sovrum. Dessa har en yta av cirka 12 m2 och kan utnyttjas som enkel- eller dubbelrum, eventuellt för tre personer. Några av dessa rum måste beräknas för tillresande lärare och föreläsare. Vid större elevtillströmning under sommaren finnes vid Nääs resurser för provisorisk förläggning. — Personalbostäder har å ritningarna planerats för husmor, kokerska, tre biträden och en vaktmästare. Det beräknas, att städningen delvis skall skötas av timanställd personal utan bostad vid kursgården. Det föreliggande förslaget kan komma att ändras på olika punkter, då huvudritningarna utarbetas. Dessa kan färdigställas genom stiftelsens försorg, sedan beslut fattas om bygget. Man kan då taga hänsyn till vad som blivit känt om kursgårdens användning för olika kurser m. m. Utredningen vill dock framhålla, att de föreslagna byggnaderna är anordnade så att de med obetydliga ändringar skulle kunna användas för någon annan verksamhet, som fordrar internatförläggning, såsom t. ex. folkhögskola. Om något uppslag härtill framdeles yppar sig och befinnes lämpligt, kan därför en omställning lätt göras. Om det redan vid remissbehandlingen av detta betänkande framkommer något värdefullt förslag, som är förenligt med testators syfte, kan också de föreliggande ritningarna komma till användning. Det av arkitekt Olsson uppgjorda byggnadsförslaget har av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 4 juli 1960 kostnadsberäknats till 2 300 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1959, varvid förutsattes, att byggnaden grundlades på utbredda plattor. Uppräknat till prisläget den 1 juli 1960 (8,5 % kostnadsstegring) innebär detta en kostnad av cirka 2 500 000 kronor. I denna s u m m a ingår ej kostnader för yttre ledningar, vatten och avlopp, ej heller för inredning och utrustning. Genom beslut den 12 december 1960 har kommunalfullmäktige i Skallsjö kommun åtagit sig att ombesörja och bekosta yttre ledningar samt anläggningar för vatten och avlopp vid kursgårdsbygget. Arbetena skulle utföras på det sätt som vid den aktuella tidpunkten befunnes lämpligast ur kommunens synpunkt. Sistnämnda uttryck avser enligt uppgift av kommunalfullmäktiges ordförande arbetenas tekniska utförande. Vad beträffar inredning och utrustning har kostnaderna

49 ännu icke kunnat närmare beräknas. Det torde få bli stiftelsens sak att i samband med kursgårdens slutliga projektering uppgöra planerna för dess inredning och utrustning. Enligt utredningens nedan följande förslag till disposition av stiftelsens tillgängliga medel för kursgårdsbygget torde betryggande marginal återstå för inredning och utrustning. I det följande beräknas kostnaderna för ändamålet till ett överslagsbelopp av 200 000 kronor, som alltså ej bygger på några undersökningar av utredningen. Byggnadsstyrelsens kostnadsberäkning är som synes grundad på utredningsskisser. En säkrare kostnadsberäkning kan erhållas först då huvudritningsprojektering skett. I denna ingår också ytavvägning och grundundersökning. Utredningen har ej kunnat föranstalta om dessa åtgärder, emedan anslag saknas för ändamålet. Som förut nämnts, kan det också vara lämpligt att detaljplanering ej sker alltför lång tid innan bygget påbörjas. Det sagda innebär emellertid, att kostnadsberäkningen kan bli modifierad, särskilt med hänsyn till resultatet av grundundersökningen. Ingenting är dock känt som ger anledning befara svåra grundförhållanden på platsen. Frågan gäller nu h u r byggnadskostnaderna, 2 500 000 kronor, skall bestridas. Om permutation av Abrahamsons testamentsbestämmelser medges, kan stiftelsen för det första bidraga till byggnadskostnaderna med omkring 500 000 kronor, som nu är placerade i fonder. Vidare kan, också efter permutation, stiftelsens fasta egendom intecknas för ändamålet. Taxeringsvärdet är 2 018 800 kronor. Stiftelsen torde k u n n a erhålla ett inteckningslån, som sätter den i stånd att bidraga till byggnadskostnaderna med 1 000 000 kronor (utöver ovan angivna 500 000 kronor). Räntan å inteckningslånet beräknas bli 6 %. Av kostnaderna återstår då att täcka 1 000 000 kronor. Till denna fråga om kursgårdens finansiering vill utredningen anföra följande. Visserligen skulle kursgården vara en riksinstitution, men med hänsyn till läget skulle den ha största betydelsen för Västsverige. Med hänsyn till det intresse, som från västsvenskt håll visats för bibehållande av Nääs som en kulturinstitution, har utredningen ansett sig kunna utgå ifrån, att de närmast berörda landstingen och måhända också Göteborgs stad icke komme att undandraga sig att medverka vid finansieringen. Vid under hand gjorda sonderingar hos ett landsting har också intresse funnits föreligga för bistånd åt kursgårdsprojektet. Naturligen har utredningen ej ansett sig kunna bedriva formliga förhandlingar för att uppnå närmare utfästelser om bidrag, men har med stöd av den gjorda sonderingen räknat med att lån eller bidrag skulle kunna erhållas med sammanlagt en miljon kronor. Härvid borde staten tillskjuta vad som ej går att utverka från landstingen eller annat håll. Om man tills vidare, i avbidan på statens, landstingens och stadens ställningstagande, räknar med lån mot 4 % ränta, skulle för förräntning av 4—105803

50 dessa lån och av inteckningslånet, beräknat till 1 000 000 kronor 1 , fordras (40 000 + 60 000) 100 000 kronor. Enligt en av utredningen uppgjord driftkalkyl för kursgården, vilken återfinnes å sid. 51, skulle denna kunna bära dessa räntor. Det är ej avsett, att stiftelsens bidrag till byggnadskostnaderna å omkring 500 000 kronor av fondmedel skulle förräntas. Stiftelsens nettoinkomster, som sedan fonderna förbrukats endast skulle härröra från fastighetens lantbruk och skog, kan beräknas till omkring 75 000 kronor om året. Detta belopp skulle användas för subventionering av lämpliga kurser för uppfyllande av stiftelsens egentliga ändamål. Utredningen övergår nu till att diskutera den föreslagna kursgårdens studieverksamhet och ekonomi. Det torde vara utsiktslöst att, innan beslut om kursgården ens är fattat, söka erhålla bindande utfästelser om kursers placerande vid Nääs. Med stöd av vissa svar å den senare enkäten och andra uppgifter anser dock utredningen, att kursgården kommer att bli tillräckligt anlitad. Kurser, som k a n väntas bli förlagda till Nääs, är t. ex. olika av skolöverstyrelsen anordnade lärarkurser, vissa kurser för hemslöjdskonsulenter och arbetsterapeuter, av Svenska ungdomsringen för bygdekultur anordnade kurser, åtskilliga folkbildningskurser m. m. Med hänsyn till att Kommunskolan i Sigtuna har efterfrågan över sin kapacitet kan kanske till Näässkolan komma att förläggas en del av Svenska landskommunernas förbunds och Svenska stadsförbundets kurser för deltagare från västra Sverige. Kursgården synes böra avpassas för ett klientel med krav på god standard utan lyx, men samtidigt möjlighet ges att ta emot yngre deltagare under något enklare former. Den planerade kursgården bör i princip vara självbärande, bortsett från att stiftelsen subventionerar den genom att avstå från räntan på egna investerade medel. Sedan stiftelsen på sätt ovan föreslagits bidragit till finansieringen av nybyggnaderna samt bekostat inredning och utrustning, borde helst inga vidare bidrag ifrågakomma. Den årliga avkastningen från skogen och lantbruket, som beräknas till omkring 75 000 kronor, bör såsom förut sagts i möjligaste mån användas för subventionering av sådana kurser, som med hänsyn till sitt ämnesområde och syfte bör stödjas av stiftelsen. Utredningen har uppställt ett försök till driftkalkyl för kursgården, vilket bygger på följande förutsättningar. Stiftelsens självkostnadspris för rum och mat till kursdeltagare torde enligt erfarenheter från annan jämförlig internatverksamhet icke överstiga 12 kronor per dag och kursdeltagare exklusive administrationskostnader och ränta å byggnadskapital. Detta belopp torde även kunna täcka samtliga städningskostnader för kursgården. Utredningen räknar med att en kurs1 Inrednings- och utrustningskostnaderna antages kunna bestridas av stiftelsens egna medel. I annat fall finnes möjlighet till ytterligare inteckning av egendomen för ändamålet.

51 deltagaravgift av 25 kronor per dag och deltagare skall kunna uttagas. Denna avgift torde utan svårighet kunna tillämpas vid flertalet kurser med vuxna deltagare (särskilt vid kurser där statsbidrag utgår till deltagarna), men torde vara i överkant vid ungdomskurser. Sådana bör därför huvudsakligen ifrågakomma då antalet kursdeltagare kan höjas över 75 tack vare provisoriska förläggningsmöjligheter som finns å Nääs. Av kursavgiften 25 kronor återstår efter frånräknande av internatkostnaden å 12 kronor ett belopp av 13 kronor för täckande av kursgårdens övriga utgifter. Utredningen beräknar kursgårdens beläggning till i genomsnitt 72 kursdeltagare under 250 dagar per år, d. v. s. 18 000 kursdeltagardagar. Med hänsyn till oundvikliga uppehåll mellan kurserna och helguppehåll kan beläggningen även vid god tillströmning ej beräknas överstiga denna nivå. Hela inkomsten av kursdeltagaravgifter skulle bli 450 000 kronor. Efter avdrag för internatkostnader skulle för kursgårdens övriga utgifter återstå ett belopp av 234 000 kronor. De årliga räntekostnaderna för kursgården skulle enligt ovan gjorda antaganden bli (40 000 + 60 000) 100 000 kronor. Driftkalkylen blir följande. Kostnader internatkostnader 216 000 löner: föreståndare 30 000 kontorist 11 000 vaktmästare 10 500 ATP och personalförsäkringar 5 500 57 000 byggnadsunderhåll 10 000 inventarier och inventarieunderhåll 10 000 uppvärmning 12 000 elström 5 000 tvätt och renhållning 20 000 bibliotek 2 000 trycksaker, kontorsmateriel, tidningar m. m 8 000 telefon 2 000 försäkringar 2 000 frakter och transporter samt diverse utgifter 6 000 räntor 100 000 Summa kronor 450 000

Inkomster kursdeltagaravgifter

450 000

Summa kronor 450 000

Hållbarheten i denna kalkyl beror bland annat av om en j ä m n beläggning kan uppehållas vid kursgården. Vid nedgång i beläggningen kompenseras detta dock i någon mån av minskning i internatkostnaderna. Vidare är det viktigt att räntekostnaderna kan hållas nere. Om hela det utifrån anskaffade

52 kapitalet skall förräntas efter 6 %, blir den årliga räntekostnaden 120 000 kronor. Ett tillskott av 20 000 kronor måste då tas från stiftelsens inkomst från skogen och jordbruket. Det belopp som kan användas för subventionering blir då (75 000—20 000) 55 000 kronor per år. Som synes inrymmer ovanstående driftkalkyl icke någon post för amorteringar. Utredningen r ä k n a r med att framtida tomtförsäljningar från egendomen skall möjliggöra sådana. Utrymme finns för tomtförsäljningar, som varken berör miljön kring slottet och läroanstalten eller inverkar på jordbruket och skogsbruket. Kursgårdens ekonomi skulle givetvis stabiliseras i samma mån som räntekostnaderna minskades. Utredningen har ansett försiktigheten bjuda att vid kursgårdens planläggning icke utgå från någon viss kvarstående kursverksamhet från den nuvarande läroanstalten som bestämt given. Givetvis är det både med hänsyn till testamentet och till det allmännas intressen synnerligen önskvärt, att framför allt sådana kurser, som uppräknas i skolöverstyrelsens ovan (sid. 21) återgivna skrivelse, alltjämt kan tas emot på Nääs. Ur allmän synpunkt torde kompletteringskurserna i träslöjd och metallslöjd samt fortbildningskurserna för lärare som undervisar i ämnet slöjd i hjälpklasser vara mest betydelsefulla, överstyrelsen nämner även kompletteringskurser i mångsidig slöjd. Därnäst ifrågakommer fortsatt fortbildningsverksamhet dels i slöjd för folkskollärare dels i textilslöjd, teckning samt lek och idrott. Därutöver kan förekomma övriga av överstyrelsen åsyftade kurser samt kurser anordnade av slöjdlärarnas riksförening.

Alternativ 2: Stiftelsen som

stipendieinrättning

Om kursgårdsprojektet anses omöjligt att genomföra, föreligger möjligheten att förvandla stiftelsen till en stipendieinrättning. Det är icke ovanligt, att stiftelser, vilka har till uppgift att driva anstalt eller inrättning av något slag, t. ex. barnhem eller hem för gamla, av ekonomiska och andra skäl icke längre kan fullfölja denna verksamhet. Vanligen brukar därvid permutation ske så, att stiftelsernas ändamål bestämmes till lämnandet av penningbidrag till det slags personer donator velat tillgodose. Sålunda brukar barnhemsstiftelser förvandlas till stipendiestiftelser för barn och ungdom, stiftelser som drivit hem för gamla medgives att lämna hyresbidrag till åldringar etc. I analogi med permutationer av antytt slag skulle kunna tänkas, att Abrahamsons stiftelse — sedan hittillsvarande kursverksamhet definitivt upphört — finge till ändamål att med användande av sin nettoavkastning utdela stipendier o. dyl. till personer ur den destinatärskrets som omfattas av testamentet. Om all kursverksamhet vid läroanstalten inställes, beräknas stiftelsen k u n n a disponera en årlig nettoinkomst av åtminstone 100 000 kronor. Detta belopp skulle alltså kunna årligen stå till förfogande för stipendier o. dyl.

53 Stipendieverksamheten skulle i främsta rummet taga sikte på att bereda lärare inom det allmänna skolväsendet möjligheter till fortbildning. Av särskilt värde torde därvid vara, att de skulle kunna sättas i tillfälle till studier utomlands t. ex. vid anstalter för lärarutbildning eller genom studiebesök vid skolor. För att vinna en så nära anknytning som möjligt till tankarna i Abrahamsons testamente borde viss företrädesrätt föreligga för studier och fortbildning inom slöjdens område. En dylik företrädesrätt skulle kunna åstadkommas exempelvis genom att visst antal stipendier helt förbehålles för studier inom slöjdundervisningen. I anslutning till en ovan åberopad bestämmelse i testamentet kan det måhända anses befogat att ge ett visst företräde åt lärare från Göteborg. Beaktansvärt vore måhända om ett eller ett par stipendier reserverades för utländska lärare, särskilt lärare från de nordiska länderna, för studier i Sverige t. ex. vid slöjdlärarseminariet i Linköping. Det årliga belopp som skulle stå till förfogande för utdelning är ju förhållandevis stort och delta talar möjligen för att icke hela beloppet användes för stipendier av antytt slag. Ett ändamål, som ligger ganska väl i linje med donators intentioner, torde vara främjandet av forskning inom den pedagogiska psykologiens område. Om det här skisserade alternativet till användning av stiftelsen skulle komma i fråga, bör enligt utredningens mening ett icke alltför ringa belopp — en fjärdedel eller en femtedel av den årliga avkastningen — tagas i anspråk till främjande av forskning inom de berörda vetenskapsområdena. Det användningsalternativ, som här behandlas, har ej närmare utformats. Utredningen har icke funnit det möjligt att på detta stadium närmare ingå på sådana frågor som stipendiebeloppens storlek, efter vilka normer de skulle utgå och genom vilka organ utdelningen skulle ske. Utredningen r ä k n a r med att vid en blivande remissbehandling, i den mån intresse yppas för en användning av stiftelsen på nu angivet sätt, uppslag och synpunkter framkomma, som bör beaktas vid en närmare utformning av stipendiealternativet. Om vid ett slutligt ställningstagande till frågan om stiftelsens användning stipendiealternativet finnes böra främst komma i fråga, torde det kunna uppdragas åt stiftelsens styrelse att, med ledning av vad ovan anförts och vad som må framkomma under remissbehandlingen, till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till föreskrifter beträffande stipendierna och forskningsbidragen. Alternativ 3: Uppskov med frågans avgörande Som tredje alternativ har angivits uppskov med ställningstagande till frågan om stiftelsens fortsatta användning. Ett uppskov, som borde begränsas till viss tid, förslagsvis fem år, skulle naturligen icke innebära att frågan om stiftelsens ändamål skulle helt läggas åsido. Tvärtom borde det ankomma å stiftelsens styrelse att kontinuerligt ha sin uppmärksamhet fäst på frågan.

54 Det synes icke kunna uteslutas att i en framtid kan yppas andra möjligheter till lämplig användning av stiftelsen än de som nu framkommit. Styrelsen skulle ha att i god tid före utgången av femårsperioden hos Kungl. Maj:t anmäla frågan om utnyttjandet av stiftelsen. Om det tills vidare skulle få anstå med spörsmålet om stiftelsens användning uppkommer frågan hur under tiden stiftelsens årliga inkomstöverskott — vilket som ovan nämnts beräknats till 100 000 kronor — bör disponeras. Två möjligheter torde härvid komma i fråga. Den ena torde vara att inkomstöverskottet reserveras i den mån det ej tages i anspråk för erforderliga investeringar. Den andra möjligheten är att nettoavkastningen helt eller delvis tages i anspråk för tillfällig utdelning av stipendier och forskningsbidrag, något som naturligen är ägnat att minska utsikterna till att i framtiden kunna taga stiftelsen i anspråk för något annat ändamål. Vid ett uppskovsbeslut bör man uppmärksamma följderna för den nuvarande kursverksamheten på Nääs. De däri ingående kurserna är alltför få för att motivera, att internatverksamheten hålles i gång och statsbidrag torde ej vara att påräkna längre än till och med år 1962. Ehuru det skulle innebära olägenheter för skolväsendet om kurserna nedlades, torde icke återstå annan möjlighet, då stiftelsen ej av egna krafter skulle kunna sörja för deras fortvaro.

ÅTTONDE KAPITLET U t r e d n i n g e n s s t ä l l n i n g s t a g a n d e och förslag till a n v ä n d n i n g a v stiftelsen

Vid en jämförelse mellan de tre angivna alternativen faller i ögonen att de samtliga har för- och nackdelar. Abrahamsons mening var, att egendomen Nääs skulle direkt användas för stiftelsens verksamhet. Denna synpunkt talar för kursgårdsalternativet. Det torde icke vara någon tvekan om att Abrahamson fäst stort avseende vid att egendomen utnyttjades för någon inrättning. Härvid kan särskilt hänvisas till testamentsföreskriften att Nääs skulle förvandlas till en anstalt av annat slag om slöjdlärarutbildningen upphörde. Kursgården — Näässkolan — skulle enligt utredningens tanke få sin karaktär och allmänna inriktning bestämd av de kurser som komme att subventioneras av stiftelsen eller eljest äga företräde till skolans utnyttjande. Kursverksamhet av detta slag — främst ungdomsledarkurser av olika inriktning, frivilliga fortbildningskurser för lärare i mån av behov — skulle väl till syftet huvudsakligen blott mer indirekt anknyta till testamentet och därvid kanske egentligen blott till Abrahamsons allmänna syfte med donationen, främjandet av ungdomens karaktärsdaning. En dylik användning av stiftelsen synes dock helt försvarlig ur permutationssynpunkt. Vanskligheterna med kursgårdsalternativet hänför sig till den ekonomiska sidan. Som av den tidigare redogörelsen framgår förutsätter kursgårdsalternativet nybyggnad till en kostnad av cirka 2 500 000 kronor. Av detta belopp måste 1 000 000 kronor anskaffas utifrån på sätt angives i redogörelsen. Huruvida det är möjligt att på angivet sätt erhålla de belopp som erfordras kan icke nu med säkerhet bedömas. Under alla förhållanden innebär kursgårdsalternativet ett tämligen omfattande ekonomiskt engagemang för stiftelsen. Vad stipendiealternativet angår skulle man med ett dylikt ändamål vinna en ganska nära anknytning till det i huvudtestamentet uttryckta syftet med stiftelsen »att genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskilt för användandet därvid av den pedagogiska slöjden». Även forskningsbidrag skulle tjäna samma syfte, ehuru på ett måhända mer indirekt sätt. Det är j u också tydligt att med en användning enligt detta alternativ stiftelsen icke skulle behöva ikläda sig några sådana större eko-

56 nomiska åtaganden, som på grund av nybyggnadsbehovet skulle bli följden om stiftelsen skulle driva någon egen verksamhet på egendomen. Mot stipendiealternativet talar främst att egendomen Nääs skulle bli i huvudsak blott ett förmögenhetsobjekt och att Abrahamsons tanke att egendomen skulle direkt användas för stiftelsens verksamhet komme att åsidosättas. Därest icke något av de nu angivna alternativen till användande av stiftelsens tillgångar anses böra komma i fråga lärer såvitt utredningen kan bedöma icke återstå annat än det tredje alternativet, uppskov med frågans avgörande. För ett uppskov talar, att det icke kan uteslutas att det i en framtid kan yppa sig andra möjligheter att utnyttja stiftelsen än som hittills framkommit. Så kan ju för övrigt komma att ske redan under remissbehandlingen. Kanske kan det därvid befinnas önskvärt att utnyttja stiftelsen för någon rent statlig verksamhet på skolväsendets område. Ur ekonomisk synpunkt skulle ett uppskov för stiftelsen innebära en konsolidering och förbättring av stiftelsens ställning och därmed måhända öka dess möjligheter att i en framtid driva egen verksamhet. Å andra sidan utgör uppskov ett i och för sig olustigt alternativ och vad angår den ekonomiska förbättring som skulle kunna vinnas för stiftelsen kanske denna skulle komma att helt motvägas av fördyringar i byggnadskostnader och annat, varför de ekonomiska möjligheterna för stiftelsen att driva egen verksamhet icke ökat. Vid ett samlat övervägande av de olika alternativen har utredningen funnit de skäl, som talar för kursgårdsalternativet, trots de med detta förenade stora ekonomiska engagemangen så starka att utredningen anser sig böra förorda detta alternativ. Utredningen tror, att kursgårdsförslaget är genomförbart och är av den bestämda meningen att kursgården — Näässkolan — ur allmän synpunkt skulle vara till god nytta och fylla ett verkligt behov. Utredningen förmenar också, att Näässkolan med den verksamhetsinriktning den skulle få komme att i nutida former fullfölja Abrahamsons allmänna intentioner. Härom kan också anföras följande. Nääs är ett välkänt begrepp inom skolväsendet och har kunnat ge sina karakteristiska bidrag på ungdomsfostrans område. Därtill torde ha bidragit ej endast de nya pedagogiska principer, som Otto Salomon företrädde, utan även i viss mån den för undervisningen gynnsamma yttre ram, som skapats av förhållandena på platsen. Det var ej endast undervisningen på Nääs utan själva miljön som helhet, vilken gav kursdeltagarna intryck av betydelse för deras personlighetsutveckling och framtida verksamhet inom skolan. Kursverksamheten kunde på ett lyckligt sätt förenas med rekreation och inspirerande samvaro. En miljö av detta slag, med traditio-

57 ner utformade i anknytning till gammal svensk kultur, torde vara värd att även för framtiden bevaras som en plats för lärares och ungdomsledares fortbildning på olika områden, särskilt i ämnen av allmänpedagogisk och estetisk art. Egendomens läge i förhållande till Göteborg (avstånd ca 3 mil) är nu med förbättrade kommunikationer ännu mera fördelaktigt än tidigare för en kvalificerad kursverksamhet. Med bibehållen avskildhet och arbetsro är läroanstalten lätt tillgänglig för elever från hela landet samt inom bekvämt räckhåll för lärare och föreläsare från Göteborg, som kan anlitas för kortare kurser och enstaka föreläsningar och alltså ej behöver bo på Nääs. Tillkomsten av Göteborgs universitet och utvecklingen i övrigt av stadens undervisningsväsen har ökat tillgången på värdefulla lärarkrafter för dylika ändamål. Om man vill tillvarataga alla dessa gynnsamma förutsättningar för studieverksamhet i fria former, är man under nutida förhållanden närmast hänvisad till att ordna en kursgård på egendomen. Det är också, både med hänsyn till testamentet och till det allmännas intressen, av betydelse att i synnerhet sådana kurser som skolöverstyrelsen angivit i sin å sid. 21 återgivna skrivelse åtminstone delvis kan beredas plats vid en kursgård av föreslagen typ. Med det anförda följer att utredningen för sin del avvisar de båda andra alternativen. Vad först uppskovslinjen angår vill utredningen bestämt uttala sig mot ytterligare uppskov. Ett uppskov torde allenast innebära att man för tillfället skjuter frågan ifrån sig utan att, såvitt nu med någon säkerhet kan bedömas, något därmed egentligen vinnes. Härtill kommer ytterligare några omständigheter. Efter ett uppskov skulle kanske förutsättningarna vara sämre, i det att andra kursgårdar under tiden inrättats i Göteborgstrakten och nu kvarstående kurser funnit annan förläggning. Med en kursgård finge stiftelsen en nyttig användning, som säkerligen skulle hälsas med tillfredsställelse ej endast i Älvsborgs län utan i hela landet. Kursgården är dessutom planerad så, att den lätt kan ställas om till någon annan verksamhet, om så i framtiden anses lämpligt. Vid bedömandet av stipendiealternativet har utredningen även ansett sig böra taga hänsyn till den betydelse den hittillsvarande läroanstalten å Nääs haft för stora delar av Västergötland. Det skulle utan tvivel väcka beklagande i bygden, där Nääs kulturella traditioner värderas högt, om verksamheten nedlades utan att ersättas av något liknande. Härom vittnar tidningsuttalanden då slöjdlärarseminariet flyttades från Nääs. De förut nämnda motionerna i riksdagen år 1959 (I: 418 och II: 515) riktades närmast mot förslaget om nedläggande av slöjdlärarseminariet å Nääs, men torde huvudsakligen ha framsprungit ur omsorgen om Nääsinstitutionens bibehållande. Statsutskottets utlåtande, vartill riksdagen anslöt sig (se 1 kap.), gav uttryck åt en förväntan om »ett med vederbörlig hänsyn till donators ursprungliga vilja avpassat förslag om Nääs framtida användning». Redan i en skrivelse av Norra Älvsborgs bildningsförbund den 30 november 1953

58 till stiftelsens styrelse föreslogs, att å Nääs skulle anordnas kursförläggningslokal för kurser och konferenser bl. a. för folkbildningsorganisationerna. En skrivelse till utredningen i oktober 1959 från Norra Älvsborgs bildningsförbund och Södra Älvsborgs bildningsförbund med förslag att å Nääs skulle skapas en utbildningsanstalt av rikskaraktär för ledare inom det estetiska folkbildningsarbetet i kombination med en kursgård för studie- m. fl. organisationer inom i första hand Älvsborgs län vittnar om det intresse, varmed frågan följes. Ett yttrande över utredningens tidigare betänkande från Västergötlands hembygdsförbund, överlämnat till Kungl. Maj:t i februari 1958, uttryckte förhoppning om att Kungl. Maj:t skulle finna det möjligt att bibehålla institutionen som utbildningsanstalt för slöjdlärare och ungdomsledare. Det redovisade förslaget till kursgård är blott preliminärt utformat. FÖr förslagets genomförande kräves ytterligare utredning. Beträffande kursgårdsbygget erfordras sålunda markundersökning, fullständiga ritningar och därpå grundade kostnadskalkyler. I fråga om den blivande verksamheten är närmare planerande likaledes av nöden, därvid sådana frågor som behov av personal, möjligheterna att belägga Näässkolan med kurser m. m. uppkommer. Slutligen kräves i finansieringsavseende förhandlingar och ytterligare överväganden. Förevarande utredning har, som redan tidigare antytts, icke funnit det möjligt att utforma planerna i vidare mån än som skett. Om utredningens förslag att stiftelsen användes till uppförandet och driften av Näässkolan vinner gillande, lärer nu icke erfordras annat än ett principbeslut härom. Det skulle sedan få ankomma på stiftelsens styrelse att fullfölja planeringsarbetet. Sedan planerna helt färdigställts bör styrelsen hos Kungl. Maj:t framlägga vederbörligt förslag och hemställan om medgivande att igångsätta arbetet. För finansiering av byggnadsarbetena erfordras att stiftelsen får dels taga i anspråk befintliga fonder i statskontoret dels upptaga lån mot säkerhet av inteckningar i den fasta egendomen. Det vore naturligtvis möjligt att medgivande härtill lämnas redan i samband med principbeslutet om stiftelsens ändamål. Det synes dock utredningen lämpligare att frågan härom uppskjutes till dess planerna kommit närmare sin fullbordan. Styrelsen torde kunna erhålla sådant medgivande utan större omgång.

NIONDE KAPITLET Stiftelsens r ä t t s l i g a s t ä l l n i n g och f ö r v a l t n i n g

Utredningen har funnit anledning att närmare ingå också på spörsmålen om stiftelsens rättsliga ställning, närmast dess förhållande till staten, och om dess förvaltning. Vad först angår frågan om stiftelsens förhållande till staten må till en början erinras om att justitiekanslersämbetet i sitt tidigare åberopade utlåtande av år 1899 framhöll, att av testamentsbestämmelserna framginge, att donationen icke blivit gjord till staten utan till läroanstalten å Nääs eller stiftelsen och att donationen skulle komma läroanstalten eller stiftelsen till godo oberoende av huruvida Kungl. Maj :t förklarade Sig vilja å statens vägnar under stadgade villkor mottaga läroanstalten eller icke. Det må också erinras om att Abrahamson i huvudtestamentet meddelat särskilda föreskrifter för det fall att Kungl. Maj :t förklarade Sig icke vilja under de stadgade villkoren mottaga läroanstalten. Frågan om statens ansvar för stiftelsen berördes i propositionen nr 255 till 1912 års riksdag angående anslag till August Abrahamsons stiftelse å Nääs m. m., i vilken föreslogs bidrag till stiftelsen och rätt till pension för föreståndaren från allmänna indragningsstaten m. m. Departementschefen anförde därvid (s. 2 7 ) : Såsom av det anförda framgår, rådde vid den tid, då August Abrahamsons stiftelse erbjöds staten, delade meningar om huruvida anbudet över huvud borde mottagas. Den frågan blev emellertid avgjord genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 april 1899. Stiftelsen är övertagen av staten, och denna har därmed iklätt sig förpliktelsen att upprätthålla och utveckla den i överensstämmelse med dess ändamål. Riksdagen uttalade med anledning härav i skrivelse nr 8 sid. 155 följande: Såsom av departementschefen framhålles, lärer staten genom övertagande av den Abrahamsonska stiftelsen å Nääs få anses hava iklätt sig förpliktelsen att upprätthålla och utveckla densamma i överensstämmelse med dess ändamål. Härav följer, att statsverket icke lärer kunna undandraga sig att anvisa de medel, som enligt den i ärendet verkställda utredningen äro nödvändiga för iståndsättande av de av stiftelsens byggnader, vilka närmast tjäna läroanstaltens behov. Emellertid gavs bidraget som ett anslag »att i m å n av tillgång av stiftelsen framdeles räntefritt återgäldas» och staten har vid ytterligare två tillfällen lämnat stiftelsen lån.

60 Att staten mottagit stiftelsen med dess tillgångar samt läroanstalten skulle möjligen kunna tolkas så att stiftelsens tillgångar blivit statsegendom och läroanstalten en statsinstitution. I själva verket synes emellertid varken stiftelsetillgångarna eller läroanstalten ha under årens lopp betraktats på detta sätt. Vad tillgångarna beträffar må erinras att å den fasta egendomen lagfart meddelats icke för kronan, som bort ske om fastigheterna varit statsegendom, utan för August Abrahamsons stiftelse. 1 Att stiftelsen betraktats som ett i förhållande till statsverket fristående rättssubjekt torde få anses ha kommit till uttryck däri, att stiftelsen ställts som låntagare i förhållande till staten. Vad själva läroanstalten angår synes ha bort ligga n ä r a till hands att vid densamma anställd personal, främst föreståndaren och lärarna, behandlats som statstjänstemän, inordnade i lönegradssystemet. Så har emellertid icke varit fallet. Som utredningen uppfattar läget är Abrahamsons donation att betrakta som en av staten förvaltad stiftelse. Tydligen har statsmakterna redan på grund av det förhållandet, att staten mottagit stiftelsen, ansett sig ha ansvar för stiftelsens bestånd. Det synes dock knappast oriktigt att påstå att det verkliga skälet till att anslag av statsmedel beviljats stiftelsen varit ett annat, nämligen att stiftelsen genom slöjdlärarutbildningen bedrivit en verksamhet av den art, att om stiftelsen och dess läroanstalt ej funnits, staten långt tidigare än som skett måst vidtaga åtgärder för inrättande a\ en dylik anstalt. Därest stiftelsens verksamhet i enlighet med utredningens förslag i fortsättningen inriktas huvudsakligen på inrättandet och drivandet av en kursgård, komme stiftelsen att fullfölja ett ändamål av en natur, som är tämligen främmande för statsverksamheten. Det synes under sådana förhållanden berättigat att till övervägande upptaga frågan om skäl föreligger att bibehålla den nära anknytningen mellan stiftelsen och staten. Ur statens synpunkt får det anses vara en fördel om staten icke längre står som den för stiftelsens bestånd och förvaltning högste ansvarige med det krav på ekonomisk garanti för stiftelsen som möjligen följer av en dylik ställning. Även för stiftelsen torde en frigörelse från staten innebära fördelar. Härvid syftas främst på att stiftelsen med en gentemot staten i rättsligt avseende självständigare ställning kunde beredas större rörelsefrihet i fråga om verksamhetens utformning och i ekonomiskt hänseende påräkna bistånd från landsting, kommun och möjligen även av enskilda institutioner Att en dylik skilsmässa mellan stiftelsen och staten innefattar en avvikelse från donatorns intentioner synes icke böra utgöra något hinder, därest den bedömes innebära fördelar både för stiftelsen och staten. Det bör ju icke 1 Till belysning av den rådande oklarheten må nämnas, a t t Göta hovrätt genom utskg den 20 oktober 1944 förklarat lösningsrätt enligt ensittarlagen jämlikt 19 § nämnda lag ickt föreligga såvitt gäller stiftelsens fastigheter men a t t — enligt vad under hand upplysts från stiftelsen — vederbörande arrendenämnd ansåge de sociala arrendebestämmelserna tillämp.iga å fastigheterna.

61 heller förbises att som ovan anmärkts staten kunde ha vägrat att mottaga stiftelsen, utan att donationen ändock gått om intet. En frigörelse från staten av antytt slag skulle enligt utredningens mening taga sig uttryck dels genom en förklaring från statens sida att stiftelsen skall förvaltas som en självständig stiftelse, dels genom en ändrad förvaltningsordning främst såvitt gäller utseende av styrelse och revisorer. Stiftelsens styrelse utgöres för närvarande av ordförande och fyra ledamöter, varav en bör äga sakkunskap i lanthushållning och två pedagogisk sakkunskap. Ordföranden och ledamöterna utses av Kungl. Maj :t. I fråga om antalet ledamöter föreligger icke anledning till ändring. Det synes också motiverat, att Kungl. Maj :t utser ordförande i styrelsen. Härigenom vinnes viss anknytning till donators föreskrifter. Beträffande utseendet av ledamöterna i övrigt är flera möjligheter tänkbara. Som utredningen tidigare framhållit bör stiftelsens rikskaraktär icke gå helt förlorad. Det kan därför vara motiverat, att en ledamot utses av Kungl. Maj :t. Denne ledamot bör då särskilt företräda pedagogisk erfarenhet. Med hänsyn till stiftelsens lokala betydelse synes tänkbart, att en ledamot utses av landstinget och en av Skallsjö kommun. En ledamot bör som hittills äga sakkunskap i lanthushållning. Utseendet av denna ledamot, den femte, kunde möjligen få ankomma å ordföranden och de övriga ledamöterna. Av revisorerna bör en vara auktoriserad revisor och utses av landstinget och en utses av Skallsjö kommun. Också om stiftelsen förvandlas till en stipendieinrättning talar skäl för att stiftelsen gives en mer självständig ställning än nu är fallet. Väljes däremot uppskovslinjen lärer spörsmålen om stiftelsens status och vad därmed sammanhänger böra vila. Utredningen har med vad här upptagits velat fästa uppmärksamheten på att frågan om stiftelsens ställning bör prövas. Ett ställningstagande synes icke möjligt förrän frågan om användningen kommit närmare sin lösning.

TIONDE KAPITLET Särskilda frågor Legatet till

lantbruksakademien

I punkt V:o i huvudtestamentet föreskrives, att om läroanstalten i följd av ändrade förhållanden icke vidare behoves till utbildande av lärare och lärarinnor i slöjd äger Kungl. Maj :t förvandla anstalten till annan högre läroanstalt för fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig åt undervisning, skolande dock i nyssnämnda fall av stiftelsens fonder till Kungl. lantbruksakademien överlämnas 50 000 kronor att förvaltas under n a m n av August och Euphrosyne Abrahamsons husslöjdsfond under villkor att kapitalet ej får förminskas och att räntan därå årligen användes till befordrande av husslöjdens framåtskridande i allmänhet inom landet. I testamentstillägg 1892 angives beloppet till 75 000 kronor med rättighet för akademien att i stället för förut gjorda bestämmelser använda de å berörda kapital inflytande räntor på sätt akademien finner mest tjänligt och gagnande till främjande av vetenskaplig forskning på lantbrukets område. Om permutation sker av stiftelsens ändamål uppkommer fråga om den rätt numera skogs- och lantbruksakademien må ha på grund av de refererade testamentsföreskrifterna. Efter ordalagen skall två förutsättningar föreligga för att beloppet skall utgå till akademien, nämligen för det första, att läroanstalten icke vidare behoves till utbildande av lärare och lärarinnor i slöjd, och för det andra, att Kungl. Maj :t på grund av sistnämnda förhållande förvandlar läroanstalten till annan högre läroanstalt för fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor. Vad den första förutsättningen angår räknar utredningen med, att behov alltjämt föreligger att använda stiftelsen för vissa slöjdkurser för utbildade lärare. Om kursgården kommer till utförande skapas möjligheter att i framtiden använda stiftelsen för dylika kurser. Väljes stipendiealternativet är väl tveksamt om det blir möjligt att förlägga sådana kurser dit annat än under de närmaste kommande åren. Så länge stiftelsen tages i anspråk för slöjdkurser av angivet slag kan emellertid enligt utredningens förmenande det första villkoret för legatets utgående icke anses vara uppfyllt. Vad den andra förutsättningen för legatet beträffar inställer sig spörsmålet hur det går med akademiens rätt om stiftelsen förvandlas till något annat än en högre läroanstalt för fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, t. ex. en kursgård eller en stipendieinrättning. Det synes med fog kunna

63 göras gällande, att rätt till beloppet föreligger för akademien allenast under de förutsättningar, som angives i testamentet, och att om förhållandena till den grad ändrats, att en helt ny användning måste sökas för stiftelsen om den över huvud skall kunna nyttiggöras, akademiens rätt på grund av testamentsföreskrifterna därmed förfallit. Frågan om akademiens rätt är av den natur att den kan rättskraftigt avgöras blott av domstol. Det lärer emellertid icke komma i fråga att vidtaga åtgärder för att erhålla ett dylikt avgörande. Utredningen har ansett sig kunna räkna med att akademien icke kommer att göra anspråk på legatet med hänsyn till att rättsläget är ovisst och med beaktande av att avkastningen av legatet utgör ett för litet belopp för att numera vara av någon betydelse för det ändamål Abrahamson angivit, nämligen »främjande av vetenskaplig forskning på lantbrukets område». Rurik Holms

Minnesfond

Nääs-stiftelsen förvaltar stipendiefonden »Rurik Holms Minnesfond», för vilken redogjorts i det föregående (sid. 15). Donationsbrevet finns intaget i detta betänkande som bilaga 3. Det kunde sättas i fråga att — sedan den huvudsakliga verksamheten vid läroanstalten å Nääs överflyttats till slöjdlärarseminariet i Linköping — stipendiefonden överflyttades dit. Slöjdlärarseminariet lärer väl dock knappast kunna taga emot annat än svenska elever, varför behov av stipendier för elever från de andra nordiska länderna icke finnes. Minnet av Rurik Holm är ju också så nära knutet till Nääs och Nääs-stiftelsen att det vore föga tilltalande att överflytta fonden därifrån. Vilken användning fonden kan erhålla i fortsättningen och särskilt om den kan nyttiggöras för stipendier för studerande från de andra nordiska länderna är väl ovisst och i alla händelser beroende av Nääs-stiftelsens egen verksamhet. Det är icke osannolikt att en permutation av fondens ändamål blir erforderlig även om den kvarbliver i Nääs-stiftelsens förvaltning. Hur därmed än må bli, förordar utredningen, att fonden kvarstår hos Nääs-stiftelsen. Det får ankomma på denna stiftelses styrelse att senare taga ställning till frågan om fondens ändamål.

Sammanfattning

Godsägaren August Abrahamson förordnade i testamente år 1891, att egendomen Nääs i Skallsjö kommun samt vissa andra tillgångar skulle användas för att genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor »verka för uppfostran i allmänhet och särskilt för användandet därvid av den pedagogiska slöjden». Donationen överlämnades på vissa villkor till staten samt kom småningom att till större delen användas för den facklärarutbildning i manlig slöjd, som eljest saknades inom landet. Chefen för ecklesiastikdepartementet anförde vid tillkallandet av slöjdlärarutredningen år 1955, att den blivande slöjdlärarutbildningen icke torde k u n n a förläggas till Nääs. Sedan utredningen i betänkande år 1957 »Utbildning av lärare i manlig slöjd» föreslagit, att utbildningen skulle förläggas till ett seminarium i Linköping, blev detta riksdagens beslut år 1959. Utredningen har därefter haft att pröva h u r stiftelsen i fortsättningen borde användas. Med hänsyn till stiftelsens ekonomiska möjligheter och byggnadsbeståndets skick skulle den återstående kursverksamheten vid läroanstalten endast kunna fortsättas någon kortare tid, sedan statens bidrag för slöjdlärarutbildningen bortfallit. Utredningen har funnit, att man ur testamentet kunde utläsa, att testator hade två grundläggande syftemål beträffande donationen: 1) Stiftelsen borde användas för ett ändamål som främjade ungdomens fostran. Lärarutbildningen, både för slöjdundervisning och på andra områden, var ett medel för att uppnå detta ändamål. 2) Egendomen Nääs borde vara platsen för en verksamhet enligt donationens syfte och ej endast användas som ekonomiskt underlag för stiftelsens arbete. Utredningen anser, att det i nuvarande läge föreligger följande tre handlingsalternativ beträffande stiftelsen. A) En kursgård förlägges till Nääs, vilken dels på gynnsamma villkor bereder plats för kursverksamhet med anknytning till testators avsikter med stiftelsen, dels tar emot annan kursverksamhet m. m. för att därigenom stödja kursgårdens ekonomi. Preliminära ritningar till en kursgård har upprättats. Två modeller som åskådliggör detta förslag och kursgårdens tänkta läge å läroanstaltens område finns vid betänkandets avlämnande tillgängliga i departementets lokaler. Förslaget är kostnadsberäknat till cirka 2,5 miljoner kronor. Stiftelsen skulle av sina egna resurser kunna bidraga till byggnadskostnaderna med cirka 1,5 miljoner kronor samt be-

65 kosta inredning och utrustning. Skallsjö kommun har utfäst sig att ombesörja och bekosta yttre ledningar samt anläggningar för vatten och avlopp vid kursgårdsbygget. För förslagets förverkligande räknas härutöver med att staten och vederbörande landsting samt eventuellt Göteborgs stad tillskjuter återstoden av det behövliga beloppet, d. v. s. cirka 1 miljon kronor, som anslag eller också som lån på fördelaktiga villkor. Nu kvarvarande kurser på Nääs skulle kunna beredas plats på kursgården, eventuellt med understöd av stiftelsen om statsbidrag ej utgår. B) Stiftelsen förvandlas till en stipendieinrättning, från vilken stipendier ges åt lärare för fortbildning och eventuellt bidrag lämnas till vetenskaplig forskning på skolans område. C) Avgörandet angående stiftelsens framtida användning uppskjutes ytterligare i avvaktan på att något nytt för stiftelsen lämpligt ändamål skall yppa sig. Utredningen förordar kursgårdsalternativet samt föreslår, att tre statslån till stiftelsen, vilka efter amortering uppgår till sammanlagt 86 995 kronor, helt avskrives. Utredningen diskuterar möjligheten att stiftelsen erhåller en i förhållande till staten mera självständig ställning än vad nu är fallet, varvid ock fråga uppkommer om nya regler för utseende av styrelse för stiftelsen.

5—105803

BILAGA 1

August Abraham sons testamentariska förordnanden

(Vissa uteslutningar har gjorts, bl. a. av legat till enskilda personer samt påskrifter om bevittnanden och vittnesförhör för dödsfalls skull.)

Testamente För att betrygga fortvaron af den läroanstalt Nääs slöjdlärareseminarium som jag August Abrahamson, inrättat på min i Skallsjö socken af Wädtle härad och Elfsborgs län belägna egendom Nääs, förordnar jag såsom min yttersta vilja och testamente följande: I:o) Ofvannämnda läroanstalt skall under namn af »August Abrahamsons stiftelse» i all framtid å egendomen Nääs uppehållas samt hafva till ändamål att genom fortsatt utbildning af lärare och lärarinnor, som redan egnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskildt för användandet dervid af den pedagogiska slöjden. Stiftelsens verksamhet skall alltid i den mån dertill anslagna medel sådant medgifva utöfvas i enlighet med tidens kraf. II :o) Af min qvarlåtenskap öfverlemnas med äganderätt till stiftelsen följande egendom näml. a) säterierna Stora och Lilla Nääs, hvartdera tre mantal, rå och rörshemmanen Källeberget, Gaddas, Klippan och Rännedalen, hvartdera 1/4 mantal, frälsehemmanen Åstebo, Westra Wiebo och Råbo, hvartdera 1/2 mantal, Maden och Östra Wiebo, hvartdera 1/4 mantal samt frälseräntorna af 3/4 mantal Tollered Skattegården, ett mantal Hunstugan, 1/2 mantal Olofstorp Nohlgården, 1/2 mantal Olofstorp Sörgården och 1/4 mantal Rista; varande dessa fastigheter alla gravationsfria; b) alla å sagde egendom vid min död befintliga, mig tillhöriga lösören, med undantag af penningar, guld, silfver, värdehandlingar, mynt- och medaljsamlingen, familjeporträtt och fotografier, af mina brorsbarn målade taflor, gångkläder och öfrigt innehåll af garderober samt det af mig använda skrifbord, hvarom allt särskildt förordnas; och c) dels kontanta penningar till belopp af trehundrasextiotusen (360 000) kronor deraf bildas två fonder, den ena å trehundratrettiofemtusen (335 000) kronor under namn af »underhållsfonden», och den andra å tjugofemtusen (25 000) kronor under namn af »utvidgningsfonden» och dels ytterligare hvad som må erfordras till att, i enlighet med upprättade, af mig bevisligen godkände planer eller ritningar och kostnadsförslag fullborda de anläggningar och byggnadsföretag å egendomen, som jag möjligen kan komma att besluta och påbörja men icke medhinna att före min död bringa till slutlig verkställighet. III:o) Uti dispositionsrätten öfver den sålunda till stiftelsen testamenterade egendom göres likväl den inskränkning

67 a) i fråga om fastigheterna jemte dera befintliga lösören: att säterierna Stora och Lilla Nääs samt frälsehemmanet Åstebo aldrig få vare sig intecknas eller genom försäljning, byte eller annorledes afhändas stiftelsen; att de å sistnämnda tre egendomar varande yttre och inre inventarier med undantag af dem, som utredningsmännen i mitt bo anse vara av den bristfälliga beskaffenhet, att de ej äro till det med dem åsyftade ändamål användbara, ej heller får afhändas stiftelsen eller från egendomen Nääs bortföras utan skola framgent underhållas samt, der så blifver nödigt, ersättas med nya, hvilken senare bestämmelse dock ej gäller konstföremål, som till äfventyrs går förlorade; att af den köpeskilling, som inflyter vid möjligen skeende försäljning af stiftelsens öfriga fastigheter med dera befintliga yttre och inre inventarier, skall bildas en särskild fond under namn af »dispositionsfonden»; att afkastningen af fastigheterna och räntan å »dispositionsfonden» skola i främsta rummet användas till underhåll i fullgodt skick af de till egendomen Nääs och Åstebo hörande byggnader, park, trädgård och inventarier äfvensom till skötsel och vård eljest af berörda fasta och lösa egendom; att den behållning å anmärkta afkastning och ränta, som derefter, och sedan nödiga utgifter i och för de andra fastigheterna jemte deras inventarier blifvit betäckta, kan komma att uppstå, skall disponeras på enahanda sätt, som föreskrifves i afseende å räntan på »underhållsfonden»; att parken skall hållas tillgänglig för alla dem, som vid läroanstalten meddela eller åtnjuta undervisning; att nedra våningen och stora salongen i öfra våningen uti stora hufvudbyggnaden skola vid förefallande behof användas till föreläsningar äfvensom till möten och festligheter, som står i samband med läroanstalten och dess verksamhet; skolande de öfriga rummen i sagde byggnad upplåtas till bostad åt mera framstående pedagoger, lärare och lärarinnor jemte andra för läroanstalten intresserade inoch utländska män och qvinnor, som under kortare tider besöka läroanstalten; att åbyggnaderna och lösegendomen alltid skola hållas brandförsäkrade till fulla värdet; samt att mina slägtingar skola i afseende å förenämnda egendom tillgodonjuta den nyttjanderätt, som blifvit eller må blifva dem enligt särskildt förordnande tillerkänd; b) och hvad »underhållsfonden» och »utvidgningsfonden» beträffar länder till efterrättelse: att dessa fonder aldrig få till kapitalet förminskas; att räntan å »underhållsfonden» skall användas till aflöning åt läroanstaltens föreståndare, lärare och lärarinnor jemte andra hos stiftelsen anstälde personer samt till bestridande af öfriga för läroanstaltens uppehållande nödiga kostnader; att räntan å »utvidgningsfonden» sedan densamma genom ränta på ränta uppgått till minst (10 000) kronor skall, i händelse af behof, användas till läroanstaltens utvidgning och förbättring; att besparingar, ehuru önskvärda, aldrig få ske så, att stiftelsens verksamhet för uppnåendet af sitt ändamål derigenom hämmas; samt att dylika besparingar må årligen användas till stipendier åt lärare och lärarinnor, som vid stiftelsens läroanstalt njuta undervisning, likväl med företräde åt dem, som höra till Göteborgs stad. Dessutom förordnas, att jag och min systerson, Otto Salomon, skola begrafvas på egendomen Nääs å plats, som framdeles bestämmes af mig sjelf eller, om så icke sker, af utredningsmännen i mitt bo;

68 att grafven skall förses med sådan grafvård och i öfrigt så anordnas, som jag eller bemälde mina utredningsmän föreskrifva; samt att stiftelsen skall kostnadsfritt dels för all framtid upplåta plats till grafven, dels anskaffa den grafvård m. m. samt vidtaga de anordningar, som påfordras, dels ock likaledes i all framtid omsorgsfullt vårda och underhålla grafven med allt, hvad dertill hörer eller kommer att höra. IV:o) Stiftelsen och alla dess tillgångar med undantag af fonderna ställas under förvaltning af en utaf tre eller fem personer bestående samt för högst tre år i sänder utsedd styrelse jemte en under styrelsen lydande på sex (G) månaders uppsägning tillsatt föreståndare. Den senare eller föreståndaren, som skall afgiftsfritt bo på stället, har närmaste vården och ledningen af läroanstalten och stiftelsens öfriga angelägenheter i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som af styrelsen eller eljest behörigen meddelas. Till föreståndare får icke andra personer utses än de som ådagalagt framstående duglighet och skicklighet i sådan verksamhet, som kräfves i och för uppnåendet af stiftelsens ändamål samt jemväl i andra hänseenden äro till sysslan lämpliga; och på det denna min bestämmelse, hvarå jag lägger synnerligen stor vigt skall såvidt möjligt är blifva iakttagen, föreskrifver jag: att befattningen, då fråga om dess tillsättande uppstår, skall genom kungörelse, som tre gånger och minst fjorton dagar emellan hvarje gång införes uti allmänna tidningar, förklaras till ansökning ledig inom sextio dagar efter sista kungörelsen; att styrelsen, sedan ansökningshandlingarne inkommit, skall ofördröjligen ej mindre upprätta motiveradt förslag, dera bland sökande och andra, som önska komma i åtanke till befattningen, föreslås högst tre så qvalificerade personer, som ofvan blifvit stadgat, än äfven afgifva likaledes motiveradt förord för dem bland de föreslagne, som anses kunna bäst verka för och gagna stiftelsen; samt att befattningen derefter skall tillsättas med ledning af de genom ansökningshandlingarne, förslaget och förordet erhållna upplysningar. Härifrån göres dock det undantag, att om min käre systerson, Otto Salomon, hvilken till min synnerliga belåtenhet förestått läroanstalten, allt sedan den bildades, skulle vara benägen, enligt min ofta uttalade önskan att äfven efter min död förestå läroanstalten, bemälde Salomon berättigas att under sin återstående lifstid sjelf eller genom annan, som af honom dertill förordnas, uppehålla föreståndarebefattningen samt att ensam utgöra stiftelsens styrelse med oinskränkt makt och myndighet att besluta i allt, som angår undervisningen vid läroanstalten; och skall Salomon, så länge han innehar sagde befattning, i årlig godtgörelse derför af stiftelsen erhålla sextusen (6 000) kronor jemte fri dispositionsrätt öfver den s. k. föreståndarebostaden vid Nääs med dertill hörande trädgård och uthusbyggnader samt nödig vedbrand. Fortfarande såsom hittills må det tillstädjas lärare och lärarinnor äfven från främmande land att vid läroanstalten åtnjuta undervisning. V:o) Stiftelsen jemte alla dess tillgångar öfverlemnas till Svenska Staten att lyda under Kongl. Maj :t i det departement, som handhafver undervisningen i allmänhet; och äger Kongl. Maj:t i anledning här af: att emottaga de till stiftelsen testamenterade fonder och meddela närmare bestämmelser angående deras förvaltning; att utse ledamöter i styrelsen, tillsätta föreståndare och, vid mera än en månads ledighet för honom, dennes vikarie samt förordna om inspektion af läroanstalten och egendomens förvaltning; att rörande läroanstaltens och stiftelsens öfriga angelägenheter meddela de reg-

69 lementariska föreskrifter och andra bestämmelser, som må anses erforderliga eller eljest äro egnade att främja stiftelsens ändamål; att utöfva högsta beslutanderätt i allt hvad stiftelsen angår och således äfven att, der så påkallas och pröfvas skäligt, meddela rättelse uti styrelsens och öfrige vederbörandes beslut och åtgärder; samt att, om läroanstalten i följd af ändrade förhållanden icke vidare behöfves till utbildande af lärare och lärarinnor i slöjd, förvandla anstalten till annan högre läroanstalt för fortsatt utbildning af lärare och lärarinnor, som redan förut egnat sig åt undervisning; skolande dock i nyssnämnda fall af stiftelsens fonder till Kongl. Landtbruksakademien öfverlemnas femtiotusen (50 000) kronor att förvaltas under namn af »August och Euphrosyne Abrahamsons husslöjdsfond» under villkor att kapitalet ej får förminskas; och att räntan dera årligen användes till befordrande af husslöjdens framåtskridande i allmänhet inom landet; allt under iakttagande i såväl ena som andra hänseendet af testamentets bestämmelser i öfriga delar. Skulle Kongl. Maj:t förklara sig å Svenska Statens vägnar icke vilja under ofvan stadgade villkor mottaga läroanstalten med dess tillgångar, hafva utredningsmännen af mitt bo, att med iakttagande af testamentsbestämmelser i öfrigt, inom ett är efter det den nådiga förklaringen afgivits, till framtida efterrättelse meddela samt i Post- och Inrikes Tidningar offentligen kungöra de föreskrifter, som i thy fall anses erforderliga. VI :o) Detta testamente och, om stiftelsen icke af Svenska Staten emottages, de föreskrifter, som utredningsmännen i mitt bo då komma att meddela, äfvensom den berättelse som lärer böra af styrelsen eller föreståndaren årligen afgifvas rörande läroanstaltens verksamhet och stiftelsens förvaltning, skola tryckas och tillhandahållas dem, som deraf önska taga del; och härförutan skola alltid tryckta exemplar af sagda handlingar finnas anslagna i hvar och en af läroanstaltens undervisningssalar. Göteborg den 7 April 1891 (nittioett). AUG. ABRAHAMSON.

Till ytterligare bekräftelse har jag detta testamente än en gång och nu i nedanstående vittnens närvaro egenhändigt undertecknat, hvilket skedde i Göteborg d. 26 :e November 1891. AUG. ABRAHAMSON.

Såsom tillägg till det af mig under den 7 April 1891 upprättade Testamente, förordnar jag att den i V punkten angående stiftelsens förvaltning gjorda föreskriften, ändras sålunda, att den deri upptagna summan af Femtiotusen (50 000) kronor, som föreskrefs skulle i händelse af läroanstaltens indragning, till Kongl. Lantbruks Akademien öfverlemnas, genom detta tillägg höjes till Sjuttiofemtusen Kronor (75 000); med rättighet för Kongl. Akademien att i stället för förut gjorda bestämmelser, använda de å berörda kapital inflytande räntor på sätt Kongl. Akademien finner mest tjenligt och gagnande till främjande af vetenskaplig forskning på Landtbrukets område. Till yttermera visso har jag detta Tillägg till mitt Testamente egenhändigt undertecknat, hvilket skedde i Göteborg den 26 April 1892. AUG. ABRAHAMSON.

70 Testamente Sedan jag till den inrättning, som jag bildat under namn af »August Abrahamsons stiftelse», testamenterat bland annat de i Wädtle härad af Elfsborgs Län belägna säterierna Stora och Lilla Nääs på villkor, att mina slägtingar och slöjdläraren A. Johansson skulle tillgodonjuta den nyttjanderätt m. m. som jag genom särskildt förordnande tillerkänt eller kommer att tillerkänna dem, så förklarar jag härmed, att min yttersta vilja och testamente i detta hänsende innefattas uti nedan upptagna bestämmelser. l:o) Så länge min syster, Henriette Salomon, lefver, berättigas hon att bebo stora hufvudbyggnaden och södra flygelbyggnaden äfvensom att begagna de deri befintliga möbler och inventarier allt dock med rättighet för stiftelsens styrelse att till föreläsningar, möten och festligheter, hvilka stå i samband med läroanstalten och dess verksamhet, använda undra våningen och stora salongen i öfra våningen i förstberörda eller stora hufvudbyggnaden. 6:0) Till yttermera visso har jag detta testamente uti nedanstående vittnens närvaro egenhändigt undertecknat, hvilket skedde i Göteborg den 27 :e December 1890.

AUG. ABRAHAMSON. Till ytterligare bekräftelse har jag detta testamente än en gång och nu i nedanstående vittnens närvaro egenhändigt undertecknat, hvilket skedde i Göteborg den 26 November 1891.

AUG. ABRAHAMSON. Testamente Undertecknad förklarar härmed att min yttersta vilja och testamente innefattas uti nedan upptagna bestämmelser. l:o) Hvad jag redan förordnat eller framdeles kommer att förordna rörande den af mig under namn af »August Abrahamsons stiftelse» på egendomen Nääs i Elfsborgs Län inrättade läroanstalt för utbildande af lärare och lärarinnor i slöjd, skall i främsta rummet lända till efterrättelse. 2:o) Af den egendom som icke inbegripes uti det i näst föregående paragraf omförmälda förordnande, testamenterar jag till l:o) Elfsborgs Län Trettiotusen (30,000) Kronor, på villkor, att kapitalet som förvaltas under namn af »August Abrahamsons byggnadsfond» ej får förminskas, samt att räntan dera användes till understöd för upprättandet af lämplige slöjdundervisnings lokaler i länet. 2:o) Skallsjö kommun, dels Femtusen (5 000) kronor under namn af »August Abrahamsons bespisningsfond» dels ock Tiotusen (10 000) kronor, under manin af »August Abrahamsons julgåfvefond», samt i öfrigt på villkor att kapitalet ej får förminskas; att räntan i den första eller »August Abrahamsons bespisningsfond» användes för att hvarje år på min födelsedag den 29 December, bespisa lärjungar i Skallsjö sockens folk och småskolor, äfvensom till mindre gåvor åt dem i den mån räntan jemväl dertill förslår; att räntan å den andra eller »August Abrahamsons julgåfvefond» användes till inköp af julgåfvor åt fattige äldre personer som tillhör Skallsjö kommun; samt att båda fonderna omhändertagas och förvaltas af styrelsen för »August Abrahamsons stiftelse»;

71 28 :o) Till utredningsmän af mitt bo och till Exekutorer af ej mindre detta testamente, an äfven livad jag annorlunda förordnat, utser jag härmed min kära broder Gabriel Abramson, min kära systerson Otto Salomon och min vän Josef Heyman, som i denna sin egenskap äga att vid min död taga alla mina tillgångar om h a n d ; att bevaka de af mig upprättade testamenten, att indrifva boets fordringar och betala dess gäld, att på de villkor och i den ordning som de finna skäligt bestämma, försälja den boets lösa och fasta egendom som icke blifvit genom detta eller annat förordnande särskildt borttestamenterad; att såväl inför alla Domstolar och andra myndigheter, som äfven eljest tala och svara å boets vägnar, att genom förlikning bilägga uppkommande tvistigheter eller hänskjuta de samma till gode mäns afgörande, samt att i allt öfrigt vidtaga de åtgärder och fatta de beslut, som utredningsmännen anse erforderliga i och för boets utredning och bringandet af min yttersta vilja till verkställighet. 29 :o) Till yttermera visso häraf, har jag detta testamente egenhändigt underskrifvit, hvilket skedde i Göteborg den 16 Oktober 1896. AUG. ABRAHAMSON.

Såsom tillägg till det af mig under 7 April 1891 och den 16 Oktober 1896 bevittnade upprättade Testamente, förordnar jag att följande summor ur mitt bo ytterligare skola utgå, nemligen l:o) Till underhållsfonden för Nääs Slöjdskolor: Tjugotusen (20 000) kronor. Till yttermera visso har jag detta tillägg till mina Testamenten egenhändigt undertecknat, hvilket skedde i Göteborg den 17 Juni 1897. AUG. ABRAHAMSON.

BILAGA 2

Reglemente för August Abrahamsons stiftelse fastställt 31/5 1901 (Bihang till SFS nr 56, ändr. 17/6 1943, 30/12 1955 och 5/10 1956)

/. Stiftelsens

ändamål.

§ 1. Stiftelsen — som är grundad på numera avlidne godsägaren August Abrahamsons testamente av den 7 april 1891 med därefter gjorda tillägg och består av den å egendomen Nääs i Skallsjö socken av Älvsborgs län upprättade läroanstalt, Nääs slöjdlärareseminarium, jämte för denna anstalts uppehållande donerade fastigheter, frälseräntor, lösören och kontanta medel — har till ändamål att genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskilt för användandet därvid av den pedagogiska slöjden; skolande stiftelsens verksamhet alltid, i den mån därtill anslagna medel sådant medgiva, utövas i enlighet med tidens krav. //. Stiftelsens

styrelse och förvaltning. § 2. Stiftelsen med allt vad därtill hörer, med undantag av de donerade kontanta medlen, om vilkas förvaltning är särskilt stadgat, handhaves av en styrelse, bestående av ordförande och fyra andra ledamöter, vilka förordnas av Kungl. Maj:t för en tid av tre år i sänder bland framstående och för stiftelsens ändamål nitälskande personer. Av ledamöterna bör en äga sakkunskap i lanthushållning och två pedagogisk sakkunskap. Den ene av de båda sistnämnda bör vara väl förtrogen med folk- och fortsättningsskolans slöjdundervisning. (17/6 1943.) § 3. Den närmaste tillsynen över och vården om stiftelsen och dess tillhörigheter utövas av en föreståndare, som på förslag av styrelsen tillsättes av Kungl. Maj:t medelst förordnande och förbehåll av sex månaders uppsägningstid. § 4. Vid handhavande av sitt uppdrag skall styrelsen ställa sig till efterrättelse ej mindre de i ovanåberopade testamente givna bestämmelser än även vad i detta reglemente föreskrives och skall det huvudsakligen tillkomma styrelsen: a) att vid skötseln av den fasta egendomen tillse, att därav dragés all den avkomst, som med ett rationellt brukningssätt låter sig förena; b) att handhava och på i testamentet föreskrivet sätt använda de medel, som i form av avkomst av den fasta egendomen eller av ränta å de av statskontoret för stiftelsens räkning förvaltade fonder eller eljest tillflyta stiftelsen, med iakttagande därvid att medel, som icke äro erforderliga för löpande utgifters bestridande, skola insättas i bankinrättning med av Kungl. Maj:t fastställt reglemente;

73 c) att utfärda instruktion för föreståndaren samt, efter dennes hörande, de övriga instruktioner, läroplaner och ordningsstadgar, som erfordras för undervisningens behöriga gång eller eljest finnas vara av förhållandena påkallade; d) att, då föreståndarebefattningen skall tillsättas, låta genom kungörelse, som införes uti Post- och Inrikes tidningar tre gånger med minst fjorton dagars uppehåll mellan varje gång, förklara befattningen ledig till ansökning inom sextio dagar efter sista kungörandet samt, sedan ansökningstiden tilländagått, ofördröjligen ej mindre upprätta och till Kungl. Maj:t överlämna motiverat förslag, vari bland sökandena eller andra, som önska komma i åtanke till befattningen, uppförts högst tre personer, vilka ådagalagt framstående duglighet och skicklighet i sådan verksamhet, som kräves för uppnående av stiftelsens ändamål, samt jämväl i andra hänseenden befinnas till sysslan lämpliga, än även avgiva likaledes motiverat förord för den bland de föreslagne, som anses bäst kunna verka till gagn för stiftelsen; e) att till Kungl. Maj:t ingiva förslag å de avlöningsförmåner, som böra tillkomma föreståndaren; f) att bevilja föreståndaren tjänstledighet, då fråga är om tid, ej överstigande en månad, samt, där så erfordras, förordna lämplig person att under ledigheten uppehålla föreståndarebefattningen; styrelsen dock obetaget att på sin ordförande överlåta sin befogenhet härutinnan; g) att, då föreståndaren dör eller av sjukdom eller annan orsak är under längre tid än en månad förhindrad att utöva sin befattning eller ock gör ansökning om entledigande, förhållandet hos Kungl. Maj :t anmäla samt därvid tillika föreslå lämplig vikarie för tjänstens uppehållande; ägande styrelsens ordförande att vidtaga erforderliga åtgärder för föreståndarebefattningens utövande, till dess den kan bliva övertagen av den, som blivit till vikarie förordnad; h) att hos Kungl. Maj :t anmäla föreståndaren till uppsägning, om stiftelsens bästa skulle det påkalla; i) att granska de dagböcker, som, enligt vad här nedan sägs, skola vid anstalten föras; k) att pröva de klagomål över föreståndarens åtgärder, som till äventyrs förekomma; 1) att efter föreståndarens hörande anställa lärare och tjänstemän till erforderligt antal, bestämma den en var av dem tillkommande avlöning samt besluta i frågor rörande samma personals tjänstledighet och entledigande; ni) att efter förslag av föreståndaren bestämma tiderna för varje undervisningskurs och det högsta antal deltagare, som i varje kurs må antagas, samt fastställa de avgifter, som kursdeltagarne hava att erlägga; ägande dock styrelsen att inställa kurs, till vilken tillräckligt antal deltagare ej anmält sig, samt att, där sådant i något fall skulle finnas av omständigheterna påkallat, medgiva nedsättning uti eller fullständig befrielse från erläggande av fastställt avgiftsbelopp; n) att av besparade medel utdela stipendier till kursdeltagare, som gjort sig av sådan uppmuntran förtjänt, med företräde för kursdeltagare tillhörande Göteborgs stad; o) att avsluta kontrakt angående kursdeltagares mathållning, vilken dock icke må av föreståndaren eller någon stiftelsens tjänsteman eller lärare övertagas; p) att tillse, det åbyggnaderna å stiftelsens fasta egendom ävensom stiftelsens lösören alltid äro till deras fulla värde brandförsäkrade; q) att omhänderhava och förvalta de till Skallsjö kommun under namn av

74 »August Abrahamsons bespisningsfond» och »August Abrahamsons julgåvofond» anslagna medel; r) att årligen låta å tid, som styrelsen bestämmer, genom en av sina ledamöter inventera stiftelsens under styrelsens förvaltning stående tillhörigheter; börande över inventeringen upprättas instrument eller berättelse; s) att årligen låta till trycket befordra och före mars månads utgång till ecklesiastikdepartementet insända berättelse om undervisningen vid läroanstalten under nästföregående år jämte sammandrag av stiftelsens räkenskaper för samma år; (30/12 1955) t) att, sedan de av föreståndaren avgivna räkenskaperna för nästföregående kalenderår blivit granskade av två revisorer, av vilka den ene utses av Kungl. Maj:t och den andre av stiftelsens styrelse, och sedan dessa till styrelsen avlämnat berättelse, till [riksräkenskapsverket] för granskning insända nämnda berättelse; (30/12 1955) samt u) att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till stiftelsens inkomst- och utgiftsstat. § 5. Styrelsen sammanträder å stiftelsens egendom Nääs två gånger om året å tider, som av ordföranden bestämmas; och må därjämte å tid och ort, som ordföranden utser, extra sammanträde hållas, då sådant av ordföranden anses nödigt eller av minst tre av de övriga styrelseledamöterna äskas; skolande kallelser till styrelsens sammanträden av ordföranden utfärdas. § 6. För besluts fattande skola minst tre av styrelsens ledamöter vara närvarande. Är ordföranden hindrad att bevista styrelsens sammanträde, utse de närvarande ledamöterna inom sig ordförande för tillfället. Såsom styrelsens beslut gälle vad de fleste säga och, i händelse av lika röstetal, den mening, som biträdes av ordföranden. § 7. Vid styrelsens sammanträde skall föras protokoll, för vars riktighet ordföranden ansvarar; ägande ledamot, som ej biträtt styrelsens beslut, att få sin skiljaktiga mening i protokollet intagen. § 8. Styrelsens ordförande och övriga ledamöter åtnjuta i sådan egenskap icke lön eller arvode, men äga att för resor till styrelsens sammanträden eller till sådan inventering, varom i § 4 r) förmäles, av stiftelsens medel uppbära rese- och traktamentsersättning, (vilken dock icke må utgå med högre belopp än som enligt bestämmelserna i gällande resereglemente är medgivet förrättningsman, tillhörande tredje klassen). (5/10 1956): Ordföranden i stiftelsens styrelse skall hänföras till rese- och traktamentsklass A. Annan ledamot i styrelsen skall hänföras till rese- och traktamentsklass B eller, därest han i annan egenskap är hänförd till rese- och traktamentsklass A, till sistnämnda klass, dock att jämväl sådan ledamot som enligt vad nu sagts skulle vara hänförd till klass B men som hittills uppburit ersättning enligt klass A, skall, så länge han utan avbrott kvarstår såsom ledamot, vara bibehållen vid ifrågavarande högre klass. § 9. Ändring i styrelsens beslut må sökas genom besvär hos Kungl. Maj:t i eckle-

75 siastikdepartementet, till vilket besvären skola inkomma sist före klockan 12 å trettionde dagen efter erhållen del av beslutet. Utan hinder av anförda besvär gånge dock i verkställighet beslut i ärende, som icke tål uppskov. 77/.

Föreståndaren. § 10. Föreståndaren tillkommer den omedelbara uppsikten över anstalten och ledningen av dess verksamhet i överensstämmelse med detta reglemente och de föreskrifter, som kunna varda av styrelsen meddelade; i sådan egenskap skall det bland annat åligga honom: a) att vaka över undervisningens behöriga gång samt att sedlighet och god ordning iakttages; b) att hava inseende över den vid anstalten anställda lärare- och övriga personal; c) att, så vitt lämpligen ske kan, själv genast rätta eller, i annat fall, för styrelsen anmäla försummelser och överträdelser, som av honom förmärkas eller om vilka han eljest erhåller kännedom; d) att, om han därtill av styrelsen bemyndigas, antaga kursdeltagare; e) att under den i § 18 givna förutsättning skilja kursdeltagare från läroanstalten, varom dock anmälan genast bör göras hos styrelsens ordförande; f) att bevilja lärare, tjänstemän och kursdeltagare ledighet, dock, i fråga om lärare, ej för längre tid än sammanlagt åtta dagar under pågående kurs eller fjorton dagar under tiden mellan två på varandra följande kurser och, beträffande tjänstemän, ej för längre tid än fjorton dagar om året; g) att själv bestrida lärareverksamhet vid anstalten i den omfattning, styrelsen med hänsyn till omständigheterna prövar skälig; h) att hava tillsyn över och inom de gränser, styrelsen bestämmer, ombesörja vården av stiftelsens fasta egendom; i) att tillse, det stiftelsens övriga tillhörigheter vårdas och att dess inkomster efter upprättad stat och styrelsens föreskrifter användas; k) att, där styrelsen icke för något fall annorlunda besluter, i alla frågor rör a n d e stiftelsen vara föredragande i styrelsen med rätt att, när styrelsens beslut avviker från den av honom uttalade mening, få densamma antecknad i protokollet; 1) att uppbära och redovisa stiftelsens räntor och övriga inkomster samt att pröva och mot behöriga kvittenser verkställa utbetalningarna; m) att antaga och avskeda tjänare och andra underhavande samt över dem utöva husbondemyndighet, i förhållande till jordbruks-, skogs- och trädgårdsarbetare samt torpare dock med inskränkning, som må föranledas av styrelsens bestämmelser angående skötseln av stiftelsens fasta egendom; n) att efter uppdrag av styrelsen föra stiftelsens talan i rättegångsärenden och kommunala angelägenheter; o) att icke utan styrelsens eller dess ordförandes tillstånd lämna läroanstalten under längre tid än fyra dagar under pågående kurs eller sju dagar mellan två på v a r a n d r a följande kurser; p) att vara närvarande vid den inventering av stiftelsens tillhörigheter, varom i § 4 r ) förmäles; q) att vid ordinarie styrelsesammanträde inför styrelsen redogöra för stiftelsens verksamhet sedan sist hållna ordinarie styrelsesammanträde samt före febr u a r i månads utgång varje år till styrelsen avgiva skriftlig berättelse över un-

76 dervisningen och vad i övrigt vid stiftelsen under senast förflutna kalenderåret timat; r) att årligen före den 15 mars till styrelsen överlämna räkenskaperna för det föregående kalenderåret; s) att i lämpliga tidningar eller tidskrifter låta införa kungörelse om den tid, inom vilken ansökning om deltagande i kurs bör vara inlämnad; t) att tillse, det vederbörande lärare föra dagböcker, vari antecknas det ämne, i vilket undervisning eller övning ägt rum, tiden för varje lektions början och slut samt antalet närvarande kursdeltagare; börande dessa dagböcker vid styrelsens sammanträden företes; u) att föra matrikel över kursdeltagarne; v) att emottaga alla till stiftelsen eller dess styrelse ställda skrivelser och ansökningar samt över dem ävensom över de av styrelsen eller föreståndaren avlåtna skrivelser föra diarium; x) att vårda stiftelsens bibliotek och arkiv, i arkivet förvara inkomna skrivelser och koncepter till utgående expeditioner samt tillse, att tryckta exemplar av testamentsgivarens förordnande och den berättelse, som enligt testamentets föreskrift årligen skall avgivas, alltid finnas anslagna i stiftelsens lärosalar; samt y) att i övrigt till styrelsen göra de framställningar rörande undervisning och stiftelsens ekonomi, vartill förhållandena kunna föranleda. IV.

Lärarne. % 11. Undervisningen vid stiftelsens läroanstalt bestrides av, förutom dels fasta och dels tillfälliga lärare eller lärarinnor.

föreståndaren,

§ 12. Fast lärare (lärarinna) tillsättes för viss tid, ej under ett och ej över fem år, med skyldighet att vara vid läroanstalten boende samt att tre månader efter uppsägning lämna sin anställning. § 13. Tillfällig lärare (lärarinna) antages i mån av behov och tillgångar. § 14. Lärare (lärarinna) vare skyldig: a) att med nit sköta sitt kall, hörsamma styrelsens och föreståndarens föreskrifter samt i övrigt ställa sig den instruktion, styrelsen kan utfärda, till noggrann efterrättelse; b) att i allt, vad å honom (henne) kan ankomma, biträda föreståndaren vid ordningens upprätthållande inom läroanstalten och medverka till uppnående av stiftelsens ändamål; samt c) att hava uppsikt över och ansvara för den under hans (hennes) vård ställda undervisningsmateriel. V.

Kursdeltagare. § 15. Välfrejdad in- eller utländsk man eller kvinna, som redan ägnat sig åt undervisning, må efter ansökning hos styrelsen vinna inträde såsom deltagare i kurs vid läroanstalten. Vid i övrigt lika förhållanden äge: l : o ) inländsk lärare (lärarinna) företräde framför utländsk;

77 2:o) lärare (lärarinna) vid abnormskola eller allmänt undervisningsverk reträde framför andra medsökande.

fö-

§ 16. Deltagare, som behörigen genomgått kurs, äger att därom vid kursens slut erhålla vitsord. § 17. Kursdeltagare är skyldig: a) att inställa sig till kurs å föreskriven tid; b) att vid kursens början erlägga de av styrelsen fastställda avgifter; c) att icke utan behörigt tillstånd före kursens avslutande lämna läroanstalten; d) att bemöta föreståndare och lärare med aktning och lydnad; e) att omsorgsfullt utföra förelagda arbeten och väl vårda stiftelsens tillhörigheter, vid påföljd att eljest ersätta därå vållad skada; samt f) att iakttaga de vid läroanstalten gällande ordningsstadgar. § 18. Om kursdeltagare överträder ordningsstadgarne, förer ett osedligt eller förargelseväckande leverne, försummar undervisningen eller eljest gör sig skyldig till ohörsamhet mot föreståndare eller lärare, må han av föreståndaren i närvaro av lämplig person varnas. Gör varnad kursdeltagare sig skyldig till någon överträdelse eller försummelse eller begår kursdeltagare förseelse av svårare natur, vare av föreståndaren från anstalten skild. VI.

Överinseende. § 19. Läroanstalten står under inseende av skolöverstyrelsen, vilken det åligger att tid efter annan genom en av sina ledamöter eller annan därtill utsedd person inspektera läroanstalten och dess verksamhet. Styrelsen bör tillse, att stiftelsens byggnader minst vartannat år undergå besiktning av en eller flera av styrelsen därtill utsedda byggnadssakkunniga personer. (17/6 1943)

Övergångsstadgande. Jämlikt bestämmelse i godsägaren Abrahamsons testamente äger dennes systers son Otto Salomon under sin återstående livstid ej mindre att själv eller genom annan, som av honom därtill förordnas, uppehålla föreståndarebefattningen, än även att ensam utgöra stiftelsens styrelse; och komma i följd härav de i detta reglemente meddelade bestämmelser, så vitt de strida mot ovan berörda stadgande, icke att träda i tillämpning, så länge bemälde Otto Salomon lever och begagnar sig av den honom sålunda medgivna rätt.

BILAGA 3

Donationsbrev till August Abrahamsons stiftelse, avseende Rurik Holms minnesfond

Med vetskap om vår avlidne broder och svåger teol. och fil. doktor Rurik Holms intresse för August Abrahamsons stiftelse och för Föreningen Norden be vi att till August Abrahamsons stiftelse få överlämna såsom gåva Tjugotusen (20 000) kronor att utgöra en stipendiefond under namn av »Rurik Holms Minnesfond». Kapitalet, som icke får minskas, skall göras räntebärande på bästa sätt och inkomsten, åtminstone till sin huvudsakliga del, utdelas i form av studiestipendier till elever från Norge, Island och Finland samt Danmark med Färöarna och Grönland, vilka åtnjuta undervisning vid stiftelsens anstalt. Vi överlåta med förtroende åt stiftelsens styrelse att meddela närmare bestämmelser om fondens förvaltning och villkoren för elevs åtnjutande av studiestipendium, dock synes oss kunna ifrågasättas, om icke stipendiets storlek bör vara beroende av stipendiats hemvist. Skulle stipendium icke kunna utdelas, bör stipendiebeloppet antingen läggas till fondens kapital eller helt eller delvis utdelas följande år. Ovannämnda belopp är insatt på depositionsräkning i Aktiebolaget Göteborgs Handelsbank, varför här fogas följande på stiftelsen överlåtna depositionsbevis nr 28597 å 10 000 kronor och nr 28598 å 10 000 kronor. Tranås den 1 juli 1947. Århild

Pira f.

Holm

Sigurd

Pira

f.d. landsfiskal

BILAGA 4

Y t t r a n d e av dåvarande intendenterna G. Munthe och S. Roth

Till Kungl. Skolöverstyrelsen

På anmodan av undervisningsrådet Kurt Falck få vi härmed avgiva följande yttrande beträffande vissa interiörer på Nääs slott: Högre ståndsintcriörer från de tre senaste seklen finnas hos oss i relativt stort antal bevarade, orörda på sina ursprungliga platser i slott och herregårdar eller överflyttade till museerna. Undantag härifrån utgöra dock interiörerna från 1800-talets sista decennier, vilka interiörer i stor utsträckning gått sin undergång tillmötes. Medan sålunda i Göteborg, för att anföra oss närliggande förhållanden, de ännu för omkring tio år sedan funnos bevarade högt räknat ett tiotal sådana miljöer, ha sedan dess samtliga av oss kända totalensembler skingrats. Av de däri ingående fasta rumsinredningarna ha endast ett fåtal bevarats, dock utan att det varit möjligt att i något fall säkra deras bibehållande för framtiden. Orsakerna till detta förhållande torde dels ligga i senare tiders bristande uppskattning av det ifrågavarande kulturskedet, ett betraktelsesätt som under de allra senaste åren dock synes ha undergått en förändring — dels i svårigheten att utnyttja och vidmakthålla dessa ensembler, som ofta utformats med ringa hänsynstagande till praktiska och ekonomiska synpunkter. Vid överflyttande av interiörer till museer, vilket dock alltid bör tillgripas som en nödfallsåtgärd, blir helhetsintrycket alltid lidande, då mycket av själva tidsstämningen går förlorad. Men även om museerna hade tillräckliga utrymmen och ekonomiska förutsättningar för att tillgripa en sådan räddningsaktion gentemot här ifrågavarande interiörer torde detta vara i det närmaste ogörligt, då för överflyttning av de panelverk, väggbeklädnader och målade stuckarbeten som ingå i interiörerna, fordras en yrkesskicklighet och specialutbildade hantverkare som ej längre finns att tillgå. Interiörer av denna art äro även särskilt illa lämpade att återgivas i bild, vilket beror på de praktfulla färgerna, det myckna guldet och de överrika mönstren och ornamenten, som vid förminskning lätt blir oklara. Det torde alltså ej vara överdrivet att påstå att de kvarvarande interiörer, som illustrera hemkulturen under denna epok löpa fara att helt utplånas utan att några möjligheter stå kommande släkten till buds att bilda sig annat än en ytterst bristfällig föreställning om den tidstil och det kulturskede de representera. Interiörerna i Nääs slott ha tillkommit i samband med de omändringsarbeten, som av August Abrahamson företogos efter inköpet år 1868. De utgöra utomordentligt goda exempel på ett högre ståndshem från 1800-talets slut och äro så mycket mer värdefulla som de ej blott omfatta paradvåning utan även ekonomiska utrymmen, vari även ingå alla de obetydliga småting som kompletterar bilden och som i våra dagar äro så svåra att anskaffa. Så vitt vi kunna döma höra interiörerna i Nääs till dem, som här i landet utförligast och sannast avspegla epokens hemkultur. Även de minsta ingrepp eller

80 omändringar skulle enligt vårt förmenande skada helhetsintrycket och vålla obotlig skada. De äro tillgängliga ej blott för den vid Nääs slöjdskolor studerande ungdomen, som här kan hämta ur smakbildande synpunkt värdefulla intryck, utan även för den stora allmänheten. Ekonomiska förutsättningar förefinnas för inredningarnas underhåll och ägandeförhållandena medgiva deras bevarande för all framtid. Vi få därför på det bestämdaste tillstyrka att inga förändringar vidtagas i interiörerna i Nääs slott. Göteborg den 28 januari 1943. Gustaf Munthe Intendent för Röhsska Konstslöjdmuseet

Stig Roth Intendent vid Göteborgs Museum

BILAGA 5

Uttalande av riksantikvarieämbetet till slöjdlärarutredningens sekreterare

Till Kanslisekreteraren Inga Bäcklin På begäran av Eder får riksantikvarieämbetet göra följande uttalande om Nääs slott i Skallsjö socken och om dess kulturhistoriska värde. De äldsta delarna av det nuvarande slottet uppfördes under slutet av 1700-talet. Sitt nuvarande omfång erhöll slottet under 1800-talets andra fjärdedel och sin alltjämt i huvudsak bestående yttre och i n r e gestaltning sedan grosshandlaren August Abrahamson, grundare av Nääs slöjdseminarium, år 1868 inköpt egendomen. Om byggnadens kulturhistoriska värde gjorde ämbetet i en skrivelse till August Abrahamsons stiftelse den 9 juli 1953 följande uttalande: »Nääs är en ståtlig, utomordentligt vackert belägen anläggning av icke ringa kulturhistoriskt intresse, värd att utan större ingrepp bevaras åt framtiden. Huvudbyggnadens våningar med däri förvarade inventarier utgöra ett gott och tidstypiskt prov på bostadsstandarden inom vissa kretsar i Sverige under 1800-talets senare hälft. Härigenom äga dessa våningar stort kulturhistoriskt värde och utan tvivel är det angeläget, att de i enlighet med donationsbestämmelserna bevaras. En grundlig restaurering synes nu ofrånkomlig. 1 Ämbetet anser, att anläggningens kulturhistoriska värde är sådant, att det måste anses motiverat att nedlägga även betydande belopp i detta sammanhang. I anslutning härtill vill ämbetet understryka vikten av att efter en restaurering åtgärder vidtagas för att förh i n d r a en upprepning av nuvarande förfall. Detta innebär, att våningar och inventarier böra skötas rent musealt under insyn av kompetent museiman.» Härutöver vill ämbetet upplysningsvis meddela, att ämbetet för närvarande överväger frågan om att förklara Nääs slott för byggnadsminne jämlikt lagen den 9 december 1960. Detta kan dock endast ske under förutsättning att byggnaden icke anses tillhöra staten. Stockholm den 27 juni 1961. Bertil Erik

1 Berthelson

Bohm

Den restaurering, som påyrkas i riksantikvarieämbetets äldre yttrande, har nu ägt rum (se sid. 32 i slöjdlärarutredningens förevarande betänkande). Q—105803

BILAGA 6

P.M. angående August Abrahamsons stiftelse, Nääs, Flöda

Undertecknad, som på uppdrag av landshövdingen V. Lundvik besiktigat de till August Abrahamsons stiftelse hörande läroanstaltsbyggnaderna i Nääs, Flöda, får häröver avgiva följande utlåtande. Besiktningen, som icke varit av mera ingående natur, har avsett att utröna ifrågavarande byggnaders tillstånd och belägenhet samt att med hänsyn till dessa faktorer bedöma å ena sidan de åtgärder, som erfordras vid ett bibehållande av byggnaderna såsom internatskola för slöjdundervisning, avsedd att utnyttjas enbart sommartid och å a n d r a sidan möjligheterna att disponera byggnaderna för undervisningsändamål även vintertid. Stiftelsen innehar dels de till själva läroanstalten hänförliga byggnaderna, nämligen Nääs slott jämte vissa byggnader för undervisning och bostäder för elever, dels ett flertal till jordbruket hörande bostads- och ekonomibyggnader, i huvudsak gamla torpställen, ävensom Nääs snickerifabrik. Ifrågavarande uppdrag har icke berört sistnämnda till jordbruket hörande byggnader m. fl. Läroanstalten omfattar ett tiotal byggnader, till övervägande del uppförda av trä, under 1800-talets senare hälft. De äro utan organiskt sammanhang utspridda över ett stort område. Deras tekniska tillstånd är i många avseenden synnerligen bristfälligt, och de sakna i regel sanitära installationer. Lokala eldstäder förekomma i mindre omfattning. Vissa byggnader sakna helt uppvärmningsanordningar. De elektriska installationerna äro av begränsad omfattning och i stor utsträckning utförda med materiel, som icke är tillåten enligt nu gällande bestämmelser. Därest byggnaderna skola bibehållas för sin nuvarande användning, måste desamma således iståndsättas genom åtgärder, vilka kommer att kräva förhållandevis stora investeringar, även om endast måttliga förbättringar skola åstadkommas. Med hänsyn till bebyggelsens spridning över ett vidsträckt område torde anordnandet av sanitära installationer i samtliga byggnader av ekonomiska skäl icke vara möjligt. Även om anläggningen skulle avse att utnyttjas endast sommartid, kan det därför ifrågasättas, om icke flertalet byggnader böra helt eller delvis avskrivas och ersättas med nybyggnader. Under alla förhållanden synas befintliga byggnader icke lämpligen och icke för rimliga kostnader kunna iordningställas för permanent bruk. Även driftskostnaderna torde vid en permanent användning av nuvarande byggnader bliva onormalt höga på grund av deras belägenhet. Slottsbyggnaden skall enligt donators testamente bibehållas i oförändrat skick. Möjligheterna att använda densamma för undervisningsändamål äro på grund härav mycket begränsade. Då emellertid det fortsatta underhållet av byggnaden kommer att draga mycket stora kostnader, torde redan nu en jämförelsevis omfattande restaurering vara påkallad. Bland annat synes slottsbyggnaden böra förses med någon central uppvärmningsanordning för att icke såväl själva byggnaden som inventarierna med tiden skola bliva skadade. Det bör därför undersökas, om möjligheter föreligga att mera rationellt utnyttja byggnaden exempelvis såsom bostäder för lärare. Stockholm den 30 oktober 1948. Gunnar

Wejke

BILAGA 7

Skrivelse från byggnadsstyrelsen den 25 januari 1954 angående sanering av byggnadsbeståndet å Nääs

Till 1949 års Nääsutredning I enlighet med Kungl. Maj :ts uppdrag den 3 juli 1953 har byggnadsstyrelsen biträtt Nääsutredningen med upprättande av en plan för viss sanering av byggnadsbeståndet på Nääs. Då byggnadsstyrelsen under hänvisning härtill, ävensom till det samråd med Nääsutredningen som under hand ägt rum i frågan, överlämnar förslag till vissa byggnadsåtgärder får styrelsen till en början anföra att styrelsen härmed i anslutning till lämnade riktlinjer icke till bedömning upptagit byggnadsfrågan för anläggningen i dess helhet, då förutsättningar beträffande den framtida verksamheten därstädes icke i alla delar är klarlagd. Den av styrelsen gjorda utredningen h a r åsyftat, att på grundval av det program som uppställts av Nääsutredningen, lösa behovet av förläggningslokaler, matsal, kök, föreläsningssalar och personalbostäder i första hand för den verksamhet, omfattande fortbildningskurser för folkskollärare, som enligt donators testamentariska förordnanden skall uppehållas av Aug. Abrahamsons stiftelse och vid sidan härav även tillgodose vissa lokalbehov för övriga kurser för facklärare samt lekoch idrottslärare. Det sammanlagda antalet elever vid de olika samtidigt pågående kurserna har av Eder uppgivits till ca 200. Vid besiktning av det nuvarande byggnadsbeståndet på Nääs har framkommit att flertalet byggnader, vilkas belägenhet och benämningar framgår av bifogade planritning, befinner sig i dåligt skick. Större investeringar för ändringar och reparationer av desamma torde icke kunna anses förenligt med god ekonomi. Dock kan vissa av byggnaderna med normala underhållskostnader under ännu en följd av år tjäna som förläggnings- och arbetslokaler i varje fall under sommartid. För den av stiftelsen bedrivna verksamheten avseende ca 60 elever vid fortbildningskurser för folkskollärare skulle emellertid erfordras förläggningsutrymmen, vilka böra vara så utförda att de kan användas året om. För detta ändamål föreslås därför nybyggnader förlagda till området mellan byggnaden »Vänhem» och »Lekhuset». Tre olika förslag till lösning har utförts nämligen alternativ 1 innebärande att bostadsrummen inrymmes i tre fristående byggnader för vardera 20 elever, alternativ 2, vilket avser 10 fristående byggnader av trä utan källarvåning och vardera för 6 elever samt alternativ 3 där samtliga rum sammanföras till en gemensam länga av tvåvånings radhus. Styrelsen finner sig för sin del och på utredningens nuvarande stadium böra förorda alternativ 2 såsom huvudalternativ. Detta synes vara att föredraga ur ekonomisk synpunkt och byggnadsformen låter sig väl inpassas i den kuperade terrängen på den föreslagna byggnadsplatsen. Behovet av elevrum för de kurser, som bedrives utanför ramen för det ovannämnda testamentets bestämmelser, vilka kurser pågå endast sommartid, skulle tills vidare täckas av de befintliga sommarförläggningarna i byggnaderna »Smed-

84 jenääs», »Seminariet», »Mellannääs», »Källnääs», »Lindenääs», »Ekenääs» och »Bokenääs». Av dessa byggnader torde de sistnämnda fyra kunna tjäna sitt ändamål under ytterligare ett antal år. De övriga byggnaderna »Smedjenääs», »Seminariet» och »Mellannääs», behöver emellertid ersättas med nybyggnader inom en nära framtid. Nääsutredningen har emellertid icke ansett ett ställningstagande till sättet härför f. n. vara erforderligt men det torde kunna bedömas såsom sannolikt att förutsättningair rent byggnadsmässigt föreligger för anordnande av sådan bebyggelse. Den befintliga matsalsbyggnaden »Vänhem» är föråldrad. Enligt nutida behov och k r a v på ändamålsenlighet och ekonomisk drift är den så planerad och i sådant byggnadstekniskt skick, att en ombyggnad icke är ekonomiskt försvarbar. I bifogade förslag har därför i enlighet med Nääsutredningens önskan räknats med a n o r d n a n d e av ny matsal med kök och i samband därmed övriga gemensamma lokaler såsom expedition, studierum, bibliotek m. m. som erfordras för verksamheten. Matsalen har dimensionerats för utspisning av drygt 100 personer samtidigt, vilket alltså, vid av utredningen uppgivet elevantal, innebär att utspisningen får ske i två omgångar. I källarvåningen till denna huvudbyggnad kan värmecentral anordnas för alla de föreslagna nybyggnaderna samt en gemensam bastuanläggning. Samtliga nu befintliga personalbostäder är förlagda till den nämnda matsalsbyggnaden »Vänhem», som enligt ovan föreslås bliva ersatt med nybyggnad. Erforderliga nya bostäder föreslås bliva sammanförda till en nybyggnad som lämpligen förlägges norr om den nya matsalsbyggnaden. Denna personalbyggnad avses i n r y m m a familjebostäder för föreståndarinna och vaktmästare samt 11 rum för kokerska, köksbiträden, städpersonal m. fl. Därest de ovannämnda nybyggnaderna tillkommer, kan anläggningen utnyttjas jämväl vintertid, till en början dock endast för 60 elever. En del av de nämnda enkelrummen för personal kan då användas som bostad för lärare eftersom ekonomipersonalen är mindre talrik under vintern och en del av personalbostadens rum då kommer att stå oanvända. Byggnaden »Björkenääs» beräknas under sommaren liksom hittills utnyttjas som lärarbostad. Verkstadslokaler för praktiskt arbete är nu inrymda dels i »Smedjenääs» dels i »Seminariebyggnaden». Dessa byggnader befinner sig i m i n d r e gott skick, varför man måste r ä k n a med att de inom en icke allt för avlägsen framtid måste ersättas med nybyggnader. Nääsutredningen har ansett att ej heller i detta avseende n ä r m a r e planer f. n. behöver upprättas. »Lekhuset» inrymmer en stor sal för lek och idrott samt omklädningsrum och förrådsutrymmen. Byggnaden befinner sig i förhållandevis gott skick och kan lätt byggas om så att den fungerar även vintertid. Byggnaden »Källnääs» inrymmer förutom ovan berörda förläggningsutrymmen även en f. d. gymnastiksal som nu användes som teckningssal. Sedan byggnadens grund, som är mycket bristfällig reparerats, torde den även i fortsättningen kunna utnyttjas för sitt nuvarande ändamål. Då behovet av vatten kommer att öka i samband med tillkomsten av nybyggnader m. m. föreslås att en ny brunn borras inom skolområdet. Vidare erfordras en relativt höggradig rening av avloppsvattnet med hänsyn till att detta skall släppas ut i intilliggande vattendrag. Möjligen måste man räkna med att flytta anläggningens egen badplats uppströms från avloppet. Slutligen bör den yttre belysningen kompletteras från den till slottet ledande stora allén och fram till »Lekhuset». Kostnaderna för de nu såsom aktuella föreslagna åtgärderna i enlighet med här

85 bifogade 6 st. i november 1953 dagtecknade utredningsskisser jämte situationsplan har uppskattats till nedan angivna belopp. Utredningen liksom kostnadsberäkningen är att anse som preliminär och därest beslut framdeles fattas angående byggnadernas utförande bör ritningarna överarbetas och mera detaljerade kostnadsberäkningar utföras. Elevbostäder Alternativ

3 byggnader om vardera 260 000, tillsammans Alternativ

780 000 kr.

10 byggnader om vardera 65 000, tillsammans Alternativ

3 Sammanhängande Matsal och

650 000 »

radhuslänga

735 000 »

föreläsningssalar.

Inberäknat värmecentral inredning

för

samtliga

nybyggnader

jämte

köks755 000 »

Personalbyggnaden

300 000 »

Yttre ledningar m. m. för hela anläggningen kulvertledningar brunn, vatten och avloppsledning samt reningsanläggning ytterbelysning

20 000 100 000 20 000

140 000 »

Om elevbyggnaderna utföras enligt alternativ 1 och 3 kan beloppet för yttre ledningar m. m. minskas med ca 10 000 kronor. Stockholm den 25 januari 1954. På Kungl. byggnadsstyrelsens vägnar H.

Brunnberg K. E.

Hjalmarson

BILAGA 8

Kursgård vid Nääs Kortfattad

beskrivning

till

utredningsförslag

Leif Olsson, arkitekt SAR

Enligt sitt uppdrag har slöjdlärarutredningen att redovisa förslag rörande den fortsatta verksamheten vid Nääs sedan slöjdlärarutbildningen flyttats till Linköping. Inom utredningen har framkommit ett förslag att på platsen upprätta en kursgård. Undertecknad har på byggnadsstyrelsens uppdrag upprättat bifogade utredningsskisser efter ett i samråd med utredningen upprättat lokalprogram. Till förslaget fogas följande kommentarer. Kursverksamheten vid Nääs har hittills bedrivits i byggnader av bristande byggnadsteknisk kvalitet. Anläggningen har vid tidigare tillfällen varit föremål för utredningar. Härvid har byggnaderna bedömts ha sådan planläggning och kvalitet att en upprustning icke vore ekonomiskt eller praktiskt försvarbar. Härtill kommer att man vid en partiell förnyelse av byggnadsbeståndet har att räkna med betydande svårigheter då det gäller att inpassa nya byggnader på den osedvanligt vackra byggnadsplatsen. Nya byggnader bör enligt min mening inplaceras i landskapet utan hänsynstagande till befintlig utdömd bebyggelse. De byggnader som icke beröres kan kvarstå så länge de utan nämnvärda investeringar kan utnyttjas, men bör därefter rivas. Den enligt min mening bästa platsen för nybyggnader är området där »Björkenääs» nu ligger. Här har man en naturlig anknytning till den befintliga uppfartsvägen, en vacker utsikt över sjön samt ett fint samband med de gräsytor som blivit den naturliga platsen för friluftsfester. Med de tre faktorerna vägen, vattnet och gräsytorna som utgångspunkter har anläggningen grupperats på följande sätt. Anläggningens huvudentré förlägges i fonden av den befintliga uppfartsallén. I anslutning till entrén finnes en entréhall med tillhörande upplysningsdisk, kapprum, toaletter och telefonhytter. Entréhallen utgör den centrala plats i anläggningen kring vilken övriga lokaler grupperas. I en länga mot väster inryms dels administrationslokaler med fönster mot uppfartsvägen, dels 4 st. grupprum jämte materielrum. Mot väster finns plats för ytterligare utbyggnad. En utbyggnad mot norr inrymmer en samlingssal för ca 150 personer med tillhörande mindre scen, förråd och projektorrum. Scenen medger ej teaterverksamhet i vanlig mening utan är närmast dimensionerad för estradsaintal o. d. Öster om entréhallen finns sällskapsrum och bibliotek samt matsal med tillhörande kök. Sällskapsutrymmena har uppdelats i två avdelningar varav den ena vänder sig mot sjön i öster, den andra mot gräsytorna i väster. Biblioteket placeras i anslutning till sällskapsrummen men med väl isolerade omslutningsväggar. Matsalen är dimensionerad för 100 å 110 gäster. Med enkla anordningar kan serveringen sommartid flyttas ut på terrassen mot väster. Köket har försetts med särskilt varuintag med en i möjligaste mån undanskymd placering.

87 Samtliga hittills omnämnda utrymmen har förlagts i envåningslängor. På ritningarna har från entréhallen antytts en trappa till källare. Avsikten är att källare skall utgrävas i den mån grundförhållandena visar att så är lämpligt. En för hela anläggningen gemensam panncentral föreslås under köket. Om en fortsatt projektering skulle bli aktuell, så torde en grundundersökning vara en av de första åtgärder som borde vidtagas. I anslutning till köket finns en tvåvånings personalbyggnad inrymmande bostäder för vaktmästare (3 r + k + b a d ) , kokerska (2 r + bad + del i kök), husmor (2 r + kokvrå + b a d ) , 3 st biträden (enkelrum med eget w c + del i kök). Elevrummen har inrymts i två tvåvåningslängor innehållande vardera 20 st rum å ca 12 m 2 . Varje rum har garderober och tvättställ medan toaletter och bad ordnas gemensamt. Elevbyggnaderna måste i särskild grad betraktas som principlösningar i avvaktan på närmare diskussioner rörande elevernas ålder, anspråk, fördelning mellan könen m. fl. frågor. Den skisserade lösningen innebär att rummen kan utnyttjas både som enkel- och dubbelrum. Sammanfattningsvis kan sägas att de här framlagda ritningarna måste betraktas som utredningsskisser, vilka i händelse av utförande måste noggrant överarbetas. Särskild hänsyn måste härvid tagas till byggnadernas inplacering i det för sin skönhet kända landskapet. Stockholm den 4 juli 1961 Leif

Olsson

BILAGA 9

Perspektivskiss över anläggningen från sydväst

Kursgård vid Nåås. Utredningsskisser Leif Olsson, Arkitekt SAR

90 Kursgård vid Nääs, översiktsplan Leif Olsson, Arkitekt SAR

skala 1 : 100 000

Kursgård

vid Näås, Situationsplan.

Befintliga

byggnader

Skata 1:3 000. Leif Otsson, Arkitekt

Nybyggnader

1. »Lekhuset». Lek och gymnastik.

7. Kursgård.

2. »Björkenääs». Rives.

8. Personalbostäder.

3. »Seminariet». Slöjdsalar, sommarförläggning.

9. Elevbostäder.

4. »Smedjenääs». Metallslöjd, sommarförläggning. 5. »Vänhem». Bef. matsal och kök. 6. »Källnääs». Bl. a. sommarförläggning.

'

10. Parkeringsplats.

SAR.

]og

1. Kursgårdens entréhall

BDB8D[J=UJ

2. Administration 3. Förråd 4. Grupprum 5. Aula 6. Sällskapsrum 7. Bibliotek 8. Matsal 9. Kök 0. Köksgård, varuintag 1. Personalbostäder 2. Elevbostäder.

f

pq*¥

( I '{ursgård vid Nääs,

v

Jtredningsskiss. Skala 1: 600

B—o—ii \i

Han av bottenvåningen. \,eif Olsson, irkitekt

SAR

(. t

::^:MX\EI ^M \&

v J

\

jn

Kursgård vid Nåäs, Utredn ingsskiss. Skala 1: 600 Plan av vån. 1 tr. 12

Leif Olsson, Arkitekt

SAR

KUNGL

1 4S r; i

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1961 1. Den nordiske husholdshogskolen. 2. Nordens folkelige akademi. 3. Nordisk filmsamarbeid. 4. Internordiske flytteattester.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1961 Systematisk förteckning inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet Begravningsplatser och gravar. [5] Underrätterna. [6] Den allmänna brottsregistreringen. [11] Pensionsstiftelser. I. [14] Kriminalvård i frihet. [16] Vissa frågor rörande allmänna val. [20] Författningsutredningen V. Organisationer. Beslutsteknik. Valsystem. [21] Redareansvarets begränsning. [33] Utrikesdepartementet Den svenska utvecklingshjälpens administration. [22] Försvarsdepartementet Enhetlig ledning av krigsmakten. [7] Totalförsvarets upplysningsverksamhet. [18] Flygbuller som samhällsproblem. [25] Socialdepartementet Byggnadsindustrins arbetskraft. [19] Förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m. m. [29] Handläggning av bostadslån. [32] Ändamålsenliga studentbostäder. [35] Stöd åt barnaföderskor. [38] Lag om allmän försäkring, m. m. [39] Kommunikationsdepartementet Statliga belastningsbestämmelser av år 1960 för byggnadsverk. [12] Svensk trafikpolitik. I [23] Svensk trafikpolitik. II. [24]

Finansdepartementet Sparstimulerande åtgärder. [2] Automatisk databehandling inom folkbokföringsoch uppbördsväsendet. [4] Preliminär nationalbudget för år 1961. [10] Reviderad nationalbudget för år 1961. [26] Stämpel- och expeditionsavgifter. [37] Mål och medel i stabiliseringspolitiken. [42]

Ecklesiastikdepartementet 1957 års skolberedning. 5. Hjälpmedel 1 skolarbetet. [17] 6. Grundskolan. [30] 7. Läroplaner för grundskola och fackskolor. [31] Kungl. Teatern. Verksamhet och ekonomi. [23] Tandsjukvården vid de odontologiska läroanstalterna. [36] Användningen av August Abrahamsons stiftelse å Nääs. [43] Jordbruksdepartementet Totalisatorverksamheten. [1] Lantbrukets yrkesskolor. [13] Handelsdepartementet Effektivare prisövervakning. [3] Skifferoljefrågan. [27]

Inrikesdepartementet Om läkarbehov och läkartillgång. [8] Principer för en ny kommunindelning. [9] Polisens brottsbekämpande verksamhet. [15] Huvudmannaskapet för polisväsendet m. m. [34] Länsindelningen inom Stockholms- och Göteborgs' områdena. [40]

Reviderad giftlagstlflning. [41]

IDUNS TRYCKERIAKTIEBOLAG. ESSELTE AB. STOCKHOLM 1961