Yrkesutbildningen på trädgårdsområdet betänkande

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

JAN S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1962:2 Jordbruksdepartementet

9 YRKESUTBILDNINGEN PÅ TRÄDGÅRDSOMRÅDET BETÄNKANDE AVGIVET AV T R Ä D G Å R D S N Ä R I N G S U T R E D N I N G E N

Stockholm

Statens offentliga utredningar 1962 Kronologisk förteckning

1. Skogstillgångarna i Jämtlands län. ldun. 100 s. S. 2. Yrkesutbildningen på trädgårdsområdet. Statens Reproduktionsanstalt. 70 s. Jo.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm*

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962:2 Jordbruksdepartementet

YRKESUTBILDNINGEN PÅ TRÄDGÅRDSOMRÅDET B E T Ä N K A N D E AVGIVET AV T R Ä D G Å R D S N Ä R I N G S U T R E D N I N G E N

Stockholm 1962 STATENS REPRODUKTIONSANSTALT 485461

Innehåll Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet

5 Kapitel

7 7 8 8 9 10

Kapitel

I. Nuvarande yrkesundervisning på trädgårdsområdet Trädgårdsskolan i Alnarp Trädgårdsskolan vid Experimentalfältet Trädgårdsskolan i Söråker Fruktodlingsskolan i Urshult Trädgårdsutbildning vid lantmannaskolor Trädgårdsutbildning vid vissa lanthushållsskolor och folkhögskolor Hushållningssällskapens trädgårdsutbildningsverksamhet Trädgårdsnäringens lärlingsnämnd

10 10 11

II. Yrkesutbildningen på trädgårdsområdet i vissa andra länder . . Danmark Norge Nederländerna Västtyskland

12 12 14 15 15

Kapitel III. Behovet av yrkesutbildning inom trädgårdsområdet Behovet av arbetskraft med odlarutbildning Behovet av arbetskraft med trädgårdsanläggarutbildning

18 18 24

Kapitel IV. Uppläggningen av yrkesutbildningen på trädgårdsområdet Förberedande yrkesutbildning Grundläggande yrkeskurs Trädgårdsförmanskurs Trädgårclsteknikerkurs motsvarande lantmästarutbildningen på jordbruksområdet Specialkurser

30 30 31 32

Kapitel

43 43 44 49 49 50 51 53 54

V. Trädgårdsutbildningens lokalisering Nuvarande trädgårdsskolor Trädgårdsskolornas framtida antal och lokalisering Förläggningen av trädgårdsförmanskursen Förläggningen av trädgårdsteknikerkursen Trädgårdsskolan i mellersta Sverige Trädgårdsundervisningen i Norrland Skolor med grundläggande yrkeskurs Fruktodlingsskolan i Urshult

36 41

Kapitel VI. Personal- och kostnadsberäkningar Behovet av lärare inom trädgårdsundervisningen Kostnadsberäkningar

56 56 60

Sammanfattning

63 Tabellbilaga

Till

Herr

Statsrådet

och Chefen för

Kungl.

Jordbruksdepartementet.

Trädgårdsnäringsutredningen får härmed vördsamt överlämna betänkande med förslag angående yrkesutbildningen på trädgårdsområdet. I utformningen av föreliggande förslag, vilka är enhälliga, har även deltagit experterna i utredningen, herrar Langdal, Moberg, Norrgren, Nyström, Svensson och Zetterberg. Vid utarbetandet av betänkandet har utredningen biträtts av agronom Per Erik Eliasson, Uppsala. Eliasson har härvid bl. a. handhaft de i betänkandet redovisade undersökningarna angående behovet av yrkesutbildning på trädgårdsområdet. Stockholm den 12 december 1961. C. G. Widell Nils G. Hansson

T hy ra C. Löfqvist

Jöns O. Nilsson

Helmer

Olsson

Sigvard

Lage

Svedberg

Ulf

Rimås

Thorselius

I Karl Säkk

KAPITEL

I

Nuvarande yrkesundervisningen på

trädgårdsområdet1)

Trädgårdsskolan i Alnarp

Trädgårdsskolan i Alnarp tillkom år 1876 och undervisningen omfattade fram till slutet av 1930-talet en 2-årig icke specialiserad praktisk-teoretisk trädgårdskurs. År 1939 tillkom en s. k. handelsträdgårdsmästarkurs, vilken uppdelades på 2 linjer, nämligen en för odling i växthus och en för frilandsodling av blomster- och köksväxtodling. Därtill bibehölls den tidigare icke specialiserade trädgårdskursen. Dessa kurstyper slopades år 1949 — liksom vid övriga trädgårdsskolor — och i stället infördes en 16-månaders kurs. Denna 16-månaders kurs är uppdelad i en växthus- och bänkodlingslinje och i en plantskole- och fruktodlingslinje. Trädgårdsskolan i Alnarp utgör en del av Alnarps-institutet och tillhör dess trädgårdsavdelning. Trädgårdsavdelningen och därmed även trädgårdsskolan ledes av en avdelningsföreståndare, som bl. a. fungerar som ordförande i ett avdelningskollegium. Trädgårdarna i Alnarp omfattar omkring 46 hektar. Växthusarealen är 3 750 m 2 . Undervisningen sker främst i lokaler i Alnarps slottsbyggnad, varvid dock för undervisningen i specialämnen även användes lokaler tillhörande Alnarps-institutets övriga avdelningar. I anslutning till skolan finns ett förhållandevis nytt elevhem med 28 dubbelrum och 4 enkelrum (60 elevplatser) samt ett äldre elevhem med 12 dubbelrum (24 elevplatser). Elevbespisningen är ordnad gemensamt med institutets övriga avdelningar. Antalet årligen antagna elever har vid växthus- och bänkodlingskursen under åren 1954—61 i genomsnitt uppgått till 13. Vid frukt- och plantskolekursen har elevantalet varierat kraftigt, nämligen från 3 till 11. Sammanlagt har under perioden 1954—61 utexaminerats 163 elever, d. v. s. i genomsnitt 20 per år. Av eleverna vid trädgårdsskolan i Alnarp har ungefär två tredjedelar varit hemmahörande i södra Sverige. Återstoden har kommit från mellersta Sverige, medan endast några få elever har varit från Norrland. Ungefär två femtedelar av utexaminerade elever har fått sin första tjänst i södra Sverige. Vid skolan i Alnarp tjänstgör som lärare 1 avdelningsföreståndare (motsvarande rektor), 5 ämneslärare och 10 timlärare. Viss medverkan i undervisningen lämnas vidare av 4 trädgårdsmästare. Av lärarna tjänstgör flertalet även vid den högre trädgårdskursen (hortonomutbildningen) i Alnarp. 1

Uppgifter om trädgårdsundervisningen lämnas även i tabellbilagan.

8 Trädgårdsskolan vid Experimentalfältet

År 1814 uppläts ett område på norra Djurgården i Stockholm till lantbruksakademien som försöksfält och 1832 började lantbruksakademien att där bedriva trädgårdsundervisning. Undervisningen var till en början helt praktiskt betonad. Fr. o. m. början av 1900-talet har statsbidrag utgått till undervisningsverksamheten vid Experimentalfältet och ungefär samtidigt med tillkomsten av statsstöd ändrades undervisningen till att omfatta en 2-årig praktisk-teoretisk kurs. År 1949 infördes — liksom vid övriga trädgårdsskolor — 16-månaders trädgårdskurs, varvid uppdelning har skett i en växthus- och bänkodlingskurs och en trädgårdsanläggningskurs. Skogs- och lantbruksakademien är huvudman för trädgårdsskolan vid Experimentalfältet. För skolan finns en särskild styrelse, för vilken akademiens förvaltningskommitté har fastställt instruktion. Verksamheten vid skolan ledes av en föreståndare, som även är direktör för Experimentalfältets trädgård. Trädgårdsarealen vid Experimentalfältet uppgår till ca 20 hektar. Växthusarealen är 1 500 m 2 . Undervisningen sker i en större byggnad som inrymmer ritsal, 2 lektionssalar, laboratorier och lärarrum. Vid skolan finns en särskild byggnad med matsal och tillhörande kök samt en samlingssal. Vidare finns ett elevhem med 24 rum (46 elevplatser). Under perioden 1954—1961 har antalet antagna elever vid trädgårdsanläggningskursen i genomsnitt uppgått till 15 per år. Vid växthus- och bänkodlingskursen har under senare år endast 3—6 elever antagits . Sammanlagt har under perioden 1954—61 utexaminerats 168 elever från skolan vid Experimentalfältet, d. v. s. i genomsnitt 21 elever per år. Av eleverna vid Experimentalfältets trädgårdsskola har omkring en tredjedel kommit från mellersta Sverige och närmare två femtedelar från Södra Sverige. Ungefär 15 procent av eleverna har varit från Norrland, medan återstoden har utgjorts av utländska studerande. Vid Experimentalfältets trädgårdsskola tjänstgör som lärare en föreståndare (trädgårdsdirektör), 4 ämneslärare och 4 timlärare. Vidare medverkar 3 trädgårdsmästare som instruktörer. Trädgårdsskolan i Söråker

Verksamheten vid trädgårdsskolan i Söråker påbörjades år 1931 efter beslut av 1930 års riksdag. Riksdagsbeslutet innebar att en trädgårdsskola skulle inrättas i Söråker och att en donation — bl. a. bestående av Söråkers egendom — skulle mottagas av statsmakterna. Fram till mitten av 1950talet var kursen vid Söråker 2-årig och omfattade såväl teoretiska studier som praktiskt arbete. Därefter har kursen begränsats till ett år och har gjorts mera teoretiskt betonad. I början åtog sig de 5 norrländska hushållningssällskapen huvudmannaskapet för skolan. Enligt överenskommelse skulle eventuella förluster täckas

9 av huvudmännen. Alltifrån första verksamhetsåret uppvisade skolans räkenskaper underskott. Trots ovannämnda överenskommelse med skolans huvudmän anvisades för täckande av underskott av statsmedel åren 1944 och 1947 sammanlagt 89 000 kronor. Samtidigt med statsanslaget år 1917 uppsades kontraktet med hushållningssällskapen och Västernorrlands läns landsting övertog fr. o. m. år 1948 huvudmannaskapet. I samband därmed sanerades skolans ekonomi genom statsmedel, till gäldande av skolans skulder med 100 000 kronor och till upprustning av byggnaderna med 60 000 kronor. Det sistnämnda beloppet utökades senare med ytterligare 16 000 kronor. Då utgifterna för Söråkerskolan blev väsentligt högre än vad som från början hade beräknats, uppsade Västernorrlands läns landsting det med lantbruksstyrelsen upprättade kontraktet med utgången av år 1954. Sedermera har emellertid landstinget åtagit sig fortsatt huvudmannaskap för skolan. Ett extra statligt driftskostnadsbidrag på 30 000 kronor har anvisats. Byggnadsbeståndet vid Söråker-skolan består av en huvudbyggnad samt två fristående flygelbyggnader, ett elevhem med 8 dubbelrum och 2 enkelrum (18 elevplatser), två växthusanläggningar på sammanlagt 1070 m 2 , vissa ekonomibyggnader samt ytterligare några mindre hus. Den disponerade arealen utgör, inkl. vägar, hag- och tomtmark m. m., ca 25 hektar. Betydande svårigheter har förelegat i samband med elevrekryteringen till Söråker-skolan och elevantalet har genomgående varit lägre än vad skolans kapacitet möjliggjort. Under senare år har sålunda utexaminerats 11—12 elever per år. Vid skolan i Söråker tjänstgör som lärare 1 rektor, 2 ämneslärare och 3 timlärare. Vid undervisningen medverkar 2 trädgårdsmästare.

Fruktodlingsskolan i Urshult

Verksamheten vid fruktodlingsskolan i Urshult påbörjades år 1952. Undervisningen vid skolan har skett i form av en kurs på ungefär 10 månader. I början var Kronobergs läns hushållingssällskap ägare till skolegendomen i Urshult och därmed huvudman för skolan. Fr. o. m. år 1955 har egendomen överlåtits till Kronobergs läns landsting, som även har övertagit huvudmannaskapet för skolan. Den sammanlagda av skolan disponerade arealen utgör 21 hektar. Huvudbyggnaden vid skolan inrymmer bostad åt rektorn, lärarrum samt expedition. Vid skolan finns vidare en tidigare ladugårdsbyggnad, som ändrats till ekonomilokal. Undervisningslokaler och bostäder inrymmes i en av skolan hyrd mangårdsbyggnad. I dessa hyreslokaler har iordningställts 1 lektionssal, matsal och kök, 4 dubbelrum för elever samt bostäder för ekonomipersonal. Under senare år har vid fruktodlingsskolan antagits 7—8 elever per år. Som lärare vid skolan tjänstgör 1 rektor och 1 ämneslärare.

10 Trädgårdsutbildning vid lantmannaskolor

Vid lantmannaskolan i önnestad anordnas trädgårdsutbildning dels som en trädgårdslinje vid vinterkursen, dels som en fortsättningskurs med trädgårdsutbildning på sommaren. Båda dessa kurser omfattar 5 månader. Antalet elever vid vinterkursens trädgårdslinje har under senare år uppgått till 20—25 elever per kurs och i sommarkursen till 3—5 elever. Lärarna inom trädgårdsområdet utgöres av en hortonom och en trädgårdsmästare. Vid lantmannaskolan i önnestad finns trädgårdsanläggningar i form av växthus omfattande 1 500 m 2 , en betydande fältmässig grönsaksodling (ca 5 hektar), bänkodling, frukt- och bärodling, plantskola samt park för anläggningsutbildning. Vid lantmannaskolan i Osby anordnas en trädgårdskurs, som påbörjas i april och avslutas i oktober. Antalet elever har varit ca 10 per år. Lärarna inom trädgårdsområdet utgöres av en trädgårdskonsulent och en lanthushållslärarinna. Av trädgårdsanläggningar finns 1,4 hektar trädgård och park. Vid lantmannaskolan i Umeå sker trädgårdsutbildningen vid en 6-månaders sommarkurs. Antalet elever har uppgått till 5—8 per år. Som lärare inom trädgårdsområdet tjänstgör en trädgårdsmästare. Av trädgårdsanläggningar disponeras 2 växthus om sammanlagt ca 140 m 2 , fältmässig odling av bl. a. morötter och kål, bänkodling samt en park för anläggningsutbildning. Även vid Vindelns lantmannaskola sker trädgårdsutbildningen på sommaren under månaderna april—oktober. Antalet elever har under senaste 5-årsperioden i genomsnitt uppgått till 7 per år. Som lärare inom trädgårdsområdet tjänstgör en trädgårdsmästare. Av trädgårdsanläggningar finns 3 växthus, viss fältmässig odling av bl. a. morötter och kål samt bänkodling. Trädgårdsutbildning vid vissa lanthushållsskolor och folkhögskolor

För kvinnliga elever, främst blivande lanthushållslärarinnor, ges 4,5 månaders trädgårdsutbildning med i huvudsak praktisk inriktning (80 timmar teoretisk undervisning) vid lanthushållsskolorna i Bräkne-Hoby (Blekinge län). Tollarp (Kristianstads län), Apelryd (Kristianstads län), Åkersberg (Malmöhus län), och Stöndar (Västernorrlands län). Antalet elever uppgår till mellan 6 och 8 per skola. Vid folkhögskolorna i Önnestad (Kristianstads län), Hampnäs (Västernorrlands län) och Sunderbyn (Västerbottens län) ges också en 5-månaders sommarkurs i trädgårdsskötsel med i huvudsak praktisk inriktning. Hushållningssällskapens trädgårdsutbildningsverksamhet

Vid hushållningssällskapen anordnas vissa trädgårdskurser till vilka statsbidrag utgår ur anslaget »Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m . m . » . Kurserna avser att ge vägledning om den praktiska tillämpningen av nya erfarenheter och nya forsknings- och försöksresultat. Deltagarna i

11 kurserna utgöres främst av frukt- och grönsaksodlare samt anställda inom trädgårdsnäringen. Vidare deltager åtskilliga personer, vilka har trädgårdsskölsel som sidointresse eller biinkomst. Kursverksamheten är vanligen av fortbildningskaraktär. Det enda egentliga undantaget härifrån är utbildningen av trädskötare, d. v. s. personer, som skall ombesörja beskärning, besprutning m. m. i enskilda, mindre trädgårdar eller fruktodlingar. Såsom lärare inom hushållningssällskapens kursverksamhet medverkar förutom sällskapens konsulenter och intruktörer även utomstående specialister. Trädgårdsnäringens lärlingsnämnd

Inom trädgårdsyrket förekommer sedan år 1948 organiserad lärlingsutbildning. För alt handlägga frågor i samband med denna utbildning har arbetsgivar- och arbetarorganisationerna tillsalt en trädgårdsnäringens lärlingsnämnd. Lokalt övervakas lärlingsutbildningen av yrkesombud, som utsetts av urbetarorganisalionen. Lärlingsplatser anvisas av ungdomsförmedlingar eller av lärlingsnämnden. Den 4-åriga lärlingstiden fördelas på 3 olika arbetsplatser. Lärlingsutbildningen kan på begäran av lärlingen eller arbetsgivaren bindas genom lärlingskontrakt, som registreras hos lärlingsnämnden. Vid sidan av det praktiska arbetet skall under de 4 åren en viss teorikurs genomgås, vilket på orter med många lärlingar kan ske genom kurser vid yrkesskola, folkhögskola eller lantmannaskola och i övrigt genom korrespondensstudier. Lärlingen skall vidare under hela lärlingstiden föra en av lärlingsnämnden utarbetad dagbok över sina erfarenheter. Lärlingsutbildningen är uppdelad på 2 huvudlinjer, nämligen blomsteroch köksväxtodling under glas och på friland samt plantskoleskötsel, fruktodling och trädgårdsanläggning. Lärlingsutbildningen kan avslutas med en i lärlingsnämndens regi anordnad trädgårdbiträdesexamen. Under lärlingstiden utgår lön enligt avtal. Den teoretiska undervisningen är kostnadsfri. Även vid undervisning per korrespondens ersattes kostnaderna till större delen av statsmedel.

KAPITEL

II

Yrkesutbildning p å trädgårdsområdet i vissa andra länder

Danmark

Lärlingsutbildningen omfattar i Danmark en tid av 4 år. Utbildningen kan inriktas på ett eller två av följande områden: blomsterodling, köksväxtodling, plantskoleskötsel, fruktodling samt trädgårdsanläggning. Lärlingsutbildningen regleras genom en lärlingslag på grundval av vilken tillämpningsföreskrifter utarbetas av ett särskilt lärlingsråd för trädgårdsyrket. Den praktiska utbildningen sker hos lärlingsvärdar, med vilka särskilda kontrakt upprättas för den tid anställningen avser. Vid flyttning till annan anställning upprättas ett tilläggskontrakt. Ifrågavarande kontrakt skall godkännas av nämnda lärlingsråd för att vara giltigt. Under lärlingstiden skall lärlingarna också erhålla teoretisk utbildning vid vissa »dag- och aftonskolor», där undervisningen sker enligt en kursplan fastställd av handelsdepartementet. Sådan undervisning sker för närvarande vid 26 olika skolor. Dessa skolor drives antingen av enskilda städer eller av lokala hantverksföreningar. Statsbidrag utgår med 60 procent och resterande 40 procent täckes dels av skolavgifter och dels genom anslag från kommuner m. m. Undervisningen vid dessa »dag- och aftonskolor» är förlagd till de tre sista lärlingsåren och omfattar 160 timmar per vinter under tiden 15 september—28 februari. Undervisningen kan anordnas antingen som dagundervisning under 2 eftermiddagar i veckan eller som aftonundervisning under 4 kvällar per vecka. Första årets undervisning omfattar huvudsakligen allmänbildande och grundläggande ämnen, medan studiet av de egentliga fackämnena sker under andra och tredje året. De 2 sista årens teoretiska undervisning kan även utbytas mot en kurs vid trädgårdsskola, omfattande en tid av minst 3 månader. Antalet trädgårdselever vid »dag- och aftonskolorna» uppgår till ca 500 per år. För närvarande överväges en omläggning av den teoretiska lärlingsutbildningen, varvid »dag- och aftonskolorna» skulle nedläggas och ersättas med särskilda kurser vid trädgårdsskolorna under elevernas två sista lärlingsår. Av egentliga trädgårdsskolor finns i Danmark 3 stycken, nämligen Beder, Söhus och Vilvorde. Dessa skolor är självständiga institutioner, bakom vilka står intresseorganisationer med huvudsakligen trädgårdsodlare som medlemmar. Huvudkursen omfattar 6 månader vid samtliga skolor och pågår från oktober till mars. För att erhålla statsbidrag måste skolorna ha haft

13 minst 15 eller i vissa fall minst 10 elever per kurs. Varje trädgårdsskola är specialiserad på 2 linjer. Samtliga skolor har en växthuslinje, och därutöver har Vilvorde en frilandslinje, Beder en plantskole- och anläggningslinje och Söhus en frukt- och bärodlingslinje. Beder gartnerskole anordnar dels en huvudkurs om 6 månader under vinterhalvåret, dels en kurs i blomsterbindning på 3 månader under sommarhalvåret. Antalet elever i huvudkursen har uppgått till 34—45 och blomsterbindningskursen till ca 35 elever. Till huvudkursen antages elever, som fyllt 18 år innan kursen avslutas. Eleverna skall ha genomgått lärlingsutbildning eller befinna sig i sista året av denna utbildning. Vid huvudkursen kan eleverna välja mellan en växthuslinje och en plantskole- och anläggarlinje. Under den första delen av kurstiden läses följande ämnen gemensamt av bägge linjerna: kemi, jordbruksfysik, klimatlära, gödsellära, mikrobiologi, växtanatomi, växtfysiologi, ärftlighetslära och morfologi, sjukdomar och skadedjur, bokföring, ekonomi, talteknik, språkbehandling, teoretisk motorlära, redskapslära, litteratur och historia. På växthuslinjen läses därjämte: kulturförhållandena i växthus, växthusteknik, blomsterodling i växthus, växtkännedom, företagsekonomi och drivning av växter. På plantskole- och anläggarlinjen läses följande ämnen: plantskoleskötsel, företagsekonomi, växtkännedom, trädgårdsanläggning och handelslära. Som valfria ämnen kan läsas arbetspsykologi, köksväxtodling, fruktodling och främmande språk. Antalet timmar i huvudkursen skall uppgå till minst 1 000, varjämte eleverna i de valfria ämnena kan få läsa högst 120 timmar därutöver. Gartner- og Frugtavlerhöjskolen Söhus vid Odense har en 6 månaders huvudkurs förlagd till vinterhalvåret. Antalet elever vid denna kurs har varit mellan 30 och 40. Genom nybyggnad kommer skolan att k u n n a mottaga 90 elever. Huvudkursen är uppdelad på en linje för växthusodling och en linje för fruktodling. Gemensamt för båda linjerna läses under de 3 första månaderna följande ämnen: växtnäringslära och botanik, kemi och jordartslära, växtsjukdomar och skadedjur, fysik, företagsekonomi och bokföring samt teckning. Den fortsatta undervisningen på växthuslinjen omfattar: köksväxtodling under glas och på friland, blomsterodling, växthusbygge, redskaps- och maskinlära, gödsellära, parasitbekämpning och växtkännedom. På fruktodlingslinjen läses följande ämnen: anläggning av fruktplantage, sortkännedom, jordbearbetning och gödsling, beskärning, parasitbekämpning, redskaps- och maskinlära, fruktlagring, bärodling och köksväxtodling på friland. Praktiskt arbete ingår till en del som ett led i undervisningen. Havebrukshöjskolen Vilvorde, Charlottenlund, har en 6-månaders vinterkurs, vid vilken k a n intagas ca 40 elever. Därutöver anordnas vid Vilvorde regelbundet en 5-månaders sommarkurs, som är upplagd som en förberedelse för inträde vid Landbohöjskolen i Köpenhamn och för utbildning av

14 befattningshavare i offentlig tjänst. Även tillfälliga kurser anordnas, exempelvis en 2-månaders specialkurs i arbetsledning. Huvudkursen är delad på en växthuslinje och en frilandslinje. I de grundläggande ämena läses: botanik 55 timmar, kemi 55, jordartslära 44, fysik 22, gödsellära 22, ärftlighetslära 22, växtsjukdomslära 77, växtkännedom 11, meteorologi 11, laboratoriearbete 55, systematisk botanik 11 samt teckning 100 timmar. På växthuslinjen tillkommer: blomsterodling på friland 22 timmar samt exkursioner 100 timmar. Frilandslinjen läser plantskoleskötsel 55 timmar, fruktodling 55, trädgårdsanläggning 55, köksväxtodling på friland 22, driftsekonomi 11, växtkännedom 66, maskinlära 33, blomsterodling på friland 22 och exkursioner 100 timmar. Norge

Trädgårdsundervisningen i Norge sker vid 6 statliga trädgårdsskolor samt 2 särskilda lärlingsskolor, som är knutna till Hedmarks småbruks- och trädgårdsskola och Kalnes jordbruksskola. Sistnämnda skola har tillkommit på initiativ av Norsk Gartnerforening, men bidrag till verksamheten utgår av allmänna medel. Undervisningen vid lärlingsskolorna utgöres av 500 timmar teoretisk undervisning, vartill kommer praktiskt arbete vid odlingarna. Efter denna praktiskt-teoretiska utbildning, som omfattar 1 år, placeras lärlingarna genom skolornas försorg vid olika trädgårdsföretag och får vid dessa minst 7 månaders praktik. Vid statliga trädgårdsskolor förekommer en 6-månaders lärlingskurs, en lV2-årig trädgårdsmästarkurs, en 1-årig trädgårdsmästarkurs samt en 6-månaders tilläggskurs. Lärlingskursen börjar i april och avslutas i oktober, varvid undervisningen är inriktad på den praktiska yrkesutövningen. Vid den lV2-åriga trädgårdsmästarkursen påbörjas undervisningen i september och avslutas i mars IV2 år senare. Den teoretiska undervisningen uppgår enligt kursplanen till 1 400 timmar och lämnas huvudsakligen under vinterperioden. Under sommarhalvåret bedrives undervisning i form av praktiskt arbete vid skolornas odlingar samt i form av demonstrationer och exkursioner. Det praktiska arbetet under sommarhalvåret kan också i vissa fall utföras utanför skolan. Den 1-åriga trädgårdskursen påbörjas i mars och den teoretiska undervisningen omfattar ungefär 700 timmar. Sommarhalvåret utnyttjas — liksom vid den lV2-åriga trädgårdskursen — främst för praktiska övningar. Tillläggskursen (på 6 månader) är avsedd för elever, som h a r genomgått 1-årig trädgårdskurs men önskar ytterligare utbildning. Samundervisning sker härvid i vissa fall med eleverna i den lV2-åriga trädgårdskursen. Vid trädgårdsskolan på Jensvoll anordnas lV2-årig trädgårdsmästarkurs med uppdelning på växthus-, anläggar- och frilandslinje. På grund av allför få sökande h a r dock under senare år undervisning icke ordnats på frilandslinjen. Trädgårds-

15 kurs på IV2 år — dock utan linjeuppdelning — anordnas vidare vid trädgårdsskolorna i Dömmesmoen, Hjeltnes och Staup. 1-årig trädgårdskurs och 6 månaders tilläggskurs anordnas vid skolorna i Hjeltnes, Staup, Rå och Vea. Nederländerna

För yrkesutbildningen på trädgårdsområdet finns i Nederländerna 3 slag av skolor, nämligen elementarskolor för trädgårdsskötsel, trädgårdsskolor samt högre trädgårdsskolor. Vid elementarskolorna, vilkas antal uppgår till omkring 70, kan inträde sökas omedelbart efter genomgången 7-årig folkskola och elevernas ålder uppgår således vid inträde till skolan till 14—15 år. Lärarna vid dessa skolor har folkskolelärareutbildning kompletterad med viss utbildning i trädgårdsskötsel. Undervisningen vid elementarskolorna omspänner 4 år, varvid skolgången är kombinerad med praktiskt arbete. Då eleverna i regel kommer från trädgårdsodlarhem, sker det praktiska arbetet främst vid hemmaföretagen. Under det första skolåret, som är på 40 veckor, uppgår den teoretiska undervisningen till sammanlagt 560 timmar och undervisningen sker under 2—3 dagar i veckan. Under andra skolåret sker undervisningen endast en dag i veckan och omfattar sammanlagt 200 timmar. De 2 sista åren lämnas undervisning likaledes under en dag i veckan, numera dock endast under sammanlagt 30 veckor. Vid inträde till trädgårdsskolorna, vilka är 9 till antalet, är eleverna ungefär 17—19 år. Undervisningen omfattar i regel 2 vinterkurser, medan sommaren utnyttjas för praktik. Det sammanlagda antalet undervisningstimmar är 1 600, varvid ämnena kristendom, samhällslära, modersmål, räkning, kemi, botanik, zoologi och fysik omfattar 735 timmar samt trädgårdsodlingens fackämnen 865 timmar. I fråga om fackämnen är undervisningen i regel anpassad till näringens inriktning inom det område där skolan är belägen. Utöver förut nämnda trädgårdsskolor finns i Nederländerna 2 högre trädgårdsskolor. Kursen är på 2V2—3 år och undervisningen sker på såväl vintern som sommaren. Vid inträdet till skolorna är eleverna i regel 17—20 år. Vid sidan om fackämnen omfattar undervisningen även allmänna ämnen såsom, bl. a. tyska, engelska och franska språk, litteraturhistoria, historia, samhällslära, geografi och nationalekonomi. Västtyskland

Den praktiska trädgårdsundervisningen är i Västtyskland fastställd i lag, »Besitmmungen fur die praktische Ausbildung zum Gartner», i vilken utbildningsgången från lärling till »trädgårdsbiträde» och vidare till trädgårdsmästare regleras. Rådgivande och övervakande myndigheter är »hushållningssällskapen» (Lantwirtschaftskammern), i Baden-Wiirtenberg och Bayern den statliga lantbruksförvaltningen och i Berlin vederbörande »Berufsamt».

16 Hushållningssällskapen är också huvudmän för »Gartenbauschulen» (med halvårskurser) och »Gartenbaulehranstalten» (med 1-årig mästarkurs). Var och en som vill bli trädgårdsmästare (eller önskar gå vidare i sin utbildning enligt något av de förut angivna alternativen) måste ha viss bestämd praktik och därefter ha blivit godkänd vid prövning till »trädgårdsbiträde». Utbildningen, vilken omfattar 3 år, har till uppgift att bibringa praktikanten (lärlingen) trädgårdsskötselns grunder. Praktiktiden kan för äldre lärlingar och för dem som har högre allmän utbildning än folkskola avkortas med högst ett år. Lärlingsutbildningen tar sikte på en eller flera grenar av trädgårdsskötseln, nämligen grönsaksodling, fruktodling, blom- och prydnadsväxtodling, plantskolelära, fröodling, trädgårdsanläggning och anläggning av kyrkogårdar. Under praktikanttiden skall lärligen bedriva studier vid en yrkesskola för trädgårdsundervisning. Här sker i huvudsak den teoretiska skolningen. Hushållningssällskapen (eller andra organ med motsvarande uppgifter) utser eller godkänner de yrkesträdgårdar och trädgårdsmästare, som har att svara för den huvudsakliga praktiska utbildningen av lärlingarna. I början av praktikanttiden sluter trädgårdsmästaren med lärlingen (eller dennes målsman) ett lärlingsavtal. Tyngdpunkten ligger i den utbildning som trädgårdsmästaren har att svara för och för vars möjliggörande lärlingen övertar vissa arbetsuppgifter. I avtalet regleras bl. a. utbildningens längd, trädgårdsmästarens och lärlingens rättigheter och plikter, storleken av den s. k. »Erziehungsbeihilfe» samt tjänstledighet. I avtalet förutsätts också en prövotid på 2 å 3 månader, vilket ger såväl mästare som lärling möjlighet att utan angivande av orsak uppsäga avtalet. — Lärlingsavtalet skall underställas vederbörande myndighet (hushållningssällskap) för godkännande. Lärlingstiden avslutas med ett prov, det s. k. biträdesprovet. Härvid fastställs om lärlingen tillägnat sig erforderlig praktisk färdighet, fackkunskap och erfarenheter. Tiden mellan biträdes- och mästarproven uppgår till 5 a 6 år. Under denna tid har lärlingen att utvidga och fördjupa sina praktiska färdigheter och sitt teoretiska kunnande. Utbildningen sker både hos trädgårdsmästarna och i trädgårdsfackskolor. Ett års fackskola avräknas från biträdestiden. Vidare förekommer kvällsundervisning. Vissa fackskolor har därutöver kortare kurser (14-dagarskurser) för mästaraspiranter. Vid mästarprovet sker prövning i bl. a. arbetslära inkl. material- och redskapskännedom, företags- och marknadslära, mark- och gödsellära, växtlära, växtskyddslära m. m. För att mästarbrev skall utfärdas måste eleven ha fyllt 24 år. För att kunna bli antagen som elev vid någon av de högre undervisningsanstalterna på trädgårdsskötselns område erfordras, att vederbörande uppnått 20 års ålder, att han avlagt (den tyska motsvarigheten till) realskoleexamen eller har undergått godkänd prövning vid (lägre) trädgårds-

17 skola (med efterprövning i modersmålet, matematik, fysik och kemi), att han är godkänd som trädgårdsbiträde samt att han slutligen har minst fyra års praktisk erfarenhet av trädgårdsarbete (varav minst 1 års specialutbildning i det specialområde han ämnar studera vid läroanstalten). Trädgårdsbiträde med avslutad folkskoleutbildning och minst 6 års praktik kan vinna inträde efter viss intagningsprövning. Undervisningen sker på följande facklinjer: a. Trädgårds- och trädgårdsanläggningslära. b. Blom-, prydnadsväxt- och grönsaksodling. c. Frukt- och grönsaksodling. Utbildningstiden är 3 år (6 terminer). Under de första terminerna studeras de naturvetenskapliga och tekniska grunderna samt bokföring och driftsekonomi. Sedermera är utbildningen inriktad på något av förut angivna tre specialområden. Jämsides härmed undervisas i nationalekonomi, marknadslära, rättslära och jordbrukspolitik. För trädgårdsutbildningen finns i Västtyskland 15 lägre trädgårdsskolor. Lika många trädgårdsskolor finns för trädgårdsmästareutbildningen.

KAPITEL

III

B e h o v e t av yrkesutbildning inom trädgårdsområdet

Det framtida behovet av arbetskraft med trädgårdsutbildning är beroende av ett flertal faktorer, av vilka endast en del någorlunda kan beräknas. Detta gäller särskilt i fråga om behovet av arbetskraft med odlarutbildning. Detta behov hänger bl. a. samman med det starka inflytande, som konsumtionsutvecklingen, handelspolitiken m. fl. faktorer utövar på trädgårdsnäringens utveckling. Det framtida behovet av trädgårdsanläggare synes kunna fastställas med större grad av tillförlitlighet. Behovet av arbetskraft med odlarutbildning

Arbetskraft med odlarutbildning behövs i första hand inom handelsträdgårdar, plantskolor och fältmässig köks växtodling samt inom den yrkesmässigt bedrivna fruktodlingen. Sådan arbetskraft sysselsattes även inom konservindustrin, den fältmässiga köksväxtodlingen samt inom odlarorganisationer, partihandelsföretag och företag i utsädes- och bekämpningsmedelsbranscherna. Såsom framgår av tabell 1 uppgick det totala antalet trädgårdsföretagare (alltså även inom anläggarområdet och den yrkesmässiga fruktodlingen) enligt 1950 års folkräkning till omkring 7 700, vartill kom 14 200 arbetare och 2 750 tillhörande förvaltningspersonalen. Antalet inom hela trädgårdsnäringen sysselsatta personer uppgick således till nära 25 000. Motsvarande antal var år 1940 ca 23 000 och år 1930 ca 20 000. Då antalet årligen utexaminerade elever endast har utgjort ca 50 från trädgårdsskolorna och ungefär lika många från lantmannaskolornas trädgårdskurser, har endast en mindre del av trädgårdsnäringens arbetskraft genomgått skolmässig yrkesutbildning. Uppgifter om trädgårdsnäringens arbetskraft föreligger ännu ej från 1960 års folkräkning och utvecklingen under 1950-talet kan därför icke belysas på grundval av detta material. För att erhålla visst underlag för bedömningen av utvecklingen under nämnda årtionde har i tabell 1 även angetts antalet medlemsföretag i Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund (SHTF) åren 1953 och 1961, varvid dessa företag har fördelats efter antalet anställda. Såsom framgår därav, har det totala antalet medlemmar i SHTF varit tämligen oförändrat under den 8-årsperiod, som jämförelsen täcker. Däremot synes vissa strukturella förändringar ha ägt rum. Antalet trädgårdsföretag som saknar anställda (familjeföretag) har ökat kraftigt (med

19 ca 40 procent). I stället har antalet företag av mellanstorlek (1—10 anställda) minskat i motsvarande mån. Eftersom tillgängliga uppgifter inte ger någon upplysning om i vilken omfattning nya företag anslutit sig till eller tidigare medlemmar lämnat SHTF mellan de båda jämförelsetidpunkterna, torde några alltför långtgående slutsatser inte kunna dragas. Tendensen synes dock vara, att företag i mellanstorleken har reducerat de anställdas antal eller helt övergått till att klara sig med familjens arbetskraft. De större företagen (med fler än 10 anställda) har däremot kunnat hålla sin position i stort sett oförändrad. Antalet anställda vid företag anslutna till SHTF har, som framgår av tabell 1, minskat med mer än en femtedel under perioden 1953—1961. Förändringarna inom olika storleksgrupper visar i övrigt samma bild som för företagarna. Avtappningen av arbetskraft har varit störst vid medelstora företag (3—5 anställda), medan de större företagen ökat sin arbetsstyrka något. Tabell 1. Antalet trädgårdsföretagare enligt 1950 års folkräkning samt antalet medlemsföretag i Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund (SHTF) och hos dessa företag anställd personal åren 1953 och 1961. Fördelning på storleksgrupper efter antal anställda 0

4 506 4 506

1 549 1 549

Antalet medlemsföretag i SHTF 1953 1 151 1961 1617 Förändr. . . + 4 6 6

765 634 —131

Antalet anställda hos företag anslutna till SHTF 1953 1961 Förändr. ..

765 838 1 226 708 1 092 4 629 634 600 737 459 1 173 3 603 —131 —238 —489 —249 +81 —1026

Antalet trädgårdsföretagare 1 ) enl. 1950 års folkräkning . . . folkräkning

*)

— — —

3—5

6—10

1 321 1 321

419 300 —119

344 210 —134

92 62 —30

fler än 10 anställda

Summa

343 343

7 719 7 719

49 50 +1

2 820 2 873 +53

Här ingår även företagare inom anläggarområdet och den yrkesmässiga fruktodlingen.

För att utröna hur trädgårdsodlarna själva ser på behovet av yrkesutbildning samt längden av denna utbildning, har utredningen genomfört en

undersökning bland vissa trädgårdsföretag anslutna till SHTF. Vid uppläggningen av denna undersökning har samråd ägt rum med arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut. Antalet medlemsföretag i SHTF uppgick i januari 1961 till ca 2 900. Vid utredningens undersökning har bland ifrågavarande företag med 0—5 anställda slumpmässigt uttagits 5 procent, medan samtliga företag med flera än 5 anställda har ingått i undersökningen. De på detta sätt uttagna 286 företagen h a r tillställts ett frågeformulär om behovet av yrkesutbildad arbetskraft inom vederbörande företag. Vid undersökningen har erhållits 185 svar och svarsprocenten har sålunda uppgått till 65. Vid företag med lejd arbetskraft har svarsprocenten uppgått till 75—90, medan den vid mindre företag utan anställd arbetskraft har stannat vid endast 38. Såsom framgår av tabell 2, har 92 procent av Tabell 2. Undersökning angående utbildningsönskemål trädgårdsföretag som är anslutna till STHF (enligt enkät

inom de 1961)

handels-

Antal anställda 5—10 fler än 10 anställda 1617 1144 62 50 102 72 62 50 39a) 54 47 45 38 75 76 90

Summa antal proc.

0 I. Antal medlemsföretag i SHTF år 1961 II. Antal uppgiftslämnare IV. Svarsprocent V. Trädgårdsföretagens ledare (ägare) bör enligt uppgivna önskemål ha följande utbildning: a) 5 mån. trädg.kurs b) Trädg.utb. motsvar. nuv. trädg. skola (16 mån.) c) Trädg.utb. motsvar. lantmästarutb d) E n b a r t praktik (ingen skolmässig trädg.utb.) Summa VI. Antal anställda hos mcdl. i SHTF år 1961 VII. De anställda bör enligt uppgivna önskemål ha följande utbildning: a) 5 mån. trädg.kurs b) Trädg.utb. motsvar. nuv. trädg. sk. (16 mån) skola (16 mån.) tarutb d) E n b a r t praktik Summa anställda hos uppgiftslämnarna

1—5

2 873 286 jg5 65

29 Ila)

g

_

45g

1173b)

3 603

—

— —

57 (30) 110 (31)

268 (31)

25 (23)

45 (25)

111 (33)

1(1) 70

8(8) 183

17(15) 917

26 1 170

2 64

1 313b)

Inom parentes har angivits det antal företagare som önskat anställda med ifrågavarande utbildning a) Av de h ä r redovisade uppgiftslämnare har 10 upphört med sin rörelse b) Att uppgift lämnats om flera anställda till utredningen än till SHTF kan sammanhänga med att medlemsavgiften till SHTF utgår i proportion till antalet anställda

21 dem som svarat ansett, att en blivande trädgårdsföretagare bör ha någon form av skolmässig yrkesutbildning. Härvid har ungefär hälften ansett, att en blivande trädgårdsföretagare bör ha en utbildning av samma längd som nu ges vid trädgårdsskolorna i Alnarp och Experimentalfältet, d. v. s. 16 månader. Nära en tredjedel har ansett, att ledaren för det egna företaget bör ha en utbildning av motsvarande omfattning som lantmästarna erhåller, d. v. s. ytterligare 1 års utbildning. Slutligen har ungefär en sjundedel ansett, att en 5-månaders kurs ger tillräckligt av teoretisk utbildning. I svarsformulären har i flera fall påpekats, att den teoretiska utbildningen måste kompletteras med praktisk utbildning om tillfredsställande resultat skall nås. Som framgår av tabell 2, är det i första hand vid de större företagen som man ansett den längre utbildningen vara erforderlig. Vad de anställda beträffar behöver enligt de trädgårdsföretagare (arbetsgivare) som inlämnat svar ungefär en fjärdedel genomgå en 5-månaders trädgårdskurs. Det är i första hand för de s. k. lagförmännen som denna utbildning bedömes lämplig. Särskilt framhåller man, att utbildningen bör få en teknisk inriktning. En tiondel av de anställda anses böra ha en utbildning motsvarande vad de nuvarande trädgårdsskolorna ger. Det är i första hand de större och medelstora företagen som önskar personal med denna utbildning. Endast i mycket begränsad omfattning (2 procent) h a r de trädgårdsföretagare som inlämnat svar framställt önskemål om en längre utbildning motsvarande den nuvarande lantmästarutbildningen på jordbruksområdet för sina anställda. För två tredjedelar av de anställda anses enbart praktik vara tillfyllest. Av den utförda undersökningen framgår, att de handelsträdgårdsmästare som besvarat enkäten bedömer en skolmässig yrkesutbildning som mycket önskvärd för en blivande trädgårdsföretagare och även för en betydande del av de anställda. Denna inställning delas i huvudsak även av dem som inte själva genomgått trädgårdsskola. Sammanfattningsvis gäller att så gott som samtliga handelsträdgårdsmästare som svarat ansett att någon form av teoretisk trädgårdsutbildning bör ingå i yrkesutbildningen för en trädgårdsföretagare, medan något mer än en tredjedel av de anställda har ansetts behöva sådan utbildning. Som tidigare nämnts har ett slumpmässigt urval av de mindre trädgårdsföretagarna (grupperna som saknar anställda och med högst 5 anställda) tillfrågats. För att få en uppfattning av det sammanlagda utbildningsbehovet vid de företag, som är anslutna till SHTF, har en uppräkning genomförts. Det bör observeras, att de uppräknade siffrorna självfallet är omgivna med betydande osäkerhetsmarginaler. Det är sålunda sannolikt att enkäten främst har besvarats av företagare med särskilt positiv inställning till utbildning. Detta får betydelse främst i den minsta storleksgruppen (0 anställda), där endast 38 procent av de tillfrågade besvarat enkäten. En proportionell uppräkning ger därför sannolikt en överskattning av utbild-

ningsbehovet i denna grupp. Med hänsyn härtill har 2 alternativa beräkningar gjorts varvid den minsta storleksgruppen uteslutits vid det ena alternativet. (Se tabell 3.) Vid bedömning av det totala utbildningsbehovet inom trädgårdsodlingsområdet bör även observeras, att undersökningen endast har gällt företagare anslutna till SHTF, medan totalantalet trädgårdsföretagare enligt 1950 års folkräkning var mer än dubbelt så stort. Såsom framgår av tabell 3, erhålles vid framräkningen ett sammanlagt årligt utbildningsbehov uppgående till ungefär 40—50 personer med 5månaders yrkesutbildning, ungefär 35—55 personer med en utbildning av samma längd som de nuvarande trädgårdsskolorna ger och ungefär 10 personer med en utbildning motsvarande lantmästarutbildningen på jordTabell 3. Beräknat behov av personer med odlarutbildning handelsträdgårdsföretag anslutna till SHTF Antal anställda 0

I. Beräknat behov av trädgårdsföretagare med nedan angiven utbildning:1) a) 5 mån. trädg.kurs b) Trädg.utb. motsvar. nuv. trädg.skola c) Trädg.utb. motsvar. lantmästarutb II. Beräknat behov av anställda med nedan angiven utbildning:2) a) 5 mån. trädg.kurs b) Trädg.utb. motsvar. nuv. trädg.skola c) Trädg.utb. motsvar. lantmästarutb III. Sammanlagt behov av företagare och anställda med nedan angiven utbildning: a) 5 mån. trädg.kurs b) Trädg.utb. motsvar. nuv. trädg.skola c) Trädg.utb. motsvar. lantmästarutb IV. Summa årligt utbildningsbehov:3) a) 5 mån. trädg.kurs b) Trädg.utb. motsvar. nuv. trädg.skola c) Trädg.utb. motsvar. lantmästarutb

1—5

inom

samtliga

Summa antal

0—10 fler än 10 samtliga anställda grupper III IV

grupperna II—IV

J

II

1 393

11-18

1 703

1 348

1 886

1 204

*) Uppräkning bar skett med kvoten mellan antalet trädg.mästare ansl. till SHTF oeb antalet uppgiftslämnare 2 ) Vid framräkning av utbildningsbehovet för de anställda bar räknats med samma proportioner mellan antalet anställda på olika utbildningsnivåer för samtliga företagare i varje storleksgrupp som för de företag vilka lämnat uppgift 8 ) Vid beräkning av utbildningsbehovet har förutsatts en yrkesverksam tid av 35 år

bruksområdet. Dessa siffror avser emellertid endast handelsträdgårdsföretag. Härtill kommer även behovet av yrkesutbildad arbetskraft vid konservindustrier, fältmässiga odlingar, fruktodlingar m. m. Bl. a. kan nämnas att Sveriges Yrkesfruktodlares Riksförbund har uppskattat det årliga rekryteringsbehovet av yrkesutbildad arbetskraft inom yrkesfruktodlingen till ca 10 anställda i förmansställning och ca 10 för företagarrekrytering vid större fruktodlingar. Därutöver föreligger önskemål om 5 månaders utbildning för ett visst antal personer årligen. Däremot skulle något egentligt behov av en utbildning motsvarande lantmästarnas inte finnas inom fruktodlingsområdet. Enkätresultaten återspeglar uppfattningarna om utbildningsbehovet vid den tidpunkt, då handelsträdgårdsmästarna avgav sina synpunkter. Den utförda beräkningen är sålunda inte någon prognos utan enbart en bedömning av det aktuella utbildningsbehovet. Vid ändrade förutsättningar för trädgårdsnäringen ändras självfallet även utbildningsbehovet. Vissa synpunkter på trädgårdsnäringens framtida omfattning och utveckling anges i det följande. Trädgärdsnäringens framtida omfattning. Frågan om de framtida förhållandena på trädgårdsnäringens område har av utredningen tidigare berörts bl. a. i dess remissyttrande över jordbruksupplysningskommitténs betänkande. Härvid angavs, att ett vidgat avsättningsutrymme inom landet framdeles kunde beräknas för grönsaker, blommor, frukt och bär. Samtidigt fanns det emellertid skäl att räkna med en successivt ökad konkurrensförmåga från utlandets sida. I olika länder pågick strävandena att rationalisera och effektivisera den inhemska trädgårdsnäringen och denna utveckling accentuerades ytterligare av den handelspolitiska utvecklingen. Inom sexstatmarknaden begränsades under de kommande åren successivt handelshindren för trädgårdsalster och man kunde på grund härav inom detta område räkna med en starkt aktiviserad handel med dess produkter. Utredningen anförde att följden syntes bli en snabb rationaliseringsprocess i fråga om produktionen och distributionen inom länderkretsens trädgårdsnäring och att denna utveckling sannolikt också skulle återverka på förhållandena utanför sexstatsgruppen. Utredningen anförde vidare, att den svenska trädgårdsnäringen i rationalitetshänseende företedde en mycket skiftande bild. Delvis skedde vår trädgårdsproduktion vid rationella företag, som i olika avseenden väl kan mäta sig med de bästa företagen i de ledande exportländerna. En icke obetydlig del av produktionen skedde dock fortfarande vid föga rationella företagsenheter. Endast efter en genomgripande rationalisering kunde den sistnämnda kategorin hävda sig vid skärpt konkurrens. I övrigt framhölls, att i jämförelse med importen hade den svenska trädgårdsnäringen en väsentlig fördel genom marknadens närhet. Den pågående utvecklingen inom transporttekniken kunde dock leda till att denna fördel

successivt begränsades. Samtidigt belastades den svenska produktionen av bl. a. höga kostnader för byggnader och uppvärmning och av en i jämförelse med sydliga länder kort vegetationsperiod. Den svenska trädgårdsproduktionen tyngdes också av en i förhållande till många andra länder hög lönenivå. I föreliggande sammanhang bör åter understrykas att de anförda svårigheterna till stor del kan utjämnas genom mekanisering och rationalisering av odlingarna. Under förutsättning att den svenska produktionen anpassas efter ny produktionsteknik allteftersom sådan framkommer och efter ändrade marknadsförhållanden, kvalitetskrav m. m., är det således sannolikt att den inhemska produktionen även framdeles kommer att svara för en väsentlig del av den inhemska förbrukningen. Mekaniseringen och rationaliseringen inom odlingarna kan dock medföra en viss minskning av antalet sysselsatta inom trädgårdsnäringen. Det synes sålunda sannolikt, att den tidigare konstaterade minskningen av antalet anställda kommer att fortsälta. Som framgick av tabell 1, hade något mer än en femtedel av de anställda lämnat de till SHTF anslutna trädgårdsföretagen under 8-årsperioden 1953—1961. I vilken omfattning företagarna reducerats framgår inte av nu tillgänglig statistik. Det synes dock sannolikt, att det även här förelegat och i överblickbar framtid kommer att äga rum en minskning på grund av fortgående strukturförändringar av näringen. Vid beräkning av det framtida utbildningsbehovet bör denna utveckling beaktas. En försiktig bedömning på grundval av föregående material synes ge ett årligt utbildningsbehov inom trädgårdsodlarområdet av omkring 40 med 5-månaders kurs, ca 30 med en utbildning motsvarande vad de nuvarande trädgårdsskolorna ger och ca 10 med en utbildning motsvarande lantmästarutbildningen. Eftersom även de, som önskar en längre trädgårdsutbildning, först genomgår 5-månaderskursen, skulle utbildningsbehovet på denna nivå uppgå till inemot 80 (40 + 30+10) personer per år. På samma sätt erhålles ett utbildningsbehov på den nivå, som motsvarar nuvarande trädgårdsskoleutbildning av 40 personer per år, medan det beräknade utbildningsbehovet på en nivå motsvarande lantmästarutbildningen uppgår till 10 elever per år. Behovet av arbetskraft med trädgårdsanläggningsutbildning

Personal med anläggarulbildning finns företrädesvis vid städernas parkavdelningar och vid kyrkogårdsförvaltningarna. Personer med denna utbildning finns vidare vid trädgårdsanläggningsföretagen, vid statens järnvägar, vid samfundet för hembygdsvård, vid en del bostadsföretag samt vid vissa övriga statliga och kommunala organ. För att kunna bedöma det framtida behovet av arbetskraft med sådan utbildning har utredningen tillfrågat parkavdelningarna och kyrkogårdsförvaltningarna vid landets 50 största städer samt samtliga medlemmar vid Sveriges trädgårdsanläggnings-

25 förbund. Vid dessa enkäter har uppgifter inhämtats om antalet anställda med trädgårdsskoleutbildning åren 1950, 1955, 1960 samt det beräknade antalet år 19G5. I det närmaste samtliga tillfrågade parkavdelningar och kyrkogårdsförvaltningar har svarat. Av medlemmarna vid Sveriges trädgårdsanläggningsförbund har svar lämnats av 61 procent. Resultaten av enkäterna är sammanställda i tabell 4. Tabell 4. Det vid enkätundersökningen trådgårdsanläggarutbildning

angivna behovet av personer

Beräknad 1 ) ökning per år mellan 1960—1965

Antal sysselsatta med trädgårdsskoleutbildning (16 mån.) 1950 1955 1960 19651) Antal sysselsatta med l(i mån. trädgå rdsskolent bildning vid: 1. Parkavdelningarna: I landets 50 största städer (mer än 17 000 inv.) enligt enkät 1 övriga städer (ca 70) (uppskattat) I storkommunerna (ca 400) (uppskattat) II. Kyrkogårds förvaltningarna: 1 landets 46 största städer enligt enkät I övriga städer (ca 70) (uppskattat) III. Trädgårdsanläggnings företag och plantskolor anslutna till Sveriges t rådgårdsanläggnings förbund: Vid 76 av 125 tillfrågade anläggningsförelag enligt enkät Rekryteringsbehov vid de 49 företag som inte svarat 2 ) IV. Statens järnvägar enligt enkät . . V. Samfundet för hembygdsvård, vägoch vuttcnb.styr., HSB etc. enligt enkät VI. Summa antal sysselsatta med

trädg.utb VII. Summa rekryteringsbehov per åi enligt enkät och uppskattning . . . .

med

9.2 2.0

6.6 2.0

-1.2

4.0 49

0.0 281

) Av de olika organen och företagen beräknat antal -) Rekryteringsbehovet vid dessa företag har uppskattats till hälften av rekryteringsbehovet hos de företag som svarat

Vid parkavdelningarna i landets 50 största städer har antalet personer med trädgårdsskoleutbildning ökat med i genomsnitt 8 per år under perioden 1955—1960 och beräknas öka med 9 per år under första delen av 1960talet. Verksamheten vid parkavdelningarna har sålunda expanderat kraftigt och det finns skäl att förmoda att denna utveckling kommer att fortsätta. Det ökade behovet av personal vid parkavdelningarna hänger främst samman med urbaniseringen och den stigande levnadsstandarden. Såvitt nu kan bedömas torde städernas tillväxt komma att ske i ungefär samma

26 takt som under 1950-talet. Därför synes man även kunna räkna med att behovet av personal vid parkavdelningarna kommer att öka i ungefär motsvarande omfattning. I vilken omfattning de mindre städerna (ca 70 ej tillfrågade städer) och de planerade storkommunerna (ca 400) kommer att anställa trädgårdsutbildad personal är för närvarande svårt att bedöma. Som framgår av tabell 4, har rekryteringsbehovet hos dessa städer och storkommunerna överslagsmässigt beräknats till sammanlagt 4 trädgårdsutbildade personer per år. Även vid kyrkogårdsförvaltningarna har antalet anställda personer med trädgårdsskoleutbildning ökat snabbt. I landets 46 största städer planerar man enligt den utförda enkäten att öka personalen med i genomsnitt 7 trädgårdsutbildade personer per år under 5-årsperioden 1960—1965. Vid ej tillfrågade städer och storkommuner har motsvarande ökning beräknats till 2 personer per år. Vid de 76 trädgårdsanläggningsföretag, som svarat på enkäten, har den trädgårdsskoleutbildade personalen fördubblats under 10-årsperioden 1950 —1960 och beräknas i absoluta tal öka än mer under 5-årsperioden 1960— 1965. Denna expansionstakt är starkare än för något annat verksamhetsområde som redovisats i tabell 4. Eftersom endast 61 procent av anläggningsföretagen besvarat enkäten, har ett uppräkningsförfarande genomförts. Sannolikt är expansionstakten mindre hos de företag, som inte har svarat. En proportionell uppräkning ger därför troligen ett något för högt värde. Med hänsyn härtill har rekryteringsbehovet hos de anläggningsföretag som inte svarat uppskattats till hälften av det rekryteringsbehov som konstaterats hos dem som svarat. Vid statens järnvägar föreligger främst till följd av järnvägsnedläggningar ett minskat behov av trädgårdsulbildad personal. Däremot torde behovet av sådan personal öka vid olika fritidsanläggningar, bl. a. genom tillkomsten av nya organisationer eller privata företag ägda fritidsanläggningar. Sammanlagt beräknas rekryteringsbehovet av personal med trädgårdsanläggarutbildning till 36 per år. Utöver detta nyrekryteringsbehov föreligger även ett behov att ersätta nuvarande personal, som avgår med pension eller som i övrigt lämnat yrket. Detta ersättningsbehov har beräknats till 6 personer per år. Det sammanlagda rekryteringsbehovet av personer med trädgårdsanläggarutbildning kan sålunda på grundval av företagens bedömningar beräknas till något över 40 per år under den närmaste 5-årsperioden. Eftersom expansionstaklen inom de områden, där trädgårdsanläggare är sysselsatta, i hög grad sammanhänger med levnadsstandardsstegringen och urbaniseringstakten, torde den konstaterade utökningstakten sannolikt vara tillämplig för betydligt längre period än 5 år. Slutligen bör påpekas, att det redovisade rekryteringsbehovet kan vara beräknat något i

underkant, eftersom det ej varit möjligt att helt få med samtliga de sysselsättningsområden, där personal med trädgårdsanläggarutbildning förekommer. Tabell 5. I enkäterna uppgivet behov av arbetskraft garutbildning på olika utbildningsnivåer

med

Antal sysselsatta år 1960

Totalt

Vid parkavdelningarna i landets 50 största städer Vid kyrkogårdsförvaltningarna i landets 46 största städer Vid 62 av 125 tillfrågade anläggningsföretag Vid Samfund för hembygdsvård, vägoch vattenb.styr., HSB etc

2 550

3 421

trädgårdsanläg-

Parkavdelningarna, anläggningsföretagen etc. har ansett att av deras personal följande antal bör ha nedan angiven utbildning:

Med träd- 5 mån. Trädgårdsgårdsskole- trädgårds- utbildning utbildning utbildning motsvar. lantmästarutb.

—

138 Aid enkäten har uppgifter även infordrats om behovet av personal med kortare trädgårdsutbildning (5 mån. trädgårdskurs) än som nu förekommer vid trädgårdsskolorna resp. av personal med en längre sådan utbildning, ungefär motsvarande lantmäslarutbildningen på jordbruksområdet. 1 flertalet av de tillfrågade städerna har man ansett, att stadsträdgårdsmästaren bör ha en utbildning av motsvarande längd som lantmästarna. Även för större delen av kyrkogårdsföreståndarkåren har man ansett det önskvärt med en längre utbildning än vad de nuvarande trädgårdsskolorna ger. Slutligen har flertalet av de större trädgårdsanläggningsföretagen anse! t sådan utbildning önskvärd beträffande viss personal. Av sammanställningen i tabell 5 framgår, att de tillfrågade kommunala organen, trädgårdsanläggningsföretagen m. fl., anser, att en trädgårdsutbildning motsvarande lantmästarutbildningen på jordbruksområdet skulle vara lämplig för sammanlagt 138 personer inom dessa organ och företag, medan en trädgårdsutbildning omfattande 5 månader skulle vara lämplig för 533 personer. Behovet av personal med utbildning motsvarande lantmästarexamen uppges sålunda till ungefär 1/3 av det nuvarande antalet sysselsatta med 16 månaders trädgårdsskoleutbildning. Möjligheter för vidareutbildning bör enligt undersökningens resultat följaktligen finnas för

28 ungefär 1/3 av dem som i framtiden genomgår en utbildning motsvarande nuvarande trädgårdsskola. Eftersom enligt tidigare beräkning rekryteringsbehovet av trädgårdsanläggare med 16 månaders trädgårdsskoleutbildning beräknas uppgå till något över 40 per år, skulle sålunda erfordras ett årligt utbildningsbehov av 10—15 trädgårdsanläggare fram till en utbildningsnivå motsvarande lantmästarexamen på jordbruksområdet. Behovet av personal med 5 månaders trädgårdsutbildning har på anläggarsidan angetts till ungefär 500. Vid parkavdelningarna har det härvid i regel ansetts, att ca 5 procent av samtliga anställda borde ha ifrågavarande utbildning. Vid anläggningsföretagen har motsvarande andel angetts till 1/3. Om personer med 5-månaders trädgårdsutbildning blir tillgängliga på arbetsmarknaden, får det anses sannolikt, att företagen förhållandevis snabbt söker fylla sina behov av denna utbildningskategori, d. v. s. delvis i den takt som arbetarpersonalen pensioneras. Det årliga utbildningsbehovet torde därför kunna uppskattas till lägst 30. Vid beräkning av utbildningsbehovet bör liksom tidigare observeras, att 5-månaders utbildning i regel kommer att genomgås av elever, som senare fortsätter med en längre yrkesutbildning. Detta innebär sålunda, att 5-månaders kursen även kommer att genomgås av de 40 personer, som erfordras med 16-månaders trädgårdsutbildning. Sammanlagt bör alltså 5-månaderskurserna kunna utbilda ca 70 elever per år för sysselsättning inom trädgårdsanläggarverksamheten. I tabell 6 redovisas det sammanlagda utbildningsbehovet enligt undersökningen för såväl odlar- som anläggarutbildning. Tabell 6. Sammanlagt utbildningsbehov odlar- och anläggarutbildning

enligt enkätundersökningarna

Rekryteringsbehov för

Summa

odlarut-

anläggar-

Nuvarande motsvarande utbild-

hildning

utbildning

ning

40 10

40 10

80 20

60 —

Kurstid

5-månaders trädgårdskurs Trädg. utb. motsv. nuv. trädg.sk. utb. (16 mån.) Trädg.utb. motsv. nuv. lantmästarutb.

för

Som framgår av tabell 6 utbildas för närvarande ca 120 elever per år på en nivå som motsvarar den ovan angivna 5-månaders trädgårdskursen (de 5 första månaderna vid trädgårdsskolorna och fruktodlingsskolan i Urshult samt trädgårdskurserna vid lantmannaskolorna) och ca 60 elever per år vid trädgårdsskolorna och fruktodlingsskolan. Någon direkt motsvarighet till lantmästarexamen på jordbruksområdet finns för närvarande inte. Närmast motsvaras en sådan utbildning av första året i högre trädgårdskursen vid Alnarps-institutet. Till denna kurs har intagits 10—15 elever vartannat år.

29 Den av utredningen utförda undersökningen antyder, att en ökad efterfrågan på utbildning inom trädgårdsområdet torde kunna förväntas i framtiden. Det ligger dock i sakens natur, att en bedömning av detta slag är vansklig. De framräknade resultaten är, som tidigare redovisats, omgivna med betydande felmarginaler. Man kan heller inte bortse ifrån, att önskemål om utbildning gärna blir av större omfattning än det mera konkret uppvisade utbildningsintresse som framgår av antalet sökande till en utbildning. Av stor betydelse för det framtida utbildningsbehovet är vidare de pågående strukturförändringarna inom trädgårdsnäringen och den aktuella handelspolitiska utvecklingen.

30 K A P I T E L IV

Uppläggningen av yrkesutbildningen på trädgårdsområdet » Såsom framgick av kap. I, ges för närvarande trädgårdsutbildning i första hand vid trädgårdsskolorna i Alnarp, Stockholm och Söråker. Vid trädgårdsskolorna i Alnarp och Stockholm omfattar utbildningen 16 månader, medan den i Söråker omfattar ett år. En mer begränsad trädgårdsutbildning, omfattande ungefär 6 månader, ges vid lantmannaskolorna i Önnestad, Osby, Umeå och Vindeln samt en i huvudsak praktiskt inriktad utbildning vid vissa lanthushållsskolor och folkhögskolor. Utöver angivna former av trädgårdsutbildning förekommer även särskild praktiskt lärlingsutbildning under överinseende av trädgårdsnäringens lärlingsnämnd. Enligt trädgårdsnäringsutredningens uppfattning är det av väsentlig betydelse, att de ungdomar, som väljer trädgårdsyrket, erhåller en för deras kommande arbetsuppgifter väl avpassad utbildning. En god rekrytering till trädgårdsundervisningen torde förutsätta, att trädgårdsutbildningen — i likhet med utbildningen på andra områden — kan påbörjas omedelbart efter genomgången grundskola (enhetsskola). Utredningen har i det följande utformat en utbildningsgång, där första ledet utgöres av en förberedande yrkesutbildning i form av några månaders praktik, varefter följer 21 veckors grundläggande yrkeskurs. Efter ytterligare mera omfattande praktisk verksamhet kan inträde erhållas i en 1-årig trädgårdsförmanskurs. Utredningen har slutligen utformat kursplaner för en 1-årig trädgårdsteknikerkurs efter genomgåengen förmanskurs. Denna trädgårdsteknikerkurs motsvarar lantmästarkursen inom jordbruksområdet. Förberedande utbildning (trädgårdspraktik)

I grundskolan kommer eleverna att erhålla vägledning i yrkes- och utbildningsfrågor inom olika områden, varvid härför intresserade elever kan väntas få erforderliga upplysningar beträffande utbildningsmöjligheterna inom trädgårdsyrket. Utredningen räknar med, att näringen själv medverkar i upplysningsarbetet och att trädgårdsnäringens lärlingsnämnd i samarbete med trädgårdsskolorna bygger upp ett system med lokala kontaktmän, som bl. a. kan anvisa lämpliga lärlingsplatser. Den förberedande yrkesutbildningen på trädgårdsområdet bör nämligen enligt utredningens uppfattning ske i form av praktiktjänstgöring vid trädgårdsföretag, varvid denna praktiktid bör omfatta ungefär 4 månader och kunna påbörjas omedelbart efter avslutad grundskola i juni månad. Praktiken bör självfallet även kunna fullgöras vid skolor med trädgårdsundervisning i den mån praktiska möjligheter härför föreligger.

31 Grundläggande yrkeskurs

Grundläggande yrkeskurs Den grundläggande yrkeskursen bör omfatta 21 veckor samt kunna anordnas dels som vinterkurs, dels som sommarkurs. Genom att 2 kurser anordnas per år uppnås ett kontinuerligt utnyttjande av lärare och lokalresurser. För inträde till kursen bör krävas — förutom förut angiven praktik -— att eleverna har uppnått 16 års ålder. Vid kursen bör i princip icke någon specialisering förekomma. Den grundläggande yrkeskursen bör omfatta ca 550 timmar teoretisk undervisning och 250 timmar övningar i de tillämpade trädgårdsämnena. I nedanstående kursplan har utredningen redovisat den teoretiska undervisningens omfattning. Ifrågavarande kursplan är emellertid endast avsedd att utgöra en allmän riktlinje för undervisningens uppläggning och bör anpassas efter utvecklingens krav. Kursplan för grundläggande

yrkeskurser,

21 veckor Antal timmar 30 40 30 30 30 30 80 130 50 50 50

Trädgårdsbotanik Mark- och växtnäringslära Trädgårdsekonomi Växtpatologi med bekämpningsteknik Maskinlära Byggnadslära samt värme- och kylteknik Köksväxtodling Blomsterodling Plantskoleskötsel Fruktodling Trädgårdsanläggning Summa timmar

550 Undervisningen i de olika ämnena bör i huvudsak omfatta följande. Trädgårdsbotanik. Växternas yttre byggnad och indelning. Examination av växter. De vanligaste ogräsen, hur de uppträder och hur de lämpligast bekämpas. Ärftlighetslära och växtförädling. Mark- och växtnäringslära. En kort redogörelse för de kemiska grundämnena. De vanligaste växtnäringsämnena. Olika jordarter samt dessas lämplighet för olika växter och under skilda odlingsförhållanden. Tolkning av jordanalyser. Trädgärdsekonomi. Trädgårdsväxtodlingens ekonomiska förutsättningar i olika delar av vårt land. Trädgårdsnäringens olika produktionsgrenar och driftsorganisation. Driftskalkyler. Trädgårdsprodukternas marknadsförande. Den producentkooperativa föreningsrörelsen inom trädgårdsnäringen. Enkla bokföringsregler. Orientering om utbildningsmöjligheter inom trädgårdsområdet.

32 Växtpatologi med bekämpningsteknik. Beskrivning av de vanligaste växtsjukdomarna och skadedjuren samt påvisande av deras skadegörelse på olika växter. Redogörelse för olika bekämpningssätt, kemisk bekämpning, förebyggande bekämpning etc. Maskinlära. Skötsel och användning av maskiner, redskap, elektriska anläggningar, bevattningsutrustning, m. m. inom trädgårdsodlingen. Byggnadslära samt värme- och kylteknik. Olika växthustyper, arbets- och lagerlokaler m. m. Värmeanläggningar och deras skötsel samt bränslen. Olika former för lagring av trädgårdsprodukter. Köksväxtodling. De viktigaste köksväxtodlingarna u n d e r g l a s , särskilt gurka och tomat. Köksväxter för ekonomisk odling p å f r i l a n d . Jordbearbetning, växelbruk, gödsling, sådd, plantering och skörd. Blomsterodling. De viktigaste krukväxt- och snittblomsterkulturerna u n d e r g l a s . Olika odlingsmetoder med särskilt beaktande av rationella produktionsförhållanden. Viktiga blomsterväxter för f r i l a n d s o d l i n g . Lök- och knölväxter. Förkultur i bänk, sådd och utplantering och sommarskötsel. Plantskoleskötsel. Föröknings- och uppdragningsmetoder för fruktträd och olika slag av prydnadsväxter. Elementär växtkännedom. Fruktodling. Elementär sortkännedom. Anläggning och skötsel av frukt- och bärodlingar. Trädgårdsanläggning. Arbetsmetodiken inom trädgårdsanläggningens olika avsnitt. Växtval samt behandlingen av växtmaterialet. Trädgårdsförmanskurs En del av de elever, som har genomgått den grundläggande yrkeskursen, kan väntas komma att nöja sig med denna form av yrkesutbildning och kommer därefter att ägna sig åt förvärvsarbete inom näringen. Även de elever, som avser att fortsätta yrkesutbildningen bör efter avslutad grundläggande yrkeskurs skaffa sig en grundlig kännedom om praktiskt trädgårdsarbete. God förtrogenhet med de olika arbetsmoment, som förekommer vid trädgårdsföretag, är nämligen enligt utredningens uppfattning förutsättningen för att eleverna på ett tillfredsställande sätt skall kunna tillgodogöra sig den fortsatta yrkesutbildningen. Då det är av stor betydelse, att eleverna får tillfälle att praktisera vid föredömligt skötta trädgårdsföretag, bör de skolor, som har grundläggande yrkeskurs på trädgårdsområdet, medverka vid valet av praktikföretag. För inträde till trädgårdsförmanskursen bör krävas dels genomgången grundläggande yrkeskurs, dels 2 års praktik inom trädgårdsområdet, däri inberäknat den praktik av ca 4 månader som erhållits under den förberedande urkesutbildningen. Huvuddelen av praktiktiden ligger sålunda mellan den grundläggande yrkeskursen och förmanskursen. För att möjliggöra för de studerande att genomgå förmanskursen före värnpliktstjänstgöringen har utredningen även övervägt en anordning, där en del av praktiken fullgöres efter genomgången förmanskurs. För att få garanti för att full praktiktid likväl erhålles, skall betyg över genomgången förmanskurs inte

utfärdas förrän praktiken i sin helhet har fullgjorts. Utredningen anser, att en sådan anordning bör kunna tillämpas efter tillstånd av tillsynsmyndigheten, då särskilda omständigheter gör detta motiverat. I stället för genomgången grundläggande yrkeskurs bör efter prövning i varje särskilt fall jämförlig utbildning (exempelvis grundläggande yrkeskurs inom jordbruksområdet kompletterad med extra trädgårdspraktik) kunna godtagas. Trädgårdsförmanskursen bör påbörjas i mitten av januari och avslutas i december. Undervisningen bör omfatta ungefär 1 600 timmar. Med hänsyn till de olika inom trädgårdsnäringen förekommande produktionsinriktningarna bör inom ramen för kursen en specialisering kunna ske. I första hand gäller detta mellan anläggarutbildning och odlarutbildning. I fråga om odlarutbildningen föreligger ur näringens synpunkt behov av specialisering på olika odlingsområden. Såsom framgår av nedanstående kursplan, har ueredningen ansett att möjlighet bör finnas till specialisering av studierna.

Kursplan för trädgårdsförmanskursen,

4-2 veckor, antal

Gemensamma ämnen Bokföring Trädgårdsekonomi Arbetslära och arbetsledning Mark- och växtnäringslära Trädgårdsbotanik Växtpatologi med bekämpningsteknik Byggnadslära samt värme- och kylteknik Maskinlära Allmän kurs

Tillämpade trädgårdsämnen Fältmätning 50 Köksväxtodling 130 Blomsterodling 200 Frukt- och bärodling 100 Plantskoleskötsel . . 100 Trädgårdsanläggning 200 780 Summa timmar . . . .

1 600

timmar

Odlarlinj en

Anläggarlinjen

60 150 150 110 80 80 50 140

60 150 150 110 80 80 50 140

820 Vid specialinriktning på växthusfruktplanskoodling odling leskötsel

50 200 330 75 50 75

780 1 600

50 50 75 480 50 75

780 1 600

50 50 75 75 455 75

780 1 600

130 50 100 400

780 1 600

34 Vid sidan av en a l l m ä n t r ä d g å r d s k u r s b ö r s å l u n d a s p e c i a l i n r i k t n i n g k u n n a ske p å v ä x t h u s o d l i n g , f r u k t o d l i n g s a m t p l a n t s k o l e s k ö t s e l . I b e t y d a n d e uts t r ä c k n i n g k a n u n d e r v i s n i n g e n v a r a g e m e n s a m för d e s s a olika s t u d i e i n r i k t n i n g a r , v a r i g e n o m k o s t n a d e r n a för u n d e r v i s n i n g e n s s p e c i a l i s e r i n g beg r ä n s a s . D o c k b ö r av k o s t n a d s s k ä l s a m t l i g a s t u d i e i n r i k t n i n g a r tills v i d a r e e n d a s t f i n n a s vid en t r ä d g å r d s s k o l a , n ä m l i g e n i A l n a r p (se k a p . V). U n d e r v i s n i n g i n o m a l l m ä n t r ä d g å r d s k u r s eller viss s p e c i a l i n r i k t n i n g b ö r d o c k e n d a s t a n o r d n a s , d ä r e s t lägst 5 elever a n m ä l e r sig till s å d a n u n d e r v i s n i n g . O m a n g i v n a k u r s p l a n e n ä r e n d a s t a v s e d d att u t g ö r a en a l l m ä n r i k t l i n j e för u n d e r v i s n i n g e n . Det b ö r a n k o m m a p å t i l l s y n s m y n d i g h e t e n a t t a n p a s s a k u r s p l a n e n efter u t v e c k l i n g e n s k r a v . r e d n i n g e n a n s e t t a t t m ö j l i g h e t b ö r f i n n a s till s p e c i a l i s e r i n g av s t u d i e r n a . U n d e r v i s n i n g e n b ö r så n ä r a s o m möjligt a n k n y t a s till d e n p r a k t i s k a t r ä d g å r d s n ä r i n g e n s p r o b l e m o c h a n p a s s a s efter d e n a k t u e l l a u t v e c k l i n g e n . I de olika ä m n e n a b ö r u n d e r v i s n i n g e n o m f a t t a bl. a. f ö l j a n d e . Bokföring. Bokföringslagen. Enkel dagboksredovisning som underlag för lönsamhetsbedömning, kalkylering och deklaration. Upprättande av deklartion. Grunderna i skattelagarna. Trädgårdsekonomi. Produktionsplanering. Praktiska driftskalkyler. Driftsorganisation. Finansieringsfrågor. Värderingsteknik. Trädgårdsprodukternas marknadsförande. Varuhandelns organisation. Köpeavtal. Internationell handel med trädgårdsprodukter. Transportväsendet. Försäkringsväsendet. Ekonomisk föreningsrörelse. Aktiebolag. Arbetslära och arbetsledning. Arbetsledning. Arbetsstudier och arbetsmetodik. Arbetspsykologi. Arbetsfysiologi och fysiska krav på arbetare. Arbetsmarknadens organisationer. Arbetsförmedling. Arbetarskydd. Arbetstidslag. Semesterlag. Kollektivavtal. Yrkesutbildning. Den teoretiska framställningen kompletteras med övningar i arbetsledning, arbetsstudier, instruktion om åtgärder vid olycksfall och förgiftning m. m. Mark- och växtnäringslära. Den oorganiska och organiska kemin som underlag för studiet av mark- och växtnäringsläran inom trädgårdsområdet. Geologisk översikt. Jordarters uppkomst och lämplighet som trädgårdsjordar. Växtnäringsämnen och i vilka förbindelser de verkar som gödselmedel. I växtnäringsläran genomgås analysförfarande, växters krav på näring, olika gödselmedel m. m. Hormonderivatens betydelse och användning. Trädgårdsbotanik. Växternas yttre och inre byggnad. Växternas livsfunktioner. Växtrikets huvudgrupper. De lägre växterna behandlas endast i den vitsträckning som behövs för inplaceringen av några ur odlingssynpunkt viktiga, nyttiga eller skadliga organismer. Grunddragen i växtförädling och ärftlighetslära. Växtpatologi. Parasitära svampar, bakterier och viroser samt deras uppträdande och skadebilder. Skadeinsekter, kvalster, nematoder m. m. Bekämpningsåtgärder och bekämpningsmedel. Exempel på skadebilder och möjligheten att fastställa orsaken till skadan.

35 Byggnadslära med värme- och kylteknik. Olika växthustyper samt deras inredning. Automatiseringsmöjligheter. Uppvärmnings- och ventilationssystem samt bränslen. Kylsystem. Kyllagring och djupfrysning. Bevattningssystem i växthus. Maskinlåra. El- och förbränningsmotorer. Traktorer. Redskap och maskiner för jordbearbetning, ogräsbekämpning, jordflyttning och jorddesinfektion. Sprutor och andra apparater för parasitbekämpning. Övningar i dessa maskiners rätta skötsel och användning. Fältmätning

pä odlarlinjen.

Iinstrumentlära. Mätning, avvägning och dränering.

Fältmätning på anläggarlinjcn. Instrumentlära. Mätning, avvägning och kartläggning i såväl plan som kuperad terräng för trädgårdsanläggningar. Profilavvägning. Dränering. Köksväxtodling vid allmän kurs samt vid specialinriktning på växthusodling. Inledande översikt över landets yrkesmässiga köksväxtodling, dess förutsättningar och inriktning, viktigare kulturer och kulturkombinationer, rationaliseringsnivå etc. U n d e r g l a s . Odlingsmetodik för köksväxtkulturerna, främst tomat och gurka. Tillväxtfaktorernas reglering och samspel. P å f r i 1 a n d. Odlingsmetodiken för de olika kulturerna samt växtföljdsfrågor. Sorterings-, lagrings- och avsättningsförhållanden. Undervisningen bör med jämna mellanrum under hela kurstiden, som bör sträcka sig över i huvudsak ett odlingsår, förläggas till lämpliga mönsterodlingar, så att eleverna har möjlighet till övningar samt jämförelser mellan teori och praktik. Köksväxtodling vid specialinriktning på fruktodling samt plantskoleskötsel. fattad framställning av de viktigaste köksväxternas odlingsförhållanden.

Kort-

Blomsterodling vid specialinriktning på växthusodling. Naturliga förutsättningar i Sverige för blomsterodling beträffande klimat, jord, vatten och avsättningsförhållanden m. m. Växthustyper för olika kulturer. Odlingsteknik, varubehandling m. m. Enklare odlingsplanering samt odlingsmetodik för de vanligaste krukväxterna och snittblommorna. De ekonomiska förutsättningarna för odling av blommor på friland. Annueller, bienner, perenner och halvbuskar. Utplanteringsväxter och snittblommor. Förkultur för senare drivning. Kännedom om arter och varieteter. Övningarna bör omfatta olika slag av föröknings-, planterings- och övriga skötselarbeten. Övningar skall även företas i varubehandling, förvaring och packning av de färdiga produkterna. Blomsterodling vid allmän kurs. Samma kurs som för växthuslinjen, dock i förkortad form. Blomsterodling på anläggarlinjen samt på fruktodling och plantskoleskötsel. Blomsterväxter för grupper och rabatter. Lök- och knölväxter. Kännedom om arter och varieteter. Kombinationer av olika växter med avseende på färg, blomningstider, höjd etc. Frukt- och bärodling vid specialinriktning på fruktodling, översikt över fruktodlingens omfattning, export och import, förbrukning m. m. Tillämpning på fruktoch bärodlingen av bl. a. växtfysiologin, anatomin, genetiken, jordarts- och växtnäringsläran, patologin, entomologin och maskinläran. Beskärning, besprutning, gödsling, jördbearbetning och bevattning. Sorterings-, packnings- och lagringsmetoder av frukt, varvid bl. a. genom övningar i ett större fruktpackeri kännedom bör erhållas om modarna sorteringsmaskiner. Utarbetande av plan för anläggning av en frukt- och bärodling.

36 Frukt- och bärodling på anläggarlinjen samt vid allmän kurs och vid specialinriktning pä växthusodling och plantskoleskötsel. Grunddragen av fruktträdens och bärbuskarnas beskärning, besprutning och övrig skötsel. De vanligaste frukt- och bärsorterna. Lagring och marknadsförande av frukt och bär. Plantskoleskötsel vid specialinriktning på plantskoleskötsel, översikt över plantskoleskötselns omfattning m. m. Förökning av träd och buskar. Uppdragning av frukt- och bärväxter samt prydnadsväxter. Omplantering av äldre träd. Beskärning, gallring och föryngring av träd och buskbestånd, häckar o. s. v. Ogräsbekämpning med kemiska medel. Urval av växter för olika ändamål. Kännedom om arter och varieteter. Ogräsbekämpning. Plantskolekontroll. Plantskoleskötsel på anläggarlinjen samt vid allmän kurs. Förökning och odling av träd och buskar. Beskärning, gallring och föryngring av träd och buskbestånd. Skötsel av häckar och skyddsplanteringar. Val av växter för skilda lokaler och ändamål. Kännedom om arter, varieteter och sorter. Plantskoleskötsel vid specialinriktning på växthusodling. Ett urval av prydnadsbuskar och rosor. Deras krav på jord och läge, h u r de förökas och förkultiveras för drivning. Arter och sorter lämpliga för dekorationsändamål. Kännedom om arter, varieteter och sorter. Plantskoleskötsel vid specialinriktning på fruktodling. Uppdragning av fruktträd, bärbuskar samt häck- och läväxter. Föryngringsmetoder. Plantskolekontroll. Trädgårdsanläggning på anläggarlinjen. Grunderna för ritning och textning, översikt över de olika trädgårdsstilarna. Olika material för trädgårdsanläggningar. Utförande av olika arbetsmoment i trädgårdsanläggningar samt genomgång av anläggningar vid lek- och sportplatser, kyrkogårdar, tak- och vinterträdgårdar, m. m.; växtval för olika typer av anläggning. Upprättandet av ritningar till en villaträdgård med arbetsbeskrivning och kostnadsberäkning. Bebyggelsens inverkan på landskapet, naturskyddets betydelse i det nutida samhället samt ekonomiska synpunkter på natur- och landskapsvård. Trådgårdsanläggning på odlarlinjen. Orientering om tillkomst, planläggning och utförande av en trädgårdsanläggning, dess förutsättningar i olika avseenden samt dess olika element och materiel, sambandet med miljö och landskap.

Trädgårds teknikerkurs motsvarande lan t mastar ut bild ning på jordbruksområdet

Enligt beslut av 1961 års riksdag skall hortonomutbildningen erhålla högskolemässig karaktär. Denna utbildning skall ske dels vid lantbrukshögskolan i Ultuna (grundläggande utbildning), dels vid en särskild högskolesektion, förlagd till Alnarp. Förslag till ändrad hortonomutbildning hade avgetts av jordbrukshögskoleutredningen (SOU 1960: 2), som därvid anförde, att till följd av ändringen behov sannolikt kunde uppstå av arbetskraft med utbildning någonstans mellan den nivå, som motsvarar den nuvarande 16-månaderskursen, vid trädgårdsskolorna och den som k o m m e r att ges genom en högskolemässig utbildning. Jordbrukshögskoleutredningen angav, att den hade diskuterat en eventuell påbyggnadskurs för de vid trädgårdsskolorna utbildade av ungefär samma omfattning och standard som den nuvarande lantmästarutbildningen vid Alnarp. J o r d b r u k s -

högskoleutredningen ansåg sig emellertid förhindrad att framlägga några förslag i denna fråga, eftersom den bedömes ligga utanför utredningens direktiv. Vid remissbehandlingen av jordbrukshögskoleutredningens förslag framförde några av remissinstanserna synpunkter på behovet av en utbildningsnivå mellan nuvarande trädgårdsskola och högskolemässig hortonomutbildning. Sålunda framhöll trädgårdsavdelningskollegiet vid Alnarps-institutet, att en ofrånkomlig följd av jordbrukshögskoleutredningens förslag skulle bli, att ett mellanstadium måste tillkomma. För ett flertal tjänster skulle enligt kollegiet sannolikt komma att krävas en fylligare utbildning än den, som erhålles vid trädgårdsskola, men en mindre vetenskapligt betonad sådan, än vad de högskoleutbildade hortonomerna och trädgårdsarkitekterna skulle komma att besitta. Enligt kollegiet syntes det väsentligt, att en väl utrustad driftsledarutbildning organiserades innan beslut fattades om högskolemässig hortonomutbildning. Trädgårdsnäringsutredningen anförde bl. a., att antalet sökande till den högre trädgårdskursen var i stigande och att detta syntes bekräfta jordbrukshögskoleutredningens uppfattning om behovet av arbetskraft med en utbildningsnivå mellan de nuvarande trädgårdsskolorna och den högskolemässiga utbildningen. I remissyttrandet anfördes vidare att utvecklingen syntes gå mot större företagsenheter på trädgårdsområdet, varigenom efterfrågan på personer med driftsledareutbildning kunde förväntas k o m m a att öka. Trädgårdsnäringsutredningen förordade därför att frågan om mellanutbildning skulle bli föremål för närmare undersökning. Vid den i kap. III redovisade undersökningen om behovet av arbetskraft på olika utbildningsnivåer har uppgiftslämnarna även fått ange behovet av arbetskraft med utbildning på en nivå motsvarande den nuvarande lantmästarutbildningen. Även om utredningen är medveten om att en betydande osäkerhet vidlåder denna behovsbedömning, är det dock tydligt, att det från trädgårdsnäringens sida föreligger starka önskemål om att möjlighet skall finnas för en fortsatt utbildning av ungefär ett års längd efter de nuvarande trädgårdsskolorna. Särskilt starkt framträdande synes behovet av en sådan utbildning vara på anläggarsidan. Inom de större och medelstora städerna h a r man i allmänhet ansett, att bl. a. stadsgårdsmästaren bör ha en längre utbildning än vad de nuvarande trädgårdsskolorna ger, i flera fall även hortonomutbildning. Även ett betydande antal av de större trädgårdsanläggningsföretagen har yrkat på att möjlighet bör finnas till en längre utbildning än vad som för närvarande står till buds. Inom odlarområdet har framförallt de större handelsträdgårdsföretagen framfört önskemål om en tilläggsutbildning utöver vad trädgårdsskolorna nu ger. I första hand har denna utbildning bedömts lämplig för blivande ledare av större handelsträdgårdsföretag. Utbildningen av detta slag får emellertid anses vara lämplig även för personer, som inriktar sig på att bli intruktörer vid hushåll-

38 ningssällskapen, yrkeslärare vid skolor med trädgårdsutbildning m. m. Det sammanlagda utbildningsbehovet för såväl anläggar- som odlarutbildning på en nivå motsvarande lantmästarutbildningen har i kap. III uppskattats till ca 20 per år. Enligt vad utredningen inhämtat var antalet sökande till den sista högre trädgårdskursen (hösten 1961) vid Alnarp 21, varav 3 med studentexamen. Eftersom det för framtiden skall krävas studentexamen (eller därmed jämställd utbildning) för hortonomstudier, kommer de som saknar sådan examen att lämnas utan möjlighet till fortsatta studier. Detta får anses otillfredsställande med hänsyn till att flertalet av dem som genomgått högre trädgårdskursen ej haft studentexamen. Det kan också nämnas, att utbildning av detta slag visat sig vara starkt efterfrågad såväl inom jordbruksområdet (lantmästarutbildning) som inom skogsområdet (skogsmästarutbildning). På grundval av ovan redovisade undersökningar och synpunkter har utredningen funnit, att möjlighet bör erbjudas dem, som önskar erhålla en mera kvalificerad yrkesutbildning inom trädgårdsområdet, att genomgå en 1-årig trädgårdsutbildning utöver den i det tidigare redovisade trädgårdsförmanskursen. Enligt utredningens mening bör den föreslagna 1-åriga tilläggsutbildningen — av utredningen benämnd trädgårdsteknikerkursen — förläggas till trädgårdsskolan i Alnarp (se närmare motivering härför i kap. V). Kursen bör inrättas fr. o. m. hösten 1963 i samband med att den nuvarande högre trädgårdskursen vid trädgårdsavdelningen i Alnarp upphör. Genom att utnyttja de lärarresurser och övriga undervisningsresurser, som friställs i samband med att den högre trädgårdskursen avvecklas, synes den föreslagna trädgårdsteknikerkursen kunna införas utan någon utökning av den nuvarande lärarpersonalen. Trädgårdsteknikerkursen bör i likhet med trädgårdsförmanskursen påbörjas i mitten av januari och avslutas i december. Som villkor för inträde i teknikerkursen bör enligt utredningen gälla, att sökanden genomgått förmanskursen eller på annat sätt inhämtat kunskaper motsvarande vad som meddelas i denna kurs. Därutöver bör för inträde i teknikerkursen krävas vissa allmänteoretiska förkunskaper. Sålunda bör fordras kunskaper i ämnena svenska, matematik, fysik, kemi, biologi och engelska av ungefär samma omfattning som i nuvarande realexamen. För inträde till lantmästarkursen har föreslagits samma krav på allmänteoretiska förkunskaper. Utredningen anser, att teknikerkursen i princip bör anordnas varje år, såvida minst 8 elever anmäler sig. I annat fall bör kursen även kunna anordnas vartannat år. Teknikerkursen bör som framgår av nedanstående kursplan differentieras på 2 linjer: anläggarlinjen och odlarlinjen. I åtskilliga ämnen bör emellertid undervisningen kunna vara gemensam. I det följande redovisad kursplan är endast avsedd att utgöra en allmän

39 r i k t l i n j e för u n d e r v i s n i n g e n s u p p l ä g g n i n g och d e n b ö r g e n o m m y n d i g h e t e n s f ö r s o r g a n p a s s a s efter u t v e c k l i n g e n s k r a v . Kursplan Gemensamma

för trädgårdsteknikerkursen,

antal

timmar

Odlarlinjen

Anläggarlinjen

75 150 150 100 75 50 100 70

75 150 150 100 75 50 100 70

75 — — 80 50 150 275

ämnen

Bokföring Trädgårdsekonomi Arbetslära och a r b e t s l e d n i n g Mark- och v ä x t n ä r i n g s l ä r a Trädgårdsbotanik Växtpatologi m e d b e k ä m p n i n g s t e k n i k Maskinlära Byggnadslära Tillämpade

A2 veckor,

tillsyns-

trädgårdsämnen

Fältmätning V ä r m e - och k y l t e k n i k Köksväxtodling Blomsterodling F r u k t - och b ä r o d l i n g Plantskoleskötsel Trädgårdsanläggning

— 70 180 280 50 50 — Summa timmar

1 400

Undervisningen i trädgårdsteknikerkursen bör omfatta

1 400 följande.

Bokföring. Bokföringslagen. Bokföring som underlag för lönsamhetsbedömning och deklaration. Bokslut. Kontrollteknik. Upprättande av deklaration. Skattelagarna. Genomgång av taxeringsförfarandet. Trädgårdsekonomi. a) Nationalekonomi: De ekonomiska grundbegreppen. Produktionen. Prisbildningen m. m. b) Driftsekonomi: Driftsorganisation. Värderingsteknik. Driftskalkyler. Lönsamhetsberäkningar. Finansieringsfrågor. c) Handelslära: Trädgårdsprodukternas marknadsförande. Prisanalys. Köpeavtalet. Ekonomisk föreningsrörelse. Internationell handel med trädgårdsprodukter. Försäkringsväsendet. d) Rättslära: Lagstiftningen om köp och försäljning av fast och lös egendom. Arrendelagstiftningen. Sociallagstiftningen. Den statliga och kommunala förvaltningen. Arbetslära och arbetsledning. Företagets organisation och uppbyggnad. Arbetsplanering. Administration och arbetsfördelning. Arbetsfysiologi och fysiska krav på arbetare. Arbetspsykologi. Arbetsstudier. Arbetslagstiftning och avtal. Arbetarskyddslag och olycksfallsrisker. Företagsnämnder. Skolor och utbildning. Den teoretiska framställningen komplettras med ingående arbetsstudier, metodstudier, diskussioner på olika företag ang. arbetsförenkling m. m.

40 Mark- och växtnäringslära. Oorganisk och organisk kemi med tillämpning på trädgårdsområdet. Olika analysmetoder och bedömning av analysresultat. Gödselmedel. Olika gödslingsmetoder. Jorddesinfektion. Den teoretiska framställningen kompletteras med provtagning, markkartering, fortlöpande analyser av växthusjordar, gödslingsförsök med olika växtslag m. m. Trädgårdsbotanik. systematik.

Växtens yttre och inre byggnad. Växtens livsfunktioner. Växt-

Maskinlära. Utvidgning och fördjupning av trädgårdsteknikerkursen särskilt i fråga om mera komplicerade maskiner såsom sprutor, bevattningsaggregat, motorer, traktorer, schaktnings- och jordförflyttningsmaskiner av olika slag. Elektricitetens användning i trädgårdsbruket. Byggnadslära samt värme- och kylteknik. Kännedom om byggnadsmaterial. Orientering om ändamålsenlig och ekonomisk planering av byggnader och växthus jämte deras inredning, ventilation och belysning samt behövliga transportanordningar. Värme-, ventilations- och kylsystem. Fåltmätning på anläggarlinjen. De viktigaste geodetiska instrumenten och deras användning. Metoder för avståndsmätning, vinkelmätning, triangulering, grafisk och numerisk planmätning, linje- och ytavvägning. Arealberäkning. Torrläggning och bevattning, övningar: Planmätning och avvägning samt upprättande av plankarta över lämpligt område. Upprättande av dikningsförslag jämte profiler och kostnadsberäkning. Köksväxtodling på odlarlinjen. U n d e r g l a s : Odlingsplaner. Jordbearbetning. Gödsling. Växtföljd. Växtskydd. Jorddesinfektion. Odling av de viktigaste köksväxtkulturerna samt försöksredogörelser för dessa. Skörd, lagring och förpackning. Kulturernas utveckling följes i ett par handelsodlingar. P å f r i 1 a n d : Klimatets och jordens betydelse vid val av gröda. Avkastningssiffror. Sorteringsbestämmelser. Avsättningsförhållanden. I anslutning till undervisningen följes driften vid en högt rationaliserad fältmässig köksväxtodling. Speciell vikt lägges vid att eleven får färdighet i produktionens planläggning, i tillämpningen av rationell maskinanvändning i samband med jordbearbetning, sådd, parasitbekämpning och skörd. För de avsnitt, där tiden inte tillåter utförlig muntlig framställning, lämnas handledning till litteraturstudier. Blomsterodling på odlarlinjen. Utvidgning och fördjupning av förmanskursen. Aktuella resultat av forsknings- och försöksverksamhet samt nya rön inom praktisk blomsterodling. Eleverna skall beredas möjlighet att utföra självständiga uppgifter och att följa arbetet i skolträdgården, deltaga i demonstrationer och studiebesök i handelsträdgårdar och på försöksinstitulioner. Blomsterodling på anläggarlinjen. Utvidgning av förmanskursen särskilt beträffande växternas användning och sammanförande i växtsamhällen. Nya rön som framkommit i försök och praktisk odling. Utökad växtkännedom. Arbetena i skolträdgården följes och demonstrationer i lämpliga trädgårdar och försöksodlingar anordnas. Plantskoleskötsel på anläggarlinjen. Repetition av förmanskursen. Nyare rön med avseende på odlingsteknik och sorter. Rationalisering, försäljning, jordtrötthet, skiftesbruk, förökningsmetoder, grundstamsfrågor. Under kursens gång följes arbetet i skolträdgårdens plantskola samtidigt som studiebesök avlägges i ett flertal olika plantskolor.

41 Frukt- och bärodling på båda linjerna. Repetition av förmanskursen. Fördjupning i ämnet med speciell hänsyn till de ur kommersiell synpunkt viktiga avsnitten som grundstamsfrågan, beskärningsteknik, skörd, lagring och försäljning. Trädgårdsanläggning på anläggarlinjen. Den moderna trädgårdens och parkens uppgifter, dess samband med miljö och landskap samt dess anpassning till olika yttre förhållanden, översikt över trädgårdskonstens historia, dess ställning och utveckling i olika kulturländer samt dess relation till andra konstarter. Anläggningsteknik: materiallära, jordarbeten, terasseringar, vägar och planer, gräsmattor och planteringar, underhåll. Kostnadsberäkningar, entreprenader, kontrakt. Maskiner och arbetsmetoder. Orientering om landskapsvård och naturskydd, ö v n i n g a r : Projektering av trädgårdar, parker och kyrkogårdar etc; upprättande av huvudritningar, planteringsplaner, detaljritningar, arbetsbeskrivningar samt kostnadsberäkningar. Specialkurser

Utvecklingen inom trädgårdsnäringen kännetecknas av en allt större specialisering inom olika trädgårdsföretag. Enligt utredningens uppfattning bör möjligheter skapas för trädgårdsnäringens yrkesutövare att inom bestämda ämnesområden vidga och fördjupa de kunskaper, som vunnits vid praktiskt arbete eller vid tidigare yrkesutbildning. Detta är av betydelse särskilt mot bakgrunden av de ökade krav på yrkeskunnande, som utvecklingen inom såväl det tekniska området som marknadsområdet ställer. Korta., intensiva specialkurser bör därför komma till stånd, varvid undervisningen främst bör ta sikte på de praktiska fackämnena och så nära som möjligt anknyta till de problem, som förekommer inom trädgårdsföretagen. Som exempel på ämnesområden för specialkurser kan nämnas trädgårdsekonomi, växthusodling, trädgårdsanläggning, plantskoleskötsel, fruktodling, fältmässig köksväxtodling samt växthusbyggnation. Enligt utredningens uppfattning är det av vikt att man vid utformningen av specialkurserna prövar sig fram till former, som ger största möjliga anslutning. Såväl endagarskurser, veckokurser som månadskurser bör kunna komma i fråga. Förslag till specialkurser bör uppgöras av resp. skola i samråd med vederbörande trädgårdsorganisation, landsting eller hushållningssällskap samt underställas lantbruksstyrelsen för godkännande. För kostnader i samband med dessa specialkurser bör tills vidare ett årligt belopp på 25 000 kronor ställas till förfogande. Det bör åligga lantbruksstyrelsen att fördela detta belopp. Därvid bör i huvudsak tillämpas samma bestämmelser beträffande medlens användning som gäller för lantbruksundervisningen i övrigt. Vad övriga undervisningsfrågor beträffar har utredningen särskilt uppmärksammat, att den nuvarande kurslitteraturen är mycket begränsad och i vissa fall bristfällig. Detta beror bl. a. på den begränsade avsättning, som finns för sådan litteratur, samt på den snabba utveckling, som äger rum och som snabbt gör förefintlig litteratur inaktuell. Med hänsyn till den grundläggande betydelse, som lämpliga och aktuella läroböcker har både

för undervisningen vid trädgårdsskolorna och för självstudier bland yrkesutövarna inom trädgårdsområdet, anser utredningen, att särskilda åtgärder bör vidtagas för att få fram sådan litteratur. Utredningen vill sålunda föreslå, att ett belopp på 5 000 kronor årligen ställes till lantbruksstyrelsens förfogande för att lämnas som ersättning till författare av kompendier och annan kurslitteratur och yrkeslitteratur inom trädgårdsområdet. Bl. a. vill utredningen framhålla angelägenheten av att lämplig utländsk litteratur översättes och omarbetas efter svenska förhållanden. Trädgårdsnäringsutredningens förslag till utbildningsgång trädgårdsundervisningen

inom Ålder, år

9-årig grundskola, samtliga linjer Förberedande yrkesutbildning Grundläggande yrkesutbildning

*J4 månaders praktik

(

17 Grundläggande yrkeskurs, 21 veckor, vid trädgårdsskolorna samt vid vissa lantmannaskolor 18 Ca 20 månaders praktik samt korta specialkurser främst för dem som inte ämnar fortsätta vid de mera avancerade kurserna.

Vidareutbildning

20 Värnpliktstjänstgöring 21 Trädgårdsförmanskurs, 42 veckor Trädgårdsteknikerkurs, 42 veckor

22 23

KAPITEL

V

Trädgårdsutbildningens

lokalisering

Utredningen har i kap. IV föreslagit följande kursformer: en 21 veckors grundläggande yrkeskurs, en 1-årig trädgårdsförmanskurs samt därutöver en 1-årig trädgårdsteknikerkurs motsvarande lantmästarkursen på jordbruksområdet. Vidare föreslås att kortare specialkurser för yrkesverksamma personer anordnas inom olika specialområden. Den grundläggande yrkeskursen blir de studerandes första egentliga kontakt med den skolmässiga trädgårdsutbildningen och det är därför bl. a. ur rekryteringssynpunkt av vikt, att den kan anordnas vid ett icke alltför ringa antal skolor, förlagda till olika delar av landet. Även med hänsyn till att undervisningen i denna kurs kan hållas på en elementär nivå samt vara odifferentierad, synes en förläggning till ett flertal skolor inte inge några större betänkligheter. För att begränsa kostnaderna bör emellertid den grundläggande yrkeskursen på trädgårdsområdet förläggas till skolor som samtidigt har annan närliggande utbildning såsom trädgårdsförmanskurs (trädgårdsskolor) eller grundläggande yrkeskurs inom jordbruksområdet (lantbruksskolor). För att utnyttja lärarpersonalen m. m. så väl som möjligt bör den grundläggande yrkeskursen, där så är lämpligt, kunna anordnas 2 gånger per år. I fråga om trädgårdsförmans- och trädgårdsteknikerkurserna måste större krav ställas på att lärarna är specialiserade inom ett begränsat ämnesområde. Detta kräves för att undervisningen skall kunna hållas på en tillfredsställande nivå. Ifrågavarande kurser bör därför anordnas vid skolor, som är helt inriktade på trädgårdsområdet (trädgårdsskolor) och som har ett flertal lärare, specialiserade på skilda ämnesområden. Skolor av detta slag måste vara förhållandevis stora, om kostnaderna per utbildad elev skall kunna hållas på rimlig nivå. Utredningen behandlar i föreliggande kapitel olika lokaliseringsproblem, som är förknippade med förläggningen av de av utredningen föreslagna kurserna. Nuvarande trädgårdsskolor

Såsom framgår av kap. I, finns för närvarande trädgårdsskolor vid Alnarp i Malmöhus län, vid Experimentalfältet i Stockholm och vid Söråker i Västernorrlands län. Enligt tabellbilagan, tabell 1, uppgick det sammanlagda antalet elever, som utexaminerats från dessa skolor, under perioden

44 1954—1961 till i genomsnitt 51 per år. Härav kom ungefär 20 elever på vardera av de båda skolorna vid Alnarp och Experimentalfältet och 10 elever på skolan vid Söråker. Undervisningen omfattar 16 månader vid Alnarp och Experimentalf ältet samt 12 månader vid Söråker. Eleverna har kunnat välja följande utbildningslinjer: vid Alnarp fruktodlings- och plantskolelinje samt växthus- och bänkodlingslinje, vid Experimentalfältet växthus- och bänkodlingslinje samt trädgårdsanläggarlinje och vid Söråker allmän linje. Antalet elevplatser vid de 3 nuvarande trädgårdsskolorna uppgår till 124, fördelade med 60 vid Alnarp, 46 vid Experimentalfältet och 18 vid Söråker. Då undervisningstiden vid Alnarp och Experimentalfältet för närvarande är 16 månader, kan vid dessa båda skolor i varje årskurs endast mottagas hälften så många elever som antalet ovan redovisade elevplatser. Trädgårdsskolornas framtida antal och lokalisering

Vid bedömningen av det för en rationellt upplagd undervisning nödvändiga antalet trädgårdsskolor synes hänsyn i första hand böra tagas till det samband som råder mellan skolornas storlek å ena sidan samt undervisningsstandard och undervisningskostnad per elev å andra sidan. Samtidigt bör beaktas, att utbildningsmöjligheter finns inom de viktigaste rekryteringsområdena och hänsyn bör därvid tagas till utvecklingstendenserna inom trädgårdsnäringen. Den aktuella utformningen av utbildningen bör således utgöra ett underlag för en fortsatt utveckling av yrkesutbildningen på trädgårdsområdet. Beträffande frågan om undervisninsstandard kan anföras, att en viss specialisering mellan lärarna är nödvändig vid undervisning i trädgårdsförmans- och trädgårdsteknikerkurserna, om undervisningen skall kunna hållas på en acceptabel nivå. Större skolor med ett flertal lärare har bättre förutsättningar att ge en högtstående undervisningen än mindre skolor med endast en eller två lärare, som var och en måste täcka betydande delar av kursernas ämnesområden. På ifrågavarande utbildningsnivåer är det vidare av väsentlig betydelse, att eleverna har möjlighet att specialisera sig på olika utbildningsinriktningar. Också detta förutsätter större skolor, om inte undervisningskostnaderna skall bli alltför höga. Kostnaderna för undervisningen vid nuvarande trädgårdsskolor belyses i tabellbilagan, tabell 9. Undervisningskostnaden per elevdag under 3-årsperioden 1957/58—1959/60 har vid Alnarp beräknats till något mindre än 20 kronor per dag, vid Experimentalfältet till 25 å 30 kronor och vid Söråker till något mer än 40 kronor per dag. Det bör emellertid beaktas, att den för Alnarpsskolan beräknade kostnaden icke är helt jämförbar med motsvarande kostnader vid de båda övriga skolorna. En exakt kostnadsfördelning mellan den högre trädgårdskursen (hortonomutbildningen) och trädgårdsskolan (16 månaders kursen) i Alnarp kan nämligen svårligen

45 genomföras. Det är ändå uppenbart, att väsentliga skillnader mellan de olika trädgårdsskolorna föreligger beträffande undervisningskostnaderna. Detta torde främst bero på, att antalet elevdagar vid skolorna i Alnarp och Experimentalfältet har varit avsevärt större än vid skolan i Söråker. De konstaterade högre undervisningskostnaderna per elev vid mindre skolor sammanhänger främst med att en betydande del av kostnaderna vid en trädgårdsskola är fasta eller ändras endast obetydligt upp till en viss storlek av skolan. Detta gäller framför allt kostnaderna för lärarlöner och sortimentsodlingar, vilka utgör de största kostnadsposterna. Sortimentsodlingar av ett visst antal arter måste nämligen finnas oavsett det antal elever, som undervisas vid skolan. Vad lärarna beträffar, kan dessa utnyttjas bättre vid en större skola, där antalet elever i varje undervisningsgrupp blir betydligt större än vid en mindre skola. Skolornas omgivning och miljö är också av betydelse för möjligheterna att åstadkomma en efter yrkeslivets krav väl anpassad undervisning. För såväl elever som lärare spelar det nämligen en viss roll att en trädgårdsskola ligger i en trakt med en högtstående och rationellt bedriven trädgårdsproduktion eller en omfattande och föredömlig trädgårdsanläggarverksamhet. Skolorna kan då på nära håll ha tillgång till välskötta handelsträdgårdsföretag samt parker och andra trädgårdsanläggningar som demonstrations- och åskådningsmaterial. För många trädgårdsodlingar är klimatet den begränsande faktorn på våra nordliga breddgrader. Trädgårdsodlingen söker sig därför inom varje område till de platser, som har det bästa lokalklimatet. Det är härvidlag främst frostlänthet och markens lutningsförhållanden som är av betydelse Även markens beskaffenhet är av vikt för en framgångsrik trädgårdsodling. Eftersom trädgårdsodlingen endast behöver mycket begränsade arealer, kommer enbart de ur klimat- och marksynpunkt lämpligaste jordarna ifråga för detta ändamål. Detsamma bör givetvis gälla vid lokalisering av en trädgårdsskola. Av värde för undervisningen vid en trädgårdsskola är också om denna kan anknyta till annan trädgårdsutbildning på exempelvis högre nivå, liksom till försöksverksamhet inom trädgårdsområdet. Härigenom erhålles tillgång till undervisningsodlingar av en helt annan omfattning än annars skulle vara tänkbart. Även för tillgången på speciallärare inom vissa områden spelar en sådan anknytning en stor roll. I tidigare diskussioner om trädgårdsskolornas lokalisering har stor vikt fästs vid att utbildningen anknyts till de skilda naturliga förutsättningar, som finns inom olika delar av landet. För att belysa denna fråga har undersökts varifrån skolorna rekryterar sina elever och vart eleverna går efter avslutad utbildning. Av tabell 5 i tabellbilagan framgår, att av de elever, som under 3-årsperioden 1958—1960 antagits vid trädgårdsskolorna, har i runt lal hälften studerat vid det egna områdets skola. Vid Alnarp har

46 sålunda 07 procent av eleverna kommit från Götaland, vid Experimentaifältet 30 procent från Svealand och vid Söråker 44 procent från Norrland. Av tabell 6 i tabellbilagan framgår var eleverna erhållit sin första tjänst efter avslutad utbildning. Av eleverna från Alnarp och Experimentalfältet stannade ca 60 procent inom Götaland resp. Svealand, medan ca 50 procent av eleverna från Söråker stannade inom Norrland. Vid bedömningen av detta resultat bör observeras att anläggarutbildning endast funnits att tillgå vid skolan vid Experimentalfältet. Även med beaktande härav framgår dock av undersökningen, att trädgårdsskolorna i betydande omfattning hämtar sina elever utanför det egna området resp. utbildar arbetskraft åt andra områden än det egna. Det torde följaktligen inte ha så stor betydelse som man tidigare ansett, att utbildningen är förlagd inom det egna området. Vid ställningstagandet till frågan om det lämpliga antalet trädgårdsskolor är givetvis det framtida utbildningsbehovet av största betydelse. De av utredningen utförda undersökningarna häröver tyder på ett stigande behov av kvalificerad yrkesutbildning framför allt inom anläggarområdet. Den av utredningen föreslagna nya utbildningsgången med olika utbildningsnivåer och mer yrkesanpassad utbildning torde dessutom sannolikt medföra ett ökat utbildningsintresse. Den i kap. Ill redovisade undersökningen antyder ett framtida årligt utbildningsbehov av ca 150 personer i den grundläggande yrkeskursen, 80 i trädgårdsförmanskursen och 20 i trädgårdsteknikerkursen. För närvarande utbildas ca 120 elever per år på en nivå som motsvarar grundläggande yrkeskursen (de 5 första månaderna vid trädgårdsskolorna och fruktodlingsskolan samt trädgårdskurserna vid lantmannaskolorna) och ca 60 elever på en nivå som motsvarar trädgårdsförmanskursen. Trädgårdsteknikerkursen motsvaras närmast av första året i den nuvarande högre trädgårdskursen. Till denna kurs har intagits 10—15 elever vartannat år. Sammanfattningsvis kan anföras, att såväl kostnadsmässiga som pedagogiska skäl talar för större trädgårdsskolor. Å andra sidan kan en lokall förlagd trädgårdsskola spela en väsentlig roll ur rekryteringssynpunkt. I det följande kommer närmare att beröras för- och nackdelar vid olika lokaliseringsalternativ för trädgårdsskolorna i landet. Alternativ l innebär, att trädgårdsförmans- och trädgårdsteknikerkurserna koncentreras till en trädgårdsskola. Härvid torde x\lnarp vara den lämpligaste förläggningsplatsen. Vid Alnarp erhålles nämligen direkt anknytning till den högre trädgårdsutbildningen. Genom att anlita de lärare, forskare och försöksmän, som kommer att finnas vid lantbrukshögskolans trädgårdssektion i Alnarp, kan speciallärare i önskvärd omfattning erhållas i samtliga ämnesdelar. Vidare kommer vid Alnarp att finnas undervisningsodlingar och försöksodlingar inom Irädgårdsområdet i större omfattning än på någon annan plats i Sverige. Trädgårdsnäringen är dessutom i hög grad koncentrerad till södra Sverige. I enbart Skåne finns nära fjärdedelen

av all yrkesmässig trädgårdsodling i landet. Klimatet möjliggör odling av samtliga de växter, som kan odlas i Sverige. För anläggarutbildningen finns närbelägna demonstrationsobjekt i Lund, Malmö och Köpenhamn. Även vad lokalutrymmena beträffar har Alnarp vissa fördelar, eftersom vissa undervisningslokaler kan vara gemensamma med övrig till Alnarp förlagd undervisning. Dessutom finns där betydande bostadsutrymmen för eleverna. Som fördel med enbart en trädgårdsskola kan åberopas, att härigenom erhålles betydande möjligheter att uppnå en rationell undervisning. Undervisningskostnaderna per elev begränsas genom att klassavdelningar med fullt antal elever kan organiseras och därigenom att sortimentsodlingar och övrig undervisningsutrustning inte behöver dubbleras på flera olika platser i landet. Samtidigt förbättras specialiseringsmöjligheterna för eleverna. En enda skola kan givetvis inte ge samma möjligheter till lokal anpassning som flera skolor, men vissa lokala erfarenheter torde kunna erhållas under praktiktiden och vid den grundläggande yrkeskursen, som bör vara förlagd till skolor i olika delar av landet. En förläggning av den mera kvalificerade yrkesutbildningen (förmansoch teknikerkurserna) till en enda plats i landet kan emellertid förväntas medföra väsentligt sämre rekryteringsmöjligheter inom från skolan avlägsna områden. Den snabba utvecklingen inom kommunikationsområdet torde dock något ha minskat denna nackdel. Vidare kan en sådan negativ effekt på elevrekryteringen i någon mån mildras genom statliga resebidrag till elever, som har sin hemort på stort avstånd från skolan. En annan nackdel med enbart en skola är, att den utvecklingsbefrämjande konkurrens, som 2 eller flera skolor ger, bortfaller. Alternativ II innebär, all det skall finnas 2 trädgårdsskolor i landet. Med hänsyn till trädgårdsodlingens lokalisering torde dessa 2 trädgårdsskolor böra förläggas till Alnarp resp. lämplig plats i mellersta Sverige. I sistn ä m n d a del av landet finns nämligen, som framgår av tabell 11 i tabellbilagan, en icke oväsentlig del av trädgårdsodlingen. Fördelarna med 2 trädgårdsskolor får främst anses vara att trädgårdsodlingen i mellersta Sverige därigenom erhåller stöd av en egen trädgårdsskola. Detta torde vara av väsentlig betydelse dels för elevrekryteringen, dels för kontakten med yrkesutövarna. Som nackdelar kan anföras att utbildningskostnaden per elev torde bli något högre vid två skolor än vid en skola. Vidare måste beaktas de eventuella kostnader för nyinvesteringar för anläggning av en ny skola i mellersta Sverige som ersättning för den nuvarande skolan på Experimentalfältet, vilken måste flyttas i samband med utbyggnaden av Stockholms universitet. Med hänsyn till alt en trädgårdsskola i mellersta Sverige måste nybyggas k a n under alternativ II även övervägas att förlägga trädgårdsutbildningen för Norrland och en del av mellersta Sverige till den nuvarande trädgårds-

48 skolan vid Söråker. En sådan förläggning är dock mycket tveksam med hänsyn till att Söråker ligger så långt norr om tyngdpunkten för det trädgårdsodlingsområde denna skola då skulle betjäna. I Västernorrlands län finns bara 1 procent av trädgårdsarealerna i landet. Huvudparten av de blivande trädgårdsmästarna i mellersta Sverige skulle sannolikt föredra Alnarp framför Söråker bl. a. med hänsyn till att Alnarp utgör centrum för handelsmässiga odlingar av helt a n n a n omfattning än Söråker. Trädgårdsskolan i Söråker kräver dessutom betydande investeringar, om elevantalet skall ökas till en någorlunda acceptabel nivå. För närvarande finns vid Söråker-skolan endast ca 18 elevplatser. Oavsett om man väljer all bygga ut Söråker-skolan eller att bygga en ny skola i mellersta Sverige måste alltså betydande investeringar ske. Under sådana förhållanden torde det senare alternativet vara att föredra. Vid alternativet med 2 skolor kan eventuellt vissa fördelar uppnås genom en specialisering i utbildningens inriktning mellan de båda skolorna. Sålunda skulle odlingsutbildningen i sin helhet kunna förläggas till Alnarp, medan anläggarutbildningen fördelades till skolan i mellersta Sverige. En sådan fullt genomförd specialisering torde kunna minska undervisningskostnaderna något. Å andra sidan medför ett dylikt arrangemang att samtliga elever i landet, som önskar odlarutbildning, måste söka sig till Alnarp, medan samtliga de elever, som önskar anläggarulbildning, måste söka sig till skolan i mellersta Sverige. Därmed försvinner den främsta fördelen med 2 skolor. Alternativet med en skola kunde då lika väl genomföras. Alternativ III innebär, att särskilda trädgårdsskolor liksom för närvarande kommer att finnas i såväl södra och mellersta som norra Sverige. Fördelarna med detta alternativ är, att man erhåller en god lokal anknytning, vilket har betydelse för elevrekryteringen och för anpassningen av utbildningen till de skilda produktionsförutsättningar, som finns inom olika delar av landet. Kostnaderna per utbildad elev blir dock vid detta alternativ högre än vid de övriga alternativen. Bl. a. medför de olika trädgårdsanläggningar, som måste finnas på tre olika platser enligt detta alternativ, t. ex. i form av sortimentsodlingar, en viss merkostnad. Vidare minskar möjligheterna att utnyttja lärarna rationellt liksom elevernas specialiseringsmöjligheter. Sammanfattningsvis gäller, att en lägre utbildningskostnad per elev räknat torde kunna uppnås vid alternativet med en trädgårdsskola. Vid förläggning av hela den mera kvalificerade yrkesutbildningen (förmans- och teknikerkurserna) till Alnarp uppnås också en direkt anknytning till den högre trädgårdsutbildningen samt forskningen och försöksverksamheten på trädgårdsområdet. Å andra sidan kan koncentrationen till en enda trädgårdsskola i landet medföra betydande nackdelar bl. a. med hänsyn till elevrekryteringen i från skolan avlägsna produktionsområden. Vid alterna-

49 livet med 2 trädgårdsskolor begränsas dessa nackdelar och undervisningen kan i viss mån anpassas till de lokala produktionsförutsättningarna inom de 2 viktigaste odlingsområdena. Slutligen gäller, att utbildningskostnaderna vid trädgårdsskolan i Söråker har mycket väsentligt överstigit motsvarande kostnader vid de övriga trädgårdsskolorna. På grundval av gjorda undersökningar och överväganden har trädgårdsutredningen kommit till den slutsatsen, att särskilda trädgårdsskolor bör finnas såväl i Alnarp som i mellersta Sverige. Till frågan om förläggningen av trädgårdsskolan i mellersta Sverige återkommer utredningen i ett följande avsnitt. För Norrlands vidkommande föreslår utredningen en särskild anordning, innebärande att trädgårdsundervisning av minst den omfattning som för närvarande står till förfogande inom Norrland även framgent skall finnas där. Utredningen anser nämligen det angeläget, att utbildningsmöjligheterna för trädgårdsnäringens utövare inte försämras i ett läge, då starkt ökade anspråk ställs på trädgårdsnäringens konkurrensförmåga. I syfte att reducera de för närvarande mycket höga undervisningskostnaderna per elev vid Söråker-skolan har utredningen funnit det nödvändigt att föreslå en annan förläggning av denna utbildning. Förläggningen och den närmare utformningen av trädgårdsundervisningen i Norrland behandlas i ett särskilt avsnitt. Förläggningen av trädgärds förmanskursen. Utredningens ställningstagande innebär, att vid trädgårdsskolorna i Alnarp och mellersta Sverige skall anordnas — förutom grudläggande yrkeskurs — även en 1-årig trädgårdsförmanskurs. Vid trädgårdsskolan i Alnarp bör förmanskursen omfatta dels en anläggarlinje, dels en odlarlinje, inom vilken möjlighet bör finnas att vid sidan om allmän odlarkurs välja specialinriktning på växthusodling, fruktodling och plantskoleskötsel. Vid trädgårdsskolan i mellersta Sverige bör eidigt utredningens uppfattning anordnas dels en anläggarlinje, dels en odlarlinje, inriktad på växthusodling. Förläggningen av lrädgårdsteknikerkursen. Trädgårdsnäringsutredningen har i kap. IV förordat, att en 1-årig trädgårdsleknikerkurs inrättas som påbyggnad på förmanskursen. Vid denna teknikerkurs skulle eleverna kunna välja 2 linjer dels en odlarlinje, dels en anläggarlinje. Med hänsyn till det förhållandevis begränsade antalet elever, som kan förutses på denna nivå, anser utredningen det nödvändigt, att teknikerkursen anordnas endast vid en skola. I valet mellan trädgårdsskolorna i Alnarp resp. mellersta Sverige som förläggningsplats för denna kurs anser sig utredningen böra förorda Alnarp. Till denna plats kommer enligt beslut av 1961 års riksdag den högskolemässiga trädgårdsutbildningen liksom också försöksverksamheten på trädgårdsområdet att vara förlagd. Beslutet innebär, att vid högskolesektionen i Alnarp skall inrättas ett flertal professurer och övriga vetenskapliga befattningar inom de tillämpade trädgårdsämnena. Alnarp får därför anses arbjuda en lämplig miljö för den utbildningsnivå det här gäller,

50 liggande mellan den högskolemässiga trädgårdsutbildningen och förmanskursen. I Alnarp bör det också finnas goda möjligheter att erhålla kvalificerade speciallärare inom aktuella ämnesområden. Där kommer dessutom att finnas försöks- och undervisningsodlingar av en helt annan omfattning än på någon annan plats i landet. Av väsentlig betydelse för lokaliseringen av trädgårdsteknikerkursen är vidare, att den nuvarande högre trädgårdskursen vid Alnarp avvecklas år 1963. Vid denna tidpunkt friställes alltså viss utbildningskapacitet, som bör kunna tagas i anspråk för nya kurser. En viss utökning av undervisningen vid trädgårdsavdelningen har dock redan skett därigenom att till Alnarp har fr. o. m. hösten 1961 förlagts en 5 månaders propedeutisk kurs för studenter, som avser att avlägga hortonom- eller trädgårdsarkitektexamen. För denna utbildning åtgår emellertid endast en del av den friställda lärarpersonalen. Resterande del synes lämpligen kunna tas i anspråk för den föreslagna trädgårdsteknikerkursen. Denna kurs kommer dessutom att motsvara samma utbildningsnivå som första året vid den nuvarande högre trädgårdskursen. På grundval av ovan redovisade skäl vill utredningen förorda att trädgårdsteknikerkursen förläggs till Alnarp. Trädgårdsskolan i mellersta Sverige

Såsom angetts i kapitel I, är den nuvarande trädgårdsskolan i mellersta Sverige placerad vid Experimentalfältet i Stockholm, varvid skogs- och lantbruksakademien är huvudman för skolan. Trädgårdsskolans område vid Experimentalfältet torde emellertid inom snar framtid komma att tagas i anspråk vid utbyggnaden av Stockholms universitet och en förflyttning av trädgårdsskolan blir därmed aktuell. På grund av tidigare redovisade överväganden har utredningen kommit till slutsatsen, att en trädgårdsskola även framdeles bör finnas i mellersta Sverige. Utredningen har därför undersökt ett flertal olika förläggningsalternativ. Av dessa har utredningen närmare övervägt tre, nämligen förläggning av trädgårdsskolan till Mälaröarna, till Ulvhälls lantbruksskolas nuvarande område i Strängnäs samt till ett område inom Norrköpings stad. I samtliga dessa fall har förläggningen varit godtagbar ur såväl jordartssom klimatsynpunkt. Beträffande Strängnäs har övervägts möjligheten att inrymma trädgårdsskolan inom de byggnader, som för närvarande disponeras av Ulvhälls lantbruksskola och vilka äges av Strängnäs stad. Denna möilighet är dock beroende av en förflyttning av lantbruksskolan till ett annat område vid Strängnäs. Då lantbruksskolans förflyttning kan ske först om några år, skulle detta förläggningsalternativ innebära, att trädgårdsundervisningen i Strängnäs under en övergångstid skulle få förläggas till provisoriska lokaler. Även om de svårigheter, som härvid uppstår, i och för sig kan övervinnas, har utredningen icke ansett sig kunna förordna ifrågavarande placering av

51 trädgårdsskolan. Trädgårdsodling förekommer i begränsad omfattning inom området och demonstrationsmöjligheter i fråga om parkanläggningar m. m. är likaledes begränsade. I anslutning till såväl Mälaröarna som Norrköping ligger betydande odlingsdistrikt samt omfattande parkanläggningar. Båda dessa förläggningsalternativ är vidare lämpliga ur kommunikationssynpunkt, då de lätt kan nås från olika delar av mellersta Sverige. På Mälaröarna torde erforderlig tomt kunna disponeras på staten tillhörig mark. Några lämpliga byggnader finns emellertid inte. Kostnaderna för såväl tomtens iordningsställande som för uppförandet av de för skolverksamheten nödvändiga byggnaderna måste täckas med för ändamålet anslagna statsmedel. I Norrköping har staden förklarat sig beredd att bidraga till skolans tillkomst genom att ställa erforderligt område ävensom yttre ledningar och vägar utan ersättning till förfogande samt uppföra de för skolverksamheten nödvändiga byggnaderna, vilka mot en årlig hyra skulle överlåtas till skolan. Denna skulle förläggas till ett område vid Himmelstalund, som ligger omedelbart sydväst om Norrköping och gränsar i nordöst till Motala ström och i öster till riksväg nr 1. Jordarten inom detta område är något varierande, men utgöras i huvudsak av lättlera och mo. Marken är väl lämpad för trädgårdsodling och även klimatförhållandena är helt tillfredsställande. Norrköpings stads fastighetskontor har också närmare utformat ett förslag till en trädgårdsskola vid Himmelstalund. Hyran har efter överläggningar fixerats till ett fast belopp av 125 000 kronor per år, varvid staden skulle stå för alla kostnader för såväl inre som yttre underhåll. I anslutning till det för trädgårdsskolan aktuella området planeras ett utställningsområde samt ett park- och friluftsområde. Dessutom föreligger planer på att i närheten förlägga en filial till växtförädlingsanstalten i Svalöv. Vid denna filial skulle bl. a. provas vissa nya sorter av trädgårdsväxter. Ur trädgårdsskolans synpunkt skulle en sådan förläggning av växtförädlingsanstaltens filial medföra vissa fördelar. Bl. a. skulle vissa försöksodlingar kunna utnyttjas för demonstrationsändamål. Med hänsyn till anförda förhållanden vill utredningen förorda, att trädgårdsskolan i mellersta Sverige placeras i Norrköping, och att de för skolverksamheten nödvändiga byggnaderna hyras enligt långtidskontrakt mellan staten och Norrköpings stad i enlighet med de villkor, som angetts i det föregående. I samband med skolans förflyttning till Norrköping bör staten åtaga sig huvudmannaskapet för skolan. Trädgårdsundervisningen i Norrland

Såsom har framgått av den tidigare redogörelsen för undervisningskostnaderna vid olika skolor, har dessa kostnader varit betydligt högre vid Söråkerskolan än vid övriga trädgårdsskolor. Detta sammanhänger bl. a. med det

52 begränsade elevantalet vid Söråker. Betydande svårigheter har förelegat i samband med elevrekryteringen till skolan och antalet elever har under senare år uppgått till 11—12. Det kan vidare konstateras, att en stor del av byggnadsbeståndet vid skolan är i mindre tillfredsställande skick och följaktligen snart måste förnyas. Enligt utredningens uppfattning är det icke ekonomiskt försvarligt att framdeles upprätthålla verksamheten vid Söråker-skolan. Samtidigt är det dock enligt utredningens mening angeläget, att möjlighet till trädgårdsutbildning av nuvarande omfattning bibehålles i Norrland. Utredningen har härvid funnit, att betydande kostnadsbesparingar kan uppnås, om trädgårdsundervisningen i Norrland samförlägges med annan närstående utbildning. För närvarande förekommer trädgårdsundervisning i Norrland förutom vid Söråker även vid lantmannaskolorna i Umeå och Vindeln, där undervisningen omfattar ungefär 6 månader. Särskilt vid Umeå-skolan torde goda möjligheter för en fortsalt trädgårdsundervisning föreligga. Där finns bl. a. växthus och vissa övriga trädgårdsanläggningar. Vidare kommer vid Umeå-skolan att friställas vissa förläggningsutrymmen för elever i samband med att en nuvarande ladugårdsförmanskurs avvecklas. 1955 års lantbruksLindervisningskommitté föreslår nämligen, att ladugårdsförmansutbildningen koncentreras till enbart Bollerups och Ulvhälls lantbruksskolor. Vid förläggning av trädgårdsundervisningen till Umeå kan viss samundervisning ske med eleverna vid lantmannaskolan. Därest trädgårdsförsöksstationen i norra försöksdistriktet i enlighet med ett nyligen framlagt förslag förlägges till Röbäcksdalen, vilket utredningen i ett remissyttrande denna dag har tillstyrkt, torde medverkan i trädgårdsundervisningen även kunna erhållas från personal vid denna försöksstation. En sådan samverkan skulle vara ändamålsenlig bl. a. med hänsyn till att försöksverksamheten är i hög grad koncentrerad till sommaren, medan undervisningen även omfattar vinterhalvåret. Även i övrigt skulle ett samarbete med ifrågavarande försöksstation vara av värde för trädgårdsundervisningen. Utredningen anser med hänsyn till det anförda, att trädgårdsundervisningen i Norrland bör förläggas till lantmannaskolan i Umeå, som därefter bör benämnas Umeå lantbruks- och trädgårdsskola. Verksamheten vid trädgårdsskolan i Söråker bör samtidigt nedläggas och det bör ankomma på skolans styrelse och huvudman att i samråd med lantbruksstyrelsen vidtaga erforderliga åtgärder för skolans avveckling. Såsom tidigare nämnts, har trädgårdsundervisningen vid den nuvarande trädgårdsskolan i Söråker i mitten av 1950-talet omändrats till en 1-årig kurs och är således för närvarande kortare än vid de båda övriga trädgårdsskolorna. Anledningen härtill har främst varit svårigheterna att rekrytera elever till en längre yrkesutbildning vid Söråker. Enligt utredningens mening måste dessa erfarenheter beaktas. Utredningen anser sig inte kunna bortse från det åtminstone hittillsvarande begränsade elevunderlaget för trädgårds-

53 utbildningen i Norrland. Den sammanlagda undervisningstiden för den grundläggande yrkeskursen och den därpå följande förmanskursen vid Umeå-skolan bör därför vara ungefär densamma som nu tillämpas vid Söråker. Trädgårdsundervisningen vid Umeå-skolan bör således omfatta en 1-årig kursverksamhet bestående av 5 månaders grundläggande yrkeskurs och återstoden av en förmanskurs. Den grundläggande yrkeskursen vid Umeå-skolan bör utformas efter de riktlinjer, som förut angetts. Förmanskursen vid Umeå bör vara förlagd till sommarhalvåret samt utformas som en allmän kurs enligt i huvudsak de riktlinjer, som angetts för förmanskursen på övriga platser. För inträde till förmanskursen vid Umeå bör krävas genomgången grundläggande yrkeskurs eller motsvarande utbildning samt praktik av ungefär samma omfattning som för inträde till 1-årig förmanskurs. De angivna undervisningsformerna vid Umeå-skolan har av utredningen föreslagits med hänsyn till de erfarenheter, som för närvarande finns beträffande möjligheter till elevrekrytering i Norrland. Det kan emellertid antagas, att den föreslagna förläggningen av trädgårdsundervisningen kommer att leda till en successivt vidgad rekrytering. I första hand kan elevantalet beräknas stiga vid den grundläggande yrkeskursen. På längre sikt kan dock även underlaget för förmanskursen komma att öka. Därest det framdeles visar sig att tillräckligt underlag härför finnes, bör förmanskursen vid Umeå-skolan förlängas till en 1-årig kurs. Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen, att följa förändringarna i elevrekryteringen och i förutsättningarna för undervisningen i övrigt och framlägga de förslag, som den framtida utvecklingen gör motiverad. Skolor med grundläggande yrkeskurs

Som tidigare redovisats föreslår utredningen, att den grundläggande yrkeskursen skall kunna anordnas förutom vid trädgårdsskolorna i Alnarp och mellersta Sverige samt Umeå lantbruks- och trädgårdsskola även vid vissa lämpliga lantmannaskolor. För närvarande kan såsom framgår av kapitel I trädgårdsutbildning av ungefär samma omfattning som den föreslagna grundläggande yrkeskursen erhållas vid lantmannaskolorna i ö n n e stad, Osby, Umeå och Vindeln. Enligt utredningens mening bör grundläggande yrkeskurs på trädgårdsområdet förutom vid trädgårdsskolorna i Alnarp, Norrköping och Umeå i första hand förläggas till lantmannaskolan i önnestad. Vid ö n n e s t a d finns redan betydande resurser för trädgårdsundervisning. Vid de nuvarande trädgårdskurserna har utbildats ca 25 elever per år. I den mån tillräckligt många elever anmäler sig, bör ytterligare lantmannaskolor få anordna grundläggande kurser i trädgårdsodling. Antalet sådana skolor bör dock inte få bli alltför stort. Genom att eleverna koncentreras till ett färre antal skolor kan dessa ges bättre utbildade lärarkrafter

54 och bättre undervisningsresurser än om eleverna sprides ut på alltför många skolor. Antalet lantmannaskolor med trädgårdsutbildning bör enligt utredningens mening inte vara flera än att varje sådan skola kan för undervisningen i trädgårdsämnena engagera en hel- eller deltidsanställd hortonom och en trädgårdsmästare (yrkeslärare) som lärare. 1955 års lantbruksundervisningskommitté har föreslagit, att minimiantalet elever per läraravdelning vid lantbrukets yrkesskolor i princip bör vara detsamma som vid yrkesskolorna inom industri, hantverk, handel och husligt arbete. Antalet elever vid dessa skolor skall uppgå till minst 8 per kurs eller avdelning. Detta innebär tillämpat på trädgårdsutbildningen vid grundläggande yrkeskurs, att antalet elever skall uppgå till minst 16, om två lärare skall kunna anställas. För de yrkesskolor som sorterar under överstyrelsen för yrkesutbildning har överstyrelsen möjlighet att medge, att bidrag må utgå till kurs, som vid igångsättandet har minst 5 elever, vilka på grund av läroämnenas fackliga natur ej lämpligen kan sammanföras med elever i annan kurs. Utredningen anser, att ovan angivna bestämmelser bör kunna utgöra en ungefärlig riktpunkt också för trädgårdsområdet. Det torde emellertid böra ankomma på tillsynsmyndigheten (lantbruksstyrelsen) att i varje särskilt fall pröva, när grundläggande yrkeskurs inom trädgårdsområdet skall få inrättas vid en skola eller avvecklas vid skola med alltför få elever. Fruktodlingsskolan i Urshult

Vid fruktodlingsskolan i Urshult, som började sin verksamhet år 1952, anordnas årligen en 10 månaders praktisk-teoretisk kurs i frukt- och bärodling. Undervisningen har ej lockat elever i någon större omfattning. Under den senaste 7-årsperioden har såväl antalet sökande som antalet antagna elever varit omkring 7 per år. L ä r a r n a vid skolan utgöres av 1 rektor, 1 ämneslärare samt 4 speciallärare. I skolan finns förläggningsutrymme för 8 elever. Vidare finns bl. a. lektionssal, kontorsrum samt 2 bostadslägenheter. Under 1950-talet h a r investeringar i byggnader gjorts för ca 150 000 kronor. Bl. a. har i gårdens ekonomibyggnader inretts lokaler för praktiska övningar (50 000 kronor) samt bostad för rektor, expedition m. m. (100 000 kronor). Vid skolan finns ganska betydande fruktodlingar. Trädgårdsskoleutredningen framhöll i sitt år 1956 avlämnade betänkande, att behovet av utbildning inom fruktodlingen borde tillgodoses dels genom mera djupgående kurser vid vissa trädgårdsskolor, dels genom kortare kurser vid lämpliga lantmannaskolor. För de praktiska yrkesutövarna ansåg trädgårdsskoleutredningen, att korta, intensiva kurser var den utbildningsform som passade bäst. Fruktodlingsskolan i Urshult kunde enligt trädgårdsskoleutredningen nedläggas. Vid den efterföljande remissbehand-

55 lingen godtog flertalet remissinstanser, att fruktodlingsskolan i Urshult nedlades. Trädgårdsskoleutredningens förslag föranledde emellertid icke något Kungl. Maj:ts ställningstagande. Även 1957 års lantbruksundervisningskommitté har haft att behandla frågan om fruktodlingsskolan i Urshult. Kommittén framhöll, att det överhuvudtaget var förenat med stora vanskligheter att inrätta särskilda skolor för utbildning inom specialområden och att sådan undervisning i stället skulle knytas till redan befintliga skolor. Med hänsyn till de mycket höga undervisningskostnaderna per utbildad elev, som en skola av Urshults storlek medförde, föreslog lantbruksundervisningskommittén, att Urshultskolan skulle nedläggas. Det aktuella utbildningsbehovet inom fruktodlingsområdet borde enligt kommittén i stället tillgodoses genom att en specialkurs i fruktodling anordnades vid trädgårdsskolan i Alnarp eller vid någon av lantbrukets yrkesskolor i södra Sverige. Vid remissbehandlingen av lantbruksundervisningskommitténs förslag har remissinstanserna i huvudsak biträtt kommitténs uppfattning, att fruktodlingsutbildningen vid Urshult borde nedläggas. Även enligt trädgårdsnäringsutredningens uppfattning är det uppenbart, att tillräckligt underlag för en särskild fruktodlingsskola i Urshult saknas. Undervisningskostnaderna per utbildad elev blir synnerligen höga vid en skola med så få elever som Urshult-skolan har. Av de kostnadsberäkningar trädgårdsnäringsutredningen utfört framgår, att undervisningskostnaden vid Urshult-skolan under de tre åren 1957—1959 i genomsnitt uppgått till ca 65 kronor per elevdag. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande kostnad vid trädgårdsskolan i Alnarp beräknas till något under 20 kronor per elevdag och vid Experimentalfältet till 25—30 kronor per elevdag. Undervisningskostnaden per elevdag är sålunda inemot tre gånger så stor vid Urshult som vid de båda nämnda trädgårdsskolorna. Med hänsyn till dessa mycket höga kostnader samt till att antalet sökande till skolan inte visat någon tendens att öka anser utredningen, att verksamheten vid fruktodlingsskolan i Urshult bör avvecklas. I stället bör de studerande, som önskar en mera kvalificerad yrkesutbildning inom fruktodlingsområdet, hänvisas till odlarlinjen med specialinriktning på fruktodling vid trädgårdsförmanskursen i Alnarp. De studerande, som önskar en kortare yrkesutbildning inom fruktodling bör kunna erhålla denna vid den grundläggande yrkeskurs, som enligt utredningens förslag skall vara förlagd till önnestads lantmannaskola. Utöver dessa 2 nämnda kursformer bör korta, intensiva specialkurser anordnas för fruktodlare vid såväl Alnarp som önnestad.

K A P I T E L VI

P e r s o n a l - och

kostnadsberäkningar

Behovet av lärare inom trädgårdsundervisningen. Inom trädgårdsundervisningen bör finnas dels ämneslärare, som avlagt hortonomexamen eller trädgårdsarkitektexamen, dels yrkeslärare, som genomgått den av utredningen föreslagna tilläggskursen (övergångsvis nuvarande trädgårdsskola). För lärarna vid en trädgårdsskola bör utöver nämnda examina resp. kurser gälla samma kompetensfordringar, tillsättningsförfarande m. m. som för motsvarande befattningshavare vid lantbruksskola (lantmannaskola). Lärare inom trädgårdsundervisningen bör vidare få tillfälle att genomgå pedagogisk utbildning av det slag som lantbruksundervisningskommittén föreslagit för lärare vid lantbruksskolorna. Föreståndare för trädgårdsskola bör benämnas rektor. Enligt gällande stadga för trädgårdsskolorna har lärare vid dessa utöver de göromål som i övrigt kan ankomma på dem skyldighet att under 42 veckor per år undervisa i minst följande omfattning. Rektor

12 timmar i veckan

Ämneslärare som förestår fackavdelning inom skolträdgården eller trädgårdsekonomisk byrå Annan ämneslärare

20 30

» »

» »

» »

Vid lantmannaskolorna är undervisningsskyldigheten för rektor 14—20 timmar och för ämneslärare 20—24 timmar per vecka. Lantbruksundervisningskommittén föreslår, att undervisningsskyldigheten för rektor skall omfatta 12—20 timmar per vecka och för ämneslärare 20—24 undervisningstimmar per vecka vid teoretisk undervisning. Då praktisk undervisning meddelas, föreslår lantbruksundervisningskommittén att IV2 timmes sådan undervisning skall anses motsvara 1 timmes teoretisk undervisning. Undervisningsskyldigheten bör enligt kommittén variera inom vissa gränser. Den bör sålunda vara lägre för lärare i ämnen eller ämnesavsnitt, som fordrar omfattande förberedelsearbeten, t. ex. i form av anskaffning och iordningsställande av övnings- och undervisningsmaterial, än för lärare med mindre krävande undervisning. För yrkeslärarna föreslår lantbruksundervisningskommittén en undervisningsskyldighet omfattande 34—40 praktiska undervisningstimmar per vecka. Då yrkeslärare fullgör teoretisk undervisning, bör 1 timmes sådan undervisning anses motsvara IV2 timmes praktisk undervisning.

57 Trädgårdsnäringsutredningen anser, att undervisningsskyldigheten inom trädgårdsundervisningen bör i stort sett vara av samma omfattning som inom jordbruksundervisningen. Med hänsyn till att vissa av lärarna vid en trädgårdsskola skall förestå fackavdelning samt till att en stor del av undervisningen skall fullgöras på högre stadier (trädgårdsförmanskursen och trädgårdsteknikerkursen) har utredningen räknat med en genomsnittlig undervisningsskyldighet för ämneslärarna omfattande 20 teoretiska undervisningstimmar per vecka. Mellan de olika lärarna bör sedan undervisningstidens längd differentieras på så sätt, att lärare, som förestår fackavdelning eller har mera krävande undervisning särskilt på högre stadier, bör kunna tilldelas färre timmar, medan övriga lärare erhåller i motsvarande mån flera timmar. För rektor har utredningen räknat med 14 teoretiska undervisningstimmar per vecka och för yrkeslärare 34 praktiska undervisningstimmar per vecka. Den föreslagna undervisningsskyldigheten bör enligt utredningens mening omfatta 42 veckor per år, vilket också förordats för lantbruksskolornas del. Beräkningen av lärarbehovet har grundats på oförändrat elevantal inom trädgårdsundervisningen. Utredningen har tidigare angett, att den räknar med att de föreslagna nya kursformerna och en mer yrkesanpassad undervisning skall öka antalet sökande till trädgårdsutbildning. Om ökningen blir av sådan omfattning, att nya undervisningsavdelningar behöver inrättas, bör ytterligare lärartjänster utöver de av utredningen beräknade tilldelas. Detta bör emellertid ske helt automatiskt på förslag av lantbruksstyrelsen på så sätt som redan äger rum. För den nytillkommande trädgårdsteknikerkursen har utredningen räknat med 15 elever per år. Utredningen r ä k n a r med följande kurser och antal undervisningstimmar vid de olika skolorna. Antal timmar enligt undervisningsplan

Alnarp Grundläggande yrkeskursen Trädgårdsförmanskursen Trädgårdsteknikerkursen

800 1600 1400

Norrköping Grundläggande yrkeskursen Trädgårdsförmanskursen

800 1600

Umeå lantbruks- och trädgårdsskola Grundläggande yrkeskursen Trädgårdsförmanskursen

800 1000

önnestads lantmannaskola Grundläggande yrkeskursen

58 Den grundläggande yrkeskursen skall enligt utredningens förslag i princip vara odifferentierad, vilket innebär, att samläsning skall ske under hela kursen. Vid önnestad skall emellertid möjlighet finnas för specialinriktning på fruktodling. Utöver de 800 lärartimmar, som en odifferentierad grundläggande yrkeskurs kräver, behövs sålunda vid önnestad ytterligare ca 300 lärartimmar för undervisning i fruktodling. I trädgårdsförmanskursen torde det vara möjligt att räkna med samläsning mellan odlarlinjen och anläggarlinjen i de gemensamma ämnena. Den sammanlagda undervisningstiden för dessa ämnen har i kap. IV angivits till 820 timmar. En uppdelning av eleverna på mindre grupper kan emellertid vara nödvändig för laborationer m. m. vid skolorna i Alnarp och Norrköping, där antalet elever i denna kurs beräknats till 25 vid vardera skolan. Med hänsyn härtill har antalet timmar uppräknats med 50 % för dessa båda skolor (1,5X820 = 1230). För skolan i Umeå, där utredningen räknat med 10 elever i den föreslagna förmanskursen, har en sådan uppdelning ej ansetts nödvändig. Vid undervisningen i de tillämpade trädgårdsämnena synes det i princip nödvändigt, att odlarlinjen och anläggarlinjen bildar var sin undervisningsgrupp. Därutöver erfordras vid Alnarps-skolan ytterligare uppdelning, eftersom odlarlinjen där skall kunna differentieras på allmän kurs, växthusodling, fruktodling och plantskoleskötsel. En del av undervisningen kan emellertid vara gemensam för dessa olika grupper. Sålunda kan undervisningen vara gemensam för hela odlarlinjen i fältmätning, i vilket ämne samtliga grupper föreslagits skola erhålla 50 timmar. I köksväxtodling synes samundervisning kunna ske mellan den allmänna kursen och de båda grupperna i fruktodling och plantskoleskötsel. På liknande sätt kan viss samundervisning ske även för övriga tillämpade ämnen. Erforderligt antal lärartimmar i de tillämpade ämnena för odlarlinjen vid förmanskursen i Alnarp framgår av nedanstående tablå. Antal undervisningstimmar för odlar- Erforderligt linjen i Alnarp enligt kursplan antal lärar,.., . . . . . . . . timmar vid vid specialinriktning på „ ,. . Alnarp växthusfrukt- plantsko.. ^ odling odling leskötsel

Fältmätning Köksväxtodling Blomsterodling

.....

Frukt- och bärodling Plantskoleskötsel

. ..

Trädgårdsanläggning Summa lärartimmar .

50 130 200 100 100 200

50 200 330 75 50 75

50 50 75 480 50 75

50 50 75 75 455 75

50 200 + 130 330 + 200 480 + 100 455 + 100 200+ 75 2320

59 Det sammanlagda antalet lärartimmar i trädgårdsförmanskursen redovisas nedan. Alnarp

Norrköping

Umeå

Anläggar- och odlarlinjerna (uppräkn. 5 0 % )

500 Antal lärartimmar Anläggarlinjen Odlarlinjen

780 2320

780 780

— 500

1000 Antal lärartimmar

i gemensamma

i tillämpade

ämnen:

trädgårdsämnen:

Summa

I trädgårdsteknikerkursen skall enligt utredningens förslag undervisningen omfatta 1 400 timmar, medan antalet elever beräknas uppgå till 15. Kursen skall enligt förslaget differentieras på en odlarlinje och en anläggarlinje. Undervisningen synes kunna vara gemensam för båda linjerna i de gemensamma ämnena (770 timmar). I övriga ämnen (630 timmar) är det nödvändigt med särundervisning. Sålunda erfordras 2 030 lärartimmar för trädgårdsteknikerkursen. Utöver ovan redovisade kurser skall enligt beslut av 1961 års riksdag vid trädgårdsskolan i Alnarp även anordnas en propedeutisk kurs för hortonomie studerande vid lantbrukshögskolan. Denna kurs skall omfatta sammanlagt 750 undervisningstimmar samt pågå från den 1 september till 15 mars påföljande år. Antalet elever i den beräknas till 10. För att kunna göra en fullständig beräkning av lärarbehovet vid trädgårdsskolan i Alnarp är det nödvändigt att i dessa beräkningar medtaga även denna kurs. Det sammanlagda antalet lärartimmar vid de av utredningen föreslagna kurserna samt den propedeutiska kursen för hortonomie studerande redovisas här nedan. Grundläggande yrkeskursen Trädgårdsförmanskursen Trädgårdsteknikerkursen Propedeutisk kurs för hört. stud. . . Summa

Alnarp

Norrköping

Umeå

önnestad

800 4330 2030 750 7910

800 2790 — — 3590

800 1000 — — 1800

1100 — — — 1100

Det ovan angivna antalet lärartimmar skall fullgöras av rektor, ämneslärare, yrkeslärare och timlärare. I den grundläggande yrkeskursen synes en betydande del av undervisningen kunna handhas av yrkeslärare. Även i förmans- och teknikerkurserna bör yrkeslärarna medverka men huvudsakligen i de mera praktiska momenten av undervisningen.

60 Den årliga undervisningstiden för de olika lärarkategorierna blir enligt tidigare angiven undervisningsskyldighet och 42 veckors undervisning per år: Rektor

42X14=

588 timmar teoretisk undervisning

Ämneslärare 4 2 X 2 0 = 840 Yrkeslärare 42X34 = 1 428

» »

» » praktisk undervisning

Vid de olika skolorna skulle sålunda erfordras följande antal lärare. Alnarp Antal Tim.

Rektor Ämneslärare Yrkeslärare Summa

1 5 2

Norrköping Antal Tim.

Umeå Antal Tim.

önnestad Antal Tim.

588 4200 2856

1 588 3 2520 Vt 714

— 1 Vi

— 1 Va

— 840 714 1554

— 840 476 1316

Utöver det antal lärare som redovisats ovan, behövs speciallärare inom vissa ämnesområden. I den mån de av utredningen föreslagna specialkurserna får en mera avsevärd anslutning erfordras särskilda lärarkrafter även härför. Slutligen erfordras personal för den kommersiella trädgårdsodlingen, trädgårdsekonomisk byrå m. m. Särskilt av trädgårdsmästare (yrkeslärare) behövs ett visst antal som arbetsledare m. m. i trädgårdsdriften utöver vad som upptagits i utredningens förslag. För dessa synes det vara lämpligt att kombinera lärartjänstgöring på vinter med arbete i trädgårdsdriften på sommaren. Kostnadsberäkningar. I tabell 1 redovisas de kostnadsförändringar som utredningens förslag medför. Dessa beräkningar har grundats på uppgifter över statens konstnader för trädgårdsutbildningen under läsåret 1959/60 eller för vissa skolor år 1959. Som tidigare framhållits har utredningen vid beräkningen av lärarbehovet utgått från nuvarande elevantal. I den mån elevantalet ökar, medför detta också vissa kostnadsökningar till följd av ett ökat antal lärare m. m. Vid trädgårdsskolan (trädgårdsavdelningen) i Alnarp medför utredningens förslag en viss utökning av den nuvarande trädgårdsundervisningen genom att teknikerkursen tillkommer. Å andra sidan skall enligt 1961 års riksdagsbeslut beträffande den framtida hortonomutbildningen den högre trädgårdskursen inom den nuvarande trädgårdsavdelningen vid Alnarp nedläggas. Som framgår av de av utredningen gjorda beräkningarna över lärarbehovet vid trädgårdsskolan i Alnarp, behövs där i framtiden ungefär samma antal lärare som nu finns vid trädgårdsavdelningen. Utredningen utgår sålunda ifrån, att den föreslagna omläggningen vid trädgårdsavdelningen i Alnarp inte kommer att medföra några större förändringar av kostnader för denna avdelning.

(•»1

Trädgårdsskolan vid Experimentalfältet föreslås av utredningen komma att erhålla annan förläggningsplats i mellersta Sverige. Såsom framgår av kapitel V har Norrköpings stad åtagit sig att mot ett årligt belopp av 125 000 kronor ställa lokaler till förfogande för en trädgårdsskola. I samband med att skolan omlokaliseras bör den också förstatligas. Som en följd härav torde vissa merkostnader komma att falla på staten. Å andra sidan torde det — som framgår av beräkningarna över lärarbehovet — vara möjligt att minska antalet ämneslärare från för närvarande 4 till 3. De av utredningen beräknade kostnaderna för skolan i Norrköping framgår av tabell 1. Vid Umeå lantbruks- och trädgårdsskola måste en betydande förstärkning av trädgårdsundervisningen ske i samband med att en grundläggande yrkeskurs och en trädgårdsförmanskurs inrättas där som ersättning för trädgårdsskolan vid Söråker. Den på trädgårdsområdet inriktade lärarpersonalen vid Umeå lantbruks- och trädgårdsskola skall som framgår av beräkningen över lärarbehovet uppgå till en ämneslärare (hortonom) och en yrkeslärare (trädgårdsmästare). Därutöver tillkommer speciallärare (bl. a. distriktsförsöksledaren i norra försöksdistriktet). Utöver lönekostnader för denna lärarpersonal erfordras vissa ökningar av driftskostnadsbidraget till denna skola. Vid Önnestads lantmannaskola skall enligt utredningens förslag i den grundläggande yrkeskursen specialinriktning kunna ske på fruktodling. Detta beräknas medföra ökade kostnader bl. a. för speciallärare och vissa driftskostnader. I övrigt torde nuvarande lärarpersonal (en hortonom och en trädgårdsmästare) vara tillräckligt. För grundläggande yrkeskurser vid Önnestads och vissa övriga lantmannaskolor har utredningen räknat med en ökning av kostnaderna med 75 000 kronor. Trädgårdsskolan vid Söråker och fruktodlingsskolan vid Urshult föreslås av utredningen komma att nedläggas. Detta beräknas medföra en kostnadsbesparing för staten med ca 180 000 kronor per år. Enligt utredningens förslag skall vid trädgårdsskolorna och övriga skolor med trädgårdsutbildning även särskilda specialkurser för yrkesverksamma personer kunna anordnas. Kostnaderna för dessa kurser har av utredningen upptagits till 25 000 kronor per år. Till bidrag vid författande av kurslitteratur inom trädgårdsområdet (se kap. IV) har upptagits ett belopp om 5 000 kronor per år.

62 Tabell 1.

Kostnadsberäkningar Statens kostnader 1959/60

I. Trädgårdsskolan (trädgårdsavdelningcn) i Alnarp Avlöningar Speciallärare Bränsle, städning, utrustning ni. ni Andel av administrationskostnaderna vid Alnarps-institutet II. Trädgårdsskolan vid Experimcntalfältet Statsbidrag till löner Driftskostnadsbidrag

Förändring till följd av utredningens förslag ökning minskning

236 800 8 900 59 100 25 000 147 000 83 100

147 000 83 100

III. Ny trädgårdsskola i Norrköping Avlöningar (1 rektor, 3 ämneslärare, 2 yrkeslärare/trädgårdsmästare jämte viss övr. personal) Speciallärare Driftskostnader Arrendekostnad

175 000 10 000 60 000 125 000

IV. Umeå lantbruks- och trädgårdsskola Merkostnad till följd av utredningens förslag: Statsbidrag till lärarlöner (1 ämneslärare, 1 yrkeslärare och speciallärare) Driftskostnadsbidrag

50 000 15 000

V. Grundläggande yrkeskurs skolor

vid vissa

lantmanna-

VI. Trädgårdsskolan i Söråker Statsbidrag till lärarlöner, driftskostnader m. m. (Bidrag från landsting 50 000 kr.) VII. Fruktodlingsskolan i Urshult Statsbidrag till löner, driftskostnader m. m. . . . (Bidrag från landsting 40 000 kr.) (Bidrag från hush.-sällsk. 2 000 kr.)

75 000 1959 118 200

118 200

60 200

60 200

V I I I . Specialkurser

25 000

IX. Bidrag vid författande av kurslitteratur X. Summa

5 000 738 300

540 000

408 500

63 Sammanfattning

Utredningens förslag syftar till en förbättrad och effektiviserad yrkesutbildning på trädgårdsområdet. Utredningen anser att en god rekrytering till trädgårdsundervisningen förutsätter att trädgårdsutbildningen — i likhet med utbildningen på andra områden — kan påbörjas omedelbart efter genomgången grundskola. Enligt utredningens förslag till utbildningsgång skall första ledet efter genomgången grundskola utgöras av en förberedande yrkesutbildning i form av några månaders praktik, varefter följer en 21 veckors grundläggande yrkeskurs. Efter ytterligare mera omfattande praktisk verksamhet kan inträde erhållas till en 1-årig trädgårdsförmanskurs. Utredningen föreslår slutligen en 1-årig trädgårdsteknikerkurs efter genomgången förmanskurs. Denna trädgårdsteknikerkurs motsvarar lantmästarkursen inom jordbruksområdet. För samtliga kurser har utredningen utformat kursplaner med ämnesbeskrivningar. För bedömning av utbildningsbehovet har utredningen genomfört en särskild undersökning. Grundläggande yrkeskurser i trädgårdsodling skall enligt utredningens förslag förutom vid trädgårdsskolorna även kunna anordnas vid vissa lantmannaskolor. Antalet lantmannaskolor, där sådan utbildning anordnas, bör dock enligt utredningens mening icke vara större än att vid varje skola kan till undervisningen i trädgårdsämnena knytas en hel- eller deltidsanställd lärare med hortonomutbildning samt en trädgårdsmästare. Enligt utredningens förslag skall vid trädgårdsskolan i Alnarp anordnas samtliga angivna kursformer. Förmanskursen skall härvid omfatta en anläggarlinje och en odlarlinje, varvid inom odlarlinjen möjlighet skall finnas att vid sidan om en allmän kurs välja specialinriktning på växthusodling, fruktodling eller plantskoleskötsel. Vid trädgårdsteknikerkursen, som endast skall anordnas vid trädgårdsskolan i Alnarp, föreslås 2 linjer nämligen en odlar- och en anläggarlinje. Den nuvarande trädgårdsskolan vid Experimentalfältet måste inom snar framtid flyttas, då skolans nuvarande område kommer att tagas i anspråk vid utbyggnaden av Stockholms universitet. Utredningen föreslår, att trädgårdsskolan i mellersta Sverige i stället placeras i Norrköping. Härvid anges, att Norrköpings stad har förklarat sig beredd att bidraga till tillkomsten av en trädgårdsskola genom att ställa erforderligt område ävensom yttre ledningar och vägar utan ersättning till förfogande samt uppföra de för skolverksamheten nödvändiga byggnaderna, vilka mot en årlig ersättning skulle överlåtas till skolan. Enligt utredningens förslag skall staten i samband med skolans flyttning till Norrköping åtaga sig huvudmannaskapet för skolan.

64 Vid skolan i Norrköping bör — förutom grundläggande yrkeskurs — finnas en anläggarlinje och en odlarlinje, inriktad på växthusodling. Med hänsyn till de höga kostnaderna är det enligt utredningens mening icke ekonomiskt försvarligt att framledes upprätthålla verksamheten vid trädgårdsskolan i Söråker. Samtidigt anses det dock angeläget, att möjlighet till trädgårdutbildning av nuvarande omfattning bibehålles i Norrland. Utredningen konstaterar att betydande kostnadsbesparingar kan uppnås, om trädgårdsundervisningen i Norrland samförlägges med annan närstående utbildning och föreslår, att trädgårdsundervisningen i Norrland förlägges till lantmannaskolan i Umeå, som därefter benämnes Umeå lantbruks- och trädgårdsskola. Undervisningen vid Umeå-skolan skall enligt förslaget vara av samma omfattning som för närvarande vid Söråker-skolan, nämligen 1-årig. Härvid bör dels anordnas en grundläggande yrkeskurs under vinterhalvåret, dels en förmanskurs under sommarhalvåret. Därest det framledes visar sig att tillräckligt underlag härför finnes, bör förmanskursen vid Umeåskolan förlängas till en 1-årig kurs. Utredningen föreslår, att fruktodlingsskolan i Urshult skall nedläggas. Som skäl härför anföres, att antalet sökande till skolan har varit mycket begränsat och att undervisningskostnaderna vid skolan har blivit synnerligen höga. De studerande, som önskar en mera kvalificerad yrkesutbildning inom fruktodlingsområdet, bör erhålla sådan vid odlarlinjen med specialinriktning på fruktodling vid trädgårdsförmanskursen i Alnarp. Kortare yrkesutbildning i fruktodling bör dessutom kunna erhållas vid en grundläggande yrkeskurs, som enligt utredningens förslag skall anordnas vid Önnestads lantmannaskola. Enligt utredningens förslag skall kortare specialkurser anordnas för redan yrkesverksamma personer. Dessa kurser skall ge möjligheter att vidga de kunskaper, som vunnits vid praktiskt arbete och vid tidigare yrkesutbildning. Undervisningen bör härvid främst ta sikte på de praktiska fackämnena och så nära som möjligt anknyta till de problem, som förekommer vid yrkesverksamheten.

65 Tabellbilaga Vissa statistiska uppgifter om trädgårdsskolornas verksamhet Tab. 1. Antal

elever vid trädgårdsskolornas

huvudkurser

1954—1961

1956 1957 1958 1959 1960 1961

S:a Medel1 9 5 4 - tal 1961 per år

Antal sökande Alnarp Experimentalfältet Söråker

27 38 11

33 30 10

27 34 10

25 28 10

19 23 13

30 38 13

20 21 13

40 35 13

221 247 93

28 31 12

Summa

71 Antal antagna Alnarp Experimentalfältet Söråker

20 28 0

24 16 9

21 24 10

24 19 8

16 16 11

26 24 12

13 16 11

22 23 12

166 166 73

21 21 IQ1)

Summa

52 Antal utexaminerade Alnarp Experimentalfältet Söråker

14 19 8

20 27 0

20 28 9

24 16 182)

21 22 11

23 18 12

15 16 11

26 22 12

163 168 81

20 21 10

Summa

51 J

) Eftersom ingen kurs (i enlighet med lantbruksstyrelsens beslut) anordnades år 1954 har detta år utelämnats vid medeltalsberäkningen. 2 ) År 1957 utexaminerades två årskurser i samband med a t t 16-månaderskursen då omändrades till en ettårskurs.

66 Tab. 2. Fördelning

av eleverna vid trädgårdsskolorna

Antal elever som påbörjade studierna år

Aln arp

efter studieinriktning

Experimentalfältet

1954—1961 Söråker

Fruktodl. o. plantskolekurs

Växthuso. bänkodlingskurs

Växthuso. bänkodlingskurs

Trädgårdsanläggn. kurs

Allmän kurs

1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961

4 10 7 8 3 10 7 11

16 14 14 16 13 16 6 11

9 7 7

— 4 5 3 6

19 9 15 19 11 17 13 17

0 9 10 8 11 12 11 12

Summa 1 9 5 4 - 1 9 6 1

73 I genomsnitt per år

10 Tab. 3. Fördelning av eleverna vid trädgårdsskolornas perioden 1954—1960

huvudkurser

efter ålder under

Experimentalfältet

Alnarp

Söråk er

Elevernas ålder vid kursens början

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Antal

Proc.

Under 20 år 20 år 21 år 22 år 23 år 24 år 25 år 26 år 27 år 28 år 29 år 30 år Över 30 år

3 23 24 29 17 14 10 5 4 3 1 11

2 16 17 20 12 10 7 3 3 2 1 7

1 8 19 24 23 13 11 5 10 6 4 15

1 6 14 17 16 9 8 4 7 4 3 11

1 2 10 5 8 6 4 3 6 1 4 1 10

2 3 16 8 13 10 7 5 10 2 6 2 16

100 Tab. 4. Elevernas medelålder vid intagningen Alnarp Experimentalfältet Söråker

under perioden

1954—1960

24,1 år 25,3 år 25,3 år

Tab. 5. Fördelning av eleverna vid trädgårdsskolornas fall födelseort) under perioden 1958—1960

huvudkurser

efter hemort (i vissa

Antal elever från: Alnarp

Experimentalfältet

Söråker

Summa

ant.

proc.

ant.

proc.

ant.

proc.

ant.

proc.

Götaland Svealand Norrland Utlandet

37 16 1 1

67 29 2 2

20 16 8 10

37 30 15 18

9 5 .15 5

26 15 44 15

66 37 24 16

46 26 17 11

Summa

67 Tab. 6. Trädgårdsskolcelevernas forisatta verksamhet efter avslutad huvudkurs elever som avslutat studierna under perioden 1958—1960) x)

(avser

A. Antal elever som efter genomgången trädgårdsskola erhållit .sin första tjänst inom:

Summa

Alnarp

Experimentalfältet

Söråker

proc. 20 62 14 4

ant. 2 11 17 4

proc. 6 32 50 12

ant. 47 64 25 13

proc. 31 43 17 9

Götaland Svealand Norrland Utlandet

ant. 34 18 — 7

proc. 58 30 12

ant. 11 35 8 2

Summa

100 B. Antal elever som efter genomgången trädgårdsskola gått till: Statlig tjänst Kommunal tjänst Enskilda företag

3 15 41

5 25 70

18 38

32 68

6 12 12

20 40 40

9 45 91

6 31 63

Summa

100 J

) Enligt uppgifter erhållna från vederbörande trädgårdsskola.

Tab. 7. Trädgårdsskoleelevernas

förutbildning

Antal elever antagna under perioden 1958 — 1960 med:

Experimentalfältet

Alnarp

a) Teoretisk utbildning: Enbart folkskola Lantmannaskola Folkhögskolas första årskurs Folkhögskolas andra årskurs Vissa år i realskola Avlagt realexamen Vissa år i gymnasium Avlagt studentexamen Annan utbildning

Söråker

8 8

Summa ant. proc.

11 6 8 5 1 6 1

20 20 8 4 13 2

14 1 9

4 10

2 36 17

5 26 23

16 5 13

Summa b) Praktisk utbildning: Mindre än 4 års praktik . . . . 4 — 5 års praktik Mer än 5 års praktik Summa

Tab. 8. Antal lärare och övriga befattningshavare 1

vid

19 34 28 27 6 28 3 4 36 185

10 18 15 15 3 15 2 2 20 100

23 67 53

16 47 37

trädgårdsskolorna

Alnarp )

Experimentalfältet

Söråker

Summa

Rektor, föreståndare Ämneslärare Speciallärare, timlärare . . . Trädgårdsmästare 2 ) Övriga

1 5 10 4 1

1 4 4 3 —

1 2 3 2 —

3 11 17 9 1

Summa

*) Inkluderar även de befattningshavare som f. n. undervisar vid den högre trädgårdskurse*h. 2 ) Vid Söråker finns ytterligare en trädgårdsmästare, som arbetar för statens trädgårdsförsök.

68 Tab. 9. Beräkning

av undervisningskostnaden

per

elevdag1) Summa TreårsTvåårsperioden perioden 1957/58- 1958/591959/60 1959/60

1957/58

1958/59

1959/60

A. Alnarp Gemensamma kostnader för hela trädgårdsavd.: Löner till lärare Övr. gemens, kostn. såsom bränsle, städning, utrustning, materiel, böcker m.m

221 800

226 000

236 800

53 700

57 100

59 100

S:a gemens, kostn. kr.

275 500

283 100

295 900

137 800

141 600

148 000

11 800

12 500

8 900

8 900

8 900

158 500 7 400

162 300 5 400

169 400 8 700

151 100

156 900

160 700

468 700

317 600

—95 500

[-41 000

+ 6 800

-47 700

+47 800

-23 850

+ 23 900

492 550

293 700

28 210

18 228

17,46

16,11

652 489

441 029

24 738

15 190

26,38

29,03

Trädgårdsskolans andel (hälften) Trädgårdsskolans del av administrationskostn. vid Alnarpsinst Speciallärare vid trädgårdsskolan S :a kostn. vid trädgårdsskolan kr Avgår hyresinkomster. . Nettokostn. för trädgårdsskolan kr Trädgårdsrörelsen (översk. + , undersk. —) Trädgårdsskolans andel (hälften) Nettokostn. för trädgårdsskolan o. dess andel (hälften) av trädgårdsrörelsen, kr Antal elever Antal elevdagar vid trädgårdsskolan Undervisn.-kostn., kr. per elevdag B.

Experimentalfältet Statsbidrag: Lärarlöner Driftskostn.-bidrag m. m Summa kr Avgår hyra för skollokaler Nettokostn. för undervisningen kr Antal elever Antal elevdagar Underv.-kostn. kr. per elevdag

9 982

6 944

11 283

135 630

140 174

146 959

81 830

82 794

83 102

217 460

222 968

230 061

6 000

6 000

6 000

211 460 22 .9 548

216 968

224 061

8 246

6 944

) Se kommentarer till tabell 9 å nästa sida

69 C. Söråker2) Statsbidrag Landstingsbidrag Summa kr Antal elever Antal elevdagar Undervisn.-kostn., kr. per elevdag 2

113 703 32 270

118 225 50 063

145 973 11 3 652

168 288 12 3 984

Summa 1958-1959

314 261 7 636 41,16

) År 1957 har ej medtagits, emedan sista tvåårskursen ännu pågick då.

Kommentarer till tabell 9 I undervisningskostnaden ingår i princip samtliga kostnader som hör s a m m a n med undervisningen, såsom löner till lärare och övrig personal som medverkar i undervisningen samt utgifter för undervisningsmateriel, inventarier, studieresor, annonser, telefon etc. Vidare ingår kostnader för undervisningsodlingar. Kostnaden för lokaler ingår dock inte. Vid Alnarp har kostnadsfördelningen mellan trädgårdsskolan och högre trädgårdskursen gjorts på så sätt att hälften av alla gemensamma kostnader förts till vardera kursen. Denna fördelning har ansetts bäst överensstämma med verkligheten. Det kan påpekas, att jordbrukshögskoleulredningen fördelade kostnaderna på samma sätt. Vid de båda övriga trädgårdsskolorna — Experimentalfältet och Söråker — har det visat sig enklast att utgå från de anslag som erhållits från stat och landsting. Kostnaderna för undervisning och undervisningsodlingar (underskott i trädgårdsrörelse) motsvarar nämligen dessa anslag. Anslag till försöksverksamheten vid Söråker ingår ej. Antalet elevdagar utgör hela antalet dagar från kursens början till dess slut med undantag för jul- och sommarferier. Beräkningen har skett på följande sätt: Alnarp och Experimentalfältet: Kurstiden är 16 mån. eller 480 dagar. F r å n denna tid har avräknats två julferier ä 16 dagar och ett sommaruppehåll ä 14 dagar. Antal kursdagar = 434 dagar. Söråker: Kurstiden är ett år. Kursen pågår från 8 januari till 20 december. F r å n denna tid har avräknats sommaruppehåll ä 14 dagar. Antal kursdagar = 332 dagar.

70 Tab. 10. Nuvarande

lokalulrymmen

och trädgårdsarealer vid

Alnarp 1 ) Antal

Yta m 2

Experimentalfältet Antal

A. Antal elevrum Dubbelrum Enkelrum

40 4

22 2

B. Antal elevplatser vid ettåriga kurser

46 C. Övriga lokalutrymmen Lektionssalar . . . Laboratorier . . . Kontorsrum, lärarrum Bostadslägenh... Ritsalar Förrådsutrym. . D.

x

Trädgårdsarealer Växthus Drivbänkar . . . . Frilandsareal . . .

Y t a m2

trädgårdsskolorna

Söråker Antal

Yta m 2

Summa Antal

Y t a mJ

70 8 18

3 1

265 60

2 —

76 —

3 14 2

106 1300

4 9

62 898

100 2 305

3 750 6 000 16 ha

1 500 800 20 ha

1071 1 100 25 ha

6 321 7 900 61 ha

) E n stor del av lokalutrymmena vid Alnarpsinstitutet är gemensamma för flera avdelningar och har därför ej redovisats här. E n del av elevrummen (12 dubbelrum) disponeras för trädgårdspraktikanter.

71 Tab. 11. Trädgårdsnäringens

omfattning

Län

Antal brukn. delar

enligt 1951 års jordbruksräkning,

Köksväxter o. blommor friland

växthus

bänkgård

Stockholms stad och län . . . . Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

2048 686 814 1447 572 593 1371 314 1042 2316 2853 845 730 875 1295 979 1078 882 525 628 348 144 224 162

559,4 123,9 206,1 182,7 75,5 47,4 135,8 24,9 77,7 196,5 445,3 81,1 112,7 105,2 125,3 70,5 98,0 57,7 32,5 67,2 29,5 19,2 16,4 9,1

60,8 4,9 10,2 16,1 9,4 3,5 8,3 1,8 4,8 30,5 129,6 9,9 21,9 11,6 11,0 4,4 6,1 5,1 2,0 5,5 3,9 0,9 1,8 0,7

49,2 7,5 11,1 19,4 7,2 2,1 7,3 4,0 5,0 14,6 46,0 10,1 10,6 8,9 8,9 6,8 7,8 10,5 3,6 7,0 2,6 1,3 1,6 0,9

Summa

2900,9

365,7

255,3

Antal brukn. delar Antal Proc.

Svealand Norrland Summa

arealer i hektar

Plantskola

Hallon

Jordgubbar

44,1 32,2 36,1 17,6 4,3 3,7 8,7 0,7 7,3 12,6 52,5 7,1 12,5 5,4 5,7 3,2 4,6 7,5 3,8 6,2 1,6 0,5 4,1 0,4 283,6

147,9 30,3 39,3 42,1 18,8 17,8 22,9 8,7 14,4 89,2 85,0 23,9 16,5 31,2 33,9 26,1 26,8 21,7 17,5 12,1 9,6 1,6 3,2 1,4

106,1 29,5 54,3 62,5 33,7 20,1 58,6 5,5 32,7 67,5 99,9 30,8 16,9 32,2 39,0 24,8 44,6 21,8 23,0 31,1 21,5 15,3 14,4 4,5

742,7

891,9

Växthusareal

Plantskola

Ha

Proc.

Ha

Proc.

62 31 7

258 94 13

71 26 3

139 131 13

49 46 5

904 615 116

55 38 7

14253 7012

Hallon och jordgubbar Ha Proc.

K UNGL

-)

*• «J J A

B

Statens offentliga utredningar 1962 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Socialdepartementet Skogstillgångarna i J ä m t l a n d s län. [1]

Jordbruksdepartementet Yrkesutbildningen på trädgårdsområdet.

Stockholm 1962 STATENS R E P R O D U K T I O N S A N S T A L T 485461