Arbetstidsreglering för militär och civilmilitär personal försöksverksamhet avseende arbetstidsreglering för viss militär och civilmilitär personal samt riktlinjer för arbetstidsreglering för viss militär verksamhet : redogörelse och förslag

ZKXK National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

KUNGL Bl PL. o r fl I i j

C o

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1962:30

/^6

Försvarsdepartementet

ARBETSTIDSREGLERING FÖR MILITÄR PERSONAL OCH CIVILMILITÄR Försöksverksamhet arbetstidsreglering

avseende

för viss militär

samt riktlinjer

för

för viss militär

och civilmilitär

personal

arbetstidsreglering verksamhet

REDOGÖRELSE OCH FÖRSLAG AVGIVNA AV MILITÄRA ARBETSTIDSBEREDNINGEN

Stockholm

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962 tironologisk förteckning

1. S k o g s t i l l g å n g a r n a 1 J ä m t l a n d s l ä n . I d u n . 100 s. + 2. Y r k e s u t b i l d n i n g e n p å t r ä d g å r d s o m r å d e t . S t a t e n s R e p r o d u k t i o n s a n s t a l t . 71 s. J o . 3. T o t a l f ö r s v a r e t s p e r s o n a l f r å g o r . B e c k m a n . 305 s. F ö . 4. A r b e t s u p p g i f t e r o c h u t b i l d n i n g för v i s s s j u k v å r d s p e r s o n a l . B e c k m a n . 165 s. I. 5. V i d g a d v u x e n u t b i l d n i n g p å g y m n a s i e s t a d i e t . K i h l s t r ö m . 116 s. E. 6. S t a t s b i d r a g till e n s k i l d v ä g h å l l n i n g , m . m . I d u n . 92 s. K. 7. K o m m u n a l b e r e d s k a p . I d u n . 198 s. I. 8. F i n a n s p l a n f ö r b u d g e t å r e t 1962/63 s a m t P r e l i m i n ä r n a t i o n a l b u d g e t för å r 1962. M a r c u s . X X I H + 61 s. F l . 9. S t ä d e r n a s s ä r s k i l d a r ä t t i g h e t e r o c h s k y l d i g h e t e r i f ö r h å l l a n d e till s t a t e n . K i h l s t r ö m . 259 s. Fi. 10. S v e n s k e k o n o m i 1960—1965. I d u n . 220 s. F i . 11. S v e n s k e k o n o m i 1960—1965. B i l a g o r 1—5. I d u n . 296 s. F i . 12. A s p e k t e r p å u t v e c k l i n g s b i s t å n d e t . I d u n . 268 s. U . 13. S k ä r p t a r e g l e r f ö r r u s d r y c k s i n k ö p . I d u n . 125 s. Fi. 14. A t o m a n s v a r i g h e t n . I d u n . 205 s. J u . 15. D e n a l l m ä n n a n ä r i n g s l a g s t i f t n i n g e n . I d u n . 212 s. H . 16. K o r r e s p o n d e n s u n d e r v i s n i n g e n i n o m s k o l v ä s e n det. T r y c k e r i b o l a g e t V ä r m l a n d s F o l k b l a d , K a r l s t a d . 141 s. E. 17. A r b e t s t i d s f ö r k o r t n i n g e n s o m f a t t n i n g o c h u t l ä g g n i n g . I d u n . 141 s. S. 18. A u t o m a t i s k d a t a b e h a n d l i n g i n o m f o l k b o k f ö r i n g s o c h u p p b ö r d s v ä s e n d e t . D e l n . I d u n . 87 s. F i . 19. U t l a n d s s v e n s k a r s d e l t a g a n d e i a l l m ä n n a v a l . I d u n . 50 s. J u . 20. N e d r e justitierevisionens arbetsorganisation. I d u n . 84 s. J u . 21. K o m m u n a l t s t ö d å t s t u d e r a n d e f r å n u t v e c k l i n g s l ä n d e r n a . K i h l s t r ö m . 35 s. I . 22. S a m h ä l l s f a r l i g asocialitet. I d u n . 232 s. I . 23. F ö r s v a r e t s t a n d v å r d . I d u n . 100 s. F ö . 24. E x p r o p r i a t i o n f ö r s a n e r i n g a v h i s t o r i s k t e l l e r kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Marcus. 45 s. J u . 25. R e v i d e r a d n a t i o n a l b u d g e t f ö r å r 1962. M a r c u s . I V + 52 s. F i . 26. A v g i f t s b e l a g d a t r a f i k a n l ä g g n i n g a r . I d u n . 70 s. K. 27. R a d i o n s j u r i d i s k a a n s v a r . I d u n . 131 s. J u . 28. S k o l v ä s e n d e t s c e n t r a l a l e d n i n g . I d u n . 408 s. E. 29. S ä k e r h e t s i n s p e k t i o n a v m o t o r f o r d o n o c h s l ä p v a g n a r . K i h l s t r ö m . 101 s. K. 30. A r b e t s t i d s r e g l e r i n g för m i l i t ä r p e r s o n a l o c h civilm i l i t ä r . I d u n . 82 s. F ö .

A n m . O m s ä r s k i l d t r y c k o r t ej a n g l v e s , ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m .

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1962:30

ARBETSTIDSREGLERING FÖR MILITÄR OCH CIVILMILITÄR PERSONAL Försöksverksamhet avseende arbetstidsreglering för viss militär och civilmilitär samt riktlinjer för för viss milititär

arbetstidsreglering verksamhet

R E D O G Ö R E L S E OCH F Ö R S L A G AVGIVNA AV MILITÄRA ARBETSTIDSBEREDNINGEN

IDUNS T R Y C K E R I A K T I E B O L A G E S S E L T E AB STOCKHOLM 1962

personal

Innehåll

Skrivelse till departementschefen I. Bakgrunden till militära arbetstidsberedningens uppdrag och beredningens direktiv A. Militära arbetstidskommittén B. Särskilt yttrande av en kommittéledamot C. Remissyttrandena över militära arbetstidsberedningens betänkande . D. Militära arbetstidsberedningens direktiv II. Beredningens försöksverksamhet och särskilda undersökningar A. Uppläggningen av försöksverksamheten B. Försökens genomförande 1. Försöksverksamhetens omfattning 2. Anvisningar för försöksverksamheten Trupptjänst Sjötjänst Teknisk tjänst vid flygflottiljs baskompani 3. Granskningen av redovisningsmaterialet C. Representativiteten i försöken D. Särskilda undersökningar av förberedelsetid E. Vissa övriga undersökningar av arbetstids- och arbetsförhållanden m.m. III. Försöksverksamhet beträffande musiktjänsten IV. Sammanställningar av arbetstidsredovisningen A. Trupptjänst 1. Sammanställningarnas innehåll 2. Beräkningen av tid bunden till trupp 3. Fortsatt befälsutbildning 4. Beräkning av tid för övningsförberedelser 5. Vissa synpunkter på det sammanställda arbetstidsmaterialet . . . B. Sjötjänst 1. Sammanställningarnas innehåll 2. Kommentarer till sammanställningarna C. Teknisk tjänst vid flygflottiljs baskompani D. Musiktjänsten 1. Sammanställningarnas innehåll 2. Kommentarer till sammanställningarna V. Beredningens förslag till arbetstidsreglering och beslut i arbetstidsfrågan m. m VI. Vissa synpunkter på frågan om arbetstidsregleringens genomförande och på arbetsförhållandena

5 7 7 7 8 8 10 10 14 14 17 17 20 23 24 25 27 30 32 34 34 34 36 37 37 38 39 39 40 41 42 42 44 45 46

4 Bilaga 1 Genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka i trupptjänst: armén Bilaga 2 Exempel på spridning av arbetstid i trupptjänst:armén Bilaga 3 Arbetstid för befattningshavare i instruktörstjänst under utbildningsskedet vid 117 befäls- och repetitionsövning september 1960 Bilaga 4 Förbandsövningar vid arméns försöksförband 1960—61

50 53 54 55

Bilaga 5 Genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka i trupptjänst: kustartilleriet Bilaga 6 Exempel på spridning av arbetstid i trupptjänst: kustartilleriet Bilaga 7 Förbandsövningar vid kustartilleriets försöksförband 1960 . . . . Bilaga 8 Genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka i trupptjänst: flygvapnet Bilaga 9 Exempel på spridning av arbetstid i trupptjänst: flygvapnet. . . Bilaga 10 Genomsnittligt antal arbetstimmar och tid per vecka i sjötjänst . Bilaga 11 Exempel på spridning av arbetstid i sjötjänst Bilaga 12 Genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka i musiktjänst . . .

59 60 62 64 66

Bilaga 13 Exempel på spridning av arbetstid i musiktjänst

67 Förslag till riktlinjer för arbetstidsreglering

57 58 59

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

försvarsdepartementet

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 mars 1960 tillkallade chefen för försvarsdepartementet den 29 april samma år en beredning med uppdrag att utföra försöksverksamhet avseende reglering av tjänstgöringstiden för viss militär och civilmilitär personal. Till ledamöter i beredningen kallades numera kommendörkaptenen av 1. graden vid flottan N. G. Arnell, förste ombudsmannen i Svenska underofficersförbundet C. E. Bergdahl, numera överstelöjtnanten och chefen för infanteriets kadett- och aspirantskola B. B. M. Jansson, ombudsmannen i försvarsväsendets underbefälsförbund framlidne G. Jensen, numera överstelöjtnanten vid flygvapnet C. O. Larsson, expeditionschefen i försvarsdepartementet K. G. Linden, tillika ordförande, samt numera förste ombudsmannen i Svenska officersförbundet N. O. A. Wiberg. Beredningen har antagit benämningen militära arbetstidsberedningen. Som ersättare för Jensen och för Jansson, som på egen begäran entledigats från uppdraget att vara ledamot i beredningen, har departementschefen den 22 augusti 1960 respektive den 25 januari 1962 uppdragit åt ombudsmannen i försvarsväsendets underbefälsförbund S. F . Fernlund och överstelöjtnanten vid Bodens artilleriregemente C. L. W. S. Brant-Lundin att vara ledamöter i beredningen. Att såsom experter stå till beredningens förfogande har departementschefen tillkallat, den 13 maj 1960 byråchefen i civildepartementet N. A. Aldestam, seminarieläraren F . Borgquist, krigsrådet i försvarets civilförvaltning G. E. Hallin, byråchefen i försvarsstaben U. S. Rosenblad och numera förste militärpsykologen W. M. Wächter samt den 21 oktober 1961 byråchefen i statskontoret E. G. B. Wijkman och majoren vid infanteriets stridsskola B. T. Gustafson. Såsom sekreterare och biträdande sekreterare åt beredningen har enligt uppdrag tjänstgjort, som sekreterare Wijkman (den 29 april 1960—den 21

oktober 1961) och Brant-Lundin (tillkallad den 21 oktober 1961) samt som biträdande sekreterare Gustafson (den 4 juli 1960—den 21 oktober 1961), kaptenen vid Jämtlands fältjägarregemente S. G. O. Blomquist (den 15 december 1960—den 5 april 1961), löjtnanten vid flottan G. E. S. Sundberg (den 15 augusti 1960—den 26 april 1961), kaptenen vid flygvapnet C. G. O. Liliebäck (den 7 november 1960—den 18 maj 1961) samt kaptenen vid kustartilleriet C.-O. Hedén (fr. o. m. den 18 augusti 1960), kaptenen vid flottan N. Helker (fr. o. m. den 7 november 1960), kaptenen vid flygvapnet K. H. S. Sjöholm (fr. o. m. den 20 januari 1961) och kaptenen vid flygvapnet S. B. B. Stieberth (fr. o. m. den 20 mars 1961). Beredningen har med skrivelse den 5 mars 1962 avgivit förslag till riktlinjer för arbetstidsreglering för militär och civilmilitär personal på aktiv stat i trupptjänst, sjötjänst, flygtjänst och teknisk tjänst vid flygflottiljs baskompani samt för musikpersonal (stencilerat). Sedan arbetet med sammanställning av material från beredningens försöksverksamhet nu slutförts, får beredningen härmed vördsamt överlämna redovisning för denna verksamhet. Beredningens arbete är därmed slutfört. Stockholm den 28 maj 1962.

K. G. Linden N. Arnell

Carl Bergdahl

F. Fernlund

C. O. Larsson

L.

Brant-Lundin Ola Wiberg

I . B a k g r u n d e n till m i l i t ä r a a r b e t s t i d s b e r e d n i n g e n s u p p d r a g och beredningens direktiv

A. Militära

arbetstidskommittén

Med stöd av bemyndigande den 29 juni 1956 tillkallade chefen för försvarsdepartementet samma dag sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning beträffande den militära och civilmilitära personalens arbetstidsförhållanden. De sakkunniga — militära arbetstidskommittén — avlämnade den 29 juni 1959 betänkande i ämnet (SOU 1959: 26). Kommittén lämnade i betänkandet en redogörelse för olika verksamhetsområden inom krigsmakten och för olika personalkategorier och deras tjänstgöringsförhållanden samt för de bestämmelser om arbetstid som redan finns för vissa verksamhetsgrenar och personalkategorier. Kommittén hade gjort en undersökning rörande arbetstidsförhållandena för viss militär och civilmilitär personal och redovisade sammanfattande resultaten av dessa undersökningar i bilagor till betänkandet. Vid sina överväganden angående möjligheter till arbetstidsreglering för militär och civilmilitär personal hade kommittén kommit till den uppfattningen, att normal fredstjänstgöring kunde infogas under en arbetstidsreglering. Så var enligt kommitténs uppfattning särskilt fallet med de verksamhetsområden, där bestämmelser, normer eller praxis redan finns för det normala arbetstidsuttaget. Kommittén hade därför särskilt inriktat sin uppmärksamhet på frågan om den tjänstgöring som fullgöres av personal, sysselsatt med utbildningsverksamhet, samt för musikpersonal för vilken särskilda föreskrifter eller enhetlig praxis för det normala arbetstidsuttaget icke finns, är av den art, att arbetstidsreglering kunde göras tillämplig på den. Utifrån sina överväganden hade kommittén kommit till den uppfattningen, att det i tekniskt hänseende vore möjligt att inordna den för militär och civilmilitär personal normalt förekommande tjänstgöringen — vari kommittén icke inräknade tillämpade förbandsövningar av längre varaktighet — under en arbetstidsreglering utan att men för tjänsten härigenom skulle uppkomma. Vad beträffar arbetstidens längd utgick kommittén från att arbetstiden för militär och civilmilitär personal i samband med en reglering anpassades till de inom statsförvaltningen i övrigt gällande bestämmelserna. Arbetstiden borde i enlighet därmed bestämmas till i genomsnitt 45 timmar för vecka, där icke fråga vore om verksamhetsområden, inom vilka tillämpades en normalarbetstid om 42 timmar i veckan. B. Särskilt yttrande av en kommittéledamot En ledamot av kommittén, numera statsrådet Holmqvist, kunde icke biträda majoritetens förslag.

8 Reservanten ansåg, att kommittén icke kunnat belysa konsekvenserna av införandet av arbetstidsregler, utformade så som kommittén avsett, efter mönster av vad som gäller för vissa civila arbetstagare. Han förordade därför viss försöksverksamhet, innan ställning toges till en definitiv arbetstidsreglering. Reservanten pekade på en rad omständigheter i den militära verksamheten, som gjorde att den kunde anses särpräglad och avvikande från civil verksamhet, vilka förhållanden dels motiverade avvikelser från vad som ansåges lämpligt för civil verksamhet, dels konstituerade särskilda svårigheter för en reglering av arbetstiden efter civilt mönster. Reservanten ansåg vidare, att den undersökning av olika förhållanden, som kommittén utfört, icke gav någon vägledning för bedömning av möjligheterna att utan men för utbildningsresultatet kunna genomföra en arbetstidsreglering i den av kommittén föreslagna formen. Innan en mera bunden arbetstidsreglering genomfördes på förevarande område, borde en normalisering av tjänstgöringen till 45 timmar per vecka försöksvis genomföras vid alla förband, där så vore lämpligt med hänsyn till befälssituationen och andra relevanta förhållanden. I samband med att en sådan normalisering försöksvis skedde borde vid ett antal lämpliga förband verkningarna av åtgärden närmare studeras och möjligheterna att vidtaga av den nya situationen betingade rationaliseringsåtgärder närmare klargöras. Härvid borde beaktas, att utbildningsresultatet ej försämrades. Först sedan ytterligare klarhet därmed vunnits, förelåge enligt reservantens mening förutsättningar för en mera definitiv reglering av arbetstiden. Formen för denna reglering borde få bli beroende av de erfarenheter, som kunnat vinnas. Försöksverksamheten, som borde centralt ledas av försvarsgrenscheferna, borde vara slutförd senast efter tre år. C. Remissyttrandena över militära arbetstidsberedningens betänkande Yttranden över arbetstidskommitténs betänkande avgavs av överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna, försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen, försvarets sjukvårdsstyrelse, statens organisationsnämnd, statskontoret, organisationsnämnden för militärmusiken, Statstjänstemännens riksförbund, Centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden, Tjänstemännens centralorganisations tjänstemannasektion, Statstjänarkartellen och Sveriges akademikers centralorganisation. Samtliga remissmyndigheter var positivt inställda till tanken på en arbetstidsreglering, men de myndigheter som haft att mera allmänt taga ställning till frågan ansåg, att en arbetstidsreglering icke kunde genomföras i den form som kommittén föreslagit. Ytterligare undersökningar förordades, och allmänt anslöt man sig till reservantens förslag om försöksverksamhet. D. Militära arbetstidsberedningens direktiv Chefen för försvarsdepartementet hemställde den 11 mars 1960 om bemyndigande att tillkalla en särskild beredning med uppgift att svara för försöksverksamhet i fråga om reglering av arbetstiden för viss militär och civilmilitär personal. Efter erinran om arbetstidskommitténs betänkande och

9 de däröver avgivna yttrandena anförde departementschefen därvid till statsrådsprotokollet följande. Med anledning av vad sålunda förevarit vill jag betona vikten av att — icke minst mot bakgrunden av den förbättring av arbetstidsförhållandena, som de senare åren genomförts på arbetsmarknaden i stort — en tillfredsställande ordning åstadkommes i fråga om bestämmande av den militära och civilmilitära personalens arbetstid. En reglering bör dock föregås av viss försöksverksamhet. Denna bör bedrivas vid skilda enheter inom krigsmakten. Med hänsyn till frågans angelägenhetsgrad anser jag det nödvändigt, att en särskild beredning tillkallas med uppdrag att svara för igångsättande och genomförande av den avsedda försöksverksamheten. Beredningens arbete bör syfta till att närmare klargöra hur en arbetstidsreglering i dess olika delar bör utformas för att målsättningen i den militära utbildningen skall kunna hållas. För olika praktiskt prövade lösningar av arbetstidsfrågan bör klargöras de olika moment som kan komma att påverka kostnaderna för en reglering av arbetstiden. I övrigt anser jag icke, att beredningens arbete bör bindas genom några särskilda direktiv. På begäran av beredningen har chefen för försvarsdepartementet sedermera bemyndigat beredningen att utarbeta förslag till riktlinjer för en arbetstidsreglering för aktiv militär och civilmilitär personal inom vissa verksamhetsområden, avsett att läggas till grund för förhandlingar i frågan våren 1962.

I I . Beredningens försöksverksamhet och särskilda undersökningar

A.

Uppläggningen av försöksverksamheten

Enligt direktiven skulle den försöksverksamhet som uppdragits åt arbetstidsberedningen att utföra syfta till att närmare klargöra, hur en arbetstidsreglering i dess olika delar borde utformas för att målsättningen i den militära utbildningen skulle kunna hållas. Med hänsyn härtill har beredningen inriktat sitt arbete på undersökningar av utbildningsverksamheten vid krigsmaktens förband. Av krigsmaktens skilda verksamhetsområden omfattar denna det största antalet militär personal, som kan komma att bli berörd av verkningarna av en arbetstidsreglering. Denna utbildningsverksamhet bedömes av beredningen också erbjuda de största problemen vid en arbetstidsreglering. Militära arbetstidskommittén baserade sitt ställningstagande i frågan om en arbetstidsreglering på förhållandena inom krigsmaktens olika verksamhetsområden, för vilka kommittén lämnat en utförlig redogörelse, och på undersökningar om arbetstidens längd för militär och civilmilitär personal, som kommittén utfört. Vad beträffar trupptjänst och motsvarande utbildningsverksamhet överensstämmer de av kommittén (betänkandet sid. 16—25) skildrade förhållandena i stort sett med dem som varit rådande under den tid beredningens arbete pågått. Följande avvikelser må nämnas. Vid kustartilleriets värnpliktsutbildning har vid ett truppförband (KA 1) försöksvis första kursen avkortats med 2 veckor, som lagts till andra kursen. Värnpliktsinryckningen och utbildningen av de värnpliktiga har omlagts vid flygvapnet fr. o. m. hösten 1961. Vid huvuddelen av flygflottiljerna inrycker de värnpliktiga i 4 omgångar med omkring en fjärdedel av antalet värnpliktiga i vardera omgången. Inryckningen sker i februari, maj, augusti och november. Utbildningstiden indelas i 2 skeden. Första skedet omfattar ca 11 V* veckor. Under detta skede bedrives dels koncentrerad soldatutbildning i sammanlagt omkring 300 timmar, dels grundläggande yrkesutbildning i omkring 190 timmar. Andra skedet omfattar omkring 35 Vi effektiva övningsveckor. Utbildningen avser dels fortsatt soldatutbildning i sammanlagt omkring 150 timmar, varvid de värnpliktiga vid en flottilj indelas i 4—5 utbildningsplutoner (-omgångar), vilka vardera erhåller i medeltal ca 4 timmars (en halv övningsdags) soldatutbildning

11 per övningsvecka, dels fortsatt yrkesutbildning och praktisk yrkestjänst under huvuddelen av tiden. I för flygvapnet utfärdade bestämmelser för utbildning av värnpliktiga anges som riktvärde, att utbildningen normalt skall omfatta 45 timmar för vecka. I sjötjänsten vid flottans stridsfartyg, vilka numera så gott som samtliga ingår i kustflottan, är för motortorpedbåts- och minsveparförbanden övningsåret förskjutet ett kvartal, varför slutövningarna för dylika förband infaller under fjärde kalenderkvartalet. För övriga förband har övningsverksamheten under detta fjärde kvartal intensifierats. Övningstiden enligt rutin har ändrats till att utgöra 6 Vi timmar per dag under måndag—fredag för allt befäl. Av arbetstidskommitténs redogörelse (sid. 40—46) för undersökningarna om arbetstidens längd återges här i korthet följande. Undersökningarna ägde rum vid 13 arméförband representerande samtliga truppslag, vid landorganisationer vid marinen, vid vissa av flottans rustade fartyg, vid 2 kustartilleriförband och vid 5 flygflottiljer. Undersökningarna avsåg all militär och civilmilitär personal vid dessa undersökningsenheter med undantag av regementsofficerare, läkare, tandläkare, veterinärer och elever i instruktörs- och beställningsmannaskolor (motsvarande). Undersökningarna tillgick så att varje beställningshavare, som deltog i undersökningarna, fick lämna uppgifter angående faktisk arbetstid för följande tjänsteåligganden, nämligen dels, beträffande ordinarie tjänstgöring, övning om minst ett dygn, annan ordinarie tjänstgöring och förberedelser m. m., dels ock, beträffande extra tjänstgöring, befälsutbildning, tjänsteresa, dagbefälstjänst, garnisonstjänst, beredskapstjänst och övrig extra tjänstgöring. Uppgifterna skulle avse vissa tidsperioder, för varje undersökningsenhet fyra tvåveckorsperioder, fördelade under ett år. De sålunda lämnade uppgifterna granskades och bestyrktes av kompanichef (motsvarande) innan de insändes till kommittén, och granskades därefter även i försvarsgrensstaberna. Undersökningsmaterialet bearbetades av kommittén, som därvid uppdelade uppgifterna på följande grupper, nämligen trupptjänst, sjötjänst, flygtjänst, marktjänst vid flygvapnet, stabs-, förvaltnings- och expeditionstjänst, verkstadstjänst samt musiktjänst. Då av vissa skäl arbetstidsundersökningarna enligt här antydd metod vid rustade fartyg icke gav önskat resultat, lät kommittén göra en uppskattning av arbetstiderna ombord vid flottan. Denna uppskattning grundade sig på erfarenhetsvärden, loggboksanteckningar och föreskrifter om arbetsrutin ombord. Resultatet av kommitténs undersökningar redovisades i betänkandet i form av sammandragstabeller (sid. 89—96). I betänkandet h a r också sammanställts en tabell över den uträknade medelarbetstiden för personal i trupptjänst inom armén och kustartilleriet. Härvid har enligt schablonmässiga grunder frånräknats den arbetstid, som vid övning minst ett dygn samt vid dagbefälstjänst, garnisonstjänst och beredskapstjänst överstiger normal arbetstid. Tabellen är uppgjord efter alternativa antaganden beträffande omfattningen av längre övningar per man och år, 20 respektive 30. Kommittén har gjort vissa reservationer

12 beträffande de framkomna medeltalens riktighet och framhållit, att tabellen, med hänsyn till vad kommittén angivit beträffande urvalet av undersökningsveckor m. m. och den schematiska karaktären av beräkningarna i övrigt, i viss mån blivit av exemplifierande karaktär. Tabellen har följande utseende: Ordinarie arbetstid per vecka om Försvarsgren m. m. Personalkategori

Antalet tillämp- Antalet tillämpningsövningar ningsövningar per år = 20 per år = 30

Armén och kustartilleriet Kaptener Subalternofficerare Underofficerare Underbefäl

52,9 52,2 50,4 48,4

49,7 49,0 47,2 45,2

därav: Infanteriet Kaptener Subalternofficerare Underofficerare Underbefäl

53,9 50,6 51,5 47,5

50,7 47,4 48,3 44,3

Arbetstidsberedningen har ansett det nödvändigt att skaffa ett säkrare underlag beträffande den för utbildningsverksamheten erforderliga arbetstiden. Beredningens arbete har därför huvudsakligast inriktats på arbetstidsundersökningar. I viss omfattning har även försök med arbetstidsreglering gjorts. Resultaten av sådana försök får anses vara av begränsat värde, i den mån de skulle tjäna till ledning för bedömning av hur en arbetstidsreglering skulle verka i praktiken. Utgångspunkter saknades för att ange de förutsättningar som skulle gälla för en realistisk försöksverksamhet. Arbetstidens omfattning var ej bestämd. Lämpligt avvägda begränsningsperioder kunde inte bestämmas på grundval av det arbetstidsmaterial som fanns. Beredningen kunde inte bestämma grunder, enligt vilka vissa arbetsinsatser skulle tidsberäknas. I de försök som gjorts har beredningen endast kunnat ansluta till de normer som angavs av arbetstidskommittén. Och även vid en så utformad arbetstidsreglering saknades det återhållande moment mot övertidsuttag som endast en fastställd övertidsgottgörelse skulle kunna utgöra. I de sammanställningar av arbetstid som bifogats denna redogörelse har båda försökstyperna redovisats på samma sätt. För sina arbetstidsundersökningar beslöt beredningen tillämpa följande riktlinjer. Utbildningsverksamheten skulle följas under ett helt utbildningsår. På grund av omorganisation blev detta inte möjligt beträffande markstridsutbildningen vid flygvapnet.

13 Arbetstidsuppgifterna skulle lämnas av arbetsledningen. Såvitt möjligt skulle personalen själv varken besväras med att lämna uppgifter eller ges möjlighet att påverka dessa. Försvarsgrensstaberna skulle aktivt medverka i granskning och bedömning av uppgiftsmaterialet. Beredningen skulle fortlöpande granska och bedöma uppgiftsmaterialet och ingripa med tillrättalägganden, där så behövdes. Försöksenheterna skulle vara representativa för den undersökta verksamheten. Begränsningen i antalet enheter låg i beredningens möjligheter att effektivt följa försöksverksamheten. Försöksenheterna skulle anmodas att vidtaga vissa åtgärder, ägnade att nedbringa arbetstiden. Undersökningarna skulle ge erfarenheter i fråga om möjligheterna att anknyta administrationen av en arbetstidsreglering till redan tillämpade former för arbetsplanering i utbildningsverksamheten. En utgångspunkt för en arbetstidsreglering skulle enligt direktiven vara, att målsättningen i den militära utbildningen skulle kunna hållas. Metoder att objektivt mäta utbildningsresultat och därmed kontrollera, huruvida utbildningsmålen uppnåtts, torde icke finnas. Beredningen har icke funnit någon form för att i sina undersökningar och försök övervaka, att målsättningen i utbildningen hålles. Beredningen har räknat med att ansvaret härför ligger på de militära myndigheterna och därför i sina anvisningar för försöken endast allmänt påbjudit, att målsättningen för utbildningen skulle hållas, och angivit, att detta krav skulle anses vara uppfyllt i och med att utbildningen bedrevs i den omfattning som anges i gällande utbildningsbestämmelser. För att i trupptjänsten erhålla en jämförelse mellan olika försöksenheter med i stort sett likartad verksamhet har det ansetts lämpligt att de kunnat arbeta under åtminstone kvantitativt likvärdiga personella förhållanden. Vid val av försöksenheter har därför hänsyn, såvitt möjligt, tagits till förbandens förutsättningar att hålla en befälsuppsättning, som motsvarar fyllda stater enligt fastställd organisation. Som försöksenhet har valts kompani och motsvarande enhet och fartyg. Genom att arbetsledningen, d. v. s. kompanichef (motsv) och fartygschef, gjorts ansvarig för arbetstidsuppgifterna har det undersökta arbetsområdet begränsats till vad som står under direkt kontroll av dylik chef. Närmare undersökning och kontroll av andra arbetsuppgifter än som direkt hänför sig till trupp- respektive fartygsutbildningen, inklusive befälets egen fortsatta utbildning på regementet m. m., har därför inte gjorts. I den arbetstidsberäkning som beredningen gjort har dock hänsyn tagits också till tid som åtgått för arbete vid kommendering till tjänst utom kompaniet (motsv) eller fartyget. Förberedelse- och avslutningsarbeten ingår direkt i trupptjänsten men är till en del av den natur att kompanichef (motsv) inte h a r direkt kontroll över den arbetstid som åtgår för dess utförande. Dylika arbetsupp-

14 gifter i trupptjänsten har därför undantagits från uppgifter, som kompanichef (motsv) skulle lämna, och gjorts till föremål för särskilda undersökningar. B. Försökens genomförande 1. Försöksverksamhetens omfattning

I försöksverksamheten deltagande enheter, tid varunder verksamheten pågått, och antal befattningar (befattningshavare) som försöken omfattat framgår av tabell på sid. 15—17. Försök typ A och typ B vid armén avser två olika former av försöksverksamhet, där A-försök är av typen arbetstidsundersökning medan B-försök avser försök med given arbetstidsram. Även för försöken vid flottan och vid flygvapnets tekniska tjänst har angivits viss arbetstidsram, under det att vid kustartilleriet och markstridsutbildningen vid flygvapnet försöken motsvarat arméns A-typ (se II. B. 2). Utöver i tabellen angiven försöksverksamhet har arbetstidsundersökningar utförts vid I 17 under utbildningsskedet av befäls- och repetitionsövning under tiden 2—24/9 1960. Omfattning: Centrala instruktörsgrupper samt instruktörer och krigsplacerad personal vid 2 befälskompanier, 3 skyttekompanier och 1 underhållsbataljon, sammanlagt omkring 44 befattningshavare. I 14 under utbildningsskedet av befäls- och repetitionsövning under tiden 3/2—4/3 1961. Omfattning: 10 befälsutbildningsavdelningar under befälsövningen och 4 centrala instruktörsgrupper under repetitionsövningen, sammanlagt omkring 30 befattningshavare, samt ett utbildningskompani vid åldersklassen, i genomsnitt 5 befattningshavare. SK med KA 1 under repetitionsövning under tiden 13/9—3/10 1960. Omfattning: Centrala instruktörsgrupper samt en spärrbataljon, sammanlagt omkring 30 befattningshavare. Flygvapnet under eskaderövning under tiden 4—16/9 1961. Omfattning: Stationskompani med allmän del med personal ur skilda attackflottiljer samt speciella delar med personal ur F 6 och F 7, omkring 50 befattningar. Beredningen har därjämte vid besök och genom infordrade handlingar tagit del av arbetstidsförhållandena för instruktörs- och lärarpersonal vid Berga och Karlskrona örlogsskolor. Vid sidan av beredningens försöksverksamhet har försök avseende reglerad arbetstid utförts vid kustflottans övriga fartyg under utbildningsåret

15 Tabell över försöksverksamhetens

omfattning

Armén

Enhet

V årinry ekande Försök typ A 15 9. komp I 17

7. komp

P 2 A8

6. komp 2. b a t t

Lv 7

2. b a t t

Ing 2 6. komp SI

6. komp

T 2

2. komp

Försök typ B 15 9. komp A2

7. b a t t

Huvudutbildningslinje, Värnpliktskategori

Skytte- och närpvtjänst, A + Ah . . Skyttetjänst, A + Ah Strvtjänst, A + Ah Pjäs- och mottjänst, A + Ah Fältlvtjänst, A + Ah Allmän ingtjänst, A + Ah Trådstn tjänst, A + Ah Sjvtjänst, A -f Ah Kårjägartjänst, A + Ah Pjäs- och mottjänst, A + Ah

Antal befäl 1 per pluton

Tid varunder försöken pågått Utbildningåret 1960—61 Skede 2

Skede 3 Skede 4

2,9

Utbildningsåret 1961—62 Skede 1

8/5—22/6-61

2,7 3,0

4/7-60 4/7-60

-18/3-61 18/3-61

23/5—22/6-61 8/5—22/6-61

3,22

4/7-60

-18/3-61

8/5—22/6-61

3,9

4/7-60

• 18/3-61

23/5—22/6-61

3,1

4/7-60

18/3-61

8/5—22/6-61

2,4 3,0

4/7-60 4/7-60

18/3-61 18/3-61

8/5—22/6-61 8/5—22/6-61

3,0

4/7-60 -

18/3-61

2,9 2

4/7-60 -

18/3-61 Utbildningsåret 1960—61

Hostinryckan.de 14 6. komp K 3

2. och 4. skv Ing 1 7. komp

SI

3. komp

Skede 1 Skytte- och närpvtjänst, A -f Ah . . Fältpolistjänst, A . . Allmän ingtjänst och mottjänst, A-f Ah Tråd-, radio- och radiolänktjänst, Ah

Skede 2 Skede 3

2,6

24/10-60—25/3-61

2,7

28/11-60

I

30/9-61

24/10-60—25/3-61 2,2

I

24/10-60—25/3-61 Utbildningsskede

ArtSS 1

övnbatt

Pjäs- och mottjänst, A + Ah

Skede 4

3,1

27/3-

-22/4-61

Skjutskede 24/4

3/9-61

Genomsnittsvärde för försökskomp (motsv) plutoner under hela försökstiden. Jfr anvisningarna for försöken, som angav 4 (för L v 7 dock 5) instruktörer per pluton (TLA 1960 s. 363 och 412). I antalet ingår ersättare för aktivt befäl vid vakans. 2 Räknas endast på 1.—3. skedet på grund av de avvikelser som gäller för artilleriets organisation under 4. skedet.

16 Kustartilleriet

Enhet

KA 1 2. b a t t

Huvudutbildningslinje

Arttjänst, fast tungt art. Underbefälsskola A och I samt soldatskola(endast 2. kursen)

Antal befäl 1 per pluton (motsv)

Tid varunder försöken pågått Utbildningsåret 1959—60 Kurs 3

Kurs 4

Utbildningsåret 1960—61 Kurs 2

Kurs 1

11/8-61

9/1

4,4

KA 1 1. muldiv Mintjänst. Underbefälsskola A samt

17/2—11/8-61

2,5 KA 2 5. b a t t

KA 5 2. b a t t

KA 5 muldiv

Art- och motort j änst, rörligt tungt art. Underbefälsskola A och I samt soldatskola (endast 2. Arttjänst, fast tungt art. Underbefälsskola A och I samt soldatskola

5,7

15/8

15/10-60

4,3

15/8

15/10-60

Mintjänst, soldat-

28/11-60 — 11/8-61 9/1

3,7

11/8-61

9/1

[ 11/8-61

1 Genomsnittsvärde för batteriernas plutoner under hela försökstiden. Jfr anvisningarna för försöken (TSA 1960 s. 239). I antalet ingår ersättare för aktivt befäl vid vakans.

Flygvapnet, markstridsutbildningen

Enhet

F 1

speckomp

F 17 speckomp

Utbildningens omfattning

Genomsnittligt antal befäl på aktiv stat uoff

ubef

6 Tid varunder försöken pågått

1. skedet av utb. med inryckningsomgång 3/61 1. skedet av utb. med inryckningsomgång 3/61 samt 2. skedet av utb. med inryckningsomgångarna 2/60, 1/61, och 2/61

•14/8—3/11-61

17 Flottan Genomsnittligt antal befäl på aktiv stat

Fartyg

Jagaren Gästrikland Mtb T 108/109 Mtb T 110 Ub Illern Ub Uttern Msvp Arkö Msvp Spårö Msvp Karlsö

Tid varunder försöken pågått

off

uoff

ubef

s:a

15 3 4 4 4 3 3 3

19 3 3 8 8 2 2 2

37 7 6 13 10 4 5 4

71 13 13 25 22 9 10 9

25/7-60—15/10-61

Flygvapnet, teknisk tjänst vid flygflottiljs baskompani

Enhet

Verksamhetens art

F 1 1 . baskomp betjänar s k o l d i v . . . . F 1 3. baskomp betjänar ö v n d i v . . . . F 6 1. baskomp » » F 17 2. baskomp » » F 17 2. baskomp betjänar skoldiv.. . .

Genomsnittligt antal befäl på aktiv stat uoff

ubef

4 4 5 4 4

13 13 20 22 22

Tid varunder försöken pågått

22/3—20/5-61; 2/9-61—13/1-62 22/3—17/6-61; 2/9-61—13/1-62 22/3—20/5-61; 2/9-61—13/1-62 22/3—20/5-61; 2/9—30/9-61 1/10-61—13/1-62

1960—61 och på statens isbrytarfartyg under vinterexpeditionen 1960- -61. Av resultatet av dessa försök har beredningen tagit del. På begäran av beredningen har organisationsnämnden för militärmusiken utfört försök avseende arbetstidsreglering för militärmusikpersonal vid 9 musikkårer under tiden 4/9 1960—2/9 1961. Försöken har berört omkring 240 befattningshavare. 2. Anvisningar för försöksverksamheten

Beredningen har för de skilda försöksverksamheterna utfärdat anvisningar, vilka på beredningens begäran av vederbörande försvarsgrenschef fastställts till efterrättelse. Anvisningar för armén och kustartilleriet, som berört flera förband eller eljest ansetts böra komma till vidare kännedom, har införts i vederbörliga tjänstemeddelanden. Trupptjänst För trupptjänsten har gällt i stort sett likartade anvisningar. Med trupptjänst avses här verksamheten vid arméns och kustartilleriets försöksenheter samt markstridsutbildningen vid flygvapnet. Anvisningarna för arméns A-förband och för kustartilleriet är återgivna i följande tjänstemeddelanden. Armén: TLA 1960 n r 53, s. 177, nr 92 och nr 104 Kustartilleriet: TSA 1960 nr 68, s. 238, och nr 97 samt 1961 n r 9 2—203045

18 För markstridsutbildningen vid flygvapnet har beredningen utfärdat anvisningar den 30 september 1960. Därjämte har anvisningar utfärdats den 20 mars 1961 för ArtSS övningstrupp och den 7 november 1960 för KA 5 samt den 30 augusti 1960, den 5 september 1960 respektive den 24 januari 1961 för befäls- och repetitionsövningar vid I 17, SK och KA 1 samt I 14. Som allmänna direktiv för verksamheten har angivits, att målsättningen för utbildningen hålles (jfr. ovan under II A), att verksamheten planeras med största noggrannhet, att åtgärder vidtages för att begränsa befälets arbetstid genom att flera av befälet inte tages i anspråk än som är oundgängligen nödvändigt för att uppnå avsedd utbildningseffekt och genom att arbetstiden fördelas så jämnt som möjligt på deltagande befäl, samt att för verksamheten skall i möjligaste mån gälla förhållanden som är eller avses vara normala för verksamhet av förevarande art. I personellt hänseende har föreskrivits, att personaluppsättningen skulle, såvitt möjligt, anpassas till den i gällande organisationsplaner förutsatta, att uppkommande vakanser snarast skulle fyllas — dock ej vid kommendering av befälet till deltagande i befäls- och repetitionsövningar — samt att personalen skulle belastas med dagbefälstjänst och andra extra arbetsuppgifter i en omfattning som svarade mot full personaluppsättning vid regementet (motsv). I fråga om de arbetsinsatser, för vilka tidsuppgifter skulle lämnas, gav erfarenheterna under försökens gång anledning till vissa preciseringar. Med hänsyn till de särskilda undersökningar som utförts i fråga om förberedelser har av materialet från försöksenheternas redovisningar endasit följande uppgifter använts vid de beräkningar som beredningen gjort av arbetstid, nämligen den schemalagda tid befälet är för utbildnings- och övningsverksamhet direkt bundet till trupp, tid för tjänstgöring såsom lärare eller elev vid fortsatt befälsutbildning, tid för kommendering, med bibehållande av tjänst vid försökskompani, till uppgifter, som icke berör den av försöken omfattade utbildningsverksamheten, samt uppgifter om tid för förbandsövningar av längre varaktighet. Rapportering av planerad arbetstid har lämnats för varje vecka till arbetstidsberedningen och till vederbörlig försvarsgrensstab respektive kustartilleriinspektionen. För arméns A-förband, kustartilleriförbanden och flygvapnets markstridsutbildning har rapporteringen skett med uppgjorda veckoprogram, på vilka angivits det befäl som planerats deltaga i de olika utbildnings- och övningspassen, samt med ett oleat till programblanketten, varpå markerats tid för vissa tidsbundna förberedelsearbeten, fortsatt be-

19 fälsutbildning och tjänstgöring vid kommendering utom försökskompaniet (motsv). Dessa uppgifter, som alltså avsett den planerade arbetstiden, har insänts fredagen före den vecka uppgifterna avsett. Snarast efter veckans slut har insänts uppgift på avvikelser som eventuellt gjorts i förhållande till den förplanerade verksamheten och anledningen till sådana avvikelser. Härigenom h a r försvarsgrensstaberna (inspektionen) och beredningen fått kännedom om såväl planering som utfall av arbetstid och därmed en allmän uppfattning om möjligheterna att hållbart förplanera verksamheten i arbetstidshänseende. Det material som beredningen använt i sammanställning av arbetstidsuppgifter är genomgående det redovisade utfallet av arbetstiden. För B-försöken vid armén (vid I 5 och A 2) har särskilda anvisningar meddelats (TLA 1960 nr 53, sid. 180, nr 82, sid. 326, nr 88, sid. 352, och n r 105, sid. 413). Samma allmänna direktiv har getts för B-förbanden som för A-förbanden. I fråga om arbetstidsuppgifter gällde för B-försöken, att all arbetstid för truppbefälet på aktiv stat var föremål för försöksverksamheten. Vissa tidsramar har gällt för den arbetstid som högst skulle uttagas av varje befäl. I sådant hänseende har som högsta arbetstid för vecka föreskrivits, för andra utbildningsskedet 42 timmar (vid A 2 38 timmar under juli och augusti) och under tredje och fjärde skedena 45 timmar, med avkortning under av helgdag reducerad arbetsvecka. För beräkning av arbetstid gällde för B-försöken följande särskilda föreskrifter. Ej direkt kontrollerbar tid, t. ex. tid för enskilda förberedelser, skulle erfarenhetsmässigt uppskattas. Tid för tillämpad förbandsövning av längre varaktighet än 24 timmar i följd skulle icke inräknas i arbetstidsramen. Arbetstid för vecka, varunder förekomme dylik övning, skulle reduceras med 8 timmar för varje dygn, av vilket huvuddelen tagits i anspråk för övningen. Under längre annan övning än tillämpad förbandsövning skulle som arbetstid icke räknas tid, som vederbörande ägde fritt disponera såsom fritid, och ej heller tid, då vederbörande, förlagd vid trupp, åtnjöte vila. Tid för dagbefälstjänst och annan dylik beredskapstjänst utöver normal tjänstgöringstid skulle icke inräknas i arbetstid. Tid för tjänstgöring i egen krigsbefattning vid repetitionsövningar samt tid för semester eller tjänstledighet skulle räknas som fullgjord arbetstid enligt för vederbörlig tidsperiod gällande norm. Arbetstidsuttag utöver för vecka fastställd arbetstid under en vecka skulle om möjligt utjämnas under den därpå följande veckan. Enär vid B-försöken all arbetstid, alltså även sådan som ej kunde övervakas eller kontrolleras, skulle redovisas, kunde principen, att personalen

20 icke själv skulle lämna arbetstidsuppgifter, icke helt genomföras här. Redovisningen vid B-försöken skulle tillgå så, att kompanichefen skulle på särskild blankett förplanera arbetstiden för varje befäl och insända denna förplanering till beredningen och till arméstabens utbildningsavdelning före ingången av den vecka planeringen avsåg. Utfallsredovisningen skulle däremot lämnas av personalen. Varje befäl skulle efter veckans slut insända, av kompanichefen bestyrkt, uppgift på egen arbetstid under veckan, beräknad enligt de grunder som gällde för arbetstidsberäkning i B-försöken. Sjötjänst Arbetstidsundersökningar av den typ som tillämpats för trupptjänst har bedömts icke lämpligen kunna utföras i tjänsten på flottans stridsfartyg. Verksamheten är icke på samma sätt som i trupptjänsten inriktad på värnpliktsutbildning i ett lektionssystem, där befälspersonalen tjänstgör som lärare. Personalen står mera till förfogande för att utföra förekommande arbeten under rutintid och är ofta även därutöver bunden till fartyget under gång. En del av arbetsuppgifterna ombord är huvudsakligen av servicekaraktär, erforderliga för fartygets drift och underhåll, och fullgöres enligt ett avlösningssystem. Ett dylikt avlösningssystem tillämpas för övrigt i princip för alla arbetsfunktioner ombord under tillämpade övningar. Det bedömdes också ogörligt att utan betydande extra arbetsinsatser av arbetsledningen kräva en övervakning av och arbetstidsredovisning för varje befattningshavare i befälsställning ombord på större fartyg. Beredningen fann den lämpligaste formen för försök i sjötjänsten vara försök med angiven tidsram, inom vilken all arbetstid skulle inrymmas. Försöken började redan under övningsuppehållet sommaren 1960 med att, på begäran av beredningen, chefen för kustflottan för denna period utfärdade anvisningar för försök, baserade på vad som vid den tiden framkommit vid överläggningar inom beredningen. Beredningen utfärdade anvisningar den 16 juli 1960 (TSA nr 68) avseende tiden 25/7—15/10 1960. Denna period innefattade kustflottans mest arbetstyngda övningsperiod, och det var svårt att få försökssystemet att fungera från början. Även för beredningen blev denna första försöksperiod mera en provtid. Med anledning av vunna erfarenheter utarbetade beredningen nya anvisningar, som den 12 oktober 1960 fastställdes att gälla i första hand fram till juluppehållet, d. v. s. första utbildningskvartalet. Giltigheten av dessa anvisningar har därefter förlängts att gälla hela försökstiden t. o. m. fjärde utbildningskvartalet 1961. Anvisningarna är intagna i TSA 1960 nr 83. Avsikten med försöken har angivits vara att klargöra möjligheterna till hållbar förplanering av arbetstid inom tidsramen samt att administrera

21 en arbetstidsreglering. Försöken förutsätter, att arbetstidsuttaget kan variera mellan olika veckor, och en avsikt med försöken skulle också vara att belysa möjligheterna att i sådant system med varierande arbetstidsuttag så snart som möjligt utjämna uppkommande meruttag av arbetstid för enskilda befattningshavare. I fråga om redovisning och beräkning m. m. av arbetstid skulle gälla följande. Viss angiven tid under arbetsdag skulle redovisas som ordinarie övningstid. Denna upptog från början 27,5 timmar i veckan men ökades under försökstiden till 30 timmar i veckan i samband med omläggning av rutintiden. Vidare skulle redovisas följande utom ordinarie övningstid förlagd tjänstgöringstid, nämligen särskild övningstid och tid för vaktgöring samt särskild tjänstgöringstid. Såsom särskild tjänstgöring angavs härvid arbeten av enskild natur såsom order- och rapportskrivning, förberedelser för lektioner och övningar, expeditionsgöromål, sammanhängande med särskilda tjänsteuppdrag m. m. och annan till övningar eller vakttjänst ej hänförlig särskild tjänstgöring som ålagts viss eller vissa befattningshavare. Tid, varunder personalen varit bunden till arbetsplatsen utan att därvid r ä k n a arbetstid, skulle anses som bunden tid. Som bunden tid skulle redovisas — förutom gångtid och tid för vakt- eller jourtjänst utöver arbetstid — annan tid utom arbetstid, då personalen på grund av förhållandena inte kunde lämna fartyget eller eljest fritt utnyttja fritid. Ordinarie övningstid skulle i syfte att förenkla redovisningen principiellt tillgodoräknas allt befäl ombord som arbetstid. Med hänsyn härtill anbefalldes, att verksamhet, som ej vore bunden till annan tid, skulle såvitt möjligt förläggas till ordinarie övningstid. Särskild övningstid, arbetstid under vakttjänst och särskild tjänstgöringstid skulle såvitt möjligt beräknas kollektivt för deltagande befäl. Tid för törnar och ronder under vakttjänst till ankars eller förtöjd skulle sammanräknas för dygn och avrundas uppåt till fullt antal timmar. Om ordinarie övningstid och arbete därutöver sammanlagt för någon skulle överskrida arbetstidsramen, skulle han såvitt möjligt friställas från arbete under den ordinarie övningstiden. överuttag som inte kunde utjämnas inom veckan skulle utjämnas snarast därefter och helst under nästfoljande vecka. I syfte att minska arbetstid och bunden tid anbefalldes, att särskild övningstid såvitt möjligt skulle sammanföras till sammanhängande tidsperioder under dygnet och förläggas i anslutning till ordinarie övningstid, att olika slag av övningsverksamhet skulle bedrivas samtidigt, att för vakttjänst och särskild tjänstgöring utom ordinarie övningstid inte skulle tagas i anspråk flera av befälet än oundgängligen nödvändigt, att vakttjänst till

22 ankars eller förtöjd skulle fördelas mellan all personal, som kunde if rågakomma därför, samt att i hamn gemensam vakttjänst skulle anordnas för flera fartyg. Allmänt rekommenderades, att bunden tid i möjligaste mån begränsades, och att arbetstiden så långt möjligt koncentrerades till sammanhängande tid. För försöksverksamheten gällande arbetstidsramar har fastställts som antal timmar i genomsnitt för vecka under respektive period. För de olika utbildningskvartalen och uppehållsperioderna har gällt: 38 timmar för första utbildningskvartalet (fjärde kalenderkvartalet), 35 timmar för andra, 42 timmar för tredje och 48 timmar för fjärde utbildningskvartalet samt 30 timmar för vinter- och sommaruppehållen. Det förutsattes, att för olika i respektive period ingående veckor skulle kunna fastställas olika antal arbetstimmar beroende på växlingar i verksamhetens omfattning. Arbetstidsuppgifter skulle insändas till beredningen och till chefen för kustflottan, som hade att samordna försöksverksamheten. Liksom vid trupptjänsten skulle här redovisas såväl förplanerad tid som utfallet av arbetstidsuttag. Skäl till gjorda avvikelser skulle anges. Med hänsyn till syftet med denna typ av försök redovisades endast sammandrag för vecka av arbetstidsplanering och arbetstidsuttag för varje befäl. Till redovisningen skulle för varje vecka fogas veckoprogram för fartygets verksamhet med uppgift för varje dygn, tjänstegrens-, vakt- eller kvartersvis, på huvudsaklig verksamhet under ordinarie övningstid, arten av verksamhet under särskild övningstid samt tjänstgörande vaktkvarter. Till utfallsredovisningen skulle därjämte fogas utdrag av loggbok för veckan i de delar som kunde belysa arbetstidsförhållandena. Parallellt med beredningens försöksverksamhet på de 8 fartyg, som omfattades därav, pågick försök enligt samma anvisningar på kustflottans samtliga övriga fartyg. Dessa försök, som påbjudits av chefen för kustflottan, hade till angivet syfte att uppnå likställighet med försöksfartygen, att medge samordning av verksamhet mellan beredningens försöksfartyg och övriga fartyg samt att ernå en successiv rationalisering av verksamheten, som skulle gynna en arbetstidsreglering och samtidigt höja effektiviteten. Redovisning av arbetstid från dessa vidgade försök skulle sammanställas på fartygen och kvartalsvis insändas till chefen för kustflottan. Materialet har därefter sammanställts och tillhandahållits beredningen. Ytterligare en försöksverksamhet har ägt rum inom flottans verksamhetsområde. I samråd med arbetstidsberedningen påbjöd statens isbrytardirektör för vinterexpeditionen 1960—1961 försök med arbetstidsreglering på statens isbrytarfartyg. Beredningens anvisningar för flottans försöks-

23 fartyg skulle i tillämpliga delar följas. Ett arbetstidsuttag av 45 timmar i veckan i medeltal skulle eftersträvas. Veckorapporter insändes till isbrytardirektören; från ett av fartygen även till beredningen. Teknisk

tjänst vid flygflottiljs

baskompani

Försöken beträffande den tekniska tjänsten vid flygflottiljs baskompani har avsett att belysa möjligheterna att hålla arbetstiden för enskilda befattningshavare inom en given arbetstidsram, oberoende av växlingar i tjänstgöringen. Anvisningar för försöken utfärdades den 17 februari 1961. Anvisningarna innehöll i huvudsak följande. Arbetstiden skulle utgöra 43 timmar i veckan. Detta tidsmått innebar någon begränsning av arbetstiden i förhållande till vad som dittills tillämpats. För tjänstgöringen skulle gälla en av flottiljchef fastställd dagordning, som angav arbetstidens fördelning på arbetsdagarna i veckan. För planerad avvikelse från dagordningen, t. ex. beträffande personal, som skulle tjänstgöra under mörkerflygning, skulle fastställas tjänstgöringslista, som skulle ange erforderlig omfördelning av arbetstiden i förhållande till dagordningen. I arbetstid enligt dagordning eller tjänstgöringslista skulle inrymmas all tjänstgöring för personalen med undantag av tjänstgöring under tillämpningsövning av längre varaktighet än endagsövning. Om arbete förekom utöver dagordning eller tjänstgöringslista, skulle sådant övertidsuttag, om möjligt, utjämnas genom motsvarande minskning av tiden inom dagordning eller tjänstgöringslista samma eller någon följande dag. Arbetstidsredovisningen kunde i dessa försök väsentligt förenklas. Fastställd tjänstgöringslista skulle insändas samt, i efterhand, uppgift på om avvikelse gjorts från dagordning eller tjänstgöringslista och på antal arbetstimmar utöver dagordning och tjänstgöringslista, som inte kunnat utjämnas under veckan. Uppgift skulle också lämnas på antalet arbetstimmar utöver dagordning och tjänstgöringslista, som utförts på obekväm tid. Uppgifterna skulle insändas till arbetstidsberedningen och flygstaben. Tjänstgöring under tillämpningsövning av längre varaktighet än endagsövning skulle, som nämnts, inte inräknas i arbetstidsramen enligt dessa försök. I anvisningarna gavs dock vissa direktiv också för sådan tjänstgöring och påbjöds redovisning av arbetstid m. m. För sådan tillämpningsövning skulle för deltagande personal fastställas en normalplan för personalens indelning till tjänstgöring, beredskap och vila under övningen. Efter det att en sådan övning avslutats skulle till beredningen och flygstaben insändas uppgifter, utvisande tid för arbete, beredskap och vila för deltagande befattningshavare. Vidare skulle i förekommande fall uppgift lämnas på tid och omfattning av ledighet som beretts personalen i anledning av övningen. I anslutning till dessa direktiv beträffande tillämpad förbandsövning utfördes en särskild undersökning av arbetstidsförhållandena under en attackeskaderövning i september 1961.

24 3. Granskningen av redovisningsmaterialet

Sedan anvisningar utfärdats för försöksverksamheten, avlade beredningen besök vid försöksförbanden för att introducera verksamheten. Vid de sammanträden som därvid hölls var i förekommande fall även representanter från andra förband på garnisonsorten närvarande. Under försökstiden har beredningen gjort återbesök vid försöksförbanden i regel minst en gång. Beredningen har vidare besökt I 17 i samband med repetitionsövningar därstädes samt närvarit vid en eskaderövning vid flygvapnet i Västergötland samt vid krigsövningar inom marinkommando Syd och Nord. Beredningens sekreterare har därutöver besökt försöksförbanden för diskussion av aktuella redovisningsfrågor. I samband med att anvisningar utfärdats för försöksverksamheterna har beredningen skriftligen orienterat försöksförbanden om den granskning, som beredningen skulle ägna redovisningsmaterialet. Det för varje vecka lämnade redovisningsmaterialet har granskats inom beredningens sekretariat, kompletterats genom förfrågningar hos försöksförbanden och i samråd med vederbörlig försvarsgrensstab beretts för granskning av beredningen. Det sålunda beredda redovisningsmaterialet har därefter av beredningens ledamöter gemensamt granskats för varje vecka. Beredningen har därvid särskilt ägnat uppmärksamhet åt de avvikelser som enligt utfallsredovisningen gjorts i förhållande till förplaneringen och anledningarna till att dylika avvikelser skett. Vidare har särskilt uppmärksammats ojämnheter i arbetstidsuttag olika befattningshavare emellan och mellan olika likvärdiga försöksenheter. Genom att studera, h u r oförutsedd frånvaro av någon eller några befattningshavare under veckan påverkat arbetstidsuttaget för det kvarvarande befälet, har beredningen sökt att, så långt dess material medgett det, bedöma inverkan på arbetstidsuttaget av sålunda uppkommande vakanser. I de orienteringar om beredningens granskning av redovisningsmaterialet som lämnats i samband med anvisningarna har beredningen angivit avsikten med denna granskning vara, att beredningen skulle för sin del avgöra, om gjorda personaldispositioner kunde godtagas som norm för ett arbetstidsuttag. Vid bedömningarna skulle hänsyn komma att tagas till att särskilda omständigheter och förhållanden kunde ha inverkat på personaldispositionerna i de särskilda fallen. Beredningen skulle alltså söka komma fram till ett genomsnittligt arbetstidsuttag, där avvikelser från vad som kunde betraktas vara normalt såvitt möjligt eliminerats. Dylika »normaliseringar» av redovisningsmaterialet gjordes av beredningen i början av försöksverksamheten, ehuru i relativt obetydlig omfattning, men upphörde praktiskt taget helt under senare del av försökstiden, möjligen under inverkan av den förfrågningsverksamhet, som beredningens sekretariat utövade. Då denna »normalisering» förekom, ledde den som regel till att redovisat arbetstidsuttag minskades. De »normaliseringar»

25 som gjorts kan sägas icke ha märkbart inverkat på de genomsnittstider som beredningen redovisar. C. Representativiteten

iförsöken

Med den detalj uppföljning av redovisningsmaterialet som beredningen ansett det nödvändigt att göra för att garantera materialets tillförlitlighet har det inte varit arbetstekniskt möjligt att göra försöksverksamheten mera omfattande än som skett. Den frågan uppställer sig då, om det material som framkommit genom försöken kan anses representativt för den art av verksamhet, som försöken avsett att belysa, nämligen i första hand trupptjänst och sjötjänst. Vad beträffar utbildnings- och övningsverksamheten vid kustflottans rustade fartyg finns goda möjligheter att bedöma försöksresultaten ur representativitetssynpunkt, åtminstone såvitt avser genomsnittsberäkningar av arbetstidsuttag för olika fartyg. Beredningens försöksverksamhet har omfattat 8 fartyg av 4 olika typer. Genom chefens för kustflottan försorg har parallellt med beredningens försöksverksamhet motsvarande verksamhet bedrivits vid samtliga kustflottans fartyg. Jämförelsematerial finns alltså från kustflottans hela verksamhet under ett verksamhetsår. Flygvapnets markstridsutbildning kan sägas representera det motsatta förhållandet. Försöken påbörjades där i oktober 1960 men på grund av den ändrade ubildningsgång för de värnpliktiga som blev följden av ändrade inryckningsomgångar fr. o. m. augusti 1961 har endast redovisningsmaterial från denna senare del av försöksverksamheten fram till november 1961 ansetts kunna tagas med i bedömningen av arbetstidsförhållandena vid markstridsutbildningen. Försökstiden omfattar alltså endast en mindre del av ett utbildningsår och har infallit under den första tiden av övergång till ändrad utbildningsgång. Materialet därifrån kan därför icke sägas vara helt representativt ens för verksamheten vid de flottiljer där undersökningen pågått. Försöken beträffande teknisk tjänst vid flygvapnet har omfattat 4 kompanier vid 3 flottiljer med flygplan 32 samt 2 stationskompanier vid övningsbasbataljonen i övre Norrland. Vid dessa kompanier bedriven verksamhet torde få anses representativ för dylik verksamhet vid flygvapnet. Vid armén och kustartilleriet har beredningen sökt att inom ramen för de arbetstekniska möjligheterna få med så många förband och arter av verksamhet som möjligt. Vid armén har försöksverksamheten omfattat förband ur samtliga truppslag, dock endast ett från varje, utom såvitt avser infanteriet och artilleriet, där två förband från vartdera truppslaget deltagit. Urvalet av regementen och kårer har icke skett slumpmässigt utan tvärtom utifrån en bestämd förutsättning, nämligen möjligheterna att förse försöksenheterna

med en befälsuppsättning som svarar mot fastställda eller beräknade organisationsplaner. Endast såvitt avser spridningen över landet k a n urvalet av försöksregementen och -kårer sägas fylla anspråk på att tillgodose representativitetssynpunkter. Vid varje regemente (kår) har utvalts ett kompani (motsv), som representerat truppslagets huvudutbildningslinje. För att få en bedömning av representativiteten i arméförsöken gjorde beredningen våren 1961 en särskild undersökning i form av skriftliga förfrågningar hos cheferna för försöksregementena (motsv), samtliga militärbefälhavare, truppslagsinspektörerna och chefen för armén. Genom förfrågningarna, som framställdes, innan någonting ännu var mera allmänt känt beträffande det arbetstidsresultat som framkommit under beredningens dittills bedrivna försöksverksamhet, avsåg beredningen att få principiella uttalanden angående representativiteten i det material, som beredningen skulle komma fram till genom sina undersökningar och försök. Av svaren på de ställda frågorna framgår i huvudsak följande. En fråga var om andra utbildningslinjer inom regementet (motsv) kunde beräknas kräva längre arbetstid än vid försökskompaniet (motsv), om motsvarande befälsuppsättning disponerats där. Sex regementschefer (I 17, P 2, A 8, Lv 7, Ing 2 och S 1) har svarat nej. Militärbefälhavarna för I., III., IV. och VI. militärområdena har inte haft något att erinra mot den bedömningen, men vederbörliga truppslagsinspektörer har ifrågasatt, om inte arbetstidsuttaget vid befälsskolor och plutonchefsskolor kunde antagas bli högre. Sistnämnda bedömande har också gjorts av cheferna för I 5 och A 2 (2—8 respektive 8—12 timmar högre per vecka) och militärbefälhavaren för II. militärområdet. Chefen för T 2 anser, att utbildningslinjer vid regementet, som icke disponerar centrala instruktörsgrupper, kunde beräknas ha 3—5 timmar längre arbetstid per vecka. Tränginspektören instämmer och framhåller därjämte, att utbildningen av grupp K och värnpliktiga läkare ställer större krav på befälet. Av särskild anledning ställdes frågan, om arbetstidsförsöken, såsom de genomförts vid förbanden, inverkat menligt på utbildningsresultat eller disciplinen. Frågan har besvarats med nej av samtliga förbandschefer, dock med någon tvekan av chefen för I 5, som uttalat, att särskild anledning icke ansåges föreligga för att försöken i och för sig påverkat utbildningsresultatet. Infanteriinspektören anser det svårt att yttra sig om hur försöksverksamheten påverkat utbildningsresultatet. Ingenjörinspektören har anfört, att beredningens anvisningar synes ha i vissa fall missuppfattats, i det att allt för många övningar planlagts så att minsta möjliga antal befäl deltagit, oavsett utbildningsmålet. Yttrandena över denna fråga från övriga inspektörer och från militärbefälhavarna anger i stort sett negativt svar på frågan. Av förbandscheferna begärda ytterligare synpunkter på representativiteten har föranlett uttalanden om att vakanserna, som beräknades icke kunna fyllas på lång tid, föranleder högre arbetstidsuttag.

27 Militärbefälhavarna och truppslagsinspektörerna har direkt tillfrågats om andra förband inom militärområdet respektive inom truppslaget i arbetstidshänseende skiljer sig från försöksförbanden. I svaren har allmänt framhållits vakansernas inverkan. Det har dock i något fall framhållits, att det tyvärr föreligger risk att befälsbristen mer kommer till uttryck som försämrat utbildningsresultat än som proportionellt med befälsbristen ökat arbetstidsuttag. I övrigt har framhållits vissa skiljaktigheter, som föreligger mellan olika förband, av natur att kunna påverka arbetstidsuttaget, såsom avstånd till skjutplatser, samövningar med andra förband, organisationsförsök, styrkan av förband som skall repetitionsövas, arten och omfattningen av förberedelser vid tekniska förband jämfört med t. ex. vid stridsutbildningen vid skyttekompani. Militärbefälhavaren för I. militärområdet, som utförligast redovisat dessa skiljaktigheter har sammanfattat sin uppfattning så, att underlag ej finns för en gradering av arbetstiden mellan förbanden. Han anser dock, att P 2 och Ing 2 inte är representativa för övriga förband inom militärområdet. Infanteriinspektören, pansarinspektören, signalinspektören och tränginspektören har ansett det sannolikt, att arbetstiden av skilda anledningar kan vara något längre vid andra förband inom truppslaget men det har framhållits, att det inte kan vara fråga om avsevärt längre tid, eller har icke gjorts gällande, att så skulle vara fallet. En fråga gällde, om övergång till höstinryckningar skulle kunna förväntas medföra högre arbetstidsuttag. I svaren har getts uttryck åt olika åsikter härom. Chefen för armén har sammanfattat de avgivna svaren så, att eventuella avvikelser i arbetstidsuttaget mellan olika förband och skilda utbildningslinjer icke är sådana att de påverkar frågan om principerna för utformning av en arbetstidsreglering, och att försöken som sådana icke menligt inverkat på utbildningsresultaten vid försöksenheterna. Arméchefen har dock framhållit, att statistiken i vad avser bunden tid och tillämpningsövningar icke kan ge en allmängiltig bild av förhållandena, om den uteslutande grundas på erfarenheterna vid försökskompanierna. I övrigt har arméchefen framhållit bl. a., att underhandsuppgifter tyder på att arbetstidsuttaget inte blir nämnvärt större vid lägre befälstillgång, varför befälsbristen i så fall huvudsakligen resulterar i sämre utbildningsresultat. Avslutningsvis har arméchefen framhållit, att det statistiska material, som beredningen efter försöken komme att kunna redovisa, bedömdes för armén vara tillräckligt för ställningstagande till principerna för en önskvärd arbetstidsreglering för arméns truppbefäl. Även i fråga om kustartilleriet har försöken bedömts kunna ge tillräckligt material för att utgöra grund för ett principbeslut om arbetstidsreglering. D. Särskilda undersökningar av förberedelsetid En princip vid beredningens arbetstidsundersökningar (försök typ A och motsv) var, att personalen inte själv skulle lämna arbetstidsuppgifter samt

28 att uppgift om arbetstid, som inte kunde övervakas och kontrolleras av arbetsledningen, överhuvudtaget inte skulle lämnas. I anvisningarna för försöken angavs, att, bl. a., ej redovisad förberedelsetid skulle särskilt undersökas. Sådana undersökningar har utförts dels i form av intervjuundersökningar genom försorg av militärpsykologiska institutet dels ock vid genomgångar med personal, som deltagit i försöken, av tid som åtgått för förberedelser. Militärpsykologiska institutets intervjuundersökningar utfördes som ett led i institutets utbildning av värnpliktiga psykologer och praktikanter. Två undersökningsomgångar genomfördes, upplagda så att verksamhet under två olika utbildningsskeden blev berörd. Avsikten var att intervjuerna skulle göras med personal, som tillhörde försöksenheterna. På grund av svårigheter att anpassa den tid, varunder intervjuarna disponerades, till tid, då personal stod till förfogande för intervjuer, måste dock även andra förband väljas. Sammanlagt 12 skilda kompanienheter vid 10 olika arméförband berördes av intervjuerna. Av dessa besöktes 5 kompanier (motsv) 2 gånger. Vidare intervjuades trupputbildarpersonal vid ett kustartilleriregemente och en flygflottilj samt befäl i lärar- och instruktörstjänst vid Karlskrona och Berga örlogsskolor. B-förbanden vid armén och kustflottans fartyg berördes ej av intervjuerna. Det ansågs angeläget betona, att dessa icke avsåg att kontrollera arbetstidsuppgifter, som personalen själv lämnat. Intervjuerna avsåg främst enskilt förberedelsearbete men upptog även frågor rörande dagbefälstjänst och arbetsuppgifter under dygnsövning samt rörande arbetstid och dess förläggning under en arbetsdag. Intervjuarna skulle också ange uppfattning om den allmänna inställningen till arbetstidsförsöken hos personal, som deltog i dessa. Resultatet av intervjuundersökningarna har sammanställts i olika hänseenden. Bearbetningsskäl föranledde, att endast de mest närliggande arbetstidsförhållandena belystes -— närmast föregående arbetsdag, senast inträffade förbandsövnings- och dagbefälsdygn etc. De framkomna arbetstidsmåtten utgör därför endast stickprov, som inte kan läggas till grund för någon allmän bedömning av arbetstidsförhållanden. Av större intresse för bedömning av försöksverksamheten har beredningen ansett vara den intervjuade personalens allmänna uppfattning om sina arbetstidsförhållanden i stort och den inställning till framlagda förslag till arbetstidsreglering och till beredningens verksamhet som framkommit vid undersökningarna. Detta intresse begränsar sig emellertid till själva försökstiden. Sedan nu ett nytt förslag till arbetstidsreglering framlagts och beslut fattats i frågan, har de framkomna synpunkterna huvudsakligast historiskt intresse. Beredningen har inte ansett det erforderligt för belysning av arbetstidsfrågan

att till denna redogörelse foga någon sammanställning av de resultat intervjuundersökningarna givit. För att få en, såvitt möjligt, exakt kartläggning av förberedelsetiderna vid försöksförband av A-typ vid armén, kustartilleriet och flygvapnet har särskilda undersökningar gjorts av beredningens sekreterare. Följande redogörelse för utgångspunkter för och sättet för genomförande av dessa undersökningar samt för sammanställning av resultaten har lämnats av sekreteraren för armén, 1 som också utfört undersökningarna vid flygvapnet. Samma förfarande har tillämpats vid kustartilleriet. Övningsförberedelsernas omfattning Truppbefälets övningsförberedelser för de värnpliktigas utbildning omfattar: a) direkta övningsförberedelser, b) indirekta övningsförberedelser, c) befälsgenomgångar för den kommande övningsveckan, d) expeditionstjänst. Direkta övningsförberedelser kan omfatta ordnandet av övningsmateriel, genomgång med biträdande övningsledare och måltrupp samt förövning av målen. Indirekta övningsförberedelser kan omfatta studium av reglementen och föreskrifter, repetition i handhavandet av vapen och materiel, rekognosering av övningsplatser, uppgörandet av övningsplaner och skriftliga prov samt rättning av prov. Befälsgenomgångar kan omfatta kompanichefens genomgång med plutonchefer samt plutonchefens genomgång med övrigt befäl. Expeditionstjänsten kan omfatta utskrift av skjut- och tävlingsresultat, uppgörandet av ammunitions- och materielbeställningar, förandet av kontrollhandlingar för vapen och fordon samt utskrift av dagsdetaljprogram. Tidsbehovet för direkta övningsförberedelser är till sin största del beroende på förekomsten av effektiva utbildningsanordningar och övningsmaterielförråd, målplutonens utnyttjande på utbildningsenheterna samt tillgång till centrala instruktörer för materielkrävande övningar. Tidsbehovet för indirekta övningsförberedelser beror (till stor del på truppbefälets rutin, frekvensen av utgivandet av reglementen, ny krigs- och övningsmateriel, belägenheten av och truppbefälets kunskap om bestämmelser för utnyttjande av övningsplatser. Utförandet av undersökningen För att erhålla uppgift om den tid, som åtgår för övningsförberedelser enligt punkt 1 a)—d) ovan, har undersökning ägt rum vid samtliga försöksförband (av typ A). I undersökningen har från försöksförbandet deltagit kompanichef och minst en representant för befattningarna plutonchef, ställföreträdande plutonchef och instruktör. Undersökningen har anknutits till de veckoprogram, som tidigare insänts till beredningen. För varje på veckoprogrammen förekommande övning har tiden fastställts för befälets förberedelsearbete. Härvid har hänsyn tagits till lokalt rådande förhållanden och vad som ur tidssynpunkt kan anses vara normalt. Efter sammanställning av tidsuppgifterna för övningsförberedelserna har regementschef och utbildningsofficer orienterats om erhållen medeltid för vecka och befäl. Vid denna orientering har berörda chefer ansett, att 1

Major B. T. Gustafson.

30 framlagda tidsuppgifter är representativa såsom normaltider för övningsförberedelser. Redovisning av tidsuppgifter för övningsförberedelser För redovisning av fastställda tider användes tre tabeller för varje utbildningsskede av utbildningsåret 1960—61. Tabell nr 1 visar för varje försöksförband tid i minuter för direkta och indirekta övningsförberedelser för övningsvecka och uträknat medeltal per vecka för skede. Tabell nr 2 visar för varje försöksförband medeltid i minuter för vecka för samtliga övningsförberedelser. Tabell nr 3 utgör en sammanställning av samtliga försöksförbands medeltider för övningsvecka. Det material som sålunda framkommit genom de genom sekretariatets försorg genomförda särskilda undersökningarna av förberedelsetid har intagits i de sammanställningar som beredningen bilagt denna redogörelse, beräknade på sätt som angivits i det följande under avdelning IV. Sammanställningar av arbetstidsredovisningen, Trupptjänst. E. Vissa övriga undersökningar av arbetstids- och arbetsförhållanden ra. ra. Beredningen har från samtliga förband inom krigsmakten begärt in uppgifter beträffande dagbefälstjänsten. Uppgifterna skulle avse bestämmelser, som anger dagbefälstjänstens innehåll, principerna för dagbefälstjänstens fördelning på befälspersonalen, frekvensen i dagbefälstjänsten samt ungefärligt antal timmar per dagbefälsvecka aktiv tjänstgöring i dagbefälstjänst under tid, då övrigt befäl icke har tjänsteutövning. över de avgivna svaren har gjorts sammanställningar utvisande lämnade frekvens- och tidsuppgifter m. m. Av dessa framgår, att av personal, som tages i anspråk för dagbefälstjänst fullgör officer och underofficer dylik tjänst i allmänhet 2—4 gånger per år och underbefäl 1 till 5 gånger per år. I lämnade uppgifter om aktiv tjänstgöring utöver ordinarie tjänstgöringstid under dagbefälsvecka ligger tyngdpunkten på 25—45 timmar för officer, 20—40 timmar för underofficer och 10—30 timmar för underbefäl. Beredningen hade vid sin granskning av de erhållna uppgifterna beträffande dagbefälstjänsten funnit, att betydande skiljaktigheter förelåg mellan olika förband i fråga om organisation, utförande och innehåll av denna tjänst. Beredningen hade också i sina överväganden kommit till att en övergång från veckojour till dygns jour skulle kunna underlätta möjligheterna att arbetstidsreglera denna tjänst. I anledning härav inhämtade beredningen försvarsgrenschefernas uppfattning om huruvida en allmän övergång till dygnsvis dagbefälstjänst skulle innebära avgörande nackdelar från tjänstesynpunkt och om det funnes möjlighet att genomföra förenklingar i gällande former för dagbefälstjänsten i syfte att begränsa arbets-

31 tiden. I sistnämnda hänseende pekade beredningen på eventuella möjligheter att sammanföra tillsyns- och övriga övervakningsuppgifter m. m. som nu ankommer på flera befattningshavare eller att överföra uppgifter från dagbefäl till ordinarie vaktchefer. Svaren på dessa förfrågningar är helt negativa från chefen för armén och chefen för marinen. Dygnsvis jour skulle innebära nackdelar i form av bristande kontinuitet i tjänsten, sjudubbling av överlämningstid och svårigheter i planeringen av tjänsten. Förenklingar anses redan ha gjorts all möjlig omfattning genom anpassning till det nya tjänstereglementets bestämmelser om dagbefälstjänsten och ytterligare personella begränsningar anses äventyra beredskapen. Chefen för flygvapnet har bedömt nackdelar av angiven art mot svårigheter, som nuvarande system skulle orsaka i en arbetstidsreglering, och har inte varit beredd att lämna ett entydigt svar på frågan om dygnsvis dagbefälstjänst. Han avsåge att utföra försök med kortare dagtjänstperioder än en vecka. Flygvapenchefen räkn a r också med att någon minskning (10 å 15 %) kan göras av arbetstiden i dagbefälstjänsten. I det förslag till riktlinjer för en arbetstidsreglering som beredningen avgivit har förutsatts, att beräknad arbetstid i dagbefälstjänst ingår i ordinarie veckoarbetstid. Beredningen har i anledning härav icke gjort ytterligare undersökningar av dagbefälstjänsten. Beredningen har också infordrat uppgifter beträffande vakttjänst vid landförbanden och beträffande annan beredskapstjänst än dagbefälstjänst samt vaktgöring och gångjour under sjötjänst vid flottan. Det inkomna materialet överlämnas under hand med förslag, att detsamma ställes till förfogande för den arbetstidsdelegation som tillsatts för att, bl. a., undersöka verksamhetsområden, som icke omfattats av beredningens försök. I skrivelse den 13 november 1961 har beredningen hos chefen för försvarsdepartementet hemställt om föranstaltande av att förteckningar över personal i stabs-, förvaltnings- och expeditionstjänst vid krigsmakten fastställes. Till åtlydnad av Kungl. Maj :ts i anledning härav givna uppdrag har respektive myndigheter inkommit med underlag till sådana förteckningar. Ärendet är f. n. under handläggning i departementet. Vidare har beredningen i skrivelse den 13 november 1961 till försvarets civilförvaltning anhållit, att ämbetsverket ville — oavsett att arbetstidsreglering ännu icke gällde på förevarande område — utarbeta och framdeles fastställa förteckningar på tjänster för militär och civilmilitär personal, vid vilka övertidsgottgörelse kan eller icke må utgå.

I I I . Försöksverksamhet beträffande musiktjänsten

I enlighet med överenskommelse mellan militära arbetstidsberedningen och organisationsnämnden för militärmusiken och med stöd av kbr 3/6 1960 (TLA 1960 nr 54) har nämnden under ett år bedrivit försöksverksamhet i arbetstidshänseende vid 9 av de 25 militärmusikkårerna i landet. Resultatet av försöken har nämnden redovisat till beredningen i en skrivelse den 29 december 1961, som med därvid fogade bilagor under hand överlämnas till försvarsdepartementet. Beträffande försöksverksamhetens uppläggning och genomförande återges här ur skrivelsen och därtill hörande handlingar följande. Verksamheten leddes på nämndens uppdrag av en särskild arbetsgrupp. För försöksverksamhetens omfattning och inriktning utfärdade nämnden föreskrifter den 10 augusti 1960, vilka i vissa hänseenden kompletterades den 3 och den 12 december 1960. Verksamheten skulle genomföras under tiden 4/9 1960—2/9 1961 vid de musikkårer, som är förlagda vid I 1, I 4, I 13,1 19, A 6, ÖVS, KA 4, F 14 och F 16. Verksamheten skulle bedrivas efter två olika förutsättningar och försökskårerna indelades därför i två grupper, typ I och II. Vid typ I syftade försöken till att klarlägga den arbetstid och den arbetsinsats som erfordrades för att musikkår och dess personal skulle kunna fullgöra uppgifter enligt militärmusikreglemenitet. Någon ändring av verksamheten skulle sålunda icke ske på grund av att den inföll under en försöksperiod. Som allmän förutsättning skulle gälla, att arbetet fördelades så jämnt som med hänsyn till bl. a. stämbesättningen var möjligt. Personalen skulle sålunda utnyttjas i minsta möjliga omfattning utan att de i militärmusikreglementet angivna uppgifterna för kårens tjänstgöring, utbildning etc. eftersattes. Denna försöksverksamhet skulle genomföras vid de till I 1, ÖVS, I 13, KA 4 och F 16 förlagda kårerna. Försöken vid typ II avsåg att utgöra försök att inom en given arbetstidsram planera verksamheten så att de krav som ställdes på densamma enligt militärmusikreglementet uppfylldes. Tjänstgöring m. m. fick sålunda uttagas endast i den utsträckning som genomsnittligt för varje militärmusiker under en fyraveckorsperiod kunde fullgöras inom högst 45 timmar för vecka. Tid härutöver fick utnyttjas endast i särskilt angelägna fall och efter medgivande av organisationsnämnden. Denna försöksverksamhet skulle alltså genomföras vid de militärmusikkårer som är förlagda vid I 4,113, A 6 och F 14. Alla arbetsuppgifter som förekom under försökstiden och den tid som

33 erfordrades för att fullgöra dem skulle rapporteras. Härvid skulle beaktas att a) effektiv restid räknades (dock icke tid för resa mellan hemmet och tjänsteförrättning på stationeringsorten), b) förberedelsetid före musikframträdande etc. räknades, c) endast enskild överspelning och övning, som var upptagen i veckoprogram, ingick i försöksverksamheten, d) av tid för jourtjänst o. d. endast tid för faktisk tjänsteutövning räknades, e) tid för tjänstgöring som hade direkt samband med egen krigsplacering, för semester, tjänstledighet, sjukledighet o. d. räknades som arbetstid efter 45 timmar för vecka (8 timmar för varje vardag utom lördag, då 5 timmar räknades). Vid sidan av dessa för hela militärmusikkårerna gällande försöksverksamheter skulle ett antal särskilt uttagna militärmusiker individuellt deltaga i undersökningarna, varvid ovan angivna grunder för beräkning av arbetstid skulle tillämpas även för dem. Försökstiden indelades i fyraveckorsperioder. Efter varje period insändes till organisationsnämnden kårens ordinarie veckoprogram, kompletterat med anteckningar om ev. avvikelser från planeringen och uppgift om anledningen därtill samt anteckning om verklig använd tid. För de musiker som individuellt ingick i försöken skulle efter varje period insändas tablå över all tjänstgöring som fullgjorts varje vecka. Uppgifterna skulle bestyrkas av vederbörande musikdirektör och insändas av resp. förbandschef.

3—203045

IV. Sammanställningar av arbetstidsredovisningen

A.

Trupptjänst

I försöksverksamheterna redovisade arbetstider och övriga resultat av gjorda arbetstidsundersökningar vid armén, kustartilleriet och markstridsutbildningen vid flygvapnet har sammanställts i här bilagda tabeller, bilagorna 1—9. Bilagorna 1, 5 och 8 utvisar för armén, kustartilleriet respektive flygvapnet genomsnittlig veckoarbetstid per befattningshavare och utbildningsskede eller annan tidsperiod; för armén och kustartilleriet även per utbildningsår. I bilagorna 2, 6 och 9 lämnas för armén, kustartilleriet respektive flygvapnet exempel på arbetstidens spridning mellan arbetsveckorna för enskild befattningshavare. Bilagan 3 är en sammanställning av undersökt arbetstid under befälsoch repetitionsövning vid ett arméförband. Bilagorna 4 och 7 redovisar antal och art av förbandsövningar vid arméns försöksenheter respektive vid KA 2. I redogörelsen i det följande för arbetstidssammanställningarna och i bilagorna har försöksenheterna och befattningshavarkategorierna sammanfattande benämnts kompani och pluton respektive kompanichef, plutonsbefäl, plutonchef, plutonchefs ställföreträdare och instruktör utan hänsyn till annan benämning vid vissa truppslag. Där vid vissa förband utbildningsverksamheten under senare skeden varit organiserad i övningsförband, har vissa i dessa övningsförband ingående befattningshavare utvalts till att i sammanställningarna representera befälskategorier och befattningshavare i utbildningsförbanden. Med »principförslaget» avses det förslag till riktlinjer för arbetstidsreglering som avgivits av arbetstidsberedningen i skrivelse den 5 mars 1962 (här bifogad). På grund av förhållanden, som rått vid Ing 1 under försökstiden, har resultat från försöken vid detta förband icke medtagits i sammanställningarna. 1. Sammanställningarnas innehåll

De från försökskompanierna för varje vecka och befattningshavare redovisade arbetstiderna har överförts till särskilda blanketter, tidkort. Från dessa tidkort har för befattningshavare och utbildningsskeden eller andra tidsperioder sammanställts genomsnittlig arbetstid för vecka, fördelad på tid bunden till trupp och fortsatt befälsutbildning. I samman-

35 ställningarna har också upptagits det från undersökningarna av övningsförberedelser framkomna genomsnittet av förberedelsetid för respektive befattningshavarkategori, varefter sålunda redovisad arbets- och förberedelsetid summerats. Vidare utvisar sammanställningarna för armén och kustartilleriet genomsnittligt antal befäl per vecka vid utbildningsenheten (pluton), summa dygn, varunder vederbörande befattningshavare deltagit i förbandsövningar, och antalet endygnsövningar därav, antalet faktiska timmar fortsatt befälsutbildning, som befattningshavaren deltagit i, samt det antal veckor som kommit till användning för beräkningen av medeltal arbetstid. För arméns B-förband har därjämte gjorts sammanställningar över faktiskt arbetstidsuttag för varje befattningshavare och vecka. Dessa sammanställningar kommer att under hand överlämnas till försvarsdepartementet. Bilagorna utvisar genomsnittsarbetstid, fördelad på vissa tidsperioder. Dessa perioder motsvarar för armén och kustartilleriet de olika utbildningsskedena respektive utbildningskurserna i värnpliktsutbildningen. De värnpliktsfria uppehållen ingår alltså inte i redovisningen, övningsuppehållen under sommaren och under jul- och nyårshelgen omfattas ej heller av redovisningen. För flygvapnet har den tid redovisningen omfattar indelats i perioder om angivna veckor med hänsyn till arten och omfattningen av den värnpliktsutbildning som bedrivits under de olika perioderna. De för armén och flygvapnet valda tidsperioderna har därjämte ytterligare uppdelats i perioder om veckor med 6 och veckor med 5 arbetsdagar, beroende på att lördagsledigheten under sommarmånaderna vid dessa försvarsgrenar kan anses innebära en arbetstidsförkortning under ifrågavarande period. I bilagorna 1, 5 och 8 har arbetstiden sammanräknats till ett medeltal för varje kategori plutonsbefäl (chef, ställföreträdare och instruktör). Tid bunden till trupp och fortsatt befälsutbildning samt det för vederbörlig kategori framräknade genomsnittliga antalet timmar förberedelsetid har summerats för period och del av period. För armén och kustartilleriet har därjämte framräknats genomsnittliga årsarbetstiden för varje kategori. Vid hänförandet av redovisad arbetstid till viss befattningshavarkategori har räknats med att uppflyftning i befattning skett vid vakans. Om plutonchef varit frånvarande hel vecka har, om inte ersättare kommenderats utifrån, ställföreträdaren ansetts fullgöra tjänst som plutonchef. På samma sätt har räknats med att instruktör ersatt ställföreträdaren, när denne varit frånvarande eller redovisats som plutonchef. Vid frånvaro del av vecka har motsvarande uppflyftning icke gjorts. När reservbefäl eller värnpliktigt befäl ersatt aktivt befäl vid vakans, har befattningen ansetts fylld och alltså ersättarens redovisade arbetstid medräknats.

36 B-förbanden har i bilaga 1 redovisats enligt samma grunder som A-förbanden. I bilagorna 2, 6 och 9 ges som exempel på arbetstidsspridning i grafisk form fördelningen på olika veckor i tidsföljd av tid bunden till trupp och fortsatt befälsutbildning för en plutonchef och en instruktör vid ett försöksförband ur varje försvarsgren. Vid valet av befattningshavare har beaktats endast, att vederbörande varit i tjänst största delen av försökstiden. Bilaga 3 utvisar den tid bunden till trupp som redovisats för instruktörspersonalen vid utbildningsskedet av befäls- och repetitionsövningen vid I 17 hösten 1960 samt genomsnittlig veckoarbetstid för försöksperioden. Bilagorna 4 och 7 visar de förbandsövningar, enligt definitionen i principförslaget, som vid försöksenheterna inom armén och kustartilleriet förekommit i åldersklassens utbildning. Befälets deltagande därutöver i befälsoch repetitionsövningar framgår alltså inte av dessa bilagor. Bilagan 7 upptar de förbandsövningar vid kustartilleriet, till vilka hänsyn tagits vid beräkningen av arbetstid i bilagan 5. Till grund för bedömningen i principförslaget av behovet av förbandsövningsdygn vid kustartilleriet, 18 per år, har legat uppgift om planerad förbandsövningsverksamhet under kommande år. Förbandsövningsverksamheten vid flygvapnets markstridsutbildning i dess sedan hösten 1961 tillämpade nya form har inte kunnat följas under ett utbildningsår. 2. Beräkningen av tid bunden till trupp

I tid bunden till trupp har för varje förbandsövningsdygn inräknats 8 timmar (jfr punkten 6 i principförslaget). Försöksverksamheten har i första hand avsett trupptjänsten. Kommendering till tjänstgöring utom försökskompaniet avser som regel annan tjänst än trupptjänst och normal fredsmässig utbildningsverksamhet. Redovisningen av arbetstid från försöksförbanden har lagts upp så, att endast arbetstid, som står under kontroll av chefen för försökskompaniet, har medtagits. Uppgift har lämnats om att befattningshavare, som omfattas av försöken, varit kommenderad till annan tjänst, men beredningen har icke gjort någon bedömning av arbetsinsats eller arbetstid under denna kommendering. Tid för kommendering utom försöksförband ingår därför inte i tid bunden till trupp. Vid framräkning av genomsnittsarbetstid för period i bilagorna 1, 5 och 8 har antalet i varje period ingående veckor reducerats med tid, varunder befattningen i fråga icke varit besatt, samt med tid, varunder vederbörande befattningshavare varit frånvarande från tjänstgöringen på grund av tjänstledighet eller semester utan att ersättare räknats för honom. Dag, som frånräknats, har därvid räknats som Ve respektive Va av vecka vid armén och flygvapnet och Ve av vecka vid kustartilleriet. P å samma sätt har frånräk-

37 näts tjänstefri dag (påskafton och midsommarafton) och helgdag, som infaller på dag, som eljest skulle varit arbetsdag. Tid för bortkommendering till tjänstgöring utom försökskompaniet har likaledes frånräknats i hela veckor eller del av vecka. I detta fall har hänsyn också tagits till del av arbetsdag, varvid schablonmässigt räknats med att arbetsdag omfattat 8 timmar och veckan således reducerats med yAB respektive V40 för varje timmes bortkommendering. Det genomsnittliga antalet arbetstimmar bundna till trupp per vecka har därefter erhållits genom att det sammanlagda antalet arbetstimmar dylik tid för alla befattningshavare i samma kategori dividerats med det antal veckor, som erhållits genom ovan angivna reduceringar. Med denna genomsnittsberäkning ingår alltså tid för frånvaro på grund av tjänstledighet, semester och bortkommendering samt tid under dag, då arbetet varit inställt — liksom i förekommande fall också tid för övningsuppehåll under sommaren — i den redovisade arbetstiden i bilagorna 1, 5 och 8 med värden, som motsvarar medeltal av tid bunden till trupp under respektive period. I bilagorna 2, 6 och 9 har hela veckor, då vederbörande varit frånvarande från tjänsten, icke medräknats. Vid frånvaro del av vecka eller eljest när vecka varit reducerad har veckan fyllts ut med en mot frånvaron eller reduceringen svarande del av det för perioden ifråga framräknade genomsnittsvärdet för vederbörande personalkategori. 3. Fortsatt befälsutbildning

Härmed avses tid för befälets egen vidareutbildning, vilken enligt centralt utfärdade bestämmelser skall bedrivas i viss omfattning eller med visst innehåll och som ägt rum vid regementet vid sidan av trupptjänsten. Beträffande tid för fortsatt befälsutbildning har inga omräkningar gjorts utan i försöken redovisad faktisk tid har medräknats. Omfattningen av denna faktiskt bedrivna befälsutbildning för varje befattningshavare under respektive skede finns angiven i grundhandlingarna. 4. Beräkning av tid för övningsförberedelser

De i bilagorna 1, 5 och 8 redovisade tiderna för förberedelsearbete är resultatet av den särskilda undersökning av förberedelsearbetets omfattning, som utförts vid respektive försöksförband. En redogörelse för hur dessa undersökningar tillgått och vari det undersökta förberedelsearbetet består har lämnats i det föregående under II. D. För I 5 och A 2 har använts det material som erhållits från 117 respektive A 8. I viss mån har en normalisering av tiderna gjorts vid undersökningen. Hänsyn har sålunda, i de fall sådant haft större betydelse, tagits till erfarenhet och rutin, så att man kommit fram till ett rimligt genomsnitt. Undersökningen har främst byggt på den verksamhet som faktiskt förekommit under de olika utbildningsperioderna. Hänsyn h a r därför i förekommande fall tagits till faktisk frånvaro under längre tid — i regel minst en

38 vecka — från trupptjänsten på grund av semester, sjukdom och bortkommendering för de aktuella befattningshavarna. På samma sätt som beträffande schemalagd tid har därvid genomsnittet tid för vecka beräknats så att den för period och befattningshavare sammanräknade totala förberedelsetiden dividerats med antalet närvaroveckor. Tillämpat veckoantal finns angivet i grundhandlingarna. Det bör uppmärksammas, att här angivna förberedelsetider omfattar alla förberedelser och alltså inte endast de i principförslaget angivna fria förberedelserna. 5. Vissa synpunkter på det sammanställda arbetsmaterialet

De arbetstider som sammanställningarna utvisar är i vissa fall låga i förhållande till den för närvarande allmänt tillämpade arbetstidsnormen — 45 timmar i veckan. Med det sätt varpå arbetstidsundersökningarna bedrivits har beredningen emellertid inte syftat till att ange en för det arbete som utförts i trupptjänsten erforderlig tidsram. Syftet har varit att med olika metoder få fram tid för olika arter av arbetsinsatser, och att ge underlag för en bedömning av om arbetet kan infogas i en tillmätt arbetstidsram. Det sammanställda materialet måste sägas utvisa en i vissa delar mera sammanträngd arbetstid än vad som kan vara möjligt eller rimligt att åstadkomma i praktiken. Den till truppen bundna tiden innefattar visserligen regelmässigt kortare pauser mellan övnings- och utbildningspassen, men dessa pauser torde i vissa fall för befälet helt eller delvis åtgå till egen förflyttning eller till att förflytta truppen till plats för nästa övningspass. Tider för övningsförberedelser är icke, såvitt avser de särskilda arbetsinsatserna, knappt tillmätta, men de i minuter erhållna tidsuppgifterna är sammanräknade till de timtal som angivits i sammanställningarna. I praktiken ter det sig så, att en befattningshavare friställes från ett eller flera övningspass, där hans närvaro inte är oundgängligen nödvändig, och han har då en eller flera timmar till förfogande för att förbereda ett senare övningspass, även om denna förberedelse tar endast en mindre del av denna friställda tid i anspråk. I förhållande till vad som allmänt tillämpas och till vad som i viss mån kan anses praktiskt genomförbart är alltså den i sammanställningarna redovisade arbetstiden kompakt. Kanske finns det dock i många fall möjligheter att bättre avpassa tiderna mellan övningspassen till behovet av förberedelsetid. Härigenom skulle den verkliga bundenheten till arbetsplatsen bättre kunna anpassas till de här redovisade arbetstiderna. Det bör också uppmärksammas, att redovisningen avser endast den arbetstid som direkt sammanhänger med trupptjänsten och fortsatt befälsutbildning. Arbetstid under kommendering till annan tjänst ingår visserligen i redovisningen med samma värde som tid i trupptjänst men den k a n naturligtvis i många fall vara längre.

39 B.

Sjötjänst

Arbetstidsredovisningen för flottans stridsfartyg har sammanfattats i de härvid fogade bilagorna 10 och 11, som utvisar genomsnittlig arbetstid och bunden tid för personalkategori och utbildningskvartal respektive övningsuppehåll samt exempel på arbetstidsspridning mellan veckorna. 1. Sammanställningarnas innehåll

Följande arter av arbetstid har redovisats från försöksfartygen: ordinarie övningstid, särskild övningstid, särskild tjänstgöring, vakttjänst under gång samt vakttjänst till ankars eller förtöjd. Beträffande innebörden av dessa begrepp hänvisas till redogörelsen för försöksverksamheten (II. B. 2). Därjämte har redovisats bunden tid, varvid åtskillnad gjorts mellan bunden tid under gång samt vakt- och jourtjänst till ankars och förtöjd, kvalificerad bunden tid, och övrig bunden tid. De från fartygen veckovis lämnade arbetstidsuppgifterna och uppgifter om bunden tid har överförts till tidkort för varje befattningshavare. Redovisningsmaterialet har sammanställts för varje fartyg och befattningshavare för den granskning, som beredningen varje vecka gjort av materialet. F r å n tidkorten har sammanställts uppgifter om arbetstid och bunden tid i genomsnitt för varje befattningshavare för perioder, motsvarande utbildningskvartalen och övningsuppehållen. Vid framräkning av medeltal har sammanlagd arbetstid och bunden tid av varje art dividerats med antal i perioden ingående veckor, reducerade på samma sätt som angivits i det föregående vid redogörelsen för motsvarande beräkning av till trupp bunden tid i trupptjänst. Härvid är att märka, att kustflottan sedan flera år tillämpar 5-dagarsvecka året runt. Vidare har för varje period arbetstid och bunden tid med samma beräkningsnormer sammanräknats dels för personalkategori — officerare och motsvarande civilmilitär personal, underofficerare och underbefäl —, dels för samtliga per försöksfartyg, dels ock för all personal på samtliga försöksfartyg. För att ange spridningen i arbetstid och bunden tid h a r i en sammanställning för varje vecka i utbildningskvartalen (ej uppehållen) redovisats sammanlagd arbetstid och skilda arter av bunden tid för en officer, en underofficer och ett underbefäl inom varje yrkesavdelning eller tjänstegren för ettvart av försöksfartygen. Vid val .av befattningshavare för denna redovisning har beaktats endast, att vederbörande varit i tjänst under större delen av försöksåret. Vecka, varunder arbetstiden varit reducerad på

40 grund av frånvaro hel dag eller hela dygn har utfyllts med en mot frånvarotiden svarande del (Vs för dag) av det för vederbörlig kategori och vecka framräknade genomsnittet arbetstid och bunden tid. De sålunda utarbetade sammanställningarna kommer att under hand överlämnas till försvarsdepartementet. Bilaga 10 visar ur grundmaterialet framräknade medeltal, fartygsvis och för samtliga försöksfartyg, av arbetstid, kvalificerad bunden tid och övrig bunden tid för de tre personalkategorierna per utbildningskvartal och övningsuppehåll samt för utbildningsår. P å grundval av gjord överslagsberäkning har i not till bilagan angivits den del av för samtliga försöksfartyg genomsnittlig kvalificerad bunden tid för vilken enligt principförslaget (jfr punkten 15) skulle utgå beredskapsersättning. I bilaga 11 har som exempel på arbetstidsspridning mellan de i utbildningskvartalen ingående veckorna grafiskt sammanställts arbetstiden för en officer, en underofficer och ett underbefäl, utvalda ur olika yrkesavdelningar vid ett försöksfartyg (jagaren). Till förbandsövningar i sjötjänst kan hänföras, förutom den krigsövning, som avslutar utbildningsåret, även de över sommaren och hösten utspridda, kortare s. k. operativa övningar som hittills förekommit. Avsikten är att i fortsättningen koncentrera dessa till en sammanhängande period i slutet av sommaren. Någon förteckning över förbandsövningar i sjötjänst lämnas med hänsyn därtill inte här. I de uppgjorda sammanställningarna och bilagorna har all redovisad arbetstid under operativa övningar medräknats. Under krigsövningen, som inföll i vecka 40, har för varje förbandsövningsdygn medräknats 9 timmar arbetstid (jfr punkten 6 i principförslaget). 2. Kommentarer till sammanställningarna

Med det sätt varpå arbetstidsundersökningarna i sjötjänsten utförts kan det inte sägas, att de redovisade arbetstidssiffrorna är låga. Beredningen har angett arbetstidsramar för de olika redovisningsperioderna och i sina anvisningar anbefallt utjämning av meruttag utöver tidsramen. Motsvarande förfarande blir nödvändigt också vid planeringen av arbetstid i en kommande arbetstidsreglering. Den ordinarie övningstiden har tillgodoräknats all personal ombord i den m å n icke under densamma friställning skett för att utjämna merarbete under annan tid. Särskild undersökning har icke gjorts av arbetstid, hänförlig till särskild tjänstgöring. Även såvitt, avser däri ingående enskilt arbete, som ej kunnat övervakas, grundar sig uppgifterna huvudsakligen på personalens egen redovisning.

41 Viss arbetstid är redan i redovisningen mer eller mindre schablonberäknad. Det gäller arbetstid under vakttjänst i form av ronder, som enligt anvisningarna skulle uppskattas. Gränsen mellan arbetstid och bunden tid är i redovisningsmaterialet icke alltid så strängt dragen som det kan bli nödvändigt i en kommande arbetstidsreglering. Någon redovisning lämnas här icke av det undersökningsmaterial som framkommit från övriga i kustflottan ingående fartyg, vilka enligt order av chefen för kustflottan tillämpat beredningens anvisningar för dess försöksverksamhet under försöksåret och i sammanfattning redovisat arbetstidsförhållandena till chefen för kustflottan. I väsentliga delar utvisar detta redovisningsmaterial överensstämmelse med de resultat som framkommit från försöksfartygen. C. Teknisk tjänst vid flygflottiljs baskompani Materialet från försöksverksamheten beträffande den tekniska tjänsten vid flygflottiljs baskompani utvisar endast i vad mån det icke varit möjligt att under en vecka hålla arbetstiden inom den angivna ramen, antal arbetstimm a r som uttagits utöver denna ram och vilka befattningshavare, som sålunda tjänstgjort längre tid än veckoarbetstiden. När överuttag för veckan icke skett, framgår av rapporteringen i förekommande fall endast, att avvikelse från dagordning och/eller tjänstgöringslista skett, icke h u r arbetstiden omfördelats under veckan i förhållande till förplaneringen. Försöken har omfattat 112 arbetsveckor (förbandsövningsveckor fr ånräknade) sammanlagt vid de 4 försöksenheterna. Meruttag av arbetstid utöver veckoarbetstiden har redovisats för sammanlagt 20 av dessa 112 veckor. I 5 av de fall av meruttag som förekommit har praktiskt taget alla befattningshavare vid resp. enhet varit berörda därav, i ett fall har meruttaget berört omkring halva antalet, i ytterligare 2 fall omkring en tredjedel och i återstoden antalet fall, 12, har meruttaget berört endast enstaka befattningshavare. För enskild befattningshavare har meruttaget i 2 fall uppgått till 26 timmar, i ett fall till 14 timmar, i 9 fall till omkring 10 timmar, i 4 fall till 6—8 timmar och i återstående antal fall till 5 timmar och därunder. I omkring 110 fall av 160 har meruttaget uppgått till 1—3 timmar. I samtliga fall av meruttag har det varit möjligt att kort tid efter veckans slut, i regel redan under nästfoljande vecka, genom minskning av arbetstiden utjämna det uppkomna meruttaget. Av redovisningen framgår icke alltid anledningarna till att avvikelser gjorts från planeringen av arbetstid, d. v. s. från dagordningen eller från

42 vad som angivits på tjänstgöringslista. Anledningarna har ibland varit oförutsett reparationsbehov på grund av flygplanhaveri och ökad flygverksamhet, när väderleken möjliggjort genomförande av övningar, som ej kunnat planenligt äga rum tidigare. I något fall har kuppövningar föranlett merarbete. I övrigt torde avvikelserna kunna hänföras till bristfällig planering eller att underlag för planeringen ej i tid tillhandahållits av högre chefer. Beredningen har också inhämtat redovisning av arbetstid för teknisk personal under en förbandsövning vid flygvapnet, E 1 eskaderövning tiden 4/9—16/9 1961. Materialet har sammanställts i tabeller, utvisande arbetstid per dag för varje i övningen deltagande aktiv militär och civilmilitär befattningshavare. Materialet har av beredningen utnyttjats vid diskussioner om antalet arbetstimmar i tjänst varom här är fråga under förbandsövning. D.

Musiktjänsten

Resultaten av de arbetstidsundersökningar för musikpersonal som genomförts av organisationsnämnden för militärmusiken är utförligt redovisade i nämndens skrivelse den 29 december 1961 till militära arbetstidsberedningen. På grundval av undersökningsmaterialet har redovisade arbetstider och exempel på arbetstidens spridning för musikpersonal sammanställts på motsvarande sätt som för övrig undersökt verksamhet och redovisats i härvid fogade bilagor 12 och 13. Bilaga 12 utvisar genomsnittlig veckoarbetstid per år för dels musikdirektör, dels övrig musikpersonal. I bilaga 13 lämnas exempel på arbetstidens spridning mellan arbetsveckorna för enskild musikkår. 1. Sammanställningarnas innehåll

Det från musikkårer och enskilda musiker inkomna grundmaterialet har centralt bearbetats på särskild blankett. Denna bearbetning har för musikkårernas del skett såväl veckovis som periodvis (period om fyra veckor). Uppgifterna från enskilda musiker har likaledes bearbetats veckovis och periodvis under de fyra första perioderna. Därefter har bearbetningen skett endast periodvis. Där så visat sig erforderligt för sammanställningsarbetet har dock även enskilda musikers uppgifter bearbetats veckovis för hela den tid, varunder försöksverksamheten bedrivits. Det bör uppmärksammas, att bearbetningen av ovannämnt material skett enligt regler som något avviker från dem som tillämpats vid övriga undersökningar. Så t. ex. h a r frånvaro hel dag på grund av sjukdom och semester redovisats som arbetstid med 5 timmar för lördag och 8 timmar för annan dag, även söndag. Skillnaderna sakna dock betydelse för bedömningen av materialet i stort.

43 Med ledning av ovannämnt underlag har sammanställningar gjorts, varvid verksamheten inom musikkår uppdelats på fem olika grupper, vilka i stort ansluter till militärmusikreglementets indelning av denna verksamhet. De olika grupperna är musikframträdanden, resor och förberedelser, tjänst inom musikkåren, militärtjänst och övrigt. Den ytterligare komprimering av materialet som gjorts i bilaga 12 innebär, att musikframträdande, resor och förberedelser samt tjänst inom musikkåren sammanförts under rubriken musiktjänst medan övriga verksamheter redovisats under den gemensamma rubriken övrig tjänst. Arbetstiden för enskild musiker har visat sig vara i stort densamma som arbetstiden för den musikkår som han tillhör. Med hänsyn härtill och mot bakgrunden av att försöksunderlaget är fullständigare för musikkårerna än för enskilda musiker har arbetstidens spridning ansetts bäst kunna belysas genom exempel från musikkår. Vid valet av musikkår har beaktats endast, att kåren icke har särpräglade arbetsuppgifter och att arbetstidsuttaget för enskilda och för kåren i sin helhet uppvisat särskilt god överensstämmelse. Diagrammet i bilaga 13 upptar uttagen veckoarbetstid för försöksårets veckor i tidsföljd för denna som exempel valda musikkår. I organisationsnämndens redogörelse för försöksverksamheten finns följande här ej återgivna sammanställningar. Jämförelser i fråga om arbetstidsuttag mellan a) musikkår med försöksverksamhet typ I och försöksverksamhet typ II, b) stockholmskårer och landsortskårer, c) musikkår och enskilda musiker i kåren, d) genomsnittsmusikkår och genomsnittsmusiker (genomsnitt ifråga om arbetstidsuttag) , e) genomsnittsmusikdirektör och genomsnittsmusiker, f) expeditionsunderofficer (uppbördsman, notbibliotekarie) och genomsnittsmusiker samt g) musiker med olika instrument. Sammanställningar av tidsuppgifterna från hela försöksåret vid de olika musikkårerna med följande detaljfördelning: a) Resor och förberedelser: Resor och direkta förberedelser samt väntetid. b) Tjänst inom musikkår: Repetitioner, ensemblespelning, musikteori, lektioner, överspelning samt instrument- och persedelvård. c) övrig tid: Vägning av instrument, måttagning, musikexamen, uppvisning, polioympning, fotografering, sammanträden, avtackning, genomgång, flyttning, tidskrivning, föredrag, mottagning, notskrivning, studiebesök, inspektion, skärmbild och semester. Arbetstidsuttag för såväl veckorna som perioderna i tidsföljd dels för var och en av kårerna, dels för samtliga kårer i genomsnitt. Tjänstgöring sön- och helgdagar samt vardagar efter kl. 1900 (lördagar efter kl. 1500). Antal konserter utförda på sön- och helgdagar. Planerade men inställda musikframträdanden. Genomförda, ej förplanerade musikframträdanden sön- och helgdagar samt vardagar efter kl. 1900 (lördagar efter kl. 1500).

44 2. Kommentarer till sammanställningarna

Med stöd av f ö r s ö k s r e s u l t a t e n h a r a r b e t s g r u p p e n för f ö r s ö k s v e r k s a m h e t e n vid m i l i t ä r m u s i k e n gjort i h u v u d s a k följande u t t a l a n d e n , till v i l k a o r g a n i s a t i o n s n ä m n d e n för m i l i t ä r m u s i k e n a n s l u t i t sig. Uppdelningen på två försökstyper synes ha saknat praktisk betydelse. I intet fall har de till typ II hänförliga musikkårerna kommit i sådan situation att medgivande att överskrida den bestämda tidsramen behövt sökas. Mot bakgrunden härav har arbetsgruppen ansett sig kunna framtaga genomsnittsmusikkåren ur samtliga de i försöksverksamheten deltagande musikkårerna. Planeringen av arbetstid har i allmänhet icke sträckt sig upp till det praktiskt föreliggande arbetstidsuttaget. Arbetstidsuttaget har dessutom som regel icke uppgått till vad som planerats. Några svårigheter synes icke ha förelegat att bereda personalen tidskompensation genom omdisposition av arbetstid i fall, där för viss dag eller vissa dagar arbetstidsuttaget kommit att vara särskilt högt. Som regel synes också sådan omdisponering av arbetstid ha kunnat ske utan större omgång. En allmän uppfattning torde hitintills ha varit, att militärmusikkårerna varit betydligt härdade engagerade för musikframträdanden under de egentliga sommarmånaderna än under årets månader i övrigt. Varken grundmaterialet eller de på detta baserade sammanställningarna ger stöd åt uppfattningens riktighet. Bearbetningen av uppgifterna från enskilda musiker ger generellt vid handen, att arbetstidsuttaget icke heller här når upp till den disponibla tiden. Däremot är uttaget högre än det musikkåren i dess helhet såväl planerat som uttagit. Icke heller för den enskilde militärmusikern synes svårigheter ha förelegat för tidskompensation genom omdisponering av arbetstid. O r g a n i s a t i o n s n ä m n d e n h a r d ä r u t ö v e r gjort bl. a. följande tande kommentarer.

sammanfat-

Resultatet av den nu avslutade försöksverksamheten liksom de erfarenheter, nämnden i övrigt vunnit u n d e r de gångna åren, ger icke underlag till en särbedömning av musikpersonalens resor och den tid som åtgår härför. Huvuddelen av använd restid ligger otvivelaktigt inom den tid som normalt är att anse som arbetstid och den restid, som för musikpersonalen kan ligga härutöver, är knappast av större omfattning än för en betydande del av statstjänstemän i övrigt. Militärmusikpersonalen bör därför beträffande resor kunna följa samma bestämmelser som må komma att gälla för annan militär personal. Tjänstgöringsförhållandena för musikdirektör och militärmusikpersonal med särskilda uppgifter (t. ex. handhavande av expeditionsgöromål, notbibliotekarie) torde icke påkalla avvikande arbetstidsreglering för dessa kategorier. Verksamheten är av sådan art att arbetstiden för såväl militärmusikkårer som för enskilda militärmusiker bör vara enhetlig året runt. Begränsningsperiodens längd saknar betydelse — den kan vara kortare eller längre utan att därigenom större problem uppstår. De icke planerade musikframträdandena h a r i allmänhet kunna rymmas inom det planerade arbetstidsuttaget genom minskning av annan, planerad tjänstgöring. Denna omständighet leder till slutsatsen, att sådana framträdanden torde kunna rymmas inom vilka begränsningsperioder som än kan komma att bestämmas.

V . B e r e d n i n g e n s förslag till a r b e t s t i d s r e g l e r i n g och b e s l u t i arbetstidsfrågan m. m.

Beredningen avgav i skrivelse den 5 mars 1962 förslag till riktlinjer för arbetstidsreglering för militär och civilmilitär personal på aktiv stat i trupptjänst, sjötjänst och flygtjänst, i teknisk tjänst vid flygflottiljs baskompani samt för musikpersonal. Förslaget var avsett att utgöra grund för beslut i de frågor på förevarande område som vore av natur att böra lösas genom förhandlingar. Efter förhandlingar i vanlig ordning mellan civildepartementet och vederbörande personalorganisationer har den 19 april 1962 överenskommelse träffats om arbetstidsreglering för viss militär och civilmilitär personal på aktiv stat enligt de riktlinjer som beredningen föreslagit, överenskommelsen omfattar också ställningstagande till storleken av ersättningsbelopp m. m., varom beredningen icke kunde avge förslag, överenskommelsen har i propositionen 1962: 169 underställts riksdagen. I sin skrivelse föreslog beredningen, som förutsatte, att dess arbete skulle anses avslutat med denna redogörelse för försöksverksamheten, att ett särskilt organ tillsattes med uppgift i första hand att undersöka förutsättningarna för arbetstidsregleringens tillämpning på områden, som icke närmare undersökts av beredningen. I anledning härav har chefen för försvarsdepartementet med stöd av Kungl. Maj :ts den 30 mars 1962 givna bemyndigande angående tillsättande av en arbetstidsdelegation den 11 april 1962 tillkallat personer att såsom ledamöter ingå i en sådan delegation. Beredningens ovannämnda skrivelse med förslag den 5 mars 1962 är bilagd denna redogörelse.

V I . Vissa s y n p u n k t e r p å frågan o m a r b e t s t i d s r e g l e r i n g e n s g e n o m f ö r a n d e och p å a r b e t s f ö r h å l l a n d e n a

Beredningens förslag till riktlinjer för arbetstidsreglering förutsätter, att allmänna normer för arbetstidsreglering på den civila statsverksamhetens område skall bli gällande också på det militära området. I stort sett skall det väl också vara möjligt att anpassa arbetstidsförhållandena till vad som allmänt tillämpas på det civila området, med hänsynstagande dock till den militära verksamhetens särart. Vad genomförandet av arbetstidsregleringen beträffar torde det bli nödvändigt att genom upplysning och informationsverksamhet göra såväl arbetsledning som personal förtrogna med regleringens principer och praktiska handhavande. Denna upplysnings- och informationsverksamhet torde få ombesörjas och till stor del också ledas av försvarsgrenscheferna. Samverkan bör därvid ske med vederbörande personalorganisationer. Tillämpningsbestämmelser måste utfärdas, sedan definitivt beslut om arbetstidsreglering fattats. En smidig form för regleringens administration måste skapas. I utformningen av erforderliga följdföreskrifter och närmare detaljbestämmelser torde även försvarets civilförvaltning komma att få ta del. Det torde vara nödvändigt, att alla administrativa föreskrifter föreligger färdiga, innan arbetstidsregleringen börjar tillämpas. Om möjligt bör också redovisningssystemet vara utprovat före ikraftträdandet. I samband med redogörelsen för sammanställningarna av arbetstidsredovisningen (avd. IV) har beredningen gjort några kommentarer till det redovisade materialet. Allmänt vill beredningen framhålla, att materialet inte utvisar några onormalt höga arbetstider som genomsnitt. Att arbetstidsuttagen kan variera kraftigt mellan olika veckor framgår av de redovisade spridningsexemplen. En fördelning av arbetsinsatserna i tiden och mellan olika befattningshavare kan sannolikt på många håll medföra utjämning av arbetstiden. Tjänsten har dock sina betingelser, och arbetsförhållandena ä r ofta besvärande, särskilt naturligtvis under förbandsövningstiden. Vakansförhållanden föranleder naturligtvis också höga arbetstidsuttag i extrema fall. Det vill dock synas som om man vid vakanser i stor utsträckning tar sådan hänsyn till personalen, att man låter utbildningsresultatet bli lidande hellre än att man ålägger befälet alltför hög arbetstid.

47 Som framgår av redogörelsen i det föregående för anvisningarna för försöken (II. B. 2) har beredningen anbefallt försöksförbanden att under försöken tillämpa vissa allmänna direktiv för verksamheten: noggrann planering av verksamheten, hushållning med personalens arbetstid och j ä m n fördelning av arbetsinsatserna. Beredningen har icke avsett att därmed införa några nya moment i verksamheten, endast att inskärpa betydelsen av dessa moment för arbetstidsförhållandena. Detaljplaneringen av verksamheten sker medelst det veckoschema som allmänt användes i utbildningsverksamheten, och vikten av att denna planering görs noggrant har betonats av försvarsgrenschef i utbildningsbestämmelser. Att beredningens anvisningar ändock haft verkan på den punkten har bestyrkts av att, enligt vad som framförts till beredningen, personal vid försöksförbanden uttryckt tillfredsställelse över att noggrannheten i planeringen väsentligt ökat på en del håll sedan försöken påbörjades. I den kommande arbetstidsregleringen blir kraven på förplaneringen av arbetstid mycket stränga så tillvida som att den förutbestämda arbetstidsomfattningen per dag icke kan ökas utan konsekvenser i övertidshänseende. Å andra sidan finns intet hinder mot att inom arbetstidsmåttet för dag byta ut schemalagd verksamhet mot annat arbete. Erfarenheterna från försökstiden visar, att avvikelser från gjord arbetstidsplanering mera sällan beror på åtgärder från den som närmast ansvarar för planeringen, kompanichefen (motsv.). Inträffande omständigheter, såsom sjukdomsfall eller väderleksförändringar, där verksamheten är väderberoende, kan ingen råda över och konsekvenserna av sådant måste tagas. Men ofta har det hänt under försöken, att högre chefer inte lämnat arbetstidsplaneraren det underlag han behöver för planeringen. Icke sällan har också högre chef ingripit i redan planerad verksamhet och rubbat planeringen. Även åtgärder av detta slag kan vara oundvikliga, men sådana ingripanden måste i fortsättningen ske under hänsynstagande till arbetstidsförhållandena. Det är av största vikt att även högre chefer inom och över regementets ram i sina dispositioner beaktar de krav på arbetstidsplaneringen som arbetstidsregleringen kommer att ställa. Beredningen har under försöksverksamheten gjort vissa iakttagelser angående det sätt varpå utbildningsverksamheten bedrivits allmänt och i jämförelse mellan olika förband. Försvarsgrenscheferna har haft tillgång till allt beredningens material och torde vara beredda att vidtaga de åtgärder som kan vara erforderliga. Beredningen saknar såväl befogenhet som kompetens att ge rekommendationer eller framställa yrkanden i detta hänseende men kan ge det stödet åt krav på åtgärder, att beredningen framhåller vikten av att goda utbildningsanordningar finns till förfogande i erforderlig omfattning. En sak som har betydelse för såväl effektiviteten i utbildningen som triv-

48 seln i befälets arbete är tillgången till befälsrum, där personalen under goda arbetsbetingelser kan utföra sitt enskilda arbete. De iakttagelser som beredningen gjort vid sina besök vid försöksförbanden och en särskild undersökning som beredningen låtit utföra för alla arméförbanden visar, att på detta område förefinnes mycket stora brister. Härutöver vill beredningen beträffande trupptjänsten endast anföra den synpunkten, att utbildningsverksamheten på kompanierna borde vinna i effektivitet på att tillhandahållas bättre service. övningsförhållandena borde i större utsträckning kunna ordnas så att iordningställda utbildningsanordningar, t. ex. skjutbanor, kan successivt användas av de olika utbildningsenheterna. Ett annat exempel, som beredningen uppmärksammat, är orienteringsbanor. Sådana banor med markerade kontroller finns i allmänhet vid förbanden men vidmakthålles i vissa fall icke, varför kompanibefälet måste offra mycket tid på att före varje orienteringslöpning kontrollera och iordningställa kontrollerna. Detta borde k u n n a vara en central uppgift inom förbandet. Utbildningsbefälet borde kunna avlastas rutinarbete genom att dukningsarbete ombesörj es av målpluton, som nu på många håll användes för andra ändamål. Standardövningar betraktas på många håll med misstro. Särskilt vid brist på befäl måste dock förenklingar i arbetet genomföras. Beredningen har sett exempel på utbildningskataloger, vari enklare övningar utformats utifrån övningsförhållandena vid respektive förband. Vad sjötjänsten beträffar har i samband med försöksverksamheten uppmärksamhet ägnats vaktgöringen. Särskild utredning härom har anbefallts av chefen för kustflottan. För bunden tid i sjötjänst utgör sjötillägget ersättning. Denna ersättning utgår emellertid generellt och utgör därmed ingen regulator på omfattningen av s. k. okvalificerad bunden tid i sjötjänst. Beredningen har icke sett den bundna tiden som ett arbetsproblem. Med hänsyn till dess betydelse ur personalsynpunkt, särskilt för flottan men även för kustartilleriet och armén vid s. k. ytterförläggning respektive lägerförläggning, torde det vara angeläget att möjligheterna att begränsa densamma uppmärksammas.

•t

A—203045

P

O

"03

<* co :0 •+->

3 b

«3 •3

E

t) J*

c

CO

rf O co r f co c© O in-* CM

•3 CO

CM •3

o> m inrf CN

-3

-

CO

co CD O i n co CO CO O oTrf" CN

00 CN

so 0"

0 CO CO

i n co co • * co

CN 00^

CN CO

co co" co

CD" rf

o>

e» O

0 O» 0 •^" co

1>" rf

CNrf" rf

CO"

0 in CO TT" co co m

in

CSCO

CN

0"

co"co" co

CO

00 CO r f "

0 rf

in 0 r-T r f CO

in CO

00 CD^CD

0^

co" co 0 00 co

in r f co

os" co

CO CN co i n " CO rf in O) r f co t> i n r^" i n CO 0 in co i n " co

in

rf

CD 0 0

•3 t j

-f O

co co © t> co CO

0 0 0 0 rs 0

CO

CO

T

n o © **

CO

O

CO

O

1-H

co

CO CO

co i n oZ TT CN

CO

O O

CN CO

Ol" CO CO

O

oi*rf CM co i n 00 r f

N

co

O

« 0 ^Tco co

-3 CD

-t

co o r f co co

CM

00 o 00 r f

1-1

9 ,4 u C o 3

E

4->

>

CO

CN

co i n os"rf

-3 CD

CO

CN

N

ft

t/3

CD* r f CN

C

n 0 .N 10

in r f co os i n

0"

—

in i n CN

C O " -^<"

co i> i n

•«*

-^"CN"

CO

O LO co CO co

CN CO

00 0 i> i n co too 0 in CO CN O 00 CO CM

"^1 0" TT

0 CD

co O

in i n CN

O

0 CO

c» 0 »n co" CN CO CN co"oT

-3

»

CD r4

K

u

CN

o in CO co" CO

««*

"°

3 Xf o 3 O +-> 3 Ä

CO

i> i > CN in o

-3

T-TOO

CD

co

M

\a © i n oo CN oo i n ton

-3 m

to

-

t>

-3 m

CM

10 O

rf t> T-T [ >

CO

n

co i n os"co CN co i n CN I > co 0 ) O I > 00 CO f» © 0 00 co co i n co" crT CN

0 .0

.0

.0 .0" 0 DO O .0

a? CO in in co in oT co

CO 1H

A

to 3 <u _ -

3 cu <o X ) •3

3 4^

tfl

-3 u

E S

3 CJ "3 3 +J

o

Q, O C : 0 3 "-< x <M 05

* 3 H

<

UO

U +=3 0 =

ft

P

.s 3 >

förband

O

3 s

!

.s 3 =3 O B > O P

in in co"in" co

CO in

co

M « < !

rf in 00 CO 0^ Os" CO

rf CO

00 co r-^rf co"os CO CO l O

00^ CN rf

CO"

rf

O" m CO rf

CO l O CO 0 CO r i

CO rf" rf

I H CO

rf

in

rf"rH CO r H

in rf

i>

T*

in

CD

00 CO

oT 0 CN 1-1

CO

0 0 CO CO T H CO T H

in rf

00 in co

l>

O

l>

co"o CN T H

CO CO

in 0 • * co" CN -rH

in rf co

rf

^3 CJ

4-1

3 os <D ^a "3 3 +J

1 g "O33J X , ... -a>cu3 332

•3

£ s

•^

:0 •w t» DJ3

D. t , - 3 : 0

T3

5 a *3 c 01 e r v fe O C

3 2 +3 4S O 0

P

to S?X1 0O 4->

C t-,

Q, O C (M ^ 7 **_t X to

3 X< ÖD •ö -3 3 .S

i

33 O =

+J

E

.a

+•

= 3 0 3 ^ p

O

0 S

C/2 <

co"

rf

E

HH

CN

CN

ft ftxs

rf

CN <£ CO

•S £

O 4-

CN rf

co"

os_in rf"co" co

3 s S

5 ja 2

rf

CN"I> rf

4->

0/3

CN r-" rf in os" co

rf

0S

:0

rf

O

J 2 2«

A

_ *,_| T !

1 e»5 1

S .3 T3 C 3 X)

.i 2

CD

O

rH

CD

•*-" «3

co

CN l >

-3

lO

CO

in

co" CO

CO"

co

Co ©

•3

-

kO O

n

OS I f l

"3 in

Vår-

&

oTrf

inryckande

•»J

OlH CNrf co 0 0 i-TeO CO CN O CO r f CO

O

•° IT! t ; ti-> °cS

rf

A

<

« | +

to 5 -4-

©o o rf

no

in" r f eo

rf

co"-* CO

« 0»

00 00

CO^

0»

cSoo

CO

CO

CO

Ti rf

CM r f co

co" CO

CO

cnin od t> CO

rf CO" rf

00 « * i > co" co

rf

CO

eo

TH

O

Ti

rf

I>

Ti

Cs" CO

co"oT co

in rf

o cd" co

CO

00 r f co

00 ©^ in" c d co

00 oc"

co o r f in co

in

CM

00 O

c o q

i n Tf CM

o>

CM"CO"

Cl

o

in

co co i n oo"co"

CM

CM

o»

CO

e\ o T-TCO

rf

rf

CC CO

CO^O COCO CM

CO

C5_CO

Os" r f CO

CM

i> in cTin

00 l O CM

co" CO

O in in r f co

co

i n co CO r f co CM o <« co CO CM i n inco" co

»a CO

o r> i n CM rf in r f in"

CM"

rf

to oo" CO

cc co

o

o»

CM"

CM"C^"

CO

co

Cs" CO

O

rf

CO

CO

CO^

in

rf

in o i n cT

05_0 TI r f

CO

CM

0» m" co

4 CM CM CM

co" CO

TH

co co r f CO

CO r f CO CM i n rl r f co

o"

T H I >

rf

rf

o o q o"r^ I > I> I> CM

rf" CO

i-i

Os l O r f CO CM

rf CO

c» i n

rf

cT r f

00 co"

T-TCO

Ti

CM

CM

oo" CM

CM r f CM

l>

TH

m

i>c<r CM

o^in o"t> CM in in oo ocT CM CM CO

I> r f CM

00 >n co •A co"

co

O

cd rf

O

inco" CM TH o o rf O CM r l

co O rf rf

l> I>

CO" co

CM"

CO oc m" CO

co O in" co

CO

in 00 r f CM

I>

00 rf

o in Os" r f CM

in

i > en

00 CM

CO

CM"

CO

co" CO

no i>

m

i> co

rf

rf

1>

T-l

co" rf

T-T o d co

CO" rf

co^c odod CM

00 co" co

BO

Summa tid

rf

CM O 00 r f CM

rf

00 Till trupp bunden tid och fortsatt befälsutbildning övningsförberedelser..

rf

in" rf

O

r f CM

rf

Ti rf

CO TH

in in r f CM

OS CM

o

c 2 Si

:0

§-2 j oo « 3 x ! PC o *• S O S

> :c« O

c o co" CO T i

co" rf

rf

CO^O

09 CO

cdod co

rf

O

CM

» i n

to o CM T-t

Ti co

I>

co

© o CO o CM TH

o

T I

in

co" CO

o" rf

os"i> CM

ja a t i 3 B «*-c

5 73 *• S x ja .g

a o 3g H O

3 g A

O O i> cd CM T I

Cs" CO

co" CO

2 A

J 2 2i

: : -o

c *S •a

as

—

fl »

. M et

e S

C

+J

T3

•« S c5 £ S _ *• fl" k c°ja S p "M -C :0

5 J3 X •4-1 Ui

=3

o O

H

*S

QD

•S- 0 :-§ g 0, rv

U -3 O S

:0 " i

Ö *" 2 S) B J3 3 .S

i

SJ O 3

p

P

O

k 5

c-fl

.2

o c c ^,

rf

CM T I

r f CO CM T I

: ; -o

rf

os_in co c d CM

3 O

t> rf

o" BO rf

rf^

J3

^2 E +

C© k f t

t-" rf

co

co" co

« ja . « "O .fl

Q,

— c

in

4->

SJ g »vi»

CO T i

CM"I>

O

rf

s -d S

c _>

co

CO T i

CM

c «

f d

rf

os^in co CM"

rf I>" rf

O

in rf

mo CO i n on _ r f CO

CO" rf

CO T I

2 «>

cocq

in

O A8 Pjäs- och motbatt A + Ah

O

bo'

rf O O T-T 1 rf Ti

i n CM

4*—203045

rf

T-

•n rf

CM CM" CO T i

Ti

OJ

Ti in" rf

co" co

T-t

o"

co" CM

T H O

in

CM" r f co 00 co i> cd co co i n CM r f co

co" rf

r4

o

c"

r l

CM" o " CO T i

K 5 M OS T H CM T H

os" r f

CO

rf

© i n co"oo" co

r l

o> ö

CO

CM

CD

co •* in r f r-T co

CM

co

Ti Os" CM

co i n r f in

rf

c o os" CM

CO 00^

CM"OO"

m"

co

CM"

in in

CO

®

co

CM" os"

in os" co

00 T i CM r l

in

in

T I

CM"

q

co

l>" CO

co i n

CM

co" o T co

l>

CO

rf

r l

C5

CO

©

rf co

rf

CO

rf

-T

CO

in

in" co

r l

CM

TH

CO

TH

r f i> co

os"

TH

cc" CO

C»

in

O

CM

o q

t>

O O r l

(TTO

0»

CM

rf

rf"

rf

rf" CO

rf

O

rf

inoT co

CO r f co co co CM" in" co T

"i°„

l>" CO

rf

Ti

t>" rf

H C J

CM

in i n os" in" CM

in

co" CO

in o i n co co

90 co

i-i

CO CM CO

ei

in in

9»

r f in

in in

co co i n co co Os O in r f CM

CM CM

0 0 H

t» CO

CO CO

CM^ oo E i J4 • <

+

H co <<

52 6»

i> c© co

O CM 1© T-C CO

co" CO

T3 lO

00 !©_ co" O 00

co_ r~" 00

-3

00^1©^ i©"o co

00 i© co

TH T H

•O t o

CM •>* CO

5 «s

CM I > i© co" CO

CO"

co

•>* co i>oT (M

t bl i© •)->

s

*->uta s

00 CO

M in

c? t * i©

CM

o

CO i > i© co " * CO

TH

co co CM-*" CO

i© i©

CN O

CO

co

CO CO

•«* o r f 1©" (M O 00 l > C© co

CM

co

t> 00 o ocToT CM

CM

<*

00 r f CM

CM CO

p * 00 00"CM co

co i> CO CM

CM

co o CM T-I

co" co

00 co"

••* co oo o T

t> i> co

0»

co" CO

-0 k©

00 1© 00

1© 00

•0 o

00 oo"o 00

CO co" co

«l-l

cu

T}<

a o a o

*-> 3 3. «t-i C/2

cu

o © CM I >

cu

M

O o"

© i n 1© co" CM co CM

C/3

c 'rf

CM

(T O

T-l

CM"I©

I>" CO

TH

T-l

ti K

co

cu ti

CNCO CO

3 °«

CO

4 <*

O O I> t » co

c

CO^O t~Tco CM oo co co o T co

TI" O CM

00" co

CO co" CO

co io"°. CM O

00 1©" co

T-l

CM Tf co co CM TH

CO

CO"

O I> i> •<* co" i > 00 co

e©

CM

»O

-*

•t-i

TI CO

u C O

cu

-o

i© o "l of

co

cu &0

i©

2 £ •o

o in i co"©^ co

CM"

tH

-H

to

.£

CU n cu D X5

g £ 3

— «M K CU

O —

£

•S.j

cc"©T co

1©

£ «o o §••2 2 t00 »•SS a os O

B

Höstinryckande förband

1© o"

00 T-l

CA

o

CNOO"

CM

•

ft

o T oo (M

S

«« : b

k© i © r-"co CM TH

CO"

*l>" -3

3 •»->

. t-i

c

° -^ £ S °9> P o

,3

i© co

cu

2 Si

er} * »

Ä

a f &4

cu

• " co c P« t- ' c 00

»•Si c

I

1 3

2» •^ ^3

ti Dn XJcu »tät» :c3

H

0 co" co

Mi© i > 00 CM

00 in" 00

co

a> IS CA

_j

3 "s « -S-S 1 rt

^c *

M

<

O ® o co

CD

CM CO CM T H

** !Ö3 3 *"

5 * »Ä 3 a t- c iS A-.2 -c « 3 *|-1 P 3 00 5 -3 S .£

l©

o

TH

CO

i©"o co

3 -^ cu • o co c;D X> <x t - "e :c3

i

ti X I X 0 +31 O C 00

.£

H

B

ft fl

é"f + 0

ÄO:.,

CV0 173 M

S £ 3 «0

<

».i

>

£ 3 W

53 BILAGA 2 Exempel på spridning

av arbetstid i trupptjänst:

armén

Tim/vecka PLUTONCHEF -

*

>

Arbetsveckor i tidsföljd

Arbetsveckor i tidsföljd

54 BILAGA 3 Arbetstid

för

befattningshavare i instruktörstjänst under befäls- och repetitionsövning september

utbildningsskedet 1960

Anm. Avser till trupp bunden tid (övningsförberedelser helt undantagna) Tjänstegrensvis resp. förbandsvis instruktörsverksamhet

Vecka nr

Befattningshavare

Skbat Skydd

Fältarbeten

47 47 47

51 47 47

41 45 45

39 37 37

13 19 21

37 33 25

32 36

44 44

26 41 39 27

24 36 38 36 38 24 41

Sjvtjänst.. 1. skkomp . 31 19 20 2. skkomp

10 18 23

36 36 23

3. skkomp

16 22 27

27 16 28

37 37

28 26 28

16 16 16

44 44 44

Uhbat Skydd

Stab och stabskomp

19 30 18 45

33 22 41 41

46 53

Tpkomp och repplut

39 36

42 44

37 51

Intkomp

38 23 38

42 46 42

61 39 53

Sjvkomp

23 23 50 50

39 39 39

34,0

40,2

22 22 Ctpkomp.

56 23 I genomsnitt:

29,6

vid

BILAGA 4 Förbandsövningar Förband 15

Tid för övningen 27/10 0730—28/10 1030 16/11 0730—18/11 1030 7/12 0800—9/12 1200 7/2 0730—10/2 1600 9/3 0730—15/3 0930

vid arméns försöksförband övningens art Batövn 1 Batövn 2 Batövn 3 Batövn 4 Regch slutövn

29/9 0745—2/10 0100 30/11 0730—2/12 1700 17/1 0830—18/1 1230 6/2 0730—8/2 1700 16/2 0730—17/2 1700 28/2 0730—2/3 0300 5/3 0730—11/3 2300

P2

28/9 1700—30/9 1700 6/10 0730—10/10 1830 6/3 0730—10/3 2400

Förbandsövningsdagar 27/10 16/11, 17/11 7/12, 8/12 7/2, 8/2, 9/2 9/3—14/3 (6 dgr)

S:a dagar I 17

1960—61

AFÖ Strid i batförband Batövn Jägarövn Samövn med K 3 Anfall i b a t Slutövn S:a dagar Tillämpningsövn Fälttjänstövn MB slutövn S:a dagar

A2

10/11 0730—11/11 1645 13/12 073015/12 2400 25/1 0730—26/1 2300 2/2 0730—3/2 1130 12/2 0730—18/2 1700 22/2 0700—24/2 1700 5/3 1200—11/3 1800

Strid Samövn med I 16 Strid Strid Förbandsövn Strid Slutövn

A 8

1/11 0730—2/11 1700 21/11 0745—22/11 1700 24/11 0745—25/11 1700 29/11 0745—30/11 1700 5/12 0730—8/12 1700 17/1 0730—19/1 1700 30/1 0745—1/2 1700 13/2 0730—16/2 2400 6/3 0730—13/3 2400

Strid ö v n i divförband Samövn med övnbat I 20 ö v n i observtj ö v n jml rego 1346/60 Strid, övn i divförband Strid, övn i divförband Regch övn Slutövn

Lv7

10/11 0730—11/11 1130 22/11 1230—25/11 1400 5/12 0730—9/12 1700 26/1 1300—27/1 1600 6/2 1300—9/2 1700 14/2 1800—17/2 1700 2/3 1500—10/3 1900

Strid Förbandsövn Kaderbatövn Dygnsövn Kompövn Tillämpningsövn Slutövn

S:a dagar

S:a dagar

14 29/9, 30/9 30/11, 1/12 17/1 6/2, 7/2 16/2 28/2 5/3—10/3 (6 dgr) 15 28/9, 29/9 6/10—9/10 (4 dgr) 6/3—9/3 (4 dgr) 10 10/11 13/12, 14/12 25/1 2/2 12/2—17/2 (6 dgr) 22/2, 23/2 5/3—10/3 (6 dgr) 19 1/11 21/11 24/11 29/11 5/12, 6/12, 7/12 17/1, 18/1 30/1, 31/1 13/2, 14/2, 15/2 6/3—12/3 (7 dgr) 21 10/11 22/11, 23/11, 24/11 5/12—8/12 (4 dgr) 26/1 6/2, 7/2, 8/2 14/2, 15/2 2/3—9/3 (8 dgr)

S:a dagar | 22

56 Förband Ing 2

Tid för övningen

övningens art

5/10 0730—8/10 2400 25/11 0730—2/12 1500 19/12 1030—20/12 1300 6/2 0730—8/2 0430 6/3 0730—13/3 1600

AFÖ 2 plut Kåren övn Samövn med I 12 Brobygge Kårch tillämpningsövn S:a dagar

S 1

14/11 0745—19/11 1020 5/12 0725—10/12 1020 12/1 0725—13/1 1540 19/1 0725—20/1 1925 26/1 0725—28/1 1200 30/1 0730—4/2 1700 13/2 0730—18/2 2200 28/2 0730—3/3 1700

Stö 60 Batövn Kompövn Stabstjänstövn Förövn i batförb Stabstjänstövn ö v n i sbtjänst Regch slutövn

4/10 0730—5/10 1700 27/10 0730—28/10 1100 10/11 0730—11/11 1700 17/11 0730—18/11 1700 24/11 0730—25/11 1700 19/1 0730—20/1 1700 30/1 0730—3/2 1700

Förlustmarkörer vid AFÖ ö v n utom förläggningen

20/2 0730—22/2 2200 6/3 0730—10/3 1030

» » »

» » »

» » »

Tillämpningsövn Samövn med I 15, I 16, 117 Tillämpad förbandsövn

»

5/10, 6/10, 7/10 25/11—1/12 (7 dgr) 19/12 6/2 6/3—12/3 (7 dgr) 19 14/11—18/11 (5 dgr) 5/12—9/12 (5 dgr) 12/1 19/1 26/1, 27/1 30/1—3/2 (5 dgr) 13/2—17/2 (5 dgr) 28/2, 1/3, 2/3

S:a dagar T2

Förban dsövningsdagar

»

27 4/10 27/10 10/11 17/11 24/11 19/1 30/1—2/2 (4 dgr) 20/2, 21/2 6/3—9/3 (4 dgr)

S:a dagar

16 Totalsumma

| I genomsnitt per förband

57: xs * J •3

o in 0 0 CO

»S

co

-*"

O^CN TH m

ei

oo

co" co

*

o "o ef T-T

© co"

o o in in

O O

co

i> i n ei o f co" co" co TT

© ©^ CO" CO

O

o in •tf'oo co

eo^© ofin

u •o

5 3 u

CO

E 3

•*-> CO

•* in •*co"

ei

TH

CN

XJ +

<o i n ef eo"

t* co

i©

IQ CM

J

£S «u 3 «S

• *

•M

oo

LO

ef

CN

CO

qco oo i n

eo

T-l CO •>*" co"

I>

ea

CO

CN

o in oo i n oo

L

co"

m i-H T-TCO"

eo

CO

© © 1-1 T-t t-»

ef

in o co i n

in H

•«* i n

0>

o" 1

t>

8 O +-> 3

co

cxfco" co

CO

E 3

&,

i-i i n

+->

o in uf eo M

(O

o f eo" ef

CM

m

TH

CN

co

win of-f"

SO co" CN

^1 af

oo oo

co

CN

©"l>" CN

•a to

*•" a P <3

* ** O

co" ej

oo"co" CN

eo

o"

m in o co"cO co

US

ef TT

oo o

l> CO co

CN i n CO CO" ej

ef co

i> i n CN

00 eo" eo

I> l>

eo CN i n O co" co"

I > CO

eo

efin

of

ej

CN

o^oo

00 O

00 i H

<*

CN

©o

o o"

ei o ef

CO

i> o f

I>

I>

o in i n oo oo" T H " co

in in O Otf oo

CO

t» co"

o^in i>oo" CN

CO" CO

TH co" CO

oo i-t otf co" 1-H 1-H

1>

CN

CN

CO co" CO

O

O l l-H

• * i n 0» co eo" of cN CN

co_

TT

XS

u

ef

co

3 XJ

u

CO

i> co i>"oo

s

CN

2 3 •5 ,3

CO 4 ) to C XJ . S

<

Till trupp bunden tid och fortsatt befälsutbildning övningsförberedelser..

TH T-l

3 T-T|> co

T-T e f 00 TH

e j i-i

CO

> <

IH

•4 ef

I> O otf otf ej

l> co" oo

i n co

©ef

s OS XJ

:0

00 00 CO

w i n CO of o" o"

H

CO

00 o

l> in co

Till trupp bunden tid och fortsatt befälsutbildnine

3 Summa tid

3 Till trupp bunden tid och fortsatt befälsutbildning övningsförberedelser..

O

CO

Summa tid

4->

J 2 CD

—i

TI -Ö

Cd B

a s •2 :0 •4-1 CO

14 in

.

'

5 i

ej e • « « "5 . 3 3 D.+J - a ro r v tn G «M 3 O - Ö co

is

.s

B ^

i

: rn

cu 3 . cu •Ofl .-8 3 ^ ! £ XJ 5 QÖS

3.S

i

^*"o" e « T-<

co

^ 2

o

3 M

2 CN i n TH

2 B B 5

c/3

2i

J 2

B *S

o •9 S T3

OJ j ä •o

B

I> TjS" co

-

•"

co i :

_

•*->

_> ni ö B

a g

c

i^

B 2 is X! X : 0 CJ +J a o s to OJD

j

mS

m =J

I

<J XJ H£ CN

<: 3

O

58 BILAGA 6 Exempel på spridning

av arbetstid i trupptjänst:

kustartilleriet

ArbetsYeckor i tidsföljd

3.kur-| sen

4. kursen

Arbetsveckor i tidsföljd

59 BILAGA 7 Förbandsövningar Förband KA 2

vid kustartilleriets

försöksförband

1960 Tid för övningen

övningens art

5/9 0600—6/9 1700

Mörkermarsch och ställningskörning under läge

5/9

8/9 0600—9/9 1700

Mörkermarsch och ställningskörning under läge

8/9

26/9 0600—28/9 2330

Marsch, gruppering, skarpskjutning

26/9, 27/9

5/10 0600—8/10 1430

CBK krigsövning

5/10, 6/10, 7/10

Förbandsövningsdygn

S:a dygn

7 BILAGA 8 Genomsnittligt Anm.

antal arbetstimmar

per vecka i trupptjänst:

flygvapnet

övningsförberedelser omfattar här allt förberedelsearbete, inte bara fria förberedelser enl. principförslaget. 6 d = sexdagarsvecka, 5 d - femdagarsvecka Plutonchef

Förband

F 1 Speckomp

Arbetstidens innehåll

Till trupp bunden tid och fortsatt befälsutbildning övningsförberedelser.. . . Summa tid

F 17 Speckomp

Till trupp bunden tid och fortsatt befälsutbild ning övningsförberedelser.. . . Summa tid

Instruktör

Vecka

Vecka

1—4

5—11

5 d

6 d

34,5 4,5

24,9 4,5

39,0

Försökstiden

Försökstiden

1—4

5—11

5 d

6 d

28,1 4,5

34,8 4,0

22,0 4,0

26,4 4,0

29,4

32,6

38,8

26,0

30,4

36,5 4,5

24,0 4,5

28,5 4,5

32,1 4,0

26,6 4,0

28,3 4,0

41,0

28,5

33,0

36,1

30,6

32,3

60 BILAGA 9 Exempel på spridning av arbdstid i trupptjänst: flygvapnet Tim/vecka

PLUIONCHEF

>

Arbetsveckor i tidsföljd

INS-RUKTÖR

> Arbetsveckor i tidsföljd

62 K

tH

c 23 .2

S3

O

B •ö

ca tn

«*H

c 5

CO

c

CM

3 P H->

« 1

,

UD=rt

i

w

e

ft}

M

V

o. a

O

tH

23 S

« tu

••o

>

C

T)

p

3 C

O

<o

3 Tf

3 >

03 -3

CM

©

m

'

Tf

I-H

T-i

©

I > CM

00 CM

T* TH

CO

00 CM

0 0 CM

cc

co 1 0 0

to

CM

CM

co '

i> Ti 1 CM '

CM

C^ i> CO

00 m CM '

00 O0 CM

CM CM 1 TH 1

t> in

©

T

O

©

CM 0 0

Hl"

T-l

m

co

I > TH

O

© 1-H TH

TH

r f H

T C O CO TH

00 ©

TH

Tf

to

* #

TH

CO TH

co m

co

co co

CO

TH

CM

m

O

in oo

©"o"

TH

co co

•>•

m co

© CO

I > T}" 1-H

00 CO

CO

CO l >

CM

CO CO

Tf

©

00 CM T H

CO

1-H

Tf

0 0 CM

I>

CM

in

10 O CN T H

m <*

TH

m

T f CO

TH

Tf

CO CM CM T H

© Tf

o

0 0 CM

oo

lO T f

co

TH

Tf CO

T-I TH

©

I>

l>

co

o Tf

CM C» TH

to ©

co

T-t

I>

-*

o

rf

O

TH

« co

O TH CM

©

CM

CM 0 0 in Tf

Tf

CO

CO

TH

©

O CM rf O

Tf Tf

co '

CO

to

i

TH

co

l> t^ © co co

'

|>

m

CM

CM

'

CM

O

CO

CO CM

I > TH

TH

©

l > CM

m oo

0 0

T H -TH

©

CO CM

T *

CO

© CM

© co CM

©

I >

TH

TH

CO

CM

T*

CO T* 00

T}<

co © m T* CM

00 TH

I> © 00

CM Tf

I > CM CM

CO 0 0

CO

1-H C O

CM

00 CO

O TH 1-H

T-T rf

co

CM

CM CO

CM

TH

CO

I>

to

co

m

CM '

00 •n

L>

•n 00

CM CM

CM

©

I>

O

TJ"

CO CM

CM

oo m CM

© i>

c\

CM 00 •n '

m co

© co a T-I

©

©

©

T*

oo m

TH

'

'

00 c\ I>

©

1-H

m

oo CM

'

'

tTf

Ti T^

© *9

CM CM

CM T H

I> T*

CO

CM

CM CM

Tf

CM CM

00 CM

TJ<

CM

©

TI

tO

TH

CM CM CM T-I

00 CO

CO T H T-l

T^

O CM 1-H

CO Tf

CM 00

©

CO

©

T*

T*

TH ^H

CM

CO CM

co m o o

oo m © ©

in

I » N

l>

©

i > oo

oo 00

T f H CO

>

rf

CO

CM

TH

CO

TH

CO

1-H

I> CO

© Ti CM

© CO

TH

CM T f

Tf

l > co

CM

m CM

©

TH t >

iH

T" r-l

I>

© CO

1-H T f 1-H

[> CO

1-H T f 1-H

oo CO

i n Tf CM

CM Tf

0 0 CM CM

oo oo co

m

©

TH

m -TJ<

©

Tf [>

©

TH

CO

CM

TH TH

T * TH

0 0

©

T f TH

00 CM T H

CM

©"Tf"

TH

CO

1-H

T*

I > TJ. CM

CO

CO

TH

( M

©

00 T f

m

oo

©

©

co

m

T#

co o

T*

O

•f 00

© CM

er

CM

m co CO

© © CM '

©

m

Ti

00 TH

•*

CM

r-~

m

CM i n

1-1

I> CM

CO T H TH

I> CM

TH

©

CO l >

m

co

co

m

© o 1-H T H

Tf

©" 1

• *

i-H

©

O Tf

CO T f

°l g

co •> t^o

00 ©

1-H

co co

r-i

m co

o *••

rH

© 00

CO CO

©

c A

f

a

CM

g PH

O 3 03

T-l

Tf

> M oo

co

c

CM

a

2 S P

co

CM

co co o

a

•~ .BP

TH

co 00

eö oo T*

O I>

,

o

00 00 CM

CM © CO

+j

O

•

© oo

CM "*

T-I

T^

CO

P4;

«*H

CO CM

©

TH

CM

X5

cS E

CM

co t o

c

p

tH

I> O CO

I> 00 CO

© co co

s

SS SS

TH

TH

l>

1-H

i H

Tf

[>

co

co '

Tf

TH

'

Tf

'

f>~

l>

c-

1-H

m r»

te

00 TH

c-

I>

co

'

-<H

CM © CM ©

CO

CM

C

T-l

<

©

© 00

Ti

to

I>

CM

CM

'

CM CM

Tf

o

rf

Ti

©

'

CO

m

CO CM CM

in

©

CM

©

©

CO

TH

t> Tf

T f TH CO TH

TJ

co

C\

T*

CC TI

m

CM CO

T*

CO t O

c

T *

Ti

tC

00 ©

co"

CM © "

CO

o

T-I

CO

Ti

© er

t O TH

CO

ym -t

m CM co

00 CO

CO T f T-I

©

CM

Ti

CO CM

r«

© CM

y

Tf

i> CO

in H* 1-H

t» c^-

CM T H

or <r

in Tf CM

CM

Tf

Ö

CO

i _

tn J 2

OJ 2 »

<

fil <x TJ C 00

>> •4->

c

3 3

0J 2 5

ti

fe

b rt

;

«H

K

3 *C •Q fe

O

•

A

0J 23 3 -H

c

-2 > <X

> o <X

i c §

i c

O

• *->3

T3

2rt- 2 aj! *» 2

cS + J " 2

<X

C c

c tH

£

O

X a

ificer nden 2 bun

Q}

5 5 TJ - 2

Ti

•oSJ rt + J T J

tstid. ificer nden 2 bun

TJ

•edo- PS"öj

'• T J

. -w

Motorto pedbåte T 110

tu C A 3

T j . 2 tu r t H-> T j

• TJ

H-i

tstid. ificer nden g bun

O-s 2 C *i tu £ "ö

• -o

• 73 .

ificer nden 2 bun

• -d •d CJ T J

Motorto pedbåte T 108/1

«

T * co m TH

CO

CO

id

| 1

to oo

M 00 C •o

«*H

TH

TH

H-> tH

-C)

<

CM

•a o»

p

"e C

ft

C.

At -5

o

TH

g i-J s •«

.~ %

oo co CO O

• *

co co

a

Ä

©

iH

Tf

C TJ

CO

1-H

Tf

a00

:C -

O o © 00

re CM

> ex O »

oo o

<X

z OJ H->

P

O

63 o

i>

m

CO

CM m

I>

r H CO

o

CM rf

00 I > rH

00 co

OT 0 0 rH

o rf

r H r^CM

Ti rf

O " CD CM

m CM

o m

CO

OT r f

CM

CM O

1-H

CO CM

O

rf I> T-t

o co

0 0 CO

CO

OT CO T-l

rf OO

CM"T-T

oo

O co

i>

m CM

CM

CO t >

CM

CO r f

in

OT CO

o

rf

l> r-l

O 00

m CM

co eo

CM r f

CM" CO

CMOO" rH

o CO

I-H

[>

CD OT

rf

CM CM

co

rf

CM

o rf

1-H 0 0 CM

CM rf

CM OT CO

c©" rf

inco" CM

OT0m0 rof

m m CO 1-H CM r H

CO rf

co

rf

OTCO Ir >f m rf rf

co oo

CO rf

OT O rH r H

co

^

00 CM r H

eo

•"•

CM rf

OT O

rH

OT BO

CO

o OO" rf

"* **

O

in" o " CM r H

CM" rf

CD

CM m

00 co

CO

l> 00

O

00 O

O

CO CO

oo co 1-H

m 00

00 [ > rH

I> oo

CO CO T-t

00 co

00"rf" rH

m" CO

I>

I > CO

rf

f> CM

CM

OT i >

o

m co 1-H

o 00 rf

00 rH

m rf

CO l >

1-1

m rf

i> in Ti

rH rf

t>in" rH

00 co

OTCM r f

O

m oo

oo

r f 00

O

CO l >

rH

oo co

CO O rH rH

00 CM 0 0

reo

CM"OO"

co

TH

o" rf

rH m CM

co

co CO

l>

O

CO

Tf rH

o

t>

T H OT

o

y-t co

m T-l

m

co

CO co T-l

. CM 1 -

o 00

1 ^

CM" CO

r H O " CM

co

oo

CO 0 0

co

rf

rH

rf

m co

CO

I > CO

o

OTrT-tf CM CM

o co o

CM CO CO

d"

CM CO

I> CM

o

CM

m co

CD

rH r f

r f OT

CO OT 1-H OT 0 0

CO rf

r f CO CM

oo rf

rf

00 co

O

l> eo

OT r f rH rH

,_<

r H CM

CM rf

in" CD" CM r H

CM rf

O

[>

r H CO

in

CM OT

O

oo co

O I > 1-H

m co

r H CO •"

co" CO

1-H CM" CM

in eo

co CM rf

0 0 OT

co CM rf

O

I>

r f CO

o

i>in" OT" T-t co

oo co

O

rH

00 CO rf

00 O rH rH

rf

co co

rf

CM O

CM rf

CM r f •<-< T-t

i> m rH rH

1-H

OT CO

oo co rf

CO

oo co

cT

00 r f

co

CO

rH CM r H y-i OTCO CM OT0O0 CO

**

**

o m rH

CO

rH

OT CO

CM

r f r>

m

CO OT

rH

0 0 OT

e*

00 co

rH

rf

rH 0 0 CM

rf

OT 0 0 rH

rH l > OT 0 0 CM

o" rf

oo co 1-H

OT CO

CM

CO oo

co co

OT CO 1-H

!>

O

CM

I>

~ rH 0 0

rCM

rH m CM

CO CM

OT r f 1"H

rf

rH

O

CD

m

t> oo

o

r f 00 CM

l> rf

OT OTl >

CO I >

CO rf

oo i > rH

m oo CM

CO rf

o co" CM

00 rf

OT0CO0 OT I > Tl

CO

o in

l>

I > 1-H

O

CO CO

rH m T-l

oo" co

CM" CM" CM

O CO

CM • *

CD

rH rH

O

m T-l

oo" CM

i>co" rH

o co

OT m CM

rf

m

r f irt

in

CO C D

C0

r f CD

rf

OT"CM" T-I r H

CD rf

eo"co* CM r H

CM" rf

t>rH CM r H

e o in"

rH OTCO rH rH

CM" rf

O CM rf

CM r H

rf

O

CO

CO

r f t^

rf

OT O

CO

r f CO

rf CO

m co

CM OT CM

o

r f OT CM

m CO

o rCM

CO*" 00

I>rf T-t

in" oo

CM

co oo

CO r f

in

O

i> m 1-H

O CM OT T-t CM CO

O

rf rf

CM rf

co m

oo" 00

m co" rH

rH

'2

• !2

t-

kvalificerad bunden tid vrig bunden

•£

if +. 0,

«JS G t» a

o. OJ >_

x/i : 0 C M 23 te

O

**

X er 4-

• HJ

•g 4-> T ) O

ej 4-> T 3 E

ci

i

<x> a

a> H a O, o> > :0 M C C «S 2

•2

• '£

C/3

TJ . G

£ w>

O

'. T)

é

<K

o

o oo" co

C

** >

2 S c S <" 2 XJ -Q u 5 "is w>

CD

a J c o H 4> C G t<

T

o «G

bunden tid. vrig bunden v MAB angi

rf

1 o-<

2* CA H-> CU X) tm C<3

<

c c

u CS G. ^ C/3 Cfl F-M

1ä

SA

GO 9* 5 ^s :0 C U5 C/3

>, ti

S t-i

_

64 BILAGA 11 Exempel på spridning av arbetstid i sjötjänst

50 1.utbildningskvartalet

}

J5 2.utbildningakvartalet

42 50 } 1.utbildningskvartalet 2.utbildnin?skvartslet

16 ~W 3.itbildningskvartalet

16 25 3. utbildniiv-Bkvartalet

30 Dtbildningskvar41 talena veckor' 4.utbildningskvartalet

4.u"tbildnin£skvartalet

Utbildningekvar41 talens veckor

65 Forts, bilaga 11

42 50 l.utbildningskvartalet

15 2,utbildniri^skvartalet

16 25 5.utbildningakvartnlet

UtbildningBkvartalens veckor 4.utbjldnin.';skvartalet

66 B I L A G A 12 Genomsnittligt

antal arbetstimmar per vecka:

musiktjänst

Anm. Ang. innehållet i musiktjänst och övrig tjänst, se redogörelsen sid 43 Musikkår förlagd till

Arbetsuppgifternas omfattning

I 1 Summa tid ÖVS Summa tid I 13 Summa tid KA 4 Summa tid F 16 Summa tid I 4 Summa tid I 19 Summa tid A6 Summa tid F14 Summa tid

Musikdirektör

övriga militärmusiiker

23,6 26,0

31,3 11,9

49,6

43,2

20,8 19,2

30,6 13,9

40,0

44,5

16,8 28,3

31,7 10,9

45,1

42,6

22,2 13,8

26,4 11,9

36,0

38,3

28,9 10,5

30,4 7,5

39,4

37,9

18,8 24,1

30,5 9,3

42,9

39,8

16,8 23,5

24,1 15,8

40,3

39,9

17,0 25,4

29,3 10,1

42,4

39,4

24,1 14,7

29,8 9,2

38,8

39,0

67 B I L A G A 13 Exempel på spridning

av arbetstid i

musiktjänst

tidsföljd

M i l i t ä r a a r b e t s t i d s b e r e d n i n g e n s förslag till riktlinjer till a r b e t s t i d s r e g l e r i n g

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl.

försvarsdepartementet

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 mars 1960 tillkallade chefen för försvarsdepartementet den 29 april 1960 en beredning med uppgift att svara för försöksverksamhet i fråga om reglering av arbetstiden för viss militär och civilmilitär personal. I beredningen, som består av företrädare för försvarsdepartementet, försvarsgrenarna och berörda personalorganisationer, ingår nu som ledamöter kommendörkaptenen av 1. graden vid flotUn N. G. Arnell, förste ombudsmannen i Svenska underofficersförbundet C. E. Bergdahl, överstelöjtnanten vid Bodens artilleriregemente C. L. W. S. Brant-Lundin, tillika sekreterare, ombudsmannen i försvarsväsendets underbefälsförbund S. F. Fernlund, majoren vid flygvapnet C. O. Larsson, expeditionschefen i försvarsdepartementet K. G. Linden, tillika ordförande, och förste ombudsmannen i svenska officersförbundet N. O. A. Wiberg. Beredningen — som antagit benämningen militära arbetstidsberedningen — har i enlighet med sitt uppdrag bedrivit försöksverksamhet avseende arbetstid för militär och civilmilitär personal på aktiv stat under tiden juni I960—januari 1962, huvudsakligen i form av arbetstidsundersökningar. Försöken har omfattat trupptjänsten (värnpliktsutbildningen) vid armén, kustartilleriet och flygvapnets markstridsutbildning, sjötjänsten vid flottan och den tekniska tjänsten vid flygflottiljs baskompani. Resultaten av försöks- och undersökningsverksamheterna har successivt bokförts, och på grundval av detta redovisningsmaterial har gjorts sammanställningar över genomsnittliga arbetstider för försöksenhet, befattningshavare och verksamhetsskeden. Detta sammanställningsarbete är ännu icke helt avslutat. Enligt medgivande av chefen för försvarsdepartementet har beredningen sedan oktober 1961 arbetat på att utforma ett underlag för de förhandlingar, som måste föregå ett beslut i frågan om reglering av arbetstiden för militär och civilmilitär personal. Det har lyckats beredningen att nå enighet om riktlinjer för reglering av arbetstid för ifrågavarande personal på de undersökta arbetsområdena samt beträffande flygtjänsten vid flygvapnet.

69 För att beslut i arbetstidsregleringsfrågan skall kunna fattas under våren 1962 h a r det synts beredningen angeläget att snarast redovisa resultatet av detta sitt arbete med utformandet av riktlinjer för en arbetstidsreglering. Enligt överenskommelse mellan arbetstidsberedningen och organisationsnämnden för militärmusiken har nämnden utfört försök med arbetstidsreglering och arbetstidsundersökningar för musikpersonalen. Resultatet härav har nämnden redovisat till arbetstidsberedningen i en skrivelse den 29 december 1961. Organisationsnämnden har kommit till att arbetstiden för musikpersonalen kan regleras enligt normer som gäller för det civila arbetslivet och kan anpassas till former som enligt beredningens förslag skulle gälla för militär personal på arbetsområden, som beredningen undersökt. Arbetstidsberedningen kan på grundval av det redovisade resultatet ansluta sig till denna uppfattning. Beredningen får härmed vördsamt överlämna, dels förslag till riktlinjer för arbetstidsreglering för militär och civilmilitär personal på aktiv stat i trupptjänst, sjötjänst och flygtjänst samt i teknisk tjänst vid flygflottiljs baskompani samt för musikpersonal (bilaga 1) — dels ock visst underlag för kostnadsberäkningar (bilaga 2). Förslaget är avsett att utgöra grund för beslut i de frågor på förevarande områden som är av natur att böra lösas genom förhandlingar. Beredningen vill i följande hänseenden kommentera förslaget. Med hänsyn till förhandlingssituationen är förslaget begränsat till att avse aktiv personal. Utgångspunkten ä r att bestämmelserna i SAAR om gottgörelse för övertidstjänstgöring och arbetstidsregler, varpå dessa bestämmelser grundar sig, skall tillämpas på ifrågavarande arbetsområden med allenast de undantag, som särskilt angives. Förslaget utgår från en normalarbetstid av 45 timmar för vecka. Inom en så bestämd årsarbetstidsram skall inrymmas allt arbete, som ankommer på den personal, som tjänstgör inom ifrågavarande arbetsområden. Beredningen anser, att denna arbetstidsram är möjlig att hålla, och grundar denna uppfattning på tilltro till att det material, som framkommit genom beredningens arbetstidsundersökningar, är tillförlitligt, såvitt gäller de förband, som deltagit i försöksverksamheten. De ledamöter i beredningen som företräder försvarsgrenarna anser också, att denna arbetstidsram allmänt skall k u n n a hållas under normala förhållanden, med de tillrättalägganden som kan göras för att anpassa verksamheten till vad en arbetstidsreglering kräver. Man måste emellertid räkna med att svåra vakanssituationer föranleder höga arbetstidsuttag och att därav följer övertidsgottgörelser för därtill berättigad personal och u r skyddssynpunkt nödvändig kompensation för annan personal. 5— 203045

70 De antal förbandsövningsdygn, varmed beredningen räknat för olika arbetsområden (bilaga 1, underbilaga 2), är i viss mån genomsnittsvärden för respektive försvarsgren. Med lämplig arbetsfördelning bör det vara möjligt att för de flesta befattningshavare stanna vid eller under angivet antal förbandsövningsdygn. Veckoarbetstidens längd bör vara enhetlig för samma slag av verksamhet inom en försvarsgren, även om behovet av förbandsövningsdygn växlar, t. ex. vid armén mellan olika truppslag. En konsekvens av det föreslagna systemet med omfördelning inom normalarbetstiden av tid till förbandsövningsdygn och individuell avräkning av antalet dygn blir, att deltagande i förbandsövning utöver det antal dygn som svarar mot omfördelad tid är att anse som övertidstjänstgöring. Skulle väsentliga ändringar ske i de förhållanden utifrån vilka beredningen nu bedömt behovet av tid för omfördelning till förbandsövningsdygn — det finns tendenser till att antalet förbandsövningar kan komma att öka — får omfördelningsfrågan omprövas. Ehuru beredningen angivit den i underbilaga 2 till bilaga 1 redovisade tidsfördelningen mera som en beräkningsgrund, räknar beredningen med att den där angivna tidsfördelningen skall tillämpas från ikraftträdandet av arbetstidsregleringen. Det är lämpligt att frekvensen av förbandsövningsdygn och den omfattning i vilken enskilda befattningshavare tages i anspråk för förbandsövningar kontrolleras under minst ett år efter ikraftträdandet. I omfördelning av arbetstid till förbandsövningar vid armén har beredningen i ett av alternativa förslag angivit friställning hela arbetsdagar vid de värnpliktigas jul- och nyårsuppehåll. Beredningen vill framhålla angelägenheten av att personalens möjlighet att utfå författningsenlig semester inte begränsas av dylik friställning. I förbandsövningar deltar även annan personal än sådan som omfattas av beredningens förslag. Det är här främst fråga om personal i stabs-, förvaltnings- eller expeditionstjänst samt teknisk personal i verkstadstjänst. För sistnämnda personal torde få räknas med en arbetstid av 45 timmar i veckan. I den mån det ej är möjligt att för denna personal omfördela arbetstid torde konsekvensen av omför delningsprincipen bli, att tjänstgöring under förbandsövning får betraktas som övertidstjänstgöring till den del den ej täckes av ordinarie arbetstid. Personal i stabs-, förvaltnings- eller expeditionstjänst har sin arbetstid bestämd till 42 timmar i veckan (bestämmelserna härom är återgivna i militära arbetstidskommitténs betänkande SOU 1959:26 sid. 13). Dessa bestämmelser tillämpas så, att personalen utöver denna arbetstidsram i viss omfattning deltager i förbandsövningar. Arbetstidskommittén, som ansåg, att tillämpade förbandsövningar av längre varaktighet icke skulle omfattas av arbetstidsbestämmelserna, föreslog, att allmänna verkstadgans bestämmelser om arbetstidens längd skulle gälla för ifrågavarande personal.

71 Beredningen har ej funnit anledning ifrågasätta ändring i de arbetstidsbestämmelser som gäller för ifrågavarande personal, såvitt avser stabs-, förvaltnings- och expeditionstjänsten. Vad beträffar fråga om ersättning till personalen för deltagande i förbandsövningar vill beredningen endast framhålla, att deltagandet begränsar sig till ett relativt fåtal förbandsövningsdygn samt att flertalet av denna personal är i löneställning, vari enligt gällande bestämmelser gottgörelse för övertidstjänstgöring ej utgår. I fråga om arbetstidsreglering för arbetsområden för krigsmaktens personal, som icke omfattas av beredningens förslag och om ikraftträdandet av bestämmelser om arbetstidsreglering vill beredningen anföra följande. Beredningens förslag omfattar de väsentligaste arbetsområdena för aktiv militär personal i lägre löneställning. På många arbetsområden, som sysselsätter motsvarande personal, är de föreslagna bestämmelserna inte helt tilllämpliga. Flera av dessa arbetsområden är av den art att de låter sig anpassas till allmänna arbetstidsbestämmelser, i vissa fall efter det att arbetsförhållandena tillrättalagts därefter eller genom personalökning i mån av behov. För andra dylika arbetsområden kräves sannolikt kompletterande arbetstidsregler. Särskilda undersökningar måste göras, innan slutlig ställning kan tagas till lämpligaste form för arbetstidsreglering på dessa områden. Beredningen anser det dock lämpligt, att ett beslut om arbetstidsreglering utformas som ett principbeslut, som gäller all aktiv militär och civilmilitär personal vid krigsmakten enligt de grunder som innefattas i beredningens förslag. Sedan beslut fattats om en arbetstidsreglering, återstår ett betydande arbete med att utforma tillämpningsbestämmelser. Denna arbetsuppgift torde böra utföras eller ledas centralt i nära kontakt med försvarsdepartementet. Arbetet med utformningen av tillämpningsbestämmelser beträffande de arbetsområden som nu föreslås reglerade samt med anpassningen av andra områden till en arbetstidsreglering och utformningen av tillämpningsbestämmelser härför bör påbörjas snarast och utföras samtidigt. Det synes lämpligt att detta sker under medverkan av företrädare för de berörda personalförbunden; vad gäller eventuella undersökningar av ytterligare arbetsområden i samma form som beredningen arbetat och i fråga om utformningen av bestämmelser i form av samråd. Militära arbetstidskommittén föreslog (betänkandet sid. 69), att en särskild arbetstidsnämnd skulle inrättas med uppgift att fungera som rådgivande instans i arbetstidsfrågor för militär och civilmilitär personal åt krigsmaktens centrala myndigheter och därvid verka för en enhetlig tillämpning av arbetstidsbestämmelserna samt att fortlöpande följa arbetstidsförhållandena för den militära och civilmilitära personalen. Genom ett dylikt organ skulle också personalorganisationerna kunna beredas tillfälle att medverka vid den praktiska tillämpningen av bestämmelserna. Nämnden skulle bestå

72 av ordförande, förordnad av Kungl. Maj :t, samt representanter för försvarsgrenscheferna och för officers-, underofficers- och underbefälsförbunden. Beredningen förutsätter, att dess arbete får anses fullgjort med att beredningen nu framlägger förslag till riktlinjer för arbetstidsreglering för arbetsområden, som omfattar huvuddelen av den militära personalen och av samma tjänsteområden berörd civilmilitär personal. Beredningen avser att snarast möjligt framlägga redovisningen av resultatet av försöksverksamheten. Beredningen anser lämpligt, att ett organ motsvarande den föreslagna arbetstidsnämnden nu tillsättes. Det bör dock kompletteras med representant för försvarets civilförvaltning, på vilket ämbetsverk torde ankomma ett omfattande arbete med arbetstidsregleringens tillämpning i praktiken. Detta organ skulle framdeles verka i de funktioner som arbetstidskommittén föreslog för en arbetstidsnämnd. I första hand bör emellertid åt organet uppdragas att undersöka förutsättningarna för arbetstidsregleringens tillämpning på sådana arbetsområden för militär och civilmilitär personal, som ännu inte närmare undersökts, samt att medverka vid utformningen av n ä r m a r e bestämmelser för såväl dessa arbetsområden som de områden, vilka arbetstidsberedningen nu föreslår till reglering. En annan uppgift, som också lämpligen kan åläggas detta arbetsorgan, ä r att taga ställning till och föreslå tidpunkter, från och med vilka arbetstidsreglering skall gälla. Beredningen anser, att tillämpningsföreskrifter för vederbörligt arbetsområde bör vara utfärdade och underlag för det administrativa förfarandet färdigställt, innan en arbetstidsreglering träder i kraft. Hänsyn kan också behöva tagas till rytmen i utbildningsarbetet och önskvärdheten av att genom centrala bestämmelser kunna lägga till rätta utbildnings- och övningsverksamheten för arbetstidsbestämmelserna. Militära arbetstidskommittén föreslog (betänkandet sid. 47), att arbetstidsbestämmelser icke skulle tillämpas på tjänstgöring beträffande vilken Kungl. Maj :t eljest med hänsyn till krigsberedskapen så förordnade. Beredningen har intet att erinra mot en föreskrift av denna innebörd men vill framhålla följande. Frågan om arbetstidsbestämmelsernas tillämpning under beredskap och krig berör inte endast militär och civilmilitär personal och inte ens bara personal inom krigsmakten. Motsvarande bestämmelser torde vara erforderliga även för det statliga civila arbetsområdet. Även om måhända speciella synpunkter gör sig gällande för krigsmakten, kan det ändock vara lämpligt, att denna fråga i första hand bedömes gemensamt för hela den statliga sektorn. Vad gäller frågan i vad mån ett aktuellt beredskapsläge påverkar tidpunkt för ikraftträdande av arbetstidsbestämmelserna framhåller beredningen, att dess arbetstidsundersökningar utförts under förhållanden som då betraktades som normala för fredsförhållanden.

73 I fråga om arbetstidsbestämmelsernas tillämplighet under särskilda arbetsförhållanden föreslog militära arbetstidskommittén (betänkandet, sid. 63), att från tillämpningen skulle uteslutas tjänstgöring under flottenheters expeditioner till utländska hamnar, belägna väster om 7° ostlig longitud från Greenwich räknat. Med hänsyn till att reguljär övningsverksamhet förekommer i Nordsjön, stundom i samband med besök i främmande länders nordsjöhamnar, synes denna gränslinje vara för snäv. Beredningen föreslår, att uttryckligt undantag från arbetstidsbestämmelsernas tillämpning i detta sammanhang anges endast för långreseexpedition till mera avlägset belägna hamnar. Sådan expedition b r u k a r företagas en gång årligen med ett större fartyg. I beredningens överläggningar om utformandet av det förslag till riktlinjer för arbetstidsreglering som nu framläggs har regelbundet deltagit experterna i beredningen byråchefen i civildepartementet N. A. Aides tam, seminarieläraren F . Borgquist och krigsrådet i försvarets civilförvaltning G. E. Hallin. Ledamoten Bergdahl har på grund av sjukdom icke deltagit i beredningens sammanträden efter den 22 januari 1962. Stockholm den 5 mars 1962. K. G.

Linden

N. Arnell

Carl Bergdahl

F.

C. O.

Fernlund

Larsson

L.

Brant-Lundin Ola

Wiberg

Bilaga 1 till MAB

skrivelse den 5 mars 1962

Militära arbetstidsberedningens förslag till riktlinjer för arbetstidsreglering för militär och civilmilitär personal på aktiv stat i trupptjänst, sjötjänst och flygtjänst samt i teknisik tjänst vid flygflottiljs baskompani och för militärmusikpersonal. (Angående begreppsbestämningar, se underbilaga 1). 1. Normalarbetstiden för år skall vara 45 timmar för arbetsvecka. För att växlande behov av arbetstid skall kunna tillgodoses fördelas arbetstiden under året enligt vissa normer. F r å n tid motsvarande semester — här schablonmässigt beräknad till 4 veckor — görs dock icke omfördelning av arbetstid. 2. Arbetstid under förbandsövningsdygn schablonberäknas till 16 timmar i trupptjänst och till 14 timmar i sjötjänst och i flygtjänst samt i teknisk tjänst vid flygvapnet. I schablonberäknad arbetstid under förbandsövningsdygn inräknas ett visst antal timmar ordinarie veckoarbetstid (jfr punkt 4). överskjutande tid täckes genom omfördelning inom årsarbetstiden. Den fördelning av arbetstid för att täcka arbetstid under förbandsövningsdygn som ligger till grund för beredningens förslag framgår av underbilaga 2. 3. I sjötjänst omfördelas därjämte viss del av årsarbetstiden till att utgöra i 19 § 1 mom. tredje stycket TB SAAR avsedd bufferttid för dygn, då övningar bedrivs med fartyg under gång, dock ej gångdagar u n d e r förbandsövning. Beräkningsgrund för sådan omfördelning anges i underbilaga 2. 4. Arbetstid, som återstår efter omfördelning av tid till förbandsövningsdygn samt till bufferttid i sjötjänst, utgör ordinarie veckoarbetstid. Den ordinarie veckoarbetstiden fördelas jämnt på årets veckor i trupptjänst samt i flygtjänst och teknisk tjänst vid flygvapnet. I sjötjänst sker fördelningen med hänsynstagande till behovet av olika arbetstid under olika delar av året. Chefen för flygvapnet äger föreskriva den avkortning <av ordinarie veckoarbetstid för flygande personal som kan vara betingad av flygsäkerhetsskäl. Vad i 19 § 1 mom. fjärde stycket TB SAAR sägs beträffande där angiven avkortning av arbetstid skall gälla för sålunda medgiven avkortning av veckoarbetstid. 5. F ö r att behov av längre övningstid u n d e r någon eller några veckor skall kunna tillgodoses må den ordinarie veckoarbetstiden kollektivt varieras inom en period av 4 veckor. Härvid skall, i samband med att arbetstiden planeras för den vecka, varunder avvikelse skall ske från den ordinarie veckoarbetstiden, anges den eller de av de närmast därefter följande tre veckorna, varunder utjämning av arbetstiden skall ske. Ny 4-veckorsperiod får icke påbörjas, förrän utjämning sålunda skett. 6. För varje förbandsövningsdygn skall av ordinarie veckoarbetstid avräknas ett antal timmar som svarar mot normal dagarbetstid under aktuell period.

75 Vid beräkningen i detta förslag av tid att omfördela till förbandsövningsdygn h a r räknats med att i arbetstid under förbandsövningsdygn ingår av ordinarie veckoarbetstid 9 timmar i sjötjänst och 8 timmar i övrig tjänst. 7. I ordinarie veckoarbetstid ingår förberedelse- och efterarbeten för utbildnings- och övningsverksiamheten. I veckoarbetstiden i trupptjänst ingående sådan tid för enskilda förberedelser m. m., som ej kan exaktberäknas, skall schablonmässigt upps'kattas och efter samr å d med berörda personalorganisationer av försvarsgrenschef eller enligt av försvarsgrenischef meddelade bestämmelser fastställas som ett genomsnittsvärde för år eller utbildningsskede och för befattningskategori. Härvid skall också fastställas, vad som ingår i dylika enskilda förberedelser m. m. (fria förberedelser). Det förutsattes, att detta i praktiken tillämpas så, att planeringen av arbetstid sker inom ramen för ett antal timmar, som understiger veckoarbetstiden med den schablonberäknade tiden för fria förberedelser. Härvid eftersträvas, att sålunda planerad arbetstid fördelas till sammanhängande övningspass. »Håltimmar» må dock utnyttjas för att täcka in tid för fria förberedelser. Vad här sägs om tid för fria förberedelser skall vid militärmusiken ha avseende på tid för enskild överspelning. 8. Arbetstid i dagbefälstjänst och i sådan vakttjänstgöring i sjötjänst som fullgöres i form av ronder, uppskattas till omfattningen på grundval av instruktionsenliga åligganden i vederbörlig tjänst. Antalet arbetstimmar fastställes av regementschef eller motsvarande chef respektive av flottilj- eller divisionschef, varvid även klarläggas antalet arbetstimmar på obekväm arbetstid. 9. Arbetstiden regleras kollektivt medelst dagordning eller individuellt medelst tj änstgöringslista. Den ordinarie veckoarbetstiden planeras för vecka; vad beträffar tid under förbandsövning samt uppskattad tid för fria förberedelser enligt punkt 7 och för dagbefäls- och vakttjänst enligt punkt 8 dock utan krav på angivande av arbetstidsförläggning. För enskild eller enskilda befattningshavare må avvikelse från den gällande veckoarbetstiden planeras umder förutsättning att utjämning sker under nästpåfoljande vecka till vad som för de båda veckorna motsvarar ordinarie veckoarbetstid. Tidpunkter för förbandsövnings början och slut anges i planeringen av veckoarbetstid. Förbandsövningstid, som understiger 24 timmar eller överskjuter hel 24-timmarsperiod, inräknas i den ordinarie veckoarbetstiden. 10. Bufferttiden i sjötjänst avser att täcka oförutsett merarbete vid förskjutningar eller förseningar i övningsverksamheten, som kan uppkomma på grund av väderleksförhållanden, beroendet av andra fartyg vid samövning o. dyl. Bufferttiden utgör V» timme för varje i veckan ingående gångdag. Vid tillämpningen av 19 § 1 mom. tredje stycket TB SAAR må arbetstidsperioden anses omfatta 2 veckor. 11. Infaller tjänstefri dag (påskafton, midsommarafton och julafton) eller helgdag på dag, som eljest allmänt skulle varit arbetsdag, skall, där arbetstiden är bestämd av en fast dagordning, arbetstiden ifrågavarande vecka minskas med tid, som faller på sådan tjänstefri dag eller helgdag. Där arbetstiden är på annat sätt bestämd, minskas för varje sådan tjänstefri dag eller helgdag veckoarbetstiden med det till helt timantal avrundade antal timmar som närmast motsvarar, i vecka om 6 arbetsdagar 2 /n eller, för lördag, Vn och i vecka om 5 arbetsdagar Vs av den för veckan gällande ordinarie veckoarbetstiden.

76 Med tjänstefri dag och helgdag jämställes i detta hänseende dag, varunder arbete är inställt på grund av att arbetstid omfördelats till förbandsövningsdygn i form av friställning från arbete hel veckodag. Där arbetstiden icke är bestämd av en fast dagordning, skall i planeringen av arbetstid för vecka tid för förutbestämd semester och tjänstledighet tillgodoräknas befattningshavare enligt beräkningsgrunder, som anges i a n d r a stycket ovan. 12. Bestämmelserna i SAAR om gottgörelse för övertidstjänstgöring tillämpas. Sättet för bestämmande av arbetstid u n d e r förbandsövningsdygn ger dock ingen utgångspunkt för beräkning av övertidstjänstgöring under sådant dygn. Ej heller kan övertidstjänstgöring beräknas för arbete, som är att hänföra till fria förberedelser. Det förutsattes dock, att kännedom om nya reglementen, instruktioner, utbildningsbestämmelser m. m., ny materiel o. dyl. bibringas befälet genom fortsatt befälsutbildning på annan arbetstid än sådan som avdelats för fria förberedelser. övertidstjänstgöring anses föreligga i dagbefälstjänst och i sådan vakttjänstgöring i sjötjänst som avses i punkt 8, när fråga är om arbetsinsats utöver instruktionsenliga åligganden eller när för dylika åligganden på grund av inträffade omständigheter tages i anspråk längre tid än som beräknats i fastställandet av arbetstid i tjänsten i fråga. 13. Obekvämhetstillägg utgår enligt därom gällande bestämmelser. Arbete på obekväm tid under förbandsövningsdygn ersattes dock i särskild ordning. 14. För förbandsövningsdygn utgår ersättning enligt särskild överenskommelse. Ersättningen bör grundas på följande faktorer: obekväm arbetstid, beredskap under den del av dygnet som ej räknas som arbetstid, varvid hänsyn tages till att beredskapen ofta utgöres av korta uppehåll mellan arbetsinsatser och tillbringas under obekväma och primitiva förläggningsförhållanden, samt obekväma arbetsförhållanden och intensiv verksamhet, särskilt i jämförelse med förhållandena under tid, varifrån arbetstid omfördelas till förbandsövningstid. Vid ersättningens bestämmande tages hänsyn till att aktiv militär och civilmilitär personal kan anses skyldig att fullgöra befäls- och repetitionsövningar i egen krigsbefattning i en omfattning motsvarande vad som i sådant hänseende enligt värnpliktslagen åligger annan värnpliktig personal. 15. För tid utöver fastställd arbetstid u n d e r dagbefälstjänst och vakttjänstgöring i sjötjänst liksom för annan beredskaps- och jourtjänst utgår beredskapsersättning enligt särskild överenskommelse. 16. Arbetstidsbestämmelserna skall icke gälla under »långresefartygs» expedition till avlägsna farvatten.

Underbilaga 1 till bilaga 1 till MAB skrivelse den 5 mars 1962

Bestämning av vissa i bilaga 1 använda begrepp Trupptjänst: Den utbildningsverksamhet med värnpliktiga och blivande fast anställt underbefäl som bedrives vid armén och kustartilleriet samt utbildningen i markstridstjänst vid flygvapnets förband. Sjötjänst: Flygtjänst: förband.

Tjänstgöringen p å flottans stridsfartyg. Utbildnings- och övningsverksamheten i flygtjänst vid flygvapnets

Normalarbetstid: Normalarbetstid enligt definitionen i 2 § Anvisningar Kungl. Maj:ts kungörelse den 20 februari 1959 (nr 30). Förbandsövning: Med krigsorganiserade eller för utbildningsändamål organiserade staber och förband eller k a d r a r till dylika enheter bedriven sammanhängande övningsverksamhet, vilken äger rum under krigsliknande läge på sådant sätt, att personalens arbetsinsatser d ä r u n d e r icke kan tidsplaneras. I förbandsövning ingår i förekommande fall förberedelse- och avslutningsverksamhet för övningen, som har sådant samband med förbandsövningsverksamheten att arbetet inte kan tidsplaneras. Förbandsövningsdygn: Varje under planerad tid för förbandsövning infallande hel tidsperiod om 24 timmar, med räkning, den första, från tidpunkten för förbandsövningens början.

Underbilaga 1 till bilaga 2 till MAB skrivelse den 5 mars 1962

Omfördelning av arbetstid till förbandsövningsdygn m. m. Beräkningen av omfördelningstid grundas på följande avrundade värden: Årsarbetstid Timmar a t t per vecka omfördela 1

44 43 42 1

48 96 144

Antal förbandsövningsdygn om timmar utöver veckoarbetstid 4

12 24 36

9 19 29

8 16 24

7 14 20

6 12 18

Semestertid — 4 veckor — frånräknad.

Trupptjänst vid armén Arbetstid under förbandsövningsdygn utöver veckoarbetstid: 8 timmar. Behov av förbandsövningsdygn: 25. Veckoarbetstid: 42 timmar. Förbandsövningsdygn: 18. Omfördelning till ytterligare 7 förbandsövningsdygn genom att arbetet inställes 8 arbetsdagar vid de värnpliktigas jul- och nyårsuppehåll. (Jfr bilaga 1 punkten 11, tredje stycket). Alternativ: Omfördelning utöver 3 timmar ordinarie veckoarbetstid sker icke. Trupptjänst vid kustartilleriet Arbetstid under förbandsövningsdygn utöver veckoarbetstid: 8 timmar. Behov av förbandsövningsdygn: 18. Veckoarbetstid: 42 timmar. Sjötjänst Arbetstid under förbandsövningsdygn utöver veckoarbetstid: 5 timmar. Behov av förbandsövningsdygn: 20. Att ytterligare omfördela: bufferttid om V« timme per gångdag. Antal gångdagar: 85. Att omfördela för bufferttid: 42,5 timtmar. Att totalt omfördela således (5 X 20 + 42,5 =) 142,5 timmar. Minskning av årsarbetstiden med 142,5: 48 = i r u n t tal 3 timmar per vecka. Med hänsyn till växlande behov av arbetstid kan veckoarbetstiden fördelas enligt följande: 1. övningskvartalet 2. 3. 4.

övningsuppehåll »

9 veckor, 42 t i m m a r , 9 X 3 = 40 * > 13 X 5 = 13 43 » J 10 X 2 10 = 45 12 * > 1 45 4 * > 4 X 7,5 37,5 4 * = J

27 65 20 — — 30

142 Motsvarande semestertid.

79 Flygtjänst och teknisk

tjänst vid flygflottiljs

baskompani

Arbetstid under förbandsövningsdygn utöver veckoarbetstid: 6 timmar. Veckoarbetstid: 43 timmar. Förbandsövningsdygn: 16. Alternativ: Med utgångspunkt i att behovet av förbandsövningsdygn växlar i en treårsrytm och starkt varierar mellan olika förband och inom förbandet mellan olika befattningshavare under samma år anses ytterligare högst 2 förbandsövningsdygn täckta av den omfördelade arbetstiden, varigenom det behov av 18 förbands* övningsdygn som för vissa förband kan uppkomma under ett år tillgodoses. Markstridsutbildningen

vid

flygvapnet

Arbetstid under förbandsövningsdygn utöver vecokarbetstid: 8 timmar. Veckoarbetstid: 43 timmar. Förbandsövningsdygn: 12.

Bilaga 2 till MAB skrivelse den 5 mars 1962

Underlag för kostnadsberäkningar Enligt sina direktiv bör beredningen för olika praktiskt prövade lösningar av arbetstidsfrågan klargöra de olika moment som kan komma att påverka kostnaderna för en reglering av arbetstiden. De kostnader som uppkommer eller kan uppkomma vid en arbetstidsreglering, som utformas enligt beredningens förslag hänför sig till gottgörelse för övertidstjänstgöring, obekvämhetstillägg, beredskapsersättning vid dagbefälstjänst och vakttjänstgöring i sjötjänst samt vid annan beredskaps- och jourtjänst, ersättning för förbandsövningsdygn. Gottgörelse för övertidstjänstgöring

Bestämmelserna i 19 § TB SAAR förutsattes bli tillämpliga (jfr bilaga 1, punkten 12). Militära arbetstidskommittén ansåg det troligt, att den undantagsrätt som SAAR medger myndighet från regeln om personalens valrätt ifråga om formen för gottgörelse för övertidstjänstgöring — kompensationsledighet eller kontant övertidsersättning — torde behöva utnyttjas förhållandevis ofta. Beredningen tar icke ställning till denna tolkningsfråga. Behovet av övertidstjänstgöring beror till en del av vakansläget. I förhållande till vad arbetstidskommittén redovisade (betänkandet, sid. 10) har vakanserna ökat. Stora vakanser minskar möjligheterna att tidskompensera övertiden. Bedömningen av övertidstjänstgöring och kostnaderna därför är också beroende av i vad mån man h a r att räkna med att arbetstidsregleringen innebär arbetstidsförkortning. Arbetstidskommittén räknade utifrån sina redovisade arbetstidssiffror och givna förutsättningar med att den erforderliga procentuella minskningen av arbetstidsuttag till 45 timmar i veckan för truppbefäl vid armén och kustartilleriet skulle bli mellan 11 (för subalternofficerare) och 4 (för underbefäl) (betänkandet, sid. 72, jfrt med sid. 45). Utifrån likvärdiga förutsättningar för arbetstidsberäkning utvisar materialet från beredningens undersökningar, att det genomsnittliga arbetstidsuttaget ligger under de 42 timmar i veckan, som härvidlag är det jämförbara timantalet. Härvid är dock att märka, att vakanser påverkat beredningens arbetstidssiffror i mindre grad än arbetstidskommitténs. Växlingar mellan veckorna i verksamhetens omfattning kan med beredningens förslag mötas med att arbetstidsmåttet tillätes variera kollekvtivt inom en 4-veckorsperiod och individuellt därutöver inom loppet av 2 veckor. Härigenom motverkas uppkomsten av övertidstjänstgöring. I sjötjänst har dessutom räknats med olika arbetstidsuttag under olika delar av året och med bufferttid för gångdagar. Spridningen i arbetstidsuttag mellan olika befattningshavare inom samma arbetsområde är i vissa fall betydande. Åtgärder för utjämning av arbetsinsatser måste vidtagas, men man kan kanske räkna med att sådana anpassningsåtgärder kommer till stånd först efter en tillvänjningstid. Det tidsmässiga utrymmet för utjämning torde vara större än vad arbetstidskommittén hade anledning att räkna med (betänkandet, sid. 71).

81 I den ordinarie veckoarbetstiden torde finnas anledning räkna med övertidstjänstgöring av nämnvärd omfattning endast vid mera betydande vakanser. I beräkningen av tid att omfördela till förbandsövning har räknats med vissa antal förbandsövningsdygn. I konsekvens med omfördelningsprincipen är deltagande i förbandsövning utöver detta antal att anse som övertidstjänstgöring. Med en riktig avvägning av omfördelad förbandsövningstid behöver övertidstjänstgöring för förbandsövning icke förekomma för truppbefäl m. fl. I princip är deltagande i förbandsövning att anse som övertidstjänstgöring för den som är placerad i tjänstgöring, där omfördelning av arbetstid till förbandsövningsdygn ej förekommer. Ej heller för andra arbetsområden än de av beredningen undersökta torde det finnas anledning att normalt räkna med övertidstjänstgöring i större omfattning. Även för krigsmaktens personal bör gälla den allmänna föreskriften, att övertidstjänstgöring bör förekomma endast undantagsvis, och på områden, där så kan ske och är nödvändigt, bör ordnade arbetstidsförhållanden åstadkommas genom personalökning. Arbetstidsberedningen har anhållit hos försvarets civilförvaltning, att ämbetsverket måtte utarbeta bestämmelser angående tjänster, vid vilka gottgörelse för övertidstjänstgöring må eller ej må utgå. Obekvämhets tillägg

I den ordinarie veckoarbetstiden ingår kvälls- och nattövningar och kan i vissa fall ingå tjänstgöring under lördag och söndag, som är att hänföra till obekväm arbetstid, för vilken skall utgå ersättning. Dagbefälstjänst och vakttjänstgöring i sjötjänst samt annan vakttjänst och kontinuerlig tjänstgöring (t. ex. inom strilorganisationen) innefattar också arbete på obekväm tid inom veckoarbetstiden. I uppskattad arbetstid under förbandsövningsidygn får också anses ingå arbete på obekväm arbetstid. Beredningen räknar dock med att ersättning härför skall ingå såsom en del av den särskilda ersättning som skall utgå för förbandsövningsdygn. Militära arbetstidskommittén uppskattade kostnaderna för obekvämhetstillägg till inemot 1 miljon kronor för år. Däri ingick icke obekväm tid under dagbefälstjänst och vakttjänstgöring i sjötjänst. För sådan obekväm arbetstid kan kostnaderna uppskattas till omkring 200 000 kronor. Den höjning av obekvämhetstillägget som skett, sedan arbetstidskommittén gjorde sina beräkningar, påverkar inte nämnvärt kostnadsberäkningen. Beredskapsersättning

Dagbefälstjänst och vakttjänstgöring i sjötjänst samt annan beredskaps- och jourtjänstgöring förekommer såväl under natt mellan vardagar som under lördags-, söndags- och helgdagsdygn. Arbetstidskommittén uppskattade antalet dagbefälsdygn och antalet dygn för vakttjänstgöring i sjötjänst till sammanlagt 150 000 för år. Av dessa belöper uppskattningsvis 25 000 på vardag före sön- eller helgdag och 30 000 p å sön- och helgdagar. Antalet dygn för annan beredskaps- och jourtjänst kan uppskattas till 10 000, varav belöper 1 600 på vardag före sön- och helgdag och 2 000 på sön- och helgdagar. Ersättning för förbndsövningsdygn

Grunder för beräkning av ersättning för förbandsövningsdygn skulle enligt beredningens förslag vara obekväm arbetstid, beredskapsersättning och arbetsför-

82 hållandena under förbandsövning i jämförelse med dem som råder u n d e r tid, varifrån omfördelning sker (bilaga 1, punkt 14). Beredskapsersättningens storlek påverkas av, förutom de förhållanden varunder beredskapstjänsten fullgöres, beredskapstidens längd, d. v. is. hur stor del av ett förbandsövningsdygn som räknas som arbete. För de verksamhetsområden som omfattas av beredningens förslag h a r beredningen räknat med arbetstid av 16 timmar i trupptjänst och 14 timmar i sjötjänst, flygtjänst och teknisk tjänst vid flygvapnet. Beredskapstiden skulle alltså utgöra respektive 8 och 10 timmar. Eftersom arbetstiden är schablonberäknad finns ej utgångspunkter för exakt beräkning av ersättning för obekväm arbetstid. Beredningen förutsätter, att ett blivande förbandsövningstillägg inte differentieras efter befattningshavarkategori, och att således ersättning motsvarande ersättning för obekväm arbetstid får beräknas för den, som icke är berättigad till övertidsgottgörelse. Beredningen har utgått från att deltagande i förbandsövningsdygn utöver antal, som motsvaras av omfördelad tid, skulle betraktas som övertidstjänstgöring. På samma sätt skulle deltagande i förbandsövning av personal från andra verksamhetsområden, för vilka omfördelning av arbetstid icke kan ske, principiellt vara att anse som övertidstjänstgöring. Det förutsattes, att även i dessa fall arbetstiden schablonberäknas till ovan angivna värden. Ersättning för beredskapstjänst bör ingå även i ersättning för sådana överskjutande förbandsövningsdygn. Däremot finns intet utrymme för ersättning för obekväm arbetstid enligt de allmänna regler därom som nu gäller. Beredningen r ä k n a r inte med att nämnvärda kostnader skall uppkomma i form av ersättning för överskjutande förbandsövningsdygn i trupptjänst, sjötjänst, flygtjänst och teknisk tjänst vid flygvapnet. Det antal förbandsövningsdygn för personal i trupptjänst, sjötjänst och flygtjänst samt i teknisk tjänst vid flygflottiljs baskompani som bör läggas till grund för beräkning av kostnader för särskild förbandsövningsersättning enligt bilaga 1, punkt 14 uppskattar beredningen enligt följande:

Antal befattningshavare

Armén Truppbefäl Marinen Flottan Kustart Flygvapnet

Antal förbandsövningsdygn per befattningshavare

Summa

4 000

25 (alt. 18

100 000 72 000)

900 700

20 18

18 000 12 600

1 700

18 700 149 300 (alt.121 300)

Anm. Det för flygvapnet angivna antalet förbandsövningsdygn är ett uppskattat genomsnitt av antal förbandsövningsdygn per förband under en 3-årsperiod. Underlag finns inte för beräkning av det antal förbandsövningsdygn som kan ifrågakomma för annan personal än den som omfattas av beredningens förslag i bilaga 1 (personal i verkstadstjänst samt i stabs- och förvaltningstjänst m. m.). En mycket grov uppskattning är 20 000 sådana dygn.

KUNGL B I BL f

3 0AUG1 STOCKHO

r ,-•

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1962 1. Helsetjeneste for safarende. 2. Nordiskt samarbete inom radio och television. 3. Vattenkraften i Torne och Kalix älvar. 4. Nordisk bogmarked.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet Atomansvarighet II. [14] Utlandssvenskars deltagande i allmänna val. [19] Nedre Justitierevisionens arbetsorganisation. [20] Expropriation för sanering av historiskt eller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. [24] Radions juridiska ansvar. [27] Utrikesdepartementet Aspekter på utvecklingsbiståndet. [12] Försvarsdepartementet Totalförsvarets personalfrågor. [3] Försvarets tandvård. [23] Arbetstidsreglering för militär personal och civilmilitär. [30] Socialdepartementet Skogstillgångarna i Jämtlands län. [1] Arbetstidsförkortningens omfattning och utläggning. [17] Kommunikationsdepartementet Statsbidrag till enskild väghållning, m. m. [6] Avgiftsbelagda trafikanläggningar. [26] Säkerhetsinspektion av motorfordon och släpvagnar. [29]

Finansdepartementet Finansplan för budgetåret 1962/63 samt Preliminär nationalbudget för år 1962. [8] Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten. [9] 1959 års långtidsutredning. 1. Svensk ekonomi 1960 —1965. [10] 2. Svensk ekonomi 1960—1965. Bilagor 1—5. [11] Skärpta regler för rusdrycksinköp. [13] Automatisk databehandling inom folkbokföringsoch uppbördsväsendet. Del II. [18] Reviderad nationalbudget för år 1962. [25] Ecklesiastikdepartementet Vidgad vuxenutbildning på gymnasiestadiet. [5] Korrespondensundervisningen inom skolväsendet. [16] Skolväsendets centala ledning. [28] Jordbruksdepartementet Yrkesutbildningen på trädgårdsområdet. [2] Handelsdepartementet Den allmänna näringslagstiftningen. [15] Inrikesdepartementet Arbetsuppgifter och utbildning för viss sjukvårdspersonal. [4] Kommunalrättskommittén. 2. Kommunal beredskap [7] 3. Kommunalt stöd åt studerande från utvecklingsländerna. [21] Samhällsfarlig asocialitet. [22]

IDUNS TRYCKERIAKTIEBOLAG, ESSELTE AB, STOCKHOLM 1962